Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2025 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,28 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 25,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Delägarlaget som hittade sig mitt i en mediastorm 14 Seminarium om havsvindkraft och vandringsfisk 18 Fiske i en föränderlig verksamhetsmiljö 23 Har du sett en Atlantstör. Foto: PNM-Chipsters 30. 26 Henrik Lundberg – vattenägare och fiskeriområdesaktiv 30 Miljöprogrammet för fiskerinäringen – Kymppi 32 PNM-Chipsters vill att det ska vara lätt att äta fisk 36 Nationella Fiskedagen 2025 – nu firar vi 20 år av fiskeglädje! 5 Ledaren 6 Notiser 17 Fisk och fiske i siffror 21 10 fakta om fisk 29 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Fisk och fiskprodukter är en viktig del av det finska julbordet, och julen syns som en tydlig försäljningsökning i fiskhandeln, berättar man från PNM-Chipsters. Läs mer om företaget på sidan 32
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Den här kryssningen vill du inte missa! Bekanta dig med programmet och anmäl dig på adressen www.ahven.net/valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/ Landsomfattande fiskeriområdesdagar 2025 Foto: Viking Line CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Det finns begränsat med plats på kryssningen, så var snabb och reservera din plats i tid. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net De femte landsomfattande fiskeriområdesdagarna ordnas på Viking M/S Gabriella den 19–21.3.2025
De har i höst lanserat tre fiskoch skaldjursbaserade färdigrätter att värma i mikrovågsugnen, lättare än så kan det inte bli att äta fisk! Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Hälsovinsterna med att konsumera fisk i de mängder finländare äter i dag överväger riskerna med främmande ämnen för alla åldersgrupper.”. Även om vissa medier försökte skapa en skrämselnyhet av detta, var huvudbudskapet i pressmeddelandena ändå tydligt. OM DET KÄNNS besvärligt att hantera hel fisk är ett enkelt sätt att öka fiskkonsumtionen att testa någon av de nyhetsprodukter vi har presenterat i våra tidningar under senaste tid. En ökad fiskkonsumtion skulle dessutom gynna befolkningens hälsa. Även de mest känsliga konsumentgrupperna, som småbarn och gravida eller ammande kvinnor, får mer hälsovinster än risker. I förra numret presenterades företaget Hailias pulled regnbågslax som passar utmärkt i många snabblagade rätter. I det här numret av Fiskeritidskrift får vi bekanta oss med företaget PNM-Chipsters som vill få finländarna att äta mer fisk. För dessa grupper kan det dock vara bra att prioritera fisk från områden och arter med lägre halter av främmande ämnen. BASERAT PÅ hälsoeffekterna får medelålders och äldre de största hälsofördelarna av att äta fisk. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Obestridbara hälsofördelar med att äta fisk LIVSMEDELSVERKET SKICKADE sin vana trogen ut några pressmeddelanden om främmande ämnen i fisk strax före Helsingfors strömmingsmarknad. Det är bra att äta inhemsk fisk, eftersom hälsovinsterna med att konsumera fisk i de mängder finländare äter i dag överväger riskerna med främmande ämnen för alla åldersgrupper
Den skadliga invasiva arten avlägsnades i nordöstra Österbotten genom elfiske. 10. Bäckrödingen härstammar från Nordamerika och introducerades i Finland första gången på 1890-talet och igen 1965. Fångstredskapet avlägsnades av fiskeövervakare Rolf Oinonen och fiskeribiolog Olli Toivonen från Föreningen för strömmande vattendrag. Mängdmässigt förädlades mest strömming, följt av lax och regnbåge. Genom denna konkurrans kan öringpopulationerna minska, eller i värsta fall helt kollapsa. TJUVFISKARE FISKADE ÖRINGAR En tjuvfiskare har fångat starkt hotade öringar i Salo. Samtidigt utvecklas även andra metoder för att avlägsna och utrota bäckrödingen. Av den fisk som användes som råvara för förädling var 32 miljoner kilo inhemsk och 24 miljoner kilo importerad. Värdet på de döda fiskarna som hittades i det olagliga redskapet uppskattades till nästan 20 000 euro. Bäckrödingfisket genomförs av Forststyrelsens viltoch fisketjänster och är en del av ett sjuårigt pilotprojekt. Målet för i år är att minska bäckrödingpopulationen och samla värdefulla erfarenheter av artens avlägsnande genom elfiske. Salon Seudun Sanomat 17. Det var 16 miljoner kilo mindre än år 2021, då produktionen senast statistiskt registrerades. Bäckrödingen är en skadlig invasiv art som konkurrerar om livsutrymme och föda med inhemska laxfiskar. 56 I Finland förädlades 56 miljoner kilo fisk år 2023, rapporterar Naturresursinstitutet. Vid upptäckten var några fiskar redan döda. Förädlingen av dessa arter stod för 90 procent av den totala mängden förädlad fisk. Den 15 oktober upptäcktes ett olagligt fångstredskap i en sidobäck till Uskelanjoki, med 32 öringar inuti. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Bäckröding avlägsnas med elfiske Forststyrelsen har påbörjat avlägsnandet av bäckröding och utvecklandet av metoder för detta inom ramen för Priodiversity LIFE-projektet. 2024 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F
Att stärka havsöringens naturliga livscykel i Aura å med dess biflöden är både en aktuell och viktig fråga för att bibehålla och främja fritidsfiskekulturen. År 2024 erhölls tillstånd för utsättning, men myndigheten meddelade samtidigt att utsättning av regnbåge på längre sikt bör upphöra. Nautelankoski är en kulturellt och rekreativt betydelsefull och unik plats i regionen. Fiskeriområdet söker också i samarbete med myndigheterna efter ersättande alternativ till regnbågen, för att möjliggöra fortsatt utveckling av rekreationsfisket i området. Attityderna gentemot invasiva arter har förändrats snabbt, och styrelsen för Sydvästra Finlands fiskeriområde vill satsa på att stärka den naturliga livscykeln för inhemska fiskarter i strömmande vatten, i stället för att plantera ut skadliga invasiva arter. Regnbågen klassificeras som en skadlig invasiv art som kan konkurrera ut inhemska fiskarter. Vid den första platsen för avlägsnande av bäckröding samlades över 1 000 individer in.. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER EE RO H AR TI KA IN EN , FO RS TS TY RE SL EN SLUT PÅ UTPLANTERING AV REGNBÅGE I SYDVÄSTRA FINLAND Styrelsen för Sydvästra Finlands fiskeriområde har fattat beslut om att sluta plantera ut regnbåge i Nautelankoski. Aura å har klassificerats som ett vattendrag för vandringsfisk, och där finns även den starkt hotade havsöringen. Enligt fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan kräver utsättning av regnbåge i områdets vattendrag alltid tillstånd från myndigheterna
Det här lär ska vara första gången man tillfälligt hamnat avbryta marknaden. Dessa riktlinjer uppdaterades i september utgående från EU-fisk IV resultaten. Borgåbon Johanna Kellgren intervjuas av MTV.. På grund av höststormen som slog till mitt i marknadsveckan blev marknaden tvungen att stängas tillfälligt, vilket minskade det totala antalet besökare. EUfisk IV studien visar att finländare skulle gynnas av att äta mer inhemsk fisk, särskilt underutnyttjade arter som mörtfiskar. Hälsofördelarna med att äta fisk, såsom minskad risk för hjärtsjukdomar och vissa cancerformer, är betydande. Sammanfattningsvis är inhemsk fisk ändå ett hälsosamt val och bör ätas oftare – och gärna så att man varierar mellan olika fiskarter. Marknaden kunde dock fortsätta redan nästa dag. Studien visade att PFAS-nivåerna i strömming från vissa områden överskred EU-gränsvärden vilket kräver fortsatt uppföljning. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F ÄT MER INHEMSK FISK FÖR BÄTTRE HÄLSA Att äta fisk är bra för hälsan – fördelarna med fiskkonsumtion överväger de potentiella riskerna med främmande ämnen för alla åldersgrupper. Forskarna analyserade näringsämnen som D-vitamin och omega-3-fettsyror i inhemska fiskarter, samt mätte halterna av potentiellt skadliga ämnen, som dioxiner, PCB och PFAS. För små barn, gravida och ammande kvinnor rekommenderas dock att följa Livsmedelsverkets riktlinjer för att minska riskerna. I år lockade strömmingsmarknaden uppskattningsvis 65 000 besökare. Medierna har alltid varit på plats på marknadens öppningsdag. Dessa ämnen kan påverka hälsan negativt vid höga nivåer, men i de flesta fall låg nivåerna under EU-gränsvärden, och särskilt i odlad fisk var halterna låga. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Helsingfors strömmingsmarknad Fiskarnas båtar och försäljningsstånd intog Salutorget i början av oktober för den traditionella strömmingsmarknaden
