(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Redskapsmärke 2024 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,26 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering
Läs mer från sid 16 framåt. 31 Över 1?000 euro böter för sikmetare i Åbo 32 Får man häckla abborre med stöd av fiskevårdsavgiften. Foto: Malin Lönnroth, CFF. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Bland blivande fiskexperter 16 Strömmingsfisket får fortsätta nästa år 18 Helsingfors strömmingsmarknad med tilläggskrydda 20 Fångstrekommendationen för strömming ur Internationella havsforskningsrådet (ICES) synvinkel 24 Teija Aho – från fiskforskare till fiskeföretagare 28 Är alger framtiden. 38 Bokhörnan – Nätbyggaren 5 Ledaren 6 Notiser 15 10 fakta om fisk 27 Lagspalten 33 Fisk och fiske i siffror 20 24 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Strömmingen har varit ett hett samtalsämne hela hösten. I det här numret kan du läsa om såväl nästa års kvoter, strömmingsmarknaden i Helsingfors samt fiskforskarnas syn på strömmingen
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Den här kryssningen vill du inte missa! Bekanta dig med programmet och anmäl dig på adressen www.ahven.net/valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/ Landsomfattande fiskeriområdesdagar 2024 Foto: Viking Line CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Det finns begränsat med plats på kryssningen, så var snabb och reservera din plats i tid. De femte landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnas på Viking M/S Gabriella den 20–22.3.2024
I augusti meddelade Europeiska kommissionen att strömmingsbeståndens tillstånd kräver ett totalförbud mot riktat strömmingsfiske nästa år. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Framtiden för strömmingsfisket är inte hugget i sten i Östersjöns föränderliga miljö”. Inte heller laxfisket förbjöds utanför Bottenviken, så som kommissionen föreslagit, men det kommer att göras tilläggsutredningar. Finlands strömmingskvoter hör till de största i Östersjön, och förlusterna skulle ha varit cirka 15 miljoner euro för fångsternas del och för förädlingen till och med över 50 miljoner euro. Helsingfors strömmingsmarknad har arrangerats utan avbrott sedan år 1743. NÄSTA ÅRS FISKEKVOTER har varit ett centralt diskussionstema under den gångna hösten. Framtiden för strömmingsfisket, som utgör grunden för vårt havsfiske, är inte huggen i sten i Östersjöns föränderliga miljö. För Centralförbundet för Fiskerihushållning och flera av våra medlemsförbund utgör deltagandet i marknadsarrangemangen en väsentlig del av vår årliga rådgivningsverksamhet. REPRESENTANTER FRÅN medlemsländerna, stödda av strömmingsforskare, ansåg att förslaget var orimligt och i slutet av oktober fick vi lättande nyheter från Bryssel. Fiskmarknaderna som hålls i många kustoch inlandsstäder utgör en viktig inkomstkälla för fiskare och är för många stadsbor den enda kontaktytan med kommersiellt fiske. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Strömmingsmarknaderna fick tilläggstid HÖSTENS FISKMARKNADER hör till de äldsta traditionerna inom fiskerinäringen. Strömmingsfisket får fortsätta, även om det sker inom ramen för betydande kvotnedskärningar och en ny vårfredning. Åtgärder enligt programmet för främjande av inhemsk fisk kommer att behövas för att på ett klokt sätt ta vara på de minskande fångsterna i framtiden. DISKUSSIONERNA UNDER hösten gav i alla fall orsak att ta en funderare inför framtiden. För strömmingsmarknaderna skulle detta ha inneburit minst ett års paus eller en total förändring av evenemangens karaktär
106 Enligt Naturresursinstitutet exporterade Finland 106 miljoner kilo fisk och fiskprodukter år 2022 till ett värde av 310 miljoner euro, vilket är 126 miljoner euro mer än året innan. Häckningsbeståndet i Finland växte med 14 procent, cirka 3?460 bon, sedan föregående sommar. Nu har Centralförbundet för Fiskerihushållning sammanställt praktisk information gällande utplanteringar i en ny broschyr. Antal skarvbon per havsområde åren 1996 – 2023. Till de viktigaste exportländerna hör Frankrike, Polen, Estland, Lettland, Holland och Italien. Skarvbeståndets tillväxt koncentreras till södra Bottenhavet och västra Finska viken, där ökningen var cirka 2?500 respektive 2?300 bon. Med utplanteringar kan man upprätthålla hotade fiskbestånd, förbättra fiskfångsterna eller stöda svaga fiskbestånd. Du hittar broschyren på nätsidan ahven.net. I Kvarken har däremot antalet bon minskat fem år i rad, och det fanns nu 440 färre bon än föregående sommar. Utplanteringar är en del av fiskevården. Importen av fisk och fiskprodukter uppgick till 97 miljoner kilo till ett värde av 652 miljoner euro. Källa: Finlands miljöcentral VEM FÅR UTPLANTERA VAD OCH VARFÖR. Broschyren har fått stöd av Stiftelsen för främjandet av fiskerioch sjöfartsutbildning. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Skarvbeståndet växte med 14 procent Sommaren 2023 räknades att det fanns cirka 27?920 stycken skarvbon i Finland, berättar Finlands miljöcentral. De viktigaste importländerna var Norge, Sverige och Danmark.. Den regionala variationen i antal bon är ändå stor
I broschyren finns bland annat information om olika slags fisketillstånd samt fiskebegränsningar. FISHING IN FINLAND INFO PÅ ENGELSKA Centralförbundet för Fiskerihushållning har gett ut en engelsk version av Fiske i Finland -broschyren. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F H EI KK I KO TI RA N TA. AVTALSMODELLER FÖR FISKEÖVERVAKNING Centralförbundet för Fiskerihushållning har gjort upp modeller för arbetsavtal och uppdragsavtal för fiskeövervakare. Broschyren har fått stöd av Stiftelsen för främjandet av fiskerioch sjöfartsutbildning samt Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. I de fem största kolonierna häckade över hälften av Finlans alla skarvar. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER Sommaren 2023 påträffades 51 skarvkolonier i Finland. Du hittar broschyren på nätsidan ahven.net. Du hittar dem på nätsidan ahven.net > fiskeövervakning
Deltagarna jobbade bland annat med frågor om effektivare styrelsearbete och med att fundera på fiskeriområdenas styrkor och svagheter. John Nurminens Stiftelses Vassprojekt för kusten erbjuder stöd till kommuner, byaföreningar, fiskedelägarlag och andra lokala aktörer som är intresserade av att genomföra ett vasslåtterprojekt där vass samlas in för nyttoanvändning. Nästa dag fördjupade vi oss i temat Kymmene älv under ledning av Centralförbundet för Fiskerihushållnings organisationsexpert Mikko Malin. Dagen avslutades med ett besök på Kotka Maretarium och med gemensam middag. Stiftelsen betalar ett bidrag på 620 € per hektar vass som klipps och samlas in för att täcka kostnaderna för insamling och nyttjande av vassen. Dessa dagar är extremt viktiga för oss på när vi får fördjupa oss i utmaningar och möjligheter tillsammans med dem som jobbar ute på fältet. Mer information om hur du ansöker om stöd hittar du här: www.johnnurmisensaatio.fi/sv/projekt/vassprojekt-for-kusten/ M AL IN LÖ N N RO TH. Tack också till evenemangets finansiär, Egentliga Finlands NTM-central, vars stöd från fiskevårdsavgifterna möjliggjorde dagarna! STÖD FÖR INSAMLING OCH ANVÄNDNING AV VASS Att skörda vass kan förbättra den biologiska mångfalden i kustnära livsmiljöer, särskilt för fiskar och fåglar. När den klippta vassen samlas in och forslas bort från stränderna avlägsnas näringsämnen från vattendragen och belastningen minskar. Förutsättningen är att slåtterytan består av minst 4 hektar tät vassrugg, att slåtterobjektet ligger vid en havsstrand och att den som utför slåttern själv kan skaffa en mottagare för vassmaterialet, till exempel en lokal jordbrukare. Från Centralförbundet vill vi rikta ett stort tack till alla deltagare. Första dagen fylldes av presentationer om bland annat samarbete med kommuner och städer i fråga om implementeringen av nyttjandeoch vårdplanen och avrundades med grupparbeten. Vassen kan användas till exempel som växtunderlag, strö eller byggnadsmaterial. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F KUSTENS FISKERIOMRÅDESDAGAR I KOTKA Närmare 80 personer deltog i kustens fiskeriområdesdagar i Kotka den 10 –?11.10. Vi besökte både Koivukoski och Korkeakoski och fick med egna ögon se hur den regninga hösten hade höjt vattenståndet i Kymmene älv till nya höjder
Mer information om våra tidningar och både vanliga och digitala prenumerationer hittar du på www.ahven.net > centralförbundet > tidningar. Den digitala tidningen beställs och utkommer via Lehtiluukku. Fiskeritidskrift börjar utkomma även digitalt! Från och med årsskiftet har alla våra prenumeranter möjligheten att gratis gå in och läsa Fiskeritidskrift digitalt. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER UTREDNINGSPERSON TILLSATT FÖR ATT SE ÖVER FISKERIUTBILDNINGEN Fiskeribranschen lider brist på kompetent arbetskraft. Utredningen omfattar yrkesoch fritidsfiske, fiskodling, fiskförädling, vård av fiskevatten, marknadsföring och försäljning av fiskprodukter samt utbildning i fisketurism. Syftet med utredningen är att kartlägga nuläget för fiskeriutbildningen och förbereda utvecklingsåtgärder för att garantera en hög kvalitet på utbildningen och kompetensen inom fiskerinäringen i framtiden. Utredningen ska stå klar i januari. I Finland erbjuds för närvarande yrkesutbildning inom fiskerinäring, men utbildning på yrkeshögskoleeller universitetsnivå har inte erbjudits sedan iktyonomutbildningen lades ner under 2010-talet. Agronomieoch forstdoktor Susanna Kumpulainen har utsetts till utredare. Högutbildade experter inom fiskerinäring behövs dock både inom företagen och den offentliga förvaltningen. Till prenumerationen på papperstidningen hör digitala läsrättigheter samt vårt digitala tidningsarkiv. CF F AR KI VB IL D. Man kan också välja att enbart prenumerera på vår digitala tidning. Kumpulainen har stöd av en expertgrupp bestående av företrädare för fiskeriorganisationer, fiskeriförvaltning och Undervisningsoch kulturministeriet. I ett projekt av Jordoch skogsbruksministeriet ska nuläget för utbildningen inom fiskerinäringen utredas och ett förslag till åtgärder beredas
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Bland blivande fiskexperter
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 På Helsingfors universitets akvatiska vetenskapers fältkurs i Hangö får vi träffa blivande experter på våra finländska vatten. Vad får de studerande lära sig på kursen och vilka fiskar håvar kursdeltagarna upp ur havet. Strandnotdragning vid sandstranden som ligger vid de Fyra Vindarnas Hus i Hangö.
