Jakttiderna 2018-2019 Jä g ar en VILTTRIANGLARNA INVENTERAS 28.7 – 12.8 Björnen är det största rovdjuret i Europa. Pälsen är mycket tjock, vilket ger ett runt intryck. Björnen är mycket vig och stark. Dessutom simmar den och klättrar bra. Vår björnstam är starkast vid östgränsen och i Lappland. Arten uppträder regelbundet också i landets södra delar. I regel undviker björnen människor och rör sig enbart i skymningen och på natten. Vintern tillbringar den i dvala i idet. Brunsten infaller i maj-juli. Hanarna slåss då med varandra. Ungarna föds i januari-februari i idet. Honan föder 1-4 ungar. I regel följer ungarna sin mor till maj-juni följande år. Björnen kan fälla en fullvuxen älg. Bytet får kraftiga rivoch klösmärken, i synnerhet på bakhuvudet. Björnen avlivar bytet genom att bita det i halsen eller skuldrorna och vrida av nacken. Den täcker sitt byte med omsorg och bevakar det eller återvänder flera gånger. Björnen är fredad året om. Årligen fälls 70-200 björnar. I renskötselområdet följer man ministeriets kvoter. I övriga delar av landet jagas björnen med dispens av Finlands viltcentral. (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Björn Ursus arctos Brown bear/Karhu (sommar) 45–230 kg kg Huvudet ofta ljusare än kroppen i övrigt Spillning Föda Allätare. Bär, säd, fisk, insekter, fåglar och däggdjur. Även as. Björnunge Björnen tillbringar vintern i ide Mörka ben Kort svans Framtass 18 –2 5 cm 12–18 cm Skalle 5–1 5 cm Sv an s 135–250 cm Gång 90–14 0cm 2017 Observationer Källa: Naturresursinstitutet St St 1–5 6–10 11–20 21– Bär och säd Däggdjur Fiskar Små och runda öron Färgen varierar från brunsvart till gulbrun Den årliga avskjutningen Individer Renskötselområdet Övriga Finland 00 09 06 12 17 03 15 50 100 150 200 250 De stora rovdjuren och sälarna i Finland Lodjur Järv Björn Varg Vikare Gråsäl C M Y CM MY CY CMY K bjorn_sidan.pdf 1 26/06/2018 7.42 4 l 2018
2 l Jägaren 4 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 3/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 7 september 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_04 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
77 Innehåll 4 l 2018 5 Ledaren: Från vilttrianglarna ut på jakt 6 Jakttiderna 2018-2019 8 Ändringar i jaktförordningen 1.6 2018 12 Viltinformationen avgör – jakttiderna för skogshönsen kan förlängas under goda fågelår 14 Två av tre ställer sig positivt till jakten 16 Ordförandens spalt: Jakten seglar i frisk medvind 18 Vargarna blev fler i västra Finland 19 Färsk uppskattning av vargstammen väckte diskussion på vargforum 20 Förbered duvjakten med omsorg 23 Ministeriet informerar: Varför tror jägarna hellre på grundlösa rykten än på forskarna? 24 En jägares utrustning: Duvpatronens anatomi 26 Lockjakt på änder lockar både änder och jägare 30 Mårdhunden och fågelbona – hur många bon blir plundrade? 34 Jaktlicenserna för hjortdjur i tjänsten Oma riista 36 Ett vitsvansprojekt med viltkameror och DNA-analyser 40 Identifiering av vitsvansars ålder, Del 3: Kontrollering av åldern utgående från tänderna 44 Viltinfo.fi har öppnat! Information om viltet och jakten 46 Skogsvildrenens ålder och dödsorsaker – käkprover för åldersbestämning efterlyses 48 Sädgåsinventeringarna börjar 50 Inventeringen av bäverbon 2017: Oma Riista ökade anmälningsaktiviteten 54 Jägarna uträttar ett berömligt arbete för viltstammarna 55 Anteckna småviltet i Oma riista – med några klick! 56 Med spets på fasanjakt: Fällningarna stärker valpens fågelintresse 60 I vimlet på jaktoch fiskemässan i Riihimäki 63 Ändringar i skjutvapenlagen 64 För bättre skott på jakt: Vilken nivå befinner du dig på? 68 Jakten och fisket kan bli en livskraftig näring 72 Forststyrelsens nya miljöanvisningar är viltvänligare än förut 74 Identifierar du dessa sjöfåglar? 76 Vilthushållning i utveckling, del 4: Jaktföreningen och skjutbanetillstånden 78 Verksamheten i en jaktförening: Hur utesluta en besvärlig medlem? 80 Jaktföreningsundersökningen 2017, del 5: Jaktföreningarna och arrende mot vederlag i pengar 82 Nyhetsmagasinet 85 Sädgåsjakten i höst 86 Åland 87 Jakt och jägare 88 Björn 24 En jägares utrustning: Duvpatronens anatomi Jägaren 4 l 2018 l 3 12 Viltinformationen avgör – jakttiderna för skogshönsen kan förlängas under goda fågelår 56 Med spets på fasanjakt: Fällningarna stärker valpens fågelintresse 63 Ändringar i skjutvapenlagen 6 Jakttiderna
UUSI BERETTA HUSH HILJAISUUTTA METSÄSTYKSEEN Berettan uusi, kahinaa minimoimaan suunniteltu Hush-metsästyspuku on valmistettu erittäin pehmeästä ja hiljaisesta mikrokuitukankaasta. Puvun kaikki saumat on teipattu ja se on vedenpitävä, tuulenpitävä ja silti hengittävä GORE-TEX® LTD -vuorauksen ansiosta. Hiljainen rakenne sopii erityisesti hiiviskelyyn ja kyttäykseen, mutta se takaa hiljaisen etenemisen myös aktiivisen jahdin aikana. Hush-puvun voi myös yhdistää Beretta Interactive System (BIS) -välikerroksen kanssa. Jälleenmyyjä: Sako Oy | PL 149, 11101 Riihimäki | Puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.?
I skrivande stund hoppas och önskar vi att sommaren ska fortsätta med bra väder, i synnerhet för skogshönsens ungar. Det är dags att förbereda sig för viltinventeringarna och åter en gång väntar vi på sensommaren och resultaten av triangelinventeringarna. Viltstammarnas utveckling avgör våra jaktmöjligheter nu och i framtiden, och visar dessutom hur väl vi har lyckats med viltvårdsarbetena. Viltinventerarnas och de systemansvarigas frivilliga arbete utgör förutsättningen för att vi åter en gång ska beredas tillfälle att njuta av hållbar jakt. Inventeringen följer en snäv tidtabell. Vi vill ju inventera sommartrianglarna när möjligheterna att observera viltet är goda och resultaten ännu hinner påverka jakttiderna i höst. I det här avseendet tenderar dagarna att inte räcka till, varken i terrängen eller vid analysen av resultaten. Trots det gynnas vi alla av att jakttiderna bygger på så färsk information som möjligt. Jag är medveten om att det av många upplevs som besvärligt att jakttiderna för skogshönsen klarnar först på hösten, men resan från vilttrianglarna till jakttiderna är en färd med stram tidtabell. Det positiva är att den nya jaktförordningen gör det möjligt att förlänga jakttiderna under goda hönsår. Vilttrianglarna utgör en fundamental del av det här systemet och det är därför glädjande att se allvaret i jägarnas inställning till inventeringarna. På många håll är målen uppfyllda och viltinformationen komplett. Inventeringarna ger oss möjligheter att bestämma jakttiderna med hänsyn till viltstammarnas tillstånd. Den nya jaktförordningen innebar en anmälningsskyldighet för fällda sjöfåglar med negativ utveckling som träder i kraft 2020. Systemet för observationer av sjöfåglar är inte lika komplett som inventeringen av vilttrianglar. Syftet med anmälningsskyldigheten är att inhämta bättre information om stammarna och att utveckla observationssystemen. I bästa fall avkastar arbetet exaktare uppskattningar av stammarnas storlek och struktur, men förhoppningsvis också positiva resultat av viltvårdsarbetet och att arterna förblir jaktbara. Å alla deras vägnar som snart ska inleda jakten önskar jag tacka dem som har jobbat med att observera och inventera viltet. Utan er skulle jakten vara avsevärt mera begränsad, dessutom utan garantier för hållbarheten. Likaså skulle vi äventyra bevarandet av jaktmöjligheterna till kommande generationer. Åter en gång kan vi således inleda jakten med ett leende på läpparna. Jag önskar er alla ett säkert och lyckosamt jaktår! Från vilttrianglarna ut på jakt JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 4 l 2018 l 5
Jägaren 4 l 2018 l 7 JAKTTIDERNA 2018-2019 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Brunand Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Alfågel Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Småskrake Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Storskrake Hela landet 1.9 31.12 Ejder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Grågås Vid kusterna (Se karta s 6) Övriga landet 20.8 kl 12.00 31.12 10.8 20.8 kl 12.00 på åkrar Kontrollera jakttiderna på riista.fi Sädgås Kontrollera jakttiden (se karta s 6) 1.10 30.11 Kanadagås Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 10.8 20.8 kl 12.00 på åker Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten Övriga landet med jaktlicens av viltcentralen enligt JL § 10 1.9 31.12 1.9 31.12 Fasan Hela landet 1.9 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 31.10 Skogshare, fälthare Hela landet 1.9 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10 19.5 Räv Landskapet Lappland Övriga landet 1.8 30.4 1.8 14.4 Uppfödd fjällräv, mårdhund, mink och iller Hela landet Hela jaktåret men hona med ungar fredad 1.5 31.7) Grävling Hela landet 1.8 31.3 Mård Hela landet 1.8 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 31.3 Lodjur I JL 41a § 3 mom avsedd dispens kan beviljas för fångst eller dödande av lo, med undantag för hona som följs av under ett år gammal unge. I renskötselområdet Öviga landet 1.10 28.2 1.12 28.2 Utter Med i JL 41 § eller JL 41a § 3 mom avsedd dispens . Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjövikare Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL 10 § 16.4 31.12 Gråsäl Med stöd av JL 10 § inom ramen för regional kvot. Kontrollera kvoten på riista.fi. 16.4 31.12 Vildsvin Hela landet 1.8 31.7 Hona som följs av årsunge är fredad 1.3 31.7 Mufflon Hela landet 1.9 31.1 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fjällripa) fastställs 7.9 och publiceras på vår webbplats www.riista.fi 7.9.2018. ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Älg Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt landskapet Lappland I hela landet med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. I hela landet med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. 1.9 20.9 1.9 12.10 vaktjakt vid åker 13.10 31.12 1.1 15.1 utan hund *2 Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 1.9 28.9 vaktjakt 29.9 31.1 1.2 15.2 utan hund *2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur 29.9 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur 1.9 28.9 vaktjakt 29.9 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing *3 Rådjur Hela landet Hela landet Hela landet 1.9 31.1. 16.5 15.6 1.9 31.1 1.2 15.2 utan hund *2 Brunbjörn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn, med undantag för årsunge och hona med sådan unge. 20.8 31.10 Hona med ungar får inte fällas, ej heller årsungar. 20.8 31.10. Hona med ungar får inte fällas, ej heller årsungar. Varg Med av viltcentralen beviljad i JL 41 § eller 41a § 3 mom avsedd dispens. Tiderna framgår av dispensbeslutet. Fredningstiderna när de icke fredade fåglarna häckar ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5-31.7; i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4-31.7 och i övriga landet 10.3-31.7. ? Skata i Norra Savolax, Norra Karelen, Kajanaland och Lappland 10.4-31.7 och i övriga landet 1.4-31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4-31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, vigg, knipa. *2) gäller inte användningen av hund vid eftersök på skadat vilt. *3) Rådjur får jagas med drivande hund enbart under tiden 29.9-31.1. HA N N U HU TT U
8 l Jägaren 4 l 2018 Ändringar i jaktförordningen 1.6.2018 MATTI KERVINEN , Finlands viltcentral Den första juni trädde ett antal ändringar i jaktförordningen i kraft, med undantag för (se OBS!-punkterna nedan) övergångsbestämmelserna. S yftet med ändringarna är att lätta på dispensbyråkratin, höja kvaliteten och täckningsgraden på avskjutningsinformationen, minska och förebygga viltskador samt öka välfärden genom att skapa nya jaktmöjligheter. Ändringarna påverkar jägarnas vardag och jägarna gör därför klokt i att repetera gällande lagstiftning i god tid innan jaktåret börjar. Jag tar här upp de viktigaste ändringarna i jaktförordningen och deras konsekvenser för jägarna. Du hittar länkar till gällande lagstiftning och lättfattliga beskrivningar av de nyheter i lagstiftningen som berör jägarna på adressen viltinfo.fi. Anmälningsskyldighet för jaktbara sjöfåglar med negativ utveckling I jaktförordningens paragraf 5 a stadgas om den avskjutningsanmälan som ska göras för vissa viltarter. Ändringen innebär en utvidgning av anmälningsskyldigheten så att den också omfattar de jaktbara sjöfåglarna med negativ utveckling. Från den första augusti 2020 ska jägarna göra en lagstadgad fällningsanmälan till Finlands viltcentral enligt följande. Skyldigheten omfattar sedan tidigare rådjur, vildsvin, iller och sädgås och listan utvidgas nu till att också omfatta bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Fällningsanmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen på Finlands viltcentrals särskilda blankett eller på nätet. Det smidigaste sättet är att rapportera fällningen i tjänsten Oma riista. De ovannämnda jaktbara sjöfåglarna har minskat drastiskt. För att säkra jaktens hållbarhet är det nödvändigt att göra avskjutningsinformationen om arterna tillförlitligare. Av de jaktbara sjöfåglarna är det bara gräsand, kricka och knipa, och av gässen grågås och kanadagås, vilka alla är stabila, som lämnas utanför anmälningsskyldigheten. För jägarna är det således klara besked; anmälning görs för alla arter utom de tre vanligaste änderna och två gässen. Som tidpunkt för fällningen ska jägaren ange datumet då viltet blev fällt och som plats kommunen eller den ekonomiska zonen där viltet fälldes. Syftet med ändringen är att göra regleringen tydligare och säkerställa att fällningsinformationen är tillräckligt exakt för förvaltningen av viltstammarna. Avvikande från de övriga arterna gäller för vildsvin också i fortsättningen att jägaren ska uppge koordinaterna för fångstplatsen, för att förhindra att den afrikanska svinpesten sprider sig. Skyldigheten att anmäla fällningar understryker vikten av att kunna identifiera arterna. Du kan öva identifiering av jaktbara sjöfåglar med hjälp av videor och bilder, exempelvis på webbplatsen viltinfo. fi och på sidorna 7 och 8 i detta nummer av Jägaren. Preciseringar i ansökningen om jaktlicens för hjortdjur och licensbestämmelserna Syftet med ändringen i förordningen är att minska och förebygga skador orsakade av Från den första augusti 2020 ska jägarna göra en lagstadgad fällningsanmälan till Finlands viltcentral enligt följande. Skyldigheten omfattar sedan tidigare rådjur, vildsvin, iller och sädgås och listan utvidgas nu till att också omfatta bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Fällningsanmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen på Finlands viltcentrals särskilda blankett eller på nätet. Det smidigaste sättet är att rapportera fällningen i tjänsten Oma riista. OBS! Ändringarna i jaktförordningen paragraf 5 a träder i kraft 1.8 2020.
Jägaren 4 l 2018 l 9 hjortdjur i allmänhet och älg i synnerhet genom att ge Finlands viltcentral möjligheter att styra jaktlicenserna inom ett licensområde. I 6 § i jaktförordningen har införts en ändring enligt följande. Till en ansökan om jaktlicens för hjortdjur ska, utöver de utredningar som krävs idag, bifogas en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller delar av enheter där hjortdjursjakten ska äga rum. När ansökaren bifogar förteckningen till varje ansökan om jaktlicens går licensförfarandet smidigare och detta minskar på behovet av ytterligare utredningar. Det enklaste sättet att skapa en fastighetsförteckning och foga den till licensansökningen är att definiera jaktområdet och lämna in ansökningen i tjänsten Oma riista. I 7 § i jaktförordningen har införts en ändring enligt följande. Finlands viltcentral ges möjlighet att bestämma hur licenserna ska styras inuti ett licensområde. Tillägget är påkallat för att vi ska nå målen i förvaltningsplanen för älgstammen. Behovet kan uppstå i en situation där licenstagaren har områden som ingår i samma licensbeslut, men ligger i olika älghushållningsområden eller avskjutningsområden eller om det förekommer särskilt omfattande älgskador i något område. Lättnader i användningen av luftgevär I 20 § i jaktförordningen har införts en ändring enligt följande. Det blir tillåtet att inuti en byggnad använda ett luftvapen för att avliva kråka, skata, tamduva, ekorre, mård, hermelin och mink. De här arterna söker sig gärna in i byggnader där de kan avlivas effektivt med ett luftvapen. Enligt tidigare bestämmelser var det tillåtet att använda ett luftvapen enbart inne i en byggnad och då bara för att avliva annat icke fredat däggdjur eller vildkatt. För de övriga icke fredade arterna fick luftvapen användas enbart med dispens av Finlands viltcentral. Preciseringar i jaktledarens uppgifter I 23 § i jaktförordningen infördes ett tilllägg i enlighet med 30 § i jaktlagen beträffande jaktledarens uppgifter vid jakt med dispens på björn, varg, järv och lodjur. Jaktledaren ska planera det praktiska genomförandet av jakten, ge deltagarna i jakten de instruktioner som behövs för jakten och om säkerhetsarrangemangen som ska följas, samt se till att jägarna följer villkoren i dispensen och bestämmelserna för jakten. Innan jakten börjar ska dispenstagaren skriftligt meddela jaktvårdsföreningen om vilka som är jaktledare och vice jaktledare för en vargjakt. I paragrafen ingår också ett krav på att jaktledaren eller en vice jaktledare ska vara närvarande när ett jaktlag jagar eftersom en jaktledare måste vara närvarande vid jakten för att kunna sköta sina uppgifter med omsorg. Kravet på närvaro gäller både vid licensbelagd jakt på hjortdjur och dispensjakt där ett jaktlag jagar björn, varg, järv och lodjur. Med jaktlag avses här en jakt med fler jägare än en enda. Behovet av en jaktledare understryks vid en jakt med flera deltagare där jägarna med aktiva åtgärder försöker påverka viltet så att skottchans uppstår. Vid vaktjakt föreligger inte något sådant behov av närvaro, vilket innebär att närvarokravet på jaktledare eller vice jaktledare inte gäller för vaktjakt. Ändringar i de allmänna fredningstiderna Förordningen innebär också ändringar i fredningstiderna för några jaktbara arter. I det stora hela innebär ändringarna förlängda jakttider för jägarna. Syftet med förkortningen av fredningstiden för ekorre, mård, hermelin, vikare, grågås och kanadagås är att minska och förebygga skadorna som de här djuren orsakar och att lätta på den administrativa bördan med dispenserna. Syftet med ändringarna i fredningstiderna för älg, vitsvanshjort och rådjur är att effektivera jakten och användningen av de beviljade jaktlicenserna för älg och vitsvanshjort. Syftet med förkortningen av fredningstiden för rapphönan är att öka jaktmöjligheterna och förbättra verksamhetsbetingelserna för viltbruket. Syftet med ändringen i fredningstiderna för skogshönsen är att öka jaktmöjligheterna under goda fågelår. Tryggandet av jaktens hållbarhet är fortsättningsvis högprioriterat, vilket innebär att vi under svaga fågelår begränsar jakttiderna för skogshönsen i enlighet med gällande praxis med en förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet i enlighet med jaktlagen 38 §. Du hittar jakttiderna enligt ändringen i förordningen på s 6-9. Läs dem uppmärksamt! HANNU HUTTU OBS! Ändringarna i jaktförordningen 6 § och 7 § träder i kraft den 1.2 2019.
ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS GUNRUNNER H2 ASEREPPU Tarkoin suunniteltu reppu, joka toimii samalla kertaa juoma-, aseja päiväreppuna. Runsaasti taskuja ja säilytystilaa päiväreissulle. Tilavuus: 22 l Paino: 1,72 kg Runko: K 46 x 24 x 19 cm ACTIVE HUNTER AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Ampujan aktiivikuulosuojaimet 85dB cut-offilla. Säädettävä panta ja suojainosat. 2 erillistä mikrofonia. 3,5mm liitäntä. Käyttää 2xAAA paristoja (ei sisälly pakkaukseen). RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* SUOMI 6 ASEKAAPPI Laadukas asekaappi 4-5 aseelle. Runsaasti tilaa patruunoille ja tarvikkeille. Ulkomitat 1490x375x350mm. Paino 45kg. 5 aseelle 95 KPL ERÄ! 199 90 KATSO KOKO ASEKAAPPIVALIKO IMA VERKKOKAUPASTA ! LUCKY DUCK MOOTTORIKYYHKY Varustaudu Lucky Duck -moottorikyyhkyillä kyyhkypassiin. Siipiään epäsäännöllisessä rytmissä räpyttävä moottorikyyhky houkuttelee muita kyyhkyjä uskomattoman tehokkaasti paikalle. Paristokäyttöinen kyyhky on helppo kiinnittää puun oksalle tai maapiikillä pellolle. Säänkestävä materiaali ja maalipinnoite. SAIMME LISÄERÄN! 34 90 HOTBUY HEINÄSORSAKAAVE 12KPL Huippulaadukkaat kelluvat heinäsorsakaaveet 12 kpl pakkauksessa. Säänkestävä rakenne! PAKETTIHINTA! 49 90 12 kpl VAPOR METSÄSTYSPUKU Olive Brown Yhdistimme extrakeveyden, joustavuuden ja erinomaisen hengittävyyden. Uusi, joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Huippusuosion saavuttaneet Alaska Extreme Lite -metsästyspuvut sisältävät entistäkin enemmän uusia teknisiä ratkaisuja. Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo, erinomainen keveys ja suorituskyky muodostavat täydellisen yhdistelmän aktiiviselle metsästäjälle ympärivuotiseen käyttöön. VAPOR CAMOPUKU BlindTech Invisible Vapor-puvun tyylikkään BlindTech Invisible -camon suojaan kätkeytyy oivaltava rakenne: sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretchmateriaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. SLIM FIT SLIM FIT EXTREME LITE METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE CAMOPUKU EXTREME LITE NAISTEN METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE HIRVIMIEHEN PUKU SAATAVILLA MYÖS SAFETY CAMOLLA! TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ XXS-4XL XXS-2XL XXS-4XL XXS-4XL 200 KPL ERÄ! 49 90 1 kpl/asiakas 75 KPL ERÄ! 179 90 1 kpl/asiakas 100 KPL ERÄ! 589 00 1 kpl/asiakas HUIPPUSUOSITTU! VALKOINEN JA MUSTA * Verkkokaupassa tarjolla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto. Ei koske lavatoimituksia. KAUPAN PÄÄLLE! € Asekaapin ostajalle Burrel Active Sporter aktiivikuulosuojaimet (arvo 39,90) 100 NOPEIMMALLE – TOIMI NOPEASTI! Puvun tai pukupaketin ostajalle FOODMASTER METSÄSTÄJÄN VEITSISETTI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 49,90 500 NOPEIMMALLE! TAKKI+HOUSUT 179 90 TAKKI+HOUSUT 199 90 MAASTOKARTTA+LIPPIS+KLIPSI Astro/Alphatutkapaketin ostajalle (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU Kotiintoimitus 29,90€ Toimitukset elokuussa TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-17, La 10-15 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia).
ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS GUNRUNNER H2 ASEREPPU Tarkoin suunniteltu reppu, joka toimii samalla kertaa juoma-, aseja päiväreppuna. Runsaasti taskuja ja säilytystilaa päiväreissulle. Tilavuus: 22 l Paino: 1,72 kg Runko: K 46 x 24 x 19 cm ACTIVE HUNTER AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Ampujan aktiivikuulosuojaimet 85dB cut-offilla. Säädettävä panta ja suojainosat. 2 erillistä mikrofonia. 3,5mm liitäntä. Käyttää 2xAAA paristoja (ei sisälly pakkaukseen). RETKITUKKU.FI TÄYNNÄ UUTUUKSIA! – NYT ILMAINEN TOIMITUS 0€* SUOMI 6 ASEKAAPPI Laadukas asekaappi 4-5 aseelle. Runsaasti tilaa patruunoille ja tarvikkeille. Ulkomitat 1490x375x350mm. Paino 45kg. 5 aseelle 95 KPL ERÄ! 199 90 KATSO KOKO ASEKAAPPIVALIKO IMA VERKKOKAUPASTA ! LUCKY DUCK MOOTTORIKYYHKY Varustaudu Lucky Duck -moottorikyyhkyillä kyyhkypassiin. Siipiään epäsäännöllisessä rytmissä räpyttävä moottorikyyhky houkuttelee muita kyyhkyjä uskomattoman tehokkaasti paikalle. Paristokäyttöinen kyyhky on helppo kiinnittää puun oksalle tai maapiikillä pellolle. Säänkestävä materiaali ja maalipinnoite. SAIMME LISÄERÄN! 34 90 HOTBUY HEINÄSORSAKAAVE 12KPL Huippulaadukkaat kelluvat heinäsorsakaaveet 12 kpl pakkauksessa. Säänkestävä rakenne! PAKETTIHINTA! 49 90 12 kpl VAPOR METSÄSTYSPUKU Olive Brown Yhdistimme extrakeveyden, joustavuuden ja erinomaisen hengittävyyden. Uusi, joustava stretch-kangas sekä puvun tärkeimpien osien vedenpitävät Rain-Stop -vahvikkeet mahdollistavat ainutlaatuisen ja monipuolisen metsästyskokemuksen. Huippusuosion saavuttaneet Alaska Extreme Lite -metsästyspuvut sisältävät entistäkin enemmän uusia teknisiä ratkaisuja. Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo, erinomainen keveys ja suorituskyky muodostavat täydellisen yhdistelmän aktiiviselle metsästäjälle ympärivuotiseen käyttöön. VAPOR CAMOPUKU BlindTech Invisible Vapor-puvun tyylikkään BlindTech Invisible -camon suojaan kätkeytyy oivaltava rakenne: sateelle alttiit osat on suojattu Rain-Stop -vahvikkeilla ja puvun muut osat ovat miellyttävää stretchmateriaalia. Erinomainen puku myös alkukauden lämpimiin keleihin. SLIM FIT SLIM FIT EXTREME LITE METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE CAMOPUKU EXTREME LITE NAISTEN METSÄSTYSPUKU EXTREME LITE HIRVIMIEHEN PUKU SAATAVILLA MYÖS SAFETY CAMOLLA! TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 TAKKI+HOUSUT 199 90 TAKKI+HOUSUT 249 00 IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ XXS-4XL XXS-2XL XXS-4XL XXS-4XL 200 KPL ERÄ! 49 90 1 kpl/asiakas 75 KPL ERÄ! 179 90 1 kpl/asiakas 100 KPL ERÄ! 589 00 1 kpl/asiakas HUIPPUSUOSITTU! VALKOINEN JA MUSTA * Verkkokaupassa tarjolla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto. Ei koske lavatoimituksia. KAUPAN PÄÄLLE! € Asekaapin ostajalle Burrel Active Sporter aktiivikuulosuojaimet (arvo 39,90) 100 NOPEIMMALLE – TOIMI NOPEASTI! Puvun tai pukupaketin ostajalle FOODMASTER METSÄSTÄJÄN VEITSISETTI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 49,90 500 NOPEIMMALLE! TAKKI+HOUSUT 179 90 TAKKI+HOUSUT 199 90 MAASTOKARTTA+LIPPIS+KLIPSI Astro/Alphatutkapaketin ostajalle (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU Kotiintoimitus 29,90€ Toimitukset elokuussa TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-17, La 10-15 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia).
12 l Jägaren 4 l 2018 JARKKO NURMI och JUKKA KERÄNEN , Finlands viltcentral Nu går det att förlänga jakten på skogshöns! I början av innevarande sommar blev ett av Finlands viltcentrals långsiktiga mål verklighet när jaktförordningen gjorde det möjligt att förlänga jakttiden för hönsfåglar under goda fågelår. Beslutet om jakttiderna fattas med färsk triangelinformation som underlag för att inte äventyra jaktens hållbarhet Ä ndringen som gjordes 2011 i jaktlagens 38 § gjorde det möjligt att inkludera sommarens inventeringsresultat för vilttrianglarna i beslutsunderlaget när beslut fattas om jakttiderna för höstens jakt på skogshöns. Finlands viltcentral deltog aktivt i processen med jakttiderna. Målet var att skapa ett så gott faktaunderlag som möjligt för planeringen av jakttiderna. Till det viktigaste hörde att vända utvecklingen uppåt för den tynande lusten att inventera trianglar. Detta lyckades väldigt bra och inom kort fanns det ett tillräckligt tätt nätverk av vilttrianglar i alla regioner som underlag för fastställandet av jakttiderna. Antalet inventerade vilttrianglar överskred tusen! Processen för fastställandet av jakttiderna utvecklades och resultatet blev så lyckat att riksviltrådet 2013 lämnade ett förslag till jordoch skogsbruksministeriet om att införa förlängningen av jakttiderna för skogshönsen i jaktförordningen. Tanken var att vi på det viset skulle kunna reglera jakttiderna i ännu högre grad efter fågelläget. Det här innebar att jakttiden under goda fågelår förlängs i de regioner där det enligt viltinformationen bedöms vara möjligt. Förfarandet är nu etablerat vid fastställandet av jakttiderna för skogshönsen. Vilttrianglarna inventeras under den första halvan av augusti och viltcentralen börjar planera jakttiderna redan i början av augusti tillsammans med jordoch skogsbruksministeriet och Naturresursinstitutet. I mitten av augusti lämnar viltcentralen ett förslag till jakttider och därefter skickar ministeriet ett utkast till förordning på remiss. Förordningen utfärdas i slutet av augusti. Möjligheten att förlänga jakttiderna för hönsfåglar är alltså nu en realitet, men den kan tillämpas enbart när hållbarheten tilllåter det. Vi har haft flera dåliga fågelår efter varandra. Kraftiga variationer är karaktäristiskt för hönsstammarna och på dåliga år följer goda år. Vi är övertygade om att det inom en nära framtid kommer så goda fågelår att vi får njuta av förlängda jakttider! Viltinformationen avgör JA RK KO N UR M I
Jägaren 4 l 2018 l 13 3. Använd vid inventeringen gärna GPS eller en kartapp i telefonen där det går att ladda ner en karta och rita in vilttriangeln. Flera appar för telefon fungerar också utan uppkoppling. När gruppen har fortlöpande koll på positionen och riktningen så kan inventerarna koncentrera sig på att avancera raskt och ljudlöst i terrängen och observera fåglar. Vilttrianglarna: 5 tips till dig som inventerar Inventerings -anvisningar www.riistakolmiot.fi/ohjeet/ kesalaskentaohjeet-2014/ Repetera alltid instruktionerna för inventeringen innan ni sätter i gång och följ instruktionerna noggrant. Om ni inte kan göra inventeringen enligt instruktionerna så är det bättre att inte inventera alls. För ytterligare information och hjälp medan inventeringen pågår kontakta Katja Ikonen, katja.ikonen@luke.fi, +358 295 327 010 Skicka in resultatet i tjänsten riistakolmiot.fi omedelbart efter inventeringen. Då hinner det med till beredningen av förordningen för jakttiderna. 5. Användningen av radiotelefoner för kommunikationerna inom gruppen minskar klart behovet av att ropa och konferera. Undvik att föra oväsen eftersom fåglarna kan dra sig undan och landa utanför inventeringssektorn och undgå observation. 4. I svårgången terräng är det ofta omöjligt för de två som går ytterst att fortlöpande hålla exakt 20 meter avstånd till den som går i mitten. Därför är det bra att vid en observation av hönsfåglar se efter om fåglarna flög upp inom den 60 meter breda huvudsektorn, dvs inom en 30 meter bred sektor på ömse sidor om triangellinjen. Fåglar utanför huvudsektorn antecknas separat på blanketten. 2. Dela triangeln i delar och fördela arbetet på flera grupper, men gör jobbet på en och samma dag. Sammanställ resultaten för etapperna på en blankett och karta innan ni skickar in dem till institutet och använd en enda löpande nummerserie för observationerna. 1. Inventera triangeln under den rekommenderade tiden 28.7–12.8. Processen där jakttiderna för skogshönsen bestäms är så snävt tilltagen att vi önskar att de flesta inventerar under veckoslutet 4-5.8!
