Ändringar i jaktlagen 1.8.2017 Jakttiderna för jaktåret 2017-2018 Jä g ar en 4 l 2017
2 l Jägaren 4 l 2017 Egentliga Finland: Kuralagatan 2, 20540 Åbo jaktchefe Mikko Toivola, tfn 029 431 2341 viltplanerare Jörgen Hermansson, tfn 029 431 2342 Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi jaktchef Jukka Keränen, tfn 029 431 2231 specialplanerare Marko Paasimaa, tfn 029 431 2232 förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tfn 029 431 2233 Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax jaktchef Stefan Pellas, tfn 029 431 2311 förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tfn 029 431 2313 Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi jaktchef Sami Tossavainen, tfn 029 431 2304 viltplanerare Urpo Kainulainen, tfn 029 431 2252 Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä tf. jaktchef Olli Kursula, tfn 029 431 2242 tf. viltplanerare Teemu Lamberg, tfn 029 431 2212 Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu jaktchef Juha Kuittinen, tfn 029 431 2291 viltplanerare Reijo Kotilainen, tfn 029 431 2292 Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio jaktchef Jouni Tanskanen, tfn 029 431 2301 viltplanerare Matti Kervinen, tfn 029 431 2234 förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tfn 029 431 2303 Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala jaktchef Jani Körhämö, tfn 029 431 2281 specialplanerare Marko Mikkola, puh. 029 431 2282 förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283 Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors jaktchef Visa Eronen, tfn 029 431 2331 viltplanerare Antti Piironen, tfn 029 431 2332 förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tfn 029 431 2333 Satakunda: Porintie 9 B 6, 29250 Nakkila jaktchef Antti Impola, tfn 029 431 2321 viltplanerare Reima Laaja, tfn 029 431 2322 förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tfn 029 431 2323 Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn jaktchef Erkki Kiukas, tfn 029 431 2221 viltplanerare Jouni Tolvanen, tfn 029 431 2222 förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tfn 029 431 2223 Södra Savolax: Virastotie 3 bost 2, 51900 Juva jaktchef Petri Vartiainen, tfn 029 431 2211 tf. viltplanerare Ohto Salo, tfn 029 431 2305 viltplanerare Teemu Lamberg, tfn 029 431 2212 förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tfn 029 431 2213 Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201 viltplanerare Sirpa Kuhlström, tfn 029 431 2203 viltplanerare Marko Muuttola, tfn 029 431 2116 Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos jaktchef Keijo Kapiainen, tfn 029 431 2261 viltplanerare Harri Hepo-oja, tfn 029 431 2262 Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki jaktchef Mikael Luoma, tfn 029 431 2271 viltplanerare Juha Heikkilä, tfn 029 431 2272 förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tfn 029 431 2273 REGIONKONTOR Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2017/Jag17_04 Pärmfoto: Jägaren n:o 4, Augusti 1965 Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 4/2017 66. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 8.9.2017. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
77 Innehåll 4 l 2017 Jägaren 4 l 2017 l 3 5 Ledaren: Arbetsmängden ökar fast byråkratin minskar 7 Jakttiderna 10 Tillsammans ut i naturen 11 Jyrki Katainens jaktfilosofi – en intervju 12 Tävlingen för viltet pågår 16 Ordförandens spalt: Vi behöver inte tyckande utan tillförlitliga viltdata 18 Sädgåsen – Vi ser ljuset i tunneln 22 Ministeriet informerar: Höjning av jaktvårdsavgiften stärker jv-föreningarna 24 Sjöfågelinventeringarna: Vi behöver fler par ögon! 28 De obligatoriska anmälningarna blir fler. Viltdata tryggar jaktens framtid 30 Resultatet av vinginsamlingen – Jakten fokuserar på unga fåglar 32 Plastpresenningar skapar öppna stränder 34 Mårdhunden Lappland: både avvärjningsseger och ställningskrig 38 Plansch: Finland 100 år 39 Ändringar i jaktlagen 44 Välj hagelgevär efter behovet 46 Med testade patroner på jakt 48 Riistahavainnot.fi – rovdjursdata av alla de slag 52 Tidig jaktstart ökar den selektiva jaktens betydelse 56 Värdeundersökningen, del 1. Vad är en jaktdag värd? 58 Vilken jägartyp är du? Attityderna till kommersiell jakt 60 Vilthushållning i förändring, del 1. Jaktföreningen som vilthushållningsaktör 64 Bäverjakten produktifierades i Ilomants 68 Två nya gårdar WE-certifierade 70 Knipa 72 Matsäck för jägare: Köttpirog 73 Vivemoose: Den virtuella skjutbanesimulator 74 Nyhetsmagasinet 77 Jakt och jägare 78 Åland 80 Europeiska jägare mot tjuvjakt 52 Tidigare jaktstart – selektiv jakt 32 Presenningar skapar öppna stränder 46 Med testade patroner på jakt M IK AE L W IK ST RÖ M TE RO KU IT UN EN 39 Ändringar i jaktlagen Spara bilagan! Jakttiderna på sidan 7 M AR I KU KK AM ÄK I Kontrollera jakttiderna för skogshönsen den 8.9 på riista.fi.
Jälleenmyyjä: Sako Oy, PL 149, 11101 Riihimäki Puh. 010 830 5200, www.sakosuomi.fi Be rett a SO Sp arv iere Räätälöity Beretta Puhtaasti käsityönä toiveittesi sekä mittojesi mukaan valmistetun aseen omistaminen myös tuntuu ainutlaatuiselta. Ammattimaiset kaivertajamme sekä asesuunnittelijamme vaalivat Berettan pian 500-vuotista perinnettä sekä kokemusta luomalla juuri sinulle täydellisen haulikon. Aseen joka kestää sukupolvesta toiseen. Aseen tukki valmistuu mittatilaustyönä ja sinun on myös mahdollista antaa sille henkilökohtainen viimeinen silaus. Mikäli valitset mallin, jonka kaiverrustyöhön voit vaikuttaa, kuluttavat kaivertajamestarimme sen parissa jopa 1500 tuntia täydellistä lopputulosta varten. Valmistuvan aseen näkeminen Berettan tehtaalla 16 kilometrin päässä Milanosta, paikassa jossa yritys on perustettu vuosisatoja sitten on vertaansa vailla oleva kokemus. Lisäksi laadukkaat ja tarkoin yksilöidyt huoltotyökalut, patruunat sekä puhdistussetit ovat saatavilla aseesta riippuen joko vakiona tai lisävarusteina.
E n minskning av byråkratin har varit ett av statsmaktens främsta mål och samtalsämnen under de senast åren. En minskning av den byråkratiska bromsen, det vill säga pappersexercisen där papper och ärenden skyfflas omkring från skrivbord till skrivbord, ligger i vårt eget intresse och är dessutom syftet med de lagförnyelser som bereds på ministeriet. Bland oss jägare har det här väckt dubbla känslor. Utvecklandet av elektroniska system verkar räta ut krökarna även om de första versionerna av flera webbtjänster kräver fortsatt utveckling. Jag är medveten om att användarna har brottats med detta och varit förtvivlade emellanåt. Jägarkåren har visat ett utomordentligt tålamod och en beredskap att börja använda de nya verktygen. Det positiva mottagande som tjänsten Oma riista har fått utgör ett utmärkt exempel på detta. De nya systemen innebär dessutom bättre möjligheter att samla in viltdata. Vi får in elektronisk älginformation och tillförlitliga data om bland annat jakten efter guding, vilket har gjort att ejderjakten kan fortsätta. Vi är alltså på rätt väg när vi flyttar ut tjänster och funktioner på nätet. På lång sikt är det mycket som blir enklare även om det till en början inte alltid känns så. Det knepiga är att avgöra i vilket skede och hur fort vi kan ta nya egenskaper i bruk. Om vi går fram för fort så börjar jägarna inte använda tjänsterna och våra knappa resurser går till spillo. Om vi däremot dröjer för länge så växlar det hela in på andra spår och verksamheten riskerar att få olika former på olika håll i landet. Vi ska också hålla i minnet att vi ska behålla möjligheten att göra allt detta även på papper. En åtstramning av bestämmelserna tenderar att öka på byråkratin, bland annat för de stora rovdjuren och gässen, och sannolikt även för sjöfåglarna med en negativ trend. Ändringar i grunderna har bland annat inneburit att ansökningarna om varglicenser har svällt ut till ett helt epos. Ingen av oss gillar det, men jakten måste alltid följa paragraferna och det här har varit det enda sättet att få kontinuitet i verksamheten. Det finns folk som uppenbarligen vill pröva allting nytt även i rätten och därför saknar pappren inte betydelse även om jag är medveten om att de också är frustrerande. Förhoppningsvis kommer den utökade inhämtningen av viltdata inte att upplevas som en ökning av byråkratin, även om det framdeles innebär ännu mer arbete och detta arbete nästan uteslutande består av frivilligarbete. Vi önskar allihop att jaktmöjligheterna ska bevaras till kommande jägargenerationer, och det garanterar vi genom att jaga uthålligt och etiskt. För ändamålet behöver vi ny information och observationer om stammarna, avskjutningen och skadorna. Vi behöver så exakt kunskap som möjligt om viltstammarna för att kunna jobba för viltets bästa och vid behov reglera stammarna. På det viset säkrar vi våra framtida jaktmöjligheter. Att världen hela tiden verkar bli mera komplicerad kan vi inte göra någonting åt. Lyckligtvis gör jägarna en berömlig insats i det här arbetet. Ett gott exempel på detta är kampanjen för att skydda tjäderbon, som ingår i programmet för Finlands hundraårsfirande. Goda resultat, gott humör och framtidsinsatser för tjädrarna – bra jobbat! Arbetsmängden ökar fast byråkratin minskar JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 4 l 2017 l 5
W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s Analog och digital radio. Analog för att kunna fungera med äldre jaktradio och digital för att använda de nya och smarta funktionerna. Lafayette Smart ger snabbare och säkrare kommunikation. Liten och kompakt med ett unikt skalskydd. Höljet är helt i metall samt 100% vattentät IP-68, vilket gör radion extremt stryktålig och driftsäker. SMS används för tyst och snabb kommunikation med textmeddelande till en mottagare eller till samtliga i jaktlaget. Namnge radion. Vid anrop visas namnet, praktiskt då man inte uppfattat vem som anropat. Vid en nödsituation visas vem som behöver hjälp. INFO-knappen. Den inbyggda manualen visar steg för steg alla radions knappfunktioner och beskriver dessutom varje funktion. Automatisk räckviddstest säkerställer att radion fungerar och att man når varandra. Lafayette Smart, vår nya jaktradio. Hitta din närmaste Lafayette Smart återförsäljare på www.hjorth.fi
Jägaren 4 l 2017 l 7 Jakttider 1.8.2017 – 31.7.2018 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00–31.12 Sjöfåglar *2 Hela landet 1.9 – 31.12 Guding Ejder Se. www.riista.fi Hela landet 1.6 – 15.6 20.8 kl 12.00 – 31.12 Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Grågås Kontrollera området. Se kartan 20.8 kl 12.00 – 31.12 Sädgås Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Kanadagås Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Dalripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Rapphöna Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 1.9 – 31.10 1.9 – 31.10 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.12 – 31.1 Europeisk bäver Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10 – 19.5 Räv Landskapet Lappland Övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv Hela landet Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.11 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.11 – 31.3 Lo I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag för lohona som åtföljs av under ett år gammal unge). I renskötselområdet I övriga delar av landet 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 Utter I JL 41 § och 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Tiderna framgår av dispensbesluten Östersjövikare Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd jaktlicens. 1.9 – 15.10, 16.4 – 31.5 Gråsäl Med stöd av jaktlagen 10 § inom ramen för given regional kvot. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Vildsvin Hela landet 1.8 – 31.7 Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas 1.3. – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Med av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § (Enontekis, Enare och Utsjoki) Med av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § (Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå) I övriga Finland med av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § 1.9 – 15.9 och 14.10 – 30.11 1.9 – 15.9 och 14.10 – 31.12 14.10 – 31.12 och vaktjakt på åkrar 1.9 – 13.10 Vitsvanshjort Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 30.9 – 31.1 1.9 – 29.9 vaktjakt Dovhjort Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 30.9 – 31.1 1.9 – 29.9 vaktjakt Skogsvildren Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 30.9 – 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing Hela landet Hela landet 1.9 – 31.1, 16.5 – 15.6 1.9 – 31.1 Brunbjörn I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn (med undantag för björnhona som åtföljs av under ett år gammal unge) 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8 – 31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § eller 41 a § 3 mom. avsedd dispens. Tiderna framgår av dispensbesluten Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fällripa) bestäms i september och läggs ut på vår hemsida www.riista.fi 8.9.2017. Fredningstiderna när de icke fredade fåglarna häckar l kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast: i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7 l skata i Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7 l korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad året om) l kolonier av gråtrut hela året Jakt efter grågås är förbjudet i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Päijänne-Tavastland. Likaså är jakten förbjuden i kommunerna Alajärvi, Alavus, Evijärvi, Kuortane, Lappajärvi, Soini, Vimpeli och Ähtäri i landskapet Södra Österbotten; i kommunerna Halsua, Lestijärvi, Perho och Veteli i landskapet Mellersta Österbotten; i landskapet Lappland utom i kommunerna Kemi, Keminmaa, Torneå och Simo; i kommunerna Itis och Kouvola i landskapet Kymmenedalen samt i kommunerna Haapajärvi, Haapavesi, Kuusamo, Kärsämäki, Nivala, Pudasjärvi, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Siikalatva, Utajärvi, Taivalkoski och Vaala i landskapet Norra Österbotten. Grågåsen är fredad i inlandet Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, storoch småskrake. *3) Användning av drivande hund i rådjursjakt är tillåten endast mellan 30.9 – 31.1
ULTRAPOINT PRO 12 KK Täydellinen valinta metsästäjälle, joka arvostaa toimintavarmuutta, helppokäyttöisyyttä sekä monipuolisia ominaisuuksia yhdessä ohjelmassa. Suome? mestari? Ta rj ou ks et vo im as sa 31 .7 .2 01 7 sa ak ka ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . Valio-, Rokkatai Royal Canin -koiranruokaa valintasi mukaan PARHAAT KOIRANRUOAT METSÄSTYSKAUTEEN! ENERGIARUOAT KOVAAN KULUTUKSEEN! VALIO LIHA-ATERIAT 18 X 800G Kana, nauta tai sikanauta. Luonnollinen koiranmakkara. Korkea lihapitoisuus. SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty. 10 vuoden ruostumattomuustakuu. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. KRONCH LOHIÖLJY 2500 ML Erinomainen apu ihon kuivuuteen tai muihin iho-oireisiin. Runsaasti Omega-3 ja -6-rasvahappoja. PREMIUM KOIRATARHA 4M X 4M Tilava 16 m² tarha, jota on mahdollista kasvattaa lisäelementeillä. KRONCH PEMMIKAN ENERGIALISÄ Erinomainen energialisä, kun koirasi tarvitsee nopeasti energiaa. Jo pienellä määrällä koirasi energiatasot palautuvat. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. GLUCOSAMIN LEMMIKIN NIVELILLE Erityisesti suurille ja/tai erittäin aktiivisille koirille sekä ikääntyville koirille ja kissoille. Saatavana 250 g ja 750 g pakkauksessa. PEHMUSTI KOIRANKOPINKUIVIKE Auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. Eristää kylmältä, ehkäisee hankaumia. SIS. RAHDIN TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 18x 2x 10 kg 3 eri makua! 3 väriä! 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! (52,20) 699,SUOSITTU! 829,TARJOUS! 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 6 90 TARJOUS! 400 G 29 90 NIVELILLE! ALK. 44 90 PAKETTITARJOUS! 2 KPL Saatavana myös säästöpakkaukse ssa! Useita värejä! VOITA VUODEN KOIRANRUOAT! » KOIRAVARUSTE.FI Vähintään kahden Rokka -koiranruokasäkin tilaajalle Vähintään kahden säkin tilaajalle Endurance 4800, Trail 4300 ja Agility 4100 L (arvo 19,90) Voima ja Extravoima (arvo 19,90) ILMAINEN TOIMITUS JA VEDENPITÄVÄ ÄLYPUHELIMEN SUOJAKOTELO ILMAINEN TOIMITUS JA ROYAL CANIN ENERGIALISÄ KAUPAN PÄÄLLE! KAUPAN PÄÄLLE! € VÄHINTÄÄN KAHDEN VALIO-SÄKIN (MIN. 30 KG) TILAAJALLE ILMAINEN TOIMITUS JA VALIO YHDISTELMÄTALUTIN 12 kk ASTRO 320 + T5 KOIRA-GPS Suosittu, käyttövalmis koira-GPS -paketti. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Voit seurata jopa 10 koiraa samanaikaisesti. ASTRO 320 -KÄSILAITE 429,ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. ALPHA 100 -KÄSILAITE 499,MYÖS MINI PANNALLA MYÖS MINI PANNALLA MYÖS MINI PANNALLA ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Suositun Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. ALPHA 50 -KÄSILAITE 499,12 kk SUPRA Täysin uusi GSMantenniratkaisu sekä uudistettu haukkulaskuri. Käyttää 2G ja 3G verkkoja ja tarkkaan paikannukseen GPS & Glonass tuki. NOVUS Edustaa täysin uudenlaista muotoilua. Panta on pieni ja kestävä. Itse vaihdettava pantaosa, josta voit kytkeä koiran sekä itsevaihdettava akku. G500FI Erinomainen GPS-kuuluvuus, GSM-kuuluvuus huippuluokkaa, entistä pidempi akun kesto. Seuranta Tracker Hunter -sovelluksella. KOIRA-GPS Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on täysin vesitiivis. Voit vaihtaa siihen itse akut ja SIMkortin. Kahden tai neljän akun mallina. OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + TRACKER 12 KK LISENSSI TRACKER 12 KK LISENSSI Täysiverinen karttaohjelma metsästäjälle! PERHELISENSSI 139,SEURALISENSSI ALK. 600,YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! 12 kk + MAASTOKARTTA + LIPPIS ASTRO/ALPHATUTKAPAKETIN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE! € GARMIN TILAAJAETU OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + OHJELMISTO 12 KK + USB AUTOLATURI + SAUNALAHDEN GSM-LIITTYMÄ (G500FI) + TRACKER-SIM (SUPRA) + ASENNUS KÄYTTÖVALMIIKSI OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + OHJELMISTO 12 KK + TEHOAKUT + LATURI + SAUNALAHDEN GSM-LIITTYMÄ + ASENNUS KÄYTTÖVALMIIKSI TRACKER TARJOUSPAKETTI ULTRACOM TARJOUSPAKETTI 329,PAKETTITARJOUS! 799,TARJOUS! 699,TARJOUS! 599,TARJOUS! 539,TARJOUS! 569,TARJOUS! 639,TARJOUS! 639,TARJOUS! 69,/12 KK 99,/12 KK € 37 90 TARJOUS! 15 KG 35 90 TARJOUS! 15 KG 33 90 TARJOUS! 15 KG 35 90 TARJOUS! 15 KG 37 90 TARJOUS! 15 KG 31 90 TARJOUS! 15 KG 49 90 TARJOUS! 15 KG SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! Tilaa www.koiravaruste.fi tai puhelimitse p. 0500 176 596 (ark. 9-17) TRACKER SUPRA NOVUS TRACKER G500FI KOIRA-GPS + + 1149,1049,999,899,OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + ULTRAPOINT PRO 12 KK LISENSSI 12 kk + 359,PAKETTITARJOUS! TRACKERTAI ULTRACOM-KOIRATUTKAN TILAAJALLE BURREL P10 -VARAVIRTALÄHDE TAI ALASKA BARROW 2.0 -VARUSTEKASSI KAUPAN PÄÄLLE! € 599,UUTUUS! (699,-)
ULTRAPOINT PRO 12 KK Täydellinen valinta metsästäjälle, joka arvostaa toimintavarmuutta, helppokäyttöisyyttä sekä monipuolisia ominaisuuksia yhdessä ohjelmassa. Suome? mestari? Ta rj ou ks et vo im as sa 31 .7 .2 01 7 sa ak ka ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . Valio-, Rokkatai Royal Canin -koiranruokaa valintasi mukaan PARHAAT KOIRANRUOAT METSÄSTYSKAUTEEN! ENERGIARUOAT KOVAAN KULUTUKSEEN! VALIO LIHA-ATERIAT 18 X 800G Kana, nauta tai sikanauta. Luonnollinen koiranmakkara. Korkea lihapitoisuus. SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty. 10 vuoden ruostumattomuustakuu. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. KRONCH LOHIÖLJY 2500 ML Erinomainen apu ihon kuivuuteen tai muihin iho-oireisiin. Runsaasti Omega-3 ja -6-rasvahappoja. PREMIUM KOIRATARHA 4M X 4M Tilava 16 m² tarha, jota on mahdollista kasvattaa lisäelementeillä. KRONCH PEMMIKAN ENERGIALISÄ Erinomainen energialisä, kun koirasi tarvitsee nopeasti energiaa. Jo pienellä määrällä koirasi energiatasot palautuvat. JÄMPTI LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Irrotettava koppiosa. Helppo huoltaa ja pestä. GLUCOSAMIN LEMMIKIN NIVELILLE Erityisesti suurille ja/tai erittäin aktiivisille koirille sekä ikääntyville koirille ja kissoille. Saatavana 250 g ja 750 g pakkauksessa. PEHMUSTI KOIRANKOPINKUIVIKE Auttaa pitämään koirankopin kuivana ja raikkaana. Eristää kylmältä, ehkäisee hankaumia. SIS. RAHDIN TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9-17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9-18 ja La 10-15 18x 2x 10 kg 3 eri makua! 3 väriä! 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! (52,20) 699,SUOSITTU! 829,TARJOUS! 36 90 SÄÄSTÖPAKKAUS! 6 90 TARJOUS! 400 G 29 90 NIVELILLE! ALK. 44 90 PAKETTITARJOUS! 2 KPL Saatavana myös säästöpakkaukse ssa! Useita värejä! VOITA VUODEN KOIRANRUOAT! » KOIRAVARUSTE.FI Vähintään kahden Rokka -koiranruokasäkin tilaajalle Vähintään kahden säkin tilaajalle Endurance 4800, Trail 4300 ja Agility 4100 L (arvo 19,90) Voima ja Extravoima (arvo 19,90) ILMAINEN TOIMITUS JA VEDENPITÄVÄ ÄLYPUHELIMEN SUOJAKOTELO ILMAINEN TOIMITUS JA ROYAL CANIN ENERGIALISÄ KAUPAN PÄÄLLE! KAUPAN PÄÄLLE! € VÄHINTÄÄN KAHDEN VALIO-SÄKIN (MIN. 30 KG) TILAAJALLE ILMAINEN TOIMITUS JA VALIO YHDISTELMÄTALUTIN 12 kk ASTRO 320 + T5 KOIRA-GPS Suosittu, käyttövalmis koira-GPS -paketti. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Voit seurata jopa 10 koiraa samanaikaisesti. ASTRO 320 -KÄSILAITE 429,ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. ALPHA 100 -KÄSILAITE 499,MYÖS MINI PANNALLA MYÖS MINI PANNALLA MYÖS MINI PANNALLA ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Suositun Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. ALPHA 50 -KÄSILAITE 499,12 kk SUPRA Täysin uusi GSMantenniratkaisu sekä uudistettu haukkulaskuri. Käyttää 2G ja 3G verkkoja ja tarkkaan paikannukseen GPS & Glonass tuki. NOVUS Edustaa täysin uudenlaista muotoilua. Panta on pieni ja kestävä. Itse vaihdettava pantaosa, josta voit kytkeä koiran sekä itsevaihdettava akku. G500FI Erinomainen GPS-kuuluvuus, GSM-kuuluvuus huippuluokkaa, entistä pidempi akun kesto. Seuranta Tracker Hunter -sovelluksella. KOIRA-GPS Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on täysin vesitiivis. Voit vaihtaa siihen itse akut ja SIMkortin. Kahden tai neljän akun mallina. OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + TRACKER 12 KK LISENSSI TRACKER 12 KK LISENSSI Täysiverinen karttaohjelma metsästäjälle! PERHELISENSSI 139,SEURALISENSSI ALK. 600,YLIVOIMAINEN KUULUVUUS! 12 kk + MAASTOKARTTA + LIPPIS ASTRO/ALPHATUTKAPAKETIN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE! € GARMIN TILAAJAETU OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + OHJELMISTO 12 KK + USB AUTOLATURI + SAUNALAHDEN GSM-LIITTYMÄ (G500FI) + TRACKER-SIM (SUPRA) + ASENNUS KÄYTTÖVALMIIKSI OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + OHJELMISTO 12 KK + TEHOAKUT + LATURI + SAUNALAHDEN GSM-LIITTYMÄ + ASENNUS KÄYTTÖVALMIIKSI TRACKER TARJOUSPAKETTI ULTRACOM TARJOUSPAKETTI 329,PAKETTITARJOUS! 799,TARJOUS! 699,TARJOUS! 599,TARJOUS! 539,TARJOUS! 569,TARJOUS! 639,TARJOUS! 639,TARJOUS! 69,/12 KK 99,/12 KK € 37 90 TARJOUS! 15 KG 35 90 TARJOUS! 15 KG 33 90 TARJOUS! 15 KG 35 90 TARJOUS! 15 KG 37 90 TARJOUS! 15 KG 31 90 TARJOUS! 15 KG 49 90 TARJOUS! 15 KG SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET! Tilaa www.koiravaruste.fi tai puhelimitse p. 0500 176 596 (ark. 9-17) TRACKER SUPRA NOVUS TRACKER G500FI KOIRA-GPS + + 1149,1049,999,899,OUKITEL K-10000 PRO PUHELIN + ULTRAPOINT PRO 12 KK LISENSSI 12 kk + 359,PAKETTITARJOUS! TRACKERTAI ULTRACOM-KOIRATUTKAN TILAAJALLE BURREL P10 -VARAVIRTALÄHDE TAI ALASKA BARROW 2.0 -VARUSTEKASSI KAUPAN PÄÄLLE! € 599,UUTUUS! (699,-)
10 l Jägaren 4 l 2017 LAURA TICKLÉN ”Tillsammans” är temat för jubileumsåret då vårt land firar hundra år av självständighet. Ett av jubileets största programprojekt är Naturdagarna 2017 med temat Tillsammans ut i naturen. Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna är utsedda till officiella samarbetsorganisationer för projektet. V i firar hundraåringen Finland och vår viltrika natur tillsammans med alla jägare. Vi hälsar i synnerhet nya jägare välkomna till frivilligarbetet, viltvården och jakten. Vilthushållningen har skänkt oss finländare ett rågat mått av välfärd och ett sådant Finland vill vi ge vidare i arv till kommande generationer. När de nya jägarna har skrivit jägarexamen så har de tillägnat sig den teoretiska grunden för sin nya hobby, men inte nödvändigtvis det praktiska kunnandet. Kanske har de inte heller i bekantskapskretsen någon som kan handleda dem. Under jubileumsåret får ni erfarna jägare därför gärna ge våra nya jägare möjligheten att byta klassrummet till äkta naturupplevelser. Tillsammans kan ni inventera vilttrianglar, serva utfodringsplatser eller till och med jaga. På det viset får våra nya jägare ta sina första steg på jägarbana, de får självförtroende och får rent praktiskt se hur jägare tar ansvar för sina dagliga val. På det här viset visar vi alla finländare att jakten är en fin hobby. Gemenskapen är en viktig del av jagandet. Nya jägare är välkomna i gänget och jägarna uträttar ett värdefullt frivilligarbete för vårt samhälle. Temadagen Tillsammans ut i naturen firas den 26.8 när det nya jaktåret börjar I augusti drar vi mangrant ut på jakt! De som känner sig inspirerade att ordna ett öppet evenemang för intresserade kan anmäla sig till Naturdagarnas händelsekalender på webbadressen www.luonnonpaivat.fi. Gratulerar, Finland – vi ses ute i naturen! Tillsammans i naturen när Finland firar 100 år MIRJA RANTALA Jyrki Katainen, som är vice ordförande för Europakommissionen, sätter ett stort värde på den finska jaktens traditioner. Han har jagat sedan barnsben. För honom är jakten mycket mera än skjutande och han uppmanar nya jaktintresserade att fördjupa sig i jaktens filosofi. Katainen är också beskyddare för temadagen Första stegen ut i vildmarken. N är Katainen var sex år fick han för första gången följa med sin far och spetsarna på fågeljakt. På den första jakten knep de inga fåglar trots att en av hundarna skällde på en orre, men far och son åt matsäck i skogen och kokade braskaffe. Jaktkortet fixade Katainen som tolvåring. Under åren som följde blev jakten en livsstil. När han bodde i Savolax och det var säsong så var han ute och jagade varje veckoslut. Viltvården ingår i jaktintresset För Katainen har viltvården alltid utgjort en oskiljaktlig del av jaktintresset. I hans ungdom hade medlemmarna i jaktvårdsföreningen en skyldighet att vårda viltet. Men den unga Katainen upplevde inte jobbet som en plikt utan gjorde det gärna. – Vi matade orrar och harar på vintrarna och anlade viltåkrar. Där fick jag se hur jakten och mångfalden i naturen passar ihop och vad man kan göra för mångfalden, berättar Katainen. Jakt är mer än skjutande En nybakt jägare gör klokt i att fördjupa sig i jaktens filosofi. – En jägare är skyldig att uppföra sig ansvarsfullt gentemot naturen och andra jägare. Jaktmetoder som är oetiska och ohållbara
Jägaren 4 l 2017 l 11 Jyrki Katainens jaktfilosofi utgår från hållbarheten för naturen är inte acceptabla, påpekar Katainen. Det är oerhört viktigt att förstå jaktens filosofi. Man kan fördjupa sig i den genom böcker, men viktigare än böckerna är jägare med större erfarenhet. Enligt Katainen är det mest spännande för en ny jägare om han eller hon lyckas fälla viltet när ögonblicket är inne. Men han understryker ändå att jakten är så mycket mer än skjutande. – På engelska finns det två ord för jakt: hunting och shooting, förklarar Katainen. Ordet shooting används om kommersiella jakter där viltet inte är vilt och man fäller exempelvis rapphöns och fasaner i stora mängder. Ordet hunting används däremot om vilt vilt och där ingår även viltvård. Enligt Katainen är bägge varianterna uppskattade hobbyer, så det är meningslöst att hålla sig med en negativ inställning till den kommersiella jakten. Katainen betraktar den växande efterfrågan på kommersiella jakter som en möjlighet. Alla som vill jaga har inte möjligheter – kanske på grund av tidsbrist eller boningsort att delta i traditionell ekologisk jakt där det också ingår viltvård. På andra håll i Europa ingår kommersiella jakter av olika slag – hållbart genomförda i näringslivet på landsbygden. – Det här skulle kunna vara en ekonomisk uppgångsbransch också i vårt land. Men då behövs det en positiv och innovativ inställning till den kommersiella jakten, fortsätter han uppmuntrande. Hållbarhet och etik nyckelbegrepp Jakten i vårt land har av tradition varit hållbar både etiskt och för naturen. Hållbarheten har under de senaste åren blivit ännu mer efterfrågad, men även kraven har ökat. – Hållbarheten och etiken är nyckelbegrepp. Om vi prutar på dem så förlorar jakten också sin framtid, filosoferar Katainen. Viltvårdsarbetet ingår i hållbarheten och är mycket viktigt. Den som vårdar viltet tar också ansvar för naturen och djuren. Vi måste fundera på hur vi kan inkludera personer som gärna skulle jaga, men som inte har möjligheter att delta i viltvårdsarbeten inom någon förening. Ett intresse för hela familjen Jaktvårdsföreningarna har redan länge satsat på ungdomarna och satsningarna ger resultat. Men Katainen ser också stora möjligheter hos den växande skaran av damer som jagar. – Min hustru jagar också och våra små döttrar följer ibland med oss på jakt. Jakten har förutsättningar att i ännu större omfattning än i dag bli ett intresse för hela familjen. Och när vi siktar på det så blir för det mesta allt som har med jakten att göra hållbart och i balans.