12 • Fiskeritidskrift för Finland 4. De studerande behöver däremot tydliga anvisningar om hur och vart noten ska placeras ut och sedan dras in. En forskningsdykkurs pågår och så då fältkursen i akvatiska vetenskaper för kandidatstuderande vid Helsingfors universitet, som är orsaken till att jag är på plats. Under eftermiddagen ska kursdeltagarna få bekanta sig med hur man använder strandnot och skuffnot. Aningen ovanligare fiskar Slutet av augusti har varit regnigt och regnvädret håller i sig under mitt besök. Den första notdragningen är ännu övning. De följande dragen lyckas redan bättre och vi får några små strömmingsyngel, storspiggar och Tidigare var fältkursen på Tvärminne en vecka lång. Kahilainen har naturligtvis ändå ett gediget kunnande om fiske och forskningsmetoder via egen forskning. Dagens foton kommer att knäppas från torra land. Den långa sandstranden i Hangö som under sommaren är fylld med människor ligger nu öde och caféet i de Fyra Vindarnas Hus är stängt. Under fältkursen bekantar man sig nämligen med Östersjöns fiskbestånd och tränar på fiskforskningsmetoder. Jag gjorde en tvådagars visit till Tvärminne zoologiska station i månadsskiftet augusti-september. Jag försöker följa efter med min kamera, men en stor våg blöter ner mig och mina gummistövlar, så jag får söka mig tillbaka upp på stranden. Idag utgör Lappalainens och Kahilainens fiskundervisning på Tvärminne bara en liten del av en större kurshelhet. E n är intresserad av alger och en annan av musslor. En tredje håller på med en ålundersökning och en fjärde har varit intresserad av fisk sedan barn. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Professor Kimmo Kahilainen följer med då studerandena går igenom strandnotsfångsten. –?Den ena gruppen tar strandnoten och den andra tar skuffnoten. Kursens andra lärare, professor Kimmo Kahilainen, är liksom de studerande här för första gången. Vinden blåser in mot stranden direkt från havet och regnet piskar vågrätt mot våra ansikten. Som fångst kommer några myntstora flundror och en lite större flundra. Studerandena, iklädda vadarbyxor, vadar bland vågorna ut mot djupare vatten. På stationen var det den mest hektiska tiden på hela året. Statens inbesparningar drabbar också universitetsvärlden. Då jag efter lunch startar mot Hangö ökar både regnet och vinden i styrka. Lappalainen har hållit den här fiskkursen redan i många år och har klara rutiner för hur strandnotningen går till. Förutom personalen och forskarna fanns det även utländska forskare på plats för ett seminarium. Universitetslektor Jyrki Lappalainen delar ut order
Kusttobis, storspigg, småspigg, kortfingrad tångräka och svartmunnad smörbult. Retfisk och en drös mer kända arter Följande morgon är det meningen att jag ska åka ut med de studerande och vittja de nät som lagts ut föregående kväll. Vad är det här. Fångsterna på den blåsiga delen av stranden förblir ändå blygsamma och Lappalainen skickar sina studeranden att fortsätta på andra sidan udden som ligger i lä. De studerande som stannat kvar på bryggan väntar ivrigt på att båtarna ska återvända. På så sätt får man insamlat ett möjligt heltäckande prov av områdets fiskbestånd av olika storlek. Koncentrerade miner då professorn redogör för idens kännetecken.. Två studeranden kommer att göra sina egna slutarbeten om fisk, närmare bestämt om abborre och mört. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 mindre havsnålar som fångst. Det 45 meter långa nätet har sammanlagt nio olika paneler med olika maskvidder; 30, 15, 38, 10, 48, 12, 24, 60 och 19 mm, och i just den ordningen. Till skillnad från vanliga nät består nätet av många olika maskvidder. Blev det någon fångst. En artlista börjar växa fram. Och som alla som lagt ut nät vet, ska även samarbetet mellan den som ror och den som vittjar nätet fungera, och är även det något man måste träna på. frågorna haglar redan innan båtarna lagt till. Studerandena blir ivriga. Eller det här. Tobisar, smörbultar och spiggar. Fältkurser är viktiga för studierna Målet med fältkursen i akvatiska vetenskaper är att studenterna ska kunna identifiera olika organismgrupper inom vattenekosystemet samt de vanligaste arterna inom varje grupp. Det handlar inte bara om att vittja nät, många får också för första gången öva sig på att köra motorbåt. Som en aggressiv främmande art har den svartmunnade smörbulten övertagit de ursprungliga arternas levnadsrum. Notpåsen undersöks som julgubbens gåvosäck. Det finns inte tillräckligt med flytvästar åt alla, så jag stannar kvar på bryggan i väntan på fångsten. För tjugo år sedan var situationen en annan. På läsidan är det lättare att vada och redan den första notdragningen ger en fin fångst. Dessutom får studenterna på Tvärminne träffa forskare inom det egna området. De ska också behärska grundläggande provtagningstekniker och veta hur man använder utrustning i forskningsarbete. De nät som används på kursen är av forskningstyp, det vill säga Coastal Survey Nets -provfiskenät. Studenterna skriver en slutrapport, som presenteras vid ett avslutningsseminarium. Fältkursen är en fortsättning på en grundkurs och artbestämningskurs som tidigare hållits i Helsingfors. Efter det här artbestäms och undersöks det material som insamlats under totalt en vecka i fält, i universitetets utrymmen i Vik. Bland de hundratals svartmunnade smörbultarna finns varken svart smörbult eller lerstubbar. Men var är de andra smörbultarna och stubbarna. –?På kursen repeteras tidigare lärdomar och man bekantar sig med arter i deras naturliga miljö. För de studerande är fältarbete mycket viktigt, förklarar Lappalainen. Kursen inkluderar arbete på Lammi biologiska station och på Tvärminne i Hangö. Finns det överraskningar bland fångsten
Den här iden är ändå ännu ganska liten. Efter några timmar har man fått loss alla fiskar från näten och det är dags förs sista arbetsskedet. Jag frågar två studerande om hur det kommer sig att det börjat studera just detta och vilka framtidsdrömmar de har. Som man kan gissa, finns det mer små fiskar än stora. Största delen av fiskarna är bekanta arter så som abborre, mört och gärs. Notdragningen var intressant och snorklingen fascinerade. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Alla fiskar som simmat in i näten artbestäms, mäts och vägs.. Är det en mörtfisk. –?Vad är det här för fisk. –?Den respons vi får från kursen är enbart positiv, liksom den alltid brukar vara från fältkurser. Snabbt samlas de övriga kring fisken och under handledning av Lappalainen börjar man fundera på artbestämningen. –?Jag har fiskat nästan hela mitt liv och är intresserad av vattenorganismer. Både Renko och Koivunto är uppenbart entusiastiska över sina studier och ser fram emot att ta steget ut i arbetslivet. Javisst – jag får också lust att börja om från början och delta i samma kurs! Efter mina två dagar på kursen kan jag konstatera att nya experter på våra fiskevatten är på väg att utexamineras och en del av dem kommer säkert under kommande år att bli bekanta för oss som redan jobbar med fiskefrågor. Jenna Renko som studerar miljövetenskaper berättar att hon blev intresserad av sitt ämne efter att ha tillbringat en längre tid i Asien och samtidigt där blivit bekant med de tropiska korallreven. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 På bryggan är det dags för följande arbetsskede. Nej. –?En retfisk, konstaterar Kahilainen samtidigt som Lappalainen tar till vara fisken för följande kurs i artbestämning. Efter det ska hon slutföra sina studier i Finland, men ser det som möjligt att hon i framtiden också kan jobba utomlands. Alla fiskar som simmat in i nätet ska tas loss. Framtidens fiskvetare Vad tycker de studerande om kursen. Låt oss fråga lärarna först. Närmare min dröm än så här kan jag knappast komma i mina studier, säger S ami Koivunto om varför han valt att studera just detta. Alla fiskar artbestäms och mäts. Renko berättar att hon snart ska åka på utbyte till andra sidan av jordklotet, till Nya Zeeland. Därefter ska all info ännu matas in på dator. Har fisken en fettfena. En art som många fiskare brukar tror att är en stor mört. Alla de studerande jag hunnit prata med under mina två dagar håller med. Till sist kommer man fram till att det är en id. Ja. Fiskarna tas omsorgsfullt loss och läggs i lådor enligt maskvidd. Vid strandnotdragningen lade jag märke till en manlig studerande iklädd fiskemundering och som vadade i strandvattnet mer vant än de övriga. Under handledning av Lappalainen och Kahilainen lär sig även de mer oerfarna studerandena att ta loss fiskarna, endera framlänges eller baklänges. Men det finns även mer obekanta fiskar bland fångsten. –?Havet och dess invånare började intressera mig och jag beslöt att börja studera något där jag får jobba med dessa sker, beskriver Renko. Avslutningsvis vägs alla fiskar som fåtts i ett nät och med samma maskvidd för att få reda på totala fångsten. ropar en av studerandena
