• Skogshönsen har vänt uppåt! Jä g ar en VILTVÅRDEN PÅGÅR ÅRET OM 5 l 2018
• 2 l Jägaren 5 l 2018 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB 22 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 (arkisin klo 12 – 16) oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2018/Jag18_05 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 5/2018 67. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 26 october 2018. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
• 6 l Jägaren 5 l 2018 PEKKA HELLE och KATJA IKONEN , Naturresursinstitutet Skogshönsen vände uppåt efter flera dystra år I färskt minne har vi flera dystra fågelhöstar då jakten begränsades kännbart och jaktlyckan blev därefter. Nu har hönsstammarna till vår glädje vänt uppåt, vilket beror på att fåglarna har klarat vintern väl och lyckats med häckningen. I databasen riistakolmiot.fi finns resultaten för 961 trianglar, vilket än en gång utgör en imponerande prestation av frivilliga jägare. I motsats till fjolåret var sommarens förhållanden goda, även om de var det på ett exceptionellt sätt. Redan i maj var det märkbart varmare än normalt och även juni var exceptionell beträffande temperatur och nederbörd. Juli gick till historien för sina rekordhöga temperaturer och värmeböljan hade inte mattats av när trianglarna skulle inventeras. På grund av bristen på regn var det oerhört torrt i markerna under inventeringen, 28 juli till 12 augusti. En stor del av inventeringsperioden var väldigt varm och i början var det till och med tryckande hett i stora delar av landet. De här omständigheterna har mycket väl kunnat påverka fåglarnas beteende och synlighet, men det finns inte någon närmare information om saken. Åtminstone de som inventerade upplevde hettan som prövande och med detta i åtanke kan insatsen betraktas som berömlig. I det här sammandraget beskriver vi inventeringsresultaten i stora drag; den som är intresserad kan fördjupa sig i detaljerna på riistakolmiot.fi. Tabellerna visar arternas tätheter, förändringarna sedan fjolåret och andelen ungar per viltcentralsregion. Bilden åskådliggör förändringarna i arternas genomsnittliga täthet i landets fyra storområden under hela inventeringsperioden. Fågeltätheterna ökade Årets uppgång påminner i hög grad om de tidigare variationerna i cyklerna och närmare bestämt stadiet för kraftig tillväxt. I skenet av medelvärdena för hela landet har tätheterna för tjäder, orre och järpe ökat med ungefär 40 procent sedan fjolåret medan tätheten för ripan i stort sett fördubblades. När vi betraktar de höga tillväxtsiffrorna ska vi ändå hålla i minnet att fjolåret var svagt i större delen av landet vad tätheterna beträffar. Årets medeltätheter låg för alla arter aningen över genomsnittet för de fem föregående åren, men var ändå normala eller låga om vi jämför med vilttrianglarnas hela 30-åriga historia. De här generella trenderna framträder när vi granskar viltcentralsregioner och större geografiska helheter, men det förekommer självfallet inuti dem småskaliga variationer som kan vara avsevärda. Lyckad fortplantning, utmärkt överlevnad I de flesta regioner var den observerade andelen ungar vid inventeringarna hög och låg till och med i nivå med de bästa åren i vilttrianglarnas historia. Det här visar att fortplantningen lyckades utomordentligt väl. Dessutom var kullarna stora. Förutom den idealiska väderleken bidrog också sorkstammarna till den goda produktionen av ungar. Enligt Naturresursinstitutet var sorkarna och därmed även de små rovdjuren fåtaliga, så bona och ungarna utsattes inte för någon nämnvärd predation. Detta var läget i synnerhet i norra Finland. Även fåglarnas överlevnad från fjolåret var god eller rent av utmärkt i stora delar av landet. Tjäder och orre Tjäderstammen har ökat sedan fjolåret i större delen av landet, på sina håll till och med rejält. I några delar av landet – Sydöstra Finland, Kajanaland och delar av västra Finland stannade dock tätheten på fjolårsnivå eller lägre. I Lappland nådde tjädertätheten klungan med de bästa åren under triangelinventeringens hela historia. Medeltätheten för hela landet låg aningen över medelvärdet för hela triangelperioden. De högsta tjädertätheterna noterades i västra och mellersta Lappland samt i delar av norra Uleåborg och i Norra Karelen. Orrtätheten ökade från fjolåret i nästan hela landet, men i sydost var riktningen en annan. Om vi jämför årets tätheter med den föregående tioårsperioden eller hela inventeringsperioden (30 år) så stannade orrtätheten på en lägre nivå i Södra Savolax, Sydöstra Finland och Mellersta Finland. De största orrtätheterna noterades i ett bälte som sträcker sig från Österbotten till Kajanaland. Den landsomfattande sommarinventeringen av vilttrianglar gjordes i somras för trettionde gången. En vilttriangel är en triangelformad och 12 kilometer lång linje. Triangeln står alltid på samma plats. Majoriteten av inventerarna är frivilliga jägare. I år inventerades drygt 11 000 kilometer triangellinjer. Den sammanlagda sträckan under inventeringens trettioåriga historia uppgår till bortåt 310 000 km, vilket är nästan åtta varv runt jordklotet! Materialet bildar underlag för uppskattningarna av viltstammarnas storlek och regleringen av jakten och används i forskningen. Ett stort tack till er alla som ställde upp och inventerade!
• Jägaren 5 l 2018 l 7 Skogshönsen vände uppåt efter flera dystra år Järpe och ripa Järpens uppgång från fjolåret var geografiskt enhetlig och det var bara i Österbotten som tätheten minskade klart. Medelvärdet för årets sommar blev i stort sett det samma som medelvärdet för de tio föregående åren och aningen lägre än medelvärdet för hela inventeringsperioden. De största regionala järptätheterna bokfördes i Södra Savolax, sydvästra Finland, östra Finland och södra Uleåborg. Riptätheten ökade kraftigt i hela norra Finland i området med en etablerad utbredning. Tätheten låg aningen under genomsnittet för de tio föregående åren, men var bara ungefär hälften av medelvärdet för hela inventeringsperioden. I likhet med de föregående åren verkar riporna bli färre i den sydligaste delen av förekomstområdet, som redan karaktäriseras av spridda förekomster. Vilttrianglarna beskriver förekomsten av ripor så långt norrut som Skogslappland medan de hundassisterade inventeringarna i Övre Lappland kommer att komplettera bilden av de pågående förändringarna i stammen. Skogshönsens genomsnittliga täthet, förändringen sedan fjolåret och andelen ungar per viltcentralsregion vid triangelinventeringarna 2018. In v tr ia n g la r Tjäder Orre Järpe Ripa Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % Tä th et (i n d /k m ²) Fö rä n d ri n g % A n d el u n ga r % S Tavastland 25 3,1 ++ 55 6,1 ++ 64 6,7 ± 53 S Savolax 59 3,4 ± 29 3,8 ? ? 42 9,2 ++ 54 SÖ Finland 41 4,3 ± 42 4,2 ? 36 7 ± 43 Kajanaland 94 3,1 ± 45 9,9 ++ 63 6,7 ++ 66 1,0 ++ 43 M Finland 78 3,3 ++ 47 6,7 ± 56 7,9 + 49 Lappland 151 5,2 ++ 48 3,4 ++ 62 2,5 ++ 52 1,7 ++ 71 Uleåborg 149 4,6 ++ 48 10,7 ++ 61 6,3 ++ 54 0,6 ++ 58 Österbotten 78 3,6 ± 47 10,9 ++ 62 5,7 + 52 N Tavastland 31 1,9 ? ? 10 3,7 ? 39 10,5 + 35 N Karelen 83 5 ++ 61 7,6 ++ 64 7,6 ++ 65 N Savolax 61 3,2 ++ 54 6,6 ± 55 7,5 ++ 50 Kust-Ö 23 0,7 ± 30 8,3 ± 48 12,2 ++ 58 Satakunta 56 4,8 ++ 47 6,4 ++ 58 6,1 ± 45 Nyland 22 4,4 ± 44 7,2 ± 24 6,8 ? 31 Eg Finland 10 2,9 ++ 21 5,5 ± 59 11 ++ 48 Hela landet 961 4,2 ++ 45 6,4 ++ 57 5,9 ++ 52 0,7 ++ 59 Skogshönsfåglarnas täthet (ind/km 2 skogsmark) och andel ungar (%) i juli-augusti 2018. Förändringen från fjolåret anges med plus och minus: + – förändring < 15 % + och – förändring 15-30 % ++ och – – förändring > 30 % För ripan anges enbart uppgifterna för norra Finland där materialet är tillräckligt omfattande. 10 Orre 10 8 6 4 2 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 Ripa Tjäder 40 30 20 10 Järpe 10 8 6 4 2 Skogshönsstammarnas utveckling åren 1989 till 2018 i landets fyra storområden. Lapp viltcentralsregionen Lappland U-K Uleåborg och Kajanaland Mellersta Norra Karelen, Norra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten, Kust-Österbotten Södra övriga viltcentralsregioner 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018
• 8 l Jägaren 5 l 2018 MIKKO ALHAINEN, ANTTI PIIRONEN , Finlands viltcentral Tundrasädgåsen är en underart till sädgåsen som förekommer i stort antal. Jakten på tundrasädgås fortsätter i oktober och november i delar av sydöstra Finland och östra Nyland. I landets norra delar har Naturesursinstitutet inlett en kartläggning av häckningsområdet, vilket är en förutsättning för att taigasädgåsen ska bli jaktbar. I jaktområdet sydöstra Finland är läget i oktober-november det, att större delen av sädgässen hör till underarten tundrasädgås, som det inte går någon nöd på. Beroende på vindarna kan det handla om stora mängder tundrasädgäss som rastar i vårt land, och de gör det huvudsakligen och regelbundet i landets sydöstra hörn. Dessutom flyttar tundrasädgässen senare än taigasädgässen, som gör det främst i september. På jakt är det svårt att se skillnad på de två underarterna och därför bygger regleringen av jakten på en strikt begränsning i tid och rum för att inte några större mängder taigasädgäss ska bli skjutna. I stora delar av landet är det fortsättningsvis förbjudet att jaga sädgäss för att taigasädgåsen och i synnerhet vår häckande stam ska fortsätta återhämta sig. Taigasädgåsen häckar på vidsträckta områden i barrskogsbältet i Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Taigasädgässen som häckar i vårt land flyttar så gott som raka spåret till södra Sverige, Danmark och delvis även till Tyskland för att övervintra. Så vitt känt tar gässen som LA SS I KU JA LA Jakten på tundrasädgås fortsätter i sydost
• Jägaren 5 l 2018 l 9 häckar hos oss inte omvägen via jordbrukslandskapet i landets sydöstra hörn utan taigasädgässen som rastar där är sådana som häckar i Ryssland. Under sädgåsjakten i sydöstra Finland skjuts således inte fåglar som häckar i vårt land. Jaktområdet för sädgås Jakt på sädgås är tillåtet i följande kommuner: Villmanstrand, Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis, Vederlax, Orimattila, Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. Obligatorisk avskjutningsanmälan Sädgåsen hör till arterna med obligatorisk avskjutningsanmälan. Syftet med anmälningen är att få fram exaktare information än förut om den faktiska avskjutningen. Den som har fällt en sädgås ska göra en officiell anmälan på nätet i tjänsten Oma riista på adressen oma.riista.fi eller per post på viltcentralens officiella blankett som kan skrivas ut på adressen https://riista.fi/ metsastys/lomakkeet/saalislomakkeet/. Vi rekommenderar att jägaren gör anmälningen omedelbart efter fällningen, i praktiken inom ett dygn. Den lagstadgade fristen är sju (7) dygn efter fällningen. Sädgåsjakten 2017 och avskjutningen I höstas gjordes inalles 157 anmälningar om fälld sädgås. Av dessa sköts 21 i Nyland och 136 i sydöstra Finland. De allra flesta fällningarna gjordes under de två första veckorna i oktober. Insamlingen av bilder lyckades fint. Forskningen fick in sammanlagt 46 foton av sädgäss. Utifrån färgen på näbben och huvudets form artbestämdes cirka 85 % som tundrasädgäss. Enligt jägarnas egen bedömning var cirka 90 % tundrasädgäss. Enligt bildinsamlingen utgjorde ungfåglarnas andel av de fällda fåglarna cirka 10 %. Vi tackar alla jägare som har skickat in bilder och alla som har deltagit i arbetet med att analysera bilderna! I höst samlar vi dessutom in sädgåshuvud I höst inleder vi ett projekt där vi samlar in huvud av skjutna sädgäss. Syftet med projektet är att öka noggrannheten i den bestämning av underart som görs utifrån fotografier. Vi gör en dna-analys av de inJaktområdet för sädgås åren 2017 och 2018. Jakten är tillåten i oktober och november. Sädgässen flyger ofta i blandade flockar med andra gäss. I oktober-november är det i landets sydöstra hörn särskilt vanligt med bläsgäss i flockarna. På bilden fyra bläsgäss och fyra sädgäss. Unga bläsgäss är särskilt svåra att identifiera. Jakten på tundrasädgås fortsätter i sydost Jakttiden för sädgås 2017-2018 1.10-30.11 Ingen jakt
• 10 l Jägaren 5 l 2018 samlade huvudena och jämför resultaten med färgen på näbben och proportionerna mellan huvud och näbb. Vi ber därför alla sädgåsjägare att ta vara på huvudet av varje fälld sädgås och göra en anmälan enligt anvisningarna här invid. I mån av möjlighet avhämtar vi proverna för att det inte ska upplevas som besvärligt att delta i insamlingen. Projektet med insamlingen av huvud löper parallellt med insamlingen av fotografier för bestämning av underart, som fortsätter. Ju exaktare viltinformation vi kan ta fram, desto stabilare är grunden som regleringen av jakten står på och vi slipper införa begränsningar för säkerhets skull. Informationen om avskjutningens fördelning på underarterna hör i detta nu till det viktigaste som vi behöver veta för förvaltningen av sädgåsstammen. Klokt öva identifiering före jakten I synnerhet unga bläsgäss liknar sädgäss, liksom alla de övriga grå gässen. På jakt är det därför viktigt att lyssna och lära sig känna igen gässen på lätet. På det viset går det att bestämma arten redan på håll. Gässen flyger ofta i blandade flockar. De vitkindade gässen uppträder i stora flockar och är lätta att känna igen. Bläsgåsen är vanlig och flyger ofta i flock med sädgäss. Det kan också förekomma andra grå gäss i flockarna, som spetsbergsgås och grågås. Studera därför artbestämningsmaterialet före jakten!. Jägare obs! Insamlingen av sädgåshuvud och foton AN TT I PI IR ON EN Ett exempel på en bild som är tagen enligt anvisningarna. Ta en bild av varje gås och skicka bilderna till Finlands viltcentral. Böj huvudet med näbben över vingen mot de grå täckfjädrarna. Underarten bestäms utifrån huvudets och näbbens form och färg, och åldern utifrån vingens täckfjädrar. Syftet med insamlingen är att klarlägga andelen tundrasädgäss och taigasädgäss i sädgåsavskjutningen. Insamlingen av huvud och foton är frivillig. Insamlingen av huvud Finlands viltcentral samlar in huvud av fällda sädgäss. Det görs en bestämning av underart utgående från näbbens färg och huvudets proportioner. Det görs också en DNA-analys för att fastställa underarten. Analysen görs av Johanna Honka på Uleåborgs universitet. Syftet med analysen är att precisera uppskattningarna som görs på de insamlade bilderna för att bildinsamlingen framledes ska ge optimal information till minimal kostnad. Anvisning för insamlingen av sädgåshuvud Skär av huvudet nedtill på halsen. Slå in huvudet i papper och lägg det i frysen. Kontakta regionens viltplanerare: i Nyland Antti Piironen (029 431 2332, antti.piironen@riista.fi) och i Sydöstra Finland Jouni Tolvanen. Proverna avhämtas efter jaktsäsongen. De deltagande jägarna får en rapport om insamlingen och underarterna. Insamlingen av bilder Bildinsamlingen arrangeras parallellt med insamlingen av huvud och det går att skicka en bild i stället för ett huvud. Det är Finlands viltcentrals förhoppning att få in så många huvud som möjligt för DNA-analys. Vi ber jägarna ta en bild av den fällda sädgåsen som visar fågelns huvud, näbb och vingöversida. Mejla bilden till viltcentralen och ange datumet då fågeln fälldes och kommunen. Skicka bara en bild av varje gås och skicka varje bild, om det finns flera gäss, i eget mejl. Om du har fällt flera gäss eller skickar foton också på din jaktkamrats gäss så ange i det första mejlet hur många gäss det handlar om. Be en jaktkamrat om hjälp om du inte har e-post eller en telefon med kamera. Vi hoppas få en bild av varje fälld gås. Insamlingen av viltinformation gynnar jägarna och bidrar till att skapa en framtid för jakten. Insamlingen görs konfidentiellt. Finlands viltcentral tackar för samarbetet!
• LA SS I KU JA LA JA RI PE LT OM ÄK I Tundrasädgås bläsgås Taigasädgås Sädgåsen är jaktbar medan bläsgåsen är fredad. Det säkraste sättet att skilja på dem vid jakt är att lyssna på hur de låter. Sädgåsens båda underarter, taigasädgåsen och tundrasädgåsen, är jaktbara i jaktområdet sydöstra Finland. Gässen på den mindre bilden är taigasädgäss. Identifiera gässen Sädgåsen, bläsgåsen, spetsbergsgåsen och grågåsen liknar varandra väldigt mycket och kallas ofta grå gäss. För att jakten ska lyckas måste jägaren kunna känna igen de olika arterna, i synnerhet när det finns flera arter samtidigt i samma område. Det sydvästra hörnet av vårt land utgör en brännpunkt för artbestämningen vid gåsjakt. I oktober och november när sädgåsjakten pågår finns det gott om fredade gäss där, bland annat bläsgäss. Det är viktigt att varje jägare repeterar arternas kännetecken före jakten och känner till vilka arter som förekommer där och när han eller hon jagar. På jakt är det särskilt viktigt att kunna känna igen gässen på lätet eftersom det ofta är svårt att identifiera dem utifrån silhuetten. Du kan lyssna på gässen bland annat på viltcentralens utbildningsportal på adressen https://www.riistainfo.fi/videot/. Sädgåsens båda underarter, taigasädgåsen och tundrasädgåsen, är förvillande lika varandra. På jakt går det sällan att skilja den ena från den andra. På en skjuten gås går det oftast att bestämma arten, men detta kräver att jägaren sätter sig in i saken. En användbar anvisning för att skilja på de två hittar du på den här adressen: https://tiedostot.birdlife.fi/maaritys/tundrametsahanhi.pdf RUAG Ammotec Finland OY Återförsäljare och information: www.ruag-ammotec.fi • IMPoch EN 14450 -certifiering (uppfyller den nya vapenlagens krav) 50000-21 elektroniskt kodlås G3/S1/14/D Höjd = 1500mm Bredd = 800mm Djup = 350mm Vikt = 123kg 14 vapen 50000-20 50000-16 elektroniskt kodlås KAMPANJ : 429€ KAMPANJ : 389€ KAMPANJ : 519€ KAMPANJ : 499€ KAMPANJ : 649€ G3/S1/3/350/U Höjd = 1500mm Bredd = 280mm Djup = 350mm Vikt = 66kg 4 vapen 50000-04 G3/S1/6/350 Höjd = 1500mm Bredd = 380mm Djup = 350mm Vikt = 79kg 6 vapen 50000-05 G3/S1/8NT Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 98kg 4 vapen 50000-10 G3/S1/8/D Höjd = 1500mm Bredd = 550mm Djup = 350mm Vikt = 95kg 8 vapen 50000-15 KAMPANJ : 699€ KAMPANJ : 849€ • Godkännt ”double bit”-säkerhetslås • 4-tappars bultlåsning • Standardfärg, RAL 9002 -vit • leveransavgift: 49€ (till adressen fraktat) FRAKTFRI SEPTEMBER! Alla vapenskåpsbeställningar gjorda under september månad levereras fraktfritt!
• HINNAT VOIMASSA 30.9. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankk? a.fi KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229,00 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. Gore-Tex® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. KÄSINE SWEDTEAM GRIP 29 90 NORM. 39,90 Laadukkaalla käsineellä saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman aseeseen tai talutushihnaan. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhaa lihat ja vihannekset tehokkaasti nelisiipisillä terillään. Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3D 199,NORM. 229,00 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop ®-erikoiskalvo. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LIGHT 199,HiDry™ -käsitelty pintakangas hylkii vettä ja likaa sekä kuivuu nopeasti. 100% vedenja tuulenpitävä sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. PAITA SWEDTEAM THOR 29 90 NORM. 39,90 Laadukas ja tyylikäs puuvillapaita työhön ja vapaa-aikaan. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. Myös naisten koot. JAHTI&VAHTI PALAUTUS JUOMAJAUHE 600 G 19 90 33,17 €/KG Palautusjuoma nesteyttää ja sisältää runsaasti maltodekstriiniä, joka täydentää koiran hiilihydraattivarastot nopeasti rasituksen jälkeen. JAHTI &VAHTI LOHIÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 17,90 €/L Sisältää runsaasti tärkeitä omega-3 rasvahappoja. Lisäenergiaksi ja turkin, ihon, polkuanturoiden ja nivelten hyvinvoinnin ylläpitämiseen. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,Päivitetty malli TM-testivoittajasta 17/2014. Liiketunnistin, jopa 25 m. Etäohjaus puhelimella. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Kaupan päälle sääsuoja, arvo 24,90 €. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. JAHTI & VAHTI ENERGIA JA EXTRAENERGIA SÄKIN OSTAJALLE FORTHGLADE JUST ATERIA KAUPAN PÄÄLLE! JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Energiapitoinen täysravinto paljon liikkuville koirille. Valkuaista 25%, rasvaa 17%. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 15 KG 31,2,07 €/KG Erittäin energiapitoinen ruoka kovaan rasitukseen. Valkuaista 28 %, rasvaa 24 %. FORTHGLADE COMPLETE JA JUST KOIRIEN MÄRKÄRUOAT 3,NORM. 3,50 7,59 €/KG Laadukkaat englantilaiset täysravinnot ja täydennysruuat koirille. HUOMIOLIIVI INSECT SHIELD 16 90 Antaa suojaa punkkeja ja hyönteisiä vastaan Insect Shield -teknologian ansiosta. He? astavat reunat, kirkas huomioväri. Saatavilla myös kauluri (hinta 8,90 €). UUTUUS! UUTUUS! FORTHGLADE UUTUUS! UUTUUS! TAKKI SWEDTEAM JAURE 39 90 NORM. 59,90 Lämmin takki, jota voi käyttää joko sellaisenaan tai kerrospukeutumisen väliasuna. Takkia voi pitää joko sileä tai pörröinen puoli ulospäin. Pidennetty takaosa suojaa ristiselkää. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria.
