(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Redskapsmärke 2023 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,25 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering
Foto: Shutterstock. Läs Malins tankar kring att tävla i smakfrågor på sidan 26. 30 Gustavs första gäddfabrik 34 Konflikter i samband med nyttjandeoch vårdplanen 36 Besök på Länsi-Rannikon kala 5 Ledaren 6 Notiser 25 Lagspalten 29 10 fakta om fisk 33 Bokhörnan 18 30 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD I år hade Centralförbundet för Fiskerihushållnings fiskeribiolog Malin Lönnroth äran att delta i juryn som utsåg bästa strömmingsprodukten och bästa kryddfisken på Helsingfors strömmingsmarknad. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Finlands bästa delägarlag 16 Rutiån – bättre än sitt namn 18 Vattenägande ur fastighetsförmedlingens synvinkel 22 Säljakt på öppet vatten – en jaktform vi kan bli bättre på 26 Vem är smarrigast i landet
Det finns begränsat med platser på kryssningen, så var snabb och boka din plats redan nu! Program och anmälningsuppgifter hittar du på nätsidan: ahven.net/valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/ Landsomfattande fiskeriområdesdagar 2023 CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Foto: Viking Line. De i turen fjärde landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnas den 28-30.3.2023 som en kryssning mellan Helsingfors och Stockholm ombord på Viking Line, M/S Gabriella
Observera också att kartan omfattar olika kartlager. Under året deltar vi också i ordnandet av flera regionala fiskeriområdesdagar och under hösten brukar vi ordna en fortbildningsdag för fiskeriområdenas verksamhetsledare. I år har vi också gjort upp en modellanvisning för hur man kan trygga fiskeriområdets fortsatta verksamhet i oförutsedda situationer, så som att fiskeriområdets verksamhetsledare eller annan nyckelperson insjuknar svårt eller går bort. För ett år sedan stod handboken för god förvaltning i fiskeriområdena klar. VISST HAR NI lagt märke till att vi har en karttjänst, där alla Finlands 118 fiskeriområden finns listade och utritade på karta. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Fiskeriområdena i fokus FISKERIOMRÅDENA ÄR VIKTIGA regionala samarbetsparter för Centralförbundet. Det är till exempel möjligt att via kartan granska fiskeförbudsområdena via kalastusrajoitus.fi -tjänsten. Centralförbundets jurist kan anlitas för att fungera som fiskeriområdets dataskyddsansvariga. Anmälningen till följande landsomfattande fiskeriområdesdagar som går av stapeln den 28-30 mars har nu öppnat. TILLÄGGSUPPGIFTER SAMT hjälp i synnerhet i juridiska ärenden finns för fiskeriområdena att få av Centralförbundets nya jurist Rasmus Åkerblom. Från sidan är det sedan möjligt att klicka sig vidare till fiskeriområdenas egna hemsidor. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Fiskeriområdena är viktiga regionala samarbetsparter för Centralförbundet.”. PÅ AHVEN.NET finns gott om anvisningar och modellblanketter till nytta för det praktiska jobbet i fiskeriområdena. Det är en bashandbok för alla som är aktiva inom fiskeriområdena
SA N N A KU N IN GA S, LU KE. Man räknar med att de märkta störara kommer att vandra in i finska vatten om cirka ett år. Amursömnfisken konkurrerar om habitat och näring med andra fiskarter. Faran är att stören blir bifångst vid annat fiske. Arten är tålig och kan klara sig även om vattnet bottenfryser. I ett gemensamt EU-projekt mellan Estland och Finland (LIFE Baltic Sturgeon) kommer man att utplantera minst en halv miljon yngel av atlantstör i de estniska floderna Pärnu och Narva. Om du får en atlantstör, anmäl din observation till Naturresursinstitutet. Arten lever främst i små vattendrag, som tjärnar och insjöar. Det är förbjudet enligt lag att importera, använda och släppa ut amursömnfisken i naturen. Amursömnfisken härstammar från nordöstra Kina, norra delen av Koreahalvön och ryska Fjärran Östern. Arten klassificeras som en invasiv främmande art inom hela EU och dess spridning ska förhindras. De oparade fenorna har ränder, och på vardera sidan av huvudet, vid ögonen, löper mörka strimmor. Den är en kraftigt byggd fisk med relativt stor mun. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Försök att återinföra Atlantisk stör Atlantstören är en art som tidigare levt i Östersjön, men som fiskades ut under 1900-talet. Den är en effektiv jägare, som kan ha en stor negativ påverkan särskilt på groddjur som lever i samma vattendrag. De första amursömnfiskarna upptäcktes i slutet av sommaren i en tjärn i Egentliga Finland, dit de hade hamnat med människans hjälp. Nu pågår försök att återinföra arten i Östersjön. Om du påträffar en främmande art, anmäl den på vieraslajit.fi -sidan. Amursömnfisken är en abborrliknande art, som kan bli upp till 25 cm lång. EE ST I LO O DU SH O IU KE SK U S AMURSÖMNFISK PÅTRÄFFAD I FINLAND Den invasiva arten amursömnfisk (Perccottus glenii) har för första gången påträffats i Finland. Amursömnfisken utgör ett hot för inhemska vattenlevande organismer. Hur atlantstören kommer att klara sig i havet beror förutom olika miljöfaktorer, även på fisket
Priset motiveras med att då man granskar livsmedel ur koldioxidutsläppssynvinkel är mörtfiskbaserade produkter bland de mest miljövänliga. Understödet för ett intyg över bortskaffande av en gråsälshane höjs från 75 euro till 100 euro. Det maximala understödsbeloppet för att gräva ner en gråsälshane höjs från 150 euro till 250 euro. I tävlingen deltog 291 produkter. Med ändringen höjs det allmänna knutavståndet för nätfiske efter sik i havet från nuvarande 43 millimeter till 45 millimeter. TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G 45 MILLIMETERS ALLMÄNT KNUTAVSTÅND I FISKET EFTER SIK TILL HAVS Statsrådet gav den 6.10 en förordning om att ändra 12 § i förordningen om fiske (1360/2015). JÄRKI SÄRKI ÄR FINLANDS ANSVARSFULLASTE PRODUKT Vid evenemanget Kestävä elämä som hölls i Helsingfors i oktober, delades för första gången ut pris för Finlands mest hållbara produkt. Ändringarna trädde i kraft den 10 oktober 2022. Understöden höjs för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER 350 Jordoch skogsbruksministeriet meddelar att understödet för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling har höjts från 250 till 350 euro. De nya reglerna träder i kraft den 1.1.2024, i Kvarken den 1.7.2024. Ändringen gäller både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Priset gick till fiskprodukten Järki Särki. Målsättningen med förhöjningen är att skydda de starkt hotade vandringssikbestånden. TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G
I det här fallet finns det egentligen två möjliga teorier. ASC är en märkning som gör det enkelt för konsumenter och återförsäljare att enkelt identifiera fisk som är hållbart odlad när det gäller miljö och socialt ansvar. Intressant i detta fall är förutom platsen, även det att enligt litteraturen så föds tånglaken i januari-februari. Då tånglaken föds är de cirka fyra centimeter långa. Alternativt är det fråga om en prematur födsel, där tånglakarna fötts redan i september och under en av de första höststormarna har de sedan sköljts upp i hällkaret. ”Vi är naturligtvis väldigt stolta över vår certifiering”, säger Karl-Johan Henriksson, verkställande direktör på Brändö Lax. Ynglen som hittades var cirka fem centimeter långa. VILKEN FISK. Det enda vi kan göra är att spekulera. Eftersom tånglakens mamma är den enda som vet sanningen, men hon som till arten hör, försvunnit från platsen efter att ynglen fötts, finns det ingen att fråga. ”Vi har investerat i fiskarnas välmående, livsmedelssäkerhet, minimering av miljöpåverkan och socialt ansvar i flera år.” Inhemskt odlad fisk är ett hälsosamt och klimatvänligt val som skapar jobb i skärgården och samtidigt ökar försörjningsberedskapen. Detta är den första ASC-certifieringen som beviljats för havsodlad finländsk fisk. Centralförbundet för Fiskerihushållning fick i oktober en fråga om vad det är för fisk som har förirrat sig till ett hällkar i Östnyland. Endera har ynglen fötts sent på vårvintern och av vågorna spolats i land i hällkaret. Det är fråga om tånglakeyngel. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER ASC-certifiering för regnbåge Brändö Lax från Åland har tilldelats ASC-certifiering för ansvarsfulla metoder inom fiskodling. Där har ynglen sedan på grund av en knapp tillgång till föda utvecklats långsammare än normalt. Naturen är fascinerande! TH O M AS SJ Ö ST RÖ M. Tånglaken är den enda finländska fisken som föder levande ungar
Seafood Innovations 2022 -tävlingen och 10 000 euro vanns av Lagerblad Foods Oy:s produkt Kalamuru. ATLANTSTÖR SIMMADE IN I NÄT I oktober simmade en stör in i ett nät i Lovisa skärgård. Som påminnelse till er som får märkesförsedd fisk: Även då man befriar fisken är det bra att ta foto på märket eller skriva upp numret på fiskmärket och anmäla observationen till Naturresursinstitutet. Kalamuru tillverkas av strömming och mörtfiskar som steks i gjutjärnspanna och fryses ner. H AN S H EL LN ER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER FISKEKVOTERNA I ÖSTERSJÖN 2023 Strömming i Bottniska viken 80 047 ton (-28 %) Strömming i centrala Östersjön 70 822 ton (+32 %) Strömming i västra Östersjön 788 ton (0 %) Strömming i Rigabukten 45 643 ton (-4 %) Vassbuk 224 114 ton (-11 %) Lax i centrala Östersjön/Bottniska viken 63 811 laxar (0 %) Lax i Finska viken 9 455 laxar (0 %) Torsk i östra Östersjön 595 ton (0 %) Torsk i västra Östersjön 489 ton (0 %) Rödspätta 11 313 ton (+25 %) Fritidsfiske av lax begränsas på samma sätt som i år. Fisken var cirka 75 centimeter lång och befriades efter fotografering. Produkten kan kanske närmast beskrivas som fiskflarn. Med hjälp av Naturresursinstitutet kunde fisken utgående från foto artbestämmas till en atlantisk stör. fi/kalamerkki. Pro Kala -utnämningen gick i sin tur till Riitta Kotilehto som skriver bloggen Elämää kalastajan kanssa och även publicerar innehåll om vardagen som fru till en fiskare på Instagram och Facebook. Kalamuru är en HoReCa-produkt, det vill säga riktas till storkök. Det görs behändigt på adressen https://lomakkeet.luke. På så sätt får forskarna värdefull information om fiskarnas liv och leverne! I Finland har det påträffats sex störarter, som alla liknar varandra väldigt mycket: stör, atlantstör, sterlett, rysk stör, sibirisk stör och stjärnstör. Därtill har man i Östersjön planterat ut störarten hus/beluga, så också den kan påträffas vid kusten. Då man artbestämmer stör ska man fästa uppmärksamhet på storlek och antal sidosköldar samt hur känselorganen under nosen är belägna och hur långa spröten är. PRISREGN PÅ FISKERIHUSHÅLLNINGENS INNOVATIONSDAGAR KALAMURU ÄR ÅRETS INNOVATION På innovationsdagarna delades det ut pris för årets fiskinnovation. Produkten kan exempelvis användas för att ersätta tonfisk. Den här stora fisken hör ändå inte till de utsättningar man nyligen gjort i Estland (se sid 6), utan härstammar från tidigare utsättningar. Fisken var försedd med ett gult fiskmärke
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Finlands bästa delägarlag Kuivaniemi delägarlag i norra Österbotten utsågs till Finlands bästa delägarlag i Centralförbundet för Fiskerihushållnings tävling. TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Låt oss ta reda på vad allt man i delägarlaget gjort för att göra sig förtjänt av titeln
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 Finlands bästa delägarlag Kuivaniemi delägarlag arrenderar ut sina områden till vindkraft, fiskodling och kommersiella fiskare. Det här ger ger viktiga intäkter för delägarlaget.
