• Du åker väl till jaktvårdsföreningens årsmöte? Jä g ar en SKJUTPROVEN NU I OMA RIISTA 1 l 2019
• 2 l Jägaren 1 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 ( Ratatie 11 ), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 0400 (växel). Skicka djurprover till: Livsmedelsverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_01 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 1/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 25 mars 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
• 77 Innehåll 1 l 2019 5 Ledaren: När vintern vänder mot vår 6 Projektet för frivillig samgång: Etelä-Soisalo spurtade först i mål 8 Finsk våtmarksskötsel nu på världskartan 10 Avmagringssjuka hos hjortdjur – smittan kan ligga dold i urinlockmedel 11 Ordförandens spalt: Ett betydelsefullt erkännande för vilthushållningen 12 Skjutproven nu i tjänsten Oma riista 16 På tredje plats i tävlingen För viltet: Metsähanhimiehet 20 Hedersomnämnandena i tävlingen För viltet 22 Jägarstudier på skoltid 25 Erfarenheter av den nya jägarexamen 26 Kvinnorna är jaktens outnyttjade kraftresurs 28 Ministeriet informerar: Uppgången fortsätter – men är välfärden jämnt fördelad? 29 ASF kan besegras 30 Den afrikanska svinpesten: Vildsvinen måste undersökas! 32 Ändringar i dispensansökningen för icke fredade fåglar 34 En jägares utrustning: Klä dig löst och ledigt vid vaktjakt 36 I Amerika är också hönsfågelbytet stort 40 Vapenförvaringen: En viktig del av vapensäkerheten 43 JSM informerar: Beslut om dispenser som gäller varg grundar sig alltid på fallspecifik bedömning 44 Vårda ditt jaktgevär, del 1: Slutstycket på en cylinderstudsare 46 Vilthushållning i utveckling, del 6: Styrelsemedlemmarnas ansvar 48 Jaktföreningen och beskattningen, del 1: Försäljning av jakt och kött 50 Rökt kött i rökkåta smeker smaknerverna 52 Haren i grytan àla Akseli Herlevi 54 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 58 Nyhetsmagasinet 60 Skogsharen 61 Jakt och jägare 62 Áigeguovdilis ságat sámegillii 16 På tredje plats i tävlingen För viltet: Metsähanhimiehet Jägaren 1 l 2019 l 3 8 Finsk våtmarksskötsel nu på världskartan 12 Skjutproven nu i tjänsten Oma riista 34 En jägares utrustning: Klä dig löst och ledigt vid vaktjakt 26 Kvinnorna är jaktens outnyttjade kraftresurs TU OM O TU RU NE N AR TO M ÄÄ TT Ä AR TO M ÄÄ TT Ä JU HA SI EK KI N EN
• H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .1 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. KOIRAN LÄMPÖALUSTA Erittäin kestävä makuualusta koiralle. Eristää lämpöä eikä kerää kosteutta. Koko n. 66 cm x 102 cm. EXTRA ENERGY 20 KG Energiapitoinen täysravinto erittäin aktiivisille koirille. 32 % proteiinia, 21 % rasvaa. Vähintään 38 % lihaa. 19 90 LÄMMIN! KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200 W, suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. 129,alk. USEITA MALLEJA! 699,SUOSITTU! JÄMPTI LÄMMITETTÄVÄ JUOMAKUPPI Varmistaa juomaveden sulanapysymisen pakkasella. JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Kolme eri väriä. PROFI-LINE RACE JA HIGH ENERGY TÄYSRAVINNOT AKTIIVISILLE KOIRILLE! 95,SUOSITTU! Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! Min. 30 kg koiranruokatilauksiin ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! 119,119,2 X 15 KG SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 42,42,ALK. / 20 KG 39 90 39 90 MYÖS EDULLISET SÄÄSTÖPAKKAUKSET Huippusuosittu koiranruokasarja AKTIIVISILLE KOIRILLE! -PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! 60 kg kahden säkin hinnalla! 34 90 34 90 ALK. / 20 KG 81 90 81 90 PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. Suome? mestari? 3 x 15 kg 45 kg 5 x 3 kg 15 kg + yht. 60 kg Vähintään kahden Valiokoiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle vilkkuvalo ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 9,90 MAXI, VOIMA JA EXTRAVOIMA ENERGIARUOAT NYT HUIPPUHINTAAN! 32 90 32 90 ALK. / 15 KG ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
• N är jaktåret vänder mot våren finns det ett antal frågor för oss att fundera på. Hjortstammen har vuxit så rejält att hjortarna räknat i antal når upp till älgens nivå, trots att förekomstområdet är avsevärt mindre. Hjortjaktens sista veckor pågår och förhoppningsvis kommer snöläget, som åtminstone emellanåt blir bättre, att underlätta säsongfinalen så att vi når målen för förvaltningen. Här behöver vi varje hjortjägares insats för att få stammen under kontroll och kunna minska på hjortarna i områdena med större täthet. I en ledare för ett år sedan grunnade jag på hur framtidens jaktvårdsförening kommer att se ut. Under fjolåret ägde en samgång rum och i flera föreningar där en sammanslagning av allt att döma skulle innebära en framtidsförsäkring pågår förhandlingar och man bereder förslag för årsmötet. I skrivande stund har jordoch skogsbruksministeriet med en förordning fastställt de exaktare fördelningsgrunderna för statsbidragen till jaktvårdsföreningarna. Vilcentralen kommer att ge närmare anvisningar för hur förordningen ska tillämpas. Det är viktigt att jägarna tar framtidsfunderandet i egna händer och deltar i årsmötet, där ju besluten om jv-föreningarnas verksamhet fattas. På viltcentralen försöker vi stöda arbetet med råd och anvisningar, men besluten måste fattas på ort och ställe. Det är ju bara där som kunskapen finns om vad som är den bästa lösningen för just den trakten. En trevlig nyhet nådde oss i november då vi fick veta att Markhor-priset hade gått till Finland. Det beviljades som ett erkännande för det jordnära samarbetet mellan jägare, markägare och viltvårdare. Mer om detta på annan plats i detta nummer. Samma arbete görs nuförtiden på många fronter i det viltvänliga skogsbruket som tar hänsyn till viltets livsmiljöer. Det är vår förhoppning att i synnerhet hönsfåglarna ska gynnas. Vi ska fortsätta med det här arbetet och samarbetet är en bra grund att bygga på som en framtidsförsäkring för viltets och jaktens framtid! . När vintern vänder mot vår Jägaren 1 l 2019 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .1 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. KOIRAN LÄMPÖALUSTA Erittäin kestävä makuualusta koiralle. Eristää lämpöä eikä kerää kosteutta. Koko n. 66 cm x 102 cm. EXTRA ENERGY 20 KG Energiapitoinen täysravinto erittäin aktiivisille koirille. 32 % proteiinia, 21 % rasvaa. Vähintään 38 % lihaa. 19 90 LÄMMIN! KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200 W, suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. 129,alk. USEITA MALLEJA! 699,SUOSITTU! JÄMPTI LÄMMITETTÄVÄ JUOMAKUPPI Varmistaa juomaveden sulanapysymisen pakkasella. JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Kolme eri väriä. PROFI-LINE RACE JA HIGH ENERGY TÄYSRAVINNOT AKTIIVISILLE KOIRILLE! 95,SUOSITTU! Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! Min. 30 kg koiranruokatilauksiin ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! 119,119,2 X 15 KG SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 42,42,ALK. / 20 KG 39 90 39 90 MYÖS EDULLISET SÄÄSTÖPAKKAUKSET Huippusuosittu koiranruokasarja AKTIIVISILLE KOIRILLE! -PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! 60 kg kahden säkin hinnalla! 34 90 34 90 ALK. / 20 KG 81 90 81 90 PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. Suome? mestari? 3 x 15 kg 45 kg 5 x 3 kg 15 kg + yht. 60 kg Vähintään kahden Valiokoiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle vilkkuvalo ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 9,90 MAXI, VOIMA JA EXTRAVOIMA ENERGIARUOAT NYT HUIPPUHINTAAN! 32 90 32 90 ALK. / 15 KG ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
• 6 l Jägaren 1 l 2019 PETRI VARTIAINEN , Finlands viltcentral Projektet för frivillig samgång: Etelä-Soisalo spurtade först i mål Jaktvårdsföreningen Etelä-Soisalo inledde sin verksamhet vid årsskiftet. Jv-föreningarna Kangaslampi och Heinävesi lade fram sitt gemensamma förslag om samgång vid ett extraordinarie möte före årsskiftet. Det första synliga resultatet av Finlands viltcentrals projekt för frivillig samgång (Virtaa vaaehtoiseen yhdistymiseen) uppstod i gott samförstånd och kan stå som modell för andra intresserade föreningar. ”För att få kontinuitet i verksamheten måste vi engagera ungdomarna”, påpekar Joonas Eronen. T anken på att Heinävesi och Kangaslampi skulle slå sig ihop var inte ny. Första gången frågan behandlades var för ungefär tio år sedan. Därefter togs frågan upp på nytt 2013 när jv-föreningarnas gränser skulle bekräftas, men ärendet fördes inte vidare. – Då var vi fortfarande unga och orkade jobba på talko, småler Niilo Pulkkinen som har fyllt åttio och är verksamhetsledare för Kangaslampi jvf. På årsmötena i februari i fjol fick ärendet vind i seglen för tredje gången. – Samarbetet som vi har utvecklat under årens lopp, som samlicensen för björn och gemensamma kurser och examenstillfällen för jägarexamen, utgjorde en pådrivande faktor för att samgångsprocessen skulle gå i gång, förklarar Mika Luukkarinen, ordförande för Heinävesi jv-förening. Liten arbetsgrupp gjorde grundarbetet Det första steget var att låta en liten arbetsgrupp grunna på förutsättningarna för att slå sig ihop. Under ledning av projektchefen för samgångsprojektet satte sig ordföranden och verksamhetsledaren för respektive förening vid samma bord i maj. Under mötet gick man punkt för punkt igenom nuläget för bägge jv-föreningarna och tänkbara trösklar för en samgång. Det kom inte som någon överraskning att man betraktade det som viktigt – och till och med som en förutsättning för samgång att bevara skjutbanorna. Beträffande föreningarnas sätt att bedriva verksamheten fanns det skillnader i hur de hanterade SRVA-uppdragen för hjortdjur, men redan under de första förhandlingarna insåg mötesdeltagarna att olikheterna kunde jämkas ihop. Man diskuterade också preliminärt frågan om hur platserna i den nya styrelsen skulle fördelas mellan de två samgående föreningarna. Det här var ju en viktig fråga för medlemmarna. Styrelserna bereder ärendet Följande steg på vägen till samgång togs i september, då styrelserna för Kangaslampi och Heinävesi jv-föreningar möttes, sammankallade av projektchefen. Utkastet till samgångsavtal som den ovannämnda arbetsgruppen hade utarbetat lades fram för styrelsemedlemmarna. I samgångsavtalet fastställdes hur den nya föreningen skulle arbeta i alla ärenden som hör till verksamheten och är lagstadgade. Utgångspunkten för förhandlingarna mellan Kangaslampi och Heinävesi var att jv-föreningens tjänster riktade till jägarna, som skjutproven och utbildningarna, ska fortsätta som förut. – Samgången behöver inte synas i jägarnas vardag eller rättare sagt ska den inte göra det, sammanfattar Mika Lukkarinen. Styrelsen för respektive jv-förening behandlade avtalsutkastet på sitt möte i oktober. Efter en smärre finslipning var utkastet klart och den nya föreningens sätt att bedriva verksamheten var spikat. Uppgiften att hålla medlemmarna underrättade om hur förhandlingarna framskred utgjorde en väsentlig del av samgångsprocessen. Utkastet till samgångsavtal skickades via respektive förening ut till medlemmarna för att de skulle läsa igenom det och säga vad de tyckte om det. Kommentarerna var inte många. Några argument mot samgången framfördes inte heller. Man beslöt att hänföra beslutet om samgång till
• Jägaren 1 l 2019 l 7 ett extraordinarie möte i respektive förening. Styrelserna sammankallade mötena i slutet av november. Båda mötena hölls samtidigt för att föreningarna skulle fatta sina beslut oberoende av varandra. – Det var ett bra sätt att sköta saken på och förhandlingarna var fokuserade. Dessutom gav samgångsprojektet oss det stöd som vi behövde vid varje steg på vägen, berömmer Joonas Eronen, verksamhetsledare på Heinävesi. Jaktvårdsföreningens möte har beslutanderätten Den högsta beslutanderätten hos en jaktvårdsförening innehas av årsmötet eller ett extraordinarie årsmöte. På mötena presenterades utkastet till samgångsavtal för medlemmarna och ärendet diskuterades. Tack vare den omsorgsfulla beredningen av ärendet och den öppna kommunikationen uppstod inga problem när beslutet skulle fattas. På bägge mötena röstade medlemmarna enhälligt för en samgång. Förslaget skickades direkt till Finlands viltcentral och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter klubbade ärendet – Etelä-Soisalo jaktvårdsförening var född! Med blicken mot framtiden – Vi ska vitalisera skytteverksamheten, stöda föreningsverksamheten, höja energinivån i skolsamarbetet och bredda den övriga jakten, som fokuserar för mycket på älgjakten, svarar Joonas på frågan om framtidsplanerna för Etelä-Soisalo jv-förening. En förutsättning för vitaliseringen av verksamheten är att vi engagerar också yngre personer i föreningens verksamhet, både på förtroendeposter och som talkojobbare, fortsätter Joonas utan att dra efter andan emellan. Martti Eronen, ordförande för Kangaslampi jvf och med en lång karriär bakom sig på olika förtroendeposter, är bergfast övertygad om att samgången kommer att slå väl ut. – I början är det viktigt att uppdatera nätverken bakom talkojobben så de känns nära och meningsfulla för jägarna. Jag tvivlar inte på att vi kommer att hitta nya verksamhetsformer och säkra tjänsterna på lokalplanet som är riktade till våra jägare, sammanfattar Martti utsikterna för den nybildade jaktvårdsföreningen Etelä-Soisalo.. ”Tiden är mogen för att slå in på en gemensam väg”, säger Niilo Pulkkinen med övertygelse. ”Förhandlingarna var fördomsfria, öppna och förtroendefulla”, berömmer Mika Lukkarinen. Saldot för samgångsprojektet: Två sonderande förhandlingar som inte ledde vidare Sex samgångsprocesser som pågår (17 jv-föreningar) En samgång Vi skapade ett arbetssätt för framtida samgångsprocesser och en modell för samgångsavtal Viltcentralen fortsätter att stöda föreningarna genom en samgångsfunktionär Etelä-Soisalo jaktvårdsförening (enligt 2018 års uppgifter) 1070 medlemmar Markareal 132 790 ha 51 jaktföreningar och jaktlag 23 tillfällen att avlägga skjutprov och 242 skjutningar Sju tillfällen att skriva jägarexamen med 16 deltagare En förberedande kurs för jägarexamen med sex deltagare 14 SRVA-uppdrag, ett av dem för ett rovdjur Etelä-Soisalo jaktvårdsförening bildades i hörnet där tre landskap möts.
• 8 l Jägaren 1 l 2019 Finsk våtmarksskötsel nu på världskartan Finlands viltcentrals projekt Hembygdsvåtmark Life+ har belönats med det internationella viltvårdsrådet CIC:s Markhor-pris. Det delas ut vart annat år till en person eller organisation, eller ett projekt som har gjort en berömlig insats för naturvården och naturskyddet. Enligt kriterierna ska mottagaren i sin naturvård säkerställa mångfalden i naturen, välfärden för invånarna på orten och den hållbara jaktens princip. Det var första gången som priset gick till en europeisk mottagare. P rojektet Hembygdsvåtmark var en gemensam kraftsamling som engagerade markägare, jägare, jaktföreningar och Finlands viltcentral. Genom projektet iståndsatte vi eller anlade 48 modellvåtmarker på olika håll i landet. Sammantaget uppgick projektarealen till ungefär 340 hektar. Projektet ökade våra kunskaper om sjöfåglarnas och våtmarkernas betydelse medan de praktiskt upplagda modellplanerna hjälpte markägarna vid planeringen av deras objekt, både under projekttiden och efter den. Tack vare fortsatt rådgivning och planeringshjälp har vi dessutom realiserat ett stort antal iståndsättningar även efter projektet eftersom jägarna och markägarna är intresserade och fortsätter med uppgiften. – Arbetet med att iståndsätta, anlägga och sköta våtmarker
• Jägaren 1 l 2019 l 9 är vård av livsmiljöer i elitserien! Jaktföreningarnas och markägarnas långa traditioner beträffande viltvård och talkojobb skapade ett fundament för det här projektet, berättar vilthushållningschef Jarkko Nurmi. – Jägarnas roll som naturvårdare blev synlig och det inspirerade folk på landsbygden att börja sköta om våtmarkerna. Under de senaste åren har rekordmånga våtmarker blivit anlagda med hjälp av stöden för jordoch skogsbruk och med talkokrafter. Iståndsättningen av våtmarker på det nya och kundnära sättet ledde också till ett tätare samarbete mellan olika förvaltningsområden. Som bäst bereder jordoch skogsbruksministeriet tillsammans med miljöministeriet en gemensam fortsättning på projektet med sjöfåglarna och våtmarkerna som målgrupp. Sjöfåglarnas framtid är beroende av livsmiljöernas kvalitet och kvantitet, och jaktens hållbarhet. Detta är faktorer som markägarna och jägarna kan påverka direkt i sina marker. Vi skapar förutsättningar för sjöfågelstammarna att växa genom att anlägga, iståndsätta och sköta våtmarker, jaga återhållsamt och bedriva effektiv jakt efter små rovdjur och kråkfåglar. Förhoppningsvis kommer markhorpriset att ytterligare stärka motivationen att vårda sjöfåglarnas livsmiljöer. Dessutom kan priset förhoppningsvis öppna fler internationella kanaler för finansieringen. Att sjöfåglarna får mycket ungar är någonting som gynnar samtliga jägare i Europa, påpekar specialplanerare Mikko Alhainen. Projektet Hembygdsvåtmark pågick åren 2010 till 2015 och finansierades av EU Life+, Finlands viltcentral och jordoch skogsbruksministeriet. Ytterligare information om projektet hittar du på adressen www.kosteikko.fi/sv/. International Council for Game and Wildlife Conservation CIC Markhor Award for Outstanding Conservation Performance George Aman President of the CIC George Aman Return of Rural Wetlands LIFE+ Coordinated by Finnish Wildlife Agency Co-fi nanced by Ministry of Agriculture and Forestry and EU LIFE+
• Smittan kan ligga dold i urinlockmedel A nvändningen av urinbaserade doftlockmedel vid hjortdjursjakt har under den senaste tiden debatterats i jakttidningarna. Det gäller för jägarna att vara uppmärksamma beträffande försäljning och köp av doftmedel eftersom försäljningen av sådana har begränsats inom EU på grund av faran för att avmagringssjukan bland hjortdjur ska sprida sig. Avmagringssjukan är en prionsjukdom som har förekommit i Nordamerika sedan 60-talet och påträffades i Norge 2016, vilket är oroväckande. Om sjukdomen når vårt land blir konsekvenserna allvarliga. Samtliga hjortdjur här i landet är mottagliga för CWD-smitta utom dovhjort. Prionerna är synnerligen livskraftiga och kan i marken bevara sin infektionsförmåga i många år. Sjukdomen sprider sig främst med djur som vandrar, men vi har också kunnat isolera prioner i olika kroppsutsöndringar, som urin, och därför kan vi inte utesluta att smittan också sprider sig med urin som förmedlare. För att hejda CWD har kommissionen gjort ett skyddsbeslut (2016/1918) som reglerar inte bara förflyttningarna av hjortdjur utan också tillverkningen och importen av urinbaserade doftlockmedel. Med stöd av skyddsbeslutet är det förbjudet att till EU införa urinbaserade doftlockmedel från Norge och tredje land. Dessutom är det förbjudet att tillverka sådana lockmedel av urin från hjortdjur från norra Finland och Sverige. Förbudet gäller både produkter med syntetiskt urin och med äkta. Sådana här produkter tillverkade i bland annat Nordamerika har förekommit på marknaden i Finland. Vi uppmanar därför både säljare och köpare att vara uppmärksamma och anmäla urinbaserade doftlockmedel som eventuellt har införts olagligt i landet till kommunal-veterinären i ifrågavarande kommun. CWD avmagringssjuka hos hjortdjur 10 l Jägaren 1 l 2019
• P rojektet Hembygdsvåtmark Life+ som pågick åren 2010 till 2015 belönades i november med det internationella viltvårdsrådet CIC:s pris Markhor Award. Projektet drevs som ett samarbete mellan markägare, jägare, föreningar på ort och ställe, och Finlands viltcentral. Priset delas ut vart annat år till en person eller organisation eller ett projekt som har gjort en berömlig insats för naturvården och naturskyddet. Priset delades ut på en biodiversitetskonferens i Egypten. Värt att notera är att det var första gången som priset gick till en mottagare i Europa. Under projekttiden realiserades inalles nästan 50 våtmarker med en sammanlagt areal på cirka 340 hektar. Kostnadsberäkningen för det här EUprojektet gick på nästan två miljoner euro, vilket inkluderade planeringen, realiseringen, administrationen och de övriga utgifterna. Projektet togs så väl emot på fältet att det inspirerade till många fler våtmarker som finansierades på andra vägar. Projektets stora popularitet har visat att det går att nå fantastiska resultat när flera aktörer samarbetar, bara det finns yrkeskunniga planerare och projektledare att tillgå. Avgörande för att ett projekt ska lyckas är att markägarna känner sig tillräckligt motiverade för att planera och realisera projektet. Till det viktigaste med en våtmark hör att öka sjöfåglarnas produktion av ungar genom att skapa skydd och föda för kullarna. Dessutom är våtmarkerna väldigt betydelsefulla för vattenskyddet. När en våtmark planeras på rätt sätt går det också att styra jakten till sådana områden där jakten inte nämnvärt stör bebyggelse eller annan verksamhet. I synnerhet i landets södra delar finns det så mycket sommarstugor utmed sjöstränderna att den täta bebyggelsen försvårar sjöfågeljakten. Våtmarkerna har också den fördelen, betraktat ur en jaktlig synvinkel, att skadskjutna fåglar så gott som alltid blir hittade bara jägaren har en apporterande hund som kan jobbet. Utmed sjöstränder finns det däremot ofta så mycket växtlighet att det blir avsevärt svårare att leta rätt på skadskjutna fåglar. Intresset för att anlägga våtmarker är fortsättningsvis väldigt stort. Därför planerar jordoch skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Finlands viltcentral och ett antal andra viktiga intressegrupper ett nytt och ännu större samprojekt för att förbättra livsmiljöerna för sjöfåglarna. Ett av de viktigaste elementen i projektet är skapandet av ett nätverk av fredade våtmarker eftersom sådana obestridligen har en rad positiva effekter på sjöfåglarnas överlevnad. Ett annat element i detta planerade projekt är åtgärderna för att hejda den nedåtgående trenden för sjöfåglarna med negativ utveckling. Beträffande våtmarkerna ska vi också hålla i minnet att avskjutningen ska hållas på en hållbar nivå under höstens jakter. Vi har fått en mängd påstötningar som rör fenomenet där jägare med generös utfodring lockar sjöfåglar till en rätt liten våtmark för att sedan jaga intensivt. Här kan vi konstatera att metoden lätt biter sig själv i svansen och är problematisk för förvaltningen av sjöfåglarna. På kvällarna drar en sådan utfodring till sig sjöfåglar från ett stort område samtidigt som fåglarna i närliggande vattendrag knappt alls kvällsflyger längre. Och då finns där ju självfallet inte heller några jägare kvar. Visserligen är det ändå så, att det främst är våra vanligaste sjöfåglar, som gräsand och kricka, som dras till en utfodring av det här slaget och blir jagade. Det är förstås ett faktum att all jakt utvecklas och förändras, både beträffande den teknologiska utvecklingen och vilka arter som är jaktbara eftersom samhället förändras. Var och en får själv tänka efter om den här riktningen på utvecklingen är önskvärd. Och i synnerhet fråga sig om riktningen leder till en hållbar förvaltning av viltstammarna. Ett betydelsefullt erkännande för vilthushållningen i vårt land TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt Jägaren 1 l 2019 l 11
• SKJUTPROVEN nu i tjänsten Oma riista D et elektroniska mottagandet av skjutprovet testades under fjolåret i sexton jaktvårdsföreningar och vidareutvecklades enligt de synpunkter och kommentarer som vi fick. Syftet var att underlätta och försnabba provmottagarnas och verksamhetsledarnas arbete och att på ett enklare sätt än hittills få fram skjutprovsstatistik för jv-föreningarna och intygen över avlagt skjutprov för jägarna. Responsen på pilotförsöket var konstruktiv och testarna entusiastiska; ett stort tack till deltagarna för er medverkan! Från början av innevarande år (2019) har de här funktionerna utvidgats till att omfatta hela landet. Hädanefter ska varje jaktvårdsförening sköta skjutprovet och intyget över avlagt skjutprov elektroniskt. Från och med i år kommer skjutprovsresultaten att visas i tjänsten Oma riista. Det elektroniska intyget över avlagt skjutprov är lika giltigt som intyget på papper, som inte kommer att avskaffas. För att ett skjutprov ska avlöpa smidigt krävs det att minst två men helst tre provmottagare behärskar det elektroniska. För att garantera det här gör vi detaljerade anvisningar för provmottagarna, öppnar en testbana på nätet och ordnar utbildningar under våren. Erfarenheterna visar att mottagandet av skjutprov går smidigast med appen i provmottagarens egen telefon eller surfplatta. De försvunna skjutprovsintygen blir historia I år kommer således intyget över avlagt skjutprov att omedelbart efter betalningen överföras till Oma riista, både på nätet och i appen. Intyget landar i vyn för egna uppgifter tillsammans med jaktkortet. Därefter kan jägaren skriva ut jaktkortet inklusive hans gällande skjutprov. Anteckningarna om godkända prov överförs från Oma riista till det lagstadgade jägarregistret. Det går fortsättningsvis att få ett utskrivet pappersintyg för ett godkänt skjutprov, men tack vare den elektro12 l Jägaren 1 l 2019
