• ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 22 januari 2022 LÖRDAG VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL 23.1.2022 EGENTLIGA FINLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE A nn on se n be ta ld av SF P. Veera Granroth Studerande 646 Mi Adolfsson Studerande 643 Carita Backas Pensionär 644 Merja Fredriksson Jur.kand. 645 Regina Koskinen Sjukskötare YH, yrkeslärare 650 Niklas Guseff Sjöbevakare Obunden 647 Åsa Gustafsson Verksamhetsledare 648 Fredrik Koivusalo Läkare, MKD 649 Marjo Sipilä Specialistläkare i allmän medicin 654 Ville Käldström Pol.mag., sakkunnig inom sjöfart 651 Robert Paul Läkare, docent 652 Catherine Sid EM, forskningskoordinator, pens. 653 Henrik Solin VD, pensionär 655 Ville Varjo DI, företagare 656 Kjell Wennström Pensionär, företagare 657
• ÅU NYHETER LÖRDAG 22 JANUARI 2022 2 ÅU annonser i format 99x100 mm för jämlik vård och omsorg på det språk du väljer Nära Dig! K JELL W ENNSTRÖM Annonsen betald av Kjell Wennströms stödförening Niklas Guse Bevakaren av dina intressen i vården Etujesi valvoja terveydenhuollossa 647 Betald av Niklas Guse s stödgrupp ÅBO. Polisen vet nu vem den äldre mannen som rörde sig i stadsdelen Vätti i Åbo är. Sydvästra Finlands polisinrättning bad den 19 januari om tips från utomstående om mannen, som är i 60-årsåldern och tog kontakt med tonårsflickor och även rörde dem fysiskt. Tack vare tipsen vet polisen vem han är och kommer nu att utreda saken vidare. Utgående från tipsen som kommit in misstänker polisen även att mannen kan ha agerat på liknande sätt fler än en gång. Polisen tackar allmänheten för alla tips som kommit in. Mannen var i 60-årsåldern och han hade en svart mösssa på huvudet, svarta handskar och svart jacka. Hans ögonlock hängde och han hade buskiga, mörka ögonbryn. Man kan fortfarande lämna in tips till vihjeet.lounais-suomi@ poliisi.fi, om man misstänker att man utsatts för brott av mannen eller har tips om honom. På grund av utredningstekniska skäl informerar polisen inte mera om saken nu. Tafsade på flickor – nu vet polisen vem den äldre mannen är ÅBO. Tallink Siljas Baltic Princess åkte aldrig i väg mot Stockholm på torsdagskvällen. Orsaken var inte de hårda vindarna som pinade havet, utan ett tekniskt fel, bekräftar kommunikationschef Marika Nöjd för ÅU. Det tekniska felet hade uppstått i navigeringssystemet. Det skulle sannolikt vara åtgärdat på fredagen, så att fartyget kunde avgå då. 120 passagerare skulle ha åkt i väg mot Stockholm på torsdagskvällen. De fick i stället åka med Galaxy på fredagsmorgonen. De flesta övernattade på Baltic Princess men en del passagerare valde att lämna fartyget på kvällen. De erbjuds en ny ersättande resa säger Nöjd. Enligt Yle Åboland, som var först ute med nyheten, fick de passagerare som övernattade på Baltic Princess frukost på fredagsmorgonen och restaurangerna var öppna på torsdagskvällen. Baltic Princess kvällsavgång ställdes in på torsdagen Stabschefen och beväringar i Dragsvik: Läget är inte så illa som det verkar Visst, det handlar om subjektiva uppfattningar och alla har rätt till sin egen åsikt. Men enligt de beväringar ÅU talat med och stabschefen, kommendör Mika Immonen, är läget inte så illa som man kan tänka sig utgående från medierapporteringen. – För tillfället har vi 153 coronapositiva på brigaden, varav 24 befinner sig i hemvård. Men ett tiotal har också tillfrisknat, så trots att läget är utmanande ser det ut att gå mot det bättre, säger Immonen. Enligt Immonen hinner man med i testandet och vaccineringarna för de beväringar som vill ta vaccin fortsätter. – En byggnad som ska grundrenoveras från och med början av februari, kasern 9, togs tillfälligt i bruk då coronasituationen plötsligt förvärrades, men efter nästa vecka ska den tömmas för att renoveringen ska kunna påbörjas. Vi arbetar just nu med två olika alternativ som tas i bruk som bivackeringsplatser efter det. Enligt de prognoser som huvudläkaren tagit fram kommer vi att ha tillräckligt med utrymme. OMKRING 300 beväringar som inte testat positivt åkte i alla fall hem på permission i tio dagar i går. De som är sjuka stannar i garnisonen tills de är friska och får efter det åka på permission. – Vi ser till att alla beväringar får lika lång permission oberoende av när de får åka hem. Logistiskt är det förstås en stor utmaning att ordna med transporten, men alla ska ha möjlighet att använda bussarna som bokats. EN REKRYT från Åbo som ÅU talat med och som testat positivt förra veckan är för tillfället isolerad från resten av enheten, men det går ingen nöd på honom. – Jag tycker personligen att arrangemangen fungerat bra och här på sjukhuset går det ingen nöd på mig. Som det ser ut nu kommer jag att åka hem på permission nästa vecka. Att rekryttiden ändå så här långt varit helt annorlunda än han tänkt sig håller han med om. – På enheten har allt skötts så gott det går, man har försökt minimera kontakterna och minska smittspridningen. IMMONEN MEDGER att brigaden fått ta en hel del kritik, men också fått positiv feedback angående hur man hanterat situationen. – Förutom socialkuratorn och prästen har vi en person som har som huvuduppgift att ta hand om de beväringar som är isolerade eller i karnatän. Beväringarna har möjlighet att beställa varor från soldathemmet och vi har ordnat med tidningar och spel. Med facit på hand, är det något i hanteringen av situationen som du anser att ni hade kunnat göra bättre? – Vi väntade oss att antalet covidpositiva skulle öka, men antalet är större än vi hade förutspått. Jag tycker att arrangemangen ändå fungerat helt okej och jag vet att alla i personalen har gjort sitt bästa för att hantera situationen. Jag ser ingen orsak till att vara efterklok, vi försöker hela tiden förbättra våra omständigheter. Är det fler än vanligt som valt att avbryta sin militärtjänstgöring? – Nej, vi har inte märkt av någon sådan trend. Andelen som avbrutit i år är på samma nivå som under tidigare januarikontingenter. En hurudan hälsning vill du framföra till oroliga föräldrar och anhöriga på hemmafronten? – Vi tar bra hand om våra beväringar, personalen och beredskapen. Det finns ingen orsak att oroa sig. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi » » Skräckhistorierna om mögelhus, begränsade toabesök och för litet mat som också ÅU fått ta del av ger enligt dem inte en rättvis bild av situationen. SUBJEKTIV UPPLEVELSE. Enligt stabschefen är det helt individuellt hur den enskilda krigaren upplever situationen, men enligt honom går det ingen nöd på beväringarna i Dragsvik. ARKIV/HENRI FORSS Nyheter från Åbo på SVENSKA
• 22 januari 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. Nummer 14. 3. Årgång 199. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–19 söndag 12–18 Hansas hjärtligaste apotek! Hansatorget 2. vån. Lätt att komma. Med hiss eller trappa. ÅBO UNDERRÄTTELSER annons@aumedia. | 02 274 9900 Storutdelning 10.2.2022 Bygga & Bo Åboborna har hittat flyttad torghandel Sidan 4–5 TORGFYND. Robert Jalonen var glad för att han sneddade över Salutorget i går, för det blev ett spontanköp av billiga paprikor och vindruvor. STEFAN HOLMSTRÖM Forststyrelsen vill inte se rävar på Jurmo och Utö. Rävjakt på Utö gillas ändå inte av alla. Mitten Fåglar och rävar går inte i hop Byråkrati var nära att stoppa Glory vid Suezkanalen, säger kaptenen Ulf Lindroos. SJÖFART Sidan 15 Problem för Glory vid Suez Av traktens skolor har endast Kattan märkt en ökning av de som självisolerar sig. CORONALÄGET Sidan 8 Skolorna klarar sig hyfsat ÅU intervjuar Pekka Haavisto inför hans möte med Jens Stoltenberg. ÅBO Sidan 7 Haavisto: Viktigt träffa Nato EMMA STRÖMBERG Ämnen flyttar till juridiken Sidan 13
• ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 22 JANUARI 2022 4 fb.com/reginakoskinensfp regina.koskinen@gmail.com Vården nära Dig Personalen är välfärdsområdets viktigaste resurs. Basservice ska vara lättillgänglig, kvalitativ och nära människan, på modersmålet. Kvalitativ specialomsorg på det egna språket. Regina Koskinen Sjukskötare YH, Yrkeslärare Egentliga Finland Annonsen betalas av Reginas stödgrupp 650 Janina Andersson 50, Åbo, pol.mag., verksamhetsledare 120 Monika Antikainen 46, Rusko, fil.mag., kultursekreterare 121 Panda Eriksson (obund.) 30, Åbo, fil.mag., sjukskötarstuderande 126 Jonas Heikkilä 46, Åbo, ledande miljöpedagog 131 Iina Jussilainen 42, Åbo, sjukskötare högre YH 146 Thomas Karlsson 48, Lundo, pol.mag., socialarbetare 149 Lea Räisänen 59, Kimitoön, eko-odlare, bokförare 195 Din röst skapar förändring i Egentliga Finlands välmående Vihreät De Gröna Rösta i välfärdsområdesvalet 23.1.2022 De gröna i Egentliga Finland ÅBO. Många väntar på bygglov i Åbo. Men enligt byggnadstillsynens statistik från i fjol har köläget ändå lättat och nu är byggandet i Åbo ”livskraftigt” trots coronapandemin. Under fjolåret har kön i snitt bestått av 900 bygglov. I slutet av året hade den genomsnittliga kön avkortats med kring hundra bygglov. – Fjolårets ovanligt goda resultat vittnar om byggboomen och behovet av att få flera bostäder i Åbo. Det är också resultatet av att vi målmedvetet utvecklat verksamheten inom Åbo byggnadstillsyn, säger Annika Alppi, chef för byggnadstillsynen, i ett pressmeddelande. År 2021 beviljades 22 procent mera bygglov än 2020. Totalt beviljades 1 466 bygglov 2021. Mängden golvyta ökade med 50 procent, från 271 000 kvadratmeter till 406 000 kvadratmeter. 53 tillstånd för höghus beviljades, med totalt 3 033 lägenheter. Det är det högsta antalet bygglov som någonsin registrerats i Åbo. 2020 beviljades lov för 49 höghus i Åbo. Byggvolymen har stor ekonomisk betydelse för Åbo. Äntligen glädjande besked – lite bättre fart på byggloven ANNINA SUOMINEN CORONA. 10 747 nya coronafall har bekräftats i Finland på fredagen. 305 har bekräftats i Åbo, 10 i Pargas och sex i Kimitoön. Totalt i Finland vårdas 665 personer på sjukhus med covid-19 som orsakas av coronaviruset. 62 av dem får intensivvård. I Egentliga Finland vårdas 81 coronapatienter på sjukhus, åtta av dem får intensivvård. Uppgifterna kommer från Institutet för hälsa och välfärds statistik. 10 747 nya coronafall i Finland Antal fall lokalt på fredagen •? Åbo: 18 399 (+305) •? Pargas: 552 (+10) •? Kimitoön: 230 (+6) •? S:t Karins: 2 292 (+47) •? Lundo: 1 095 (+32) •? Reso: 1 814 (+44) •? Nådendal: 1038 (+26) •? Salo: 3 210 (+81) •? Siffran inom parentes visar hur många nya fall som uppdagats sedan dagen innan. OMSTÄLLNING. Torghandeln flyttade den här veckan från andra sidan av Salutorget, som beräknas bli helt klart hösten 2022. ÅBO UNDERRÄTTELSER Nyheter från Åbo på SVENSKA
• ÅU 5 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 ÅBO NYHETER Elena Svahn Ekonom Åbo Anita Birstolin Psykoterapist Åbo Elina Rantanen Biträdande borgmästare Åbo Riina Lumme HR-specialist, pol. kand. Åbo Roda Hassan Hyvinvointiyrittäjä, tulkki/kääntäjä AMK Åbo Marjaana Mäkinen Forskare i barnsjukdomar, FD Åbo Siiri Rattasepp Palveluohjaaja, opiskelija Åbo Sofia Virta Riksdagsledamot, entreprenör S:t Karins Assi Askala Regional Business Manager, Europe Lundo Laura Rantanen Toimittaja, viestintäpäällikkö Åbo Ritva Uhinki Psykolog, författare Åbo Theresia Bilola Politiikan tutkija Åbo Tuija Ollikkala Fysioterapist Åbo Välmående på jämlika grunder i hela Egentliga Finland. 