En god ekonomiförvaltning kräver att man bemästrar pappersarbetet. För att utveckla sin verksamhet får delägarlaget pengar bland annat genom att arrendera ut vatten till fiskodling, kommersiella fiskare och vindkraftsbolag. Därtill hör Kuivajoki till ett återupplivningsprogram för lax (Salmon Action Plan), med målsättning att återställa Kuivajoki som en laxälv. Som bäst håller delägarlaget via ett projekt på att jobba med nedre loppet av Kuivajoki. Ett aktivt delägarlag sammanträder regelbundet, säljer fisketillstånd och ordnar evenemang. Det hör till ovanligheterna att delägarlag klarar av egenfinansieringsandelar på upp till 50 procent i större projekt. I Vatunki är delägarlaget med i något som kanske kan räknas som lite otypisk delägarlagsverksamhet, så som att utveckla bränsledistribuering för båtförare, planering av frisbeegolfbana, en tillgänglig badstrand och en tillgänglig stig som leder till ett vindskydd. I ett annat projekt har delägarlaget tillsammans med Skogscentralen och en av de lokala jaktföreningarna karterat potentiella våtmarker inom delägarlaget. Öppenhet syns i öppet beslutsfattande samt i smidig kommunikation kring aktuella ärenden. I tävlingen lades stor tyngdvikt på ansvarsfullhet, aktiv verksamhet och öppenhet. I praktiken betyder ansvarsfullhet till exempel att delägarlaget har en systematisk fiskevård och fiskeövervakning och aktivt samarbetar med olika instanser samt sköter sin ekonomi. Tilläggspoäng delades ut för elektronisk tillståndsförsäljning, möjlighet att delta i stämmor på distans och sammanslagningar. Naturligtvis hoppades vi att vi skulle klara oss bra, men vinsten kom ändå som en stor överraskning, gläder sig Kuivaniemi delägarlags ordförande Olli Dahl. Även särskilt utsedda informationsoch miljöansvariga beaktades i poänggivningen. Delägarlaget har hyrt en servicebyggnad för båtförare av Ijo kommun, som är en viktig samarbetspart i att utveckla området vid sidan om byaföreningen, fiskarna och fiskodlarna. Sammanlagt består delägarlaget av cirka 600 ägarenheter. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 C entralförbundet för Fiskerihushållning ordnade år 2021 en tävling för att vaska fram Finlands bästa delägarlag. I de här projekten samarbetade delägarlaget med Skogscentralen, markägarna, NTM-centralen och Maaja kotitalousnaiset i Uleåborg. Utöver tidigare nämnda kriterier betonades också hur viktigt det är att delägarlagets kontaktuppgifter finns lätt tillgängliga. Hur kan då en ansvarsfull och systematisk fiskevård se ut. Ekonomin i exemplariskt skick Så här omfattande projektverksamhet kräver naturligtvis mycket pengar och enbart fisketillståndsintäkter räcker inte till. De planer som gjordes upp har efter det använts som handledning för det vattenskyddsarbete som gjorts. År 2021 började man i Näsionoja och Taipaleenoja med naturskötselprojekt finansierade med Kemerastöd. – Då vi gjorde vår ansökning märkte vi att vi under årens lopp gjort mycket av det som betonades i tävlingen. Delägarlaget har uppgjort en åtFå delägarlag klarar av egenfinansieringsandelar på 50 procent i större projekt. Utgående från utredningen har man gjort upp naturvårdsplaner för Lautakodanoja och Vähäjävi-Myllyoja. Kuivaniemi delägarlag har sedan 2017 förverkligat en omfattande och långsiktig plan för att förbättra vattenkvaliteten i Kuivajoki och närområdena. Kuivajoki som hör till delägarlaget är skyddat från kraftverksbyggnad genom forsskyddslagen. Verkligt omfattande och mångsidigt samarbete Även om Kuivaniemi delägarlag genom olika projekt har jobbat för fiskevattnen och naturen, är det även en fråga om samarbete på bred bas. Intäkterna har möjliggjort en omfattande delägarlagsverksamhet för allmänhetens väl. Eget mångårigt restaureringsprojekt Kuivaniemi delägarlag omfattar sammanlagt 2??003 hektar vatten i Bottenviken, Kuivajoki och några mindre vattendrag. Arbetet inleddes våren 2017 genom att delägarlaget av konsultbolaget FCG beställde en allmän vattenskyddsplan för Kuivajoki, samt en plan för att reda ut huruvida det finns tillräckligt med lekområden för lax och nejonöga, och i vilket skick lekområdena är. Under somrarna 2019, 2020 och 2022 har man gjort restaureringar för att förbättra fortplantningsmöjligheterna för vandringsfisk och nejonögon på en sträcka av 40 kilometer, berättar viceordförande Matti Paaso
Laitakarin Kala har verksamhet i Vatunki fiskhamn.. Vid behovs hålls extra stämmor för att få ärenden framåt. Grundfunktionerna glöms inte bort Av all tidigare beskriven projektverksamhet kan man dra slutsatsen att Kuivaniemi delägarlag har en aktiv verksamhet, och man glömmer inte heller bort grundfunktionerna i projektdjungeln. Då alla dessa tolv personer känner tio övriga personer, så hittas det nog alltid någon som kan ta itu med saker. Tanken är också att nästa år utbilda nya fiskeövervakare. Allt det som avhandlats tidigare i artikeln kräver en stor mängd jobb och verksamhet. Frivilligarbete är det här ju, ingen av oss får någon lön, konstaterar Dahl. Exempelvis fiskeövervakningen har en egen kontaktperson som sköter kontakten med sjöbevakningen och övriga delägarlag. I slutändan handlar det om att vara välorganiserad. Hur hittar ni aktörer till alla dessa projekt, när det pratas så mycket om brist på folk inom delägarlagsverksamheten. – Allt har sin grund i en aktiv styrelse, bestående av sex ordinarie medlemmar och sex suppleanter. Delägarlaget håller stämma årligen och där godkänns planerna som styrelsen gjort upp, samt finansieringen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 gärdsplan och ett av åtgärdsplanens delområden är att få delägarlagets arkiv i skick. Var hitta aktiva funktionärer. Kuivaniemi delägarlag har som sagt gjort upp en åtgärdsplan, innehållande utvecklingsmål för framtiden och bland sig fördelat ansvaret för de olika delområdena i planen. Alla människor har sina egna sakområden de är bra på och det här nyttjar vi också i delägarlagsverksamheten. Kauko Vakkala (t.v.) suppleant i Kuivaniemi delägarlags styrelse och delägarlagets viceordförande Matti Paaso (i mitten) i samspråk med fiskodlingsföretaget Laitakarin Kala Oys produktionschef Timo Karjalainen. I skrivande stund är arkivet i övrigt färdigt, men dokumenten måste ännu katalogiseras enligt arkiveringskraven och onödiga dokument förstöras
Delägarlaget får betydnde arrendeintäkter från vindmöllorna i Vatunki.. På vintrarna är delägarlaget med och plogar upp vägar så att pimpelfikare kan ta sig ut på Kuivajoki och havsvikarna. År 2021 höll styrelsen två fysiska möten, men även då var det möjligt att delta på distans. Nätsidor med intra Kuivaniemi delägarlag strävar efter att fungera så öppet som möjligt och informera alla invånare och delägare i området. Läs mer https://www.kuivaniemenosakaskunta.fi/ https://www.facebook.com/kuivaniemenosakaskunta Fiske efter nejonögon är en av de traditionella fiskeformerna i Kuivajoki. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Delägarlaget säljer fisketillstånd till alla som sådana önskar köpa. Förutom de ordinarie medlemmarna är mötena öppna för suppleanterna. Bakom Kauko Vakkala syns en del av områdets vindmöllor. Det lönar sig att surfa in på delägarlagets hemsidor och läsa mer om verksamheten och följa delägarlaget på Facebook. Styrelsen strävar efter att sammanträda en gång i månaden, eller då det dyker upp ärenden man behöver fatta beslut om. Därtill har styrelsen delat in sitt verksamhetsområde i mindre delområde och utnämnt egna kontaktpersoner för varje delområde. Urho Vakkuri är ute och vittjar mjärdarna. Kanske får du samtidigt idéer för hur du kan utveckla ditt eget delägarlags verksamhet. Om du har läst så här långt, har du säkert fått svar på varför Kuivaniemi delägarlag valdes till Finlands bästa. Delägarlaget har egna Facebooksidor och nätsidor där man delar info till både stora allmänheten och delägare På nätsidorna finns också ingång till delägarsidor där man håller kontakt med registrerade medlemmar per e-post med hjälp av tjänsten yhdistysavain. På så sätt kan vi dela information så jämlikt som möjligt, berättar Dahl. Kontaktuppgifter ajour Kuivaniemi delägarlag gör årligen de lagstadgade anmälningarna av kontaktuppgifter till Regionförvaltningsverket, Lantmäteriverket och fiskeriområdet. Försäljningen sker via kalakortti.com. Sidan gör det också möjligt för medlemmar att göra elektroniska motioner Det här är ett sätt att aktivera delägarna med i verksamheten. Delägarlagets planmässighet framkommer även i denna sak. På den här sidan kan medlemmarna se bland annat styrelsens mötesprotokoll och rapporter
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 Beställ åt fiskekompisen eller styrelsen CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ på nätet: ahven.net/fiskeritidskrift-for-finland/eller per e-post kalastus@ahven.net. Möt spännande människor i form av personporträtt och läs vad vår jurist har att berätta från lagfronten. På fiskevattnen sedan 1892. Obs! Du kan också beställa tidningen via ditt regionala fiskarförbund. Fiskeritidskrift är mötesplats för vattenägare, delägarlag, fiskeriområden, fiskeövervakre, kommersiella fiskare, forskare och fiskerimyndigheterna. Dyk ner i fiskarnas värld! Beställ Fiskeritidskrift för Finland som fortlöpnade prenumeration direkt till din postlåda för endast 39 euro /år. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fiskeritidskrift paketerar senaste nytt om fiske och miljö i fyra faktaspäckade nummer per år och är tidningen för den som vill hållas uppdaterad med vad som är på gång inom fiskeribranschen. Läs om fiskevård, fiske och den färskaste forskningen