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 10 FAKTA 10 fakta om kusttobis TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO TAPIO GUSTAFSSON Kusttobisen (Ammodytes tobianus) är en rätt så vanlig fisk längs våra finländska kuster, men är kanske ändå en art som inte så många av oss stött på. 5 Kusttobisen leker från sen vår fram till tidig höst och det kan vara trängsel på lekområdena, i synnerhet där det finns ont om grunda sandstränder. 2 Kusttobisen övervintrar på 30–50 meters djup och återvänder på våren till strandvattnen. De lever i högst 4–5 år, men få individer når upp till maxålder. 3 I Finland kan man förutom kusttobis påträffa kungstobis. Hittar du en tobisliknande fisk som är längre än det är det högst troligen fråga om en kungstobis. 7 Romkornen fäster sig i bottensanden, så att varje romkorn har några sandkorn som ankare. 8 Kusttobisen är en kortlivad art. Finskt rekord för kusttobisen är 14 centimeter. Kusttobisen har ett säreget utseende och kan i princip bara förväxlas med sin mer storvuxna släkting kungstobisen. 4 Det finns så gott som inga finska studier om kusttobisens föda, men forskning gjord på annat håll visar att den viktigaste födan utgörs av djurplankton. 6 Man känner rätt så dåligt till detaljerna kring kusttobisens lek, men man antar att de är så kallade portionslekare som leker åtminstone två gånger med ett litet mellanrum under sin lektid. I motsats till kusttobisen har kungstobisen framtill uppe i munnen två tydliga tänder (gomtänder). När det blir skymning rör sig kusttobisen i stora stim i jakt på föda. Det säkraste sättet att särskilja fiskarna är på tänderna, eller snarare avsaknaden av tänder hos kusttobisen. 10 Det finns just inget fiske eller födoanvändning av kusttobis i Finland, men i Atlanten och Nordsjön fiskas kusttobis med finmaskade trålar till foderfisk eller för tillverkning av fiskolja. 9 Kusttobisen blir som längst 20 centimeter. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg. 1 Kusttobisen är en havslevande art som bor på 1–10 meters djup på sandstränder, ofta nedgrävd i sanden
Ministern är ändå mycket nöjd med det ansvarsfulla beslutet. ”Beslutet ligger i linje med bästa tillgängliga vetenskapliga råd, principerna för EU:s gemensamma fiskeripolitik och Finlands mål. Strömmingsfisket får fortsätta, men kvoterna skärs i Bottniska viken ner med 31 procent och i huvudbassängen med 43 procent. TEXT OCH GRAFIK TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILD SHUTTERSTOCK betydelse för hela fiskerinäringen och den finländska matkulturen i allmänhet”, säger minister Essayah.” Rejäl minskning i strömmingskvoterna I Bottniska viken har strömmingsbeståndet varit på nedgång de senaste åren. Syftet med åtgärden är att freda strömmingen under dess lekvandring och skapa förutsättningar för en stor årsklass av strömming.. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 E uropeiska unionens råd för jordbruk och fiske enades i Luxemburg den 24 oktober om Östersjöns fiskekvoter för 2024. Mot denna bakgrund beslutade rådet på grundval av vetenskapliga råd att minska strömmingskvoten i Bottniska viken med 31 procent, och dessutom åtog sig Finland och Sverige att förbjuda trålfiske i Bottenhavet 25.5–30.6.2024. Från Naturresursinstitutet har man dock under hösten fått uppmuntrande uppgifter om beståndets tillstånd och att strömmingarnas konditionsfaktor har förbättrats. Denna helhetslösning har stor Strömmingsfisket får fortsätta nästa år Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske enades i slutet av oktober om Östersjöns fiskekvoter för 2024 och det finska fisket och fiskförädlingen kan dra en lättnadens suck. Det gläder mig särskilt att rådet har beslutat att det riktade fisket av strömming får fortsätta i enlighet med vetenskapliga råd. Huvudbassängens/Bottniska vikens laxkvot skärs ner med 15 procent, medan Finska kvotens laxkvot höjs med 7 procent. Enligt beslutet förutsätter förlängningen av det riktade kommersiella laxfisket i området mellan Skärgårdshavet och Kvarken att ICES gör en bedömning av Finlands och Sveriges tilläggsskyddsåtgärder samt att man får vetenskaplig rådgivning. Enligt Jordoch skogsbruksminister Sari Essayah var förhandlingarna tuffa och de pågick in till småtimmarna
I centrala Östersjön och Finska viken minskades fiskekvoten för strömming med 43 procent och kvoten för vassbuk med 10 procent. På basis av det råd som fåtts ska kommissionen före fiskesäsongens början lägga fram ett förslag som möjliggör att laxfisket kan fortsätta i Skärgårdshavet, Ålands hav, Bottenhavet och Kvarken. Dessutom kom man överens om att trålfiske ska förbjudas i centrala Östersjön, Finska viken, Skärgårdshavet och Ålands hav under en månad på våren för att freda strömmingen när den leker, på samma sätt som i Bottniska viken. Lösningen är i linje med de vetenskapliga råden och hjälper oss att på bästa möjliga sätt främja livskraftiga fiskbestånd och fiskerinäringens framtid”, avslutar minister Essayah. Sverige vidtar dessutom regionala åtgärder för att skydda det svaga laxbeståndet i Ljunga älv. För laxen bes mer information Laxkvoten för centrala Östersjön och Bottniska viken minskades med 15 procent till 53 967 laxar. Strömmingsbeståndet i dessa områden är svagt, och därför förbjöds trålfiske av strömming och vassbuk i centrala Östersjön och Finska viken våren 2024 som en extra åtgärd för att freda strömmingen under dess lekvandring. Genom tilläggsregleringen stärks skyddet av den värdefulla naturlaxen som anländer tidigt för att lekvandra. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 mersiellt fiske och fritidsfiske) 2024. Dessutom begär kommissionen vetenskapligt råd från ICES om ytterligare regleringsåtgärder för laxfiske (både komÖstersjöns fiskbestånd EU TAC 2023 Förändring % Finlands kvot Bottniska vikens strömming 55 000 ton -31 % 45 092 ton Huvudbassängens strömming 40 368 ton -43 % 8 853 ton Västra strömmingen 788 ton % Rigabuktens strömming 37 953 ton -17 % Vassbuk 201 703 ton -10 % 10 379 ton Hudvudbassängens/Bottniska vikens lax 53 967 laxar -15 % 13 945 laxar Finska vikens lax 10 144 laxar 7 % 9104 laxar Östra torsken 595 ton % 10 ton Västra torsken 340 ton -30 % 3 ton Rödspätta 11 313 ton % Östersjöns fiskekvoter år 2024.. Det visar att vårt påverkansarbete har lyckats väl. ”I sin helhet är jag mycket nöjd med denna ansvarsfulla lösning som överensstämmer med Finlands mål
Johanna Kellgrens citronströmming från Pellinge tog Cirka 80?000 personer besökte i år Helsingfors strömmingsmarknad som pågick en vecka i början av oktober. I strömmingsöverraskningsserien utsågs Liisa Vainios Herkkusilakka från Tövsala som vinnare. Från Centralförbundet var vi på plats från söndag till onsdag. Vid tidpunkten för marknaden hade inte EU:s beslut om fortsatt strömmingsfiske ännu getts, så det här tillförde definitivt en egen krydda till marknaden. – Juryn fick uppleva många intressanta olika smaker, både traditionella och överraskande nya smaker. Fiskens koldioxidavtryck är mindre än köttets och att äta naturfisk är en miljögärning också ur vattenkvalitetssynvinkel, för fisket tar upp kväve och fosfor ur vattnet. Den nuvarande konsumtionen är bara en tiondel av det, 3,5?–?4 miljoner kilo. Sammanlagt hade 23 fiskare från runt om kusten kommit till Helsingfors för att sälja sina fiskprodukter. Bland barn var vårt akvarium ett dragplåster. De vuxna marknadsbesökarna ville diskutera strömming. I synnerhet närfiskad mindre fisk, så som strömming och vassbuk, har en verkligt liten miljöpåverkan. Juryn blev övertygad av den klassiska och fräscha smaken. Skulle den sedan 1743 oavbrutna traditionen med strömmingsmarknad i Helsingfors komma till sitt slut efter i år, var ett allmänt diskussionsämne bland marknadsbesökarna. TEXT MALIN LÖNNROTH OCH TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Helsingfors strömmingsmarknad med tilläggskrydda. Stödet för ett fortsatt strömmingsfiske var stort bland marknadsfolket. Det är nu dags att bryta den negativa trenden och börjar använda mer hälsosam närfisk. Även sammansättning och utseende spelade en viktig roll, säger Strömmingsjuryns ordförande Mia Hafrén. Strömmingsjuryn utsåg igen de bästa produkterna Matentusiasterna i strömmingsjuryn sammanträdde på traditionellt sätt på Strömmingsmarknadens öppningsdag och belönade marknadens bästa fiskprodukter. Inhemsk fisk är ett klimatvänligt och hälsosamt alternativ. I början av 1980-talet åt finländarna ännu 30 miljoner kilo strömming per år. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 F iskarnas fartyg och försäljningsstånd invaderade igen Helsingfors salutorg den första veckan i oktober. Diskussionen var ivrig och livlig när vi funderade tillsammans med juryn vilka olika smaknyanser man kunde hitta. Konsumtionen av strömming har ändå minskat kraftigt i Finland
Huvudpriset i kategorin Årets kryddfisk gick till Leif och Gerd Bergman från Geta på Åland. Andra priset gick till Pirjo och Reima Salonen från Tövsala och tredje priset till Magnus Nyholm från Tirmo. Som traditionen påbjöd hade vi packat med oss vårt akvarium och svarade på frågor om fisk, fiske och fisketillstånd. Marknadsbesökarna kunde också ställa frågor om Naturresursinstitutets fångstapplikation OmaKala. På tisdagen var verksamhetsledare Vesa Karttunen i etern i Yle Radio Suomi. Läs mer på www.silakkamarkkinat.fi Centralförbundets fiskeribiolog Malin Lönnroth diskuterade strömmingsfiskets framtid i Svenska Yles direkta radiosändning från Strömmingsmarknaden. Centralförbundet väl framme i media Centralförbundet fick också mycket synlighet i media under marknaden. Centralförbundet för Fiskerihushållning var på sin vanliga på plats på Fiskargränden. Centralförbundets akvarium lockar både vuxna och barn. I synnerhet under förmiddagarna blev det studvis trångt kring akvariet då dagisbarn och skolungdomar besökte strömmingsmarknaden. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 andraplatsen i serien, Pirjo och Reima Salonens dillströmming från Tövsala kom som trea. På måndag deltog fiskeribiolog Malin Lönnroth i Svenska Yles direkta radiosändning där temat var strömming. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19
