• Vargjakten i paragrafdjungeln Marsch till skjutbanan! ? En tävling Jä g ar en 3 l 2017
• 2 l Jägaren 3 l 2017 Jaktkortsärenden och adressändringar Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00790 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Jägaren Nr. 3/2017 66. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 14.7.2017. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2017/Jag17_03 Pärmfoto: Suomen metsästysmuseo Medlem i Tidningarnas Förbund
• Jägaren 3 l 2017 l 3 Innehåll 3 l 2017 Jägaren 3 l 2017 l 3 5 Ledaren: Vi lever i vargatider 6 Nationella viltrådet: Rikta kritiken till rätt adress! 7 Vargen väcker debatt men EU bestämmer 8 Vi sköter vargfrågorna med gemensamma krafter 10 En tävling för viltet 12 Ordförandens spalt: Vargen och nationalparkssoppan 14 Vilken jägartyp är du, del 3: Vad jagar finländarna? 18 ABC i jaktskytte: De första stegen 20 Skjut in geväret enkelt och effektivt 22 Jägare – marsch till skjutbanan! 24 Patroner har ett bäst före-datum 26 Bågjakten vinner terräng 28 Bågskyttet allt populärare ute i världen 30 Oma riista: Meddelandena är modern kommunikation 32 Plansch: Finland 100 år 34 Sädgäss och sjöfåglar inventerades med helikopter 36 Finlands viltcentral jobbar med förvaltningsplanerna 40 Triangelinventeringarna vintern 2017 42 ASF: Desinficera jaktutrustningen! 44 ASF: Anvisningar för provtagning 46 En (jakt)kamrat lämnar man inte i sticket 48 Ministeriet informerar: En naturvårdare godkänner också vargarna 50 På Åland fungerar störningsjakten efter storskarv 52 Årets unga jägare: Ida Palviainen 54 Viltet i konsten: Där människan och djuren en gång möttes 56 Ejder 58 Nyhetsmagasinet 60 Matsäck för jägare: Korvstuvning med tomatkross 61 Jakt och jägare 62 Åland 34 Helikoptern hittar sjöfåglarna 22 Bli en bättre skytt – marsch till skjutbanan! 10 En tävling för viltet – är du bästa viltvårdaren i landet? AK U AH LH OL M 30 Meddelandefunktionen i Oma riista fungerar effektivt AN TT I SI IR A JA RI KO ST ET
• Försäljningen börjar: Måndag 5.6. Södra, Västra och Östra Finland Tisdag 6.6. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Onsdag 7.6. Nord-Österbotten och Kajanaland Torsdag 8.6. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio Fredag 9.6. Enontekiö, Enare, Utsjoki Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 12.6. Försäljning Servicenummer 020 69 2424 (9–16) webbutik: www.eraluvat.fi OBS! I år startar försäljningen klockan 9 på morgon! Hönsfågeljakt: Försäljningen startar Snart börjar vi sälja tillstånd för jakt på hönsfåglar. Den första delen av kvoten säljs från och med dagarna nedan. I augusti efter viltinventeringarna börjar vi sälja resten av kvoten.
• D en gångna vinterns vargdebatt har gett mig mycket att tänka på, till och med gamla ord och uttryck om och med vargen. Emellanåt har åsikterna gått stick i stäv och ibland har jag fått en känsla av att vargen själv har kommit bort i kalabaliken. Det har alltid funnits varg i vårt land och kommer alltid att finnas. Vi har i alla tider levt med vargen, men metoderna har förändrats under tidernas gång, liksom åsikterna. Somliga forskare har ju till och med kommit fram till att problemet inte ens går att lösa! Med modernt språkbruk kan vi säkerligen kalla det här ett komplext problem som saknar enkla lösningar eller lösningar överhuvudtaget. Men visst letas det. En vill skära ner rovdjuren radikalt medan en annan vill skydda dem, kosta vad det kosta vill. I debatten tenderar vi att glömma att vi, i och med inträdet i EU, inte längre har full kontroll över frågan. En del av den har landat på större skrivbord, belägna i Bryssel. EU:s bestämmelser sätter gränserna för vad vi kan åstadkomma nationellt. Bryssel bestämmer ramarna och inom dem är det ministeriet och i sista hand de politiska beslutsfattarna som sätter gränserna för vad vi får och inte får göra. Det är ett faktum att de enda lösningarna som är hållbara följer lagar och paragrafer, och att dessa lagar och paragrafer förändras långsamt om de alls förändras. Detta gäller i synnerhet i Brysseländan. I praktiken befinner sig verkligheten som den brukar någonstans mitt emellan ytterligheterna. Ibland får jag en känsla av att det inte är för vargens skull som vi gapar utan snarare av ideologiska skäl. Och då tassar vi i marker där viltförvaltningen har svårt att hävda sig. Vargfrågan är ju tillräckligt komplicerad som den är utan någon ideologisk armbrytning! Jag är likväl ändå övertygad om att vi ska lyssna på jägarnas och ortsbornas åsikter, och att detta ska ingå i förvaltningen av vargstammen, både nu och i framtiden. Vargarna orsakar faktiska problem och rädslor, och därför måste vi begränsa stammen genom jakt. Samtidigt som vi i enlighet med EU:s bestämmelser inte får äventyra stammens livskraft. Problemvargar kommer det att finnas också i framtiden och vi måste ingripa mot dem även då för att inte olägenheterna som vargarna vållar enskilda personer eller områden ska bli outhärdliga. Polisen ansvarar för den allmänna säkerheten och viltförvaltningen ingriper mot olägenheterna inom lagens ramar. Det är frivilliga jägare som verkställer ingripandena. Dessa är de enda som har tillgång till hundarna, utrustningen och kunskaperna som krävs. Aktörerna på lokalplanet har råkat i en svår sits. Jaktvårdsföreningarnas styrelser ingår i den indirekta viltförvaltningen och det hör till deras uppgifter att ordna med storviltsassistansen på lokalplanet. Det här är snudd på tjänsteansvar, men ger ändå inte bestämmanderätt över jägarna, som ju ställer upp frivilligt. Varje frivillig som åtar sig ett uppdrag för storviltsassistansen förtjänar samhällets tacksamhet. I synnerhet som den frivilliga jägaren oftast står för sina utgifter själv. Bedömningen av ett uppdrag, till exempel om hunden kan jobba okopplad, måste srva-jägaren få avgöra själv. Om det inte finns förutsättningar för att släppa hunden lös så ska inte någon annan som inte ens har varit där komma med kritik. Det är situationen och förutsättningarna som avgör. Vi har under årens lopp byggt upp ett system för hur vi ska ta hand om skadorna som storviltet orsakar. Systemet är funktionellt och kostnadseffektivt för både staten och skattebetalarna. Vad vi nu behöver är samarbete och samsyn så att jobbet blir gjort. Vi lever sannerligen i vargatider! Vi lever i vargatider! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 3 l 2017 l 5
• 6 l Jägaren 3 l 2017 HANNU S. LAINE , ordförande för det nationella viltrådet Rikta kritiken till rätt adress! Ute på jägarfältet ökar kritiken mot hur Finlands viltcentral bedriver sin verksamhet. Kritiken utgör en viktig del av den fortlöpande utvecklingen av all verksamhet, men då ska den också vara riktad till rätt adress. D et är nästan enbart rovdjursfrågorna som utsätts för kritik. Men kritiken som riktas mot Finlands viltcentral (hädanefter kallad Viltcentralen) och i synnerhet enheten för offentliga förvaltningsuppgifter förfelar dock oftast sitt mål. Att kritiken förfelar sitt mål beror säkerligen på det att alla dispensbeslut för stora rovdjur, både godkända och underkända ansökningar, är undertecknade av Viltcentralen. Men det är inte Viltcentralen eller enheten för offentliga förvaltningsuppgifter som bestämmer rovdjurspolitiken, vilket betyder att det inte är Viltcentralen som bär ansvaret för den. Jordoch skogsbruksministeriet fastställer med en förordning, som bygger på Naturresursinstitutets (Luke) uppskattningar av stammarnas storlek, det maximala antalet licenser för vart och ett av rovdjuren. Viltcentralens uppgift är att fördela licenserna mellan licensansökarna så rättvist som möjligt detta i en situation där det kommer in långt fler ansökningar än det maximala antal som ministeriet har fastställt. Om Viltcentralen skulle bevilja fler licenser än ministeriet har fastställt så skulle chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna omedelbart få sparken och inom kort finna sig åtalad för tjänstebrott. Om jägarna på fältet vill kritisera antalet licenser så är ministeriet den rätta adressen. Den som däremot anser att fördelningen är orättvis, men att den totala mängden räcker till det vill säga att det beviljas för många licenser ditåt och för få hitåt kan rikta sin kritik till Viltcentralen. Eftersom alla ansökare under de senaste åren har varit missnöjda med antalet beviljade licenser så betyder det att Viltcentralen har lyckats väl med fördelningen av knappheten. Vi borde alltså gratulera enheten för offentliga förvaltningsuppgifter och enhetens chef för den lyckade fördelningen av licenser. Ministeriet har inte heller någon lätt sits. Där balanserar tjänstemännen mellan finländarnas önskemål och EU-byråkraterna för att vårt land inte ska bli draget inför EU-domstolen för vår rovdjurspolitik. Varglicenserna är det hetaste stoffet. Här har både ministeriet och Viltcentralen lyckats väl ur byråkratisk synvinkel betraktat. Under ett par års tid överklagades alla licenser. Förvaltningsrätterna och högsta förvaltningsdomstolen har dock konstaterat att alla licenser har beviljats i enlighet med EU:s direktiv och vår egen lagstiftning. Men tydligen tänker vissa organisationer gå vidare med våra vargbeslut till EU och från det hållet kan vi vänta oss vad som helst i beslutsväg. Där spelar det inte längre någon större roll om något beslut har följt direktiven. Det är lobbandet och den politiska hemhörigheten som fäller utslaget. Även om vi ur byråkratisk synvinkel betraktat har lyckats väl med varglicenserna så går det sämre för förvaltningen av vargstammen. I fjol uppgick den totala vargavgången orsakad av människor, inräknat de överkörda individerna, till 75 individer samtidigt som stammen enligt Lukes uppskattningar växte en aning. Den nuvarande vargstammen i vårt land verkar klara en årlig avgång på cirka 80 individer, förutsatt att tillgången på föda förblir god och att arten inte drabbas av någon smittsam sjukdom. Den övre gränsen på 53 individer per år som har fastställts för innevarande och nästa år verkar därför vara tilltagen i underkant. Boven i dramat i vår rovdjurspolitik är Bryssel. Turerna i rovdjurspolitiken ingår i priset som vi måste betala för medlemskapet i EU. När vi gick med i unionen begrep vi inte att förhandla fram fullmakter för en självständig rovdjurspolitik. Vilket för all del är förståeligt eftersom våra förhandlare hade händerna fulla med villkoren för vårt lantbruk. Rovdjursmängderna och rovdjursproblemen var på den tiden rätt anspråkslösa. Att det går bra för lantbruket är ändå många gånger viktigare än vargen för landets ekonomi och bevarandet av livskraften på landsbygden. Både ministeriets och Viltcentralens tjänstemän måste leva med EU:s regler, annars förvandlas de till före detta tjänstemän. Riksdagsledamöterna och mepparna är personer som kunde ha inflytande i EU, men de verkar ha viktigare saker för sig än att bedriva rovdjurspolitik. Rätt adress för rovdjurskritiken är alltså riksdagen och de finska mepparna i Bryssel, samt i någon mån de beredande tjänstemännen på ministeriet.
• Jägaren 3 l 2017 l 7 Vargen väcker debatt men EU bestämmer Attityderna till vargen lämnar ingen oberörd. Åter igen har debatten gått het under hela vintern och i synnerhet ytterligheterna har varit påstridiga: än har dispenserna varit för många och än har de varit för få, beroende på vilkendera ytterkanten man frågar. Men hos oss hör vargen på grund av EU-direktiven till de arter där vår nationella beslutanderätt är väldigt begränsad beträffande regleringen av stammen. Alltså lät vi frågan gå till Sami Niemi på jordoch skogsbruksministeriet: Hur kommer det sig att vi har råkat i den här situationen? vi hade konsulterat esterna i god tid på förhand. Vid förhandlingarna om medlemskap gav vi de estniska kraven vårt helhjärtade stöd. Tanken var att det sedan längre fram skulle göras en helhetsbedömning av vilka bilagor som arterna skulle placeras i. Detta väntar vi på fortfarande. 3. Finland drogs för ett antal år sedan inför EU-domstolen när EU-kommissionen väckte talan om regleringen av vargstammen. Vilka konsekvenser hade det för regleringen av vargstammen i vårt land? Det fick följder av flera slag, men utgången hade kunnat bli mycket värre. Kommissionens tolkningar av naturdirektivet var väldigt stränga och om det hade gått sämre för oss så hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre än de blev. Det hade mycket väl kunnat gå så, att det hade blivit ett totalstopp för vargjakten tills vargstammen i vårt land hade uppnått det som kallas en gynnsam skyddsnivå. I dagsläget kan vi bevilja licenser bara vi inte försvagar vargstammen. Den här tolkningen var en av följderna av domen. En annan betydande följd gällde styrningen av de skadebaserade dispenserna och tidpunkten när de beviljas. Finland dömdes för att vi enligt domstolen inte hade påvisat att man med jakt kan minska på skadorna. Som en följd av domen och det överträdelseförfarande som följde blev vi tvungna att begränsa dispenserna till individer som kan spåras från en skada. Detta för att jakten uttryckligen ska riktas mot den individ som vållar skadan. Om vi inte hade gjort på det här viset så hade det kunnat leda till böter på flera miljoner euro för den finska staten. vargskyddet för ett visst område. Finland beviljades samma sak, det vill säga att vargen överfördes till bilaga V för renskötselområdet. När förhandlingarna om Finlands medlemskap pågick fanns det en nämnvärd stam av vargar i bara tre andra länder; Spanien, Italien och Grekland. Lodjur och björnar fanns det väldigt litet av i det dåvarande EU. Kanske bara några tiotal, och dessutom fanns de i avsides belägna bergstrakter. Med andra ord fanns det ingen förståelse för oss och vid helhetsbedömningen av medlemskapet ville vi inte heller lyfta de stora rovdjuren till en lika framträdande ställning som jordbruket. 2. Hur kommer det sig att vargen i Estland är placerad i en annan bilaga i naturdirektivet än hos oss? Jordoch skogsbruksministeriet har ett gott förhållande till viltförvaltningen i Estland och 1. Under förhandlingarna om Finlands medlemskap i EU diskuterades också tillämpandet av fågeloch naturdirektivet på jakten i vårt land. Hur kom det sig att förhandlingarna för vargens del landade i dagens situation? När förhandlingarna om medlemskap pågick var Finland den enda staten som ansökte om undantag från bilagorna i naturdirektivet, som ju hade fastställts några år tidigare. Vid förhandlingarna lyckades Finland lyfta ut vargen, björnen och lodjuret från bilaga II, det vill säga att vi inte behövde grunda naturaområden för de här arterna. Finland framförde också önskemål om att vargen, björnen och lodjuret skulle föras till bilaga V i stället för bilaga IV, men vi fick inget stöd av de övriga medlemsländerna. Slutresultatet blev alltså bara det som redan tidigare hade godkänts när direktivet fastställdes. Spanien och Grekland hade beviljats ett undantag i SAMI NIEMI Konsultativ tjänsteman på Jordoch skogsbruksministeriets naturresursavdelning, fiskeoch viltavdelningen PE N TT I SO RM UN EN , Va st av al o
• 8 l Jägaren 3 l 2017 SINIKKA JORTIKKA , Naturresursinstitutet Vi sköter vargfrågorna med gemensamma krafter Finlands viltcentral utbildar kontaktpersonerna för de stora rovdjuren som bokför sina egna och andras vargobservationer i databasen Tassen. Observationerna gjorda av andra personer ska dessutom bestyrkas. Observationerna bildar underlag för Naturresursinstitutets (Luke) uppskattningar av storleken på stammarna. Naturresursinstitutet gör en uppskattning av antalet vargar i landet och deras geografiska fördelning. Jordoch skogsbruksministeriet fattar besluten om förvaltningsplanen för vargstammen och eventuell jakt efter varg. Institutets uppskattningar ingår i beslutsunderlaget. Ministeriet tar även hänsyn till EU:s naturdirektiv som bla reglerar vargskyddet. Finlands viltcentral verkställer förvaltningsplanen och beviljar dispenser för jakt. Dispenserna utgår från ansökningar som ska uppfylla bestämda kriterier för beviljande. Forststyrelsen och polisen övervakar att jakten följer gällande lagar och bestämmelser. På polisens initiativ kan tillstånd beviljas för att fälla en varg som återkommande rör sig vid hus och äventyrar säkerheten. Den fällda vargen ska anmälas till Finlands viltcentral och skickas till institutet för undersökning. Till Livsmedelssäkerhetsverket Evira skickas sjuka djur och djur som har dött av andra orsaker, till exempel i trafiken. ES SI PU RA N EN / N at ur re su rs in st itu te t Skötseln av vargfrågorna innebär ett samarbete som involverar många parter, där varje part har sitt eget ansvarsområde. Publicerad i Maaseudun Tulevaisuus 20.3.2017
• SX3 puoliautomaattihaulikko 12/89 28” Messuhintaan! 799,Affinity synteettinen puoliautomaattihaulikko 12/76 musta, camo tai puu 26”, 28” tai 30” asekaupan AMMATTILAISELTA Olemme mukana isolla osastolla oulun Erämessuilla 25-28.5. osasto d 1-10. www.HHsport.fi 1490,Menossa mukana parhaat merkit 895,M2 Comfortech 12/76 puoliautomaatti haulikko 26” tai 28” nyt kick´s full supistin (arvo 74,90) kaupan päälle! 1495,A400 Xplor Unico puoliautomaatti 12/89 Tikka T3X Lite SS sis. Burris 2-7x32 Fullfield kiikarin, Tikka rengasjalat, asepussin ja kantohihnan 1590,1295,HHsportin Kivääripaketti 2017 308, tai 6,5 x 55 Saapuu lähipäivinä varastoomme! A350 puoliautomaattihaulikko 12/89 28” Myymälät löydät seuraavilta paikkakunnilta: IISALMI KIIMINKI KOKKOLA NIVALA RAAHE Löydät meidät myös verkosta www.hhsport.fi www.HHsport.fi
• Vem är bästa naturvårdaren? Med anledning av Finlands hundraårsjubileum arrangerar Finlands viltcentral och företaget Retkitukku en landsomfattande tävling i skötseln av livsmiljöer. Tävlingen är avsedd för föreningar och jakträttsinnehavare som aktivt sköter viltets livsmiljöer. Även enskilda jägare som har gjort en insats för viltet kan ställa upp i tävlingen. I tävlingen prioriterar vi arbeten som har gjorts för viltets livsmiljöer i år. Variationsrikedom och långsiktighet i skötseln av viltet och naturen räknas som en merit. Syftet med tävlingen är att inspirera jägare och jaktföreningar till viltvård. Juryn lägger vikt vid hur deltagarna har hanterat de viktigaste faktorerna för viltet – födan, skyddet och vattnet – i sitt arbete. De här faktorerna bedöms i både nya och pågående viltvårdsarbeten. Tävlingen För viltet ingår i programmet för firandet av vårt lands hundra år av självständighet. Att jobba tillsammans I skogsmiljöer är det viktigt att skapa gömslen för viltet, bevara blandbestånd, sköta övergångszoner och kärr, och iståndsätta myrar. Till de viktigaste faktorerna i lantbruksmiljöer som bedöms i tävlingen hör viltåkrar, växttäcket på vintern, otröskade stråk med säd, åkeröar, kantskogar och traditionella biotoper. Arbetena vid vattendrag inkluderar att iståndsätta och anJA RI KO ST ET R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta och ordnar en tävling:: 10 l Jägaren 3 l 2017 En tävling för viltet
• Jägaren 3 l 2017 l 11 Några tips om vad du kan göra Anlägg ett nätverk av viltåkrar. Anlägg växtbestånd ute på åkrarna för fältfåglarna och utmed kanterna för hjortdjuren och hararna Så stråk med viltåkereller vallväxter som ingår i odlingsarealen utmed kanterna av den odlade grödan Iståndsätt naturbeten och strandängar och sköt dem genom betesgång Spara snår och undervegetation i bestånd av alla åldrar Gynna blandbestånd Spara på riset och buskskiktet Skydda de jaktbara fåglarnas bon, i synnerhet på kalytor som ska markberedas Komplettera viltets tillgång på näring med slickstenar Delta i punktinventeringar av sjöfåglar Ytterligare information: www.riistametsa.fi , www.kosteikko.fi, www.riista.fi Vi samarbetar: lägga fågelvatten, att iståndsätta och sköta strandängar, och att sätta upp fågelholkar Att jobba tillsammans för livsmiljöerna ger resultat. De bästa resultaten åstadkommer vi ofta genom ett gott samarbete med markägaren. Det finns gott om markägare som jagar och de kan göra ett betydande arbete för viltet i sina marker. Varje jägare kan delta i tävlingen personligen och det räcker med ett enda arbete för viltet. Tävlingsinformation På webbsidan riistanvuoksi.fi finns mera information om tävlingen. Där hittar du tips om vad du kan göra för viltet. Du kan också gå med i gruppen Riistan vuoksi på Facebook. Medan tävlingen pågår informerar vi på bloggen Riistan vuoksi om aktualiteter med anknytning till viltoch naturvård. Anmälningar Tävlingen har två klasser: en för föreningar och en för enskilda personer. Anmäl dig senast den 15 januari nästa år till tävlingen. Använd formuläret på webbplatsen riistanvuoksi.fi. Av dem som anmäler sig till klassen för föreningar behöver vi mera detaljerade uppgifter. Att anmäla sig till den personliga klassen är enkelt. Om du har gjort en insats för naturen och viltet: anmäl dig! Bedömning I klassen för föreningar bedöms deltagarnas arbeten av viltcentralens expertjury som också kommer att besöka de bästa objekten. Vid bedömningen tar juryn hänsyn till variationsrikedomen och möjligheterna i viltoch naturvården, storleken på föreningens eller jakträttsinnehavarens verksamhetsområde och medlemsantalet. Juryns beslut kan inte överklagas. Finlands viltcentral och Retkitukku hoppas på ett livligt deltagande! 1. 3000 € presentkort på Retkitukku och diplom 2. 2000 € presentkort på Retkitukku och diplom 3. 1000 € presentkort på Retkitukku och diplom Bland deltagarna i bägge klasserna lottas det dessutom ut sex presentkort á 500 € på Retkitukku. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Värdefull priser: I klassen för föreningar belönas de tre bästa och de belönade presenteras i tidningen Jägaren. Priserna består av diplom och presentkort på Retkitukku: I den personliga klassen görs ingen närmare bedömning. Alla godkända deltagare deltar i utlottningen av priser. Anmäl dig på RIISTANVUOKSI.FI