• HINNAT VOIMASSA 30.9. SAAKKA • MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankk? a.fi KUMISAAPAS VIKING TROPHY II 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229,00 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. Gore-Tex® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. KÄSINE SWEDTEAM GRIP 29 90 NORM. 39,90 Laadukkaalla käsineellä saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman aseeseen tai talutushihnaan. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhaa lihat ja vihannekset tehokkaasti nelisiipisillä terillään. Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3D 199,NORM. 229,00 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop ®-erikoiskalvo. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LIGHT 199,HiDry™ -käsitelty pintakangas hylkii vettä ja likaa sekä kuivuu nopeasti. 100% vedenja tuulenpitävä sekä erinomaisesti hengittävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. PAITA SWEDTEAM THOR 29 90 NORM. 39,90 Laadukas ja tyylikäs puuvillapaita työhön ja vapaa-aikaan. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät. Materiaali 65% puuvillaa, 35% polyesteria. Myös naisten koot. JAHTI&VAHTI PALAUTUS JUOMAJAUHE 600 G 19 90 33,17 €/KG Palautusjuoma nesteyttää ja sisältää runsaasti maltodekstriiniä, joka täydentää koiran hiilihydraattivarastot nopeasti rasituksen jälkeen. JAHTI &VAHTI LOHIÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 17,90 €/L Sisältää runsaasti tärkeitä omega-3 rasvahappoja. Lisäenergiaksi ja turkin, ihon, polkuanturoiden ja nivelten hyvinvoinnin ylläpitämiseen. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,Päivitetty malli TM-testivoittajasta 17/2014. Liiketunnistin, jopa 25 m. Etäohjaus puhelimella. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Kaupan päälle sääsuoja, arvo 24,90 €. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. JAHTI & VAHTI ENERGIA JA EXTRAENERGIA SÄKIN OSTAJALLE FORTHGLADE JUST ATERIA KAUPAN PÄÄLLE! JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 1,85 €/KG Energiapitoinen täysravinto paljon liikkuville koirille. Valkuaista 25%, rasvaa 17%. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 15 KG 31,2,07 €/KG Erittäin energiapitoinen ruoka kovaan rasitukseen. Valkuaista 28 %, rasvaa 24 %. FORTHGLADE COMPLETE JA JUST KOIRIEN MÄRKÄRUOAT 3,NORM. 3,50 7,59 €/KG Laadukkaat englantilaiset täysravinnot ja täydennysruuat koirille. HUOMIOLIIVI INSECT SHIELD 16 90 Antaa suojaa punkkeja ja hyönteisiä vastaan Insect Shield -teknologian ansiosta. He? astavat reunat, kirkas huomioväri. Saatavilla myös kauluri (hinta 8,90 €). UUTUUS! UUTUUS! FORTHGLADE UUTUUS! UUTUUS! TAKKI SWEDTEAM JAURE 39 90 NORM. 59,90 Lämmin takki, jota voi käyttää joko sellaisenaan tai kerrospukeutumisen väliasuna. Takkia voi pitää joko sileä tai pörröinen puoli ulospäin. Pidennetty takaosa suojaa ristiselkää. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60% puuvillaa, 40% polyesteria.
• 14 l Jägaren 5 l 2018 MIKKO ALHAINEN, JARKKO NURMI Sjöfågeljakten står inför en kulturell förändring Brunanden och småskraken har fredats för en period på tre år. Jakten på alfågel förbjöds i inlandet och för havsområdena fastställdes en personlig kvot för jägarna. Det här är första gången som andjakten begränsas med stöd av 38 § i jaktlagen och det införs en personlig kvot för jägarna. S annolikt kommer det att bli vanligare med en exaktare reglering av sjöfågeljakten. Jaktförbud för änder för en viss tid lyfter fram betydelsen av artidentifiering medan den personliga kvoten förändrar jaktens karaktär. Användningen av viltdata och betoningen på hållbarhet ingår i vår jaktkultur eftersom jaktens sociala och ekologiska hållbarhet utgör förutsättningarna för jaktens framtid. Hållbar jakt det viktigaste För flera av de jaktbara sjöfåglarna har den totala stammen minskat enligt inventeringarna både i Finland och utmed hela flyttvägen. Vi måste alltså sköta förvaltningen och jaktens hållbarhet utmed hela flyttvägen. Därför begränsas nu jakten på brunand, småskrake och alfågel. I AEWA, avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien, hänförs arterna till en klass som inte får jagas. Brunanden och alfågeln är globalt klassade som sårbara. För småskraken bygger beslutet på att populationsstorleken understiger 100 000 fåglar och att nedgången har pågått i många år. I vårt land har också vårjakten på ejder begränsats på grund av artens kraftiga nedgång. Även vigg, stjärtand, skedand och bläsand har en negativ riktning. Det är därför önskvärt att jägarna koncentrerar jakten till gräsand, knipa och kricka. Enligt inventeringarna av sjöfåglar här i landet är nedgången kraftigast i landets södra delar, i näringsrika vatten och i skärgården. Det här beror främst på en försvagad kvalitet på livsmiljöerna, ökad konkurrens om födan och predation. Så vitt känt har jakten inte varit den främsta orsaken till nedgången, men jakten utgör ändå en del av den totala mortaliteten och när stammarna minskar måste vi reagera, även om minskningen skulle bero på någonting annat. Begränsningen av jakten på de försvagade stammarna ingår i begreppet ansvarsfull och hållbar jakt. Viltinformationen avgör Jägarna inser viltinformationens betydelse för att jakten ska kunna fortsätta. Inhämtandet av viltdata – att jägarna deltar i inventeringar och samlar in data om avskjutningen utgör en integrerad del av jaktens hållbarhet. Och med viltdata på hand kan vi visa att jakten är hållbar. Om vi däremot saknar information om viltet eller om informationen håller svag kvalitet så måste vi följa försiktighetsprincipen och begränsa jakten. Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet har som gemensamt mål att under de närmaste åren utveckla inventeringarna av sjöfåglar och deras omfattning för att Brunand Jakten på brunand har förbjudits för tre år. JA RI PE LT OM ÄK I
• Jägaren 5 l 2018 l 15 Sjöfågeljakten står inför en kulturell förändring regleringarna ska bygga på kvalitetsinformation. För sädgåsens del har arbetet redan inletts. I norra Finland skaffar vi information med helikopterinventeringar, både om gässen och om andra sjöfåglar med negativ utveckling. Vi ska också bygga ut nätverket av inventeringspunkter. gränsas med en personlig kvot för jägarna. Kvoten uppgår till fem (5) alfåglar per dygn. Syftet är att minska jaktdödligheten samtidigt som vi bevarar den kulturellt värdefulla jakten på havsfåglar. Tack vare begränsningarna bevarar vi jaktmöjligheterna och förhoppningsvis också jägarnas motivation att sköta fågellivet i skärgården med rovdjursjakt och fågelholkar. Nyttan för det övriga fågellivet i skärgården av jakten på senhösten är ett betydande skäl för att tilllåta jakt på alfågel i begränsad omfattning. Ny vinkel på alfågeljakten Alfågeln flyttar och rastar i stora flockar, och jagas framgångsrikt med vettar. Jägarna har kunnat fälla till och med stora mängder alfågel per dag. Den personliga avskjutningskvoten kommer därför att innebära en avsevärd kulturell förändring för jakten. En bra jaktdag kan kvoten på fem fåglar bli fylld väldigt fort. Jägaren kan ge jakten en vitaminspruta genom att exempelvis jaga selektivt. I stället för att ta vara på varje skottchans kan han försöka välja en hane i flocken eftersom hanarnas betydelse för stammen är mindre. Fem lyckade fällningar av en hane kräver skicklighet med både identifieringen och skyttet, och ger jakten nya utmaningar. Den fastställda personliga kvoten kan kännas liten för vana alfågeljägare, men alternativet till den strama begränsningen var ett totalt jaktförbud. De nya bestämmelserna i jaktlagens 38 § tillämpas nu i praktiken och har gjort det möjligt att fortsätta jakten i begränsad omfattning i havsområdena under hela säsongen, från 1.9 till 31.12. Jaktförbud för brunand och småskrake För brunand och småskrake fastställdes ett treårigt tidsbestämt jaktförbud på grund av att stammarna minskar internationellt. Bägge arterna kommer långt ner i avskjutningsstatistiken och det finns inte heller någon särskild jaktkultur kring dem, liksom för alfågeln, som toppar avskjutningen i den yttre skärgården. Vi kan förbättra situationen för brunanden främst genom effektiv jakt på små rovdjur och genom att iståndsätta livsmiljön i fågelvatten. Småskraken kan vi hjälpa genom att jaga rovdjur effektivt och sätta ut bolådor i skärgården. Förhoppningsvis kan vi vända utvecklingen uppåt för bägge arterna och i sinom tid tillåta jakt, åtminstone i begränsad omfattning. Under andjakten kan man träffa på alfågel, småskrake och brunand i stora delar av landet. Jaktförbuden och begränsningarna höjer kraven på artidentifiering ännu mer. Studera de olika arternas karakteristika med omsorg! Alfågel Småskrake JA RI PE LT OM ÄK I Jakten på alfågel förbjöds i inlandet och för havsområdena fasttälldes en personlig kvot för jägarna på högst fem alfåglar per dygn. Detta gäller i tre år. Jakten på småskrake har förbjudits för tre år. Alfågeljakten fortsätter i havsområdena Jordoch skogsbruksministeriet har med en förordning förbjudit jakt på alfågel i inlandet. Syftet är att minska på den sammanlagda jaktdödligheten. Jakten på alfågel i havsområdena beJA RI PE LT OM ÄK I Obs! Brunanden och småskraken har fredats för en period på tre år
• 16 l Jägaren 5 l 2018 F inlands viltcentral har gjort ett enormt arbete för förvaltningen av sjöfågelstammarna. I projektet Hembygdsvåtmark Life iståndsattes och skapades hundratals hektar nya fågelvatten tillsammans med jaktföreningar och markägare. Med projektet Fågelvikar Life och det nordiska mårdhundsprojektet lyfte vi jakten på mink och mårdhund till en erkänd form av naturvård. Med det internationella arbetet med förvaltningsplaner har vi skapat möjligheter och en grund för sädgåsstammen att vända uppåt. Vi skapar alltså framtida jaktmöjligheter. Arbetet är dock fortfarande halvfärdigt och på ritbordet ligger ett omfattande projekt för förvaltningen av sjöfågelstammarna. Projektet ska handla om skötseln av livsmiljöer, stöda jakten på mink och mårdhund, och höja kvaliteten på viltinformationen. I projektet behöver vi också engagera övriga myndigheter och intressegrupper eftersom förvaltningen av sjöÄr förvaltningen av sjöfåglarna ett prioriterat samhällsprojekt? KA UK O OL KK ON EN fåglarna inkluderar bland annat viktiga vattenskyddsåtgärder. En upptrappad reglering av minkoch mårdhundsstammarna utgör också en integrerad del av vården av mångfalden. Småviltets utförsbacke har varit brant i hela Europa; splittringen, förlusten av livsmiljöer, de invandrade rovdjuren och klimatförändringarna försämrar levnadsförhållandena för skogshönsen, fälthönsen och sjöfåglarna, nu och i framtiden. Jägarnas och markägarnas gemensamma vilja att sköta naturen kan vara lösningen på de här problemen. Jägare. Häng med! För viltet. Utan vilt finns det ju inga jägare! HA N N U HU TT U Jakten på mink och mårdhund är nödvändig för att bevara vardagsnaturen och artrikedomen i skyddsområdena Mårdhund Mink
• Beretta A400 Xtreme Plus soveltuu vesilintujen metsästykseen vaativimmissakin olosuhteissa. Markkinoiden luotettavin 3.5’’ vesilintuhaulikko, jolla on erittäin pehmeä ampumatuntuma. Saatavana myös luontoon täydellisesti sulautuvalla Camo Max 5-kuviolla tai optifade-värityksellä sekä vasenkätisenä. SUUNNITELTU KAIKKIIN OLOSUHTEISIIN BERETTA A400 XTREME PLUS Jälleenmyyjä: Sako Oy | PL 149, 11101 Riihimäki | puh. 010 830 5200 | www.sakosuomi.fi
• 20 l Jägaren 5 l 2018 har avgjorts T ävlingen var riktad till jaktföreningar och jakträttsinnehavare som under fjolåret gjorde en insats för viltets livsmiljö. Juryn, som bestod av experter på Finlands viltcentral, bedömde mångsidigheten och långsiktigheten i deltagarnas viltoch naturvård. I serien för föreningar deltog 39 tävlande och i serien för enskilda personer bortåt 400 deltagare. I den personliga serien hade deltagarna i genomsnitt knogat på i över hundra timmar för viltet. Priserna bestod av presentkort på Retkitukku värda 3000, 2000 och 1000 euro. Mångsidigheten kammade hem segern Segern gick till föreningen Paistjärven Eränkävijät ry som övertygade med mångsidigheten i naturoch viltvården. I föreningens marker sköter medlemmarna om skogen, lantbruksmiljön och vattendragen med viltet i åtanke. Man uppmuntrar markägarna till mångfald både i jordbruket och skogsbruket. Intresset för mångfalden och viltvården ökar bland medlemmarna. I det segrande formuläret beskrevs föreningens mål så här: ”De positiva effekterna har i praktiken redan framträtt och vi fortsätter arbetet med att vårda viltet. Hela byn sluter upp för att skapa en ort som är viltrik och variationsrik och som erbjuder alla och envar naturupplevelser.” Föreningen Paistjärven Eränkävijät utgör ett gott exempel på markägare som betraktar viltet som en del av markens avkastning och levande landsbygd. På de följande sidorna presenterar vi föreningen Paistjärven Eränkävijäts naturvårdsarbete. Långsiktigt arbete i Kauhajoki I tävlingen spurtade föreningen Kauhajoen metsästysseura ry in på andraplatsen. Föreningen har arbetat för livsmiljöerna med bredd på greppet. Räknat till antalet medlemmar och arealen är detta en stor förening och den har under årens lopp gjort insatser för i synnerhet lantbruksmiljön. Genom informationsspridning till markägarna om stödformer för lantbruket, inköp av viltfrö och anläggandet av viltåkrar har föreningen bland annat stärkt rapphönsen på orten. Omfattningen av arbetsinsatserna illustreras av det faktum att tiotals medlemmar satsar hundratals timmar om året på att jobba för viltet. I Kauhajoki satsar man inte bara på lantbruksmiljöerna utan också på ett viltvänligt skogsbruk. Sädgåsgrabbarna räknar inte arbetstimmarna Tredjeplaceringen i tävlingen gick till Metsähanhimiehet, som inte är en jaktförening. Här gör medlemmarna frivilligarbete för sädgässen genom att leta upp livsmiljöer och ringmärka gäss. Arbetet är inte traditionell naturvård, men anknyter till arbetet med gässens livsmiljöer bland annat genom att stöda viltforskningen med information om gåsmiljöer. Arbetets omfattning illustreras av att medlemmarna i fjol somras körde drygt 10 000 kilometer för gässen. Fyra hedersomnämnanden Utöver de tre huvudpriserna delade vi också ut ett hedersomnämnande för förtjänstfullt naturvårdsarbete och ett Retkitukku-presentkort på 300 euro till Metsäyhtymä VähäKomu, Kartanon riista Oy, Mikko Halla och Risto Juntunen. De belönades insatser för naturen kommer att presenteras i kommande nummer av tidningen Jägaren. Bland deltagarna i den personliga serien och föreningsserien lottade vi ut sex 500 euros presentkort från Retkitukku. Fru Fortuna gynnade Antti Miekolainen, Antti Varpi, Pekka Keskilä, Seppo Lauhamo, Vesa Pikkarainen och Honkilahden Eräveikot. För att fira vårt lands hundraårsjubileum arrangerade Finlands viltcentral och Retkitukku en tävling om vem som är den bästa naturvårdaren i landet. Tävlingen omfattade hela landet och vi ville utse den som var bäst på att sköta viltets livsmiljöer. Till de tre bästa i tävlingen utsågs Paistjärven Eränkävijät ry, Kauhajoen metsästysseura ry och Metsähanhimiehet. R ETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Tävlingen
• Jägaren 5 l 2018 l 21 Föreningen Paistjärven eränkävijät vann tävlingen För viltet med mångsidigheten i sin naturoch viltvård. Jaktföreningen utgår från en byaförening och vårdar sammanhållningen i byn, vilket gagnar hembyn, naturoch viltvården och attityderna till jakten. Jaktföreningen har funnits i sju år. Medlemmarna utvecklar den på en hållbar grund och prioriterar viltvården. F öreningen Paistjärven eränkävijät verkar i Paistjärvi by i Heinola i Södra Savolax. I sina marker sköter föreningen viltet i både jordbruksoch skogsbruksmiljöer och i vattenområden. Naturoch viltvården görs huvudsakligen integrerat i vardagen på medlemmarnas egen mark Viltvården är en livsstil. Inom föreningSegraren i tävlingen För viltet: Paistjärven eränkävijät satsar på framtiden ens område finns viltåkrar, skyddszoner, växttäcke på vintern och traditionella biotoper. Nätverket av viltåkrar omfattar bland annat gamla åkrar utmed ån och sjöstränderna. Längs åkrarna har man lämnat dikesrensningsjord för att skapa skydd. Medlemmarna utfodrar viltet och för ändamålet gör de bland annat kärvar och snesar hö. Ökningen av arealen viltåker har enligt medlemmarna i föreningen resulterat i fler observationer av vitsvanshjort och rådjur. När jaktföreningen grundades tog medlemmarna på sig ansvaret för skötseln av De igenslyade åkrarna vid den lilla ån röjdes och blev viltåkrar. Höet snesades och nu växer här klöver som frestar klövdjuren. Övergångszonen sköts så, att den är artrik, skiktad och bjuder på gömslen. Jordbrukaren har lämnat kvar oskördad säd för viltet att äta.
• 22 l Jägaren 5 l 2018 viltvården i byns samfällda vattenområden, som dittills hade varit tämligen försummade. Man har förbättrat livsmiljöerna för sjöfåglarna genom att iståndsätta strandängar och göra konstbon åt fåglarna. Enligt Juha Erola, som är vice ordförande för föreningen, har mängden sjöfåglar och kullar ökat år för år. I skogsbruket lämnar medlemmarna viltsnår, gynnar blandbestånd och håller övergångszonerna mellan mo och myr bevuxna med träd. De har också iståndsatt våtmarker. Bland skogsägarna ökar intresset för den viltvänliga FSC-certifieringen. Attityder i förändring Nästan alla medlemmar är skogsägare och på mötena berättar de vad de har gjort i sina marker för viltet. Mångfalden har prioriterats upp och viltet gynnas allra mest av attitydförändringen, berättar Erola. Enligt Erola har föreningen förnyat sitt sätt att stöda markägarna i deras beslut att jobba för viltet. I föreningen finns en vilja att öka viltet genom viltvård, mångfald, fredade områden och fredning av arter. Jakten är mycket måttlig. Änderna är i detta nu fredade liksom skogshönsen, men man matar änderna trots fredningen. Gemenskapsandan ökar viltvårdsmöjligheterna Paistjärven eränkävijäts verksamhet ger ett exceptionellt intryck i vår inhemska jaktföreningskultur. Inom jaktföreningen fungerar en aktiv byaföreningssektion med uppgift att ordna byns gemensamma årliga evenemang, som sommarfesten, månadens byakaffe, teaterresor och fisketävlingar. Byn är inte stor, men föreningen räknar drygt 50 medlemmar, av vilka ett tiotal jagar. Medlemmarna i byasektionen betalar en smärre medlemsavgift medan de cirka tio jagande medlemmarna står för lejonparten av utgifterna. De gemensamma evenemangen i byn som jaktföreningen arrangerar sammanför byborna samtidigt som det blir lättare att tala om jakt och viltvård. Enligt Erola har de gemensamma tillställningarna den effekten att de ökar förståelsen för jakten bland dem som tycker att jakt är någonting främmande. Det är en viktig uppgift för föreningens jägare att vårda bybornas känsla av gemenskap och berätta om jakten, till exempel förklara för sommargästerna varför bävrarna som de har lärt sig tycka om måste jagas för att förhindra översvämningar och skador på skogen. Arvingar i ett dödsbo som bor på annan ort blir informerade om jakten på de gemensamma tillställningarna. Folk Juha Erola visar våtmarken bakom sjön som föreningen håller på och iståndsätter. I skogsskötseln kan allting inte mätas i pengar, anser Erola. Allt fler markägare blir intresserade av den viltvänliga FSC-certifieringen. I Paistjärvitrakten finns flera Metso-skyddsobjekt och dessutom traditionella biotoper med betesgång. Sådana gynnar både skogshönsen, de små klövdjuren och en rad andra arter. uppskattar öppenheten och det är fler än jägarna som ställer upp på talko och bland annat donerar virke till byggandet av föreningens stuga. En god gemenskapskänsla ökar också möjligheterna till viltvård. Det är okomplicerat att be om och få tillstånd till viltvård på någon annans mark. Igenväxta åkrar har förvandlats till viltåkrar också på mark som tillhör någon som inte jagar. Hembyns välmåga och naturen är viktiga och viltet utgör en integrerad del av livet i den lilla byn på landsbygden. Ett intressant faktum är även det att föreningen delar med sig av älgköttet inte bara till markägarna utan också till andra bybor; närmare bestämt köttet från den första fällda stora älgen. Många ställer upp på talko vid jaktstugan och även med ett litet gäng flyter jobbet. På bilden jaktföreningsmedlemmarna Juha Erola, Sirkku Vahteri, Harri Piira, Juha och Hanna. Vid en iståndsatt bäck hittar också hönsfåglarna skydd och föda.
