(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net Nu -10 % Endast 13,50 € fram till 31.12 FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. Pris: 15 €. Handboken lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
16 Många fördelar med en fiskeövervakningskoordinator 20 Skarvsmällen – skarvjakt på Åland 22 Helsingfors strömmingsmarknad 26 Hur står det till med den finländska fiskodlingen. Foto: Tapio Gustafsson TA PI O G U ST A FS SO N. Årets evenemang lockade rikligt med besökare och mot slutet av veckan hade många fiskare sålt slut på sina produkter. 28 Irja Skytén-Suominen lotsar fiskodlarförbundet 30 Fiskerirådgivning i 130 år – kustens finskspråkiga medlemsförbund 33 Vi på Centralförbundet för Fiskerihushållning 34 Fiskeriområden och delägarlag med och utveckla fisket 5 Ledaren 6 Notiser 15 10 fakta om fisk 36 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 10 14 I VA RJ E N U M M ER TA PI O G U ST AF SS O N PÄRMBILD Strömmingsmarknaden i Helsingfors har anor som går tillbaka ända till år 1743. Läs mer om årets strömmingsmarknad på sidan 22. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Tillstånd för kommersiellt fiske – var och hur
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 13,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net ahven.net > produkter Hjärngymnastik Spela memory och lär samtidigt känna igen våra vanligaste fåglar! Sammanlagt 48 olika fågelarter med namnen på både finska och svenska
• Gör och uppdatera regelbundet säkerhetskopior av ditt material på en extern minnespinne, hårdskiva eller till en molntjänst. Den traditionella papper och penna -metoden är fortsättningsvis gångbar, men i praktiken har man nog till största del i delägarlag, fiskeriområden och förbunden övergått till den elektroniska eran redan för många år sedan. • Av det viktigaste materialet, så som avtal och dylikt, är det bra att ha papperskopior som är arkiverade på sakenligt sätt. • Se till att minst en reservperson känner till lösenorden och var materialet finns sparat. Lösenordskydda även detta material. Hur ska man alltså skydda sitt material, men samtidigt sörja för att fler än bara en person har tillgång till materialet och vet var materialet finns sparat. Man kan spara, redigera och dela, utgående från vad ens behov är. DET ÄR BEHÄNDIGT att jobba med Word och Excel. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Skydda och säkra ditt elektroniska data PÅ DEN TIDEN som protokoll och anteckningar gjordes på papper räckte det att man mappade dokumenten, och så var informationen sparad. DET FINNS GODA SKÄL att se till att lösenordskydda och begränsa tillgången till den information man besitter. Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Se till att en person utöver dig känner till nödvändiga lösenord och har tillgång till exempelvis dina molntjänster”. Här följer en kort minneslista: • Skydda din dator med lösenord, använd brandvägg och virusskydd. I värsta fall kan det vara fråga om konfidentiellt material. Dagligen kapas datorer och information som är dåligt skyddad. Lika lätt är det tyvärr också att utplåna sina filer om man endast sparat dem på en dator eller om materialet finns lösenordskyddat så att bara en person har tillgång till lösenordet
Åbo Akademi fick 250 000 för skärgårdsnätverk om bobarhet M AL IN LÖ N N RO TH. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Brännskär i Nagu HAVETS SKATTKAMMARE År 2017 utkom boken Meren arteet som presenterar den unika finländska undervattensvärlden, de viktigaste livsmiljöerna och arterna. Det nya temanätverket ska lägga grunden till ett varaktigt och inkluderande nätverk mellan skärgårdsbor i hela Finland för att göra skärgårdsbornas gemensamma röst hörd i det finländska beslutsfattandet. Den svenska versionen innehåller bland annat ett helt nytt kapitel om Ålands unika havsmiljö och även i övrigt har den uppdaterats med en del ny data. Meren arteet -boken har prisbelönats som årets naturbok. I Finland finns mer än 500 öar med heltidsbosättning och nästan 20 000 öar med deltidsbosättning utan fast vägförbindelse. Att vara bobar betyder att det finns jobb, bostäder, skola, färjor, tillhörighetskänsla med mera – i korthet förutsättningen för att vara ett hållbart samhälle. Boken tar läsarna på en resa från Finska vikens klippstränder, ner i Skärgårdshavets djup och över Bottenvikens sandbottnar. VELMU-projektet är, som många säkert vet, den storsatsning som gjort för att inventera den finlänska marina undervattensnaturen. Medräknat Åland har landet cirka 100 000 invånare, som kan klassas som skärgårdsbor Bobarhetskonceptet utvecklades på Kökar och ska nu få vidare spridning. Havets skattkammare är den första heltäckande skildringen av Finlands marina undervattensnatur. Boken bygger på det data man samlat in i VELMU-projektet. I höst har boken även utkommit på svenska, under namnet Havets skattkammare. Vilka växter, djur och alger lever här på havets botten. Hur formades Östersjön och hur har dess invånare anpassat sig till den unika miljön
Däremot förbjöd man långrevsfisket utanför fyra sjömilsgränsen, vilket betyder att det kommersiella laxfisket i södra Östersjön i praktiken förbjuds. Hur det här ska genomföras i praktiken är ändå öppet i det här skedet. Kommissionen har förhandlat med de övriga medlemsländerna om att de ska flytta över de laxkvoter de inte själv kan använda till Finland. Förändringen påverkar inte ministeriernas nätsideadresser, som kvarstårt i nuvarande form, exempelvis mmm.fi för Jordoch skogsbruksministeriet. E-post som skickas till de gamla adresserna vidarebefordras under två års tid. Vesa Karttunen, Centralförbundet för Fiskerihushållning. Alla länder förutom Lettland ställde sig postiva till detta. Det kommersiella fiskets laxkvot för Finska viken höjdes med sex procent till 9 455 laxar. Huvudbassängen-Bottenvikens laxkvot skars ner med 32 procent till 63 811 laxar. Ålands landskapsregering fattade genast ett beslut om åtgärder för förhindrande av spridning av IHN som gäller både den nyss besmittade anläggningen och den närliggande regnbågslaxodlingen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER GOV.FI Statsrådet har tagit i bruk den gemensamma e-post ändelsen gov.fi och fram till slutet av 2021 ska alla tjänstemän vid de olika ministerierna ha samma e-poständelse. Ursprungligen var förslaget att förbjuda fritidsfisket efter lax helt och hållet, men kompromissen blev att fritidsfisket får fortsätta, men man får endast ta en fettfeneklippt lax per dag per fiskare. De kommersiella fångsterna i södra Östersjön kommer framöver endast att bestå av bifångster från kustfisket. Smittan har troligtvis spridits vidare från tidigare besmittade odlingar, även om man inte förflyttat fisk mellan dessa. De här laxarna kan endast fiskas under maj-augusti och innanför fyra sjömilsgränsen norr om breddgraden 59.30´N. Enligt EU-förordningen får man ändå under tiden maj-augusti innanför fyra sjömilsgränsen fritt ta alla laxar, även fettfeneklippta naturlaxar och utan mängdbegräsning. På grund av det nya fallet kommer Livsmedelsverket att göra förändringar i restriktionszonen så att den även täcker närområden kring den nyligen besmittade odlingen. Trots stora förändringar förhåller sig ministeriet ändå hoppfullt till att det kommersiella kustfisket i Finland ska kunna hållas på nuvarande nivå. IHN VÅLLAR PROBLEM PÅ ÅLAND I slutet av oktober meddelade Livsmedelsverket att ett femte fall av fiskjukdomen IHN uppdagats på Åland, vid en odlingsplats för regnbågslax. Tjänstemännens e-post är efter reformen vanligtvis i formen fornamn.efternamn@gov.fi. På våra övriga finska vatten får man i enlighet med den nya EU-förordningen i allt fritidsfiske bara ta en fettfeneklippt lax till fångst per dag. I vilket fall som helst ser det ut som om nästa år kommer att medföra att det från havsfisket kommer att sparas en betydande mängd uppvandrande laxar till älvarna. TA PI O G U ST AF SS O N EU:S LAXFISKEREGLERING 2022 Principerna för laxfiskeregleringen förändras i huvudbassängen-Bottenviken nästa år. Det femte besmittade fiskodlingen, befinner sig i närheten av den redan tidigare upprättade restriktionszonen. Det senaste fallet av IHN bekräftades endast några veckor efter det fjärdefallet, i samband med provtagningar under den pågående övervakningen. Här kommer den nationella lagstiftningen in och fångsten begränsas till två laxar per dag. För Finska viken, som är ett eget kvotområde, gavs inga begränsningar gällande fritidsfisket
Från Kymmene älv vandrade cirka 65 000 yngel ut i havet i våras, vilket är det tredje största antalet för Kymmene älv sedan uppföljningshistoriken inleddes i början av 1990-talet. Den allt större variationen i älvarnas vattenflöden kan försvaga laxens naturliga överlevnad. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Nationella fiskeriområdesdagar 14-16.2.2022 Efter en paus på ett år vi nu tillbaka med den nationella fiskeriområdesdagen, den tredje i turen! Den 14-16.2.2022 seglar vi på böljan den blå och för höra en mängd intressanta föredrag, som berör i synnerhet fiskeriområdena, ombord på Silja Symphony. Vandringen var en av de rikligaste under uppföljningarna som gjorts sedan 1980-talet. De fenomen som klimatförändringen för med sig, såsom rikliga vinterregn eller långa perioder av sommarhetta kan i framtiden påverka hur laxen klarar sig. Bekanta dig med programmet och anmäl dig senast den 17.12 på: ahven.net/ valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/ Välkommen med! GOTT OM LAXYNGEL I ÄLVAR SOM MYNNAR UT I ÖSTERSJÖN Naturresursinstitutet meddelar att tillståndet för de naturliga laxbestånden i Östersjön är gott i Finland. För Simojokis del uppskattades att 25 000–30 000 yngel vandrat ut i havet, vilket ligger på tidigare års genomsnittliga nivå. VI LL E VÄ H Ä TA LL IN K SI LJ A. Även i Kymmene älv fanns det gott om yngel. Baserat på provfångst vandrade enligt en preliminär uppskattning cirka två miljoner laxsmolt från Torne älv ut i havet våren 2021. Vid provfisket hösten 2021 observerade Naturresursinstitutet fler ensomriga laxyngel i Torne älv och Simo älv än året innan. Att det blir varmare påskyndar troligen tillväxten av laxyngel i norr, men i söder kan situationen vara den motsatta. Effekten av temperaturhöjningen kan dock vara tudelad. För deltagarna finns möjlighet att gå iland i Stockholm
