• Jä g ar en 5 l 2019 Följ med tidningen Jägarens grågäss! Jakttiderna för skogshönsen UUTUUS! LEICA FORTIS 6 2–12 x 50 i, BDC LEICA FORTIS 6 1–6 x 24 i, BDC Leica Fortis 6. Kuusinkertainen suurennus parhaimmillaan. Uusi ja valovoimainen Fortis 6 2.5-15 x 56 i täydentää Leican 6x -tuoteperheen. Tähän tuoteperheeseen kuuluvat myös 24ja 50-mallit. Erinomainen erottelukyky, erittäin laaja näkökenttä sekä vertaansa vailla oleva kontrasti: näiden optisten ominaisuuksien ja virtaviivaisen muotoilun ansiosta Leica Fortis 6 asettaa riman uudelle tasolle sarjassaan. Mallit: Leica Fortis 6 1-6 x 24 i, 2-12 x 50 i, 2.5-15 x 56 i. Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis LEICA FORTIS 6 2.5–15 x 56 i, BDC Nordis Oy Leica Fortis 6 Metsästäjä nro 5 210x245.indd 1 29.7.2019 12:33:55 J ä ga re n k äte n www .riista.fi D e l t a i VIN N EN VIL TK AM ER A www.riista.fi
• 2 l Jägaren 5 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Banvägen 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Skicka djurprover till: Livsmedelsverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_05 Pärmfoto: SARI HOLOPAINEN Medlem i Tidningarnas Förbund Jägaren Nr. 5/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 25 november 2019. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen.
• 6 l Jägaren 5 l 2019 JUKKA FORSMAN , KATJA IKONEN och TONI LAAKSONEN , Naturresursinstitutet Starka hönsstammar, till och med topptätheter! I nventeringarna i fjol somras avslöjade till vår glädje att tätheterna för hönsfåglarna hade vänt uppåt efter vågdalen. Men hönsfågelstammarna kan variera kraftigt från år till år så vi kan inte vara säkra på att tillväxten fortsätter. Alltså var det säkerligen många inventerare som tyckte att det var spännande att bege sig iväg på den tolv kilometer långa rutten. Hurdant skulle hönsläget vara? Efter 942 inventerade trianglar och 11 304 linjekilometer vet vi att fågelstammarna har fortsatt fjolårets uppgång. På sina håll närmar sig tätheterna för tjäder, orre och järpe toppnoteringarna under triangelinventeringens historia. I det här sammandraget ger vi en översikt av årets inventeringsresultat och populationsdynamiken på lång sikt i storområdena. Även inom små områden kan det förekomma avsevärda lokala variationer. Den som är intresserad kan studera de detaljerade och uppdaterade resultaten på webbplatsen riistakolmiot.fi som drivs av Naturresursinstitutet. Häckningen lyckades tämligen väl I fjol lyckades fåglarna väldigt bra med häckningen och andelen ungar var mycket stor. I år har sommarvädret mestadels varit gynnsamt för hönsfåglarnas häckning, men den observerade andelen ungar och den genomsnittliga kullstorleken var i hela landet mindre än i fjol. Ändå var de rätt goda och låg nära långtidsmedelvärdet för hela inventeringsperioden. Tjäder och orre Tjädertätheterna har ökat sedan fjolåret i nästan hela norra Finland. Särskilt kraftigt växte tätheterna i Koillismaa i Norra Österbotten och i östra Lappland där siffrorna börjar närma sig topptätheterna under inventeringens 31-åriga historia. I motsats till övriga norra Finland var tätheten i västra Lappland lägre än i fjol. I jämförelse med fjolåret ökade tjädertätheterna mest i Kust-Österbotten, Österbotten och Norra Tavastland där årets tätheter ligger nära långtidsmedelvärdet. I Kajanaland ökade tjädertätheten, men ligger trots det aningen under medelvärdet för hela inventeringsperioden. I jämförelse med fjolåret sjönk tjädertätheterna i Norra Karelen, Sydöstra Finland och Egentliga Finland, där arten är fåtalig. Orrstammen blev starkare i nästan hela landet och de högsta tätheterna noterades i ett brett bälte som sträcker sig från Kust-Österbotten och Norra Savolax till Koillismaa. I jämförelse med fjolåret noterade vi den största tillväxten i Norra och Södra Savolax, där tätheterna ökade med 60 till 75 %. Även i området Österbotten-Kajanaland låg tillväxten på cirka 40 %. I Sydöstra Finland och de sydligaste delarna av landet hade orrtätheterna sjunkit sedan fjolåret och ligger nu under långtidsmedelvärdet. Järpe Även järpen har fortsatt öka i nästan hela landet och närmar sig på Tjäderns, orrens, järpens och ripans genomsnittliga täthet (individer/ km 2 ) och populationsdynamiken åren 1988-2019 i Finlands fyra storområden. Lapp = Lapplands län; u-k = Uleåborg och Kajanaland; mellan = Norra Karelen och Norra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten och Kust-Österbotten; södra = övriga viltcentralsregioner Observera att tätheterna är osäkra i Fjäll-Lappland eftersom så få trianglar inventeras där. För ripan ger inventeringarna med hund en exaktare bild av läget. ripa lapp u-k mellan södra tjäder lapp u-k mellan södra lapp u-k mellan södra lapp u-k mellan södra orre järpe
• Jägaren 5 l 2019 l 7 sina håll toppnoteringarna under triangelinventeringens historia. Kraftigast var tillväxten i landets mellersta delar och i UleåborgKajanaland. Sommarens största tätheter noterades i Norra Savolax och Norra Karelen, men tätheterna var väldigt höga i hela södra Finland. Sydöstra Finland utgör här ett undantag; där hörde årets täthet till de lägsta under inventeringens hela historia. Ripa För ripan fortsätter tätheterna att växa i artens starkaste utbredningsområde, Lappland och Uleåborg-Kajanaland. I Skogslappland och Uleåborg närmar sig ripans täthet medelvärdet för hela inventeringsperioden. I år gladde ripan dessutom triangelinventerarna i Österbotten efter flera noll-år. På sina håll i östra och övre Lappland har inventerarna i somras även noterat relativt höga tätheter, men eftersom antalet inventerade trianglar var litet i det här området så var det svårt att göra en tillförlitlig bedömning av tätheten. Inventeringarna med hönshund som blir klara senare ger närmare besked om ripbestånden i fjällområdet. Skogshönsstammarna räknades vid månadsskiftet juli-augusti längs en tolv kilometer lång triangelformad rutt. Jägarna ställer upp frivilligt och inventerar årligen ungefär tusen trianglar. Årets sommarinventering av vilttrianglar var den trettioförsta. Inventeringen avkastar ett internationellt sett enastående material som används i forskningen, vid uppskattandet av stammarna och vid regleringen av jakten. Ett stort tack till er alla som ställde upp! Tjäder Orre Järpe Ripa Inv trianglar Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % Täthet (ind/km²) Förändring % Andel ungar % S Tavastland 24 2,1 ? ? 21 3,6 ? ? 21 7,3 ± 45 S Savolax 66 3,3 ± 34 6,2 ++ 51 8,4 ± 51 SÖ Finland 38 3,6 ? 49 4,5 ± 46 6,0 ± 43 Kajanaland 94 3,8 + 44 13,5 ++ 58 9,0 ++ 58 0,8 ± 49 M Finland 70 2,6 ? 30 7,6 + 52 8,4 ± 58 0,1 ± 71 Lappland 137 5,7 ± 35 4,2 + 48 3,8 ++ 55 2,1 + 54 Uleåborg 154 5,0 ± 43 11,0 ± 54 5,9 ± 48 1,5 ++ 73 Österbotten 78 4,1 + 38 15,5 ++ 61 7,3 + 48 0,3 + 53 N Tavastland 35 2,3 + 36 5,2 ++ 40 10,8 ± 41 N Karelen 75 3,9 ? 49 9,4 + 59 9,0 + 54 N Savolax 64 3,3 ± 51 11,0 ++ 58 11,5 ++ 51 Kust-Ö 22 1,9 ++ 50 7,2 ± 42 10,0 ? 44 Satakunta 58 4,8 ± 43 5,7 ± 48 8,6 ++ 49 Nyland 16 3,4 ? 43 5,4 ? 33 11,5 ++ 52 Eg Finland 11 1,1 ? ? 2,3 ? ? 33 6,9 ? 29 Hela landet 942 4,2 ± 38 7,4 + 49 6,9 + 51 0,9 ++ 36 Skogshönsfåglarnas täthet (ind/km2 skogsmark) och andel ungar (%) i juli-augusti 2019. Förändringen från fjolåret anges med plus och minus: ± förändring < 15 % + och – förändring 15–30 % ++ och – – förändring >30 % För ripan anges enbart uppgifterna för norra Finland där materialet är tillräckligt omfattande. Skogshönsens genomsnittliga täthet vid triangelinventeringen (individer/km² skogsmark) i år enligt observationerna som gjordes fram till 14 augusti. RIPA TJÄDER ORRE JÄRPE
• 8 l Jägaren 5 l 2019 MATTI KERVINEN och JUKKA KERÄNEN , Finlands viltcentral Oavsett hur mycket en jägare jagar så bär varje jägare ett ansvar för att jakten bedrivs hållbart. I den här artikeln har vi samlat några tips för hur du kan dra ditt strå till stacken. V arje år ägnar sig mellan 80 000 och 140 000 finländska jägare åt jakt på skogshöns. Antalet jägare följer förändringarna hos skogshönsens stammar. Dessutom förekommer det stora individuella variationer bland jägarna beträffande antalet jaktdagar och fällningar. För somliga tänds jaktgnistan först när fågelstammarna står på topp medan de ivrigaste jagar ungefär lika mycket varje år. Jägarens erfarenhet och antalet jaktdagar brukar visa sig i mängden fällningar. Följ med fågelläget Inventeringarna av vilttrianglar utgör grunden för jakten och arbetet med att följa med viltstammarna. Genom att delta i triangelinventeringarna bidrar du till viltarbetets kontinuitet. Om du strövar aktivt i terrängen även utanför jaktsäsongen stärker du din uppfattning om fågelläget i dina jaktmarker. Däremot ska man akta sig för att dra några långt gående slutsatser av en enda vandring i skogen eller observationerna från en enda vilttriangel eftersom slumpen kan ha en avsevärd inverkan på observationerna. Det är därför förnuftigt att räkna med triangelresultaten för ett tillräckligt stort område. Delta i triangelinventeringarna Följ med fågelläget i dina jaktmarker året om Anteckna dina observationer av vilt i Oma riista också utanför jaktsäsongen Anpassa avskjutningen till fågelläget Jakten på skogshöns ska varje år anpassas till fågelläget i jaktområdet. Skogshönsen är kortlivade fåglar med en hög naturlig dödlighet. Å andra sidan har hönsen en väldigt hög produktion av ungar, vilket betyder att storleken på stammen kan variera kraftigt från år till år. Det går alldeles bra att jaga med gott samvete också under svaga fågelår bara avskjutningen står i rimlig proportion till fågelbeståndet. Ta alltid hänsyn till fågelläget i ditt jaktområde när du jagar Följ givna rekommendationer och kvoter Fäll unga individer av bägge könen Skogshönsens naturliga dödlighet kan under det första levnadsåret uppgå till drygt 90 procent för att längre fram bli klart lägre. Välj därför i första hand unga individer. Sannolikheten för att sådana ska dö före följande fortplantningssäsong är också utan jakt större än för de äldre individerna, som dessutom är viktigare för stammen i fortplantningshänseende än ungfåglarna. Av hävd brukar jägarna fälla fler orroch tjäderhanar än honor. Delvis beror Koppla av på fågeljakten. Det finns inget tvång att fälla en fågel. Jaga skogshönsen hållbart Skjut bara om skottet är riskfritt, fågeln befinner sig på lämpligt avstånd, skottlinjen är fri och du är säker på att träffa. Bild: HANNU HUTTU
• Jägaren 5 l 2019 l 9 den här slagsidan på jaktsätten, som höstjakt på orrtuppar vid spelplatser, men också på ett aktivt val av tuppar som byte. Dessutom är tupparna lättare att få syn på i terrängen än hönorna, som dessutom ofta är fredade av jaktföreningarna. För både orren och tjädern är det viktigt med livskraftiga spelplatser för fågelbeståndet på en ort. Därför är det förnuftigt att inte aktivt jaga enbart hanar, och i synnerhet inte gamla tuppar eftersom sådana spelar en avgörande roll för att bevara livskraften hos en spelplats. Jaga unga fåglar, även honor Jaga inte på en plats där orrar eller tjädrar spelar på hösten Rapportera ditt byte Vi känner fortsättningsvis bristfälligt till jaktens konsekvenser för skogshönsens stammar. För planeringen och regleringen av jakten är det viktigt att veta i vilken omfattning, under vilken tid och på vilken plats jakten äger rum. Kunskap utgör nämligen nyckeln till hållbar jakt och jägarna befinner sig i nyckelställning eftersom det är de som samlar in informationen. Anteckna dina fällningar i Oma riista Svara på enkäterna som viltforskningen och viltförvaltningen skickar ut Anmäl dina fällningar till sekreteraren i din jaktförening Den som jagar med jakttillstånd av Forststyrelsen ska rapportera sina fällningar Skjut enbart säkra skott Etiskt hållbar jakt betyder god skjutskicklighet och därmed säkra träffar utan skadskjutningar. Skjutskickligheten handlar i hög grad om muskelminne, vilket betyder att man lär sig genom upprepning och upprepningarna äger rum på skjutbanan. Det går också att öva anläggning med geväret hemma. Alla behöver inte vara banskyttar på elitnivå, men en ansvarsfull jägare känner sina begränsningar och rättar sig efter dem när han jagar. Utveckla din skjutskicklighet och upprätthåll den Se till att ditt gevär är inskjutet Skjut inte på för långa avstånd, i osäkra situationer eller på en fågel som är skymd bakom grenar Att låta bli att skjuta är alltid ett bättre alternativ än att skadskjuta. En ny chans till ett välriktat skott kommer förr eller senare Njut av jakten och respektera ditt byte Den utvecklade tekniken och optiken samt det utbyggda nätverket av skogsbilvägar har gjort det lättare att jaga skogshöns. Men antalet fällda fåglar är inte något mått på en lyckad jaktdag. Lär dig att njuta av jaktdagen också på andra sätt. Avstå från enkla skottchanser som kommer ”gratis” Nöj dig med en enda fågel vid varje tillfälle så känns den fällda fågeln värdefullare Även om du har kikarsikte och skulle kunna fälla en fågel på långt håll så försök smyga dig närmare Leta inte efter fåglar med bilen utan rör dig till fots i terrängen Känn dig inte tvingad att fälla ett vilt utan njut av själva jakten Skjut inte på en fågel som är skymd bakom grenar!
• JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 JO4472 1,83 €/KG Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan koiran täysravinto. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTI ASTIA! ARVO 14,90 € HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,RET512183 7 Monipuoliset housut metsästykseen ja luonnossa liikkumiseen. 100 % vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Sivusaumoissa pitkät tuuletusventilaatiot. Irrotettavat henkselit. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL TROPHY 8x56 349,NORM. 429, | NOBU30335856 Erittäin valovoimaiset kiikarit hämärämetsästykseen. Kestävä, täysin vesitiivis rakenne. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄSTYSLIIVI GENZO 59 90 NAV00195M 1993XL Koiranohjaajien suosimassa metsästysliivissä on runsaasti taskuja. Liivissä on tienvarsiturvallisuutta parantavat mustat he? astimet, jotka eivät häiritse riistaa. 3 -80€ TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 RET513363 7 Monikäyttöinen kääntötakki kaksipuolisella värityksellä. Tilavat taskut. Soveltuu mainosti alkusyksyn liikkuviin jahteihin. Oranssi puoli täyttää metsästyslain vaatimukset. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229, | VI37445037 47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC -urapohja varmistaa pidon. SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,RET019487 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE GENZO LIPPIS ARVO 14,90 € . RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viri tetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokkaalla 3400 mAh akulla pärjäät jopa useita metsästyspäiviä. Erittäin helppokäyttöinen. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. ASTIA! ARVO 14,90 € JAHTI &VAHTI EXTRAENERGIA 15 KG 31,JO4470 2,07 €/KG Rankkaa työtä tekevän ja erittäin paljon energiaa tarvitsevan koiran vaihtoehto. JOKAISELLE JAHTI&VAHTI ENERGIA TAI EXTRA ENERGIA SÄKIN OSTAJALLE PIPO KAUPAN PÄÄLLE. KAUPAN PÄÄLLE. VALMISTAUDU JAHTIKAUTEEN! METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM ROGEN VEIL 269,HWC10008141048 56, 241048 56 Huippuluokan puku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Veil -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Covertex® -erikoiskalvo. JAHTI&VAHTI PALAUTUSJUOMAJAUHE 600 G 17 90 NORM. 19,90 | JV86123 29,83 €/KG Kovassa rasituksessa oleville koirille helpottamaan työskentelyä seuraavanakin päivänä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 2 199,NORM. 229,00 | RET000706 744 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™-camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo.
• JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 80 JO4472 1,83 €/KG Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan koiran täysravinto. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTI ASTIA! ARVO 14,90 € HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,RET512183 7 Monipuoliset housut metsästykseen ja luonnossa liikkumiseen. 100 % vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Sivusaumoissa pitkät tuuletusventilaatiot. Irrotettavat henkselit. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL TROPHY 8x56 349,NORM. 429, | NOBU30335856 Erittäin valovoimaiset kiikarit hämärämetsästykseen. Kestävä, täysin vesitiivis rakenne. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2019 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄSTYSLIIVI GENZO 59 90 NAV00195M 1993XL Koiranohjaajien suosimassa metsästysliivissä on runsaasti taskuja. Liivissä on tienvarsiturvallisuutta parantavat mustat he? astimet, jotka eivät häiritse riistaa. 3 -80€ TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 RET513363 7 Monikäyttöinen kääntötakki kaksipuolisella värityksellä. Tilavat taskut. Soveltuu mainosti alkusyksyn liikkuviin jahteihin. Oranssi puoli täyttää metsästyslain vaatimukset. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229, | VI37445037 47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC -urapohja varmistaa pidon. SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. RIISTAKAMERA BURRELL S12HD+SMS II 199,RET019487 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE GENZO LIPPIS ARVO 14,90 € . RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viri tetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokkaalla 3400 mAh akulla pärjäät jopa useita metsästyspäiviä. Erittäin helppokäyttöinen. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. ASTIA! ARVO 14,90 € JAHTI &VAHTI EXTRAENERGIA 15 KG 31,JO4470 2,07 €/KG Rankkaa työtä tekevän ja erittäin paljon energiaa tarvitsevan koiran vaihtoehto. JOKAISELLE JAHTI&VAHTI ENERGIA TAI EXTRA ENERGIA SÄKIN OSTAJALLE PIPO KAUPAN PÄÄLLE. KAUPAN PÄÄLLE. VALMISTAUDU JAHTIKAUTEEN! METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM ROGEN VEIL 269,HWC10008141048 56, 241048 56 Huippuluokan puku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Veil -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Covertex® -erikoiskalvo. JAHTI&VAHTI PALAUTUSJUOMAJAUHE 600 G 17 90 NORM. 19,90 | JV86123 29,83 €/KG Kovassa rasituksessa oleville koirille helpottamaan työskentelyä seuraavanakin päivänä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 2 199,NORM. 229,00 | RET000706 744 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™-camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo.