• niska anteckningen är en jägare inte längre tvungen att betala jv-föreningen för ett nytt intyg på papper om han skulle ha tappat originalet. Skjutprovsinformationen kan dessutom användas i andra tjänster. Så småningom ska jaktföreningar och jaktlag också kunna använda de elektroniska uppgifterna om avlagda skjutprov när de gör en ansökan till Forststyrelsen om områdestillstånd. Asiakaspalvelu p. 029 431 2001 asiakaspalvelu@ riista.fi Verkkosivut www.riista.fi Sähköinen asiointi oma.riista.fi Kirjaamo Sompiontie 1, 00730 Helsinki kirjaamo@riista.f i Lupahallinto Sompiontie 1, 00730 Helsinki lupahallinto.kirja amo@riista.fi Y-tunnus 0201724-4 Verkkolaskut 003702017244 laskut@riista.fi Metsästäjän nimi: Pentti Mujunen Jakeluosoite: Mujunenkatu 33720 Mujunenkaupunki Kotipaikka: 203 Maksupäivä: 02.06.2018 Metsästäjänumero : 88888888 Syntymäaika: 11.11.1911 Riistanhoitoyhdist ys ja nro: Nokian seudun riistanhoitoyhdistys (368) TODISTUS RIISTANHOITO MAKSUN SUORITTAMISE STA METSÄSTYSKOR TTI 01.08.2018 ? 31.07.2019 TEHTÄVÄT RIISTANHOITOY HDISTYKSESSÄ: Ampumakokeen vastaanottaja Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) 1.8.2018 ? 31.7.2023 AMPUMAKOKEE T: Metsäkauris Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) Voimassa 6.11.2018 ? 6.11.2021 Hirvi / Peura Nokian seudun riistanhoitoyhdisty s (368) Voimassa 5.4.2018 ? 5.4.2021 Karhu Tampereen riistanhoitoyhdisty s (376) Voimassa 19.9.2017 ? 19.9.2020 Jousi Tampereen riistanhoitoyhdisty s (376) Voimassa 19.9.2017 ? 19.9.2020 HUOM! Tässä kuitissa mainittu metsästäjä on vastuuvakuutettu maksupäivästä lukien kuitin voimassaolon loppuun. Vakuutus kattaa ampuma-aseella toiselle aiheutetut vahingot ei kuitenkaan esinevahinkoja. Vakuutukseen liittyvä metsästäjän yksityistapaturmav akuutus kattaa aseen laukeamisesta tai räjähtämisestä metsästäjälle itselleen aiheutuneet vahingot. Vakuutus on näiltä osin voimassa myös Pohjoismaissa ja EU-maissa. Vahingoittunutta eläintä poliisin toimeksiannosta Suomessa jäljittävä riistanhoitomaksu n maksanut metsästäjä kuuluu vakuutuksen piiriin samoin kuin hänen jäljitystehtävää suorittava koiransa. Vahingon tapahduttua ottakaa viipymättä yhteys LähiTapiolaan, puh. 010 19 5105 Jos haluatte vaihtaa riistanhoitoyhdisty stä, on siitä ilmoitettava metsästäjärekisteri in sähköpostilla, faksilla tai postitse. Kaikissa metsästyskorttiin ja Metsästäjä-lehden postitukseen liittyvissä asioissa Teitä palvelee: Metsästäjärekister i PL 22 00331 Helsinki puh 029 431 2002 (arkisin 8-18) e-mail: metsastajarekisteri @innofactor.com TULOSTETTU OMA RIISTA -PALVELUSTA 18.12.2018 1 / 1 Dokumenten som krävs vid skjutprov Den som anmäler sig till ett skjutprov ska förete ett giltigt jaktkort eller ett jaktkort som är betalt för följande jaktår. Det här fungerar smidigt med Oma riista-appen. Det går också att anmäla sig med dagens officiella ID eller ett körkort med streckkod. Det är säkrast att betala jaktkortet i god tid före skjutprovet eftersom det tar ungefär en vecka för informationen om betalningen att överföras till Oma riista. Dessutom ska skytten innan han inleder provet förete för skjutprovsövervakaren ett giltigt innehavstillstånd eller parallelltillstånd för geväret som han ska skjuta med. På övervakarens uppmaning ska han också kunna styrka sin identitet. Jägaren 1 l 2019 l 13
• PARHAAT VARUSTEET TALVEEN RETKITUKUSTA! NYT LISÄKSI ILMAINEN TOIMITUS 0€* ARX-20 ICE THERMO HAALARI Huippusuosittu topattu ja vedenpitävä 1-osainen haalari talvikäyttöön. Mukavan pehmeä fleecesisävuori. Korkea, lämmin kaulus. SEWARD TOPPAHOUSUT Toppahousut talviulkoiluun ja -aktiviteetteihin. Erinomaisesti istuvat housut, joissa korotettu selkäosa. S12 HD+SMS TEHOPAKETTI AKULLA • S12 HD+SMS II • Lyijyhyytelöakku 6 V 10 Ah • akkujohto • 16 GB:n muistikortti • 12 kpl AA-paristoja • asennuspalvelu HAGHUS FINLAND 9x30” LUMIKENGÄT Runko erittäin kevyttä ja vahvaa 6061-T6 alumiinia. Kansi pakkasen kestävää HDPE-MAX/PE -materiaalia. Siteet HPDE, PU kiristinremmit, Gear Rathet® -solkijärjestelmä. Käyttäjän paino: 50-120 kg. OAC KAR 147 UC+EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. Sisältää yleismallin siteet, jotka soveltuvat yleisimmille kengille. TSL 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Testivoittaja-lumikengät erinomaisella hintalaatusuhteella. Kantavuus jopa 80-140kg lumen rakenteesta riippuen. PELTONEN METSÄ METSÄSUKSET Suositut metsäsukset umpihankihiihtoon. Puuydin ja kestävä lasikuituvahvistettu cap-rakenne. Pituudet 210-270 cm. FIMBULVETR RANGRX 28” LUMIKENGÄT Norjassa suunniteltu ja valmistetut ammattitason lumikengät. Sopii kenkäkokoihin 36-48. Pakkaskestävyys -40°C. MINIFLAME KAASULÄMMITIN Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia ja helppo siirtää. Todella suosittu lämmitin kyttäyskoppeihin tai pilkkitelttaan! VIPER 100M DIGIYÖTÄHTÄIN Näe pimeässä kotkan lailla yökiikarin avulla. Käyttöaika jopa 25 h. HC30 OTSALAMPPU Huikea 1000 lumenin valoteho ja 162 metrin kantama. Paino vain 40 g. PRO+ KAIKULUOTAIN Runsaasti tehokkaita ominaisuuksia sekä parhaimman heittoalueen ja skannaussyvyyden. UUTUUS! 98,UUTUUS! 139,SUPERIOR LUMICAMOPUKU Talviseen maastoon suunniteltu digitaalinen lumicamokuvio maastouttaa erittäin tehokkaasti. Uskomaton keveys ja erinomainen istuvuus. DAWSON FLEECETAKKI RETKITUKKU-HINTA 79,90. CLASSIC WINTER REPPUJAKKARA MOSSY OAK NORDICFLEX LÄMPÖPOHJALLISET ASPEN LADATTAVA LÄMPÖLIIVI ONTARIO LÄMPÖHANSKAT KIRUNA LÄMPÖHANSKAT SEWARD TAKKI Alaskan laadukas Seward -toppatakki tarkoin mietityillä yksityiskohdilla. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Kolme väriä. UUTUUS! 199 90 TAKKI+HOUSUT 149 90 TAKKI 99 90 HOUSUT 89 90 WAVE KELLUNTAHAALARI 1-osainen, erittäin kevyt vain alle 2kg painava kelluntahaalari. EPE kelluntamateriaali. Vedenpitävä pintakangas ja lämmin sisävuori. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä RainStop®-kalvo. TAKKI+HOUSUT 299,UUTUUS! 69,NYT VAIN 64 90 TESTIVOITTAJA! 169,ALK. 199,ALK. 139 90 UUTUUS! 269,UUTUUS! 439,TARJOUS! 49 90 NYT VAIN 69 90 SUOSITTU! 79 90 NYT VAIN 69 90 KATSO HINTAA! 79,59,89 90 149,125,159,KÄYTTÖVALMIINA! 224,UUTUUS! 249,ALK. 499,KATSO HINTAA! 49 90 TERMO++ LÄMPÖSAAPAS -60°C Lämmönpitävyyttä jopa -60° pakkasilla. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevyet, istuvat ja käyttömukavat neopreenisaappaat. ARCTIC 2.0 LÄMPÖSAAPPAAT Kevyt ja vedenpitävä lämpösaapas pilkkireissuille ja ulkoiluun. LÄMPÖSAAPPAAT Ikoniset lämpösaappaat kevlar-vahvikkeilla. Kevyt rakenne ja lämmin karvavuori. VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. MYÖS TOPATTUNA (TUNDRA) 299,MEILTÄ MYÖS SITEET JA SAUVAT! PILKKIJÄN VALINTA! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia). Hinnat voimassa vähintään 31.1.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää.
• PARHAAT VARUSTEET TALVEEN RETKITUKUSTA! NYT LISÄKSI ILMAINEN TOIMITUS 0€* ARX-20 ICE THERMO HAALARI Huippusuosittu topattu ja vedenpitävä 1-osainen haalari talvikäyttöön. Mukavan pehmeä fleecesisävuori. Korkea, lämmin kaulus. SEWARD TOPPAHOUSUT Toppahousut talviulkoiluun ja -aktiviteetteihin. Erinomaisesti istuvat housut, joissa korotettu selkäosa. S12 HD+SMS TEHOPAKETTI AKULLA • S12 HD+SMS II • Lyijyhyytelöakku 6 V 10 Ah • akkujohto • 16 GB:n muistikortti • 12 kpl AA-paristoja • asennuspalvelu HAGHUS FINLAND 9x30” LUMIKENGÄT Runko erittäin kevyttä ja vahvaa 6061-T6 alumiinia. Kansi pakkasen kestävää HDPE-MAX/PE -materiaalia. Siteet HPDE, PU kiristinremmit, Gear Rathet® -solkijärjestelmä. Käyttäjän paino: 50-120 kg. OAC KAR 147 UC+EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. Sisältää yleismallin siteet, jotka soveltuvat yleisimmille kengille. TSL 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Testivoittaja-lumikengät erinomaisella hintalaatusuhteella. Kantavuus jopa 80-140kg lumen rakenteesta riippuen. PELTONEN METSÄ METSÄSUKSET Suositut metsäsukset umpihankihiihtoon. Puuydin ja kestävä lasikuituvahvistettu cap-rakenne. Pituudet 210-270 cm. FIMBULVETR RANGRX 28” LUMIKENGÄT Norjassa suunniteltu ja valmistetut ammattitason lumikengät. Sopii kenkäkokoihin 36-48. Pakkaskestävyys -40°C. MINIFLAME KAASULÄMMITIN Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia ja helppo siirtää. Todella suosittu lämmitin kyttäyskoppeihin tai pilkkitelttaan! VIPER 100M DIGIYÖTÄHTÄIN Näe pimeässä kotkan lailla yökiikarin avulla. Käyttöaika jopa 25 h. HC30 OTSALAMPPU Huikea 1000 lumenin valoteho ja 162 metrin kantama. Paino vain 40 g. PRO+ KAIKULUOTAIN Runsaasti tehokkaita ominaisuuksia sekä parhaimman heittoalueen ja skannaussyvyyden. UUTUUS! 98,UUTUUS! 139,SUPERIOR LUMICAMOPUKU Talviseen maastoon suunniteltu digitaalinen lumicamokuvio maastouttaa erittäin tehokkaasti. Uskomaton keveys ja erinomainen istuvuus. DAWSON FLEECETAKKI RETKITUKKU-HINTA 79,90. CLASSIC WINTER REPPUJAKKARA MOSSY OAK NORDICFLEX LÄMPÖPOHJALLISET ASPEN LADATTAVA LÄMPÖLIIVI ONTARIO LÄMPÖHANSKAT KIRUNA LÄMPÖHANSKAT SEWARD TAKKI Alaskan laadukas Seward -toppatakki tarkoin mietityillä yksityiskohdilla. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Kolme väriä. UUTUUS! 199 90 TAKKI+HOUSUT 149 90 TAKKI 99 90 HOUSUT 89 90 WAVE KELLUNTAHAALARI 1-osainen, erittäin kevyt vain alle 2kg painava kelluntahaalari. EPE kelluntamateriaali. Vedenpitävä pintakangas ja lämmin sisävuori. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä RainStop®-kalvo. TAKKI+HOUSUT 299,UUTUUS! 69,NYT VAIN 64 90 TESTIVOITTAJA! 169,ALK. 199,ALK. 139 90 UUTUUS! 269,UUTUUS! 439,TARJOUS! 49 90 NYT VAIN 69 90 SUOSITTU! 79 90 NYT VAIN 69 90 KATSO HINTAA! 79,59,89 90 149,125,159,KÄYTTÖVALMIINA! 224,UUTUUS! 249,ALK. 499,KATSO HINTAA! 49 90 TERMO++ LÄMPÖSAAPAS -60°C Lämmönpitävyyttä jopa -60° pakkasilla. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevyet, istuvat ja käyttömukavat neopreenisaappaat. ARCTIC 2.0 LÄMPÖSAAPPAAT Kevyt ja vedenpitävä lämpösaapas pilkkireissuille ja ulkoiluun. LÄMPÖSAAPPAAT Ikoniset lämpösaappaat kevlar-vahvikkeilla. Kevyt rakenne ja lämmin karvavuori. VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. MYÖS TOPATTUNA (TUNDRA) 299,MEILTÄ MYÖS SITEET JA SAUVAT! PILKKIJÄN VALINTA! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia). Hinnat voimassa vähintään 31.1.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää.
• 16 l Jägaren 1 l 2019 På tredje plats i tävlingen För viltet: METSÄHANHIMIEHET
• Jägaren 1 l 2019 l 17 Hundratals timmar på gåsmyrar, tiotusen kilometer med bil och ansökningar om ringmärkningstillstånd. Dessutom ska gässen hittas, fångas och ringmärkas! Jobbet med att ta fram information som stöd för förvaltningen av sädgåsen kräver svett, tålamod och stenhård kondition. Det har de här gubbarna som kallar sig Metsähanhimiehet, sädgåsgrabbarna.
• 18 l Jägaren 1 l 2019 ANTTI PIIRONEN , MIKKO ALHAINEN Bild:: TUOMO TURUNEN Berättelsen om sädgåsgrabbarna F ör sex år sedan samlades en skara ivriga sädgåsjägare i Seinäjoki tillsammans med andra intressegrupper för ett seminarium om sädgåsen. Under de föregående åren hade jakten på sädgås blivit radikalt begränsad och det lutade mot en totalfredning. Det var dystra miner bland jägarna. Medan Marko Palomaa satt där på seminariet och lyssnade började han, som var en inbiten gåsjägare, grunna på problematiken. – Att gnälla hjälper ingenting. Vad kan jag göra för att sädgåsen ska bli jaktbar igen? Det behövdes mera kunskap om sädgåsens häckningsområden, häckningsresultat, flyttvägar och överlevnad. Eftersom Marko var en handlingens man så beslöt han att lära sig mera om sädgåsen och att prata med andra likasinnade om idén. Redan från starten anslöt sig Tuomas Annala och Leo Vuorinen med flera entusiaster. Entusiasmen för att leta efter gäss på myrarna i Södra Österbotten spred sig och en ny grupp såg dagens ljus; Metsähanhimiehet. Till sädgåsgrabbarna anslöt sig intresserade från Österbotten, Uleåborgstrakten och Norra Karelen. Grabbarna började samla in observationer av gåskullar och ruggningsplatser. Terrängarbetet och informationen om var gässen höll till spelade en viktig roll 2015 när helikopterkarteringen utvecklades och man undersökte gässens synlighet från luften. Vid förvaltningen på flyttvägsnivå är det nödvändigt att veta var gässen häckar, vilar och övervintrar. Det fanns inga säkra uppgifter om vilka vägar gässen som häckar i Österbotten och Norra Karelen flyttar. Palomaa ringde upp gåsveteranerna och gåsexperterna Einari Väyrynen, Antti Paasivaara och Arto Marjakangas för att diskutera saken. – De uppmanade mig att skaffa ett ringmärkningstillstånd, minns Palomaa. Sommaren 2016 var ringmärkningstillståndet fixat. Marko Palomaa skaffade ringmärkningstillstånd för att kunna göra mera för sädgässen. Av kärlek till sädgässen kan man väl säga, konstaterar Marko. Niko Keronen med en sädgås som har fått en halsring. Otso Huttunen befriar en halsringsmärkt sädgås.
• Jägaren 1 l 2019 l 19 På de österbottniska myrarna instruerade Mauri Korpi sädgåsgrabbarna i ringmärkandets konst och den första ringen kunde sättas på en gåsfot. Arbetet fick ny mening och entusiasmen växte. Under somrarna som följde ökade antalet ringmärkta fåglar och sommaren 2018 var grabbarna redan uppe i drygt 20 fåglar. Ringmärkandet har alltså fått en bra start och utifrån de här erfarenheterna känns det bra att jobba vidare. Dessutom har sädgåsgrabbarna samlat in en avsevärd mängd DNA-prover för Johanna Honkas sädgåsforskning. Halsringarna ger information om gässen Sädgåsgrabbarna fångar gässen för ringmärkning när de är oflygga under ruggningen. Varje infångad gås får en ring om foten och dessutom får alla vuxna gäss och tillräckligt stora ungar en halsring. Ringmärkningen ger oss den grundläggande information om fåglarnas rörelser och överlevnad som förvaltningen behöver. I synnerhet halsringarna för gäss ger oss goda möjigheter att följa med fåglarna eftersom det går att läsa halsringen med kikare eller teleskop på flera hundra meters håll. I princip är ringmärkandet någonting som ligger inom räckhåll för alla som känner sig motiverade. Dessutom vore det ett sätt för intresserade sjöfågeljägare att lära sig mera om fåglarna och samtidigt ta fram information som stöder förvaltningen av fågelstammarna. Sädgåsgrabbarna utgör här ett strålande föredöme! Heder och tack till sädgåsgrabbarna och alla som har hjälpt till! Det är en stor skara frivilliga som har deltagit i verksamheten. Heder och tack till er alla, och gratulationer för placeringen i tävlingen För viltet! Verksamheten har varit särskilt aktiv i följande områden och bland annat följande personer har förtjänstfullt klafsat omkring ute på myrarna: I Österbotten: Juha Salovaara, Mikael Salovaara, Mauri Korpi, Vesa Palomaa, Toni Hippula, Tuomas Annala, Leo Vuorinen, Ari Koivisto, Kimmo Romar, Tomi Romar, Topi och Tino Puronhaara, Marko Pitkäjärvi, Jorma Öster, Otso Huttunen, Seppo Mäntymaa, Janne Keino, Vesa-Matti Virtanen, Juuso Alanko och Heli Palomaa. I Uleåborgstrakten: Juha Lieto och Aleksi Pitkänen I Norra Karelen: Tuomo Turunen, Niko Keronen, Niko Ronkainen, Ville Ihanus, Pasi Heino, Asko Kettunen, Seppo Niemi och Petri Haaranen Metsähanhimiehet tackar alla personer och organisationer som har stött dem och bistått med goda råd och uppmuntran: Mauri Korpi, Einari Väyrynen, Matti Tolvanen, Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet, Forstyrelsen och VAPO. Kartan visar var sädgäss märkta med halsring har påträffats i Norra Karelen. Den gröna pricken visar platsen där fågeln påträffades medan den andra ändan av strecket visar platsen där den ringmärktes. Genom samarbetet med Finlands viltcentral har sädgåsgrabbarna kunnat märka sädgäss med både halsringar och GPS-sändare. Sändarna är ett effektivt sätt att skapa information, men tyvärr är de oehört dyra. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• 20 l Jägaren 1 l 2019 Hedersomnämnandena i tävlingen För viltet Välmående viltstammar skapar en välmående landsbygd! Bakom Mikko Halla och Risto Juntunen som bägge belönades med ett hedersomnämnande i tävlingen För viltet ligger en imponerande insats. Vad kan man då göra på en spannmålsgård och en kreatursgård för viltet och vad betyder viltet för gårdarna? F ör både Halla och Juntunen verkar viltvården vara en livsstil. Vi skymtar viltåkrar, viltvänligt skogsbruk och våtmarker i meritförteckningen. De båda är överens om att viltet spelar en avgörande roll för välfärden på landsbygden. För spannmålsgården är viltet en förlängning av levebrödet Mikko Halla som bor i Borgnäs är en inbiten hönshundsjägare. Han övergick till ekologisk odling redan 1995. Vid sidan av jordbruket bedriver han kommersiell fasanjakt på gården och under årens lopp har viltbruket blivit viktigt för gårdens ekonomi. –Här på gården finns gott om viltåkrar, naturvårdsåkrar, naturbeten och naturängar. Dessutom har vi anlagt tre våtmarker här, sammanfattar Halla. De bästa markerna är avsatta för jordbruket och de sämre för viltet och den övriga naturen. På det här viset får gården optimal ekonomisk nytta i driften samtidigt som naturen mår bra. De brantaste åkrarna utmed ån har vi dessutom lagt om till naturvårdsåkrar och naturbeten. ningen, vilket ger klövdjuren och fälthararna rejält med mat under vintern. Livsviktigt med skydd Enligt Halla är det livsviktigt med skydd och gömslen för viltet. Inte heller går det att underskatta vikten av att hålla efter de små rovdjuren. Han skapar gömslen på viltåkrar och åkerholmar och i skogsbryn, utmed diken och vid våtmarker, men också inne i skogen. –När man röjer och slår videsnår och buskar utmed diken vid åkrar så ska man lämna 20 till 30 cm höga stubbar och låta kvistarna och stammarna ligga kvar på stubbarna. På det viset skapar man skyddade korridorer längs dikena, förklarar Halla. För skogsbrukets del rekommenderar Halla blandskog. Han lämnar viltsnår som gömslen och låter fuktiga ställen vara obehandlade. Ett annat sätt att skapa gömslen är att fälla granar på ungefär en meters höjd och låta trädet sitta delvis fast i stubben. –Den höga stubben gör att trädet inte murknar så fort och ofta lever stubben vidare och blir tätare under fällskäret, berättar Halla. –Vid gallringar ska skördaren kvista hyggesavfallet på stickvägen bara när det behövs och stapla resten utmed körvägen som gömslen för viltet. Det är också bra att lämna mindre granar som ska fällas utanför stickvägen okvistade som gömselmaterial. Vid åkerkanter är det en bra idé att kapa granar på mellan en och halvannan meters höjd. Därefter behandlar man dem igen med fem till tio års mellanrum. Viltvården på en kreatursgård Risto Juntunen som driver en kreatursgård med biffkor i Kiuruvesi i Norra Savolax tänker i liknande banor och tar hänsyn till viltet på många olika sätt i sitt jordoch skogsbruk. Viltåkrarna ingår i verktygslådan. Utmed sjöstranden har han anlagt skyddszoner på åkrar som är utsatta för översvämningar och svåra att bruka. –Utmed åkrarna har jag planterat granar som gömslen för viltet. Granarna och granstängslena är det bästa för viltet att gömma sig i, berättar Juntunen. Han har också lyckEnligt Mikko Halla är det livsviktigt att skapa skydd och gömslen för viltet. I Hallas modell för viltvården ingår elementen skydd, föda och vatten. Skyddandet bygger han på blandskog, buskar, granar och viltåkrar. –Det ekologiska jordbruket är det överlägset bästa för viltet, upplyser Halla. Vi växelbrukar åkrarna med flera olika grödor, många av åkrarna är besådda med vallväxter och vi använder inga bekämpningsmedel. På vintrarna ger åkrarna föda och skydd eftersom vi inte bearbetar jorden förrän på våren. På flera åkrar har vi en klövergräsblandning som fånggröda efter trösk
• Jägaren 1 l 2019 l 21 ats med småskaliga utsättningar av fasaner. I somras hade åtminstone fyra fasanhönor en egen naturligt tillkommen kull. För några år sedan anlades en våtmark på drygt ett par hektar på Juntunens marker. –Tack vare våtmarken har sjöfåglarna blivit fler, berättar Juntunen om sina erfarenheter. Innan den kom till hade sjöfåglarna i sjön invid försvunnit nästan helt. Utfodringen har förstås också spelat in. Tack vare skyddszonen trivs också svanar och gäss här. Våtmarken utgör ett viktigt element i jordbrukslandskapet samtidigt som vattnet som rinner från åkrarna blir renat innan det når sjön. Dessutom – vilket ju är glädjande har anläggandet av våtmarken inspirerat andra att börja skapa våtmarker; under de senaste åren har åtminstone fem våtmarker skapats i trakten. I skogsbruket tänker Juntunen på viltet när han sköter planteringar genom att lämna viltsnår och gynna blandbestånd. Vid förhandsröjningen av gallringsbestånd och i kantzoner lämnar han också skydd för viltet. –Även om jag lämnar viltsnår på några tiotal ar så har det ingen inverkan på skogens avkastning. Små insatser ger stora resultat i det viltvänliga skogsbruket, förklarar Juntunen. Var hämtar han motivationen till viltvård? – När viltet har det bra så har jag det också bra, förklarar Juntunen på frågan var han hämtar motivationen att sköta om viltet. Det är trevligt att följa med vilka djur som rör sig här i trakten. –Om vi ser tillbaka trettio år i tiden så fanns här egentligen ingenting! utbrister Juntunen. Så visst är det en rikedom att vi här på landsbygden får se djur av alla de slag. Också stora rovdjur. Vi har en järv som med halvannan veckas mellanrum tassar runt sjön. Det är väl tack vare den som mårdhundarna har minskat så att det inte längre är någon idé att gillra fällor för dem. Hallas intresse för viltvård gjorde avstamp från hans intresse för jakt med hönshund. –Under de första åren som jag jagade med hönshund fick jag uppfattningen att det med tanke på viltet inte var rätt att göra allt inom jordoch skogsbruket enligt läroböckerna. Den största förändringen skedde i mitt eget sätt att tänka. Med EU tillkom ett nytt element i jordbruksstöden; att lägga mera krut på åtgärderna för viltet, berättar Halla. – Jag började med att skapa jaktmöjligheter för mig själv, men sedan dess har viltvården blivit en förlängning av levebrödet. Av allt att döma betraktas viltet numera som viktigt för livskraften på landsbygden. Våtmarken som Risto Juntunen har anlagt fungerar inte bara som viltvårdare utan också som ett reningsverk för avrinningsvattnet från åkrarna. Dessutom förskönar den landskapet. Bilden är tagen under en översvämning på våren. Risto Juntunen anser att viltet livar upp landsbygden och skapar välfärd där. Viltåkern sår Halla med åkerböna och en havre-gräsblandning. Utmed kanterna är granen viktig eftersom den skapar skydd. JU HA SI EK KI N EN
• 22 l Jägaren 1 l 2019 Kalle Ylätalo och Jarkko Lehtonen har kollat träffbilden vid hagelskyttet och återvänder pigga och glada. Kuhmois jaktvårdsförening och enhetsskolan i Kuhmois ordnade en jägarkurs som ingick i studierna för eleverna på andra stadiets utbildning. Skolorna med undervisning på andra stadiet i Jämsä ordnade en gemensam hembygdsvecka. Eleverna i yrkesinstitutet Gradia, Jämsä gymnasium, det kristna institutet och gymnasiet i Kuhmois fick välja kurser i andra skolor än sin egen. Jägarstudier på skoltid KARI LAATIKAINEN , Kuhmois jaktvårdsförening
• Jägaren 1 l 2019 l 23 J ägarkursen som ordnades av Kuhmois jaktvårdsförening och Kuhmois gymnasium fick elever från alla de andra skolorna. Jägarkursen pågick hela veckan och hade sammanlagt 28 lärarledda lektioner. Deltagarantalet måste begränsas till femton personer och kursen blev fulltecknad direkt när anmälningstiden började. Det fanns alltså fler intresserade än det fanns platser. Eleverna fick en anteckning om att de hade gått kursen, studiepoäng och om de så önskade ett vitsord, även om de avstod från att skriva jägarexamen som avrundade kursen. I vanliga fall pågår jägarkursen under tre eller fyra kvällar, men den här gången fick arrangörerna förlänga programmet till en hel vecka. Enligt kursfordringarna skulle undervisningen ske på vardagar mellan nio och tre, och bestå av 28 undervisningstimmar. Kursens längd och tid gjorde arrangemangen till en rejäl utmaning för den lilla jaktvårdsföreningen. Kursen ordnades på hösten när ingen hade semester, vilket inte gjorde saken enklare. Rekryteringen av utbildare och instruktörer krävde några extra rundor med tjat och övertalning. Lyckligtvis ställde sig arbetsgivarna positivt till projektet så vi fick ihop den personal som krävdes. Viltcentralen bistod oss i utbildarfrågan genom att låna ut Marko Mikkola som lärare på teorisidan. Utan honom hade kursen inte blivit av. Ömsom teori ömsom aktiviteter Jägarkursen bestod av den gamla vanliga teoridelen, som vi kompletterade med olika aktiviteter för att få en rytm i undervisningen och hålla elevernas intresse på topp. Enligt Jari Räsänen som är studiehandledare på enhetsskolan i Kuhmois var det just den här växlingen mellan olika aktiviteter som ”gjorde det”. Kursen blev speciell och skiljde sig från det övriga kursutbudet under hembygdsveckan. Jari Räsänen ser gärna att vi fortsätter med sådana här kurser och att vi rent generellt skulle utveckla samarbetet. I kursen ingick en skjutbanedag med en viltstig där det fanns uppgifter. Eleverna tog sig till skjutbanan till fots längs viltstigen och utmed den hade kuhmojägarna satt upp kontroller med knepiga frågor. I tryggheten på skjutbanan fick eleverna sedan stifta bekantskap med olika vapen och prova på olika former av skytte med erfarna jägare och utbildare som instruktörer. De övriga teoridagarna tillbringade kursen på bågskyttebanan i skolans källare för att skjuta med luftgevär och pilbåge. Som instruktörer till det här skyttet rekryterade Det är bäst att inleda hagelskyttet med att skjuta på stillastående lerduvor. Efter en träff känner sig skytten inspirerad att försöka sig på mera krävande skytteformer. Så småningom lyckas eleven också fälla en lerduva i flykten. Samarbetet som pågick mellan skolorna under hembygdsveckan i Jämsä utgör ett gott exempel på hur jaktvårdsföreningar och skolor kan samarbeta med varandra. Kursen för jägarexamen är 28 timmar lång och är för eleverna ett utmärkt arrangemang eftersom undervisningen hinner med det mesta. Det här leder också till att fler elever än genomsnittet skriver godkänt. Jaktvårdsföreningarnas ungdomsarbete och samarbete med skolor utgör en viktig bit av arbetet med att sprida objektiv viltinformation till allmänheten och personer som är intresserade av att börja jaga. Kursen som förbereder för jägarexamen utgör en klart avgränsad helhet där det går att samarbeta, men samarbetet kan också bestå av någonting alldeles annat exempelvis en ekologisk lektion eller föreläsning om en viss jaktbar djurart. Eller varför inte ett viltbetonat program för eftermiddagsklubben?