I lagen tas in bestämmelser om avlivning av fiskar och kräftor som tas som fångst och används som bete. Den noggrannare artbestämningen gjordes vid Finlands miljöcentral. Den nya arten upptäcktes av forskare Marja Anttila-Huhtinen på Kymijoen vesija ympäristö ry. På skyddsoch naturskyddsområden samt viktiga fågelområden är den tillåtna arbetstiden 1.10–31.3. FÖRSLAG TILL NY LAG OM DJURVÄLFÄRD PÅ REMISS Jordoch skogsbruksministeriet har sänt ut ett nytt förslag till lag om djurvälfärd på remiss. Den nya lagen ska ersätta den gällande djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Mer anvisningar och en elektronisk anmälningsblankett finns på ymparisto.fi > vatten > restaurering av vattendrag > strandmuddring. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER ETT NYTT KRÄFTDJUR HAR SPRIDITS TILL DEN FINSKA KUSTEN Finlands miljöcentral rapporterar att en ny främmande kräftart har hittats i havsområdena utanför Kotka och Borgå. SH U TT ER ST O CK. UPPDATERADE ANVISNINGAR FÖR DISTANSMÖTEN Enligt en temporär lag kan fiskeriområdets styrelse tillåta deltagande på distans på stämmor som sker senast den 30.6.2022, även om ett dylikt förfarande inte finns inskrivet i stadgarna. Vi vet inte ännu om den här arten är skadlig för ursprungliga arter, säger forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi på Finlands miljöcentral. Närmare bestämmelser om regler som gäller olika djurarter och djurverksamhet utfärdas separat genom förordningar av statsrådet och jordoch skogsbruksministeriet som utfärdas med stöd av djurskyddslagen. I ålagd uppföljning under försommaren och i september fick man utanför hamnarna i Kotka och Borgå ett tiotal exemplar av arten Nippoleucon hinumensis. Lagförslaget grundar sig på det tidigare förslaget från 2018. Miljömyndigheterna vill passa på och påminna att alla som planerar en muddring ska komma ihåg att göra en anmälan till NTM-centralen samt vattenägaren. Ursprungligen hör arten hemma i Stilla Havet. Kräftarten Nippoleucon hinumensis är en liten kräftart som blir högst fem millimeter lång. Muddringen kan även kräva tillstånd av regionförvaltningsverket. I samband med propositionen ändras också lagen om fiske. M AR JA AN TT IL AH U H TI N EN PLANERAR DU EN STRANDMUDDRING. Undantagslagen som gäller delägarlagen är i kraft till den 31.12.2021. Anmälningen ska göras 30 dygn före arbetet påbörjas. Remissvar kan lämnas fram till den 14 januari 2022. Muddring kan i regel utföras under tiden 1.9–30.4. Med stöd av undantagslagen är det fram till den 31.12.2021 möjligt att hålla delägarstämmor pådistans, även om det inte finns inskrivet i stadgarna. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022 och att lagen träder i kraft våren 2023
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Konsta Kankala fiskar gös och abborre i sjön Hauhonselkä i Tavastehus.
Programmet för främjande av inhemsk fisk har som mål att öka användningen av inhemsk fisk. TEXT ELIAS RAUHALA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Hur ska vi klara av att nå målet. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Tillstånd för kommersiellt fiske – var och hur. Det här kommer säkerligen att skapa tryck på fler tillstånd för kommersiellt fiske
Statens stöd för det kommersiella fisket är i och med programmet tryggat. Förutom att vattenområdets ägare inte kan påverka det fiske dom sker med stöd av de allmänna fiskerättigheterna, måste vattenägarna följa fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan och för egen del främja verkställandet av den inom sitt eget område. Vattenägaren kan vara en fysisk person, ett delägarlag eller en annan juridisk person. Villkoren kan gälla maskvidder, vilka arter som får fiskas, fångstmått, rapporteringsskyldighet, hur länge tillstånden är i kraft, samt naturligtvis ett pris för fiskerätten. Delägaren/-ägarna måste sörja för att den kommersiella fiskaren vid sitt fiske inte överskrider fiskerätten som delägarna besitter. Man vill i synnerhet öka konsumtionen av inhemsk hållbart producerad fisk. För ett kommersiellt fiske behövs ändå fiskevatten, och de flesta fiskevatten är i privat ägo, vilket betyder att de kommersiella fiskarna för sitt fiske behöver tillstånd av vattenägarna. I den här artikeln granskar jag temat ur delägarlagets synvinkel. Enligt lagen om samfälligheters jämlikhetsprincip får delägarlaget inte med stämmobeslut ge oberättigad fördel för någon delägare eller annan part på bekostnad av delägarlaget eller de övriga delägarna. Bara för att delägarens fiske sker kommersiellt, berättigar det inte till att begränsa det fiske som sker utgående från hens andel. Delägarlaget kan vid stämma ha fattat beslut om att man säljer fisketillstånd till utomstående. Kommersiell fiskare som delägare En kommersiell fiskare kan vara delägare i ett delägarlag. Kommersiell fiskare som inte är delägare En kommersiell fiskare är inte nödvändigtvis delägare. På så sätt får den kommersiella fiskaren som är delägare inte ställas i ojämlik ställning i förhållande till de övriga delägarna utgående från sin status som kommersiell fiskare. Visionen är att det i framtiden ska finnas mer kommersiella fiskare och att både fångsterna och fångsternas värde ska öka. Då delägarlaget fattar beslut om fisket måste det beakta det som står om fisket i nyttjande och vårdplanen – må det så vara att begränsandet av fiske eller att bereda rum för kommersiella fiskare på områden som definierats som väl lämpade för ändamålet. Rätten till fiske tillhör ägaren Utgångspunkten är att rätten att fiska och bestämma om fisket tillhör vattenområdets ägare. Då kan hen införskaffa fiskerätt till ett område på olika sätt. Alternativt kan en kommersiell fiskare skaffa tillstånd av en enskild delägare, eller flera delägare, att fiska inom ramarna för denna fiskerätt. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 S tatsrådet godkände i början av juli programmet för främjande av inhemsk fisk som har som mål att få finländarna att äta fisk 2-3 gånger i veckan. Fisketillstånden kan beviljas med villkor Vanligtvis införskaffas tillstånd för kommersiellt fiske direkt av delägarlaget. Delägarlaget bestämmer alltså om fisket och fattar på sin stämma beslut om hur mycket, på vilka villkor och till vilket pris man säljer fisketillstånd eller om man låter bli att sälja tillstånd, utgående från grundlagens egendomsskydd samt avtalsfrihet. Delägarlaget kan exempelvis arrendera ut en del av eller hela vattenområdet med stämmobeslut. Om delägarlaget inte vid stämma har fattat beslut om att mängden tillstånd en given person kan ha är begränsad, kan den kommersiella fiskaren i princip skaffa så många tillstånd som det finns till salu. Lönar det sig för delägarlagen att bevilja tillstånd och måste man bevilja tillstånd. Rätten har ändå begränsats Ägarens rätt att fiska och bestämma över fisket har ändå begränsats i lagen om fiske på olika sätt. Vad är nuläget. En kommersiell fiskare kan införskaffa dessa tillstånd och fiska med dem. Målsättningen är att finländarna år 2035 ska äta fisk 2-3 gånger i veckan.. Då har hen samma rättigheter till fiske som delägarlagets övriga delägare. Delägarlaget kan inom ramarna för avtalsfrihet ställa villkor för de fisketillstånd som säljs
Vid stämman kan man fatta beslut om utarrendering av vatten med enkel majoritet, men om arrendetiden är över fem år måste beslutet ske med kvalificerad majoritet. Man kan reservera en del av redskapsenheterna att säljas till utomstående, så som till kommersiella fiskare. 2) På stämman får man endast fatta beslut om ärenden som finns omnämnda i stämmokallelsen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 Delägarlagets beslutanderätt och NVP Delägarlaget kan ha fattat beslut att man inte säljer fisketillstånd för kommersiellt fiske, eller att man bara säljer en del av sina fisketillstånd. 4) Delägarlagets styrelse eller ombudsman kan med stämmobeslut befullmäktigas att göra arrendeavtal eller sälja fisketillstånd. Om en del av redskapsenheterna reserveras till försäljning för utomstående, ska stämman fatta beslut om vad tillstånden omfattar, kostar och tillståndsvillkoren. I lag om fiskes förarbete konstateras ”Ett mål med lagen är att förbättra verksamhetsbetingelserna för yrkesfiskare. Ett icke konstituerat delägarlags stämma sammankallas av någon av delägarna. I praktiken betyder det att man begränsar den totala mängden redskapsenheter till en sådan nivå att områdets fiskbestånd klarar av fisketrycket. 