Föreningarna och hundratals frivilliga har jobbat hårt för att förbättra vattendragets naturvärden och öringbestånd. Redan nu är Rutiån ett bättre hem för öringen, än vad namnet låter påskina. Stadsmiljönämnden godkände våren 2022 omfattande restaureringsplaner. För Lindblad har restaureringen av Rutiån varit en givande upplevelse. I samband med fallet ska man gräva ut en 130 meter lång naturenlig fiskväg under åren 2023–2024. Öringvatten fritt från vandringshinder som mål Rivandet av dammar och borttagande av vandringshinder har varit på tapeten de senaste åren och den här trenden kan även ses i Rutiån. I ån återstår nu endast ett totalt vandringshinder uppströms, och det är det tre meter höga fallet som ligger i Strömbergsparken i Sockenbacka. Även dammar och trösklar som finns i parkområdet och som fungerar som vandringshinder ska tas bort och ersättas med naturenliga forsar. Förutom öring finns det bland annat gädda, abborre, tånglake och mörtfiskar i ån. Lyckad återetablering av havsöring Pekka Lindblad, strömvattenansvarig på Helsingfors flugfiskare och före detta aktiv i styrelsen för Virtavesien hoitoyhdistys, har sett hur Rutiån har utvecklats från en nedskräpad å till ett mångsidigt hem för öringen. – Genom talkojobb, med stöd av Helsingfors stad och genom materialdonationer har vi lyckats få den starkt hotade havsöringen att etablera sig i nedre delen av Rutiån, berättar Lindblad. Man har gjort etableringsutsättningar av öring, byggt lekoch yngelområden, rivit vandringshinder och ersatt dem med konstgjorda forsar samt satsat på upplysning och informationsspridning. Man har rivit två bottendammar som fungerat som partiella vandringshinder och omvandlat dem till viktiga forsområden. Läs mer om Rutiån på nätsidan: https://helsinginperhokalastajat.org/matajoki/. Våra årliga restaureringar och vårdarbete bygger sedan på denna uppföljning, förklarar Lindblad. Ån har redan i 13 års tid restaurerats av Helsingfors flugfiskare, föreningen Virtavesien hoitoyhdistys och otaliga frivilliga. Ari Saura från Naturresursinstitutet undersöker årligen ån genom elfiske. Rutiåns resultat har förbättrats år för år. Vid sidan av restaureringarna följer vi upp öringleken och hur leken lyckas. Nästa år ska det byggas en naturenlig 130 meter lång fiskväg förbi åns sista vandringshinder. Genom elfisket får man värdefull information om hur restaureringarna lyckats samt information om hur Finska vikens havsöringsbestånd mår. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Rutiån – bättre än sitt namn Rutiån som flyter genom Helsingfors och Vanda har i över tio år restaurerats med talkokrafter. TEXT TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO JANNE SALOMERI D en nio kilometer långa Rutiån är en av Vandas forntida utloppsfåror och Helsingfors andra största vattendrag efter Vanda å. År 2020 fredade Helsingfors och Esbo Bredviken och Stor-Hoplaxviken från nätfiske, så att mer öring kan vandra upp i den restaurerade Rutiån. Efter den här restaureringen är Rutiåns huvudfåra helt fritt från vandringshinder, och man kan börja utvidga restaureringarna uppströms
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 Pekka Lindblad från Helsingfors flugfiskare har redan i trettion års tid hållit i trådarna för talkorestaureringarna i Rutiån. FISKVÄG I stadens restaureringsplan kan man se hur den naturenliga fiskvägen ska slingra sig på högra sidan om fallet som ligger i den natursköna Strömbergsparken i Sockenbacka. Fiskvägen ska byggas under åren 2023–2024. Fallet är tre meter högt.. H EL SI N G FO RS ST AD SM IL JÖ SE KT O R STRÖMSBERGSFALLET Vid berget intill Strömsbergsfallet ska man spränga ut en naturenlig fiskväg så att fisk och andra vattenorganismer ska kunna vandra upp i ån
SH U TT ER ST O CK. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Närheten till vatten, må så vara hav eller sjö, har alltid varit viktigt för finländarna
Hur väl känner fastighetsägare och blivande fastighetsägare till olika aspekter av vattenägande. I fråga om tillandningar brukar Karlsson öppna upp för sina kunder vad som enligt lag gäller. – För yrkesfiskare kan det vara viktigt med egna andelar, men i övrigt har nog inte vattendelägandet väckt större intresse hos mina kunder.. Det framgår snabbt då jag träffar fastighetsförmedlare Sara Karlsson i Borgå. Att avlägga fastighetsförmedlarexamen handlar mycket om att läsa in sig på juridiken kring fastighetsköp och fastigheter, berättar Karlsson. Och att även den som äger tillandningen, till exempel delägarlaget, kan ansöka om förrättning så att fastigheten förpliktas att lösa in tillandningen. Karlsson berättar att det i Borgåtrakten sällan kommer privata vatten till salu. Jag läste mig till auktoriserad fastighetsförmedlare och började jobba på bankens fastighetsförmedling. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING J ag har pratat med tre fastighetsförmedlare runt om i Finland för att höra mig för vad finländarna drömmer om då de letar efter ett hem eller fritidsbostad och huruvida vattenägandet spelar någon roll vid fastighetsköp. – Jag har kunder som då de ska sälja sina fastigheter kan bli förvånade då de inser att de faktiskt har ägt andelar i samfällda vatten under alla år. Bland köpare och säljare finns kunder av alla de slag. Numera jobbar jag på en fristående förmedlingsbyrå. Sedan finns det de som är väl medvetna om sina vattenandelar och kanske väljer att inte sälja dem vidare med fastigheten till salu, utan håller kvar vattenandelarna i sin egen eller släktens ägo, berättar Sara. Påverkar andelar i samfällda vatten fastighetens värde. Det gäller att ha koll på juridiken En fastighetsförmedlare försöker hitta lägenheter och fastigheter som uppfyller köparnas drömmar, men det gäller även för förmedlaren att hålla köparna stadigt på jorden och ha koll på juridiken. Men hur är det, ger vattenägande ett mervärde som kan räknas i hård valuta. Karlsson har jobbat som fastighetsförmedlare i fyra år, men har en 20 år lång erfarenhet från bankvärlden bakom sig. Eller strandbastu och blånande fjärdar. – I bägge fall är det ändå skäl att komma ihåg realismen då vi pratar om inlösensummorna, säger Karlsson. Vad kommer till fastigheter med andelar i samfällda vatten dyker dylika objekt regelbundet upp. Att fastighetsägaren har rätt att ansöka om inlösning av tillandningen som ligger vid den egna fastigheten. – Inledningsvis jobbade jag med marknadsföring på lokalbanken i Borgå, men efter en moderskapsledighet kände jag att det var dags för nya utmaningar. Tillandningsfrågor på tapeten i Östnyland – I den östnyländska skärgården är tillandningar något vi fastighetsförmedlare stöter på och får förklara för våra kunder, berättar Karlsson. Men här i Östnyland är det fråga om splittrade små vatten med små ägoandelar och de tillför nog inget ekonomiskt mervärde vid köpet, konstaterar Karlsson. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 Vattenägande ur fastighetsförmedlingens synvinkel En röd stuga och eget potatisland. Det finns de som är mycket medvetna om alla aspekter av ägande och de som inte är så insatta. Finlands fastighetsförmedlare vet vad vi finländare drömmer om och jag vill veta huruvida vattenägande ingår i drömbilden
Kunden har rätt till all information. Nikula har Tammerfors med omnejd som arbetsfält och har jobbat med fastighetsförmedling sedan 2007. Hon går på sociala media under namnet Kalastava kiinteistönvälittäjä – den fiskande fastighetsförmedlaren, så jag tänker mig att hon kunde vara rätt person att svara på om människor uttryckligen söker fastigheter med vattenägo för att de ser ett mervärde i att ha tillgång till fiskevatten. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Hur man markerar vattenägo i annonser Jag klickar in mig på nätsidan Oikotie. – För många av våra kunder verkar begreppet med andelar i samfällda vatten vara rätt så obekant. För att få perspektiv från Insjöfinland ringer jag upp fastighetsförmedlare Heli Nikula. Sedan kom coronapandemin och allt ställdes på sin ända. Nikula, som även hon är en auktoriserad fastighetsförmedlare, säger att man som fastighetsförmedlare utanför Ring 3:an i ett vattenrikt land som Finland inte kan undgå att stöta på vattenägande i en form eller annan, men att vattenägandet i dagens läge inte kan ses som en tillgång som kan värderas i rena pengar. Jag ringer upp fastighetsförmedlare Matti Perälä som jobbar i S:t Michel. Sara Karlsson fungerar som fastighetsförmedlare i Borgå. Bland egnahemshusen är det 282 objekt som motsvarar mina sökkriterier, bland fritidshusen 141 objekt. En nätsida bekant för de flesta som någon gång gått omkring och funderat på fastighetsköp. AN ET TE SU N DS TR Ö M PH O TO G RA PH Y. St:Michel är mekka för stugägare Finländarna är som bekant ett stugfolk. Före coronan rubricerades det ändå att intresset för sommarstugor avtagit, samtidigt som kraven på stugornas utrustningskrav stigit. Bland snabbvalen är det möjligt att bland sökkriterierna kryssa för ”oikeus vesialueisiin”, det vill säga rätt till vattenområden. Vad är läget nu. I andra fall kan det vara fråga om rätt till båtplats. – Nej, vattenägandet spelar nog ingen större roll då vi säljer fastigheter, berättar Nikula. Sommarstugorna började gå åt som smör i solsken. Då jag noggrannare kollar in vad rätt till vattenområde betyder, blir det mer luddigt. I vissa försäljningsannonser står det klart och tydligt att det till exempel är fråga om en andel i ett samfällt vattenområde. Den fiskande fastighetsförmedlaren Finland är ett stort land. Jag antar att det enda som gäller i dessa fall är att lyfta på luren och ringa förmedlaren i fråga. S:t Michel är Finlands stugrikaste kommun. Sara Karlsson berättar att hon och de företag hon jobbat för är och har varit noggranna med att redan i annonsen klart och tydligt skriva ut vad det är som gäller. Nikula berättar att hon oftare får frågor om vad det kan tänkas kosta den potentiella kunden när det står att det finns andel i samfällt vatten, än att kunden ser vattnen som en direkt tillgång. Men i majoriteten av fallen förblir betydelsen oklar. Gäller det exempelvis andel i samfällt vatten, ska detta meddelas i annonsen
Då man läser till auktoriserad fastighetsförmedlare tas saker så som tillandningar och rätt till båtplats noggrant upp, medan andelar i samfällda vatten som begrepp kan förbli mer luddiga, tror Perälä att är orsaken till att det är en så stor variation i hur fastighetsförmedlare anger vattenägo i sina annonser. Folk har nu letat efter hus med fler än tre sovrum. Perälä efterlyser bättre information från delägarlagens håll. Men, betonar Perälä, med vatten avses egen strand, att äga andelar i samfällda vatten är irrelevant för de flesta. – Lättillgänglig information skulle ge ett mervärde för delägarlagen i form av fler sålda fisketillstånd. Där finns delägarlagsinformation men även en spalt med ofta ställda frågor, med vattenägande som en svarskategori. Så kallade ”torrmarksstugor” är svårsålda. Matti Perälä jobbar som fastighetsförmedlare i St:Michel. I Östnyland har vi sett en boom i Sibbo, men även Borgå. Vattenägande verkar inom fastighetsförmedlingen i det stora hela vara ett rätt så okänt begrepp och en andel i samfällda vatten ses inte som något som direkt ger ett tilläggsvärde. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21 – För de som köper stugor här i våra trakter är vatten ett viktigt kriterium säger Perälä. Även Perälä säger samma sak. Heli Nikula fungerar som fastighetsförmedlare i Tammerforstrakten. Trenderna i världen Avslutningsvis. Den här artikeln är del av ett av Centralförbundet för Fiskerihushållnings projekt finansierade av Jordoch skogsbruksministeriet för att ge mer synlighet för delägarlagen och öka finländarnas medvetenhet om vattenägande. Perälä berättar att stugförsäljningen i år gått ner med nästan 50 procent i S:t Michel. Inflyttningen har varit stor och fastighetsförmedlarna har fått jobba långa dagar. net. –Det pratas mycket om självhushållning men ännu är det mer vackra ord än verklighet. – Jag fiskar själv och vattenägande är därför bekant för mig. Vill du läsa mer om vattenägande kan du surfa in på ahven. Nu står vi inför en ny situation igen. Coronan satte fart på fastighetsförmedlingen, något som bekräftats av förmedlare Perälä i St:Michel. Tiden får utvisa hur fastighetsmarknaden utvecklar sig. Energikrisen tvingar människorna att på nytt tänka om. M AT TI PE RÄ LÄ H EL I N IK U LA. Då det kommer till tillandningar är det ofta svårt att hitta vattenägarna och även prissättningen är knepig. Karlsson berättar i sin tur att coronan ändrade människornas krav på de hus de ville köpa. Distansjobbstrenden som coronapandemin medförde har ändrat på mycket. På min fråga om trenden med hushållens större självhushållningsgrad kan börja ses på fastighetsmarknaden svarar Karlsson så här: —Nej, inte ännu i alla fall. Perälä tror att det här dels beror på att marknaden är mättad efter några intensiva köpår, dels är marknadsläget osäkert nu. Och som ivrig fritidsfiskare önskar Perälä att delägarlagen skulle aktivera sig på nätet. En sak är alltså säker – att göra vattenägandet mer känt kräver ännu mycket arbete av fiskerirådgivningen
Säljaktsexpertis från Sverige Rikssvenska säljägaren och säljaktsinstruktören Anna-Carin Westling från Hudiksvall deltog på distans. – Att ägna sig åt isjakt är betydligt mera utmanande med tanke på strömmar, svag is och andra slags faror. Deltagarskaran var av blandad sammansättning; allt från 30-åringar till pensionärer och såväl erfarna säljägare och aktiva älgjägare som nybörjare sökte sig till kursen. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Säljakt på öppet vatten – en jaktform vi kan bli bättre på Det finns många fördelar med att jaga säl på hösten. Det är en krävande och dyr jaktform, men det är också den form av säljakt som jägarna i Österbotten norrut är bra på. – Att slå ett järnrör mot sten, där man sitter och passar brukar fungera för mig att locka nyfikna gråsälar närmare. I själva verket är det enklare att börja säljakt på öppet vatten, menade Henrik Backa. Kunskapen och intresset för jakt på öppet vatten verkar däremot ha minskat från att i gångna tider varit en allmän jaktform. Om vattendjupet är större använder hon sig av en undervattensdrönare. Hon märker ofta i förväg ut olika djup med bojar, vilket samtidigt är till hjälp vid avståndsbedömningen. Totalt deltog 115 personer i kurstillfällena. I Närpes deltog Henrik Backa och Kenneth Skrifvars, I Pedersöre Glenn Vikström och Olav Holm, och i Korsholm Bengt Sandström och Göte Bengs. Många fördelar med jakt på öppet vatten Traditionellt beger sig säljägarna årligen ut på en veckolång jaktresa på is på våren. Sälarna landar främst på rygg med den ljusa magen uppåt, och den syns bra i bild även i mycket mörka vatten och bland steniga bottnar, berättade Westling. Westling bedriver säljakt enbart på öppet vatten och hon gav bra tips för den praktiska jakten. I oktober ordnade Österbottens Fiskarförbund i samarbete med Viltcentralen i Kust-Österbotten och lokala jägare tre kvällslånga säljaktskurser i Närpes, Korsholm och Pedersöre. Ett starkare samarbete mellan fiskare och jägare är ett win-win scenario, där jägaren kan få kunskap och båttransport av fiskaren, och fiskaren får sälar bortskjutna. Det är en enklare form av jakt jämfört med att jaga på is, skinnet är av högre kvalitet och jakten hjälper fisket mer än isjakten långt ute till havs. – Den förhållandevisa förmånliga drönaren på cirka 3?500 kronor fungerar till och med ner på 15 meters djup. – Jakten på öppet TEXT MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND. Jaktchef Stefan Pellas från Finlands viltcentral Kust-Österbotten började med att gå igenom lagstiftning, jakttider och andra bestämmelser knutna till säljakten. Efter skyttet är det viktigt att snabbt vara på plats med båt för bärgningen. För Westling är det viktigt att kunna bärga skjutna sälar och därför bör man endast skjuta säl där det är tillräckligt grunt. Lokala jägare tog sedan över och berättade om den praktiska jakten och lokala förhållanden
Gamla ställen finns kvar i skärgården där man tidigare suttit och vaktat på säl, framför allt östersjövikare. Då säljakten börjar 16.4 är sälarna magra och pälsarna i sämst skick inför pälsbytet i maj-juni. – Idag är det yrkesfiskarna som bäst känner till jaktterrängen till havs, djupkurvor, var det finns mycket sälar och lämpliga ställen att passa säl på. Vi borde återuppta säljakt på öppet vatten innan yrkesfiskarnas kunskap faller i glömska, menade Stefan Pellas. Sälarnas päls är mycket nött efter att ha ägnat tid på isen på vårarna. M AL IN LÖ N N RO TH , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G. Man ska inte heller inte ska skjuta djur som man inte kan bärga. Yrkesfiskarna har tydligt noterat större fiskfångster efter att sälar tagits bort. Pellas och de lokala jägarna betonade att jägaren förutom jaktkunskap, även bör ha sjövana och att man inte ska skjuta djur som man inte kan bärga. Tanken var att jägare kan åka ut med en fiskare och sätta sig på pass, medan fiskaren sköter sitt fiske. Till kurserna hade bjudits in fiskare i ett försök att få upp kontakten mellan jägare och fiskare. Intresse bland deltagarna fanns för ett starkare samarbete, bland annat efterfrågade jaktvårdsföreningar kontaktuppgifter SÄLJAKT PÅ ÖPPET VATTEN För säljakt på öppet vatten ska jägaren förutom jaktkunskap även ha sjövana. Pälskvaliteten är däremot mycket högre på hösten. I Nor ge och i stora delar av Sverige, där det inte finns is, skjuter man alla sälar på öppet vatten. – Det tar nämligen en tid för nya sälar att komma för att överta platsen vid redskapen igen, berättar Westling. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 vatten i närheten av viktiga fiskeområden hjälper fisket mer än vad jakten på is långt ute i ytterskärgården gör. Starkare samarbete mellan jägare och fiskare Westling har också utvecklat ett samarbete med lokala yrkesfiskare och har aktivt skjutit sälar nära ryssjor