• 77 Innehåll 5 l 2018 5 Ledaren: Vårda bilden av oss jägare 6 Skogshönsen vände uppåt efter flera dystra år 8 Jakten på tundrasädgås fortsätter i sydost 14 Sjöfågeljakten står inför en kulturell förändring 20 Tävlingen För viltet har avgjorts! 24 Upp till bevis för regleringen av vitsvansstammen 26 Planering av vitsvansjakten 32 Insamlingen av älguppgifter i Oma riista 34 Proffstips för fälljakt på mårdhund 38 Ordförandens spalt: ”Vad-var-när-testet” 40 Toppjakt: Fågeljaktens kungsklass 44 Ministeriet informerar: Nya metoder för förvaltningen av sjöfåglarna 46 En jägares utrustning: Älgpatronerna nu och i framtiden 50 Projektet Digiviltskog – snart kan resultaten användas! 52 Hur skydda hundarna mot vargar? 54 Sätt upp knipoch skrakholkarna redan på hösten 56 Sjöfågelinventeringen: Parmängderna minskade men häckningen lyckades 58 Nyhetsmagasinet 60 Östersjövikaren 61 Jakt och jägare 62 Åland 20 Tävlingen För viltet avgjord OL GA KL EM OL A/ SU SI AI TA -H AN KE Jägaren 5 l 2018 l 3 52 Hur skydda hundarna mot vargar? AR TO M ÄÄ TT Ä 6 Hönsfåglarna vände uppåt 46 Älgpatronerna nu och i framtiden Älguppgifter i 32
• 4 l Jägaren 2 l 2018 Tracker hund spårningsystem. Tracker har funktioner som andra inte har. Till exempel Tracker-gruppen. Det är lätt att lägga till andra medlemmar och hundar. Det är enkelt att skicka meddelanden. Det är lätt att uppdatera jaktområden. Alla har uppdaterad information hela tiden automatiskt. Tillsamnans uppläver vi mer. Supra: överlägsen hörbarhet. NY! Tracker Easy: en färdig hund pejl med ett Tele 2 IoT SIM-kort som använder sig av tre olika GSM netverk, förinstallerat med två års användnings tid! Köp online eller från vår närmaste återförsäljare: www.tracker.fi NY! Tracker Hunter 4, ladda ner från AppStore eller Tracker for Android 4.0 från Google Play. ENKLASTE VÄGEN TILL OFÖRGLÖMLIGA JAKTUPPLEVELSER.
• D et var trevligt att i föregående nummer läsa om de nya enkätresultaten om finländarnas inställning till jakten. Vi har alldeles uppenbart gjort saker och ting rätt, och det ska ni ha tack för, var enda en! Emellertid fortsatte jag grunna på bilden av jakten i offentligheten och vilka konsekvenser den har för jaktens acceptabilitet. Rätt ofta är den offentliga debatten om jakten väldigt problemcentrerad och i rubrikerna skymtar vi ord som många av oss har svårt att förknippa med vårt intresse. Det här beror självfallet på att braskande rubriker säljer. Ibland har jag också slagits av den här tanken; tänk om vi jägare själva hanterar saker och ting allt för problematiskt? Självfallet finns det en orsak till det här; världen förändras i rask takt och ibland känns det som om allt tryggt och välbekant skulle vara på väg att försvinna. Det kunde ändå vara bra om vi själva skulle lyfta fram ännu mer av allt det positiva som får oss att syssla med jakt. Många av oss sätter ett stort värde på handens kunnande, att ströva i naturen, samvaron med ett trevligt gäng och avkopplingen, för att göra några plock ur högen. Som kärnan i vår hobby sköter vi viltet och begränsar stammarna om det skulle behövas, vi jobbar med ungdomar och ställer upp för storviltsassistansen, vi övervakar, utbildar och knogar på med mycket, mycket mer i jaktvårdsföreningar, jaktföreningar, jaktlag och som jägare på egen hand och allt detta nästan enbart som frivilligarbete! En stor del av det ovannämnda är betydelsefullt för hela landet och värt att veta för allmänheten. Utöver de här direkta effekterna tillkommer omfattande välfärdseffekter för både kropp och själ. Vi ska inte heller underskatta det, att vi erbjuder ungdomar en möjlighet att växa med en ansvarsfull konkret verksamhet som ett alternativ till den digitala världen, men även det kan vi fortlöpande ha nytta av, på olika sätt och i allt större omfattning. Tänk om vi kunde berätta om vår verksamhet för den stora allmänheten i ännu positivare ordalag än vi gör idag och tona ner det problematiska? Kunde jaktens anseende och bild i offentligheten vara ännu bättre än den är i dag och framtiden ännu mer säkrad? Som jag ser på saken är den här frågan aktuell just nu när det nya jaktåret har snurrat i gång på allvar och vi har möjligheter att njuta av resultatet av våra gemensamma ansträngningar. Kanske återspeglar den allmänna positiva inställningen den betydelse som naturen och fritidsintressena med anknytning till naturen har, som jakt, fiske, bärplockning och svampplockning, och att ströva i skog och mark. Tidigare i historien har de här sysslorna varit viktiga för försörjningen och kanske är det därifrån den kommer, den närhet som så många fortsättningsvis känner till naturen. Mitt i dagens höga tempo hör det här för många av oss till de bästa sätten att ladda våra psykiska batterier för att inte tala om viltmaten och naturens övriga håvor! Den kanske största betydelsen har ändå det, att vi får vistas i naturen i fred med oss själva, på egen hand eller i trevligt sällskap. Upplevelser och behov förändras under tidernas lopp, men låt oss allihop tillsammans jobba för att bevara och utveckla möjligheterna till värdefulla upplevelser! Vårda bilden av oss jägare JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 5 l 2018 l 5
• 24 l Jägaren 5 l 2018 JANI KÖRHÄMÖ , Finlands viltcentral Upp till bevis för regleringen av vitsvansstammen Under de senaste åren har vitsvanshjortarna blivit allt fler trots att jakten har ökat. Intressegrupperna har tagit till skarpare tongångar för att minska på stammen och i sydvästra Finland har de regionala viltråden spikat målet att hejda stammens tillväxt och skära ner den. Jägarna står inför en tuff uppgift och därför är det viktigt att ta vara på de möjligheter som färska ändringar i förordningar och föreningarnas egen praxis bjuder på för att lyckas nå målet . M IK AE L W IC KS TR ÖM
• E nligt Naturresursinstitutets uppskattningar uppgick vår vitsvansstam vintern 2017-18 till cirka 98100 individer. Sedan fjolåret har stammen vuxit med 12,5 % trots att avskjutningen under föregående jaktår steg till en rekordnivå, det vill säga cirka 41 200 individer. Enligt naturresursinstitutets uppskattning uppgår den avskjutning som krävs för att bryta tillväxten under stundande jaktsäsong till hela 56 000 individer. Vitsvansstammen är utpräglat koncentrerad till landets sydvästra delar. Enligt uppskattningarna finns drygt 80 procent av stammen i viltcentralsregionerna Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Södra Tavastland och Norra Tavastland. Utanför kärnområdet är läget beträffande stammens storlek och konsekvenserna någonting alldeles annat och debatten om skadorna och behovet av en decimering kan därför kännas främmande där. Vitsvanshjorten kan med fog betraktas som ett av våra viktigaste vilt. I de tätaste områdena stiger avskjutningstätheterna till tiotals individer per tusen hektar. Som motvikt till de generösa jaktmöjligheterna står tyvärr de dystra siffrorna för hjortolyckor och skadorna på i synnerhet specialodlingar. Det finns ett tydligt krav på att reglera hjortstammen till en nivå som kan godtas av det övriga samhället. Förlängd jakttid nyhet Det har på senare tid införts flera ändringar i lagstiftningen för att effektivera regleringen av vitsvansstammen. Numera är det tilllåtet att inleda hjortjakten redan den första september med vaktjakt. För den stundande säsongen har jakttiden också förlängts i slutändan på det viset att det är tillåtet att jaga utan hund från den första till den 15 februari. Förlängningen gynnar i synnerhet vaktjakten eftersom det sannolikt finns snö. I höstas var det för första gången tillåtet att jaga hjort med jaktbåge. Under föregående säsong blev resultatet för förhöstens vaktjakt rätt blygsamt. I höst gäller det därför för jägarna att vara aktiva på vaktjakten för att öka på avskjutningen innan älgjaktens huvudsäsong börjar. Genom jakten på förhösten kan vi dessutom minska på hjortolyckorna i trafiken under olyckstoppen i november-december. Ordning på avskjutningens struktur Enligt uppskattningarna har hjortstammen ett överskott av honor. För att jämna ut könsfördelningen har vi under de senaste åren försökt höja honornas andel av avskjutningen genom rådgivning och i viss mån även genom bindande licensvillkor. Av vitsvanshjortarna som fälldes under den senaste säsongen var 54 procent kalvar medan 48 procent av de fällda vuxna djuren var honor. Bäst lyckades jägarna i Egentliga Finland med uppgiften att öka andelen fällda honor av de vuxna djuren. Under höstens jaktsäsong borde vi fälla fler vuxna honor än hanar. Finlands viltcentral har tagit fram ett åskådligt rådgivningsmaterial om de grundläggande mekanismerna för regleringen av hjortstammen och valet av individer som fälls. Materialet har delats ut till jaktföreningarna som planscher, men är också tillgängligt på webbplatsen riistainfo.fi. Viltcentralens regionkontor höll dessutom i höstas utbildningar i ämnet för jaktledare och jägare som jagar hjortdjur. Inför uppmuntrande metoder och system i föreningarna Jaktföreningarnas interna praxis vid fördelningen av jaktlicenser och arrangerandet av jakter bör utvecklas på ett sådant sätt att tillvägagångssätten hjälper föreningen att nå den målsatta avskjutningen. Uppföljning i realtid av avskjutningen bidrar till att föreningen träffar rätt med jakten medan säsongen pågår. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. hankkija.fi Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia metsästys-, urheilu-, veto-, työja harrastekoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti-kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT METSÄSTYSKAUTEEN EXTRA ENERGIA ENERGIA Ostaessasi Jahti&Vahti Energia tai Extra Energia-säkin saat laadukkaan englantilaisen Fortglade Just -aterian koirallesi. Tarjous voimassa 30.9.2018 saakka. FORTHGLADE JUST -ATERIA! KAUPAN PÄÄLLE
• 26 l Jägaren 5 l 2018 MIKAEL WIKSTRÖM , Finlands viltcentral Planering av vitsvansjakten – Exempel på hur målsättningarna kan uppnås Inför varje jaktsäsong gör varje jaktförening en plan över hur många och hurdana vitsvansar som borde fällas för att de uppsatta målen ska nås. Ju mera kunskap om stammens egenskaper och ju bättre planeringsarbete, desto bättre är förutsättningarna för beståndsvården.
• Jägaren 5 l 2018 l 27 Planering av vitsvansjakten De flesta vuxna hindar föder varje år två eller tre kalvar. Vitsvansstammens storlek kan alltså snabbast styras genom att reglera hindarnas antal.
• 28 l Jägaren 5 l 2018 P recis som för älgarna är det naturligt med tre olika målsättningar för vitsvansarna, alltså för stammens täthet, könsfördelning och åldersfördelning. Förhållandena varierar mycket mellan olika områden i Finland, vilket kan ses i bland annat olika kalvproduktion och olika dödlighet förorsakad av rovdjur. Här ges därför några mycket förenklade exempel hur det kan se ut i jaktföreningar beroende på förhållandet mellan utgångsläge och måltillstånd. Tre exempelföreningar Samtliga jaktföreningar i exemplen har en jaktmark på 3 000 hektar. Föreningarna ingår i ett förvaltningsområde där de gemensamma målsättningarna är en täthet efter avslutad jakt omfattande 16 vitsvansar per tusen hektar, varav kalvandelen är 25 procent. Målet för könsfördelningen är 1,3 hindar per hjort i beståndet före jaktsäsongen. Gällande åldersstrukturen har förvaltningsområdet även som målsättning att en stor del av hjortarna i området ska ges möjlighet att bli fullvuxna. Jakten på hjortar sköts därför selektivt. Den här strukturen betyder i praktiken att det efter avslutad jaktsäsong ska finnas 5 vuxna hjortar, 7 vuxna hindar och 4 kalvar per tusen hektar. För enkelhetens skull uppskattas könsfördelningen bland kalvarna vara 50/50. I alla exempelföreningar uppskattas de vuxna vitsvanshindarna (? 2 år) föda i genomsnitt 1,7 kalvar per hind. Om beståndet varje år består av 25 procent fjolårskalvar, blir det genomsnittliga antalet kalvar per samtliga hondjur cirka 1,3. Alla exempelföreningar har påhälsningar av lodjur som dödar vitsvanskalvar. Lodjurspredationen innebär ett bortfall motsvarande cirka 12 procent av vinterstammens storlek. I exemplen förekommer inte övrig dödlighet än den förorsakad av jakt och lodjur. Jaktförening A Jaktförening A har länge skött sin vitsvansstam målmedvetet och har redan tidigare uppnått områdets målsättningar. Planeringen av jakten innebär därför att försöka hålla sig vid måltillståndet. De 21 vuxna hindarna i området föder 36 kalvar vilket betyder 0,75 kalvar per vitsvans eller 75 procent bruttotillväxt. Lodjurspredationen motsvarar 2 döda kalvar per tusen hektar, alltså totalt 6 kalvar. Enligt kalvandelsmålsättningen ska 12 stycken av kalvarna vara kvar efter avslutad jakt. Det innebär att 18 kalvar kan fällas. Förutom årets kalvar finns det totalt 27 hondjur och totalt 21 handjur i jaktomNågon sådan situation finns inte där det skulle vara en god idé att fälla unga vuxna hanar (2½ – 3½ år). Överåriga hanar som har överlevt jakten borde få bli vuxna (?4½ år) innan de fälls. rådet före jaktstarten, i och med att fjolårets 6 hindkalvar och 6 hjortkalvar har gått upp i följande åldersgrupp. För att det efter jaktsäsongen åter ska finnas 15 vuxna hjortar och 21 vuxna hindar, ska det fällas 6 hjortar och 6 hindar. Av de fällda hjortarna är 3 stycken små fjolåringar (1½ år) och 3 stycken är fullvuxna (? 4½ år) (se Jägaren 3/2018). Bytesfördelningen blir alltså 60 procent kalvar och 40 procent vuxna. Av de vuxna är 50 procent hondjur och 50 procent handjur. Områdets jaktbara nettotillväxt blir alltså 30 djur vilket är cirka 63 procent av vinterstammen. Så här försöker förening A sköta jakten varje år för att bibehålla måltillståndet. Jaktförening B Jaktförening B har inte varit lika planmässig i sin beståndsvård så stammen har fått bli lite för stor och snedvriden. Stammens täthet är 20 djur per tusen hektar och könsfördelningen är 1,6 hindar per hjort. Kalvbeskattningen har däremot varit till
• Jägaren 5 l 2018 l 29 räcklig så att det har lämnats 25 procent kalv kvar efter avslutad jakt. I området finns 29 vuxna hindar som föder sammanlagt 50 kalvar. Det betyder 0,83 kalvar per vitsvans. Lodjuren innebär ett bortfall på 8 kalvar. För att 12 kalvar ska bli kvar efter avslutad jakt, ska 30 kalvar fällas. Före jaktsäsongen finns det 23 hjortar och 37 hindar i området när fjolårets kalvar blivit över ett år gamla. För att 15 hjortar och 21 hindar ska finnas kvar när jakten är slut, ska 8 hjortar och 16 hindar fällas. Av jaktbytet på totalt 54 vitsvansar ska alltså 56 procent vara kalvar. Av de vuxna ska 33 procent vara hjortar och 66 procent hindar. Efter att beståndsmålsättningarna uppnåtts då denna plan förverkligats, övergår förening B under de kommande åren till att planera beskattningen så som förening A, för att hållas vid måltillståndet. Jaktförening C Jaktförening C har tidigare beskattat sin vitsvansstam lite för hårt, så att tätheten nu är 14 vitsvansar per tusen hektar. Särskilt vuxna handjur har jagats i stor utsträckning så att könsfördelningen nu är cirka 1,6 hindar per hjort. Kalvar har jagats i lämplig utsträckning så att kalvandelen efter avslutad jakt har legat på 25 procent i många år. 21 vuxna hindar föder sammanlagt 35 kalvar i området, vilket innebär en bruttotillväxt på 0,83 kalvar per vitsvans. Lodjuren resulterar i 5 kalvar färre. För att 12 kalvar ska återstå när jakten är slut, ska alltså 18 kalvar fällas. När jakten inleds finns 16 hjortar och 26 hindar i området, förutom årets kalvar. Totalt 1 hjort och 5 hindar ska fällas för att målet på 15 hjortar och 21 hindar ska uppnås. Bytet omfattande totalt 24 djur fördelas alltså på 75 procent kalvar och 25 procent vuxna. Av de vuxna är 17 procent hjortar och 83 procent hindar. Efter den planerade jakten har målsättningarna för stammen uppnåtts, och förening C övergår till att bibehålla måltillståndet genom att under de kommande åren planera jakten som förening A. Många hindar och kalvar att fälla i vitsvansens kärnområde Som här framgår ska jakten planeras och genomföras olika beroende på hur jaktområdets utgångsläge är i förhållande till målsättningarna. I det här skedet levererar Naturresursinstitutet inte ännu information om vitsvansbeståndens struktur, vilket ju görs för älgbestånden. Det betyder att jaktföreningarna tillsvidare själva får uppskatta beståndens könsfördelning och åldersfördelning på basen av sina observationer. Men när lämpliga metoder har utvecklats, kommer Naturresursinstitutet i framtiden att kunna leverera information även om vitsvansbeståndens struktur, baserad på av jägarna insamlade data. Ungefärlig information om vitsvansbeståndens täthet ges av Naturresursinstitutet sedan år 2017. Väldigt många jaktföreningar i vitsvansens kärnområde har för tillfället liknande problematik. Stamtätheten är ofta större än målsättningarna och stamstrukturen är ofta snedvriden så att det finns många fler fullvuxna hindar än fullvuxna hjortar. Det innebär att bytet här borde vara tillräckligt stort och bestå av tillräckligt många hindar och tillräckligt många kalvar. Lämplig kalvandel i bytet kan vara 55–60 procent. Jakten på hjortar borde vara försiktigare och sådan att endast små fjolåriga (1½ år) och fullvuxna hjortar (? 4½ år) fälls. Lämplig andel hjortar av de vuxna bytesdjuren kan i många föreningar ligga kring 25–45 procent. Gles stam i kantområdet I kanten av vitsvansviltets utbredningsområde är situationen ofta den att stammen är glesare än målsättningarna. Man har varit försiktig med beskattningen av vuxna hondjur vilket även här har lett till en skevare könsoch åldersstruktur än önskat. Här gäller det förstås att överlag vara mera sparsam med beskattningen. Av de fällda djuren kan en stor del utgöras av kalvar. Enkel tumregel Oberoende av plats i Finland, är beskattningens strukturella behov likartade. En stor del av bytet borde bestå av kalvar och hindar. För att nå detta kan en enkel tumregel användas: Man börjar jakten med att fälla tre kalvar och ett vuxet hondjur varefter man fäller en liten fjolårig hjort. Efter det fälls igen tre kalvar och ett vuxet hondjur. Slutligen fälls en fullvuxen hjort. Om det enligt beskattningsplanen ska fällas flera djur, börjar man från början i samma ordningsföljd. Den här tumregeln innebär att cirka 60 procent av bytet utgörs av kalvar. Av de vuxna utgör hindarna automatiskt en större andel än hjortarna. Oavsett utgångsläget och målsättningen är det lämpligt att ungefär hälften av de fällda vuxna hanarna (?1½ år) är små överåriga med 2-3 horntaggar. Vaktjakt innebär effektiv jakt med goda möjligheter att välja lämpliga bytesdjur. Ett högt torn ger god sikt och gott kulfång för jägaren samtidigt som viltet inte lika lätt får vittring av jägaren.
• Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Voit shoppailla myös myymälöissämme: Se metsästäjän tavaratalo Kalastus-, metsästysja retkeilyn tuotemerkkejä jo yli Ruossa Trekkinghousut Ailla Trekkinghousut Joustava ja hyvin istuva tekninen materiaali. Jämäkästi istuva. Kulutusvahvikkeet polvissa ja takamuksessa. Lepo-, taka (miesten malli)-, ja reisitaskut. Joustovyötärö. Vyölenkit. Kiristys lahkeensuissa. Joustava ja hyvin istuva tekninen materiaali. Jämäkästi istuva. Kulutusvahvikkeet polvissa ja takamuksessa. Lepo-, taka (miesten malli)-, ja reisitaskut. Joustovyötärö. Vyölenkit. Kiristys lahkeensuissa. Italialaista laatua Cosmas Gavin GoreTex metsästyskengät Vesitiivis GORE-TEX®-kalvollinen puolikorkea kenkä, joka sopii kaikenlaiseen maastoon. Hengittävää pintanahkaa, varsi pehmeää vasikannahkaa ja kengän kärjessä kivirantti. Vibram-pohja. Cosmas Tapio Gore-Tex metsästyskengät Vesitiivis GORE-TEX®-kalvollinen kenkä, joka sopii pikävartisena erinomaisesti metsästykseen. Hengittävää pintanahkaa, varsi pehmeää vasikannahkaa ja kengän kärjessä kivirantti. Vibram-pohja. 199,tai alk. 9,80 €/kk 249,tai alk. 11,53 €/kk Magga metsästyspuku naisille Hirvas metsästyspuku Anar Magga on erityisesti naisille suunniteltu ja mitoitettu puku. Magga edustaa modernia suomalaista metsästyspukusuunnittelua. Puku sopii erinomaisesti yleisjahtipuvuksi, mutta on tyylikäs vaihtoehto useimpiin outdoor-lajeihin. • Suomessa suunniteltu ja testattu • erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus • hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai metsänvihreä yleisväri • miellyttävän olon takaava vedenpitävä ja hengittävä materiaali • kulutuskohdat vahvistettu ripstop-materiaalilla • neljään suuntaan säätyvä irrotettava huppu • radiopuhelintaskut oranssein vetoketjuin • ventilointiaukot mahdollistavat tehokkaan tuuletuksen • hihanja lahkeensuissa tarranauhakiristykset • YKK vetoketjut 229,tai alk. 10,84 €/kk Pakettitarjous takki + housut + lippis 229,tai alk. 10,84 €/kk Pakettitarjous takki + housut + lippis VEdenja tuulen pitävä 3-kerros kuoripuku Tilaa heti ! säästät 59 ,Tilaa heti ! säästät 59 ,Tilaa heti ! säästät 59 ,saatavilla myö s vihreänä Suomalaisten naismetsästäjien kanssa kehitetty! Loistava istuvuus! Joustaa ja lämmittää! Suohtas metsästyspuku Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä puvussa yhdistyvät moderni suunnittelu, ja parhaat nykyaikaiset materiaalit – erinomainen ratkaisu monipuoliseen luonnossa liikkumiseen. • Suomessa suunniteltu ja testattu • erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus • hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai perinteinen metsänvihreä yleisväri • miellyttävän olon takaava vedenpitävä ja hengittävä materiaali • kulutuskohdat vahvistettu ripstop-materiaalilla • neljään suuntaan säätyvä irrotettava huppu • radiopuhelintaskut oranssein vetoketjuin • ventilointiaukot mahdollistavat tehokkaan tuuletuksen • hihanja lahkeensuissa tarranauhakiristykset • YKK vetoketjut 229,tai alk. 10,84 €/kk Pakettitarjous takki + housut + lippis VEdenja tuulen pitävä 3-kerros kuoripuku Moderni eräpuku! Pohjoisen metsissä testattu! Suomalainen suunnittelija! saatavilla myö s vihreänä Takki 149,Housut 119,Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvi -ja peurajahtiin. Lopputuloksena on syntynyt täysin tuulenja vedenpitävä puku, joka on äärimmäisen hiljainen, miellyttävän kevyt, turvallinen – ja suomalaisen tyylikäs! Suomessa suunniteltu ja testattu erittäin hiljainen pintarakenne hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne kulutuskohdat vahvistettu neljään suuntaan säätyvä irrotettava huppu vetoketjullinen povitasku lompakolla ja luville YKK-vetoketjut osittainen verkkovuori Ei kahise! Huippuluokan toimivuus! tuulenja vedenpitävä puku Täyttää metsästysasetusten vaatimukset! Erittäin tyylikäs! Testattua toimivuutta! Edun arvo jopa 130€ Edun arvo jopa 130€ Edun arvo jopa 130€ Suohtas-puvun ostajalle Cosmas Gavin tai Tapio kengät 119,00 Magga-puvun ostajalle Cosmas Gavin tai Tapio kengät 119,00 Hirvas-puvun ostajalle Cosmas Gavin tai Tapio kengät 119,00 HUIPPUETU! HUIPPUETU! HUIPPUETU! Sompio metsästystakki Niilla fleecetakki Äärimmäisen hiljainen takki metsästäjälle, joka haluaa liikkua täysin ääneti! Kirkkaan Safety orange –väri täyttää metsästysasetuksen vaatimukset myös hirvieläinten pyynnissä. Takki on varustettu hengittävällä ja täysin vedenpitävällä kalvolla, joten tuuliset ja kosteatkaan olosuhteet eivät tuota ongelmia. Kevyttopattu fleecetakki syksyn viileisiin. Anar Niilla on uusinta fleecetakkien sukupolvea. Vaakatikkauksin kuvioitu pinta tummilla vahvikkeilla tekee takista erittäin ryhdikkään näköisen. Sopii ominaisuuksiensa puolesta niin metsään kuin vapaa-ajallekin. 69,tai alk. 5,29 €/kk 79,tai alk. 5,64 €/kk 69,tai alk. 5,29 €/kk 69,tai alk. 5,29 €/kk Takki 149,Housut 119,Takki 149,Housut 119,Osta Suohtas, Magga tai Hirvas puku ja saat Cosmos Gavin tai Tapio kengät vain 119,
• Ylivieska Ollilanojankatu 2 Oulu Alasintie 12 Ii Sorosentie 2 Lahti Pasaasi 2, Renkomäki Jyväskylä Sammontie 1 Voit shoppailla myös myymälöissämme: Se metsästäjän tavaratalo Kalastus-, metsästysja retkeilyn tuotemerkkejä jo yli Ruossa Trekkinghousut Ailla Trekkinghousut Joustava ja hyvin istuva tekninen materiaali. Jämäkästi istuva. Kulutusvahvikkeet polvissa ja takamuksessa. Lepo-, taka (miesten malli)-, ja reisitaskut. Joustovyötärö. Vyölenkit. Kiristys lahkeensuissa. Joustava ja hyvin istuva tekninen materiaali. Jämäkästi istuva. Kulutusvahvikkeet polvissa ja takamuksessa. Lepo-, taka (miesten malli)-, ja reisitaskut. Joustovyötärö. Vyölenkit. Kiristys lahkeensuissa. Italialaista laatua Cosmas Gavin GoreTex metsästyskengät Vesitiivis GORE-TEX®-kalvollinen puolikorkea kenkä, joka sopii kaikenlaiseen maastoon. Hengittävää pintanahkaa, varsi pehmeää vasikannahkaa ja kengän kärjessä kivirantti. Vibram-pohja. Cosmas Tapio Gore-Tex metsästyskengät Vesitiivis GORE-TEX®-kalvollinen kenkä, joka sopii pikävartisena erinomaisesti metsästykseen. Hengittävää pintanahkaa, varsi pehmeää vasikannahkaa ja kengän kärjessä kivirantti. Vibram-pohja. 199,tai alk. 9,80 €/kk 249,tai alk. 11,53 €/kk Magga metsästyspuku naisille Hirvas metsästyspuku Anar Magga on erityisesti naisille suunniteltu ja mitoitettu puku. Magga edustaa modernia suomalaista metsästyspukusuunnittelua. Puku sopii erinomaisesti yleisjahtipuvuksi, mutta on tyylikäs vaihtoehto useimpiin outdoor-lajeihin. • Suomessa suunniteltu ja testattu • erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus • hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai metsänvihreä yleisväri • miellyttävän olon takaava vedenpitävä ja hengittävä materiaali • kulutuskohdat vahvistettu ripstop-materiaalilla • neljään suuntaan säätyvä irrotettava huppu • radiopuhelintaskut oranssein vetoketjuin • ventilointiaukot mahdollistavat tehokkaan tuuletuksen • hihanja lahkeensuissa tarranauhakiristykset • YKK vetoketjut 229,tai alk. 10,84 €/kk Pakettitarjous takki + housut + lippis 229,tai alk. 10,84 €/kk Pakettitarjous takki + housut + lippis VEdenja tuulen pitävä 3-kerros kuoripuku Tilaa heti ! säästät 59 ,Tilaa heti ! säästät 59 ,Tilaa heti ! säästät 59 ,saatavilla myö s vihreänä Suomalaisten naismetsästäjien kanssa kehitetty! Loistava istuvuus! Joustaa ja lämmittää! Suohtas metsästyspuku Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä puvussa yhdistyvät moderni suunnittelu, ja parhaat nykyaikaiset materiaalit – erinomainen ratkaisu monipuoliseen luonnossa liikkumiseen. • Suomessa suunniteltu ja testattu • erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus • hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi tai perinteinen metsänvihreä yleisväri • miellyttävän olon takaava vedenpitävä ja hengittävä materiaali • kulutuskohdat vahvistettu ripstop-materiaalilla • neljään suuntaan säätyvä irrotettava huppu • radiopuhelintaskut oranssein vetoketjuin • ventilointiaukot mahdollistavat tehokkaan tuuletuksen • hihanja lahkeensuissa tarranauhakiristykset • YKK vetoketjut 229,tai alk. 10,84 €/kk Pakettitarjous takki + housut + lippis VEdenja tuulen pitävä 3-kerros kuoripuku Moderni eräpuku! Pohjoisen metsissä testattu! Suomalainen suunnittelija! saatavilla myö s vihreänä Takki 149,Housut 119,Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvi -ja peurajahtiin. Lopputuloksena on syntynyt täysin tuulenja vedenpitävä puku, joka on äärimmäisen hiljainen, miellyttävän kevyt, turvallinen – ja suomalaisen tyylikäs! Suomessa suunniteltu ja testattu erittäin hiljainen pintarakenne hyvin maastouttava Suomessa suunniteltu digicamo-kuosi täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne kulutuskohdat vahvistettu neljään suuntaan säätyvä irrotettava huppu vetoketjullinen povitasku lompakolla ja luville YKK-vetoketjut osittainen verkkovuori Ei kahise! Huippuluokan toimivuus! tuulenja vedenpitävä puku Täyttää metsästysasetusten vaatimukset! Erittäin tyylikäs! Testattua toimivuutta! Edun arvo jopa 130€ Edun arvo jopa 130€ Edun arvo jopa 130€ Suohtas-puvun ostajalle Cosmas Gavin tai Tapio kengät 119,00 Magga-puvun ostajalle Cosmas Gavin tai Tapio kengät 119,00 Hirvas-puvun ostajalle Cosmas Gavin tai Tapio kengät 119,00 HUIPPUETU! HUIPPUETU! HUIPPUETU! Sompio metsästystakki Niilla fleecetakki Äärimmäisen hiljainen takki metsästäjälle, joka haluaa liikkua täysin ääneti! Kirkkaan Safety orange –väri täyttää metsästysasetuksen vaatimukset myös hirvieläinten pyynnissä. Takki on varustettu hengittävällä ja täysin vedenpitävällä kalvolla, joten tuuliset ja kosteatkaan olosuhteet eivät tuota ongelmia. Kevyttopattu fleecetakki syksyn viileisiin. Anar Niilla on uusinta fleecetakkien sukupolvea. Vaakatikkauksin kuvioitu pinta tummilla vahvikkeilla tekee takista erittäin ryhdikkään näköisen. Sopii ominaisuuksiensa puolesta niin metsään kuin vapaa-ajallekin. 69,tai alk. 5,29 €/kk 79,tai alk. 5,64 €/kk 69,tai alk. 5,29 €/kk 69,tai alk. 5,29 €/kk Takki 149,Housut 119,Takki 149,Housut 119,Osta Suohtas, Magga tai Hirvas puku ja saat Cosmos Gavin tai Tapio kengät vain 119,
• 32 l Jägaren 5 l 2018 32 l Jägaren 5 l 2018 J aktledaren eller föreningens/jaktlagets kontaktperson kan anteckna fällda och observerade älgar samt godkänna medlemmarnas förslag i nättjänsten Oma riista. Men först har föreningens kontaktperson bjudit in medlemmarna, grundat en älggrupp och till gruppen fogat ett jaktområde, en licens och en eller flera jaktledare. SKEDE 1: Skapa en jaktdag När jaktdagen är skapad kan du anteckna eller godkänna de fällningar och observationer som medlemmarna föreslår. 1. Logga in i oma.riista.fi som jaktledare. 2. Klicka Jakt och därefter Skapa jaktdag. Fyll i uppgifterna för jaktdagen. Uppgifterna märkta med stjärna är obligatoriska. Jakttiden inkluderar inte resorna till jaktområdet, pauserna, slakten, älghippan mm. Snödjupet är noll om jakten går på barmark. SKEDE 2: Anteckna en älgobservation En älg som observeras flera gånger under samma jaktdag antecknas bara en gång. Alla fällda älgar antecknas också som observerade. OBS! Stora rovdjur som observeras under älgjakten antecknas på samma sätt som observerade älgar och anmäls till områdets rovdjurskontaktperson. 1. Logga in i tjänsten som jaktledare. Se Skede 1 om jaktdagen inte är skapad. Klicka Jakt och därefter Anteckna observation. 2. Arten antas vara älg och typen av observation en synobservation. Flytta och zooma in kartan till platsen för observationen och klicka den. Kartan visar en blå ikon och koordinaterna anges på raden för Plats. Pilen visar de skapade jaktdagarna i en rullgardinsmeny. Välj rätt jaktdag (eller skapa en ny jaktdag med plus-knappen) och fyll i uppgifterna. Välj observatörens namn i rullgardinsmenyn eller uppge jägarnumret. Om observatören är en utlänning kan du skriva in dig själv. Fyll i individuppgifterna. Spara observationen. Den överförs nu till observatörens och föreningens uppgifter. SKEDE 3: Anteckna fälld älg 1. Logga in i tjänsten som jaktledare. Klicka Jakt och därefter Anteckna byte. 2. Bytet är automatiskt en älg. Flytta och zooma in kartan till platsen där älgen fälldes. Klicka på platsen så fylls koordinaterna i på raden Plats. Jaktledaren och kontaktpersonen kan också markera en fällning utanför det gröna jaktområdet. Pilen öppnar de sparade jaktdagarna i en rullgardinsmeny. Välj jaktdag (eller skapa en ny jaktdag med plusknappen). När jaktdagen är vald (eller sparad) och klockslaget kan du fylla i individuppgifterna för bytet. Välj skytten bland gruppmedlemmarna i rullgardinsmenyn eller fyll i skyttens jägarnummer. Om skytten är en utlänning antecknar jaktledaren sitt eget namn och kompletterar med skyttens uppgifter. 3. Fyll i de obligatoriska individuppgifterna som är markerade med stjärna. Kryssa i rutan om mer än hälften av bytet är odugligt till människoföda när viltcentralen har beviljat licensinnehavaren en ny jaktlicens. Avsluta med att spara. Den blå ikonen blir en grön symbol. Anteckningarna kan bearbetas ända tills jakten är avslutad. Slaktvikten = den flådda kroppen utan huvud, inälvor och klövar. När du sparar anteckningarna överförs de till föreningens uppgifter och skyttens personliga viltlogg. 4. Alla fällda älgar ska dessutom anmälas som observerade! SKEDE 4: Godkänn den föreslagna anteckningen om observation eller fällning Föreningsmedlemmarna i älggruppen kan anteckna sina observerade och fällda älgar i terrängen i telefonens Oma riista-app. Gruppens medlemmar kan också föreslå fällda och observerade älgar för godkännande på nätet på oma.riista.fi. Förslagen skickas automatiskt till jaktledaren för godkännande på nätet när: Insamlingen av älguppgifter i tjänsten Oma riista – anvisningar för jaktledare
• Jägaren 5 l 2018 l 33 Jägaren 5 l 2018 l 33 1. observationen är antecknad inom det älgjaktsområde som föreningens kontaktperson har fastställt och 2. förslaget har gjorts av en medlem i älggruppen och 3. rutan för pågående älgjakt är ikryssad (gäller enbart observationer). Den föreslagna anteckningen om fälld älg ska uppfylla punkterna 1 och 2. Om anmälningen görs med telefonen på platsen för fällningen fyller telefonens gps automatisk i koordinaterna. En anteckning som har gjorts utan mobiltäckning överförs till nättjänsten först när appen öppnas på nytt på en plats med täckning. Jaktledaren eller kontaktpersonen bokför de observationer och fällningar som under pågående jakt har antecknats utanför det gröna jaktområdet. 1. Klicka Jakt och därefter den röda kikarikonen på kartan. Klicka därefter Gå för att godkänna. 2. Bearbeta vid behov observationsuppgifterna. 3. När du sparar överförs observationen till föreningens och skyttens uppgifter. Ikonen på kartan blir grön. Uppgifterna kan bearbetas ända tills jakten anmäls som avslutad. Observationerna visas i samlicensen enbart för medlemmarna i den egna föreningen. 4. Klicka Jakt och den röda ikonen på kartan. Klicka sedan Gå för att godkänna den föreslagna fällningen. 5. Fyll i de uppgifter som saknas och bearbeta dem vid behov. Du kan också byta den föreslagna platsen för fällningen (blå ikon) genom att klicka på kartan. När jaktdagen är granskad och sparad kan du fortsätta till individuppgifterna om bytet. 6. När du sparar kontrollerar tjänsten om bytet också är antecknat som observation. Ikonen på kartan blir grön. Uppgifterna kan bearbetas ända tills jakten anmäls som avslutad. Fällningarna visas för alla deltagare i samlicensen, men utan uppgifterna om skytten och eventuella bilder.
