JÄGARE! Ditt jaktkort finns på baksidan av tidningen Jä g ar en JAKTTIDERNA 2019-2020 H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää tuotteistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .8 .2 01 9 sa ak ka . Esittelyssä: A-Tec H2 -tuoteperhe A-Tecin valikoima on laajentunut H2-tuoteperheellä. Parannettu teknologia varmistaa vaimentimen tehokkuuden heti ensimmäisestä laukauksesta lähtien. Modulaarisuuden ansiosta H2 antaa mahdollisuuden käyttää vaimenninta joko 1, 2 tai 3 moduulilla, joten nyt on mahdollista hankkia kolme vaimenninta yhdessä! Moduuleita voi myös ostaa jälkikäteen eri kaliipereissa, ja näin ei tarvitse vaihtaa koko vaimenninta kaliiperin vaihtuessa. Vaimennin on alumiinia. A-Tec H2-3 • 3 moduulia • kokonaismitta 230 mm • jatkaa asetta 150 mm • halkaisija 49,4 mm • vaimennusteho n. 33 dB (.308Win) • paino 410 g. Elokuussa tutustumistarjouksena, A-Tec H2-3 -vaimentimen ostajalle, A-Tec -tähtäinrengas kaupan päälle! (Etusi 59,00 €!) A-Tec H2-3 – kolme yhdessä! H2-1 Svh. 285,00 € H2-2 Svh. 325,00 € H2-3 Svh. 365,00 € Nordis Oy ATec H2 ja tähtäinrengas_Metsästäjä nro4 2019_210x275mm.indd 1 12.6.2019 8:08:44 4 l 2019
2 l Jägaren 4 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 4/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9 september 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_04 Pärmfoto: TUOMO KARSIKAS Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Banvägen 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Sticka djurprover till: Livsmedelverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com
Jägaren 4 l 2019 l 7 ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Brunand Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel I havsområdet är kvoten 5 alfåglar /dygn 1.9 31.12 Småskrake Fredad i hela landet Se www.riista.fi Storskrake Hela landet 1.9 31.12 Ejderhane Kontrollera området riista.fi 1.6 15.6 Sothöna Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Grågås Vid kusterna (se kartta s 6) Övriga landet 10.8 20.8 klo 12.00 på åkrar 20.8 kl 12.00 31.12 Se www.riista.fi Sädgås Kontrollera området (se kartta s 6) Se www.riista.fi Kanadagås Hela landet 10.8 20.8. kl 12.00 på åkrar 20.8 kl 12.00 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten Övriga landet med jaktlicens av viltcentralen enligt JL § 10 1.9 31.12 1.9 31.12 Fasan Hela landet 1.9 29.2 Ringduva Hela landet 10.8 31.10 Skogshare, fälthare Hela landet 1.9 29.2 Vildkanin Hela landet 1.9 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 29.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 30.4 Räv landskapet Lappland Övriga landet 1.8 30.4 1.8 14.4 Uppfödd fjällräv och iller Hela landet Hela jaktåret men hona med ungar fredad 1.5 31.7 Grävling Hela landet 1.8 31.3 Mård Hela landet 1.8 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 31.3 Lodjur I JL 41a § 3 mom avsedd dispens kan beviljas för fångst eller dödande av lo, med undantag för hona som följs av under ett år gammal unge. I renskötselområdet Öviga landet 1.10 28.2 1.12 28.2 Utter Med i JL 41 § eller JL 41a § 3 mom avsedd dispens Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjövikare Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL 10 § 16.4 31.12 Gråsäl Med stöd av JL 10 § inom ramen för regional kvot. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 31.12 Vildsvin Hela landet 1.8 31.7 Hona som följs av årsunge är fredad 1.3 31.7 Mufflon Hela landet 1.9 31.1 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fjällripa) under den nya jaktsäsongen fastställs i augusti och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi den 7 september. ART REGION ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Älg Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt landskapet Lappland I hela landet med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. I hela landet med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. 1.9 20.9 1.9 11.10 vaktjakt vid åker 12.10 31.12 1.1 15.1 utan hund *2 Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 1.9 27.9. vaktjakt 28.9 31.1 1.2 15.2 utan hund *2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur 28.9 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur 1.9 27.9 vaktjakt 28.9 31.1 Rådjur, bock *3 Get och killing *3 Rådjur Hela landet Hela landet Hela landet 1.9 31.1 16.5 15.6 1.9 31.1 1.2 15.2 utan hund *2 Brunbjörn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på www.riista.fi I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn, med undantag för årsunge och hona med sådan unge. 20.8 31.10 Hona med ungar får inte fällas, ej heller årsungar. 20.8 31.10 Hona med ungar får inte fällas, ej heller årsungar. Varg Med av viltcentralen beviljad i JL 41 § eller 41a § 3 mom avsedd dispens. Tiderna framgår av dispensbeslutet. Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, vigg, knipa. *2) gäller inte användningen av hund vid eftersök på skadat vilt. *3) Rådjur får jagas med drivande hund enbart under tiden 28.9-31.1. De viktigaste skadliga främmande arterna ? Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver i hela landet utan fredningstid De icke fredade fåglarna är fredade när de häckar ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 31.7; i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 31.7 och i övriga landet 10.3 31.7. ? Skata i Norra Savolax, Norra Karelen , Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 31.7 och i övriga landet 1.4 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. ? kaja i hela landet 10.3 31.7.
8 l Metsästäjä 4 l 2019 Sjöfågeljakten 2019 Jakt på småskrake är förbjudet. Jakten på alfågel är förbjuden i hela landet utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. Där gäller en kvot på fem (5) alfåglar per dygn för varje jägare. Jakttiden är 1.9 31.12. JA RI PE LT OM ÄK I Jakt på brunand är förbjudet. JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I JA RI PE LT OM ÄK I Småskrake Storskrake Var noggrann med artigenkänningen! Storskrake får jagas normalt 1.9 31.12. Enligt ministeriets utkast till förordning är jakten på sädgås förbjuden utom i tundrasädgåsområdet (se kartan) i sydost. Enligt förslaget ska jakt vara tillåtet där 1.10 30.11. Under höstflyttningen förekommer bla fredad bläsgås i blandflockarna. Öva artigenkänning före jakten. För sädgås gäller obligatorisk avskjutningsanmälan. Gör anmälningen i Oma riista eller på blankett på www.riista.fi. VA ST AV AL O Brunand Alfågel Sädgås 8 l Jägaren 4 l 2019
Metsästäjä 4 l 2019 l 9 Sjöfågeljakten 2019 JA RI PE LT OM ÄK I Under jaktsäsongen 2019 är jakten på sjöfåglar begränsad enligt en förordning utfärdad av ministeriet, med stöd av 38 § i jaktlagen: Jakt på ejder är förbjudet i hela landet från 20 augusti kl 12 till 31 december. HA RR I TA AV ET TI Jakt på ejderhane (guding) är tillåtet 1 15 juni 2019 2021 i ett specificerat område i yttre skärgården. https://kartta.paikkatietoikkuna.fi/ ? KARTTATASOT ? Aluesuunnittelu ja rajoitukset ? Uroshaahkan metsästysalue JA RI PE LT OM ÄK I Enligt ministeriets utkast till förordning är jakten på grågås helt förbjuden i inlandet (se kartan på s 6). Vid kusterna ska jakt vara tillåtet från 20.8 kl 12 till 31.12. Dessutom får grågås jagas enbart på åkrar 10.8 20.8 kl 12. HA RR I TA AV ET TI Grågås Ejderhona Ejderhane Finlands viltcentral rekommenderar: ? Jaga de svaga sjöfåglarna stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand med sans och måtta. Jaga hellre gräsand, kricka och knipa. Rekommendationen beror på att flera arter minskar. Detta beror inte främst på jakten, men jägarna bör bära sitt ansvar för förvaltningen av de svaga jaktbara stammarna. Jägaren 4 l 2019 l 9
10 l Jägaren 4 l 2019 Det är nu tillåtet att använda belysning och nattsikten vid jakt på mink och mårdhund. Det behövs inte heller något jaktkort, men jägaren behöver jakträtt eller tillstånd att jaga och döda. Sommarens fredningstider slopas för de skadliga främmande arterna. Ändringar i lagparagraferna Lättnader i jakten på mink och mårdhund Ä ndringar har införts i lagen om hanteringen av de risker som de främmande arterna innebär och i jaktlagen. Syftet är att göra jakten på de skadliga främmande arterna effektivare. Tvättbjörnen, bisamråttan, sumpbävern tillämpas på fångst av mårdhund trots att det begreppsmässigt inte längre handlar om jakt. Fler fångstmetoder Vid fångst av mårdhund, mink och bisamråtta är det tillåtet att använda artificiellt ljus, nattsikten och apparater som alstrar ljud. Även personer som inte har jaktkort får jaga de här arterna. Det är tillåtet att avliva ett skadligt främmande djur med skjutvapen i fälla närmare ett bebott hus än 150 meter. I städer ska jägarna följa ordningslagen. Med tanke på dem som bor i närheten och för att undvika onödiga telefonsamtal är det förnuftigt att på förhand anmäla avlivningen till polisen eller nödcentralen. ES KO IN BE RG och mårdhunden har klassats som skadliga främmande arter i EU medan minken har överförts till den nationella listan på skadliga främmande arter. Arterna avförs från jaktlagens lista på jaktbart vilt. Elimineringen av skadliga främmande arter räknas inte längre som jakt utan här tillämpas bestämmelserna för fångst och avlivning av icke fredade djur. Arterna överförs ändå inte till kategorin icke fredade arter utan de klassas som skadliga främmande arter. Den ändrade ställningen i lagstiftningen och ändringen i terminologin påverkar flera lagar och förordningar och tillämpningen av dem. Bland annat kan paragraferna för användningen av hund även i fortsättningen
Jägaren 4 l 2019 l 11 Statsrådet inför genom en förordning begränsningar i jaktlagens och jaktförordningens bestämmelser om fångstredskap och fångstmetoder, och preciserar vilka vapen som får användas. Gift får inte användas vid fångst, inte heller slagjärn för exempelvis fångst av mårdhund. För mera information se tabellen på sidan 13. Ingen fredningstid Det finns inte längre någon fredningstid på sommaren för hona av mårdhund, tvättbjörn, mink och sumpbäver som följs av årsunge. Även för bisamråttan slopas fredningen. Enligt lagstiftningen för de främmande arterna ska sådana utrotas eller utbredningen begränsas. Det är således inte motiverat att freda de skadliga främmande arterna som ska bekämpas för att säkra stammarnas fortbestånd. Däremot gäller kraven i djurskyddslagen för den som fångar och avlivar sådana djur. Vid bekämpningen av skadliga främmande arter som mink och mårdhund ska enligt förordningspromemorian syftet vara att avliva samtliga individer som observeras vid fångsttillfället. Om detta inte lyckas och om en avlivad hona lämnar en unge som är beroende av sin mor och som inte dör inom kort som byte för något annat djur eller av något annat skäl så är risken stor för att ungens död dras ut på ett sätt som orsakar onödigt lidande. I enlighet med djurskyddslagen ska den som ägnar sig åt fångst av djur därför (även utan några särskilda bestämmelser som gäller för de främmande arterna) också avliva ungarna som har förlorat sin mor. Det här ska jägaren hålla i minnet och göra utan att spara tid eller möda. Fångst med hundar och fällor under fortplantningstiden Den som ägnar sig åt fångst av främmande arter ska i synnerhet på våren och sommaren ta hänsyn till de fredade djuren som i enlighet med jaktlagen inte får störas under fortplantningstiden. Enligt § 37 i jaktlagen får viltet under fredningstiden inte jagas eller skadas, inte heller är det tillåtet att störa en spelplats, häckande fåglar eller ungar. Det här understryks i jaktlagen genom skyldigheten att hålla hundar kopplade (51 §), bestämmelserna om hundprov och hunddressyr (52-53 §) och bestämmelserna om övervakning och omhändertagande av hund (54-55 §). Jaktlagens 51 § ger dock tillåtelse att avvika från den allmänna skyldigheten att hålla hundar kopplade, då andra än drivande hundar används för jakt. Syftet är här att tillåta sådan verksamhet som inte stör viltet under fortplantningstiden. Vid exempelvis minkjakt med slagjärn ska man på sommaren vara särskilt uppmärksam (JL 49 §). Fångst och avlivning av icke fredade djur ska ske på ett sådant sätt att det inte orsakar fara för människor, husdjur, vilt eller fredade djur. Den som sommartid ägnar sig åt minkfångst kan förslagsvis placera slagjärnet på en flotte ett stycke från stranden eller på en annan plats i vattnet dit mård, hermelin eller iller i enlighet med sin natur inte har vägarna. Det effektivaste sättet att reglera en stam är att jaga på vårvintern och våren (marsapril). Vid jakt på mårdhund med ställande hund används ofta spetsar, men även vissa andra raser kan komma på fråga. Vid jakt med hund rör sig mårdhunden väldigt korta sträckor. Enligt den tidigare lagstiftningen tolkades paragraferna så, att jakten ska äga rum i mars-april före fortplantningstiden. Den som jagar skadliga främmande arter måste förstå att om han jagar på ett felaktigt sätt och släpper lös en hund som är utbildad för jakt på mårdhund eller mink under fredningstiden så kan det leda till att hunden stör och skadar Den som jagar på sommaren får inte störa viltets fortplantning. En hund som är lös under fredningstiden kan störa och skada markhäckande fåglar och hjortdjursungar under den känsligaste tiden i maj-juli. PI RK KO RO IN IL A Det har blivit tillåtet att använda nattsikten och belysning vid jakt på främmande skadliga arter som mårdhund, mink och bisamråtta. Observera att det här enbart gäller för arterna som är klassade som främmande och skadliga, men inte för vilt av främmande ursprung; se 42 § i jaktlagen. TERO KUITUNE N
12 l Jägaren 4 l 2019 markhäckande fåglar och hjortdjursungar under den känsligaste fortplantningstiden i maj-juli. I värsta fall bryter jägaren mot flera bestämmelser i jaktlagen. Jakt med en hund som rör sig fritt (dock inte en drivande hund) under fortplantningstiden kräver en hund som är utbildad för viltet i fråga och ett särskilt gott omdöme av jägaren för att övriga arter inte ska bli störda eller skadade. En hund som är specialiserad på mårdhund kan sättas på ett färskt spår efter en synobservation eller en bild som nyss tagits av en viltkamera. Finlands viltcentral uppmanar jägarna att vara ansvarsfulla även när de jagar främmande arter och främst jaga mink och mårdhund med okopplad jakthund utanför fortplantningstiden (1.8-30.4). Rätten att fånga och avliva främmande arter Den som tänker fånga och avliva främmande arter ska ha tillstånd av markägaren eller jakträttsinnehavaren (se tabellen på s 13). Sedan lagändringarna trädde i kraft får man i regel i en jaktförenings marker fånga och avliva mink och mårdhund utan att behöva införa ändringar i gällande avtal om jaktarrende. För de gamla avtalen gäller den lagstiftning som rådde när avtalen skrevs. Det vill säga att om mårdhunden är upptagen på listan över arter som får jagas så innebär omklassningen från vilt till skadlig främmande art ingen ändring i avtalet. När en jaktförening förnyar arrendeavtal ska man vara uppmärksam och beakta rätten att fånga och avliva skadliga främmande arter så att föreningens medlemmar också i fortsättningen har rätt att jaga sådana. Granska de gamla arrendeavtalsunderlagen och uppdatera dem vid behov. De nya uppdaterade modellunderlagen hittar du på webbplatsen riista.fi. Jakträtten kvarstår i statens marker Enligt 7 § i jaktlagen och etablerad tillämpningspraxis har var och som är fast bosatt i Finland rätt att jaga inom allmänt vattenområde i havet och i landets ekonomiska zon. Enligt 8 § har var och en rätt att i sin hemkommun jaga på områden som tillhör staten (den så kallade fria jakträtten). Det här gäller också fångst och avlivning av både skadliga främmande arter och icke fredade djur. Övriga bestämmelser Jakten på skadliga främmande arter som mink och mårdhund fortsätter i regel enligt de gamla principer som vi har lärt oss av lagstiftningen. Paragraferna som handlar om användningen av fordon och skytte inom vägområdet gäller fortsättningsvis även för de skadliga främmande arterna. Det är förbjudet att skjuta närmare ett fordon än 100 meter omedelbart efter att fordonet har stannat. Det är också förbjudet att skjuta över en järnväg eller allmän väg och det är likaså förbjudet att skjuta om skytten eller djuret befinner sig på en sådan väg. Utan uttryckligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare är det förbjudet att leta i en trädgård eller på en gårdsplan. Det är inte heller tillåtet att gå i odlingar innan skörden är bärgad eller samlad. Bestämmelserna gällande användningen av jaktvapen är i det stora hela oförändrade och vid avlivningen är det fortsättningsvis tillåtet att använda ett lämpligt vapen i enlighet med 19 § i jaktförordningen. För minkjakten utvidgades de tillåtna hagelkalibrerna från 10-20 till 10-36. Smärtfri avlivning Bestämmelserna i djurskyddslagen gäller för avlivning av samtliga djur, även de främmande. Djuret ska avlivas så fort och smärtfritt som möjligt och avlivningen får enbart göras av en person som har tillräckliga kunskaper om hur djurarten i fråga ska avlivas och med vilken teknik. Dessutom ska personen kunna utföra avlivningen i praktiken. Det är förbjudet att dränka djur.
Tässä numerossa 2 l 2019 Jägaren 4 l 2019 l 3 Innehåll 4 l 2019 JA RI PE LT OM ÄK I 5 Ledaren: Låt oss hälsa de nya jägarna välkomna! 6 Jakttiderna 2019-2020 8 Sjöfågeljakten 2019 10 Lättnader i jakten på mink och mårdhund 16 Regleringen av jakten på skogshöns i jaktföreningarna 18 Ordförandens spalt: Regeringsprogrammet stöder vilthushållningen 20 Enbart små förändringar i vargstammen 24 Nytt grepp i vargdiskussionen 28 Utfodring av ringduvor på beredd mark 30 Gör det själv: Renovering av en duvkarusell 32 En duvkoja genom återvinning 34 Rapphönsjakt med stående hund 38 Lär hunden apportera 40 Min favoritjaktform: Säljakt ute på isen 43 Tidningen Jägaren utvecklas 44 En jägares utrustning: Packa ryggsäcken 46 Vårda ditt jaktgevär: Bäddning ger bestående precision 48 En jägarens patroner: .17 HMR – en svårslagen patron för småvilt 50 Forststyrelsens tillstånd i Oma riista 52 Efter det fällande skottet, del 1: Konservera ditt jaktminne 53 Ministeriet informerar: Världens bästa viltoch miljöförvaltning 56 Sädgäss försågs med GPS-spårsändare 58 Mårdhundsprojektet i Söderlångvik: Tre år i våras 62 Skogsvildrenen kalvar i ensamhet 64 Älgförvaltningsområdena: God stämning på kurserna i våras 66 Tjänsten riistahavainnot.fi sammanställer vildsvinsinformationen 68 Vilthushållning i utveckling, del 9: Dags för jaktföreningens sommarmöte att fatta beslut 70 Vilt till försäljning 72 Ett trafikdödat djur är inte allmän egendom 74 Smårovdjursjakt som tävlingsform 76 Sjöfågelstammarna ska vändas uppåt 78 Viltinfo.fi – information om vilt och jakt 80 Duvrecept ála Akseli Herlevi 82 Nyhetsmagasinet 84 Kanadensisk bäver 85 Jakt och jägare 86 Åland 10 Lättnader i jakten på mink och mårdhund 56 Sädgäss försågs med GPS-spårsändare 16 Regleringen av jakten på skogshöns i jaktföreningarna 6-9 Jakttiderna 2019-2020 ES KO IN BE RG ES KO IN BE RG Ringduvan -28 Utfodring av ringduvor på beredd mark -30 Gör det själv: Renovering av en duvkarusell -32 En duvkoja genom återvinning -38 Lär hunden apportera -80 Duvrecept
tracker.fi – facebook.com/tracker.fi STEGET FÖRE IOT 4G Nya Tracker Artemis är utrustad med både beprövad och ny teknik. GSM såklart men även NB-IoT eller LTE-CAT M1, som är en låghastighets 4G-teknik. Teknik som i framtiden kommer att ersätta teleoperatöreras GSM med mycket bättre täckning och lägre strömförbrukning. Förutom denna framtidsäkrade teknik har vi gjort flera driftsäkrande förbättringar för att göra jakten tillsammans både bättre och roligare. Både i nutid och framtid. Läs allt på sajten. NB-IOT LTE-CAT M1 SKALLINDIKATOR LAMPA GPS/GLONASS 3200 mAh
JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 4 l 2019 l 5 U nder det senaste jaktåret vände antalet jägare till en minimal men dock nedgång. Det här kom inte som någon överraskning och av allt att döma kommer trenden att fortsätta. Tidigare har antalet lösta jaktkort avspeglat viltstammarnas utveckling och jakttiderna. Den här gången beror minskningen uppenbarligen på krympande åldersklasser och kanske också delvis på att jakten som hobby känns främmande. Ingenting dramatiskt har inträffat, men vi är medvetna om att skötseln av jakten och viltet behöver nya par händer. Om vi vill bevara det nuvarande systemet som både fungerar och bygger på frivilligarbete så måste vi hädanefter få en större andel än förut av varje åldersklass att bli intresserad av jakt. Det här är ingen enkel uppgift! Tiden som står till vårt förfogande är splittrad, både i arbetslivet och på fritiden. Dessutom dyker det hela tiden upp nya intressanta aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Jakten är fortsättningsvis en hobby för hela folket. Navet som hela systemet bygger på består av en stor andel frivilligarbete. Jobbet görs med frivilliga krafter som ställer upp för vårt gemensamma bästa. Resultatet är utomordentligt och visar sig i jaktens goda anseende bland allmänheten. Men allt fler jägare bor långt borta från sina jaktmarker. Ofta bevarar de sina jaktliga kontakter, men det är svårt att ställa upp på talko även om de skulle ha både tid och lust eftersom avståndet kan handla om flera hundra kilometer. Den här utvecklingen har lett till att allt fler blir intresserade av kommersiella jakttjänster. Den här förändringen väcker blandade känslor. Folk grunnar på vem den eventuella vinsten av den kommersiella verksamheten tillfaller, även om dagsläget är det, att just ingen kan försörja sig på kommersiell jakt. Dessutom betraktar somliga den kommersiella jakten som ett hot mot jämlikheten jägare emellan. Kommer jägarna och markägarna att godkänna den här spirande näringsverksamheten och skapandet av strukturer omkring den? Vi behöver nya attityder och verksamhetsmodeller och vi ska helst skapa dem i ett samarbete som omfattar alla parter men utan att försumma de traditionella sätten att driva verksamheten. Ett stort antal föreningar har mycket riktigt utvecklat en egen verksamhetsmodell som kan bygga på exempelvis ett utbyte av jaktmöjligheter och verksamheten kan sträcka sig ut över landets gränser. Det här är berömliga initiativ! Nya jägare ställs inför svårigheter när de försöker ta sig in i den traditionella jaktvärlden. I vår moderna värld går väldigt mycket att köpa som färdiga paket, oavsett om det handlar om service på bilen, djupfrysta blåbär eller jakt. Vi som redan har grånat vid tinningarna har däremot vuxit upp i en värld där man fick lära sig och göra det allra mesta själv. Den här traditionella gördetsjälvmodellen kan dock nuförtiden kännas rätt främmande för många och kanske fungerar den inte ens längre eftersom alla har så ont om tid. Lite till mans bör vi även syna våra egna attityder gentemot nya jägare. Är det så enkelt att bli insläppt? Visst förekommer det jaktföreningar där ribban ligger så högt att rädslan för att göra fel skapar en oöverstiglig tröskel för nybörjarjägarna – i deras egen förening! De vågar inte delta i jagandet trots att tillstånden och utrustningen är skaffade och tillfälle ges. Det här är bedrövligt. Vi måste engagera alla som är intresserade, oavsett ålder och vilket vilt de vill jaga. Låt oss gemensamt hälsa de nya jägarna välkomna när vi börjar förbereda oss för det nya jaktåret. Ett vänligt ord och en uppmuntrande inställning kostar ingenting, men hjälper väldigt mycket! Låt oss hälsa de nya jägarna välkomna! tracker.fi – facebook.com/tracker.fi STEGET FÖRE IOT 4G Nya Tracker Artemis är utrustad med både beprövad och ny teknik. GSM såklart men även NB-IoT eller LTE-CAT M1, som är en låghastighets 4G-teknik. Teknik som i framtiden kommer att ersätta teleoperatöreras GSM med mycket bättre täckning och lägre strömförbrukning. Förutom denna framtidsäkrade teknik har vi gjort flera driftsäkrande förbättringar för att göra jakten tillsammans både bättre och roligare. Både i nutid och framtid. Läs allt på sajten. NB-IOT LTE-CAT M1 SKALLINDIKATOR LAMPA GPS/GLONASS 3200 mAh
TARJOUKSET VOIMASSA 31.7.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi 2 SK 4 KPL JOSERA KOIRANRUOAT 99,NORM. 56 64,00/SK 4,27 €/KG Osta 2 samaa säkkiä Joserakoiranruokaa edulliseen tarjoushintaan. Etusi jopa 29,-! RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD+3G 249,NORM. 299, Lähettää jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G -verkossa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat. Reagointiaika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. ILMAKIVÄÄRI GAMO BLACK BULL IGT MACH 1 299,NORM. 349, Tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkais? altaan 30 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. Mukana 4x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Joustavat ja hyvin istuvat metsästyshousut. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. SOUTUVENE TAIMEN 465 1 240,Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW/2,68 hv. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Suunniteltu koirille, joiden elämään kuuluu paljon liikuntaa ja jotka tarvitsevat lihaisaa energiaa. KOIRANRUOKA FORTGLADE JUST CHICKEN 395 G 9 90 NORM. 3,50/KPL 6,27 €/KG Viljaton, kostea täydennysrehu koirille. Sis. 90% lihaa sekä mineraaleja. Täydentää proteiinija energiavajetta. ILMAKIVÄÄRI GAMO HUNTER MAXXIM IGT 4,5 MM 279,NORM. 329, 29 mm typpikaasumännällä. Kaksoisvaimennettu Whisper Maxxim -piippu. 4×32 mm kiikaritähtäin. RRR -rekyylinvaimenninkisko. Kaliiperi 4,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 305 m/s, (PBA-luodilla 386 m/s), teho 24 J. ILMAKIVÄÄRI GAMO HUNTER MAXXIM IGT 4,5 MM RADIOPUHELINPARI MOTOROLA T80 EXTREME 139,PMR446-järjestelmä, jopa 10 km kantama. Ääniohjattu lähetys, 2 kanavan tarkkailutila, kuuntelutila. Roiskevesisuojattu. Lataustelakka, säilytyssalkku, hands-free-kuulokkeet. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMSII 199,Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu riista-/valvontakamera. Liiketunnistin jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. RAJOITETTU ERÄ JÄLJESTYSLIINA MORRIS SUPERGRIP 15 M 23 90 NORM. 33,50 Huomiovärinen jäljestysliina erittäin hyvällä pidolla. Pituus 15 m. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79,MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 90 Säänkestävää alusinkkiverkkoa, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. RIISTAHERNE PUHDAS 30 KG 14 95 0,49 €/KG Viljelytarkastettu ja hukkakauravapaa riistaherne esim. riistalintujen ruokintaan. Hankkija_Metsastaja4_420x275.indd All Pages 20.6.2019 11.20
28 l Jägaren 4 l 2019 ERKKI KIUKAS Ringduvan är ett tacksamt föremål för viltvård och duvjakten har blivit populär bland både äldre och yngre jägare. Dessutom är duvjakten intressant och bestånden är starka. F ör den som är intresserad av duvjakt finns det nuförtiden flera olika sätt att locka till sig dessa bevingade läckerbitar. Det finns elektriska foderautomater med timer. Somliga jägare utfodrar duvorna på ett kalhygge och bygger en plattform. Själv jagade jag en gång duva vid ett sandtag där det förvarades vägsalt som lockade duvorna till sig. Sätten är alltså många, men i den här artikeln koncentrerar jag mig på utfodring av duvor på barmark, det vill säga den bara, svarta markens taktik. Valet av utfodringsplats och platsens storlek Platsen behöver inte vara särskilt stor utan det räcker gott med några ar. Det kan vara en åkerkant eller en åkerväg som man – just det – håller barskrapad. Duvorna kommer gärna till platsen om den har fri sikt åt alla håll. Duvorna börjar med att sätta sig i träd i närheten för att försäkra sig om att platsen är säker. När de känner sig trygga landar de för att äta och fylla krävan så fort de kan. Beredningen av utfodringsplatsen Det lönar sig att markbereda området där du utfodrar duvorna med ungefär ett par veckors mellanrum för att det ska fortsätta locka duvor till sig. Det enklaste sättet att bereda marken är att göra det med en traktor och ett påkopplat redskap. Själv har jag använt pinnharv, fjäderharv och tallriksharv, men det allra jämnaste resultatet får man med en skrapa. Duvorna landar gärna på en plats med jämn mark där det går fort och enkelt att fylla krävan med allt det goda som bjuds. Vilka frön bjuder du på? Ärter och majs är duvornas absoluta favoriter. Men majsen är inte alldeles riskfri, bland annat på grund av risken för afrikansk svinpest om den inte är inhemsk utan producerad någonstans där sjukdomen förekommer. Även vete, råg och korn Utfodring av ringduvor på beredd mark
Jägaren 4 l 2019 l 29 Skadebekämpningen Skadorna som duvorna orsakar kan bekämpas genom utfodring. Själv odlar jag ekologiskt och i växtföljden ingår även ärter eftersom växten binder kväve och därför är viktig. Stora flockar med ringduvor kan ställa till med förödande skador på ärtodlingar och därför började jag en gång i tiden utfodra duvor på särskilt lämpliga platser. När duvorna innan sådden lär sig att söka sig till vissa platser så utgör de ingen större olägenhet på de sådda åkrarna. Duvorna plockar nämligen gärna ärter som har grott och börjat växa och åstadkommer i värsta fall en förödande gallring på den sådda åkern. Likaså kan ringduvorna från slutet av juni till den tionde augusti vara ett bekymmer för åkrar med höstsäd och ärter och ibland till och med för specialodlingar med kål och blomkål. Även på sensommaren, vid månadsskiftet augusti-september, kan åkrar med höstsäd drabbas av duvor i hundrahövdade flockar som ställer till med en högst ovälkommen gallring. Genom att öppna en ”egen restaurang” för duvorna går det att minska på de här skadorna under växtperioden och på höstsådden. har åtgång, i synnerhet om man blandar in ärter. Eftersom säden och ärterna också sorteras i andraklass och tredjeklass så passar de utmärkt till utfodring av duvor. Självfallet går det att slå på stort ibland och bjuda på prima vara om man vill. Ärterna är proteinhaltiga och lagom stora för ringduvor, och det går fort att fylla krävan. Kanske är det därför som ringduvorna är som galna i ärter. Det går att höja utfodringsplatsens dragningskraft ytterligare ett snäpp genom att lägga ut en slicksten eller ett fat med salt vid fodret eller vid träden där duvorna vilar. Valet av skjutplats och bärgandet av bytet När duvorna har vant sig vid en viss utfodringsplats och känner sig trygga där så blir det inte särskilt svårt att klarlägga deras flygtider och flygrutter och vilka träd de samlas i. Den som vill handleda unga nybörjarjägare i duvjaktens finesser kan med fördel utgå från det här. Den som inte absolut vill skjuta duvor i flykten kan i stället vakta på dem under träden dit de brukar komma innan de landar på utfodringsplatsen. Det här har dessutom den fördelen att jakten – beroende på platsen – kan bedrivas med miniatyrgevär och ljuddämpare. Då uppstår det inte heller några knallar som kan upplevas som störande när den tionde augusti gryr. En apporterande hund sätter självfallet kronan på verket.