5) Om fisketillståndsförsäljningen eller arrendet av vattenområdena förverkligas enligt plan och genomförs väl, får delägarlaget intäkter av tillståndsförsäljningen och arrendeavtalen. Man kan avvika från det här förfarandet genom kvalificerat majoritetsbeslut. NTM-centralen är sista halmstrået I framtiden kommer de kommersiella fiskarna, om villkoren i lag om fiske 13 § uppfylls, kunna ansöka om ett regionalt tillstånd för fiske av NTM-centralen – alltså utan vattenägarens medgivande. Om man ska fatta beslut om antal redskapsenheter och försäljning av fisketillstånd, eller utarrendering av vattnen, måste detta finnas omnämnt i stämmokallelsen. I samband med att man fattar beslut om att arrendera ut vattnen, ska man liksom för fisketillstånden, fatta beslut om arrendets innehåll, pris och villkor, samt till vem man arrenderar vattnen. Om man avviker från detta krävs kvalificerad majoritet och man fattar man beslut i enlighet med lag om samfälligheter 15 § 2 momentet 7 punkten. I bästa fall leder det till att verksamheten blomstrar upp och man får mer ekonomisk tyngd i sin verksamhet.. Inte för högt fisketryck Det är viktigt att delägarlaget fattar beslut om en total mängd fiskeredskapsenheter så att man beaktar allt fiske – delägarnas eget fiske, det fiske som sker med stöd av allmänna fiskerättigheter och med stöd av eventuella fisketillstånd som sålts till utomstående. Utgångsläget är att de totala redskapsenheterna delas till delägarna enligt andelstal. Det här kan ske om exempelvis vattenägaren inte är villig att förhandla elSteg för steg för en lyckad fisketillståndsförsäljning: 1) I ett konstituerat delägarlag sammankallar styrelsen eller ombudsmannen delägarlaget i enlighet med lagen om samfälligheter och de egna stadgarna. Det här grundar sig på 41 § i lagen om fiske, i vilken det står att fisket ska ordnas i enlighet med nyttjandeoch vårdplanen och det är fiskerättsinnehavaren, i det här fallet delägarlaget, som svarar för detta. Man försöker uppnå målet bland annat genom att i fiskeriområdenas planer för nyttjande och vård fastställa områden som lämpar sig väl för kommersiellt fiske, beträffande vilka fiskevattnens ägare förbinder sig att ingå arrendeavtal om fiskerättigheter med kommersiella fiskare i området och bevilja dem fisketillstånd.” Det här betyder att om vattenområdet lämpar sig väl för kommersiellt fiske och om fiskbestånden är tillräckligt starka, ska delägarlaget sträva efter att bevilja tillstånd för kommersiellt fiske. Antalet redskapsenheter fördelas vanligtvis utgående från delägarnas vattenandelar. Det är skäl att vara noggrann med hur man avgränsar fullmakten och undvika en situation där styrelsen eller ombudsmannen ges beslutanderätt som tillhör stämman. 3) Vid stämman fattar man beslut om antal redskapsenheter, så att man beaktar de ramar som ges i nyttjandeoch vårdplanen
Då delägarlaget anser att området lämpar sig för fiske och att fiskbestånden förutom delägarnas egna fiske och fisket med stöd av de allmänna fiskerättigheterna även tål extra fiske, skulle det vara bra att på delägarstämman diskutera om att sälja tillstånd till utomstående. NTM-centralen måste vid beviljandet av det regionala tillståndet beakta att det inte uppstår betydande olägenhet för strandägarna och annan användning av området. Bästa slutresultat fås oftast då delägarlagen aktivt själv fattar beslut om villkoren för sina fisketillstånd och även säljer fisketillstånd till utomstående. Huvudregeln är fortsättningsvis att kommersiellt fiske ska utövas genom ägo av vatten eller genom tillstånd eller arrendeavtal uppgjorda med vattenägarna. Enligt riksdagens jordoch skogsbruksutskotts betänkande (31/2014) är 13 § avsett som en sista utväg att få undernyttjade vatten i avgränsat och kontrollerat bruk för kommersiellt fiske. Exempelvis så att trålning varit förbjuden någon viss veckodag eller vissa klockslag.. Avslutningsvis kan man konstatera att även om det ofta saknas heltäckande kunskapsunderlag om fiskbeståndens tillstånd är det skäl att undvika konflikter, för de kostar tid och pengar. Fisketillståndsförsäljningen ger inkomster som vid behov kan användas till exempelvis restaureringar, utsättningar och fiskeövervakning. I förarbetet för lag om fiske står det att detta kan vara annan användning av området. Vad betyder det. Till exempel så att det redan utövas kommersiellt fiske i området, med fisketillstånd av fiskerättsinnevararen. Vad betyder betydande olägenhet. Vattenägarna kan för egen del påverka hur man definierar områden väl lämpade för fiske genom att delta i processen att utarbeta nya nyttjandeoch vårdplaner. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Dags att ro i land nyttjandeoch vårdplanen Från Centralförbundet för Fiskerihushållning anser vi att det i de flesta fall går det att sammanjämka det kommersiella fiskets och vattenägarnas intressen, samt de allmänna fiskerättigheterna. I praktiken implementeras planerna i delägarlagen då man fattar beslut om ordnandet av fiske. ler är passiv. Bäst undviker man konflikter genom att på förhand vid stämman fatta beslut om hurudana fisketillstånd man vill sälja och spelregler samt villkor för tillstånden. I nyttjandeoch vårdplanen är det meningen att man ska beakta den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten hos allt fiske som sker i område. Därefter är man färdig att diskutera med de kommersiella fiskare som är intresserade att införskaffa tillstånd. Enligt Centralförbundet borde man definiera områden som lämpar sig väl för kommersiellt fiske med bred pensel och beakta att det finns många olika former av kommersiellt fiske. Det är ändå skäl att notera att fyra villkor måste uppfyllas. Området ska ha definierats lämpa sig väl för kommersiellt fiske, fiskbestånden ska vara tillräckligt starka för att fiskas kommersiellt, det kommersiella fisket får inte förorsaka betydande störning och fiskaren måste först ha försökt förhandla fram ett avtal med hjälp av fiskeriområdet. På insjöarna har det förekommit fall där man satt tidsgränser för trålning, på grund av buller
I världshaven växer sig sjuryggen större, i Norge har man till exempel fått en 5,5 kilos sjuryggshona som var 63 centimeter lång. Det svenska artnamnet sjurygg kommer från dessa sju benknölsrader. 10 Sjuryggen är en uppskattad matfisk längs Nordsjöoch Atlantkusterna. 7 Emryoutvecklingen tar cirka två månader och ynglen liknar grodyngel. Men eftersom rommen säljs under namnet stensbitsrom, går även honan numera under namnet stenbit i kommersiella sammanhang. 6 I maj-juni lägger honan sin rom på rengjort botten i en eller två omgångar, varefter hanen suger sig fast invid rommen för att vakta den och sörja för vattenutbytet. Man använder vanligtvis endast hanarna till matfisk eftersom de har ett fastare kött. Rekordet innehas för tillfället av en sjurygg som vägde 232 gram. 5 Under huden har sjuryggen ett geléaktigt fettlager. 4 Sjuryggens bröstfenor har vuxit ihop till en sugkopp, som fisken kan suga fast sig vid bottnen med. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se 10 fakta om sjuryggen TEXT NIINA TUURI Sjuryggen (Cyclopterus lumpus) hör inte till de vanligaste fiskarna i Finland, men åker du till Sverige har du säkert stött på sjuryggens rom som går under marknadsnamnet stenbitsrom. I Finland nyttjas sjuryggen inte till föda på grund av att fisken inte växer sig så stor. Traditionellt har sjuryggshanen kallats för stenbit och honan kvabbso. Under leken blir hanen rödaktig medan honan är blågrön. På finska heter fisken rasvakala, det vill säga fettfisk. 9 I Finland är sjuryggarna små, högst 18 centimeter. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 1 Sjuryggen föredrar 20–40 meter djupa stenoch klippbottnar längs kusten, men till vintern söker de sig upp på grundare vatten och kan finnas på till och med 1–2 meters djup. 10 FAKTA. 8 Redan när ynglen kläcks har de en sugkopp som hjälper dem att suga fast sig vid alger eller stenar. Benknölsraderna ger denna annars ganska runda fisk en sjukantig form. Fisken har inte heller sidolinjer. Då man tar upp fisken ur vattnet verkar den huttra, som om den skulle vara förkyld. Sugkoppen är mycket effektiv och det finns rykten som säger att man en gång med en stenbit fick upp en 12 kilos sten. Av honorna tar man tillvara den rödeller grönskiftande rommen som saluförs under namnet stenbitsrom. 3 Fiskens hud är fjällfri och sträv på grund av små knottror. 2 Längs sjuryggens bägge sidor finns tre rader med benrader och längs ryggen en
16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Många fördelar med en fiskeövervakningskoordinator TEXT TIMO LILJENDAL, BORGÅ-SIBBOS FISKERIOMRÅDE & MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING TA PI O G U ST AF SS O N 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4
I Sverige främjar man verksamhet som är självstyrande, man har gemensamma sammankomster och en diskuterande arbetskultur, i stället för att utfärda order, konstaterar Liljendal. Verksamhetsledaren Gabi Lindholm är ändå den som har huvudansvaret för verksamheten, förklarar Liljendal. Omfattande verksamhetsområde För tillfället har fiskeriområdet 15 fiskeövervakare som har cirka 500 övervakningstimmar till sitt förfogande. T imo Liljendal berättar att han i egenskap av koordinator sköter om den mer detaljerade planeringen av fiskeövervakningen i området. Sammanlagt brukar cirka 500 bragder granskas per år. Han sammankallar övervakarna till gemensamma fiskeövervakningstillslag och upprätthåller kontakten med polisen och sjöbevakningen samt ansvarar för att skyltar sätts upp och tas ner. Ifjol påverkade coronan till en del verksamheten och man granskade 950 personer, skrev ut 9 uppvisningsanmodan, 108 anmärkningar och gjorde 26 omhändertaganden/brottsanmälan. Arbetsuppgifterna kan vara mycket praktiska, som att ansvara för förbudsskyltar och beställning av gemensamt övervakningsamterial. Varje fiskeövervakare har ett eget ansvarsområde inom vilket de huvudsakligen övervakar. I verksamheten kan man kanske säga att vi har tagit in en gnutta svensk modell. I Borgå-Sibbos fiskeriområde har man reserverat 30-40 timmar för koorinatorns arbetsuppgifter. Uppgifterna definieras i ett arbetskontrakt och kan bland annat omfatta kontakt med samarbetsparter och att se till att samma praxis genomförs i hela fiskeriområdet. Liljendal berättar att förutom de uppgifter som står i arbetskontraktet och som finns uppräknade tidigare i den här artikel ber verksamhetsledaren vid behov om hjälp med att sköta andra praktiska eller löpnade ärenden. Verksamhetsledaren har ändå huvudansvaret för verksamheten.. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 Timo Liljendal har sedan 2016 fungerat som fiskeövervakningskoordinator för Borgå-Sibbos fiskeriområde. Då det dyker upp problemsituationer strävar vi efter att lösa dem tillsammans och i behov ber vi om råd av utomstående sakkunniga. Fiskeförseelserna har inte noggrannare bokförts, men det är högst troligen fråga om att fiskarna inte har betalat fiskevårdsavgiften, att man fiskat med för många spön (överskridit fiskerätten) eller att man omhändertagit bragder. Det här kan till exempel vara att hämta och dela ut utrustning eller material, små representationsuppgifter och att vara i kontakt med olika instanser. –?Då jag tog emot uppdraget hade jag som villkor att jag inte är en chef eller förman, utan helt enkelt en kontaktperson, säger Timo. Vad gör en fiskeövervakningskoordinator. Koordinatorns kontaktuppgifter delas ut i pressmeddelanden FISKEÖVERVAKNINGSKOORDINATOR En fiskeövervakningskoordinator sköter den mer detaljerade planeringen av den praktiska fiskeövervakningen. –?Fiskeövervakarna har fullmakt att övervaka fisket inom hela fiskeriområdet, men vi har gjort så att vi delat upp området i mindre helheter. –?Det händer också att fiskeövervakarna stöter på övergivna bragder, berättar Liljendal. I fiskeriområdet är man mycket nöjd med att en person har det praktiska ansvaret för fiskeövervakningen. Att utse en fiskeövervakningskoordinator är något man rekommenderar även för övriga fiskeriområden där man har ett större antal fiskeövervakare. Vanligtvis brukar vi ge en anmärkning för förseelserna och naturligtvis rådgivning, fortsätter Liljendal. Koordinatorn fungerar som en länk mellan fältet och fiskeriområdets verksamhetsledare och styrelse. –?Borgå-Sibbos fiskeriområde har ett högt fisketryck och verksamhetsledaren har fullt upp med att sköta förvaltningen, så det är endast logiskt att delegera en del av uppgifterna, så som fallet med att utse en fiskeövervakningskoordinator
