Jä g ar en 4 l 2016 Viltkameran en givande hobby Morkullan ingen lättjagad fågel
2 l Jägaren 4 l 2016 Egentliga Finland: Kuralagatan 2, 20540 Åbo tf jaktchef Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342 tf viltplanerare Heli Paavola, tel. 029 431 2343 Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231 tf. viltplanerare Janne Miettinen, tel. 029 431 2264 förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233 Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311 förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313 Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi jaktchef Sami Tossavainen, tel. 029 431 2304 viltplanerare Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252 Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä tf. jaktchef Olli Kursula, tel. 029 431 2242 tf. viltplanerare Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212 förvaltningssekreterare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243 Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291 viltplanerare Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292 Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 029 431 2301 tf. viltplanerare Ohto Salo, tel. 029 431 2305 förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303 Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala jaktchef Jani Körhämö, tel. 029 431 2281 viltplanerare Otto Hölli, tel. 029 431 2284 förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283 Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331 viltplanerare Antti Piironen, tel. 029 431 2332 förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333 Satakunda: Porintie 9 B 6, 29250 Nakkila jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321 viltplanerare Reima Laaja, tel. 029 431 2322 förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323 Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221 viltplanerare Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222 förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223 Södra Savolax: Virastotie 3 bost 2, 51900 Juva jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211 tf. viltplanerare Ohto Salo, tel. 029 431 2305 viltplanerare Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212 förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213 Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201 viltplanerare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203 viltplanerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116 Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261 viltplanerare Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262 förvaltningssekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263 Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki jaktchef Mikael Luoma, tel. 029 431 2271 viltplanerare Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272 förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273 REGIONKONTOR Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Internetbutik tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2016/Jag16_04 Pärmfoto : Pasi Parkkinen, Vastavalo Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 4/2016 65. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9.9.2016. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Henna Väyrynen, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Annamari Alanne, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen
Jägaren 4 l 2016 l 3 Innehåll l 4 l 2016 5 Ledaren: Inför det nya jaktåret 6 Jakttiderna 8 Ordförandens spalt: Jakten omsätter mycket pengar 9 Etiska regler för jägare 12 Morkullan ingen lättjagad fågel 16 Björnjakt med kamerateam i hälarna 20 Vargproblematiken: Även lokala lösningar möjliga 22 Vargungefotografering med viltkamera 24 Viltkameran en givande hobby 28 Rekreation, hälsa och naturens håvor 30 Skribaläger med jakt och fiske 32 Utbildningsportalen håller jägarna uppdaterade 34 Jägarexamen förnyas: Identifiera djuret innan du skjuter 40 SRVA ställer upp året om – även i Helsingfors 44 Plansch: Björn 46 Jaktsäsongen börjar 50 Ljudlös, luktlös och osynlig 52 ”Enkla smaker gör mig lycklig!” 58 Stämningar på jaktmässan i Riihimäki 60 Damerna lär sig i egna jaktföreningar 62 Mårdhunden har erövrat Åland 65 Vildsvinet 66 Trygghet i trafiken för alla 68 Tipshörnan 70 Jaktföreningar bytte marker med varandra 71 Viltråden utvärderas 72 Sjöfågelstammarna 2016: Krickan ökade 74 Jaga sjöfågel med sans och måtta 77 Först triangelinventeringarna, sedan höst 78 Insamlingen av sjöfågelvingar 80 Rovdjurspolitik och medborgarforskning 82 Nyhetsmagasinet 85 Jakt och jägare 78 Åland 88 Skapa ett Oma riista-användarnamn Pappren, jägarna, hundarna och grejerna! s. 46 Viltet är närmat, s. 5. 52 Samarbet e inom vargrevi ren, s. 20 Bågjakten är utmanande och givande, s. 50 Pe kk a H ei m o la Kl au s Ek m an Gräsandsgryta med fräst skogssvamp
SEE THE UNSEEN WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM HUIPPULUOKAN SUORITUSKYKY, TÄYDELLINEN MUOTOILU. Z8i on SWAROVSKI OPTIKin uusi merkkipaalu. 8-kertaisen zoomin ja erinomaisen optiikan ansiosta se soveltuu kaikenlaiseen metsästykseen. Ohut 30 mm:n runkoputki sopii erittäin hyvin mihin tahansa metsästysaseeseen. Joustava ballistiikkatorni ja ensimmäinen kytkettävä ristikko FLEXCHANGE varmistavat monikäyttöisyyden joka tilanteessa. Kun sekunnit ratkaisevat – SWAROVSKI OPTIK. H31_Metsastaja_A4_FI.indd 1 16.06.16 07:34
Jägaren 4 l 2016 l 5 Bara några veckor återstår till det nya jaktåret. För jägarna är det på många sätt årets höjdpunkt som ger struktur åt hela året. Det är dags att sköta om hundarna och utrustningen, och se till att ens kunskaper och färdigheter är uppdaterade. Vi får inte heller glömma att jägarnas verksamhet bedöms på nytt varje år, både av utomstående och samarbetsparter. Våra kunskaper och färdigheter måste alltså vara uppdaterade, följa bestämmelserna och vara öppna. Var och en av oss representerar hela jägarkåren genom sina handlingar och sitt exempel! I synnerhet den etiska aspekten av jakten ligger hela tiden under lupp. Låt oss alltså komma ihåg god jägarsed, säkerheten och respekten för det fällda viltet under det nya jaktåret, från de icke-fredade fåglarna till de stora rovdjuren. Viltet är en värdefull naturresurs och det bästa sättet att visa vår uppskattning är att vara koncentrerade på jakt, varje gång, och ta vara på det fällda viltet på rätt sätt och laga middag av det, eller göra en trofé eller ett plagg. Under jaktåret som nu lider mot sitt slut har de stora rovdjuren i allmänhet och vargen i synnerhet och den beståndsvårdande jakten efter varg väckt livlig debatt. Förvaltningsplanerna för björn och lodjur är under revidering och det tvååriga försöket med beståndsvårdande vargjakt är avslutat. I debattens hetta glömmer vi emellanåt att förvaltningen av viltstammarna innebär så mycket mera än jakt. I synnerhet förvaltningsplanerna är verktyg med vilka vi påverkar viltstammarnas utveckling. För björnens och lodjurets del kan vi konstatera att utvecklingen har varit väldigt positiv: bägge arterna har etablerat sig som jaktbart vilt och bägge arterna mår bra. Det här är ett gott exempel på målmedveten realisering av förvaltningsplaner som har lyckats! För vargens del har vi alla möjligheter att gå framåt i samma riktning genom att göra verklighet av förvaltningsplanen. Utvärderingen av resultaten för den beståndsvårdande vargjakten pågår, men jakten har varit behärskad under försökstiden och debatten har blivit sakligare. Liknande tongångar hörs också från de övervakande myndigheterna. Utgående från vad vi vet i skrivande stund verkar vargstammens utveckling dessutom vara positiv och det verkar inte heller förekomma någon oförklarlig avgång. När analyserna är klara finns det förhoppningsvis förutsättningar för vargen att fortsätta på samma väg som björnen och lodjuret har stakat ut. I höst kommer ministeriet att fatta beslut i saken när all information och analys föreligger i sin helhet. Vid förvaltningen av viltstammarna bär jägarna ett stort ansvar; de måste hela tiden kunna visa samhället, ända upp till EU-nivå, att vi sköter våra viltresurser hållbart. Även om tillståndet i jaktmarkerna emellanåt kan se ut som om besluten skulle fattas långt borta och med klena insikter i den faktiska situationen, så måste vi alla ta vårt ansvar och följa bestämmelserna. Jaktens framtid och utveckling skadas av varje fall av tjuvskytte och varje gång vi tigande godkänner tjuvjakt. Låt oss alltså inför det nya jaktåret se till att vi jagar i enlighet med lagar och bestämmelser, på ett säkert sätt och med respekt för både medmänniskor och vilt. Åter en gång väntar oss minnesvärda upplevelser och avkoppling på egen hand eller tillsammans med kamrater när vi vårdar viltet och fäller med eftertanke. Låt inte heller respekten för viltet stanna halvvägs utan ta vara på hela djuret! Inför det nya jaktåret Jari Varjo Direktör Finlands viltcentral Ledaren
6 l Jägaren 4 l 2016 Grågåsen är fredad i inlandet Grågåsen fredades för tre år, 1.8 2013 till 31.7 2016. Jordoch skogsbruksministeriet har utfärdat en ny förordning (586/2016) som förlänger fredningen med tre år (1.8 2016 till 31.7 2019) i vissa landskap och kommuner inne i landet. Avsikten med förordningen är att lindra jakttrycket på de grågäss som häckar och lever i inlandet för att stärka stammen så att arten kan bli en värdefull viltresurs även där. Finlands viltcentral stöder arbetet för att grågåsen ska etablera sig i inlandet. Jakten är inte begränsad i artens huvudsakliga förekomstområde vid kusten. Där får grågåsen jagas i normal ordning under tiden 20.8 till 31.12. Jakt efter grågås är förbjudet i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Päijänne-Tavastland. Likaså är jakten förbjuden i kommunerna Alajärvi, Alavus, Evijärvi, Kuortane, Lappajärvi, Soini, Vimpeli och Ähtäri i landskapet Södra Österbotten; i kommunerna Halsua, Lestijärvi, Perho och Veteli i landskapet Mellersta Österbotten; i landskapet Lappland utom i kommunerna Kemi, Keminmaa, Torneå och Simo; i kommunerna Itis och Kouvola i landskapet Kymmenedalen samt i kommunerna Haapajärvi, Haapavesi, Kuusamo, Kärsämäki, Nivala, Pudasjärvi, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Siikalatva, Utajärvi, Taivalkoski och Vaala i landskapet Norra Österbotten. Sädgåsen fredades i hela landet för ett år. Avsikten med jordoch skogsbruksministeriets totalfredning är att arten ska börja repa sig. Jakten efter sädgås totalförbjöds 2014 med en förordning (473/2014) och därefter har förbudet förlängts med en förordning i fjol (789/2015) och med en ny förordning (585/2016) i år. H an nu R äm ä, Va st av al o Ja n i Se pp än en , Va st av al o
Jägaren 4 l 2016 l 7 Jakttider 1.8.2016 – 31.7.2017 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Sjöfåglar *2 Hela landet 1.9 – 31.12 Guding Ejder Se. www.riista.fi Hela landet 1.6 – 15.6 20.8 kl 12.00–31.12 Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Grågås Kontrollera området Se kartan Sädgås Hela landet Fredat Kanadagås Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00. 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Dalripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Rapphöna Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 1.9 – 31.10 1.9 – 31.10 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Anmärkningar: *1) Gräsand,kricka,årta, bläsand,stjärtand, skedand,brunand,vigg ochknipa. ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 –28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.12 – 31.1 Europeisk bäver Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10–19.5 Räv Landskapet Lappland Övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv Hela landet Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5. – 31.7.) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.11 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.11 – 31.3 Lo Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). I renskötselområdet I övriga dellar av landet 1.1 – 31.12 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 Utter Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Tiderna framgår av dispensbesluten Tiderna framgår av dispensbesluten Östersjövikare Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd jaktlicens. 1.9 – 15.10, 16.4 – 31.5 Gråsäl Med stöd av jaktlagen 10 § inom ramen för given regional kvot. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Vildsvin Hela landet Se. www.riista.fi Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono 24.9 – 31.12 1.9 – 20.9 och 11.10 – 30.11 Vitsvans-, dovhjort Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 24.9 – 31.1 Skogsvildren Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 24.9 – 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing Hela landet Hela landet 1.9 – 31.1, 16.5 – 15.6 1.9 – 31.1 Brunbjörn I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn (med undantag för björnhona som åtföljs av under ett år gammal unge) I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 1.1 – 31.12 Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Tiderna framgår av dispensbesluten Tiderna framgår av dispensbesluten *2) Alfågel,stor-och småskrake. Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fällripa) bestäms i slutet av augusti och läggs ut på vår hemsida. De publiceras också i följande nummer av tidningen Jägaren. Fredningstiderna när de icke fredade fåglarna häckar l kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast:iNorraÖsterbotten,KajanalandochLappland 1.5–31.7,iNorraSavolaxochNorraKarelen1.4–31.7ochiövrigalandet10.3–31.7 l skataiNorraSavolax,NorraKarelen,NorraÖsterbotten,KajanalandochLappland10.4–31.7 ochiövrigalandet1.4–31.7 l korpirenskötselområdet10.4–31.7(iövrigalandetfredadåretom) l kolonierav gråtruthelaåret *3) Användningavdrivandehund irådjursjaktärtillåtenendast mellan24.9–31.1
8 l Jägaren 4 l 2016 Ordförandens spalt I juni utkom Naturresursinstitutets och Finlands viltcentrals rapport om vilthushållningens välfärdseffekter. Den bygger på information som samlades in 2008 med en enkät. De här resultaten om jaktens totalekonomiska effekter är länge emotsedda och de preliminära beräkningarna som nu föreligger är synnerligen uppmuntrande för vilthushållningen. Beloppen som spenderas på jakt har under de senaste decennierna ökat avsevärt, och i synnerhet summorna som spenderas på utrustning, resor och inkvarteringstjänster. 2008 lade en finländsk jägare i genomsnitt ut cirka 950 euro per år på sitt jagande. Med hänsyn till förändringarna i prisnivå och inkomstnivå så motsvarar det cirka 1100 euro 2014. Kostnaderna för jakthundar uppgick enligt utredningen till cirka 500 euro om året. Vid analysen beaktades att drygt 200 000 jägare jagar varje år och att cirka 40 procent av dem jagar med hund. Frivilligarbetets andel ingick inte i de här beräkningarna. Granskningen av välfärdseffekterna tog också hänsyn till de förändringar i prisoch inkomstnivå som har ägt rum efter enkäten. De effekter på ekonomin som konsumtionen kring jagandet hade låg på mellan 279 och 359 miljoner euro om året medan värdeökningen låg på mellan 130 och 169 miljoner euro om året och de sysselsättande effekterna på mellan 2245 och 2986 årsverken. Därtill kommer värdet på viltköttet som 2014 låg på cirka 62 miljoner euro. Om vi jämför effekterna av jägarnas penninganvändning med exempelvis motsvarande för besökarna i nationalparkerna så kan vi konstatera att de är ungefär dubbelt större. Hittills har naturturismens ekonomiska effekter framhävts från flera håll medan jaktens totalekonomiska effekter har lämnats obeaktade. Nu kan vi visa att vår hobby är en avsevärd sysselsättare som skapar jobb också på orter där utbudet av andra jobb är begränsat. Dessutom är jägarna synnerligen trogna kunder med en erkänt hög tröskel för att lämna den de anlitar. De många jaktmässorna som ordnas i vårt land har fortsättningsvis tillräckligt med besökare trots att det numera finns en mässa i nästan varje viltcentralsregion. Jordoch skogsbruksministeriet skickade tidigare under sommaren ut ett förslag till ändringar i jaktförordningen på remiss. De viktigaste förslagen handlar om jakttiderna för älg, om att slopa kalvskyddet för älgkor och att förenkla licensansökningsprocessen. Värt att notera är att förslaget i hög grad följer det som riksviltrådet redan har stakat ut. När riksviltrådet grundades i enlighet med den reviderade viltförvaltningslagen var tanken precis denna, att rådet skulle bistå ministeriet och grunna på riktlinjerna för viltpolitiken. Ute på fältet har förslaget till förordning enligt min uppfattning tagits väl emot. Mest debatt har det väl blivit kring förslaget om att slopa kalvskyddet för älgkor efter den andra lördagen i oktober. Här ska vi hålla i minnet att ett kalvskydd i vår nuvarande form, där det blir rättsliga påföljder om ett misstag inträffar, inte förekommer i exempelvis Sverige. Det är min fasta övertygelse att det här ordnar sig genom upplysning och etiska anvisningar för jakten. Det är osannolikt att en finländsk älgjägare avsiktligt skulle skjuta en älgko som följs av en eller två kalvar. I praktiken skulle alltså ingenting annat än det straffrättsliga ansvaret ändras. I anvisningarna för jakt skulle en älgko som följs av kalv också i fortsättningen vara fredad. Enligt förslaget till förordning ska kalvskyddet slopas redan i höst, vilket skulle innebära nya bud för jägarutbildningen och jaktledarna. Ändringen skulle ge oss bättre möjligheter att rätta till skevheter i älgstammens struktur eftersom tröskeln för att fälla också älgkor sänks. Om ett missöde ändå skulle inträffa så skulle skytten enligt förnyelsen inte drabbas av straffrättsliga påföljder utan det vore jaktledaren som besluter om eventuella efterräkningar. Jakten omsätter mycket pengar Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral
Etiska regler för jägare 1. Varje jägare representerar jägarkåren Respektera naturen och viltet. Var en öppen och ansvarsfull representant för jägarkåren. Informera om jakten och jagandet. 2. Jaga enligt principen för hållbart nyttjande Delta i inventeringarna av viltstammarna, anpassa din jakt efter viltet och jaga selektivt och med eftertanke. Gör din andel av viltvårdsarbetet. 3. Visa respekt för viltet Skjut bara på avstånd där du är säker på att träffa. Skjut bara på vilt som du med säkerhet har identifierat. Jaga alltid med hund när det är möjligt. Gör allt du kan för att hitta ett skadskjutet vilt. Respektera det fällda viltet och behandla det med respekt. 4. Utveckla dina kunskaper och färdigheter Lär dig mera om naturen, viltet och jakten. Utveckla och upprätthåll din skjutskicklighet. Följ med ändringarna i lagstiftningen. 5. Tänk på säkerheten Hantera alltid ditt gevär på ett säkert sätt. På pauser ska ett hagelgevär vara brutet och låset på en studsare öppet. Se efter var hunden befinner sig och att skjutsektorn är säker innan du skjuter. Håll också reda på var dina jaktkamrater finns. 6. Sköt om relationerna till markägarna Diskutera med markägaren om användningen av vägar och om du får göra upp eld. Avtala på förhand om placeringen av viltvårdskonstruktioner, passtorn och slickstenar. Ta hänsyn till odlingar och husdjur. 7. Respektera andra jägare och andra som rör sig i naturen Respektera andra jägares rätt att jaga och var en god jaktkamrat. Var vänlig mot andra som rör sig i naturen. På adressen http://riista.fi/sv/publikationer/etiska-regler/ finns mera information om etisk jakt. H an nu H ut tu Jägaren 4 l 2016 l 9
ENERGIALISÄ +ILMAINEN TOIMITUS 0€ KAUPAN PÄÄLLE VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE OHJELMISTOT • KARTAT • LISENSSIT • PUHELINLIITTYMÄT TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 ark. 9-17 TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% Suome? mestari? GARMIN ALPHA 100 + T5 PANTA GARMIN ASTRO 320 + T5 PANTA LUOLATUTKAT TEK 2.0 ULTRACOM SILVA KOIRA-GPS TRACKER G500 BLACK MAGNUM NOVUS TUTKAPANNAT TRACKER G1000 MAXIMAL TRACKER SUPRA • Uusi GSM-antenniratkaisu, kuuluvuudeltaan ylivoimainen • Uudistettu haukkulaskuri • Uusi muotoilu ja parhaat materiaalivalinnat • Menestynyt tehotesteissä YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! KAIKKI VALMIIKSI ASENNETTUNA! TUTKAPAKETIN OSTAJALLE! ASENNUSPALVELU 0€ • PUHELIMET • TABLETIT LAITTEET SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! TUTKATARJOUKSET www.koiravaruste.fi TAI PUHELIMITSE 0500 176 596 ark. 8-16 VHF-TUTKAUUTUUS! • Toimii VHF-yhteydellä 155 MHz • Välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ilman GSM-verkkoa • Käyttää puhelimen Ultrapoint-ohjelmistoa • Tarkka haukkulaskuri ja GPS-paikannus • Toimintavarma ja helppokäyttöinen HUIPPUTARJOUS! HUIPPUTARJOUS! 50 KPL ERÄ! GARMIN ALPHA 50 +T5 KOIRA-GPS TILAAJAETU Tracker, Ultracom, B-bark tai SportDog tutkapannan ostajalle 0€ Alaska Barrow varustekassi, Noorvik reppujakkara tai Burrel G10 LED-otsalamppu kaupan päälle. Arvo jopa 129,90€. HUIPPU-UUTUUS! UUTUUS! NYT ENNAKKOMYYNNISSÄ! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! TARJOUS! TARJOUS! PARASTA TÄYSRAVINTOA JAHTIKAUDELLE! 0€ 2 SÄKIN OSTAJALLE (MIN. 30 KG) KOTIINTOIMITUS 26 90 /15 KG ALK. TARJOUS! UUTUUS! VALIO LIHA-ATERIA KANA 18 X 800 G KRONCH LOHIÖLJY LEMMIKEILLE Luonnollinen koiranmakkara. Korkea lihapitoisuus – erittäin herkullinen ravinto koiralle Apu ihon kuivumiseen ja iho-oireisiin. Sisältää runsaasti Omega -3 ja -6 -rasvahappoja. EASYWALK VEDONESTOVALJAAT PETSAFE EASYSPORTVALJAAT DUVO+ AUTOVALJAAT KUPPITELINEET, USEITA ERI MALLEJA! METRO HÄKKITUULETIN Katso kaikki mallit verkkokaupasta. Kierrättää tehokkaasti ilmaa lemmikin häkissä tai kuljetuslaatikossa. 18x 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 14 90 ALK. TARJOUS! 14 90 ALK. ALUWAY KULJETUSHÄKKI AUTOON Kestävä kuljetushäkki on erinomainen tuote koiran kuljettamiseen. 4 eri kokoa. KAUPAN PÄÄLLE FOXYFUR ALUSTA! 219,HUIPPUTARJOUS! ALK. 17 90 TARJOUS! BRAVA METALLIHÄKIT Koiran kuljetushäkki auton tavaratilaan. Useita eri kokoja! 39,HUIPPUTARJOUS! ALK. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Lämpöeristetty koirankoppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät 50 mm, styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Värit: punainen, ruskea ja harmaa. KOIRATARHAT Mukautuvat ja monikäyttöiset koiratarhat kaikenkokoisille koirille. Katso kaikki mallit verkkokauppamme laajasta valikoimasta! SIS. RAHDIN SIS. RAHDIN KAUPANPÄÄLLE LÄMPÖMITTARI ASENNETTUNA! 699,HUIPPUSUOSITTU! 8 90 ALK. 19 90 ALK. 12 90 ALK. AGILITY 4100 • TRAIL 4300 • ENDURANCE 4800 VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE TOIMITUS 0€ -40% JOPA SPECIAL KAMPANJA! 49 90 TARJOUS! /15 KG 529,ALK. TARJOUS! 8 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA VALINTASI MUKAAN! KATSO KOIRAVARUSTE.FI VOITA VUODEN RUOAT KOIRALLESI! OSALLISTU ARVONTAAN! PIENI ERÄ NOPEILLE! Tarjoukset voimassa 30.8.2016 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää.
ENERGIALISÄ +ILMAINEN TOIMITUS 0€ KAUPAN PÄÄLLE VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE OHJELMISTOT • KARTAT • LISENSSIT • PUHELINLIITTYMÄT TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 ark. 9-17 TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai TUTKAMYYNTI 0500 176 596 ark. 8-16 OSTA NYT – MAKSA MYÖHEMMIN! KORKO 0% Suome? mestari? GARMIN ALPHA 100 + T5 PANTA GARMIN ASTRO 320 + T5 PANTA LUOLATUTKAT TEK 2.0 ULTRACOM SILVA KOIRA-GPS TRACKER G500 BLACK MAGNUM NOVUS TUTKAPANNAT TRACKER G1000 MAXIMAL TRACKER SUPRA • Uusi GSM-antenniratkaisu, kuuluvuudeltaan ylivoimainen • Uudistettu haukkulaskuri • Uusi muotoilu ja parhaat materiaalivalinnat • Menestynyt tehotesteissä YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! KAIKKI VALMIIKSI ASENNETTUNA! TUTKAPAKETIN OSTAJALLE! ASENNUSPALVELU 0€ • PUHELIMET • TABLETIT LAITTEET SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! TUTKATARJOUKSET www.koiravaruste.fi TAI PUHELIMITSE 0500 176 596 ark. 8-16 VHF-TUTKAUUTUUS! • Toimii VHF-yhteydellä 155 MHz • Välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ilman GSM-verkkoa • Käyttää puhelimen Ultrapoint-ohjelmistoa • Tarkka haukkulaskuri ja GPS-paikannus • Toimintavarma ja helppokäyttöinen HUIPPUTARJOUS! HUIPPUTARJOUS! 50 KPL ERÄ! GARMIN ALPHA 50 +T5 KOIRA-GPS TILAAJAETU Tracker, Ultracom, B-bark tai SportDog tutkapannan ostajalle 0€ Alaska Barrow varustekassi, Noorvik reppujakkara tai Burrel G10 LED-otsalamppu kaupan päälle. Arvo jopa 129,90€. HUIPPU-UUTUUS! UUTUUS! NYT ENNAKKOMYYNNISSÄ! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! » Katso Garmin-tilaajaedut verkkokaupasta! TARJOUS! TARJOUS! PARASTA TÄYSRAVINTOA JAHTIKAUDELLE! 0€ 2 SÄKIN OSTAJALLE (MIN. 30 KG) KOTIINTOIMITUS 26 90 /15 KG ALK. TARJOUS! UUTUUS! VALIO LIHA-ATERIA KANA 18 X 800 G KRONCH LOHIÖLJY LEMMIKEILLE Luonnollinen koiranmakkara. Korkea lihapitoisuus – erittäin herkullinen ravinto koiralle Apu ihon kuivumiseen ja iho-oireisiin. Sisältää runsaasti Omega -3 ja -6 -rasvahappoja. EASYWALK VEDONESTOVALJAAT PETSAFE EASYSPORTVALJAAT DUVO+ AUTOVALJAAT KUPPITELINEET, USEITA ERI MALLEJA! METRO HÄKKITUULETIN Katso kaikki mallit verkkokaupasta. Kierrättää tehokkaasti ilmaa lemmikin häkissä tai kuljetuslaatikossa. 18x 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 14 90 ALK. TARJOUS! 14 90 ALK. ALUWAY KULJETUSHÄKKI AUTOON Kestävä kuljetushäkki on erinomainen tuote koiran kuljettamiseen. 4 eri kokoa. KAUPAN PÄÄLLE FOXYFUR ALUSTA! 219,HUIPPUTARJOUS! ALK. 17 90 TARJOUS! BRAVA METALLIHÄKIT Koiran kuljetushäkki auton tavaratilaan. Useita eri kokoja! 39,HUIPPUTARJOUS! ALK. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Lämpöeristetty koirankoppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät 50 mm, styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. Värit: punainen, ruskea ja harmaa. KOIRATARHAT Mukautuvat ja monikäyttöiset koiratarhat kaikenkokoisille koirille. Katso kaikki mallit verkkokauppamme laajasta valikoimasta! SIS. RAHDIN SIS. RAHDIN KAUPANPÄÄLLE LÄMPÖMITTARI ASENNETTUNA! 699,HUIPPUSUOSITTU! 8 90 ALK. 19 90 ALK. 12 90 ALK. AGILITY 4100 • TRAIL 4300 • ENDURANCE 4800 VÄHINTÄÄN 2 SÄKIN OSTAJALLE TOIMITUS 0€ -40% JOPA SPECIAL KAMPANJA! 49 90 TARJOUS! /15 KG 529,ALK. TARJOUS! 8 SÄKKIÄ VALIO-KOIRANRUOKAA VALINTASI MUKAAN! KATSO KOIRAVARUSTE.FI VOITA VUODEN RUOAT KOIRALLESI! OSALLISTU ARVONTAAN! PIENI ERÄ NOPEILLE! Tarjoukset voimassa 30.8.2016 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää.