Finansiering har beviljats av Nordiska Ministerrådet och Aktiastiftelsen i Vasa. Säljaktskurserna är en del av Österbottens Fiskarförbunds projekt ”Sälen – ett värdefullt vilt”. Jens Sandström bjöd på smakprover av grillat sälkött i pausen. Jens berättade om betydelsen av hygien och renlighet och betonade speciellt betydelsen av att använda rena knivar ute i fält. Projektet genomförs i samarbete med Svenska Jägareförbundet, Finlands jägarförbund, Archipelago Pares r.f., Finlands Viltcentral och Ålands landskapsregering. Syftet med projektet är att förmedla kunskap om hantering av sälen, från skott till tillvaratagande, och att utveckla samarbete mellan jägare och fiskare. SOJAMARINERAT SÄLKÖTT 3 MSK SOJA 1.5 DL RYPSOLJA 2 TSK HPSÅS 3 MSK FLYTANDE HONUNG 2 ST VITLÖKSKLYFTOR TIMJAN , KROSSAD SVARTPEPPAR BLANDA SAMMAN ALLA INGREDENSER LÄGG KOTTET I MARINADEN ,LÅT STÅ I KYLSKÅP 1-2 DYGN TA UPP KÖTTET UR MARINADEN, GRILLA ELLER STEK KÖTTET I 5-15 MINUTER M AR IN A N YQ VI ST. På så sätt kan intresserade jägare följa med fiskare ut till bra jaktområden. I projektet ordnar vi kurser och producerar filmer om säljakt, styckning, skinnshantering, oljetillverkning och matlagning i Finland, Sverige och Åland. Grillat sälkött gav mersmak för säljakten Kursdeltagarna bjöds på marinerat sälkött som grillades på plats av kocken Jens Sandström. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 4 till fiskare som är villiga att ta ut säljägare. Kursdeltagarna lät sig väl smaka av det möra, grillade köttet. Köttet hade donerats av lokala jägare
Värt att lyfta fram i detta sammanhang är att det för delägarlag är bra att ha en rättsskyddsförsäkring. Då kan man i bästa fall täcka en stor del av kostnaderna för en jurist med hjälp av försäkringen. Ibland kan intressena ändå gå så mycket i sär att någon i en fråga inte nöjer sig med majoritetens beslut. Om delägarlaget hotas av en rättsprocess eller om en stämning redan har gjorts, är det skäl att ta det lugnt och inte förhasta sig i ärendet. Då kan det hända att en rättsprocess inleds, där delägarlaget stäms inför rätta. Risken ökar då man sköter gemensamma ärenden där det finns avvikande intressen. Om processen drar ut på tiden är det att rekommendera att ärendet så snabbt som möjligt tas upp på stämma för diskussion och beslut. Det som för den ena kan te sig som en obetydlig sak kan för en annan vara av betydande art. Intresset i fråga behöver inte i utomstående ögon te sig som stort, men i sista hand är det alltid fråga om en subjektiv tolkning. I DELÄGARLAG UPPSTÅR alltid nu och då meningsskiljaktigheter, varav de flesta som tur kan lösas genom dialog, sammanjämkning och i sista hand genom röstning. Då lönar det sig att nappa på detta, beakta kalla fakta och vara beredd på att göra kompromisser. Värt att observera är att vilken som helst upplevd oförrätt naturligtvis inte betyder att jämställdhetsprincipen har kränkts, utan denna måste enligt lag kunna konstateras. Låt mig därtill konstatera att även om styrelsen inte på eget initiativ utan stämmans godkännande kan inleda rättsprocesser, har styrelsen ändå enligt lag rätt att föra delägarlagets talan i domstol. Förutom att en rättsprocess ökar kostnaderna är också den tid och det mentala kapital som processen slukar borta från övrig delägarlagsverksamhet. DE FLESTA TVISTER kan förlikas och på så sätt kortar man av processens längd och de kostnader som uppstår för delägarlaget. En skicklig jurist klarar av att rekommendera förlikning då det är möjligt och fördelaktigt. Oftast är det fråga om ett fel som skett i beslutsfattandeprocessen eller att man har kränkt jämställdhetsprincipen i lag om samfälligheter 28 §. Därtill sker det alltid nu och då fel i beslutsfattandeprocessen, även om man försöker vara noggrann. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 25 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Då avgörandet i en fråga inte betjänar allas intressen finns det alltid en risk att situationen eskalerar till en tvist och rättsprocess. DÅ MAN ARBETAR och har med människor att göra är meningsskiljaktigheter oundvikliga. Elias Rauhala Centralförbundet för Fiskerihushållning Att förbereda sig för tvister i delägarlag. I den här skrivelsen är avsikten att ur delägarlagets synvinkel fundera hur man kan förbereda sig på tvister ur en juridisk synvinkel. INGEN KAN ÄNDÅ på förhand alltid säga vad som är en uppenbar kränkning. Utgångsläget är nämligen det, att då man fattar om beslut i gemensamma ärenden är det i sista hand via röstning som man avgör vilket beslut som bäst gemensamt betjänar delägarna. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Om delägarlaget alltså stäms, är styrelsens uppgift att i första hand söka laghjälp
Varje jurymedlems sammanlagda poäng räknas ihop, och den produkt som samlat mest poäng vinner. Jag har tidigare inte varit någon fantast av kryddfisk, utan på tidigare strömmingsmarknader har jag alltid bara köpt strömmingsinläggningar. Men efter 12 kryddfiskar inser jag. Själv har jag infunnit mig i stadshusets restaurang. Fisken utvärderas i fyra kategorier: smak, utseende, doft och konsistens. TEXT OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING D et är söndag förmiddag den 2 oktober och Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen har officiellt öppnat Helsingfors strömmingsmarknad. Jobbet inleds under tystnad, men snabbt blir vi varma i kläderna. För mig är förutom smaken även konsistensen viktig. Sedan 1970-talet har en strömmingsjury som årligen består av nya medlemmar, sammanstrålat för det hedersamma uppdraget att bland all god fisk, utse ”the best of the best”. Kastu har dagen innan hämtat fiskburkarna av de fiskare som meddelat att de vill delta i tävlingen. Trots att kryddfisk bygger på traditionella recept hittar vi i juryn tydliga skillnader i smaker. Sedan 1970-talet har en strömmingsjury samlats under Helsingfors strömmingsmarknads första dag för att kora Årets kryddfisk och Årets strömmingsöverraskning. Och att vassbuken känns igen på just sin vassa buk. I år säljer tolv fiskare fisk direkt från sina båtar och femton fiskare har plats i salustånd i Fiskargränd. Kastu betonar att den här responsen är viktig. Där jag är novis i smakernas värld kan jag tillföra nytt till diskussionen ur mitt perspektiv som fiskeribiolog vid Centralförbundet för Fiskerihushållning. Vi hinner prata ditt och datt medan vi avsmakar fisken. I år hade jag äran att sitta med som jurymedlem. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Vem är smarrigast i landet. Vi serveras kryddfiskar på löpande band. Den sammanställs och ges till fiskarna och Kastu berättar att responsen är till stor hjälp då fiskarna ska vidareutvecklar sina kryddfiskoch strömmingskreationer. Vi har alla en poängblankett framför oss på bordet. Djupdykning i smakernas värld Det är dags att slå sig ner vid de vackert dukade långborden. Jag inser snabbt att jag är en novis i smakernas värld. Poängskalan går från 1–5, där fem är bäst. Eller tja, låt oss säga så här, jag vet vad jag tycker är gott och inte gott, men jag är imponerad av de andra jurymedlemmarnas förmåga att hitta smaknyanser och -balanser. Så som förhållandet mellan sött och salt. Tillsammans med åtta andra strömmingsoch matvänner har jag som uppgift att provsmaka och utse de tre bästa produkterna i kategorierna Årets kryddfisk och Årets strömmingsöverraskning. Den första kryddfisken serveras. På salutorget börjar ruljansen komma i gång. Varje fiskare får endast delta med en produkt per tävlingskategori. Viktigt med respons till fiskarna En spalt på blanketten finns reserverad för fri respons. Och härnäst en liten bekännelse. Vi kommer att inleda med kryddfiskarna, ta en paus för att vila smaklökarna och sedan fortsätta provsmakningen med strömmingsinläggningarna. Vi pratar om att kryddfisk alltid är gjord av vassbuk, inte strömming. Klockan är elva och de tre följande timmarna ska vi provsmaka 12 olika kryddfiskar och 16 strömmingsinläggningar. Hedersamt uppdrag Riikka Kastu som håller i trådarna för provsmakningen för Helsingfors evenemangsstiftelses del, går igenom bakgrunden till tävlingen och tävlingsreglerna
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 27 att man lär sig så länge som man lever. Traditionellt brukar de prisbelönta produkterna sälja slut redan under söndagskväll eller senast på måndag. Kryddfisk är gott! Endast fantasin sätter gränser Efter lunch är det dags att ta itu med strömmingsinläggningarna. Strömmingsmarknaden 2022 lockade gott om folk till Salutorget, över 80 000 personer beräknas har besökt den en vecka långa marknaden. Vilken smaksymfoni! Egentligen är det ju konstigt att tävla i smaker, då smaken som bekant är delad som baken i sista hand är det fråga om att alla människor upplever smaker olika och har olika smakpreferenser. Ändå visar det sig då Kastu meddelar oss efter att provsmakningen avslutats och poängen räknats, att vi har varit en samstämmig jury. De högsta poängen har gått till mer eller mindre samma produkter. Vi i juryn får ändå inte veta slutresultatet ännu, utan vi får snällt vänta att klockan slår fyra och resultaten tillkännages för allmänheten. Jag som brukar gilla nya spännande smaker kan aningen överraskad konstatera att mina högsta poäng gick Glad jurymedlem efter tre timmar av provsmakning. TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G. Där smakskalan bland kryddfisken är rätt så snäv kan juryn snabbt konstatera att bland strömmingsinläggningarna är det bara fantasin som har satt gränser