20 • Fiskeritidskrift för Finland 4. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Arto Koskinen, Luke (till vänster) och Per Andersson, SLU (till höger) samt Annie Pursiainen, Luke (i bakgrunder) färdigställer sorteringen av fångstprov
Östersjön är nu bland annat märkbart varmare och har mindre salthalt. En utmaning i ICES bedömning var att fastställa gränsvärden för fiskedödlighet och lekbiomassa för Östersjöns strömmingsbestånd. Samma gränsvärden har också införts i den fleråriga förvaltningsplanen. ICES använder tidsserier som sträcker sig tillbaka till 1960-talet i bedömningen av Östersjöns strömmingsbestånd. Den nuvarande definitionen av gränsvärden tar inte tillräcklig hänsyn till variationen i förhållandet mellan lekbeståndets storlek och yngelproduktionen, eller förändringar som skett i Östersjöns miljöförhållanden. De beståndsvisa gränsvärdena för fiskedödlighet samt säkerhetsgränserna för biomassorna har definierats av ICES. ICES har nu identifierat ett problem i samband med beståndsbedömningen: föreslagna fångstråd enligt fastställda gränsvärden säkerställer inte alltid att strömmingsbeståndens biomassa hålls på nivån för hållbar avkastning. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21 B akom kommissionens förslag om fiskeförbud ligger den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd, som har som mål att hålla strömmingens lekbiomassa på maximal hållbar avkastningsnivå. Även näringskedjan, arterna och deras inbördes förhållan. Med andra ord strävar ICES:s fångstrekommendationer efter att säkra beståndens hållbara yngelproduktion med hjälp av de fastställda gränsvärdena. EU-rådet beslöt ändå vid sitt möte i oktober följa ICES fångstrekommendation, om ett fortsatt strömmingsfisket men med betydligt nedskurna fiskekvoter. Vad berodde de här skillnaderna i synsätt på och kommer fiskeförbudsdiskussionerna att ändra på de beståndsuppskattningar som ICES gör framöver. Östersjöns bärkraft tillät betydligt större lekbiomassor fram till början av 1990-talet än vad som är fallet idag. Konceptet att använda långa tidsserier kommer från Atlanten, där havsmiljön har varit mer stabil än i Östersjön. Utifrån tillgängliga data har ICES beräknat för strömmingsbestånden både i Bottniska viken och Egentliga Östersjö sådana gränEuropeiska kommissionen föreslog i augusti ett fiskeförbud för Bottniska vikens och huvudbassängens strömming för 2024. TEXT JUKKA PÖNNI, JARI RAITANIEMI OCH TAPANI PAKARINEN, NATURRESURSINSTITUTET FOTON RIKU HELISEVÄ, NATURRESURSINSTITUTET Fångstrekommendationen för strömming ur Internationella havsforskningsrådet (ICES) synvinkel ser för fiskedödlighet och lekbiomassa, där fiske enligt dessa gränser inte skiljer sig mer än 5 % från nivån för hållbar avkastning. Välmående strömmingsbestånd ligger som grund – beståndsutvärderingen utvecklas Det fanns skillnad i synsätt mellan kommissionen och ICES angående hur mycket strömming som kan fiskas under 2024, för att säkerställa tillräckligt stor reproduktion för den del av beståndet som blir kvar i havet
Målet med att uppdatera referensvärdena är att bättre ta hänsyn till Östersjöns specifika egenskaper och den variation och förändring som har skett i ekosystemet över åren. Bottenhavets strömming har förbättrad kondition (medelvikten har ökat inom varje längdklass), dessutom finns det mer strömming än under de två föregående åren. Det är därför som medeltalet för de tre föregående åren används för innevarande år. På våren 2023 då beståndsuppskattningen gjordes fanns preliminära observationer från det kommersiella fiskets fångstuppföljning att strömmingens kondition i Bottniska viken hade förbättrats. Det verkar dock inte sannolikt att Östersjöns tillstånd återgår till samma som det var på 1990-talet. I årets bedömning var den senaste forskningsinformationen insamlad hösten 2022 och analyserad efter årsskiftet. Vid beståndsuppskattning har endast fångstproverna för det första kvartalet innevarande år samlats in, vilka inte räcker för att förutsäga medelvikterna per åldersgrupp för hela året. Därför är användningen av hela tidsperioden inte längre biologiskt motiverad; eftersom Östersjöns bärkraft har minskat skulle det vara mer motiverat att använda endast de senaste cirka 30 årens data. Förhoppningen är att detta arbete ska förbättra förståelsen för den maximalt hållbara avkastningen av Östersjöns strömmingsbestånd och hur kraftigt fiskbestånden klarar av utan att yngelproduktionen störs. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 den har förändrats. De unga åldersgrupperna, som inte påträffades under forskningsresan hösten 2022 antagligen för att de fanns på grundare områden än var forskningsfartyget rörde sig syntes nu i ekolodet i större antal än tidigare år och de fastnade också i provtrålen. Förutom de tre viktigaste ekonomiska fiskarna i Östersjön – strömming, vassbuk och torsk har också stors(Från vänster) Mikko Kytökorpi (Luke), fiskeföretagare Toni Nikaniemi och Hannu Harjunpää (Luke) på väg att hala in trålen.. Den höstliga forskningsresan med Aranda bekräftade att Bottniska vikens strömmingsbestånd mår bättre Den beståndsuppskattning som ICES gör på våren bygger på tidsserier fram till slutet av föregående år. Observationerna från Arandas forskningsresa hösten 2023 bekräftar att beståndet är större än vad man uppskattade under våren. Men eftersom det i beståndsuppskattningen användes medeltal från åren 2020–2022, då strömmingarna var magra, uppskattades beståndets biomassa för i år vara mindre än vad den visat sig vara baserad på senare ackumulerad information. Inverkar storspiggen lokalt på strömmingsoch vassbuksbestånden. Under den kommande vintern kommer ICES att undersöka alternativa modeller för beräkning av referensvärden
piggen de senaste årtiondena tagit mer plats i de öppna havsområdena. I områdets trålfiske får man strömming och vassbuk i samma fångst och i synnerhet i områdets norra delar finns det inga säkra sätt att rikta fisket specifikt mot någon av arterna separat. Genom möjlig konkurrens om föda och genom att äta rom och yngel verkar den kunna försvaga förutsättningarna för både strömming och vassbuk. Å andra sidan vore det bra för strömmingsbeståndet om vassbuken fiskades så mycket som möjligt, eftersom den konkurrerar om födan med strömmingen och på så sätt fördröjer strömmingsbeståndens återhämtning. Speciellt i närheten av den svenska kusten, både i Bottenhavet och huvudbassängen, har storspiggen varit särskilt riklig de senaste åren. Storspiggen är ganska talrik åtminstone på hösten och under vinterperioden i Bottenhavets ytvatten, men ganska fåtalig i Finska viken trots att den är allmänt förekommande. ICES utvecklingsarbete under den kommande vintern förväntas generera förbättringsförslag även till EU:s gemensamma fleråriga plan för fiskebestånden i Östersjön. Målet med planen är inte bara att vårda fiskebestånden utan också att göra fisket mer stabilt och på lång sikt mer förutsägbart. Utvecklingsarbetet kommer också att ge förbättringsförslag till Östersjöns fleråriga plan Med tanke på den information som erhållits om strömmingsbeståndens status i Bottenviken och Östersjöns huvudbassäng under det senaste året, skulle ett fiskeförbud troligen ha varit en överdrivet kraftfull åtgärd för att trygga strömmingsbeståndets yngelproduktion. Den diskussion som pågått om fiskeförbudet har understrukit vikten av alla dessa mål.. Inom det omfattande regleringsområde drar dock de svagaste delbestånden i södra Östersjön ner på ICES:s fångstrekommendationer. Trots varierande fiskedödlighet har beståndet hållits relativt stabilt sedan 1990-talet. Den rikliga förekomsten av vassbuk i Finska viken verkar hålla storspiggen i schack, medan det låga antalet vassbuk i Bottenhavet verkar möjliggöra stora mängder storspigg. På bilden strömmingar. Storspiggens effekter på Östersjöns ekosystem är ännu inte fullständigt förstådda, och det behövs framöver mer forskningsdata. Skillnader i strömmingens delbestånd i huvudbassängen På de finska fiskarnas fångstvatten i Östersjöns huvudbassäng och Finska viken finns det möjligtvis mest strömming av alla huvudbassängens områden. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 Av fångstproverna mäts ett urval artvis, från dessa väljs sedan individer av olika storleksklasser ut för åldersbestämning