12 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Tuomo Karsikas Jakten efter morkulla: Full fart och snabba lägen
Jägaren 4 l 2016 l 13 rödbruna övergumpen och den ljusa stjärtspetsen. Fågeln är omöjlig att överraska eftersom den har utstående ögon som ger den ett synfällt på fulla 360 grader. I regel flyger den upp först när man nästan trampar på den. Kroppsformen är kraftig och påminner om duva medan näbben är lång och rak. Från april till juli flyger hanarna på kvällen i höjd med trädtopparna och låter höra sitt knispande och knortande läte. I blandskog, lundar och strandskogar Morkullan lever i skogar och barrskogar i den tempererade zonen. Hos oss förekommer arten särskilt gärna i fuktig blandskog och på kärr samt i lundar och strandskogar. Under flyttningen påträffas arten också på ängar, i diken och till och med på öar i havsbandet. Den håller till i våtmarker, häckar glest i näringsrika skogar och är skymningsaktiv. Morkullan förekommer över allt i de tempererade och subarktiska delarna av Eurasien. I Finland häckar arten så långt norrut som gränsen till Lapplands län och vår häckande stam uppgår till cirka 120 000 par. I Europa häckar mellan 500 000 och 700 000 par, men siffrorna inkluderar inte morkullorna i Ryssland eftersom vi saknar siffror för dem. Globalt sett uppskattas stammen till mellan 15 och 16 miljoner. De nordligaste populationerna övervintrar i Sydeuropa och Sydasien medan de finländska morkullorna övervintrar främst i Frankrike, Irland och England. Honan blir könsmogen vid ett års ålder och hanen vid två års ålder. Boet ligger på marken dolt i växtlighet eller under grenarna på en ung gran. Ungarna är bruna när de kläcks och tillräckligt utvecklade för att kunna lämna boet. De blir flygga vid ungefär fem veckors ålder. Det är fortfarande omtvistat om morkullan bär på sina ungar. Det har gjorts några observationer som tyder på detta. Morkullan äter maskar, larver, sniglar och andra smådjur som lever i en fuktig miljö, samt frön och bär. Morkullsjakten Morkullan är en viltfågel som jagas i en väldigt blygsam omfattning i vårt land; bara cirka 5 000 fåglar om året. Jakten börjar den 20 augusti klockan 12, precis som andjakten, och pågår året ut. Populationen skulle klara en mycket kraftigare avskjutning än vad som är fallet idag. Det är först under det senaste decenniet som vi har börjat jaga arten i större omfattning och på allvar. Det går utmärkt att jaga morkulla med en stående eller en stötande hund. Hunden markerar fågeln så att skytten kan göra sig beredd på ett snabbt uppflog. Det är särskilt förtjänstfullt om en stående fågelhund kan hämta husse. Det är lättare att hitta hunden i snårig terräng om den kommer till husse och leder T Honan lägger fyra ägg och ruvar dem i cirka 22 dygn. Morkullan är ett intressant och svårjagat vilt som kräver att jägaren ska vara snabb med siktandet och skottet. På övriga håll i Europa är arten ett mycket uppskattat vilt, men här i Finland har jakten ännu inte blivit särskilt populär. Varje år fälls det ungefär 5000 morkullor i vårt land. ill färgen är morkullan brun i olika nyanser och spräcklig i svart och vitt. I flykten känner man igen den på den klart I Europa är morkullan ett uppskattat och populärt vilt En morkulla fLyger upp oerhört fort och i krumbukter
14 l Jägaren 4 l 2016 Morkulla (Scolopax rusticola) l På finska lehtokurppa, tyska Waldschnepfe, engelska Woodcock l Längd: 33–38 cm, inräknat den 6–7 cm långa näbben l Vingspann: 55–65 cm l Vikt: 145–420 g l Det är vanligt att morkullan i andra språk benämns med ett alldeles annat namn än sina släktingar. Det kanske tydligaste exemplet är engelskan där arten heter woodcock medan släktingarna har namn som slutar på snipe. På svenska kallas arten morkulla medan släktingarna är beckasiner. lll Antingen har morkullan blivit vanligare med åren eller så har vi lärt oss att leta efter den på de rätta ställena. Frågan lyder alltså: ska vi fälla våra morkullor själva eller ska vi bjuda in jaktgäster som gör det om vi inte tänker bärga skörden själva? Eller förhåller det sig så, att jägarna fortfarande inte har ”hittat” till morkullan som vilt? Morkullan är ju ett mycket uppskattat vilt i Centraleuropa och kunde öppna nya dörrar för jaktturismen. I Europa är arten ett vilt som ges hedersplatsen i paraderna som ordnas när jakterna avslutas. Var och en som har fällt sin första morkulla i Centraleuropa minns också alldeles säkert ceremonierna som följde på bedriften. De varierar förstås från förening till förening och mellan länder, men har det gemensamma draget att skytten för ett ögonblick upplever sig höra till jägarkårens adel. Vi har några fransmän med en engelsk setter som kommer hit varje år enbart för att jaga morkulla i södra Österbotten. De kommer tillbaka år efter år för en vecka och deras hund står inte för några andra fåglar än morkullor. När dagsfångsten stiger till fyra morkullor betraktar de det som en prestation. Här kan de jaga morkulla långt innan fåglarna i oktober-november flyttar till sina övervintringsområden. Jag är övertygad om att morkullsjakten kan locka fler jaktturister till Finland från kontinenten! Morkullsjakten bjuder på utmaningar för både hundarna och jägarna. För jägaren gäller det att träffa eftersom fågeln flyger upp med en väldig fart. honom till ståndet. Annars går det mycket tid till att leta efter hunden och oftast går det så att husse hittar sin hund först när morkullan flyger upp. När en morkulla flyger upp så går det verkligen fort och i krumbukter. Skytten ska därför vara beredd på ett snabbt och instinktivt skott. Om terrängen är tät och snårig så lämnar det knappt alls någon tid för skottet och än mindre för siktandet. Vi kan konstatera att det i runda slängar bara är vart tionde skott som ger resultat. Men det som gör jakten intressant är att jägaren på en timme kan få sex eller sju chanser. I jämförelse med andra frilevande fåglar är detta mycket. Jakten efter morkulla kräver inga stora arealer och sparar alltså på stegen. Området kan vara ett tio meter brett bälte med snår mitt i odlingslandskapet. Ett uppskattat vilt På kontinenten är morkullan ett uppskattat och mycket populärt vilt. Om uppskattningen berättar bland annat det att det i flera länder, däribland England, har grundats (1949) en särskild klubb för dubblé-skyttar. Medlemskap beviljas personer som har skjutit dubblé på morkulla och har två tillförlitliga personer som vittnen till bedriften. Dubblén ska gå till så, att vapnet inte sänks mellan skotten utan skytten avfyrar bägge piporna i snabb följd. Ansökningen om medlemskap riktas till klubben The Shooting Times Woodcock. Medlemmarna får en inbjudan till den årliga middagen, ett märke och en slips med en morkulla på. I skrivande stund har klubben cirka 1500 medlemmar. Närmaste motsvarande klubb finns i Danmark; Dansk Sneppeklub. I många länder är det dessutom noga regEn morkulla som äter på en död koltrast; en högst ovanlig syn! Dragplåster för jaktturister? lerat hur många morkullor som får fällas per dag: det normala är högst tre fåglar per jägare. Ett sällskap om minst tre jägare får fälla högst sex morkullor per dag. Dessutom får hunden inte heller ha några elektroniska hjälpmedel; det enda som är tillåtet är en bjällra i halsbandet.
IP67 WATERPROOF VÅGAR DU VARA ANNORLUNDA? VÄLJ ROSA SÅ STÖDER DU BRÖSTCANCERFORSKNINGEN *FINNS ÄVEN I ORANGE FULLT PROGRAMMERBAR BILRADIO Paketet innehåller: • monofon • fästanordning • MODIGT ROSA • VISKNINGS FUNKTION • VATTENTÄT IP 67 • OPEN SPEAKER FUNKTION • SVENSKA OCH FINSKA MENYVAL • VATTENTÄT TILLBEHÖRSANSLUTNING HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.GYTTORP.FI STORSÄLJAREN ANVÄNDARVÄNLIGA FUNKTIONER Transport 80M easyHUNT II <<< >>>
16 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Kaisa Huttunen Björnjakt med kamerateam i hälarna I höst börjar Yle sända en ny serie om jakt och fiske kallad Eränkävijät. Tittarna får bland annat följa med de nordkarelska bröderna Turunen på björnjakt. Inspelningarna ägde rum i augusti i fjol och var en intensiv upplevelse för både kamerateamet och jägarna. röderna Ari och Tuomo Turunen bor i Tuupovaara och har jagat stora rovdjur sedan barnsben. När de hörde att produktionsbolaget NTRNZ Media letade efter huvudpersoner till en ny serie om jakt och fiske så beslöt de att anmäla sig till provfilmningen. – Vi tänkte att nåt sånt här måste man få uppleva en gång i sitt liv, berättar Tuomo Turunen. – Det vanliga är ju att jaktprogram handlar om älgjakt, så vi hoppades att den nya serien också ska lyfta fram jaktkulturen kring de stora rovdjuren, tillägger brodern Ari. Innan de båda bröderna beslöt att ställa upp i serien hörde de efter vad deras eget jaktlag, Björnligan (Karhukopla), tyckte om saken. Det blev grönt ljus för att delta i programmet bara inspelningarna inte störde höstens jakter. – Team Karhukopla är ett kamratgäng som består av ett tjugotal passionerade storviltsjägare. Majoriteten av grabbarna är i 30-40-års åldern, erfarna och engagerade jägare. Till Björnligan hör också några hundar som kan rovdjur, både ställande och drivande, berättar Ari Turunen. Valet av Ari och Tuomo Turunen till programmet var enligt seriens producent Teemu Hostikka klart som korvspad. Humorn bröderna emellan på Ilomantsdialekt och deras kunnande och vetande om rovdjur övertygade produktionsteamet på stående fot. – Provtagningssnutten blev så dråplig att man inte kunde låta bli att skratta. Dessutom visste grabbarna verkligen vad de talade om, drar sig Hostikka till minnes. Seriens första inspelningsperiod började för brödernas del i augusti i fjol. Under sju dagar följde kamerateamet med Ari och Tuomo Turunen när de jagade björn i Ilomants, KuhB
Jägaren 4 l 2016 l 17 mo och Taivalkoski. Senare på hösten filmades bröderna på lodjursjakt, SRVA-uppdrag och traditionell älgjakt. Filma jaktprogram en utmaning Seriens producent Teemu Hostikka har också varit med om att producera det populära programmet Vid lägerelden (Erätulilla). Han har alltså tidigare erfarenheter av hur kämpigt det kan vara att göra ett program om jakt. – För det första krävs det väldigt mycket av fotograferna. Ute i terrängen ska de se till att kamerautrustningen och de själva fungerar, oavsett vädret och övriga förhållanden. Dessutom ska de kunna följa med jägarna i terrängen utan att störa jakten, understryker Hostikka. – Under pauserna i filmandet blir det inte heller någon vila för då ska kameragrejerna skötas om. På alla inspelningsplatser i serien finns det inte någon stuga att bo i eller ens ström, så på sådana ställen får vi kånka tält och aggregat med oss, fortsätter Hostikka. Seriens fotografer Mikko Varjoranta och Mika Hirvonen är bägge vana skogsmänniskor och vet hur en jakt går till. Varjoranta jagar skogshöns och Hirvonen har aktivt hängt med på älgjakt med sin svärfar och dennes norska gråhund. I planerna ingår att fixa jaktkortet i år. Övade på skjutbanan Att jaga björn och att filma björnjakt är inte alldeles riskfritt. Ari och Tuomo Turunen har under sin jägarbana flera gånger fällt en björn på närmare håll än fem meter. Under inspelningarna gällde det att vara beredd på sådana situationer. Det kan vara tufft för fotografen att följa jägaren hack i häl till en björn som eventuellt är skadad. Han måste kunna lita hundra procent på karlarna med gevär i händerna. Utan det förtroendet kan fotograferna inte koncentrera sig på sitt eget jobb, det vill säga filmandet. Jägarna höll en detaljerad genomgång av säkerhetsfrågorna med produktionsteamet. Fotograferna följde med bröderna till skjutbanan för att träna på hur det går till när man smyger fram till ett skall eller letar efter en skadskjuten björn i en nattmörk skog. De kom fram till att fotograferna går bakom jägarna i terrängen, inom en armlängds avstånd. Om skytten blir tvungen att hastigt vända sig om så får det inte stå någon i vägen. – Bakom ryggen på Ari fick jag för första gången någonsin komma en björn inpå livet. Utan att avslöja vad som hände kan jag ändå berätta att jag där i den mörka skogen hörde en björn röra sig och andas, och det var en upplevelse jag sent ska glömma, berättar Hirvonen. Fotografen blev också svettig vid björnjakten i augusti. Björnligan håller krigsråd vid en vägkant om att byta taktik.
18 l Jägaren 4 l 2016 Intensiv jakt Björnjakt är en tuff gren också för rutinerade jägare. I augusti är dagarna ungefär femton timmar långa och på björnjakt gäller det att ta vara på dagsljuset. I augusti i fjol var det rena värmeböljan på dagarna, vilket gjorde det svårare för hundarna att arbeta. Under de hetaste timmarna mitt på dagen måste hundarna få vila och då kunde också jägarna passa på att pausa. Följande paus kom först när solen hade gått ner. Följande morgon begav sig hundekipagen ut i terrängen i god tid innan solen gick upp för att leta efter färska spår. Trots att produktionsteamet hade blivit förvarnat om att björnjakt var intensivt så blev det överraskande tufft för fotograferna. – Själv är jag van vid det lugnare tempot längre norrut, när ett par gubbar med hund jagar älg. Björnjakten i Ilomants och Kuhmo var någonting alldeles annat. Gänget liknade en välorganiserad och effektiv insatsstyrka. I Taivalkoski blev takten lyckligtvis litet lugnare, kommenterar fotografen Mikko Hirvonen. – Tempot var verkligen uppskruvat. Jag lyfter på hatten för både gubbarna och hundarna som skäller på björn ute i mörka skogen, inflikar Varjoranta. På björnjakterna kom fotograferna inte lättare undan än jägarna. – Det blev inte mycket sovet för vare sig jägarna eller oss. Under björnjaktens andra dag lyckades jag filma en scen där Ari tog sig en tupplur och sen somnade jag själv vid kameran, skrattar Hirvonen. – Under de första sex dagarna vilade vi inte mer än ungefär tre timmar per dygn och av det gick en del åt till att tvätta sig och äta. I stugorna där vi bodde gick det också tid till att tömma kamerornas minneskort, göra säkerhetskopior och ladda fler kameror. Under Under dagens hetaste timmar vilade jägarna och inspelningsteamet. hösten gick jag ner nästan åtta kilo i vikt av allt rännande efter Tuomo och hundarna, fortsätter Varjoranta. Naturen följer inget manus I Ilomants har björnjakten långa traditioner. Inspelningsgruppen hade turen med sig eftersom flera kunniga jaktlag var ute i björnmarkerna. – Finessen med björnjakten är den, att även om du har ett rutinerat jaktlag och prima hundar så kan björnen komma undan ändå. Det krävs en enorm arbetsinsats för att lyckas. Och i Ilomants blev det inte lättare av att där fanns vargar som gjorde oss oroliga för hundarna, berättar Ari Turunen. Björnjakt är en tuff gren också för rutinerade jägare
Jägaren 4 l 2016 l 19 lll I de tolv avsnitten av serien Eränkävijät får vi följa med Sanna och Antti Kokko i Pudasjärvi, Riikka Aaltonen i Lievestuore, Aki Huhtanen i Kilpisjärvi och bröderna Ari och Turunen i Tuupovaara. De här personerna valdes ut vid provfilmningar på våren i fjol. -– Vi filmade från Åbo i ena ändan av landet till Kilpisjärvi i andra ändan och provfilmade sammanlagt ungefär 50 personer. Tyvärr måste vi gallra bort många bra personer för att de utvalda skulle representera olika jägartyper och bo på olika håll i landet, förklarar Teemu Hostikka. Programmet vänder sig till både erfarna och nya jägare och fiskare, vilket har påverkat valet av personer. – Både bröderna Turunen och paret Kokko är erfarna jägare, men de jagar på väldigt olika sätt. De stora rovdjuren är brödernas passion medan paret Kokko helst jagar fågel med vorsteh. Genom Aki Huhtanen och Riikka Aaltonen presenterar vi olika sätt att fiska. Även om seriens målgrupp är jägare och fiskare så är det Hostikkas förhoppning att den också ska locka andra tittare. – Vi vill visa att jakten och fisket hör till vår kultur. En av avsikterna med serien är att nå ut med information om de här hobbyerna till personer som saknar egna erfarenheter av jakt eller fiske. Det är också min förhoppning att serien ska tända intresset för naturen som hobby. Hostikka har också varit med om att göra programmet Vid lägerelden, men den nya serien görs på ett helt annat sätt. – Serien Vid lägerelden med Peltsi som programledare var väldigt populär och det hade varit mycket svårt att överträffa den med samma stil. Alltså tog vi redan på planeringsstadiet en helt annan kurs och försökte göra ett program av en typ som inte har skådats tidigare här i landet. Eränkävijät är snarare ett format som landar någonstans mellan dokumentär och reality-teve, där vi följer med huvudpersonernas liv och hobby precis som de är, beskriver Hostikka. Hostikka tycker att serien förtjänstfullt visar vilken variationsrik och fin natur vi har här i landet. – När man i den norra ändan pilkar på isen så fiskar man på öppet vatten i den södra ändan. I ett avlångt land har årstiderna alldeles olika karaktär, sammanfattar Hostikka. I serien jagas det också en hel del annat vilt än fåglar och stora rovdjur. Innan jakten började hade Ari och Tuomo Turunen informerat produktionsteamet om läget på licensfronten i Ilomants och om hur jakten sannolikt skulle framskrida. Sex licenser var beviljade för området och de två sista var telefonlicenser. – Så fort en björn har blivit fälld ska det anmälas. Tack vare tjänsten med textmeddelanden kan jägarna följa med jakten i realtid. När fyra björnar har blivit skjutna får de två sista licenserna inte användas förrän man har ringt och fått en särskild licens, upplyser Ari Turunen. Licensen kan beviljas om hunden redan skäller på björnen. Det kan hända att flera jaktlag har en björn på gång samtidigt. Då måste man vänta på sin tur. Visst är det stressande att stå i kö medan hunden skäller, men på det här sättet kan vi vara säkra på att det inte fälls för många björnar, tillägger Turunen. I augusti i fjol väntade vi oss att alla sex licenserna för Ilomants skulle gå åt under det första dygnet. – Det var ett rimligt antagande eftersom vi hade färre licenser än tidigare år, trots att björnstammen i Ilomants var rekordstor, fortsätter Ari Turunen. Manuset för inspelningarna av björnjakten gjordes efter hand, enligt sannolikheten för hur jakten skulle framskrida. Men att det fanns ett manus betydde ändå inte att scenerna blev arrangerade. – Manuset fungerade som en skiss för var vi skulle vara den dagen och vad vi skulle göra. Men läget förändrades ju fortlöpande medan björnjakten pågick. När kamerorna gick igång kunde vi lika gärna ha kastat manuset i brasan. Det var bara att hänga med när jakten pågick, skrattar Varjoranta. Realistisk bild av jakten Enligt Turunen ger serien en realistisk bild av hur en björnjakt går till nuförtiden. Det heta augustivädret, tröttheten, viljan att lyckas och humörsvängningarna från hopp till förtvivlan och tillbaka igen kommer tydligt fram i serien. Tittarna kommer också att se skillnaden mellan Ilomants och Kuhmo där takten var intensiv, och Taivalkoski längre norrut där björnjakten var mera avslappnad. Även om inspelningarna gjorde bröderna Turunens jakthöst jobbigare så tycker de att upplevelsen var positiv. – Man vänjer sig fort vid kamerorna och fotograferna blev som medlemmar i jaktlaget. Det var en höst som gav oss många trevliga minnen. Självklart var det lite stressande med spikade inspelningsdagar, när det inte går att bestämma på förhand vilken dag vi lyckas filma en fällning. Men vi har gjort vårt bästa, skrattar Tuomo Turunen. I höst på Yle
20 l Jägaren 4 l 2016 Samuli Karppinen och Mikael Luoma , Finlands viltcentral Vargproblematiken: Även lokala lösningar möjliga När vargförvaltningsplanen bereddes 2014 så ville invånarna på de berörda orterna vara med och påverka i de vargfrågor som gällde deras hemtrakter. Som den viktigaste verksamhetsformen föreslogs lokala revirsamarbetsgrupper. november i fjol arrangerade Finlands viltcentral lokala möten för intressegrupperna på olika håll i landet där det fanns vargrevir. På mötena förklarades hur en revirsamarbetsgrupps verksamhet kunde se ut och det skapades möjligheter att grunda sådana grupper. Tjugo områden med vargrevir beslöt att grunda arbetsgrupper och grupperna får i sin verksamhet stöd av Finlands viltcentral. Samarbete minskar på åsiktsskillnaderna Arbetet i intressegrupper har långa traditioner i vårt lands vilthushållning. I flera års tid har det bildats delegationer för stora rovdjur i områden med rovdjur. De nya revirsamarbetsgrupperna innebär att diskussionerna och det praktiska kommer närmare lokalplanet än förut. De som har sin vardag i ett vargrevir är bäst lämpade att bestämma vilka åtgärder som ska vidtas. Den bärande tanken i verksamheten är mycket riktigt att föra en dialog om vad som kan göras lokalt för att minska friktionen i samexistensen mellan vargarna och ortsborna. Tanken är att åtgärderna också ska omsättas i praktiken. En samarbetsgrupps sammansättning ska helst vara sådan att där ingår organisaI Ja rk ko A la ta lo , Va st av al o
Jägaren 4 l 2016 l 21 tioner och personer från orten med olika syn på saken, vilkas arbete, fritidsintressen och vardag påverkas av vargarna. Samarbetet dämpar åsiktsskillnaderna på lokalplanet och gynnar skötseln av vargpopulationen. Det är invånarna själva som sätter ihop sina samarbetsgrupper och de fungerar helt på frivillig bas. Det här förminskar ändå inte betydelsen av deras arbete. Grundandet av arbetsgrupper skapar större möjligheter till andra lösningar än att avliva vargar. Varierande åtgärder Ingen samarbetsgrupp är den andra lik. Åtgärderna som ska vidtas skiljer sig därför också åt mellan de olika områdena. Gemensamt för dem alla är ändå att de arbetar för ett tätare samarbete och för att utveckla samarbetet, förebygga skador, sprida information, utveckla observerandet av rovdjur och stävja tjuvjakten. Genom att bygga rovdjursstängsel kan vi förebygga och förhindra att vargar river husdjur. Finlands viltcentral har hjälpt husdjursuppfödare med anskaffningar och leveranser av elstängsel för att förebygga och minska på skadorna på husdjur. En samarbetsgrupp kan här fungera som en förmedlare av information om rovdjursstängsel och som en länk mellan Finlands viltcentral och djuruppfödarna vid materialanskaffningar. Ett fungerande samarbete mellan viltförvaltningen och dem som bor inom ett vargrevir är särskilt värdefullt. Samarbetsgrupperna skulle kunna sprida varginformation till invånarna och organisera kurser och andra tillställningar. Detta skulle effektivera informationsutbytet med forskarna och viltförvaltningen, och produktionen av information på lokalnivå. Revirsamarbetsgrupperna kan i sin verksamhet påverka framför allt attityderna till tjuvjakt. För jaktens och jägarnas anseende nu och i framtiden är det oerhört viktigt att fördöma tjuvjakten och alla andra oegentligheter och att lyfta fram deras negativa effekter för lokalsamhället. Vargförvaltningen fungerar på revirnivå och kräver alltså information på lokalnivå. Observationerna av stora rovdjur som rovdjurskontaktpersonerna skriver in bildar underlag för uppskattningarna av rovdjursstammarnas storlek. Den informationsspridning på lokalplanet som samarbetsgruppen sysslar med gör nätverket av rovdjurskontaktpersoner bättre känt i hela reviret. Det här gör att nätverket av rovdjursobservatörer fungerar bättre och höjer kvaliteten på uppskattningarna av stammarna. Realiserandet av vargförvaltningsplanen avancerar Av de 59 konkreta åtgärder som presenteras i vargförvaltningsplanen har 30 redan realiserats. En av åtgärderna handlar om att ingripa när vargar stryker kring hus. Här handlar det om avskräckning och att klarlägga orsakerna till visiterna. Vi söker en helhetslösning som sätter stopp för vargbesöken vid hus. För att arbetet med att följa med vargstammen ska fortsätta och för att utveckla observerandet har Finlands viltcentral ordnat med utbildning i hur man observerar rovdjur och bokför sina observationer för alla nya rovdjurskontaktpersoner. Dessutom har neutral varginformation delats ut i stor skala till allmänheten, i synnerhet vid de möten som har ordnats i områden med nya vargrevir. Rovdjurskontaktpersonerna är frivilliga jägare som har fördjupat sig i identifieringen av spår och avföring efter rovdjur, är intresserade och har fått utbildning. De här personerna samlar in och bestyrker observationer och skickar in dem till forskningen. Rovdjursobservationerna som de bokför bildar underlag för uppskattningarna av stammarna och därmed även för beviljandet av dispenser i viltcentralsregionerna. Tack vare kontaktpersonerna får forskningen en stor mängd observationer på lokalnivå som håller hög kvalitet. Det är oerhört viktigt att fördöma tjuvjakten och alla andra oegentligheter. lll Samarbetsgrupperna för vargreviren grundades och utsågs i vintras. Arbetsgrupperna är opartiska aktörer som fungerar som en länk mellan invånarna i ett område med ett vargrevir och viltförvaltningen. Till arbetsgruppernas viktigaste uppgifter hör att stävja tjuvjakten. Arbetsgrupperna består av personer och organisationer med varierande intressen: jägare, poliser, lantbruksproducenter, bybor och naturskyddare som tillsammans grunnar och letar efter lösningar. På lokalplanet finns det många synvinklar på vargproblematiken, men jag är övertygad om att arbetsgrupperna hittar lösningar som alla parter kan vara nöjda med. Jag önskar därför arbetsgrupperna framgång, engagemang och framåtanda! Risto Juntunen Ordförande för det regionala viltrådet i Norra Savolax Verksamhetsledare för Kiuruvesi jvf Jordbrukare och husdjursuppfödare En kommentar
22 l Jägaren 4 l 2016 Heli Paavola , Finlands viltcentral Vargungefotografering med viltkamera För att kunna göra en bedömning av möjligheterna till beståndsvårdande vargjakt behöver vi redan på hösten information om antalet flockar som har fått ungar. Viltkamerorna, som har blivit en vanlig metod för att följa med viltet, har visat sig vara ett utmärkt hjälpmedel också för den här uppgiften. Nu är tiden inne att sätta upp kameror för att inhämta information om valparna i vargreviren. nder de två senaste vintrarna har det varit möjligt med beståndsvårdande vargjakt som ett försök i enlighet med förvaltningsplanen när vargstammen överskred gränsvärdet tjugofem vargpar som har fått ungar. Naturresursinstitutet tog fram den senaste uppskattningen av storleken på vargstammen i tre delar: först en preliminär uppskattning i oktober i fjol, sedan en exaktare i december och därefter den slutliga uppskattningen i mars i år. Tidtabellen dikterades av jordoch skogsbruksministeriet som behövde bestyrkt information om flockarna med kullar för att kunna bereda den beståndsvårdande jakten efter varg. Tf jaktchefen Jörgen Hermansson på Egentliga Finland minns sommaren i fjol när den strama tidtabellen blev känd: – Redan i höstas var jag bekymrad över kravet på bestyrkta kullar. Här i sydväst skulle det bli svårt att få fram observationer av kullar i den skogiga terrängen och snö får vi i allmänhet först efter julen. Problemet löste sig genom att funktionärerna ute på fältet satte i gång på egen hand med viltkameror. – På sensommaren hade vi till min stora lättnad bestyrkta bilder på kullar från alla fyra sydvästliga revir. Därefter var det inga problem med de fortsatta kontakterna med Naturresursinstitutet och jordoch skogsbruksministeriet, uppger Hermansson och berömmer rovdjurskontaktpersonerna för deras insatser. Höstens observationer av ungar värdefulla Det viktigaste resultatet av förhöstens lyckade insats med viltkameror var informationen om vilka vargrevir som hade fått ungar. Ju tidigare vi får observationer av ungarna desto säkrare kan vi skilja åt kullarna i områden där reviren ligger tätt intill varandra. Observationerna som görs under hösten och vintern stöder den slutliga uppskattningen av flockarnas och stammens storlek. Det är rovdjurskontaktpersonerna som skriver in observationerna i systemet Tassen och de måste alltid försäkra sig om att uppgifterna om tiden och platsen där en bild är tagen stämmer. Det läggs inte in några bilder i Tassen, men nog ett omnämnande om att det finns en bild. Även andra observationer av rovdjur ska anmälas till rovdjurskontaktpersonerna, till exempel om en viltkamera vid en slicksten har fångat en björn eller ett lodjur på bild. Sådana enstaka observationer ger också värdefull information om hur rovdjuren vandrar. Kameror där vargen har sin gång Rovdjurskontaktpersonerna och jägarna i områdena med vargrevir har den bästa kunskapen om var revirens kärna ligger. När vi Vargungar fångade på bild i slutet av juli i fjol. Bilden är en stillbild från en filmsnutt. U A nt ti H är kä lä
Jägaren 4 l 2016 l 23 Vargungefotografering med viltkamera kombinerar detta med att vargar gärna följer skogsvägar och olika spår så kan vi ringa in de bästa platserna för kamerorna. Forskningsmästare Antti Härkälä på Naturresursinstitutet jobbar i sydvästra Finland och använder viltkameror i jobbet. Före kamerorna sätts upp ska de tänkbara vargrutterna hållas under observation. Tänkbara platser testas under våren och sommaren och om det dyker upp vuxna vargar på bilderna så kan kameran lika gärna stanna där den är. Ungarna växer och utvidgar sina strövtåg, och förhoppningen är att på förhösten lyckas fotografera valparna på samma vägar som revirets vuxna använder. Framför kameran och bakom Härkälä berättar att det finns individuella skillnader i vargarnas attityder till viltkameror. -– Vissa individer aktar sig för kameror och det kan gå så, att man inte får fler lyckade filmsnuttar på den platsen. Å andra sidan finns det också vargar som inte alls bryr sig om kameror. Härkälä ger tipset att placera kameran tillräckligt nära vägen, men ändå såpass långt ifrån att vargen inte snavar över den. Det är ingen idé att titta till kamerorna varje dag, då riskerar man dessutom att oroa djuren. Men å andra sidan, om en kamera lämnas i terrängen över sommaren så tar ackun slut och minneskortet blir fullt. -–Själv har jag följt en sådan rytm att jag tittar till kamerorna varannan vecka. Med den takten har det inte tillstött några problem, varken med kameratekniken eller vargarnas beteende. Lyckade vargbilder är ingen självklarhet och även på bra platser kan det gå flera veckor mellan bilderna. Filmning l En filmsnutt på 15 till 30 sekunder säger mera än en bild, och på film är det lättare att identifiera en art och uppskatta antalet individer och deras ålder. Stäng av fördröjningen l Det kan handla om flera vargar som följer efter varandra och med fördröjningen på kommer inte alla med på bild. Ställ in de grundläggande inställningarna rätt l Datum, klockslag och så vidare. Kamerans inriktning l Rikta kameran snett utmed vargarnas troliga väg så blir filmsnutten längre. Lägg ut någonting som hejdar l Lägg ut någonting som doftar intressant framför kameran eller hämta vargavföring från en annan plats i trakten. Två kameror som tar bilder i kors l Med två kameror ökar chanserna att åtminstone den ena fångar gråtassarna på bild. Ha tålamod Om du fångar ett rovdjur på bild vid en slicksten så anmäl även det till rovdjurskontaktpersonen En vuxen varg och en kamera till, på andra sidan stigen, som fotograferar snett utmed vargarnas väg. A nt ti H är kä lä Tips för vargfotografering: Antti Härkälä
24 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Marko Muuttola , Finlands viltcentral Viltkameran På några få år har viltkamerorna skapat ett enormt nätverk för inhämtning av information här i landet. Tusentals kameror uppsatta i terrängen fotograferar djuren året om och sparar informationen om djurstammarna i trakten. I bästa fall kan den här informationen användas för selektiv jakt och förvaltning av viltstammar. är jägare sätter upp viltkameror är det i regel för att kunna följa med viltet. Det finns tiotals kameramärken och modeller på marknaden, med varierande egenskaper. Det relativt låga priset på kamerorna, den tekniska utvecklingen och det lilla formatet har gjort att kamerorna är överkomliga för alla och envar som vill ha en. Bilderna direkt i e-posten Kamerorna tar bilder eller filmar när de upptäcker rörelse eller värme. Med dagens infrablixtteknik är det heller inget problem att ta bilder på natten. De mera traditionella kamerorna sparar bilderna på ett minneskort i kameran och bilN Du måste alltid ha markägarens tillstånd för att sätta upp en viltkamera En älgko kikar misstänksamt på kameran som är uppsatt cirka två meter från en slicksten och på ungefär en meters höjd. Placeringen i höjdled är avgörande för hur bilden upplevs. Här är kameran lägre än motivet. – en givande hobby
Jägaren 4 l 2016 l 25 derna kan sedan överföras till en dator för närmare studium. Kamerorna med den senaste tekniken sparar bilderna på ett minneskort och skickar dem till telefonen eller e-posten. En GSM-kamera som sänder bilder kräver ett telefon-simkort för att fungera, vilket kostar några euro beroende på ens abonnemang. Man väljer om bilderna ska skickas som MMS till telefonen eller över datanätet till mejlen. Fördelen med en kamera som sänder bilderna är att man håller sig i realtid. När kameran har tagit bilden har man den i telefonen eller mejlen nästan genast. Ett telefonabonnemang med datapaket och sändning till mejlen blir billigare. Det går att komma i gång med viltkamerahobbyn för en dryg hundring. Som ett generellt råd vid anskaffningen gäller nu som alltid att låta bli det billigaste. Jämför olika alternativ och hör efter med andras erfarenheter. Stötestenen med viltkameror är väl garantin som även för de dyraste modellerna gäller i bara ett år. Önskade bilder en inställningsfråga Sätt upp kameran i ett träd eller något annat stabilt där djuren har sin gång eller vid utfodringsplatsen. Som tumregel gäller att kameran ska hängas upp ungefär i brösthöjd. Variationer i placeringen ger olika bildvinklar. Placera kameran beroende på dess egenskaper fem till tio meter från det tänkta motivet. Beroende på vilket djur som ska fotograferas och artens dygnsrytm är det i regel Någonting skrämde änderna vid utfodringsplatsen. När kameran tar tre bilder efter varandra ökar utsikterna till en lyckad bild. Kameran ställer alltid in exponeringen automatiskt och detta går inte att påverka. Kameran var uppställd för att ta bilder av ett grävlingsgryt. Ett lodjur brukade stanna för att nosa på ingången till grytet. Skymningsoch nattbilderna är alltid svartvita. Den här bilden är svartvit trots att det är rätt ljust ute denna eftermiddag i april. Kameran mäter ljuset och bestämmer automatiskt om bilden blir i färg eller svartvitt.