Av de inhemska vilda fiskarterna var konsumtionen av abborre störst(0,6?kg). Den havsbaserade vindkraften gör det svårare att försvara Sverige, menar Försvarsmakten. Det skulle även försvåra upptäckten av ubåtar och eventuella anfall från luften i händelse av krig, menar försvarsministern. 2024 FÅ REDA PÅ VEM SOM ÄGER VATTNEN – DELÄGARLAGEN VISAS NU I LANTMÄTERIVERKETS KARTPLATS! Funderar du på vem som äger ett visst vattenområde eller vilket delägarlag som förvaltar dina fiskevatten. KA RT PL AT SE N SH U TT ER ST O CK 4+8 = 12. Parkerna i Östersjön, som var tänkta att placeras utanför Åland i norr längs med hela östkusten ned till Öresund, har fått avslag. År 2023 konsumerade finländarna lite över fyra kilo inhemsk fisk och nästan åtta kilo importerad fisk per person. Nu stoppar regeringen 13 av 14 planerade parker i stora delar av Östersjön. – Regeringen anser att det skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges försvar att bygga de aktuella projekten i Östersjöområdet, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff med klimatoch miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och energioch näringsminister Ebba Busch (KD). Enligt Pål Jonson har vindkraften en negativ påverkan på en rad av försvarets förmågor. SVT 4.11. – Både ballistiska robotar, och även kryssningsrobotar, är ett stort problem när man har havsbaserad vindkraft, säger Pål Jonson. Det handlar bland annat om sensorer och radar, där vindkraften gör det svårare att bedriva signalspaning. Av de inhemska fiskarna var konsumtionen av odlad regnbågslax störst (1,5 ?kg) och av utländsk fisk var konsumtionen av odlad lax störst (2,4 kg). Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER SVENSKA REGERINGEN SÄGER NEJ TILL HAVSVINDKRAFT Svenska regeringen säger nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker. På kartan kan du klicka på en enskild fastighet, varpå dess gränser, fastighetsbeteckning, fastighetsuppgifter, namn och kommun visas. Från Lantmäteriverkets e-tjänst kan du dessutom kostnadsfritt begära information om ägare till högst tio fastigheter per år via telefon (tfn. Från och med april i år visar Lantmäteriverkets kartplats mer information om fastigheter och råmärken. 029 530 1110)
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 På drönarbilden över det drabbade området syns var skogsmaskinen korsat ån. Uppströms ligger de mörka klara vattnen i naturligt tillstånd, nedströms de förstörda områdena. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4
TEXT & FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11. Det finns nog inte längre en enda person i Finland som inte vet vad en flodpärlmussla är. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Delägarlaget som hittade sig mitt i en mediastorm I slutet av augusti blev flodpärlmusslan huvudnyheten i riksmedia. Mediastormen överraskade också Näljänkä delägarlag som äger de berörda vattenområdena i ån Hukkajoki
På plats är både Kinnunen och delägarlagets sekreterare Tomi Holappa. De har blivit nästan helt utan uppmärksamhet i media. Delägarlaget var oroade över vad som hänt med deras vattenområde och dess fiskbestånd, samt vad de eventuellt borde göra åt saken. Läget i Hukkajoki kom som en överraskning även för de delägarlagsaktiva. – Vi har alltid vetat att det finns musslor här, men omfattningen kom som en överraskning, säger Holappa, som rört sig vid ån sedan barnsben. På stranden möter vi Pirkko-Liisa Luhta, projektledare vid Forststyrelsen. Kinnunen, Holappa och Luhta sätter sig vid stranden för att prata om ån och flodpärlmusslorna. Både Kinnunen och Luhta berättade att de fått värdefull information av varandra och de var mycket nöjda med mötet. Den är vårt lands mest långlivade djurart och kan bli över 200 år gammal. Var och en kan alltså räkna ut åns värde. Vid stranden är fortfarande anställda från Forststyrelsens naturtjänster närvarande för att åtgärda den skada som skett. De har fått hjälp av Jaakko Muurimäki, verksamhetsledare för Kajanalalands fiskerihushållningscentral. Miljöministeriet sammanställde år 2002 en lista över värden för skyddade vilda djur och växter. Mediastormen kring flodpärlmusslan var ett faktum. Luhta syftar på flodpärlmusslan. Delägarlaget säljer fiskekort för området. Till exempel förbud att vada och fiske endast från land, tror Kinnunen kan vara aktuella åtgärder. Goda diskussioner och gemensamma mål Jag besöker Hukkajoki i början av september. – Vi vill säkerställa att även delägarlagets vatten beaktas i samband med eventuella skadestånd, påpekar Kinnunen. – Vi kommer säkert på stämman nästa vår att diskutera vilka ändringar i ordnandet av fiske som behövs. Kinnunen berättar att han varit i kontakt med polisen som utreder fallet, och att de också själva har gjort en brottsanmälan. Hittills har flodpärlmusslan inte beaktats alls i områdets fiske. Enligt honom är Hukkajoki område för bäcköring, alltså har inga stora vandringsöringar observerats i Hukkajoki. Mer fokus på flodpärlmusslan framöver I samtalet mellan Luhta och Kinnunen togs även fiskearrangemangen i området upp. – Ni har ett av de mest värdefulla vattenområdena i Finland här, konstaterar Luhta direkt. Då man vet att det finns musslor kan de tas i beaktande, till exempel då man planerar fiske eller restaureringar. Polisen i Uleåborg meddelade att de utreder allvarligt brott mot naturskyddslagen i Suomussalmi efter att Forststyrelsen begärt en utredning i ärendet. Flodpärlmusslan finns idag i cirka 130 strömmande vattendrag i Finland, men förökar sig bara i cirka 50 vattendrag. Jag ringer delägarlagets ordförande, Jouni Kinnunen. Enligt den nya strategin och handlingsplanen för skyddet av flodpärlmusslan 2020–2030, som publicerades 2021, är det ändå tänkt att hemlighetsmakeriet ska börja luckras upp och informationen delas med fler. Värdet för en enda fridlyst flodpärlmussla har satts till 589 euro, och i Hukkajoki uppskattas det finnas cirka 100 000 individer. Delägarlaget oroar sig för åns tillstånd De berörda vattenområdena i Hukkajoki ägs av Näljänkä fiskevattens delägarlag (Näljängän kalaveden osakaskunta). Utgångspunkten är att den som orsakat skadan fullt ut ska ersätta även de fiskerirelaterade skadorna.. Hittills har delägarlaget inte fått så mycket information om musslan, men enligt Holappa kändes det nu som om även de blev hörda och fick information om älvens tillstånd. I fortsättningen lovar delägarlaget att ta större hänsyn till flodpärlmusslan. I ån Hukkajoki i norra Suomussalmi, rapporterades det i augusti att tusentals flodpärlmusslor troligen dött som en följd av skogsavverkning och skogsmaskinsarbete. Det verkar finnas överraskande mycket att prata om, och diskussionen pågår i över en timme. NTM-centralen utreder skadorna på fiskbeståndet Fiskerimyndigheten vid Lapplands NTM-central undersöker för närvarande de skador som uppstått på fisket i nära samarbete med NTM-centralens avdelning för miljö och naturresurser. Endast ett fåtal populationer bedöms vara livskraftiga. Förekomsten av flodpärlmussla har fram till nu varit nationellt hemligstämplad myndighetsinformation. Redan innan mediauppståndelsen tog delägarlaget kontakt med Centralförbundet för Fiskerihushållnings jurist, Rasmus Åkerblom. Fiskare besöker området sporadiskt då öringarna är för små för att tas som fångst, men de harrar som delägarlaget planterat ut i ån har klarat sig ganska bra. Fiskerihushållningscentralen har varit med och utformat ett expertutlåtande, som polisen efterfrågat, om fiskbeståndets tillstånd i området och den potentiella påverkan händelsen kan ha haft på fiskbeståndet. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 F lodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är klassad som starkt hotad. Det var fantastiskt att följa med samtalet, och jag lärde mig mycket nytt om flodpärlmusslan. Men förstås kan man inte göra en sådan uträkning helt rakt av. – Målet gällande fisket är att utreda omfattningen av den ekonomiska skadan och därefter framföra ersättningskrav, säger Atte Juutinen, fiskeribiolog vid NTM-centralen
Det är därför värt att bekanta sig med strategin om man vet att det finns flodpärlmusslor i det egna området. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 Fiskeriområden och delägarlag i strategin Strategin och åtgärdsplanen för skyddet av flodpärlmusslan 2020 – 2030 involverar även fiskeriområden och delägarlag som aktörer i arbetet med att skydda musslan. Åtgärderna har huvudsakliga genomförare på myndighetssidan, men fiskeriområden och delägarlag nämns som andra aktörer. Bilden till höger: Flodpärlmusslorna uppe lever och mår bra. Deras roll kan till exempel vara att identifiera hotet från överdrivet fisketryck på musslans värdarter, öring och lax, att upphöra med eventuell utsättning av främmande fiskarter, som regnbåge och bäckröding i flodpärlmusselvatten samt att ta hänsyn till förekomst av flodpärlmussla i nyttjandeoch vårdplanerna. Bilden uppe: Ordförande för Näljänkä delägarlag Jouni Kinnunen granskar tillsammans med sekreterare Timo Holappa förödelsen i Hukkajoki. Musslorna i nedre bilden har kvävts till döds av det grus och finkorniga sediment som virvlat upp då skogsmaskinerna korsat ån.
