Skjutproven överförs till Oma riista Jä g ar en DAGS IGEN FÖR VILTÅKRARNA 3 l 2018
2 l Jägaren 3 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 3/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 13 juli 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_03 Pärmfoto: HANNU HUTTU Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
77 Innehåll 3 l 2018 5 Ledaren: Viltdata ett fundamentalt element vid regleringen av älgstammen 6 Skjutproven överförs till tjänsten Oma riista 8 Registerbeskrivningen för tjänsten Oma riista och användningsvillkoren uppdaterades i enlighet med EU:s dataskyddsförordning 10 Ansökningarna om miljötillstånd för skjutbanor kräver mera omsorg 14 Gråsäl 15 Vice ordförandens spalt: Älgtätheter och utbildning 18 Ett enkelt sätt att börja med hagelskytte 20 En jägares utrustning: Hagelgevär för ungdomar och damer 22 1+2 eller 1+3 patroner i halvautomatiska gevär? 24 Blir det närapå totalförbud mot blyhagel? 26 Älgarna och skogsskötseln 28 Utvecklandet av jvf:s verksamhet är årets tema: En jv-förening i stadsformat 30 Identifiering av vitsvansars ålder, del 2: Vuxna handjur 31 Plansch: Identifiering av vitsvanshjortars ålder 38 Viltkameror, observationer eller båda? 40 Ministeriet informerar: Tillsammans för naturens bästa 41 Ministeriet informerar: Förvaltningen av älgstammen kräver mera samarbete 42 Mera viltåkrar i landskapet: Placering, markberedning och sådd 46 Viltet inspirerar till skogsskötsel 48 Åland satsar på eliminering av små rovdjur 52 Vingar över Danmark: Sjöfågelförvaltning med helhetssyn 54 CWD hos hjortdjur överraskade Europa 56 Skydda skogshönsens bon 58 Nyhetsmagasinet 60 Jakt och jägare 62 Åland 64 Avisering om direktdebitering och e-faktura 54 CWD hos hjortdjur överraskade Europa 24 Blir det närapå totalförbud mot blyhagel? 18 Ett enkelt sätt att börja med hagelskytte 42 Mera viltåkrar i landskapet: Placering, markberedning och sådd Skjutproven överförs till tjänsten Oma riista 6 PE TR I TI M ON EN AR TO M ÄÄ TT Ä M IK KO AL HA IN EN Jägaren 3 l 2018 l 3
4 l Jägaren 3 l 2018 KUULUVUUDELTAAN YLIVOIMAINEN KOIRATUTKA. * Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016. Supran kuuluvuus on testatusti markkinoiden paras*. Lisäksi siinä on: • Uutta: Heti käyttövalmis Tracker Easy -paketti • Uutta: Kaksoishaukkulaskuri • Uutta: Seisontahälytys • 2Gja 3G-tekniikka • ergonominen muotoilu Uutta kaudella 2018: Tracker Hunter 4 for iPhone! Lisää pannoistamme ja palveluistamme, kuten edullisista seuraja perhelisensseistä sekä lähimmän jälleenmyyjän löydät osoitteesta: www.tracker.fi YHTEENSOPIVA
H är i Finland har vi redan länge tillämpat ett system där jakträtten tillhör markägaren. Det här är ett bra system som fungerar. På jakt är det däremot jägaren som fattar beslutet om att krama avtryckaren. Han eller hon har skaffat sig jakträtt och i vissa fall även den licens som krävs för fällning. Ofta är markägaren och jägaren en och samma person. Det här arrangemanget har stått sig väl över tid och har även gjort det möjligt att ha den kontroll på viltstammarna som behövs. I det stora hela är allting således gott och väl. Det råder inget tvivel om att viltstammarna måste regleras för att vi ska kunna hålla en acceptabel balans mellan nytta och olägenhet. Det handlar om ett samspel mellan markägarna, jägarna och samhället. Med tillräckligt exakta viltdata går det att bedriva en systematisk viltförvaltning. Informationen ska vara exakt och färsk, och här har vi under de senaste åren gjort avsevärda framsteg. För exempelvis älgens del rör vi oss nästan i realtid. Verktygen för att ha kontroll på stammen är så gott som samlade. Trots detta, eller kanske tack vare detta, är debatten intensiv. Vi befinner oss som bäst i övergången till följande treårsperiod i avskjutningsplaneringen, som bygger på de nya älghushållningsområdena. Regleringen av stammen handlar om både stammens storlek och om att ta hänsyn till de lokala fluktuationerna. Diskussionen om vad som är en lämplig storlek på älgstammen och hur vi ska komma dit är nödvändig. Åsikter finns det gott om. De regionala viltråden ställer upp målsättningar för älghushållningsområdena, som i sin tur styr jaktvårdsföreningarna. Dessa har i sin tur, i enlighet med förvaltningsplanen, i uppgift att göra upp en avskjutningsplan. Därefter ansöker jaktföreningarna och jaktlagen om licenser. Systemet rullar på varje år och kräver således en avsevärd arbetsinsats. På lång sikt finns det två saker jag oroar mig för. För att det över huvud taget ska vara möjligt att jaga systematiskt och hålla stammen under kontroll behöver vi engagerade jägare och jaktområden som är tillräckligt enhetliga. Kan vi också i fortsättningen hitta entusiastiska och ansvarsfulla jägare som tycker att älgjakten är så viktig att de, om nöden så kräver, också jagar under årets sista dagar trots att förhållandena är besvärliga? Den senaste jaktsäsongen innebar besvärliga snöförhållanden för älgjakten. Med tanke på att jakten oftast inleddes efter brunsten så kan vi betrakta resultatet för den senaste älgjakten som gott. Samtidigt ska vi hålla älgstammen på en sådan nivå att markägarna är villiga till samarbete. Det nuvarande systemet har nämligen den fördelen att det omfattar hela landet och därmed möjliggör en faktisk reglering av stammen. Vi behöver en debatt för att få systemet att fungera och kompletterande initiativ att begrunda. Det är önskvärt att forskarna också i fortsättningen ska ha tillräcklig finansiering för att kunna ta fram ny och genomtänkt information. Besluten om älgstammens storlek utgör den största delen av den här helheten, men förhoppningsvis håller vi dörren öppen också för andra metoder som kan fungera. Viltdata ett fundamentalt element vid regleringen av älgstammen JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 3 l 2018 l 5
6 l Jägaren 3 l 2018 TEEMU LAMBERG, VILLE HOKKANEN, MARKO PAASIMAA, Finlands viltcentral SKJUTPROVEN överförs till tjänsten Oma riista A rrangerandet av skjutproven, examinatorernas uppgifter vid skjutproven och bokföringen av prestationerna i skjutprovsprotokollen innebär i sin nuvarande form en avsevärd administrativ börda för jaktvårdsföreningarna. Dessutom ska jv-föreningarna skriva ut intyg på avlagt skjutprov och manuellt sköta statistikföringen av uppgifterna. Verksamhetsledaren är året om tvungen att skriva nya skjutprovsintyg åt personer som har tappat sitt intyg. Att leta rätt på informationen bland hundratals skjutprovsprotokoll på papper innebär ett stort besvär. Den elektroniska registreringen av skjutproven gör det lättare för jaktvårdsföreningarna att sköta den här lagstadgade uppgiften. Jv-föreningar inledde pilotprojekt Syftet med pilotprojektet för skjutproven är att testa och utveckla den elektroniska registreringen som en helhet. Under projekttiden testar vi inskrivningsfunktioner och annat med anknytning till skjutprovet och gör det med ett helhetsgrepp. Vi testar smarttelefonernas och pekplattornas användbarhet under varierande skjutbaneförhållanden och antal skyttar. Vi samlar också in skjutprovsexaminatorernas erfarenheter av och kommentarer om systemets användbarhet. Under projekttiden testar vi också överföringen av elektronisk information mellan olika apparater och system för att se hur pålitligt och säkert det fungerar. Syftet är att underlätta och försnabba arbetet för skjutprovsexaminatorerna och verksamhetsledarna så att de kan sköta jv-föreningarnas statistikföring på ett enklare sätt än idag. Skjutprovet Anmälningen till skjutprovet, granskningen av jaktkortet, bokföringen av skjutningen och anteckningen om betalning sker i Oma riista antingen i mobilappen eller på nätet. Det här förutsätter självfallet att jv-föreningen skaffar den utrustning som examinatorerna behöver. En skjutprovsexaminator kan förstås också använda sin egen apparat, som kan vara en laptop, en pekplatta eller en smarttelefon. För att ett skjutprov ska löpa smidigt behövs det, enligt de preliminära erfarenheterna, två terminaler om antalet deltagare i provet är litet: en för examinatorn som tar emot anmälningarna och en för den som sköter skyttet och betalningarna. Om antalet skyttar är stort bör det finnas tre apparater och examinatorer. Anmälningarna till skjutprovet kan skötas smidigt genom att man avläser QRkoden på jaktkortet med smarttelefonen eller plattan. Alternativt kan anmälningen Två kommentarer efter de första testerna ? ”Verkligen ett enkelt och trevligt program att använda, inga problem med nånting under testet. Inga maskiner eller mobiler kärvade.” ? ”Mobilappen överträffade alla förväntningar, uppställningen var redig och lätt att använda, och alla funktioner tydliga!” Jouni Könönen tar elektroniskt emot Timo Poutiainens skjutprov. Tjänsten Oma riista har fått en funktion för bokföring av skjutprovsresultat. Godkända prestationer skrivs som lagen föreskriver in i Jägarregistret. Den här funktionen testas med ett pilotprojekt på officiella skjutprov i sexton jaktvårdsföreningar. Testet pågår runt om i landet under innevarande år och systemet införs nationellt i början av nästa år. En anteckning om godkänt skjutprov i Oma riistas mobilapp är lika giltig som ett intyg på papper.
Jägaren 3 l 2018 l 7 Bara jv-föreningarna kan ordna skjutprov Det finns 10 880 skjutprovsexaminatorer. I fjol ordnades skjutprov 3158 gånger och gjordes totalt 64 480 försök. Godkända prestationer per skjutprovstyp: björnprovet 75 %, älg/hjortprovet 68 %, rådjursprovet 85 % och bågjaktsprovet 70 %. Skjutprovsintyget gäller i tre år från provets datum. Den elektroniska skjutprovsnoteringen är lika giltig som ett utskrivet intyg. Den elektroniska bokföringen av skjutprov införs nationellt under nästa år. göras genom att examinatorn skriver in jägarnumret. Om någon har glömt jaktkortet hemma går det hädanefter också att anmäla sig med sitt officiella ID-kort, körkortet eller passet, och läsa av streckkoden med mobilappen. Tjänsten kontrollerar automatiskt att jaktvårdsavgiften är betald. Inskrivningen av skytteprestationen och godkännandet av betalningen kräver inte mer än några knapptryck. Tidsbesparingen är avsevärd i jämförelse med att göra allt detta på papper. Gynnar jägaren När skytten har skjutit godkänt och betalat överförs uppgifterna omedelbart till personens egen information i Oma riista. På nätet kan jägaren kontrollera att skjutprovet är giltigt och vid behov skriva ut ett intyg. I mobilappen visas skjutprovets giltighet tillsammans med jaktkortet. Det kommer också att bli möjligt att använda informationen i andra tjänster. Bland annat kommer jaktföreningarna och jaktlagen att kunna använda den elektroniska informationen om skjutproven vid en ansökan till Forststyrelsen om områdestillstånd. Erfarenheterna hittills Skjutprovsexaminatorernas kommentarer har hittills varit uppmuntrande. Med relativt lite instruktioner har skjutprovsexaminatorerna använt tjänsten med framgång och de har varit särskilt nöjda med att tjänsten är lätt att använda. Farhågorna för att nätkontakterna inte ska räcka till eftersom skjutbanorna ofta ligger avsides, har tills vidare visat sig vara obefogade. Det är dock skäl att påpeka att alla skjutprovsexaminatorer inte behöver behärska det elektroniska. Det räcker med att minst två examinatorer vid ett skjutprov gör det. I skyttegraven framme vid tavlorna behövs det fortsättningsvis personer som markerar träffarna och lappar tavlorna. Skjutprovsexaminatorns vy i nättjänsten. Intyget på avlagt skjutprov finns hädanefter i Oma riista. Anmälningen till skjutprovet görs med jägarnumret, QR-koden eller streckkoden.
Registerbeskrivningen för tjänsten Oma riista och användningsvillkoren uppdaterades i enlighet med EU:s dataskyddsförordning Registerbeskrivningen för tjänsten Oma riista och användningsvillkoren uppdaterades i enlighet med EU:s dataskyddsförordning EU:s dataskyddsförordning träder i kraft den 25 maj. Den innebär preciseringar i dataskyddet för registrerade personer och skyldigheter för registerhållare och personer som hanterar personuppgifter. På ingångssidan i tjänsten Oma riista finns länkar till tjänstens användningsvillkor och registerbeskrivning. Dessa är uppdaterade och finns på webbplatsen riista.fi. När en person registrerar sig i tjänsten Oma riista godkänner han eller hon tjänstens villkor och användningen av hans (hennes) personuppgifter. Det går inte att registrera sig utan att godkänna villkoren. Vid uppdateringen omvandlades registerbeskrivningen till en dataskyddsbeskrivning. Denna kompletterades i enlighet med kraven i dataskyddsförordningen, i synnerhet beträffande den registrerades rättigheter, Oma riistas syften och överlåtelsen av data. Användningsvillkoren uppdaterades bland annat beträffande användningen av Oma riistas meddelandefunktion och verksamhetsledarnas (jaktvårdsföreningarna) rättigheter. Även tjänsteleverantörens, det vill säga Finlands viltcentrals, rätt att producera rapporter på en summerad nivå preciserades. Dessutom uppdaterades ändamålen för de lagstadgade avskjutningsuppgifterna. I enlighet med tidigare användarvillkor underrättas användarna med mejl om uppdateringar och ändringar av dokument. Ungefär när det här numret av Jägaren utkommer får du ett meddelande om ändringen i mejlen. Antalet registrerade personer som använder tjänsten Oma riista har redan överskridit 120 000. Efter den här uppdateringen kommer vi därför att övergå till ett system där vi inte skickar mejl. I stället kommer meddelandena om uppdateringar av dokument att skickas till användarna med Oma riistas meddelandefunktion. Du kan läsa meddelandena på nätet eller i mobilappen. 8 l Jägaren 3 l 2018
SAKO OY | PL 149 | 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.? BURRIS FULLFIELD E1 3 9X40 ASE UTRA SL5i OPTILOCK TIKKA BLACK LINE PAKETTI Pelkistetyn tyylikäs Tikka T3x Lite .308 Win synteettisellä tukilla on helppohoitoinen sekä varma valinta metsästäjälle, joka haluaa tarkan ja laadukkaan metsästyskiväärin. Optilock-asennettu Burris Full? eld E1 3-9X40 on laadukas ja luotettava kiikaritähtäin, jonka optiikka on vertaansa vailla. Kokonaisuuden viimeistelee kevyt ja kompakti Ase Utra SL5i -äänenvaimennin. Koko paketti nyt vain 1 590 €
10 l Jägaren 3 l 2018 LOTTA JAAKKOLA Ansökningarna om kräver mera omsorg Det går att öka utsikterna för att en ansökan om miljötillstånd för en skjutbana ska godkännas genom att göra den med omsorg. Det finns goda exempel på det här. E n skjutbana är en anläggning som kräver tillstånd och därför uppfattas den kanske som en ganska enkel konstruktion, men i verkligheten har miljöförhållandena, som ju är speciella för varje bana, en avsevärd inverkan på miljöeffekterna och riskerna för miljön, och på bedömningen av behovet av riskhantering. För att vi ska kunna planera riskhanteringsåtgärderna korrekt och kostnadseffektivt måste utgångspunkten vara att vi känner verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt storleken på dessa och hur de fördelar sig. För att vi ska kunna identifiera och kvantifiera konsekvenserna och riskerna krävs det i regel att vi gör det för en specifik skjutbana; en utredning och bedömning av miljöförhållandena, utsläppen och utsläppens konsekvenser på lång sikt. Det finns inte någon ”enda rätta” teknik eller ansökningsmodell utan de tekniska kraven på hanteringen av utsläppen av skadliga ämnen ska bestämmas utgående från miljöskyddsbehoven hos skjutbanan i fråga. För de icke-militära skjutbanorna handlar det om kommunens miljöskyddsmyndighet. Eftersom det finns drygt 300 kommuner så innebär redan Den sökandes möjligheter att påverka informationen är minimal i förhållande till myndigheten och övriga som lämnar in anmärkningar eller utlåtanden (bild 1.1). Det ovannämnda sättet att sköta ärendet är inte bara oerhört riskabelt för den sökande; dessutom stadgar förvaltningslagen om en skyldighet att lämna utredning. I princip ska myndigheten sköta om att ett ärende blir tillräckligt utrett, men såvida myndigheten inte har tillgång till information som underlag för beslutsfattanmiljötillstånd för skjutbanor I stället för att betrakta skjutbanan ur en negativ synvinkel kan vi lyfta fram den som till exempel en plats där man vänjer unga hundar eller som en miljö för organismer som kräver mycket solsken. det stora antalet svårigheter för kravet att tillståndsbesluten ska vara enhetliga. Dessutom finns det avsevärda skillnader i ansökningarna om miljötillstånd, både beträffande nivån på ansökningarnas innehåll och kvaliteten på de bifogade utredningarna. Vad gäller personerna som gör ansökningarna stöter vi ofta på inställningen att det är myndigheten som ska svara för inhämtningen av de uppgifter som krävs. Det här innebär att också väldigt bristfälligt ifyllda ansökningar lämnas in. I sådana här fall är det någon annan än den sökande som svarar för informationen som bildar underlag för beslutsfattandet och för bedömningen av miljökonsekvenserna. Den sökande kan inte längre påverka informationens nivå eller exakthet, eller de målsättningar och attityder som bildar underlag för tillståndsbeslutet.