Företaget ägs av fiskarna Kent Karlsson och Arnold Bodlund. Kent är också Teijas man. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Å r 1999 flyttade den finländska forskaren Teija Aho till Sverige för vad hon trodde skulle vara för ett år. Vi har utvecklat både det egna fisket och tar även emot lokalt fångad fisk, berättar Teija. Hon började studera ekologi och miljövård vid Jyväskylä universitet men det var inte fisk som lockade i det här Teija Aho är den finländska fiskforskaren bekant för många från hennes tid på Fiskeriverket i Sverige. Teija är född och uppvuxen i Karstula. När Fiskeriverket lades ner 2011 för att blir Sveriges Lantbruksuniversitet började så småningom tanken om att jobba direkt med näringen kännas som ett steg i rätt riktning. Vid Fiskeriverket jobbade Teija bland annat med beståndsuppskattningar och jobbade i nära samarbete med yrkesfiskarna. Ett år har blivit nästan 25 år. 2014 lämnade Teija ändå forskarbanan bakom sig och blev VD för fiskeföretaget Guldhaven Pelagiska i Kalix i norra Sverige. Där gjorde jag färdigt en del forskning jag hade på hälft för dåvarande Viltoch fiskeriforskningsinstitutet och hade en del konsultuppdrag gällande fisk och genetik. Flyttlasset gick norrut. Kalix löjrom När jag pratar med Teija en morgon i november har den första snön lagt sig i Kalix och man har just avslutat årets siklöjefiske. Kalix löjrom är ett begrepp och en delikatess i Sverige och rommen har även hittat en marknad utanför Sveriges gränser, främst i Norge och. För cirka tio år sadlade Teija om och forskarkarriären byttes mot ett liv som fiskeföretagare i Kalix. Fåglar blev fisk Före vi fortsätter prata fisk, låt oss ta en snabbspolning bakåt. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TEIJA AHO Teija Aho – från fiskforskare till fiskeföretagare skedet av livet, utan fåglar. –?Vår affärsidé är att ta tillvara lokala fiskråvaror på ett optimalt och hållbart sätt. Guldhaven Pelagiska har under Teijas tid satsat hårt på företagsutveckling. –?Jag och Kent träffades på politikerveckan i Almedalen och på den vägen är jag, skrattar Teija. Vi ansvarar för hela kedjan från fisk till färdig produkt. Jag hade redan tidigare jobbat i universitetsvärlden och kände mig redo för något nytt. –?Jag doktorerade om trädkrypare. För många inom fiskeribranschen i Finland blev Teija bekant då hon jobbade vid Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium i Öregrund, strax norr om Stockholm. Vi bestämde oss för att bli kvar i Sverige. 2001 sökte jag en forskningsledartjänst på Fiskeriverkets kustlaboratorium i Öregrund. Via min post doc vid Helsingfors universitet halkade jag in på fiskgenetik då det byggdes upp en genetisk databas för statens fiskodlingar. År 2017 utvidgade företaget dessutom med regnbågsodling. –?År 1999 fick min dåvarande man ett ettårigt EU-stipendium och vi flyttade till Uppsala
Här kom Teijas bakgrund som fiskforskare in som en styrka. Regnbåge har varit en ganska marginell produkt i Sverige, men det har vänt. Många svenska sushikedjor har börjat byta den norska laxen till inhemsk regnbåge. Kontaktnät och forskningsbakgrund ger fördel För några år sedan var det svenska siklöjefisket i Bottenviken i kris. – De facto gav HaV i år större kvoter än vad vi på fältet ville fiska, så en del av årets kvot lämnades oanvänd, berättar Teija. –?Med förvärvet av en fiskodlingsanläggning producerar vi nu också regnbåge, både till havs och inlands. Alla steg i beredningen av Kalix löjrom måste göras i det här avgränsade geografiska området. Sveriges lantbruksuniversitet hade för Havsoch vattenmyndigheten rekommenderat en nollkvot för siklöjefisket i Bottenviken. –??Jag har ett brett kontaktnät och jag kan min fisk. Teija Aho, ursprungligen hemma från Karstula, har nu bott nästan 25 år i Sverige.. Så är inte fallet i Sverige, berättar Teija, men den här trenden håller på att vända. För oss finländare är förutom siklöjans rom, även siklöjan i sig en ekonomiskt viktig art. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 25 Danmark. Genom marknadsföring vill vi få mer siklöja till de svenska konsumenterna. Efter att romlöjorna kommit så långt som till rensningsbordet kläms de för rommen. Vi har jobbat hårt för att få modellen att fungera bättre. Mångsidigt fiske Siklöjan har utgjort stommen för Guldhaven Pelagiska, men man fiskar också abborre med mjärdar, ibland strömming med skötar, lax samt under senaste år har det också gjorts satsningar på braxenfiske. 2010 fick Kalix löjrom EU:s namnskydd, som första livsmedel i Sverige. På så sätt får vi själva fisken rensad och huvudkapad, och kan sälja den som livsmedel, förklarar Teija. Från yrkesfiskehåll upplevde man ändå att modellen hade börjat falla samman och att forskarna stirrade sig blinda på modeller utan att ens ha sett en siklöja i verkliga livet, för att ens nämna att de varit på plats, förklarar Teija. –??Från yrkesfiskehåll ansåg vi helt enkelt att beståndsuppskattningen var fel. –?Det här gör vi på det gammaldags sättet, genom att trycka ut rommen. Löjrommen är en viktig produkt för Guldhaven Pelagiska och Teija berättar siklöjan fiskas i Bottenviken utanför Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda i ett område som sträcker sig från Torne älvs utlopp i norr till Åbyälvens utlopp i söder och högst fyra mil ut från kusten. En benchmark gjordes och en bättre och mer realistisk modell har utarbetats. Siklöjefisket förvaltas sedan år 2000 genom samförvaltning som innebär att yrkesfisket, forskningen och tillståndsmyndigheten tillsammans följer hur beståndet utvecklas och avgör hur mycket som får fiskas
26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Teija har också en synlig roll inom det svenska fiskets intressebevakning. Jag och Kent älskar också att resa och under resorna viks alltid några dagar för fågelskådning. Däremot har vi i näringen inte råd att ställa oss mot varandra, säger Teija, och syftar på diskussionen om monstertrålare som går het i svensk media. – Ukrainakrisen och det som följt av den håller ändå på att ändra inställningarna säger Teija. Vi är trots allt en liten näring som tillsammans måste utvecklas. Ett mångsidigt fiske är basen för Guldhaven Pelagiskas verksamhet. En del forskare är väldigt synliga i media och på så sätt tongivande för den debatt som förs i offentligheten i Sverige. Fiskresurserna tas mer mångsidigt tillvara och beredningsindustrin använder sig gärna av inhemsk fisk. En galen ekvation. Så får det inte vara, konstaterar Teija. Skillnader mellan Sverige och Finland Att siklöjan är nationellt kvoterad på liknande sätt som exempelvis EU:s kvoterade arter är en av skillnaderna mellan Sverige och Finland. Som kuriosa kan nämnas att sik som i Finland är en högt uppskattad fisk inte har en stor marknad i Sverige. Vilka andra skillnader ser Teija mellan de båda ländernas syn på fisk och fiske. Jag tror strömmingsbestånden kommer att återhämta sig och det görs stora ekonomiska satsningar på att få sill och strömming tillbaka på konsumenternas matbord. Men Teija har inte helt glömt bort fåglarna, det bor fortfarande en fågelskådare i henne. Vi behöver se på helheter; vad händer i havet och hur påverkar miljöfaktorer fisket och näringen och inte stirra oss blinda på enbart modeller. Uppe i Bottenviken mår siklöjan bra och för laxens del ser jag att fiskeförbuden i södra Östersjön gynnar bestånden. I Sverige är utbudet på fisk ändå mycket större än i Finland, tack vare västkusten, och svenska konsumenterna har historiskt sett haft en bättre ekonomi att köpa olika slags fisk, men däremot inte varit lika viktiga med ursprungsaspekten. Hon fungerar som Sveriges fiskares producentorganisations viceordförande. – Diskussioner om livsmedelsberedskap har kommit i gång. – Jag tror vi hela tiden måste fundera på vilka arter vi fiskar och hitta nya sätt att nyttja dem. I Sverige har forskarna alltmer glidit bort från verkligheten och ska helst inte ha direkt kontakt med fältet. Här är Teija i färd att kasta ut mjärdar. Ofta med en egen agenda i bakgrunden. Då jag gör personporträttsintervjuer brukar jag avslutningsvis fråga om fritidssysselsättningar och huruvida fiske också är en hobby. Det är tydligt och klart att fisk för Teija är både jobb, vardag och en stor passion. Två tunga poster som tar upp mycket av Teijas tid, men där hon får användning av sina erfarenheter från både forskning och fiskefältet. En blick framåt Hur ser då Teija på framtiden för yrkesfisket. Teija ser att förvaltningen i Finland är mer lyhörd för själva näringen. – Ni i Finland är mycket mer patriotiska. Den här frågan känns ändå onödig att ställa till Teija. – Jag gör upp årliga bongningslistor här på vår gård i Kalix. Teija ser att fiskeförbuden i södra Östersjön gynnar laxbestånden uppe i norr.. Jag ser rätt så ljust på framtiden faktiskt. Därtill är hon ordförande för den demersala arbetsgruppen vid Östersjöns rådgivande kommitté (BSAC)