12 l Jägaren 4 l 2017 R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta – med en grupp eller personligt Delta i tävlingen För viltet Några tips om vad du kan göra för viltet Lämna ett stråk med otröskad säd åt viltet Anlägg en viltåker med höstsäd Iståndsätt traditionella biotoper, naturbeten och strandängar, och sköt dem genom betesgång Spara snår och undervegetation i skog av alla åldrar Gynna blandbestånd i skogen Bevara kärr och övergångszoner mellan torvmark och mo, och håll dem bevuxna med skog Iståndsätt dikade torvmarker med ett glest trädbestånd så att de blir lämpliga för viltet Håll stränder och åkerholmar öppna eller halvöppna genom röjning och slåtter, gynna låga buskage och videsnår Förhindra att våtmarker växer igen genom att slå och rensa vattenvegetationen. Lämpliga proportioner är hälften öppet vatten och hälften mosaikartad växtlighet Håll våtmarker fiskfria eller fiska effektivt Delta i sommarinventeringen av vilttrianglar Sätt upp slickstenar för viltet Rusta dig för jakt efter små rovdjur För mera tips se: www.riistametsa.fi, www.kosteikko.fi, www.riista.fi
Jägaren 4 l 2017 l 13 Vi samarbetar : 1. 3000 € presentkort på Retkitukku och diplom 2. 2000 € presentkort på Retkitukku och diplom 3. 1000 € presentkort på Retkitukku och diplom Bland deltagarna i bägge klasserna lottar vi dessutom ut sex presentkort á 500 € på *Retkitukku. Värdefulla priser: I klassen för föreningar belönas de tre bästa och de belönade presenteras i tidningen Jägaren. Priserna består av diplom och presentkort på *Retkitukku: Anmäl dig på RIISTANVUOKSI.FI De första har redan anmält sina viltvårdsobjekt Vi har redan fått in ett försvarligt antal anmälningar till den personliga klassen. Bredden på arbetena som jägarna har gjort för viltet är stor. T ävlingen För viltet går ut på att vaska fram den bästa naturvårdaren i landet. Tävlingen är avsedd för jaktföreningar och jakträttsinnehavare som aktivt sköter viltets livsmiljöer. Även enskilda jägare som har gjort en insats för viltet kan ställa upp i tävlingen – det räcker med ett projekt. I tävlingen prioriterar vi arbeten som har gjorts för viltets livsmiljöer i år. Variationsrikedom och långsiktighet i skötseln av viltet och naturen räknas som en merit. Tävlingen För viltet ingår i programmet för firandet av vårt lands hundra år av självständighet. Följ bloggen och facebook På Facebook kan du gå med i gruppen Riistan vuoksi. På bloggen Riistan vuoksi informerar vi om aktualiteter med anknytning till viltoch naturvård. Tävlingsinformation Mera information om tävlingen hittar du på webbplatsen riistanvuoksi.fi. Där finns också tips om vad du kan göra för viltet. Anmälningar Tävlingen har två klasser: en för föreningar och en för enskilda personer. Anmäl dig till tävlingen senast den 15 januari nästa år. Använd formuläret på webbplatsen riistanvuoksi.fi. Av dem som anmäler sig till klassen för föreningar behöver vi mera detaljerade uppgifter. Att anmäla sig till den personliga klassen är enkelt. Om du har gjort en insats för naturen och viltet; anmäl dig! Bedömning I klassen för föreningar bedöms deltagarnas arbeten av viltcentralens expertjury som också kommer att besöka de bästa objekten. Vid bedömningen tar juryn hänsyn till variationsrikedomen och möjligheterna i viltoch naturvården, storleken på föreningens eller jakträttsinnehavarens verksamhetsområde och medlemsantalet. Juryns beslut kan inte överklagas. I den personliga klassen görs ingen närmare bedömning. Alla godkända deltagare är med i utlottningen av priser. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta * gäller ej Garmin Finlands populäraste viltkamera
Tarjoukset voimassa 31.8.2017 saakka Beretta A400 Lite puoliautomaattihaulikko kick-off, vasen Baikal MP-155 puoliautomaattihaulikko 12/89 synteettinen tukki 950,1350,1395,599,Winchester SX3 puoliautomaattihaulikko 12/89 28” 799,895,Affinity synteettinen puoliautomaattihaulikko 12/76 26”, 28” tai 30” norm. 1750,NYT! Tikka T3X Hunter .308WIN kivääri 1050,useissa kaliipereissa! ASEVELIHINTAAN musta, camo tai puu Perus puolari edullinen vinchi kampanja nyt tilaisuus vasureille! SÄÄSTÄ 491,kampanjahintaan HHsportista Benelli Montefeltro synteettinen 12/76 26” tai 28” www.HHsport.fi Benelli Vinci Comfortech 12/76 28” Blaser R8X karhuleka 9,3x62 piipulla .AD 74 90 2990,suurriistajahteihin Kick´s Highflyer vaihtosupistajat sopii: Beretta/Benelli · säädettävä poskipakkA · Säänkestävä tukki · herz 119 äänenvaimennin · vaimenninkierteet · ylikoon kammennuppi 1295,yhteishintaan! SISÄLTÄÄ Tikka T3X Lite 308 tai 6,5 x 55 kiväärin • Burris 2-7x35 Fullfield kiikarin • Sako rengasjalat • Sako kantohihnan • Tikka asepussin 308 tai 6,5x55 kivääri TIKKA T3X lite ss kampanjapaketti 2017
www.HHsport.fi Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle LAAJOISTA valikoimISTA Swedteam on yritys, joka on tehnyt korkealaatuisia vaatteita metsästystä varten melkein vuosisadan ajan. Swedteam vaatteet toimivat missä tahansa sääolosuhteissa ja auttavat luomaan parhaan mahdollisen metsästyskokemuksen. helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi 289,269,379,Swedteam Axton Camo takki ja housut Swedteam Axton takki ja housut Swedteam Ridge Pro Veil takki ja housut Huom! Covertex -kalvo takaa hyvän tuulenja vedenpitävyyden yHteishintaan! yHteishintaan! yHteishintaan! 59 95 Takki 169,50 Housut 119,50 Takki 149,50 Housut 119,50 Takki 229,50 Housut 149,50 norm. 124,90 Swedteam Torne fleecetakki Covertex-kalvolla Saapuu piakkoin myymälöihim me! Covertex-kalvolla Covertex-kalvolla luottokumppanisi missä ikinä liikutkin 379,Sasta Peura camo takki ja housut yHteishintaa n! Takki 229,50 Housut 149,50 429,Sasta Wolf camo takki ja housut yHteishintaa n! Takki 249,50 Housut 179,50
16 l Jägaren 4 l 2017 N är sommaren väl kom var den ett par tre veckor försenad jämfört med de senaste åren. I östra Finland blommade häggen och blåbäret i år vid samma tid som de gjorde det för decennier sedan, det vill säga ungefär två veckor före midsommar. Den sena ankomsten har haft konsekvenser också för hönsfåglarnas häckningstidtabell. Det här är sannolikt positivt för häckningen eftersom vi kan anta att vädret var en smula nådigare vid kläckningstiden än under de senaste tre åren. Även om häckningen och kullarnas första tider skulle lyckas väl så är det fåfängt att hoppas på något rejält uppsving för stammarna eftersom den häckande stammen i detta nu befinner sig på en väldigt låg nivå. Under goda år brukar tiotals fåglar delta i orrspelen, men i våras var det bara någon enstaka orrtupp som spelade. Men utsikterna för bärskörden är bättre än under tidigare år tack vare den sena blomningen. Naturresursinstitutets senaste uppskattning av vargstammen gav som väntat upphov till en livlig debatt. Enligt uppskattningen har vargstammen i vårt land minskat sedan fjolåret med ungefär en fjärdedel och ligger nu mellan ungefär 150 och 180 individer. Även stammens struktur har undergått en klar förändring sedan fjolåret och exempelvis andelen revir med bara ett vargpar var klart större än förut. Dock är den uppskattade storleken och strukturen på stammen inte fullt jämförbar med tidigare år eftersom uppskattningsmetoden är en aning förändrad. Enligt forskarna är den senaste uppskattningen ändå exaktare än de tidigare eftersom de har kunnat använda bland annat dna-material som samlades in under vintern. I offentligheten har det framförts åsikter som förfäktar att den presenterade uppskattningen av vargstammen är tilltagen i underkant och att flockarna inte kan försvinna någonstans under året. Med största sannolikhet är det de fortplantningsdugliga vuxna individerna, och i synnerhet den stora andelen alfahonor som fälldes under föregående vinters stamvårdande jakt som nu visar sig som en svacka i vargstammen. Det här är knappast den enda orsaken till svackan, men det är uppenbart den främsta förklarande faktorn till förändringen. Vi ska hålla i minnet att Naturresursinstitutet inte har några andra alternativ än att ta fram en sådan uppskattning av vargstammen som till alla delar är vetenskapligt försvarbar. Alla andra siffror som förs fram i offentligheten är inget mer än tyckande, som det förstås står var och en fritt att lägga fram för att gynna sina egna syften. De här siffrorna saknar emellertid vikt och värde när myndigheterna fattar beslut om en fortsättning på vargjakten. Vore det kanske klokast i den här situationen att konstatera att det är de här siffrorna som gäller och att vi framdeles ska sträva till ett bättre samarbete med Naturresursinstitutet. Ömsesidigt förtroende är avgörande även i det här samarbetet. Inhämtningen av så färska viltdata som möjligt gynnar alla jägare och utgör en hörnsten för den hållbara vilthushållningen. Jägarna befinner sig i nyckelställning i det här arbetet och de har mycket riktigt förvaltat sitt pund väl. I det här sammanhanget är det intressant att konstatera, att uppskattningen av björnstammens storlek och struktur, som är gjord enligt samma principer och med samma rovdjurskontaktpersoners observationsmaterial, inte på långa vägar väcker samma debatt och kritik. Under den senaste tiden har vi vant oss vid att det årligen görs ändringar i jaktlagstiftningen och innevarande år utgör inget undantag. Ändringar och preciseringar i jaktlagen är på gång om bland annat följande: skjutprovet för bågjakt, intyget på avlagt skjutprov, jaktlicensen för hjortdjur och licensförfarandet, jaktledaren, avsiktligt lockande på vilt med föda, transporten av jaktvapen, skyldigheten att anmäla fällt vilt, begränsningarna i jakten och dispensförfarandet. Ändringarna är välkomna och syftet är att uppdatera bestämmelserna om jakten. Enligt planerna ska större delen av lagändringarna träda i kraft när det nya jaktåret börjar. Ändringsförslagen har fått ett mycket positivt mottagande bland jägarna och de kommer att förtydliga en hel del som har känts besvärligt.Tidtabellen är dock utan tvekan extremt snäv och sätter viltförvaltningen under avsevärd press. Vi behöver inte tyckande utan tillförlitliga viltdata TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt 16 l Jägaren 4 l 2017
PROBABLY THE BEST OUTFIT IN THE WORLD FOR ACTIVE HUNT LIGHT ACTIVE LIGHT ACTIVE TAKKI GU42202295 Suositushinta 259€ LIGHT ACTIVE HOUSUT CU22202295 Suositushinta 189€ | PL 149, 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi
18 l Jägaren 4 l 2017 MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral Begränsningarna i jakten efter sädgås har pågått i åratal, men nu är lättnader att vänta. I det mellersta stamförvaltningsområdet för Finlands, Sveriges, Danmarks och nordvästra Rysslands gemensamma stam av taigasädgås verkar utvecklingen ha vänt uppåt och stammen börjat växa. På internationell nivå har en överenskommelse gjorts om spelreglerna för hållbar jakt. Om några år, om stammen har återhämtat sig till den målsatta nivån och om vi har bättre data om den häckande stammen i vårt land, så kan vi överväga att tillåta traditionell jakt på gåsmyrar i norra Finland. Den förbättrade situationen gör det redan nu möjligt att tillåta jakt på rastplatserna i sydöstra Finland eftersom jakten där huvudsakligen handlar om tundrasädgås. Sädgåsens två underarter På hösten förekommer två underarter av sädgås i vårt land. Hos oss häckar taigasädgåsen, som har minskat rejält under de senaste decennierna. På hösten påträffas också den andra underarten, tundrasädgåsen, som förekommer i stort antal och tål jakt väl. Tundrasädgåsen häckar i norra Ryssland och påträffas hos oss främst i sydost under flyttningen till Centraleuropa. Jakten efter sädgås har varit begränsad i vårt land sedan 2010 och förbjuden sedan 2014. Detta beror på att taigasädgässen som häckar hos oss och arten som helhet har minskat. Jaktbegränsningarna i vårt land och förbudet har varit avgörande. I den mellersta delen av stamförvaltningsområdet har taigasädgåsens nedgång nu avstannat eftersom jakttrycket har blivit klart lättare. Av allt att döma har utvecklingen för taigasädgåsen vänt uppåt. Sverige tvingas begränsa jakten Största delen av taigasädgässen i vårt förvaltningsområde övervintrar i södra Sverige där de också orsakar skador på jordbruket. Med hänvisning till skadorna har Sverige ännu inte begränsat jakten efter taigasädgås. Hos grannen i väster blir man nu tvungen att lätta rejält på jakttrycket eftersom Sveriges nationella taigasädgåskvot utgör bara en tredjedel av de senaste årens avskjutning på drygt 1500 gäss. En del av de här gässen har varit tundrasädgäss. Sverige har slutligen anslutit sig till den gemensamma förvaltningen av taigasädgässen. Även för svenskarna är det alltså dags att ta ansvar och begränsa jakten. Två års förlängning av jaktförbudet för taigasädgås föreslås Jordoch skogsbruksministeriet föreslår att fredningen av sädgåsen ska förlängas med två år i större delen av landet. Avsikten är att trygga återhämtningen för den häckande stammen i vårt land och stärka artens förmåga att tåla jakt. I utkastet till nationell förvaltningsplan för sädgåsen upptas brådskande åtgärder för att säkra jaktens hållbarhet. Enligt utkastet är det befogat att avbryta jakten tills skyldigheten att anmäla fällt vilt är fastställd, jakten går att reglera exaktare än förut, inventeringarna i övervintringsområdena har effektiverats och häckningsområdena i vårt land är klarlagda. För merparten av åtgärderna som är viktiga på nationell nivå är läget gott. Inventeringarna i övervintringsområdena har blivit effektivare och i statsrådets utkast till förordning föreslås en anmälningsskyldighet för fällt vilt. Den nya jaktlagen gör det möjligt att reglera jakten exaktare än förut. Inom ramarna för den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen har SÄDGÅSEN: Vi ser ljuset i tunneln HA N N U HU TT U
Jägaren 4 l 2017 l 19 Naturresursinstitutet kartlägger häckningsområdena med metod som viltcentralen har utvecklat F inlands viltcentral utvecklade en metod för uppföljningen av sädgåsens häckningsstam och häckningsresultat i Mellersta och Norra Österbotten under åren 2014 och 2015. Klassificeringen av häckningsområdena och kartläggningen av ett representativt urval med helikopter i juli när gässen ruggar är ett fungerande sätt att uppskatta antalet par och ungar. Mera läsning om detta finns i föregående nummer av tidningen Jägaren (s 34-35) och i För Viltets novembernummer i fjol. Jordoch skogsbruksministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att göra kartläggningen av häckningsområdena i norra Finland. Finlands viltcentral stöder institutet eftersom vi behöver mera information om den häckande stammen för att kunna tillåta jakt igen. I följande steg ska vi göra upp en helikopterinventeringsplan för häckningsområdena i norra Finland som bygger på erfarenheterna från viltcentralens försöksprojekt. Med omsorgsfull planering avkastar helikopterinventeringarna data om sädgåsens häckningsstam och även om häckningsstammen hos sjöfåglarna med negativ utveckling. Sädgåsforskningen behöver fjäderprover från häckningsområdena S yftet med undersökningen är att klarlägga taigaoch tundrasädgässens geografiska fördelning och genetiken hos den häckande stammen. Jägarna uppmanas att skicka in fjädrar och dun av sädgås. Det ska vara fjädrar som har använts till att inreda boet med eller fjädrar och dun som har fällts på ruggningsplatsen. Sådana kan man hitta till exempel när man är ute och plockar bär. Lägg fjädrarna som har hittas på en och samma plats i ett papperskuvert och fyll på rejält med dun. Provet ska vara torrt när det läggs i kuvertet och det får inte lindas in i plast. Anteckna datumet och koordinaterna för boet eller ruggningsplatsen på kuvertet (eller åtminstone namnet på platsen och kommunen) och namnet på personen som plockade fjädrarna. Kontakta Johanna Honka på johanna.honka@oulu.fi för närmare anvisningar, kuvert och papperspåsar för insamlingen av prover och skickandet (portot är betalt). Skicka proverna till följande adress Johanna Honka, Enheten för ekologi och genetik Linnanmaa, 90014-Uleåborgs universitet Tfn 050 3270665 DCO Shotkiller • Yksilöllinen, impulssimelulta suojaava korvatulppa • Pehmeä materiaali • Kolme eri mallia ja useita värivaihtoehtoja HA Active • Yksilöllinen, aktiivinen kuulonsuojain ampujalle, metsästäjälle ja työkäyttöön • Säädettävä vahvistus • Säädettävissä kuulokäyrän mukaan • Liitettävissä metsästysradioon tai matkapuheli meen Sowei Impuls • Yksilöllinen kuulonsuojain jatkuvaanja impulssimeluun • Pehmeä materiaali • Useita värivaihtoehtoja www.kuuloverkko.fi/kuulonsuojaus Tiedustelut puh. 09 2786 2082 Kuulosi on korvaamaton! Elacin RC • Yksilöllinen kuulonsuojain työkäyttöön • Puhe hyvin kuultavissa • Pehmeä materiaali • Vaimennustaso valittavissa
20 l Jägaren 4 l 2017 Nya tider för förvaltningen av taigasädgås I Köpenhamn fattades i mitten på juni ett historiskt beslut då Finland, Sverige och Danmark avtalade om hållbar och målsatt jakt efter taigasädgås. För första gången i Europa inleddes en anpassad jakt på flyttvägsnivå efter en jaktbar sjöfågel med nedåtgående trend. Goose Platform – en verkställande aktör European Multispecies Goose Management Platform är ett nytt verksamhetsprogram för AEWA, avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien, som handlar om att samordna förvaltningen av gåsstammarna. Verksamhetsprogrammet omfattar taigasädgåsen, spetsbergsgåsen, grågåsen och den vitkindade gåsen. Verksamhetsprogrammet har tre huvudaktörer och beslutsfattandet sker hos den första aktören, en internationell arbetsgrupp. Den andra huvudaktören är en datacentral som samlar in gåsdata från olika länder, gör sammanfattningar och skapar modeller för den jaktliga hållbarheten som underlag för beslutsfattandet. Den tredje huvudaktören är länderna utmed flyttvägen. De tar fram viltinformationen för datacentralen och verkställer avskjutningen inom de internationellt avtalade ramarna. Avskjutningsmodell för taigasädgåsen Jakten efter taigasädgås bygger på en avskjutningsmodell där de olika beskattningsgraderna är kompromisser mellan stammens återhämtningshastighet och jaktmöjligheterna. Arbetsgruppen för Goose Platform beslöt på sitt andra möte den 15 juni i år att tillåta jakt efter taigasädgås i det mellersta förvaltningsområdet med en avskjutningsgrad på tre procent. Detta gör jakt möjligt i begränsad omfattning samtidigt som stammens återhämtning inte äventyras. I december i fjol beslöt arbetsgruppen att avbryta jakten i det östra och det västra förvaltningsområdet eftersom populationerna var små, stammens utveckling var negativ och det rådde brist på data. För att vi ska kunna jaga hållbart krävs det viltdata av hög kvalitet, i första hand om stammens storlek och om taigasädgässens andel av de fällda sädgässen. Vi kommer också att behöva data om hur olika åldersklasser överlever och om produktionen av ungar. Exaktare viltdata minskar på osäkerheten i modellen och gör större kvoter möjliga. Allt detta måste dock bygga på viltdata, och jägarna befinner sig i nyckelställning för inhämtningen. Mera information om stamförvaltningen på flyttvägsnivå kommer i nästa nummer av Jägaren. På adressen riista.fi/riistatalous/riistakannat/hoitosuunnitelmien-toimeenpano/metsähanhi kan du läsa mera om beskattningsmodellen för taigasädgåsen och uppskattningarna av stammens storlek och struktur, och en kortfattad beskrivning av förvaltningen på flyttvägsnivå. Finland, Sverige och Danmark kommit överens om att det är möjligt med begränsad jakt inom ländernas egna små kvoter. Målet är att stammen ska få upp tillväxthastigheten och därmed göra det möjligt med jakt i begränsad omfattning. Eftersom den häckande stammen i vårt land har varit utsatt för ett hårt jakttryck och vi vill att stammen ska återhämta sig fort så är det fortsättningsvis befogat med ett fortsatt jaktförbud i taigasädgåsens viktigaste förekomstområden i vårt land. För att tillåta jakt efter taigasädgås inom vår nationella kvot krävs det en kartläggning av häckningsområdena i vårt land. Naturresursinstitutet verkställer karteringen under de följande två åren med en metod som har utvecklats av Finlands viltcentral. Utan en exaktare bild av häckningsområdena och den häckande stammens storlek har vi inte tillräckligt med viltdata för att kunna planera en förnuftig jakt efter taigasädgås. En förlängning av jaktförbudet stöder den häckande stammens återhämtning och säkrar de framtida jaktmöjligheterna. Sädgåsen är en art som förökar sig relativt långsamt, så det gäller att ta det lugnt. Med bättre kännedom om den häckande stammen och en tillväxt till nivån drygt 60 000 fåglar i vinterstam så skapar vi grunder för att återuppta jakten också i häckningsområdena, utan att behöva oroa oss. Jakt efter tundrasädgås föreslås bli tillåtet i Sydöstra Finland I jordoch skogsbruksministeriets förordning, som befinner sig ute på remiss, föreslås att jakt efter sädgås ska bli tillåtet i Sydöstra Finland där merparten av de fällda gässen sannolikt är tundrasädgäss. Tundrasädgässen passerar i stora skaror Sydöstra Finland under flyttningen och bland dem finns också taigasädgäss, som är mycket svåra att identifiera vid jakt. Jakten efter tundrasädgås kan nu bli tillåten eftersom jakten efter taigasädgås har blivit tillåten på internationell nivå. Enligt förslaget skulle jakt tillåtas under perioden 1.10 till 30.11 i Willmanstrands kommun i landskapet Södra Karelen, i landskapet Kymmenedalen, i Orimattila kommun i landskapet Päijänne-Tavastland och i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Buckila i landskapet Nyland. Dessutom föreslås en obligatorisk avskjutningsanmälan för att vi ska få så exakt information som möjligt om den totala avskjutningen. Det är högprioriterat att få klarhet i underarternas andelar av avskjutningen för att vi ska kunna beräkna andelen taigasädgäss. Preciserade data om tundraoch taigasädgässens andelar skapar förutsättningar för framtida justeringar av jaktområdets omfattning. Underarternas andelar av de fällda gässen ska undersökas bland annat genom en frivillig insamling av fotografier. Utifrån färgen på näbben går det att skilja på underarterna med tillräcklig säkerhet. Att skicka in ett foto på varje fälld gås till Naturresursinstitutet ligger först och främst i jägarnas eget intresse. Den här viltinformationen behövs för att vi ska kunna undvika onödigt strama begränsningar. Vi ger ytterligare information om jakten efter tundrasädgås i Sydöstra Finland under hösten och i följande nummer av tidningen Jägaren, när ministeriets förordning har trätt i kraft och de slutliga begränsningarna i tid och rum är fastställda. HA N N U HU TT U
S H A R E T H E A D V E N T U R E ULTRACOM AVIUS VHF -koiratutka tuo seikkailun koko jahtiseurueen älypuhelimiin. Tarina todistaa koiran ja isännän menestyksekkään yhteistyön. Panta käy kaikenkokoisille koirille. Seisontahälytys, tarkka haukkulaskuri sekä huomiovalo turvaavat ja tehostavat jahtitilannetta. Ultratarkka Ultrapoint kartta-aineisto, kertalisenssi sekä mahdollisuus laajennuksiin tuovat seikkailun luoksesi. ultracom.fi VIE SEIKKAILUT JAHTISEURUEEN PUHELIMIIN. Kotimainen tehotiimi: Repe ja ULTRACOM AVIUS VHF-koiratutka Verkkokauppa: store.ultracom.fi Ei VUF – vaan VHF! ” Hyvä Repe, täydet pointit! Ultracom_ad_210x297_(7).indd 1 29.6.2017 17.14
22 l Jägaren 4 l 2017 U nder de senaste åren har en ökning av den välfärd som vilthushållningen skapar fått högre prioritet som mål för viltpolitiken. Detta förutsätter att vi vårdar viltstammarnas livskraft och att jakten är etisk och ansvarsfull. Skadorna orsakade av stora rovdjur har ökat under de senaste åren och debatten har varit intensiv. Lika viktigt är att viltförvaltningen har viltskadorna och konflikterna under kontroll. Jaktvårdsföreningarna och det enorma frivilligarbete som görs inom dem befinner sig här i nyckelställning. Viltförvaltningen förnyades för sex år sedan när Finlands viltcentral grundades. Den gången lämnades jaktvårdsföreningarna utanför förnyelsen. Jaktvårdsföreningarna ingår i den indirekta offentliga förvaltningen och de är anförtrodda med viktiga offentliga förvaltningsuppgifter, bland annat ordnandet av jägarexamen och skjutprov. Därför berörs jv-föreningarna också av kraven på bland annat god förvaltning och rättsskydd. Detta har ökat mängden förvaltningsuppgifter i jv-föreningarna. Jv-föreningarna uträttar ett oerhört viktigt arbete beträffande bland annat utbildningen av jägare, samarbetet med skolorna och ungdomsarbetet. Med tanke på framtiden är det här oerhört viktigt så att även andra ungdomar än de som hör till jägarfamiljer får kunskaper om naturen, jakten och viltvården. Resurserna har dock inte räckt till. Föreningarnas verksamhetsledare står i nyckelställning beträffande organiserandet av verksamheten. I somliga föreningar har det varit svårt att hitta frivilliga. Därför måste vi nu börja stärka jaktvårdsföreningarna och det stöd och den handledning som de får av viltcentralen. Till detta behövs dock pengar. På förslag är därför att från nästa år höja jaktvårdsavgiften till 39 euro. Storleken på statsbidraget till jaktvårdsföreningarna skulle framledes bygga på verksamhetens resultat, som exempelvis antalet kurser för jägare och inventerade vilttrianglar. Tanken är att jaktvårdsföreningarna också skulle få ersättning för kostnaderna för besiktning av viltskador. Med en höjning av jaktvårdsavgiften skulle vi dessutom kunna utveckla viltcentralens verksamhet och webbtjänsten Oma riista. Medel skulle också styras till projekt som förbättrar viltets livsmiljöer, vilket bidrar till att gynna mångfalden i naturen. I detta nu finns det 295 jaktvårdsföreningar i vårt land. Samarbetet mellan föreningarna har ökat i glädjande grad, bland annat vid avskjutningsplaneringen för älghushållningsområden. Tidpunkten är lämplig för jaktvårdsföreningarna att utreda eventuella samgångar med de närmaste grannföreningarna. Detta skulle spara administrativt arbete och de aktiva i jv-föreningarna kunde ägna mera tid åt den praktiska viltvården. Viltcentralen bör nu aktivt stöda utredningarna av sammanslagningar och förhandlingarna för att allt som är viktigt ska bli utrett och avtalat. Staten kunde uppmuntra jv-föreningar att gå ihop och, om parterna når ett avtal om samgång, erbjuda tilläggsfinansiering så att den nya föreningen kan avlöna en professionell verksamhetsledare. Jag är övertygad om att vi har gott om utbildade personer, även unga sådana, som gärna skulle byta ut hobbyjagandet mot jobbet som verksamhetsledare på en jv-förening. Detta skulle dessutom göra frivilligarbetet i jv-föreningarna meningsfullare när pappersexercisen överförs till ett anställt proffs. Det är oerhört viktigt att vi säkrar kontinuiteten i frivilligarbetet! Det här förutsätter dock att föreningarna sinsemellan kommer överens om sådant som hur de samgående föreningarna hädanefter ska sköta sina skjutbanor. Det naturliga vore att de talkogäng som hittills har hållit banorna i skick skulle fortsätta som förut i den nybildade föreningen. Jaktföreningarna kommer ju också i fortsättningen att behöva skjutbanor att öva på. Även under denna sommar bör varje ansvarsfull jägare träna och hålla skjutskickligheten i trim. Jaktlagen förnyades i våras. Syftet är att öka jaktmöjligheterna där detta låter sig göras. Under sommaren ska besluten beredas om att tillåta bågjakt efter vitsvanshjort. Höjning av jaktvårdsavgiften stärker jv-föreningarna Ministeriet informerar JARI LEPPÄ Jordoch skogsbruksministerie 22 l Jägaren 4 l 2017 BT Transport 80M IP67 WATERPROOF Member of RUAG Ammotec Group >>> • LÄTTANVÄNT MENYSYSTEM PÅ SVENSKA • LITEN OCH VÄDERTÅLIG (IP54) • SNABB INTELLIGENT BORDSLADDARE • ÖRONSNÄCKA OCH SKOGSANTENN • INBYGGD BLUETOOTH FUNKTION (FINNS ÄVEN UTAN BT) • MODIGT ROSA! • TÅL TUFFA FÖRHÅLLANDEN • VATTENTÅLIG IP 67 -KLASS • SVENSKA MENYER • VATTENTÄTT TILLBEHÖRSUTTAG • LI-ION 2200 mAh BATTERI PROGRAMMERBAR BILRADIO PAKETET INNEHÅLLER: • BILFÄSTEN • MONOFON • MANUAL LÄTTANVÄND FUNKTIONALITET! nyhet HITTA DIN NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE WWW.GYTTORP.FI VÅGAR DU VARA ANNORLUNDA? *när du köper en rosa TeamPro så stöder du bröstcancerforskningen *FINNS OCKSÅ I ORANGE
Metsästäjä 4 l 2017 l 23 BT Transport 80M IP67 WATERPROOF Member of RUAG Ammotec Group >>> • LÄTTANVÄNT MENYSYSTEM PÅ SVENSKA • LITEN OCH VÄDERTÅLIG (IP54) • SNABB INTELLIGENT BORDSLADDARE • ÖRONSNÄCKA OCH SKOGSANTENN • INBYGGD BLUETOOTH FUNKTION (FINNS ÄVEN UTAN BT) • MODIGT ROSA! • TÅL TUFFA FÖRHÅLLANDEN • VATTENTÅLIG IP 67 -KLASS • SVENSKA MENYER • VATTENTÄTT TILLBEHÖRSUTTAG • LI-ION 2200 mAh BATTERI PROGRAMMERBAR BILRADIO PAKETET INNEHÅLLER: • BILFÄSTEN • MONOFON • MANUAL LÄTTANVÄND FUNKTIONALITET! nyhet HITTA DIN NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE WWW.GYTTORP.FI VÅGAR DU VARA ANNORLUNDA? *när du köper en rosa TeamPro så stöder du bröstcancerforskningen *FINNS OCKSÅ I ORANGE