30 l Jägaren 4 l 2019 SAMI HALLA Renovering av en duvkarusell Tidigare när jag använde billiga versioner så gick det i genomsnitt åt två duvkaruseller per säsong, men numera håller en karusell i fyra säsonger – och den fungerar fortfarande! Det går att ladda batteriet även utan att anlita det utlandsägda statliga nätet n En solpanel på 30 cm x 30 cm ger under dagens lopp tillräckligt med ström för att batteriets polspänning ska nå upp till cirka 13 V. Kom ihåg att sätta en säkring också i laddningskretsen. Även om spänningen är 12 V så ger batteriet vid en kortslutning en rejäl stöt och en ljusbåge. Laddningsreläet bryter laddandet när batterispänningen är tillräckligt hög och skyddar på det viset batteriet mot överladdning. När batteriet laddas ska duvkarusellens motorkablar vara losskopplade. En gammal 24 V vindrutetorkarmotor från en lastbil n Jag installerade motorn med bysmedsmetoder på karusellen som är av en billig modell. Efter en smula kreativ bearbetning av karusellen gick det det att ersätta den gamla motorn med den nya bättre begagnade. Jag satte en förlängningsmutter på motorns utgående axel och monterade fästena för bulvanernas rotationsskaft. Lämna helst kvar kopplingen på axeln eftersom duvbulvanerna sitter på 1,5 meter långa skaft och snurrar vidare ett helt varv när motorn har stannat (googla på rotationsenergi). Gör det själv:
Jägaren 4 l 2019 l 31 Justeringen av motorns varvtal n De tidigare billiga versionerna som jag har testat, med fjärrstyrning och stegad hastighet, krånglade än med det ena och än med det andra. En gång var jag nära att sätta eld på en torr och tröskad sädåker när den plastklädda kontrollen till motorhastigheten började brinna! Ha alltså ALLTID och vid alla arrangemang en säkring som första komponent i pluskabeln! Med den här kombinationen och med hastigheten inställd på ungefär 30 rpm håller den utgående strömmen från batteriet circa 1-1,5 A. En 3A säkring räcker alltså till för att skydda kablarna och hela arrangemanget. Med tanke på att det kan börja regna så är det förnuftigt att hålla de här komponenterna i en väska av något slag. Obs! Om du packar karusellens övriga metalldelar i samma väska som batteriet så se till att det inte blir en kortslutning mellan batteriets poler! Med det här arrangemanget snurrar 24 V motorn utan reglage en aning för fort och gör de inkommande duvorna rastlösa. Ställ upp karusellen och dra kablarna n Det är säkrast att förstärka den ursprungliga foten så pass att det går att trampa ner den stadigt också i hårdare mark. Det har ju tillkommit ett par kilo på motoravdelningen. Om du kör med orrbulvaner på myrmark så ska avståndet vara tillräckligt stort mellan stöden som du trycker ner i marken. Annars kan det gå så att orrbulvanerna står på näbben i myren mitt i den livligaste ringleken! Om du drar kablarna så, att batteriet och reglaget finns hos dig på passet så rekommenderar jag 2,5 m2 mm kablar. Över 50 meter långa dragningar är säkerligen ingenting att rekommendera med tanke på spänningsförlusterna. Förhoppningsvis är ärtåkrarna i form den 10 augusti och duvflockarna kvar i landet n Även den här jaktformen är mera inbringande i en liten och välplanerad grupp än med ett helt regemente. I synnerhet i början finns det en risk för skott på allt för långt håll. Placera karusellen så att solens första strålar träffar duvbulvanerna så tidigt som möjligt. Ta också hänsyn till vindriktningen eftersom duvorna flyger in och landar i motvind. Planera gömslet och karusellens placering så att du inte behöver skjuta på de inkommande fåglarna i motljus.
32 l Jägaren 4 l 2019 KLAUS EKMAN En duvkoja genom återvinning Hemma hos oss fanns en paviljong som hade tjänat ut och var på väg till avstjälpningen. Men eftersom jag är en inbiten duvjägare så fick jag med ens en strålande idé; av paviljongens stomme skulle det ju gå att fixa till en fungerande och bra duvkoja! Prova själv, det fungerar! S tommen till paviljongen var gjord av rör och utgjorde alltså ett alldeles utmärkt material för en vaktjaktskoja. De viktigaste delarna av stommen är hörnstyckena som förenar de stående stolparna, de överliggande rören på båda sidorna och ”takstolsrören” som går snett uppåt mot takets mitt. Det var bara att sätta igång med planeringen! Hur hög ska skjutkojan bli? Om skytten ska sitta i kojan så blir takhöjden självfallet lägre än om skytten ska stå. Använd alltså dig själv som mått när du planerar höjden. Om du bestämmer dig för sitthöjd så använd en stol eller ryggsäckspallen som du använder när du jagar. Följande faktor att beakta är skjutriktningarna. Om du av säkerhetsskäl kommer att skjuta enbart på fåglar som flyger in rakt framifrån till bulvanerna så kan du göra kojans bakre stolpar klart högre än stolparna på skjutsektorns sida. På det viset ger kojan insynsskydd mot fåglar som kommer bakifrån och fåglarna kommer inte åt att se rakt in i kojan och upptäcka jägaren som döljer sig där. Ta järnsågen i näven eller vinkelslipen och korta av stolparna! Hur många skjutstationer? Med en välgjord skjutkoja som inte trillar omkull oavsett terrängen är det riskfritt för fler jägare än en enda att sitta i kojan. Stommen till en paviljong mäter i regel ungefär tre gånger tre meter. Om du beräknar ungefär en meter per skytt så finns det plats för en till tre jägare inuti ramen, beroende på skjutsektorn. Beräkna djupet till ungefär en meter och eftersom bakväggen är 30 till 50 centimeter högre så kommer fåglarna knappast åt att kika in i kojan. Den som önskar mera skydd på ryggsidan kan utnyttja hörnstyckenas fästen för ”takstolarna” och sätta upp en kort skärm. Lägg alltså de korta rörstumparna här så går det att dra ett kamouflagenät över kojan utan att skymma skjutsektorn. Och så fortsätter vi såga … Kamouflera stommen med sprayfärg Färgen på rörstommen avgör behovet av målning. I mitt fall var stommen vit så jag försåg mig med ett urval sprayfärger och målade stommen så den smälter bättre in i terrängen. Detta trots att stommen ju blir under camouflagenätet som dras över, men en målad stomme lyser inte igenom Återvinning är dagens melodi!
Jägaren 4 l 2019 l 33 gliporna i nätet. Måla hellre lite vårdslöst än väldigt noggrannt så smälter resultatet bättre in. Fäst camouflagenätet med skruvar När stommen var klar satte jag skruvar i snedsträvorna och hörnstyckena för att kunna fästa kamouflagenätet ordentligt. Utan skruvar är det svårt att fästa nätet i rörstommen utan buntband, snören eller ståltråd. Tack vare skruvarna går det snabbt och snyggt att sätta nätet på plats och när man har plockat ner kojan slipper man plocka avklippta buntband eller snörstumpar. Nu är skjutkojan klar! Stick några lövkvistar i nätet som kronan på verket. Sen återstår ”bara” att vänta på att klockan ska bli halv sex på morgonen den tionde augusti och jakten kan börja! Återvinning är dagens melodi! Den gamla trädgårdspaviljongen har börjat ett nytt liv. Tyget är fört till återvinningscentralen och stommen har blivit återanvänd. Hörnstyckena är de viktigaste delarna på en paviljong. I dem fäster man stolparna, snedsträvorna och takfästena. Längden på stolparna beror på om du ska sitta eller stå i kojan. Bredden bestäms av hur många jägare som ska få plats bredvid varandra. Med skruvar får du bra fästen för kamouflagenätet. Stommen är uppställd och nätet överdraget. Kojan är klar för jakt! Återvinning är dagens melodi!
34 l Jägaren 4 l 2019 TUOMO KARSIKAS Två särskilt fina saker finns det här i världen och den ena är jakt med hönshund! ”Den stående hunden är ett farligt vapen i händerna på en vårdslös jägare. Den går fram som en kvast och sopar rent”, konstaterade numera avlidna finansministern Ahti Pekkala en gång när vi jagade tillsammans. R apphöna jagar man i allmänhet med en stående hund. Den söker i vida svep framför jägaren och förstår att utnyttja vinden. När den får korn på en fågel fattar den stånd och då vet jägaren att bytet finns rakt framför hunden. På hundförarens kommande stöter hunden upp fåglarna och hundföraren och jägaren får skottchans. Rapphönsjakt med stående hund
Jägaren 4 l 2019 l 35 En avancé med schwung! Samtliga ovannämnda moment förutsätter att hunden är utbildad för uppgiften. Det är väldigt sällsynt med stående hundar som klarar av alla de här momenten utan någon utbildning alls. Lägg till söket efter en skadskjuten fågel och apporten så ökar behovet av utbildning ännu mer. Jakten med hönshund är förknippad med elegans. Den är en estetisk och disciplinerad aktivitet tillsammans med människans bästa vän, det vill säga en hund. Jakten är alltså inte sådan som den framställs på teve; ett skrikande, svärande och visselpipande som FBK på orten skulle spela upp på Valborg. Bedrövliga och olydiga hundar som ränner omkring, jägare som pangar på och ett opassande uppträdande i största allmänhet. Är det alltså inte. Finn fåglarna på en stubbåker Det säkraste stället att hitta rapphönor på är i landskap med öppna diken. Stora täckdikade arealer hör inte till rapphönans favoriter eftersom där inte finns några gömslen som fåglarna absolut behöver. På förmiddagen betar rapphönorna grönt och på eftermiddagen flyttar de till någon stubbåker. Det bästa betet finns på en vetestubbåker och det nästbästa har visat sig vara kumminfält efter skörden. Åkerkanter och lertäkter ute på fält där det växer vide och annan vegetation utgör likaså utmärkta ställen för rapphönsen att gömma sig på. Stolpfundamenten under kraftlinjer där det växer växter av dånsläktet och annat ogräs drar till sig rapphönor tack vare den höga fetthalten. Det lönar sig inte att inleda jakten tidigt på morgonen. Jägare med hönshund får alltså sova längre på morgonen än övriga jägare eftersom eftermiddagen och kvällen är de bästa tiderna för rapphönsjakt. Då är fåglarna aktivt sysselsatta med att leta efter föda och lämnar samtidigt dofter efter sig på åkern. Väderleken avgör om fåglarna är svåra eller lätta att hitta. När det regnar och blåser trycker de hellre i sina gömslen och lämnar dem först när regnet har upphört. Senare på Hunden har fattat stånd och pekar ut fåglarna. Två svarta pointrar söker tillsammans. När den ena hunden har fattat stånd så står den andra stilla och väntar.
36 l Jägaren 4 l 2019 hösten kan det hända att jägaren inte hittar en enda fågel på hela dagen. En sådan dag följs ofta av en dag med uselt väder, det vill säga att det snöar eller slaskar och blåser duktigt. Uppenbarligen känner fåglarna av omslaget i väderleken och söker sig redan dagen innan till ett gott gömsle. Skjut alltid den yttersta fågeln Den som jagar rapphöns kan använda två hundar som söker samtidigt. Då handlar det om ett parsök där båda hundarna befinner sig på fältet, men de söker självständigt och oberoende av varandra. När den ena hunden fattar stånd ska den andra göra likadant, det vill säga stanna och stå stilla. När hunden har fattat stånd så upphör all brådska. Ladda bägge piporna och förflytta dig närmare hunden med bössan bruten. Vid rapphönsjakt brukar jag använda trappatroner och förbättrad cylinder som choke i den ena pipan och halv choke i den andra pipan. Så ska en välutbildad hund göra. När fåglarna flyger upp lägger sig hunden utan särskilt kommando. Apporten är verkställd. Den skadade fågeln apporteras först och de andra fåglarna därefter.
Jägaren 4 l 2019 l 37 Med tanke på eleganskravet är självfallet ett gevär med piporna sida vid sida det enda rätta. Stäng geväret. Hundföraren närmar sig hunden bakifrån eller från någondera sidan. Om det finns två jägare utöver hundföraren ska denna ställa sig i mitten medan de båda jägarna väljer sida, till exempel om den ena är högerskytt och den andra vänsterskytt. Om fåglarna flyger upp medan jägarna närmar sig kan Jakten med hönshund är den ädlaste jaktformen där hund och jägare tillsammans bildar en helhet. de försöka ett skott. Om inte så väntar man tills alla är klara och därefter ger hundföraren hunden kommandot att stöta upp fåglarna – avancé. Därefter är det fritt fram att skjuta. När flocken flyger upp framför hunden ska skytten välja den yttersta fågeln i flocken och försöka fälla den. Skjut aldrig rätt in i flocken. Och när fågeln faller ska skytten lägga på minnet var någonstans den föll. Det underlättar för hundföraren när han eller hon ger hunden kommandot apport. Bland snår behövs kommunikation Om jägaren tänker fortsätta med att jaga samma flock ska han eller hon följa med vartåt flocken tog vägen och var någonstans den landade. En flock brukar inte stanna där den har landat utan rapphönorna brukar springa och gömma sig i ett dike eller närbeläget snår. När jakten äger rum i ett snår är det till fördel om hunden kan kommunicera, det vill säga att den hämtar hundföraren och pekar ut fåglarna. Om inte det här fungerar så går det lätt på det viset att hunden står i snåret och jägarna skrämmer upp fåglarna innan de får syn på hunden bland buskarna. Om det blev färre än tio fåglar kvar i flocken är det inte lönt att fortsätta jaga den utan det är förnuftigare att låta hunden leta upp en ny flock. -20 % Prima mat håller hunden i form! Purenatural-helfodren är tillverkade av rena, naturliga och fullvärdiga råvaror. Hunden är en kött ätare och kan bäst tillgodogöra sig hög klassigt djurprotein. Därför innehåller Purenatural-maten alltid mycket kött! Din hund hålls i toppform och maten smakar. Bland de många alternativen hittar du lämplig mat bland annat för olika aktivitetsskeden. Purenatural-hundfoder • Upp till 75 % kött (Active) • Tillverkat av naturliga ingredienser • Inga konstgjorda smakeller färgämnen eller konserveringsmedel • Alla vitaminer, spårämnen och makronäringsämnen som hunden behöver www.purenatural.fi Återförsäljare: Musti ja Mirri • www.mustijamirri.fi Peten koiratarvike • www.petenkoiratarvike.com t. ex. Purenatural Active Dog 12 kg 55,92 € (4,66 €/kg) norm. 69,90 € (5,83 €/kg) Med den här kupongen Pure naturaltorrfoder • 109697 Erbjudandet gäller normalprissatta produkter till 30.8.2019. Kan inte kombineras med andra rabatter. En kupong/kund.
TARJOUKSET VOIMASSA 31.7.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi 2 SK 4 KPL JOSERA KOIRANRUOAT 99,NORM. 56 64,00/SK 4,27 €/KG Osta 2 samaa säkkiä Joserakoiranruokaa edulliseen tarjoushintaan. Etusi jopa 29,-! RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD+3G 249,NORM. 299, Lähettää jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G -verkossa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat. Reagointiaika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. ILMAKIVÄÄRI GAMO BLACK BULL IGT MACH 1 299,NORM. 349, Tehokas ilma-ase huippuominaisuuksin! Halkais? altaan 30 mm ilmasylinteri typpikaasumännällä. Bull Whisper vaimenninpiippu. Säädettävä CAT-liipaisinkoneisto. RRR-rekyylinvaimenninkisko. Mukana 4x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 240 m/s (PBA-luodilla 315 m/s), teho 29 J. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Joustavat ja hyvin istuvat metsästyshousut. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. SOUTUVENE TAIMEN 465 1 240,Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW/2,68 hv. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Suunniteltu koirille, joiden elämään kuuluu paljon liikuntaa ja jotka tarvitsevat lihaisaa energiaa. KOIRANRUOKA FORTGLADE JUST CHICKEN 395 G 9 90 NORM. 3,50/KPL 6,27 €/KG Viljaton, kostea täydennysrehu koirille. Sis. 90% lihaa sekä mineraaleja. Täydentää proteiinija energiavajetta. ILMAKIVÄÄRI GAMO HUNTER MAXXIM IGT 4,5 MM 279,NORM. 329, 29 mm typpikaasumännällä. Kaksoisvaimennettu Whisper Maxxim -piippu. 4×32 mm kiikaritähtäin. RRR -rekyylinvaimenninkisko. Kaliiperi 4,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 305 m/s, (PBA-luodilla 386 m/s), teho 24 J. ILMAKIVÄÄRI GAMO HUNTER MAXXIM IGT 4,5 MM RADIOPUHELINPARI MOTOROLA T80 EXTREME 139,PMR446-järjestelmä, jopa 10 km kantama. Ääniohjattu lähetys, 2 kanavan tarkkailutila, kuuntelutila. Roiskevesisuojattu. Lataustelakka, säilytyssalkku, hands-free-kuulokkeet. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMSII 199,Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu riista-/valvontakamera. Liiketunnistin jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. RAJOITETTU ERÄ JÄLJESTYSLIINA MORRIS SUPERGRIP 15 M 23 90 NORM. 33,50 Huomiovärinen jäljestysliina erittäin hyvällä pidolla. Pituus 15 m. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79,MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 90 Säänkestävää alusinkkiverkkoa, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. RIISTAHERNE PUHDAS 30 KG 14 95 0,49 €/KG Viljelytarkastettu ja hukkakauravapaa riistaherne esim. riistalintujen ruokintaan. Hankkija_Metsastaja4_420x275.indd All Pages 20.6.2019 11.20
16 l Jägaren 4 l 2019 MATTI KERVINEN, JUKKA KERÄNEN, MIKAEL LUOMA, SAMI TOSSAVAINEN , Finlands viltcentral Regleringen av jakten på skogshöns i jaktföreningarna – ett obs för sommarmötet! I enlighet med jaktförordningen har jakttiderna blivit längre än förut, vilket understryker jaktföreningarnas ansvar för regleringen av jakten på skogshöns. En förening kan förvissa sig om fågelbeståndens hållbarhet och goda jaktmöjligheter för medlemmarna genom att grunda sitt beslutsfattande på en kontinuerlig uppföljning av jakten och fågelbeståndens utveckling i sitt område. Föreningens sommarmöte sätter ramarna för jakten Det vanliga är att jaktföreningarna håller sitt sommarmöte vid månadsskiftet juliaugusti och bestämmer kvoterna och begränsningarna utan att tillgodogöra sig den färskaste informationen om skogshönsens utveckling. Det här brukar leda till att samma kvoter upprepas år efter år eller till försenade reaktioner när det inträffar förändringar i fågeltätheterna. Det betyder att en avsevärd del av jaktpotentialen kan bli outnyttjad när ett fågelbestånd befinner sig på uppgång. När beståndet vänder nedåt kan det hända att kvoterna står kvar på toppårsnivån. Då kan jakttrycket som riktas mot den produktiva vuxna delen av stammen, som nästa uppgång ju ska bygga på, bli för kraftigt. Det är vanligt att föreningar brukar freda tjäderhönan och orrhönan helt och hållet, men utan vuxna tjäderoch orrtuppar som håller i gång livskraftiga spelplatser har vi ingen glädje av de fredade hönorna. För att en förening ska kunna ta hänsyn till skogshönsens utveckling när besluten fattas borde sommarmötet flyttas fram och hållas först efter mitten av augusti när resultaten från triangelinventeringarna har inkommit och jordoch skogsbruksministeriet har skickat utkastet till förordningen om begränsningar av jakten på skogshöns på remiss. Regional viltinformation som stöd för planeringen av jakten Vid månadsskiftet juli-augusti ställer varje år frivilliga krafter upp och inventerar drygt tusen vilttrianglar. Informationen som har ackumulerats under decenniernas lopp om skogshönsens långtidsutveckling och om stammarnas årliga variationer har tillsammans med det lindrigare jakttrycket gjort
Jägaren 4 l 2019 l 17 Regleringen av jakten på skogshöns i jaktföreningarna – ett obs för sommarmötet! dagens jakttider möjliga utan att äventyra jaktens hållbarhet. Besluten som en jaktförening fattar ska inte grundas enbart på resultaten från föreningens egen vilttriangel utan föreningen ska också utnyttja jaktvårdsföreningarnas och viltcentralsregionernas resultat, som finns på webbplatsen riistakolmiot.fi. Slumpen kan nämligen ha en avsevärd inverkan på resultatet för en enskild triangel. Vi får alltså en tillförlitligare bild av fågelläget i ett område när vi tar hänsyn till tillräckligt många vilttrianglar i de omgivande trakterna. Vid planeringen av jakten ska en förening inte bara ta hänsyn till fågelläget på ett större område utan också till kvaliteten på föreningens jaktmarker som fågelmarker betraktade och i hur stor omfattning medlemmarna jagar hönsfåglar. Även om vi har goda kunskaper om hur skogshönsstammarna varierar så är avskjutningsinformationen fortsättningsvis väldigt ofullständig. För att få klarhet i behovet av begränsningar i jakttiderna behöver vi information om avskjutningens geografiska och tidsmässiga fördelning, jaktens omfattning och storleken på avskjutningsgraden. Det är oerhört viktigt att medlemmarna antecknar sina fällningar i Oma riista och gör anmälningar till jaktföreningens sekreterare för att föreningen inte ska äventyra hållbarheten i jakten på skogshöns. Ljus framtid för ansvarsfulla hönsjägare Möjligheterna till jakt på skogshöns har blivit bättre under de senaste åren, men det är en frihet under ansvar. Jaktföreningarna och varje enskild jägare ska fortsätta jobbet med att ta fram kvalitetsinformation om viltet för att jakten ska vara hållbar även i framtiden. Freda orrens höstspelplatser från jakt Jaktföreningarna gör ett klokt val om de på sitt sommarmöte besluter att freda orrens höstspelplatser från jakt. n Höstspelet innebär för orrtupparna en förberedelse för våren, vilket betyder att höstspelplatsen har en avgörande betydelse för vårspelplatsens dragkraft. n Jakten på en höstspelplats riktar sig med stor sannolikhet mot de dominerande tupparna som bestämmer spelplatsens placering i terrängen. n Om de dominerande tupparna blir skjutna kan spelplatsen bli utarmad när de övriga tupparna förlorar sina modelltuppar och flyttar till andra spelplatser. n På våren söker sig orrhönorna till en spelplats med många tuppar för att para sig. De är inte särskilt intresserade av små spelplatser med bara en handfull tuppar. n Orrhönorna häckar i regel nära spelplatsen där de parar sig. Om häckningen lyckas så häckar hönan sannolikt också följande år på samma plats. n En stor mängd häckande hönor kring en spelplats innebär – om häckningen lyckas – en stor mängd jaktbara ungfåglar på hösten. n När jägarna bevarar livskraften hos spelplatserna i sina jaktmarker ökar de sina möjligheter att få avnjuta starka fågelbestånd på hösten. Om det finns flera spelplatser i en jaktförenings marker och orrbeståndet är starkt så kan man överväga en måttfull jakt på de mindre spelplatserna. Däremot är det alltid bäst att freda den ledande spelplatsen från jakt.
R egeringsprogrammet publicerades i början av juni och sedan dess har en rad olika branscher studerat programmet under lupp. För vilthushållningens del kan vi konstatera att den knappast någonsin har getts så här mycket utrymme. Av allt att döma har de olika parternas långsiktiga arbete för vilthushållningen avsatt positiva spår i programmets innehåll. Jag återger här avsnittet om vilthushållningen i regeringsprogrammet i sin helhet: Jakten som naturaktivitet utvecklas och är till nytta för samhället Förutsättningarna att bedriva jakt som hobby tryggas och det ska bli lättare för nya fritidsjägare att utöva jakt. Jaktens betydelse för naturoch viltvården och bekämpningen av främmande arter ska beaktas. Viltbestånden förvaltas på ett hållbart sätt, med undvikande av skador. Förutsättningarna för storviltsassistansen ska tryggas. Storviltspolitiken bedrivs med en mångsidig metodarsenal, bland annat genom uppskattningar av populationerna och jakt baserad på förvaltningsplaner, dispenser, förebyggande av skador och framförhållning när det gäller information. Inom storviltspolitiken ska kommunikationen mellan olika aktörer ökas och permanent finansiering av forskning och uppföljning ska garanteras. Inom EU driver Finland att nationella särdrag ska identifieras och flexibiliteten och handlingsutrymmet öka i fråga om storviltspolitiken. Dessutom innehåller programmet ett avsnitt om skadorna som säl och storskarv ger upphov till och om förebyggandet av sådana skador. Även avsnittet om skogsbruket innehåller flera positiva hänvisningar till vilthushållningen, bland annat om viltsnår och alternativa metoder för skogsbruket. Programmet tar även upp arbetet med naturoch miljöfostran, vilket kan tolkas så att även jakten som fritidsintresse är inkluderad. Dessutom verkar finansieringen av naturskyddet öka rejält för varje år. Den här finansieringen borde vi också kunna styra till naturvårdsprojekt och projekt för viltets livsmiljöer. Riktlinjerna för Finlands viltcentrals naturvårdsoch naturskyddsstrategi framträder med glädjande tydlighet i regeringsprogrammet. Vården av livsmiljöer som en del av ett lönsamt jordoch skogsbruk ska utvecklas genom flera namngivna projekt. Grunden för dem har lagts genom bland annat viltcentralens projekt Hembygdsvåtmark och den lyckade realiseringen av konceptet Viltvänligt skogsbruk. Regeringsprogrammet lyfter också tydligt fram att mårdhunden och minken är skadliga för mångfalden i vår natur och att bekämpningen ska intensifieras. Det känns fint att naturvårdsarbetet som jägarna uträttar får samhällelig erkänsla och godkännande på en så här framträdande plats. Det blir allt tydligare att jakten ingår i naturskyddet! Även vargen som ett jaktbart vilt har varit aktuell på senare tid. I våras deltog jordoch skogsbruksministeriet i fem utfrågningsmöten på fältet som handlade om uppdateringen av vargförvaltningsplanen. Mötena har blivit väldigt väl emottagna och har enligt deltagarna hållits i en positiv och samarbetsvänlig anda. Den uppdaterade vargförvaltningsplanen skickas på remiss i slutet av juni. I början av maj publicerades ett ställningstagande av EU:s generaladvokat med anledning av klagomål gällande den beståndsvårdande vargjakten. Ställningstagandet har tolkats på varierande sätt beroende på var parterna står i frågan, men för viltförvaltningens del kan vi vara väldigt nöjda med ställningstagandet. Det slutliga utslaget klarnar när EUdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen har behandlat ärendet. I början av juni publicerade Naturresursinstitutet sin senaste uppskattning av vargstammen. Likaså fick vi i början av juni ett positivt finansieringsbeslut för ett samprojekt för förvaltningen av vargstammen. Syftet med projektet Life Boreal Wolf är främst att lyfta vargstammen till en gynnsam skyddsnivå, att utveckla praktiska metoder för skötseln av stammen och att förebygga skador. Dessutom ska projektet lindra sociala spänningar och skapa verktyg med vilka vi kan minska på det illegala dödandet. I projektet deltar Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Forststyrelsens Jaktoch fisketjänster, polisinrättningen i östra Finland samt Finlands naturskyddsförbund i Nyland. EU:s andel av projektbudgeten ligger på cirka 54 procent medan Jordoch skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK finansierar återstoden. Till viltcentralens viktigaste uppgifter hör att utveckla kommunikationen kring vargen, att förebygga vargattacker på jakthundar och att utveckla rovdjurskontaktpersonernas verksamhet. Vi kan alltså vara säkra på att den livliga vargdebatten fortsätter! Regeringsprogrammet utgör ett stabilt stöd för vilthushållningen TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt 18 l Jägaren 4 l 2019
#BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-FREEDOM mallit: TWILIGHT LINSSIJÄRJESTELMÄ HYVÄLLÄ VALONLÄPÄISYLLÄ VETTÄ JA NAARMUJA EHKÄISEVÄ LINSSINPINNOITUS HELPOT JA SELKEÄT SÄÄDÖT TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-FREEDOM 1,5-4x20 DUPLEX 299€ VX-FREEDOM 2-7x33 DUPLEX 299€ VX-FREEDOM 3-9x40 DUPLEX 319€ VX-FREEDOM 3-9x50 DUPLEX 359€ VX-FREEDOM 4-12x40 TriMOA 419€ VX-FREEDOM KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • HINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2019 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY
20 l Jägaren 4 l 2019 Enbart små ändringar i vargstammen ILPO KOJOLA , SAMULI HEIKKINEN , SAMU MÄNTYNIEMI , KATJA HOLMALA , ANTTI HÄRKÄLÄ Enligt uppskattningarna fanns det i mars 19 vargflockar här i landet medan det i fjol fanns 20. Dessutom observerades under bägge åren fem flockar som rörde sig på bägge sidorna av östgränsen. Antalet revir som i mars i år beboddes av två vargar var klart större (20) än i fjol (15). Den uppskattade totala stammen uppgick till mellan 185 och 205 vargar, vilket är cirka 10 procent mera än året innan (165-190). N aturresursinstitutet publicerade i början av juni en detaljerad beskrivning av vargstammen i mars i år och vargarnas geografiska fördelning. Samtidigt publicerades också en prognosmodell som uppskattar årstidsvariationerInformationsmaterialet som uppskattningen av stammen byggde på bestod av observationerna som rovdjurskontaktpersonerna hade skrivit in i systemet Tassen, DNA-analyserna av spillningsproverna, positionsbestämningarna för vargarna med GPS-halsband samt den kända dödligheten. Flockarna och paren i centrum Naturresursinstitutet koncentrerar sig på att uppskatta antalet revir som bebos av en flock eller ett par. Samma praxis gäller också i de övriga nordiska länderna. Uppna och förekomsterna. Uppskattningen av stammen och prognosmodellen finns i samma rapport (http://riistahavainnot.fi/ static_files/suurpedot/kantaarviot/Susikanta-arvio-Luke-2019-fi.pdf). Där finns också en svenskspråkig version. SE PP O RO N KA IN EN
Jägaren 4 l 2019 l 21 skattningen av det totala antalet individer är behäftad med en större osäkerhet än uppskattningen av antalet revir. Som revir med flock klassas sådana där det enligt observationerna eller DNA-analyserna fanns minst tre vargar i mars. Då handlar det i regel om en familjeflock med minst en fjolårsunge. Det händer att den tredje individen är en tvååring som fortfarande följer sin mor. I regel får paren dock ungar varje år Majoriteten av reviren som bebos av ett par handlar om vargar som markerar sitt område. Om det bland observationerna av par finns någon observation av tre vargar så antecknar vi antalet individer i reviret som 2-3 vargar. Tre revir fick denna status. Tyngdpunkterna längst i väster och öster Vargstammens geografiska fördelning följer samma modell som under tidigare år; vargarna finns å ena sidan i väster och å andra sidan i öster, men i Insjöfinland finns ett vidsträckt område utan etablerade revir (Bild 1). I det västra stamförvaltningsområdet är reviren koncentrerade till områdets västra och södra delar medan de i det östra området finns i de östra och norra delarna. En jämförelse mellan det västra och det östra stamförvaltningsområdet visar att uppställningen förändrades mellan åren 2017 och 2018 med en tydlig förskjutning av tyngdpunkten västerut, men i år var skillnaderna mindre är förut. Tyngdpunkten i förekomsten låg dock fortsättningsvis i väster. I det västra stamförvaltningsområdet fanns 13 flockar och i det östra 11 medan fem flockar rörde sig på båda sidorna av den finsk-ryska gränsen. I fjol observerades 16 flockar i det västra området och åtta i det östra. Stammen har potential för tillväxt I mars befinner sig vargstammen nere på sitt minimum innan ungarna föds i april och maj. För vårvintern har vi dock tillgång till ett fullständigare material än under de övriga årstiderna. En majoritet av flockarna håller samma styrka som mitt i vintern eftersom de unga individerna inte börjar Bild 1. Läget i mars 2019; reviren med vargflockar, vargpar och 2-3 vargar. Reviren som bedöms vara gemensamma för Finland och Ryssland är ritade med tunnare konturer. Reviren 2019