Jägaren 3 l 2018 l 11 Ansökningarna om kräver mera omsorg det (det vill säga att ansökningen är bristfällig) ska myndigheten kräva kompletterande undersökningar medan tillståndsprocessen pågår. Verksamhetsutövaren är skyldig att betala för de utgifter som uppstår utan att veta om undersökningarna är nödvändiga eller motiverade. Om förutsättningarna för att bevilja tillstånd fortfarande inte är uppfyllda efter kompletteringen har myndigheten befogenheter att omforma projektet så att det uppfyller kraven för tillstånd. Åtminstone hittills har tillståndsbestämmelserna i sådana här fall alltid blivit stramare än de skulle ha varit om ansökaren hade följt handboken om bästa tillgängliga teknik. Om kraven för ett tillstånd fortfarande inte är uppfyllda ska ansökningen avslås. Härtill kommer att myndigheten har en rådgivningsskyldighet i enlighet med god förvaltningssed och förvaltningslagen i ärenden som berör myndighetens verksamhetsområde. Det här betyder ändå inte att en myndighet kan agera som ombudsman för verksamhetsutövaren, det vill säga att myndigheten inte kan göra upp planer eller utredningar för verksamhetsutövaren eller fylla i ansökningsdokument. Den sökande ska dock vara uppmärksam på att inte heller myndigheterna alla gånger följer rättsprinciperna för god förvaltningssed. Bristfälliga ansökningar kan leda till överklaganden, dra ut på processen och därmed sannolikt även orsaka ytterligare utgifter, men det här går att undvika genom att från början göra tillståndsansökningen med omsorg. Dessutom har kvaliteten på ansökningen en avsevärd inverkan på handläggningstiden. Ju bättre ansökan desto kortare handläggningstid. Informationspåverkan Den sökande ska vara förberedd på att miljöfrågor som gäller skjutbanor också påverkas av känslor och attityder. Utanför jägarnas och sportskyttarnas krets är vapnen och skyttet någonting ganska eller rent av mycket okänt och skyttet kan vara förknippat med negativa föreställningar. Av olika orsaker är det enbart verksamhetens negativa sidor som har lyfts fram i debatten om skjutbanor. Vi ska hålla i minnet att all mänsklig verksamhet har konsekvenser för miljön. Det är därför snarare en fråga om vilka verksamheter som är acceptabla och vem som avgör vad som är acceptabelt. Skjutbanor har stängts och skyttet har begränsats på felaktiga grunder, antingen avsiktligt eller på grund av okunskap om de faktiska riskerna för miljön. En ansökan om miljötillmiljötillstånd för skjutbanor Bild 1. Miljötillståndsprocessen som informationspåverkan. Den övre bilden visar dagsläget medan den undre bilden visar det önskvärda tillståndet.z<
12 l Jägaren 3 l 2018 stånd är med andra ord inte enbart en ansökningsblankett för miljöförvaltningen utan också en påverkansprocess som handlar om information där ansökaren, eller dennes intressebevakare, ska se till att samtalet och beslutsfattandet håller sig till fakta (bilderna 1.2 och 2). Reservera därför minst ett år för uppgörandet av ansökningen om miljötillstånd, men gärna ett och ett halvt år. Beredningen av ärendet tar normalt mellan ett halvt och ett år, beroende på ärendets omfattning och kvaliteten på ansökningen. Enligt en utredning som gjordes 2010 tog det i genomsnitt ungefär halvtannat år från inlämning till beslut. Om ansökningen överklagas tar den rättsliga processen (Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen) totalt ungefär två år. Lösningen på problemen Beviljandet av miljötillstånd för skjutbanor är ingen enkel sak, inte ens för dem som har det till yrke. Det största problemet är det, att ansökaren inte har fått tillräckligt mycket opartiskt och professionellt stöd för att genomföra tillståndsprocessen. Även för den tillståndsbeviljande myndigheten kan ett miljötillstånd för en skjutbana vara någonting som bara händer en enda gång i yrkeslivet. Kunskaperna om skjutbanor och banornas miljökonsekvenser kan därför vara begränsade. Det är skäl att ta ansökningen om miljötillstånd för en skjutbana på allvar! Om ansökningen är slarvig påverkar det handläggningsprocessen, vilket med stor sannolikhet leder till ytterligare kostnader, kräver M ed den nya handboken för skjutbanor, Paras käyttökelpoinen tekniikka (Kajander & Parri 2014), det vill säga bästa tillgängliga teknik (BAT), har vi (bild 2) uppnått positiva resultat vid tillståndsprocesserna för skjutbanor. När miljötillstånd söktes för Keuruu jv-förenings skjutbana i Pirjokangas, som inte tidigare hade beviljats tillstånd, gjordes först en förstudie av banan, en bedömning av undersökningsbehovet och en preliminär bedömning av hanteringsbehovet för skadliga ämnen. Därefter inleddes förhandlingarna med miljömyndigheterna. Utifrån utredningarna undersöktes ytvattnet och bullret. Mängden skadliga ämnen på skjutbanan beräknades i enlighet med principerna för bästa tillgängliga teknik (BAT). Efter kungörelsen framfördes farhågor för att verksamheten skulle ha negativa konsekvenser och frågorna som väckte farhågor diskuterades på ett möte som ordnades på skjutbanan. Invånarna på orten bereddes tillfälle att se närmare på skjutbanan och de beräknade miljökonsekvenserna. Samarbetet och kontakterna med alla som deltog Kuva 2. i processen löpte exemplariskt. Skjutbanan i Pirjonkangas beviljades ett miljötillstånd som gäller tills vidare. Ingen överklagade tillståndsbeslutet till Vasa förvaltningsdomstol. tid och energi, och minimerar utsikterna till ett positivt beslut. Risken är dessutom stor för att konsekvenserna av bristfälliga ansökningar och negativa beslut ackumuleras med tiden och påverkar beslutspraxis för andra skjutbanor som ansöker om miljötillstånd. Om vi vill bevara åtminstone ett hyfsat nätverk av skjutbanor här i landet måste vi sköta miljötillståndsfrågorna professionellt. För detta behöver vi mera resurser för intressebevakning samt ett nära samarbete mellan aktörerna i vapenbranschen. Som en ”första hjälpen” kommer Finlands jägarförbund under våren att publicera en praktisk handbok med det viktigaste att tänka på för den som ansöker om miljötillstånd för en skjutbana. En annan och mera konkret sak som alla jägare och skyttar kan påverka är den allmänna inställningen. Vi ska lyfta fram de positiva sidorna hos vår trevliga hobby, även utanför skyttekretsarna. Jakt och skytte är två fritidsintressen bland många andra, men av någon orsak väcker de oftare negativa känslor än exempelvis golf, tennis eller simning. Med positiv öppenhet skingrar vi fördomar och obefogade rädslor, och blir accepterade i samhället. Det här påverkar klart och tydligt bland annat frågorna om miljötillstånd. Ytterligare information: Kajander, S. & Parri, A. 2014. Paras käyttökelpoinen tekniikka (BAT) –Ampumaratojen ympäristövaikutusten hallinta. Ympäristöministeriö.
Jägaren 3 l 2018 l 13 Bild 3. Gränserna för 65 dB bullerzonen på skeet-banan enligt de gamla och de nya bullermodellerna. Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd inleds: 11.6. och 27.8. Södra, Västra och Östra Finlands områden 12.6. och 28.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi 13.6. och 29.8. Österbotten och Kajanaland 14.6. och 30.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio 15.6. och 31.8. Enontekis, Enare, Utsjoki En del av tillstånden kommer till försäljning i juni. Resten av kvoten kommer till försäljning från och med slutet av augusti då man fått resultaten av vilttriangelräkningen. I juni säljs tillstånd för tiden 10.9.–10.10. Man kan köpa max 7 dygntillstånd på en gång. Ut på hönsfågeljakt! Ett annat exempel på en tillståndsprocess som har avlöpt väl finner vi i S:t Michel; hagelbanan i Kyrönpelto. I det föregående tillståndet hade skjuttiderna begränsats dramatiskt, i enlighet med 2008 års bullermodellering. En närmare granskning av tidigare undersökningar och beslut visade att modellerna som beskriver bullrets utbredning kring skjutbanan behövde uppdateras. De nya bullermodelleringarna visade att bullerzonerna var klart mindre än vad man tidigare hade antagit (bild 3), varför det inte längre förelåg något behov av att begränsa skjuttiderna. Föreningen Mikkelin Ampujat ry:s ansökan om miljötillstånd befinner sig fortfarande under handläggning på regionförvaltningsverket i Östra Finland, men nya och klart generösare skjuttider trädde i kraft redan i höstas. Under processens gång bedrevs ett intensivt samarbete med bland annat försvarsmaktens logistikanstalt och stab, NTM-centralen i Södra Savolax, regionförvaltningsverket i Östra Finland och myndigheterna i S:t Michel.
14 l Jägaren 3 l 2018
D e regionala viltråden har på sina möten i mars fastställt de nya måltätheterna för älghushållningsområdena under den följande treårsperioden. Enligt anvisningarna ska det målsatta spannet preciseras till ”0,5 älgar/1000 ha”. Före besluten om de nya målsatta tätheterna ordnade de regionala viltråden möten för intressegrupperna i sina respektive regioner. Råden bjöd in alla organisationer som på något vis berörs av förvaltningen av älgstammen. De här grupperna varierar i någon mån från region till region. Till de viktigaste med det största inflytandet hör myndigheterna som ansvarar för trafiksäkerheten, markägarorganisationerna samt representanterna för jordoch skogsbruket. I synnerhet företrädarna för skogsbruket har i vissa regioner framfört kritik för att råden ”hör dem men inte lyssnar på dem”. Ställningstagandena har varit kraftigast i regionerna med de största målsatta tätheterna. Det har också kommit kritik från regioner där tätheterna för de stora rovdjuren är stora. Skogsägarna anser att de inte ska bli lidande för att hänsyn tas till rovdjurssituationen vid skötseln av älgstammen. När den nuvarande viltförvaltningslagen trädde i kraft 2011 infördes en bestämmelse som gäller styrelsen för jaktvårdsföreningarna; föreningarnas årsmöte ska också välja en medlem till styrelsen bland de kandidater som betydelsefulla markägarorganisationer inom föreningens verksamhetsområde har ställt upp. I motiveringarna till lagen skrevs att förslaget är avsett att öka öppenheten och dialogen i styrelsens arbete. Syftet med bestämmelsen var en uppriktig önskan att ge markägarna ett större inflytande än förut när beslut fattas om jakten och i synnerhet om skötseln av älgstammen. På motsvarande vis har Forststyrelsen en representant i styrelsen för jaktvårdsföreningarna i regioner där Forststyrelsen har ett betydande skogsinnehav. I många föreningar finns det dessutom styrelsemedlemmar som är skogsägare, till och med betydande sådana. Detta väcker frågan om vi utnyttjar den här påverkansvägen tillräckligt effektivt för att föra fram skogsägarorganisationernas åsikter. Markägarorganisationerna är också företrädda i de regionala viltråden. 2011, när de regionala viltråden inledde sin verksamhet, hände det att sådana personerna valdes som hade felaktiga förväntningar på och bristfällig kännedom om rådens uppdrag. När ett viltråd med tio medlemmar försöker diskutera sig fram till lösningar som tillfredsställer alla parter så kan inte någon part diktera besluten. Alla uppfattade inte att rådens beslut bygger på demokrati och ett beslutsfattande som jämkar och tar hänsyn till allas synpunkter. Det fanns medlemmar som under den treåriga verksamhetsperioden inte deltog i ett enda möte eller på annat sätt hörde av sig. De regionala viltråden är redan inne på sin tredje verksamhetsperiod och jag är övertygad om att råden har gjort stora framsteg i sin verksamhet. Samarbetet är mera fruktsamt och medlemmarna har blivit bättre på att ta hänsyn till de olika parternas ståndpunkter. Jordoch skogsbruksministeriet fastställde 2014 förvaltningsplanen för älgstammen som Finlands viltcentral hade gjort upp. Vid förvaltningen och beskattningen av älgstammen ska vi i enlighet med planen hålla stammen på en hållbar och jaktbar nivå så att stammens struktur hålls i balans samtidigt som skadorna i trafiken, jordbruket och skogsbruket hålls på en rimlig nivå. I det här arbetet är siffrorna på stammens storlek och struktur avgörande. Det är Naturresursinstitutet (Luke) som tar fram de officiella siffrorna på stammen. I det här arbetet har institutet, tack vare resurserna som jordoch skogsbruket har tillfört, under de senaste åren fått nya verktyg för i synnerhet de vidsträckta ödemarkerna i norra och östra Finland. Förhoppningsvis kommer de här flyginventeringarna att fortsätta. N är den här tidningen går i tryck har ett stort upplagt utbildningsprojekt initierat av Finlands viltcentral redan inletts. Syftet är att utbilda styrelsemedlemmarna och verksamhetsledarna i landets samtliga 295 jaktvårdsföreningar och detta ska vara gjort innan året löper ut. Det har redan länge varit tal om utbildningsbehovet och nu har vi äntligen gått från ord till handling. Syftet med utbildningen för jv-föreningarnas styrelser är att hjälpa styrelsemedlemmarna och verksamhetsledarna. Föreningarna sköter ett antal lagstadgade offentligrättsliga uppgifter. Under utbildningen går vi punkt för punkt igenom vad lagstiftningen och god förvaltning kräver av styrelsemedlemmarna och funktionärerna. En jaktchef med lång erfarenhet åker omkring i hela landet och ordnar utbildningarna så, att vi till varje utbildning kallar styrelsemedlemmarna och verksamhetsledarna från några jaktvårdsföreningar. Lagstiftningen om fördelningsgrunderna för statsbidraget till föreningar har förnyats. Under utbildningen presenteras den nya situationen och de eventuella konsekvenserna för verksamheten. Under utbildningen behandlar vi också den hjälp som vi erbjuder de jaktvårdsföreningar som överväger en sammanslagning, och vilka möjligheter detta öppnar. Förhoppningsvis blir uppslutningen god på utbildningarna! Älgtätheter och utbildning ERKKI HUHTA vice ordförande Finlands viltcentral Vice ordförandens spalt Jägaren 3 l 2018 l 15
RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* T1 LASERKOHDISTIN Kohdista kivääri entistä nopeammin ja helpommin laserin avulla! Sopii kaikille kaliibereille (.22 .50). Mukana suomenkieliset ohjeet sekä paristot. EDGE HD RIISTAKAMERA Tallentaa kuvat muistikortille. 12MP kuvat, Full HD videot ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. S12 HD+SMS II LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. EDGE HD+3G LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin tai Sensegramiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. LAAJA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA UUTUUS! 199 00 UUTUUS! 159 00 SUOSITTU! 29 90 UUTUUS! 299 00 VAPOR METSÄSTYSPUKU Joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Väri: ruskea. Koot 2XS-4XL TREKKING LITE HOUSUT Uusi 2018-malli huippusuosituista ulkoiluhousuista. Kevyet, istuvat ja hyvin hengittävät housut jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. HBN BLAST HOUSUT Huippulaadukkaat ja tekniset ulkoiluhousut, joissa lahkeet ja takamus vedenpitävää materiaalia. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut, takatasku. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. VAPOR CAMOPUKU Sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretch-materiaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. Väri: BlindTech Invisible. Koot 2XS-4XL UUTUUS! 179 90 UUSI MALLI! 79 90 UUSI MALLI! 99 90 UUTUUS! 79 90 UUTUUS! 99 90 SUOSITTU! 199 90 ALK. 149 90 *Ei koske lavatoimituksia, kuten asekaapit ja koiratarhaelementit. Voimassa 15.6. asti. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 ASETUS MUUTTUI 1.3.2018! SUOSITULLA ARMEIJAN CAMOKUVIOLLA! MUSTASALAMA KAKSINKERTAIS EN TESTIVOITTAJAN UUTUUSMALLI! FULL HD-TASOISEN VIDEON LÄHETYS! HD+ KUVALAATU FOREST M05 CAMO ERÄPUKU Kestävästä armeijan käyttämästä M05-kankaasta valmistettu kalvoton eräpuku. Sopii hyvin alkukauden metsästyspuvuksi! Koot: 2XS-4XL. UUTUUS! 149 90 TAKKI+HOUSUT NYT PAKETTIHINTAAN! KAUPAN PÄÄLLE! ASEKAAPIN OSTAJALLE NOORVIK COMMANDER ASEREPPU Tarjous voimassa 15.6. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Etutuotteen arvo 79,90 PAKETTIHINTA! 149 90 Erikseen ostettuina 179,80€ MIEHILLE! MIEHILLE! MIEHILLE! NAISILLE! NAISILLE! NAISILLE!
RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* T1 LASERKOHDISTIN Kohdista kivääri entistä nopeammin ja helpommin laserin avulla! Sopii kaikille kaliibereille (.22 .50). Mukana suomenkieliset ohjeet sekä paristot. EDGE HD RIISTAKAMERA Tallentaa kuvat muistikortille. 12MP kuvat, Full HD videot ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. S12 HD+SMS II LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. EDGE HD+3G LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin tai Sensegramiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. LAAJA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA UUTUUS! 199 00 UUTUUS! 159 00 SUOSITTU! 29 90 UUTUUS! 299 00 VAPOR METSÄSTYSPUKU Joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Väri: ruskea. Koot 2XS-4XL TREKKING LITE HOUSUT Uusi 2018-malli huippusuosituista ulkoiluhousuista. Kevyet, istuvat ja hyvin hengittävät housut jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki jokapäiväiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. HBN BLAST HOUSUT Huippulaadukkaat ja tekniset ulkoiluhousut, joissa lahkeet ja takamus vedenpitävää materiaalia. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut, takatasku. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. VAPOR CAMOPUKU Sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretch-materiaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. Väri: BlindTech Invisible. Koot 2XS-4XL UUTUUS! 179 90 UUSI MALLI! 79 90 UUSI MALLI! 99 90 UUTUUS! 79 90 UUTUUS! 99 90 SUOSITTU! 199 90 ALK. 149 90 *Ei koske lavatoimituksia, kuten asekaapit ja koiratarhaelementit. Voimassa 15.6. asti. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-18, La 10-15 ASETUS MUUTTUI 1.3.2018! SUOSITULLA ARMEIJAN CAMOKUVIOLLA! MUSTASALAMA KAKSINKERTAIS EN TESTIVOITTAJAN UUTUUSMALLI! FULL HD-TASOISEN VIDEON LÄHETYS! HD+ KUVALAATU FOREST M05 CAMO ERÄPUKU Kestävästä armeijan käyttämästä M05-kankaasta valmistettu kalvoton eräpuku. Sopii hyvin alkukauden metsästyspuvuksi! Koot: 2XS-4XL. UUTUUS! 149 90 TAKKI+HOUSUT NYT PAKETTIHINTAAN! KAUPAN PÄÄLLE! ASEKAAPIN OSTAJALLE NOORVIK COMMANDER ASEREPPU Tarjous voimassa 15.6. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Etutuotteen arvo 79,90 PAKETTIHINTA! 149 90 Erikseen ostettuina 179,80€ MIEHILLE! MIEHILLE! MIEHILLE! NAISILLE! NAISILLE! NAISILLE!