• 12 l Jägaren 3 l 2017 F ör tämligen exakt ett år sedan skrev jag i den här spalten om vargsoppan. Under vårens lopp har den här soppan värmts upp igen i östra Finland när SRVA-personal fick nog av rovdjurspolitiken här i landet. SRVA-jägarna ansåg att hundarnas säkerhet äventyras när de är ute på uppdrag. Storviltsassistansen SRVA är en av flera lagstadgade uppgifter som jv-föreningarna ska sköta. Assistansen är välkänd bland allmänheten och anses vara en av de viktigaste uppgifterna som jvföreningarna har. Situationerna som storviltet orsakar kan vara oerhört farliga och allvarliga. Myndigheterna har insett att uppgiften ska skötas av erfarna och kvalificerade jägare. Det finns knappast någon annan i vårt samhälle som kan sköta den här uppgiften lika kostnadseffektivt. Det är rutinerade jägare på proffsnivå som har förbundit sig att sköta den här samhällsviktiga verksamheten. Varje uppdrag är annorlunda än de tidigare uppdragen och kräver inte bara erfarenhet utan också taktiskt kunnande av personen som ska utföra det. Det taktiska kunnandet kommer sig i regel av mångårig erfarenhet där jägaren har lärt känna och förutse hur djuren tänker och beter sig. Det är med andra ord inte likgiltigt vem som hädanefter sköter den här krävande uppgiften. Vi får hoppas att den ”mellanfred” som nu har slutits för ett år leder till en hållbar lösning, med vilken vi kan säkerställa en störningsfri SRVA-verksamhet på lång sikt. Det hela är verkligen komplicerat, när vi betänker hur långt ifrån varandra de olika intressegrupperna står beträffande rovdjurspolitiken. När samtalet kommer in på rovdjurspolitiken och hur vi kan påverka den så är det de politiska beslutsfattarna i riksdagen och EU-mepparna som vi ska vända oss till eftersom det i hög utsträckning är de som avgör vilken rovdjurspolitik vi bedriver i vårt land. Det är de som har de bästa förutsättningarna att påverka. Bara slutspurten kvar för lagförslaget om nationalpark Nationalparken i Hossa invigs den 17 juni. Medan jag skrev på den här krönikan offentliggjordes miljöutskottets betänkande som i det stora hela stöder lagförslaget som redan har varit på remiss. Under behandlingen i utskottet debatterades begränsningarna för vilka som får jaga i parken och vilket vilt. Jordoch skogsbruksutskottet betraktade i sitt utlåtande ärendet ur en helt annan vinkel än tjänstemännen som hade berett lagen på miljöministeriet. Utlåtanden har begärts från viltorganisationen (jaktvårdsföreningen / Finlands viltcentral) som också har hörts som experter i utskotten. Viltorganisationerna har varit överens i frågan och om förslagen till begränsningar i den nya nationalparken. Vi har försvarat bevarandet av jaktarrangemangen i sin nuvarande form. Dessutom har vi krävt att licensbyråkratin för eliminerandet av stora rovdjur som orsakar skador ska vara flexibel och snabb. Det har uppstått en situation som vi känner igen när vi drar oss till minnes turerna i lagberedningen när tidigare skyddsområden skulle grundas. Temperaturen är rätt hög i frågan! I den allmänna upprördheten glömmer vi lätt bort vilken ställning de olika instanserna har som ger utlåtanden. Jv-föreningarna har utgjort ett gott exempel. De ger sina utlåtanden som en lagstadgad organisation som ska behandla alla jägare likvärdigt. Intressebevakning hör inte till deras uppgifter. Finlands viltcentral styr och övervakar jv-föreningarnas verksamhet och viltcentralen sorterar i sin tur under Jordoch skogsbruksministeriet. Vargen och nationalparkssoppan ASKO KESKI-NISULA Viceordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt 12 l Jägaren 3 l 2017
• Jägaren 3 l 2017 l 13 33 90 TARJOUS! € ILMAINEN TOIMITUS VÄHINTÄÄN 30 KG RUOKATILAUKSIIN 35 90 TARJOUS! 37 90 TARJOUS! 40 90 TARJOUS! 40 90 TARJOUS! 26 90 TARJOUS! 40 90 TARJOUS! 31 90 TARJOUS! Koiranpäivien tarjous voimassa 21.5.2017 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Muut tarjoukset voimassa 31.5.2017 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Voimassa 21.5.2017 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. KOIRAVARUSTE MUKANA ERÄMESSUILLA! OSASTO G 11-18 2,8 L VALIOKUPPI KÄYTÄ TILATESSA KAMPANJAKOODIA SAAT VALIO-RUOKAKUPIN TILAA NYT VÄHINTÄÄN 2 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA KAUPAN PÄÄLLE! Suome? mestari? 649 00 (699,-) Kuumasinkitty, Suomessa valmistettu koiratarha, 10 vuoden ruostumattomuustakuulla. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. Helppo kasata ja purkaa. Toimitetaan täydellisenä pakettina. SUOMI KOIRATARHA 3m x 3m HUIPPU-UUTUUS! OSTA VÄHINTÄÄN 1,5 KG ROYAL CANIN -KOIRANRUOKAA, SAAT KYLMÄLAUKUN KAUPAN PÄÄLLE! 10.–21.5.2017 KOIRANPÄIVÄT JÄMPTI PRO MEDI+ 4M X 4M BRAVA PENTUAITAUS JÄMPTI ECO 3M X 3M Kuumasinkitty. Pyöreä kehysputki. Verkon materiaalipaksuus 4 mm ja silmäkoko 50 mm x 100 mm. Korkeat elementit 184 cm. Jauhepolttomaalattu teräs. Koostuu neljästa osasta, helppo koota. Irrotettava lisäkynnys sekä muovinen pohjakaukalo. Kaksi kokoa. Kestää ruostumatta vuodesta toiseen. Sisältää teräsrunkoiset peruselementit 7 kpl ja yhden ovielementin. 549,HUIPPUTARJOUS! 699,ERIKOISERÄ! SIS. RAHDIN SIS. RAHDIN 149,TARJOUS! ALK. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI PEHMUSTI KUIVIKE Ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Värit: punainen, ruskea ja harmaa. Auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. 24 90 TARJOUS! 44 90 2 KPL 699,HUIPPUSUOSITTU! n. 10kg SIS. RAHDIN KAUPAN PÄÄLLE! PEHMUSTI KAUPAN PÄÄLLE! TARHAN OSTAJALLE KÄÄNTYVÄ KUPPITELINE JA KUPIT (2,8L) ARVO 49€ Etutuote lisätään ostoskoriin automaattisesti. TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 54 90 TARJOUS! ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 SETTER TAI BEAGLE ROTURUOAT 15 kg 12 kg € ILMAINEN TOIMITUS VÄHINTÄÄN 30 KG RUOKATILAUKSIIN
• 14 l Jägaren 3 l 2017 KAISA HUTTUNEN Vad jagar finländarna? Del 3 Drygt 23 000 personer svarade på viltcentralens enkät Vilken jägartyp är du? och berättade bland annat om vilket vilt de jagar. Undersökningen visar hur olika bakgrundsfaktorer – ålder, kön, boningsort och jakterfarenhet – påverkar valet av vilt. N ästan 65 procent av svararna uppgav att de jagar skogshöns. På andra och tredje plats kom jakten efter hare och sjöfågel. Drygt hälften av svararna uppgav att de jagar hjortdjur. Jakten efter små rovdjur landade på femte plats. Nästan var femte svarare uppgav att han eller hon jagar stora rovdjur (se Diagram 1). Men en femtedel av jägarna i vårt land jagar knappast stora rovdjur. Vid tolkningen av undersökningsresultaten måste vi också tänka på att det ofta är de allra ivrigaste jägarna som svarar på enkäter i de sociala medierna. Enkäten visar inte heller antalet fällda djur eller hur ofta svararna jagar. Det är ju inte bara inbitna sjöfågeljägare som betraktar sig som andjägare utan också sådana som bara har jagat en enda eller ett par gånger. En jämförelse med svararnas bakgrundsfaktorer ger oss trots det intressant information om hur exempelvis boningsorten eller antalet år som personen har haft jaktkort påverkar valet av vilt. 4,7 % av svararna uppgav att de hittills inte hade jagat alls. Den här skaran rymmer en mångfald av personer. Somliga har nyligen skrivit jägarexamen. Andra har haft jaktkortet i åratal, men av någon orsak har de inte kommit längre. Svararen kan också vara en person som deltar i jakter utan vapen, till exempel som hundförare. Herrarna jagar mera varierat än damerna Ungefär sex procent av svararna var kvinnor. Siffran motsvarar rätt väl kvinnornas procentuella andel av jägarkåren i vårt land i dag. 15,8 procent av kvinnorna uppgav att de ännu inte hade jagat alls. På herrsidan var motsvarande siffra 2,7 procent. Herrarna jagade med större variation än damerna. Även ordningsföljden för de olika viltarternas popularitet uppvisade skillnader. Både herrarna och damerna jagade helst skogshöns. För herrarna kom hare och sjöfågel på andra och tredje plats (med en hårfin skillnad mellan dem) medan hare och hjortdjur kom två och trea för damerna (se Diagram 2). En granskning av könsfördelningen inom grupperna som jagar olika viltarter visar att damernas relativa andel i gruppen jägare som jagar hjortdjur är större än andelen i övriga grupper. Andelen damer var minst i jaktlagen som jagade stora rovdjur (se Diagram 3). Unga jagar småvilt, äldre hjortdjur Även åldern påverkade valet av vilt. Som Diagram 4 visar så minskar jakten efter småvilt – skogshöns, hare och sjöfågel – med tilltagande ålder. För hjortdjuren var riktningen den motsatta. Ju äldre jägare, desto större sannolikhet för att han jagar hjortdjur. Det här kan delvis förklaras med att jakt där jägaren sitter på pass inte kräver samma fysiska kondition som exempelvis jakten efter skogshöns ofta gör. En annan förklaring tar fasta på förgubbningen i jaktföreningarna; antingen släpper de inte in ungdomar eller så saknar ungdomarna intresse. Kurvan som beskriver jakten efter små rovdjur sjönk inte på samma sätt med stiVilken jägartyp är du? Diagram 1 Diagram 2 Diagram 3
• Jägaren 3 l 2017 l 15 gande ålder som den övriga jakten efter småvilt, utan den rent av steg efter sextiostrecket. Diagrammet kan tolkas utifrån både ålder och generation. De äldre svararna har kanske också i sin ungdom sysslat med jakt efter små rovdjur i större omfattning än den yngre generationen. En del av dem kan ha bevarat intresset trots tilltagande ålder. Kurvan som beskriver jakten efter stora rovdjur var den jämnaste. I den äldsta och den yngsta åldersklassen påträffades en aning färre rovdjursjägare än i de övriga åldersklasserna. Ju erfarnare jägare desto större vilt Det var inte bara den tilltagande åldern som korrelerade positivt med jakten efter hjortdjur utan det gjorde också antalet år som svararen hade haft jaktkort. Av dem som hade haft jaktkort en kortare tid än två år var det bara en tredjedel som jagade hjortdjur medan två tredjedelar av dem som hade haft jaktkort i över tio år gjorde det (Diagram 5). En förklaring till det här kan vara att ju längre tid en person har jagat desto bättre blir utsikterna för medlemskap i en förening eller ett jaktlag som jagar hjortdjur. Jakterfarenheterna hade en större inverkan än åldern på jakten efter stora rovdjur (jfr Diagram 4 och 5). Nästan 25 procent av dem som hade skrivit jägarexamen för över tio år sedan uppgav att de jagade stora rovdjur. Men som jag nämnde i det föregående så kan procenttalen vara högre än de är i verkligheten, beroende på sättet som materialet samlades in på. Men att de aktiva jägarna eventuellt är överrepresenterade i undersökningen förklarar ändå inte kurvornas riktning. Även jakten efter små rovdjur ökade för varje år som en person har haft jaktkort. En förklaring till detta kan vara att med ökad erfarenhet så fördjupas insikten om hur viktig jakten efter små rovdjur är för viltstammarna. Intresset för småvilt minskade däremot bland dem som hade haft jaktkort i drygt tio år. Även detta kan ha flera orsaker. Jakten efter hjortdjur och stora rovdjur kan vara tidskrävande eller så känns jakten efter småvilt inte längre lika spännande som förut. Jaktmöjligheterna på boningsorten påverkar viltvalet Undersökningen lyfte fram skillnaderna som beror på boningsorten. När det gällde att jaga varierat så gick de nordkarelska jägarna upp i toppen medan de nyländska jägarna blev jumbo (se Diagram 6). För nylänningarnas del beror detta på att de har de allra sämsta jaktmöjligheterna (granskat landskap för landskap, se Jägaren 2/2017, s 13). Därför jagar de också utanför sitt landskap i större utsträckning än landets övriga jägare. De ivrigaste skogshönsjägarna finner vi i Norra Karelen, Kajanaland och Norra Österbotten. Det minsta intresset för skogshönsen finner vi i Egentliga Finland. Bristen på intresse i den här regionen beror sannolikt på fredningarna av skogshöns. Det minsta antalet harjägare fann vi i Lappland där hartätheten har varit låg i många år. Mest harjägare fanns det i Norra Savolax, där det finns gott om skogshare och även lite fälthare. Intresset för sjöfågeljakt var mycket stort bland jägarna i Norra Österbotten, Norra Savolax, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten. Minst sjöfågeljägare fann vi i Kajanaland, Lappland och Päijänne-Tavastland. Mest smårovdjursjägare fanns det i Egentliga Finland och minst i Lappland, Kajanaland och Nyland. Att det knappt alls finns några mårdhundar i Lappland och Kajanaland inverkar säkerligen på resultaten. I Nyland råder det ingen brist på mårdhundar, men antalet jägare lider eventuellt av att Nyland har det största antalet jägare utan jaktmarker eller medlemskap i någon jaktförening. Flest hjortdjursjägare fanns det i Kymmenedalen, Egentliga Finland, Lappland och Satakunta. Minst sådana fanns det i Norra Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen. Intresset för de stora rovdjuren var särskilt stort bland jägarna i Norra och Södra Karelen där rovdjursstammarna är särskilt stora. Det minsta antalet rovdjursjägare fanns självfallet i Nyland. Enkäten Vilken jägartyp är du? ger oss intressant information om hur ålder, kön, boningsort och jakterfarenhet inverkar på valet av vilt. Det är viktigt att vi fortsätter med analysen av resultaten för att nå en djupare förståelse av faktorerna bakom resultaten. Diagram 4 Diagram 5 Diagram 6
• VÅRENS STORA NYHETER TILL MÄSSPRISER! BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 SE DET BREDA UTBUDET I VÅR WEBBSHOP! FÖRMÅNLIGA LEVERANSER • från 2,90€ Erbjudandet gäller t.o.m. 2017.05.31 eller så långt lagret räcker. KÖP NU – BETALA SENARE! TREKKING LITE BYXA Den nya Trekking Lite byxan från Alaska imponerar med sina tekniska egenskaper och häftiga färger. Stretchpartier för optimal komfort och rörelsefrihet. Lätta byxor med god andningsförmåga vilket gör dem perfekta för friluftslivet. Finns i flera olika färger. TREKKING LITE JACKA Den perfekta jackan för friluftslivet. Mycket lätt och teknisk jacka med ripstop och stretchpartier för bästa komfort. Välplanerade fickor och YKKdragkedjor. Två färgaltenativ. SLIM FIT SLIM FIT LADY FIT BYXA+JACKA 1590:(1898,-) PÅ KÖPET! GANZO G104S MULTIVERKTYG 500 ST PARTI! GLENMORE PIKÉ Mjuk och skön pikétröja i merinoullsblandning. Finns i två färger. CARGO BYXA Klassisk snabbtorkande outdoorbyxa. Unisexmodell i mycket slitstarkt RipStop. Finns i två färger. VAPOR JAKTBYXA Lätt och teknisk jaktbyxa för varmare väder. Stretchpartier för bästa komfort. Vindoch vattentäta camoförstärkningar med Rain-Stop membran. PREDATOR JAKTBYXA Mångsidiga membranbyxor med toppegenskaper! 4 st vattentäta fickor, ventilationsöppningar, justerbar neoprenmidja, löshängslen och LockerBoot™ -spännmekanism i bensluten. BUCKLAND TREKKING SKJORTA Luftig och lätt friluftsskjorta till sommarens varma dagar. Fukttransporterande material med god elasticitet. Finns i två färger: sand och grå. TRIDENT FISKESTÄLL Mycket lätt och tekniskt fiskeställ från Alaska. Stället har Rain-Stop -membran vilket gör det vindoch vattentätt. God andningsförmåga och fickor anpassade för fiskaren. Byxa med hängslen och förhöjd rygg. STRYN GTX JAKTKÄNGA Lätt och stabil känga för den rörliga jägaren. Gore-Tex Performance membran för bästa skydd. T1 LASERMARKÖR Justera in ditt vapen snabbare och smidigare än tidigare men hjälp av laser! Passar de flesta kalibrar. Svenskspråkig manual och batterier medföljer. HUNTER GTX JAKTKÄNGA Stabil och hållbar känga i läder. Gore-Tex membran, rullande sula och mellansula som ger stöd och dämpar steget. XT-1200 AVSTÅNDSMÄTARE Professionell avståndsmätare för bland annat jakt och golf. Bärvidd på upp till 1100 meter med vinkelkompensator. R8 MAXI VAPENSKÅP Förvaring för 8-10 vapen. Yttermått (mm): 1500x500x300. Innermått (mm): 1490x490x230. Väger tomt: ca.130kg. ELK HUNTER GTX 9 JAKTKÄNGA Hållbar kvalitetskänga för den krävande jägaren. Slitstarkt ytmaterial, Gore-Tex membran och mycket bra grepp. VAPOR JAKTSTÄLL Lätt jaktställ för varmare väderlek. Fyrvägsstretch med god andningsförmåga samt vindoch vattentäta 3-layerförstärkningar med Rain-Stop. Välkamouflerande BlindTech Invisible. YUKON JAKTBYXA Jaktbyxa/fritidsbyxa med tekniska egenskaper. Stretchpartier och förböjda knän för maximal komfort. 39 90 (49,90) 119 90 129 90 NYHET! NYHET! NYHET! NYHET! 169 90 (229,90) 29 90 (34,90) 219 00 (299,-) 199 90 499 00 199 90 (249,-) 199 90 TILL ALLA SOM KÖPER VAPENSKÅP BURREL X10 POWERBANK € PÅ KÖPET SLIM FIT VI ÄR MED PÅ NORRA FINLANDS VILDMARKSMÄSSA SE DET BREDA UTBUDET I WEBBSHOPPEN! € 2 PAR/ PAKET TILL ALLA SOM KÖPER SKOR PÅ KÖPET! ALASKA COOLDRY JAKTSTRUMPOR 79 90 (89,90) NYHET! NYHET! 99 90 NYHET! NYHET! NYHET! UPPFYLLER VAPENLAGEN 179 90 (249,-) 29 90 (59,90) 79 90 (99,90) 59 90 (79,90)
• VÅRENS STORA NYHETER TILL MÄSSPRISER! BESTÄLLNINGAR 24/7 www.retkitukku.fi eller via TELEFON 040 828 1000 vard. kl. 9-17 BUTIK Rautionkatu 2 C, Oulu Vard. 9-18, Lö 10-15 SE DET BREDA UTBUDET I VÅR WEBBSHOP! FÖRMÅNLIGA LEVERANSER • från 2,90€ Erbjudandet gäller t.o.m. 2017.05.31 eller så långt lagret räcker. KÖP NU – BETALA SENARE! TREKKING LITE BYXA Den nya Trekking Lite byxan från Alaska imponerar med sina tekniska egenskaper och häftiga färger. Stretchpartier för optimal komfort och rörelsefrihet. Lätta byxor med god andningsförmåga vilket gör dem perfekta för friluftslivet. Finns i flera olika färger. TREKKING LITE JACKA Den perfekta jackan för friluftslivet. Mycket lätt och teknisk jacka med ripstop och stretchpartier för bästa komfort. Välplanerade fickor och YKKdragkedjor. Två färgaltenativ. SLIM FIT SLIM FIT LADY FIT BYXA+JACKA 1590:(1898,-) PÅ KÖPET! GANZO G104S MULTIVERKTYG 500 ST PARTI! GLENMORE PIKÉ Mjuk och skön pikétröja i merinoullsblandning. Finns i två färger. CARGO BYXA Klassisk snabbtorkande outdoorbyxa. Unisexmodell i mycket slitstarkt RipStop. Finns i två färger. VAPOR JAKTBYXA Lätt och teknisk jaktbyxa för varmare väder. Stretchpartier för bästa komfort. Vindoch vattentäta camoförstärkningar med Rain-Stop membran. PREDATOR JAKTBYXA Mångsidiga membranbyxor med toppegenskaper! 4 st vattentäta fickor, ventilationsöppningar, justerbar neoprenmidja, löshängslen och LockerBoot™ -spännmekanism i bensluten. BUCKLAND TREKKING SKJORTA Luftig och lätt friluftsskjorta till sommarens varma dagar. Fukttransporterande material med god elasticitet. Finns i två färger: sand och grå. TRIDENT FISKESTÄLL Mycket lätt och tekniskt fiskeställ från Alaska. Stället har Rain-Stop -membran vilket gör det vindoch vattentätt. God andningsförmåga och fickor anpassade för fiskaren. Byxa med hängslen och förhöjd rygg. STRYN GTX JAKTKÄNGA Lätt och stabil känga för den rörliga jägaren. Gore-Tex Performance membran för bästa skydd. T1 LASERMARKÖR Justera in ditt vapen snabbare och smidigare än tidigare men hjälp av laser! Passar de flesta kalibrar. Svenskspråkig manual och batterier medföljer. HUNTER GTX JAKTKÄNGA Stabil och hållbar känga i läder. Gore-Tex membran, rullande sula och mellansula som ger stöd och dämpar steget. XT-1200 AVSTÅNDSMÄTARE Professionell avståndsmätare för bland annat jakt och golf. Bärvidd på upp till 1100 meter med vinkelkompensator. R8 MAXI VAPENSKÅP Förvaring för 8-10 vapen. Yttermått (mm): 1500x500x300. Innermått (mm): 1490x490x230. Väger tomt: ca.130kg. ELK HUNTER GTX 9 JAKTKÄNGA Hållbar kvalitetskänga för den krävande jägaren. Slitstarkt ytmaterial, Gore-Tex membran och mycket bra grepp. VAPOR JAKTSTÄLL Lätt jaktställ för varmare väderlek. Fyrvägsstretch med god andningsförmåga samt vindoch vattentäta 3-layerförstärkningar med Rain-Stop. Välkamouflerande BlindTech Invisible. YUKON JAKTBYXA Jaktbyxa/fritidsbyxa med tekniska egenskaper. Stretchpartier och förböjda knän för maximal komfort. 39 90 (49,90) 119 90 129 90 NYHET! NYHET! NYHET! NYHET! 169 90 (229,90) 29 90 (34,90) 219 00 (299,-) 199 90 499 00 199 90 (249,-) 199 90 TILL ALLA SOM KÖPER VAPENSKÅP BURREL X10 POWERBANK € PÅ KÖPET SLIM FIT VI ÄR MED PÅ NORRA FINLANDS VILDMARKSMÄSSA SE DET BREDA UTBUDET I WEBBSHOPPEN! € 2 PAR/ PAKET TILL ALLA SOM KÖPER SKOR PÅ KÖPET! ALASKA COOLDRY JAKTSTRUMPOR 79 90 (89,90) NYHET! NYHET! 99 90 NYHET! NYHET! NYHET! UPPFYLLER VAPENLAGEN 179 90 (249,-) 29 90 (59,90) 79 90 (99,90) 59 90 (79,90)
• 18 l Jägaren 3 l 2017 JUSSI PARTANEN , Finlands jägarförbund ? Bilder: AKU AHLHOLM Efter jägarexamen är det inte ovanligt att den nybakta jägaren står där som ett levande frågetecken. Jodå, jag borde lära mig skjuta, men hur och var? Svaret på frågan är kursen ABC för jaktskytte. K ursen ABC i jaktskytte är utvecklad för dem som precis har skrivit jägarexamen eller som har väldigt lite erfarenhet av skytte. På kursen lär du dig grunderna i skytte och det blir rätt från början. Efter kursen kan du fortsätta träna på egen hand på bana. Börja på webben Det är en bra idé att före kursen läsa det webbaserade materialet som finns på adressen ammunnanabc.fi (på finska). Där finns utbildningsvideor och animationer, och du kan dessutom läsa handboken ABC för jaktskytte. Nätversionen är likadan som den tryckta boken. Webbplatsen är öppen för alla och avgiftsfri. På webbsidan finns en kurskalender där du kan leta upp en kurs som passar dig och anmäla dig till den. Tyvärr är det så, att det enda sättet att lära sig skjuta är genom att göra det. Den del av ABC-utbildningen som är förlagd till skjutbanan är därför upplagd med fokus på det praktiska. Skjutbaneutbildningen Utbildningen på skjutbana omfattar sammanlagt ungefär sex timmar och är uppdelad i två avsnitt. Hageldelen tar tre timmar och där går vi igenom bland annat det dominerande ögat, hur man skjuter en träffbild och bedömer den, och skytte på stillastående mål, rörligt mål och flygande mål. Ta med ditt eget hagelgevär om du redan har ett så kan du få nyttiga tips om hur du anpassar geväret så det passar dig. Studsardelen omfattar också tre timmar. Undervisningen fokuserar på inskjutningen och träffbilden (träffarna i klunga) samt skytte mot stillastående och rörliga mål. På kursen får eleverna också lära sig använda skjutstöd av olika slag. På de olika stationerna skjuter vi med miniatyrgevär. Vi har valt att hålla kursen med sådana eftersom rekylen är obetydlig. Men miniatyrgeväret är ändå ett skjutvapen som fungerar på samma sätt som en studsare. På kursen lägger vi också stor vikt vid säkerheten på skjutbanan: användningen av hörselskydd, fingeroch pipkontroll (pipan Att skjuta in geväret är en rutinåtgärd för jägare. Därför är det värt besväret att lära sig göra det på rätt sätt. ABC för jaktskytte – de första stegen
• Jägaren 3 l 2017 l 19 Vill du bli utbildare? Vi behöver fler utbildare för kursen ABC för jaktskytte. När detta nummer av tidningen utkommer finns det fortfarande kvar vårkurser för utbildare. Om du tycker att du är lämplig som instruktör för nya jägare, du har jaktkort, du är myndig och du kan och vet tillräckligt om jaktskytte med hagelgevär och studsare, så anmäl dig! Följ med kurskalendern på adressen www.ammunnanabc.fi/ kouluttajakalenteri För ytterligare information kontakta den projektansvariga Jussi Partanen puh. 010 841 0065. alltid riktad mot måltavlan, fingret utanför varbygeln) och hur man bär geväret på banan. Fortsätt träna! När du har gått kursen får du ett jaktskyttekort i samma format som ett bankkort. Det kan du använda till exempel när du ansöker om medlemskap i en jaktförening. Det skadar inte heller att ha kortet när du ansöker om vapenlicens! Efter kursen börjar jobbet på allvar. Som var och en inser så blir ingen mästerskytt på sex timmar. Kursen är snarare att betrakta som startskottet för din träning på skjutbanan, som ju när allt kommer omkring är det enda rätta stället att utvecklas på som jaktskytt. Erfarenheterna som vi fick under pilotstadiet visade klart och tydligt att tröskeln är överraskande hög för nya jägare att åka till skjutbanan. ABC för jaktskytte tar dig över den tröskeln. ABC för jaktskytte är ett samprojekt mellan Finlands jägarförbund och Finlands viltcentral. Ett skjutstöd av något slag är en bra hjälp vid jakt, inte minst eftersom skottläget är en stressande situation för jägaren. Öva skytte med skjutstöd också på skjutbanan. I början verkar lerduvorna flyga alldeles för fort, men genom att koncentrera sig på det viktigaste lär man sig träffa dem.