• 24 l Jägaren 1 l 2019 Hembygdsveckan i Jämsänejden U nder hembygdsveckan kan eleverna i skolorna med utbildning på andra stadiet välja kurser i vilken annan skola som helst och i vilket ämne som helst. Skolorna som deltar i veckan är Jämsä gymnasium, det kristna institutet i Jämsä, Kuhmoinens gymnasium, yrkesinstitutet Gradia i Jämsä och Jämsä arbetarinstitut. Skolorna arrangerar en bred palett av kurser inom sina respektive branscher och tillsammans med sina samarbetsparter. En fullgjord kurs räknas som en del av elevens studier i hans eller hennes egen skola. Hembygdsveckan ordnas på hösten. På kursen fanns det tid för eleverna att öva med olika vapen och skjuta på tavlor av varierande slag. Jouni Jousimatka visar hur man skjuter med en jaktbåge på ett säkert och riktigt sätt. vi kunniga ortsbor som sysslar med bågskytte och luftgevärsskytte. Kursen avrundades självfallet med ett tillfälle att skriva jägarexamen. Ungefär hälften av kursdeltagarna skrev provet och blev också godkända. Kalle Ylätalo som studerar till skogsmaskinsförare på yrkesinstitutet Gradia i Jämsä tyckte att kursen var jättekul. Han bor i Padasjoki nära kursplatsen och fick plats på jägarkursen under hembygdsveckan. Där kunde han göra verklighet av drömmen som han hade haft i många år, att skaffa sig jaktkort. – Det bästa på kursen var att vi fick prova på olika vapen och olika former av skytte, och göra olika saker. Att prova på bågskytte var också skojigt. Kalle var nöjd med att ha klarat jaktkortet och sitt berömliga vitsord för mångbruk i skogen. Kompisarna hade tidigare sagt att jägarexamen är svår, men det var den ju inte eftersom de hade gått igenom allting på kursen. Samarbetet redan en tradition Samarbetet mellan Kuhmois jaktvårdsförening och enhetsskolan i Kuhmois har pågått i många år i form av olika mötesarrangemang. Pertti Terho som är utbildningsdirektör på Kuhmois kommun anser att det ömsesidiga samarbetet kring möten är ett bra arrangemang eftersom skolan förfogar över lämpliga utrymmen samtidigt som mötesarrangemangen ingår i läroplanen. Det har gett gymnasieeleverna studiepoäng. Gymnasieeleverna har stått för kaféet när jaktvårdsföreningen och föreningen Kuhmoisten yhteismetsästys ry har hållit möten och kurser. I gengäld har jaktvårdsföreningen bidragit till gymnasieelevernas kassa för studieresor. Jaktvårdsföreningens ordförande Pentti Hauskanen berättar att idén till jägarkursen som ordnas i skolan ursprungligen kläcktes tillsammans med skolans föräldraråd. Till en början var det tänkt att ordna kursen för ungdomar i Kuhmois, men det var tack vare föräldrarådet som möjligheten uppstod att ordna den under hembygdsveckan. Ungdomsarbetet som jaktvårdsföreningen bedriver omfattar också en jaktklubb för barn i samarbete med Mannerheims barnskyddsförbund. Visserligen vilar jaktklubben just nu i brist på ledare, men den fortsätter så fort en lämplig och entusiastisk ledare dyker upp.
• Jägaren 1 l 2019 l 25 PAULA LAUKKANEN , Helsingfors jaktvårdsförening Erfarenheter av den nya jägarexamen Det har nu hunnit gå två år sedan förnyelsen av jägarexamen och Handbok för jägare. D en nya jägarexamen ligger på ungefär samma svårighetsnivå som den gamla, men åtminstone i Helsingfors har andelen godkända ökat en aning. Naturligtvis finns det alltid sådana som skriver underkänt, i synnerhet om personen infinner sig på vinst och förlust. Kari Nuutinen, som är ordförande för Helsingfors jaktvårdsförening, har utbildat nya jägare sedan 1993. Han är nöjd med det förnyade utbildningsmaterialet: ”I den nya jägarhandboken presenteras stoffet med konkreta exempel och det viktiga lyfts fram på ett föredömligt sätt. Boken är lagom stor till formatet så att eleverna orkar läsa den. Avsnittet där viltförvaltningen presenteras är åskådligare än förut och läsaren ges inte uppfattningen att han eller hon måste lära sig lagparagrafer och brott och straff utantill. Stoffet presenteras åskådigt tillsammans med bilder och berättelser. Djurigenkänningsmaterialet är delvis rätt krävande eftersom det är rätt svårt att bilda sig en uppfattning om storleken på ett djur av en liten bild. Till exempel bisamråttan och bävern är ett knepigt artpar. Men å andra sidan är det viktigt för en jägare att kunna känna igen djur också under besvärliga förhållanden.” Kari Rantanen som nyligen gått kursen konstaterar: ”Det känns fint efter kursen. Naturligvis också därför att jag lyckades skriva godkänt på första försöket, men också för att helheten (boken + kursen + provet) var så intressant och inspirerande! Handbok för jägare är i sin nuvarande form en utmärkt informationskälla och uppslagsbok för den som tänker bli jägare. Alla delområden finns i ett och samma prima paket. Texterna är lättbegripliga och för det mesta till och med intressanta att läsa. Den generösa bildsättningen lättar upp läsningen och ger en försmak av ”jakt på riktigt”. För artigenkänningen, som är svårare eller åtminstone långsammare att tillägna sig, är det nödvändigt med rättvisande och bra bilder. Kursen var kanonbra helt enkelt! Ett rejält tolvtimmarspaket där vi hann gå igenom alla delområden utan att känna sig stressad eller pressad. Föreläsarna utstrålade gedigen erfarenhet, vilket gav möjligheter att liva upp stoffet med bakgrundskunskap och händelser ur det levande livet. Det får stoffet att fastna i minnet hos eleverna på ett helt annat sätt än om de enbart läser om det i boken! Det är uttryckligen en sådan här kombination av att lyssna och läsa som är det bästa sättet att lära sig en stor mängd ny kunskap på en rätt kort tid. Kanonbra helt enkelt!” Nu är rätta tiden på året att gå jägarkursen och skriva godkänt i jägarexamen! Under våren hinner du ordna vapentillstånden, under sommaren tränar du skytte och i augusti är du klar att börja jaga. Förberedelserna inför jägarexamen Det går att förbereda sig för jägarexamen genom att läsa Handbok för jägare, men den frivilliga jägarkursen är till stor hjälp för den som vill börja jaga. På kursen kan deltagarna diskutera medan utbildarens exempel från hans egen jägarbana öppnar nya infallsvinklar för jaktintresset och hjälper eleverna att minnas stoffet. För dem som skyggar för den traditionella läroboken finns jägarhandboken numera på Viltinfo.fi som en nätkurs med en licens som gäller i ett år. Kursen innehåller också videor och övningsuppgifter. Du kan till exempel se på en video som visar gräsanden och höra hur den låter samtidigt som du läser presentationen. Likaså går det lättare att förstå olika jaktmetoder när det går att både läsa om dem och se dem på film – i önskad ordning! Ytterligare information om jägarexamen och de förberedande kurserna hittar du på viltinfo.fi > Ny jägare
• 26 l Jägaren 1 l 2019 ARTO MÄÄTTÄ Jaktens framtid kan inte längre byggas enbart på karlfolket på landsbygden. Det glesnar på landsbygden och de potentiella jägarna befinner sig allt längre bort från jaktmarkerna. Vi måste rekrytera nytt folk för att säkra föreningsverksamhetens framtid och jaktens skyldigheter. D en största dolda tillgången på nya jägare och föreningsaktiva döljer sig närmare än mången ens kan föreställa sig. I de flesta jägarfamiljer är det enbart herrsidan som jagar. Ungdomarna flyttar efter hand till tillväxtcentra för att utbilda sig och skaffa jobb, men kvinnorna stannar kvar på landsbygden. Sänk tröskeln till jakten Det faller sig naturligt att börja jaga om jakten ingår i familjens vardag eller om jakten spelar en framträdande roll i ens hemtrakter. Numera är omständigheterna ogynnsamma för rekryteringen av nya medlemmar eftersom jakten inte längre går i arv från far till son. Befolkningen bor ju i allt högre grad i tätorter. Den enda naturliga lösning som återstår är att stärka jaktföreningarnas ställning bland ungdomarna och kvinnorna. De jaktintresserade kvinnorna ställs inför två utmaningar. För det första har kvinnorna av tradition inte betraktats som personer som för jakten vidare, vilket betyder att de inte introduceras i jakten på samma sätt som pojkarna i familjen. För det andra upplever kvinnor ofta att de är ensamma i en manlig värld när de går med i en jaktförening. Ofta tänds intresset för jakt för att sambon eller maken jagar, men också här kan det bli problem med gammalmodiga attityder i jaktföreningen. Bland de jaktintresserade kvinnorna har jakter och skytteutbildningar som riktar sig till kvinnor visat sig vara väldigt uppskattade. Kvinnorna som kommer till evenemangen har ofta en liknande bakgrund och historia. Det här skapar en känsla av samhörighet och en avslappnad och inspirerande atmosfär. Samarbete med jaktvårdsföreningarna Det är inte svårt att arrangera jaktläger och skyttedagar, men det kräver insatser av föreningens aktiva medlemmar och samarbete med jaktvårdsföreningen på orten. Jaktvårdsföreningarna är en kraftresurs vars betydelse inte nog kan underKvinnorna är jaktens outnyttjade kraftresurs Studsarskyttet intresserar eftersom en stor del av de jagande damerna har siktet inställt på älgjakten redan från början. För nybörjare kräver hagelskyttet handledning och tålamod. På läger och skjutbanedagar går det att ge individuell handledning.
• Jägaren 1 l 2019 l 27 strykas. Ett av syftena med jv-föreningarnas verksamhet är att stöda arrangemang av det här slaget och ordna kurser. Därför är jv-föreningarna i regel positivt inställda till sådana här initiativ till samarbete från jaktföreningarna. Jv-föreningarna bistår med både undervisningsmaterial och finansiering. En del av jv-föreningarnas finansiering kommer uttryckligen att bygga på de kurser och utbildningar som de erbjuder, vilket betyder att det också bland dem som intresserar sig för jv-föreningarnas intäkter finns ett intresse för kurser och utbildningar. Arrangera som vanligt För dem som ordnar kurser och jakter riktade till kvinnor är det lätt hänt att de gör för mycket. En jakt fungerar för det mesta bäst om kvinnorna inkluderas på jämställd fot och jakten arrangeras så som jakterna brukar arrangeras. Då blir det enkelt och naturligt för arrangörerna och arrangemangen får flyt. Vid undervisning i skytte är det förnuftigt att lägga ansvaret på dem som har undervisat i skytte förut och är vana vid att handleda nybörjare. Numera finns det hjälp att få också från den kommersiella sidan, vilket betyder att det finns professionell hjälp att tillgå. Till exempel gevärsskolan och hagelskolan kan ställa upp på kurser och lära ut skytte. En bra och inspirerande inledning sporrar deltagarna att fortsätta med skyttet. Däremot får en allt för svår och krånglig början deltagarna att tappa både sugen och intresset. Lägren och skyttedagarna har dessutom bekräftat att separata skjutbanekvällar för kvinnor sänker tröskeln för att öva vidare på det som man har lärt sig och upprätthålla skjutskickligheten. Det får kvinnorna att fortsätta med jakten. Med tanke på skytteundervisningen är det också bra om flera deltagare befinner sig på samma nivå. Då går det att behandla problem gemensamt och effektivt. Tjäderhönorna som jagar I Rovaniemi har det två gånger arrangerats ett årligt jaktläger för damer kallat Eräkoppelot, tjäderhönorna som jagar. Deltagarna får inte bara jaga utan tränar också skytte med studsare och hagelgevär. Som kronan på verket har Rovaniemi jv-förening som avslutning på lägret ordnat ett tillfälle att skriva jägarexamen och avlägga skjutprov. Flera av lägerdeltagarna har sagt att lägret har varit väldigt givande och lärorikt både vad jakten och undervisningen beträffar. I jämförelse med jägarkurserna har det funnits större möjligheter att anpassa lägrets innehåll efter personliga önskemål. Det går att fördjupa sig i frågor som deltagarna grunnar på. Lägerdeltagarna har uppskattat möjligheten att delta i jakter utan förutfattade meningar. Under årets älgjakt lyckades en av deltagarna till och med fälla en älg. För de arrangerande föreningarna innebär det en vitaminspruta att ordna läger och skjutbanedagar. Det gjuter nytt liv i verksamheten hos föreningar som har fastnat i gamla hjulspår. De positiva kommentarerna har inspirerat arrangörsföreningarna att fortsätta med verksamheten. Jaktföreningarna Sierijärven metsästysseura ry och Oikaraisen eräja kalamiehet ry kommer att fortsätta arrangera jaktlägret och hoppas på att de jagande tjäderhönorna ska bli ett årligen återkommande jaktoch skytteläger. De ovannämnda föreningarna är dock inte de enda i Rovaniemitrakten som arrangerar jakt och kurser för kvinnor. Även föreningen Narkaus-Kämän erä ry har ordnat en skyttedag för damer som lockade skytteintresserade kvinnor i trakterna kring Ranuantie. Förhoppningsvis kommer fler föreningar runt om i landet att arrangera kurser och jakter för damer under nästa år. Gruppfoto på deltagarna i det andra jaktlägret för damer. En lyckad älgjakt kröner jaktlägret. Här visade karlarna bara riktningen medan lägerdeltagarna med egna krafter släpade iväg med älgen. Att hålla paus i jakten vid en brasa är en jaktkulturell upplevelse.
• D et här jaktåret har vi kunnat glädja oss åt att det går uppåt för flera viltstammar. Skogshönsen har blivit klart fler efter många år med tongångar i moll. De beviljade älglicenserna blev igen aningen fler än året innan och steg till nästan 55 000. För vitsvanshjortens del beviljades nästan en fjärdedel fler jaktlicenser än i fjol; drygt 44 000 för att hejda stammens tillväxt. Enligt Naturresursinstitutets uppskattningar fanns det mellan 93 100 och 103 800 hjortar i kvarstående stam efter jakten. Under björnsäsongen fälldes i hela landet sammanlagt 335 björnar, vilket är rekordmycket. Under det senaste året har en mängd ändringar införts i jaktförordningarna. Bland annat har jakttiderna för skogshönsen och vitsvanshjorten förlängts. Stammarna har blivit starkare och erbjuder gott om jaktmöjligheter, det vill säga välfärd som viltbruket producerar. Å andra sidan innebär det ett ständigt kompromissande när vi jämkar ihop olika samhälleliga målsättningar. Det här samhällsuppdraget som har ålagts jägarna, att reglera hjortdjursstammarna med hänsyn taget till övriga samhällsgruppers mål och önskningar, utgör en hörnsten i förvaltningsplanerna för viltstammarna. Ett exempel: att hålla vildsvinsstammen gles är en viktig metod för att hindra den afrikanska svinpesten från att nå vårt land. Om sjukdomen ändå når oss skulle det innebära enorma förluster för jordbruksnäringen. Om sjukdomen drabbar vildsvinen här i landet skulle den sannolikt bli mycket svår att utrota på grund av de vildsvinskadaver som blir liggande i naturen. Beklagligtvis fungerar vårt nordliga klimat som en kyl och frys med utmärkta förhållanden för viruset att överleva. Även om jägare tycker att vildsvinet skulle vara ett intressant tillskott i viltfaunan så ska vi under rådande förhållanden inte utfodra svinen så att de blir ännu fler. Tvärtom ska vi hålla stammen så gles som möjligt. Den internationella lagstiftningen utvecklas fortlöpande och naturen förändras, vilket påverkar viltpolitiken trots att flera arter visar en positiv utveckling. Under den gångna hösten har också EU-kommissionens utkast till en åtstramning av tolkningsanvisningarna för naturdirektivet väckt debatt. I sin nuvarande form skulle utkastet kunna innebära slutet för björnoch lodjursjakten som den ser ut idag. Enligt jordoch skogsbruksministeriets syn på saken skulle detta skrota vår nuvarande välfungerande modell för hur vi förvaltar och skyddar viltstammarna. Alltså jobbar vi på ministeriet med alla tillgängliga medel för att förhindra det här. Jaktvårdsföreningarna uträttar ett väldigt arbete för att utbilda nya jägare. Det finns därför planer på att sänka jaktvårdsavgiften för nästa jaktår för personer yngre än 18 år för att stöda och uppmuntra kontinuiteten i och förnyelsen av jägarkåren. Vi har skäl att glädja oss över att vi varje år får ett tillskott på flera tusen nya jägare. Emellertid har jaktföreningsenkäten visat att ungefär 20 % av jägarna inte hör till någon jaktförening. Den procentuella andelen kan verka liten, men omräknat i personer motsvarar det 60 000 jägare. Det är en väldig skara människor! I den södra ändan av landet har folk grubblat i årtionden över svårigheten att bli antagen som medlem i någon jaktförening. Utifrån det här kan vi anta att de föreningslösa jägarna skulle vara koncentrerade till de sydfinska städerna. Strukturella förändringar av det här slaget i samhället och jägarkåren, som flyttningsrörelsen från landsbygden till städerna, kommer sannolikt att ha kännbara konsekvenser för jaktkulturen under de närmaste decennierna. Förhoppningsvis kommer inte de nya jägarna som bor i städer att bli utestängda från viltbrukets uppgång och det växande välståndet!. Uppgången fortsätter – men är välfärden jämnt fördelad? Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 28 l Jägaren 1 l 2019
• Jägaren 1 l 2019 l 29 ASF kan besegras 1. Vid bekämpningen av ASF utgör jägarna en av flera aktörer. I ”svintalkot” deltar alla parter som berörs av svinhushållningen; Livsmedelsverket, Tullen, Föreningen för djurhälsa (ETT ry) och många fler. 2. Det är inte första gången som svinpesten förekommer i Europa. 1957 nådde den Portugal från Angola och spred sig till Spanien, Frankrike, Italien, Belgien och Nederländerna. Den gången lyckades man besegra sjukdomen. Senast ASF påträffades i Belgien var 1985. Att utplåna sjukdomen har med andra ord inte varit någon snabb process. Förebyggande bekämpning rekommenderas! 3. ASF förekommer nu i 43 länder, bland annat i Kina, där det är väldigt vanligt med en svinstia till husbehov. Sjukdomen kommer med stor sannolikhet att sprida sig med god fart. Enligt de kinesiska myndigheterna drivs spridningen oftast av att ägarna utfodrar svinen med matrester. 4. I Europa är problemet det, att vildsvinsstammarna är mycket tätare än de var förr; sjukdomen kan alltså sprida sig effektivt bland svinen. Därför har vi i vårt land fastställt en målsättning för vildsvinsstammen på mindre än 0,5 svin per tusen hektar i ASF-zonen innanför vår östgräns. 5. Enligt Evira (numera Livsmedelsverket) har ASF-viruset redan nått vårt land, men det har ännu inte smittat några svin. Ju glesare stam vi har desto mindre blir sannolikheten för att svinindivider ska komma i kontakt med någon smittokälla. 6. Om ASF påträffas hos något tamsvin eller vildsvin i vårt land så blir de ekonomiska konsekvenserna kännbara eftersom det i värsta fall blir ett totalstopp för exporten av svinkött. Kring smittans förekomstcentrum upprättas en begränsningszon där all jakt sannolikt och inledningsvis blir förbjuden. 7. Något vaccin är inte att vänta – åtminstone inte snart. Den 23 november ordnades ett seminarium om den afrikanska svinpesten, ASF. Som arrangörer stod Finlands svinföretagare rf och jordoch skogsbruksministeriet. På seminariet avhandlades svinpesten med ett helhetsgrepp, men jägarnas roll underströks i flera av anförandena. Här punktar vi det viktigaste som varje jägare bör känna till. TE RO KU IT UN EN Svinpestens (ASF) utbredningsområde i Europa.