203 124 190 213 192 122 163 173 130 181 123 209 191 JUKKA-PEKKA KUOKKANEN En röst för tvåspråkig välfärd. Läkare, VD för ett äldreboende 576 Be ta la re / Ju kk aPe kk a Ku ok ka ne n www.jukkapekkakuokkanen.fi Solen och fina fynd lockade fram leenden Torghandelns nya plats på Salutorget verkar inte ha minskat kommersen, tvärtom. De nya promenadvägarna över torget innebär kanske till och med att det nu är fler som nu sneddar över torget. Maria Björkgren-Vikström var en av dem som i går hade tagit sig till torget och Salutorgets Fiskpojkar. Det blev också en god pratstund eftersom fiskpojkarnas Stefan Rehn är gammal skolkompis med henne. – Jag kommer till Salutorget en gång i veckan. Visst är det halvfärdigt men jag tycker om hur det nu har lagts upp, det känns mer komprimerat. Torghandelsstånden och -kioskerna finns nu i två rader, med en bred gång i mitten. Björkgren-Vikström tror att det är många som ännu undviker Salutorget då arbetet har pågått långe och det inte alltid har varit lätt att veta vilken rutt man ens kan ta. – Det är ändå trevligt att komma hit för man vet inte vilka alla gamla eller nya bekanta man kan stöta på. I BLOMKIOSKEN arbetar Hong Nguyen. Det här är den andra dagen på Salutorget, så det är lite för tidigt att säga hur den nya platsen är, säger hon. – I går snöade det dessutom så att man inte såg något framför sig. I dag verkar här ändå vara gott om folk, vi har haft en hel del kunder. Den nya torghandelsplatsen innebär också att en ny rutt har öppnats över torget. Nu kan man gå nästan rakt från Åbo svenska teater till Wiklund, något som inte varit möjligt på länge. Fiskaren Altti Rantamaa är första dagen på plats. Rantamaa, som ÅU skrev om förra veckan (ÅU, 15.1) verkar nöjd i snålblåsten. Doften från den färska och rökta fisken är säkert ett bra lockbete. – Den här tiden på året är det vanligtvis ganska tyst. Det är först lite senare i år, då vi försäljare också blir fler, som man kan säga hur det blivit. EN NÖJD TORGKUND spatserar förbi. Det är Raumobon Tapani Pekkala som har gjort sina uppköp och nu ska sammanstråla med sin fru. Det har gått två år sedan han förra gången besökte Salutorget i Åbo. – Nu är det som om man skulle vara mitt på en byggarbetsplats men det blir säkert fint när det är färdigt. Påsen i Pekkalas hand avslöjar att det var bageriet Tannisen leipomo som lockade denna gång. – Jag hittade vad jag ville ha och så fick jag ett bröd på köpet, säger Pekkala glatt. DAGENS GLADASTE torgbesökare var säkert Robert Jalonen, som gärna visade upp sina fynd. – En påse med paprika kostade en euro. Så fick jag också en ask vindruvor för en och femtio. Jalonen är något överrumplad över priserna. Det var nämligen så att han bara råkade ta rutten över torget, och inte ens var på väg att köpa något. – Hit kan jag komma oftare om man hittar så här billiga varor. Kanske det är så att de stora kedjorna sätter så mycket pengar på marknadsföring att deras priser är högre? Stefan Holmström 040-500 0873 stefan.holmstrom@aumedia.fi » » Torghandelns nya plats på Salutorget erbjuder också nya rutter för fotgängare. OMSTÄLLNING. Torghandeln flyttade den här veckan från andra sidan av Salutorget, som beräknas bli helt klart hösten 2022. STEFAN HOLMSTRÖM TROGEN KUND. Maria Björkgren-Vikström gör ett torgbesök varje vecka. BLOMSTER. Hong Nguyen känner sig nöjd med nya platsen. RAUMOBO. Det har gått två år sedan Tapani Pekkala förra gången besökte Salutorget i Åbo. STEFAN HOLMSTRÖM
• ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 22 JANUARI 2022 6 ÅUCS-läkare: Allt fler gravida i Åbo har corona Institutet för hälsa och välfärd (THL) lade den här veckan till gravida kvinnor på listan över grupper som riskerar att få allvarlig coronavirussjukdom. – Graviditet inverkar på kvinnans motståndskraft och då stiger benägenheten för svåra infektioner. Under graviditeten ökar också risken för blodpropp och andningen blir mer ansträngd. Förutom dessa funktionella förändringar inverkar också den växande livmodern på den väntande mammans andning, säger överläkare Eeva Ekholm, ansvarig för graviditet och förlossning vid ÅUCS. EN ALLVARLIG coronasjukdom kan förhindras genom att ta vaccinet. Gravida kan ta coronavaccinet när som helst under graviditeten. Man kan ta den första, andra och tredje dosen som normalt under graviditeten. – För tillfället har corona ökat betydligt och till ÅUCS kommer allt fler gravida som har corona, säger Ekholm. De gravida som haft svårare symtom efter att ha smittats av coronaviruset och därför kommit till ÅUCS för vård har varit ovaccinerade. – Vaccinet skyddar både gravida och icke-gravida från en allvarlig sjukdom, säger Ekholm. Varför är vissa då rädda för vaccinet? – Den väntande mamman är naturligtvis orolig för fostret och många är rädda för att vaccinet på något sätt skulle kunna skada barnets utveckling. Forskning visar att vaccinet är tryggt att ta under graviditeten och det finns inget som tyder på ökad risk för missfall eller skador på fostret, säger Eeva Ekholm. TVÄRTOM SKYDDAR coronavaccinet mamman från en allvarlig coronasjukdom och i och med det också det ofödda barnet, genom att skydda det från graviditetskomplikationer såsom för tidig födsel och corona efter födseln. Coronaviruset kan även leda till att fostret dör i magen. Coronavaccinet har inte visat sig ha någon som helst inverkan på fertiliteten. Mamman är dessutom tvungen att vara isolerad från sitt barn ifall hon själv befinner sig i intensivvård. Corona smittar inte vanligtvis från mamman till fostret via livmodern. Efter förlossningen rekommenderas en mamma med corona att använda näs-munskydd så att inte coronan smittar som droppinfektion till den nyfödda. ÅU » » Det är därför viktigt att ta coronavaccinet, enligt ÅUCS överläkare.
• ÅU ÅBO NYHETER 7 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 Erfaren läkare behövs i välfärdsområdets fullmäktige Hjärta, välvilja, sakkunskap Sjukhusoch privatläkare Omsorgsläkare Docent https://www.facebook.com/robertpaulmd Robert Paul 652 Egentliga Finland 644 A nn on se n är be ta ld av S tif te ls en fö r de t tv ås pr åk ig a Fi nl an d Omsorg om dig – på ditt modersmål pensionerad sjukskötare, förtroendevald i Kimitoöns kommun val.sfp.fi/kandidater/carita-backas/ ”Att skydda Ålands status en viktig roll för Finland” På måndag träffar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna), tillsammans med sin svenska kollega Ann Linde (S), Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. De ska diskutera det aktuella säkerhetspolitiska läget. Kommer Åland att diskuteras? – Kanske inte så mycket med Nato, säger Haavisto i en intervju med ÅU under ett besök i Åbo på fredagen. – Men i Finland är det förstås viktigt att vi tar hänsyn till Ålands specialroll och historia, men också vårt ansvar att skydda Åland. Och bilateralt med Sverige är det väldigt viktigt att vi hela tiden har samma bild av Östersjöns säkerhet. Jag diskuterar förstås med Ann Linde bland annat om Gotland och de svenska öarnas situation. Vi har samma bekymmer som Sverige. HUR SER DU på att Ålands demilitarisering har diskuterats i offentligheten? – Nå, jag har märkt att det finns något av en historisk debatt. ”Borde man ha gjort något 1990 eller 1993, då Koivisto var president?”, ”Borde vi ha förändrat situationen?” och så vidare. Men det är något som inte hände, och vi respekterar den status som Åland nu har. – Samtidigt har Finland förstås vissa förpliktelser att skydda Åland, och att skydda Ålands status. Det är också en viktig roll för oss. HAAVISTO SÄGER att han ofta diskuterat med Ann Linde i december och januari. Han konstaterar att Finland och Sverige också är i samma situation när det gäller deras medlemskap i EU och samarbetet med Nato. – Vi samarbetar med Nato gällande övningar och i sammanhang där vi har ett stort nationellt intresse av att samarbeta. Men vi är förstås inte medlemmar, säger han. – Det är mycket viktigt att Nato har gett oss all information om vad som är på gång i deras kontakter med Ryssland. Det är viktigt att vi får informationen och kan diskutera med Nato om detta. Därför är måndagens möte med Stoltenberg väldigt viktigt. Hur ser du allmänt på säkerhetsläget? – Jag tror att man har märkt att situationen kanske är allvarligare än någonsin efter kalla kriget. Samtidigt som Ryssland ställt sina krav på Nato, Europa och USA så hotar Ryssland med militär kraft vid gränsområdet till Ukraina. Det är något som sällan har hänt i Europa. För oss är det mycket viktigt att stöda Ukrainas suveränitet och gränser. DET HAR HÄNT mycket dramatiskt i världen den senaste tiden. Samtidigt finns det en tendens att medierna fokuserar på en konflikt åt gången. Vad annat än Ryssland, Ukraina och Nato tycker du att vi också borde fokusera på? – Förstås borde vi fortfarande följa situationen i Afghanistan. Där är en stor humanitär kris på kommande. Talibanerna har inte resurser att styra landet och vi har förstås en annan syn än dem till exempel på kvinnornas och flickornas rättigheter. Samtidigt måste vi ta hand om situationen på ett sådant sätt att den humanitära krisen i Afghanistan inte blir värre. I Afrika är många saker på gång, konstaterar Haavisto. Han lyfter fram läget i Sahelområdet och Mali. – Det som händer där väcker ganska stora bekymmer, där vi också ser ett visst större inflytande från Ryssland via beväpnade trupper, alltså betalda soldater. Då vi försöker lösa konflikter i Sahelområdet via FN:s fredsoperationer är det mycket komplicerat att det samtidigt finns privata, betalda soldater med i bilden. Vi bör vara mycket exakta när det gäller den rätta vägen att hantera kriser i området. OCH, SÄGER HAAVISTO: de stora utmaningarna gällande miljön och klimatförändringarna har inte försvunnit någonstans. – Det skulle vara viktigt att komma till en situation där vi inte har militära kriser, utan där vi kan arbeta med de långsiktiga frågorna som vi fortfarande har kvar. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi » » Utrikesminister Pekka Haavisto på besök i Åbo: Situationen är kanske allvarligare än någonsin efter kalla kriget. FLERA MÖTEN. På måndag sammanträder EU:s utrikesministrar i Bryssel. I samband med det träffar Finlands utrikesminister Pekka Haavisto även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. JEAN LINDÉN ÅBO. En positiv överraskning. Det säger utrikesminister Pekka Haavisto om International House Turku, där Åbo stad nu samlat sin flerspråkiga service. Den riktar sig både till invandrare som redan bor här och till de som funderar på att flytta hit. Man får hjälp med allt från att fylla i dokument till att hitta daghemsplats och hobbyer. Verksamhetens centrum finns i Monitori i KOP-kolmiohuset på Auragatan 8. Mycket fokus ligger på att hjälpa invandrare att hitta jobb eller studieplats. – Vi ordnar också språkträffar där man kan öva att prata finska, säger kommunikationsplanerare Emilia Koivumäki. Service ges på totalt över tio språk. På svenska erbjuds juridisk rådgivning och företagsrådgivning. Minister Haavisto minns då han arbetade för FN i Geneve. – Där fanns ett center med samma idé. Du kunde fråga om bostäder, bankservice och så vidare. Det är också viktigt att kunna knyta nya sociala kontakter på den nya orten. Haavisto säger att Finland behöver locka arbetskraft från utlandet. – Men det är viktigt att man också stöder språkkunskap, både i finska och svenska. Till exempel i vården av äldre måste man hjälpa klienterna på deras språk. Han säger att Finland kunde satsa mer för språkkurser för utlänningar redan innan de flyttar hit. Men när vi lockar hit folk är det också viktigt att stävja fenomen som människohandel. – Människor känner inte till sina rättigheter, och lönerna är inte alltid de standardlöner som de borde vara. Juridisk expertis är väldigt viktig, säger Haavisto. Jean Lindén IHT samlar service på flera språk
• ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 22 JANUARI 2022 8 21 Li Andersson Riksdagsledamot Köerna minskar inte genom privatiseringar. Jag arbetar för en fungerande offentlig och tvåspråkig socialoch hälsovård i hela Egentliga Finland. För en jämlik och fungerande socialoch hälsovård Juho Pitkäranta studerande Kimitoön 283 Raimo Pärssinen överlärare, filosofie licentiat Pargas, Nagu 285 Kalevi Kallonen jordbrukare, företagare Kimitoön 244 Anu Vuorinen hälsovårdare (högre YH) utveckling och ledning av social och hälsovård Pargas 313 Be ta la re : Ce nte rn s Eg en tlig aFin la nd s dis trik t rf. Försvarare av närservicen på ditt område Flera självisoleringar i Kattan – övriga skolor klarar sig bra En rundringning till skolor i Åbo, Pargas och Kimitoön visar att coronaläget är relativt lugnt. Den enda skolan som upplever en klar ökning i antalet självisoleringar är Katedralskolan i Åbo. – Vi märker att antalet misstänkta fall ökar hela tiden, det vill säga där elever har blivit exponerade och det finns risk för smitta. Det kan röra sig om corona inom familjen eller via hobbyer, säger gymnasiets rektor Marianne Pärnänen. Hon berättar att skolan hade två bekräftade fall under hösten, men att omikronvariantens intåg har gjort att situationen ser helt annorlunda ut. – Men vi håller fast vid närundervisningen. Det är förstås en nackdel för de som får gå i självisolering att vara tvungna att hänga med via självstudier, men de elever som är på plats får åtminstone bra möjligheter att lära sig. I SIRKKALA SKOLA har man råkat ut för fall av positiva fall i så gott som varje klass, säger rektor Elise Kurtén. – Men läget känns ändå någorlunda lugnt. Det är inte frågan om någon smittspridning, utan ströfall. Personalen är heller inte drabbad, så vi klarar oss. För personalens del har staden också underlättat situationen genom att bidra med hemtest. – Och så håller vi förstås avstånd och använder munskydd. Också de minsta bär tappert sina masker, säger Kurtén. I S:T OLOFSSKOLAN har man inte större sjukfrånvaro än under vanliga år vid den här tiden. – Det är ungefär tio procent som är borta, och det är helt normalt, säger rektor Christer Karlsson. Också här har personalen klarat sig relativt lindrigt. – Just nu har vi två borta, och då är vi runt 50 som jobbar här, så det känns lugnt. Men vi vet ju förstås inte hur läget ser ut på måndag. I PARGAS, DÄR coronaläget är något lugnare än i Åbo, har man inte märkt av någon stor ökning i antalet frånvarande elever – åtminstone inte i Malms skola. – Det är rätt så lungt. Vi har några som sitter i karantän och några som själva är smittade, men i det stora hela är det ingen fara. Också personalen har klarat sig bra, säger rektor Pia Lindfors. Den största oron är ifall en större del av personalen plötsligt skulle insjukna samtidigt. – Då är vi lite illa ute. Men så länge det handlar om lindriga symptom så är vi förberedda på distansundervisning också. Men vi hoppas ju att alla kan vara här, både lärare och elever. OCKSÅ I AMOSPARKENS skola i Kimito är läget under kontroll. – Den största utmaningen är att få ut information till alla om de smittfall som uppstår, men i övrigt är det lugnt. Vi har inte haft några smittfall i personalen heller, säger rektor Aje Hollsten. Också här är en större smittspridning bland lärarna det stora orosmolnet. – Vi har inte kapacitet att hålla igång undervisningen om fem, sex lärare är borta samtidigt, så det hoppas vi att vi slipper. Robin Sjöstrand 050 301 4856 robin.sjostrand@aumedia.fi Och så håller vi förstås avstånd och använder munskydd. Också de minsta bär tappert sina masker. Elise Kurtén, Sirkkala skola » » Inga större smittspridningar har brutit ut i Åbos, Pargas eller Kimitoöns skolor. KLAR ÖKNING. I Katedralskolan märks spridningen av omikronvarianten tydligt, då fler och fler elever självisolerar sig på grund av exponering. ARKIV/MIA HÄMÄLÄINEN Åbonyheter på SVENSKA