• 20 l Jägaren 3 l 2017 Skjut in geväret enkelt och effektivt Större delen av problemen som jägare upplever vid jakt och skjutprov beror på oriktig inskjutning. I den här artikeln ska vi gå igenom inskjutningen steg för steg. D et bästa är att börja med grovriktningen. Placera geväret stabilt i en ställning så att det är riktat mot en måltavla på önskat avstånd. Gör grovriktningen genom att kika genom pipan. När vapnet pekar mot tavlan justerar man siktet utan att rubba geväret så att siktet pekar på samma riktpunkt. Efter grovinställningen skjuter man en träffbild. Sikta varje skott mot den utsedda träffpunkten. Tavlan ska vara så pass stor att skotten inte bommar den. Alternativ 1 – mät och räkna snäppen Om grovriktningen är gjord någorlunda omsorgsfullt så blir det träffar i tavlan. Följande moment är att ändra inställningarna på kikarsiktet, utan att vara för försiktig. Ett vanligt fel är att man inte justerar mer än några centimeter när det borde handla om decimeter. I värsta fall hamnar effekten av en otillräcklig justering inom gevärets precision och skytten får intrycket att justeringen inte har haft någon effekt alls. Det är alltså viktigt att mäta träffpunktens avstånd från riktpunkten och göra justeringarna därefter, och justera tillräckligt mycket. På det viset blir ändringen i träffpunkt konkret synlig. På europeiska sikten flyttar ett snäpp vanligen träffen en centimeter på hundra meters avstånd medan amerikanska sikten flyttar träffen 7,3 mm (1/4 MOA). Nästan undantagslöst flyttar ett snäpp på justerskruven träffen i samma riktning som pilen på skruven visar. Det vill säga; om träffarna går för lågt så vrider man på skruven ovanpå siktet i riktningen U (som i upp) och då flyttar träffarna uppåt. Om man vrider på skruven på sidan av kikarsiktet i riktningen R (right, höger) så flyttar träffbilden åt höger. När man gör det här ska man inte grubbla på vad som händer inuti kikarsiktet utan koncentrera sig på att flytta träffbilden i rätt riktning. När justeringarna är gjorda skjuter man på nytt och justerar vid behov litet till för att träffpunkten ska sammanfalla med riktpunkten. Alternativ 2 – inskjutning med minimalt antal skott Alternativet till att räkna snäpp är att lägga geväret stadigt på ett underlag och rikta hårkorset på nytt mot den utsedda riktpunkten. Därefter håller man geväret absolut stilla och justerar hårkorset så att det sammanfaller med mitten på träffbilden som man precis har skjutit. Om vapnet inte har rubbats under proceduren så är siktet nu inställt och allt som behövs är några skott till för säkerhets skull. Det här är en bra metod också på det viset att snäppena på kikarsiktet inte alltid stämmer med den angivna storleken. En Text och bilder: ARTO MÄÄTTÄ En jägares utrustning
• Jägaren 3 l 2017 l 21 centimeter på hundra meter kan de facto i praktiken vara 1,5 centimeter. Vad ska man låta bli? För att vara säker på att man inte har gjort justeringarna fel så är det viktigt att skjuta en träffbild som består av flera skott. Ett enda skott ska man inte lita på! Att acceptera ”på ett ungefär” är en skötesynd i sammanhanget. Om mitten på träffbilden på 100 meters håll ligger i kanten av tian på en älgtavla så är det inget nämnvärt besvär att flytta den till mitten av tavlan. Om inskjutningen har gjorts med omsorg så har skytten dessutom en smula marginal vid exempelvis skjutprov. Ha inte bråttom vid inskjutningen. Geväret ska hinna svalna ordentligt mellan serierna. I regel gillar jaktgevär inte att man skjuter så pipan blir het. Den som tar god tid på sig håller sig också lugn och rationell. Ett komihåg för inskjutningen 1. Kontrollera att geväret är mekaniskt i ordning. 2. Kontrollera att siktet sitter fast . 3. Gör grovriktningen genom att kika genom pipan. 4. Skjut efter grovriktningen en träffbild som består av flera skott, lugnt och med gott stöd, så omsorgsfullt som du kan. Använd en tillräckligt stor tavla så du hittar träffarna! 5. Gör inte den första justeringen i underkant. Kom ihåg att räkna snäppen så att du vid behov kan återgå till den ursprungliga inställningen. 6. Låt geväret svalna ordentligt mellan inskjutningsserierna. 7. Gör inte justeringar efter enstaka träffar utan skjut alltid en klunga och utgå från klungans mitt. 8. Ta det lugnt. Om någonting konstrar så tänk lugnt och sansat igenom vad du har gjort och hur du kan rätta till det. Gör inga förhastade justeringar. 9. Finjustera träffarna så att de ligger precis där du vill ha dem. Lämna inte inskjutningen halvgjord eftersom det minskar ditt förtroende för geväret. 10. Du kan spara på patronkostnaderna genom att börja med billigare övningspatroner och först vid finjusteringen byta till jaktpatronerna som du ska jaga med. Vid skalan på justerskruven på kikarsiktet anges i regel också riktningen vartåt träffarna flyttar. Likaså anges träfförskjutningen per snäpp. På amerikanska sikten anges av tradition förskjutningen i fjärdedelar av en bågminut (cirka 7,3 mm/100 m) medan europeiska sikten i regel flyttar träffen 1 cm/100 meter per snäpp. Skjut in geväret med gott stöd. Det eliminerar den mänskliga faktorn ur processen. Du får fram gevärets och patronens precisionspotential och kan träffa rätt med justeringarna. När du skjuter in geväret enligt Alternativ 2 ska du lägga det stabilt och rikta det mot riktpunkten (se bilden). Justera hårkorset så det ligger på träffbilden. Rubba inte geväret under proceduren!
• 22 l Jägaren 3 l 2017 TERO KUITUNEN Jägare – marsch till skjutbanan! Den här artikeln är skriven just för dig som gärna skulle åka till skjutbanan, men av någon orsak ändå inte åker dit tillräckligt ofta för att träna. J ag skrev den här artikeln utifrån det som jag hade fått höra, att det i vårt land finns en rätt stor skara jägare som inte ”vågar” eller ”täcks” åka till skjutbanan, och ännu mindre till något större sportskyttecenter. De är rädda för att sportskyttarna ska se ner på dem. Sportskyttarna är ofta jägare På skjutbanor har jag stött på personligheter av de mest varierande slag och jag har kunnat konstatera att stamgänget på banan, det vill säga sportskyttarna, inte är konstigare än andra. Naturligtvis finns där en och annan besvärlig typ, men de utgör en lika minimal minoritet som bland jägarna. Så liten, faktiskt, att det inte är värt besväret att bry sig ett dugg om dem. Merparten av sportskyttarna, åtminstone i hageloch gevärsklasserna, är också jägare. De begriper mycket väl vad som är en tillräcklig nivå på skjutskickligheten för jägare och låter bli att jämföra en jägares prestation med exempelvis en sportskytt som tränar för VM. Dessutom är de aktiva skyttarna inte ens intresserade av hur bra eller illa någon tillfällig skytt skjuter. De vet att var och en skjuter på sin egen nivå Förargar bommarna? Kom till Kokkovuori på träning! K okkovuori hagelskyttecenter i Lempäälä erbjuder strålande träningsmöjligheter. I Kokkovuori har vi skyttar av alla de slag och ingen behöver känna sig utanför; här finns nybörjare och veteraner, unga och gamla, herrar och damer. Vi håller startkurser den första onsdagen i varje månad, men det går också att boka en egen tid när som helst. I maj börjar en nybörjarkurs som pågår hela sommaren. Här skrattar vi inte åt någon – utom kanske åt sig själv när man åter igen har skjutit ett hål i luften! Kokkovuori hagelskyttecenter ligger i Lempäälä, nära TammerforsBirkala flygplats. Till hagelutbudet hör sex trapbanor och fyra skeetbanor samt en compak-sportingbana. Fyra av trapbanorna har tak och dessutom ligger en av banorna helt och hållet inomhus – och kan användas också när det är mörkt ute eftersom den är belyst. Vi kör en startkurs (en kväll) den första onsdagen i varje månad och med bokning går också andra tider. I maj börjar dessutom en nybörjarkurs som pågår hela sommaren. Kontakt och bokningar: banmästare Janne Hokkanen, Tfn (044) 5956 399 Ytterligare information: https://pha.sporttisaitti.com Glädjen att lyckas! I Kokkovuori är det samarbete som gäller! Vi samarbetar också med olika handikapporganisationer. Till vänster banmästare Janne Hokkanen ER KK I LI IU S
• Jägaren 3 l 2017 l 23 och att det viktigaste är att man tränar. Ingen blir ju någonsin bra om han eller hon inte tränar! Råd och hjälp – bara att fråga I synnerhet om det är träffarna som är problemet, eller snarare bommarna, så är en sportskytt ofta den bästa hjälpen eftersom han har sett det mesta. Han om någon är expert på hur man träffar och hans råd bygger på fakta, inte på gamla föreställningar. Inte ens en skytt med finska flaggan på tävlingsvästen är någonting att gå omvägar kring; även honom kan du fråga om råd. Det gäller förstås att pricka in tajmingen så du inte klampar fram och stör honom när han håller på och skjuter. Även en trevlig sportskytt kan bli vrång om du klantar med tajmingen, men det skulle också en trevlig jägare bli om du börjar lägga ut texten om dina problem precis som älgen går i pass eller han smyger till skallet. Själv har jag fått väldigt bra handledning i skytte av just tävlingsskyttar på toppnivå. Sådana ser direkt om jag har något grundläggande fel i tekniken och börjar med att rätta till det. Därefter kan jag lugnt och sansat gå vidare. Ibland händer det att någon mellan skotten undrar: ”Får jag ge ett råd?”. Då är det rätta svaret: ”Naturligtvis!”. Lyssna med öppet sinne. Kanske är det precis nu som du får Rådet med stort R som gör dig till en bättre skytt! Allt det som jag i det ovanstående har berättat gäller för både hageloch gevärsbanor, och problem som har med vapnen att göra. Har du problem med att ställa in kikarsiktet på studsaren så är hjälpen nästan alltid nära bara du förstår att fråga. Följ reglerna och praxis En skjutbana är i regel inte någon ”träningsplats för allmänheten” utan den hör till exempelvis en skytteförening, som gör ett stort jobb för att hålla i gång banan. De som driver banan blir förstås inte glada om du bara klantar omkring där. Det är därför bäst att inte ifrågasätta banans regler utan följa reglerna även om du inte skulle begripa varför de är som de är. Reglerna finns i regel uppsatta på en synlig plats och du gör klokt i att läsa igenom dem. Om någonting förblir oklart så tveka inte att fråga! Alltså: det blir inga problem på skjutbanan bara du följer banans regler och uppför dig normalt. Tillsammans blir vi bättre skyttar Alla som tränar på en skjutbana har ett gemensamt mål: att bli bättre. För somliga innebär detta perfektion. För andra handlar det om säker vapenhantering och stabila grunder i skytte. Oavsett nivån som du befinner dig på så har vi när det kommer till kritan ett gemensamt mål som det går utmärkt att sträva till tillsammans. Jag var en gång på en compak-bana och instruerade en nybörjarjägare i hagelskyttets grunder. Det råkade sig inte bättre än att tre av landets bästa tävlingsskyttar befann sig i ”burarna” bredvid och pulvriserade sina lerduvor med robotaktig precision. Min nybörjare sköt för det mesta bom, men varje gång som en lerduva gick i bitar så kom det uppmuntrande kommentarer från grannarna. Och när min färska jägare slutligen fixade sin första dubbel så hurrade alla i kör! Välkommen till Laivakangas sportskyttecenter! F öreningen Tornionseudun Ampujat r.y erbjuder trevliga skjutbanedagar och utmärkta möjligheter att träna olika hagelgrenar. Vi har tre skeetbanor, en trapbana och en krävande Compak Sportingbana. Dessutom har vi en Fitac Sportingbana som är öppen för föreningens tävlingsskyttar, hobbyskyttar och jägare som tränar för att kunna lägga det fällande skottet exakt! En omgång med 25 lerduvor kostar fem euro. Från och med maj tränar vi på tisdagsoch torsdagskvällarna. På måndagarna tränar damerna och juniorerna mellan klockan 18 och 20. Veckorna 31 till 33 är det träning varje vardagskväll. På kulsidan pågår ett utvecklingsprojekt med sikte på framtiden. Älgbanan och älgbanan för luftgevär är i flitig användning. Föreningen Tornionseudun Ampujat r.y (TorSA) önskar alla träningssugna välkomna! Ytterligare information: Risto Virtanen (Hagelsektionen), 040 844 5721, www.torsa.fi
• 24 l Jägaren 3 l 2017 TERO KUITUNEN Patroner har ett bäst före-datum På läsarnas begäran tog vi reda på hur länge patroner håller och fungerar. V i riktade frågan till tre tillverkare av gevärspatroner (Lapua, Sako, Norma) och två tillverkare av hagelpatroner (Gyttorp och Nordis). Svaren var samstämmiga och budskapet det samma: patroner håller inte i evighet. Tio år kan betraktas som en tumregel. För till exempel Lapuas och Nordis patroner är användningsåldern, alltså den så kallade produktansvarstiden, tio år. Patroner kan förstås mycket väl vara riskfria att använda en längre tid än tio år om de förvaras rätt, men produktansvarstiden är fastslagen till tio år eftersom tillverkaren inte kan kontrollera hur slutanvändaren förvarar sin ammunition. Norma ger klart besked: skjut inte med patroner som är äldre än femton år! Krutet en känslig komponent Så fort krutet har kommit från produktionslinjen så börjar det brytas ner. Hastigheten på nedbrytningen beror på omständigheterna. Om patronerna förvaras torrt och svalt under stabila förhållanden så går nedbrytningen långsamt, men om de fortlöpande eller upprepade gånger utsätts för högre luftfuktighet så sipprar fukten efter hand in i patronerna och snabbar på processen. Av den här orsaken är bastufarstun och bakluckan på bilen särskilt dåliga platser att förvara patroner på. Nedbrytningen av krutet är såtillvida lömsk att effekten på trycket i patronen är oförutsägbar. Om du laddar med en urgammal patron och kramar avtryckaren så kan det bli ett ynkligt poff eller en övertrycksbomb. Ingetdera är önskvärt. I det förstnämnda fallet är det ajöss med effekten och träffsäkerhet. I det senare fallet är resultatet i bästa fall ett gevär som kärvar. I värsta fall går det illa för både geväret och skytten. I Sibbo är du alltid välkommen! S ibbo sportskyttecentrum är det största sportskyttecentret i södra Finland. Där skjuter man årligen på drygt en miljon lerduvor och ofta blir det bom. Under säsongen har banan över 100 skyttar per dag! På silhuettbanan skjuter man med gevär upp till 200 meter. På älgbanan kan man skjuta på rörligt mål med grövre kalibrer och på svinbanan med 22LR-patroner. Hagelbanorna är nio: skeet och trap i sina olika former, två compakbanor och en sportingbana. Även svartkrutsskyttarna får plats! Före ditt första besök på sportskyttecentret är det bäst att studera säkerhetsoch ordningsreglerna på webbsidan. På banorna finns också övervakare som gärna svarar på frågor. Skytte är en social sport och alla har varit där ”första gången”. Var inte blyg utan be om råd om du behöver hjälp Om du inte vill lära dig skjuta genom försök och misstag så kan du kontakta sektionsledarna. De ordnar gärna med handledning i skyttets mysterier, både enskilt och i små grupper. Öppettider och övrig information hittar du på adressen ssg-shooting.fi.