• 34 l Jägaren 5 l 2018 MIKKO ALHAINEN Proffstips för fälljakt på mårdhund Hösten är den gyllene tiden för mårdhundsjakt med fälla. Unga individer som tankar inför vintern är relativt enkla att fånga. En skicklig jägare kniper också vuxna mårdhundar och rävar, även på våren. Fälljakten är ett utmärkt viltvårdsarbete som kompletterar jakten på öppen mark och grytjakten med hund, och vaktjakten vid åtel. Alla jaktmetoder för mårdhund är viktiga och genom att kombinera dem engagerar vi en större skara jägare och skapar ett högre jakttryck. D et nordiska mårdhundsprojektets verksamhet i Lappland bygger till stor del på den effektiva använderar under de här omständigheterna visar att jägarna kan sin sak. Juha Mäkimartti har i nästan tio år haft mårdhundsprojektet som sin huvudsyssla, i nära samarbete med de frivilliga jägarna. De hundratals mårdhundar som har fångats med fälla i Lappland utgör en avsevärd jaktlig erfarenhet och med Mäkimarttis råd kan vi öka bytesmängderna rejält också i de mårdhundstäta områdena i landets södra delar. I Lapplands ödemarker är det också en avsevärd mängd rävar som går i fällorna, vilket visar att fällorna fungerar Av en bit spännband eller brandslang blir det ett fungerande gångjärn till kanufällan. Syftet med järnet på bilden är att förhindra att fällan glider bakåt samtidigt som järnet håller fällan i rätt ställning. KI M M O AN DE RS SO N ningen av kanufällor. Att jaga mårdhund i Lappland är som att leta efter en nål i en höstack och det faktum att fälljakten fung
• Jägaren 5 l 2018 l 35 och att de frivilliga jägarna som använder dem är skickliga. Tipsen och anvisningarna som Juha ger för framgångsrik jakt med fällor bygger på de lappländska mårdhundsjägarnas gedigna erfarenheter. Bygga fälla Storleken på fällan kan variera och i Lappland har jägarna använt en kanuversion som är aningen mindre än den vanliga. På versionen som har visat sig fungera väl ligger nätbottnen mellan två bräder medan burdelen består av enbart nät. Kantkonstruktionen i näthörnen gör konstruktionen starkare. Det är en fördel att fällan inte har någon järnstomme som djuret kan skada sig på och byggandet kräver ingen svets. Gångjärnet hör till fällans viktigaste delar. Det kan vara ett gångjärn av metall eller en stump spännband, brandslang eller rem. Det viktiga är att gångjärnet har tre till fem cm spel, det vill säga en springa, mellan bottenbrädan och burdelen. Ett ”riktigt” gångjärn ska placeras en aning upphöjt medan ett gångjärn av rem ska ha lagom spel. Tanken är att fällans framkant ska sluta tätt när den har fallit ner, även om det vid gångjärnet skulle finnas lite snö, is eller skräp. Fäst bottennätet mellan två bräder eller under bräderna. Det ska finnas utrymme för ett tillräckligt tjockt lager jord som täcker bottennätet utan att hindra burdelen från att stänga som den ska. Fäst styrskenorna av järn eller trä på sidorna av fällans framkant. De styr buren så att den faller på bottennätet och hindrar djuret från att trycka buren i sidled. Styrskenorna kan också tillverkas separat av trä i terrängen. Låsmekanismen av järn är enkel att böja till av armeringsjärn. Den hindrar djuret från att lyfta upp buren med nosen Några rejäla stenar håller bottennätet tätt tryckt mot marken och gör fällan mera inbjudande. Täck bottennätet omsorgsfullt med jord och förna, det gör fällan ännu effektivare. KI M M O AN DE RS SO N
• 36 l Jägaren 5 l 2018 om den blir aningen på glänt på grund av skräp eller snö under kanten. Placeringen i terrängen Bra platser för fällan är ställen där mårdhunden gärna har sin gång; vid vatten, i vassen, i en sänka utmed en bäck och nära en viltutfodring eller ett gryt. Ställ fällan på jämn mark och tätt mot marken inunder. Lägg ett kompakt lager jord på bottennätet – absolut inte ris eller kvistar! Bottnen får inte svikta under tassarna utan ska kännas naturlig. Nätet får inte heller synas. Stora stenar på fällans botten trycker nätet stadigt mot marken och verkar också i övrigt göra fällan mera inbjudande. Kanhända ger stenarna en naturkänsla som får mårdhundarna att våga sig in i fällan. Betydelsen av skydden på sidorna kan inte nog understrykas. Skydden på sidorna och bakom buren av trä eller sten hindrar djuren från att nå betet från fällans baksida eller nära gångjärnet. Djuret ska alltså styras in i fällan rakt framifrån så att det säkert är inne i fällan när den blir utlöst och inte hinner till kanten. Börja inmatningen av fällan i god tid före jakten. Med hundpellets, fisk eller slaktavfall av vilt lockar du mårdhundsungarna i trakten till fällan och vänjer dem vid den. En väl utförd inmatning ökar bytet. Vid planeringen av fällans placering ska du också tänka på alla andra som rör sig i naturen. Placera fällan långt från vandringsleder och dold så den inte syns. Håll snyggt kring fällan. Dessutom behöver du markägarens tillstånd för att ställa upp en fälla i terrängen. Det hör till god Låsjärnet av armeringsjärn förhindrar att en stor mårdhund, grävling eller räv smiter om det råkar finnas skräp mellan buren och bottnen. Hindren av trä eller sten på sidorna hindrar djuret från att nå betet vid gångjärnet och ser till att djuret befinner sig helt och hållet under buren när fällan slår igen. Styrningen på sidorna, alltså träpinnarna på bilden, håller buren på bottennätet. KI M M O AN DE RS SO N Medan det nordiska mårdhundsprojektet pågick byggdes det hundratals kanufällor i Lappland som jägarna lärde sig använda under Juha Mäkimarttis ledning. SU SA N N A M ÄK IM AR TT I
• sed att jägaren fäster sina kontaktuppgifter på fällan. Gillring, inmatning, invittring Lyft inte buren på kanufällan särskilt högt. En halv meter är en bra tumregel. Mårdhunden kommer då åt att nosa ordentligt på fällans kant. Samtidigt känns fällan mindre hotfull än om kanten hade varit högt upplyft. Dessutom slår fällan igen klart snabbare när burkanten befinner sig på låg höjd. Om fällan har slagit igen, men är tom kan det vara ett tecken på att buren har gapat för stort och räven eller mårdhunden har hunnit slinka ut. Vid jakt på små rovdjur fungerar det bäst med rätt så färskt bete, men vad jägaren bjuder på saknar nämnvärd betydelse. Fisk och kött fungerar fint, även om de fort blir skämda vid varmt väder i början av säsongen. Hundkorv har också använts med framgång och äppel kan fungera alldeles utmärkt. Viktigare än betet är hur betet är fäst vid avgillringsmekanismen. Linan ska vara tunn, oelastisk och sträckt. Flätlina eller grovt fiskargarn fungerar fint. Lägg gärna betet på en upphöjning, som en sten, träbit eller granris. Ett bete som ligger på en upphöjning fryser inte lika lätt fast i marken, mårdhunden känner sig mindre skygg och även en lätt knyck kan avgillra fällan. För linan genom fällans bakre vägg på tjugo till trettio centimeters höjd över marken och en aning högre än betet. Om du för linan genom taket så blir den lösare när djuret lyfter betet, om det befinner sig i marknivå. Detta ökar sannolikheten för att bytet ska smita sin väg jämfört med arrangemanget där linan går genom bakväggen. Ett annat sätt att arrangera betet är att placera en sten som är Bara gillrade fällor fungerar JUHA MÄKIMARTTI nästan lika hög som fällan vid fällans bakvägg och betet ovanpå. Nu kan linan löpa genom taket eftersom djuret bara kan dra betet nedåt. Invittringsmedel av olika slag försvarar sin plats vid fälljakt. Med sådana går det att locka små rovdjur också på längre avstånd och medlet tappar inte effekt lika fort som fisk eller kött. Med medlen går det också att piffa upp beten som sett sina bästa dagar. Den främsta nyttan med invittringsmedlen är ändå att de döljer lukten av människa. I motsats till vad folk ofta tror så är mårdhunden en mycket försiktig varelse. Jakten går i regel klart bättre om jägaren inte rör vid fällan med bara händer. Använd därför gärna ett särskilt par handskar för fällan eller engångshandskar. Kontrollera fällan Enligt jaktlagen ska en levandefälla vittjas varje dag. En fällvakt lyfter fälljakten till en ny nivå. I kombination med en fällvakt kan fällan ställas på en jaktligt sett bra plats även om jägaren inte har tid för en daglig kontroll. Fällvakten anmäler när fällan har slagit igen. Ta med dig ett nytt bete när du går till fällan. Tack vare fällvakten går det att jaga med fler fällor över ett större område än förut, vilket sparar tid. Det går också att använda viltkameror för övervakning på distans av fällor, men detta kräver snäppet mera jobb med bevakningen än med en fällvakt som är avsedd för ändamålet. För viltkamerornas del kan vi konstatera att räven verkar skygga för sådana, kanske på grund av slutarljudet. Om det är räv du är ute efter ska du alltså lämna bort viltkameran. (4,96 €/kg), norm. 2 x 12 kg yht. 165,80 € (6,91 €/kg). Tarjous voimassa Musti ja Mirri -myymälöissä ja verkkokaupassa 5.–16.9.2018. Tarjoustuotteista ei muita alennuksia. Jälleenmyyjä: IHANTEELLISTA RAVITSEMUSTA URHEILUJA METSÄSTYSKOIRALLE Koska työkoiralta vaaditaan kestävyyttä, ravintoon on syytä kiinnittää erityistä huomiota. Nutrima Sport Intense -täysravinto on kehitetty aktiivisille koirille pitkäkestoiseen rasitukseen. • Vahvojen lihasten tueksi korkealaatuista eläinproteiinia. • Nivelten hyvinvointia edistäviä hivenaineita ja omega-3-rasvahappoja. • Suoliston tasapainoa tukevia prebiootteja. • Ravinnon L-karnitiini auttaa muuntamaan rasvan energiaksi. Tutustu tuotteisiin ja valitse koirallesi parasta: WWW.NUTRIMA.FI Nutrima Sport Intense 2 x 12 kg KAVERIHINTA: 119 €
• 38 l Jägaren 5 l 2018 I föregående ordförandespalt funderade jag kring det extrema vädret i vintras och våras, med snö i förödande mängder som frös fast i träden och värmerekorden i maj. Och det extrema vädret tog sannerligen inte slut där. Hela sommaren har varit en av de varmaste i temperaturmätningens historia och största delen av landet har lidit av en rekordartad torka. Trots hettan var jägarna aktiva på ett berömligt sätt och inventerade vilttrianglarna i månadsskiftet juli-augusti. För mången jägare går årets triangelinventering sannolikt till hävderna som ”historiens svettigaste”. Trots hettan nådde vi ändå nästan tusen räknade trianglar. Än en gång fick vi alltså in tillförlitlig information om hönsfåglarnas utveckling i regionerna. Ett särskilt tack för det till er som inventerade! Resultatet av triangelinventeringarna visar att den exceptionellt varma och torra sommaren har varit idealisk för kullarnas överlevnad. I fjol var vädret regnigt, vilket försvagade hönsstammarna rejält, men trots det kan vi nu under höstjakten i somliga regioner njuta av sällsynt höga fågeltätheter, till och med i jämförelse med långtidsmedelvärdet. Visserligen är de regionala variationerna fortsättningsvis stora, men vackert så. Utifrån resultaten har Finlands viltcentral i sitt förslag till ministeriet kunnat föreslå jakttider som sträcker sig ända till den tionde november och i södra delen av landskapet Lappland ända till den tionde december för tjäder. Detta alltså för områdena med de största tätheterna och tack vare den ändring i förordningen som infördes i maj. Viltcentralen och östra Finlands universitet har tillsammans utvecklat en modell för hönsstammarna där man som stöd för beslut kan granska flera olika variabler på både kort och lång sikt. Till variablerna hör bland annat hönstätheten, produktionen av ungar och den pågående fasen i stammens cykliska variationer. Den viktigaste variabeln är den regionala och artspecifika trenden på lång sikt för en stam. Den nya metoden är tänkt att öka tillförlitligheten vid fastställandet av jakttiderna. Ministeriet skickade utkastet till förordning på remiss ordagrant i den form som viltcentralen hade lämnat in det. I år blir det av allt att döma faktiskt verklighet, att vi kan förlänga jakttiderna för hönsfåglarna generöst utifrån den färska triangelinformationen. Det här är möjligt tack vare den ändring i jaktförordningen som fastställdes i maj i våras. Jakttiderna för hönsfåglarna bestäms alltså varje år utifrån resultaten av triangelinventeringarna. Utan färsk och tillräckligt omfattande inventeringsinformation skulle det här knappast vara möjligt. I år har ett helt knippe ändringar i jakttiderna trätt i kraft för de olika viltarterna. Nu får grågås och kanadagås jagas på åkrar vid kusterna redan från den 10 augusti för att minska på skadorna på jordbruket. Sjöfåglarna brunand och småskrake, som har en negativ riktning på utvecklingen, fredades för tre år, liksom alfågeln i inlandet. Likaså infördes ett stort antal ändringar i jakttiderna för hjortdjur. I Lappland utvidgades området med tidigarelagd älgjakt så att det nu även inkluderar kommunerna Kuusamo och Taivalkoski. Dessutom tillkom en smärre ändring i fredningen under brunsten. Jakttiderna för älg, vitsvanshjort och rådjur förlängdes i slutändan med femton dygn, men då är det inte längre tillåtet att använda hund. Jakten på mård börjar redan 1.8, men med tanke på pälsen finns det knappast någon upplyst mårdjägare som inleder jakten då. Skälet till ändringen är främst det, att det ska gå att eliminera exempelvis mårdar som har bosatt sig under taket på en sommarstuga utan krånglig dispensbyråkrati. Den första augusti överfördes kajan till jaktlagens förteckning över icke fredade fåglar. Ute på fältet är folk väldigt nöjda med ändringen eftersom både stammen och skadorna har ökat explosionsartat. Jägarna har synnerligen förtjänstfullt skött relationerna till arrendegivarna genom att hjälpa jordbrukarna med problematiska kajor. Kajan är en erkänt klok och läraktig kråkfågel som knappast återkommer till platser som den uppfattar som farliga. Avskjutningen kommer därför knappast att handla om några större mängder och vi behöver inte heller befara att stammen kraschar. Vi jägare önskar därför rikta ett varmt tack till beslutsfattarna för att överföringen av kajan till kategorin icke fredade fåglar kunde skötas så raskt trots att operationen stötte på så hårt motstånd från vissa håll! För ett stort antal vilt har jakttiderna nu undergått så stora ändringar att vi rekommenderar att varje jägare gör vad-var-när-testet innan han eller hon inleder jakten. Det vill säga: vad, var och när får jag jaga? ”Vad-var-när-testet” TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt
• LEUPOLD 30-YEAR GOLD RING GUARANTEE UUSI HÄMÄRÄKIIKARI VX®-5 HD TWILIGHT MAX, RAAKAA SUORITUSKYKYÄ KAIKISSA OLOSUHTEISSA. Uusi VX-5 HD mallissa on entistä kirkkaammat HD-linssit, monikäyttöinen 5:1 suurennus, Twilight Max -valonhallintajärjestelmä, ZeroLock -lukittava korosäätö. Uusi VX-5 HD -kiikari on luokkansa kevyin ja 30 vuoden takuu kertoo sen tinkimättömästä laadusta ja kestävyydestä. Leupold on aina suunniteltu ja valmistettu USA:ssa. Kysy lisää jälleenmyyjältäsi . Lisätietoa: www.hjorth.? | www.ase.? • Hinnat voimassa sitoumuksetta 31.10.2018 asti. LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE LEUPOLD | AMERICAN TO THE CORE Kauden tarjousmallit: VX-5 HD 1-5x24 valaistu ristikko, 1099 € • VX-5 HD 2-12x42 valaistu ristikko, 1149 € • VX-5 HD 3-15x44 valaistu ristikko, 1299 € • VX-5 HD 3-15x56 valaistu ristikko 1349 €
• 40 l Jägaren 5 l 2018 JUHA JORMANAINEN Det är precis vad toppjakten är, fågeljaktens kungsklass. Forna tiders mytomspunna jaktform som i decennier varit förbjuden i vårt land. Men nu har det införts ändringar i bestämmelserna och toppjakten kan kanske återupptas, till glädje för fågeljägarna. Här har vi sammanställt en guide för dem som inte känner till toppjakten från förut. Lycka till, men kom ihåg att en kungsklass är krävande, oavsett gren. O m och när toppjakten blir tillåten här i landet så är det på sin plats att repetera fakta om jakten. Fågeljaktens motståndare påstår att toppjakten är så enkel att en jägare utan problem kan göra slut på en hel flock orrar. Det här stämmer inte. För att ta sig nära en orrflock krävs det inte bara skicklighet utan också tur. Somliga individer håller vakt och de har en otroligt skarp syn. Det är svårt för en jägare att komma närmare än tvåhundra meter från flocken. Försök själv om du inte tror mig! För det andra; även om skytten kommer till skott så garanterar jag att hela flocken lämnar trakten efter skottet. För det tredje jagar toppjägaren på vädrets villkor. Efter en kort period med mildväder och regn fryser snön till skare och då är spelet förlorat. Skaren oväsnas så kraftigt under skidorna att du inte kommer närmare fåglarna än trehundra meter. För det fjärde är fåglarna nyckfulla. En orrflock rör sig över ett stort område, vilket ofta gör det svårt att hitta den. Tjädern är ett aningen enklare fall eftersom fåglarna ofta har sina egna betesträd där de regelbundet betar. Om du är ute och skidar och träffar på en sådan tall så lägg platsen noga på minnet och kom tillbaka under några eftermiddagar. Morgnarna är tjädrarnas tid, liksom skymningen. Fler än en tjäder har blivit fälld just när solen går ner. Sällan ser man en ståtligare syn än en tjädertupp i en talltopp, avtecknad mot aftonens rodnad! Men inbilla dig inte att toppjakten skulle vara någon enkel jaktform – tvärtom är den den mest krävande formen av fågeljakt! Taktik och teknik Toppjakt är ingenting för morgonsömniga. Tjädrarna beger sig till frukosten i skydd av dunklet, vilket innebär en väldigt tidig väckning. Ofta träffar man på tjädern på Toppjakt: FÅGELJAKTENS KUNGSKLASS små skogsholmar ute på stora myrar. Det är där man hittar de stora, svarta fåglarna om de har bestämt sig för att äta frukost. När de har ätit klart tillbringar de ofta dagen nergrävda i snön. Det besvärligaste med toppjakten är fåglarnas nyckfullhet. Den ena dagen är ett ställe fullkomligt dött medan du följande dag kan upptäcka ett par tjädrar där. En annan faktor av betydelse är att jägaren skidar tillbaka i samma spår. Man kunde ju tro, att ju mer man letar igenom nya områden desto större blir sannolikheten för att upptäcka tjädrar. Men så förhåller det sig ändå inte. Om En ungfågel har nått vägs ände. Under ett gott fågelår består avskjutningen till nästan 80 procent av årets produktion. Varje fågeljägares dröm har gått i uppfyllelse.
• Jägaren 5 l 2018 l 41 du på en viss plats har noterat betesträd och spår som visar att tjädern nyligen har varit där, så ska du absolut kontrollera stället två gånger om dagen. Tjädrarna äter inte frukost varje morgon, utan kan satsa på middagen på kvällen i stället. Även om terrängen är tom på morgonen så kan där finnas flera fåglar på eftermiddagen. Vid sträng kyla lever fåglarna på sparlåga och kan tillbringa dagen i snön utan att äta. Flygandet kräver energi, så när kölden knäpper i knutarna betar tjädrarna inte i topparna utan nöjer sig med att beta nedtill på unga tallar. Om två jägare befinner sig framför en skogsholme så ska den ena skida genom holmen medan den andra skidar runt holmen och en bit ifrån. Med litet tur så flyger fåglarna upp och sätter sig i höga träd i närheten. Vid hård vind stannar fåglarna på marken. Då kan man skida tillsammans på läsidan av skogsdungarna och försöka få Den svarta silhuetten av en tjädertupp avtecknar sig mot den grå vinterhimlen. Du kryper i snön med kurs på en lämplig plats att skjuta från. Svetten pärlar i pannan och du ber en stilla bön att fågeln inte ska ta till vingarna. Äntligen kan du lägga geväret på ryggsäcken. Hjärtat bultar och du letar med hårkorset efter fågeln. Så stabiliserar hårkorset sig, du drar ett djupt andetag och börjar krama avtryckaren. Tidigare var det här möjligt bara i Sverige, men hädanefter förhoppningsvis också här hos oss. förmiddagen och mitt på dagen. Fåglarna brukar hålla till i något björke eller i kanten av en myr. När du har hittat en flock orrar ska du börja med att se efter vilka fåglar som är svarta. En molnig och grå dag kan det här vara knepigt. Välj därefter orrtuppen som sitter lägst och ytterst, och fäll den. Kom ihåg att vid toppjakt är ett avstånd på 150 till 200 meter det normala. Mitt i vintern rör sig orrarna i flock, vilket försvårar jakten. Det kan ta dagar att hitta en flock. Det är svårt att komma nära en stor flock eftersom det i kanten av flocken alltid finns några hyperneurotiska individer på vakt. Vid orrjakt ska jägaren syna trädens toppar eftersom toppar utan snö avslöjar att en flock har varit där och betat. Dessutom har orrflockar den tråkiga benägenheten att vimla, det vill säga att fåglarna rör på sig också medan de äter. Mellan två och fyra på eftermiddagen är Det är en upplevelse att skida i vinterlandskapet. Tystnaden är balsam för själen. En flock orrar en tidig vinterdag – vilken ståtlig syn! fåglarna att flyga upp. Ofta lyckas det, men förargligt ofta återvänder fåglarna till snön utan att sätta sig i någon topp. Den bästa tiden för orrjakt infaller under
• 42 l Jägaren 5 l 2018 Innan du trycker av ska geväret ha gott stöd på ryggsäcken – vilket inte lyckas utan övning. tjädrarna aktiva igen. De flyger upp i topparna för att beta en andra gång eller ”annars bara” liksom för att beundra landskapet i midvintersolens bleka sken. Ibland är det bara en mörk öppning i den snöiga trädkronan som visar att det finns en betande fågel där. Förhållandena blir optimala när sträng kyla plötsligt slår om till milt. Det samma gäller för dimmigt väder. Då störtar hela fågelflocken iväg för att beta och fåglarna kan ofta vara förvånansvärt tama. Men håll avskjutningskvoten i tankarna om det är en större fågelflock du har framför dig. Det händer att en grupp jägare på skidor kommer ut i en glänta från tät skog och se, där ståtar ju tjädern i en topp drygt hundra meter ifrån! Nu gäller det att hålla nerverna i styr. Om gruppen hejdar sig så begriper tjädern att den är upptäckt och flyr fältet. Det är bäst att lugnt skida vidare och vända tillbaka till skogen och dölja sig så fort det går. Ibland händer det att fågeln sitter i ett fristående träd mitt ute på myren. Situationen är inte hopplös trots att det inte finns minsta lilla någonting för jägaren att dölja sig bakom. Bryt en lagom stor grangren, håll den framför dig och fortsätt framåt i snigelfart och spikrakt tills du befinner Det är viktigt att hålla span på kanterna – i synnerhet när solen går ner. dig inom skotthåll. När avståndet är lagom ställer du grangrenen framför dig och intar skjutställning. Ibland låter sig fågeln luras av den här konsten, ibland inte, men spännande är det i alla fulla fall! Det är ett privilegium för jägaren på toppjakt att få skida i vinterlandskapet. Han får avspana trädtopparna med kikaren, krypa i snön och njuta av vintern. Fåglarna lämnar visitkort efter sig i naturen som det gäller att få syn på. Det är särskilt viktigt att lyssna på sig själv och sina aningar. Mången stor svart har blivit fälld för att jägaren har haft på känn att kanske fågeln ändå håller till på den där holmen som vi tänkte skida förbi. De här fåglarna kan man inte tvinga sig till utan de är en gåva som ödemarken ger den ödmjuka jägaren.
• Jägaren 5 l 2018 l 43 När jag packar min ryggsäck tänker jag noga efter vilka situationer som jag kan råka ut för. Det är inte lite grejer jag stoppar i och tungt blir det. Men det är det värt, för jag vet att jag har utrustat mig på bästa möjliga vis för dagens prövningar. Här följer en lista på den utrustning som jag tycker är viktig; termosen, matsäcken, en jacka för pauserna, en rejäl kniv, geväret förstås och extra patroner. 1. När vädret slår om till plusgrader ligger en karl på skidor risigt till. Snön klumpar sig under skidorna och framryckningen blir oerhört tung, för att inte säga omöjlig. Om väderrapporten lovar mildväder så kan du på förhand stryka antifrys med fluor under skidorna. 2. En GPS-navigator följer alltid med i ryggsäcken. Jag brukar mata in koordinaterna för startplatsen och sedan stänger jag av den. När jag senare knäpper på apparaten så visar den riktningen och avståndet till bilen. Glöm aldrig att kolla batterierna före jakten! 3. En extra bindning till skidorna är en självklarhet. Lyckligtvis har jag aldrig behövt den, men det är bäst att vara på säkra sidan. Det kan ju gå så, att kamratens bindning går sönder och då behövs reserven. 4. En rulle ståltråd är värd sin vikt i guld om du råkar i knipa. Med den kan du laga en skidbindning, bärremmarna på ryggsäcken och putsa snö ur gevärspipan. Utan ståltråd går det inte heller att i en nödsituation fixa till ett par snöskor av naturens eget material. 5. Snöre behövs alltid. Utan snöre är det svårt att ordna exempelvis ett lätt vindskydd om det är av nöden påkallat. Den som har bortåt femtio meter snöre som klarar en femtiofem kilos belastning klarar av de flesta knepiga situationer. 6. Tyg som är silvrigt på ena sidan väger inte mycket och tar väldigt litet plats i packningen. Med ett sådant och snöre fixar man så att värmen från brasan reflekteras in i den provisoriska kojan. På vintern fungerar tyget också som signal eftersom det blåa syns bra mot det vita. 7. För att kunna göra upp en ordentlig brasa i ödemarken behöver du tände. Kruttorr björknäver fungerar utomordentligt. Samla därför in näver på sommaren och torka den. Lägg näverrullarna i en lufttät minigrip-påse och lägg några påsar i ryggsäcken. På det här viset går det så mycket enklare att tända en brasa på vintern. Diskussionerna och käbblet om vilka kalibrer som är lämpliga för fågeljakt tar aldrig slut. Själv har jag alltid valt .308 Win, inte utan skäl. D iskussionerna och käbblet om vilka kalibrer som är lämpliga för fågeljakt tar aldrig slut. Själv har jag alltid valt .308 Win, inte utan skäl. Med dagens teknologi går det att tillverka precisionskulor med en oerhört jämn kvalitet. Inhemska Lapua Scenar ja Scenar L är strålande exempel på det här. De här VLD-kulorna har flygegenskaper och en precision som tävlar i en klass för sig. Lägg till kulbanedata som är uppmätt med dopplerradar och ballistiska kalkylatorer så har fågeljägaren till sitt förfogande data med vilka fällningar också på långt håll (300–500 m) är verklighet. Men långa skjutavstånd tar vi till bara när det inte finns andra alternativ och jägaren har en hund med sig som letar rätt på den fällda fågeln. För det andra är tvärsnittsytan hos en kula i kalibern .30 mycket större än hos exempelvis en femtisjua. Det här innebär att den är dödligare. Jag har fällt tiotals tjädrar med en kula i kalibern .30 och inte en enda fågel har slitits sönder eller blivit förstörd på något sätt. Dessutom är en tio grams kula i kalibern trettio enligt min erfarenhet inte alls så känslig för vind. Kom ihåg att skjuta in geväret vid samma temperatur som du jagar i. Lufttemperaturen påverkar krutets brinnhastighet och kulans träffpunkt. Viktig utrustning för toppjägare Geväret för toppjakt Med den här kombinationen klarar du också krävande situationer på toppjakt. Det här är de små men viktiga grejerna som jag lägger i ryggsäcken.