26 l Jägaren 4 l 2016 lll Utgångspunkten är den att du alltid behöver markägarens tillstånd för att kunna sätta upp en viltkamera och ta bilder av djur. På statsmark är det tillstånd av Forststyrelsen som gäller. I en jaktförenings arrendeavtal ingår i regel tillstånd för viltvårdande åtgärder och då kan en kamera sättas upp till exempel där föreningen utfodrar rådjur. I juridikens labyrinter tolkas viltkamerorna som övervakningskameror, så ute i naturen kan en person bli smygfilmad utan att veta om det. Vid viltutfodringar är det därför en god idé att sätta upp en skylt som informerar om kameran. Säkrast är ändå att alltid radera alla bilder med personer på från minneskortet. bäst att placera kameran på skuggsidan. På dagen när solen skiner kan det få kameran att knäppa bilder i onödan, liksom gräs och kvistar som vajar i vinden. Röj därför i bildsektorn. Viltkamerorna är generöst utrustade med inställningsmöjligheter. Till de viktigaste hör väl att få med datum och klockslag i bilden. När bildsamlingen växer kan det till och med bli möjligt att göra statistik över djurens vanor. I regel går det också att låsa kameran med en kod så att den bara går att använda med den rätta koden. Den som använder kameran har alltså stor frihet att välja inställningar efter tycke och smak, och efter viltet som ska fotograferas. Vid ”vanlig” fotografering är det bäst att ställa in kameran så att den tar flera bilder i serie. Det ökar utsikterna till fina bilder! Vid filmning är det också bäst att satsa på en litet längre inspelningstid för att öka sannolikheten för en bra filmstump. Med hänsyn till vädret En kamera som står ute i terrängen en längre tid slits av väder och vind. Det är klokt att skydda den med ett inhandlat skyddshölje eller att bygga ett själv. I sin enklaste form kan höljet bestå av en tom plastdunk. Höljena i handeln är visserligen försedda med ett lås så att de blir omöjliga eller åtminstone svåra att lägga vantarna på. Regn och fukt samlar sig gärna på linsen och gör bilderna oskarpa. Vid minusgrader blir det igen lätt frost på linsen. Även en liten skärm ovanför kameran hjälper mot regn och minskar risken för frost. Storleken på minneskortet och antalet tagna bilder avgör hur ofta man behöver titta till kameran och tömma kortet. Kontrollera samtidigt batterierna eller ackun. Kameror går oftast på AA-batterier. Det bästa sättet att ordna med strömförsörjningen i terrängen är med en extern sex volts acku. Minusgrader sliter mycket mera på batterierna än varmt väder. Bilderna i den här artikeln är tagna i terrängen kring Finlands viltcentrals verksamhetspunkt i Laitiala. Alla kameror har varit inställda så, att de tar tre bilder i följd när kameran har upptäckt en rörelse. Två minuter senare aktiveras kameran på nytt och tar igen tre bilder när den känner av en rörelse. Den här metoden ger bättre utsikter till lyckade bilder än om kameran bara skulle ta en enda bild. På livligt trafikerade platser kan det bli tiotals bilder per natt, vilket innebär att minneskortet måste tömmas oftare. Tjädern Matti på en utfodringsplats för vitsvanshjortar i mars. Dags att börja spela! Den här fotomodellen har ätit rödbetor på utfodringsplatsen, därav ”läppstiftet”. I sin enklaste form kan kamerahöljet bestå av en tom plastdunk Vad och var får man fotografera?
28 l Jägaren 4 l 2016 Timo Haapasalo Rekreation, hälsa och naturens håvor: Jakten skapar välbefinnande En jägare som vandrar i terrängen kan njuta av naturen på många sätt: den friska luften, det vackra landskapet, bär och svamp. Om lyckan står honom (eller henne) bi så får han också vilt eller fisk att ta med sig hem. Men naturens nyttigheter begränsar sig inte till det synliga utan går också på djupet. n klar oktobermorgon är hönsjägarens humör på topp. Träden har fällt löven, tunna slöjmoln pryder himlen och luften bär en doft av annalkande vinter. Från myren bortom bergknallen hörs orren spela och visst är det en järpe som visslar i björkdungen där borta. Vår jägare har inte bara utrustat sig med jaktgrejer som gevär och patroner utan också med en rejäl matsäck för pauserna – både för hunden och sig själv. Han har inte heller glömt påsen för eventuella svampfynd och den lilla hinken för bär. Sommaren har varit regnig så kärren och myrarna är blöta och sanka. Branten upp till det bästa tjäderstället har inte blivit lättare med åren att ta sig upp för och gevären tynger skuldrorna. Pulsen stiger och de första svettdropparna uppenbarar sig i pannan. Medan vår jägare strövar i den varierande terrängen blir det, utan att han lägger märke till det, en hel del traskade kilometrar. Även om vandrandet efter vilt tar på krafterna så är det prima vardagsmotion. Det finns numera en hel del vetenskaplig information om de faktorer i naturen på landsbygden som gynnar människans fysiska hälsa och psykiska välfärd, och som jägarna bör vara medvetna om. Ur folkhälsoE H an nu H ut tu
Jägaren 4 l 2016 l 29 synpunkt betraktat är regelbundet jagande god hälsovård som förebygger bland annat hjärtoch kärlsjukdomar. En jämn belastning som är anpassad efter personens egen förmåga sätter hjärtat och lungorna i arbete. Att ströva i varierande terräng är dessutom väldigt bra friskvård som förebygger olika sjukdomar i stödoch rörelseorganen. Nyttigt för immunsystemet När vår nationalhund den finska spetsen börjar skälla högt och ljudligt på mon en bit bort skärper jägaren blicken och pulsen börjar så sakta stiga. Fåglar är skygga så ansmygningen ska göras försiktigt. Ränseln med matsäck och övrig utrustning får vänta på en tuva. De inledande försiktiga stegen övergår i ålning och jägaren börjar skymta tjädern bland grenarna halvvägs upp i en stor gran. Men precis innan han ska krama avtryckaren hoppar hunden upp med framtassarna mot granen och fågeln flyger sin väg. Jägarens humör mulnar trots att hunden redan är på väg efter tjädern för ett förnyat skall, och blodtrycket stiger – vad snopet det kändes! Men medan vår jägare smög sig mot skallet tog han utan att lägga märke till det del av naturens andra gåvor. Forskning har visat att regelbundet strövande i naturen stärker kroppens immunsystem och stöder mikrobbalansen. Nuförtiden är det allt fler som lider av allergier och överkänslighet, men regelbundet strövande i naturen hjälper också mot de här problemen. Ren vildmat När vår jägare återvänder till sin ryggsäck är det tid att slå sig ner och pusta ut. Trattkantarellerna som tittar fram i mossan blir ett välkommet tillskott i kosthållningen. Det som gör svamparna – och bären – till en så utmärkt råvara är att det finns så det räcker till åt alla intresserade. För att få tag på den så omtalade supermaten behöver man alltså inte alls leta utomlands eftersom våra inhemska bär är otroligt hälsosamma. De smakar fantastiskt och innehåller dessutom rikligt med vitaminer och fibrer. Nu börjar spetsen skälla på nytt, så vår jägare måste avbryta svampoch bärplockningen. Skallet hörs vid kanten av ett gallrat bestånd så hagelgeväret får ligga kvar på tuvan – med studsaren når han längre. Kanske har hunden lärt sig av smitningen och tar det lugnt den här gången och håller fågeln på plats med ett jämnt skall. Den här gången ser det lovande ut; fågeln sitter fullt synlig på en tjock gren, i silhuett mot himlen, utan några kvistar i vägen. Vår jägare tar lugnt sikte, kröker pekfingret och tjädern drar sin sista suck. Här vankas det kalasmiddag på ett vilt som har fått leva fritt i naturen, utan antibiotika eller andra kemikalier i köttet! Efter det lyckosamma skottet är det dags att tända en brasa, belöna jaktkamraten med en godbit och låta tankarna vandra till både tidigare och kommande jakter. Friskvård att ströva i naturen Trots stunderna med högt blodtryck stannar jaktens hälsoeffekter på plus i bokföringen; att regelbundet ströva i naturen är bra för hälsan. De sänkta nivåerna på blodtrycket och stresshormonerna har en direkt effekt på vårt välbefinnande. Ju oftare man är i naturen och ju enklare det är att ta sig dit, desto starkare blir hälsoeffekterna. Att röra sig utomhus i en ren och stressfri miljö höjer humöret och hjälper bevisligen människan att (bland annat) tillfriskna från utmattning i jobbet. Rent vetenskapligt är det alltså inget trams, det där att ladda batterierna i skogen. Även om det inte skulle bli något överflöd av vilt i ränseln så är timmarna ute i naturen väl använda. Att jaga aktivt, andas frisk luft och ta vara på det som naturen bjuder är ingredienserna i naturens eget gröna recept. Visste du? l Att dagligen vistas ute i ren natur kan lindra stress, ångest och depressionssymptom, och hjälpa mot övervikt och sömnlöshet. l Ju mer du rör dig i naturen desto starkare blir upplevelsen av återhämtning och känslomässigt välmående. l Vistelse i naturen sänker blodtrycket, lindrar muskelspänningar och minskar på stresshormonerna. l I bär och svamp finns det gott om ämnen som är nyttiga för kroppen. Exempelvis kan bär förhindra tillväxten hos virus medan somliga svampar aktiverar immunsystemet. l Att röra sig i naturen stärker kroppens mikrober i andningsvägarna, på huden och i tarmkanalen. Kontakten med naturens mångfald är viktig för vårt immunsystem. Källa: Naturen som källa för hälsa och välbefinnande, projektet Argumenta, 2013-2014. Finlands Miljöcentral 2014. lll Kampanjen för glädje av naturen, Iloa luonnosta, informerar om hälsoeffekterna av naturen på landsbygden och om immateriella ekosystemtjänster. Likaså är det det hållbara nyttjandet av naturvärdena som bevarar landsbygdens livskraft och i bästa fall skapar nya arbetsplatser som bygger på lokala resurser. Kampanjen för glädje av naturen koordineras av nätverket för landsbygdspolitiska ekosystemtjänster, Maaseutupolitiikan Ekosysteemipalvelut-verkosto, tillsammans med Finlands miljöcentral, Tapio Ab och Naturresursinstitutets projekt Green Care. I kampanjen deltar bortåt 30 nationella aktörer, som tillsammans vill försäkra sig om att landsbygdens mångfald av naturoch hälsonyttor används för både nulevande och framtida finländares bästa. Projektet har en hemsida på finska, www.iloaluonnosta.fi
30 l Jägaren 4 l 2016 Skribaläger med jakt och fiske skapar gemenskap Anna Löövi Sääksmäki församling i Birkaland ordnade den 5 till 10 juni ett skribaläger med jakt och fiske som tema. Lägret blev en lyckad och glad upplevelse för både deltagarna och personalen. Stunderna tillsammans i terrängen, vid andakterna och allt annat program var fyllda av leenden och fin gemenskap. Temat jakt och fiske fungerade fint och bidrog till gemenskap och härliga minnen. Anni Löövi fungerade som gruppledare på lägret och förde dagbok. Med Arttu Saarelas och Niko Heikkonens flotte gick det enkelt att ta sig ut till ön och tillbaka. A le ks i Si m o la Läsarönskemål
Jägaren 4 l 2016 l 31 Skribaläger med jakt och fiske skapar gemenskap Söndag Efter vår gemensamma gudstjänst i kyrkan blev det lunch på lägerområdet och inkvartering. När vi hade bekantat oss med stället och installerat oss inledde vi lägret med lämpliga aktiviteter: vi stekte plättar på stormkök, planerade en gudstjänst och paddlade på sjön. Lite blöta blev vi, det gick förstås inte att undvika, och inte heller blev allas plättar några mästerverk, men vi kom i alla fall direkt in i den rätta jägarstämningen. Det blev ett skojigt kvällsprogram och efter det var det skönt att gå och lägga sej efter en händelserik dag. Måndag Söndagsprogrammet fortsatte med ytterligare en omgång plättstekning, paddling och gudstjänstplanering. Efter middagen gick vi ner till stranden för att fiska och läsa Bibeln. Några hade inga fiskegrejer med sej så vi gjorde metspön åt dem. Sen fick vi sällskap i form av de utvecklingsstördas skribaläger och på kvällen badade vi bastu och simmade. Tisdag Efter lektionerna och lunchen började vi med ett äventyrsspel. Först gick vi en bana där vi samlade poäng som skulle användas senare. Vi reste tält, paddlade, gick en naturstig och kamouflerade oss. Efter allt detta blev vi utrustade för äventyrets andra del. Vi kokade kaffe på stormkök och stökade på samma gång undan uppgifter för att få mera fritid nästa dag. Som final på äventyret byggde vi flottar och paddlade på dem ut till en holme för att leta efter mera fritidskort för nästa dag. På det här äventyret fick vi ihop två timmar fritid. På kvällen hade vi ett gemensamt program med de utvecklingsstörda, med sång och sketcher. Det hade varit en lyckad dag och de modigaste av oss övernattade i tält i skogen. Onsdag Vi tillbringade dagen på uppgiftsbanan tillsammans med de utvecklingsstördas skribaläger. Vi snickrade kors, spelade fotboll, sjöng, stekte bullar på pinne och kokade kaffe. På kvällen gick vi igen ner till stranden för att fiska och studera Bibeln. Innan vi la oss gick vi också igenom hur det kändes att jobba ihop med de utvecklingsstörda: av responsen att döma hade alla haft en väldigt givande och lärorik dag. Torsdag Vi promenerade allihop tillsammans till konfirmationskyrkan där vi planerade och övade för söndagens konfirmation. Efter det badade vi bastu igen och simmade. På kvällen hade vi ett skojigt kvällsprogram och drog oss tillbaka nöjda och belåtna för vår sista natt på lägret. Fredag På morgonen skrev vi skribalägerdeltagare slutprovet och alla städade sitt rum. Sen gjorde vi grejer tillsammans tills föräldrarna kom på kaffe. Alla åkte hem glada i hågen, både för att lägret hade varit lyckat och för att vi klarade provet! A le ks i Si m o la Helena Inkinen tyckte att det var skojigt att göra metspön, trots att myggorna surrade i skogen. A n na Lö ö vi Efter kontrollen där vi skulle kamouflera oss var det lite enklare att smälta in i terrängen. På bilden Saana Puputtis mästarprov. A le ks i Si m o la Söndagen den tolfte juni blev vi konfirmerade i Sääksmäki kyrka. Det var svårt att tro på att lägerdeltagarna i sina vackra klänningar och stiliga kostymer var samma killar och tjejer som jag hade tillbringat en lägervecka med, ibland genomblöta och med löv i håret. Det blev ett läger vi sent ska glömma!
32 l Jägaren 4 l 2016 Marko Mikkola, Finlands viltcentral Utbildningsportalen håller jägarna uppdaterade Finlands viltcentrals nya elektroniska utbildningsportal på nätet öppnades i maj med repetitionsutbildning för offentliga förvaltningsuppgifter. Senare i år kompletteras portalen med undervisningsmaterial om jakt, vilt och den förnyade jägarexamen. Där kommer också att finnas filmer med anvisningar för hur man använder tjänsten Oma riista. Genom utbildningsportalen hittar besökaren också till gällande författningar som berör jakt. epetitionsutbildningarna för de offentliga förvaltningsuppgifterna, som till exempel kurserna för examinatorer för skjutprov, finns nu på ett och samma ställe på webben, vilket är praktiskt. Det mesta av årets repetitionsutbildningar klarades av genom utbildningsportalen i juni. Vid mitten av juni var redan flera tusen kurser avverkade; användarna hade alltså hittat till portalen. De som deltog i en repetitionsutbildning identifierade sig med sitt Oma riista lösenord och loggade in. Eftersom personernas uppdrag var inskrivna i Oma riista så öppnade sig de rätta kurserna automatiskt. För exempelvis en person som fungerar som examinator för jägarexamen öppnar sig ingen annan kurs än kursen för detta uppdrag när han loggar in på utbildningsportalen. Utbildningsportalen utvidgas nu till att också omfatta vanliga jägare och personer. Tanken är att det moderna elektroniska läromaterial som viltcentralen erbjuder hädanefter ska vara lätt att hitta på webbplatsen. Det kan handla om allt från att skriva jägarexamen till material för jaktvårdsföreningarnas funktionärer. Den bärande tanken är att den som vill Utbildningsportalen är uppbyggd som ett modernt system för webbkurser R
Jägaren 4 l 2016 l 33 börja jaga hädanefter inte ska behöva hålla mer än en enda adress i minnet. Där hittar personen både de senaste ändringarna i lagstiftningen och information om viltarter, jaktformer, skötsel av viltets livsmiljöer och mycket mer som är värt att veta. Där finns också en länk till Jägarförbundets utbildningskalender. På det viset hittar den som är intresserad enkelt vidare till utbildningsmaterial som andra organisationer erbjuder. Modern miljö för webbkurser Utbildningsportalen är uppbyggd som ett modernt system för webbkurser. En del av kurserna är offentliga, det vill säga att de inte kräver någon inloggning. Det allmänna materialet i utbildningsportalen får användas fritt och där finns information om allt från artkännedom till förvaltning av viltstammar. Besökare som är intresserade av sjöfåglar kan till exempel repetera artkännedom. En del av kurserna och det som är till salu, som webbkursversionen av Handbok för jägare, kräver inloggning. Webbkursversionen av handboken läggs upp i portalen nästa år när den förnyade jägarexamen och Handbok för jägare tas i bruk. Med hjälp av kategorierna på ingångssidan visas besökaren från det aktuella temat till vyn med kurser. Dessa består av olika lektioner som kan inkludera texter, bilder, filmer och annat interaktivt material. Den som tänker skriva jägarexamen kan bland annat testa sitt kunnande med hjälp av uppgifterna i anslutning till lektionerna. Avsnitt med uppdaterade lagar I avsnittet om lagstiftning finns länkar till Finlex, det vill säga justitieministeriets offentliga och avgiftsfria webbtjänst för lagar. Där finns gällande författningar som jaktlagen och jaktförordningen i digital form. Tjänsten produceras och drivs av Edita Publishing Oy. Länkarna i portalen hjälper jägarna att hålla sig uppdaterade med det juridiska. Finlands viltcentral har i portalen en förteckning över färska ändringar i lagstiftningen. Utbildningsportalens avsnitt om lagar är öppet för alla och avgiftsfritt. Avsnittet är matnyttigt också för dem som har skaffat sig boken inför jägarexamen eftersom en tryckt bok inte hänger med när lagar ändras. Både de som har nätboken och de som har den tryckta boken ska hålla ögonen på utbildningsportalens lagavsnitt för att säkert ha den senaste lagstiftningen. Om ändringar i jaktlagen informeras också i tidningen Jägaren och på riista.fi. I utbildningsportalen finns också viltcentralens instruktionsfilmer, som anvisningarna för hur man använder Oma riista, information om viltarter, förvaltning av viltstammar och dimensionering av jakten. Säkerhetsaspekterna och de etiska aspekterna ingår i kurserna och lektionerna för varje jaktform. Utbildningsportalen finns på adressen koulutus.riista.fi. I utbildningsportalen kan du testa dina kunskaper med uppgifter som ingår i lektionerna.
34 l Jägaren 4 l 2016
Jägaren 4 l 2016 l 35 Marko Mikkola , Finlands viltcentral Identifiera djuret innan du skjuter Jägarexamen förnyas en som känner en arts utmärkande drag och vet hur den lever har lättare att känna igen den. För att kunna jaga hållbart är det också viktigt att lära sig känna igen individer i olika åldrar. Det är särskilt viktigt att kunna skilja mellan arten som man jagar och fredade arter som den lätt förväxlas med. Vi har tagit fram nytt material för artkännedomen, undervisningen och jägarprovet för dem som tänker skaffa sig jaktkort och börja jaga. I det nya materialet behandlas de arttypiska kännetecknen utförligare och på ett modernare sätt än i det tidigare materialet. Det är varje jägares skyldighet att fortlöpande utveckla sin förmåga att känna igen de jaktbara djurarterna. Somliga arter är lätta att känna igen utifrån sitt speciella utseende, som exempelvis räv och björn. Artbestämning ute i naturen är förstås någonting alldeles annat än att titta på bilder i en bok. Djuret eller fågeln befinner sig oftast i snabb rörelse och visar sig i bara några sekunder. Dessutom är ljusförhållandena sällan optimala i naturen. Färger som är typiska för en art kan därför vid snabba lägen eller i skymning se alldeles annorlunda ut än i läroboken. Det viktigaste är därför att hamra in grundregeln för jägare: skjut bara om du med säkerhet har identifierat djuret som ett lovligt vilt. Med tiden blir du bättre på att identifiera arter och lär dig också att känna igen läten och andra detaljer som skiljer arter A sk o H äm äl äi n en Fälthare eller skogshare? Fältharen har längre öron än skogsharen och svansen är längre och mörkare på ovansidan. D Den som jagar ska äga god kännedom om viltet som han eller hon jagar. Det viktigaste är att kunna identifiera ett djur som lovligt vilt innan man skjuter. I den förnyade jägarexamen blir avsnittet om artidentifiering mera omfattande än förut. Fotografier och filmsnuttar ska ge dem som skriver provet exaktare information om arternas utmärkande drag och miljöerna där de lever.
36 l Jägaren 4 l 2016 Ja ri Pe lt o m äk i För examensutbildarna har vi tagit fram nya Powerpoint-presentationer där arternas kännetecken pekas ut med pilar. åt. I synnerhet när det gäller gässen är lätet ett hjälpmedel för att identifiera en flock som närmar sig, till och med innan fåglarna kommer inom synhåll. Men också i det här fallet ska jägaren, innan han trycker av, försäkra sig om att den inkommande flocken inte är en blandflock med flera arter. Flera bilder av olika situationer I den nya Handbok för jägare är teckningarna i flera fall ersatta med fotografier. Med flera olika bilder av samma art blir det lättare att bilda sig en uppfattning om hur exempelvis en viss fågel ser ut på marken, på en gren och i flykten. I webbversionen av den nya handboken finns det för vissa arter filmsnuttar att titta på sedan man först har läst presentationen av arten. För dem som arrangerar examenstillfällena har vi gjort en ny Powerpoint-presentation där de särskilda kännetecknen för varje art pekas ut med pilar. Det främsta syftet med förnyelsen av jägarexamen är att ge de nya jägarna bättre och bredare möjligheter att lära sig grunderna i artkännedom. Det här är färdigheter som krävs för att skriva godkänt i provet och börja jaga. Fler artidentifieringsfrågor Examensavsnittet om artidentifiering har utökats till femton frågor. Avsnittet kommer i början av provet innan kandidaterna fortsätter till textuppgifterna. Avsnittet om artidentifiering bygger på fotografier och får ta högst femDet är varje jägares skyldighet att fortlöpande utveckla sin förmåga att identifiera arter ton minuter. Därefter fortsätter alla till textuppgifterna. Den som blir snabbare klar med artidentifieringen kan fortsätta direkt till textuppgifterna. Arterna som ska identifieras presenteras med en eller två bilder per art. Det finns tre svarsalternativ och ett av dem är korrekt. Fågelavsnittet i utbildningspaketet för examen och fågeltexterna i den nya handboken för jägare är gjorda i samarbete med de internationellt erkända ornitologerna Jari Peltomäki och Harri Taavetti på Finnature Oy. Den förnyade jägarexamen tas i bruk den första januari nästa år.