• 30 l Jägaren 1 l 2019 MARIANNE KAILA , specialforskare, TAINA LAINE , LEENA OIVANEN , Livsmedelsverket Den afrikanska svinpesten: Vildsvinen måste undersökas! Den afrikanska svinpesten fortsätter att breda ut sig i Europa. I somras konstaterades viruset nära våra gränser; hos både vildsvin och tamsvin kring Sankt Petersburg. Dessutom förekommer sjukdomen i bland annat Estland, Lettland och Litauen. D en afrikanska svinpesten fortsätter att breda ut sig i Europa. I somras konstaterades viruset nära våra gränser; hos både vildsvin och tamsvin kring Sankt Petersburg. Dessutom förekommer sjukdomen i bland annat Estland, Lettland och Litauen. Skicka in prover av fällda vildsvin Av vildsvinet behöver Livsmedelsverket ena njuren, mjälten och blod. Av honorna behöver vi dessutom en fem till tio cm lång bit av ena livmoderhornet. Du kan beställa provtagningsutrustningen från Livsmedelsverket på adressen tilaukset@ruokavirasto. fi. Det går också bra att lägga proverna i vanliga små plastpåsar, som Minigrip. Om du inte har något provrör för blodprovet så räcker det med organproverna. Packa organen (njuren, mjälten och livmoderhornet) i var sin påse, liksom även blodprovet. Använd alltid dubbla plastpåsar. Vira in provpåsarna i exempelvis tidningspapper och lägg dem därefter i följande plastpåse, och lägg denna i lådan eller påsen som du skickar proverna i. Bifoga följesedeln (omsorgsfullt ifylld) och blanketten för honoraret. Du kan också skriva ett fritt formulerat följebrev bara du kommer ihåg att uppge dina kontaktuppgifter, platsen där vildsvinet fälldes och jaktföreningens uppgifter. Anteckna också om du har upptäckt sjukdomssymptom hos svinet. Om du skickar prover från flera individer i samma försändelse så ska du märka provpåsarna och tillhörande följesedel med samma siffra. Skicka proverna med buss (Matkahuolto) följande vardag efter fällningen till adressen Livsmedelsverket, Virologiska enheten, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors. Skicka proverna som normal frakt. Livsmedelsverket står för frakten. Vi betalar ett honorar på 40 euro för varje fällt vildsvin som vi får prover av. För suggor betalar vi dessutom ett honorar på 60 euro om försändelsen inkluderar ett prov av ena livmoderhornet. För att vi ska kunna betala ut honoraret ska jägaren utöver följesedeln även bifoga en honorarblankett. Dessutom betalar Finlands svinföretagare rf ett verksamhetsstöd på 90 euro för varje fällt vildsvin till jaktföreningarna. För att få stödet ska jaktföreningen skicka svinproverna till Livsmedelsverket och sina kontaktoch kontouppgifter till Finlands svinföretagare rf, ari.berg at sikayrittajat.fi. Anmäl vildsvin som påträffas döda Vildsvin som påträffas döda, sjuka eller trafikskadade ska utan dröjsmål anmälas till den kommunala veteriären eller länsveterinären, som ger anvisningar för de fortsatta åtgärderna och provtagningen. Efter provtagningen ska djurkroppen grävas ner eller destrueras enligt den officiella veterinärens anvisningar. Utgifterna kan ersättas med medel som staten har an
• Jägaren 1 l 2019 l 31 slagit för veterinärvård. De praktiska arrangemangen kräver ofta samarbete med och hjälp av jaktföreningar och jägare. För anmälningar om vildsvin som har påträffats döda eller som uppvisar sjukdomssymptom betalas en belöning på hundra euro per vildsvin. Fyll i blanketten för utbetalning av honorar och skicka den till Livsmedelsverket. Fler prover för varje år 2017 undersökte vi proverna från 527 vildsvin medan vi i oktober 2018 redan var uppe i 559 djur. Vi på Livsmedelsverket tackar alla jägare och jaktföreningar som har skickat in prover. Ytterligare information om hur du skickar prover samt följesedlar och honorarblanketter finner du på adressen: www.ruokavirasto.fi (?Laboratoriopalvelut ? Eläintautitutkimukset ? Näytteenotto-ohjeet ? Villisika) Den afrikanska svinpesten är en virussjukdom som enbart smittar svin, men inte människor. För tamsvin och vildsvin är smittan livshotande och leder till blödarfeber. Dödligheten är hög. Människor kan sprida smittan genom bland annat kontaminerade jaktkläder och fordon. Om sjukdomen når vårt land skulle det stå både svinuppfödarna och nationalekonomin dyrt, främst för att exporten av svinkött skulle avstanna. Livsmedelsverket önskar prover av jaktbart vilt enligt följande: Djurart Sjukdom som undersöks Provtyp Ersättning/honorar Hjortdjuren utom renarna. Uppföljn progr utvidgas från 1.1 2019. Självdöda, avlivade sjuka, trafikdöda och rovdjursslagna djur undersöks i hela landet CWD Hela huvudet 50 € Vildsvin, påträffade döda ASF Anmälan till kommunala veterinären 100 € Vildsvin, fällda på jakt ASF njuren, mjälten, blod 40 € hane, 100 € hona, dessutom 90 € av svinföretagarna Räv, mårdhund Rabies, sorkechinokock Hela kroppen 10 € för prover inom området med rabiesvaccin Njurarna finns mitt i kroppen, på ryggsidan av bukhålan och på var sin sida av ryggraden. Det räcker med den ena njuren (röda pilen) som prov. Mjälten (gröna pilen) är ett avlångt, ganska platt och mörkrött organ som sitter fäst vid magsäcken på den vänstra sidan. Magsäcken och mjälten. På ett vildsvin som har drabbats av afrikansk svinpest kan man vid urtagningen se en ökad blodtillförsel i de inre organen och tarmkanalen som avviker från det normala. Organen på bilden har normal färg. Om det går att ta ett blodprov av svinet så ska det helst tas från hjärtat, men det kan också tas från brösthålan om det finns färskt blod där. Det får inte finnas levrade klumpar, vävnadsbitar eller skräp i blodprovet. Livmodern (högra livmoderhornet markerat med röd pil) är ett Y-format organ av varierande storlek. Livmoderkroppen finns mellan ändtarmen och urinblåsan (gula pilen). Suggans storlek, ålder och eventuella dräktigheter påverkar livmoderns storlek.
• VISA ERONEN , Finlands viltcentral Ändringar i dispens ansökningen för icke fredade fåglar Somliga icke fredade fåglar orsakar regelbundet skador på bland annat bärodlingar, djurproduktionsgårdar och viltvårdsobjekt. Eftersom det inte går att lösa alla skadesituationer utan dispenser under fredningstiden så blir vi på Finlands viltcentral varje år tvungna att fatta ett avsevärt antal dispensbeslut. Vi har nu vidareutvecklat ansökningsoch beslutssystemen för dispenser och jaktlicenser så att de bättre än förut motsvarar dagens krav. F rån och med jaktåret 2018-2019 är också kajan en icke fredad fågel och statsrådet kommer att utfärda en förordning som fastställer fredningstiden för arten. Vi kan därför inte fatta dispensbeslut som berör fredningstiden förrän fredningstiden är fastställd. Den som är utsatt för skadegörelse av kajor bör alltså följa med hur beredningen av förordningen framskrider och vid behov ansöka om dispens när fredningstiden är fastställd. Den som ansöker om dispens för att gynna jaktbara fåglars häckning (dispens i viltvårdande syfte) ska notera den rättspraxis som har utformat sig under de senaste åren. Högsta förvaltningsdomstolens och förvaltningsdomstolarnas utslag när någon har överklagat ett beslut fattat av Finlands viltcentral har påverkat rättspraxis. Utslagen har i ännu högre grad än förut betonat vikten av att utredningarna i ett dispensärende håller hög kvalitet och är grundliga. Rättspraxis har också preciserats beträffande dispenserna som söks av hygieniska skäl. Den som ansöker om dispens från fredning på grund av hygieneller hälsorisker för människor eller produktionsdjur ska till sin ansökan foga ett utlåtande från den kommunala myndighet som har hand om hälsoärenden eller av kommunalveterinären. Den sökande ska i sin ansökan specificera: Vilken art ska jakten skydda? Tillståndet och utvecklingsriktningen för arterna som ska skyddas? De negativa faktorerna för arterna, antalet par och inventeringsresultaten. Har fågellivet i området något särskilt värde och i såfall vilket? Om det i ansökningen ingår utsättning av jaktbara fåglar; uppge verksamhetens omfattning samt tidigare konstaterade skador. Övriga åtgärder som har vidtagits för att förhindra skador? Exempelvis jakt på små rovdjur och jaktens resultat. 32 l Jägaren 1 l 2019
• Ändringar i dispens ansökningen för icke fredade fåglar Gör dispensansökningen i tjänsten Oma riista Från den andra januari går det att göra dispensansökningar för icke fredade och jaktbara fåglar i tjänsten Oma riista. Gör ansökningen i vyn för licenser för privatpersoner. Du gör ansökningen om dispens för jaktbara och icke fredade fåglar på samma sätt som förut. Även det gällande anmälningsförfarandet finns i det här systemet. För skadesituationer som återkommer år efter år och som kan förutses ska dispensansökningen lämnas in i god tid. Även för dispenserna är utgångspunkten den, att dispensbeslutet helst ska göras i så god tid att besvärstiden (30 dagar) och tiden för delgivning (sju dagar) hinner passera innan dispenstiden börjar. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Herkullinen Jahti&Vahti Liha-ateria Suosittu, erittäin lihaisa Jahti&Vahti -koiranruoka on korkealaatuinen täysravintosarja. Jahti&Vahti -ravinnosta koirasi saa turvallisesti ja oikeassa suhteessa tarvitsemansa ravintoaineet, vitamiinit sekä kivennäisja hivenaineet. Ostaessasi Jahti&Vahti-koiranruokasäkin (10 tai 15 kg), SAAT 1 KG:N LIHA -ATERIAN KAUPAN PÄÄLLE. kg Kampanja voimassa 28.2. saakka KAUPAN PÄÄLLE Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Liha-ateria
• 34 l Jägaren 1 l 2019 ARTO MÄÄTTÄ Klä dig löst och ledigt vid vaktjakt Kylan är en gammal bekant för den som ägnar sig åt vaktjakt på vintern. Klädseln spelar en viktig roll när det är kallt, men också vid mildare väder om jägaren tänker sitta länge på passet. N uförtiden rekommenderas att man klär sig i flera lager, men för en vaktjägare är detta inte det mest praktiska sättet att klä sig om han (eller hon) inte anpassar klädseln efter hur jakten framskrider. Men att jämt och ständigt justera klädseln är segt, jobbigt och snart också otrevligt. Vid vaktjakt är därför de enklaste lösningarna vad klädseln beträffar oftast också de som fungerar bäst. Bylta inte på dig för tidigt En typisk vaktjakt börjar med att jägaren klär på sig jaktkläderna. Därefter kör han bil till platsen där jakten ska äga rum och sedan promenerar han till gömslet. Men i den här tågordningen ingår alla förutsättningar för att han inom kort ska bli överraskad av kylan och att vaktjakten blir lika kort som otrevlig. Det här beror på att jägaren har byltat på sig allt för tidigt och att kläderna hinner bli fuktiga på vägen till gömslet. Om vi plockar isär vaktjakten i sina beståndsdelar så lägger vi märke till just detta, att förflyttningen till gömslet ska göras så, att man inte börjar svettas. Det enklaste knepet är att köra hemifrån i lätta och svala kläder, och dra på sig mera först när man ska promenera till gömslet. På det här viset börjar du inte svettas och varken underkläderna eller strumporna blir fuktiga. Kroppsvärmen håller kläderna lagom varma under förflyttningen. Justera klädseln Ett av de bästa sätten att klä sig för vaktjakt är att ovanpå understället ha ett lätt jaktställ och göra förflyttningarna klädd på det viset. Klädseln räcker till för körningen och eventuellt också för förflyttningen från biEn jägares utrustning Vid vaktjakt är det inte alltid så kallt att det knäpper i knutarna. Det kan också vara tiden som jägaren tillbringar i gömslet som är det besvärliga. Men klädseln avviker ändå inte det minsta från dagarna med sträng kyla. Med en lös och ledig overall ovanpå mellanskiktet, huvudet och halsen omsorgsfullt skyddade och varma känger blir jakten alldeles säkert angenäm.
• Jägaren 1 l 2019 l 35 len till gömslet. Först när du är framme vid gömslet drar du på dig det yttersta lagret, fodrade byxor och jacka, eller en overall. Det samma gäller för skodonen; byt de lätta kängorna som sista punkt på programmet. Ett gammalt knep som snöskoterguider använder är att ta på sig de torra och kalla kängorna allra sist; då håller sig fötterna torra. Det är uttryckligen fukten som är den värsta fienden vid kallt väder och det går inte att effektivt vädra ut fukten ur kängorna. Det kan kännas ruggigt att dra på sig ”köldkläderna” vid bakluckan på bilen eller vid gömslet, men bara det yttersta lagret sitter tillräckligt löst och ledigt så är det inga problem att dra det ovanpå kläderna. I synnerhet overaller går snabbt och enkelt att dra på sig. Om promenaden är kort så går det självfallet att dra på sig overallen tidigare, men håll då dragkeden öppen ända tills kläderna känns varma. På det viset undviker du att bli svettig. Dra upp dragkeden först när du tycker att det behövs. Att tänka på när du klär dig för vaktjakt Vid vaktjakt är egenskaperna hos det yttersta lagret kläder avgörande för både komforten och värmeisoleringen. Kläderna får absolut inte strama när du sitter och de ska kännas luftiga också i de ställningar som du använder dem i. Därför kan en inbiten vaktjägares klädsel beskrivas som lös och ledig. Det viktigaste beträffande byxorna eller overallen är isoleringen på baken, knäna, axlarna och armbågarna. På de här ställena ligger tyget i det yttersta klädlagret – oavsett om det är en overall eller ett tvådelat ställ – närmast huden, så det är här som kylan kryper in. Vid vaktjakt är det alltså bara bra om baken och knäna på byxorna är isolerade och styva. Styvheten hos isoleringen på knäna höjer ofta det yttersta skiktet från huden, vilket ger ett generösare skikt med luft. Beträffande kängorna så spelar sulans isolerande egenskaper en avgörande roll. Ju fortare kylan tränger från skosulorna till fotsulorna desto snabbare börjar jägaren frysa om fötterna. När du sitter försvagas blodcirkulationen i benen och kroppen reglerar temperaturen genom att i första hand strama åt blodcirkulationen i armarna och benen. Kroppen prioriterar alltså värmen i bålen och därför börjar man först frysa om händerna och fötterna. Nedkylningen tilltar om skosulorna inte isolerar. Skydda halsen och huvudet Människans huvud och hals är som en vidöppen dörr för värmeförluster. Därför ska det man har på huvudet vara varmt och täcka en så stor del av huvudet som möjligt. En pälsmössa, det vill säga en ludiskuffare, är ett bra val. Kompletterad med krage eller halsduk förhindrar du värmeläckage och gör timmarna i gömslet trivsammare. Ett beprövat knep är att tidigt i proceduren ta på sig en hjälmmössa även kallad balaklava eller rånarluva som täcker halsen och ta på sig ludiskuffaren först när det börjar kännas kallt om huvudet. Då blir du inte svettig om huvudet. Vid köldgrader är torrt det samma som varmt och behagligt! Efter det fällande skottet En tung och bylsig klädsel är inte bara svettframkallande utan blir dessutom ett problem när jägaren har avlossat det fällande skottet. Det går lättare att hämta det fällda bytet eller följa ett skadat djur om du först tar av dig det tjocka yttersta lagret kläder. Det gör den delen av jakten som kräver rörlighet lättare, trevligare och effektivare. Om du rör dig med alla vaktjaktskläder på så stiger kroppstemperaturen hastigt och det börjar kännas kvavt och hett. Skodonen är avgörande för att jägaren ska ha det varmt och bekvämt om fötterna. Lyckad vaktjakt kräver kängor som har rejäla sulor och är lätta att torka. Om du tar på dig kängorna när de är kalla så slipper du svettiga och kalla fötter. Det blir enklare att hämta det fällda bytet om du först skalar av dig det yttersta skiktet. Det är tungt att plumsa i snön med alla kläder på! Ett komihåg Lätta på klädseln när du ska röra på dig och förflytta dig Ta på dig vaktjaktskläderna först när du behöver dem och kläderna känns svala Klä dig i lager; ett underställ, ett mellanlager och ett fodrat ytterskikt Täck huvudet och halsen med omsorg Undvik att svettas Luft isolerar bäst; klä dig därför löst och ledigt
• 36 l Jägaren 1 l 2019 MIKKO TOIVOLA I Amerika är också hönsfågelbytet stort Om en art har försvunnit från naturen så är det väldigt svårt att lyckas med en återutsättning. Ännu mer sällsynt är det att lyckas så väl med återutsättningen att man skapar ett jaktbart vilt som årligen lockar drygt hundratusen jägare. I delstaten Wisconsin som ligger i nordöstra USA har man lyckats med ett underverk av den här kalibern. Återinförandet av vildkalkonen, sedan arten blivit utrotad i vilt tillstånd, kan utan överdrift kallas en framgångssaga för viltvården i delstaten. D e stora förändringarna i livsmiljöerna som människan orsakade och den hejdlösa jakten utrotade vildkalkonen i Wisconsin i slutet av 1800-talet. Så vitt känt sköts den sista individen 1981 i den södra ändan av delstaten. Sedan dess har flera misslyckade försök gjorts att återinföra arten med uppfödda fåglar. Så sent som 1942 rådde uppfattningen att förändringarna i livsmiljöerna var så omfattande att försöken att återinföra vildkanonen aldrig skulle krönas med framgång. Så småningom insåg ändå forskarna att fåglarna som man satte ut måste vara vilda ”på riktigt”. Vid det laget visste man dessutom mera om kraven som vildkalkonerna ställer på sin livsmiljö. 1976 gjordes en byteshandel med delstaten Missouri som ligger i samma hörn av landet. Missouri fick från Wisconsin kragjärpar som man önskade sig medan Wisconsin fick 29 vildkalkoner. Det här blev inledningen på en serie återutsättningar inom delstaten som i kombination med stödåtgärder för ett antal andra fåglars överlevnad gav upphov till en livskraftig fågelstam i hela delstaten. Jakt på våren och hösten Bara sjutton år efter den första utsättningen var tiden mogen för kalkonjakt. Undersökningar visar att vårjakten som är inriktad på hanarna inte har någon nämnvärd inverkan på populationernas tillväxt och därför bedrevs jakten i början som vårjakt på kalkonhanar. Detta skedde 1983 i delstatens sydvästra hörn. Första gången som kalkonhanar fick jagas på våren i hela delstaten var 2006. Redan tidigare -1989 hade det blivit tillåtet att jaga både hanar och honor på Nuförtiden finns det uppskattningsvis ungefär 300 000 vildkalkoner i Wisconsin. Utmed vägarna får man ofta syn på grupper av fåglar i olika ålder. I delstaten Wisconsin har myndigheterna gjort upp en särskild förvaltningsplan för vildkalkonen. Ytterligare information om kalkonjakten och förvaltningen finner du på webbplatsen https://dnr.wi.gov/topic/hunt/turkey.html
• Jägaren 1 l 2019 l 37 hösten. Sedan dess har kalkonstammen vuxit sakta men säkert och jaktmöjligheterna har följt efter. Numera får kalkonerna jagas på både våren och hösten i hela delstaten. Förvaltning med exakt planering Kalkonjakten bygger på exakt planering, som görs av personal på myndigheten som ansvarar för naturresurserna i Wisconsin (WDNR). Planeringen bygger främst på informationen från individerna med sändare. På det viset har man fått klarhet i att fåglarna trivs bäst i områden där skogens andel av livsmiljön uppgår till mellan 30 och 70 procent. Utifrån den här informationen har man avgränsat ett antal förvaltningsområden där man följer med jakten och reglerar den. Regleringen görs dels med längden på jaktsäsongen och dels med antalet beviljade licenser. Antalet licenser som beviljas för ett förvaltningsområde avgörs i första hand av den uppskattade kalkontätheten i området. Under höstjakten följer myndigheterna också med hur många honor som fälls. Man avråder från att fälla mer än tio procent av det uppskattade antalet honor. Om den här nivån ändå överskrids så har det sannolikt negativa följer för kalkonstammens produktivitet. DOUGLAS BAYFIELD ASHLAND IRON BURNETT VILAS WASHBURN SAWYER PRICE ONEIDA FOREST FLORENCE BARRON POLK RUSK TAYLOR CHIPPEWA DUNN ST. CROIX PIERCE PEPIN EAU CLAIRE CLARK LINCOLN MARATHON LANGLADE MARINETTE OCONTO MENOMINEE SHAWANO DOOR K EW A U N EE BROWN OUTAGAMIE WAUPACA WOOD PORTAGE M A N IT O W O C W IN N EB A G O C A LU M ET WAUSHARA JACKSON JUNEAU ADAMS MARQUETTE GREEN LAKE FOND DU LAC SHEBOYGAN MONROE SAUK COLUMBIA DODGE O ZA U K EE M ILW A U K EE WAUKESHA JEFFERSON DANE KENOSHA RACINE WALWORTH ROCK GREEN LAFAYETTE IOWA GRANT RICHLAND CRAWFORD VERNON LA CROSSE BUFFALO TR EM PE A LE A U 6 7 4 1 3 5 2 Fort McCoy Ch ip pe wa R. T 101 22 22 52 86 47 29 47 44 23 73 89 151 94 90 92 104 54 54 45 10 8 13 13 27 21 H HH VV 12 60 18 14 94 8 70 2 29 73 Wisconsin River W isc on sin R ive r 53 77 51 M issis sippi River Wisconsin River Allt som allt finns det sju förvaltningsområden i delstaten. Årligen fälls cirka 40 000 kalkoner och drygt 90 procent av dem blir fällda i de fyra sydligaste förvaltningsområdena. Vildkalkonerna håller helst till i livsmiljöer som består av skog till mellan 30 och 70 procent.
• 38 l Jägaren 1 l 2019 Eftersom vårjakten på hanar är klart populärare så gör myndigheterna också enkäter riktade till jägarna. Där frågar man bland annat om jägarna upplever att det finns för många jägare i området. Kalkonerna svarade på lockropet! Mest kalkoner finns det i de mellersta och sydvästra delarna av Wisconsin. Under jaktresan som vi Tommy Arfman som skrev en artikel om jakt på svartbjörn i föregående nummer av tidningen Jägaren och undertecknad – företog i september hade vi tillfälle att prova på kalkonjakt. Som guide fungerade Kevin Wallenfang, specialplanerare på WDNR. Jaktområdet låg nära staden Middleton i jaktområde 1. Kevin visade oss hur man på nätet skaffar jaktlicens för att få jaga kalkon. Vi hade redan tidigare skaffat delstatens generella jaktlicens för småvilt, som man måste ha för att beviljas kalkonlicens. Sammanlagt betalade vi drygt 50 euro för tillstånden. Tjänsten var lätt att använda och för oss utlänningar kostade det verkligen inte mycket att få jaga kalkon. Våra förväntningar på jaktlyckan var inte särskilt högt ställda eftersom vi bara hade ett drygt dygn kvar av resan. Enligt Kevin är kalkonerna under höstjakten dessutom inte särskilt benägna att reagera på de lockläten som jägarna använder. Den första morgonen grupperade vi oss i två olika vaktjaktskojor på en plats med lövskog och åkrar. Terrängen var kuperad med väldigt stora höjdskillnader. Kojorna befann sig högt ovanför marken och Kevin berättade att kalkonerna tar till flykten väldigt lätt om de upptäcker rörelse. Vi jagade med hagelgevär och gevären Vår guide Kevin Wallenfang med en kalkonfilé på dryga kilot. skulle helst vara skjutklara innan bytet dök upp. Kevin inledde lockandet med en pryl som liknar ett gitarrplektrum och som man sätter i munnen. Också Kevin blev väldigt förvånad när två kalkoner i närheten svarade redan efter några lock. Jag sköt försiktigt ut hagelpipan mellan kojans camouflagenät och det var inte för tidigt, för efter bara något ögonblick stegade en kalkonhane försiktigt ut i gläntan framför kojan. Lika försiktigt klev den steg för steg inom skotthåll och när den var ungefär 30 meter ifrån gav jag den en dödsbringande hagelskur i halsen. Händelseförloppet upprepade sig följande morgon när Tommy satt i samma vaktjaktskoja med Kevin. Vi insåg naturligtvis vilken tur vi hade haft eftersom statistiken visar att bara ungefär tio procent av kalkonlicenserna för höstjakten blir använda. Fileer för en hel familjemiddag Vi förde kalkonerna hem till Kevin och senast där insåg vi vilken massiv fågel det handlar om. Båda de unga hanarna som vi sköt vägde ungefär åtta kilo. För en finländsk jägare som är van vid gräsänder är fileerna enorma! De väger ett drygt kilo styck och en sådan räcker garanterat till också för en litet större familj. Det finns alltså flera kilo kött på en kalkon och en provsmakning visade att också de inre organen smakar gott. Tyvärr kunde vi inte ta med oss kött hem till Finland eftersom EU har förbjudit det. Erfarenheterna av både jakten och smaken på kalkonköttet var ändå så pass intressanta att vi gärna skulle prova på en vårjakt! Enligt vår guide är jakten då ännu intressantare eftersom de stora kalkonhanarna ropar så det ekar i ekskogarna! Vaktjaktskojan ska vara omsorgsfullt maskerad eftersom kalkonerna upptäcker minsta rörelse.