Här ska prisutdelningen ske. STRÖMMINGSJURYN 2022 Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden och strömmingsjuryns ordförande Daniel Sazonov, biträdande borgmästare för Helsingfors Malin Lönnroth, fiskeribiolog vid Centralförbundet för Fiskerihushållning Benjamin Skwarek, Helsingfors ungdomsråd Marjukka Mikkola, Uudenmaan Martat Elina Ovaskainen, specialsakkunnig vid Jordoch skogsbruksministeriet Jonas von Wendt, redaktör på Hufvudstadsbladet Mika Jokela, kökschef på Finlandiahuset Viivi Maskulin, expert inom mat och utbildning. Efter prisutdelningen ska det givetvis tas bilder på alla glada prisbelönta fiskare. med nya bekantskaper, både på tallriken och i form av övriga jurymedlemmar. Juryn övertygades av den vackra presentationen och den pepprigt fräscha och balanserade smaken. Länge leve strömmingen och kryddfisken och tack till alla duktiga kommersiella fiskare som en vecka om året hämtar närmat och en fläkt av skärgårdsliv till hjärtat av Helsingfors. De övriga prisbelönta är Liisa Vainio, Leif Bergman, Krister Hellström och Jörgen Kellgren. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 till mestadels väldigt traditionella strömmingssmaker. Det har varit en fantastiskt rolig och lärorik dag Magnus Nyholm (t.v) vann tävlingen om årets kryddfisk och Pirjo Salonen kammade hem segern för årets strömmingsöverraskning. Andra priset går till Krister Hellströms chiliströmming från Degerby i Ingå och tredje priset till Liisa Vainios skomakarlax från Tövsala. Vi i juryn som samlats vid Vivan för att följa med prisutdelningen är minst lika glada. Jag är lika nyfiken som resten på vem som vunnit i tävlingsklasserna och hur mina favoritprodukter klarat sig. Huvudpriset i kategorin Årets kryddfisk går till Magnus Nyholm från Tirmo. Glada vinnare Lite före klockan 16 börjar det samlas folk kring fartyget Vivan. Andra priset tas av Leif och Gerd Bergman från Geta på Åland och tredje pris utdelas till Jörgen och Johanna Kellgren från Pellinge. I kategorin Årets strömmingsöverraskning kammar Pirjo och Reima Salonens dillströmming från Tövsala hem segern. Är det måhända det oroliga världsläget som undermedvetet fått mig att längta efter trygga och bekanta smaker från barndomen
9 Vassbuk saluförs under många varunamn, så som anjovis eller sardin. 3 Vassbuken leker i omgångar, det vill säga den lägger bara en del av rommen åt gången. 2 Vassbuken gillar varmt vatten och övervintrar därför på till och med 100 meters djup. Mellan lekomgångarna håller den en cirka vecka lång paus. 1 Namnet vassbuk är en finlandism, på standardsvenska heter vassbuken skarpsill. 5 Under sina två första levnadsår växer vassbuken snabbt. 6 Vassbuken har vassa fjäll på buken, därav namnet. 4 Vassbukens rom utvecklas flytande och för att hållas flytande behövs en salthalt på cirka sex promille. På sommaren rör sig vassbuken närmare ytan. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg Kalahavainnot.fi. 7 Vassbuken är långlivad, den äldsta vassbuken som fångats var 22 år och ficks i Bottenhavet. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29 10 FAKTA 10 fakta om vassbuk TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO MALIN LÖNNROTH Vassbuken (Sprattus sprattus) liknar strömmingen men är småvuxnare. Mot sensommaren och hösten är vassbuken som fetast, med en fetthalt upp till 20 procent. 10 Vassbukens fettprocent varierar med årstiden, på våren är fetthalten som lägst, cirka tre procent. Om salthalten är för låg, sjunker rommen till bottnen och dör. Efter det minskar tillväxttakten eller stannar av helt och hållet. Man känner bra de vassa fjällen då man drar handen över fiskens buk, från stjärten mot huvudet. Vassbukens bukfena ligger parallellt med ryggfenans främre kant eller något framför den, medan strömmingens bukfena sitter klart bakom denna kant. Traditionell kryddfisk ska vara gjord av vassbuk. Det säkraste sättet att skilja på vassbuk och strömming är att kolla bukfenans placering. 8 Vassbuken äts sällan som färsk, utan man tillverkar burkfisk och kryddfisk av den
ResTEXT OCH FOTO JANNE ANTILA, FINLANDS FRITIDSFISKARES CENTRALORGANISATION. Dylika objekt torde inte tidigare ha restaurerats till fortplantningsområden, så man kan säga att det här var fråga om pilotering av något nytt. I Gustavs gäddfabrik är sötvattenflödet litet och fiskens vandring upp till gäddfabriken över tröskeln bygger främst på variationer i havsvattenstådet. Kostnader Den nya gäddfabriken omfattar 3 100 m 2 vattenyta och man grävde 1 200 m 3 jordmassor, varav en tredjedel i praktiken var vasstorv, det vill säga förmultnad växtmassa och resten lera. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Gustavs första gäddfabrik En gäddfabrik är en våtmark som restaurerats eller konstruerats med gäddans fortplantning i åtanke. Ordet fabrik används i lekfull bemärkning, där tanken är att skapa en association till en riklig produktion – gäddyngel föds i bästa fall på löpande band. Då lockar det konstanta flödet fisken att stiga mot strömmen och själva våtmarken kan ligga högre än havseller sjöytan. M an kan restaurera lekområden för gäddan på många sätt, bland annat genom att skapa översvämningsmarker, restaurera vandringsleder, skapa mosaikartade vassdungar, omfördela bäckflöden, göra grävarbeten och ställvis till och med genom att lägga ut risvasar. Till gäddfabriken tar sig gäddan på egen för att leka. Före restaureringen var området i fråga vassbevuxen mark vid havsstranden, efter restaureringen en fladaliknande grund vik, som står i förbindelse med havet genom en låg tröskel. Det här betydde att det inte behövdes tillstånd enligt vattenlagen, vilket i sig kan vara en ganska omfattande process. Vanligtvis anläggs en gäddfabrik vid en plats där det rinner till mycket sötvatten via diken eller bäckar. Ofta blir det i praktiken fråga om en kombination av dessa. Slutresultatet kunde kanske bäst beskrivas som en konstgjord flada. För kommunens miljömyndigheter räckte det också med enbart en anmälning, så grävjobben kunde utföras med enbart markägarens tillstånd. Tillståndsprocessen för den här gäddfabriken var således både lätt och snabb. Den slutliga prislappen för jobbet landade på 18 339 euro (inklusive moms 24 %). Samtidigt testade vi i projektet ett nytt grävsätt, så under kommande år kommer vi via uppföljningen att få mycket ny information. Lätt och snabbt att få tillstånd Värt att notera i samband med restaureringen är att även om området på grundkartan ännu är märkt som vattenområde, utvärderades området vid syningen av tillståndsmyndigheten vara landområde. Vi testar något nytt Gustavs första gäddfabrik ”byggdes” i december 2021 med hjälp av en grävmaskin
Gäddan är en ekonomiskt och ekologiskt viktig fiskart, att vi inte har råd att låta bestånden försvagas. Var. Bilden är tagen i augusti 2022, i slutet av den första växtperioden efter restaureringen.. Antalet lekområden som lämpar sig för gäddan har minskat och lekområdens kvalitet har försämrats. Restaureringarnas tyngdpunkt har hittills legat på sydoch sydvästkusten. Varför. Läs mer! www.haukitehdas.fi (på finska) Projektet är delvis finansierat med Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgifter – betala alltså även du ditt fisketillstånd! Efter restaureringen finns det en 3 100 m 2 gäddfabrik i Gustavs, vars botten liggen cirka 35 centimeter lägre än havsvattenståndet. Därtill är gäddan en uppskattad och ekonomiskt viktig sportfisk. Gäddan upprätthåller ett balanserat fisksamhälle och bidrar till att stävja övergödningen och dess negativa konsekvenser. Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation Vad. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 PROJEKTET GÄDDFABRIK Vem. Vår rådgivning omfattar hela Finland. Vi ökar och förbättrar fortplantningsområden för gäddor och uppmuntrar och hjälper andra att göra samma sak
Det finns en enorm mängd vassområden som liknar det i Gustavs och som på grund av landhöjningen så gott som helt omvandlats till markområden längs med Finlands kuster. Den första våren Gäddfabrikens pH, temperatur och salthalt mättes några gånger under perioden för öppet vatten och värdena var optimala för fisklek. Fisken har alltså hittat stället och det här kan tolkas som en god början, där resultaten förväntas bli bättre an efter att växtligheten tar sig. Potential Mänsklig verksamhet har förstört bland annat en stor mängd flador och liknande livsmiljöer längs med kusten, något som även inverkar negativt på många av våra viktigaste fiskarters fortplantning. Den första våren efter grävjobben har det antagligen inte skett någon omfattande gäddlek, för växtligheten håller ännu på att repa sig. Mörtfiskynglet är redan ett år gammalt.. På bilden två gäddor, en storspigg och en mörtfisk. Före restaurering bestod området av vassruggar av varierande täthet, där markytan låg högre än vattennivån. I slutet av maj hittades en del fiskyngel i gäddfabriken. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 4 taureringskostnaderna täcktes med stöd av Europeiska havsoch Fiskerifonden, beviljat av NTM-centralen. Där man hade testat den nya grävmetoden där växtligheten ”droppas på plats”, hittades ändå några gäddyngel, en del grodyngel, några överåriga mörtfiskyngel som simmat in för att värma sig, samt några andra fiskar också. Utredning, planering och lönekostnaderna täcktes i sin tur av Finlands Fritidsfiskares gäddfabriksprojekt. Det finns med andra ord en enorm potential där vi människor kan betala tillbaka vår skuld till såväl naturen som fiskarna