• 12 l Jägaren 5 l 2019 ANTTI PIIRONEN och MIKKO ALHAINEN , Finlands viltcentral Jaktområdet för tundrasädgås blir större Jakten på sädgåsens talrika underart tundrasädgåsen fortsätter i höst, nu på ett större område än förut. Det här beror på viltdata av hög kvalitet som gör att vi kan vara säkra på att jakten riktar sig mot den här underarten. U tvidgningen av jaktområdet bygger på data från sädgäss med halsringar och gps-sändare, och på informationen som jägare har samlat in om fällda sädgäss. Observationer av märkta fåglar visar att sädgässen som häckar i Norra Karelen flyttar i likhet med artfränderna som häckar längre norrut till övervintringsområdena via Sverige. Under sädgåsjakten i Sydöstra Finland skjuts alltså inga fåglar som har häckat i Finland. Sädgåsavskjutningen under tidigare höstar Proverna som har samlats in av jägare viSädgässen flyger ofta i blandad flock med andra gäss. I oktober-november är det särskilt vanligt med bläsgäss i flockarna i Sydöstra Finland. På bilden fyra bläsgäss och tre sädgäss. Unga bläsgäss är särskilt svåra att urskilja. LA SS I KU JA LA
• Jägaren 5 l 2019 l 13 sar att jakten på önskat sätt är riktad mot sädgåsens talrikare underart tundrasädgås. Enligt bilderna på fällda gäss som samlades in hösten 2017 är cirka 85 % av de fällda gässen tundrasädgäss. I fjol höstas samlades det in huvuden av fällda sädgäss för bestämning av underarten genom DNA-analys. Resultatet var så gott som identiskt med hösten innan: 88 % var tundrasädgäss. Finlands viltcentral riktar ett tack till jägarna som deltog i insamlingen. Ni har bidragit till att göra det möjligt att fortsätta med jakten på sädgäss! Obligatorisk fällningsanmälan Sädgåsen hör till arterna med obligatorisk fällningsanmälan. Syftet är att få fram exaktare data än vi har haft förut om den verkliga mängden fällningar. För varje fälld sädgås ska jägaren göra en officiell fällningsanmälan elektroniskt i tjänsten Oma riista eller på en officiell blankett som han postar. Vi rekommenderar att jägarna gör anmälningen utan dröjsmål efter fällningen, i praktiken inom ett dygn. Den lagstadgade fristen är sju dygn efter fällningen. Ny insamling av sädgåshuvuden Syftet med insamlingen av huvuden är att höja noggrannheten i bestämningen av underart som görs från fotografier och att följa med underartens andel i sädgåsavskjutningen. På de insamlade huvudena bestäms underarten genom DNA-analys. Därefter jämI år är det tillåtet att jaga sädgås under tiden 1.10-30.11 enligt följande: Södra Karelen: Hela landskapet. Södra Savolax: Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava. Kymmenedalen: Hela landskapet. Norra Karelen: Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi. Päijänne-Tavastland: Orimattila. Nyland: Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. AN TT I PI IR ON EN Metsähanhen metsästysaika 2019 1.10. 30.11. Ei metsästystä förs analysresultatet med näbbens färg och proportionerna mellan huvud och näbb. Vi uppmanar samtliga sädgåsjägare att ta vara på huvudet på sädgässen ni fäller och göra en anmälan enligt anvisningarna nedan. I mån av möjlighet åker vi hem till jägarna och hämtar proverna, för att deltagandet i insamlingen inte ska innebära något besvär. Informationen om avskjutningens underartssammansättning hör i detta nu till det viktigaste som vi behöver för förvaltningen av sädgåsen. Ju exaktare viltdata vi har desto säkrare är grunden som regleringen av jakten står på och vi slipper begränsa jakten för säkerhet skull. Utvidgningen av området för sädgåsjakt utgör ett utomordentligt exempel på detta! JÄGARE OBS! Insamlingen av huvuden från fällda sädgäss pågår Skär av huvudet nedtill på halsen Linda in huvudet i papper och lägg i frysen Kontakta viltplanerare Antti Piironen (029 431 2332, antti.piironen@riista.fi). Proverna hämtas hos samtliga jägare på en gång efter jaktsäsongen De deltagande jägarna får en rapport om insamlingens resultat och underartens andel Syftet med insamlingen av huvuden är att vi i framtiden ska kunna identifiera underarten med ännu större tillförlitlighet på bilder av fällda sädgäss. Insamlingen av viltdata gynnar jägarna och säkrar jaktens framtid. Insamlingen av huvuden är konfidentiell. Finlands viltcentral tackar för samarbetet! 1.10 30.11 Ingen jakt Jakttiden för sädgås 2019
• 14 l Jägaren 5 l 2019 SAANA HARJU , HELI PAAVOLA , Finlands viltcentral Fångstregistret Skyldigheten att anmäla fällt vilt utvidgas nästa år U töver det som stadgas i paragrafen om jaktlicens för hjortdjur ska en anmälan om fällt vilt göras till Finlands viltcentral om detta krävs för att bevara hållbarheten hos jakten på detta vilt eller för att kunna organisera jakten ändamålsenligt. I enlighet med jaktlagen fastställer statsrådet med en förordning för vilka viltarter en fällningsanmälan ska göras samt anmälgarna är skyldiga att följa de här bestämmelserna. Jaktlagen stadgar att jägarens namn och jägarnummer ska antecknas i fångstregistret samt uppgifterna om det fällda djuret och tiden och platsen för fällningen. Vilka uppgifter om det fällda djuret som ska uppges i fällningsanmälningen beror på jaktlagen och tillämpningen av bestämmelserna i förordningen som utfärdas av statsrådet. I praktiken avses med de här uppgifterna bland annat bytesdjurets art, ålder och kön. Fällningsanmälningen kan göras i tjänsten Oma riista eller på Finlands viltcentrals blankett för fångstanmälan, som postas eller mejlas till ett regionkontor. Personuppgifterna i fångstregistret avförs tio år efter utgången av det år då personen i fråga gjorde sin senaste fångstanmälan. I augusti nästa år utvidgas skyldigheten att göra fällningsanmälan till sjöfåglarna med negativ utveckling. Därefter ska anmälan också göras för följande fåglar: bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Den som underlåter att göra en anmälan gör sig skyldig till jaktförseelse. Anteckna fällningarna i Oma riista Den lagstadgade fällningsanmälningen kan göras i tjänsten Paragrafen om fångstregister infördes i jaktlagen vid lagändringen 2017. Registeransvarig för fångstregistret är Finlands viltcentral. Uppgifterna i registret används för att följa viltstammarna och planera hur de ska utnyttjas samt för jaktövervakning och statistik. ningens form och innehåll, och tidsfristen inom vilken den ska göras. Jägarna och licensmotta
• Jägaren 5 l 2019 l 15 Oma riista för alla viltarter och icke fredade arter. Även de lagstadgade fällningsanmälningar som görs på blankett och lämnas in till ett regionkontor sparas i det elektroniska fångstregistret. Syftet med de lagstadgade fångstanmälningarna är att göra viltinformationen mera komplett. Den geografiska informationen i anmälningarna skapar en helhetsbild av artens utbredning medan antalet fällningar ger indikationer om stammens storlek. Finlands viltcentral använder den här informationen vid skötseln av sina lagstadgade uppgifter, bland annat för hållbar vilthushållning och jakt, och i arbetet med att följa viltstammarnas tillstånd, utveckling, hållbarhet och livskraft. Viltcentralen arbetar också med viltvården och skötseln av viltets livsmiljöer. Dessutom behövs informationen i fällningsanmälningarna till bland annat bedömningen av behovet av dispens för objekt som är utsatta för skador och uppgiften att följa hur en regionalt fastställd kvot för en viss art fylls. Utöver de lagstadgade fällningsanmälningarna ingår i tjänsten Oma riista också en personlig viltdagbok för användarna. När en jägare har registrerat sig kan han anteckna sina viltuppgifter i tjänsten, exempelvis sina observationer och fällningar. I tjänsten kan användaren ta fram sina tidigare anteckningar och sammanfattningar av dem. Ingen annan har tillgång till en jägares personliga viltdagbok. Användarens egna frivilliga noteringar överförs alltså inte till fångstregistret utan fungerar enbart som en personlig jaktdagbok. De här frivilliga anteckningarna i viltloggen kan till exempel handla om fällda rävar och kråkor. Viltinformationen som en person skriver in kan användas av den offentliga viltkoncernen för planeringsuppgifter, följandet av viltstammar, praktisk planering, statistik och forskning. Viltinformationen behandlas anonymt. Om den sparade viltinformationen utnyttjas i publikationer så publiceras informationen i summarisk eller förenklad form. De frivilligt överlåtna avskjutningsoch observationsuppgifterna med personuppgifter sparas tills personen raderar uppgifterna eller begär att de raderas. Du hittar användningsvillkoren för tjänsten Oma riista och dataskyddsbeskrivningen på Finlands viltcentrals webbplats, https://riista.fi/sv/viltforvaltningen/elektroniska-tjanster/ registerbeskrivningen/ Uppgifterna i fångstregistret offentlighet och överlåtande I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen föreskrivs om offentligheten för och utlämnandet av uppgifter i fångstregistret. För överlåtandet av information ur fångstregistret på Finlands viltcentral svarar teamet för OFR-register. Myndighetsdokument som innehåller uppgifter om en persons fritidsintressen ska i enlighet med offentlighetslagen hållas hemliga. I enlighet med jaktlagen får Finlands viltcentral, i egenskap av registeransvarig, fritt överlåta uppgifterna i fångstregistret till jordoch skogsbruksministeriet, jaktvårdsföreningarna, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, myndigheterna som svarar för jaktövervakningen samt till sådan jaktövervakare som avses i viltförvaltningslagens 23 § om syftet är att följa viltstammarna, planera hur viltstammarna ska utnyttjas och jaktövervakning. Myndigheterna som svarar för jaktövervakningen är i enlighet med jaktlagens 88 § polisen, gränsbevakningen, tullen och Forststyrelsens tjänstemän. I augusti nästa år utvidgas skyldigheten att göra fällningsanmälan till sjöfåglarna med negativ utveckling. Enklast gör man fångstanmälan i tjänsten Oma riista. KÄMPPÄKARTANO KITEEN PYHÄJÄRVELLÄ Tee tarjous 3.10.2019 mennessä. Katso lisätiedot: www.upmbonvesta.? Nyt myynnissä upea Nivungin kämppäkartano metsästysmahdollisuudella Kiteen Pyhäjärven rannalla!
• JORDOCH SKOGSBRUKSMINISTERIET UTLYSER PROJEKTFINANSIERING FÖR FRÄMJANDE AV VILTHUSHÅLLNING OCH VÄRDEFULLA FÅGELVATTEN Jordoch skogsbruksministeriet beviljar understöd för riksomfattande och lokala projekt som främjar vilthushållning. Med understödet stöds i år i synnerhet projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar, andra projekt i enlighet med viltkoncernens strategi samt projekt som anknyter till iståndsättning och vård av värdefulla fågelvatten. U nderstöd för projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar kan sökas av nya sammanslagna jaktvårdsföreningar som inlett sin verksamhet 2019 och föreningar som beslutat om sammanslagning 2019. Understöd kan beviljas både för etablering av verksamheten i en ny förening och för stärkande av ledningen av en ny förenings verksamhet med hjälp av nya verksamhetsmodeller. Ansökningstiden för understöd för sammanslagning av föreningar inleds den 1 augusti 2019 och den är fortlöpande. Understöd kan också beviljas till andra projekt som verkställer den offentliga viltkoncernens strategi såsom genomförande av skötselplaner för olika viltarter, utveckling av metoderna för uppföljning av vattenfågelstammar på tillbakagång och projekt som stöder etik i jakt. Understöd som hör till denna grupp kan utöver jaktvårdsföreningar även beviljas andra allmännyttiga samfund samt forskningsinstitut. Ansökningstiden för understöden är 1.8–30.9.2019. Understöd för restaurering av våtmarker ska sökas senast den 15 september 2019 Under de senaste decennierna har många värdefulla fågelvatten växt igen och fågelfaunan har utarmats. Problemet gäller både skyddade våtmarksfåglar och många jaktbara andarter som är krävande med tanke på livsmiljön. Dessutom försämrar främmande rovdjur många sjöfågelarters kullproduktion. Därför har miljöministeriet och jordoch skogsbruksministeriet tillsammans inlett ett pilotprojekt för att förbättra livsmiljöernas tillstånd för sjöfåglar. Det är nödvändigt att vidta iståndsättningsoch vårdåtgärder samt olika andra åtgärder som ska förbättra tillståndet för sjöfåglar både inom skyddsområden och utanför dem. Av jordoch skogsbruksministeriets medel kan det beviljas understöd för sådana projekt för främjande av iståndsättning och vård av värdefulla fågelvatten som har anknytning till pilotprojektet, såsom för kostnader för anläggning av nya små våtmarker nära fredade områden. Understöd kan beviljas utifrån ansökningar som inlämnats under tiden 1.8–15.9.2019 både till allmännyttiga samfund och enskilda aktörer. Beslut om understöd fattas årligen Med understöden som beviljas kan man stöda både ettoch fleråriga projekt. Jordoch skogsbruksministeriet kan dock inte i detta skede förbinda sig till någon fortsatt finansiering, eftersom beslut om kommande års understöd alltid fattas årligen. Närmare ansökningsanvisningar för understöden och ansökningsblanketter finns på jordoch skogsbruksministeriets webbplats. Ytterligare information: sakkunnig Heidi Krüger, tfn 02951 62072, fornamn.efternamn@mmm.fi 16 l Jägaren 5 l 2019
• tracker.fi – facebook.com/tracker.fi STEGET FÖRE IOT 4G Nya Tracker Artemis är utrustad med både beprövad och ny teknik. GSM såklart men även NB-IoT eller LTE-CAT M1, som är en låghastighets 4G-teknik. Teknik som i framtiden kommer att ersätta teleoperatöreras GSM med mycket bättre täckning och lägre strömförbrukning. Förutom denna framtidsäkrade teknik har vi gjort flera driftsäkrande förbättringar för att göra jakten tillsammans både bättre och roligare. Både i nutid och framtid. Läs allt på sajten. NB-IOT LTE-CAT M1 SKALLINDIKATOR LAMPA GPS/GLONASS 3200 mAh
• 18 l Jägaren 5 l 2019 TUOMAS KUKKO och JYRKI PUSENIUS , Naturresursinstitutet Uppskattningsmetoden för älgstammen Älgforskarna på Naturresursinstitutet uppskattar älgstammens storlek och struktur och tar fram beskattningsrekommendationerna som vi behöver för att nå målen som viltråden har ställt upp. Så här går det till. G runden för uppskattningen av älgstammens storlek och struktur utgörs av en populationsmodell (bild 1) som beskriver älgens livscykel under årets lopp. Till populationsmodellen fogar vi information från flera olika källor. När vi gör beräkningarna använder vi materialet om observerade och fällda älgar som jägarna har samlat in under älgjakten, jägarnas uppskattningar av den kvarstående stammen efter jakten samt materialet från flygoch terränginventeringarna. I det följande presenterar vi med en bildserie principen för bayesiansk statistik. Vi kombinerar insamlade data från olika informationskällor för att med en sannolikhetsfördelning beräkna värdena på älgstammens storlek och struktur. Vid beräkningarna avgränsar vi de möjliga värdena för älgtätheten i ett älghushållningsområde på det viset att det inte finns några negativa värden (bild 2); det måste ju ha funnits minst lika många älgar i området före jakten som antalet älgar som blev fällda. Utifrån värdena som jaktföreningarna i älghushållningsområdet har uppgett för den kvarstående stammen har vi beräknat ett viktat medelvärde för jaktarealen samt en standardavvikelse för det här värdet (bild 3). Normalfördelningen som vi på det här sättet har tagit fram för värdet på den kvarstående stammen har vi därefter för norra Finland kalibrerat med tätheterna för flyginventeringarna och gjort en tillräcklighetsanalys för värdena för den kvarstående stammen i hela landet. Antalet älgobservationer per jaktdag ger ett användbart index för älgstammens storlek (bild 4). Vi antar att indexet för ett älghushållningsområde är direkt jämförbart med stammens täthet. Således indikerar exempelvis en tioprocentig ökning av indexet en lika stor tillväxt i området. Styrkan i kopplingen mellan indexets värde och stammens täthet varierar från område till område. Det går att höja indexets tillförlitlighet genom att bokföra älgobservationerna omsorgsfullt. Av fjolårets stam kan vi med en populationsmodell och en viss noggrannhet sluta oss till stammens storlek under det följande året (bild 5). Men osäkerhetsfaktorerna vid uppskattningen av kalvproduktionen och dödligheten, som osäkerheter vid antecknandet av observationer och förändringar i stammens struktur, bestånden av stora rovdjur och väderleken samt eventuella ökningar eller minskningar på grund av flyttning försvagar fjolårets prognosvärdighet. Även på den här punkten kan noggrannheten förbättras genom omsorgsfulla noteringar av älgobservationer. I vissa områden har det gjorts vinterinventeringar med flyg och/eller i terrängen (bild 6). Flyginventeringarna ger i regel värdefull kompletterande information om stammens tillstånd. Men flyginventeringen görs som stickprov och det faktum att alla älgar Bild 1. Älgens livscykel under årets lopp enligt populationsmodellen som används vid uppskattningen av älgstammens storlek och struktur. Kalvande stam n Fjolårets kalvar räknas som vuxna n Stammen når maximal storlek när kalvarna föds – även om de obs först på hösten när jakten börjat n Andelen tjurkalvar bestäms över en längre tidsperiod Stammen efter kalvningen n Stammen indelas i fyra klasser: n Vuxna honor och hanar n Tjuroch kokalvar n På sommaren minskar stammen pga björn, varg och trafik n Mängden viltolyckor under sommarmånaderna avspeglar stammens storlek Den jaktbara stammen n Kalvprod bestäms retroaktivt enligt obs och fälln under jaktsäsongen. Könsstrukturen från fjolåret kompletteras med obs under jakten n Antalet obs per jaktdag och trafikolyckor i slutet av året avspeglar stammens storlek Kvarstående stam n Stammen beskattas främst av jakten, men även av trafiken och vargarna under säsongen n Uppskattn av stammen och ev inventeringar i terrängen som uppges vid avskjutningsanmälan ger data om storleken på den kvarstående stammen Vinterstammen n Stammen beskattas av trafiken, vargen och andra faktorer n Flyginventeringarna som görs av Luke och jvf ger data om stammen n Även trafikolyckorna under vintern avspeglar stammens storlek Populationsmodellen för älgstammen