• ÅU KIMITOÖN NYHETER 9 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 CORONAVACCINATIONER FÖR ALLA ÖVER 12 ÅR • Sön 23.1 kl. 8.30–15.15 utan tidsbokning i Centrums och Runosbackens hälsostationer samt i vaccinationsmottagningen på Satakuntavägen 105 • Sön 23.1 kl. 8.30–15.15 med förbokad tid till vaccinationsmottagningen på Satakuntavägen 105 CORONAVACCINATIONER FÖR BARN I ÅLDERN 5–11 ÅR Vaccinet ges till barn i Tallbackens och Syvälahti rådgivningsbyråer samt i vaccinationsmottagningen på Satakuntavägen 105 med och utan tidsbokning: • Lör 22.1 kl. 9.30–15.30, Satakuntavägens vaccinationsmottagning, Satakuntavägen 105 • Sön 23.1 kl. 9.30–15.30, Tallbackens rådgivning, Luolavuorivägen 2, byggnad 1C Barn i rådgivningsålder som har fyllt 6 månader kan även få den andra influensavaccinationen • Sön 23.1 kl. 9.30–15.30, Syvälahti rådgivning, Gamla Kakskertavägen 8 All information om coronavaccination av barn: turku.fi/sv/coronavaccination-av-barn Åbo ordnar vaccinationstillfällen för Åbobor i alla åldrar söndagen den 23 januari. HELA ÅBO vaccinerar Läs mera: turku.fi/sv/hela-abo-vaccinerar och turku.fi/sv/pop-up-vaccination 23.1 Polisen är medicintjuven i Kimito på spåren Utredningen av inbrottet på veterinärmottagningen i Kimito natten mellan den 28 och 29 december i fjol avancerar. – Vi har nog kommit lite framåt med det här, säger kriminalkommissarie Maria Sainio vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland. I det här skedet vill hon dock inte gå ut med några detaljer. Sainio kan i alla fall berätta att gällande det senaste inbrottet på veterinärmottagningen finns minst en misstänkt, möjligen fler. Polisen är nästan helt säker på sin sak, men väntar ännu svar från laboratoriet. TOTALT HAR DET enligt Sainio under de senaste två åren skett fem inbrott på veterinärmottagningen i Kimito: fyra av dem år 2020. Sainio säger att inbrotten kan höra ihop. Främst är det mediciner som stulits. – Medicinerna som finns där är starka, därför intresserar de, säger Sainio. EVENTUELLT HAR inbrotten i Kimito samband med ett tidigare inbrott vid en veterinärstation i Bjärnå. Kimitoöns kommunalveterinär Minna Hakala sade efter inbrottet i december till ÅU att den eller de som brutit sig in har kollat alla skåp och slagit sönder dörrar. Den gången blev veterinärens telefon stulen och kunde den dagen inte nås på det telefonnummer kunderna är vana att använda. Kimitoöns kommunalveterinär har sin mottagning på Axxell Brusabys område i Kimito. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Ett möjligt samband finns till tidigare inbrott hos veterinären i Kimito. DRABBAD. Här, på veterinärmottagningen i Kimito, har skett fem inbrott de senaste två åren. ARKIV/EMILIA ÖRNMARK LOKALT. Den försämrade coronasituationen, det ökade antalet sjukdomsfall och coronarestriktionerna påverkar också avfallshanteringen. Dessutom medför de snabbt växlande väderförhållandena utmaningar. Det kan till exempel förekomma förseningar i samband med tömningar av avfallskärl och avfallsoch miljörådgivningsevenemang kan inte för närvarande ordnas på Sydvästra Finlands Avfallsservices (LSJH) verksamhetsområde. – Den gångna vintern har innehållit beklagligt mycket motgångar som lett till försenade tömningar av avfallskärlen. Vi har inte kunnat undvika frånvaro på grund av coronan men också de varierande väderförhållandena har fördröjt sopbilschaufförernas arbete och lett till utmaningar när det gäller hur utrustningen fungerat, säger LSJH:s ruttplanerare Matti Kakko i ett pressmeddelande. Också de planerade popup-insamlingarna i januari är inhiberade. LSJH följer utvecklingen regelbundet och gör aktivt beredskapsplanering. Var och en kan genom att undvika onödiga inköp, och genom att sortera noggrant, påverka mängden avfall och via det också tömningsbehovet, skriver LSJH. – Vi ber om tålamod och tackar för samarbetet. Vi informerar om avvikelser i avfallsservicen på våra webbsidor och i sociala medier, säger Kakko. Avfallskärl töms inte alltid i tid
• ÅU LEDARE PÅ SÖNDAG går Finland till val. Från och med nästa år ska socialoch hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna skötas av tjugoen välfärdsområden och Helsingfors stad istället för över 300 kommuner. Vi står alltså inför ett mycket viktigt nytt val, där vi ska välja de personer som ska bygga upp hur bashälsovården, specialsjukvården, socialvården och räddningstjänsterna ska skötas på bästa sätt härifrån framåt. De kommer att fatta beslut om till exempel var det ska finnas hälsocentraler, hur servicen till invånarna ska organiseras och hur man tryggar vården på såväl svenska som finska. I EGENTLIGA FINLAND har 28 procent förhandsröstat. På söndagen har ännu alla övriga röstberättigade möjlighet att ge sin röst. THL, Justitieministeriet och kommunerna är måna om att hälsosäkerheten tryggas i valet. Du kan känna dig trygg när du går till din röstningslokal. Var och en av oss har nu möjlighet att påverka vem som beslutar om din och min vård och service. Därför är det så viktigt att rösta. TRYGGHET ÄR en grundläggande byggsten för en fungerande vård. Vi har alla någon gång behövt använda socialoch hälsovårdens tjänster, och har då fått uppleva hur viktigt det är att få ett gott bemötande och en god vård då man behöver den som mest. Det handlar om att veta att vården finns nära dig då du behöver den, oavsett om du bor i t.ex. Åbo, Pargas, S:t Karins eller på Kimitoön. FÖR MIG OCH SFP är det ytterst viktigt att vården ska finnas nära dig. Vi vill trygga dagens hälsocentraler och närservicen. Befolkningen åldras och det är klart att vi i framtiden behöver fler händer i vården överlag, fler läkare och vårdare. Där servicen inte idag finns tillgänglig kunde vi ta i bruk till exempel mobila lösningar som hälsobussar. I till exempel skärgården kunde mobila lösningar vara en del av närservicen. Också de digitala tjänsterna ska utvecklas och du ska i framtiden kunna få kontakt med en sjukvårdare via chatten om du vill det. De mentala problemen har ökat och därför behövs ett bredare nätverk med lågtröskelmottagningar. Speciellt barnen och de unga har lidit mycket under coronapandemin och behöver nu extra stöd och omsorg. DET ÄR OCKSÅ DAGS att utveckla våra mindre sjukhus istället för att avveckla dem. I Egentliga Finland är det viktigt att värna om Åbolands sjukhus och ta möjligheten att utveckla det till en stark tvåspråkig enhet som kan stöda såväl verksamheten i skärgården som ge vård, även på svenska, åt befolkningen i Åboregionen. Det kan behövas särlösningar för att garantera en fungerande vård på båda språken. För den svenskspråkiga befolkningen är det av största vikt att SFP finns med i välfärdsområdets styrelse nu då man ska bygga upp framtidens vård. Likaså är det av största vikt att tjänster och olika stödformer för personer med funktionsnedsättning ges nära den som behöver stöd, på både svenska och finska. JUST NU BEHÖVER vi bli av med vårdköerna. Köerna för den ickebrådskande vården har vuxit sig långa, särskilt på grund av coronapandemin. För att underlätta trycket på den offentliga vården vore det klokt att också använda den privata vården. Med en servicesedel kunde patienten själv välja den bästa lösningen. Genom att satsa på den förebyggande vården kan man både skapa livskvalitet och spara samhällets resurser. Det handlar om att ge rätt vård och stöd vid rätt tid. JAG OCH SFP VILL att alla ska känna sig trygga och trivas på sin hemort. Servicen ska fungera då man behöver den. Vi vill att våra barn ska få den bästa tänkbara starten i livet. Som förälder ska du få stöd i den nya livssituationen. Om du mår dåligt ska det finnas en kurator eller psykolog nära dig som du kan tala med. När du går till läkaren ska du få en god vård utan dröjsmål. Om du ringer 112 ska du bli förstådd. När du blir äldre ska du få hjälp hemma och när det behövs ska det finnas en trygg plats som väntar någonstans nära. Du ska ha trygghet i livets alla skeden. Trygghet är centralt för var och en av oss för att vi ska kunna leva våra liv och må bra. Det behövs trygghet i livets alla skeden och det behövs trygghet varje dag. Kom ihåg att rösta! Anna-Maja Henriksson Justitieminister, partiordförande, SFP ÅLAND INTRESSERAR, det har även ÅU:s läsare bekräftat. Åland har den senaste tiden varit i rampljuset, då det internationella säkerhetsläget har skärpts. Diskussionen om Ålands demilitarisering vaknar till liv med jämna mellanrum. ÅLAND MÅR BRA. Ekonomin är stabil, befolkningen ökar och företagsamheten blomstrar. Åland har en befolkning på drygt 30 000 invånare fördelade på 16 kommuner. Mariehamn är störst med knappt 12 000 invånare och Sottunga minst med just under 100 invånare. Ibland uppfattas Åland som en förebild för ett lyckligt, sympatiskt och framgångsrikt samhälle. Ur ett åboländskt perspektiv känns Åland ibland som ett onåbart mönstersamhälle som visar modell för hur saker och tings ska skötas. Tittar man på en karta är Iniö och Brändö och Houtskär och Lappo nästan på roddavstånd från varandra. Idyllen Åland får en att ställa frågan: Finns det alls bekymmer i det åländska samhället? INGEN ORT, PLATS eller samhälle är problemfritt. Men det hur man närmar sig och lyfter fram problemen kan variera. Är ålänningarna mera fokuserade på att utveckla lösningar på problemen, i stället för att sätta energin på att betona och förstora problemen? Hur som helst, Åland har lyckats med att skapa en harmonisk extern bild av öriket, med vissa inslag från Sverige. Forskare Siv Sandbergs artikel i tidskriften Skärgård (3/2021) beskriver också Ålands förmåga att samtidigt vara innovativ och konservativ. Åland är den enda regionen i Norden där kommunindelningen förblivit oförändrad sedan slutet av 1860-talet, när kyrkans roll minskade och den kommunala förvaltningen skapades. ÅBOLAND OCH ÅLAND har en gemensam historia från tiden då havet var den förenande länken. När bilarna började ersätta båtarna blev det mentala avståndet mellan Åboland och Åland längre. Det gäller ändå att vara försiktig med att i dag jämföra Åboland och Åland, trots att Åboland emellanåt riktar beundrande blickar mot Åland. Det självstyrande landskapet Åland kan inte jämföras med fastlandskommunerna Pargas och Kimitoön, som utgör stommen i det vi kallar Åboland. Saken blir inte bättre av tvåspråkiga Åbo stads starka finskspråkiga profil. Åbos ointresse för svenska, gynnar inte ett samarbete mellan Åbo, Åboland och Åland. Stockholm och Sverige har lyckats locka Ålands och ålänningarnas intresse. EN SPLITTRAD GEOGRAFI är inget hinder för idéutbyte och samarbete i dagens datoriserade värld. Kan Åbo, Åboland och Åland lära sig någonting av varandra? ÅU vill öka intresset för samarbete mellan Åboland och Åland. Ett aktivt mediesamarbete mellan Åboland och Åland, kan i bästa fall öppna upp för nya tankar, idéer och varierande former av samarbete i olika branscher. Ett äkta och uppriktigt samarbete gynnar alla parter och skapar ringar på Skiftet. LÖRDAG 22 JANUARI 2022 10 22.1.2022 KOLUMNEN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Åland, nära men ändå långt borta » » Åbo Underrättelser har inlett ett innehållssamarbete med Nya Åland. Åboland och Åland är grannar, men ändå känns Åland fjärran. GOOGLE MAPS Kom ihåg att rösta! Det är dags att utveckla våra mindre sjukhus istället för att avveckla dem.