14 l Jägaren 4 l 2018 TIMO MYLLYMÄKI , forskningschef, Taloustutkimus Oy I jämförelse med tidigare undersökningar har andelen personer med en positiv inställning till jakten ökat i jämn takt. 2004 utgjorde de positiva 54 %, 2013 utgjorde de 61 % och nu är de uppe i hela 66 %! I nställningen är positivare ju närmare jakten en person står. Självfallet är inställningen mest positiv bland jägarna, men också bland sådana som känner en jägare, men inte jagar själv, är inställningen positiv. Men också bland dem som inte jagar själv eller känner någon jägare eller är intresserade av jakt har var tredje en positiv inställning till jakten medan en dryg tredjedel ställer sig neutralt och ungefär en fjärdedel är negativa. Vi klarlade inställningen till jakten med en serie frågor där vi ringade in den svarandes inställning till jakten, om personen känner någon jägare och intresset för jakt. Uppskattningarna nedan bygger på undersökningens resultat: Aktiv jägare 300 000 personer av vilka 250 000 jagar varje år. Före detta jägare 250 000 personer av vilka 170 000 fortfarande är intresserade av jakt. Känner en jägare 2 900 000 personer av vilka 950 000 också själva är intresserade av jakt. Vet ingenting om jakt 770 000 personer av vilka 86 000 ändå är intresserade av jakt. Två av tre ställer sig positivt till jakten
Jägaren 4 l 2018 l 15 Bortåt tre miljoner finländare känner en jägare. Bakom varje jägare finns det alltså i genomsnitt tio finländare som ännu inte jagar, men ungefär tre av dem är intresserade av jakt. Det här innebär att varje jägare har en ypperlig chans att berätta om sin hobby och ta med de här bekantingarna på en jakt för att visa dem vad jakten i praktiken handlar om. Gör ökad synlighet i medierna folk positivare? Den här undersökningen gjordes föregående gång för fem år sedan och innan dess för ungefär femton år sedan. Det är svårt att säga om inställningen har blivit positivare sakta men säkert eller i större språng. Rent generellt gäller för det mesta här i världen att ju mer man vet om någonting desto positivare blir inställningen. Och ju Två av tre ställer sig positivt till jakten Hur gjordes undersökningen? Undersökningen av finländarnas inställning till jakten gjordes av Taloustutkimus på uppdrag av Finlands viltcentral. Undersökningen gjordes i form av personliga intervjuer på olika håll i landet. Vi intervjuade ungefär 1000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 15 till 79 år. Undersökningsresultaten har viktats beträffande kön, ålder och hemort för att kunna generaliseras för hela målgruppen. mindre man vet om någonting desto misstrognare blir man. En annan faktor är naturligtvis det långsiktiga arbete som jägarna och personerna som jobbar med jakten uträttar. En bestående och positiv image utgår från sådana här små saker som till och med kan kännas vardagliga, och som dessutom får skjuts av välgjorda inhemska jaktprogram som visas för den stora allmänheten. HA N N U HU TT U
16 l Jägaren 4 l 2018 16 l Jägaren 4 l 2018 U nder det senaste halvåret har vi fått uppleva väderfenomen som statistiskt sett är väldigt sällsynta. Den gångna vintern var exceptionellt snörik, vilket orsakade förödelse då snön frös fast i träden i områden i östra och norra Finland som låg högre än 200 meter över havet. I maj var medeltemperaturen den högsta någonsin i temperaturmätningens historia, 11,6 grader, vilket slog det föregående rekordet med råge. Klimatförändringen är av allt att döma ett faktum och kommer i allt högre grad även att påverka viltets överlevnad och viltstammarnas storlek. I april-maj undersökte företaget Taloustutkimus på uppdrag av Finlands viltcentral finländarnas inställning till jakten. Den föregående undersökningen gjordes för fem år sedan. Resultatet utgör angenäm läsning för jägarna: andelen personer med en positiv inställning till jakten har stigit klart sedan föregående enkät och ligger nu på cirka 66 %. Andelen personerna med en negativ inställning har i motsvarande grad minskat till cirka 10 %. Andelen personer med en positiv inställning har alltså hela tiden ökat medan andelen negativt inställda personer har minskat. Vi kan alltså med stolthet konstatera att vi har gjort någonting rätt på jaktfronten och att alla jägare är värda ett stort tack för detta! Undersökningen granskade också folks inställning till de stora rovdjuren. Av resultaten framgår att inställningen till tjuvjakt har blivit ännu negativare och tjuvjakten åtnjuter inte längre allmän acceptans. Likaså verkar allmänhetens förtroende för forskarnas uppskattningar av de stora rovdjurens stammar vara på väg uppåt. Det här är ett väldigt positivt resultat för förvaltningen av de stora rovdjuren och gör förhoppningsvis rovdjurssamarbetet mellan jägarna och forskarna ännu bättre. Ett utmärkt uttryck för det här samarbetet är den insamling av vargprover för dna-analys som frivilliga jägare gjorde i vintras i västra Finland. Naturresursinstitutet publicerade nyligen färska uppgifter om vargoch lodjursstammen. Vargflockarna har av allt att döma blivit fler här i landet i jämförelse med föregående uppskattning av stammen. Flockarna är tjugo till antalet och dessutom finns det fem flockar som lever på ömse sidor av östgränsen. Tyngdpunkten för flockarna har dock på otroligt kort tid flyttat från östra Finland till Österbotten och Egentliga Finland. Däremot gapar ett stort tomrum i Mellersta Finland där det inte finns någon enda flock. Vargflockarna som har etablerat sig vid den tätt bebyggda kusten har inneburit ett stort antal vargbesök vid hus och andra konflikter. Som känt skapar det rädsla och otrygghet hos ortsborna när en vargflock uppenbarar sig i ett nytt område, och rädslan som folk känner får verkligen inte viftas bort. Också Taloustutkimus konstaterar i sin rapport att hälften av finländarna är rädda för vargen och björnen! Jordoch skogsbruksministeriet har därför inlett arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargen och diskuterar nya strategier med anledning av den förändrade situationen. För lodjuret tyder uppskattningen av stammens storlek på en minskning med en femtedel på landsnivå. Vi har med tiden lärt oss att leva med lodjuret och förvaltningen av lodjuret orsakar inte tillnärmelsevis sådana känsloutbrott som vargen. I föregående nummer av tidningen fanns en förtjänstfull artikel där skribenten frågade sig om vi kan vänta ett totalförbud mot blyhagel också i skogsmarker. Det här förslaget av den europeiska kemikaliemyndigheten innehåller en definition av våtmark som skulle innebära dåliga nyheter för oss om den blir verklighet. Finlands viltcentral föreslog därför i sitt utlåtande till kemikaliemyndigheten att vi i stället för Ramsarkonventionens definition av våtmark skulle använda Inspiredirektivet som avgränsar stränder och havsområden på ett annat sätt. Det skulle vara förbjudet att använda blyhagel när bytet eller skytten befinner sig inom det avgränsade området eller när bytet befinner sig framför området. På det här sättet skulle vi uppnå det eftersträvade, att förhindra att sjöfåglar och vadare sväljer blyhagel när de betar. Om kemikaliemyndighetens förslag går igenom utan ändringar så innebär det avsevärda svårigheter för våra traditionella former av jakt med hagelgevär eftersom torvmarkerna omfattar ungefär en tredjedel av landets areal. Apropå det här eventuella förbudet mot blyhagel är det en väldigt god nyhet att Forststyrelsen har beslutat att från och med i höst tillåta ståloch volframhagel i sina tillståndsoch arrendeområden eftersom gjorda utredningar visar att de här haglens negativa konsekvenser för skogsbruket är försumbara. Ett sällsynt framsynt och klokt beslut! Jakten seglar i frisk medvind TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
Jägaren 4 l 2018 l 17 W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
18 l Jägaren 4 l 2018 ILPO KOJOLA , SAMULI HEIKKINEN och KATJA HOLMALA , Naturresursinstitutet Vargarna blev fler i västra Finland A ntalet vargflockar var större i vintras än vintern innan. Det fanns sammanlagt 25 flockar i landet medan det året innan fanns 21. 20 av flockarna hade sina revir helt och hållet inom landet. Ökningen skedde i det västra stamförvaltningsområdet där det fanns 16 flockar, vilket är dubbelt fler än vintern 2016-17. I det östra stamförvaltningsområdet fanns det däremot färre vargar än vintern innan. Förändringen skedde främst i Österbotten, där nästan alla par fick ungar våren 2017. Uppskattningen av stammens storlek i mars i år (165-190 vargar) byggde på (1) rovdjurskontaktpersonernas bokförda observationer av flockar (minst tre vargar) och vargar som rörde sig i par under tiden 1.8.2017 till 28.2.2018, (2) spårningar i snön av avlönad terrängpersonal, (3) DNA-analyser och (4) GPS-försedda vargars vandringar. Vid uppskattningarna av antalet individer inkluderade vi i beräkningarna den kända mortaliteten per revir. Andelen ensamma vargar som strövar utanför reviren rör sig mellan tio och tjugo procent. Här kalkylerade vi med 15 procent. Rovdjurskontaktpersonerna antecknade sammanlagt 1219 observerade flockar och 1356 sannolika par. Den avlönade terrängpersonalen jobbade i östra Finland, där tio personer under två månaders tid körde sammanlagt 11 537 km på jakt efter vargspår. Därefter följde de systematiskt spåren i minst tre kilometer. Spårningarna gjordes bakåt längs vargspåren och personerna antecknade rutten, byten och revirmarkeringar, och samlade in spillning för genetisk analys. Bakgrundsmaterialet bestod av rovdjurskontaktpersonernas bokförda observationer och GPS-vargarnas positioner. I det västra stamförvaltningsområdet var det främst frivilliga som stod för insamlingen av spillning. Det fanns GPS-vargar i sammanlagt tio olika revir. Av materialet som hade samlats in under Kartan som visar läget i mars i år visar reviren, en uppskattning av antalet vargar per revir samt bakgrundsmaterialet. I reviren som är markerade med en stjärna (3) handlar det om enstaka DNA-prover. vintern kunde vi ana totalt 43 revir (bild). Vi fick in sammanlagt 617 DNA-prover och identifieringen av individer lyckades vid 74 % av analyserna. Den genetiska identifieringen av individer och observationsmaterialet stämde väl överens med varandra. Vi riktar ett stort tack till nätverket av frivilliga för ert flitiga antecknande av observationer och samlande av prover för DNAanalys. Likaså riktar vi ett stort tack till institutets avlönade terrängpersonal för ert hängivna arbete med att utveckla metoderna för uppföljning av vargarna. Metoden Principerna för metoden är vetenskapligt beskrivna i en sakkunniggranskad artikel på adressen: https://link.springer.com/ article/10.1007/s13364-018-0379-8. En detaljerad presentation av den uppskattning av vargstammens storlek och struktur som gjordes i mars i år finns på http:// riistahavainnot.fi/suurpedot/ kannanarviointi/lausunnot. Naturresursinstitutet kommer i höst att publicera en uppskattning av läget under hösten som bygger på en matematisk modell. Observationer Vintern 2017-2018
Jägaren 4 l 2018 l 19 HA N N U HU TT U MIRJA RANTALA Färsk uppskattning av vargstammen väckte diskussion på vargforum På vargforumet som arrangerades i början av juni ansåg deltagarna att det är viktigt att vi vidareutvecklar uppskattandet av vargstammens storlek och struktur och fortsätter diskussionen. Deltagarna var överraskande eniga i många frågor. V argforumet, som var det andra i ordningen, hölls bara några timmar efter publicerandet av de nya siffrorna på vargstammen. Detta gav intressegrupperna en möjlighet att diskutera vargsituationen i realtid. Forskarprofessor Ilpo Kojola på Naturresursinstitutet svarade på deltagarnas frågor om metoderna bakom uppskattningen av vargstammens storlek och struktur. Deltagarna var eniga om att det nya verktyget DNA-analyserna av spillning och urinprover är en utveckling i rätt riktning. I de olika anförande upprepades vikten av att fortsätta utvecklandet av uppskattningen av stammen. Nätverket av rovdjurskontaktpersoner behöver utvecklas Deltagarna i vargforumet var också eniga om att nätverket av rovdjurskontaktpersoner måste hållas uppdaterat fortlöpande. Det här kräver både utbildning av personalen och en utveckling av nätverket som helhet, bland annat genom en förbättring av systemet för återkoppling. Framtiden för observationerna i glesbygder utgör också en utmaning. När befolkningen minskar så gör ju också observatörerna det. En dellösning på svårigheterna kan vara ett tätare samarbete mellan aktörerna och en vidareutveckling av de nätbaserade tjänsterna och kommunikationerna. Framåt genom samarbete Att vargstammen har blivit starkare i landets västra delar väckte också diskussion. Det här ökar kraven på bland annat polisen eftersom uppgifterna med anknytning till vargen är nya för en stor del av poliskåren där. I flera av anförandena betonades behovet av dialog och hänsyn till samtliga parters åsikter. I kommentarerna påpekades att vi måste lyssna på dem som bor inom vargrevir. När rädslan och oron kryper inpå är det viktigt att känna att ens röst blir hörd. Jordoch skogsbruksministeriet inleder arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen. Representanter för intressegrupperna kommer att kallas till grupperna som styr och bereder. Medan uppdateringen pågår fortsätter de gemensamma överläggningarna om hur vargen ska skötas. Arbetet beräknas bli klart under våren nästa år. Juniforumet var en fortsättning på det Juhani Kukkonen, ordförande för riksviltrådet, är övertygad om att vi kommer att hitta tillfredsställande lösningar på hur vargen ska förvaltas. Det är en komplex helhet som kräver eftertanke och helhetssyn, betonade han i sitt inledningsanförande. nationella vargforum som Finlands jägarförbund arrangerade i höstas. I forumet deltog förutom arrangören Finlands viltcentral företrädare för jordoch skogsbruksministeriet, naturresursinstitutet, polisen, forststyrelsen, jordbruksproducenternas centralförbund MTK, Finlands jägarförbund, Luontoliitto och WWF Finland.
20 l Jägaren 4 l 2018 Liksom under tidigare år är det jakten på ringduva som öppnar jaktsäsongen. På morgonen den tionde augusti – innan solen går upp – har de inbitna duvjägarna redan bemannat kojor och gömslen. Men för att komma så långt har det i regel krävts omsorgsfull planering och förberedelser, vilket samtidigt brukar vara jaktens intensivaste tid.. D et är vanligt att unga jägare med färskt jaktkort i fickan börjar sin jägarbana med duvjakt. Den här jaktformen är mycket riktigt ett bra sätt att inleda jagandet eftersom den inbegriper ett rejält mått av förhandsförberedelser, vilket ökar tjusningen med jakten. Typiskt för duvjakten är att omsorgsfulla förberedelser brukar – bara omständigheterna är de rätta – leda till ett gott resultat. På motsvarande sätt leder slarv med förberedelserna till fåglar som passerar utom skotthåll. Odlingarna avgörande Det första steget i förberedelserna är att kartlägga odlingarna i ens jaktområde. Det är rätt så bortkastat att jaga duva vid exempelvis en kornåker. I augusti äter duvan helst ärter och höstvete och höstråg som mognar tidigt. Från månadsskiftet juli-augusti är det en god idé att börja hålla ögonen på sådana åkrar dagligen. I slutet av juli börjar duvorna bilda flockar som på morgnar och eftermiddagar samlas för att beta på åkrar med de här foderväxterna. Duvorna flyger synnerligen snabbt och skickligt, och de aktar nogsamt vingarna, men även om foderväxten på en åker skulle vara den rätta så landar de inte där för att beta om växtligheten är tät och står upprätt. Om höstvetet eller höstrågen däremot ligger så uppenbarar sig duvorna säkert. Det samma gäller för ärterna om de tvinar eller ligger eller om åkern är skördad så drar de duvor till sig som en magnet. Till en sådan åker lönar det sig för jägaren att gå! Höstsäden skördas i regel medan säsongen pågår, vilket gör det möjligt att jaga vid åkern. Spana på fåglarna morgon och kväll När duvorna har hittat en lämplig plats att beta på och söker sig dit, ska jägaren hålla span på hur de rör sig under normal jakttid, det vill säga på morgnarna och eftermiddagarna. I början av jaktsäsongen börjar morgonflygningen i södra Finland ungefär halv sex medan eftermiddagsflygningen börjar ungefär halv fyra. Vid de KLAUS EKMAN Förbered duvjakten med omsorg TU OM O KA RS IK AS
Jägaren 4 l 2018 l 21 här tidpunkterna ska jägaren observera var någonstans fåglarna vilar på åkerholmar, i gransnår vid åkerkanter, i ensamma stora träd och från vilket håll de anländer till åkern. På det här viset klarlägger jägaren vid vilka flygrutter det lönar sig att placera passet. Samtidigt kartlägger han eller hon var någonstans på betesåkern som duvorna landar för att beta. Där ska jägaren lägga ut bulvaner så fort åkern är skördad. Under den sista dagen före jakten ska spaningen effektiveras. Det vill säga att jägaren på eftermiddagen den nionde augusti går och ser efter att fåglarna fortfarande faktiskt betar på samma åker. Problemet är det, att fåglarna mycket lätt flyttar till en annan åker om det bjuds på bättre mat där. Bulvaner till stor hjälp När jägaren väl inleder jakten tidigt på morgonen ska allting vara klart innan solen går upp. Gömslena ska vara uppställda och bulvanerna utlagda innan de första fåglarna anländer. Om jakten äger rum på en åker där duvorna betar är bulvanerna i regel till stor hjälp. I början av säsongen kan bulvanerna vara färre; fem till åtta stycken brukar räcka till eftersom fåglarna rör sig i mindre flockar. I början av säsongen består flockarna i allmänhet av tre till fem duvor, det vill säga en eller två kullar. Ur jaktlig synvinkel är sådana småflockar att föredra eftersom de anländer med jämna mellanrum, vilket ger fler skottchanser. I början av säsongen skjuter man ju inte alls på ensamma fåglar eftersom sådana kanske fortfarande häckar. Mot slutet av augusti ska jägaren öka rejält på mängden bulvaner. Det är nästan bortkastad möda att lägga ut färre än tjugo på åkern eftersom duvorna redan har bildat större flockar som kan uppgå till flera hundra fåglar. En sådan storflock bjuder i regel bara på en enda skottchans, men den återvänder på eftermiddagen eller följande dag. Det behövs inte heller mycket för att en sådan storflock ska flytta till en annan åker. Bulvanerna alltid mot vinden Lägg bulvanerna på samma plats på åkern där fåglarna landade föregående gång, eller så nära som möjligt, så får de maximal effekt. Lägg alltid ut bulvanerna med näbben mot vinden i en gles flock så att det finns plats för duvorna att landa bland dem. Bulvanerna får inte heller befinna sig för långt från skytten – 20 meter är absolut maximum. Ibland drar bulvanerna till sig duvor som en magnet, men där emellan har de ingen effekt alls. Ofta och i synnerhet på små åkrar, där duvorna kan sitta i träden där de vilar och spana på bulvanflocken på marken på nära håll, får jägaren tillgripa specialåtgärder. Bulvaner som rör sig har visat sig vara en bra metod. Det finns bulvaner som hängs upp med metrev och käpp, och sådana som ställs på en fot av ståltråd; i motvind gungar de och ger ett levande intryck. Numera finns det i handeln också bulvaner som rör sig mekaniskt; allt från traditionella duvmagneter till batteridrivna modeller som sätts upp på en pinne och rör på vingarna, och sådana som pickar med näbben. Det är också en god idé att sätta upp bulvaner på trädgrenar och andra sittEn apporterande hund är en utmärkt hjälp också på duvjakt. ID A EK M AN Omsorgsfull maskering är ett måste.
22 l Jägaren 4 l 2018 platser där duvorna samlar sig. Det ökar duvornas känsla av säkerhet när de ser en duva som håller utkik medan de övriga befinner sig på marken. Det är inte heller ovanligt att jägare sätter ut en eller två kråkbulvaner nära duvbulvanerna. Det är ett faktum att detta skingrar duvornas misstankar. Maskera dig väl Duvan är en synnerligen skarpögd fågel, vilket gör att jägaren måste kamouflera sig. Det är ofta en god idé att ställa upp ett litet gömsle av camouflagenät alldeles nära bulvanerna. Jägaren ska klä sig i terrängdräkt eller någonting liknande som löser upp hans konturer. I motljus går det ofta så, att ansiktet avslöjar den dolda jägaren för fåglarna. Under sådana omständigheter lönar det sig att använda ansiktsmask eller placera sig så, att camonätet eller vegetationen bryter ansiktets form. Rörelser syns väldigt tydligt, också på långt avstånd. Jägaren ska därför undvika rörelser innan fåglarna är inom skotthåll. Det är också vanligt att jaga nära träden där duvorna vilar på dagen och tillbringar natten. En åkerholme nära betesåkern eller till och med ett enstaka träd kan visa sig vara mycket givande. Även då är placeringen en avgörande detalj. I förhållande till träden där duvorna sitter ska jägaren försöka placera sig så, att han kan skjuta framifrån på sittande fågel eller på en som precis ska landa. Fåglarna flyger så gott som undantagslöst in mot vinden, vilket betyder att skjutriktningen är med vinden. Även under natträden är jaktlyckan ofta god. Här är problemet det, att natträden i allmänhet ingår i en tät grandunge, vilket gör det knepigt att hitta en skjutsektor. I ett långt granbestånd blir dessutom skjutavståndet ofta för långt. I synnerhet nära natträden kan jaktlyckan bli god för den som använder en lockpipa som låter som en hoande duva. Skickliga jägare kan härma lätet utan pipa. Trångborrningen och små hagel Vid duvjakt är det i regel förnuftigt att använda ett gevär med trångborrningen ren cylinder eller förbättrad cylinder. Likaså ska haglen vara fina, helst 2,5 millimeter och maximalt 3,00 millimeter. Laddningen får gärna ligga mellan 32 och 36 gram. Det här ger bra täckning på hyfsat avstånd och man får in flera träffar på duvan, som utgör ett väldigt litet mål. Duvan är synnerligen seglivad och det krävs en bra träff om det ska bli någon stek. Därför ska jägaren undvika långa skjutavstånd. En duvjägare ska hålla i minnet att duvan flyger fort. Den som skjuter på en duva som har fått upp farten behöver en framförhållning på flera meter. Dessutom inverkar avståndet till fågeln på framförhållningen det vill säga att framförhållningen ökar med avståndet. Hund ett måste vid odlingar På duvjakt är hund ett måste om jakten försiggår nära en åker som inte är skördad. På en oskördad åker är det förbjudet att jaga utan tillstånd! Den som jagar vid en sådan åker ska alltid fälla fåglarna så, att de inte faller i stående säd. Under sådana förhållanden är hund ett måste eftersom hunden om olyckan är framme kan hämta en fågel från en åker med stående säd. Men även i normala fall är det ofta svårt att hitta den fällda fågeln utan hund. I sådana fall då duvorna samlas på liggande säd kan jordbrukaren personligen ge tillstånd att jaga även om åkern inte skulle vara skördad. En stor mängd duvor smutsar och trampar ju på ett ögonblick ner en sådan plats så att det inte går att tröska. Men som sagt, utan tillstånd av jordbrukaren går det inte. För användandet av hund talar också det, att jägaren inte själv behöver visa sig för de skarpögda duvorna när hunden gör jobbet. Om jägaren själv strövar på åkern för att plocka de fällda fåglarna varnar han de skygga duvorna och de börjar anlända senare till bulvanerna eller slutar komma helt och hållet. En riktig festmiddag Duvsteken inleder jaktsäsongen. Köttet är fast, men ååå så gott! Varför inte tillreda din duvstek så här: Beräkna en duva per person. Ta ur fåglarna och flå dem. Tvätta och torka fåglarna och skär dem itu på längden. Ta en låg ugnsform med lock, gnid in fågelhalvorna generöst med senap och lägg dem i formen. Strö en nypa salt över duvhalvorna och tillsätt generöst med olivolja. Lägg på locket och ställ formen i ugnen på cirka 200 grader i en trekvarts timme, och maten är klar. Servera med råstekt nypotatis. Både vatten och vin går fint i glasen. Smaklig måltid! Skatter ur arkivet: Den ursprungliga artikeln är publicerad i tidningen Jägaren 4/1998. Duvjakten är en riktig redskapsidrott; utöver säckarna med bulvaner krävs det också kamouflagenät och tekniska hjälpmedel. KL AU S EK M AN
Jägaren 4 l 2018 l 23 S omliga jägare sprider ett rykte om att det skulle finnas många gånger fler vargar än vad naturresursinstitutet uppger. Den här föreställningen har funnits sedan 90-talet, alltså ända sedan vargarna började bli fler. Det är en smula genant att medge det, men då jag på 90-talet bodde i Norra Savolax så trodde jag också själv en tid på att det skulle ha funnits mycket mera varg. I mina välkända jaktmarker hade vargen dykt upp några år tidigare. Efteråt har jag grubblat på vad det kunde ha funnits för grund för den här föreställningen, men egentligen fanns ingenting mer än att en jaktkamrat hade påstått det. Nu tror jag inte längre på det här ryktet. Vad fick mig att ändra åsikt? Jag började studera viltbiologi på universitetet och lärde mig massor om vargens biologi. Jag fick veta att en vargflocks revir är i genomsnitt mellan 70 tusen och 100 tusen hektar stort, enligt informationen från vargarna med GPS-halsband. Om ett revir vore fyrkantigt skulle kanterna kunna vara drygt 30 kilometer långa. En jaktförenings område är i allmänhet ungefär 1000 till 5000 hektar stort. Det betyder att en vargflock rör sig över tiotals jaktföreningars jaktmarker. Jag insåg att samma vargar kan bli observerade flera gånger och på olika orter och bli uppfattade som olika vargar. Observationer som görs på olika platser vid olika tider kan inte rakt av räknas ihop utan uppskattningen av stammens storlek måste göras vetenskapligt. Jag fick också veta att på vårvintern, när fortplantningstiden närmar sig, lämnar fjolårets unga individer flocken för att leta efter egna revir. GPS-halsbanden har visat att vargarna kan vandra hundratals kilometer från reviret där de föddes medan de letar. Under vandringens gång kan de till och med hamna i motsatt ända av landet! Jag begrep att vargarna som sprider sig till nya områden inte har förts dit av institutet eller någon annan, utan de har traskat dit på egna ben. I massmedierna rapporterades att jägare hade stött på vargar på platser där det enligt officiella beräkningar inte borde finnas några vargar alls. Uppskattningarna av stammens storlek och struktur görs på vårvintern och bygger på fjolårets observationer av spår, information från vargarna med gps-halsband, DNA-prover och spårningar. Eftersom uppskattningen görs utifrån informationen från föregående vårvinter så kan vi naturligtvis inte veta vartåt de unga vargarna tar vägen följande sommar. Uppskattningen är en situationsbild vid en viss tid – vårvintern då vargstammen är som minst innan fortplantningssäsongen. Det är fullkomligt naturligt att situationen förändras under sommaren. Ofta går det så, att vargarna som har vandrat till nya områden inte blir observerade förrän på hösten när det har snöat. Utifrån de observationer som skrivs in i systemet Tassen så tas de här vargarna ändå med i beräkningarna när dispenser beviljas och i uppskattningarna som görs följande vår. Jag känner också till att det har tagits ett stort antal DNA-prover här i landet. Under de senaste tjugo åren har det noterats tre fall där djuret i fråga har varit en korsning mellan hund och varg. På ministeriet har jag en gång berett en dispens för avlivning av en sådan korsning med ungar. Fältarbetare på dåvarande Viltoch fiskeriforskningsinstitutet VFFI fångade in dem för att skydda vargstammens genom. På Naturresursinstitutets webbplats läste jag att det går att precisera vargstammens regionala storlek och utbredning genom separata inventeringar där jägare och naturvänner tillsammans med Institutets forskare inventerar ett område och detta ska göras under en och samma dag. Inventeringarna ger dessutom jämförande information om uppskattningarnas relevans. Hittills har resultaten för bägge inventeringsmetoderna legat väldigt nära varandra, vilket kan betraktas som en indikator på uppskattningarnas tillförlitlighet. Varför sprider jägarna grundlösa rykten? Enligt professor Juha Hiedanpää har beteendevetare identifierat ett mänskligt drag som de kallar konfirmeringsbias eller bekräftelseförväntning. Detta innebär att människor föredrar fakta som stöder deras föreställningar. Det här är ett allmänmänskligt drag som inte heller myndigheter eller forskare undgår. Enligt Hiedanpää är en föreställning inte enbart någonting passivt i psyket utan ett sätt att tänka och handla. Föreställningarna bygger på sådan handlingsberedskap som leder till det förväntade resultatet. Jägarna har ett utpräglat egenintresse av att önska sig maximala siffror på vargstammen eftersom detta sannolikt skulle leda till fler dispenser. De hoppas att dispenserna ska tillfalla egna jaktmarker eftersom vargarna dödar jakthundar. När uppställningen ser ut så här blir det beklagligt lätt för en jägare att tro på en kamrats historier om en mycket större vargstam, trots att de är grundlösa. De sociala medierna förstärker fenomenet. Beviljandet av dispenser kan ändå inte bygga på någonting annat än vetenskapligt tillförlitliga siffror på stammen. Jägarna utgör de främsta informationsproducenterna vid arbetet med att följa viltstammarna i vårt land. Både skogshönsjakten och regleringen av älgstammen bygger på jägarnas observationer. De här uppskattningarna åtnjuter i regel högt förtroende också bland intressegrupperna. Om jägarna sprider rykten och föreställningar om att siffrorna på vargstammen inte går att lita på, så stämplar de i förlängningen alla inventeringar som opålitliga. Därför ska vi låta bli att sprida föreställningar och felaktigheter som bygger på enstaka observationer i massmedier och bland kamrater. Naturresursinstitutet har under de senaste åren satsat rejält på att utveckla metoderna för uppskattningen av vargstammens storlek och struktur. Enligt den senaste uppskattningen finns det 25 flockar i landet och av dem rör sig fem delvis på den ryska sidan. Rapporten om uppskattningen innehåller en väldigt stor mängd observationer och material från sammanlagt 45 vargrevir som underlag för uppskattningarna. Den som är intresserad av vargarna i sina hemtrakter kan med fördel studera det här materialet. Underbyggda förslag på hur vi kan utveckla viltinventeringarna är alltid välkomna!. Varför tror jägare hellre på grundlösa rykten än på forskare? Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Överinspektör Jordoch skogsbruksministeriet Enheten för vilt och fiske Jägaren 4 l 2018 l 23
24 l Jägaren 4 l 2018 Duvpatronens anatomi ARTO MÄÄTTÄ Under de senaste decennierna har duvjakten blivit oerhört populär här i landet. Avskjutningen har redan gått förbi arterna som hittills har toppat statistiken. I den här artikeln ska vi koncentrera oss på patronerna som är lämpliga för duva. D uvan är en viltfågel vars yttre ger en felaktig uppfattning om fågelns storlek. Fjädrarna och dunen får fågeln att se knubbig ut, men i verkligheten är den ett litet mål. Det vanligaste felet på duvjakt är att jägaren anMängden importerade patroner som är lämpliga för duvjakt ökar hela tiden och tillgängligheten är god. Det finns lämpliga patroner av flera fabrikat och i många olika prisklasser. En jägares utrustning
Jägaren 4 l 2018 l 25 vänder för grova hagel, vilket gör träffandet till ett lotteri. I länder med äldre duvjaktstraditioner använder jägarna utan undantag lättare laddningar och finare hagel än vad majoriteten av jägarna här i vårt land har vant sig vid att använda. 36 eller 32 gram? Den vanligaste kalibern för duva är 12, som samtidigt är den allra populäraste kalibern här hos oss. Här har 36 gram etablerat sig som standardladdningen i 12/70-patroner. I så kallade ”äldre hagelkulturer” betraktas detta som en tung laddning. Ute i världen betraktas 32 gram som en typisk laddning för små viltfåglar och detta är också den vanligaste laddningen i patroner för duva. Det är svårt att åstadkomma någon nämnvärd förbättring av en patrons effektiva hagelmängd genom en ökning av den totala hagelmängden. Skillnaden mellan en tung 36 grams laddning och en lätt 32 grams laddning är inte större än ynka fyra gram. I procent räknat är skillnaden mellan de här två laddningarna inte större än drygt tio procent. Fördelen med lätta laddningar är den, att de är trevligare att skjuta med, träffsäkerheten blir i genomsnitt bättre och ofta blir även utgångshastigheten högre. Med andra ord har också en minimal skillnad i laddningens storlek en positiv inverkan på skjutupplevelsen. Dessutom är det en större andel av haglen som gör jobbet som de är avsedda för. De når snabbare fram till målet och anslagsenergin är större. Små hagel ger många träffar Beteckningarna för hagelstorlekarna som används i olika hagelkulturer ger ofta upphov till förvirring. Britterna har en livskraftig duvjaktstradition och där rekommenderar majoriteten av jägarna hagel i storleken sex eller fem. Här hos oss innebär detta hagel med diametern 2,75 och 3,00 millimeter, men i det engelska systemet betyder det en hagelstorlek på ungefär 2,6 till 2,8 millimeter. På det europeiska ”fastlandet” jagar man huvudsakligen med hagel i storleken sju eller sex, vilket hos oss motsvaras av de välbekanta storlekarna 2,5 och 2,75 mm. Förenklat kan vi säga att de hagelstorlekar som ute i världen fungerar bäst är en storleksklass mindre än vad vi har vant oss vid i vår inhemska jaktkultur. Det här har sina orsaker. Bara ett hagel som träffar dödar, och bara genom att använda tillräckligt små hagel kan vi få in träffar på ett mål som de facto är ungefär lika litet som en tennisboll. En ökning av hagelmängden är lineär medan hagelstorlekens inverkan på förändringen är logaritmisk. Minsta förändring av hagelstorleken ger alltså en stor förändring av hagelmängden. I en 36 grams laddning ryms det ungefär 230 hagel i storleken 3,0 millimeter medan det ryms 300 hagel i storleken 2,75 millimeter. En storlek upp eller ned innebär således en enorm förändring i antalet hagel. Om vi laddar med 2,75 mm hagel och minskar laddningen från 36 gram till 32 gram så minskar hagelmängden till 267 stycken. En ändring av laddningens storlek i gram har alltså en avsevärt mindre effekt på antalet hagel än en ändring av hagelstorleken. Patronens pris och kvalitet På duvjakt kan antalet skott under gynnsamma förhållanden bli stort. Därför är det vanligt att duvjägare hellre väljer billiga patroner. De kvalitetsmässiga skillnaderna mellan dyra och billiga patroner behöver inte nödvändigtvis vara särskilt stora, men det är typiskt med skillnader i bland annat kvaliteten på komponenterna i laddningen och variationer mellan olika patronpartier. Vi kan alltså inte förvänta oss någon jämn kvalitet på duvpatroner som är massproducerade och billiga utan variationerna i kvalitet är snarare regel än undantag. En patron som fungerar fint i år kan nästa år uppföra sig illa. Det vanligaste som tillverkare sparar in på är kvaliteten på själva haglen. Med kvalitet avser jag här att haglen är jämna till storleken, rundheten och hårdheten. I billiga patroner är haglen ofta klart mjukare än i ”bättre” patroner. Hagel som är mjuka och blir deformerade vid accelerationen i pipan får ofta en större spridning. Fenomenet blir tydligare av tunga laddningar som utsätter haglen på bottnen av laddningen för våldsamma påfrestningar. I billiga patroner är dessutom komponenterna ofta känsligare för variationer i väderleken. I synnerhet vid kallt väder är det ytterst få billiga patroner som fungerar oklanderligt, men även för kvalitetspatroner kan kyla medföra problem. Duvjakten pågår huvudsakligen under en tid då temperaturen saknar betydelse. Då finns det inget behov av att betala extra för en patron som tål kyla, om jägaren skaffar patronerna enbart för duvjakt. Bästa kombinationen Att förena de ovannämnda elementen i en patron för duvjakt är ingen avancerad vetenskap. Den som jagar med en tämligen lätt laddning och liten hagelstorlek undviker problemen som uppstår med tunga laddningar och grova hagel. Vid tester som jag har gjort med 12-kalibriga patroner så har de i genomsnitt fungerat bäst med laddningar i storleksklassen 30 till 32 gram. Med de här laddningarna har alltså antalet hagel som träffar inom det effektiva området varit i genomsnitt störst. Om jag ökar laddningen blir effekten den motsatta och oftast är det bara träffbilden som växer på bredden. För den effektiva delen av hagelsvärmen har en ökning av laddningen ofta en negativ effekt och träffbilden blir glesare. I handeln finns numera ett gott utbud av billiga patroner som passar utmärkt till duvjakt. De har lätta laddningar, små hagel och är trevliga att jaga med. Den största utmaningen är mycket riktigt att få jägarna här i landet att övergå till de här laddningarna och hitta tillbaka till bättre träffar.