22 l Jägaren 4 l 2019 vandra iväg från reviret där de föddes förrän senare på våren. Det större antalet revir med två vargar tyder på att vargstammen skulle ha en större tillväxtpotential än förut eftersom en betydande del av paren fick ungar i våras. Det fanns fler revir med två vargar eller tvåtre i det västra området (15) än i det östra (7). Det här indikerar att tyngdpunkten i potentialen ligger i landets västra delar. Uppföljningen behöver trappas upp ännu mer Naturresursinstitutets metod för uppskattning av vargstammen är publicerad i en expertgranskad vetenskaplig serie och kan fritt laddas ner på adressen https://link.springer. com/article/10.1007/s13364-018-0371-3. Mängden observationer som bokförs av rovdjurskontaktpersonerna är synnerligen viktig för vårt arbete med att fastställa revirens placering och gränser. Det var bara i en del av reviren som fastställandet av gränserna byggde på GPS-sändarnas positionsinformation. I vårvintras försåg vi 18 vargar i elva revir med sändarhalsband. Tre av reviren låg i det västra förvaltningsområdet och åtta i det östra (http://riistahavainnot.fi/pannoitetut). Uppskattningarna av antalet individer i reviren bygger på observationer och genetiska analyser, och metoderna stöder varandra. Bäst stöder de varandra när det finns mer än genomsnittligt av både provmaterial och observationer. En utvidgning och upptrappning av den genetiska uppföljningen skulle klart och tydligt gynna arbetet med vargarna. Vi fick in prover för genetisk analys från 35 revir, vilket innebär en majoritet (74 %) av vargreviren i vårvintras. Antalet DNAanalyser som lyckades uppgick till 479, vilket betyder att andelen analyser som lyckades uppgick till hela 79 %. Årets provmaterial bestod nästan uteslutande av spillning. Analyserna gjordes vid Åbo universitets center för tillämpad evolutionsbiologi. Resultaten av de genetiska analyserna finns utlagda på adressen http://riistahavainnot. fi/suurpedot/dna. Även om vi skulle kunna trappa upp den genetiskt baserade uppföljningen ännu mer så förblir observationsmaterialet absolut oersättligt för kartläggningen av vargförekomsterna, revirgränserna och individantalet. Det har i olika sammanhang uttryckts en oro för att nätverket av rovdjurskontaktpersoner inte ska kunna bevara sin aktivitetsnivå, och om vi betraktar nyckeltalen för observationerna så är oron befogad. I fjolårets material fanns 1219 observationer av vargflockar. I år var observationerna 748, vilket är 38 procent mindre än i fjol. Likaså var observationerna av vargpar färre (999) i år än i fjol (1306). Bägge åren utgick vi från observationerna som var gjorda under tidsperioden 1.8 till 28.2. Uppföljningen utvecklas i renskötselområdet Renskötselområdet utgör ett kapitel för sig i arbetet med att utveckla uppföljningen eftersom där finns så få rovdjurskontaktpersoner. Vargskadorna bokförs med sina geografiska koordinater i viltskaderegistret, men noteringarna specificerar inte om en skada är orsakad av en ensam varg eller flera vargar. PESÄ-systemet, som är webbbaserat och bygger på rapporterade observationer av skador, kommer att göra detta möjligt. Även övriga vargobservationer borde bokföras mer detaljerat än vad som nu är fallet. Under innevarande år har vargskadorna varit koncentrerade till renbeteslaget Hossa-Irni i Suomussalmi nära östgränsen. Skadorna räknas i tiotal men det är först i april som man har börjat hitta dem. Den första noteringen i Tassen var en observation som gjordes så sent som i april och handlade om en ensam varg. Eftersom det inte hade noterats några observationer eller skador tidigare i år än detta så blev de här vargarna som opererade från den ryska sidan onoterade och exkluderade från uppskattningen av stammen. Vargprognosen beskriver Med prognosmodellen försöker vi beskriva inom vilka gränser vi kan förvänta oss att vargstammen ska variera efter uppskattningen i mars. Med modellen kan vi också uppskatta retroaktivt hur stammen sannolikt har varierat mellan två uppskattningar. Enligt prognosmodellen är totalantalet revir, det vill säga flockar och par, störst i november (Bild 2) då vargarna som på våren har lämnat flocken där de föddes har installerat sig i nya revir, men innan den högre dödligheten på vintern har börjat minska på antalet revir. Mot våren blir reviren färre, men det totala antalet varierar dock relativt Bild 2. Den retroaktiva uppskattningen av flockarna och paren från mars 2017 till mars 2019 samt prognosen fram till mars 2020. Mörkare färg anger större sannolikhet för att prognosen ska stämma. Gränsflockarna inkluderas när de enligt modellen rör sig på den finska sidan. Bild 3. Den retroaktiva uppskattningen av vargstammens struktur från mars 2017 till mars 2019 samt prognosen fram till mars 2020. Mörkare färg anger större sannolikhet för att prognosen ska stämma. Hela populationen Vuxna Vandrande Ungar i flocken A nt al A nt al Modelluppskattning 2017-2018 Modelluppskattning 2018-2019 Prognos 2019-2020 Uppskattad stam 2017 Uppskattad stam 2018 Dag Hur vargstammen varierar med årstiderna Uppskattad stam 2019 Alla revir Flockar Par A nt al Modelluppskattning 2017-2018 Modelluppskattning 2018-2019 Prognos 2019-2020 Uppskattad stam 2017 Uppskattad stam 2018 Dag Hur vargstammen varierar med årstiderna Uppskattad stam 2019
Jägaren 4 l 2019 l 23 lite under årets lopp. De dagliga variationerna som bilden visar beror främst på att de östligaste flockarna rör sig av och an över gränsen. Antalet revir med flockar och par varierar däremot kraftigare under årets lopp. I slutet av april når antalet par ett maximum medan antalet flockar når ett minimum eftersom majoriteten av ungarna föds i maj. När ungarna har fötts förvandlas de flesta par till en flock, vilket betyder att antalet flockar når ett maximum i början av juni. För de första dagarna i juni i år förutspådde modellen att antalet flockar med 90 procents sannolikhet skulle ligga i intervallet 34 till 43. Prognosen inkluderar gränsflockarna samt flockarna som inte fick ungar i våras, men där det finns fjolårsungar kvar. Även om antalet revir inte varierar kraftigt under årets gång så inträffar det på våren en stor förändring i det totala antalet vargar när det föds nya ungar i de flesta revir. Kullarna räknar oftast fem ungar, men det händer att en kull kan vara mycket mindre eller mycket större. Den stora variationen i antalet ungar i reviren står därför för en betydande del av osäkerheten i prognosen (Bild 3). Vi fick informationen om kullstorleken hos vargarna med sändarhalsband innan vi körde prognosmodellen, men för de övriga reviren simulerade prognosmodellen 1000 olika kombinationer av kullstorlek: modellen förutspådde med 90 procents sannolikhet att antalet ungar i början av juni i år skulle uppgå till mellan 187 och 269. Siffran inkluderar de fjolårsungar som ännu inte har lämnat flocken. Den nya uppskattningen av stammen gjorde det möjligt att retroaktivt uppskatta stammens utveckling under fjolåret (Bild 3). Utifrån uppskattningen som gjordes på våren i fjol uppgick det totala antalet vargar i november i fjol till mellan 228 och 311. Eftersom uppskattningen som gjordes på våren i år gav aningen större siffror än uppskattningen på våren i fjol så preciserades modellens retroaktiva värde för november i fjol en smula och uppdaterades uppåt: sannolikhetsintervallet låg med 90 procents säkerhet mellan 252 och 311. Prognosen för det totala antalet i mars 2020 är tämligen osäker, vilket beror dels på den naturliga slumpartade variationen i antalet ungar och dels på osäkerheten som vidlåder dödligheten på vintern. Enligt prognosen uppgår antalet vargar på våren 2020 med 90 procents sannolikhet till mellan 153 och 287 individer (Bild 3). Viltrådet diskuterade vargen med internationella experter Det nationella viltrådet fick i maj besök av europeiska experter på konflikter med stora rovdjur. Enligt viltrådet är utgångspunkten för att människa och rovdjur ska kunna leva tillsammans att myndigheter och organisationer lyssnar på ortsborna och stöder dem. Ett av konferensens teman utgjordes av det svensk-finska rovdjursforumet som har beviljats stöd av EU. Viltrådet försåg rovdjursforumet med specialfrågor rörande vargstammen i vårt land, som vargattackerna på jakthundar, frivilligarbetet som utförs av rovdjurskontaktpersonerna och samarbetsgrupperna för vargreviren. Frivilligarbetet som utförs av jägarna betraktades som en särskild styrka i vårt land. Valeria Salvatori berättade om hur EU:s forum för stora rovdjur arbetar. Forumet söker lösningar på konflikter mellan människor och rovdjur genom att arbeta tillsammans med lokala intressegrupper på ett öppet och konstruktivt sätt som respekterar samtliga parter. Det svenska vargläget presenterades av företrädare för länsstyrelsen; Daniel Mallwitz, Maria Falkevik och Mona HansErs, samt Jens Andersson och Klas Allander från Natursvårdsverket. De svenska problemen med förvaltningen av vargstammen är i stort sett de samma som våra problem; attacker på husdjur och jakthundar, och svårigheter att jämka ihop vargen med förvaltningen av hjortdjursstammarna. Det nationella viltrådets ordförande Juhani Kukkonen avslutade konferensen med en vision: Även om det finns strukturella skillnader i förvaltningen så är problemen med rovdjuren de samma. En förtätning av det skandinaviska samarbetet skulle även underlätta kontakterna med EU-kommissionen. Juhani Kukkonen, Valeria Salvatori, Estelle Balia och Sami Niemi diskuterade de europeiska konflikterna mellan varg och människa. MIRJA RANTALA
24 l Jägaren 4 l 2019 MIRJA RANTALA Projektet med uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen är på slutrakan. Uppdateringen startade hösten 2018. Sami Niemi som är konsultativ tjänsteman på jordoch skogsbruksministeriet och har en central roll i projektet berömmer den goda andan i arbetet med uppdateringen. D en ikraftvarande förvaltningsplanen för vargstammen är mycket färsk. Den fastställdes år 2015. Trots att arbetet utfördes omsorgsfullt och innehöll betydande nya inslag, medförde förändringar i vargstammen, till exempel att tyngdpunkten har förflyttats från östra till västra Finland, att en uppdatering var nödvändig. Nu uppdaterades i synnerhet förvaltningsplanens åtgärdsavsnitt. Jordoch skogsbruksministeriet tillsatte en beredningsgrupp för arbetet och en styrgrupp för ledningen av arbetet. – Ministeriet ansåg att det var skäl att starta en öppen dialog med de centrala riksomfattande intressentgrupperna. Det var ändamålsenligt att uppdatera förvaltningsplanen samtidigt, eftersom det i vilket fall som helst skulle komma fram konkreta förslag på ändringar och åtgärder, berättar Niemi angående bakgrunden till arbetet. Trots att EU-lagstiftningen i stor utsträckning fastställer skötseln av vargstammen, är arbetet med förvaltningsplanen betydelsefullt. I den beskrivs de åtgärder som viltförvaltningen vidtar i stamförvaltningen av arten. – Det är bra att de dokumenteras. Dessutom är det många nödvändiga åtgärder för vilka det inte finns direkta bestämmelser i direktivet, preciserar Niemi. Förebyggande av skador och kommunikation Målet med uppdateringen av förvaltningsplanen är att förebygga skador orsakade av varg, förbättra samexistensen mellan människa och varg samt öka förtroendet för förvaltningen, regleringen och uppföljningen av vargstammen. Enligt Niemi är en viktig nyhet att definitionen av en varg som orsakar oro, hot och fara preciseras. Samtidigt förtydligas arbetsfördelningen mellan polisen och Finlands viltcentral. I projektets kommunikation har man talat om tolerans och acceptans för varg. Begreppen har väckt diskussion bland jägarna. – Hela förvaltningsplanen syftar nog till att främja det målet. Det räcker inte med bara en eller två lösningar, utan det behövs Förvaltningsplanen för vargstammen i Finland är ett verktyg för kontroll av populationen. Med förvaltningsplanen strävar man efter att anpassa behovet för skydd av varg med behoven bland medborgare som bor i vargrevir. Genom planen uppfylls internationella åtaganden. Ytterligare information om projektet med uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen finns på mmm.fi/susikannan-hoitosuunnitelman-paivitys-hanke flera åtgärder och framför allt tid, förklarar Niemi. I arbetet med att främja toleransen och acceptansen ansåg styrgruppen för förvaltningsplanen att det var nödvändigt att ordna lokala projekt med fokus på ökad kunskap, kommunikation och förebyggande av skador. Under arbetet med uppdateringen har man betonat en öppen dialog för att minska motsättningarna i anknytning till varg. Man har också kommunicerat aktivt om styroch beredningsgruppens arbete. – Själv anser jag att det också är viktigt med den förutseende kommunikation som starkt har lyfts fram under landskapsrundan och att man snabbt tar hand om en situation då ett vargrevir uppkommer på ett område, tillägger Niemi. Nytt grepp i vargdiskussionen
Jägaren 4 l 2019 l 25 Konstruktiv debatt Niemi är förvånad över den konstruktiva attityden under styroch beredningsgruppens möten. Han tror att alla deltagare har lärt sig av varandra under processens gång. En snabb rundringning till de centrala intressentgrupperna bekräftar att diskussionerna har förts i positiv anda. Såväl Finlands Jägarförbunds verksamhetsledare Heli Siitari som Finlands naturskyddsförbunds ordförande Harri Hölttä bekräftar att det har varit ett nytt grepp i diskussionen. – Diskussionen har på alla sätt varit jämlik och ingens behov har förringats, säger Siitari. – Överraskande mycket tid har lagts på uppdateringsarbetet. Trots ärendets utmanande karaktär var diskussionen konstruktiv och saklig, tillägger Timo Leskinen, fältdirektör för Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter. Enligt Siitari har man i gruppen lärt sig att diskutera med varandra. Nu har man skapat en god grund att bygga vidare på tillsammans. Landskapsrundan var lyckad Den omfattande landskapsrunda som ingick i uppdateringsprocessen får beröm av både Hölttä och Siitari. Enligt Hölttä fördes diskussionerna under de regionala mötena i en konstruktiv anda och responsen från landskapen har varit positiv. Också Niemi upplever att landskapsrundan gav behållning. – Finland är ett stort land. Trots att vi har anat att vargen orsakar olika typer av konflikter på olika håll i Finland, blev det nu väldigt tydligt. Dessutom fick vi idéer för åtgärderna i förvaltningsplanen under rundturen, sammanfattar Niemi. Intressentgrupperna uppskattar även att forskare vid Östra Finlands universitet deltog i projektet. Siitari berättar att forskarna bidrog med nya synvinklar i processen. Uppdateringen fastställs i höst Som tidsplan har man kommit överens om att förvaltningsplanen sänds för utlåtande efter midsommar. Tiden för att lämna in utlåtande pågår till utgången av augusti. Efter utlåtanderundan sammanträder beredningsoch styrgruppen ytterligare minst en gång. Målet är att fastställa uppdateringen i höst. VA ST AV AL O, N IK O PE KO N EN
Tracker & Ultracom TUTKALISENSSIT HETI SÄHKÖPOSTIIN! 69,Trackervuosilisenssi 65,Ultracomohjelmisto Puristeruoka! Puristeruoka! Puristeruoka! 35 90 15 KG 37 90 15 KG 40 95 15 KG 29 90 15 KG 33 90 15 KG 40 95 15 KG 24 90 15 KG 49 90 15 KG Viljaton! 2,8 l Kaikkiin koiratarhoihin Hundra-juomasanko 8 l ja kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 23,90 € HUNDRA KOIRATARHA 3X3 M Sinkitty ja jauhepolttomaalattu, kestävä ja edullinen tarhapaketti, joka on helppo ja nopea pystyttää. Elementin leveys 150 cm, korkeus 180 cm. Verkon paksuus 4 mm ja silmäkoko 50 x 100 mm. Värivaihtoehdot: Musta, harmaa ja vihreä. Myös Minipannalla! Myös Minipannalla! FITDOG RECOVERY -PALAUTUSJUOMAJAUHE Aktiivisten koirien perunapohjainen lisäravinne, joka tukee koiran palautumista merkittävästi rasituksen jälkeen. Lihan aromi, pakkaukset 250 g ja 600 g. Kehitetty ja valmistettu Suomessa. 499,H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .7 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . Korkealaatuiset, vehnättömät ja energiapitoiset Smurretäysravinnot aktiivisille koirille 20 kg 20 kg 20 kg 34 90 KEVYT 38 90 VOIMA 39 90 SUPERVOIMA PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % Rokka ankkafile 400 g KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min. 30 kg) Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 8,90 28 50 ALKAEN / 15 KG SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET – KOIRAVARUSTE.FI Vähintään kahden (min. 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle VALIO-RUOKAKUPPI JA ILMAINEN KOTIINTOIMITUS KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 12,90 ROYAL CANIN SPORTING LIFE ENERGY 4800, 4300 TAI 4100 72 90 SÄKKI 138 90 KAKSI SÄKKIÄ Vähintään kahden säkin tilauksiin ENERGIALISÄ KAUPAN PÄÄLLE! € Etutuotteen arvo 3,99 € 14 50 ALKAEN 729,589,609,749,539,699,599,549,650,R10 Käyttövalmis koiratutka esiasennetulla SIM-kortilla jossa käyttöaikaa 2 vuotta sekä 12 kk:n karttalisenssillä. UUTUUS! R10 saatavana nyt myös sisäisellä antennilla! ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Suositun Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. Tracker-, Ultracomtai b-bark -koiratutkapaketin tilaajalle mahtava TILAAJAETU KAUPAN PÄÄLLE! Arvo jopa 49,90€! Koskee tutkapaketteja. Valitse yksi tilaajaetu tilauksesi yhteydessä. G500FI Tehokas Tracker G500FI erinomaisella kuuluvuudella ja pitkällä virrankestolla. Täysin vesitiivis ja iskunkestävä kotelointi. EASY Suorituskykyinen, integroitu antenni, etäkäytettävä huomiovalo, kaksisuuntainen puheyhteys. Sisältää valmiiksi asennetun Tele2 IOT SIM-kortin, jossa käyttöaikaa kahdeksi vuodeksi. SUPRA EASY Suunniteltu pohjoismaiseen vaativaan käyttöön! 3G/2G-tekniikka, jonka ansiosta paikannustiedot välittyvät lähes reaaliaikaisesti. Esiasennettu Tele2 IOT -SIM-kortti kahdeksi käyttövuodeksi. AVIUS-TUTKAPAKETTI Ultracom-ohjelmistolla seurattava VHF-koiratutka. Seuraaminen myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Seisontahälytys. Sisältää akut, laturin ja Ultracom-ohjelmiston. ARTEMIS EASY Uudella IoT 4G-teknologialla varustettu tulevaisuuden koiratutka! Iso 3200mAh akku, kaksisuuntainen kaiutin, esiasennettu IoT-SIM-kortti kahdeksi ensimmäiseksi käyttövuodeksi. KOIRA-GPS + ÄLYLATURI Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on kestävä ja täysin vesitiivis. Kahden tai neljän akun malli. Sisältää Panasonic älylaturi + Panasonic Eneloop Pro AA-akut 4 kpl. ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. UUTUUS! Alpha 50 -käsilaite 495,Alpha 100 -käsilaite 495,Garmin Alpha -tutkapaketin ostajalle Garmin GPS-teline, tilarajallinen maastokartta ja Garmin-lippis KAUPAN PÄÄLLE! Oukitel WP2 -puhelin + panssarilasi + Trackervuosilisenssi + autolaturi + Burrel-varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI ARTEMIS EASY 1119,SUPRA 1019,G500FI 899,Oukitel WP2 -puhelin + panssarilasi + Ultracomohjelmisto + tehoakut + laturi + Burrel-varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI R10 999,KOIRA-GPS 869,AVIUS 849,KOIRATARHOILLE ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! VALIO-KOIRANRUOAT METSÄSTYSKAUDELLE EDULLISESTI KOTIOVELLE TOIMITETTUNA Etutuotteiden arvo 99,70€! Etutuotteet lisätään automaattisesti ostoskoriin. TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
Tracker & Ultracom TUTKALISENSSIT HETI SÄHKÖPOSTIIN! 69,Trackervuosilisenssi 65,Ultracomohjelmisto Puristeruoka! Puristeruoka! Puristeruoka! 35 90 15 KG 37 90 15 KG 40 95 15 KG 29 90 15 KG 33 90 15 KG 40 95 15 KG 24 90 15 KG 49 90 15 KG Viljaton! 2,8 l Kaikkiin koiratarhoihin Hundra-juomasanko 8 l ja kotiintoimitus KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 23,90 € HUNDRA KOIRATARHA 3X3 M Sinkitty ja jauhepolttomaalattu, kestävä ja edullinen tarhapaketti, joka on helppo ja nopea pystyttää. Elementin leveys 150 cm, korkeus 180 cm. Verkon paksuus 4 mm ja silmäkoko 50 x 100 mm. Värivaihtoehdot: Musta, harmaa ja vihreä. Myös Minipannalla! Myös Minipannalla! FITDOG RECOVERY -PALAUTUSJUOMAJAUHE Aktiivisten koirien perunapohjainen lisäravinne, joka tukee koiran palautumista merkittävästi rasituksen jälkeen. Lihan aromi, pakkaukset 250 g ja 600 g. Kehitetty ja valmistettu Suomessa. 499,H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 31 .7 .2 01 9 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . Korkealaatuiset, vehnättömät ja energiapitoiset Smurretäysravinnot aktiivisille koirille 20 kg 20 kg 20 kg 34 90 KEVYT 38 90 VOIMA 39 90 SUPERVOIMA PROTEIINIA 23 % RASVAA 10 % PROTEIINIA 32 % RASVAA 24 % PROTEIINIA 35 % RASVAA 25 % Rokka ankkafile 400 g KAUPAN PÄÄLLE! Vähintään kahden (min. 30 kg) Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Etutuotteen arvo 8,90 28 50 ALKAEN / 15 KG SUOMEN KOVIMMAT TUTKATARJOUKSET – KOIRAVARUSTE.FI Vähintään kahden (min. 30 kg) Valio-koiranruokasäkin tilaajalle VALIO-RUOKAKUPPI JA ILMAINEN KOTIINTOIMITUS KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 12,90 ROYAL CANIN SPORTING LIFE ENERGY 4800, 4300 TAI 4100 72 90 SÄKKI 138 90 KAKSI SÄKKIÄ Vähintään kahden säkin tilauksiin ENERGIALISÄ KAUPAN PÄÄLLE! € Etutuotteen arvo 3,99 € 14 50 ALKAEN 729,589,609,749,539,699,599,549,650,R10 Käyttövalmis koiratutka esiasennetulla SIM-kortilla jossa käyttöaikaa 2 vuotta sekä 12 kk:n karttalisenssillä. UUTUUS! R10 saatavana nyt myös sisäisellä antennilla! ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Suositun Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. Tracker-, Ultracomtai b-bark -koiratutkapaketin tilaajalle mahtava TILAAJAETU KAUPAN PÄÄLLE! Arvo jopa 49,90€! Koskee tutkapaketteja. Valitse yksi tilaajaetu tilauksesi yhteydessä. G500FI Tehokas Tracker G500FI erinomaisella kuuluvuudella ja pitkällä virrankestolla. Täysin vesitiivis ja iskunkestävä kotelointi. EASY Suorituskykyinen, integroitu antenni, etäkäytettävä huomiovalo, kaksisuuntainen puheyhteys. Sisältää valmiiksi asennetun Tele2 IOT SIM-kortin, jossa käyttöaikaa kahdeksi vuodeksi. SUPRA EASY Suunniteltu pohjoismaiseen vaativaan käyttöön! 3G/2G-tekniikka, jonka ansiosta paikannustiedot välittyvät lähes reaaliaikaisesti. Esiasennettu Tele2 IOT -SIM-kortti kahdeksi käyttövuodeksi. AVIUS-TUTKAPAKETTI Ultracom-ohjelmistolla seurattava VHF-koiratutka. Seuraaminen myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Seisontahälytys. Sisältää akut, laturin ja Ultracom-ohjelmiston. ARTEMIS EASY Uudella IoT 4G-teknologialla varustettu tulevaisuuden koiratutka! Iso 3200mAh akku, kaksisuuntainen kaiutin, esiasennettu IoT-SIM-kortti kahdeksi ensimmäiseksi käyttövuodeksi. KOIRA-GPS + ÄLYLATURI Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on kestävä ja täysin vesitiivis. Kahden tai neljän akun malli. Sisältää Panasonic älylaturi + Panasonic Eneloop Pro AA-akut 4 kpl. ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. UUTUUS! Alpha 50 -käsilaite 495,Alpha 100 -käsilaite 495,Garmin Alpha -tutkapaketin ostajalle Garmin GPS-teline, tilarajallinen maastokartta ja Garmin-lippis KAUPAN PÄÄLLE! Oukitel WP2 -puhelin + panssarilasi + Trackervuosilisenssi + autolaturi + Burrel-varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI ARTEMIS EASY 1119,SUPRA 1019,G500FI 899,Oukitel WP2 -puhelin + panssarilasi + Ultracomohjelmisto + tehoakut + laturi + Burrel-varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi KÄYTTÖVALMIS TUTKAPAKETTI R10 999,KOIRA-GPS 869,AVIUS 849,KOIRATARHOILLE ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! VALIO-KOIRANRUOAT METSÄSTYSKAUDELLE EDULLISESTI KOTIOVELLE TOIMITETTUNA Etutuotteiden arvo 99,70€! Etutuotteet lisätään automaattisesti ostoskoriin. TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–16
38 l Jägaren 4 l 2019 TUOMO KARSIKAS Den som vill göra en apportör av sin hund innan jaktåret börjar har redan bråttom. Uppgiften är dock inte fullkomligt omöjlig utan tvärtom fullt möjlig genom målmedveten övning och envishet. S yftet med apporterandet är att säkert och fort bärga en fågel efter träff och hämta den till jägaren och detta ska hunden göra på jägarens kommando. Dessutom ska hunden utan något särskilt kommando sätta sig när den överlåter bytet, men för en jakthund räcker det med att den faktiskt återvänder med bytet till jägaren. Om hunden sätter sig framför eller bredvid husse eller matte blir prestationen mera estetisk, men för resultatet spelar detta ingen roll. Det viktigaste är att den fällda eller skadskjutna fågeln blir omhändertagen fort. En hund med jaktinstinkt lämnar ogärna ett byte utan vill ta vara på det. Det gäller alltså att väcka den här instinkten så att jägaren kan utnyttja den. Skillnader i apportvillighet När husse eller matte lär hunden apportera och upprätthåller den här färdigheten på rätt sätt får han eller hon en hund som apporterar bra och fungerar i alla lägen, oavsett vad den apporterar eller varifrån eller om fågeln är skadad eller död. Utbildningen tar tid och husse eller matte måste gå systematiskt till väga. Hunden måste behärska varje moment ordentligt innan utbildningen går vidare till följande moment. Upprepning är all kunskaps moder och ska göras varje dag för att resultatet ska sitta, det vill säga att hunden apporterar pålitligt i alla lägen. För somliga hundraser och i synnerhet för apporterande hundraser är inlärningen klart lättare. För dem är apporterandet ett beteende som har förstärkts genom avel, det vill säga att de har det i blodet. Genom lek eller utbildning? Ett sätt att lära hunden apportera är att göra utbildningen till en lek, men där lurar dock en fara. Om hunden vägrar apportera någonting som den upplever som motbjudande så finns det inget sätt att förmå den att apportera eftersom apporterandet har varit en lek. Aarne Jussila, en erfaren men numera bortgången utbildare, förklarade sitt basproLär hunden apportera
Jägaren 4 l 2019 l 39 gram så här: ”Stimulera den unga hundens apportlust genom lek. Låt den tidigt nosa på olika saker som kan apporteras. Inled utbildningen systematiskt när hunden har uppnått en lämplig ålder och lär den att apporterandet är obligatoriskt. Det är helt klart en missuppfattning att en hund kan utvecklas till apportör genom lek – och än mindre gör den det av sig själv!” Jag är medveten om att det finns andra sätt att se på saken, men själv har jag nått det bästa resultatet genom utbildning. Med den här metoden har jag utbildat vorstehar, settrar, pointrar och stötande hundar. Jag har faktiskt också lyckats med en karelska björnhund; jag fick den att apportera, men den satte sig inte när den hade apporterat utan släppte det hämtade föremålet eller fågeln framför mig. Liksom det finns skillnader mellan raser så finns det också skillnader mellan hundar; somliga är mer mottagliga för apportutbildning än andra. Det här ska man hålla i minnet. Upprepa, upprepa, upprepa Börja apportövningarna inomhus, på tumanhand med hunden. Ge hunden kommandot Sitt och öppna försiktigt munnen på den utan att orsaka smärta och lägg apportföremålet i munnen. Som föremål kan du använda en hoprullad tidning eller en rulle hushållspapper inslaget i tyg. Lägg alltså rullen försiktigt i hundens mun och ge kommandot Apport. För det mesta försöker hunden nu skjuta ifrån sig föremålet med tungan, lägga sig eller ruska på huvudet. Ställ hunden på benen igen (om den har lagt sig) och håll underkäken med ena handen utan att ge efter. Följande gång går det redan bättre. Beröm hunden, ge den tillstånd att släppa (till exempel med kommandot Släpp) och belöna den. Upprepa det här flera gånger, men håll inte på så länge att hunden tröttnar och får nog. Avsluta övningen med att ge hunden tillstånd att sluta, exempelvis med kommandot Fri. Fortsätt med den här övningen ända tills hunden öppnar munnen på kommando utan att du behöver göra det. Då har du redan kommit långt! Fortsätt härifrån steg för steg. Visa hunden ett apportföremål och därefter ska hunden på kommando ta föremålet ur din hand. Följande moment går till så, att du lägger föremålet på marken och ger apportkommandot. Hunden ska nu plocka föremålet från marken. Ta emot apporten och belöna hunden för en fin prestation. Fortsätt till följande moment. Lägg apportföremålet ett stycke från hunden och ge apportkommandot. Hunden ska nu apportera föremålet till dig. Observera att hunden inte får bege sig på egna vägar med föremålet utan ska återvända till dig och ge dig föremålet. Kommen så här långt är det värsta redan överstökat. Du kan flytta utomhus och träna på samma moment där. När apporten lyckas kan du byta till något annat föremål och fortsätta övningen. Kasta föremålet, upp i luften eller längs marken, en bit längre bort och ge apportkommandot. Här går det fortfarande att uppmuntra hunden så att den utför allt detta ivrigt och med schwung. Men kom ihåg att avsluta träningspasset innan hunden tröttnar eller ledsnar. Det är lika viktigt med vila som med övning – glöm aldrig bort det. Testa hunden med publik När apporterandet fungerar på land så är det dags att gå till stranden. Börja med att låta hunden apportera i strandkanten och öka efter hand avståndet tills den måste simma. Saken är så gott som biff när hunden simmar ut, tar föremålet och kommer tillbaka med det. Om du råkar ha en fågel i frysen så kan du tina upp den och öva med den, både på land och i vattnet. När hunden har lärt sig apportera med dig blir följande steg att inkludera störande faktorer i övningarna. Det kan förslagsvis vara en demonstration inför en publik som kan bestå av de övriga familjemedlemmarna. Du måste vara säker på att hunden apporterar också under hektiska stunder på jakten med andra hundar och jägare omkring sig. Det viktigaste är att utbildningen sköts systematiskt och att momenten upprepas många gånger, men inte så många att hunden får nog. Observera också att både husse (eller matte) och hund ska vara på rätt humör. Ingendera får vara trött. Utbildningen ska kännas trevlig för båda samtidigt som utbildaren (du) ska vara beslutsam och inte ge efter. Det går INTE för sig att säga ”Okej, låt gå för den här gången”.
MARINA RINTAMÄKI Säljakt Min favoritjaktform Åker ut till havs med båt från kusten. Väderförhållandena styr ganska mycket av jakten. Jag beger mig inte ut till havs ifall det blåser. 40 l Jägaren 4 l 2019
Jägaren 4 l 2019 l 41
42 l Jägaren 4 l 2019 D et är svårt att beskriva vad och hur jag känner för säljakt. Det är något mäktigt och skrämmande på samma gång över det. Havet är stort och lever sitt eget liv. De stora isflaken och packisen lever och rör sig också på sitt sätt Ifall något skulle hända där ute i Bottenviken, utan mobiltäckning och med hav och is runt mig så långt ögat når så är jag ganska utlämnad. Att lämna fyra barn hemma och bege sig ut på säljakt låter kanske knäppt i mångas öron. I mitt inre finns en röst som säger: Är det värt det? Ändå är det något som drar mig dit. En spänning och en utmaning att bege sig ut till denna vildmark. Vi jagar säl för att sälarna ökar hela tiden. Vart efter sälstammen ökar så minskar fisken i havet och ställer till med problem för fiskare och deras redskap. Det som också drar en ut är spänningen och den storslagna naturen. Jag har svårt att med ord förklara hur mäktigt och vackert det är. Gråsälen får man jaga fritt men licens behövs för vikare. Att ensam bege sig ut till havet på säljakt är nog inget jag rekommenderar. Vi är oftast tre stycken när vi far ut. Även fast vi har planer på att bara vara över dagen så packar vi så att vi klarar oss några dagar ifall något skulle hända. Extra kläder och mat med mera. Kikaren och avståndsmätaren är viktiga detaljer som inte får glömmas hemma (provad sak). Visst kan man se sälen utan kikare, men det är bättre att med kikare upptäcka sälen på långt avstånd och i tid, så kan man planera hur man ska smyga sig inom skotthåll. Packisen kan sträcka sig över flera kvadratkilometer. Båten kan man inte lämna obevakad. Isen rör sig och kan dela på sig. När man tar sig fram på isen gäller det att ha fokus på det man håller på med. För varje steg man tar är det säkrast att känna efter hur tjock isen är. Första steget kan man ha en meter is under sig medan följande steg är bara ett tunt snötäcke över vattnet. Skjutavstånden blir oftast långa. Det är svårt att smidigt ta sig fram i ismassorna. Sälen har bra syn, bra är det ifall man har solen i ryggen och sälen då igen har solen i ögonen. Viktigt att ha vinden på rätt sida när man smyger sig på sälen. Vikaren ligger oftast långt inne i packisen vid sitt hål medan gråsälen ligger för det mesta nära iskanten. Det måste vara en ögonblicklig död annars glider den ner i vattnet och försvinner. Ifall sälen är tung och stor är man tvungen att slakta den på stället. Det heter ”det man sår får man också skörda”; men här är det ”har man skjutit då ska man också slakta”; så jag vill absolut ta hand om den biten själv också. Är sälskinnet vackert och inte löser hår behåller vi det. Köttet gör vi hundmat av, men så klart hör det till att varje år tillreda det som mat till oss också. Levern av en ung vikare är en delikatess. Vi tar också prov av sälen för forskningssyfte. Jag brukar tycka att det alltid är skönt att stiga i land. Man är tacksam att komma hem välbehållen till sina barn och att allt gick bra. Säljaktssäsongen blir kort och intensiv eftersom vi bara jagar säl under tiden det finns is i Bottenviken. En rolig och utmanande tid som man i princip väntar på hela året.