• Metsähallituksen hirvialueen haku kannattaa aloittaa ajoissa, sillä lakimuutos uudistaa alueiden hakua vuodelle 2019: • Metsästysalueen on oltava yhtenäinen. • Olemme poistaneet alle 1000 hehtaarin alueet Metsähallituksen hirvialueista. • Pohjoisessa hakija voi vielä yhdistää alle 1000 hehtaarin alueen mukaan yksityisalueen kautta. Eräluvat.fi HIRVIALUEIDEN HAKU MUUTTUI! Lue hakuohjeet osoitteesta Eräluvat.fi ja jätä aluehakemuksesi 31.1.2019 kello 16 mennessä. Pilkkijän voimakas apuri akkuporakone + KAIRA Keskity kalastamiseen ja anna Makitan kairata! Tämä ei ole lelu sillä yhdellä akulla syntyy jopa 70 kpl reikiä 40 senttiseen jäähän! Mukana myös Rapalan naskalit. Kaksi versiota: VOIMAKAS DDF458RMJ 58/91 Nm, akut 2x4,0Ah, latausaika 36 min. TOSI VOIMAKAS DDF481RTJ 60/115 Nm, akut 2x5,0Ah, latausaika 45 min. 155 mm Rap ala UR 110 mm Mo ra Nov a J ä lle e n m yy jä t: w w w .m a k it a . DD F45 8+K AIR A 39 9,DD F48 1+K AIR A 49 9,J ä lle e n m yy jä t: w w w .m a k it a . Pilkkijän voimakas apuri akkuporakone + KAIRA Keskity kalastamiseen ja anna Makitan kairata! Tämä ei ole lelu sillä yhdellä akulla syntyy jopa 70 kpl reikiä 40 senttiseen jäähän! Mukana myös Rapalan naskalit. 58/91 Nm, akut 2x4,0Ah, latausaika 36 min. 60/115 Nm, latausaika 45 min. 155 mm Rap ala UR 110 mm Mo ra Nov a J ä lle e n m yy jä t: w w w .m a k it a . Pilkkijän voimakas apuri akkuporakone + KAIRA Keskity kalastamiseen ja anna Makitan kairata! Tämä ei ole lelu sillä yhdellä akulla syntyy jopa 70 kpl reikiä 40 senttiseen jäähän! Mukana myös Rapalan naskalit. 155 mm Rap ala UR tai 110 mm Mo ra Nov a J ä lle e n m yy jä t: w w w .m a k it a . DD F45 8+K AIR A DD F45 8+K AIR A 39 9,39 9,39 9,DD F48 1+ DD F48 1+K AIR A KA IRA KA IRA 49 9,49 9,49 9,49 9,49 9,Valittavana kaksi eri kairaa: 155 mm Rapala UR tai 110mm Mora Nova.
• 40 l Jägaren 1 l 2019 Kraven på vapenförvaringen bygger i detta nu på antalet vapen och vapentypen: ett särskilt farligt skjutvapen eller fler än fem skjutvapen ska förvaras i ett säkerhetsskåp i enlighet med Inrikesministeriets förordning 956/2017. Just nu pågår en femårig övergångsbestämmelse (till 1.12.2020) som gäller dem, för vilka antalet vapen eller vapentypen överskreds när lagen trädde i kraft den 1.12.2015. U ndertecknad har gjort en undersökning Pro Gradu om vapensäkerheten vid vapenförvaring. Syftet var att klarlägga hur de som har vapenlicens förvarar sina vapen. Undersökningens empiriska del bestod av 1) en enkät (517 svar), 2) brottsanmälningar från tiden 2012 till 2017 (218 svar) och 3) intervjuer (6 st). Mitt intresse för saken kommer sig av att jag jobbar inom polisens licensövervakning. Enkäten Den empiriska delen av undersökningen började i juli-augusti i fjol när jag delade ut frågeformulär vid en skyttetävling i Salo. Samtidigt pågick enkäten också vid de vapenkontroller som gjordes av polisinrättningen i Sydvästra Finland. Enkäten gjordes anonymt och jag fick in sammanlagt 517 svar. Större delen av svaren, 370 stycken, kom via vapenkontrollerna. Enligt min uppfattning bestod målgruppen för enkäten av aktiva licensinnehavare som antingen hade skaffat ett nytt skjutvapen nyligen eller som tävlade i sportskytte på FM-nivå. Fokus i enkäten låg på antalet vapen, hur vapnen förvarades och i synnerhet på om innehavaren har ett säkerhetsskåp som håller standardnivå. Enkäten frågade också om personen hade planer på att skaffa ett sådant skåp under övergångstiden. Resultatet av enkäten var synnerligen positivt. 73 procent av svararna uppgav att de förvarade sitt vapen i ett säkerhetsskåp av standardnivå eller i ett utrymme granskat av polisen. Dessutom uppgav 40 svarande att de tänkte skaffa ett nytt säkerhetsskåp under övergångstiden. Vapenförvaringen: En viktig del av vapensäkerheten JARMO SALO , polisinrättningen i Sydvästra Finland AR TO M ÄÄ TT Ä
• Jägaren 1 l 2019 l 41 I slutet av frågeformuläret fanns ett fält där svararen uppmanades att skriva ner eventuella brister och förbättringsförslag. Här följer en lista på några av svaren: för mycket byråkrati med vapenlicenserna, behandla dem som ansöker om licens jämlikt i hela landet förnyelserna försvårar verksamheten, men ökar inte säkerheten ett standardskåp gör ingen salig mängderna krut och tändhattar som får förvaras är för små mera information om säkerhetsskåp och vapenförvaring avtryckarlåsen borde förbjudas helt och hållet den nuvarande lagstiftningen är bra (15 svar) alla vapen börjande från det första ska hållas i säkerhetsskåp (15 svar) granska alarmen om en person har fler än fem vapen granska vapenförvaringen samtidigt som brandgranskningen ett bra gömställe är bättre än ett kassaskåp så vet inte bovarna var de ska leta Brottsanmälningar om stulna skjutvapen I polisinrättningarna i Sydvästra Finland och Inre Finland gjordes under perioden 1.1.2012 till 1.1.2017 sammanlagt 208 brottsanmälningar och antalet stulna vapen uppgick till 625. I landet som helhet anmäldes under den här tidsperioden 2127 skjutvapen som stulna. Det bor 1,5 miljoner människor inom de båda polisinrättningarnas område. Om ett skjutvapen eller en vapendel har förkommit eller stulits skall den som förlorat vapnet eller vapendelen anmäla detta hos polisen utan dröjsmål (skjutvapenlagen 111 §). Enligt uppgifterna i anmälningarna har stölderna oftast begåtts när ingen har varit hemma. I sådana fall räcker det inte med inbrottsskydd i själva strukturen utan det borde också finnas ett fungerande larmsystem. I ett enda fall var lägenheten larmad, men uppenbarligen var larmet avstängt. Det var rätt vanligt i brottsanmälningarna att vapnen hade förvarats i ett vapenskåp, men utan några uppgifter om skåpets material, vikt eller standard. Inte en enda anmälan nämnde att vapnen skulle ha förvarats i ett säkerhetsskåp som håller en viss standard. Det var rätt vanligt att tjuvarna hade farit iväg med hela vapenskåpet, med vapen och allt. I polisinrättningen i Inre Finland var detta fallet i hela 33 % av stölderna. Intervjun med befäl som jobbar med licensärenden Intervjun handlade om förbättring av förvaringssäkerheten, förvaringen av färre vapen än fem, övervakningen av förvaringssäkerheten och begränsningar i antalet vapen som en privatperson får äga. De intervjuade ansåg att förvaringen av färre vapen än fem var för ospecificerad och att lagen är en smula oklar på den här punkten. Förhållandet mellan skjutvapenlagens 105 § (aktsamhetsplikten) och 106 § (förvaringen) uppfattades som särskilt problematisk. En av de intervjuade ansåg att det finns för många som äger ett eller två vapen och att det därför vore orimligt att kräva ett säkerhetsskåp redan från det första vapnet. Enligt de intervjuade finns det inget behov av att införa ändringar i antalet vapen för privatpersoner eftersom den nuvarande lagen i kombination med förvaltningsdomstolarnas riktlinjer ger tillräckliga befogenheter att vid behov ingripa när det gäller antalet vapen. Det framfördes ett flertal förslag på hur vapensäkerheten kunde utvecklas. Det aktiva informerandet om lagens kravnivå borde utvecklas. Övervakningen borde inkludera slumpmässiga kontroller. Vapenförvaringen borde preciseras. Den som installerar larm förbättrar inte bara förvaringssäkerheten utan dessutom också säkerheten för hela hemmet (brandoch inbrottssäkerheten). Myndigheterna borde kunna utbyta information på ett smidigare Brottsanmälningarna avslöjade en mängd brister. 30 % av de stulna vapnen hade förvarats på ett sådant sätt att de inte alls var inlåsta. Andelen burförråd i höghus som förvaringsplats var särskilt stor i sydvästra Finland, i 10 % av fallen. I bara 21 % av fallen hade tjuvarna brutit sig in i vapenskåpet. I hela 59 % av fallen hade tjuvarna tagit sig in i skåpet med nyckel. Siffran visar hur illa ägaren har skött om nyckelsäkerheten. I vissa anmälningar nämns att nyckeln förvarades i låset eller ovanpå skåpet. tagit skåpet olåst skåp Polisinrättningen i Sydvästra Finland Inbrott i vapenskåp Polisinrättningen i Inre Finland vapenförvaringen låst väggställning okänt vapenskåp låst rum låst skåp kassaskåp burförråd garage bil brutit upp med nyckel skåpet öppet
• 42 l Jägaren 1 l 2019 sätt i situationer där en person på grund av sjukdom eller ålder inte längre kan bo hemma. Då skulle polisen kunna inleda en förebyggande utredning om var vapnen befinner sig. Sammanfattning Med övervakningsansvar menas ansvar för sådana tänkbara upphov till fara som kan bli farliga för utomstående. Sådana upphov till fara kan vara maskiner, husdjur och byggnader. Likaså har den som äger ett vapen ett särskilt övervakningsansvar att vapnet inte ska råka i orätta händer. Om lagen inte skulle kräva övervakning av licensinnehavaren så skulle överlåtelsebegränsningarna för skjutvapen och sprängämnen förlora sin betydelse. Beviljandet av en vapenlicens innebär ett avtal med vapnets ägare där licensinnehavaren förbinder sig att sköta om förvaringssäkerheten för vapnet. Vapnets ägare har ett särskilt övervakningsoch aktsamhetsansvar för att vapnet inte ska råka i orätta händer. Ansvaret gäller från det att personen köper vapnet tills han säljer det, överlåter det eller avlider. Då övergår ansvaret till dödsboet. Min enkät visar att aktiva sportskyttar och jägare förvarar sina vapen på en säkerhetsnivå som är god eller ännu bättre. Brottsanmälningarna ger oss däremot anledning att grunna på metoder för att minska på vapenstölderna. Sportskyttet och jakten kan vara en hobby som varar hela livet, men man ska också kunna avstå från sina vapen i tid för att de inte ska råka i orätta händer. Förvaringssäkerheten kan förbättras på flera olika sätt, men det viktigaste är innehavarens egen attityd och vilja att förvara sina vapen på ett säkert sätt. Källor Undersökningen Pro Gradu: Asesäilytysosana aseturvallisuutta, Jarmo Salo, Östra Finlands Universitet Rikosoikeudellinen huolimattomuus, Ari Matti Nuutila Fördelningen är i stort sett den samma i landets alla polisinrättningar, utom i Sydvästra Finland där det är klart vanligare att förvara vapen i sommarstugan. TE RO KU IT UN EN Polisinrättningen i Sydvästra Finland vapenförvaringen affär museum sommarstugan båten bilen bostaden affär museum sommarstugan bilen båten bostaden
• G ruppen ser att dispenserna är en del av förvaltningsplanen som ska utvecklas ur ett helhetsperspektiv. Enormt viktigt är att de som söker om dispens inte lämnas ensamma med saken. Det är centralt att dispenssökande har en klar och realistisk uppfattning om på vilka grunder dispenser beviljas. Finlands Jägarförbund startar just nu en rådgivningstjänst för dispenssökande och Finlands viltcentral ger råd enligt förvaltningslagen. Administrationen ska också stödja sökande aktivare när det gäller att utreda andra godtagbara lösningar, såsom förebyggande av skador, samt att tillämpa lösningarna. Skadebaserade dispenser avser undantag från skyddet av varg. Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art. Undantag från skyddet kan göras endast på villkor som fastställts i direktivet eller i den nationella lagstiftningen. Bedömningen av behovet av dispens begränsas också av rättspraxis. Finlands viltcentral har ansvaret för att bevilja och behandla dispenser. Att vargar rör sig i ett område är i sig inte någon dispensgrund. Dispenser är alltid det sista alternativet om vargar orsakar till exempel skador och det går inte att på något annat sätt bekämpa dem eller om vargar hotar människors säkerhet. En del av sökande har våndats över de olika besluten om dispens när till exempel antalet observerade vargar på gårdar har varit lika stort. Anledningen därtill är att bedömningen om behovet av en dispens alltid sker fallspecifikt och kräver att man granskar alla synvinklar på samma gång. Antalet observationer är i sig inte ett tillräckligt kriterium, utan man måste beakta även typen av observationen. Det finns inte entydiga kriterier för dispens, utan en dispens kan beviljas när alla kriterierna uppfylls. När man överväger ett dispensbeslut, ska man beakta till exempel populationens storlek och livskraft, de skador som vargen eller vargarna orsakat, hotbedömningen samt att ansökan gäller den individ som orsakar skada. Ytterligare måste man, innan man beviljar en dispens, ta reda på om det finns andra godtagbara lösningar. Kommissionen föreslår striktare anvisning för tolkningen av habitatdirektivet År 2019 kommer att vara ett viktigt år när det gäller att driva rovdjurspolitiken i Finland. På våren väntas Europadomstolen ge sitt beslut om stamvårdande jakt på varg och kommissionen komma med ett förslag till eventuell ändring av anvisningen för att tolka habitatdirektivet. Kommissionens ändringsförslag begränsar den stamvårdande jakt på björn och lodjur som bygger på dispenser. Det föreslås en ny bilaga i anvisningen som gäller varg. I de yttranden som jordoch skogsbruksministeriet har lämnat till kommissionen har ministeriet påpekat att skärpningen inte ligger i linje med Europaparlamentets yttranden. Vidare har jakten på björn och lodjur utan tvivel haft gynnsamma effekter för förvaltningen av arterna samt när det gäller att i allmänhet förhålla sig positivt till stora rovdjur. Beslut om dispenser som gäller varg grundar sig alltid på fallspecifik bedömning JSM informerar I december sammanträdde jordoch skogsbruksministeriets arbetsgrupp som bereder förvaltningsplanen för varg för att diskutera dispenser för jakt på varg, stamvårdande jakt samt EU-kommissionens förslag till ändring av anvisningen för att tolka habitatdirektivet. Deltagarna underströk att besluten om dispens alltid bygger på bedömning och tas fallspecifikt. VA ST AV AL O/ N IK O PE KO N EN Jägaren 1 l 2019 l 43
• 44 l Jägaren 1 l 2019 TERO KUITUNEN Slutstycket på en cylinderstudsare Vårda ditt jaktgevär DEL 1 Artikeln Grundläggande vapenvård i föregående nummer gav inspiration till en mera ingående behandling av ämnet. Läsarna skickade in frågor till redaktionen och oftast handlade de om isärtagningen av ett cylinderlås. Därför ska den första delen i den här nya artikelserien handla om just detta. För att rengöra och serva ett cylinderlås behöver man i allmänhet inte plocka isär låset i sina minsta beståndsdelar. Eftersom det finns en mängd varianter av den här låstypen så nöjer vi oss med att visa bilder på en handfull exempel. Om du inte hittar ditt eget gevär bland bilderna så kan du söka på nätet med sökorden ”Gevärets märke och modell och bolt disassembly”. Anvisningarna ges ofta som en video. Tikka LSA-55 (M55) Bilder TERO KUITUNEN För isärtagningen av låset på äldre Tikka-gevär gäller samma anvisningar som för Sako ovan. ?? Vid hopsättningen finns det dock en liten skillnad: för att trycka ihop slagstiftsfjädern ska du trycka på det holkformade bakstycket, men det kräver kraft i nyporna. Alternativt kan du använda ett skruvstäd som du vadderar med tejp. ? ? ? ? ? Tikka T3 och T3x Bilder ARTO MÄÄTTÄ Låset på det här så kallade militärgeväret ser komplicerat ut men är enkelt att ta isär. Lösgör slagstiftspaketet genom att vrida bakstycket ett fjärdedels varv motsols; ? då lossnar den listliknande delen på sidan av låset och låsets främre del. ? Därefter trycker du slagstiftets spets mot ett lämpligt hårt underlag och vrider loss bakstycket; nu kan du plocka ut slagstiftet och fjädern. Ihopsättningen går i motsatt ordning. Observera att det baktill på låset finns linjer för uppriktning som visar när bakstycket är ? vridet tillbaka i rätt ställning ? . ? ? ?
• Jägaren 1 l 2019 l 45 Sako Bilder TERO KUITUNEN Även bland Sakos gevär förekommer det flera olika låskonstruktioner. Låset i vårt exempel är av en litet äldre modell från tiden före dagens modell 85 och föregångaren modell 75. Isärtagningen av det här Sakolåset är väldigt enkel. Vrid den bakre delen medsols ? (bakifrån sett) tills den öppnar sig och du kan plocka ut delarna som finns innanför. Hopsättningen går i omvänd Mosin Nagant Låset på det här så kallade militärgeväret ser komplicerat ut men är enkelt att ta isär. Lösgör slagstiftspaketet genom att vrida bakstycket ett fjärdedels varv motsols; då lossnar den listliknande delen på sidan av låset och låsets främre del. ? Därefter trycker du slagstiftets spets mot ett lämpligt hårt underlag och vrider loss bakstycket; nu kan du plocka ut slagstiftet och fjädern. ? Ihopsättningen går i motsatt ordning. Observera att det baktill på låset finns linjer för uppriktning som visar när bakstycket är vridet tillbaka i rätt ställning. Isärtagningen av låset på en Remington kräver ett par hjälpmedel, men i övrigt är det väldigt enkelt. Med exempelvis ett skosnöre ? drar du Bilder MARKUS FORSSTRÖM Bilder TERO KUITUNEN ordning. Nu måste du trycka ihop slagstiftsfjädern ? , men det är också det enda som är litet knepigare under hela operationen. Remington M700 slagstiftet bakåt tills urtaget på sidan av stiftet blir synligt. Där passar exempelvis ett fem cents mynt, som hindrar slagstiftet från att slå framåt igen. Nu går det att vrida loss den bakre delen av låset från stommen ? . Ihopsättningen går i omvänd ordning. ? ? ? ? ? ?
• 46 l Jägaren 1 l 2019 PANU HIIDENMIES Vilket ansvar har styrelsemedlemmarna i en jaktförening? Det finns tusentals jaktföreningar i vårt land. Uppskattningsvis lär det finnas fyratusenfemhundra registrerade jaktföreningar och i var och en av dem finns ett tiotal styrelsemedlemmar. Således sitter det tiotusentals personer i styrelser som fattar beslut om föreningens ärenden och sköter dem med omsorg. Mycket riktigt gäller det att vara uppmärksam, eftersom en styrelsemedlem också kan bli personligen ansvarig. E n styrelsemedlems ansvar kan vara parlamentariskt och straffrättsligt. Dessutom kan han eller hon bli skadeståndsansvarig. Gränserna för det parlamentariska ansvaret prövas inför medlemskåren. Det parlamentariska ansvaret handlar om ändamålsenlighet. Kärnan i detta är att förtroendepersonen ska åtnjuta sina väljares förtroende under hela sin verksamhetsperiod. En styrelsemedlem eller en förenings hela styrelse kan avsättas från sitt uppdrag när som helst. En jaktförening har rättigheter och att bryta mot dem kan få straffrättsliga konsekvenser för en styrelsemedlem. Att förskingra föreningens tillgångar eller stjäla föreningens egendom kan inte bara leda till skadeståndskrav utan också få straffrättsliga följder. Att aktivera det parlamentariska ansvaret eller byta en styrelsemedlem genom omröstning är åtgärder som inte kostar någonting även om de kan kännas otrevliga. Om ärendet inkluderar omständigheter som kan leda till ersättningskrav så är det skäl att beakta några synpunkter. Artikeln är den sjätte i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 6 KE VI N CR OS BY
• Jägaren 1 l 2019 l 47 Skadeståndsskyldigheten i föreningar Styrelsemedlemmarna och föreningens funktionärer och verksamhetsgranskare är skyldiga att ersätta en skada som de i sitt uppdrag har orsakat föreningen uppsåtligen eller genom vållande. Det samma gäller om de ovannämnda personerna genom att bryta mot föreningslagen eller föreningens stadgar skadar en medlem eller någon annan person. Se Föreningslagens 39 §. Ersättningsskyldigheten gäller inte för en styrelsemedlem som inte har deltagit i beslutsfattandet eller i verkställandet av ett beslut. Ansvaret gäller således inte en styrelsemedlem som har avsagt sig sitt uppdrag eller som på grund av jäv inte har deltagit i beslutet. Ansvaret gäller inte heller för en styrelsesuppleant som inte har ersatt sin ordinarie medlem. En styrelsemedlem kan också bli ersättningsskyldig gentemot sin förening av andra skäl än sitt uppdrag. Skyldigheten att ersätta en skada kan uppstå exempelvis om personen skadar föreningens egendom eller vållar skada genom att presentera felaktiga uppgifter om föreningen. Ersättningsskyldighet gentemot medlemmar och utomstående Om en styrelsemedlem i en jaktförening avsiktligt bryter mot föreningens stadgar eller föreningslagen kan han eller hon bli skadeståndsansvarig. Det går dock inte att kräva skadestånd om inte den uppkomna skadan har uppstått avsiktligt eller genom vållande. Skadan ska då drabba en föreningsmedlem eller en utomstående person. Observera, att om en förening inte kan eller vill betala så kan skadeståndsskyldigheten falla på en enskild styrelsemedlem. I jaktföreningsverksamheten har man ofta låtit sig invaggas i tanken att beviljandet av ansvarsfrihet skyddar mot alla skadeståndsanspråk. Detta är emellertid inte fallet när det är en föreningsmedlem eller en utomstående person som kräver skadestånd. En styrelsemedlem kan bli skadeståndsskyldig gentemot en medlem för uppkommen ekonomisk skada. Att utan skäl hindra en medlem från att delta i en jakt kan leda till en sådan skyldighet. Värdet på den förlorade jakten kan i vissa fall bli överraskande stort. Det här innebär att ett regelvidrigt eller grundlöst jaktförbud kan bli en dyrbar affär. Avslutningsvis En styrelsemedlem kan bli ersättningsskyldig av flera olika skäl. I föreningslagens 35 § stadgas att styrelsen ska omsorgsfullt sköta föreningens angelägenheter i enlighet med lag samt föreningens stadgar och beslut, och detta styr samtliga styrelsemedlemmars verksamhet. Om en förening har omfattande egendom och stort inkomstflöde ska bokföringen överlåtas på en professionell bokförare. Ju mer omfattande verksamheten är, desto viktigare blir det att fylla i myndighetsdokument och göra anmälningar till myndigheterna. I synnerhet jaktföreningens styrelsemedlemmar och funktionärer ska kunna föreningens stadgar och föreningslagen. Det gäller att förbereda sig för problematiska situationer på förhand genom att ordna föreningens verksamhet så att den tål en granskning och följer god föreningssed. Det råder sannerligen ingen brist på anvisningar, utbildning och material! Om något ärende drivs till sin spets och blir ett problem så är det bäst att vända sig till en expert. Av den här anledningen råder jag jaktföreningarna att skaffa sig en rättsskyddsförsäkring. Att utan skäl hindra en medlem från att delta i en jakt kan leda till skadeståndsskyldighet. Värdet på den förlorade jakten kan bli överraskande stort.