Frågan gäller små bryggor på vattenområdet med hänsyn till omständigheterna, men vad händer när en oinlöst tillandning kommer in mellan fastigheten och vattenområdet. Likaså har man rätt att bygga en brygga, båthus eller liknande struktur som sträcker sig ut från den egna stranden. Förutsättningen är att konstruktionen eller användningen inte kräver separat tillstånd enligt vattenlagen och inte medför skada eller betydande olägenhet för vattenområdets ägare. I VATTENLAGEN FINNS en undantagsregel från den allmänna tillståndspliktigheten som ger strandägaren eller -innehavaren rätt att för privat behov placera ut en båtfästningspåle eller -boj även om hen inte ägare eller är delägare i själva vattenområdet. Att bryggan delvis är belägen på en annans markområde utgör inte ett hinder för att bevilja användningsrätt. Vattenbyggandet kompliceras ytterligare av att kommuner har behörighet i frågor som gäller byggande, men det är NTM-centralen som är behörig myndighet vad kommer till vattenlagen. Den tillandning som finns framför fastigheten har därför inte utgjort ett hinder för att bevilja tillstånd. I rättspraxis har det dock ansetts att en liten tillandning av obetydlig betydelse inte påverkar rätten om remsan inte möjliggör självständig markanvändning. I EN AV SINA tidiga beslut enligt den nya vattenlagen (HFD 2014:124) har Högsta förvaltningsdomstolen berört frågan om bryggans placering med avseende på en tillandning. Rasmus Åkerblom Centralförbundet för Fiskerihushållning Från bryggändan. Bryggor är strukturer som jag ofta kontaktas om, och de visar samtight hur komplicerat det kan bli när flera olika lagar ska tillämpas samtidigt. VÄRT ATT LÄGGA MÄRKE TILL är att HFD i sina beslutshandlingar har beaktat bryggans proportioner, användningsändamål och de lokala förhållandena för det aktuella havsområdet, vilket i praktiken innebär att beslut bör grundas på en bedömning där lokala förhållanden beaktas. Ä ven om sommaren och de vilsamma sommardagarna vid vattnet är ett minne blott, förblir frågor om att bygga vid vattenlinjen aktuella. I det här fallet handlade det om en 12 meter lång och 2,4 meter bred pontonbrygga vars 5 meter långa och 1,2 meter breda gångbro var delvis belägen på en tillandning. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. HFD har utgående från utredningen av fallet konstaterat att tillandningen som behövs för projektet är liten, några kvadratmeter stor. Denna praxis är inte avsedd att ändras i revideringen av vattenlagen. Området behövs för den gångbro som omedelbart ansluter till bryggan. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 27 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Sådan rättighet finns emellertid inte på område som tagits i särskilt bruk, såsom en byggnadsplats. I motiveringen till vattenlagen konstateras det att den bestämmelse som berättigar byggandet av en brygga i grund och botten kräver att fastigheten gränsar till vattenområdet
TEXT SOFIA FRANKLIN, NYLANDS FISKARFÖRBUND Är alger framtiden. Nylands Fiskarförbund vill stöda fiskare att hitta kompletterande verksamhet. M AL IN LÖ N N RO TH. Vattenbruk av alger är en relativt ny sektor i Finland men erbjuder fantastiska fördelar för odlare, konsumenter, miljön och klimatet. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Kommersiella fiskare i Finland kämpar för sin överlevnad
Därmed har den flera användningsområden som livsmedel, djurfoder, medicin, kosmetika och gödsel. Båda är ätliga. Odling av makroalger kan öka biologisk mångfald samt minska övergödning och växthusgasen koldioxid. Trots att blåstång finns över stora områden är det en hotad art som påverkas negativt av föroreningar och klimatförändringar på grund av varmare och surare hav. Origin by Ocean är villiga att köpa ilandfluten tång för att kunna fortsätta testa raffinering av blåstång. Det var dessutom viktigt att inhämta information från fiskare om hur intresserade och villiga de är att investera i en ny näring. Finns det någon marknad. Origin by Ocean) som utvinner några av blåstångens ämnen för produktion inom t.ex. BLÅSTÅNG (Fucus vesiculosus) är en brunalg som är platt och har två flytblåsor på var sin sida om mittnerven. Möjligtvis skulle man kunna samla in ilandfluten blåstång eftersom det finns i stora volymer t.ex. Det är fortfarande på försöksstadiet och det tar tid eftersom algerna växer långsamt i Finland. Vilka lagar och bestämmelser reglerar vattenbruk i Finland. Förutsättningarna för algodling där är mer lik Finlands än odlingarna på västkusten i Sverige. Både tarmalg som växer allmänt i Finland och havssallad (Ulva lactuca) som förekommer i Sverige kan konsumeras. Ett ton odlad sockertång (Saccharina latissima) kan ta upp 10–30 kg kväve från havet. Den utgör föda och erbjuder livsmiljöer för bland annat fisk. Tarmalg odlas i sydostliga Sverige i Kivik av ett byalag (Kivik Tång). Den sistnämnda gärna i näringsrika vatten. Förutom förbättring av klimat och miljö, är alger utmärkt som mänsklig föda. Det finns biologiska förutsättningar i södra Finland för brunalgen blåstång (Fucus vesiculosus) och grönalgen tarmalg (Ulva intestinalis). Nylands Fiskarförbund har diskuterat om ett eventuellt samarbete med Origin by Ocean och har förmedlat kommersiella fiskares kontakter till företaget. Blåstången har en mycket viktig roll i ekosystemet. livsmedelsproduktion. Att plocka alger är inget hållbart alternativ då arten fyller en så viktig ekologisk funktion. Några av frågeställningarna inkluderade hur stor odling krävs för ekonomisk lönsamhet. Mångsidiga användningsområden av alger Det finns en mängd olika användningsområden av alger till exempel inom livsmedelsindustrin, jordbruk, kosmetikaoch förpackningsindustrin. Syftet var att ta fram information om alger och algodling i nyländska vatten och om det är ett ekonomiskt hållbart och attraktivt komplement för yrkesfiskare i området. Tyvärr finns det för lite alger i Finland att få tag på. Denna brunalg odlas bland annat på västkusten i Sverige, Danmark och Norge. Det finns företag i Finland (t.ex. Blåstång är mycket näringsrik och innehåller vitaminer, mineraler, proteiner, kolhydrater, fibrer, antioxidanter, polyfenoler och alginater. De är mycket näringsrika. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29 N ylands Fiskarförbund har under 2023 genomfört projektet NyAlg, om alger och algodling. SO FI A FR AN KL IN. Studien undersökte vilka ekonomiska, biologiska och juridiska villkor som finns. Det skulle ta cirka tre till fyra år innan man skulle kunna skörda blåstång. Alger tar upp näringsämnen ur vattnet ,binder kol i fotosyntesen och omvandlar det till växtbiomassa. Projektet finansierades av Europeiska havsoch fiskerifonden (EHFF). efter en storm. Alger står för cirka 80 procent av världens syreproduktion. Det krävs rätt temperatur, ljus, syreoch salthalt och tillgång till TARMALG (Ulva intestinalis), är en ettårig grönalg med rörformiga skott som delvis är gasfyllda och som växer grunt, ofta i hällkar och på klippor i vattenbrynet. Det finns efterfrågan på alger Odling av alger skulle svara på den ökade efterfrågan och det genomförs nu forskning för att ta fram rekryteringsmetoder för att möjliggöra algodling. Placering av algodling i närheten av fiskodlingar (förekommer redan i Nyland) kan bli en win-win för de båda vattenbruken då överskottet av näringsämnen från fiskodlingar gynnar algers tillväxt. Alger behöver sol, värme och näringsämnen för att kunna växa kraftigt och det är begränsande under vinterhalvåret. Man har också hittat blåstång i flytande populationer, det vill säga, ej fastsittande i bottnen. Tarmalg till vänster och blåstång till höger. På företaget Origin by Ocean har man testat att odla blåstång med rekrytering i ett lab. Havssallad odlas på västkusten i Sverige och säljs redan på fiskauktionen i Göteborg av Nordic SeaFarm. I Östersjön förekommer den i stora tångskogar. Förbundet ville se hur algodling skulle kunna implementeras av fiskare. I den nationella styrplanen för vattenbruksplacering vill man öka etableringen av vattenbruk vid kusten
Man har exempelvis provat med rep som algrekryterna kan fästa sig vid. En intresseförfrågan bland restauranger i Helsingfors utfördes och de flesta var positiva, just nu används alger ifrån Asien i menyer. Nätverk och kommunikation Projektet tog i ett tidigt skede kontakt med aktörer inom algodling, forskning, förädling, raffinering och myndigheter för att insamla fakta och skapa samarbeten. Sammantaget verkar det ännu vara för tidigt för kommersiell odling av blåstång i Finland. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4 näring. Ett algseminarium hölls 11 september på Brändö Casino i Helsingfors där medlemmar, kustbor, Centralförbundet för fiskerihushållning och delägarlag deltog. I maj besöktes algodlingar i södra Sverige hos föreningen Kivik Tång och Simrishamns marina centrum där viktiga kunskaper om algmetoder erhölls. För stora odlingar behövs dessutom tillstånd från regionala NTM-centralen enligt vattenlagen och miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Vidare reste Nylands fiskarförbund till Köpenhamn och Kerteminde i Danmark för att studera sockeralgsodling i marina kolonilotter som organiserades av paraplynätverket Havhoest. na Detta går att bygga vidare på och Nylands Fiskarförbund ämnar stöda kommersiella fiskare att komma igång med odling av tarmalg 2024. Dessutom har de jämställt algodling med fiskodling vad gäller investeringsstöd. Det sistnämnda för bedömning av eventuella föroreningar i vattnet som odlingens konstruktion kan förorsaka. I Österbotten deltar Aktion Österbotten i ett EU-finansierat initiativ, Cool Blue, inom regenerativ akvakultur och provar att odla bl.a. Jordoch skogsbruksministeriet har främjat beslut som beviljar utsläppsbaserat tillstånd för fiskodlingar i kombination med algodling. Tillstånd av vattenägaren behövs För att odla alger i havet krävs tillstånd av vattenområdets ägare. SO FI A FR AN KL IN M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Sammanfattningsvis är alger miljöoch klimatvänliga, nyttiga, goda och bidrar till minskning av övergödning och ökning av den biologiska mångfalden i Östersjön. Det är också viktigt att hitta rätt substrat som