Liljendal understryker att det är viktigt att kunderna, såväl fiskarna som vattenägarna, stugägarna och andra som rör sig till sjöss tar kontakt. Då kunderna är i kontakt och önskar fiskeövervakningshjälp, brukar jag vidarebefordra informationen till det ifrågavarande områdets övervakare. Här planeras gemensam fiskeövervakning tillsammans med sjöbevakningen och polisen sommaren 2016. – På det här sättet vill vi att det ska vara lätt för kunderna att ta kontakt då de har frågor om fiske, sammanfattar Liljendal. Övervakningskoordinatorns samarbetsparter är polisen, sjöbevakningen, NTM-centralen, kommunala tjänstemän ansvariga för fiskefrågor, närliggande fiskeriområden och fiskerihushållningens organisationer så som Centralförbundet för Fiskerihushållning och Nylands Fiskarförbund. Viktigt med gemensam fiskeövervakning – Det är viktigt med gemensam fortbildning och träffar, samt gemensamma fiskeövervakningstillslag, säger Liljendal. Som exempel nämner Liljendal ismete, hur långt är det korta spö man enligt lagen får använda vid pilkfiske, får man pilka med jigg, hur polisen ger anvisningar om omhändertagande, får markoch vattenägare sätta ut fiskeförbudsskyltar även om förbudet inte myndighetsbeslut. TA PI O G U ST AF SS O N M AL IN LÖ N N RO TH. –?Då fanns det också med övervakare som övervakade på talko, och en del av dem var inte så förbundna att sköta uppdraget och även kännedomen om fiskerilagTill koordinatorns viktigaste uppgifter hör att koordinera samarbetet med myndigheter. – De förslag på att utveckla fiskeövervakningen som övervakarna för fram för jag vidare till verksamhetsledaren och styrelsen och på motsvarande sätt förmedlas information även åt andra hållet. Programmet underlättar rapporteringen till både uppdragsgivaren och myndigheterna. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 och fiskeförbudsskyltar och kommer framöver även att finnas på fiskeriområdets hemsidor. Tidigare var det 30 fiskeövervakare som delade på övervakningstimmarna och då blev det väldigt få timmar per övervakare. Tyvärr har coronapandemin begränsat våra möjligheter att träffas. Skrivelserna i lagen och förordningen om fiske kräver ofta tolkningar. –?Även om vi inte alltid kan erbjuda hjälp omedelbart kan man utgående från de kontakter vi fått skapa oss en helhetsbild av hur vi bör utveckla fiskeövervakningen och rikta våra resurser. – Jag blir ändå inte nerringd. –?Av våra samarbetsparter har vi vid behov bett om förtydliganden och tolkningshjälp i kvistiga frågor. I samarbete med verksamhetsledaren, styrelsen och övriga övervakare har man halverat mängden övervakare till 15. –?Jag kontaktas bland annat gällande fiskebegränsningar, fisketillstånd samt om olovligt eller störande fiske på exempelvis förbudsområden. Även en koordinator ska delegera uppgifter Även fiskeövervakningskoordinatorn ska kunna delegera sina uppgifter, och jag tycker jag har lyckats bra med det, säger Liljendal. I fiskeövervakningsbudgeten har man årligen reserverat 30?–?40 timmar arbetstimmar för mitt uppdrag. I Borgå-Sibbos fiskeriområde har en del av fiskeövervakarna tillgång till ett elektroniskt fiskeövervakningsprogram. Vad har vi fått till stånd. Tolkningen av lagen och olika bestämmelser har varit arbetsdryg. Som tur får vi ofta av sakkunniga den hjälp vi behöver och den informationen ges sedan vidare till områdets alla fiskeövervakare så att vi alla agerar utgående från en gemensam linje. –?En av våra övervakare handhar förrådet för omhändertagna redskap, en annan upprätthåller vår WhatsApp grupp och en tredje sköter kommunikationen med massmedia
Det här har gett bättre dialog och utbyte av erfarenheter. –?Vi har införskaffat fiskeövervakningsvästar, ett fullmaktskort i bankkortsstorlek, förråd för omhändertagna redskap, grundat en egen WhatsApp-grupp, och gjort en broschyr över fiskeområdet, som nu dock borde uppdateras att motsvara det nya fiskeriområdets uppgifter. Nu har man således uppnått en proffsigare fiskeövervakning. Kanske kunde koordinatorn utses för exempelvis fem år i taget, föreslår Liljendal. Styrelsen skulle då med jämna mellanrum ha möjligt att utvärdera vad som är de viktigaste frågorna i fiskeövervakningen just då och utse koordinator i enlighet med det. En viktig del av arbetet är rådgivning. Det har varit lättare med den interna kommunikationen och att få alla samlade till gemensamma möten. Koordinatorn ska naturligtvis också besitta kunskap om fiskerihushållningen och det är viktigt att uppdragsgivaren satsar på fortbildning och smidig infoRmationsgång. Ett välfungerande samarbete med verksamhetsledaren och styrelsen är en grundförutsättning för att lyckas med fiskeövervakningen. En del av fiskeövervakarna har också fått ett elektroniskt fiskeövervakningsprogram till sitt förfogande. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 stiftningen var kanske inte på den nivå den borde ha varit, berättar Liljendal. Att östra Nylands polisinrättning har utsett en samarbetspolis har också underlättat vår verksamhet. En del fiskebrott är målsägandebrott, det vill säga vattenägaren måste yrka på straff för att ärendet ska gå vidare. En blick framåt Fiskeriområdets verksamhetsmiljö och tyngdpunktsområden utvecklas med det omgivande samhället. –?Vi har årligen gjort gemensam fiskeövervakning med Helsingfors båtpolis och Borgå sjöbevakningsstation. De 15 fiskeövervakarna i Borgå-Sibbos fiskeriområde granskar årligen cirka 1 000 fiskare och 500 bragder. Skyltpolitiken kommer vi att utforma så att skyltarna framöver är informativare än tidigare. Om man exempelvis behöver satsa på kommunikation bör man välja en koordinator som kan dessa saker, eller om man behöver satsa på digitalisering gör man sitt val utgående från de kunskaperna. –?Fisket utvecklas och det gäller för övervakningen att hänga med i svängarna för att kunna betjäna både fiskeriområdet och kunderna på bästa möjliga sätt, avslutar Liljendal. Med Borgå stad och Sibbo kommun samt ett större delägarlag har vi kommit överens att om polisen stöter på brott på dessa vatten yrkas det alltid på straff. Att följa med hur myndigheterna jobbar har varit lärorikt. TA PI O G U ST AF SS O N Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19. Vi kan också vidarebefodra våra erfarenheter från fältet till polisen den vägen. –??Vi vill tydligare berätta varför fisket är begränsat, och tror att vi på det sättet kan få fiskarna att bättre efterfölja reglerna, förklarar Liljendal. Varje fiskeövervakare har ett dagjobb och kunnande från sin egen bransch, som kan komma till nytta även i fiskeövervakningen. Då man har en ”egen” polis man kan kontakta går ärenden snabbare framåt. Det här är viktigt i synnerhet i fråga om sikmete, där bestämmelsen om att man utan tilläggstillstånd endast får använda ett spö sällan efterföljs
Skarvsmällen skarvjakt på Åland. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Kring 50 000 gösar har mätts under åren 2019–2020 för att utvärdera effekten av minimåttshöjningen
Kring 700 skarvar sköts Under skarvsmällen 2021 fälldes cirka 700 skarvar. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21 Lördagen den 14 augusti var en tuff dag för de åländska skarvarna. På Åland är det möjligt med skyddsjakt och årskvoten för 2021 är 3 000 skarvar.. I direktiven för skyddsjakt påpekas att skarven är en ätbar fågel som i mån av möjlighet ska tas tillvara. Evenemanget är inne på sitt tredje år och totalt 150– 200 jägare deltog i år runt om i den åländska skärgården. Genom att öka sammanhållning mellan jägare vill man öka intresset och kunskapen för skarvjakt hos både nya och gamla. Det skapade även ansträngda förhållanden för de jägare som deltog och en del blev tvungna att utebli. Jakten är tillåten under perioden 15.4–31.12, men med lockbulvaner endast från första augusti. Grundaren, Johan Boman, arbetar inom turismnäringen och som fiskeguide och hade som målsättning med evenemanget att kunna få ut jägare koordinerat med ökat samarbete samt att kunna öka intresset för skarvjakt och skarven som vilt. Avskjutningskvoten för år 2021 är maximalt 3?000 skarvar för hela landskapet. Men skarven är en rätt skygg fågel och den bedöms som en svårare fågel att jaga. Mellan 15.4–31.7 sker jakt endast för att skydda yrkesfiskares fiskeredskap, odlingskassar samt övriga skyddsobjekt av personer med jakträtt på området. Genom att koordinera jakten och öka samarbetet mellan jägarna kan man täcka av ett större geografiskt område i skärgården. TEXT LINDA SUNDSTRÖM, ÅLANDS FISKARE FOTO JOHAN MÖRN I augusti ordnades ett evenemang som kalllas ”skarvsmällen” i skärgården runt om Åland. I år var vädret påfrestande, med starka vindar, vilket kan förklara det lägre antalet fällda fåglar. Enligt riktlinjerna för skyddsjakten bedrivs den för att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog. Då ordnades skarvsmällen, ett jaktevenemang omfattande hela Åland, där man under en dag sköt 700 skarvar. Med målsättning att öka intresset för skarvjakt Evenemanget startade 2019 och initiativet kom från lokal nivå. Skarven är en skygg art Under hösten jagas skarven med lockbulvaner. När intresset för jakten ökar kan också intresset för skarven som vilt, speciellt som ätbart vilt, öka. På grund av detta planeras ett andra tillfälle senare under hösten med förhoppningar om trevligare väder och stark uppslutning. Som jämförelse fälldes cirka 900 skarvar året före. Skyddsjakt tillåten på Åland På Åland är skyddsjakt på storskarv och underarten mellanskarv, samlat skarv, tillåten. Skarven är inte heller en lika eftertraktad matfågel som andra sjöfågelarter. Skaven är i Finland fredad året runt, då den inte finns på EU:s lista över jaktbart vilt. Skarvsmällen är ett jaktevenemang där, som namnet indikerar, deltagare samlas för att jaga skarv