26 l Jägaren 4 l 2018 En flock gräsänder närmar sig ditt pass, men väjer i sista stund för ditt bakhåll och passerar utom hagelhåll. Du slår på säkringen och medan du väntar på följande skottchans så grunnar du; skulle du ha kunnat hämta in de avgörande metrarna till en lyckad fällning genom att locka på änderna? D en som fördjupar sig i lockjakt på änder befinner sig på en ändlös resa som driver den intresserade jägaren allt djupare in i ändernas tankevärld. Dessutom kan lockjakten ge den traditionella andjakten det där lilla extra som skapar jaktlycka även med små insatser. AKI S. PERÄLÄ Lockjakt på änder lockar både änder och jägare Lockpipor av plast med två membran passar utmärkt på andjakt. Bläsanden är tacksam att jaga med vettar. Vilken är den bästa lockpipan för and? Nätbutikerna svämmar över av lockpipor i olika färger och former. Det finns pipor med ett membran och två, mörka och ljusa, av trä och av plast. I verkligheten är det ändå en väldigt personlig fråga om tycke och smak som avgör om en lockpipa upplevs som bra. Den viktigaste egenskapen hos en lockpipa för änder är ju att jägaren får fram ljud som lockar till sig änder. Och det räcker ju till. En bra lockpipa är trevlig och lätt att använda. Den är okomplicerad och därmed
Jägaren 4 l 2018 l 27 I skymningen smälter jägaren ihop med vassen. En vette med ackumulator rör sig också vid lugnt väder. De dyraste vettarna är väldigt detaljerade. lätt att hålla i skick eftersom lockpipor behöver skötsel allt emellanåt. En pipa tillverkad av trä är känsligare för fukt än en pipa av plast, men pipor av trä har i allmänhet ett mjukare och naturligare ljud. En pipa av plast med två membran i prisklassen tjugo till trettio euro är ett bra val med lång livslängd. Om pipan upplevs som dålig så beror det i regel på att jägaren inte har gjort sina hemläxor. Börja med att prata med andra som jagar med lockpipa, det är ett bra sätt att hitta rätt i utbudet av pipor. I jaktbutiken kan du prova vilken lockpipa som passar bäst till det som du ska ha den till. Nätet flödar över av information om pipor som fungerar bra. Pipblåsaren som snarare skrämmer änderna Jägare med lockpipa för and gör sig allt för ofta kända som en fågelskrämma på jakten, som med sitt evinnerliga tutande förvandlar inkommande fåglar till utgående. Lockjakten är ett spel där det är den utsedda anden som bestämmer takten, inte jaktkamraterna eller piptillverkarens demovideo. Ljuden som jägaren blåser ska motsvara situationen just då i ändernas sociala liv. Efter hand som hösten framskrider desto aggressivare uppträder änderna. Det handlar om en kamp för överlevnad där de svaga dukar under medan de starka för släktet vidare. I början av säsongen lever andflocken fridfullt med sina ungar. ”Naturtrogenhet” är alltså nyckeln till framgång. Blåsandet ska hellre vara lite och försiktigt än ett envetet trumpetande på full volym. Grund-kvacket är basen Det är enkelt att inhandla en lockpipa för änder, men därefter ska jägaren lära känna sin pipa och öva med den. Det sämsta alternativet brukar vara att glömma pipan i kökslådan. Övandet ska vara okomplicerat och trevligt. En bra metod är att förvara pipan i bilen och blåsa en trudelutt allt emellanåt på vägen till och från jobbet eller butiken. Jägaren måste behärska ändernas karaktäristiska läte, det vill säga grund-kvacket. All lockjakt på änder bygger på det här lätet. Grundkvacket är i sig ett effektivt lockande läte som, om jägaren behärskar det, räcker till för att attrahera förbiflygande fåglar. När du har övat tills du behärskar grundlätet så kan du börja härma andra andläten som du hör och lyfta ditt lockande till följande nivå. Plaständer på vattnet Lockpipan väcker fåglarnas intresse, men ofta behöver änderna också få syn på sina artfränder, det vill säga vettarna. Med vettarna lockar jägaren änderna att ändra kurs och komma inom skotthåll. Vettarna är oftast av plast och förtöjs i bottnen med ett snöre och en tyngd. Priset på vettarna varierar en hel del. De dyraste är i regel naturtrognare och håller många år i tjänst. I motvind A och O vid utplaceringen av vettarna, liksom vid pipblåsandet, är det naturtrogna. I början av säsongen klarar du dig med en blygsam samling vettar, men efter höstflyttningen bör du placera ut fler. I regel är 15 till 30 vettar en mängd som räcker till för hela andsäsongen. En oregelbunden och splittrad flock vettar är ofta bättre än en sådan som guppar i strikt formation med näbben åt samma håll. Det viktigaste att komma ihåg när du placerar ut vettarna är att änderna alltid landar och startar i motvind. En alltför tät flock med vettar lämnar inget utrymme åt fåglarna och de avstår från att landa bland vettarna. Det gäller alltså att skapa lättåtkomliga landningsplatser bland vettarna. Håll också i minnet att de utplacerade vettarna inte ska smälta in i vegetationen
28 l Jägaren 4 l 2018 ERÄKONTIN PYYNTILAITEVALIKOIMA 2018 KANU-loukku 201x120x60cm 219,00 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Jalmarin keinulautaloukku 44,90 € Yleisloukku suopikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 35,90 € Fenn MK6 –hetitappavat raudat 16,90 € Duke 120/2 raudat 12,90 € Conibear 120/2 16,90 € Conibear 120/2/ruostumaton 26,90 € Conibear 160/2 36,90 € Duke 160/2, näädälle 19,90 € Duke 330, majavalle 39,90 € Repo-jalkanaru 29,90 € Kani/minkkiloukku, kasattava 17,90 € Minkinrautojen virityspihdit 12,90 € KANU-loukun laukaisulaite, PH-riista 32,50 € KANU-loukun laukaisulaite, Granlunds 20,00 € Rautojen virityspihdit (120, 220, 330) 14,90 € Finntrapbox suojakotelo raudoille 39,00 € J Granlunds mäyräloukku 139,00 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi Ahjokatu 12, Jyväskylä Ma-Pe 9-17, Puh. 020 792 4400 MIDARE.FI Palvelevin arVOMME kävijöiden kesken 3 kpl vuosilisenssejä (arvo 69 €/kpl) Ota panta mukaasi, teemme vaihtotarjouksen! TRACKEREDUSTAJA PAIKALLA ESITTELYSSÄ TRACKER UUTUUDET TARJOLLA PULLAKAHVIT TRACKER-PÄIVÄ MIDARESSA KE 1.8. Håll dig uppdaterad – följ Finlands viltcentral i de sociala medierna! facebook.com/riistakeskus twitter.com/riistakeskus Bytet blir ofta en kricka. eller terrängen, till exempel i skymningen när änderna gör sin kvällsflygning. Robotanden vibrerar En andflock som guppar på vattnet är i praktiken aldrig stilla. En putsar fjädrarna, en annan plockar ätbart på bottnen med stjärten i vädret, en tredje ruskar vattendroppar av sig med några vingslag innan den slår sig till ro igen. En andflock har sin hierarki och den har liv, vilket plaständerna saknar. Motordrivna änder är tillverkade för att åtgärda den här bristen, det vill säga för att skapa rörelse i flocken med vanliga vettar. Robotänder skulle vi kunna kalla vettarna av den här typen med en ackumulator eller batterier som kraftkälla. En annan version som fungerar utan batterier har vingar som rör sig när det blåser. Det finns motordrivna vettar som fästs i bottnen med en metallstång och sådana som flyter. Placera änderna av den här typen vid landningsplatserna bland vettarna, med näbben mot vinden. Det räcker med en enda motordriven vette för att skapa liv i flocken med vettar. Bösspipans rörelse avslöjar Den största riskfaktorn vid andjakt med vettar utgörs i regel av jägaren själv, som när spänningen stiger avslöjar sig för de inkommande fåglarna. Klä dig alltså så att du smälter in i terrängens färger och använd ansiktsmask för att eliminera risken. Oftast kommer jägaren ihåg att klä sig rätt, men skrämmer bort fåglarna genom att höja geväret för tidigt eller röra på sig. I fågelflocken finns många uppmärksamma ögonpar och flocken reagerar omedelbart genom att fly om den upptäcker någonting avvikande. Avvakta rätt ögonblick för skottet Om änderna som närmar sig upplever vettarna och pipblåsandet som lockande så kan de sätta kurs raka spåret till plaständerna. En del av fåglarna kan dock helt sonika flyga förbi för att återvända efter ett slag. I synnerhet senare på hösten är det ett typiskt andbeteende att kretsa ovanför vettarna och det här kan pågå ett bra tag. Det här betyder att det krävs en rejäl dos tålamod av jägaren för att invänta det rätta ögonblicket för ett fällande skott. Lägg gärna skottet i bröstet på fågeln när den landar, precis innan den rör vattenytan. En and som man själv har lockat och fällt smakar inte nödvändigtvis bättre än en fågel som har blivit fälld på annat sätt, men jakten blir en upplevelse och en berättelse som det är trevligt att berätta tillsammans med sina jaktkamrater.
Jägaren 4 l 2018 l 29 YHTEENSOPIVA Tracker-koiranseurantajärjestelmä. Siinä on liuta ominaisuuksia, joita ei muilla ole. Esimerkiksi Tracker Ryhmä. Se on helppo perustaa. Siihen on helppo lisätä muut jäsenet ja koirat. Siinä on helppo lähettää viestejä. Siihen on helppo päivittää metsästysalueet. Siinä kaikki ovat automaattisesti ajan tasalla. Koska yhdessä koet enemmän. Supra: kuuluvuudeltaan ylivoimainen koiratutka. UUTUUS! Tracker Easy: heti käyttövalmis koiratutka, jossa kolmen operaattorin verkossa toimiva Tele 2 IoT SIM-kortti esiasennettuna kahden vuoden käyttöajalla! Osta verkosta tai lähimmältä jälleenmyyjältä: www.tracker.fi UUTUUS! Tracker Hunter 4, lataa Appstoresta tai Tracker for Android 4.0 Google Playsta. HELPOIN REITTISI UNOHTUMATTOMIEN METSÄSTYSKOKEMUSTEN ÄÄRELLE.
30 l Jägaren 4 l 2018 Mårdhunden och fågelbona – hur många bon blir plundrade? TIMO RUUSKA , SARI HOLOPAINEN , HEIDI KRÜGER , PETRI NUMMI och VELI-MATTI VÄÄNÄNEN Det finns väldigt lite information om mårdhundens roll som fågelboplundrare. Ändå anses arten vara en av de värsta. Hur stor förödelse ställer mårdhunden egentligen till med på landsbygden i landets södra delar? S edan i somras, när mårdhunden överfördes till EU:s lista över skadliga främmande arter, har arten figurerat flitigt i rubrikerna. Trots att arten blev ”svartlistad” så råder det delade meningar om dess betydelse som viltmarodör. Bland jägarna betraktas mårdhunden som en bandit som gör rent hus bland fågelbona, men forskningsresultaten i ämnet är ändå inte alldeles entydiga. Delvis beror det väl på att det hittills inte har publicerats mer än några få undersökningar. I våtmarker och på öar är det ett faktum att mårdhunden orsakar avsevärd skada när fåglarna häckar. I jordbruksdominerade områden känner vi däremot inte till artens betydelse som fågelboplundrare. Forskning med konstbon På forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet gjordes en undersökning av mårdhunden i rollen som boplundrare i sydfinländsk jordbruksmiljö. Vid ett försök som pågick åren 2015 till 2017 placerade forskarna ut nästan 170 konstbon under häckningstiden. Därefter följde forskarna i åtta dagar med bona med hjälp av viltkameror. Tack vare kamerorna gick det att klarlägga vilka rovdjur som ägnade sig åt boplundring och fastVE LI -M AT TI VÄ ÄN ÄN EN Konstbona placerades på platser som är naturliga för fälthöns och skogshöns. Kameran var uppställd ungefär två meter ifrån boet och höll koll på de besökande rovdjuren.
Jägaren 4 l 2018 l 31 Det övre diagrammet visar andelen plundrade bon år för år medan det nedre diagrammet visar andelen mårdhundsplundrade bon av samtliga plundrade bon. ställa den exakta tidpunkten för dåden. En av bristerna hos tidigare undersökningar har varit avsaknaden av tillförlitlig information om boplundrarnas identitet eftersom det inte har varit möjligt att identifiera dem med säkerhet utifrån spåren. Dessutom kan det gå så, att det efter den första plundraren kommer ett eller flera rovdjur till som också lämnar spår efter sig. Viltkamerorna har mycket riktigt revolutionerat forskningen om boplundring. Priset på kamerorna har kommit ner till en nivå där det går att använda ett stort antal kameror vid en undersökning och undersökningarna kan läggas upp med större variation. Konstbona placerades ut slumpmässigt i försöksområdet, både på åker och i skog, men på odlade åkrar gjorde vi ändå inte bon på ställen där de hade varit i vägen för jordbruket. Bona gjordes så, att de liknade ett typiskt fasanbo på marken, och vi lade fyra fasanägg i varje bogrop. Varierar från år till år En tredjedel (33 procent) av konstbona blev plundrade under de åtta dagar som försöket pågick. Det förekom en viss variation från år till år och andelen plundrade bon varierade mellan 23 och 42 procent. Mårdhundarna plundrade 21 procent av de förstörda bona, men den årliga andelen varierade mellan sju och 38 procent. Året 2016 förstörde mårdhundarna en avsevärd mängd bon medan de följande år, 2017, var mera måttliga. Då stod mårdhundarna för bara ungefär sju procent, trots att vi observerade mårdhundar som hade vägarna förbi. Enligt viltkamerabilderna var mårdhunden det vanligaste däggdjuret vid bona. Utifrån de plundrade bona gjorde vi en modell av den miljö som mårdhunden väljer att jaga i. Av allt att döma verkar mårdhunden inte begränsa sig till någon viss miljö utan snarare är det karaktäristiskt för mårdhundarna att leta efter föda över allt i jordbrukslandskapet. Till vår överraskning observerade vi också mårdhundar vid bon långt ute på åkrarna. Kråkfåglarna ett plågoris Mårdhunden är inte det enda rovdjuret med ett gott öga till de markhäckande fåglarnas ägg. I likhet med tidigare undersökningar med konstbon framträdde också här kråkfåglarna, och i synnerhet kråkorna, som boplundrare av rang. Varje år uppgick andelen kråkfågelplundrade bon till minst hälften av de förstörda bona. I genomsnitt låg kråkorna på 38 procent, men 2017 steg andelen till hela 73 procent. Bona som blev plundrade av kråkfåglar låg huvudsakligen på åkrar, långt borta från skogsbrynet. Försöken med konstbon motsvarar inte helt och hållet verkligheten, men ger ändå en fingervisning om den predation som riktas mot bona, i synnerhet då det finns ägg i bona, men honan inte ligger på äggen och maskerar boet. Att konstbona saknade en fågelhona kan göra dem mera utsatta för kråkfåglarnas predation eftersom där inte finns någon hona som försvarar äggen och för att ett öppet bo är lättare att upptäcka. På motsvarande sätt kan avsaknaden av en hona i boet minska på rovdäggdjurens predation eftersom det är svårare för däggdjuren att hitta boet utan vägledning av honans doft. Mårdhunden en boplundrare av rang Våra konstbon avkastade intressant ny information om häckningsframgångarna för de markhäckande fåglarna i det åkerdominerade landskapet. Av allt att döma finns det många rovdjur som är intresserade. Vi ska inte underskatta mårdhundens betydelse som boplundrare i jordbrukslandskapet eftersom boplundrandet kan vara omfattande under vissa år. För detta allätande rovdjur är det ändå karaktäristiskt att menyn varierar från år till år så att fågeläggen under vissa år står högre på menyn och andra år lägre. Sorkstammarnas årliga variationer kan vara en faktor som påverkar boplundrandets omfattning. I de nordeuropeiska ekosystemen utgör sorkarna en oerhört viktig faktor och tillgången på sork kan vara avgörande för boplundrandets omfattning. Det är skäl att minnas att så sent som på 80-talet handlade mårdhundsjakten om några tiotusental fällda individer medan den senaste avskjutningsstatistiken, från jaktåret 2016-17, ger ett lika klart som nedslående besked om artens uppgång. Avskjutningen överskred 210 000 individer! Läget är med andra ord ett alldeles annat nu än det var då. Redan det stora antalet mårdhundar leder till plundringar i allt större skala. Enligt forskningsresultaten borde vi fästa ännu mera uppmärksamhet vid hanterandet av kråkfåglarna. I synnerhet i jordbrukslandskapet och vid vattendrag ställer kråkfåglarna till med omfattande förödelse. 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % % 2015 2016 2017 2015-2017 Andelen mårdhundsplundrade bon åren 2015-2017 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % % 2015 2016 2017 2015-2017 Andelen plundrade bon åren 2015-2017
DAGSMARK HÄME TAI SAVO 10 KG 35 90 3,59 €/KG NORM. 39,90 Suomalaisista raaka-aineista Suomessa valmistettu täysravinto koirille. UUTUUS! JOSERA SENSIPLUS 15 KG 49 90 3,33 €/KG NORM. 55, Kehitetty erityisesti herkille koirille. DENTALIFE MEDIUM BIG PACK 345 G TAI LARGE BIG PACK 426 G 3 90 11,30 €/KG NORM. 4,95 Puhdistaa tehokkaasti koiran hampaat ja on myös terveellinen. JÄLJESTYSLIINA MORRIS SUPERGRIP 15 M 25 , NORM. 29,90 Huomiovärinen jäljestysliina, erittäin hyvä pito. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Täysravinto paljon liikkuville koirille. JAHTI&VAHTI KEVYT 15 KG 22 90 1,53 €/KG NORM. 26,50 Kehitetty erityisesti herkille koirille. RIISTAHERNE 30 KG 14 95 0,50 €/KG, SIS. ALV 14% RIISTAMAISSI 25 KG 16 90 0,68 €/KG, SIS. ALV 14% REHUKAURA 30 KG 14 70 0,49 €/KG, SIS. ALV 14% HANKKIJALTA RIISTA RUOKINTAAN
HINNAT VOIMASSA 31.7. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankk? a.fi SOUTUVENE TAIMEN 465 1240, Vakaa ja helpposoutuinen, turvallinen käyttää esim. katiskaa kokiessa. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW / 2,68 hv. 279 , NORM. 329, Klassisesti muotoiltu puutukkinen ilma-ase huippuominaisuuksin! 29 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Vaimenninpiippu. Kuituoptiset avotähtäimet ja kiikaritähtäin. ILMAKIVÄÄRI HUNTER MAXXIM IGT 4,5 MM ILMAKIVÄÄRI BLACK BULL IGT 5,5 MM 299 , NORM. 349, Gamon Power -sarjan tehokas ilma-ase huippu ominaisuuksin! 33 mm ilmasylinteri typpi kaasumännällä. Vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. MYÖS NAISTEN KOOT HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvissa ja takamuksessa stretchiä. Tuuletusaukot. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. MYÖS NAISTEN KOOT KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Hyvin jalkaan istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria. Koot M-XXXL. 9 95 Laadukas T-paita työhön ja vapaa-ajan harrastuksiin. Materiaali 100% puuvillaa. T PAITA SWEDTEAM SUPILOUKKU 79 , Varmatoiminen kotimainen supikoiraloukku, koko 36 x 31 x 107 cm. Supikoiran pyyntiaikaa on koko metsästysvuosi, poislukien pesintärauhoitus 1.5.-31.7. RIISTAKAMERA WILDGAME BLADE X8 LIGHTSOUT 99 , NORM. 119, Näkymätön inframustasalama. Liiketunnistimen toimintamatka jopa 18 m. Kohteen havaittuaan kamera tallentaa kuvan tai videon muistikortille. Rajoitettu erä.
34 l Jägaren 4 l 2018 Jaktlicenserna för hjortdjur i tjänsten Oma riista Besluten om jaktlicenser för hjortdjur fattas senast den 25 juli. Kontaktpersonen för en licens får ett mejl om licensbeslutet med en länk till Oma riistas nya vy Tillståndets huvudanvändare. Där betalar han eller hon beslutets handläggningsavgift och hanterar övriga ärenden i anslutning till licensen, separat för varje hjortdjur V i har gjort funktionerna för licensmottagaren i Oma riista användarvänligare än de var i fjol. Tillståndets huvudanvändare har nu egna sidor i tjänsten där han eller hon hanterar licensen. Du når de här sidorna genom att välja vyn för huvudanvändare när du har loggat in. Du når också sidan genom att gå till vyn Licenser för privatpersoner och klicka på beslutet. Beslutet med eventuella bilagor finns på ingångssidan för licensens huvudanvändare. Där kan du dela ut licenserna till deltagarna, skapa en förteckning över de jaktledare som deltagarna har anmält och betala licensavgiften, det vill säga fällningsavgiften, efter avslutad jakt. När du betalar på nätet behöver du inte längre bifoga något separat kvitto. Dessutom kan huvudanvändaren med jägarnumret skapa en lista med reservpersoner för uppdraget. I vyn Betalningar visas både betalda och obetalda fakturor. Här går det också att vid behov skriva ut ett kvitto på att en faktura är betald. Kontaktpersonen för en samlicens som hanterar sina uppgifter på nätet är inte tvungen att vidarebefordra licensbeslutet separat till varje deltagare i licensen utan deltagarna får liksom under tidigare år licensbeslutet i vyn för föreningens licenser. I vyn Tillståndets huvudanvändare hanterar du ärenden i anslutning till jaktlicensen, som betalningar, delar ut licenserna till deltagarna i en samlicens och avslutar jakten. Du kan betala handläggningsavgiften för beslutet och licensavgiften (dvs fällningsavgiften) i tjänsten. Det är bäst att betala handläggningsavgiften senast på förfallodagen eftersom den är en direkt utmätningsbar avgift. Om du inte får något mejl om licensbeslutet (inlådan full eller någon annan orsak) kan du logga in i Oma riista och se efter om licensbeslutet och vyn för huvudanvändare är tillgängliga. På webbplatsen riista.fi finns ytterligare information och anvisningar. Du kan också kontakta Oma riistas helpdesk på oma@ riista.fi eller tfn 029 431 2111 (vardagar 12-16). OM DU HAR UPPGETT ATT DU ÖNSKAR FÅ LICENSBESLUTET SOM BREV SÅ KOMMER DET I NORMAL ORDNING I POSTEN.
Jägaren 4 l 2018 l 35 Purenatural Active. Työkoiralle. Tositoimiin. Menestykseen tarvitaan lahjakkuutta, harjoitusta ja oikeat eväät. Jotta koira voisi näyttää suorituksessa parastaan, tulee sen ravitsemuksen olla kunnossa. Ihanteellinen urheiluja metsästys koiran täysravinto on helposti sulavaa, korkea energistä ja tehokkaasti ravitsevaa. Purenatural Active on tätä kaikkea. 75 % lihaa, 42 % tuoretta kanaa ja kalaa Valmistettu luonnollisista raaka-aineista Ei keinotekoisia maku-, värija säilöntäaineita Kaikki tarvittavat vitamiinit, hivenaineet ja makroravinteet Älä jätä onnistunutta ravitsemusta sattuman varaan – valitse Purenatural Active! www.purenatural.fi Jälleenmyyjät: Musti ja Mirri • www.mustijamirri.fi Peten koiratarvike • www.petenkoiratarvike.com esim. Purenatural Active Dog 12 kg 52,43 € (4,37 €/kg) norm. 69,90 € (5,83 €/kg) -25 % Tällä kupongilla Purenatural 12 kg säkistä • 138386 Kuponki on voimassa Musti ja Mirri -myymälöissä 13.7.–10.8.2018. Yhdellä kupongilla voi ostaa max. neljä 12 kg säkkiä. Kuponkiin ei voi yhdistää muita alennuksia.
36 l Jägaren 4 l 2018 JENNI POUTANEN , Åbo universitet Ett vitsvansprojekt med viltkameror och DNA-analyser I Loimaa i Egentliga Finland följde vi under två höstar med vitsvanshjortarna med viltkameror och spillningsprover för DNA-analys. Arbetet ingick både i ett utvecklingsprojekt där vi uppskattade storleken och strukturen på hjortarnas stammar (se Jägaren 6/2017 och 3/2018) och i en undersökning för en avhandling vid Åbo universitet. V i samlade in materialet under tre veckors tid före jakten på vitsvanshjort, i september 2016 och augusti 2017. Vi ställde upp viltkamerorna i skogen och vid åkrar i ett rutmönster med ungefär 300 meters mellanrum. Merparten av kamerorna sattes upp vid viltstigar. Däremot satte vi inte upp kameror vid utfodringsplatser eftersom sådana drar till sig djur och kan förvanska resultaten. I undersökningsområdet samlade vi dessutom varje vecka in hjortspillning, som skickades till ett laboratorium för DNA-analys. På det viset kunde vi identifiera individer. Ortstrogna hjortar Under de två höstarna tog vi sammanlagt bortåt 12 000 bilder. Den största skillnaden hos bilderna mellan åren var den stora ökningen av bilder på hanar, och därmed ökningen av antalet hanar som vi kunde identifiera utifrån hornen. Det här kan delvis bero på att bilderna togs under olika månader. I augusti uppträdde hanarna oftare på bild i ”ungkarlsgrupper”, det vill säga att bilderna visade flera hanar på en gång. I augusti är hanarna tolerantare mot varandra, vilket sannolikt beror på lägre testosteronnivåer. I september stiger testosteronet mot Med viltkamerabilderna kan vi uppskatta bland annat stammens täthet och produktionen av kalvar.
Jägaren 4 l 2018 l 37 Tabellen visar hjortmaterialet som samlades in med viltkameror och spillningsprover. Kamerorna var inställda så, att de tog tre bilder i följd med en fördröjning på fem sekunder mellan serierna. Jägarförbundet finansierade inköpet av kamerorna. Sept 2016 (36 kameror) Aug 2017 (42 kameror) Viltkamerabilder Bilder sammanlagt 13 000 11 500 Med vitsvanshjort 5 200 6 600 hona 2 600 3 800 hane 400 (10 identifierade individer) 1 100 (25 identifierade individer) kalv 3 100 2 300 DNA-analyserade spillningsprover Analyserade prover sammanlagt 300 401 Andelen identifierade individer (% av proverna) 32 % 32 % Identifierade vitsvansindivider 38 66 honor 26 41 hanar 12 25 Övriga djur som fångades på bild i Loimaa (antal bilder). Älg Rådjur Räv Mårdhund Grävling Varg Fälthare/ skogshare Ekorre 2016 47 9 72 41 2 6 43 5 2017 284 109 35 9 14 127 höstens brunstklimax och hanarna håller större avstånd mellan sig. Då finns det inte heller plats för lika många i samma område. Vi analyserade ungefär 700 DNA-prover i laboratoriet och kunde identifiera sammanlagt ungefär 90 individer. Ett intressant faktum är att vi hösten 2017 återsåg hälften av de identifierade individerna från 2016. Av dessa var tre hanar och fjorton honor. Resultatet visar att vitsvanshjortarna är ortstrogna. Resultaten stöder utvecklingsarbetet Viltkamerabilderna och DNA-materialet ger inte exakt samma information om hjortarna. Bilderna ger besked om proportionerna mellan bilder på kalvar, honor och hanar, och dessutom går det att identifiera hanarna. Med DNA-metoden kan vi tillförlitligt identifiera alla individer och bestämma könet. Det finns en betydelsefull skillnad mellan de här två metoderna, nämligen den att DNA-analysen inte ger besked om vilken åldersgrupp en individ tillhör, exempelvis om en hane är kalv eller vuxen. Å andra sidan kan vi utifrån bilderna inte avgöra om en kalv är hona eller hane. Men det går att förena de här bitarna av information matematiskt, vilket ger oss en bättre helhetsbild av hjortstammen. Med det här materialet kan vi uppskatta inte bara stammens täthet, könsfördelning och produktion av kalvar, utan också storleken på området som hjortarna rör sig i, områdets exakta gränser och vilken miljö hjortarna föredrar. Resultaten av hjortundersökningen i Loimaa används vid planeringen av arbetet med att uppskatta hjortstammens storlek och struktur på landsnivå, och viltkamerorna ingår i det här arbetet. Hjorthanar fotograferade i början av augusti. Viltkamerorna kan också användas till uppskattning av andra djurstammars storlek och struktur.