algrekryterna kan fästa på och som lämpar sig för att förflytta dem till havet. dammussla. Däremot kan man odla tarmalg och utrustningen är relativt billig. Däremot skulle tarmalg kunna testas att odlas även om det inte gjorts försök i Nyland. Det fungerade väl och det svåraste var att få nätlådorna fastankrade i bottnen. Det här projektet har förhoppningsvis bidragit till att initiera intresse och kunskap om algodling i Finland. Nätlåda för odling av tarmalg. För reproduktion behövs dessutom fullmåne. Det möjliggör större fiskodlingsvolymer då algerna kan ta upp överskott av näringsämnen. Det fick projektet ta del av när det besökte organisationen Kivik Tång i Sverige som hade testat tarmalgsodling i dylika nätlådor. Det kan ge idéer till frivilliga organisationer att starta marina kolonilotter och på sikt att genomföra kommersiella odlingar av tarmalg. Lagstiftningen är inte helt tydlig utan algodlingen faller i dagsläget under vattenbruk där också fiskodling ligger, vilket egentligen har helt andra miljökonsekvenser. I Finland finns mycket forskning om alger, men inte lika stort fokus på kommersiell användning av alger som i övriga norden. Tång tillför umami till matlagningen. Ekonomisk lönsamhet Det är ännu för tidigt att odla blåstång kommersiellt eftersom det inte finns tillgängligt utvecklade metoder för rekrytering men det finns efterfrågan bland företag redan nu. På Åland finns företaget Under Ytan och i Nyland Nemo Seafarms som testar odling i finska vatten. Det finns en mängd företag i Sverige, Norge och Danmark som odlar framför allt sockeralg. Skillnaden är att det finns en utarbetad metod och att det finns tarmalg i hällkar som kan plockas och klonas i nätlådor
Fiskarna skulle ha haft möjlighet att införskaffa behövliga sikmetetillstånd från en nätbutik. Den första hade betalat fiskevårdsavgiften, men hade inte vattenägarens tillstånd för sitt andra spö. Det är fint att polisen och åklagaren tog fallet till behandling och att fiskarna har fått sitt straff, säger organisationsexpert Mikko Malin på Centralförbundet för Fiskerihushållning. Den andra fiskaren fiskade helt utan tillstånd, hen hade varken betalat fiskevårdsavgiften eller införskaffat vattenägarens tillstånd. Det återstår att se om det här ändrar på kutymen och mer böter börjar skrivas ut för dylika förseelser. Därtill hör platsen till Airisto-Velkua samtillståndsområde, inom vilket man likaså får fiska med tre spön, berättar Timo Saarinen, verksamhetsledare för Airisto-Velkua fiskeriområde. Fiskeövervakaren anmälde dessa till polisen. • Bland annat Åbo och Helsingfors städer säljer sikmetetillstånd för fler än ett spö till sina vattenområden. Fiskarna fick böter på 852 euro och 400 euro för sina förseelser. Åklagaren gav den första fiskaren 12 dagsböter, sammanlagt 852 euro, för olovlig fångst. Den andra fiskaren fick sammanlagt 400 euro för olovlig fångst samt fiske utan fiskevårdsavgift. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31. Enligt Centralförbundet för Fiskerihushållning påträffas sikmetare som fiskar med fler än ett spö och utan vattenägarens tillstånd även på andra håll längs med kusten. FISKETILLSTÅND FÖR SIKMETE • 18–64-åriga fiskare ha avlagt den statliga fiskevårdsavgiften. Det är säkerligen vad alla de som har sina fisketillstånd i skick hoppas. • Att använda fler än ett spö kräver oberoende av fiskarens ålder alltid tillstånd av vattenägaren. TEXT CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING En fiskeövervakare fick på våren fast två fiskare som var ute på sikmete utan behövliga fisketillstånd i Åbo. Målsägande i bägge fallen var Åbo stad, på vars vattenområde det olovliga fisket skedde. Åbo stad säljer sikmetetillstånd för tre spön till ifrågavarande område. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 Över 1?000 euro böter för sikmetare i Åbo A iristo-Velkua fiskeriområdes fiskeövervakare träffade i april på två fiskare vid Kolkka udde på Runsala, där den ena fiskade sik med två spön och den andra med tre. Dylika fall är inte ovanliga. • Fiskevårdsavgiften berättigar till fiske med ett spö
Häcklan som beskrivs har helt tydligt flera drag, eftersom de fluorfärgade krokarna räknas som drag och det finns fler av dem, svarar Mikko Malin, organisationsexpert på Centralförbundet för Fiskerihushållning. Men om man häcklar efter nors. Med den här häcklan fiskar man efter nors, men kan naturligtvis även få andra fiskar. Fråga: Berättigar fiskevårdsavgiften att fiska abborre med häckla från exempelvis en bro. Saarinen, som hade ställt frågan av oss, var av samma åsikt, och så även Paavo Suominen, fiskerimästare på Egentliga Finlands NTM-central. Vad säger experterna om denna fiskemetod. Häcklan i fråga består av 4?–?5 fluorfärgade krokar och till sist en blytyngd. Fiskevårdsavgiften ger endast rätt att fiska med ett spö och ett drag. Enligt honom räknas krokarna ur lagstiftarens synvinkel som drag och då det finns fler än en krok, behövs utöver fiskevårdsavgiften även tillstånd av vattenområdets ägare. Domen är den samma. Gråa hår för fiskeövervakarna Abborrhäcklor av den typ som frågeställaren beskriver finns till salu i diverse fiskeredskapsbutiker. TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Får man häckla abborre med stöd av fiskevårdsavgiften. Låt oss inledningsvis konstatera att det inte är fråga om ett olagligt fiskeredskap, utan en fråga om vilken typ av fisketillstånd man måste införskaffa. Svar: Nej, fiskevårdsavgiften berättigar inte till detta. Den senaste frågan gäller fiske med abborrhäckla. Ska man ta till åtgärder och ge exempelvis en muntlig varning eller ska man se mellan fingrarna. Saarinen ville dubbelkolla sitt svar med oss på Centralförbundet. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 4 T imo Saarinen, verksamhetsledare för Airisto-Velkua fiskeriområde fick av en lokal fiskare en intressant fråga om huruvida man får fiska med abborrhäckla om man har betalat fiskevårdsavgiften. Saken torde således vara klar. Abborrhäcklan är fäst vid ett svirvelspö. Svar på denna fråga måste fiskeövervakaren be av sin uppdragsgivare. Färgkrokarna är även försedda med tofsar. Vi på Centralförbundet för Fiskerihushållning får alltid nu som då intressanta och ibland också knepiga frågor om fiske, fisketillstånd och hur man ska tolka lagen om fiske. Endast strömmingsfiske med häckla hör till de allmänna fiskerättigheterna, förklarar Malin. På havsområdet stöter man i synnerhet vintertid på pimpelfiskare som använder sig av en metod som liknar strömmingshäckla, där man på varje krok har en larv som bete. För fiskeövervakaren är det en besvärlig situation. Det finns många fångstformer som påminner om fiske med strömmingshäckla. Fiske med abborrhäckla kräver utöver fiskevårdsavgift även tillstånd av vattenägaren.. Fallet abborrhäckla är inte det enda. Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom är av samma åsikt
Bägge får genklang också då man frågat fiskeövervakarna om deras åsikt. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 33 FISK OCH FISKE I SIFFROR TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G KÄ LL A: CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G S FI SK EÖ VE RV AK N IN G SE N KÄ T 20 23 Mer fiskeövervakning efterfrågas. Hurudana förseelser och brister påträffas i fiskeövervakningen. Brister i utmärkning av redskap samt obetalda fiskevårdsavgifter ligger år efter år i topp bland de förseelser som påträffas på våra fiskevatten. 12,9 22,6 66,4 16,6 11,2 27,6 37,1 42,5 10 20 30 40 50 60 70 Övrigt Reservering av fångstplats Utmärkning av redskap Fisken fyller inte fångstmåttet Fiske under fredningstid Fiske på förbudet område Obetald fiskevårdsavgift Kvitto över betald fiskevårdsavgift saknas Procent %. Fiskeövervakarna fick räkna upp de tre vanligaste förseelserna. I grafen presenteras de förseelser som fiskeövervakarna som svarade på Centralförbundets enkät förra vintern hade påträffat under fiskeövervakningen år 2022. Som motivering hör man ofta både att få fler fiskare att betala fiskevårdsavgiften samt att få ordning på redskapsfisket