• 44 l Jägaren 5 l 2018 D et pågår avsevärda förändringar i sjöfåglarnas livsmiljöer och fågelstammarna, och i andjakten som fritidsintresse, och vi försöker svara på förändringarna med ett antal nya metoder. Jordoch skogsbruksministeriet har berett en våtmarksstrategi för vilthushållningen och Finlands viltcentral bereder som bäst ett åtgärdsprogram för förvaltningen av sjöfåglar med negativ utveckling. Från och med hösten är jakten på brunand och småskrake förbjuden för tre år framåt. Det har gått brant utför för brunanden under de senaste decennierna. För småskraken har skyddsklassificeringen redan skärpts i AEWA, avtalet om bevarande av de afrikanska och eurasiska flyttande sjöfåglarna. Dessutom har jakten på alfågel blivit totalförbjuden i inlandet, men i havsområdena är jakten fortsättningsvis tillåten, med en personlig dagskvot om högst fem alfåglar. På ministeriet har vi fått frågan varför inte jakten på de övriga sjöfåglarna som klassas som hotade har blivit förbjuden; bläsand, stjärtand, årta, vigg, sothöna, storskrake och ejder. Men så enkelt är det ändå inte. Jag är övertygad om att vi, i stället för att totalfreda arter, når bättre resultat genom att iståndsätta livsmiljöer och viktiga rastoch häckningsplatser, och genom att skräddarsy tidsbegränsade fredningar. Om vi gör detta tillsammans med markägare och jägare så bevarar vi dessutom jägarnas motivation att vårda naturen. Problemet är nämligen allt annat än enkelt, för Birdlife kom redan 2011 fram till att fågellivet har kollapsat också i många skyddsområden. Bland arterna som det har gått utför för finns både jaktbara och fredade arter, som svarthakedopping och skäggdopping. På grund av ändringar i markanvändningen och eutrofiering håller många våtmarker på att växa igen, vilket utarmar fågellivet. För en bestående förbättring av läget för våtmarksfåglarna krävs det att vi sköter deras livsmiljöer. Jordoch skogsbruksministeriet och miljöministeriet inleder därför inom kort beredningen av ett projekt tillsammans med ett antal andra organisationer. Hittills har vi försökt skydda våtmarker genom att lösa in viktiga livsmiljöer och göra dem till statliga naturskyddsområden. Naturskyddet, som hör till miljöministeriets förvaltningsområde, och å andra sidan jakten och vilthushållningen, som hör till jordoch skogsbruksministeriets förvaltningsområde, har ofta betraktats som motsatta storheter. Skyddandet har följt principen, att människan och de mänskliga aktiviteterna ska uteslutas från naturskyddsområdena och därefter låter vi naturen ha sin gång. Det traditionella naturskyddets metoder har emellertid inte alltid fungerat. Skyddet hejdar inte eutrofieringen eller igenväxningen. Våtmarkerna lockar också små rovdjur till sig. Statens pengar räcker inte till och det har inte gått att engagera ortsbor, jaktföreningar eller andra föreningar för att skydda och sköta objekten – den sociala dimensionen och ägandet har fattats. Vad vi behöver är ett brett samarbete mellan jordoch skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden och olika medborgarorganisationer för att vi ska kunna svara på stora gemensamma utmaningar. Vad vi behöver är en ny verksamhetsmodell som stärker markägarnas och ortsbornas motivation. Det går att ta fram en sådan om vi utgår från Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd. Viltcentralen drev projektet Hembygdsvåtmark Life+ med delfinansiering av EU. Intresset för uppgiften visade sig vara ännu större än väntat och projektet överskred målen med råge. Det är viktigt att jägarna antecknar sina fällda sjöfåglar i Oma riista för att vi ska kunna dimensionera jakten rätt och på en hållbar nivå utan att äventyra stammarna. För en enskild jägare är det väldigt svårt att bedöma om jakten på flyttande arter är hållbar eftersom han saknar kunskap om den totala avskjutningen utmed flyttvägen. I synnerhet för arterna med en negativ utveckling är den här informationen livsviktig för att vi inte ska behöva tillämpa försiktighetsprincipen och begränsa jakten för säkerhets skull. I maj infördes en ändring i jaktförordningen som stadgar att jägarna hädanefter ska göra en avskjutningsanmälan till Finlands viltcentral för sjöfåglar som är fåtaliga eller har en negativ utveckling. Ändringen träder i kraft den första augusti 2020. Enligt viltkoncernens vision ska vårt land vara en föregångare beträffande det hållbara nyttjandet, förvaltningen och skyddet av viltet och viltets livsmiljöer. Därför jobbar vi för skötseln av livsmiljöer, regleringen av jakten, statistikföringen av det fällda viltet och införandet av nya metoder i arbetet med att följa med fågelstammarna. Vårt land har ett gynnsamt utgångsläge för detta eftersom sjöfågeljakten är en populär jaktform hos oss. Det här innebär nämligen att en stor skara jägare bryr sig om våtmarksnaturen och är beredd att jobba för naturens bästa. Nya metoder för förvaltningen av sjöfåglarna Ministeriet informerar: JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 44 l Jägaren 5 l 2018 UUTUUS! » Meiltä lisenssit Trackeriin ja Ultracomiin heti sähköpostiin! MAHTAVAT TILAAJAEDUT Trackertai Ultracom -koiratutkan tilaajalle! Valitse yksi tilaajaetu tilauksesi yhteydessä. Arvo jopa 79,90 € UUDET, HUIPPUEDULLISET VALIO-TUOTEPAKETIT! PARHAAT KOIRANRUOAT METSÄSTYSKAUTEEN! ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! UUTTA! 2x 12x + 2x 12x + 2x 12x + 2x 12x + 64 90 64 90 SÄÄSTÄ 29,70€ ! 74 90 74 90 SÄÄSTÄ 27,70€ ! 74 90 74 90 SÄÄSTÄ 31,70€ ! 79 90 79 90 SÄÄSTÄ 30,70€ ! SUPRA TUTKAPAKETTI Supra-koiratutka + Oukitel K1000 Max IP68 -puhelin + panssarilasi Oukitel-puhelimeen + Tracker 2018 -lisenssi 12 kk + USB autolaturi + Saunalahden GSM-liittymät + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi 1129,1129,1049,1049,R10 TUTKAPAKETTI R10-koiratutka + Oukitel K1000 Max IP68 -puhelin + panssarilasi Oukitel-puhelimeen + Ultracom ohjelmisto 12 kk + tehoakut + laturi + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi UUTUUS! SUOMEN KOVIMMAT TUTKAPAKETIT KOIRAVARUSTEELTA! SUPRA EASY Täysin uusi GSM-antenniratkaisu, pyöristetty muotoilu sekä uudistettu haukkulaskuri. Käyttää 2G ja 3G verkkoja ja tarkkaan paikannukseen GPS & Glonass tuki. 849,849,SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! AVIUS Koiran seuraaminen onnistuu myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Täysin uudenlainen VHF-metsästystutka välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ladattujen esikarttojen avulla. 599,599,KOIRA-GPS Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on täysin vesitiivis. Voit vaihtaa siihen itse akut ja SIM-kortin. Kahden tai neljän akun mallina. 549,549,SISÄLTÄÄ AKUT JA LATURIN! KAHDEN TAI NELJÄN AKUN MALLI! R10 GSM-pohjainen koiratutka, joka toimitetaan täysin käyttövalmiina. Helppokäyttöinen ja toimiva kokonaisuus. Pakkaukseen sisältyy lisäksi korkealaatuinen akku, laturi sekä yhden vuoden lisenssi. 729,729,SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! 2 x 15 kg Valio-koiranruokaa + 12 x 800 g Valio liha-ateria kana -koiranmakkaraa huippuedullisesti ja kotiin toimitettuna! 28 50 28 50 ALK. 15 KG Vähintään kahden Rokka-koiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle Rokka liha-ateria kana kaupan päälle! Etutuotteen arvo 2,90 Min. 30 kg tilauksiin ILMAINEN TOIMITUS ROYAL CANIN SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 15 kg 64 90 64 90 2 x 15 kg 109 90 109 90 Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! SISÄLTÄÄ AKUT, LATURIN JA YHDEN VUODEN LISENSSIN! Ta rj ou ks et vo im as sa 30 .9 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–15, su 12–16
• UUTUUS! » Meiltä lisenssit Trackeriin ja Ultracomiin heti sähköpostiin! MAHTAVAT TILAAJAEDUT Trackertai Ultracom -koiratutkan tilaajalle! Valitse yksi tilaajaetu tilauksesi yhteydessä. Arvo jopa 79,90 € UUDET, HUIPPUEDULLISET VALIO-TUOTEPAKETIT! PARHAAT KOIRANRUOAT METSÄSTYSKAUTEEN! ILMAINEN KOTIINTOIMITUS! UUTTA! 2x 12x + 2x 12x + 2x 12x + 2x 12x + 64 90 64 90 SÄÄSTÄ 29,70€ ! 74 90 74 90 SÄÄSTÄ 27,70€ ! 74 90 74 90 SÄÄSTÄ 31,70€ ! 79 90 79 90 SÄÄSTÄ 30,70€ ! SUPRA TUTKAPAKETTI Supra-koiratutka + Oukitel K1000 Max IP68 -puhelin + panssarilasi Oukitel-puhelimeen + Tracker 2018 -lisenssi 12 kk + USB autolaturi + Saunalahden GSM-liittymät + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi 1129,1129,1049,1049,R10 TUTKAPAKETTI R10-koiratutka + Oukitel K1000 Max IP68 -puhelin + panssarilasi Oukitel-puhelimeen + Ultracom ohjelmisto 12 kk + tehoakut + laturi + Burrel P10 varavirtalähde + asennus käyttövalmiiksi UUTUUS! SUOMEN KOVIMMAT TUTKAPAKETIT KOIRAVARUSTEELTA! SUPRA EASY Täysin uusi GSM-antenniratkaisu, pyöristetty muotoilu sekä uudistettu haukkulaskuri. Käyttää 2G ja 3G verkkoja ja tarkkaan paikannukseen GPS & Glonass tuki. 849,849,SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! AVIUS Koiran seuraaminen onnistuu myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Täysin uudenlainen VHF-metsästystutka välittää koiran paikkatiedon puhelimeen ladattujen esikarttojen avulla. 599,599,KOIRA-GPS Tehty toimimaan vaativissa olosuhteissa. Panta on täysin vesitiivis. Voit vaihtaa siihen itse akut ja SIM-kortin. Kahden tai neljän akun mallina. 549,549,SISÄLTÄÄ AKUT JA LATURIN! KAHDEN TAI NELJÄN AKUN MALLI! R10 GSM-pohjainen koiratutka, joka toimitetaan täysin käyttövalmiina. Helppokäyttöinen ja toimiva kokonaisuus. Pakkaukseen sisältyy lisäksi korkealaatuinen akku, laturi sekä yhden vuoden lisenssi. 729,729,SISÄLTÄÄ SIM-KORTIN JA KÄYTTÖAIKAA KAHDEKSI VUODEKSI! 2 x 15 kg Valio-koiranruokaa + 12 x 800 g Valio liha-ateria kana -koiranmakkaraa huippuedullisesti ja kotiin toimitettuna! 28 50 28 50 ALK. 15 KG Vähintään kahden Rokka-koiranruokasäkin (min. 30 kg) tilaajalle Rokka liha-ateria kana kaupan päälle! Etutuotteen arvo 2,90 Min. 30 kg tilauksiin ILMAINEN TOIMITUS ROYAL CANIN SPORTING LIFE ENDURANCE 4800, TRAIL 4300 TAI AGILITY 4100 15 kg 64 90 64 90 2 x 15 kg 109 90 109 90 Etutuotteen arvo 3,99 Vähintään kahden säkin tilauksiin Royal Canin -energialisä 50 g kaupan päälle! SISÄLTÄÄ AKUT, LATURIN JA YHDEN VUODEN LISENSSIN! Ta rj ou ks et vo im as sa 30 .9 .2 01 8 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri it tä ä. TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE (09) 4245 1506 (ark. 9–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 9–19, la 10–15, su 12–16
• 46 l Jägaren 5 l 2018 ARTO MÄÄTTÄ Älgpatronerna nu och i framtiden En jägares utrustning
• Jägaren 5 l 2018 l 47 Älgpatronerna som jägarna i vårt land använder handlar främst om patroner i kalibern .30. Det finns flera skäl till detta och ett av dem, som vi inte kan förbigå, är lagstiftningens konsekvenser. M ånga unga jägare har inte upplevt tiderna då avläggandet av skjutprovet krävde patroner som var godkända för älgjakt. Det finns lika många som inte heller minns att man på den tiden måste använda fabriksladdade patroner på älgjakten. Läget förändrades på 90-talet då lagen blev liberalare och öppnade dörren till ett bredare sortiment kalibrer. Traditionella kulor I början av 90-talet befann sig kulornas utveckling fortfarande i början och de traditionella kulornas epok blomstrade för fullt. De traditionella kulorna för älgjakt har alltså en kärna av bly och en mantel av tombak, och svampar upp sig vid träff. Hos de här kulorna styrdes funktionen i regel genom den mekaniska föreningen av kärnan och manteln, tjockleken på manteln och kulans vikt. För den som använde traditionella kulor var ändringar av kulans storlek det enklaste sättet att påverka träffverkan. I regel resulterade större kulor i en snabbare fällning. I synnerhet bland de inbitna älgjägarna började lättnaderna som lagen tillät inom kort visa sig i jaktvapenarsenalen. De grövre kalibrerna blomstrade en tid och det var främst kalibern 9,3x62 som etablerade sig bland älgjägarna här i landet. Kultstatus nådde också kalibern .45-70 Government, som blev populär tack vare de billiga gevären av typen bygelrepeter. Bägge patronerna gynnades av att lagstiftningen blev liberalare. Kulorna utvecklas Strax efter millennieskiftet, när patronerna med större kulor fortfarande var väldigt populära, började de vanligaste kulorna som användes vid jakt på storvilt förbättras med stora kliv. Eftersom de 30-kalibriga kulorna åtnjöt internationell popularitet så märktes förändringen först bland dem. Också hos oss var det de vanligaste kalibrerna som nåddes först av de förbättrade egenskaperna. Utvecklingen innebar att manteln och kärnan förenades kemiskt eller genom lödning. Vid den här tiden inledde även de solida kopparkulorna sin uppmarsch på bred front. För ungefär tio år sedan började de konkreta effekterna av kulornas utveckling bli tydligt synliga. Medan storviltspatronerna med mindre kulor fick ett efterlängtat uppsving så släpade utvecklingen av de grövre kalibrerna rejält efter. En stor kula var inte längre klart bättre än en liten. När prestaKalibern 6,5x55 SE, även känd som svensk mauser, utgör ett modellexempel på konflikten mellan den moderna kulutvecklingen och lagstiftningen under de traditionella kulornas epok. Till vänster en traditionell 10,1 grams älgkula och till höger en modern 7,8 grams solid kopparkula. Bägge fäller älgen, men lagens bokstav tvingar jägaren att välja alternativet med bly. .308 Winchester är en favorit i vårt land. Traditionella älgkulor brukar väga mellan 11,7 och 12 gram (till vänster) medan moderna kulor av solid koppar i regel är lättare. På 90-talet, under de traditionella kulornas epok, var 9,3x62 (till höger) väldigt populär. Sedan dess har populariteten dalat en smula på grund av den utveckling som kulorna har undergått. Information om viltet och jakten
• 48 l Jägaren 5 l 2018 tionsförmågan jämnade ut sig började jägarna igen uppskatta de mindre patronerna eftersom de var lättare att skjuta med, hade en trevligare rekyl och kostade mindre. Niekommatreans popularitet började dala och allt fler återvände till kalibern .30 för jakt på storvilt. Förbättringarna i kulornas konstruktion visar sig numera också i form av annat fenomen. I synnerhet med de solida kopparkulorna har tillverkarna och hemmaladdarna, efter hand som kulorna har blivit vanligare, börjat eftersträva högre utgångshastigheter eftersom detta ger ett större fönster där kulorna fungerar som de ska. Eftersom kopparkulorna är starkare till strukturen är det bara bra om de skjuts med högre hastighet. Avvikande från etablerade tankemodeller förlorar solida kopparkulor inte ens vid träff i ben vikt på samma sätt som traditionella kulor och restvikten ligger ofta på nästan 100 %. Den högre hastigheten vid anslaget ger dessutom en säkrare uppsvampning och en större sårkanal i viltet. Det enkatt använda lättare kulor i fabriksladdade patroner. Det här ger en flackare kulbana och mildare rekyl, vilket i sin tur gör det lättare att lägga ett exakt och etiskt riktigt fällande skott. Patrontillverkningens stormakt Förenta staterna är i det här avseendet en föregångare och det är uttryckligen tack vare de omfattande förändringar som kulorna har undergått som USA har blivit väldigt mycket liberalare beträffande patronbegränsningarna för jakt. Det här har lett till att patrontillverkarna kan erbjuda sina patroner i versioner som är bättre anpassade till användningssyftet. Förändringarna når jägarna i vårt land efter hand som lagstiftningen gör dem tillåtna. Följande stora förändringsbehov kan uppenbara sig om eller när användningen av bly i jaktpatroner blir avsevärt begränsad. Senast här bör vi kontrollera de lagstadgade gränsvärdena för patronerna och reglera dem så att patronerna går att använda. En förändring vore välkommen redan nu, eftersom det är vanligt att jägare försöker undvika bly vid jakt på ätbart vilt. Användningen av solida kopparkulor har mycket riktigt ökat avsevärt under de senaste åren, i synnerhet vid jakt på storvilt. laste sättet att uppnå en högre anslagshastighet är att sänka kulvikten. Detta är fullt möjligt med solida kopparkulor och moderna bondade kulor eftersom de här kulorna bevarar sin inträngningsförmåga alldeles utmärkt också i lättare versioner. De konkreta skillnaderna Det lättaste sättet att åskådliggöra skillnaderna mellan traditionella och moderna kulor är med ett exempel. Kalibern 6,5x55 SE är en typisk storviltspatron och på älgjakt har den av lagstiftningsskäl laddats med kulor som väger 10,1 gram. På de traditionella kulornas tid var det väldigt typiskt att kulan vid anslaget förlorade så mycket som 40 % av sin massa och när den hade fullgjort sin uppgift återstod inte mer än cirka 6 gram. Hos patroner som laddas med 6,5 mm kulor är standardvikten på solida kulor 120 grain eller 7,8 gram. De här kulorna förlorar i regel mellan noll och 20 procent av sin vikt och även i värsta fall skulle restvikten vara ungefär lika stor som hos en uppsvampad traditionell kula. Även bland patrontillverkarna är det en utbredd trend
• W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
• 50 l Jägaren 5 l 2018 JANNE MIETTINEN , Finlands viltcentral MIKKO KESÄLÄ , Finlands viltcentral Projektet Digiviltskog Snart kan resultaten användas! skogshönsen, nyckelbiotoper med strukturella drag som vi på det här viset kan bevara på tiotusentals om inte hundratusentals hektar. När nu även Forststyrelsen har beslutat att öka mängden viltsnår med ungefär en tredjedel i statens skogar så innebär detta goda nyheter för småviltets livsmiljöer. Förhoppningsvis kommer innevarande år att bli ihågkommet som en milstolpe och vändpunkt då det viltvänliga skogsbruket fick sitt slutliga genombrott och viltstammarna raskt vände uppåt. Ytterligare information om projektet: https://www.riistametsa.fi/ https://riista.fi/riistatalous/ riistakannat/ hoitosuunnitelmientoimeenpano/ digiriistametsa/ https://www.metsakeskus.fi/ digiriistametsa P rojektet Digiviltskog är ett utvecklingsprojekt för naturvård som ingår i Metsoprogrammet. Projektet drivs gemensamt av Finlands viltcentral och Finlands skogscentral. Navet i projektet utgörs av arbetet med att utveckla metoderna för positionsinformation och produktionen av sådan information för det viltvänliga skogsbruket. Vi ökar möjligheterna att bedriva ett viltvänligt skogsbruk genom att ta fram positionsinformation om potentiella viltmiljöer och införa informationen i Skogscentralens system MinSkog.fi. Informationen utgår från punktmolnen i laserskanningsmaterialet. Laserskanningen görs från luften med laserpulser som riktas mot marken. En del av pulserna reflekteras tillbaka. Mottagaren registrerar ekona och skapar ett punktmoln av dem. De här pulserna som registreras av mottagaren kallas även returekon. Varje eko innehåller information om bland annat det reflekterande objektets (exempelvis en trädgren) koordinater (x, y, z) och objektets intensitet. Vi använder skogscentralens gitter med rutor om 16 m x 16 m. Där beräknar vi bland annat de olika trädslagens volymer (m 3 /ha) och trädens diameter (cm) genom att samköra laserskanningen med tolkningen av flygbilder. Huvudträdslaget framträder tydligt vid behandlingen av gittermaterialet. För undervegetationens del är kvaliteten på informationen svagare och därför inkluderar projektet en separat lasertolkning av ekona därifrån. Vid behandlingen av Vad är Digiviltskog? JARI KOSTET Det finns flera sätt att ta hänsyn till ett viltobjekt i skogsbruket. Ett av dem är att spara viltsnår. Under senhösten publiceras projektresultaten för alla laserskannade områden i landet. Redan nu är materialet tillgängligt i systemet MinSkog.fi för stora delar av kommunerna Björneborg, Kuopio, Pudasjärvi och Sodankylä. Resultaten ökar skogsägarnas och skogsfackmännens kunskaper om viltets livsmiljöer och erbjuder dem alternativ i skogsskötseln. D et är vår förhoppning att informationen om potentiella viltobjekt som har införts i systemet MinSkog.fi ska uppmuntra skogsägarna till goda lösningar för viltet i skogsbruket. Det viltvänliga skogsbruket passar över allt, men är särskilt lönsamt på de ställen som finns i systemet MinSkog.fi. Materialet beskriver skogsstrukturens potentiella lämplighet för viltvänligt skogsbruk. Vid tolkningen har vi beaktat den skogliga strukturens skiktning, mångfalden arter och trädbeståndets volym. På de viltvänliga platserna kan skogsägaren exempelvis spara viltsnår och låta trädbeståndet vara mera slutet än normalt. Förhoppningar om ett språng i utvecklingen Om en tillräckligt stor del av skogsägarna med viltobjekt väljer skogsbruksalternativ som gynnar viltet så innebär detta en avsevärd förbättring av skogshönsens livsmiljöer. Vilket behövs eftersom efterfrågan på virke ökar. Det här innebär fler avverkningar, vilket i sin tur ökar det viltvänliga skogsbrukets betydelse eftersom det gynnar ett hållbart skogsbruk. En stor del av viltobjekten i systemet MinSkog.fi är platser som är synnerligen viktiga för
• Jägaren 5 l 2018 l 51 laserskanningsmaterialet för undervegetationen räknar vi de låga ekonas (0,5-4 meter) relativa mängd i förhållande till alla ekon från trädbeståndet samt krontakets slutenhet från fem meters höjd och uppåt. Vid lasertolkningen av undervegetationen tar vi hänsyn till att mängden låga ekon minskar när krontakets slutenhet ökar. Genom att behandla laserpulsens låga ekon som ett relationstal och jämföra talet med krontakets slutenhet minskar vi på risken för fel i beräkningarna. Punktmolnsgraferna till höger visar preliminärt den skogliga strukturen i rutor om 16 m x 16 m. Tolkningen av undervegetationen ger information om undervegetationens omfattning, vilket hjälper oss att dra slutsatser om den skogliga strukturens lämplighet för viltet. Bakgrundskarta (C), Lantmäteriverket 2017. Tillräckligt grova och varierade objekt kvalificerar sig Tolkningen för viltet görs så, att vi kombinerar informationen från gittermaterialet med lasertolkningen av undervegetationen. Tolkningen bygger på den skogliga strukturen hos livsmiljöer som passar skogshönsen. Den önskvärda skogsstrukturen inkluderar ett tillräckligt grovt huvudträdslag, undervegetation som ger skydd samt flera olika trädslag med stammar i varierande storlek. Parallellt med den här granskningen på beståndsnivå gör vi zonationsanalyser, där vi också tar hänsyn till i hur hög grad skogshönsens livsmiljöer är förbundna med varandra. Huvudprincipen är den, att en enskild ruta inte är lika betydelsefull som en koncentration av flera rutor eller ett större nätverk av lämpliga objekt. Vi producerar det viltvänliga materialet för alla laserskannade områden i hela landet. Vid zonationtolkningen av viltvänliga objekt fyller vi i de oskannade områdena med Naturresurs-institutets VMImaterial (den riksomfattande skogsinventeringen) från olika källor. På det viset får zonationmaterialet 100 % täckning i landet. Laserskanningen omfattar i detta nu nästan två tredjedelar av vårt lands areal, vilket betyder att vi producerar material för cirka 20 miljoner hektar. De viltvänliga objektens andel av den totala arealen varierar från region till region. I karga miljöer kvalificerar sig cirka 5 % av den totala arealen medan andelen i näringsrika områden kan uppgå till så mycket som en fjärdedel. Projektets övriga resultat Utöver den positionsinformation som bygger på laserskanning är det också inom projektet möjligt att skriva in observationer av skogshönsmiljöer i Oma riista. Jägarna kan skriva in observationer av exempelvis kullmiljöer, blandskogar med varierad struktur och andra livsmiljöer som är viktiga för skogshönsen. Dessutom går det att skriva in uppgifter om platser där skogshönsen finner föda, som tjädertallar och björkar eller björkdungar där orrar betar. Vi jämför jägarnas observationer med de viltvänliga objekten och resultaten av zonationalanysen. Inom projektet kommer vi också att göra en exaktare kvalitetsbedömning där vi jämför viltskogsmaterialet med de observationer av skogshöns som har gjorts vid inventeringar av vilttrianglar. Inom projektet kommer vi att skapa ungefär tio modellobjekt för viltvänligt skogsbruk där vi utbildar skogsfackmän och skogsägare så de lär sig använda det viltvänliga skogsbrukets metoder. En av de viktigaste komponenterna i projektet är att ta fram en guide för viltvänligt skogsbruk. Det är vår förhoppning att det för varje skogsvårdsobjekt ska finnas anvisningar i guiden för vilka viltvänliga metoder som passar just där. Det är särskilt viktigt att råden i guiden blir tillämpade på viltobjekten i systemet MinSkog.fi! Vad är Digiviltskog? Sedan 2012 har nästan hela landet laserskannats. Tillförlitligheten hos de tolkningar av informationen om trädbestånden som gjordes före 2012 är inte lika hög som hos skanningarna efter 2012. Ingen viltmiljö Eventuell viltmiljö Utmärkt viltmiljö Vilthotspottar (16cm x 16 cm) Eventuell viltmiljö Sannolik viltmiljö God viltmiljö Utmärkt viltmiljö Laserskanningsår Riksväg ULEÅBORG HELSINGFORS VASA TAMMERFORS ÅBO