• Jägaren 5 l 2019 l 19 inte blir observerade skapar en osäkerhet hos värdena. Vi har modellerat observerbarheten och korrigerat för den vid flyginventeringarna, som görs med institutets distansmodell. När vi sammanställer samtliga ovannämnda uppgifter ser vi (bild 7) att de inte alltid stämmer överens sinsemellan fullt ut. På sina håll kan olika index ge en motstridig bild av både stammens storlek och den senaste förändringen hos stammen. Av den här anledningen går det inte att förbehållslöst lita på någon enskild informationskälla. Institutets metod för uppskattning av stammen handlar om att sammanställa informationen i flera olika källor (bild 8). Metoden är inte särskilt känslig för enstaka avvikande observationer i någon av källorna som används. Det skalade resultatet för sannolikhetsfördelningarna utgör ett slags syntes som visar sannolikheterna för de möjliga värdena på stammens täthet, villkorade med årets älgmaterial. Den här fördelningens väntevärde (medelvärde) kan betraktas som den bästa kompromissen för stammens storlek under det aktuella året. Vid uppskattningen av stammen förenar vi uppgifterna för flera år. Stammarna under år som följer på varandra måste vara biologiskt kompatibla. Varje år måste stammen ha räckt till för att avkasta de följande årens avskjutning. Vi maximerar förenligheten hos materialen som har fogats till populationsmodellen under undersökningsperioden (från 2000 tills i dag). Resultatet blir då en följd med sannolikhetsfördelningar (bild 9) där vi kan betrakta väntevärdena som den bästa uppskattningen av älgstammen eftersom där ingår samtliga älgobservationer i analysen. Den senaste informationen är självfallet den intressantaste, men tyvärr också den osäkraste eftersom vi ännu inte känner till de framtida observationer som den kommer att skapa. När vi får in nytt material förändras modellens värden utmed hela tidsserien – ibland mera och ibland mindre. Sammanfattningsvis bygger beräkningarna i modellen främst på det material som jägarna skapar. Älgforskarna på institutet önskar därför att jägarna också i fortsättningen ska anteckna sina älgobservationer och fällningar med största omsorg och uppskatta den kvarstående stammen efter jakten så exakt som möjligt. På det här viset kan forskarna på Naturresursinstitutet göra tillförlitliga beräkningar som bildar underlag för förvaltningen av älgstammen. Bild 9. De årliga fördelningarna är förbundna med varandra genom populationsmodellens parametrar och bildar tillsammans en tidsserie för älgstammens utveckling. Bild 2. Värdena för älgtätheten avgränsas så, att de är större än noll. Bild 3. Utifrån älgjaktlagens uppskattningar skapar forskarna en fördelning för älgtätheten. Bild 4. Antalet älgobservationer avspeglar stammens storlek. Bild 5. Populationsmodellen ger oss ett värde på älgtätheten som bygger på det föregående året. Bild 6. Flyginventeringarna ger oss kompletterande data som stöder de övriga informationskällorna. Bild 7. De olika informationskällornas siffror på älgtätheten ger ett värde på samma sak, men med varierande noggrannhet. Bild 8. De sammanställda informationskällorna bildar en posteriorifördelning. Jägaren 5 l 2019 l 19 De teoretiska gränserna Uppskattad kvarstående stam Observationer per dag Härlett av det föregående Flyginventering Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Ä lg st am m en s tä th et År Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet Sa nn ol ik he te n Älgstammens täthet De teoretiska gränserna Uppskattad kvarstående stam Observationer per dag Härlett av det föregående De teoretiska gränserna Uppskattad kvarstående stam Observationer per dag Härlett av det föregående Flyginventering Kombination Flyginventering
• TJÄDER JA RI N IS KA N EN Jägaren 5 l 2019 l 3 Innehåll 5 l 2019 5 Ledaren: Ett plock ur det nya jaktåret 6 Resultatet av triangelinventeringarna 8 Jaga skogshönsen hållbart 12 Jaktområdet för tundrasädgås blir större 14 Fångstregistret 16 Ministeriet utlyser projektfinansiering 18 Uppskattningsmetoden för älgstammen 20 Systemet för älgförvaltning är summan av flera faktorer 22 Världens bästa älgdata 24 Ordförandes spalt: Historiens vingslag på flera fronter 26 Hjortdjursskador kan förhindras 28 Projektet för utveckling av älghushållningsområdena: kommande utbildningar 30 Jakten i renskötselområdet – håll isär hundar och renar! 32 Vitsvanshjorten: Rivstarta jakten när säsongen börjar 34 Tidningen Jägarens grågäss, del 1: Berättelsen börjar 38 När är det tillåtet att använda hund? 40 Ministeriet informerar: Finland fick ingen ny viltart 41 Tillåtet och förbjudet vid fångst av skadliga främmande arter 42 Inrikesministeriet informerar: Förvara vapnen säkert 46 Vårda ditt jaktgevär: Bädda geväret med massa 50 En jägares patroner: Traditionella och bondade kulor 52 Vaktjakt på älg 54 Vildsvinsjakt på slätterna i Södra Österbotten 56 Vilthushållning i utveckling, del 10: Jaktledaren leder jakten och bär ansvaret 58 Efter det fällande skottet, del 2: En skalle som trofé 60 Andrecept ala Akseli Herlevi 62 Nyhetsmagasinet 64 Fältharen 65 Jakt och jägare 66 Åland 12 Jaktområdet för tundrasädgås blir större 42 Förvara vapnen säkert Älgen 18-30 Uppskattningen av stammen, förvaltningssystemet, förebyggandet av skador, utbildningar och jakten i renskötselområdet 8 Jaga skogshönsen hållbart LA SS I KU JA LA 6 Resultatet av triangelinventeringarna
• #BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-5HD TWILIGHT MAX HD LINSSIJÄRJESTELMÄ HUIPPU VALONLÄPÄISYLLÄ ZERO LOCK KOROSÄÄTÖNUPPI NOLLATASON PIKALUKITUKSELLA GUARD-ION LINSSIPINNOITE HYLKII VETTÄ JA EHKÄISEE NAARMUJA TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-5HD KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • TARJOUSHINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2019 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY Kauden tarjoushinnat VX-5HD 1-5x24 FireDot DX 1149€ VX-5HD 2-10x42 FireDot DX 1179€ VX-5HD 3-15x44 FireDot DX 1299€ VX-5HD 3-15x56 FireDot DX 1399€
• JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren Jägaren 5 l 2019 l 5 P å många håll i landet kändes försommaren gynnsam för hönsfåglarnas häckning. Intrycket förstärks i flera regioner av resultaten för triangelinventeringarna som håller på att bli klara. Av allt att döma utvecklas hönsstammarna till största delen positivt och har klarat förlängningen av jakttiderna utan problem. Självfallet följer vi kontinuerligt med läget för att vid behov kunna införa begränsningar i jakten under svaga år. I våras och somras var också sjöfåglarna ett populärt samtalsämne. Vi fortsätter med åtgärderna och planerar nya, i synnerhet för att stöda sjöfåglarna med negativ utveckling genom fredningar, begränsningar och våtmarksprojekt. Jakten på de främmande rovdjuren ingår som en fundamental del i skötseln av sjöfågelstammarna och i värsta fall kan vi se fram emot en litet större nykomling. I slutet av juli nåddes vi nämligen av en mindre angenäm nyhet; den första bekräftade observationen av en schakal hade gjorts här i landet. I värsta fall får plågorisen mink och mårdhund sällskap i våra våtmarker av schakalen som trivs i samma livsmiljöer. För minkens och mårdhundens del har vi fått mera svängrum i paragraferna för att jakten ska bli effektivare. Effekterna visar sig efter hand med erfarenheterna och vi hoppas alla på det bästa i synnerhet på att sjöfåglarna med nedåtgående utveckling ska återhämta sig. På hjortdjurskanten har det beviljats klart fler licenser för vitsvans än tidigare, tack vare jägarna som har varit aktiva med att skriva ansökningar. Vi har ett väldigt jobb framför oss för att äntligen få hjortstammen att vända neråt i områdena med täta bestånd. Det gäller att använda samtliga licenser och aktivt ta vara på hela jaktsäsongen. Förhoppningsvis står också vädrets makter på vår sida. Tillsammans med jägarna och markägarna har vi inlett två ambitiösa projekt för att utveckla jakten på hjortdjur och förvaltningen av stammarna. Projektet ”Välmående av vilt” handlar om problemen i hjortområdena och om att utveckla utnyttjandet av hjorten. I ”Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena” har de nyanställda planerarna redan inlett jobbet med att utveckla förvaltningen av älg och hjort i hela landet. Syftet med bägge projekten är att i hela landet skapa lämpliga verksamhetsmodeller och utbyta erfarenheter av metoder som fungerar. På rovdjurskanten har den nya förvaltningsplanen för vargstammen varit ute på remiss och vi väntar på EU-domstolens utslag om möjligheterna att fortsätta med den stamvårdande jakten. När debatten handlar om viltet är det lätt hänt att rubrikerna lyfter fram motsättningar och ibland får undertecknad en känsla av att själva sakfrågan blir begravd där under. Det här är illa eftersom det sällan bjuds på snabba lösningar när det handlar om viltet. Ofta krävs det flera års arbete för att lösa konflikterna och rätta till problemen. Det här är någonting som vi lätt glömmer bort när vi läser rubrikerna. Vi ska inte heller glömma att bland annat den afrikanska svinpesten fortsättningsvis utgör ett allvarligt hot mot vårt land trots att sjukdomen knappt alls figurerar i rubrikerna. Jägarna befinner sig nu som alltid i främsta ledet i kampen mot svinpesten och vi behöver både beredskap och aktiv jakt. Ett plock ur det nya jaktåret
• 20 l Jägaren 5 l 2019 TIMO RUUSKA och JANI KÖRHÄMÖ , Finlands viltcentral Systemet för älgförvaltning – summan av flera faktorer Jakthösten har rullat i gång. I norra Finland pågår den tidigarelagda älgjakten medan vaktjakten på åkrar är tillåten i övriga delar av landet. Den egentliga älgjakten ligger redan runt hörnet. Även om älgjakten och avskjutningsplaneringen förknippas med hösten så pågår verksamhet året om i bakgrunden. U nder hösten är antalet jaktlicenser samtalsämnet med stort S och medan jaktsäsongen pågår hör man sig för hos grannarna om hur jakten går och hur mycket oanvända licenser som finns kvar. För den pågående jaktsäsongen har Finlands viltcentral beviljat 50 383 jaktlicenser för älg, 58 094 licenser för vitsvanshjort, 230 för dovhjort och 18 för skogsvildren. I jämförelse med fjolåret har älglicenserna blivit färre medan licenserna för vitsvanshjort har blivit fler. Ett nära samarbete Jaktlicenserna som beviljas varje år utgör resultatet av en långsiktig beskattningsplanering. Den är en process som framskrider i flera steg och inbegriper flera organisationer. Syftet är att nå målen som de regionala viltråden har ställt upp för stammen. De regionala viltråden fastställer målen för älgstammen i treårsperioder för varje älghushållningsområde. Tillsammans med intressegrupperna gör man varje år en utvärdering av hur väl målen har uppfyllts. I mars publicerar Naturresursinstitutet sina uppskattningar av stammens storlek och struktur, och sina avskjutningsrekommendationer på nivåerna älghushållningsområde och jaktvårdsförening. Utgående från dem inleds därefter den egentliga beskattningsplaneringen. Jaktvårdsföreningarna samlas älghushållningsområdesvis och gör utgående från Naturresursinstitutets uppskattningar upp sina beskattningsberäkningar för att nå de regionala målen för stammen. Jägarna som ansöker om jaktlicens innehar en central roll i beskattningsplaneringen eftersom det ju är de som verkställer planeringen. Jv-föreningarnas uppgift är att förmedla beskattningsplanerna till licensansökarna för att dessa i sin tur ska kunna beakta planerna när de fattar beslut om hur många licenser de ska ansöka om. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att fatta besluten om jaktlicenser för hjortdjur i enlighet med målsättningarna på regional nivå. Licensbesluten skickas till ansökarna vid månadsskiftet juli-augusti i god tid innan älgjakten börjar. Viltcentralens regionkontor brukar bifoga de exaktare regionala beskattningsrekommendationerna när de skickar licensbesluten. Mål och rekommendationer Beskattningsrekommendationerna bygger på de regionala målen för stammen. På regionnivå fastställer man det eftersträvade täthetsspannet för älgstammen (exempelvis 2,8-3,3 älgar/1000 hektar), förhållandet mellan vuxna älgkor och tjurar (exempelvis högst 1,5 honor /hane) och andelen kalvar i stammen efter avslutad jakt (exDe beviljade jaktlicenserna för hjortdjur 2019 per viltcentralsregion De beviljade jaktlicenserna för hjortdjur jaktåret 2019-2020 samt en jämförelse med fjolåret REGION ÄLG VITSVANSHJORT DOVHJORT SKOGSREN 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 SÖDRA TAVASTLAND 1756 1688 10102 7406 12 2 SÖDRA SAVOLAX 3768 3858 590 525 SYDÖSTRA FINLAND 2688 2820 868 674 KAJANALAND 1797 2065 MELLERSTA FINLAND 4025 4006 1039 831 1 1 3 3 LAPPLAND 10404 11835 ULEÅBORG 5795 8459 ÖSTERBOTTEN 4197 3985 803 545 15 15 NORRA TAVASTLAND 2140 2023 5079 3967 NORRA KARELEN 1502 1450 NORRA SAVOLAX 3197 3292 213 197 KUST-ÖSTERBOTTEN 2082 2107 1177 939 SATAKUNTA 2852 2798 11225 8181 36 24 NYLAND 2460 2614 9897 8342,5 153 117 EGENTLIGA FINLAND 1722 1644 17101 12699 28 28 SAMMANLAGT 50385 54644 58094 44306,5 230 172 18 18
• Jägaren 5 l 2019 l 21 empelvis 20-30 procent kalvar). Meningen med ramarna som är fastställda i förvaltningsplanen för älgstammen är att stammen ska bevaras livskraftig och stabil så att älgskadorna hålls på en rimlig nivå och stammens struktur är balanserad. För att vi ska nå målen för stammen krävs det att jakten är planmässig och jägarna kunniga. Vi kan påverka stammens struktur med selektiv jakt, bland annat genom att reglera könsoch åldersfördelningen. I en stam som mår bra biologiskt finns det tillräckligt många fullvuxna hanar samt tillräckligt många honor och hanar i sina bästa år och i proportion till antalet honor. I praktiken visar det här sig i avskjutningens struktur på det viset att andelen honor och kalvar borde utgöra cirka 50 procent av avskjutningen. Men om stammen har blivit rejält obalanserad så kan det under några års tid krävas kraftiga återställande åtgärder för återföra stammens struktur till det målsatta. Stöd för planeringen Avskjutningsplaneringen har utvecklats under de senaste åren och bland annat införandet av älgdata i realtid har inneburit ett betydande steg i utvecklingen. Medan säsongen pågår kan vi på älghushållningsnivå följa med hur jakten framskrider och förutsäga jaktens resultat. Du får älginformation i realtid på webbplatsen riistahavainnot.fi och genom tjänsten Oma riista. Mer om detta finner du på annan plats i denna tidning. Älghushållningsområdesplanerarna har sedan i våras åkt omkring i landet och hållit kurser för intresserade om hjortdjurens biologi och selektiv beskattning. Den senare stöder en målinriktad och planmässig jakt. Tid och plats för kurserna finner du på viltcentralens webbplats under länken Sök. För den som är intresserad av ämnet finns det dessutom gott om material för självstudier på webbplatsen viltinfo.fi. Jv-föreningarna träffar intressegrupperna Beskattn planerna klara senast 15.4 > Jvf presenterar planerna för licensansökarna Jvf: uppskattad älgstam och beskattn rek > Beskattn planeringen för älg kan börja Ansökn om jaktlicens senast 30.4 Älghushålln områdena: uppskattn av älgstammens storlek och struktur vid månadsskiftet februari-mars De regionala viltråden träffar intressegrupperna Jvf: uppskattad vitsvansstam och beskattn rek > Beskattn planeringen för vitsvans kan börja Licensbesluten vid månadsskiftet juli-augusti Jakten på älg och vitsvans börjar 1.9 Älgjakten slutar 15.1 och vitsvansjakten 15.2
• 22 l Jägaren 5 l 2019 LAURI ITKONEN , Finlands viltcentral Världens bästa älgdata Tjänsten Oma riistas avancerade älgfunktioner vittnar om samarbetet mellan jägarna och viltforskningen. Kompletta och uppdaterade älgdata finns tillgängliga för varje föreningsmedlem. D et bor en liten älgforskare inuti var och en som jagar älg. Oma riista tillhandahåller information också för krävande analyser och den här informationen finns utlagd på föreningarnas webbsidor. Föreningsmedlemmarna har tillgång till informationen för jaktföreningen, jaktvårdsföreningen, älghushållningsområdet och hela landet. Informationen blir tillgänglig när jägaren har skickat sitt jägarnummer till föreningens kontaktperson. Därefter ska kontakpersonen skicka en inbjudan till medlemmen, som godkänner inbjudningen på oma.riista.fi, på datorn eller plattan, i vyn för privatpersoner under fliken för EGNA UPPGIFTER . Övergången där insamlingen av älgdata gick från papper till elektronisk form innebar för jägarna en väldig satsning och ett uttryck för viljan att förvalta älgen hållbart. Det exakta inhämtandet av data och analyserandet hjälper jägarna att hålla älgstammen livskraftig och inom det gemensamt avtalade spannet. Dessutom gynnar jägarna förebyggandet av älgskador när de antecknar sina observationer och fällningar under jakten och gör det omsorgsfullt och enligt anvisningarna. Den kanske största nyttan med de elektroniska anteckningarna är att systemet gör det möjligt att följa med jakten medan säsongen pågår. Här spelar jägarna en viktig roll. Ibland är det befogat att reagera på älgläget mitt i säsongen trots att detta inte stämmer med vårens planer. Tidigare måste vi vänta på den här informationen ända till följande vår och vara efterkloka. Noteringar medan jakten pågår Oavsett om älginformationen samlas in i terrängen med smarttelefon eller skrivs in hemma vid datorn så gäller fortsättningsvis anteckningsreglerna för de gamla älgkorten: en förening antecknar en och samma älg en enda gång under en dag även om den skulle ha blivit observerad flera gånger. Anteckna enbart de älgar som JÄGARNA SER under jakten. Det vill säga; anteckna inte observerade spår eller viltkamerabilder. För varje fälld älg ska det dessutom antecknas en observation. Detta därför att vi behöver känna till omständigheterna kring djuret, om det till exempel var en älgko med tvillingkalvar och den ena kalven blev fälld. Det är också viktigt att notera samtliga jaktdagar, även sådana utan observationer eller fällningar. Det är förnuftigt att under jaktdagen anteckna sina fällningar och observationer i Oma riistas kostnadsfria terrängapp. Samtliga medlemmar i jaktlaget kan anteckna observationer och fällningar, och detta är ett upplägg som vi rekommenderar. Därefter är det jaktledarens uppgift att kontrollera och godkänna anteckningarna. Det går också att göra anteckningarna i webbversionen (https://oma.riista.fi). Jaktledarna och vice ledarna använder vyn ”JAKT” för anteckningarna medan jägarna antecknar via VILTLOGGEN . Nätversionen är optimerad för att användas med dator eller platta. Med smarttelefoner använder man Oma riistas terrängapp som är avsedd för snabb informationsinhämtning i terrängen. Observationerna och fällningarna som medlemmarna antecknar blir tillgängliga för föreningen när: 1. Medlemmen har godkänt inbjudningen 2. Medlemmen har fogats till älgjaktsgruppen 3. Observationen eller fällningen har antecknats inom föreningens jaktområde I vyn Jakt ser man hur JAKTEN framskrider. Observationerna och fällningarna samlas här och blir tillgängliga för samtliga medlemmar så fort jaktledaren har godkänt dem. På det här viset blir anteckningarna kompletta och analysen av dem ger ett riktigt resultat.