18 l Jägaren 3 l 2018 Ett enkelt sätt att börja med hagelskytte ARTO MÄÄTTÄ På föreningsnivå uppfattas hagelskyttet som dyrt. Det har det visserligen också varit, men det finns en lätt väg in som inte heller är dyr. I vårt land finns det en hel mängd platser där det skulle gå att bedriva hagelskytte inom ramarna för bestämmelser och skjutbanetillstånd. Ändå handlar större delen av verksamheten på de här banorna om skjutprov medan den övriga verksamheten håller låg profil. Sådana här banor passar ofta väldigt bra för småskaligt utövande av sportinggrenarna och övningsskytte. På turne Tillsammans med jaktvårdsföreningarna i viltcentralsregionen Lappland och ett antal importörer i vapenbranschen har vi på olika skytteevenemang ordnat möjligheter för intresserade att prova på hagelskytte och sportinggrenarna, som ju passar jägare särskilt bra. Som exempel kan nämnas demonstrationen av sportingskytte i Jyrhämäjärvi som ordnades Sportinggrenarna är lätta att komma igång med och med den utrustning som används är det likaså väldigt enkelt att komma igång med hagelskyttet. tillsammans med Rovaniemi jv-förening. På samma plats ordnades senare ett jaktläger för damer. De nordligaste evenemangen ordnade vi i Utsjoki och Nuorgam. Syftet med turnen var att göra sportingskyttet kändare och öka antalet utövare i trakter där utövarna är utspridda och väldigt få på varje ort. Till en början var vi förvånade över att folks föreställningar om vilka konstruktioner som krävs för hagelskytte inte alls stämmer överens med dagsläget. Det finns batteridrivna lerduvekastare som inte är dyra och på det viset kommer man igång. Till en början behöver man inte många. Därutöver behövs det bara en plats där man kan skjuta. Grundtanken med grenen är att lerduvorna efterliknar jaktsituationer. Därför ändrar man hela tiden på banan och behöver inga fasta konstruktioner. Att döma av kommenterarna och synpunkterna som vi får på evenemangen verkar den främsta bromsande faktorn för att börja med hagelskytte vara bristen på kunskap och föreställningen att det krävs markarbeten, elarbeten Sporting:
Jägaren 3 l 2018 l 19 och byggnader. I dagsläget är det de olika sportinggrenarna som är populärast på hagelfronten. Den vägen kan man, om man så vill, pressa initialkostnaderna till en väldigt låg nivå. I gång med väldigt små utgifter Den enklaste versionen av sporting kräver bara två kastare. När skytten byter plats kommer också lerduvorna att (relativt sett) ändra bana, vilket ger variation i skyttet. När en omgång är avklarad ändrar man inställningen på kastarna och så har man igen en ”ny” bana. På det här sättet kommer man i gång med väldigt små utgifter. Det kan vara du ensam som satsar eller ett litet gäng som gör det tillsammans om inte föreningen tänder på idén att skaffa lerduvekastare. Bästa övningsformen Sportinggrenarnas absoluta styrka som träningsform för jägare är att de stämmer med jakten. Det går att ställa lerduvornas utgångshastighet så att den känns realistisk för olika slags vilt och skytten kan höja sin skicklighet, det vill säga träffsäkerheten, efter hand med allt svårare skott. Det här ger skytten en bra känsla för skyttet ända från starten. Till en början räcker det I sin enklaste form använder man vid sportingskytte en lerduvekastare som kastar en duva i taget och drivs med batteri. En kastare av den här typen är inte dyr och underhållet är okomplicerat. med en enda kastare och lerduvor som flyger långsamt i lättskjutna banor. Öka efter hand svårighetsgraden genom att ändra på kastvinkeln och skjutavståndet. Med denna enda kastare går det alltså att öva skytte på en hel rad olika mål. Det här har en oerhört stor betydelse för jägarens förmåga på jakt. Priset De billigaste lerduvekastarna som kastar en lerduva i taget är rent av att rekommendera för nybörjare eftersom det är väldigt enkelt att sköta dem. En sådan kastare av god kvalitet ligger prismässigt mellan cirka 700 och 1300 euro. Somliga kastare är försedda med hjul och handtag så det går lätt att flytta på dem. En större kastare är ändå ingenting att fundera på förrän skyttet har vuxit rejält i volym. Lerduvekastare brukar levereras med en trådutlösare, men en trådlös utlösare är förnuftigare om skytten vill ha variation i kastandet och om kastaren exempelvis är ställd en god bit framför skytten så att lerduvorna kommer emot honom. Priserna på sändare och mottagare har sjunkit, så i de flesta fall är det förnuftigast att skaffa ett trådlöst system. För nybörjare och övningsskytte går det ändå bra med trådutlösare. jahtivahti.fi TM JOKAPÄIVÄISEEN HERKUTTELUUN Jahti&Vahti Kana ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas vehnätön täysravinto, joka sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa. Se sopii myös herkkävatsaisille koirille. kg Norm. 12,90 10,90 4 kg KANA ja RIISI -15% TARJOUS Tarjous voimassa 3.4.–31.5.2018 Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. kg Norm. 32,50 27,60 15 kg
20 l Jägaren 3 l 2018 Ett bra hagelgevär för damer som basmodell och första gevär är ett lätt 20-kalibrigt hagelgevär med måttlig vikt, men ändå god balans. Ungdomar växer fort. För en nybörjare som precis har börjat jaga är det bra att geväret är lätt. Även för ungdomar är kaliber 20 ett utmärkt val. ARTO MÄÄTTÄ Hagelgevär för ungdomar och damer Måtten på hagelgevär är i regel tänkta att passa en medelstor man. Om ett hagelgevär ska passa en junior eller en kvinna krävs det ändringar på kolven, som ofta är avsevärda. D et vanligaste fallet där det krävs justeringar för att geväret ska passa skytten handlar om att korta av kolven för en ungdom. Det här är en självklar ändring för de flesta eftersom kolven på hagelgevär för vuxna är för lång för ungdomar och därmed olämplig. På damsidan inser man i regel också det här, men det finns flera andra faktorer som är lätta att förbise. Grundläggande skillnader Det är först på senare tid som flera vapentillverkare har inkluderat hagelgevär för damer i sitt tillverkningsprogram. De här hagelgevären har en aningen kortare kolvlängd, det vill säga måttet från avtryckaren till bakkappan. En klart mera iögonenfallande egenskap hittar vi på kolvkammen, som är klart högre än på hagelgevär för herrar. Det här beror på skillnaderna i ansiktsproportionerna mellan damer och herrar. Förenklat kan vi säga att en kvinna som skjuter med en herrmodell har ögat under spångens nivå medan en man som skjuter med en dammodell ser spången uppifrån en väldigt hög vinkel. Kolven på en dammodell har i regel också en mindre skränkning än kolven på en herrmodell, medan skillnaden mellan tå och häl är större. Alla de här skillnaderna i mått bygger på de genomsnittliga skillnaderna mellan män och kvinnor. Hos ungdomar ligger måtten ofta mera åt damhållet, men när en pojke växer kommer han plötsligt till en punkt där han får byta till en herrkolv. För flickor är en damkolv med kortare kolvlängd ofta en bra utgångspunkt. Ett av de svårare måtten att dimensionera är storleken på pistolgreppet, som på ett hagelgevär för herrar är dimensionerat efter handen och fingerlängden på en medelstor man. För kvinnor och ungdomar är pistolgreppet nästan alltid för stort och det blir svårt att vara konsekvent med greppet. En jägares utrustning
Jägaren 3 l 2018 l 21 Ett pistolgrepp på ett hagelgevär som inte passar skytten visar sig ofta som en ökning av anläggningsfelen. Övriga skillnader Det är inte bara skillnaderna i måtten som vi ska vi ta hänsyn till, utan också det att en kvinna har i genomsnitt 30 procent mindre styrka än en man i överkroppen, även om muskelmassan skulle vara den samma. Även hos ungdomar stöter vi på samma problem. Därför får hagelgeväret gärna vara en aning lättare. I praktiken är skillnaden ändå väldigt liten och det räcker med pipor som är snäppet kortare som kompensation. En hagelbock av herrmodell för banskytte och allround har vanligen 30” långa pipor; då passar en piplängd på 28” bättre för kvinnor och ungdomar. Vi ska också räkna med kraften som behövs för att använda vapnet. Ofta vore det bättre att välja ett halvautomatiskt hagelgevär eftersom ett sådant är enkelt att justera, väger lite och har en mildare rekyl, men det kräver kraft i nyporna, vilket ofta höjer anskaffningströskeln. Även på hagelbockar finns det skillnader i hur mycket kraft i nyporna som behövs, för att inte tala om kraften som behövs för att bryta geväret. Somliga hagelbockar kräver till och med överdrivet mycket kraft, börjande med topplevern. Det är inte heller ovanligt att ett hagelgevär är styvt att bryta och stänga. Det här gör vapnet onödigt besvärligt att använda. Vid köpet är det därför klokt att kontrollera hur vapnet känns att hantera och om det fungerar utan onödiga ansträngningar. Börja med det grundläggande Jag har sysslat en hel del med nybörjarundervisning i hagelskytte för kvinnor och ungdomar, och har noterat ett visst mönster som återkommer. Damerna och ungdomarna har ofta fått överta ett hagelgevär som ”arvegods” av sin man eller pappa eller någon nära släkting. Handlar det om ett nytt gevär så är det någon annan än nybörjaren själv som har skaffat det. Att ändra på måtten på ett gammalt hagelgevär och börja jaga med det fungerar någorlunda väl för unga män. I sådana fall blir gevärets livslängd som ombyggt (kolven kortad och kolvkammen höjd) i regel kort innan den unga mannen har vuxit så pass mycket att kolvmåtten måste återställas till mer eller mindre de ursprungliga. På damsidan är läget väldigt ofta det, att det finns så mycket som borde ändras på kolven att det är bättre att låta göra en ny måttbeställd kolv hos en kunnig vapensmed eller att köpa ett vapen med mått som passar. Nuförtiden finns det flera kända tillverkare som gör hagelgevär för damer, bland annat Benelli, Beretta, Blaser, Browning och Zoli. Benelli 828U är den första hagelbocken med ställbar kolv på samma sätt som på halvautomater. Dessutom går modellen att få med mått som passar kvinnor och ungdomar. Det här betyder att samma gevär kan följa en person genom hela jägarbanan; det enda som behövs är ett kolvbyte. I jämförelse med traditionella hagelbockar är det här geväret dessutom väldigt lätt att använda.
22 l Jägaren 3 l 2018 1+2 eller 1+3 TERO KUITUNEN 1+2 eller 1+3 patroner i halvautomatiska gevär? År efter år förbryllas jägarna av patronbegränsningarna för självladdande, det vill säga halvautomatiska, gevär. N är den nuvarande jaktlagen kom till bestämdes patronbegränsningen för jakt till 1+3 (Jaktlagen 33 §), det vill säga till en patron i pipan och plats för högst tre patroner i magasinet. Litet senare fick Finland rätta sig efter EU:s fågeloch naturdirektiv. Där fastslogs patronbegränsningen till 1+2 för självladdande gevär vid jakt på ett antal uppräknade arter. För övriga arter som inte nämndes i direktiven gällde fortsättningsvis 1+3 patroner. Alla fåglar och däggdjuren i naturdirektivet = 1+2 patroner Till fågeldirektivets tillämpningsområde hör ALLA fåglar. Det vill säga att regeln 1+2 gäller vid all fågeljakt. Det här gäller således också för icke fredade fåglar som exempelvis kråkan. Naturdirektivet omfattar de däggdjur som vid den aktuella tidpunkten ansågs behöva särskild hänsyn på EU-nivå: järv, varg, björn, lodjur, gråsäl, knubbsäl, östersjövikare, utter, iller, mård, europeisk bäver och skogshare. Värt att notera är att alla däggdjursarter som kräver strängare begränsningar hör till vårt lands ursprungliga natur. Minnesregeln kunde därför vara: ”Alla fåglar, stora rovdjur och sälar. De ursprungliga arterna skogshare och europeisk bäver. Mård, iller och utter.” Övriga däggdjur = 1+3 patroner Om en däggdjursart inte är nämnd i det föregående så är 1+2 patroner Alla fåglar, stora rovdjur och sälar. De ursprungliga arterna skogshare och europeisk bäver. Mård, iller och utter. 1+3 patroner Hjortdjur och vildsvin. Alla främmande och invandrade arter. Samt några andra däggdjur som räv och ekorre. 1+2 eller 1+3 det tillåtet med plats för en patron till i magasinet. På storviltskanten gäller detta således alla hjortdjur och vildsvin, och alla främmande och invandrade arter, bland annat mufflonfår, fälthare, vildkanin, kanadensisk bäver, mårdhund, bisamråtta och mink. Samt några till, som räv och ekorre. Alltför rörigt att minnas? Till all lycka för oss som ändå inte kommer ihåg minnesregeln så finns det en ännu enklare lösning. Om du begränsar magasinet till två patroner så behöver du inte längre fundera på saken utan kan i stället koncentrera dig på jakten, oavsett art!.
H U I P P U M E R K K I M M E Blaser R8X KarhuLeka -säädettävä poskipakka -kaliiperi 9,3x62 -A-Tec Hertz119 -vaimennin -iso RS Custom -lukonnuppi -3HGR -asehihna Kampanjahintaan 2.990 € Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Blaser R8X MagnumLeka ei säädettävää poskipakkaa -kaliiperi 10,3x68 Magnum -Blaser Dual Brake -suujarru -iso RS Custom -lukonnuppi Kampanjahintaan 3.390 € Blaser R8 Success -luokan 4 puinen peukaloreikätukki -avotähtäimet -standard-kaliiperit Kampanjahintaan 3.990 € Blaser R8 -kampanjamallisto löydä omasi! Blaser R8 -kampanjamallistosta löytyvät mm., jo tuttu, Blaser R8X KarhuLeka, uutuus Blaser R8X MagnumLeka sekä puutukkinen Blaser R8 Success. Tervetuloa koeampumaan Blaser R8 -kampanjamalliston aseita Premium Tour 2018 -kiertueelle! Lisätietoja www.nordis.fi sekä Facebook / Blaser Suomi. Premium Tour 2018 Nordis Oy Blaser R8X Metsästäjä nro 3 210x297.indd 1 20.4.2018 10:20:48
24 l Jägaren 3 l 2018 JARI PIGG Blir det närapå totalförbud mot blyhagel? U töver jakten skulle förbudet också gälla för skjutbanor. Som blyhagel skulle betraktas hagel som innehåller minst en procent bly eller någon blyförening. Begränsningen skulle träda i kraft i medlemsländerna efter en treårig övergångsperiod. Ramsarvåtmark eller riktig våtmark? Enligt Ramsarkonventionens definition omfattar begreppet våtmarker förutom myrar, sumpskogar, strandmiljöer, svämmarker och våta gräsmarker även vattendrag, sjöar och grunda marina områden, både tillfälliga och bestående, och anlagda och naturliga där vattnet kan vara strömmande eller stående, sött, bräckt eller salt. Definitionen inkluderar också havsområden där djupet vid lågvatten inte överstiger sex meter. Olika typer av myrar och torvmarker täcker ungefär en tredjedel av vårt lands areal och i norra Finland mer än hälften. På större delen av torvmarkerna bedrivs det skogsbruk och där kan blyhagel inte hamna i kroppen på fåglar, liksom inte heller på torvmarker som klassas som tvinmark eller impediment. Skyddszonerna skulle göra arealmässigt små myrar, kärr och mossar flera gånger större. Var och en av oss kan ju som en tankeövning föreställa sig torvmarkerna i egna jaktmarker och konsekvenserna av förbudet med en 300 meter bred skyddszon. Förbudet mot innehav i ”våtmarker” skulle innebära att en jägare inte ens får ha blyhagelpatroner i ryggsäcken när han korsar ett sankt ställe! Exceptionella förhållanden i Sverige och Finland I motsats till Centraleuropa är andelen torvmark i Finland och Sverige stor och skogsindustrins virkesförbrukning är av enorm nationalekonomisk betydelse. Stålhagelpatronerna är ett fungerande och billigt alternativ till blyhaglen. Problemet är att stålhaglen är hårda och sannolikt ställer till med bekymmer när virket ska svarvas eller sågas. Koppar, zink och tenn är aningen giftiga medan vismut är dyrt och tillgången inte den bästa. Inspire-direktivets definition vore lämpligare I stället för Ramsarkonventionens problematiska definition av våtmarker skulle vi åtminstone här i Sverige och Finland i stället kunna använda de vattenområden som definieras i Inspire-direktivets hydrografiska geodatagrupp. Då skulle begränsningarna gälla vattenområdena i inlandet och havsområdena vid kusten. Det skulle vara förbjudet att använda blyhagel när bytet eller skytten befinner sig inom det avgränsade området eller när bytet befinner sig omedelbart framför området. På det här viset skulle områdena där sjöfåglarna och vadarna äter och lever omfattas i sin helhet av begränsningarna. Samtidigt skulle blyhaglen fortsättningsvis vara tillåtna i skogsområden där det ur skogsbrukets synvinkel inte är förnuftigt att använda hårda ersättande hagel. Motiveringarna till begränsningen skulle vara begripliga och acceptabla, och vi skulle uppnå den skyddsverkan som eftersträvas. EU-ländernas områden med torvmarker. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s förslag skulle, om det blir verklighet, förbjuda användningen och innehavet av blyhagel i våtmarker enligt Ramsarkonventionens definition, liksom även användningen i skyddszonerna.
SAKO BLACK LINE -PAKETTI Mustanpuhuva Sako 85 Synthetic Black .308 Win synteettisellä tukilla on tyylikäs valinta kevyttä ja varmuutta arvostavalle metsästäjälle. Optilock-asennettu Steiner Ranger 3-12x56 on valovoimainen kiikaritähtäin, joka on suunniteltu eritoten kyttäysjahtiin sekä yleiskiikaritähtäimeksi. Kokonaisuuden viimeistelee kevyt ja kompakti Ase Utra SL5i -äänenvaimennin. Koko paketti nyt vain Kaikki tarvittava yhdessä SAKO OY | PL 149 | 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.? 2 990 € ASE UTRA SL5i OPTILOCK KIIKARINJALAT STEINER RANGER 3-12X56
26 l Jägaren 3 l 2018 JUHO MATALA och ARI NIKULA , Naturresursinstitutet Älgarna och skogsskötseln I tidningen Jägaren 2/2018 fanns på s 26-27 en artikel om förhållandet mellan älgskador, älgstammen och skogsbruket. Artikeln innehöll ett stort antal slutsatser och rekommendationer som det är skäl att rätta till. Den byggde på svenska undersökningar och alla resultat kan inte tillämpas rakt av på våra förhållanden. Kompletterande vinterutfodring med hö har lett till allvarliga barkskador på det omgivande trädbeståndet när älgarna har balanserat födan genom att gnaga på träden. N är vi omsätter resultaten i praktiken måste vi beakta skillnaderna mellan Sverige och Finland. Den svenska älgstammen är drygt tre gånger större än den finska och konsumtionen av foderresurser är i motsvarande grad större än här. Även i Sverige har, liksom i Finland, risken för älgskador lett till att man i skogsbruket väljer andra trädslag än tall vid förnyelse. I synnerhet gran har på sina håll planterats på allt för karg mark. Det här har, i kombination med den stora älgstammens överkonsumtion av lövträd, lett till en minskning av mängden tillgängligt älgfoder. Älgmängden är en avgörande orsak till skogsskador Ju fler älgar desto mer älgskador. Detta uppenbara faktum, som vi inser med vanligt sunt förnuft, har ofta blivit förbisett av forskningen. Det beror på att vi inte har haft tillräckligt exakta data om älgmängden vid undersökningarna av bland annat de faktorer som förklarar skogsskadorna. Vid analyser som görs med ett ofullständigt material är det sådana faktorer som förklarar ett fenomen bäst, som kan mätas på samma sätt med samma geografiska skala. Vid undersökningar av exempelvis älgskador i tallplanteringar är antalet planteringar i regel en bra enskild faktor som förklarar omfattningen av skadorna. Här finns dock en klar risk för ett cirkelresonemang eftersom det kan finnas omfattande skador enbart i ett område med mycket planteringar. Utan älgar skulle det inte heller finnas några älgskador i skogen. Vid undersökningar av den betydelse som antalet tallplanteringar har för mängden älgskador ska vi alltid inkludera älgstammen i det område som undersöks, om vi vill dra tillförlitliga slutsatser om huruvida resurserna räcker till. Tack vare institutets uppskattningar av älgstammen, som bygger på jägarnas älgobservationer, har vi i Finland tillgång till klart tillförlitligare och mera täckande information om älgstammen än i Sverige. Med det här materialet har vi analyserat mängden älgskador på skog på nivån älghushållningsJU HO M AT AL A
Jägaren 3 l 2018 l 27 område och med hänsyn taget till ett flertal skogliga nyckeltal samt storleken på älgstammen. Vid de här analyserna har vi funnit att den avgörande förklarande faktorn bakom skogsskadorna är antingen älgtätheten i området (Diagram 1) eller mängden älgar i förhållande till antalet tallplanteringar. Förenklat uttryckt: på nivån älghushållningsområde kan vi inverka på skogsskadorna antingen genom att minska på mängden älgar eller genom att öka på antalet tallplanteringar i vinterområdena. I Sverige har man börjat använda båda metoderna eftersom det inte går att motivera skogsodlare att öka arealen tallplanteringar enbart för att föda älgarna. Skogsägarna ska ha realistiska möjligheter att bedriva lönsam virkesproduktion. I Finland finns ingen foderbrist för älgen som det lönar sig att minska genom skogsskötsel I Sverige är hjortdjursstammarna större än i Finland, vilket har lett till en brist på foder. Detta har för älgens del lett till en svag produktivitet och en tillspetsad sjukdomssituation. Därför har de svenska forskarna även undersökt metoder där man genom skogsskötseln kunde lindra foderbristen. Här i Finland är foderläget dock i det stora hela gott; älgarna är i god kondition och producerar många kalvar. Dock kan vi också hos oss skönja tecken på en försvagad tillgång på föda i områden med tätare stam, som vid kusterna och i karga trakter i Lappland. I det stora hela råder det ändå En allvarligt skadad tallplantering inom älgarnas vinterområde i norra Kuusamo. Även här har man med avskräckningsmedel lyckats förhindra skador på enskilda plantor. Vid Riksskogstaxeringen uppmätta kvalitetssänkande färska skador på planteringar (ha) i förhållande till älgtätheten i området (älgar per 1000 ha). Området motsvarar storleken på ett genomsnittligt älghushållningsområde. ingen brist på foder för älgen i vårt land. Beträffande skogsskötselmetoderna ska vi koncentrera oss på att minimera skaderiskerna på planteringsnivå, vilket kräver andra åtgärder än en ökning av tillgången på foder. En ökning och breddning av fodertillgången i planteringar i vinterområdena ökar skaderiskerna för det odlade trädbeståndet. Vid svenska undersökningar har man ökat fodermängden i planteringar bland annat genom att lämna höga stubbar vid röjningen, vilket skapar lövfoder. Avsikten har varit att på det här viset spara de odlade plantorna. I motsats till vad artikeln i Jägaren 2/2018 låter förstå, så är slutsatsen av försöken att god tillgång på föda ökar älgarnas närvaro i planteringen med ökad risk för skador på bark och stam som följd. Eftersom det hos oss inte råder någon motsvarande foderbrist som i Sverige så finns det inte heller någon orsak att rekommendera den här metoden för skogsskötsel eftersom den ökar risken för skogsskador i en plantering. Dessutom innehöll artikeln en felaktig slutsats om popularitetsordningen för växterna som älgen äter och hur den utnyttjar fodret. När snön ligger djup äter älgen huvudsakligen tall, även om det skulle finnas lövträd, eftersom tall är bättre grönfoder. Visserligen varierar älgen kosten genom att också äta lövträd, men i en tallplantering finns det ungefär fem gånger mera näring än i motsvarande mängd lövträd. Därför består älgens föda till största delen av tall, vilket innebär att det finns mest älgskador i tallplanteringar. Av samma orsak söker sig älgarna vintertid uttryckligen till områden där det finns talldominerade planteringar. Där håller de helst till i sådana planteringar där det utöver tall också finns andra foderväxter. Ett stort antal undersökningar har visat att om det i en tallplantering finns ett överflöd av lövträd som älgen gillar så ökar också risken för skador på planteringen. I tallplanteringar i områden med risk för skador ska man därför sträva till en stor stamtäthet och god tillväxt hos de odlade plantorna genom att röja lövträden i god tid innan de börjar skugga tallarna. Men inte ens i tallplanteringar är det nödvändigt att röja alla lövträd. Ytterligare information om hjortdjur och skogsskador finns på adressen: www.luke.fi/tietoa-luonnonvaroista/ metsa/metsatuhot/hirvielaintuhot/ JU HO M AT AL A A n ta l fo rt lö p an d e sk ad o r / äl g h u sh ål ln in g so m rå d e, h a Antal älgar /1000 ha
28 l Jägaren 3 l 2018 PETRI VARTIAINEN , Finlands viltcentral En jvf i stadsformat Utvecklandet av jv-föreningarnas verksamhet årets tema I Kesälahti hölls den 19 mars de första samgångsförhandlingarna inom Projektet för stöd av frivilliga sammanslagningar. Det var fråga om en första sondering där gamla bekanta grannar satte sig vid samma bord och synade varandra med nya ögon ska vi två slå oss ihop? Jaktvårdsföreningarnas verksamhet har också i övrigt utvecklats med tiden och motsvarar dagens behov. Det främsta utvecklingsbehovet hos jvfverksamheten handlar mycket riktigt om att bevara de verksamhetsformer som anses vara viktiga. För att lyckas med det här krävs det att jv-föreningarna utvärderar sig själva. Granskningen av verksamhetsområdena ingår i utvecklingsarbetet. Första paret ut Kesälahti jv-förenings årsmöte godkände ett tillägg till verksamhetsplanen om en utredning av frivillig sammanslagning. Den självklara förhandlingspartnern blev Kitee jvf som verkar i samma stad. På Kitee jvförenings årsmöte blev det ingen diskussion om samgång, men styrelsen ställde sig positiv till frågan. Veikko Ihanus, som är verksamhetsledare på Kesälahti, och kollegan Hannu Tahvanainen på Kitee ställde sig positiva till förslaget att ordna de första förhandlingarna i Projektet för stöd av frivilliga sammanslagningar. Ordförandena i föreningarna, Marjo Niskanen och Esa Suomalainen, lotsade respektive styrelse till ett samtal i Kesälahti i mars. Diskussionen tog ett par timmar och fördes i god anda. Två fungerande föreningar Vid förhandlingarna granskades nuläget för föreningarna utifrån fjolårets Oma riistarapporter; det visade sig handla om två aktiva jv-föreningar som fungerar på i stort B akgrunden till att de två sydligaste jaktvårdsföreningarna i mellersta Karelen uppvaktade varandra var melodin som hade klingat på årets årsmöten när viltcentralen i sitt anförande talade om en utveckling av verksamheten. Arbetet som uträttas i jaktvårdsföreningarna görs till stor del på talko och utgör fundamentet för viltförvaltningen i vårt land. För den stora allmänheten utgör storviltsassistansen SRVA flaggskeppet i verksamheten. Där sköter utbildade frivilliga djurskyddsuppdrag på polisens order och rapporterar effektivt och omsorgsfull på nätet. Verksamhetsledarna Hannu Tahvanainen och Veikko Ihanus lyssnar uppmärksamt på styrelsemedlemmarnas åsikter.
Jägaren 3 l 2018 l 29 sett samma sätt. I förhållande till antalet deltagare arrangeras tillräckligt många kurser för jägarexamen och examenstillfällen. Kitee ordnar inga skjutprov eftersom föreningen saknar skjutbana medan Kesälahti ordnar femton skjutprov. En stor del av älgoch björnjägarna i Kitee har sannolikt avlagt provet på grannföreningens bana. Kurser för ungdomar och jägare nämns i bägge verksamhetsrapporterna. Beträffande samarbetet med skolor ligger föreningarna på en berömlig nivå. Lodjur jagas med en gemensam samlicens och björn med en samlicens för ett större område. Även älgjakten är organiserad med samlicenser. Kesälahti har en samlicens som omfattar hela föreningen. Utmaningar och följande steg Med anledning av tidigare samgångserfarenheter har skjutbanefrågorna blivit ett komplicerat ärende. Kan alla banor i området bevaras? Är miljötillstånden i ordning? Kommer det skyttar också utifrån? För södra delen av mellersta Karelen ser framtiden ljus ut för skjutbanornas del. Kesälahtibanan har nyligen renoverats och tillstånden är i ordning. Kitee håller som bäst på och bygger en ny skjutbana, som kommer att innebära en markant förbättring av jägarnas träningsmöjligheter. Vid förhandlingarna framgick det att finansieringen av verksamheten efter en samgång kan bli en knepig fråga. I detta nu pågår en förnyelse av fördelningsmodellen för statsstödet till jaktvårdsföreningar. På mötet i Kesälahti efterlystes modellberäkningar för förnyelsens ekonomiska konsekvenser för enskilda och samgående jv-föreningar. Mötesdeltagarna fick I Projektet för stöd av frivilliga sammanslagningar undersöktes jv-föreningarnas intresse för en sammanslagning får föreningarna stöd i samgångsförhandlingarna och -processen utbildas styrelsen för samtliga jv-föreningar ett löfte om att det ekonomiska klarnar medan samgångsförhandlingarna pågår. Exempelberäkningar kommer att göras när förordningen som fastställer fördelningskriterierna och värdena har skickats ut på remiss. Fördelningen av talkoarbetena utgjorde ett tredje orosmoment. Ställer jägarna lika ivrigt som förut upp på talko för ett större område? Oron för talkoarbetets framtid är inte tagen ur luften. Frivilligarbetet hotas av att jägarna blir färre och äldre, men kanske främst av att medlemmarna bor långt borta från sina jaktmarker. I dagsläget ställer folk upp på talko på lokal nivå för sådant som upplevs som viktigt för en själv. Men en samgång behöver inte innebära någon förändring av talkojobbets form eller plats. Även i fortsättningen kommer frivilligarbetet att äga rum på samma bekanta skjutbanor och i samma skolor. Mellersta Karelens jaktvårdsförening? Att döma av de första förhandlingarna finns det inga oöverstigliga hinder för en sammanslagning av Kitee och Kesälahti. Angående sammanslagningen upplever de berörda jägarna säkerligen också osäkerhet och problem som kräver praktiska lösningar. Med lika stor säkerhet finns det bland medlemmarna också framsynthet inför framtiden. Styrelsen i respektive jv-förening besluter på sitt följande möte om en eventuell fortsättning på förhandlingarna. I sinom tid avgör medlemmarna sammanslagningens vara eller icke vara på ett möte. Återstår att se om tiden är mogen för Kitee och Kesälahti jv-förening att slå in på en gemensam stig redan i februari nästa år. Kitee jvf och Kesälahti jvf höll i mars ett möte där man sonderade terrängen för en gemensam framtid. Kesälahti jaktvårdsförenings skjutbana har nyligen blivit upprustad och tillstånden är i ordning.
36 l Jägaren 3 l 2018 En fullvuxen hjort vars horn har en inre bredd som är bredare än öronens bredd plus båda ögonens bredd. En fullvuxen hjort med länden i höjd med bogen, midjan ungefär lika hög som bringan och ett lågt halsfäste. En fullvuxen hjort där hornhalvans övre raka del är längre än huvudets framdel. En fullvuxen hjort vars hornstång är bredare än ögat. genom att jämföra med andra mått hos hjortarna. Om hjorten tittar rakt mot beskådaren kan man se hornens inre bredd i förhållande till öronens bredd. Öronens bredd hos en fullvuxen hjort är oftast omkring 43 centimeter. Om avstånden mellan öronspetsarna och hornhalvornas insidor är så stora att hjortens båda ögon skulle få plats där, är hornens inre bredd i regel ? 50 centimeter. Om man ser hjortens huvud i profil kan man få en uppfattning om hornhalvans längd, även om det här måttet är aningen svårare att uppskatta än hornens inre bredd. Bland unga vuxna och fullvuxna vitsvanshjortar är hornen formade så att den nedre delen som är fäst i huvudet pekar bakåt. Sedan svänger hornen så att den övre delen pekar framåt i nosens riktning. Då man beskådar hornen rakt från sidan framträder den övre delen vanligtvis som rak, även om den sedd uppifrån eller nerifrån inte är det, på grund av sin bågformighet. Av hela hornhalvans längd utgör den nedre delen oftast omkring 45 procent och den övre delen omkring 55 procent. Men då man beskådar hornen rakt från sidan, gör bågen i den övre delen att den ser aningen kortare ut än vad den är i verkligheten. Det man uppfattar av den övre raka delen, då man beskådar den rakt från sidan, motsvarar drygt 50 procent av hela hornhalvans längd. Den här övre raka delens längd kan användas för att uppskatta hornhalvans längd, om man jämför med längden på hjorthuvudets framdel. En fullvuxen hjort med huvudets nederkant tydligt lägre än rygglinjen. Avståndet från nosspetsen till rosenkransen är oftast drygt 26 centimeter på en fullvuxen hjort. Om hornhalvans från sidan sett raka och framåtpekande del är längre än avståndet från hjortens nosspets till rosenkransen, är hornhalvans längd ofta ? 54 centimeter, för den från sidan sett raka delen är då vanligtvis ? 27 centimeter. Ett tydligt tecken på hornhalvor som är ? 54 centimeter långa, är att hornspetsarna sträcker sig längre fram än nosspetsen, när huvudets nederkant är i vågrätt läge. Om man ser hjortens huvud från sidan eller snett framifrån, kan man jämföra rosenstångens grovlek med ögats storlek. Om rosenstångens diameter är större än ögats diameter, är rosenstångens omkrets i regel ? 12 centimeter. Ögats diameter hos en vuxen hjort är vanligen lite under 4 centimeter. Fungerar vid all jakt Indikatorerna för ålder som här beskrivs går att tillämpa vid alla jaktformer och jaktsituationer där ansvarsfulla jaktskott kan avlossas. I samband med att man försäkrar sig om tryggt kulfång bakom djuret och möjligheterna till en god träff, är det möjligt att snabbt kontrollera om djuret är lämpligt för att fällas. Vaktjakt i kombination med bra optik ger naturligtvis en fördel i form av längre tid att beskåda potentiella bytesdjur, men metoden går lika bra att tillämpa vid till exempel jakt med drivande tax. Oberoende av jaktform fälls inte hjortar som brutit av en hornhalva eller hjortar som fällt hornen. Det skulle omöjliggöra selektiv beskattning.
Jägaren 3 l 2018 l 37 Haulikkotarjouksia mm: Riista lehden haulikkotestin voittaja! Webley & Scott 900 Game 26” tai 28” 12/76 vaihtosup. ...........................................990,00 Webley & Scott 900 Sporting/Game 12/76 30”v-sup. ............................................1090,00 Stefano Fausti Albion 12/76 28” vaihtosup. ...............................................................1290,00 Stefano Fausti Inertia Progress 12/76 vaihtosup. puoliautom. ...........................1390,00 Armed TS870TM 12/76 pumppu 28” tai 22”piipulla, synteettinen tukki, vaihtosup. NYT vain ..................... 295,00 Armed 12/89 Supermag 28” synt tukki 4x vaihtosup. NYT vain 370,00 YLLÄMAINITTUJEN HAULIKOIDEN OSTAJILLE HAULIKON PATRUUNAVYÖ JA PUHDISTUSSARJA KAUPAN PÄÄLLE Vixen, japanilaiset huippukiikarit! SUPERTARJOUS 2,5-10x50 30mm valopiste ovh 990,00 ... NYT 630,00 10-30 vuotta takuuta mallista riippuen! 2-8x32 Duplex 1” .................... 370,00 3-12x40 Duplex 1” ................................430,00 4-16x44 Duplex 1” ................. 470,00 1-6x24 30mm,valop. .............................800,00 1,5-6x42 30 valop. ................. 780,00 2,5-15x50 German 4 30mm ...............750,00 2,5-10x56 30mm, valop ....... 750,00 5-20x50 30mm,valop .........................1150,00 6-24x58 30mm valopiste ..1150,00 5-30x56 ED 34mm runkoputki .......1490,00 8x56 WP New Foresta katselukiikari ...............................................................................450,00 8x42 WP New Foresta katselukiikari ...................... ovh 390,TARJOUS 290,00 Kiikaritarjouksia mm: BSA PAN 3,5-10x50 ............................................................................. ovh 204,00 nyt 175,00 BSA DH3-10-44 IR valoristikko ........................................................ ovh 206,00 nyt 185,00 BSA DH 3,5-10x50IR valorist. ........................................................... ovh 238,00 nyt 200,00 BSA STS 4-16x44 IR valolla Tactical Range ovh ..................................210,00 nyt 170,00 SLIP 2000 aseenhoitokemikaalit: Slip 2000 Gun Lube synteettinen aseöljy 30 ml ...............................................................8,00 Slip 2000 EWL AR15/AK47 aseöljy 30 ml ..........................................................................18,00 Slip 2000 725 rasvanpoisto/puhdistusaine 118 ml ......................................................18,00 Slip 2000 Carbon Killer/karstanpoistoaine 118 ml .......................................................18,00 Slip 2000 Copper Cutter/kuparinpoistoaine 118 ml ....................................................18,00 Slip 60357 haulikon puhdistusaineet, 3 pullon setti ...................................................29,00 Slip 2000 AR15/M16 puhdistusaine setti, 3 pulloa ...................................................... 29,00 Slip 2000 veitsiöljy 30 ml, jahdin jälkeen veitset kuntoon! ..........................................8,00 Tarvikkeita Ruger 10/22 (GSG) valmistama 110 ptr 22 lr rumpu ................................................119,00 BSA TM 10X42 katselukiikari ............................................................. ovh 156,NYT 120,00 Topshot competition digitaalinen ruutivaaka ..................................ovh 90,NYT 70,00 Topshot piippukamera 4,5mm 1 m .................................................ovh 155,NYT 120,00 Shooting tester/Kollimaattori ..............................................................ovh 80,00 NYT 60,00 Norconia 18-36x50 ratakaukoputki .................................................................................165,00 Frankfort Tumbler hylsynkiilloitusrumpu sarja ............................................................180,00 Sabre Personal Alarm PA-01 henkilöhälytin 110 db ....................................................18,00 Sabre S-did lupavapaa turvasumutin ...............................................................................20,00 Pro Chrono Digital CEI-3800 luodinnopeusmittari ....................................................195,00 Henry kivääreitä mm: Henry WI45-70 Steel All weather H010AW ...........................1290,00 Henry 45-70 Brass Octago 22” with large loop H010B .....1220,00 Henry 45-70 Lever Action vipulukkokivääri .................................................................850,00 Henry 30-30 H009 peuravipulukko!................................................................................ 930,00 TOZ 78-16 pienoiskiv.paketti 22LR paksupiippuinen, sis 4x32 kiik+ jalat, 2xlipas, vaimennin ............................450,00 Magtech M7022 22lr puoliautom + 4x32 kiikari jalk + vaim. ................................295,00 Henry vipulukko 22 Magnum, vipulukko, paketissa jalat + 4x32 kiikari.........695,00 Henry Varmint Express kal .17 HMR vipulukko .......................650,00 Ilmakivääreitä mm; TEHOPAKETTI! Umarex Dominator 1250 ilmakivääripaketti sis kiikari, etujalat ym. Kal 4,5mm, tai 5,5 mm(40J) tai 6,35 mm(.25/ 50J) ............................................ovh 850,00 ja mukaan Walther 300 bar pumppu .......................ovh 450,NYT yhteensä 1190,00 Magtech AR1000 4,5mm 305 m/s .............................................................195,NYT 155,00 Magtech AR750 4,5mm taittopiip. perusilmakko 13J .......................165,NYT 100,00 Magtech AR750 5,5mm 230 m/s ................................................................235,NYT 195,00 Magtech YAR400 4,5mm 120m/s 3,7J nuorisomalli ...........................175,NYT 150,00 Theoben 177 Evolution 4,5mm laadukas ! .............................................630,NYT 580,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 4,5 mm tehopaketti! .................................. 399,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 5,5mm tehopaketti! ................................... 399,00 Ilmapistooleita/revolvereita FAS 6004ST 4,5mm tarkkuusilmapist. .................................... 590,00 Colt SAA 45 revolveri sinistetty tai niklattu 4,5mm .........................................................................195,00 Colt 1911 A1 4,5mm pistooli ..................................................... 230,00 Walther P38, kal 4,5mm ................................................................185,00 P .08 Legends, Parabellumin kopio ....................................................................................98,00 P.08 Legends Parabellum, metallia, toimiva nivellukko, blowback .....................165,00 C96 Legends, 4,5mm Ukko-Mauserin kopio ................................................................110,00 C96 Legends Ukko-mauser, metallia ...............................................................................195,00 Makarov PM pist. 4,5mm .....................................................................................................100,00 Smith & Wesson M586 4” revolveri ...................................................................................275,00 Winchester Lever Action 4,5mm 88g ..............................................................................390,00 Glock 19 4,5mm musta Co2, ilmapistooli ......................................................................145,00 REDDING LATAUSVÄLINEITÄ! 45000 BIG BOSS PROPAK DELUXE lataussarja, kaikki mitä kotilataaja tarvitsee sis mm Master #3br annostelija, Trimmeri,#2 ruutivaaka, ruutisirotin, hylsyöljy+ hoitosarja, ruutisuppilo, viistin, latauskirja ym. ........................790,00 Redding 35000 Versa-Pak Basic lataussarja .............550,00 72100 BOSS latauspuristin .........................................180,00 97000 BIG BOSS II Latauspuristin .............................255,00 70000 Ultramag 700 latauspuristin ........................430,00 14000 M1400 hylsytrimmeri ......................................145,00 02000 Master 2 ruutivaaka .........................................125,00 03000 Master 3 ruutiannostelija ..............................170,00 Lee 90050 latauspaketti ..............................................245,00 SafePower SS3492 hyväksytyt asekaapit. Hintoihin lisätään rahti. SP66 Asekaappi ......................570,00€ 125x40x30 cm 93 kg SP88 Asekaappi ..................... 720,00€ 150x55x40 cm 152 kg SP99 Asekaappi ..................... 990,00€ 150x65x55 cm 200 kg SP88 Asekaappi .............890,00€ numerolukolla, mitat SP88 SP99 Asekaappi .......... 1340,00€ numerolukolla, mitat SP99 Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi • Liikkeemme avoinna ma-pe 9.00-17.00, la 10.00-13.00 • maahantuonti-, tukku-, postija vähittäismyyntiliike KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys– ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile UUSITUILLA sivuillamme www.asetalo.com ERÄMESSUTARJOUKSET ASETALOSTA! PL 32, 34801 VIRRAT puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 OLEMME MESSUILLA! Riihimäen Erämessut 7-10.6.18 Valkoisessa teltassa osasto B86! TERVETULOA!!
38 l Jägaren 3 l 2018 EEROJUHANI LAINE , Finlands viltcentral Viltkameror, observationer eller båda? Vi har vant oss vid att använda viltkameror när vi vill ha reda på vilka djur som kommer till våra utfodringsplatser och slickstenar. Tänk om det skulle gå att använda ett nätverk av viltkameror i hela landet för att uppskatta en stams storlek och struktur? Skulle det finnas intresserade viltkameravänner för ett sådant projekt? Hur många viltkameror finns det på olika håll i landet? D et här undersökte vi i höstas med ett frågeformulär som skickades ut till 28 000 personer som använder tjänsten Oma riista. Ungefär hälften av den här skaran bestod av vanliga jägare och hälften av (i Oma riista) registrerade jaktledare och kontaktpersoner för föreningar. Utöver viltkamerafrågorna fick jaktledarna också frågor som handlade om uppskattandet av en stams storlek och struktur. Enkäten var geografiskt avgränsad. Den skickades inte till viltcentralsregionerna Kajanaland, Norra Karelen, Uleåborg och Lappland eftersom fokus låg på vitsvanshjorten och artens utbredningsområde. Utifrån enkätsvaren kan vi dra slutsatser om vilka metoder vi kan använda för att kostnadseffektivt och med hög täckningsgrad ta fram kvalitetsinformation som stöd för arbetet med att uppskatta stammens storlek och struktur. Viltkameratätaste området Av svaren att döma finns det två huvudfaktorer som påverkar antalet viltkameror. Den första är mängden människor. Ju tätare bebyggelse desto fler viltkameror. Av den här anledningen ser jaktvårdsföreningarna i huvudstadsregionen ut att höra till de kameratätaste områdena. I verkligheten kan På föreningsnivå är viltkamerorna i detta nu den populäraste metoden för uppskattningen av viltstammarnas storlek och struktur.
Jägaren 3 l 2018 l 39 det ändå inte vara särskilt många medlemmar i Helsingfors jvf som använder viltkamera i Helsingforsregionen. Enkäten undvek svar av den här typen genom att i stället fråga inom vilken jvf som svararen jagar och använder viltkamera. Den andra faktorn som avgör antalet viltkameror är antalet fällda vitsvanshjortar, det vill säga hjortstammen. När avskjutningen ökar så gör också kameratätheten det. Det är väldigt populärt att utfodra vitsvansviltet och enligt enkätsvaren är det stora flertalet kameror uppsatta vid utfodringsplatser. Här kan nämnas att i regionen Syd-Östra Finland påverkas antalet kameror också av vildsvinen. Vad förväntar sig jägarna av Oma riista? Drygt hälften av svararna som använder viltkamera uppgav att de är intresserade av att ladda upp bilder i Oma riista, förutsatt att tjänsten kompletteras med ett verktyg med vilket man kan ladda upp flera bilder på en gång. Skulle viltforskningen då också få använda viltkamerabilderna för analys av viltstammarna? Bara cirka 10 procent svarade blankt ”nej” medan 40 procent svarade ”vet inte” Svararna var intresserade av alla utvecklingsförslag som berörde Oma riista och viltkameror. Hit hörde sortering av bilder efter plats, tid och djurart, delning av bilder till utvalda personer samt automatisk bildidentifiering. Samtliga kameraegenskaper hade det gemensamt, att intresset för dem var större hos de yngre svararna och svararna med tekniskt kunnande. Den automatiska bildidentifieringen klättrade utan konkurrens upp till ställningen som mest önskad egenskap. Den plockar bort tomma bilder och sparar bilderna med djur på. Positiv attityd till bokföring av observationer Jaktledarna fick också allmänt hållna frågor om deras åsikter beträffande bokföring av observationer. Nästan 79 procent av dem höll helt eller delvis med påståendet ”Bokföringen av observationer påverkar stammens uppskattade storlek”. Svararna anser att vi behöver heltäckande information om hjort och rådjur, både på landsnivå och lokalt. Det är ju precis den här informationen som vi behöver för att planera förvaltningen av en stam. Även tjänsten Oma riista fick beröm; hela 87 procent av jaktledarna tyckte att det är enkelt att skriva in observationer. Ju mer en svarare använde Oma riista, desto enklare kändes det. Det gäller alltså att inte vara blyg utan våga testa och utforska tjänstens funktioner. På det viset blir det efter hand enklare! Beträffande observationerna av hjort och rådjur kommer tjänsten att vidareutvecklas. Tätare stam ger fler metoder Jaktledarna fick också svara på frågor om vilka metoder som används i deras förening när medlemmarna beräknar en viltstams storlek och struktur. Den här informationen är viktig eftersom storleken på den kvarstående stammen är en delfaktor som ingår i uppskattningen av stammens storlek och struktur på landsnivå. Vitsvanshjortens årliga hemområde sträcker sig över flera jaktföreningar och därför är det viktigt att föreningarna samarbetar. Av resultaten att döma är det ändå inte särskilt vanligt med samarbete. Ju större hjortavskjutningen är i ett område desto större är urvalet metoder för uppskattningen av stammens storlek och struktur. I områden med större hjorttäthet är det också vanligare med samarbete mellan föreningar. Så borde det vara också i områden med en glesare stam! Det skulle ge ännu exaktare siffror på stammen och föreningarna skulle få en bättre förmåga att svara på kommande utmaningar på den här kanten. Det verkar finnas ett samband mellan å ena sidan viltstammarnas täthet och antalet invånare i ett område, och å andra sidan viltkameratätheten. De yngre svararna visade ett större intresse också för automatisk bildidentifiering. 1 2 3 4 5 6 7 Jag är intresserad av ett verktyg som automatiskt skiljer tomma bilder från bilder med djur. (1=helt samma åsikt, 7=helt av annan åsikt) S va ra rn as m ed el ål d er 51 50 49 48 47 46 45 1 2 3 4 5 Vi samarbetar med grannföreningarna vid uppskattningarna av stammen (1=helt av annan åsikt, 5=helt av samma åsikt) A vs kj u tn in ge n /k m 2 o ch jv f ,50 ,45 ,40 ,35 ,30 I områden med tätare hjortstam är det vanligare med samarbete om uppskattningarna. Kameror / 1000 ha
U nder de senaste årtiondena har många värdefulla fågelvatten vuxit igen och fågellivet har utarmats. Problemet berör både skyddade våtmarksarter och flera jaktbara andfåglar som ställer stora krav på sin livsmiljö. Varken Jordoch skogsbruksministeriets eller viltförvaltningens åtgärder räcker till eftersom fågellivet har kollapsat även i skyddsområdena och dessa sorterar under miljöministeriet. Det har funnits konflikter mellan jägarna och naturskyddarna eftersom parterna inte har insett att de behöver varandra. Bägge jobbar för att vårda vår natur och bevara naturens livskraft för kommande generationer. Detta är någonting som alla borde känna ansvar för. Jag är medveten om att många jägare är väldigt bekymrade för den pågående utarmningen av mångfalden i naturen. För att hejda den minskande mångfalden i naturen behövs det ett samarbete mellan jägarna och naturskyddarna. Å andra sidan ska naturskyddet riktas och effektiveras så, att det i högre grad än vad som i dag är fallet gagnar även viltstammarnas livskraft. På det viset skulle också jägarna gynnas i högre grad. Med samarbete kan vi förbättra både skyddet och jaktens samhälleliga acceptabilitet. Dagens naturskyddare har en positiv inställning till effektiverad jakt på invandrade rovdjur som mink och mård, bland annat vid fågelvatten. Jakten på de här rovdjuren utgör ett värdefullt naturskyddsarbete. Naturskyddsområdena gynnar viltet Jakten i naturskyddsområdena har under de senaste åren väckt debatt bland både jägarna och naturskyddarna. Enligt naturvårdslagen är det i princip förbjudet att jaga i de naturskyddsområden som grundas i landets södra delar, såframt inte statsrådet med en förordning besluter att tillåta jakt. Detta är möjligt om jakten inte strider mot syftet med skyddsområdet och rekreationsbruket. Det är positivt att lagen innehåller den här möjligheten att tillåta jakt i naturskyddsområden och den används fortlöpande när nya naturskyddsområden grundas. För att jakten ska kunna fortsätta är det ett absolut krav att stammarna bevaras livskraftiga. Vi ska ta väl hand om områden som producerar vilt för ett större område. Genom att sköta om de skyddade fågelvattnen försäkrar vi oss om att de fortsätter att fungera som häckningsoch rastplatser för de krävande sjöfåglarna. Samtliga sjöfåglar skulle gynnas av ett nätverk av våtmarker där det inte är tillåtet att jaga, men vi skulle sköta om dem med slåtter, betesgång och jakt efter små rovdjur. Om fågelbestånden återhämtar sig skulle detta också förbättra jaktmöjligheterna i omkringliggande områden. Bland annat danskarna har goda erfarenheterna av nätverk med områden som är fredade från jakt. I områdena runt omkring det fredade området skulle man kunna anlägga små våtmarker som kompenserar för jaktmöjligheterna, vilket skulle motivera jägarna till att även sköta de fredade platserna och jaga smårovdjur. Det här skulle gagna inte bara de jaktbara sjöfåglarna utan också det övriga fågellivet i våtmarken. Jakten på flyttande arter avtalas gemensamt För många markägare och viltvårdare är jakten en viktig faktor som motiverar dem till att sköta livsmiljöer och anlägga våtmarker. När nya naturskyddsområden grundas är det oerhört viktigt att vi tar hänsyn till viltstammarnas livskraft och jakten för att inte i onödan göra det svårare att jaga. För sjöfågelarterna med negativ trend måste vi försäkra oss om att jakttrycket inte blir för stort någonstans på flyttvägen. De flyttande fågelstammarna utgör en gemensam naturresurs som alla stater bär ansvar för. Det gynnar viltstammarna – och i långa loppet även jägarna att de flyttande arterna inte jagas utan någon som helst samordning i de olika länderna. Beträffande förvaltningen av de flyttande sjöfåglarna har Finland blivit ett föregångsland. Det var ju på initiativ av Finland som regleringen av sädgåsjakten utmed hela flyttvägen kom till. Även för de övriga arterna med en negativ utveckling kommer vårt land att fortsätta arbeta för det internationella samarbetet om förvaltningen av sjöfåglar utmed hela flyttvägen. Tillsammans för naturens bästa Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Överinspektör Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 40 l Jägaren 3 l 2018
H jortdjuren blir allt fler och det här engagerar, har jag märkt när jag träffar folk på olika håll i landet. Enligt Naturresursinstitutets uppskattning av älgstammens storlek och struktur har vi på riksnivå lyckats hejda älgstammens tillväxt och efter den senaste jaktsäsongen hade stammen minskat. Riktningen är den rätta. Men en granskning av situationen på lokal nivå visar att det här och var fortfarande finns utrymme för förbättringar i planeringen av avskjutningen. I alla regioner har folk inte varit nöjda med målsättningarna som de regionala viltråden har ställt upp för älgen. Viltråden har här den viktiga uppgiften att jämka samman de olika intressegruppernas syn på saken. Ministeriet, Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral har satsat stort på att utveckla det elektroniska älgdatasystemet och viltskaderegistret. Jaktföreningarna och samlicenserna är väl värda ett tack och erkänsla för att de så snabbt har börjat använda systemet Oma riista. Det producerar en enorm mängd ny information som kan användas till att styra jakten under pågående säsong. Systemet kan betraktas som världens mest progressiva. I höstas började vi använda en prognos i realtid för älgavskjutningen. Den här informationen ska vi nu börja använda på samtliga nivåer. Tyvärr visar informationen att avskjutningsplanerna som jaktvårdsföreningarna gör upp inte alltid har följt de regionala viltrådens målsättningar för älgen. Jv-föreningarna ska tillsammans med föreningarna i hela älghushållningsområdet avtala om avskjutningen, så att den realiserar målen som har fastställts tillsammans med intressegrupperna. På hösten ska jakten fortsättningsvis styras i jaktmarkerna, och i synnerhet i områdena med tätare älgpopulationer, så att vi når målen. Vi måste minska på de skogsskador och trafikolyckor som älgarna orsakar. Jaktkulturen i vårt land bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan markägare och jägare, och det blir allt viktigare att vårda detta förtroende. Ministeriet har redan inlett samtalen med Finlands viltcentral om ett projekt där informationen i Naturresursinstitutets älgdatabas ska användas i större omfattning än förut och mera koordinerat i alla älghushållningsområden. Arbetet ska göras med hjälp av projektanställda experter. Under de senaste åren har vi också försökt stöda jägarnas förutsättningar att reglera stammen genom att införa nya jakttider. Vår nordliga viltfauna utgör en oerhörd resurs, som kräver kunskaper och ett helhetsgrepp för att kunna utnyttjas långsiktigt och hållbart. Nyckeln till en verksamhet med bredd utgörs av ett konstruktivt samarbete mellan de olika intressegrupperna, både de som utnyttjar viltet och de som skyddar. Våra förutsättningar för det här är goda och vi kan själva göra dem ännu bättre. Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd bildar en utomordentlig bas för arbetet! Förvaltningen av älgstammen kräver mera samarbete Ministeriet informerar JARI LEPPÄ Jordoch skogsbruksminister Jägaren 3 l 2018 l 41
42 l Jägaren 3 l 2018 MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral E n viltåker som ska sås på våren ska helst markberedas i maj. Den bästa såningstiden är i regel kring midsommaren när jordlopporna som skadar kålväxter har minskat. Vid sådden bekämpas ogräsen med besprutning eller markberedning. Sådden görs efter ogräsbekämpningen och helst på samma dag. Stora frön, som spannmål och solros, ska sås på några centimeters djup med såningsmaskin eller med en lätt harvning. Små frön får bli på ytan och där räcker det med vältning efter bredsådd. Syftet med en viltåker avgör vad som är en lämplig placering. För hjortdjuren är det lämpligt att placera utfodringen på en avsides belägen åker i skog, i kanten av en större figur och långt borta från specialodlingar och livlig trafik. Lämpliga växter är blandningar för hjortdjur, foderkål, rovor, ryps och raps, och varför inte några nävar havre eller vete. För fältviltet och fåglarna i jordbrukslandskapet lönar det sig att så viltåkrar i remsor utmed diken och i skiften ute på större åkrar, på långt avstånd från rovfåglarnas utkiksträd. Som skydd för fältviltet kan man så exempelvis solros eller andra växter som ger skydd. Tillsätt exempelvis kålväxter som lockar till sig småkryp, som blir föda för ungarna, och till exempel spannmål som föda på sensommaren och hösten. ETT TIPS: häckningsgömslen på våren Fältviltets fortplantningstid infaller i majjuni samtidigt som vårbruket och anläggandet av viltåkrar. På försommaren är det livsviktigt med skydd för bon och ungar. Dikesrenarna och naturvårdsåkrarna erbjuder en fristad medan vårbruket pågår. Mängden häckningsgömslen på våren kan ökas med viltåkrar. En tvåårig äng lämnas under sin andra växtperiod i fred på våren och det samma gäller för en viltåker som har såtts på hösten. Vid skötseln av fältviltet och miljön kring våtmarker kan det vara värt att prova på en växling mellan tvåårig äng och åker som sås på hösten. En avsevärd del av Delikatesser för älgarna, mums för hjortarna och gömslen för rapphönorna. Viltåkrarna är nyttiga på många sätt och vis. De gynnar viltet, ökar mångfalden i naturen och är ofta ett ekonomiskt lönsamt alternativ på ett åkerskifte. Placeringen och växterna är avgörande. Ett växttäcke som ger fältviltet skydd och föda, och ett middagsbord för hjortdjuren ska helst sås med olika blandningar. Mera viltåkrar i landskapet! Placering, markberedning och sådd
Jägaren 3 l 2018 l 43 nätverket av viltåkrar får då vara i fred under våren och sommaren. Viltåkrarna är nyttiga Åkrarna som har anlagts mitt i skogen som middagsbord för hjortdjuren och hararna utfodrar också andra arter. När en viltåker ligger på ett längre avstånd från specialodlingar och större vägar så är det möjligt att försöka styra viltet till områden där djuren orsakar mindre skada. För rapphönorna, fälthararna och de övETT TIPS! En mångfaldsremsa som i genomsnitt är smalare än tre meter räknas till arealen med kommersiell gröda. Den kan sås till viltåker eller med gräs, eller så kan man lämna kvar ett stråk av den kommersiella grödan oskördad till glädje för viltet. En mångfaldsremsa följer kanten av skiftet med den kommersiella grödan och behöver inte avskiljas till ett eget skifte, men anläggandet ska antecknas i skiftesdagboken. riga invånarna i jordbrukslandskapet är det viktigt med ett nätverk av gömslen. Det går att förbättra skyddet som dikesrenarna erbjuder med viltåkerstråk och samtidigt räta ut krökar på åkerkanten, vilket effektiverar det kommersiella jordbruket. Rapphönorna behöver skydd och gömslen året om. Ett generöst tilltaget skifte med en blandning av skyddsoch foderväxter skapar ett fint tillhåll i säkerhet för rovdjuren. Blommorna som en viltåker är sådd med och de blommande landskapsåkrarna skapar en uppiggande färgklick i det lantliga landskapet. Samtidigt erbjuder de livsbetingelser för fjärilar och andra pollinerare. För biodlare utgör blommornas nektar en värdefull källa till honung. Där kan man separat anlägga ett bestånd med nektarförande växter och viltfoderväxter, vilket gynnar många arter.
RAJOITETTU ERÄ! KANNETTAVA RAELEVITIN SOLO 421 99,NORM. 119,| TESOLO421 Siementen, lannoitteiden, karkean kalkin, riistan rehun, hiekan jne. levitykseen. Säiliöön mahtuu jopa 9 kg raemateriaalia. Säädettävät kantohihnat. Suuri täyttöaukko. VIVARES KORVAHUUHDE 100 ML 9 90 NORM. 12,90/KPL | VIVKORVAH100 Kissojen ja koirien korviin. Sisältää kuusenpihkan antimikrobisia ainesosia. SOUTUVENE TAIMEN 465 1240,PA465 Vakaa ja helpposoutuinen, turvallinen käyttää esim. katiskaa kokiessa. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW / 2,68 hv. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS 199,NORM. 279,| RET009785 Näkymätön inframustasalama. Tehokas liiketunnistin. Kuvan lähetys puhelimeen tai sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. Erinomainen kuvanlaatu ja Full HD-videokuvaus. MYÖS NAISTEN KOOT HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 | HWC9024048 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvissa ja takamuksessa stretchiä. Tuuletusaukot. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 VI142400437-47 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Hyvin jalkaan istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. 279,NORM. 329,| NOGA046110056MI Klassisesti muotoiltu puutukkinen ilma-ase huippuominaisuuksin! 29 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Vaimenninpiippu. Kuituoptiset avotähtäimet ja kiikaritähtäin. ILMAKIVÄÄRI HUNTER MAXXIM IGT 4,5MM ILMAKIVÄÄRI GAMO BULL IGT MACH 1 299,NORM. 349,| NOGA04611008755 Gamon Power-sarjan tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! 33 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. 10 KG 93,HIRVI1 (9,3 €/KG) 5 KG 47,HIRVI1C (9,4 €/KG) HANKKIJAN HIRVI Erityisesti hirvet pitävät Hankkijan hirvi -seoksesta. Kasvusto houkuttelee eläimiä pitkiltäkin matkoilta ja pitää ne alueella pitempään. Seossuhde 50% talvirehurapsi, 50% rehukaali. HANKKIJAN RIISTA 10 KG 57,RIISTA1 (5,7 €/KG) Seos on tarkoitettu lähinnä sorkkaeläinten ruokintaan, mutta maistuu myös jäniksille ja rusakoille. Seossuhde 20% rehurapsi, 50% talvirehurapsi, 30% italianraiheinä. 4 KG 10 90 NORM. 12,90 JO4490 (2,73 €/KG) 15 KG 27 60 NORM. 32,50 JO4474 (1,84 €/KG) JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI Normaaliaktiivisten ja erityisesti herkkävatsaisten koirien täysravinto. JAHTI&VAHTI PENTU 10 KG 28 50 NORM. 33,50 JO4728 (2,85 €/KG) Pentujen sekä tiineiden ja imettävien narttujen täysravinto. JAHTI&VAHTI JUNIORI 15 KG 27 90 NORM. 32,80/KPL JO4484 (1,86 €/KG) Kasvavan koiran täysravinto. HINNAT VOIMASSA 31.5. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankkija.fi NÄHDÄÄN ERÄMESSUILLA ROVANIEMELLÄ JA RIIHIMÄELLÄ! 199,NORM. 229,| VI37445037-47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 | HWC60620S Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria.
RAJOITETTU ERÄ! KANNETTAVA RAELEVITIN SOLO 421 99,NORM. 119,| TESOLO421 Siementen, lannoitteiden, karkean kalkin, riistan rehun, hiekan jne. levitykseen. Säiliöön mahtuu jopa 9 kg raemateriaalia. Säädettävät kantohihnat. Suuri täyttöaukko. VIVARES KORVAHUUHDE 100 ML 9 90 NORM. 12,90/KPL | VIVKORVAH100 Kissojen ja koirien korviin. Sisältää kuusenpihkan antimikrobisia ainesosia. SOUTUVENE TAIMEN 465 1240,PA465 Vakaa ja helpposoutuinen, turvallinen käyttää esim. katiskaa kokiessa. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW / 2,68 hv. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS 199,NORM. 279,| RET009785 Näkymätön inframustasalama. Tehokas liiketunnistin. Kuvan lähetys puhelimeen tai sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. Erinomainen kuvanlaatu ja Full HD-videokuvaus. MYÖS NAISTEN KOOT HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 | HWC9024048 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvissa ja takamuksessa stretchiä. Tuuletusaukot. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 VI142400437-47 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Hyvin jalkaan istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. 279,NORM. 329,| NOGA046110056MI Klassisesti muotoiltu puutukkinen ilma-ase huippuominaisuuksin! 29 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Vaimenninpiippu. Kuituoptiset avotähtäimet ja kiikaritähtäin. ILMAKIVÄÄRI HUNTER MAXXIM IGT 4,5MM ILMAKIVÄÄRI GAMO BULL IGT MACH 1 299,NORM. 349,| NOGA04611008755 Gamon Power-sarjan tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! 33 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. 10 KG 93,HIRVI1 (9,3 €/KG) 5 KG 47,HIRVI1C (9,4 €/KG) HANKKIJAN HIRVI Erityisesti hirvet pitävät Hankkijan hirvi -seoksesta. Kasvusto houkuttelee eläimiä pitkiltäkin matkoilta ja pitää ne alueella pitempään. Seossuhde 50% talvirehurapsi, 50% rehukaali. HANKKIJAN RIISTA 10 KG 57,RIISTA1 (5,7 €/KG) Seos on tarkoitettu lähinnä sorkkaeläinten ruokintaan, mutta maistuu myös jäniksille ja rusakoille. Seossuhde 20% rehurapsi, 50% talvirehurapsi, 30% italianraiheinä. 4 KG 10 90 NORM. 12,90 JO4490 (2,73 €/KG) 15 KG 27 60 NORM. 32,50 JO4474 (1,84 €/KG) JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI Normaaliaktiivisten ja erityisesti herkkävatsaisten koirien täysravinto. JAHTI&VAHTI PENTU 10 KG 28 50 NORM. 33,50 JO4728 (2,85 €/KG) Pentujen sekä tiineiden ja imettävien narttujen täysravinto. JAHTI&VAHTI JUNIORI 15 KG 27 90 NORM. 32,80/KPL JO4484 (1,86 €/KG) Kasvavan koiran täysravinto. HINNAT VOIMASSA 31.5. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankkija.fi NÄHDÄÄN ERÄMESSUILLA ROVANIEMELLÄ JA RIIHIMÄELLÄ! 199,NORM. 229,| VI37445037-47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 | HWC60620S Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria.
46 l Jägaren 3 l 2018 JAAKKO HAUTANEN , viltplanerare, Finlands viltcentral, Kust-Österbotten S yftet med dagen var att informera om det viltvänliga skogsbruket och få skogsägare och skogsfackmän att ta hänsyn till viltet vid avverkningar och skogsvårdsarbeten. Syftet med dagen var också att genom det viltvänliga skogsbruket inspirera skogsägarna till aktivare skogsvård. Finlands skogscentral driver flera projekt, både regionalt och nationellt. Monimetsä-projektet utvecklar verksamhetsmodeller med vilka markägare och skogsfackmän kan komplettera sitt arbete med skogsoch naturvård och säkra hållbarheten i sitt utnyttjande av skogen och höja nivån på naturvården. Syftet med kremark-projektet (kreativ markanvändning) är att i landskapet Österbotten skapa nya möjligheter till ökade intäkter och större årlig tillväxt på andra sätt än med traditionellt skogsbruk. Utbildningsprojektet ForestPoint som drivs av Yrkesakademin i Österbotten jobbar med att öka kunnandet inom skogsbruket och bioenergin. I fjol ordnade utbildningsprojektet tillsammans med Viltcentralen och Skogscentralen en utbildningsdag om viltet och skogen. Det beslöts att man skulle ordna en fortsättning på dagen i form av en praktiskt upplagd dag om viltvänligt skogsbruk. På utbildningsdagen noterade deltagarna att praxis inom naturvården går väl ihop med det viltvänliga skogsbrukets mål och metoder. Genom att spara viltsnår, träd och undervegetation kan vi öka markanvändningens hållbarhet samtidigt som vi satsar på naturvården. minerad plantering, och det var där som plantskogsskötseln ägde rum. I den yngre planteringen fanns det kvarlämnade träd överståndare med tanke på fåglarna och intill fanns ett äldre gallringsbestånd. Det var med andra ord en lämplig och mångsidig miljö för skogshönsen. Fredrik Burman på skogsvårdsföreningen Österbotten hade hand om röjningen av det viltvänliga objektet. Han jagar också själv och åtog sig gärna uppdraget. Det fanns fortfaranFinlands viltcentral arrangerade tillsammans med Finlands skogscentral, Skogsvårdsföreningen Österbotten och Yrkesakademin i Österbotten en praktiskt upplagd utbildningsdag om viltvänligt skogsbruk för viltintresserade lördagen den 18 april i Vasa. Viltet inspirerar till skogsskötsel Samtidigt gynnar vi också viltet. För utbildningen letade vi efter ett modellobjekt för viltvänlig plantskogsvård. Med hjälp av skogsvårdsföreningen Österbotten hittade vi rätt fort ett objekt i Kvevlax i Korsholm. Tanken var att under utbildningsdagen och med modellobjektets hjälp visa att det går att utföra viltvårdsarbeten också i ett ungt bestånd. En slutavverkning utesluter inte heller hänsyn till viltet. Objektet inkluderade en ung och gles tallplantering och en äldre grando
Jägaren 3 l 2018 l 47 de rätt mycket snö kvar, vilket i någon mån försvårade arbetet och åskådliggörandet av resultatet. Fredrik tyckte ändå inte att uppgiften var besvärlig eftersom han varje dag i jobbet ska välja vilka träd som ska fällas och granska resultatet. Åtminstone till en början innebar hänsynen till viltet ändå en smula extra funderande; vilka träd och trädgrupper som skulle gynna viltet om de lämnades kvar och vilka som inte skulle ställa till med något större besvär för det kommersiella skogsbruket. Som han uppfattade det utgjorde förhandsplaneringen en viktig del av arbetet och han betonade därför behovet av anvisningar. Med sådana i sin hand kunde han göra viltvänliga röjningar oftare om kunden så önskar. När allt kommer omkring så skiljer sig den viltvänliga plantskogsskötseln inte särskilt mycket från den vanliga modellen. Man lämnar undervegetation och aktar sig för att avlägsna träd som inte hämmar tillväxten för huvudträdslaget i planteringen. Det överdrivna städandet av undervegetationen, som ofta är en gammal bekant för dem som jobbar med skogsskötsel, lämnas bort på viltobjektet. På modellobjektet diskuterade deltagarna valet av träd som ska avlägsnas och vilka trädgrupper som ska sparas. Alla skulle ha gjort jobbet på ett aningen annorlunda sätt, men i det stora hela var deltagarna terades med viltmässiga infallsvinklar. Med praktiska exempel går det utmärkt att åskådliggöra viltets behov i skogen och åstadkomma ett resultat som inte försämrar ekonomin i skogsbruket. När solen skiner är det trevligt att fördjupa sig i det viltvänliga skogsbrukets finesser. Efter röjningen blir skogen öppnare och viltet finner både föda och gömslen. Skogsarbetaren väljer vilka träd som lämnas och vilka som avlägsnas, och har alltså ett viktigt och krävande jobb. överens om valet av träd som skulle sparas respektive fällas. De olika synvinklarna kompletterade varandra väl och synpunkterna på det ekonomiska nyttjandet av skogen kompletDagen var givande och deltagarna var nöjda och uppenbart intresserade av ämnet. I gruppen fanns både jagande skogsägare och sådana som inte jagar, skogliga funktionärer och företagare i skogsbranschen. Alla deltagare ställde sig positivt till en förbättring av livsmiljöerna för hönsfåglarna och hararna och är beredda att ta hänsyn till viltets behov i sitt skogliga arbete. Det var flera som uttryckte önskemål om mera utbildning i naturoch viltvård för att bli bättre på att ta hänsyn till de här aspekterna i sitt dagliga arbete. Under dagens lopp framfördes synpunkten att de som erbjuder skogliga tjänster också borde tillhandahålla viltvänliga tjänster, så att en kund kan beställa en sådan och tjänsten skulle utföras i enlighet med principerna för viltvänligt skogsbruk.
48 l Jägaren 3 l 2018 TOMMY ARFMAN På Åland har man insett problemen som de ständigt växande populationerna av små rovdjur orsakar för de ursprungliga skärgårdsarterna. De åländska jägarna bedriver effektiv jakt på små rovdjur, men trots det blir rovdjuren allt fler. I synnerhet den invandrade arten mårdhund har brett ut sig över ett vidsträckt område i skärgården. M årdhunden trivs mycket bra i skärgården. Den förflyttar sig gärna simmande från ö till ö och som den opportunist den är så hittar den alltid tillräckligt med föda för att överleva vintern till följande vår. På våren får den ett tillskott på menyn när hundratusentals flyttfåglar anländer till skärgården för att häcka. Avskjutningsstatistiken för mårdhund talar sitt tydliga språk om hur arten har erövrat Åland med skärgård och allt. Varje år fälls drygt 5000 mårdhundar i landskapet. Om vi ställer den här mängden i relation till Ålands areal får vi fram ett faktum som stämmer också på andra håll utmed sydkusten och i skärgården. Vi fäller tiotals rovdjur per tusen hektar, men stammen klarar av allt att döma av det. Alltså måste vi skapa mera effekt i jakten på de små rovdjuren! Ändringar har införts Robin Juslin är jaktförvaltare på Enheten för jaktoch viltvård vid den åländska landskapsregeringen. Han uppger att myndigheterna har insett problemet och tagit itu med det. Ändringar har införts i lagstiftningen och jägarna stöds ekonomiskt. Tidigare var det tillåtet att använda hund vid rovdjursjakt från första oktober till sista februari. 2012 infördes en ändring och det blev tillåtet att använda hund redan från första september. Dessutom gick det att bevilja särskilt tillstånd för häckningsöar för tiden första mars till 15 april. Samma år blev det tillåtet att använda konstgjord ljuskälla vid jakt med ställande hund, vid åtlar, vid grytjakt och vid jakt med fällor. I fjol befriades jägarna som jagar rovdjur i skärgården från dispenskravet och från och med i år är det tillåtet att jaga rovdjur med hund på häckningsöarna under perioden 1.3 till 15.4. Tillståndet är inte bundet till någon viss hundtyp och ger jägaren rätt att jaga mårdhund, räv och mink. Självfallet måste hundarna låta bli fredat vilt. Bebodda havsörnsbon ska också lämnas i fred; där gäller en zon med hundra meters radie. Verksamheten kan bedrivas på öar som saknar vägeller färjförbindelse. På övriga delar av Åland har det inte tidigare varit möjligt att under den här tiden jaga små rovdjur med Åland satsar på eliminering av små rovdjur På Åland satsar man på jakt efter det invandrade rovdjuret mårdhunden. Jakten med hund utgör av förståeliga skäl stommen och det har blivit lättare att jaga med hund på våren. Jan-Olof Viktorsson och Ben Holmström är rutinerade hundjägare. EFFEKTIVARE! Jakten måste bli
Jägaren 3 l 2018 l 49 hund. Också här infördes en ändring 2017. Jaktvårdsföreningarna kan inleda exempelvis ett projekt för eliminering av mårdhund och bevilja tillstånd för specialutbildade hundar. Vårjakten på rovdjur viktig Blir det en ordentlig vinter så bär isen också i det sydvästra havsområdet. Då kan de små rovdjuren utan besvär vandra också långa vägar nästan över allt i skärgården. Sådant var läget också i vintras. Islossningen skjuts fram till senare på våren och tiden blir knapp för jägarna att hinna eliminera rovdjuren i sina områden. Om jakten blir ineffektiv så väntar ett desto större jobb på hösten. På grund av rovdjuren går dessutom produktionen av ungar förlorad i många områden. Därtill kommer att våren är en tid då även det övriga viltet förökar sig. Jakten med hund får inte störa rådjuren eller älgarna, som är viktiga för de åländska skärgårdsborna. Om jakten med hund inte godkänns på någon ort så går det inte heller att jaga rovdjuren effektivt. Det här ställer höga krav på jägarna som gör jobbet. Ekonomiskt stöd till jägarna Landskapsregeringen styr en stor del av jaktkortsintäkterna till stödet för jakten på rovdjur. En jaktvårdsförening kan presentera en projektplan och utgående från planen beviljas pengar för material, viltkameror och annan utrustning, exempelvis fällor. Arbetet görs av frivilliga. För mink och mårdhund betalas dessutom en svanspeng på tio euro per djur. Jaktvårdsföreningarna ansöker dessutom varje år om pengar för löpande utgifter som exempelvis ungdomsarbete och jaktkurser. I fjol beviljades cirka 30 000 euro i projektfinansiering och 23 000 euro i svanspeng. Summan är betydande, ställd i relation till jv-föreningarnas totalbudget, som går på cirka 80 000 euro. Summan som beviljas som stöd för rovdjursjakten kan variera från år till år, beroende på projektansökningarna som lämnas in och föreningarnas övriga investeringsbehov. 2017 gjordes en åländsk förvaltningsplan för ejdern. Tanken var att alla åländska jaktvårdsföreningar skulle kartlägga behovet av att effektivera elimineringen av rovdjur i de viktigaste häckningsområdena inom respektive förenings område. I detta nu har det bildats 21 områden som omfattar 15 500 hektar. Jägarna får ekonomiskt stöd och stöd vid planeringen av områdena. Det är meningen att områdena ska bli fler och för innevarande år är fler områden och mera pengar på väg. Mårdhundsprojektet i Lemland Lemlands jaktvårdsförening som ligger på sydöstra Åland inledde under jaktåret 201718 en effektiverad jakt på mårdhund. Inom Lemlands kommun har man redan tidigare gjort väl ifrån sig beträffande mårdhundsjakten, men trots det visar mårdhundarna inga tecken på att minska. Det här är ett tydligt tecken på att jakttrycket inte ligger på en tillräckligt hög nivå och att jakten måste trappas upp. På Lemlands jaktvårdsförenings område anlades tio åtlar som jägarna håller i gång med slaktavfall från jakten, rådjurskroppar från trafikolyckor och fiskrens. Åtlarna övervakas med sändande viltkameror. När en bild på en mårdhund trillar in åker jägaren iväg med sin utbildade hund för att fälla djuret. I skrivande stund har jv-föreningen två hundar som kan jobbet: Jan-Olof Viktorssons wachtelhund och Robin Förboms norska gråhund. Robin Förbom har redan i ett par års tid fällt en mängd rovdjur med sin hund. – Den effektiverade jakten med kameror har helt klart inneburit ett lyft. Effekten har ökat med hundra procent. Robin är i detta nu uppe i ungefär 120 mårdhundar i Lemland. – Även tiden som vi lägger ner per mårdhund har minskat till en bråkdel av vad den har varit. Tidigare släppte vi hunden från åteln på vinst och förlust, men nu har vi en bild att utgå från. Dessutom går det bättre att hålla hunden under kontroll när den följer ett färskt spår. Det här är viktigt i synnerhet på våren. Med kameraövervakningen går det dessutom att kartlägga vilka platser det kommer mest nya rovdjur till. Det här har vi redan kalla fakta på och kan trappa upp jakten i de här områdena. Robin Förbom gör rent hus med mårdhundarna i Lemland. Mårdhundsprojektet har gjort honom till en klart effektivare jägare. På våren ligger jägarna inte på latsidan när skärgården ska rensas från mårdhundar. Det krävs lokalkännedom av dem som då rör sig ute på havsisen, och det är precis vad jägarna har.
50 l Jägaren 3 l 2018 Robin jobbar skift på en restaurang och stiger ofta tidigt upp. Det händer att han joggar en morgontur via åteln och fäller en mårdhund innan han åker till jobbet. Ekonomiskt stöd ökar effekten På Åland tar man helt klart mårdhundsjakten på allvar. Målet är ambitiöst; ett mårdhundsfritt landskap. De preliminära resultaten visar klart och tydligt att det är ett faktum att det går att höja jakteffekten avsevärt. Fördubblingen av bytesmängden är ett imponerande resultat och går i stil med resultaten på fastlandet för mårdhundsprojektet i Söderlångvik. Jag är övertygad om att mårdhundarna i Lemland kommer att bli klart färre under nästa säsong. Det gäller att engagera fler kunniga hundar och motiverade jägare. Även med en mindre summa pengar går det att åstadkomma en betydande effektökning i hanteringen av mårdhundsproblemet. Det är ändå inte rimligt att kräva för mycket av jägarna, men Åland utgör ett utmärkt exempel på hur vi genom att stöda jägarna kan uträtta ett betydande och kostnadseffektivt naturskyddsarbete. Paradoxalt nog kommer de försvagade rovdjurspopulationerna att bli ett problem. Hur motiverar vi jägarna att fortsätta med jobbet när det glesnar mellan fällningarna? Förhoppningsvis kommer belöningen i form av starkare viltstammar. Men vi ska inte ta ut sorgen i förskott för det här optimistiska framtidsscenariot! I dagsläget gäller det att vända trenden neråt för den kraftiga mårdhundsstammen i skärgården. Själv hade jag i början av augusti i fjol tillfälle att utanför Lemland få se svärtungar i stora skaror. Arten är inte utsatt för ett lika starkt predationstryck som ejdern, men att få se hundratals ungar på en och samma dag var åtminstone för min egen del en bekräftelse. Arbetet som jägarna uträttar visar sig redan nu i form av fågelbestånd som repar sig. Vårjakten i vågskålen P å tal om den åländska jakten kan vi inte förbigå ett av landskapets jaktliga kulturarv. Vårjakten på fågelhanar har starka och gamla traditioner. Under årens lopp har jaktformen krympt och omfattar i dag enbart guding. Jaktformen befinner sig i detta nu i vågskålen och i år måste Finland förklara Ålands agerande i EU-domstolen. Jag frågade Robin Juslin hur han ser på rovdjursjaktens framtid om den här gamla jakttraditionen blir förbjuden. – Rovdjurshanteringen i skärgården kräver ett starkt engagemang och en väldig arbetsinsats. Det är klart att man drar mattan undan fötterna på somliga jägare om man förbjuder vårjakten på fågel. Då är arbetet allt man har kvar medan nyttan av viltet går förlorad. Men i övriga områden tror jag inte att motivationen går förlorad. Områdena är lättare att nå och på fasta Åland är jaktkulturen starkare beträffande rovdjuren. Den ökade predationen är i detta nu det största hotet mot ejdern. Utan en stark insats av jägarna kommer ejderns utförsbacke att fortsätta, sammanfattar Juslin. Trots den här uppställningen samarbetar vi med amatörornitologerna. I förvaltningsplanen för ejdern framförs ett ökat behov av att följa med fågelstammarna. Jaktvårdsföreningarna och Ålands fågelskyddsförening har tillsammans kartlagt fågelbestånden i 34 områden och det är tänkt att kartläggandet ska fortsätta i år. Jägarna har anlagt åtlar för mårdhund inom projektområdet i Lemland och övervakar dem med sändande viltkameror. Som bete används bland annat kropparna av vilt som har dött i trafiken. Kropparna täcks för att vara oåtkomliga för fåglar. Jan-Olof Viktorsson och Robin Juslin (till höger) är nöjda med resultatet av den första säsongen i Lemland. Naturen belönar jägarna. I Lemlands skärgård finns det gott om fågelkullar. I synnerhet svärtan gynnas av jakten på landrovdjur. Sådana här mängder fågelungar i skärgården är en omöjlighet utan rovdjursjakt.
TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–18, la 10–15 VALIO-YHDISTELMÄTALUTIN JA ILMAINEN TOIMITUS KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle Jämpti koirankopin ulko-ovi KAUPAN PÄÄLLE! 35 90 35 90 15 KG 37 90 37 90 15 KG 29 90 29 90 15 KG 33 90 33 90 15 KG 24 90 24 90 15 KG 40 90 40 90 15 KG 40 90 40 90 15 KG 40 90 40 90 15 KG Ta rj ou ks et vo im as sa 31 .5 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. Suome? mestari? Valio-koiranruoat valmistetaan aina parhaista raaka-aineista. Laadukkaat proteiinin lähteet tukevat koiran lihaskuntoa ja optimaalinen rasvapitoisuus pitää energiavarastot tasaisena myös pitkäaikaisessa rasituksessa. KOIRATARHAT KEVÄÄKSI KOTIPIHAAN TOIMITETTUNA ALK. 519€ ! JÄMPTI ECO KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkittyä terästä. Elementin leveys 150 cm, korkeus 174 cm. Helppo ja nopea pystyttää, sisältää tarvittavat kiinnikkeet. 519 00 519 00 Katso monipuolinen tarhavalikoimamme verkkokaupasta www.koiravaruste.fi Nyt koiratarhan tilaajalle Jämpti kääntyvä kuppiteline ja 2,8 l kupit kaupan päälle! Arvo 44,90 JÄMPTI KALTERITARHA 4M X 4M Kestävä kalteritarha suurille koirille. Jykevät, 16 mm kalterit. SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty, kotimainen koiratarha ruostumattomuustakuulla. Suomi-koiratarha kestää aikaa ja Suomen sääolosuhteita. 739 00 739 00 599 00 599 00 Koiratarhoihin Ilmainen toimitus! LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koirankoppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Kolme väriä. Ilmainen toimitus! Puristeruoka! Puristeruoka! Puristeruoka! 699 00 699 00 arvo 29,00 Etutuotteen arvo 19,90 VITADOG TERVEEN KOIRAN TÄYSRAVINTO 44 90 44 90 UUTUUS! LIGHT 21 % proteiinia, 10 % rasvaa Kuivalihapitoisuus 24 % Kevyt täysravinto normaaliaktiivisille koirille tai lepokauden ravinto harrastustai työkoirille. ENERGY 28 % proteiinia, 16 % rasvaa Kuivalihapitoisuus 35 % Laadukas täysravinto näyttely-, metsästysja työkoirien ravitsemuksellisiin tarpeisiin. EXTRA ENERGY 30 % proteiinia, 20 % rasvaa Kuivalihapitoisuus 41 % Energiarikas täysravinto harrastusja työkoirille sekä nuorille, kasvaville koirille. 49 90 49 90 UUTUUS! 49 90 49 90 UUTUUS! UUTUUS! VitaDog-koiranruokasarja on kehitetty edistämään koiran tervettä elämää ja vastaamaan koirien yksilöllisiin, ravitsemuksellisiin tarpeisiin. VitaDog edistää koiran hyvinvointia kokonaisvaltaisesti optimaalisen ravinto-, hivenaineja vitamiinikoostumuksen kautta. Tarkkaan tasapainotettu yhdistelmä rasvoja, hiilihydraatteja ja proteiineja antaa koiralle oikean määrän energiaa ja elinvoimaa.
52 l Jägaren 3 l 2018 JARKKO NURMI och MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral Vingar över Danmark Sjöfågelförvaltning med helhetssyn I Danmark har samarbetet mellan jägarna, forskarna och amatörornitologerna om förvaltningen av sjöfåglarna gett goda resultat. I januari besökte vi några våtmarker i Danmark, men dagen före vår avresa lade kalla östliga vindar is på fågelvattnen. I Shakespeares pjäs Hamlet konstateras att ”Någonting är ruttet i Danmark”, men åtminstone vad förvaltningen av sjöfåglarna beträffar stämmer det här inte, eftersom landet betraktas som ett föredöme i detta avseende. Finlands viltcentral jobbar aktivt i internationella fora med att utveckla förvaltningen av de flyttande sjöfåglarna och från Danmark har vi hämtat inspiration till både nationella och internationella framtidsplaner. De första mötena med danskarna gav oss fort en uppfattning om deras styrkor. De viktigaste av dem torde vara diskussionskulturen och frånvaron av en intressebevakningsmentalitet på finskt vis. I Danmark har jägarna varit beredda att granska också sin egen verksamhet med kritiska ögon och fågelvännerna har insett att sjöfågeljakten är en viktig kulturform. Ingendera parten har rullat ihop sig till en igelkott och låst situationen, vilket har gjort det möjligt att samarbeta och utveckla det hela med en helhetssyn. Livsmiljöerna iståndsätts även för jakt Trots att vinterpusten från öster hade lagt is på våtmarkerna så var synen storslagen. Tusentals par sjöfågelvingar brusade över våtmarken Skjern Enge. Ån som strömmade genom den flera hundra hektar stora, slättliknande ängen var ofrusen. Du jägare i Finland, här övervintrar också ”dina” änder! – Miljöförvaltningen iståndsatte området med ett enormt projekt. Något totalt jaktförbud som införs av förvaltningen rekommenderas inte i Danmark, inte ens i naturskyddsområdena, berättar Iben Hove Sørensen. Jägarnas bas i fågelskyddsområdet.
Jägaren 3 l 2018 l 53 Vingar över Danmark Sjöfågelförvaltning med helhetssyn Även Sørensens personliga historia andas samarbetsanda; han kom till det danska jägarförbundet från en organisation som bevakar fågelskyddets intressen. Vår andra guide var Niels-Erik Jørgensen, som också jobbar internationellt med förvaltningen av sjöfågelstammar. Danskarna har skapat ett omfattande och ambitiöst nätverk av störningsfria fågelområden. I praktiken innebär det här att miljöförvaltningen, fågelorganisationerna och jägarna har skapat sådana på frivillig väg genom lokala avtal. I de här områdena nöjer man sig inte med att begränsa jakten utan förbjuder ofta också övrig trafik, exempelvis båttrafik i de bästa fågelvattnen. Jägarbaserna inuti fågelområdena utgör en intressant detalj i sammanhanget. Vi skulle kunna beskriva dem som jägarbyar, anlagda för jakt, i stil med koloniträdgårdar. Det här är ett beskrivande exempel på hur danskarna har velat slå vakt om lokala jakttraditioner som en del av landets inkluderande naturskyddskultur. I somliga fågelområden är det totalt förbjudet att röra sig med bil och således trampar jägarna och fågelvännerna omkring på cykel på de stora, sanka slätterna. Det störningsfria nätverkets konsekvenser för jakten Det danska nätverket anlades redan på 80-talet och inledningen var besvärlig även där. Misstänksamheten låg på lur, i synnerhet mellan jägarna och fågelvännerna, men den avklingade så småningom genom dialog parterna emellan. Bägge skalade bort det ideologiskt extrema ur snacket, vilket krävde ett stort antal gemensamma möten och flera års arbete. Numera inser både jägarna och fågelvännerna att nätverket är värdefullt. – Det gick till och med på det viset, att nätverket av störningsfria områden ökade avskjutningen! Det här ser man på de långa tidsserierna där vi har samlat in information i nästan 40 år, berättar Iben Hove Sørensen. Det danska sjöfågelkunnandet håller toppklass eftersom varje jägare ska rapportera viltet han eller hon fäller. Att avskjutningen har ökat beror främst på att sjöfåglarna numera stannar i Danmark över vintern. Det här är till stor del nätverkets förtjänst eftersom det finns tillräckligt med alternativa områden för fåglarna och jakttrycket jämnar ut sig. Tidigare fortsatte fåglarna flyttningen till punktartade övervintringsplatser i bland annat Tyskland, där avskjutningen kunde bli värre än i Danmark. Numera har danskarna således ett bättre grepp om situationen och på det här viset sköter de också de övriga nordiska ländernas häckande stammar bättre än förut. Dessutom följer danskarna noggrant med de fällda sjöfåglarnas åldersoch könsfördelning genom årliga insamlingar av vingprover. I nyckelposition befinner sig de aktivaste sjöfågeljägarna, som redan länge har gjort jobbet på talko. Iögonenfallande är också det, hur respektfullt de danska viltforskarna bemöter dem som bistår sjöfågelforskningen. Kuverten för proverna är gratis, jägarna uppmuntras till återkoppling och trevliga priser lottas ut bland dem som har skickat in vingar. Jobbar för färre skadskjutningar I Danmark började man redan 1997 jobba med att minska på skadskjutningarna av viltfåglar. Jägarutbildningarna om korrekt skjutavstånd och avståndsbedömning, liksom övningarna under realistiska förhållanden i kombination med en omfattande informationskampanj har gett resultat. Jägarna har också uppmuntrats till jakt med vettar och lockpipor. Genom att locka på fåglarna kommer de närmare, vilket hjälper jägaren till ett bra skott på nära håll och fällningar utan skadskjutningar. Forskarna följer med andelen skadskjutna fåglar i stammen genom att röntga fåglar som blir ringmärkta. Tack vare det här arbetet har, bland annat för spetsbergsgåsen, andelen skadskjutna individer blivit klart mindre. På 90-talet blev en gås skadskjuten för varje gås som blev fälld. Numera går det sju Dansk påhittighet: en dold jägare bland svanbulvaner på en åker. Sedan danskarna lärde sig jaga med bulvaner och lockpipa har andelen skadskjutna gäss minskat eftersom fåglarna kommer närmare. I Danmark samlar man in avskjutningsinformation i stor skala och följer med åldersoch könsfördelningen genom insamling av vingprover.
54 l Jägaren 3 l 2018 SIRPA KIVIRUUSU , Evira Här i Finland har avmagringssjuka hos hjortdjur påträffats hos en cirka 15 år gammal älg som i slutet av januari påträffades självdöd i Kuhmo. S å sent som i början av innevarande år började vi på allvar följa med förekomsten av avmagringssjuka i landet, men vi började följa med sjukdomen redan 2003. Till dags dato har vi undersökt ungefär 2500 prover, men sjukdomen har inte påträffats förrän nu. Avmagringssjuka hos hjortdjur är en sjukdom som framskrider långsamt. En smittad individ kan verka fullt frisk till och med i flera år tills sjukdomen når sin slutfas och djuret börjar magra och tyna. Det drar sig undan från sina artfränder och beter sig oroligt. Sjukdomen leder alltid till döden. Avmagringssjukan är en prionsjukdom som är besläktad med BSE hos nötkreatur (bovine spongiform encephalopathy) och övriga TSE-sjukdomar. Såvitt känt har sjukdomen aldrig infekterat en människa. Det första europeiska fallet av CWD PETRI TIMONEN fällda gäss på varje skadskjuten, samtidigt som avskjutningen och beskattningsgraden har ökat betydligt. Det här har förbättrat jaktens hållbarhet och allmänna acceptabilitet. Vården av vardagsnaturen effektiveras De danska och de finska förhållandena är inte direkt jämförbara med varandra. Förmodligen är jakttrycket större i de danska övervintringsområdena eftersom landet är mindre än Finland. Hos oss utjämnar nätverket av tusentals sjöar effektivt jakttrycket, liksom även det faktum att intresset för sjöfågeljakt svalnar efter premiären. Trots det finns det mycket som vi kan lära oss av Danmark! Det viktigaste vore utan tvekan att utveckla samarbetskulturen. Jägarna utgör säkerligen den största gruppen i vårt land som sköter livsmiljöer och dessutom finns i hela landet. Det här kunde vi tillgodogöra oss i långt högre grad än vad som är fallet i dag i vårt samhälle. Projektet Hembygdsvåtmark Lifes upplägg, där projektet gjorde upp förstklassiga iståndsättningsplaner för markägare som behövde stöd för iståndsättning av våtmarker, borde i fortsättningen tydligare inkluderas i miljöförvaltningens arbetsuppgifter och på det viset gagna viltfolkets talkoverksamhet. Projektet Hembygdsvåtmark kunde med några få planerare åstadkomma avsevärda ökningar av mångfalden på landsbygden, vilket betyder att vi med miljöförvaltningens resurser enkelt kunde fortsätta och utvidga arbetet. I Danmark är gåsstammarna stora och danskarna ställer till och med upp mål för att tillräckligt många gäss ska bli fällda. Bekämpningen av mink och mårdhund högprioriterat naturskydd Vi skulle kunna förbättra livet för sjöfåglarna genom ett samarbete som överskrider förvaltningsgränser och förebygger den utarmning av mångfalden som minken och mårdhunden orsakar. Även av detta har vi omfattande erfarenheter tack vare de projekt riktade mot rovdjuren som viltcentralen har drivit (Minken och mårdhunden i fågelvattnen, Fågelvikar Life och det nordiska Life-mårdhundsprojektet). Det finns redan färdiga modeller bara vi överskrider förvaltningsgränserna och ställer upp konkreta mål och ger jobbet resurser. Det finns alltså mycket som vi kan lära oss av danskarnas sätt att anlägga och sköta sjöfågelparadis. Skötselkonceptet för livsmiljöer finns redan och borde omsättas i praktiken i större utsträckning, och större organisationer än viltcentralen borde inkludera det i sitt arbete. Med minken och mårdhunden borde vi göra på samma sätt. Finlands viltcentral har redan gjort upp projektplaner för en sammanslagning av de här strategierna. Under Danmarksbesöket fick vi också veta att mårdhunden har stigit i land även där. Trots vidtagna åtgärder befinner sig stammen på kraftig uppgång och jägarna och fågelvännerna är väldigt bekymrade. Vi delar med oss av våra egna erfarenheter av mårdhundsprojekten för att hjälpa danskarna genom det nordiska mårdhundsprojektet och det övriga samarbetet.
Jägaren 3 l 2018 l 55 (chronic wasting disease, avmagringssjuka) påträffades i mars 2016 hos norska vildrenar. Detta kom som en överraskning eftersom sjukdomen tidigare hade påträffats enbart i Nordamerika. Där hade den sedan 60-talet spritt sig bland hjortdjurspopulationerna. I Norge påträffades sjukdomen sommaren 2016 också hos älg och senare, hösten 2017, hos en kronhjort. Upptäckterna gjordes tack vare det effektiverade arbetet med att följa med sjukdomen. De drabbade älgarna och kronhjorten befann sig dock längre norrut, nära Trondheim, medan de drabbade vildrenarna påträffades i Nordfjella, nära Bergen. Dessutom framkom det att sjukdomsfallen var orsakade av olika priontyper. I mitten av mars i år hade man i Norge undersökt över 40 000 hjortdjur med anledning av CWD-fallen och sjukdomen påträffades hos 22 av dem. Större delen av de drabbade djuren (18 stycken) var vildrenar i Nordfjella. Forskarna kunde fastställa att den sjukdomsalstrande prionen var atypisk hos älgarna i både Norge och Finland. Eventuellt rörde det sig om en priontyp som slumpartat förekommer hos gamla individer, men om typens infektionsförmåga vet vi för närvarande knappt någonting. Hos vildrenarna i Norge konstaterades däremot att prionerna var av en nordamerikansk typ som smittar från djur till djur. Sjukdomens ursprungliga norska smittkälla är fortsättningsvis en gåta, men bland de misstänkta finns bland annat urinbaserade lockmedel som har importerats från Nordamerika. Det är förbjudet att till EU införa obehandlad hjortdjursurin som har framställts utanför EU och förbudet inkluderar köp på internet. Urin kan användas som lockmedel vid jakt på hjortdjur och vid naturfotografering. Prionen som orsakar smittsam CWD bevarar sin livskraft i naturen och smittan förmedlas genom det sjuka djurets avföring, urin och saliv. Effektivast sprider sig sjukdomen på utfodringsplatser och bland djur i hägn. På grund av det påträffade CWD-fallet fattades i Norge ett politiskt beslut att avliva hela populationen av vildren i Nordfjella, drygt 2000 djur. Vid det här laget är renarna avlivade och renarna utanför området kommer att hållas utestängda från området i flera års tid för att förhindra infektioner genom prioner i miljön. Det norska beslutet var drastiskt, men motiverat för att skydda övriga hjortdjurspopulationer mot infektion. Det norska sjukdomsfyndet ledde i början av innevarande år till att arbetet med att följa med sjukdomen intensifierades även i Finland och fem andra EU-länder. Här i vårt land ska ungefär 3000 hjortdjur undersökas under en treårsperiod. Prover som skickas in kan bestå av hela huvudet, alternativt kan en utbildad person lösgöra hjärnstammen och lymfknutor. Prover samlas in från alla renbeteslag, från jaktvårdsföreningarna som har valts ut genom lottning och från Åland. Dessutom undersöker vi alla individer som vi har fått prover av; självdöda och trafikdöda, avlivade på grund av sjukdom och kasserade vid köttkontroll. Vi försöker också få in en stor mängd prover från Kuhmo med omgivande kommuner för att få veta om den påträffade älgen var ett enstaka fall eller om det finns fler drabbade djur i området. Så vitt känt har ingen människa blivit smittad med cwd. Hjortdjurskött kan därför konsumeras och det införs inga begränsningar av försäljningen eller exporten av köttet. Som en försiktighetsåtgärd stoppas tillfälligt utförseln av levande hjortdjur, inbegripet renar, till andra länder. Eftersom cwd-fallet som påträffades i vårt land rörde sig om sjukdomsformen som drabbar älgar så föreligger i detta nu inget behov av att tillgripa några särskilda avlivningsåtgärder. Avmagringssjuka hos hjortdjur överraskade Europa
OLLI KURSULA , Finlands viltcentral Skydda skogshönsens bon: Flagglina och tvålflingor Det är inte svårt att skydda ett bo bara man har det som behövs med sig. 56 l Jägaren 3 l 2018
Jägaren 3 l 2018 l 57 Undersökningar visar att i genomsnitt en tredjedel av skogshönsens bon blir plundrade. Variationerna från år till år och mellan regionerna är stor, och i värsta fall blir bortåt 60 procent av bona förstörda. I regel är det de vanligaste små rovdjuren som stjäl äggen ur boet: räven, mårdhunden, mården och grävlingen. A tt häckningen lyckas är en avgörande faktor för de naturliga variationerna hos skogshönsens stammar. Den sannolikt främsta enskilda faktorn är väderleken vid kläckningen, men om boet blir plundrat innan ungarna kläcks är självfallet också detta av betydelse, åtminstone lokalt. Bild 1. De små rovdjuren har ökat kraftigt i antal sedan 70-talet. Minken har brett ut sig över hela landet och mårdhunden har nått åtminstone så långt norrut som till Rovaniemi. Under de senaste decennierna har också rävarna och mårdarna blivit fler. Under samma tid har mängden fällda små rovdjur blivit tio gånger större, men utan några nämnvärda förändringar i jaktens effektivitet. Uppenbarligen finns det fler boplundrare än någonsin förut. Tvål döljer doften av ruvande höna Skyddandet av bon är ingenting nytt, utan det har pågått i decennier. Det är främst skogsfackmän som har sysslat med detta. Mellersta Finlands tjäderparlament har utvecklat en metod och drivit kampanjer för skyddandet av skogshönsbon. Erfarenheterna har varit synnerligen goda. Metoden avviker från tidigare metoder främst med avseende på storleken på området som ska skyddas och användningen av dofter. Den här metoden går till så, att man ringar in boet med en flagglina och en radie på 25 till 30 meter. Därefter täljer man flingor av tvål med stark doft under linan. Vi rekommenderar att flagglinan enbart används på förnyelseytor som ska markberedas i början av sommaren eftersom kråkfåglarna kan begripa vad flagglinan handlar om. En inringning med enbart doftande tvål verkar ha god effekt mot rovdäggdjur eftersom tvåldoften effektivt döljer doften av ruvande höna och kan skrämma individer som har erfarenheter av människor. Bild 2. Skogshönsen ruvar i maj-juni. Bona blir upptäckta av personer som på våren rör sig flitigt ute i naturen, som skogsfackmän, skogsägare, orienterare och murkelplockare. Den här skaran borde ha utrustningen och beredskapen att skydda bon på stående fot. Det går förstås också att aktivt leta efter bon. Detta är motiverat i synnerhet på förnyelseytor som ska markberedas under sommaren. Uppgiften är lämplig för en jaktförening med intresse för skogshönsen och jobbet kan göras på talko, antingen med en stor grupp medlemmar eller med en kunnig hönshund. Det är tillåtet att använda hund på förnyelseytor som ska markberedas eftersom bona sannolikt skulle bli förstörda vid markberedningen om de lämnas oskyddade. Dock krävs det alltid tillstånd av markägaren för att hålla hunden okopplad. På adressen metsoparlamentti.fi finns en handledning för hur man skyddar skogshönsbon. Skydda boet så här När du råkar på ett bo: Märk ut boet med exempelvis en tott mossa i närmaste träd eller buske. Lägg ut flagglinan eller exempelvis en fiskelina runt boet på 25 till 30 meters avstånd från det. Om du använder en tunn lina ska du knyta stumpar av fiberband på linan med ungefär tre meters mellanrum. Lyft upp och fäst linan på ungefär knähöjd i undervegetationen eller på hyggesrester. Tälj generöst med doftande tvålflingor under linan. Samla in linan och fiberbanden när ungarna är kläckta. Allt väl efter avslutad ruvning. TO M I M UU KK ON EN , w w w .li nt uk uv a. fi
58 l Jägaren 3 l 2018 Nyhetsmagasinet ? Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Muhos. Tjänsten förutsätter följande: • Lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen • Kännedom om vilthushållning och jakt • Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska • Kunskaper i svenska och engelska • Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga • Beredskap för flexibla arbetstider och resor • Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Finlands Viltcentral söker en VILTPLANERARE till viltcentralsregionen Uleåborg Verksamhetsområdet ligger i landskapet Norra Österbotten. I regionen finns 26 jaktvårdsföreningar. Till viltplanerarens uppgifter hör rådgivning och planering av vilthushållningen, att stöda jv-föreningarna, samarbete med intressegrupperna och sköta vissa separat specificerade offentliga förvaltningsuppgifter. Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder första augusti. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31 maj kl 16.00 på adressen kirjaamo@riista.fi. Ytterligare information: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi Viltmiljöer i systemet minskog.fi ? Viltmiljöerna i pilotområdena Björneborg, Kuopio, Pudasjärvi och Sodankylä – publiceras i maj i systemet minskog.fi. Objekten har tagits fram i Finlands skogscentrals och Finlands viltcentrals gemensamma projekt Digiviltskog. Resultaten visar platser med en struktur som kan tänkas vara gynnsam för viltet. Vi hoppas att skogsägarna ska ta hänsyn till de här platserna i sitt skogsbruk, bland annat genom att spara viltsnår. Vi önskar oss återkoppling genom systemet minskog.fi av dem som använder materialet. Materialet publiceras i höst och omfattar alla laserskannade områden i landet. Forststyrelsen informerar Ett exempel på möjligt viltobjekt. Graferna till höger med laserskannade punktmoln visar skogsstrukturen i gitterskalan 16 m x 16 m. Tolkningen av undervegetationen i ett punktmoln visar vegetationens struktur, och av den kan vi dra slutsatser om den skogliga strukturens viltvänlighet. Bakgrundskarta (C), Lantmäteriverket 2018. ? I Forststyrelsens marker har det redan länge rått förbud mot ståloch volframhagel. Det här har varit en försiktighetsåtgärd för att förhindra att de här hårda metallerna följer med virket till sågar och fanerfabriker, där de kan ställa till med problem i produktionen. Erfarenheterna har dock visat att den här försiktighetsåtgärden i praktiken inte behövs. I våras beslöt Forststyrelsen därför att upphäva förbudet mot hårda hagel. Från och med i höst får ersättande hagel användas vid all jakt med hagelgevär i Forststyrelsens tillståndsoch arrendeområden. Användningen av blyhagel är fortsättningsvis och i enlighet med lagen tillåten vid annan jakt än på sjöfågel. Infokväll om vildsvinsjakt ? Välkommen till vår infokväll om vildsvinsjakt onsdagen den 30 maj kl 18. Lyssna och fråga! Under kvällen behandlar vi bla olika jaktmetoder, åldersbestämning, livsmiljö, vildsvinets vanor, vad djuret äter och eftersök på skadat vildsvin. Vår föreläsare är Paavo Kotonen, verksamhetsledare på Ylämaa jvf, med femton års erfarenhet av vildsvinsjakt. Platsen är Byahemmet, Byahemsvägen 16, 07740 Gammelby, Pernå. Förhandsanmälningar önskvärt för att kaffet ska räcka till. Anmälningar och förfrågningar till Loviisa@rhy.riista.fi eller verksamhetsledaren Iina Rinne, tfn 040 743 5972. Arrangör: Lovisa jvf
Jägaren 3 l 2018 l 59 Supporten för Oma riista-appen i Windowstelefoner har upphört ? Arbetet med att utveckla Oma riista-appen och supporten för telefoner med operativsystemet Windows har upphört. Det här beror på att antalet användare av Windows Phone-apparater är litet och stadigt minskar. Användarna utgör mindre än 1 % av alla användare. Versionen 1.8.0 av appen blir den sista för Windowsplattformen. Från och med juni finns det inte längre garantier för att appen ska fungera. Informationen som är inskriven med appen finns sparad i nättjänsten och går inte förlorad vid ett byte av telefon. Utvecklingen av Android och iOS fortsätter Nytt i Androidoch iOS-apparna i versionen 1.9.0 och nyare är funktioner som visar kartor, positioner och gränserna för ens jaktförening. Det går också att foga nya områden till kartan med områdeskoden. Nyheter i versionen 2.0.0 och nyare är QR-koden för jaktkortet och visningen av skjutprovsresultatet för dem som har fått en elektronisk anteckning om skjutprovet. Byte av jaktvårdsförening Glöm inte att titta in i appshoppen och uppdatera din Oma riista-app! Ungdomskampanj Att stöda de unga jägarna hör till Jägarförbundets huvudteman i år. I början av året lanserade förbundet en kampanj för att få unga jägare med i föreningarna. Tanken är att sammanföra ungdomar som söker en förening med föreningar som söker nya medlemmar. ? Kampanjen har fått ett gott mottagande och över 20 föreningar har redan hakat på. Många ungdomar har redan hittat till en förening, men vi vill gärna se ännu fler ungdomsvänliga föreningar, uppmuntrar Henri Mutanen som är ungdomsansvarig på Finlands Jägarförbund. Jägarförbundet bedriver också aktiv ungdomsverksamhet där ungdomar under trygga förhållanden får lära sig de praktiska grunderna i jakten, viltvården och naturen. I sommar arrangerar förbundet tillsammans med distrikten och föreningarna Tjäderläger för ungdomar runt om i landet. Ytterligare information om jägarförbundets ungdomsverksamhet, Tjäderlägren och ungdomskampanjen: metsastajaliitto.fi/nuoret eller jägarförbundets ungdomsansvariga Henri Mutanen, tfn 050 528 0001 eller henri.mutanen@metsastajaliitto.fi ? Om du önskar byta jaktvårdsförening till jaktåret 2018-19 ska du göra det senast den 22 maj. Då syns bytet på ditt nya jaktkort. Anmälningen ska göras skriftligt till Jägarregistret och inkludera följande uppgifter: namn, jägarnummer, nuvarande jvf och din nya jvf. Kom ihåg att underteckna anmälningen! Mejla eller posta anmälningen till Jägarregistret. NYTT Vilt och fiske på jaktmässan ? Jordoch skogsbruksministeriets förvaltningsområde deltar i jaktmässan med en stort upplagd avdelning om vilt och fiske. Till gruppen hör utöver ministeriet Forststyrelsen, Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och Lantmäteriverket. Gruppen för vilt och fiske har en gemensam avdelning i södra ändan av tält A, som vetter mot mässans huvudgata. Håll ögonen öppna efter vår banderoll vid tältgaveln så kan du inte missa oss! På avdelningen för vilt och fiske presenterar vi bland annat vildsvinsjakt i simulator. Dessutom bjuder vi på fakta och intervjuer om bland annat vandringsfiskar och strömmande vattendrag, appar för geodata, tjänsten Oma riista, lodjuret, triangelinventeringarna och Forststyrelsens tillstånd.
60 l Jägaren 3 l 2018 KÖPES Pälsskinn, även horn. R Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki, 050 554 6852. Vi köper fortlöpande pälsskinn. O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi. 040 027 1291. Älgoch renhorn, 050 586 2157. Jag köper drivande hund, tik, bch. Till bättre hem än det vanliga, bla hundstuga, stor inhägnad, annan hund som sällskap, nätterna inomhus. För jakt. Ring! Esko Härkönen, Tavastkyrö, tfn 040 071 5373. JAKT Björnoch hönsjakt i Suomussalmi, www.erapalvelu.net, tfn 050 325 8966. Säljakt, seanature.net, 040 015 4600. Jaktförening söker nya medlemmar, Mäki-hovi i Ähtäri, 040 707 1164 /Jarmo. Björnoch fågeljakt i Pääjärvi i Ryssland. Gott om björn och stora ödemarker. Unto Myllyvirta, 040 019 9470, www.taigaeräpalvelut.fi. Oförglömlig afrikansk jaktupplevelse i Namibia. Mejla för info eller kom till jaktmässan i Riihimäki, monter C158, risto@goodhope.fi. Vildsvin, rådjur och gås i Sverige, från 529 €, www.wildexperience.fi, 040 057 0342. www.metsastyspalvelut.com, Reisijärvi. Jakt på sjöfågel, hare och skogshöns, 044 541 0437. WWW.ERAKORPINEN.FI; tfn +358 405 551 394, ”Jakt-Boende-Fiske-Semester”. Stuga + tillstånd i Kuusamo, tfn 040 028 1229. Gå med i älg/jaktförening. C 11.000 ha jaktmarker. Inte ens 200 km från Helsingfors. Förfr tfn 046 957 6632, juve.met@gmail.com. Jaga björn, varg, gås och skogshöns i Ryssland med över 20 års erfarenhet. Taiga Delight Oy, 044 525 8695. Kvalitetsjakter i Estland. Älg, vildsvin, gås, rådjur (bockjakten börjar 1.6). Ring för mera info, 044 240 5800. TILL ER TJÄNST SATAKUNNAN ASE, alla vapenoch kolvarbeten. www.asesepat.fi, 044 241 6987. Lägg dina planer i blöt och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha Siekkinen, kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. Konekarhu-björnen, testad på hundar, förfr: 040 069 5108. Rivning av bäverdammar, 040 048 7546. Obs!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 718 8170. Vapenreparationer. Oulun Asepaja, 050 043 5703. Vapenverkstad, reservdelar i södra Finland, www.aseteam.fi, tfn 044 388 1231. SÄLJES Affären med komplett service: www.jahtiaitta.fi. Titta in! INHEMSKA ERÄTAPIO BURKFÖRSLUTARE av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Vi säljer gräsandsungar till våtmarker mm. Änderna livar upp landskapet och lockar vilda änder. Leveranser i hela landet. Tfn 040 093 0690. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 541 7308, porinase.fi. Kanufällor, 100 €, 050 327 0740/Vasa/Avhämtning. Tori.fi: Andel i stuga i Vuotso, 6300 €. 0400 886 631. Dubbelpipig studsare 9,3x74R, www.lohjanpantti.fi. Näverkontar, nya, Kuopio, tfn 044 363 5558. Tusentals bildäck: www.riekko.eu. Skogsfastigheter i Lappland: Salla/Naruska 29 ha 20000 € och Savukoski/Tanhua 10 ha 20000 € och 97 ha 75000 €. Bäck i alla. Även tomter. 040 832 0190. Fint 308 Lakelander-gevär + kikarsikte + telefon, laddare mm jaktgrejer, tfn 041 507 6757. Oanvänd Fabarm pump 12/76, tre choketuber, rödpunkt, kindstöd. Winchester m 1895 kal. 8,2x53R. Två handeldvapen. Ring 040 574 9534. Ärter för viltet. Mikko Tikkala, tfn 050 561 4134, Asikkala. Lappkåta 5 m, 380 e + moms. Se FB: Matinlapinkota, lapinkota.com, tfn 040 724 8435. Fasaner och bronskalkoner från ägg till vuxna. Utajärvi, tfn 050 522 5178. Fina erbjudanden i nätbutiken: www.asetarvike. fi. Nikko Stirling Diamond ljuspunkt 1-4x24 mm 229 €, 1,5-6x44 mm 249 €, 3-9x42 mm 259 €. YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, 050 379 1040. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen, Jakttillbehör, Fiske mm, WWW.ANONASE.COM, 040 038 4118. Egnahemshus 1976, Savukoski. Stuga vid stranden av Kemi älv. Maija Palojärvi, 040 019 6438. Tikka-Howa-Guerini-Ruger erbj! Leupold-Docter-Meopta-Nikko erbj! GRS-KKC-Beretta-Valmet 412/Petra kolvar www.euroase.fi, 050 465 4695 Även värderingar /köp/bytesvapen/installeringar WWW.HOUKUTUSPILLIT.NET, tfn 040 083 5511. Liten bastustuga i Valtimo, egen tomt, vid statsmarker, tfn 050 494 1330. Säljer ATW Bombardier 4X4 och armborst PSE ARCHERY, tfn 040 518 6103. HUNDAR Strh vorstehvalpar, reg, chippade, vet granskade. Överlåtelsegamla, förfr 040 050 1842. Slh retrievervalpar för hobby och jakt, tfn 040 728 8604. Långhåriga vorstehvalpar efter premierade föräldrar, tfn 044 785 6954. Säljer drevervalpar, tfn 040 069 5108. Breton hanvalpar, mor Finva Majaniemen Hazzel Kathlee, far Kieppikurun Bestseller. Ställande, apporterande, jagar 1.8-31.3. Överlåts 8.6, tfn 041 703 5032. Beaglevalpar efter fina, drivande föräldrar, tfn 040 584 3751. Bretonvalpar, överlåts 26.5. Kennel Alpoksen, 040 536 6753. Valpar av basset fauve de bretagne och drever. 040 026 4727. 4 valpar av finsk spets, födda 20.3. Lappträsk /040 088 6058. Wachtelhundsvalp, hane, född 26.2, tfn 040 701 8999. Gordonsettervalpar med toppenhärstamning. Tfn 040 054 2472, www.gordoninsetteri.fi. Beaglevalp, hane, tfn 044 020 7416. UTHYRES Portin Majatalo i Suomussalmi, för grupper som jagar eller kör snöskoter. Trivsamt ställe. Bra terräng runt omkring. Fråga på våra tjänster: 040 546 9891. Hyr stuga i Ranua, Simojärvi, 040 019 3351. Uthyres jaktstuga i södra Kuhmo. Invid statsmarker, tfn 040 762 0492. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. Esa Kemppainen, 050 563 0169, trofeet.fi. Ar-standard.com, Vasa, 050 327 0740. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 3303 417. ÖVRIGT Jaga och fiska på egen hand eller med gänget i egen stuga. Rautavaara, vidsträckta jaktmarker. Se Lomarengas stugorna 6682 och 3032. För närmare info om försäljningen mejla kariantero.teittinen@gmail.com. Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2018 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2018 utkommer den 13 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 26 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. LAADUKKAAT DIANA -RIISTAPELTOSEOKSET ERÄKONTISTA! Hirvi-Diana 1kg 18,95 € / 3kg 47,95 € / 10kg 149,95 € Peura-Kauris –Diana 1kg 13,95 € / 3kg 39,95 € / 10kg 126,95 € Fasaani-Peltopyy –Diana 1kg 13,95 € / 3kg 39,95 € / 10kg 99,95 € Diana-Aurinngonkukka 1kg 13,95 € / 3kg 36,95 € / 10kg 119,95 € Diana-Rehukaali 1kg 18,95 € / 3kg 54,95 € / 10kg 179,95 € Diana-Rehurapsi 1kg 9,95 € / 3kg 29,95 € / 10kg 96,95 € Diana-Rehunauris 1kg 13,95 € / 3kg 34,95 € Diana-Talvirehurapsi 1kg 9,95 € / 3kg 27,95 € / 10kg 79,95 € Diana-Öljyretikka 3kg 29,95 € / 10kg 109,95 € Diana-turnipsi 1kg 19,95 € Diana-Rehujuurikas 1kg 14,95 € Diana-Naattinauris 1kg 19,95 € / 3kg 49,95 € Diana-Metsästäjän nauris 0,5kg 17,95 € Koristekukka-Diana 250g 24,95 € / 1kg 69,95 € / 10kg 529,95 € Riistalaidun-Diana 3kg 44,95 € / 10kg 119,95 € Mesija perhospelto-Diana 3kg 29,95 € / 10kg 99,95 € Syyskylvö-Diana 3kg 29,95 € / 10kg 94,95 € Maisema-Diana 3kg 29,95 € / 10kg 89,95 € Riista-Diana 3kg 24,95 € / 10kg 79,95 € Diana-Metsästäjän maissi 3kg 39,95 € Diana-Tähkämaissi 3kg 97,95 € Diana-Hunajakukka 1kg 14,95 € / 3kg 39,95 € / 10kg 129,95 € Diana Solo 421kylvölaite 119,95 € Tilaa tuotteitamme vähintään 100€ arvosta niin saat ilmaisen lipun Riihimäen Erämessuille. Arvo 18€ Tarkemmat tuotetiedot kylvömäärineen verkkokaupastamme: www.erakontti.fi Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi Omasta kontista Verkk okaup pa 24 h www. erako ntti. Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti. Eräkontti Fenix TK21 SRVA valaisinpaketti valoteho 468 lumenia tarjous 129 € sis. valaisin, piippukiinnike ja etäkytkin Akut ja laturit myydään erikseen! www.erakontti. Nahkainen reppujakkara metso brodeerauksella, puujalat tarjous 199 € (249€). Hirvikärpäs STOP 50 ml 13,90 € Uutuussuihke hirvikärpästen torjuntaan. UUTUU S! Kanu -loukku mitat 180x120 tarjous 199 € (229€)
Jägaren 2 l 2018 l 61 K E S Ä 2 1 8 W W W. U LT R A C O M . F I / R 1 E A S E O F T R A C K I N G U LT R A C O M R10 210x297_ultracom_metsastaja_ilmo.indd 1 24.4.2018 17.05
62 l Jägaren 3 l 2018 Åland Den nya handledningen för jägarexamen har färdigställts. Det har varit ett stort projekt med många inblandade så det känns bra att kunna presentera resultatet. Målsättningen har varit att ta fram en bok som är trevlig att läsa och som ger jägaren en bred grund att stå på inför jaktstarten. Formatet på boken, som är i pärm-form, har valts för att boken ska kunna uppdateras fortlöpande och för att den nya jägaren ska få en pärm att samla sitt eget material i, t.ex. anteckningar, intressanta artiklar om jaktoch viltvård, ritningar, jakttillstånd eller andra viktiga papper kring jakten. Detta är också första steget i en förnyelse av jägarexamen som helhet. Målsättningen är att förnya provet, sammanställa ett kursmaterial för att underlätta jaktvårdsföreningarnas kursverksamhet och att införa ett praktiskt moment gällande skytte och säker vapenhantering. RJ Ny handledning för jägarexamen Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: Vid skjutbanan i Brändö, Åva: Under tiden 28 juli till och med den 15 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Träning onsdagar och torsdagar i 17 26 juli kl. 17.00-20.00 Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). Vid skjutbanan i Kumlinge, Enklinge: Lördagar 4 augusti till och med den 1 september lördagar kl. 10.00–13.00. Tisdagar 7 augusti – 28 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 10 juli – 31 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109), Gerhard Björk (tfn 040 513 6470), Mats Perämaa (tfn 0400 721 168). Vid skjutbanan i Föglö, Granboda: Alla lördagar från och med den 11 augusti till och med den 8 september kl. 10.00–14.00, samt onsdagen den 22 augusti kl. 16.00–20.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). Vid skjutbanan i Hammarland, Boda: Under tiden 28 juli till och med den 8 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00– 20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Enbart träning under onsdagar 4 25 juli. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Vid skjutbanan i Lemland, Haddnäs: Under tiden 4 juli till och med den 29 augusti lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 29 maj till 28 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Johan Grönroos (tfn 0457 342 1351 el. hem 018-33680). Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med provets avläggande skall jaktkortsnummer samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg företes för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare ROBIN JUSLIN Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 7 8 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00–22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: Tel: +358 40 3695233. Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare ROBIN JUSLIN KUNGÖRELSE ANGÅENDE ÄLGSKYTTEPROV 2018 KUNGÖRELSE ANGÅENDE PRAKTISKT BÅGSKYTTEPROV 2018 Ny handledning för jägarexamen
Jägaren 3 l 2018 l 63 Älginventering 2018 Älgvårdsområde Areal (ha) Tjur Ko Kalv Obest. Totalt Älgar/ 1000ha Kvar efter jakten BRÄNDÖ 9950 13 9 64 86 8,6 84 ECKERÖ 8400 1 3 50 54 6,4 58 FINSTRÖM 10800 2 4 7 18 31 2,9 38 FÖGLÖ 10700 2 8 11 27 48 4,5 55 GETA 7500 2 5 4 14 25 3,3 29 HAMMARLAND 10000 7 6 35 48 4,8 56 JOMALA 9400 2 4 6 22 34 3,6 26 KUMLINGE 6400 17 54 71 11,1 63 KÖKAR* 2600 35 13,5 35 LEMLAND 9000 5 32 37 4,1 46 LUMPARLAND** 4300 1 1 9 11 2,6 11 SALTVIK 10150 1 4 4 23 32 3,2 37 SOTTUNGA* 1020 19 18,6 19 SUND 9650 9 9 25 43 4,5 27 VÅRDÖ* 6000 27 4,5 27 Totalt: 115870 9 56 82 373 601 5,2 611 *) = Ej inventerat, siffrorna visar uppskattade antalet älgar kvar efter jakten. **) = Ingen jakt 2017, kvar efter jakten är inventeringens resultat. År År År År År År År 1996 2000 2003 2006 2009 2012 2018 Fasta Åland 347 322 326 303 374 276 315 Skärgården 291 358 400 393 340 397 286 Totalt : 638 680 726 696 714 673 601 Älginventeringen 2018 Lördagen den 17 mars så fanns det äntligen tillräckligt goda förutsättningar för att genomföra en älginventering. Inventeringen genomfördes under skapliga förhållanden med ett snötäcke som varierade mellan 515 cm. De flesta områden blev inventerade det var 3 jaktvårdsföreningar som avstod från att inventera denna gång, orsakerna till det var framförallt snöbrist samt falska isförhållanden. De som avstod var Kökar, Sottunga och Vårdö, för att kunna beräkna en total älgstam för hela Åland har vi för dessa områden valt att använda de antal älgar vi fått från observationskorten i samband med älgjakten, med andra ord är dessa älgar de som man noterat fanns kvar efter jakten på respektive område. Inventeringen visar att älgstammen totalt har gått ner 11 % eller 601 älgar (673) sedan år 2012 då vi senast kunde genomföra en inventering. Dock skiljer sig trenden mellan fasta Åland och skärgården så till vida att fasta Ålands älgstam har gått upp 14 % till 315 älgar (276) medan skärgårdens älgstam gått ner med 28 % till 286 älgar (397). Det är dock ännu en mycket tätare älgstam i skärgården med en täthet på 7,8 älgar/1 000ha mot fasta Ålands 4,0 älgar/1 000ha. RG Den första säsongen av åtgärder inom ramarna för åtgärdsplanen för ejderstammen på Åland är till ända i och med att jakten med hund på häckningsskär avslutades den 15 april. Arbetet med planen inleddes med att genomföra en storskalig inventering. Sammanlagt inventerades 46 olika områden i ett samarbete mellan jaktvårdsföreningarna, Ålands fågelskyddsförening och Finlands miljöcentral som inventerade i IBA-områden (Important Bird Areas). Resultaten kommer att kompletteras genom att ytterligare inventeringar genomförs våren 2018 i områden som kan vara av intresse men som inte inventerades under våren 2017. Målsättningen är att få en så bra bild som möjligt över situationen för ejderstammen på Åland. Jaktvårdsföreningarna inrättade också viltvårdsområden i ejderns häckningsområden där en ökad och systematisk predatorkontroll ska säkerställa att dessa områden hålls fria från marklevande predatorer. För att kunna effektivisera arbetet beviljades föreningarna bidrag för nödvändig utrustning, t.ex. viltkameror och minkfällor. Föreningarna har också inlett försök med att bygga ”ådhus” för att skydda ådorna från predation av havsörn. Totalt 21 viltvårdsområden inrättades under den första säsongen och föreningarna beviljades ca. 30.000 euro i bidrag för inköp av utrustning. Resultaten från den första säsongen rapporteras genom jaktvårdsföreningarna och sammanställs sedan av enheten för jaktoch viltvård men finns i skrivande stund inte tillgängligt. Målsättningen är att fortlöpande uppdatera planen och inrätta fler viltvårdsområden så att så stora områden som möjligt kan kontrolleras. Om du är intresserad av att delta i arbetet med ejderförvaltningen eller vill inrätta ett nytt viltvårdsområde kan du kontakta din jaktvårdsförening. RJ Översiktskarta över inrättade viltvårdsområden. Åtgärdsplanen för ejderstammen på Åland
Avisering om direktdebitering och e-faktura Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den första juni från det konto som du har uppgett. Betalningsmottagare: Finlands viltcentral Meddelande: Jaktvårdsavgift Jaktvårdsavgiften är 39 euro för jaktåret 1.8 2018 till 31.7 2019. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Obs! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen. Parallellt med det tryckta jaktkortet som följer med sommarnumret av tidningen Jägaren finns det nu också ett elektroniskt jaktkort som du alltid har med dig i appen Oma riista. E-kortet är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. Du har väl jaktkortet i smarttelefon?