Läsarna tyckte att de här artiklarna i föregående nummer av tidningen Jägaren (3/2019) var de intressantaste: Tidningen Jägaren förnyas i början av nästa år. Därför frågar vi i varje nummer under detta år läsarna vad ni tyckte om artiklarna i föregående nummer. Gå in på och berätta vad du tyckte om det här numret (4/2019) av tidningen Jägaren. Jägaren 4 l 2019 l 43 Vi lottar ut ett Leica Tempus ASPH rödpunktsikte (värde 600 euro) bland alla som har svarat! 46 l Jägaren 3 l 2019 Jägaren 3 l 2019 l 47 ARTO MÄÄTTÄ En jägares utrustning 6.5 Creedmoor Ett makalöst patronfenomen Det lanseras nya jaktgevär och patroner i en stadig ström, men det är sällan som någon av nyheterna slår igenom och kommer för att stanna. Bland gevärspatroner na har 6.5 Creedmoor gjort precis detta. M ajoriteten av patronerna som används på jakt har rötter som går långt tillbaka i det rökfria krutets historia. 6,5x55 SE, som härstammar från 1891, hör till de äldsta patronerna i vårt land som fortfarande är i allmänt bruk. Den laddas med rökfritt krut och har flänshylsa. Under de första decennierna med rökfritt krut var nästan alla patroner avsedda för militärt bruk eller byggde på sådana. En typisk patron var lång och konisk till formen för att smidigt kunna matas från magasinet till patronläget. 1952 Den första stora förändringen efter sekelskiftet 1900 kom 1952. Då introducerades .308 Winchester och ett antal patroner som byggde på denna. En ny era var inledd. För de finländska jägarna kom den här patronen i en lämplig lucka eftersom vår inhemska vapenindustri började tillverka gevär för export för kalibrerna .308 och .243 Winchester. .308 Winchester avsatte rejäla spår i vapentillverkninge n eftersom de gamla gevären med lång låda som byggde på militära gevär fick konkurrens av nya modeller som var planerade för kortare patroner. Snart handlade nyheterna också om längre låssystem och de civila gevären började i rask takt frigöra sig från vapenkonstruktio nerna från världskrigens dagar. Under den senare hälften av 1900-talet började jägarna ersätta sina gevär med nyare modeller medan jaktgevären som byggde på militära gevär började halka efter. Nytt tänkande Mot slutet av föregående sekel hade patronernas utveckling inte alls avstannat även om patronlägena hade stabiliserat sig i vapenfabrikerna . Inom sportskyttet utvecklades nyare och bättre patroner för specialiserade syften och patrontillverkarna utvecklade kulorna och laddningarna. Krutet utvecklades och kulorna fick säkrare funktion beträffande sin träffverkan och bättre flyktegenskaper. Strax efter millennieskiftet uppstod nya precisionsskytteg renar som ställde specifika krav på patronerna. Det räckte inte längre att patronerna passade till gevär av enkelskottstyp för bänkskytte utan skyttarna började kräva samma precisionsegenskaper för gevär där patronerna matades från ett magasin. Det var en ny situation eftersom forskningen om patronernas form, verkningsgrad och yttre ballistik hade tagit rejäla kliv framåt sedan 50-talet. 6.5 Creedmoor Behovet av en bättre baspatron uppstod inom sportskyttet. Skyttarna önskade sig förbättringar av bland annat rekylkänslan, kulans flyktegenskaper och pipans livslängd. Dessutom önskade sig skyttarna en patron som var lätt att få tag på och som hade en precision som räckte till i fabriksutförande . 6.5 Creedmoor introducerades 2007 och blev genast allt populärare bland sportskyttar. Den blev också populär bland dem som sysslade med grenen Precision Rifle Shooting eftersom patronen inte var dyr, gevärspiporna klarade av den snabba rytmen i skyttet och fabriksladdninge n var tillräckligt exakt för att uppfylla kraven i grenen. Efter hand som grenen blev populärare blev 6.5 Creedmoor kändare och intresset för patronen vaknade också bland jägarna. I USA har ingen baspatron som laddas med en 6,5 mm kula tidigare blivit allmänt populär, vilket är anmärkningsvär t. 6.5 Creedmoor slog definitivt igenom 2016 då flera vapentillverkare inkluderade den i sitt program, även för vanliga jaktgevär. Flera patrontillverkare började ladda den. I fjol inkluderade också de sista stora tillverkarna gevären och patronerna i den här kalibern i sitt sortiment. Varför slog den igenom? Till fördelarna med patronen 6.5 Creedmoor hör att den är trevlig att skjuta med, precisionen räcker till under varierande förhållanden, den passar bättre än kalibern .30 för småvilt och medelstort vilt, och 6,5 mm kulorna har en flack flyktbana. I jämförelse med de äldre 6,5 mm patronerna har nykomlingen i genomsnitt högre precision, den passar bättre till moderna kulor och rekylkänslan är lindrigare. Från fågel till älg Det är inget nytt fenomen i vårt land att patroner i kalibern 6,5 mm är populära. I synnerhet i de hjortrika delarna av landet är det här en populär kuldiameter eftersom den också passar utmärkt till vaktjakt på små rovdjur och lockjakt. Ett gevär med en 6,5 mm kula är en bra kompromiss för en jägare som bara jagar älg i mindre skala eller fortfarande funderar på att börja jaga älg, och som främst skjuter på bana och jagar småvilt eller medelstort vilt. Den främsta skillnaden gentemot kalibern 30 är att 6,5 mm kulorna har bättre yttre ballistik och att patronerna är lättare att skjuta. I genomsnitt är gevären i kalibern 6,5 mm inte lika känsliga för ändringar i stödet som ett lika tungt 30-kalibrigt gevär, vilket betyder att det också är lättare för genomsnittliga skyttar att få in en exakt träff på exempelvis en fågel. Det samma gäller också för dem som jagar små rovdjur vid åtel. Där kan skjutavstånden bli väldigt långa bara sikten tillåter det. En ny ”nollåtta” Nykomlingarna på patronmarknade n förblir ofta ett modefenomen som blomstrar en tid för att sedan försvinna. 6.5 Creedmoor är i det här avseendet ett undantag. Patronen har visat vad den går för och har etablerat sig på marknaden. Även om det ligger ett väloljat marknadsföring smaskineri bakom den så har populariteten vuxit till sin nuvarande nivå på naturlig väg. Trots att Finland ofta har hamnat på efterkälken när det gäller att ta till sig internationella fenomen så har effekterna av i synnerhet den inhemska gevärsproduktion en redan avsatt spår i 6.5 Creedmoors popularitet. Det som går åt på huvudmarknaden i Nordamerika går också åt på andra marknader. Nu och i framtiden är det därför sannolikt att allt fler som skaffar sig sitt första allroundgevär köper ett i kalibern 6.5 Creedmoor i stället för den gamla vanliga ”trenollåttan”. 6.5 Creedmoor Introducerad es: 2007 Utvecklades av: Hornady Manufacturin g Inc. De vanligaste kulvikterna: 7,8-9,3 g Den genomsnittli ga utgångshast igheten: 830-920 m/s Klassificering enligt Jaktförordni ngen 16 a §: 4 (älg, vildsvin och björn) med 10,1 g / 156 g kulor På bilden en 6.5 Creedmoor och en 6,5x55 SE. Nykomlingen har en modern form på hylsan och är kortare, men når ändå upp till samma prestanda som 6,5x55 SE. Creedmoor behöver mindre krut för att uppnå det här eftersom den bränner krutet effektivare tack vare den modernare formen på hylsan. Vinkeln på hylsans skuldra är brantare, väggarna är rakare och kulan sitter inte lika djupt i hylsan. Samtliga egenskaper går tillbaka till 70-talet och lärdomarna från patronerna för bänkskytte. Patronurvalet i kalibern 6,5 Creedmoor breddades under fjolåret. I detta nu har de flesta tillverkare patronerna i sitt sortiment och kulsortimentet omfattar en allt större del av viltfaunan. På bilden ett patronsortimen t som klarar allt från fågel till älg. 36 l Jägaren 3 l 2019 Riksdagen godkände den 19 mars regeringens proposition med förslag till ändringar i skjutvapenlagen och lagen om frivilligt försvar. Därmed implementeras ändringarna i enlighet med EU:s vapendirektiv i vår lagstiftning. Ändringarna ska träda i kraft så fort som möjligt. Ä ndringarna i definitionerna av vapenklassificeringen i skjutvapenlagen och i bestämmelserna för vapenlicens infördes för att vår lagstiftning ska harmoniera med ändringarna i direktivet. Utgångspunkten för beredningen av lagen var att förhindra att vapen i klass A, det vill säga särskilt farliga vapen och delar till sådana vapen, faller i orätta händer. Detta utan att försvåra möjligheterna för jägarna i vårt land, som utgör en med europeiska mått mätt stor grupp, att ägna sig åt sitt intresse. Inte heller får lagen försvåra vårt sätt att organisera försvaret, som avvikande från de övriga europeiska länderna bygger på en stor och utbildad reserv. Lindriga konsekvenser för jägarna Ändringarna i vapendirektivet och skjutvapenlagen får lindriga konsekvenser för jakten eftersom de vanligaste gevärstyperna som jägarna använder är av enkelskottstyp, med eller utan magasin, och det har inte införts några ändringar i klassificeringen av sådana. Inrikesmini steriet informerar SEPPO SIVULA , inrikesministeriet För somliga jägare kan det till och med vara en god nyhet att minimimåtten för gevär och pipor blir enhetliga i enlighet med kraven i direktivet (gevärets totala längd minst 600 mm och pipans längd minst 300 mm). Bland jägarna förekommer det dock i viss utsträckning också halvautomatiska gevär, som berörs av ändringarna. En del av gevären som tidigare hänfördes till den licensbelagda B-klassen har överförts till A-klassen för förbjudna vapen. Hit räknas i synnerhet de halvautomatiska gevären med ett magasin som rymmer fler än tio patroner (långa vapen) eller tjugo patroner (korta vapen). Ändringarna berör kapaciteten hos magasinen och övriga laddanordningar, som hädanefter är begränsad också utanför jakten. Berör inte halvautomatiska miniatyrgevär eller hagelgevär Magasinbegränsningen gäller vapen som laddas med centralantända patroner. Patronerna för miniatyrgevär är kantantända och i bestämmelserna nämns hagelpatronerna separat, trots att de har tändhatten i mitten. Berör inte gamla tillstånd Den som äger ett vapen av en typ som överförs till den förbjudna A-klassen får hålla sitt vapen så länge som den ursprungliga licensen gäller om den är beviljad innan direktivet trädde i kraft den 12 juni 2017. Licenserna som gäller tills vidare fortsätter att gälla så länge innehavaren uppfyller kraven för ett innehav, det vill säga så länge personen är frisk, beter sig normalt och ägnar sig åt sin hobby. Det går inte att överlåta geväret (sälja, donera etc) till någon annan på samma villkor utan den nya innehavaren måste ansöka om licens enligt gällande villkor. Magasin för fler patroner än 10 INTE tillåtna för B-klassade gevär! I vårt land utgår skjutvapenlagen från tanken att en person som har beviljats innehavstillstånd får använda sitt vapen till vilket lagligt ändamål som helst. Detta trots att han eller hon i sin ansökan inte har behövt uppge mer än ett godtagbart skäl, exempelvis jakt. Det är därför inte ovanligt att jägare använder sina gevär också för övningsskytte och hobbyskytte, vilket kan vara nästan det samma som sportskytte. I sådana här fall ska vi hålla i minnet att den som har ett halvautomatiskt gevär inte får använda eller inneha magasin eller andra laddanordningar med en kapacitet på fler än tio patroner (långa vapen) eller fler än 20 patroner (korta vapen). Om skyttegrenen kräver magasin med större kapacitet ska man ansöka om dispens och anföra något av de skäl som upptas i skjutvapenlagen. Att äga eller inneha ett långt magasin utan dispens leder till att innehavstillståndet för geväret dras in. De ovannämnda magasinbegränsningarna gäller för tillstånd som har beviljats efter direktivets ikraftträdande den 12 juni 2017. Längre lån än 30 dagar anmäls till polisen Hittills har det enligt bestämmelserna i skjutvapenlagens 87 § varit tillåtet att låna ut sitt gevär till en annan person för en hur lång tid som helst. Detta har i vissa fall kunnat leda till bekymmer. Om ett gevär har varit utlånat en längre tid och vapnets ägare avlider så kommer arvingarna att undra varför det saknas ett gevär. För en äldre jägare kan dessutom minnet glappa Ändringar i vapenlagen ETT INFOPAKET TILL JÄGARNA PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTIJA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE Haulikoita mm: Stefano Fausti Albion 12/76 28” vaihtosup. ...............................................1290,00 Stefano Fausti Inertia Progress 12/76 vaihtosup. puoliautom........... 1390,00 Webley & Scott 900 Game 28” 12/76 vaihtosup. ....................................... 990,00 Webley & Scott 900 Sporting/Game 12/76 30”v-sup. ............................1050,00 Yllämainittuihin aseisiin asepussi, patruunavyö ja puhdistusvälinesarja mukaan 14.6.2019 mennessä tilattuihin aseisiin Armed TS870TM 12/76 pumppu 28” tai 22” piipulla, synteettinen tukki, vaihtosup. ..... NYT vain 295,00 Ilmakivääreitä tarjouksia mm; Umarex Dominator 1250 ilmakivääripaketti sis kiikari, etujalat ym. kal 4,5mm, tai 5,5mm(40J) tai 6,35mm(.50J) + pumppu TARJOUS .......... 990,00 Magtech AR750 4,5mm taittopiip. perusilmakko 13J ........165,NYT 100,00 Magtech AR1000 4,5mm 305 m/s .............................................195,NYT 155,00 Magtech AR N2 Extreme kaasum. 4,5 mm tehopaketti! ..399,NYT 340,00 Magtech AR N2 Extreme kaasum. 5,5mm tehopaketti! ....399,NYT 340,00 FAS 6004 ilmapistooli ....................................................... 590,00 Umarex Co 2 ilmapistooleita/revolvereita; Glock 19 4,5 BB kuulilla, aidon kokoinen ilmapistooli ............................................. 145,00 Glock 17 Gen4 4,5 BB kuulilla ............................................................................ 170,00 Glock 17 4,5 BB kuulilla tai/ja 4,5 luoti metalli luisti, blowback ............................................. 199,00 Colt SAA 45 revolveri sinistetty tai niklattu 4,5mm .................................. 195,00 Colt 1911 A1 4,5mm pistooli ............................................................................. 230,00 Walther PPQ 4,5mm poliisin virka-aseen kopio ................................................... 160,00 Walther P38, kal 4,5mm ....................................................................................... 165,00 P .08 Legends, Parabellumin kopio ....................................................................98,00 C96 Legends, 4,5mm Ukko-Mauserin kopio ............................................. 110,00 C96 Legends Ukko-mauser, metallia ............................................................. 165,00 Makarov PM pist. 4,5mm ..................................................................................... 125,00 Vixen, japanilaiset huippukiikarit! 2-8x32 Duplex 1” .......................370,00 3-12x40 Duplex...................... 430,00 4-16x44 Duplex 1” ......................470,00 1-6x24 valop. .....TARJOUS 750,00 1,5-6x42 30 valop. .....................780,00 5-20x50 30mm,valop .........1150,00 2,5-10x56 30mm, valop ...........750,00 2,5-15x50 German 4 30mm 750,00 6-24x58 runkoputki 30mm, valopiste ..................................................... 990,00 5-30x56 ED 34 mm runkoputkella ELD20 ristikko .................................. 1490,00 8x42 WP New Foresta katselukiikari ovh 390,......................TARJOUS 290,00 8x56 WP katselukiikari .............450,00 VX1200 etäisyysmittari ....... 290,00 UUTUUS ! Sight II+ 3,5 MOA valopistetähtäin ............................................ 430,00 SafePower SS3492 hyväksytyt asekaapit. Mitat korkeus 150cm, leveys 38cm, syvyys 28cm. SP66 Asekaappi .................. 570,00€ 125x40x30 cm 93 kg SP88 Asekaappi .................720,00€ 150x 55x40 cm 152 kg SP99 Asekaappi .................990,00€ 150x65x55 cm 200 kg SP88 Asekaappi ........ 890,00€ numerolukolla, mitat SP88 SP99 Asekaappi .......1340,00€ numerolukolla, mitat SP99 Olemme Pohjois-Suomen Erämessuilla 17-19.5.2019 OULUSSA! KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! POHJOIS-SUOMEN ERÄMESSUILLA TARJOLLA... HANNU URONEN Jägaren 3 l 2019 l 7 Det kommer att bli lättare att jaga skadliga främmande arter som mink och mårdhund. Enligt lagen, som ännu inte är stadfäst, blir det tillåtet att använda hjälpmedel som belysning och nattsikten vid jakt på sådana arter. Det kommer också att bli tillåtet att jaga de här arterna utan jaktkort. Ä ndringar kommer att införas i jaktlagen och i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter. Den ledande tanken är att jakten på de främmande skadliga arterna ska bli effektivare. Tvättbjörnen, bisamråttan, sumpbävern och mårdhunden har av EU klassats som skadliga främmande arter medan minken kommer att överföras till den nationella listan på skadliga främmande arter av betydelse. Lagförslaget godkändes i riksdagen den 19 mars och nu väntar vi på att lagen ska träda i kraft och på finslipningen av förordningen. I skrivande stund hoppas vi på att ändringarna ska träda i kraft under sommaren. Vad förändras? På arterna som är upptagna på EU:s lista och den nationella listan över skadliga främmande arter tillämpas jaktlagstiftningens bestämmelser om fångst och avlivning av icke fredade djur. Till de viktigaste ändringarna i jakten på mårdhund, mink och bisamråtta hör att de inte längre omfattas av kravet på hållbart nyttjande i jaktlagens 20 § och att det blir tillåtet att använda artificiella ljuskällor och sikten för nattskytte. Jakten på de här arterna blir tillåten också för personer som inte har jaktkort. Likaså blir det tillåtet att avliva skadliga främmande djur som är upptagna på EU:s lista och den nationella listan med skjutvapen i fälla närmare än 150 meter från bebott hus. I städer rekommenderas att jägaren meddelar polisen eller nödcentralen på förhand om avlivningen med tanke på telefonsamtalen från oroliga stadsbor. Utöver ändringarna i lagstiftningen kan statsrådet med en förordning bland annat införa begränsningar för fångstredskapen och fångstmetoderna i jaktlagen och jaktförordningen samt fastställa detaljerade bestämmelser om vilka vapen som får användas. Det blir också en ändring i terminologin. Elimineringen av skadliga främmande arter är inte längre jakt utan där tillämpas bestämmelserna för fångst och avlivning av icke fredade djur. Arterna överförs ändå inte till kategorin icke fredade arter utan klassas som skadliga främmande arter. De räknas alltså inte längre som vilt. Den ändrade ställningen i lagstiftningen och ändringen i terminologin påverkar flera olika lagar och förordningar och tillämpningen av dem. Ändringen i lagstiftningen för med sig nya uppgifter för Finlands viltcentral med anknytning till bekämpningen av de främmande arterna. Beträffande de främmande fåglarna och däggdjuren svarar Finlands viltcentral för bekämpningen av arterna och experttjänsterna för hanteringen av dem. Det här gäller i synnerhet för arterna som tidigare räknades som vilt. Inga ändringar i användningen av jakthundar – I jaktlagen finns flera paragrafer som enligt ordalydelsen berör enbart jakten, men som enligt etablerad praxis ändå tillämpas också på de icke fredade djuren, förklarar lagstiftningsrådet Pekka Kemppainen på Jordoch skogsbruksministeriet. – Hittills har det inte funnits något behov av att tillämpa hundparagraferna på de icke fredade däggdjuren eftersom det i praktiken inte har funnits något behov av att lagstifta om jakt med hundar på sorkar, möss och andra icke fredade arter. Även i fortsättningen kan vi tillämpa paragraferna som berör användningen av hund på jakten efter mårdhund även om det begreppsmässigt inte längre handlar om jakt, anser Kemppainen. På motsvarande sätt har retrievrar använts vid jakt på icke fredade fåglar. Jakträtten och de främmande arterna – När ändringarna har trätt i kraft kan jakten på mink och mårdhund i regel fortsätta utan att parterna behöver införa några ändringar i det gamla arrendeavtalet, berättar Kemppainen. För de gamla avtalen gäller den lagstiftning som rådde då avtalen skrevs. Det vill säga att om mårdhunden ingår i listan på arter som får jagas så ändrar inte omklassningen från vilt till främmande art innehållet i avtalet. För de gamla avtalen fortsätter tidigare praxis, det vill säga att lagstiftningen om främmande arter inte medför några förändringar. I enlighet med 16 § i lagen om främmande arter tillämpas det som jaktlagen stadgar om icke fredade djur på fångsten och avlivningen av mink och mårdhund. Paragraf 48.2 i jaktlagen gäller således också rätten att fånga och avliva mårdhund och mink. Om det i ett gällande arrendeavtal inte särskilt stadgas att rätten att fånga och avliva icke fredade djur inte ingår i jakträtten så får arrendetagaren enligt avtalet göra det. Samma rättighet ingår på motsvarande sätt i en jaktlicens om inte rättigheten uttryckligen utelämnas. Trots allt kan arrendegivaren ändå anse att avtalet inte inkluderar rätten att fånga mårdhund och mink. I så fall ska arrendegivaren meddela arrendetagaren sin tolkning. Det handlar här om sedvanliga avtalsförhandlingar mellan arrendegivaren och arrendetagaren. När en jaktförening förnyar ett arrendeavtal ska man beakta ändringen i lagstiftningen och tänka på jakträtten för de skadliga främmande arterna. Avlivningen av djur Bestämmelserna i djurskyddslagen gäller för avlivningen av samtliga djur, även de främmande. Djuret ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt och avlivningen får bara göras av en person som har tillräckliga kunskaper om avlivningsmetoden och avlivningstekniken för arten i fråga. Personen ska också kunna verkställa avlivningen. För exempelvis mårdhunden är skjutning den enda avlivningsmetoden som kan rekommenderas. Det är förbjudet att dränka djur. Det är straffbart att bryta mot bestämmelserna i djurskyddslagen. Den som saknar kunskaper om avlivning kan med fördel vända sig till jägarna på orten och be om hjälp. För jägarna är det därför förnuftigt att fundera på lämpliga former för samarbete med dem som inte är jägare. Det är nödvändigt med samarbete för att lösa problemet med de främmande arterna och bevara jaktens acceptabilitet. Guldschakalen blev inte en viltart Enligt regeringens förslag skulle guldschakalen, om och när den når vårt land, klassas som en viltart. Jordoch skogsbruksutskottet ansåg emellertid att detta inte var befogat eftersom guldschakalen enligt utskottets betänkande och behandlingen i riksdagen ska avlägsnas från vår natur. Riksdagen godkände lagförslaget enligt utskottets betänkande och guldschakalen blev inte klassad som ett vilt. Guldschakaler som sprider sig på naturlig väg är en invandrad art där vi inte tillämpar lagstiftningen om främmande arter. På guldschakaler som människan har släppt ut i naturen ska vi däremot tillämpa vår nationella lagstiftning om främmande arter. Det sannolikaste är att arten invandrar österifrån på egna ben. Eftersom schakalen inte är en viltart så är de här individerna fredade invandrare i enlighet med naturvårdslagen. Med tanke på jägarnas rättssäkerhet är utgångspunkten den, att schakaler som observeras i naturen är fredade om det inte på förhand är klarlagt att de är individer som har rymt och därför är fria. Det blir tillåtet att använda nattsikten och belysning för fångst av skadliga främmande arter som mårdhund, mink och bisamråtta. Det här gäller alltså enbart arter som klassas som skadliga främmande arter, inte invandrade arter i jaktlagens mening. Mårdhunden och minken avförs från listan över viltarter. Det gäller för jaktföreningarna att vara uppmärksamma när de förnyar sina arrendeavtal så att de också efter ändringen i lagstiftningen har rätt att jaga de skadliga främmande arterna. Granska de gamla arrendeavtalen och uppdatera dem vid behov. ÄNDRINGAR I LAGSTIFTNINGEN PÅ VÄG Mink och mårdhund JA RI N IS KA N EN 6 l Jägaren 3 l 2019 Ändringar i jakten på främmande arter Jä ga re n ÄNDRINGAR I VAPENLAGEN – ett infopaket till jägarna 3 l 2019 Jägaren 18 l Jägaren 3 l 2019 Jägaren 3 l 2019 l 19 MIKAEL WIKSTRÖM och EEROJUHAN I LAINE , Finlands viltcentral samt NIKO TEIKARI Finlands viltcentral har i samarbete med Finlands skogscentra l tagit fram information för skogsägare, skogsfackm än och jägare om skogsvårdsm etoder som minskar på älgskadorna . Information en är fritt tillgänglig för alla på webbplatsen viltinfo.fi. tillgänglig föda den motsatta effekten, det vill säga att ju mer föda desto mindre skador på skogen. Genom regleringen av älgstammen påverkar vi antalet älgar och genom valet av skogsbruksm etoder påverkar vi den tillgängliga födan, både kvalitativt och kvantitativt. Älgens matvanor varierar med årstiderna; den är en selektiv idisslare och väljer fortlöpande vilka växter och växtdelar den äter. Det här innebär att vi med (bland annat) en tillräcklig planttäthet, skogsvård som utförs i rätt tid och genom att undvika onödigt städande kan påverka uppkomsten av skogsskador. Å andra sidan finns det också av människan oberoende faktorer som påverkar älgens val av livsmiljö och därmed uppkomsten av skador; bland annat marktypen, näringsvärdet och placeringen i terrängen. En granskning av omfattningen av älgens betande på träd med olika geografiska skalor visar att mängden tillgänglig föda utgör den främsta faktorn. Genom valet av skogsvårdsmetoder i områdena där älgarna betar på vintern kan vi på flera olika sätt inverka på uppkomsten av älgskador. Ytterligare inforSkogsvårdsm etoder som minskar på älgskadorna Låt inte lövträden växa förbi tallarna, men röj inte bort älgbetade träd förrän beståndet har passerat riskgränsen för älgskador, en dominerand e höjd på fem meter. Föredra brunnsröjn ing, alltså röj Röj helst på det viset att du bara avlägsnar stammar som stör huvudträdsl aget. Låt inte lövträden växa förbi tallarna, men röj inte bort älgbetade träd förrän beståndet har passerat riskgränsen för älgskador, en dominerande höjd på fem meter. Föredra brunnsröjn ing, alltså på det viset att du bara avlägsnar stammar som stör huvudträdsl aget. S kadorna som älgen orsakar i skogen har sannolikt varit ett samtalsämne ända sedan människan och älgen blev konkurrenter. Litteraturen visar att älgens matvanor betraktades som väldigt skadliga också på den tiden då älgstammen i vårt land var synnerligen blygsam. ”Kulor och krut utgör det verksammaste medlet mot älgskador!” hävdades det i slutet av 1800-talet. I den här artikeln ska vi begrunda problematiken ur skogsvårdens synvinkel. Med vilka skogsvårdsm etoder kan vi minska på älgskadorna, i synnerhet i utsatta områden där älgarna betar på vintern? Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt Åtminstone sedan 80-talet har det varje decennium publicerats rådgivningsm aterial som visar vad vi kan göra för att minska på skogsskadorn a genom att skydda bestånd som är värdefulla för skogsbruket, utföra skogsvårdsåtg ärderna vid rätt tidpunkt och genom att spara lämplig föda åt älgen. Nu har uppdaterat material framtagits som baserar sig på aktuella forskningsresu ltat. Rådgivningsm aterialet är finansierat av Jordoch skogsbruksm inisteriet och har tagits fram av Finlands viltcentral tillsammans med Finlands skogscentral. Även experter på Naturresursin stitutet har bidragit med kommentarer om innehållet. Resultatet är ett omfattande utbildningspa ket för markägare, skogsfackmän och jägare. Materialet gjordes som en del av Finlands viltcentrals projekt Utvecklandet av hjortdjurens beståndsvård , (Hirvieläinten kannanhoidon kehittäminen ) -hanke. Faktorerna som påverkar älgskadorna i skogsbruket Skogsskadorn a som älgarna orsakar uppstår som en följd av deras matvanor och drabbar i allmänhet unga bestånd av tall och vårtbjörk på vintern. Tillväxtoch kvalitetsförlustern a kan uppstå när älgarna bryter toppen eller stammen på huvudträdsla get, vid omfattande betning av grenar eller när de river bark. Däremot leder inte måttligt betande av sidogrenar på det odlade trädslaget eller på andra trädslag till några betydande skador. Antalet älgar står i direkt proportion till skogsskadorn as omfattning ju fler älgar desto mer skador. Å andra sidan har mängden Nytt rådgivnings material: 30 l Jägaren 3 l 2019 Jägaren 3 l 2019 l 31 Årscykeln i fabriken för ungar och yngel Våren översvämning och fiskrom I den grunda våtmarken slipper andungarna jagande gäddor. Efter leken stannar inte gäddhonorna kvar utan återvänder till ån och sjön för att glufsa i sig mörtfisk. VA ST AV AL O VA ST AV AL O Gäddornas fortplantningsbestyr och ändernas ankomst – ett trivsamt snattrande och plaskande i den svämmade våtmarken. JA RI KO ST ET LA UR I UR HO Senvåren och försommaren – tiden då ungarna och ynglen växer I våtmarken vimlar det av djurplankton och bottendjur för andungarna och gäddynglen att leva på. Efter kläckningen är gäddynglen fullkomligt beroende av att området förblir under vatten. Efter kläckningen är ynglen fästa vid vattenväxtligheten i ungefär en vecka och lever på gulesäcken. Därefter beger de sig ut på jakt efter föda, exempelvis vattenloppor och andra smådjur. Observationer visar att merparten av ynglen lämnar våtmarken inom en månad efter kläckningen då de är ungefär sex centimeter långa. I en våtmark som inte är iståndsatt sjunker vattennivån för fort, vilket äventyrar ynglens överlevnad. Högsommaren och hösten Efter midsommaren får vattennivån börja sjunka i lugn takt så att ängen får torka i juli. Låt djur beta där under sensommaren och hösten eller slå växtligheten, det håller fabriken för yngel och ungar i trim för nästa vår. Torrläggningen och betesgången under sensommaren förhindrar att det bildas en stark mörtstam medan trädan skapar optimala förhållanden för gäddorna och änderna under följande vår. Under vintern kan vattennivån stå på minimum i fabriken för yngel och ungar. Därefter får vårflödet fylla ändernas och gäddornas gemensamma barnkammare. 28 l Jägaren 3 l 2019 Jägaren 3 l 2019 l 29 MIKKO ALHAINEN , MIKAEL LUOMA , Finlands viltcentral JANNE ANTILA , Finlands fritidsfiskares centralorganisation Fabriken för andungar och gäddyngel sätter fart på produktionen Grumligt. Fullt med mörtfiskar. Igenmurad med bastanta vassruggar. En gång i tiden en lysande fågeloch fisksjö. Vart tog vingsuset av änder vägen, och plumset av gäddor? En av orsakerna är att livsmiljöerna för andungar och gäddyngel har försvunnit. Öppna strandängar som översvämmas på våren skapar den bästa livsmiljön för både sjöfåglarnas ungar och gäddornas yngel. Numera finns det så mycket mindre av sådana biotoper än förr. S jöar har eutrofierats, vilket har lett till att vikbottnar med vass har vuxit igen. Den öppna vattenytan utanför muren av vass erbjuder inte nykläckta gäddyngel eller fågelungar skydd mot rovfiskar. Dessutom råder där brist på föda eftersom stimmen av mörtfiskar äter allt samtidigt som de bökar och fövandlar vattnet till kaffe med mjölk i. Lergrumlet kväver också bottenvegetationen, växterna av släktet slingor och nateväxterna, som bildar livsmiljöer för vattenlevande ryggradslösa djur och skafferier för andungarna. Vårdfiske lättar situationen för en tid och ger en början på vården av vattendraget. En mera bestående lösning når man genom en kraftig förökning på naturlig väg av rovfiskarna. En välmående gäddstam kan reducera mörtfiskarna till en lämplig nivå. Vattnet blir klarare, undervattensvegetatio nen återhämtar sig och tillgången på föda ökar. Ungarna och ynglen klarar sig också bättre. Snart kan vingsus och gäddplask åter igen höras i sommarkvällen. Gäddorna leker i den översvämmade vegetationen, men för att ynglen ska överleva krävs det att platsen förblir under vatten i flera veckor. Även andungarna älskar de här låglänta svämområdena som varje år blir översvämmade. Där finns mat att äta, men inga stora gäddor eftersom dessa håller till på djupare vatten, vid vasskanterna. Lektid i den iståndsatta säsongvåtmarken Vi skapar säsongvåtmarker i svämområden. Vi gör en damm som förlänger översvämningen och skapar en prima livsmiljö för ungar och yngel som varar ända till sommaren. Vi bygger en led som för gäddorna till våtmarken. Efter leken återvänder de till djupare vatten och lämnar rommen att utvecklas till yngel. Den översvämmade våtmarken är grund och varm och kryllar av liv i det lilla formatet. Gäddynglen och andungarna kalasar på de här småkrypen i accelererande fart. Mitt på sommaren öppnar vi dammluckan och låter vattnet sjunka undan och de halvvuxna ungarna flyttar ut till större vatten. Säsongvåtmarken får återhämta sig – varför inte som betesmark? till nästa vår och nästa fest för ungar och yngel. Låt oss samarbeta – viltfolk med fiskfolk! Iståndsättningen och vården av våtmarker gynnar både fiskvården och viltvården. Del-ägarna, jaktföreningarna, markägarna, NTM-centralerna och fiskerihushållningsområdena. Här har vi platsen för ett nytt samarbete. Om vi lägger vårt kunnande och våra pengar i samma korg så kan vi åstadkomma mycket gott för viltet, fiskbestånden, vattenkvaliteten och mångfalden i landskapet och naturen. För sjöfåglarna passar vilket låglänt område som helst som kan läggas under vatten för maj och juni. Svämområdet kan ge resultat redan under den första sommaren, åtminstone för krickan. Ett bra ställe för gäddan är en plats dit gäddorna av naturen söker sig för att leka och som de kan nå med en smula iståndsättningshjälp. För gäddan kan det ta några år innan man ser effekterna, så det är förnuftigt att följa med fiskbeståndet. Som säsongvåtmark passar ett låglänt område vid ett dike eller en bäck som faller ut i en sjö eller i havet. Det kan vara en igenvuxen våtmark, en naturlig sänka i terrängen, ett strandområde som blir översvämmat, utloppet på ett utfallsdike eller tillandning. Finlands fritidsfiskares centralorganisation FFC har gett ut en guide om ”gäddfabriken”, ”Haukitehtaat osana kalastonja ympäristönhoito a”. Guiden ger anvisningar om hur man iståndsätter våtmarker så att de lämpar sig för gäddans och många andra fiskars fortplanting. Du finner den på adressen www.vapaa-aja nkalastaja.fi/vas tuullinen/haukitehta at Information om hur man anlägger, iståndsätter och sköter våtmarker finner du på www.kosteikko.fi Planerar du en våtmark eller är den redan klar? Om du också vill tänka på gäddorna ska du kontakta fritidsfiskarna: fiskerihushållnin gsexpert Janne Antila tfn 045 630 4280 janne.antila@va paa-ajankalasta ja.fi ...efter iståndsättningen. Nu finns det rejält med plats för gäddan att leka. Foto: Sportfiskarna. Före och... Fabriken för ungar och yngel är inte nödvändigtvis sommarens bästa plats för gäddfiske eller höstens bästa plats för andjakt – platsen är ju i första hand till för att producera ungar och yngel för de omgivande sjöarna! www.riista.fi Ett stort tack till alla som redan har deltagit i enkäten! En hurdan tidning vill DU läsa?