• ÅU 11 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Men gör det på ett civiliserat sätt. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Vi bör stöda föreningarna i Pargas på ett hållbart sätt HYROR. En ny multifunktionshall i Pargas har många fördelar, dock när man läser den finansieringskalkyl som finns som bilaga i stadsstyrelsens föredragning 17.1.2022 som ligger till grund för denna investering, så betyder det att hyran för våra föreningar kommer att stiga med 25 procent eller mer. Därför vore det viktigt att även behandla föreningarnas bidrag i samband med att den nya hallen byggs, för att årsavgifterna för speciellt föreningarnas ungdomsverksamhet kunde hållas på en nivå där alla har möjlighet att delta, vilket i sin tur medför att antalet barn och ungdomar som deltar sannolikt ökar. Hyresbidraget för de föreningar som behöver dessa utrymmen har tillika minskat år för år och sedan 2016 så har Stadens bidrag mer än halverat till dags dato. Denna nivå bör återställas för att kompensera den höjda hyran så att föreningarna skall ha förutsättningar att erbjuda sin verksamhet för alla med en låg tröskel. Hoppas att denna fråga kunde behandlas i Fullmäktige tillsammans med förverkligande av den nya multifunktionshallen för att även säkerställa föreningarnas verksamhetsmöjligheter på ett hållbart sätt framöver. Dan Henriksson Förälder och föreningsaktiv Årsavgifterna för speciellt föreningarnas ungdomsverksamhet kunde hållas på en nivå där alla har möjlighet att delta. Äldreomsorgen – en hederssak VAL. Våra äldre är en växande befolkningsgrupp och en viktig resurs i vårt samhälle. Jag anser att det är en hederssak att äldreomsorgen är nära och högklassig. I praktiken betyder detta att äldreomsorg och olika former av boende skall erbjudas i alla kommuner och många centralorter, också i framtiden. Likaså skall åldringsvården ha tillräckligt med personalresurser för att kunna erbjudas högklassig. Det är den äldre generationen vi har att tacka för att Finland idag är ett framgångsrikt och tryggt land, som kan fungera som förebild för hela resten av världen. Du skall som senior ha möjlighet att bo hemma så länge du vill och kan. När det sedan inte längre är möjligt, skall olika former av boendeservice finnas nära dig. Du skall själv kunna välja om du vill bo på ett offentligt boende eller eventuellt använda dig av en servicesedel och utnyttja en privat vårdproducents tjänster. Behovet av närståendevårdare ökar ständigt. Det arbete närståendevårdarna utför minskar behovet av vårdplatser för dygnetruntvård. Det är viktigt att vi visar att närståendevårdarnas arbete uppskattas och att vi ser till att dessa mår bra samt att denna vårdform ur ekonomiskt perspektiv är ett alternativ. Precis som SFP:s valprogram säger, vill jag jobba för: • att ett system för egenläkare och egen sjukskötare för seniorerna skapas, eftersom möjligheten att besöka samma bekanta läkare skapar trygghet • att tidig diagnostisering av minnessjukdomar intensifieras • att förebyggande, riktade hembesök görs i alla kommuner • att vården i hemmet tryggas så att äldre får service och tjänster av god kvalitet, i rätt tid och i rätt form • att alla äldre erbjuds ett tryggt boende när man inte längre klarar av att bo hemma • att stödtjänster för närståendevårdare med skyldighet att erbjuda intervallvård som avlastningsalternativ utvecklas. Imorgon avgör DU vem som är med och bestämmer om Din framtida vård i Egentliga Finland. Använd din rätt att påverka – gå och rösta! Niklas Guseff Kandidat i välfärdsområdesvalet, SFP Du skall som senior ha möjlighet att bo hemma så länge du vill och kan. Använd din röst i välfärdsområdesvalet VAL. På söndag går vi till val i detta första välfärdsområdesval, där väljer vi beslutsfattare som ska bygga upp vårt välfärdsområde och bevaka våra intressen i socialoch hälsovården samt räddningsväsendet. Valet är nytt och kan kännas obekant, men valet är de facto ett mycket viktigt val. Välfärdsområdesvalet handlar om människonära service, vår grundtrygghet. Det handlar om allt från förebyggande hälsovård till specialsjukvård, från barnskydd till äldreomsorg, från avtalsbrandkårer till första vård och mycket mer. Socialoch hälsovårdsreformen är en stor reform. Den service som tidigare varit kommunernas och samkommunernas ansvar går över till välfärdsområdet från januari 2023. I kommuner som Pargas och Kimitoön är svenskan i majoritet, men i välfärdsområdet kommer svenskan vara i minoritet. För många, men särskilt för servicetagarna inom specialomsorgen behöver det finnas en svensk miljö motsvarande den Kårkulla erbjuder. Vi i Egentliga Finland har här specialuppdraget att koordinera tjänsterna med de andra tvåspråkiga välfärdsområdena. Tillgången till kvalitativ service på svenska är en hjärtefråga för oss i SFP. Vi är måna om möjligheten till kvalitativa tjänster med basservicen som närservice och en jämlik tillgång till räddningstjänster. Vi förstår på riktigt behovet av service på svenska och kan förverkligandet av tvåspråkig service. Det är också vi i SFP som förstår vår geografi. Vårt kunnande och vår insikt behövs där besluten fattas inom välfärdsområdet, till det behöver vi din röst på söndag. Ta chansen att påverka framtidens grundtrygghet, rösta i välfärdsområdesvalet. Regina Koskinen Kretsordförande, SFP i Egentliga Finland Kandidat i välfärdsområdesvalet Vi i Egentliga Finland har här specialuppdraget att koordinera tjänsterna med de andra tvåspråkiga välfärdsområdena. Kimitoön har visst chans att få en invald VAL. I en gatuintervju (ÅU 21.1) så säger en av de intervjuade att han inte är säker på att gå och rösta i söndagens val eftersom ”... inte får vi ändå in någon från Kimitoön.” Till det här vill jag kommentera att vi visst har en chans att få en invald från Kimitoön. Beräkningar visar att det, beroende på valdeltagandet och viss mån slumpen, kan behövas 800– 1 000 röster för att bli invald från SFP i valet. I senaste kommunalval hade SFP på Kimitoön över 1400 röster. Det betyder att ifall drygt hälften av SFP:s röster på Kimitoön går på den lokala kandidaten kan hon bli invald. Nu är det upp till oss själva om vi vill ha en invald! Jan Drugge Debatt – om valet igen VAL. Inspirerad av Björn Taxell (ÅU 21.1) drar jag en trudelutt för röstningsaktiviteten: Nu är det val igen och nu är det val igen och valen varar väl till nästa. Nu är det val igen och nu är det val igen och valen varar väl till nästa. Det var inte sant och det var inte sant, för där emellan kommer rösta. Det var inte sant och det var inte sant, för där emellan kommer rösta. Precis som julen snart pinglar året runt följer valen slag i slag. Klart det är lätt att bli övermätt. Vi har hamnat i medborgarens maraton, demokratins ekorr(h) jul. Kanske det är som det ska vara. Varför ska det här med skötsel av gemensamma ärenden vara alltför enkelt, en slit-och-släng-grej. Om vi kräver och förväntar oss ditt & datt av de folkvalda, är det ju bara skäligt att vi kräver flit av oss själva också, lite blod, svett och tårar. Men är det alltid bättre att rösta lite hur som helst än att inte alls rösta? För om man verkligen inte vet hur och på vem man ska rösta, är det i så fall inte bättre att låta bli? I värsta fall väljer man måhända in någon som håller på helt andra värden än man själv – och gör eventuellt sina vänner och släktingar en björntjänst i samma veva? Svåra frågor, egentligen. Jag har själv alltid tänkt att det är min plikt som medborgare och -människa att rösta. Då tänker jag mig förstås att den som röstar har tid och lust att sätta sig in, jämföra, ta reda på. Men nu frågar jag mig, om det ändå inte är bättre för demokratin och samhället att de som röstar verkligen har gjort har gjort ett gott förarbete och inte bara deltar i valet för att det nu liksom hör till. I vilket fall som helst, innan vi ställer krav på andra, kan vi börja med att själva jobba för ett kvalitativt valarbete. För inte ska väl vi väljare överlåta allt valarbete åt kandidaterna! Gunnar Högnäs Om effektivitet inom bashälsovården! VAL. I debatten inom välfärdsvalet hörs igen alltför ofta synpunkter att effektivering av vården skulle lösa problemen gällande både ekonomin och köer. Effektiveringen av vården påbörjades redan i början av 1990-talet, i synnerhet av bashälsovården, och har fortsatt till idag. Därför är vi i den situationen nu: Att det mesta inom sjukvården är akut! Människan är också en helhet (kokonaisuus), och själva vården av hen kan inte effektiveras om vårdresultatet skall bli bra. Förhållandena omkring själva vården kan effektiveras för att stöda själva vården och vårdgivarna! Vården måste få ta tid och ges vid rätt tidpunkt av en yrkeskunnig och engagerad personal som har inflytande på sitt eget arbete! Då kommer den att vara både ekonomiskt lönsam, via goda resultat, och människovänlig. Birgitta Grönroos Åbo 35 års jobb inom offentliga vården Vården måste få ta tid och ges vid rätt tidpunkt av en yrkeskunnig och engagerad personal som har inflytande på sitt eget arbete! » » Fler insändare på nästa sida
• ÅU Befälhavare Ulf Lindroos stod i torsdags vid rodret då nya Viking Glory körde genom Suezkanalen till Medelhavet. Resan avklarades på 11 timmar. – Det var en unik erfarenhet som inte saknade spänning. Stämningen ombord var som i berättelsen ”Jorden runt på 80 dagar”, säger Lindroos i ett pressmeddelande. VIKING GLORYS nästan fem veckor långa hemresa från Xiamen i Kina till Åbo har redan kommit längre än halvvägs. Under denna tid har man i loggboken kunnat notera besök i Singapore, Sri Lanka och nu senast i den lilla republiken Djibouti vid Afrikas horn, där fartyget har tankat. I torsdags gick färden vidare från Röda havet genom Suezkanalen till Medelhavet. Resan genom Suezkanalen tog 11 timmar. Fartyget kör för närvarande mot Cypern, för att sedan fortsätta genom Gibraltarsundet till Atlanten. – Då vi i våra hemmavatten trafikerar i världens vackraste skärgård, fick vi nu betrakta ändlösa sanddyner, massiva broprojekt och en ofantligt stor mängd grävskopor. I synnerhet Sinai-sidans strand är en stor byggplats. Själva kanalen är också föremål för uppbyggnad och förbättringsarbeten. Det resulterade till exempel i fjol i 30 kilometer ny kanal, säger Lindroos. BEFÄLHAVAREN var på förhand fundersam kring byråkratin i samband med passagen genom kanalen och de historier han hört visade sig inte helt vara sjömanshistorier. – Att köra genom Suezkanalen var absolut en av färdens höjdpunkter och vi klarade oss inte helt utan spänningsmoment. Redan tidigt jobbade vi febrilt med att få alla byråkratiska pusselbitar på plats inom utsatt tid. Oron var inte helt omotiverad. Kanalens lotsar meddelade oss nämligen att vi inte fanns med på konvojlistan, trots att vi skött ankomstrapportering enligt alla direktiv. Sålunda fick vi en reservplats i konvojen. Orsaken förblev oklar, men resan fick fortsätta. Det är huvudsaken. ATT HÄMTA HEM Viking Glory är en utmanande och unik uppgift för Lindroos och hans 40 man starka besättning. Tiden har ägnats åt att utforska det nya fartyget dess avancerade teknologi. – Glory reagerar så känsligt på kommandon, att det stundom känns som att den kan läsa tankar. Vi gör finjusteringar och lär oss av varandra. Jag vill påstå att vi bara på ett par veckor har lämnat barnaskorna. Den största överraskningen för mig under denna resa har varit att fartygets nya teknik har fungerat närmast felfritt. VIKING GLORY anländer till Åbo i början av februari. Hon inleder sin trafik från Åbo via Åland till Stockholm den 1 mars. – Vår resa har förlöpt enligt plan och vädrets makter har också varit gynnsamma – fram tills nu har Viking Glorys gungning huvudsakligen känts som en lätt vaggning. Teamkänslan och stämningen ombord på fartyget är helt fantastisk! Vi ser alla ändå fram emot att komma hem och ha Åbo i horisonten för första gången, säger Ulf Lindroos. ÅU DEBATT & NYHETER LÖRDAG 22 JANUARI 2022 12 Motion och idrott eller lägenheter åt bostadsplacerare? ÅBO. På måndagen skall Åbo fullmäktige fatta beslut om detaljplansändringen kring Barkplan som skall möjliggöra höghusbyggande omkring den nuvarande idrottsplanen, hus som skulle minska på idrottsplanens storlek. Dessutom omöjliggör byggandet användningen av planen under minst de två år som byggnadsarbetena pågår. Visst planerar man också att renovera den nuvarande planen men planändringens huvudsakliga orsak är alltså att möjliggöra bostadsbyggande på en rätt attraktiv och central plats. Att de kommande byggen leder till olika