• 48 l Jägaren 1 l 2019 PANU HIIDENMIES Försäljning av jakt och kött S ammantaget har de här faktorerna skapat debatt om lämpliga verksamhetsmodeller och anvisningar i ett läge där en jaktförening, som fungerar som en traditionell ideell förening, tänker börja med försäljning av jakttjänster eller viltkött. Det här är en situation med många aspekter, som undertecknad har behandlat i tidningen Jägaren i artikelserien Vilthushållning i utveckling under 2017 och 2018. Det nya upplägget där föreningen mot ersättning i pengar erbjuder utomstående jägare jaktliga tjänster eller jaktmöjligheter kan leda till spänningar. Den här artikeln ska dock inte handla om spänningarna eller om hur verksamheten ska bedrivas rent praktiskt. Det är inte ovanligt att det i en jaktförening finns ett behov av att börja med någon verksamhet som ökar intäktsflödet och inkluderar utomstående jägare. Verksamheten är i regel acceptabel, men den spärras av brist på kunskaper och rädsla för skattepåföljder. Avskjutningen ökar i jaktföreningarna samtidigt som medlemskårens åldersstruktur förändras, vilket får medlemmarna att grunna på nya verksamhetsmodeller. Inte heller har jägarna nuförtiden lika mycket tid som förr eller möjligheter att binda sig. Dessutom kan det hända att markägarna kräver en ersättning för att jaktföreningen ska få jaga i deras marker. Det är därför inte ovanligt att jaktföreningarna måste lägga om sin ekonomi. Jaktföreningen och beskattningen DEL 1
• Jägaren 1 l 2019 l 49 Försäljning av jakt och kött Keski-Pohjanmaan ammattiopisto, Perhon toimipaikka, Haanentie 26, Perho www.kpedu.fi/perho hakijapalvelut@kpedu.fi | 040 808 5010 Koulutus soveltuu luonnosta ja eränkäynnistä kiinnostuneille sekä luontoyrittäjyyttä suunnitteleville. Opiskelu onnistuu mainiosti myös työn ohella! Meillä on käytettävissä oma riistankäsittelylaitos ja laaja työssäoppimispaikkoja tarjoava luontoyrittäjäverkosto kotimaassa ja ulkomailla. Perhon lukion metsästysja luontolinja Suorittamalla yhdistelmätutkinnon saat erinomaiset mahdollisuudet jatko-opintoihin Lisätietoja: Marika Riihimäki marika.riihimaki@perho.com 040 352 3360 luonto-ohjaajaksi yhteishaku 19.2.-12.3.2019 www.opintopolku.fi jatkuva haku www.kpedu.fi Hae vaikka heti! Riistapainotteiseksi perhossa En jaktförenings intäkter och skatter För en ideell förening är medlemsavgifterna nästan alltid det främsta sättet att finansiera verksamheten. Så ska det också vara. Föreningens verksamhet är ju till för medlemmarnas ideella syften och fritidsintressen. Det är fint om medlemmarna är beredda att betala för det här, men visst kan det också finnas andra intäkter. En jaktförening är skyldig att föra bok över sina intäkter och i vissa fall också att betala skatt. Numera finansierar jaktföreningar allt oftare sin verksamhet på andra sätt än med medlemsavgifterna. Om en förening säljer produkter eller tjänster så uppstår det ett intäktsflöde. Det är positivt att jaktföreningen skaffar sig intäkter, men samtidigt måste medlemmarna komma ihåg att intäkterna leder till ekonomiska skyldigheter. Rent generellt kan vi konstatera att JA RI N IS KA N EN en förening på grund av sin ideella verksamhetsprincip inte är lämpad att bedriva egentlig affärsverksamhet. Inte heller kan en förening dela ut eventuella vinster från affärsverksamheten till sina medlemmar. Intäkter leder till skattskyldighet I motsats till vad många föreställer sig är en ideell förening inte helt och hållet befriad från skyldigheten att betala inkomstskatt. Om det uppstår intäkter av näringsverksamhet så måste föreningen betala skatt. Likaså kan en förening under vissa omständigheter bli skattskyldig om den hyr ut en fastighet – närmast jaktstugan – och får intäkter. Ju större och regelbundnare intäktsflödet är (exempelvis genom försäljning av jakt) och ju betydelsefullare flödet är i förhållande till verksamhetens totala volym desto närmare kommer tröskeln där föreningen blir skattskyldig. Om en förening är skattskyldig eller inte avgörs alltid från fall till fall. Vid bedömningen bedöms då också i hur hög grad verksamheten som föreningen bedriver konkurrerar med andra företagare i branschen. Jaktföreningen X Jaktföreningen X diskuterar situationen man befinner sig i eftersom älgoch hjortlicenserna blir allt fler. Medlemmarnas egna krafter räcker inte till, men det finns utomstående som är intresserade. Föreningskassan är tom och slaktskjulet behöver renoveras. Markägaren har gett sitt samtycke till försäljning av jakt bara intäkterna styrs till någonting allmännyttigt. Föreningen X beslöt att ansöka om momshandledning för att slippa gissningar om beskattningen. Frågan lyder så här: Kommer jaktföreningen X att betala moms på försäljningen av jaktmöjligheter och hjortdjurskött till utomstående personer? Föreningen X är en alldeles vanlig medelstor jaktförening i södra Finland. Den har 4500 hektar jaktmarker, 60 medlemmar, 17 älglicenser och 130 hjortlicenser. Föreningen uppger att den enligt planerna ska sälja jakter för 6000 euro och kött för 2000 euro om året. Beskattaren konstaterar i sitt beslut att verksamheten avviker från den verksamhet som i inkomstskattelagens 23 § 3 moment stadgas som skattefri för ett allmännyttigt samfund. Men beskattaren konstaterar också att försäljningens volym inte är av sådan storlek att den kan betraktas som näringsintäkt för ansökaren. Föreningen blir inte momsskyldig. Nästa del av artikelserien ska handla om under vilka förhållanden beslutet kan bli att jaktföreningen är skattskyldig.
• 50 l Jägaren 1 l 2019 AHTI KOSKINEN Kött rökt i rökkåta smeker smaknerverna I Kuttura i Enare vårdar man traditionen att röka kött i rökkåta. Enligt byborna är rökkåtan det bästa sättet att röka kött. Förberedelserna för höstens och vinterns rökningar börjar redan på försommaren. S omliga föreställer sig kanske att rökning är enkelt; man skaffar köttet, saltar det och tuttar på aleller björkveden i rökningsbyttan. I byn Kuttura går det inte riktigt till på det viset. På våren eller försommaren – men alltid före midsommaren – när björkarna har fått mössöron, så hugger man veden för rökningen och drar nävern av stammarna. Al förekommer knappt alls i den här trakten. Man sågar björkvirket i längdriktningen – ett ytligt snitt bara och drar loss nävern med floemet. Nävern lossar lätt när björken savar. Virke som behandlas på det här sättet varken sotar eller svärtar köttet på samma sätt som obehandlad ved. – Visserligen kräver den här metoden lite mera jobb, men vi slipper den bittra smaken i köttet, förklarar Jarmo Haataja som har bott i Kuttura i 32 år. Tillsammans med sin numera avlidna svärfar har han byggt den här rökkåtan och i röken över brasan har han rökt stekar av både älg och ren. En smula produktutveckling Tidigare hängde Jarmo upp stekarna i krokar i tvärstöden i rökkåtan, men sedan dess har han ägnat sig åt produktutveckling. Han ersatte krokarna med ett rejält galler ovanpå stöden. – Det här fungerar bättre. Tidigare måste vi hålla på och vända stekarna eftersom det var hetare nertill än upptill. Dessutom strömmade röken längs stekarna och förbi dem. – Med gallret hejdar stekarna röken och de steks jämnare och fortare. På fyra timmar ungefär, uppskattar Jarmo. Envar efter sin smak Beträffande saltningen och rökningstiden har Jarmo också ruckat en aning på traditionerna. Förr nöjde han sig med att klyva stekarna, men numera skär han dem i fyra delar. På det viset blir saltningen jämnare. –Jag går på fingertoppskänsla när jag strör det grova havssaltet på köttet. Sedan låter jag saltet dra i ett dygn. Var och en gör det efter tycke och smak. Vid rökningen reglerar man stekningsgraden med elden och tiden – också det efter tycke och smak. Själv låter jag köttet vara ljusrött inuti. När köttet har dragit i sig tillräckligt med salt stryker Jarmo bort det mesta av saltkristallerna och hänger upp köttbitarna i krokar i köttrummet. På det viset får vätskan som saltet har dragit ut droppa av. Följande moment är att hämta rökningsveden från upplaget i skogen. Jarmo sågar virket i meterlånga stumpar och forslar veden till rökkåtan. Den är av samma storlek som kåtorna som renskötarna har bott i sedan urminnes tider. Det är bara brädgolvet som skiljer.
• Jägaren 1 l 2019 l 51 Maten steks i ”bostaden” Jarmo hämtar köttet och lägger bitarna på gallret. Elden börjar ta sig och han lägger på rejält med ved och stänger dörren inifrån. Vi sätter oss på vedtraven och jag märker att röken inte irriterar här på marknivån utan stiger direkt upp till rökhålet. En kåta är en trivsam plats. Man kan ligga på ett renskinn och slappa, och titta på köttet när det ändrar färg och de första fettdropparna börjar falla. – Förr i världen när gubbarna jobbade många dagar i sträck med renarna så rökte de kött samtidigt som de bodde i kåtan. Svärfar har berättat att man karvade åt sig kött att äta direkt från krokarna, förklarar Jarmo. Det är redan mörkt när vi lämnar köttet och rökkåtan. Jarmo går emellanåt tillbaka för att vända på stekarna och lägga mera ved på elden. När kommer köttet att vara lagom stekt? – Det kan jag inte säga för jag provar inte köttet på något sätt. Det är klart sedan när det känns klart. Oftast lämnar jag kvar köttet till följande morgon så det hinner svalna. ”Visst smakar det himmelskt!” Följande morgon går vi efter köttet och tittar närmare på stekarna. Ytan är faktiskt inte svart utan brun och inuti är köttet vackert rödskimrande. – För oss är det här matsäcksmat. I skogen steker jag köttet litet till på glöden och då smakar det himmelskt! utbrister Jarmo och skär strimlor att smaka på. Köttet är mört och smaken lagom rökig. Dessutom bidrar björken med sina egna aromer. Det här vill man gärna ha mera av! Hemma händer det att Jarmos familj steker skivor av det rökta köttet i stekpanna eller blandar bitar i skav för att sätta piff på anrättningen. Nu när jag har sett rökningsprocessen från början till slut – bortsett från jobbet med att dra nävern av stammarna – inser jag att kött som har rökts på det här sättet tävlar i en klass för sig. ”Bättre finns inte!” intygar Jarmo. Här i Kuttura gör alla på det här sättet. Jag är så imponerad att jag inte ens täcks fråga Jarmo vad han tycker om rökningslådor och elektriska rökare och sådana grejor. Rökning i rökkåta går helt enkelt inte att jämföra med sådana eftersom metoden tävlar i en klass för sig. Skulle vem som helst kunna röka kött med den här metoden, börjande med att bygga en kåta? –Varför skulle det inte lyckas? menar Jarmo och täljer nya skivor för oss att smaka på. En ung kock kommenterar: ”En förfinad rökighet” P etri Rytkönen från S:t Michel hör till den unga generationen kockar som redan har hunnit förtjäna sina sporrar i Glaspalatset i Helsingfors och i restaurangen på skidorten Levi. I somras jobbade han med kändiskocken Markus Maulavirta i Sahanlahti i Puumala. Den här gången ställdes Petri inför tre skivor rökt kött från Kuttura och uppgiften var att skapa en restaurangrätt kring dem. Han började med att smaka på köttet som det går och står. En lång tystnad följde. Besticken klirrade. – Gott. Mört på ett trevligt sätt. En mild röksmak; en förfinad rökighet skulle jag vilja säga. Nästan så doften av rök är starkare än smaken av rök. – Fungerar fint som en förrätt, uppskuren? Kanske också som någonting tartarliknande. Fungerar även som huvudrätt Petri steker morot, rödlök och kålrot i ugnen. Han kokar blomkål och mosar den till en puré med salt och en klick smör. Därefter arrangerar han anrättningen på en tallrik, strör lingon över och avsmakar. Han steker en skiva lätt och äter upp hela kompositionen. – Den fungerar fint så här som varmrätt och som huvudrätt. Visserligen använde jag den här gången olja, men smör skulle säkert vara ett bättre val. Tankarna spårar iväg. Petri tycker att det här rökta köttet kan kombineras med förslagsvis en bärmajonäs på lingon. – Eller en svampsallad. Kanske som en pickles. Det skulle ge karaktär. Det går alldeles utmärkt att skapa restaurangrätter av det här rökta köttet!
• 52 l Jägaren 1 l 2019 AKSELI HERLEVI Stifado är en mustig grekisk köttgryta som ofta görs på nötkött, men kanin och hare är också populärt om sådant kött finns att tillgå. Framoch bakbenen av 2 harar 2 gula lökar, skalade och skivade 3 vitlöksklyftor, skalade och krossade 2 tomater, tärnade 1 burk fin tomatkross (200g) 4 msk olivolja 2 msk tomatpuré 2 lagerblad 2 kryddpepparkorn ½ tsk hela nejlikor 1 kanelstång 2 dl rödvin ½ dl rödvinsättika Salt och peppar Vatten – Ta en stor gryta eller kastrull och fräs löken, vitlöken och kryddorna mjuka i olivoja. Tillsätt köttet och vinet, men inte ännu de övriga ingredienserna. Bryn harbenen i en stekpanna och lägg dem i grytan. Häll vin i stekpannan och koka upp för att fånga alla smakerna från bryningen. Häll också vinet i grytan. Tillsätt vatten tills köttet är täckt och koka upp alltihop. – Ställ grytan med locket på i ugnen på 100 grader i 4-5 timmar eller tills köttet är så mjukt att det lossnar från benen. Du kan också låta grytan puttra lika länge på spisen med locket på, på medelvärme. Tillsätt vatten efter hand som vattnet avdunstar så att köttet hela tiden hålls täckt. Avrunda genom att krydda med salt och peppar. – Servera med stekt potatis. Hare Stifado Akseli Herlevi, Top Chef-segrare och ”Mister naughty brgr” kommer under det här året att husera som viltkock i tidningen Jägaren. Akseli är inbiten jägare och i varje nummer kommer han att trolla fram recept för oss som får snålvattnet att rinna. I detta nummer, det första för i år, poserar en hare på omslaget och likaså spelar haren huvudrollen i recepten. Vi önskar läsarna njutningsfulla stunder både i köket och vid middagsbordet! EL VI RI ST A
• Jägaren 1 l 2019 l 53 Harfilé lindad med parmaskinka, puré på butternutpumpa och nöt-tranbärssås 4 ytterfiléer av hare 8 skivor parmaskinka 500 g butternutpumpa 2 dl vispgrädde 2 dl vatten 1 msk smör 200 g färska sparrisbönor ½ dl torkade tranbär 1 dl nötter (du kan använda vilka nötter som helst. Receptbilden visar pekanoch cashewnötter) 1 morot, skalad och tärnad 1 gul lök, skalad och tärnad 1 palsternacka, skalad och tärnad 1 msk rapsolja 1 dl rödvinsättika 3 dl rödvin 5 dl demi-glace sås Salt och peppar 2 msk smör för stekningen – Börja med att laga såsen. Ta en kastrull och fräs moroten, palsternackan och löktärningarna i olja. Tillsätt rödvinsättika och låt den avdunsta nästan helt. Tillsätt rödvin och koka ner vätskan till ungefär hälften. Tillsätt demi-glacesåsen och koka på medelvärme tills bara ca 3 dl återstår av såsen. Sila och krydda vid behov med salt och peppar. – Krydda harfiléerna med salt och peppar. Ta ett skärbräde och lägg på det 4 skivor parmaskinka med en aning överlappning. Lägg därefter 2 harfiléer på skinkan. Linda försiktigt till en rulle. Ta en bit folie och rulla till en kompaktare rulle. Upprepa processen med den andra rullen. Ställ rullarna i kylen och gör purén på butternutpumpa. – Skala pumpan och skär den i tärningar. Fräs tärningarna i smör (1 msk) i en kastrull, tillsätt vispgrädde och vatten. Koka på medelvärme tills pumpan är helt mjuk. Ta en hålslev och kör pumpan i en hushållsmixer. Du kan också göra det här med en stavmixer. Krydda purén med salt och peppar. –Koka upp sparrisbönorna i saltat vatten tills de är halvmjuka. – Tillsätt de krossade nötterna och torkade tranbären i såsen. Ta försiktigt folien av harrullarna och bryn dem i smör i het stekpanna. Lägg därefter rullarna i ugnen på 180 grader i 6-8 minuter, låt dem dra och skär upp dem för serveringen. Bilden visar ett förslag på hur maträtten kan läggas upp. Det här är ett aningen festligare grepp och rätten passar därför utmärkt till exempelvis en helhet med tre rätter. Genom att linda det känsliga köttet i parmaskinka eller bacon hindrar man det från att torka. Receptet är därför lämpligt för vilträtter. Recepten är för fyra personer EL VI RI ST A
• 54 l Jägaren 1 l 2019 På årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningarna. Där väljs en ordförande för föreningens styrelse och nya styrelsemedlemmar i stället för dem som står i tur att avgå. Jag ____________________ ____________________________________ befullmäktigar ____________________ ________________________________ att representera mig på ______________________________________________________ jvf:s årmöte ______ / ______ 2019 ________________________________________________ Datum ______________ Underskrift _____________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårdsföreningen (t.ex. kopia av direktdebiteringskortet eller jaktkortet jämte verifikat för betalning) förnamn efternamn förnamn efternamn ort JVF-nummer Jägarnummer Födelsetid D en som vill vara med och sköta jaktoch viltfrågor ska börja med att delta i sin egen jaktvårdsförenings verksamhet och årsmöte. Den som har betalat jaktvårdsavgiften kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han huvudsakligen jagar eller i den förening inom vars verksamhetsområde den kommun ligger där han bor. En person kan inte vara medlem i flera jaktvårdsföreningar samtidigt. Medlemskapet är antecknat på jaktkortet och varar ett jaktår i sänder. Medlemskapet kan inte bytas under ett jaktår sedan jaktvårdsavgiften blivit betald. Den som inte är medlem i en jaktvårdsförening ska antecknas i jägarregistret utifrån sin hemkommun, men han kan inte delta i föreningens möte. Den som deltar i mötet ska för att styrka sitt medlemskap ta med sig sitt gällande jaktkort, det vill säga direktdebiteringskortet eller ett inbetalningskort med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jaktvårdsavgift. Det enklaste sättet att styrka sitt medlemskap är att visa jaktkortet i Oma riista i telefonen. På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. En medlem som är under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. För fullmakten finns en blankett nedtill på denna sida som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Det går också med ett jaktkort utskrivet från Oma riista eller en skärmdump från mobilen. Ibland har det rått oklarhet om en jaktförening kan befullmäktiga sina medlemmar att företräda jaktföreningen på jaktvårdsföreningens årsmöte. Enligt stadgarna kan en medlem inte företräda sin jaktförening, utan var och en företräder enbart sig själv och kan därutöver företräda högst fem frånvarande medlemmar i samma jaktvårdsförening, som har gett honom skriftlig fullmakt. KALLELSE Fullmakt till jaktvårdsföreningens årsmöte Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet!
• Jägaren 1 l 2019 l 55 Södra Tavastland 20.02.2019 18:00 Asikkala jvf Asikkala kommuns fullmäktigesal, Rusthollintie 2, Vääksy 22.02.2019 18:30 Forssa-Tammela jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Tammela 25.02.2019 18:00 Hattula-Kalvola jvf Kalvola byagård, Hollaajantie 3, Iittala 12.02.2019 18:30 Hauho-Tuulos jvf Aktivitetshallen, Tuulos 11.02.2019 18:00 Hausjärvi-Riihimäki jvf Riihimäki garnison, officersklubben, Viestikatu, Rak 40, Riihimäki 21.02.2019 18:00 Tavastehus jvf Museo Militaria, Pohjola-salen, Tavastehus 13.02.2019 18:00 Janakkala jvf Kiipula kursoch rehabcenter, Kiipulantie 507, Turenki 12.02.2019 18:30 Jokilääni jvf Ypäjän Osuuspankki, mötesrummet, Kurjenmäentie 2, Ypäjä 22.02.2019 18:30 Lahtisnejdens jvf Hollolan hirvi, Aikkalantie 37, Hollola 13.02.2019 18:30 Lammi jvf Lammin Säästöpankki, klubbrummet, Mommilantie 2, 16900 Lammi 25.02.2019 18:30 Loppi jvf Sportskyttecentret, Nummenrannantie 769, Loppi 25.02.2019 18:00 Padasjoki jvf Kullasvuoriskolan, Koulukuja 1, Padasjoki 21.02.2019 18:30 Renko jvf Tulinummi, Renko 19.02.2019 18:30 Urjala jvf Urjalan Eräs stuga, Mieliöntie 118, Urjala Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Tavastehus jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Södra Savolax 14.02.2019 18:00 Anttola jvf Ollinmäki vingård, Anttola 28.02.2019 18:00 Enonkoski jvf Maitolaituri Kahvila & Puoti, Enonkoskentie 11, Enonkosk 21.02.2019 18:00 Hartola jvf Gasthaus Koskenniemi 12.02.2019 18:00 Haukivuori-Virtasalmi jvf Församlingshemmet, Kirkkopolku 3 Virtasalmi 06.02.2019 18:00 Heinolanejdens jvf Hotell Kumpeli, Muonamiehenkatu 3, Heinola 28.02.2019 18:00 Etelä-Soisalo jvf (fd Kangaslampi jvf och Heinävesi jvf) Församlingssalen, Asematie 1, Kangaslampi 20.02.2019 19:00 Joroinens jvf* Kerisalon Seurapirtti, Kerisalontie 716, Kerisalo 12.02.2019 19:00 Juva jvf Högstadiet, Juvantie 20, Juva 20.02.2019 18:00 Jäppilä jvf Jäppilähuset 27.02.2019 18:00 Kangasniemi jvf Restaurang Gastro pub 13 (fd Hymykuoppa), Keskustie 2, Kangasniemi 07.02.2019 19:00 Kerimäki jvf Kerimäkihuset, Kerimäentie 10, Kerimäki 14.02.2019 19:00 S:t Michels jvf Harjumaan riistamiehets stuga, Mainuntie 19.02.2019 18:00 Mäntyharju-Hirvensalmi jvf Tyllilä-Hovi, Tylliläntie 52, Mäntyharju 06.02.2019 19:00 Pertunmaa jvf Fullmäktigesalen, Pertuntie, Pertunmaa 27.02.2019 18:00 Pieksämäki jvf Kanttilasalen, Naarajärvi, Vilhulantie 5, Pieksämäki 26.02.2019 19:00 Puumala jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Keskustie 14, Puumala 13.02.2019 19:00 Rantasalmi jvf Andelsbankens mötesrum, Kylätie 28, Rantasalmi 19.02.2019 19:00 Ristiina jvf Metsälinna, mötesrummet, Kitereentie 13, Ristiina 07.02.2019 17:00 Savonranta jvf Lunchkafe Sara, Kolmatähkäntie 3, Savonranta 26.02.2019 18:00 Sulkava jvf Muikkukukko, Alanteentie 40, Sulkava 21.02.2019 18:00 Sysmä jvf Restaurang Uoti, Sysmä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Etelä-Soisalo, Kerimäki, S:t Michels, Mäntyharju-Hirvensalmi, Pieksämäki, Sulkava och Sysmä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Sydöstra Finland 06.02.2019 18:00 Anjala jvf Korpiskolan, Korventie 703, Kouvola 21.02.2019 18:00 Elimäki jvf Länsi-Kymen Osuuspankki, klubbrummet, Vanhamaantie 9, Elimäki 13.02.2019 18:00 Etelä-Saimaa jvf Rikkilän ja lähikylien erämiehets stuga, Puraskorventie 154, Villmanstrand 05.02.2019 18:00 Itis jvf kommunhuset, Rautatienkatu 20, Kausala 07.02.2019 18:00 Jaala-Kuusankoski jvf Naturoch jaktcentret, Voikkaantie 2, Voikkaa, Kouvola 07.02.2019 18:00 Joutseno jvf Kafe Joutsen, Keskuskatu 7, Joutseno 04.02.2019 18:00 Kymmene-Karhula jvf Laajakoski bystuga, Pekanojantie, Laajakoski 14.02.2019 18:00 Luumäki jvf Servicecentret Mäntykoti, Patteritie 7, Taavetti 12.2.2019 18:00 Lemi-Taipalsaari jvf Kommunhuset, Kellomäentie 1, Taipalsaari 12.2.2019 18:00 Miehikkälä jvf Skolcentret, Keskustie 9, Miehikkälä 08.02.2019 18:00 Parikkala jvf Kirjavalan Erämiehets stuga, Koivuvaarantie 55, Kirjavala 21.02.2019 18:00 Pyttis jvf Huutjärviskolan, Huutjärvivägen 56, Huutjärvi 11.02.2019 18:00 Rautjärvi jvf Rautjärvi kommuns ämbetshus, Simpeleentie, Simpele 19.02.2019 18:00 Ruokolax-Imatra jvf Jaakkiman seurakuntaopisto, Opistontie 21, Ruokolahti 18.02.2019 18:00 SavitaipaleSuomenniemi jvf Restaurang Sahrami, Torikatu 5-7, Savitaipale 20.02.2019 18:00 Sippola jvf Myllykoski föreningsgård, Myllykoskentie 3, Myllykoski 19.02.2019 17:30 Valkeala-Kouvola jvf Naturoch jaktcentret, Voikkaantie 2, Voikkaa 11.2.2019 18:00 Veckelax-Fredrikshamn jvf TOK-huset, Lahdenmäentie 34, Kannusjärvi 14.02.2019 18:00 Vederlax jvf Sockenstugan, Kirkontie 