24 l Jägaren 4 l 2017 PEKKA HELLE och KATJA IKONEN , Naturresursinstitutet, OLLI KURSULA , Finlands viltcentral Sjöfågelinventeringarna – Vi behöver fler par ögon! För många jägare verkar inventeringarna av sjöfåglar vara ett fullkomligt okänt begrepp trots att de har gjorts ända sedan 1986. Nu om någonsin behöver vi tillförlitlig information om tillståndet hos sjöfågelstammarna. D et är både fågelskådare och jägare som gör inventeringarna, huvudsakligen med samma metod. Men även när vi slår ihop deras inventeringspunkter så är nätverket anspråkslöst och i behov av kompletteringar. Det främsta syftet med inventeringarna av sjöfåglar är att följa med förändringarna hos de häckande stammarna och klarlägga ändernas årliga häckningsresultat i vattendrag av olika typer på olika håll i landet, samt att undersöka de bakomliggande orsakerna. Inventeringen av sjöfåglar bildar underlag för en förnuftig beskattning av fågelstammarna, viltvården och arbetet med att följa fågelfaunan och miljön. Hur fungerar inventeringen? Inventeringen av sjöfåglar görs från bestämda punkter i terrängen. I början av sommaren räknas fågelparen och längre fram på sommaren räknas kullarna. Punkterna är observationsplatser som år efter år förblir på samma ställe. Kikare eller teleskop rekommenderas som hjälpmedel för den som inventerar. Inventeringspunkterna och -sektorerna markeras på en karta och observationerna antecknas. I allmänhet tar det mellan 5 och 15 minuter att inventera en punkt. Lämpliga inventeringsplatser är en större eller mindre sjö, en sjöeller havsvik, havsstrand eller åstrand. För att materialet ska vara representativt ska inventeringen göras varje år och omfatta alla typer av vattendrag i trakten. Även om det skulle bli ett avbrott något år vid någon punkt så ska man fortsätta med inventeringen eftersom även tidsserier med avbrott kan användas vid uträkningen av indexet för förändringarna hos stammarna. Uddspetsar, strandklippor, fågeltorn och bryggor lämpligast På senvåren görs räkningen två gånger på samma plats och från samma punkt. Den första räkningen ska helst göras ungefär en vecka efter islossningen. Tidig morgon är ofta lämpligast med tanke på vindoch ljusförhållandena. Det är bäst att göra inventeringen när vädret är bra. Ta dig till punkten så, att du stör fåglarna så lite som möjligt. Spana av hela sektorn i en och samma riktning, lugnt och koncentrerat med kikare eller teleskop. Du ska också hinna notera fåglarna som dyker. Spana särskilt uppmärksamt efter fåglar som uppehåller sig vid vattenbrynet eller vid vegetation. Helst ska du kunna fastställa art och kön på alla fåglar (änderna) som du observerar. I första hand inventeras gräsand, bläsand, knipa och sothöna, men vi rekommenderar trots det att du antecknar alla sjöfågelarter på platsen för att vi ska få ett mera fullständigt material om fågelfaunan för inventeringens behov. Inventeringsmaterialet är omfattande och det är också viktigt att veta vilka arter som inte har blivit observerade. Det främsta syftet med räkningen av sjöfågelkullar är att få klarhet i ändernas årliga häckningsresultat i olika typer av vattendrag och på olika håll i landet. Inventeringen ingår i underlaget för besluten om hållbar avskjutning och viltvård, och i arbetet med att följa med fågelfaunan och miljön. Räkningen av kullar görs från samma punkter som parräkningen på våren. Inventeringen av sjöfåglar är enkel och ger samtidigt jägarna möjligheter att följa med fågellivet i eget område. KA TJ A IK ON EN
Jägaren 4 l 2017 l 25 Delta i inventeringen av sjöfåglar De rekommenderade tiderna för parinventeringen (normala vårar): Område Parräkningen 1. räkningen Parräkningen 2. räkningen Kullräkningen Södra och sydvästra kusten 1 8.5 22 – 29.5 1 – 20.7 Inlandet i södra och mellersta Finland 8 15.5 22 – 29.5 1 – 20.7 Norra Finland 20 29.5 5 – 12.6 1 – 20.7 Kontakta viltforskningen, skaffa blanketterna och grunda en inventeringspunkt. Blanketter, anvisningar och ytterligare information: Katja.ikonen@luke.fi Så grundar du en inventeringspunkt: Planera en inventeringsrutt med en eller flera punkter, som ska vara lätta att nå och ge god utsikt över vattenområdet. Uddspetsar, strandklippor, fågeltorn och bryggor är goda inventeringspunkter. Det kan finnas flera punkter på samma plats bara sektorerna inte överlappar varandra. Välj punkterna så att de representerar alla typer av vattendrag i trakten. Avgränsa inventeringssektorerna med hjälp av fasta landmärken och rita in dem på kartan, tex i skala 1:20 000. Välj hellre en liten sektor än en som är för stor. Returnera kartan tillsammans med de första inventeringsresultaten. Använd kikare eller teleskop vid inventeringen. Du ska också kunna identifiera fåglarna som befinner sig längst bort i sektorn. Returnera parräkningsblanketterna senast 15 juni och kullräkningsblanketterna senast 31 juli till viltforskningen Vi behöver fler inventeringspunkter Inventeringarna av sjöfåglar har hamnat i bakgrunden och inventeringslusten har svalnat. Vi behöver absolut fler inventeringspunkter. Eftersom flera av våra jaktbara sjöfåglar har gått tillbaka så har behovet av information blivit ännu större. På det här viset kan vi säkra tillgången till tillförlitlig och uppdaterad information. Inventeringsresultaten tjänar många syften. Naturresursinstitutet producerar varje år tillsammans med naturhistoriska centralmuseet en uppskattning av tillståndet för sjöfågelstammarna. Dessutom undersöker Luke förändringarna som pågår i naturen, bland annat förstörelsen av livsmiljöer, klimatförändringen och hur jakten och förhållandet mellan rovdjuren och bytesdjuren påverkar sjöfåglarna. Med hjälp av sjöfåglarna undersöker institutet också de förändringar på lång sikt som pågår i mångfalden i vattenmiljöerna, och de bakomliggande orsakerna. Vi behöver information för att kunna planera skötseln av sjöfåglarnas livsmiljöer och dimensionera jakten, och för att bevara mångfalden i vattenmiljöerna. Den här informationen används av viltförvaltningen och organisationerna som ansvarar för skyddet av sjöfåglarna och vattenmiljöerna. Försäljningen börjar Måndag 21.8. Södra, Västra och Östra Finland Tisdag 22.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Onsdag 23.8. Nord-Österbotten och Kajanaland Torsdag 24.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio Fredag 25.8. Enontekiö, Enare, Utsjoki Försäljning Servicenummer 020 69 2424 (9–16) webbutik: verkkokauppa.eraluvat.fi OBS! I år startar försäljningen klockan 9 på morgon! Hönsfågeljakt: Försäljningen fortsätter Resten av tillstånd för hönsfågeljakt kan köpas efter tidtabellen nedan. Ytterligare information och anmälningar till inventeringen: Katja.ikonen@luke.fi Olli.kursula@riista.fi www.luke.fi/tietoaluonnonvaroista/ riista/vesilinnut
28 l Jägaren 4 l 2017 JARKKO NURMI och MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral De lagstadgade anmälningarna om fällt vilt blir fler Viltdata tryggar jaktens framtid Jägarnas skyldighet att anmäla fällt vilt ökar. Förnyelsen av jaktlagen innebär att det med en förordning utfärdad av statsrådet blir möjligt att reglera den obligatoriska anmälningen av fällt vilt om detta är befogat. I förordningen, som under sommaren befinner sig ute på remiss, föreslås att tre nya arter ska omfattas av anmälningsskyldigheten redan från augusti i år. Med de lagstadgade anmälningarna om fällt vilt säkrar vi inhämtningen av viktiga viltdata, som behövs för att jakten ska kunna fortsätta. Detta utgör i sin tur en fundamental del av jaktens hållbarhet. D agens jakt bygger på information om avskjutningens hållbarhet. Tillförlitliga viltdata är en förutsättning för att inga onödiga begränsningar ska bli införda och att de begränsningar som införs är nödvändiga. Att delta i inventeringarna av viltet och det övriga arbetet med att ta fram viltdata är intressebevakning av bästa märke för jakten och viltstammarna. När vi bedömer jaktens hållbarhet är det oerhört viktigt att vi har tillgång till omfattade information om de enskilda jaktbara arterna. Naturresursinstitutets årliga avskjutningsenkät producerar information som är tillräckligt exakt för de vanligaste jaktbara arterna, som skogshönsen, skogsharen, gräsanden och räven. Informationen om de sällsyntare viltarterna är däremot mindre exakt och Naturresursinstitutets statistik som bygger på stickprov fungerar inte lika bra för dem som för de vanligare jaktbara arterna. Ett ändamålsenligt upplägg för jakten och uppföljningen av avskjutningen kräver exaktare metoder. Med ändringen i jaktförordningen regleras anmälningarna om fällt vilt för sådana arter där den tillgängliga informationen i dagsläget inte är tillräcklig med tanke på hållbarheten eller där arterna har betydande samhälleliga konsekvenser. För vildsvin, iller och sädgås föreslås obligatorisk anmälan Enligt utkastet till förordning skulle en obligatorisk anmälan för vildsvin, iller och sädgås träda i kraft redan från den första augusti i år. Anmälningen kan göras på en pappersblankett eller på nätet i tjänsten Oma riista. Vildsvinsstammen befinner sig i kraftig tillväxt. Med anledning av den afrikanska svinpesten försöker vi begränsa stammens storlek och följa med läget. Exakta data om avskjutningen är ett måste för att vi ska få en uppfattning om läget. I kampen mot den Fällningsanmälningen ska göras utan dröjsmål. Framdeles kan informationen användas till exempel så, att vi i stället för fredning jagar med en kvot. Jakten avbryts när kvoten är fylld. Enligt förslaget ska anmälningen göras inom sju dygn efter fällningen. M AR KO PA LO M AA
Jägaren 4 l 2017 l 29 afrikanska svinpesten är det av stor samhällelig betydelse att vi har information om arten. Illern förekommer sällan i avskjutningsstatistiken. Arten fångas i smärre mängder vid minkjakt i landets östra och sydöstra delar. En lagstadgad fällningsanmälan är i praktiken det enda sättet att bedöma artens utbredning, förändringarna i förekomsten och jaktens konsekvenser för arten. Om illern skulle totalfredas så skulle det med största sannolikhet ha en dämpande effekt på jakten efter mink. I detta nu verkar illerstammen vara på uppgång och förhoppningsvis får vi genom fällningsanmälningarna större klarhet i artens utbredning. Viltinformationen avgör, än en gång. Taigasädgåsen har redan varit fredad i flera års tid eftersom arten visar en nedåtgående trend. Under den här tiden har viltcentralen deltagit aktivt i arbetet med att göra upp en internationell förvaltningsplan för arten, som godkändes 2015. Den bärande tanken i förvaltningsplanen är att jakten ska bygga på viltdata och landsvisa kvoter, och ska vara reglerbar utmed hela flyttvägen. Regleringen av jakten efter taigasädgås på flyttvägsnivå kräver exakt och uppdaterad avskjutningsinformation utmed flyttvägen för att vi ska kunna beräkna den totala avskjutningen och dess effekt på stammen och följande års kvot. Utan tillförlitlig viltinformation blir vi tvungna att begränsa jakten för säkerhets skull. Oma riista – enklaste sättet att anmäla fällningar I tjänsten Oma riista görs inskrivningen av ett fällt vilt på samma sätt som vi tidigare gjorde för rådjuret. Skriv in viltet i viltloggen i mobilappen eller direkt i nättjänsten. Därefter gör du den egentliga, obligatoriska anmälningen i nättjänsten, som ber dig fylla i den information som lagen kräver. Fällningsanmälningarna kan fortsättningsvis göras också på papper och skickas in till Finlands viltcentral. Detta ska göras utan dröjsmål, men anmälningen anses vara inlämnad i tid om den är poststämplad senast den sjunde dagen efter fällningen. För rådjuret innebär den nya förordningen att anmälningen förenklas genom att de obligatoriska uppgifterna blir färre. Jaktens hållbarhet är huvudsaken Ändringen i jaktförordningen innebär, om den blir av, en smärre ökning av mängden anmälningar som jägarna måste göra. Utvecklingen kan betraktas som en ökning av byråkratin, men detta torde ändå i dagsläget vara ett mycket bättre alternativ än en totalfredning av sädgåsen och illern. Ansvarsfulla jägare inser viltinformatioViltinformationen räddade gudingjakten Den traditionella sommarjakten efter guding, det vill säga ejderhanar, i skärgården har befunnit sig i brännpunkten. Den har utsatts för häftig kritik, bland annat av EU. Biologiskt sett finns det ingenting att anmärka på gudingjakten, men utan information om avskjutningen och var jakten geografiskt äger rum är det svårt att bedöma hållbarheten och konsekvenserna för ejderstammen. Gudingjägarna ombads därför att rapportera fällningarna och platserna i Oma riista för att ge oss exaktare viltdata. Den anonymt insamlade viltinformationen användes med avseende på mängd och plats. Utifrån dessa data kunde vi påvisa att gudingjakten i vårt land står på hållbar grund, eftersom den totala avskjutningen är liten i förhållande till storleken på stammen. Utan jägarnas aktiva medverkan för att ta fram informationen skulle den här kulturellt viktiga jaktformen inte längre finnas till. Fällningsanmälningen i ett nötskal Enligt utkastet till förordning, som under sommaren befinner sig ute på remiss, ska en fällningsanmälan göras till Finlands viltcentral för följande arter och inom sju dygn efter fällningen: Rådjur, vildsvin, iller och sädgås från den första augusti i år eller när förordningen träder i kraft. Fällningsanmälningen görs på en särskild blankett eller i tjänsten Oma riista. Skyldigheten att anmäla fällt vilt bygger på § 38 a i jaktlagen och § 5 a i jaktförordningen. En jägare som underlåter att göra lagstadgad fällningsanmälan gör sig skyldig till jaktförseelse enligt § 74 i jaktlagen. Den slutliga listan på arterna som kräver anmälan publiceras så fort förordningen har blivit godkänd. Följ med läget på webbsidan riista.fi. I utkastet till förordning gäller anmälningsskyldigheten vildsvin, iller, rådjur och sädgås. Vi behöver viltdata för att kunna bedöma jaktens hållbarhet. Fällningsanmälningarna borgar för att jakten kan fortsätta. nens betydelse för jaktens framtid. Produktionen av viltdata – att göra fällningsanmälningar och delta i viltinventeringar – utgör en viktig del av vårt ansvar för jakten. Med viltinformationen kan vi visa att jakten är hållbar. Om den här informationen saknas eller om kvaliteten blir avsevärt försämrad, så blir vi tvungna att följa försiktighetsprincipen, det vill säga att lösningarna måste följa scenariot för det värsta tänkbara, vilket i jaktbranschen vanligen är liktydigt med en fredning.
30 l Jägaren 4 l 2017 HANNU PÖYSÄ och KATJA IKONEN , Naturresursinstitutet, VELI-MATTI VÄÄNÄNEN , Helsingfors universitet Resultatet av vinginsamlingen Jakten fokuserar på unga fåglar Naturresursinstitutet gjorde åren 2014 till 2016 en landsomfattande insamling av sjöfågelvingar. Projektet avkastade värdefull information om avskjutningens artsammansättning och i synnerhet om åldersoch könsstrukturen för de enskilda arterna. Insamlingen av vingar, som görs med bestämda mellanrum, kompletterar därmed den avskjutningsstatistik som görs årligen med ett frågeformulär. I den här artikeln gör vi en kortfattad översikt av de viktigaste resultaten för den senaste insamlingen av vingar och en jämförelse med resultaten av den föregående insamlingen, som gjordes åren 2005 till 2007. För gräsanden kan vi konstatera att proverna inkluderar en smärre mängd uppfödda fåglar som har satts ut i jaktligt syfte. Detta kan eventuellt förvanska resultaten. Gräsanden har hållit ställningarna som etta på avskjutningslistan. Artens andel av den totala avskjutningen (änder och sothöns tillsammans) ligger på drygt 60 % i både denna och den tidigare insamlingen (bild 1). Även krickans och bläsandens andel av avskjutningen ligger på i stort sett samma nivå som förut; krickan strax under 20 % och bläsanden under 10 %. De här tre arternas sammanlagda andel av den totala avskjutningen uppgår till nästan 90 %. På fjärde plats i statistiken ligger som förut knipan på ungefär 5 % av avskjutningen. Andelen unga bläsänder minskar Andelen unga fåglar, det vill säga fåglar som är födda samma år, visar hur jakttrycket fördelar sig på dels avkastningen (de unga individerna) och dels på kapitalet (de vuxna). Andelen unga fåglar betraktas också allmänt som ett mått på årets häckningsresultat. Det var möjligt att uppskatta åldersstrukturen hos de fällda gräsänderna (årligt antal prover 999-1242 vingar under perioden 2014-2016), krickorna (291-406 vingar) och bläsänderna (140-189 vingar). I vårt land riktar sig jakten tydligt och som förväntat mot de unga fåglarna. För gräsanden och krickan ligger andelen unga fåglar kring 80 % medan den för bläsanden ligger aningen lägre (bild 2). Dessutom kan vi för bläsanden skönja en svag nedgång i andelen ungfåglar under båda perioderna: 2005 till 2007 (i genomsnitt 77 %) och 2014 till 2016 (70 %). Tidsserierna är dock för korta för att tillåta en tillförlitlig jämförelse. Vi har med intresse noterat att krickan, där materialet i likhet med bläsanden uteslutande består av vilda fåglar, inte visar någon motsvarande förändring. Vi har också vid tidigare översikter fäst uppmärksamhet vid att andelen unga bläsänder minskar i avskjutningen. Om trenden som visas i bild 2 stämmer, och om vårt material går att jämföra med det vingmaterial som har samlats in i Danmark, så började bläsandens produktion av ungar minska redan på 80-talet och nedgången verkar hålla i sig. De årliga variationerna är dock stora, i synnerhet i det danska vingmaterialet. Honornas andel av avskjutningen (artvis, unga och vuxna sammanslagna) har varit stabil för gräsanden: 49–50 % under perioden 2005–2007 och 51–53 % under perioden 2014–2016. För krickan och bläsanden har andelen honor däremot varierat kraftigt från år till år: för krickan 44–56 % och för bläsanden 50–61 % under perioden 2014–2016). Andelen verkar dessutom ha minskat en aning i jämförelse med perioden 2005 till 2007: för krickan 54–60 % och för bläsanden 56–70 %. Vinginsamlingarna som gjordes 2005 till 2007 och 2014 till 2016 har gett oss ny kunskap om de förändringar som har skett i avskjutningens struktur. De här förändringarna går inte att urskilja i den traditionella avskjutningsstatistiken. Förändringen som har skett i åldersstrukturen hos de fällda bläsänderna är särskilt intressant, men samtidigt också oroväckande. Förhoppningsvis kan vi om några år göra en ny insamling av vingar med samma metod. Då får vi veta om förändringarna är bestående eller övergående. Avslutningsvis önskar vi rikta ett varmt tack till alla jägare som har deltagit i insamlingen av vingar! Bild 2. Ungfåglarnas andel av det årliga vingmaterialet för gräsand, kricka och bläsand. Bild 1. De tre vanligaste arternas andelar av det årliga vingmaterialet. 2005 2006 2007 2014 2015 2016 Bläsand 100 90 80 70 60 50 % 2005 2006 2007 2014 2015 2016 Kricka 100 90 80 70 60 50 % 2005 2006 2007 2014 2015 2016 Gräsand 100 90 80 70 60 50 % 2005 2006 2007 2014 2015 2016 Gräsand Kricka Bläsand 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 %
Verk koka uppa : www .eran etti.fi UOVision UM785-3G Lähettää alkuperäiset teräväpiirtokuvat ja 10 s Full HD videot! Isoa kuvansiirtoa nopealla 3G yhteydellä! UOVision UM595-3G 379 € 339 € UM595-2G 12MP UV595 Full HD 12MP UV785 Full HD 12MP UV575 HD 12MP 299 € 179 € 189 € 175 € Uudet 2017 Riistakamera Testivoittajat ! TILAUKSET 24/7 www.eranetti.fi PUHELIN 020 33 1490 MYYMÄLÄ Kankaistentie 4 Kangasniemi AVOINNA Ark 9-15.30
32 l Jägaren 4 l 2017 ANTTI PIIRONEN , Finlands viltcentral, och JUHO RISTIKANKARE Plastpresenningar skapar öppna stränder Många änder som häckar i våtmarker gynnas av öppna stränder med låg vegetation. Efter hand som det blir allt sällsyntare med betande boskap på stränderna så behöver vi nya metoder för skötseln av våtmarksstränder. Vid de banbrytande iståndsättningarna av livsmiljöer vid sjön Ahtialanjärvi i Lempäälä i Birkaland har man med framgång använt plastpresenningar för att bli kvitt strandvegetationen. Rainer Mäkelä och Tatu Itkonen är aktiva i föreningen Lokkisaari ry. Här lägger de presenningar över ett slaget bestånd med jättegröe vid sjön Ahtialanjärvi. M AR I KU KK AM ÄK I A htialanjärvis historia är typisk för många fågelsjöar i vårt land. Vårflödena som tidigare hade hållit stränderna öppna upphörde med regleringen på 60-talet och korna som betade stränderna försvann på 70-talet. De öppna svämoch betesstränderna började växa igen och väl framme på 80-talet så hade bestånden av
Jägaren 4 l 2017 l 33 Hjälp för änder som minskar Flera jaktbara änder har minskat under de senaste åren. Av simänderna som har gått tillbaka häckar flera arter i näringsrika fågelsjöar och de lider när livsmiljön försvagas. Om vi vill trygga framtiden för dagens jaktbara änder så gör jägarna klokt i att aktivera sig för att hjälpa de utsatta arterna. De öppna sanka strandängarna som presenningsmetoden skapar, liksom de slammiga platserna, bildar livsmiljöer för flera trängda änder. Vi rekommenderar att metoden tas i bruk i stor skala och utvecklas så att den så skräddarsys för varje enskilt objekt. Metoden gynnar självfallet också sådana änder och vadare som det finns gott om! Vid Ahtialanjärvi har man noterat att flockarna av gräsänder och krickor gärna betar på de behandlade platserna, i synnerhet under flyttningen på hösten. Presenningsmetoden – vad är det? Man dödar växtbestånd genom att kväva dem med presenningar. Man slår ett område och täcker det med presenningar. Man lägger den slagna växtmassan på presenningarnas kanter för att strypa tillgången på ljus och syre. Hösten är den bästa tiden för metoden bara vattennivån är tillräckligt låg. En presenningsbehandlad strandäng tidigt på våren. Den svarta jorden bakom presenningarna behandlades sommaren innan. AN TT I PI IR ON EN vass, kaveldun och jättegröe tagit över både stränderna och den låglänta ön mitt i sjön som hade varit populär bland fåglarna. Iståndsättningen av de sanka strandängarna inleddes i början av 00-talet med slåtter och grävning, men i synnerhet bestånden av invandraren jättegröe visade sig vara svårfjällade motståndare. I stället för den resultatlösa slåttern kläckte Rainer Mäkelä och Tatu Itkonen, båda aktiva i föreningen Lokkisaari ry, idén att ta kål på bestånden genom att täcka dem med presenning. Presenningarna gav ända från start goda resultat och sedan dess har ”aktivisterna” med metoden skapat mängder med livsmiljöer för våtmarksfåglarna kring sjön Ahtialanjärvi. Idén med presenningarna är att ha ihjäl växtbestånden genom brist på ljus och syre, genom att täcka över dem. Man slår den utsedda platsen och samlar ihop den slagna växtmassan. Därefter täcker man den slagna marken med presenningarna och lägger växtmassan på presenningarnas kanter. Drivorna med växtmassa stryper tillförseln av syre till rötterna och håller presenningarna på plats när det blåser och vattenståndet stiger och sjunker. Metoden tar livet av jättegröen på en växtperiod. Resultatet blir en öppen, slammig plats som uppskattas av vadare och sjöfåglar. Beroende på vattennivån spirar där snart växter som är lägre och lätthanterligare än jättegröe. Effekten av presenningarna verkar också bli rätt långvarig; det har nu gått över fem år sedan metoden användes för första gången och ”aktivisterna” har inte behövt upprepa behandlingen en enda gång någonstans. Jättegröen sprider sig främst genom rotskott och inte genom frön, och därför ska behandlingen omfatta ett så stort område som möjligt så det inte hastigt växer igen från kanterna. Slå och lägg presenningarna på plats när vattennivån är låg. Låt presenningarna ligga kvar under hela växtperioden. Det här betyder att den bästa tiden för jobbet är på hösten. Av de presenningar som testades vid Ahtialanjärvi visade sig de bästa vara svarta, 8x12 meter stora och UV-beständiga.
34 l Jägaren 4 l 2017 SAMI TOSSAVAINEN, MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral och JUHA MÄKIMARTTI Mårdhunden i Lappland: Både avvärjningsseger och ställningskrig Efter sju års effektiverad jakt är mårdhundspopulationen i Lappland under kontroll. Men vi får inte luta oss tillbaka och vara nöjda, för läget kräver ett kontinuerligt arbete eftersom mårdhundarna får ungar också norr om polcirkeln. Syftet med jakten är att hindra den här främmande arten från att sprida sig till Sverige och Norge. den spirande populationen. Ett team på sex proffsjägare har sedan 2009 finslipats till ett sannskyldigt antimårdhundsmaskineri. Judasdjur, viltkameror och kunniga hundar samt allmänhetens observationer har gett resultat och mårdhundspopulationen är i det närmaste förintad. De här experternas effektivitet är beundransvärd. 2015 gjordes i Sverige 54 bekräftade mårdhundsobservationer av allmänheten. Av dessa eliminerades 93 procent, det vill säga 50 djur, under de följande veckorna och under 2016 fortsatte observationerna och fällningarna att minska. I fjol somras var man i Sverige tvungen att använda uppfödda mårdhundar som judasdjur eftersom det inte fanns tillräckligt med vildlevande mårdhundar att fånga in. Innevarande sommar använder man vita, uppfödda mårdhundar och av dem har åtminstone två vandrat över till den finska sidan på spaning efter en partner. Den ena blev överkörd vid Torne älv och den andra fälldes på en ö i Bottenviken. Den gyllene regeln för att förebygga problem med invandrade arter är att bekämpa dem innan de blir ett problem. Norge agerar förebyggande och finansierar bekämpningen i södra och mellersta Lappland för att mårdhunden inte alls ska nå Norge. 50 euros presentkort för halsbandsdjur I Lappland har vi redan i åratal använt judasmårdhundar med gps-halsband. Det finns 10 till 15 mårdhundar ute i terrängen som vi följer. Deras uppgift är att leda fältarbetarna till mårdhundspar och kullar, och på det viset hjälper de oss att befria Lapplands ödemarker från arten. För att öka jaktlusten hos jägarna ger Finlands viltcentral och Retkitukku ett presentkort värt 50 euro till den som fäller ett judasdjur eller returnerar ett gps-halsband. Mårdhundar med halsband kan påträffas var som helst i södra och mellersta Lappland. Syftet ”Det är ett ändlöst ställningskrig där vi måste vara beredda på att avvärja hot från söder samtidigt som vi letar efter mårdhundar bakom ryggen på oss. Judasmårdhundarna med gps-halsband jobbar för oss och nosar effektivt upp andra mårdhundar som håller till i trakten”, beskriver Juha Mäkimartti sitt jobb. S edan 2011 har antalet fällda mårdhundar och observationer störtdykt i Lappland. För detta har vi att tacka alla de frivilliga jägare som ägnar sig åt mårdhundsjakt. Men nedgången i avskjutningen har också haft konsekvenser för jakten; jaktlusten börjar hastigt sjunka när fällningarna blir färre. Det här reagerar mårdhundarna omedelbart på: de förökar sig och blir fler! Effektiv jakt lokalt påverkar internationellt Det är de vanliga jägarna som är nyckeln till den effektiva mårdhundsjakten. Varje höst strövar tiotusentals kunniga jägare med duktiga hundar omkring i de lappländska skogarna. Var och en av dem kan, när och om han stöter på en mårdhund, delta i det här värdefulla naturvårdsarbetet. Om jägarna håller ögonen öppna efter mårdhund också när de jagar annat vilt så håller vi problemet litet. Om jägarna låter mårdhundarna komma undan så hundarna inte får någon mårdhundsträning så blir de fler och hundarna kommer att stöta på mårdhund allt oftare. Ortsbor som jagar med fällor, bevakar med viltkameror och jagar aktivt med hundar; det är målinriktad och effektiv verksamhet. Tack vare de frivilliga jägarna i Lappland har vi fått mårdhundarna under kontroll. Nu gäller det att ta väl vara på den gynnsamma situationen. Mårdhunden slagen i Sverige – Norge satsar på distansarbete Hos grannen i väster har man på allvar gått in för att hejda mårdhunden och eliminera
Jägaren 4 l 2017 l 35 är att uppmuntra till mårdhundsjakt och att utnyttja individerna med halsband. De halsbandsförsedda mårdhundarna ger oss viktig information om hur djuren rör sig i Lappland. På våren vandrar mårdhundarna på skaren. Den som får syn på en spårlöpa med aningen mindre tassar än räv och korta steg ska i mån av möjlighet följa spåren och ta upp jakten. Det nattliga strövtåget behöver inte vara långt och kanske har mårdhunden tagit sig daglega i närheten, under grenarna på en gran. Mårdhundsprojektet utlagt på entreprenör Det här projektet, som koordineras av FinVintern 2015-16 sattes ett mårdhundsrekord i mellersta Lappland då en judas återvände till Kittilä efter ett 700 km långt strövtåg utan att hitta en partner. På Åland rörde sig en gps-mårdhund obehindrat i skärgården från april till juni i fjol. lands viltcentral, lades i början av året ut på en entreprenör. Efter upphandling utsågs företaget Tmi Juha Mäkimartti. Juha följer med mårdhundsläget med hjälp av halsbandsförsedda judasindivider och viltkameror, ordnar kurser och stöder de frivilliga jägarnas verksamhet bland annat genom att förse ivriga jägare med fällmaterial. Juha jobbar under jaktchefen för Lappland, Sami Tossavainen. Den praktiska delen av projektet fortsätter i det stora hela efter gammal modell medan den administrativa modellen är ny. Den effektiverade jakten efter mårdhund ingår i det nordiska samarbetet för att hindra främmande rovdjur från att sprida sig. Projektet finansieras av Finlands viltcentral, Forststyrelsen och miljöförvaltningen i Norge och Sverige. Projektet stöds av Retkitukku, Forststyrelsens enhet för naturtjänster i Lappland och Kemijoki Oy. Anmäl observerade mårdhundar! Det är viktigt att ha en klar uppfattning om mårdhundsläget i Lappland för att vi ska kunna rikta den effektiverade jakten rätt. Om du befinner dig i Lappland och får syn på en mårdhund, ring Juha Mäkimartti på 050-3011 676.