I den förnyade jägarexamen kommer det att finnas bilder på olika slags vilt i olika situationer och ställningar. På bilden ett skedandspar. Tidigt på hösten liknar hanarna honor, men mot slutet av jaktsäsongen har de bytt till sin ståtliga praktdräkt. lll Gör det till en vana att upprätthålla och utveckla din förmåga att känna igen arter året om. Förmågan att känna igen de jaktbara arterna ingår i begreppet etisk jakt. Om du följer med fågellivet i dina hemtrakter under våren och sommaren lär du dig vilka fredade arter som finns där och som kan förväxlas med jaktbara arter. Om du känner till att där förekommer exempelvis snatterand eller skogsduva så lär du dig känna igen dem innan jaktsäsongen börjar. Den som året om följer med djurlivet i sina jaktmarker lär sig också mera om djurens beteende och i vilket slags terräng de olika arterna gärna håller till. Utveckla din förmåga att känna igen arter, observera naturen omkring dig Pyydä tarjous jälleenmyyjältäsi! 3M™ PELTOR™ LEP-100 Uusi kuuleva ja ladattava korvatulppa Vahvistaa heikot äänet jopa kolminkertaiseksi normaaliin kuuloon verrattuna. Voimakkaat äänet, kuten aseen Iaukaus, vaimenevat sekunnin murto-osassa. Ääni toistetaan stereona, joten pystyt havaitsemaan äänen tulosuunnan. Suomen 3M Oy / Työsuojelutuotteet. p. (09) 525 21 Lue lisää www.3m-kampanjat.fi/lep100 3M-jälleenmyyjät: Työsuojelualan liikkeet ja rautakaupat Vahvista metsän äänet ja vaimenna laukaus
38 l Jägaren 4 l 2016 Sivuiltamme löydät yli 500 aseen valikoiman laatumerkke jä ja hyviä vaihtoaseita , optiikkaa, metsästysta rvikkeita, erätarvikkeit a, erävaatteita ja tietenkin myös eräkenkiä. Verkkokaupa sta tai myymälöistä laajoista valikoimistam me Kampanjat voimassa 15.7.-13.8.2016 Alahärmä • Iisalmi • Kiiminki • Nivala • Raahe • Kokkola Myymälät seuraavilla paikkakunnilla: www.facebook.com/HHsport.fi BERETTA SILVER PIGEON 1 12/76 HAULIKKO Piiput 26, 28 ja 30”. Kaupanpäälle Beretta asepussi. Klassinen päällekkäispiippuinen metsästyshaulikko, jonka hopeanväriseksi viimeistellyssä lukon kehyksessä on hienostunut kaiverrus. Erinomainen yleishaulikko hienolla pähkinäpuisella tukilla. Erikoisteräspiiput valmistettu kylmätaontamenetelmällä. Piippujen sisäpinta on kovakromattu. Piipun pituusvaihtoehdot: 67 cm, 71 cm ja 76 cm. Vakiona 5 vaihtosupistajaa, Mobilchoke®tai Optimachoke®-tyyppiä Takuu: 3 vuotta. 1790,FRANCHI AFFINITY 12/76 HAULIKKO Musta tai camo, piipunpituudet 26, 28 ja 30”. Kysy myös vasurina. Max-4 kuvioidulla Komposiitti tukilla ja inertia toimisella lukolla varustettu. Franchi Affinity on nopea ampua ja suunnata keveytensä ansiosta, kapasiteetti 4+1 ptr (ilman rajoitinta ) Franchi Affinity Camo Max-4 on valmistettu, Benelli tehtaalla, joka on kuuluisa inertia toimisten haulukoiden jakiväärien valmistaja. Nyt sinulla on ainutlaatuinen tilaisuus saada tämä haluttu haulikko, suositulla Max-4 kuvioinilla. Pakkaus: 3kpl 70mm vaihtosupistajaa, piipun pituus 28”, teräshaulikelpoinen. Paino: 2,94kg Takuu: 7 vuotta. 799,Tarjous BERETTA WHITE ONYX SPORTING 12/76 HAULIKKO Kaupanpäälle Beretta asepussi. Beretta Onyx White Sporting 30” päällekkäispiipuinen haulikko. Beretta tehtaan Uutus 2015. Beretta tunnetaan vanhana ja laadukkaana aseen valmistajana. Beretta konsernin uusin tulokas Onyx, tarjoaa jokaisen kukkarolle sopivaan hintaan. Laatua ja ammattimaista ylpeyttä. Tällä aseella käyt niin radalla savikiekkoja särkemässä, kuin metsällä jahdissa. Yhtään kuitenkaan, laadusta tinkimättä. Mikä parasta, Beretta ei ole tinkinyt laadusta vaikka hinta onkin nyt kohdallaan. Beretta onyx white on varustetu MCsupistimilla. 1795,BLASER R8X SUORAVETO KIVÄÄRI 6,5X55 / 308 WIN JA 9,3X62 R8X:n patruunakapasiteetti eri kaliipereissa on sama kuin irtolippaallakin varustetun R8-version, ja lippaan kaliiperikohtainen sisäosa on sama molemmissa versioissa. Myös lukko ja piiput ovat luonnollisesti samat, vain lipasrakenne on yksinkertaistettu. Vaikka eräs Blaserin suurimmista hyödyistä, aseen lyhyyteen perustuva metsästettävyys, on saatu innovaatiotyön kautta yhdistettyä irtolippaaseen, ei irtolipas Blaserin mielestä ole kuitenkaan R8:n tärkein ominaisuus. Nopeus, tarkkuus, turvallisuus ja monipuolisuus ovat edelleen ne Blaserin kulmakivet. Tätä kaikkea tarjoaa myös R8X. LYNX TD15 BLACK SUORAVETOKIVÄÄRI 308 WIN JA 6,5X55. SAATAVANA MYÖS MUUT MALLIT Lynx TD15 Black kiväärin lukonkehys ja piippu on ruostumatonta. Käsintehdyt ja yksilöllisen tarkat Lynx kiväärit ovat omaa luokkaa niin tarkkuudessa kuin laadussa. Suoravetolukko on nopea ja varmatoiminen vaihtoehto. Tukit on kulutuksen ja sään kestävä komposiitti. Komposiittitukki tekee aseesta kevyen ja kestävän verrattuna puutukkiin, komposiitti onkin usean metsästäjän materiaali valinta tänäpäivänä. Lynx TD15 suoravetolukkoisen kiväärin ominaisuuksia: Kiikariura: 16mm ura, rihlannousu 12”, piipun pituus: 530-570mm, laukaisuvastus: 0,51,2Kg, lipas 3 patruunaa, paino: 3,9kg, pituus: 1060-1080R8:n tärkein ominaisuus. Nopeus, tarkkuus, turvallisuus ja monipuolisuus ovat edelleen ne Blaserin kulmakivet. Tätä kaikkea tarjoaa myös R8X. 2490,2690,TIKKA T3 LITE SS KIVÄÄRIPAKETTI SISÄLTÄÄ. BURRIS 2-7X35 KIIKARIN, OPTILOCK JALAT JA TIKKA ASEPUSSIN. CAL. 6,5X55 JA 308 WIN Ainutlaatuinen HH-sport Tikka T3 kivääripaketti, nyt vain meiltä. Suuren kysynnän ja asiakkaiden pyynnöstä teimme ainutlaatuisen HH-sport Tikka kivääripaketin uudelleen. Paketti sisältää, kotimaisen Tikka T3 kiväärin, Burris kiikaritähtäimen joka lepää, Sako Oy huippulaadukkailla Optilock täydellisellä Tikka rengasjalalla. Tikka T3 Kivääri. Burris 2-7X35 Ball Blex Kiikaritähtäin. Optilock 1” Täydellinen Tikka rengasjalka pari. Tikka Asepussi Kiväärille 130cmominaisuus. 1090,2499,439,SWAROVSKI Z6I 2,5-15X56 4A-1IL Suurennosalue 2,5-15x. Etulinssin halkaisija 56mm. Runkoputken halkaisija 30mm. Silmän etäisyys 95mm. Takuuaika 10 vuotta. ZEISS TERRA 3X 3-9X42 PLEX 20 Zeiss merkki tunnetaan jo legendana ympäri maailmaa.Uusin terra on valmistettu edullista laatua hakeville.Terra on valmistettu 1” runkoputkeen.Ristikko plex.Paino 435g ja pituus 31cm. BENELLI 828 U MUSTA 12/76 28” Myös kirkkaalla lukkorungolla. Kaupanpäälle Benelli asepussi, arvo 59,00. Innovatiivinen päällekkäispiippuinen haulikko Benelliltä. Aseen lukkorunko on mustaksi anodisoitu ja se on ergalia. Aseessa on 3 luokan öljykäsitellyt pähkinäpuutukit. Kal. 12/76. Piippuvaihtoehdot: 26” tai 28”. Paino: 2,980 kg (28” piipulla). Kokonaispituus: 110 cm – 115 cm (piipunpituudesta riippuen). Ase toimitetaan muovisessa aselaukussa. 2499,www.HHsport.fi www.hhsport. fi
Jägaren 4 l 2016 l 39 www.HHsport.fi Voit myös siirtyä palveluun mobiililaitteellasi, lukemalla viereisen älykoodin puhelimen QR-koodilukijalla. Siirry Facebook -sivuillemme kännykälläsi Alahärmä • Iisalmi • Kiiminki • Nivala • Raahe • Kokkola Myymälät seuraavilla paikkakunnilla: www.facebook.com/HHsport.fi Kampanjat voimassa 15.7.-13.8.2016 149 , 50 ,219 , 50 ,yhteishintaan 369 ,00 ,490 Norm. yhteishintaan 449 Norm. 299 , 50 BERETTA KODIAK OPTIFADE CAMO BERETTA KODIAK-metsästystakki OPTIFADE-camolla. Pehmeä ja hiljainen materiaali. Suunniteltu pitkille vaelluksille. Vedenja tuulenpitävä GORE-TEX®-kalvo sisävuoressa. Vedenpitävät vetoketjut. Rintatasku ja kainaloissa tuuletusaukot vetoketjuilla. Vyötärönsäätönauhat. Non-slip olkaimet. KOOT: S,M,L,XL,XXL SASTA KOSKELO Kankaaseen painettu vesilintukuvio on digitaalinen maastokuosi, jonka tarkoitus on tehdä metsästäjästä näkymätön vesilintujen silmissä. Takin tilaviin helmataskuihin mahtuu reilusti haulikon patruunoita ja monipuolisuutta parantava vetoketjulliset rintataskut. Kankaan pinta on pehmeää polyesteriä, tausta miellyttävää ja lämmintä fleeceä ja välissä on Windstopper® -kalvo. Koot: XS XXL SASTA SEITA NAISTEN GORE-TEX TAKKI RUSKEA Erityisesti naisille suunniteltu tyylikäs erätakki. Takissa kännykkätasku, vedenpitävä karttatasku ja verkkovuori. Äänettömät nepparit. Gore-Tex® Z-linerin ommelsaumat teipattu. Materiaalit: 100 % pes (mokkaviimeistely), Gore-Tex® Z-liner. Koot: W 32-40. VIKING HUNTER GTX GORE KENKÄ Korkea, hyvin tukeva ja kaiken kestävä Viking Hunter on klassinen nahkainen metsästyssaapas, joka auttaa jaksamaan raskaimmankin kuorman kanssa pitkillä jahtikierroksilla. Vankimpana saappaanamme Viking Hunterissa on tyylikäs ja kestävä nahkapäällinen, jonka alla on kestävä ja 100-prosenttisen vedenpitävä GORE-TEX®-suojakalvo. Viking Hunterin tilava lesti sopii myös leveämpijalkaisille metsästäjille. Koot: 38-48 voimassa 18.6.-30.9. voimassa 18.6.-30.9. ve sil in nu tu ks ee n te ht y ait o go re -te x pu ku 120 ,00 ,129 , 95 199 , 50 449 Norm. 319 ,00 ,SÄÄSTÄ -31% ,SÄÄSTÄ 179 , 50 ,Tilaa maksuton uutiskirje osoitteessa www.hhsport.fi Saat parhaat tarjoukset suoraan sähköpostiisi pitkäikäinen viking SK 308 FMJ 8G 50 KPL HARJOITUS PATRUUNA 42 , 95 ,Lapualta PRIS SKR ÄLL ! KUIVATTU LAADUKAS MAISSI 50 KG Rehumaissin paras ja puhtain laatu 34 , 90 Riistaherneettä 25kg säkissä riistaruokintaan. Nyt sitä saa HH-sporteista ja verkkokaupasta. Paljon kysyttyä hernetä on saatavilla nyt, ole nopea ja hanki omasi. Vielä ehdit mukaan ruokinnalle. Huumolan Riistaherettä, riistaruokinnalle 25kg säkeissä. Herne on ensiluokkaista hernettä. Riistaherneemme ei sisällöä lajittelujätteitä vaan on lajiteltua ja ensiluokkaista riistaruokaa. Riistaherne on erinomainen riistaruoka: Kyyhkysille, hanhille, sorsaruokintaan, fasaaneille, lintulaudalle ja kaurille. riistaherne 25 kg Puhtaasti kotimainen 17 , 90
40 l Jägaren 4 l 2016 Henna Väyrynen SRVA ställer upp året om – även i storstaden Helsingfors id middagstid den första juni får SRVA-dejouren Paula Laukkanen ett samtal om att ett dött rådjur har påträffats vid vägkanten i Gamlas. I väntan på avhämtning har djuret flyttats till snåren bakom busschaufförernas rastplats. Efter samtalet drar Laukkanen på sig SRVA-västen, tar sina strävhåriga taxar Viiru och Olvi, och ger sig iväg för att hämta rådjuret. – Här i Helsingfors hämtar vi både älgar och döda rådjur, vilket inte är praxis i resten av landet. Men om inte vi skulle göra det så skulle myndigheterna bli nerringda om döda rådjur utmed vägarna. Samtidigt kollar vi att djuret inte ligger i plågor, förklarar Laukkanen. Enligt viltförvaltningslagen tillfaller de döda djuren jaktvårdsföreningen på orten. – Om det är fråga om en älg så lägger vi den på släpet och kör den till Tusby, närmare bestämt till jaktföreningens slaktskjul. Där tar jägarna ur den, flår den, styckar och vacuumförpackar. Älgköttet auktionerar vi ofta ut, och informerar då i bland annat lokalradion och med en e-postlista. Överblivna delar av kroppen, som skinnet och benen, donerar vi till Högholmen till glädje för rovdjuren. Laukkanen tar det döda rådjuret hem till sin verkstad, hänger upp kroppen och flår den. – När jag flår ett djur ser jag samtidigt efter i vilket tillstånd köttet befinner sig och om det går att äta. Stället där bilen träffade och trasiga kroppsdelar förs till Högholmen eller så får hundarna dem, berättar Laukkanen Efter flåningen hänger Laukkanen upp rådjuret i kylskåpet i verkstaden och återvänder till jobbet på Helsingfors jaktvårdsförenings kontor för att fortsätta sitt ordinarie jobb som verksamhetsledare. Paula Laukkanen som är verksamhetsledare på Helsingfors jaktvårdsförening dejourerar på storviltsassistansen både på vintern och under sommarens intensiva månader. Den som har dejouren ska vara beredd på att telefonen kan ringa också mitt i natten. I Helsingforsregionen handlar SRVA-fallen oftast om trafikolyckor med hjortdjur och sommartid händer det att ettåriga älgar förirrar sig in i staden. V
Jägaren 4 l 2016 l 41 Tät bebyggelse, tungt trafikerade motorvägar I Helsingforsregionen finns det i detta nu åtta srva-jägare och under de brådaste tiderna dejourerar sex av dem. Var och en av dem har sina avtalade veckor som dejour. Paula Laukkanen som sommardejourerar står som första namn på dejourlistan under hösten och vintern. – På vintern går SRVA-samtalen i princip till mig. I Helsingforsregionen handlar det oftast om trafikolyckor med hjortdjur, det vill säga älgar, rådjur och vitsvanshjortar. Rådjuren dör ofta direkt av smällen medan älgarna orsakar farliga situationer när de irrar innanför Ring I. Det som gör SRVA-verksamheten speciell för Helsingfors jaktvårdsförening är de stora tätbebyggda områdena, närheten till havet och motorvägarna. Merparten av trafikolyckorna med hjortdjur inträffar i östra Helsingfors där djuren har sina naturliga rutter. Laukkanen berättar att kulmen på älgkollisionerna infaller vid månadsskiftet Att vara med i SRVA gör jobbet intressant. Det är skönt att allt emellanåt slippa sitta vid skrivbordet, förklarar Laukkanen. H en na V äy ry n en maj-juni. Hjortdjuren är på gång redan på morgonnatten. – I synnerhet under brunsten blir också råbockar överkörda, tillägger Laukkanen. När en älg förirrar sig in till centrum eller ut på en motorväg så står valet mellan avlivning eller avskräckning. Laukkanen poängterar att det i sådana lägen är viktigt att låta polisen sköta sitt jobb i fred; polisen kan bli tvungen att använda vapen och dessutom kan ett skadat djur råka springa på folk. – I Helsingfors är det alltid polisen som sköter om avlivningen av ett skadat djur eftersom det är en fråga om säkerhet och ansvar. Speciellt för SRVA-situationerna i Helsingforsregionen är att skjutavstånden blir korta. Vid behov stannar polisen trafiken för att kunna verkställa avlivningen eller avskräckningen, förklarar Laukkanen. Det händer att djuret hinner smita från olycksplatsen och då ska det spåras upp med hund. – Det blir några eftersök om året. I fjol blev Trafikolyckorna med älgar når sin kulmen vid månadsskiftet maj-juni
42 l Jägaren 4 l 2016 Varför avlivas älgar i stan? lll Sanna Sainmaa som är veterinär på Högholmen känner de vilda djuren och vet hur de reagerar i stressande situationer. Hon berättar att älgar som på våren och försommaren förirrar sig in i stan oftast är sådana som precis har lämnat sin mamma. De är alltså redan litet förvirrade och ifrån sig. Till detta kommer att de hamnar i en miljö där de inte har varit förut, så de råkar lätt i panik, förklarar Sainmaa. Det har väckt en del debatt att älgar som förirrar sig in till stan så ofta blir avlivade i stället för sövda eller fösta tillbaka ut på landet. Enligt Sainmaa är avlivning ofta det enda realistiska alternativet och djurskyddsmässigt det bästa. Avskräckning är svårt eftersom det från Helsingfors är en lång väg ut till marker som passar en älg. Det skulle innebära risker för trafiken, allmänheten och djuret självt. Att söva ner det vore möjligt, men är inte realistiskt. Sainmaa förklarar att svårigheten med sövning är att det tar tid. Om älgen är lugn så tar det ungefär fem till tio minuter innan den somnar. För ett stressat djur tar det däremot betydligt längre tid. Dessutom är utmattning och stress livsfarliga för en älg. Stress och utmattning kan för en idisslare som älgen leda till ett allvarligt tillstånd kallat capture myopathy. Musklerna på det överstressade djuret producerar ett överskott av mjölksyra som börjar bryta ner muskelcellerna. Det här kan få både akuta och kroniska följder. Om djuret skulle falla omkull, men lyckas resa sig igen så finns det en risk för att hjärtat eller njurarna senare ger upp och då dör djuret efter en stund, berättar Sainmaa. det sammanlagt fyra sådana uppdrag. Hunden är alltid kopplad vid eftersöket och leder sin förare till det skadade djuret. Hundföraren ska kunna läsa både hunden och eventuella blodspår i terrängen. Enligt Laukkanen har det ännu inte förekommit några uppdrag med vildsvin eller björn inom Helsingfors jaktvårdsförenings område, trots att det finns en etablerad stam så nära som i Sibbo och det kan finnas omkringirrande individer var som helst. Men beredskapen för farliga situationer med björn eller vildsvin finns. Vilsegången älg vid Tempelplatsens kyrka Allt emellanåt händer det att älgar förirrar sig ända in till centrum av Helsingfors. Det kan handla om en älg som simmar från någon av de närmaste öarna till en strand i centrum. Laukkanen minns ett fall för ett par år sedan då en älg måste avlivas i Brunnsparken. I våras blev det hallå i massmedierna när en älg påträffades uppe på taket till Tempelplatsens kyrka i Tölö. SRVA-personal i Helsingfors hämtade kroppen sedan polisen hade avlivat älgen. – Det var Kari Tuomola som hade dejouren den gången när telefonen ringde tidigt på morgonen och Kari sa att här behövs det både ett handtag och ett släp, berättar Laukkanen. Älgen hade uppenbarligen följt stranden till Tölö, råkat i panik och kraschat genom ett bankfönster. Därifrån hade den fortsatt, illa skadad, till kyrkan och upp på taket. Polisen anlände till platsen och avlivade älgen uppe på taket, och veckan därpå gick köttet på auktion i Helsingfors jaktvårdsförenings lokaler i Mosabacka. – Principen om närmat är en av orsakerna till att jag håller på med SRVA-verksamheten. Det är bra om vi kan bjuda ut viltkött till sådana som inte jagar, till exempel på auktion. På Helsingfors jaktvårdsförening följer vi principen att just ingenting av djuren som dör i trafiken eller bli avlivade ska hamna på soptippen, poängterar Laukkanen. Helsingfors jaktvårdsförening har Helsingfors stad som sitt område. Delen av Sibbo som anslöts till Helsingfors hör till Sibbo jaktvårdsförening. To pi as H ai ka la , Va lo m er kk i.f i Det var Kari Tuomola och Paula och Simo Laukkanen som åkte efter den döda älgen som avlivades vid Tempelkyrkan.
Nailoniset noutajataluttimet Nailoninen portaattomasti säädettävä noutajahihna on kätevä myös metsälle mentäessä. 2 kpl 12 ,90 (norm. 9,90/kpl) Tarjoukset voimassa 31.8. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Valikoimat vaihtelevat myymälöittäin (tarkista myymäläkohtainen saatavuus hankk? a. ). Kaikki tuotteet saatavana myös verkkokaupasta www.hankkija.fi VALMISTAUDU JAHTIKAUTEEN ! KAIKKI JAHTI&VAHTI SUOSIKKIRUOAT JA LISÄRAVINTEET LÖYDÄT HANKKIJALTA! Josera Festival 15 kg Sisältää myös viherhuulisimpukkaa, joka vahvistaa nivelten toimintaa. 26 % valkuaista ja 16 % rasvaa. (2,99/kg). 44 ,90 (norm. 56,-) Jahti&Vahti Sika-kana Annospalat 3 kg Luonnollinen ja vitaminoitu täys ravinto koiran raakaruokintaan. Kätevät annospalat ja uudelleensuljettava pussi. HUOM! Tarkista saatavuus hankk? a. . (3,15/kg). Ei saatavilla Hankk? an verkkokaupasta. 2 pss 18 ,90 (norm. 11,90/kpl) Pikiöljyvoide Natural 200 ml Korkealaatuisesta perusvoiteesta ja pikiöljystä valmistettu voide ihonhoitoon. Myös hyönteisten pistojälkien hoitoon ja ennaltaehkäisyyn. Sopii ihmisille ja eläimille. (99,50/l). 21, 90 (norm. 25,90) Symppis karkotepanta Suojaa koiraa punkeilta ja hyönteisiltä. Ainoa karkotepanta, jota voi turvallisesti käyttää myös uidessa! Kaksi kokoa: S ja L. 11,90 / 12,90 Jälkiliinat 15 m Kirkkaan väriset jälkiliinat, materiaaleina helppohoitoinen muovi tai nailoninen pitävällä kumipunoksella. Valikoima vaihtelee myymälöittäin. 21, 90 kpl (norm. 28,90-29,90/kpl) Riistamaissi 25 kg Riistan ruokintaan tarkoitettua kuivattua maissia. Käyttö sellaisenaan tai viljaan sekoitettuna. (0,80/kg). 19 ,90 Huippulaaduk as ja erittäin maistuva täysravinto liikkuville koirille! Burrell S12 HD+SMS • Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu uusi versio TM-testi voittajasta 17/2014 • Liikkuvan kohteen havaittuaan kamera lähettää kuvan puhelimeen tai sähköpostiin (MMS/GPRS) • Kuva tallentuu myös muistikortille • Etäohjaus puhelimella, esim. kuvapyyntö kesämökin säätilanteesta • Erinomainen kuvanlaatu ja Full HD -video 299,Meidän Mökki 3/2016 Agrimarket on nyt Hankkija_Metsästäjä4_A4.indd 1 30.6.2016 13.58
Björn Ursus arctos
Va st av al o
46 l Jägaren 4 l 2016 För de flesta jägare är sommaren tomgång i väntan på att jaktåret och hösten ska börja. Men det är klok politik att ta vara på den lediga tiden eftersom väl planerat och förberett är hälften gjort och samtidigt får man någonting trevligt att fördriva sommaren med! u står jaktsäsongen för dörren och det gäller att kolla att allt är i ordning när det blir allvar av. Listan är lång, men i synnerhet sådana åtgärder som kräver utomstående experthjälp är det bäst att göra eller låta göra genast. Pappren i ordning och registrering på Oma riista Börja med att sätta pappren i ordning. Med det här numret av Jägaren följer ditt jaktkort som självfallet ska vara betalt innan du börjar jaga. Det enklaste sättet att fixa den saken, att kortet blir betalt, är att byta till e-faktura eller direktbetalning. I bägge fallen får du hem ett inplastat kort som visar att jaktkortet redan är betalt. En annan viktig sak som dessutom är rykande aktuell är att registrera sig i tjänsten Oma riista och börja använda den. Där finns bland annat ditt jaktkort i elektronisk form. Till din smarttelefon skaffar du Oma riista-appen som är gratis och då har du ditt jaktkort i telefonen. Om du är med i ett älgjaktlag så har du god hjälp av Oma riista vid insamlingen av älgdata. Älgjaktlagen kommer ju att börja använda det elektroniska systemet för älgdata i höst. Resten av pappersexercisen, som skjutprovet, är det också bäst att stöka undan i god tid. Om jaktkortet för föregående jaktår, 2015-2016, blev betalt kan skjutprovet göras redan i juli, annars först i augusti. Text och bild: Klaus Ekman Jaktsäsongen börjar – är du beredd? N Förberedelserna för jaktsäsongen är nästan lika spännande som själva jakten.
Jägaren 4 l 2016 l 47 Kom ihåg hunden! Hunden är den finländska jägarens ”verktyg” nummer ett och ska därför hållas i bästa trim, i synnerhet nu på sommaren så jycken är i form när jakten börjar. Sommarvärmen innebär alltid begränsningar för motionerandet av hundar. Ofta blir det svalt först mot natten. Låt absolut bli att motionera hunden när det är hett! Hundar drabbas lätt av värmeslag eftersom de bara svettas genom munnen och tassarna. Det går fint att motionera en hund med cykel, skoter, atv eller bil. Det avgörande är att hunden får tillräckligt med motion, och på ett sätt som stämmer överens med hur den rör sig på jakt. Jaktsäsongen är tuff för hunden och därför ska dieten ändras så att fodret innehåller klart mera energi och fett. Det är skäl att börja med omläggningen redan nu och efter hand blanda kraftigare foder i lågsäsongdieten. Många ger samma energifoder året om och justerar fodermängden efter förbrukningen och slipper på så vis lägga om dieten. Dieten får absolut inte läggas om först när jaktsäsongen börjar! Kom också ihåg att avmaska hunden, använd medel mot fästingar och andra utvärtesparasiter, och vaccinera den. Var också beredd på att bekämpa noskvalster. Kontakta din veterinär för den saken. Koppel, västar och pejlar Till hundavdelningen hör förstås också vården av utrustningen kring hundarna. Granska kopplen, selarna, varselvästarna och pejlvästarna – är de okej? Det är bra att ha en symaskin hemma för att kunna reparera trasiga västar. Här pågår kontroll och vård av utrustningen för duvjakt. Granska gevären före jakten och provskjut dem. Kom ihåg begränsaren om hagelgeväret är en halvautomat, så det inte är olagligt. Granska pejlhalsbandet och batterierna.Om strömmen tar slut så blir det också noll koll på hunden.
48 l Jägaren 4 l 2016 Granska pejlhalsbandet och batterierna. Kolla också nödladdaren för telefonen med pejlprogrammet och pejlhalsbandet. Om strömmen tar slut så blir det också noll koll på hunden. Använd också möjligheten att länka hundpejlprogrammet till Oma riista. I dagsläget är jägare tvungna att bära med sig mera ackur, laddare och batterier än patroner! Granska också VHF-telefonerna, antennerna, ackurna, monofonerna och de övriga grejerna. Glöm inte heller att granska hörselskydden och byt till nya batterier om de är av en sådan modell. Iväg till skjutbanan! När hundavdelningen är avklarad så kommer turen till gevären och skytteträningen. Det är sannerligen hög tid att åka till skjutbanan för att träna inför hösten. Börja med att granska gevären och testa dem på skjutbanan. Om det blir krångel med någonting och du behöver hjälp av en vapensmed så är det bråttom. Smederna brukar vara fullbokade under pågående jaktsäsong. Kom ihåg att se efter att begränsaren sitter på plats om du har ett halvautomatiskt hagelgevär (för allt fågelskytte gäller maximalt två patroner i magasinet) och i halvautomater ett mekaniskt spärrat magasin, det vill säga tre patroner i magasinet vid jakt efter hjortdjur, men bara två patroner för björn. Granska att remfästena och kikarsiktet sitter stadigt. Skjut in studsaren med jaktpatroner och snåla inte med övandet på skjutbanan – skjut också på rörliga mål om du tänker jaga hjortdjur eller björn. Skytte mot rörligt mål håller vapenhanteringsrutinerna i form. Varje jägare som jagar med hagelgevär ska träna på lerduvor; hellre 500 skott än 50. Så blir geväret som en förlängning av dig själv. Det är också klokt att köpa patronerna nu när din vapenhandlare fortfarande har fullt i lagret. Ju närmare jaktsäsongen vi kommer desto magrare blir utbudet. Kom ihåg att hemma ska också patronerna förvaras inlåsta! Vårda textiler och kängor När vapnen och de elektriska apparaterna är granskade kommer turen till textiler, kängor och ryggsäckar. Kolla att alla fickor är hela så inte bilnycklarna eller jaktpappren försvinner på okända vägar. Ytbehandla vandringskängorna och kolla att de håller vatten. Kolla gummistövlarna och lappa dem, och kolla damaskerna som ska skydda kängorna och byxbenen. Kolla också att ryggsäckarna och remmarna är okej. Ifall det blir längre expeditioner ska också sovsäckar, liggunderlag och tält vädras och granskas. Det samma gäller stormköket och besticken, sågen, yxan och kaffepannan. Glöm för allt i världen inte kompassen! Om batterierna tar slut i GPS:n så är det trevligt att ändå kunna hitta tillbaka till civilisationen. Du hinner fortfarande skaffa nytt om någonting måste kasseras. Sist men inte minst själva jakten Så kommer då turen äntligen till att förbereda själva jakten. I synnerhet vid duvoch andjakt används bulvaner, vettar och maskering. Förbered duvjakten genom att granska bulvanerna. De som är smutsiga ska tvättas. Om det vita på en ringduvas hals och vingar är slitet så bättrar man på med vit färg. Inför andjakten ska vettarna kontrolleras så de flyter bra och det inte finns hagelhål i dem. Kolla ankaret, linorna och knutarna. Den som använder vettar som rör sig ska också kolla batterierna och ladda ackun till karusellen. Rulla ut kamouflagenäten, vädra dem och vik ihop dem så de är lätta att rulla ut igen. Kolla nätens stödpinnar och ramar. När hela utrustningen, hundarna medräknade, är genomgången ska jägaren själv sticka ut och jogga. Börja med att promenera några kilometer och öka på efter hand till tio kilometer med litet joggande emellanåt. När jakten kör i gång så får inte jägaren själv vara den svagaste länken! Hunden är ett viktigt ”verktyg” och ska därför skötas väl! Vattentäta vandringskängor kontrolleras så de inte läcker och ytbehandlas. Kom ihåg att hemma ska också patronerna förvaras inlåsta!