Den här boken behöver ärliga dokumenterande bilder. Min ursprungliga idé är att snabbt bläddra i boken för att skaffa mig en bild av innehållet. Ändå väljer jag att tro och hoppas att det här inte är en dokumentation av de sista mohikanerna, utan att vi även framöver har ett mångsidigt kustfiske i Östersjön. Det gör boken till en mångsidig läsupplevelse. Avslutningsvis kan jag konstatera att boken lämnar kvar ett visst vemod. För oberoende av var kring Östersjön författargänget pratar med kustfiskarna är det just naturen och friheten som verkar vara det som får fiskarna att bege sig ut på havet, dag efter dag. Precis då coronan stillar världen inleder de sitt projekt. Många har lagt handskarna på hyllan och fiskarkåren åldras. Sundell som är biolog och chef för Helsingfors universitets biologiska station i Lammi, står för kortare infotexter som varvar bokens fiskarberättelser. Från fiskarfamiljen Kellgrens i Pellinge och Börje Holmberg i Kimitoön, via Kalix i norr ända ner till Klaus Filip Nielsen i Danmark, får vi följa med ut på fisketur och höra mer om hur vardagen ter sig för Östersjöns kustfiskare. Ahonen lyckas också mycket bra fånga stämningen hos kustfiskarna runt om Östersjön. Jag sitter med boken i min hand för att jag är ombedd att tillsammans med författargänget och fiskare Börje Holmberg diskutera yrkesfiske under en författarkväll på Dalsbruk bibliotek i samband med Baltic Sea Jazz. BOKHÖRNAN. Läsaren får bland annat bekanta sig med Östersjöns kvotsystem, läsa mer om flundror och om övergödningsproblematiken. Det här konceptet fungerar bra, tycker jag. Pekka Turunens fotografier stöder texten. Kustfiskets framtid är oviss och Östersjön tampas med många utmaningar. Ändå finns det något där som får dessa fiskare att bege sig ut till sjöss. Sedan inser jag att det är precis så här det ska vara. Det är hårt jobb, fångsterna kan vara knappa och byråkratin, den är hård. Som en person som spenderar mycket tid i den glossiga Instagramvärlden slås jag först av fotografiernas dämpade färgskala. Kanske man kan kalla det kärleken till havet och friheten. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 33 MED FISKEBÅT PÅ ÖSTERSJÖN Jukka Ahonen, Janne Sundell och Pekka Turunen Förläggare: John Nurminens stiftelse Sidor: 200 Jukka Ahonen, till vardags kommunikationsdirektör på Nordiska Investeringsbanken, och biolog Janne Sundell har tillsammans med fotograf Pekka Turunen dokumenterat kustfiskare och deras liv runt om i Östersjön. Beskrivningarna av dagarna till sjöss är vardagliga, men ändå informativa och medryckande. Att dokumentera en Östersjö i förändring från gräsrotsnivå, det vill säga ur kustfiskarens perspektiv. Men något i Ahonens sätt att skriva fångar mig, och slutligen har jag läst boken från pärm till pärm under bara några kvällar
Anklaga motparten eller jobba för att lösa problem. F iskeriområdena hade som uppgift att göra upp nyttjandeoch vårdplaner före utgången av 2021. De här observationerna skapar frågor om vilka orsaker som ligger bakom motsättningarna och hur man kunde kontrollera situationen så att den inte ytterligare eskalerar. Dels är det också ofta fråga om hur fördelar och nackdelar kring nyttjandet fördelas och vilka miljökonsekvenser nyttjandet av en naturresurs ger upphov till. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Konflikter i samband med nyttjandeoch vårdplanen Uppvigla eller lindra. I konflikten inbakas också processer där man planerar nyttjandet av naturresursen och hur man fattar beslut: vem har makten att fatta beslut och vem har rätt att TEXT LASSE PELTONEN, AKORDI OY OCH ÖSTRA FINLANDS UNIVERSITET BILD SHUTTERSTOCK. Spänningar mellan allmänna och enskilda intressen kan ses i naturresurskonflikter I konflikter som berör naturresurser kan det dels vara fråga om villkor kring ägande, förvaltning och nyttjande. Hur ter sig konflikterna som dykt upp i samband med uppgörandet av nyttjadeoch vårdplanerna. Centralförbundet för Fiskerihushållning lät genomföra en enkät hur uppgörandet av nyttjandeoch vårdplanerna framskridit. Svaren visade att det dykt upp olika konflikter och spänningar kring ordnandet av fisket
ta del i beslutsfattandet. De olika fiskargrupperna har lite varierande intressen, de kommersiella fiskarna är intresserade av tillgången till vattnen, fritidsfiskarna är oroade över fiskbeståndens tillstånd. De kan inte alltid heller förlikas genom avtal mellan de privata parterna, utan konflikten sammanslingras med tillämpandet av offentlig makt. Fiskeriområdena har som offentligrättsliga föreningar en viktig roll i hanteringen av motsättningar och eventuella konflikter. I enkäten framkom i synnerhet motsättningar i ordnandet av det kommersiella fisket samt motsättningar kring fiskebegränsningar. Konfliktfrågorna gäller inte bara privatpersoner, så som enskilda vattenägare eller kommersiella fiskare. De här dimensionerna kring kontroll, effekter och processer är också närvarande i konflikter som gäller fiske. Hur olika aktörer beter sig mot varandra framkommer också i svaren. Att anvisa områden väl lämpade för kommersiellt fiske verkar vara speciellt svårt där vattenägandet är splittrat och där trycket på det kommersiella fisket fördelas på små ägargrupper. Lasse Peltonen är en två grundare och styrelseordförande för Akordi Oy, ett företag specialiserat på hantering av miljökonflikter. I konfliktkonstellationer som gäller miljöoch naturresurser, så som fiskbestånd och fiske, finns alltid frågor kring det allmänna intresset inbakat. Å andra sidan ville man i enkätsvaren påminna vattenägarna om att de inte äger de fiskar som rör sig i vattnen – även om de besitter fiskerättigheterna. Triangeldrama gällande fiskeriområdeskonflikter I Centralförbundet för Fiskerihushållnings enkät framkom spänningar mellan fiskeriområdenas olika aktörer. Behovet av att ha rätt och logiken i maktkamper undantränger effektivt både kreativt tänkande och problemlösning. Lösningar som nåtts genom förhandlingar kan anses vara effektiva, för de slukar inte parternas resurser och delar inte in konfliktens parter i vinnare och förlorare så som maktspel och rättegångar. Peltonen är också professor i miljökonflikthantering vid Östra Finlands universitet. Att avgöra konflikter vid domstol är ibland nödvändigt för att komma till ett avgörande. Då man lyckas med sammanjämkning kan de bevara eller till och med förbättra parternas relation, vilket är viktigt för framtida samarbete. Processerna kring hur nyttjandeoch vårdplanerna gjorts upp har också väckt en del kritik i fråga om avsaknad av delaktighet och hörande samt att man skyndat och pressat fram planerna. Anklagar jag motparten eller väljer jag att jobba för att lösa problemen. Att utöva direkt makt kan vara ett lockande alternativ då motpartens agerande förargar en, men är en kortsiktig åtgärd för att lösa konflikter. Förutsättningarna för en konstruktiv konfliktlösning är bra så länge som parterna kan hantera saker som saker. Även nyttjandeoch vårdplanerna och uppgörandet av dem kan ses som instrument i att förutse och hantera konflikter. Kvaliteten på processerna kan i sin tur påverka hur sannolikt det är att man överklagar, förhållandena mellan de olika aktörerna och att förtroendet försämras. Myndigheternas målsättning är att verkställa lag om fiske och att instrument så som nyttjandeoch vårdplanen fungerar. Den här artikeln är del av ett av Centralförbundet för Fiskerihushållnings projekt finansierade av Jordoch skogsbruksministeriet. I frågor gällande fiske och fiskerihushållning är det relevanta därmed hur förhållandet mellan olika aktörer utvecklas, hur man strävar efter att bygga upp förtroendet och interaktion och med vilka metoder och på vilka forum man jobbar för att lösa problem. Enkätsvaren ger en bild av ett slags triangeldrama, som omfattar vattenägarna, olika fiskargrupper samt den offentliga makten och myndigheterna. Det här skiljer miljöoch naturresurskonflikter från många privata konflikter; med i konflikten kommer frågor kring miljöns tillstånd, olika arters så som vandringsfiskars välmående, samt offentlig makt och myndigheternas roll i att trygga och sammanjämka mellan olika rättigheter. Att i nyttjandeoch vårdplanerna definiera områden väl lämpade för kommersiellt fiske är en av fiskeriområdets uppgifter av offentlig art, som inte alltid gläder vattenägarna eller övriga fiskargrupper. Att med våld truga på saker eller andra ak. Vattenägarna är intresserade av förvaltandet av vattnen och beslutsfattandemakten. Å andra sidan är rättsliga tvister en typisk konfliktstig, som kan vara både lång, dyr och oberäknelig. Samtidigt kan man i svaren se spänningarna mellan lokala aktörer, så som vattenägarnas beslutanderätt och den nya typens reglering som fiskeriområdena och deras nyttjandeoch vårdplaner representerar. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35 törers arrogans har väckt irritation i de som svarade på enkäten. Varje aktör kan också fundera över sin egen verksamhetsmodell; uppviglar eller lindrar jag spänningar. Att utöva makt är ett dåligt sätt att lösa konflikter Konflikter kan i princip lösas på tre sätt: genom att utöva direkt makt, att avväga ärendet i domstol eller genom att sammanjämka olika intressen genom förhandlingar eller förlikning. Enligt några respondenter var det ”fel” person som gjort upp planen. Om konflikterna eskalerar och parternas relation förstörs, kan konflikterna bli till förödande strider, där parterna endast koncentrerar sig på att vinna och skada den andra parten