AVIUS Koiran seuraaminen onnistuu myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Täysin uudenlainen VHF-metsästystutka välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ladattujen esikarttojen avulla. 589,589,SUPRA EASY Täysin uusi GSM-antenniratkaisu, pyöristetty muotoilu sekä uudistettu haukkulaskuri. Käyttää 2G ja 3G verkkoja ja tarkkaan paikannukseen GPS & Glonass tuki. 849,849,Useita kokoja! Tä m än si vu n hi nn at ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .8 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. Tä m än si vu n hi nn at ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .7 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. PARHAAT RUOAT METSÄSTYSKAUTEEN! 35 90 35 90 15 KG 37 90 37 90 15 KG 33 90 33 90 15 KG 29 90 29 90 15 KG Suome? mestari? Vähintään kahden (min. 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle Valio-yhdistelmätalutin ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 19,90 SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET – KOIRAVARUSTE.FI Min. 30 kg tilauksiin ILMAINEN TOIMITUS 599,599,739,739,JÄMPTI KALTERITARHA 4M X 4M Jämerä kalteritarha estää pakoyritykset. Materiaali kuumasinkittyä terästä. Elementin leveys 200 cm, korkeus 175 cm. SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty, Suomessa valmistettu. 10 vuoden ruostumattomuustakuulla. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. KUPPITELINE KORKEUSSÄÄDÖLLÄ Säädettävä kuppiteline on erinomainen apuväline suuren koiran ruokailuun. METALLINEN SANKO LITTEÄLLÄ TAKASEINÄLLÄ Kaksi kokoa, 4 l ja 8 l. 699,699,KOIRATARHOILLE ILMAINEN TOIMITUS KOTIPIHAAN! » tutustu laajaan koiratarhavalikoimaamme! 3 ERI VÄRIÄ! PEHMUSTI KUIVIKE Materiaalina kuusipuukuitu. Pitää kopin kuivana ja raikkaana. Kotimainen. RUTI-REX KUIVIKE Luonnollinen mäntykuitupehmuste koirankoppiin. Kotimainen. OSTA 2 – MAKSA VAIN 44,90€ 24 90 24 90 24 90 24 90 Etutuotteen arvo 2,90 ROYAL CANIN SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 15 kg 64 90 64 90 2 x 15 kg 109 90 109 90 Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! 28 50 28 50 ALK. 15 KG Vähintään kahden Rokka-koiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle Rokka liha-ateria (kana) kaupan päälle! Etutuotteen arvo 2,90 Min. 30 kg tilauksiin ILMAINEN TOIMITUS VALIO LOHIÖLJY Lemmikin ihon, turkin ja polkuanturoiden hyvinvointiin. Saatavana 500 ml:n ja 1000 ml:n pakkauksessa. 13 90 13 90 alk. SUOSITTU! 14 90 14 90 alk. 19 90 19 90 alk. NOVUS Edustaa täysin uudenlaista muotoilua. Panta on pieni ja kestävä. Itse vaihdettava pantaosa, josta voit kytkeä koiran sekä itsevaihdettava akku. R10 GSM-pohjainen koiratutka, joka toimitetaan täysin käyttövalmiina. Helppokäyttöinen ja toimiva kokonaisuus. Varustettu SIM-kortilla, jossa on käyttöaikaa kahdeksi vuodeksi. TRACKER 2018 -LISENSSI 12 KK KOIRA-GPS Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on täysin vesitiivis. Voit vaihtaa siihen itse akut ja SIM-kortin. Kahden tai neljän akun mallina. 499,499,LOPPUERÄ! 729,729,549,549,SISÄLTÄÄ AKUT JA LATURIN! KAHDEN TAI NELJÄN AKUN MALLI! G400FI Erinomainen GPS-kuuluvuus, GSM-kuuluvuus huippuluokkaa. NYT LOPPUVARASTO USKOMATTOMAAN HINTAAN! 499,499,LOPPERÄ! LOPPUVARASTO! G500FI EASY Erinomainen GPS-kuuluvuus, GSM-kuuluvuus huippuluokkaa, entistä pidempi akun kesto. Seuranta Tracker Hunter -sovelluksella. 649,649,69,69,ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. ALPHA 100 + T5 MINI KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti mini-pannalla. Seuraa jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. FOXYFUR VIILENNYSALUSTA Aktivoituu ja viilenee lemmikin painon alla. Viilennysalusta pysyy viileänä jopa useiden tuntien ajan. Koot: pieni 30 x 40 cm, keskikokoinen 50 x 65 cm ja iso 81 x 95 cm. 8 90 8 90 alk. 1 kpl / asiakas 589,589,100 KPL ERÄ! 629,629,629,629,MAASTOKARTTA + LIPPIS + KLIPSI Alpha 50 tai 100 -tutkapaketin ostajalle Edun arvo yhteensä 98,80€ KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU Arvo jopa 49,90 € 79,90 € MAHTAVAT TILAAJAEDUT Trackertai Ultracom -koiratutkan tilaajalle! Valitse yksi tilaajaetu tilauksesi yhteydessä. SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! Oukitel K10000 Max -puhelin + Tracker 2018 -lisenssi 12 kk + USB autolaturi + Saunalahden GSM-liittymät + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi tai KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI + TRACKER G500FI TRACKER SUPRA 969,969,1129,1129,Oukitel K10000 Max -puhelin + Ultracom ohjelmisto 12 kk + tehoakut + laturi + Saunalahden GSM-liittymät + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi tai KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI + ULTRACOM KOIRA-GPS ULTRACOM AVIUS 869,869,899,899,65,65,ULTRACOM -OHJELMISTO 12 KK TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–18 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–18
AVIUS Koiran seuraaminen onnistuu myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Täysin uudenlainen VHF-metsästystutka välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ladattujen esikarttojen avulla. 589,589,SUPRA EASY Täysin uusi GSM-antenniratkaisu, pyöristetty muotoilu sekä uudistettu haukkulaskuri. Käyttää 2G ja 3G verkkoja ja tarkkaan paikannukseen GPS & Glonass tuki. 849,849,Useita kokoja! Tä m än si vu n hi nn at ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .8 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. Tä m än si vu n hi nn at ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .7 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. PARHAAT RUOAT METSÄSTYSKAUTEEN! 35 90 35 90 15 KG 37 90 37 90 15 KG 33 90 33 90 15 KG 29 90 29 90 15 KG Suome? mestari? Vähintään kahden (min. 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle Valio-yhdistelmätalutin ja ilmainen kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 19,90 SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET – KOIRAVARUSTE.FI Min. 30 kg tilauksiin ILMAINEN TOIMITUS 599,599,739,739,JÄMPTI KALTERITARHA 4M X 4M Jämerä kalteritarha estää pakoyritykset. Materiaali kuumasinkittyä terästä. Elementin leveys 200 cm, korkeus 175 cm. SUOMI KOIRATARHA 3M X 3M Kuumasinkitty, Suomessa valmistettu. 10 vuoden ruostumattomuustakuulla. Elementin korkeus 180 cm ja leveys 150 cm. JÄMPTI ERISTETTY KOIRANKOPPI Huippusuosittu, lämpöeristetty koppi ympärivuotiseen asumiseen. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. KUPPITELINE KORKEUSSÄÄDÖLLÄ Säädettävä kuppiteline on erinomainen apuväline suuren koiran ruokailuun. METALLINEN SANKO LITTEÄLLÄ TAKASEINÄLLÄ Kaksi kokoa, 4 l ja 8 l. 699,699,KOIRATARHOILLE ILMAINEN TOIMITUS KOTIPIHAAN! » tutustu laajaan koiratarhavalikoimaamme! 3 ERI VÄRIÄ! PEHMUSTI KUIVIKE Materiaalina kuusipuukuitu. Pitää kopin kuivana ja raikkaana. Kotimainen. RUTI-REX KUIVIKE Luonnollinen mäntykuitupehmuste koirankoppiin. Kotimainen. OSTA 2 – MAKSA VAIN 44,90€ 24 90 24 90 24 90 24 90 Etutuotteen arvo 2,90 ROYAL CANIN SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 15 kg 64 90 64 90 2 x 15 kg 109 90 109 90 Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! 28 50 28 50 ALK. 15 KG Vähintään kahden Rokka-koiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle Rokka liha-ateria (kana) kaupan päälle! Etutuotteen arvo 2,90 Min. 30 kg tilauksiin ILMAINEN TOIMITUS VALIO LOHIÖLJY Lemmikin ihon, turkin ja polkuanturoiden hyvinvointiin. Saatavana 500 ml:n ja 1000 ml:n pakkauksessa. 13 90 13 90 alk. SUOSITTU! 14 90 14 90 alk. 19 90 19 90 alk. NOVUS Edustaa täysin uudenlaista muotoilua. Panta on pieni ja kestävä. Itse vaihdettava pantaosa, josta voit kytkeä koiran sekä itsevaihdettava akku. R10 GSM-pohjainen koiratutka, joka toimitetaan täysin käyttövalmiina. Helppokäyttöinen ja toimiva kokonaisuus. Varustettu SIM-kortilla, jossa on käyttöaikaa kahdeksi vuodeksi. TRACKER 2018 -LISENSSI 12 KK KOIRA-GPS Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on täysin vesitiivis. Voit vaihtaa siihen itse akut ja SIM-kortin. Kahden tai neljän akun mallina. 499,499,LOPPUERÄ! 729,729,549,549,SISÄLTÄÄ AKUT JA LATURIN! KAHDEN TAI NELJÄN AKUN MALLI! G400FI Erinomainen GPS-kuuluvuus, GSM-kuuluvuus huippuluokkaa. NYT LOPPUVARASTO USKOMATTOMAAN HINTAAN! 499,499,LOPPERÄ! LOPPUVARASTO! G500FI EASY Erinomainen GPS-kuuluvuus, GSM-kuuluvuus huippuluokkaa, entistä pidempi akun kesto. Seuranta Tracker Hunter -sovelluksella. 649,649,69,69,ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. ALPHA 100 + T5 MINI KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti mini-pannalla. Seuraa jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. FOXYFUR VIILENNYSALUSTA Aktivoituu ja viilenee lemmikin painon alla. Viilennysalusta pysyy viileänä jopa useiden tuntien ajan. Koot: pieni 30 x 40 cm, keskikokoinen 50 x 65 cm ja iso 81 x 95 cm. 8 90 8 90 alk. 1 kpl / asiakas 589,589,100 KPL ERÄ! 629,629,629,629,MAASTOKARTTA + LIPPIS + KLIPSI Alpha 50 tai 100 -tutkapaketin ostajalle Edun arvo yhteensä 98,80€ KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU Arvo jopa 49,90 € 79,90 € MAHTAVAT TILAAJAEDUT Trackertai Ultracom -koiratutkan tilaajalle! Valitse yksi tilaajaetu tilauksesi yhteydessä. SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! Oukitel K10000 Max -puhelin + Tracker 2018 -lisenssi 12 kk + USB autolaturi + Saunalahden GSM-liittymät + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi tai KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI + TRACKER G500FI TRACKER SUPRA 969,969,1129,1129,Oukitel K10000 Max -puhelin + Ultracom ohjelmisto 12 kk + tehoakut + laturi + Saunalahden GSM-liittymät + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi tai KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI + ULTRACOM KOIRA-GPS ULTRACOM AVIUS 869,869,899,899,65,65,ULTRACOM -OHJELMISTO 12 KK TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–18 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–18
40 l Jägaren 4 l 2018 MIKAEL WIKSTRÖM , Finlands viltcentral Kontrollering av åldern utgående från tänderna Identifiering av vitsvansars ålder Del 3: Fällda djurs tänder är till stor nytta vid beståndsvården. Dels får jägaren svar på om han eller hon lyckades vid bedömandet av bytesdjurets ålder före skottet avlossades. Dels kan jägarna få information om beståndets åldersstruktur ifall tillräckligt stor del av de fällda djuren årligen åldersbestäms med hjälp av tänderna. T ill vitsvansjakten hör att åldersbestämma eventuella bytesdjur innan skott avlossas, så att målsättningarna med områdets beståndsförvaltning kan uppnås. Indikatorerna som visades i Jägaren 2/2018 och 3/2018 är lätta att använda vid praktisk jakt. Det är också många som redan innan själva jaktsituationerna har skapat sig en uppfattning om enskilda individers ålder inom jaktområdet, till exempel med hjälp av viltkameror eller kikarspaning. Viltkameror är till stor nytta vid bedömandet av levande vitsvansars ålder. På basen av kroppsform och hornstorlek bedömdes den här hjorten vara fullvuxen, alltså ? 4½ år med hjälp av bildmaterial.
Jägaren 4 l 2018 l 41 Hur väl en vitsvans ålder kunde identifieras innan skottet, kan kontrolleras utgående från antalet tänder och tändernas utseende. Kontrollering av fällda vitsvansars ålder är alltså ett bra sätt att öva sina kunskaper i identifiering av olika åldersgrupper bland levande vitsvansar. Tandväxling Precis som hos människor får vitsvansarna först tillfälliga så kallade mjölktänder. Med stigande ålder spricker även permanenta tänder fram och mjölktänderna faller bort. Genom att titta på tandväxlingen kan man placera fällda vitsvansar i åldersgrupperna ½ år, 1½ år och ? 2½ år med mycket stor säkerhet oberoende av område. En kalv känns igen på fyra eller ibland fem tänder i underkäkens ena halva. De tre första tänderna, premolarerna, är tillfälliga mjölktänder. Den fjärde tanden, molaren M1, är uppvuxen. Här ses att M2 är på väg. Molarerna är permanenta och följer vitsvansen livet ut. En vitsvans som har sex tänder i underkäkens ena halva under jaktsäsongen är 1½ år eller äldre. Den här är 1½ år vilket ses på den tredje premolaren, P(3) som är tredelad, alltså en mjölktand. Så här ser de flesta 1½ åriga vitsvansar oftast ut under så gott som hela jaktsäsongen. En del av de 1½-åriga vitsvansarna får permanenta premolarer på senhösten. Här ser man att P2 och P3 börjar växa fram under mjölktänderna. I november-december börjar en del av de 1½-åriga vitsvansarna tappa sina mjölktänder. Här ses att mjölktanden P(2) fallit bort och att den permanenta tanden P2 växer upp. Översta delen av mjölktanden P(3) sitter ännu löst kvar i tandköttet, men skulle lätt lossna om man bröt lite med en kniv. Här har mjölktänderna P(2) och P(3) just fallit bort. Den permanenta tanden P3 är inte längre tredelad som mjölktanden P(3) var, utan tvådelad. P2 och P3 är helt vita och oslitna. Det här är alltså med säkerhet en 1½-årig vitsvans. Här ses en 1½-årig vitsvans med de aningen färgade permanenta tänderna P2 och P3 som dock är tydligt ljusare än molarerna. De är också helt oslitna. Så här kan vissa av vitsvansarna se ut under vintern. Mjölktanden P(1) råkar sitta kvar, men det är inte nödvändigtvis alltid den sista mjölktanden att falla bort. Här har tandväxlingen gått så långt att vitsvansen har sex permanenta tänder som alla är mörka till färgen och uppvisar en del slitage. Det visar att djuret är 2½ år eller äldre, i det här fallet just 2½ år. Samma hjort som på bilden intill, efter att både kroppsform, hornstorlek och beteende indikerat att den var ? 4½ år före skottet gick. Granskningen av tändernas slitage gav en ålder på 4½ år. Hornens inre bredd var 56,3 cm, hornhalvans längd var 56,8 cm och rosenstångens omkrets var 11,8 centimeter.
42 l Jägaren 4 l 2018 Den här 13½-åriga vitsvansens tänder är så nedslitna och platta att tandformationerna inte längre går att urskilja. Här har M1 slitits så mycket att tandens inre och yttre del inte längre kan ses som två skilda delar. Vitsvansen var 6½ år. En 5½-årig vitsvans har över två gånger bredare ljusbrunt tandben än vit emalj i M1. Här är det ljusbruna tandbenet i M1 två gånger bredare än den vita emaljen, vilket tyder på en 4½ årig vitsvans. En 3½-årig vitsvans känns igen på att det ljusbruna tandbenet i M1 är lika brett eller bredare än den vita emaljen. Hos en 2½-årig vitsvans är molarernas ljusbruna tandben fortfarande smalare eller nästan lika brett som den vita emaljen. Av tändernas slitningsgrad ser man att det här är en 1½-årig vitsvans, trots att den inte längre har den tredelade mjölktanden P(3). De permanenta tänderna P2 och P3 är helt oslitna. Av molarerna är M1 den mest slitna i och med att den varit i användning längst, men alla molarer har endast en tunn strimma av dentinet, alltså det ljusbruna tandbenet synligt. En normal kalv (½ år) har fyra kindtänder i underkäkens ena halva, varav den tredje framifrån (P3) är tredelad. Under vintern kan tecken på även en femte tand (M2) börja synas. En 1½-årig vitsvans har sex kindtänder i underkäkens ena halva. Under hösten finns vanligen mjölktänderna kvar, alltså de tre första tänderna framifrån (P1 – P3), vilket ses i att den tredje tanden framifrån (P3) är tredelad. Mot vintern utbyts mjölktänderna till permanenta tänder, vilket gör att den tredje tanden (P3) blir tvådelad. En 1½-årig vitsvans känns då igen på att de tre första tänderna (P1 – P3) är obetydligt slitna och oftast lägre än de tre sista (M1 – M3). En vitsvans som är 2½ år eller äldre har sex permanenta tänder som alla är fullt utvuxna. Den tredje tanden framifrån (P3) är alltså tvådelad och alla tänders uddar uppvisar olika grader av slitage. Räknandet av årsringar Kontrollering av en vuxen vitsvans ålder utgående från tänderna kan göras på flera sätt. Det noggrannaste sättet är att avlägsna den ena av de mellersta framtänderna (I1), skiva tanden, färga den och räkna årsringarna som framträder i mikroskop. I takt med att en vitsvans blir äldre, bildas en mörk och tunn ring i tanden varje vinter. Under varje sommar bildas en ljus och bred ring. Årsringarna kan alltså räknas på motsvarande vis som i en trädstubbe. I och med att metoden kräver viss utrustning och erfarenhet, visas här ett enklare sätt som varje jägare kan använda sig av. Tandslitage En vitsvans tänder slits med åren. Från att vid unga år ha haft skarpa åsar, kommer kindtänderna med stigande ålder att bli allt mer utjämnade och tändernas framträdande ljusbruna tandben allt bredare. Tändernas slitningsgrad kan alltså användas för att avgöra hur gammal en vitsvans var. Jordmånen och födans egenskaper kan ändå påverka hur mycket tänderna slits, så det kan förekomma en del variation mellan vitsvansar i olika områden. För att ha ett tillförlitligt material att jämföra slitningsgraden med, borde ett tillräckligt stort antal vitsvansar från det egna området åldersbestämmas enligt metoden där man räknar årsringar. Bilderna av käkarna här intill kommer från sydvästra Nyland och har åldersbestämts på det sättet. Men även inom samma område kan en viss variation förekomma. Vissa individers tänder slits helt enkelt mera än andras. Hjortars tänder slits i allmänhet aningen mera än hindars. Bilderna här intill är av hjortar, förutom den äldsta. Av de nämnda orsakerna måste man alltid räkna med en viss felmarginal då man bedömer åldern utgående från tandslitaget. Ju äldre ett djur är, desto större kan felmarginalen vara. Men för vitsvansar upp till omkring fem, sex år kan man vanligen räkna med en felmarginal på upp till ± 1 år.
Go anywhere Villrein RT Boa muutakin kuin metsästysjalkine Viking Villrein RT Boa jalkineissa on hyödynnetty viimeisintä teknologiaa; kengissä on Realtree Xtra maastokuvio sekä kätevä ja nopea Boa® nauhoitusjärjestelmä. Vikingin Ultimate Grip Concept® ulkopohjissa on yhdistetty pehmeämpää kumia sekä agressiivista kuviointia ja näin saavutettu erittäin pitävät pohjat kaikilla alustoilla ja kaikissa olosuhteissa. Go hiking Villrein_Boa_add_Metsästäjä-magazine_185x133mm.indd 1 19.06.2018 09.35.53 RUAG Ammotec Finland OY Återförsäljare och information: www.ruag-ammotec.fi VAPENSKÅPS ERBJUDANDE • IMPoch EN 14450 -certifiering (uppfyller den nya vapenlagens krav) 50000-21 elektroniskt kodlås G3/S1/14/D Höjd = 1500mm Bredd = 800mm Djup = 350mm Vikt = 123kg 14 vapen 50000-20 50000-16 elektroniskt kodlås KAMPANJ : 429€ + leveransavgift KAMPANJ : 389€ + leveransavgift KAMPANJ : 519€ + leveransavgift KAMPANJ : 499€ + leveransavgift KAMPANJ : 649€ + leveransavgift G3/S1/3/350/U Höjd = 1500mm Bredd = 280mm Djup = 350mm Vikt = 66kg 4 vapen 50000-04 G3/S1/6/350 Höjd = 1500mm Bredd = 380mm Djup = 350mm Vikt = 79kg 6 vapen 50000-05 G3/S1/8NT Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 98kg 4 vapen 50000-10 G3/S1/8/D Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 95kg 8 vapen 50000-15 KAMPANJ : 699€ +leveransa vgift KAMPANJ : 849€ +leveransa vgift • Godkännt ”double bit”-säkerhetslås • 4-tappars bultlåsning • Standardfärg, RAL 9002 -vit • leveransavgift: 49€ (till adressen fraktat)
44 l Jägaren 4 l 2018 har öppnat! MARKO MIKKOLA , specialplanerare, Finlands viltcentral D u behöver inte logga in för att använda Viltinfo utan tjänsten är öppen för alla och envar att bläddra i och studera det mesta av innehållet. Om du däremot ska gå en obligatorisk repetitionsPå webbplatsen viltinfo.fi har vi samlat Finlands viltcentrals hela utbud av utbildningar och kurser. Där hittar du också länkar till utbildningar som arrangeras av våra samarbetsparter. Vi har byggt ut innehållet i tjänsten, som tidigare hade adressen riista.koulutus.fi, och trimmat layouten och användarvänligheten.
Jägaren 4 l 2018 l 45 har öppnat! MARKO MIKKOLA , specialplanerare, Finlands viltcentral utbildning för en offentlig förvaltningsuppgift eller om du har köpt Handbok för jägare som webbkurs så ska du logga in med ditt Oma riista-lösenord. För inloggade användare finns det dessutom en dataskyddsbeskrivning. Den informerar bland annat om vilken information om inloggade personer som tjänsten samlar in och hur informationen används. På tjänstens ingångssida finns genvägar Genvägen leder till information om jakten i vårt land och vad begreppet omfattar. Är du intresserad av att börja jaga så hittar du här allt du behöver veta för att komma i gång, inklusive information om jägarexamen. Här kan du också köpa Handbok för jägare som bok eller webbkurs och studera de temahelheter och övningsuppgifter som ingår i jägarexamen. för olika användargrupper och temahelheter. På det viset hittar användarna till rätt grupp eller tema. Personer som fungerar som exempelvis jaktledare hittar snabbt och enkelt allt som handlar om uppgiften. Informa tion om viltet och jakten
46 l Jägaren 4 l 2018 KARI KARHULA , MILLA NIEMI och VELI-MATTI VÄÄNÄNEN S kogsvildrenen har på senare tid figurerat i offentligheten tack vare projektet Skogsvildren Life som koordineras av Forststyrelsen. Arten upplevs som intressant av många jägare och andra naturvänner, men om mortalitetsfaktorerna vet vi väldigt lite. På Helsingfors universitet pågår nu en avhandling pro gradu som fördjupar sig i ämnet och undersöker hur mortalitetsfaktorerna fördelar sig på de olika åldersklasserna. Hur står det till med skogsvildrenen? I vårt land förekommer skogsvildrenen i Kajanaland och Suomenselkä. Utifrån flyginventeringen i vintras uppskattar Naturresursinstitutet storleken på Suomenselkästammen till mellan 1450 och 1500 individer. Skogsvildrenarna i Kajanaland räknades senast på vårvintern i fjol och då uppgick stammen till ungefär 750 individer. Stammen i Suomenselkä har sakta men säkert fortsatt växa, men populationen i Kajanaland har minskat kraftigt sedan toppåret 2001 då där fanns drygt 1700 renar. Skogsvildrenarna jagas av de stora rovdjuren, främst vargen. Predationstrycket har bidragit till nedgången för renarna i Kajanaland. Dessutom mister ett mindre antal skogsvildrenar livet i trafiken, men den här dödlighetsfaktorns inverkan på stammen känner vi knappt alls. Naturresursinstitutet har undersökt mortaliteten hos skogsvildrenarna och dödsorsakerna, bland annat genom att förse renar med halsband. Någon mera djupgående undersökning av sambandet mellan renarnas ålder och dödsorsakerna har däremot inte blivit gjord. Vi känner alltså inte till vilka åldersgrupper som är särskilt drabbade av vissa dödsorsaker. Genom att klarlägga åldersfördelningen hos de döda individerna kan vi få fram information om bland annat huruvida någon åldersklass är särskilt utsatt för olyckor i trafiken eller hurdana individer som blir fällda av jägare. Genom att bestämma åldern på de döda renarna får vi dessutom en fingervisning om åldersfördelningen hos skogsvildrenarna i Kajanaland och Suomenselkä. Delta i insamlingen av material Undersökningen av sambandet mellan skogsvildrenarnas ålder och dödsorsaker utgör en avhandling pro gradu vid Helsingfors universitet. Materialet för undersökningen består av underkäkar av ren som samlas in för åldersbestämning. Insamlingen pågår från våren 2018 till våren 2019 och inkluderar underkäken av varje ren som fälls på jakt, avlivas eller påträffas död. Bland annat bistår SRVA-personalen i områdena där arten förekommer vid insamlingen. De här personernas insats för arbetet är ovärderlig! TI IN A M ÄK EL Ä Skogsvildrenens ålder och dödsorsaker – käkprover för åldersbestämning efterlyses
Jägaren 4 l 2018 l 47 En erfaren person kan uppskatta åldern på en skogsvildren utifrån djurets exteriör och beteende. En exakt åldersbestämning låter sig däremot bara göras med ett tandprov. Det går att bestämma åldern på en skogsvildren genom en bedömning av tändernas slitenhet. Resultatet blir ännu exaktare om man sågar ut ett tunt genomsnitt av en framtand och granskar det i mikroskop. KA RI KA RH UL A De stora rovdjurens predation utgör den främsta dödsorsaken för skogsvildrenarna. Den här vuxna renkon revs av ett lodjur i vårvintras. M IK KO KO IS TI N EN Men SRVA-personalen kommer knappast att få tag på käken av varje död ren medan insamlingen pågår. Ta därför vara på underkäken om du stöter på en död skogsvildren och kontakta undertecknad som gör undersökningen. Varje käke som skickas in hjälper forskningen framåt. De som har skickat in prover kommer att informeras om renens ålder så fort åldersbestämningen är gjord. Åldersbestämningarna görs av Evira i Uleåborg där det finns lämplig utrustning för uppgiften. Bestämningen går till så, att man sågar ut ett tunt tvärsnitt av en framtand och sätter det i ett mikroskop. Därefter går det att räkna årsringarna som har bildats i tandcementet. Metoden ger djurets ålder med ett års noggrannhet. Insamlingen av käkmaterialet pågår ända till våren nästa år och därefter ska proverna analyseras. Arbetet beräknas vara klart på hösten nästa år. När avhandlingen är klar sparas den i Helsingfors universitets elektroniska arkiv där den är fritt tillgänglig för alla som vill läsa den. De viktigaste resultaten av undersökningen kommer också att publiceras i tidningen Jägaren. Ett stort tack till alla som deltar i undersökningen och i synnerhet till alla frivilliga jägare som redan har lovat skicka in prover! Kontakta undertecknad om du önskar mera information om undersökningen eller om du har hittat en renkäke Kontakta undertecknad om du önskar mera information om undersökningen eller om du har hittat en renkäke. Kari Karhula (045) 133 5405, kari.karhula@helsinki.fi
48 l Jägaren 4 l 2018 TONI LAAKSONEN ocht PEKKA HELLE , Naturresursinstitutet S ädgässen som häckar i vårt land hör till underarten taigasädgås, Anser fabalis fabalis. Sädgässen som häckar på den arktiska tundran hör däremot till underarten tundrasädgås, Anser fabalis rossicus, som passerar det sydöstra hörnet av vårt land under flyttningen. Det går ingen nöd på tundrasädgåsen medan utvecklingen för taigasädgåsen pekar nedåt. Under de senaste åren har vi varit tvungna att begränsa jakten på arten och jakt är numera tillåtet enbart inom ramarna för den internationella förvaltningsplanen. Därför behöver vi mera information om taigasädgåsens situation och utveckling. Helikopterinventering den mest lovande metoden Sädgåsinventeringen utgör ett kvistigt problem för forskarna. Tidigare har man inte ens försökt åstadkomma en heltäckande inventering av gässen eftersom bedömningen har varit den, att det inte går att skrapa ihop tillräckligt många frivilliga inventerare till de svårtillgängliga ödemarkerna i norr med myrar och sjöar. Dessutom håller sig gässen dolda och är därför svåra att få syn på. Det är omöjligt att hitta bona annat än av en slump och när ungarna är små håller gässen hellre till i ödemarkernas dunkla djup. I detta nu är den mest lovande metoden att räkna kullarna i juli när honorna ruggar. Under ungefär tre veckor är honorna oförmögna att flyga och övernattar med sina ungar ute på myrar där de är skyddade mot landrovdjur. Under den här oflygga perioden har det vid tidigare undersökningar gått att fånga och ringmärka gäss. Vid försök gjorda av Finlands viltcentral noterades att gäss som övernattar på stranden av ett vattendrag utan undantag skyddar sig genom att flytta ut på öppet vatten när en helikopter närmar sig. Gäss som befinner sig ute på öppet vatten kan räknas snabbt och exakt från luften. Störningen som helikoptern innebär varar bara en kort stund. På samma gång får vi värdefulla erfarenheter av hur väl metoden lämpar sig till inventeringar av sjöfågelkullar i större skala. Landskapsoch statistikmodell spelar viktig roll Att inventera gässen med helikopter är en fungerande lösning om och när det finns gäss, men att få syn på dem är inte den enda utmaningen under inventeringen. Sädgässens förekomstområde täcker i stort sett drygt två tredjedelar av landet. Gåskullarna kan vara ungefär lika många som björnarna, men utspridda över ett större område, i praktiken från Jyväskyläs breddgrad till landets nordligaste ända. Med tillgängliga resurser kan vi inte inventera gässen i mer än en liten del av hela området. Det är synnerligen viktigt att vi utifrån observationerna i de inventerade områdena kan göra en tillförlitlig beräkning av den totala stammen i hela förekomstområdet. För att åstadkomma ett beräknat totalantal har Naturresursinstitutet planerat en metod med slumpmässiga urval. Vi har placerat ut rutor om 5x5 kilometer i terrängÄr du intresserad av att ställa upp som frivillig och delta i försöket med terränginventering i juli i områdena där gässen häckar? Kontakta oss i så fall på adressen hanhi@luke.fi Sädgåsinventeringarna börjar Vi behöver exaktare information om taigasädgåsens häckande stam, produktion av ungar och utveckling som underlag för planeringen av hållbar jakt. Jordoch skogsbruksministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att uppskatta antalet sädgäss i landet och börja följa med stammen. Vi saknar användbar inventeringsinformation om den häckande stammen eftersom arten undgår alla pågående inventeringar av vilt och fåglar.