22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3
Strömmingsmarknaden har under årens lopp ändrats från att ha varit en plats där man bunkrade upp mat inför vintern, till ett mysigt evenemang där skärgårdstradition och modern matkultur möts. I serien Årets strömmingsöverraskning gick segern till Pirjo & Reima Salonen från Tövsala med dillströmming. Coronapandemin lyckades som tur inte sätta stopp på Helsingfors strömmingsmarknad och i början av oktober fylldes salutorget av såväl fiskare som ivriga kunder. På andra plats kom Vento Aalto med citron-ingefäraströmming och på tredje plats Heikki Eskelinen med chili-vitlökströmming. Populärast av mina produkter var i år senapsströmmingen och jag sålde snabbt slut på den. Hundratusen besökare Strömmingsmarknaden lockade mycket folk. På andra plats kom Hannu Hellsten från Pyttis och på tredje plats Jörgen & Johanna Kellgren från Pellinge. Årets upplaga av strömmingsmarknaden gick av stapeln den 3?–?9.?10 och lockade 25 fiskare. Juryn imponerades av en stilig användning av dill sam en djärv tolkning av smaker. Nästa års favoritprodukt kan sedan igen vara någon helt annan”, berättar fiskare Toni Rantanen. Enlig arrangören räknar man med att nästan 100 000 personer besökte marknaden. Strömmingsmarknaden har som målsättning att stöda yrkesfiskarna och lyfta fram strömming och mörtfisk som ett ansvarsfullt, hälsosamt och läckert matval. “Det har varit gott om folk. ”Strömmingsmarknaden är en viktig del av den finlandssvenska matkulturen. Första priset för Årets kryddfisk fick Magnus Nyholm från Tirmo. TEXT OCH FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Helsingfors strömmingsmarknad. I serien årets kryddfisk betonade juryn i synnerhet harmonin mellan kryddor och salt, samt hur färsk fisken varit då den lagts in. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 H elsingfors strömmingsmarknad är ett av Finlands äldsta publikevenemang, som har anor så långt tillbaka i tiden som till år 1743. Nöjda fiskare Strömmingsjuryn har verkat med varierande medlemmar sedan 1970-talet. Under öppningsdagen tilldelades strömmingsmarknaden det finlandssvenska matkulturpriset 2021 av Marthaförbundet. Marknaden har långa traditioner som går hand i hand med Marthaförbundets värderingar om att främja hållbara inhemska val, öka kunskapen om Östersjön samt öka användningen av smarthfisk”, skriver Marthaförbundet i sin motivering. Juryn ger produkterna poäng utifrån smak, utseende, doft och konsistens. Juryn väljer årligen ut de tre bästa produkterna bland utbudet på Strömmingsmarknaden i kategorierna ”Årets kryddfisk” och ”Årets strömmingsöverraskning”. Handeln gick bra och många fiskare sålde till och med slut på sina produkter under veckans lopp
De fiskare som deltog i strömmingsmarknaden tar årligen upp 16 000 kilo strömming som säljs på marknaden. Kanske det var så att då coronaläget äntligen var lite bättre vågade sig folk ut igen och eftersom evenemanget hölls utomhus kändes det som ett tryggt besöksmål. Strömmingsmarknaden deltar i Ekokompassen miljöcertifieringssystemet, som hjälper organisationer att minska på sina negativa miljöinverkningar och öka sådana insatser som har en positiv effekt på miljön. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Gös och abborre. Restauranger och recept Helsingfors strömmingsmarknad bredde även ut sig utanför salutorget. Marthorna bjöd både på plats och virtuellt på ekologiska fiskrecept och tips för ett renare Östersjön. I Facebook och Instagram presenterade man utöver själva evenemanget även restaurangernas strömmingsrätter samt strömmingsjuryns medlemmar. Strömming och fisk som mat är fortfarande huvudrollsinnehavarna på strömmingsmarknaden i Helsingfors, men i dagens värld är det även viktigt att marknadsföra stora evenemang ur många olika synvinklar.. Äppelcider från Åland. Tanken är också att de skyltar och övrig rekvisita som användes under evenemanget ska gå att återanvända under kommande års strömmingsmarknader. Strömmingsmarknaden har allt mer marknadsförts i sociala media. Den här fångsten förhindrar övergödning motsvarande 64 miljoner kilo alger. Hållbarhet som en del av marknadsföringen Hållbarhet var starkt framme då evenemanget marknadsfördes. Torgkvarterets krogar önskade strömmingsmarknadens besökare välkomna med menyer fyllda av strömming och andra portioner i äkta marknadsanda. Finlands svenska Marthaförbund deltog även de flitigt i att föra fram marknaden och en hållbar vardag. Enligt arrangörerna är de lättaste sätten att motverka övergödningen av Östersjön att fiska och äta mörtfiskar. Elen var ekocertifierad, man strävade efter att minska på både elförbrukning och det blandavfall som uppstår. Marknaden hade som målsättning att agera miljövänligt, både med tanke på de som kom för att sälja, men även för kunderna. Fiskarna var nöjda med årets arrangemang och marknadsföring. Förutom att fisk är hälsosamt berättade man även för konsumenterna att det är ett ekologiskt positivt val att äta strömming
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Dags att vässa knivarna Beställ nu! ahven.net Pris 19,00 € Pris 8,00 € Pris 16,00 € Brynstål (Mora). Blad 212 mm. Frost ProGrip filékniv (Mora). Fiskpik. Obs! Vid beställning av våra fiskhanteringsredskap sänder vi faktura som ska vara betald innan vi levererar varan. Blad 160 mm. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 25 CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
För en del av företagen är den rom man får på hösten en viktig del av produktionen, medan andra satsar på 1,5 kilos fiskar som sälja runda. Robust teknik behövs ute på öppet hav På öppet hav behövs robustare teknik än i innerskärgården. Dock inte längre, kunde kanske någon konstatera. Det har även lämnats och kommer att lämnas in nya tillståndsansökningar och en del av dessa anläggningar skulle vara belägna ute på väldigt öppet hav. Även anläggningens normala underhållsjobb har varit krävande för företaget Lännenpuolen lohi som ansvarar för odlingen. Efter en paus på nästan tio år har det getts några nya fiskodlingstillstånd till kusten. Däremot finns det färre recirkulationsanläggningar nu, än för några år sedan, men nya planeras. Läs mer om innovationsprogrammet på: www.merijakalatalous.fi. INNOVATIONSPROGRAM FÖR VATTENBRUK Innovationsprogrammet för vattenbruk är ett av fem innovationsprogram som finansieras med pengar från Europeiska havsoch fiskerifonden. Även om siken har ett bra marknadspris, är den en känslig art att odla. Innovationsprogrammet för vattenbruk strävar efter att minska dessa risker genom forskning, undersökningar och informationsöverföring. Man har ändå inte behövt ta till helt omvälvande lösningar ännu, även om Naturresursinstitutet för provbruk i Skiftet har införskaffat en nätkassanläggning som går att sänka under ytan. Efter det har nya stora tillstånd beviljats i Bottenviken år 2017 och år 2018 i norra Skärgårdshavet, bland annat Luvia. F iskodlingen till havs har i årtal nått goda resultat då laxens världsmarknadspris har legat på en hög nivå. Den traditionella fiskodlingen har nått goda resultat, även om de varma somrarna har varit besvärliga. Till havs producerar man fortsättningsvis främst regnbåge. I Fastlandsfinland beviljades det första större tillståndet år 2014 vid Loukeenkari i Gustavs. Därmed har företagen redan länge önskat utvidga sin produktion, men har inte beviljats nya miljötillstånd. Regnbåge odlas huvudsakligen till 2,5 kilos storlek och filén lämpar sig till många slags produkter. Åland torde i något skede till och med politiskt uttalat sig om att man inte kommer att tillåta nya anläggningar. Fiskodlingens andel av havsbelastningen är 1–2 procent, men lokalt kan effekterna nå ett hundratal meter från kassarna. Produktionen till havs begränsas främst av att man har en strikt tolkning av de krav som ställs i bland annat vattenförvaltningsplanerna. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT JOUNI VIELMA, NATURRESURSINSTITUTET FOTO PRO FISK Hur står det till med den finländska fiskodlingen. I Skiftet är vattenströmmarna hårda, och även om man på mindre än en halv timme kan sänka anläggningen under ytan för att skydda den mot vågorna, gör de hårda strömningarna att maskineriet utsätts för hårt tryck. Även om recirkulationsodling och odling på öppet vatten tar stora kliv framåt i världen, bland annat i Norge, finns det risker med teknikerna och tillvägagångssätten