problem har påtalats redan under en längre tid, vid otaliga forum och tillfällen men tyvärr utan resultat. Varför är denna plan enligt mig så problematisk? Jo av flera orsaker. Under dagtid används Barkplan av centrumskolornas närmare 2000 barn och unga. Barkplan är det enda ordentliga utrymme där centrumskolorna kan erbjuda läroplansmässig gymnastikundervisning, både vinteroch sommartid. Vart skall man ta vägen då det bli lapp på luckan vid Barkplan? Skall man trängas i Kuppis med alla andra skolor? Dessutom ligger Kuppis en bit bort så en stor del av lektionstiden går åt att förflytta sig dit. Visst är gång en bra motionsform men att gå till och från Kuppis tar en stor del av den tid som är reserverad för undervisningen. Staden förslår i och för sig att renovera Mannerheimparken så att den kunde fungera som en idrottsplan för skolorna. Det är dock ingen lösning. Den historiskt skyddade parkmiljön lämpar sig bäst för lek och stoj för de yngre eleverna medan den absolut inte fyller kraven på ett utrymme för gymnastikundervisning. Spara de renoveringspengarna och sätt dom på något bättre inom idrott och motion i stället. Att alla eleverna tar sig till Paavo Nurmi hjälper inte. Idrottsparken används flitigt redan nu så där finns inte lediga, lämpliga eller tillräckliga utrymmen för skolornas läroplansmässiga undervisning. Det är självklart inte bara skolelever som berörs. Kvällstid fungerar Barkplan som en viktig anläggning både för enskilda motionärer och för flera föreningar, under både sommaren och vintern. Att under byggnadsåren koncentrera all idrottsverksamhet till Kuppis skapar inte mer möjligheter, snarare sämre möjligheter. När Barkplan till slut öppnar på nytt, betydligt förminskad, får vi inte samma goda möjligheter för motion som tidigare. I stället för att försämra verksamhetsförutsättningarna borde de förbättras! Tyvärr går detta förslag i linje med flera tidigare beslut. Tomtmark som inte inbringar ekonomisk vinst, som just t.ex. idrottsanläggningar, är inte lika intressanta för stadsplaneringen som tomtmark på vilken man kan bygga ytterligare höghus, med små lägenheter för ivriga bostadsplacerare. Sedan frågar jag mig hur ändamålsenligt och attraktiv det är med en stor idrottsanläggning bara några meter från bostadshusen. Under veckan har man kunnat läsa i Turun Sanomat om hur en ny hockeyrink ställt till med problem i Lundo då ljudet från puckar och spel stört boende i de närliggande husen. För att lösa detta fattade man beslut om att lamporna vid planen släcks klockan 21. Detta för att invånarna inte skall störas av ljudet från planen och de puckar som flyger i rinken. Kommer vi att ha samma framför oss i Åbo? Kommer invånarna i de kommande husen att kräva begränsningar på användningen och en tyst plan så att den inte stör deras tillvaro? Det måste garanteras att ifall planen går vidare och husen byggs att också idrotten och motionen får fortsätta som förut utan konstgjorde begräsningar på användningen. Fullmäktige bör enligt mig inte godkänna planändringen innan det gjorts nya planer på hur man erbjuder ersättande, ändamålsenliga och fungerande utrymmen och lösningar för skolidrotten. Förhoppningsvis kommer fler än jag att rösta emot förslaget på måndagens möte. Nicke Wulff Fullmäktigeledamot, SFP Din röst på söndag hörs också i framtiden VAL. Det fullmäktige som väljs på söndag kommer att ha en avgörande roll för utformningen av framtidens socialoch hälsovård samt räddningsväsendet i hela Egentliga Finland. De fullmäktigemedlemmar som väljs in drar upp verksamhetens riktlinjer samt beslutar om servicestrukturen och budgeten. Den lag som riksdagen godkände på sommaren ger ramar för verksamheten men det är beslutsfattarna i välfärdsområdet som förverkligar lagen. Därför finns en historisk möjlighet att påverka i det första välfärdsområdesvalet nu på söndag genom att rösta på den beslutsfattare du vill ska vara med när reformen förverkligas här hos oss. För SFP i Åbo är det viktigt att vården fortsättningsvis finns nära dig fastän administrationen förändras. Vi vill jobba för en fungerande tvåspråkighet inom välfärdsområdet. Alla ska få vård och omsorg av god kvalitet oberoende av ens inkomster eller var i landskapet man bor. Vi ser hoppfullt fram emot valet på söndag och vi behöver ditt förtroende för någon av våra kandidater för att kunna verka för en god vård på ditt modersmål i Åbo och i hela regionen. SFP i Åbo Glorykaptenen om Suezkanalen: Vi klarade oss inte utan spänningsmoment » » Byråkratin var nära att stoppa Viking Lines nybygges färd mot Åbo. I SUEZKANALEN. Bilden är tagen från Viking Glory. I går var hon i Medelhavet. VIKING LINE VIKING LINE ULF LINDROOS. Befälhavare på Viking Glory.
• ÅU ÅBO NYHETER 13 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 ÅA-jurister kan specialisera sig i mänskliga rättigheter Fanny Jonasson är en av de första som kommer att få gå det nya magisterprogrammet i juridik som inleds höstterminen 2023 vid Åbo Akademi. – Det är en stor lättnad, säger Jonasson som nu studerar till rättsnotarie på kandidatnivå. Tack vare regeringens beslut att ge Åbo Akademi rätt att utbilda även magistrar i juridik behöver Jonasson inte längre fundera vart hon ska söka vidare efter kandidatexamen. Nu behöver hon inte heller stressa över att uppfylla antagningskraven till Turun Yliopisto eller Helsingfors universitet, dit rättsnotarier från Åbo Akademi har kunnat söka vidare för att avlägga en magisterexamen. – Jag upplevde att redan när studierna inleddes måste jag i tankarna vara på väg till nästa plats. Jonasson är ordförande för ämnesföreningen Stadga och gläds över att kunna bevara studiegemenskapen och föreningsengagemanget. MARKKU SUKSI, professor i offentlig rätt, säger att drivkraften bakom den utdragna kampen om att få utbilda juris magistrar varit att åtgärda problemen för studerande när de inte kunnat studera vidare på magisternivå vid Åbo Akademi. Glädjen var alltså stor både bland studerande och bland personalen när forskningsoch kulturminister Antti Kurvinen (C) på torsdagen förra veckan meddelade att Åbo Akademi är en av de universitet som beviljas utvidgad utbildningsrätt. DET FINNS MÅNGA frågor som ännu är öppna, men Suksi betonar att de inte börjar från noll i och med att de redan har ett kandidatprogram i juridik. Dessutom har Åbo Akademi redan nu tre juridikämnen på magisternivå: privaträtt, offentlig rätt och folkrätt. De ingår nu som en del av samhällsvetenskaperna och studerande har blivit politices magistrar. Planen är att dessa ämnen ska flytta till juridikutbildningen. – Inom den nya utbildningen kommer man inte att läsa huvudämnen som hittills. Men vi har tänkt erbjuda två specialiseringar: vårt flaggskepp mänskliga rättigheter som går på engelska och utrikeshandelsrätt och kommersiell juridik. Men man kan ta en juris magister utan specialisering, säger Suksi. Nu kan man välja de rättsvetenskapliga ämnena, till exempel folkrätt, som huvudämne när man sökt in till samhällsvetenskaperna. Hur det blir i fortsättningen är ännu oklart. EN ÖPPEN FRÅGA är vilka som kommer att få börja studera på det nya magisterprogrammet. – Vi måste identifiera de kategorier av personer som kan behöva övergångsbestämmelser, t.ex. rättsnotarier som utexaminerats redan tidigare eller som kommer att utexamineras under mellantiden. En beredning gällande den här frågan börjar nu, säger Suksi. Tidigare i veckan hade han möte med Turun Yliopisto om samarbetet mellan universiteten, vilket går under namnet ”Turku Law School”. Suksi tror att samarbetet kommer att fördjupas ytterligare. UNDERVISNINGSOCH kulturministeriet meddelade i samband med beviljandet av nya utbildningsrätter inte beviljar någon tilläggsfinansiering. Det har lett till viss oro om det är någon annan utbildning som får stryka på foten. Marko Joas, dekan vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, säger att det inte är ett nollsummespel. – Det är examina som genererar undervisningsrelaterad finansiering. Det kommer att ta en liten stund innan utbildningen blir bärkraftig. Men vi talar om en tvåårig magisterutbildning så ganska snabbt kommer vi att utexaminera de första magistrarna och få statlig finansiering den vägen. Det finns inga planer på att skära i någon annan utbildning på grund av det nya magisterprogrammet. VID HELSINGFORS universitet har man under hela processen varit kritiska till att Åbo Akademi skulle börja utbilda juris magistrar. Helsingfors universitet är för tillfället det enda universitetet i Finland som utbildar svenska jurister, med en enhet i Helsingfors och en i Vasa. Det har bland annat uttryckts oro för att det inte finns tillräckligt många svenskspråkiga universitetslärare i juridik för att räcka till för tre orter. Joas ser inte det här som en stor risk. – Vi behöver visserligen utöka personalstyrkan med ett urval nyckelbefattningar men vi har ju redan undervisande personal i och med rättsnotarieutbildningen. Han betonar att Åbo Akademi också fick rätt att utbilda juris doktorer, vilket bidrar till att det kommer att finnas flera med kompetens att undervisa i juridik på svenska i framtiden. MEN TOM BÖHLING, prorektor vid Helsingfors Universitet, lyfter fram att det finns ett stort behov av jurister både inom den privata och inom den offentliga sektorn. – Juridik hör därför till de ämnen där en akademisk karriär kan te sig mindre lockande. Vi såg brist på undervisningspersonal som en risk, men nu är beslutet redan fattat och jag hoppas att våra farhågor inte besannas. Han tillägger att det ändå var bra att Vasa Universitet inte beviljades rätt att utbilda jurister. – Då skulle vi ha behövt fundera två gånger om det är värt för oss att ha en utlokaliserad tvåspråkig juristutbildning i samma stad, säger Böhling. Helsingfors universitet har tidigare målat upp en hotbild om att de kvotplatser de nu har för svenskspråkiga juriststuderande kan vara hotade om universitetet förlorar sin ensamrätt att utbilda svenskspråkiga jurister. Böhling konstaterar ändå nu att det är oklart hur det blir. – Det är en helt ny situation och frågan kommer att utredas. Emma Strömberg nyheter@aumedia.fi Detta har hänt •? I juli 2020 avslog Undervisningsoch kulturministeriet Åbo Akademis ansökan om att få utbilda magistrar i juridik. •? Hösten 2021 skickade Åbo Akademi en ny ansökan till ministeriet. •? Förra veckan beviljades ansökan. •? Åbo Akademi får ta in 25 studerande per år på det nya magisterprogrammet. •? Hittills har Åbo Akademis rättsnotarieutbildning varit den enda högskoleutbildningen i Finland som slutar med kandidatexamen. » » Mycket är ännu oklart inför den nya magisterutbildningen i juridik vid Åbo Akademi. Men två specialiseringar ska erbjudas. Vi börjar inte från tomt bord, säger professor Markku Suksi. BLIVANDE JURIST. Fanny Jonasson studerar andra året till rättsnotarie. Hon är glad över att inte bli uppryckt från studiesammanhanget efter bara tre år. Här i Domvillan vid Domkyrkoparken håller rättsnotariestuderandena till. EMMA STRÖMBERG MARKKU SUKSI. EMMA STRÖMBERG MARKO JOAS. ARKIV/STEFAN HOLMSTRÖM