• Jägaren 5 l 2019 l 23 Världens bästa älgdata DIAGRAMMEN Diagrammen visar de kumulerade uppgifterna för innevarande år och de sex föregående säsongerna. TABELLERNA FÖR JÄMFÖRELSER Det går att klara sig med traditionella kunskaper, minneskunskaper och fingertoppskänsla vid älgplaneringen. Men det går att testa minnet genom att jämföra det med siffrorna för föreningens älgjakt året innan. Bland rapporterna i Oma riista finns bland annat en tabell för jämförelser där punkt 3 för älgobservationerna svart på vitt visar om man under ifrågavarande höst faktiskt har sett fler eller färre tjurar eller kalvar än året innan. Tabellen jämför läget med samma tidpunkt under tidigare år. Det går ju inte att få fram någon tillförlitlig uppfattning om älgläget på en ort genom att spana från ett enda älgtorn. Den som granskar läget på föreningsnivå ska dessutom hålla i minnet att det är säkrast att samla på sig flera jaktdagar innan man börjar dra slutsatser. Slumpens inverkan på observationerna är stor om antalet observationer är litet. Motsvarande siffror finns för nivåerna jaktvårdsföreningen, älghushållningsområdet, viltcentralsregionen och hela landet. PROGNOSEN FÖR ÄLGHUSHÅLLNINGSOMRÅDET När det börjar finnas en vetenskapligt sett tillräcklig mängd tillförlitliga observationer publicerar naturresursinstitutet Luke en prognos på älghushållningsnivå för älgstammens storlek och struktur. I rapporterna hittar du prognosen under punkten ”Älghushållningsområde/prognos”. Den blå lådan som beskriver målsättningen bildas av förhållandet mellan hanar och honor på den vågräta axeln och den målsatta tätheten på den lodräta axeln. Den svarta triangeln utgör en siktpunkt och är institutets rekommendation medan den gula triangeln visar älghushållningsområdets jvf-planer. Informationen finns i institutets rapporter Av informationen som jägarna skriver in sammanställer Naturresursinstitutet rapporter som kompletteras dagligen. För att det här ska vara möjligt måste anteckningarna göras med minsta möjliga fördröjning. Informationen i rapporterna presenteras som diagram, kartor och tabeller. OBSERVERA att den som jagar med ett områdestillstånd av Forststyrelsen ska anteckna och godkänna fällningarna i Oma riista inom tre dygn efter fällningen. Felaktiga slutsatser För oss amatörvetenskapare finns det flera varggropar att trilla i. Den som gör slutledningar av ett allt för litet område och allt för få observationer ger slumpen ett allt för stort spelrum. Det behöver inte nödvändigtvis finnas ett samband mellan två fenomen även om de uppträder samtidigt. Det är också fel att ”korrigera” sina egna observationer om de faktiska observationerna inte motsvarar förväntningarna. Det är lika så fel att kompensera för grannföreningarnas ”felaktiga” observationer och noteringar. Det barkar vanligtvis åt skogen om vi utifrån våra förväntningar avfärdar ”felaktiga” resultat och enbart accepterar ”riktiga” observationer som stämmer med ens egen uppfattning. Arbetsfördelningen vid tolkningen av informationen är klar: Jägarna samlar in informationen medan Naturresursinstitutet analyserar materialet och gör det tillgängligt för samtliga. Ändå är det frestande att släppa loss sin egen inre forskare för att kolla om man kommer fram till samma resultat som de riktiga älgforskarna. INDEXEN Indexen är relativtal som gör det möjligt att jämföra olika år med varandra. Till exempel förhållandet observationer /jaktdag gör det möjligt att jämföra olika långa tidsperioder.
• D en förlidna sommaren var en fridfull tid på viltkanten ända tills vi fick veta att en bekräftad observation av en guldschakal hade gjorts i Rautavaara i mitten av juli. Därefter spred sig nyheten att en observation av den nya arten hade gjorts med viltkamera i Reisijärvi redan i början av året. Enligt experter i viltbranschen var den första observationen av nykomlingen inte någon överraskning utan snarare en väntad och sannolik händelse. Eftersom det nu finns två bekräftade observationer så är det väldigt sannolikt att det redan finns tiotals individer av den nya arten i landet. I medierna blossade en intressant debatt upp om huruvida det handlade om en skadlig främmande art eller om en invandrad art, och om det i så fall är lagligt eller olagligt att eliminera den. Det är inte Finlands viltcentral som gör viltpolitiken, men det har från första början varit viltcentralens åsikt att det hade varit klokt att klassa schakalen som en viltart i lagändringen som infördes i våras. Men eftersom så inte skedde borde saken rättas till så fort som möjligt för att undvika ytterligare skador. Positivt i historien är ändå det, att skillnaden mellan termerna främmande art och invandrad art nu säkerligen klarnade för många. Mer positivt än så är det sannerligen svårt att hitta i frågan! En måttlig enighet verkar det ändå råda om att det enligt gällande lagstiftning vore ett naturvårdsbrott att skjuta en guldschakal och att följderna blir därefter. Årets sommarinventering av vilttrianglar är avklarad. I likhet med tidigare år blev nästan tusen trianglar räknade. Viltcentralen framför än en gång ett hjärtligt tack till alla som ställde upp. Jaktföreningarna borde på något sätt lyckas locka och värva ungdomar med i föreningsverksamheten och ge dem ansvar och handledning. Det är ju uttryckligen inventeringarna och uppskattningarna som utgör garantin för att jakten i vårt land bedrivs hållbart och kontinuerligt. I fjol gjorde inventeringsinformationen det möjligt att förlänga jakttiderna för hönsfåglarna på många håll i landet. Somliga jägare ansåg att förlängningen var ett oriktigt beslut, men när de nya inventeringsresultaten blev klara var det en lättnad att konstatera att beslutet var fullkomligt rätt. Beträffande hönsfåglarna måste vi inse det faktum att det är uttryckligen i tillväxtfasen som stammarna kan beskattas medan jakten måste begränsas i den sjunkande fasen. Det är rätt vanligt att jägare har den djupt rotade föreställningen att om hönsstammarna har utvecklats i en positiv riktning så borde de följande höst befinna sig på en ännu högre nivå, bara vi har tålamod att jaga med måtta under den här hösten. Men hönsfåglarnas biologi fungerar bara inte på det viset! Utifrån de färska resultaten av triangelinventeringarna lämnade viltcentralen ett förslag till ministeriet om jakttiderna för höstens jakt på hönsfåglar. Liksom i fjol skickade ministeriet ut utkastet till förordning på remiss väldigt fort utan att göra några ändringar i viltcentralens förslag. Det är fint att ministeriet under de senaste åren har visat ett starkt förtroende för viltcentralens expertis även när det gäller fastställandet av jakttiderna för hönsfåglarna. Det går knappast att hitta bättre sakkunskap och verktyg på något annat håll. Det är rent av ett historiskt ögonblick för hönsjakten i vårt land att vi i höst får njuta av långa jakttider. Som kronan på verket får vi i slutet av januari i delar av vårt land äntligen prova på vinterjakt på orrtuppar och tjädertuppar – såframt det inte blir ändringar i utkastet till förordning. För orren har det gått nästan fyrtio år sedan det senast var tillåtet att jaga i januari och för tjädern har det gått otroliga 55 år! Utifrån erfarenheterna för nästan fyrtio år sedan kan vi konstatera att varje fälld fågel kräver en rätt stor ansträngning, men att upplevelsen är en desto större njutning! Utsikterna för det nya jaktåret verkar således sällsynt lovande för de viktigaste viltarternas stammar. Vi ska ändå inte glömma att den ökade friheten – bland annat i form av längre jakttider – samtidigt innebär ett ökat ansvar. Jag är övertygad om att jägarna i vårt land axlar detta ansvar! Historiens vingslag på flera fronter TAUNO PARTANEN ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt 24 l Jägaren 5 l 2019
• W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
• 26 l Jägaren 5 l 2019 ESKO PAANANEN , Finlands viltcentral Genom viltcentralen går det att skaffa material som förhindrar hjortdjursskador. Tack vare ett specialstöd som har beviljats av jordoch skogsbruksministeriet kan vi stöda anskaffningen av sådant material. H jortdjuren orsakar betydande skador för skogsägarna när de betar i planteringar. För jordbrukarna orsakar de skador när de betar i odlingar och förstör bland annat foderbalar och frostskyddsväv som skyddar odlingar. I synnerhet de växande populationerna av hjort och rådjur har ökat skadorna på jordbruket. Skadorna som orsakas av de övriga hjortdjuren utom rådjur och ren ersätts med medel som samlas in genom licensavgifter. Det allra bästa vore förstås om vi kunde förhindra skadorna från att över huvud taget uppstå. Genom viltcentralen går det därför att skaffa förebyggande material till ett pris som ligger under marknadspriset eftersom en del av priset betalas med det specialstöd som jordoch skogsbruksministeriet har beviljat. Medlen till stödet har samlats in av jägarna som licensavgifter för hjortdjursjakt. Avskräckningsmedel skyddar planteringar Medlen som förhindrar betning är växtskyddsmedel som appliceras på plantorna och avskräcker hjortdjuren från att tugga på dem. Praktisk erfarenhet och undersökningar visar att viltskyddsmedlet Trico, som innehåller fårfett, ger det bästa skyddet mot viltskador. Trico appliceras på plantorna med en spruta och effekten sitter i ända till följande växtsäsong. Vid besprutningen ska plantorna vara torra och temperaturen på plussidan. Under det följande dygnet ska det helst inte regna eller vara dimma så att medlet hinner torka på plantorna. Trico appliceras bara på träden som ska sparas; på toppskottet och ovansidan av grenarna. Plantorna kan behandlas före planteringen, men behöver då torka i ett dygn innan planteringen. Den som utför besprutningen ska använda skyddskläder och andningsskydd. Det går åt mellan fem och tio liter Trico per hektar för att skydda en plantering. Du kan köpa medlet från viltcentralen till ett subventionerat pris; en tio liters dunk kostar 50 euro plus eventuell frakt. Älgband skyddar odlingar och planteringar Det går inte att skydda ätliga växter med avskräckningsmedel, vilket betyder att man måste hindra hjortdjuren från att nå dem. Det går att skydda planteringar och odlingar med gult plastband eftersom djuren ogärna Hjortdjursskador kan förhindras
• Jägaren 5 l 2019 l 27 går igenom ett sådant. Sätt upp bandet kring objektet som ska skyddas i två eller tre varv genom att hänga upp det i exempelvis träd. Häng det översta bandet på 150 cm höjd och de övriga med 40-50 cm emellan. Häng upp bandet så att det är väl synligt och på ett tillräckligt stort avstånd från objektet så att djuret får syn på bandet innan det ser växterna. Med bandet går det eventuellt också att förhindra viltolyckor genom att hänga upp band utmed vägar där djuren rör sig, men det har inte gjorts några undersökningar av detta. På sina håll har vägmyndigheterna förbjudit band inom vägområdet så det är säkrast att först kontakta NTM-centralen på orten och be om lov. Kontakta ditt viltcentralsregionkontor för mera information om banden. Elstängsel kring specialodlingar Om det inte hjälper med plastband eller avskräckningsmedel för att förhindra viltskador så kan man bli tvungen att stängsla området. Ett elstängsel är det billigaste alternativet och lätt att sätta upp. Ofta räcker det till för att hålla hjortdjuren borta från en odling. Innan man sätter upp stängslet ska växtligheten röjas bort där stängslet ska gå och marken ska jämnas till där det behövs. Elstängslet ska ha fyra band; det översta på 155 cm höjd och det nedersta på 30 cm höjd. Ett elstängsel kan också sättas upp på platser där det inte finns något elnät eftersom det går att använda ett batteri som laddas med en solpanel. Om solpanelens effekt inte räcker till under den dunkla tiden på året för att hålla batteriet laddat så måste man emellanåt ansluta det till elnätet och ladda det. Underhåll stängslet genom att slå och klippa vegetation som når upp till banden, hålla solpanelens yta ren och kontrollera stängslets funktion. Elstängselpaketet kostar markägaren ingenting. I paketet ingår varken uppsättningen eller de trästolpar som eventuellt behövs. Förutsättningen för att få ett elstängselpaket är att viltcentralen bedömer att det föreligger ett faktiskt behov och att nyttan som uppnås räcker till i förhållande till kostnaderna. Med andra ord är det främst grönsaksoch bärodlingar som kommer på fråga. Viltstängsel när ingenting annat hjälper För särskilt värdefulla odlingar med en lång omloppstid, som fruktodlingar, kan viltcentralen bevilja ett viltstängsel som under barmarkstiden hindrar inte bara hjortdjuren utan också hararna från att nå odlingarna. Dock händer det att hjortdjur hoppar över stängslet. Stängslet är två meter högt och av förzinkat stålnät, och fästs i tryckimpregnerade stolpar. För att göra det ännu svårare att hoppa över stängslet kan man dra en tråd 20 cm ovanför stängslet. Vid uppsättningen av stängslet kan det vara nödvändigt att jämna till marken. Dessutom ska det gå att nå platsen för stängslet med maskiner. Viltstängslet som viltcentralen beviljar kostar ingenting, men uppsättningen och underhållet faller på markägarens ansvar. Övriga metoder För att minska på hjortdjursskadorna kan man också använda uppblåsbara människogestalter (Scarey man) som fungerar som ett slags fågelskrämmor. De har en tajmer som blåser upp dem på bestämda tider samtidigt som de åstadkommer ett väldigt oväsen och ljuseffekter. Skrämmorna är lätta att flytta på och kostar inte särskilt mycket. De har visat sig vara ett effektivt sätt att skydda odlingar, men på sina håll har djuren har vant sig vid dem. Viltcentralen har några skrämmor att låna ut. Viltcentralen har i försökssyfte skaffat några Deer Shield Super Pro hjortskrämmor för att testa dem under sommaren. Skrämmorna verkar fungera åtminstone när det också finns annan föda kring objektet som ska skyddas. Under hösten ska vi också testa ett ämne tillverkat med penergetic-teknologi. Det blandas i vatten och sprids på marken i en cirka 20 meter bred zon kring objektet som ska skyddas. Ämnet är biologiskt och livsmedelsverket har godkänt det som gödsel i ekologiska odlingar. Ämnet borde ha en effekt som hindrar hjortdjur och vildsvin från att korsa den behandlade zonen. I skrivande stund är testresultaten ännu inte klara. Vi har även gjort försök med gasoldrivna gaskanoner för att avhysa hjortdjur från odlingar. Gaskanonerna åstadkommer ett ljud som påminner om ett skott och borde skrämma bort djuren. Men djuren vänjer sig fort vid ljudet och den avskräckande effekten avtar. Hur får man tag på materialet? Den som ansöker om ett elstängsel eller ett viltstängsel av ståltrådsnät ska gå in på viltcentralens webbplats på adressen riista.fi, fylla i ansökningsformuläret (Hirviaitahakemus) och skicka det till sitt regionkontor. Där hittar du också regionkontorens kontaktuppgifter. Kontakta ditt regionkontor för ytterligare information om plastbandet och avskräckningsmedlet, och om hur du skaffar avskräckningsmaterialet och använder det. HE IK KI M AR KK AN EN
• 28 l Jägaren 5 l 2019 ANTTI RINNE Viltcentralen deltog i lantbruksutställningen Okra Finlands viltcentral deltog i lantbruksutställningen Okra som arrangerades i Oripää den 3-6 juli. Orten ligger cirka 50 km från Åbo. Trots det ombytliga vädret drog utställningen drygt 81 000 besökare under de fyra dagarna. Viltcentralens avdelning hade med andra ord en jämn ström av besökare. V år avdelning fanns vid restaurangen Riistakahvila och vi delade den med Finlands jägarförbund och några jaktföreningar från orten. Dragplåstret på avdelningen utgjordes av skyttesimulatorn Marksman och där ville kön aldrig ta slut. I synnerhet ungdomarna var flitigt i farten och ville prova på. Tack vare de kunniga instruktörerna fick också nybörjarna efter en stund träffarna att sitta där de skulle och intresset för skytte ökade. De yngsta besökarna gillade mattorna med spår av stora och små rovdjur, och tyckte om att känna igen skinn och uppstoppade djur. Skogsägarna kunde förse sig med anvisningar för viltvänligt skogsbruk och hur man förebygger älgskador. Åt dem som drömde om att börja jaga delades det ut handböcker för jägare, som hade god åtgång. På avdelningen fanns också en troféutställning arrangerad av jaktföreningarna på orten, med horn och uppstoppade djur, från varg till älg. På stora tv-skärmar rullade bilder och filmer tagna med viltkameror. Besökarna var särskilt intresserade av filmen med lekfulla vargungar som togs i somras. Ett stort tack till Jägarförbundet och jaktföreningarna för samarbetet! Dreverdagarna i Kurikka Det tredje veckoslutet i juli höll Finska dreverklubben sina traditionella dreverdagar med klubbens huvudutställning i Kurikka i Södra Österbotten. L ägerområdet i Pitkämönranta var välbesökt och 69 hundar var anmälda till huvudutställningen. Även den nya planeraren för älghushållningsområdet var inbjuden för att berätta om förvaltningen av rådjursoch hjortstammen, och om jakten med drivande hund. Dreverfolket har ju väntat länge på höjningen av mankhöjden. En lagom stor åhörarskara strömmade till och föreläsningen kunde hållas utomhus eftersom vädret hade klarnat. För somliga var ämnet gammalt och bekant, men i vissa trakter är de små hjortdjuren fortfarande någonting nytt, så jakten på dem har ännu inte kommit i gång på allvar. Utan en förnuftig förvaltning av stammarna har jägarna förstås ingen glädje av de nya möjligheterna. I brist på erfarenhet kanske somliga börjar tvivla på det lämpliga i att driva hjortdjur med hundar som är större än förut, men varje hund som uppfyller de nya kraven är värd en chans. För mången dreverägare blir hösten alltså en annorlunda upplevelse eftersom skällorna för att driva klövdjur får bytas till beröm och klapp. Det ska bli intressant att se hur drevern hittar sin plats i jakten på klövdjur och hur långt rasen kan utvecklas som en drivande hund för klövdjur. JONI SAUNALUOMA