• 52 l Jägaren 5 l 2018 ANTTI RINNE , Finlands viltcentral Hur skydda hundarna mot VARGAR? D et finns många sätt att försöka skydda hundar på och här presenterar jag några av dem. Alla metoder är dock kompromisser eftersom det inte finns någon fullkomlig eller säker metod. Med en förenkling kan metoderna delas in i två kategorier: dels att fastställa vargnärvaro i ett område och dels att använda skyddsutrustning. Den kanske effektivaste metoden för att undvika vargmöten är att gå en runda kring jaktområdet och spana efter vargspår. Om vargspår leder in i området men inte ut så är det bäst att hålla hunden kopplad. Här kan med en hund som arbetar närmare husse och som inte är överdrivet uthållig på jakt. Det finns älghundar som kan vara mycket svåra att hämta från skallet och som fortsätter jobba genom natten utan att låta sig kopplas. Rent generellt skyddar man hunden effektivt genom att sätta GPS på den och följa den på ett närmare avstånd. Nästan alla hundar som har överlevt en attack har blivit räddade genom ett ingripande av husse. Dessutom går det att undvika möten med varg genom att vara flexibel med jaktmetoderna. Skyddsvästar av många slag Skyddsutrustningen för hundar, som västar och halsband, skyddar hunden mot stickskador, skärskador och bett. Det finns en uppsjö av utrustning för varierande ändamål. Inget skydd ger hunden något absolut skydd utan meningen är att vinna dyrbar tid så att husse hinner fram. Funktionsprincipen bygger i regel på en avskräckande effekt eller ett fysiskt skydd eller på bägge delarna. Den avskräckande effekten kan åstadkommas exempelvis genom en elektrisk stöt eller vätskor med kraftig smak. Det fysiska skyddet består oftast av kraftiga tyger av aramidtyp eller taggar av metall. De flesta skyddsvästar för hundar är gjorda av aramidtyg, vanligen känt under handelsnamnet kevlar. Tyget är synnerligen starkt och omöjligt att bita igenom. Tygets också jägarnas egna informationskanaler hjälpa till. I tjänsten riistahavainnot.fi följer forskningen med vargarna med halsband och tjänsten fungerar, men tyvärr gör den det bara på begränsade områden. Oftast är det hundraser som arbetar på långt håll från husse som hamnar i vargens käftar, som stövare och älghundar. I mån av möjlighet ska jägaren därför hellre jaga Med rovdjurstestet går det att ta reda på hur hunden reagerar på varg. Om hunden reagerar allt för avslappnat är det skäl för husse att vara försiktig. Den önskvärda reaktionen är att hunden flyr till tryggheten hos husse. Försök stärka det här beteendet. HE LI KÄ RN Ä, PE TO TE ST IT Vargarna dödar varje år mellan tjugo och femtio hundar, och de flesta av dem är jakthundar. Efter hand som vargen sprider sig till allt tätare bebodda trakter så ökar oron för hundarna. Det kommer med andra ord sannolikt att bli ännu fler möten mellan hund och varg. Vad kan jag då göra för att skydda min älskade jaktkamrat mot en vargattack?
• Jägaren 5 l 2018 l 53 tjocklek och antalet skikt varierar en hel del, vilket direkt avgör västens styvhet. Om västen är för styv tappar hunden fart och smidighet, vilket försämrar möjligheterna att fly från rovdjuret. Men en styv väst skyddar effektivare mot kraften i bettet än en mjuk och smidig väst. Somliga västar är dessutom försedda med möjligheten att förse ryggen med metalltaggar som skyddar effektivt mot bitskador. De mjuka och smidiga skyddsvästarna är avsedda för bland annat jakt efter lodjur och vildsvin, där det är viktigt att hunden är snabb i vändningarna och att västen skyddar mot lodjurets klor och vildsvinets betar. En sådan väst kan också fungera vid en vargattack, om vargen inte får ett ordentligt tag utan hunden kan smita iväg. Efter hand som vildsvinen blir allt fler här i landet så är det skäl att överväga att skaffa en väst också med tanke på svinen. Vargbjällran är en bjällra av mässing som fästs i hundens halsband. Vargbjällran ger ett hårt och metalliskt klingande, som förhoppningsvis avskräcker vargen, kanske för att den förknippar ljudet med människan. Bjällrorna används rätt mycket åtminstone i Ryssland, USA och Sverige. Bjällran kan vara bra i synnerhet för drivande hundraser eftersom sådana hundar ändå inte är tysta när de driver vilt. Bjällrans klingande stör alltså inte jakten. Hundens beteende saknar inte betydelse En tänkbar metod är att ta reda på hur hunden beter sig när den råkar på en varg. Det kan ordnas genom exempelvis ett rovdjurstest med en konstgjord varg. När ägaren känner hundens lynne och reaktioner på stora rovdjur går det att upptäcka den potentiella faran före mötet med rovdjuret. Om hunden blir tydligt intresserad av rovdjuret i stället för att fly fältet så gör husse bäst i att vara synnerligen försiktig i rovdjursmarker. Enligt Heli Kärnä på företaget Petotesti kan man med konstvargen förstärka hundens flyktreflex: – Genom att med vargen sätta lagom press på hunden så börjar den känna sig illa till mods. Den lär sig att det vid ett möte med en varg är bäst att springa till husse. Självfallet går det inte att lära alla hundar det här beteendet eftersom det är så gott som omöjligt att ändra på beteendet hos hundar som instinktivt reagerar aggressivt. En hel del hundar med SRVA-uppdrag har också blivit testade eftersom ägarna vill veta hur de reagerar på rovdjur. Det går också att testa hundens intresse för vargspår på samma sätt. Somliga hundar börjar till och med följa vargspåret, vilket ofta leder till en konfrontation. Om en hund visar intresse för spår och börjar följa sådana ska ägaren försöka vänja den av med beteendet. Skydda hunden så här: Kontrollera före jakten om det finns vargspår Karttjänsten för halsbandsvargar Jägarnas egna infokanaler Hundpejl, håll hunden nära Skyddsväst och -halsband Känn hundens beteende Vargbjällra Vargbjällran är tänkt att avskräcka vargen innan den och hunden råkas. AN TT I RI N N E Det finns ett antal olika skyddsvästar för hundar. På bilden en Mithrilväst, som främst är avsedd för jakt på vildsvin och lodjur. Materialet i västen är mjukt och smidigt, och västen ger dessutom ett gott skydd för de kroppsdelar som är utsatta för vargbett. Västen ger dock inget effektivt skydd mot kraften i bettet. OL GA KL EM OL A/ PR OJ EK TE T SU SI AI TA En av de effektivaste metoderna för att förebygga en konfrontation med varg är att gå en runda kring jaktområdet och spana efter vargspår. AN TT I HÄ RK ÄL Ä/ N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET
• 54 l Jägaren 5 l 2018 MIKKO ALHAINEN Sätt upp knipoch skrakholkarna redan på hösten A tt sätta upp nya holkar för knipor och skrakar är ett bekymmer som återkommer varje vår. I mars är det ännu inte bråttom och i april finns det andra vårsysslor att sköta. I maj är vi åter en gång för sent ute och dessutom blev holken inte ens snickrad. Tänk om vi för en gångs skull skulle vara ute i tid och göra holken redan på hösten! Och sätta upp den när vi åker till stugan eller på andjakt. Då skulle holken garanterat vara klar innan fåglarna anländer på våren och börjar leta efter ny bostad. Boplatser för hålbyggare Grova hålbyggarträd som kniporna och storskrakarna behöver är rätt sällsynta i ekonomiskog. Holkarna för storskrake och knipa är i princip likadana, men skraken kräver större holk och hål än knipan. Häng upp holken i trädet så, att ingenting hindrar inflygningen till hålet. Kniphonan utser oftast boplatsen redan på våren och försommaren föregående år, vilket betyder att knipholkarna i regel förblir obebodda under det första året. Småskraken häckar på marken i hålor i strandkanten, under rötter eller en stugtrappa, men tyvärr trivs också minken och mården ofta där. Det går att skapa bon för småskraken med bolådor som läggs på marken. Det är dock svårt att skydda bolådor mot mink, och därför kan betydelsen av effektiv minkjakt vid strandkanten inte nog betonas för att fåglarna ska lyckas med häckningen. Anvisningar för holkbygge Holkens form och material kan variera, men följ gärna måtten här invid så att de tilltänkta fåglarna faktiskt häckar i holkarna. Det bästa väggmaterialet är ohyvlade bräder där ungarna får tag med klorna och i sinom tid kan klättra upp och ut. Skär gärna grova skåror på tvären i framväggen för att underlätta klättringen. Vatteneller filmfaner passar utmärkt som material för tak och golv. Sätt ihop holken med spik eller skruv och gör taket så, att det går enkelt att öppna. Lägg ett generöst lager spån som strö på botten. Det skyddar äggen under frostnätter tidigt på våren och minskar risken för att äggen ska spricka. Boets placering Kniphonorna försvarar sitt område kraftfullt så länge ungarna bildar en kull, vilket begränsar knipbeståndet på en plats under den här tiden. Om sjön är liten kan honan som kläcker sina ägg först roffa åt sig hela sjön, vilket tvingar de senare kläckta kullarna att flytta. Sjöfågelforskaren Hannu Pöysä på Naturresursinstitutet ger följande råd för placeringen av knipholkar: ”Vid en liten skogssjö är det ingen idé Ett tips: Av erfarenhet vet jag att det är bäst att lägga ströet i holken innan man hänger upp den. Färdiga holkar för utsättning i terrängen. Holkens form saknar egentligen betydelse; det väsentliga är att dimensionerna och placeringen stämmer. På bilden har vi med en viltglimt i ögat byggt en sexkantig holk för knipa, en åttkantig holk för storskrake och en traditionell fyrkantig bohåla för småskrake. De månghörniga holkarna är i själva verket rätt enkla att göra och lätta i förhållande till storleken.
• Jägaren 5 l 2018 l 55 att sätta upp mer än en holk. Vid en större sjö kan du sätta upp två till fyra holkar per strandkilometer, beroende på sjöns kvalitet som kullmiljö.” Skydd mot rovdjur Mården, minken och kråkfåglarna utgör det största hotet mot knipbona, men det går att minska på plundringarna genom att sätta ett klättringshinder på trädstammen. ”Ett drygt meterlångt plaströr som man klyver och trär runt stammen är ett skydd som fungerar, åtminstone mot mink”, berättar Hannu Pöysä om sina erfarenheter. ”Men mården har vassa klor och är otroligt skicklig på att hitta de minsta sprickor, och kan till slut forcera också ett skyddsrör”, fortsätter Pöysä. Med tanke på mården är det också viktigt att holken blir uppsatt i ett fristående träd, dit det inte går att hoppa från ett annat träd. Minken håller gärna till vid vattenbrynet och genom att hänga upp holken en bit ifrån så minskar man risken för minkbesök. ”Mot bevingade banditer är det däremot svårt att skydda bon”, konstaterar Hannu Pöysä. Sköt om holkarna Ta gärna till vana att inspektera knipoch skrakholkarna minst en gång om året. På vårvintern innan fåglarna anländer städar du bort eventuella okläckta ägg, döda ungar och bråte som ekorrarna har släpat in under vintern. Fluffa upp ströet och fyll vid behov på med mera. Omskötta holkar fungerar år efter år samtidigt som servicerundorna ger dig en god uppfattning om holkarnas tillstånd. Om du promenerar längs isen så förenklar det servicerundan och det här kan kombineras med exempelvis pilkfiske. Passa på att sätta upp holkarna under någon jakt på hösten så är de klara för våren. Placera bolådan för småskrake vid vattenbrynet på en ö eller någon annan plats som är skyddad mot rovdjur. Häng gärna upp holkarna för knipa och storskrake i strandkanten, helst i ett fristående träd så inte mården kan hoppa dit från ett annat träd. Självfallet går det också bra att hänga upp knipholken längre in i skogen. Sätt gärna ett skydd av plast eller metall runt stammen under holken för att hindra små rovdjur från att klättra upp. Skyddet ska vara minst en meter högt. Det här kan göras på servicerundan på våren. Art Inre diameter cm Höjd cm Öppning cm Knipa över 24 över 55 11,5 Storskrake över 25 y över li 70 13 Småskrake 30-40 25 15 Nya synvinklar på holkarna Den traditionella fågelholken är hopspikad av plankor till en fyrkant eller rund och svarvad av en bit trädstam. För den som bara har tillgång till handsåg och hammare så är den fyrkantiga holken av bräder enklast att göra. Ska det bli en större holk så lägger man oftast flera bräder bredvid varandra och fäster med tvärslår. Men behöver en knipholk verkligen vara fyrkantig? I så gott som varje förening finns det medlemmar som har en cirkelsåg av handeller bordsmodell som det går att såga med i olika vinklar, och en batteridriven skruvdragare för skruvandet. Med de här verktygen går det att göra stora holkar utan tvärslår, exempelvis sexeller åttkantiga. I varje hörn på en sådan månghörnad holk sätter man tre eller fyra skruvar, vilket ger en stark och lätt konstruktion. De gamla holkmodellerna fungerar förstås fortsättningsvis fint medan experimenten med nya konstruktioner framför allt ger trevlig omväxling. Närmare instruktioner för holkbyggandet hittar du bland annat på BirdLife Finlands webbsida https://www.birdlife.fi/lintuharrastus/ linnunpontot/mallit-ja-mitat/
• 56 l Jägaren 5 l 2018 TONI LAAKSONEN , TUOMAS KUKKO , HANNU PÖYSÄ , Naturresursinstitutet, PÄIVI M. SIRKIÄ , Naturhistoriska centralmuseet Parmängderna minskade men häckningen lyckades Parmängderna för de viktigaste jaktbara änderna minskade, men häckningen lyckades bättre än i fjol. Resultatet av fjolårets misslyckade häckning och årets lyckade visar sig under innevarande höst på det viset, att utvecklingen för sjöfågelstammarna i inlandet fortsätter som förut. Våra fyra viktigaste jaktbara änder – gräsand, knipa, kricka och bläsand – visar tydliga skillnader i utvecklingen. G räsandens häckande stam har på lång sikt en tydligt uppåtgående riktning. De föregående fyra åren var för parmängdernas del de bästa under hela inventeringsperioden. I våras föll parmängderna dock med 20 procent från fjolåret och återvände till nivån efter millennieskiftet. Nedgången beror sannolikt på fjolårets svaga häckningsresultat. Årets produktion av ungar räknat per par var däremot bättre än under många tidigare år och därför finns det nu aningen fler ungfåglar än i fjol. Krickans häckande stam visar avsevärda variationer från år till år, men på lång sikt går utvecklingen aningen utför. Ett närmare studium visar att krickans nedgång har varit kraftigast i näringsrika fågelvatten i södra Finland. I våras minskade parmängden med 26 procent från fjolåret och blev den lägsta under sjöfågelinventeringens 33-åriga historia. De observerade kullarna var emellertid rätt stora, vilket i viss mån har kompenserat. Av den här anledningen finns det lika mycket ungar i markerna som under de senaste åren. Knipan har minskat sedan de bästa åren på 90-talet, men parmängderna har under de senaste åren varit väldigt stabila. Vårens uppskattade mängd fågelpar är i praktiken KI M M O PÖ RI
• Jägaren 5 l 2018 l 57 den samma som under de två senaste åren. Även den totala produktionen av ungar landade på samma nivå som de senaste åren, men på lång sikt kan vi även här notera en nedgång. I år var knipkullarna i genomsnitt rätt stora, vilket kompenserar för att antalet observerade kullar var litet i förhållande till antalet par i våras. Efter mitten av föregående decennium sjönk bläsandens parmängd klart och tydligt för att under innevarande decennium hållas relativ stabil. I våras var parmängden 22 procent lägre än i fjol, men låg ändå på den genomsnittliga nivån för de senaste åren. Bläsandskullarna blev i år relativt små. I kombination med en rätt liten parmängd blev den totala produktionen av ungar den lägsta under hela inventeringsperioden. Tydliga konsekvenser av sommarvädret Vädrets inverkan är sannolikt förklaringen till de förändringar hos sjöfåglarna som har inträffat sedan fjolåret. I fjol var försommaren kylig och regnig och produktionen av ungar blev svag. Kanske var det på grund av detta som det i år var färre par gräsänder och krickor än i fjol som inledde häckningen. Årets väderlek var klart gynnsammare för kullarna och häckningsresultatet blev gott. Tack vare den goda produktionen av ungar finns det i markerna ungefär lika mycket vilt som i fjol. Den mångåriga utförslöpan som krickan och i synnerhet bläsanden befinner sig i verkar dock fortsätta. Materialet för de fåtaligare sjöfåglarna hann inte med till den här artikeln. Vid den preliminära genomgången låg antalet brunandspar och skedandspar fortsättningsvis på usla siffror medan antalet viggpar och sothönspar fortsatte sin utförsbacke. För brunand och sothöna, som båda har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, har parmängderna sjunkit så lågt vid inventeringspunkterna att det är vanskligt att göra en tillförlitlig tolkning av de årliga variationerna. Antalet inventeringspunkter ökade kraftigt Förändringarna i stammens storlek hos sjöfåglarna i inlandet bygger på den landsomfattande sjöfågelinventeringen som görs av frivilliga jägare och fågelvänner. Parräkningen av sjöfåglar gjordes i år på sammanlagt 569 inventeringspunkter som rapporterades till Naturresursinstitutet, vilket är en rejäl uppgradering från fjolårets 349 punkter. Av det naturhistoriska centralmuseets punkter för parräkning har vi i den här översikten bara inkluderat en del, närmare bestämt 176 stycken, eftersom materialet inte var klart i skrivande stund. De allra flesta av institutets punkter blev räknade (i skrivande stund 412 returnerade blanketter). Fågelvännerna som deltog i museets parräkning har också i viss utsträckning börjat göra kullräkningar. Med tanke på materialets omfattning och tillförlitlighet är det väldigt bra att antalet inventeringspunkter ökar. I synnerhet norra Finland har varit underrepresenterat beträffande antalet inventeringspunkter i förhållande till de nordliga vattendragens betydelse som producenter av jaktbara fåglar. Ett Diagrammen visar hur parmängderna och de totala mängderna ungar har utvecklats hos de viktigaste jaktbara änderna. Indexen för de statistiska modellerna är skalade så, att 100 % beskriver parmängden (till vänster) under materialets första år medan 100 % till höger beskriver mängden ungar under ett genomsnittligt år. Det färglagda området kring indexen är ett 95 % konfidensintervall som beskriver den osäkerhet i indexets värde som beror på spridningen i materialet. stort tack till er alla som har antagit utmaningen och ställt upp! Även till Finlands viltcentral riktar vi ett stort tack för aktiv marknadsföring av sjöfågelinventeringarna och utbildningen av inventerarna. Förhoppningsvis förblir de nya inventeringspunkterna aktiva medan fler punkter grundas. Dessutom är det oerhört viktigt att punkterna som har varit med länge förblir aktiva eftersom de ger säker information om förändringarna i fågelfaunan på lokal nivå. Bläsand Bläsand Knipa Knipa Kricka Kricka Gräsand Gräsand År År År År År År in d ex (% ) in d ex (% ) in d ex (% ) in d ex (% ) in d ex fö r p ro d u kt io n en av u n ga r (% ) in d ex fö r p ro d u kt io n en av u n ga r (% ) in d ex fö r p ro d u kt io n en av u n ga r (% ) in d ex fö r p ro d u kt io n en av u n ga r (% ) År År
• 58 l Jägaren 2 l 2018 Nyhetsmagasinet På nya poster ? Ny jaktchef på viltcentralsregionen Uleåborg är Harri Hepo-oja och ny viltplanerare Veli-Matti Kangas. ? Ny viltplanerare på viltcentralsregionen Lappland är Eerojuhani Laine. ? Ny verksamhetsledare på Parkano-Karvia jaktvårdsförening är Jani Kallioniemi, Puutarhakatu 16, 39700 Parkano. Tfn 040 5093155, jpktyot@gmail.com. ? Ny verksamhetsledare på Karlebynejdens jaktvårdsförening är Markus Björklund, Prästbackavägen 15 Bst 3, 68500 Kronoby, Tfn 050 598 4391, karleby@rhy.riista.fi Undersökning av jakten på skogshöns – anteckna bytet i Oma riista! ? Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral och Forststyrelsen gör en undersökning av årets jakt på skogshöns. Syftet med undersökningen är att precisera informationen om jakten på skogshöns i regionerna och jämföra de olika metoderna för inhämtning av information med varandra. Undersökningen ska bland annat klarlägga avskjutningen och göra detta mera preciserat än det görs idag, och undersöka jaktens tidsmässiga fördelning över jaktsäsongen och vilka jaktmetoder som jägarna använder. Den insamlade informationen kan bland annat användas som underlag för besluten om jakttiderna för hönsfåglarna och vid den övriga regleringen av jakten. Ju exaktare kunskaper vi har om fågelstammarna och jakten, desto bättre förutsättningar får vi för att bevara jakten hållbar. Enkäten som ingår i undersökningen görs i januari. Enkätmottagarna hämtas ur jägarregistret. Om du är en av dem som har valts ut, så blir det lättare att svara om du under jakten i höst antecknar tidpunkten, platsen och jaktmetoden för varje fällt höns. Enklast går detta i tjänsten Oma riista. Anvisningarna för hur du antecknar ett fällt vilt i Oma riista hittar du i julinumret av tidningen Jägaren. Nyheter ? I Androidappen för tjänsten Oma riista går det nu att göra den lagstadgade fällningsanmälningen för rådjur, vildsvin, iller, sädgås, björn och gråsäl. Forststyrelsens områden för småvilt och älg visas nu i både Androidappen och nättjänsten. I appen söker man på områdets namn eller nummer. Dessutom går det i appen att ta fram sin egen förenings områden och samlicensområden, se sin egen position och mäta avstånd. Under hösten får också iOS samma funktioner. Leidit Tyrväällä Hjortjakt för damer 24-25 november i Sastamala i Birkaland ? Jakten arrangeras med hund i grupper om cirka tio personer i olika föreningars marker. Vi välkomnar deltagare från alla hörn av landet och tar emot cirka 40 personer. Ta med dig geväret, jaktkortet, innehavstillståndet för geväret, ett giltigt intyg på avlagt skjutprov och en jakttelefon. Jakten kostar 70 euro för lördagen och 50 euro för söndagen. I priset ingår soppa till lunch i terrängen bägge dagarna och middag på lördag kväll. Du betalar 50 euro i förskott när du anmäler dig. Inkvarteringen ingår inte i jaktavgiften. Möjlighet till kvällsjakt mot separat avgift. Anmäl dig senast 9 november. Ytterligare information och anmälningar: Katja Saari, katja.saari04@gmail.com eller 040 513 5527 Du som har beviljats jaktlicens för hjortdjur! ? I vyn för tillståndets huvudanvändare i tjänsten Oma riista kan du ansöka om en ny jaktlicens för hjortdjur i stället för ett fällt djur som är odugligt till människoföda.