Det är ändå svårt att förutspå framtiden. Två företag har blivit beviljade miljötillstånd för recirkulationansläggningar i Viitasaari och Heinola, men byggandet har ännu inte inletts. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 27 Recirkulationsanläggningar och lönsamhetsfrågor Beroende på hur man räknar har vi i Finland för tillfället 6–7 recirkulationsanläggningar. Recirkulationsanläggningarna har alltså en mångsidigare produktion än havsodlingen, men tampas ännu med lönsamhetsfrågor. Fisk är en effektiv foderanvändare och koldioxidavtrycket är litet. Två anläggningar som odlade stör, en som odlade gös och en som odlade sik har lagt ner sin verksamhet. Den för konsumenterna mest bekanta torde vara Finnforel, vars filéer i portionsstorlek säljs under varumärket Saimaan Tuore i dagligvaruhandeln. Räddandet av Torne älvs laxbestånd är ett fint exempel på hur man med fiskodling kan hjälpa naturstammarna att återhämta sig och till och med få dem i ett sådant skick att de tål fiske. Fifax börslistades år 2021. Att få yngel som fötts upp i recirkulationsanläggningar att klara sig till havs har ändå inte lyckats i alla försök. De övriga recirkulationsanläggningar, som enligt boksluten har fungerat på en lönsam grund, är Polar Fish som odlar röding i Kankaanpää, Savo Lax som odlar sik i Rautalampi och Nordic Trout i Mörskom som odlar regnbågsyngel. Då man i fiskevården numera allt mer strävar efter att stärka den naturliga livscykeln, betyder det att tiden för de mest massiva utsättningarna är förbi. Företaget planerar en betydande utvidgning, där man även skulle nyttja sig av Carelia Caviars utrymmen som blev lediga då företaget lade ner sin verksamhet under coronapandemin. Fifax massiva recirkulationshall är i sin tur belägen på Åland, i Eckerö. Dessa är Caviar Empirik, Carelian Caviar, Kuhina och Sybimar. Globalt odlas det redan mer fisk än nötkött. Så gör man i Norge och även i Finland överlägger man detta alternativ. Globalt ökar efterfrågan på fisk Fisk är hälsosam föda, men inte alla fiskbestånd i världshavet klarar av ett effektiverat fiske. Det behövs forskning och fler försök. Yngel i anläggningar, en växtsäsong till havs. Både starkare strömmar och större vågor ställer krav på robustare teknik om man flyttar fiskodlingarna längre ut till havs.. Den är belägen i Varkaus fabriksområde. Behovet av sättfisk kan komma att minska Att odla sättfisk är traditionell fiskodling. Recirkulationsanläggningarna har en dyr kostnadsstruktur, i synnerhet om man inte lyckas lyfta produktionen till den planerade nivån. Av de nu i funktion varande recirkulationanläggningarna är två betydligt större än de övriga. Vem vet om de varma somrarna ytterligare försvagar de hotade eller försvagade fiskstammarna, och det fortsättningsvis behövs fiskodling och utsättningar för att stöda dem. Målsättningen skulle vara att fisken skulle vara i havet bra en tillväxtsäsong, från ett drygt halvkilo fram till cirka två kilo. Uppmaningen att äta fisk, inklusive odlad fisk, flera gånger i veckan är smart. Om man till havs skulle få mycket ny odlingskapacitet, skulle det utöver nuvarande metoder vara vettigt att odla yngel i recirkulationsanläggingar. Finnforel odlar regnbågen i en kedja bestående av tre anläggningar, varav den som fått mest publicitet är den var fisken slutodlas. Fiskodling, eller i ett bredare perspektiv sett vattenbruk, som inkluderar odling av kräftdjur och musslor, har varit världens snabbast växande agrobusiness och en business som kommer att växa även framöver. Nuförtiden förs ynglen till havs då de väger några tiotals gram varefter de får växa två säsonger i havet
–?Vi existerar så att säga bara via miljötillståndslagstiftningen, förklarar Skytén-Suominen. Företaget drivs numera av vår son Sami Suominen. Som en följd av allt det hårda jobb fiskodlingen genom åren har gjort för att minska sin miljöpåverkan har WWF gett erkännande i sin fiskguide. Skytén-Suominens pappa var den första att odla regnbåge till havs och tillsammans med sin man Markku Suominen har Skytén-Suominen drivit företaget Lännenpuolen Lohi. –?Man kan på sätt och vis säga att branschen stampar på ställe så länge det allmänna tillståndet i våra vatten inte förbättras, förklarar Irja. Både odlad sik och regnbåge har getts grönt ljus. Numera matas fisken till största del med så kallat Östersjöfoder. Tillsammans har vi i Gustavs drivit fiskodlingsföretaget Lännenpuolen lohi. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Irja Skytén-Suominen lotsar fiskodlarförbundet Fiskodlingen i Finland har över hundraåriga traditioner och år 1964 grundades Fiskodlarförbundet för att bevaka fiskodlarnas intressen. – Fiskodlingen dras också med en gammal stämpel som nersmutsade verksamhet, även om dagens odlingsteknik och utfodring lett till att fiskodlingen lyckats minska sina utsläpp med 70 procent, konstaterar Skytén-Suominen. Den finska fiskerilagstiftningen tar inte upp fiskodlingen. Numera är regnbågen spetsprodukten i den finska matfiskodlingen, och största delen av matfisken i Finland odlas till havs. Försöken gav resultat och snabbt utvecklades sedan havsodlingen runt kusten. Tyvärr återspeglas detta inte i det vad näringen mest av allt behöver för att kunna utvecklas mer miljötillstånd. – Själv hade jag inte planer på att bli fiskodlare, utan jag studerade och blev hydroekolog från Åbo Akademi, säger Skytén-Suominen. Inledningsvis odlade vi matfisk, men nuförtiden är vi en så kallad mellanuppfödare. Starkt reglerad näringsverksamhet Skytén-Suominen, som har fungerat som fiskodlarförbundets ordförande sedan 2014, berättar att fiskodling i dagens Finland är miljöpliktig företagsverksamhet som är noga reglerat och övervakat för att säkerställa att vattenkvaliteten kring odlingen påverkas så lite som möjligt. I detta ligger också fiskodlingens största utmaning idag. Det här kan till exempel ses nu när de nya nyttjandeoch vårdplanerna görs upp. Det är svårt att få nya eller större odlingstillstånd då vattenkvaliteten på många håll är svag. Inledningsvis skedde alltså den finska fiskodlingen i inlandet och min pappa Reino Skytén var den första att i slutet av 1960-talet börja göra försök med att odla regnbåge till havs, berättar Skytén-Suominen. Väldigt få av de planutkast vi sett tar upp fiskodlingen i kapitlet om fiskeriekonomiskt viktiga. Men så går det som det brukar gå, livet händer och jag blev fiskodlare tillsammans med min man. Ä ven om fiskodlingen i Finland går tillbaka till 1800-talet, var det först på 1970-talet som man började odla fisk till havs, berättar Irja Skytén-Suominen, ordförande för Finlands fiskodlarförbund. Det vill säga foderråvaran är fiskad i Östersjön och ingen näring hämtas till ekosystemet utifrån. Förbundets ordförande Irja Skytén-Suominen är hemma från Finlands fiskodlingshuvudstad Gustavs och har en lång erfarenhet från fiskodlingsbranschen. Fiskodling är en viktig del av vår fiskerinäring Irja lyfter även fram en annan aningen lustig sak
Men vi har nu en god dialog och samarbete mellan fältet, forskningen och myndigheterna, konstaterar Irja. Kom ihåg att vi är en del av den finska fiskerihushållningen vi också. Efterfrågan på inhemsk fisk är stor och fiskodlarna står redo att svara på efterfrågan. Avslutningsvis konstaterar Skytén-Suominen ändå att fiskodlingen i Finland har en strålande framtid om man kommer åt att utnyttja all den potential som finns och hittar en balans mellan de krav som ställs på näringen och de ramar som ges för verksamheten. Som en jämförelse kan nämnas att under fiskodlingens glansdagar i början av 1990-talet låg produktionen på 19 miljoner kilo. I inlandsanläggningar producerades drygt 2 miljoner kilo och i recirkulationsanläggningar drygt 1 miljon kilo matfisk. I synnerhet vill man öka konsumtionen av inhemsk hållbart producerad fisk. Skytén-Suominens och fiskodlarförbundets hälsning till fiskeriområdena tydlig. God efterfrågan ger grund för hopp –. Irja Skytén-Suominen har fungerat som ordförande för fiskodlarförbundet sedan 2014.. Målet är att få finländarna att äta i genomsnitt 2,5 fiskportioner per vecka före 2035. Man har kört ner fiskeriutbildningen i Finland och även om vi exempelvis satsat på läroavtal har läget inte underlättats. Även om recirkulationsodling och odling på öppet vatten tar stora kliv framåt i världen finns det risker med teknikerna och tillvägagångssätten som man nu tagit sig an i innovationsprogrammet för vattenbruk. För att nå målen i programmet måste även mängden inhemsk odlad fisk öka, säger Skytén-Suominen. Också bland fiskodlarförbundets medlemmar finns det en stor bredd i skalan av aktörer, från små till större. Recirkulationsodling är på mångas läppar för tillfället, men vi måste komma ihåg att det åtminstone tills vidare är fråga om en dyr odlingsform. Och i slutändan är det priset som avgör vad medelfinländaren väljer för fisk från fiskdisken konstaterar Irja. Idag ligger vattenbruksproduktionen på 14 – 15 miljoner kilo per år. Våra produktionsanläggningar i Finland är rätt så små jämfört med ute i stora världen, berättar Skytén-Suominen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29 LÄS MER OM FISKODLARFÖRBUNDET WWW.KALANKASVATUS.FI områden – även om fiskodling på många håll utgör en viktig del av områdets fiskerihushållning. I dag äter vi ungefär 1,7 portioner fisk per vecka. Innovationsprogram söker lösningar Under senare år har det i det av Europeiska Havsoch Fiskerifonden finansierade innovationsprogrammet för vattenbruk sökts lösningar för att öka fiskodlingsmöjligheterna i Finland utan att kompromissa med kraven ställda på vattenkvalitet. Även vad kommer till PERSONPORTRÄTTET större fiskodlingsanläggningar längre ut till havs finns ännu en hel del utmaningar kvar att lösa. Skytén-Suominen berättar ändå att inga stora genombrott ännu kommit på någondera fronten. Ute i stora världen är vattenbruk de facto den livsmedelsbransch som har den största årliga tillväxten och för tillfället är cirka hälften av den fisk som konsumeras i världen odlad. Av de cirka 15 kilo fisk som en medfinländare konsumeras per år är ändå nästan 80 % importerad. Alla konsumentbarometrar som publicerats de senaste åren visar samma sak. Ett gemensamt problem som alla kämpar med för tillfället är tillgången till kunnig personal. Största delen av matfisken odlas i nätkassar till havs. Den nästviktigaste arten är sik. Vi finländare vill äta mer inhemsk fisk. I somras godkände statsrådet det ambitiösa programmet för främjande av inhemsk fisk. Största delen av matfisken är regnbåge