Jägaren 4 l 2018 l 49 en och räknar gässen i dem. Rutorna är framtagna med en slumpartad metod som samtidigt också garanterar att de är jämnt fördelade geografiskt sett. Från den första uppsättningen rutor plockade vi bort sådana rutor som vi utifrån tidigare uppgifter om förekomst och terräng visste att så gott som säkert skulle vara tomma. Detta för att effektivare kunna rikta forskningen till platser där det kan finnas gäss. Målet är att räkna gässen i sammanlagt minst 300 rutor under innevarande år och nästa. Den här sommaren börjar inventeringarna i norr och framskrider söderut enligt tillgängliga resurser och rådande förhållanden. Av inventeringsresultaten gör vi en statistisk modell där vi undersöker förekomsterna av gåskullar i förhållande till livsmiljövariablerna i rutorna. När vi känner till värdena på livsmiljövariablerna kan vi med hjälp av modellen förutsäga förekomsterna av gåskullar också i de rutor som inte är inventerade. Frivilliga efterlyses till terränginventeringsförsök Vid inventeringarna av kullar observerar vi enbart gåspar som har lyckats med häckningen. Fåglarna som har misslyckats med häckningen lämnas med andra ord utanför. De årliga variationerna i häckningsframgången avspeglar sig direkt i antalet kullar i terrängen och variationerna hos den häckande stammen kan verka större än de är omräknat till antalet par som inleder häckningen. Det här är ändå ett mindre ont än att inte ha någon information alls. Å andra sidan ger oss kullinventeringarna omedelbar information om kullstorleken och stammens produktion. Helikopterinventeringarna är synnerligen kostnadseffektiva, men ändå dyra i förhållande till viltforskningens resurser och många andra inventeringar där informationen samlas in av frivilliga till fots. Det är därför viktigt att vi också testar andra metoder för gässen där kostnaderna är lägre än för den helikopterburna inventeringen. På lång sikt kräver inte inventerandet lika stora insatser som vid den inventering som nu pågår för att beräkna antalet gåskullar. Därför är det klokt att också klarlägga hur väl en kullräkning gjord i terrängen motsvarar en helikopterinventering som görs vid samma tid. Vi kommer också att testa och utvärdera hur väl andra inventeringsmetoder för gässen fungerar. JA N I SE PP ÄN EN Sädgåsinventeringarna börjar
KAARINA KAUHALA , Naturresursinstitutet Inventeringen av bäverbon 2017 Enligt den landsomfattande inventeringen av bäverbon uppskattas stammen av europeisk bäver till mellan 3300 och 4500 djur medan den kanadensiska bävern uppskattas till mellan 10300 och 19100 djur. För bägge arterna anmäldes fler bon än vid 2013 års inventering och även botätheten hade ökat. Den europeiska bävern hade ökat i synnerhet i Österbotten. För den kanadensiska bäverns del berodde ökningen sannolikt på att inventerarna var aktivare. lat på 3673 kanadensiska (1325 föreningar) och 1172 europeiska (185 föreningar). Flest bon rapporterades i Södra Savolax (875) och Satakunta (796). Arten bestämdes efter jaktföreningens geografiska belägenhet (bild 1). Dessutom anmäldes i Norra Tavastland 14 bon i ett område där det förekommer bävrar av bägge arterna. 103 jaktföreningar (6,7 %) uppgav att det inte fanns några bävrar i deras område. Siffran är tilltagen i underkant eftersom det i några viltcentralsregioner bara var föreningar med bävrar som svarade. Bävrarnas utbredning och täthet Den europeiska bäverns huvudsakliga utbredningsområde är fortsättningsvis Satakunta och de södra delarna av Österbotten (bild 1, tabell 1). I Kristinestadstrakten i Kust-Österbotten finns det också europeisk bäver, liksom i Ylöjärvi i Norra Tavastland, men där förekommer också kanadensiska bävrar, vilket innebär att arterna möts i Kuru i Ylöjärvi. I Egentliga Finland (Alastaro i Loimaa) rapporterades ett bo och av europeisk bäver finns det en tidigare bekräftad observation också i Niinijoki i Loimaa. Även i Urjala och Forssa i Södra Tavastland rapporterades ett par bon. I västra Lappland anmäldes 86 bon, vilka sannolikt är europeiska eftersom alla artbestämningar som har gjorts där under de senaste åren har gett europeisk bäver. Den kanadensiska bäverns utbredning omfattar större delen av Insjöfinland och östra Finland. Kanadensisk bäver finns också i Norra Tavastland, i Kihniö i viltcentralsregionen Satakunta och i Österbotten, nära den europeiska bäverns utbredningsområde. Även i östra Lappland finns det sannolikt kanadensisk bäver. I Nyland rapporterades två bon som med rätt stor säkerhet är kanadensiska. Det ena boet fanns i Orimattila och det andra i Sibbo. Den europeiska bäverns botäthet (bon/1000 ha) var större än den kanadensiska bäverns (tabell 1). Den största tätheten påträffades i områdena med europeisk bäver i Satakunta och Österbotten, i synnerhet i Kauhajoki, samt i Kust-Österbotten. Den ökade anmälningsaktivitete V id inventeringen rapporterade jägarna de bebodda vinterbona inom sin jaktförenings område i tjänsten Oma riista. Inventeringen gjordes efter älgjakten och på Finlands viltcentrals initiativ. Sammanlagt rapporterades 4898 bäverbon inom 1539 föreningars område, förde50 l Jägaren 4 l 2018 HA N N U HU TT U
stora tätheten i Österbotten och Kust-Österbotten beror sannolikt på att anmälningar har gjorts bara i sådana områden där det förekommer bäver. Den kanadensiska bäverstammen är fortsättningsvis stabilast i Södra och Norra Savolax samt i Norra Karelen. De minsta botätheterna påträffades i de nordligaste områdena, det vill säga i de österbottniska områdena med kanadensisk bäver samt i viltcentralsregionerna Uleåborg, Kajanaland och Lappland. Täthetsindexet (bon/förening) går inte att jämföra mellan norra Finland och landet i övrigt eftersom jaktföreningarna är mycket större i norr. Svarsaktiviteten steg klart 2013 uppskattades de europeiska bävrarna till totalt mellan 2400 och 3200 stycken, och 2017 till mellan 3300 och 4500 stycken. Även täthetsindexet (bon/förening) växte (bild 2). Lappland ingår inte i jämförelsen eftersom det inte finns några svar från 2013. För den kanadensiska bävern låg den uppskattade storleken på stammen mellan 3800 och 7000 djur året 2013 och mellan 10300 och 19100 djur året 2017. Även här visar täthetsindexet en klar tillväxt i de flesta viltcentralsregioner. Orsaken till att siffrorna har ökat kan vara förutom att tätheten har ökat att anmälningsaktiviteten har ökat. Den här gången gjordes enkäten på nätet. Antalet föreningar som deltog i enkäten korrelerade nämligen i högsta grad med antalet rapporterade bon. Det enda sättet att skapa en tillförlitlig bild av bäverstammarnas utveckling är att engagera tillräckligt många jaktföreningar i enkäten. Uppskattning i underkant Storleken på bäverstammarna uppskattas utifrån antalet bon och bäverfamiljer. Tidigare använde vi här i Finland koefficienten 2,8 för bäverfamiljer av bägge arterna, det vill säga att 2,8 gånger antalet bon är lika med stammens storlek. Koefficienten för den europeiska bävern ska ändå vara cirka 3,8 och för den kanadensiska 5,2. Bild 2. Förändringen i bäverstammarnas täthetsindex (bon/förening) från 2013 till 2017. Antalet bon/förening kan betraktas som ett relativt tillförlitligt täthetsindex som kan användas vid jämförelser mellan olika år. Indexet kan även användas vid jämförelser mellan regioner förutsatt att den genomsnittliga storleken på jaktföreningarna inte varierar särskilt mycket. ST = Södra Tavastland, SS = Södra Savolax, SÖF = Sydöstra Finland, KAJ = Kajanaland, MF = Mellersta Finland, U = Uleåborg, NT = Norra Tavastland, NK = Norra Karelen, Ö = Österbotten, NS = Norra Savolax och S = Satakunta. Bild 1. Jaktföreningarna som deltog i 2017 års bäverinventering. Blå kvadrat: det finns europeiska bäverbon i föreningens område. Gul kvadrat: det finns kanadensiska bäverbon i föreningens område. Röd kvadrat: det finns bäverbon i föreningens område, men oklart vilkendera arten. Vit kvadrat: det finns inga bäverbon i föreningens område. Arten bedömdes utifrån jaktföreningens belägenhet. Jägaren 4 l 2018 l 51 ST SS SÖF KAJ MF U NT NK Ö Ö NS S Fö rä n d ri n g Kanadensisk Europeisk
CONQUEST V4 1-4X24 ILL. RET. 60 Vankkarakenteinen kiikaritähtäin lyhyemmille etäisyyksille, joissa vaaditaan nopeaa reagointia. Laaja näkökenttä, hyvä silmänetäisyys. TN: 1152196 995 MISTÄ TAHANSA VALIKOIMAMME KIVÄÄRISTÄ. OSTA CONQUEST V4 JA SAAT -30% ALENNUKSEN 308 WIN 147 FMJ Kokovaippapatruuna 147 grs. Kiväärin patruuna, kaliiperi .308 Win. (XXL-hinta 0,79 €). TN: 1147059 PROTAC HUNTER Aktiivikuulosuojaimet metsästykseen ja rataammuntaan. Malli suojaa haitallisilta ääniltä ja mah dollistaa 82 dB alittavien ympäristöäänien kuulemisen. TN: 1136339 89 90 SNS/5 S5-1 SSF 3492 -hyväksytty asekaappi, jossa on iso ylähylly ja 9 kivääripidikettä. 6 isoa ovihyllyä, joissa on runsaasti tilaa käsiaseille ja varusteille. (XXL-hinta 499 €). TN: 1136728 399? -100€ VARANGER 8–10 CAMP Tilava kotateltta kätevällä, sateelta ja lumelta suojaavalla eteisteltalla. Paketissa ulkokangas ja keskisalko. Erikseen hankittavana sisäteltta ja pohjakangas. TN: 1135997 719? 8–10 HENKILÖÄ PAINO 8,31 KG 686 ONYX RIGHT HAND 36,5/57,5 686 Onyx tarjoaa metsästäjälle eleganssia, huipputekniikkaa, upeita yksityiskohtia ja virheettömän toiminnan. Perusmalli, jossa on lähes kaikki Berettahaulikolta odotetut ominaisuudet. (XXL-hinta 1999 €). TN: 1111152 METSÄSTYSKAUSI ALKAA XXL:STÄ DIAMONDBACK 10X42 Vedenpitävät, kaasutäytteiset kiikarit. Linsseissä kontrastia ja kirkkautta parantava monikalvopinnoite. Otetta parantava kumitus. Laaja näkökenttä. (XXL-hinta 279 €). TN: 1138646 199? 10X42 -80€ TRIPOD TREESTAND, VAPAASTI SEISOVA METSÄSTYSTORNI Vapaasti seisova metsästystorni, jossa tason ympärillä suojaseinämät. Tukeva hitsattu teräsrakenne. Tähtäystuki aseelle. Tuen korkeus maasta: 4,2 m. (XXL-hinta 199 €). TN: 1136891 179? -20€ MANUAL CLAY THROWER + SUPER STAR SAVIKIEKKOJA 150 KPL Manuaalinen jousella toimiva heitin ja Super Star savikiekot, jotka ovat korkealuokkaisia ja sopivat olympiatrap-, skeetja kaksoistrapammuntaan. (XXL-hinta 46,80 €). TN: 1126901/9006009 29 90 -36% HIRVAS METSÄSTYSPUKU Laadukas metsästysasu. Vedenja tuulenpitävä Gore-Tex Woodland -kalvo. Mukava valinta pitkiin metsästyspäiviin, kahisematon ja hiljainen kangas. (XXL-hinta 499 €). TN: 1145708 299? -200€ 59 / KPL? -25% 1699 -300€ XXL.FI JA XXL-TAVARATALOT: HELSINKI, ESPOO, VANTAA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTI, LAPPEENRANTA, OULU, PORI, TAMPERE, RAISIO, TURKU, VAASA KATSO AUKIOLOT XXL.FI Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. PAKETTIHINTA (ASE TAI KÄSIRAHA MAKSETTAVA TARJOUKSEN VOIMASSAOLOAJAN AIKANA) LAPPLAND HUNTER GTX Kevyet ja napakasti istuvat korkeavartiset metsästyssaappaat. Pehmeät saappaat myötäilevät jalan liikettä. 100 % vedenpitävää Gore-Tex® Performance Comfort Footwear -materiaalia, joka myös hengittää. (XXL-hinta 249 €). TN: 1105371 179 -28% HUNTER F1 68 MHZ, METSÄSTYSRADIO Kehitetty yhteistyössä kokeneiden metsästäjien ja koirankouluttajien kanssa. Pienikokoinen ja helppokäyttöinen VHF-radio on uusinta tekniikkaa, siinä on Hunter MK -sarjasta tuttu vankka rakenne. (XXL-hinta 259 €). TN: 1097440 159 -100€ SOTILAAN PUUKKO Kestävä ja tukeva puukko, joka kestää kovaa käyttöä. Erittäin terävä martefpinnoitettu terä. Valmistettu Suomessa. (XXL-hinta 59,90 €). TN: 1133120 39 90 -33% PAHTA-PAITA Reilu puuvillainen peltipaita retkeilyyn, kalastukseen ja vapaa-aikaan. (XXL-hinta 69,90 €). TN: 1096194 49 90 -29% HUNTER-FLEECEPUSERO Lämmin ? eecepusero, jossa on YKK-vetoketju kauluksessa. Erinomainen päällysvaate viilenevässä säässä ja ilmavana välikerroksena kylminä päivinä. (XXL-hinta 29,90 €). TN: 1087151 9 90 -67% PALJAKKA, TUOLIREPPU 40 L Kätevä istuimella varustettu tuolireppu. Hyvät taskut. Istumakorkeus 45 cm. Paino 2,1 kg. TN: 1137065 84 90 PASTA BOLOGNESE, RETKIRUOKA Retkiruoka. Italialainen klassikko pasta bolognese, jossa tomaattikastike ja naudanlihaa. Lisää vain kiehuvaa vettä. Nettopaino 122 g. (72,95 € / kg). TN: 1127151 FJELLDUK PRO CAMO FOREST Maastokuvioitu tunturiviitta antaa erinomaisen suojan sateelta ja hyytävältä viimalta. Valmistettu PU pinnoitetusta polyesteristä ja sisävuoressa on avaruushuovista tuttu lämpöä heijastava alumiinipäällyste. TN: 1024347 149? ALABAMA VENT PRO RT, VAPAA-AJAN HOUSUT Ulkoiluun ja retkeilyyn suositut vapaa-ajan housut. Joustopaikat takaavat hyvän jouston. Sivuissa veto ketjulliset tuuletusaukot. Eri värivaihtoehtoja. (XXL-hinta 109 €). TN: 1115611/1120368 79 90 -27% SNEAKY 3D -KUORIPUKU, ANORAKKI JA HOUSUT 3D-maastopuvun materiaali on äärimmäisen kevyt ja äänetön. Sulautuu erinomaisesti pohjoismaiseen maastoon. Valmistettu 100 % polyesteristä. TN: 1095750 68 90 TARP 3X4, TARPPI Kätevä tarppi pitää leirialueen kuivana sadekelillä. Tarpissa on 10 kiinnityspistettä, mukana 6 kpl neljän metrin köyttä. Koko 3x4 m, paino n. 800 g. TN: 1141944 29 90 PAINO N. 800 G XXL.FI JA XXL-TAVARATALOT: HELSINKI, ESPOO, VANTAA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTI, LAPPEENRANTA, OULU, PORI, TAMPERE, RAISIO, TURKU, VAASA 8 90 XXL.FI PALVELEE 24/7 Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi.
CONQUEST V4 1-4X24 ILL. RET. 60 Vankkarakenteinen kiikaritähtäin lyhyemmille etäisyyksille, joissa vaaditaan nopeaa reagointia. Laaja näkökenttä, hyvä silmänetäisyys. TN: 1152196 995 MISTÄ TAHANSA VALIKOIMAMME KIVÄÄRISTÄ. OSTA CONQUEST V4 JA SAAT -30% ALENNUKSEN 308 WIN 147 FMJ Kokovaippapatruuna 147 grs. Kiväärin patruuna, kaliiperi .308 Win. (XXL-hinta 0,79 €). TN: 1147059 PROTAC HUNTER Aktiivikuulosuojaimet metsästykseen ja rataammuntaan. Malli suojaa haitallisilta ääniltä ja mah dollistaa 82 dB alittavien ympäristöäänien kuulemisen. TN: 1136339 89 90 SNS/5 S5-1 SSF 3492 -hyväksytty asekaappi, jossa on iso ylähylly ja 9 kivääripidikettä. 6 isoa ovihyllyä, joissa on runsaasti tilaa käsiaseille ja varusteille. (XXL-hinta 499 €). TN: 1136728 399? -100€ VARANGER 8–10 CAMP Tilava kotateltta kätevällä, sateelta ja lumelta suojaavalla eteisteltalla. Paketissa ulkokangas ja keskisalko. Erikseen hankittavana sisäteltta ja pohjakangas. TN: 1135997 719? 8–10 HENKILÖÄ PAINO 8,31 KG 686 ONYX RIGHT HAND 36,5/57,5 686 Onyx tarjoaa metsästäjälle eleganssia, huipputekniikkaa, upeita yksityiskohtia ja virheettömän toiminnan. Perusmalli, jossa on lähes kaikki Berettahaulikolta odotetut ominaisuudet. (XXL-hinta 1999 €). TN: 1111152 METSÄSTYSKAUSI ALKAA XXL:STÄ DIAMONDBACK 10X42 Vedenpitävät, kaasutäytteiset kiikarit. Linsseissä kontrastia ja kirkkautta parantava monikalvopinnoite. Otetta parantava kumitus. Laaja näkökenttä. (XXL-hinta 279 €). TN: 1138646 199? 10X42 -80€ TRIPOD TREESTAND, VAPAASTI SEISOVA METSÄSTYSTORNI Vapaasti seisova metsästystorni, jossa tason ympärillä suojaseinämät. Tukeva hitsattu teräsrakenne. Tähtäystuki aseelle. Tuen korkeus maasta: 4,2 m. (XXL-hinta 199 €). TN: 1136891 179? -20€ MANUAL CLAY THROWER + SUPER STAR SAVIKIEKKOJA 150 KPL Manuaalinen jousella toimiva heitin ja Super Star savikiekot, jotka ovat korkealuokkaisia ja sopivat olympiatrap-, skeetja kaksoistrapammuntaan. (XXL-hinta 46,80 €). TN: 1126901/9006009 29 90 -36% HIRVAS METSÄSTYSPUKU Laadukas metsästysasu. Vedenja tuulenpitävä Gore-Tex Woodland -kalvo. Mukava valinta pitkiin metsästyspäiviin, kahisematon ja hiljainen kangas. (XXL-hinta 499 €). TN: 1145708 299? -200€ 59 / KPL? -25% 1699 -300€ XXL.FI JA XXL-TAVARATALOT: HELSINKI, ESPOO, VANTAA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTI, LAPPEENRANTA, OULU, PORI, TAMPERE, RAISIO, TURKU, VAASA KATSO AUKIOLOT XXL.FI Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. PAKETTIHINTA (ASE TAI KÄSIRAHA MAKSETTAVA TARJOUKSEN VOIMASSAOLOAJAN AIKANA) LAPPLAND HUNTER GTX Kevyet ja napakasti istuvat korkeavartiset metsästyssaappaat. Pehmeät saappaat myötäilevät jalan liikettä. 100 % vedenpitävää Gore-Tex® Performance Comfort Footwear -materiaalia, joka myös hengittää. (XXL-hinta 249 €). TN: 1105371 179 -28% HUNTER F1 68 MHZ, METSÄSTYSRADIO Kehitetty yhteistyössä kokeneiden metsästäjien ja koirankouluttajien kanssa. Pienikokoinen ja helppokäyttöinen VHF-radio on uusinta tekniikkaa, siinä on Hunter MK -sarjasta tuttu vankka rakenne. (XXL-hinta 259 €). TN: 1097440 159 -100€ SOTILAAN PUUKKO Kestävä ja tukeva puukko, joka kestää kovaa käyttöä. Erittäin terävä martefpinnoitettu terä. Valmistettu Suomessa. (XXL-hinta 59,90 €). TN: 1133120 39 90 -33% PAHTA-PAITA Reilu puuvillainen peltipaita retkeilyyn, kalastukseen ja vapaa-aikaan. (XXL-hinta 69,90 €). TN: 1096194 49 90 -29% HUNTER-FLEECEPUSERO Lämmin ? eecepusero, jossa on YKK-vetoketju kauluksessa. Erinomainen päällysvaate viilenevässä säässä ja ilmavana välikerroksena kylminä päivinä. (XXL-hinta 29,90 €). TN: 1087151 9 90 -67% PALJAKKA, TUOLIREPPU 40 L Kätevä istuimella varustettu tuolireppu. Hyvät taskut. Istumakorkeus 45 cm. Paino 2,1 kg. TN: 1137065 84 90 PASTA BOLOGNESE, RETKIRUOKA Retkiruoka. Italialainen klassikko pasta bolognese, jossa tomaattikastike ja naudanlihaa. Lisää vain kiehuvaa vettä. Nettopaino 122 g. (72,95 € / kg). TN: 1127151 FJELLDUK PRO CAMO FOREST Maastokuvioitu tunturiviitta antaa erinomaisen suojan sateelta ja hyytävältä viimalta. Valmistettu PU pinnoitetusta polyesteristä ja sisävuoressa on avaruushuovista tuttu lämpöä heijastava alumiinipäällyste. TN: 1024347 149? ALABAMA VENT PRO RT, VAPAA-AJAN HOUSUT Ulkoiluun ja retkeilyyn suositut vapaa-ajan housut. Joustopaikat takaavat hyvän jouston. Sivuissa veto ketjulliset tuuletusaukot. Eri värivaihtoehtoja. (XXL-hinta 109 €). TN: 1115611/1120368 79 90 -27% SNEAKY 3D -KUORIPUKU, ANORAKKI JA HOUSUT 3D-maastopuvun materiaali on äärimmäisen kevyt ja äänetön. Sulautuu erinomaisesti pohjoismaiseen maastoon. Valmistettu 100 % polyesteristä. TN: 1095750 68 90 TARP 3X4, TARPPI Kätevä tarppi pitää leirialueen kuivana sadekelillä. Tarpissa on 10 kiinnityspistettä, mukana 6 kpl neljän metrin köyttä. Koko 3x4 m, paino n. 800 g. TN: 1141944 29 90 PAINO N. 800 G XXL.FI JA XXL-TAVARATALOT: HELSINKI, ESPOO, VANTAA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTI, LAPPEENRANTA, OULU, PORI, TAMPERE, RAISIO, TURKU, VAASA 8 90 XXL.FI PALVELEE 24/7 Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. CONQUEST V4 1-4X24 ILL. RET. 60 Vankkarakenteinen kiikaritähtäin lyhyemmille etäisyyksille, joissa vaaditaan nopeaa reagointia. Laaja näkökenttä, hyvä silmänetäisyys. TN: 1152196 995 MISTÄ TAHANSA VALIKOIMAMME KIVÄÄRISTÄ. OSTA CONQUEST V4 JA SAAT -30% ALENNUKSEN 308 WIN 147 FMJ Kokovaippapatruuna 147 grs. Kiväärin patruuna, kaliiperi .308 Win. (XXL-hinta 0,79 €). TN: 1147059 PROTAC HUNTER Aktiivikuulosuojaimet metsästykseen ja rataammuntaan. Malli suojaa haitallisilta ääniltä ja mah dollistaa 82 dB alittavien ympäristöäänien kuulemisen. TN: 1136339 89 90 SNS/5 S5-1 SSF 3492 -hyväksytty asekaappi, jossa on iso ylähylly ja 9 kivääripidikettä. 6 isoa ovihyllyä, joissa on runsaasti tilaa käsiaseille ja varusteille. (XXL-hinta 499 €). TN: 1136728 399? -100€ VARANGER 8–10 CAMP Tilava kotateltta kätevällä, sateelta ja lumelta suojaavalla eteisteltalla. Paketissa ulkokangas ja keskisalko. Erikseen hankittavana sisäteltta ja pohjakangas. TN: 1135997 719? 8–10 HENKILÖÄ PAINO 8,31 KG 686 ONYX RIGHT HAND 36,5/57,5 686 Onyx tarjoaa metsästäjälle eleganssia, huipputekniikkaa, upeita yksityiskohtia ja virheettömän toiminnan. Perusmalli, jossa on lähes kaikki Berettahaulikolta odotetut ominaisuudet. (XXL-hinta 1999 €). TN: 1111152 METSÄSTYSKAUSI ALKAA XXL:STÄ DIAMONDBACK 10X42 Vedenpitävät, kaasutäytteiset kiikarit. Linsseissä kontrastia ja kirkkautta parantava monikalvopinnoite. Otetta parantava kumitus. Laaja näkökenttä. (XXL-hinta 279 €). TN: 1138646 199? 10X42 -80€ TRIPOD TREESTAND, VAPAASTI SEISOVA METSÄSTYSTORNI Vapaasti seisova metsästystorni, jossa tason ympärillä suojaseinämät. Tukeva hitsattu teräsrakenne. Tähtäystuki aseelle. Tuen korkeus maasta: 4,2 m. (XXL-hinta 199 €). TN: 1136891 179? -20€ MANUAL CLAY THROWER + SUPER STAR SAVIKIEKKOJA 150 KPL Manuaalinen jousella toimiva heitin ja Super Star savikiekot, jotka ovat korkealuokkaisia ja sopivat olympiatrap-, skeetja kaksoistrapammuntaan. (XXL-hinta 46,80 €). TN: 1126901/9006009 29 90 -36% HIRVAS METSÄSTYSPUKU Laadukas metsästysasu. Vedenja tuulenpitävä Gore-Tex Woodland -kalvo. Mukava valinta pitkiin metsästyspäiviin, kahisematon ja hiljainen kangas. (XXL-hinta 499 €). TN: 1145708 299? -200€ 59 / KPL? -25% 1699 -300€ XXL.FI JA XXL-TAVARATALOT: HELSINKI, ESPOO, VANTAA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTI, LAPPEENRANTA, OULU, PORI, TAMPERE, RAISIO, TURKU, VAASA KATSO AUKIOLOT XXL.FI Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. PAKETTIHINTA (ASE TAI KÄSIRAHA MAKSETTAVA TARJOUKSEN VOIMASSAOLOAJAN AIKANA) LAPPLAND HUNTER GTX Kevyet ja napakasti istuvat korkeavartiset metsästyssaappaat. Pehmeät saappaat myötäilevät jalan liikettä. 100 % vedenpitävää Gore-Tex® Performance Comfort Footwear -materiaalia, joka myös hengittää. (XXL-hinta 249 €). TN: 1105371 179 -28% HUNTER F1 68 MHZ, METSÄSTYSRADIO Kehitetty yhteistyössä kokeneiden metsästäjien ja koirankouluttajien kanssa. Pienikokoinen ja helppokäyttöinen VHF-radio on uusinta tekniikkaa, siinä on Hunter MK -sarjasta tuttu vankka rakenne. (XXL-hinta 259 €). TN: 1097440 159 -100€ SOTILAAN PUUKKO Kestävä ja tukeva puukko, joka kestää kovaa käyttöä. Erittäin terävä martefpinnoitettu terä. Valmistettu Suomessa. (XXL-hinta 59,90 €). TN: 1133120 39 90 -33% PAHTA-PAITA Reilu puuvillainen peltipaita retkeilyyn, kalastukseen ja vapaa-aikaan. (XXL-hinta 69,90 €). TN: 1096194 49 90 -29% HUNTER-FLEECEPUSERO Lämmin ? eecepusero, jossa on YKK-vetoketju kauluksessa. Erinomainen päällysvaate viilenevässä säässä ja ilmavana välikerroksena kylminä päivinä. (XXL-hinta 29,90 €). TN: 1087151 9 90 -67% PALJAKKA, TUOLIREPPU 40 L Kätevä istuimella varustettu tuolireppu. Hyvät taskut. Istumakorkeus 45 cm. Paino 2,1 kg. TN: 1137065 84 90 PASTA BOLOGNESE, RETKIRUOKA Retkiruoka. Italialainen klassikko pasta bolognese, jossa tomaattikastike ja naudanlihaa. Lisää vain kiehuvaa vettä. Nettopaino 122 g. (72,95 € / kg). TN: 1127151 FJELLDUK PRO CAMO FOREST Maastokuvioitu tunturiviitta antaa erinomaisen suojan sateelta ja hyytävältä viimalta. Valmistettu PU pinnoitetusta polyesteristä ja sisävuoressa on avaruushuovista tuttu lämpöä heijastava alumiinipäällyste. TN: 1024347 149? ALABAMA VENT PRO RT, VAPAA-AJAN HOUSUT Ulkoiluun ja retkeilyyn suositut vapaa-ajan housut. Joustopaikat takaavat hyvän jouston. Sivuissa veto ketjulliset tuuletusaukot. Eri värivaihtoehtoja. (XXL-hinta 109 €). TN: 1115611/1120368 79 90 -27% SNEAKY 3D -KUORIPUKU, ANORAKKI JA HOUSUT 3D-maastopuvun materiaali on äärimmäisen kevyt ja äänetön. Sulautuu erinomaisesti pohjoismaiseen maastoon. Valmistettu 100 % polyesteristä. TN: 1095750 68 90 TARP 3X4, TARPPI Kätevä tarppi pitää leirialueen kuivana sadekelillä. Tarpissa on 10 kiinnityspistettä, mukana 6 kpl neljän metrin köyttä. Koko 3x4 m, paino n. 800 g. TN: 1141944 29 90 PAINO N. 800 G XXL.FI JA XXL-TAVARATALOT: HELSINKI, ESPOO, VANTAA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTI, LAPPEENRANTA, OULU, PORI, TAMPERE, RAISIO, TURKU, VAASA 8 90 XXL.FI PALVELEE 24/7 Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi. Tuotteita on rajoitettu määrä. Ei jälleenmyyjille. Pidätämme oikeuden painovirheisiin ja tuotetoimitusten viivästymiseen. Hinnat voimassa vähintään 13.–31.7.2018 XXL-tavarataloissa ja XXL.fi.
54 l Jägaren 4 l 2018 T ill jägarnas berömliga insatser hör också att de har börjat använda det webbaserade systemet för insamlingen av älgdata. När den senaste älgjaktssäsongen avslutades hade ungefär 94 procent av avskjutningsanmälningarna och älgobservationerna rapporterats elektroniskt genom Finlands viltcentrals tjänst Oma riista. Samtidigt rapporterade jägarna också sina observationer av bävrar och bäverbon. Utöver det ovannämnda samlar jägarna också in information om sjöfåglar och tar en stor mängd olika prover för viltforskningen. Ett underlag för hållbart dimensionerad jakt Observationerna som jägarna rapporterar ger oss färsk information om antalet individer av olika viltarter och bildar underlag för uppskattningarna av viltstammarnas storlek, viltvården och den hållbart dimensionerade jakten. Uppskattningarna av stammarnas storlek och struktur används bland annat vid besluten om jaktkvoterna för de stora rovdjuren. Sommarens inventeringar av vilttrianglar avgör igen jakttiderna för skogshönsen. Även viltforskningen använder det här materialet på många olika sätt. Materialets speciella värde beror bland annat på de långa tidsserierna, som gör det möjligt att studera bland annat effekterna av förändringarna i klimatet och miljön. I början av detta år fyllde inventeringarna av spår i snön trettio år. De avslöjar att skogsharen har befunnit sig i ett utförslut i många år. Även ekorren, hermelinen och småvesslan har minskat kraftigt. Tidsserierna visar också att i synnerhet rådjuren, vitsvanshjortarna och fälthararna stadigt har blivit fler. Observationerna utlagda på nätet Jägarna kan studera den inskickade informationen och analyserna av den i Naturresursinstitutets tjänster Riistahavainnot.fi och Riistakolmiot.fi, och även i viltcentralens tjänst Oma riista. I Naturresursinstitutets tjänster är informationen öppen för alla. Där kan du bland annat studera avskjutningsprognosen för älg i realtid. Där finns också kartor och grafer som visar fördelningen av älgförekomster och avskjutningen. Där visas också förändringarna i älgtäthet på olika håll i landet sedan året 2000. Om du loggar in i viltcentralens tjänst Oma riista får du tillgång till ännu exaktare information. Där visas också informationen från din egen jaktförening och jv-förening. Jägarna uträttar ett berömligt arbete för viltstammarna SINIKKA JORTIKKA , Naturresursinstitutet Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral tackar jägarna för ett väl utfört arbete för viltstammarnas bästa! Skogsharens variationer åren 1989 till 2018. Materialet från viltoch fälttrianglarna är sammanslaget. Lodaxeln: korsande spår /10 km /dygn. 40 35 30 25 20 15 10 5 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 Norra Mellersta Södra Under fjolåret bokfördes nästan 54 000 observationer av stora rovdjur i systemet Tassen. Under vinterinventeringen som avslutades i mars avverkades cirka 690 vilttrianglar och drygt 130 fälttrianglar. Under sommarinventeringen i fjol avverkades ungefär 1000 vilttrianglar. GRÖNT – Södra Finland: Södra Tavastland, Sydöstra Finland, Nyland, Egentliga Finland, Satakunta RÖTT – Mellersta Finland: Södra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Tavastland, Norra Karelen, Norra Savolax, Kust-Österbotten BLÅTT – Norra Finland: Uleåborg, Kajanaland, Lappland
Jägaren 4 l 2018 l 55 Anteckna småviltet i Oma riista – med några klick! MATTI KERVINEN och TEEMU LAMBERG , Finlands viltcentral F ör många jägare är det redan rutin att anteckna fällningar och observationer av hjortdjur i Oma riista. För småviltets del har antecknandet hittills varit blygsamt trots att det skulle vara till både nytta och nöje för inte bara jägaren själv utan också för jaktföreningarna, viltförvaltningen och viltforskningen. Med komplett viltinformation kan vi säkra jaktens hållbarhet, slippa onödiga begränsningar och till och med öka jaktmöjligheterna. Viltloggen i Oma riista fungerar som din personliga dagbok för fällningar och observationer. De inskrivna och exakta uppgifterna visas i sin helhet bara för jägaren och den som sköter inskrivningen. Fällningar som bokförs inom en jaktförenings område överförs till föreningens tabell för avskjutningsstatistik, som visas för alla medlemmar i föreningen. Genom att aktivera sina medlemmar och uppmuntra dem att använda tjänsten kan en jaktförening sammanställa sin årliga avskjutning i Oma riista. Viltförvaltningen och viltforskningen kan för sina syften få tillgång till den här informationen i form av rapporter på kommunoch regionnivå. I statistiken eller rapporterna framgår varken namnet på jägaren eller den som antecknade, platsen för fällningen eller någon annan detaljinformation. Från och med 1.8.2020 ska en lagstadgad fällningsanmälan göras till Finlands viltcentral för varje fälld bläsand, stjärtand och övriga jaktbara sjöfåglar med negativ utveckling. Smidigast går detta i tjänsten Oma riista. Innan anmälningsskyldigheten träder i kraft har jägarna tid att lära sig sköta anteckningarna så att de blir en rutin som ingår i jakten. I Oma riistas app går det snabbt och enkelt att anteckna bytet: 1. Öppna appen och logga in 2. Välj ”Anteckna byte” 3. Välj art 4. Spara För tidigare anteckningar om byte finns det en genväg på appens ingångssida, vilket snabbar upp de nya anteckningarna. Tiden och platsen fylls i automatiskt bara telefonens GPS-funktion är på. Du kan också välja platsen på kartan. Komplettera vid behov med antalet fällda djur och om du vill individuella uppgifter, bilder eller några rader om jakten. Om du vill kan du också senare bearbeta dina anteckningar i appen eller på nätet. I Oma riista på nätet kan du också fylla i bytet för en annan person genom att skriva in hans eller hennes jägarnummer i punkten för uppgifter om skytten. Föräldrarna eller jaktfaddern kan på nätet sköta antecknandet för en ung jägares fällningar, så finns uppgifterna sparade tills ungdomen så småningom kan skapa sina egna inloggningsuppgifter.. Skapa inloggningsuppgifterna i Oma riista på nätet: https://oma.riista.fi Ladda ner Oma riista-appen gratis i appshoppen för Android eller iOS! Finland är ett föregångsland när det gäller insamling och användning av viltinformation. Utöver data om stammarnas storlek och struktur behöver vi också information om avskjutningens storlek och kvalitet.
56 l Jägaren 4 l 2018 KAISA HUTTUNEN Med spets på fasanjakt Fällningarna stärker valpens fågelintresse Fasan får jagas från början av september till slutet av februari. Fasanjakten förlänger mycket riktigt säsongen för trädskällande fågelhundar, minskar jakttrycket på de vildlevande fåglarna och skapar jaktmöjligheter med hund i områden där fågelbestånden är svaga. E n spets söker fåglar inom en sektor på några hundra meter från jägaren, framför honom och på sidorna. Om fågeln befinner sig på marken stöter hunden den och markerar sedan trädet där fågeln sitter med sitt skall. Skallet får fågeln att rikta uppmärksamheten mot hunden, vilket gör det lättare för jägaren att smyga inom skotthåll. Jägaren ska helst inte skjuta en fågel för en hund som markerar otydligt eftersom han i så fall riskerar att hunden börjar skälla på enbart dofter. Skjut aldrig en fågel på marken eller i flykten för en spets! Lauri Elo som bor i Vanda skaffade sin första spets i somras. Med hunden Sisu tänker han jaga främst hönsfåglar, men också små rovdjur intresserar. Elo har inlett utbildningen av sin valp med hönsfåglar, vilket är den typiska tågordningen. Först när den här egenskapen är befäst kommer han att uppmuntra Sisu till jakt på också annat vilt. I höstas jagade Elo med Sisu i både statsmarker och bekantas jaktmarker. Sisu fick korn på fågel flera gånger, men hunden var ju inte ens ett halvt år gammal och säsongen var kort, så det blev inga fällningar. Elo nöjde sig inte med att vänta på följande höst utan åkte i november med Sisu till en fasangård. Där fick valpen äntligen sin första fällning. Som Elo uppfattar det har erfarenheten förstärkt hundens fågelintresse. – Oftast är ju valpar intresserade av alla möjliga dofter i skogen. Finns där inga fåglar så gräver valpen efter sorkar eller nosar på harspår. Efter fasanjakten har Sisu börjat leta efter fåglar i träden när husse och hund är ute. Oskari Tiainen som bor i Lovisa har jagat i flera år i Naruska i Salla med en hund, norrbottenspetValpen Häyhä är ett halvt år gammal och fick sin första fällning på en fasangård.