44 l Jägaren 4 l 2019 En jägares utrustning Packa ryggsäcken så du klarar det mesta ARTO MÄÄTTÄ Den som jagar storvilt eller brukar jaga ensam eller tillsammans med några få kamrater gör klokt i att packa rejält med utrustning i ryggsäcken så han eller hon klarar det mesta från hanteringen av det fällda viltet till att göra upp eld. I den här artikeln ska vi gå igenom vad som borde finnas i varje jägares ryggsäck. V i kan dela in utrustningen som du lägger i ryggsäcken i tre olika grupper. Den första gruppen omfattar det som du behöver på varje jakt. Den andra gruppen omfattar det som du emellanåt behöver när du jagar. Den tredje gruppen omfattar det som du sannolikt inte behöver, men som icke desto mindre bör finnas i packningen. Det absolut nödvändiga i jägarens utrustning är förstås vapnet och patronerna eller pilarna samt en lämplig kniv för de första momenten av tillvaratagandet av viltet. Utan dem blir det ju ingen jakt. Det här är de självklara sakerna som hör till den första klassen. Till dem kan vi lägga lamporna som brukar behövas vid vissa jaktformer. Vid exempelvis grytjakt hör Den tredje utrustningsgruppen inkluderar sådant som du knappt någonsin behöver, men som det i värsta fall kan vara livshotande att sakna. Första hjälpen-väskan och kunskaper i att ge första hjälpen kan rädda liv. Sår är ingenting ovanligt och ska förbindas i terrängen. Det är inte heller ovanligt att jägare vrickar foten, vilket betyder att det finns ett akut behov av en första hjälpenväska när den skadade görs klar för transport. Om allt går väl så behöver förbandsväskan aldrig öppnas, men när olyckan är framme måste var och en ha en sådan. Den andra utrustningsgruppen För en genomsnittlig jaktdag brukar jägare anpassa innehållet i ryggsäcken. Utrustningsnivån dimensioneras efter de vanliga rutinerna medan de övriga grejerna ofta blir betraktade som överflödiga. Men i jaktens natur ingår överraskningar på grund av vädret eller andra oförutsägbara faktorer som kan ställa en vanlig dag på huvudet. Nuförtiden är inställningen ofta njugg till att göra upp eld i terrängen, men det eliminerar inte behovet av att ta med sig det som behövs för att tända en brasa . En jägare bör alltså ha beredskap att göra upp eld om omständigheterna tvingar honom att stanna kvar i skogen en en kraftig pannlampa till det viktigaste i utrustningen. Den andra gruppen inkluderar sådant som du behöver under en normal jakt. Här uppstår de största bristerna. Jägare har en tendens att lätta på lasten som de bär med sig och utelämna sådant som inte behövs under en normal jaktdag. Här ligger betoningen mycket riktigt på ordet normal eftersom det är i de onormala situationerna som jägaren behöver utrustningen för att tända eld, klä sig varmare, koka kaffe, laga mat och bygga ett vindskydd.
Jägaren 4 l 2019 l 45 längre tid än planerat. I praktiken betyder detta att det i ryggsäcken ska finnas en liten yxa eller lämplig kniv för att spänta tände av en tjärstubbe. Det finns mängder av områden i vårt land där jakten äger rum långt bortom någon jaktförenings rastplats med eldstad, vilket innebär att jägaren ska kunna göra upp eld även när det inte finns färdig ved att tillgå. Även om termosen har ersatt kaffepannan för dagens jägare så bör jägarna fortsättningsvis ha beredskap att koka vatten i terrängen. Oavsett om det är en kaffepanna att hänga över brasan eller ett stormkök så utgör förmågan att koka vatten grunden till matlagning i terrängen. Om den korta morgonjakten drar ut på tiden ända till kvällen för att hunden fick för sig att löpa sin kos så blir det aktuellt med het dryck och varm mat. När korven är grillad och mackorna ätna redan på förmiddagen så är hunger och kyla ett ovälkommet sällskap medan man väntar. Därför borde det alltid finnas mat för ett dygn i ryggsäcken och i sin moderna form är det här en mängd som det går att packa ner utan bekymmer. Även om jaktföreningarna försöker vara förutseende när de planerar höstens jakter så går det inte att helgardera sig. Det är ingenting ovanligt att en älg blir fälld på en plats därifrån det är knepigt att transportera den. Ett rep är mycket riktigt en utrustningsdetalj som är till överraskande stor hjälp när en kropp ska släpas genom besvärlig terräng med exempelvis en fyrhjuling. Numera är det inte längre något problem att ta en lampa med sig. Förr i tiden var belysningen både tung och otillräcklig. Utöver de förbättrade kommunikationerna är det just på ljusfronten som förbättringarna har varit störst; både beträffande styrkan, kvalitet och möjligheterna att bära belysning med sig. Den bästa lampan är ändå den som jägaren har tagit med sig! En utrustningslista Yxa: Det är stålet som väger på en yxa. Välj ett så långt skaft som ryms i ryggsäcken. Även om yxor nuförtiden görs med kompositskaft så är träskaft ett säkrare val vid sträng kyla. Såg: Sågen är ett absolut måste när det gäller att kapa virke exempelvis för att bygga en spång eller reparera stegen på jakttornet. Dagens hopvikbara sågar tar minimalt med plats och väger inte heller mycket. Rep: Paracord är lätt och starkt och finns i olika styrkor. Repet eller det starka snöret kan packas längst ner i ryggsäcken så finns det om och när det behövs. Lampa: Här gäller regeln att packa ner två lampor. Den andra är reserv och används bara när batteriet i den första lampan tar slut. På det viset finns det alltid belysning, även i kritiska ögonblick. Stormkök: Dagens stormkök är effektiva och kompakta. I regel passar de olika delarna in i varandra och bränslet likaså. Stormköket utgör ett trevligt alternativ till det evinnerliga korvgrillandet! Tända brasa: Utrustningen för att tända en brasa utgör en minimal utgift. Packa tändsticksasken vattentätt och lägg gärna några tändbitar i paketet. Stoppa en uppsättning i fickan och en till i ryggsäcken!
46 l Jägaren 4 l 2019 Vårda ditt jaktgevär Bäddning ger bestående precision , del 2 ARTO MÄÄTTÄ Precisionen hos ett gevär kan definieras på olika sätt, men för en jägare är det väsentliga det, att träffpunkten inte flyttar på sig. Någonsin. Den här gången ska vi se närmare på spelet mellan trä och metall och hur det påverkar precisionen. V ariationerna i temperatur och fuktighet är de två faktorer som på jakt påverkar gevärets delar. Stockar av trä är särskilt känsliga för variationer i fuktigheten eftersom inomhusluften är torr på vintern medan den relativa luftfuktigheten är hög utomhus på hösten. Den här variationen visar sig bland annat så, att på hösten är skruvarna som fäster trädelarna rejält spända medan de på vårvintern inte är mer än fingerspända. Fuktighetsvariationerna visar sig också på det viset att framstocken lever och kan slå sig. I värsta fall vrider sig framstocken så kraftigt på grund av variationerna i fuktighet att den börjar trycka mot gevärspipan. Även en lätt kontakt kan rubba träffpunkten och om stocken pressar mot pipan så fördärvar det gevärets precision. Bäddningen stabiliserar På ett bäddat gevär kommer metalldelarna aldrig åt att röra sig i förhållande till stocken. Inte heller ändrar sig åtdragningsmomentet med temperaturen eller luftfuktigheten. Bäddningen förbättrar inte gevärets mekaniska precision, men den förhindrar avsevärda kast i precisionen. Spänningarna i lådan förblir stabila (helst förstås inga spänningar alls), åtdragningsmomentet i lådskruvarna är jämnt och lådan hålls på plats i stocken. Bäddningen eliminerar spelet mellan trä och metall. Den gör geväret förutsebart och dämpar nyckerna. Utöver bäddningen kan man också minska på risken för att träffpunkten ska rubbas genom att vidga springan mellan pipan och framstocken. Även om man förr föredrog en minimal springa av estetiska skäl så är ett generösare spel säkrare för gevärets precision. Inte ens under värsta tänkbara väder får framstocken komma åt att vidröra pipan. Olika skolor för hur bäddningen ska göras Somliga bäddar metalldelarna utmed låssystemets hela längd medan andra gör det bara vid lådskruvarna. Pipan kan bäddas så, att den vibrerar helt fritt eller så att man bäddar baktill på pipan som stöd. Det finns alltså inget sätt som är det enda rätta. Samtliga bäddningssätt är bra på sitt sätt. Att bädda exempelvis ett militärgevär, det vill säga en Mosin-Nagant, på samma sätt som moderna gevär utmed hela låssystemet är inte optimalt eftersom lådan inte är tillräckligt styv. Därför är det vanligt att man bäddar sådana gevär enbart framtill på lådan och baktill på pipan. Baktill på lådan kan man lämna spel. Valet av lämplig bäddningsmetod beror på styvheten hos lådan, storleken på lådans bottenyta och materialhållfastheten hos stocken kring lådan. Gevär för bänkskytte har en låda med stor bottenyta. Bäddningen och limningen omfattar då en större yta och är stabilare. På jaktgevär är lådan ofta slank och lätt, vilket innebär en mindre yta för bäddningen. Bäddmassor Bäddningen kan göras mekaniskt eller kemiskt. Den mekaniska bäddningen är ett dyrt, långsamt och arbetskrävande sätt att anpassa metalldelarna till stocken medan den kemiska bäddningen är ett snabbt och billigt sätt som dessutom är tämligen enkelt. Därför är den kemiska bäddningen nuförtiden den klart populärare metoden. Den kemiska bäddningen innebär i praktiken att man gjuter en bädd mellan metalldelarna och stocken. Den är fäst i stocken och bäddar in gevärets metalldelar utan något spel. Det här går till så, att man avlägsnar material från stocken och fyller på med bäddmassa. Därefter läggs metallVid bäddningen bestämmer man också järndelarnas slutliga placering i stocken. På bilden är pipan lindad med tejp för att den säkert ska ligga i linje med piprännan och att spelet räcker till så att pipan inte kan trycka mot stocken.
Jägaren 4 l 2019 l 47 delarna tillbaka på plats. När bäddmassan har härdat lösgör man metalldelarna. Stocken och metalldelarna passar nu exakt ihop. Här ska man vara uppmärksam på att bäddmassan tränger in i alla springor i lådan och stocken. Man måste alltså täppa till alla ställen där man inte vill ha massa. Många använder modellera till detta. Behandla metalldelarna varsamt med ett lösningsmedel så de inte fastnar i bäddmassan under procedurens gång. Det finns en mängd bäddmassor i handeln, men det betyder inte att de skulle vara bättre eller lämpligare än material som används i andra sammanhang. Bäddmassorna är tvåkomponentmassor, hartser eller plaster. Den bästa bäddmassan är en som krymper minimalt. Typiskt för epoxybaserade massor är att de krymper under härdningen. Ju mer massan krymper desto större blir spelet mellan bädden och metalldelarna. Pelarbäddning Pelarbäddningen är en metod där man utvidgar hålen för stockskruvarna och lägger i metallholkar. Holkarna dimensioneras så, att gevärets metalldelar blir fästa vid stocken med ett jämnt åtdragningsmoment. Nu påverkas inte momentet om stocken lever eller av att träet är ett elastiskt material. Stocken får alltså krympa eller svälla som den vill utan att det påverkar metalldelarna. Pelarbäddningen går till så, att man borrar upp hålen för stockskruvarna och lägger i metallholkar som bestämmer metalldelarnas slutliga placering i stocken. Upptill ligger låssystemet på dem medan metalldelarna nedtill vilar på pelarna utan att röra stocken. Bädda därefter låssystemet i normal ordning med bäddmassa så att mellanrummet mellan stocken och metalldelarna blir fyllt. Överlåta åt smeden eller fixa själv? Det är inte svårt att bädda ett gevär, men det tar tid och kräver mycket jobb om det ska göras med omsorg. Den som fixar bäddningen själv sparar alltså en rejäl slant. Vapensmedens prislista kan kännas lockande, men å andra sidan går processen snabbare efter hand som man lär sig. Glöm inte heller att också verktygen som behövs kostar. För bearbetningen av trädelarna behövs det i regel en borrmaskin och för pelarbäddningen är en pelarborrmaskin bra att ha. Dessutom kostar bäddmassan medan åtgången är liten i jämförelse med förpackningsstorleken. Det här innebär att du totalt sett kan komma billigare undan om du överlåter jobbet till en smed. Den som anlitar en vapensmed ska dock komma ihåg att bäddningen kan göras på olika sätt och med varierande omsorg. Om du tänker leja ut jobbet är det därför bäst att diskutera uppdraget på förhand med smeden så att resultatet motsvarar förväntningarna. Man talar om pelarbäddning när man lägger metallholkar ovanpå och under gevärets metalldelar som de fästs mot. Fördelen med den här metoden är att variationerna i fuktighet inte påverkar skruvarnas åtdragningsmoment. Fördelarna med pelarbäddning blir konkret synliga i synnerhet på gevär med trästock. Olika låssystem bäddas ofta på olika sätt eftersom ytorna som lämpar sig för bäddning varierar och det finns skillnader i lådans styvhet. Ofta räcker det med att man bäddar järndelarna vid fästskruvarna och rekylstoppet. De bästa bäddningsmassorna är tvåkomponentplaster med minimal krympning.
48 l Jägaren 4 l 2019 .17 HMR (Hornady Magnum Rimfire) En svårslagen patron för småvilt ARTO MÄÄTTÄ Ändringen i Jaktförordningens 16 § 1 punkt som infördes 2017 öppnade vägen för patronen .17 HMR till listan på jaktpatroner. Sedan dess har den här patronen som introducerades 2002 ökat explosionsartat i popularitet. Jaktförordningen 16 § 1) rödräv, fjällräv som uppfötts i farm, grävling, utter, mårdhund, tvättbjörn, sumpbäver, skogshare, fälthare, tjäder, orre och gås får endast skjutas med vapen där patronkulan väger minst 2,5 gram och dess träffenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 200 joule eller där anslagsenergin hos patronkulan oberoende av kulans vikt är minst 300 joule uppmätt från pipans mynning. D et är den sista meningen i förordningstexten som är den avgörande för .17 HMR. De här patronerna överskrider energigränsen och är därmed tillåtna för jakt på vilt i ”klass ett” och mindre. Dessutom fungerar patronen utmärkt för gallring av icke fredade fåglar. Varför .17 HMR? Fördelarna med HMR upptäcktes redan på ett tidigt stadium. Kulan är liten och splittringsegenskaperna vid träff minskar risken för rikoschett. Därför är HMR det riskfriaste valet i små jaktområden. I synnerhet i de mårdhundstäta områdena i vårt land bedrivs jakten nära bebyggelse, vilket betyder att det har funnits en beställning på en patron av den här typen. En annan fördel med .17 HMR-patronerna är det fördelaktiga priset i jämförelse med traditionella gevärspatroner. Det här sänker tröskeln för att använda geväret också för exempelvis kråkor. Dessutom kan gevären som är kamrade för .17 HMR vara flera hundra euro billigare än gevär för centralantända patroner. Det här sänker anskaffningströskeln och därför är .17 HMR mycket riktigt populär bland unga jägare. En tredje fördel med .17 HMR är att den känns som en studsare att skjuta med. Beroende på patronen och väderleken ligger ett 150 meters skjutavstånd fortfarande inom det möjligas gränser och normala avstånd på vaktjakt fungerar tack vare det här utan problem. Medan de långa avstånden börjar redan efter 50 meter med en .22 Long Rifle-patron så går det med HMR att skjuta på upp till 130 meters håll utan kompensation för kulbanan bara geväret är korrekt inskjutet. Träffverkan HMR-patronen imponerar inte genom sin fysiska storlek. I jämförelse med ”vanliga” patroner kan den kännas oansenlig. Men skenet bedrar, för HMR har en imponerande träffverkan. Den tillåter självfallet inte en nonchalant inställning hos skytten beträffande var han lägger skottet; på en mårdhund eller räv ska träffen sitta i lungorna när djuret vänder sidan till eller så skjuter man den i huvudet. De här arterna är mycket riktigt storvilt för HMR. Den som jagar räv och mårdhund med HMR ska komma ihåg att hålla skjutavståndet inom förnuftiga gränser. Hundra meter är en bra tumregel; på längre håll än så lönar det sig inte att skjuta. Kulan är liten och hinner tappa för mycket energi, vilket ökar risken för en träff utan effekt. .17 HMR passar utmärkt till vaktjakt på ställen där ett grövre gevär låter för mycket eller kulfånget är litet. Enligt ändringen i skjutvapenlagen räknas .17 HMR från den 15 juli i år som miniatyrgevär (6 §: med salongsgevär avses ett gevär i vilket högst 22-kalibriga patroner med kantantändning används). En jägares patroner
Jägaren 4 l 2019 l 49 Utöver de små rovdjuren passar HMR också väldigt bra till jakt på skadefåglar och fältharar. Kulan är optimalt balanserad för fälthare. Oftast blir det knall och fall för haren, men kulan fördärvar inte för den som ska stycka djuret. HMR har en effektivare träffverkan än exempelvis .22 WMR, men med mindre inträngning och utan WMR:s utpräglade risk för rikoschett. Vid jakt på fälthare är .17 HMR i sitt rätta element. Kulan dödar men inträngningen är måttlig och vid träff i lungorna stupar haren där den står. Vid jakt på mårdhund med HMR ska jägaren komma ihåg att lägga träffen i lungorna (skott från sidan) eller i huvudet. Räven kan räknas som storvilt för HMR men en bra träff i lungorna eller huvudet på rimligt avstånd fäller räven snyggt och prydligt. Till vänster en .22 LR och till höger en .17 HMR. Patronerna och kulorna En majoritet av HMR-patronerna är laddade med kulor avsedda för skadedjur, som ska sönderfalla hastigt efter träffen i djuret eller kulfånget. Det här gör inte en HMRkula oduglig ens för jakt på ätbart vilt eftersom kulan är liten och inte särskilt kraftfull. Det här betyder att HMR inte ens med en varmintkula spränger målet på samma sätt som exempelvis en centralantänd patron med en .224” kula. Det gäller alltså att vara uppmärksam på valet av kula. Kulvikterna för .17 HMR varierar mellan 1,1 och 1,3 gram. Utgångshastigheten varierar mellan 750 och 800 m/s beroende på gevär och patron. Det här ger en flack kulbana till och med på skjutavstånd som överstiger hundra meter. Ett rejält avtryck på vapenmarknaden .17 HMR har på kort tid gjort ett rejält avtryck i vapenvärlden. På miniatyrgevärskanten har flera tillverkare upphört med .22 WMR eller dragit ner på volymerna. Exempelvis den inhemska Tikka T1x finns enbart i kalibrerna .22 LR och .17 HMR. HMR lägger sig smidigt i skarven mellan miniatyrgevär och studsare. Fenomenet uppmärksammades omedelbart efter ändringen i förordningen. Sedan dess har gevär kamrade för .17 HMR sålts i lika stora mängder som .22 LR.
50 l Jägaren 4 l 2019 Forststyrelsens tillstånd i Oma riista Jakttillstånden som du skaffar från Forststyrelsen kommer hädanefter att visas i tjänsten Oma riista när du vid köpet uppger ditt jägarnummer. Till en början kommer tillstånden att visas enbart i nättjänsten Oma riista, men under hösten kommer de att visas också i mobilappen, först i Androidapparater och längre fram också i iOS-apparater. Hädanefter kommer du alltså att ha jaktkortet, jakttillstånden beviljade av Forststyrelsen och gränserna för tillståndsområdena i telefonen – praktiskt eller hur? Tillstånden visas i Oma riista Forststyrelsens dygnstillstånd för småvilt, säsongtillstånd och övriga tillstånd utom björntillstånden skaffade med textmeddelande visas i tjänsten Oma riista. Om du köper ett tillstånd i nätbutiken Eräluvat.fi: n Logga in med ditt Oma riista-lösenord ELLER n Logga in i nätbutiken med ditt kundlösenord och uppge vid köpet ditt jägarnummer. Jägarnumret är åttasiffrigt och personligt, och du hittar det på ditt jaktkort eller i Oma riista. Lämna avskjutningsrapport I höst kommer det att finnas en länk till Forststyrelsens system för avskjutningsrapporter och du hittar den i tjänsten Oma riista i informationen om Forststyrelsens jakttillstånd. Via länken kan du lämna din fällningsrapport om jakten med tillståndet. Var och en som har skaffat jakttillstånd är skyldig att lämna avskjutningsrapport. På det här viset kan Forststyrelsens Jaktoch fisketjänster försäkra sig om att jakttrycket är riktigt dimensionerat i varje enskilt tillståndsområde. Tills vidare ersätter noteringarna om fällningar i Oma riista inte Forststyrelsens avskjutningsrapporter. Om du köper tillstånd i Eräluvats telefontjänst: n Uppge ditt åttasiffriga jägarnummer i kundtjänsten. Observera dessutom att: n Om du dessutom köper tillstånd för andra och de vill att tillståndet ska visas i Oma riista så behöver du också deras jägarnummer. n Tillståndet visas i nättjänsten Oma riista och i höst även i appen först när det är betalt och informationen om betalningen har nått Forststyrelsen. n Tilståndsinformationen uppdateras mellan systemen varje timme, vilket betyder att tillståndet överförs till Oma riista med en smärre fördröjning.
Jägaren 4 l 2019 l 51 Mikko Rautiainen , tf överinspektör, Forststyrelsens Jaktoch fisketjänster: n ”Informationssystemet som Finlands viltcentral och Forststyrelsen skapade tillsammans uppfyller jägarnas önskan om att jakttillstånden ska finnas samlade elektroniskt på ett och samma ställe. Nuförtiden är det ju vanligt att jagande herrar och damer använder telefonen som informationscentral. Även Forststyrelsens system för avskjutningsrapporter kommer att förnyas i höst. Vid utvecklingsarbetet har tanken varit att systemet ska vara användarvänligt, i synnerhet för smarttelefoner. På det viset kan en jägare göra sina anteckningar efter varje jaktdag på en jaktresa och – om telefonen har kontakt – på plats i terrängen. Men glöm inte bort att koppla av! Stäng därför gärna av telefonen och koncentrera dig på det väsentliga, det vill säga på själva jakten. Förnyelsen av systemet gynnar också förvaltningen eftersom avskjutningsinformationen blir exaktare. Bättre information ger oss bättre förutsättningar att planera tillståndsjakten, vilket i sin tur gör det möjligt för oss att garantera jaktmöjligheter på en ännu hållbarare grund.” Ville Hokkanen , projektchef, tjänsten Oma riista, Finlands viltcentral: n ”Oma riista-appen för smarttelefoner som fungerade i terrängen visade till en början jaktkortet i elektronisk form. Från och med i år visas de avlagda skjutproven i appen och som färskaste nyhet Forststyrelsens jakttillstånd. Bara jägaren dessutom kommer ihåg att ta innehavstillstånden med sig på jakten så har han eller hon samtliga dokument med sig. Vi utvecklar tjänsterna för våra jagande kunder en bit i taget för att så småningom ha alltihop på ett enda ställe. På det här viset får jägaren ännu mer valuta för pengarna för jaktvårdsavgiften samtidigt som det blir enklare att sköta ärenden. I ett vidare perspektiv handlar det om att trygga den hållbara jakten, vilket vi kan göra om jägarna på ett enkelt sätt kan skicka in viltdata och få någonting i retur.” n n n Sedan tidigare har det varit obligatoriskt att lämna avskjutningsrapport till Finlands viltcentral för rådjur, vildsvin, iller och sädgås. Från och med första augusti nästa år tillkommer bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna på listan. Anmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen till Finlands viltcentral på en officiell blankett eller elektroniskt. Det enklaste sättet är att anteckna fällningen i Oma riista; då skapar tjänsten automatiskt en anmälning. Rapporteringsskyldigheten omfattar samtliga jägare som fäller något av djuren som omfattas av anmälningsskyldigheten. Därför rekommenderar vi att jägarna redan i höst tar till vana att anteckna fällningarna i Oma riista medan jakten pågår eller omedelbart efter jaktdagen. På det viset ger anmälningsskyldigheten när den träder i kraft nästa år inga gråa hår eftersom antecknandet i Oma riista redan går på rutin. Fällningarna och observationerna som du skriver in i Oma riista sparas i din egen viltlogg så att du senare kan återvända till dem och minnas jaktdagar som varit. Ett vilt som fälls av en föreningsmedlem i föreningens egna marker (som finns införda i tjänsten) överförs automatiskt till tabellen för föreningens avskjutningsstatistik. På det här viset ser samtliga medlemmar som har accepterat föreningens inbjudan vilka djur som har blivit fällda i föreningens marker utan att behöva ta reda på det separat. Tabellen visar inte den exakta platsen för en fällning eller vem som fällde djuret; den här informationen förblir privat för skytten. Anteckna alla dina fällningar i Oma riistas användarvänliga terrängapp. Det gör du med några få klick. På det viset behöver du inte komma ihåg för vilka arter det är obligatoriskt att göra en anmälan eftersom systemet sköter den biten för dig. Du kan komplettera anteckningen med bild och text. Viltloggen är personlig, så ingen annan kan se dina anteckningar eller bilder. Skyldigheten att rapportera fällningar utökas nästa år – gör noteringarna i Oma riista till rutin redan nu!
52 l Jägaren 4 l 2019 Efter det fällande skottet, del 1 Konservera ditt jaktminne Om du tänker skicka ett djur som du har fällt till en konservator så finns det några saker som du ska hålla i minnet. Slutresultatet hänger i hög grad på hur du som jägare hanterar ditt byte. Ju färskare och snyggare djuret är när du levererar det desto bättre kan konservatorn göra sitt jobb. O m du tvekar vid flåningen eller något annat moment i hanteringen ska du ringa till någon kunnig konservator och fråga honom eller henne till råds. Glöm inte heller lagstiftningen; behöver du diskutera ett licensärende beträffande någon jaktbar art så är det Finlands viltcentral som du ska vända dig till. Om du tänker konservera huvudet på ett storvilt eller ta vara på hornen ska du ha det i åtanke redan när du avlossar det fällande skottet. Sätt inte kulan i huvudet! Stick inte djuret på platsen där du fällde det. Skydda hornen så att de inte gnids mot golvet när du flår djuret. Var noga med att lägga snitten utmed de rätta linjerna vid flåningen. Om du tänker dig ett bogmontage ska du inte kapa skinnet framför utan bakom bogarna! Flå skinnet på frambenen så, att du lägger snittet på baksidan av benen och gör rundskärningen tillräckligt lågt nere. Spara också bröstskinnet mellan frambenen. Vi rekommenderar att du flår huvudet som en tub en så lång bit som möjligt. Du kan förenkla flåningen genom att lägga ett cirka 20 cm långt snitt i nacken bakom öronen. På vildsvin behövs det inte något sådan snitt. Det är viktigt att du inte skär i halsen på bröstsidan. Överlåt flåningen av huvudet och nosen till en kunnig konservator. Lämna alltså huvudet oflått och kapa halsen vid skallbasen. Efter flåningen ska du utan dröjsmål lägga djurhuvudet i frysen och/eller skicka det till konservatorn. Fåglar och övrigt småvilt Undvik helst att ta ur fåglar eller små däggdjur i terrängen. Om det inte går att genast transportera viltet till en sval plats så kan du ta ur det försiktigt genom att lägga ett snitt över magen i bröstbenets riktning. Beträffande fåglar ska du vara försiktig så du inte smutsar fjädrarna på stjärten och undergumpen. Täpp med hushållspapper till ställena som blöder och börja gärna med att stoppa papper i näbben eller munnen på djuret. Låt inte fågeln hänga från halsen, stjärten eller ena vingen utan håll den alltid i fötterna. Det gäller att fysa in fågeln fort och i prydligt skick. Rulla in djuret rätt stramt i en plastpåse (utan papper) och – om det är en fågel – med fjädrarna snyggt i ordning, vingarna infällda och stjärten rak. Förpackad på det här sättet kan djuret förvaras länge i frysen. Om fågeln levereras nyfälld För ett bogmontage av ett rådjur börjar du flåningen med att lägga ett snitt baktill på frambenen. FÖRENINGEN SUOMEN ELÄINTENTÄYTTÄJÄT RY
Jägaren 4 l 2019 l 53 till konservatorn så går det ofta att ta vara på köttet. Med post eller buss till konservatorn Om du tänker posta djuret eller skicka det med buss ska du först kontakta konservatorn och avtala om tidpunkten för frakten. Paketet får inte bli liggande någonstans eftersom innehållet fördärvas väldigt lätt. Det är alltid bäst att skicka paketet i början av veckan. Undvid att skicka det så, att frakten sträcker sig över veckoslutet och försändelsen riskerar att fördärvas. Skicka djuret djupfryst och inlindat i några plastpåsar. Linda därefter ett generöst lager med tidningspapper kring plastpåsarna som isolering. Pappret suger upp fukt och gör att djuret tinar långsammare. Slå därefter in djuret i ett normalt paket. Bifoga en lapp eller ett brev med avsändarens namn och adress och önskemålen beträffande konserveringen. Det flådda skinnet. Lämna hela huvudet oflått. Det kan aldrig finnas för mycket skinn medan för lite skinn kan begränsa konservatorns möjligheter. Kapa skinnet bakom bogarna. Flå skinnet som en tub ända fram till huvudet.