• Jägaren 5 l 2019 l 29 Datum Tid Tema Ort Kursplats 1.10 18.00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Salla Kommunens fullmäktigesal 3.10 18.00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Ranua Hotell Ilveslinna 8.10 18:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Rovaniemi Lapin amk 24.10 18.00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Pelkosenniemi Kommunens fullmäktigesal 16.9 18:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Oulainen Honkamaja 16.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Paltamo Paltalinna 24.9 17:00 För älgjägare och jaktledare Puolanka Puolankajärviskolan 1.10 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Sotkamo Vuokatti idrottsinstitut 2.10 18:00 För älgjägare och jaktledare Hyrynsalmi Kommunhuset 8.10 17:30 För älgjägare och jaktledare Vuolijoki Onnela turistgård 9.10 18:00 Älgens biologi och selektiv jakt Suomussalmi Ungdomsföreningens hus 10.10 18:00 För älgjägare och jaktledare Kuhmo Kuhmohuset 11.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Kiuruvesi Kulturhuset 12.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Vehmersalmi Ritoharju 13.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Rautavaara Kommunhuset 23.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Juankoski Stadshusets auditorium 27.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Kangaslampi Toukola 9.10 18:00 För älgjägare och jaktledare N Savolax, N Karelen Skypeutbildning 12.11 18:00 Älgjakten en lägesbedömning Nilsiä Kinami-Konttimäki UF:s hus 13.11 18:00 Älgjakten en lägesbedömning Pielavesi Kahvikulma 16.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Nurmes Hyvärilä kurscenter 18.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Kitee Stadshuset 26.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Ilomants Kalevalasalen i kommunhuset 17.9 18:00 För älgjägare och jaktledare Liperi Penttiläsalen 4.11 18:00 Älgjakten en lägesbedömning Kesälahti Kesälahtihuset, Puuruvesisalen 5.11 18:00 Älgjakten en lägesbedömning Valtimo Kuntalaisten talo, fullmäktigesalen 25.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Viitasaari Stadshuset 2.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Sysmä Nuoramoinens UF:s hus 3.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Hirvensalmi Otavan erämiehets stuga 7.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Petäjävesi Auditoriet Miilu 9.10 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare M Finland, S Savolax Skypeutbildning 1.10 18.00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Salla Kommunens fullmäktigesal 3.10 18.00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Ranua Hotell Ilveslinna 8.10 18:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Rovaniemi Lapin amk 24.10 18.00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Pelkosenniemi Kommunens fullmäktigesal 16.9 18:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Oulainen Honkamaja 24.9 18:00 För hjortdjursjägare Laihia Ungdomsföreningens hus 26.9 18:30 För hjortdjursjägare Kaustby Evangeliska institutets auditorium 3.10 18:00 För hjortdjursjägare Ylihärmä Härmä spa, auditoriet 26.11 18:00 Förvaltningen av små hjortdjur Kälviä Fullmäktigesalen 27.11 18:00 Förvaltningen av små hjortdjur Veteli Vetelisalen 17.9 17:30 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Salo Stadshusets fullmäktigesal 19.9 17:30 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Norrmark Lassila lantmannaförenings hus 23.9 18:00 Oma riista för privatpersoner och föreningsmedlemmar Ulfsby Massin Maja 24.9 18:00 Hur förebygga hjortdjursskador? Kimitoön Axxell Brusaby matsalen 26.9 18:00 Oma riista för privatpersoner och föreningsmedlemmar Ikalis Ikataauditoriet 27.9 18:00 Hjortdjursbiologi och selektiv jakt Sastmola Samskolans auditorium 1.10 18:00 Oma riista för privatpersoner och föreningsmedlemmar Suomusjärvi Teboil Kivihovi 2.10 18:00 Oma riista för privatpersoner och föreningsmedlemmar Nådendal Suopeltoskolans auditorium 9.10 18:00 Hur förebygga hjortdjursskador? Kankaanpää Samlyceets auditorium 10.10 18:00 Hur förebygga hjortdjursskador? Huittinen Pellonpuistoauditoriet 15.10 18:00 Hur förebygga hjortdjursskador? Laitila Stadshusets fullmäktigesal 9.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Fredrikshamn Biblioteket, Kaspersalen 11.9 18:00 För hjortdjursjägare och jaktledare Borgå Borgå föreningscentral, auditoriet Mitta Kurserna är i regel öppna för alla. Välkommen! Fler kurser och ytterligare information (kursplatsernas exakta adress och eventuell anmälan) hittar du på adressen riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang/. Kommande utbildningar
• 30 l Jägaren 5 l 2019 VILLE VIITANEN Jakten i renskötselområdet – håll isär hundar och renar! Karttjänsten porotyöt.fi visar var det pågår renskiljning och arbeten med renar. Både jägarna och renskötarna har nytta av den här webbplatsen. Tack vare tjänsten kan jägare som jagar med hund undvika att stöta på renar. HA N N U HU TT U
• Jägaren 5 l 2019 l 31 På kartan märker renbeteslagen ut området och uppger kontaktuppgifterna, arbetets varaktighet och ytterligare information. Porotyöt.fi Kompatibel med Trackers hundpejlar I enlighet med principen för etisk jakt rekommenderas att jakten bedrivs med en jakthund i taget. I flock kan hundarna förändra sitt beteende och möten med renar kan sluta illa. Jägarförsäkringen ersätter inte skador som orsakas av en hund. För detta finns det särskilda ansvarsförsäkringar. Om olyckan är framme ska jägaren kontakta renvärden och myndigheterna. Inom lagens ramar Enligt jaktlagens 51 § ska hundar hållas kopplade under tiden 1.3 till 19.8. Det här gäller dock inte för vall-, ledareller vakthundar eller hundar med liknande uppgifter. Hundarna som deltar i arbetet med renarna räknas som vallhundar. 42 § i renskötsellagen stadgar att det är förbjudet att skrämma renar. I enlighet med bestämmelserna i lagen har en renskötare rätt att avliva en hund om ingenting annat hjälper. Men det handlar om en extrem åtgärd som inte får vidtas om det går att koppla hunden eller förhindra skada på något annat sätt. Särdragen i norr Renskötselområdet omfattar 36 procent av Finlands areal. Nästan 64 procent av renskötselområdet består av statsägda marker. Intressegrupperna är aktiva och vid markanvändningen tas hänsyn till de olika sätten att använda naturen. I området som avses i jaktlagens 8 § jagar flera älgjaktlag. Med tanke på säkerheten och i enlighet med god jägarsed ska jägare som jagar i samma område hålla kontakt sinsemellan och med de övriga aktörerna i området. Det är önskvärt att jägarna deltar i möten och kurser i området. I Forststyrelsens jakttillstånd ingår anvisningar för dem som jagar inom renskötselområdet. På kartorna över tillståndsområdet är bland annat de fasta avskiljningsstängslena utmärkta. Med gott samarbete lyckas både jakten och renskiljningen! Ytterligare information: www.porotyot.fi www.paliskunnat.fi/py www.eraluvat.fi Antti Äärelä som är renvärd för sitt renbeteslag är även han nöjd med tjänsten. – Jägarna använder tjänsten och tar kontakt om det skulle behövas. På det viset har vi sluppit krockar mellan jakthundar och renar, berättar Äärelä. Men alla renbeteslag använder inte tjänsten porotyöt.fi. I sådana fall ska jägaren kontakta renvärden för att få klarhet i läget. Kontaktuppgifterna till renvärdarna finns på webbplatsen och dessutom finns varje renbeteslag på renbeteslagsföreningens hemsida. Hundar som skadar renar Under fjolåret anmäldes femton fall till polisen. I tio av dem hade en ren blivit skadad eller dödad. Men det finns förstås ett mörkertal. Renbeteslagsföreningen uppskattar att det årligen inträffar ungefär hundra fall. En stor del av skadorna orsakas av jakthundar. Andelen personer utsocknes ifrån som orsakar skador är relativt liten. H östen är den intensivaste tiden inte bara för jägarna utan också för renskötarna. Renbeteslagen inleder renskiljningen i september och oktober. Om en jakthund stöter på renar så fördärvar detta ofta dagen för både jägaren och renskötaren. Men det finns ett hjälpmedel för att undvika sammanstötningar. Porotyöt.fi hjälper jägaren planera jakten Jouko Kaihua i Sodankylä jagar i fem olika renbeteslags marker. Han är störst i landet när det gäller samlicenser för älg. – Vi behöver dagsfärsk information när vi jagar älg och björn och därför ger vi deltagarna i samlicensen rådet att använda tjänsten, säger Kaihua. Renbeteslagen märker ut platserna där de jobbar på kartan och skriver in kontaktuppgifterna, vad som ska göras och hur länge jobbet pågår. När jobbet är gjort tas markeringen bort. – Tjänsten gör det enkelt att planera jaktområdet. Vi behöver inte undra om det pågår renarbeten i området, förklarar Markku Vierelä från Rovaniemi som är en inbiten vorsteh-jägare. HA N N U HU TT U Område: Syväjärven paliskunta Börjar: 04.07.2019 11:00 Slutar: 10.07.2019 11:00 Ytterligare information: tfn 0400-000000 Pågående renarbeten
• 32 l Jägaren 5 l 2019 ANTTI RINNE , Finlands viltcentral Vitsvanshjorten: Rivstarta jakten när säsongen börjar Vad väderleken beträffar så var föregående jaktsäsong utmärkt för jakt på vitsvanshjort i landets sydvästra delar. Hösten var torr och ljus, och vintern var snörik. Det här gjorde att vi kunde jaga hjortarna effektivt under hela säsongen, från första september till 15 februari. Resultatet blev ett nytt rekord, cirka 53 000 fällda hjortar. E ftersom vi inte kan förutspå hur vädret kommer att bli i höst och vinter så är det säkrast att satsa rejält på början av säsongen. Tidigt på hösten börjar hjortarna beta på åkrar tidigt på morgnarna, vilket betyder att det är trevligare att vakta på hjort då än nattetid på vintern. Även i år har det beviljats ett rekordstort antal jaktlicenser för vitsvanshjort. Viltförvaltningens mål för den nya säsongen är att hejda hjortstammens tillväxt och minska på hjortbestånden i de tätaste hjortområdena. För varje år med för liten avskjutning blir det dock svårare att nå målet. En överbeskattning går däremot lätt att rätta till på ett enda år eftersom hjorten förökar sig effektivt. I de tätaste hjortområdena finns det i dagsläget ingen risk för överbeskattning. Förvaltningen bygger på en tillräcklig beskattning av honorna I princip finns det inget område där det skulle vara motiverat att skjuta klart fler hanar än honor. Även om ett hjortbestånd vore litet och vi önskar att hjortarna ska bli fler så är det oklokt att börja med att göra könsfördelningen skev. Biologiskt sett mår stammen bäst om det finns ungefär lika många hanar som honor. Då blir honorna dräktiga i genomsnitt tidigare och kalvarna föds tidigare. Om honan inte hittar någon lämplig fullvuxen hane att para sig med brunstar hon på nytt först efter 25 till 30 dagar. Det kan bli flera ombrunstar och då skjuts ju också kalvningen framåt. I området med en tät hjortstam där målet är en minskning av hjortarna, ska vi prioritera en minskning av produktiviteten. Det enda sättet att göra detta är att minska på det produktiva kapitalet, det vill säga de vuxna honorna. I de här områdena bör beskattningen av honorna ligga klart över 50 procent av de fällda vuxna djuren. JY RK I HA AP AN IE M I
• Jägaren 5 l 2019 l 33 Avskjutningen av honor förutsätter självfallet också en hög andel fällda kalvar. Men å andra sidan, om andelen kalvar i den faktiska avskjutningen överskrider 60 % och målet är att skära ner stammen så är beskattningen sannolikt som helhet betraktad allt för liten för att nå målet. Uppmuntra till effektiv jakt i början av säsongen Reglerna som jaktföreningar och jaktlag håller sig med för jakten på vitsvanshjort varierar en hel del. Somliga delar genast ut licenserna bland medlemmarna medan man i andra jagar med en gemensam kvot. Vissa har ett system någonstans där emellan. Om licenserna delas ut genast till medlemmarna så kan det hända att de lämnar i synnerhet kalvarna till slutet av säsongen för att hinna växa till sig. Den här metoden minskar tyvärr inte på viltolyckorna under hösten. För att det inte ska gå så här kan man uppmuntra medlemmarna på olika sätt för att höja jakteffekten i början av säsongen. Inom föreningarna och jaktlagen kan man exempelvis avtala så här: om en medlem fäller en hjort i närheten av en väg i början av säsongen så får han (eller hon) en licens till. Säsongstarten kan också inledas med så att säga en föreningslicens, så att de ivrigaste kan inleda jakten genast utan att tycka att de får de magraste stekarna. De personliga licenserna borde släppas senast efter nyår till allmän utdelning så att de säkert blir använda. I området med tät hjortstam kommer det att beviljas så mycket jaktlicenser att det inte finns någon orsak att knussla. Om någon känner för att skjuta fler hjortar än andra så varsågod! Planera jakten med kartor I synnerhet i området med tät hjortstam är det förnuftigt att planera inledningen på jakten med hjälp av kartor där man markerar viltolyckor och viltskador på jordbruket och skogsbruket. För viltolyckornas del är det enklaste sättet att utnyttja SRVA-uppdragen i tjänsten Oma riista. En karta visar överskådligt vilka platser som är mest olycksdrabbade. I början av Med hjälp av kartor är det enklare att planera jakten i början av säsongen. De numrerade gröna cirklarna markerar viltolyckor med vitsvanshjortar. Siffran inuti cirkeln anger antalet olyckor på platsen. De röda kryssen markerar lämpliga platser för vaktjakt vid skogsholmar dit djuren sannolikt söker sig för att beta. De violetta stjärnorna markerar utfodringsplatser och de gröna figurerna viltåkrar. Med deras hjälp styr vi bort djuren från vägarna samtidigt som vi effektiverar jakten genom att skapa vaktjaktsplatser i närheten. Det är förnuftigt att ställa upp viltkameror och följa med vitsvanshjortarna i egna jaktmarker redan under sommaren. Bilderna ger en rätt bra uppfattning om vilka individer som rör sig i trakten och vilka som med fördel kan fällas JY RK I HA AP AN IE M I AN TT I RI N N E Glöm inte rådjuret Det är lätt hänt att rådjuret blir förbisett och får mindre uppmärksamhet än hjorten. I synnerhet vid kusten har rådjursbestånden vuxit sig väldigt stora och djuren orsakar till och med mera skador än hjortarna. I fjol sköts 10 000 rådjur. 40 procent av dem var kid medan andelen hanar låg på nästan 60 procent av de fällda vuxna djuren. När andelen kid i avskjutningen är liten och det fälls fler vuxna hanar än honor så förblir stammen väldigt produktiv. I områdena med täta rådjursbestånd vore det därför förnuftigt med en mera balanserad beskattning där andelen kid överstiger 50 procent och det fälls minst lika mycket honor som hanar. säsongen är det förnuftigt att koncentrera jakten till de här platserna för att det ska finnas färre djur på språng under säsongen för viltolyckor som pågår från oktober till december. När djuren korsar en väg tar de ofta den kortaste vägen från skog till skog. Rutterna är ofta etablerade och i regel betar de på båda sidorna av vägen. I närheten av sådana platser är det i början av säsongen lätt att ordna ett vaktjaktsgömsle vid en åker eller viltväxel. Men utfodra inte hjortarna på en sådan plats!