• ÅU NYHETER UTÖ LÖRDAG 22 JANUARI 2022 14 Forststyrelsen vill ha bort rävarna på Utö och Jurmo Mårdhundar och minkar är främmande arter som stör det finländska djurriket. Men också inhemska arter kan störa. Ett exempel är på vissa håll räven. På Utö och Jurmo vill Forstsyrelsen få bort öarnas rävkolonier och nyligen utfördes en rävjakt på Utö. Orsaken till att rävarna måste bort är att de har en förödande inverkan på öarnas unika fågelbestånd. – Räven utrotar vissa markhäckande fåglar. Det går inte att ha både rävar och markhäckande fåglar på de här öarna. Vi måste välja, säger naturskyddschef Pekka Heikkilä vid Forststyrelsen. FÖRUTOM EJDERN finns det utrotningshotade fågelarter som vadarna rödbena och roskarl på Utö och Jurmo. – De här arterna är sådana som vi måste värna om och med rävar på ön klarar de sig inte, säger Heikkilä. Någon vetenskaplig forskning finns inte som stöd för beslutet att utrota rävarna på Utö och Jurmo. Men man vet från andra holmar där minkar och mårdhundar jagats att fåglarnas häckning genast blivit mer framgångsrik då rovdjuren inte längre stört. I PRAKTIKEN är det föreningen Skärgårdsnaturens skötseloch skyddsförening som organiserar och utför jakten som påbörjades förra veckan. Enligt Tommy Arfman lyckades jakten på Utö bra och man fick bort ett rävrevir. Om man får in rävobservationer på Jurmo kommer man att jaga Jurmorävarna i februari eller mars. Frågan om räven i yttre skärgården väcker dessvärre starka känslor. På Utös anslagstavla i sociala medier får rävjakten inte bara applåder bland de fastbosatta på ön (se artikel intill). Både jakten i sig och hur jakten i praktiken utfördes kritiseras. ARFMAN KÄNNER till kritiken och vet att en del invånare upprördes av jakten. Enligt honom sköttes jakten ändå enligt gällande lagar och direktiv. Bland annat användandet av hundar har kritiserats, men Arfman säger så här: – Att jaga med hund på dagen är det säkraste sättet att utföra arbetet tryggt och effektivt. Hundarna förmedlar också information om var predatorerna finns. Jakten utfördes i samarbete med det lokala jaktlaget och lokala jägare. Försvarsmakten hade gett jägarna tillåtelse att röra sig på militärområdet. – Det gick bra men tog tid. Det finns en hel del stenrösen på Utö där rävarna kommer åt att gömma sig. FRÅN Forststyrelsens sida säger Pekka Heikkilä att han förstår att rävjakten upprör men att man måste välja. – I det här fallet måste man bara konstatera att rävens inverkan på fågelbeståndet är sådan att vi måste ingripa. Tyvärr går det inte att bevara både räven och fåglarna. På Utö och Jurmo är skyddet av fåglarna viktigare. Men jag förstår nog kritiken då räven är ett av Finlands naturligt förekommande djur. Jakten på Utö avslutades med att man också granskade närbelägna öar och höll ögonen öppna för minkar och mårdhundar. – Men vi påträffade inga minkar eller mårdhundar, bara en eller två uttrar och de fick förstås vara kvar, säger Arfman. Monica Forssell 040-860 3961 monica.forssell@aumedia.fi Det går inte att ha både rävar och markhäckande fåglar på de här öarna. Vi måste välja. Pekka Heikkilä » » Rävarna stör öarnas unika fågelbestånd. Både rävar och fåglar går inte, säger naturskyddsexpert. RÄVEN STÖR FÅGLARNA. Forststyrelsen har fattat beslut om att jaga de rävar som bor på Utö och Jurmo. Rävarna gör helt enkelt för stor skada på öarnas fågelbestånd. PIXABAY JÄGARE. Tommy Arfman från Skärgårdsnaturens skötseloch skyddsförening koordinerade rävjakten på Utö. Helt enligt rådande lagar och direktiv, säger Arfman.
• ÅU ÅBO NYHETER 15 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 Vinn ett presentkort på 150 € i vår läsarundersökning! Delta nu: bit.ly/vinnettpresentkort Förbannade Utöbor: Rävjakten gick helt överstyr Hur rävjakten på Utö nyligen sköttes får hård kritik. Utöbon Disa Öhman skräder inte på orden då hon berättar hur jakten såg ut ur invånarnas synvinkel. – Det kom jägare hit till den här lilla holmen med tre stora bilar och åtta hundar och de var här från måndagseftermiddagen till söndagsförmiddagen. Invånarna fick ta del av en karta med utmärkta områden för jakten, men trots att Utöborna bad om klockslag för när jakten skulle gå av stapeln fick de inga. – Vi kunde under hela veckan inte röra oss någonstans för vi visste ju inte var de skulle jaga under vilka tider. Det fanns inte heller några skyltar, säger Öhman. ENLIGT FLERA Utöbors åsikt var jakten överdimensionerad och sättet som jakten utfördes på var det som gjorde att det väcktes ett kraftigt motstånd mot den. – Man kommer hit och ställer till med rävjakt på den här lilla holmen, suckar Öhman som är noga med att poängtera att jakt i sig inte är ett problem. – Jag har absolut ingenting emot jakt över lag, säger Öhman. ENLIGT ÖHMAN förekommer det olika uppgifter om hur många rävar det egentligen finns på Utö. En del säger femton, andra säger sex. Utörävarna har enligt Öhman varit nästan tama och deras sällskap har åtminstone av en del Utöbor varit uppskattat. – Folk har tyckt att det är jätteskojigt med rävarna, säger Öhman. Att rävarna kan utgöra ett hot mot fågelbeståndet på ön har Öhman ändå en viss förståelse för och hon har inget emot att man ser till att rävarna inte blir alltför många på ön. – Jag håller nog med om att man kan minska lite på antalet rävar, säger Öhman. Men man måste väl inte ta bort alla? Några rovdjur har vi nog rum för på ön. Monica Forssell » » Rävjakten på Utö föll inte i god jord och både Forststyrelsen och jägarna får kritik. MONICA FORSSELL Men man måste väl inte ta bort alla? Några rovdjur har vi nog rum för på ön. Disa Öhman UTÖ. De råder olika uppfattningar om hur många rävar det finns, eller fanns, på Utö. Femton säger en del och sex säger andra. Fick inte riva församlingscenter – bygger om i?stället När Åbo stad vägrar ge rivningstillstånd måste man tänka om. Den slutsatsen drog Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet om Hirvensalo församlingscenter. Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt på onsdagen att man i stället tittar på möjligheten att bygga om byggnaden, som ritades på sextiotalet av arkitekt Pekka Pitkänen. Den stora kyrksalen skulle bevaras men i övrigt byggs allt om. Det här betyder att samfälligheten också återkallar den rivningsansökan som har sänts till Åbo stad. HIRVENSALO församlingscenter är i väldigt dåligt skick. I flera år planerade samfälligheten att reparera och utvidga. I slutet av 2019 fick man sedan en skadekarta och avslöjade hur allvarliga inneluftproblemen var. Den så kallade renoveringsprocenten för Hirvensalo församlingscenter beräknades vara 97. Det betydde att det hade varit nödvändigt att riva allt annat utom två–tre inre tegelväggar. Efter förhandlingar med Åbo museicentral och representanter från planläggningen och byggnadsövervakningen går samfälligheten nu in för att bevara en del av centret. LPR-ARKKITEHDIT har skissat upp hur det kunde se ut på platsen i framtiden. En ny detaljplan kunde eventuellt göra det möjligt att också bygga bostäder på tomtens nedre del. Investeringen, om den blir av, beräknas i sin helhet kosta 8 miljoner euro och vara klar efter två år. Hirvensalo församlingscenter är en av två ödebyggnader som Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet har velat göra sig av med. I fjol löstes det ena fallet, då Åbo stad godkände en detaljplan som gör det möjligt att riva församlingscentret i Pallivaha, också det ritat av Pekka Pitkänen. Stefan Holmström stefan.holmstrom@aumedia.fi » » Det enda som kan räddas är kyrksalen, anser samfälligheten. HIRVENSALO. Kyrksalen på fotot till vänster och längst till vänster på visionsbilden, är det enda som skulle sparas av den gamla fastighetshelheten. STEFAN HOLMSTRÖM LPR-ARKKITEHDIT
• ÅU KULTUR LÖRDAG 22 JANUARI 2022 16 Rakryggad, röd och arg – en levande kvinnobiografi BOKEN. Vilken är socialismens rätta färg? Ska den vara brandröd som en vägvisare, blodröd som ett offer, brunskiftande som en kompromiss eller mörkröd på gränsen till svart? I Anna Lindholms ”Den rätta färgen. En biografi om socialisten Anna Wiik” framträder socialismens många nyanser i Finland under 1900-talets första hälft. Anna Wiik (f. Forsström 1891, d. 1964) var en person för vilken rätt var rätt och rött var rött. Detta gör andra skiftningar sällsamt tydliga och banar en belysande väg genom landets mest dramatiska årtionden. LINDHOLMS INTRESSE för Anna Wiik väcktes redan i hennes förra bok ”Projekt Ines”. Där skrev hon om fem kvinnor i inbördeskrigets Finland, varav Anna var en. När boken var klar var Lindholm långt ifrån färdig med henne. I historieskrivningen råder ofta tystnad kring röda kvinnor. Men Anna Wiik var inte tyst, och hon lämnade dessutom efter sig ett digert material. Lindholm plöjer igenom 20 arkivlådor med brev, artiklar, dagböcker, avlyssnade telefonsamtal, fotografier, listor och protokoll. Hon visar att historieskrivning handlar om att gräva och fråga, leta och lyssna, ropa och få svar. HEMIFRÅN HADE Anna inget politiskt arv att förvalta. Det var storstrejken 1905 som väckte hennes intresse för socialismen. Redan som tonåring anslöt hon sig till socialdemokraterna och blev snabbt verksam på många håll inom partiet. Hon ingick bl.a. i kvinnogruppen, engagerade sig i bildningsarbetet och satt i ungdomsgruppernas centralkommitté. Partiet blir hennes grogrund både som socialist och människa. Det är här hon knyter sina viktigaste vänskapsband, förkovrar sig och arbetar för det hon tror på. Det är också i partiet hon träffar Karl Harald Wiik som ska bli hennes man och på många sätt hennes öde. I efterdyningarna av inbördeskriget ligger hennes politiska engagemang henne i fatet. Hon döms till fyra års tukthus för högförräderi, men blir tack vare vänners lobbande villkorligt frigiven efter några månader. Fängelsestraffet avtjänar hon med högburet huvud och fördjupad politisk övertygelse. ANNAS SOCIALISM är internationell och pacifistisk och utgår från arbetarna. Bäst trivs hon ute på fältet, nära medlemmarna i bygderna. Hon är principfast, kunnig, karismatisk, rättfram och flitig. Ändå avancerar hon inte till några tunga poster inom partiet. Maken, som framstår som en betydligt blekare person än hon, blir däremot partisekreterare och minister. Vad det beror på är en av frågorna Lindholm vrider och vänder på i boken. Handlar det om ointresse för den sidan av det politiska arbetet? Är det makens oförmåga att se och bejaka sin frus hunger och kompetens? Är det hennes egen osäkerhet? Eller den rådande genusordningen? I maken har hon en politisk själsfrände. De delar samma syn på socialismen. Men där han är lugn, pragmatisk och jordnära, är hon eldig, dömande och andligt törstande. Till lust och leda månar han om hennes fysiska hälsa, men hennes filosofiskt sökande sida tycks han döv för. I journalisten Atos Virtanen finner hon gehör för den dimensionen av sin person. Virtanen blir en viktig vän, men likt många av Annas viktiga vänner kommer han att svika henne. ANDRA VÄRLDSKRIGET rör om i det röda och får mången socialdemokrat att skifta i brunt och blicka mot Tyskland. När K. H. Wiik tillsammans med några andra partimedlemmar motsätter sig fortsättningskriget och tanken på ett Storfinland utesluts de ur partiet och fängslas. Det är ingen vacker bild av vårt lands historia som framträder här. Brott uppfinns för domar som fälls långt innan både häktning och rättegång. Oliktänkare förpassas till fängelser och fångläger, avkrävs löften om omvändelse och tystnad eller rentav sina liv. Karl Haralds fängelsevistelse blir lång och nedbrytande, både för honom på insidan och Anna på utsidan. De har dessutom blivit utsparkade ur det parti de ägnat sina liv och förlorat merparten av sina vänner och sitt sammanhang. Ändå viker de sig inte. ANNAS MORALISKA kompass, hennes mod att hålla fast vid den variant av socialismen hon tror på och hennes klarsyn i förhållande till till exempel nazismen är imponerande. Med facit i hand framstår hon som en rakryggad hjälte bland alla kappvändare kriget uppenbarade. Men i Lindholms porträtt ryms fler fasetter. Här finns besvikelsen som får växa sig till ilska, principfastheten som stänger dörrar och övertygelsen som blir större än människorna. Berättelsen om Anna Wiik blottlägger rättfärdighetens pris. Det som rentav kunde vara ditt eller din älskades liv. Det priset tycks Anna ha varit helt inställd på att betala för sin övertygelse. Hennes goda vänner i Österbotten var det inte, utan förnekade sitt samröre med hennes make för att rädda sitt eget skinn. I Annas ögon var det oförlåtligt, liksom Väinö Tanners politiska rävspel och Atos Virtanens raljerande över K. H. Wiiks linje när den inte var opportun. Anna valde genomgående ilskan framför möjligheterna till försoning och dog sviken, ensam och arg. Hennes säregna hantering av prövningarna prövar läsaren. Man frågar sig vem man hade blivit i hennes ställe? DET ÄR EN lärorik fröjd att få följa Lindholms väg genom arkivlådorna. Hon hittar vinklar och vågländer där historien pulserar. Hon har öra för tonfall och tystnader, blick för detaljer och sinne för sammanhang. Utan att någonsin skriva över sin namne, skriver hon in glimtar av sig själv och sin forskningsprocess. Såväl berättartekniskt som intellektuellt förvaltar hon skickligt forskningsresans spänningselement. Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Med facit i hand framstår Anna Wiik som en rakryggad hjälte bland alla kappvändare kriget uppenbarade. Men i Lindholms porträtt ryms fler fasetter. Här finns besvikelsen som får växa sig till ilska, principfastheten som stänger dörrar och övertygelsen som blir större än människorna. Den rätta färgen. En biografi om socialisten Anna Wiik •? av Anna Lindholm •? Omslag och grafisk form: Emma Strömberg •? Schildts & Söderströms, 2021 •? 368 s. LYHÖRD UTTOLKARE. Anna Lindholm kan konsten att gräva fram kvinnoöden ur arkiven. HELEN KORPAK NYANSER AV RÖTT. Porträttet av Anna Wiik blottlägger socialismens skiftningar.