Seminariet möttes av stort intresse, vilket ledde till ett uppföljande seminarium i Kemi i oktober. Omfattande planer för vindkraft, För närvarande finns planer för 83 vindkraftsparker i finska och svenska vatten, vilka tillsammans omfattar Seminarium om havsvindkraft och vandringsfisk: gemensamt ansvar för Östersjöns fiskbestånd efterlyses 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND Den minskande återvandringen av lax till Torne älv de senaste åren har väckt stor oro hos den Svensk-Finska Gränsälvskommissionen. Jokelainen hoppades att seminariet skulle ge goda förutsättningar för nya gränsöverskridande samarbeten. Orsakerna till nedgången är ännu okända, vilket kräver stor försiktighet vid planering av nya verksamheter. F ör ett och ett halvt år sedan tog Svensk-Finska Gränsälvskommissionen initiativet att organisera ett gränsöverskridande seminarium i Haparanda om havsvindkraft och dess påverkan på vandringsfisk. Förutsättningarna för nya samarbeten var goda då seminariet samlade kring 80 experter, beslutsfattare, forskare och representanter från olika intressegrupper för att diskutera framtiden för havsbaserad vindkraft i Bottniska viken och deras potentiella effekter på fiskbestånden i Östersjön. Nu behövs ett stärkt och mer effektivt samarbete inom havsvindkraftsplanering. Vi bör veta inverkan av ny verksamhet före det förverkligas”, öppnade den svensk-finska gränsälvskommissionens ordförande Timo Jokelainen det två dagar långa seminariet om havsvindkraftens inverkan på vandringsfisk
Undervattenshögspänningskablar har visats förlänga ålens vandring i södra Östersjön, men kan en kumulativ inverkan av många kabelsystem och havsvindkraftsparker eventuellt förvärra situationen, frågade sig Hellström. Naturresursinstitutet och SLU samarbetar Forskare Atso Romakkaniemi vid Naturresursinstitutet (LUKE) presenterade ett nytt samarbetsprojekt SH U TT ER ST O CK. Forskare Gustav Hellström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) berättade därför generellt om vandringsfiskars migration och vad vi vet om vandringsfiskars komplexa beteende. Många av dessa parker är belägna i områden där lax och annan vandringsfisk passerar under sina födovandringar till Södra Östersjön. Faktorer som säsong, temperatur, fiskens kondition, födotillgång – antingen för stor eller för liten, vandringshinder, oljud, vibrationer, elektromagnetisk störning och predation kan påverka när och hur fisken migrerar. Fiskens vandring påverkas av många faktorer Det finns inga empiriska undersökningar av hur havsbaserad vindkraft kan påverka vandringsfisk i Östersjön och vår nuvarande kunskap om fiskens vandringsmönster bygger till stor del på fiskeriberoende data. Jan Schmidtbauer Crona från Havsoch vattenmyndigheten berättade att den svenska havsplaneringen står inför utmaningar, speciellt har isbildning och påverkan på sjöfarten i Bottniska viken väckt mycket diskussion. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 9 577 vindturbiner. Mari Pohja-Mykrä, koordinator för Finlands Havsplaneringssamarbetet, konstaterade att havsplanerarna inte vet tillräckligt om havsvindkraftens inverkan på miljön och underströk att ingen aktör har ensamrätt till ett område. Om inverkan är tillräckligt stor kan migrationen även helt avbrytas. Detta gör det omöjligt att planera havsvindkraftsområden för Egentliga Östersjön, konstaterade Schmidtbauer Crona. Både Schmidtbauer Crona och Pohja-Mykrä erkände att samarbete mellan länderna varit svagt och Pohja-Mykrä lovade att arbeta för att stärka samarbetet. Dessutom kan inte Försvarsmakten ange information om vilka områden som vore olämpliga för havsvindkraft i Egentliga Östersjön, eftersom den informationen i sig skulle vara för riskabel för försvaret att dela med sig
Forskaren Atso Romakkaniemi berättade om de nya gemensamma forskningsprojekten om vandringsfisk som SLU och LUKE har inlett. Inom projektet används akustiska sändare för att spåra havsöring, både smolt och vuxna. Seminariets deltagare fick även höra att de båda forskningsinstituten skapat ett gemensamt fisktelemetrinätverk: Baltic Sea Tracking Network. En viktig datakälla är vindkraftsbolagen själva, men eftersom insamlad data blir bolagens egendom och de ofta konkurrerar med andra bolag, till och med om samma områden, delar de inte med sig av informationen förrän det krävs som en del av miljökonsekvensbedömningen. Inom nätverket ska akustisk telemetri användas för att spåra laxens migrationsmöster i Östersjön. Projektet inleddes 2023 med installationen av mottagarna och märkning av smolt. Denna teknik tillåter forskare att observera migrationsmönster. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 mellan SLU och LUKE med namn Coastal Behaviour and Survival of Tornionjoki Sea Trout. Projektet förväntas starta nästa år. Projektet pågår fram till 2027 och man ska även märka äldre havsöringar, studera sik och lax, samt utöka mottagarnätverket längre söderut. Preliminära resultat visar att smolten rör sig i olika riktningar när de når havet. Under seminariet framhölls upprepade gånger behovet av ett stärkt samarbete och förbättrad datainsamling och tillgänglighet för att förstå hur havsbaserad vindkraft kan påverka vandringsfiskar. Möjligheterna med e-DNA Micaela Hellström från MIX Research presenterade e-DNA som ett lovande komplement för att kartlägga arter i områden där havsvindkraftsparker planeras. Ökad kunskap är avgörande för att vi ska kunna skydda fiskbestånden på lång sikt. Gränsälvskommissionen betonade att kunskapsluckorna endast kan fyllas genom gemensamma insatser mellan Finland och Sverige. Traditionella metoder som provfiske och bottenprovtagning är mycket tidskrävande. Konkurrensen motverkar delning av data Bristen på kunskap om vindkraftens påverkan på exempelvis vandringsfiskar försvårar bedömningen av miljökonsekvenserna. Forskaren Gustav Hellström presenterade allmän kunskap om den havsbaserade vindkraftens påverkan på vandringsfisk och hur vi kan studera inverkan i Östersjön. Dessutom är e-DNA en icke-dödlig, kostnadseffektiv och känslig metod, men e-DNA kan inte ge information om arternas storlek eller ålder. Hellström berättade att man ska skapa en mottagarlinje genom Kvarken och Åland för att noggrant kunna följa de märkta laxarnas rutt genom Östersjön. Ett mottagarnätverk har installerats i den inre delen av Bottenviken, där mottagarna kan fånga signaler inom en radie på 0,5–1 km. Gränsälvskommissionen underströk vikten av att insamlad data från olika projekt görs tillgänglig för alla berörda parter. Med e-DNA kan man samla in stora mängder data om artförekomst över omfattande geografiska områden. M AR IN A N YQ VI ST M AR IN A N YQ VI ST
Med hjälp av den främjar vi på bästa möjliga sätt livskraftiga fiskbestånd och vissa fiskbestånds återhämtning. Naturresursinstitutet har under hösten också kommit med uppmuntrande uppgifter om strömmingarnas förbättrade konditionsfaktor och näringssituation. Samtidigt garanterar vi också fiskerinäringens framtid. I Bottniska viken håller strömmingsbeståndet utifrån den senaste vetenskapliga bedömningen på att stärkas. Jordoch skogsbruksminister Sari Essayah är mycket nöjd med det ansvarsfulla beslutet. I centrala Östersjön och Finska viken ökades fiskekvoten för strömming med 108 procent och kvoten för vassbuk minskades med 31 procent. ”I sin helhet är jag mycket nöjd med denna ansvarsfulla lösning som överensstämmer med Finlands mål och vetenskapliga råd. Finlands laxkvot i Finska viken är för första gången större, nästa år 9 104 laxar. Den totala laxkvoten i centrala Östersjön och Bottniska viken minskades med 36 procent till 34 787 laxar, varav Finlands kvot är 8 989 laxar. Man vill stödja båda fiskbeståndens tillstånd genom att förbjuda trålfiske i centrala Östersjön och Finska viken utanför medlemsstaternas territorialvatten under maj-juli. Mot bakgrund av detta beslutade rådet, på grundval av vetenskapliga råd, att öka strömmingskvoten i Bottniska viken med 21 procent, vilket avsevärt förbättrar fiskerinäringens verksamhetsförutsättningar. Strömmingsbeståndet i området håller på att stärkas, men ökningen av vassbuk berörs av betydande osäkerhet. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 Rådet beslutade om fiskemöjligheterna i Östersjön 2025 JO RD O CH SK O G SB RU KS M IN IS TE RI ET ÖSTERSJÖNS FISKBESTÅND EU TAC 2025 FÖRÄNDRING % FINLANDS KVOT Strömming i Bottniska viken 66 446 ton 21 % 54 476 ton Strömming i centrala Östersjön 83 881 ton 108 % 18 395 ton Strömming i västra Östersjön 788 ton % Strömming i Rigabukten 41 635 ton 10 % Vassbuk 139 500 ton -31 % 7 203 ton Lax i centrala Östersjön/Bottniska viken 34 787 laxar -36 % 8 989 laxar Lax i Finska viken 10 144 laxar 7 % 9104 laxar Torsk i östra Östersjön 430 ton -4 % 10 ton Torsk i västra Östersjön 266 ton -10 % 2 ton Rödspätta 11 313 ton % Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske sammanträdde i Luxemburg i oktober för att besluta om Östersjöns fiskekvoter för 2025. Fiskekvoterna i Östersjön 2025. FISK OCH FISKE I SIFFROR. För att komplettera denna lösning är det nu skäl att fokusera på nationella åtgärder för att säkerställa att laxbestånden har goda förutsättningar att stärkas”, sammanfattar minister Essayah
En gemensam syn på vad hållbar användning är, skapas i nära samarbete mellan olika intressenter. Det kommersiella fisket står ändå inför flera utmaningar, bland annat gällande lönsamhet och kontinuitet. Havsplaneringen tog sig an utmaningen, och planeringsprocessen började utvecklas mot en riktning som bättre beaktar fiskets nuvarande och framtida behov. Snabba förändringar väcker oro för framtiden och kräver aktiv planering. Fisket står inför utmaningar kopplade till det ökade trycket på havsområden, speciellt havsbaserad vindkraft som en del av den gröna omställningen. Denna vision främjas genom havsplanering. Hur dessa utmaningar kan lösas måste nu identifieras. Fiskerinäringen är en av de centrala intressenterna, vars verksamhetsförutsättningar och utvecklingsbild måste samordnas med andra marina verksamheter och havsmiljön. Lösningar på dessa utmaningar identifierades i samarbete med intressenter under workshops som hölls hösten 2023 och våren 2024. Hållbart kommersiellt fiske stöder självförsörjning, producerar klimatvänlig mat och stärker livskraften längs kusten och i skärgården. Arbe. Fiskets livskraft har inte förbättrats En utvärdering av havsplanens effekter år 2020, visade att fiske är den enda marina sektorn vars livskraft inte förbättras som ett resultat av planens genomförande. Totalt deltog 140 personer i sex evenemang som ordnades längs kusten, varav nästan hälften var fiskare eller deras representanter. Snabba förändringar i havsområden och behovet av att samordna olika verksamheter tillför ytterligare komplexitet. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 S yftet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt för de som nyttjar havsområdet, hållbart nyttjande av havets naturresurser samt att uppnå en god status för havsmiljön. I Finlands nuvarande havsplan lyfts fisket fram bland annat i planens vision, de sektorspecifika vägkartorna och planeringskartan, där viktiga områden för kustnära nätfiske och trålfiske på öppet hav har identifierats. TEXT OCH BILD VESA ARKI, ROOSA MIKKOLA OCH MARI POHJA-MYKRÄ, HAVSPLANERINGEN Fiske i en föränderlig verksamhetsmiljö hur kan fisket bättre beaktas i havsplaneringen. Dessutom stöds fiskbeståndens återväxt genom att betydande vattendrag för vandringsfisk samt yngelproduktionsoch lekplatser identifierats
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 Under workshopparna för havsplanering framförde fiskare utvecklingsförslag till den nuvarande havsområdesplanen.