• Hylsan håller inte heller i evighet En mässingshylsa är självfallet en mera långlivad komponent än krutet, vilket betyder att du ska avskriva patronen om du upptäcker förändringar på hylsan. Vid det laget är krutet oftast klart försämrat. De blå fläckarna på metallen på gamla patronhylsor kommer sig av fukt och fukt är, som vi redan har konstaterat, förödande också för krutet. Hylsor är också utsatta för spänningskorrosion, som orsakas av en korrosiv miljö i kombination med inre spänningar i metallen. Den sammanlagda effekten försvagar hylsan. Det problematiska är att fenomenet kan vara svårt att få syn på. Typiskt för spänningskorrosion är att det inte uppstår några ytliga förändringar förrän patronen är definitivt förstörd. I praktiken betyder detta att hylsan går sönder vid avfyrningen och där står skytten sedan och undrar varför det gick som det gick. Plaster föråldras hastigt Nuförtiden använder tillverkarna en hel del plastkomponenter i hagelpatronerna, vilket innebär en tredje potentiell problemfaktor utöver krutet och bottendelen av mässing (culoten). När förladdningen av plast hårdnar så klarar den inte längre belastningen vid avfyrningen utan spricker. Om det här händer vid tätningen mellan krutet och haglen så läcker trycket ut mellan haglen och patronen tappar effekt. Förvara patronerna torrt! Idealet och det optimala för förvaringen av patroner är svalt (12-15°C) och torrt (den relativa luftfuktigheten under 50 % ). Det går också att förvara patroner i normal rumstemperatur bara temperaturen är jämn. För varje gång som en patron utsätts för variationer i förvaringen, till exempel när den följer med på jakt, så förkortas den rekommenderade användningstiden. En patron som har rullat omkring i fickan på en aktiv jägare i regn och blåst under flera säsonger fungerar inte nödvändigtvis längre som tillverkaren har tänkt sig. Militärpatronen är en annan femma Många har skjutit med krigstida patroner och kunnat konstatera att de fortfarande fungerar. Det här kan absolut inte rekommenderas eftersom vi knappast någonsin känner till under hurudana förhållanden patronerna har förvarats under alla dessa år. Dessutom ska vi hålla i minnet att militära patroner håller bättre eftersom de ofta är hermetiskt tillslutna. ”Civila” patroner kan verka hur täta som helst, men det är de inte. Även i gevärspatroner kommer luftfuktigheten åt att tränga sig in, bland annat vid tändhatten. Förvara rätt I jämn temperatur och luftfuktighet! Inte nära någon antändningskälla! Utom räckhåll för barn! FÖRÅLDRADE PATRONER SKA LÄMNAS IN TILL POLISEN! Pb Member of RUAG Ammotec Group Känn ditt vilt, känn din terräng. Låt STRIKE™ göra resten. I skarpt läge måste allt falla på plats. Förväntningarna såväl som utfallet. Detta är något alla ansvarsfulla jägare eftersträvar och det är också tanken med ammunitionsserien STRIKE™. En hel familj där varje medlem på sitt sätt bidrar till en säkrare jakt och önskan om det perfekta avslutande ögonblicket. Återförsäljare: www.gyttorp.fi Blyfri
• 26 l Jägaren 3 l 2017 Bågjakten vinner terräng Bågjakten efter hjort sker på jaktbågens villkor. JY RK I PU UP PO N EN
• Jägaren 3 l 2017 l 27 TEEMU SIMENIUS , Finlands jägarförbond Bågjakten vinner terräng och kommer även att omfatta klövdjuren som är mindre än älgen. Detta är en naturlig fortsättning på rådjuret som har jagats framgångsrikt med båge sedan 2001. T anken är att de övriga hjortdjuren (utom älgen), vildsvinet och mufflonfåret ska bli lovliga för bågjakt. Vitsvanshjorten torde vara den art som jägarna har mest att vinna på. Enligt lagförslaget ska kraven för transport av vapen även gälla för jaktbågar. Dessutom öppnar lagförslaget för ett skjutprov för bågskyttar där kraven och omfattningen regleras med en förordning. Bågjaktens natur Bågjakten har befäst sin ställning i vårt land och i flera andra länder är den ett självklart alternativ, huvudsakligen för jakt efter storvilt. Trots detta förekommer det fördomar på sina håll och den vanligaste är att betrakta pilbågen som ett gevär, att helt enkelt byta ut geväret mot en pilbåge på passet eller ett hagelgevär med slugg, och dra slutsatsen att bågen är olämplig för hjortjakt. I värsta fall tänker man sig att skytten bara sprätter iväg pilen på ett ungefär. Men pilbågen är alldeles avgjort inte ett vapen för långa håll eller snabba lägen. Det kan inte nog understrykas att A och O vid jakt efter klövvilt är att skytten skjuter på ett stillastående vilt och på ett lämpligt avstånd. Alltså ställs bågjägarens kunnande och vetande på prov när han ska få till ett sådant läge. Det lättaste sättet är att ställa sig på pass tätt intill en plats dit viltet kommer frivilligt, till exempel för att äta, eller vid en viltväxel. Det är inte heller uteslutet att jaga med hund eller med jaktkamrater som drev, men det kräver av jägaren att han har en känsla för var han ska placera sig så att viltet kommer nära och kan hejdas inom skotthåll. Jaktbågen fungerar När skottläget infinner sig så är det inte säkrare eller osäkrare än med ett gevär. Detta har till och med blivit undersökt. I Danmark jämförde forskare cirka tusen rådjur som hade fällts med jaktbåge med lika många rådjur som hade fällts med studsare eller hagelgevär. Bågjakten efter hjort sker på jaktbågens villkor. TE EM U SI M EN IU S Det är viktigt att lära sig hur pilen flyger på olika avstånd och från olika höjder. Öva jaktsituationer med en hjorttavla. För pilar med jaktspets kan du göra ett pilfång av cellplast. TE EM U SI M EN IU S
• 28 l Jägaren 3 l 2017 Bågskyttet allt populärare i USA JUHA KYLMÄ A rchery Trade Association (ATA) undersökte tillståndet för bågskyttet i USA med en omfattande enkät. Resultatet visar att både bågskyttet och bågjakten fortsättningsvis befinner sig på stadig frammarsch. Bågskyttet växte med 14 procent från 2012 till 2014, vilket betyder en ökning till totalt 21,6 miljoner utövare. Den senaste enkätundersökningen som omfattade hela USA gjordes i februari-mars 2015. Då intervjuades amerikaner som hade fyllt 18. Undersökningen var en uppföljning av en tidigare enkät som gjordes 2013. Enligt den sysslade 18,9 miljoner amerikaner med bågskytte. Det finns 235 miljoner amerikaner som har fyllt 18 och av dem sysslade 9,2 procent med bågskytte i någon form. Enligt enkäten var 78 procent av bågskyttarna män och 22 procent kvinnor. Fler bågskyttar bodde på landet än i stan och hade ofta också skjutvapen i sitt hem. Av de här 21,6 miljoner bågskyttarna sysslade cirka 45 procent enbart med tavelskytte medan 24 procent använde bågen enbart för jakt. Resterande 31 procent uppgav att de sysslade med både tavelskytte och bågjakt. Med andra ord hade 55 procent av bågskyttarna, det vill säga 11,9 miljoner personer, jagat i åtminstone någon utsträckning under året före undersökningen. Motsvarande siffra för 2012 var 8,4 miljoner. Det finns alltså mellan 11 och 12 miljoner bågjägare i USA. Den här skaran delar sig förstås i aktiva jägare och sådana som bara jagar någon enstaka gång. Även om allihop inte löser jaktkort varje år eller köper ny utrustning så är de identitetsmässigt ändå bågjägare. Den främsta inspirationen för bågskyttet är familjens intresse för bågskytte och/eller bågjakt. På andra plats kommer att sporten känns trevlig. Även vännerna, gemenskapen och jakten är vanliga motiv. Även om ”allt är större” i USA så pågår med största sannolikhet en liknande utveckling av bågskyttet på andra håll i världen. Det kan gott vara så i några europeiska länder att den relativa tillväxten under samma tidsperiod är större, även om vi absolut sett inte kommer upp i miljoner utövare. Räknat i antalet utövare är Finland och Frankrike de överlägset största bågjaktsländerna i Europa. 4,1 procent sysslade enbart med tavelskytte 2,2 procent sysslade enbart med bågjakt 2,9 procent sysslade med både tavelskytte och bågjakt Skillnaden mellan de båda gevärstyperna med avseende på andelen lyckade skott var minimal och bågen placerar sig mellan dem. Värt att notera är dessutom det att undersökningens objekt, rådjuret, är det svåraste klövviltet i Norden att fälla med båge eftersom det är så snabbt och litet. För en bågjägare kan det vara krävande att smyga sig inom skotthåll, men själva skottet ska vara enkelt. Bågjakten Vid bågjakt är skjutavståndet i regel kortare än 30 meter, vanligen mellan fem och tjugo meter. Spänningen är intensiv när viltet befinner sig närmare än tjugo meter och jägaren ska välja rätt ögonblick för skottet. På det här avståndet går det dessutom utmärkt att bedöma kvaliteten på djuret, könet och åldern (ung eller vuxen). Minimikravet för en bågjägare är en pilbåge, en pil med jaktspets och ett pilfång så att han kan träna, lära sig hur pilen flyger och bli säker på att träffa. Träffen ska tas på lika stort allvar som vid jakt med gevär. Man skjuter inte på ett djur med en pil som vinglar i luften, lika lite som man jagar med ett oinskjutet gevär. Samma krav gäller för träffområdet. Vid vaktjakt med pilbåge gäller det att klä sig i kamouflagedräkt, förlägga passet uppe i ett träd eller på en stege, eller använda ett tält, och veta hur viltet beter sig. Vitsvanshjorten är som klippt och skuren för bågjakt! Bågen i jaktföreningen I en jaktförening gäller det att ha samma attityd till bågjakten som till jakten med studsare och hagelgevär. Den som väljer pilbåge ökar inte antalet skadskjutningar, men får färre skottlägen. Om någon storjägare med vett och vilja försöker jämföra sig med en bågjägare så är det väl hans egen dumhet. Rent generellt kan en jaktförening inte begränsa den lagliga användningen av något jaktvapen utom i särskilda fall då det skulle äventyra den allmänna säkerheten. I ett sådant fall skulle begränsningen sannolikt i första hand gälla studsare, därefter hagelgevär och i sista hand pilbåge. Tack vare den minimala riskzonen och ljudlösheten passar bågen också för specialuppdrag. Vapenutbildning för jaktbågar Om gnistan att börja med bågjakt har tänts av möjligheten att jaga hjort så rekommenderar jag att du anmäler dig till en kurs. Finlands jägarförbund och Finska bågjägarförbundet arrangerar kurser (en kurskväll) för nybörjare med fokus på hjortjakt. Kontakta Jägarförbundets distrikt för information om kurserna eller bågjägarförbundet och någon av förbundets medlemsföreningar. Efterfrågan skapar tillgång! På kurserna går man igenom det grundläggande om utrustningen och jakten. Kontakta bågjägarförbundet för information om fortsättningskurserna. Gäller frågorna kurser för studsare och hagelgevär så ska du kontakta Jägarförbundet och förbundets distrikt.
• Loput Jahti & Vahti -taluttimet Bgb-lukko. Väri musta tai ruskea. He? astava Jahti& Vahti-logo ommeltuna. JP7511000300 Jahti & Vahti Kana ja Riisi Laadukas koiranruoka sopii kaikkien koirien ja erityisesti herkkävatsaisen koiran ruuaksi. Tarjous voimassa 31.5. asti. 4 kg JO4490 10,90 (2,73 €/kg) Norm. 12,90 15 kg JO4474 27,60 (1,84 €/kg) Norm. 32,50 Tarjoukset voimassa 30.6. asti (ellei toisin mainita) tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Valikoimat vaihtelevat myymälöittäin, tarkista myymäläkohtainen saatavuus hankk? a. . Valmistaudu metsästyskauteen Riista-/ valvontakamera Wildgame Blade X8 Lightsout Huomaamaton inframustasalama. Liiketunnistimen toimintamatka jopa 18 m. 8,0 megapikselin kuvakenno. Tallentaa kuvat muistikortille. Kuvaa päivällä värillisiä stillja videokuvia, yöllä mustavalkoisia stillja videokuvia. Akkukytkentämahdollisuus. KAWGT8B20A1 99,Norm. 119,Soutuvene Taimen 465 Vakaa ja helpposoutuinen vene on turvallinen käyttää vaikkapa katiskaa kokiessa. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Väritys sulautuu hyvin järvimaisemaan. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottori suositus enintään 2 kW / 2,68 hv. PA465 1240,Tuote tilattavissa myös verkkokaupasta www.hankkija.fi Tulossa Dagsmark Häme Suomessa valmistettu koiran kuivamuona, jonka maistuvat raaka-aineet ovat myös kotimaisia. Sisältää koiran hyvin hyödynnettävissä olevaan kauraa. Saatavana Hankk? an myymälöistä kesäkuun aikana. 2 kg DPF102 10 kg DPF110 11,90 46,50 (5,95 €/kg) (4,65 €/kg) Uusi kotimainen koiranruoka! Ilmakivääri Gamo Bull IGT MACH 1 Gamon Power-sarjan tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkaisijaltaan 30 mm ilma sylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylin vaimenninkisko. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. GAMOMACH1 299,Norm. 349,Tutustu Gamo-ilmak iväärivalikoimaan www.hankk ija. 15 ,Norm. 18,50–35,20. Tarjous voim. 31.5. asti. Valikoima vaihtelee myymälöittäin. Kaikki Jahti&Vahti Barf-tuotteet OSTA 3 SAAT 4 Tarjous voimassa raakaruokia myyvissä myymälöissä.
• 30 l Jägaren 3 l 2017 VILLE HOKKANEN och ARI KONTIAINEN , Finlands viltcentral Tjänsten Oma riistas funktion Meddelanden håller jägarna informerade. Med funktionen når både officiell information och aktuella meddelanden de rätta mottagarna och dessutom sparas meddelandena och finns kvar. Avsändaren behöver inte längre upprätthålla särskilda adresslistor. Funktionen är avgiftsfri och meddelandena når jägarna direkt. F unktionen Meddelanden i Oma riista är enkelriktad och ersätter alltså inte diskussionsforum eller andra meddelandetjänster som WhatsApp. Meddelandena kan innehålla text och länkar, och det går att bifoga filer. Mottagarna får meddelandena i Oma riista. Föreningsmeddelanden Funktionen Meddelanden blev tillgänglig för föreningarnas kontaktpersoner i slutet av fjolåret och fick genast ett entusiastiskt mottagande. Ett stort antal föreningar har börjat använda funktionen som föreningens officiella informationskanal för aktuella händelser och meddelanden. Funktionen kan också, om en förening så önskar, användas för möteskallelser och för att göra protokollen tillgängliga för medlemmarna. Föreningens kontaktperson avgör om han eller hon skickar meddelandet till alla medlemmar, föreningens jaktledare eller föreningens övriga kontaktpersoner. Dessutom kan kontaktpersonen skicka meddelandet till de här personernas e-post. De skickade meddelandena visas i nättjänsten i vyn Meddelanden och dessutom också i Oma riistas mobilapp. Funktionen för meddelanden är bättre än e-posten i det avseendet att den helt säkert når alla som har accepterat inbjudningen till föreningen samtidigt som den bildar ett meddelandearkiv för föreningen där det går att ta fram tidigare meddelanden. Funktionen fyller inte heller användarnas låda för inkommande e-post. Det är också möjligt för en kontaktperson att i efterhand, när ett meddelande är skickat, rätta till stavfel eller lapsusar. Observera att om föreningens kontaktperson raderar ett meddelande så försvinner det omedelbart också hos varje mottagare. Hjälper verksamhetsledaren Verksamhetsledaren på en jaktvårdsförening kan skicka meddelanden till personer inom jv-föreningen som innehar olika uppdrag, exempelvis till kontaktpersonerMeddelandena är modern kommunikation
• Jägaren 3 l 2017 l 31 na för rovdjur, jaktövervakarna eller skjutprovsövervakarna. Han (eller hon) kan också, om han så önskar, skicka meddelanden till kontaktpersonerna, jaktledarna eller samtliga medlemmar i jaktföreningarna inom jv-föreningens område. Men verksamhetsledarna kan inte skicka meddelanden till e-posten. I många jv-föreningar använder verksamhetsledaren redan Funktionen meddelanden En avgiftsfri funktion för enkelriktat informerande, som en elektronisk anslagstavla. Kontaktpersonerna i en förening, verksamhetsledaren på en jv-förening samt personalen på viltcentralen kan skicka meddelanden. Meddelandena visas i både nättjänsten och mobilappen Oma riista (version 1.7.0. eller senare). Meddelandena sparas i tjänsten och bildar ett arkiv. Att skicka ett meddelande: Välj målgrupp och klicka på Lägg till Meddelandet visas för föreningen och de enskilda mottagarna i vyn Meddelanden. Meddelandena visas också i Oma riistas mobilapp. En förenings kontaktperson kan om han så önskar skicka ett meddelande också till mottagarnas e-post. funktionen som huvudkanal för utskicken av information till jaktföreningarna och funktionärerna. Finlands viltcentral informerar Med funktionen Meddelanden når viltcentralen alla som använder tjänsten Oma riista; jaktföreningarnas och jaktlagens medlemmar, och personerna med något uppdrag på en jv-förening. Och som kronan på verket kan meddelandena riktas till specifika regioner och jv-föreningar! Det här gör informationsspridningen ännu exaktare än förut; meddelanden som är avsedda för skärgården landar inte längre i inlandet och inte heller landar renskadeärenden utanför renskötselområdet. Hittills har informationsspridningen handlat om bland annat triangelinventeringarna, uppskattningarna av älgstammens storlek och övergången till licensansökning på nätet. Funktionen ersätter steg för steg föreningsbreven som tidigare postades eller mejlades. De officiella meddelandena med anknytning till de offentliga förvaltningsuppgifterna skickas även i fortsättningen som brev till dem som ännu inte har börjat använda de webbaserade tjänsterna. Meddelandefunktionen utvecklas Meddelandefunktionen finns i sin nuvarande form inte bara i tjänsten Oma riista på nätet utan dessutom också i mobilappen Oma riista, i version 1.7.0 som finns för Android, iOS och Windows Phone. Under vårens lopp vidareutvecklar vi meddelandefunktionen så, att användarna får ett meddelande om nytt meddelande i mobilappen, på samma sätt som i övriga mobilappar.
• Den nordamerikanska bisamråttan infördes i vårt land 1919. Arten bredde ut sig i hela landet utom i Fjällappland och blev som förväntat ett betydande pälsvilt. Under toppdecennierna från 50-talet till 80-talet fångades hundratusentals. Mjärden var ett populärt fångstredskap, men användningen av mjärdar förbjöds på 90-talet. Jägarna tappade intresset när slagjärnen som dödar omedelbart introducerades och vid samma tid kollapsade priserna på naturpäls. FINLANDS JAKTMUSEUM
• 34 l Jägaren 3 l 2017 MIKKO ALHAINEN, JARKKO NURMI, ANTTI SIIRA , Finlands viltcentral Sädgäss och sjöfåglar inventerades med helikopter Taigasädgåsen häckar på otillgängliga platser i skogar och ute på myrar, och är på grund av sin tillbakadragna natur en av de minst undersökta gåsarterna i Europa. Vi känner inte ens till var arten häckar eller hur många ungar den får. Finlands viltcentral har inlett ett projekt för att klarlägga hur väl flyginventeringar lämpar sig för inventeringar av sädgäss och sjöfåglar. Resultaten verkar lovande. D et har inte funnits några fungerande metoder för att klarlägga storleken på sädgåsens häckande stam och produktionen av ungar eller för att följa med hur arten utvecklas. Men vi behöver den här informationen för att kunna reglera jakten på flyttvägsnivå i enlighet med den internationella förvaltningsplanen. Finlands fågelatlas ger en ungefärlig uppfattning om var arten häckar, men har inga siffror på det totala antalet häckande gäss. Finlands viltcentral utvecklade i fjol och året innan metoder för att beräkna sädgåsens häckande stam och produktion av ungar i Mellersta och Norra Österbotten. Tillvägagångssättet bestod av en kombination av kartläggning i terrängen och flyginventering med helikopter. Det förberedande arbetet inför kartläggningarna i terrängen gick till så, att vi klassificerade våtmarksområdena i de aktuella landskapen utifrån de krav som sädgåsen ställer på miljön där den häckar och ruggar. En del av myrarna valdes genom ett slumpartat urval till terrängkarteringen under ruggningstiden. Resultaten generaliserades till landskapsnivå utifrån myrkategorierna. För att gå i land med uppgiften behövde vi åter en gång hjälp av frivilliga jägare (Jägaren 1/2015 och 2/2016), som kartlade tiotals flarkmyrar för att hitta gässen en prestation som vi lyfter på hatten för! Inventerarna fann 22 häckande par som i genomsnitt hade 3,3 ungar. 2015 fanns det i Mellersta Österbotten uppskattningsvis cirka 80 häckande par, vilket är mera än vi hade trott att skulle finnas. Den uppskattade häckningsstammen i Mellersta Österbotten De vidsträckta myrarna i Norra Österbotten utgör kärnan i sädgåsens häckningsområde. Det går inte att hitta gässen som döljer sig där ute på vidderna med enbart kartläggningar i terrängen, utan vi är tvungna att anlita helikopterhjälp och prova en kombination av metoderna. Inventerarna traskade till fots ute på de myrar som vi på förhand hade bedömt som goda ruggningsplatser för sädgässen och därefter testade vi helikopterinventeringens tillförlitlighet på samma, inventerade platser. Hur många av de observerade gåsflockarna blir upptäckta också från luften? Flyginventeringarna gjordes på morgonnatten i mitten av juli. Markpatrullerna hade observerat elva gåsflockar och nio av dem upptäcktes från helikoptern. De två saknade flockarna, som redan var flygga, skulle vi kanske hitta någon annanstans. Flyginventeringarna satte fingret på terränginventeringens svaga sidor. Uppifrån observerade vi på samma platser drygt halvannan gång fler gäss än vi hade gjort på marken. Dessutom observerade vi gåskullar på sex platser som enligt markpatrullerna hade varit tomma. En snabb överraskningsattack med helikoptern visade sig vara den bästa inventeringstaktiken. Det blev alltid fart på gässen när helikoptern flög lågt längs vattenbrynet på platserna där vi antog att de ruggade. Helikoptern var i gång under tre morgnar mellan klockan tre och nio, och vi observerade 80-90 sädgåskullar och sammanlagt 490 gäss. Helikoptern hittade taigasädgässen och de övriga sjöfåglarna Från luften gick det lätt att upptäcka gässen. Samtidigt gjorde vi en stor mängd observationer av det övriga sjöfågellivet på de öppna vattnen ute på myrarna. Erfarenheterna från projektet visar att det går att beräkna storleken på sädgåsens häckningsstam och produktion av ungar på större områden om man delar in myrarna i inventeringsområdet i klasser och flyger över de slumpmässigt utvalda myrarna med lämpliga intervaller och räknar fåglarna. Därefter jämför vi resultaten klassvis med hela häckningsområdet som kartläggs. Metoden kan ge oss en klart bättre helhetsuppfattning än vi hade förut av taigasädgåsens häckande stam och produktion av ungar. Till överraskningarna som projektet bjöd på kan vi också räkna ett bonusresultat beträffande sjöfåglarna med en negativ utvecklingstrend eftersom vi observerade en glädjande mängd sådana kullar. Mängden sjöfåglar överraskade, i synnerhet i tjärnarna ute på aapamyrarna. Dagens inventeringspunkter för paroch M AR KO PA LO M AA
• Jägaren 3 l 2017 l 35 kullräkningarna av sjöfåglar ligger främst vid näringsrika fågelvatten i landets södra och mellersta delar medan de vidsträckta myrarna och vattendragen i landets norra och östra delar till största delen faller utanför inventeringarna. Även om fågeltätheterna i de här områdena är mindre än i fågelvattnen så kan de för flera arter till och med vara det viktigaste häckningsområdet tack vare de väldiga arealerna. Helikopterinventeringen öppnar möjligheter att följa med också andra sjöfåglars stammar och häckning. En ny inventeringsmetod? Erfarenheterna av den helikopterburna inventeringen av sädgåsens häckningsstam och produktion av ungar är uppmuntrande. För beslutsfattandet på nationell nivå behöver vi data om häckningsstammen och produktionen av ungar för att vi ska kunna reglera jakten på ett bra sätt. Kartläggningen av häckningsområdena och inventeringarna av den häckande stammen och produktionen av ungar med bestämda intervaller skulle passa in i det uppföljningsprogram för taigasädgåsen som ska utvecklas inom det europeiska handlingsprogrammet för arten. Syftet med programmet är att ta fram tillräckligt med data som beslutsunderlag. Informationen om överlevnadsgraden i varje ålderklass och produktionen av ungar utgör värdefull kompletterande kunskap för att vi ska kunna lägga den internationella avskjutningskvoten på rätt nivå. Arbetet med att följa med sädgåsens häckningsområden och häckningsstam i vårt land skapar en central del av de viltdata som vi behöver och det här arbetet hör till viltforskningen. Metoden kräver vidareutveckling och här får Naturresursinstitutet stöd av Viltcentralen. Den helikopterburna inventeringen ger oss information inte bara om sädgåsen utan också om de övriga sjöfåglarna som håller till ute på myrarna. Det är viktigt att få fram en mera fullständig bild av sjöfåglarna, i synnerhet av dem med en negativ utvecklingstrend, för att vi ska kunna bilda oss en helhetsuppfattning och planera åtgärder. Sångsvanen och taigasädgåsen – konflikt eller sämja? I flera olika sammanhang har man misstänkt att sångsvanen bidrar till att sädgåsen minskar. Eftersom svanen är en kraftig fågel så antar man att den kör bort sädgässen från häckningsmyrarna och ruggningsplatserna, vilket ökar risken för att sädgässen ska råka ut för rovdjur. Med helikopterinventeringen samlade vi in data om förekomsterna av svanoch gåskullar på 45 ruggningsplatser i Mellersta och Norra Österbotten. Uppifrån helikoptern upptäckte vi 26 gåsflockar och av dessa befann sig nio där samtidigt som en kull svanungar. På häckningsmyrarna kontrollerade vi sammanlagt 283 tjärnar, men det hände inte en enda gång att en svankull och en gåskull skulle ha varit samtidigt på samma plats eller inom synhåll från varandra. Om gäss och svanar befann sig samtidigt på samma plats, men med ett tillräckligt avstånd mellan sig, så hände det bara på de stora myrarna på över 100 hektar där det fanns gott om tjärnar och plats för bägge. Observationerna gav oss intrycket att ett svanpar inte tål gäss inom synhåll utan jagar iväg gåskullen, vilket låter sig göras eftersom svanen är större och starkare. Men rakt av går det ändå inte att säga att svanen skulle ha någon nämnvärd inverkan på gässens häckning. Det finns smärre skillnader mellan hur sädgåsen och svanen använder miljön de lever i. I början av sommaren rör sig svankullarna främst simmande och befinner sig nästan hela tiden i omedelbar närhet av vatten. Gåskullarna söker däremot vid denna tid föda i frisk moskog, i kantzonen mellan myr och skog och vid bäckar. I juli när gässen söker sig till djupare tjärnar med öppet vatten för att rugga så har svanarna redan börjat byta landskap i födosöket till svämängar, till stränder med högre växtlighet och öppen myr. Tillgången på livsmiljöer har försämrats för sädgässen på grund av skogsdikningar som också har torkat ut aapamyrar. Efter hand som sångsvanarna blir fler börjar de delvis utnyttja samma återstående livsmiljöer och detta tycks begränsa sädgåsens användning av sina livsmiljöer under ruggningen. Relationerna mellan sädgåsen och sångsvanen är ett ämne väl värt en omfattande undersökning! AN TT I SI IR A Helikoptern har orsakat en flyktreaktion hos gåsflocken. I Mellersta Österbotten bjöd den häckande stammen och produktionen av ungar på en glad överraskning! Gässen trivs utmärkt också i dammarna på torvmyrar och flera stora kullar observerades i områden med torvproduktion.