• ÅU KULTUR 17 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 Vet du något som vi inte vet? ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. ? 050 470 1530 Skriv, skriv, skriv! Tävlingstiden är 15.1 – 15.4.2022 kl. 24 Tävlingen, som gäller dikter, är öppen för dig som vid tävlingstidens utgång fyllt 30 år. Läs hela tävlingsinstruktionen på www.sfv.fi/solveig SOLVEIG VON SCHOULTZTÄVLINGEN 2022 Färggrant då Anu Tuomi ställer ut konst i WAM Anu Tuomis utställning ”Vibrerande färger” på Wäinö Aaltonens museum i Åbo är en retrospektiv översikt över Tuomis långa konstnärsbana och mångsidiga produktion. Tuomi (f. 1950) har arbetat som konstnär och som påverkare inom konstbranschen under olika årtionden och är fortfarande aktiv som konstnär. I utställningen visas konstverk från en lång och färggrann karriär samt helt ny konst. TUOMI VÄXTE upp i ett arbetarhem och blev färdig konstnär under det debattglada 1970-talet. Då fick Tuomis konst stilmässiga intryck av socialrealismen. Under 1980-talet övergick Tuomi till att avbilda fenomen i naturen. Tuomi har alltid beskrivits som kolorist. Under 1990och 2000-talet har Tuomis konst blivit allt mer abstrakt. Utgångspunkten har ofta varit att upptäcka färger. På 2010-talet började konstnären använda sig av akrylmålning i sin konst och i allt högre grad även textilier, mattrasor och trådar. TUOMI HAR arbetat som lärare vid Åbo ritskola och senare som överlärare i bildkonst vid Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola. Dessutom har hon varit mycket aktiv inom konstfältet i Åbo som medlem och påverkare i Arte r.f. Hon har också varit med och grundat Artes gallerier Joe’s och Titanik. I WAM:s huvudsalar visas samtidigt Pekka och Teija Isorättyäs utställning ”Döda själar”. Utställningarna är öppna 28.1–8.5. ÅU » » Tuomi har arbetat som konstnär och påverkare i årtionden. PRESSBILD ANU TUOMI. Anu Tuomi har flera årtionden av konstnärsskap bakom sig. PRESSBILD Omar Victor Diop ställer ut på Åbo konstmuseum Omar Victor Diop ställer ut sin konst på Åbo konstmuseum. Diop, född 1980, är en senegalesisk samtidskonstnär, vars fotografier fångar samtida afrikanska teman, ofta med fokus på omstöpning av historien, representationer av diasporiska erfarenheter och svart motstånd i ett globalt perspektiv. I sin produktion förenar Diop fotokonst, bildkonst, mode, design och porträttfotografi. Hans viktigaste verktyg är det konstnärliga självporträttet, som han använder för att lyfta fram komplexa frågor om representationspolitik, gestaltning av gemenskap och självskapande. Karakteristiskt för Diops produktion är ett omsorgsfullt iscensatt, dramatiskt bildgalleri, där konstnären själv är både protagonist och interlokutör. UTSTÄLLNINGEN presenterar för första gången Diops mest framstående projekt: ”Allegoria, Diaspora och Liberty”, som visas tillsammans med ”Windrush”, ett beställningsverk av Autograph som inte har ställts ut tidigare. Utställningen på Åbo konstmuseum har genomförts och producerats i samarbete med Autograph, London och Galerie Magnina, Paris. Den baserar sig på en utställning som hölls år 2018 i Autograph, London, och kuraterades av Renée Mussai och Mark Sealy. Den vandringsutställning som nu visas har sammanställts av Renée Mussai, och den nya publikationen Omar Victor Diop (5 Continents Editions, 2021) ger belysande bakgrundsuppgifter. Utställningen är öppen 28.1– 22.5. ÅU » » Den senegalesiske samtidskonstnären använder ofta självporträtt för att lyfta fram komplexa frågor. SAMTIDA KONSTNÄR. Åbo konstmuseum ställer ut Omar Victor Diops konst. PRESSBILD Teknologi och natur i ”Döda själar” I utställningen ”Döda själar” visas Pekka och Teija Isorättyäs produktion. Utställningen omfattar såväl konstnärsparets nya produktion som äldre konstverk, som konstnärerna har omarbetat inför den här utställningen. Paret Isorättyä är framförallt känt för sina mekaniska skulpturer, robotar och installationer som både poetiskt men också sarkastiskt leende och lekande behandlar människans förhållande till teknologin och naturen. Paret Isorättyä använder ofta återvinningsmaterial och kombinerar dem med ny teknologi. Pekka och Teija Isorättyä (båda födda 1980), som ursprungligen kommer från Torneå, är internationellt kända och erkända konstnärer. De har haft utställningar bland annat i Mexiko, USA och Japan. Paret har fått Lapplands konstpris och William Thuring-priset. 2017 var de nominerade till Ars Fennica-priset. De har fått publikpriser för utställningen Ars Fennica 2017 på Kiasma samt för utställningarna Nord Art i Tyskland åren 2010 och 2011. NATUR OCH TEKNIK. Pekka och Teija Isorättyäs produktion visas också på WAM om en vecka. PRESSBILD
• ÅU KRYSS LÖRDAG 22 JANUARI 2022 18 © B u ll s1 3 8 7 © Bulls1385 St or kr ys s 1 »» Bö r va ra fra m m e se na st on sd ag de n 2 fe br ua ri 20 22 M är k ku ve rt “S to rk ry ss 3” St or kr ys s 3 N A M N A D R ES S RÄTT LÖSNING till veckans storkryss presenteras om två veckor. Lösningen till Storkryss 1 ses till höger. VINNARNA I Storkryss 1 drogs igår: Terttu Pettersson, Åbo och Roland Abrahamsson, Björkboda. 100 svar sändes in. SÄND IN din lösning på storkryss 3 så att vi har den hos oss senast onsdagen den 2.2. Vi drar två vinnare som får priser. MÄRK KUVERTET ”Storkryss 3” Kom ihåg att skriva namn och adress tydligt på kupongen! ADRESSEN ÄR: Åbo Underrättelser Kristinegatan 9 20100 Åbo Du kan även skanna in korsordet och skicka det till e-postadressen pren@aumedia.fi med rubriken ”Storkryss 3”
• ÅU 19 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. 198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. Vad var likt och vad var olikt? Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 90 år gamla.
• ÅU ANNONSER & NYHETER LÖRDAG 22 JANUARI 2022 20 Vet du något som vi inte vet? ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. ? 050 470 1530 MEDELSVÅRT SVÅRT SUPERSVÅRT DÖDA UTHYRES En liten stuga på ca 70 m² på Kimitoön. Pieni mökki noin 70 m² Kemiönsaarella. ? 0400-539 399. STIPENDIER Prostinnan Hedvig Sophia Palmbergs stipendium på 1500 euro för studier i teologi kan sökas senast 20.2.2022. Ansökan jämte studieregisterutdrag och närvarointyg sändes till Prostinnan Hedvig Sophia Palmbergs Testamentsfond, Fiskars Museum, Åkerraden 26, 10470 FISKARS. Vid Åbo hovrätt utlyses tjänsten som hovrättspresident (D 22). Tjänsten blir ledig 1.9.2022. Hovrättspresidenten är chefsdomare. Tjänsten som chefsdomare är en domartjänst för viss tid, där chefsdomaren utnämns för sju år i sänder. Chefsdomaren sörjer för domstolens funktionsförmåga och dess utveckling. Chefsdomaren ställer resultatmål för domstolen och ser till att dessa uppfylls. Chefsdomaren ska övervaka att tillämpningen av rättsprinciper och tolkningen av lagen är enhetlig i domstolens avgöranden. Chefsdomaren deltar i rättsskipningen i den mån hens övriga uppgifter medger. Allmänna behörighetskrav och krav om språkkunskaper för tjänsten föreskrivs i domstolslagen (25.8.2016/673). Enligt lagen krävs även ledarförmåga av chefsdomaren. Hovrättens huvudsakliga uppgift är att vara fullföljdsdomstol, dvs. att handlägga besvär och klagomål över avgöranden av de tingsrätter som hör till hovrättens domkrets. Åbo hovrätts domkrets omfattar tingsrätterna i Birkaland och Egentliga Finland, Egentliga Tavastland och Åland. Vid Åbo hovrätt arbetar ca 100 personer och till hovrätten inkommer årligen ca 2 000 mål och ärenden. Ansökan ska lämnas till Domstolsverket senast 17.2.2022 innan ämbetsverket stänger för dagen. Domstolsverkets postadress är PB 100, 00085 Domstolsverket och besöksadressen är Silkesfabriksvägen 5 C, 01300 Vanda. Tjänsten kan även sökas genom webbplatsen valtiolle.fi, söknyckel ID 25-30-2022. Ytterligare information ger högsta domstolens kanslichef Wilhelm Norrman, tfn 02 9564 0110. LEDIGA TJÄNSTER JURIDISKA BYRÅER VH Bertil Zetter Tavastg. 28, 20700 Åbo ? 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo ? (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 10 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 9–16.30 och lö enl. överensk. Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Tel. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Tel. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst Ett varmt tack till Er som på olika sätt har hedrat minnet av vår kära Clary-Ann Still och tagit del i vår djupa sorg. Clary-Anns anhöriga Folkhälsans förbund följer myndigheternas rekommendationer och vi startar våra träffar och gruppverksamheter i hela Åboland tidigast 8.2.2022. Vi erbjuder på distans följande: Lättmotion via Zoom på onsdagar kl. 12.30–13.15. Instruktör: Fysioterapeut Arthur Bergman. Balansövningar via Zoom på torsdagar kl. 10–10.45. Instruktör: Fysioterapeut Arthur Bergman. Välkommen med! Anmälningar och frågor till chatrin.kotka@folkhalsan.fi NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Vår kära pappa, min make Sjökapten Ulf Börje Nyström född 8.8.1959 i Korpo död 5.12.2021 i Korpo Stilla så stilla gick solen ner Avslutad är arbetsdagen Hjälpande handen ej räckes mer Strålande ögat ej mer mot oss ler Minnet det ljusa förbliver Den vi saknar mister vi aldrig Solveig Fanny & Axel Gustav, Ilona, Luna & Oliver Hanna Släkt & vänner Avsked tas i närvaro av de allra närmaste. Ett varmt tack för deltagande i sorgen. FOTBOLL. Träningsmatchen mellan ligaklubben FC Inter och Pargas IF som skulle spelas i dag på den uppvärmda konstgräsplanen i Kuppis utan publik har ställts in. Orsaken överraskar knappast någon: corona. Flera spelare i Pargas IF har testat positivt inför matchen och lagets planerade Ålandsresa med träningsmatch mot IFK Mariehamn står nu också i vågskålen. Inter och Piffen ställer in ÅU. Vad vill du läsa mera om i ÅU? Vad vill du eventuellt ha mindre av? Det kan du påverka genom att delta i ÅU:s läsarundersökning. Du fyller i undersökningen på nätet. Den hittas på ÅU:s webbsajt åu.fi. Läsarundersökningen är öppen fram till den 6 februari. Man kan delta i undersökningen anonymt. Bland alla som deltar och vill uppge sitt namn och sin adress lottar vi ut ett presentkort på 150 euro till K-gruppen. Påverka ÅU:s innehåll – delta i läsarundersökning DELTA! ÅU:s läsarundersökning är öppen på åu.fi fram till den 6 februari.