1250,Meopta Meostar R2 2-12x50 kiikaritähtäin Myymälät ja Karkkainen.com Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Voit shoppailla myös myymälöissämme: Se metsästäjän tavaratalo Kalastus-, metsästysja retkeilyn tuotemerkkejä jo yli 700! 79 00 -11 % 59 00 950,Avignon Kebne aappaat Neopreenisaapas omaa kaikki samat ominaisuudet kuin kumisaappaassa, mutta on lisäksi kevyt ja miellyttävän lämmin. Myymälät Norm. 89,00 Hunter Kevyt naamioaita Naamioaita/koju joka on nopea ja helppo pystyttää. Lasikuiturunko. Myymälät ja Karkkainen.com Benelli Montefeltro haulikko Juhlavuoden Benelli !synteettiset tukit, ventiloitu kumiperälevy, 28 " interchoke piippukal. 12/76Takuu 5 vuotta.Paino n. 3150g. Myymälät ja Karkkainen.com 1790,1790,99 00 Beretta 686 Silver Pigeon I haulikko 12/76 kaliiberin haulikko 28 " piipulla. Paino 3,4kg. Myymälät ja Karkkainen.com Browning .525 New Game One 12/76 28 Browning B525 New Game one 12/76 28 tuuman piipuilla. Laadukas päällekkäispiippuinen haulikko sekä metsälle, että radalle.4 inv+ supistajaaAsesalkkupaino 3,1kg Myymälät ja Karkkainen.com Hunter Blind peltopiilo Erityisesti hanhijahdissa paljon käytetty peltopiilo. Metallinen kehikko, vedenpitävä kangas. Myymälät ja Karkkainen.com 13 90 /pss Riistaherne tai Maissi 25kg. Erinomainen kyyhkynhoukutin. Kelpaa myös peuralle ja kauriille. Myymälät ja Karkkainen.com 149,Beeman Longhorn Ilmakivääri 4,5 mm ilmakivääri synteettisellä tukilla ja 4X32 kiikarilla. Valokuitu tähtäimet. Lähtönopeus 340 m/s.Myymälät ja Karkkainen.com Huipputehokas! 259,Norica Black Ops Sniper 4,5 ilmakivääri Taktisten ilma-aseiden haastaja! Ilmakiväärissä on typpikaasujousi. Poskipakka säädettävissä. Pakettiin kuuluu jo valmiiksi bipodi ja kiikaritähtäin. Paino 4,8 kg cal 4,5, Lähtönopeus 305 m/s. Myymälät ja Karkkainen.com 199,Crosman Fury nitropiston Ilmakivääri 4,5mm ilmakivääri synteettisellä tukilla. Aseessa mukana tähtäinkiikari 4 kertaisella suurennoksella.?Lähtönopeus: 366 m/s, (seosluodilla)?Paino: 2,9 kg ?Pituus: 115 cm Myymälät ja Karkkainen.com Norm. 219,00 119,Hunter 8 naamioteltta Metsästykseen tai luontokuvaukseen sopiva teltta pikapystytyksellä. Useita kuvausja ampuma ikkunoita. Myymälät ja Karkkainen.com 2990,Swarovski Z8I 2,3-18X56 kiikaritähtäin Ylivieska, Oulu, Lahti, Jyväskylä ja Karkkainen.com 10 00 -14 % /4kpl Hunter sorsankuvat Heijastamaton nukkapinta.Uros tai naaras Myymälät ja Karkkainen.com Norm. á 2,90 2195,Swarovski Z6I 2,5-15X56 kiikaritähtäin Myymälät ja Karkkainen.com 79 00 -11 % Anar Hunter metsästys/asereppu Monipuolinen ja kestävä asereppu, jolla saat kuljetettua kiikareilla varustetun aseen helposti ja mukavasti. Ohuiden kantoviilekkeiden ansiosta ampunen onnistuu reppu selässä. Mukana kaksipuolinen sadesuoja kesän ja talven väreillä. Myymälät ja Karkkainen.com Norm. 89,00 529,Baikal MP-27 12/76 haulikko Metsästyshaulikko magnumpesillä ja vaihtosupistajilla. Suosittu työkalu jokaiselle metsästäjälle. Myymälät ja Karkkainen.com 899,Lincoln Premier 12/76 28 haulikko Päälleikkäispiippuinen haulikko kestävällä ja helppohoitoisella öljytyllä pähkinäpuutukilla. Kullattu liipaisin, upeat kaiverrukset ja neljä vaihtosupistajaa tekevät tästä legendaarisesta aseesta haluttua metsäseuraa. Myymälät ja Karkkainen.com 10 00 -49 % /5kpl Hunter kyyhkynkuori Samettipintainen kyyhkyn kuorikuva ei kiiltele auringossa ja on helppo kuljettaa pienessä tilassa. Myymälät ja Karkkainen.com Norm. á 3,90 Peltor ProTac P7992 kuulosuojaimet Ammuntaan suunniteltu aktiivikuulosuojain, joka vaimentaa kovat ja korkeat äänet sekä vahvistaa heikot äänet. Myymälät ja Karkkainen.com 19 90 -33 % /3kpl Siivekäs kyyhkynkuva Varmista paremmat saaliit laskeutuvaa kyyhkystä muistuttavalla kyyhkynkuvalla. Myymälät ja Karkkainen.com Norm. á 9,90 9 90 Kuvapussi Houkutuslintujen kuljetussäkki. Myymälät ja Karkkainen.com Anar Bivdu Premium metsästyspuku Kehitetty yhteistyössä metsästäjien ja eränkävijöiden kanssa. Takissa yhdistyvät teknisyys ja hyvä hengittävyys. Harjatun pintakankaan ansiosta puku on äänetön luonnossa liikkuessa. Takkiin on lisätty hartiohin ja kyynärpäihin vahvikkeet kestävyyden varmistamiseksi. Sateen yllättäessä puvun PtriTex-kalvo pitää käyttäjän kuivana. Myymälät ja Karkkainen.com 59 00 Avignon Logg High saappaat Avignon Logg High on korkeavartinen ja tukeva kumisaapas. Saappaassa on 4 mm paksu neopreenivuori sekä kumipohjallinen. Myymälät VAIN! 79,Anar Safety 7 asekaappi Aselain vaatimukset täyttävä Safety asekaappi jopa 7 aseelle. Myymälät ja Karkkainen.com 179,139,Anar Standard 3 asekaappi Anar Standard teräksinen asekaappi kolmelle aseelle 1,5mm seinäpaksuudella.Sisäinen, lukittava ammuslaatikko. Myymälät ja Karkkainen.com 379,VAIN!
1250,Meopta Meostar R2 2-12x50 kiikaritähtäin Myymälät ja Karkkainen.com Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Voit shoppailla myös myymälöissämme: Se metsästäjän tavaratalo Kalastus-, metsästysja retkeilyn tuotemerkkejä jo yli 700! 79 00 -11 % 59 00 950,Avignon Kebne aappaat Neopreenisaapas omaa kaikki samat ominaisuudet kuin kumisaappaassa, mutta on lisäksi kevyt ja miellyttävän lämmin. Myymälät Norm. 89,00 Hunter Kevyt naamioaita Naamioaita/koju joka on nopea ja helppo pystyttää. Lasikuiturunko. Myymälät ja Karkkainen.com Benelli Montefeltro haulikko Juhlavuoden Benelli !synteettiset tukit, ventiloitu kumiperälevy, 28 " interchoke piippukal. 12/76Takuu 5 vuotta.Paino n. 3150g. Myymälät ja Karkkainen.com 1790,1790,99 00 Beretta 686 Silver Pigeon I haulikko 12/76 kaliiberin haulikko 28 " piipulla. Paino 3,4kg. Myymälät ja Karkkainen.com Browning .525 New Game One 12/76 28 Browning B525 New Game one 12/76 28 tuuman piipuilla. Laadukas päällekkäispiippuinen haulikko sekä metsälle, että radalle.4 inv+ supistajaaAsesalkkupaino 3,1kg Myymälät ja Karkkainen.com Hunter Blind peltopiilo Erityisesti hanhijahdissa paljon käytetty peltopiilo. Metallinen kehikko, vedenpitävä kangas. Myymälät ja Karkkainen.com 13 90 /pss Riistaherne tai Maissi 25kg. Erinomainen kyyhkynhoukutin. Kelpaa myös peuralle ja kauriille. Myymälät ja Karkkainen.com 149,Beeman Longhorn Ilmakivääri 4,5 mm ilmakivääri synteettisellä tukilla ja 4X32 kiikarilla. Valokuitu tähtäimet. Lähtönopeus 340 m/s.Myymälät ja Karkkainen.com Huipputehokas! 259,Norica Black Ops Sniper 4,5 ilmakivääri Taktisten ilma-aseiden haastaja! Ilmakiväärissä on typpikaasujousi. Poskipakka säädettävissä. Pakettiin kuuluu jo valmiiksi bipodi ja kiikaritähtäin. Paino 4,8 kg cal 4,5, Lähtönopeus 305 m/s. Myymälät ja Karkkainen.com 199,Crosman Fury nitropiston Ilmakivääri 4,5mm ilmakivääri synteettisellä tukilla. Aseessa mukana tähtäinkiikari 4 kertaisella suurennoksella.?Lähtönopeus: 366 m/s, (seosluodilla)?Paino: 2,9 kg ?Pituus: 115 cm Myymälät ja Karkkainen.com Norm. 219,00 119,Hunter 8 naamioteltta Metsästykseen tai luontokuvaukseen sopiva teltta pikapystytyksellä. Useita kuvausja ampuma ikkunoita. Myymälät ja Karkkainen.com 2990,Swarovski Z8I 2,3-18X56 kiikaritähtäin Ylivieska, Oulu, Lahti, Jyväskylä ja Karkkainen.com 10 00 -14 % /4kpl Hunter sorsankuvat Heijastamaton nukkapinta.Uros tai naaras Myymälät ja Karkkainen.com Norm. á 2,90 2195,Swarovski Z6I 2,5-15X56 kiikaritähtäin Myymälät ja Karkkainen.com 79 00 -11 % Anar Hunter metsästys/asereppu Monipuolinen ja kestävä asereppu, jolla saat kuljetettua kiikareilla varustetun aseen helposti ja mukavasti. Ohuiden kantoviilekkeiden ansiosta ampunen onnistuu reppu selässä. Mukana kaksipuolinen sadesuoja kesän ja talven väreillä. Myymälät ja Karkkainen.com Norm. 89,00 529,Baikal MP-27 12/76 haulikko Metsästyshaulikko magnumpesillä ja vaihtosupistajilla. Suosittu työkalu jokaiselle metsästäjälle. Myymälät ja Karkkainen.com 899,Lincoln Premier 12/76 28 haulikko Päälleikkäispiippuinen haulikko kestävällä ja helppohoitoisella öljytyllä pähkinäpuutukilla. Kullattu liipaisin, upeat kaiverrukset ja neljä vaihtosupistajaa tekevät tästä legendaarisesta aseesta haluttua metsäseuraa. Myymälät ja Karkkainen.com 10 00 -49 % /5kpl Hunter kyyhkynkuori Samettipintainen kyyhkyn kuorikuva ei kiiltele auringossa ja on helppo kuljettaa pienessä tilassa. Myymälät ja Karkkainen.com Norm. á 3,90 Peltor ProTac P7992 kuulosuojaimet Ammuntaan suunniteltu aktiivikuulosuojain, joka vaimentaa kovat ja korkeat äänet sekä vahvistaa heikot äänet. Myymälät ja Karkkainen.com 19 90 -33 % /3kpl Siivekäs kyyhkynkuva Varmista paremmat saaliit laskeutuvaa kyyhkystä muistuttavalla kyyhkynkuvalla. Myymälät ja Karkkainen.com Norm. á 9,90 9 90 Kuvapussi Houkutuslintujen kuljetussäkki. Myymälät ja Karkkainen.com Anar Bivdu Premium metsästyspuku Kehitetty yhteistyössä metsästäjien ja eränkävijöiden kanssa. Takissa yhdistyvät teknisyys ja hyvä hengittävyys. Harjatun pintakankaan ansiosta puku on äänetön luonnossa liikkuessa. Takkiin on lisätty hartiohin ja kyynärpäihin vahvikkeet kestävyyden varmistamiseksi. Sateen yllättäessä puvun PtriTex-kalvo pitää käyttäjän kuivana. Myymälät ja Karkkainen.com 59 00 Avignon Logg High saappaat Avignon Logg High on korkeavartinen ja tukeva kumisaapas. Saappaassa on 4 mm paksu neopreenivuori sekä kumipohjallinen. Myymälät VAIN! 79,Anar Safety 7 asekaappi Aselain vaatimukset täyttävä Safety asekaappi jopa 7 aseelle. Myymälät ja Karkkainen.com 179,139,Anar Standard 3 asekaappi Anar Standard teräksinen asekaappi kolmelle aseelle 1,5mm seinäpaksuudella.Sisäinen, lukittava ammuslaatikko. Myymälät ja Karkkainen.com 379,VAIN!
38 l Metsästäjä 4 l 2017 Herrskapsmässig andjakt i Savijärvi i Sibbo 1889. Jägarsupen avnjöts ur flaskor som alls inte kånkades i ränslar eller väskor utan i näpna piknik-korgar. Vi saknar uppgifter om jägarna på bilden, men troligen hörde de till jaktklubben som arrenderade jakträtten i trakten. Klubbarna, som bestod av inflytelserika personer, avlönade folk för att ro och fösa änderna inom skotthåll. Karlarna med änder i händerna torde vara sådana avlönade medhjälpare. FINLANDS JAKTMUSEUM
V år gällande jaktlag stiftades år 1993. Även om det sedan dess har gjorts vissa ändringar i lagen så har det med tiden uppstått ett stort behov av ändringar vid tillämpningen. Den bärande tanken med lagändringen är således att lagen ska följa med sin tid. Bland ändringarna finns en stor mängd förslag från fältet. Bågjakt efter hjort, vildsvin och mufflonfår En av de största och länge emotsedda förnyelserna i lagen är det, att det hädanefter, med en förordning utfärdad av statsrådet, ska bli tillåtet att jaga fler arter med båge än i dagsläget. Det är meningen att också hjort, vildsvin och mufflonfår ska bli lovliga. Bågjakt efter de här arterna intresserar en stor skara jägare och eventuellt också jaktturister från utlandet. Förutsättningen för detta är dock att bågjägaren ska avlägga ett skjutprov för att få jaga de ovannämnda arterna samt rådjur. Med ett särskilt bågjaktsprov försäkrar vi oss om att bågjägaren har de kunskaper och färdigheter som han behöver för att känna sina egna begränsningar. Innehållet i bågjaktsprovet kommer att preciseras med en särskild förordning som utfärdas av jordoch skogsbruksministeriet. Förhoppningen är att jv-föreningarna ska kunna ordna skjutprov redan i höst, med anvisningar som Finlands viltcentral utfärdar. Tidtabellen är i knappaste laget, men det är uppenbart att vi redan i höst får se de första fällningarna av vitsvanshjort med jaktbåge. Skjutprovsintyget motsvarar ett förvaltningsbeslut Med lagändringen förenklas pappersexercisen kring skjutproven. Skjutprovsintyget för ett avlagt och godkänt skjutprov motsvarar hädanefter ett sådant beslut som avses i förvaltningslagen (423/2003). Hittills har jv-föreningarna utöver skjutprovsintyget också gett ett skriftligt beslut i enlighet med förvaltningslagen, med en bifogad besvärsanvisning. Ändringen innebär en administrativ lättnad för jv-föreningarna. Hädanefter kommer jv-föreningarna alltså att ge den som har avlagt skjutprovet och blivit godkänd ett skjutprovsintyg med besvärsanvisning. Den som har blivit underkänd får fortsättningsvis dessutom ett skriftligt beslut i enlighet med förvaltningslagen. På det här viset äventyrar lagändringen inte kundernas rättsskydd. Lagändringen medför dessutom en ny term, ”ömsesidigt erkännande av skjutprov”, men de facto innebär det här inte några ändringar i nuvarande praxis på jv-föreningarna. Vid jakt efter vilt som avses i jaktlagens 21 § får alltså en sådan person fungera som skytt som har ett giltigt intyg utfärdat i ett annat land på att han har avlagt skjutprov för motsvarande vilt. Alternativt ska personen uppvisa för jv-föreningen en utredning om att han i sitt hemland har rätt att jaga vilt av motsvarande storlek. Jv-föreningen skriver då ut ett intyg på ömsesidigt erkännande av skjutprovet som är avlagt i ett annat land eller av ovannämnda utredning. Intyget som jv-föreningen utfärdar gäller i högst tre år. Skjutproven kan registreras Lagändringen innebär också att ett godkänt skjutprov kan sparas i jägarregistret som Finlands viltcentral håller. Det här underlättar arbetet med att föra statistik om skjutprovsresultaten, liksom även viltcentralens arbete som övervakande myndighet. Finlands viltcentral kommer att inleda ett projekt där skjutprovsresultaten ska registreras i jägarregistret via tjänsten Oma riista. Enligt den preliminära tidtabellen kan registreringen inledas 2019. Jaktkortet och skjutprovsintyget ska visas vid övervakning Hädanefter måste jägarna kunna bekräfta sin identitet för jaktövervakare. Enligt lagens bokstav ska varje jägare ha med sig jaktkortet eller en kopia av det samt något dokument som bestyrker hans identitet. På uppmaning av en sådan jaktövervakare som avses i 88 § ska han uppvisa dokumenten. Om en person jagar utan att ha med sig sitt jaktkort eller en kopia av det, eller något annat dokument som bestyrker hans identitet, så har han möjlighet att inom fjorton dygn visa de här dokumenten för jaktövervakaren eller för en annan övervakare som har blivit utsedd av den första övervakaren, eller för polisen. Samma krav gäller också för skjutprovsintyget och intyget på ömsesidigt erkännande av skjutprov. Lagändringen förlänger alltså tiden för uppvisandet av dokument med en vecka i övervakningssituationer där en jägare inte har haft med sig de nödvändiga dokumenten. Dessutom går det hädanefter att visa dokumenten för en annan jaktövervakare än den som ursprungligen skötte övervakningen. Om jaktkortet eller skjutprovsintyget har förkommit kan polisen bevilja en förlängning av tidsfristen. Syftet med ändringarna är att å ena sidan effektivera övervakningen och å andra sidan förenkla praxis. Ändringar i hjortdjurslicenserna Lagändringen kompletterar jaktlagens 26 § 2 moment beträffande det så kallade paragraf åtta-området; kommunerna i landskapen Lappland och Kajanaland, och i kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. När jaktlicenser beviljas ska fördelningen av jaktmöjligheterna vara rättvis i enlighet med gällande bestämmelser och dessutom ska hänsyn tas till att jakten blir ändamålsenligt arrangerad. I området som avses i jaktlagens 8 § i norra Finland avviker licensförfarandet och jaktarrangemangen beträffande älgjakten avsevärt från landet i övrigt. I det här området kan jaktlicenser beviljas samtidigt för flera ansökare i samma område, vilket inte är fallet i övriga delar av landet. Därför kan flera separata jaktlag de facto jaga i samma område. I lagändringen avses med ändamålsenlig organisering av jakten att jaktlicenserna ska beviljas så, att jakten kan organiseras effektivt och riskfritt för att säkra den för samhället så nödvändiga regleringen av älgstammen. Ändringen är nödvändig också för att vi ska kunna garantera att jakten organiseras på ett säkert sätt i situationer där flera jaktlag jagar i samma område. Av den här anledningen är det möjligt, för att kunna organisera jakten ändamålsenligt, att ställa krav på exempelvis storleken på den sökandes jaktlag så att jaktlaget är lämpligt för det aktuella områdets jaktliga förhållanden. Dessutom kräver en ändamålsenlig organisering att när jaktlicenser måste begränsas så beviljas de i norra Finland också i fortsättningen huvudsakligen och i första hand åt sådana jaktföreningar och jaktlag som har minst tio jägare som inte jagar någon annanstans. Av dessa ska minst sex sakna andra möjligheter till älgjakt. Dessutom gör lagändringen beslutsfattandet ännu enhetligare för Forststyrelsen och Finlands viltcentral i 8 §-området beträffande beviljande av älgjaktsområden och jaktlicenser. Kravet vid licensprövningen på att jakten ska vara ändamålsenligt organiserad träder i kraft den 1.1.2018 och kommer alltså att tillämpas vid ansökningarna om jaktlicens under våren 2018. Ändringar i beviljandet av jaktlicenser för hjortdjur och kraven på hur licenserna används Ett av lagstiftarnas syften med 1993 års förnyelse av jaktlagen var att jakten skulle organiseras i enhetliga områden och vara förbjuden i splittrade marker. Några rättsfall med påföljande SAULI HÄRKÖNEN , Finlands viltcentral Ändringar i jaktlagen Jägaren 4 l 2017 l 39 Fö ro rd ni ng ar na pu bl ic er as på ri is ta .fi de n 7 au gu st i Tryckt enligt Riksdagens svar RSv 72/2017 rd – RP 28/2017 rd
ändringar i praxis har dock förändrat tolkningen av bestämmelserna så, att jakten i splittrade marker har ökat. De licensbelagda hjortdjuren rör sig i normala fall över tusentals hektar. Därför är det ändamålsenligt att vid jakt efter sådana hjortdjur förutsätta arealer som följer gällande lagstiftning även om det under behandlingen i riksdagen formulerades krav på att arealkravet vid jakt efter vitsvanshjort skulle sänkas eller till och med slopas. Kravet på att ett jaktområde ska vara enhetligt är grundläggande för jakten i praktiken och den planmässiga förvaltningen av hjortdjursstammarna. I förvaltningsplanen för älgstammen som jordoch skogsbruksministeriet fastställde 2014 är ett av syftena samarbete över större områden, i synnerhet för att realisera mål på älghushållningsområdenas nivå. Även här betonas kravet på att områdena ska vara enhetliga. Således kommer beviljandet av jaktlicenser för hjortdjur också i fortsättningen att förutsätta att den som ansöker har tillgång till ett enhetligt område som är lämpligt för jakt. För älgjakt ska landarealen vara minst 1000 hektar och för övriga licensbelagda hjortdjur minst 500 hektar. En beaktansvärd ändring härvidlag är dock det att minimikravet på arealen hädanefter uttryckligen gäller landarealen. Med vattenområden avses i det här sammanhanget havsområden, sjöar och åar. Smala strömfåror, som diken och bäckar, och punktartade objekt som små tjärnar skulle inte betraktas som vattenområden. För att jaktlicens ska beviljas krävs det dessutom att den sökande har rätt att jaga sådana hjortdjur som avses i ansökningen i det ifrågavarande området. Kravet på enhetlighet anses förutsätta att jaktområdet ska bestå av fastigheter eller delar av sådana som är förbundna med varandra och där den sökande har rätt att jaga det hjortdjur som han ansöker om jaktlicens för. I synnerhet i tätbebyggda trakter pågår ändringar i markanvändningen och fastigheter delas, vilket leder till att också skogsområdena blir allt mer splittrade. Det här har konsekvenser för bildandet av licensområden och de praktiska möjligheterna att jaga. Den nuvarande tolkningen av ett områdes enhetlighet ändras på det viset att också områden som berör varandra vid en enda punkt betraktas som enhetliga. Dessutom innebär tolkningen att vägar, järnvägar och ellinjer inte skiljer områden åt när de korsar ett område. Beträffande vattenområdena förblir det framdeles så, att vad som förenar och vad som skiljer åt får avgöras från fall till fall. Ett vattenområde kan förena landområden som hör till ett licensområde om området på det viset bildar en ändamålsenlig helhet för regleringen av älgstammen. Med vattenområde avses här havsområden, sjöar och åar. Däremot betraktas inte diken och bäckar som vattenområden som skiljer landområden åt. I vissa fall har ett område inte betraktats som lämpligt för jakt och enhetligt trots att där finns fastigheter som är förbundna med varandra. Detta kan bero på att området är väldigt splittrat eller labyrintartat till formen och därmed i praktiken olämpligt för jakt. Prövningen av ett sådant områdes lämplighet för jakt skulle fortsättningsvis göras på samma sätt som med dagens bestämmelser och avgöras från fall till fall. Vid lagändringen införs dessutom ett nytt 3 moment i 27 §. Där stadgas det att Finlands viltcentral ska avskilja från licensområdet sådana områden som inte uppfyller de fastställda kraven på areal och enhetlighet, och att jaktlicensen får användas enbart inom gränserna för licensområdet. Syftet med tillägget är att göra licensförfarandet och licensjakten tydligare. Enligt nuvarande reglering och den rättspraxis som stöder sig på denna reglering så har Finlands viltcentral vid beviljandet av jaktlicenser kunnat avskilja sådana områden som inte uppfyller kraven på enhetlighet och minimistorlek på licensområdet. När besluten fattas har man emellertid inte kunnat ta ställning till i vilket område licensen gäller och om ifrågavarande områden får användas till jakt. Det här har lett till en svår situation också med tanke på den ansökandes rättsskydd och i några fall har jakten i sådana här splittrade marker tolkats som lagstridig. Det är dock inte ändamålsenligt att tillåta jakt i splittrade marker eller utanför ett enhetligt licensområde och därför ska Finlands viltcentral, med stöd i tillägget, avskilja från licensområdet sådana områden som inte uppfyller kraven för att jaktlicens ska beviljas. Dessutom får en jaktlicens framdeles bara användas inom de gränser som anges i licensbeslutet. I lagändringen kommer det dessutom att införas ett nytt 4 moment i 27 § som stadgar att Finlands viltcentral kan avvika från kraven på areal och enhetlighet och från fredningstiden för ett sådant licensbelagt hjortdjur som nämns i 37 § om området är en ö eller om det föreligger något annat särskilt skäl. I detta nu går det att avvika från kraven på areal och enhetlighet vid beviljandet av jaktlicens för hjortdjur med stöd av en bestämmelse utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet. Enligt bestämmelsen kan jaktlicens för älg beviljas för ett område som är mindre än den minimiareal som stadgas i jaktlagens 27 § 1 moment om området är enhetligt, lämpligt för jakt och 1) området är inhägnat med ett stängsel som hejdar hjortdjur, 2) området är en ö utan vägförbindelse eller 3) området är permanent omgivet av bebyggelse eller motsvarande som hindrar hjortdjurens gång och det är viktigt att minska på hjortdjursbestånden genom jakt för att förhindra att älgarna vållar avsevärd skada i området. Med lagändringen överförs besluten om undantagen från arealkravet från jordoch skogsbruksministeriet till Finlands viltcentral som gör beslutsprövningen. Dessutom konstaterade jordoch skogsbruksutskottet vid behandlingen i riksdagen att hjortdjuren i vissa områden självmant söker sig bort från öarna redan innan den egentliga älgjakten börjar. Därför kan det i vissa situationer finnas ett behov av att tidigarelägga jakten genom ett licensbeslut. Rätten att avgränsa jaktområden som ges Finlands viltcentral i lagens 27 § 3 moment träder i kraft först 1.2 2019. Övriga ändringar i 27 § träder i kraft 1.1 2018 och tillämpas således på licensansökningarna under våren 2018. Jaktledare också för de stora rovdjuren Hittills har det krävts en jaktledare enbart vid jakt efter licensbelagda hjortdjur. Lagändringen innebär att den som beviljas dispens för jakt efter varg, björn, järv och lodjur ska utse en jaktledare och ett tillräckligt antal vice jaktledare. Däremot kommer det fortsättningsvis inte att krävas någon jaktledare vid björnjakt i renskötselområdet, där jakten bygger på en regional kvot. Enligt motiveringarna till ändringen har behovet av att förvalta och reglera de stora rovdjurens stammar genom dispensjakt ökat avsevärt. På grund av den här utvecklingen fälls det numera betydligt fler rovdjur. Nuförtiden är det i praktiken och oftast jaktlag som jagar stora rovdjur. I en jakt deltar minst två men ofta flera tiotal jägare. Dessutom kan det röra sig flera jaktlag i samma område. I praktiken är det nödvändigt att leda en jakt på samma sätt som en jakt efter hjortdjur. På det här viset försäkrar vi oss om att dispensjakten efter rovdjur organiseras riskfritt och med en ledning. Lagändringen innebär att statsrådet kommer att utfärda en förordning med anvisningar för hur jaktledaren utses, hur jaktledaren anmäls till jv-föreningen, jaktledarens närvaro under jakten och jaktledarens uppgifter. Förordningen ger dessutom, när jaktledaren utses och hans uppgifter bestäms, möjligheter att ta hänsyn till att olika viltarter jagas på olika sätt. Skyldigheten att utse en jaktledare vid jakt efter björn, varg, järv och lodjur träder i kraft den 1.1 2018. Samlicensförfarandet förtydligas Vid ansökningar om jaktlicens för hjortdjur och stamvårdande dispenser för stora rovdjur har det varit vanligt med ett samlicensförfarande. Denna praxis har gjort licenssystemet flexiblare och har ökat licenstagarnas möjligheter att använda eget omdöme och ta ansvar för förvaltningen av djurstammarna. Dessutom har det förenklat byråkratin kring licensförfarandet. Samlicensförfarandet har byggt på att jakträttsinnehavarna sinsemellan kommer överens om att ansöka om jaktlicens tillsammans och sedan jaga med denna licens. I den nuvarande lagstiftningen har det emellertid inte funnits några bestämmelser om samlicenserna eller om licensdeltagarnas skyldigheter. Av den här orsaken är det nu lagens syfte att förtydliga samlicensen, som ju har utvecklats till allmän praxis, och licensdeltagarnas skyldigheter. Lagändringen innebär att fler än en sökande kan ansöka tillsammans om sådan jaktlicens som avses i jaktlagens 10 och 26 §, och sådan dispens som avses i 41 §. Licensen beviljas då till de ansökande som en samlicens. I ansökningen 40 l Jägaren 4 l 2017 Fö ro rd ni ng ar na pu bl ic er as på ri is ta .fi de n 7 au gu st i