Jägaren 4 l 2018 l 57 sen Lyyli, som ägs av en vän. I fjol våras skaffade Oskar en egen finsk spets och åkte med den norrut på en vecka när säsongen började. Det var ont om fågel och blev inga bra skottchanser för hunden Häyhä. Efter hemkomsten åkte Tiainen med valpen till en fasangård där han lyckades fälla en fågel för hunden. Upplevelsen gav Häyhä självförtroende. – Efter fasanjakten åkte vi på nytt till Naruska. Där fick Häyhä flera gånger korn på en fågel i ett träd och rekordet var att hunden följde en tjäder i 1,3 kilometer och dessutom skällde på den. Men vädret var inte det bästa, så det blev inga fåglar i ränseln. För en unghund är det viktigt med upprepning och därför borde den under sitt första levnadsår få till ett bra fågelskall flera gånger. Den första fågeln kan man skjuta också på ett kort skall, men därefter ska man förlänga skallet och träna hundens förmåga att följa fågeln och få till ett nytt skall efter förflyttningen. Elo tycker att fasangårdar är utmärkta platser att öva de här färdigheterna på eftersom där finns gott om fågel. – Det är ingenting ovanligt att man till och med på en veckolång jakt inte stöter på fler fåglar än några få. Om valpen då lyckas med ett skall så är det bara jägare med ett ovanligt stort tålamod som vågar låta skallet pågå länge. Det kan ju vara enda chansen på hela säsongen att knipa en fågel. En erfaren vuxen hund behöver inte förstärkas med fällningar. En ansvarskännande jägare skjuter fåglar för sin hund med urskiljning och måtta. Enligt Tiainen räcker det med en tjäder eller orre per säsong som belöning för en vuxen hund. – I svaga fågelmarker kan man spara på Fasanen är en utmärkt fågel för utbildningen av en ung spets. Andra från höger på bilden är Oskari Tiainen och tredje från höger Lauri Elo. mersiell fasanjakt med sina hundar, men hon har köpt fåglar till sin egen jaktförenings marker. Enligt hennes erfarenheter beter sig fasaner olika på förhösten och mitt i vintern. – I januari-februari är fåglarna inte längre lika tama som i oktober-november. I slutet av säsongen kan fasanerna vara en utmaning till och med för rutinerade hundar. Även könet påverkar fågelns beteende. Hönorna är ofta tamare än tupparna. En höna som trycker tyst och stilla på marken eller i ett träd kan ändå vara svårare att lokalisera än en tupp som är skyggare, men har mera ljud för sig. Hundutbildning eller jakt på riktigt? Elo, Tiainen och Lahtinen är överens Valparna är intresserade av fasaner. fåglarna och i stället skjuta någon annanstans där det finns mera. Och självfallet håller man sig till unga fåglar. Lätt fågel att öva på? Elo och Tiainen anser båda att fasanen är en ganska lätt fågel för valparna att öva på. – I norr händer det att man kan höra en tjäder braka upp på 300 meters håll. På en fasangård måste man nästan trampa på fågeln innan den flyger upp, beskriver Tiainen. – När hunden har stött fasanen och den sitter i ett träd så ska det mycket till innan den flyger därifrån, fortsätter Elo. Heidi Lahtinen som bor i Eno och föder upp spetsar har inte deltagit i någon kom
58 l Jägaren 4 l 2018 om att fasanjakten med spets är jakt när fasanerna lever fritt i terrängen. Om man däremot släpper ut fåglarna en i taget ur en bur för hunden så handlar det snarare om hundutbildning. Lauri Elo har jagat fasan på två olika gårdar med sin finska spetsvalp. På gården där fasanerna levde fritt fungerade Sisu fint. På den andra gården slog det inte lika väl ut. – På gården där fåglarna hämtades från ett hägn och sattes ut i terrängen fungerade varken Sisu eller min kamrats hund; de var knappt alls intresserade av fåglarna. En fågel lyckades vi i alla fall fälla där. Hemma märkte jag sedan att den luktade konstigt. Att hundarna inte brydde sig om fåglarna kan ha berott på att doften från hägnet dolde fåglarnas naturliga viltdoft. Alltså jagar jag hellre på en gård där fåglarna inte tas direkt ur hägnet. En majoritet av fasanfarmerna är organiserade med tanke på jakt med hönshund eller drevjakt. Landskapet är ofta åkerdominerat, men i någon vrå hittas det, bara man frågar, också skogsmark för utbildning av spetsar. –Det vore bra om fasanföretagarna kunde upplysa om hurdan terräng gården har på sin hemsida. Jakt med spets fungerar bäst i ett skogdominerat landskap där det finns tillräckligt med träd för fåglarna att sätta sig i, men träden ändå står såpass glest att fåglarna har svängrum att flyga. Dessutom ska området vara tillräckligt stort så jägaren kan ströva med sin hund. Det får inte finnas några vägar med livlig trafik i närheten eftersom somliga hundar är vidsökta eller kan följa en fågel längre sträckor. Hundutbildningen är ofta prissatt så, att jägaren har en tidsgräns inom vilken han får skjuta ett på förhand avtalat antal fåglar. Enligt Elo går en fågelkvot inte ihop med spetsjakt. Helst skulle jag bara betala för fåglarna som jag fäller. Då blir det ingen press att fylla en kvot, utan jag kan låta hunden jobba i lugn och ro. Jag förstår förstås mycket väl att en företagare vill ha något slags avgift. Det sämsta alternativet är att dessutom betala i förskott för ett visst antal fåglar. Kvoten kan vara så mycket som fyra fåglar. Det är fullkomligt stolligt att skjuta så många fåglar för en spets på en och samma dag! Enligt Lahtinens erfarenheter kan både hund och husse uppleva jaktglädje också med uppfödda fåglar. – Första gången jag köpte fasaner – fyra stycken fällde vi genast hälften medan de andra två tog till vingarna och försvann. Följande dag tog jag åtta månader gamla Pörri med mig och letade efter de försvunna. Valpen fick snart korn på den ena och stötte upp den i ett träd. Därifrån flög den vidare, men hunden fick till ett nytt skall och där sköt jag fasanen. Den andra försvunna fasanen blev en övning i uthållighet för hunden. Pörri följde efter fågeln ut på en stor myr där det var knepigt att lokalisera var någonstans hunden skällde. Den höll igång Behövs fler lämpliga ställen för spetsutbildning skallet i en halv timme innan jag fällde fasanen. Det bästa med fasanjakten var enligt Tiainen att följa med hundens arbete på nära håll. – Trots att det fanns gott om andra fåglar i terrängen så tog valpen alltid upp just det här spåret och fullföljde jobbet ända till slut. Visserligen är drömmen att fälla ”en stor svart”, alltså en tjäder, för egen hund, men visst fick vi också här uppleva att vi lyckades. Fasanstek är inte heller fy skam!. För en unghund kan det vara knepigt att hitta en fasanhöna som trycker tyst och stilla.
60 l Jägaren 4 l 2018 I VIMLET PÅ JAKTOCH FISKEMÄSSAN I likhet med tidigare år arrangerades den internationella jaktoch fiskemässan i Idrottsparken i Riihimäki den 7-10 juni. Cirka 40 000 besökare räknades in under de fyra dagarna. På den nya scenen fick besökarna ta del av en rad intressanta intervjuer. Intervjun med jordoch skogsbruksminister Jari Leppä handlade om vildsvinet medan överinspektör Jussi Laanikari drog slutsatser av siffrorna för vargstammens storlek och struktur.
Jägaren 4 l 2018 l 61 Ninni Manninen på Riihimäkimässan och Pekka Väisänen på jordoch skogsbruksministeriet var på mässans sista dag väldigt nöjda. Allt hade gått som på räls, till och med vädret. Jakten har alltid varit en hörnsten för jaktoch fiskemässan. Det har varit härligt att se så många företag i branschen ställa upp och ställa ut, och jaktavdelningarna blir bara finare för varje år. I Finlands viltcentrals monter var huvudtemat tjänsten Oma riista och den splitternya webbplatsen riistainfo.fi där det bland annat går att förbereda sig för jägarexamen. Tjänsten och webbsidan presenterades också på programscenen. Mikko ”Peltsi” Peltola som fungerade som intervjuare stack sig in på viltcentralens avdelning för att registrera sig på Oma riista. På bilden får han instruktioner av Lauri Itkonen som förestår Oma riistas help desk. Jaktoch fiskemässan är en så livlig tillställning att importörerna måste satsa på presentationerna på sina avdelningar. På Nordis avdelning hittade vi Ari Turunen på Team Karhukopla och Jari Huuskonen på Green Trail Oy. Enligt dem var deras besökare mest intresserade av Blasergevären med rak repetering. Marknadsföringschef Mika Hjorth på Oy K. Hjorth Ab var mycket nöjd med mässan och tyckte att hela branschen hade piggnat till. Han efterlyste information om användningen av belysning vid jakt efter exempelvis mårdhund. Till avdelningens populäraste nyheter hörde den irländsktillverkade och oerhört lätta kolven PSE, och i synnerhet versionen för Tikka T3.
62 l Jägaren 4 l 2018 Beträffande kläder var mässbesökarna särskilt intresserade av sommardräkter som Alaska Vapor Blindtech Invisible. Produktchef Kari Impiö på Retkitukku berömde jägarna för deras synpunkter och kommentarer som gör det möjligt att utveckla produkterna. Riikka-Tiina Ervasti, ny marknadsföringschef på Tracker, berättade att hundpejlen Tracker Lady väckte monterbesökarnas intresse. Det handlar om en Supra hundpejl i nya färger avsedd för damer. Men att Lady Tracker också skulle bli väldigt populär bland herrarna kom som en överraskning. Miniatyrgeväret Tikka T1x som har gjort internationell kometkarriär går tillbaka på en idé som kläcktes av Miikka Tamminen, produktchef på Sako Oy. Det var således ingen överraskning att folk flockades kring geväret på Sakos avdelning. Vapo Oy har inlett en omfattande auktion på våtmarker där till exempel ett jaktlag kan köpa sig en plats för andjakt. På mässan fanns 16 våtmarker på olika håll i landet till salu. Mera information finns på webbplatsen ostamaata.fi, där det regelbundet läggs ut nya objekt. Om du inte hittar någonting på lämplig ort så kan du ge Vapo dina kontaktuppgifter, så blir du informerad när ett lämpligt objekt dyker upp. Det var precis vad Heikki Laitila på Lohijärven Eräkeskus Oy gjorde! Enligt försäljningschef Lasse Väyrynen på Ultracom som tillverkar hundpejlar var det full rulle på mässan, vilket ju var jättebra, och jägarna verkar lägga ner ännu mera pengar än förut på sitt intresse. Ultracoms ”hitt” på mässan var den nya modellen R10 som är enkel att komma i gång med.
Jägaren 4 l 2018 l 63 Med anledning av de omarbetade kraven i EU:s skjutvapendirektiv kommer ändringar att införas i höst i den finska skjutvapenlagen. Polisinspektör Seppo Sivula på inrikesministeriets polisavdelning svarade på jägarnas frågor om den nya vapenlagens konsekvenser. Vad kommer skjutvapendirektivet och de nationella skärpningarna i praktiken att innebära för jägarna? Jägarna har i regel sådana vapen som inte påverkas i nämnvärd omfattning av ändringarna i direktivet. Om en jägare har ett eller flera halvautomatiskt vapen, som alltså skjuter ett skott i taget, så ska han eller hon vart femte år kunna intyga att skyttet är aktivt. Det här gör han eller hon genom att lämna in en utredning av samma typ som vid en ansökan om vapenlicens. Den fortsatta beredningen av ärendet kommer att fastställa på vilket sätt jägaren lämnar in den här informationen till polisen, men det är till fördel för både jägaren och polisen att tillvägagångssättet blir så enkelt som möjligt och att ärendet kan skötas på nätet. Ganska många jägare har en Valmet Petra, Saiga, Vepr eller ett halvautomatiskt miniatyrgevär. Eller ett hagelgevär. Hur går det för de halvautomatiska gevären när direktivet träder i kraft här i Finland? I direktivet finns en så kallad grandfathering clause, alltså en bestämmelse om en övergång. Detta innebär att ägaren får inneha vissa vapen, som har skaffats innan direktivet trädde i kraft och som kommer att hänföras till klassen för särskilt farliga skjutvapen, så länge innehavstillståndet gäller. För vapen som har skaffats sedan direktivet trätt i kraft (det vill säga efter den 13 juni i fjol) gäller att exempelvis kombinationen halvautomatiskt gevär och långt magasin (fler än 10 patroner) hänförs till klassen förbjudna vapen. Hur mycket kommer anmälningen om lån av vapen att kosta? Och hur många besök hos polisen kommer det att krävas? Vi ska utveckla ett förfarande för anmälningen som är så enkelt som möjligt och som sannolikt kan göras på nätet, men det här klarnar först när lagen har trätt i kraft och vi kan ta itu med det praktiska tillämpandet. Om priset har det hittills inte varit tal, men den frågan kommer väl att lösas i enlighet med Lagen om grunderna för avgifter till staten. Men sedan, när fem år har gått; hur ska jag då intyga att jag skjuter aktivt med mitt halvautomatiska gevär? Finland lyckades förhandla fram en bestämmelse om att jägarna inte behöver ansöka om tillstånd på nytt. Något slags mellangranskning måste ändå göras vart femte år, men det är tänkt att den ska göras genom en samkörning av olika register och med andra datatekniska metoder. Skjutvapen som en jägare fortsättningsvis innehar med stöd av grandfathering-klausulen berörs inte av kravet på intyg för fortsatt aktivt skytte. På vilket vis ska patroner och vapen förvaras ”separat”, till exempel på en jaktresa? Geväret i bilen och patronerna i släpvagnen? Preciserade anvisningar för hur direktivet ska tillämpas är möjliga först när lagen föreligger i sin slutliga form. I dagsläget kan vi konstatera att syftet med bestämmelsen är att förhindra en situation där både vapnet och patronerna faller i orätta händer. På en jaktresa kan en jägare förhindra det här genom att förvara patronerna i ryggsäcken och geväret i kofferten. Hemma kan bägge förvaras tillsammans i ett vapenskåp eller separat bakom olika lås. Ändringar i skjutvapenlagen
64 l Jägaren 4 l 2018 TERO KUITUNEN För bättre skott på jakt: Vilken nivå befinner du dig på? – Vapenhanteringen, känslan i skyttet och hålla koll på sin egen nivå, svarar verksamhetsledare Lasse Karjalainen på Sibbo jaktvårdsförening på frågan varför varje jägare som tänker jaga älg ska börja med att åka till skjutbanan. –V ad som är den optimala kombinationen av hur mycket och hur ofta man ska öva med tanke på jakten är ändå svårt att säga. Det går ju inte att öva för mycket, men åtminstone ska man öva så pass mycket att man efter uppehållet i jagandet får tillbaka känslan för sitt eget gevär. Här på banan får vi ofta se jägare som inte behärskar den grundläggande vapenhanteringen. Ett typiskt fall är när skytten, så fort han koncentrerar sig på tavlan som rör sig där framme, glömmer att slå av säkringen. Hos skyttar som har tränat mera fungerar det här utan att de behöver tänka på det, berättar Karjalainen och uppmanar jägarna att träna skytte aktivt nu under sommaren. – Första träningspasset på banan visar vilken nivå man befinner sig på som skytt. Om det visar sig att nivån inte är bra så hinner man under återstoden av sommaren öva och bli bättre. Om du åker till skjutbanan med ett par veckors mellanrum så är läget ett helt annat på jakten i höst. Vapenhanteringen fungerar smidigt, du vet att du träffar när skottchansen kommer och du begriper att låta bli när läget kräver mer än du klarar av. Alla har vi varit nybörjare! – Var inte blyga utan åk till skjutbanan, svarar Karjalainen på frågan om vilken hälsning han vill skicka till dem som tänker åka till älgbanan för första gången. – På banan instruerar vi och ger råd. Vi börjar med att krama av skottet och när det börjar fungera så går vi vidare. Det är så viktigt att kunna krama av skottet att det är värt besväret att träna det också mellan skjutbaneresorna, förstås utan skarpa i loppet. Ett annat moment som det går att öva hemma är anläggningen så att den fungerar i en flytande rörelse utan knyckar. När du åker till banan ska du ta med dig dina skydd, geväret, patronerna och jaktkortet, som också är din försäkring. – Dessutom går det bra att skjuta med finare kalibrer här, påpekar Karjalainen och påminner
Jägaren 4 l 2018 l 65 Sibbo jaktvårdsförening Drygt 600 medlemmar Älgbanan öppen sommartid må-fre kl 17-20 Ungefär 1500 träningspass under en sommar Banan ligger på Sibbo Skyttegilles (SSG) skjutbaneområde på adressen Skjutbanevägen 59, Sibbo. Bredvid ligger SSG:s viltmålsbanor som också har obokade övningsstider. När du åker till skjutbanan ska du ta med dig dina skydd, geväret, patronerna och jaktkortet som är din försäkring om att det till och med kan rekommenderas om skytten exempelvis lider av rekylskräck. Räcker skjutskickligheten till? – Om vi bedömer resultatet efter träffarna i tavlan så behöver alla inte sitta i tian. Målet kan i stället vara att du i serier om tio skott kan prestera jämnt 60 till 80 poäng. Med jämnt menar jag här att träffarna sitter rätt så centrerat i mitten av tavlan utan några nollor, förklarar Karjalainen. På Sibbo jaktvårdsförenings älgbana går det också att öva uppföljande skott. Det första skottet skjuts på stående tavla och omedelbart efter skottet sätter sig tavlan i rörelse. Jägaren ska nu följa upp med ett andra skott. – Efterom skytte på rörligt mål tvingar skytten att slappna av så är det många som skjuter bättre på rörligt mål än på stående. Ur jaktlig synvinkel sett är det bara bra att skytten låter bli att spänna sig och kisa på tian, säger Karjalainen med övertygelse. Här på älgbanan skaffar man sig de grundläggande färdigheterna som man sedan tillämpar på jakten.
KATSO UUSIN METSÄSTYSKUVASTO » WWW.RETKITUKKU.FI EDGE HD RIISTAKAMERA Tallentaa kuvat muistikortille. 12MP kuvat, Full HD videot ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. S12 HD+SMS II LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. EDGE HD+3G LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin tai Sensegramiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. UUTUUS! 199 00 UUTUUS! 159 00 UUTUUS! 299 00 HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. HBN BLAST HOUSUT Huippulaadukkaat ja tekniset ulkoiluhousut, joissa lahkeet ja takamus vedenpitävää materiaalia. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut, takatasku. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. MUSTASALAMA KAKSINKERTAIS EN TESTIVOITTAJAN UUTUUSMALLI! FULL HD-TASOISEN VIDEON LÄHETYS! HD+ KUVALAATU MIEHILLE! MIEHILLE! NAISILLE! NAISILLE! Alaska Extreme Lite Hunter tai Chaser-kenkien ostajalle VERN BLAZE TAITTOVEITSI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 29,90 500 NOPEIMMALLE! SUPERIOR CAMOPUKU SUPERIOR HIRVIMIEHEN PUKU SUPERIOR NAISTEN TURVACAMOPUKU IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ TAKKI+HOUSUT 299 00 XXS-4XL SLIM FIT XXS-4XL SLIM FIT XXS-2XL PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Vedenpitävät metsästyshousut huippuominaisuuksilla! Neljä vedenpitävää taskua, ventilaatiot, säädettävä neopreenivyötärö, irtohenkselit ja Locker Boot™ -kiristysmekanismi. Koot: 2XS-4XL. SUOSITTU! 119 90 KATSO HINTAA! 49 90 KATSO HINTAA! 59 90 KATSO HINTAA! 49 90 UUTUUS! 39 90 UUTUUS! 299 00 SLIM FIT FOREST M05 CAMO ERÄPUKU Kestävästä armeijan käyttämästä M05-kankaasta valmistettu kalvoton eräpuku. Sopii hyvin alkukauden metsästyspuvuksi! Koot: 2XS-4XL. EXTREME LITE HUNTER METSÄSTYSKENKÄ Uskomattoman kevyt korkeavartinen metsästyskenkä Alaskalta. Erinomainen istuvuus, suorituskyky sekä tukeva pohjarakenne. HC60 OTSALAMPPU Ladattava. Tehokas 1000 lm valoteho ja 117 metrin kantama. Tehokas valokeila valaisee erinomaisesti. Paino 98,5 g. ACTIVE SPORTER AKTIIVIKUULOSUOJAIMET 85dB cut-offilla. Helposti säädettävä panta ja suojainosat. NV-400 YÖKIIKARIT Digitaaliset yökiikarit 3,5-7 x suurennoksella ja jopa 400 m kantamalla. CHASER METSÄSTYSKENKÄ Erittäin kevyet ja vedenpitävät metsästyskengät liikkuvalle metsästäjälle. Pitävä ja hyvin rullaava pohjarakenne. Värit: ruskea tai BlindTech Invisible -camo SUOSITULLA ARMEIJAN CAMOKUVIOLLA! TAKKI+HOUSUT 149 90 ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. MYÖS MINI PANNALLA 629 00 Huipputekniset Alaska Superior -metsästyspuvut on varustettu erittäin hyvin istuvalla SlimFit -mitoituksella ja kaikista monipuolisimmilla ominaisuuksilla. Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo, miellyttävä Pritex-vuori, tuuletusventilaatiot ja Locker Boot™ -kiristysmekanismi lahkeissa takaavat parhaan suorituskyvyn ympärivuotiseen käyttöön. CAMO 129 90 RUSKEA 99 90 NYT VAIN 149 90 Puvun tai pukupaketin ostajalle FOODMASTER METSÄSTÄJÄN VEITSISETTI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 49,90 500 NOPEIMMALLE! TAKKI+HOUSUT 299 00 TAKKI+HOUSUT 299 00 MAASTOKARTTA+LIPPIS+KLIPSI Astro/Alphatutkapaketin ostajalle (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-17, La 10-15 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia).
KATSO UUSIN METSÄSTYSKUVASTO » WWW.RETKITUKKU.FI EDGE HD RIISTAKAMERA Tallentaa kuvat muistikortille. 12MP kuvat, Full HD videot ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. S12 HD+SMS II LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. EDGE HD+3G LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin tai Sensegramiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. UUTUUS! 199 00 UUTUUS! 159 00 UUTUUS! 299 00 HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. HBN BLAST HOUSUT Huippulaadukkaat ja tekniset ulkoiluhousut, joissa lahkeet ja takamus vedenpitävää materiaalia. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut, takatasku. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. Koot: 2XS-4XL. MUSTASALAMA KAKSINKERTAIS EN TESTIVOITTAJAN UUTUUSMALLI! FULL HD-TASOISEN VIDEON LÄHETYS! HD+ KUVALAATU MIEHILLE! MIEHILLE! NAISILLE! NAISILLE! Alaska Extreme Lite Hunter tai Chaser-kenkien ostajalle VERN BLAZE TAITTOVEITSI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 29,90 500 NOPEIMMALLE! SUPERIOR CAMOPUKU SUPERIOR HIRVIMIEHEN PUKU SUPERIOR NAISTEN TURVACAMOPUKU IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ IRROTETTAVAT HENKSELIT +29,90€ TAKKI+HOUSUT 299 00 XXS-4XL SLIM FIT XXS-4XL SLIM FIT XXS-2XL PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Vedenpitävät metsästyshousut huippuominaisuuksilla! Neljä vedenpitävää taskua, ventilaatiot, säädettävä neopreenivyötärö, irtohenkselit ja Locker Boot™ -kiristysmekanismi. Koot: 2XS-4XL. SUOSITTU! 119 90 KATSO HINTAA! 49 90 KATSO HINTAA! 59 90 KATSO HINTAA! 49 90 UUTUUS! 39 90 UUTUUS! 299 00 SLIM FIT FOREST M05 CAMO ERÄPUKU Kestävästä armeijan käyttämästä M05-kankaasta valmistettu kalvoton eräpuku. Sopii hyvin alkukauden metsästyspuvuksi! Koot: 2XS-4XL. EXTREME LITE HUNTER METSÄSTYSKENKÄ Uskomattoman kevyt korkeavartinen metsästyskenkä Alaskalta. Erinomainen istuvuus, suorituskyky sekä tukeva pohjarakenne. HC60 OTSALAMPPU Ladattava. Tehokas 1000 lm valoteho ja 117 metrin kantama. Tehokas valokeila valaisee erinomaisesti. Paino 98,5 g. ACTIVE SPORTER AKTIIVIKUULOSUOJAIMET 85dB cut-offilla. Helposti säädettävä panta ja suojainosat. NV-400 YÖKIIKARIT Digitaaliset yökiikarit 3,5-7 x suurennoksella ja jopa 400 m kantamalla. CHASER METSÄSTYSKENKÄ Erittäin kevyet ja vedenpitävät metsästyskengät liikkuvalle metsästäjälle. Pitävä ja hyvin rullaava pohjarakenne. Värit: ruskea tai BlindTech Invisible -camo SUOSITULLA ARMEIJAN CAMOKUVIOLLA! TAKKI+HOUSUT 149 90 ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. MYÖS MINI PANNALLA 629 00 Huipputekniset Alaska Superior -metsästyspuvut on varustettu erittäin hyvin istuvalla SlimFit -mitoituksella ja kaikista monipuolisimmilla ominaisuuksilla. Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo, miellyttävä Pritex-vuori, tuuletusventilaatiot ja Locker Boot™ -kiristysmekanismi lahkeissa takaavat parhaan suorituskyvyn ympärivuotiseen käyttöön. CAMO 129 90 RUSKEA 99 90 NYT VAIN 149 90 Puvun tai pukupaketin ostajalle FOODMASTER METSÄSTÄJÄN VEITSISETTI KAUPAN PÄÄLLE! € arvo 49,90 500 NOPEIMMALLE! TAKKI+HOUSUT 299 00 TAKKI+HOUSUT 299 00 MAASTOKARTTA+LIPPIS+KLIPSI Astro/Alphatutkapaketin ostajalle (Erikoistarjous) KAUPAN PÄÄLLE! GARMIN TILAAJAETU TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 9-17, La 10-15 ILMAISET TOIMITUKSET 0€* *Verkkokaupassa saatavilla vähintään yksi ilmainen toimitusvaihtoehto (ei koske lavatoimituksia).
68 l Jägaren 4 l 2018 MARI POHJA-MYKRÄ, Helsingfors universitet, Ruralia-institutet Jakten och fisket kan bli en J akten och fisket i vårt land har potential och utgör en särskilt intressant exportprodukt. Det här klarnade vid ett projekt som Ruraliainstitutet vid Helsingfors drev för att utreda dagsläget och utvecklingsmöjligheterna för jakten och fisket som affärsverksamhet. Faunan i barrskogsbältet – älgen, de stora rovdjuren, skogshönsen, vitsvanshjorten, gäddan, abborren, gösen och laxen mitt i den finska naturen – tystnaden, mörkret, kylan och därmed det exotiska bildar kärnan i branschen. Finskheten är en viktig faktor som skapar ett mervärde för företagsverksamheten i branschen, som öser sin kraft ur våra inhemska element; det exotiska, men också kvaliteten, det teknologiska kunnandet, tryggheten och pålitligheten. Det är ur de här föreställningarna som många företag i jaktoch fiskebranschen öser själva kärnan i sin marknadsföring. Varumärkesbyggandet har blivit allt viktigare för företag och produkter på de globala marknaderna; i vårt land görs det här inte bara med en utmärkt produkt utan också med skicklig företagsstrategi och kreativ och insiktsfull marknadsföring. För den som bygger upp en produkt utgör äktheten själva kärnan. Den bygger företagaren upp med handling och föreställningar. Företagarna arbetar lokalt och regionalt i sina samarbetsnätverk och då uppstår det synergifördelar för bland annat boendeoch cateringtjänster. Marknadsföringskanalerna och metoderna har förändrats under årens lopp; vi har tagit till oss de sociala mediernas snabba informationsförmedling och med den digitala teknikens hjälp har vi skapat ännu smidigare reaktioner på kundernas behov. Jaktoch fisketurismen bygger på guidetjänster I jaktturismbranschen verkar 226 etablerade företag och inom fisketurismen 511 företag. 45 företag sysslar med rovdjursskådning och fotografering. Utgångspunkten för vad som definierar ett företag inom jakt och fiske har ansetts vara guidetjänsterna det har inte varit nog med en stuga med båt vid stranden eller nära till jaktmarkerna för att betecknas som ett företag i jaktoch fiskebranschen. Detta trots att de uttryckligen fungerar som ett nav för självständiga jaktturister. Ett iögonenfallande faktum är att företagen i branschen är belägna i glesbygder där det rent generellt kan vara svårt att skapa arbete. Jaktoch fisketurismens omsättning har varit uppåtgående under de senaste sex åren; under perioden 2010 till 2016 låg den årliga genomsnittliga tillväxten hos företagen i jaktturismbranschen (beroende på företagstyp) på mellan 7,5 och 10 procent, för företagen i fisketurismbranschen på mellan en och 9,8 procent och för företagen i branschen rovdjursskådning och fotografering på 13,2 procent. Även jaktföreningarna erbjuder jaktmöjligheter mot betalning för jägare som inte är medlemmar och skapar därmed ekonomisk nytta och välfärd i lokalekonomin. Den kommersiella jakt som jaktföreningarna erbjuder riktar sig för det allra mesta till inhemska kunder. Det handlar främst om jakttillstånd för gäster och verksamheten marknadsförs knappt alls. Företagarna i jaktturismbranschen jobbar däremot i ett samarbetsnätverk för företagare och förstår sig på marknadsföring och internationella kontakter, men tillträdet till jaktmarkerna och viltresurserna är en av de främsta svårigheterna för utvecklandet av verksamheten. Det är alltså förnuftigt att vidareutveckla samarbetet mellan jaktföreningar och företag i jaktturismbranschen. Företagarna i jaktoch fiskebranschen äger utmärkt lokalkännedom och är starkt knutna till företagets verksamhetsmiljö och lokalsamhället. När en person grundar ett företag i den här branschen beror det oftast på att han eller hon är intresserad, själv jagar och/eller fiskar och har en stark koppling till naturen. Det här visar sig också i företagarnas motiv för att jobba i branschen; till det viktigaste hör att bjuda kunderna på upplevelser och välfärdseffekterna som naturen erbjuder. Dessutom prioriterar företagarna hållbar användning och ansvar för miljön, vilket är faktorer som ger fördelar i konkurrensen. Kolossal potential Utrustningen för jakten och fisket med tillhörande företagsverksamhet intar också en betydande plats. Jägarna lägger årligen ut ungefär 1000 euro per person på sitt jagande. På fiskesidan lägger männen ut ungefär 1350 euro och kvinnorna cirka 950 euro. Enligt gjorda beräkningar skapar jakten och fisket här i landet en momsbelagd försäljning på minst 480 miljoner euro på årsnivå. TrenLIVSKRAFTIG NÄRING Dagsläget för jakten och fisket som affärsverksamhet och branschens utvecklingsmöjligheter kartlades i en undersökning där resultatet visar att den här företagsverksamheten skapar en betydande ekonomisk nytta i vårt land. Enligt projektresultatet pekar prognosen för branschen uppåt.