I Rinnes nya regeringsprogram finns mycket som glädjer jägare, viltvårdare och övriga naturvänner. Syftet med regeringsprogrammet är att hejda utarmningen av mångfalden i naturen. För att realisera det här målet satsar man hela 100 miljoner euro mera på naturskydd per år. Regeringen lovar att realisera ett åtgärdsprogram som stärker försvagade livsmiljöer. Metsoprogrammet fortsätter, förnyas och får utökad finansiering. I förnyelsen ingår en utvidgning av programmet till nya livsmiljöer, bland annat myrar. Även kompletteringsprogrammet för myrskydd fortsätter liksom Life-finansieringens egenfinansieringsandel. Möjligheterna att finansiera naturskyddet med nya innovativa metoder ska utredas. Naturskyddslagstiftningen kommer att förnyas utifrån en utvärdering. För att vi ska kunna bevara livskraftiga viltstammar måste vi också jobba i stor skala i jordoch skogsbruksområden utanför skyddsområdena. Därför är det glädjande att regeringsprogrammet ställer sig positivt till naturvården i ekonomiskogarna; spara döda träd och stubbar, hyggesbränning, göra högstubbar, viltsnår, skyddszoner och åtgärder som minskar belastningen på vattendragen. Bekämpningen av främmande arter trappas upp genom både lagstiftning och finansiering av bekämpningsåtgärder. Kolsänkor och kolförråd ska förstärkas på både kort och lång sikt. Därför ska finansieringssystemet för hållbart skogsbruk förnyas med fokus på aktiv skogsoch naturvård som görs vid rätt tidpunkt för att öka koldioxidbindningen och mångfalden i naturen. Vi inleder beskogningen av åkrar som är olönsamma för livsmedelsproduktion och nedlagda torvtäkter, och ett våtmarksprogram. Forststyrelsens ägarpolitiska strategier ska uppdateras så, att det hållbara skogsbruket, tillgången på virke, mångfalden i naturen, rekreationsbruket, de klimatpolitiska målen och markanvändningen i sina olika former i högre grad ska bilda en helhet. Jakten behandlas i positiva ordalag i avsnitten om naturskyddspolitik och näringspolitik. Det hållbara fritidsfisket, jakten och insamlingen av naturprodukter får fortsatt stöd, liksom även allemansrätten. Regeringsprogrammet är nämligen också positivt inställt till tillväxt och sysselsättning genom naturens håvor; jakten som ett naturintresse ska utvecklas, vilket gynnar samhället. Förutsättningarna för jakten ska tryggas och man välkomnar nya intresserade. Jaktens betydelse för naturoch viltvården och för bekämpningen av de främmande arterna uppmärksammas. Riktlinjer formuleras också för viltstammarnas hållbarhet och de stora rovdjuren. Viltstammarna ska förvaltas hållbart och på ett sätt som förebygger skador. SRVA-verksamheten ska fortsätta. Rovdjurspolitiken ska bedrivas med en mångsidig uppsättning verktyg, vilket inkluderar jakt som bygger på uppskattningar av stammarna och förvaltningsplaner, dispenser, förebyggande av skador och förutseende kommunikation. I rovdjurspolitiken ska dialogen mellan de olika parterna stärkas och finansieringen av forskning och uppföljning ska vara fortsatt stabil. Inom EU ska vi arbeta för att nationella särdrag blir erkända och för ökad flexibilitet och rörelsefrihet i rovdjurspolitiken. Dessutom formulerar regeringsprogrammet högt ställda mål för utvecklandet av förvaltningen: Världens bästa offentliga förvaltning. Regeringen ska vidta åtgärder för att minska på klyftorna i den offentliga förvaltningen och överlappningarna i arbetet. Formuleringen om klyftorna i förvaltningen kändes träffande. Under tidigare år kändes det onekligen ibland som om den djupaste klyftan i statsförvaltningen skulle löpa mellan jordoch skogsbruksministeriets viltförvaltning och miljöministeriets naturskyddsförvaltning. Därför började man i fjol överbrygga klyftorna och i synnerhet klyftan som hindrade samarbetet för iståndsättningen av våtmarker för fåglar. Med världens bästa viltoch miljöförvaltning som mål Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 54 l Jägaren 4 l 2019
Jägaren 4 l 2019 l 55 Du kan bekanta dig med det nya responssystemet på webben: Eräluvat.fi. UT PÅ HÖNSFÅGELJAKT! Resten av kvoten för hönsfågeljakt kommer till för säljning enligt den följande tidtabellen: Mån 26.8. Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis 27.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Ons 28.8. Österbotten och Kajanaland Tors 29.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 30.8. Enontekis, Enare, Utsjoki Eräluvat.fi Tillstånd – en investering i naturen NU HAR VI FÖRNYAT FÅNGSTRESPONSEN! Försäljning börjar klockan 9.00. Du kan skaffa tillstånd i Eräluvat-webbutiken och via tjänstnumret 020 69 2424. Man kan boka max 7 dygnstillstånd på gång.
56 l Jägaren 4 l 2019 Som stöd för arbetet med att uppskatta storleken på taigasädgåsens häckande stam och som en hjälp för uppföljningen försågs ett antal gäss i våras med GPS-sändare. Sändarna hjälper oss att bedöma fåglarnas beteende under inventeringsperioden och med vilken säkerhet vi kan upptäcka dem när de faktiskt befinner sig där. Samtidigt får vi ny information om fåglarnas rörelser under häckningens olika stadier, under flyttningarna och i övervintringsområdena. N aturresursinstitutet (Luke) inledde i fjol helikopterburna inventeringar av sädgåskullar (se Jägaren 4/2018 s. 48–49). Inventeringarna fortsätter i mitten av juli och görs i år huvudsakligen söder om Rovaniemi. Med tanke på tolkningen av inventeringsresultaten är det på inventeringsplatsen? Inventeringsresultatet måste ju justeras uppåt om gässen befinner sig någon annanstans än där vi letar efter dem eller om vi inte alltid får syn på dem. Det samma gäller för inventeringarna som görs i flyttningsoch övervintringsområdena i Sverige. Utifrån detta försöker vi uppskatta storleken på stammen i hela det hela centrala förvaltningsområdet för taigasädgåsen. Med anledning av frågorna ovan skaffade institutet GPS-sändare som frivilliga ringmärkare i våras satte på sädgäss. Sändarna laddas med en solpanel och sparar med önskat mellanrum GPS-positionerna i ett minne och skickar dem via GSM-nätet Sädgäss försågs med GPS-spårsändare TONI LAAKSONEN , Naturresursinstitutet och ANTTI PIIRONEN , Finlands viltcentral viktigt att klarlägga om gässen beter sig under ruggningen så som vi förväntar oss att de ska göra. Vi förmodar att de tillbringar efternattens timmar vid stranden av något vattendrag, men kan de dessutom befinna sig någon annanstans? Med hur stor säkerhet får vi syn på gässen när de befinner sig Urpo Paavola och Antti Piironen deltog redan på 80-talet i sädgåsundersökningarna. Här är herrarna i färd med att förse en gås med sändare en vårkväll i Pudasjärvi.
Jägaren 4 l 2019 l 57 till en server. Under ljusa vårdagar verkar tio minuters intervaller mellan positionerna inte vålla några problem för strömförsörjningen. Sändarna gör det således möjligt för oss att följa med fåglarnas rörelser med en mycket stor noggrannhet. Gässen försågs med sändare i fyra olika områden eftersom häckningsoch inventeringsförhållandena varierar på olika håll i landet. För den överlägset största insatsen stod Matti Tolvanen i Salla, som fäste en sändare om halsen på elva sädgäss på olika håll i Salla. Dessutom satte han en vanlig blåvit ring om halsen på 25 andra fåglar. Ringarna skapar information om gässens rörelser när de blir observerade på åkrar i flyttningsoch övervintringsområdena. Även i Pudasjärvi, Virrat (Virdois) och Lieksa fick vi ovärderlig hjälp av engagerade jagande ortsbor i arbetet med att följa med sädgässen. Förberedandet av ställena där gässen skulle fångas innebar lindrigt sagt ett hurtigt friluftsliv på myrar och stränder som smältvattnet hade gjort sanka! Det togs detaljerade fotografier av gässen för forskningen. Utifrån en bild av näbben kan man med ett datorprogram göra exakta mätningar av näbbens storlek, form och färg, vilket i sin tur gör det möjligt att utveckla en definition för att bestämma underarten och skilja mellan taigasädgåsen som häckar hos oss och tundrasädgåsen som bara flyttar genom landet. En sädgåshona (till vänster) som försetts med en GPS-spårsändare och en hane som försetts med en blåvit halsring i händerna på Matti Tolvanen och Jouni Schroderus i Salla. Niko Keronen spanar efter sädgäss uppflugen i en talltopp där han har inrättat en utkiksplats. Ett sädgåspar fångat på bild i flykten i inventeringsområdet mellan Södra Österbotten och Birkaland där Marko Palomaa följer med gässen. Honan, som flyger bakom hanen, har en vit GPS-spårsändare medan hanen, som flyger framför honan, har en blåvit halsring. IR EN E SC HR OD ER US .
58 l Jägaren 4 l 2019 TOMMY ARFMAN Mårdhundsprojektet i Söderlångvik: Tre år i våras I våras avslutades det tredje året för mårdhundsprojektet i Söderlångvik. Den effektiverade mårdhundsjakten har gett goda resultat. Avskjutningen ökade avsevärt och ute i naturen kvicknar fågelbestånden till. F öre den effektiverade jakten fälldes ungefär 40 mårdhundar per säsong i området. Med den effektiverade jakten och viltkamerorna fördubblades avskjutningen under det första jaktåret 201617 till 80 mårdhundar. Under det andra året kunde vi redan notera en klar nedgång i avskjutningen; 38 mårdhundar. Under det tredje året 2018-19 fälldes 36 mårdhundar. Den jaktliga insatsen har varit oförändrad under alla år, liksom antalet åtlar. Antalet viltkamerabilder på mårdhundar har minskat för varje år. Resultatet visar att den effektiva jakten slog väl ut redan det första året då avskjutningen blev avsevärt större. Det här är ingen slump. Det åländska mårdhundsprojektet visar exakt samma resultat i sina båda projektområden. Det andra årets tydliga nedgång i avskjutningen visar att rovdjursbeståndet minskade. Det tredje årets resultat (36 mårdhundar) visar enligt min egen tolkning att det i runda slängar är den här mängden rovdjur som varje år kommer till området utifrån. Enligt kamerabilderna tagna på våren det tredje året blev det sannolikt kvar ett mårdhundspar i området. I övrigt kunde vi eliminera så gott som samtliga djur som kom till åtlarna och med hjälp av hundarna kunde vi fälla bägge individerna i paren. I våras påträffades inga mårdhundar ute på öarna. Hur fungerar jakten med kameror? Jag ska här ge ett par praktiska exempel som visar fördelarna med att använda kameror. Exempel A På vårvintern började en ensam mårdhund besöka en åtel på en udde som var omgiven av fruset hav. Nuförtiden är isarna nästan alltid förrädiska här i södern så man släpper inte ut någon hund på isen. Det här innebar att vi inte kunde ge oss ut efter den här mårdhunden. Djuret fortsatte emellertid besöka åteln i nästan två månader. På påsken gick isarna upp och vi kunde föra en hund till åteln. Hunden spårade i cirka 20 minuter och ställde mårdhunden i en vassrugge. Om vi hade jagat mårdhunden medTjädrarna har repat sig i området där mårdhundar elimineras. Kullar observeras varje år.
Jägaren 4 l 2019 l 59 an isarna låg så hade risken för en olycka varit väldigt stor. Exempel B Mitt i jaktområdet finns en kamera som fick besök av ett mårdhundspar som uppenbarligen hade erfarenhet. Det var sannolikt samma par som hade blivit kvar i området efter det andra jaktåret. Tidigare under hösten hade paret överlistat hunden och alltid smitit in under någon besvärlig lada. Jag fick uppfattningen att paret inledde flykten redan när de båda hörde bilen närma sig. Av precis det här skälet brukar vi släppa hunden cirka 500 meter före åteln, men trots det lyckades paret komma undan ett par gånger. Därefter besökte de åteln enbart under vargtimmen, det vill säga mellan två och tre på natten. I slutet av mars gillrade jag fällan som hade stått ogillrad vid åteln hela vintern för att åtminstone lyckas knipa den ena mårdhunden. Av erfarenhet vet jag att ett hunddjur som mårdhunden är vansinnigt begivet på mat när det är dräktigt och ser man på, den tredje dagen hade honan gått i fällan. Det blev inga fler bilder av hanen efter detta. De här fallen var specialfall. I övrigt fungerar kamerajakten så enkelt att när bilden har trillat in så släpper man hunden på spåret och när hunden har ställt mårdhunden så avlivar man den. Det är ett faktum att ju färskare bild desto snabbare resultat. Utmaningar Som jag nämnde i det föregående så utgör vintrarna en utmaning för den effektiva jakten på mårdhund här vid kusten. Å andra sidan finns det på våren tid att jaga när isarna har gått upp och det går att rensa området förutsatt att höstjakten har varit tillräckligt effektiv. Fällorna (två stycken) som togs i bruk under det tredje året har gett uppmuntrande resultat. De är försedda med alarm och arrangemanget fungerar fint. Vi använder dem inte under höstjakten eftersom vi då jagar med hundar och kniper de lättfångna unga individerna som kommer tidigt till åtlarna. Vi sparar alltså fällorna till våren för jakten på djuren med revir. Likaså är det en utmaning för jakten att hålla igång åtlarna och kamerorna eftersom det kräver arbete och kostar. Men arbetsinsatsen kompenseras av att hundarbetet går snabbare. En av de stora framtida utmaningarna utgörs av vargreviret på Kimitoön eftersom mårdhundsjakten äger rum under dygnets mörka tid. Alla anvisningar för jägare som jagar med hund inom vargrevir ger rådet att koppla hundarna innan det mörknar. LyckSkrattmåskolonierna är ett gott tecken på att området är rovdjursfritt eftersom kolonierna upphör när det dyker upp marklevande rovdjur. Även andra skärgårdsfåglar häckar under skrattmåsarnas beskydd. I Söderlångvik har man genom effektiv jakt lyckats vända mårdhundsbeståndet till en nedgång, men jakten måste fortsätta för att beståndet ska hållas på ett minimum.
60 l Jägaren 4 l 2019 ligtvis figurerar vargarna inte ännu särskilt ofta i Söderlångviksområdet. Deras tillgång till området begränsas av geografiska faktorer, men vintertid påträffar vi ibland vargspår. Å andra sidan är kamerajakten ganska snabb och i genomsnitt blir mårdhunden fälld inom en timme. Med en nytagen bild handlar det bara om minuter. Fritt sökande med hund är däremot omöjligt i vargmarker. Naturen reagerar på elimineringen av rovdjur När projektet inleddes 2016 åkte jag en viss rutt med båt och räknade ejderungar. Jobbet ska göras rätt så exakt när ungarna börjar kläckas, men innan de har hamnat i gapet på något rovdjur. Den gången fick jag syn på två ejderungar. 2017 fanns det redan 16 ungar och 2018 räknade jag till 64. Årets siffror hann inte med till den här artikeln, men tecknen på att ejdrarna repar sig är fortfarande tydliga. I maj åkte jag båt till ett skär där det i fjol häckade tre ejderhonor och studerade dem med kikare. Den här gången räknade jag till elva häckande ejderhonor, fullt synliga bland grästuvorna, alldeles som förr i världen. Det var en fantastisk syn som jag inte hade trott att jag skulle få se igen för ejderns del. Rent generellt ser vi nu fler ejdrar på stränderna av öar inom projektets influensområde. Det säger ju sig självt att öarna är trygga när det inte vimlar av mårdhundar där. Siv Vesterlund-Karlsson som är skogsansvarig på Söderlångvik gård berättar också om sina egna iakttagelser i gårdens skogar. ”Vi har sett klart fler tjädrar och stöter numera på kullar varje år. Orren och järpen har ännu inte reagerat på den minskade predationen. Orsakerna kan vi bara gissa oss till. Troligen har de fler bevingade fiender och räven kan vara en betydande predator på vintern när orrarna har grävt ner sig i snön. Tjädrar i snön har jag inte stött på här.” Avslutningsvis Mårdhundsprojektet i Söderlångvik visar tydligt att det kan gå rätt fort att eliminera mårdhundarna i ett område. Det innebär också att jakten måste vara kontinuerlig Projektets historia Projektområdet ligger vid havet i den sydvästra delen av Kimitoöns kommun och drivs på Söderlångvik gårds marker. I likhet med hela sydkusten, skärgården och Åland finns där ett starkt mårdhundsbestånd. Det fanns ett behov av effektiv jakt på mårdhund. Med den tidigare jakten fälldes ett visst antal rovdjur varje år, men avskjutningen började aldrig minska. Den effektiva jakten realiserades så, att vi anlade fem åtlar för mårdhundarna på det cirka 2500 hektar stora området och satte upp sändande viltkameror vid åtlarna för att fånga matgästerna på bild. Därefter fällde vi de avslöjade individerna med hjälp av hundar. Områdets ”fastlandsdel” fungerar som en buffertzon där vi eliminerar mårdhundar under hela jaktsäsongen. Det här minskar på artens behov och möjligheter att nå skärgården och därmed förhindrar vi förödelsen som de skulle ha ställt till med. Projektets andra delområde utgörs av de närbelägna öarna där rovdjuren elimineras på våren. Projektet har fått stöd av Miljöministeriet genom ett bidrag för miljövård i skärgården och av Söderlångviks gård. Med stödet har projektet finansierat bland annat viltkamerorna, deras abonnemang och reseersättningarna. Själva jakten har skötts som frivilligarbete. Fyra års mårdhundbyte inom projektområdet. Den första stolpen med avvikande färg visar året innan den effektiva jakten inleddes. De röda prickarna (fem stycken) på bilden markerar ruvande ejderhonor. Bilden kunde vara från flydda tider då ejdrarna häckade så här synligt, men den är tagen sjunde maj i år
Jägaren 4 l 2019 l 61 eftersom det vandrar in nya mårdhundar utifrån. Elimineringen av de främmande arterna måste utgöra en integrerad del av arbetet med att vårda värdefulla naturområden. Arbetet kan inte enbart bygga på jägarnas talkoinsatser; då blir det kanske ingen effekt i jakten. Om talkoupplägget skulle fungera så skulle vi ju inte ha de här problemen med de främmande rovdjuren! Projektet visar också att mårdhundarna i den omgivande skärgården minskar eller försvinner när jakten med åtlar är långsiktig. I synnerhet på vårvintern vandrar mårdhundarna långa sträckor i skärgården på jakt efter mat. Eventuellt har vi ett exempel från februari på det här. Vid åtel nummer tre fällde vi en liten hane med avvikande utseende på trampdynorna. Enligt min tolkning hade den yttersta huden slitits bort efter långa vandringar på isarna i skärgården. Tiotusenkronorsfrågan lyder således: Hur långa vägar hade mårdhunden vandrat för att komma till åteln? Det här ska vi så småningom försöka få svar på. Under projektets gång har jag också insett att elimineringen måste riktas mot de fortplantningsdugliga honorna. Även här måste vi efter hand utveckla metoder. Det Tiotusenkronorsfrågan lyder alltså: Hur långa vägar vandrar mårdhundarna i skärgården till åtlarna? På individen till vänster har trampdynorna en avvikande färg. Eventuellt har det översta hudlagret slitits bort under långa vandringar över isarna. Individen till höger har normala trampdynor. Turvallisin mielin metsästyskauteen. Kotivakuutuksemme avulla saat kattavan turvan aseille ja varusteille, niin kotimaassa kuin ulkomailla. Lisäksi vastuuvakuutuksemme korvaa sinun yksityishenkilönä aiheuttamasi vahingot. Tärkeää on, että koirallasi on voimassaoleva eläinvakuutus ja että olet myös itse vakuutettu tapaturmien varalta. Lue lisää lahitapiola.fi/metsastajille ja hoida turvasi kuntoon ennen metsästyskauden alkua. Palveluntarjoaja: LähiTapiola Keskinäinen Vakuutusyhtiö ja LähiTapiolan alueyhtiöt LÄHITAPIOLA TARJOAA MONIPUOLISTA TURVAA AKTIIVISELLE METSÄSTYKSEN HARRASTAJALLE är också viktigt att klarlägga varför mårdhundarna söker sig ut i skärgården. Kan det bero på att reviren på fastlandet är fulla och att de här individerna därför letar efter lediga områden i skärgården? Det är garanterat så, att en vuxen mårdhund som en gång har fått smaka på ejderägg återvänder följande vår. Kan vi eliminera den här ”kulinariska upplevelsen” genom att hålla mårdhundsbeståndet ungt genom effektiv jakt? Det bästa som projektet hittills har åstadkommit är att visa att vi genom effektiv mårdhundsjakt kan skapa utrymme för skärgårdsnaturen att återhämta sig. Det här utrymmet måste vi vidmakthålla så länge skärgården har förmågan.
62 l Jägaren 4 l 2019 VIIVI PUOSKARI , MILLA NIEMI & ANTTI PAASIVAARA Skogsvildrenen kalvar i ensamhet Lugn och ro önskas! Skogsvildrenen övervintrar i hundrahövdade hjordar, men förvandlas på våren till en enstöring. Honorna, vajorna, söker upp en fridfull plats för kalvningen och stannar där under den nyfödda kalvens första dagar. Den viktigaste egenskapen hos kalvningsplatsen är just detta: där ska vara lugn och ro. S kogsvildrenen övervintrar i hundrahövdade hjordar, men förvandlas på våren till en enstöring. Honorna, vajorna, söker upp en fridfull plats för kalvningen och stannar där under den nyfödda kalvens första dagar. Den viktigaste egenskapen hos kalvningsplatsen är just detta: där ska vara lugn och ro. Kraven som skogsrenen ställer på sin livsmiljö förändras med årstiden. Hjordarna som på vintern skrapar i snön på lavmoarna skingras när snön smälter och skogsrenarna beger sig i små grupper till sommarbetena. De skogsrenar som har övervintrat på lavmoarna i västra och sydvästra Kajanaland och Suomenselkä sprider sig över stora arealer myrdominerade ödemarker. En del av skogsrenarna i Kajanaland stannar i Kuhmo och tillbringar sommaren där medan andra renar korsar östgränsen och beger sig på den ryska sidan ända upp till de södra delarna av Kuusamo. Några få vildrenar håller fortfarande ut också i Norra Karelen. Med sändarhalsbanden följer vi med hur vajorna använder sin livsmiljö och hur de beter sig under kalvens första månader. PE KK A KI LP EL ÄI N EN Somliga av renarna i Suomenselkä vandrar från Lappajärvitrakten ända till gränsen för renskötselområdet. Vi har klarlagt platsen där skogsvildrenarna i Kajanaland kalvar genom att följa med vajorna som har ett GPS-halsband. Tiden från mitten av maj till början av juni är spännande; när vajan slutar vandra vet vi att
Jägaren 4 l 2019 l 63 Lugn och ro önskas! kalvningstiden är inne. Vi kontrollerar kalvningen i terrängen och följer med vajan och kalven ända till hösten. Kontrollerandet av kalvarna är en specialitet för erfarna fältarbetare; det gäller att bekräfta födseln utan att störa vajan eller kalven. Gammelskogen i nyckelposition Renarna magrar under vintern, men sedan dukar myrarna upp en välkommen sommarmeny. Vajorna som letar efter en plats att föda på söker sig ändå hellre in i skogen. Uppföljningsmaterialet som samlades in i Kajanaland åren 2011 till 2017 visade att renvajorna med halsband helst kalvade på en plats med ett äldre, slutet trädbestånd i flera skikt som skyddar mot insyn. Fältskiktet kring kalvningsplathalsen sväller upp på dem på hösten under brunsten. När vi samkör informationen om hur de sändarförsedda renarna vandrar med de storskaliga kartläggningarna av skogsresurserna i vårt land och data från övriga inventeringar så får vi fram en stor mängd ny information om hur skogsvildrenen använder sin livsmiljö. Vi kan använda vår allt exaktare kunskap om renens miljöbehov vid planeringen av arbeten i skogsbruket. Bland annat kan vi rikta inståndsättningar av dikade myrar till platser där nyttan för renarna är optimal. Mycket återstår dock att ta reda på trots att sändarhalsbanden fortlöpande ger oss ny kunskap. Våra kunskaper är fortfarande ofullständiga beträffande exempelvis vajornas krav på sin livsmiljö under perioden då de följs av kalv. Artikeln bygger på Viivi Puoskaris forskning för sin avhandling om hur skogsvildrenen använder sin miljö under sommaren. Arbetet görs vid Uleåborgs universitet och på Naturresursinstitutet. Arbetet med avhandlingen finansieras av Jenny och Antti Wihuris fond. En del av arbetet med de sändarförsedda skogsvildrenarna finansieras genom projektet Skogsvildren LIFE som delfinansieras av EU. AR TO JU N TU N EN , N at ur re su rs in st itu te t Den här renkalven är bara några dagar gammal, men smälter in i terrängen tack vare sin rödbruna färg. Efter hand som sommaren framskrider börjar vajorna med kalv samlas på myrarna. PE TR I TI M ON EN , N at ur re su rs in st itu te t sen befinner sig i naturtillstånd och bjuder vajan på mera föda än fältskiktet i en yngre gallringsskog. Det här är särskilt viktigt eftersom vajans rörlighet är begränsad. Halsbandsvajorna undvek grusvägar när de valde kalvningsplats medan asfalterade vägar inte verkade ha någon effekt åt någondera hållet. Närheten till grusvägar ökar av allt att döma renarnas känsla av att bli störda av människor och utsatta för rovdjur. Det är ju ett faktum att vargar gärna följer fridfulla skogsvägar när de vandrar. Men det räcker inte med skydd mot insyn och lugn och ro för att en plats ska vara bra att kalva på. Även tilllgången till vatten måste vara tryggad. Vajan behöver mycket vatten, både före kalvningen och efter den för att producera mjölk. Som vattenhål duger tjärnar, diken och källor, vilket betyder att vattnet inte utgör någon begränsande faktor i Kajanaland. Avverka med eftertanke Renmarkerna i Kajanaland splittras nuförtiden av ett tätt nätverk av skogsbilvägar. Men skogsvildrenen kräver lugn och ro på platsen där den kalvar. Vi bör alltså låta bli att bygga nya vägar i renarnas bästa kalvningsmarker. I Kanada har man i somliga viktiga caribouområden till och med börjat återställa gamla skogsbilsvägar till skogsmark. Med tanke på skogsvildrenen borde vi alltså behandla de gamla skogarna i kalvningsområdena väldigt varsamt eller till och med lämna dem helt i fred. Behovet av skogsbilvägar går ju hand i hand med avverkningarna. Om vi flyttar skogsbruket till andra områden så minskar vi samtidigt på behovet av att bygga och underhålla skogsbilvägar i kalvningsmarkerna. Geodata i toppklass Naturresursinstitutet har följt med skogsvildrenarnas vandringar och val av livsmiljö sedan 2006. Till dags dato har drygt 200 vajor försetts med ett sändarhalsband. Tjurarna får däremot inga halsband eftersom
64 l Jägaren 4 l 2019 VALTO KONTRO I spetsen för projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena går i år kurserna som projektplanerarna arrangerar för jägare och andra intresserade. Kursverksamheten har redan ångan uppe. V id midsommartiden hade redan ungefär fyrtio kurser hållits med sammanlagt cirka 600 deltagare. Till vår glädje har det bland deltagarna funnits gott om ungdomar i början av sin jägarbana. Kurserna har främst handlat om hjortdjurens biologi och selektiv beskattning, men kurspaletten inkluderar också kurser om bedömning och förebyggande av älgskador och om Oma riista. Dessutom har kurserna gett jägare möjligheter att utbyta erfarenheter och synpunkter och det har utan undantag uppstått givande samtal. God stämning på kurserna i våras Den 7 till 9 juni arrangerades Jaktoch fiskemässan i Birkaland, Pirkanmaan Erämessut, i Parkano där även Finlands viltcentral deltog. Temat för viltcentralens monter var projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena som inleddes i våras och tjänsten Oma riista. M ontern väckte livligt intresse bland besökarna och det uppstod många intressanta diskussioner, i synnerhet om hur man jämkar ihop älgen och skogsbruket, och om åldersbedömningen av hjortdjur. Besökarna fick öva åldersbestämning på käkben och horn, och tandtavlorna blev flitigt använda. De yngsta besökarna var särskilt förtjusta i mattorna med spår av stora rovdjur och hjortdjur och av lodjursoch vitsvansfällarna. Montern hade också en help desk för tjänsten Oma riista och smakprov på Riistainfos utbildningsmaterial. Som marknadsminnen att ta med sig hem fick besökarna tändstickor med viltmotiv och ett märke för viltolycka. Älghushållningsområdesplanerarna Timo Ruuska och Antti Rinne höll på mässcenen föreläsningar om älgens biologi och selektiv beskattning, och om vitsvanshjorten. De förklarade hur man skiljer på hanar och honor och olika åldersgrupper, och berättade om ANTTI RINNE och TIMO RUUSKA Jaktoch fiskemässan i Birkaland åldersbestämning utifrån tänderna och hornen, och om vilka individer man helst inte ska fälla på jakt. I montern bredvid huserade jaktvårdsföreningarna Kihniö, Parkano-Karvia och Ikalis-Jämijärvi med en SimWayHunt jaktsimulator som väckte ett så stort intresse att det tidvis bildades kö. Ett stort tack till jaktvårdsföreningarna för samarbetet! Jaktoch fiskemässan i Birkaland arrangerades i fjol för första gången och hade i år nästan fördubblat antalet utställare och besökare. Mässan var nio hektar stor och tre dagar lång med bortåt 250 utställare och cirka 20 000 besökare. Vädrets makter bjöd besökarna på värme och solsken. Kommande kurser hittar du på ”Sök evenemang” på viltcentralens webbplats. Kursinformation skickas också ut bland annat genom meddelanden i Oma riista. Mejla eller ring älgområdesplaneraren i ditt område för ytterligare information om kurser och utbildningar som arrangeras. Om du råkar missa någon kurs så hittar du mera information om kursinnehållet på sidan riistainfo.fi>svenska. Välkomna i täta skaror!