om samlicens och i beslutet ska det finnas och nämnas en administrativ innehavare. Om en samlicens beviljas för jakt efter fler än ett djur så kan licenstagarna avtala om en delning av samlicensen sinsemellan. Var och en av licenstagarna är skyldig att följa det som stadgas i jaktlagen, eller bestäms med stöd i jaktlagen, om en licensinnehavares skyldigheter. Det här kan gälla sådant som bestämmelserna för jaktledare och avskjutningsanmälningar. Förbudet att locka med föda preciseras Lagändringen innebär att vi med en förordning utfärdad av statsrådet kan lokalt förbjuda avsiktligt lockande av vilt med åtel eller annan animalisk föda eller med lockbete som fungerar med dofter eller med förädlade livsmedel och foder avsedda som människoeller djurfoder under tiden 1.6 till 9.9 om detta är nödvändigt för att effektivera övervakningen av björnjakten enligt jaktlagens 33 § 2 moment 3 punkt. Å andra sidan kan Finlands viltcentral, med stöd av jaktlagen 41 §, bevilja tillstånd att avvika från förbudet i förordningen. Begränsningen i användningen av föda som lockbete till enbart animalisk föda ställer utfodringsplatserna för rådjur, hjort och vildsvin med foder av vegetabiliskt ursprung utanför förbudet. Det här är nödvändigt för att göra övervakningen tydligare. Förbudet kommer inte heller att gälla fällor eller slagjärn där jägaren lägger betet på insidan vid jakt efter räv, grävling, iller, mård, mårdhund och mink. Förbudet gäller inte heller företag där verksamheten eller branschen som uppges i handelsregistret är naturfotografering eller djurskådning. För sådana företag tillämpas konsumentsäkerhetslagen (920/2011). På platsen där ett sådant företag har lagt ut foder som lockbete ska det sättas upp information om vem som har hand om lockbetet, med kontaktuppgifter, och om platsen där ett säkerhetsdokument i enlighet med konsumentsäkerhetslagen finns till påseende. Dessutom ska en anmälan om lockbetet, med positionen, göras till Finlands viltcentral. Det här är viktigt med tanke på övervakningen av jakten efter stora rovdjur och för att viltcentralen ska kunna ta hänsyn till lockbetet vid besluten om dispenser. Den som använder foder som lockbete ska dessutom följa vad som stadgas i lagen om animaliska biprodukter (517/2015) och i bestämmelserna som har getts med stöd i denna lag om användningen av obehandlade biprodukter vid utfodring av vildlevande djur, och om destruering av avfall. Om anmälningsskyldigheten och registreringen vid åtelutfodring stadgas i lagen om ett system för djuridentifiering (238/2010). Hela lagändringen som berör den här helheten träder i kraft. Transporten av jaktvapen och jaktbågar förenklas Lagändringen innebär att bestämmelserna gällande transport av jaktvapen också gäller jaktbåge. Med jaktvapen avses här ett lovligt vapen som används vid jakt i enlighet med jaktlagen eller en förordning utfärdad med stöd i jaktlagen. På motsvarande sätt avses med jaktbåge en lovlig pilbåge som används vid jakt i enlighet med jaktlagen eller en förordning utfärdad med stöd i lagen. I princip är det, liksom för jaktgevär, förbjudet att transportera en jaktbåge med ett motordrivet fordon i terrängen. Emellertid är det tillåtet för en person att i sin tjänsteutövning transportera ett jaktvapen i terrängen eller om han bistår polisen på polisens begäran. Ett exempel på detta är storviltsassistansen (SRVA) som viltförvaltningen upprätthåller med frivilliga jägare. Lagändringen innebär att en jaktbåge och ett oladdat jaktgevär får transporteras med ett motordrivet fordon om det ligger i ett fodral, i ett skyddat utrymme eller i ett utrymme där det inte omedelbart kan användas för jakt vid följande situationer: 1) på ett istäckt vattenområde, 2) på en snöskoterled och på en led som är utmärkt i terrängen, i enlighet med terrängtrafiklagen (1710/1995) 13 §, 3) vid förflyttning i terrängen med en etablerad led till en stuga, ett boende eller en fastighet som saknar vägförbindelse, 4) vid hämtning av ett fällt vilt och kontroll av fotsnara eller fälla som fångar levande, samt 5) vid transport av en skytt till ett pass som jaktledaren har utsett på förhand. Med etablerad rutt avses ett tydligt spår i terrängen som har använts av människor. Som etablerade rutter kan på vintern också betraktas leder som ortsbor och renskötare regelmässigt använder. I fjällen och i öppen terräng betraktas som etablerad led den rakaste vägen från utgångspunkten till boendet, en raststuga eller en fastighet. Transporten till boendet, raststugan eller fastigheten är begränsad till etablerade leder för att förenkla övervakningen. Om det i ovannämnda punkt 3 vore tillåtet att transportera ett jaktgevär eller en jaktbåge med ett motordrivet fordon var som helst i terrängen så skulle det avsevärt försvåra jaktövervakningen och arbetet med att förebygga tjuvjakt. Dessutom utökas paragrafen med ett nytt femte moment. Där stadgas att det inte längre är polisen utan hädanefter Finlands viltcentral som beviljar tillstånd att transportera ett jaktgevär eller en jaktbåge i fodral, i ett skyddat utrymme eller i ett utrymme där det inte är omedelbart tillgängligt för jakt med ett motordrivet fordon i terrängen. Tillståndet förutsätter att transporten ska ha ett annat godtagbart skäl än det som anges ovan. I gällande lag finns en fullmakt att med en förordning utfärdad av statsrådet mera ingående reglera renskötarnas vapentransporter i arbetet. Det här fullmaktsstadgandet upphävs, men en renskötare som sköter sitt arbete anses hädanefter uppfylla kravet på annat godtagbart skäl. På förslag av renvärden för ett renbeteslag kommer Finlands viltcentral hädanefter att bevilja renskötare som sköter sina renar tillstånd att transportera ett jaktvapen med motordrivet fordon i terrängen. Viltcentralen kan precisera bestämmelserna för hur vapnet ska transporteras. Finlands viltcentral kommer också att få befogenheter att återkalla sådana tillstånd som nämns i det föregående om tillståndsmottagaren bryter mot jaktlagen eller någon bestämmelse som har utfärdats med stöd av denna lag. Det samma gäller om dispenshavaren i väsentlig grad bryter mot villkoren i tillståndet. En person vars tillstånd har återkallats kan inte beviljas ett nytt motsvarande tillstånd under samma jaktår förrän återkallandet har avgjorts genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller återkallandet har upphävts. Överföringen av tillståndsbefogenheterna från polisen till viltcentralen är motiverat och ett naturligt steg för kunderna eftersom vi på det viset koncentrerar alla tillståndsoch licenstjänster gentemot allmänheten som berör jakten till Finlands viltcentral. Utökade befogenheter att begränsa jakten I gällande lag är metoderna för begränsningar av jakten inte närmare preciserade. Därför har det med förordningar utfärdade av jordoch skogsbruksministeriet enbart gått att reglera jakttiderna, med totalförbud eller begränsningar. Det vill säga att det i praktiken enbart har gått att förkorta jakttiderna. En förkortning av jakttiderna har emellertid i vissa fall visat sig vara ett onödigt omfattande förbud och det har därför framförts förslag om att ta i bruk andra begränsningssätt som är exaktare. Dessutom har kravet att ett förbud eller en begränsning kan träda i kraft tidigast två veckor efter utfärdandet av förordningen i praktiken visat sig vara problematiskt för beredningen av begränsningar i jakten efter skogshöns eftersom dessa bygger på färska inventeringar av vilttrianglar. Detta har lett till att man har varit tvungen att förkorta inventeringstiden och tidigarelägga den till månadsskiftet juli-augusti. Med dagens elektroniska kommunikationer går det att vid behov snabba upp informationsförmedlingen till jägarna. Syftet med lagändringen är här att börja använda nya begränsningssätt som är flexiblare och exaktare. Därmed kan ändringarna göra det möjligt att exempelvis tillåta jakt efter sädgås i begränsad omfattning. Dessutom behöver vi exaktare begränsningssätt för att inte jakten ska begränsas enligt försiktighetsprincipen med totalförbud eller en storskalig förkortning av jakttiden eller med ett licenssystem som ökar den administrativa bördan. Utifrån det ovanstående ändras lagen så, att om en jaktbar viltstam försvagas permanent eller tillfälligt i artens förekomstområde eller i en del av området så kan vi med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet begränsa eller totalförbjuda jakten efter det här viltet. Jakten kan även Jägaren 4 l 2017 l 41 Fö ro rd ni ng ar na pu bl ic er as på ri is ta .fi de n 7 au gu st i
begränsas eller förbjudas om det ifrågavarande viltets utbredning eller en ändamålsenlig organisering av jakten så kräver. En begränsning av jakten kan också innebära en skyldighet att märka det fällda viltet med en identifikationsmärkning. En begränsning eller ett förbud kan gälla i högst tre år. Om stammen återhämtar sig och blir livskraftig så ska begränsningen eller förbudet återkallas innan tiden går ut. Begränsningen eller förbudet kan vara: 1) regional eller lokal, 2) tidsmässig, 3) gälla hanar eller honor, 4) en personlig kvot för jägaren eller 5) gälla fångstredskapet eller jaktmetoden. Jordoch skogsbruksministeriet utfärdar en förordning med preciserade bestämmelser om förbudet, begränsningen eller identifikationsmärkningen. Innan ministeriet utfärdar förordningen ska det höra de jv-föreningar, vilkas verksamhetsområde berörs av begränsningen eller förbudet. Skyldigheten att anmäla fällt vilt preciseras Enligt den nya paragrafen om anmälan av fällt vilt ska ett fällt vilt anmälas till Finlands viltcentral om detta krävs för att säkerställa att jakten efter det här viltet är hållbar eller för att kunna organisera jakten ändamålsenligt. Med en förordning utfärdad av statsrådet regleras vilka viltarter som ska anmälas, anmälningens form och innehåll, och tiden inom vilken anmälningen ska göras. Om den här paragrafen finns en mera detaljerad separat artikel i detta nummer av tidningen Jägaren. Ett register över fällt vilt Medan behandlingen i riksdagen pågick utökade jordoch skogsbruksutskottet lagen med en ny paragraf, som stadgar att ett register över fällt vilt ska skapas. Utskottet ansåg det vara nödvändigt att det stadgas i jaktlagen att det ska skapas ett register över de anmälningar av fällt vilt som avses i jaktlagen. Som registerhållare fungerar Finlands viltcentral. Registret ska användas vid arbetet med att följa med viltstammarna, vid planeringen av hur viltstammarna utnyttjas, vid övervakningen av jakten och för uppgörandet av statistik. I fällningsregistret antecknas följande ur fällningsanmälningarna: 1) jägarens namn, 2) jägarnumret, 3) uppgifterna om det fällda djuret och 4) tiden och platsen för fällningen. Med uppgifterna i den tredje punkten kan avses bland annat viltets art, ålder och kön. Beträffande registeruppgifternas offentlighet och överlåtelsen av uppgifter kommer viltcentralen att tillämpa lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och personuppgiftslagen (523/1999). Myndighetsdokument som innehåller uppgifter om en persons fritidsintressen är enligt offentlighetslagen sekretessbelagda. Oavsett sekretessbestämmelserna får viltcentralen ur fällningsregistret överlåta uppgifter för arbetet med att följa med viltstammarna och planera hur de ska utnyttjas, samt jaktövervakningen till jordoch skogsbruksministeriet, jv-föreningarna, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, myndigheterna som sköter jaktövervakningen och till jv-föreningarnas jaktövervakare. Uppgifterna kan överlåtas med teknisk anslutning. För jaktövervakningen ansvarar tjänstemän på polisen, gränsbevakningen, tullen och Forststyrelsen. Beviljandet av störningsdispens övergår till viltcentralen Jaktlagens 41 § utökas med en ny verksamhet, störning av djur, som kräver dispens. Enligt gällande bestämmelser kan Finlands viltcentral bevilja dispens enbart för att fälla eller fånga ett vilt eller ett icke fridlyst djur. I vissa fall kan det räcka med ett tillstånd att störa eller avskräcka. Hittills har bara polisen haft rätt att avskräcka vilt. Hädanefter kommer också Finlands viltcentral att ha befogenhet att fatta beslut om avskräckning av exempelvis en varg som stryker kring hus. Viltcentralen kan emellertid inte avvika från jakträtten, vilket betyder att exempelvis avskräckningar i tätorter fortsättningsvis och huvudsakligen är en uppgift för polisen. Undantag från fredning med ett anmälningsförfarande Det går att göra ett undantag från fredningen av icke fredade fåglar med en anmälan till Finlands viltcentral. Finlands viltcentral kan efter ansökan godkänna ett anmälningsförfarande om det på grund av karaktären och omfattningen av den verksamhet som ansökningen gäller finns ett regelbundet behov av undantag, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning än ett undantag och om undantaget inte äventyrar bevarandet av en gynnsam skyddsnivå för de fåglar som ärendet gäller (anmälningsförfarande). Anmälningsförfarandet är tillåtet i följande fall: 1) på flygplatser avsedda i luftfartslagens (864/2014) 75 § 1 punkt, 2) i livsmedelslokaler godkända i livsmedelslagen (23/2006), 3) i avfallshanteringsanläggningar, 4) på bäroch grönsaksodlingar som är större än en hektar, 5) i pälsfarmer, 6) i fiskodlingsanstalter och 7) för att skydda produktionsdjur. I sitt beslut om godkännande bekräftar Finlands viltcentral de fågelarter som anmälningsförfarandet gäller och fastställer art för art den maximala årliga mängd som får jagas. En aktör som har blivit godkänd för ett anmälningsförfarande ska årligen göra en avskjutningsanmälan till Finlands viltcentral. Om verksamheten som kräver skydd upphör eller undergår betydande förändringar ska detta anmälas till viltcentralen, som gör en bedömning av huruvida anmälningsförfarandet får fortsätta. Statsrådet utfärdar en förordning med preciserade bestämmelser om ansökningsförfarandet och godkännandet, vilka bestämmelser som ska bifogas beslutet om godkännande, en precisering av den maximala mängden, övervakningen, avskjutningsanmälningen och tidpunkten då avskjutningsanmälningen ska göras. Finlands viltcentral kan återkalla ett undantag från en fredning som fungerar med ett anmälningsförfarande om den som är godkänd till förfarandet inte längre uppfyller de fastslagna villkoren, försummar sin skyldighet att göra avskjutningsanmälan eller bryter mot jaktlagen eller förordningar som har utfärdats med stöd i jaktlagen, eller om personen i väsentlig grad bryter mot bestämmelserna i beslutet om godkännande. Lagändringen som berör den här helheten träder i kraft 1.1 2018. Skyldigheten att anmäla dött vilt Lagändringen innebär också att den som påträffar en död järv, lo, björn, utter, varg eller skogsvildren omedelbart ska anmäla sitt fynd till Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral. Det döda djuret eller en del av det kan skickas till institutet, med institutets medgivande, och på mottagarens bekostnad. Med lagändringen utökas listan med skogsvildrenen, som är placerad i naturdirektivets bilaga V. Dessutom överförs anmälningen, som hittills har gjorts till jv-föreningen, till Finlands viltcentral, som ju har i uppgift att sammanställa rapporterna för direktivarterna till jordoch skogsbruksministeriet. Ändringen innebär en lättnad i jv-föreningarnas administrativa belastning. Vilt som avlivas med stöd i polislagen I paragrafen införs en teknisk ändring där paragrafens rubrik och hänvisningen till polislagen i 1 momentet ändras till att motsvara gällande polislag (872/2011) och 16 paragrafen i 2 kapitlet. 42 l Jägaren 4 l 2017 Fö ro rd ni ng ar na pu bl ic er as på ri is ta .fi de n 7 au gu st i
Metsästäjä 4 l 2017 l 43
44 l Jägaren 4 l 2017 Den här artikeln är skriven särskilt för dig som står i beråd att skaffa ditt första hagelgevär, men det är min förhoppning att artikeln också har någonting att ge dig som funderar på att köpa ett hagelgevär till D et händer beklagligt ofta att en nybakt jägare har gjort ett direkt felköp. Han eller hon har skrivit jägarexamen och beviljats inköpstillstånd av polisen, och sedan har han inhandlat en hagelbössa utan att dess vidare sätta sig in saken. Visserligen kan också ett impulsköp som är fördunklat av jaktfeber träffa rätt om vår jägare har tur eller om expediten i vapenaffären kan sin sak och utgår från kundens bästa. Men beklagligt ofta gör det inte det. Grundfrågorna och budgeten Eftersom vapenlicensprocessen är som den är, det vill säga dyr och omständlig, så är det ett gott råd att köpa geväret vid smärtgränsen för budgeten. Genom att köpa det bästa som pengarna räcker till så minskar du på riskerna för felköp och en ny omgång i licensansökningsprocessen. Om budgeten handlar om hundralappar så ska du allvarligt överväga att köpa begagnat. Om budgeten däremot är lite större så har flera av kvalitetstillverkarna också basmodeller i sortimentet. Väljer du bland dem så kan du känna dig alldeles lugn. Hur ska bössan användas? När budgeten är spikad ska du koncentrera dig på gevärets egenskaper i förhållande till det som du ska använda det till. Om du mest tänker syssla med rörlig jakt och skjuta färre skott så ska du skaffa dig ett lätt hagelgevär. Att släpa på överloppskilon kan kännas manligt, men det är inte vettigt. En lätt bössa frestar mindre på armarna och anläggningen till kinden löper smidigare när orren överraskande brakar upp. Om du främst sysslar med rörlig jakt ska du också titta på urvalet bössor i kaliber 20 eftersom man där ofta hittar den allra bästa kombinationen av låg vikt och skjutegenskaper. Om det däremot är aktiv träning på bana och fågeljakt på pass som hägrar så flyttar vi TERO KUITUNEN Välj hagelgevär efter behovet
Jägaren 4 l 2017 l 45 uppmärksamheten till gevärets skjutbarhet. Och med skjutbarhet menar jag att geväret har en massa som ska vara balanserat fördelad. Vid skytte med ett tyngre hagelgevär är rekylen, det vill säga sparken mot axeln, inget problem och axeln börjar inte ömma ens efter många skott. I regel är vikten dessutom ett tecken på att geväret är robust till konstruktionen och håller för en större mängd skott. Balansen som jag nämnde i det föregående är kanhända den viktigaste egenskapen som avgör ett hagelgevärs skjutegenskaper. Begreppet är väldigt okänt i vårt land, uppenbarligen av historiska skäl. Vi kan belysa begreppet med två exempel. Det första: ett hagelgevär med väldigt kort och lätt pipa beter sig som en visp i händerna. Piporna vispar hit och dit, och det är svårt att åstadkomma en jämn rörelse på till exempel andjakt. Det andra exemplet: ett hagelgevär med en väldigt tung pipa är som en slägga; när man väl har fått igång den så går den knappt att hejda. När man korrigerar så rör sig piporna för lite eller för mycket, vilket gör det allt annat än enkelt att träffa ett mål som kastar hit och dit i flykten. Ett balanserat hagelgevär ligger mitt emellan de båda exemplen. Bland de dubbelpipiga hagelgevären i den billigare ändan är de mest balanserade oftast modeller som har en piplängd på 26 eller 28 tum. I den dyrare ändan finns det modeller med en otroligt bra balans i piplängder upp till 32 tum. ”Hagelgeväret skjuter med kolven” – så sant som det är sagt En hagelgevärskolv som inte passar skytten har förstört självförtroendet för fler än en jägare. För kolvens dimensioner finns det tumregler av alla de slag, men resultatet blir bäst om exempelvis försäljaren i vapenaffären kan kontrollera att kolven passar kunden. I proceduren ingår ett antal anläggningar till kinden så att också en nybörjare fort börjar känna skillnaden mellan olika gevär bara han får sakkunnig handledning. Skyttar med genomsnittlig kroppsstorlek har i regel inga större svårigheter eftersom fabrikerna dimensionerar kolvarna så att de passar genomsnittliga jägare, och detta lyckas de dessutom mycket väl med. Men om du är klart större eller mindre än genomsnittet så gäller det att vara särskilt uppmärksam på kolvens mått. Det går att forma kolven så att den fungerar för vilken skytt som helst, om inte annat så genom att anlita en fackman. I det här sammanhanget vill jag dessutom påpeka att det nuförtiden också finns hagelgevär som är tillverkade med hänsyn till de anatomiska skillnaderna mellan kvinnor och män. Brytbart hagelgevär säkraste valet Brytbara hagelgevär är det bästa valet för banskytte eftersom hylsorna inte hamnar på marken. Enkelhet är styrka hos de brytbara hagelgevären. Det bästa valet som universalbössa är dubbelpipigt med automatsäkring och pipor med utbytbara choker som klarar stålhagel. Fördelen med ett halvautomatiskt hagelgevär är att det är enkelpipigt och att mekanismen ligger mellan händerna. Tack vare de här egenskaperna har de halvautomatiska ofta god balans och skjutbarhet i förhållande till priset. Den halvautomatiska mekanismen dämpar ofta rekylen, vilket gör livet lättare för skyttens axel. Å andra sida kräver gevärstypen särskild omsorg för säker vapenhantering och servicebehovet är aningen större. Pumpgevären var en gång i tiden billiga och blev därför populära i det fattiga Finland, vilket vi var tämligen ensamma om i Europa. Numera är prisskillnaden mycket mindre eller obefintlig, vilket betyder att det är ont om argument som försvarar ett sådant köp. Med syntetisk kolv och framstock kunde en sådan passa till jakt efter havsfågel under tuffa förhållanden, men som universalbössa för en nybörjare finns det klart bättre alternativ. Kaliber 12 vanligast För inte så länge sedan fanns det sådana som betraktade kaliber 12 som det enda förnuftiga alternativet, men under de senaste åren har kaliber 20 fått tillskott i utbudet av både vapen och patroner, vilket är goda nyheter för den som vill ha en lätt bössa med vackra linjer. Däremot börjar den traditionsrika kalibern 16 höra det förgångna till; nya gevär tillverkas knappt alls och tillgången på patroner är svag. Magnum eller supermagnum? Det är meningslöst att öka på trycket i ett tolvkalibrigt gevär med plats för en magnumpatron eftersom en bra 12/70-patron i praktiken klarar allt som man i vårt land behöver få uträttat med ett hagelgevär. Den tydligaste nyttan av ett 12/76-patronläge och i synnerhet ett 12/89-patronläge får vi med stålhagelpatroner. Stål är lätt och i en större hylsa ryms det mera, eller så väljer man en lättare laddning som åker i väg med högre hastighet. Stålhaglen är hårda och tål också en häftigare acceleration i pipan. Vid tunga laddningar med blyhagel deformeras haglen och kan ta vägen både hit och dit när de lämnar pipan. Den större hagelladdningen i en 12/76:a ger med blyhagel fördelar vid speciella tillfällen, men bara om patronen håller hög kvalitet. I sådana fall får man ofta pruta en smula på utgångshastigheten. Glöm inte garantin! De kända hagelmärkena har i regel en lång historia bakom sig och en sådan åstadkommer man enbart genom att sköta om sina kunder. De här gevärsmärkena som vårdar sitt rykte har i regel en importör också i vårt land som sköter sin del av serviceeller garantiprocessen när situationen så kräver. Alltså. Om du stöter på en ”skitbillig” bössa av ett fullkomligt okänt märke så gör du klokt i att bedriva efterforskningar på förhand. Ett vansinnigt lågt pris behöver inte nödvändigtvis vara synonymt med dålig kvalitet, men har en otrevlig benägenhet att indikera att det har sparats in någonstans, och detta någonstans kan mycket väl vara garantin. Mera information om hagelgevärsmått hittar du i handboken ABC för jaktskytte. Se också www. metsastysammunnanABC.fi Ett familjeporträtt av familjen Hagelpatron. Från vänster 20/76, 16/70, 12/70 och 12/76.
46 l Jägaren 4 l 2017 TERO KUITUNEN Med testade patroner på jakt Papper, en snörstump, en tuschpenna och ett måttband. Se där utrustningen som du klarar dig med för att enkelt testa dina hagelpatroner. S tudsare skjuts in och man väljer patroner med tillräcklig träffsäkerhet. Av någon orsak har samma praxis inte etablerat sig i vårt land för hagelgevär. Vad det här beror på är svårt att säga, men det beror i alla fall inte på att provskjutningen skulle vara svår att göra. Tumregeln är 35 m, 75 cm och 100 träffar Den här provskjutningsmetoden bygger på en känd metod som ger skytten en hel mängd upplysningar om träffbilderna som ett visst hagelgevär åstadkommer med vissa patroner. Jag rekommenderar att du läser mera om metoden på metsastysammunnanabc.fi. Här har jag förenklat metoden så långt det bara går för att tröskeln att provskjuta sina egna patroner ska ligga så lågt som möjligt. Provskjutningen görs mot vanligt papper som ska vara tillräckligt stort (minst 1,2 x 1,2 meter). Skjutavståndet är 35 meter. Sikta mot mitten av pappret och skjut skottet som om det vore en studsare, så att träffbilden hamnar så nära mitten av pappret som möjligt. Gör en passare av tuschpennan och snöret. Granska träffbilden och sätt passarens ena ända i mitten av hagelsvärmen, som i regel är punkten där hagelhålen ligger tätast. Rita med pennan en cirkel med diametern 75 cm. Därefter följer det jobbigaste steget, det vill säga att räkna träffarna inuti cirkeln. Det tar en stund, men tålamod betalar sig eftersom tolkningen av resultatet går på nolltid: inom cirkeln ska det finnas minst 100 träffar. Om träffarna är färre än 100 så ska du låta bli att använda patronen på jakt med det här hagelgeväret eller med den choken. Med ett annat gevär eller en annan choke kan resultatet bli någonting helt annat. Om geväret har utbytbara choker och resultatet är dåligt med full choke så prova med trekvarts choke eller halv. Det är inte alls ovanligt att man får den bästa träffbilden med halv choke. 100 träffar är minimikravet, men om du letar efter perfektion så ligger ribban högre. Kombinationer av patron och gevär som ger fler än 150 träffar i det här provet betraktas i regel som utomordentliga. Effekten bygger på chock när flera hagel träffar samtidigt Tanken bakom den här provskjutningen är att haglen som på 35 meters avstånd träffar inom en 75 cm cirkel utgör hagelsvärmens effektiva del som ska träffa viltet för att det över huvud taget ska bli någon fällning. Träffarna utanför cirkeln är ströhagel utan någon nämnvärd effekt vid träff. Om hagelsvärmen är väl samlad så dödar ett välriktat skott viltet genast. Om hagelsvärmen däremot är för gles så resulterar också ett välriktat skott på sin höjd i en skadskjutning. Vid en viss gräns börjar också skyttens skicklighet förlora sin betydelse eftersom det helt enkelt inte går att träffa djuret med tillräckligt många hagel. Därför är det skäl att testa patronerna; annars blir också säsongens bästa skott bara spridda skurar. Luonnollinen Purenatural Active ravitsee työkoiran tehokkaasti Menestykseen tarvitaan lahjakkuutta, harjoitusta ja oikeat eväät. Jotta koira voisi näyttää parastaan, tarvitaan myös puhdasta, laadukasta ravintoa. Ihan teellinen urheilu ja metsästyskoiran täysravinto on helposti sulavaa ja tehokkaasti ravitsevaa. Aito ja luonnollinen Purenatural Active tukee koirasi jaksamista vaativissakin suorituksissa. 75 % lihaa, 42 % tuoretta kanaa ja kalaa Korkealaatuiset eläinproteiinit ja rasvat antavat koiralle energiaa pitkäkestoiseen rasitukseen Ei keinotekoisia maku, väri ja säilöntäaineita Kaikki tarvittavat vitamiinit, hivenaineet ja makroravinteet Ei ravintoköyhiä täyteaineksia Älä jätä onnistumista sattuman varaan – valitse Purenatural Active! (6 €/kg), norm. 19,90 € (9,95 €/kg) 2 kg 12 € Jälleenmyyjä: Musti ja Mirri ? www.mustijamirri.fi 12 kg 50 € (4,17 €/kg), norm. 69,90 € (5,83 €/kg) Tarjous voimassa 12.–23.7.2017 niin kauan kuin tavaraa riittää. Tarjoustuotteista ei muita alennuksia.
Jägaren 4 l 2017 l 47 Kortare avstånd kan också testas på samma sätt Om du vet att skjutavståndet kommer att vara klart kortare än vanligt så går det att testa patronerna även här. Skjut på exempelvis 15 meters håll och räkna träffarna på precis samma sätt. Vid jakt efter exempelvis morkulla är det en klar fördel om patronerna har en tillräcklig spridning och därför är det i det här testet önskvärt att träffarna fördelar sig relativt jämnt över hela cirkeln. Provskjutning med överraskningar Den som gör tester med den här metoden lär sig mycket om sitt jaktvapen; bland annat varför det inte lönar sig att använda väldigt stora hagel; det finns helt enkelt inte tillräckligt många sådana i patronen. Och att det är en myt att stålhagel inte skulle döda. Stålhagel och andra hårda hagel rättar sig förvånansvärt väl efter trångborrningen och därför träffar man naturligtvis också med dem. På normala hagelavstånd fäller de viltet precis som bly. Även med de övriga ersättande hagelmaterialen brukar det i tester visa sig att de fungerar alldeles bra. Radien är hälften av cirkelns diameter, det vill säga 37,5 cm. Märk träffarna med tusch efter hand som du räknar dem och anteckna dem till exempel i grupper om fem med fyra lodräta streck och det femte snett över, ifall du skulle tappa räkningen mitt i. Luonnollinen Purenatural Active ravitsee työkoiran tehokkaasti Menestykseen tarvitaan lahjakkuutta, harjoitusta ja oikeat eväät. Jotta koira voisi näyttää parastaan, tarvitaan myös puhdasta, laadukasta ravintoa. Ihan teellinen urheilu ja metsästyskoiran täysravinto on helposti sulavaa ja tehokkaasti ravitsevaa. Aito ja luonnollinen Purenatural Active tukee koirasi jaksamista vaativissakin suorituksissa. 75 % lihaa, 42 % tuoretta kanaa ja kalaa Korkealaatuiset eläinproteiinit ja rasvat antavat koiralle energiaa pitkäkestoiseen rasitukseen Ei keinotekoisia maku, väri ja säilöntäaineita Kaikki tarvittavat vitamiinit, hivenaineet ja makroravinteet Ei ravintoköyhiä täyteaineksia Älä jätä onnistumista sattuman varaan – valitse Purenatural Active! (6 €/kg), norm. 19,90 € (9,95 €/kg) 2 kg 12 € Jälleenmyyjä: Musti ja Mirri ? www.mustijamirri.fi 12 kg 50 € (4,17 €/kg), norm. 69,90 € (5,83 €/kg) Tarjous voimassa 12.–23.7.2017 niin kauan kuin tavaraa riittää. Tarjoustuotteista ei muita alennuksia.