• 36 l Jägaren 3 l 2017 JARKKO NURMI , vilthushållningschef, Finlands viltcentral Finlands viltcentral jobbar med förvaltningsplanerna Finlands viltcentral har under sina sex första verksamhetsår tagit fram fem förvaltningsplaner för viltet och fastställt dem. Åtgärderna i planerna har förankrats i praxis genom lagstiftning och projektverksamhet, och de har haft en reell inverkan på vilthushållningen. Vi följer upp arbetet med att realisera åtgärderna så att det inte blir några papperstigrar av planerna. U nder de här åren har vi på Finlands viltcentral (hädanefter Viltcentralen) fastställt förvaltningsplanerna för älgstammen, skogshönsen och vargstammen. Vi har också fastställt den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen och den nationella våtmarksstrategin. Åtgärderna har förankrats genom utvecklingsprojekt och insatser ute i viltcentralsregionerna. På viltcentralen har vi utvecklat projektarbetet till ett effektivt verktyg som under de bästa åren har skapat upp till 25 procent mervärde på den ursprungliga finansieringen. Projektet Hembygdsvåtmark Life+ är det bästa exemplet på det här verksamhetssättet eftersom vi beviljades 2,5 miljoner euro i finansiering för iståndsättning av våtmarker för viltet. Förvaltningsplanen för skogshönsen realiseras Projektarbetet i anslutning till förvaltningsplanen för skogshönsen har varit omfattande. När Viltcentralen inledde sin verksamhet 2011 innebar det en viktig administrativ förnyelse. Då skapades verksamhetssättet där jakttiderna för skogshönsen bestäms utifrån färska data från vilttrianglarna. Tidigare var vi tvungna att ”förutspå” stammarnas utveckling utifrån siffror som var nästan ett Till de viktigaste målsättningarna i förvaltningsplanen för älgstammen hör att förbättra stammens struktur för att höja tjurarnas medelålder. M IK KO LA TO N I, VA ST AV AL O
• Jägaren 3 l 2017 l 37 ra helhetsbetonad och målinriktad realisering av älgskötseln på större områden och verkställa detta genom samarbete mellan jägarna. Det här är avgörande för i synnerhet förvaltningsplanens andra fokuspunkt förbättringen av älgstammens struktur. Genom olika projekt har vi grundat älgförvaltningsområdena och publicerat kvalitetsmässigt utmärkta utbildningspaket om skötseln av älgstammen och selektiv beskattning. Den största nyttan ute på fältet gör serien av planscher om selektiv beskattning av älgstammen. Den har distribuerats till alla jaktföreningar i landet. Tanken är att planscherna ska sättas upp på väggen i föreningarnas jaktstugor. På det viset kan jägarna repetera selektiv avskjutning varje morgon före älgjakten! Realiseringen av temahelheterna i förvaltningsplanen för älgstammen varierar mellan 85 och 95 %: Utvecklandet av regleringsprocesser för älgstammen, realiserat till c 95 % Utvecklandet av informationsprocesser för förvaltningen av älgstammen, realiserat till c 85 % De samhälleliga konsekvenserna av regleringen av älgstammen, realiserat till c 85 % Med tanke på realiseringen av förvaltningsplanen är det viktigt att jaktlagen sluter upp mangrant kring Oma riista och använder tjänstens älgfunktion. På det viset får vi fram färsk information om hur älgjakten framskrider, som jaktlagen kan använda som underlag för sina praktiska beslut om jakten. Detta ger dessutom Naturresursinstitutet möjligheter att samla in den information som institutet behöver för uppskattningarna av stammens storlek, mycket snabbare än stafetten med älgobskorten av papper. När de pågående projekten avslutas kan vi betrakta även denna förvaltningsplan som realiserad i sin helhet. Den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen Finlands viltcentral har ansvarat för uppgörandet och koordinerandet av den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen. Den fastställdes på AEWA:s partskonferens i november 2015. Tack vare aktivitet från finländsk sida räddades möjligheterna till jakt efter taigasädgås. Huvudmålet är självfallet att stammens utveckling ska vända uppåt. Arbetet fortsätter nu med planeringen för flyttvägen i sin helhet, vilket kan öppna för jakt även i vårt land. Utöver de egentliga förvaltningsplanerna har Viltcentralen även berett ett åtgärdsprogram för skötseln och förvaltningen av bäverstammarna och ett åtgärdsprogram för de jaktbara sjöfåglar som minskar. Det sistnämnda programmet ska under våren ut på remiss. år gamla. Det här har dessutom inspirerat triangelinventerarna eftersom förvaltningen nu använder informationen som de tar fram medan den ännu är färsk. Antalet trianglar som inventeras har skjutit i höjden och hösten 2015 överskred vi för första gången milstolpen 1000 trianglar! Realiseringen av förvaltningsplanen för älgstammen Realiseringen av förvaltningsplanen för älgstammen har varit en krävande uppgift för organisationens funktionärer, för förtroendemännen och för representanterna för jv-föreningarna. Som de viktigaste elementen i planen kan vi betrakta grundandet av älgförvaltningsområdena och skapandet av en avskjutningspraxis för dem. Syftet med förvaltningsområdena är att skapa en meDagsläget för uppgifterna i temahelheterna som ingår i förvaltningsplanen för skogshönsen: Skötseln av skogshönsens livsmiljöer, realiserat till 90 % Den hållbara jakten efter skogshöns, realiserat till cirka 95 % Uppföljningen och forskningen, realiserat till cirka 90 % När de pågående projekten avslutas kan planen betraktas som realiserad i sin helhet.
• 38 l Jägaren 3 l 2017 S kogslagen som förnyades 2014 erbjuder markägare fler alternativ och mera valfrihet vid valet av metoder i skogsbruket. Grundtanken med lagen är att ge markägarna ännu mer möjligheter att forma sitt skogsbruk efter sina egna värderingar. Finlands viltcentral har deltagit i arbetet med att ta fram nya rekommendationer och metoder för ett viltvänligare skogsbruk. Tanken är att vi ska utveckla skötseln av skogshönsens livsmiljöer som en integrerad del av ett lönsamt skogsbruk. Visionen har varit att utveckla praxis i samarbete med skogsägarna och skogsbranschen. Listan på realiserade projekt är redan lång! Viltet i kantzonerna – ett projekt för skötseln av kantzoner (2011–2013) Rekommendationer för god skogsvård (2012–2013) Rekommendationer för god skogsvård med betoning på viltet (2012–2013) Förnyelsen av PEFC-kriterierna för certifiering av skog (2013–2014) Ut i viltskogen – naturens mångfald i skogar, våtmarker och övergångszoner (2014-2015) samt deltagandet i beredningen av Kemera-lagen (2014) Vilttriangeldata som stöd för skoglig planering (2015) Viltvänlig skogsvård (2016) Föregångare i viltvänlig skogsvård (2016) Digiviltskog (2017–2018) Metoderna för skötseln av viltskog har tagits väl emot bland skogsfackmän och skogsägare. Medvetenheten om kraven som hönsfåglarna ställer på sin livsmiljö har ökat och nuförtiden är det vanligt att skogsägare vill ta hänsyn till hönsfåglarna i sitt skogsbruk. Här öppnar sig mycket riktigt stora möjligheter för naturvården eftersom jägarna och deras familjer äger så mycket som hälften av arealen privatskog här i landet. Om de vill bedriva ett viltvänligt skogsbruk så ökar mångfalden på stora arealer. Det här sker utan att äventyra verksamhetsförutsättningarna för skogsbruket eftersom kostnaderna i praktiken förblir små. Arbetet har framskridit steg för steg enligt manuskriptet och syftet med kedjan av projekt har varit att uppnå effektivitet. Viltbranschen fungerar inte utan samarbetskedjor och ända från start var målet att vi, när vi är klara med utvecklandet av metoderna för det viltvänliga skogsbruket och utbildningarna, ska säkerställa att metoderna fortsätter i form av praxis som skogsbranschen själv aktivt upprätthåller. I början av året beviljades Finlands viltcentrals och Finlands skogscentrals projekt Digiviltskog Metso-finansiering. Projektets huvudsyfte är att skapa nivåer i informationssystemen för den skogliga informationen, alltså variabler, med vilka vi kan identifiera skogshönsens livsmiljöer (kullmiljöer, blandskog, flerskiktade skogsbestånd) i laserskanningsdata. Därefter kan en skogsfackman föreslå viltvänliga åtgärder för skogsägaren. På det här viset skulle utvecklingsarbetet förvandlas till praxis i skogsbruket och förankras i hela landet om skogsägaren så önskar. Förvaltningsplanen för vargstammen realiseras Även realiseringen av förvaltningsplanen för vargstammen pågår. Den hetaste debatten i offentligheten har handlat om detaljer i den stamvårdande jakten, men även flera andra element i förvaltningsplanen har lyfts fram. Alla projekt som hör till förvaltningsplanen har inletts och ungefär 60 % av alla åtgärder har realiserats. Förvaltningsplanen för vargstammen har också väckt ett internationellt intresse. Som bäst växer vargstammarna också i Tyskland och Frankrike och det bildas flockar i nya trakter. Tidigare i år färdigställde vi på Viltcentralen förvaltningsplanerna för lodjuret och björnen, och planerna ska ut på remiss under sommaren. Naturresursinstitutet har med sin kvalitetsmässigt högstående forskning och sina aktiva forskare bistått Viltcentralen i arbetet med samtliga förvaltningsplaner. Utan samarbete fungerar inte forskningen och det går inte heller att hålla en hög nivå på förvaltningen av viltstammarna. Det här är någonting som vi inte får pruta på eftersom den hållbara jakten i vårt land bygger på vetenskap. Det viltvänliga skogsbruket framskrider steg för steg TA N JA HU US KO N EN , VA ST AV AL O Tjäderns livsmiljöer kan skötas som en integrerad del av skogsbruket. En stark tjäderstam är ett tecken på att skogsbruket är ekologiskt hållbart.
• Myymälät löydät seuraavilta paikkakunnilta: IISALMI KIIMINKI KOKKOLA NIVALA RAAHE Laadukkaat varusteet metsälle www.HHsport.fi Steiner Ranger 1-4x24 Steiner Ranger 2-8x42 990,1050,Micro 5+ paketti keväthintaan! Aito suomalainen Steiner Safari Ultraharp 8x22 Menee taskuun 599,289,269,Ruotsalaista laatua 99,18 90 49 95 249,Saksalaista tarkkuutta Laaja valikoima Swedteam tuotteita Saksalaista tarkkuutta Nasta savikiekko 200 kpl 10 rasiaa Rottweill Trap 12/70 24g/7,5 25kpl/ras Kysy savikiekoista ja kiekkopatruunoista seuratarjouksemme! (rasioittain 5,49e) Aimpoint Micro H-2 2MOA Axton Camo puku Axton puku Erikseen: Takki 169,50 Housut 119,50 Erikseen: Takki 149,50 Housut 119,50 Löydät meidät myös verkosta www.hhsport.fi www.HHsport.fi
• 40 l Jägaren 3 l 2017 PEKKA HELLE , KATJA IKONEN , JUKKA RINTALA och JUHA TIAINEN , Naturresursinstitutet Triangelinventeringarna vintern 2017 I början av årets inventeringsperiod var snöförhållandena besvärliga för inventeringarna, men till slut fick vi snö, också längst i söder, så att inventeringsbetinget kunde genomföras med hedern i behåll. För en majoritet av arterna låg spårtätheten på samma nivå som under föregående vinter. D etta var den 29 gången som vilttrianglarna räknades på vintern medan det för fälttrianglarna var den nittonde gången. Ungefär 700 trianglar blev räknade, det vill säga lika många som under föregående vinter. Inventeringsaktiviteten har ökat berömligt och under de två senaste vintrarna inventerades klart fler trianglar än under flera av de föregående åren. I slutet av februari hade inventeringen lyckats även i de snöfattiga jordbruksdominerade trakterna i södra och västra Finland, och vi fick in resultaten för 130 fälttrianglar. Sedan vintern 2015 har inventerarna haft möjligheten att rapportera inventeringsresultaten på nätet på webbplatsen riistakolmiot.fi. Denna blev åter en gång flitigt använd. Se resultaten på webbsidan för närmare detaljer. På webbplatsen finns också information om de olika arterna; klicka Svenska > Rapporter. Den snöfattiga vintern var problematisk Den gångna vintern var mildare än vanligt. Vid årsskiftet gick den sydliga snögränsen från Södra Karelen till Kvarken. Januari var också nederbördsfattig. I slutet av månaden var snöläget i Lappland någorlunda normalt, men vid sydvästoch västkusten var det snöfritt på de flesta håll. Bristen på nederbörd fortsatte till mitten av februari, men sedan slog vädret om och vi fick snö i hela landet, på sina håll till och med mycket. I det sydvästliga hörnet av landet rådde det dock snöbrist vintern ut. Eftersom väldigt få inventeringar hade blivit gjorda vid det laget så förlängdes inventeringstiden även i mellersta och södra Finland till den 15 mars. Om vi betraktar medelvärdet för hela landet så ligger nästan alla arter som omfattas av vinterinventeringen på samma nivå som förut, men det förekommer variationer i utvecklingens riktning i de olika delarna av landet. Det slutliga resultatet för räkningarna av spår i snön påverkas av en rad olika faktorer, däribland vädret. Skillnaderna mellan årets och fjolårets resultat är intressanta, men det är också viktigt att granska resultaten över en längre tidsperiod för att få en uppfattning om i vilken riktning de olika arterna utvecklas. Småviltet För skogsharen blev medelvärdet för hela landet en aning lägre än i fjol och låg likaså under medelvärdet för innevarande decennium. I norra och östra Finland minskade spårtätheterna i stora områden medan en svag uppgång kunde skönjas i söder. Skillnaderna i spårtäthet mellan olika delar av landet verkar ha minskat under inventeringens historia. Fältharen har fortsatt sin uppåtgående trend i sitt huvudsakliga förekomstområde i sydväst. I sydost och i Uleåborgregionen blev spårmängderna däremot klart mindre än vintern innan. För ekorren blev mängden spår åter igen litet. Det var bara i vissa områden i södra Finland som det noterades fler ekorrspår än under tidigare år. I flera regioner blev spårtätheterna så låga att de hörde till de lägsta under inventeringens historia. Det här beror på att granen har haft flera dåliga kottår i följd, vilket också har drabbat fåglarna som lever på kottar. De har blivit sällsyntare. För hermelinen ökade spårmängderna från i fjol både i sydligaste Finland och i Lappland, men i stora områden i mellersta och östra Finland samt i Uleåborg och Kajanaland minskade de. Som helhet betraktat stannade hermelintätheten under genomsnittet för inventeringarna av spår i snön. Vi kan se samma regionala karaktäristika hos förändringarna i spårtäthet för småvesslan. För bägge arterna gäller att variationerna beror på förändringar i tillgången på sorkar. För räven blev medelvärdet för spårtätheten nästan det samma som i fjol. De regionala skillnaderna var dock tydliga. Vi kunde notera en uppgång i delar av södra Finland och en nedgång i viltcentralsregionerna Lappland, Uleåborg och Österbotten. Under de första inventeringsåren var mängderna rävspår klart högre i södra Finland än i övriga delar av landet, men skillnaden AN DE RS FA GE RH OL M Lodjursspår
• Jägaren 3 l 2017 l 41 har jämnats ut med åren. En tänkbar faktor som kan ligga bakom detta är att lodjuren har blivit fler. Mängden mårdspår låg oförändrat kvar på fjolårsnivån. I Södra Tavastland och Norra Savolax var nivån högre än under fjolvintern medan de observerade spåren var färre än i fjol i Sydöstra Finland, Mellersta Finland och Kajanaland. I landets norra delar verkar mården ha ökat en aning sedan vi började med vinterinventeringar, men i övriga delar av landet har långtidsutvecklingen varit stabil. För uttern blev den totala mängden spår den samma som under föregående vinter. Vi ska dock ta förändringarna på regional nivå med en nypa salt eftersom uttern är en problematisk art när det gäller räkningarna av spår i snön. Resultaten påverkas av hur vattendragen fryser och av snötäckets tjocklek. Under vilttrianglarnas nästan trettioåriga historia blev uttrarna fler under de tidigaste åren men stammen har sedan dess varit så gott som oförändrad. Hjortdjuren För älgen låg spårtätheten för hela landet på samma nivå som i fjol vintras. Älgen är således år efter år en av de stabilaste arterna som ingår i spårräkningen. Spårmängderna minskade i Sydöstra Finland och vid västkusten, och verkade också ha minskat en aning i regionerna Norra Tavastland och Mellersta Finland. För rådjuret låg mängden spår i snön på i stort sett samma nivå som året innan. I artens kärnområde i södra Finland har uppgången under inventeringens historia varit imponerande. I Satakunta och Norra Tavastland observerades klart fler spår än i fjol. I området där vitsvanshjorten främst förekommer, det vill säga i söder och sydväst, rådde de besvärligaste snöförhållandena för inventeringen. I Egentliga Finland blev en enda vilttriangel med hjort inventerad, men mängden hjortspår var påfallande stor, vilSpårtätheten för de vanligaste arterna (korsande spår/10 km/ dygn) vid inventeringen av spår i snön, per viltcentralsregion, i det kombinerade materialet för viltoch fälttrianglarna vintern 2017 i södra, mellersta ochn norra Finland. Spårtätheten för de vanligaste arterna (spår/10 km/ dygn) vid inventeringen av spår i snön, per viltcentralsregion, i det kombinerade materialet för viltoch fälttrianglarna vintern 2017. Region Skogs hare Fälthare Ekorre Räv Hermelin Småvessla Mård Utter Älg Rå djur Vit svanshjort S Tavastland 16,1 33,1 6,9 9,4 0,4 0,5 1,5 0,2 3,6 3,2 18,6 S Savolax 15,5 1,3 4,1 5,8 0,3 0,4 2,3 0,2 6,4 0,5 0,1 SÖ Finland 17,4 0,4 3,2 5,4 0,3 0,3 1,0 0,1 5,9 0,3 0,4 Kajanaland 14,4 0,0 1,1 1,2 0,2 0,2 0,6 0,2 2,7 0,0 0,0 M Finland 16,2 0,8 2,8 5,0 0,3 0,3 0,8 0,4 5,8 0,4 0,4 Lappland 6,5 0,0 0,5 3,2 2,4 0,7 1,4 0,2 2,4 0,1 0,0 Uleåborg 8,3 0,2 0,8 2,8 0,7 0,2 0,5 0,1 5,1 0,1 0,0 Österbotten 9,0 1,5 1,7 5,2 0,3 0,1 0,4 0,2 5,1 2,2 0,7 N Tavastland 14,7 1,5 2,4 5,6 0,1 0,4 0,7 0,3 6,8 2,2 6,4 N Karelen 15,7 0,6 1,6 2,1 0,2 0,3 1,0 0,2 4,0 0,0 0,0 N Savolax 18,3 1,2 1,1 2,6 0,5 0,2 1,0 0,2 4,9 0,3 0,0 Kust-Öbotten 16,0 0,3 2,4 8,0 0,4 0,3 0,8 0,1 2,6 1,4 2,8 Satakunta 9,5 13,1 3,1 8,6 0,2 0,4 0,6 0,7 4,9 4,4 20,2 Nyland 14,3 49,2 7,9 14,2 0,2 0,6 0,6 0,1 4,5 13,1 23,9 Eg Finland 1,1 24,3 3,2 4,8 1,6 0,3 0,0 0,0 4,3 21,1 45,6 40 30 20 10 1990 2000 2010 Skogshare 40 30 20 10 1990 2000 2010 Fälthare 20 15 10 5 1990 2000 2010 Räv 8 7 6 5 4 3 2 1990 2000 2010 Älg 20 15 10 5 1990 2000 2010 Vitsvanshjort 25 20 15 10 5 1990 2000 2010 Rådjur S p år tä th et en , m ed el vä rd et sp år 10 km /d yg n ket snedvrider resultaten. I fälttrianglarna i regionen låg spårmängderna däremot på fjolårsnivå. Som helhet betraktat verkar hjortstammen ligga på fjolårsnivå eller aningen högre. Vildsvinet i vilttrianglarna Det görs allt fler observationer av vildsvinsspår i vilttrianglarna. Inventeringarna började vintern 1989 och de första observationerna gjordes 2009 i Södra Savolax och Sydöstra Finland. Sedan vintern 2014 har vildsvinsspår observerats varje år i Nyland och Sydöstra Finland, och mera sporadiskt i andra regioner i landets södra ända. Den högsta spårtätheten i Sydöstra Finland noterades i vintras (0,7 korsande spår/10 km/dygn), men eftersom det bara rör sig om några tiotal observationer så fungerar spårräkningarna i snö ännu inte som ett verktyg för att följa med vildsvinet. AN DE RS FA GE RH OL M
• 42 l Jägaren 3 l 2017 HARRI KARPPINEN ? Bilder: ANTTI KNUUTINEN Desinficera jaktutrustningen! Den som åker utomlands för att jaga bör hålla några saker i minnet för att inte få den afrikanska svinpesten (ASF) med sig hem i bagaget. Sjukdomen är farlig för både tamsvin och vildsvin. Utrustningen som har använts på jakten ska rengöras grundligt. I Estland har den afrikanska svinpesten spritt sig över nästan hela landet. Det är bara på Dagö som inga smittofall ännu har konstaterats. I slutat av februari gjorde viltkursen på yrkesoch vuxeninstitutet i Savolax en jaktresa I Estland går det också att tvätta bilar enligt självbetjäningsprincipen. Biltvätten på bilden låg bara några kilometer från jaktområdet. Den fungerade med mynt och vi tvättade de tre bilarna som hade deltagit i resan för ungefär tio euro. Tvätta den synliga smutsen från kängorna och desinficera dem med exempelvis desinficeringsmedlet Virkon S. Håll jaktkläderna och jaktutrustningen avskilt från det övriga bagaget genom att stoppa dem i en sopsäck för vidare transport till en het bastu vid hemkomsten. Låt kläderna och den övriga jaktutrustningen ligga i en het bastu i minst en timme, med hänsyn till tillverkningsmaterialet. På membrankläder kan de vattenavstötande egenskaperna bli lidande om bastun är för het. En praktisk lösning är därför att ha en uppsättning jaktkläder till som används i områden med ASF. till Keila i Estland. Det första fallet av ASF i området konstaterades i början av innevarande år. Jaktområdet ligger cirka 40 kilometer från Tallinn. Vid mitten av februari hade hela 164 vildsvin fällts i området och hos ett av dem påträffades svinpest vid en undersökning. Eftersom jakten ägde rum i ett område där sjukdomen förekommer så var deltagarna tvungna att redan före avfärden tänka igenom hur de skulle skydda sig mot smitta. Rengöringen och desinficeringen av jaktutrustningen ska göras med omsorg. Även fordonen måste tvättas eftersom däcken och golvmattorna kan vara kontaminerade med det farliga viruset. Bilarna ska alltså tvättas utanpå och rengöras inuti.
• Tvätta bilarna undertill och hjulhusen med omsorg. Detta ska helst göras före hemresan. Spruta desinficeringsmedel på däcken och i hjulhusen på bilarna som har använts vid jakten. Det här går enklast med en pumpflaska. Behandla också bilens underrede med flaskan. Dessutom ska också golvmattorna i bilen behandlas med desinficeringsmedlet. Rengör bilen invändigt. jahtivahti.fi TM Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. HERKUTTELUUN JOKAPÄIVÄISEEN Jahti&Vahti Kana ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas vehnätön täysravinto, joka sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa. Se sopii myös herkkävatsaisille koirille. Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Liha-ateria KANA ja RIISI kg Norm. 12,90 10,90 kg Norm. 32,50 27,60 15 kg 4 kg -15% TARJOUS (2,73 e / kg) (1,84 e / kg) Tarjous voimassa 31.5. saakka. Eviras anvisningar Tvätta och rengör hela utrustningen och bilen innan du återvänder till Finland. Glöm inte att tvätta bilen undertill och rengöra den inuti. Tvätta kläderna som du har använt enligt anvisningarna i högsta tillåtna temperatur. Tvätta och rengör utrustningen, stövlarna, kängorna och jakthundarnas utrustning med största omsorg. Lägg de tvättade kläderna, stövlarna och utrustningen (beroende på tillverkningsmaterialet) i en het bastu (minst + 60 °C) för en timme eller desinficera med någon lösning (förslagsvis en enprocentig lösning av Virkon S eller en tvåprocentig hypokloritlösning). Följ tillverkarens anvisningar. Desinficeringsmedel finns bland annat på apotek och i lantbruksaffärer. Tvätta också jakthundarna omsorgsfullt. Bada bastu när du har kommit hem. Under de två första dygnen efter hemkomsten ska du inte besöka någon svingård eller delta i vildsvinsjakt i Finland. Undvik under den här tiden också att hantera foder för viltutfodring och åtelmaterial för rovdjur. Undvik likaså att besöka någon utfodringsplats.