• Jägaren 2 l 2018 l 59 Trofébedömning i september i Lappland ? I Rauma i Lappland arrangeras en trofébedömning söndagen den 16 september. Arrangörerna tar emot högst 50 troféer. Det här innebär ett intensivt tempo och arrangörerna börjar därför gärna redan på lördag kväll. Bedömningen äger rum på föreningen Lapin Metsästyshoito & Ampumaseuras paviljong med adressen Kuljuntie 286, 27230 Lappland. Vid anmälningen får varje deltagare en beräknad tidtabell då han ska vara på plats med sin trofé. Det blir ingen troféutställning utan deltagarna får sin trofé tillbaka genast efter bedömningen. Takten blir fyra-fem troféer i timmen. Bedömningen kostar 30 euro, vilket inkluderar medalj och diplom. Bedömning utan medalj och diplom kostar 20 euro. För arrangemangen står Kalle Markkula (045 135 1400) som också tar emot anmälningarna. Vitsvanskväll i Kangasala ? 11 september kl 17.30-20.30 Plats: Kangasala gymnasium, auditoriet (Finnentie 42, 36600 Kangasala). Under kvällen behandlar vi bland annat: ? Vitsvanshjortens biologi och principerna för förvaltningen av stammen ? Vitsvansläget i Norra Tavastland och målsättningarna för avskjutningen ? Lagstiftningen kring hjortjakten ? Intressegrupperna har ordet Finlands viltcentral har producerat undervisningsmaterial om vitsvansviltets biologi och beståndsvård inom projektet Utvecklandet av hjortdjurens beståndsvård (Hirvieläinten kannanhoidon kehittäminen). Materialet har finansierats av jordoch skogsbruksministeriet och hittas på viltinfo: www.riistainfo.fi/kurssi/valkohantapeuranbiologia-ian-arvioiminen-ja-valikoiva-metsastysverotus/ Programmet finns i sin helhet på https://riista.fi/metsastys/tapahtumahaku ( Pohjois-Häme, koulutustilaisuus). Vi hoppas på stor uppslutning. Ingen förhandsanmälan. Välkommen! Finlands viltcentral, Norra Tavastland Håll dig uppdaterad – följ Finlands viltcentral i de sociala medierna! facebook.com/riistakeskus twitter.com/riistakeskus
• Vikaren är en liten säl. Pälsens färg varierar från silvergrå till nästan svart. I synnerhet ryggen har en ljus snirklig teckning. I profil har huvudet en tydlig pannavsats. Nosen är ganska kort. Kindtänderna rätt små med flera knölar. Arten förekommer i alla våra havsområden, men främst i de inre delarna av Finska viken och Bottenviken. Klarar sig även när havet har frusit. De årliga variationerna i isläget påverkar förekomsterna. Lever ensam eller i små flockar. Den fridlysta och sällsynta saimensälen (P.h. saimensis) lever i sjön Saimen som en relikt från istiden. Vikarhonan föder en unge, kuten, i en snögrotta i slutet av februari eller mars. Dräktighetstiden är elva månader. Könsmogen vid 3-6 år. Fortplantningen har störts av miljögifter i Östersjön. Arten är ett viktigt objekt för miljöforskningen i Östersjön. Jakt tillåtet med licens av Finlands viltcentral, men under de senaste åren har få licenser beviljats. Vikaren är fredad 1.6-31.8 och 16.10-15.4. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Vikare Phoca hispida Ringed seal/Itämerennorppa Kut Föda Fisk av alla slag. Små stimfiskar som strömming viktiga. Även skaldjur. Pälsens färg varierar från silvergrå till nästan svart Kort och bastant kroppsbyggnad Gräddvit Tydligt kortare nos än gråsälen Ljus snirklig teckning på ryggen Framåtriktade ögon Pannavsats Den inventerade stammen Skaldjur Storspigg Strömming Skalle 50–130 kg kg 100–160 cm Den årliga avskjutningen Individer Tusen individer I vattnet är vikaren svår att upptäcka Utomordentlig dykare Utbredning Källa: VFFI, Naturresursinstitutet Källa: Jordoch skogsbruksministeriet De viktigaste fortplantningsområdena Utbredning Bottenviken Finland Sverige Estland Lettland Östersjön 2016 2011 2006 2001 1996 1991 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Gråsäl Vikare De stora rovdjuren och sälarna i Finland Lodjur Järv Björn Varg Vikare Gråsäl 50 100 150 200 250 17–18 16–17 15–16 14–15 13–14 Skadebaserad dispens Med jaktlicens C M Y CM MY CY CMY K vikare_sivu.pdf 1 21/08/2018 10.32 60 l Jägaren 5 l 2018
• Jägaren 2 l 2018 l 61 Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2018 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 6/2018 utkommer den 26 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 30 oktober. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. Till er tjänst SATAKUNNAN ASE Alla vapensmedsoch kolvarbeten, www.asesepat.fi, 044 2416 987. Hej jägare! Vi gör hattar, handskar, västar mm åt dig av dina skinn, med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. OULUN ASEPAJA Ky. Alla reparationsoch modifieringsarbeten i vapenbranschen. Ejektorrep, kolvrep, pipbyten. Vi tillverkar även fina kombivapen. Tfn 050 043 5703. Jakt Säljakt seanature.net, 040 015 4600. Jaga i Sverige: vildsvin, rådjur och gås, från 529 e , www.wildexperience.fi, 040 057 0342. Jaktsafari i Kajanaland. Jaktresor och boende mm tjänster. 044 542 8050. Lestijärvi; jakt, fiske, boende. 040 506 0340, www.lestipuu.fi. Åk på vildsvinsjakt i östra Slovakien, bästa områdena i Karpaterna! Två jakter för grupper på 15-20 pers. Med kunnig guide från Finland. 1-5.11 och B. 14-18.11. A. Pris (inkl flyg med vapen Hfrs-Budapest-Hfrs, busstransp till hotellet, måltider, transp under jakten samt rätt fälla 20 djur/jaktdag, e 2.485 /person. På drevpass /3-4/dygn får skjutas vildsvin i alla storlekar och kronhjortshonor och kalvar! Oy Woodcon, hannu.tyynela@woodcon.fi, 050 387 7000, ger ytterligare info. Jaktoch fisketjänster i Enare. Topin kalajahti, tfn 050 322 1377. www.metsastyspalvelut.com, Reisjärvi. Skogshöns, hare och änder, 044 541 0437. Jakt på småvilt och rådjur, www.eralampi.fi, tfn 044 012 3629. Fasanjakt och möjl till hundträning i Hauho, www.ellilänfasaanitila.net. Förfr Ulla Kokkala, tfn 050 588 9593. Privat jaktområde och bastustuga i Tervola i västra Lappland. Stark hönsstam, www.haapalafarm.fi, 040 093 0199. Marker för hundutbildning och jakt. Lediga dagarna på nätet, WWW.FASAANITILA.NET. Jakt och fiske i Kanada redan i 31 år. Björn – varg – älg – hjort + laxsafari. Eller snöskotersafari för att se karibu! www.paulpalmu.fi. Kuusamo, stuga + tillstånd, 040 028 1229. Jaga änder och hjortdjur i sydvästra Finland, www.prohunting.fi. Jaga med stuga i Rautavaara som bas, 050 313 0003. WWW.ERAKORPINEN.FI, tfn +358 40 555 1394. Jakt – boende – fiske – andjakt. Älgjakt i Kärsämäki, www.jahtiin.net, tfn 044 218 8587. Fasanjakt och hundutbildning i Outokumpu, tfn 050 094 3000/Mika. Konservatorer Marko Väkiparta. Björneborg. 050 324 5390. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. Esa Kemppainen, 050 563 0169, trofeet.fi. Studionaturalia.fi, 041 538 7602, Nyland. Stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 330 3417. Tillbehör för uppstoppning, www.Lietsala.net. Uthyres Portin Majatalo i Suomussalmi för grupper som jagar och kör snöskoter. Trivsamt ställe! Fin terräng runt om. Fråga på våra tjänster: 040 546 9891. Hyr ut en stuga vid Simojärvi i Ranua, 040 019 3351. Väl utrustad stuga i Ranua vid statsmarker, tfn 040 039 8208. Jaktstuga i Ylä-Kainuu, statsmarker i tre kommuner, nettimokki.com/5968. Vackert beläget boende vid Pankajärvi i Lieksa i 4 pers rum. Stor strandbastu. Lyxvilla för 6-8 pers. 4 km till Kukkarolakla-området. Statens fiskevatten. 040 508 3834. Förfr: Janne Aaltonen, Asikkalantie 21, 58900 Rantasalmi. Jaktstuga i Vuolijoki, tfn 044 566 2958. Köpes Älgoch renhorn, 050 586 2157. Säljes Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar, 040 541 7308, porinase.fi. Vapen, jaktgrejer, fiske mm. WWW.ANONASE.COM, 040 038 4118. Slakt/flåningsskjul 6x8/12 m av plåtelement. Snabb att ställa upp. Komplett paket, leverans i hela landet, myllynmies.fi, 040 054 5805. Jaktstuga i Kontiolahti, 9 ha tomt, vid sjöstrand, vinterbonad, solcellsbelysning, 130 000,e / offert, 040 563 9409 Vapen, kikare, sikten, stativ, patroner (även sällsynta), reparationer, delar; asetalvitie.fi eller ring Matti, 0500-526 008. Stuga av torrfura i Yli-Kitka, 050 566 9880. Valmet 412S TN + kombipipor 12/76-308W. 040 052 6568. Erätapios burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Stuga för jägare och fiskare vid åstrand i mellersta Lappland. Egna jaktmarker. Väg fram. Ring för mera info 040 837 2485. Sågblad till köttsågar: www.ilaritools.fi. Stuga med 4,7 ha skog vid bäck i Taivalkoski. Utgpris 35.000 e . Från gårdsplanen direkt ut på jakt, fiske, bärpl, friluftsliv (snöskoter, terrängcykling). Se etuovi.com och ring 040 772 1300. Tältsläpvagn med vedkamin, Päijänne-Tavastland, 050 577 3446. Säljes som obehövlig. Enskottare Baikal I J-18 gevär kaliber 222REM, beg pris 250 e samt Baikal IJ27E hagel kaliber 12/76, beg pris 200 e . Tfn 050 505 7949/Jorma Leinonen. Egnahemshus och/eller stuga på strandtomt, Savukoski. Tfn 040 019 6438. Vinterbonad stuga i bästa hjortmarkerna, 040 722 8405. Dubbelstudsare Paul Demas 9,3X74R, Swarowski Z6i. 8900 e. Lohjan Panttilaina, 044 312 4000. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen Optik Reservdelar – Tillbehör. Kvalitetsurval beg och nytt. Specialaffär, www.euroase.fi, 050 465 4695. Handla magasinen på Defendor! www.defendor.eu, info@defendor.eu. Allt du behöver för konservering av djur och göra skalloch horntroféer själv. Även underlag och sköldar. www.tayttotarvike.fi, tfn 040 964 2611. Outokumpu; fasaner till salu för utsättning och hundutbildning, tfn 050 094 3000/Mika. Hundar Plotthundsvalpar (en hund för storvilt), födda 15 juni, förfr tfn 050 3523 843. Tikvalpar av karelsk björnhund, championföräldrar. Kan överlåtas. 040 771 7138. Säljes beaglevalpar födda 3 augusti, 050 345 3296. Kh taxvalpar med drivande härstamning, tfn 040 545 8371. Önskas hyra Boende för jägare i Suomussalmi, www.alassalmeneramokit.fi, 040 030 0552. Efterlyses Efterlyser möjlighet jaga hjort och rådjur! Mejla nv@eraverkko.fi. Övrigt ATV-däck: monkijan-renkaat.com 1-os 310,2-os 390,(kuvassa) 2-os maxi 460,Kuljetus järjestyy! Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Håll dig uppdaterad – följ Finlands viltcentral i de sociala medierna! facebook.com/riistakeskus twitter.com/riistakeskus
• 62 l Jägaren 2 l 2018 Åland Rådjursjakten 2017 ? En ny treårsperiod för rådjursjakten har inletts. Omkring 200 rådjursjaktlag har beviljats tillstånd för denna treårsperiod vilket är i linje med tidigare år. Avskjutningen har gått upp stadigt sedan bottenåren 2011-2012 och det finns skäl att reflektera över rådjursförvaltningen inför denna säsong. Den som har rört sig i markerna under sensommaren har kanske observerat att en stor del av killingarna är väldigt små. Detta kan säkert vara en följd av sommarens extrema torka, vilket försämrar getternas möjligheter att producera näringsrik mjölk, men kan också vara ett tecken på att stammarna är så stora att konkurrensen är kännbar. Säkert är det en kombination av båda. På många håll finns det i alla fall väldigt gott om rådjur. Detta är inte en gynnsam situation för rådjursstammen. Killingar som hamnar efter i utvecklingen under de första månaderna hinner inte ta igen det under hösten vilket innebär försämrade chanser att överleva vintern. Även de som överlever kommer fortsättningsvis att ha en eftersatt tillväxt som inte kan kompenseras senare i livet. Individen kommer därmed aldrig att nå upp till samma storlek som ett rådjur som fått en mer fördelaktig start på livet. Denna situation kan alltså ha konsekvenser för rådjursstammens långsiktiga kvalitet. Det finns därför orsak att tänka över situationen för rådjursstammen på den egna marken, målsättningen med förvaltningen och utgående från detta planera höstens avskjutning. En generell rekommendation är att lägga en större del av avskjutningen på killingar detta år. Även om killingarna är små blir situationen inte bättre av att spara dem eftersom de inte hinner ta ikapp tillväxtförlusten under hösten och det riskerar att försämra rådjursstammens långsiktiga kvalitet. Det finns heller ingen orsak att vänta tills de har hunnit bli lite större mot slutet av säsongen eftersom viktökningen under hösten är relativt liten och man riskerar att i stället inte hinna nå avskjutningsmålen. Vi har sammanställt statistik över alla medelvikter i vår databas (år 2000 – 2017, medelvikter för sammanlagt 6175 killingar) och detta visar att medelvikten ökar förhållandevis lite från jaktstarten i september till december. Medelvikterna (passad vikt) på killingar fällda i september är 10,0 kg jämfört med 12,2 kg i december (se figur). En killing som är liten i september kommer alltså att vara liten ännu i december. På sina håll finns det säkert skäl att även höja avskjutningen på vuxna hondjur i år för att minska på konkurrensen, självklart utan att tumma på principerna om en jägarmässig avskjutning och inte fälla kidförande getter. Utgångspunkten är dock situationen på den egna marken och målsättningen för stammens utveckling. RJ Medelvikter killingar september – december Pa ss ad vi kt kg 15,0 10,0 5,0 0,0 September Oktober November December Medelvikter
• Jägaren 2 l 2018 l 63 ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2017-2018 Kommun Antal jägare (föregående år inom parentes) Andel av alla jägare % Invånare (ÅSUB 2017) Andel jägarei kommun % Kvinnliga jägare per kommun Andel kvinnliga jägare per kommun Brändö 106 (112) 2 % 452 23 % 8 7,5% Eckerö 180 (183) 4 % 948 19 % 18 10,0% Finström 314 (313) 7 % 2580 12 % 28 8,9% Föglö 158 (158) 4 % 532 30 % 15 9,5% Geta 97 (95) 2 % 495 20 % 11 11,3% Hammarland 242 (241) 6 % 1547 16 % 18 7,4% Jomala 466 (472) 11 % 4859 10 % 35 7,5% Kumlinge 104 (103) 2 % 314 33 % 9 8,7% Kökar 66 (64) 2 % 236 28 % 5 7,6% Lemland 315 (306) 7 % 2028 16 % 22 7,0% Lumparland 68 (71) 2 % 395 17 % 5 7,4% Mariehamn 705 (738) 16 % 11677 6 % 42 6,0% Saltvik 274 (269) 6 % 1873 15 % 20 7,3% Sottunga 41 (40) 1 % 92 45 % 2 4,9% Sund 164 (167) 4 % 1031 16 % 9 5,5% Vårdö 108 (112) 2 % 430 25 % 15 13,9% 3408 (3444) 78 % 29489 12 % 262 8 % Icke ålänningar 957 (949) 22 % 15 1,6% TOTALT 4365 (4393) 100 % 277 6,3% Jaktkort 2017-2018 ? Den åländska jägarkåren är fortsättningsvis väldigt stabil. Antalet jaktgäster ökade förra säsongen med åtta personer till 957 personer. Medan antalet ålänningar som löste jaktkort nu är 3 408 stycken vilket motsvarar 12 procent av befolkningen och är 36 färre än året före. Dock fortsätter antalet kvinnor som har jaktkort att öka och deras andel är nu 8 % av de lösta jaktkorten. RG Jägare 2017-2018 JY RK I N OR M AJ A, VA ST AV AL O
• Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Blaser BBF 95 Limited Edition -luokan 4 puutukit -kaliiperit: 12/76, 6,5x47 Lapua 12/76, 6,5x55 SE -vaihtosupistaja -pistoolikahvan laatassa numerointi -rajoitettu erä Kampanjahintaan 3.590 € Leica Visus i erikoishinnalla Blaser BBF 95 ostajalle! Blaser BBF 95 Limited Edition -aseen ostajalle Leica Visus i -tähtäinkiikari LW 2,5-10x42, 4a-ristikolla ja Blaser-pikajalka yhteishintaan 1.500 €! Nordis Oy Blaser ja Leica Metsästäjä nro 5 210x267_io_pystykorva.indd 1 10.8.2018 13:11:07