48 l Jägaren 4 l 2017 SAMULI HEIKKINEN och KATJA HOLMALA , Naturresursinstitutet Riistahavainnot.fi Rovdjursdata av alla de slag Vargtelefonen inledde sin verksamhet för över tio år sedan för att minska på riskerna för att jakthundar skulle råka ut för vargattacker. Numera vidareutvecklas verksamheten inuti tjänsten riistahavainnot.fi. Webbplatsen innehåller observationsinformation av alla de slag om de stora rovdjuren och individuell information om var specifika rovdjur lever och hur de vandrar. V i följer de stora rovdjurens vandringar med VHFoch GSM-GPSsändarhalsband. GPS-sändarna skickar positionsinformation enligt ett förinställt program, vilket betyder att de data som vi får in är djurens position i realtid. Mängden observationer beror på hur halsbandet är programmerat och i viss mån på områdets topografi. I viss terräng kan sändningen bli blockerad. Från områdena där djuren ofta uppehåller sig får vi ändå in observationer. När vi enbart granskar klungorna med observerade punkter så kan mängden av observationer vara förvirrande så att vi inte får någon tydlig uppfattning om hur djuren använder området. Vi kan bringa klarhet i förvirringen genom att utifrån positionsinformationen räkna ut gränserna för området som djuren använder och skilja områdena som används mera från dem som används mindre (bild). Habitat, revir och vandringsvägar Med levnadsområde avser vi det område där ett rovdjur förekommer. Här är det viktigt att vara medveten om skillnaden mellan levnadsområde och revir. Ett revir är den del av levnadsområdet som djuret försvarar mot artfränder. Vargen betraktar hela sitt levnadsområde som sitt revir, som flocken försvarar mot utomstående vargar. Av den anledningen kan I tjänsten riistahavainnot.fi visas vargars, björnars och lodjurs revir och habitat under olika år och hur djuren vandrar. Levnadsområdena och vandringsvägarna är beräknade utifrån GPS-observationerna. vargens revir också kallas levnadsområde. Ett habitat är däremot ett område där en växt eller ett djur kan leva och föröka sig, och där kan samtidigt finnas flera individer av samma art. Ett habitat försvaras inte i sin helhet mot artfränder, men en del av det, ett kärnområde, är för många arter ett område där artfränder som inte hör till familjegruppen inte accepteras alls. Området där en art förekommer kan med tiden förändras en aning. Hos olika arter bestämmer de sociala systemen artens typiska sätt att använda området, men för exempelvis björnen och lodjuret beskrivs levnadsom
Metsästäjä 4 l 2017 l 49 rådet i regel som habitat. I tjänsten riistahavainnot.fi har vi visat några tidigare rovdjurshabitat (björn och lodjur) och revir (varg). Tjänsten har inte angett levnadsområdet för alla individer. De utvalda exempelindividerna är vuxna eller nästan vuxna och är med sina vandringar typiska företrädare för sin art. Exempelvis unga vargar, vilkas vandringar till nya områden och revirbildning fortfarande pågår, har inga bestämda revir. Dessutom finns det för alla markerade individer inte nödvändigtvis tillräckligt med material för att vi ska kunna fastställa levnadsområdet eftersom tiden som vi har följt med individen har blivit för kort, exempelvis om djuret dör eller på grund av tekniska problem med sändaren. Det är allmänt känt att djurindivider inte använder området där de lever jämnt utan det finns områden som de använder mera – som legor, lyor och beten – och områden som de använder mindre. I tjänsten riistahavainnot.fi beskriver vi reviren och habitaten så, att de är jämförbara. Områdena som en individ använder mera är röda medan områdena som används mindre är orange och gröna (bild). Tjänsten riistahavainnot.fi visar inte bara revir och habitat utan också hur unga individer vandrar till nya områden. Hittills har vi publicerat enskilda vargars vandringar under åren 2003 till 2005, men vi kommer också att ta fram nyare material om andra arter som belyser djurens beteende. Vandringsvägarna bygger på vargarna med gps-sändare och materialet beskriver områdena där de föddes, vandringarna till nya områden och de nya områdena med olika symboler. Även dna-material om individer Sedan 2013 har vi samlat in prover av vargavföring och därefter har vi med dna-analyser kunnat bestämma vilken individ som är far eller mor till ”korvarna”. Det här är en viktig kompletterande metod för uppskattningen av vargstammens storlek och struktur, som i hög utsträckning bygger på observationer och sändarhalsband. Om vi får in tillräckligt många prover så kan vi skapa en exaktare bild av vargreviren i ett visst område och minimiantalet individer som lever där. De data om enskilda vargar som vi får genom DNA-analyserna publiceras på webbplatsen riistahavainnot.fi. Arbetet med att planera och vidareutveckla tjänsten riistahavainnot.fi pågår fortlöpande. Vi publicerar kartmaterial och forskningsdata om de stora rovdjuren efter hand som materialet blir klart i en lämplig form. På webbplatsen finns också älgdata och så småningom även information om småvilt. HA N N U HU TT U Norm. 590 € + 40 € rahti + 29,90 € FoxyFur. Ta
Tarjoukset voimassa 31.7. asti (ellei toisin mainita) tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Valikoimat vaihtelevat myymälöittäin, tarkista myymäläkohtainen saatavuus hankk? a. . Soutuvene Taimen 465 Vakaa ja helpposoutuinen vene on turvallinen käyttää vaikkapa katiskaa kokiessa. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Väritys sulautuu hyvin järvimaisemaan. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottori suositus enintään 2 kW / 2,68 hv. PA465 1 240,Tuote tilattavissa myös verkkokaupasta www.hankkija.fi Ilmakivääri Gamo Bull IGT MACH 1 Gamon Power-sarjan tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkaisijaltaan 30 mm ilma sylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylin vaimenninkisko. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. GAMOMACH1 299,Norm. 349,Tutustu Gamo-ilmak iväärivalikoimaan www.hankk ija. Ilmakivääri Gamo Big Cat CF Erittäin tarkka ja kestävä kiinteäpiippuinen ase. Klassisesti muotoiltu puutukki ja kuituoptiset avotähtäimet sopivat hyvin perinteistä ilma-asetta suosivalle. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 280 m/s (PBA-luodilla 345 m/s), teho 20 J. GAMOCF 249,Riistakamera Burrell S12 HD+SMS • Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu uusi versio TM-testivoittajasta 17/2014 • Erittäin tehokas liiketunnistin • Liikkuvan kohteen havaittuaan kamera lähettää kuvan puhelimeen tai sähköpostiin (MMS/GPRS) • Kuva tallentuu myös muistikortille • Etäohjaus puhelimella, esim. kuvapyyntö kesämökin säätilanteesta • Erinomainen kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus RETBR5020F 299,Meidän Mökki 3/2016 Housut Swedteam Lynx Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvien ja takamuksen stretch-materiaali mahdollistaa hyvän liikkuvuuden. Vetoketjuilla avattavat tuuletusaukot reisien sivuilla. Monipuoliset taskut. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. HWC9024048-58 59 ,90 Norm. 79,90 Jahti&Vahti -koiranruoat Tarkoin valittujen, korkealaatuisten raaka-aineiden ansiosta koira saa Jahti&Vahti-ruoista tasaisesti energiaa sekä kaikki tarvitsemansa ravintoaineet. Valikoimasta löytyy sopiva muona joka koiralle, pennusta alkaen. Joxxx alk. 23,80/10 kg Jahti&Vahti palautusjuomajauhe 600 g Aktiivisille, kovassa rasituksessa oleville koirille täydentämään hiilihydraattivarastot. JV86123 (33,17 €/kg) 19,90 Minkkiloukku Loukun koko 16 x 18 x 72 cm. GRAOF10 34,90 Supiloukku GRAOF20 79,Jalmarin laatikkorauta Kotimainen valmiiksi rakennettu pienpetorauta, jonka laatikon sisällä on hetitappava rautamekanismi. Soveltuu erityisesti minkin ja näädän pyyntiin. KAJAL001 64,90 Kanuloukun laukaisulaite Varmatoiminen laukaisulaite kanuloukkua varten. Voidaan virittää ruokinta-asentoon totutteluruokintaa varten. GRAOF60 19,90 C-renkaat 1 kg 1/2” tai 3/8” irtorengas loukun tai katiskan valmistukseen. GRAOA20, GRAOA23 14,90 Hankk? a on myös metsästäjän kauppa Varmatoimiset kotimaiset loukut, joiden jonka tukeva rakenne pitää saaliin tallessa. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. Minkin pyyntiaikaa on koko metsästysvuosi, poislukien pesintärauhoitus 1.5.-31.7. Elävänä pyytävä loukku on käytävä tarkistamassa vähintään kerran vuorokaudessa. EasyFIND Tracker -paikannuslaite Uuden sukupolven GPS-paikannin, joka on kooltaan kompakti ja paikannukseltaan hyvin tarkka. Toimii kaikkialla maailmassa. PSOBASIC 119,UUTUUS! ninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylin vaimenninkisko. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. GAMOMACH1 299,Norm. 349,Tutustu Gamo-ilmak iväärivalikoimaan www.hankk ija. Ilmakivääri Gamo Big Cat CF Erittäin tarkka ja kestävä kiinteäpiippuinen ase. Klassisesti muotoiltu puutukki ja kuituoptiset avotähtäimet sopivat hyvin perinteistä ilma-asetta suosivalle. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 280 m/s (PBA-luodilla 345 m/s), teho 20 J. GAMOCF 249,GAMOCF Hankkija_Metsastaja_420x297.indd All Pages 30.6.2017 9.22
Tarjoukset voimassa 31.7. asti (ellei toisin mainita) tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Valikoimat vaihtelevat myymälöittäin, tarkista myymäläkohtainen saatavuus hankk? a. . Soutuvene Taimen 465 Vakaa ja helpposoutuinen vene on turvallinen käyttää vaikkapa katiskaa kokiessa. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Väritys sulautuu hyvin järvimaisemaan. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottori suositus enintään 2 kW / 2,68 hv. PA465 1 240,Tuote tilattavissa myös verkkokaupasta www.hankkija.fi Ilmakivääri Gamo Bull IGT MACH 1 Gamon Power-sarjan tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkaisijaltaan 30 mm ilma sylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylin vaimenninkisko. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. GAMOMACH1 299,Norm. 349,Tutustu Gamo-ilmak iväärivalikoimaan www.hankk ija. Ilmakivääri Gamo Big Cat CF Erittäin tarkka ja kestävä kiinteäpiippuinen ase. Klassisesti muotoiltu puutukki ja kuituoptiset avotähtäimet sopivat hyvin perinteistä ilma-asetta suosivalle. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 280 m/s (PBA-luodilla 345 m/s), teho 20 J. GAMOCF 249,Riistakamera Burrell S12 HD+SMS • Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu uusi versio TM-testivoittajasta 17/2014 • Erittäin tehokas liiketunnistin • Liikkuvan kohteen havaittuaan kamera lähettää kuvan puhelimeen tai sähköpostiin (MMS/GPRS) • Kuva tallentuu myös muistikortille • Etäohjaus puhelimella, esim. kuvapyyntö kesämökin säätilanteesta • Erinomainen kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus RETBR5020F 299,Meidän Mökki 3/2016 Housut Swedteam Lynx Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvien ja takamuksen stretch-materiaali mahdollistaa hyvän liikkuvuuden. Vetoketjuilla avattavat tuuletusaukot reisien sivuilla. Monipuoliset taskut. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. HWC9024048-58 59 ,90 Norm. 79,90 Jahti&Vahti -koiranruoat Tarkoin valittujen, korkealaatuisten raaka-aineiden ansiosta koira saa Jahti&Vahti-ruoista tasaisesti energiaa sekä kaikki tarvitsemansa ravintoaineet. Valikoimasta löytyy sopiva muona joka koiralle, pennusta alkaen. Joxxx alk. 23,80/10 kg Jahti&Vahti palautusjuomajauhe 600 g Aktiivisille, kovassa rasituksessa oleville koirille täydentämään hiilihydraattivarastot. JV86123 (33,17 €/kg) 19,90 Minkkiloukku Loukun koko 16 x 18 x 72 cm. GRAOF10 34,90 Supiloukku GRAOF20 79,Jalmarin laatikkorauta Kotimainen valmiiksi rakennettu pienpetorauta, jonka laatikon sisällä on hetitappava rautamekanismi. Soveltuu erityisesti minkin ja näädän pyyntiin. KAJAL001 64,90 Kanuloukun laukaisulaite Varmatoiminen laukaisulaite kanuloukkua varten. Voidaan virittää ruokinta-asentoon totutteluruokintaa varten. GRAOF60 19,90 C-renkaat 1 kg 1/2” tai 3/8” irtorengas loukun tai katiskan valmistukseen. GRAOA20, GRAOA23 14,90 Hankk? a on myös metsästäjän kauppa Varmatoimiset kotimaiset loukut, joiden jonka tukeva rakenne pitää saaliin tallessa. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. Minkin pyyntiaikaa on koko metsästysvuosi, poislukien pesintärauhoitus 1.5.-31.7. Elävänä pyytävä loukku on käytävä tarkistamassa vähintään kerran vuorokaudessa. EasyFIND Tracker -paikannuslaite Uuden sukupolven GPS-paikannin, joka on kooltaan kompakti ja paikannukseltaan hyvin tarkka. Toimii kaikkialla maailmassa. PSOBASIC 119,UUTUUS! ninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylin vaimenninkisko. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. GAMOMACH1 299,Norm. 349,Tutustu Gamo-ilmak iväärivalikoimaan www.hankk ija. Ilmakivääri Gamo Big Cat CF Erittäin tarkka ja kestävä kiinteäpiippuinen ase. Klassisesti muotoiltu puutukki ja kuituoptiset avotähtäimet sopivat hyvin perinteistä ilma-asetta suosivalle. Mukana 4×32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 280 m/s (PBA-luodilla 345 m/s), teho 20 J. GAMOCF 249,GAMOCF Hankkija_Metsastaja_420x297.indd All Pages 30.6.2017 9.22
52 l Jägaren 4 l 2017 Rätt djur i sikte! – Tidig jaktstart ökar selektiva jaktens betydelse MIKAEL WIKSTRÖM , Finlands viltcentral I höst kan jakten på bland annat älg och vitsvansvilt inledas från och med första september, då vaktjakt är möjlig. Andra jaktmetoder kan tillämpas från och med sista lördagen i september för vitsvansvilt och andra lördagen i oktober för älg. Lappland har sina egna jakttider så älgen är fredad från mitten av september till andra lördagen i oktober. Bakgrunden till ändringen i jaktförordningens 24 § är älgens biologi och förebyggandet av skador. Stora och fullvuxna djur behövs under brunsten Både älg och vitsvansvilt har ett förökningsbeteende där hondjuren aktivt väljer vilka handjur de vill para sig med. Fullvuxna handjur med stor kroppsvikt och stora hornkronor är mest lämpade att föröka sig, och det är just dessa som hondjuren vill ha. Om det finns gott om fullvuxna handjur betäcks hondjuren förhållandevis tidigt och förhållandevis snabbt. Om det däremot inte finns tillräckligt många fullvuxna handjur kan brunstperioden bli utdragen och den genomsnittliga parningstidpunkten sen. Det beror på att hondjuren letar efter ”rätt” handjur och kan gå obetäckta ur den egentliga brunsten. I brist på fullvuxna handjur blir betäckning efter ombrunst alltså vanligare. Älgens brunstperiod är normalt aktivast från mitten av september till mitten av oktober medan vitsvansviltets brunstperiod ofta kulminerar från slutet av oktober och omkring tre veckor in i november. Täthet, könsfördelning och åldersfördelning avgör Det är viktigt att det finns ett lämpligt antal hondjur och handjur i älgoch vitsvansbestånden i samband med brunsten. Det styrs genom uppsatta målsättningar för täthet och könsfördelning. Men också åldersfördelningen har stor betydelse. Åldersfördelningen styrs med andelen kalv som lämnas kvar efter avslutad jakt och genom selektiv beskattning av vuxna djur. Med färre kalvar i den kvarvarande stammen blir det flera vuxna djur som förökar sig. Vaktjakt i kombination med goda ljusförhållanden i början av säsongen, ger goda möjligheter att skilja de olika byteskategorierna från varandra. Här ett ensamt hondjur som kan fällas samt tre hjortar som får överleva hela jaktsäsongen. Hjorten till vänster blir mogen att fälla efter ett år och de två hjortarna till höger får vänta två år. A vsikten med att flytta fram den egentliga jaktstarten till mitten av oktober, är att älgarna ska ha lugn och ro under sin fortplantning. Samtidigt finns det bättre möjligheter att genom vaktjakt snabbt avlägsna individer som kan göra skada. Vaktjakten innebär ingen störning av Väl utvecklad 1½ -årig hjort som sparas genom hela jaktsäsongen. I sydligaste Finland är endast 15 procent av de 1½ -åriga hjortarna så här stora. övrigt vilt. Genom förändringen förbättras alltså möjligheterna till selektiv beskattning. Den selektiva beskattningen kan genomföras på olika sätt. Här beskrivs när det är lämpligt att fälla djur tillhörande olika kategorier så att rekryteringen av fullvuxna handjur ska vara tryggad.
Jägaren 4 l 2017 l 53 För att tillräckligt många av de vuxna ska bli fullvuxna, tillåts en tillräckligt stor del av de halvvuxna bli äldre. I och med att det är möjligt att jaga älg och vitsvansvilt också före brunsten, är det viktigt att styra när under säsongen de olika kategorierna beskattas. Unga och små djur före brunsten Före brunstperioden är det lämpligt att fälla i första hand ensamma hondjur och kalvar, men även små 1½ -åriga handjur. Det betyder på de flesta håll tjurar och hjortar med upp till sammanlagt tre horntaggar. Övriga djur sparas åtminstone tills brunsten är över. Efter brunsten också fullvuxna Efter brunsten är det lämpligt att fälla djur av samma kategorier som före brunsten, men nu kan även fullvuxna handjur fällas. De har ju nu gjort sitt för det här året. För hjortarna innebär det en ålder på 4½ år eller äldre och för tjurarna ? 6½ år. En fullvuxen vitsvanshjort kännetecknas av långa och grova hornstänger samt en stor hornbredd. I sydligaste Finland innebär det att hornens inre Spetshjortar kan fällas genom hela jaktsäsongen förutsatt att handjurskvoten inte är fylld. Om beståndet har skötts rätt, finns det inte användning för dem under brunsten. De skulle dessutom förbli mindre till storleken även som äldre, jämfört med väl utvecklade 1½ -åringar. Ungefär hälften av de 1½ -åriga hjortarna har två taggar. Sådana här fullvuxna hjortar kan fällas efter brunsten. vikingfootwear.com VIKING TROPHY CAMO Vikingin eniten myyty metsästyssaapas Trophy II on nyt saatavana myös ”Realtree” maastokuvioituna. Saappaissa on kolme kerrosta kumia tukea ja kestävyyttä vaativissa paikoissa. Vikingin oma UGC® ulkopohja takaa erittäin hyvän vakauden ja pidon kaikilla alustoilla ja olosuhteissa. Irroitettava EVA-muotopohjallinen lisää käyttömukavuutta. Kaikki Vikingin luonnonkumisaappaat ovat käsintehtyjä – pala palalta. Koot 36-47 BEST IN TEST! Villmarksliv-lehti nr. 5/ 2017
54 l Jägaren 4 l 2017 bredd är åtminstone 50 cm, hornhalvans längd är åtminstone 54 centimeter eller hornstångens omkrets är åtminstone 12 cm. Dessa mått går förstås inte att mäta på levande vilt, men genom att jämföra med öronens bredd, huvudets längd och ögonens bredd fås en uppfattning om hornstorleken. Även kroppens proportioner och djurets beteende kan fungera som indikatorer för när ett handjur har blivit fullvuxet. Även en fullvuxen älgtjur känns igen på stora horn och stor kropp. Älghornen utvecklas olika beroende på om de är av skovelhornstyp, stånghornstyp eller mellantyp. I södra Finland har en fullvuxen skoveltjur ofta åtminstone 13 horntaggar, en mellantypstjur åtminstone 9 taggar och en stånghornstjur åtminstone 6 taggar. Tjurarna i mellersta Finland är aningen större så att en fullvuxen skoveltjur ofta har åtminstone 13 taggar, en mellantypstjur åtminstone 10 taggar och en stånghornstjur 7 taggar. Finlands största tjurar finns i norr. Där har en fullvuxen skoveltjur ofta åtminstone 14 taggar, en mellantypstjur åtminstone 11 taggar och en stånghornstjur 8 taggar. Det kan förekomma stora variationer mellan olika individer, men det här är genomsnittlig utveckling. Med stigande ålder utvecklas djuren på lite olika sätt på olika håll i Finland, så det är viktigt att ha information om djuren i det egna förvaltningsområdet. Djur som sparas genom hela jaktsäsongen För att säkerställa rekryteringen av fullvuxna handjur för framtiden, är det lämpligt att inte fälla älgtjurar i åldern 2½ 5½ år och vitsvanshjortar i åldern 2½ 3½ år. Beroende på målsättningarna för könsfördelning och andel kalvar i kvarvarande stam, är det lämpligt att 30 – 60 procent av de 1½ -åriga handjuren överlever jakten. Hur stor del av 1½ -åringarna som ska bli kvar kan styras med hornrekommendationer som bygger på åldersgruppens taggantalsfördelning. Om stammens könsfördelning är 1,5 kor per tjur och den kvarvarande stammens kalvandel är 25 procent, kan man med sådan här selektiv tjurbeskattning utöka de fullvuxna tjurarna i den brunstande stammen med cirka 80 procent och i bytet med cirka 180 procent. Av biologiska och etiska skäl fälls aldrig hondjur som åtföljs av kalv. Det är oftast förnuftigt att inte heller genast fälla ett hondjur efter att dess sista kalv har fällts. På så vis ges de högproduktiva hondjuren lite bättre möjligheter att föda kalvar även följande år. Större ansvar Förändringen i jaktförordningen innebär att det i princip skulle vara möjligt att i ett tidigt skede plocka bort sådana handjur som behövs under brunsten. Älgtjurar är ofta oförsiktiga i september och i början av oktober och därför lätta byten. De borde dock få ro att utföra sitt jobb åtminstone fram till den egentliga jaktstarten i mitten av oktober. Jägarna har igen fått mera möjligheter, men också mera ansvar. Det är lämpligt att fälla många vitsvanskalvar genom hela jaktsäsongen. Men jämför med hinden på bilden intill, en kalv och en hind kan ha ganska liknande profil. Kalvförande hindar kan exponera sig utan kalvar. Genom att kontrollera juvret kan man se om hinden har diande kalvar. Den här hinden har ett särskilt välfyllt juver och ska förstås inte fällas. En investering i bra optik ger många flera skottillfällen, i och med att möjligheterna till säker identifiering av viltet förbättras.
1290 € SUOSITUSHINTA 35 € SUOSITUSHINTA SAKO OY | PL 149, 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi ÄÄRIMMÄISTÄ TARKKUUTTA MODERNILLE METSÄSTÄJÄLLE TIKKA T3x LIMITED EDITION WILD BOAR Maineikas T3x Compact Tactical Rifle -mallimme on saanut erityisesti villisian metsästykseen suunnitellun version. Kevyempi piippu, Picatinnykisko, kaksi 10-patruunan lipasta, oranssi pistoolikahva sekä säädettävä tukki antavat valmiuden vaativimmankin riistan metsästämiseen. SAKO SUPER HAMMERHEAD – WILD BOAR LIMITED EDITION Ratkaiseva laukaus Sakon maailmankuulu Super Hammerhead -patruuna yhdistää tehokkaan pysäytyskyvyn monipuolisuuteen tavalla, jota juuri villisikajahti vaatii. Patruunoiden kompromissiton luotettavuus sekä edullisuus antaa sinun hyödyntää jokaisen tilaisuuden ratkaisevaan laukaukseen.
56 l Jägaren 4 l 2017 JANI PELLIKKA , ARTTI JUUTINEN och PÄIVI ESKELINEN Vad är en jaktdag värd? I vintras gjordes en undersökning av jaktens och viltvårdens värde. Undersökningen gjordes av Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands viltcentral som ett samprojekt. Den första delen handlar om värdet på en enskild jaktdag. U nder fjolåret tillbringade uppskattningsvis mellan 180 000 och 190 000 personer en dag på jakt, det vill säga drygt 60 procent av alla som hade ett giltigt jaktkort. För en klar majoritet, 90-95 procent, handlade det om endagsjakter. Även om jägarna i vårt land nuförtiden sällan bor intill sina jaktmarker och en klar majoritet av jägarna som bor i Nyland reser till andra regioner för att jaga, så har, på riksnivå, många jägare fortsättningsvis goda möjligheter till endagsjakt. Även i dagsläget är det endagsjakterna på 6-7 timmar, som görs hemifrån, som utgör den vardagligaste formen av jakt som en del av en persons livsstil. Under fjolåret gjorde drygt 20 procent av dem som hade jagat inga endagsjakter hemifrån alls. Hälften av jägarna gjorde minst tjugo endagsjakter och för några blev det drygt hundra under årets lopp. 30 60 90 120 150 180 210 240 270 100 80 60 40 20 A N D E L A V S V A R A R N A (% ) TOTALA PENNINGANVÄNDNINGEN (Eur) FRÅGEFORMULÄR TELEFONINTERVJU Penninganvändningen (fraktil) under den sista endagsjakten under 2016, dels för dem som svarade på ett frågeformulär och dels för dem som intervjuades i telefon. För nästan 60 % av personerna innebar jaktdagen utgifter. Värdet på jakten och viltvården Del 1:
Jägaren 4 l 2017 l 57 Hur mycket kostar en endagsjakt? För hälften av jägarna som hade gjort endagsjakter stannade totalkostnaden för den senaste jakten under fem euro. Det här visar att när initialanskaffningarna är gjorda och de allmänna förutsättningarna för att jaga sitter där de ska, så kan man här i landet jaga till ett synnerligen lågt pris. Men av de små personliga dagsutgifterna blir det med tiden och räknat för hela jägarkåren avsevärda summar – enligt våra beräkningar över 30 miljoner euro. Det fanns dock avsevärda skillnader mellan olika personers jaktliga aktivitet och användningen av tid och pengar. På utgiftssidan åskådliggörs detta av följande: av 806 svarare stod ungefär 10 procent för 80 procent av hela gruppens årliga utgifter för endagsjakter. Penninganvändningens ekonomiska nytta för jägaren Vid kartläggningen av penninganvändningen och tolkningen av resultaten som har sammanställts ur olika källor ska vi observera att små utgifter inte alltid blir noterade och angivna i ett frågeformulär med samma noggrannhet som vid en intervju (bild 1). Å andra sidan kan det förekomma överraskande utgiftsposter på utgiftssidan för en endagsjakt. Den lilla genomsnittliga totalutgiften för en endagsjakt berättar inte allt väsentligt om ekonomin i verksamheten utan anger bara ett minimivärde för jakten. Ovanpå detta kommer det såkallade konsumentöverskottet. Det bildas när nyttan som konsumenten har fått är större än summan som konsumenten har betalat, det vill säga att konsumenten upplever att han har fått valuta för pengarna. Konsumentöverskottet ingår i nettovärdet och visar den ekonomiska välfärd som konsumtionen avkastar. Med enkätmaterialet och en resekostnadsmodell beräknade vi storleken på det här nettovärdet för jägarna. Enligt resultaten uppgick det genomsnittliga nettovärdet på en endagsjakt i runda slängar till mellan 56 och 120 euro per gång, beroende på vilka utgiftsposter som hade inkluderats i kalkylen. I det här avseendet är alltså den ekonomiska välfärdseffekten av en endagsjakt avsevärd för en jägare i förhållande till summan som han betalar. Sammanfattningsvis kan vi säga att samtidigt som jakten utgör en del av fritiden och en livsstil för ungefär 200 000 personer (och en liten del av deras privatekonomi) så skapar den också som helhet betraktat det som vi i vårt land väntar oss av vilthushållningen, nämligen välfärd. Vi tackar alla som har deltagit i vår formulärenkät och som har ställt upp på telefonintervjuer för ert värdefulla bidrag till vår forskning. Jaktkläderna som lottades ut bland deltagarna vanns av Jouko Vähäjyrkkä, Mikko Seitamaa och Tapio Lahtinen. Bokpriserna vanns av Juha-Matti Tammela och Harri Metsätalo. Vi gratulerar vinnarna! Vilthushållningen ingår i den tillväxtorienterade biohushållningen Den vardagligaste formen av vilthushållning är jägarnas endagsjakter och viltvårdssysslor i hemtrakterna. Tillsammans med jaktresorna som sträcker sig över flera dagar tillfredsställer de många olika behov hos jägarna och samtidigt indirekt också flera samhälleliga behov. Men det ekonomiska värdet som jakten producerar i samhället är som helhet betraktat en invecklad definitionsoch mätningsfråga. I sin enklaste form kan värdet på en endagsjakt för jägaren själv mätas på en uppskattningsskala. Ju mer han uppskattar jakten desto mer tid och pengar satsar han på sitt intresse. Det var uttryckligen det här satsandet som vi mätte i vår undersökning som pågick mellan november i fjol och januari i år, och omfattade drygt 800 jägare. De representerade exakt vår jägarkår med avseende på ålder, kön, hemspråk och boningsort. De finländska jägarnas satsningar på endagsjakter har aldrig förr kartlagts i den här omfattningen. HA N N U HU TT U
58 l Jägaren 4 l 2017 KAISA HUTTUNEN Vilken jägartyp är du? Den kommersiella jakten, del 4 Finlands viltcentrals enkät Vilken jägartyp är du? fick drygt 23 000 svar och de svarande fick också svara på frågor om sin syn på kommersiella jaktresor. Undersökningen visar hur svararnas hemort och jaktmöjligheter påverkar synen på kommersiell jaktturism. Ä ven om jaktturismen kan innebära betydande extrainkomster för invånarna på en ort, direkt eller indirekt, så förhåller sig finländarna fortsättningsvis reserverat till kommersiella jakter. Det första som folk kommer att tänka på är ofta karikatyren med en man i knäbyxor som betalar en förmögenhet för en fasanjakt. Ändå vet folk att det är personer med normala inkomster som betalar för att jaga; de vill ha variation eller så har de ont om andra jaktmöjligheter. Vi kollade attityderna med lekfulla påståenden Vi kollade jägarnas inställning till kommersiella jaktresor med frågan Kommersiella jaktresor är..? och gav fem svarsalternativ (se Diagram 1) där svararen skulle välja det som kändes bäst. Personerna som hade satt ihop frågorna utgick från att alternativet Platser där jag får jaga och kan träffa nya jaktkamrater skulle tilltala jägare som har ont om andra jaktmöjligheter. Alternativet Ett sätt att tillbringa kvalitetstid med bekanta och knyta nya intressanta kontakter antogs tilltala jägare som uppskattar kommersiella jakter för att de står för kvalitet och förenklar jagandet. Det tredje svarsalternativet, Jakter där jägarna sätter sig vid dukat bord. Men visst kan det vara skojigt ibland att vara med antogs tilltala jägare som deltar sporadiskt i kommersiella jakter, men ändå sätter större värde på jakt i egen regi. Alternativet Herrskapsnöje stod för den negativaste inställningen till kommersiella jakter. Personerna som valde det här alternativet antogs inte delta i kommersiella jakter alls. Personerna som valde alternativet Vaddå? En kompis har bett mig hänga med men han har aldrig betalat mig nåt deltar knappast heller i kommersiella jakter. 30 procent av svararna hade en positiv inställning (alternativen 1 och 2) till kommersiella jakter. 32 procent hade en neutral eller kluven inställning (alternativen Diagram 1: Diagram 2:
Jägaren 4 l 2017 l 59 3 och 5) medan 38 procent hade en negativ inställning. En knapp majoritet på 52 procent (alternativen 4 och 5) kan knappast räknas till den kommersiella jaktens potentiella kundgrupp medan resterande 48 procent (alternativen 1, 2 och 3) kan tänkas använda eller redan använder kommersiella jaktturismtjänster (Diagram 2). Negativaste attityderna där jaktturisterna är många Hela 52 procent av invånarna i Lappland betraktade de kommersiella jakterna som ett herrskapsnöje. Även i Kajanaland (48 %) och Norra Österbotten (44 %) ansågs den kommersiella jaktturismen vara elitistisk (se Diagram 3). Resultatet är intressant såtillvida att den inhemska jaktturismen i stor utsträckning går till de här regionerna. Enligt Forststyrelsens rapport om de regionalekonomiska effekterna av hur kunderna som har löst jaktoch fisketillstånd använder sina pengar så kanaliserades år 2013 merparten av jaktturisternas pengar till de tre ovannämnda landskapen. Enbart Lappland fick in cirka 11 miljoner euro av dem som jagade i Forststyrelsens marker när turisterna köpte bränsle, mat och boende. Undersökningen visar att jakten i regel är huvudsyftet med resorna, det vill säga att utan möjligheterna till jakt skulle resorna inte bli av och pengarna skulle utebli. Den ekonomiska nytta som turismen innebär är dock sällan uppenbar för dem som bor på orten eftersom det är svårt att se rent konkret de regionalekonomiska effekterna av pengarna som används till bränsle, boende, livsmedel och andra tjänster. Snarare tänker sig folk att jaktturismen innebär att ortsborna förlorar någonting när jägare utsocknes ifrån beskattar viltstammarna i trakten. Ju bättre egna jaktmöjligheter desto negativare attityd Svaren korstabulerades även med frågorna där vi frågade efter svararnas jaktmöjligheter. Jägarna som kan jaga i hemtrakterna hade en negativare inställning till de kommersiella jakterna än de som hade sina jaktmöjligheter hundratals km hemifrån (Diagram 4). Resultaten bekräftades också av landskapen: i Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten (Diagram 3) var inställningen negativast hos dem som hade möjligheter att jaga gratis på statsmark i sin hemkommun (JL 8 §). För en jägare som bor på landsbygden och är medlem i en jaktförening kan det vara näst intill obegripligt att en jägare som bor i stan är beredd att betala upp till 300 euro för ett veckoslut med jakt. Mera sällan hejdar sig denna jägare för att räkna efter hur många euro han själv lägger ut per år på bränsle, medlemsavgiften till jaktföreningen, viltvårdsarbetet och jakthundarna. Jakten är inte någon billig hobby eller livsstil för någondera! Diagram 3: Diagram 4:
60 l Jägaren 4 l 2017 60 l Jägaren 4 l 2017 I framtiden kommer en del av jägarna att vara mycket aktiva och kunniga beträffande vilthushållningen. De engagerar sig intensivt i verksamheten, men till antalet kommer de att utgöra en bråkdel av det totala antalet jägare.