• 44 l Jägaren 3 l 2017 LAURA LONDON , TAINA LAINE och MIIA KAUREMAA , Evira ASF Anvisningar för provtagning E ftersom den afrikanska svinpesten utgör ett reellt hot så undersöker vi också inhemska vildsvin med avseende på sjukdomen. För att kunna följa med läget behöver vi så mycket prover som möjligt av fällda svin. Fällda vildsvin Av det fällda vildsvinet behöver Evira ena njuren, mjälten och blod. Från honorna behöver vi dessutom en 5-10 cm stor bit av ena livmoderhornet och från hanarna testiklarna. Du kan beställa provtagningsutrustningen från Evira på mejladressen tilaukset@evira.fi. Vildsvin som har påträffats döda Vildsvin som har påträffats döda, liksom observationer av sjuka och skadade vildsvin, ska omedelbart anmälas till den officiella veterinären så att vi får in prover av dem för undersökning. Den officiella veterinären bedömer om det är bättre att skicka in hela det döda vildsvinet till undersökning eller om det räcker med att skicka prover till Evira. I praktiken är det bara döda vildsvin på högst (ungefär) 30 kg som skickas in hela, med undantag för frusna kroppar på vintern. Även om svinet har legat dött länge ska man ta prover för en undersökning med avseende på afrikansk svinpest eftersom ASF-viruset kan överleva i månader i en djurkropp när det är kallt. Om kroppen har börjat ruttna eller är delvis förmultnad så kan man ta ett helt, långt ben eller bröstbenet som prov. Om dödsorsaken inte är uppenbar så ska man utgå från att vildsvin som har påträffats döda är smittade med afrikansk svinpest. Sådana ska grävas ner eller destrueras. Kropparna får inte ligga kvar i naturen och sprida den (eventuella) smittan. Den officiella veterinären besluter om hur kroppen ska elimineras och avtalar om anlitandet av sådana tjänster som behövs. Om det behövs hjälp med att transportera kadavret, gräva ner det eller destruera det så kan utgifterna ersättas med de medel som staten har anslagit för veterinärvård. Samarbetet med jaktföreningar och jägare är synnerligen viktigt vid de praktiska arrangemangen. Evira belönar dem som skickar in prover Evira betalar ut en belöning på 40 euro per vildsvin till jägare och jaktföreningar som skickar in prover. För suggor betalas en extra belöning på 60 euro eftersom ett prov av livmodern ska ingå i provförsändelsen. För anmälningar om vildsvin som har påträffats döda eller som uppvisar sjukdomssymptom betalar Evira en belöning på 100 euro per svin. För att få belöningen ska jägaren fylla i en blankett för utbetalning av honorar och skicka den till Evira. Packa och skicka prover Packa njuren och mjälten i samma förpackning och livmodern/testiklarna och blodprovsröret i separata förpackningar och i dubbla slutna plastpåsar. Kyl ner förpackningarna till ungefär kylskåpstemperatur innan du skickar dem. Vira in provpåsarna i tidningseller hushållspapper och lägg dem sedan i följande plastpåse. Om du skickar prover från flera vildsvin så packa varje djur separat i egna plastpåsar. Märk varje djurs provpåsar och tillhörande remiss med samma nummer. Lägg plastpåsen i en ren påse eller låda som klarar frakten. Fyll i forsedeln eller skriv ett fritt formulerat följebrev. Glöm inte dina kontaktuppgifter och platsen där vildsvinet fälldes, med koordinater. Anteckna om du upptäckte sjukdomssymptom hos djuret eller förändringar som avvek från det normala vid urtagningen. Lägg forsedeln/följebrevet och blanketten för belöningen i paketet och skicka det till Evira i Helsingfors med Matkahuolto, och gör detta under vardagen efter fällningen. Om du fällde djuret på en fredag ska du förvara det kallt och skicka det på måndagen. Evira, Virologi Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors. Proverna skickas med Matkahuolto som normal frakt. Mottagaren, dvs Evira, betalar frakten. Evira skickar resultatet av undersökningen efter ungefär en månad. Köttet av ett fällt vildsvin kan användas normalt även om undersökningen med avseende på virussjukdomar ännu inte skulle vara klar. Blodprovet ska tas med ett blodprovsrör. Där får inte finnas levrade klumpar, vävnadsbitar eller skräp. Provet tas helst med en engångsspruta som sticks in i hjärtat, men det kan också tas från brösthålan om det finns färskt blod där.
• Jägaren 3 l 2017 l 45 Finlands svinföretagare betalar ett föreningsbidrag Från och med den första april betalar Finlands svinföretagare ut ett verksamhetsbidrag till jaktföreningarna för fällda vildsvin. Stödet som svinföretagarna betalar uppgår till 90 euro per djur och betalas ut för svin som har skickats till Evira för ASF-undersökning. Stödet betalas ut mot uppvisande av undersökningsintyget och är alltså ett bonus utöver Eviras belöning. På Eviras blankett som fogas till de inskickade proverna har det tillkommit en punkt där jägaren eller jaktföreningen godkänner att en kopia av undersökningsintyget skickas till Finlands svinföretagare. På basen av intyget betalar svinföretagarna sedan ut bidraget till jaktföreningen. Ett undersökningsintyg för utbetalning av bidraget skickas till svinföretagarna också för provförsändelser som har skickats med de äldre forsedlarna bara man gör en anteckning om jaktföreningen och svinföretagarnas föreningsbidrag. För att bidraget ska kunna betalas ut ska jaktföreningen skicka sitt FOnummer och sina kontouppgifter till svinföretagarna på adressen ari.berg@ariberg.fi. Föreningsstöden betalas ut ungefär två gånger om året. För provförsändelser där forsedeln saknar medgivande att skicka undersökningsintyget eller ett omnämnande av föreningsstödet skickar Evira inte något undersökningsintyg till svinföretagarna. En jaktförening kan dock själv ansöka om föreningsstödet genom att till svinföretagarna skicka en kopia av intyget som Evira har skickat till jägaren eller jaktföreningen. Njurarna finns mitt i kroppen, på ryggsidan av bukhålan och på var sin sida av ryggraden. Det räcker med den ena njuren som prov. Livmodern är ett Y-format organ av varierande storlek. Livmoderkroppen finns mellan ändtarmen och urinblåsan. Från den förgrenar sig de båda livmoderhornen. Suggans storlek, ålder och eventuella dräktigheter påverkar livmoderns storlek. Mjälten är ett avlångt, ganska platt och mörkrött organ som sitter fäst vid magsäcken på den vänstra sidan. Den skickas in hel.
• Ejdern är vår största dykand. Flyger tungt och simmar djupt. Huvudet kilformigt. I praktdräkt har hanen (gudingen) vit fjäderdräkt, men hjässan, vingarna, buken och akterspegeln är svarta. Grönaktiga fläckar i nacken. Honans (ådans) fjäderdräkt är spräcklig i svart och brunt, aningen rödskiftande. På sidan av näbben når fjädrarna i en kil över näsborrarna (unga praktejdrar och honor svåra att skilja från ejdrar). Honan har ett smalt, vitt band längs vingen. Unga individer är mörkare än honorna med ett ljust streck ovanför ögat. Vingbanden är svåra att få syn på. Den fridlysta alförrädaren är bara hälften så stor som en ejder. Arten förekommer i stort antal i den yttre skärgården, men häckar inte i innersta Bottenviken eller Finska viken. Lägger 4–6 grågröna ägg i april. Boet nära stranden, öppet eller dolt i växtlighet. Gudingarna får jagas 1–15 juni. Se jaktområdena på paikkatietoikkuna.fi. Jakten fortsätter 28.8–31.12. Ejder Somateria mollissima Common eider/Haahka Dykänderna i Finland i storleksordning Knipa Alfågel Brunand Vigg Storskrake Ejder Vinge Ägg 4–6 ( sommar ) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO (sommar) Föda Blåmusslor, snäckor och skaldjur som ejdern dyker för att nå. Kilformigt huvud Honan brunspräcklig dräkt Ligger djupt i vattnet Snäckor Skaldjur Svart hjässa Källa: Lintuatlas.? (vår) Svart buk Tjock hals Grågula fötter Brunt huvud Svart akterspegel Vit hals och vitt bröst 1,2–2,2 kg n . 110 cm 50–70 cm kg Lugn, tung flykt Musslor Den årliga avskjutningen Tusental 03 01 02 04 06 08 10 12 00 05 07 09 11 13 15 14 2 6 4 8 10 12 Gröna fläckar i nacken Ejder Praktejder (fridlyst) Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig C M Y CM MY CY CMY K ejder_sivu.pdf 1 27/04/17 22:00 46 l Jägaren 3 l 2017
• Paras mahdollinen metsästyskokemus syntyy, kun kaikki osallistujat pystyvät olemaan yhteydessä toisiinsa ja seuraamaan jahdin kulkua omalta näytöltään. Jahdin tilannetiedon jakaminen onnistuu vaivatta Tracker for Android -ohjelmalla sekä Tracker Ryhmän kautta. Jokaisen metsästysseurueen kannattaa perustaa käyttöönsä Tracker Ryhmä. Kaikki Tracker Ryhmän jäsenet näkevät automaattisesti saman tilannekuvan: metsästysseuran rajat, passipaikat, koirat ja toiset ryhmän metsästäjät. Suomen Riistakeskuksen Oma riista -palvelussa määritetyt metsästyalueet on helppo ottaa käyttöön Tracker for Android -ohjelmassa ja Tracker Ryhmän kautta ne on helposti jaettavissa myös muille seuran jäsenille. HANKI NYT OMASI: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE, APP STORE TAI JÄLLEENMYYJÄL TÄ! YHDESSÄ KOET ENEMMÄN. HUOM! KYSY EDULLISTA LISENSSIPAKETTIA SEUROILLE! HUOM! KYSY EDULLISTA LISENSSIPAKETTIA SEUROILLE! UUTTA: SUPRA, G1000JA G500FI2017-M ALLIT!
• U nder de senaste åren har det varit mycket tal om att jägarna också är naturvårdare. Vi har bland annat understrukit att vården av viltets livsmiljöer gynnar också övriga arter och alltså bevarar mångfalden i naturen. Med den här idealbilden har vi velat upplysa den icke-jagande allmänheten om att jägarna gör mera gott för naturen än ont. Och det här behövs verkligen eftersom vårt samhälle urbaniseras allt mer. Allt fler bor långt borta från jaktmarkerna och jakten ingår inte längre i vardagslivet. Även om det med europeiska mått mätt finns relativt mycket jägare i vårt land, hela sex procent av befolkningen, så betyder det att 94 procent av finländarna inte jagar. I dagens demokratiska samhälle är det ett faktum att det är den här 94-procentiga majoriteten som fattar besluten om jakten. Hur står det då till med naturvårdarnas attityder till vargen i den offentliga debatten? Efter vargjakten i vintras bjöds det på oroväckande rubriker i medierna. Den 27 januari drog Yle till med: Jägare vill slakta alla vargar – vad är det som skrämmer? I artikeln berättades det om att två vargar hade fällts med licens i Renkotrakten där det finns en vargflock. Och därefter skulle alltså somliga jägare ha krävt att var enda en varg ska fällas. De fridfulla Renkoborna undrar vad jägarna egentligen är rädda för när inte ens mammorna blir bekymrade av vargarna. I en annan kolumn, med rubriken Stor karl rädd för stygga vargen, skriver Janne Ahjopalo som är redaktör på Yle: Somliga underblåser vargskräcken så intensivt att man börjar misstänka att de fikar efter dispenser. Det är främst de aktiva jägarna och personer över 60 som vill decimera vargflocken. Som ideal är jägarna i mångt och mycket naturvårdare, men beträffande vargkonflikten och jägarnas attityder till vargen blir det allt fler smutsfläckar på idealbilden. I sin doktorsavhandling Paaluraudoista kotkansuojeluun Suomalainen metsästyspolitiikka 1865-1993 (Från påljärn till örnskydd – finsk jaktpolitik 1865-1993) som handlar om jaktpolitik visar doktor Pirjo Ilvesviita följande: Efter 1865 har aktörerna i jaktpolitiken strävat till att skapa ett fundament för jakten som under varje tidsperiod motsvarar de krav som samhället och naturen ställer på förhållandet mellan människan och naturen. Ilvesviita konstaterar att jakten har formats till en metod för naturvård som stämmer överens med värderingarna i det moderna samhället. Jakten har också blivit en modell för regleringen av djurstammarna där privata och samhälleliga fördelar anses sammanfalla. Enligt undersökningen har det kulturella klimatet i samhället förändrats sedan 1962 i en riktning som betonar ekologiska och naturskyddande aspekter. Likaså har man i jaktpolitiken börjat framhålla en helhetsbetonad naturvårdspolitik som understryker viltets och naturens intressen. Enligt Ilvesviitas forskning är jägarens uppgift som naturvårdare således en utveckling som började redan på 60-talet. Samhällets värderingar och attityder är dock stadda i ständig förändring. Skyddandet av de stora rovdjuren har ökat betydligt i omfattning. En del av jägarna har börjat göra uppror mot den här förändringen, till och med genom tjuvjakt – eller genom att tiga och godkänna tjuvjakt. Under de senaste åren har viltförvaltningen förnyat förvaltningsplanen för vargstammen och gjort det med utgångspunkten att personer som bor inom ett vargrevir ska ha lagliga sätt att ingripa mot problem som orsakas av vargar. Under jaktåret 2015-16 fälldes sammanlagt 59 vargar utanför renskötselområdet med tillstånd av Finlands viltcentral eller polisen. Därefter fattades beslutet att vargjakten får fortsätta. Under pågående jaktår fram till den första april hade 33 vargar blivit fällda med tillstånd. Nu går det inte längre att påstå att det inte skulle finns lagliga sätt att ingripa när vargen ställer till med problem! I vintras rapporterar nyheterna tyvärr att det fortsättningsvis finns tecken på att tjuvjakten efter varg fortsätter. Myndigheterna har fått in vargar till undersökning med hagel i kroppen som saknar laglig förklaring. För att en jägare ska vara en verklig naturvårdare enligt dagens värderingar i samhället så måste han eller hon också acceptera vargarna. Som minister Tiilikainen nyligen uttryckte sig i teve: Vargen är en värdefull del av naturen i vårt land. Vilket inte betyder att vargstammen inte kan förvaltas med lovlig jakt. Men om tjuvjakten på varg fortsätter så kommer den till slut att fördärva den samhälleliga acceptansen för jakt. Varje jägare ska kunna vara stolt över sitt intresse och att jakten åtnjuter allmän uppskattning i samhället. Därför får vi inte stillatigande godkänna tjuvjakten. Det är hög tid för den tysta majoriteten att bryta sin tystnad! En naturvårdare godkänner också vargarna Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Överinspektör Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 48 l Jägaren 3 l 2017
• LIITY SISÄPIIRIIN! SAKO INNER CIRCLE -UUTISKIRJEEN TILAAJANA SAAT ENSIMMÄISENÄ TIEDON MM. UUTUUKSISTA, TULEVISTA TAPAHTUMISTA SEKÄ TESTIAMMUNNOISTA. *) KAIKKIEN VUODEN 2017 LOPPUUN MENNESSÄ SAKO INNER CIRCLE -UUTISKIRJEEN TILANNEIDEN KESKEN ARVONTAAN NIGHTHUNTER 8 X 56 KIIKARIT SEKÄ BERETTAN MODULAARINEN REPPU ( YHTEISARVO 1309 € ). LISÄKSI KAIKKIEN UUTISKIRJEEN TILAAJIEN KESKEN ARVOMME JOKA KUUKAUSI NELJÄ KAPPALETTA 25€ LAHJAKORTTEJA SAKO OY:N TUOTTEISIIN. WWW.SAKO.FI/INNER-CIRCLE OS AL LIS TU AR VO NT AA N ( * PÄ ÄP AL KIN NO N AR VO YL I 13 00 € Member of RUAG Ammotec Group GYTTORP VAPENSKÅP Gyttorp Finland Oy Återförsäljare och information: www.gyttorp.fi 50000-16 elektroniskt kodlås 50000-21 elektroniskt kodlås KAMPANJ : 429€ + leveransavgift KAMPANJ : 649€ + leveransavgift G3/S1/3/350/U Höjd = 1500mm Bredd = 280mm Djup = 350mm Vikt = 66kg 4 vapen 50000-04 G3/S1/6/350 Höjd = 1500mm Bredd = 380mm Djup = 350mm Vikt = 79kg 6 vapen 50000-05 G3/S1/8NT Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 98kg 4 vapen 50000-10 G3/S1/8/D Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 95kg 8 vapen 50000-15 G3/S1/14/D Höjd = 1500mm Bredd = 800mm Djup = 350mm Vikt = 123kg 14 vapen 50000-20 KAMPANJ : 389€ +leveransavgift KAMPANJ : 519€ + leveransavgift KAMPANJ : 499€ + leveransavgift KAMPANJ : 699€ +leveransavgift KAMPANJ : 849€ +leveransavgift • IMPoch EN 14450 -certifiering (uppfyller den nya vapenlagens krav) • 4-tappars bultlåsning (2 stående och 2 liggande) • Godkännt ”double bit”-säkerhetslås • *elektroniskt kodlås som tillval (modellerna 50000-16 och -21) • Standardfärg, RAL 9002 -vit • leveransavgift: 49€ (till adressen fraktat)
• 50 l Jägaren 3 l 2017 TOMMY ARFMAN På Åland fungerar störningsjakten efter I Östersjön förekommer två underarter av storskarv, Phalacrocorax carbo carbo som häckar på fågelbergen i Nordsjön och Nordatlanten, och Phalacrocorax carbo sinensis som häckar i Östersjön och därmed också vid kusterna i vårt land. Underarten sinensis påträffas hos oss under hela sommaren medan den nordliga kusinen carbo visar sig främst under flyttningarna till och från häckningsområdena. Storskarvsstammen i Östersjön är synnerligen livskraftig och räknar bortåt 170 000 häckande par. På sensommaren uppgår stammen till totalt uppåt 800 000 fåglar. Hos oss häckar ungefär 24 000 par och populationen växer stadigt. Arten häckar i kolonier som kan omfatta hundratals häckande par. Det har gjorts observationer i inlandet, men någon häckning har troligen ännu inte förekommit där. Vi kan lugnt slå fast att storskarvsstammen i Östersjön uppfyller kraven på en gynnsam skyddsnivå. Ett halvkilo fisk per dag Storskarven lever uteslutande på fisk och äter mellan 350 och 500 gram om dygnet. Den är inte det minsta kräsen beträffande vad den sätter i sig och äter även värdefull fisk som abborre, gös, ål och flundra, som människan uppskattar. Fåglarna jagar ofta i stora flockar som kan omfatta flera hundra individer. Lokalt kan skadorna på fiskbestånden därför bli avsevärda, till exempel om jakten försiggår där som värdefull fisk fortplantar sig. Artens matvanor har undersökts i flera Östersjöländer och i skrivande stund doktorerar den svenska forskaren Maria Övergård på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i ämnet. Hennes forskning visar att storskarvens matvanor har negativa konsekvenser för fiskpopulationerna; fiskmängden, biomassan och storleken på fiskarna krymper. Forskningen visar också att åtgärder som begränsar storskarvens ätande har positiva effekter på fiskbestånden. Förebyggande åtgärder på Åland Åland saknar resurser att bedriva egen forskning om storskarven, men det har bedrivits tillräckligt mycket forskning om storFisken och fisket är av stor betydelse i landskapet Åland. Det finns många som är intresserade av fiskresurserna och fisken intar en framträdande roll på ålänningarnas middagsbord. Yrkesfiskarna tjänar sitt levebröd på fiskandet, husbehovsfiskare finns det väldigt gott om i detta skärgårdslandskap och dessutom strömmar det till en stor skara fritidsfiskare, vilket stöder de åländska företagarna. Därtill kommer att ålänningarna årligen investerar stora summor genom att sätta ut så mycket som 2,5 miljoner fiskyngel. I utnyttjandet av den här värdefulla resursen har människan fått konkurrens av Östersjöns ständigt växande stam av storskarv. STORSKARV Storskarven äter enbart fisk. Allt i fiskväg duger, i det här fallet en flundra. En flock med hundratals fåglar kan ha negativa konsekvenser för fiskbeståndet; färre och mindre fiskar.
• Jägaren 3 l 2017 l 51 skarven i grannländerna för att det ska vara ett faktum att arten är skadlig för fiskbestånden. Dessutom finns det i landskapet tillräckligt med politisk vilja att ta fram fungerande lösningar på problemet. Sedan 2009 har det på Åland beviljats dispenser för jakt efter storskarv för att minska på olägenheterna. Även om storskarven skyddas av EU:s fågeldirektiv så går det att avvika från artens skyddsstatus med ett nationellt beslut, bland annat om arten orsakar betydande skador i fiskevatten. Licensbyråkratin har ansetts vara enkel utan några orimliga krav på bevis för uppkomna skador. Den som ansöker om licens ska ha ett åländskt jaktkort och markägarens tillstånd för jakt efter storskarv. Jaktlicenserna beviljas för tiden 20 maj till 31 januari. Under perioden 20 maj till 31 juli är jakt tillåtet enbart invid (närmare än 300 meter) fångstredskap, fiskodlingsbassänger eller liknande som tillhör en registrerad yrkesfiskare. Vettar får inte användas under den här tiden. Från den första augusti är det tilllåtet att använda vettar för alla som har beviljats licens. Årligen beviljas 600 till 700 licenser och avskjutningen uppgår till mellan 700 och 800 fåglar. Avskjutningen består huvudsakligen av unga fåglar, som ännu under sin andra höst kan kännas igen på sin ljusare fjäderdräkt. Ringmärkta fällda fåglar visar att det kommer storskarvar till Åland från både Sverige och Finland (underarten sinensis). Tack vare ringmärkningarna vet vi att en ung storskarv som sköts i början av augusti blev ringmärkt tidigare den sommaren i Borgå. Det här visar på artens stora rörlighet. De fällda fåglarna tas till vara på samma sätt som annat vilt och erfarenheterna har varit positiva. Sedan 2009, då skyddsjakten inleddes, har det enligt Robin Juslin som svarar för jaktärendena på landskapsregeringen knappt alls förekommit några klagomål på olägenheter med storskarv. Notera att det är den åländska naturskyddsmyndigheten som sköter de skyddade arterna, men att dispenserna har överlåtits på myndigheten som sköter jaktärenden. På det här viset hamnar ärendena på det skrivbord som har den bästa kompetensen för jaktärenden. Arrangemanget fungerar smidigt i gott samförstånd. Myndigheten följer varje år med hur storskarvsstammen utvecklas och kan vid behov avbryta skyddsjakten om den gynnsamma skyddsnivån skulle bli avsevärt försvagad. En apporterande hund är till stor hjälp på jakten. Skären kan vara så små att det inte går att gömma båten ordentligt. Jägarna lockar fåglarna inom skotthåll med vettar. Storskarven är ingen liten fågel och den dyker bra, vilket betyder att skytten måste vara lugn och sansad och lägga skottet väl. Vettar är tillåtna från den första augusti. Fiskarna nöjda med praxis De nästan tre hundra registrerade fiskarna på Åland företräds av verksamhetsledaren Fredrik Lundberg. Han berättar att fiskarna är nöjda med hur landskapsregeringen sköter storskarvsfrågan. En förnuftig licenspraxis ger dem som lider skada möjligheter att påverka förekomsten av storskarv i områdena där de fiskar. Jakten har visat sig vara en mycket effektiv och billig metod, med vilken det går att styra storskarvarna till områden där de inte stör lika mycket. Skyddsjakten i tillräcklig omfattning inleddes enligt Lundberg i grevens tid innan fågelmängderna hade vuxit sig ohanterligt stora. Han nämner sälen som ett exempel på en art där åtgärderna har satts in för sent. Att förebygga olägenheter Nuvarande praxis på Åland är en följd av ett omfattande missnöje bland dem som bor i skärgården. Som vi tidigare har konstaterat så är fisket och fiskbestånden av stor betydelse i landskapet. Den stora gråsälsstammen belastar näringarna och storskarven innebär en avsevärd ökning av predationen under vatten. Sju års erfarenheter av skyddsjakt på storskarv har visat att metoden är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att bekämpa olägenheterna. Skyddsjaktens effekt bygger på ett tillräckligt stort antal beviljade dispenser. På det viset får avskräckningen effekt. Detta förebygger dessutom den illegala jakt som allt emellanåt dyker upp i offentligheten i storskarvsfrågor på fastlandet. Ålänningarna har ett fungerande verktyg med vilket skärgårdsborna kan påverka kvaliteten på livet i skärgården.