• 34 l Jägaren 5 l 2019
• Följ med tidningen Jägarens grågäss! I den här artikelserien i tidningen Jägaren ska vi följa med fem grågäss försedda med GPS-sändare på deras färd från den finska kusten till platserna där de övervintrar. Spårandet ingår i ett forskningsprojekt som följer med grågässen som häckar på olika håll i vårt land; vilka vägar de flyttar och var de tillbringar vintern. Dessutom kan du följa fåglarna på nätet! Jägaren 5 l 2019 l 35 AN TT I SA AR EN M AA
• I fjol gjordes en internationell förvaltningsplan för grågåsen. Ett viktigt syfte med planen är att minska på gässen i Västeuropa eftersom det finns stora lokala populationer som orsakar avsevärda skador på lantbruket. Det problematiska med förvaltningen är att grågässen som häckar i Nordeuropa flyttar via samma områden i Västeuropa där det förekommer stora lokala populationer. De flyttande och de stationära gässen kan alltså förekomma samtidigt på samma plats. Det här gör det svårare att rikta jakten mot den lokala populationen eftersom vi inte vet tillräckligt mycket om hur de flyttande fåglarna fördelar sig i tid och rum. I synnerhet grågässen som häckar i Finland är problematiska eftersom våra kunskaper om deras flyttningar är synnerligen bristfälliga. I forskningsprojektet som körde i gång tidigare i år undersöker forskarna med GPSsändare vilka flyttvägar som våra häckande grågäss följer för att vi ska kunna ta hänsyn till dem i den internationella förvaltningen. När flyttar de, var övervintrar de, var vilar de under flyttningen? Dessutom kommer undersökningen att ge oss information om grågässens överlevnadsgrad och om hur kullarna använder sin livsmiljö. Vi följer honor med ungar Gässen som vi kommer att följa i den här artikelserien märktes i somras med GPSsändare. Så vitt vi vet följer grågässen som häckar på olika håll utmed den finska kusten olika flyttvägar och därför har projektarbetarna märkt gäss på olika håll i häckningsområdet. Tidningen Jägarens gäss har fångats in i Fredrikshamn, Kyrkslätt, Taivassalo, Björneborg och Kalajoki. Följande aktörer stöder forskningsprojektet: 36 l Jägaren 5 l 2019 JA RN O RU OH ON EN
• Sändarna sattes på individer med ungar, i regel honor. Grågäss med ungar återvänder år efter år till samma trakter för att häcka. Genom att följa dem får vi en uppfattning om hur fåglarna i ett visst område flyttar. Projektet använder moderna halsringssändare med solpaneler som laddar ett batteri. Sändarnas signalintervaller med flera inställningar kan när som helst ändras på internet. Innan sändaren sätts på bestämmer projektarbetarna gåsens ålder och kön, och dessutom ringmärker de gåsen och mäter och fotograferar den. Grågåskullarna är oerhört skygga. Det tar därför mycket tid att fånga dem och jobbet kräver god lokalkännedom. Uppgiften att fånga gässen som skulle märkas runt om i landet hade inte lyckats utan oumbärlig hjälp av jägare på orten. Ett stort tack till er alla för ert oersättliga arbete i viltforskningens tjänst! Jägaren-gässen skapar kunskap för alla intresserade I skrivande stund tankar samtliga projektgäss här i Finland inför flyttningen medan vi väntar på att de ska bryta upp. I de följande numren av tidningen Jägaren kommer vi att presentera våra gäss och följa med när de höstflyttar, övervintrar, vårflyttar och häckar. Dessutom kan du följa med gässen på Finlands viltcentrals webbplats! Finlands viltcentral deltar i forskningsprojektet för att främja den internationella förvaltningen av sjöfåglar. Dessutom vill vi att informationen om grågässen och deras årscykel ska vara tillgänglig för alla intresserade! Jägaren 5 l 2019 l 37
• 38 l Jägaren 5 l 2019 JYRI RAUHALA , Finlands viltcentral När är det tillåtet att använda hund? V i får ofta frågor om praktiska anvisningar för tiden då de fredade viltarterna fortplantar sig och om användningen av hund. Bland annat har vi rekommenderat jägarna att inte använda Strafflagens 3 kap § 7 oaktsamhet En gärningsmans förfarande är oaktsamt, om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den (oaktsamhet). ställande hund vid jakt på vildsvin under tiden 1.3-19.8 eftersom viltet fortplantar sig under den här tiden och det i praktiken inte går att övervaka eller styra hundar som jobbar på stort avstånd från sin förare. Syftet med 51 § i jaktlagen är att skydda de fredade viltarterna under fortplantningstiden för verksamheter med hundar som kan anses vara skadliga för dem. Paragrafen stadgar klart och tydligt: under perioden 1.3-19.8 får hund användas vid jakt, men inte drivande hund. HA N N U HU TT U
• Jägaren 5 l 2019 l 39 Under hela tidsperioden 1.3 till 19.8 finns det alltid någon viltart som fortplantar sig och för flera arter sträcker sig fortplantningen i praktiken över hela perioden. Dessutom är det fullkomligt klart att arter som är fredade med stöd av naturvårdslagen inte får störas eller skadas. Utbildning och hundprov Under perioden 1.3-19.8 är det tillåtet att utan tillstånd av Finlands viltcentral utbilda hönshundar eller andra fågelhundar om detta kan göras utan att fredat vilt ofredas under fortplantningstiden. JL 37 § stadgar dessutom följande: Under fredningstiden får vilt inte jagas eller skadas, inte heller får spel, häckning eller ungar störas. Bestämmelserna för jakten hindrar inte att jakthundsprov ordnas i anslutning till en laglig jakt. Om det handlar om enbart ett prov så får en hund som används vid jakt på hjortdjur utbildas och prov ordnas från den 20 augusti till årets slut. Dessutom: i övriga fall är det tillåtet att utbilda hundar och ordna hundprov från den 20 augusti till slutet av februari. I den senare kategorin sorterar närmast drivande hundar och grythundar. Dispens för att ordna prov kan beviljas; i regel gäller sådana dispenser som har beviljats av viltcentralen för prov i vattenarbete. Tillstånd att ordna utbildning och prov för stora rovdjur beviljas i praktiken enbart för björn och tiden då beståndsvårdande jakt pågår. De skadliga främmande arterna Mårdhunden och minken kallas numera och i likhet med några andra arter för skadliga främmande arter (lagen om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter, 682/2019). Enligt lagens 16 § (1709/2015) får en skadlig främmande art fångas och dödas med tillämpning av det som bestäms i jaktlagen och med stöd av jaktlagen om fångst och dödande av icke fredade fåglar och däggdjur Jaktlagen handlar om jakten och viltet. Och jakten handlar ju (enligt definitionen av begreppet jakt i 2 §) om en verksamhet som riktar sig mot jaktbara djur. Enligt den etablerade tolkningen anser vi på Finlands viltcentral att detta även gäller för de icke fredade djuren och därmed självfallet också för bland annat mårdhund och mink. Även om det inte handlar om jakt i ordets egentliga mening så är aktiviteten när en hund används identisk med jakt. Något annat att rätta sig efter finns inte och så vitt vi känner till finns det inte heller någon juridisk praxis i fallet. Enligt vår uppfattning får en jägare från den första mars jaga med en annan hund än en som driver, exempelvis ställande jakt på mårdhund. Detta förutsatt att jägaren inte låter hunden arbeta utom kontroll, det vill säga att hundföraren sätter hunden på ett färskt spår, exempelvis efter en observation med viltkamera eller en synobservation. Om den här verksamheten inleds på våren i mars-april så kan jägaren i rätt stor utsträckning undvika de ovannämnda störningarna. En hundförare ska självfallet kunna sin hunds beteende, det vill säga veta att hunden riktar sitt intresse enbart mot djuret som ska jagas. Ansvaret vilar alltså på hundföraren. Om hunden under en jakt i exempelvis mars ofredar en älg så befinner sig husse ohjälpligt på fel sida av lagen. På Finlands viltcentral tolkar vi det här enligt försiktighetsprincipen eftersom det också handlar om att skydda fredade viltarter under fortplantningen. Dessutom vill vi i vår rådgivning undvika situationer där personer som jagar med hund kan råka i klammeri med rättvisan. HA N N U HU TT U
• P å jordoch skogsbruksministeriet har vi med oro följt med guldschakalens utbredning mot norr och väster. Guldschakalen – eller europeisk schakal som den ibland kallas – började sprida sig på 80-talet sedan Bulgarien hade fredat arten på 60-talet och schakalerna hade blivit fler än landet förmådde bära. Den bulgariska schakalpopulationen 33-dubblades från 60-talet till mitten av 80-talet! Sedan dess har arten spritt sig och blivit talrik bland annat på Balkan och i Ungern. Populationer som förökar sig finns också i Österrike, Slovenien, Italien, Ukraina och Baltikum. Enstaka individer har påträffats i Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Schweiz, Vitryssland, Polen, Danmark, Holland och Ryssland – inte bara vid Svarta havet utan också kring Moskva och söder om Sankt Petersburg. Att schakalen breder ut sig beror förmodligen på flera faktorer. Mängden lättillgänglig föda som människan skapar har mångdubblats. Mängden slaktavfall, skadskjutna djur, obevakade husdjur och öppna soptippar har ökat samtidigt som det största hotet mot schakalen – vargen – har minskat. Dessutom är det allmänt förbjudet att använda gift mot rovdjur. Schakalen besitter en högt utvecklad förmåga att anpassa sig och arten saknar naturliga fiender i de flesta europeiska länder. I detta nu begränsas schakalstammen inte av annat än kvaliteten på livsmiljön (viloplatser, gömslen, ställen att fostra ungar på) och den tillgängliga mängden föda. Schakalen är placerad i bilaga V i EU:s naturdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna i EU är skyldiga att bevara populationerna på en gynnsam skyddsnivå. Eftersom arten hör till bilaga V i naturdirektivet går det inte att hindra den från att sprida sig. Jordoch skogsbruksministeriet önskade förhindra att schakalen når Finland genom att klassa arten som ett vilt. Då hade det varit möjligt att jaga de första enstaka individerna som dyker upp och på så vis skjuta upp artens etablering i vår natur. Naturdirektivet tillämpas inte på enstaka strövande individer utanför artens naturliga utbredningsområde. Det här förslaget behandlades i våras i riksdagen som en del av arbetet med att införa ändringar i lagen om främmande arter. Förslaget blev emellertid inte antaget eftersom en majoritet i jordoch skogsbruksutskottet inte ville införa den här ändringen. En omröstning i frågan gjordes också i riksdagens plenum. Guldschakalen har varit en skadlig främmande art i enlighet med lagen om främmande arter. Det har således inte varit tillåtet att importera sådana eller släppa ut individer i naturen. Majoriteten i utskottet önskade bevara det här rättsliga tillståndet. Men individer som kommer till landet på naturlig väg uppfyller inte definitionen på en främmande art eftersom de har kommit hit på egna ben. Det går således inte längre att tillämpa lagen om främmande arter. En guldschakal som har kommit till Finland på naturlig väg är inte en främmande art. Eftersom schakalen inte har klassats som en viltart så sorterar den nu under naturvårdslagen och därmed får individer som har invandrat till Finland inte elimineras. Om individerna som har hittat hit överlever den finska vintern så får vi ett nytt rovdjur som fyller den ekologiska nischen mellan varg och räv. Finland fick ingen ny viltart – guldschakalen blev fredad Ministeriet informerar SAMI NIEMI Konsultativ tjänsteman Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 40 l Jägaren 5 l 2019
• PA SS IV A FÅ NG ST M ET OD ER ÖV RI GA FÅ NG ST M ET OD ER OB SE RV ER A FÖ RB JU DN A M ET OD ER ** ** GR ÄV LI NG UP PF ÖD D FJ ÄL LR ÄV RÄ V Fä lla so m få ng ar le va nd e Lö vb lå sa re Sl ag fä lla E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d G ift Sl ag fä lla E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d G ift Fo ts na ra i sn ö, ög la n m in 30 m m Fä lla so m få ng ar le va nd e K rä ve r ja kt ko rt Ja kt rä tt el le r -t ill st ån d SK OG SS OR K, VA TT EN SO RK , FÄ LT SO RK , ÅK ER SO RK , M EL LA NS OR K, ST ÖR RE SK OG SM US , BR UN RÅ TT A, HU SM US G ift E lfä lla HE RM EL IN M ÅR D Sl ag fä lla , på la nd m ax 20 cm Fä lla so m få ng ar le va nd e Lö vb lå sa re E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d G ift E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d G ift Sl ag fä lla , på la nd m ax 20 cm Fä lla so m få ng ar le va nd e * V id av liv ni ng i tä to rt sk a jä ga re n be ak ta or dn in gs la ge n oc h på fö rh an d ko nt ak ta po lis en el le r nö dc en tr al en . ** Ä ga re n til l el le r in ne ha va re n av et t om rå de ha r rä tt at t få ng a el le r av liv a et t ic ke fr ed at /s ka dl ig t fr äm m an de dj ur in om om rå de t. Pe rs on en ha r de n hä r rä tt en äv en om ja kt rä tt en är öv er lå te n på an na n pa rt m ed et t ar re nd ea vt al . Ä ve n äg ar en el le r in ne ha va re n av en by gg na d ha r rä tt at t få ng a el le r av liv a et t ic ke fr ed at /s ka dl ig t fr äm m an de dj ur om dj ur et på tr äf fa s in ut i by gg na de n el le r in til l de n. D et ta gä lle r äv en de n so m ar re nd er ar ja kt rä tt en el le r ha r be vi lja ts ja kt rä tt , om in te an na t st ad ga s i ar re nd ea vt al et el le r til ls tå nd et . ** * En sl ag fä lla sk a pl ac er as så , at t de n in te or sa ka r fa ra fö r m än ni sk or el le r an dr a dj ur än de m so m ja kt en av se r. ** ** Se ka pi te l 4 om ja kt sä tt i JL . O B S! In fo rm at io ne n om ja kt en på rä v m ed fo ts na ra ha r ko rr ig er at s. M ÅR DH UN D Lj us kä lla Lö vb lå sa re E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d BI SA M G ift Sl ag fä lla G ift M IN K M IN IM IK RA VE N PÅ VA PN EN K ul va pe n m in 2, 5 g E 10 – 20 J el le r E – 30 J H ag el ka lib er 10 -2 Ja kt bå ge – m in 18 N H ag el ka lib er 10 -3 6 Ja kt bå ge – m in 18 N K ul va pe n m in E – 10 J Lu ft va pe n in ut i by gg na d G ift A vl iv ni ng ti llå te t i fä lla nä rm ar e be bo tt hu s än 15 m * K rä ve r in te ja kt ko rt Ja kt rä tt /a vl iv ni ng sr ät t ** Fä lla so m få ng ar le va nd e Sl ag fä lla , på la nd m ax 20 cm Sl ag fä lla , i va tt en m ax 30 cm Fä lla so m få ng ar le va nd e Sl ag fä lla , på la nd m ax 20 cm Sl ag fä lla , i va tt en m ax 30 cm Fä lla so m få ng ar le va nd e Sl ag fä lla , på la nd m ax 20 cm Sl ag fä lla , i va tt en m ax 30 cm Fä lla so m få ng ar le va nd e A vl iv ni ng ti llå te t i fä lla nä rm ar e be bo tt hu s än 15 m * K rä ve r in te ja kt ko rt Ja kt rä tt /a vl iv ni ng sr ät t ** A vl iv ni ng ti llå te t i fä lla nä rm ar e be bo tt hu s än 15 m * K rä ve r in te ja kt ko rt Ja kt rä tt /a vl iv ni ng sr ät t ** K rä ve r in te ja kt ko rt Ja kt rä tt /a vl iv ni ng sr ät t ** K rä ve r ja kt ko rt Ja kt rä tt el le r -t ill st ån d K rä ve r ja kt ko rt Ja kt rä tt el le r -t ill st ån d K rä ve r ja kt ko rt Ja kt rä tt el le r -t ill st ån d Lj us kä lla Lö vb lå sa re E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d Lj us kä lla Lö vb lå sa re E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d Lj us kä lla Lö vb lå sa re E le kt ro ni sk a ri kt m ed el A pp ar at so m al st ra r lju d Lö vb lå sa re Lö vb lå sa re H ag el ka lib er 10 -3 6 Ja kt bå ge – m in 18 N K ul va pe n m in E – 10 J Lu ft va pe n in ut i by gg na d H ag el ka lib er 10 -3 6 P ilb åg e – in ge t ef fe kt kr av K ul va pe n m in E – 10 J Lu ft va pe n in ut i by gg na d K ul va pe n m in 2, 5 g E 10 – 20 J el le r E – 30 J H ag el ka lib er 10 -2 Ja kt bå ge – m in 18 N K ul va pe n m in 2, 5 g E 10 – 20 J el le r E – 30 J H ag el ka lib er 10 -2 Ja kt bå ge – m in 18 N H ag el ka lib er 10 -2 Ja kt bå ge – m in 18 N K ul va pe n m in E – 10 J Lu ft va pe n in ut i by gg na d H ag el ka lib er 10 -3 6 Ja kt bå ge – m in 18 N K ul va pe n m in E – 10 J Lu ft va pe n in ut i by gg na d SK AD LIG A FR ÄM MA ND E JA KTB AR A ICK E FR EDA DE ** *
• I nnehav av skjutvapen kräver ett särskilt tillstånd utfärdat av polisen och beviljas enbart personer som uppfyller villkoren för ett beviljande. Skjutvapenlagens (1/1998) 45 § stadgar att vapentillstånd kan meddelas den som har fyllt 18 år och som utifrån sitt hälsotillstånd och uppförande kan anses lämplig att inneha skjutvapen och vapendelar. Eftersom inte alla är lämpliga att inneha vapen och därför inte kan skaffa sådana på laglig väg, samtidigt som det finns ett behov av skjutvapen för bland annat brottslig verksamhet, så måste sådana personer sköta anskaffandet på andra vägar. Människan upplever ju allting som är förbjudet eller begränsat som intressant! I synnerhet barn och ungdomar kan vara intresserade av pappas eller mammas vapen som de inte har fri tillgång till. I orätta händer kan ett skjutvapen vara farligt eftersom personen kanske inte kan hantera vapnet eller förstår vapnets effekt och förstörelsekraft. Bland annat av ovannämnda skäl har lagstiftaren ansett det befogat att reglera förvaringen av skjutvapen, vapendelar och patroner, inte bara på ett generellt plan utan också i detalj. Skjutvapenlagens 105 § med rubriken Aktsamhetsplikt stadgar att den som innehar ett skjutvapen, en vapendel, patroner och särskilt farliga projektiler skall ta hand om skjutvapnet, vapendelen, patronerna och de särskilt farliga projektilerna så att det inte finns risk för att de kommer i händerna på obehöriga. Om innehavaren av ett vapen tappar det eller det blir stulet så är det mycket möjligt att han har brutit mot aktsamhetsplikten. Den tillståndsbeviljande myndigheten kan fråga sig om det är skäl att dra in vapnen (även om de skulle påträffas senare) och om personen längre är lämplig att inneha eventuella övriga vapen som han äger. Om vapnet som förvaras är ett särskilt farligt skjutvapen eller om det är fler än fem skjutvapen ska vapnen förvaras i ett inbrottssäkert och låst säkerhetsskåp i enlighet med inrikesministeriets förordning Inrikesministe riet informerar: 42 l Jägaren 5 l 2019 Förvara vapnen och patronerna på ett säkert sätt! Det blir efter hand allt fler lagar och bestämmelser om vapen och patroner och om hur sådana ska förvaras, transporteras och användas. För att kunna följa lagstiftningens och myndigheternas krav är det förnuftig att på förhand sätta sig in i vad som gäller, så man inte behöver ångra sig i efterhand. SEPPO SIVULA , polisinspektör, inrikesministeriet
• Förvara vapnen i din stadigvarande bostad! I 106 § stadgas om förvaringen av skjutvapen när förvaringen inte är tillfällig. Ett skjutvapen ska förvaras: 1) i tillståndshavarens stadigvarande bostad, på något annat ställe där tillståndshavaren varaktigt vistas eller i ett utrymme som är nära anknutet till dessa och motsvarar dem när det gäller skyddsnivå och förutsättningar för tillsyn,. Här handlar det ofta om förvaring i en andra bostad eller på sommarstugan. Om den här platsen används lika mycket som den huvudsakliga bostaden och om förutsättningar finns för säker förvaring (utrymmet, låsen, larmet, bevakningen, den övriga övervakningen mm) så är det ingenting som hindrar förvaring i den andra bostaden. En sommarstuga som ligger på en ö eller annan svårtillgänglig plats och som är obebodd under en stor del av året lämpar sig däremot inte för permanent förvaring av vapen. 2) på ett sådant ställe eller i ett sådant utrymme som avses i 1 punkten hos en annan person som har rätt att låna skjutvapnet. Eftersom det är en tolkningsfråga huruvida det handlar om lån eller förvaring så ska det här slaget av förvaring anmälas till polisen. Enligt ändringen i skjutvapenlagen som trädde i kraft den 15 juli ska en anmälan göras till polisen om vapnen lånas ut för en längre tid än en månad. 3) i besittning hos en näringsidkare som har tillstånd att idka näring i vapenbranschen eller 4) i förvaringsutrymmen som har godkänts av polisinrättningen. Om ett skjutvapen förvaras på en plats som avses i punkt 1 eller 2 ska det förvaras i 1) ett inbrottssäkert och låst säkerhetsskåp i enlighet med förordningen som är utfärdad av inrikesministeriet, 2) på en låst plats eller 3) på annat sätt bakom lås så att skjutvapnet eller någon vapendel inte är lätt att stjäla eller olovligt använda. Ett skjutvapen kan också förvaras så att 4) en annan del av vapnet än ljuddämparen förvaras separat inlåst på ovannämnda sätt och vapnets övriga delar så, att de inte är lätta att stjäla eller olovligt använda Säkerhetsskåp för fler vapen än fem Om vapnet som förvaras är ett särskilt farligt skjutvapen eller om det är fler än fem skjutvapen ska vapnen förvaras i ett inbrottssäkert och låst säkerhetsskåp i enlighet med inrikesministeriets förordning. NåDe centrala begreppen I 13 § definieras begreppen bärande, transport, förvaring och innehav. Med bärande avses användning av skjutvapen för ett sådant godtagbart syfte som anges i skjutvapenlagen. Med transport avses förflyttning av skjutvapen från en plats till en annan. Med förvaring avses innehav av skjutvapen då de inte bärs eller transporteras. Med innehav avses bärande, transport eller förvaring av skjutvapen. Även patronerna ska förvaras så att det inte finns någon risk för att de ska råka i utomståendes händer. I ett motordrivet fordon får ett skjutvapen transporteras enbart oladdat i ett fodral eller placerat i ett skyddat utrymme. (Oladdat = det får finnas patroner i magasinet men inte i patronläget.) Jägaren 5 l 2019 l 43
• got säkerhetsskåp krävs dock inte om polisinrättningen på orten där vapnen förvaras har godkänt förvaringsutrymmet. I detta nu är följande standarder och normer för säkerhetsskåp godkända: EN 14450, EN 1143-1 och SSF 3492. Observera att enbart en sådan person ska ha tillgång till säkerhetsskåpet eller förvaringsutrymmet som har rätt att inneha samtliga skjutvapen i skåpet eller utrymmet. Om någon i familjen har innehavsrätt till studsarna medan någon annan har innehavsrätt till enbart hagelgeväret eller miniatyrgeväret ska förvaringen delas upp på flera skåp eller ordnas så, att enbart den som har innehavsrätt till samtliga vapen har nycklarna till skåpet eller utrymmet. Om säkerhetsskåpet väger mindre än 150 kg tomt ska det förankras i golvet eller väggen. Transport kräver alltid ett godtagbart skäl Det är tillåtet att transportera ett skjutvapen på allmän plats eller i utrymmen dit allmänheten har tillträde enbart om det är oladdat och i ett fodral och om det finns ett godtagbart skäl att bära och transportera det. I ett motordrivet fordon får ett skjutvapen transporteras enbart oladdat i ett fodral eller placerat i ett skyddat utrymme. Det får bäras enbart när det finns ett godtagbart skäl, som en resa till I ett fordon får ett skjutvapen enbart förvaras tillfälligt under en transport eller då det används. Vapnet ska då befinna sig på en låst plats eller på något annat sätt låst och förvarat så att det inte är synligt från utsidan av fordonet. skjutbanan eller vapensmeden, eller en jaktresa. Som skyddat utrymme räknas exempelvis bakluckan på en personbil, som inte kan nås från passagerarutrymmet. Här behöver vapnet inte vara i ett fodral, men det måste vara oladdat. Det får finnas patroner i magasinet, men inte i patronläget. Med fodral menar jag här en vapenpåse, en koffert eller en vapenstrumpa som vapnet ska tas ur innan det används. En vapenpåse med öppen dragkedja eller en filt som har lagts över vapnet uppfyller inte kravet på skydd. Syftet med bestämmelsen är bland annat att förhindra att vapnet kan hanteras inne i fordonet eller avfyras inifrån fordonet. För transporten av jaktvapen gäller dessutom det som stadgas i jaktlagen och med stöd av den. Om ett skjutvapen förvaras tillfälligt på annat sätt än vad som stadgas i 106 § ska vapnet eller en annan del av det än ljuddämparen förvaras på en låst plats, låst på annat sätt eller så att skjutvapnet står under omedelbar övervakning av innehavaren eller en annan person med innehavsrätt till vapnet. I ett fordon exempelvis en bil, båt, snöskoter eller ATV får ett skjutvapen enbart förvaras tillfälligt under en transport eller då det används. Vapnet ska då befinna sig på en låst plats eller på något annat sätt låst och förvarat så att det inte är synligt från utsidan av fordonet. Gevärskoffertar och vapenpåsar ska täckas med exempelvis kläder eller filtar så att det inte från utsidan av bilen går att se att det finns gevär där. Bestämmelser om förvaring och transport av patroner och särskilt farliga projektiler som innehåller sprängämnen eller lättantändligt ämne finns dessutom i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor och i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994). Polisen kan ställa sådana krav på förvaring och transport av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler som är nödvändiga för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet. Tillståndsmyndigheten och den myndighet som meddelar förhandssamtycke eller samtycke kan i ett tillstånd, förhandssamtycke eller samtycke som meddelas med stöd av denna lag ta in villkor som är nödvändiga för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet. 44 l Jägaren 5 l 2019
• I detta nu är följande standarder och normer för säkerhetsskåp godkända: EN 14450, EN 1143-1 och SSF 3492. Ett komihåg för dödsbon Skjutvapen, vapendelar och patroner som hör till ett dödsbo kan bli ett problem för delägarna. Då innehavaren av ett tillstånd som berättigar till innehav av ett skjutvapen, en vapendel, patroner eller särskilt farliga projektiler har avlidit skall den i vars besittning dödsboets egendom är omedelbart ta skjutvapnet, vapendelen, patronerna och de särskilt farliga projektilerna i sin besittning. Han har rätt att förvara och av godtagbara skäl även transportera ovan nämnda föremål under en tid av sex månader efter tillståndshavarens död. Inom denna tid skall han: 1) utverka ett tillstånd som berättigar till innehav av skjutvapnet, vapendelen, patronerna eller de särskilt farliga projektilerna, 2) överlåta skjutvapnet, vapendelen, patronerna och de särskilt farliga projektilerna till en person som har rätt att förvärva sådana, 3) se till att skjutvapnet eller vapendelen försätts i varaktigt obrukbart skick samt visa upp dem för polisen, eller 4) överlämna skjutvapnet, vapendelen, patronerna och de särskilt farliga projektilerna till polisen. Skjutvapen, vapendelar, patroner eller särskilt farliga projektiler som påträffas i ett dödsbo efter utgången av den tid som nämns i 1 mom. (sex månader) ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. Om dödsboet önskar sälja vapnen ska ett dokument göras upp där samtliga delägare i dödsboet godkänner försäljningen, inklusive ett utdrag ur bouppteckningen där det framgår vilka vapen som dödsboet innehar. Köparen ska självfallet ha ett giltigt anskaffningstillstånd för de här vapnen. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. hankkija.fi Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia harrastus-, metsästys-, vetoja urheilukoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti-kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON EXTRA ENERGIA ENERGIA Ostaessasi Jahti&Vahti Energia tai Extra Energia-säkin saat laadukkaan Jahti&Vahti -pipon kaupan päälle. JAHTI&VAHTI -PIPO KAUPAN PÄÄLLE Tarjous voimassa 30.9. saakka.