Jägaren 4 l 2017 l 61 Artikeln är den första i tidningen Jägarens nya artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 1 Text och bilder: PANU HIIDENMIES Jaktföreningen som vilthushållningsaktör Jaktföreningen kan på goda grunder kallas en kärnenhet inom jakten och vilthushållningen i vårt land. Den aktiva verksamheten i föreningarna och jaktlagen utgör en kärnverksamhet för viltvården, regleringen av stammarna och jaktens organisation. Omfattningen av det här frivilligarbetet är enorm. J aktföreningarnas historia som vilthushållningsaktörer är imponerande samtidigt som den utgör en del av vår jaktkultur. I synnerhet jaktföreningarna har burit huvudansvaret för vilthushållningen i många decenniers tid och så kommer det uppenbarligen också att förbli. Föreningarnas kraftresurser, verksamhetens inriktning och jägarnas förväntningar på föreningsverksamheten är en ekvation med flera variabler. Framdeles ska vi planera och granska olika alternativ också för föreningsverksamheten, och göra det fördomsfritt. Vilthushållningen uppskattas allt mer Inställningen till viltet och jakten har förändrats under decenniernas gång och processen pågår fortfarande. Även om vi i vårt land ofta har betraktat viltet utifrån skadorna som djuren åstadkommer så har vi också gjort mycket för vilthushållningen som är konstruktivt och fundamentalt, och som har vittgående effekter på lång sikt. Oftast har viltresurserna betraktats som en möjlighet och vi har skött viltstammarna målmedvetet, även med tanke på jakten och vilthushållningens utveckling. Om vi framdeles önskar betrakta vilthushållningen som en genuin del av biohushållningen så är det skäl att granska ämnet ur nya synvinklar. Möjligheterna är goda. I detta nu är våra inhemska viltresurser inte ännu, med internationella mått mätt och ur vilthushållningssynvinkel betraktat, lika betydande som i många andra länder. Men beträffande de betydelsefullaste viltarterna har vi skördat vissa utvecklingsframgångar. Vi har en älgstam på rimlig nivå och vitsvanshjorten, som är ett unikum i Europa, pekar uppåt. De stora rovdjurens stammar är livskraftiga och jaktbara. Hönsfåglarna, som är viktiga för oss finländare, finns fortsättningsvis kvar och kan jagas uthålligt. Vi är beredda att jobba för både hönsfåglarna och sjöfåglarna, och arbetet med att utveckla fältviltets livsmiljöer visar en positiv trend. Vi betraktar viltet som en möjlighet och gör det kanske oftare än förut. Likaså visar även uppskattningen av själva jakten och därmed förknippade direkta eller indirekta värden en stigande trend. Vi uppskattar dem och det bildas ett både materiellt och immateriellt värde. Kärnaktörernas verksamhetsmiljö förändras Jaktföreningarnas och jaktlagens insatser har varit avgörande för vilthushållningens utveckling till nutid. Om vi betraktar den sammanlagda samhällsnyttan så är deras verksamhet enastående. Jägarna som är aktiva i föreningar har naturligtvis också själva gynnats av samhällsnyttan. Jaktens rekreationsvärde, eller som det numera karaktäriseras, välfärdseffekter, är till sina dimensioner enormt och svårt att mäta i pengar. Föreningsverksamhetens sociala, lokalkulturella och funktionella prestationer håller knivskarp klass. Det fällda viltet har ett värde. Proportionerna blir kanske begripliga om vi tänker oss att den här verksamheten inte alls skulle existera. Värdet på det frivilligarbete som jägarna uträttar i Europa har uppskattats till cirka 16 miljarder euro på årsnivå. Här i Finland håller Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet på och beräknar det totala värdet, som naturligtvis höjs av flera faktorer med anknytning till jakten. Jaktens och vilthushållningens värde är som helhet betraktat redan nu betydande i vårt land, men det finns potential till mycket mer. De framtida utmaningarna för jaktföreningsverksamheten är troligen knutna till resurserna, förändringarna i verksamhetsmiljön och förväntningarna om jaktens innehåll hos både medlemmarna i jaktföreningarna och jägarna utan jaktförening. Men förändringarna öppnar också för möjligheter. Räcker föreningsverksamhetens kraftresurser till? Om medelåldern för medlemmarna i jaktföreningarna här i landet är hög, vilket vi antar att den är, så kan vi inom en snar framtid stå inför en brist på aktiva. I somliga föreningar har man uppmärksammat beVärdet på viltet och jakten är av allt att döma på uppgång i vårt land. Processen är inte snabb, men riktningen verkar vara klar. Bilden är tagen i Sverige.
62 l Jägaren 4 l 2017 hovet av justeringar i åldersstrukturen och rekryterar nytt folk fortlöpande. Men i majoriteten av föreningarna gör man inte det. Medlemmarna är till åren komna och även om de har erfarenhet, så har verksamhetsresurserna redan krympt och de fortsätter att krympa i rask takt under åren som följer. Bland de nya medlemmarna kan det finnas ortsbor som engagerar sig i verksamhetens innehåll som man gjorde förr, men det är ändå väldigt sannolikt att de nya medlemmarna är klart noggrannare än tidigare generationer med tidsåtgången beträffande arbetslivet, familjelivet och fritiden. Sannolikt kommer föreningar att gå samman och bilda arealmässigt enhetligare helheter. Om vilthushållningen blir en betydande del av biohushållningen och dess värde bekräftas, så växer också förväntningarna på verksamheten i föreningarna. Av allt att döma kommer storviltsstammarna att växa. Om vi ger vilthushållningen ett klart större värde än den har i dag så kommer behovet av resurser för skötseln av viltet och livsmiljöerna att växa. Samtidigt kommer det att ske förändringar i föreningarnas medlemskår under de allra närmaste åren. Kunnandet och engagemanget hos de äldre och erfarnare medlemmarna försvinner. De nya och kvarblivande är kanske inte beredda att satsa lika mycket på verksamheten som de tidigare medlemmarna. Å andra sidan fyller halvproffsen och livsstilsjägarna effektivt luckan. Men finns det tillräckligt många av dem och vartåt riktar de sin verksamhet? Uppstår det ett glapp mellan de växande behoven och möjligheterna som systemet med jaktföreningar skapar? I så fall vore det förnuftigt att planera hur glappet ska fyllas och vara kreativ med hur verksamheten ska se ut. Vi måste anpassa och avpassa. Kreativt skapande Jaktföreningarna gör klokt i att förbereda sig för framtiden och det har man säkert också gjort i många föreningar. Det är viktigt att medlemmarna i föreningarna diskuterar sinsemellan om möjligheterna att utveckla verksamheten, och inkluderar markägarna i diskussionerna. Ofta är det nyttigt att skissa upp förändringarna i verksamhetsmiljön under ett tidsspann på fem till femton år. Det är fullt möjligt att somliga föreningar inte förmår balansera sin medlemsstruktur tillräckligt fort. Då väntar en samgång med någon annan förening till en helhet som fungerar bättre. Det är sannolikt att markägarstrukturen i området ser alldeles annorlunda ut inom en snar framtid och kanske hyser de nya markägarna nya och annorlunda tankar om jakten som hobby. Det kan finnas stabila och starka bestånd av storvilt i området och skötseln av dem kräver kunnande och framför allt aktiva personer, till och med fler än i dagsläget. Med tanke på framtiden för verksamheten i jaktföreningarna är det viktigt att pejla efter nya verksamhetsmodeller, fördomsfritt och utan förutfattade meningar, och föra en öppen dialog med intressegrupperna. Vi jämkar ihop den växande vilthushållningspotentialen med kärnaktörernas krympande resurser genom att ta in fler aktiva medlemmar i föreningarna. Med tanke på dem gäller det att vara ute i god tid med planeringen för hur man engagerar dem, och göra det så, att metoderna stämmer överens med nykomlingarnas egna intressen. Ett traditionellt medlemskap är inte nödvändigtvis längre den attraktivaste formen av deltagande. Om föreningarna vill försäkra sig om sin attraktionskraft gentemot potentiella medlemmar, så gäller det att redan på förhand slipa verksamheten och formerna för deltagande. En nykomling kan ha en låg bindningsgrad, men å andra sidan en beredskap att betala för sig med euro. Samtidigt har han förväntningar på vad han får i retur av föreningen. Med andra ord gäller motsatsen till hur det hittills har fungerat. I flera föreningar har man redan infört gästlicenser, årsmedlemskap, säsonglicenser och andra möjligheter att inkludera jägare utan medlemskap. I flera föreningar har man infört jakter riktade till utomstående som betalar för sig och på det viset uppstår en omsättning. Det kommer att bli vanligare med sådana här arrangemang, där föreningen själv sköter det hela eller samarbetar med en företagare på orten. Men när det uppstår affärsverksamhet med anknytning till vilthushållning som drivs av en ideell förening så ger det upphov till frågor och krav som måste besvaras och lösas på förhand. Vid planeringen av verksamheten är det tillrådligt att diskutera möjligheter och verksamhetsinnehåll med markägaren. På det här viset kan vi utveckla vilthushållningen på lokal nivå och med hänsyn till olika infallsvinklar. I framtiden kommer av allt att döma de aktiva i föreningarna inte alltid att ha tid att binda sig till föreningsverksamheten på samma sätt som man gjorde förr. Förhoppningsvis kommer tiden ändå att räcka till för att sitta vid brasan och upprätthålla den sociala aspekten av jakten. En jaktföreningen är en funktionell kärnenhet inom vilthushållningen. Föreningarna gör klokt i att kartlägga behoven för den framtida verksamheten och söka svar på frågan vad medlemmarna och intressegrupperna framledes väntar sig av verksamheten.
64 l Jägaren 4 l 2017 KAISA HUTTUNEN Det sista veckoslutet i april ordnades en bäverjakt för damer i Ilomants. Vid planeringen av det här pilotförsöket användes både forskningsresultat som hade samlats in av jägare och senaste nytt på tjänsteforskningsfronten. P å våren i fjol gick en jaktförening i Ilomants, Ilajan Erämiehet, med i ett utvecklingsprojekt för jaktturism kallat Metku, som finansieras av Vaara-Karjalan Leader och Joensuun seudun Leader. Projektet erbjuder jaktföreningar och turistföretagare i regionen utbildningar av olika slag och uppmuntrar dem att utveckla nya tjänster. Syftet med projektet är att produktifiera nordkarelska jakttjänster och stärka samarbetet mellan jaktföreningar, turistföretag och bysamhällen. Föreningen Ilajan Erämiehet har ordnat björnjakter sedan 80-talet. Föreningen disponerar över drygt 4000 hektar jaktmarker i en rovdjurstät region, cirka 90 välskötta jakttorn, en rymlig och välutrustad jaktstuga, en egen skjutbana och ett gediget kunnande beträffande björnjakt. Sammantaget innebär detta att föreningen inte har behövt göra reklam för sina jakter. Som bäst har 70 jägare deltagit i en björnjakt och det har krävts hundratals talkotimmar för att instruera dem, föra ut dem till passen och ordna med bespisningen. På våren i fjol började medlemmarna grunna på ett nytt slags gästjakt. Jakt efter älg och skogshöns var inte att tänka på eftersom bestånden var så svaga. Alltså beslöt sig föreningen för att ordna en jakt efter kanadensisk bäver eftersom det finns gott om den arten i trakten. Använde jägarprofilerna vid valet av målgrupp När medlemmarna i föreningen grunnade på målgrupp använde de jägarprofilerna i Finlands viltcentrals enkät Vilken jägartyp är du? Jakten planerades och marknadsfördes för de ”urbana jägarna”, som tillsammans med ”överklassjägarna” utgör den viktigaste kundgruppen för kommersiell jakt. De urbana jägarna har ofta börjat jaga i vuxen ålder och de saknar både jaktmarker och kamrater som vägleder dem på jägarbanan. Därför är de beredda att betala för både jaktmöjligheter och kurser. Den första gästjakten riktades enbart till kvinnor. Detta av flera orsaker, men främst för att de jaktintresserade kvinnorna och aktiverandet av dem är en av Metku-projektets fokuspunkter. Dessutom antog man att damerna skulle vara intresserade av bäverjakt för nybörjare eftersom de också deltar ivrigt i olika kurser om jakt. Valet av målgrupp för pilotförsöket påverkades dessutom av att damerna vid tidigare försök har varit väldigt bra på att ge respons. Och respons är precis vad som behövs för att föreningen Ilajan Erämiehet ska kunna vidareutveckla gästjakten. Bäverjakten Bäverjakt kräver en hel del förberedelser av arrangören. Jaktföreningen Ilajan Erämiehet hade hittat utmärkta bäverpass för sina gäster och alla fick åtminstone se bävrar. Jaktföreningen Ilajan Erämiehet har en skjutbana vid sin jaktstuga där gästerna kunde, om de så önskade, skjuta in sina gevär. produktifierades i Ilomants
Jägaren 4 l 2017 l 65 Produktifierad tjänst lättare att sälja Programmet för jakten formades efter målgruppens behov. Där ingick ett infopaket om bäverjakt, skytteträning och en demo hur man flår en bäver. Jakten erbjöds som helpension för att jägarna inte skulle behöva lägga ner tid på att laga mat. Och för att deltagarna skulle hinna tillbringa maximalt med tid på passet så blev det ett tredagars paket. Marknadsföringen har ofta utgjort en stötesten för företag som erbjuder jaktresor och föreningar som erbjuder gästjakter. På hemsidan eller i reklamen står det kanske inget mer än: ”Vi erbjuder jaktpaket av olika slag. Be om offert”. I regel skvallrar det här om att tjänsterna inte är tillräckligt produktifierade. Förenklat innebär produktifiering att en tjänst får ett namn och att delarna som ingår i tjänsten är tydligt specificerade. En produktifierad tjänst är lättare att köpa eftersom kunden ser vad som ingår och vad det kostar. I reklamen för bäverjakten ingick en tydlig beskrivning av tjänsten. Priserna angavs tydligt och synligt. Köparen kunde se vad jakten kostar, vad som ingår och hur programmet ser ut i detalj. Dessutom framgick det av reklamen vad jakten krävde av jägaren och vilken utrustning deltagarna skulle ta med sig. Syftet med den detaljerade beskrivningen var att göra det lättare att köpa en jakt och att skapa förtroende hos köparna. Bäverpaketet såldes genom Eräverkko och reklamen delades bland jaktintresserade grupper i de sociala medierna. Inte svika kundens förtroende När någon köper en tjänst i stil med en jaktresa så lägger hon eller han ut inte enbart pengar utan också dyrbar fritid. Dessutom de eller sin gästfrihet om tjänsten förblir oköpt på grund av otydlig marknadsföring. När en jaktförening eller ett turistföretag får tillfälle att lösa in sitt löfte om tjänsten, det vill säga en lyckad jakt, så händer det ofta att kunderna kommer tillbaka och dessutom sprider sin fantastiska upplevelse i bekantskapskretsen. Så gick det även nu. Bäverjakten för damer lyckades över förväntan. Alla gäster fick både se bävrar och uppleva den nordkarelska gästfriheten och vackra naturen. Damerna lovade att komma på nytt. Somliga av dem berättade att de hade berömt den fantastiska jakten för sina vänner. Bäst att ställa upp jakten steg för steg Vid planeringen är det nyttigt att emellanåt byta till kundens perspektiv och tänka efter vilka moment som jakten består av. Att dela upp tjänsten i bitar hjälper föreningen och turistföretagaren att sätta ihop ett fungerande paket. En metod som ofta används vid utformningen av tjänster kallas kundresa (customer journey, palvelupolku) där tjänsten delas upp i etapper (service moments, palvelutuokio). Här några exempel på sådana etapper: 1. Resan bokas och betalas 2. Kunden anländer 3. Kvällsté och bastu 4. Frukost och information 5. Så flår du en bäver 6. Inskjutning av geväret och skytteträning 7. Lunch 8. Vi gör oss klara för passet 9. Bäverjakt 10. Avslutning Varje etapp består av olika rum, föremål, personer och interaktion som påverkar gästernas upplevelse av tjänsten. Exempelvis etappen bäverjakt omfattar vägen till passet, själva passet, snöskorna som gästen har fått låna, bäverkroken, guiderna och guidernas kunnande och vetande. Etappen omfattar dessutom en hel del arbete som kunden inte ser, som förberedelserna. Hit hör bland annat kartläggningen av bäverplatserna, förberedandet av passen, utfodringen och fredningen av passen före jakten. Allt detta har en avgörande inverkan på hur jakten lyckas! kan det vara lite nervöst att åka till en ny plats och jaga med okända människor. När en person köper en tjänst är det oerhört viktigt att han/hon känner förtroende för företaget eller föreningen. Förtroendet skapas både vid personliga möten och inom de yttre ramarna. Även om företagen och föreningarna som erbjuder jakttjänster i regel besitter ett utomordentligt kunnande om jakt så kan det finnas brister i faktorerna kring kunnandet, som luddiga hemsidor och ytliga beskrivningar av tjänsterna. Tyvärr får den som erbjuder tjänsten aldrig tillfälle att visa sin sakkunskap, sitt kunnanBäverjakten såldes på Eräverkko och marknadsfördes i sociala medier bland olika grupper av jaktintresserade.
www.HHsport.fi luottokumppanisi missä ikinä liikutkin yHteishintaa n! 429,yHteishintaa n! Takki 249,50 Housut 179,50 mahtava valikoima metsästysja vaelluskenkiä 279,Viking Hunter Deluxe GTX kenkä 179,Viking Hunter GTX gore kenkä 99,Viking Trophy Camo luonnonkumisaapas 199,Viking Villrein RT Boa Camo GTX kenkä 199,Viking Hunter High GTX kenkä Viking Trophy luonnonkumisaapas 189,Viking Gaupe Leather GTX vaelluskenkä poistohintaan! poistohintaan! vain verkkokaupasta! 79 95 norjan testivoittaja! Saapuu piakkoin varastoomme! Saapuu piakkoin varastoomme! Viking Comfort Technology pohjalliset vaelluskenkään vain verkkokaupasta! 19 95 139,Wood Leaf 3D puku Live Decoys Gear 3D puku laadukas 3d puku 69 95
Tarjoukset voimassa 31.8.2017 saakka Beretta A400 Lite puoliautomaattihaulikko kick-off, vasen Baikal MP-155 puoliautomaattihaulikko 12/89 synteettinen tukki 950,1350,1395,599,Winchester SX3 puoliautomaattihaulikko 12/89 28” 799,895,Affinity synteettinen puoliautomaattihaulikko 12/76 26”, 28” tai 30” norm. 1750,NYT! Tikka T3X Hunter .308WIN kivääri 1050,useissa kaliipereissa! ASEVELIHINTAAN musta, camo tai puu Perus puolari edullinen vinchi kampanja nyt tilaisuus vasureille! SÄÄSTÄ 491,kampanjahintaan HHsportista Benelli Montefeltro synteettinen 12/76 26” tai 28” www.HHsport.fi Benelli Vinci Comfortech 12/76 28” Blaser R8X karhuleka 9,3x62 piipulla .AD 74 90 2990,suurriistajahteihin Kick´s Highflyer vaihtosupistajat sopii: Beretta/Benelli · säädettävä poskipakkA · Säänkestävä tukki · herz 119 äänenvaimennin · vaimenninkierteet · ylikoon kammennuppi 1295,yhteishintaan! SISÄLTÄÄ Tikka T3X Lite 308 tai 6,5 x 55 kiväärin • Burris 2-7x35 Fullfield kiikarin • Sako rengasjalat • Sako kantohihnan • Tikka asepussin 308 tai 6,5x55 kivääri TIKKA T3X lite ss kampanjapaketti 2017
68 l Jägaren 4 l 2017 Även små insatser glädjer viltet Text och bilder: HIA SJÖBLOM Två helt olika gårdar här i landet har efter en sträng bedömning beviljats ett europeiskt Wildlife Estatecertifikat. Den ena är Mikko Alhainens 80 hektar stora gård i Kalvola i Tavastehus medan den andra är Åminne gods på drygt 2200 hektar i Salo. -D et man gör behöver inte nödvändigtvis vara stort, bara det görs med eftertanke, och det gäller också viltåkrar, påpekar Mikko Alhainen som är specialplanerare på Finlands viltcentral. Vi befinner oss i ett landskap med skogar och åkrar, nära sjön Uurtaanjärvi. Alhainen har en viltglimt i ögonvrån och ett ändlöst förråd av drömmar och planer i tankarna. Hans sätt att tänka på insatser och deras konsekvenser för naturen, viltet och framtiden driver honom att pröva sig fram och jobba på, planera och satsa. – Blandskog är bra för viltet, som ju behöver gömslen och mat. Det är inte svårt att lämna viltsnår, och med höggallring går det att förlänga omloppstiden, säger Alhainen som driver ett viltvänligt skogsbruk utan att knappt alls pruta på det ekonomiska utfallet. – När maskinerna är på plats passar vi på Två nya gårdar WE-certifierade Väldiga flockar med grågäss samlas vid Åminne gårds stränder inför flyttningen söderut. Här rinner Salo å och Halikko å ut i viken och platsen är ett Naturaområde. Det jagas inte där, även om det arrangeras fågeljakter i närheten. De här höglandskossorna är viktiga strandjobbare. De skaffades till gården uttryckligen för att syssla med naturvårdsarbete. Korna öppnar landskapet och transporterar bort näringsämnen från stränderna. Våtmarkerna ingår i landskapet på gården Alhainen. De lockar till sig sjöfåglar och även annat vilt trivs där.
Jägaren 4 l 2017 l 69 att uträtta eventuella grävarbeten i våtmarkerna. Det sparar både tid och pengar. Våtmarksarbetena är ingenting nytt här på gården. Det började med en lertäkt som vi satte i stånd och därefter gjorde vi en större våtmark när vi skulle förnya dräneringen av åkrarna. Då byggde vi fördämningar och bassänger. Sjöfåglarna blev fler när vi hejdade avrinningen och förbättrade kvaliteten på vattnet. Alhainen uppmanar till goda gärningar för viltet och påpekar att sådana inte nödvändigtvis behöver bli dyra. I nedre kanten på en skogbevuxen sluttning finns en liten viltåker med ett par äppelträd i kanten. – Plantorna köpte jag en höst när järnaffären sålde ut sitt restlager för fem euro styck, upplyser Alhainen och berättar att klövdjuren i skogen uppskattar äpplena. Till drömmarna hör bågjakt efter hjort, avslöjar Alhainen. Wildlife Estates-certifikatet inspirerar Alhainen att knoga på. Det finns alltid någonting att göra. De växande viltbestånden lockar också andra jägare. Även jakten efter små rovdjur ingår i det viktiga arbetet med att sköta viltet. Som en bekräftelse på det här dunsar det till i en mårdhundsfälla i åkerkanten. Viltarbete i större skala På fjolårets andra Wildlife Estate-gård, Åminne Gods i Salo, rör sig omfattningen av naturvården och de goda gärningarna för viltet i helt andra sfärer. Gården omfattar drygt 2200 hektar och ägaren har i många år bedrivit ett uthålligt arbete för viltet och mångfalden i naturen. Resultatet visar sig i form av produktiva åkrar och skogar, öppna och rena strandlandskap, och viltrika jaktmarker. – Här på gården har vi redan i många år satsat på att integrera en hållbar skötsel av mångfalden i naturen i skogsbruket, jordbruket och vilthushållningen, berättar forstmästare Kristoffer Rancken. Rancken var anställd på godset redan när Björn Wahlroos köpte det vid millennieskiftet. Med den nya husbonden fick viltvården och jakten en framträdande plats i gårdens vardag. I jordbruket lämnar man lagom med gömslen åt viltet. I skyddszonen utmed stranden av Halikko å vimlar det av änder som en bekräftelse på att de jaktbara fåglarna hittar både mat och gömslen där. På gårdens strandängar vid havet betar höglandsboskap. Djuren öppnar landskapet och transporterar näringsämnen från vattnet. På gång är också en kedja av våtmarker i Merikorpiområdet. Även den ska hejda avrinningen och läckaget av näringsämnen, och skapa livsmiljöer för viltfaunan. Den stora sedimenteringsbassängen grävdes ut för några år sedan. När skogsmaskinerna är på plats ska det grävas fler våtmarker. Viltvårdaren Aleksi Kokko och förvaltaren Kari Ehrnrooth är aktivt engagerade i planeringen av herrgårdens markanvändning i framtiden. I begreppet landsbygdens livskraft och välfärd ingår starka viltbestånd och jakt. Där döljer sig en väldig potential, funderar Mikko Alhainen. För att jordbruket och viltvården ska vara produktiva krävs det samarbete och koordinering. Viltvårdaren Aleksi Kokko, förvaltaren Kari Ehrnrooth och forstmästaren Kristoffer Rancken kontrollerar en kornåker där stubben efter tröskningen lämnades ovanligt hög. En viltåker behöver inte vara stor, men den har en viktig uppgift. För tre år sedan anlades den första våtmarken i Merikorpi och fler ska det bli. Krickor och änder har redan gjort sig hemmastadda i våtmarken, som smälter in i naturen och bjuder på gömslen och föda.