Fisket står också inför utmaningar på grund av klimatförändringen, som kan kräva förändringar i verksamhetssätt. Samordning av fiske och havsbaserad vindkraft kräver noggrann platsplanering. Det är omöjligt att ersätta de viktigaste fiskeområdena, och de bör ses som uteslutningskriterier för områden för vindkraftsproduktion och kabelläggning. När det gäller vattendrag för vandringsfisk bör datagrunden uppdateras, särskilt för restaurerade och potentiella lekområden. Ändringar i bland annat vattentemperatur, näringsavrinning och isförhållanden påverkar fiskbestånd, fiskesäsonger och -metoder. Samtidigt måste man beakta att fiskare verkar på specifika områden och att investeringar i utrustning är stora. Samordningen kräver nära samarbete och informationsutbyte mellan olika parter, så att alla intressen kan beaktas så tidigt som möjligt, redan vid granskning av potentiella vindkraftsområden. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Bättre hänsyn till fiske då havsplanen uppdateras Hur kan fisket stödas bättre genom havsplanering. Arbetet genomfördes som en del av de EU-finansierade projekten Baltic Sea2land och MSP-GREEN. Det är viktigt att erkänna havsplaneringens möjligheter att påverka utvecklingen av olika sektorer. I detta arbete bör man utnyttja de senaste tillgängliga uppgifterna från olika källor, inklusive fiskeriområdenas nyttjande-och vårdplaner, om kustnära nätoch ryssjefiske, trålning och fiskehamnar. Flera av de identifierade utvecklingsförslagen kräver konkret främjande från internationell till lokal nivå för att förverkligas. tet resulterade i att ett stort antal åtgärdsbehov kopplade till branschens utveckling och samordning med havsbaserad vindkraft, havsplanering samt anpassning till klimatförändringen. En viktig del av planeringsarbetet är att skapa en vision för havsanvändningen i samarbete med marina sektorer under 2025. Lösningar bör sökas genom ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer, samtidigt som kommunikationen bör förstärkas, där fiskets många samhälleliga värden och betydelsen för försörjningsberedskapen framhävs tydligare. Det här kan göra det svårt att genomföra stora förändringar i fiskeplatser eller metoder.”. Resultaten från samarbetet med fiskarna kommer att övergå till det praktiska planeringsarbetet som en del av den andra omgången av havsplaneringen. ”Man måste beakta att fiskare verkar på specifika områden och att investeringar i utrustning är stora. För att säkerställa kontinuitet måste branschens livskraft och verksamhetsförutsättningar främjas genom en mängd olika åtgärder. Det här kan göra det svårt att genomföra stora förändringar i fiskeplatser eller metoder. Havsplanen uppdateras under perioden 2024–2027. Det är värt att överväga hur fisket presenteras på planeringskartan. Havsplanen är strategisk och övergripande till sin natur, och dess effektivitet uppstår bland annat genom indirekta styrningseffekter och genom samverkan mellan intressenter i planeringsprocessen. Rapporten Fiske i en föränderlig verksamhetsmiljö finns i sin helhet på webbplatsen www.merialuesuunnittelu.fi. Fiske är dock till sin natur anpassningsbart och för att upprätthålla det måste grundläggande förutsättningar såsom kompetens, lönsamhet och infrastruktur tryggas. Avgränsningarna av viktiga fiskeområden bör uppdateras och möjligheten att lyfta fram de mest betydande ryssjefiskeområdena på kartan bör övervägas. När havsbaserade vindkraftsparker väl etableras tar de stora ytor där fiske troligtvis inte längre är möjligt. För att säkerställa fiskets lönsamhet krävs bland annat att värdekedjor stärks och att nya innovativa lösningar utvecklas, exempelvis för underutnyttjade arter. För att stöda fiskbestånden bör lekoch yngelproduktionsområdenas betydelse framhävas, synligheten ökas och framtiden tryggas under det ökade trycket på havsanvändning. Dessutom behövs hållbara lösningar på de utmaningarna som rovdjur medför och åtgärder för att förbättra branschens attraktionskraft och förnyelseförmåga. Samarbetsbaserade lösningar krävs Havsplaneringen identifierar fiske som viktig för att främja hållbar marin livsmedelsproduktion. Eftersom den nuvarande kartmarkeringen delvis ansågs bygga på föråldrad information och endast visa fiske vid en viss tidpunkt, bör möjligheten att presentera potentiella fiskeområden övervägas
För olagligt fiskade flodnejonögon har det fastställts ett skyddsvärde på 100 euro per nejonöga. De hade också parvisa fenor. De äter inte i längre eftersom deras tarm har förtvinat. Därtill kan havsnejonögon ibland påträffas i Östersjön. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21 10 fakta om flodnejonöga TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO SHUTTERSTOCK För många som bor i inlandet kan flodnejonögat (Lampetra fluviatilis), som tillhör klassen rundmunnar, vara en okänd varelser. Nejonögonen dör efter leken. 8 Flodnejonögonen är fredade 1.4–15.8. Flodnejonögats sjöform är mindre än havsformen. 6 Nejonögonens larver, det vill säga linålarna, lever i vattendragen på sandeller dybottnar i 4–5 år, varefter de genomgår omvandling till vuxna och tar sig ut till havs för 1–2 år. 10 I Finland blir flodnejonögonen cirka 25–40 cm långa. 4 Nejonögon söker föda genom att fästa sig med sin sugmun på förbipasserande fiskar och gnaga i sig vävnadsvätskor och kött. 10 FAKTA. Detta kan leda till att bytet dör om det inte snabbt lyckas skaka av sig nejonögat efter att den har fäst sig. Den största individen som fångats under 2000-talet var 46,6 cm lång. 9 Nejonögonfiskarna är den äldsta fiskgruppen, som levde i haven för över 500 miljoner år sedan. 1 Nejonögonen saknar fjäll, har en ålliknande kroppsform och en rund tandförsedd sugmun. Vilken betydelse hjässögat har vet man inte med säkerhet ännu, men man vet att nejonögonen förnimmer ljus med det. 5 Nejonögonen vandrar upp i åar och älvar på hösten, men leker först på våren. Vid kusten är denna hala och maskliknande fisk mer känd. 2 Nejonögonen har inte gällock, utan vattnet går in i gälarna via de sju gälhålen som finns bakom huvudet. 3 Uppe på nejonögonens huvud finns ett så kallat hjässöga som syns som en ljusare punkt. 7 Flodnejonögon fiskas med mjärdar och ryssjor gjorda av videkvistar, metalleller nylonnät. Flodnejonögon fiskas främst kommersiellt. De första nejonögonen liknade dock inte sin nuvarande form. De var täckta av pansar och var stela i sin röresle. Förutom flodnejonögon finns det även bäcknejonögon i Finland
22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4
Gradvis trängdes den europeiska stören undan av atlantstören. I dessa länder har moderfiskbestånd etablerats, från vilka yngel nu är tillgängliga för utplanteringar. Genom samarbete och skyddsåtgärder är det ändå möjligt att återinföra Atlantstören till Östersjön. Återinförandet av atlantstör i Östersjön samordnas av HELCOM:s störarbetsgrupp, med stöd av en handlingsplan (Sturgeon Action Plan) som gruppen har utHar du sett en Atlantstör. John i provinsen New Brunswick har man hämtat befruktad rom och yngel av atlantstör till Polen och Tyskland sedan år 2004. Det första målet var att få europeisk stör (Acipenser sturio) till odling. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 S törfiskar, som har levt i norra halvklotets vatten i över 200 miljoner år, har kraftigt minskat till följd av mänsklig verksamhet. Genom att undersöka störens DNA från museioch arkeologiska prover bekräftades det att det fanns två störarter i Östersjön: europeisk stör (Acipenser sturio) och atlantstör (Acipenser oxyrinchus). Den senaste dokumenterade observationen gjordes år 1996 i vattnen utanför Ösel i Estland, då det i en ryssja simmade in en nästan tre meter långt exemplar som vägde 136 kilo. De första utsättningarna av atlantstör, till en början i liten skala, gjordes i floderna Oder och Wis?a. Arten byttes på vägen Arbetet för att rädda Östersjöstören inleddes redan på 1990-talet. Man sökte stör från Östersjöområdet för odling genom forskningsnätverk och annonser riktade till allmänheten, men ingen stör hittades. Speciellt Tyskland, Polen och de baltiska länderna har varit aktiva. Återinförandet av atlantstören till Östersjön är ett långsiktigt projekt som kräver omfattande internationellt samarbete, forskning och praktiska åtgärder. Nu har flera projekt inletts i Östersjöländerna för att återinföra dessa sympatiska fiskar. Atlantstören som tidigare levde i Östersjön var genetiskt nära de nordliga populationerna som lever vilt i Nordamerika, vilket gjorde det möjligt att få material från Kanada för att skapa avelsbestånd. Likheter mellan den nordamerikanska stören och den stör som levde i Östersjön har noterats i litteraturen sedan början av 1990-talet. Även i Sverige har man denna sommar gjort utplanteringar av atlantstör i Göta älv, som rinner genom Göteborg. Dessa uråldriga fiskar, som också hör till Östersjöns ursprungliga arter, har från Östersjön försvunnit i vilt tillstånd. Sedan 1996 har Helsingforskommissionen (HELCOM), arbetat för att återinföra stören till sitt tidigare utbredningsområde i Östersjön. Från floden St. Man visste att det fanns en population som förökade sig naturligt i floden Gironde i södra Frankrike. Finlands senaste observation av vild stör är från 1930-talet. Observationer från fiskare och allmänheten spelar en avgörande roll för projektets framgång. TEXT TEPPO VEHANEN, NATURRESURSINSTITUTET; MEELIS TAMBETS, EESTI LOODUSHOIU KESKUS OCH MART THALFELDT, RIIGIMETSA MAJANDAMISE KESKUS FOTON TEPPO VEHANEN, NATURRESURSINSTITUTET OCH SATAKUNTA MUSEUM. Moderfiskbestånd från Nordamerika Atlantstören förekommer fortfarande som lekande populationer i floder längs Nordamerikas östkust, från södra Kanada till norra Florida. Då man fick vetskap om att att atlantstören var Östersjöns störart vid tidpunkten för dess försvinnande ledde till att återställningsarbetet fokuserades på denna art. Man vet nut att dessa två störarter har funnits i Nordsjön och Östersjön sedan långt tillbaka, åtminstone sedan medeltiden
Fisken vägde 152 kilo och var 2,6 meter lång. Historien förtäljer att fisken kom till försäljning på torget i Björneborg.. Målet är att på lång sikt återupprätta livskraftiga populationer på de områden där arten tidigare levt. Fiskhandlare Otto Linden och en atlantstör från Kumo älv år 1914. En ettårig stör växer i en nätkasse som är byggd av trä och plastnät och placerad utomhus. Det blev därför klart att man behövde inkludera en finländsk partner i projektet. År 2022 fick det av RMK samordnade Life Baltic Sturgeon-projektet finansiering från EU. Projektet pågår till 2027 och stöder HELCOM:s åtgärdsprogram genom att skapa förutsättningar för att i framtiden få naturligt fortplantande populationer i Narvaoch Pärnufloderna som en del av Östersjöpopulationen. För att återinföra stören inleddes 2011 ett pilotprojekt där Wildlife Estonia (WE, Eesti Loodushoiu Keskus) och Estlands skogscentral (RMK, Riigimetsa Majandamise Keskus) kartlade lämpliga livsmiljöer för stören, undersökte möjligheten att få störyngel för utsättning, och började utplantera kanadensiska störyngel. Samtidigt började man också studera hur man kunde vidareodla stören. Ynglen kommer från Tyskland som nykläckta. Vid fiskodlingsanläggningen Põlula i Estland har man utvecklat vidareodling av atlantstör. I projektet är WE och Naturresursinstitutet partners, och tyska IGB (Leibniz-Institute of Freshwater Ecology and Inland Fisheries) är rådgivare. Stark vilja att återinföra atlantstör i Estland Historiskt sett har floderna Narva och Pärnu varit viktiga lekområden för atlantstören. Av de yngel som märktes i detta pilotprojekt vandrade en betydande del av de störar som planterades ut i Narvafloden till den finska kusten. Några av de större ynglen märks med T-ankarmärken. En del av ynglen sätts ut som nykläckta, medan andra transporteras till RMK:s fiskodling i Põlula för fortsatt odling. Narvafloden utgör gränsen mellan Estland och Ryssland. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 4 format. Från Pärnufloden som är belägen längre västerut avlägsnades Sindidammen åren 2018–2019, och det här öppnade upp vandringsmöjlighet för fiskarna. Inom ramen för projektet kommer totalt en halv miljon atlantstöryngel att planteras ut. En del av störarna föds upp till sommargamla innan de sätts ut, medan andra får växa i 1–3 år. Vissa yngel kommer även att följas med sändare för att få mer detaljerad information om deras rörelsemönster
Idag är Finlands stora åar och älvar, med undantag för Torne älv i norr, uppdämda, vilket innebär att det för närvarande inte finns förutsättningar för att stöda störens lek i Finland. Återinförandet av atlantstören är viktigt på grund av dess ekologiska och kulturella värde. Den första e-postundersökningen som genomfördes gällde år 2022. Störpopulationer har en lekcykel som upprepas vart 2–7 år och kan fortgå i upp till 80 år. Det är viktigt att dödligheten för atlantstör hålls så låg som möjligt genom samarbete med fiskare. Om fisken är märkt, ange siffrorna på fiskmärket. Det är viktigt att både kommersiella fiskare och fritidsfiskare rapporterar om sina observationer. Det här gör det möjligt att fastställa fiskens ursprung och utsättningsplats. Detta hjälper till att hålla populationerna stabila över lång tid, men gör dem också känsliga för fiskets påverkan. Då gjordes tre observationer av atlantstör på finska vatten, varav en fisk var märkt. Även om det inte finns något direkt fisketryck på atlantstör i Östersjön, finns en uppenbar risk för att de fångas som bifångst. Tidigare utmaningar och framtidsutsikter I Finland gjordes den senaste observationen av vild atlantstör på 1930-talet. I Sverige har man konstaterat att atlantstör tidigare har lekt i Göta älv. Dessutom har stören varit en viktig del av kosten, den lokala kulturen och historien i många delar av Östersjön. https://kalahavainnot.luke.fi/. Atlantstören kan bli över 100 år, upp till 4,5 meter lång och väga över 300 kilo. De störar som observerats vid Finlands kust anses vara enstaka individer på vandring. Alla observationer är värdefulla. Information om fiskens storlek är värdefull, liksom serienumret på ankarmärkta fiskar, vilket hjälper till att spåra fiskens ursprung och utsättningsplats. Från utsättningar i Narvafloden har observationer gjorts från den finska sidan av Finska viken ända till de södra delarna av Bottniska viken. Atlantstörens långa livscykel gör återinförandet utmanande: den blir könsmogen först vid 12–18 års ålder och i kallt klimat tar det ännu längre tid. Den största fisken som någonsin fångats i nuvarande Finland var en 152 kilo tung atlantstör, fångad i Kumo älv år 1914. För att återinföra atlantstören behövs förbättringar inom dessa områden. Stören har lagts till på listan över fångst som kommersiella fiskare rapporterar och dessutom genomförs en e-postundersökning vartannat år riktad till en del kommersiella fiskare gällande störrelaterade observationer. Från Terijoki som tidigare tillhörde Finland har man fått en ännu större individ, 177 kilo och 280 cm. Enligt preliminära resultat sprider sig störarna längs hela estniska kusten efter att de nått havsområdet, och en del vandrar även till den finska kusten. Den kan vandra flera hundra kilometer till sina lekområden. Den senaste störobservationen i Ladoga gjordes 1984. Vattenkvaliteten i Pärnuoch Narvafloderna har förbättrats, och vandringshindren har tagits bort från Pärnufloden. Enligt historiska källor har atlantstör förekommit längs den finska kusten, men den har aldrig lekt i de finska floderna. Stören är en del av Östersjöns ursprungliga fauna och återinförandet bidrar till att bevara regionens biologiska mångfald. De främsta orsakerna till störens försvinnande anses vara överfiske, uppdämningen av floder och vattenföroreningar. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 25 Alla fiskare ombes rapportera observationer Alla fiskares observationer spelar en viktig roll i att undersöka hur atlantstören vandrar och överlever i Östersjön. ”Det är viktigt att både kommersiella fiskare och fritidsfiskare rapporterar sina störobservationer ” Om du får en stör, rapportera din observation via Lukes Kalahavainnot -blankett. Naturresursinstitutets roll är att samla in information om störobservationer från finska territorialvatten, såsom när och var fisken fångades, med vilket redskap, och om stören kunde släppas tillbaka levande. Det har även funnits störbestånd i Ladoga och Onega, men dessa har dött ut
26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Henrik Lundberg, här fotograferad på fiskeområdesdagar i Österbotten, har varit med i fiske(ri)områdesverksamheten sedan start.