Jägaren 4 l 2016 l 49 VALTAKUNNAN SEKSIKKÄIN ERÄVERKKOKAUPPA BORNAGHI CH6 12/70 #7-4 Pienriistalle optimoitu patruuna. BORNAGHI SPORTING 28G 12/70 TRAP #7,5 Myydyin sportingpaukkumme, täysin validia tavaraa kyyhkynmetsälle. Lähtönopeus 400 m/s. BORNAGHI 24G 12/70 TRAP / SKEET BORNAGHI ExTRA VALLE TUNGSTENO 12/70 33G Tärisyttävän tehokas tungsten! 9, 90 25 KPL 59,250KPL 49,250KPL SELLIER & BELLOT 9MM 8,0G 52,250KPL 389,2000 KPL 89,250 KPL 2191000 KPL 189,1000 KPL SELLIER & BELLOT .308 8,0G ja 9,55G SELLIER & BELLOT .30-06 SELLIER & BELLOT .222 SELLIER & BELLOT .223 fMj 35,50KPL 38,50KPL 35,50KPL 53,140KPL 256,400 KPL 299,400 KPL 269,400 KPL 392,1120 KPL jOENSUU, VOIMATIE 12 jyVÄSKyLÄ, SEPPÄLÄNTIE 5 fACEBOOK: jOKIERÄ.fI TOIMITUSKULUT VAIN 5,90 € ILMAISET TOIMITUKSET yLI 150 € TILAUKSIIN 14 PÄIVÄN MAKSUTON VAIHTOjA PALAUTUS NyT VOIT TILATA MyöS POSTIENNAKOLLA! INSTAGRAM: @jOKIERA. fI UUTUUS PIENRIISTALLE UUdET MyyMÄLÄT! SELLIER & BELLOT PARCOURS 12 /70 RC 50 12 /76 RC 3 12 /70 SELLIER & BELLOT fORTUNA 12 /70 8,90 25 KPL 7,40 10KPL 10,90 25 KPL 8,90 25 KPL 85,250 KPL 65,100 KPL 99,250 KPL 39,10 KPL 85,250 KPL BORNAGHI STEEL 32G 12/70 #3 9, 50 25 KPL 85,250 KPL UUTUUSTERÄS! 39 ,90 39 ,90 HUNTERS ELEMENT APEx MIESTEN HUPPARI Ohut metsästäjän huppari desolve Bare -kuosilla. Pitkä leikkaus, sivutaskut ja rintatasku. Koot S 4xL. fINNSVALA STRETCH MESH Legendaarinen verkkoalusasu toimii kuin unelma päivin ja öin, kesät talvet. GENzO CAMRO LASTEN ERÄPUKU Kevyttopattu, vedenpitävä eräpuku, koot 110 170 cm. PAITA HOUSUT 139 ,139 ,
50 l Jägaren 4 l 2016 Sarianne Kokkonen , Finska bågjägarförbundet Ljudlös, luktlös och osynlig Pe kk o H ei m o la Ljudlös, luktlös och osynlig. Sådan ska en bågjägare vara; smälta in i miljön och röra sig ljudlöst under vinden. Med båge blir skjutavstånden korta, vilket betyder att egenskaperna ovan är nästan lika viktiga som den aktiva träningen och vården av utrustningen. Bågjägarens pil lämnar bågen innan viltet ens är medvetet om att jägaren är där. änniskan har jagat med pil och båge i tiotusentals år. Pilspetsarna av sten och ben har bytts ut till rakknivsvassa jaktspetsar. Pilar av trä används fortsättningsvis vid skytte med traditionella bågar, men pilskaften för compoundbågar tillverkas främst av kolfiber och olika kolfiberblandningar. Tekniskt sett utvecklas bågarna med väldig fart, men principen för bågjakt kvarstår: bågjakten sker på naturens villkor. En bågjägare lägger ner mycket tid på tränandet och likaså kräver varje fällning mycket tid, vilket hör till bågjaktens tjusning. Den som vill utvecklas till en god bågjägare ska också kunna utveckla sin egen tankevärld och framför allt sitt tålamod. Passar alla I detta nu finns det uppskattningsvis drygt 15 000 bågjägare här i landet. Nästan tusen av dem är medlemmar i takorganisationen för bågjägarna, Finska bågjägarförbundet. Ute i världen och i synnerhet i USA är bågjakNya arter lovliga för bågjakt? lll Jordoch skogsbruksministeriet kommer under sommaren att skicka ut ett förslag till ny jaktlag på remiss. Enligt förslaget ska det bli tillåtet att jaga allt vilt som är mindre än älg med båge, med undantag för björn. Det här skulle innebära att bland annat vitsvanshjort och vildsvin får jagas med båge. Den nya lagen är tänkt att träda i kraft hösten 2017. Den som jagar med båge ska vara fokuserad och osynlig. M
Jägaren 4 l 2016 l 51 Pe kk o H ei m o la Ka ri G rö n qv is t ten många gånger större än här hos oss. För närvarande begränsar sig bågjakten hos oss till rådjur och bäver, och vilt som är mindre än dessa två, samt de jaktbara fåglarna. Det är vanligt att bågjägare också jagar med gevär, beroende på viltet och vad jägaren känner för. Det finns också en hel del jägare som har jagat i många år med gevär, men som har övergått helt och hållet till bågjakt för att göra jakten mera krävande. En växande grupp jägare jagar enbart med båge. Föreställningarna om att pilbågarna skulle sakna kraft och att bågjägarna är en samling elitister lever seglivat kvar. I verkligheten är bågjakten öppen för alla, oavsett ålder, kön eller samhällsklass. Bågjaktens frammarsch och arbetet som har gjort för den har burit frukt och numera uppfattas pilbågen som ett jaktvapen, på samma sätt som gevären. Svårt men givande I dagsläget torde rådjuret vara det populäraste viltet bland bågjägare, men oftast handlar bågjakten ändå om hare, både fälthare och skogshare. Beroende på vem man frågar kan den stora utmaningen vara att träffa en järpe klockrent i de pyttesmå vitala delarna eller att knipa en harstek efter drev med egen hund eller att fälla en antilop med ståtliga horn på den afrikanska savannen. Eftersom pilbågen är ett tyst korthållsvapen så är det också möjligt att jaga på sådana platser där ett gevär är otänkbart av säkerhetsskäl och på grund av knallen. Därför har flera församlingar och trädgårdar gjort avtal med bågjägare om eliminering av skadedjur eftersom det går att jaga i bebyggelse med en pilbåge. Välj utrustning och träna med en instruktör Det räcker med några hundringar för en fungerande utrustningshelhet för att komma i gång med bågskyttet. I den andra ändan är det förstås ingen hejd på prislappen. Vid valet av utrustning är det absolut klokast att vända sig till en kunnig, inhemsk försäljare. I en fysisk butik med gott rykte kan försäljaren hjälpa dig till en lämplig jaktutrustning och justera den så att den passar dig. Även om det känns frestande att beställa från utlandet för att komma undan billigare så kan det bli en dyr inbesparing om det blir aktuellt med garantiärenden. För att lära sig skjuttekniken är det likaså bäst att vända sig till en expert. På finska bågskytteförbundets webbplats finns en hel del information och kontaktinformation till instruktörer. Dessa är personer som ställer upp frivilligt för förbundet för att instruera nybörjare och hjälpa sådana i gång. För den som söker och frågar Med pil och båge går det också att jaga i bebyggelse Sanna Grönqvist har fällt en räv. finns det en hel del hjälp och information att hämta. Övning gör bågjägaren ”Bara obegåvade tränar” är ett påstående som inte gäller för bågjägare. I sin enklaste form kan pilfånget vara en halvmeterhög trave med vikta trasmattor som buntas ihop eller stoppas in i exempelvis en jutesäck. Ett sådant pilfång kräver dock tavelspetsar eftersom jaktspetsar skulle skära trasmattorna i trasor! För övning med jaktspets finns det i handeln pilfång av olika modeller. Några lokalföreningar har också 3D-övningsbanor. Till det viktigaste för en bågskytt hör att kunna bedöma avståndet till målet. En bågjägare beger sig inte ut på jakt förrän han är på det klara med sitt personliga maximala skjutavstånd för säker träff. Han fortsätter att träna regelbundet eftersom människans fysiologiska muskelminne utvecklas, vilket hjälper honom att träffa där han siktar. Tävlingar, läger och temadagar är utmärkt grenträning och ger tillfällen att träffa andra som jagar med båge. Här är det på sin plats med ett varningens ord: den som blir biten riskerar att aldrig tillfriskna. När bågen väl är skaffad dröjer det inte länge förrän du vill lära dig tillverka dina pilar själv, och innan du vet ordet av så är du helsåld. lll Compoundbåge och traditionell båge är de två bågtyper som är tilllåtna för jakt i vårt land. Jakt med armborst är förbjudet. Enligt lag ska en båge som används på jakt ska ha en dragvikt på 180 N, det vill säga strax under 41 pounds. Spetsen på en jaktpil ska vara sådan att en korrekt träff dödar viltet omedelbart. Om bågen används vid jakt efter europeisk eller kanadensisk bäver eller rådjur ska pilen ha en skärande spets som är minst 22 millimeter i diameter. Vid jakt efter bäver av bägge arterna ska pilen dessutom vara kopplad till bågen med en lina. Den som jagar med pilbåge ska ha ett giltigt jaktkort och jakttillstånd för området där han jagar. Det behövs inte någon särskild vapenlicens för en pilbåge.
52 l Jägaren 4 l 2016 A sm o Ko st ia
Jägaren 4 l 2016 l 53 Annamari Alanne ”Enkla smaker gör mig lycklig!” Han pratar på i ett om närmat, vilt, ekologisk mat, fördomar, minnen, forskning och framtidsplaner. Jaakko Nuutila som sitter mitt emot mig vid bordet är matproffs. Det hela började med att han som liten grabb blev nyfiken och intresserad av mat, och ett ordlöst avtal som gick ut på att pappan som var jägare skaffade ingredienserna och sonen lagade maten. yss fyllda 50 kan Jaakko Nuutila, som är magister i livsmedelsvetenskaper, inte beskyllas för lättja. Nuutila jobbar på Naturresursinstitutet Luke som forskningskoordinator på Finska ekologiska forskningsinstitutet och skrev vid sidan av jobbet sin doktorsavhandling som just nu befinner sig på förhandsgranskning. Innan året är till ända ska Jaakko Nuutila disputera som filosofie doktor vid Helsingfors universitet på en avhandling om möjligheter och metoder för regeringen att nå sina mål för ekologiska produkter. Det är först under de senaste åren som Nuutila har blivit intresserad av forskning hittills har han varit utpräglat praktiskt lagd. Han undervisade som lektor på en yrkeshögskola i ledning av matproduktion och jobbade på Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK som ombudsman för matkultur. Före det jobbade Nuutila som köksmästare på bland annat legendariska restaurang Savoy och i hotelloch restaurangbranschen i Frankrike, Namibia och Ryssland. Listan kan göras en bra bit längre med organisationsarbete, tolv utgivna kokböcker och ett brinnande intresse för mat. Nuutila har gått en lång väg från praktik till teori och vill nu gå på djupet med temat mat. – Ju mer jag forskar och lär mig om vad maten innehåller desto mer vill jag göra själv och ta reda på vad det finns i maten. Det finns gott om lagbundenheter i matlagningen. Ta till exempel kött, som vilt. Kroppsdelen påverkar tillagningsmetoden som i sin tur avgör valet av sås och vad som serveras med rätten, vilket sedan påverkar valet av viner, upplyser Nuutila. Nuutila berättar att han numera har mindre tid för praktisk matlagning och han har lagt märke till att enkla smaker gör honom lycklig. -–Så länge vi bodde i stan så lagade jag mat på restaurangnivå när vi hade gäster. Nu när vi bor på landet så serverar jag god husmanskost enligt mormors recept. Viltintresset föddes i barndomen Jaakko Nuutila är född i Helsingfors, men flyttade i vuxen ålder med sin familj till Saukkola i Lojo. På gården finns lantrashönor, finnhästar, hundar och en katt. Jaakko Nuutilas pappa var en ivrig jägare så gossen Jaakko fick följa med pappa på jakt ända sedan barnsben. Jägarexamen skrev han först som vuxen för drygt tio år sedan. – I min barndom åt vi alltid vilt, men då begrep jag ju inte att njuta av köttet och förstod inte vilket värde det hade, säger Nuutila förargat. Sin första viltmiddag lagade han i tolvårsåldern. Middagarna som följde kan räknas i tusental. Smakminnen Ett smakminne från barndomen som är viktigt för Jaakko Nuutila är hargrytan som han lagade tillsammans med sin pappa, av harar som pappan hade fällt. Cirkeln slöt sig när han serverade samma hargryta på pappans begravning. -– Hargrytan visar respekt för viltsmaken. Om en person vill laga mat på vilt, men försöker dölja viltsmaken så kan man ju fråga sig om inte viltet borde ges åt någon annan som förstår att sätta värde på det! utbrister Nuutila. Enligt Jaakko Nuutila kommer viltet bäst till sin rätt om man inte komplicerar till det. Meningen med kryddningen och det som man serverar till är att introducera nya element och smaknyanser, och kanske att dämpa andra. – För mig är utgångspunkten den, att okomplicerad mat hedrar djuret bäst. Viltet blir betydelsefullt när det jagas etiskt, hanteras rätt, tillreds väl och avnjuts i gott sällskap. Enligt Nuutila består alltså kryddhyllan hos en viltkock av traditionella kryddor. – Hel vitpeppar, lagerblad och färsk persilja. Med dem kommer man långt. Etiskt vilt och delikat ekomat För Nuutila är viltet, ekomaten och närmaten ämnen som får ögonen att glittra. – Finländarna blundar gärna för den industriella produktionen eftersom de inte vill kännas vid helheten. I stället förfasar de sig över att någon har skjutit ett djur som har levt vilt och fritt i skogen. Här om någonstans finns det en etisk konflikt. –När jag ser en marinerad kyckling i affären kan jag inte låta bli att tänka att djuret har levt förgäves. Tjusningen med viltet är att det kan användas på så många olika sätt, och värdet stiger för att det är så svårt att få tag på. Som förespråkare för ekomat förklarar Nuutila hur ekomaten, liksom viltet som lever fritt, har en högre halt av torrsubstans, vilket ger råvaran en kraftigare smak. Men Nuutilas intresse för ekomat har Viltköttet blir betydelsefullt när viltet jagas etiskt, hanteras rätt, tillreds väl och avnjuts i gott sällskap N
54 l Jägaren 4 l 2016 ändå inte varit så lätt att smälta för alla. – Jaktföreningen här på orten har inte accepterat mig som medlem för att jag förespråkar ekomat, drar sig Nuutila till minnes och himlar med ögonen. Lyckligtvis hälsades han välkommen i sommarstuguägarnas förening. Viltfåglarna till heders Harjakten och skogshönsen ligger Nuutila varmt om hjärtat, inte minst för att han uppskattar dem som råvara i köket. Arbetet med doktorsavhandlingen har ändå under de tre senaste åren krävt så mycket tid att hans eget jagande har blivit lidande. Det är viktigt att hantera det fällda viltet rätt, tänka på hygienen och minimera spillet. Nuutila påpekar att när en fågel är fälld ska den tas ur omedelbart, så håller den bättre. Efter urtagningen ska köttet hänga så det blir mört och får en kraftigare smak. Det förargar Nuutila att flera inre organ som kan tas till vara ofta ges åt hunden eller kastas bort. – Levern, muskelmagen och hjärtat ska absolut tas till vara! Levern kan stekas med köttet och tärnas och läggas i såsen. Hjärtat och den tömda muskelmagen kan läggas hela i grytan med fågeln. De inre organen får därefter svalna och serveras förslagsvis som tunna skivor på smörgåskex som förrätt. Jägaren väljer själv om han flår eller plockar fågeln. Nuutila ger rådet att om skinnet spricker vid plockningen så ska man vara noga med hygienen. – Hysteriskt hygienisk behöver man inte vara bara man håller händerna, knivarna och skärbrädena rena – även efteråt. Handdesinfektionsmedlen är bra att ha vid slakten, tipsar Nuutila. Såsen avgör vinet Vid tillagningen av viltfåglar och i synnerhet skogshöns rekommenderar Nuutila bestämt att skinnet ska sitta kvar under tillredningen, så blir fågeln saftig. Även upptiningen påverkar kvaliteten. Köksmästarens tips är att ställa fågeln i kylskåpet ett dygn före tillagningen och låta den tina upp. På det viset minimerar man spillet vid tillagningen. Om fågeln tillagas hel så bryner man den först så den får färg innan man lägger den i grytan. Ta vara på spadet och använd det till en gräddsås. – Såsen är i själva verket viktigare för valet av vin än köttet, avslöjar Nuutila. Nuutila påminner än en gång om att ta vara på fågeln med en helhetssyn. Finländarna blundar gärna för den industriella produktionen eftersom de inte vill kännas vid helheten Organisationverksamhet l Chaîne des Rôtisseurs, medlem med olika uppdrag sedan 1993 l EuroToques Finland, hedersmedlem sedan 1993 l Etelä-Suomen keittiömestarit ry 1998–2000 l Finlands köksmästare rf 2005–2007 l Ordförande för Luomuliitto 2011–2012 Morkulla med tryffel 6 morkullor 50 g svinkött 50 g bacon 50 g tryffel salt 3 msk smör vitpeppar 3 dl mörk viltsky 1 dl madeira 500 g potatis 50 g smör 50 g mjöl 4 st äggulor olja för kokningen 200 g grön sparris färsk körvel Avlägsna benen från fyra fåglar. Mala ihop köttet av två fåglar, svinköttet och baconet. Skär fyra tunna skivor av tryffeln och tärna resten. Rör ner tryffeln och kryddorna i det malda köttet och fyll fåglarna. Slut dem baktill med tandpetare och bind dem i rätt ställning. Häll skyn och vinet i en kastrull och koka tills 3 dl återstår. Skala potatisarna, koka dem mjuka och pressa dem genom en sil. Smält smöret i en kastrull och tillsätt mjölet. Rör om tills mjölet har svällt. Rör ner äggulorna och potatismoset, krydda med salt och peppar. Doppa en tesked i olja och forma smeten till kulor. Skala sparrisarna i tjockändan. Bryn fåglarna och ställ in dem i ugnen på 150 grader och ungefär en halvtimme. Värm upp oljan till 170 grader. Koka kulpotatisen i oljan och lägg på hushållspapper för att rinna av. Koka sparrisen. Befria fåglarna från tandpetarna och snörena och lägg dem på tallrikar. Dekorera med tryffelskivor och körvelkvistar. Servera fåglarna med kulpotatis, sparris och sky. 4 portioner 2 gräsänder smör 2 st morötter 2 st gula lökar persilja 2 st lagerblad vitpeppar 2 st schalottenlökar 1 kg färsk skogssvamp: kantareller, stensopp, trattkantareller etc smör salt 2 dl kompott på röda vinbär Gräsandsgryta med fräst skogssvamp
Jägaren 4 l 2016 l 55 Riikka Suominen: Vilt är enda köttet jag äter! lll Av djurskyddsskäl slutade jag äta kött redan i gymnasiet. För varje år som går ser jag allt fler skäl som stöder mitt beslut, som till exempel de etiska skälen, miljöskyddet, tillståndet i Östersjön och för att maten ska räcka till här i världen. Idealet vore att vara vegan, för det skulle motsvara mina värderingar och kännas bra. Men de senaste två åren har jag också ätit viltkött, så i praktiken är jag allätare. Ungefär två gånger i månaden äter jag vilt och lika ofta fisk. Smör, ost och fil är delikatesser som det är överraskande svårt att avstå från även om mjölkproduktionen dras med samma problem som köttproduktionen. Tanken att köpa kött i en affär känns väldigt främmande för mig. Produktionen av kött och mjölk är etiskt outhärdlig, vilket är ett dilemma som vi allätare måste leva med. Mitt förhållande till kött och köttproduktion är traumatiskt och jag klarar inte ens av att se slakt eller industriell köttproduktion på film. Viltkött är det enda kött som jag äter. Hälften av veckorna bor jag hos min pappa som jagar och har frysen full med vilt. Egentligen har jag inga problem med att djur dödas för att ätas eftersom viltet lever ett gott liv som är värt att leva. Industriellt producerat kött äter jag inte alls eftersom djuren lever ovärdiga liv. Det vore mer än jag kan leva med! Vi konsumerar inte mera vilt än 1,5 kilo per person och år, vilket motsvarar ungefär tio måltider på ett år. Det vore en positiv förändring om vi kunde övergå från industriell produktion till att äta mera viltkött, men dit är vägen lång, att folk inte skulle äta kött oftare än tio gånger om året. Å ena sidan så får jägarna motion och jakten påverkar jägarnas förhållande till naturen och lär dem uppskattning. Å andra sidan lider jakten av bieffekter som attityderna till tjuvjakt och identifieringsmissar vid sjöfågeljakt. Det är på grund av just de här bieffekterna som mitt förhållande till jakten är motstridigt. Etisk mat är sådan mat där produktionsförhållandena inte gör en ledsen. Så man inte behöver blunda när man äter. Riikka Suominen , chefredaktör, tidningen Vihreä lanka A n na A ut io – Om man steker fågelns bröst och ben så ska man göra spad av resten. När spadet är klart kan man plocka köttet av benen och använda det till bröd, pirog eller varför inte gele. Det allra mesta på en viltfågel kan tas till vara. Kronan på verket vid en middag på viltfågel är en jaktinspirerad dukning med till exempel fågelfjädrar som dekoration tillsammans med blommor. Matbord för 18 personer Det står klart att mat inte bara är magfyllnad för Jaakko Nuutila, utan maten är framför allt en social händelse. – Att äta tillsammans blir allra trevligast när man har lagat maten tillsammans och kan duka med goda viner som passar till maten. Ett avslöjande faktum är att Nuutila hemma har ett matbord för 18 personer som är inhandlat med tanke på framtiden. Om paret Nuutilas fyra barn anländer med make eller maka och varje par har i genomsnitt två barn så blir det fullt vid bordet. – Men om ungarna inte rättar sig efter genomsnittet så får de komma överens sinsemellan om vem som har fler barn och vem färre, utbrister Nuutila med ett skratt. Jaakko Nuutila (2011). Riistakirja. Helsingfors: Förlaget Maahenki Oy. Teckning: Ilkka Launis Synpunkten Skölj änderna väl och torka dem med hushållspapper. Värm grytan och tillsätt en klick smör. Bryn änderna väl på alla sidor. Tillsätt vatten så att änderna blir täckta. Skala morötterna och lökarna och skär dem i bitar. Avlägsna skummet när vattnet kokar, tillsätt morötterna, löken och kryddorna. Lägg på locket och låt sjuda på svag värme i 1-1,5 timme tills benen är lätta att dra loss. Ta änderna ur grytan och skär loss benen och brösten. Lägg tillbaka ryggraderna i grytan och låt sjuda i en halvtimme till. Sila buljongen och gör en gräddsås av den. Skala schalottenlökarna och skär dem i strimlor. Skär de större svamparna i bitar. Skär bröstbitarna i skivor. Bryn löken i smör i en panna och tillsätt svampen. Fräs svampen spröd och krydda. Värm benen och brösten i ugnen och servera med sås, fräst svamp och rödvinbärskompott.
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL
58 l Jägaren 4 l 2016 Henna Väyrynen och Annamari Alanne Stämningar på jaktmässan i Riihimäki Liksom under tidigare år drog jaktmässan i Riihimäki även i år täta skaror av besökare som var intresserade av friluftsliv, jakt, fiske och natur. Mässan pågick 9 till 12 juni och hade nästan 40 000 besökare. Finlands viltcentral deltog även i år, men fanns nu på förvaltningsgrenens gemensamma avdelning för biohushållning. – I stället för en stadig bunt blanketter kommer insamlingen av älgdata att fungera elektroniskt i höst, vilket är mycket smidigare, och många är väldigt intresserade av de nya egenskaperna för föreningar, berättar viltplanerare Juha Heikkilä som förevisade tjänsten Oma riista. H en na V äy ry n en – Finlands viltcentrals tjänst Oma riista och principen för öppna data är det bästa som viltförvaltningen hittills har lanserat. Gränssnitten är enkla att bygga utifrån tjänsten, småler verkställande direktör Markus Salmenpohja på Tracker. Kl au s Ek m an
Jägaren 4 l 2016 l 59 å naturresursförvaltningens gemensamma avdelning för biohushållning fanns utöver Finlands viltcentral även jordoch skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Evira och Lantmäteriverket. Den luftigt byggda avdelningen under ett tälttak lockade mängder av besökare och den som ville vila trötta fötter kunde göra det i sofforna som stod placerade i mitten. Det fanns flera hundra utställare på mässan och dessutom demonstrationer och uppvisningar på fem olika platser. Tanken bakom den gemensamma avdelningen för biohushållning var att samla naturresursförvaltningen så att mässbesökarna på ett och samma ställe kunde få information om bland annat kartor, jakt och fiske. Glimten i ögat saknades inte heller, för besökarna kunde på avdelningen också testa sin egen jägartyp och delta i en teckningstävling. Finlands viltcentral nöjde sig inte med jägartypstestet utan hade också en helpdesk för Oma riista som var öppen varje dag med rådgivning om och kring tjänsten. På mässan demonstrerades också tjänsten Oma riistas gränssnitt där användarna kan flytta exempelvis gränserna för ett jaktområde från Oma riista till ett hundpejlsprogram eller en GPS-app. Tracker är den första som har tagit i bruk den här egenskapen i sin pejlapp. Andra tillverkare av hundpejlar som Garmin och Ultrapoint jobbar på för att bli Oma riista-kompatibla. Branschen pekar uppåt Den ekonomiska välfärd som branschen skapar var ett synligt tema på årets jaktmässa, liksom framtidsutsikterna. Kanslichef Jaana Husu-Kallio nämnde ämnet i sitt öppningsanförande och det tas också upp i den förstudie om jaktens välfärdseffekter som Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral hade tagit fram och presenterade på mässan. – Ödemarkshushållningen är redan nu ett framträdande delområde inom biohushållningen och vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för den att utvecklas, framhöll Husu-Kallio i sitt anförande. Även på seminariet om nätverksbyggande i branschen som ordnades av Finlands viltcentral och jaktmässan spann deltagarna vidare på ämnet. Seminariet samlade företagare i branschen, yrkesviltvårdare och intresserade. På seminariet fick deltagarna höra intressanta anföranden ur både småföretagares och stora viltgårdars synvinkel. På tapeten var bland annat jaktföreningarnas roll för det framtida utbudet av jaktmöjligheter, utbudet av och nivån på jakttjänsterna samt mängden vilt i vårt land. Ödemarkshushållningen spelar mycket riktigt en viktig roll för revitaliseringen av landsbygden och skapandet av förutsättningar för ökad affärsverksamhet. Deltagarnas kommentarer efter seminariet var positiva och det stod klart att det finns en efterfrågan på ökat samarbete i branschen. Afrikanska svinpesten och vildsvinet På mässan och avdelningen för biohushållning var även ett annat välbekant ämne synligt framme, det vill säga den afrikanska svinpesten och hur man skyddar sig mot den på jaktresor utomlands, i synnerhet till de baltiska länderna. På plats fanns en expert, Eviras enhetschef Kyösti Siponen, som berättade att jägarna är medvetna och upplysta beträffande svinpesten. – Jägarna inser allvaret i problematiken och sitt personliga ansvar. Om ett tamsvin blir infekterat så innebär det en katastrof för hela den producentfamiljen. Om afrikansk svinpest påträffas hos ett vildsvin i Finland så innebär det automatiskt ett exportförbud till tredje land, påpekar Siponen. För att sjukdomen inte ska nå Finland måste vi vara noga med att följa Eviras anvisningar för bland annat jaktresor till Estland och köp av förädlade köttprodukter. Prover av vildsvin som har blivit fällda i Finland ska fortsättningsvis skickas till Evira för undersökning. P A n na m ar i A la n n e Far och dotter gjorde på viltcentralens avdelning testet som visar vilken typ av jägare man är. Caj Lillqvists resultat var söndagsjägare medan Anna Lillqvist var en livsstilsjägare. Bägge tyckte att testet var skojigt och att resultatet träffade mitt i prick. Martti Saarinen var enligt vårt test en sällskapsjägare. Erkänner, det är precis vad jag är! utbrast Saarinen när han fick se resultatet. Han tyckte att testet var tydligt och enkelt. På mässan hade han också fyndat en ny knivslida. Antti Aarnio och Aune Aarnio koncentrerade sig på testet. Resultatet blev stöttepelare för en förening. A n na m ar i A la n n e H en na V äy ry n en
60 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Kaisa Huttunen Damerna lär sig tillsammans i egna jaktföreningar Allt fler kvinnor börjar jaga och på flera håll i landet har damerna grundat egna jaktföreningar. De ordnar kurser och jaktresor, och nätverkar med likasinnade. edan millennieskiftet har det pratats en hel del om att jägarkåren förgubbas och folk har grunnat på vad vi ska göra för att locka nya medlemmar till våra förgubbade föreningar. Samtidigt har antalet kvinnor som jagar ökat med god fart här i landet. Ofta börjar damerna jaga först i vuxen ålder. Föreningen Pohjois-Karjalan Jahtinaiset i Norra Karelen kom igång för några år sedan när Jägarförbundets distrikt Norra Karelen gav Jaana Puhakka i uppdrag att kartlägga läget för de jaktintresserade kvinnorna i distriktet. Puhakka startade en Facebookgrupp som hastigt fick över hundra medlemmar i Norra Karelen. – Det fanns en klar beställning på gruppen. Kvinnorna som jagar hittade på det viset varandra, berättar Puhakka. Gruppens första evenemang var kursen ABC för jaktskytte. Efter kursen började deltagarna organisera sig för att grunda en egen förening. Det grundande mötet för föreningen PohjoisKarjalan Jahtinaiset hölls i maj 2014 och föreningen infördes i registret dagen före midsommar. I skrivande stund har föreningen cirka 60 medlemmar. Föreningarna behöver aktiva medlemmar Föreningen VarsiNaiset EräLadyt kom till som ett svar på efterfrågan bland jaktintresserade kvinnor som bor i en stad. – Nuförtiden finns det gott om jägare som är stadsbor, men det råder brist på ställen att jaga på, berättar Marika Lahti som är ordförande för föreningen. Föreningen grundades i december 2012 i syfte att jobba för ökade jaktmöjligheter, i synnerhet för jägare utan marker. Föreningen jobbar också för att sänka tröskeln till jakten som hobby. Föreningen EräLadyt har idag cirka 65 medlemmar och en majoritet av dem bor i Egentliga Finland och Satakunta. Bägge jaktföreningarna för kvinnor arrangerar skytteutbildning, jaktresor och utbildning för jakthundar för sina medlemmar. – Jag skulle gärna se att skytteträningen skulle ge medlemmarna mod att ta geväret med sig på jakterna, berättar Lahti. Jaktföreningarna kämpar med att få fram aktiva medlemmar som hugger i: medlemmarnas passivitet eller brist på engagemang kan leda till att några få aktiva måste göra allt. – Det kan vara frustrerande när man har slitit för att organisera ett evenemang och folk sedan ställer in i sista stund eller bara inte dyS Medlemmar i föreningen Helsingin Erä-Ämmät deltog i april i en kurs om vapenvård.