72 l Jägaren 4 l 2017 Matsäck för jägare: Köttpirog 100 år med samma hjärta Den här köttpirogen som du steker i ugnen passar utmärkt som matsäck eller som kvällsbit för gänget. Portioner: 7 Portionsstorlek: 300 g Aktiv tillagningstid: 45 min Passiv tillagningstid: 25 min Ingredienser 4 dl mjölk 25 g jäst 2 dl rågflingor 1 dl kli 2 msk flytande margarin eller olja 1 tsk socker ¾ tsk salt 5 dl jästbrödsmjöl Fyllning 2 dl vatten ¾ dl ris-flerkornsblandning 2 lökar 2 vitlöksklyftor 600 g malet kött 1 msk flytande margarin eller olja ¾ tsk salt 1 tsk krossad svartpeppar (1 tsk chilikräm) 200 g frysta grönsaker 200 g gräddfil 1 ½ ägg 1 msk örtblandning från Medelhavet Pensling ½ ägg Tillagning 1. Lös upp jästen i fingervarm mjölk. Tillsätt de övriga ingredienserna utom mjölet och blanda väl. Tillsätt jästbrödsmjölet, litet i taget, och bearbeta till en smidig deg. Ställ på en varm plats och låt jäsa i cirka en halv timme. Gör under tiden fyllningen. 2. Koka upp vattnet. Häll i riset och låt det koka tills det är färdigt. 3. Finfördela lökarna och bryn dem med det malda köttet i fettet. Krydda med salt och peppar. Tillsätt chilikrämen om du gillar välkryddat. Lyft stekpannan av spisen. Tillsätt de djupfrysta grönsakerna och det kokta riset och rör om. Låt fyllningen svalna i cirka 15 minuter. Tillsätt gräddfilen, äggen och örtblandningen. Spara en skvätt ägg till smörjningen. 4. Kavla ut 2/3 av degen till samma storlek som ugnsplåten. Häll på fyllningen. Kavla ut resten av degen och lägg den som ett lock på fyllningen. Nyp ihop locket och bottnen. Låt pirogen vila i en halvtimme. Pensla med ägg och stek i cirka 25 minuter på 200 grader.
Jägaren 4 l 2017 l 73 Den virtuella skjutbanesimulatorn NIKKE TAPANAINEN Ingenjörsstuderande Nikke Tapainen utvecklade som sitt slutarbete en virtuell skjutbana kallad Vivemoose. Med den kan man skjuta på både stillastående och rörlig älgtavla hemma vid datorn. V irtuell verklighet är ett nytt tekniskt delområde som befinner sig på snabb frammarsch inom både hälsovården, simulatorer och underhållningsbranschen. Idén med den virtuella verkligheten är att övertyga användaren om att han (eller hon) befinner sig någon annanstans än i den verkliga verkligheten. I den här simulatorn befinner man sig på skjutbanan. Simulatorn utvecklades med särskild tanke på ungdomar. Sådana är ju intresserade av datorer och teknik, och därför är en simulator ett naturligt sätt för dem att börja med skytte. När skytten tar på sig de virtuella glasögonen och fattar geväret så befinner han sig på skjutbanan med ett gevär framför sig. Geväret har sensorer fästa på kolven och på det viset blir känslan i händerna den samma som vid skytte med ett riktigt gevär. Skytten kan välja om han vill öva skytte på en rörlig eller en stillastående tavla. Han kan också ändra på avståndet till tavlan. Efter skottet visar simulatorn en siffra som anger var kulan tog. Inhemsk uppfinning Tapanainen har konstruerat simulatorn själv med hjälp av spelmotorn Unity 3D. Med den har han skapat skjutbanan och utvecklat koderna som behövs för simulatorn. Simulatorn använder virtualsystemet HTC Vive – därav namnet Vivemoose (moose = älg). Den fortsatta utvecklingen av simulatorn kommer att omfatta olika banor, som skyttet för älgoch björnprovet. Verkliga jaktsituationer är en annan möjlighet. För att skapa sådana krävs det investeringar i teknik, men möjligheten är fullt genomförbar. Nyttan av en virtuell skjutbana Somliga jägare och sportskyttar har svårigheter med att följa en rörlig tavla. Med simulatorn går det att öva på det här också hemma och det går att öva om och om igen. Det är också enkelt att öva rörelsen där skytten följer tavlan efter skottet. Dessutom hjälper simulatorn skytten att snabbt och säkert tillägna sig disciplinerade skjutbanevanor. Simulatorn kan både hyras och bokas för demonstrationer på läger och evenemang. Simulatorn kräver inte mer än två sensorer uppe i taket. Därefter ställer sig skytten mellan dem. Vivemoose Datorskärmen visar vad skytten ser genom sina virtuella glasögon.
Nyhetsmagasinet 74 l Jägaren 4 l 2017 Finlands viltcentral söker en SPECIALPLANERARE Vi söker en expert på informationssystem för arbetet med att utveckla tjänsten Oma riista, som ingår i processen Interna tjänster. Tjänstens placeringsort får gärna vara Norra Tavastlands regionkontor i Kangasala, men något annat regionkontor kan också komma i fråga. ? I vårt moderna, effektiva och självgående team, som dessutom har belönats i tävlingen Suunnannäyttäjät 2017, jobbar du kundorienterat med att utveckla tjänsten Oma riista tillsammans med de övriga organisationerna i viltkoncernen. Du deltar i planeringen av vägkartan för systemen tillsammans med experter på kärnprocesser och realiserar kartan enligt kravspecifikationerna med ditt smidiga team. Till de viktigaste uppgifterna hör att tillsammans med tjänsteleverantören specificera och styra utvecklingsstegen i korta snabba etapper i enlighet med kärnprocessernas krav. I jobbet kan också ingå andra uppgifter med anknytning till viltcentralens informationssystem. Vi förutsätter: • Att du har en skapande och innovativ inställning och är resultatorienterad • Erfarenhet av att utveckla smidiga webbaserade tjänster • Erfarenhet av att ta fram krävande kravspecifikationer • Erfarenhet av rollen som projektchef eller produktägare • Erfarenhet av att närma sig öppen källkod • Kännedom om rumslig information och erfarenhet av att tillämpa sådan vid utveckling av elektroniska ärendehanteringstjänster • ICT-utbildning eller annan lämplig utbildning Vi värdesätter: • Erfarenhet av ärendehanteringstjänster riktade till allmänheten • Kännedom om tjänstedesign • God kommunikationsförmåga samt ett exakt uttryck både skriftligt och muntligt • God samarbetsförmåga • Kännedom om viltbranschen • Minst goda kunskaper i finska och engelska och nöjaktiga kunskaper i svenska Skicka in din ansökan med löneanspråk senast den 4 augusti till adressen kirjaamo@riista.fi. Märk mejlet ”Erikoissuunnittelija (tietojärjestelmät)”. Ytterligare information om tjänsten ger förvaltningschef Tuomo Pispa, tfn 029 431 2106 eller projektchef Ville Hokkanen, tfn 029 431 2302. ? Verksamhetsområdet omfattar landskapet Österbotten med undantag för kommunerna Storkyrö och Laihela. I regionen finns åtta jaktvårdsföreningar. Till viltplanerarens uppgifter hör rådgivning och planering av vilthushållningen, att stöda jv-föreningarna, samarbeta med intressegrupperna, delta i uppgifter på riksnivå och att sköta vissa separat specificerade offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Kvevlax. Tjänsten förutsätter följande: • Lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen • Kännedom om vilthushållning och jakt • Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska och finska • Kunskaper i engelska • Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga • Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom verksamhetsområdet, vid behov även arbetsresor i övriga delar av landet och utomlands • Beredskap att arbeta även inom viltcentralsregionen Österbotten • Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation och delta i projekt som utvecklar jv-föreningarnas verksamhet Finlands viltcentral lediganslår en visstidstjänst (1.11.2017-31.10.2019) som viltplanerare i Kust-Österbotten. Finlands viltcentral lediganslår tjänsten som VILTPLANERARE i Kust-Österbotten Lönen följer ikraftvarande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder enligt avtal eller senast första november. Tjänsten inleds med en fyra månader lång provanställning. Ansökningarna riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 11 augusti kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand med brev till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Visstidstjänsten som viltplanerare på Kust-Österbotten. Ytterligare information: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn. 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi Vilttrianglarna räknas i sommar 28 juli till 13 augusti ? Inventeringsresultat som skickas in senast den 13 augusti på webbplatsen riistakolmiot.fi hinner med till beredningen av förordningen om jakttider. På grund av veckoslutet ska resultat på papper postas senast den 9 augusti. Förordningen om jakttider för skogshönsen skickas på remiss efter mitten av augusti och den slutliga förordningen träder i kraft precis innan jakten efter skogshöns börjar. Jakttiderna för skogshöns publiceras på webbplatsen riista.fi efter den 8 september.
Bästa deltagare i boskyddarkampanjen! ? Mellersta Finlands Tjäderparlament har firat Finlands 100-årsjubileum med en boskyddarkampanj kallad Sadan pesän savotta. Kampanjen har varit mycket lyckad och befinner sig på slutrakan. Ungarna har kläckts och det är dags för en sammanfattning av hur väl vi har lyckats med att skydda bon. Bland alla som har anmält en boskyddande insats har vi lottat ut tre viltkameror. Fru Fortuna gynnade följande fågelvänner: Mikko Halinen i Joutsa, Lauri Ijäs i Petäjävesi och Harri Hyppänen i Äänekoski. Vi gratulerar vinnarna! Vi kontaktar vinnarna för att personligen överlämna viltkamerorna av märket Uovision UV785 Superb Full HD 12MP. Ett tack till alla som har deltagit i kampanjen! Naturoch viltvårdsstiftelsen söker en OMBUDSMAN ? Naturoch viltvårdsstiftelsens (LRS) syfte är att främja viltvårdsarbetet utifrån naturvården och det hållbara nyttjandet av naturen. Stiftelsen vårdar vår inhemska jaktkultur och arbetar för att bevara och utveckla jakten. Stiftelsen verkar också för att samordna naturskyddet med det ekonomiska nyttjandet av miljön. Vår ombudsman övergår till andra uppgifter. Vi söker därför en ny OMBUDSMAN som hennes tillsvidareanställda efterträdare. Ombudsmannen representerar stiftelsen. Till hans eller hennes uppgifter hör att leda och utveckla stiftelsens verksamhet. Administrationen av stiftelsen hör också till ombudsmannens uppgifter. Tjänsten förutsätter följande: Högre högskoleexamen Branschkännedom och ett brinnande intresse för att främja hållbar naturoch viltvård i vårt land Intresse att delta i beslutsfattande som rör stiftelsens syften Förmåga att ingå i och leda ett innovativt team, och samarbeta med andra aktörer Förmåga att arbeta självständigt, förmåga att uppträda och goda språkkunskaper Vi väntar oss expertkunnande inom något av följande områden: Hållbar jakt och viltvård, viltpolitik Hållbart jordoch skogsbruk, samordning av naturvård och hållbar jakt Vattenskydd och våtmarker Stödpolitik för lantbruksmiljöer, projektledning och projektfinansierin Förfrågningar: styrelsemedlem Fredrik von Limburg Stirum, tfn 040 540 1506, stiftelsens nuvarande ombudsman Heli Siitari, tfn 040 8267 998 eller styrelsemedlem Jukka Koivisto, tfn 040 501 5305. Skicka in din fritt formulerade arbetsansökan senast den 4 augusti i elektronisk form till adressen jukka.koivisto@innocom.fi. Stiftelsens webbplats har adressen www.luontojariista.fi Finlands viltcentral Södra Savolax lediganslår tjänsten som VILTPLANERARE Finlands viltcentral lediganslår en fast tjänst som viltplanerare i Södra Savolax. ? Verksamhetsområdet omfattar landskapet Södra Savolax samt delar av landskapen Päijänne-Tavastland och Norra Savolax. I regionen finns 23 jv-föreningar. Till viltplanerarens uppgifter hör rådgivning och planering av vilthushållningen, att stöda jv-föreningarna, samarbeta med intressegrupperna, delta i uppgifter på riksnivå och att sköta vissa separat specificerade offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Jockas (Juva). Tjänsten förutsätter följande: • lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen • kännedom om vilthushållning och jakt • utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska • kunskaper i engelska • förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga • beredskap för flexibla arbetstider och resor inom verksamhetsområdet, vid behov även arbetsresor i övriga delar av landet och utomlands • beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönebildningen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder enligt avtal eller senast första november. Tjänsten inleds med en fyra månader lång provanställning. Ansökningarna riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 11 augusti kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand med brev till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Tjänsten som viltplanerare, Södra Savolax. Ytterligare information: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi Biträdande direktör Jari Pigg tfn 029 431 2102, jari.pigg@riista.fi Jägaren 4 l 2017 l 75 Ny adress ? Sippola jaktvårdsförening har fått en ny verksamhetsledare; Sanna Mäkelä. Ahotie 16, 45150 KOUVOLA sippola@rhy.riista.fi, (050) 577 1019 ? Kitee jaktvårdsförening har fått ny adress: Kylväjäntie 8 as. A 2 82500 KITEE På nya poster ? Olli Kursula har utnämnts till jaktchef på Finlands viltcentrals region Mellersta Finland. Han tillträder den första september. ? Teemu Lamberg har utnämnts till viltplanerare på Finlands viltcentrals region Mellersta Finland. Han lämnar motsvarande tjänst i Södra Savolax och tillträder den första september.
76 l Jägaren 4 l 2017 Mångsidigt om skogsvildrenen under jubileumsåret ? Utställningen om skogsvildrenen på Finlands jaktmuseum berättar om artens utbredning och jakten förr och nu, renens biologi och dagsläget för skogsvildrenen. Utställningen har finansierats med ett särskilt understöd av Jordoch skogsbruksministeriet. Fotografen Antti Leinonen, som har följt med renarna i decennier, ställer ut sina renbilder tillsammans med sina kommentarer. Pasi Ahopelto har skapat ett nytt diorama för utställningen och förnyat rendioramat i basutställningen. Utexaminerade elever från utbildningscentret Hyria står för det multimediala. Grupper kan boka en skräddarsydd dramatiserad guidning genom utställningen. Utställningen ingår i programmet för Finlands hundraårsjubileum. Skogsvildrenen 11.5-31.12 Finlands jaktmuseum Utställningen öppnades av kanslichef Jaana Husu-Kallio på jordoch skogsbruksministeriet. SM M / AD A AA LT O Rättelse ? Planschen i föregående nummer av Jägaren handlade om jakt efter bisamråtta. Texten berättade att mjärden var ett populärt fångstredskap, men bisamråttan på bilden är fångad med ett slagjärn. Inskjutningsoch servicedag på SKJUTBANAN I RIIKINNEVA lördagen den 5 augusti klockan 12 ? Möjligheter till inskjutning på 100 m (ta med ditt gevär, patroner och hörselskydd) ? Experter på gevär och riktmedel ger personlig handledning ? På trapbanan instruerar Risto Suurla och skytteföreningen Leppävirran Ampujat. Ungdomar och nybörjare välkomna, eget gevär inte nödvändigt ? Provskjut SRVA-övningen Anfallande björn ? Buffé med kaffe och pyttipanna ? Fritt inträde till evenemanget Plats: Riikinnevantie 95, skyltning från vägen Varkaus-Sorsakoski. Arrangör: Leppävirta-Varkaus jv-förening. Lisätiedot: Lauri Itkonen 050 407 8359 leppavirta-varkaus@rhy.riista.fi Kom ihåg att uppdatera din Oma riista-app! ? När du uppdaterar Oma riista-appen för Android eller iOS så får du tillgång till de nyaste funktionerna. Den senaste versionen (1.7.5) meddelar dig när du har fått ett nytt Oma riista-meddelande. Dessutom kan du bekvämt läsa nyaste numret av tidningen Jägaren (klicka ”Lägg till” nere i vänstra hörnet)! Om din telefon är inställd för automatiska uppdateringar så hämtar den de nya funktionerna utan att du behöver göra något. ERÄKONTIN PYYNTILAITEVALKOIMA 2017 KANU-loukku 201x120x60cm 229,00 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Jalmarin keinulautaloukku 44,90 € Yleisloukku suopikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 35,90 € Fenn MK6 –hetitappavat raudat 16,90 € Jahtiraudat 120mm/5kpl 69,90 € Duke 120/2 raudat 12,90 € Conibear 120/2 19,90 € Conibear 120/2/ruostumaton 26,90 € Conibear 160/2 36,90 € Duke 160/2, näädälle 19,90 € Duke 330, majavalle 39,90 € Repo-jalkanaru 29,90 € Kani/minkkiloukku, kasattava 17,90 € KANU-loukun laukaisulaite, PH-riista 32,50 € KANU-loukun laukaisulaite, Granlunds 20,00 € Rautojen virityspihdit (120, 220, 330) 14,90 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi
F I N L A N D S V I LT C E N T R A L R E G I O N K O N T O R E N h ål lb ar vi lt h u sh ål ln in g tj än st er o ff en tl ig a fö rv al tn in g su p p g ift er I N T R E S S E G R U P P E R regionala viltvårdsråd (15) riksviltvårdsråd V I LT C E N T R A L E N S S T Y R E L S E L E D N I N G O C H S T Ö D TJ Ä N S T E R Jaktvårdsföreningarnas regionmöten (15) M I N I S T E R I E T INTERAKTIVA VERKSAMHETSFORMER Jaktvårdsföreningar (295) Viltpolitikens två verksamhetslinjer Viltpolitisk påverkan Verkställande av viltpolitiken Jägaren 4 l 2017 l 77 Viltpolitikens två verksamhetslinjer Verkställande av viltpolitiken Viltpolitisk påverkan Jordoch skogsbruksministeriet har den 30 maj utnämnt det nationella och de regionala viltråden. Deras sammansättning finns publicerad på riista.fi/sv/viltforvaltningen. De nya viltråden tillträder 1.8.2017
78 l Jägaren 4 l 2017 Åland Delgivning från jaktvårdsföreningarna Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Lemland, Lumparland och Sunds jaktvårdsföreningar har inom sina respektive behörighetsområden och med stöd av jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland 25 § beslutat att freda vitsvanshjort för jaktåret 2017. Styrelserna ADRESSLISTA till jaktvårdsföreningarna Förening Ordförande Adress Tel E-post adress Brändö Börje Strandvall Jurmo, 22950 JURMO 56530, 0400 487438 strandvall@aland.net Eckerö Joel Karlsson Degersandsvägen 25, 22270 ECKERÖ 040 84 89 848 eckero.jvf@gmail.com Finström Kurt Blomqvist Vandövägen 262, 22330 TJUDÖ 48 148, 0457 3424668 kurt.blomqvist@aland.net Föglö Rainer Juslin Storgrundsvägen 61, 22710 FÖGLÖ 0505 1199 55 rainer.juslin@regeringen.ax Geta John Carlsson Åkervägen 2, 22340 GETA 0407 618 444 carlssonsjohn@gmail.com Hammarland Lars Nordström Kattbyv. 19, 22240 HAMMARLAND 040 8487 080 kattbygard@gmail.com Jomala Tony Nordlund Gottbyvägen 110, 22130 GOTTBY 32506, 0400 529315 tony@rono.ax Kumlinge Henri Pettersson 22820 KUMLINGE 0457 3430 469 henri.pettersson@hotmail.com Kökar Inge Sundström Vervan, 22730 KÖKAR 0457 342 6770 ingeflyt@hotmail.com Lemland Conny Rosenberg Fårgrundsv. 49, 22610 LEMLAND 34471, 0457 0784911 conny@aland.net Lumparland Kristoffer Joelsson Långnäsvägen 194, 22630 LUMPARLAND 040 51 99 000 kristoffer.joelsson@aland.net Mariehamn Ingen verksamhet Saltvik Arvid Mörn Mörns 15, 22430 SALTVIK 0457 5244193 arvid.morn@aland.net Sottunga Thomas Lindström 22720 SOTTUNGA 55124, 040 5372317 lindstrm.thomas95@gmail.com Sund Sixten Häggblom Örnäsvägen 10, 22310 PÅLSBÖLE 48080, 0457 5692521 sixten.haggblom@orkla.fi Vårdö Mikael Lindholm Västerövägen 176, 22550 VÅRDÖ 0400 783 086 mikael.lindholm@aland.net LÖRDAGEN DEN 26 AUGUSTI START VID BREDMO SKYTTEBANOR I LEMLAND Start: kl. 09.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 medtages. Startavgift: 25 €/person, lagavgift 10 €/person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Fina priser i alla klasser. Servering. AB Lantbruk visar jaktvapen och tillbehör. VÄLKOMNA ! Arr. LEMLANDS JAKTVÅRDSFÖRENING ÖPPNA ÅLÄNDSKA MÄSTERSKAPET AUGUSTISMÄLLEN 2017 M IK AE L W IK ST RÖ M
Jägaren 4 l 2017 l 79 OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2017 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5 utkommer den 8 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 23 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. Jakt och jägare KÖPES Fotsnaror, slagjärn, fällor för små rovdjur och bäver. taisto.hietala@pp.inet.fi, www.kesavaylan.net, 0400 181 498. Fina begagnade drillingar, studsare mm jaktvapen. Kempeleen Ase ja Retkeily, 044 731 6055, www.asejaretkeily.fi. Vapen och tillbehör, porinase.fi. Majs, ärter och säd. Stenmalet rågoch kornmjöl, gryn, www.siilinmylly.fi, 050 387 0505, 0400 610 491. Inhemska Erätapio burkförslutare av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Vapen, jakt, hundgrejer förmånligt på nätet och i butik, 0400 384 118, WWW.ANONASE.COM, Anon Ase ja Tukku Ay. Pahusaktie 53 m2 i Posio vid stranden av Yli-Kitka. Goda jaktmarker och fiskevatten. Pris 13.000 €. Mera info på 0400 185 831. Foderärter i storsäck. Tfn 050 561 4134, Mikko Tikkala, Asikkala. ERAMESTA.COM är specialaffären för jägare på nätet. Till nettopris bågar, viltkameror, VHF-radior mm för jägare. Fraktfritt med kampanjkoden EM2017. Se mera på www. eramesta.com. Grå norsk tikvalp, föräldrarna 2 champ och karh:1. Tfn 0500 876 716. Stuga i Salla. 45 m 2 , pris 12 000,-. Se www. nettimarkkina.com, ID1467230. Tfn 040 500 7885. Egen c 0,5 ha holme i Kerimäki (Nyslott), Pistalanharju. Gångbro. Stuga, lider och strandbastu. Fantastiska möjl till båtliv och fiske. 61.000 €. Asunto-ja Metsätori Oy, tfn 044 766 6877, www.kiinteistomaailma.fi/1175741. Säljes skogsfastighet i Pyhäjärvi, 21 ha. Möjl småviltso älgjakt samt fiske. Tfn 050 5565 998. Laddnings-, skytteoch jaktutrustning, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 5401 182. WWW.HOUKUTUSPILLIT.NET, tfn 0400 835 511. TUNTSA – jaktutrustning direkt från tillverkaren i Salla. www.tuntsa.fi och du står i butiken! 040 522 3480. Jägare! Kolla erbjudandena i Elorantas nätbutik, www.eloranta.fi, tfn 0440 883 044. FORP! Världens snabbaste snabbfäste! www.nordhunter.com. Tikka/ Howa/ Guerini/ Leupold/ Docter erbjudanden, KKC, GRS, Beretta, Valmet mfl kolvar, www.euroase.fi, 050 465 4695. Även värderingar /köp/ byten /installeringar Jaktstuga i Rumolla. Egen tomt. Vid statsmarker. Tfn 050 494 1330. Ett parti skärbräden för proffs, tjocklek 15 och 20 mm, livsmedelskvalitet, flera storlekar: 49x99, 49x74, 39x74, 39x59, 32x49, 32x49 mfl. Prislista på www.ukmestarit.fi. Mejl info@ukmestarit.fi. Tfn 050 572 4562. Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor, färdiga fällor mm. PH-Riista.fi / tfn 050566 2691. Tomter för jaktstugor i Lappland, vid bäck, från 4000 €. Medlemskap i jaktförening. 040 832 0190. Uthyres Stuga uthyres i Simojärvi, 0400-193 351. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker, tfn 0400 398 208. Jaktstuga i Kajanaland, nettimokki.com/5968. Ilomants, Naarvanjärvi: en stuga med bastu vid Forststyrelse marker. 050 518 7794. Stugor att hyra i Naarva, tfn 0400 368 300. Metelin kämpät i Lieksa renoverade och öppnar igen för jägare. 4 st 4-5 pers rum och ny villabyggnad för 6-8 pers. Strandbastu, grillplats, vindskydd, plats för tre husbilar. 10 km till Kukkarolakla. Ring kvällar 040 508 3834. Stuga i Kätkävaara i Tervola. Fina fågelmarker. Kök, bastu och TV. Tfn 0400 930 199, katkavaara@laplandwelcome.fi. Boende mitt i statens jaktmarker i Simojärvi i Ranua, Ruonanniemi. Välutrustat boende, även för stora grupper. Mera info: Timo Kauhanen, tfn 040 571 2662, timkauha@dlc.fi. Föreningar och organisationer www.dreeveri.fi, valpförmedlingen 040 547 0448. När du skaffar en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrievers rf, valpförmedlingen 0400-176934. Medlemsärenden 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com. Jakt Sydafrika. € 1430 + flyg, gevär ingår. 0500 383 078, www.stormbergsafaris.co.za. Ripjakt med setter i Övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Kuusamo, stuga + tillstånd, tfn 0400 281 229. Jaga småvilt i Mellersta Finland! Boende, se lomarengas, Raiski. Förfrågningar savolko@live.com, 040 564 7615. I Namibia kostar inte jakten för mycket. Åk på safari i Afrika, se: www.goodhopehuntingsafaris.com. Finska rekommendationer, bla e-post: rtuominen@unam.na Kvalitetsjakter i Estland: gås, älg, rådjur, vildsvin. Tfn 044 240 5800. Lestijärvi; jakt, fiske, boende. 040 506 0340, www.lestipuu.fi. I Suomussalmi boende för jägare; Alassalmen erämökit, 0400 300 552. Björnoch hönsjakt i Suomussalmi, www.erapalvelu.net, tfn 050 325 8966. Ännu hinner du hänga med mej till Kanada; höstliga björnmarker och laxvatten. Start 7.9. Två återbud. www.paulpalmu.fi. Jakt i Kärsämäki, www.jahtiin.net, 0400 366 408. Jakt-fiske-boende: www.erakorpinen.fi; 040 555 1394 /S. Muuttola. WWW.FASAANITILA.NET. Boka direkt på nätet. Hundträning, jaktterräng 24/7. Jaga i Sagu, www.prohunting.fi, pro.hunting@luukku.com / 0400 708 570. Stugor vid jaktmarker, 300 ha och Kuusamon Yht.mets. 60.000 ha. 0400 284 988. Duktig älghund med förare får plats i höstens älgjakter i Vanda. Ring 040 900 6390, Martti. Säljakter, seanature.net, 0400 154 600. Till er tjänst VI BEREDER PÄLSSKINN. FinSkin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel, tfn 010 387 3090, www.taljatukku.fi. OBS!!!!!!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 718 8170. OULUN ASEPAJA KY. Alla reparationer och ändringar i vapenbranschen. Dubbelpipiga gevär, ändrar kaliber, blåneringar, reparerar slagstift, renoverar ejektorer, reparerar /ändrar kolvar. Tfn 0500 435 703. Bearbetning av pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. 02 728 7503, 050 462 5938. ETELÄ-SUOMEN ASEKORJAAMO, 044 388 1231, www.aseteam.fi, reservdelar, service, reparationer. Konservatorer Pertti Siipola, 0400 177 588, Kuopio. Preparerar fåglar, gör troféer. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. www.studionaturalia.fi / Helsingfors. Stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Konservator Juhani Hirvonen, 045 330 3417. Köpes Köper flodkräftor under hela säsongen. Raputukku Järf, tfn 040 546 5995. Hundar Tikvalp, jämthund, född 3.3 -17, bägge föräldrarna dubbelchamp. Björnskällande härstamning. 040 833 9546. Norska gråhundsvalpar, födda 21.4. Championföräldrar. Tfn 0500 269 174, Tavastkyrö. Karelska björnhundar, hanvalpar, födda 22.4. Mor BCH, far 3x HIRV-1. Tfn 0400 894 382. Valpar av finsk spets, 050 598 8158. Jämthundsvalpar f 18.05. BCH-föräldrar. Merijärvi, tfn 0400 586 882. 3 mån gamla valpar av finsk stövare, 044 266 8024. Finska stövarvalpar efter championföräldrar, födda 22.5, tfn 0500 923 942. Valpar av tysk jaktterrier kan reserveras. Friska föräldrar, 040 565 8142. Strh vorstehvalpar, 044 3288 109. Strh vorstehvalpar till höstens jakter. Ljusa skimlar, 3 mån, tfn 050 688 50. Valpar av finsk stövare. Överlåts genast, 600 €. Fredrikshamn. Tfn 040 966 5359. Säljes meriterad munsterländer, 6 år. Hane. Av familjeskäl. 040 548 8426. Karelska björnhundsvalpar, överlåts vecka 30. Förfr 0400 418 396. Släthåriga retrievervalpar, 040 706 6659, www. blackpepoon.com (även beaglar). 4 mån hanvalp av rysk stövare efter meriterade föräldrar som driver räv och hare. www.fullflavour.info eller tfn 0440 932 852. 16.4.2017 födda jämthundsvalpar efter championföräldrar. 044 987 3917, Östermark. Jämthundsvalpar, 0400 890 807, Säkylä. Övrigt Björnskådning /fotografering i Kuhmo. 040 577 2739, www.rutkunpuro.fi. Katso lisää niskanen.fi/asepaiva PERINTEINEN NISKASEN SUURI ASEPÄIVÄ 4.8.2017 klo 13–19 OHJELMASSA mm. ilmainen kivääreiden koeammunta! 350 m 2 myyntiteltta täynnä huipputarjouksia ym ym. PAIKALLA LÄHES KAIKKI SUOMEN SUURIMMAT METSÄSTYKSEN ASIANTUNTIJAT! LAUKAAN RAJAMÄEN AMPUMARADALLA Ampumaradantie 14, 41310 Leppävesi Järjestää: Niskanen
NOLLTOLERANS MOT TJUVJAKT Även om de sju miljoner jägarna i Europa obestridligen har en positiv inverkan på naturvården så solkas de hederliga jägarnas, som jagar etiskt och hållbart, anseende av tjuvjägarna och därför är vår nolltolerans mot tjuvjakten absolut, meddelar FACE. FACE ordnade i slutet av juni ett seminarium kallat ”Perspectives on Combating Illegal Killing: The Role of Hunters” där deltagarna diskuterade jägarnas roll i bekämpningen av tjuvjakten, med ett brett perspektiv på problematiken. Finlands viltcentral: Sopa rent framför egen dörr! Ämnet är naturligtvis högaktuellt också hos oss. Det räcker med en titt på de senaste veckornas nyheter från Egentliga Finland och Norra Karelen om tjuvjakt på varg. I Jakobstad har tiotals rådjur och hjortar blivit dödade av tjuvjägare; ska vi låta tjuvjakten dra vanliga hederliga jägares goda namn och rykte i smutsen? Även här i Finland är det nolltolerans mot tjuvjakt som gäller! ? Europeiska jägare mot tjuvjakt FACE, dvs den europeiska jägarfederationen, har nolltolerans mot tjuvjakt!