Åbolands Fiskarförbund rf 20. Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto ry 19. Pohjois-Karjalan Kalatalouskeskus ry 16. Lapin kalatalouskeskus / ProAgria Lappi ry 10. Etelä-Suomen Merikalastajain Liitto ry 5. Under jubileumsåret lyfter vi fram våra regionala medlemsförbund. Nylands Fiskarförbund rf 12. Keski-Suomen Kalatalouskeskus ry 9. Päijät-Hämeen Kalatalouskeskus ry 18. Etelä-Savon Kalatalouskeskus ry 4. Etelä-Karjalan kalatalouskeskus ry 2. Österbottens Fiskarförbund rf • Ammattiopisto Livia / kalatalousja ympäristöinstituutti • Kemijoen Kalastuskuntien Liitto ry • ProAgria Keski-Suomi ry Fiskerirådgivning i 130 år För 130 år sedan, år 1891, såg fiskerirådgivningen i Finland dagens ljus. Kainuun Kalatalouskeskus ry 7. Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto ry 14. Pohjois-Savon Kalatalouskeskus ry 17. Etelä-Pohjanmaan Kalatalouskeskus ry 3. Keski-Pohjanmaan kalatalouskeskus / ProAgria Keski-Pohjanmaa ry 8. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4 1. Ålands Fiskare rf 21. Tidigare i år har vi presenterat våra fyra svenska medlemsförbund, en del av de finska kustmedlemsförbunden och avslutar nu med de två sista fiskerirådgivningsorganisationerna verksamma vid kusten.. Länsi-Suomen Kalatalouskeskus ry 11. Oulun kalatalouskeskus / ProAgria Oulu ry 13. Hämeen kalatalouskeskus / ProAgria Etelä-Suomi ry 6. Pirkanmaan Kalatalouskeskus ry 15
En av de mest egendomliga är då en stulen segelbåt körde in i en ryssja. Trots den stora fångsten var det en tragisk historia för yrkesfiskaren i fråga. I de nyländska vattnen utplanteras årligen ålar. Ett särdrag för vårt område är att det finns mångsidiga fiskemöjligheter – från klara källflödesområdena till lergrumliga åar och sjöar, samt naturligtvis havet. I Nyland finns 11 fiskeriområden. I synnerhet under hösten upptar fiskutsättningarna en stor del av vår arbetstid. Förbundet har cirka 180 medlemmar, bestående av delägarlag, fiskeriområden och fiskeföreningar. Vi utför våra medlemmars fiskutsättningar och sköter även en del utsättningar som kommer på uppdrag av fiskerimyndigheternas och gäller ålagda utplanteringar. Verksamhetsledare Aki Laitila är anställd på heltid. Den mest speciella fiskeskrönan. Vanda ås fiskeriområde är till arealen ett av de minsta fiskeriområdena, men på grund av läget mitt i det tätbefolkade Nyland är verksamheten livlig, både vad kommer till fiske och den verksamhet som påverkar fisket, så som industri. Den största utmaningen är att klara oss i kapplöpningen med ett samhälle i förändring, med miljöbelastning och byråkratidjungel, och samtidigt upprätthålla såväl hotade som starkare fiskbestånd. Under öppenvattenperioden sköts fiskerirådgivning och fisktransporter av Antti Jukkala och Anita Mattila hoppar in på kontoret vid behov. Det finns en mångsidig fiskfauna vilket betyder att området är populärt för bland annat fiskbongare. Utsättningarna finansieras av såväl vattenägarna som av staten.. I vårt dagliga jobb hjälper vi bland annat våra medlemmar att ordna möten, fiske och fiskeövervakning. Förutom utmaningen med att trygga fiskbestånden, fiskevattnens avkastning och tillgången till närmat jobbar vi med utmaningen att hitta nya fiskare. Förbundets kontaktuppgifter hittas på www.uudenmaankalatalous.fi. Tillsammans med våra medlemmar och samarbetsparter ordnar vi bland annat fiskedagar för skolelever. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto ry Vid förbundet jobbar ett litet men slagkraftigt team. Tyngdvikten för projektverksamheten ligger på att främja barn och ungas fiske. Områdets hotade fiskbestånd och intressebevakning utgör en speciell utmaning även för förbundets verksamhet. Förbundet sköter verksamhetsledarskapet i ett av dem, Vanda ås fiskeriområde
Förbundets fiskodling omfattar kläckning av vandringssik och lake i Pyhäjoki kläckeri och så odlar vi vandringssik och gös i naturnäringsdammar. efternamn@kalatalousneuvonta.fi, mer om vår verksamhet hittar ni på adressen www.kalatalousneuvonta. Om tio år avkastar våra vatten närfiskad fisk, det finns vattendrag för vandringsfisk som är hinderfira och vi har gott om unga ansvarsfulla fiskare. Vårt verksamhetsområde är intressant för vi består av både hav och många olika slag mindre och större vattendrag. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto ry Hos oss arbetar verksamhetsledare Vesa Rantanen, som sköter förvaltning, fiskerirådgivning, fiskeriekonomisk planering, genomförande och uppföljande. Fiskerikonsulent Eliisa Rantanen jobbar med planering, ungdomsarbete och forskning. Den här kombinationen möjliggör på ett utmärkt sätt både kommersiellt fiske och fritidsfiske. I år satsar vi bland annat på nyttjandeoch vårdplanerna, fiskeriekonomiska planer och restaureringar, ungdomsarbete samt på medlemsrådgivning. Den mest speciella fisken i vårt område är den ursprungliga bäcköringstammen i Pattijoki, i vars vård vi aktivt deltar. Förbundet är grundat år 1928. Vi ger fiskerirådgivning till våra medlemmar, delägarlag och kommersiella fiskare. Den bästa fiskeskrönan är definitivt den nästan två kilo tunga atlantiska stör som simmade in i en yrkesfiskares bragder i juli 2018. Personalen på rekreationsdag.. Personalen nås bäst per telefon och e-post fornamn. Förbundets verksamhetsområde omfattar Bottenvikens kommuner från Kokkola till Torneå. Vi sköter verksamhetsledarskapet i fyra fiskeriområden. Därtill flyttar vi över nejonögon i Ule älv, PIT-märker ålagda havslaxutplanteringar och gör konsulteringar i olika fiskerihushållningsfrågor. Därtill sköter fyra säsongsarbetare om Pyhäjoki kläckeri och naturnäringsdammarna. Som fiskerikonsulent fungerar Pasi Anttila och hans sköter rådgivning, ungdomsarbete, förmedling av fiskyngel och naturnäringsdammarna. De ursprungliga öringbestånden i vårt område har i övrigt så gott som helt förstörts. Förbundet har 21 fiskargillen som medlemmar, 23 delägarlag, två fiskeriområden och ett andelslag, sammanlagt omfattar förbundet cirka 13?000 personmedlemmar. fi och på våra Facebooksidor
ELIAS RAUHALA JURIST Jobbar med juridisk rådgivning och juridiska tjänster. HEIDI MOISIO IKTYONOM Jobbar med fiskevård och restaureringar, fisksjukdomar samt vår nätbutik och beställningar. TAPIO GUSTAFSSON INFORMATÖR Jobbar med kommunikation, våra publikationer, mässor och evenemang samt kräftärenden. MALIN LÖNNROTH FISKERIBIOLOG Jobbar med svenska verksamheten och kommunikationen, östersjöfrågor och kommersiellt fiske. Vi på Centralförbundet för Fiskerihushållning Under jubileumsåret som gått har vi presenterat våra medlemsförbund, både här i tidningen samt på våra nätsidor ahven.net. RISTO VESA FÖRBUNDSCHEF Jobbar med delägarlag och fiskeriområden, fiskeövervakning, samt politiskt påverkande. Följer upp och representerar i lagstiftningsprojekt. MARJA PAAVILAINEN BYRÅSEKRETERARE Håller koll på vårt kontor.. NIINA KOIVUNEN IKTYONOM Borta ur besättningen fram till oktober 2022. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 33 VESA KARTTUNEN VERKSAMHETSLEDARE Förbundets skeppare, navigerar på rutten utstakad av vår styrelse. Som avslutning på vår serie tar vi ännu en kort titt på vem vi är som jobbar på Centralförbundet. RIITTA RINTALA EKONOMICHEF Håller koll på förbundets pengar
Längs kusten har man under senaste år med pengar från fiskeaktionsgrupperna bland annat främjat lösningar för säloch skarvproblematiken, främjat nyttjandet av underutnyttjade arter och främjat fisket efter vissa specifika arter, så som gös och kräftor. I synnerhet då det gäller att utveckla olika tekniker och metoder för fisket är det här en betydande faktor. Fiskeriområden och delägarlag kunde ha en ny, mer aktiv roll som utvecklare av fiskerihushållningen. Europeiska havsoch fiskefondens nya period inleds 2022. De första beräkningarna om finansiering av framtidens fiskeinnovationer tyder på att det vid sidan av stora nationella aktörer framöver även kommer att stiga fram privata, lokala innovationer. Lokala aktörer känner sin verksamhetsmiljö Förutom delägarlag och fiskeriområden har liknande projekt genomförts av fiskerihushållningscentraler, vårdföreningar, fiskeklubbar och andra samfund som jobbar med vattenskydd. All den utveckling som sker är alltså inte ett resultat av enbart det jobb som de stora utvecklingsorgnaisationerna, så som NTM-centralen och Naturresursinstitutet, gör. TEXT MIKA HALTTU, BOTTENHAVET OCH PYHÄJÄRVIS FISKEAKTIONSGRUPP F iskeriområden och delägarlag har på sina håll vaknat till insikt om att de genom sin egna verksamhet kan påverka hur fisket utvecklas, utöver att bara reglera fisket. På så sätt kan de ofta mer direkt införa nya metoder och experiment till praktisk nivå. Vad betydera detta och vilka möjligheter kan den nya programperioden erbjuda delägarlag och fiskeriområden. Fiskleadergrupperna utvecklar fisket De utvecklingsoch finansieringsorganisationer som hittills gått under namnet fiskeaktionsgrupper kom. En väsentlig skillnad mellan nationella forskningsoch utvecklingsinstitutioner och lokala aktörer, är att de lokala aktörerna känner till de lokala förhållandena och yrkesutövarna bättre. Det behövs mer verksamhet i framtiden och de lokala fiskleaderaktörerna har förberett sig för detta i de verksamhetsprogram som för tillfället görs upp för finansieringsperioden 2022?–?2027. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Fiskeriområden och delägarlag med och utveckla fisket Fiskaktionsgrupperna kommer från och med nästa år att heta fiskleaders