Jägaren 4 l 2018 l 69 Jakten, fisket och rovdjuren 1354 € om året 948 € om året Fritidsfiskarna som har betalat fiskevårdsavgift lägger årligen ut 249 miljoner € Jaktturismen 266 företag Omsättning 9,5 milj € Sysselsättn 397 årsverken Jägarna lägger årligen ut 230 miljoner € på sitt jagande 1000 € om året 1000 € om året Uppskattningen bygger på tidigare undersökningar. 17,5 Fisketillstånd exkl fiskevårdsavgift Fiskeredskap Kläder och skodon Övrig fiskeutrustning Elektronik Båtanvändning Vidareförädling av fångad fisk till livsmedel Medlemsavgift Övrig vidareförädling Fiskelitteratur Fiskeguidetjänster Resor, biljetter Bränsle Boende Övriga utgifter 80,4 Båt med utrustning 7 12,1 34,5 13,1 3,2 13,8 22,8 6,1 19,1 3 1,2 20,9 0,1 Direkt konsumtion i Finland 237 milj € Fisketurismen 511 företag* Omsättning 20,9 milj € Sysselsättn 935 årsverken *Fastlandsfinland Rovdjursskådning med fotografering 35 företag* Omsättning 3,2 milj € Sysselsättn 105 årsverken *Exkl sälskådning med fotografering Jomala Jaktturismföretag (ca 115) Fisketurismföretag (ca 436) Jaktoch fisketurismföretag (ca 111) Rovdjursskådning och –fotografering (ca 45) Etablerade företag inom branschen 0,1 Konsumtionen totalt 230 milj. € Kläder Resor Boende Utrustning Vapen Patroner 35,2 21,0 31,1 19,3 1,2 11,6 15,7 11,9 13,4 64,7 5,3 GPS Fångstredskap -utrustning Tillstånd Föreningsavgifter Övrigt / den pekar fortsättningsvis uppåt. Exempelvis fiskarna uppskattar att deras utgifter för utrustning kommer att öka under de närmaste fem åren. Bland de finländska jägarna är det bara sex procent som köper guidetjänster och bland fiskarna fyra procent. Jakten och fisket måste alltså saluföras också här hemma och skapa kunder av de finländska jägarna och fiskarna. Efter hand som jägarna och fiskarna utan egna marker blir fler så kommer sannolikt också efterfrågan på sådana produkter och tjänster att öka. Den ökade fritiden och tillgången på pengar att röra sig med ökar också möjligheterna att satsa på en kommersiell produkt. Ett attraktivt mål för jaktturism bygger mycket riktigt på en högre förädlingsgrad och då blir det också mera fokus på bytets storlek. Tillgången till byte kräver politiska beslut Bytets betydelse för kommersialiseringen av jakten är obestridlig. Bytet utgör den primära attraktionsfaktorn och grunden för företagsverksamheten i branschen; ett vilt att fälla, en fisk att fånga eller ett rovdjur att fotografera. Naturen själv, när den är välmående och attraktiv, bildar verksamhetsmiljön för jakten och fisket och stöder en produkt av hög kvalitet. En förbättring av tillgången till byte är en avgörande faktor som stöder exporten av jakten och fisket. Ett stort byte är en prioriterad attraktionsfaktor när det gäller att locka utländska turister till landet. För exempelvis fiskarna och hjortdjuren kan vi svara på det här behovet med beståndsvårdande praxis. Genom iståndsättning av vattendrag för vandringsfiskar och livsmiljöer för viltet, och genom att beakta jaktens och fiskets behov vid planeringen av hur områden används stöder vi arbetet med att utveckla branschens produkter och tjänster. Viltet och fiskarna är en gemensam resurs som rör sig över gränserna för markägande, vilket betyder att förvaltningen måste vara smidig, flexibel och anpassningsbar för att kunna ta hänsyn till olika parters intressen och hantera eventuella konflikter. Det vore förnuftigt att utveckla nya förfaranden för jaktoch fisketillstånd och följa sådan beskattningspraxis för viltoch fiskbestånd som motsvarar företagarnas behov. Granskandet och verksamheten ligger på nationell nivån, men vi bör även lämna utrymme för tillämpningar på lokal nivå. Jakten och fisket i de internationella megatrendernas medvind Företagsverksamheten i jaktoch fiskebranschen påverkas inte bara av företagarens och företagets resurser och förmåga utan också av yttre faktorer som de allmänna megatrenderna. Miljömedvetenheten ökar bland konsumenterna, urbaniseringen tilltar och naturen blir allt mer främmande för folk. De här globala förändringarna skapar ett tryck uttryckligen på tryggandet av ekosystemtjänsterna och miljövänligheten i verksamheten. Naturens renhet är högprioriterad också med tanke på den kommersiella produkten. De tre sektorerna inom den här turismen – jaktturismen, fisketurismen och rovdjursskådandet med fotografering – kan tillsammans skapa synergifördelar. De kan skapa ett gemensamt varumärke och dessutom gärna inkludera sig i naturturismen. Utomlands är Finland känt för sitt teknologiska toppkunnande och den här föreställningen ska vi dra nytta av när vi bygger upp produkten och marknadsför den. Projektet (som på svenska kunde kallas) Jakten och fisket som företagsverksamhet nuläget och utvecklingsförutsättningarna, Erätalouden liiketoiminnan nykytila ja kehittämisedellytykset, finansierades av Statsrådet. Projektet pågick under perioden 2/2017-2/2018 och undersökningarna gjordes av Ruraliainstitutet vid Helsingfors universitet.
70 l Jägaren 4 l 2018 En kampanj för ungdomar Jägarförbundets kampanj för ungdomar – Nuoret seuraan – sammanför jaktföreningar med jaktintresserade ungdomar Anmäl er förening och haka på I början av året inledde jägarförbundet en ungdomskampanj för att sammanföra föreningar som efterlyser ungdomar med ungdomar som söker möjligheter att jaga. Syftet med kampanjen är att uppmuntra jaktföreningar att släppa in nya unga medlemmar. Föreningarna kan anmäla sig på kampanjens webbplats. Jägarförbundet betalar föreningarna 50 € för varje ny ungdomsmedlem som blir antagen under innevarande år. Dessutom ger förbundet stöd vid eventuella ändringar i en förenings stadgar om föreningen behöver ändra på stadgarna för att kunna ta in nya medlemmar. Kampanjen pågår hela året så det finns tid för nya föreningar att haka på. Dessutom är det möjligt för vem som helst att göra en donation till kampanjen. Ungdomar: gå med i en förening och kom i gång med jakten! Kampanjen har fått ett gott mottagande bland jaktföreningarna och föreningar runt om i landet har anslutit sig. Nu står alltså dörren öppen för jaktintresserade ungdomar att ansöka om medlemskap och komma i gång med jakten! Somliga föreningar har redan fyllt sin kvot, men i många andra finns det fortfarande plats. En stor del av de deltagande föreningarna söker medlemmar över ett större område, som en viltcentralsregion eller i hela landet. Du ungdom, om du saknar jaktmöjligheter, var inte blyg utan kontakta också föreningar längre bort! De anslutna föreningarna har meddelat att de gärna tar emot nya medlemmar, så du blir säkert varmt emottagen! Gå in på kampanjens webbplats och kolla vilka föreningar som deltar, och välj ut den som passar dig bäst. På webbplatsen hittar du också reglerna för kampanjen. För mera information: Henri Mutanen 050 528 0001 henri.mutanen@ metsastajaliitto.fi https://nuoretseuraan. metsastajaliitto.fi/
Jägaren 4 l 2018 l 71 Beretta A400 Xtreme Plus soveltuu vesilintujen metsästykseen vaativimmissakin olosuhteissa. Markkinoiden luotettavin 3.5’’ vesilintuhaulikko, jolla on erittäin pehmeä ampumatuntuma. Saatavana myös luontoon täydellisesti sulautuvalla Camo Max 5-kuviolla tai optifade-värityksellä sekä vasenkätisenä. SUUNNITELTU KAIKKIIN OLOSUHTEISIIN BERETTA A400 XTREME PLUS Jälleenmyyjä: Sako Oy | PL 149, 11101 Riihimäki | puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi
72 l Jägaren 4 l 2018 ANTTI OTSAMO , chef för hållbar utveckling, Forststyrelsen, Skogsbruk Ab Forststyrelsens nya miljöanvisningar är viltvänligare än förut Forststyrelsen har förnyat sina miljöanvisningar för skogsbruket. Forststyrelsen förvaltar ungefär en tredjedel av Finlands areal, vilket innebär att organisationen genom sin verksamhet har en avsevärd inverkan på viltets livsmiljöer. B ara ungefär en tredjedel av statsmarkerna är skogsbruksmark, men till de här mångbruksskogarna säljs merparten av statens tillstånd för jakt och fiske. Under fjolåret sålde vi ungefär 99 000 tillståndsdygn för hönsfåglar på statsmark och cirka 13 000 tillståndsdygn för hare och sjöfågel. Under goda fågelår har vi sålt så mycket som 130 000 tillståndsdygn för hönsfågel. I norra Finland har ortsborna lagstadgad fri jakträtt i statens marker, vilket i högsta grad ökar statsmarkernas betydelse för jakten. Miljöanvisningarna har en lång historia På Forststyrelsen har vi redan i 25 år haft miljöanvisningar för skogsbruket. Anvisningarna är i första hand avsedda för Forststyrelsens personal och våra entrepenörer med anställda. Tillsammans med skogsbruksanvisningarna bildar miljöguiden en komplett instruktion för hur statens mångbruksskogar ska skötas och brukas. Miljöguiden som publicerades i juni är den femte egentliga miljöguiden och i den har vi sammanställt all miljökunskap som ska beaktas i skogsbruket. Anvisningarna för viltet har också tidigare varit omfattande, men vi har nu kompletterat dem med tillägg och preciseringar. Vad är då nytt? Vi har inte uppfunnit krutet på nytt, men vi har infört flera ändringar i anvisningarna som blir synliga i landskapet. Den största enskilda förändringen är att vi hädanefter lämnar döda träd kvar i skogen. Det här bygger på rekommendationer efter grundliga mångfaldsundersökningar. – Den viktigaste förändringen ur viltets synvinkel är att vi ökar skogens slutenhet. Vi lämnar kvar mera viltsnår än förut och arealen snår ökar, berättar miljöexperten Maarit Kaukonen på Forststyrelsens Uleåborgskontor som har lett förnyelseprojektet. – Det tog över ett år att sammanställa den nya miljöguiden. I jobbet deltog de främsta experterna på Forststyrelsen, som känner både verkligheten på fältet och de nya vetenskapligt baserade kraven, fortsätter Kaukonen. SP-ryhmä 20m Avoala 10m På Forststyrelsen önskar vi att jägarna aktivt ska inkomma med synpunkter och kommentarer, inte bara om viltet utan också om miljön. Det hjälper oss att vidareutveckla skötseln av våra mångbruksskogar och bli ännu bättre på att vårda viltet. 2. Järpe vid bäck. 3. Viltvänliga avverkningar. TI M O ES KO LA
Jägaren 4 l 2018 l 73 Skapa gömslen och bevara spelplatser Den förnyade miljöguiden betonar mer än förut vikten av gömslen och skydd för hönsfåglarna. Det är särskilt viktigt att öka slutenheten från markytan upp till fem meters höjd. I kanten av våtmarker lämnar vi låga granar eller blandbestånd med gran som skydd. Vi har också preciserat avgränsningarna av skyddszoner vid vattendrag, och värdefulla platser lämnas fortsättningsvis utanför skogsbruket. Bland annat kärrsänkor, små lundar och bäckmiljöer är viktiga för viltet; där finner djuren skydd och föda. Tjädern fortsättningsvis under skärpt observation Forststyrelsen har i många år kartlagt tjäderns spelplatser i statens skogsbruksmarker. I Forststyrelsens databank finns ungefär 2500 aktiva spelplatser. På de här platserna följer skogsbruket särskilda anvisningar som bevarar skogens slutenhet. Forststyrelsen har i sin skogsskötsel tagit hänsyn till tjäderns spelplatser i många år. – Ur jägarkårens synvinkel betraktat är det här den kanske viktigaste åtgärden för viltet, som vi ska sköta med omsorg också i fortsättningen, konstaterar överinspektör Ahti Puutala på Forststyrelsens enhet Jaktoch fisketjänster. Iståndsättningen av livsmiljöer prioriteras Forststyrelsen har till dags dato iståndsatt cirka 5000 hektar ripoch gåsmyrar. Den SP-ryhmä 20m Avoala 10m här verksamheten kommer att fortsätta och ingår i programmet för aktivt iståndsättande och naturvård, som har getts en prioriterad ställning i Forststyrelsens skogsbruk. I statens marker finns det uppskattningsvis 200 000 hektar näringsfattiga kärr som i tiden har dikats i god tro, men där skogsbruket aldrig blev lönsamt. Under de senaste åren har vi lämnat de här kärren utanför skogsbruket. Vi gör inte några iståndsättningsdikningar på torvmarker med svag tillväxt utan täpper till också gamla diken för att återställa platsen till ett naturligare tillstånd. Åtgärden att avlägsna träden och täppa till dikena återställer kärrmiljön häpnadsväckande fort så att den till och med kan duga åt riporna. Det finns flera fina exempel på det här på olika håll i landet. Ut på fältet effektivare än förut Inte ens goda anvisningar spelar någon roll om de inte fungerar på fältet. Den här gången har vi gått grundligt till väga. Forststyrelsens miljöguide är mer komprimerad än förut och tydligare strukturerad efter tema för att de som gör jobbet ska hitta anvisningarna utan bläddrande. Som stöd för guiden har vi skapat webbkurser, som entrepenörerna måste gå innan de får börja jobba med sina maskiner i Forststyrelsens marker. Vi följer upp kvaliteten på arbetet med systematiska granskningar och utifrån dem återkopplar vi till planerarna och personalen. Den nya guiden är fritt tillgänglig för alla och finns på Forststyrelsens webbplats (www.metsa.fi). Iståndsatt ripmyr AN TT I OT SA M O TI M O ES KO LA Sparad trädgrupp 20 m Öppen yta 10 m
74 l Jägaren 4 l 2018 74 l Jägaren 4 l 2018 Identifierar du dessa sjöfåglar? Småskraken är mindre, smärtare och har tunnare näbb än storskraken. Honorna skiljer man från varandra bäst på färggränsen på halsen där småskrakens färggräns är suddig och storskrakens klar och tydlig. Huvudet är litet och den smala, sågtandade näbben är aningen uppåtböjd. Näbbens spets har inte en sådan tydlig krok som hos storskraken. Alfågelflockar flyger ofta nära vattenytan. Vingar är enhetligt mörka på både ovanoch undersidan. Alfågelhanen har alltid långa stjärtspjut. Den juvenila fågeln påminner on honan. PE KK A LE HT ON EN Brunandens säkraste kännetecken finns på vingen. Medan viggen och berganden har ett vitt parti på vingen, har brunanden ett grått parti, som framträder mindre tydligt mot vingens ljusa färg. Brunanden är större än viggen och berganden, och skiljer sig från dem till både form och färg. JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I Småskrake Storskrake
Jägaren 4 l 2018 l 75 Jägaren 4 l 2018 l 75 Identifierar du dessa sjöfåglar? Brunandens säkraste kännetecken finns på vingen. Medan viggen och berganden har ett vitt parti på vingen, har brunanden ett grått parti, som framträder mindre tydligt mot vingens ljusa färg. Alfågeln är vår minsta dykand. Den är knubbig, med litet huvud och kort hals. Näbben är kort och hög. JA RI PE LT OM ÄK I Småskrake (hona). Nacktofsen är spretig och stripig. JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I Jordoch skogsbruksministeriet föreslår begränsningar i jakten på brunand, småskrake och alfågel. Läs mer på s 6.
76 l Jägaren 4 l 2018 Artikeln är den andra i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 4 PANU HIIDENMIES Jaktföreningen och skjutbanetillstånden Inskjutningen av ett gevär samt vapenhanteringen, övningarna i avfyrningsteknik och skytteövningarna ska ske på en skjutbana eller annan därtill anvisad plats. Skjutbanorna som upprätthålls av jaktföreningar utgör fortsättningsvis stommen i nätverket av skjutbanor. D riften av jaktföreningarnas skjutbanor regleras i Lagen om skjutbanor som utfärdades 12 juni 2015. En av de viktigaste ändringarna i lagen handlar om att utse en banansvarig. Utnämningen skulle göras till polisstyrelsen senast den första december i fjol. Det är den som driver skjutbanan som ansvarar för att en banansvarig blir utsedd. Varje skjutbana ska också ha en ordningsstadga. För de flesta skjutbanor som ligger utomhus kräver verksamheten ett miljötillstånd i enlighet med miljöskyddslagen och ett skjutbanetillstånd i enlighet med lagen om skjutbanor. I dagsläget finns det kvar bara ungefär 500 aktiva skjutbanor med miljötillstånd. Som bäst har det här i landet funnits drygt 2000 platser klassade som skjutbanor. Förenklas kraven för miljötillstånd? Miljötillståndet är ett viktigt myndighetstillstånd. Syftet med tillståndet är att förebygga miljöförstöring. Tillståndsförfarandet är dock tungrott och kan medföra kostnader och övervakningsskyldigheter, vilket i beklagligt många fall har lett till att verksamheten har körts ner eller att de frivilliga funktionärerna drabbas av utmattning. Miljöskyddslagens tillkomst har inneburit en svindlande upptrappning av byråkratin. I det tredje steget av förnyelsen utreddes om det går att ändra på tillståndströskeln för vissa skjutbanor, med hänsyn till antalet skott, belägenheten eller vapentyperna som används. En förenkling av byråkratin vore mycket viktigt för de befintliga mindre banornas överlevnad. Likaså vore det viktigt med tanke på tillstånden för de nya och i skjutbanelagen avsedda flexibla skjutstationerna. Det har framlagts fem alternativ för en förenkling: att göra det nuvarande tillståndssystemet smidigare, ett registreringsförfarande, ett nytt anmälningsförfarande, en överföring av banorna i enlighet med BAT-rapporten (best available technology) till ett enklare förfarande samt att helt och hållet avföra vissa banor med minimal miljöpåverkan från godkännandeförfarande på förhand. Enligt en utredning gjord av miljöministeriet kunde till det förenklade förfarandet hänföras skjutbanor med lindrig miljöpåverkan, som platser där man skjuter in gevär och arrangerar enstaka skyttetävlingar samt banor för miniatyrgevär och
Jägaren 4 l 2018 l 77 Definitioner Med skjutbana avses ett utrymme inomhus eller ett område utomhus som används för målskjutning med skjutvapen. Med sportskyttecentrum avses en skjutbana som har banor för flera grenar och där man får avfyra mer än 300 000 skott per år. Med småskalig skjutbana avses en skjutbana avsedd för högst 10 000 skott per år. Miljötillstånd: För en verksamhet som innebär en risk för förorening av miljön, som en skjutbana utomhus, krävs det ett tillstånd i enlighet med miljöskyddslagen. Miljötillståndet kan inkludera bestämmelser om bland annat verksamhetens omfattning, utsläppen och reduceringen av utsläppen. För att ett tillstånd ska beviljas krävs det bland annat att verksamheten inte får medföra hälsofara, avsevärd förorening av miljön eller risk för sådan. miniatyrpistol, där det skjuts högst 10 000 skott per år. Till det förenklade förfarandet kunde dessutom hänföras gevärsbanor där det skjuts högst 10 000 skott per år och där det används tekniska lösningar eller verksamhetsmodeller som förebygger miljöolägenheter. För bullerföroreningarnas del kan tänkbara kriterier för en förenkling även vara avståndet till bebyggelse eller annan motsvarande bullerkänslig verksamhet. Glädjande nog har det också anlagts nya skjutbanor under de senaste åren. För jaktföreningarnas del skulle de planerade förenklingarna av miljötillståndssystemet vara synnerligen välkomna och dessutom skulle de spara kostnader. Skjutbanan Enligt beredningen av skjutbanelagen avses med skjutbana ett utrymme eller ett område i sin helhet som används för skytte, och således inte exempelvis en enskild skjutstation. På en skjutbana kan det finnas en eller flera banor för olika skyttegrenar, som består av en eller flera skjutstationer. Att anlägga en skjutbana och driva en sådan kräver alltid tillstånd. Att anlägga och driva en mindre skjutbana kräver däremot bara en anmälan. Sporadiskt skytte Skjutbanelagen tillämpas inte på ett utrymme eller område som används sporadiskt för skytte. På förslag av regeringen ska som sporadiskt skytte räknas exempelvis arrangerandet av en skyttetävling. Utanför skjutbanorna ordnas bland annat skidskyttetävlingar, reservistskyttetävlingar och älgskidskyttetävlingar. Tävlingar av det här slaget är enskilda evenemang och kan eventuellt hänföras till Lagen om sammankomster (530/1999), 2 § 2 mom, allmänna sammankomster. Arrangörer av upplevelseturism ordnar ibland skytte. Om en sådan aktivitet ordnas någon enstaka gång kan den räknas som sporadisk. Om verksamheten däremot vore fortlöpande och i större skala så skulle den dock höra till lagens tillämpningsområde. Som sporadiskt skytte skulle också räknas exempelvis inskjutningen av ett gevär inför jakten, mot en tavla av något slag. Skytte av det här slaget skulle dessutom räknas som småskaligt. Småskalig skjutbana Skjutbanelagen tillämpas inte på ett utrymme eller område avsett för småskaligt skytte. Enligt regeringens förslag ska med småskaligt skytte avses sådant skytte som till sin natur är mera kontinuerligt än sporadiskt skytte, men det ska ändå vara småskaligt beträffande antalet skott och deltagare. Av tradition har markägare ansetts ha rätt att skjuta på egen mark. Enligt regeringens förslag finns det ingen uttrycklig undantagsregel från det här slaget av skytte, men det småskaliga skyttet skulle lämnas utanför lagens tillämpningsområde. Verksamheten skulle kunna räknas som småskalig om det handlar om personer med besittningsrätt till marken och personer i deras sällskap. Om utomstående personer däremot på egen hand skjuter på platsen ska verksamheten i princip hänföras till lagens tillämpningsområde. Vid en bedömning av skyttets småskalighet kan vi utgå från de konstruktioner som har byggts för ändamålet. SO M ET A
78 l Jägaren 4 l 2018 Artikeln är den andra i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 5 PANU HIIDENMIES Verksamheten i en jaktförening Hur utesluta en besvärlig medlem? E n jaktförening har inom ramarna för sina stadgar befogenheter att besluta om disciplinära åtgärder gentemot en medlem, men de här befogenheterna berättigar ändå inte till godtyckliga eller regelvidriga lösningar. Varje år händer det i flera jaktföreningar att medlemmarna letar efter lösningar på besvärliga situationer. Det bästa sättet att lösa knutar är fortsättningsvis att diskutera och komma överens, men det förekommer fall där samtalet inte leder någonvart eller där det som inte får hända redan har hänt. Då måste medlemmarna reagera. Disciplinen i en jaktförening är alltid en större fråga än det tekniska utförandet. I synnerhet på landsbygden är verksamheten i en typisk jaktförening fortsättningsvis av stor betydelse. Föreningen är en social gemenskap med funktionella möjligheter. Att utesluta en person ur gemenskapen är en åtgärd med enorma konsekvenser för den uteslutnas liv och jaktmöjligheter. Å andra sidan kan en besvärlig medlems beteende medföra ett avsevärt lidande för gemenskapen och i värsta fall blir hela föreningsverksamheten lidande. Ibland återstår inga andra alternativ än uteslutning. Uteslutningsgrunderna I en förenings verksamhet ingår att medlemmarna har olika åsikter. Var och en som har deltagit i en jaktförenings verksamhet ser skillnaden mellan en gemensam positiv verksamhet och ett beteende som försvårar verksamheten. Trots det kan det vara svårt att dra en gräns. Människor reagerar på olika sätt när folk uttrycker sin åsikt och ibland kan det vara svårt att upptäcka att ett beteende strider mot föreningslagen eller skadar föreningen. Trots det måste medlemmarna reagera, annars kan det gå så, att jaktföreningen, om den låter beteendet fortgå, förlorar eller försvagar sina möjligheter att tillgripa disciplinära åtgärder nästa gång någonting liknande inträffar. Medlemmarna ska behandlas jämlikt. Det finns en hel rad med skäl till uteslutning. Därför begränsar jag mig här till en medlem som genom sitt beteende aktivt försvårar verksamheten så att föreningen riskerar att gå miste om jaktmarker. Vållande av avsevärd skada Enligt föreningslagens 14 § 2 moment är det ett logiskt skäl till uteslutning om en medlem genom sitt beteende vållar föreningen avsevärd skada. Det är oacceptabelt att en medlem med sitt beteende allvarligt skadar sin egen förening. Här ska vi dock observera att en medlem som kritiserar jaktföreningens styrelse inte uppfyller kriterierna för uteslutning, inte ens om kritiken är skarp eller om somliga tycker att personen i fråga är besvärlig. Att i normal ordning påverka föreningens inre styrkeförhållanden, exempelvis under tiden som föregår ett styrelseval, uppfyller i regel inte heller kriterierna utan ingår i föreningsdemokratin. I en förening får medlemmarna finna sig i att det kan finnas en opposition, även om somliga skulle anse att det försvårar verksamheten. En typisk situation där kriterierna för uteslutning kan uppfyllas är den, där en medlem aktivt hanterar arrendeavtalen på ett sätt som skadar föreningen eller där han säger upp sitt eget jaktarrendeavtal. Enligt rättspraxis anses det här på ett generellt plan räcka till som grund för uteslutning. En jaktförenings främsta uppgift är att skapa jaktmöjligheter för medlemmarna. Föreningens viktigaste egendom är jakträtten i markerna som föreningen har arrenderat av skogsägare. En medlems beteende som leder till en annullering av jaktarrendet kan helt klart betraktas som någonting som i hög grad skadar föreningens verksamhet. Medlemmen ska ha en reell möjlighet att inverka på händelsernas gång och han ska vara aktiv. Rent praktiskt kan det finnas nyansskillnader och händelserna ska bedömas från fall till fall. Följa stadgarna En jaktförening kan inte vidta andra disciplinära åtgärder mot en medlem än de som nämns i föreningens stadgar. På den tidigare föreningslagens tid var tolkningen den, att även lindrigare disciplinära åtgärder än uteslutning kunde vidtas mot en medlem genom ett föreningsbeslut, även om åtgärderna inte var nämnda i stadgarna. Om en förening övervägde att utesluta en medlem kunde den således ge honom exempelvis en varning. Men enligt rättspraxis kan en förening enbart tillgripa disciplinära åtgärder som nämns i stadgarna. Om åtgärden inte är upptagen i stadgarna kan medlemmen på rättslig väg kräva att den ogiltigförklaras. En muntlig varning är tänkbar, men inte heller en sådan kan ges offentligt. Det här är värt att hålla i minnet i jaktföreningens verksamhet och följande gång som stadgarna ändras. Det kan faktiskt vara nyttigt att medlemmarna diskuterar de disciplinära åtgärderna i föreningen och breddar repertoaren med eftertanke. En uteslutning är en definitiv och drastisk åtgärd. Om man i föreningen inte följer formaliteterna, som att nämna uteslutningsärendet i en möteskallelse och att höra den som riskerar att uteslutas så kan den uteslutna medlemmen väcka klandertalan och återfå sitt medlemskap. Utöver formaliteterna vid en uteslutningsprocess är det skäl för medlemmarna att omsorgsfullt bedöma om kriterierna för en uteslutning faktiskt är uppfyllda. En bra metod är att skriva ner kriterierna på ett papper, bedöma om de vid behov kan bevisas och därefter gå igenom det hela med någon sakkunnig. Det här är viktigt, i synnerhet för att en grundlös uteslutning inflammerar föreningens verksamhet för en lång tid. Dessutom kan en rättslig process bli både dyr och tung. Allt detta är viktigt också därför att när det föreligger ett reellt och befogat behov av uteslutning så ska åtgärden beredas med omsorg så att föreningsverksamheten kan fortsätta på bästa sätt efter processen. I en jaktförening fungerar inte allting alltid som man önskar och förväntar sig. När en grupp jaktintresserade människor samlas kring sitt intresse handlar det om känslor, till och med starka sådana. Ofta rör det sig om jakthundar, arrendefrågor eller fördelningen av bytet. Ett problem kan drivas till sin spets så att föreningen överväger att utesluta någon medlem. En uteslutning är en slutgiltig åtgärd som avslutar medlemmens rättigheter. Åtgärden är därför ingenting som man tillgriper lättvindigt.
Jägaren 4 l 2018 l 79 Turvallisin mielin metsästyskauteen. Kotivakuutuksemme avulla saat kattavan turvan aseille ja varusteille, niin kotimaassa kuin ulkomailla. Lisäksi vastuuvakuutuksemme korvaa sinun yksityishenkilönä aiheuttamasi vahingot. Tärkeää on myös huolehtia, että metsästyskoirallasi on voimassaoleva eläinvakuutus. Lue lisää lahitapiola.fi/metsastajille ja hoida turvasi kuntoon ennen metsästyskauden alkua. Palveluntarjoaja: LähiTapiola Keskinäinen Vakuutusyhtiö ja LähiTapiolan alueyhtiöt LÄHITAPIOLA TARJOAA MONIPUOLISTA TURVAA AKTIIVISELLE METSÄSTYKSEN HARRASTAJALLE Nu har man utfört viltinventeringarna. Resten av kvoten för hönsfågeljakt kommer till försäljning enligt den följande tidtabellen. Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd inleds: Södra, Västra och Östra Finlands områden: 27.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi: 28.8. Österbotten och Kajanaland: 29.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio: 30.8. Enontekis, Enare, Utsjoki: 31.8. Eräluvat.fi UT PÅ HÖNSFÅGELJAKT!
80 l Jägaren 4 l 2018 VALTO KONTRO , Helsingfors universitet Jaktföreningarna och arrende mot vederlag i pengar Jaktföreningsundersökningen 2017: Del 5 A vtalen om jaktarrende har även de en lång historia i vårt land. En av milstolparna i jaktarrendets historia inföll 1902 när Juhani Aho skrev en lättfattlig instruktion för viltvård. Den innehöll bland annat anvisningar för bildandet av jaktområden och arrangemang för arrendeavtal. Det blev allt vanligare med avtal efter hand som vurmen för att grunda jaktföreningar och jaktlag framskred från västoch sydkusten inåt landet i början av 1900-talet, för att sedan fortsätta norrut. Det grundades föreningar i nästan varje socken. Nu skapades ramarna för avtalspraxis och innehåll som allmänt gäller än i denna dag. Pengar och andra vederlag I ett skriftligt avtal om jaktarrende fastställer parterna vanligtvis området som arrenderas, vilka viltarter som får jagas, avtalets varaktighet samt ett eventuellt vederlag. Vederlaget eller arrendetagarens informella motgåvor till arrendegivaren kan exempelvis bestå av viltkött, en inbjudan till älghippa eller tjänster utförda av arrendetagaren, som exempelvis skogsvårdsarbeten eller iståndsättning av vägar, reglering av vissa viltstammar för att förebygga skador eller pengar. Om medlemmarna i föreningarna eller jaktlagen själva är markägare saknar avtalen i allmänhet vederlag. Att vederlag i andra former än pengar prioriteras berättar det faktum att bara ungefär en på hundra av de privata skogsägarna i landet som arrenderar ut sin mark får vederlaget i pengar, trots att ungefär 95 procent av alla privata markägare har arrenderat ut sin mark till jakt. I gengäld blir drygt hälften inbjudna till älghippan. I Sverige är det vanligare än i Finland med betalning i pengar för jakträtten och priserna per hektar är på sina håll till och med avsevärt högre än hos oss. Variationerna hos prisnivån är stora; medelpriset per hektar kan i Skåne vara över tio gånger högre än i Norrbotten. Vilttätheten, viltfaunan och befolkningstätheten inverkar av allt att döma på prisnivån, samt det faktum att de svenska skogsägarna inte har samma rätt som de finländska till ersättning för viltskador av de jaktlicensavgifter som jägarna har betalat in. Intressant i det svenska arrangemanget, som är mera marknadsstyrt än vårt, är hur viltarterna i ett område påverkar områdets jaktliga värde. Jägarna är beredda att betala mera för älgjakt än för vildsvin eller rådjur. Prisnivån har stigit i Sverige sedan millennieskiftet. Olika typer av ägare Som känt varierar arrendearrangemangen och vederlagen med vem som äger marken. Utöver de privata ägarna är staten, som äger 12,5 miljoner hektar mark, en stor markägare som avtalspart. En stor del av den här arealen är mycket riktigt utarrenderad till jaktföreningar. Dessutom arrenderar skogsbolag, kommuner, församlingar, samfällda skogar och många fler samfund ut sina marker till jakt. Alla har de varierande intressen och syften beträffande sitt markinnehav. Kursen under innevarande decennium Mot den bakgrund som bildas av vår långa jakträttsliga arrendehistoria och utvecklingen i Sverige är det intressant att titta närmare på hur vederlagen har fungerat under innevarande decennium, vilken roll vederlagen (i synnerhet) i pengar har spelat och hur prissättningen ser ut. Det är om de här frågorna som artikelskribentens avhandling vid Helsingfors universitet handlar. År 2006 skickade dåvarande Jägarnas Centralorganisation ut en enkät till 1554 jaktföreningar och jaktlag som hade anI vårt land är jakträtten som känt bunden till markägandet. Det här rättsliga arrangemanget går tillbaka till den svenska tiden och har bevarats i vår jaktlagstiftning ända till nutid. En markägare kan utnyttja sin rättighet på olika sätt. Det typiska är att arrendera ut jakträtten till någon av landets tusentals jaktföreningar och jaktlag. Arrangemanget med arrendering gör det möjligt att skapa större enhetliga jaktområden, vilket i sin tur gör det möjligt att jaga exempelvis älg och vitsvanshjort.