• 46 l Jägaren 5 l 2019 MARKUS FORSSTRÖM Gör det själv: BÄDDA GEVÄRET MED MASSA Artikeln i föregående nummer handlade om nyttan av att bädda ett gevär och hur bäddningen går till. I den här artikeln visar jag hur du själv kan bädda ett gevär med massa. M ed en bäddning med massa menas att man tätar mellanrummet mellan järndelarna och träet på ett gevär med cylinderlås med en plastmassa, oftast epoxiharts. Syftet med bäddningen är oftast att maximera gevärets precision, men detta är inte den enda nyttan. Ytorna på stocken som bär ståldelarna och tar emot rekylen blir starkare. Epoxyn har hög motståndskraft mot vapenoljor och de starka lösningsmedlen i vapenvårds-kemikalier. Epoxyn mjuknar inte heller av fukt som trä gör. Bäddningsmetoden beror på geväret och stocken. På gevär med cylinderlås bäddar man vanligen runt lådans rekylstopp så att det blir ett mellanrum mellan stocken och pipan, som kan vibrera fritt. Det här är en vanlig metod för precisionsgevär som har en tillräckligt styv låda. På ett vanligt jaktgevär är lådan i regel klart vekare till sin konstruktion. När lådan sviktar faller belastningen på optiken som är monterad ovanpå. Det här avhjälper man genom att stöda pipan. Därför är det vanligt att man bäddar jaktgevär under pipans bakre ända på en sträcka av ungefär 25-35 mm medan pipan i övrigt får vibrera fritt. Pipans cylinderformade bakre del centrerar järndelarna i bädden och då kan rekylstoppet vara fritt på sidorna och undertill så att stoppet har kontakt enbart baktill. Tejpa rekylstoppet framtill, undertill och på sidorna så att ytorna inte kommer i kontakt med den färdiga bädden. Det här spelet behövs när skruvarna dras åt, det vill säga att om rekylstoppet inte har bottenkontakt så fördelar sig spänningen när skruvarna dras åt jämnt över bäddningens hela yta. Om lådan är av en sådan modell att den baktill är infälld i stocken ska man tejpa den också baktill för att bevara ett spel. I synnerhet på gevär med en kraftigare rekyl fjädrar stocken bakom rekylstoppet och om lådans bakända träffar stocken vid rekylen så kan stöten spjälka loss en träbit. Det här behöver du För bäddningen behöver du bäddmassa, bäddskruvar, lösningsmedel, vassa verktyg för träbearbetning och filar eller en miniatyrborrmaskin (tex en Dremel). Dessutom behöver du modellera för att fylla ställena där det inte ska vara bäddmassa, samt arkivtejp och målartejp för att skydda stocken och järndelarna. Dessutom behöver du en ungefär meterlång stump latexslang för bindningen. Bäddskruvarna gör man av två M 6x70 bultar som man sågar huvudet av. Med dem justerar man järndelarna på rätt plats och i rätt ställning. Medan jobbet pågår ska stocken ligga stabilt i vågrätt läge. För ändamålet kan du använda ett vapenvårdsställ eller ett skruvstäd med vadderade käftar, men stocken kan också stå på frambenen om den har sådana. Pelarna När man drar åt stockskruvarna riktas ett tryck mot träet som med tiden börjar svikta. Somliga glasfiberstockar har en hård yta men är inte lika fasta inuti. I sådana fall behöver man stödande pelare mellan delarna som pressas ihop. Det enklaste Vårda ditt jaktgevär
• Jägaren 5 l 2019 l 47 Lådan är klar att tryckas ner i bädden. Den är omsorgsfullt tejpad och bestruken med lösningsmedel. sättet att åstadkomma det här är att stärka skruvhålen i stocken med metallholkar, det vill säga med pelare. Utvidga skruvhålen och limma infodringsrören på plats före bäddningen. Trä holkarna över bäddskruvarna som är tejpade och fästa i lådan. Därefter kan de limmas på rätt plats och djup i stocken före den egentliga bäddningen. Förarbetet Innan du börjar med bäddningen ska både stocken och järndelarna förberedas med omsorg. Det behövs mera plats för massan, det vill säga att du måste avlägsna trä för att lagret med massa ska bli tillräckligt tjockt och starkt. När du avlägsnar trä ska du komma ihåg att lämna några bärande ytor som förhindrar att järndelarna sjunker för djupt. Tejpa stocken omsorgsfullt på utsidan med målartejp. Fyll alla öppningar och vrår som ska hållas fria från massa med modellera. Skydda på samma sätt de stora öppningarna för bland annat magasinet och avtryckarmekanismen. TejHär görs plats för bäddmassan. En universalmassa. På bilden en Remington 700. pa öppningarna eller fyll dem med modellera. Här gäller det att vara uppmärksam på alla de ställen där massan skulle fästa om den kommer åt. Tejpa över stämplarna på ståldelarna (kalibermarkeringen, tillverkningsnumret etc). Behandla järndelarna med lösningsmedel för att hindra dem från att fastna. Jag har provat på en hel del olika medel vid bäddningen och har fastnat för att använda vanlig färglös skoputs eller fast bilvax. Stryk för säkerhets skull medlet på alla metallytor (utan att knussla), låt det torka och polera. Upprepa behandlingen ett par tre gånger. Den sista omgången kan du lämna opolerad. Lägg i bäddskruvarna i skruvhålen i lådan. Med dem styr du lådan via skruvhålen till rätt plats och ställning. Tejpa bäddskruvarna med arkivtejp och stryk på lösningsmedel. Obs! Använd inte ”våta” lösningsmedel som fetter, oljor eller vaselin. Sådana kan fördärva bäddmassan. Gjutningen När alla förberedande moment är gjorda och arbetsutrymmet är ställt i ordning så är du klar för en ostörd etapp (telefonen avstängd, övriga familjen undansjasad et cetera). Blanda för säkerhets skull till en generös mängd bäddmassa så den säkert räcker till. Portionera ut massan i stocken generöst men omsorgsfullt och undvik luftbubblor. Stick in en pappbit i piprännans främre ända som centrerar pipan i rännan. Lägg försiktigt järndelarna på plats i stocken och skrapa bort överflödig massa som trycks ut. När järndelarna är på plats binder du dem med en gummislang kring lådan. Slangen är tänjbar och kramar jämnt utan att orsaka spänningar eller nypa. När massan har stelnat så pass att den inte längre kladdar kan du putsa bort överflödig massa. Nu kan du också ta bort bäddskruvarna. Låt massan härda i fred i åtta till tolv timmar. Tejpa bulten och stryk på lösningsmedel så att det senare går att knacka loss den.
• 48 l Jägaren 5 l 2019 Det mest spännande är alltid när järndelarna ska tas loss från den härdade gjutna massan. När bäddskruvarna är utplockade kan du lyfta järndelarna från bädden. Delarna sitter som gjutna (!) i varandra, men lossnar bara du ömsevis trycker och jämkar. Gör de ändå inte det så har du fått en lärorik lektion om vikten av omsorgsfulla förberedelser! Lägg geväret i frysen, men om delarna ändå inte lossnar så kan du som en sista utväg värma upp järndelarna till cirka 180 grader; då brukar de flesta epoxy-fabrikat ge med sig. Den lossnade faktiskt Putsa ståldelarna från tejp och vax när du har tagit loss dem. Snygga till ställena där massan har runnit inuti stocken och putsa omsorgsfullt insidan av skruvhålen. Putsa kanterna och förstora piprännan om det skulle behövas. Skydda de bara träytorna med alkydolja, lack eller varför inte målfärg om det känns rätt. Skydda metallytorna som befinner sig inuti stocken från korrosion med exempelvis vax. Fäst järndelarna och skruva omsorgsfullt fast dem i bäddningen. Låt geväret därefter vila. I rumsvärme når epoxyn sin slutliga hårdhet på ungefär fyra dygn. Låt bli att skjuta under den här tiden. Även om ditt gevär inte skulle bli ett dugg exaktare efter bäddningen så håller det ändå träffpunkten bättre och är inte lika känsligt för växlingar i väderleken som förut. Om bäddmassorna Bäddmassan ska inte krympa, vara tillräckligt styv, inte rinna, och gärna ha valbara färger. Arkivtejpen skyddar mot epoxy som rinner över. Använd inte gevärets egna skruvar för att fästa järndelarna utan fäst dem hellre med en gummislang.
• Jägaren 5 l 2019 l 49 Bäddningen är klar, ytorna är skyddade och hela paketet kan sättas ihop. När lådan är bäddad blir följande steg att slipa piprännan så den inte rör vid pipan. Så sent som på 80och 90-talet hade stockarna fortfarande ett ställe som tryckte mot pipan. Det finns ett generöst urval olika massor för bäddning. Brownell’s Acraglas Gel är lättarbetad på ett trevligt sätt. Eftersom den blandas 50/50 så är den lätt att använda och innehåller dessutom ett svart och ett brunt färgämne så man kan blanda till önskad nyans. Det svenska företaget Epotex Ab:s bäddmassa Epobed för gevär finns i brunt eller svart. Den innehåller glasoch stålfibrer, vilket gör den väldigt hård. Man blandar i bara 6 % härdare, vilket betyder att man behöver en våg. Devcon Steel Putty(A) är väldigt hård och lämplig för syntetiska stockar. För doseringen av komponenterna krävs mätkärl och noggrannhet. Loctites motsvarighet EA 3471 liknar Devcon, men är enklare att använda eftersom den blandas 50/50. Dessutom har den en mera praktisk storlek på förpackningen. Den finns i mörkgrått och svart och är väldigt hård, och passar därför särskilt bra till bäddning av plaststockar. Erbjudandena är ikraft 9.9.-15.9.2019 om inte annat nämns eller så länge produkterna räcker till under erbjudandetiden SORTIMENT ETT BREDARE JAKTPRODUKTER CHEVALIER FLANELLSKJORTA MARNOCH H Materialet är 100% bomullsflanell. Storlekerna S-3XL. Norm. 79,00 Från vår nätbutik tokmanni.fi VAELTAJA POP-UP KAMOUFLAGEGÖMSLE Pop-up Kamouflagegömsle Det tredelade gömslet är lätt att montera. Storlek 150 x 146 cm. Packad i bärväska. Norm. 59,00 69 00 -36 % 49 00 -16 % LEATHERMAN MULTIVERKTYG Skeletool DMAX edition Norm. 59,00 Ett parti på 60 st. CHEVALIER VANDRINGSOCH JAKTBYXOR VAGABOND AIR PANT De lätta byxorna har stretchtyg i knäna, knävecken och i baken samt förstärkta byxavslut. Finns även i kvinnostorlekar. Norm. 109,00 49 00 -16 % -50 från normalpriset
• 50 l Jägaren 5 l 2019 ARTO MÄÄTTÄ En jägares patroner Traditionella och bondade kulor Jaktkulorna som expanderar vid träff kan delas in i grupper utgående från deras konstruktion och materialen som de är gjorda av. Den här artikeln handlar om de mest traditionella kulorna med blykärna och tombakmantel, och de vidareutvecklade modellerna som följde.. bästa. Det var vanligt att kulorna fragmenterade vid träff och i synnerhet vid jakt på större vilt uppstod problem med otillräcklig inträngning. Somliga kulor fungerade dock bra och på den vägen blev vissa patroner legendariska. Andra kulor var igen så illa beryktade att flera patroners rykte blev lidande i onödan. Under 1900-talet utvecklades de traditionella kultyperna främst genom ändringar i manteltjockleken och den mekaniska låsningen mellan mantel och kärna. Med en mantel som var tjock i synnerhet baktill bevarade kulan sin form bättre vid anslaget och kärnan lossnade inte lika lätt. Det här ökade inträngningen. Den mekaniska låsningen bestod ofta av en kombination av en tjockare mantel och ett lås inuti manteln som fäste blykärnan vid kulans bakre del. Det finns fortfarande en hel skara kulor av den här typen i användning. Den första egentliga ”premiumkulan” var Nosler Partition som utvecklades av John Nosler 1948. Nosler Partition är en kula med två blykärnor. Den främre kärnan expanderar lätt samtidigt som den solida mellanväggen garanterar att kulan behåller en stor del av sin vikt. Detta bidrar till att kulan penetrerar djupt. Framtill var den dock en traditionell kula som vid anslaget tappade rejält med vikt och därför lämnade ett fult spår efter sig. Bondning Bondning är ett låneord med vilket menas att kulans mantel och blykärna är förenade med varandra elektrokemiskt eller genom lödning. Syftet med den här föreningen är att förhindra att kulans kärna och mantel lossnar från varandra för att på det viset öka inträngningen vid anslaget. Den första kommersiellt tillverkade bondade kulan var Bitterroot som utvecklades av William Steigers i mitten av 60-talet. Verksamheten var småskalig och kulorna tillverkades i blygsamma mängder, men deras rykte som säkra ”viltfällare” växte. De större tillverkarna följde efter, sakta men säkert, och i början av 80-talet inledde de bondade premiumkulorna sin uppmarsch som har fortsatt sedan dess. Speer Trophy Bonded Bear Claw och Swift A-Frame hörde till de första och de här kulorna skördade lagrar som storviltskulor som var större än sin storlek. Utöver dem finns det en rad andra välkända bondade kulor: Norma Oryx, Sako Hammerhead, Nosler Accubond, Hornady Interbond, Woodleigh Weldcore, Swift Scirocco, Trophy Bonded Numera finns det bondade kulor av alla de slag. Nosler Accubond och Swift Scirocco II är exempel på kulor där spetsen underlättar expanderingen, men kulan ändå inte fragmenteras eftersom bondningen håller ihop den. Swift A-Frame är igen ett gott exempel på en synnerligen hård kula som dessutom har en mellanvägg som en tilläggsförsäkring. Sierra Pro-Hunter är en traditionell jaktkula där manteln inte är fäst vid kärnan. D e mantlade kulorna kom ut på marknaden samtidigt som det rökfria krutet. Efter hand som kulornas utgångshastighet ökade så räckte den traditionella blykulan inte längre till utan det uppstod ett behov av ett starkare mantelmaterial. I början av 1900-talet trampade de expanderande kulorna fortfarande i barnskorna och deras rykte var inte det
• Jägaren 5 l 2019 l 51 och mellanstort vilt som är lättare byggda än storvilt. Kulorna expanderar snabbare än bondade kulor som gör det mera behärskat. Vitsvanshjort och rådjur är skolboksexempel på vilt som efter en träff med en ”segare” älgkula löper ett stycke innan de stupar medan en kula som expanderar fäller dem där de står. De bondade kulorna passar som hand i handske för storviltet i vårt land. De är funktionssäkra och lämnar i regel ett snyggt spår efter sig, vilket är uppskattade egenskaper i synnerhet på älgjakt. Bondade kulor är inte heller särskilt känsliga för variationer i anslagshastighet och kan alltså användas både i patroner av basmodell och i snabbare magnumpatroner. Numera är de flesta älgpatroner med blykärna laddade med kulor av den här typen. Bondningens konsekvenser Eftersom de bondade kulorna är så funktionssäkra så har de påverkat jägarnas val av Kulorna på bilden har karvats fram ur fällda älgar. Samtliga har en kulvikt på 180 grain eller 11,7 gram, men restvikten varierar en hel del. De i den översta raden Swigt A-Frame och Trophy Bonded Bear Claw; de har gjort sitt jobb och tappat ett par procent av sin kulvikt, nedre raden Sako Hammerhead har tappat drygt tio procent av sin kulvikt. På hjortkulan Combined Technology till höger har blykärnan lossnat från manteln. Samtliga kulor som har bevarat sin kulvikt är bondade. Även de vanligaste älgpatronerna på butikshyllan är numera laddade med bondade kulor. De här kulorna är funktionssäkra och lämnar ett snyggt spår efter sig vid träff, och är därför ett gott val i synnerhet för älgjakt. Cup and core-kulorna riktar sig nuförtiden i allt högre grad till vilt i storleksklassen vitsvanshjort. Plastspetsen påskyndar expanderingen och förbättrar flyktegenskaperna. Nosler Partition är en kula som fortfarande tillverkas. Den har en mellanvägg som begränsar expanderingen. Vid anslaget brukar partitionkulan förlora den främre delen medan den bakre delen fortsätter inträngningen. Flera jaktkulor för långa avstånd har i stället för bondning någon mekanisk lösning som håller ihop manteln med kärnan. Fokus ligger på goda flyktegenskaper och säker expandering på längre avstånd där anslagshastigheten har hunnit sjunka kaliber. För bara ett tjugotal år sedan hade kulans storlek en avsevärt större betydelse än den har idag, i synnerhet vid jakt på storvilt, men de bondade kulorna är funktionssäkrare och har jämnat ut det här. En modern bondad kula i kalibern .30 har vad funktionssäkerhet och skottverkan beträffar en avsevärt större potential som ”viltfällare” än en traditionell kula, även om denna skulle vara större. Att populariteten ökar för exempelvis kalibern 6,5 mm runt om i världen och även för storviltsjakt beror på att kulorna är funktionssäkrare, vilket lyfter de här mindre kalibrerna ända upp till nivån där de .30-kalibriga befann sig förut. Konsekvenserna av bondningen visar sig kanske klarast i kulvikterna. Nuförtiden är det ytterst få som laddar patroner i kalibern .30 med tyngre kulor än 11,7 gram (180 grain) medan klimpar på 13 till 14,3 gram för kalibern .30 var en vanlig syn på älgjakt för några årtionden sedan. Numera behöver man inte längre kompensera för viktförlusterna vid anslaget genom att öka på kulvikten, utan kommer undan med lättare kulor. Tip, Fusion, Rhino, North Fork Bullets, Remington Core-Lokt Ultra och nya Norma Bondstrike. De flesta stora kultillverkare har alltså bondade kulor på programmet. Skillnaderna De traditionella kulorna används fortfarande eftersom de är lämpliga för småvilt