Alla kan vara med och påverka genom att exempelvis delta i planeringstillfällen eller genom att ge direkt feedback till aktörerna eller svara på de enkäter som skickas ut. Även vårdåtgärder kan främjas eller utvecklas på projektbasis. I fiskleaderverksamheten är det viktigaste inte att besitta stor projektkunskap eller vetenskapliga meriter, för man lär sig förvalta projekt genom att göra och information och kunskap får man via samarbete med nödvändiga instanser. Den lokala kunskapen om att ta projekten till gräsrotsnivå, genom exempelvis fiskereglering, tillför projekten ett sådan värde som inte kan nås via andra kanaler. Delägarlag och fiskeriområden som utvecklare Delägarlag och fiskeriområden är eftertraktade projektpartners även då de inte själv är projektansvariga. Den lokala motivationen och önskan om att ta itu med problem och utmaningar är ett värdefullt kapital. Grupperna har därtill personresurser att hjälpa styra och ge råd för projektverksamheten. Om du vill ha mer information om fiskleaderverksamheten eller har en projektidé uppmanar jag dig att vara i kontakt med din lokala fiskleadergrupp. Projektens tyndvikt ligger på att utveckla näringslivsfisket, men noggrannare gränsdragningar kommer varje grupp att göra i sina egna stategier. Under den kommande perioden 2022?–?2027 öppnar man även upp för projekt kring miljövård och fisketurism. Strategin definierar i hög utsträckning hurudana målsättningar som ställs och vilka slags projekt som kan finansieras. Påverka strategin Fiskleaderområdena håller som bäst på att utarbeta sina nya strategier för 2022?–?2027. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35 mer under den nya finansieringsperioden att heta fiskleader. I Finland finns för tillfället nio fiskeaktionsgrupper samt en på Åland. Genom projekt kan man påverka huruvida man vill utveckla fisket mer mot fisketursim eller näringslivsfiske, eller vill man jobba för bägge, inte fritidsfisket att förglömma. I de flesta områden riktas nu blicken mot vilka möjligheter och resurser det finns. Fiskleadergrupperna utvecklar inom sina egna områden fiskerihushållningen genom att finansiera och genomföra olika projekt som faller inom ramarna för det egna verksamhetsstrategin. Tilläggsuppgifter och kontaktuppgifter till fiskeaktionsgrupperna finns på nätsidan www.merijakalatalous.fi.. Leader-namnet är från tidigare bekant från landsbygdssidan. För den nya perioden håller man på att utarbeta en ny leadergrupp för Birkaland-Södra Österbotten
Det kommersiella lax?sket i södra Östersjön förbjuds, medan tanken är att Finlands kust?ske efter lax ska kunna fortsätta som normalt. 788 tn Strömming västra -50 % Från bilden saknas: Rödspätta 9 050 tn (25 %) Strömming i Rigabukten 47 697 tn (21 %) Fiskemöjligheterna i Östersjön 2022 och förändring (%) till år 2021 * * FISK OCH FISKE I SIFFOR H EI DI M O IS IO. 20 21 Lax centralbassängen/ Bottniska viken 63 811 st * -32 % Strömming Bottniska viken 111 345 tn -5 % Strömming centralbassängen 53 653 tn -45 % Lax Finska viken 9 455 st 6 % 251 943 tn Vassbuk 13 % 595 tn** Torsk östra % 489 tn Torsk västra -88 % * Endast bifångst, inte riktat ?ske. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Jo rd oc h sk og sb ru ks m in is te ri et pr es sm ed de la nd e 12 .1 0
Även de allmänna fiskerätterna kan begränsas om det finns faktiska grunder. Då kan markägaren på ett juridiskt hållbart sätt få ett fiskeförbud utfärdat och ett förbud som grundar sig på lag. HUR FÖRHÅLLER SIG LAGEN till egna förbudsskyltar. Förbudsskyltarna har med andra ord lagts upp av enskilda markägare och på eget bevåg. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 LAGSPALTEN C ENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING har under sommaren kontaktas av fiskare som stött på ”fiske förbjudet” eller ”spöfiske förbjudet” -tavlor under fiskefärden. Vid behov kan fiskerättsinnehavaren själv ta initiativ till fiskereglering via NTM-centralen. Bägge har med andra ord grund och motiveringar för hur de agerar, men i det här fallet är det fiskaren som drar det längre strået. Det är fråga om samma fenomen som då husbolag lägger upp skyltar så som ”förbjudet att rasta hundar”. Polisen kan alltså ta bort dylika skyltar där man förbjuder utövande av de allmänna avgiftsfria fiskerätterna. Anmärkningsvärt är att tavlorna inte har varit uppsatta av myndigheter eller fiskeriområden och att det i de ifrågavarande områdena inte har funnits fiskeförbud utfärdade med stöd av lagen eller myndighetsbeslut. Markägaren vill helt förståeligt skydda de grundlagsenliga rätterna – egendomsskydd (GL 15 §), skydd för privatlivet (GL 10 §) och ansvar för miljön (GL 20 §) – inget fel på det. Bästa sättet att påverka fisket i det egna området är fiskeriområdets stämma, där man via nyttjandeoch vårdplanen fattar beslut och ger förslag till NTM-centralen om fisketryck och fiskereglering. Det finns ingen juridisk grund och förbudet behöver inte efterföljas. Enligt naturskyddslagen 36 § får man inte inom ett markeller vattenområde sätta upp en förbudsskylt som begränsar allemansrätten om det inte finns någon lagstadgad grund för skylten. VAD LIGGER DÅ BAKOM FÖRBUDSSKYLTARNA. I förarbetet för lagen om fiske konstateras att de avgiftsfria allmänna fiskerätterna dels är allemansrätter, dels ”till naturen liknande som allemansrätten” – inte det tydligaste av svar, men i akademiska diskussioner klassificeras de avgiftsfria allemansrätterna som allemansrätt. Avsikten med förbudsskyltarna kan vara god, men tillvägagångssättet måste vara ett annat. Den person som rör sig och fiskar i området vill i sin tur förverkliga allemansrätten (röra sig i naturen, nyttja avgiftsfria allmänna fiskerätterna) eller den på lag baserade rätten att spöfiska med ett spö gentemot betalning. I spalten behandlas även aktuella rättsfall.. Man kan tänka sig att det antagligen finns två olika skäl. Hemfriden och privatlivet skyddas bland annat igenom strafflagen och å andra sidan med hjälp av 50 § i lagen om fiske (undvikande av störning), och dessa ska inte skilt markeras med förbudsskyltar. Elias Rauhala Centralförbundet för Fiskerihushållning Förbudsskyltsproblematik I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Elias Rauhala på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Endera vill man skydda sina vatten från ett för stort fisketryck och/ eller så vill man skydda sitt privatliv och lugn. Fisketrycket regleras å sin sida med regionala beslut utfärdade av NTM-centralen. HUR SKA MAN DÅ PÅVERKA, om inte med förbudsskyltar
Till Paavilainens arbetsuppgifter hör allmänna kontorsuppgifter, som att sköta beställningar och ordna tillställningar och evenemang. Marja har tidigare jobbat mångsidigt med kund-, fortbildnings-, och kontorsuppgifter. Päivi var suppleant i Centralförbundets styrelse åren 2010 – 2019 och ordförande för förbundssektionen 2013 – 2019. Med rätta åtgärder och nytänk är det här ett område som starkt kan bidra till en mer klimatsmart föda och främja sysselsättningen på glesbygden och i skärgården, säger Bergqvist. Till Päivis hobbyer hörde att läsa, gå långa promenader, plocka svamp och bär, fiska, fågelskåda samt överlag följa med vad som sker i naturen och på himlavalvet. Päivi skötte också verksamhetsledarskapet i tre fiskeriområden. Under distansperiodstiden jobbade även Päivi där. Om sin relation till fiske säger Bergqvist så här; Som född och uppvuxen i skärgården har jag ett pragmatiskt synsätt till fiske. Hon var 52 år, född den 1.4.1969 i Kontiolax. Päivi började jobba vid fiskerihushållningscentralen 2003. I Centralförbundet är det Marja som nästa år ansvarar för arrangemangen kring de nationella fiskeriområdesdagarna. PÄIVI KIISKINEN HAR GÅTT BORT I EN ÅLDER AV 52 ÅR Norra Karelens Fiskerihushållningscentrals verksamhetsledare, FD Päivi Kiiskinen dog den 23.9.2021 i en snabbt framskriden sjukdom. Sedan 2008 fungerade hon som verksamhetsledare. Till fritidssysselsättningarna hör även musik och att studera italienska. I ljust minne bevarad, Norra Karelens fiskerihushållningscentral. Hon sitter sin första period som riksdagsledamot från egentliga Finland och fungerar också som vice ordförande i lagutskottet och medlem i kommunikationsutskottet. Päivi var en naturmänniska som trivdes året om i fritidsbostaden på ön Munatsu. Bergqvist är född och uppvuxen i Nagu där hon också nu bor med sin familj. Päivi förnyade och diversifierade fiskerihushållningens verksamhet på många sätt. Utöver detta är hon Skärgårdsdelegationens ordförande, Svenska Finlands folktings ordförande och stadsfullmäktigeordförande i Pargas. Som den största utmaningen för fiskeribranschen ser hon föråldrade uppfattningar om vad fiske handlar om, lagstiftning som bromsar och myndighetstolkningar som sätter käppar i hjulet för många av våra yrkesfiskare och branschen över lag. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 4 PERSONNYTT SANDRA BERGQVIST NY ORDFÖRANDE FÖR ÅBOLANDS Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) valdes enhälligt på Åbolands fiskarförbunds årsmöte i Kasnäs i juni. MARJA PAAVILAINEN HAR BÖRJAT VID CENTRALFÖLRBUNDET Marja Paavilainen började som byråsekreterare på Centralförbundet för Fiskerihushållning den 4.10.2021. Jag har sett hur det har utvecklats och jag ser också potentialen. Under hennes ledning började man göra eloch nätprovfisken samt mångsidigt genomföra olika projekt. Marja är hemma från västkusten och havsnära landskap är henne kära, likaså gläder Insjöfinlands och Lapplands landskap en naturoch friluftsmänniska som Marja
Sikfiskeregleringen har igen aktualiserats. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Elias Rauhala REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. Läs om den senaste forskningen.. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2022 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2022 Nr Material Utkommer 1 28.1 25.2 2 22.4 20.5 3 19.8 16.9 4 11.11 9.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2021 I NÄSTA NUMMER Nr 1/2022 utkommer 25.2. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering.. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke 2022 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ PRIS 0,22 € /st (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20 € Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske