• Ändringar i jakten på främmande arter Jä g ar en ÄNDRINGAR I VAPENLAGEN – ett infopaket till jägarna 3 l 2019
• 2 l Jägaren 3 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Ratatie 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Sticka djurprover till: Livsmedelverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_03 Pärmfoto: TOMMY ARFMAN Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 3/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 12 juli 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
• Jägaren 3 l 2019 l 3 Innehåll 3 l 2019 5 Ledaren: Från skog till tallrik 6 Mink och mårdhund: Ändringar i lagstiftningen på väg 8 Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena har startat 14 Älgjaktens sociala välfärdseffekter 16 Vice ordförandens spalt: Jakten är naturskydd av bästa sort 18 Skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna 22 En ledande tanke för viltvården! 28 Fabriken för andungar och gäddyngel 32 Ministeriet informerar: Fler aktörer i jakten på de invasiva arterna 34 Jägare – en hurdan tidning vill DU läsa? 36 Ändringar i vapenlagen – ett infopaket till jägarna 42 Vårda ditt jaktgevär: Från lackade stockar till oljade 44 En jägares utrustning: Kikarmontering, del 2 46 En jägares patroner: 6.5 Creedmoor, ett makalöst patronfenomen 50 Ejdermiraklet på Bengtskär 54 Ejderförvaltningen på Åland – ett lagarbete för ejderns framtid 58 Vilthushållning i utveckling, del 8: En jaktförening som föremål för rättsliga åtgärder 60 Recept ála Akseli Herlevi 62 Nyhetsmagasinet 64 Europeisk bäver 65 Jakt och jägare 66 Åland 46 En jägares patroner – ny artikelserie börjar 42 Vårda ditt jaktgevär: Från lackade stockar till oljade 8 Viltcentralen stöder jaktföreningarna och jv-föreningarna 50 Ejdermiraklet på Bengtskär 36 Ändringar i vapenlagen 6 Ändringar i lagstiftningen för mårdhund och mink HA N N U HU TT U M AR KU S FO RS ST RÖ M TO M M Y AR FM AN AR TO M ÄÄ TT Ä HA N N U UR ON EN
• 4 l Jägaren 3 l 2019 tracker.fi – facebook.com/tracker.fi STEGET FÖRE IOT 4G Nya Tracker Artemis är utrustad med både beprövad och ny teknik. GSM såklart men även NB-IoT eller LTE-CAT M1, som är en låghastighets 4G-teknik. Teknik som i framtiden kommer att ersätta teleoperatöreras GSM med mycket bättre täckning och lägre strömförbrukning. Förutom denna framtidsäkrade teknik har vi gjort flera driftsäkrande förbättringar för att göra jakten tillsammans både bättre och roligare. Både i nutid och framtid. Läs allt på sajten. NB-IOT LTE-CAT M1 SKALLINDIKATOR LAMPA GPS/GLONASS 3200 mAh
• JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 3 l 2019 l 5 Viltmaten är en populärt samtalsämne. Vi förknippar den med en hel rad positiva tankar; bra för hälsan, traditioner och ett blygsamt ekologiskt fotavtryck. Av allt att döma är efterfrågan större än tillgången i handeln. Det handlar ju om en begränsad och värdefull naturresurs. Vilket får mig att undra om vi jägare tar vara på den här resursen fullt ut. Matkulturen är någonting väldigt personligt som vi ska behandla varsamt. Det finns ingen orsak att ställa tycke och smak mot varandra, men det är viktigt att vi tar vara på bytet med respekt. Med tanke på att förberedelserna för nästa jaktsäsong redan är i full gång så är det förnuftigt att ta en titt i frysen. Om där fortfarande finns kvar delikatesser från senaste säsong så är det väl dags att sätta dem på menyn? Självfallet är viltmaten bäst när den är färsk och förbehandlad. Det här gäller i synnerhet de känsligare delarna av viltkroppen, som de inre organen. Ibland får jag en känsla av att de har blivit bortglömda delikatesser. Kanske är det för mycket begärt av dagens jägare att kunna anrätta dem på rätt sätt, men när det lyckas så är upplevelsen underbar! Jag är medveten om att nästan vem som helst skulle uppskatta en gryta gjord på inälvor av fågel eller hjortkalvsnjurar, för att inte tala om färsk och stekt lever. Det är inte ovanligt att jägare skyggar för att använda de här kroppsdelarna och i värsta fall tas de inte alls till vara. Se här en utmaning också för köksmästare och receptförfattare, och självfallet för alla som har möjligheter att bjuda vänner på viltmat. Det allra största ekologiska fotavtrycket har väl maten som lämnas oäten? De traditionella maträtterna är utmärkta även de. Förr i tiden var folk ibland tvungna att kunna laga mat av nästan obefintliga ingredienser. Av allt att döma löper de traditionella vilträtterna samma risk som de inre organen att bli en utdöende folklig tradition trots att det fortfarande finns personer som kan konsten. Naturligtvis behöver vi också nytänkande eftersom samhället förändras och matkulturen med den. Vilket igen får mig att undra vilket öde de går till mötes, organen som så få tar vara på. Vem av oss avnjuter flankstek eller mellangärde? Ute i stora världen är de delikatesser med fina namn, men hos oss i värsta fall bitar som vi förbiser. När vi tömmer frysen borde vi väl också tänka efter hur vi ska göra under nästa jaktsäsong för att ta vara på samtliga delikatesser när viltet är fällt. Vi hittar samma kroppsdelar i viltet som vi fäller här hemma som i den förfinade köttbutiken i utlandet, som vi har sett en glimt av på teve eller under en resa. Självfallet har olika jägare olika intressen när han eller hon jagar. Men jag är rätt säker på att den som är mera intresserad av att jaga än av att laga mat kan i sin närmaste krets finna personer som gärna gör ett försök med de här delikatesserna som vi så lätt förbiser. Naturen och jakten innebär i bästa fall storartade upplevelser som efter den lyckade jakten får en fortsättning vid matbordet och i jägarens minnen. När skogen ger oss gåvor ska vi njuta av dem, var och en på sitt sätt, med respekt för viltet och genom att ta vara på allt som går att använda! Från skog till tallrik
• Det kommer att bli lättare att jaga skadliga främmande arter som mink och mårdhund. Enligt lagen, som ännu inte är stadfäst, blir det tillåtet att använda hjälpmedel som belysning och nattsikten vid jakt på sådana arter. Det kommer också att bli tillåtet att jaga de här arterna utan jaktkort. Ä ndringar kommer att införas i jaktlagen och i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter. Den ledande tanken är att jakten på de främmande skadliga arterna ska bli effektivare. Tvättbjörnen, bisamråttan, sumpbävern och mårdhunden har av EU klassats som skadliga främmande arter medan minken kommer att överföras till den nationella listan på skadliga främmande arter av betydelse. Lagförslaget godkändes i riksdagen den 19 mars och nu väntar vi på att lagen ska träda i kraft och på finslipningen av förordningen. I skrivande stund hoppas vi på att ändringarna ska träda i kraft under sommaren. Vad förändras? På arterna som är upptagna på EU:s lista och den nationella listan över skadliga främmande arter tillämpas jaktlagstiftningens bestämmelser om fångst och avlivning av icke fredade djur. Till de viktigaste ändringarna i jakten på mårdhund, mink och bisamråtta hör att de inte längre omfattas av kravet på hållbart nyttjande i jaktlagens 20 § och att det blir tillåtet att använda artificiella ljuskällor och sikten för nattskytte. Jakten på de här arterna blir tillåten också för personer som inte har jaktkort. Likaså blir det tillåtet att avliva skadliga främmande djur som är upptagna på EU:s lista och den nationella listan med skjutvapen i fälla närmare än 150 meter från bebott hus. I städer rekommenderas att jägaren meddelar polisen eller nödcentralen på förhand om avlivningen med tanke på telefonsamtalen från oroliga stadsbor. Utöver ändringarna i lagstiftningen kan statsrådet med en förordning bland annat inMårdhunden och minken avförs från listan över viltarter. Det gäller för jaktföreningarna att vara uppmärksamma när de förnyar sina arrendeavtal så att de också efter ändringen i lagstiftningen har rätt att jaga de skadliga främmande arterna. Granska de gamla arrendeavtalen och uppdatera dem vid behov. ÄNDRINGAR I LAGSTIFTNINGEN PÅ VÄG Mink och mårdhund JA RI N IS KA N EN 6 l Jägaren 3 l 2019
• Jägaren 3 l 2019 l 7 föra begränsningar för fångstredskapen och fångstmetoderna i jaktlagen och jaktförordningen samt fastställa detaljerade bestämmelser om vilka vapen som får användas. Det blir också en ändring i terminologin. Elimineringen av skadliga främmande arter är inte längre jakt utan där tillämpas bestämmelserna för fångst och avlivning av icke fredade djur. Arterna överförs ändå inte till kategorin icke fredade arter utan klassas som skadliga främmande arter. De räknas alltså inte längre som vilt. Den ändrade ställningen i lagstiftningen och ändringen i terminologin påverkar flera olika lagar och förordningar och tillämpningen av dem. Ändringen i lagstiftningen för med sig nya uppgifter för Finlands viltcentral med anknytning till bekämpningen av de främmande arterna. Beträffande de främmande fåglarna och däggdjuren svarar Finlands viltcentral för bekämpningen av arterna och experttjänsterna för hanteringen av dem. Det här gäller i synnerhet för arterna som tidigare räknades som vilt. Inga ändringar i användningen av jakthundar – I jaktlagen finns flera paragrafer som enligt ordalydelsen berör enbart jakten, men som enligt etablerad praxis ändå tillämpas också på de icke fredade djuren, förklarar lagstiftningsrådet Pekka Kemppainen på Jordoch skogsbruksministeriet. – Hittills har det inte funnits något behov av att tillämpa hundparagraferna på de icke fredade däggdjuren eftersom det i praktiken inte har funnits något behov av att lagstifta om jakt med hundar på sorkar, möss och andra icke fredade arter. Även i fortsättningen kan vi tillämpa paragraferna som berör användningen av hund på jakten efter mårdhund även om det begreppsmässigt inte längre handlar om jakt, anser Kemppainen. På motsvarande sätt har retrievrar använts vid jakt på icke fredade fåglar. Jakträtten och de främmande arterna – När ändringarna har trätt i kraft kan jakten på mink och mårdhund i regel fortsätta utan att parterna behöver införa några ändringar i det gamla arrendeavtalet, berättar Kemppainen. För de gamla avtalen gäller den lagstiftning som rådde då avtalen skrevs. Det vill säga att om mårdhunden ingår i listan på arter som får jagas så ändrar inte omklassningen från vilt till främmande art innehållet i avtalet. För de gamla avtalen fortsätter tidigare praxis, det vill säga att lagstiftningen om främmande arter inte medför några förändringar. I enlighet med 16 § i lagen om främmande arter tillämpas det som jaktlagen stadgar om icke fredade djur på fångsten och avlivningen av mink och mårdhund. Paragraf 48.2 i jaktlagen gäller således också rätten att fånga och avliva mårdhund och mink. Om det i ett gällande arrendeavtal inte särskilt stadgas att rätten att fånga och avliva icke fredade djur inte ingår i jakträtten så får arrendetagaren enligt avtalet göra det. Samma rättighet ingår på motsvarande sätt i en jaktlicens om inte rättigheten uttryckligen utelämnas. Trots allt kan arrendegivaren ändå anse att avtalet inte inkluderar rätten att fånga mårdhund och mink. I så fall ska arrendegivaren meddela arrendetagaren sin tolkning. Det handlar här om sedvanliga avtalsförhandlingar mellan arrendegivaren och arrendetagaren. När en jaktförening förnyar ett arrendeavtal ska man beakta ändringen i lagstiftningen och tänka på jakträtten för de skadliga främmande arterna. Avlivningen av djur Bestämmelserna i djurskyddslagen gäller för avlivningen av samtliga djur, även de främmande. Djuret ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt och avlivningen får bara göras av en person som har tillräckliga kunskaper om avlivningsmetoden och avlivningstekniken för arten i fråga. Personen ska också kunna verkställa avlivningen. För exempelvis mårdhunden är skjutning den enda avlivningsmetoden som kan rekommenderas. Det är förbjudet att dränka djur. Det är straffbart att bryta mot bestämmelserna i djurskyddslagen. Den som saknar kunskaper om avlivning kan med fördel vända sig till jägarna på orten och be om hjälp. För jägarna är det därför förnuftigt att fundera på lämpliga former för samarbete med dem som inte är jägare. Det är nödvändigt med samarbete för att lösa problemet med de främmande arterna och bevara jaktens acceptabilitet. Guldschakalen blev inte en viltart Enligt regeringens förslag skulle guldschakalen, om och när den når vårt land, klassas som en viltart. Jordoch skogsbruksutskottet ansåg emellertid att detta inte var befogat eftersom guldschakalen enligt utskottets betänkande och behandlingen i riksdagen ska avlägsnas från vår natur. Riksdagen godkände lagförslaget enligt utskottets betänkande och guldschakalen blev inte klassad som ett vilt. Guldschakaler som sprider sig på naturlig väg är en invandrad art där vi inte tillämpar lagstiftningen om främmande arter. På guldschakaler som människan har släppt ut i naturen ska vi däremot tillämpa vår nationella lagstiftning om främmande arter. Det sannolikaste är att arten invandrar österifrån på egna ben. Eftersom schakalen inte är en viltart så är de här individerna fredade invandrare i enlighet med naturvårdslagen. Med tanke på jägarnas rättssäkerhet är utgångspunkten den, att schakaler som observeras i naturen är fredade om det inte på förhand är klarlagt att de är individer som har rymt och därför är fria. Det blir tillåtet att använda nattsikten och belysning för fångst av skadliga främmande arter som mårdhund, mink och bisamråtta. Det här gäller alltså enbart arter som klassas som skadliga främmande arter, inte invandrade arter i jaktlagens mening.
• 8 l Jägaren 3 l 2019 JARKKO NURMI Viltcentralen stöder jaktföreningarna och jv-föreningarna Projektet för älghushållningsområdena har startat I mars inledde Finlands viltcentral ett stort upplagt projekt för att stöda jägarnas och jaktföreningarnas verksamhet på lokalplanet vid förvaltningen av hjortdjursstammarna. Vi visstidsanställde nio planerare för tre år och stationerade dem i viltcentralsregionerna. På fältet ska de fungera som stöd för jaktföreningarna och jvföreningarna. H uvudrollen i arbetet med att bevara hållbarheten hos jakten i vårt land innehas av jägarna och jaktföreningarna som med sitt frivilligarbete stöder viltforskningen och viltförvaltningen. Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena stöder de viktigaste aktörerna i deras arbete med att ta fram viltdata, som i sin tur bildar underlag för beslutsfattandet. Projektet är dubbelriktat: planerarna som jobbar i älghushållningsområdena delar med sig av de bästa knepen och sina kunskaper om förvaltningen av hjortdjur samtidigt som de lär sig av kundernas behov så att vi kan fortsätta utveckla tjänsten Oma riista. Projektet betonar vikten av utbildning och stöd på lokal nivå. Dessutom ska vi jobba med att utveckla helheter för förvaltningen av de övriga hjortoch klövdjuren så att jakten kan uppfylla intressegruppernas och samhällets önskemål. Vi ska förenhetliga praxis i jaktvårdsföreningarnas och älghushållningsområdenas avskjutningsplanering till öppna och transparenta processer som bygger på viltdata och där parterna följer samma landsomfattande spelregler. I älghushållningsområdena hör det också till planerarnas uppgifter att tillsammans med myndigheterna i branschen utveckla förebyggandet av skador på skog och viltolyckor i trafiken. Planerarna ska också jobba med att uteckla avskjutningsplaneringen och uppföljningen av de små hjortdjuren. Förvaltningen av vitsvanshjort och vildsvin I älghushållningsområdena planeras planerarnas arbetuppgifter lokalt. I somliga regioner koncentrerar man sig på att utveckla praxis för regleringen av älgstammen medan man i andra regioner satsar på att utveckla beskattningen av vitsvanshjorten eller regleringen av vildsvinen. De växande bestånden av vitsvanshjort i sydvästra Finland hör till de senaste fenomenen i viltbranschen. De snölösa vintrarna har sugit effekt ur vaktjakten och har ökat honornas produktivitet. Jakten i vintras lyckades fint och förhoppningsvis lyckades vi på sina håll hejda hjortstammens tillväxt eller åtminstone få den att slå av på farten. De regionala viltråden har ställt upp målet att skära ner de tätaste hjortbestånden i viltcentralsregionerna Nyland, Egentliga Finland, Satakunta och Södra och Norra Tavastland. Under de förlängningar av jakttiden som nyligen infördes (jakten under de två första veckorna i september och februari) fälldes cirka 9000 hjortar. Det behövs dock mera av samma medicin, så planerarna i de sydvästra älghushållningsområdena får börja med att eliminera eventuella hinder för en effektivering av jakten. Likaså ska planerarna genast börja arbeta med ett program för att minska på viltolyckorna på de värst utsatta vägarna. I sydöstra Finland har arbetet med att skära ner vildsvinsstammen fått en bra start. Enligt Naturresursinstitutets beräkningar har stammen minskat med så mycket som en tredjedel. Det här arbetet fortsätter, nu med stöd av älghushållningsplanerarna. HA N N U HU TT U
• Jägaren 3 l 2019 l 9 Vår viltinformation håller världsklass Projektets främsta syfte är att öka användningen av hjortdjursdata vid planeringen av jakten. Planerarna ska etablera sig i jaktföreningarna, lyssna på dem och stöda dem, och utveckla viltförvaltningens tjänster för kunderna. Effektiv användning av hjortdjursinformationen och de övriga funktionerna i Oma riista gör det möjligt för oss att jaga hjortdjuren med vetenskaplig exakthet, men detta kräver att samtliga parter i helheten använder tjänstens funktioner. Vi har gjort oss av med pappersblanketterna. Den digitala tekniken och prognosen för älgstammen som Naturresursinstitutet tar fram gör det möjligt för oss att flexibelt använda uppdaterade vetenskapliga data vid styrningen av jakten medan den fortfarande pågår. Internationellt sett är det här enastående och det är möjligt tack vare att jägarna ställer upp på talko. Med den här informationen kan älgjaktlagen rikta jakten till önskad del av stammen (hanar, honor, kalvar) så att beskattningen stöder de regionala målen. Det går också att fatta hållbara beslut om hur stor del av jaktlicenserna som ska användas. Den viktigaste frågan är självfallet denna: Stämmer den kvarstående stammens täthet och struktur med de målsättningar för förvaltningen som har slagits fast med intressegrupperna? Oma riista tillhandahåller
• 10 l Jägaren 3 l 2019 verktygen för förvaltningen av hjortdjuren. Flerartsförvaltningen ska utvecklas Arbetet med att börja utveckla flerartsförvaltningen i vårt land ställer oss inför en alldeles ny utmaning. Med termen avses att vi, när vi ställer upp de eftersträvade tätheterna för hjortdjuren, också ska ta hänsyn till de stora rovdjuren, hur många det finns i regionerna och deras situation. Hjortdjuren utgör ju en viktig födoresurs för i synnerhet vargen och björnen. Om det finns gott om hjortdjur eller ont om sådana har en avsevärd inverkan på rovdjursskadornas omfattning. Genom att integrera viltdata om många arter i avskjutningsplaneringen och stamförvaltningen kommer vi sannolikt att kunna lindra konflikterna mellan rovdjur och hjortdjur. I praktiken innebär det här att vi ska driva projektet i nära samarbete med viltforskningen och intressegrupperna. Flerartsförvaltningen, förebyggandet av skador och utvecklandet av en mera reaktiv förvaltning av hjortdjursstammarna kräver ännu bättre modeller för viltinformationen som samkör data från Oma riista, viltskaderegistret, statistiken för viltolyckor, skogsskadorna och de stora rovdjuren. Vi ska konstruera en visuell tillämpning för beslutsfattandet som kan användas på olika nivåer; i älghushållningsområdena, jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna. Inom projektet jobbar vi både lokalt och nationellt. Förhoppningsvis kan vi på det här viset utveckla avskjutningsplaneringen för hjortdjuren så att den i högre grad bygger på data och en förvaltningskedja, och därmed även uppfylla intressegruppernas behov. Till planerarnas huvuduppgifter i älghushållningsområdena hör: att sköta utbildningen om älgdata och selektiv beskattning i jv-föreningarna och jaktföreningarna att utveckla samlicenspraxis och -modeller som ett verksamhetssätt i jaktföreningarna att utveckla och etablera bästa praxis för banktillståndsprinciper och -modeller att utveckla avskjutningsplaneringen i älghushållningsområdena att utveckla avskjutningsplaneringen på jvf-nivå att delta i uppdateringen av nätverket av älghushållningsområden att öka samarbetet med intressegrupperna i viltcentralsregionerna och på jvf-nivå att utveckla den skadeförebyggande verksamheten, inklusive samarbetet med vägförvaltningen och de skogliga myndigheterna att utbilda skadeinspektörer för besiktningar i terrängen att utveckla avskjutningsplaneringen och uppföljningen av hjort och rådjur Ville Viitanen , Lappland Ville Viitanen sköter planeringsuppgifterna i Lappland och är stationerad i Rovaniemi. Han är hemma från Tervola. Viitanen är till utbildningen skogsbruksingenjör och agronomieoch forstmagister med specialisering på viltvetenskap. Han har tidigare jobbat på Forststyrelsens jaktoch fisketjänster och på Naturresursinstitutet. Viitanen är passionerad när det gäller mårdjakt med slagjärn. På sjöfågeloch hönsjakt tar han med sig sin norrbottenspets som jaktkamrat. Timo Toivonen , Kajanaland Timo Toivonen sköter planeringsuppgifterna i Kajanaland. Han bor i Paltamo och har jobbat som verksamhetsledare på Hyrynsalmi-Ristijärvi jv-förening. Beträffande jaktföreningar har Toivonen erfarenhet av bland annat posten som ordförande och som jaktledare. Till utbildningen är han byggmästare. Toivonen är uppvuxen på landsbygden och blev jaktbiten redan vid unga år. Inte heller behövde han leta efter modeller eftersom det fanns jägare i nästan varje hus i hembyn. Risto Paakkonen , Uleåborg Risto Paakkonen sköter planeringsuppgifterna i Uleåborg. Han är hemma från Piippola och studievägen har gått via viltlinjen i Perho till Uleåborgs universitet, där han studerade statistik och ekologi. Paakkonen har erfarenhet av viltvård och viltuppfödning i hägn, och har jobbat som jaktguide. Han har också varit verksamhetsledare för Finlands jägarförbunds Uleåborgsdistrikt och är särskilt intresserad av ungdomsarbetet, som han tycker är viktigt. Paakkonen ägnar sig åt både älgjakt och mårdspårning. Joni Saunaluoma, Österbotten och Kust-Österbotten Joni Saunaluoma sköter planeringsuppgifterna i Österbotten och Kust-Österbotten. Han Planerarna presenterar sig V iltcentralen anställde nio nya planerare för projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena. De är stationerade i viltcentralsregionerna och jobbar med utbildning och stöd i jv-föreningarna och jaktföreningarna.
• Jägaren 3 l 2019 l 11 har sysslat med jakt och viltvård i hela sitt liv. Saunaluoma är hemma från Sastmola och har studerat forstvetenskap och viltvetenskap vid Helsingfors universitet. Bland jaktformerna ligger smårovdjuren och klövdjuren honom varmt om hjärtat. Han är aktiv jägare och har tidigare fungerat som ansökare för samlicens, och känner därför systemets föroch nackdelar. Lauri Itkonen , Norra Savolax och Norra Karelen Lauri Itkonen sköter planeringsuppgifterna i Norra Savolax och Norra Karelen. Han är agronomieoch forstmagister. Itkonen har varit verksamhetsledare för Leppävaara-Varkaus jv-förening. Medan han ledde verksamheten jobbade han också på Oma riistas helpdesk och kan tjänsten på sina fem fingrar. Itkonen jagar älg med en jämthund. Esko Paananen , Mellersta Finland och Södra Savolax Esko Paananen sköter planeringsuppgifterna i Mellersta Finland och Södra Savolax. Han har studerat ekologi och evolutionsbiologi vid Jyväskylä universitet. I sin avhandling undersökte Paananen effekterna av älgens betande på förnyelsen av trädbestånd i olikåldrig skog. Han har följt med sin far på jakt ända sedan han var stor nog att gå i terrängen. Helst jagar han skogshöns med sin finska spets. Antti Rinne , Egentliga Finland och Satakunta Antti Rinne sköter planeringsuppgifterna i Egentliga Finland och Satakunta. Han började sin jägarbana med att åka i pappas ryggsäck. Rinne har studerat geografi och biologi vid Åbo universitet och är behörig ämneslärare. Utbildandet passar honom därför som hand i handske. Han är särskilt förtjust i sällskapsjakt av olika slag samt hönsjakt med vorsteh. Dessutom sysslar Rinne med ungdomsarbete för Finlands jägarförbund och som jaktfadder på Forststyrelsen. Valto Kontro , Nyland och Sydöstra Finland Valto Kontro sköter planeringsuppgifterna i Nyland och Sydöstra Finland. Han är nybakad agronomieoch forstmagister från Helsingfors universitet. Kontro har specialiserat sig på viltvetenskap och har gjort en utredning om eventuell samgång för sju jv-föreningar i Västnyland. Dessutom har Kontro suttit i styrelsen för Finlands jägarförbunds Nylandsdistrikt. Han är intresserad av alla jaktformer men tillbringar mest tid med att jaga fälthare, duva och älg. Timo Ruuska , Norra och Södra Tavastland Timo Ruuska sköter planeringsuppgifterna i Norra och Södra Tavastland. Han är agronomieoch forstmagister med specialisering på viltvetenskap. Ruuska har tidigare jobbat med bland annat kommersiell jakt och jaktövervakning. Han har jagat sedan barnsben och är intresserad av det mesta inom jakten. Han jagar med en norrbottenspets.
• Kärkkäinen erämessuilla osastot J19-39 ja K11-13 Hirvas metsästyspuku Huippuluokan toimivuus! Tuulenja vedenpitävä puku Ei kahise! Täyttää metsästysasetusten vaatimukset! Erittäin tyylikäs! Testattua toimivuutta! Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Savka lippis (Arvo 58,90) Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin, sekä eteläisempien seutujen kuvaus ja jahtireissuihin. Puvun parhaimpia ominaisuuksia ovat keveys ja maastouttavuus. E TUSI 58,90 E TUSI 4 8,90 Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne. Takki 149,Housut 119,249,tai 46,23 € (6kk) Pakettitarjous takki + housut Suohtas / Magga metsästyspuku Pohjoisen metsissä testattu! Moderni eräpuku! Suomalainen suunnittelija! Takki 159,Housut 129,Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä takissa yhdistyvät moderni suunnittelu, ja parhaat nykyaikaiset materiaalit . Anar Magga on erityisesti naisille suunniteltu ja mitoitettu puku. Magga edustaa modernia suomalaista metsästyspukusuunnittelua. Puku sopii erinomaisesti yleisjahtipuvuksi, mutta on tyylikäs vaihtoehto useimpiin outdoor-lajeihin. 229,Alk. 42.75 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Navdi metsästyspuku Takki 129,Housut 99,Anar Navdi –metsästystakissa yhdistyvät sekä kalvollisen, että kalvottoman takin parhaat puolet. Takki istuu erittäin hyvin ja saa metsästäjän tuntemaan olonsa miellyttäväksi jahdin eri vaiheissa. -Suomessa huippusuunnittelijan suunnittelema Strategisista paikoista kalvotettu Hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai perinteinen metsänvihreä yleisväri Erittäin kevyt, hengittävä, mutta pitää metsästäjän kuivana Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) E TUSI 4 8,90 Takki 129,Housut 99,Miella kevytanorakkipuku Kaupan päälle Luondu lippis (arvo 9,90) HUIPPUETU! 69,26.48 /kk (3 kk) Metsästäjän ja retkeilijän tavaratalo 189,Alk. 35.79 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Vihreä puku Enna kkomyynnissä Voit shoppailla myös myymälöissämme: Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Anar Queen 10 asekaappi 3mm täysteräksinen asekaappi Jopa 7 aseelle. Sisäinen, lukittava ammuslaatikko. 5-pisteen lukitussalvat suojaavat porausja lävistyshyökkäyksiltä. 70.50 /kk (12 kk) 749,Anar Safety 10 asekaappii EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 10:lle aseelle. 56.96 /kk (12 kk) 599,Anar Queen 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty 3 mm täysteräksinen asekaappi. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30" piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm 52.45 /kk (12 kk) 549,Anar Safety 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 7 aseelle 38.01 /kk (12 kk) 389,Pakettiedut voimassa 16.5. 22.5.
• Kärkkäinen erämessuilla osastot J19-39 ja K11-13 Hirvas metsästyspuku Huippuluokan toimivuus! Tuulenja vedenpitävä puku Ei kahise! Täyttää metsästysasetusten vaatimukset! Erittäin tyylikäs! Testattua toimivuutta! Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Savka lippis (Arvo 58,90) Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin, sekä eteläisempien seutujen kuvaus ja jahtireissuihin. Puvun parhaimpia ominaisuuksia ovat keveys ja maastouttavuus. E TUSI 58,90 E TUSI 4 8,90 Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne. Takki 149,Housut 119,249,tai 46,23 € (6kk) Pakettitarjous takki + housut Suohtas / Magga metsästyspuku Pohjoisen metsissä testattu! Moderni eräpuku! Suomalainen suunnittelija! Takki 159,Housut 129,Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä takissa yhdistyvät moderni suunnittelu, ja parhaat nykyaikaiset materiaalit . Anar Magga on erityisesti naisille suunniteltu ja mitoitettu puku. Magga edustaa modernia suomalaista metsästyspukusuunnittelua. Puku sopii erinomaisesti yleisjahtipuvuksi, mutta on tyylikäs vaihtoehto useimpiin outdoor-lajeihin. 229,Alk. 42.75 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Navdi metsästyspuku Takki 129,Housut 99,Anar Navdi –metsästystakissa yhdistyvät sekä kalvollisen, että kalvottoman takin parhaat puolet. Takki istuu erittäin hyvin ja saa metsästäjän tuntemaan olonsa miellyttäväksi jahdin eri vaiheissa. -Suomessa huippusuunnittelijan suunnittelema Strategisista paikoista kalvotettu Hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai perinteinen metsänvihreä yleisväri Erittäin kevyt, hengittävä, mutta pitää metsästäjän kuivana Kaupan päälle joko Coasus tai Vuolimus alusasu ja Luondu lippis (Arvo 48,90) E TUSI 4 8,90 Takki 129,Housut 99,Miella kevytanorakkipuku Kaupan päälle Luondu lippis (arvo 9,90) HUIPPUETU! 69,26.48 /kk (3 kk) Metsästäjän ja retkeilijän tavaratalo 189,Alk. 35.79 /kk (6 kk) Pakettitarjous takki + housut Vihreä puku Enna kkomyynnissä Voit shoppailla myös myymälöissämme: Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Anar Queen 10 asekaappi 3mm täysteräksinen asekaappi Jopa 7 aseelle. Sisäinen, lukittava ammuslaatikko. 5-pisteen lukitussalvat suojaavat porausja lävistyshyökkäyksiltä. 70.50 /kk (12 kk) 749,Anar Safety 10 asekaappii EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 10:lle aseelle. 56.96 /kk (12 kk) 599,Anar Queen 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty 3 mm täysteräksinen asekaappi. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30" piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm 52.45 /kk (12 kk) 549,Anar Safety 7 asekaappi EN14450 sertifioitu ja hyväksytty Jopa 7 aseelle 38.01 /kk (12 kk) 389,Pakettiedut voimassa 16.5. 22.5.
• 14 l Jägaren 3 l 2019 GHITA BODMAN Älgjaktens sociala VÄLFÄRDSEFFEKTER Älgjaktens betydelse för jägarna undersöktes i fjol med en enkät riktad till jägare på olika håll i landet. Den här artikeln utgör en sammanfattning av de viktigaste resultaten. långa traditioner. Den är årets höjdpunkt som sammanför generationer. Ofta är jaktföreningen den enda och den viktigaste föreningen i byn. Även personer som inte längre bor på orten återvänder till hembygden för att jaga i sitt barndomslandskap med släkt och vänner. Jakten är mycket riktigt en viktig förenande faktor. JA RI N IS KA N EN Ä lgjakten är inte bara skjutande utan en hobby som sammanför människor. Deltagarna befinner sig på samma våglängd, de talar samma språk och de delar samma värderingar oavsett bakgrund, utbildning eller jobb. För många är älgjakten en livsstil med
• Jägaren 3 l 2019 l 15 utan någonting som stör. Jägarna upplever naturen som ett lugnande och avslappnande andningshål. Naturen utgör en motvikt till vardagen och är en plats där de kan vila. Motionen i skogen ger dessutom jägarna mera ork i vardagen, för där vilar nerverna, sjunker blodtrycket och nollställs tankarna. Jägarna upplever jakten som en hobby som ökar välbefinnandet. Men det är inte bara gemenskapen med jaktkamraterna som ökar välbefinnandet; det gör också samarbetet med hunden och möjligheten att ströva på egen hand i skogen. Det finns tid att koncentrera sig, fundera och bearbeta tankar. Jakten är den egentliga orsaken för jägaren att bege sig till skogs, men om viltet uteblir så kan han plocka bär och svamp i stället. Jakten är mycket riktigt en livsstil som påverkar hur vi mår. Tid tillsammans Enligt jägarna är älgjakten ett viktigt fritidsintresse i glesbygder, som sammanför dem som bor i byarna. Det är ett sätt att tillbringa tid tillsammans i bygder utan kulturella tjänster. Jakten är viktig också för dem som inte längre bor i sina hemtrakter. Skjutandet är inte det viktigaste med jakten. Det viktiga är allt det andra runt omkring. Respekten för viltet utgör mycket riktigt en fundamental del av jagandet. Jägarna måste göra sin röst hörd De intervjuade upplevde att jägarnas röst inte hörs på samma sätt som motståndarnas. Det behövs mera information om vad jakten egentligen är och hur mycket tid som jägarna lägger på sitt jaktintresse. Jägarna funderar också på hur det skulle gå om det inte fanns några jägare. De efterlyser mera uppskattning. De intervjuade hoppas på att älgjakten ska ha en framtid och önskar att deras barn ska föra den långa traditionen vidare. Det kommersiella betraktas som ett hot mot välfärden. Om vi kommersialiserar jakten så äventyrar vi troligen också föreningsverksamheten. Undersökningsrapporten publiceras i sin helhet under våren. KUNDRESA TILL TYSKLAND Inhandla ett kvalitetsvapen vid ett besök på Krieghoffs fabrik! Flyg, logi samt transport kostnaderna gottskrivs köparen. Vid val av bättre kolv eller handgjord gravyr får Du ännu en 500 € stor fabriksförmån. Resan varar 2 dar, Avresa 02.09.2019 Förfrågningar/anmälning senast 25.06.2019 (Obs! Begränsat antal deltagare) Norra kajen 22 00170 Helsingfors, Finland Tel: (09) 135 1358 william.wadstein@? nnenterprise.? www.? nnenterprise.? Jakten är social Under jakten befinner sig deltagarna i en grupp med social växelverkan. Gruppen består av personer som delar samma intresse. Tack vare jakten hör deltagarna till en gemenskap och känner samhörighet. För de äldre kan jaktföreningen vara den enda sociala gemenskap som de tillhör. Jägarna sitter vid brasan, grillar korv och pratar med varandra, vilket lättar på vardagens bekymmer. Samhörigheten i en jaktförening är någonting enastående! Jakten är inte bara skjutande och fällande. Den är någonting mer. Den fina stämningen en disig morgon är en så härlig upplevelse att bytet blir en bisak. Dessutom är viltmaten etisk eftersom djuret har fått leva ett gott liv i naturen och det har blivit avlivat med respekt. Och jägaren vet vad han äter. Den ansvarsfulla jägaren vill naturen gott. Att sörja för viltets välfärd utgör mycket riktigt en viktig del av jakten. Jägarna bevarar balansen i naturen och på det sättet mår de också själva bra. Jakten är mer Det viktigaste är att få vara ute i naturen
• E nligt de senaste undersökningarna har jaktens acceptabilitet i vårt land blivit ännu högre. Ändå talas det väldigt lite om hur betydelsefull jakten är för naturvården och naturskyddet. Vårt land är bebott i sin helhet. Därför är vi tvungna att reglera många djurarter för att bevara balansen och mångfalden i naturen för att inte någon djurart ska dö ut medan någon annan förökar sig hejdlöst på andra arters bekostnad. Till exempel skogsvildrenen, som är globalt hotad, skulle försvinna från vår natur om vi inte reglerar de stora rovdjuren genom jakt i områdena där renen förekommer. Det är fullkomligt absurt att inbilla sig att skogsrenen och artens värsta fiender varg, björn och lo skulle leva i harmoni och balans i vår natur om vi inte skulle reglera balansen genom väl avvägd rovdjursjakt. För bevarandet av skogsvildrenen är jakten naturskydd. Det samma gäller för älgen och i vissa delar av landet också för vitsvanshjorten, att jägarna måste reglera bestånden genom jakt. Om jakten på hjortdjur upphör skulle odlandet av tallskog likaså upphöra i vårt land och viltolyckorna skulle försätta biltrafiken i en ohållbar situation. Vi har naturparker som för undervegetationens del inte längre befinner sig i naturtillstånd. Det här beror på koncentrationen av älgar som vi på grund av jaktförbud inte kan påverka; vi får inte ens sjasa dem därifrån! Det hysteriska skyddandet av sälstammarna i Östersjön (gråsäl och vikare) med gynekologiska (hos en liten del av vikarstammen har det förekommit livmoderförträngning som leder till sterilitet) och andra svepskäl har lett till att bägge sälstammarna har vuxit sig så stora att det inte längre går att reglera dem ens med jakt. För vikarens del blir ungefär 2/3 av den årliga kvoten fälld och för gråsälens del bara ungefär 1/5. Begränsningarna i jakten ledde till att vi inte längre har tillräckligt många säljägare. När vi till detta lägger EU:s ogenomtänkta förbud mot handel med sälprodukter så står vi nu i en situation där vi har tappat kontrollen över sälarnas förökning i Östersjön. I flera områden har yrkesfisket upphört på grund av sälarna medan sälskadorna i vårt land uppgår till miljoner euro om året. Apropå havet så har vi dessutom ett allvarligt problem till som vi absolut måste hitta en laglig lösning på; nämligen storskarven. Tillbaka till fastlandet. När vi betraktar de främmande arterna som inte hör till vår natur så står vi inför ett flertal problem som vi inte kan hantera utan jakt. Minken har brett ut sig över hela landet och har i årtionden utgjort ett allvarligt hot mot våra sjöfåglar och övriga fåglar som häckar på stränder. Man kan fråga sig hur minksituationen skulle se ut utan alla de aktiva smårovdjursjägare som jagar mink runt om i landet. Under de senaste dryga tio åren har mårdhunden blivit en veritabel landsplåga. Den sprider sig, vandrar otroliga sträckor och förökar sig synnerligen effektivt. Hur mycket värre vore det inte om mårdhunden kunde föröka sig och breda ut sig utan några aktiva jägare som sätter gränser för den. Arten hade med säkerhet redan spritt sig till Sverige och ända till Norge om det inte utmed vår riksgräns i väster hade funnits aktiva jägare och till och med en heltidsanställd yrkesjägare. I våtmarker och utmed stränder är mårdhunden sannolikt den allra värsta boplundraren. Dessutom sprider den sjukdomar. Arbetet med att sätta stopp för en främmande art som mårdhunden som inte hör hemma i vår natur är naturvård och naturskydd av bästa sort! Jakten är naturskydd av bästa sort ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral Vice ordförandens spalt 16 l Jägaren 3 l 2019
• KESTÄVÄT KOIRATARHAT – kotipihaan toimitettuna! SUOSITUT TÄYSRAVINNOT AKTIIVISILLE KOIRILLE! Korkealaatuiset, vehnättömät ja energiapitoiset Smurretäysravinnot aktiivisille koirille Rokka viljattomat makupalat 200 g ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min. 30 kg) Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 3,20 28 50 ALKAEN / 15 KG KOIRATARHOILLE ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! PEHMUSTI TAI RUTIREX KOIRANKOPINKUIVIKE Kotimainen kuivike auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. Kymmenen kilon paalista riittää jopa vuoden tarpeiksi. VALION LIHA-ATERIAT 12 X 800 G Makuvaihtoehdot kana, nauta tai sikanauta. Herkullinen, viljaton koiranmakkara. KOLARI KOIRALIIVI Laadukas, kotimainen huomioliivi, jonka kirkas neonväri näkyy kauas. Värit oranssi ja keltainen. Koot XS-XL. Ilmainen kotiintoimitus! KOIRANKOPPI Kotimainen, kestävä koirankoppi Suomen sääolosuhteisiin. Lämpöeristeenä mineraalivilla. Valmiiksi asennetut oviläpät suojaavat vedolta. Avattava katto. 549,KOTIMAINEN! 24 90 19 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 14 90 H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 26 .5 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . Puristeruoka! Puristeruoka! Puristeruoka! 35 90 15 KG 37 90 15 KG 40 95 15 KG 29 90 15 KG 33 90 15 KG 40 95 15 KG 24 90 15 KG 49 90 15 KG Viljaton! UUTUUS! Valio-ruokakuppi 2,8 l ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min. 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 12,90 549,499,SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty, kotimainen koiratarha 10 vuoden ruostumattomuustakuulla. Kestää aikaa ja Suomen sääolosuhteita. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. KOIRATARHA 3M X 3M Sinkitty ja jauhepolttomaalattu tarhapaketti sisältää yhden ovielementin ja seitsemän peruselementtiä. Elementin leveys 150 cm, korkeus 180 cm. Verkon paksuus 4 mm ja silmäkoko 50 x 100 mm. Kaikkiin koiratarhatilauksiin Hundra-juomasanko 8 l KAUPAN PÄÄLLE! € Arvo 23,90 € 20 kg 20 kg 20 kg 34 90 KEVYT 38 90 VOIMA 39 90 SUPERVOIMA Tilaa 2 kpl MAKSA VAIN 44 90 12x Kolme makua! PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
• 18 l Jägaren 3 l 2019 MIKAEL WIKSTRÖM och EEROJUHANI LAINE , Finlands viltcentral samt NIKO TEIKARI Finlands viltcentral har i samarbete med Finlands skogscentral tagit fram information för skogsägare, skogsfackmän och jägare om skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna. Informationen är fritt tillgänglig för alla på webbplatsen viltinfo.fi. Skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna S kadorna som älgen orsakar i skogen har sannolikt varit ett samtalsämne ända sedan människan och älgen blev konkurrenter. Litteraturen visar att älgens matvanor betraktades som väldigt skadliga också på den tiden då älgstammen i vårt land var synnerligen blygsam. ”Kulor och krut utgör det verksammaste medlet mot älgskador!” hävdades det i slutet av 1800-talet. I den här artikeln ska vi begrunda problematiken ur skogsvårdens synvinkel. Med vilka skogsvårdsmetoder kan vi minska på älgskadorna, i synnerhet i utsatta områden där älgarna betar på vintern? Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt Åtminstone sedan 80-talet har det varje decennium publicerats rådgivningsmaterial som visar vad vi kan göra för att minska på skogsskadorna genom att skydda bestånd Nytt rådgivningsmaterial:
• Jägaren 3 l 2019 l 19 tillgänglig föda den motsatta effekten, det vill säga att ju mer föda desto mindre skador på skogen. Genom regleringen av älgstammen påverkar vi antalet älgar och genom valet av skogsbruksmetoder påverkar vi den tillgängliga födan, både kvalitativt och kvantitativt. Älgens matvanor varierar med årstiderna; den är en selektiv idisslare och väljer fortlöpande vilka växter och växtdelar den äter. Det här innebär att vi med (bland annat) en tillräcklig planttäthet, skogsvård som utförs i rätt tid och genom att undvika onödigt städande kan påverka uppkomsten av skogsskador. Å andra sidan finns det också av människan oberoende faktorer som påverkar älgens val av livsmiljö och därmed uppkomsten av skador; bland annat marktypen, näringsvärdet och placeringen i terrängen. En granskning av omfattningen av älgens betande på träd med olika geografiska skalor visar att mängden tillgänglig föda utgör den främsta faktorn. Genom valet av skogsvårdsmetoder i områdena där älgarna betar på vintern kan vi på flera olika sätt inverka på uppkomsten av älgskador. Ytterligare inforLåt inte lövträden växa förbi tallarna, men röj inte bort älgbetade träd förrän beståndet har passerat riskgränsen för älgskador, en dominerande höjd på fem meter. Föredra brunnsröjning, alltså röj Röj helst på det viset att du bara avlägsnar stammar som stör huvudträdslaget. Låt inte lövträden växa förbi tallarna, men röj inte bort älgbetade träd förrän beståndet har passerat riskgränsen för älgskador, en dominerande höjd på fem meter. Föredra brunnsröjning, alltså på det viset att du bara avlägsnar stammar som stör huvudträdslaget. som är värdefulla för skogsbruket, utföra skogsvårdsåtgärderna vid rätt tidpunkt och genom att spara lämplig föda åt älgen. Nu har uppdaterat material framtagits som baserar sig på aktuella forskningsresultat. Rådgivningsmaterialet är finansierat av Jordoch skogsbruksministeriet och har tagits fram av Finlands viltcentral tillsammans med Finlands skogscentral. Även experter på Naturresursinstitutet har bidragit med kommentarer om innehållet. Resultatet är ett omfattande utbildningspaket för markägare, skogsfackmän och jägare. Materialet gjordes som en del av Finlands viltcentrals projekt Utvecklandet av hjortdjurens beståndsvård, (Hirvieläinten kannanhoidon kehittäminen) -hanke. Faktorerna som påverkar älgskadorna i skogsbruket Skogsskadorna som älgarna orsakar uppstår som en följd av deras matvanor och drabbar i allmänhet unga bestånd av tall och vårtbjörk på vintern. Tillväxtoch kvalitetsförlusterna kan uppstå när älgarna bryter toppen eller stammen på huvudträdslaget, vid omfattande betning av grenar eller när de river bark. Däremot leder inte måttligt betande av sidogrenar på det odlade trädslaget eller på andra trädslag till några betydande skador. Antalet älgar står i direkt proportion till skogsskadornas omfattning ju fler älgar desto mer skador. Å andra sidan har mängden
• 20 l Jägaren 3 l 2019 De gröna ovalerna markerar planteringar där man har lämnat föda som älgarna tycker om. I områden där älgarna betar på vintern rekommenderas inte odling av vårtbjörk och specialträdslag om man inte är beredd att hägna in beståndet för att hålla älgarna utanför. Observera att den som hägnar in en hel plantering samtidigt leder älgarna vidare till att beta någon annanstans. Avskräckningsmedlen ska skydda den del av plantorna som är viktigast för skogsbruket; toppskottet. Behandlingen ska upprepas varje år tills planteringen har passerat riskgränsen för älgskador. Vi kan påverka älgskadorna genom att lämna kvar lämplig föda åt älgarna och utföra de skogsvårdande arbetena vid rätt tidpunkt. En enskild skogsägare kan påverka tillgången på föda genom att låta det odlade trädbeståndet växa tätare och avstå från överflödiga röjningar när mängden älgfoder ökar så minskar den relativa andelen skadade träd samtidigt som skogsägaren sparar in på skogsvårdskostnaderna. På plantskogsstadiet borde sparandet av föda sträcka sig över stora arealer och gärna omfatta hela kommunen (bilden till höger). Om det bara är några få skogsägare som lämnar kvar föda så kan effekten till och med bli negativ. Om älgarna koncentreras till platser med gott om föda så kan detta leda till mera skador (bilden till vänster)). mation om det här finner du på webbplatsen viltinfo.fi. Vi behöver mera data Vi behöver mera information om den inverkan som tillgången på föda har på betestrycket i vårt land. Hur mycket ökar eller minskar riskerna för skogsskador i de olika älgförvaltningsområdena om tillgången på föda och älgtätheten ökar eller minskar? Med skogsvården kan vi påverka på olika sätt Det vill säga; hur mycket minskar risken för skador i ett visst älgförvaltningsområde om där finns 3,0 älgar per tusen hektar i stället för 3,5? När vi diskuterar skadeverkningarna ska vi självfallet också diskutera de positiva effekterna. Hur många fler eller färre jakttillfällen och bytesdjur får man i ett visst älgförvaltningsområde om täthetsmålsättningen skulle vara 3,0 eller 3,5 älgar per tusen hektar? Det här är viktigt att veta när de regionala viltråden gör upp målsättningarna för älgförvaltningsområdena. Ytterligare information om vad vi kan göra för att minska på riskerna för skogsskador hittar du på: https://www.riistainfo.fi/sv/kurs/ skogsvardsmetoder-for-minskningav-algskador/
• H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Valintasi mukaan – Metsosta Karhuun Lue lisää Blaser-kampanjoistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou ks et ov at vo im as sa 31 .1 2. 20 19 sa ak ka . Rakenna itsellesi sopivin R8 Savanna Blaser-kampanjamalleista! Blaser R8 Savanna -rungot (tukki, lukkorunko, lukko) Blaser R8 Professional Success Leather Savanna 3 090,00 € • kullattu liipasin, Match-kammennuppi Blaser R8 Professional Savanna 2 090,00 € Kampanjarunkoihin piiput seuraavin hinnoin: Blaser R8 -piiput Standard-piiput: • 8x57 IS, 58 cm, M15x1, ei tähtäimiä 1 090,00 € • 9,3x62, 58 cm, M15x1, ei tähtäimiä 1 090,00 € SemiWeight-piippu: • 10,3x68 Magnum, 65 cm, M17x1, ei tähtäimiä, Hiviz, 1 390,00 € suujarru Match-piiput: • 6,5x47 Lapua, 65 cm, M18x1, ei tähtäimiä 1 490,00 € • 6,5x55 SE, 60 cm, M18x1, ei tähtäimiä 1 490,00 € • .308 Win, 60 cm, M18x1, ei tähtäimiä 1 490,00 € Bl as er -a se en ko ko na is hi nt a m uo do st uu ru ng on ja pi ip un yh te is hi nn as ta . Nordis Oy Blaser_Metsästäjä nro3 2019_210x275mm.indd 1 29.3.2019 7:54:39
• 22 l Jägaren 3 l 2019 MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral ILKKA ALM , MIKKO NYKÄNEN och TIINA SEPPÄNEN , Fingrid OYJ En ledande tanke för viltvården! Foder för klövviltet, buskar och snår för fältviltet och våtmarker för änderna. Drygt 14 000 kilometer ledningsgator och tiotals tusen hektar utmärkta platser för viltvård. Låt oss förvandla ledningsgatorna till ett landsomfattande stamnät för viltvården! att en ledningsgata som korsar en jaktförenings marker kan innebära en avsevärd areal som kan användas till viltvård. Vi håller ledningsgatorna öppna genom röjning, för ingenting som växer där får En ledningsgata intill en åker eller som en fortsättning på åkern erbjuder möjligheter att vårda både fältviltet och klövviltet. En mosaik av täta snår, sådda viltåkerstråk och slagna remsor ökar mångfalden och platsens värde för bland annat rapphönan. Betande djur är också en bra metod för landskapsvård, det gynnar mångfalden i naturen, viltvården och traditionsbiotoperna. FI N GR ID OY J, RI ST O UU SI TA LO S tamnätet i vårt land administreras av Fingrid Ab och utgör ryggraden i distributionen av el. Bredden på ledningsgatorna varierar från 26 meter till drygt hundra meter, vilket betyder överstiga tre meter i höjd. En betydande del av ledningsgatorna består av impediment som går att utveckla till produktiv viltvårdsmark, beroende på platsens läge, kvaliteten på jordmånen och lämpligheten i övrigt. Bete för älg och hjort Ledningsgator som går genom skog över gammal åkermark eller lättarbetad torveller mineraljord lämpar sig väl till viltåkrar som höst och vinter bjuder på foder åt klövviltet, hararna och de övriga djuren som lever i skogen. Havre och klövervall
• Jägaren 3 l 2019 l 23 Ett komihåg för den som utnyttjar ledningsgator Den som vill utnyttja en ledningsgata ska börja med att be markägaren och Fingrid om tillstånd. Det enklaste sättet att kontakta Fingrid är på nätet på adressen www.fingrid.fi/sv/grid/miljon/tillstand-och-utlatanden/. På adressen www.fingrid.fi/sv/grid/miljon/att-utnyttja-kraftledningsomraden/ hittar du förslag på vad du kan göra i en ledningsgata. Förbise inte möjligheten att iståndsätta eller anlägga en våtmark. Fuktiga sänkor kan ofta förvandlas till en miljö för sjöfåglar, som våtmarken i Vuorela i Salo på bilden. Stamnätets ledningar går högre och utgör inte en lika stor risk för fåglar som de vanliga 20 kV ledningarna som är tunnare och lägre. M AR KO M UU TT OL A FI N GR ID OY J, RI ST O UU SI TA LO Foder för älg och hjort. Komihåglistan Fingrid äger inte ledningsgatan utan har avtalat en permanent nyttjanderätt. Marken och träden är markägarens egendom. Den som tänker använda en ledningsgata måste alltid ha markägarens tillstånd. Den som tänker använda en ledningsgata ska avtala på förhand med Fingrid för att bolagets personal inte av misstag ska vålla skador vid underhållet av kraftledningarna, röjningen av ledningsgatan eller skötseln av kantzonerna. Kom ihåg att kraftledningarnas viktigaste uppgift är att distribuera el. Med specifika anvisningar för ”din” plats försäkrar vi oss om att verksamheten inte innebär risker för dig eller eldistributionen. Som kraftledningens ägare är Fingrid skyldigt att hålla ledningen i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna kräver. För underhållet av ledningen har bolaget rätt att röra sig på ledningsområdet till fots, med arbetsmaskiner och fordon och att använda vägar och stigar som leder till ledningsområdet samt vid behov andra områden. Ledningens skick och vegetationens höjd på ledningsområdet följs upp genom återkommande besiktningar. Kom ihåg att det inte är tillåtet att odla växter som blir högre än tre meter i en ledningsgata. Det är tillåtet att köra med vanliga jordbruksmaskiner under ledningarna, men kom ihåg att arbetsmaskiner inte får röra sig på stolparnas fundament, utom när stolparna står på åker. ställer inga större krav medan fröblandningar för viltåkrar som innehåller kålväxter kräver en generös gödsling för att lyckas. Där en ledningsgata går genom lämplig skogsmark kan man bjuda älgen på vedartade växter. En älg som står och tuggar i sig kvistar under en kraftledning är samtidigt en älg mindre i grannens talleller björkplantering. En annan åtgärd som kan fungera bra är att på sensommaren slå gräsväxtligheten på lämpliga ställen. Då växer det upp grön och god växtlighet till hösten.
• 24 l Jägaren 3 l 2019 Ett tips! Skapa vattenhål för skogens djur Även en liten, grävd ”skogstjärn” kan bli ett uppskattat vattenhål för många av skogens djur. Under en värmebölja på sommaren kan det bli ont om dricksvatten i skogen. Dessutom kan ett litet vattenhål som man gräver eller dämmer upp i en lämplig svacka minska på djurens vandrande när de letar efter vatten, vilket är bra nära livligt trafikerade vägar. Även om dammen är liten kan en kull knipor eller krickor flytta in som ett extra bonus. I bästa fall hejdar dammen också sand och dy som följer med strömmen i ett skogsdike. Livsmiljöer för fältviltet I jordbrukslandskapet erbjuder ledningsgatorna möjligheter att höja kvaliteten på fältviltets livsmiljöer. Låga buskage skapar skydd och gömslen medan viltåkrar bjuder på middag. Marken kring elstolpar på åkrar lämpar sig också fint till viltåkrar. Samtidigt slipper bonden besväret med att krångelköra kring stolparna och stagen för att bärga skörden. Fleråriga naturvårdsåkrar erbjuder också ett lättskött och viltvänligt alternativ. Stråk med skogsmark mellan åkrar kan skötas som en halvöppen mosaik med buskar, viltåkrar och slagna ytor. Vill det sig väl så innebär detta ett avsevärt tillskott på paletten av livsmiljöer, inte minst för rapphönsen. Ingenting hindrar att man kombinerar viltvården med annat utnyttjande av ledningsgatorna. Det kan vara julgransodling i lämpliga grupper eller stråk, vinbärsbuskar eller någon annan god idé som skapar en win-win-win-situation för viltvården, företagandet på landsbygden och skötseln Stolparealen för en kraftledningsstolpe sträcker sig tre meter utanför de synliga stolpkonstruktionerna ovan jord. Skissen här intill visar stolparealen för de två vanligaste stolptyperna. Stolpområdet är skyddat och där får man varken gräva eller markbereda eller köra med arbetsmaskiner. Förbudet gäller dock inte för åkerstolpar. FI N GR ID OY J av ledningsgatan som ett lyckat trepartsarrangemang. Landskapet, pollinerarna och mångfalden i naturen Viltåkrar i ledningsgator, blommande landskapsåkrar, vårdade ängar, traditionsbiotoper och beten är en fröjd att skåda i landskapet. Dessutom höjer de värdet på ett område för både jägarna och ortsborna samtidigt som de skapar livsmiljöer för ett artrikt växtoch djurliv, bland annat för fjärilar och många andra pollinerare. För biodlare utgör den nektar som blommorna i ledningsgatorna producerar ett värdefullt råmaterial för honungen. För ändamålet kan man anlägga ett bestånd med viltväxter och honungsväxter, som producerar nytta på många olika sätt. Ytterligare information: www.fingrid.fi/sv/grid/miljon/ att-utnyttja-kraftledningsomraden/
• M AR KU S V. W EI SS EN BE RG , RI IS TA SI EM EN OY Havre och klövervall ställer inga större krav medan fröblandningar för viltåkrar som innehåller kålväxter kräver en generös gödsling för att lyckas. jahtivahti.fi JOKAPÄIVÄISEEN HERKUTTELUUN Jahti&Vahti Kana ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas vehnätön täysravinto, joka sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa. Se sopii myös herkkävatsaisille koirille. kg Norm. 12,90 10,90 4 kg KANA ja RIISI -15% TARJOUS Tarjous voimassa 1.4.–31.5.2019 Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. kg Norm. 32,50 27,60 15 kg M AR KU S V. W EI SS EN BE RG , RI IS TA SI EM EN OY
• AKTIIVISEEN KESÄN ALKUUN RETKITUKUSTA! TARVIKKEET KESÄKAUDEN ALOITUKSEEN! ELITE XT RANGEFINDER ETÄISYYSMITTARI Täysin vesitiiviiden kiikareiden runko on pinnoitettu kumipinnoitteella ja täytetty typpikaasulla, huurtumisen estämiseksi. Suurennos: x8. Paino: 450 g. Mittausetäisyys 5-720 m. DIAMOND-PRO 10x42ED Apokromaattinen ED-lasi lisää kuvan kontrastia sekä syvyysnäköä ja toistaa värit uskomattoman tarkasti ilman vääristymiä. Suurennos: x10. DIAMOND-PRO 8x34 Täysin vesitiiviiden kiikareiden runko on pinnoitettu kumipinnoitteella ja täytetty typpikaasulla, huurtumisen estämiseksi. Suurennos: x8. Paino: 450 g. FLAGMASTER 1800 GOLF ETÄISYYSMITTARI Nopeatarkenteinen okulaari auttaa paikantamaan kohteen nopeasti. Keskittämällä kohteen ristikkoon ja painamalla nappia Flagmaster™ laskee etäisyyden sinulle automaattisesti. ACULON AL11 HUNTING ETÄISYYSMITTARI Mittausalue 5–500 m. Distant Target Priority Mode näyttää etäisyyden kauimmaiseen kohteeseen yhdellä mittauksella saatujen tulosten joukosta. RETKITUKKU-HINTA 179,90 CHAMP 10X26 KATSELUKIIKARIT Kiikarit vaativaan käyttöön. Soveltuvat harrastukseen katsomatta vaativammallekin käyttäjälle. Kompakti koko, helppokäyttöinen ja terävä näkymä. Suurennos: x10. EDGE PRO SECURITY EDITION, TEHDASHUOLLETTU HD-tasoisten videoiden lähetystoiminto, tukee 2G ja 3G verkkoja, salamannopea reagointiaika sekä matala virrankulutus. RAJOITETTU ERÄ! 89,159 90 UUTUUS! 349,KATSO HINTAA! 169,RAJOITETTU ERÄ! 219,UUTUUS! 199,UUTUUS! 119,TREKKING LITE HOUSUT Uudistettu malli erittäin suosituista ulkoiluhousuista. Mallit miehille ja naisille. Useita värivaihtoehtoja. Sopii jokapäiväiseen käyttöön. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki sopii erinomaisesti jokapäiväiseen käyttöön. HBN BEAT JA BLAST ULKOILUHOUSUJA Kestävät, mukavat ja hyvin istuvat housut monipuoliseen ulkoiluun. Nyt valikoima eri värejä poistohintaan! MERINO FLEECETAKKI Hyvin lämpöä eristävä mutta nopeasti kuivuva ja hengittävä materiaali tekee takista sopivan monenlaiseen käyttöön. RETKITUKKU-HINTA 129,90 € DAWSON FLEECETAKKI Rain-Stop®-erikoiskalvolla varustettu paksu fleecetakki sopii niin viilenevin iltoihin kuin alkukauden jahtireissuille. Väri: ruskeanvihreä. CALIBRE METSÄSTYSTAKKI Suosittu hiljainen metsästystakki Rain-Stop -kalvolla. Lämmin fleecevohvelivuori. BLAST-HOUSUT 59 90 BEAT-HOUSUT 69 90 99 90 79 90 179 90 199 90 HOUSUT+TAKKI 149 90 99 90 HILJAINEN! 99 90 MESSUTARJOUS! 59 90 VAPOR METSÄSTYSPUKU Erittäin kevyt, hengittävä ja joustava puku sopii erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle. Väri: ruskea. VAPOR METSÄSTYSPUKU Erittäin kevyt, hengittävä ja joustava puku sopii erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle. Väri: BlindTech Invisible. YUKON METSÄSTYSHOUSUT Housut huipputeknisillä ominaisuuksilla. Harkistusti sijoitellut stretch-osiot sekä muotoillut polviosiot lisäävät liikkuvuutta ja käyttömukavuutta. NOATAK 2.0 METSÄSTYSHOUSUT Superkevyet ja ohuet BlindTech Invisible™ camokuvioidut housut vapaa-aikaan sekä metsästykseen lämpimillä keleillä. HUIPPUTEKNISET! 79 90 ERIKOSIHINTA! 59 90 ALK. 139 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET – TOIMITUSAIKA 1-3 ARKIPÄIVÄÄ Hinnat voimassa vähintään 12.5.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U
• AKTIIVISEEN KESÄN ALKUUN RETKITUKUSTA! TARVIKKEET KESÄKAUDEN ALOITUKSEEN! ELITE XT RANGEFINDER ETÄISYYSMITTARI Täysin vesitiiviiden kiikareiden runko on pinnoitettu kumipinnoitteella ja täytetty typpikaasulla, huurtumisen estämiseksi. Suurennos: x8. Paino: 450 g. Mittausetäisyys 5-720 m. DIAMOND-PRO 10x42ED Apokromaattinen ED-lasi lisää kuvan kontrastia sekä syvyysnäköä ja toistaa värit uskomattoman tarkasti ilman vääristymiä. Suurennos: x10. DIAMOND-PRO 8x34 Täysin vesitiiviiden kiikareiden runko on pinnoitettu kumipinnoitteella ja täytetty typpikaasulla, huurtumisen estämiseksi. Suurennos: x8. Paino: 450 g. FLAGMASTER 1800 GOLF ETÄISYYSMITTARI Nopeatarkenteinen okulaari auttaa paikantamaan kohteen nopeasti. Keskittämällä kohteen ristikkoon ja painamalla nappia Flagmaster™ laskee etäisyyden sinulle automaattisesti. ACULON AL11 HUNTING ETÄISYYSMITTARI Mittausalue 5–500 m. Distant Target Priority Mode näyttää etäisyyden kauimmaiseen kohteeseen yhdellä mittauksella saatujen tulosten joukosta. RETKITUKKU-HINTA 179,90 CHAMP 10X26 KATSELUKIIKARIT Kiikarit vaativaan käyttöön. Soveltuvat harrastukseen katsomatta vaativammallekin käyttäjälle. Kompakti koko, helppokäyttöinen ja terävä näkymä. Suurennos: x10. EDGE PRO SECURITY EDITION, TEHDASHUOLLETTU HD-tasoisten videoiden lähetystoiminto, tukee 2G ja 3G verkkoja, salamannopea reagointiaika sekä matala virrankulutus. RAJOITETTU ERÄ! 89,159 90 UUTUUS! 349,KATSO HINTAA! 169,RAJOITETTU ERÄ! 219,UUTUUS! 199,UUTUUS! 119,TREKKING LITE HOUSUT Uudistettu malli erittäin suosituista ulkoiluhousuista. Mallit miehille ja naisille. Useita värivaihtoehtoja. Sopii jokapäiväiseen käyttöön. TREKKING LITE TAKKI Uusi 2018-malli huippusuositusta ulkoilutakista. Kevyt, istuva ja hyvin hengittävä takki sopii erinomaisesti jokapäiväiseen käyttöön. HBN BEAT JA BLAST ULKOILUHOUSUJA Kestävät, mukavat ja hyvin istuvat housut monipuoliseen ulkoiluun. Nyt valikoima eri värejä poistohintaan! MERINO FLEECETAKKI Hyvin lämpöä eristävä mutta nopeasti kuivuva ja hengittävä materiaali tekee takista sopivan monenlaiseen käyttöön. RETKITUKKU-HINTA 129,90 € DAWSON FLEECETAKKI Rain-Stop®-erikoiskalvolla varustettu paksu fleecetakki sopii niin viilenevin iltoihin kuin alkukauden jahtireissuille. Väri: ruskeanvihreä. CALIBRE METSÄSTYSTAKKI Suosittu hiljainen metsästystakki Rain-Stop -kalvolla. Lämmin fleecevohvelivuori. BLAST-HOUSUT 59 90 BEAT-HOUSUT 69 90 99 90 79 90 179 90 199 90 HOUSUT+TAKKI 149 90 99 90 HILJAINEN! 99 90 MESSUTARJOUS! 59 90 VAPOR METSÄSTYSPUKU Erittäin kevyt, hengittävä ja joustava puku sopii erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle. Väri: ruskea. VAPOR METSÄSTYSPUKU Erittäin kevyt, hengittävä ja joustava puku sopii erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle. Väri: BlindTech Invisible. YUKON METSÄSTYSHOUSUT Housut huipputeknisillä ominaisuuksilla. Harkistusti sijoitellut stretch-osiot sekä muotoillut polviosiot lisäävät liikkuvuutta ja käyttömukavuutta. NOATAK 2.0 METSÄSTYSHOUSUT Superkevyet ja ohuet BlindTech Invisible™ camokuvioidut housut vapaa-aikaan sekä metsästykseen lämpimillä keleillä. HUIPPUTEKNISET! 79 90 ERIKOSIHINTA! 59 90 ALK. 139 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Raskaat Suomi Rja RS -asekaapit ovat uusimman asetuksen mukaisia yli viiden aseen säilytykseen. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-19, La 10-16 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET – TOIMITUSAIKA 1-3 ARKIPÄIVÄÄ Hinnat voimassa vähintään 12.5.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U
• 28 l Jägaren 3 l 2019 MIKKO ALHAINEN , MIKAEL LUOMA , Finlands viltcentral JANNE ANTILA , Finlands fritidsfiskares centralorganisation Fabriken för andungar och gäddyngel sätter fart på produktionen Grumligt. Fullt med mörtfiskar. Igenmurad med bastanta vassruggar. En gång i tiden en lysande fågeloch fisksjö. Vart tog vingsuset av änder vägen, och plumset av gäddor? En av orsakerna är att livsmiljöerna för andungar och gäddyngel har försvunnit. Öppna strandängar som översvämmas på våren skapar den bästa livsmiljön för både sjöfåglarnas ungar och gäddornas yngel. Numera finns det så mycket mindre av sådana biotoper än förr. S jöar har eutrofierats, vilket har lett till att vikbottnar med vass har vuxit igen. Den öppna vattenytan utanför muren av vass erbjuder inte nykläckta gäddyngel eller fågelungar skydd mot rovfiskar. Dessutom råder där brist på föda eftersom stimmen av mörtfiskar äter allt samtidigt som de bökar och fövandlar vattnet till kaffe med mjölk i. Lergrumlet kväver också bottenvegetationen, växterna av släktet slingor och nateväxterna, som bildar livsmiljöer för vattenlevande ryggradslösa djur och skafferier för andungarna. Vårdfiske lättar situationen för en tid och ger en början på vården av vattendraget. En mera bestående lösning når man genom en kraftig förökning på naturlig väg av rovfiskarna. En välmående gäddstam kan reducera mörtfiskarna till en lämplig nivå. Vattnet blir klarare, undervattensvegetationen återhämtar sig och tillgången på föda ökar. Ungarna och ynglen klarar sig också bättre. Snart kan vingsus och gäddplask åter igen höras i sommarkvällen. Gäddorna leker i den översvämmade vegetationen, men för att ynglen ska överleva krävs det att platsen förblir under vatten i flera veckor. Även andungarna älskar de här låglänta svämområdena som varje år blir översvämmade. Där finns mat att äta, men inga stora gäddor eftersom dessa håller till på djupare vatten, vid vasskanterna. Lektid i den iståndsatta säsongvåtmarken Vi skapar säsongvåtmarker i svämområden. Vi gör en damm som förlänger översvämningen och skapar en prima livsmiljö för ungar och yngel som varar ända till sommaren. Vi bygger en led som för gäddorna till våtmarken. Efter leken återvänder de till djupare vatten och lämnar rommen att utvecklas till yngel. Den översvämmade våtmarken är grund och varm och kryllar av liv i det lilla formatet. Gäddynglen och andungarna kalasar på de här småkrypen i Före och...
• Jägaren 3 l 2019 l 29 Fabriken för andungar och gäddyngel sätter fart på produktionen accelererande fart. Mitt på sommaren öppnar vi dammluckan och låter vattnet sjunka undan och de halvvuxna ungarna flyttar ut till större vatten. Säsongvåtmarken får återhämta sig – varför inte som betesmark? till nästa vår och nästa fest för ungar och yngel. Låt oss samarbeta – viltfolk med fiskfolk! Iståndsättningen och vården av våtmarker gynnar både fiskvården och viltvården. Del-ägarna, jaktföreningarna, markägarna, NTM-centralerna och fiskerihushållningsområdena. Här har vi platsen för ett nytt samarbete. Om vi lägger vårt kunnande och våra pengar i samma korg så kan vi åstadkomma mycket gott för viltet, fiskbestånden, vattenkvaliteten och mångfalden i landskapet och naturen. För sjöfåglarna passar vilket låglänt område som helst som kan läggas under vatten för maj och juni. Svämområdet kan ge resultat redan under den första sommaren, åtminstone för krickan. Ett bra ställe för gäddan är en plats dit gäddorna av naturen söker sig för att leka och som de kan nå med en smula iståndsättningshjälp. För gäddan kan det ta några år innan man ser effekterna, så det är förnuftigt att följa med fiskbeståndet. Som säsongvåtmark passar ett låglänt område vid ett dike eller en bäck som faller ut i en sjö eller i havet. Det kan vara en igenvuxen våtmark, en naturlig sänka i terrängen, ett strandområde som blir översvämmat, utloppet på ett utfallsdike eller tillandning. Finlands fritidsfiskares centralorganisation FFC har gett ut en guide om ”gäddfabriken”, ”Haukitehtaat osana kalastonja ympäristönhoitoa”. Guiden ger anvisningar om hur man iståndsätter våtmarker så att de lämpar sig för gäddans och många andra fiskars fortplanting. Du finner den på adressen www.vapaa-ajankalastaja.fi/vastuullinen/haukitehtaat Information om hur man anlägger, iståndsätter och sköter våtmarker finner du på www.kosteikko.fi Planerar du en våtmark eller är den redan klar? Om du också vill tänka på gäddorna ska du kontakta fritidsfiskarna: fiskerihushållningsexpert Janne Antila tfn 045 630 4280 janne.antila@vapaa-ajankalastaja.fi ...efter iståndsättningen. Nu finns det rejält med plats för gäddan att leka. Foto: Sportfiskarna. Fabriken för ungar och yngel är inte nödvändigtvis sommarens bästa plats för gäddfiske eller höstens bästa plats för andjakt – platsen är ju i första hand till för att producera ungar och yngel för de omgivande sjöarna!
• 30 l Jägaren 3 l 2019 Årscykeln i fabriken för ungar och yngel Våren översvämning och fiskrom I den grunda våtmarken slipper andungarna jagande gäddor. Efter leken stannar inte gäddhonorna kvar utan återvänder till ån och sjön för att glufsa i sig mörtfisk. VA ST AV AL O VA ST AV AL O Gäddornas fortplantningsbestyr och ändernas ankomst – ett trivsamt snattrande och plaskande i den svämmade våtmarken. Senvåren och försommaren – tiden då ungarna och ynglen växer I våtmarken vimlar det av djurplankton och bottendjur för andungarna och gäddynglen att leva på. Efter kläckningen är gäddynglen fullkomligt beroende av att området förblir under vatten. Efter kläckningen är ynglen fästa vid vattenväxtligheten i ungefär en vecka och lever på gulesäcken. Därefter beger de sig ut på jakt efter föda, exempelvis vattenloppor och andra smådjur. Observationer visar att merparten av ynglen lämnar våtmarken inom en månad efter kläckningen då de är ungefär sex centimeter långa. I en våtmark som inte är iståndsatt sjunker vattennivån för fort, vilket äventyrar ynglens överlevnad. Högsommaren och hösten Efter midsommaren får vattennivån börja sjunka i lugn takt så att ängen får torka i juli. Låt djur beta där under sensommaren och hösten eller slå växtligheten, det håller fabriken för yngel och ungar i trim för nästa vår. Torrläggningen och betesgången under sensommaren förhindrar att det bildas en stark mörtstam medan trädan skapar optimala förhållanden för gäddorna och änderna under följande vår.
• Jägaren 3 l 2019 l 31 Årscykeln i fabriken för ungar och yngel JA RI KO ST ET LA UR I UR HO Under vintern kan vattennivån stå på minimum i fabriken för yngel och ungar. Därefter får vårflödet fylla ändernas och gäddornas gemensamma barnkammare.
• S å sent som för några år sedan skulle vi ha försökt lösa problemet med mink och mårdhund genom att satsa på jägarna och jakten. 2014 fastställde den europeiska unionen en förordning om de invasiva främmande arterna. Den innebär för den finska staten en skyldighet att börja använda effektiva reglerande åtgärder bland annat för att hejda mårdhundens skadliga effekter på mångfalden i naturen och ekosystemen. Riksdagen godkände i mars en ändring i jaktlagen där mårdhunden, minken, bisamråttan, tvättbjörnen och sumpbävern (även kallad nutria) avförs från listan på jaktbara viltarter. Hädanefter tillämpar vi lagen om främmande arter (1709/2015) på fångandet och avlivandet av dessa arter. När lagen har trätt i kraft innebär detta att den som gillrar en fälla för mårdhund eller ett slagjärn för mink inte behöver betala jaktvårdsavgift eller ha jaktkort. I skrivande stund har republikens president ännu inte stadfäst lagen. Enligt artikel 19(3) i EU:s förordning om invasiva främmande arter ska medlemsstaterna vid implementeringen av de reglerande åtgärderna mot dessa arter och vid valet av metoder förvissa sig om att djuren som åtgärderna riktar sig mot inte tillfogas smärta, plågor eller lidande i onödan. Detta ska dock göras utan att åtgärderna förlorar i effektivitet. Det viktiga är att djuren inte vållas onödigt lidande, men vid bedömningen av vad som är onödigt ska vi väga in syftet med förordningen, det vill säga bekämpningen av de skadliga främmande arterna. Skyddandet av ekosystemen och mångfalden i naturen går alltså före de individuella djurens välfärd. Det är Europarådet och Europaparlamentet som tillsammans har fattat beslutet om det här värdeomdömet, som är bindande för hela den europeiska unionen. Vi kan leka med tanken att det mest etiska vore att staten avlönar yrkesjägare som på vårvintern rensar mårdhundsgryten innan ungarna föds, men i verkligheten finns det inte pengar för sådant. Därför måste vi välja andra metoder. Vi måste ge en så stor grupp människor som möjligt möjligheter att jaga. Utöver jägarna naturskyddare, sommarstugubor och andra som bor på landsbygden. Naturvänner behöver inte längre bli ”riktiga” jägare för att delta i skyddandet av mångfalden i naturen med fällor och slagjärn. Slopandet av kravet på jaktkort har väckt frågan om de som hädanefter ansluter sig till jakten besitter tillräckliga kunskaper för att inte djuren ska vållas onödigt lidande. Fortsättningsvis gäller djurskyddslagens bestämmelse att ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt genom en metod och en teknik som lämpar sig för avlivningen av djuret. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som används i fråga om djurarten samt tillräcklig skicklighet i att vidta åtgärden. Ett brott mot den här bestämmelsen är straffbart. Sannolikt är det många som saknar de kunskaper som krävs, vilket betyder att det troligen blir fler som kontaktar jägarna på orten och frågar efter deras kunskaper, hjälp och samarbete. Detta kan i sin tur leda till ett utökat och positivt samarbete med jägarkåren. Det har också varit tal om sommarjakt med fällor och slagjärn. Den särskilda fredningstiden i gällande jaktförordning berör enbart honor med ungar. Bestämmelsen har dock i praktiken lett till tolkningen att inga små rovdjur får fångas med fälla från första maj till sista juli. Det sägs att vägen till förtappelsen är stensatt med goda föresatser. Att avstå från fälljakt på sommaren för att det vore det bästa för djuren är ett enkelt sätt att vädja till känslorna hos folk, men beklagligtvis leder den vägen till katastrof för sjöfåglarnas häckning. Att försumma jakten på de invasiva rovdjuren blir inte bara ett problem för jägarna utan också ett problem för mångfalden i naturen. I naturskyddsområdena, som är viktiga för många arter, har det inte gått att organisera jakten på de främmande arterna tillräckligt effektivt. Med stöd av lagen om främmande arter bereder statsrådet en förordning och ministeriet överväger att ersätta fredningen av honan med en ordningsföljd där ungarna ska skjutas först. Då skulle det gå att jaga med slagjärn och fällor också på sommaren, utan några oklara tolkningar. Det här diskuterades fritt också när lagändringen behandlades i riksdagen, men riksdagen avvek inte från regeringens vägval. Det är ju uttryckligen för att skydda mångfalden i naturen som jakten måste effektiveras! Fler aktörer i jakten på de invasiva arterna Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 32 l Jägaren 3 l 2019 hinta 2.290 € Italialainen Caesar Guerini yhdistää tuotteissaan perinteet, esteettisyyden ja uusimman teknologian. Tämä toteutuu tavalla joka miellyttää vaativintakin käyttäjää. Caesar Guerinin haulikot valmistetaan huipputeknologiaa käyttäen. Tästä huolimatta tuotteissa näkyy perinteet ja taiteellisuus. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? tai www.ase.? Ceasar Guerini Figura 12/76 28” tai 30” piipuilla alk.1995 € Ceasar Guerini Figura Light 12/76 26” tai 28” piipuilla alk. 1995 € maahantuoja: Hinnat voimassa 30.9.2019 asti.
• hinta 2.290 € Italialainen Caesar Guerini yhdistää tuotteissaan perinteet, esteettisyyden ja uusimman teknologian. Tämä toteutuu tavalla joka miellyttää vaativintakin käyttäjää. Caesar Guerinin haulikot valmistetaan huipputeknologiaa käyttäen. Tästä huolimatta tuotteissa näkyy perinteet ja taiteellisuus. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? tai www.ase.? Ceasar Guerini Figura 12/76 28” tai 30” piipuilla alk.1995 € Ceasar Guerini Figura Light 12/76 26” tai 28” piipuilla alk. 1995 € maahantuoja: Hinnat voimassa 30.9.2019 asti.
• Jägaren Läsarna tyckte att de här artiklarna i föregående nummer av tidningen Jägaren (2/2019) var de intressantaste: En hurdan tidning vill DU läsa? 34 l Jägaren 3 l 2019 Tidningen Jägaren ges ut av Finlands viltcentral och under innevarande år kommer vi att förnya tidningen. Förnyelsen berör inte bara tidningens innehåll utan också utseendet och de fysiska måtten. Det sistnämnda beror på de nya kraven som har införts på postningen av tidningen och därför kommer vi att minska en aning på höjden. Vid förnyelsen kommer vi i varje nummer av tidningen under 2019 att fråga läsarna vad ni tyckte om artiklarna i föregående nummer. Gå in på www.riista.fi och berätta vad du tyckte om det här numret (3/2019) av tidningen Jägaren. Ett stort tack till alla som redan har deltagit i enkäten! 50 l Jägaren 2 l 2019 Jägaren 2 l 2019 l 51 En jaktförening ska följa med sin tid ARTO MÄÄTTÄ S å sent som för några årtionden sedan fanns det inte mycket som man kunde syssla med i avkrokarna på landsbygden och då var verksamheten i jaktföreningarna livlig. Alla gånger handlade det inte ens om jakt. Nuförtiden kämpar jaktföreningarna med problemet att befolkningen på landsbygden flyttar till tillväxtcentra. Jakten har bibehållit sin framträdande roll som ett fritidsintresse, men den övriga verksamheten i jaktföreningarna känns inte längre lockande. Föreningen erbjuder sina medlemmar det väsentliga, jaktmöjligheterna. Kärnverksamheten Kärnverksamheten i en jaktförening består av skötseln av arrendeavtalen och ordnandet av möten. Kärnfunktionernas uppgift är att sörja för att jaktföreningen bevarar sin förmåga att erbjuda medlemmarna jaktmöjligheter. Arrendeavtalen och licensansökningarna för jakten på hjortdjur utgör nuförtiden den största administrativa bördan för jaktföreningarna. De binder således också flest aktiva medlemmar till föreningens verksamhet. Skötseln av arrendeavtalen kräver i praktiken att man använder dator och internet och i realtid följer med skiftesfördelningen i föreningens jaktmarker. Ständiga förändringar i ägoförhållandena och splittringen av skiften i mindre delar hör vår nutid till. Licensansökningarna har flyttat ut på nätet, vilket betyder att allt annat måste följa efter. Den övriga verksamheten De övriga funktionerna är ofta kvarlevor från tiderna då jaktföreningen var en viktig sysselsättningsproducent på sin hemort. Ofta handlade det om tävlingar och skytte, om att arrangera tillställningar i byn och om insatser för jakten. Jaktstugan utgör en typisk ekonomisk belastning för jaktföreningarna som kräver att medlemmarna ska skaffa extraintäkter. För en utomstående kan det här verka som föreningens huvudsakliga verksamhet, men oftast är uppgifterna de facto extra och frivilliga. Viktiga men inte nödvändiga. Föreningens geografiska utmaningar Det är främst jaktföreningarna i avfolkningsbygder som står inför utmaningar. Där hopar sig det administrativa och det praktiska på några få aktiva medlemmars axlar. Det handlar inte nödvändigtvis ens om aktiva medlemmar utan om personer som av tvingande omständigheter har fått åta sig uppgifter. På många orter har den synliga verksamheten i föreningen redan tynat. Skytteverksamheten är en skugga blott av sitt forna jag medan skjutbanorna förfaller. Den organiska verksamheten trappas ner och bygemenskapen har lämnat de levandes skara. Å andra sidan finns det en enorm efterfrågan på jaktmöjligheter kring våra tillväxtcentra. Jägarna har blivit stadsbor och det är bara under jaktsäsongen som orter långt borta har dragningskraft. Lösningar och möjligheter Nuförtiden, efter millennieskiftet, bygger en förenings förmåga att fungera smidigt på att administrationen moderniseras. Ofta räcker det med en uppdatering av de tekniska verktygen för administrationen och att medlemmarna utser sådana personer att sköta uppgifterna som kan göra det utan orimligt besvär. Det handlar om samma sak som den nutida jaktledarens roll vid älgjakten: om att i allt högre grad sköta anmälningar på nätet. Beroende på personen kan jobbet gå lekande lätt eller upplevas som en orimlig belastning. Rent generellt gäller det i föreningarna att inse faktum och svara på utmaningarna i vår föränderliga värld. Det hjälper inte att längta tillbaka till flydda tider i en nutid där bygemenskapen aldrig mer blir lika livlig som den var på 80-talet. Det hör inte till en jaktförenings uppgifter att erbjuda verksamhet när det inte finns någon att erbjuda den till! Onödiga talkojobb, att klamra sig fast vid egendom som inte längre behövs, förstelnade traditioner och motstånd mot förändringar garanterar att föreningen tappar medlemmar. Det är inte ovanligt att somliga – felaktigt föreställer sig sin jaktförening som en automat som betalar så de kan jaga gratis. Det är ett bakvänt sätt att tänka där en del medlemmar försöker få föreningens passiva medlemmar att stå för fiolerna; det vill säga att ”nån annan betalar”. Om föreningen lyckas skaka av sig det här tänkesättet och ändra sitt sätt att fungera så att jakten finansieras utan att belasta de övriga medlemmarna så får föreningen fastare mark under fötterna. Det här minskar också risken för att verksamheter som är viktiga för somliga medlemmar slopas med ett styrelsebeslut, för att de ”belastar föreningens ekonomi”. Nytt blod Det har talats om en förgubbning av jakten lika länge som jag själv har sysslat med jakt. Om processen faktiskt skulle framskrida lika fort som det en gång i tiden hävdades så skulle det nuförtiden inte finnas annat än pensionärer i jaktmarkerna. Sanningen är emellertid en annan. Åldersstrukturen hos de aktiva jägarna har i stort sett förblivit oförändrad, även om antalet passiva i den övre ändan av åldersspannet tenderar att öka. Som jag ser det handlar förgubbningen snarare om verksamheten i jaktföreningarna än om själva jakten. Det här beror oftast på att de yngre jägarna upplever ”den övriga verksamheten” i föreningen som betungande och överflödig. För dagens jägare är en jaktförening till för jakten och när man inte jagar så sysslar man med andra hobbyer. Inget fel i detta, men man borde inse faktum i föreningarna och anpassa verksamheten så, att den inte skrämmer bort yngre medlemmar. Likaså kan oöverlagda beslut skada föreningen. Ett exempel: ett möte kan besluta att freda skogshönsen och förbjuda jakten, även om det inte skulle föreligga något omedelbart behov. Det säger sig självt att föreningar av det här slaget inte på sikt inte lockar till medlemskap. Gallra om det saknas intresse I min egen förening uppstod på 90-talet ett nytt fenomen. Medlemmarna uteblev från mötena för att slippa bli utsedda att leda någon del av verksamheten. Till slut insåg vi vad som pågick och styrelsen beslöt att gallra bland verksamheterna. En del av medlemmarna befarade att föreningsverksamheten skulle upphöra medan andra uppskattade att talkojobben minskade. Oavsett effekterna så påverkades inte kärnverksamheten i föreningen. Vi fortsatte med jakten, arrendeavtalen, festerna och det övriga obligatoriska. TU OM O TU RU N EN I vårt land utgör jaktföreningarna en hörnsten i jakten på privatmark. Men vår nutid innebär nya utmaningar för verksamheten i föreningarna och har bidragit till förgubbningen av både föreningarna och verksamheten. Perspektivet: 28 l Jägaren 2 l 2019 Jägaren 2 l 2019 l 29 TERO KUITUNEN Demontering av ett halvautomatiskt hagelgevär och vapenvård Moderna halvautomatiska hagelgevär, det vill säga sådana som är tillverkade under de senaste decennierna, är lätta att demontera för vapenvård. Även om det finns flera tillverkare och funktionsprinciperna varierar så går demonteringen och hopsättningen i princip till på samma sätt. D e flesta som äger ett halvautomatiskt hagelgevär tar i sär det och sätter ihop det utan några nämnvärda bekymmer. I den här artikeln tar vi ett litet steg till eftersom det är det här lilla steget som gör att vi undviker överraskande funktionsstörningar. Du kan leta efter anvisningarna för just ditt gevär genom att söka på nätet på ”Hagelgevärets märke och modell disassembly”. Vårda ditt jaktgevär Del 2 I likhet med de flesta halvautomatiska hagelgevär inleder vi isärtagningen av vårt modellgevär genom att lossa muttern framtill på framstocken. Därefter går det på de flesta gevär att lösgöra framstocken genom att trycka på den. På flera modeller lossar slutstyckshandtaget på sidan av låset när man skjuter låset framåt så långt det går. När slutstyckshandtaget inte längre ligger i vägen så kan låset plockas ur lådan. Vårt exempelgevär är gasomladdat, vilket betyder att stötstången lossnar med låset. Det är den som gascylindern sparkar bakåt vid skott. (Observera ”svansen” baktill på låset!) När du sätter ihop ett gevär av den här typen så ska ”svansen” träffa rätt plats. Se bild 5 som visar hur lådan ser ut inuti. Lossa därefter pipan genom att dra den framåt. På somliga modeller måste man dra låset en aning bakåt för att pipan ska komma loss. I dagens hagelgevär är avfyrningsmekanismen en separat modul som sitter fäst i lådan, ofta med en enda tapp på tvären. När du har avlägsnat tappen så lossnar mekanismen bara du vickar på den lite grann. Putsa avfyrningsmekanismen grundligt men försiktigt. Om du hanterar avfyringsmekanismen på vårt exempelgevär oförsiktigt så kan (bland annat) avtryckaraxeln lossna. Detta är ändå inte någon katastrof eftersom du kan sätta den tillbaka bara du är lätt på handen. Du klarar dig dock med mindre hjärtklappning om du ser efter att axlarna inte rubbas från sina platser. En så här illa försummad mekanism kräver en grundlig rengörning. Eftersom det inte finns några plastdelar i mekanismen så kan du använda en lösning av något slag, i det här fallet en spray som används för att rengöra bromsar. Det fanns så mycket gammal olja som hade beckat sig och annan skit att det krävdes två behandlingar för att bli kvitt smeten. Därefter oljade jag (sparsamt!) in den rena mekanismen med kvalitetsolja för vapen och efter det fungerade geväret igen som det skulle. När du har lossat avfyrningsmekanismen kommer du också åt att putsa lådan ordentligt. Ägaren till det här vapnet har tagit väldigt väl hand om det och inuti lådan finns bara lite skräp och förbränt krut. (Obs! När du sätter ihop geväret igen ska ”svansen” på låset passa in i det skålformade urtaget. Bakom det, det vill säga innanför, finns låsets returfjäder.) ? ? ? ? ? ”Svansen” Axlarna Stötstång 22 l Jägaren 2 l 2019 Jägaren 2 l 2019 l 23 SINIKKA och JUHANI UUSITALO 2017 gav bågjägarförbunde t för traditionella bågars, Finlands jägarförbunds och Finska bågjägarförbunde ts gemensamma förslag resultat. Då inkluderades nämligen de små hjortdjuren, mufflonfåret och vildsvinet i jaktförordningen, med skjutprov. A rbetet med att inkludera älgen i förordningen pågår som bäst. På några år har vi således tagit steget från småviltsjakt till jakt på storvilt. Det här om någonting har ökat bågjaktens popularitet! Med en traditionell båge – långbåge eller recurve – använder skytten inga hjälpmedel vid draget; varken när han (eller hon) siktar eller släpper. Det handlar om ett samarbete mellan skyttens muskler och hjärna. Med en traditionell pilbåge skjuter man instinktivt, på samma sätt som med ett hagelgevär vid snabba lägen; anläggning och skott. Muskelminnet och avståndsbedömnin gen är avgörande. ”Siktandet” sker genom att skytten ankrar draghandens pekfinger eller långfinger under sitt dominerande öga eller vid mungipan. Pilen ska då ligga i rät linje i förhållande till målet. Skytten fäster blicken på punkten på den bruna älgen som han vill träffa. Om han flackar med blicken eller slarvar med ankringen vid släppet blir det bom. Med tanke på jakten är det viktigt att öva med precis de pilar och spetsar som man tänker jaga med. Flygbanan för en tung jaktpil kan nämligen avvika en hel del från en lätt tavelpil. Öva iklädd de jaktkläder som du tänker jaga i och öva på skytte från torn, sittande skytte, skytte på fågel i träd och skytte på fågel i flykten. Här ligger instinktivskyttets sälta och svårighet! Pilarna Pilen är det allra viktigaste i en bågjägares utrustning. Den måste flyga absolut rakt eftersom den bara då kan uppnå en tillräcklig inträngning i målet. Därför lönar det sig att lägga tid och även pengar på att hitta en fungerande kombination. Träpilar görs av furu, ceder, lönn och hickory. Kolfiber är det vanligaste pilmaterialet, tack vare att materialet är hållfast och homogent. Pilarna av aluminium är på väg att fasas ut. Eftersom pilens hastighet är ganska låg så ökar man inträngningsförmåg an genom att öka pilens massa. Det finns hickorypilar som väger så mycket som 800 grain eller 51 gram. Det går också att öka vikten på pilen med en tilläggsvikt som fästs vid den gängade holken. Om du använder en pil som väger minst 600 grain (38,8 gram) så blir det inga problem med inträngningen. Spetsarna För att bytet ska dö fort måste pilen ha en skärande spets som orsakar en ymnig inre blödning. Pilen ska tränga igenom huden, sega blodkärl och senor, revben och muskler. Spetsar som är rätt långa och smala anses vara de bästa för storvilt eftersom inträngningen ska vara så djup som möjligt. Numera finns det i handeln skärande spetsar gjorda i ett stycke som är hållbara och av hög kvalitet. Det är synnerligen viktigt att spetsen är rakbladsvass och dessutom ska den rotera exakt i förhållande till pilens längdaxel, annars börjar pilen vispa i flykten. Att trimma bågen En spänd jaktbåge lagrar en stor mängd energi och därför måste helheten trimmas så att bågen, pilen och skyttens teknik tillsammans ger önskat resultat på storviltsjakten. De här justeringarna kan inte någon annan göra för dig eftersom greppet, draglängden och släppet är individuella. Jakten med traditionell båge Eftersom skjutavstånden är korta, i regel under 18 meter, så använder man tredimensionella camouflagedräkter, lock, dolda kojor och trädpass för att komma tillräckligt nära det tilltänkta bytet. Det är synnerligen viktigt att jägaren eliminerar sina dofter eftersom djuren har känsligt väderkorn. Det betyder att jägaren prioriterar att passet ska ligga i lä om viltet och att han inte avger några lukter. Jägaren ska dessutom känna viltets anatomi för att kunna fästa blicken på rätt träffpunkt och styra pilen dit. Skjut aldrig på ett storvilt i rörelse eller när djuret tittar mot dig! Inte heller får du skjuta på ett djur framifrån eller när djuret är oroligt. På exempelvis en älg är den rätta träffpunkten sett från sidan ovanför djurets framben. Det idealiska är att älgen har flyttat fram frambenet närmast dig och öppnat för träff i lungorna och hjärtat. Då ska du sikta enligt det bortre frambenet. Det här gäller allt storvilt. De traditionella pilbågarna är effektiva vapen för Jägarkåren växer E n ändring i förordningen skulle i hög grad stärka jakten med traditionella pilbågar. Dessutom vore det välkommet för älgjakten i tätorter och områden med mycket trafik. Av de här skälen och för att jaktformen bjuder på intressanta utmaningar har många jägare med studsare övergått till bågjakten. Bågjägarförbun det för traditionella bågar har medlemmar i utlandet som hellre ser en ändring i förordningen än en lottovinst. Jägare i stora bågjaktsnationer som Frankrike och Spanien styr hellre sina jaktresor till Finland än till exempelvis Afrika. Jaktturismföret agen i vårt land har här en chans att höja aktivitetsnivån i firman, men utfallet beror självfallet på förhandlingarna med jaktföreningarna om licenspolitiken. STORVILTSJAKT Timo Ryynänen och buffeln som han fällde med en 80 pounds långbåge. Pilvikten var 1050 grain eller 68 gram. TI M O RY YN ÄN EN Det här vildsvinet på 90 kg fälldes med en Stos jaktspets på 160 grain, det vill säga 10,4 gram. Bågen som fällde den här vitsvanshjorten är gjord av rödek med en dragvikt på 60 pounds. Pilen väger 45 gram, det vill säga 694 grain. IL KK A SE IK KU Till vänster ett urval jaktspetsar för storvilt: en trebladig Woodsman 125 grain (8 g), en Woodsman Elite 190 grain (12,3 g), en Grizzly 140 grain (9 g) och en Stos 160 grain (10,4 g). Till höger två kolfiberpilar och två träpilar. En oryxantilop på 300 kg som fälldes av Sinikka Uusitalo. Bågen var en recurve med en dragvikt på 54 pounds. 42 l Metsästäjä 2 l 2019 Metsästäjä 2 l 2019 l 43 MIKA NYMAN Våra favoritjaktformer L yckligtvis är en lagändring på gång och mårdhunden blir laglös. Vi har jobbat hårt för att bli kvitt mårdhundarna i våra jaktmarker och vi har sträckt en hel trave med skinn på tana. Mårdhund jagar vi främst med ställande hundar. Det är en verkligt effektiv jaktform bara hunden kan sitt jobb. Den här typen av mårdhundsjakt ägnar vi oss åt främst på hösten och i början av vintern. En typisk jakt börjar med att viltkameran skickar en bild och det plingar till i telefonen. Då blir det inte mycket sömn den natten. Bara att kravla sig upp, dra på sig kläderna och sätta pejlen på hunden. Iväg till kameran och släppa hunden. Jycken spårar upp mårdhunden och ställer den. Jägaren hinner fatt hunden och avlivar mårdhunden så fort det kan göras utan risk för hunden. Det är aldrig fel att åka iväg om det finns utsikter att knipa en mårdhund. Vi återvänder hem, jycken och jag, sover några timmar och åker sen till jobbet. Det är alltså förnuftigt att ställa upp sändande viltkameror vid åtlar. På det viset får man rätt fort klarhet i hur mårdhundarna kommer och går. Om det låter sej göras och man har jakträtt i området så lönar det sej att anlägga flera åtlar med kamera. En jägare som inte har hund kan i stället satsa på att vakta vid åteln. Det är ett bra sätt att hålla tummen på mårdhundarna. Fälla med kamera – där börjar maxjakten I synnerhet i början av hösten fungerar fällorna som fångar levande verkligen bra och en jägare utan hund får fångst utan problem. Placera fällorna så att de är lätta att kontrollera. Häng upp en kamera som bevakar fällan om det bara är möjligt. Om mårdhunden inte vågar sej in i fällan, men har blivit upptäckt av kameran så kan jägaren ställa sej på pass där. Även här skulle en assisterande hund vara till enorm hjälp! Småkryp som jagar smådjur F ör en tid sen beslöt jag med en kompis att starta ett eget jaktgäng för små rovdjur, som vi kallar Öttiäiset(kö), alltså Småkryp?. Tidigare hade vi ställt upp i tävlingar för att stöda ett annat gäng med smårovdjursjägare , men i våra egna jägargäng fanns också killar som var intresserade av att rensa mårdhundarna från prima jaktmarker. Så jag ringde runt och kollade om det fanns intresse att hänga med och så var vårt åttamannagäng grundat. Gängets hundavdelning består huvudsakligen av amerikansk rävhund som det i detta nu finns sju stycken av. Dessutom har vi en korthårig vorsteh, en plotthund, en tax, en tysk jaktterrier och en finsk stövare. I fjol ställde vi upp i lag-VM i smårovdjurjakt och placerade oss på silverplats. Det gav oss en plats i årets FMoch VM-tävlingar. Det vore fint om det skulle ordnas mera smårovdjurstävlingar på olika håll här i landet. Det blir garanterat ingen brist på deltagare bara det finns mårdhundar och andra små rovdjur i tävlingsmarkerna. Tävlingarna är ju effektiva och exakta tillslag i trakter där rovdjuren har störtat iväg och blivit för många. Det skulle vara fint om jaktföreningarna runt om i landet kunde diskutera ärendet på sina möten. Du kan följa med vårt småkrypsgäng på facebook: www.facebook.c om/ pienpetojoukkue/ Vill du berätta om din egen favoritjaktform ? Mejla redaktionssekre teraren på tero.kuitunen@ riista.fi Effektivt! Ett mårdhundsspår hade uppenbarat sig i terrängen. Vi följde det och kammade hem full pott. Ett eliminerat mårdhundspar. Jägaren Mårdhundsjakt med STÄLLANDE HUND 44 l Jägaren 2 l 2019 Jägaren 2 l 2019 l 45 MARKO MUUTTOLA Mårdhundsjakt med fällor – effekt utan besvär Förhösten är den tid på året då jakten på små rovdjur ger det bästa resultatet. Även jakten med fällor. Årets ungdjur är på språng i stora skaror. Vill man däremot påverka smårovdjurens produktion av ungar i jaktområdet så är det vårjakt som gäller eftersom det är då som man plockar bort individerna som får ungar. B örja mata in fällorna med godbitar som kittlar smaklökarna när vintern har börjat gå mot vår och gillra dem när mårdhundarna blir aktiva på våren med hungern kurrande i magen. Ställ fällorna där det är sannolikt att djuren har sin gång; utmed stränder och på öar så länge isen bär, utmed diken och under lador. Använd till exempel fisk och slaktavfall från vilt som bete. Det är meningslöst att flytta omkring på fällorna i onödan eftersom det kan ta en lång tid på en ny plats innan djuren vågar sig fram till fällan. Inte heller ska du flytta fällan från en plats där du har fått byte eftersom fällans effektivitet brukar bli bättre med tiden, i synnerhet på platser där du redan har knipit rovdjur. Visserligen går det att använda små universalfällor för ett riktat tillslag på någon speciell plats, men huvudregeln är den att en fälla fångar bäst när den har fått stå länge på samma plats i terrängen. Om du maskerar fällan fångar den ännu bättre och dessutom blir det fångade djuret mindre stressat i en kamouflerad fälla. Det gäller inte bara att välja platsen med omsorg; tänk också på att fällan ska vara enkel att underhålla och framför allt ska det vara lätt att kontrollera den. Enligt jaktförordningen ska en fälla som fångar levande kontrolleras minst en gång i dygnet. Märkband och teknik De små rovdjuren är aktiva främst i skymning och mörker, vilket betyder att det är förnuftigt att granska fällor som fångar levande på morgonen; det minimerar tiden som djuret tillbringar i fällan. Gör det så enkelt som möjligt att kontrollera fällan, det vill säga att du kan kolla den utan att behöva gå ända fram. Du kan använda en kikare för att kontrollera den på håll eller förse fällan med ett synligt band eller en reflex som visar om den har slagit igen. Enligt jaktförordningen ska en fälla som fångar levande kontrolleras minst en gång i dygnet. Jägaren ska alltså se efter om något djur har gått i fällan och det här kan också göras med elektroniska hjälpmedel. Det finns fällvakter på marknaden som skickar ett meddelande till ägarens mobiltelefon när fällan har slagit igen. Apparaten fungerar med en enkel magnetisk brytare som aktiverar ett larm när fällan slår igen. Dessutom skickar fällvakten varje dag en kontrollanmälan om sitt tillstånd som en bekräftelse på att allting är som det ska. Om den dagliga anmälningen uteblir ska du – i enlighet med jaktförordningen – åka ut till fällan och kontrollera den. Ett annat bra elektroniskt alternativ för att hålla koll på fällorna är en viltkamera som kan fjärrstyras och som skickar bilder från platsen. Det normala är att en viltkamera tar en bild när den känner av en rörelse, men för det här ändamålet ska du programmera den att skicka en bild vid vissa klockslag. Alternativt kan du med ett textmeddelande till kameran begära en bild varje dag. På det viset har du koll på både fällan och kameran. Bägge apparaterna gör det lättare att kontrollera fällorna och sparar in onödiga besök i terrängen, i synnerhet om fällorna ligger en bit från dina vanliga vardagsvägar. Dessutom har apparaterna den fördelen att bägge kan förses med flera mottagare, vilket betyder att en grupp kan dela på jakten. För att fungera behöver bägge apparaterna ett simkort för mobiltelefoner; kostnaden för användningen ligger alltså på en operatör. Med ett separat batteri fungerar de här apparaterna länge. Användningen av ljuskällor Enligt gällande jaktförordning är det tillåtet att använda en konstgjord ljuskälla bland annat i gryt, fällor, stenrösen och byggnader, och under en byggnad eller virkestrave, och även i övrigt när det gäller att avliva ett djur i hjälplöst tillstånd. Enligt en proposition som regeringen lämnade till riksdagen i december ska bland andra mårdhunden och minken inte längre omfattas av jaktlagens bestämmelser om begränsningar. Det här kommer sannolikt att slopa begränsningarna i användningen av konstgjorda ljuskällor vid jakt på mårdhund. Följ med utvecklingen på den här kanten! Jakten på små rovdjur i statsmarker Vem som helst kan köpa ett säsongtillstånd av Forststyrelsen för jakt på små rovdjur i statens marker. Forststyrelsen säljer smårovdjurstillstånd till sina tillståndsområden för blygsamma tio euro för en hel säsong. Med tillståndet får du jaga samtliga små rovdjur utan kvoter och du kan köpa tillstånd för ett eller flera tillståndsområden. Du finner tillstånden för jakt på små rovdjur på adressen Eräluvat.fi. Du finner tillstånden för jakt på små rovdjur på adressen: Eräluvat.fi Med en sändande vilteller övervakningskamera slipper jägaren det dagliga körandet till fällan. Så fort fällan har slagit igen skickar fällvakten ett sms till mobilen Rovdjuret som har gått i fällan avlivas med ett skott i huvudet.
• Jägaren 3 l 2019 l 35 Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd inleds: Mån. 10.6. Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis. 11.6. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Ons. 12.6. Österbotten och Kajanaland Tors. 13.6. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre. 14.6. Enontekis, Enare, Utsjoki Mån 17.6. Tillstånd för jakt av sjöfågel och hare Eräluvat.fi Tillstånd en investering i naturen En del av tillstånden kommer till försäljning i juni. Resten av kvoten kommer till försäljning från och med slutet av augusti då man fått resultaten av vilttriangelräkningen. UT PÅ HÖNSFÅGELJAKT!
• 36 l Jägaren 3 l 2019 Riksdagen godkände den 19 mars regeringens proposition med förslag till ändringar i skjutvapenlagen och lagen om frivilligt försvar. Därmed implementeras ändringarna i enlighet med EU:s vapendirektiv i vår lagstiftning. Ändringarna ska träda i kraft så fort som möjligt. Ä ndringarna i definitionerna av vapenklassificeringen i skjutvapenlagen och i bestämmelserna för vapenlicens infördes för att vår lagstiftning ska harmoniera med ändringarna i direktivet. Utgångspunkten för beredningen av lagen var att förhindra att vapen i klass A, det vill säga särskilt farliga vapen och delar till sådana vapen, faller i orätta händer. Detta utan att försvåra möjligheterna för jägarna i vårt land, som utgör en med europeiska mått mätt stor grupp, att ägna sig åt sitt intresse. Inte heller får lagen försvåra vårt sätt att organisera försvaret, som avvikande från de övriga europeiska länderna bygger på en stor och utbildad reserv. Lindriga konsekvenser för jägarna Ändringarna i vapendirektivet och skjutvapenlagen får lindriga konsekvenser för jakten eftersom de vanligaste gevärstyperna som jägarna använder är av enkelskottstyp, med eller utan magasin, och det har inte införts några ändringar i klassificeringen av sådana. Inrikesmini steriet informerar SEPPO SIVULA , inrikesministeriet Ändringar i vapenlagen ETT INFOPAKET TILL JÄGARNA HANNU URONEN
• För somliga jägare kan det till och med vara en god nyhet att minimimåtten för gevär och pipor blir enhetliga i enlighet med kraven i direktivet (gevärets totala längd minst 600 mm och pipans längd minst 300 mm). Bland jägarna förekommer det dock i viss utsträckning också halvautomatiska gevär, som berörs av ändringarna. En del av gevären som tidigare hänfördes till den licensbelagda B-klassen har överförts till A-klassen för förbjudna vapen. Hit räknas i synnerhet de halvautomatiska gevären med ett magasin som rymmer fler än tio patroner (långa vapen) eller tjugo patroner (korta vapen). Ändringarna berör kapaciteten hos magasinen och övriga laddanordningar, som hädanefter är begränsad också utanför jakten. Berör inte halvautomatiska miniatyrgevär eller hagelgevär Magasinbegränsningen gäller vapen som laddas med centralantända patroner. Patronerna för miniatyrgevär är kantantända och i bestämmelserna nämns hagelpatronerna separat, trots att de har tändhatten i mitten. Berör inte gamla tillstånd Den som äger ett vapen av en typ som överförs till den förbjudna A-klassen får hålla sitt vapen så länge som den ursprungliga licensen gäller om den är beviljad innan direktivet trädde i kraft den 12 juni 2017. Licenserna som gäller tills vidare fortsätter att gälla så länge innehavaren uppfyller kraven för ett innehav, det vill säga så länge personen är frisk, beter sig normalt och ägnar sig åt sin hobby. Det går inte att överlåta geväret (sälja, donera etc) till någon annan på samma villkor utan den nya innehavaren måste ansöka om licens enligt gällande villkor. Magasin för fler patroner än 10 INTE tillåtna för B-klassade gevär! I vårt land utgår skjutvapenlagen från tanken att en person som har beviljats innehavstillstånd får använda sitt vapen till vilket lagligt ändamål som helst. Detta trots att han eller hon i sin ansökan inte har behövt uppge mer än ett godtagbart skäl, exempelvis jakt. Det är därför inte ovanligt att jägare använder sina gevär också för övningsskytte och hobbyskytte, vilket kan vara nästan det samma som sportskytte. I sådana här fall ska vi hålla i minnet att den som har ett halvautomatiskt gevär inte får använda eller inneha magasin eller andra laddanordningar med en kapacitet på fler än tio patroner (långa vapen) eller fler än 20 patroner (korta vapen). Om skyttegrenen kräver magasin med större kapacitet ska man ansöka om dispens och anföra något av de skäl som upptas i skjutvapenlagen. Att äga eller inneha ett långt magasin utan dispens leder till att innehavstillståndet för geväret dras in. De ovannämnda magasinbegränsningarna gäller för tillstånd som har beviljats efter direktivets ikraftträdande den 12 juni 2017. Längre lån än 30 dagar anmäls till polisen Hittills har det enligt bestämmelserna i skjutvapenlagens 87 § varit tillåtet att låna ut sitt gevär till en annan person för en hur lång tid som helst. Detta har i vissa fall kunnat leda till bekymmer. Om ett gevär har varit utlånat en längre tid och vapnets ägare avlider så kommer arvingarna att undra varför det saknas ett gevär. För en äldre jägare kan dessutom minnet glappa PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTIJA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE Haulikoita mm: Stefano Fausti Albion 12/76 28” vaihtosup. ...............................................1290,00 Stefano Fausti Inertia Progress 12/76 vaihtosup. puoliautom........... 1390,00 Webley & Scott 900 Game 28” 12/76 vaihtosup. ....................................... 990,00 Webley & Scott 900 Sporting/Game 12/76 30”v-sup. ............................1050,00 Yllämainittuihin aseisiin asepussi, patruunavyö ja puhdistusvälinesarja mukaan 14.6.2019 mennessä tilattuihin aseisiin Armed TS870TM 12/76 pumppu 28” tai 22” piipulla, synteettinen tukki, vaihtosup. ..... NYT vain 295,00 Ilmakivääreitä tarjouksia mm; Umarex Dominator 1250 ilmakivääripaketti sis kiikari, etujalat ym. kal 4,5mm, tai 5,5mm(40J) tai 6,35mm(.50J) + pumppu TARJOUS .......... 990,00 Magtech AR750 4,5mm taittopiip. perusilmakko 13J ........165,NYT 100,00 Magtech AR1000 4,5mm 305 m/s .............................................195,NYT 155,00 Magtech AR N2 Extreme kaasum. 4,5 mm tehopaketti! ..399,NYT 340,00 Magtech AR N2 Extreme kaasum. 5,5mm tehopaketti! ....399,NYT 340,00 FAS 6004 ilmapistooli ....................................................... 590,00 Umarex Co 2 ilmapistooleita/revolvereita; Glock 19 4,5 BB kuulilla, aidon kokoinen ilmapistooli ............................................. 145,00 Glock 17 Gen4 4,5 BB kuulilla ............................................................................ 170,00 Glock 17 4,5 BB kuulilla tai/ja 4,5 luoti metalli luisti, blowback ............................................. 199,00 Colt SAA 45 revolveri sinistetty tai niklattu 4,5mm .................................. 195,00 Colt 1911 A1 4,5mm pistooli ............................................................................. 230,00 Walther PPQ 4,5mm poliisin virka-aseen kopio ................................................... 160,00 Walther P38, kal 4,5mm ....................................................................................... 165,00 P .08 Legends, Parabellumin kopio ....................................................................98,00 C96 Legends, 4,5mm Ukko-Mauserin kopio ............................................. 110,00 C96 Legends Ukko-mauser, metallia ............................................................. 165,00 Makarov PM pist. 4,5mm ..................................................................................... 125,00 Vixen, japanilaiset huippukiikarit! 2-8x32 Duplex 1” .......................370,00 3-12x40 Duplex...................... 430,00 4-16x44 Duplex 1” ......................470,00 1-6x24 valop. .....TARJOUS 750,00 1,5-6x42 30 valop. .....................780,00 5-20x50 30mm,valop .........1150,00 2,5-10x56 30mm, valop ...........750,00 2,5-15x50 German 4 30mm 750,00 6-24x58 runkoputki 30mm, valopiste ..................................................... 990,00 5-30x56 ED 34 mm runkoputkella ELD20 ristikko .................................. 1490,00 8x42 WP New Foresta katselukiikari ovh 390,......................TARJOUS 290,00 8x56 WP katselukiikari .............450,00 VX1200 etäisyysmittari ....... 290,00 UUTUUS ! Sight II+ 3,5 MOA valopistetähtäin ............................................ 430,00 SafePower SS3492 hyväksytyt asekaapit. Mitat korkeus 150cm, leveys 38cm, syvyys 28cm. SP66 Asekaappi .................. 570,00€ 125x40x30 cm 93 kg SP88 Asekaappi .................720,00€ 150x 55x40 cm 152 kg SP99 Asekaappi .................990,00€ 150x65x55 cm 200 kg SP88 Asekaappi ........ 890,00€ numerolukolla, mitat SP88 SP99 Asekaappi .......1340,00€ numerolukolla, mitat SP99 Olemme Pohjois-Suomen Erämessuilla 17-19.5.2019 OULUSSA! KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! POHJOIS-SUOMEN ERÄMESSUILLA TARJOLLA...
• 38 l Jägaren 3 l 2019 så att han inte längre minns vem han har lånat ut geväret till. Med tanke på vapensäkerheten är det dock förnuftigt att veta var och hos vem vapnet finns. Av det här skälet införs en ändring i skjutvapenlagen som innebär att om ett vapen lånas ut för en längre tid än 30 dygn så ska en anmälan göras till polisen. Polisen ger närmare anvisningar för anmälningen när lagen har trätt i kraft. Här ett utdrag ur 87 §, som tar upp de viktigaste principerna för lån av vapen: 1) ett hagelgevär får lånas ut endast till den som har rätt att inneha ett hagelgevär, ett gevär eller ett kombinationsvapen, 2) ett gevär eller ett kombinationsvapen får lånas ut endast till den som har rätt att inneha ett gevär eller ett kombinationsvapen, 3) ett salongsgevär eller ett svartkrutvapen får lånas ut endast till den som har rätt att inneha ett hagelgevär, ett gevär, ett salongsgevär, en pistol, en revolver, ett kombinationsvapen eller ett svartkrutvapen, 4) en pistol eller en revolver får lånas ut endast till den som har rätt att inneha en pistol eller en revolver, 5) en miniatyrpistol eller en miniatyrrevolver får lånas ut endast till den som har rätt att inneha en pistol, en miniatyrpistol, en revolver eller en miniatyrrevolver. I paragraferna nämns ingenting om kalibern på vapnen som lånas. Med ett gevärstillstånd får man således låna vilket gevär som helst oavsett kaliber och funktionsprincip, dock inte ett vapen som kan avge automateld eller något annat A-klassat särskilt farligt skjutvapen om inte den som lånar har tillstånd för ett motsvarande vapen. Den som lånar ut ett skjutvapen får samtidigt också överlåta en lämplig mängd patroner som passar till vapnet (dock inte särskilt farliga patroner). Den som har lånat vapnet kan också köpa patroner som passar till det, även om han själv inte skulle ha licens för ett gevär i den kalibern. Med licensen för ett gevär i kalibern 308 Win får han alltså köpa patroner i exempelvis kalibern 9,3 x 62. Magasin för fler än 10 patroner till automatiska och halvautomatiska gevär blir licensbelagda Utanför licenstvånget faller laddanordningar som är tillverkade för sådana modeller av automatvapen där tillverkningen inleddes före 1946 och som inte passar till något halvautomatiskt gevär. Det kan vara fråga om magasin till exempelvis en Suomi-maskinpistol, ett Emma snabbeldsgevär eller ett Lahti-Saloranta snabbeldsgevär som har sparats som minne. Licenstvånget gäller inte heller för permanent deaktiverade eller kapacitetsbegränsade laddanordningar. Inrikesministeriet kommer att utfärda en förordning med närmare anvisningar för hur man gör för att permanent deaktivera och begränsa. Med en permanent begränsning avses dock en mera bestående ändring än vad som i dagsläget krävs i jaktlagen. Inga betydande ändringar i beviljandet av licenser för jaktvapen I skjutvapenlagen fastställs fortsättningsvis de krav som ska vara uppfyllda för att ett tillstånd för skjutvapen ska beviljas. Den licensbeviljande myndigheten bedömer tre faktorer: 1) Vapnets eldkraft och effekt samt lämplighet i övrigt för det avsedda ändamålet, 2) att det finns en acceptabel hobby och 3) ansökarens lämplighet för ett innehavstillstånd med avseende på hans eller hennes hälsa och uppträdande. Vapnets lämplighet avgörs bland annat av om det är lagligt för jakt på sådant vilt som det är avsett för; uppfyller vapnet jaktlagstiftningens krav på exempelvis en studsare för älgjakt? Eldkraften och effekten bedöms utifrån vapnets funktionsprincip, patronkalibern, patronens effekt och magasinets kapacitet. Kaliberns effekt beror i sin tur på kulans diameter, utgångshastighet, tyngd och konstruktion. Ansökarens lämplighet påverkas av hans eller hennes hälsa och beteende. Bedömningen av hälsotillståndet påverkas av personens fysiska och psykiska hälsa. Allvarliga psykiska problem, självskadebeteende och fysiska egenskaper (möjligheterna att hantera och använda vapnet på ett säkert sätt) utgör orsak att avslå en ansökan av hälsoskäl. Beteendet påverkas i synnerhet av problem med rusmedel, vilket kan ta sig uttryck i rattfylleri eller att personen har blivit omhändertagen av polisen på grund av alkohol eller droger. Om personen har gjort sig skyldig till våldsbrott är detta ett tydligt tecken på att han eller hon är olämplig för innehav av vapen. Om personen upprepade gånger har gjort sig skyldig till förseelser och brott kan även det leda till att ansökningen om licens blir avslagen. Den som tänker skaffa sig ett halvautomatiskt gevär ska bereda sig på att ge en synnerligen utförlig motivering till ansökningen och kunna påvisa att han (eller hon) uppfyller de ovannämnda kraven på eldkraft, effekt och lämplighet för ändamålet. Ibland kan det vara förnuftigt att på förhand diskutera med någon på polisstationen som handlägger licensärenden och ta reda på vad som krävs för anskaffningen av ett halvautomatiskt jaktgevär. Enligt skjutvapenlagens 44 § 1 moment kan vapentillstånd endast beviljas för ett sådant skjutvapen som inte är onödigt eldkraftigt för sitt användningssyfte. Ett halvautomatiskt gevär med ett magasin för högst tio patroner är således inte automatiskt ett vapen som beviljas tillstånd om det uppgivna syftet är jakt.
• Jägaren 3 l 2019 l 39 Funktionsprinciperna för de vapen som avses i skjutvapenlagen. * För jakt beviljas tillstånd enbart för halvautomatiska gevär i klass B. Ett sådant har ett magasin som rymmer maximalt 10 patroner. Att använda ett större magasin, äga ett sådant eller inneha ett utan dispens förvandlar geväret till förbjuden A-klass och leder till indraget innehavstillstånd. Enkelskottstyp utan fast eller löstagbart magasin: hagelgevär med piporna under varandra eller sida vid sida samt enkeleller dubbelpipiga gevär. Enkelskottstyp med magasin: pumphagelgevär, revolver med cylindermagasin samt cylinder-, rakoch bygelrepeter, med fast eller löstagbart magasin. Skytten måste för varje patron göra en laddningsrörelse som för in en patron i patronläget. Serieeller automateld: vapnet avfyrar flera skott efter varandra så länge skytten håller avtryckaren intryckt. * Halvautomatiskt: ett gevär, hagelgevär, miniatyrgevär eller en pistol där skytten inte behöver spänna upp vapnet och göra laddningsrörelse mellan skotten utan mekanismen utnyttjar rekylen eller gastrycket. Skytten måste krama avtryckaren för varje skott. HA N N U UR ON EN TE RO KU IT UN EN SO M CH AI KO N GK AM SR I / PE XE LS M IK AE L W IC KS TR ÖM
• TARJOUKSET VOIMASSA 31.5.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi JAHTI&VAHTI OMEGAÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 Koiran tarpeisiin sopiva sekoitus eri öljyjä. JAHTI&VAHTI NIVELRAVINNE 400 G 24 90 NORM. 29,90 62,25 €/KG Koiran nivelten normaalin toiminnan ylläpitoon. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 4/15 KG 10 90 /27 60 NORM. 12,90/32,50 1,84/2,73 €/KG Ainoana liharaaka-aineena kanaa sisältävä täysravinto koirille. RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD 129,NORM. 159, HD+ -kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Liikkuvan kohteen havaittuaan kamera tallentaa kuvan muistikortille. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. Kuva+video -tila, tallentaa sekä kuvan että videon. inframustasalama. RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD+3G 249,NORM. 299, Lähettää jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G -verkossa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat. Reagointiaika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199, ILMAKIVÄÄRI GAMO BLACK BULL IGT MACH 1 349,Tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkais? altaan 30 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. Mukana 4x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. ILMAKIVÄÄRI GAMO REPLAY 4,5 MM/5,5 MM 349,Aseessa on 10 patruunan lipas. Luoteja ei tarvitse syöttää käsin piippuun asetta viritettäessä. Whisper Maxxim -vaimenninpiippu, RRR-rekyylinvaimennus. 4X32 mm kiikaritähtäin. 2 lipasta. Teho 24 J. Mukana 4x32 mm kiikaritähtäin. ILMAKIVÄÄRI GAMO REPLAY 4,5 MM/5,5 MM HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER 199,NORM. 229, HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 SOUTUVENE TAIMEN 465 1 240,Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m.Moottorisuositus enintään 2 kW/2,68 hv. HANKKIJAN RIISTASIEMENILLÄ HYVINVOINTIA RIISTAELÄIMILLE Hankk? an riistasiemenvalikoima tarjoaa eri riistaeläimille sopivia ravintokasveja, tutustu valikoimaamme: hankk? a. HIRVIKIVI 10 KG 6 70 VEDENPITÄVÄT METSÄSTYSKIIKARIT! VILOROCK SALT NUOLUKIVI 10 KG 3 99 REHUJUURIKAS 1 KG 20,HANKKIJAN REHUKAALI 1 KG 17,HANKKIJAN HIRVI 5 KG 47,HANKKIJAN PEURA 5 KG 34,HANKKIJAN RIISTA 10 KG 56,HANKKIJAN RIISTALAIDUN 5 KG 51,Hankkija_Metsastaja_420x275.indd All Pages 23.4.2019 13.39
• TARJOUKSET VOIMASSA 31.5.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi JAHTI&VAHTI OMEGAÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 Koiran tarpeisiin sopiva sekoitus eri öljyjä. JAHTI&VAHTI NIVELRAVINNE 400 G 24 90 NORM. 29,90 62,25 €/KG Koiran nivelten normaalin toiminnan ylläpitoon. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 4/15 KG 10 90 /27 60 NORM. 12,90/32,50 1,84/2,73 €/KG Ainoana liharaaka-aineena kanaa sisältävä täysravinto koirille. RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD 129,NORM. 159, HD+ -kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Liikkuvan kohteen havaittuaan kamera tallentaa kuvan muistikortille. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. Kuva+video -tila, tallentaa sekä kuvan että videon. inframustasalama. RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD+3G 249,NORM. 299, Lähettää jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G -verkossa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat. Reagointiaika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199, ILMAKIVÄÄRI GAMO BLACK BULL IGT MACH 1 349,Tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkais? altaan 30 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. Mukana 4x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. ILMAKIVÄÄRI GAMO REPLAY 4,5 MM/5,5 MM 349,Aseessa on 10 patruunan lipas. Luoteja ei tarvitse syöttää käsin piippuun asetta viritettäessä. Whisper Maxxim -vaimenninpiippu, RRR-rekyylinvaimennus. 4X32 mm kiikaritähtäin. 2 lipasta. Teho 24 J. Mukana 4x32 mm kiikaritähtäin. ILMAKIVÄÄRI GAMO REPLAY 4,5 MM/5,5 MM HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER 199,NORM. 229, HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 SOUTUVENE TAIMEN 465 1 240,Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m.Moottorisuositus enintään 2 kW/2,68 hv. HANKKIJAN RIISTASIEMENILLÄ HYVINVOINTIA RIISTAELÄIMILLE Hankk? an riistasiemenvalikoima tarjoaa eri riistaeläimille sopivia ravintokasveja, tutustu valikoimaamme: hankk? a. HIRVIKIVI 10 KG 6 70 VEDENPITÄVÄT METSÄSTYSKIIKARIT! VILOROCK SALT NUOLUKIVI 10 KG 3 99 REHUJUURIKAS 1 KG 20,HANKKIJAN REHUKAALI 1 KG 17,HANKKIJAN HIRVI 5 KG 47,HANKKIJAN PEURA 5 KG 34,HANKKIJAN RIISTA 10 KG 56,HANKKIJAN RIISTALAIDUN 5 KG 51,Hankkija_Metsastaja_420x275.indd All Pages 23.4.2019 13.39
• 42 l Jägaren 3 l 2019 MARKUS FORSSTRÖM Från lackade stockar till oljade Finishen på trästocken på ett jaktgevär lämnar i regel en del övrigt att önska, oavsett om kolven är lackad eller oljad. En sprutlackerad yta tar i allmänhet lätt skada och lacken når inte djupare i stocken än ytan, vilket innebär att träet under ytan blir oskyddat och utsatt för fukt och vapenkemikalier. Dessutom är fabrikernas oljebehandling oftast bara en inledning medan det faller på ägaren att göra behandlingen färdig. Lyckligtvis är det fullt möjligt att klara detta själv. I nnan du tar itu med att avlägsna lacken ska du plocka bort allt överflödigt, som rembyglarna, bakkappan och pistolgreppsrosetten om det finns en sådan. På somliga modeller går det inte att lossa bakkappan så du får skydda den med tejp i stället. En eventuell bäddning ska helst göras före ytbehandlingen av träet. Rengör träet omsorgsfullt om det har kommit åt att suga i sig vapenolja. Sätten är många och varierar från bromsrengöringsspray till lösningsmedel och kokhett vatten. Avlägsna lackytan Att ta bort den gamla lacken är det jobbigaste och tristaste momentet i projektet. Det finns flera metoder beroende på lackytans exakta sammansättning. Somliga sorters lack är enklare att lösa med färgborttagningsmedel än andra. Att värma lackytan med en varmluftsblåsare är ibland det enklaste sättet att mjuka upp den. Därefter kan du sickla bort lacken. Det finns också skillnader mellan de kemiska färgborttagningsmedlen. De ingående lösningsmedlen kräver att arbetsrummet ska vara väl skyddat och ventilerat. Skyddshandskar och skyggsglasögon är ett måste. Håll husdjur och övriga familjemedlemmar på avstånd medan jobbet pågår. När lackborttagaren har mjukat upp lacken skrapar du bort den så noggrant som möjligt. Du kan använda skrapa, sickel eller till och med kniv bara du inte skadar träet inunder. Borsta ytan, som nu har blivit mjukare, med en styv borste, exempelvis en rotborste eller styv tandborste. Det är inte säkert att allt lossnar i det här skedet; i så fall får du lämna det till senare. Var också noga med att avlägsna resterna av lackborttagaren. Detta går bäst genom att skölja med varmt vatten och gnugga med exempelvis tvålstålull. Torka stocken omsorgsfullt efter tvätten och låt den torka i ett par dagar. Slipningen Gör den inledande torrslipningen med våtslippapper i grovleken 180. Använd en kloss av kork eller gummi och se upp så du inte avrundar hörn eller kanter. Vid slipningen lossnar också de sista resterna av den gamla lacken. Före slipningen sätter du tillbaka bakkappan och pistolgreppsrosetten (om det finns en sådan) så att övergångarnas kanter blir jämna. Vårda ditt jaktgevär
• Jägaren 3 l 2019 l 43 Underhållet Trä som har oljeslipats på rätt sätt är i praktiken stabiliserat. Ytan är ren, tät och slät, vilket framhäver ådringen i träet medan ljuset ger den en nästan bärnstensaktig glans. Ytan är snygg och dessutom lätt att sköta och vid behov putsa upp igen. Det gör du med en fuktig mikrofiberduk. Det normala underhållet är inte märkvärdigare än en droppe stockolja som du stryker ut med handen eller en vaxning allt emellanåt. Oljorna Det finns ett stort utbud av oljeblandningar för trä, somliga bättre och andra sämre för olika ändamål. En olja som lämpar sig för ytbehandlingen av trästocken på ett jaktgevär ska nå djupt in i träet och torka. Dessutom ska oljan tåla UV-strålning, vapenkemikalier och slitage. De traditionella processade produkterna som görs på linoch kinaträdsolja har utvecklats och är i detta nu bättre och hållbarare än någonsin. Det finns utmärkta oljor för bland annat träbåtar, arbetsytor i kök, träytor i våta utrymmen och träleksaker. De egenhändigt hoprörda sickativkryddade blandningarna av linoljefernissa och terpentin hör liksom svartkrutet till det förgångna. Men visst har också de sina anhängare! Ånga upp gropar efter stötar Om stocken har gropar efter stötar så går det att ånga upp dem. Du behöver ett stycke tyg av bomull eller linne och ett vanligt strykjärn inställt på max. Fukta en tygbit, lägg den över gropen och tryck med strykjärnet i cirka tio sekunder. Det händer att en grop kräver flera omgångar men ändå inte återställs helt och hållet. Torrslipa stocken på nytt, denna gång med grovleken 240 och en kloss. Öppna porerna Det ”magiska” med en oljebehandling bygger på att oljan går djupare än ytan. Det är det som lyfter fram färgnyanserna och ådringen. Det blir alltså inte enbart en yta, som det blir med lack. För att nå maximal inträngning gäller det att öppna porerna i ytan på träet och putsa bort slipdammet. Stryk den nyslipade ytan med en fuktad duk. Fukta hellre duken med ättikssprit än med vatten. När du fuktar träytan reser sig liksom en stubb och porerna öppnar sig. Träet är klart för oljebadet när det har fått torka på det här viset. Oljebadet Det första momentet är att impregnera stocken med olja. Försök få träet att suga i sig så mycket olja som möjligt. Impregneringen går bättre om du värmer träet och oljan. Torka bort överloppsoljan från ytorna när träet har slutat suga i sig och låt stocken torka i rumsvärme i minst en vecka. Oljan behöver generöst med tid för att också torka inuti träet, annars kommer stocken att svettas ut olja, vilket gör att ytan klibbar och samlar smuts. Smetslipning Följande moment är våtslipning av ytorna med olja och grovleken 240 för att bilda en smet av oljan och slipdammet som fyller porerna. Gör slipningen med jämna tag i fibrernas riktning tills smeten som bildas är så tjock att du kan breda ut den med fingret. Undvik oljesmet på de ruggade ytorna; skydda dem med tejp eller håll dem putsade med borste. Låt smeten torka i några dagar tills den har bildat en tunn skorpa på ytan. Den fortsatta slipningen Fortsätt våtslipningen med våtslippapper i grovleken 320 eller 400. Klipp ut bitar av slippappret som är ungefär 4 x 5 cm stora. Stryk olja på stocken och våtslipa i fibrernas riktning. Torka med pappersdukar bort smeten som lossnar. Se upp så du inte slipar för mycket; du ska bara slipa bort skorpan från föregående moment, inte öppna porerna på nytt. Låt stocken torka i några dagar och upprepa slipningen med grovleken 600 och därefter, om det känns rätt, med grovleken 800. Efter några dagar kan du polera ytan med vax som du brer ut med stålull i grovleken 000; det gör ytan väldigt slät och vattenoch smutsavstötande. Nätskärningarna Nätskärningarna är det sista momentet som du gör när stocken har fått återhämta sig i några dagar. Putsa nätskärningarna och låt dem suga i sig olja i ett par omgångar. Borsta därefter omsorgsfullt bort överloppsoljan.
• 44 l Jägaren 3 l 2019 Kikarmontering på gevär -Skruvfästning på ”runda” lådor ARTO MÄÄTTÄ Även om jägarna här i landet oftast har ett gevär där optiken monteras med skenor, så är det ute i världen vanligare med gevär som har en låda som är rund på ovansidan. De här lådorna har i regel skruvhål för skenor eller baser för monteringen av kikarsiktet. D e runda lådorna härstammar från de militära gevären under förra seklet. Då fanns det ännu inte några optiska sikten eller beredskap för montering. De första optiska siktena monterades ofta med särskilda fästen på sidan av lådan eller ovanpå. Därefter blev det rätt vanligt att tillverkarna borrade färdiga skruvhål ovanpå lådan. Så sent som i mitten av 1900-talet var världen fortfarande kluven beträffande användningen av kikarsikten. Somliga använde sådana, andra lät bli. Den runda lådan uppskattades av dem som föredrog öppna riktmedel på sitt gevär. Lådor utan skenor görs nuförtiden främst av amerikanska fabriker som fortsättningsvis tillverkar lejonparten av jaktgevären här i världen. Remington Model 700 är det vanligaste jaktgeväret i världen, vilket betyder att det finns massor av monteringsalternativ. Flera andra vapentillverkare använder samma rundade form på översidan av lådan som Remington och samma skruvgänga i sina fästen, även om det ofta finns skillnader i avståndet mellan främre och bakre fästet. Endelade skenor måste därför skaffas specifikt för gevärsmodellen i fråga. Beträffande de runda lådorna är det oerhört viktigt att man skaffar precis rätt fästen för modellen. Det finns så många alternativ att man nästan får svindel eftersom tillverkarna under årens lopp har En jägares utrustning Remington Model 700 är världens vanligaste jaktgevär. Formen på lådans översida har kopierats av andra tillverkare. Det finns skruvhål på lådan för monteringen. Fästena av Redfieldtyp har varit det vanligaste montaget på amerikanska gevär. Det bakre fästet har en skruv för justeringen i sidled. Del 2
• Jägaren 3 l 2019 l 45 utvecklat olika lådor till olika gevärsmodeller. Dessutom har nästan alla tillverkare hållit sig med egna standarder. Utgå från gevärsmodellen och storleken på lådan så hittar du de rätta delarna. Numera är det vanligt att webbutiker har en funktion där du kan söka utgående från gevärsmodellen, vilket underlättar letandet efter fästen som passar. Monteringen Skruvarna utgör ofta den svagaste länken i kikarmonteringar av den här typen. I synnerhet små skruvar med dimensionen i tum är känsliga och ska dras åt med precis rätt kraft. Är skruven för lös så lossnar den och för spänd så brister den. Av det här skälet ska man använda gänglåsningslim. Dessutom är det förnuftigt att limma fast baserna i lådan för att vara på den säkra sidan. Här passar det bäst med ett långsamt tvåkomponentslim. Det är viktigt att limma fast baserna i lådan om geväret har en kraftig rekyl och/ eller du använder ett tungt kikarsikte. Då blir ju påfrestningen mellan lådan och fästena maximal. På safarigevär med kraftig rekyl säkrar man ofta baserna genom att löda fast dem i lådan och då sitter de som berget. För de mest specialiserade användningssyftena kompletterar man lådan med ett rekylstopp. Det här innebär ofta en tapp utan spelrum som hindrar rörelse mellan lådan och skenan, och avlastar skruvarna. Det är också vanligt att man byter till grövre och kraftigare skruvar. Alternativen När det gäller fästen för runda lådor finns det nästan obegränsat med alternativ. Lådan kan förses med en monteringsskena där man monterar kikarens ringar eller så kan man helt enkelt montera endelade ringar direkt på lådan. Hos oss ser man ofta fästen av Redfieldtyp där det bakre fästet är försett med justering i sidled medan det främre har vridmontage. På gevär som importeras från Sverige ser man ofta stumpar av Weaverskena. På sådana gevär monterar finska vapensmeder ofta kilar som motsvarar Tikkas skena för att kunna använda fästen som passar Tikka. Dessutom finns det en hel hop med snabbfästen av europeisk typ i handeln. Det är med andra ord bara fantasin som sätter gränser för monteringen! Fördelar och nackdelar Det stora utbudet av olika fästen kan alltså betraktas som en fördel med de runda lådorna. Det här är en bidragande orsak till att tillverkarna är ovilliga att avstå från det här monteringssättet. I olika länder och vapenkulturer har olika sätt att montera kikarsikte på gevär etablerat sig och de runda lådorna tilltalar därför flera kundgrupper. Somliga vill ha traditionella fästen, andra föredrar Picatinnyskena medan vissa vill ha ett snabbfäste. Mångsidigheten är således trumf! Baser som monteras med skruvar är dock behäftade med svagheter; dels kravet på noggrannhet vid monteringen och dels montagets hållbarhet. Tunna skruvar är illa ute om rekylen är kraftig och om kikarsiktet är tungt. Risken är alltså större för att fästena ska brista än för att själva kikarsiktet ska ta skada. Det är av det här skälet som man kompletterar montaget med ett rekylstopp eller limmar fast baserna i lådan. Rent generellt är det alltså förnuftigt att överlåta en montering med skruvar till en fackman eftersom det handlar om ett kritiskt moment som avgör gevärets fältduglighet. En felaktig eller bristfällig montering leder lätt till att fästet brister. Weaverskenorna är ett vanligt och problemfritt val för skruvmontage. Det finns en mängd ringar som passar. Talleys endelade aluminiumfästen är nuförtiden ett populärt val för runda lådor. De är okomplicerade och hållfasta, men det är förnuftigt att förstärka montaget med lim mellan fästet och lådan.
• 46 l Jägaren 3 l 2019 ARTO MÄÄTTÄ En jägares utrustning 6.5 Creedmoor Ett makalöst patronfenomen Det lanseras nya jaktgevär och patroner i en stadig ström, men det är sällan som någon av nyheterna slår igenom och kommer för att stanna. Bland gevärspatronerna har 6.5 Creedmoor gjort precis detta. M ajoriteten av patronerna som används på jakt har rötter som går långt tillbaka i det rökfria krutets historia. 6,5x55 SE, som härstammar från 1891, hör till de äldsta patronerna i vårt land som fortfarande är i allmänt bruk. Den laddas med rökfritt krut och har flänshylsa. Under de första decennierna med rökfritt krut var nästan alla patroner avsedda för militärt bruk eller byggde på sådana. En typisk patron var lång och konisk till formen för att smidigt kunna matas från magasinet till patronläget. 1952 Den första stora förändringen efter sekelskiftet 1900 kom 1952. Då introducerades .308 Winchester och ett antal patroner som byggde på denna. En ny era var inledd. För de finländska jägarna kom den här patronen i en lämplig lucka eftersom vår inhemska vapenindustri började tillPatronurvalet i kalibern 6,5 Creedmoor breddades under fjolåret. I detta nu har de flesta tillverkare patronerna i sitt sortiment och kulsortimentet omfattar en allt större del av viltfaunan. På bilden ett patronsortiment som klarar allt från fågel till älg.
• Jägaren 3 l 2019 l 47 verka gevär för export för kalibrerna .308 och .243 Winchester. .308 Winchester avsatte rejäla spår i vapentillverkningen eftersom de gamla gevären med lång låda som byggde på militära gevär fick konkurrens av nya modeller som var planerade för kortare patroner. Snart handlade nyheterna också om längre låssystem och de civila gevären började i rask takt frigöra sig från vapenkonstruktionerna från världskrigens dagar. Under den senare hälften av 1900-talet började jägarna ersätta sina gevär med nyare modeller medan jaktgevären som byggde på militära gevär började halka efter. Nytt tänkande Mot slutet av föregående sekel hade patronernas utveckling inte alls avstannat även om patronlägena hade stabiliserat sig i vapenfabrikerna. Inom sportskyttet utvecklades nyare och bättre patroner för specialiserade syften och patrontillverkarna utvecklade kulorna och laddningarna. Krutet utvecklades och kulorna fick säkrare funktion beträffande sin träffverkan och bättre flyktegenskaper. Strax efter millennieskiftet uppstod nya precisionsskyttegrenar som ställde specifika krav på patronerna. Det räckte inte längre att patronerna passade till gevär av enkelskottstyp för bänkskytte utan skyttarna började kräva samma precisionsegenskaper för gevär där patronerna matades från ett magasin. Det var en ny situation eftersom forskningen om patronernas form, verkningsgrad och yttre ballistik hade tagit rejäla kliv framåt sedan 50-talet. 6.5 Creedmoor Behovet av en bättre baspatron uppstod inom sportskyttet. Skyttarna önskade sig förbättringar av bland annat rekylkänslan, kulans flyktegenskaper och pipans livslängd. Dessutom önskade sig skyttarna en patron som var lätt att få tag på och som hade en precision som räckte till i fabriksutförande. 6.5 Creedmoor introducerades 2007 och blev genast allt populärare bland sportskyttar. Den blev också populär bland dem som sysslade med grenen Precision Rifle Shooting eftersom patronen inte var dyr, gevärspiporna klarade av den snabba rytmen i skyttet och fabriksladdningen var tillräckligt exakt för att uppfylla kraven i grenen. Efter hand som grenen blev populärare blev 6.5 Creedmoor kändare och intresset för patronen vaknade också bland jägarna. I USA har ingen baspatron som laddas med en 6,5 mm kula tidigare blivit allmänt populär, vilket är anmärkningsvärt. 6.5 Creedmoor slog definitivt igenom 2016 då flera vapentillverkare inkluderade den i sitt program, även för vanliga jaktgevär. Flera patrontillverkare började ladda den. I fjol inkluderade också de sista stora tillverkarna gevären och patronerna i den här kalibern i sitt sortiment. Varför slog den igenom? Till fördelarna med patronen 6.5 Creedmoor hör att den är trevlig att skjuta med, precisionen räcker till under varierande förhållanden, den passar bättre än kalibern .30 för småvilt och medelstort vilt, och 6,5 mm kulorna har en flack flyktbana. I jämförelse med de äldre 6,5 mm patronerna har nykomlingen i genomsnitt högre precision, den passar bättre till moderna kulor och rekylkänslan är lindrigare. Från fågel till älg Det är inget nytt fenomen i vårt land att patroner i kalibern 6,5 mm är populära. I synnerhet i de hjortrika delarna av landet är det här en populär kuldiameter eftersom den också passar utmärkt till vaktjakt på små rovdjur och lockjakt. Ett gevär med en 6,5 mm kula är en bra kompromiss för en jägare som bara jagar älg i mindre skala eller fortfarande funderar på att börja jaga älg, och som främst skjuter på bana och jagar småvilt eller medelstort vilt. Den främsta skillnaden gentemot kalibern 30 är att 6,5 mm kulorna har bättre yttre ballistik och att patronerna är lättare att skjuta. I genomsnitt är gevären i kalibern 6,5 mm inte lika känsliga för ändringar i stödet som ett lika tungt 30-kalibrigt gevär, vilket betyder att det också är lättare för genomsnittliga skyttar att få in en exakt träff på exempelvis en fågel. Det samma gäller också för dem som jagar små rovdjur vid åtel. Där kan skjutavstånden bli väldigt långa bara sikten tillåter det. En ny ”nollåtta” Nykomlingarna på patronmarknaden förblir ofta ett modefenomen som blomstrar en tid för att sedan försvinna. 6.5 Creedmoor är i det här avseendet ett undantag. Patronen har visat vad den går för och har etablerat sig på marknaden. Även om det ligger ett väloljat marknadsföringsmaskineri bakom den så har populariteten vuxit till sin nuvarande nivå på naturlig väg. Trots att Finland ofta har hamnat på efterkälken när det gäller att ta till sig internationella fenomen så har effekterna av i synnerhet den inhemska gevärsproduktionen redan avsatt spår i 6.5 Creedmoors popularitet. Det som går åt på huvudmarknaden i Nordamerika går också åt på andra marknader. Nu och i framtiden är det därför sannolikt att allt fler som skaffar sig sitt första allroundgevär köper ett i kalibern 6.5 Creedmoor i stället för den gamla vanliga ”trenollåttan”. 6.5 Creedmoor Introducerades: 2007 Utvecklades av: Hornady Manufacturing Inc. De vanligaste kulvikterna: 7,8-9,3 g Den genomsnittliga utgångshastigheten: 830-920 m/s Klassificering enligt Jaktförordningen 16 a §: 4 (älg, vildsvin och björn) med 10,1 g / 156 g kulor På bilden en 6.5 Creedmoor och en 6,5x55 SE. Nykomlingen har en modern form på hylsan och är kortare, men når ändå upp till samma prestanda som 6,5x55 SE. Creedmoor behöver mindre krut för att uppnå det här eftersom den bränner krutet effektivare tack vare den modernare formen på hylsan. Vinkeln på hylsans skuldra är brantare, väggarna är rakare och kulan sitter inte lika djupt i hylsan. Samtliga egenskaper går tillbaka till 70-talet och lärdomarna från patronerna för bänkskytte.
• Muorra vaellustakki ja housut Galda vaellustakki ja housut Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suomessa suunniteltu ja testattu. Päällimateriaali kestää kovaa kulutusta ja antaa vahan avulla muokattavissa olevan suojan tuulta ja kosteutta vastaan Monikäyttöiset vaellushousut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Muorra-housut saatavilla myös 5cm pidemmällä lahkeenpituudella. Galda-housut saatavissa väljemmällä D-mitoituksella. Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Voit shoppailla myös myymälöissämme: Housujen ostajalle Anar Avvi vyö kaupan päälle (arvo 9,90) Ruossa / Ailla / Ropi retkeilyhousut 129,46.98 /kk (3 kk) 129,46.98 /kk (3 kk) HUIPPUETU! Takin tai housujen ostajalle Anar Baidi t-paita kaupan päälle ja lisäksi kaupan päälle myös Baddi vyö tai Lagga putkihuivi (arvo yht. 44,70) Kaupan päälle Anar Baddi vyö ja Lagga putkihuivi (arvo yht. 24,80) Takin tai housujen ostajalle Anar Baidi t-paita kaupan päälle ja lisäksi kaupan päälle myös Baddi vyö tai Lagga putkihuivi (arvo yht. 44,70) HUIPPUETU! HUIPPUETU! HUIPPUETU! Hyvin istuvat retkeilyhousut ulkoilmaihmiselle. Housut on valmistettu paksuhkosta teknisestä ja joustavasta kankaasta. Polvien ja takapuolen kulutusvahvikkeet parantavat housujen kestävyyttä ja antavat ulkonäköön lisäilmettä. Suomessa suuniteltu ja testattu Joustava ja hyvin istuva tekninen materiaali Kulutusvahvikkeet polvissa ja takamuksessa Lepoja reisitaskut 69,26.48 /kk (3 kk) 49,Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suomessa suunniteltu ja testattu. Päällimateriaali kestää kovaa kulutusta ja antaa vahan avulla muokattavissa olevan suojan tuulta ja kosteutta vastaan Nelisuuntainen joustava materiaali on sijoitettu käsivarsien alapuolelle ja selkään takaamaan vapaan liikkuvuuden ja lisäämään hengittävyyttä Myrskyltä suojaava, ryhdikäs huppu Vetoketjulliset tuuletusaukot sivuissa kaksisuuntaisilla vetoketjuilla. Kaksi isoa vetoketjullista rintataskua, vetoketjulliset sivutaskut ja hihatasku. YKK vetoketjut. Housut Saatavilla myös 5cm pidemmällä lahkeenpituudella 139,50.40 /kk (3 kk) Maret / Sammol Vaellushousut Monikäyttöiset vaellushousut kovaa kulutusta kestävästä materiaalista miehille että naisille. Housut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Sammol-housut saatavilla myös 5cm pidemmällä lahkeenpituudella. Metsästäjän ja retkeilijän tavaratalo 169,32.31 /kk (6 kk) 169,32.31 /kk (6 kk) (arvo yht. 34,80) (arvo yht. 34,80) Pakettiedut voimassa 16.5. 22.5.
• Muorra vaellustakki ja housut Galda vaellustakki ja housut Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suomessa suunniteltu ja testattu. Päällimateriaali kestää kovaa kulutusta ja antaa vahan avulla muokattavissa olevan suojan tuulta ja kosteutta vastaan Monikäyttöiset vaellushousut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Muorra-housut saatavilla myös 5cm pidemmällä lahkeenpituudella. Galda-housut saatavissa väljemmällä D-mitoituksella. Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Voit shoppailla myös myymälöissämme: Housujen ostajalle Anar Avvi vyö kaupan päälle (arvo 9,90) Ruossa / Ailla / Ropi retkeilyhousut 129,46.98 /kk (3 kk) 129,46.98 /kk (3 kk) HUIPPUETU! Takin tai housujen ostajalle Anar Baidi t-paita kaupan päälle ja lisäksi kaupan päälle myös Baddi vyö tai Lagga putkihuivi (arvo yht. 44,70) Kaupan päälle Anar Baddi vyö ja Lagga putkihuivi (arvo yht. 24,80) Takin tai housujen ostajalle Anar Baidi t-paita kaupan päälle ja lisäksi kaupan päälle myös Baddi vyö tai Lagga putkihuivi (arvo yht. 44,70) HUIPPUETU! HUIPPUETU! HUIPPUETU! Hyvin istuvat retkeilyhousut ulkoilmaihmiselle. Housut on valmistettu paksuhkosta teknisestä ja joustavasta kankaasta. Polvien ja takapuolen kulutusvahvikkeet parantavat housujen kestävyyttä ja antavat ulkonäköön lisäilmettä. Suomessa suuniteltu ja testattu Joustava ja hyvin istuva tekninen materiaali Kulutusvahvikkeet polvissa ja takamuksessa Lepoja reisitaskut 69,26.48 /kk (3 kk) 49,Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suomessa suunniteltu ja testattu. Päällimateriaali kestää kovaa kulutusta ja antaa vahan avulla muokattavissa olevan suojan tuulta ja kosteutta vastaan Nelisuuntainen joustava materiaali on sijoitettu käsivarsien alapuolelle ja selkään takaamaan vapaan liikkuvuuden ja lisäämään hengittävyyttä Myrskyltä suojaava, ryhdikäs huppu Vetoketjulliset tuuletusaukot sivuissa kaksisuuntaisilla vetoketjuilla. Kaksi isoa vetoketjullista rintataskua, vetoketjulliset sivutaskut ja hihatasku. YKK vetoketjut. Housut Saatavilla myös 5cm pidemmällä lahkeenpituudella 139,50.40 /kk (3 kk) Maret / Sammol Vaellushousut Monikäyttöiset vaellushousut kovaa kulutusta kestävästä materiaalista miehille että naisille. Housut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Sammol-housut saatavilla myös 5cm pidemmällä lahkeenpituudella. Metsästäjän ja retkeilijän tavaratalo 169,32.31 /kk (6 kk) 169,32.31 /kk (6 kk) (arvo yht. 34,80) (arvo yht. 34,80) Pakettiedut voimassa 16.5. 22.5.
• 50 l Jägaren 3 l 2019 TOMMY ARFMAN Ejdermiraklet på Bengtskär Det går illa för ejdern, nästan oavsett vilken mätare vi mäter med. Bland honorna är dödligheten stor och ungarna överlever sällan tills de blir flygga. I synnerhet i den yttre skärgården har ejdern försvunnit nästan totalt och den tidigare så starka populationen har förtvinat till ett intet. Däremot blir ejdrarna som häckar på fyrön Bengtskär fler för varje år som går. Vad är det som pågår där? E jderstammen som häckar i vår skärgård nådde sitt maximum på 90-talet då det enligt somliga uppskattningar fanns drygt 130 000 häckande par. Efter millennieskiftet började det gå utför för ejdrarna och farten bara ökar. Av ejderbeståndet som häckar i ytterskärgårI fjol häckade 420 ejderhonor på Bengtskär. Ådorna häckar öppet och synligt på klipporna. Det här lyckas inte någon annanstans, utan fåglarna är tvungna att gömma sina bon i snår för att inte bli upptäckta av havsörnarna.
• Jägaren 3 l 2019 l 51 Bengtskär – skyddade av turister Den lilla fyrön Bengtskär i den yttre skärgården i Kimitoöns kommun går i det här avseendet mot strömmen. Samtidigt som ejdrarna försvinner i de övriga delarna av ytterskärgården så växer den häckande ejderstammen på fyrön så det knakar. När fyren automatiserades blev ön obebodd eftersom det inte längre behövdes någon personal för att hålla i gång fyren. 1995 blev det en ändring på det här då Rosalaborna Paula och Per Wilson inledde företagsverksamhet på ön. Den förvandlades till ett turistmål och besökarna strömmaFyrön är öppen för turister medan ejdrarna häckar. Peppi Wilson guidar besökarna och berättar bland annat om ejdrarna. Ejderguiden Peppi på Bengtskär berättar att ejderhonan som häckar bredvid henne är en gammal bekant som år efter år återvänder för att häcka på samma plats. den återstår bara några procent av 90-talets topp. Det finns flera orsaker till att det går utför för arten. Predationstrycket är stort, i synnerhet mot de ruvande honorna. Ådorna ligger på äggen i nästan en månad och är under den tiden väldigt utsatta för rovdjur. Uppifrån utgörs det största hotet av havsörnen och på marknivå av de fyrfota rovdjuren, som den inhemska räven och mården. Som ytterligare sten på börda tillkommer de främmande arterna mink och mårdhund. Mängden rovdjur i skärgården ökar efter hand som havsörnarna blir fler och både minken och mårdhunden sprider sig bland holmarna. Predationen har allvarliga konsekvenser för dödligheten bland ungarna, tillsammans med virus och parasiter. Inte heller går det någon nöd på kråkorna i skärgården. Kråkan är skarpsynt och upptäcker genast om en ejderhona har tvingats lämna boet, och inom kort är boet plundrat. Havstruten och gråtruten, vilka visserligen har minskat, kräver också sin tribut av ungarna. Men när det gäller predationen torde havsörnen i detta nu vara den tyngsta faktorn bakom ejderns svaga häckningsresultat. I synnerhet i ytterskärgården får ejdersvinnet tillskrivas havsörnens predation. Här ska vi hålla i minnet att ejderstammen lyckades nå sitt nittiotalsmaximum just för att den här toppredatorn var fåtalig. Ejdern känslig för störning Kim Jaatinen som är ombudsman för Naturoch viltvårdsstiftelsen och har studerat ejdern i över tio år på Tvärminne zoologiska station berättar att ejdern är ortstrogen i sin häckning. Honan återvänder gärna till samma ö där den har häckat förut. I genomsnitt flyttar boplatsen bara ungefär 21 meter från år till år. När rovdjuren tar över en ö där ejdrarna häckar så flyttar fåglarna inte till en annan ö utan låter hellre bli att häcka. Om de inte blir uppätna. Det här fenomenet kan kallas en ekologisk fälla. När Jaatinen inledde den effektiverade jakten på mink och mårdhund i forskningsområdet så återvände ringmärkta ejderhonor som hade hållit sig borta i flera år till sina gamla platser för att häcka. Inom havsörnens influensområde har elimineringen av marklevande rovdjur ingen nämnvärd positiv effekt på ejdrarnas häckning. Det här har jag personlig erfarenhet av. I Vänö ytterskärgård eliminerade vi minkarna på ett vidsträckt område. Till en början reagerade ejdrarna väldigt positivt och vi påträffade klart fler ruvande honor än före minkjakten. Men när havsörnsreviren blev fler så försvann ejdrarna. I innerskärgården lyckas ejdrarna fortsättningsvis på sina håll med häckningen, men där hotas arten av en växande skara rovdäggdjur. Exempelvis mårdhundarna sprider sig effektivt i skärgården eftersom de simmar bra. Den växande båttrafiken kan likaså utgöra ett hot mot kullarna om båtförarna inte tar hänsyn till fåglarna. Snabba båtar kan skingra kullar och då blir ungarna ett lättfånget byte för trutarna.
• 52 l Jägaren 3 l 2019 de till i stora skaror för att njuta av denna pärla i skärgården. 1995 häckade inte en enda åda på ön, men efter hand som den mänskliga aktiviteten utvecklades började det dyka upp ejderhonor för att häcka. Vid den tiden rent av kryllade det av häckande ejdrar i skärgården kring Bengtskär, men efter millennieskiftet började detta förändras. Den omgivande skärgården tömdes efter hand på ejdrar samtidigt som ejderbeståndet på fyrön fortsatte att växa. På våren inleder företagaren på ön verksamheten vid samma tid som ejdrarna stiger i land för att börja häcka. Ön ligger så långt ute i havsbandet att varken minkar eller mårdhundar orkar simma dit. Och om de skulle orka så skulle de elimineras på fläcken. Dessutom är ön så pass liten att havsörnarna tack vare den mänskliga närvaron inte vågar sig dit för att ofreda de häckande fåglarna. Det samma gäller också för de övriga fåglarna. Trots att ejdrarna häckar fullkomligt öppet och synligt på klipporna så vågar sig inte kråkor eller trutar dit för att plundra bon. Ådorna har blivit väldigt vana vid turisterna som i början av maj börjar strömma till ön. Besökarna blir informerade och uppmanas att ta hänsyn till fåglarna när de strövar på ön, och bona är tydligt utmärkta. Bara besökarna promenerar lugnt så kan de passera fåglarna så nära som på ett par meters håll. Peppi Wilson, ung Rosalabo, har följt med ejdrarna på Bengtskär i hela sitt liv. Hon berättar att hon känner flera av honorna sedan flera år. De återvänder år efter år för att häcka på samma plats. Som den gamla honan precis vid ingången. Hon har häckat på samma plats i åratal och har under årens lopp sett tusentals fyrgäster passera på ungefär en meters håll. Platsen är väl vald, fyrens södervägg är varm och inte ett endaste rovdjur vågar sig nära. Peppi berättar att det i fjol häckade 420 ådor på ön. Ejderturism Ejdrarna på Bengtskär har vid det här laget blivit kändisar. På våren i fjol gick starten för de första ejderutfärderna. Produkten blev väl emottagen och ejderturismen var född. Utfärderna utgör ett välkommet tillskott för I innerskärgården har ejdrarnas häckning inte kollapsat på samma sätt som i ytterskärgården. När honorna stiger i land för att ruva stannar hanarna kvar en tid för att vakta. Den här hanen vakar över de två ruvande honorna till vänster om den. Det här gör det lätt för den som rör sig i skärgården att upptäcka häckande ejdrar. Om inga hanar syns till vid stranden så finns där sannolikt inte heller några ruvande honor. Ejdrarna har vant sig vid besökarna. Inte ens hanarna är längre skygga. Det här fenomenet uppstod för några år sedan.
• Jägaren 3 l 2019 l 53 turistföretagarna eftersom maj fortfarande är en stillsam tid i skärgården, där den egentliga säsongen börjar först efter midsommar. I det här fallet innebär landstigningen på ön under häckningstiden inte alls någon störning för häckningen, utan tvärtom innebär människorna ett skydd mot rovdjuren. Åtminstone under ruvningen. Men hur länge klarar sig ungarna efter kläckningen när de beger sig till den inre skärgården? Sannolikt inte särskilt länge. Peppi berättar att ejderhonorna ändrade på sitt beteende för några år sedan. I stället för att lämna fyrön helt och hållet, som de gjorde tidigare, så återvänder de på kvällen till Bengtskär med sina ungar. I skymningen kliver hundratals ejderungar upp på strandklipporna för att övernatta. I en och samma stora hop kan det mycket väl finnas ungar i väldigt varierande ålder som värmer varandra. Fenomenet på Bengtskär, där ejdrarna söker skydd hos människan, är inte det enda i sitt slag. På den åländska fyrön Lågskär häckar också hundratals ejdrar i tryggheten nära människan. Likaså erbjuder skärgårdsbyarnas hamnar och bryggor skydd mot de bevingade rovdjuren. På Utö fanns det en gång ett starkt ejderbestånd, men numera återstår bara några honor och en handfull ungar som försöker överleva under förbindelsebåtens brygga i hamnen och i båthusen. Ejdern ligger på intensiven I mars publicerade miljöministeriet sin bedömning av hoten mot arterna i vår natur. Hotbedömningen publiceras vart fjärde år och utkom senast 2015. Då klassades ejdern som nära hotad. I den nya hotbedömningen klassas arten som sårbar i vårt land. Med andra ord ligger ejdern nu på intensiven. Även om ejdern fortsättningsvis och på sina håll förekommer i stort antal i skärgårdshavet så beror artens svaga status på att den minskar med oroväckande hastighet. Det säger sig självt att arten kommer att dö ut inom kort om ungarna inte överlever tills de blir flygga samtidigt som de vuxna honorna åldras och faller ifrån. Predationstrycket ökar eftersom de återstående ungarna blir allt färre. Om vi vill bevara ejdern i vår häckande fågelfauna så är det hög tid att göra allt som står i vår makt för arten. Skärgården skulle inte vara sig lik utan ropande ejdrar på våren. Vi måste så fort som möjligt skaffa fram resurser för elimineringen av små rovdjur i skärgården. Samtidigt måste vi också utveckla metoder för att skydda honorna som häckar i skärgården. De skogbevuxna öarna i den inre skärgården skyddar mot bevingade rovdjur och så fort vi har eliminerat de små rovdjuren där så kan de här öarna erbjuda ejdern en chans att få häcka i fred. Här ska vi hålla i minnet att minken och mårdhunden återerövrar skärgården så fort vi slutar jaga dem. Det är därför viktigt att elimineringen av mink och mårdhund i skärgården pågår kontinuerligt och ingår i det statliga naturskyddet. Om vi inte vidtar de här åtgärderna å det snaraste så riskerar vi att ejdern flyttar från intensiven till terminalvården. I motsats till ejdern så går det numera uppåt för havsörnen. På vårvintern finns det tusentals sälungar i ytterskärgården som håller örnarna med mat. Om de unga havsörnarna klarar sig ända tills sälarna får ungar så är de välnärda och starka när ejdrarna anländer för att häcka. Ejdrarna på Bengtskär är en sevärdhet. I fjol gjordes de första ejderutfärderna till fyrön. Produkten togs väl emot och de vårliga utfärderna kommer att fortsätta.
• 54 l Jägaren 3 l 2019 Ejderförvaltningen på Åland – ett lagarbete för ejderns framtid ROBIN JUSLIN & MIKAEL KILPI E jderstammen i Finland har historiskt uppvisat kraftiga variationer. Från att ha varit fåtalig under första hälften av 1900-talet, ökade stammen kraftigt och ejdern blev den talrikaste häckande sjöfågeln i vår skärgård. Kulmen nåddes under 1990-talet. Men, år 2010 hade stammen halverats och från stora delar av ytterskärgården är den idag praktiskt taget försvunnen som häckande fågel. I Finland rödlistas ejdern nu som starkt hotad och åtgärder behövs för att vända trenden. Varför minskar stammen? Ejdern är en relativt välstuderad art. I takt med att stammen har minskat, har en kraftig förskjutning mot flere gudingar än ådor skett. Idag är utgör gudingarna minst 65 % av ejdrarna i populationen och andelen ådor har minskat stadigt. Studier visar att överlevnaden bland ådorna är extremt dålig, vilket skulle förklara populationens nedgång och den skeva könsfördelningen. Orsaken bakom den ökade dödligheten har ett starkt samband med ökad predation på häckande ådor. Den mest betydelsefulla predatorn på häckande ådor är havsörnen, som ökat snabbt och idag är en vanlig syn i hela skärgården. Under våren är ådor det enskilt viktigaste bytesdjuret och särskilt i den kala ytterskärgården är havsörnens jakt så framgångsrik att ejdern i stort sett har försvunnit. Närmare land, på större öar, har ejderstammens utvecklingen inte varit lika dramatisk. Mårdhund, mink och räv kan ha en förödande effekt på markhäckande fåglar och de är betydligt vanligare på de större holmarna i mellanoch innerskärgård. Ejdern har kommit i kläm och har snart ingenstans den kan genomföra sin häckning Det finns dock goda möjligheter att minska förekomsten av de marklevande predatorerna i skärgården. Ejderförvaltingen på Åland Ejdern är en fågel med stort symboliskt värde på Åland, inte bara för jägarna. Ålands landskapsregering fattade därför den 7 april 2016 beslut om att utarbeta en åtgärdsplan för ejderstammen på Åland. Åtgärdsplanen har som övergripande målsättning att bibehålla ejdern som ett dominerande inslag i den åländska skärgården och ska förbättra kunskapsläget gällande ejderstammens storlek, utbredning och utveckling, säkerställa att ejdern erbjuds trygga häckningsområden och uppmuntra till aktiv viltvård. Målsättningen är också att även i fortsättningen kunna tilllåta en begränsad vårjakt på guding samt säkerställa att jakten bedrivs enligt principerna om hållbart utnyttjande.
• Inventering av beståndet Sedan tidigare har uppföljning av sjöfågelbestånden på Åland gjorts genom årliga inventeringar i tio referensområden. För att stärka inventeringsunderlaget inventerades under 2017-18 ytterligare sammanlagt 35 områden med särskild fokus på ejder. Inventeringarna har utförts av jaktvårdsföreningarna och Ålands fågelskyddsförening och metodiken går ut på att en förutbestämd rutt körs med båt och antal ejdrar noteras. Utöver dessa områden har Finlands miljöcentral inventerat 12 IBA-områden på samma sätt. Resultat Resultatet från inventeringarna ger en minimipopulation om 20.000 ejdrar fördelat på 14.000 gudingar och 6.000 ådor. Andelen ådor i populationen är således omkring 30 %, vilket överensstämmer med observationer från andra områden. Täckningen av den åländska skärgården vid inventeringen är så god den kan bli med en rimlig arbetsinsats. Visserligen finns områden som inte har inventerats men i jaktvårdsföreningarnas uppdrag har det också ingått att utgående från den egna uppfattningen kategorisera skärgården i mycket goda – goda och medelmåttiga områden. Utgående från denna bedömning kan man dra slutsatsen att de områden som lämnats utanför inventeringen knappast har större häckande populationer. Det är svårt att dra några exakta slutsatser om populationens utveckling eftersom inga motsvarande inventeringsinsatser tidigare har genomförts. Den tillgängliga informationen indikerar en liknande utveckling som den som har observerats i Skärgårdshavet. Områden i ytterskärgården som tidigare hyste mycket stora antal häckande fåglar idag är öde. Till exempel Klåvskärsarkipelagen hade en häckande population på omkring 6.000 ådor i början av 1990-talet men idag häckar bara några tiotal i området. I Signildskärsarkipelagen häckade 1985 nästan 4000 ådor, år 2017 påträffades bara 150. De referensområden som har inventerats under längre tid är i större utsträckning belägna i inneroch mellanskärgård och uppvisar dock inte så dramatiska förändringar. Ur resultaten kan identifieras några särskilt värdefulla områYhteystiedot: Risto Pelkonen, 0400 477 743, risto.pelkonen@aristo.fi • Aristo Oy, Hämeentie 168, 32200 Loimaa Syksyllä 2019 maksamme suolatuista hirvennahoista seuraavasti: AIKUINEN 22,00 € / kpl* VASA 10,00 € / kpl* • Noutotakuu: noudamme nahat sopimuksen mukaan • Hirvennahoista valmistamme koirille puruluita RAUH! ® tuotemerkillä • Hirvikärpäsetkään eivät haittaa menoa… OSTAMME HIRVENNAH KAA * Vähintään 40 nahkaa samassa noutopaikassa * Voi toimittaa myös suoraan Loimaalle * Maksamme täyden hinnan ohjeen mukaan käsitellyistä nahoista * Ostamme rajoitetun erän Tee sopimus, saat suolat kaupan päälle! 1. Nylje huolella, vältä viillot ja reiät nahkaan 2. Leikkaa korvat ja häntä/häntäluu pois 3. Käytä 5–10 kg merija/tai vuorisuolaa jäähtyneeseen nahkaan 4. Säilytä nahat suojattuna, esim. katoksessa, pinottuna sisäpuoli ylöspäin OHJE HIRVEN KAADON JÄLKEEN:
• 56 l Jägaren 3 l 2019 den, som Lågskär i ytterskärgården. På huvudön räknades 727 ådbon år 2017 och hela Lågskärsarkipelagen kan ha en häckande population på över 1.000 ådor. Skärgården omkring Mariehamn och Järsö är också viktiga områden, och det finns andra lokala koncentrationer. Dessa är avgörande för riktade förvaltningsinsatser för att återuppbygga en livskraftig population. Predatorkontroll Betydelsen av predatorkontroll i inneroch mellanskärgården blir allt viktigare. Genom åtgärdsplanen för ejderstammen på Åland inleddes ett systematiskt arbete för att reducera förekomsten av marklevande predatorer. Jaktvårdsföreningarna fick i uppdrag att inrätta särskilda viltvårdsområden med fokus på ejderstammen och i dessa bedriva systematisk predatorkontroll. Föreningarna beviljades bidrag för nödvändig utrustning, som viltkameror och minkfällor. På holmarna riktas jakten mot alla jaktbara marklevande predatorer (räv, mårdhund, mink och skogsmård) men några större områden med fokus på enbart mårdhund har också inrättats. Målsättningen med jakten är att skärgårdsområdena ska vara fria från marklevande predatorer under häckningssäsongen. Arbetet inleddes under jaktåret 2017-18 då 19 viltvårdsområden inrättades och under jaktåret 2018–19 utökades planen med fem nya områden. Föreningarna har också inlett försök med ådlådor, en slags holk för ådor som ska skydda dem mot havsörn. Resultat av viltvårdsinsatserna jaktåret 2017–2018 Under den första säsongen har sammanlagt 308 predatorer fördelat på 273 mårdhundar, 26 minkar, fem rävar och fyra skogsmårdar avlägsnats från viltvårdsområdena. Resultaten från den pågående säsongen tyder på att särskilt mårdhunden får problem att upprätthålla populationsnivåerna med det utökade jakttrycket. Framtiden Predatorkontroll i viktiga häckningsområden kommer att ha stor betydelse för ejderns framtidsutsikter. Dessa åtgärder gynnar inte heller bara ejdern utan även många andra av våra värdefulla skärgårdsfåglar. För att bevara vårjakten på guding har de åländska jägarna ställts inför utmaningen att vända den nedåtgående trenden för ejderstammen, en utmaning de antagit med stort engagemang Samtliga viltvårdsområden där jaktvårdsföreningarna bedriver en systematisk predatorkontroll. De ljusare orange är de ursprungliga områdena som inrättades 2017. De mörkare är de nya områdena som tillkom jaktsäsongen 2018–2019. De större områdena på fasta Åland fokuserar endast på mårdhund. Samtliga inventeringsområden 2017–18. Grön ton anger befintliga referensområden för uppföljning av sjöfågelbestånden, blå ton anger områden som inventerats 2017-18 med särskild fokus på ejder, samt brun streckning IBA-områden som inventerades 2017.
• Pitäisikö metsästyskin kieltää? R at ka is ut oi m is to Se ed i Suomen Turkiskasvattajat Yhä useampi vaatii metsästyksen kieltämistä. Perusteet ovat lähtökohdiltaan samat kuin kalastuksen, karjanpidon tai turkiskasvatuksenkin kieltämistä vaativilla. Tosiasia on, että metsästys tuottaa luomuruokaa ja hoitaa riistakantoja. Turkiskasvatus taas tuottaa verotuloja noin 150 miljoonaa euroa vuodessa eli Keravan kaupungin menojen verran ja työmme sivuvirroista syntyy lannoitetta, biopolttoainetta sekä rehua. Elinkeinomme suora työllisyysvaikutus on yli 5000 henkilötyövuotta. Mikäli turkiskasvatus kielletään, seuraava askel voi hyvin olla metsästyksen kieltäminen. Mikäli metsästys kielletään, kuka sitten hoitaa riistaa? Tule mukaan keskusteluun tai seuraamaan sen tasoa Facebook-sivullemme. Kyläänkin olet tervetullut, me tarjoamme kahvit.
• 58 l Jägaren 3 l 2019 PANU HIIDENMIES Artikeln är den åttonde i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 8 En jaktförening som föremål för rättsliga åtgärder En registrerad jaktförening är i bästa fall en grupp trevliga jägare som jobbar tillsammans för ett gemensamt mål. I värsta fall infekteras verksamheten av trakasserier och ekonomiska oklarheter. En förening är en juridisk person och kan bli föremål för ersättningskrav av någon utomstående. Alltid går det inte att nå förlikning och föreningen kan bli indragen i en rättslig process. E n registrerad jaktförening är en juridisk person. Som en sådan räknas en sammanslutning av personer eller kapital som har rättigheter och skyldigheter. En juridisk person har rättskapacitet, det vill säga att personen kan vidta rättsliga åtgärder och kan uppträda som part i domstol. I vårt land finns uppskattningsvis cirka 4000 registrerade jaktföreningar. Registreringen har betydelse om föreningen blir föremål för krav. Enligt föreningslagens 6 § är medlemmarna i en registrerad förening inte personligen ansvariga för föreningens skyldigheter. Dessutom kan en registrerad föreningen förvärva rättigheter och ha skyldigheter, och uppträda som part i rätten och inför någon annan myndighet. Krav av varierande slag En jaktförening kan bli föremål för en mängd olika krav. Till de vanligaste och mest kända hör kraven som handlar om hur medlemmar behandlas. En medlem kan känna sig orättvist behandlad eller så har föreningen fattat ett felaktigt eller illa underbyggt beslut som kränker en medlems rättigheter. Disciplinära åtgärder, som uteslutning ur föreningen, kan bestridas. En medlem som råkar ut för en disciplinär åtgärd, exempelvis uteslutning ur föreningen, kan bestrida beslutet. Det kan också vara en utomstående part som riktar krav mot föreningen, exempelvis ett krav på ersättning för en ekonomisk skada som föreningen har vållat. När stämningen kommer gäller det att bevara lugnet. Om det verkar allvarligt är det förnuftigt att genast vända sig till en juridisk expert. Tvistemål Tvister som berör jaktföreningar handlar ofta om en tvist mellan en privatperson och en förening som ska avgöras i en opartisk domstol. Det kan handla om en disciplinär åtgärd eller ett krav på skadeersättning. Ett tvistemål anhängiggörs i tingsrätten genom en skriftlig stämningsansökan av käranden till tingsrättens kansli. Den juridiska processen börjar när en representant för jaktföreningen, vanligen ordförande, tar emot stämningen. I sin stämningsansökan läggar käranden fram sina yrkanden på svaranden (det vill säga föreningen) och grunderna för dem. Käranden ska också ange den bevisning, det vill säga de skriftliga bevis, som yrkandena grundar sig på, samt vittnesmål. Käranden kan också kräva ersättning för rättegångskostnaderna. I tvister som berör en jaktförening kan kraven på skadeersättning stiga till betydande belopp. För till exempel ett grundlöst jaktförbud eller en uteslutning ur föreningen kan käranden kräva ersättning för förlorat vilt och förlust av jaktmöjligheter. I praktiken har ersättningarna hittills ändå varit rimliga, men det är tänkbart att jaktens ekonomiska värde kommer att öka också i det här avseeendet. Förberedelse Vid förberedelsen av fallet sätter sig en handläggare in i stämningsansökningen och ber vid behov om ytterligare utredningar. Därefter utfärdar tingsrätten stämning och ber föreningens representanter att inom en viss tid svara skriftligt på kraven. I stämningen ingår anvisningar för vad som ska ingå i det skriftliga svaret. Tingsrätten postar stämningen till föreningens ordförande eller låter en stämningsman överlämna den. Om fallet är allvarligt eller om föreningen inte har egen juridisk expertis att tillgå bland medlemmarna så är det förnuftigt att vända sig till en jurist med kompetens inom området. Det hela blir avsevärt enklare om jaktföreningen har en rättsskyddsförsäkring. Var beredd på att en rättsprocess kan vara psykiskt tung och kräva mycket tid. En korrekt hantering av ärendet kräver att man sätter sig in i saken och förbereder sig. När ärendet har framskridit så här långt i en jaktförening så behandlar man det vanligen i styrelsen. Om föreningen bestrider talan så fortsätter behandlingen av ärendet vid en muntlig förberedelse, dit parterna i tvisten kallas. Vid förberedelsesammanträdet utreder man på vilka punkter parterna är oeniga. Dessutom utreder man möjligheterna till förlikning. Om parterna når förlikning vid sammanträdet fastställer tingsrätten förlikningsresultatet och därmed är ärendet slutbehandlat. Om parterna däremot inte kan enas går ärendet till huvudförhandling. Parterna förbereder sig omsorgsfullt för förberedelsesammanträdet och tar med sig alla skriftliga bevis som de önskar åberopa. Likaså ska de veta vilka de vill höra som vitt
• Jägaren 3 l 2019 l 59 nen. Ofta ställs det frågor till parterna, som kan vara detaljerade och som de ska kunna svara på. Tredskodom Även om jaktföreningen väljer att inte alls svara på yrkandena så avgör tingsrätten målet. Om något svar inte har inkommit så avgör rätten målet utan att fortsätta förberedelsen. I det här fallet kallas avgörandet tredskodom och den meddelas i tingsrättens kansli utan att käranden eller svaranden behöver kallas till rätten. Tredskodomen verkställs omedelbart och skulder kan lämnas till indrivning. Jaktföreningen kan söka ändring i domen inom trettio dagar. Förfarandet kallas återvinning. Huvudförhandling I ett enkelt ärende kan huvudförhandlingen ordnas omedelbart efter förberedelsesammanträdet. I komplicerade ärenden med personvittnen ordnas huvudförhandlingen vid en separat avtalad tidpunkt. I allmänhet är domaren som har lett förberedandet av ärendet ordförande i huvudförhandlingen och avgör ärendet självständigt. Vid behov kan huvudförhandlingen ha tre domare. I början av huvudförhandlingen berättar ordföranden vad förberedelsen har resulterat i och vad parterna yrkar. Därefter motiverar käranden och svaranden sina yrkanden mer detaljerat. Därefter går man igenom de skriftliga bevisen och hör vittnena. Huvudförhandlingen avslutas med parternas slutpläderingar där de argumenterar för hur ärendet borde avgöras. Avgörandet Avgörandet i ett tvistemål avges antingen genast efter sammanträdet eller senare på kansliet, där parterna kan hämta det. På begäran kan avgörandet skickas till parterna, exempelvis med e-post. Avgörandet kallas dom eller beslut. En part som är missnöjd med avgörandet kan överklaga det hos hovrätten enligt anvisningarna som bifogas avgörandet. I vårt land har tvister som berör jaktföreningar flera gånger gått vidare till hovrätten. Även Högsta domstolen har behandlat sådana fall. Om ingendera parten söker ändring i avgörandet så träder det i kraft. Vid verkställandet av domen kan det krävas utmätning. Förlikning förnuftigt I fall som berör en jaktförening kan parterna nå förlikning i tingsrätten. Detta är ett alternativ till rättegång. Som medlare fungerar rättens domare som har i uppgift att hjälpa parterna att hitta en godtagbar lösning på tvisten. En förlikning gynnar bägge parterna och överenskommelsen bygger således inte direkt på en tillämpning av lagen. Om det i en tvist där förlikning ska nås behövs särskild expertis kan medlaren med parternas godkännande kalla in en expert. En förlikning är frivillig och kräver därför ett godkännande av samtliga parter i tvisten. Dessutom ska tvisten vara av en sådan art att en förlikning är möjlig och lämplig i förhållande till parternas yrkanden. Det är rätten som fattar beslutet om förlikning. En förlikning handlar om förtroende, vilket innebär att medlaren inte berättar om avtalets innehåll för utomstående, i synnerhet inte för domaren som behandlar tvisten vid en eventuell senare rättegång. Det förs inte något protokoll vid förlikningen och förhandlingarna sparas inte på något sätt. Förutseende är förnuftigt Det bästa resultatet når medlemmarna i en jaktförening genom att jobba förutseende, det vill säga genom att från första början driva föreningen på ett riktigt och bra sätt. I praktiken innebär det här att medlemmarna fattar beslut i enlighet med föreningslagen och föreningens stadgar, och dokumenterar besluten på rätt sätt. På det här viset finns det grunder för beslut och lösningar, och bättre utsikter att klara sig vid en rättslig process. Ett komihåg för jaktföreningen som föremål för rättsliga åtgärder: Teckna en rättsskyddsförsäkring för föreningen. Dröj inte med att kontakta en jurist. Jobba förutseende så att beslut och åtgärder står på stadig grund. Lös i första hand tvister genom förlikning.
• 60 l Jägaren 3 l 2019 AKSELI HERLEVI Rådjur Akseli Herlevi, Top Chef-segrare och ”Mister naughty brgr” kommer under det här året att husera som viltkock i tidningen Jägaren. Akseli är inbiten jägare och i varje nummer kommer han att trolla fram recept för oss som får snålvattnet att rinna. I detta nummer spelar rådjur huvudrollen. Vi önskar läsarna njutningsfulla stunder både i köket och vid middagsbordet! Tärna morötterna och löken till jämnstora kuber. Fräs dem i smör i panna i fem minuter och tillsätt rödvinssåsen. Stek ihop dem på medelvärme i cirka 10 minuter. Krydda med salt och peppar efter tycke och smak. Ställ såsen åt sidan. Tärna rådjursfilen till rejäla och jämnstora kuber. Krydda med salt och peppar och bryn hastigt i smör i het panna, men låt köttet förbli en aning rosa. Lägg köttkuberna i såsen och lägg upp på uppvärmda djupa tallrikar. Avrunda kungsgrytan med den smulade auraosten och brödosten, lingonen och de rivna rosmarinbladen. Servera med förslagsvis ugnsstekta rotfrukter och potatis. Följ Akseli Herlevi på instagram: @akseliherlevi Receptet på kungsgryta är en förfinad version av viltgryta. Den går utmärkt att bjuda gäster på och går rätt fort att laga. Burgerköttet ska vara välstekt och strimlat. Det får sjuda länge i grytan och ska vara väldigt saftigt. Dessutom gör det ingenting om det skvätter sås ur mungipan. Vi äter ju den här burgaren utan bestick! Kungsgryta på rådjur: 600 g rådjursfile 1 msk smör 1 st gul lök, skalad 2 st morötter, tvättade 1 msk smör 4 dl rödvinssås ½ dl lingon ½ dl auraost, smulad 100 g brödost i tärningar 1 msk färska rivna rosmarinblad salt och svartpeppar Resepten är för fyra personer
• Jägaren 3 l 2019 l 61 Burger på strimlat rådjur: 4 st Vasa The BRGR-semlor 800 g rådjurskött i bitar. (det här receptet fungerar med vilken kroppsdel som helst utom malet kött) 1 msk rapsolja 1 st lök, skalad och skuren 2 st morötter, skalade och skurna i bitar 1 st palsternacka, skalad och skuren i bitar ½ knippe färsk timjan 4 dl rödvinssås 2 dl majonnäs 4 msk Naughty BRGR-chilisylt 2 st tomater i skivor 4 st salladsblad 1 st rödlök, skalad och skuren i tunna skivor salt och peppar Förvärm ugnen till 120 grader. Bryn köttkuberna i olja i en panna. Tillsätt de tärnade rotfrukterna och den skurna löken. Tillsätt också timjankvistarna. Krydda lätt med salt och peppar. Tillsätt vatten så att det täcker köttet och grönsakerna. Koka upp på spisen och lägg locket på. Ställ grytan i ugnen på 120 grader i 5-6 timmar tills köttet har mjuknat helt. (Det här momentet kan du också göra på morgonen eftersom köttet inte blir sämre av att stå i ugnen i några timmar till. Se bara till att ingredienserna ligger under vatten.) Blanda ihop majonnäsen och chilisylten. Krydda med salt och peppar efter tycke och smak. När köttet är färdigt och mjukt flyttar du det till ett fat där du med gaffel kan riva kuberna i strimlor. Koka upp rödvinssåsen i en kastrull, tillsätt det strimlade köttet och låt det dra i sig såsen. Håll köttet varmt medan du ägnar dig åt det övriga. Stek semlorna i ugn i 180 grader i fem minuter eller i panna med den skurna ytan nedåt tills de är vackert brynta. Komponera portionerna av receptets ingredienser och njut!