480, Virolahti 20.02.2019 18:00 Ylämaa jvf Tervajoen Metsästäjäts stuga, Rummuntie 174, Ylämaa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ruokolax-Imatra och VeckelaxFredrikshamn jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Kajanaland 12.02.2019 18:00 Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Laskutie 1, Hyrynsalmi 19.02.2019 18:00 Kajana jvf Gymnasiets auditorium, Vuorikatu 2, Kajana 21.02.2019 18:00 Kuhmo jvf Kuhmohuset, Koulukatu 1, Kuhmo 18.02.2019 18:00 Paltamo jvf Paltamon Paltalinna, Paltamo 11.02.2019 18:00 Puolanka jvf Puolankajärvi skolcenter, auditoriet, Puolanka 14.02.2019 18:00 Sotkamo jvf Vuokatti idrottsinstitut, Opistontie 4, Vuokatti 20.02.2019 18:00 Suomussalmi jvf Ungdomsföreningshuset, Suomussalmi 13.02.2019 18:00 Vuolijoki jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Tynnyrikankaantie 3, Vuolijoki Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Kajana jvf där granskningen börjar två timmar före mötet. Mellersta Finland 14.02.2019 18:00 Ala-Keitele jvf Stadshusets kafé, Hallintokatu 4, Äänekoski 07.02.2019 19:00 Hankasalmi jvf Högstadiet, Kirkkotie 3 B-C, Hankasalmi 13.02.2019 18:00 Itä-Päijänne jvf Församlingshemmet, Jousitie 42A, Joutsa 12.02.2019 18:00 Jyväskylänejdens jvf Vesala kurscenter, Vesalantie 136, Vesanka 12.02.2019 18:00 Jämsänejdens jvf Sammallahtiskolan, Sammallahdentie 200, Jämsä 06.02.2019 19:00 Kannonkoski-Kivijärvi jvf Piispala, Kannonkoski 07.02.2019 18:00 Karstula-Kyyjärvi jvf Eräkartano, Nurmijoentie 296, Kyyjärvi 14.02.2019 18:00 Keuruu jvf Haapamäen Suoja, Pihlajavedentie 1 A, Haapamäki 06.02.2019 18:00 Kinnula jvf Församlingshemmet, Kinnula 07.02.2019 18:00 Konnevesi jvf Restaurang Mierontie, Konnevesi 12.02.2019 19:00 Korpilahti jvf Eräriihelä, Riihelänpisto, Korpilahti 06.02.2019 18:00 Laukaa jvf Vihtavuori kapell, Haavistontie 3, Vihtavuori 05.02.2019 18:00 Multia jvf Andelsbankens klubbrum, Keskustie 29 A, Multia 14.02.2019 19:00 Petäjävesi jvf Lemettilän Kahvilanavetta, Siltatie 23, Petäjävesi 13.02.2019 18:00 Pihtipudas jvf Idrottshuset Jukola, Kirkkotie 2, Pihtipudas 05.02.2019 18:00 Pylkönmäki jvf Evästupa, Keskustie 28, Pylkönmäki 07.02.2019 19:00 Saarijärvi jvf Stugan på Pyssylä skjutbana, Saarijärvi 06.02.2019 19:00 Suolahti-Sumiainens jvf Hotell Keitele, Hotellinpolku 1, Suolahti 13.02.2019 19:00 Toivakka jvf Toivakkahuset, Iltaruskontie 2, Toivakka 14.02.2019 18:00 Uurainens jvf Uurainen, Teivaalan Tupa, Teivaalantie 135, Kyynämöinen 13.02.2019 19:00 Viitasaari jvf Stadshusets fullmäktigesal, Keskitie 10, Viitasaari Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ala-Keitele, Korpilahti, Pihtipudas, Pylkönmäki och Viitasaari jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Lappland 27.02.2019 18:00 Enontekis jvf Naturcentret Skierri, Peuratie 15, Enontekis 24.02.2019 12:00 Enare jvf Törmäsen Keidas, Rovaniementie 671 a, Ivalo 08.02.2019 18:00 Kemijärvi jvf Kemijärvi kulturcentrum, Hietaniemenkatu 5, Kemijärvi 20.02.2019 18:00 Keminmaa jvf Liedakkalaskolan, Rovaniementie 763, Liedakkala 22.02.2019 18:00 Kittilä jvf Kommunkansliet, Kittilä 22.02.2019 19:00 Kolari jvf Ämbetshuset, fullmäktigesalen, Kolari 22.02.2019 18:00 Muonio jvf Yrkesinstitutet Lappia, Muonio 15.02.2019 18:00 Pelkosenniemi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Pelkosenniemi 13.02.2019 18:00 Pello jvf Kommunkansliet, fullmäktigesalen, Kunnantie 4, Pello 14.02.2019 18:00 Posio jvf Kommunens fullmäktigesal, Kirkkotie 1, Posio 19.02.2019 18:00 Ranua jvf Kommunens fullmäktigesal, Aapiskuja 6 B, Ranua 26.02.2019 18:00 Rovaniemi jvf Ala-Ounasjoen Erästäjäts hus, Erästäjänpolku 1, Rovaniemi. 12.02.2019 18:00 Salla jvf Kommunens fullmäktigesal, Postipolku 3, Salla
• 56 l Jägaren 1 l 2019 28.02.2019 17:00 Savukoski jvf Naturcentret, Samperintie 32, Savukoski 27.02.2019 18:00 Simo jvf Högstadiets matsal, Simo 26.02.2019 18:00 Sodankylä jvf Kommunens fullmäktigesal, Jäämerentie 1, Sodankylä 21.02.2019 18:00 Tervola jvf Fullmäktigesalen, Keskustie 81, Tervola 12.02.2019 18:00 Torneå jvf Laivakangas, skjutbanan 23.02.2019 12:00 Utsjoki jvf Restaurang Deatnu, Ellintie 25, Utsjoki 20.02.2019 18:00 Övertorneå jvf Semestercentret Karemajat Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Enare, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Posio, Rovaniemi, Salla och Sodankylä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. I Övertorneå jvf börjar granskningen 45 minuter före mötet. Uleåborg 11.02.2019 19:00 Haapajärvi-Reisjärvi jvf Reisjärviskolan. Ingång genom dörren vid värmecentralen. Kisatie 5, Reisjärvi 14.02.2019 19:00 Haapavesi jvf Haapaveden Opisto, Vanhatie 45, Haapavesi 04.02.2019 19:00 Karlö jvf Skjutbanestugan, Kottaintie 87, Karlö 04.02.2019 18:00 Haukipudas jvf Kello skolcenter, Kylätie 6 25.02.2019 18:00 Ijonejdens jvf Yli-Olhavan Maanmiesseuras hus, Oijärventie 1091, Ijo 21.02.2019 19:00 Kalajoki-Alavieska jvf Hyötypytinki, Ylivieskantie 355, Kalajoki 05.02.2019 19:00 Kempele-Oulunsalo jvf Paukkustugan, Oulunsalo 06.02.2019 19:00 Kiminge-Överkiminge jvf Horsmastugan, Överkiminge, Uleåborg 14.02.2019 18:00 Kuusamo jvf Gymnasiets auditorium, Oulangantie 1, Kuusamo 19.02.2019 19:00 Kärsämäki jvf Kärsämäki trafikstation, Juustoportti, Haapajärventie 1, Kärsämäki 25.02.2019 18:30 Limingonejdens jvf Limingovikens naturcenter, Rantakurvi 6, Limingo 13.02.2019 18:00 Muhos jvf Skjutbanan, Lummelammentie, Muhos 06.02.2019 19:00 Nivala jvf Nivalan Eränkävijäts hus, Pyssymäentie 76, Nivala 07.02.2019 19:00 Oulainens jvf Matsalen Kilpukka, Merijärventie 106, Merijärvi 18.02.2019 19:00 Uleåborgs jvf Sanginsuuskolan, Sanginsuuntie 56, Uleåborg 07.02.2019 19:00 Piippolanejdens jvf Kommunhuset, Manuntie 2, Pyhäntä 20.02.2019 18:00 Pudasjärvi jvf Medborgarinstitutet, Lukiontie 4, Pudasjärvi 13.02.2019 19:00 Pyhäjärvi jvf Hiisistugan, Jyväskyläntie, Pyhäsalmi 21.02.2019 18:30 Brahestadsnejdens jvf Yrkesinstitutets auditorium, Tervahovinkatu 2, Brahestad 12.02.2019 19:00 Sievi jvf Kommunens fullmäktigesal, Haikolantie 16, Sievi 18.02.2019 18:00 Siikajokidalens jvf Kommunens ämbetshus, Siikasavontie 1 A, Ruukki 05.02.2019 18:00 Taivalkoski jvf OSAO Taivalkoskienheten (forstinstitutet), Jokijärventie 2, Taivalkoski 11.02.2019 19:00 Tyrnävä jvf Skjutbanestugan Riistala, Muhostie 88, Tyrnävä 19.02.2019 18:00 Utajärvi jvf Utajärviskolans auditorium, Laitilantie 8, Utajärvi 20.02.2019 17:00 Vaala jvf Skidstugan i Kurikkavaara, Laajantie, Vaala 12.02.2019 19:00 Ylivieska jvf Teikkostugan, Rahkalantie 542, Ylivieska Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Haukipudas, Kempele-Oulunsalo, KimingeÖverkiminge, Limingonejdens, Nivala, Oulainens, Uleåborgs och Sikajokidalens jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Österbotten 07.02.2019 19:00 Alajärvi jvf Stadshuset, Alajärvi 12.02.2019 19:00 Alavus-Töysä jvf Företagarhuset, Huhtamäkisalen 05.02.2019 19:00 Evijärvi-Kortesjärvi jvf POP-Banken, Kortesjärvi 14.02.2019 19:00 Halsua jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Halsua 12.02.2019 18:00 Himanka jvf Koski-Hovi, Himanka 21.02.2019 19:00 Härmä jvf Ekohovi 19.02.2019 19:00 Ilmajoki jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Ilmajoki 21.02.2019 19:00 Isojoki-Karijoki jvf Brandstationen, Isojoki 12.02.2019 19:00 Jalasjärvi jvf Riistastugan, Mantila 19.02.2019 19:00 Jurva jvf Suupohjan Osuuspankkis mötesrum, Kauppatie 3, Jurva 12.02.2019 19:00 Kannus jvf Stadens fullmäktigesal, Kannus 07.02.2019 19:00 Kauhajoki jvf Erähovi, Kauhajoki 06.02.2019 19:00 Kauhava jvf Soldathemmet, Kauhava 5.02.2019 18:00 Kaustby jvf Evangeliska institutet, Kaustby 20.02.2019 19:00 Kuortane jvf Kommunhuset, Kuortane 12.02.2019 19:00 Kurikka jvf POP Kurikka, mötesrummet, Kurikka 14.02.2019 19:00 Kyrönmaa jvf Kyrönmaan Osuuspankki, Lukkarinmäentie 2, Storkyrö 19.02.2019 19:00 Kälviä-Ullava jvf Lucina Hagmans skola 14.02.2019 18:00 Laihela jvf Skjutbanan i Jakkula, Laihia 05.02.2019 18:00 Lakeuden jvf Nurmohuset, Nurmontie 20, Nurmo 20.02.2019 19:00 Lappajärvi-Vimpeli jvf Servicecentret Toimela, Lakasenkuja 4, Vimpeli 05.02.2019 19:00 Lappo jvf Högstadiet, Lappo 07.02.2019 18:00 Lehtimäki-Soini jvf Servicekontoret, Lehtimäki 21.02.2019 19:00 Lestijärvi jvf Lestiskolan, Lestintie 40, Lestijärvi 06.02.2019 19:00 Lochteå jvf Houraatistugan, Lochteå 14.02.2019 18:00 Perho jvf Kommunhuset, Perho 14.02.2019 19:00 Peräseinäjoki jvf Näätästugan, Näätämajantie, Peräseinäjoki 19.02.2019 18:00 Teuva jvf Andelsbankens klubbrum, Teuva 20.02.2019 19:00 Toholampi jvf Kommunhuset, Toholampi 13.02.2019 19:00 Veteli jvf Ungdomsföreningshuset Pulkkinen, Veteli 13.02.2019 19:00 Ylistaro jvf Ylistarohuset, Ylistaro 12.02.2019 18:00 Ähtäri jvf Tuomarniemi, Ähtäri Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Kauhava jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Norra Tavastland 21.02.2019 17.30 Jalanti jvf Halkosuon Metsästysseuras stuga, Alhontie 466, Akaa 18.02.2019 17:30 Kangasala jvf Gymnasiet, Finnentie 42, Kangasala 12.2.2019 18.30 Kuhmalahti-Sahalahti jvf Högstadiets auditorium, Kärkkääntie 12 , Sahalahti 13.2.2019 18.00 Kuhmoinens jvf Skolcentret, Länkipohjantie 64, Kuhmoinen 14.02.2019 17:30 Kuru jvf Föreningsgården, Kuru 11.2.2019 17.30 Lempäälänejdens jvf Föreningsgården, Räätälintie 4, Vesilahti 12.02.2019 17:30 Längelmävesi jvf Hyytiälä skogsstation, Hyytiäläntie 124, Korkeakoski 06.02.2019 18:30 Mänttänejdens jvf Utbildningscentret, Koskelasalen, Koskelankatu 2, Mänttä 14.2.2019 18.30 Nokianejdens jvf Nokian kerhola, Souranderintie 13, Nokia 18.2.2019 18.30 Pälkäne och Luopioinens jvf Skjutbanestugan, Ampumaradantie 5, Pälkäne 19.02.2019 17:30 Ruovesi jvf Ruoveden Osuuspankki, mötesrummet, Ruovesi 21.02.2019 18:30 Sääksmäki-Valkeakoski jvf Juhasalen, Suutarinlahti 21, Tarttila 11.02.2019 18:30 Tammerfors jvf ABC Lahdesjärvi, mötesrummet Amuri, Automiehenkatu 39, Tammerfors 19.02.2019 18:30 Teisko jvf Kämmenniemiskolan, Paavolantie 4, Kämmenneimi 06.02.2019 17:30 Virdois jvf Ungdomscentret Marttinen (huvudbyggnaden), aktivitetssalen i nedre våningen, Herrasentie 16, Virrat Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Sääksmäki-Valkeakoski jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Norra Karelen 04.02.2019 18:00 Eno jvf Servicehuset Kotiranta, Välskärintie 9, Eno 05.02.2019 18:00 Ilomants jvf Kommunhusets Kalevalasal, Soihtulantie 7, Ilomants 06.02.2019 18:00 Joensuunejdens jvf Auditoriet Karjalainen, Kosti Aaltosen tie 9, A-trappan, Joensuu 28.02.2019 18:00 Juga jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Poikolantie 1, Juuka 11.02.2019 18:00 Kesälahti jvf Pivanka Kesälahti, Kesälahdentie 1, Kesälahti 12.02.2019 18:00 Kitee jvf Stadshuset, Kiteentie 25, Kitee 27.02.2019 18:00 Lieksa jvf Kulturcentret, Pielisentie 9, Lieksa 13.02.2019 18:00 Libelits jvf Skolcentret, Penttiläsalen (gula träbyggn), Koulukuja 1, Liperi 25.02.2019 18:00 Nurmes jvf Hyvärilä resecenter, auditoriet, Lomatie 12, Nurmes 14.02.2019 17:00 Outokumpu jvf Stadshusets fullmäktigesal, Hovilankatu 2, Outokumpu 18.02.2019 18:00 Polvijärvi jvf Skolcentret, B-huset, auditoriet, Polvijärventie 14, Polvijärvi 19.02.2019 18:00 Rääkkylä jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Kinnulantie 1, Rääkkylä 20.02.2019 18:00 Tohmajärvi-Värtsilä jvf Restaurang Kotipirtti, Talluksentie 26, Tohmajärvi 21.02.2019 18:00 Tuupovaara jvf Erälä , Öllöläntie 197, Öllölä 26.02.2019 18:00 Valtimo jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Valtimo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Norra Savolax 12.02.2019 19:00 Idensalmi jvf Metsäpirtti, Kainuuntie 6 A, Idensalmi 25.02.2019 18:00 Juankoski jvf Pohjois-Savon Osuuspankkis klubbrum, Juankoskentie 18, Juankoski 18.02.2019 19:00 Kaavi jvf Juha Kuittinen festvåning, Rantatie 6, Kaavi 26.02.2019 18:00 Karttula jvf Kuopio stads Karttulafilial, Kissakuusentie 6, Karttula 26.02.2019 19:00 Keitele jvf Nilakan yhtenäiskoulu, Suvanto, Koulutie 4, Keitele 12.02.2019 18:00 Kiuruvesi jvf Kulturhuset, Lähteentie 10, Kiuruvesi
• Jägaren 1 l 2019 l 57 20.02.2019 18:00 Kuopio jvf Hotell IsoValkeinen, Majaniementie 2, Kuopio 20.02.2019 19:00 Lapinlahti jvf Lapinlahtisalen, Kivistöntie 2, Lapinlahti 28.02.2019 19:00 Leppävirta-Varkaus jvf Kiveläskolans auditorium, Laivurintie 19, Leppävirta 20.02.2019 19:00 Maaninka jvf Maaninkajärviskolan, auditoriet, Maaningantie 49, Maaninka 11.02.2019 18:00 Nilsiä jvf Kinahmi-Konttimäki ungdomsförenings hus, Sänkimäentie 252, Haluna 20.02.2019 18:00 Pielavesi jvf Beställningsrestaurang Juhlaranta, Säviän vanhatie 173, Säviä 13.02.2019 18:00 Rautalampi jvf Kerkonjokiskolan, Vesannontie 1250, Kerkonjoensuu 27.02.2019 18:00 Rautavaara jvf Fullmäktigesalen , kommunhuset, Koulutie 1, Rautavaara 25.02.2019 19:00 Riistavesi jvf Riistaveden Osuuspankkis klubbrum, Keskustie 20, Riistavesi 11.02.2019 19:00 Siilinjärvi jvf Aktivitetscentret Kirsu, fd Kumpunenskolan, Kumpusentie 304, Siilinjärvi 21.02.2019 18:00 Sonkajärvi jvf Kangaslampi skidcenter, Sonkakoskentie 205, Sonkajärvi 13.02.2019 19:00 Suonenjoki jvf Pitäjän Tupa, Asemakatu 12, Suonenjoki 07.02.2019 18:00 Tervo jvf Ämbetshusets mötesrum, Tervontie 4, Tervo 18.02.2019 18:00 Tuusniemi jvf Tuusniemen Osuuspankkis mötesrum, Keskitie 26, Tuusniemi 27.02.2019 19:00 Varpaisjärvi jvf Grundskolans auditorium, Varpaisjärvi 28.02.2019 18:00 Vehmersalmi jvf Vehmersalmen Osuuspankkis klubbrum, Vehmersalmentie 34 07.02.2019 19:00 Vesanto jvf Ruusuke, Strandmanintie 2, Vesanto 21.02.2019 19:00 Vieremä jvf Huvitorppa, Torpantie 8, Vieremä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Idensalmi, Karttula, Kuopio, Lapinlahti, Leppävirta-Varkaus, Rautavaara, Sonkajärvi, Tuusniemi, Varpaisjärvi och Vieremä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Kust-Österbotten 18.02.2019 19:00 Karlebynejdens jvf Ådalsskolan (högstadiet), Kronoby 21.02.2019 18:00 Lappfjärdsnejdens jvf Brandstationen i Lappfjärd, Södra Lappfjärdsvägen 71, Lappfjärd 24.02.2019 18:00 Malaxnejdens jvf Kommungården i Malax, Malmgatan 5, Malax 21.02.2019 19:00 Närpesnejdens jvf Yrkesakademin i Österbotten, Ängskullvägen 1, Närpes 20.02.2019 18:30 Pedersörenejdens jvf Sursik skola, Sursikvägen 43, Bennäs 19.02.2019 19:00 Nykarlebynejdens jvf Juthbacka Hotell och Restaurang, Jutasvägen 34, Nykarleby 13.02.2019 18:00 Vasanejdens jvf Koskö HF, Koskövägen 704, Koskö 20.02.2019 19:00 Vörånejdens jvf Hellnäs Uf, Lokalvägen 71, Oravais Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Närpesnejdens och Vasanejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Satakunta 18.02.2019 18:00 Ala-Satakunta jvf Pellonpuistoauditoriet, Opintie 4, Huittinen 05.02.2019 18:00 Euranejdens jvf Byagården Kirjala, Kirjakuja 4, Kauttua 04.02.2019 18:00 Harjavalta jvf Restaurang Hakuninmäki, Pyydyskatu 1, Harjavalta 14.02.2019 18:00 Tavastkyrö-Viljakkala jvf Ungdomsföreningsgården Mäntylä, Maisematie 185, Tavastkyrö 19.02.2019 18:00 Ikalis-Jämijärvi jvf Lantmannaföreningens hus, Parkanontie 1552, Suurimaa 13.02.2019 18:00 Kihniö jvf Kihniönkylän Erä-Veikots stuga, Palolahdentie 100-28, Kihniö 08.02.2019 17:30 Kumo-Kauvatsa jvf Föreningsgården, Seuratalonrinne 7, Kumo 12.02.2019 18:00 Lavianejdens jvf Hirvelä, Leppälammintie 192, Sastamala 05.02.2019 18:00 Lounais-Satakunta jvf Organisationshuset, Siikapolku 1, Raumo 19.02.2019 18:00 Sastmola jvf Kommunhuset, Kauppatie 40, Sastmola 20.02.2019 18:00 Mouhijärvidistriktets jvf Ellivuori Resort, Ellivuorentie 131, Sastamala 14.02.2019 18:00 Norrmarksnejdens jvf Noormarkun Klubi, Laviantie 14, Norrmark 07.02.2019 18:00 Parkano-Karvia jvf Centrumskolan, Koulukatu 14, Parkano 07.02.2019 19:00 Pohjois-Satakunta jvf Kekkerikeittiö, Toimenkatu 2, Kankaanpää 13.02.2019 18:00 Björneborgs jvf Restaurang Liisanpuisto, auditoriet, Liisankatu 20, Björneborg 21.02.2019 18:30 Punkalaiduns jvf Koulutintti Oy, Lauttakyläntie 21, Punkalaidun 20.02.2019 18:00 Sastamala jvf Vammala yrkesskolas auditorium, Ratakatu 36, Sastamala 04.02.2019 18:00 Siikainens jvf Länsi-Suomen Osuuspankkis klubbrum, Kankaanpääntie 2, Siikainen 11.02.2019 18:00 Säkylä-Kjulo jvf Garnisonsklubben, Huovinrinne, Säkylä 12.02.2019 18:00 Ulfsbydistriktets jvf Kokkikaksikko, Peltotie 39 B, Ulfsby Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Nyland 06.02.2019 18:00 Askola-Pukkila jvf Ungdomsföreningsgården, Myrskyläntie 1201, Juornaankylä (Askola) 26.02.2019 19:00 Esbo-Grankulla jvf Spektri Business Park, Skogsjungfrugränden 4, Pilottihuset, Esbo 28.02.2019 19:00 Hangöudds jvf Centralskolan, Halmstadsgatan 2, Hangö 28.02.2019 18:00 Helsingfors jvf Helsingfors jvf, Sompiovägen 1, Helsingfors 07.02.2019 18:00 Hyvinge jvf Solttilan alamaja, Korpiharjuntie 241, Hyvinge 25.02.2019 18:00 Ingo-Snappertuna jvf Fagerviks Uf-lokal, Bruksgatan, Fagervik 26.02.2019 19:00 Karis jvf Lärkkulla, Lärkullavägen 22, Karis 06.02.2019 19:00 Karislojo jvf Spahotell Päiväkumpu, Keskustie 121, Karislojo 19.02.2019 18:00 Mellersta Nylands jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Hyryläntie 16, Tusby 26.02.2019 18:00 Kyrkslätts jvf Servicecentralen, Rågränden 3, Kyrkslätt 20.02.2019 18:00 Lappträsk jvf LuLin maja, Sanatorievägen 76, Lappträsk 12.02.2019 19:00 Liljendals jvf Liljendalgården, Sävträsk 25.02.2019 18:00 Lojo jvf ABC Lojo, Hossanmäkivägen 1, Lojo 12.02.2019 18:00 Lovisa jvf Byahemmet, Byahemsvägen 16, Gammelby 11.02.2019 18:30 Mörskom-Artsjö jvf Sparbankens mötesrum, Ämbetsvägen 1, Mörskom 13.02.2019 19:00 Mäntsälä jvf Sportskyttecentret Hirvihaara, Hirvihaarantie 725, Hirvihaara 18.02.2019 18:30 Nummi-Pusula jvf Sparbanken, Sentraalitie 5, Pusula 14.02.2019 18:00 Nurmijärvi jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Keskustie 2 B, Nurmijärvi 27.02.2019 18:00 Orimattila jvf Wanha Amis, D-byggnaden, Koulutie 19, Orimattila 26.02.2019 18:00 Pojo jvf Hotel Tegel, Fiskarsvägen 335, Fiskars 2018.02.14 18.00 Borgnäs jvf Nuorisoseurantalo Kuusisto, Kirkkotie 200, Borgnäs 13.02.2019 18:00 Borgå jvf Restaurang Iris, Borgå 14.02.2019 18:00 Strömfors jvf Lantmannaföreningens hus, Elimäkivägen 1520, Svenskby 05.02.2019 18:00 Sammatti jvf Sammattiskolan, Lohilammentie 5, Sammatti 11.02.2019 18:00 Sibbo jvf Föreningslokalen Viljan, Borgby, Kurkisvägen 3 27.02.2019 18:00 Sjundeå jvf Gårdskulla Café, Sjundeå 28.02.2019 18:00 Ekenäs jvf Lunchrestaurang Piazza, Stationsvägen 6, III våningen, Ekenäs 21.02.2019 18:00 Tenala jvf Malmåsa, Prästkulla 20.02.2019 18:00 Vanda jvf Helsinge skola, Övitsbölevägen 3, Vanda 07.02.2019 18:00 Vichtis och Högfors jvf Hopeaniemi, Hopeaniementie 30, Nummela Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Lojo och Mäntsälä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Egentliga Finland 14.02.2019 18:00 Alastaro jvf Alastaron metsästysseuras stuga, Alastaro 14.02.2019 19:00 Kalandnejdens jvf Kalannin Erämiehets stuga, Jahtipolku 53, Kaland 05.02.2019 18:00 Kimitoöns jvf Bjärkas Golf, Västanfjärdsvägen 655, Västanfjärd 27.02.2019 18:00 Kiskodistriktets jvf Suomusjärvi brandkårs hus, Meijeritie 6, Suomusjärvi 26.02.2019 19:00 Laitilanejdens jvf Pyhäranta 27.02.2019 18:00 Loimaanejdens jvf Lantbruksmuseet Sarka, Vanhankirkontie 383, Loimaa 12.02.2019 18:30 Maskunejdens jvf Gymnasiet, auditoriet, Kristofferinkatu 1, Nådendal 25.02.2019 18:00 Marttilanejdens jvf Marttilan eräveikots stuga, Simalantie 610, Ollila 5.2.2019 18:30 Mynämäkiregionens jvf Andelsbankens klubbrum, Virastotie 2, Mynämäki 11.02.2019 19:00 Pemarvikens jvf Sauvon Merikulman Metsänkävijäts stuga, Ruonantie 93, Sagu 12.02.2019 18:00 Pargas jvf Manegen, Brunnsvägen 21, Pargas 07.02.2019 18:30 Bjärnånejdens jvf Lounaismaan Op, Bjärnåkontoret, Salontie 4, Bjärnå 13.02.2019 18:00 Pöytyänejdens jvf Skidstugan i Haukkavuori, Pöytyä 04.02.2019 18:30 Rymättylä-Merimasku jvf Lägercentret Viherlahti, Merimaskuntie 530, Merimasku 04.02.2019 18:00 Salonejdens jvf Gymnasiet, Kaherinkatu 2 13.02.2019 18:00 Somero jvf Torgstugan, Joensuuntie 10, Somero 25.02.2019 19:00 Åbonejdens jvf Auran Kettulinna, Rävbergsvägen 625, Pitkäniitty, Aura 06.02.2019 18:00 Åbolands skärgårds jvf Kommunalgården, Korpovägen 124, Korpo 07.02.2019 18:00 Vakka-Suomi jvf TOP mötesrummet, Vinkkilä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Kiskodistriktets jvf där granskni
• 58 l Jägaren 1 l 2019 Nyhetsmagasinet Jaakko Ojanperä utnämnd till ödemarksråd ? Republikens president Sauli Niinistö har den 19 december beslutat att förläna projektchefen och byggmästaren Jaakko Ojanperä titeln ödemarksråd. Jaakko Ojanperäs intresse för jakt väcktes redan i mycket unga år hemma i Alastaro i Egentliga Finland. Sedan dess har jakten utgjort en viktig del av hans liv. Ojanperä ville målmedvetet utveckla sitt kunnande och skaffa sig jaktliga kunskaper och erfarenheter med största möjliga bredd och även internationellt. För att förverkliga sin dröm utbildade han sig till byggmästare. Åren 1964 till 1995 jobbade han och bodde nästan enbart utomlands, främst i USA och Afrika. Dessutom har han jobbat både för bolaget YIT och som självständig företagare. Jaakko Ojanperä har jobbat i över 60 länder och han har jagat i dem alla. Han har alltid organiserat sina jakter och safarir själv. Här i hemlandet har hans viktigaste jaktområden funnits i Egentliga Finland och Kajanaland. Jaakko Ojanperä är vår internationellt mest kända jägare och har utomlands vunnit erkännande i jägarkretsar och bland jaktexperter. I årtionden har han jobbat för att göra vår finländska jaktkultur känd ute i världen och har genom att föregå med gott exempel ökat intresset för jagandet. 1997 donerade Ojanperä sin trofésamling – som är enastående till både kvantiteten och kvaliteten till Finlands jaktmuseum. Det var hans önskan att ge allmänheten en möjlighet att se den zoologiskt värdefulla samlingen. Sedan 1989 har titeln ödemarksråd förlänats meriterade personer i jaktoch fiskebranschen. Projektchef Jaakko Ojanperä är den elfte som har fått titeln. Vinterinventeringen av viltoch fältrianglar pågår ? Räkningen av spår i snön, det vill säga inventeringen av fälttrianglar, pågår från 1.1 till 28.2. För vilttrianglarna är inventeringstiden 15.1 till 28.2 i landets södra och mellersta delar och 15.1 till 15.3 i norr. Vi rekommenderar att ni gör inventeringen så fort vädret och föret tillåter eftersom det har varit väldigt knappt om gynnsamma förhållanden under de senaste åren. Med vinterinventeringarna följer vi med de förändringar som däggdjursstammarna undergår genom att anteckna djurspåren i snön som korsar triangellinjen. Dessutom antecknar inventerarna sina synobservationer av tjädrar, orrar, järpar, ripor, rapphönor, fasaner, duvhökar och korpar. Vinterinventeringarna ger oss oerhört viktig information om långtidsförändringarna hos många arter. Ytterligare information finner du på www.riistakolmiot.fi Skriv om din jaktform i tidningen Jägaren! ? Om du har en favoritjaktform och vill berätta om den i tidningen Jägaren – om taktik, knep och utrustning – så mejla redaktionssekreteraren: tero.kuitunen@riista.fi Nu kan du ansöka om dispens för icke fredade och jaktbara fåglar! Gör ansökningen i tjänsten Oma riista i vyn för jaktlicenser för privatpersoner.