• 52 l Jägaren 3 l 2017 Årets unga jägare ARMAS HÄRKÖNEN ? Bild: HELI PALVIAINEN Ida Palviainen i Ilomants gillar att jaga och allra mest att göra det med hund. N är jägare samlas eller håller möte hör man ofta repliken: ”Vi borde få med fler ungdomar i verksamheten!”. Ida Palviainen i Ilomants är bara 14 år, men trots det en erfaren jägare. Hon inledde sin jägarbana med andjakt tillsammans med pappa Pasi Palviainen. – Då var jag fem år gammal. Och sedan dess har jag bara blivit mer och mer intresserad av att jaga och ströva i skogen. Ida skrev jägarexamen när hon var elva och hon har deltagit två gånger i tjäderlägret (koppeloleiri) för flickor. I fjol var hon hjälpledare på lägret. I prisskåpet ståtar tre juniormästerskap för stövare på raken från åren 2012, 13 och 14! I detta nu finns det tre finska stövare hemma hos familjen Palviainen. Den yngsta av dem, Tuulihaan Didi som föddes i maj i fjol, är vår unga jägares egen hund. – Jag är helsåld på att jaga med stövare! Eftersom det finns så lite skogshöns så avstår vår familj från att jaga sådana. Ida tycker att det mest fascinerande med jakten är att jaga med hund. – Då ser man hur viltet beter sig. Till exempel haren är ett verkligt finurligt djur med olika knep för att skaka av sig hunden. Vår unga jägare vet också hur man tar vara på det fällda viltet. Ida Palviainen är särskilt intresserad av att jaga med stövare. Hon har en alldeles egen stövare, Tuulihaan Didi, som ännu inte är vuxen. Ida Palviainen har skjutit på löpande hare med magnumminiatyrgevär. – Harsoppa är min älsklingsrätt när det gäller viltmat! utbrister hon. Med i föreningsarbetet Ida har varit aktiv medlem i föreningen Ilomantsin Erämiehet ry sedan hon var elva och i föreningen Pohjois-Karjalan Jahtinaiset sedan 2015. I skolan är hon med i en arbetsgrupp för hållbar utveckling. Hon är också med i jägarförbundets arbetsgrupp för ungdomar i distriktet Norra Karelen. – På mötena diskuterar vi bland annat programmet på olika evenemang och vad vi kan göra för att ungdomar ska bli intresserade av jakt. Under de senaste åren har faktiskt en glädjande mängd ungdomar kommit med i verksamheten. I Norra Karelen har det sedan 1975 arrangerats ett evenemang kallat Erätulet. Där utlyser man julfrid för viltet och skogens djur, och offentliggör årets jägare och fiskare. I fjol utsågs för första gången också årets unga jägare. Juryn hade fått in femton förslag och bland dem valdes Ida Palviainen. – Det var en glad överraskning! Aldrig hade jag kunnat ana att det skulle bli jag! utbrister Ida. Vargarna en plåga Hundproven och harjakterna kräver nuförtiden mera arbete än förut. Först ska man gå igenom området dit man är på väg för att inte ens fyrbenta familjemedlem ska råka i gapet på vargen. Färska vargspår och vargar som stryker kring hus förekommer ju i varje by i Ilomants. – Vargläget är bekymmersamt. Ingen lyssnar på ortsborna när det gäller vargarna. Byråkratin kring dispenserna borde lättas upp och fler dispenser borde beviljas, funderar Ida och Pasi Palviainen. Pappa Pasi påpekar att Ida också är en god skytt. Det ser man bland annat på resultaten för löpande hare med magnumminiatyrgevär. – Hon klår mig om vi tävlar i skytte. Men även om Ida har ungdomlig entusiasm så är hon sansad och har förstånd att låta bli att skjuta om omständigheterna inte är som de ska. Det går bra i skolan Livet består också av annat än jakt för Ida. Hon gillar även trollingfiske. Hemma har familjen en finnhäst som man kan rida på eller köra in hö med. Dessutom går det bra för henne i skolan, så hon siktar på gymnasiet på orten. En annan av hennes hobbyer är att spela kantele. Jag har uppträtt på olika fester och jag har också spelat på Parppeinvaaran Runopirtti, berättar Ida.
• Haulikkotarjouksia mm: Riista lehden haulikkotestin voittaja! Webley & Scott 900 Game 26” tai 28” 12/76 vaihtosup. ..........................990,00 Webley & Scott 900 Sporting/Game 12/76 30”v-sup. ............................1090,00 Stefano Fausti Albion 12/76 28” vaihtosup. ...............................................................1290,00 Stefano Fausti Inertia Progress 12/76 vaihtosup. puoliautom. ...........................1390,00 Armed TS870TM 12/76 pumppu 28” tai 22” piipulla, synteettinen tukki, vaihtosup. ......... NYT vain 295,00 Armed 12/89 Supermag 28” synt tukki 4x vaihtosup. .. NYT vain 370,00 Vixen, japanilaiset huippukiikarit! SUPERTARJOUS 2,5-10x50 30mm valopiste ................................ovh 990,00 NYT 630,00 10-30 vuotta takuuta mallista riippuen! 2-8x32 Duplex 1” .................... 370,00 3-12x40 Duplex 1” .................................430,00 4-16x44 Duplex 1” ................. 470,00 1-6x24 30mm, valop. ...........................990,00 1-4x24 Duplex 30 valop ...... 780,00 1,5-6x42 30 valop. ..................................780,00 2,5-10x56 30mm, valop ....... 780,00 2,5-15x50 German 4 30mm ...............795,00 6-24x58 30mm valopiste ..1150,00 5-20x50 30mm, valop. .......................1150,00 UUTUUS! 5-30x56 ED 34mm runkoputki UUTUUS! .................................................1490,00 8x42 WP New Foresta katselukiikari .....................................ovh 390,TARJOUS 290,00 8x56 WP New Foresta katselukiikari .....................................ovh 590,TARJOUS 450,00 Kiikaritarjouksia mm: BSA PAN 2,5-10x44 ............................................................................... ovh 178,00 nyt 150,00 BSA PAN 3,5-10x50 ............................................................................... ovh 204,00 nyt 175,00 BSA DH3-10-44 IR valoristikko ......................................................... ovh 206,00 nyt 185,00 BSA DH 3,5-10x50IR valorist. ............................................................ ovh 238,00 nyt 200,00 BSA STS 4-16x44 IR valolla Tactical Range ................................... ovh 210,00 nyt 170,00 SLIP 2000 aseenhoitokemikaalit: Slip 2000 Gun Lube synteettinen aseöljy 30 ml ...............................................................8,00 Slip 2000 EWL AR15/AK47 aseöljy 30 ml ..........................................................................14,00 Slip 2000 725 rasvanpoisto/puhdistusaine 118 ml ......................................................18,00 Slip 2000 Carbon Killer/karstanpoistoaine 118 ml .......................................................18,00 Slip 2000 Copper Cutter/kuparinpoistoaine 118 ml ....................................................18,00 Slip 60357 haulikon puhdistusaineet, 3 pullon setti ...................................................29,00 Slip 2000 AR15/M16 puhdistusaine setti, 3 pulloa .......................................................29,00 Slip 2000 veitsiöljy 30 ml, jahdin jälkeen veitset kuntoon! ..........................................8,00 Tarvikkeita Ruger 10/22 (GSG) valmistama 110 ptr 22 lr rumpu ..................................................119,00 BSA TM 10X42 katselukiikari .............................................................. ovh 156,NYT 120,00 Sabre Personal Alarm PA-01 henkilöhälytin 110 db ....................................................18,00 Sabre S-did lupavapaa turvasumutin ...............................................................................20,00 Topshot competition digitaalinen ruutivaaka ...................................ovh 90,NYT 80,00 Topshot piippukamera 4,5mm 1 m .................................................................................155,00 Pro Chrono Digital CEI-3800 luodinnopeusmittari ....................................................185,00 Shooting tester/Kollimaattori ...............................................................ovh 80,00 NYT 60,00 UTG etujalat/Bipod TL-BP88 .................................................................................................75,00 Norconia 18-36x50 ratakaukoputki .................................................................................165,00 Frankfort Tumbler hylsynkiilloitusrumpu sarja ............................................................180,00 Henry kivääreitä mm: Henry WI45-70 Steel All weather H010AW ...........................1290,00 Henry 45-70 Brass Octago 22” with large loop H010B .....1220,00 Henry 45-70 Lever Action vipulukkokivääri .................................................................850,00 Henry Big Boy kivääri kal 38/357, 44 mag tai 45 LC ...................................................990,00 Henry 30-30 H009 peuravipulukko!................................................................................ 930,00 TOZ 78-16 pienoiskiv.paketti 22LR paksupiippuinen, sis 4x32 kiik+ jalat, 2xlipas, vaimennin ...... 450,00 Magtech M7022 22lr puoliautom + 4x32 kiikari jalk + vaim. ........... 295,00 Henry vipulukko 22 Magnum, vipulukko, paketissa jalat + 4x32 kiikari .... 695,00 Loukkumiehille/harjoitteluun mm: Taurus M970 Tracker 6,5”, ruostumaton ........................................................................ 680,00 Smith & Wesson M617 22lr 4” ruostumaton ..............................................................1490,00 Smith & Wesson M617 22lr 6” ruostumaton ..............................................................1490,00 Ruger KSP242, kal 22lr , piippu 4” ruostumaton ......................................................... 975,00 Chiappa SAA 1873 22lr 4,75” sinistetty .......................................................................... 315,00 Ilmakivääreitä mm: TEHOPAKETTI! Umarex Dominator 1250 ilmakivääripaketti sis kiikari, etujalat ym. Kal 4,5mm, tai 5,5 mm(40J) tai 6,35 mm(.25/ 50J) .....................................................850,00 Magtech AR750 4,5mm taittopiip. perusilmakko 13J ........................165,NYT 100,00 Magtech YAR400 4,5mm 120m/s 3,7J nuorisomalli ............................175,NYT 150,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 4,5 mm tehopaketti! ...................................399,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 5,5mm tehopaketti! ....................................399,00 Ilmapistooleita/revolvereita FAS 6004ST 4,5mm tarkkuusilmapist. ..................590,00 Colt SAA 45 revolveri sinistetty tai niklattu 4,5mm ..........195,00 Colt 1911 A1 4,5mm pistooli .....................................................230,00 Walther P38, kal 4,5mm ...............................................................185,00 P .08 Legends, Parabellumin kopio ....................................................................................98,00 P.08 Legends Parabellum, metallia, toimiva nivellukko ............................................165,00 C96 Legends, 4,5mm Ukko-Mauserin kopio ...............................................................110,00 C96 Legends Ukko-mauser, metallia ...............................................................................195,00 Makarov PM pist. 4,5mm .....................................................................................................125,00 Smith & Wesson M586 4” revolveri ...................................................................................275,00 Winchester Lever Action 4,5mm 88g ..............................................................................390,00 H&K P30 4,5mm musta Co2, ilmapistooli ......................................................................195,00 REDDING LATAUSVÄLINETARJOUKSIA! 45000 BIG BOSS PROPAK DELUXE lataussarja, kaikki mitä kotilataaja tarvitsee sis mm Master #3br annostelija, Trimmeri,#2 ruutivaaka, ruutisirotin, hylsyöljy+ hoitosarja, ruutisuppilo, viistin, latauskirja ym .... 790,nyt 700,00 Redding 35000 Versa-Pak Basic lataussarja ..480,00 72100 BOSS latauspuristin .........................................170,00 97000 BIG BOSS II Latauspuristin .............................255,00 70000 Ultramag 700 latauspuristin ........................350,00 14000 M1400 hylsytrimmeri ......................................145,00 02000 Master 2 ruutivaaka .........................................125,00 03000 Master 3 ruutiannostelija .......................................................................................170,00 Lee 90050 latauspaketti .......................................................................................................245,00 SafePower SS3492 hyväksytyt asekaapit. Hintoihin lisätään rahti. SP66 Asekaappi ......................570,00€ 125x40x30 cm 93 kg SP88 Asekaappi ..................... 720,00€ 150x 55x40 cm 152 kg SP99 Asekaappi ..................... 990,00€ 150x65x55 cm 200 kg SP88 Asekaappi .............890,00€ numerolukolla, mitat SP88 SP99 Asekaappi .......... 1340,00€ numerolukolla, mitat SP99 Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi • Liikkeemme avoinna ma-pe 9.00-17.00, la 10.00-13.00 • maahantuonti-, tukku-, postija vähittäismyyntiliike KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys– ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com. ERÄMESSUTARJOUKSET ASETALOSTA! Pohjois-Suomen Erämessut Oulu, 25-28.5.17 osasto A20 ja Korian Erämessut, Korialla 9-11.6.2017 asehalli. TERVETULOA!! OLEMME MESSUILLA! PL 32, 34801 VIRRAT puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151
• 54 l Jägaren 3 l 2017 HENNA VÄYRYNEN ? Bilder: HEIKKI WILLAMO Där människan och djuren en gång möttes Naturfotografen Heikki Willamo, bördig från Karislojo i Västnyland, är känd för sina djuroch naturbilder med en personlig stil. Han fotograferar djur i skogen, i skymningen och i drömlika stämningar. I sitt senaste projekt dök Willamo djupt ner i myternas och klippmålningarnas värld. Djupdykningen ledde till en fotoutställning och boken Myyttinen matka, den mytiska resan. H eikki Willamos (f 1952) naturintresse tändes redan i barndomen. Somrarna tillbringade han i Karislojo vid familjens stuga där pappan tog med sin unga son på strövtåg i naturen. Som femtonåring fick Willamo sitt första teleobjektiv och fotohobbyn började. – På 70-talet började jag studera biologi. Under de sista studieåren tog fotointresset ny fart och på 80-talet började jag fotografera mera målinriktat. Djuren är mitt motiv, men med en känsla för människans förhållande till djuren, berättar Willamo. Sedan dess har naturfotografens och författarens bilder visats på flera utställningar och Willamo har gett ut flera böcker. En av dem, Kaakkurin huuto (Smålommens rop), utsågs till årets naturbok. Den här våren inledde konstmuseet i Salo sitt firande av Finlands hundraårsjubileum med att ställa ut Willamos mytiska resa. I maj går utställningen vidare till Finlands fotografiska museum i Helsingfors. Den mytiska resan sammanställer allt det som Willamo är intresserad av: djuren, myterna, klippmålningarna och föreställningarna som stenålderns jägare levde med och i. – Utställningen är en samling tankar som har kommit till mig när jag betraktar klippmålningar och grottkonst. Människan har skapat djurbilder i 36 000 år. Somliga av mina bilder påminner om de här tidigaste Älg i dimma, Ingå, 2013
• Jägaren 3 l 2017 l 55 bilderna och liksom sluter cirkeln, förklarar fotokonstnären. Ett uråldrigt förhållande Utställningen Myyttinen matka består av fotografier som har hämtat sin inspiration från de äldsta nordiska grottmålningarna och klippmålningarna. Den inkluderar klippkonstens gudomliga älgar och björnar. Fotografierna under rubriken Jääkauden aroilla (På istidens tundra) har hämtat inspirationen från istidens grottkonst som avbildar stora däggdjur som uroxar och vildhästar. Eftersom de här djuren är utdöda och inte längre finns så fotograferade Willamo i stället höglandsboskap, bisonoxar och islandshästar. – Den första bilden för den mytiska resan tog jag 2008 och därefter fotograferade jag i södra Finland, Kuhmo, på Island och vid ishavskusten i Nordnorge. Bland de svartvita fotografierna finns också starka bilder från Ishavets strandklippor, skogar och löpande dovhjortar där Willamo har följt djuren med kameran. De serieexponerade hjortskepnaderna ser ut som hämtade från en klippmålning. Bland bilderna finns stycken ur gammal folkdiktning och beskrivningar av folkliga föreställningar förr i världen. Willamos intresse för klippmålningarna och de forntida jägarnas själslandskap väcktes på allvar när han skrev boken Hirven klaani. Därefter djupnade hans kunskaper i ämnet ännu mer när han tillsammans med arkeologen Timo Miettinen skrev boken Pyhät kuvat kalliossa. – Jag har sett grottoch klippmålningar i Nordafrika och i sydvästra och norra Europa. Till mina favoriter hör en av de äldsta bilderna i Norden; en björn i naturlig storlek som ristades i en klippa för ungefär 11 000 år sedan. Den glänser vit på den grå klippan eftersom det inte växer lav i de slätpolerade konturerna. Grottoch klippkonsten har fått Willamo att fråga sig varför den tidens människor avbildade djur. – I den istida grottkonsten var det djuren som spelade huvudrollen medan det knappt alls finns några bilder av människor. Förklaringen kan vara den, att människorna placerade djuren på en högre nivå än de själva befann sig på. De var stora och starka och hade skarpare sinnen, och verkade uppfatta saker och reagera snabbare än människan. Kanske ledde det till föreställningen att djuren stod i förbindelse med andevärlden och fick sin kunskap därifrån, funderar Willamo. Hur som helst så verkar djuren och i synnerhet de stora däggdjuren enligt Willamo ha varit väldigt viktiga för människan. – När det kommer till kritan så är det ingen som vet hurdant förhållande de förhistoriska människorna hade till djuren. Jag tror att förhållandet var okomplicerat, men med en väldig respekt. Djuren spelade en framträdande roll i människans själslandskap och de befolkade myterna. Det vore intressant att veta på vilket stadium som människan började få dåligt samvete för att hon jagade djur, grunnar Willamo. Willamo berättar att forna tiders björnfest (peijaiset) delvis var en bröllopsritual som gick tillbaka till stammens ursprung och delvis en försoningsceremoni. När man dödade ett djur så berövade man djurets själ dess kropp, och det fanns en risk för att anden skulle hämnas. Därför har olika försoningsritualer varit vanliga bland naturfolk. – En kvarleva från den tidens myter är traditionen som förekommer i somliga älgjaktlag att sätta en grankvist i skyttens hatt. Förr föreställde man sig att kvisten skulle hindra älgens ande från att hämnas. Djuren i huvudrollen Med sina bilder är Willamo inte ute efter att dokumentera naturen utan att förmedla tankar och känslor. Älgen skildrar han hellre på någon annan plats än på ett hygge eller i en plantering, där den oftast är väldigt lätt att få syn på. Olika djur kräver olika tillvägagångssätt av fotografen. Björnar lockas nästan undantagslöst till åtlar för fotografering medan fotografen själv måste leta rätt på älgarna. Ett gott exempel på valet av plats och tur är Willamos bild av en stående björn som lutar tassarna mot ett träd, med en tindrande stjärnhimmel i bakgrunden. Bilden ”Karhu, honka ja taivas” (Björnen, furan och himlen) är på samma gång djupt symbolisk. – Jag hade inte kunnat ana att det skulle bli en så lyckad bild. Stjärnhimlen kom som en överraskning. Björnen stod upprätt och lutade sig mot trädet i två sekunder, och då knäppte jag. Djurfotografering innebär att vänta på att rätt djur ska komma till rätt plats i rätt ögonblick. Willamo önskar att respekten för djuren ska synas i hans bilder. Även om han är intresserad av rollen som myterna kring djuren spelar så är det ändå djuren i sig som väcker hans intresse. Jag har inget behov av att ta actionbilder. Det räcker med att djuret är sig självt på bilden. Skogen som element understryker att det är lika viktigt att dölja som att visa. Det ger betraktaren en möjlighet att fylla i och själv göra bilden komplett, sammanfattar Willamo. Utställningen Myyttinen matka (Den mytiska resan) visas på Finlands fotografiska museum i Helsingfors från 17 maj till 13 augusti. Björn, Kuhmo, 2010
• 56 l Jägaren 3 l 2017 Matsäck för jägare Korvstuvning med tomatkross 100 år med samma hjärta Tillsammans med grönsaker blir också korven hälsosam! Servera stuvningen med potatis och sallad. Portioner: 6 Aktiv tillagningstid: 35 min Passiv tillagningstid: Aktiv 0 min Ingredienser: 1 lök 3 vitlöksklyftor 1 paprika 2 morötter ½ squash 50 g rotselleri eller ett par stjälkar stjälkselleri 400 g lätt länkkorv 1 msk olja eller flytande margarin 1 brk (c 370 g) örtkryddat tomatkross 2 dl vatten 1 msk basilika 1 tsk socker 1 tsk krossad svartpeppar ½ tsk salt Tillagning 1. Skär löken, vitlöken och paprikan i små tärningar. Skala morötterna och skär dem i tunna strimlor. Strimla också squashen, sellerin och korven. 2. Hetta upp oljan i en kastrull och tillsätt lökoch korvstrimlorna. Bryn i ett par minuter tills korven har fått färg. Tillsätt paprikatärningarna, morotsoch squashstrimlorna och tomatkrosset. Låt sjuda i några minuter tills grönsakerna har mjuknat en aning. 3. Smaksätt med basilika, socker och svartpeppar. Låt sjuda i cirka fem minuter till. Avsmaka och tillsätt vid behov en nypa salt. Servera med kokt potatis och sallad. Ett tips Rätten kan också lagas som ugnskorv. Låt de strimlade grönsakerna sjuda i tomatkrosset i några minuter. Tillsätt kryddorna utom saltet och häll stuvningen i en ugnsform. Lägg korven ovanpå och stek i ugnen i cirka 15 minuter i 200 grader. SY DÄ N LI IT TO
• Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Vaimennuksen uusi aika on nyt! Nordis Oy_A-Tec A12 ja Optima_Metsästäjä nro3_210x267mm.indd 1 27.3.2017 14:17:54 Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Vaimennuksen uusi aika on nyt! Nordis Oy_A-Tec A12 ja Optima_Metsästäjä nro3_210x267mm.indd 1 27.3.2017 14:17:54 Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Vaimennuksen uusi aika on nyt! Nordis Oy_A-Tec A12 ja Optima_Metsästäjä nro3_210x267mm.indd 1 27.3.2017 14:17:54 Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Vaimennuksen uusi aika on nyt! Nordis Oy_A-Tec A12 ja Optima_Metsästäjä nro3_210x267mm.indd 1 27.3.2017 14:17:54 Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Vaimennuksen uusi aika on nyt! Nordis Oy_A-Tec A12 ja Optima_Metsästäjä nro3_210x267mm.indd 1 27.3.2017 14:17:54
• Nyhetsmagasinet 58 l Jägaren 3 l 2017 Finansiering kan beviljas för slaktskjul och hanteringsanläggning för vilt ? Jaktföreningar kan för sina projekt ansöka om Leaderstöd av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, till exempel för att bygga ett slaktskjul eller en hanteringsanläggning för vilt. Under perioden 2014-2020 utser Leadergrupperna utifrån sina urvalskriterier projekten som beviljas finansiering. Stödprocenten varierar med gruppens strategi och bedömning. Stödansökningen riktas till Leaderföreningen på hemorten och beslutet fattas av NTM-centralen. Ett slaktskjul är en anmäld livsmedelslokal där viltköttet som hanteras (fågel, hare och kanin, hjortdjur) får levereras till allmän konsumtion, exempelvis en restaurang eller detaljhandelsbutik, utan köttkontroll. Vissa slag av viltkött (exempelvis vildsvin) får från en anmäld livsmedelslokal levereras i smärre mängder enbart till konsumenter för eget bruk. En hanteringsanläggning för vilt är en godkänd livsmedelslokal därifrån kött får levereras till enskilda konsumenter, detaljhandeln och dessutom som råvara till industrin. Evira godkänner hanteringsanläggningarna och sköter köttkontrollen. Ytterligare information: http://leadersuomi.fi, www.ely-keskus.fi JVF förändringar ? Heinävesi jv-förening har fått en ny verksamhetsledare, Joonas Eronen, Leväsentie 42 B 1, 79780 Kuopio, tfn 040 864 9561, heinavesi@rhy.riista.fi j.a.eronen@hotmail.com ? Savonranta jv-förening har fått en ny verksamhetsledare, Alpo Pursiainen, Ratamestarinkatu 8 A 15, 57100 Nyslott, tfn 040 358 0553, savonranta@rhy.riista.fi ? Kitee jv-förening har ny adress från 15 maj: Kitee jv-förening, verksamhetsledare Hannu Tahvanainen, Kylväjäntie 8 as. A 2. 82500 KITEE. Rättelse Veckelax-Fredrikshamns jv-förening den nya verksamhetsledaren heter Juha Posti. Finlands viltcentral lediganslår tjänsten som JAKTCHEF ? Verksamhetsområdet omfattar landskapet Mellersta Finland med 21 jaktvårdsföreningar. Jaktchefen ansvarar för verkställandet av en hållbar vilthushållning inom verksamhetsområdet, stöder jaktvårdsföreningarna i deras verksamhet, verkställer viltpolitiken, samarbetar med intressegrupperna och sköter vissa offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom fungerar jaktchefen som föredragande för Mellersta Finlands regionala viltråd. Utöver uppgifterna som hör till Mellersta Finlands verksamhetsområde hör det till jaktchefens uppgifter att delta i uppgifter och projekt som främjar vilthushållningen på riksnivå. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Jyväskylä. Tjänsten förutsätter följande ? Högre högskoleexamen, helst inom naturresursområdet, eller annan lämplig examen i kombination med ådagalagd praktisk lämplighet för tjänsten ? God kännedom om vilthushållning och jakt. Kännedom om vilthushållningen i Mellersta Finland och samarbetsparterna där räknas som merit ? Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska ? Kunskaper i engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? Praktisk ledarförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet och eventuellt även utomlands ? Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönebildningen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder enligt avtal. Ansökningarna riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31 maj kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand med brev adresserat till Finlands viltcentral/Registraturen, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Jaktchef, Mellersta Finland. Ytterligare information: Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, jarkko.nurmi@riista.fi tfn 029 431 21 05 och direktör Jari Varjo, jari.varjo@riista.fi tfn 029 431 21 12
• Jägaren 3 l 2017 l 59 Ett skadat vildsvin är farligare än en björn ? Vildsvinsstammen växer och sannolikheten för trafikolyckor ökar. Ett skadat vildsvin, i synnerhet en galt, är oerhört farligt, oavsett om djuret har blivit skadskjutet på jakt eller påkört av en bil. SRVA-uppdrag som involverar vildsvin ska tas på lika stort allvar som exempelvis krockar med björn. Det kan vara klokare att invänta gryningen än att inleda eftersöket i mörker. Det är säkrast att enbart använda hundar som är erfarna och har jagat vildsvin förut. Jaktförordningen 40 § stadgar: Anmälan om vildsvin , varg, brunbjörn, järv eller lodjur som sårats och som kvarblivit i skogen skall utan dröjsmål göras till närmaste polis. Satakunta Läger för unga jägare 2017 ? Norra Satakunta jv-förening ordnar med stöd av Finlands viltcentrals region Satakunta ett läger för unga jägare. Lägret har varit mycket populärt under tidigare år; anmäl dig därför i god tid så du säkert får plats! Vi tar emot cirka 20 deltagare. Lägret arrangeras i: Honkajoki 18-20 juli På lägret ska vi bla göra fällor, lära oss ta vara på fällt vilt och leva härligt lägerliv! Deltagarna ges möjlighet att skriva jägarexamen. På lägret hinner vi inte behandla allt stoff som kommer upp i examen, så deltagarna ska på förhand läsa jägarhandboken grundligt eller studera webbkursen. Anmälningar och förfrågningar: Tapio Loukkaanhuhta tfn. 040 550 0001 eller pohjois-satakunta@rhy.riista.fi Verksamhetsledare sökes ? Salonejdens jv-förening söker en verksamhetsledare på deltid. Skicka in din ansökan senast den första augusti till koivulanmaki@gmail.com eller Järvenkyläntie 353, 25230 Angelniemi. För ytterligare information kontakta Martin Hägglund på tfn 050 688 50. Trofédatabasarkiv donerades till Jaktmuseets samlingar Har du adressöverlåtelseförbud? ? När befolkningsregistret gör uppdateringar kan det hända att din adress försvinner ur jägarregistret. Om tidningen Jägaren slutar komma, mejla metsastajarekisteri@innofactor.com Jaktläger för ungdomar i Muhos ? Tid: måndag 12 juni, tisdag 13 juni eller onsdag-torsdag 14-15 juni Plats: skjutbanan i Muhos Muhos jvf ordnar tillsammans med 4H-föreningarna i Muhos, Tyrnävä och Utajärvi och projektet Luonnosta Käsin ett jaktläger för pojkar och flickor. Daglägren kostar 10 € och lägret med övernattning 30 €. I priset ingår måltider, försäkringar, inkvartering och material. I lägret med övernattning ingår också en eventuell utfärd med transport. På lägerprogrammet bla skytte med instruktör, körning med atv och lägertävlingar. Information och anmälningar senast söndagen 28 maj på adressen muhos.4h.fi! ? Trofédomare Veli Lappalainen har å Finlands Trofédomares och CIC:s Finlandsdelegations vägnar överlåtit sitt trofédatabasarkiv till Jaktmuseet. Databasen innehåller bedömningarna av alla cirka 4000 troféer som har blivit officiellt bedömda här i landet. Mätningsinformationen har samlats in under en lång tid och visar bland annat hur evolutionen, miljöfaktorerna och jaktens inriktning påverkar viltstammarna. I donationen ingår också det program för trofébedömning som Veli Lappalainen har skapat och som används av trofédomare vid mätningar och bedömningar. CIC:s Finlandsdelegation behåller dock rätten att använda programmet. Trofédomarna skickar in informationen om mätta troféer till databasen som museet upprätthåller. Jaktmuseet sköter inte bara om upprätthållandet utan ser också till att mätningsinformationen är tillgänglig för forskare och andra intresserade. Tanken är mycket riktigt att informationen ska överföras i excelform till Jaktmuseets databas Kantapuu. Hur fungerar hundens luktsinne? ? Lovisa jv-förening ordnar en kväll på temat hur dofter bevaras i terrängen. Vi berättar om jakthundar av alla typer. Plats: Byahemmet, Byahemsvägen 16, 07740 Pernå, Gammelby, onsdagen 17 maj kl 17.30. Fritt inträde med jaktkort, övriga 10 € vid dörren (kontant). Kaffeservering. Förfrågningar Loviisa@rhy.riista.fi.