• Nyhetsmagasinet 62 l Jägaren 3 l 2019 Finlands viltcentral lediganslår tjänsten som VILTPLANERARE i Kust-Österbotten ? I Finlands viltcentrals region Kust-Österbotten finns åtta svenskspråkiga jv-föreningar. Regionen är specialist på sälar och kustmiljöer. Till viltplanerarens uppgifter hör också att stöda jv-föreningar nationellt, regionala planeringsoch rådgivningsuppgifter inom vilthushållningen, att samarbeta med intressegrupperna och att sköta särskilt fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom bör planeraren ha praktiska erfarenheter av både svenskoch finskspråkiga uppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor för Kust-Österbotten i Vasa/Korsholm. Tjänsten förutsätter följande: l för branschen lämplig högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen l god kännedom om förvaltning och verksamheten i jv-föreningar l kännedom om vilthushållning och jakt l utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska l goda kunskaper i svenska och engelska l förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga l beredskap för flexibla arbetstider och resor l beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast den 1.11.2019. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast 14.6.2019 kl 16.00, elektroniskt till adressen: kirjaamo@riista.fi. Ytterligare information: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi Biträdande direktör Jari Pigg, tfn 029 431 2102, jari.pigg@riista.fi FIN Betalt, Maksettu, Paid Bezahlt, 1.6.2019 1.8.2019 31.7.2020 Jaktkort Metsästyskort ti Hunting Card Jagdschein Den på detta kort nämnda jägaren har en jägarförsäkring, som är i kraft i hela Norden och alla EU-länder. 1.8.201931.7.2020 Namn Utdelningsadress Postnummer och -kontor Hemort Födelsetid Jägarnummer Föreningsnummer och JVF Jaktkortet 2019-2020 Finlands viltcentral söker en PLANERARE ? Finlands viltcentral söker en planerare för en tidsbunden anställning för tiden 1.8 2019 till 31.7 2020. Planeraren ska arbeta med projektet Välmående av vilt – Hyvinvointia riistasta. Till planerarens uppgifter hör att stöda pilotjaktföreningarna och -jaktlagen som har valts till projektet vid planeringen och realiseringen av jakten på vitsvanshjort. Planeraren ska vara särskilt koncentrerad på nyttan som jaktföreningarna kan ha av jakten på vitsvanshjort. Pilotföreningarna finns i viltcentralsregionerna Egentliga Finland, Nyland, Satakunta, Södra Tavastland och Norra Tavastland. Till planerarens uppgifter hör: l att främst fungera som ett expertstöd för jaktföreningarna som deltar i projektet l att stöda jaktföreningarna och jaktlagen vid utvecklandet av praxis för gästjakten och vid försäljningen och förädlingen av hjortkött l att delta i arrangerandet av workshopar, evenemang och utbildningar som ansluter till projektet l att rent generellt delta i arbetet med att utveckla utnyttjandet av hjortoch rådjursbestånden som en del av Finlands viltcentrals verksamhet Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor, i första hand i Åbo eller Helsingfors. Tjänsten förutsätter följande: l högskoleexamen, gärna inom naturresursbranschen l god kännedom om vilthushållning och jakt l utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och goda kunskaper i svenska l förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga samt beredskap för flexibla arbetstider och resor inom projektområdet Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder enligt avtal eller senast den första augusti. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31 maj kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral / Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Planerare. Finlands viltcentral främjar hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet och sörjer för verkställandet av viltpolitiken samt fullgör de för viltcentralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifterna. Ytterligare information: Kommunikationschef Klaus Ekman, tfn 029 431 2103, klaus.ekman@riista.fi Projektets projektchef Mikael Wikström, tfn 029 431 2123, mikael.wikstrom@riista.fi eller Jaktchef Mikko Toivola, tfn 029 431 2341. mikko.toivola@riista.fi l Jaktkortet kommer med följande nummer av tidningen Jägaren (4/2019). Avvikande från tidigare år kommer kortet, som är lika stort som ett bankkort, som en separat bilaga baktill på tidningen. I år är jaktkortet inte heller plastat även om du har betalat jaktvårdsavgiften som e-faktura eller med direktbetalning. Det här beror på ändringar i Postens maskinella sortering av försändelser.
• Jägaren 3 l 2019 l 63 BERÄTTA OM DIN FAVORITJAKTFORM I TIDNINGEN JÄGAREN! l Om du har en favoritjaktform och vill berätta om den och om taktik, knep och utrustning i tidningen Jägaren så mejla redaktionssekreteraren: tero.kuitunen@riista.fi Efterlysning anmäl bisamobservationer! l Bisamråttan har minskat eller till och med försvunnit i många vattendrag där den förekom tidigare och till och med var talrik. I år jobbar vi med att ta fram en tydligare bild av bisamråttans nuvarande utbredning. På Naturresursinstitutet (Luke) är vi därför intresserade av alla observationer som görs under innevarande år av både individer och bebodda bon. Vi är särskilt intresserade av fällda djur och sådana som har påträffats döda. Våren och försommaren är en utmärkt tid för observationer. Rapportera dina observerationer på observationsblanketten i portalen för främmande arter eller genom Finlands viltcentrals tjänst Oma riista. Bisamråttan är upptagen på EU:s lista över skadliga främmande arter. Därför bereder vi ett utkast till plan för regleringen av arten, som ingår i förvaltningsoch åtgärdsplanen för de skadliga invasiva arterna. Ytterligare information: Portalen för främmande arter /bisam: https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.48537/show Katja Holmala, katja.holmala@luke.fi, Naturresursinstitutet (Luke) SATAKUNTA LÄGRET FÖR UNGA JÄGARE Pohjois-Satakunta jaktvårdsförening ordnar med stöd av Finlands viltcentrals Satakuntaregion ett läger för unga jägare. l Lägret har varit väldigt populärt under tidigare år. Anmäl dig därför i god tid så du får plats. Vi tar emot cirka 20 deltagare. Lägret arrangeras i Honkajoki den 16 till 18 juli. På lägret sysslar vi bland annat med fällor och tillvaratagande av vilt, och lever trevligt lägerliv! Deltagarna bereds möjlighet att skriva jägarexamen. Under lägret hinner vi inte behandla allt stoff i examen; läs därför Handbok för jägare på förhand, i bokform eller på nätet. Anmälningar och förfrågningar: Tapio Loukkaanhuhta, tfn 040-550 0001 eller pohjois-satakunta@rhy.riista.fi l Basutställningen BJÖRN är en berättelse i flera plan från stenåldern och långt in i historisk tid. Som ett nav i utställningen står Kalle Ahonens björninstallation som har gett utställningen dess namn. Besökaren får delta i en björnfest och leds på det viset in i fornfinnarnas föreställningsvärld. I årtusenden har sälen och skogsvildrenen hört till det viktigaste viltet. Bägge arterna figurerar med sina respektive jaktformer i storslagna diaramor byggda av Pasi Ahopelto. Vapnen som är tillverkade före 1890 är nu utställda i vitriner utan bakvägg så att besökarna kan betrakta dem från bägge hållen. Även knivarna och elddonen ställs ut separat. Pälsarnas värde som handelsvara varade från medeltidens guldålder ända till efterkrigsåren. Därför har också pälsjakten med alla sina jaktmetoder beretts generöst med utrymme – utan att förbise sjöfåglarna, hönsfåglarna och det övriga småviltet! Utställningens tidsspann sträcker sig ända fram till tiden då jägarna började organisera sig i föreningar och vår inhemska modell för jakten uppstod. Sälar vid horisonten. Ännu på 50-talet var säljakten en viktig inkomstkälla för skärgårdsborna i Finska viken och Bottenviken. l Om du önskar byta jaktvårdsförening till jaktåret 2019-20 ska du göra det senast den 22 maj. Då syns bytet på ditt nya jaktkort. Anmälningen ska göras skriftligt till Jägarregistret och inkludera följande uppgifter: namn, jägarnummer, nuvarande jvf och din nya jvf. Kom ihåg att underteckna anmälningen! Mejla eller posta anmälningen till Jägarregistret. Byte av jaktvårdsförening Jaktmuseets nya basutställning BJÖRN öppnar den 16 maj
• Den årliga avskjutningen Bävern är vår största gnagare. Pälsen är brun med grå bottenull. Svansen är horisontellt platt, täckt av fjäll och paddelformig. Bygger dammar i vattendrag. Boet är iögonenfallande stort och byggt av trädstammar, grenar och lera. Att skilja den europeiska bävern från den kanadensiska är svårt eftersom arterna till det yttre skiljer sig åt närmast i fråga om svansens mått och form. Svansarna är i stort sett likadana; lika breda, platta och fjälltäckta, men den kanadensiska är aningen kortare och bredare och ganska jämnbred utmed hela sin längd medan den europeiska är tydligt avsmalnande mot spetsen. Det krävs dock en expert för säker artbestämning. Bävern dog ut främst på grund av intensiv jakt, men har återinförts. Det finns uppskattningsvis mellan 2400 och 3000 bävrar i landet. Den europeiska bävern är monogam. Brunsten infaller i januari-februari. Dräktighetstiden är 3,5 månader. På våren föder honan 1-8 ungar, men det händer att dräktigheten skjuts upp så att ungarna föds på hösten. Bäverdammarna är viktiga livsmiljöer för sjöfågelkullar. Jakt på europeisk bäver kräver licens av Finlands viltcentral. (vår) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Europeisk bäver Castor ?ber European beaver/Euroopanmajava De jaktbara gnagarna och hardjuren i vårt land i storleksordning (sommar) 12–33 kg kg Boet vid vatten Föda Aspoch björkbark, skott och blad, även övriga lövträd och buskar, ibland tallbark. Simhud mellan fingrarna på bakfötterna Svansen är täckt av fjäll Bävern kan fälla ett träd på bara 15 minuter Baktass 15 –1 8 cm Skalle 22–3 8 cm 65–105 cm 2017 Utbredning Bon Bon Vattenväxter Asp: bark, kvistar och löv Europeisk bäver Svans Kanadensisk bäver Gång 40–6 cm <5 5–10 11–20 >20 Pälsen är brun Längre och smalare Kortare och bredare Små ögon 50 100 150 200 250 300 350 Individer 11–12 12–13 13–14 14–15 15–16 16–17 17–18 Skicklig simmare och dykare Källa: Luke, riistahavainnot.? Vildkanin Ekorre Fälthare Skogshare Europeisk bäver Kanadensisk bäver C M Y CM MY CY CMY K euroopanmajava_svenska.pdf 1 23/04/2019 23.24 64 l Jägaren 3 l 2019
• Jägaren 3 l 2019 l 65 Uthyres jaktstuga i södra Kuhmo vid statsmarker, tfn 040 762 0492. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua; fiska, jaga, plocka bär mm fritidskul, tfn 040 019 3351. ERÄ-KORPINEN: Jakt-Fiske-Boende, www.erakorpinen.fi, +358 405 551394/ Sakari. HUNDAR Till salu wachtelhundsvalpar. 040 701 8999 Kangasala. Valpar av finsk stövare med räv-BCHhärstamning kan reserveras. Tfn 040 078 3784. Valpar av engelsk springer spaniel med engelsk jagande brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 040 028 7465. Beaglevalpar efter drivande föräldrar. Far dubbelchampion. Tfn 040 584 3751. Säljes valpar av röd irländsk setter med jakthärstamning. Av rasorganisationen godkänd kombination. Förfr: Markku Hakuli, 040 846 8036, markku.hakuli@hotmail.com. Valpar av strh vorsteh, kombinationen Pihuparran nr sysi, Rikurovan goljat. Pyhäntä. Ari-Pekka Mäki, 040 773 0383, makiaripekka@gmail.com. Valpar av rysk stövare. Mor driver räv, lodjur och hare. Helgaranti på min uppfödning. Raimo M. Viljanmaa. 050 550 1371. Gordonsettervalpar med toppenhärstamning. Tfn 040 05 424 72, www.gordoninsetteri.fi. Tikvalp av irländsk setter efter jagande föräldrar, tfn 040 019 9385. Jämthundsvalpar födda i slutet av april kan reserveras. Komb Tarinakummun Uupee och Kilpimäen Bisse. Tfn 040 074 5262. EFTERLYSES Vi efterlyser delägare för köp av stugtomt vid Enare träsk, 040 875 2368 / Mäkinen. Fritidsbostad i Oulunsalo, 115 m 2 , ca 6 ha tomt vid havet. Tfn 040 034 1463. Kvalitetsurval begagnade och även nya! Guerini/ Howa/ Leupold/ Meopta erbjudanden! Specialaffär, www.euroase.fi, 050 465 4695. Vapen, patroner, sikten, fästen. Vapensmedsarbeten. En fackman till din tjänst. Erbjudanden. Se asetalvitie.fi. Ring Matti 050 052 6008 eller mejla matti@asetalvitie.fi. Jaktvapen bla Valmet 312, 350 e, Midland .308, 280 e, Tikka m590, .308, 650 e. www.atomiase.fi eller 045 129 1419. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 718 8170. SATAKUNNAN ASE. Alla vapensmedsoch kolvarbeten. www.asesepat.fi, 044 241 6987. Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Även service och reparationer på befintliga kylrum. Risto Pitkänen Oy, tfn 040 073 3992. www.ristopitkanenoy.fi. Hallå jägare! Jag syr hattar, handskar, västar mm av era skinn. Pälsarbeten av alla de slag med yrkeskunskap. Tfn 050 500 4233. Skinnberedning: Turkismuokkaamo Modifur Oy, Noksonkuja 9, 61310 Panttila, tfn 064 500 600. UTHYRES Stuga med el i Sotkamo, vid statsmarker. För 4-6 personer, tfn 044 266 3203. I östra Kuhmo stugor för jägare och fiskare. 050 025 3563. Hönsjägargäng! Hyr en åttapersoners stockstuga i Kuusamo för vecka 38. Tfn 040 581 1681. Ska du jaga i statsmarker i Kuru? Saknar boende? Se www.villi-aure.fi. Jaktstuga vid statsmarkerna i Kiikkukangas i norra Karelen, tfn 050 575 5909. Säljer gräsandsungar för våtmarker mm. Änderna livar upp landskapet och lockar vilda artfränder. Leveranser i hela landet. Tfn 040 093 0690. Specialaffären för knivar, www.brisa.fi. Oanvänd Gebr. Merkel Suhl drilling, 12+243, tfn +358 400 929 041. Compoundbåge. PS Estingercamo 2019, 045 145 7470. Sako 308 kikarsikten, 2 st a 150 e. Baikal 121 st, 100 e, tfn 404 726 8905, Lahtis. En stuga i Pielinen, 040 763 1265. Kombivapen F.W.Heym 16/70-222 REM. Zeiss Ikon Duralyt 1,2-5 x 36 mm. Tfn 040 501 8840, Jorma Salopelto. I Ruottisenjärvi i Pudasjärvi en fastighet på 1,84 ha. Bostadshus, separat bastu, bod, stor omskött gårdsplan. En dröm för dig som är händig. Jakt och fiske intill. Tfn 040 094 8851. Katikulta, andel i jaktvecka, v 38. 2r+kök+bastu+balkong 34+18 m. Pris 3000 e. Olli, 040 641 7726. En andjägares dröm: sommarstuga vid stranden av Purujärvi, 11 ha skog, egen våtmark. Tfn 050 070 9605. Strandtomter invid varandra i Suomussalmi, tillsammans eller var för sig. 040 826 1057. Ladda ner en prima positioneringsapp: Metsästäjät kartalla, i Google Play-butiken. Jaktstuga i Harjajärvi i Taivalkoski, bp 2500 e. Förfr: jukkaveli@luukku.com. ATV-däck: monkijan-renkaat.com. Foderärter för viltet, tfn 050 561 4134, Mikko Tikkala, Asikkala. Till salu fasaner och bronskalkoner. Från ägg till vuxna fåglar. Tfn 041 707 0591, Utajärvi. Kukko-Multia jaktområde, ½ ha strandtomt + 2x bodstuga, tfn 050 559 4205. Två NYA jaktstugor med el i Puolanka. Etuovi. com / f43972 och f43978. 2 sommarstugor vid sjöstrand säljes. Tfn 050 313 0003. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet; www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Avgillringsmekanismer för kanufällor och färdiga fällor. 050 566 2691, www.ph-riista.fi. Vid ån Etseoja i Tanhua en Kontion Halme D-stuga byggd 2013. Tfn 050 054 0233. KÖPES Pälsskinn, O.Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, tfn 040 027 1291. Pälsskinn och horn, R Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki, 050 554 6852. JAKT Säljakt, seanature.net, 040 015 4600. Björnoch hönsjakt i Suomussalmi. www.erapalvelu.net, tfn 050 325 8966. Kolla vårt sortiment på eräkolmio.fi! Letar möjligheter till hjortoch rådjursjakt! Hör av dig: nv@eraverkko.fi. Följ med mig på björnjakt i Kanada. Några lediga höstplatser kvar, www.paulpalmu.fi. Less på att jaga på kalhyggen? I Suomussalmi har vi grundat en samfälld skog med kontinuerligt skogsbruk. Delägarna har jakträtt. Info: www.suomenhiilinielu.fi, 040 030 0552, Petri Luukkonen. Jakt på råbock. www.eralampi.fi, tfn 044 012 3629. Björnjakt i Pääjärvi i Ryssland. Aug-okt. Unto Myllyvirta, 040 019 9470, www.taigaerapalvelut.fi. www.metsastyspalvelut.com, Reisjärvi, tfn 044 541 0437, Ismo Kokkoniemi. KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 563 0169, www trofeet.fi. www.studionaturalia.fi, Nyland. Specialiserad på fiskar. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 040 071 2149. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 330 3 417. SÄLJES Erätapio burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Isolerade inhemska hundkojor, endelad 310,och tvådelad 390,-. Tfn 06 453 4333 eller www.koirankoppi.fi. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 541 7308, www.porinase.fi. Forsarna i Ruunaa i Lieksa, forsfararäventyr och vandringar, tfn 040 708 5726, ruunaa.eu. LAADUKKAAT DIANA – RIISTAPELTOSEOKSET ENNAKKOON ERÄKONTISTA! Hirvi-Diana 1kg 14,90 € / 3kg 39,90 € / 10kg 119,90 € Peura-Kauris –Diana 1kg 14,90 € / 3kg 39,90 € / 10kg 126,90 € Fasaani-Peltopyy –Diana 1kg 13,90 € / 3kg 39,90 € / 10kg 99,90 € Diana-Aurinngonkukka 1kg 12,90 € / 3kg 36,90 € / 10kg 119,90 € Diana-Rehukaali 1kg 18,90 € / 3kg 54,90 € / 10kg 179,90 € Diana-Rehurapsi 1kg 8,90 € / 3kg 25,90 € / 10kg 79,90 € Diana-Rehunauris 1kg 13,90 € / 3kg 34,90 € Diana-Talvirehurapsi 1kg 9,90 € / 3kg 27,90 € / 10kg 79,90 € Diana-Öljyretikka 3kg 29,90 € / 10kg 79,90 € / 25kg 159,90 € Diana-turnipsi 1kg 19,90 € Diana-Rehujuurikas 1kg 14,90 € Diana-Naattinauris 1kg 19,90 € / 3kg 49,90 € Peltopyy Diana 3kg 44,90 € / 10kg 129,90 € Koristekukka-Diana 250g 24,90 € / 1kg 69,90 € Riistalaidun-Diana 3kg 39,90 € / 10kg 119,90 € Mesija perhospelto-Diana 3kg 29,90 € / 10kg 84,90 € Syyskylvö-Diana 3kg 29,90 € / 10kg 94,90 € Maanparannus-Diana 3kg 39,90 € / 10kg 119,90 € Riista-Diana 3kg 24,90 € / 10kg 75,90 € Diana-Tähkämaissi 3kg 79,90 € Diana-Hunajakukka 1kg 14,90 € Diana Solo 421kylvölaite 109,90 € Katso muut lisäedut www.erakontti.fi Tarkemmat tuotetiedot kylvömäärineen verkkokaupastamme. Yli 150€:n toimitus rahtivapaasti. Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410 Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 201 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2019 utkommer den 12 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 20 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi.
• 66 l Jägaren 3 l 2019 Åland l För skyddsjakten på storskarv har kraven på personliga tillstånd slopats från och med i år. Skyddsjakt får således bedrivas på eget initiativ i enlighet med riktlinjerna under perioden 15 april 2019 – 31 december 2019. Fällda skarvar ska rapporteras och maximalt 2000 skarvar får fällas. Under tiden 15 april – 31 juli får skyddsjakten endast bedrivas inom 300 meter från en registrerad yrkesfiskares fiskeredskap så som nät, ryssjor, fällor. Dessutom får jakt ske inom 300 meter från präglingsoch odlingskassar samt övriga skyddsobjekt av personer med jakträtt på området. Övriga skyddsobjekt kan t.ex. vara skyddsjakt inom i enlighet med 27 § i fiskelagen för landskapet Åland (1956:39) inrättade l Under sommaren kommer det att arrangeras en kurs för bågjägarexamen, IBEP (International Bowhunter Education Program), på Breidablick. Denna bågjägarexamen tillsammans med ett årligt skjutprov är obligatorisk för att få jaga med pilbåge på Åland. Även om du inte ännu har bestämt dig för om du vill börja med bågjakt är det en mycket intressant kurs för att lära dig mer om jaktformen. Kursen hålls 15-16 juni i Finströms jaktvårdsförenings lokaler på Breidablick. Tiderna är 09.00-16.00 på lördagen och 09.00 och framåt på söndagen. Kaffe, smörgås, lunch och kursmaterial ingår i kursavgiften. De som har pilbågar tar med sig till skjutprovet på söndagen. Kursavgift 140 e Anmälning senast den 9 juni till: Roger Pettersson +358 40 3695233 Christofer Eriksson +358 457 5483039 Anders Gestberg +358 457 3134913 IBEB kurs för bågjägare l Landskapsregeringen har tecknat ett nytt avtal om jägarförsäkring med Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag. Jägarförsäkringen innebär att varje person med giltigt jaktkort är försäkrad för vissa typer av vapeneller jaktrelaterade olycksfall. Det nya avtalet utgår från det tidigare men innehåller några kompletteringar för att bättre anpassas till dagens situation. Till exempel ingår nu pilbåge bland de skjutvapenrelaterade olyckor som omfattas av försäkringen. Giltighetsområdet har också reviderats för att omfatta jaktresor utanför Åland. För den som vill studera avtalet i sin helhet så finns det publicerat på www.regeringen.ax/miljo-natur/jakt-viltvard/jaktkort. RJ Nytt avtal för jägarförsäkringen Skyddsjakt på skarv fredningsområden för fisk eller i anslutning till att sättfisk släppts. Under samma period är jakt inte tillåtet närmare än 300 meter från skarvkolonier/ häckningsskär på grund av etiska skäl, men även på grund av ett sådant förfarande kan få oönskad expansion av skarvens utbredning. Under denna period är jakt med användande av lockbulvaner inte tillåten. Den som bedriver skyddsjakt är skyldig att informera sig om reglerna för skyddsjakten och hur rapportering av fällda skarvar ska ske. Riktlinjerna för jakten finns publicerade på landskapsregeringens hemsida www.regeringen.ax/miljonatur/jakt-viltvard/jakttillstand RJ
• Jägaren 3 l 2019 l 67 KUNGÖRELSE ANGÅENDE ÄLGSKYTTEPROV 2019 l Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: Vid skjutbanan i Brändö, Åva: Under tiden 27 juli till och med den 14 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). Vid skjutbanan i Kumlinge, Enklinge: Lördagar 3 augusti till och med den 31 augusti, lördagar kl. 10.00–13.00. Tisdagar 6 augusti – 27 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 9 juli – 30 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109), Gerhard Björk (tfn 040 513 6470), Mats Perämaa (tfn 0400 721 168) Vid skjutbanan i Föglö, Granboda: Alla lördagar från och med den 10 augusti till och med den 7 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). Vid skjutbanan i Hammarland, Boda: Under tiden 27 juli till och med den 7 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Vid skjutbanan i Lemland, Haddnäs: Under tiden 27 juli till och med den 7 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 25 juni till 27 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Conny Rosenberg (tfn 0570 078 4911). Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med genomförande av provet skall giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin KUNGÖRELSE ANGÅENDE PRAKTISKT BÅGSKYTTEPROV 2019 l Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 5 6 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00–22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: Tel: +358 40 3695233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin
• Avisering om direktbetalning och e-faktura Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den första juni från det konto som du har uppgett. Betalningsmottagare: Finlands viltcentral Meddelande: Jaktvårdsavgift Jaktvårdsavgiften är 39 euro för jaktåret 1.8 2019 till 31.7 2020. Den som är under 18 när jaktåret börjar den 1.8 betalar 20 € i jaktvårdsavgift. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Obs! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen. Parallellt med det tryckta jaktkortet som följer med sommarnumret av tidningen Jägaren finns det nu också ett elektroniskt jaktkort som du alltid har med dig i appen Oma riista. E-kortet är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. Du har väl jaktkortet i telefonen?