• Jägaren 1 l 2019 l 59 Jaktmuseet öppnar för allmänheten 16 maj P å Finlands jaktmuseum bygger vi en ny basutställning kallad Otso, björnen, som berättar om vår jakthistorias äldsta tider. Den blir klar i maj och avslutar den förnyelse av basutställningar som har pågått steg för steg sedan 2013. Björnen har genom historien gått under många namn, så kallade noanamn när det enligt folktron har varit olycksbringande att använda det rätta ordet, men vilket ord är månntro det ursprungliga? Ordet björn betydde ju ursprungligen ”den bruna”. Hur som helst är björnen, som är ett av våra mest uppskattade jaktbara djur, med hull och hår och folkliga föreställningar en självklar medelpunkt i den kommande utställningen, som visar vår jakthistoria från stenåldern ända till fritidsjaktens första tider. Det är berättelsen om hur jakten förvandlades från försörjning till hobby. Utställningen leder besökarna på en tidsresa genom årtusenden, men det finns en stark underton under det väldiga tidsspannet. Jakten har på så många sätt påverkat befolkandet av landet, handeln, samhällsbildningen, språket och den nationella självbilden under olika epoker i historien. I naturen råder ett kretslopp, i synnerhet beträffande årstiderna som bestämmer vad och var människan jagar. Våra förfäder betraktade björnen som en släkting och trodde att den dog när den gick i ide, för att återuppstå på våren. Björnutställningen behandlar temavis olika jaktformer, bland annat säljakten, pälsjakten och jakten på sjöfåglar och hönsfåglar. Det visuella och berättande greppet bjuder in besökarna att tänka sig in i de forna jägarnas värld där jakten inte handlade om upplevelser utan om överlevnad. Byggandet av björnutställningen binder hela museipersonalen och museisalarna, och därför håller vi stängt från första januari till 16 maj. Då firar vi både invigningen av björnutställningen, Hannu Nevalainens fotoutställning Majavanlastuja om bävrar och invigningen av utställningen av träskulpturer i museiparken. Vad tycker du om tidningen Jägaren? Vilken artikel var den intressantaste i det här numret av tidningen? Vilken intresserade dig minst? Svara på vår enkät på adressen www.riista.fi. Det tar bara några minuter. Du åker väl till jaktvårdsföreningens årsmöte? Jä g ar en SKJUTPROVEN NU I OMA RIISTA H U I P P U M E R K K I M M E Ruutia, ruutia, ruutia erikoishintaan tammikuusta maaliskuuhun! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Vihtavuori-ruutia tammikuussa • ostaessasi Lapua ® .224tai .30-kaliiperisia latauskomponetteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N133-jälleenlatausr uutia erikoishintaan 79,00 €/kg Vihtavuori-ruutia helmikuussa • ostaessasi Lapua ® .224tai .30-kaliiperisia latauskomponetteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N135-jälleenlatausr uutia erikoishintaan 79,00 €/kg Vihtavuori-ruutia maaliskuussa • ostaessasi Lapua ® 6,5 mmtai 9,3 mm-kaliiperisia latauskomponetteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N140-jälleenlatausr uutia erikoishintaan 79,00 €/kg Tarjoukset ovat voimassa mainitun kuukauden tai niin kauan kuin tarjoustuotteita riittää. Nordis Oy Lapua ja Vihtavuori Metsästäjä nro1 2019_210x267mm.indd 1 19.12.2018 9:59:26 1 l 2019 Jagade du i fjol? ? Under de närmaste veckorna kan det hända att du i posten hittar ett brev med en inbjudan att delta i en undersökning. Syftet med undersökningen är att samla in information om småviltsjakten i allmänhet och skogshönsjakten i synnerhet under fjolåret. Inbjudningen skickas till 15 000 slumpmässigt utvalda jägare. Du ställer väl upp och svarar på frågorna om fru Fortuna väljer dig? Gör avtalet om e-faktura för jaktvårdsavgiften SENAST 20 maj! Gör ett avtal om e-faktura för jaktvårdsavgiften med din bank så skickas fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2019-20 till din nätbank. Betala fakturan senast på förfallodagen så får du ditt jaktkort som en bilaga i nummer fyra av tidningen Jägaren. Gör så här: 1. Logga in på din nätbank. 2. Gör ett avtal (ny e-faktura) och välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare. Skriv in Jaktvårdsavgift i meddelandefältet. 3. Fyll i din personbeteckning. Jaktkortet är stort som ett bankkort och inplastat för att hålla längre och klara väta och jägarlivets strapatser. Avtalet om e-faktura behöver inte förnyas årligen.
• Den årliga avskjutningen Tusen individer 00 09 06 12 17 03 15 50 150 100 200 300 250 Skogsharen byter färg efter årstiden. Vinterpälsen är helt vit. Bara spetsarna på öronen är alltid svarta. Haren kan spärra ut tårna på bakbenen till ”snöskor” för att inte sjunka i lös snö. Förekommer i hela landet. Stora variationer i stammens storlek är typiskt. Stammen kan vara stark i flera år tills hararna drabbas av bla sjukdomar och blir färre. Skogsharen lever som namnet anger främst i skog, men är inte kräsen beträffande livsmiljöerna. Den håller också gärna till i buskage, vid kanten av gläntor, på naturängar och på stränder. Den är aktiv i skymning och nattetid då den letar efter föda. Som daglega duger en skyddad plats i vegetationen. I södra Finland börjar brunsten redan i februari, längre norrut i mars-april. Dräktighetstiden är 50 dygn. Arten gör inget bo utan honan föder 5–16 ungar dold i vegetationen. Ungarna blir på kort tid självständiga. Honan kan få 1–3 kullar om året. Harjakt med drivande hund är en av de populäraste jaktformerna i vårt land. Beroende på stammens storlek uppgår den årliga avskjutningen till mellan 160 000 och 210 000 harar. Toppåret 1982–1983 fälldes 955 000 harar. (vinter) (vår) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Skogshare Lepus timidus Mountain hare/Metsäjänis De jaktbara gnagarna i vårt land i storleksordning Vildkanin Ekorre Fälthare Skogshare Europeisk bäver Kanadensisk bäver (sommar) 2–5,5 kg kg Spillning Föda Kvistar och bark på träd och buskar. Uppskattar bla asp, sälg, björk och rönn. Även ris. Sommartid också örter. Stora och kraftiga bakben Baktass 12 –2 2 cm Skalle 7 cm Sv an s 50–60 cm Indexet för spår i snön 2018 Täthet Källa: Riistakolmiot.? Spår/ 10 km/ dygn Spår/ 10 km/ dygn Ris Gräs Lövträd Språng 50–1 00cm Nästan helvit på vintern Stora öron Svarta spetsar på öronen Sommartid mörkgrå rygg med ljusgrå bottenull Kort svans <5 5–10 10–20 20–40 C M Y CM MY CY CMY K skogshare.pdf 1 19/12/2018 1.16 60 l Jägaren 1 l 2019
• Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2019 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 2/2019 utkommer den 25 mars. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 26 februari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. ÖVRIGT En fin uvbulvan för kråkjakt, 040 040 7109. KÖPES Pälshudar, O.Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, tfn 040 027 1291. Pälshudar och horn, R Pentinmäki, Jäpintie 344c, 60800 Ilmajoki, 050 554 6852. Köper en Valmet 412 s dubbelpipig 7,62x53R i gott skick, 040 083 5290. TILL ER TJÄNST Hallå, jägare! Jag syr hattar, handskar, västar mm av era skinn. Pälsarbeten av alla de slag med yrkeskunskap, tfn 050 500 4233. Jag syr skinnvästar, hattar, handskar, fällar. www.turkisjanahka-asu.com. Tfn 040 509 0691. Beställ vår katalog! Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha Siekkinen, kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 718 8170. SATAKUNNAN ASE. Alla vapensmedsoch stockarbeten. www.asesepat.fi, 044 241 6987. SÄLJES Reservdelar till fotogenlampor: Aladdin, hasag, matador, pod, petromax, tilley, valor, mfl, www.oljylamppu.net, 040 084 7780. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren, tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Kvalitetsbegagnade och nya till outletpris, specialaffär, www.euroase.fi, 050 465 4695. Till salu egnahemsstockhus i Alkkia i Karvia, mitt i statsmarker. Förfr tfn 040 711 0239. Fasaner. Kolla dagsläget på nätet: WWW.FASAANITILA.NET, Forssa, 045 349 6096. Isolerade hundkojor, 1-delad 310,och 2-delad 390,-. Tfn 06 453 4333 eller www.koirankoppi.fi. Sommarstuga vid stranden av Pielinen. 040 763 1265/ 040 510 8772/ 013 542 629. Begagnade vapen och tillbehör, vapendelar. 040 541 7308, www.porinase.fi. Vita fasaner. 041 707 0591. Avgillringsmekanismer för kanufällor och färdiga fällor mm, ph-riista.fi, tfn 050 566 2691. Vapen, sikten, patroner, Sierra, Federal Nosler Speer, Archipelago, Winchester, Norma mm, asetalvitie.fi, Matti, 050 052 6008. Begagnade vapen. Bettinsoli 12/76 (380 e), Sako L579 .308 (450 e), Sako L46 .222 rem (430 e) och mycket mer. Vapenaffären Atomiase. För priser och bilder se www.atomiase.fi eller ring 045 129 1419. JAKT Säljakt, seanature.net, 040 015 4600. Häng med på björnjakt i Kanada eller laxfiske. Läs mera på www.paulpalmu.fi. Ripjakt och transporter i Enontekis, 040 064 6151. Jaga björn och hönsfågel i Suomussalmi, www.erapalvelu.net, tfn 050 325 8966. Säljakt på vårisarna i Bottenviken! Mera info: Jouni/MeriRaahe.fi, 050 434 6340. Priser från 390 euro per person. Ripjakt och pilkfiske med guide i Övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 322 1377. KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 563 0169, www trofeet.fi. www.studionaturalia.fi, Nyland. Markku Haapaniemi, 050 036 0962, Teuva. Alla arbeten 24 h/7 dygn, tfn 040 501 5166, Vanda. Specialiserad på fiskar. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 0400 712 149. Stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 330 3417. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Uppstoppningsmaterial, www.lietsala.net. HUNDAR 5 mån gammal finsk stövartik, far BCH-K Sillansivun Eetu, mor Elokarin Tiltu. Starka anlag driva räv i släkten, tfn 040 523 2069. Valpar av liten munsterländer, tfn 044 508 6578 / iida.lemberg1@gmail.com. Valpar av engelsk springer spaniel med brukshärstamning, renrasiga engelska linjer. Tuomo Kotasaari, 040 028 7465. UTHYRES Jaga i Kajanaland, www.nettimokki.com/5968. ERÄKONTIN PYYNTILAITEVALIKOIMA 2018 KANU-loukku 201x120x60cm 219,00 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Jalmarin keinulautaloukku 44,90 € Yleisloukku suopikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 35,90 € Fenn MK6 –hetitappavat raudat 16,90 € Duke 120/2 raudat 12,90 € Conibear 120/2 16,90 € Conibear 120/2/ruostumaton 26,90 € Conibear 160/2 36,90 € Duke 160/2, näädälle 19,90 € Duke 330, majavalle 39,90 € Repo-jalkanaru 29,90 € Kani/minkkiloukku, kasattava 17,90 € Minkinrautojen virityspihdit 12,90 € KANU-loukun laukaisulaite, PH-riista 32,50 € KANU-loukun laukaisulaite, Granlunds 20,00 € Rautojen virityspihdit (120, 220, 330) 14,90 € Finntrapbox suojakotelo raudoille 39,00 € J Granlunds mäyräloukku 139,00 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi Håll dig uppdaterad – följ Finlands viltcentral i de sociala medierna! facebook.com/riistakeskus twitter.com/riistakeskus Återkallelse av produkt Vi har upptäckt att vissa nätadaptrar som hör till laddaren för Neo 68 samt Neo BT 68 har ett tillverkningsfel. Denna defekt kan medföra att en för hög spänning når laddaren som kan göra den farlig. Det finns inga rapporter på att någon kommit till skada av produkten. Om ni äger en av de berörda laddarna uppmanar vi dig att inte använda den vidare. Var vänlig och returnera den till närmaste återförsäljare för en inbytesadapter. Observera att det endast är nätadaptern som behöver bytas ut. Vi tackar dig för ditt samarbete och ber om ursäkt för alla olägenheter. Om ni har några frågor skall ni inte tveka att kontakta: RUAG Ammotec Finland, 06-3471800 info.fi.ammotec@ruag.com
• 62 l Jägaren 1 l 2019 Áigeguovdilis ságat sámegillii ? Etelä-Soisalo fuo??odikšunsearvi álggahii doaimmas vássán jagi álggus. Kangaslampi ja Heinävesi fuo??odikšunsearvvit dahke oktasaš evttohusa ovttastuvvamis badjelmearálaš ?oahkkimiin ovdal jagi molsašumi. Suoma fuo??oguovddáža Movtta eaktodáhtolaš ovttastuvvamii -fidnu vuosttas oinnolaš boa?us šattai buori vuoi??as ja doaibmá mállen ?uovvova??aide. Heinävesi ja Kangaslampi ovttastuvvanjurdda ii lean o??a. Vuosttas geardde ášši smihtte sulaid logi jagi áigi ja o??asit fuo??odikšunservviid rájáid nannema oktavuo?as 2013. Ášši ii dalle ovdánan. – Dalle leimmet vel nuorat ja vejiimet bargat eaktodáhtolaš bargguid, smuh??á gávccilotjahkásaš Niilo Pulkkinen Kangaslampi fuo??odikšunsearvvi doaibmabagadalli. Mannan guovvamánu jahke?oahkkimii ášši oa??ui miehtebiekka goalmmát geardde. – Áiggi mielde šaddan ovttasbargu dego guovžža oktasašlohpi, oktasaš meahcásteaddjidutkosat ja -skuvlejumit leat nana duogážin ovttastuvvanproseassa vuolggaheapmái, gávnnaha Heinävesi fuo??odikšunsearvvi sátnejo?iheaddji Mika Lukkarinen. Vuo??obargu smávvajoavkkus Oktasaš bálgá eavttuid smihtte vuos smávit bargojoavkku vuimmiin. Servviid sátnejo?iheaddjit ja doaibmabagadallit ?ohkkájedje VVY-fidnu prošeaktaoaivámu??a jo?ihemiin seammá beavdegurrii miessemánus. Dalle manne ovttaskas áššiid mielde ?a?a fuo??odikšunsearvvi dáládili ja vejolaš ovttastuvvama hástalusaid. Ii leat heahkastupmi, ahte báh?inšiljuid doaimma seailuma atne dehálažžan ja juobe eaktun ovttastuvvamii. Doaibmavugiid dáfus erohusat ledje ealgaealliid SRVA-diliid dikšumis, muhto jo vuosttas rá??ádallamis oidne geavadagaid leat heiveheamis oktilažžan. Álggus smihtte lahtuide dehálaš guovlluid ovddasteami dorvvasteamis hálddahusas sirdásanáigodaga ma??á. Stivrrat válmmastallet ?uovvovaš lávki ovttastuvvama bálgá alde dahkkui ?ak?amánus, go Kangaslampi ja Heinävesi fuo??odikšunservviid stivrrat ?oahkkanedje fidnu bovdehusain. Stivralahtuide buktojuvvui ovdan máinnašuvvon bargojoavkku hábmen ovttastuvvansoahpamuševttohus. Ovttastuvvansoahpamušas sohpe láhkaásaheami rámaid siste doaibmavugiid buot boahttevaš fuo??odikšunsearvvi dikšon áššiin. Vuolggasadjin Kangaslampi ja Heinävesi rá??ádallamiin lei, ahte meahcásteaddjiide dehálaš servviid bálvalusat dego báh?iniskosat ja skuvlejumit joatkašuvvet ovddeš vuogi mielde. – Ovttastuvvan ii dárbbaš dahje iešalddes ii galgga oidnot guovllu meahcásteaddji árgabeaivvis, dadjá Mika Lukkarinen. Goappáge fuo??odikšunsearvvi stivrrat gie?ahalle soahpamuševttohusa golggotmánu ?oahkkimiin. Smávva divvumiin evttohus gárvánii ja o??a searvvi doaibmavuogit ?ilge. Dehálaš oassi ovttastuvvanbálgás lei muitalit rá??ádallamiid ovdáneamis servviid lahtuide. Ovttastuvvansoahpamuševttohus juhkkojuvvui servviid bokte lahtuid guorahallamii ja smiehttamii. Máhcahat bo?ii unnán ja argumeanttat ovttastuvvama eai boahtán. ?oavddus ovttastuvvamis mearriduvvui dolvojuvvot fuo??odikšunservviid badjelmearálaš ?oahkkima mearrideapmái. Stivrrat bovdejedje ?oahkkima skábmamánu loahpas. ?oahkkimat ledje oktanaga goappáge searvvis, vai mearrádusat liv??e lean sorjjasmeahttumat nuppi mearrádussii. – Doaibmavuohki lei buorre ja rá??ádallamat mearredi?ola??at. Lassin VVY-fidnus ožžo juohke muttus dárbbašlaš doarjaga, rámida Heinävesi doaibmabagadalli Joonas Eronen. Fuo??odikšunsearvvi ?oahkkin mearrida Alimus mearridanválddi Etelä-Soisalo fuo??odikšunsearvi álggahii doaimmas vássán jagi álggus. Kangaslampi ja Heinävesi fuo??odikšunsearvvit dahke oktasaš evttohusa ovttastuvvamis badjelmearálaš ?oahkkimiin ovdal jagi molsašumi. Suoma fuo??oguovddáža Movtta eaktodáhtolaš ovttastuvvamii -fidnu vuosttas oinnolaš boa?us šattai buori vuoi??as ja doaibmá mállen ?uovvova??aide. Movtta eaktodáhtolaš ovttastuvvamii Etelä-Soisalo vuosttamužžan mollii PETRI VARTIAINEN , Suoma fuo??oguovddáš ”Nuoraid oassálastin doibmii lea eaktu doaimma joatkašuvvamii” muittuha Joonas Eronen.
• Jägaren 1 l 2019 l 63 fuo??odikšunserviin geavahit jahke?oahkkimat dahje badjelmearálaš jahke?oahkkimat. ?oahkkimiin lahtuide bukte ovdan ovttastuvvansoahpamuša ja háleštedje áššis. Ovttastuvvama fuolalaš gárvvisteapmi ja rabas gulahallan dagai mearrádusa dahkama álkin. Goappat ?oahkkimis mearrádus ovttastuvvama evttoheamis lei ovttamielalaš. Evttohus vulggii dasto Suoma fuo??oguovddážii ja almmolaš hálddahusdoaimmaid oaivámuš dagai áššis mearrádusa – Etelä-Soisalo fuo??odikšunsearvi riegádii. Sikta boahttevuhtii – Báh?indoaimma boktaleapmi, searvedoaimma doarjun, fápmu skuvlaovttasbargui ja meahcástusas maiddái earáge go dušše ealgabivdu, gávnnaha Joonas Eronen Etelä-Soisalo boahttevuo?as jearadettiin. Doaimma virkkosmuvvama gáibádus lei, ahte maiddái nuorabut bohtet mielde fuo??odikšunsearvvi doibmii nu luohttámušbeallái go eaktodáhtolaš doaimmaide, Joonas joatká seammás. Guhkes karrieara fuo??ohálddahus sierra luohttámušdoaimmain bargan Kangaslampi sátnejo?iheaddji Martti Eronen jáhkku lihkostuvvamii lea nanus. – Álggos lea dehálaš beaivádit ja dahkat eaktodáhtolaš doaimma duogábeale fierpmádagaid meahcástanservviid guvlui. O??a doaibmavuogit gávdnojit sihkkarit ja báikkálaš meahcásteaddjiid bálvalusat dorvvastuvvojit dál, loahpaha Martti Eronen Etelä-Soisalo fuo??odikšunsearvvi riegádeamis. ”Áigi lei dál láddan oktasaš bálgá gávdnomii”, gávnnaha Niilo Pulkkinen. ”Ovdagáttohisvuohta, rabasvuohta ja luohttámuš ledje nannosit mielde gevvojuvvon rá??ádallamiin”, rábmo Mika Lukkarinen. Etelä-Soisalo fuo??odikšunsearvi sirdašuvai golmma eanagotti ?ihkii. Etelä-Soisalo fuo??odikšunsearvi (jagi 2018 die?uid vuo?ul) ? Lahttomearri 1070 ? Eanaviidodat 132 790 ha ? Meahcástansearvvit ja -gáccit 51 ? Báh?iniskkusdilálašvuo?at 23, main 242 iskkus?a?aheami ? Meahcásteaddjidutkosaš ?ieža, main 16 iskkus?a?aheami ? Okta dutkkusskuvlejupmi, main guhtta oasseváldi ? SRVA-dáhpáhusat 14, main okta stuorraspire VVY-fidnu áigge: ? Guokte rá??ádallaniskkadallama almmá joatkevašvuo?a ? Guhtta ovttastuvvanproseassa jo?us (17 fuo??odikšunsearvvi) ? Okta ovttastuvvan ? Šattai doaibmavuohki boahttevaš ovttastuvvanproseassaide ja málle ovttastuvvansoahpamuššii ? Boahttevuo?as fuo??oguovddáža doarjja servviide doaibmaolbmo VVY-rolla bokte
• H U I P P U M E R K K I M M E Ruutia, ruutia, ruutia erikoishintaan tammikuusta maaliskuuhun! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Vihtavuori-ruutia tammikuussa • ostaessasi Lapua® .224tai .30-kaliiperisia latauskomponetteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N133-jälleenlatausruutia erikoishintaan 79,00 €/kg Vihtavuori-ruutia helmikuussa • ostaessasi Lapua® .224tai .30-kaliiperisia latauskomponetteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N135-jälleenlatausruutia erikoishintaan 79,00 €/kg Vihtavuori-ruutia maaliskuussa • ostaessasi Lapua® 6,5 mmtai 9,3 mm-kaliiperisia latauskomponetteja yhden myyntierän, tarjoamme kilon Vihtavuoren N140-jälleenlatausruutia erikoishintaan 79,00 €/kg Tarjoukset ovat voimassa mainitun kuukauden tai niin kauan kuin tarjoustuotteita riittää. Nordis Oy Lapua ja Vihtavuori Metsästäjä nro1 2019_210x267mm.indd 1 19.12.2018 9:59:26