Jägaren 4 l 2016 l 61 ker upp. Även om alla är stressade nuförtiden så måste vi hålla i minnet att verksamheten bygger på talkoanda och att allas insats behövs, filosoferar Lahti. – Det är inte ovanligt att medlemmar hoppar av när den första entusiasmen har lagt sig. Hos oss i föreningen Jahtinaiset är läget ändå gott, för vi har fått nya medlemmar som är väldigt intresserade, fortsätter Puhakka. Stöd och informationsutbyte En nybörjare behöver ofta hjälp av en erfaren jägare eller ett proffs vid valet av vapen och skytteträningen. Det kan också vara svårt att bli insläppt i någon jaktförening. För en nybörjare är det inte heller enkelt att åka ensam till statsmarker, i synnerhet om det i bekantskapskretsen inte finns någon som hänger med. Även om svårigheterna är gemensamma för de flesta nybörjare så kan det för somliga kvinnor vara enklare att börja om de har en egen grupp. – För kvinnor kan det innebära en tröskel att gå med i en jaktförening där nästan alla är män, eller att delta i gemensamma skytteträningar, grunnar Puhakka. Lahti instämmer, även om hon också jagar i blandade grupper. – Syftet med föreningarna för damer är framför allt att stöda nybörjare, förklarar Lahti. Trots att de jaktintresserade kvinnorna hela tiden blir fler så är andelen damer i jaktföreningarna fortfarande tämligen liten. I en jaktförening med enbart damer är det inga problem med att prata om sådant som herrarna inte har någon erfarenhet av. – Att skaffa sig jaktkläder och gevär kan vara svårt för en kvinna eftersom bägge är gjorda för att passa män. I damsällskap kan man tipsa varann om var man hittar utrustning som passar, berättar Puhakka. Aktivt på damkanten i Norra Karelen lll Föreningen Pohjois-Karjalan Jahtinaiset sysslar inte bara med utbildning och gemensamma jakter utan har också samlat medel för att stöda tjejernas jaktintresse. Hösten 2014 lät föreningen göra en kalender för jaktintresserade damer. Med intäkterna av försäljningen arrangerade föreningen det första tjäderlägret i landet för flickor, Koppeloleiri. Lägret arrangerades i Ilomants i somras med ett trettiotal flickor i åldern 7 till 15 år som deltagare. På programmet stod bland annat orientering, hur man tänder en brasa och en jakthundsdemo. Av responsen att döma var skyttet speciellt uppskattat bland flickorna. I Norra Karelen pågår dessutom en hel del andra aktiviteter med koppling till de jaktintresserade damerna. Jaana Puhakka organiserar som bäst ett projekt kallat Woman the Hunter som administreras av Vaara-Karjalan leader ry. Föreningen har i uppgift att sprida goda idéer och verksamhetsmodeller till stöd för föreningsverksamheten för damer, både nationellt och internationellt. – I nätverken för jaktintresserade damer kan vi utbyta information och idéer, och berätta om våra styrkor på det nationella planet. På samma gång kan vi marknadsföra vår fina inhemska jaktkultur och vår enastående natur, berättar Puhakka. Jaktföreningar för damer här i landet VarsiNaiset EräLadyt ry www.turunseudun.rhy.fi/varsinaiset_eraladyt/index.php Pohjois-Karjalan Jahtinaiset ry www.jahtinaiset.fi/ Akkainjahti ry www.akkainjahti.net Helsingin Erä-Ämmät ry Öppen Facebooksida: www.facebook.com/Helsingin-Erä-Ämmät-1532715823654926 Haulikkohelmet ry Öppen Facebooksida: www.facebook.com/haulikkohelmet Jägare från flera jaktföreningar för damer deltog i höstas i hjortjakten Leidit Tyrväällä.
62 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder:: Tommy Arfman Mårdhunden har erövrat Åland Mårdhunden, som klassificeras som en skadlig främmande art, trivs utmärkt vid kusten och i skärgården och har med tiden bildat täta populationer. Arten har också brett ut sig till landskapet Åland, som är känt för sin skärgård. Jakten efter mårdhund ska effektiveras med lagstiftning och genom att motivera jägarna. En ställande hund är effektiv utan att göra väsen av sig. I synnerhet under våren ska eliminerandet av rovdjur göras med låg profil utan att störa den övriga naturen.
Jägaren 4 l 2016 l 63 en första observationen av en mårdhund på Åland gjordes 1975 då ett exemplar av arten hade blivit överkört i Eckerö. Nu, 41 år efter premiären, har arten bildat en mycket stark stam i landskapet. Avskjutningsstatistiken för 2013 talar sitt karga språk om hur mycket mårdhund det finns. Då fälldes 5441 mårdhundar i landskapet. Om vi ställer siffran i förhållande till arealen så blir det 34 mårdhundar per tusen hektar. Siffran är svindlande och säger en hel del om både tätheten och artens förmåga att yngla av sig. Avskjutningen pekar fortsättningsvis uppåt, men något avbrott i förökningen syns inte till. Siffrorna visar tydligt hur fort mårdhundarna förökar sig under gynnsamma förhållanden. Arten har spritt sig över hela landskapet och inte heller den yttre skärgården är förskonad från främlingen. Idealiska förhållanden En av orsakerna till mårdhundens framgångar på Åland är uppenbarligen de milda vintrarna. Energiförråden som mårdhundarna samlar på sig går att leva på ända till våren. Utöver det gynnsamma klimatet finns det dessutom ett generöst utbud av föda. I landskapet fälls varje år cirka 4000 rådjur och redan avfallet efter urtagningen skapar en enorm näringsresurs. Det samma gäller för älgen. Slaktavfallet efter bägge arterna hamnar i regel som åtel i skogen. Dessutom gynnas mårdhundarna av fisketurismen och renset efter husbehovsfisket. De stora fruktodlingarna i landskapet och odlingarna utgör även de en rejäl näringsresurs för denna allätare. På grund av de här omständigheterna är den sannolika dödligheten bland mårdhundsungarna mindre än på fastlandet. På våren anländer dessutom tiotusentals flyttfåglar till Åland och bjuder på lättfången föda för våroch sommarmånaderna. Hot mot den ursprungliga faunan Åland är känt för sin vidsträckta skärgård, vackra natur och rika fågelliv. Det sistnämna består i hög grad av typiska skärgårdsarter som häckar på marken och är väldigt känsliga D Klimatet på Åland är gynnsamt och dessutom finns det ett generöst utbud av föda Den åländska naturen är känd för sitt fågelliv. för predation. Gjorda observationer visar att vissa arter redan har minskat avsevärt. Orrarna har på sina håll nästan försvunnit och bland annat storspoven och enkelbeckasinen lever kvar enbart i minnena av det fågelliv som varit. Samma öde hotar alla andra kvarvarande arter efter hand som predationen ökar. Samtidigt som mårdhundarna ökar så har också havsörnarna blivit många gånger fler, vilket obönhörligt har konsekvenser för fågelpopulationerna. Exempelvis ejdrarna går det inte alls bra för och knappt några ungar alls blir flygga. Jägarna och myndigheterna måste samarbeta Den åländska jaktkulturen är mycket stark. Landskapet har bortåt 29 000 invånare och 3407 av dem har jaktkort enligt statistiken för jaktåret 2014-2015. Dessutom finns det nästan tusen som inte är bofasta som har jaktkort. Av de här siffrorna kan vi räkna ut en jägartäthet på 21 jägare per tusen hektar. På klövviltskanten är det rådjur och älg som jagas, men i den östra och nordöstra skärgården kan man också stöta på vitsvansvilt. Dessutom lever det kvar en stark jaktkultur för småvilt som alltid har spelat en viktig kulturhistorisk roll i landskapet. Den åländska sjöfågeljakten har långa traditioner och avskjutningsstatistiken för små rovdjur talar sitt tydliga språk om den jaktkulturen. Men trots den intensiva jakten och stora mängden jägare har ålänningarna inte lyckats hejda mårdhundens segertåg. Det är med andra ord ingen liten utmaning som de
64 l Jägaren 4 l 2016 åländska jägarna nu står inför, för att skydda den ursprungliga naturen. Att få den här invandraren som skadar den ursprungliga naturen under kontroll är en uppgift som inte bara faller på jägarna utan också på myndigheterna. De senare ska se till att jakten efter skadliga arter underlättas när omständigheterna så kräver och stöda jägarna i deras verksamhet med alla tillgängliga resurser. Åland har en egen lagstiftning och detta gäller även för jaktlagen. Myndigheterna har reagerat på mårdhunden och införde för ett par år sedan några ändringar i jaktlagen. Bland annat blev det tilllåtet att använda ljuskällor vid mårdhundsjakt. Det är nu fritt fram att rigga upp belysning vid exempelvis åtlar och jakten har redan gett goda resultat. Tidigare var det förbjudet att använda hund på våren från den första mars, men numera är hund tillåtet i skärgården ända till den 15 april vid jakt efter mårdhund, mink och räv. Jakten kräver dock att jägarna ska ansöka om ett särskilt hundtillstånd. På fasta Åland får hundar inte användas efter den första mars vid rovdjursjakt, men också här är ändringar på gång. Utöver lagändringarna uppmuntras jägarna också till mårdhundsjakt genom att jaktvårdsföreningarna betalar ut en skottpeng på tio euro per svans. Pengarna tas från landskapsregeringens jaktkortsmedel. Tyvärr har pengarna inte räckt till för alla fällda mårdhundar. Rovdjuren ökar i naturskyddsområdena Det finns 54 naturskyddsområden på Åland och i dem är det i regel förbjudet att jaga. Frånvaron av mänskliga insatser har lett till samma resultat som på finska fastlandet: rovdjuren tar över i den värdefulla naturen. Maija Häggblom på Ålands landskapsregering har naturskyddsområdena på sitt bord. Hon berättar att myndigheterna är väl medvetna om problematiken och har vidtagit åtgärder i några områden. Bestämmelserna för skyddsområdena tillåter jakt efter rovdjur, i synnerhet efter mink och mård, för att bevara den ursprungliga faunan. Organiserad rovdjursjakt med frivilliga jägare har inletts i tio områden. Resultaten har varit positiva och samarbetet är under utveckling. Hittills har det funnits tillräckligt med frivilliga jägare som dessutom är motiverade. Havsörnarnas borevir är en faktor som försvårar de vårliga rovdjursjakterna. Där råder det kategoriskt förbud mot rovdjursjakt på våren. Det är inte ovanligt att mårdhundar slår sig ner på samma öar som havsörnar bebor, så öarna måste jagas av innan fåglarna häckar. För att få effekt i arbetet ska också skyddsmyndigheterna delta i rovdjurstalkot. lll Robin Juslin på landskapsregeringen har hand om jaktoch viltvårdsärendena. Enligt honom har myndigheterna redan en länge tid varit medvetna om bekymret med mårdhundens erövringar. De lagändringar som har gjorts har varit steg i rätt riktning, men räcker fortfarande inte till för att bekämpa arten. Ytterligare åtgärder måste vidtas. I våras inledde Åland därför ett samarbete med Finland och Sverige som tidigare har drivit ett nordiskt mårdhundsprojekt. Syftet var att hindra mårdhunden från att sprida sig till Sverige och Norge genom Lappland. Även Åland kan fungera som en rutt västerut för arten. Juslin berättar att så här inledningsvis handlar samarbetet om informationsutbyte och utbildning, och effektivering och utveckling av fångstmetoderna. På Åland inleds den effektiverade jakten i utvalda kommuner och i verktygslådan finns utfodringsplatser, viltkameror och utbildade hundar. Resultaten av den effektiverade jakten kommer att analyseras så fort det finns tillräckligt med material. Jaktområdet kommer att utökas efter hand som man får fram mera resurser och kunniga jägare och hundar. Rubriken här ovan låter ambitiös, men attityden är den rätta. I stället för att ge upp inför en uppgift som kan kännas övermäktig så kavlar ålänningarna upp ärmarna och tar itu med problemet. Kampen mot mårdhunden kräver en omfattande attitydförändring hos myndigheter, politiker och vanliga jägare. Om projektet lyckas så kan Åland bli ett modellexempel på hur man rent konkret kan skydda den ursprungliga naturen kostnadseffektivt med stöd av en stark jaktkultur. Målet ett mårdhundsfritt Åland De åländska myndigheterna har också reagerat på rovdjursproblemet. För ett par år sedan blev det tillåtet att använda ljuskällor vid mårdhundsjakt. Roger Friman visar sin egen utfodringsplats som är utrustad med belysning.
Källa: Naturresursinstitutet Utbredning Utbredning Förekommer främst i sydost Kroppen är kraftig, platt från sidorna och rätt hög. Huvudet är stort, benen ganska korta och smala. På galten växer hörntänderna hela livet och bildar uppåtsvängda betar. Pälsen är kraftig och mörk med långa, täta borst. Vildsvinets vandringar över gränsen i sydost till södra Finland tilltog på 70talet. I dag uppgår stammen till 1000-1300 djur. Ursprungligen en art som lever i lövoch blandskog, men är mycket anpassningsbar. Brunsten infaller på förvintern. Honan är dräktig i fyra månader och föder vanligen 6-10 ungar. Till skillnad från övriga klövdjur är vildsvinet allätare. Föredrar växtföda framom animalisk föda, som består av insekter, maskar, små däggdjur och as. Kan skada odlingar när den bökar upp potatis och rotfrukter. Nya jakttider infördes 1.3 i år. Nu får vildsvin utan ungar jagas året om, men hona med årsunge är alltid fredad. Avskjutningen visar en uppåtgående trend. Varje år fälls hundratals vildsvin. Vildsvin Sus scrofa Villisika Wild boar Klövdjuren i vårt land i storleksordning Klövspår (sommar) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Föda Allätare. Hellre växtföda än animalisk, som består av insekter, maskar, smådäggdjur och as. Kan skada odlingar. Grisarna är randiga på längden Rotfrukter (vinter) Gris 5– 7 cm 50–200 kg kg 70 –11 cm 90–180 cm På sommaren Skritt, trav På vintern Framfot 35–150 kg kg 60 –9 cm 80–160 cm På sommaren gråbrun Rör sig ofta i flock Tämligen korta ben Stort huvud Kraftig och rätt hög kropp Galten har uppåtböjda betar Den årliga avskjutningen På vintern brunsvart Smal och ganska rak svans 50 100 150 200 250 300 350 Individer 400 2008 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Maskar Grodor Rådjur Dovhjort Vitsvanshjort Skogsvildren Älg Vildsvin C M Y CM MY CY CMY K vildsvin.pdf 1 01/07/16 17:18 Jägaren 4 l 2016 l 65
66 l Jägaren 4 l 2016 Text och bilder: Milla Niemi Trygghet i trafiken för alla Varje år inträffar det tusentals trafikolyckor med hjortdjur i vårt land. Dessutom blir flera miljoner små och medelstora ryggradsdjur överkörda. Trafikolyckor med djur kan förebyggas med viltpassager som leder djuren över eller under vägen. juren störtar inte ut på körbanan bara för att jäklas med bilförarna. Kanske är det så, att vägen korsar älgarnas vandringsväg mellan sommaroch vinterbetet. Det händer också att djuren är tvungna att korsa vägen varje dag: till exempel om rådjuren har sin daglega på den ena sidan och betet på den andra. Asätarna som patrullerar utmed vägarna utgör ett kapitel för sig. De är opportunister som tar för sig av delikatesserna som bilförarna lämnar på asfalten. En typisk finsk landsväg är relativt enkel för våra stora och medelstora däggdjur att ta sig över. Men när trafikmängden ökar så ökar i regel också risken för att djuret ska bli överkört. Riksvägarna utgör undantag eftersom de har viltstängsel som sätter stopp för i synnerhet hjortdjurens vandringar. Även om viltstängslen hör till de bästa metoderna för att förhindra trafikolyckor med hjortdjur så löser de inte problemets kärna: djurens behov av att vandra. Därför borde viltstängsel enbart användas när vi kan erbjuda djuren en alternativ rutt till andra sidan vägen. Det naturligaste sättet är att leda djuren över eller under vägen. Övergångar och undergångar för viltet Till de mest kända konstruktionerna för viltet hör övergångarna, det vill säga broarna över vägen som ser ut som en förlängning av landskapet. Viltövergångarna planeras i regel enbart för djuren, men om någon människa råkar ta viltpassagen över vägen så stör det knappast den egentliga målgruppen. I Centraleuropa har viltövergångarna redan i långa tider varit vanliga lösningar. Numera byggs det sådana också hos oss vid nya vägprojekt. De färskaste inhemska exemplen finns på väg E18 där det mellan Forsby och Kotka har byggts fem viltpassager över motorvägen. Övergångarna planeras oftast med tanke på hjortdjurens behov, men de används också av övriga arter. Djuren kan också ledas till en passage under vägen. Olika djurarter ställer olika krav på måttten på undergången. I synnerhet hjortdjuren skyr smala och trånga tunnlar, men genom att D
Jägaren 4 l 2016 l 67 genom vägbottnen utnyttjas särskilt gärna av medelstora däggrovdjur och små gnagare. Även grodorna använder tunnlar av betong eller plast i brist på bättre alternativ. Ett intressant exempel på en viltpassage för små och medelstora djur är en remsa mark som följer stranden under en bro över ett vattendrag. På det viset kan djur som följer ån eller bäcken passera utan att behöva gå upp på bron och vägen. Bland annat uttrar använder viltpassager av den här typen. Trots att de simmar alldeles utmärkt så drar de sig för att dyka genom en vägtrumma. Vi behöver kunskap om konsekvenserna Internationellt har det gjorts en stor mängd utredningar om djuren som använder viltpassager. Det är ett obestridligt faktum att även djurarter med väldigt olika levnadssätt gärna använder övergångar och undergångar. Ändå är våra kunskaper om passagernas verkliga konsekvenser bristfälliga. I bara en handfull undersökningar har man kunnat eller ens försökt påvisa exempelvis passagernas positiva effekter på olycksstatistiken. Vid ett forskningsprojekt som drevs av Helsingfors universitet och Trafikverket framgick att viltpassager av den sistnämnda typen effektivt minskar dödligheten i trafiken för små och medelstora landlevande ryggradsdjur. I synnerhet grodorna gynnades av viltpassagerna under broar över vattendrag, men de positiva effekterna var uppenbara även för däggdjuren. Vi behöver absolut mera kunskap om konsekvenserna av viltpassager och andra metoder för förebyggandet av trafikolyckor med djur eftersom det är oklokt att slösa våra begränsade resurser på lösningar som inte fungerar. Agronomieoch forstdoktor (AFD) Milla Niemi försvarade sin doktorsavhandling om trafikolyckor med djur och förebyggandet av olyckor på agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet i april i år. En sammanfattning av doktorsavhandlingen är upplagd på adressen : https://helda.helsinki.fi/handle/10138/160439. Viltövergångarna byggs i första hand på riksvägar där de kombineras med viltstängsel som leder djuren till passagerna. Tunnlar för små djur är ett billigare alternativ till enorma konstruktioner för att små och medelstora djur ska kunna passera ett vägområde. De stora viltundergångarna används av alla djurarter i området. göra passagen bred ökar vi populariteten bland klövdjuren. Exempelvis småvesslor och hermeliner kan vi locka genom att inreda en ödslig korridor under vägen med stubbar och annat som ger gömslen. I bästa fall är undergången så storskalig att landskapet under bron kan lämnas orört. I sådana fall kommer passagen att nyttjas av alla arter som rör sig i området. Även små passager kan fungera Även om planeringen av viltpassager ofta utgår från de stora däggdjurens krav så ska vi inte glömma de minsta djuren. Tunnlar och rör
1 2 5 6 7 8 3 4 GRAFIK: ASMO RAIMOAHO Så här fäster du en lina vid pilen för bäverjakt och ?ske Du behöver Strama till dubbellinan utmed pilskaftet och fäst temporärt med exempelvis ett litet buntband vid inserten, dvs holken. Använd gärna en batteridriven borrmaskin. Stick in pilen i borrmaskinen. Det ger en lagom arbetshöjd och underlättar lindandet. Fäst tråden som ska lindas c fyra cm från pilens spets och stryk jämnt med lim runt pilskaftet på cirka 3 cm räknat från lindningens början mot spetsen. Linda på tråden över den limmade sträckan genom att köra borrmaskinen. Ta bort buntbandet och böj ändorna på linan bakåt utmed pilskaftet och fäst dem med tejp bakom lindningen. Fortsätt lindningen framför linan. Avsluta lindningen c 3 mm före inserten. Kapa den överblivna linan så att ändorna blir c 1 cm långa. Fransa ändorna och smält dem till klot. Bestryk hela lindningen med snabblim och låt torka. Stryk därefter på ett lager epoxylim. Beroende på märket tar det c ett dygn för epoxylimmet att torka. Observera detta före du börjar jaga! Lärkhuvud Använd normal bäverlina (inte fast light) och mät upp två gånger pilens längd + 10 cm. Vik linan dubbel och fäst den bakom fjädrarna med knuten lärkhuvud. TEXT: HENRI HARJU OCH PASI RUUSKA, EXPERIENCE BOWHUNTING CLUB (JÄKKÄRÄ 2/2016.) Obs! Pilen får gärna vara litet längre än normalt för att inte linan eller lindningen ska hamna innanför pilhyllan när du spänner bågen. Samaa nuolta voi käyttää nyt sekä majavajahdissa että kalastuksessa. Kärki on normaalisti ja helposti vaihdettavissa joko majavan metsästyksessä vaadittuun kiinteään leikkurikärkeen, jonka halkaisija on vähintään 22 millimetriä leveä, tai kalastuksessa käytettävään väkäskärkeen. TIPSHÖRNAN TIPSHÖRNAN C M Y CM MY CY CMY K tipshornan_baverpilen.pdf 1 01/07/16 17:35 68 l Jägaren 4 l 2016
Jägaren 4 l 2016 l 69 Resten av tillstånden släpps ut: Mån. 22.8. Södra, Västra och Östra Finland Tis. 23.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Ons. 24.8. Norra Österbotten och Kajanaland Tors. 25.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre. 26.8. Enontekis, Enare, Utsjoki Försäljningen av tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel pågår hela tiden. Försäljning Webbutiken: Eräluvat.fi Servicenummer: 020 69 2424 Försäljningen av tillstånd för hönsfågeljakt pågår hela tiden, men Forststyrelsen släpper ut mera tillstånd på grund av viltinventeringarna. Försäljningen startar enligt tidtabellen nedan klockan 8. Vi säljer mera tillstånd för hönsfågeljakt Tiesitkö, että Mustista ja Mirristä saat aina 20 % alennuksen valikoiduista koirien täysravinnoista, kun tilaat heti kerralla suuremman määrän? Hyödynnä etu jo tänään, sillä saat jopa 25 % alennuksen rajoitetun ajan! Määräaikainen 25 % tarjous koskee 14.7.–31.8. seuraavia ruokasarjoja: Planet Pet, Sam’s Field ja Profine. Unohda jatkuva ruoka ostoksilla ravaa minen ja hamstraa koko lavallinen murkinaa kerralla, joko kokonaan omalle laumallesi tai kimppa tilauksena ystävien tai harrastus kavereidesi kanssa. Kun hyödynnät paljousalennuksen, saat tuotteet näppärästi ja nopeasti vaikka suoraan kotiovelle – vieläpä kokonaan ilman toimituskuluja! Tee tilaus lähi myymälästäsi tai verkko kaupassamme: www.mustijamirri.fi Jatkuva 20 % lavaalennus koskee seuraavia koiranruokasarjoja: Purenatural, Brit Care, Canagan, Barking Heads, Profine, Sam’s Field, Brit Premium ja Planet Pet. Tuotteet toimitetaan kahden viikon sisällä tilauksesta. Jatkuvalla lava-alennuksella ruoka varastot täyteen edullisesti! Rahtivapaasti! esim. Sam’s Field Adult Medium 13 kg 29,93 € / säkki (2,30 €/kg), norm. 39,90 € / säkki (3,07 €/kg) Lavalla 27 säkkiä. esim. Planet Pet Adult 15 kg 24,68 € / säkki (1,65 €/kg), norm. 32,90 € / säkki (2,19 €/kg) Lavalla 45 säkkiä. -25 % Lava-alennus Tarjous voimassa 14.7.–31.8. Planet Pet, Sam’s Field ja Profine -koiranruoat 1 2 5 6 7 8 3 4 GRAFIK: ASMO RAIMOAHO Så här fäster du en lina vid pilen för bäverjakt och ?ske Du behöver Strama till dubbellinan utmed pilskaftet och fäst temporärt med exempelvis ett litet buntband vid inserten, dvs holken. Använd gärna en batteridriven borrmaskin. Stick in pilen i borrmaskinen. Det ger en lagom arbetshöjd och underlättar lindandet. Fäst tråden som ska lindas c fyra cm från pilens spets och stryk jämnt med lim runt pilskaftet på cirka 3 cm räknat från lindningens början mot spetsen. Linda på tråden över den limmade sträckan genom att köra borrmaskinen. Ta bort buntbandet och böj ändorna på linan bakåt utmed pilskaftet och fäst dem med tejp bakom lindningen. Fortsätt lindningen framför linan. Avsluta lindningen c 3 mm före inserten. Kapa den överblivna linan så att ändorna blir c 1 cm långa. Fransa ändorna och smält dem till klot. Bestryk hela lindningen med snabblim och låt torka. Stryk därefter på ett lager epoxylim. Beroende på märket tar det c ett dygn för epoxylimmet att torka. Observera detta före du börjar jaga! Lärkhuvud Använd normal bäverlina (inte fast light) och mät upp två gånger pilens längd + 10 cm. Vik linan dubbel och fäst den bakom fjädrarna med knuten lärkhuvud. TEXT: HENRI HARJU OCH PASI RUUSKA, EXPERIENCE BOWHUNTING CLUB (JÄKKÄRÄ 2/2016.) Obs! Pilen får gärna vara litet längre än normalt för att inte linan eller lindningen ska hamna innanför pilhyllan när du spänner bågen. Samaa nuolta voi käyttää nyt sekä majavajahdissa että kalastuksessa. Kärki on normaalisti ja helposti vaihdettavissa joko majavan metsästyksessä vaadittuun kiinteään leikkurikärkeen, jonka halkaisija on vähintään 22 millimetriä leveä, tai kalastuksessa käytettävään väkäskärkeen. TIPSHÖRNAN TIPSHÖRNAN C M Y CM MY CY CMY K tipshornan_baverpilen.pdf 1 01/07/16 17:35
70 l Jägaren 4 l 2016 1 1 1 1 1 2 3 4 3 Antti Piironen , Finlands viltcentral Jaktföreningar bytte marker med varandra – det underlättade jakten yra jaktföreningar i Orimattila i PäijänneTavastland hade jaktområden på bägge sidor om motorvägen. De bytte områden med varandra så att varje förening nu har sina marker bara på den ena sidan. Syftet med bytet av områden var att underlätta organiserandet av jakter och avskjutningsplaneringen för hjortdjur, och att öka samarbetet mellan föreningarna. Motorvägen E75 har viltstängsel och gick tidigare genom jaktföreningarna Länsi-Orimattilan metsästäjäts, Pohjois-Orimattilas, Huhdanojas och Orimattilan metsästysseuras marker. För var och en av de fyra föreningarna innebar det små, splittrade områden på andra sidan motorvägen som det var opraktiskt att jaga på. Föreningen Länsi-Orimattilan metsästäjät tog i slutet av fjolåret initiativet till ett byte av jaktområden för att göra föreningarnas marker enhetliga och bli av med småbitarna. Bytet av områden på ”andra” sidan av motorvägen gjordes så, att var och en av föreningarna därefter hade hela sitt jaktområde på den ena sidan av motorvägen. Bytet av områden berörde sammanlagt 28 markägare och ungefär 700 hektar. Projektet gick väldigt fort: från starten gick det bara fyra månader tills det sista arrendeavtalet undertecknades. Enhetliga områden underlättar jakten Bakom bytet av jaktområden låg också juridiska oklarheter om jakten på små områden och att sådana områden är svårjagade. Ett par av föreningarna jagade tidigare älg på sina små områden på andra sidan motorvägen medan de andra två inte jagade alls på sina. I små områden är i synnerhet älgjakten förenad med svårigheter och det är nästan omöjligt att använda hundar. De splittrade områdena innebar också att delar av de enhetligare områdena lämnades utanför älgjakten eftersom helheten inte var lämplig för drevjakt. Skillnaderna i åsikter och jaktpraxis bäddade för konflikter mellan föreningarna. Ett av syftena med bytet av jaktområden var därför att öka umgänget mellan föreningarna och samarbetet. Efter byteshandeln hoppas jägarna i föreningarna på att få jaga älg också i områdena där det tidigare inte var praktiskt möjligt. Älgjakt i små områden är verkligen inte lätt! Älgförvaltningsområdena gränsar till motorvägen De nya älgförvaltningsområdena som drogs upp i fjol gav likaså en impuls till bytet av jaktområden. Gränsen för förvaltningsområdena följer numera motorvägen som har viltstängsel och därmed är det stopp för älgarnas vandringar. Före bytet av jaktområden hade de fyra jaktföreningarna mark i två olika älgförvaltningsområden. Den nya gränsdragningen som följer motorvägen innebar för föreningarna större och enhetligare helheter som känns naturliga och praktiska när det gäller avskjutningsplaneringen för älgförvaltningsområdena och jakten i praktiken. F = Länsi-Orimattilan Metsästäjät = Pohjois-Orimattilan ms. = Orimattilan ms. = Huhdanojan ms. = Länsi Orimattilan Metsästäjille siirtynyt alue = Pohjois-Orimattilan ms:lle siirtynyt alue = Orimattilan ms:lle siirtynyt alue = Huhdanojan ms:lle siirtynyt alue Jaktområdena som blev bytta i Orimattila. Efter bytet hade var och en av de fyra jaktföreningarna sina marker samlade på ena sidan av motorvägen, som har viltstängsel. 1 3 4 2