Lundberg aktiverade sig från start och valdes till Ekenäs-Snappertunas fiskeområdes styrelseordförande. Till följande djupdyker vi i ett svårt tema. Fiskeområdenas trevande start Låt oss gå till tiden efter att lag om fiske anno 1982 trädde i kraft. –?Det var motigt i början, det inkom många besvär, även vi själva besvärade oss över en av gränsdragningarna, förklarar Lundberg. Trots att Lundberg redan är en god bit över åttio fortsätter han aktivt bevaka vattenägarnas intressen och han innehar viceordförandeposten i Ekenäs-Pojo fiskeriområdes styrelse. – I början var det nog så att pengar för all verksamhet saknades och fiskeområdena var handlingsförlamade. Då hade fiskeområdena skrivits in i lagen som en förvaltningsform. Att studera vidare var roligt, vi var ganska många vid ÅA som var vuxenstuderanden, berättar Lundberg. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 27 HENRIK LUNDBERG vattenägare och fiskeriområdesaktiv TEXT OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Henrik Lundberg från Ekenäs skärgård är aktiv vattenägare och har suttit i fiskeriområdets styrelse ända sedan fiskeområdena grundades på 1980-talet. I äldre tid var fisket i en stor del av landet en viktigare näring än jordbruket. Det var tänkt att varje redskap skulle prissättas och vattenägare skulle betala en avgift till fiskeområdet för varje använt redskap, men det här fungerade aldrig. För att kunna bevaka sina intressen som vattenägare, återvände Lundberg till skolbänken på 1990-talet, och kan sedan början av 2000-talet titulera sig rättsnotarie. Då fiskeområdena övergick till fiskeriområden år 2019, såg Lundberg detta som ett lämpligt tillfälle att lämna över ordförandeskapet, men han har fortsatt som viceordförande. Först efter att lagen ändrats började fiskeområdena få ett litet statligt verksamhetbidrag och kunde påbörja sin verksamhet. Han har sett förändringarna som skett i naturen men också inom vattenägandet och fisket. – Eftersom jag aldrig tagit studenten var första steget att samla tillräckligt med studiepoäng via öppna universitetet för att kunna bli inskriven vid Åbo Akademi. Bland annat finansieringsbiten var dåligt formulerad. – Den nya lagen var inget vidare bra. Själva yrkeskarriären på nästan 40 år gjorde han ändå inom gruvindustrin, även om fisket alltid har funnits med som dels husbehovsfiske och stundvis även som en bisyssla. Varför är så få idag intresserade av sitt vattenägande. Lundberg PERSONPORTRÄTTET. Ekenäs-Snappertuna är numera Ekenäs-Pojo fiskeriområde. Lundberg är en aktiv vattenägare, men som vi vet verkar vattenägandet överlag väcka allt mindre intresse. 1734 års lag och fiskeristadgan år 1766 reglerade noggrant bestämmelserna om fisket och förblev i kraft under hela 1800-talet i Storfurstendömet Finland. Lundberg är ett levande lexikon över hur livet i skärgården ändrats under årtiondenas lopp. Vissa justeringar i lagen gjordes och fiskeområdena började få finansiering via ministeriet. Jag läste kurser vid både Folkhögskolan i Karis och Sommaruni i Hangö. H enrik Lundberg är född och uppvuxen på Busö i Ekenäs skärgård. Varför intresserar inte vattenägandet. Lundbergs far levde på fiske och Lundberg har själv fiskat sedan barnsben. Lundberg förklarar att fiskerätten från början har följt med äganderätten till vattenområdet och ansetts som enskild egendom
– Jag trodde länge det var en myt, men så fällde jag ett träd och med det var det slut på idfångsterna i den viken. På sitt anspråkslösa sätt har Lundberg avfärdat min idé. – Värst var läget på 1980-talet, efter det har bland annat avloppsreningen börjat fungera bättre. För många är det helt ointressant att befatta sig med den byråkrati som innehavet av ett litet vattenområde medför. – En gång var vi ute och fiskade vassbuk. Glada minnen av idfiske Lundbergs bästa fiskeminne är från barndomen då han med sin pappa var ute och fiskade id. Med åren har läget lugnat ner sig och fiskeövervakningen har börjat fungera. Han var klädd i ljusa byxor och skjorta. Ända fram till midsommar drog man dagtid, i augusti bara på nätterna. Den här försämringen syntes i början i synnerhet i ytterskärgården, antagligen som en följd av det vatten som strömmarna hämtade med sig österut ifrån. Lundberg berättar till exempel om hur folk i hans trakter sysslade mycket med att kläcka gäddrom och lyckades bra med sin lokala fiskevård. Jag anser ändå att för oss som vuxit upp i en alltmer digitaliserad värld som snurrar allt fortare, är det viktigt att inte glömma de röster som kan berätta om hur det var tidigare och vad som har format den värld vi lever i idag.. Han minns också en sommargäst som ville bekanta sig med idfisket och åkte med ut för att fiska. Efter att vi igen fått en riktigt stor fångst kan jag berätta att herrns kläder var allt annat än vita – men han var glad ändå! På tal om id. Henrik berättar att det finns en gammal sägen som lyder att man aldrig får fälla ett träd som kastar en skugga över en idvik. Lundberg är en utmärkt berättare, och jag har ofta sagt att han borde skriva sina memoarer. Men vi har också haft många informella samtal utanför mötesrummen – om livet i skärgården förr i tiden och om spännande observationer i naturen. Det brann mareld i våra skötor, till och med vassbuken såg självlysande ut. Allt detta sågs i inte med blida ögon av skärgårdsborna, som hade motsatt sig reformen från start. Då blir det ingen fångst på 12 år. – Den här spådomen har aldrig ännu slagit fel. Lundberg berättar att mareldarna hör till de finaste naturupplevelser han har varit med om. Det blev för mycket nya fiskare på en gång och det ledde till problem med både ordning och nedskräpning. – Under årens lopp har vi från fiskeoch fiskeriområdets sida gjort mycket jobb för att aktivera vattenägarna, men ännu har vi inte hittat den vises sten. Lundberg berättar att i början av 1950-talet var vattnet ännu rent och klart, men redan mot slutet av 50-talet började läget försämras. Idag är vattenkvaliteten bättre – men långt ifrån bra. – Då vi började med fiskeområdena kunde vi vara upp till åttio personer på stämma, förvisso såg lagstiftningen och närvarorätten lite annorlunda ut då, men idag är det bra om vi får till en handfull personer mer på stämman än de som sitter i styrelsen. Då fiskevattnen sågs som en viktig resurs sörjde vattenägarna för att hålla sina vatten i skick. – En gång fick vi 500 kilo id på ett endaste varp. Ett levande lexikon Som sagt, Lundberg är ett levande lexikon. – Dessutom var det nog vilda västern i skärgården de första åren efter spöfiskereformen, berättar Lundberg. På den tiden drog man idnot i grunda vikar på somrarna. Otaliga är de möten och seminarier där jag har fått ta del av hans sakkunskap. Stora förändringar har skett i naturen Eftersom Lundberg sedan barnsben rört sig och fiskat i skärgården har han inte bara sett förändringarna i vattenägandet, utan även de förändringar som skett i naturen och fiskbestånden. Iktyonom Curt Segerstråle hade på 1930-talet besökt Ekenäs skärgård och delat med sig av sina lärdomar. Efter olika reformer kommer man åt att fiska även utan vattenägo och Lundberg tror att många vattenägare upplever att man inte har någon nytta av sin vattenägo. Gammal folktro säger också att då det brinner mareld i kölvattnet är en sydlig storm på väg. Vi hade båten full av fisk och fick ett ståhej att få all vår fisk såld då det var just före midsommar, småskrattar Henrik. I Ekenäs exploderade fritidsfisket. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 berättar vidare att i samband med att det blev möjligt att vid försäljning av parceller bryta ut små vattenområden uppstod dagens situation där ett litet vattenområde kan ha många delägare. – Före reformen arrenderade jag liksom många andra vattenägare ut vatten till exempelvis fiskeklubbar, denna inkomstform föll helt bort efter reformen. Delägarlagen kan bestå av hundratals delägare, och man ser inte nyttan av att konstituera sig. Fritt spöfiske var ett hårt slag Vattenägarnas ekonomiska förutsättningar försämrades ytterligare då det länsvisa spöfiskekortet infördes 1997. Lundberg tror också att många resignerat då man anser att ministeriet och riksdagen inte lyssnat på vattenägarna och flertalet lagändringar har gjorts som försämrat vattenägarnas rättigheter. Ägarersättningarna är små och byråkratin omfattande. Däremot har ekonomin fortsättningsvis inte korrigerat sig till situationen före reformen. Iden verkar alltså helt tydligt navigerar in i vikarna enligt hur skuggorna faller, förklarar Henrik
Rasmus Åkerblom Beslutanderättens gränser I den här spalten svarar Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Det korta svaret är att där har delägarna inte utnyttjat den beslutanderätt de faktiskt har. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29 GÄLLANDE BÅDE delägarlags och fiskeriområdens beslutsfattande uppstår det då och då situationer där ett motförslag som läggs fram på ett möte inte alltid är helt genomtänkt. De som vill förlita sig på ett sådant beslut upptäcker då att mötesbeslutet inte räcker för att åsidosätta lagen. Ett typiskt exempel på en sådan situation i ett delägarlag är när man vill begränsa kommersiellt fiske med en viss typ av fångstredskap. DET VANLIGASTE problemet som man stöter på är att delägarlag och fiskeriområden styrs av både tvingande lagstiftning och av sina egna stadgar. FÖR ATT kunna fatta beslut inom lagens ramar är det därför viktigt att ha en grundläggande kunskap om tvingande lagstiftning, lägre reglering, de rättsliga beslut som fattats av myndigheter baserat på dessa, samt delägarlagets egna stadgar. DÄRTILL ÄNDRAR situationen om det är fråga om fiske som sker med en delägares rätt. ”Det är väl inget problem,” kanske någon säger, ”vi förbjuder bara överlåtelse av delägarnas fiskerättigheter.” Men i lag om fiske är det tydligt föreskrivet att en delägares rätt att överlåta sin fiskerätt inte kräver samtycke från andra delägare. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Men efter mötet granskas ofta stadgarna, och där står det kanske att varje delägare behöver ett visst antal redskapsenheter för att få använda ett specifikt redskap. Detta leder ofta till diskussioner om att liknande beslut har fattats på andra håll, men mitt i diskussionens hetta glöms det bort att ta hänsyn till de andra faktorer som påverkar förutsättningarna för beslutsfattandet. LAGSPALTEN. Men hur har till exempel det där ”berömda” granndelägarlaget kunnat fatta beslut som inte alls överensstämmer med detta. Det är förvisso möjligt att på stämman besluta att inte bevilja tillstånd, men då måste man komma ihåg att det i så fall öppnar en möjlighet för den kommersiella fiskaren att ansöka om tillstånd direkt från NTM-centralen, förutsatt att de övriga kriterierna uppfylls. Allt för ofta stöter man på beslut som fastställer att tillstånd för en viss typ av fångstredskap inte ges, punkt slut