• 60 l Jägaren 3 l 2017 hälsovårdarstuderande JOHANNA MÄKÄRÄINEN & LAURA TAPANINAHO och överlärare ARJA OIKARINEN , Kajana yrkeshögskola ? Bild: LAURA TAPANINAHO Omsorgen om den psykiska hälsan hos jägarna i Kajanaland ledde 2011 till projektet Hyvä mehtäkaveri; på svenska En god jaktkamrat. Där utbildas jägare i kamratstöd för sina jaktkamrater och hur man talar om sådant som bekymrar. D en finska mannens benägenhet till självmord har noterats i arbetet för att främja den psykiska hälsan. I Kajanaland har man tagit itu med frågan på allvar eftersom självmordsstatistiken i landskapet är alarmerande. För att förebygga självmord och främja den psykiska hälsan satte man i gång med verksamhetsmodellen En god jaktkamrat, där jägare får lära sig att stöda sina jaktkamrater och tala om bekymmer som tynger. Kamratstödet är ett effektivt sätt att hjälpa eftersom det är lättare att prata om sina bekymmer med en som verkligen vill lyssna. Det är också lättare att prata med en person som man litar på och som också har gått igenom svårigheter. Jaktkamratsutbildningen Med verksamhetsmodellen för en god jaktkamrat sammankallar man jägare och utbildar dem i hur man för svåra saker på tal och ger kamratstöd. De här jägarna lär sig att möta och hjälpa personer som befinner sig i en svår situation. I helheten ingår En (jakt)kamrat lämnar man inte i sticket också en fortsättningsutbildning som behandlar deltagarnas erfarenheter. Den går ungefär ett år efter den första kursen. Verksamheten har engagerade inte bara företrädare för jaktorganisationerna i Kajanaland utan också experter på arbete med psykisk hälsa, arbete i nätverk och hälsofrämjande arbete från Kajanalands kommunförbund för socialoch hälsovård, Institutet för hälsa och välfärd och Kajana yrkeshögskola. Hur mår din jaktkamrat? Hälsovårdaroch sjuksköterskestuderandena vid Kajana yrkeshögskola gjorde en enkät riktad till jägare. Av svaren framgick det att jägarna hade lagt märke till sviktande psykisk hälsa hos någon närstående person. Sviktandet hade visat sig som ökat drickande, att personen drog sig undan och till och med som självmord. Enkäten visade också att det bland jägarna fanns intresse för att lära sig hur man talar om problem och bekymmer, och för jaktkamratsverksamheten. Jägarna som gick kursen hade fått mod att ta upp bekymmer och de hade upplevt situationer där de hade haft nytta av lärdomarna på kursen. Verksamhetsmodellen har fått ett gott mottagande. Jägarna har upplevt den som ett viktigt och fungerande verktyg. Bättre hälsa och ökat välbefinnande I detta nu ingår jaktkamratsmodellen i arbetet för att främja den psykiska hälsan i Kajanaland. Verksamhetsmodellen passar också in i helheten när det gäller arbetet för att främja hälsa och välbefinnande hos män. Verksamhetsmodellen presenterades i höstas på dagarna för ökad välfärd och hälsa i Kajana och fick både mycket och positiv uppmärksamhet. Kanske kommer vi också att kunna utvidga jaktkamratsverksamheten till en landsomfattande praxis. Ett växande folkhälsoproblem Nästan var och en av oss befinner sig någon gång i livet i en situation där han eller hon känner sig nere och sorgsen. För de flesta av oss utvecklar sig det här ändå inte till en sjukdom. En person som lider av depression känner sig ständigt nerstämd och saknar förmågan att känna intresse eller glädje. Depression är en vanlig störning i den psykiska hälsan som varje år drabbar var femte finländare. Dessutom kan depressionen dölja sig bakom en hel rad med olika symptom och besvär, och kan därför undgå upptäckt helt och hållet. Därför är depression en av de främsta, enskilda riskfaktorerna för självmord.
• Jägaren 3 l 2017 l 61 Obs! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2017 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4 utkommer den 14 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 28 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. Jakt och jägare KÖPES Räv mm skinn samt horn. R Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki. 050 5546 852. Vi köper fortlöpande alla slags pälsskinn till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. 25-20 helmantlade patroner och kulor, Jukka Tolonen, 0400 372 071. JAKT Björnoch hönsjakt i Suomussalmi. 050 3258 966, www.erapalvelu.net. Sydafrika. € 1430 + flyg, inkl studsare. 0500 383 078, www.stormbergsafaris.co.za. Ripjakt med setter i Övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Vi välkomnar nya medlemmar i vår jaktförening Mäki-hovi. Kolla på Facebook/Mäkihovi. Metsästys ja Majoituspalvelut Reisjärvi, www.metsastyspalvelut.com, tfn 044 5410 437. Ännu hinner du hänga med mig till Kanada. Björnjakter och laxvatten. Avfärd 26.8, www.paulpalmu.fi. Kuusamo, stuga + tillstånd, tfn 0400 281 229. Kvalitetsjakter i Estland: gås, älg, rådjur, vildsvin. Tfn 044 240 5800. SÄLJES Fotsnaror, slagjärn, fällor för små rovdjur och bäver. taisto.hietala@pp.inet.fi, www.kesavaylan.net, 0400 181 498. Fina beg drillingar, studsare mm jaktvapen. Kempeleen Ase ja Retkeily, 044 731 6055, www.asejaretkeily.fi. Vapen och tillbehör, porinase.fi. Säljer gräsandsungar för våtmarker etc. Änderna livar upp landskapet och lockar även vilda fåglar. Leveranser i hela landet. Tfn 0400 930 690. Majs, ärter och säd. Stenmalet rågoch kornmjöl /gryn. www.siilinmylly.fi, 050 3870 505, 0400 610 491. Inhemska Erätapio burkförslutare av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Vapen, jakt, hundgrejer förmånligt på nätet eller i butiken, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM, Anon Ase ja Tukku Ay. FORP. Världens snabbaste snabbfäste!!! www.nordhunter.com. Cirka 31 ha skogsskifte i Simojokivarsi i Ranua. Goda jaktmarker och möjl till medlemskap i förening. Tfn 0400 564 155. Förmånliga erbjudanden i nätbutiken: www. asetarvike.fi. Ruger American 308 win.+ AimZonic dämpare 750 €. Guerini Figura 12/76 5-choke 1950 €. Inhemska gevär Lynx från 2490 €. Sako, Tikka, Beretta, Blaser, Zeiss. Ylöjärven asetarvike, tfn 050 3791 040. Liten fritidsstuga med rökbastu mm i Simpele, egen tomt. Tfn 0400 750 288. Säljer miniatyrgevär med kikarsikte, kombigevär 20-.222 och ett enpipigt hagelgevär kaliber 12. Tfn 044 0431 952. Lapplandsbälten, fint sortiment, nätbutik, www.antinmerja.fi, tfn 040 5938 998. Liten bastustuga i Valtimo. Egen tomt 4200 m 2 . Vid ån Matojoki. Nära till statsmarker. Tfn 050 4941 330. Skogsfastighet i Mellersta Finland: 12 ha & stuga 36 m 2 . Möjl till medlemskap i jaktförening. Nära till statsmarker. Se ERAVERKKO.FI/ HUUTOKAUPPA. Laddnings-, skytte och jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike. com, tfn 040 5401 182. Tikvalp av strh vizsla efter jagande föräldrar. 040 9030 791, www.ripenrannan.fi. WWW.HOUKUTUSPILLIT.NET, tfn 0400 835 511. Terrängfordon för jägare, www.amfibio.fi. Jägare! Spana in Elorantas mässerbjudanden, www.eloranta.fi, tfn 0440-883 044. Fröblandningar för viltåkrar: Riista-Tapio Hirvi-Peura Tapio Lintu-Tapio Penkka-Tapio Även foderkål, -raps, -rova mm. WWW.NATURCOM.FI Foderärter i storsäck. Tfn 050 5614134, Mikko Tikkala, Asikkala. Tikka/Howa/Lynx/Guerini/Meopta/Doctererbjudanden! KKC, GRS mm. Kolvar. www.euroase.fi, 050 465 4695. Även värderingar /köp/ byten /installeringar. Hus i Ilomants, nära till Forststyrelsens marker. 0500 175 968. Vår nya fina jaktoch fiskebutik är väl värd ett besök i sommar! Sissos, Sahankatu 2, Raumo. 02-822 8282. www.sissos.fi. ERAMESTA.COM är nätbutiken för jägare. Till nettopris bågar, viltkameror, VHF-radior mm utrustning för jägare. OBS fri frakt med kampanjkoden EM2017. Mera på www. eramesta.com. KONSERVATORER Marko Väkiparta, 050 3245 390. Fiskar, fåglar och däggdjur. Konservator Juhani Hirvonen, 045 330 3417. Pertti Siipola, 0400 177 588 Kuopio. Jag preparerar fåglar och gör troféer. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. Specialist på fiskar! Studio Antti Saraja Oy, 0400 712 149. UTHYRES Stuga uthyres i Simojärvi, 0400 193 351. Jaktstuga 43 m2 uthyres i Savukoski mitt i licensområdet Vintilä, vid åstrand, 3500 €/år. 040 5522 980. Stugor i östra Kuhmo. Fina fiskevatten och jaktmarker. 10 km till bra plats för rovdjursfotografering. 0500 253 563. Jaktstuga uthyres i södra Kuhmo. Vid statsmarker. Tfn 040 7620 492. Hetta-Enontekis, ny stuga vid stranden av Ounasjärvi. Nettimökki ID 8147, tfn 040 5645 486. Tak över huvudet mitt i statens jaktmarker, vid Simojärvi i Ranua, i natursköna Ruonanniemi. Välutrustat boende. Även stora grupper. Mera info: Timo Kauhanen, tfn 040 5712 662, timkauha@dlc.fi. FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER www.dreeveri.fi. Valpförmedlingen 040 5470 448. TILL ER TJÄNST Vi bereder pälsskinn. FinSkin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel, tfn 010 3873 090, www.taljatukku.fi. OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. Vi reparerar vapen i södra Finland, 044 388 1231, www.asekorjaamo.fi, info@aseteam.fi. Bearbetning av pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy. Takamaantie 10, 25390 Kiikala. 02 7287 503, 050 4625 938. Jag syr kläder och accessoarer av läder på beställning: jackor, anoraker, byxor, handskar mm. Tfn 040 8433 537. HUNDAR Jämthundsvalpar födda 20 mars, www.pihlajaharjun.fi, 050 3005 869. Valpar av karelsk björnhund efter jagande föräldrar, mor BCH, förfr 040 8483 981. Valpar av strh vorsteh, 044 3288 109. Valpar av finsk spets, 050 5988 158. Tikvalpar av norsk gråhund, födda 19 mars efter dubbelchamp föräldrar, tfn 0400 745 262. Överlåtelsegamla valpar av strh vorsteh, ljusa skimlar. Tfn 050 688 50, koivulanmaki@gmail. com. Valpar av irländsk setter efter jagande föräldrar. Tfn 0400 284 140, www.fellwinds.fi. Årsgamla bretonhanar efter friska föräldrar. Tfn 040 7286 644. Jämthundsvalpar efter championföräldrar, 044 9873 917, Teuva. Valpar av finsk stövare, fin stamtavla, 044 2668 024. Säljer jämthundsvalpar efter bch/cert föräldrar. Pris 700 e, 040 5854 574. Jämthundsvalpar, 0400 890 807, Säkylä. Strh vorstehvalpar. Överlåts vecka 24. Tfn 050 533 9821. ÖVRIGT: Tillbringa en fantastisk kväll i en björnkoja i Kuhmo! Nära till boende och fiske, 040 5772 739, www.rutkunpuro.fi. Jaktförening som varit aktiv i många år söker jaktmöjligheter. Vi har saknat jaktmarker en lång tid. Vi söker samarbete med annan förening eller medlemskap i er förening. Våra medlemmar har ett gediget föreningskunnande, aktiv kenneloch skytteverksamhet. Svar till maaton80@suomi24.fi. Jakt, boende, fiske: www.erakorpinen.fi; 040 555 1394 /S.Muuttola. En (jakt)kamrat lämnar man inte i sticket Gör avtalet om e-faktura för jaktvårdsavgiften SENAST 20 maj! Gör ett avtal om e-faktura för jaktvårdsavgiften med din bank så skickas fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2017-18 till din nätbank. Betala fakturan senast på förfallodagen så får du ditt jaktkort som en bilaga i nummer fyra av tidningen Jägaren. Gör så här: 1. Logga in på din nätbank. 2. Gör ett avtal (ny e-faktura) och välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare. Skriv in Jaktvårdsavgift i meddelandefältet. 3. Fyll i din personbeteckning. Jaktkortet är stort som ett bankkort och inplastat för att hålla längre och klara väta och jägarlivets strapatser. Avtalet om e-faktura behöver inte förnyas årligen.
• 62 l Jägaren 3 l 2017 Ålandsnytt Åtgärdsplan för ejderstammen på Åland n Ökad dödlighet bland ådor, till följd av en ökad predation, har identifierats som ett av de största hoten mot ejderstammen i Finland. Landskapsregeringen har därför i samarbete med jaktvårdsföreningarna tagit fram en åtgärdsplan för att förbättra ejderns möjligheter att genomföra en lyckad häckning på Åland. Ejdern häckar ofta helt exponerat på öppna, trädlösa holmar, vilket gör dem utsatta för predation av havsörn. Ejdern kan också välja en mer skyddad plats i tätare vegetation där de erbjuds bättre skydd från att upptäckas från luften, men i områden med marklevande predatorer undviker ådorna att häcka i en sådan miljö. På Åland är mårdhund och mink etablerad långt ut i ytterskärgården vilket gör att ejdern inte har några trygga häckningsområden kvar att välja på. I en sådan situation kan ådan till och med välja att helt avstå från häckning. Om ejdern ska erbjudas några möjligheter att genomföra häckningen måste därför jakten på marklevande predatorer intensifieras för att skapa trygga häckningsområden. Jaktvårdsföreningarna har, i samarbete med markägarna, inrättat viltvårdsområden där en intensifierad och systematisk jakt ska säkerställa att dessa hålls fria från marklevande predatorer under häckningstiden. För att underlätta jakten beviljar landskapsregeringen bidrag för nödvändig utrustning, framför allt viltkameror och minkfällor. Till dags dato har jaktvårdsföreningarna inrättat 18 viltvårdsområden och landskapsregeringen kommer att fördela ca 20.000 euro för utrustningen. Målsättningen är att planen kontinuerligt uppdateras genom att föreningarna inrättar fler områden eller utvidgar befintliga områden. Målsättningen med åtgärdsplanen är också att förbättra uppföljningen av sjöfågelstammarnas utveckling. Sedan tidigare utförs årliga inventeringar genom parräkningar från båt i tio referensområden och genom åtgärdsplanen utökas underlaget genom att de nyinrättade viltvårdsområdena inventeras enligt samma metodik. Utöver detta utförs kompletterande inventeringar i andra områden i samarbete med Ålands fågelskyddsförening. Sammantaget ska detta ge en uppskattning av det totala antalet häckande ejdrar på Åland. Åtgärdsplanen finns publicerad på www.regeringen.ax/ miljo-natur/jakt-viltvard/beslut-lagstiftning Jaktförvaltare ROBIN JUSLIN
• Jägaren 3 l 2017 l 63 KUNGÖRELSE ANGÅENDE ÄLGSKYTTEPROV 2017 KUNGÖRELSE ANGÅENDE PRAKTISKT BÅGSKYTTEPROV 2017 Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: n Vid skjutbanan i Brändö, Åva: Under tiden 29 juli till och med den 9 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). n Vid skjutbanan i Kumlinge, Enklinge: Lördagar 5 augusti till och med den 2 september lördagar kl. 10.00–13.00. Tisdagar 8 augusti – 29 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 11 juli – 1 augusti kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109), Gerhard Björk (tfn 040 513 6470), Mats Perämaa (tfn 0400 721 168) n Vid skjutbanan i Föglö, Granboda: Alla lördagar från och med den 5 augusti till och med den 2 september kl. 10.00–14.00, samt onsdagen den 23 augusti kl. 16.00–20.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). n Vid skjutbanan i Hammarland, Boda: Under tiden 29 juli till och med den 9 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). n Vid skjutbanan i Lemland, Haddnäs: Under tiden 19 juli till och med den 30 augusti lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 13 juni till 29 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Johan Grönroos (tfn 0457 342 1351 el. hem 018 336 80). Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med provets avläggande skall jaktkortsnummer samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg företes för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare ROBIN JUSLIN n Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: n Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 8 9 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00–22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: Tel: +358 40 369 5233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare ROBIN JUSLIN
• Avisering om direktbetalning och e-faktura Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den 30 maj från det konto som du har uppgett. Betalningsmottagare: Finlands viltcentral Meddelande: Jaktvårdsavgift Jaktvårdsavgiften är 33 euro för jaktåret 1.8 2017 till 31.7 2018. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Obs! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen. Parallellt med det tryckta jaktkortet som följer med sommarnumret av tidningen Jägaren finns det nu också ett elektroniskt jaktkort som du alltid har med dig i appen Oma riista. E-kortet är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. Du har väl jaktkortet i mobilen?