• ÅU SERIER 21 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 960 970 975 975 975 980 985 995 1000 1005 1005 1005 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1030 1030 1030 1030 1035 1035 1035 1035 1040 Kustvädret i går kl 14 temp. wind m/s Molnigheten växlar och det är mest uppehållsväder. I landets östra del samt i västra Lappland är lätt snöfall möjliga. Temperaturen är -5 till -15, i norr är det lokalt kallare. Vinden är svag eller måttlig. -9 -8 -13 -9 -18 -16 -6 -12 -10 -4 -1 -6 -15/ -12/ -12/ -4/ -11/ -11/ -7/ -7/ -12 -8 -10 -1 -10 -7 -5 -4 8 8 3 5 8 8 9 Sön +4 +4 +2 +3 +1 +2 -0 -2 Mån +3 +2 +3 +5 +3 +3 +3 +2 Tis -1 -2 +0 +1 +0 +0 -0 -1 Ons -5 -3 -0 +2 +1 +0 +1 -5 Russarö -2 N 13 Utö -0 N 16 Kumlinge -0 N 12 Åbo +32cm Föglö +26cm Hangö +50cm Amsterdam 7 3 Aten 17 2 Berlin 2 1 Bryssel 5 2 Budapest 1 4 Dublin 6 5 Frankfurt 4 3 Köpenhamn 4 3 Larnaca 15 2 Las Palmas 21 2 Lissabon 15 4 London 4 3 Madrid 10 1 Malaga 16 1 Mallorca 11 3 Moskva -5 7 New York 2 3 Oslo 1 1 Paris 5 3 Prag -1 7 Reykjavik 4 6 Rhodos 16 2 Rom 13 2 S:t Petersburg -1 3 Stockholm -2 4 Tallinn -1 3 Venedig 9 1 Warszawa 2 Wien 2 1 Zürich 1 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen? Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. 02 274 9900 Grundad 1824. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Kontoret stängt för besökare tillsvidare. Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Stefan Holmström, Jean Lindén, Kim Lund, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark.. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas och på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Kundansvarig (Kimitoön) Anna Kevin 050 590 4522 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. 10 dagen före publicering. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Inkl. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Inkl. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Till utlandet tillkommer portokostnader. Åbo 2022. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi
• ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 22 JANUARI 2022 22 9.10 16.16 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.10, ner 16.16, i morgon upp 9.08, ner 16.19. På måndag upp kl 9.05, ner kl 16.21, på tisdag upp kl 9.03, ner kl 16.24. Namnsdagar i dag: Elof, Fridolf, Visa. I morgon: Ingegerd, Ingela, Enni, Eine, Eini. På måndag: Jarl, Senja. På tisdag: Paul, Paavo, Pauli. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR Snart får Pargas en egen partyaffär På lördag den 29 januari öppnar den nya festaffären Juhlakulma på Köpmansgatan 12 i Pargas. Jeanette Törnqvist jobbade tidigare inom vården, men under sin mammaledighet beslöt hon sig för att göra något eget. – Jag tycker om att baka, ordna fester, pynta och inreda. Det är det jag vill jobba med. HON HAR FÅTT mycket hjälp med sin nya butik av stadens företagsutvecklare John Forsman. – Han har hjälpt med allt pappersarbete. Det här är ett stort steg för mig, så det känns pirrigt, men jag tror på det här. Hon vill erbjuda allt för kalaset eller bröllopet med personlig prägel eller fina detaljer för möhippan, svensexan eller företagsfesten från ett och samma ställe. På hyllorna finns djureller molnformade tårtljus, servetter, guldfärgade glas för någon som fyller till exempel 30, svartvita serpentiner, ballonggirlander, speciella tårtdekorationer och så vidare. – Tidigare har Pargasborna varit tvungna att köra till Reso för att kunna köpa en heliumballong. I Juhlakulma kan man köpa en heliumfylld ballong, eller hundra, säger Törnqvist. DEN SOM VILL köpa flera fyllda heliumballonger behöver dock beställa dem i förväg. – Ballonger som ser ut som siffror är en trend och här finns också bokstavsballonger, som du till exempel kan bilda ”Happy Birthday” med. Eller varför inte lyxa till en vanlig lördag med lite guldfärgade tallrikar eller vackra sugrör? föreslår hon. HON SÄGER ATT tiderna har förändrats sedan hon var barn. Då fick man en heliumballong till valborg och på barnkalasen lade man kanske ut pappersserpentiner på bordet. – Nu kanske man vill ge en heliumballong till sitt gudbarn på namnsdagen eller som en Krya på dej-grej. Under coronatiden har människor också satsat mer på till exempel sina barnkalas och ordnat extra fina sådana, då det inte har gått att ordna stora släktträffar, säger hon och visar som exempel en partybox med dinosaurietema. SÅ KALLAD baby shower för en blivande mamma är en grej som också ordnas allt mer i Finland. Törnqvist har konfettikanoner för den som vill avslöja barnets kön på ett festligt sätt. – Jag har också lådor där man kan ha ballonger i någon viss färg, som sedan stiger till taket när man öppnar lådan om man vill överraska någon. Törnqvist tar gärna emot önskemål och har planer på en nätbutik, bara hon kommer igång med butiken i Pargas först. Carina Holm 045 131 9620 carina.holm@aumedia.fi » » Jeanette Törnqvist erbjuder allt för partyt eller kalaset från ett och samma ställe. JUHLAKULMA. Jeannette Törnqvist öppnar ny affär med fest och kalas som tema i Pargas. Lite återstår att fixa innan butiken är klar att öppna den 29 januari. CARINA HOLM TRENDIGA BALLONGER. Ballonger formade som siffror, bokstäver eller något annat är pop. DETALJERNA GÖR FESTEN. Så här kan till exempel en födelsedagstårta dekoreras. »» Egentliga Finlands Minnesförening Närståendecaféträffarna i Kimitoön, Pargas och Åbo är på paus i januari och februari på grund av det rådande coronaläget. Det virtuella närståendecaféet för närstående i Åboland hälsar alla modigt med på virtuella träffar. Nästa virtuella närståendecafé är den 8.2 kl. 10.30–11.30. Anmäl dig till Gerd Hakalax per e-post gerd.hakalax@muistiturku.fi för att få deltagarlänken. Vi använder oss av programmet Teams. Välkommen med! »» Åbo Frimärkssamlareförening Vår verksamhet tycks ha fastnat vid bokstaven omikron... Vi måste alltså ställa in också vårt nästa möte, som skulle ha varit nu på måndag, den 24.1. I väntan på att vi kan gå vidare mot bokstaven pi, stay safe! ÅU finns också på instagram @abounderrattelser
• ÅU 23 LÖRDAG 22 JANUARI 2022 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT ÅBO UNDERRÄTTELSER Åbo Må Knackkorvsås/Sojaknackkorvsås Ti Fiskpinnar/Vegepinnar Ons Grönsakspurésoppa To Nötköttsås med chili/ Vegansk tagine Fre Nudellåda med kyckling/ Linslasagnette S:t Karins Må Broilersås/Quorn-grönsakssås Ti Fisksoppa Ons Skinkfrestelse/ Grönsaksfrestelse To Taco-nötköttsoppa/ Taco-grönsakssoppa Fre Grönsaksbiffar Pargas Må Carbonara skinksås/ Mifu-grönsaksragu Ti Morotsbiffar On Apelsin-chilifisk/ Apelsin-chili tofulåda To Ärtsoppa/Ärtsoppa med soja Fre Lapskojs i Pargas/ Soja-potatismoslåda Kimitoön Må Skinkfrestelse Ti Forell Ons Korvsoppa To Broilersås Fre Kebab Skolmat vk. 4 Vilka ljusglimtar minns du från coronatiden – berätta för ÅU! För två år sedan – den 21 januari år 2020 – nämndes coronaviruset för första gången i ÅU:s spalter. Efter det har mängden av tråkiga, sorgliga och skrämmande nyheter varit överväldigande. MEN DET GODA finns, också i coronans skugga – det vet vi. Nu vill vi höra era berättelser om ljusglimtar och positiva händelser, mitt i allt elände. Har du fått en coronababy? Vågat en förändring i ditt liv? Kommit närmare familjen? Skaffat en ny hobby? Hittat ett nytt favoritrecept? Renoverat sommarstugan? Berätta för oss! Mejla kort om dina erfarenheter och så kontaktar vi dig för en eventuell intervju. Mejladressen är nyheter@aumedia.fi. Vi ser fram emot ett fortsatt gott år 2022 – trots eller tack vare coronan. ÅU » » Trots allt elände vill vi höra om ljusglimtarna – mejla till oss och berätta! ÅST lanserar virtuell rundvandring i teaterhuset Den virtuella rundvandringen berättar med hjälp av bilder och videor om alla avdelningar och utrymmen i teaterhuset. Tittaren får bland annat kika in i syateljén, maskeringsavdelningen och kulissverkstaden. – Vi har drömt om att göra en virtuell presentation av teaterhuset redan länge. Våra guidade rundturer är omåttligt populära och när vi nu under pandemin inte har kunnat ta emot grupper, känns det speciellt angeläget att kunna lansera den virtuella presentationen, som blir tillgänglig för alla, säger Niina Renström, marknadsföringschef på Åbo Svenska Teater. ENLIGT ÅST är det inte många teatrar i Finland som ännu har virtuella presentationer av sina teaterhus och detta är också ägaren det vill säga Stiftelsen för Åbo Akademis första virtuella presentation av en fastighet de äger. – Teaterns satsning på den här produkten är i allra högsta grad en kulturgärning, säger Maria Olin, informatör på teatern. – Finlands äldsta teaterhus är på sätt och vis ett levande museum och en stor bit av teaterhistorien i Finland och ska också därför gärna vara tillgänglig för så många som möjligt. ARBETET MED DEN virtuella presentationen som innehåller tjugotvå 360 graders foton har tagit ca ett år att göra, allt från planering, fotografering, videofilmning, editering, textarbete och sammanställning. Den virtuella rundvandringen finns på ÅST:s webbplats. ÅU » » Åbo Svenska Teater fyllde 183 år i går och firade med att lansera en virtuell presentation av teaterhuset. ÅST. Rundvandringarna brukar vara mycket populära. Nu kan vem som helst delta på nätet. PRESSBILD ARKIV/MONICA SANDBERG GLÄDJE I VARDAGEN. Sällskapsdjur har gett många glädje och tröst under de två långa coronaåren. Vilka har varit dina ljusglimtar? Berätta för ÅU! Vi vill gärna sprida goda berättelser vidare! Datumet för bänkskuddardagen i Kimito ska vara 10 februari, inte 9 februari som det stod i torsdagens tidning. I texten om tidskriften Skärgård nämndes projektet Författarnas Åboland. Bakom det står Åbolands litteraturförening, i samarbete med biblioteken i Pargas och Kimitoön samt Sydkustens landskapsförbund. ÅU rättar
• ÅU LÖRDAG 22 JANUARI 2022 24 Titta nära, se långt. Med hjälp av nyhetsmedier håller du dig informerad om såväl små som stora evenemang: nyheter, människor, miljö, kultur, framgångar inom vetenskap och konst. Nyhetsmedierna följer med dig mobilt eller i pappersform, var du än är. NYA SYNVINKLAR TIDNINGENS LOGO Du känner igen ett pålitligt nyhetsmedium på detta namn