Jägaren 4 l 2019 l 65 Datum Tid Tema Ort Kursplats 15.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Hetta Fjäll-Lapplands naturcenter 22.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Posio Kirikeskus auditoriet 23.9 17:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt, älglicensprocessen Sodankylä Aleksanteri Kena auditoriet 24.9 08:30 Hur minska älgskadorna i skogsbruket, viltvänligt skogsbruk Rovaniemi Lapin Amk 27.9 18:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt, älglicensprocessen Keminmaa Bibliotekets auditorium 2.8 18:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Teuva Teak, High Tech Camper 6.8 18:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Alajärvi Vingården Punainen tupa 15.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Himanka Kotihiiristugan 2.9 19:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Jalasjärvi Jalasranta 3.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Perho Gymnasiets auditorium 24.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Laihia Ungdomsföreningen 26.9 18:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Kaustby Evangeliska institutets auditorium 3.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Ylihärmä Härmän kylpylä auditoriet 3.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Äänekoski Suolahtisalen 5.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Puumala Samskolans auditorium 25.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Viitasaari Stadshuset 2.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Sysmä Nuoramoinens ungdomsförenings hus 3.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Hirvensalmi Otavan erämiehets stuga 7.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Petäjävesi Auditoriet Miilu 28.8 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Kuopio Iso-Valkeinen 29.8 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Rautalampi Gymnasiet 4.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Leppävirta Kiveläskolan 5.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Vieremä Huvitorppa Vihdin lukion auditorio 6.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Sonkajärvi Kangaslampi skidcenter 11.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Kiuruvesi Kulturhuset 12.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Vehmersalmi Ritoharju 13.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Rautavaara Kommunhuset Vanajaveden Opisto, auditorio 16.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Nurmes Hyvärilä kurscenter 18.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Kitee Stadshuset Kainuun ammattiopisto 26.9 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Ilomants Kalevalasalen kommunhuset 13.8 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Björneborg Restaurang Liisanpuistos auditorium 14.8 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Huittinen Pellonpuistoskolans auditorium 15.8 18:00 Jaktledare för hjortdjur och personer som beviljats jaktlicens Ikalis IKATAN auditorium 21.8 17:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Koski TL Kosken eränkävijäts skyttehall 27.8 17:30 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Kumo Föreningshuset Röda mötesrummet 28.8 17:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Bjärnå Andelsbankens mötesrum 29.8 17:30 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Vehmaa Tanhuantupa 3.9 17:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Nystad Kalannin yläaste auditoriet 5.9 17:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Åbo Linnasmäki lilla auditoriet 17.9 17:30 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Salo stadshusets fullmäktigesal 19.9 17:30 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Norrmark Lassila lantmannaföreningshuset 27.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Kangasala Gymnasiets auditorium 29.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Valkeakoski Saarioispuolen metsästysseura ry, Juhansalen 3.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Ruovesi Församlingscentret, Ruovesi-Salen 19.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Vichtis Gymnasiets auditorium 21.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Villmanstrand Jängyn Erämiehets stuga 28.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Kouvola Naturcentret i Voikka 2.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Mäntsälä Treffi-möteslokalerna 4.9 18:00 Utbildning för hjortdjursjägare och jaktledare (På svenska) Karis Lärkkulla 9.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Fredrikshamn Biblioteket Kaspersalen 11.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Borgå Föreningscentralen Auditoriet Mitta 28.8 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Tammela Kommunhusets fullmäktigesal 4.9 17:30 För hjortdjursjägare och jaktledare Tavastehus Vanajaveden Opisto auditoriet 5.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Lahtis Utbildningscentret Salpaus auditoriet 8.8 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Hyrynsalmi Kommunhuset 9.8 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Paltamo Paltalinna 26.8 18:00 För älgjägare och jaktledare Kajana Yrkesinstitutet 28.8 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Kajana 16.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Paltamo Paltalinna 1.10 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Sotkamo Vuokatti idrottsinstitut 2.10 18:00 För älgjägare och jaktledare Hyrynsalmi Kommunhuset 8.10 17:30 För älgjägare och jaktledare Vuolijoki Onnelan Matkailumaatila 9.10 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Suomussalmi Ungdomsföreningens hus 10.10 18:00 För älgjägare och jaktledare Kuhmo Kuhmo-huset 15.8 18:00 Hjortdjurens biologi och selektiv jakt Haapajärvi Siiponkoski åcenter 22.8 18:00 Hjortdjurens biologi och selektiv jakt Limingo Limingovikens naturcenter 30.8 17:30 Hjortdjurens biologi och selektiv jakt Ijo Micropolis Kurserna är i regel öppna för alla. Välkommen! Fler kurser och ytterligare information (kursplatsernas exakta adress och eventuell anmälan) hittar du på adressen riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang/. Kommande utbildningar
66 l Jägaren 4 l 2019 Bäst i test! 2018 Cloud Technology KULUTTAJATESTI 3/2017 TESTIVOITTAJA 4G HUIPPU-UUTUUDET! LT E 365€ Uovision 785-3G Gen5 TEsTIvoITTaja x2! 2017 2018 Paras riistakamera suomessa ja Ruotsissa! Lue testit itse! ”Riistakameroide n Ferrari” *Riista 3/2017 349€ WiFi verkkoon liitettävä langaton valvontakamera Ilmaista LinckEazi-pilvipalvelua tukeva etäohjattava ja lähettävä Lähettää kuvat tai videot pilvipalveluun ja sähköpostiin tai molempiin samanaikaisesti 249,9 9 WiFi EnsImmäIsEnä maaILmassa WiFi Uovision HomeGuard WiFi 12MP FullHD etäohjattava langaton valvontakamera! Cloud Technology Pilvi = VALVONNAN UUSI KOMENTOKESKUS! Cloud • Kuvat ilmaiseen LINCKEAZI pilveen! • Pilven käyttö tietokoneella tai älypuhelimella • Täydellinen etäohjaus ilmaiseksi pilven kautta • Kuvat / Videot pilvipalveluun tai sähköpostiin tai molempiin! Uovision UM785-4G LTE Cloud 12MP Uovision UM595-3G Cloud 12MP Uovision Glory 4G LTE Cloud 20MP Uovision UM785-3G+ Cloud 12MP 349€ 379€ 395€ TILAUKSET 24/7 www.eranetti.fi PUHELIN 020 33 1490 MYYMÄLÄ:Kankaistentie 4 Kangasniemi AVOINNA Ark 9-15.30
Jägaren 4 l 2019 l 67 Tjänsten Riistahavainnot.fi sammanställer vildsvinsinformationen TUOMAS KUKKO & MERVI KUNNASRANTA , Naturresursinstitutet Enligt Naturresursinstitutets (Luke) beräkningar fanns det i början av innevarande år mellan 1500 och 2650 vildsvin i landet. Men utan jägarnas anteckningar i Oma riista skulle den här uppskattningen inte ens finnas. D agens uppskattning av stammen bygger på avskjutningsrapporterna, älgjaktlagens uppskattningar av förändringarna i vildsvinsbeståndens storlek samt utländska undersökningar av artens ekologi. Den primära vildsvinsinformationen är sammanställd i tjänsten Riistahavainnot. fi tillsammans med uppskattningarna av stammens storlek och struktur och metodbeskrivningar. Rapportkartorna visar att de tätaste förekomsterna enligt älgjägarnas uppskattningar fortsättningsvis ligger utmed östgränsen; från Parikkala till Vederlax och från Pyttis till Sibbo utmed Finska vikens kust. Sedan i våras visar tjänsten Riistahavainnot.fi även kartor över avskjutningen och observationerna av vildsvin. Kartorna uppdateras varje dygn och visar en sammanställning av den vildsvinsinformation som jägarna har antecknat i Oma riista sedan 2016. Avskjutningsstatistiken har varit lagstadgad sedan augusti 2017. Sedan 2018 utgör alltså kartrutorna (10 km x 10 km) som visar avskjutningstätheten en fullständig beskrivning av den årliga avskjutningens geografiska fördelning. Det är inte obligatoriskt att anteckna observationerna av vildsvin. Inte heller är inhämtningen av observationer särskilt koordinerad. Trots det har vi tack vare jägarna ändå fått in en avsevärd mängd data om artens utbredning i vårt land. Den som studerar kartorna med observationer ska vara medveten om att syn-, spåroch viltkameraobservationerna som jägarna har rapporterat visas på samma karta. Det här innebär att det sammanlagda antalet observerade individer i en kartruta inte ska tolkas rakt av som den faktiska vildsvinstätheten, utan ska snarare betraktas som en riktgivande beskrivning av utbredningen. Observationsmaterialet stöder uppskattningen av stammens storlek och struktur i allt högre grad när materialet omfattar flera år och observationerna når en allt högre geografisk täckning. Även specificeringen av antalet grisar, suggor och galtar i de anteckningar av observationer som görs i tjänsten Oma riista hjälper oss att få ett grepp om hur vildsvinen förökar sig och hur stammens struktur utvecklas under olika årstider. Ett stort tack till alla som rapporterar om vildsvinen!
68 l Jägaren 4 l 2019 PANU HIIDENMIES Artikeln är den nionde i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 9 Dags för jaktföreningens sommarmöte att fatta beslut E n jaktförening är ofta en registrerad förening, men även en oregistrerad förening kan kalla sig jaktförening eller jaktlag. På föreningsmötet fattar jaktföreningen beslut om sina egna ärenden. Det normala är att en jaktförening håller två möten om året, ett sommarmöte och ett vintermöte. I sällsynta fall kan det vara befogat att sammankalla ett extraordinarie möte. Med veteraner vid spakarna går sommarmötet, liksom de övriga mötena, som på räls. Men för att mötet ska lyckas bör det vara väl förberett och medlemmarna ska möta upp och vara aktiva. Mötet är föreningens högsta beslutande organ och kan nu fungera i enlighet med föreningslagen. Ärendena som behandlas på sommarmötet En jaktförenings sommarmöte handlar oftast om de jaktliga arrangemangen för det Jaktföreningarnas sommarmöte närmar sig när det här numret av tidningen Jägaren utkommer. Mötet berör samtliga medlemmar och dem som innehar en post i föreningen. Det är nu som medlemmarna fattar besluten om riktlinjerna för jakten och fredningarna. På föredragningslistan brukar också gästjägarna vara upptagna och någon punkt om att komma ihåg markägarna. Genom att aktivt delta i mötet och utnyttja sina rättigheter som medlem kan varje enskild medlem göra sin röst hörd. Besluten fattas i föreningsdemokratisk ordning och medlemmarna håller sig ajour i realtid. På sommarmötet fattar jaktföreningarna besluten om hur jakten ska organiseras. Den detaljerade genomgången görs i allmänhet under en palaver som jaktledaren håller innan en jakt börjar.
Jägaren 4 l 2019 l 69 Föreningsmötet är det högsta beslutande organet. I regel håller jaktföreningarna två möten om året: vintermötet och sommarmötet. Ärendena som ska behandlas på en förenings möten är upptagna i föreningens stadgar. På föreningsmötet har varje medlem rätt att yttra sig och rösta. På sommarmötet fastställer medlemmarna riktlinjerna för hur höstens jakt ska organiseras. Uppmuntra varje medlem att framföra sin åsikt. Medlemmarna i en förening ska komma ihåg att besluten som mötet fattar är bindande för samtliga. Ordföranden, sekreteraren och styrelsen bör förbereda sommarmötet med omsorg. Vid mötet ska föras protokoll som varje medlem på begäran får ta del av. nya jaktåret. Ärendena som ska behandlas finns upptagna i föreningens stadgar. Om där stadgas att bestämmelserna för jakten ska godkännas så ska detta också göras. Det här är god praxis. Även om det inte skulle ha införts några ändringar i bestämmelserna för älgjakten och hjortjakten så är medlemmarna skyldiga att på mötet gå igenom bestämmelserna, repeterar dem och godkänna dem. En grundligare genomgång av de praktiska arrangemangen görs ofta på en palaver som hålls av jaktledarna och ordnas senare. Det officiella godkännandet av jaktbestämmelserna görs dock på föreningens sommarmöte. Där ges medlemmarna tillfälle att använda sina medlemsrättigheter, det vill säga att yttra sig och vid behov rösta om innehållet i reglerna för jakten. Bestämmelserna för jakten på storvilt som godkänns separat klargör i bästa fall hur jakten ska gå till. Jägarna är skyldiga att följa de gemensamt avtalade reglerna. Även om en förening inte skulle hålla sig med särskilda bestämmelser för jakten så fattar medlemmarna på sommarmötet beslut i frågor som berör jakten och medlemmarna är skyldiga att följa de här besluten. Viltet främst På en jaktförenings sommarmöte fattar medlemmarna i regel beslut om jaktens omfattning. Besluten bygger på viltstammarnas utveckling i området och den hållbara jaktens princip. Medlemmarna kan exempelvis besluta att freda något visst område som ett viltskyddsområde, enligt markägarens önskemål eller för säkerhets skull. I sådana här frågor är det viktigt att medlemmarna inte sitter tysta utan säger vad de tycker. Även om ett förslag till beslut skulle vara berett med omsorg så kan det hända att någon informationsbit fortfarande saknas. Den viktigaste nyttigheten som en jaktförening erbjuder sin medlemmar är väl jaktmöjligheterna. Det saknar därför inte betydelse hurdana begränsningar eller möjligheter som medlemmarna gemensamt klubbar igenom på mötet. En modern jaktförening fattar sina beslut i jaktfrågor utifrån fakta. Många medlemmar har säkerligen detaljerad kunskap om viltet och andra faktorer som inverkar på beslutsfattandet. Resultatet blir ofta bäst om styrelsen bereder ett ärende med en grundlig genomgång. Det är en grundläggande tanke i vår viltpolitik att jägarna ska fatta beslut på eget initiativ och ta ansvar. I det här avseendet har besluten som fattas på en jaktförenings sommarmöte en betydelse som är större än föreningen. Om situationen så kräver kan en jaktförening på sitt sommarmöte också fatta beslut om fredningar som är strängare än de officiella. Det är inte ovanligt att man gör så här för skogshönsen. På många orter fattar jaktföreningarna även beslut om skydd för skogsharen och rådjuret. Med besluten på sommarmötet dimensionerar en jaktförening avskjutningen på lokalnivån, vilket har en avsevärd styrningseffekt. Övriga ärenden Andra ärenden kan också behandlas på sommarmötet, men för att beslutsfattandet ska vara lagenligt ska sådana ärenden nämnas i möteskallelsen. Dessutom kan medlemmarna på mötet rätt ingående diskutera en rad olika frågor utan att behöva fatta några beslut. I normala fall tar man inte på sommarmötet några fler viktiga frågor till behandling om inte någon specifik fråga är så viktig eller brådskande att det är nödvändigt. Sommarmötet handlar om arrangemangen för jakten under det nya jaktåret och dimensioneringen av den. Om det uppstår en kritisk situation som en akut ekonomisk fråga eller disciplinära åtgärder inom föreningen så kan man överväga att sammankalla ett extraordinarie möte. Med det här upplägget kan jaktfrågorna behandlas ostört medan medlemmarna behandlar den akuta frågan separat. Ett annat gott alternativ är att vänta och flytta fram ärendet till vintermötet. I bästa fall är sommarmötet väl förberett och stämningen på mötet god. Det är viktigt att medlemmarna möter upp för att delta i beslutsfattandet.
70 l Jägaren 4 l 2019 ANNE FAGERLUND , Livsmedelsverket och MAARIA HACKZELL , Jordoch skogsbruksministeriet Vilt till försäljning Försäljningen av vilt är en verksamhet som sorterar under livsmedelslagstiftningen. Däremot berör den här lagstiftningen inte vilt som konsumeras av jägaren själv och hans familj eller närmaste krets. I praktiken ska en obligatorisk köttkontroll, med några få undantag, göras på allt kött som levereras till allmän konsumtion, det vill säga till konsumtion utanför jägarens eget hushåll. Kött av frilevande vilt kan granskas i en vilthanteringsanläggning och som en sådan kan även godkännas ett slakteri eller litet slakteri. Köttet kan också granskas i ett renslakteri som är godkänt för ändamålet. Köttkontrollen kan inte längre göras i ett slaktskjul. Köttkontrollen görs av en officiell veterinär som granskar kroppen och organen. Det godkända köttet får levereras till andra anläggningar, detaljhandeln (affärer, restauranger, storhushåll) eller konsumenter utan mängdbegränsningar. Undantag från den obligatoriska köttkontrollen Beträffande försäljningen av frilevande vilt så finns det flera undantag från den allmänna obligatoriska köttkontrollen. Den här flexibiliteten gäller i första hand jägare och jaktÄr det tillåtet att från ett slaktskjul årligen sälja mer än 10 älgar, 30 hjortar eller 50 rådjur till detaljhandeln? Svar: Det är tillåtet. Begränsningarna som är fastställda med en förordning gäller för jägare och jaktföreningar. Om däremot en enskild jägare säljer vilt eller kött i sitt eget namn så får han sälja högst den ovannämnda mängden. Således får en jägare eller en jaktförening sälja till detaljhandeln högst 10 älgar, 30 hjortar och 50 rådjur per år, antingen som kött eller som oflådda djur. Dessutom får flera jaktföreningar använda samma slaktskjul där viltet som ska säljas slaktas klart och styckas. Får en anläggning i köttbranschen köpa okontrollerade hjortdjurskroppar, stycka dem och distribuera köttet till detaljhandeln? Svar: Det är inte tillåtet. En godkänd anläggning i köttbranschen får inte ta emot okontrollerat kött. Dessutom är rätten att sälja okontrollerat viltkött förbehållen jägare och jaktföreningar. Det är inte heller tillåtet att använda en mellanhand (i det här fallet anläggningen i köttbranschen). Får någon annan än jägaren stycka köttet i slaktskjulet? Svar: Det är tillåtet. Styckningen får göras av en utomstående yrkeskunnig person. Vad menas med lokal detaljhandel? Svar: Beträffande det frilevande viltet avses hela landet. Vad får en jägare göra med köttet före försäljningen? Svar: Köttet får styckas, kylas ner och djupfrysas, exempelvis hemma i frysen. Det får inte malas eller förädlas till någon köttprodukt. Ofta ställda frågor Hur gör man en anmälan om livsmedelslokal? Svar: Anmälningen görs till den livsmedelsövervakande myndigheten i hemkommunen, som har anmälningsblanketter. En anmäld livsmedelslokal ska ha en egenövervakningsplan. Vad ska bokföras och vilka dokument behövs vid försäljning av kött? Svar: I dokumentet som följer med köttet ska finnas uppgifter om viltart och köttmängd, tidpunkten och platsen för fällningen, leveransdagen samt säljarens och mottagarens namn och kontaktuppgifter. För bokföringen räcker det med kopior av dokumenten som följer med köttet. Får okontrollerat björnkött levereras till en restaurang eller affär? Svar: Det är inte tillåtet. För björnkött måste alltid en köttkontroll göras om köttet ska levereras till en restaurang eller en affär. Björnkött får överlåtas okontrollerat direkt till konsument efter en trikinundersökning som har visat att köttet är trikinfritt. Om en björn har förts till en vilthanteringsanläggning och trikinprovet är positivt och kroppen och organen har utdömts som otjänliga till människoföda, kan jägaren ändå få tillbaka kroppen, pälsen, skallen med mera? Svar: Kroppen och organen återlämnas inte utan destrueras i enlighet med lagstiftningen om animaliska biprodukter. Skinnet, skallen och de övriga kroppsdelarna som kan bli troféer kan återlämnas, med tillstånd av den officiella veterinären. Får okontrollerat björnkött serveras vid en fest på restaurang? Svar: Det är tillåtet. Om festen är en privat tillställning för inbjudna gäster får okontrollerat viltkött föras till en anmäld livsmedelslokal för att serveras till den här gruppen med gäster. För att eliminera risken för trikiner ska björnköttet dock stekas ordentligt.
föreningar. Tanken är den, att en kort distributionskedja höjer livsmedelssäkerheten. Därför är det inte tillåtet att använda sig av mellanhänder vid försäljningen av okontrollerat kött. En jägare eller en jaktförening får sälja direkt till konsument eller lokal detaljhandel maximalt 1000 frilevande harar eller kaniner, 3000 frilevande fåglar, 10 älgar, 30 hjortar eller 50 rådjur. Detta gäller per år och som primärproduktion, det vill säga att djuren är oplockade eller oflådda. Jägaren behöver i det här fallet inte göra någon anmälan om primärproduktion eller livsmedelslokal. Anmälningen om livsmedelslokal ska göras till kommunens myndighet för livsmedelsövervakning när köttet säljs. Slakten av ett vilt inklusive styckningen kan göras i en jaktförenings slaktskjul och då görs anmälningen för det här slaktskjulet. En jägare eller en jaktförening får sälja små mängder okontrollerat kött av frilevande vilt direkt till konsument. Det här gäller kött av allt frilevande vilt. För djur som kan vara värd för trikiner, som björn, vildsvin, säl, grävling, sumpbäver och lodjur, krävs det en trikinundersökning och köttet får säljas först när undersökningen är klar och resultatet negativt. Kött får också säljas på auktion direkt till konsument. En jägare eller jaktförening får även sälja okontrollerat kött av frilevande kaniner och harar, fåglar och hjortdjur till lokal detaljhandel. För det här köttet gäller en begränsning av mängden: en maximal årlig köttmängd som motsvarar 1000 frilevande harar eller kaniner, 3000 frilevande fåglar, 10 älgar, 30 hjortar eller 50 rådjur. Den som önskar sälja mera kött än det här till detaljhandeln ska föra viltet till en vilthanteringsanlägging eller ett renslakteri för slakt och kontroll. Hygienpass eller hälsooch hygienutbildning för jägare? En jägare ska kunna påvisa sitt kunnande om livsmedelshygien när han har jobbat i sammanlagt tre månader i en anmäld livsmedelslokal, exempelvis ett slaktskjul. Han kan intyga sitt kunnande genom att skaffa sig ett hygienpass eller genom att gå en hälsooch hygienutbildning för jägare, som ordnas i enlighet med EU-lagstiftningen. Köttförädlingen Enbart kontrollerat kött får levereras till en godkänd anläggning i köttbranschen för förädling. Från ett slaktskjul får kött inte levereras till en godkänd anläggning. Om en jägare önskar låta göra förädlade köttprodukter av okontrollerat kött för eget bruk så är detta möjligt enbart i en anmäld livsmedelslokal som tar emot livsmedel avsedda för kundens eget bruk. Produkter som har framställts i en sådan lokal får inte distribueras till allmän konsumtion utan ska i sin helhet konsumeras i jägarens eget hushåll. Ytterligare information www.ruokavirasto.fi Du kan söka på de här orden (fungerar också på google): köttkontroll frilevande vilt anvisningar försäljning björnkött godkänd livsmedelslokal
72 l Jägaren 4 l 2019 Text och bilder: JOEL AHOLA Ett trafikdödat djur är inte allmän egendom Jägare som stjäl rådjur efter trafikolyckor orsakar mycket förargelse och extra arbete för storviltsassistansen. T elefonen tjuter i femton sekunder och väcker mig alldeles garanterat. Även hustrun vaknar av oväsendet, fnyser och vänder demonstrativt ryggen till. Minstingen börjar gny i sin säng, men de äldre döttrarna sover lyckligtvis vidare. Jag vet vad alarmet innebär; polisen behöver storviltsassistans vid en trafikolycka. Jag tänker efter ett ögonblick om jag kan avboka förmiddagens möten på jobbet. Dessutom måste hustrun i så fall möblera om i sin tidtabell eftersom jag inte kan ordna ungarna till skolan och dagis, trots att jag har lovat att göra det. Jag bekräftar att jag har accepterat uppdraget och packar grejerna i bilen. Kaffet blir odrucket och frukosten oäten, men trots det har morgonrusningen redan kommit igång. Olycksplatsen är en gammal bekant knutpunkt med avfarter och påfarter i korsningen mellan Ring II och motorvägen till Åbo. Här har jag varit förut och letat rätt på en hel del rådjur och hjortar. Olyckorna inträffar ofta i ändan på accelerationsfältet när föraren håller ögonen på trafiken som kommer bakifrån på vänster sida samtidigt som hjorten eller rådjuret kommer störtande från höger. Det händer att det tar ett tag för mig att hitta olycksplatsen eftersom det är svårt att i telefon förklara den här röran av körfält och anslutningar. Den här gången får jag genast syn på polisbandet som fladdrar från räcket, men jag gör bedömningen att det är för farligt att stanna där. Jag sätter varningslampan med magnetfäste på biltaket och vänder via en bussdepå tillbaka mot olycksplatsen, men kan inte köra ända fram. Den sista biten får jag gå till fots, utstyrd i varselvästen. Polisbandet pekar ut platsen, men var är rådjuret? Jag befinner mig på rätt plats, för vid vägkanten ligger skärvor av en krossad billykta och några bloddroppar. Jag kammar igenom de närmaste snåren och dikesrenarna tills jag hittar tillplattat gräs. Där har kroppen legat, alldeles intill vägkanten och fullt synlig från vägen. Jag har anlänt till brottsplatsen. Rådjuret hör till Esbo-Grankulla jaktvårdsförening som har gjort ett avtal med polisen om storviltsassistans. Det här är tredje gången inom ett år. Lyckligtvis hade polisen den här gången markerat den rätta platsen. Av erfarenhet vet jag att jag utan polisbandet hade fortsatt leta i ett par timmar till; kammat igenom närliggande påfarter och avfarter och ringt alarmcentralen för mera information. Jag antecknar i Oma riista för att anmäla att jag avslutar assistansuppdraget. På polisens begäran ”Det här är ett högst påtagligt problem! De frivilliga som ställer upp för storviltsassistansen har blivit utbildade för uppgiften och är försäkrade. Ett nattligt eftersök är avslutat. Assistansjägarna har hittat vitsvanshjorten som blev påkörd och dog.
Jägaren 4 l 2019 l 73 Också för vår jaktvårdsförening försvann i november två rådjur i Nupurböle”, ondgör sig Fredrik Eklundh som är verksamhetsledare för Esbo-Grankulla jaktvårdsförening. För ett par år sedan hade föreningen 216 assistansuppdrag inom sitt område. ”En del av hjortdjuren som assistansjägarna letar efter blir aldrig hittade eftersom det är svårt att förklara den exakta olycksplatsen i telefon. Men fler än tio rådjur eller hjortar har försvunnit i år. Det vet vi, för det har funnits tydliga spår på platsen.” Juha Lehto lägger fram en försiktig bedömning av vad som har hänt djuren som inte blev hittade. Lehto fungerar som kontaktperson mellan polisen och jaktvårdsföreningen, vilket betyder att varje begäran Platsen där det påkörda rådjuret har legat är tydlig eftersom den är tillplattad och kroppsvärmen har smält marken. Jägaren som sköter SRVAuppdraget är den enda som får ta vara på ett hjortdjur som är markerat med polisband. Ring nödcentralen om det inte finns något band. En passerande bilist har ingen som helst rätt att ta djuret. Ett rådjur som ligger vid vägkanten kan kännas frestande, men den som tar det gör sig skyldig till stöld och försvårar assistansens arbete. om assistans går till honom. Därefter går alarmet till assistansjägarna i rätt jaktförening enligt den geografiska uppdelningen. ”Inga andra än assistansjägarna får röra ett djur som har blivit påkört och markerat med polisband”, påpekar äldre konstapel Sami Söder som vid sidan av sitt ordinarie jobb fungerar som jaktlig kontaktperson på huvudpolisstationen i Esbo. Situationen bekymrar polisen eftersom en person som utför SRVA-uppdrag har fått utbildning för uppgiften och har en försäkring som omfattar hans fordon och verksamheten. Det samma kan inte sägas om en jägare som utan tillstånd stannar på olycksplatsen. Trafikolyckorna med hjortdjur 2017 l 10 537 olyckor i hela landet l 392 olyckor i Nyland l 16 olyckor i Esbo och Grankulla
74 l Jägaren 4 l 2019 Smårovdjursjakt som tävlingsform Effektiv jakt på mink och mårdhund ARTO MÄÄTTÄ Det blir allt populärare i vårt land att jaga små rovdjur som en tävlingsform. Somliga kanske ogillar att man förvandlar jakten till en tävling, men när de får veta att det handlar om jakt på den skadliga främlingen mårdhunden så brukar inställningen bli positiv. J akten på små rovdjur är en tävlingsform för lag där det gäller att fälla rovdjur inom en viss tid och ett visst område. Laget som samlar flest poäng segrar. De olika rovdjuren poängsätts, men poängsättningen kan variera från tävling till tävling. Mest poäng blir det ändå för mink och mårdhund. Det lönar sig alltså för lagen att koncentrera sig på dem. Lokalt har rovdjursjakten i tävlingsform en avsevärd betydelse för viltvården. En tävling av det här slaget innebär ett samordnat och kraftigt jakttryck på ett sammanhållet jaktområde. När jaktföreningarna i ett område gemensamt ställer upp och erbjuder sina jaktmarker till ett tävlande lag så blir effekten på lokalplanet den bästa möjliga. Vid konventionell jakt är jakttrycket mera punktartat och effekten på rovdjursbeståndet lindrigare. På vintern kan jakten riktas effektivare eftersom mårdhundarna håller till i sina gryt och rör sig sparsamt i terrängen. För de tävlande lagen ligger fokus mycket riktigt på grytjakten, men genom att kombinera grytjakten med ställande hundar får man reda på vilka gryt som är bebodda. Det händer varje år vid tävlingar att jägarna hittar nya gryt som jaktföreningen på orten inte kände till. I synnerhet nattetid använder sig de tävlande lagen också av en tredje jaktform, det vill säga vaktjakt där skytten samlar ytterligare poäng åt laget. Åt de här jägarna har arrangörerna ordnat med åtlar som lockar in mårdhundar i skjutsektorn. Självfallet kammar jägarna också igenom terrängen kring åtlarna med ställande hundar och gräver ut mårdhundar ur deras gryt. I Häijää arrangeras en lagtävling i smårovdjursjakt som omfattar tre jaktvårdsföreningar. Det segrande laget i fjolårets tävling fällde en imponerande mängd mårdhundar.
Jägaren 4 l 2019 l 75 Tävlingarna har haft en avsevärd effekt för viltvården och som en ögonöppnande erfarenhet för jaktföreningarna på orten. Ofta konkretiseras rovdjursläget i området först vid prisutdelningen när samtliga fällda mårdhundar läggs ut till beskådande. Dessutom har tävlingarna inspirerat jägarna på orten till rovdjurseliminering. Häijää, en ort i Birkaland Häijää är en ort i Birkaland som fungerar som pionjär för lagtävlingarna med fokus på mårdhundarna. Tävlingarna har hittills arrangerats två gånger på orten. I den första tävlingen deltog fem av jaktföreningarna i området och fem femtonmannalag. I fjol arrangerades tävlingen för andra gången och omfattade då tolv föreningars jaktmarker och tolv lag. Under den första tävlingen fälldes 94 mårdhundar och under den andra imponerande 230 mårdhundar! Följande tävling arrangeras på vårvintern nästa år. Som organisatör för tävlingen fungerar Sakari Paunila som representerar jaktföreningen Suoniemen metsästysseura. Det var han som underhandlade fram tävlingsmarkerna för den första tävlingen. Som samarbetspartner för tävlingen fungerar Nokianejdens jaktvårdsförening, vars verksamhetsledare Kimmo Alakoski har deltagit aktivt i tävlingsarrangemangen. Dessutom förhandlade han fram jaktområden från Birkalands och Satakunta jaktvårdsförening. Nokianejdens jvf har som ett bonus donerat kanufällor till de föreningar som upplåter sina jaktmarker till tävlingen. Fällorna förstärker rovdjursjakten i föreningarnas egen regi. Vid tävlingarna i Häijää utgör en jaktförenings område lagets tävlingsområde. Till varje lag hör femton tävlande och tre guider från föreningen. De tre ansvarar för att reglerna följs och övervakar lagets jakt. Guiderna spelar mycket riktigt en avgörande roll för lagets framgång eftersom de äger lokalkännedom och förbereder laget inför tävlingen. Vid poängsättningen av fällningarna gäller att de tävlande får mest poäng för mink och mårdhund. Grävling, räv och kråka är underordnade och avkastar så blygsamt med poäng att de nästan saknar betydelse för slutresultatet. Hundarna spelar en framträdande roll Vid en lagtävling i smårovdjursjakt spelar hundarna en framträdande roll. Under tävlingarna har det också framkommit att hundar av olika raser ändå kan vara lämpliga för det här slaget av tävling. Hundar som går att kalla tillbaka från ett gryt är guld värda eftersom det går att koppla dem om terrängen är för stenig för grävande eller om platsen kräver för mycket arbete eller om det visar sig vara en grävling som ger låga poäng. Skillnaden gentemot den normala jakten är den, att lagen måste räkna med den tid som de har på sig, vilket utesluter tidskrävande och besvärliga gryt. Vid tävlingarna har vi sett ställande hundar av varierande raser. Med sådana kniper man rovdjuren när de rör sig i terrängen eller får fram positionen för dem. Dagens hundpejlar fungerar som ett verktyg för de övriga i laget som kan följa med var den ställande hunden befinner sig och var grytet ligger. I Australien har man arrangerat viltvårdande jakttävlingar där tyngdpunkten ligger på så kallade ferala djur, det vill säga förvildade tamdjur och närmare bestämt däggdjur. Pungdjuren är de ursprungliga i naturen och för dem utgör däggdjur som förvildade svin, getter, kameler och hundar ett hot i den interna konkurrensen och genom predation. Jakten som en tävlingsform har befunnits vara effektiv eftersom man på det sättet kan koncentrera jakten till de skadliga arterna utan att äventyra de ursprungliga. Gift är ingen selektiv metod. Dessutom innebär tävlingsformen att avskjutningen blir tillräckligt intensiv lokalt sett för att dämpa konkurrensen och predationen mellan arterna. Hundarna spelar en avgörande roll i tävlingen. De ställer och går i gryt. Ett exempel från utlandet
76 l Jägaren 4 l 2019 JARKKO NURMI och MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral Sjöfågelstammarna ska vändas uppåt I synnerhet i de näringsrika vattendragen i södra Finland har flera sjöfågelarter minskat. Kvaliteten på miljöerna där fåglarna häckar och har ungar har försvagats. Som helhet betraktat ligger produktionen av ungar inte längre på en bra nivå. V i måste alltså vidta åtgärder för att andstammarna ska vända uppåt. Främst verkar det här bero på partikelbelastningen och eutrofieringen, och på att stränderna inte längre betas, vilket leder till att våtmarker växer igen och bona blir plundrade av små rovdjur och kråkfåglar. Åtgärdsprogrammet för arterna som minskar Finlands viltcentral har publicerat ett åtgärdsprogram för skötseln av jaktbara sjöfåglar på tillbakagång där särskild vikt läggs på arterna brunand, vigg, bläsand, stjärtand, årta och sothöna. Syftet med programmet är att öka produktionen av ungar, skapa mera information om storleken på stammarna och avskjutningen och att säkra jaktens hållbarhet. Åtgärderna gynnar även gräsänderna och de övriga våtmarksarterna.