Viltråden grundades för att stöda beredningen av viltpolitiken och jämka ihop olika åsikter om viltet och vilthushållningen. Till de regionala viltråden hör dels medlemmar som är utnämnda av jaktvårdsföreningarna och dels ett antal regionala intressegrupper, från NTM-centraler till markägarorganisationer. I riksviltrådet är representationen ännu mer omfattande eftersom också miljöministeriet, Finlands naturskyddsförbund och Finlands Jägarförbund är företrädda. Expertis ja, inflytande nej Jordoch skogsbruksministeriets utvärderingsprojekt bestod av dokumentanalys, personliga intervjuer och en e-postenkät. Resultaten gav klart besked för både de regionala viltråden och riksviltrådet om att råden besitter ett stort expertkunnande och en övertygande opartiskhet. Däremot bedömdes inflytandet var svagare. Även rådens synlighet i medierna betraktades som blygsam. Antalet möten ansågs vara för stort medan antalet medlemmar var lämpligt, enligt svaren. Vid utvärderingen av riksviltrådets uppgifter framträdde de viltpolitiska och juridiska vägvalen och förvaltningsplanerna som högprioriterade. Önskemål framfördes om att riksviltrådet skulle delta aktivt i samhällsdebatten och påverka aktuella trender med konsekvenser för jakten och vilthushållningen, både här hemma och i EU. Nya intressegrupper i viltråden? Viltråden behöver knappast några nya medlemmar eftersom de redan nu anses vara väldigt stora. Viltråden utvärderas Klaus Ekman För de regionala viltråden föreslogs dock att också regionala skyddsorganisationer och miljöskyddsmyndigheter, Naturresursinstitutet, renbeteslagen, Forststyrelsen, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK och jakthundsorganisationerna skulle vara representerade. Utvärderingen visade dessutom klart och tydligt att de regionala viltråden ska arbeta mera konkret än riksviltrådet. Älgen och de stora rovdjuren, och deras förvaltningsplaner, gavs klart och tydligt högsta prioritet. De regionala viltråden bör alltså klart och tydligt koncentrera sig på regionalt prioriterade frågor och arrangera möten med intressegrupperna och hålla kontakt med dem. Enligt enkäten bör de regionala viltråden också arbeta för att lindra bristen på skjutbanor. Mötena som viltråden arrangerar för intressegrupperna upplevdes klart och tydligt som nödvändiga och de bedömdes som rätt lyckade. En trave utvecklingsförslag I slutrapporten för utvärderingsprojektet framförs ett antal utvecklingsoch ändringsförslag. I synnerhet för riksviltrådet efterlyses en tydligare roll i beredningen av viltpolitiken och skapandet av samsyn. – Det viktigaste i viltrådens arbete är nå samsyn i de ärenden som behandlas. Ett ställningstagande med spretande åsikter är i praktiken värdelöst, kommenterar Christian Krogell på jordoch skogsbruksministeriet utredningen. Utvecklingsprojektets åtgärdsförslag är som bäst ute på remiss. Eventuella nya strategier träder i kraft när nästa viltrådsperiod börjar. Viltförvaltningslagen trädde i kraft för drygt fem år sedan och i enlighet med lagen grundades bland annat Finlands viltcentral, de regionala viltråden och riksviltrådet. Viltrådens andra treårsperiod pågår, så det är dags att utvärdera rådens verksamhet och eventuella utvecklingsbehov. Jägaren 4 l 2016 l 71
72 l Jägaren 4 l 2016 Jukka Rintala , Naturresursinstitutet & Aleksi Lehikoinen, och Juha Honkala , Naturhistoriska centralmuseet Resultatet av årets parräkning visar att sjöfågelstammarna fortsätter att minska. Bara krickan ökade i jämförelse med fjolåret och överskred medelvärdet. lla sjöfåglar utom krickan har minskat sedan fjolåret och gräsanden minskade allra mest. Årets uppskattade förändringar var – 30 % (gräsand), + 19 % (kricka), 19 % (bläsand), -10 % (knipa) och – 5 % (sothöna). Antalet gräsandspar ligger nu nästan 20 procent under genomsnittet för hela perioden. För krickan stannade antalet par ungefär 10 procent ovanför genomsnittet. Bläsanden landade på nästan 50 procent under genomsnittet. Sothönans stam ligger strax under hälften av genomsnittet för hela perioden. Uppskattningarna av arternas stammar bygger på de parräkningar som gjordes till och med den 29 juni. Resultaten kommer att preciseras efter hand som vi får in de observationer som har gjorts senare. I årets material är antalet inventeringspunkter 143 (institutet) och 98 (museet). Det totala antalet par uppgick i år till 220 (gräsand), 294 (kricka), 64 (bläsand), 366 (knipa) och 66 (sothöna). För den främsta jaktbara arten, gräsanden, är ökningen som har pågått under hela perioden av statistisk betydelse, trots svackan under de två senaste H an u H ut tu Krickan ökade A Sjöfågelstammarna 2016:
Jägaren 4 l 2016 l 73 Förändringsindexen 1986-2016 för några sjöfåglar. Medelvärdet för indexserierna är omvandlat till värdet ett. Indexen visar alltså de relativa förändringarna i stammarnas storlek. Indexet 0,5 visar att årets stam är bara hälften så stor som det uträknade medelvärdet för hela perioden medan indexet 2 visar att stammen är dubbelt så stor som medelvärdet. Observera att skalan på den lodräta axeln varierar från art till art. åren. Även årets negativa resultat är av betydelse. När den här rapporten skrevs var materialet väsentligt mindre än vid motsvarande tid i fjol och därför kan det fortfarande bli ändringar när materialet föreligger i sin helhet. Svårt bedöma orsakerna till årets nedgång Att döma av det föreliggande parräkningsmaterialet kan årets förändringar i stammarna inte bero på förändringarna i fjolårets produktion av ungar eftersom förändringarna var så små för alla utom krickan. Krickans produktion av ungar minskade med 20 procent, men trots det ökade krickan i år. Kraftiga årliga variationer är typiskt för krickan. Sothönans produktion av ungar kollapsade i fjol, men trots det var nedgången obetydlig i år. Å andra sidan börjar sothönor vanligen häcka i två års åldern och de ettåriga individerna har inte nödvändigtvis etablerat några revir. Att sjöfågelstammarna minskar har varit ett vanligt fenomen under de senaste årtiondena. Nedgången har särskilt gällt de fåtaliga simänderna och dykänder som vigg och brunand, och det finns en koppling mellan nedgången och försämringen av arternas häckningsmiljöer. Orsakerna till årets nedgång bland sjöfåglarna är svårbedömda. Den här gången kan förändringarna knappast kopplas till häckningsområdena eftersom det i år inte verkar finnas någon koppling mellan produktionen av ungar och förändringarna i stammarnas storlek. Sannolikt beror förändringarna på en försvagning av livsbetingelserna under flyttningen och i övervintringsområdena som har lett till en ökad dödlighet. Den senaste vintern var dock mild i övervintringsområdena så den ökade dödligheten inte kan förklaras med någon onormalt sträng vinter. Att sjöfåglarna minskar har varit ett vanligt fenomen under de senaste årtiondena lll Naturresursinstitutet och Naturhistoriska centralmuseet började inventera sjöfåglar 1986. Inventeringarna i terrängen har nu gjorts i 31 år med samma metoder. Ett stort tack till er alla som under årens lopp har ställt upp och gjort ett enormt arbete! Inventeringar i 31 år 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 Gräsand Kricka 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 Bläsand Knipa 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 Söthöna 2.0 1.5 1.0 0.5 1990 2000 2010
74 l Jägaren 4 l 2016 Antti Piironen och Kestävä metsästys -tiimi , Finlands viltcentral Finlands viltcentral rekommenderar: Jaga sjöfågel med sans och måtta Ejderstammen minskar och könsfördelningen är kraftigt snedvriden med ett rejält överskott av hanar. Avstå därför från jakt efter ådor. M ar ku s Va re sv uo
Jägaren 4 l 2016 l 75 Finlands viltcentral rekommenderar jägarna att jaga sjöfågel med sans och måtta. Rekommendationen beror på att flera änder minskar. Det är inte jakten som är huvudorsaken till nedgången, men jägarna bör ta sitt ansvar för förvaltningen av de försvagade stammarna. nom den europeiska unionen är Finland det viktigaste producentlandet för flera sjöfågelarter, men trots det har flera av de jaktbara arterna i vårt land gått tillbaka under de senaste åren. Av de jaktbara sjöfåglar som trivs i näringsrika fågelvatten och häckar hos oss visar följande arter en klar nedgång: stjärtand, bläsand, årta, brunand, vigg och sothöna. För alla de här arterna visar forskningen att huvudorsaken till nedgången är försvagningen av deras livsmiljöer. De ovannämnda arterna kräver näringsrika fågelvatten och dessa lider av övergödning, igenväxning, växande bestånd av mörtfiskar och små rovdjur. Brunanden och viggen som särskilt gärna häckar i måskolonier lider också av att skrattmåsarna har blivit färre. Bläsanden som behöver bestånd av fräken verkar lida av den krympande tillgången på sjöfräken. Av de jaktbara havslevande änderna har alfågeln, ejdern, småskraken och storskraken minskat. Orsaken till skrakarnas nedgång är dock okänd. Den främsta orsaken till att ejdern minskar är sannolikt den ökade dödligheten bland de vuxna honorna, vilket beror på havsörnens, mårdhundens och minkens predation. Orsakerna till att alfåglarna blir färre är okända, men vi känner till att produktionen av ungar har försvagats i häckningsområdena. Andra tänkbara orsaker till nedgången är bland annat oljeutsläpp från fartyg och att fåglar fastnar i fisknät i övervintringsområdena och drunknar. I vårt land är alfågelns tillbakagång svår att få syn på eftersom antalet alfåglar som övervintrar i de finska havsområdena har ökat under de senaste åren. Det här beror på förändringar i övervintringsområdena, inte på att stammen skulle ha vuxit. Jaga med eftertanke Även om jakten sannolikt spelar en mindre roll för de jaktbara sjöfåglarnas tillbakagång så bör jägarna ta sitt ansvar för skyddet av de försvagade arterna och avstå från att jaga arterna som är fåtaliga och blir ännu färre, trots att jakten efter dem är laglig. Mortaliteten på grund av jakt kan för fåtaliga arter vara betydande, i synnerhet lokalt och speciellt om jakten riktar sig mot stammens produktivaste del, det vill säga de vuxna honorna. Ansvarsfull förvaltning av stammarna och åtgärder när någon art minskar bidrar till att hålla kvar arterna på den jaktbara listan även i framtiden. Med undantag för ejdern, alfågeln och bläsanden är de försvagade sjöfåglarna ett slumpartat byte för en stor del av jägarna och jakten efter dem är koncentrerad till betydelsefulla fågelvatten. I stället för de försvagade arterna borde jakten inriktas på de talrika änderna, som gräsand, knipa och kricka, vilka utvecklas i en positiv riktning. Finlands viltcentral rekommenderar jägarna att jaga med eftertanke under andjakten och vara återhållsamma beträffande de försvagade arterna. Syftet med rekommendationen är att begränsa det dagliga uttaget i områden där de försvagade arterna lokalt förekommer i större antal. Om det finns väldigt litet av de här arterna i något område bör jägarna tänka efter om det ändå vore bättre att inte jaga alls. Tänk efter vilken art du jagar Tillståndet för de försvagade sjöfågelarterna och problemen varierar från art till art. Alla arter har gått tillbaka, men en del av dem är klart fåtaligare än andra. Det här ska jägarna ta hänsyn till när de jagar. Vi rekommenderar att vigg och bläsand jagas återhållsamt. Bläsänderna som häckar i Finland och hela Nordeuropa verkar ha minskat kraftigare än de som häckar i västra Ryssland. Vi uppmanar därför jägarna att spara på bläsänderna, i synnerhet i början av andjakten då avskjutningen består av individer som häckar i vårt land. Jakten efter bläsand kan förläggas till senare på hösten då avskjutningen består av individer som häckar i västra Ryssland. Där verkar arten inte ha gått tillbaka lika kraftigt som i Nordeuropa. Årtan är väldigt fåtalig och har minskat kraftigt, och borde därför inte jagas alls. För stjärtand, brunand och sothöna rekommenderar vi särskild återhållsamhet. Ejderstammen som häckar i Östersjön har gått kraftigt tillbaka och dessutom är könsfördelningen snedvriden med ett stort överskott av hanar: gudingarna utgör ungefär 70 procent av den häckande ejderstammen. Honorna är oerhört värdefulla individer för ejderstammens framtid och därför rekommenderar viltcentralen att jägarna avstår från att fälla vuxna ådor. Ejderjakten kan på sommaren riktas mot hanarna och på hösten mot ungfåglarna. Även om populationen av alfåglar som övervintrar i Östersjön har minskat kraftigt så är arten fortsättningsvis synnerligen talrik. Vi rekommenderar att jägarna jagar alfågel med sans och måtta, och avstår från stora dagsfångster. Rapportera avskjutningen i Oma riista Vi har rätt exakta siffror på den årliga avskjutningen av sjöfåglar här i landet, i synnerhet för arterna som det finns mycket av. Däremot är det sämre ställt med kännedomen om avskjutningens fördelning geografiskt och över tid. Finlands viltcentral uppmanar alla andjägare att skriva in sina fällningar i tjänsten Oma riista. På det viset får vi in data om hur avskjutningen fördelar sig geografiskt och tidsmässigt. Den här informationen hjälper I Finlands viltcentral rekommenderar sans och måtta vid andjakten Markus Varesvuo
76 l Jägaren 4 l 2016 forskarna att få en uppfattning om bland annat vilka populationer som jakten fokuserar på. Skötseln av livsmiljöer det viktigaste – engagera även miljöförvaltningen Finlands viltcentral kommer att satsa på ett åtgärdsprogram för skötsel av jaktbara sjöfåglar som utvecklas negativt och önskar att det ska finnas intresse och resurser för skötseln av denna viktiga viltresurs hos både jägarna och staten, och på annat håll. Försvagade livsmiljöer utgör den främsta orsaken till att änderna minskar. För att hejda den negativa utvecklingen ska vi satsa på kontinuerlig och regelbunden skötsel och iståndsättning av livsmiljöer. Vi borde därför få fram ytterligare resurser för den kostnadseffektiva skötsel av våtmarksmiljöer som görs av jägare. Vi kan stöda återupplivningen av sjöfågelstammarna med åtgärder som minskar på konkurrensen om födan och predationen, det vill säga genom att minska på fiskarna, smårovdjuren och kråkfåglarna i våtmarkerna. Likaså är det vid skötseln av ejdern viktigt med maximalt effektiv jakt efter mink, mårdhund och räv vid kusten. Finlands viltcentral rekommenderar jägarna att iaktta sans och måtta vid jakten efter sjöfåglar med negativ utvecklingstrend, men framhåller samtidigt att det inte räcker med minskad dödlighet i jakt för att vända utvecklingen uppåt. Även miljöförvaltningen ska ta sitt ansvar för skötseln av de utsatta ändernas viktigaste livsmiljöer. Rastplatser för sjöfåglarna För att återuppliva arterna med negativ utveckling räcker det inte med effektiverad skötsel av fågelvatten utan det behövs också ett nätverk av rastplatser där sjöfåglarna under höstflyttningen kan vila i fred för jägare och tanka. De här rastplatserna ska inkludera näringsrika fågelvatten av god kvalitet där också krävande arter kan äta i lugn och ro. Finlands viltcentral uppmuntrar jaktföreningar och markägare att frivilligt anlägga sådana platser och därefter följa med vilka effekter de har på fågellivet i egna marker under jaktsäsongen. Ja ri Pe lt o m äk i Brunanden har minskat i både Finland och hela Europa. Jaga arten med största återhållsamhet! To m i M uu kk o n en Årtan har minskat och är synnerligen fåtalig. Avstå helst helt och hållet från att jaga den. l Avstå från jakt efter årta. l Var mycket återhållsam vid jakt efter stjärtand, brunand och sothöna. l Var återhållsam vid jakt efter vigg l och bläsand. Avstå från bläsand i början av säsongen. l Jaga inte ådor. l Jaga alfågel med sans och måtta, och skjut inte många per dag. l Vårda livsmiljöer och jaga små rovdjur effektivt, i synnerhet på platser som är värdefulla för fågellivet. Viltcentralen rekommenderar:
Jägaren 4 l 2016 l 77 Henna Väyrynen Först triangelinventeringarna, sedan höst Vid månadsskiftet juli-augusti inventerar än en gång tusentals frivilliga vilttrianglar. En av dem är Pekka Kumpukallio i Laukas nära Jyväskylä som har inventerat trianglar under de senaste 25 åren. Denna veteran uppmuntrar nya inventerare att inte vara blyga utan ställa upp och hänga med på talkot. riangelinventeringarna är liksom inledningen på det nya jaktåret. Först inventeringarna, sedan höst, beskriver Kumpukallio. Kumpukallio inventerar trianglar i Mellersta Finland med sin jaktförening, Kuusan erämiehet, och en annan triangel med föreningarna Erä-äijät och Suolahden metsästysseura. Han är kontaktperson för bägge trianglarna, organiserar gubbarna på plats och instruerar dem. – Jag öppnar kontakten med föreningens medlemmar en vecka eller två före inventeringarna. En inventering tar två till tre timmar och gubbarna sätter vanligtvis i gång tidigt på morgonen innan det blir för varmt. Enligt instruktionerna Triangelinventeringarna handlar om att räkna fåglar som flyger upp när inventerarna kommer traskande. Sammanlagt är det nio personer som inventerar en triangel, det vill säga tre personer per triangelben. Kontaktpersonen ansvarar för att resultaten rapporteras i tjänsten riistakolmiot.fi eller skickas in skriftligt till Naturresursinstitutet. Som Kumpukallio ser på saken lyckas en inventering bäst om gubbarna följer anvisningarna till punkt och pricka. – Personen som går i mitten ansvarar för orienteringen och de övriga två håller kontakt med honom. En av inventerarna utses till skrivare och viltobservationerna ropas till honom. Det är vanligt att inventerarna också kollar stället där fågeln flög upp. Fåglarna kan ha ungar i terrängen som också ska antecknas vid inventeringen, förklarar Kumpukallio. Veteranen Kumpukallio passar på att kasta fram ett förslag till hur inventeringarna kunde utvecklas. – Vid inventeringstiden ligger fåglarna ofta och trycker i täta snår, så det kunde vara idé att ha en hund med sig som hjälp. Den skulle nosa upp fåglarna, och får man ta hunden med sig så skulle fler bli intresserade av inventeringarna. Det problematiska är förstås att resultaten inte skulle vara jämförbara med tidigare inventeringar. Lär känna området och andra medlemmar Det är enkelt att grunda vilttrianglar, tycker Kumpukallio. Det viktigaste är att utse ett lämpligt område med skogsmark. – Det är sällan någon rusning till att grunda trianglar eller inventera. Börja med att kolla om det redan finns trianglar i din egen förenings marker. Placera triangeln så, att spetsarna är lätta att nå och ligger vid till exempel en skogsbilväg, så går det enkelt att sätta igång. Veteranen Kumpukallio ger ett tips: att hänga med på inventeringar är ett bra sätt att lära känna äldre medlemmar i föreningen och föreningens jaktmarker. Själv motiveras han till inventeringar för att han gillar talkojobb och möjligheten att få fram information om hönsläget i både egna marker och andras. Dessutom utgör triangelresultaten ett underlag på jaktföreningarnas sommarmöten när höstens kvoter spikas. Vid sommarinventeringen räknas alla skogshöns (tjäder, orre, järpe och ripa), skogshare och morkulla. Dessutom antecknas alla observationer med anknytning till björn. Triangeln som inventeras är liksidig och varje ben är fyra kilometer långt. – Det händer att man inte får syn på just nånting på en inventering. Men när vi får in resultaten för ett större område så går det ändå att dra rätt tillförlitliga slutsatser om fågelpopulationerna i området, förklarar Kumpukallio. Till vänster inventeraren Pekka Kumpukallio och till höger Martti Sippola. T
78 l Jägaren 4 l 2016 Hannu Pöysä och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet, och Veli-Matti Väänänen, Helsingfors universitet l Bilder: Veli-Matti Väänänen Insamlingen av sjöfågelvingar: Andelen unga fåglar ökade Åren 2014 till 2016 pågår en landsomfattande insamling av sjöfågelvingar. Vingproverna som med jämna mellanrum tas från fällda fåglar ger oss information om avskjutningens sammansättning för de olika arterna, bland annat om åldersoch könsstrukturen. I fjolårets insamling ökade andelen ungfåglar (det vill säga fåglar födda samma år) hos alla arter, jämfört med året innan. fjolårets vingmaterial var de fyra vanligaste arterna gräsand (63 % av det totala antalet änder och sothönor), kricka (21 %), bläsand (7 %) och knipa (4 %). Andelarna var i samma storleksklass som 2014 (gräsand 60 %, kricka 19 %, bläsand 11 %, knipa 5 %) och i föregående insamling som pågick åren 2005 till 2007. Övriga arters sammanlagda andel av vingproverna stannade på cirka fem procent. Även denna gång fick vi in tillräckligt med vingprover av gräsand, kricka och bläsand för att kunna göra en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av åldersstrukturen. Andelen ungfåglar i avskjutningen var i fjol större hos alla arter än året innan. Andelen var hos gräsanden 85 % (82 % 2014), krickan 83 % (78 %) och bläsanden 74 % (68 %). Relativt gott om unga bläsänder Den bild av förändringarna i produktionen av ungar som vingproverna ger för åren 2014 till 2015 avviker för gräsandens och krickans del från resultatet av kullräkningen av sjöfåglar, som koordineras av Naturresursinstitutet. Enligt kullräkningarna blev de här arternas I I fjolårets insamling av vingprover låg gräsanden etta som vanligt och var den mest jagade anden.
Jägaren 4 l 2016 l 79 produktion av ungar mindre år 2015 än 2014. Enligt inventeringsmaterialet ökade däremot bläsandens produktion av ungar i fjol och resultatet stämmer överens med insamlingen av vingprover. Andelen ungfåglar steg för bläsanden och närmade sig nivån där den befann sig i vingmaterialet för åren 2005 till 2007 (73-80 %). Det här är synnerligen glädjande eftersom bläsandens häckande stam har minskat i vårt land sedan början av 1990-talet. Som vi konstaterade i det föregående så kan ökningen av andelen unga fåglar i avskjutningen bero på att produktion av ungar har ökat, men ökningen kan också bero på att jakttrycket är mera inriktat på produktionen än på kapitalet. I vilket fall som helst är bägge möjligheterna välkomna förändringar i bläsandsstammens utveckling. Andelen honor i fjolårets avskjutning (ungfåglar och vuxna sammanräknade) låg för gräsanden på 53 %, krickan 47 % och bläsanden 50 %. För gräsanden var andelen honor i samma storleksklass som året innan och i materialet för åren 2005 till 2007. För krickan ökade andelen honor en aning från året innan (44 % år 2014), men stannade en bit under nivån för åren 2005 till 2007 (54-60 %). För bläsandens del fortsatte andelen honor minska (55 % år 2014 och 56-70 % åren 2005-2007). I vårt land bedriver forskningen en omfattande insamling av data om sjöfågelavskjutningen. Informationen om den årliga totala avskjutningen av sjöfåglar är artspecifik och bygger på enkäterna som Naturresursinstitutet riktar till jägarna. Bläsanden är den tredje vanligaste sjöfågeln i avskjutningsstatistiken och andelen unga fåglar i avskjutningen har ökat glädjande. Kartan visar regionvis den totala mängden vingprover vid insamlingarna 2014 och 2015. De två första åren inbringade sammanlagt 3692 vingprover av änder och sothönor. I fjol skickades 1985 prover in, vilket är aningen mera än året innan (1707 stycken). Ställ upp och delta i insamlingen av vingar! lll Insamlingen av vingar pågår också under det nya jaktåret. De två första åren avkastade en duktig mängd prover; stort tack för det till er alla som ställde upp och skickade in vingar! Till dem som har deltagit i insamlingen postar vi automatiskt materialet för årets insamling av vingar. Nya jägare som är intresserade av projektet kan kontakta oss direkt (Katja Ikonen, tfn 029 532 7010, katja.ikonen@luke.fi) så skickar vi före andjakten börjar materialet som behövs för att ta prover och posta dem.
80 l Jägaren 4 l 2016 Text och bild: Eerojuhani Laine Rovdjurspolitik och medborgarforskning Den 30 maj till 3 juni arrangerades i Rovaniemi en nordisk viltforskningskongress där deltagarna presenterade aktuell viltforskning och viltvård, med tillhörande viltpolitik. På rovdjurssidan behandlades vargen i flera föredrag och även medborgarforskningen var på tapeten. Kongressdeltagarna kom från olika hörn av Europa och från Nordamerika. orskarprofessor Juha Hiedanpää från Naturresursinstitutet presenterade den finska vargpolitiken och visade hur den har utvecklats i en förnuftigare riktning under de senaste åren. Med förnuftig avsåg han en vetenskapligt baserad politik där planeringen och verkställandet görs med hänsyn till de moraliska aspekterna. Efter Finlands inträde i EU har den finska vargpolitiken fått rätta sig efter unionens riktlinjer och bestämmelser. EU-kommissionen har inte varit odelat nöjd med vargpolitiken i vårt land och 2007 dömdes Finland för ickeselektiv jakt. Sedan dess har vår jaktlagstiftning och viltförvaltning reviderats ett flertal gånger. Sedan 2007 har det gått både uppåt och nedåt för vår vargstam, delvis beroende på de politiska besluten och de vargkritiska aktörernas reaktioner på fattade beslut. Av revideringen av förvaltningsplanen för vargstammen och de vidtagna åtgärderna att döma (bland annat den beståndsvårdande jakten) verkar det enligt Hiedanpää som om viltförvaltningen skulle ha lyckats påverka vargstammens storlek i en positiv riktning. Hiedanpää anser att en förnuftig rovdjurspolitik ska kännas rättvis och rimlig. Den ska också syna vargkonflikten från olika vinklar. Om politiken och lagstiftningen inte stämmer överens med folks rättskänsla så når inte politiken heller sina uppställda mål. Uppskattningen av antalet flockar som görs i höst kommer att visa om vargpolitiken är förnuftig och hur vargkonflikten utvecklas. Rovdjursstammarnas storlek har varierat Sakari Mykrä på Åbo universitet presenterade undersökningen som han hade gjort tillsammans med Mari Pohja-Mykrä på Ruraliainstitutet vid Helsingfors universitet om rovdjursstammarna i Finland åren 1865 till 1915. Undersökningen gjordes som en retroaktiv beräkning, det vill säga att forskarna utgick från en känd tidpunkt och rovdjursstam och räknade bakåt hur stora rovdjursstammarna hade varit. Beräkningarna utgick från året 1915 eftersom vi för detta år har relativt exakta siffror på rovdjursstammarna – nästan noll. Beräkningarna byggde på skottpengsstatistiken och rovdjurens nativitet och mortalitet. Beträffande avskjutningen fanns det på den tiden stora skillnader mellan rovdjuren. Vargstammen decimerades på femton år, från 1875 till 1890, från cirka 1000 individer till nästan noll medan björnen jagades och minskade i en mycket jämnare takt. När björnen var nästan utrotad i vårt land vände sig jägarna år 1900 till senaten med en begäran om att arten skulle fredas, men denna avslogs. Vid den här tiden sköt lodjursstammen fart liksom antalet rivna får eftersom vargarna Vid paneldiskussionen betonades inkonsekvenserna i rovdjurspolitiken och viltförvaltningen. Rovdjurspolitiken bör vara tydlig och konsekvent för att vara trovärdig. Det ansågs också viktigt med ökat nordiskt samarbete om rovdjursforskning och viltförvaltning. En förnuftig rovdjurspolitik ska kännas rättvis och rimlig Juha Hiedanpää F
Jägaren 4 l 2016 l 81 hade blivit färre. Lodjuren ökade hastigt till ungefär 3000 stycken, men minskade därefter lika fort. Järvstammen bestod under nästan hela den här perioden av cirka 300 till 400 individer, men år 1915 fanns det nästan inga järvar kvar. För björnens del befinner vi oss idag på ungefär samma nivå (1450-1590 djur) som för 150 år sedan. Lodjuren är idag till och med fler än de var då. Vargoch järvstammen är däremot mindre än de var då. Tassen och medborgarforskningen På kongressen berättades det också om hur viltforskningen i olika länder använder sig av medborgarforskning. Medborgarforskning (osallistava tiede, citizen science) betyder forskning där allmänheten gör jobbet. Det är Dessutom bjöd kongressen på: l Föredrag om bland annat gäss, hönsfåglar, vildsvin, älgar och genetik. l En postertävling med två vinnare. Den ena var Mari Lyly, som hade doktorerat vid Åbo universitet, med en poster om kungsörnens inverkan på förekomsterna av räv och den ackumulerade effekten på hönsfågelstammarna. Den andra var Annika Herrero på Luke med en poster om lodjuret som social varelse med avseende på revir, släktskap och utbredning. l En workshop om tvärvetenskaplig viltforskning. l En dag i terrängen om iståndsättning av livsmiljöer och skötsel av viltskog. Mera info på riista.fi/blogi/riistametsanhoitaja. Kongressens webbplats: www.nkvcongress2016.org Juha Siekkinen på företaget Kosteikkomaailma presenterar modellvåtmarken i Prunteli som har anlagts inom Finlands Viltcentrals projekt Hembygdsvåtmark Life+. alltså inte forskning där forskare undersöker medborgare. Ofta handlar det om att samla in fakta, som vid triangelinventeringarna. Magisterstuderande Annaleena Hytönen vid Helsingfors universitet presenterade på kongressen hur observationerna som rovdjurskontaktpersonerna skriver in i systemet Tassen fördelar sig över året. Eftersom det här görs som ett frivilligarbete så sker inskrivningen huvudsakligen på fritiden, vilket är förnuftigt för att personerna ska orka med uppgiften. James Anderson från West Virginia University presenterade medborgarforskning i sina hemtrakter. I Nordamerika samlar man varje år in tusentals vingprover av sjöfåglar och arbetet har redan pågått i femtio års tid. Materialet tjänar som underlag för bland annat undersökningar av avskjutningens åldersfördelning. Åren 2014 och 2015 samlade universitetet in 296 lodjurskroppar och för varje kropp betalades 20 dollar till jägaren. Sammanlagt betalade universitetet ut cirka 10 000 dollar för kropparna medan prislappen, om yrkesjägare hade gjort jobbet, hade landat på cirka en halv miljon dollar. På kongressen framkom det också att personerna som deltar i medborgarforskning om vilt inte nödvändigtvis behöver vara jägare. I exempelvis Frankrike har poliser ombetts att dokumentera mårddjur som de observerar, både levande och döda. Eftersom poliserna har ett rörligt arbete så gör de också en stor mängd observationer av vilt. Riskfaktorn vid medborgarforskning är kvaliteten på den insamlade informationen. Det kan exempelvis bli fel vid identifieringen av arter. Mycket riktigt är utbildningen prioriterad vid medborgarforskning. Å andra sidan vore det inte ens möjligt att samla in ett omfattande och täckande material utan frivilliga. I flera av föredragen som tangerade ämnet gavs de frivilliga välförtjänt beröm. Huvudarrangörerna för den nordiska viltforskningskongressen var Nordiskt Kollegium för Viltforskning (NKV) och Naturresursinstitutet. NKV jobbar för ökad användning av vetenskaplig information vid förvaltningen och regleringen av viltstammarna och för att främja växelverkan mellan forskare, förvaltning och organisationer som sysslar med praktisk viltvård.