Länsi-Rannikon Kala förädlar och levererar fisk runt om i världen. Samoilov visade sig vara en utmärkt guide. Över 90 procent av produktionen utgörs TEXT HEIDI MOISIO, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING av strömming, som främst exporteras som frusen. Där fick vi höra om hur det står till med det finska strömmingsfisket. Fisk trålas både i Skärgårdshavet och Bottenhavet. Företaget är grundat år 1973 och har de senaste tio åren varit i estnisk ägo. Det senaste året var strömmingsfångsterna nästan 40 procent mindre än under de bästa åren. Som mest har Länsi-Rannikon Kala sålt över 24 tusen ton fisk per år. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Besök på Länsi-Rannikon kala På kustens regionala fiskeriområdesdagar i september var det äntligen dags att träffas i riktiga livet igen! Som traditionen påbjuder var evenemangets andra dag vigd för fältbesök. Efter att ha inspekterat en gäddfabrik i Gustavs fortsatte färden till Tövsala och företaget Länsi-Rannikon kala. E ftersom strömmingsfiskesäsongen ännu inte kommit i gång i september, var det tyst och stilla i Länsi-Rannikos produktionsanläggning. Del av större koncern Företaget Troolari Olympos Oy i Nystad hör till samma estniska koncern som Länsi-Rannikon Kala, och bägge äger två trålare var. Tyvärr har antalet ryssjefiskare minskat. Strömming i fokus Länsi-Rannikon Kala Oy är alltså en fiskhanteringsanläggning i Tövsala, i den sydvästra skärgården. Förutom strömming och vassbuk från koncernens egna trålare köper Länsi-Rannikon Kala in fisk av cirka tio lokala ryssjefiskare. Vi fick en gedigen presentation av det finländska strömmingsfisket och vilka utmaningarna som drabbat sektorn under de senaste åren på grund av bland annat sanktionerna mot Ryssland. I anslutningen till anläggningen ligger också en fiskhamn. De senaste åren har det dock varit utmaningar i och med att strömmingen minskat i storlek och fångsterna minskat i och med nedskärningar i kvoterna. Samoilov förklarar att esterna har starka traditioner inom såväl strömmingsfiske som förädling, och ägarna har gjort stora ekonomiska satsningar i anläggningen. Problemet är det samma gamla, det vill säga, det är svårt att locka med nya unga fiskare i branschen. Även strömmingsrenset nyttjas, det forslas till Österbotten för att bli bland annat minkfoder. Företagets försäljningschef Mikhail Samoilov hade ändå snällt lovat ta emot oss och berätta om företagets verksamhet. Att. Inom Finland säljer företaget både färsk fisk och färskinfrusen fisk, främst till partihandel och centralaffärer
Fisken ska helst vara över 15 centimeter lång. Det är alltså frågad om tonfiskodling där halvvuxna tonfiskar fiskas in och vidareodlas i kassar till havs. I och med coronan fattades beslut om att alla minkar skulle avlivas. Även coronan har satt sin prägel på verksamheten och exporten. Vid sidan av gamla traditionella exportmarknader, exporterar man nu också strömming till exempelvis till Kroatien, Albanien och till och med så långt som till Australien. Även om företaget under årens lopp stött på många utmaningar, har man varit innovativa och aktivt letat efter nya lösningar. Samoilov berättar att deras maskinmästare jobbar hårt för att anpassa maskinerna för mindre fiskar. Är fisken under 9 centimeter duger den dock ändå bara till foder. En av de många intressanta saker som Samoilov berättade, och som fastnade extra bra i minnet, var om de australienska tonfiskarna som äter finländsk strömming. Dessa tonfiskar gillar att kalasa på finsk strömming! Ett stort tack till Länsi-Rannikon Kala och Mikhail Samoilov för ett mycket intressant besök!. Delvis har den ryska exporten ersatts med export till övriga forna öststaterna. Som mest fördes det över tio långtradarlass med strömming till Ryssland per vecka, men det satte exportförbudet stopp för. Samoilov berättar också att man en tid försökte sig på export av kryddfisk, men det visade sig att esterna hade en så stark brändad produkt, att det var svårt att tävla med den. Varierande export Liksom många andra företag har Länsi-Rannikon Kala stött på problem senaste år, i och med sanktionerna mot Ryssland. Tidigare importerade danskarna strömming för sina minkar. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 strömmingen är mindre i storleken ställer till problem för fileringsmaskinerna. Visste ni att tonfisk äter strömming. Den marknaden har numera delvis ersatts av att Danmark importerar en del strömming som råvara för husdjursfoder
Hans mest kända verk är klassikern Retkeilijän kalaopas (1962) och Suomen kalat (1990). Åkerblom är utexaminerad från juridiska fakultet vid Helsingfors universitet och är därtill även arkeolog. Hans pro gradu avhandlade brackvattensblötdjur. Koli hade ursprungligen siktet inställt på att bli lärare, men istället blev han forskare, universitetslektor och museiintendent vid Helsingfors universitets zoologiska museum. Koli invaldes till fiskets Hall och Fame år 2017. Åkerblom har en mångsidig erfarenhet av jobb inom miljörätt och kulturmiljösektorn. Koli fungerade som styrelseordförande för Kalataloussäätiö åren 1972 – 1982. Hans doktorsavhandling granskade geografisk variation hos stensimpan. Koli utexaminerades från Helsingfors universitet år 1954. RASMUS ÅKERBLOM TILL CENTRALFÖRBUNDET Rasmus Åkerblom började den 24.10 sitt jobb som jurist på Centralförbundet för Fiskerihushållning. Koli var också en bekant gäst på Centralförbundet för Fiskerihushållnings julglögg under många år. Koli blev bekant för många biologistuderande och forskare vid Helsingfors universitet, men den stora allmänheten kände honom som författare till faktaböcker om fisk och vattendjur. Välkommen med i fiskgänget! Åkerblom efterträder Centralförbundets tidigare jurist Elias Rauhala, som övergått i Lapplands NTM-centrals tjänst.. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 4 PERSONNYTT LAURI KOLI 1929 – 2022 Överintendent, docent Lauri Koli dog i Helsingfors den 25 september 2022. Koli var född i Viborg den 14 september 1929, och blev 92 år gammal
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2023 Fortlöpande prenumeration 39 euro/år Tidsbunden prenumeration 40 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2023 Nr Material Utkommer 1 27.1 24.2 2 21.4 19.5 3 18.8 15.9 4 10.11 8.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2022 I NÄSTA NUMMER Nr 1/2023 utkommer 24.2 TA PI O G U ST FA SS O N , CF F I fiskeriområdena börjar det äntligen bli dags att verkställa nyttjandeoch vårdplanerna. Samtidigt behöver man konstant blicka framåt. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Naturresursinstitutets forskare har funderat över vilken ny info behövs i fiskeriområdet för att planera åtgärder för fiskbestånden och fisket. Vi får också följa med ut på gösfiske på Erstan. Läs mer i nästa nummer av Fiskeritidskrift!
NYHET! Pris: 6,20 € RAUDUSKOIVU VÅRTBJÖRK SILVER BIRCH Betula pendula ISONOKKONEN BRÄNNÄSSLA COMMON NETTLE Urtica dioica LESKENLEH TI HÄSTHOV COLTSFOOT Tussilago farfara JUHAN NUSRU USU FYLLD PIMPIN ELLRO S BURNE T ROSE Rosa spinos issima 'Plena' RAUDUSKOIVU VÅRTBJÖRK SILVER BIRCH Betula pendula ISONOKKONEN BRÄNNÄSSLA COMMON NETTLE Urtica dioica LESKENLEH TI HÄSTHOV COLTSFOOT Tussilago farfara JUHAN NUSRU USU FYLLD PIMPIN ELLRO S BURNE T ROSE Rosa spinos issima 'Plena' VÄSTÄRÄ KKI SÄDESÄR LA WHITE WAGTAIL Motacilla alba PALOKÄRKI SPILLKRÅKA BLACK WOODPECKER Dryocopus martius PUUKIIPIJÄ TRÄDKRYPARE EURASIAN TREECREEPER Certhia familiaris TIKLI STEGLITS EUROPEA N GOLDFIN CH Carduelis carduelis VÄSTÄRÄ KKI SÄDESÄR LA WHITE WAGTAIL Motacilla alba PALOKÄRKI SPILLKRÅKA BLACK WOODPECKER Dryocopus martius PUUKIIPIJÄ TRÄDKRYPARE EURASIAN TREECREEPER Certhia familiaris TIKLI STEGLITS EUROPEA N GOLDFIN CH Carduelis carduelis. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Våra populära spelkort gårdsplanens fåglar och gårdsplanens växter har förnyats. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Alla kortlekar består av 55 olika bilder