PROGRAMMET I KORTHET Målet för Finlands Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonds program är att påskynda innovationer inom fisket. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT PAULIINA LOUHI, NATURRESURSINSTITUTET FOTO LARI VENERANTA, NATURRESURSINSTITUTET Miljöprogrammet för fiskerinäringen – Kymppi Miljöprogrammet för fiskerinäringen, Kymppi, fokuserar på att förbättra fiskresursernas livskraft, avkastning och hållbart nyttjande av dem. De praktiska åtgärderna i utvecklings programmet för miljöprogrammet Kymppi är indelat i fem arbetspaket: • Diversifiering av fiskarnas livsmiljö • Testning av resultatbaserade finansieringsmodeller • Återupplivande av sikproduktionen i Finska viken • Utveckling av återindroducering av vandringsfisk • Hållbart fiske Läs mer: www.merijakalatalous.fi > innovationsprogram I miljöprogrammets utvecklingsplan har fem mål definierats: att diversifiera fiskarnas livsmiljö, att testa resultatbaserade finansieringsmodeller, att återuppliva sikproduktionen i Finska viken, att utveckla återintroducerandet av vandringsfisk samt att stöda hållbart fiske. I olika restaureringsprojekt kommer resultatbaserade finansieringsmodeller att testas. Utvecklings programmet för marknads föring av fisk och fisk kvalitet är ett av de fleråriga innovationsprogrammen som syftar till utvecklingsarbete som bestående gynnar hela sektorn. Överflytt av ålar ska intensifieras i Kymmene älvs avrinningsområde. Stöd för åtgärder gällande strömmande vatten Programmet främjar till exempel utvecklingen av restaureringsoch uppföljningsmetoder för strömmande vattendrag och kunnandet kring detta, så som att utveckla miljö-DNA och miljöflöden. Det här möjliggör att mindre projekt och aktörer kan slås samman till större helheter. Genom att utvidga stimulerande fiskodling och utveckla utsättningsmetoderna strävar man efter att få bättre resultat då man utplanterar vandringsyngel av lax. De undersökningarna som gjorts om utsättningar av sommargamla sikar är över. Lösning söks för kollapsade sikfångster Man söker en lösning på de kollapsade sikfångsterna i Finska viken genom att utveckla utsättning av nykläckta yngel i Kymmene älv. Programmet stöder därtill förutsättningarna för naturlig fortplantning. Åtgärderna för att uppnå dessa mål kan flexibelt anpassas under programmets gång
Det har blivit vanligare att sätta ut nykläckta sikyngel, men det saknas information om hur effektiva de är. Åtgärderna stöder både programmet för främjande av inhemsk fisk, och det prioriterade åtgärdsprogrammet för Finlands Natura 2000-nätverk (Prioritised Action Framework, PAF). Målen är ganska omfattande, och det är viktigt att notera att det inte har avsatts resurser inom programmet för att genomföra dem fullt ut, utan finansiering söks även från andra källor. 20 år gamla. Som partners deltar Sydöstra Finlands Fiskerihushållningscentral, Västra Nylands vatten och miljö, Spring DNA, Finlands Miljöcentral, Valonia, Östra Finlands universitet och Jyväskylä universitet.. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 I arbetspaktetet om Finska vikens sik ska man jobba med bland annat utplanteringsfrågor av olika slag. Miljöprogrammet för fiskerinäringen koordineras av Naturresursinstitutet. De varmare somrarna kommer också att orsaka problem för uppfödning i naturnäringsdammar, så genom att fokusera mer på användningen av nykläckta yngel kan utsättningsverksamheten utvecklas i en mer naturenlig riktning. Fokus på fiskevård och restaureringar Kymppis målsättningar har utformats i samarbete med de viktigaste intressenterna och Fiskerinätverket, så att de är centrala för hållbart fiske samt restaurering och bevarande av vattenlevande naturresurser
Det ska vara lätt att äta fisk Hagman berättar att företagets vision är att det ska vara lätt att äta fisk. Fiskbullarna serveras med potatismos som kokats från grunden i Borgå. Trots att alltmer i vårt samhälle går allt snabbare på grund av automation, verkar det som om vi människor aldrig haft mer bråttom. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO PNM-CHIPSTERS D å jag besöker PNM-Chipsters delikatesskök i Borgå är det mitten av oktober och bara drygt 60 nätter kvar till jul. I delikatessköket förbereder man sig för julsäsongen. Utmaningarna med inhemsk fisk är bekanta från tidigare; säsongsvariationer och små volymer. Hagman förklarar att man i produktutveckling ofta utgår från sådant som redan är bekant för konsumenterna, till exempel bullar och nuggetar. Arbetet i de storköksliknande utrymmena utförs fortfarande till stor del för hand. En balansgång mellan inhemskt och tillgång på fisk Liksom andra företag inom branschen klarar sig inte heller PNM-Chipsters med enbart inhemsk fisk. Försäljningen av färdigrätter exploderade under coronaåren, men i utbudet fanns väldigt få fiskalternativ. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 4 PNM-Chipsters vill att det ska vara lätt att äta fisk I PNM-Chipsters delikatesskök i Borgå tillverkas bland annat de smakrika Hyvä Apaja fiskoch räksalladerna samt som nyhet även färdigrätter. Till exempel i Skärgårdens fiskbullar -färdigrätten används företagets skärgårdsbullar gjorda av braxen. Fisk och fiskprodukter är en viktig del av det finska julbordet, och julen syns tydligt som en försäljningsökning, berättar Katja Padatsu, produktutvecklare i PNM-Chipsters Borgåenhet. Jag inleder mitt besök med en kopp kaffe på det lilla kontoret beläget på andra våningen. Hagman berättar att färdigrätterna har varit en produkt som både konsumenterna och detaljhandeln efterlyst. Maten bör vara på bordet snabbare än någonsin. I dagens värld är det ingen självklarhet att kunna hantera hel fisk längre. – Vi skulle gärna använda mer underutnyttjade fiskarter, men prisnivån samt en jämn och tillräcklig til. De tillverkas i företagets fabrik på Åland. – Vi vill också få finländarna att äta mer fisk. För att trygga volymerna blir det också importfisk. Framställningen av färdigrätter har ökat personalen i Borgå från 10 personer till 16. Kring bordet sitter förutom Padatsu även Borgåenhetens produktionschef Sami Suominen, produktionsdirektör Aki Nyyssönen som delar sin arbetstid mellan företagets olika enheter samt Riina Hagman, marknadsföringsoch kommunikationsdirektör som till vardags sitter på huvudkontoret i Helsingfors. Och så var det det här med tidshantering. I Borgå tillverkas bland annat Hyvä Apaja fiskoch räksallader samt som nyhet även tre färdigrätter. Då känns det tryggt för konsumenten att testa på något nytt. Den här luckan försöker nu PNM-Chipsters fylla. Företagets populäraste produkt är regnbågslaxbullar. Padatsu berättar att man utnyttjar företagets egna fiskprodukter i färdigrätterna. Allt fler föredrar maträtter som är klara på 15 minuter, säger Hagman
• Vill erbjuda ett brett sortiment av högkvalitativa livsmedel under ett och samma tak. • Verksamhet på sex orter, varav fiskproduktion i Mariehamn, Kervo och Borgå. Läs mer: www.pnmchipsters.fi. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 33 I september i år lanserade PNM-chipster tre fiskoch skaldjursbaserade färdigrätter, på bild Ålands fiskbiffar, hollandaise och ärtpotatismos. PNM-CHIPSTERS I ETT NÖTSKAL • PNM-Chipsters fick sin början när den finska fiskförädlingsspecialisten Chipsters Food och importören av köttoch gourmetprodukter PNM Gourmet gick samman hösten 2023
Ett besök på fabriksgolvet Ett annat företag inom livsmedelsindustrin är känt för sin slogan ”mat tillrätt av mammor”. Med det menar hon att man förutom storsäljarna också på beställning tillverkar icke-fiskrelaterade produkter så som olika majonnäsbaserade produkter. – Det är svårt att tänka sig, men de facto är braxen en dyrare fisk att använda än regnbåge i våra bullar, inflikar Padatsu. Nyyssönen berättar att målet är att så mycket som möjligt av fisken används. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 gång utgör utmaningar, fortsätter Hagman. Hagman, vars jobb som marknadsförare är att se till att få synlighet för företagets produkter, berättar att brandingen av fiskprodukter gentemot många andra produkter ännu laggar efter. I Kervo tillverkas även olika typer av fiskkuber och -bitar och skärs inhemsk insjöfisk. PNM-Chipsters produkter går både till detaljhandeln och till storkök samt industrin. Det som blir över från fileringen kan till en del användas i fiskbullarna och så vidare. Företagets populära fiskoch räksallader tillverkas i Borgå.. Färsen till fiskbullar bereds fortfarande för hand, varefter en automatisk produktionslinje tar hand om tillverkningen och förpackningen av bullarna. Smidighet i produktion en styrka Padatsu berättar att en av Borgåenhetens stora fördelar är smidighet. I Mariehamn fileas och röks fisk, rom förpackas och fiskbullar samt fiskbiffar tillverkas. Dessutom tillverkas produkter för butikernas färskvarudiskar, och vissa produkter finns även tillgängliga på restaurangerna på Sverigebåtarna. Alla undersökningar visar att finländare vill äta mer fisk, men då konsumenten står i butiken och gör sitt slutliga val av vad som läggs i köpkorgen är det i sista hand ändå priset som styr. Genom att vara smidiga kan vi trygga jobb för vår personal, fortsätter Padatsu. Fiskbullarna och fiskbiffarna har kommit från företagets fabrik på Åland. De främsta produkterna ärskurna laxoch regnbågsfiléer. Då jag dragit på mig de vita skyddskläderna och undertecknat besöksloggen att jag är frisk, stiger vi in i produktionsutrymRegnbågslaxbullarna tillverkas på Åland och är företagets mest sålda produkt. I Kervo har företaget en enhet där det skärs och packas fisk. Allt från hur produkterna ges synlighet i butikerna och hur man kan påverka och styra konsumenternas val i butiken. Fiskens väg till bordet Som sagt, fisken som används i Borgå är företagets egen