Jägaren 4 l 2018 l 81 sökt om jaktlicens för älg eller som deltog i en samlicens. Enkäten innehöll frågor om bland annat föreningarnas förhållande till markägarna, arealen på jaktmarkerna och arrendeutgifterna för året 2005. Motsvarande enkät skickades i fjol ut av Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet till samma föreningar som föregående gång. Utifrån enkätsvaren gick det att klarlägga vilka förändringar som hade inträffat under den här tidsperioden beträffande andelen vederlag i pengar, föreningarnas totala areal jaktmarker och priserna per hektar. Det gick också att få klarhet i skillnaderna i arrendepris per hektar mellan markägargrupperna och viltcentralsregionerna, och vilken inverkan den relativa storleken på jaktområdena för hjortdjur hade på arrendeutgifterna. Vilka förändringar hade alltså inträffat under den här tidsperioden? Andelen vederlag i pengar har inte ökat Resultaten ger vid handen att de relativa andelarna jaktmark räknat i hektar som betalas med pengar inte har ökat utan snarare minskat en aning. 2005 betalade föreningarna ett vederlag i pengar för nio procent av jaktmarkerna som de arrenderade, med de statliga arrendemarkerna inräknade. 2016 hade den här andelen sjunkit till fem procent. Om vi utelämnar markerna som staten arrenderar ut blev andelarna 18 procent för året 2005 och 12 procent för året 2016. Hektarpriserna hade däremot stigit i hela landet, även med hänsyn taget till inflationen. Om vi inkluderar statens marker hade medelpriset stigit med 18 procent, från 0,71 euro till 0,84 euro. Om vi exkluderar statens marker hade medelpriset stigit från 0,73 euro till 0,90 euro, vilket innebär en ökning på 24 %. Det förekom också skillnader i hektartaxorna i avtalen som hade gjorts mellan markägargrupper. Året 2016 var det skogsbolagen som begärde det högsta arrendet, med ett medelpris på 1,02 euro per hektar för hela landet. För skogsbolagen finns det egentligen inga andra möjligheter till vederlag än i pengar, vilket åtminstone delvis förklarar att den här markägargruppen har det högsta arrendet per hektar. Bolagen har inte heller rätt till ersättningar för älgskador, vilket innebär att det höga hektarpriset också ska kompensera för utgifterna för älgskador i planteringar. Självfallet hör det också till bolagens natur att få maximal avkastning på markerna som de äger. De privata markägarnas taxa låg i genomsnitt på 0,77 euro och statens på 0,65 euro. Med undantag av staten hade alla markägargrupper höjt sina hektarpriser sedan 2005. I statens fall sjönk hektarpriset med två cent, om vi beaktar inflationen. Enligt det insamlade materialet korrelerar inte föreningarnas utgifter för jaktarrendet med den relativa arealen jaktmarker för hjortdjur i förhållande till den totala arealen. Hur blir det i framtiden? Av allt att döma blir det alltså inte vanligare här i landet med vederlag i pengar, men däremot stiger hektartaxorna. En stor del av markägarna är också jägare, vilket bidrar till att stabilisera systemet. Vederlaget utgår i olika former, som en större andel kött eller en mindre medlemsavgift. Markområdena som ägs av privatpersoner är i regel relativt små, vilket betyder att det med dagens arrendepriser ofta är lönsammare att få arrendet i någon annan valuta än pengar. Markägarna och jägarna är emellertid inte frikopplade från den allmänna utvecklingen. Personer i båda grupperna flyttar allt oftare från landsbygden till stan. Det här kommer sannolikt med tiden att påverka arrendepraxis eftersom pengar i dagens samhälle torde vara det smidigaste vederlaget om markägaren bor långt ifrån. Förändringen är kanske redan synlig, eftersom det var hektarpriserna i de privatägda markerna som steg mest under den granskade perioden. Andelen mark där vederlaget betalas med pengar av föreningarnas totala areal har minskat både nationellt och i de flesta viltcentralsregioner. LÄGET 2000/2005 ALLA ÄGARGRUPPER UTOM STATEN ALLA ÄGARGRUPPER Andelen jaktmarker med vederlag i pengar (%) Information saknas Medelvärdet för hela landet 70 eller mer Källa: Finlands viltcentral Källa: Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral Statistiskt signifikant förändring
82 l Jägaren 4 l 2018 Finlands viltcentral söker en SPECIALPLANERARE för fast anställning. ? Finlands viltcentral främjar hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställer viltpolitiken och svarar för skötseln av föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Till specialplanerarens uppgifter hör följande: • Expertuppgifter i anslutning till arbetet med att utveckla skötseln av viltets livsmiljöer och utvecklingsprojekt för livsmiljöer samt att handlägga licensärenden i enlighet med jaktlagen (615/1993). Till tjänsten hör också att sköta vissa separat bestämda offentliga förvaltningsuppgifter. Om de här uppgifterna stadgas närmare i viltförvaltningslagen 2 § 1 moment. Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor. Tjänsten förutsätter följande: • Högre högskoleexamen, gärna inom naturresursbranschen • God kännedom om vilthushållning och jakt • Kännedom om jaktlagstiftningen samt förvaltningsrätt och miljörätt • Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska • Kunskaper i engelska • Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga • Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, vid behov även utomlands • Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder enligt avtal eller den första oktober. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 17 augusti kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Specialplanerare. Ytterligare information: Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi. Chefen för offentliga förvaltningstjänster Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi Finlands viltcentral söker en person kunnig i EKONOMISK FÖRVALTNING ? Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning vars verksamhet leds och övervakas av jordoch skogsbruksministeriet. Viltcentralen har femton regionkontor utspridda i hela landet. Viltcentralens uppgift är att främja hållbar vilthushållning, stöda jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställa viltpolitiken och sköta vissa fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral söker en person kunnig i ekonomisk förvaltning till teamet för statsbidrag och övervakning och processen offentliga förvaltningsuppgifter. Arbetsuppgifterna preciseras senare och fördelas på teamet för statsbidrag och övervakning, ärenden som rör jägarregistret och andra särskilt avtalade offentliga förvaltningsuppgifter. Om Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter stadgas närmare i viltförvaltningslagens (158/2011) 2 § 1 moment. Till teamet för statsbidrag och övervakning hör bland annat följande arbetsuppgifter: • uppgifter i anslutning till beviljandet av statsbidrag till jaktvårdsföreningar • uppgifter i anslutning till övervakningen av hur jv-föreningarna använder sina medel samt allmän övervakning av föreningarnas verksamhet • rådgivning och utbildning för jv-föreningarnas funktionärer i ärenden som rör statsbidrag, ekonomi och övervakning Vi söker en person som är kunnig i ekonomisk förvaltning och har skött bla bokföringsuppgifter självständigt som en helhet eller i betydande omfattning. Tjänsten förutsätter följande: • lämplig utbildning, exempelvis tradenom eller merkonom • du behärskar ekonomi och har praktisk erfarenhet av ekonomisk förvaltning • utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska • stresstålighet • Du behärskar program för ekonomisk förvaltning och Officeprogrammen • utmärkt samarbetsoch lagarbetsförmåga • kännedom om jaktvårdsföreningsverksamhet och jakt räknas som merit • god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift • beredskap för resor inom landet Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor. Tjänsten är en tillsvidareanställning med en 6 månaders provanställning. Den anställda tillträder 1.10 eller enligt avtal. Lönen följer viltcentralens kollektivavtal och system för lönesättning. Om du anser dig vara en lämplig person för tjänsten så skicka in din ansökan med CV senast 3 augusti till adressen kirjaamo@riista.fi eller med brev till adressen Finlands viltcentral, registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet Kunnig i ekonomisk förvaltning. För ytterligare information kontakta: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifterö Sauli Härkönen tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi Nyhetsmagasinet
Jägaren 4 l 2018 l 83 Anmäl dig till jakthundsveckoslutet! Jägarförbundet, Finlands viltcentral, Kennelförbundet och jakthundsorganisationerna uppmanar jaktföreningarna, jv-föreningarna och hundföreningarna att delta i jakthundsveckoslutet den 27 och 28 oktober. ? Evenemanget bjuder barn och ungdomar på nya upplevelser och en möjlighet att träffa jakthundar av olika slag. Under evenemanget lyfter vi fram hundarnas viktiga roll för förvaltningen av viltstammarna, storviltsassistansen och tillvaratagandet av fällt Jakt och/eller hunddemo Ni kan arrangera en jaktdag där ni visar hundarna i aktion eller en uppvisning där barnfamiljer får tillfälle att träffa jakthundar. Det finns förslag på program för bägge alternativen. Samarbete ger styrka Evenemang som överlappar varandra äter resurser och tappar deltagare. Därför är det klokt att samarbeta och tillsammans arrangera ett lysande evenemang. I skrivande stund deltar Jägarförbundet, Finlands viltcentral, Kennelförbundet, Finska taxklubben, Finska dreverklubben, Finska beagleklubben, Finlands retrieverorganisation, Finska stövarklubben och föreningen för parson russell terrier. Haka på när vi arrangerar fina upplevelser för ungdomarna! Mera information: Henri Mutanen, 050 528 0001 henri.mutanen@metsastajaliitto.fi https://metsastajaliitto.fi/metsastyskoiraviikonloppu Den populära utbildningen ABC för jaktskytte fortsätter! ? ABC för jaktskytte är en skytteutbildning för jägare som Finlands jägarförbund och Finlands viltcentral har utvecklat tillsammans. Utbildningen passar både nya jägare med färskt jaktkort och gamla jägare som vill bli bättre skytt. Det är viktigt att träna på skjutbana för att bli en bättre skytt, men jaktskyttet är mer än så. Det handlar om att känna sina gränser, fatta snabba beslut och kunna sin utrustning. Under den sex timmar långa utbildningen fördjupar sig eleverna i hageloch studsarskyttet och i säker vapenhantering. Utbildningen kostar 70 euro och inkluderar gevär och patroner. Hörselskydden och skyddsglasögonen är det enda eleven behöver ta med sig. Som utbildningsintyg får deltagarna Jaktskyttekortet. För ytterligare information och anmälningar metsastajaliitto.fi/tapahtumakalenteri och utbildningsplanerare Jussi Partanen, tfn 010 841 0065 eller jussi.partanen@metsastajaliitto.fi Kommande utbildningar: Kurikka 24-25.07, Liperi 08.08, Liperi 14.08 Jakttiderna för skogshönsen fastställs i slutet av augusti ? Jordoch skogsbruksministeriet utfärdar i slutet av augusti en förordning om begränsningar i jakten på skogshöns. Det är inte möjligt att utfärda förordningen tidigare eftersom triangelinventeringarna helst ska göras tillräckligt sent på sommaren samtidigt som tillräckligt med tid måste avsättas för beredningen av jakttiderna. Triangelinventeringarna görs i år 28.7-12.8. Finlands viltcentral lämnar ett förslag om jakttider för skogshönsen till jordoch skogsbruksministeriet och ministeriet skickar ett utkast till förordning på remiss i mitten av augusti. Remisstiden är tio dagar. Därefter fastställer ministeriet förordningen i skyndsam ordning. Om jakttiderna för skogshönsen informeras på bland annat ministeriets och viltcentralens webbplats samt i nummer 5 av tidningen Jägaren. DU SOM PLOCKAR HJORTRON! Sädgåsfjädrar och dun efterlyses i norra Finland ? Uleåborgs universitet efterlyser sädgåsfjädrar och dun i Lappland, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen. Närmare bestämt efterlyser vi dun som har använts som bomaterial och fjädrar och dun på platser där gässen har ruggat. Sådana kan den stöta på som är ute och plockar bär. Fjädrarna från en och samma plats kan läggas i samma papperskuvert. Lägg gärna i rejält med fjädrar och dun! Provet ska vara torrt när det läggs i kuvertet och det får inte viras in i plast. Anteckna på kuvertet datumet och koordinaterna för boet eller ruggningsplatsen alternativt regionen och kommunen samt avsändarens namn. Insamlingsplatsernas exakta läge är konfidentiellt och publiceras inte. Vi informerar dem som har skickat in prover om undersökningens resultat så fort den är klar och ger detaljerad information om det insända provet. Kontakta Johanna på johanna.honka@oulu.fi eller 050 327 0665 för närmare anvisningar, kuvert och papperspåsar för proverna. Portot är betalt. Undersökningen görs vid Uleåborgs universitet och är en genetisk undersökning av taigasädgåsens häckande stam. Dessutom undersöker vi taigasädgåsens och tundrasädgåsens geografiska fördelning. Skicka proverna till följande adress. Johanna Honka Enheten för ekologi och genetik, Linnanmaa 90014-Uleåborgs universitet, puh. 050 327 0665 På nya poster ? Ny verksamhetsledare på Ylämaa jaktvårdsförening är Matti ,Haikonen, Säkkijärvenkuja 71, 54530 Luumäki, ylamaa@rhy.riista.fi 0500-155 352.
84 l Jägaren 4 l 2018 Nyhetsmagasinet Ändringar i förordningen om säkerhetsskåp ? Skjutvapen, vapendelar och patroner ska alltid förvaras i ett låst säkerhetsskåp, ett låst utrymme eller på annat sätt inlåsta så att de är oåtkomliga och inte kan användas olovligt. Om det gäller ett särskilt farligt skjutvapen eller fler än fem skjutvapen ska vapnen i enlighet med inrikesministeriets direktiv förvaras i ett inbrottssäkert och låst säkerhetsskåp eller i ett utrymme godkänt av polisen. I detta nu är säkerhetsskåp testade enligt följande standarder godkända: EN 14450 från nivå S1 EN 1143-1 från nivå Gamla skåp testade enligt den upphävda SS 3492 Samt säkerhetsskåp testade enligt följande nationella norm: SSF 3492 Standarden enligt vilken ett säkerhetsskåp är granskat framgår av skylten på skåpets dörr. Om det inte finns någon skylt på skåpdörren med någon av de ovannämnda standarderna eller normen så är skåpet inte godkänt för förvaring av fler än fem vapen. Övergångstiden pågår Den första december 2015 infördes en ändring i skjutvapenlagen som fastställde en femårig övergångstid för förvaring av fler än fem vapen i ett säkerhetsskåp. Övergångstiden går ut den 30 november 2020 och berör enbart personer som ägde fler än fem vapen då lagen ändrades. En person som nu äger fem vapen måste skaffa ett säkerhetsskåp innan han eller hon skaffar ett sjätte vapen. ELLIT ERÄTULILLA Älgjakt för damer, 19–21 oktober I Loppis och Nummi-Pusula ? Den traditionella älgjakten för damer arrangeras i år med Heinihovin hirviseurue i viltrika jaktmarker vid riksväg 2 i Nummi-Pusula. Som högkvarter fungerar Suuri Huvila som drivs av Evon Luonto och ligger i Räyskälä i Loppis. Jakten arrangeras till största delen som drevjakt. Vi tar emot 20 damer på pass och 20 damer i drevet. Du kan delta i drevet utan tidigare erfarenhet av jakt. Du anländer fredag kväll 19 oktober och får ditt rum. Vid kvällstéet informerar vi om jakten. Efter frukosten på lördagen transporterar vi deltagarna med buss ut i terrängen för genomgång med instruktioner för dagens jakt. Därefter börjar jakten. Tidtabellen beror självfallet på hur älgarna rör sig. Under pausen äter deltagarna mellanmål vid brasan. Efter jakten och bastun serveras en älghippainspirerad middag med tid för eftersnack om dagens upplevelser. Söndag morgon fortsätter jakten, som avslutas med en gemensam måltid. Lämna gärna namn och adress om du vill delta också nästa år! Deltagaravgiften: Pass 330 € Drevet 300 € Avgiften inkluderar: 2 dagar på jakt, på pass eller i drevet, transporterna under jakten, inkvartering med sänglinne fre-sö, kvällsté fre, frukostar, bastu lö, jaktmiddag lö, bespisning i terrängen, lunch sö, matsäck i skogen, försäkringar och moms. Bindande anmälningar och betald deltagaravgift senast 1.9. Jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050–3254 559, Kalamajantie 1250, 12750 Pilpala, info@elliteratulilla.fi Berätta för oss vad älgjakten betyder för dig! ? Vi efterlyser jägare som vill berätta för oss vad älgjakten betyder för dem. Älgjägarna i regionerna som vi har valt ut till projektet kommer inom kort att få ett meddelande i Oma riista. Om du är intresserad av att berätta din berättelse ska du hålla ögonen på Oma riista och följa instruktionerna om du får ett meddelande. Alla som intervjuas blir belönade med ett 200 euros presentkort på Retkitukku. Projektet stöds av stiftelsen Metsämiesten säätiö. Polisstyrelsen informerar
Jägaren 4 l 2018 l 85 MIKKO ALHAINEN Sädgåsjakten fortsätter på samma sätt som i fjol i sydöstra Finland och Östnyland där det förekommer tundrasädgås. Naturresursinstitutet inleder under sommaren en kartläggning av häckningsområdena i Lappland. Preciserad viltinformation skapar förutsättningar för att tillåta traditionell jakt på taigasädgås. ? Taigasädgåsens stam verkar fortsättningsvis växa, tack vare begränsningarna i jakten. Inventeringsresultatet i januari 2018 var ändå svagare än väntat, ungefär 39 000 fåglar. På grund av de exceptionella förhållandena i vintras kommer taigasädgässen sannolikt att övervintra i stora skaror i Tyskland, men därifrån får vi ingen inventeringsinformation. Våroch höstinventeringarna indikerar dock att stammen fortsättningsvis är på uppgång. Även informationen som når oss från häckningsområdena berättar om växande mängder gäss och glädjande mycket kullar. I området där jakt är tillåtet består större delen av sädgässen av tundrasädgäss som häckar i norra Ryssland i oktober-november. På jakt är det svårt att se skillnaden mellan underarterna och därför bygger regleringen av jakten på strikta begränsningar i tid och rum för att inte några större mängder taigasädgäss ska bli skjutna. I större delen av landet är sädgåsjakten fortsättningsvis förbjuden. Den häckande stammen får fortsätta växa till sig och kartläggningen av häckningsområdet kan skapa underlag för jakt i begränsad omfattning. Regleringen av jakten på taigasädgås utmed flyttvägen Vid ett möte som ordnades i Holland 20-21 juni diskuterades en precisering av metoden för uppskattning av taigasädgåsstammens storlek och struktur. En inventering i januari fungerar i praktiken inte om en stor mängd fåglar flyttar till Tyskland på grund av vädret. Av det här skälet tvivlar man på höstoch vårinventeringarnas användbarhet som underlag för avskjutningen. Dessutom finns det planer på att utveckla en populationsmodell där uppskattningen av stammens storlek och struktur inte skulle vara beroende av hur en enda inventering lyckas. Danmark fortsätter i höst sin strama begränsning och Sverige har planer på att begränsa avskjutningen. Här i Finland gäller en tvåårig förordning om begränsningar i jakten på området där det förekommer tundrasädgäss. Sädgåsjakten i höst
86 l Jägaren 4 l 2018 JAKT Björnoch hönsjakt i Suomussalmi, www.erapalvelu.net, tfn 050 3258 966. Säljakt, seanature.net, 0400 154 600. Vildsvin, rådjur och gås i Sverige från 529 € , www.wildexperience.fi, 0400 570 342. Stuga + tillstånd i Kuusamo, tfn 0400 281 229. Jaktoch fisketjänster i Enare. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Boka höstens jaktmarker på vår hemsida, www.fasaanitila.net. Lestijärvi; jakt, fiske, boende. 040 5060 340, www.lestipuu.fi. Kvalitetsjakter i Estland: Älg, rådjur, gås, vildsvin, tfn 044-240 5800. Traditionell björnjakt i Kanada. Dina drömmars fiskeresa till de mäktiga landskapen i Vancouver. Inkl 8 laxar och flod med öring. www.paulpalmu.fi. Jaga småvilt i Kuusamo; stora jaktområden. Tillstånd och boende tfn 040 773 0128. Vildsvinsjakt i östra Slovakien, bästa områdena i Karpaterna! Arrangerar igen två jakter för grupper om 15-20 pers. Från Finland med person som kan trakterna. A. 1-5.11 och B. 1519.11. Priset 2485 € /person inkl flyg med vapen Hfrs-Budapest-Hfrs, buss, hotell, måltider, jaktutgifter samt rätt fälla 20 djur /jaktdag. På drevpass /3-4/dygn tillåtet skjuta vildsvin i alla storlekar samt kronhjort, honor och kid! Oy Woodcon, hannu.tyynela@woodcon.fi, 050 387 7000 för mera info. www.metsastyspalvelut.com, Turhala i Reisjärvi. Skogshöns, hare och änder. 044 541 0437. WWW.ERAKORPINEN.FI, tfn +358 40 5551394, ”Jakt-Boende-Fiske-Semester”. Gå med i en älg/jaktförening. Jaktmarker c 11.000 ha. Knappt 200 km från Helsingfors. Förfr tfn 046 957 6632, juve.met@gmail.com. TILL ER TJÄNST Satakunnan ase, alla vapensmedsoch kolvarbeten. www.asesepat.fi, 044 2416 987. OBS!!! Servar och reparerar vapen! Ylöjärven asetarvike, tfn 040 7188 170. Vapenreparationer och reservdelar. Vantaan asekorjaamo, 044-3881231, www.aseteam.fi. Hej jägare! Vi gör hattar, handskar, västar mm åt dig av dina skinn, med yrkeskunskap. Ta kontakt tfn 050 5004 233. ERÄMESTA Tracker hund-GPS märkesverkstad. Vi byter in din gamla, säljer nya, fråga på begagnat. Se huolto.eramesta.com eller ring 045 1128 622. Vi bereder pälskinn. Kiikalan Raktur Oy, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. 027287503, 050 4625 938. SÄLJES Vapenaffären med fullständig service: www.jahtiaitta.fi. Titta in! Inhemska Erätapio burkförslutare av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040-5417 308, porinase.fi. Foderärter. Mikko Tikkala, tfn 050-5614 134, Asikkala. Vapen, jaktgrejer, fiske. WWW.ANONASE.COM, 0400-384 118. Halvautomatiskt hagelgevär Beretta AL 390 Silver, 370 € , samt Otso vapenskåp för 6 gevär, 280 € . Tfn 0400 421 907. Valmet 412 hagelgevär 12-70, tfn 050 3031 474. Stockstuga vid stranden av Pielinen, 72 m2 + farstu 24 m2; strandbastu, bod och kåta. Fastigheten 3,9 ha. Bp 80.000. Förfr 040 7631 265 / 0400 750 118. Skogsskifte i Sodankylä 30 ha: 700 m åstrand: vid vägen E4, vägrätt, tfn 0400 183 100. Säljer liten gård i N Karelen, 5 ha, c 100 m2 egnahemshus. Fantastisk natur, jakt, fiske, bärplockning! Tfn 040 5789 054. Skogsfastighet i Kuusamo 62,34 ha, 2940 m3 MNT0,0235, väg finns, pris 123 000 € , SP Paavo.maatta68@gmail.com, 040 1955 299. Tanhua: stuga av hyvlad stock med bastu. Byggd 2013. Vacker tomt vid Etseoja. Mejlar bilder. Markku Vlasow, 0500 540 233. Förmånliga erbjudanden i nätbutiken: www. asetarvike.fi. Nikko Stirling Diamond ljuspunkt 1-4x24mm 229 € , 1,5-6x44mm 249 € , 3-9x42mm 259 € . YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. 050 3791 040. Slagjärn Trapper 90 för mink och mård. www.finntrapper.fi. Fina beg drillingar mfl jaktvapen, Kempeleen Ase ja Retkeily, 044-7316055, www.asejaretkeily.fi. WWW.HOUKUTUSPILLIT.NET, tfn 0400 835 511. Tomter till salu för naturmänniskor, vid bäck och på fjäll, 5000 € samt skogsfastigheter 10 ha 20000 € , 29 ha 20000 € och 97 ha 70000 € . 040 8320 190. Fin sommarstuga vid Kalajoki, åstrand, fiske + jakt. Fridfull trygg plats, vatten + el. En riktig pärla, 040 7477 096. Browning Gold halvautomat hagelgevär, 12/76, 3 choke, Winchester bygelrepeter 8,2x53R m.1895. Lite att fixa på. Även pistol och revolver. Fråga! 040 5749 534. Begagnade och nya till specialpris! Howa/ Bergada/ Ruger/ Tikka/ Docter/ Leupold/ Meopta/ Nikko/ Guerini/ Beretta/ Baikal mfl. KKC-GRSValmet-Beretta mm. Kolvar. Specialaffär, www.euroase.fi, 050 465 4695. ERÄMESTA; vi säljer viltkameror, jaktutrustning, utrustning för bågjägare, www.eramesta.com eller tfn 045 1128 622. Laddings-, skytte och jaktutrustning, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Skärbräden, livsmedelkvalitet PE500 som används av proffsen, tjocklek 15 och 20 mm, storlek 49x99, 39x74, 49x74, 59x74 cm, INFO@UKMESTARIT.FI, tfn 0400 240 082. Slakt/flåningsskjul 6x8/12 m med plåtelement. Snabba att ställa upp. Komplett paket, leverans i hela landet, myllynmies.fi, 0400 545 805. Kikarsikten förmånligt: Zeiss, Swarovski, Meopta, Burris mfl. Även avbetalning. www.sissos.fi. Utfodra viltet med Tapios välsmakande fodermajs, foderärter och Kyyhkysherkku för duvor. NATURCOM OY, tfn 08 2707 200, www.naturcom.fi. Miniatyrgevär och kikare, kombigevär kal .20/0.222 och enpipigt hagelgevär 12 kal. Tfn 044 0431 952. UTHYRES Portin Majatalo i Suomussalmi för grupper som jagar och kör snöskoter. Ett trivsamt ställe. Fin terräng runt om. Fråga på våra tjänster: 040-5469 891. Hyr ut en stuga vid Simojärvi i Ranua, 0400 193 351. Välutrustad stuga i Ranua vid statsmarker, tfn 0400 398 208. Jaktstuga i Ylä-Kainuu, statsmarker i tre kommuner, nettimokki.com/5968. Hyr ut en jaktstuga vid östgränsen i Kuhmo, omgiven av statsmarker, för ett år i taget. 0500 253 563. Boende för naturmänniskor i Alassalmi i Suomussalmi, tfn 0400-300 552. Fågeljakt i västra Lappland! Vi hyr ut en stuga och bästa fågelmarkerna i trakten till överkomligt pris. Tfn 0400 930 199. En stuga vid stranden av Pistojärvi, vid gränsen mellan Taivalkoski och Suomussalmi, statens jaktmarker runt omkring. Nettimökki id 8812. KÖPES Älgoch renhorn, 050-5862 157. Köper flodkräftor under hela säsongen. Betalar och hämtar, Raputukku Järf, tfn 040 5465 995. Vi köper flodkräftor! Avhämtning i hela landet. Kontant betalning! Krustas Oy, 045-6116 612. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. Esa Kemppainen, 050 5630 169, trofeet.fi. Stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. ÖVRIGT Varför inte jaga eller fiska ensam eller med kamrater med egen stuga i Rautavaara, vida ödemarker omkring. Se Lomarengas på nätet, stugorna 6682 och 3032. Mera info om försäljningen: kariantero.teittinen@gmail.com. Skåda björn en kväll i Kuhmo. Nära till boende och fiske, 040 5772 739, www.rutkunpuro.fi. HUNDAR Strh taxvalpar efter drivande föräldrar kan bokas. Toppenhärstamning! Jarno /040 5784 021. Karelska björnhundsvalpar efter BCH Punkkikorven Aikku & BCH Piippuvitikon Pötky. 040 5689 041, födda 15.5. Karelska björnhundsvalpar. Överlåtelsegamla. Fina föräldrar. Granskade, chippade, registrerade. 0400-567 359. Säljer jämthundshane, toppenfin, 5 år, tfn 045 1292 110. Valpar av finsk spets efter premierade föräldrar, f 22.5, tfn 0400 317 828. Drevervalpar. Mor M-15 och M-17. Tfn 040 5324 691. Valpar av karelsk björnhund och drever, björnhundarna överlåts v 32. Vet granskade, chippade, jagande härstamning. Förfr 0400 695 108. Plotthundsvalpar ( för storvilt) födda 15.6, örfr tfn 050 3523 843. Bretonvalpar födda 31.5 söker jagande hem. Mor Leinikan Belinda FI29611/10 A/A m2xAVO3 3xSERTI 3xCACIB, far Van’t Passat Hope FI4269/12 B/C NUO1 2xAVO2 2xSERTI 2xCACIB, kimmo.toivio@gmail.com, tfn 0400 545 244. Säljer valpar av finsk spets födda 24.4, tfn 040 5129 663, Pihtipudas. Säljer dreverhanvalpar efter championföräldrar, födda 5.5, tfn 0400 241 330. Björnhundsvalpar efter provpremierade föräldrar. Överlåts efter vecka 31. Pris 550 € . Ville Huusko, tfn 050 341 8304. Gordonsettervalpar efter premierade föräldrar. Överlåts v 35. Loukasahon Kennel, årets gordonsetteruppfödare 2017. Förfr: Tero Soronen, tfn 040 1327 170, tero.soronen@gmail.com, www.gordonsetter.fi. Jämthundsvalpar efter björnjagande bcföräldrar, f 13.05, Kides 0400 350 199. Vorstehvalpar, Korpiaallon, 044 5861 458. Labradorvalpar efter jagande föräldrar födda v 30. Metsänhengen kennel, tapani.jutila @kotinet.com, 040 9138 310. En jaktkamrat för småviltsjakten, www.spinone.fi, 040 5494 846. EFTERLYSES Efterlyser möjligheter jaga hjort och rådjur för jaktåret 2018-19. Mejla mig på nv@eraverkko.fi. Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2018 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2018 utkommer den 7 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi.
Jägaren 4 l 2018 l 87 Åland Förening Ordförande Adress Tel E-post adress Brändö Börje Strandvall Jurmo, 22950 JURMO 56530, 0400 487438 strandvall@aland.net Eckerö Joel Karlsson Degersandsvägen 25, 22270 ECKERÖ 040 84 89 848 eckero.jvf@gmail.com Finström Kurt Blomqvist Vandövägen 262, 22330 TJUDÖ 48 148, 0457 3424668 f.jaktvardsforening@aland.net Föglö Rainer Juslin Storgrundsvägen 61, 22710 FÖGLÖ 0505 1199 55 rainer.juslin@regeringen.ax Geta John Carlsson Åkervägen 2, 22340 GETA 0407 618 444 carlssonsjohn@gmail.com Hammarland Lars Nordström Kattbyv. 19, 22240 HAMMARLAND 040 8487 080 kattbylasse@gmail.com Jomala Tony Nordlund Gottbyvägen 110, 22130 GOTTBY 32506, 0400 529315 tony@rono.ax Kumlinge Henri Pettersson 22820 KUMLINGE 0457 3430 469 henri.pettersson@hotmail.com Kökar Robert Karlman Karlby, 22730 KÖKAR 040 7489 188 docdive64@hotmail.com Lemland Conny Rosenberg Fårgrundsv. 49, 22610 LEMLAND 34471, 0457 0784911 conny@aland.net Lumparland Kristoffer Joelsson Långnäsvägen 194, 22630 LUMPARLAND 040 51 99 000 kristoffer.joelsson@aland.net Mariehamn Ingen verksamhet Saltvik Arvid Mörn Mörns 15, 22430 SALTVIK 0457 3500 205 arvid.morn@skogen.ax Sottunga Thomas Lindström 22720 SOTTUNGA 55124, 040 5372317 lindstrm.thomas95@gmail.com Sund Sixten Häggblom Örnäsvägen 10, 22310 PÅLSBÖLE 48080, 0457 5692521 sixten.haggblom@orkla.fi Vårdö Fanny Sjögren Storbacken 20, 22550 VÅRDÖ 0457 3428 636 f.sjogren@hotmail.com KONTAKTUPPGIFTER TILL JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Delgivning från jaktvårdsföreningarna Eckerö, Finström, Geta, Kökar, Lumparland och Sunds jaktvårdsföreningar har inom sina respektive verksamhetsområden och med stöd av jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland 25 § beslutat att freda vitsvanshjort för jaktåret 2018. Styrelserna Ändring i jaktförordningen Eftersom ett bågskytteprov för jakt med pilbåge har införts i fastlandet har landskapsregeringen ändrat 11 § i jaktförordningen så en person bosatt utanför Åland som avlagt bågskytteprovet i fastlandet inte är tvungen att avlägga även det åländska skjutprovet. Detta följer samma praxis som för älgskytteprovet och att skjutprov som avlagts på Åland på motsvarande sätt är giltiga i fastlandet. Liksom tidigare måste dock bågjägaren ha åländskt jaktkort och godkänd bågjägarexamen, antingen IBEP-bågjägarexamen (International Bowhunting Education Program) eller dansk bågjägarexamen samt i övrigt uppfylla de krav på utrustning som ställs i jaktförordningen för landskapet Åland. RJ ÖPPNA ÅLÄNDSKA MÄSTERSKAPET AUGUSTISMÄLLEN 2018 LÖRDAGEN DEN 25 AUGUSTI START VID BREDMO SKYTTEBANOR I LEMLAND Start: kl. 09.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 medtages. Startavgift: 25 € /person, lagavgift 10 € /person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Fina priser i alla klasser. Servering. AB Lantbruk visar jaktvapen och tillbehör. VÄLKOMNA ! Arr. LEMLANDS JAKTVÅRDSFÖRENING e-mail: michael.numelin@crosskey.fi telefon: +358 (0)40 739 27 22
Björnen är det största rovdjuret i Europa. Pälsen är mycket tjock, vilket ger ett runt intryck. Björnen är mycket vig och stark. Dessutom simmar den och klättrar bra. Vår björnstam är starkast vid östgränsen och i Lappland. Arten uppträder regelbundet också i landets södra delar. I regel undviker björnen människor och rör sig enbart i skymningen och på natten. Vintern tillbringar den i dvala i idet. Brunsten infaller i maj-juli. Hanarna slåss då med varandra. Ungarna föds i januari-februari i idet. Honan föder 1-4 ungar. I regel följer ungarna sin mor till maj-juni följande år. Björnen kan fälla en fullvuxen älg. Bytet får kraftiga rivoch klösmärken, i synnerhet på bakhuvudet. Björnen avlivar bytet genom att bita det i halsen eller skuldrorna och vrida av nacken. Den täcker sitt byte med omsorg och bevakar det eller återvänder flera gånger. Björnen är fredad året om. Årligen fälls 70-200 björnar. I renskötselområdet följer man ministeriets kvoter. I övriga delar av landet jagas björnen med dispens av Finlands viltcentral. (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Björn Ursus arctos Brown bear/Karhu (sommar) 45–230 kg kg Huvudet ofta ljusare än kroppen i övrigt Spillning Föda Allätare. Bär, säd, fisk, insekter, fåglar och däggdjur. Även as. Björnunge Björnen tillbringar vintern i ide Mörka ben Kort svans Framtass 18 –2 5 cm 12–18 cm Skalle 5–1 5 cm Sv an s 135–250 cm Gång 90–14 0cm 2017 Observationer Källa: Naturresursinstitutet St St 1–5 6–10 11–20 21– Bär och säd Däggdjur Fiskar Små och runda öron Färgen varierar från brunsvart till gulbrun Den årliga avskjutningen Individer Renskötselområdet Övriga Finland 00 09 06 12 17 03 15 50 100 150 200 250 De stora rovdjuren och sälarna i Finland Lodjur Järv Björn Varg Vikare Gråsäl C M Y CM MY CY CMY K bjorn_sidan.pdf 1 26/06/2018 7.42