Jägaren 4 l 2019 l 77 Syftet med programmet är att de svaga jaktbara sjöfåglarna ska bli livskraftiga och bevaras som en uppskattad viltresurs som kan jagas hållbart. Produktionen av ungar ska stödas Fokus i förvaltningen av sjöfågelstammarna ska ligga på iståndsättningen av livsmiljöer och en fortlöpande skötsel i både skyddsområdena och vardagsnaturen. Den viktigaste åtgärden är att bereda och realisera ett iståndsättningsoch skötselprojekt för våtmarksmiljöerna som är gemensamt för de olika förvaltningsgrenarna och gäller för både fågelvatten och våtmarker i jordoch skogsbruksområden. Utgångspunkten för en god produktion av ungar och livskraftiga sjöfågelstammar utgörs av en tillräcklig tillgång till livsmiljöer av god kvalitet för häckningen och kullarna. De små rovdjuren och kråkfåglarna står för den värsta predationen mot bon och ungar. Nu bereds landsomfattande verksamhetsmodeller för elimineringen av de främmande rovdjuren i skyddsområdena och en storskalig reglering av de små rovdjuren på landsbygden. Inom miljöförvaltningen ska rovdjursjakten i skyddsområdena ställas upp som resultatmål och vi ska avsätta en tillräcklig finansiering för ändamålet. Hållbar jakt Beträffande sjöfågeljakten finns det ett behov av att begränsa jakten när sjöfågelbestånden inte mår bra. För skogshönsen fungerar motsvarande reglering redan bra och bygger på viltinformationen från triangelinventeringarna. Vi behöver fler punkter för inventeringen av sjöfåglar för att kunna ta fram viltinformation av tillräckligt hög kvalitet för hela landet. I de vidsträckta myroch våtmarksområdena i norra och östra Finland behöver vi helikopterburna inventeringar för att kunna bedöma hur sädgässen och änderna utvecklas. Tillförlitliga värden på avskjutningen är en förutsättning för att vi ska kunna jaga hållbart. Artidentifieringens betydelse framträder ännu mer när andjakten begränsas och jakten på somliga arter blir förbjuden för en viss tid. Artkännedomen är ett genomgående tema i all kommunikation. Sjöfågelstammarna och andjakten i vårt land har den fördelen att vi i början av andjakten inte driver fåglarna att inleda flyttningen i förtid. Nätverket av rastplatser för sjöfåglarna stöder bevarandet av den naturliga flyttningsrytmen och jaktens hållbarhet. I åtgärdsprogrammet föreslås att vi som ett pilotprojekt ska utveckla en verksamhetsmodell där vi grundar ett näverk av rastplatser som utgår från markägarna. Dessutom är det meningen att vi ska utreda de sociala och ekologiska konsekvenserna av att utfodra sjöfåglar med spannmål. Skrattmåsen, fiskmåsen och dvärgmåsen står för ett kostnadsfritt flygförsvar av fågelvatten och våtmarker. De upptäcker rovdjur på ingång och försvarar sina bon och därmed också ändernas bon och ungar. Att bygga olika konstruktioner för måsarnas bon är ett enkelt sätt att hjälpa änderna vid sidan av jakten på små rovdjur och kråkfåglar.
78 l Jägaren 4 l 2019 MARKO MIKKOLA , specialplanerare, Finlands viltcentral D u behöver inte logga in för att använda Viltinfo utan tjänsten är öppen för alla och envar att bläddra i och studera det mesta av innehållet. Om du däremot ska gå en obligatorisk repetitionsPå webbplatsen viltinfo.fi har vi samlat Finlands viltcentrals hela utbud av utbildningar och kurser. Där hittar du också länkar till utbildningar som arrangeras av våra samarbetsparter. Vi har byggt ut innehållet i tjänsten, som tidigare hade adressen riista.koulutus.fi, och trimmat layouten och användarvänligheten.
Jägaren 4 l 2019 l 79 MARKO MIKKOLA , specialplanerare, Finlands viltcentral utbildning för en offentlig förvaltningsuppgift eller om du har köpt Handbok för jägare som webbkurs så ska du logga in med ditt Oma riista-lösenord. För inloggade användare finns det dessutom en dataskyddsbeskrivning. Den informerar bland annat om vilken information om inloggade personer som tjänsten samlar in och hur informationen används. På tjänstens ingångssida finns genvägar Genvägen leder till information om jakten i vårt land och vad begreppet omfattar. Är du intresserad av att börja jaga så hittar du här allt du behöver veta för att komma i gång, inklusive information om jägarexamen. Här kan du också köpa Handbok för jägare som bok eller webbkurs och studera de temahelheter och övningsuppgifter som ingår i jägarexamen. för olika användargrupper och temahelheter. På det viset hittar användarna till rätt grupp eller tema. Personer som fungerar som exempelvis jaktledare hittar snabbt och enkelt allt som handlar om uppgiften. Informat ion om viltet och jakten
80 l Jägaren 4 l 2019 AKSELI HERLEVI Duva Akseli Herlevi, Top Chef-segrare och ”Mister naughty brgr” kommer under det här året att husera som viltkock i tidningen Jägaren. Akseli är inbiten jägare och i varje nummer kommer han att trolla fram recept för oss som får snålvattnet att rinna. I detta nummer spelar duva huvudrollen. Vi önskar läsarna njutningsfulla stunder både i köket och vid middagsbordet! Följ Akseli Herlevi på instagram: @akseliherlevi Tärna gärna smöret färdigt till kuber. Fräs den finfördelade löken i olivolja i en stekpanna och tillsätt riset. Rör om med en träsked och tillsätt det vita vinet och en slev buljong. Koka risotton på medelvärme och tillsätt en slev buljong så fort den föregående sleven har sugits upp av riset. Fortsätt med processen tills riset är klart och en aning al dente, det vill säga att det är genomkokt men ger ett visst tuggmotstånd. Tillsätt den rivna parmesanosten och rör om tills den har smultit och är irörd. Lyft stekpannan av spisen och tillsätt smörkuberna i två omgångar under energisk omrörning med träskeden tills smöret är helt och hållet irört. Avrunda med att salta och peppra. En lyckad risotto är sådan till strukturen att den ska ätas med sked. Krydda duvbrösten med salt och peppar. Bryn duvbrösten i smör i ca två minuter per sida. Låt dem därefter dra på ett skärbräde, skär dem i skivor och servera med risotton. Duvkött hör enligt mig till det allra godaste och dessutom är det trevligt att jaga duva, i synnerhet som vädret fortfarande brukar vara rätt varmt när jakten börjar. Risotto på duva är en maträtt som med en smula förberedelser kan lagas också ute i fält. Den uppskattas av alla och är rätt dryg, och kan utan besvär lagas också för en större grupp. Låt dig inte skrämmas av mängden smör; det ger risotton både smak och den rätta strukturen. Duvmackan fungerar fint mot den värsta hungern när du har kommit hem från jakten, men också som en salt cocktailbit när du har bjudit hem några vänner på kvällskvisten. Risotto på duva: 4 st duvbröst 4 dl risottoris 1 dl vittvin 1 l köttbuljong (eller vatten och ett par köttbuljongkuber) 1 st gul lök, skalad och finfördelad 1 msk olivolja 1 dl finriven parmesanost eller Grana Padano-ost 150 g smör Salt och peppar
Jägaren 4 l 2019 l 81 Herlevis duvmacka 4 st duvbröst 8 skivor malaxlimpa 1 msk smör 1 dl Naughty BRGR Base Aioli 1 dl smulad auraost 1 tsk färsk finfördelad timjan 4 tsk Naughty BRGR chilisylt 1 dl groddblandning Salt och peppar Stansa ut rundlar ur brödskivorna med exempelvis ett glas eller en mugg. Rör ihop aiolin, den smulade auraosten och timjanen i en skål. Krydda med salt och peppar. Stek brödrundlarna i smör i en stekpanna och lägg dem därefter på en kökshandduk eller hushållspapper för att rinna av. Krydda duvbrösten runt om med salt och peppar. Stek brösten i smör i en stekpanna i ca två minuter per sida och lägg dem på ett skärbräde för att dra och svalna en smula. Skär dem därefter i tunna skivor tvärs över fiberriktningen. Klicka auraostblandning och chilisylt på de stekta brödrundlarna. Fördela köttskivorna jämnt på rundlarna och strö groddar över. Därefter är det bara att hugga in!
82 l Jägaren 4 l 2019 Nyhetsmagasinet Finlands viltcentral söker en EXPERT för fast anställning ? Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning som arbetar under jordoch skogsbruksministeriets styrning och tillsyn. Viltcentralen har 15 regionkontor på olika håll i landet. Finlands viltcentral främjar en hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställer viltpolitiken och svarar för föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Viltcentralen söker en expert som ska leda kundrådgivningsteamets arbete och vikariera som ansvarig för jägarregistret. Arbetet fördelas till största delen på kundtjänsten och jägarregistret som sköts som en offentlig förvaltningsuppgift. Därtill kommer vissa separat avtalade övriga offentliga förvaltningsuppgifter samt övriga uppgifter inom viltcentralen. Till den kundtjänstansvarigas arbetsuppgifter hör bland annat följande: l leda kundtjänstteamets arbete l utveckla kundtjänsten och rådgivningen l instruera kundrådgivarna i deras arbete och organisera arbetsturerna under öppettiderna l delta i kundrådgivningen Till den jägarregisteransvarigas uppgifter hör bland annat att: l koordinera samarbetet med anknytning till jägarregistret l sköta avtalsfrågor med anknytning till jägarregistret l förbereda ärenden i enlighet med § 7 a och 7 c i enlighet med lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift l ge instruktioner för returneringarna av felaktigt betalda jaktvårdsavgifter l uppdatera registeranvisningarna för jaktvårdsföreningarna l sköta jägarstatistiken och tillhandahålla den l kundrådgivning i registerfrågor Vi söker en person med kännedom om förvaltningsuppgifter och kundtjänstverksamhet. Tjänsten förutsätter följande: l för tjänsten lämplig utbildning, tex tradenom eller merkonom l utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt tillfredsställande muntliga och skriftliga kunskaper i svenska och engelska l förmåga att hantera brådskande situationer l utmärkta kunskaper i programmet Office l utmärkt förmåga till samarbete och lagarbete l god förmåga till muntlig och skriftlig framställning l beredskap till resor inom landet l kännedom om jaktfrågor och verksamheten i jv-föreningar räknas som merit Tjänsten gäller tills vidare med en prövotid på 6 månader. Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen. Den anställda tillträder 1.11 eller enligt avtal. Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor, i första hand Suomussalmi, Joensuu, Jyväskylä, Juva eller Fredrikshamn. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 15 augusti, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Expert. Ytterligare information: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tfn 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi. Biträdande direktör Jari Pigg, tfn 029 431 2102, jari.pigg@riista.fi Till planerarens uppgifter hör bland annat: l expertuppgifter i anslutning till arbetet med att utveckla skötseln av viltets livsmiljöer och projekt för utveckling av livsmiljöerna l att arbeta med utvecklingsprojekt som höjer effekten i jakten på skadliga främmande arter Tjänsten förutsätter följande: l högre högskoleexamen, gärna inom naturresursbranschen l god kännedom om vilthushållning och jakt l kännedom om jaktlagstiftningen l utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och goda kunskaper i svenska l kunskaper i engelska l förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga l beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, vid behov även utomlands l beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder den 1.9 eller enligt avtal. Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 9 augusti kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Planerare/Livsmiljöer. Ytterligare information: Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi PLANERARE för en tidsbunden anställning till utgången av 2020
Jägaren 4 l 2019 l 83 BERÄTTA OM DIN FAVORITJAKTFORM I TIDNINGEN JÄGAREN! l Om du har en favoritjaktform och vill berätta om den och om taktik, knep och utrustning i tidningen Jägaren så mejla redaktionssekreteraren: tero.kuitunen@riista.fi Nyslotts jvf ordnar en kurs för älgjaktsledare 18.9 kl 18.00-20.00 på skogsmuseet Lusto Lustontie 1, 58450 Punkaharju l Kursen riktar sig till jaktledare och personer som ansöker om jaktlicens i närliggande jv-föreningar. Som föreläsare fungerar älghushållningsområdesplanerare Esko Paananen och jaktchef Petri Vartiainen. Förbud mot varghybrider l Det nuvarande importförbudet mot varghybrider har kompletterats med nya bestämmelser. Från och med första juni i år är det förbjudet att föda upp, föröka, sälja och inneha varghybrider. Den som redan äger en hybrid får behålla den så länge den lever. Ägaren ska se till att djuret inte kan föröka sig eller rymmer. Det är förbjudet för hybridägare att överlåta sitt djur eller ens att ge bort det. Varghybriderna är upptagna på den nationella listan över skadliga främmande arter. Elimineringen av vildlevande varghybrider kräver dispens av viltcentralen och kan verkställas enbart av myndighetsutsedda jägare. Efterlysning anmäl bisamobservationer! l Bisamråttan har minskat eller till och med försvunnit i många vattendrag där den förekom tidigare och till och med var talrik. I år jobbar vi med att ta fram en tydligare bild av bisamråttans nuvarande utbredning. På Naturresursinstitutet (Luke) är vi därför intresserade av alla observationer som görs under innevarande år av både individer och bebodda bon. Vi är särskilt intresserade av fällda djur och sådana som har påträffats döda. Våren och försommaren är en utmärkt tid för observationer. Rapportera dina observationer på observationsblanketten i portalen för främmande arter eller genom Finlands viltcentrals tjänst Oma riista. Bisamråttan är upptagen på EU:s lista över skadliga främmande arter. Därför bereder vi ett utkast till plan för regleringen av arten, som ingår i förvaltningsoch åtgärdsplanen för de skadliga invasiva arterna. Ytterligare information: Portalen för främmande arter /bisam: https://vieraslajit.fi/fi/lajit/MX.48537/show Katja Holmala, katja.holmala@luke.fi Naturresursinstitutet (Luke) Livsmedelsverket påminner Förbjudet att transportera vildsvin till Finland från andra EU-länder l Livsmedelsverket påminner om att det under inga omständigheter är tillåtet att flytta vildlevande eller infångade levande vildsvin från ett EU-land till ett annat för att bedriva jakt på dem eller släppa ut dem i naturen. Det har kommit till veterinärmyndigheternas kännedom att det har förekommit transporter av levande vildsvin mellan vissa EU-länder i jaktligt syfte. Eftersom tranporter av levande svin är förknippat med en särskilt stor risk för att sprida afrikansk svinpest önskar vi nu informera och påminna om att verksamhet av detta slag inte är tillåtet. Ytterligare information om den afrikanska svinpesten och import och export av djur finner du på Livsmedelsverkets webbplats: www.ruokavirasto.fi Inspiration för skjutbanesäsongen l I Jägarförbundets regler för jaktskytte hittar du utförlig information om grenar som är lämpliga för jägare. Reglerna finns nu kostnadsfritt tillgängliga för alla. https://smlkilpailut.fi/fi/info/saannot Jaktskyttereglerna finns också i översättning till svenska. Under åren 1946 till 1983 trycktes i Finland flera frimärken för att stöda kampen mot tuberkulos. Det här frimärket med bisamråttan som motiv utgavs 1961 och ingick i serien ”Däggdjur”.
Den årliga avskjutningen Bävern är vår största gnagare. Pälsen är brun med grå bottenull. Svansen är horisontellt platt, täckt av fjäll och paddelformig. Simhud mellan tårna på bakfötterna. Simmar och dyker bra. Bygger dammar i vattendrag. Boet är iögonenfallande stort och byggt av trädstammar, grenar och lera. Att skilja den europeiska bävern från den kanadensiska är svårt eftersom arterna till det yttre skiljer sig åt närmast i fråga om svansens mått och form. Svansarna är i stort sett likadana; lika breda, platta och fjälltäckta, men den kanadensiska är aningen kortare och bredare och ganska jämnbred utmed hela sin längd medan den europeiska är tydligt avsmalnande mot spetsen. Det krävs dock en expert för säker artbestämning. Den kanadensiska bävern är inplanterad i vårt land. Stammen räknar mellan 10300 och 19100 individer. Den kanadensiska bävern är monogam. Brunsten infaller i januari– februari. Dräktighetstiden är 3,5 månader. På våren föder honan 1-8 ungar, men det händer att dräktigheten skjuts upp så att ungarna föds på hösten. Bäverdammarna är viktiga livsmiljöer för sjöfågelkullar. Jakten på kanadabäver kräver ingen licens. (vår) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Kanadensisk bäver Castor canadensis North American beaver/Kanadanmajava De jaktbara gnagarna och hardjuren i vårt land i storleksordning (sommar) 12–33 kg kg Sjöfåglarna gynnas av bäverdammar Föda Aspoch björkbark, skott och blad, även övriga lövträd och buskar, ibland tallbark Simhud mellan tårna på bakfötterna Svansen är täckt av fjäll Bävern dyker och kan stanna under vattnet i ca 15 minuter Baktass 15 –1 8 cm Skalle 22–3 8 cm 65–105 cm 2017 Utbredning Källa: Luke Bon Bon Vattenväxter Asp: bark, kvistar och löv Europeisk bäver Svans Kanadensisk bäver Gång 40–6 cm Tusen individer 00 09 06 12 17 03 15 2 6 4 8 10 Pälsen är brun Längre och smalare Kortare och bredare Små ögon Kort päls i öronen Så fort det har blivit milt på våren uppenbarar sig bävrarna för att söka föda Vildkanin Ekorre Fälthare Skogshare Europeisk bäver Kanadensisk bäver C M Y CM MY CY CMY K kanadanmajava_svenska.pdf 1 13/06/2019 0.21 76 l Jägaren 4 l 2019
Jägaren 4 l 2019 l 77 föräldrar, far björnanlag, föräldrarna ger goda anlag i arv. 0400 613 555, Mellersta Finland. Valpar av amerikansk rävhund. Far: PELTOLAKIAN DEMON IN WHITE ER19785/12, mor: DARLA ER37611/13. 045 2569 907. Vörå. Jämtvalpar födda 9.5 i Säkylä, 0400 890 807. Hanjämtvalpar födda 23.05. Mor och far BCH, tfn 040 8484 269. Valpar av engelsk springer spaniel, ren engelsk jakthärstamning, Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Valpar av finsk spets, 050 5988 158. Förnämlig kart-app för hundpejling i Google Playbutiken; Metsästäjät kartalla. KÖPES Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Raputukku Järf, tfn 040 5465 995. Vi köper flodkräftor! Avhämtning i hela landet! Kontant betalning! Krustas Oy, tfn 045-6116 612. ÖVRIGT Björnskådning och fotografering i Kuhmo. Boende och fiske kan ordnas. 040 577 2739, www.rutkunpuro.fi. Ödemarksstuga för 6 personer i Enontekis, nordsidan av byn Näkkälä. Ytterligare info: www.tunturikeimio.fi eller 0500 209 630. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. SATAKUNNAN ASE. Alla vapensmedsoch kolvarbeten. www.asesepat.fi, 044 2416 987. Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Även service och reparationer på gamla maskiner samt lagstadgade granskningar. I hela landet. Risto Pitkänen Oy, 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com. OULUN ASEPAJA KY. Alla reparationer och modifieringar i vapenbranschen. Kikarinstalleringar, ejektorrenoveringar, blåneringar, kolvreparationer mm. 0500-435703. HUNDAR Valpar av finsk stövare kan reserveras, räv-BCH i släkten. Tfn 0400 783 784. Valpar av finsk spets, 040-5086 833. Tikvalp, karelsk björnhund, f 7.5 efter BCHStuga på egen 0,5ha holme med gångbro. Hunden kan vara okopplad. Andvatten, bäverställen, prima gäddställen. Stugan 32 m2, vedlider och bastu. Nyslott. Bp 58000 euro. Tfn. 050 598 9920 Andel i jaktförening. Älg, björn, småvilt. Keuruu, 044 9849 297. Fina tomter i sluttning i Koillismaa. Statens skogar och fiskrik sjö. 040 8261 057. I Pernu i Posio stuga med el, 40 m 2 , 1,1 ha strandtomt. Separat bastu + sovrum 20 m 2 samt lider. Nära till Korouoma och statsmarker. Tfn 0400 571 344. Simpson drilling, kräver licens, 16/70, 6,5x52r, kikarsikte 2x7 m hakfäste. Inre pipan kal 22 Krieghoff. Lite använd, i gott skick. Tfn 0500 702 739. Laddnings-, skytte och jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet; www.asetarvike. com, tfn 040 5401 182. Jaktstigen går via TUNTSA: www.tuntsa.fi. Kvalitetsurval begagnat och även nytt! Specialaffär, www.euroase.fi, 050-465 4695. 42 år pålitliga affärer. Mossb 308+kik 399 € , Mossb 12/89 synt 450 € , Tikka T3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, Post och buss, billigt och fort. WWW.ANONASE.COM VERKKOKAUPASTA NOPEASTI Säljes bastustuga i Valtimo. Egen tomt 4200 m 2 . Vid statsmarker. Tfn 050 4941 330. Björnjakt i ryska Karelen. Komb björnoch älgjakt i Kamchatka. Slutet av september-15.10. Sannolikheten för björn 95 %, älg 89 %. Taiga Delight Oy, +358 44 5258 695. Hus i nordöstra Ilomants, tfn 0500 175 968. Avgillringsmekanismer för Kanufällor och färdiga fällor, 050 5662 691, www.ph-riista.fi. Uthyres Jakt och fiske i Kainuu, www.nettimokki.com/5968. Vid östgränsen i Kuhmo stugor för jägare och fiskare. 0500 253 563. 7 personers stuga i norra Taivalkoski, salmelanvuokramokki.kotisivukone.com. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua, fiska, plocka bär, jaga mm, tfn 0400 193 351. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker, tfn 0400 398 208. Jaga skogshöns, änder och hare, www.metsastyspalvelut.com, tfn 044 541 0437. KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 5630 169, www trofeet.fi. www.studionaturalia.fi, Nyland. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. JAKT Björnoch hönsjakt i Suomussalmi, www.erapalvelu.net, tfn 050 3258 966. Se vårt sortiment, eräkolmio.fi. Nu finns det hönsfåglar i Kätkävaara i Tervola! Boka bastustuga och fågeltillstånd i tid, 50 euro / person/dygn. Tfn 0400 930 199. Letar möjligheter till hjortoch rådjursjakt! Hör av dig: nv@eraverkko.fi. Less på att jaga på kalhyggen? I Suomussalmi har vi grundat en samfälld skog med kontinuerligt skogsbruk. Vi välkomnar jägarmedlemmar och delägare i skogen. Ytterligare info: www.suomenhiilinielu.fi, 0400-300 552, Petri Luukkonen. Ripjakt med setter och guidade fisketurer i övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Stuga + tillstånd i Kuusamo, 0400-281229. Ödemarkerna i Kuhmo väntar på dig! Fina stugor i Forststyrelsens marker, www.saunajarvi.com, tfn 0400 892 194. Jakt och fiske i Kanada. Björn, älg, varg. Laxsafari. www.paulpalmu.fi. SÄLJES Isolerade inhemska hundkojor, endelad 310,och tvådelad 390,-. Tfn 06-4534333 eller www.koirankoppi.fi. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308 www.porinase.fi. Specialaffären för knivar, www.brisa.fi. ATV-däck: monkijan-renkaat.com. Foderärter för viltet, tfn 050-5614134, Mikko Tikkala, Asikkala. Sommarstuga i Maunujärvi, 050 4919 900. Säljer stockstomme av torrfura, grova dimensioner, 4x5 m med veranda, bp 4500 € , 040-8453 940. Säljer ett hus 12 km från Ilomants centrum.Seija, 0400 572 575. Bastustuga i östra Kuhmo, Syrjänjärventie 12, pris 21000. Tfn 040 5522 392, bilder på tori.fi. Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2019 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2019 utkommer den 9 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 16 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. ERÄKONTIN PYYNTILAITEVALIKOIMA 2019 KANU-loukku 201x120x60cm 209,00 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Fenn MK6 rauta+suojakotelo 49,90 € Yleisloukku suopikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 32,90 € Fenn MK6 –hetitappavat raudat 16,90 € Duke 120/2 raudat 9,90 € Conibear 120/2 16,90 € Conibear 120/2/ruostumaton 19,90 € Conibear 160/2 26,90 € Duke 160/2, näädälle 16,90 € Duke 330, majavalle 39,90 € Repo-jalkanaru 24,90 € Kani/minkkiloukku, kasattava 24,90 € Minkinrautojen virityspihdit 12,90 € KANU-loukun laukaisulaite, PH-riista 32,50 € KANU-loukun laukaisulaite, Granlunds 20,00 € Rautojen virityspihdit 330-raudoille 14,90 € PH-Riista kanulaukaisin 34,90e 34,90 € Finntrapbox suojakotelo raudoille 39,00 € J Granlunds mäyräloukku 139,00 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi 100 €/KAUSILUPA ja 30 €/PÄIVÄLUPA Lupamyynti: Elintarvikekioski-kahvila KYLIS Ridasjärven Kylätie 133 Hyvinkää 040 647 4748, www.kylis.fi (venevuokra 10 €/vrk ) Lisätietoja: 0400 464 362 antti.jukkala@gmail.com 0400 882 871 ruohonen.heikki@gmail.com Tule SORSASTAMAAN Hyvinkään Ridasjärvelle “Ridasjärven vesilintukantaa vahvistetaan aktiivisesti mm. ruokintalauttojen ja keinopesien avulla”
78 l Jägaren 4 l 2019 Åland Eftersök av trafikskadat vilt Den 11 juni ordnade landskapsregeringen ett möte med de eftersöksjägare som ingår i organisationen för eftersök av trafikskadat vilt. Under mötet diskuterades den nya organisationen, informationskedjan och framtida utveckling av verksamheten. Det kan konstateras att inkörningen av systemet med automatisk telefonväxel inte har varit helt problemfritt men att det finns goda förutsättningar att det ska fungera bara det blir ordentligt inarbetat. Orsakerna bakom problemen kan inte heller härledas till en enskild faktor utan det är i flera led i hanteringen som det kan gå snett. De nya viltremsorna för markering av olycksplatsen som har tagits i bruk under våren distribueras i huvudsak vid fordonsmyndigheten, men ni som jägare kan också gärna se till att vänner och bekanta har en remsa färdigt i bilen. På remsorna finns information till trafikanterna om hur de ska agera om de är inblandade i en viltolycka. Först ska olyckan rapporteras till polisen genom att ringa till alarmcentralen på nödnumret 112 och sedan kontaktar polisen eftersöksjägarna i den kommun där olyckan har inträffat. Viltremsan används sedan för att märka ut olycksplatsen. Det är viktigt att jägarna också känner till hur viltolyckorna ska hanteras. Det är Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Brändö 1 1 Eckerö 2 1 1 2 1 1 1 2 1 2 3 17 Finström 2 2 2 3 2 5 1 3 9 13 9 51 Föglö 1 1 Geta 1 5 1 4 2 1 14 Hammarland 2 1 2 1 3 4 5 7 4 8 37 Jomala 2 7 2 2 8 6 10 8 8 9 10 8 80 Kumlinge Kökar 1 1 1 3 Lemland 2 1 3 3 5 5 1 2 9 2 1 34 Lumparland 1 3 1 5 2 1 13 Mariehamn 1 1 1 1 2 6 Saltvik 2 4 1 4 1 4 2 5 23 Sottunga Sund 4 2 1 3 5 4 1 2 22 Vårdö 2 1 1 5 9 Totalt 12 14 10 12 22 34 30 18 28 51 38 42 311 RÅDJURSOLYCKOR 2018 endast på uppdrag av polisen som eftersök av trafikskadat vilt får utföras och därför ska viltolyckorna i första hand hanteras av polisen och de jägare som ingår i eftersöksorganisationen. Om den eftersöksjägare som tar emot samtalet från polisen inte kan utföra eftersöket själv, ska någon annan inom organisationen kontaktas. Andra jägare utanför organisationen får inte kontaktas eftersom det endast är polisen som får förmedla dessa uppdrag. För att underlätta inkörningen av systemet är det också viktigt att olyckorna hanteras på samma sätt varje gång. Varje speciallösning riskerar att försvåra en rutinmässig hantering av eftersöken. I enskilda fall kan det finnas andra lösningar, men polisen ska alltid kontaktas först. Om du är intresserad av att ingå i eftersöksorganisationen kan du kontakta din jaktvårdsförening. RJ
ÖPPNA ÅLÄNDSKA MÄSTERSKAPET AUGUSTISMÄLLEN 2019 LÖRDAGEN DEN 31 AUGUSTI START VID BREDMO SKYTTEBANOR I LEMLAND Kommun Antal jägare Andel av Invånare Andel jägare Kvinnliga jägare Andel kvinnliga (föregående år inom parentes) alla jägare % (ÅSUB 2018) i kommun % per kommun jägare per kommun Brändö 104 (106) 2 % 449 23 % 7 6,7% Eckerö 175 (180) 4 % 961 18 % 17 9,7% Finström 312 (314) 7 % 2588 12 % 35 11,2% Föglö 153 (158) 4 % 534 29 % 15 9,8% Geta 103 (97) 2 % 514 20 % 13 12,6% Hammarland 242 (242) 6 % 1577 15 % 21 8,7% Jomala 469 (466) 11 % 5032 9 % 38 8,1% Kumlinge 102 (104) 2 % 315 32 % 9 8,8% Kökar 69 (66) 2 % 236 29 % 6 8,7% Lemland 303 (315) 7 % 2033 15 % 26 8,6% Lumparland 65 (68) 1 % 382 17 % 4 6,2% Mariehamn 713 (705) 16 % 11743 6 % 48 6,7% Saltvik 266 (274) 6 % 1858 14 % 20 7,5% Sottunga 39 (41) 1 % 91 43 % 2 5,1% Sund 165 (164) 4 % 1028 16 % 11 6,7% Vårdö 109 (108) 3 % 448 24 % 19 17,4% 3389 (3408) 78 % 29789 11 % 291 9 % Icke ålänningar 971 (957) 22 % 12 1,2% TOTALT 4360 (4365) 100 % 303 6,9% Åländska jaktkort år 2018-2019 Jaktkort 2018-2019 samt nya jägare Den åländska jägarkåren fortsätter vara stabil. Under jaktåret 2018–19 så löste 3 389 personer bosatta på Åland jaktkort vilket motsvarar 11 % av befolkningen. Även antalet jakgäster fortsätter vara stort och jaktåret 2018–19 så löste 971 personer bosatta utanför Åland jaktkortet vilket är lika med 22 % av det totala antalet jaktkort. Väldig glädjande så fortsätter antalet kvinnor som har jaktkort att öka och deras andel är nu 9 % av jaktkorten vad gäller ålänningar, det är dock förhållandevis få kvinnor som kommer som gäster, senaste året kom det endast 12 kvinnor vilket motsvarar 1,2 % av alla jaktgäster. Den stora nyheten år 2018 var att Start: kl. 09.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 medtages. Startavgift: 25 € /person, lagavgift 10 € /person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Fina priser i alla klasser. Servering. AB Lantbruk visar jaktvapen och tillbehör. VÄLKOMNA! Arr. LEMLANDS JAKTVÅRDSFÖRENING e-mail: michael.numelin@crosskey.fi telefon: +358 (0)40 739 27 22 vi hade den nya jägarexamensboken klar. Vilket möjligen förde med sig att antalet nya jaktkortsexamina ökade med nästan dubbelt från 47 st. år 2017 till 76 st. år 2018. I den statistiken syns även att de åländska tjejerna fått upp ögonen för jakten. Andelen kvinnor bland de nyutexaminerade har under de tre senaste åren ökat från 25 % år 2016 till 32 % 2017 och hela 47 % 2018. Håller denna trend i sig så ser det mycket lovande ut för den åländska jägarkårens framtid. RG 250 200 150 100 50 A n ta l År 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 Antal prov Godkända Avlaga jägarexamensprov 1999-2018
H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää tuotteistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .8 .2 01 9 sa ak ka . Esittelyssä: A-Tec H2 -tuoteperhe A-Tecin valikoima on laajentunut H2-tuoteperheellä. Parannettu teknologia varmistaa vaimentimen tehokkuuden heti ensimmäisestä laukauksesta lähtien. Modulaarisuuden ansiosta H2 antaa mahdollisuuden käyttää vaimenninta joko 1, 2 tai 3 moduulilla, joten nyt on mahdollista hankkia kolme vaimenninta yhdessä! Moduuleita voi myös ostaa jälkikäteen eri kaliipereissa, ja näin ei tarvitse vaihtaa koko vaimenninta kaliiperin vaihtuessa. Vaimennin on alumiinia. A-Tec H2-3 • 3 moduulia • kokonaismitta 230 mm • jatkaa asetta 150 mm • halkaisija 49,4 mm • vaimennusteho n. 33 dB (.308Win) • paino 410 g. Elokuussa tutustumistarjouksena, A-Tec H2-3 -vaimentimen ostajalle, A-Tec -tähtäinrengas kaupan päälle! (Etusi 59,00 €!) A-Tec H2-3 – kolme yhdessä! H2-1 Svh. 285,00 € H2-2 Svh. 325,00 € H2-3 Svh. 365,00 € Nordis Oy ATec H2 ja tähtäinrengas_Metsästäjä nro4 2019_210x275mm.indd 1 12.6.2019 8:08:44