Jag ringer ännu upp Karell för att höra hans tankar om fisk som en del av livsmedelsindustrin och åt vilket håll han vill styra skeppet. Vi tränar nog upp folk, det enda man behöver är rätt attityd och viljan att lära sig nytt. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35 mena. Fr.vänster Riina Hagman, marknadsföringsoch kommunikationsdirektör, produktionsdirektör Aki Nyyssönen och produktionschef Sami Suominen. Karell säger att när produkterna är konsumentvänliga, lätta att tillaga och i rätt prisklass, är efterfrågan garanterad. –?Vi måste ändå kunna erbjuda fisk i en form som lockar fler konsumenter och till ett pris som gör att finländarna har råd att äta mer fisk, gärna även inhemsk fisk. Även fisken måste ses som mycket mer än bara en filé. Längst framme produktutvecklare Katja Padatsu. Vi har bland annat rekryterat ukrainare och polacker, berättar Nyyssönen. Mikko Karell, med 25 års erfarenhet av livsmedelsbranschen, har nu jobbat som VD för PNM-Chipsters i ett knappt år. Chipsters Foods historia började på Åland 1934 när försäljningen av färsk fisk och fiskprodukter inleddes i Finland. Padatsu berättar att många i personalen har varit med redan länge. Fisk är ett hälsosamt och miljövänligt val. M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Företag med långa anor I slutet av 2023 föddes PNM-Chipsters genom sammanslagningen av företagen Chipsters Food och PNM Gourmet. Karell berättar att han ser en enorm potential i fisk, men påpekar att fiskindustrin delvis är underutvecklad jämfört med övriga livsmedelsindustrin. Padatsu berättar att personalen jobbar i ett skift, men att man har trappat upp starttiden mellan 6 och 10 på morgonen, för att klara av att hålla sig till ett skift. – Samma gäller våra andra anläggningar berättar Nyyssönen. Han förklarar att fisk är en megatrend i världen, och vi vet att finländarna vill äta mer fisk. Det här är inte ett jobb man behöver ha en specifik utbildning till, utan jobbet lär. Karell förklarar att livsmedelsindustrin har ”skolat” finländarna att köpa sina livsmedel i enkel form – strimlor, kuber, bullar, biffar och så vidare. Mycket görs för hand i Borgå. Få finländare är ändå intresserade av dylika jobb och många i personalen är utlänningar eller av utländsk påbrå. PNM:s resa började 1990 med import av kött. Här förpackas färdigrätten Skärgårdens fiskbullar, som serveras tillsammans med potatismos och kräftsås. Jag frågar om det är lätt att rekrytera personal. Filéer passar för helgmys, men att enbart sälja filéer är inte resurseffektivt, vare sig för producenten eller konsumenten. Utgångsläget är alltså ypperligt. Här kan jag konstatera att i det här delikatessköket tillreds maten inte bara av mammor, utan även av pappor, söner och döttrar
Under årens lopp har över 200 000 personer deltagit i Nationella fiskedagen. I synnerhet i våra större städer kan fiskedagen vara den första kontakten som barn får med fiske. Vi vill nu uppmuntra och utmana allt fler fiskeriområden, delägarlag och övriga fiskeaktörer att delta i evenemanget! NATIONELLA FISKEDAGEN 2025 • Jubileumsåret firas med att vi ordnar två fiskedagar, en på våren och en på hösten! • Vårens evenemangsdatum är onsdagen 14.5. • Mer information om Nationella fiskedagen: • www.ahven.net/sv/fiske/nationella-fiskedagen/ • Mer information om skolklassernas fiskbongningstävling: www.ahven.net/sv/fiske/skolornas-fiskbongningstavling/ N ationella fiskedagen ordnades för första gången år 2006 och har under åren blivit ett populärt evenemang där lärarna vet vänta att anmäla sina klasser med i evenemanget och där feedbacken alltid är mycket positiv Målsättningen med den nationella fiskedagen är att förmedla en positiv bild av fisk och fiske, inspirera barn och unga samt familjer till fiske och öka kunskapen om fisk och fiske samt fisk som mat. • Fiskbongningsveckan pågår 12 – 16.5.2025 • Ansökan för NTM-centralens främjandemedel torde vara öppen under januari 2025. Jubileumsfirande med ännu fler evenemang Under jubileumsåret vill vi utmana allt fler fiskeriområden, delägarlag och andra aktörer att vara en del av. År 2024 deltog över 7 000 skolbarn i evenemanget, och med jubileet i sikte är målet att locka ännu fler deltagare år 2025. Evenemanget har under två årtionden inspirerat barn och unga till fiske. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Nationella Fiskedagen 2025 – nu firar vi 20 år av fiskeglädje! År 2025 firar vi ett viktigt jubileum när Nationella Fiskedagen arrangeras för 20 gången. • Höstens evenemangsdatum är onsdagen den 27.8. För många barn innebär dagen deras allra första fisketur och en unik möjlighet att lära känna våra finska fiskarter och få prova på olika fiskemetoder
På vissa orter har deltagare fått se fiskutplanteringar, delta i roliga uppgiftsstigar, medan andra har erbjudit matprovningar med lokala fiskrätter. Nationella Fiskedagen har genom åren anordnats över hela landet, från Helsingfors till Lappland, med stor uppslutning från deltagare i alla åldrar. I år arrangerades det största evenemanget i Uleåborg där 2?000 barn och vuxna deltog, vilket visar på den stora dragningskraft som Nationella Fiskedagen har. Planeringshjälp kan begäras från det egna fiskarförbundet och samarbetspartners kan vara lokala fritidsfiskeföreningar, andra delägarlag, Marthorna och 4H-föreningar. Lärarhandledningen ”Fakta om fisk” och broschyren ”Fiske är kul” har blivit populära verktyg för skolor som vill inkludera fisk och fiske i sin undervisning. Dessa resurser uppmuntrar elever att på ett roligt sätt lära sig om fiske både i och utanför klassrummet. Lärarmaterial och digitala resurser För de skolor som inte kan ta sig till ett evenemang erbjuder Centralförbundet för Fiskerihushållning material online. I Helsingfors ordnas evenemanget oftast kring Gammelstadsforsen.. Finansiering kan sökas från NTM-centralen. Evenemanget är ett perfekt tillfälle att väcka det första intresset för fisk och fiske. Nationella Fiskedagen har, under sina 20 år, visat sig vara ett viktigt verktyg för att sprida fiskeglädje och vi ser fram emot att välkomna ännu fler deltagare och nya arrangörer under jubileumsåret 2025! Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 Sedan start har cirka 200 000 barn fått ta del av fiskeglädje på Nationella fiskedagen. I Seinäjoki fick man i år finansiering via stadens deltagande budgetering, med andra ord bara fantasin sätter gränserna. För fiskeriområden och delägarlag lönar det sig att vara aktiva och fundera på hur man kunde ordna evenemang för skolor på den egna orten. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 firandet
På den tiden lekte vassbuken i den allra yttersta skärgården. Tjänstens förra innehavare Jukka Bisi gick i pension i juli. Efter det skulle tunnorna rullas runt ett varv en gång varje dag. Om det var en kall vår och försommar med kallt vatten blev leken av först i början av juli. Deras båt hämtade tomtunnorna med färdig kryddsats för 90 kilo fisk i varje tunna. Jaktoch fisketjänsterna får även finansiering ur statsbudgeten. Skötorna togs upp tvåtiden på natten för att man skulle hinna skaka fisken av dem innan solen värmde för mycket. PLOCK FRÅN FÖRR. Rommen flöt sedan med strömmen västerut. Ruusila inledde sitt jobb vid Forststyrelsen den 1 december 2024. Kryddorna blandades med fisken, fick ligga ett dygn, sedan blandades saltlake och tunnorna med fisk lakades. Vildmarksdirektören leder Forststyrelsens ansvarsområde för jaktoch fisketjänster, som hör till de offentliga förvaltningsuppgifter som Forststyrelsen sköter. År 1944 drabbades fabriken i Hangöby av en eldsvåda. Cirka 200 kilo var en passlig mängd att hinna hantera innan luften blev för varm. OM VASSBUKSFISKET I EKENÄS SKÄRGÅRD PÅ 1950-TALET I början av 1950talet köpte Finska Fiskeri upp lekvassbuk under några år. Jaktoch fisketjänsternas uppgift är att sköta tillståndsförsäljningen samt samla in statens fiskevårdsavgift till jordoch skogsbruksministeriet. Henrik Lundberg Företaget Finska Fiskeri figurerar i gamla nummer av Fiskeritidskrift. Normala år lekte vassbuken i slutet av maj månad. När fiskesäsongen var slut kom deras båt efter de fyllda tunnorna och förde dem till Hangö. Skötorna sattes ut tiotiden på kvällen på östra sidan av de allra yttersta grunden där strömsättningen pressade upp fisken mot grundbottnet. Forststyrelsens jaktoch fisketjänster ansvarar för att ordna fiske och jakt samt för jaktoch fiskeövervakningen på statens områden. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 4 PERSONNYTT VESA RUUSILA NY VILDMARKSDIREKTÖR Jordoch skogsbruksministeriet har utnämnt FD Vesa Ruusila till en tjänst som vildmarksdirektör vid Forststyrelsen. Finska Fiskeri hade sitt huvudkontor i Lovisa. Ruusila övergår till uppgiften från jordoch skogsbruksministeriet, där han är vildmarksråd och chef för vildmarksenheten. Normalt började vassbuksfisket i september när vatten temperaturen var tillräckligt låg. Finska Fiskeri hade en förpackningsindustri i Hangö. Vildmarksdirektören hör till Forststyrelsens ledningsgrupp. Med intäkterna från tillstånden vårdas viltoch fisklivsmiljöer och jaktoch fisketjänster produceras
Läs mer om resultaten i nästa nummer av Fiskeritidskrift.. Samtidigt studerades gråhägerns direkta inverkan på fiskodling. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2025 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2025 Nr Material Utkommer 1 24.1 21.2 2 17.4 16.5 3 22.8 19.9 4 14.11 12.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2024 I NÄSTA NUMMER Nr 1/2025 utkommer 21.2 M AT S W ES TE RB O M Skarven orsakar kontroverser, men orsakar den betydande direkt skada för fiskerinäringen. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. Detta undersöktes för första gången i Finland med systematisk kamerabevakning
Pris 7,00 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ nu! ahven.net De populära spelkorten i ny och uppdaterad version. Alla 55 kort med olika motiv