Timo Salmia som övervakar fisket i östra Nyland och Teemu Talikka, fiskeövervakare i västra Nyland, belönades med hedersomnämnanden. Fiskeövervakning utförs förutom av fiskeövervakare, också av polisen, gränsbevakningen, Forststyrelsen, NTM-centralen och tullen. Eftersom Liukkonen känner fiskevattnen väl, kan han också planera sin fiskeövervakning effektivt. Till sitt yrke är Liukkonen fiskeguide och ett proffs inom kundtjänst, han bemöter alltid sina kunder vänligt och sakligt. Genom fiskeövervakning ser man till att de som fiskar har köpt de fisketillstånd som behövs och att lagar och bestämmelser om fisket följs. Han samarbetar med såväl fiskerimyndigheterna, Västra Finlands sjöbevakning och andra fiskeövervakare. Utmärkelsen Årets fiskeövervakare kunde endast tilldelas en person som med godkänt resultat avlagt NTM-centralens fiskeövervakningsprov och som fungerar som befullmäktigad fiskeövervakare för ett fiskeriområde, delägarlag eller annan vattenägare. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Vesa Liukkonen är Årets fiskeövervakare TEXT CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Centralförbundet för Fiskerihushållning ordnade tävlingen Årets fiskeövervakare, till vilken vem som helst fick föreslå lämpliga kandidater. F iskeövervakning är en viktig del av fiskevården. Salmia är liksom Liukkonen fiskeguide, och aktiv medlem i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. Årets fiskeövervakare Vesa Liukkonen är fiskevattnens proffs Vesa Liukkonen som vann tävlingen och utsågs till Årets fiskeövervakare har fungerat som fiskeövervakare i Gustavs-Nystads fiskeriområde i över 15 år. Fiskeövervakning utförs av fiskeövervakare som befullmäktigats av fiskeriområden, delägarlag eller andra vattenägare. Årets fiskeövervakare -tävlingen är del av ett projekt finansierat ur Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgifter. Inom projektet utbildar och fortbildar man också fiskeövervakare och förbättrar myndighetssamarbetet med övriga instanser som övervakar fisket.. ”Det känns jättefint att det jobb jag gör som fiskeövervakare uppskattas”, säger en glad Liukkonen och fortsätter: ”Ett tack för samarbetet kom även förra veckan från sjöbevakningen.” Välförtjänta hedersomnämnanden Timo Salmia och Teemu Talikka som belönades med hedersomnämnanden skulle likväl ha förtjänat att vinna titeln som Årets fiskeövervakare. Därtill skulle kandidaten genomföra sin fiskeövervakning samarbetsvilligt, kundinriktat, planmässigt, noggrant och miljömedvetet. Till vinnare i den jämna tävlingen med idel goda kandidater korades Vesa Liukkonen från Gustavs. Talikka i sin tur är expert på Karisåns vattendragssystems fiskeriområdes specialfiskeområde. Han står inte handfallen ens inför svåra frågor gällande lag om fiske eller fisketillstånd. Den här språkkunnig mannen pratar förutom finska även svenska, engelska och tyska, något som är en stor fördel i fiskeövervakningen
Till höger i bilden Paavo Suominen, fiskerimästare vid Egentliga Finlands NTM-central. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35 Vesa Liukkonen (till vänster) valdes i en jämnstark tävling till Årets fiskeövervakare 2024
För många barn i Helsingfors ger deltagandet i nationella fiskedagen den första möjligheten att testa på fiske. Ifjol inleddes ett pedagogiskt samarbete med Finlands 4H på åtta orter, som det är tänkt att ska fortsätta kommande år. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 4 N ationella fiskedagen ordnades för första gången år 2006 och har under åren blivit ett populärt evenemang där lärarna vet vänta att anmäla sina klasser med i evenemanget och där feedbacken alltid är mycket positiv Målsättningen med den nationella fiskedagen är att förmedla en positiv bild av fisk och fiske, inspirera barn och unga samt familjer till fiske och öka kunskapen om fisk och fiske samt fisk som mat. Undervisningsmaterial på ahven.net Om det av en orsak eller annan inte är möjligt för skolklassen att ta sig ut och fiska, har vi på Centralförbundet för Fiskerihushållnings nätsida ahven.net lagt upp en stor mängd olika fiskrelaterade uppgifter och spel. Planeringshjälp kan begäras från det egna fiskarförbundet och samarbetspartners kan vara lokala fritidsfiskeföreningar, andra delägarlag, Marthorna och 4H-föreningar. För fiskeriområden och delägarlag lönar det sig att vara aktiva och fundera på hur man kunde ordna evenemang för skolor på den egna orten. Finansiering kan sökas från NTM-centralen. Till exempel kan en skolklass under fiskbongningsveckan som ordnas i anslutning till den nationella fiskedagen delta i utlottningen av fiskrelaterade priser genom att spela fiskbingo. Delägarlag och fiskeriområden med i arrangemangen Även om evenemanget redan många år har varit populärt är det ingen orsak att spara på krutet! Vid Centralförbundet har vi redan inlett planeringen för nästa år och få se vad nytt och spännande vi hittar på. Alla dessa år har evenemanget finansierat med Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. Till exempel har Rasvanki-Virmasvesi delägarlag i Norra Savolax redan i flera år ordnat ett årligt evenemang. Det har varit fantastiskt att märka att det görs mycket arbete kring fisk och fiske bland de som jobbar med barn och unga. Broschyren beställs i stor utsträckning från centralförbundet även för andra evenemang än bara fiskedagen. På samma sätt har årets uppdaterade lärarhandledning ”Fakta om fisk” fått ett bra mottagande. Dags att börja planera för Nationella Fiskedagen 2024 TEXT MALIN LÖNNROTH OCH TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Under 18 år har nästan 100 000 barn och unga via Nationella fiskedagen fått bekanta sig med fisk och fiske runt om i Finland. Broschyren ”Fiske är kul”, som utformats för den nationella fiskedagen, har blivit populärt undervisningsmaterial bland dem som arbetar med skolelever. Från Centralförbundet hoppas via att också fiskeriområden och delägarlag skulle aktivera sig i evenemanget i större utsträckning.. Ju mer urbaniserad vår värld blir, desto viktigare är dylika evenemang. Samtidigt är det ett sätt att få med nya aktörer i delägarlagsverksamheten
Klassen gick ut och fiskade tillsammans under en biologilektion och fångade sju olika fiskarter. Både elever och lärare var glada och överraskade över de fina huvudpriserna: ’Är alla dessa för oss?’ NATIONELLA FISKEDAGEN 15.5.2024 • Nationella fiskedagen hålls onsdagen den 15.5.2024. Vi hoppas förstås att det här ska så ett frö för framtida fiske.. Tävlingen var mycket hård i år Vinnaren av tävlingen var klass 9 C från Hiidenkiven grundskola i Helsingfors, som lyckades fånga hela 18 olika fiskarter, vilket är nytt rekord i tävlingen. Målet med tävlingen, som pågår en vecka, är att fånga så många olika fiskarter som möjligt under veckan med hela klassen. Glädjen och stoltheten över fångsten är stor. Den klass som samlar flest arter vinner fiskeutrustning till varje elev. Utöver detta gick de mest entusiastiska eleverna ut själva och fångade ytterligare 11 arter. Priserna överlämnades till eleverna precis innan sommarlovet började. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 Nytt rekord i fiskbongningstävlingen I samband med den Nationella fiskedagen har det redan länge också ordnats en fiskbongningstävling. • Fiskbongningsveckan pågår 13 –?19.5.2024 • Ansökan för NTM-centralens främjandemedel torde vara öppen under januari 2024. • Mer information om Nationella fiskedagen: www.ahven.net/sv/fiske/nationella-fiskedagen/ • Mer information om skolklassernas fiskbongningstävling: www.ahven.net/sv/fiske/skolornas-fiskbongningstavling/ För många barn, i synnerhet i städerna, erbjuder nationella fiskedagen första möjligheten till fiske
Snabbt hade företaget tillverkning såväl i Nykarleby som i Estland. Kurt Blomqvist är företagare inom fiskerinäringen och tidigare verksamhetsledare för Fiskarförbundet rf i Vasa. I sin nya bok beskriver Blomqvist hur fiskeredskapen, ryssjor och fällor har utvecklats, hur näringen anpassat sig och hur det har varit att vara företagare inom en bransch som så ofta utsatts för stora förändringar. Efter 15 år var det dags att fundera på en fortsättning för företaget. – Jag växte upp i en yrkesfiskarfamilj och fisket och fiskeredskap ligger varmt om hjärtat fortfarande. Blomqvist sålde verksamheten till Christer Kattil, som fortsatt driva företaget. Lindemans Nätfabrik, ett företag jag var försäljningschef för, introducerade nylontråd och dubbelknutar, även det en österbottnisk innovation. Det är en känsla av både spänning och föärhoppning. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 4 BOKHÖRNAN NÄTBYGGAREN Kurt Blomqvist Förläggare: Labyrinth Books Sidor: 165 Nätbyggaren handlar om fiskerihistoria och hur fiskeredskapen utvecklats. Detta är Kurt Blomqvists personliga berättelse om sitt företagande i fiskeribranschen och vägen dit. – Österbottningarna har varit innovativa och utvecklat fiskeredskap som nått internationella framgångar. Mycket av historien utspelar sig på Laxön, ett vackert fiskeläge i yttersta skärgården i Nykarleby. Det egna företaget Oy Scandi Net Ab grundade han 1992. – Företaget fokuserade på trålar och utrustning som behövs inom yrkesfisket, men även nätkassar utvecklade för fiskodling. –?Att vara yrkesfiskare är ett tufft jobb, men den känslan blir jag aldrig trött på, avslutar Blomqvist.. Blomqvist växte upp i en yrkesfiskarfamilj som hela somrarna bodde på Laxön. Det är en speciell känsla att närma sig en fälla eller en ryssja, eller varför inte ett vanligt nät. När den nådde Nyland hade den använts i Österbotten redan i 30 år. Där väcktes intresset för fiskeredskapens konstruktioner. Storryssjan är ett bra exempel. Vi utökade kundunderlaget och ganska snabbt var vi uppe i över 200 aktiva kunder i Finland, Sverige och Norge. Han har också innehaft styrelseordförandeposten vid Österbottens Fiskarförbund och suttit med i Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse
(040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. I nästa nummer kan du läsa mer om det här! TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2024 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2024 Nr Material Utkommer 1 26.1 23.2 2 19.4 17.5 3 23.8 20.9 4 15.11 13.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2023 I NÄSTA NUMMER Nr 1/2024 utkommer 23.2 Bland annat Centralförbundet för Fiskerihushållning har hösten 2023 varit med och jobbat för förnyandet av moderfiskbeståndet i Kymmene älv
Spelkort och mycket annat till julklappssäcken från ahven.net Pris per kortlek 6,40 €