82 l Jägaren 4 l 2016 Nyhetsmagasinet Svara på enkäten om säljakt lll Forststyrelsen, Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund samlar med ett samprojekt in information om säljakten i Finska viken. Enkäten inkluderar frågor om fritidsfisket och det kommersiella fisket i området. Syftet med enkäten är att utreda hur statens allmänna vattenområden i Finska viken används för att kunna utveckla jakten, fisket och naturskyddet. Utöver den avskjutningsinformation som redan finns är det viktigt att få information om vilka platser som är viktiga för säljakten. Vi behöver också information om varifrån säljägarna i området kommer, hur många jägare som befinner sig i området och hur ofta de jagar där. Enkäten pågår från första juni till sista augusti på adressen Nya licenser kan ansökas på nätet lll Licensansökningen på webbplatsen luvat.riista.fi har utökats med följande: l Dispens 41 A §, skadebaserad (stora rovdjur, utter, sälar, europeisk bäver, iller, mård, skogshare) l Dispens 41 C §, skadebaserad (övriga jaktbara däggdjur som inte omfattas av dispens 41 A § ) Informera om ändringen i din region! Oma riista samarbetar lll Finlands viltcentrals tjänst Oma riista har inlett samarbete med flera kommersiella tjänsteleverantörer. Viltcentralen erbjuder ett gränssnitt för Oma riista där användarna kan flytta gränserna för jaktområden till exempelvis program för hundpejlar eller gps-appar. Det här fungerar nu i Trackers pejl-app och i b-bark. Dessutom kan de som använder Oma riista hämta information om sitt jaktområde från hanteringstjänsten för arrendeavtal. Den första kompatibla tjänsten är Belectros Revir. Utbudet av tjänster byggs ut efter hand som andra kommersiella aktörer tar de här gränssnitten i bruk. Syftet med samarbetet är att förenkla för dem som använder jakttjänster och underlätta jaktarrangemangen. Verksamhetsledare sökes lll Keminmaa jaktvårdsförening söker en verksamhetsledare på deltid. Skicka in din ansökan senast första augusti till keminmaa@rhy.riista.fi eller Rovaniementie 750, 95310 Liedakkala. För mera information se riista.fi eller ring Jouko Rantamaula tfn 040 757 0348 eller Juha Mäkimartti tfn 050 301 1676. A ku A h lh o lm http://query.eharava.fi/1651 Nya verksamhetsledare NORRA SAVOLAX lll Kuopio jvf : Jarmo Mononen, Riihilammentie 20, 70800 Kuopio, kuopio@rhy.riista.fi, 0400 373 072.
Jägaren 4 l 2016 l 83 Jaktföreningarnas familjedag 13 augusti lll Jägarförbundet och Finlands viltcentral uppmanar jaktföreningar, jv-föreningar och jägarförbundsdistrikt att arrangera en familjedag den 13 augusti. Både nya föreningar och sådana som har varit med förut är välkomna. Familjedagen är ett utmärkt tillfälle att skapa positiv publicitet för jakten när föreningar runt om i landet ordnar familjeprogram på samma dag. Bjud in folk till jaktstugan eller någon annan lämplig plats den 13 augusti! På programmet kan det stå viltmat över öppen eld, smärre viltvårdsarbeten, jakthundsdemo eller en naturstig. Bland föreningarna som deltar och skickar in en rapport lottar vi ut priser. Mera info och anmälningar på: http://www.metsastajaliitto.fi/perhepaiva Jakt med spets – Tjäderläger Tid : 30.9-2.10.2016 Tid : Taivalkoski. lll Vi tar emot tio ungdomar under 20 år som har jaktkort och är intresserade av fågeljakt med spets. Eget gevär är inte nödvändigt. Programmet: På fredagen teori om jakt med skällande fågelhund. På lördagen och söndagen jagar vi hönsfågel med spets i de fantastiska markerna i Taivalkoski med kunniga hundar och guider. I lägeravgiften 100 € ingår boende och måltider samt matsäck för jakten. Förfrågningar och anmälningar: Petri Siironen, tfn 0400-537 607 Heikki Niemelin, tfn 040 517 1208 Anmäl dig senast den 31 augusti! Arrangörer : Jägarförbundets Uleåborgsdistrikt och föreningarna Keski-Pohjanmaan Haukkuvat Lintukoirat Ry, Oulunseudun Pystykorvakerho Ry och Taivalkosken Kennelkerho Ry. Samarbetsparter: Forststyrelsen, Eräpalvelut, Hjort Urheilutukku. Rättelse i Jägaren nr 3 om ejderjakten lll I jägaren nummer 3 finns en artikel om ejderjakten på s 28-29 där det har insmugit sig ett datumfel i ingressen om jakttiderna för guding. Guding får jagas 1-15 juni och från 20 augusti kl 12. Även ådor får jagas från den 20 augusti klockan 12. Till höstens jakter via vår webbaffär! lll Det är verkligen dags att börja öva på artidentifieringen och under mörka kvällar spela viltspelet och fräscha upp kunskaperna. I vår nätbutik hittar du en fågelhandbok för jägare med fina färgbilder och en handbok om att känna igen spår i snön. Beställ direkt på kauppa. riista.fi eller mejla beställningen till kauppa@riista.fi eller ring nätbutikens kundservice på 020 331 515. Samtalet kostar 88 cent i minuten. Välkommen till viltcentralens nätbutik på adressen kauppa.riista.fi!
84 l Jägaren 4 l 2016 Nyhetsmagasinet Utbildning för älgjaktsledare i Norra Savolax 1.9. Kiuruvesi , Kulturhuset (Lähteentie 10) 8.9. Vehmersalmi , Ritoharju jaktstuga (Tervajärventie 48) 12.9. Maaninka , Maaninkajärviskolans auditorium (Maaningantie 49) 14.9. Siilinjärvi , Kurscentret Kirsu (Kumpusentie 304) 15.9. Juankoski (stadshusets auditorium Juankoskentie 13) 19.9. Sonkajärvi , Kangaslampi skidcenter (Sonkakoskentie 205) 20.9. Suonenjoki , Vanhamäki välfärdscenter (Vanhamäentie 122) 21.9. Rautavaara , kommunhusets fullmäktigesal (Koulutie 1) 22.9. Leppävirta , Kiveläskolan (Laivurintie 19) Samtliga kurser börjar kl 18. Påvisande av aktiv hobbyverksamhet n Enligt paragraf 53 a i skjutvapenlagen ska en licensinnehavare påvisa att hobbyn är aktiv. Skyldigheten gäller för en fysisk person som har ett giltigt innehavstillstånd för en sådan pistol, miniatyrpistol, revolver eller miniatyrrevolver som avses i 6 § 2 mom 4-7 punkten och är tillåten enligt jaktlagstiftningen för skjutande av djur, för sportoch hobbyskytte eller för en uppvisning, filminspelning eller annan motsvarande förevisning. En sådan person ska fem år efter det att tillståndet har meddelats och därefter med fem års mellanrum till tillståndsmyndigheten (polisen) lämna in: 1) ett intyg av en skytteinstruktör över att personen aktivt utövar sportoch hobbyskytte, 2) ett intyg av en jaktvårdsförening över att personen aktivt bedriver jakt med fälla eller grytjakt, eller 3) en tillförlitlig utredning över att skjutvapnet används vid uppvisning, filminspelning eller annan motsvarande förevisning. En jägare som har ett innehavstillstånd som gäller tills vidare för jakt med fälla eller grytjakt ska alltså skaffa ett intyg på att han bedriver sådan jakt aktivt. Det rekommenderas att jägaren vänder sig till den jaktvårdsförening inom vars område han huvudsakligen jagar med fällor eller gryt. Skyldigheten som avses i paragraf 53 a att lämna in ett intyg för aktiv verksamhet rör inte tillståndsinnehavare vilkas ansökan om innehavstillstånd är inlämnad före 13 juni 2011. Intyget över aktiv verksamhet lämnas efter fem år in för att få ett innehavstillstånd som gäller tills vidare, om detta är givet efter 13 juni 2011. För tidsbestämda innehavstillstånd ska påvisandet av aktiv verksamhet göras med ett intyg när man förnyar tillståndet. Om innehavstillståndet inte förnyas så upphör det att gälla. Tillståndsinnehavaren ska själv se till att intyget för aktiv verksamhet lämnas in till myndigheterna. Inskjutning av gevär i Kuopio Tid : 17.9 kl 9– 14 Plats : Heinjoki skjutbana, Savitie lll Kuopio jv-förening ordnar inskjutning av gevär och kikarsikten på Heinjoki skjutbana. Möjligt att samtidigt skjuta älgskjutprovet. Experter på plats. Studsare: Toivo Hakonen; kikarsikten: Veijo Kärki. Inskjutning av gevär i Leppävirta Tid : söndag 7.8 kl 12 Plats : Riikinneva skjutbana, Riikinnevantie 95, Leppävirta lll Inskjutning av eget gevär på 100 meter. Personlig rådgivning om gevär och kikarsikten av firma Metsolan asepaja. Ungdomar och nybörjare särskilt välkomna till hagelbanan. Skytte på anfallande björn. Kaffe och pyttipannabuffé. Fritt inträde till evenemanget. Arrangör: Leppävirta-Varkaus jvf. Ytterligare information: leppavirta-varkaus@rhy.riista.fi, tfn 050 4078 359. Sommarinventeringen av vilttrianglar närmar sig lll Sommarinventeringen av vilttrianglar närmar sig. I år går inventeringsperioden från 23 juli till andra augusti. Skicka helst in resultaten på tjänsten riistakolmiot.fi för att de säkert ska hinna med till förordningen om jakttiderna för hönsfåglarna. Resultat som skickas in med post ska postas senast den sista juli. Saajan tilinumero Mottagaren s kontonumm er IBAN OP Yrityspank ki OYJ FI 78 5000 0120 3784 42 Saaja Mottagare Maksajan nimi ja osoite Betalarens namn och adress Allekirjoitus Underskrift Tililtä nro Från konto nr RIISTANHO ITOMAKSUJ EN KERÄILYTIL I SAMLINGSK ONTO FÖR JAKTVÅRDS AVGIFTER Eräpäivä Förf.dag Viitenro Ref.nr Euro 33,00 PANKKI BANKEN TI LI SI IR TO G IR ER IN G BIC OKOYFIHH Maksu välitetään saajalle vain Suomessa Kotimaan maksujenv älityksen yleisten ehtojen mukaisesti ja vain maksajan ilmoittama n tilinumeron perusteella . Betalninge n förmedlas till mottagare endast i Finland enligt Allmänna villkor för inrikes betalningsf örmedling och endast till det kontonumm er betalaren angivit. RIISTANHOI TOMAKSU METSÄSTYSV UODELTA 1.8.2016-3 1.7.2017 JAKTVÅRDSA VGIFT FÖR JAKTÅRET STÄ MP EL JÄ GA RF ÖR SÄ KR IN GE N Fin la nd s vi ltc en tra l ha r m ed et t gr up pf ör sä kr in gs av ta l fö rs äk ra t al la jä ga re so m lö st ja kt ko rt i Fin la nd . I fö rs äk rin gs av ta le t in gå r en an sv ar sf ör sä kr in g fö r jä ga re , en pr iv at ol yc ks fa lls fö rs äk rin g fö r fu nk tio nä re r, en pr iv at ol yc ks fa lls fö rs äk rin g fö r jä ga re sa m t en be gr än sa d ol yc ks fa lls fö rs äk rin g fö r ja kt hu nd ar . Gr up pf ör sä kr in ge n tä ck er sk ad or so m in trä ffa r i Fin la nd oc h de lv is sk ad or so m in trä ffa r i No rd en el le r i EU -lä nd er na . Fö ru ts ät tn in ge n fö r at t fö rs äk rin ge n sk al l va ra i kr af t är et t gi lti gt ja kt ko rt. Fö rs äk rin ge n fö r jä ga re tä ck er pe rs on sk ad or so m i sa m ba nd m ed ja kt ås am ka ts an na n m ed sk ju tv ap en . Er lä gg an de t av er sä ttn in g fö ru ts ät te r in te at t sk ad ev ål la re n ha nd la t fe l el le r vå rd slö st . Fö rs äk rin ge n er sä tte r in te eg en do m ss ka do r el le r av ja kt hu nd ås am ka de sk ad or . De n pr iv at a ol yc ks fa lls fö rs äk rin ge n fö r fu nk tio nä re r er sä tte r sk ad or vi d ol yc ks fa ll so m dr ab ba r fu nk tio nä r vi d tä vl in gs ve rk sa m he t i an slu tn in g til l up pr ät th ål la nd e av ja kt fä rd ig he te r, sk ju tö vn in ga r fö r ut ve ck lin g av sk ju ts ki ck lig he t el le r un de r fö rb er ed el se oc h se rv ice ar be te fö r ov an nä m nd a sk yt te el le r tä vl in ga r. De n pr iv at a ol yc ks fa lls fö rs äk rin ge n fö r jä ga re er sä tte r sk ad or vi d ol yc ks fa ll so m dr ab ba t jä ga re ge no m at t de t eg na sk ju tv ap ne t br in ne r av el le r de n eg na pi lb åg en ut lö se s el le r va pn et ex pl od er ar un de r ja kt . Ol yc ks fa lls fö rs äk rin ge n fö r ja kt hu nd tä ck er sk ad a so m dr ab ba t ja kt ko rts in ne ha va re s ja kt hu nd un de r på up pd ra g av po lis en ut fö rd , or ga ni se ra d ef te rs ök soc h av liv ni ng su pp gi ft gä lla nd e sk ad at dj ur . Fö rs äk rin ge n trä de r i kr af t fr. o. m . da tu m fö r be ta ln in ge n av ja kt ko rte t. METSÄSTY SKORTTI KUITTI RIISTANHOI TOMAKSUN SUORITTAM ISESTA METSÄSTYSV UODELTA Metsästäjä n nimi Jägarens namn Syntymäai ka Födelsedat um Yhdistys, yhdistysnu mero, metsästäjä numero Förening, föreningsn ummer, jägarenum mer Jakeluosoit e Utdelnings adress Postinume ro ja -toimipaikk a Postnumm er och -anstalt Viitenumer o Referensnu mmer Kotipaikka Hemort e 33,00 Tilille n:o Till konto nr Tililtä n:o Från konto nr 1.8.201631.7.2017 JAKTKORT KVITTO ÖVER ERLAGD JAKTVÅRDSA VGIFT FÖR JAKTÅRET Saajan tilinumero Mottagaren s kontonumm er OP Yrityspankk i Oyj FI 78 5000 0120 3784 42 Betala viltvårdsav giften med e-faktura Gå in på nätbanken , gör ett avtal (ny e-faktura) och ange Finlands viltcentral som betalningsm ottagare. Fyll i jaktvårdsav gift i meddeland efältet och ange ditt personnum mer. Använd nedannäm da referensnu mmer, för utan referens kan det vara omöjligt att rikta betalninge n till betalaren. När du betalar utomlands, du måste betala också mottagarba nkens omkostnad erna. Jäg are n 3 l 2 16 In sa m lin ge n av äl gi nf o rm at io n el ek tr o ni fie ra s V ilt hu sh ål ln in ge n sk ap ar vä lfä rd U ng do m ar na är ja kt en s fr am tid ! G ör oc ks å du FI N Den på detta kort nämnda jägaren har en jägarförsäkring, som är i kraft i hela Norden och alla EU-länder. Namn Utdelningsadress Postnummer och -kontor Hemort Födelsetid Jägarnummer Föreningsnummer och JVF 1.8.201631.7.2017 Betalt, Maksettu, Paid Bezahlt, 3.6.2016 1 .8 .2 1 6 3 1 .7 .2 1 7 Ja k tk o rt M et sä st ys k o rt ti H u n ti n g Ca rd Ja g d sc h ei n 1 .8 .2 1 6 3 1 .7 .2 1 7 M et sä st ys k o rt ti Ja k tk o rt H u n ti n g Ca rd Ja g d sc h ei n FI N Tässä kortissa mainitulla metsästäjällä on metsästäjävakuutus, joka on voimassa kaikissa Pohjoismaissa ja EU-maissa. 1.8.2016 31.7.2017 Nimi Jakeluosoite Postinumeroja toimipaikka Kotipaikka Syntymäaika Metsästäjänumero Yhdistysnumero ja RHY Maksettu, Betalt, Paid Bezahlt, 3.6.2016 et t av ta l om efa kt ur a fö r ja kt vå rd sa vg if te n så få r du nä st a ja kt ko rt i pr ak ti sk t ba nk ko rt sf or m at i Jä ga re n nu m m er fy ra nä st a år Ti dn in ge n Jä ga re n oc h ja kt ko rt et po st as en lig t jä ga rr eg is tr et s ad re ss up pg if te r. D in ny a ad re ss fö rm ed la s au to m at is kt ti ll jä ga rr eg is tr et om du lä m na r in di n fl yt tn in gs an m äl an ti ll Po st en Fi nl an d på en of fic ie ll bl an ke tt fö r ad re ss än dr in g el le r ri ng er nu m m er 02 95 53 5 53 6 på sv en sk a el le r 02 95 53 5 53 5 på fin sk a. A dr es sä nd ri ng en ka n oc ks å gö ra s m ed de n bl an ke tt fö r ad re ss än dr in ga r so m ka n få s på Po st en s w eb bp la ts , ad re ss w w w .p os ti .fi . N är di n ad re ss än dr as … Inbetalningskortet för jaktvårdsavgiften i Oma riista! lll Nu kan du ladda ner ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften i tjänsten Oma riista. Om du råkar tappa kortet har du hittills varit tvungen att beställa ett nytt per telefon eller e-post från Jägarregistret, mot en avgift på tolv euro. Från och med nu kan du alltså ladda ner ett nytt inbetalningskort gratis och när som helst. Åter igen en bra orsak att registrera sig i tjänsten Oma riista!
Jägaren 4 l 2016 l 85 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till spalten Affärer har övergått till tjänsten Eräverkko. Samtidigt bytte spalten namn till Jakt och jägare. Du lämnar in din annons elektroniskt till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor . På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag . Under 2016 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Jägaren nummer 5 utkommer den 9 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 3 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. SÄLJES Fotsnaror, slagjärn och fällor för små rovdjur, även bäver. taisto.hietala@pp.inet.fi, www.kesavaylan.net, 0400 181 498. Fina begagnade drillingar, kombigevär mfl jaktvapen. Kempeleen Ase ja Retkeily, 044 731 6055, www.asejaretkeily.fi. Godkända vapenskåp, www.corrosafe.fi. Havre, ärter, vete och majs för viltutfodring: siilinmylly.weebly.com. 050 387 0505, Siilinjärvi. Siilaskaira i Lompolo, Kittilä: 85 ha mark, även tomter. Sjöstrand/tallskog: havaara@suomi24.fi, 0400 357 320. Foderärter för sådd eller utfodring. Mikko Tikkala, Asikkala, 050 561 4134. Vapen och tillbehör, porinase.fi. Vadmalsdräkter, anoraker mm direkt från Tuntsa. Allt inhemsk kvalitet. www.tuntsakauppa.fi eller 040 522 3480. Foderärter i storsäck. 050 561 4134, Mikko Tikkala, Asikkala. Stuga med bekvämligheter i Lokka. Förfr 040 751 0207. Inhemska Erätapio burkförslutare av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Älgstudsare Sako 75, syntettisk 308 Win + 3 kikarsikten, 800 €, 040 047 8893. www.digimesta.com; nätbutiken för radiotelefoner och tillbehör, utrustning för bågskytte och jakt. Snabba leveranser. Tomter för jaktstuga i Savukoski från 5000 €, medlemskap i jaktförening. Tre skogsfastigheter i Lappland: 29 ha, 15 000 €, väg fram 130 ha, 76 000 €, 2 km strand längs Luirojoki c 10 ha, 22 000 €, skogsfastighet med öringbäck. Tfn 040 832 0190. Eh-hus i Savukoski vid Kemijoki, nära till jaktmarker och fiskevatten. Toppenställe! Mera info på etuovi.com, tfn 0400 210 031. Avgillringsmekanismer för kanufällor av rostfritt stål, samt färdiga fällor mm. PH-Riista.fi eller tfn 050 566 2691. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på nätet; www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen-, jaktoch hundtillbehör förmånligt på nätet eller i butiken, 0400 384 118, www.anonase.com, Anon Ase ja Tukku Ay. Fantastiska Joutenhovi till salu! Se www.joutenhovi.fi. Www.houkutuspillit.net, tfn 0400 835 511. Till salu en jaktstuga i Ilomants vid Suomujoki. www.ylalutti.info. KONSERVATORER Specialist på fiskar. Studio Antti Saraja Oy, tfn 0400 712 149. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. Jag preparerar fåglar och gör troféer. Kuopio, Pertti Siipola, 0400 177 588. TILL ER TJÄNST Pälsberedning, FinSkin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel, tfn 010 3873 090, www.taljatukku.fi. Optifocus, Suomen kiikarihuolto. Vi servar och reparerar kikarsikten. Hirsimetsäntie 21, Pb 12, 15101 LAahtis. 0400 150 356, www.optifocus.fi. Oulun asepaja kb. Alla ändringsuppdrag och reparationer i vapenbranschen. Hagelgevärsskenor, blåneringar, pipbyten, kombivapen mm. Myyntimiehenkuja 6, 90410 Uleåborg. 0500 435 703, oulunasepaja.fi. Vi bereder pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy. Takamaantie 10, 25390 Kiikala. 02 728 7503, 050 462 5938. UTHYRES Stort hus med bekv i Kuhmo, 1-6 pers. Jaga och fiska! lentuankoski.fi. Högkvarter för jakter i Lieksa, nära östgränsen, tfn 0400 457 015. Sotkamo: fullt utrustad stuga nära statsmarker, gott om fisk & fågel. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statens jaktmarker, tfn 0400 398 208. Laattajan mökki & Hyrynsalmi-Pka-Salmi jaktmarker. www.nettimokki.com/5968. Jaktstuga med el i Ruuvanoja i Savukoski, vid statsmarker, 0400 187 682. Boende för jägare i Suomussalmi, www. alassalmeneramokit.fi, 0400 300 552. Mäkikangasstugan nära Patvinsuo, mitt i goda jaktmarker i Lieksa. Tfn 040 353 7404. www.posioneramokit.fi. Tfn 040 732 1759. Stuga med kåta mm vid sjöstrand, mitt i VP (Jorois), tfn 050 559 8145. Stuga i Ilomants, grilltak, båt mm. Nära Forststyrelsens marker, tfn 050 5187 794. Ödemarkerna i Kainuu kallar! Välutrustade stugor i Puolanka. Jaga, fiska, vandra, pl bär. Tfn 0500 324 107. www.paljakanloma-asunnot.fi. JAKT Säljakt; seanature.net. Sydafrika. En vecka € 1430 + flyg. Inkl gevär och ammo. Tfn 0500 383 078, jokikoira@msn.com Stormberg Safaris. Kuusamo, stuga + tillstånd. 0400 281 229. Lestijärvi; jakt, fiske, bärplockning. 040 506 0340. www.lestipuu.fi. Jaga skogshöns, änder och hare. www.metsastyspalvelut.com, +358 44 541 0437. Följ med till björnmarker och laxvatten i Kanada; paulpalmu.fi. Jaga vildsvin i östra Slovakien, bästa markerna i Karpaterna! Arr två jakter för grupper på 15-20 pers. Finsk guide med lokalkännedom. A. 27-31.10 och B. 3-7.11. Priset (inkl flyg Hfrs-Budapest t/r, busstransp, hotell, måltider och jaktillstånd) bara € 1.585 /person. Drevpass /3-4/ dygn ger rätt fälla vildsvin av alla storlekar! Kontakta Oy Woodcon, hannu.tyynela€@ woodcon.fi, 050 387 7000 för mera info. Boende-Jakt-Fiske-Semester: www.erakorpinen.fi, +358 40 555 1394. ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR www.dreeveri.fi. Valpförmedlingen 040 547 0448. KÖPES Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Betalar och avhämtar. Raputukku Järf, tfn 040 546 5995. HUNDAR Valpar av finsk stövare, födda 9.5, far bch, mor uch. Tfn 0500 923 942. Jämthundsvalpar efter bch föräldrar. Överlåts vecka 27. 050 461 8479. Valpar av karelsk björnhund. Födda 26.4. Överlåts vecka 24, Kuusamo. Tfn 0400 776 564. Plotthundar för jakt efter stora rovdjur. Ryty-suon Devil/Halabalan Diamond. 0400 341 511. Valpar av finsk spets. Överlåts från 9.7. Tfn 050 344 6318, Nurmes. Säljer 4 mån gamla valpar av finsk stövare efter premierade föräldrar, tfn 0400 198 507. Finsk stövartik. Prov 1 88 poäng och utställning 1. Tfn 0400 321 496. Valpar av jämthund, 0400 823 892. Strh vorstehvalpar. 044 328 8109. Valpar av finsk stövare. 050 348 4466. Valpar av finsk stövare kan reserveras. Utmärkt härstamning! Avelskonsulenten rek. 700 €. 044 010 0021. Valpar av rysk stövare efter föräldrar med god stamtavla. Tfn 040 521 3520. Jämthundsvalpar, tfn 040 842 9689. Björnhundsvalp, hane, 0400 890 807, Säkylä. Jäsenpalvelutuotteita metsästäjille Pyyntilaitevalikoima 2016: Kanu-loukku 201x120x60cm 229,00 € Gävleborg minkkiloukku 64,90 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Jalmarin keinulautaloukku 44,90 € Yleisloukku supikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 34,90 € Jahtiraudat 120mm pyöreä 59,90 € (5 kpl ltk) Duke 120/2 raudat 12,00 € Conibear 120/2 18,90 € Conibear 120/2 ruostumaton 26,90 € Duke 160/2 näädälle 19,90 € Duke 330 majavalle 39,90 € Repo jalkanaru 29,90 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410 www.erakontti.fi
86 l Jägaren 4 l 2016 Ålandsnytt lll Det finns ett stort önskemål om att organisera eftersöken av trafikskadat vilt så det fungerar bättre än idag, framför allt för eftersök på rådjur. För att polisen så enkelt som möjligt ska kunna få tag i eftersöksjägare har vi tänkt organisera eftersöksjägarna genom en automatisk telefonväxel på ett sätt som har visat sig fungera mycket bra i fastlandet. Det fungerar så att polisen endast har ett nummer att ringa för varje jaktvårdsförening och sedan finns ett antal telefonnummer inkopplade i en telefonkedja under varje jaktvårdsförenings specifika nummer. Växeln kopplar automatiskt vidare tills någon i kedjan svarar. Den som svarar får uppdraget att antingen ta hand om eftersöket själv, eller att ordna så en annan eftersökjägare tar hand om det i stället. I det inledande skedet upprättar vi detta system för eftersök av rådjur och vitsvanshjort medan trafikskadade älgar hålls utanför tillsvidare. För att genomföra detta har jaktvårdsföreningarna fått i uppdrag att sammanställa en förteckning över eftersöksjägare som är beredda att ställa upp på trafikeftersök inom föreningens verksamhetsområde. Om du är intresserad av att ingå i denna eftersöksgrupp ska du därför anmäla dig till din jaktvårdsförening så får du mer information. Kontaktuppgifter till jaktvårdsföreningarna finns på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax ? Miljö och natur ? Jakt och viltvård ? Jaktvårdsföreningar, eller publicerat i Ålandsnytt i Jägaren 3, 2016. Eftersök av trafikskadat vilt lll Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Lemland, Lumparland och Sunds jaktvårdsföreningar har inom sina respektive behörighetsområden och med stöd av jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland 25 § beslutat att freda vitsvanshjort för jaktåret 2016. Styrelserna Delgivning från jaktvårdsföreningarn H an nu H uo vi la , Va st av al o
Jägaren 4 l 2016 l 87 ÖPPNA ÅLÄNDSKA MÄSTERSKAPET AUGUSTISMÄLLEN 2016 SÖNDAGEN DEN 11 SEPTEMBER START VID BREDMO SKYTTEBANOR I LEMLAND Start: kl. 09.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 medtages. Startavgift: 25 €/person, lagavgift 10 €/person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Fina priser i alla klasser. Servering. Sunes Jakt och Fritid visar jaktvapen och tillbehör. VÄLKOMNA! Arr. LEMLANDS JAKTVÅRDSFÖRENING
Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 1 Gå in på oma.riista.fi > Svenska. Klicka ”Skapa Oma riista -användarsignum” och fyll i din e-postadress. Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Så här registrerar du dig 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord 1 Skriv in dina observationer Så här använder du Oma riista Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! LADDA NER – DET ÄR GRATIS! Ladda ner gratisappen från Googles, Apples eller Microsofts appbutik. Den exakta tiden och platsen sparas i viltloggen. Hjälp jaktledaren: skriv in älgar och rovdjur medan jakten pågår. Rovdjuren ska också anmälas till kontaktpersonen för stora rovdjur. 1 5 3 4 Skriv in din observation. Viltkamerabilder går också. 2 Oj, ett lodjur! C M Y CM MY CY CMY K berndt.pdf 1 01/03/16 19:29