• 52 l Jägaren 5 l 2019 ARTO MÄÄTTÄ Ohjeita metsästykseen ja sen järjestelyihin Vaktjakt på älg Vaktjakt på älg är en skenbart enkel jaktform. Men för att lyckas krävs det förberedelser, tålamod och lämplig personlig läggning. Med kunnig ledning och tydlig rollfördelning är vaktjakten en jaktform som fungerar, men utan planering kan det bli bekymmer. V aktjakten betraktas som en individuell jaktform, men den är individuell bara fram till det fällande skottet. Därefter blir jakten kollektiv, oavsett om den lyckas och misslyckas. Det stödande nätverket Vi ska inte underskatta det stödande nätverkets roll. Efter skottet ska älgen spåras upp, kroppen ska ställas i ordning för transport och den ska flås och kylas ner innan jägaren får bege sig hem. Beredskapen för alla de här momenten ska vara klar innan jakten börjar. Eftersöket på älgen efter skottet utgör ofta den mest krävande delen av jakten. Spurten efter en träff i lungorna varar i genomsnitt i tio sekunder och på den tiden hinner älgen lätt tillryggalägga drygt hundra meter i terrängen. Därför är hund ett absolut måste och en sådan måste finnas att tillgå om älgen hinner in i skogen. Observera att det bästa alternativet inte är en okopplad älghund utan en kopplad eftersökshund som är utbildad på blodspår, eller en älghund som är väldigt bra på att spåra. Visserligen finns det mellanformer och undantag, men med älghundar finns den konkreta faran att de, om de är lösa, inte markerar fällningen tydligt utan börjar följa levande älgar. Likaså krävs det förberedelser för hanteringen av älgkroppen innan den hängs upp. Det ska finnas plats att hänga upp den och folk som gör jobbet. För somliga fungerar det bäst med bara ett par gubbar medan andra behöver mera folk. I vilket fall som helst så krävs det beredskap att flå älgen och dessutom ska man komma ihåg att lämna stället snyggt efter sig. Klara regler Vaktjakt på älg kräver inte extrema prestanda av utrustningen eftersom det ska finnas dagsljus tillräckligt länge efter skottet. Minimikravet på ljuset är att jägaren med obeväpnat öga kan se stället i terrängen där älgen försvinner ur sikte. Ännu bättre är det förstås om det är ljust tillräckligt länge för att jägaren ska hitta älgen utan ficklampa. Det allra bästa är att förlägga vaktjakten till morgonen, så blir förhållandena bättre för varje timme som går. I somliga föreningar har man slagit fast tydliga regler utgående från solnedgången för när en kvällsjakt ska avslutas. Det här innebär klara besked som förenklar för både jägaren och det övriga stödande nätverket. Har det fortfarande inte blivit något skott exempelvis en halv timme efter solnedgången så avslutas jakten som resultatlös. Vaktjaktens utmaningar Adrenalinet och noradrenalinet är kroppens primitiva sätt att förbereda oss för flykt eller strid. Vid vaktjakt gör de här hormonerna sig påminda med besked eftersom det är normalt för en jägare som vaktar att uppmärksamheten ligger på en lägre nivå än hos en jägare på pass eller en som lyssnar på hundskall. När älgen uppenbarar sig slår kroppen alltså hastigt ”på” och adrenalinet sparkar i gång. Det viktiga här att minnas är alltså att adrenalinoch noradrenalinfrossan går över. Väntetiden kan jägaren tillbringa med att betrakta sina tår och andas djupt. När kroppen har återfunnit balansen så återkommer inte adrenalinskovet utan jägaren kan lägga skottet lugnt och sansat. Felbedömningarnas kungsgren På vaktjakt kan skytten göra en rad olika fel. På en jakt i snabbare tempo finns det
• Jägaren 5 l 2019 l 53 vanligen ingen tid att tänka på träffen utan jägaren siktar i regel på lungorna som står för det största korrekta träffområdet. Men eftersom det på en vaktjakt finns tid så börjar jägaren ägna sig åt finesser, vilket ofta är synonymt med ”spara kött”, och så lägger han träffen på en punkt med mindre marginal. Det händer på vaktjakt att skottet följs av ett eftersök för att kulan har träffat för långt bakom så att skadan på lungorna har blivit minimal. Eller så har kulan bommat lungorna och träffat tarmarna. Det finns jägare som siktar på huvudet och halsen, men inte heller här blir effekten alla gånger optimal. På vaktjakt är det en styrka att glömma finliret och enbart skjuta rena och riktiga träffar i lungorna. På lång sikt skapar sådana skott allra minst problem. Vid vaktjakt understryks hur svårt det kan vara att bedöma i vilken vinkel älgen står i förhållande till skytten. Ju längre skjutavstånd desto tydligare visar sig detta i kvaliteten på träffen. Med en förenkling kan vi säga att älgen kan stå i så mycket som 30 graders vinkel mot skytten och ändå verkar den stå i stort sett vinkelrätt. Om djuret står i den här vinkeln med huvudet mot skytten och denna siktar bakom bogen så hamnar träffen i tarmarna. En bra regel för placeringen av träffen är att hålla träffarna i längdriktningen på manklinjen. Benens placering på längdaxeln varierar när älgen betar på en åker och det här innebär att ett skott ”bakom bogen” lätt träffar tarmarna även om älgen skulle stå vinkelrätt mot skytten. Efter skottet På vaktjakt är uppdraget inte slutfört när skottet väl har brunnit av. Nu förvandlas jägaren till en observatör. Om älgen stannar inom synhåll så går det att skjuta ett avfångningsskott, men om den försvinner ur sikte så övergår spaningen från syn till hörsel för att följa med vart älgen tar vägen. Rör sig älgen efter skottet, har den stannat, ändrar den kurs eller dråsar den omkull? Efter skottet är det oerhört viktigt att skytten inte bullrar uppe i tornet. Då kan det i värsta fall hända att älgen, som har spurtat klart och stannat, blir störd och fortsätter, trots att den skulle ha dött om den hade stått stilla en stund till. På det här viset undviker man att älgen löper onödigt långt efter skottet. På vaktjakt går det att skjuta skottet enkelt och säkert. Undvik väldigt långa skjutavstånd eftersom det med ökande avstånd blir svårare att bedöma vinkeln som älgen står i. Vid vaktjakt på älg är det en klar fördel att ha ett kikarsikte med starkare förstoring än det normala. Hunden är en kamrat som är värd sin vikt i guld när älgen löper in i skogen efter skottet. Eftersöksområdet är ofta så stort att det är svårt att hitta älgen utan hjälp av en hund. Först när det finns en hund i beredskap kan vaktjakten börja. I förberedelserna för en vaktjakt ingår planeringen av hur älgkroppen ska transporteras från terrängen. Utan ljus går det inte att rekognoscera för en lämplig rutt och med dagens lampor blir uppgiften också lättare för den som kör ATV:n. Vaktjakten är inte alls över när älgen har stupat. När kroppen har forslats från terrängen tar den fortsatta hanteringen vid och även för detta måste det finnas en beredskap. Morgonjakt är därför att rekommendera eftersom det är lättare att engagera folk till flåningen och det är trevligare att städa efter sig på dagen än mitt i natten.
• 54 l Jägaren 5 l 2019 JARI ISOKORPI , ordförande, Kurikka jaktvårdsförening Vildsvinsjakt på slätterna i Södra Österbotten Vildsvinen har börjat visa sig också på åkerslätterna i Södra Österbotten. Enstaka individer har fångats på bild av viltkameror, främst på utfodringsplatser för hjort och rådjur. Oftast har de här fåtaliga besökarna bara tittat in på utfodringsplatsen för att sedan fortsätta färden utan att stanna. Jägarna har uppmärksamt följt med läget och jagat svinen när de dyker upp. Tyvärr har de ofta fått konstatera faktum att spåren korsar gränsen till nästa kommun. V i har dock aktivt hållit varandra informerade utan minsta tecken på avund grannar emellan. Vi har informerat grannföreningarna så fort vi har fått veta att det finns ett svin i trakten eller att ett svin har traskat vidare åt något visst håll. I de här trakterna finns det gott om svingårdar. Svinpesten fortsätter breda ut sig i Europa och Asien. Risken för svinpest ökar om vi låter vildsvinen bli fler. Vi jobbar därför på att hålla vildsvinen borta från våra trakter och jägarna har frivilligt ställt upp för att hålla efter dem. Dessutom är vildsvinet ett svårjagat vilt. I fjol fälldes ungefär fem svin i det här området och i vintras några individer till. Jakten har bedrivits som vaktjakt vid utfodringsplatser och med drivande hundar. Vi har fortfarande mycket kvar att lära oss om vildsvinsjakt, men våra jägare kan sannerligen inte beskyllas för att inte göra sitt bästa! Det blir fler fällningar efter hand som vi lär oss hur vildsvinet fungerar. Erfarenheter av jakt över gränser I Kurikka sköts en galt för en drivande finsk stövare den fjärde januari. Jägarna fick upp spåret efter den i Närpes, där den hade korsat riksväg 8 till Jurva i Kurikka. Eftersom Från vänster hundföraren Mikko Lehtonen, skytten Jari Isokorpi och Janne Koivisto som spårade. RE IN O HA AN PÄ Ä
• Jägaren 5 l 2019 l 55 det fanns snö kunde jägarna följa galten i spåren. Den hade fortsatt genom Jurva till Polvenkylä. Där sattes en hund på spåret och jakten kunde börja. Hunden hann fatt galten, men den hittade färska älgspår och blandade in sina egna spår i älgspåret. Hunden började följa älgen medan galten fortsatte sin vandring. Följande natt var det en häftig snöyra som täckte spåren och jägarna tappade bort galten. Följande morgon finkammade grabbarna skogsbilvägarna och fick upp spåret igen i Viitalankylä. Jakten inleddes med ett tjugotal man. Mikko Lehtonen och Janne Koivisto började följa det färska svinspåret med en hund. Planen var att inte släppa hunden förrän galten var säkert inringad. Två gånger blev gubbarna tvungna att blåsa av inringningen sedan de upptäckt att svinet hade fortsatt färden norrut mot Ilmajoki. På Ilmajokisidan var jägarna redan informerade och beredda att fortsätta jakten. INA TOPPARI , verksamhetsledare, föreningen Djurens hälsa ETT rf ASF-läget Sjukdomen förekommer hos vildsvin i bland annat Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Belgien och Ukraina. I Ryssland finns de närmaste sjukdomsfallen cirka 300 km från östgränsen, söder om Sankt Petersburg. I år har sjukdomsfall rapporterats på svingårdar och hos tamsvin i Ukraina, Polen och Rumänien. I Tjeckien konstaterades smittan 2017, men tack vare effektiva åtgärder har landet åter igen kunnat förklara sig ASF-fritt. I Asien sprider sig sjukdomen okontrollerat i bland annat Kina och Vietnam. Även i Hongkong och Kambodja har ASF påträffats. Några tips inför vildsvinsjakten Var noggranna med passkedjan när ni har ringat in svinet. Med en hund i hasorna gör svinet ofta helt om och följer sina egna spår tillbaka. Sätt varselväst på hunden. Svinet letar alltid upp det värsta gransnåret och parkerar sig där. Det är därför oerhört viktigt att jägarna som närmar sig skallet ser hunden. Jag avråder från att gå ensam till skallet, i synnerhet om svinet är skadat! Ett gevär med öppna sikten eller rödpunktssikte fungerar bäst i snåren. Eller varför inte ett hagelgevär med en brennekepatron, bara skytten har skjutit med sådana förut. RE IN O HA AN PÄ Ä Till slut lyckades gubbarna ringa in galten i ett snår vid ett stort åkerområde där det gick att ställa ut jägare på pass längs en skogsbilväg. Först nu släpptes den finska stövaren och efter bara några minuter började hunden skälla. Till en början hölls svinet på plats, men när jägarna närmade sig gav den sig iväg igen och tog sig runt nästan hela passkedjan. Bortsett från en skymt var det ingen som såg den eftersom den bland annat följde bottnen på skogsdiken. Stövaren hängde dock hela tiden med så passkarlarna visste var svinet hade sin gång. Slutligen försökte galten bryta sig ut ur inringningen på samma ställe där den hade kommit in. Den fick korn på passlinjen och hejdade sig i en tät plantering och där lyckades en av passkarlarna skjuta den på bara cirka femton meters håll. Galten stupade på fläcken. Den var en vuxen individ och vägde 113 kilo.
• 56 l Jägaren 5 l 2019 PANU HIIDENMIES Artikeln är den tionde i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 10 Jaktledaren leder jakten och bär ansvaret L agstiftaren har tagit ställning till vissa jaktformer genom att kräva att där ska utses en jaktledare. Vid jakt på dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsren ska det finnas en utsedd jaktledare. Det här beror delvis på att det ska finnas en ansvarsperson för den händelse att det på jakten händer någonting exceptionellt eller lagstridigt, men en utnämnd jaktledare gör säkert också jakten ”snärtigare”. Det krävs planering och beslut när en stor grupp jägare sätter i gång. Jaktledaren utgör således en garanti för säkerhet och effektivitet. I regel utser medlemmarna i en förening en sådan person till jaktledare som även i övrigt åtnjuter respekt. I en jaktförening som fungerar demokratiskt är det i regel föreningens högsta beslutande organ, det vill säga medlemsmötet, som fattar besluten. Eftersom det handlar om ett personval så kan det hända att ärendet går till omröstning. Det är Var och en som har deltagit i en hjortdjursjakt känner skillnaden mellan en bra och en dålig jaktledare. En bra sådan känns igen på att han besitter samma egenskaper som andra nutida ledare. Han lyssnar, är opartisk och tar hänsyn till jaktlagets önskemål så långt det är möjligt. Dessutom är han tillräckligt bestämd och rakt på sak. På jakter ledda av en bra jaktledare blir det i regel också fällningar, vilket betyder att jaktledaren också ska ha öga för hur jakten ska genomföras. En jaktledares befogenheter och ansvar är fastställda i lagen. inte säkert att alla vill ha en viss person som ledare för de kommande jakterna. Detta kan leda till att medlemmarna med en negativ inställning inte är överens med jaktledaren i frågor som gäller jakten. I somliga föreningar låter man posten som jaktledare cirkulera, men den metoden är värre än betänklig. En person som mot sin vilja har utsetts att leda en jakt är inte det bästa valet. Alla har inte de kunskaper och färdigheter som krävs för att sköta uppgiften väl. Jaktledaren har många uppgifter Det går inte att skriva någon fullständig lista på jaktledarens uppgifter. Som tumregel kan vi ta en omsorgsfull persons normala och
• Jägaren 5 l 2019 l 57 i jakten undertecknar bestämmelserna som en bekräftelse på att de har läst och förstått dem. De givna anvisningarna och avtalade tillvägagångssätten blir nämligen viktiga om någonting går fel på jakten eller till och med bryter mot lagen. Jaktledaren ska inte vika en tum från säkerhetsbestämmelserna och anvisningarna. Om någonting beklagligt skulle inträffa blir sannolikt den första frågan till jaktledaren vid förhöret den om vilka anvisningar och bestämmelser han gav före jakten. Jaktledaren ska se till att anvisningarna för jakten och säkerheten alltid blir igenomgångna med tillräcklig noggrannhet före jakten. Jaktledarens begränsade befogenheter Dessutom ska jaktledaren se till att villkoren i jaktlicensen och bestämmelserna för jakten följs. Det faller sig naturligt att jaktförordningen lägger det här ansvaret på jaktledaren. I synnerhet när det handlar om stora mängder jaktlicenser är det viktigt att någon fortlöpande håller sig ajour med vad som är fällt och vad som ska fällas. Även om föreningsmötet skulle ha beviljat jaktledaren ett visst handlingsutrymme så har han inte befogenheter att ensam fatta viktiga beslut som exempelvis att avsluta jakten helt och hållet eller införa drastiska begränsningar. Om situationen är exceptionell, exempelvis så att man under pågående jakt upptäcker att viltstammen har kollapsat, så är det säkrast att föra upp ärendet till högsta nivå, det vill säga jaktföreningens styrelse. I en snabb och oklar situation kan jaktledaren avbryta jakten med omedelbar verkan, men då ska han också kunna motivera sitt beslut. Om jaktledaren ständigt går på annan kurs än deltagarna i jakten så kan det mycket väl bli aktuellt med ett personbyte på posten. Befogenheter men inte till vad som helst En jaktledares befogenheter bygger på Jaktlagens 30 §. Där fastställs att en person som deltar i en jakt är skyldig att följa jaktledarens anvisningar. Jaktledaren kan förbjuda en person att delta i jakten om personen inte följer givna anvisningar. Somliga ambitiösa jaktledare har tolkat paragrafen så, att de kan visa en jägare på dörren för gott eller för en lång tid, men det får en jaktledare inte göra. På den här punkten är jaktledarens befogenheter begränsade. Bland jägarna och i rättspraxis är det kutym att en jaktledarens rätt att avvisa en deltagare bara gäller för just den dagen. Det kan handla om att personen inte följer anvisningarna, är berusad eller äventyrar säkerheten. En längre uteslutning från jakten tolkas lätt som en disciplinär åtgärd som faller utanför jaktledarens befogenheter. Visserligen kan ett jaktförbud meddelas som en disciplinär åtgärd, men då ska det finnas en ”brottsrubricering” i föreningens stadgar. Avslutningsvis ska vi komma ihåg att det enligt jaktförordningen hör till jaktledarens skyldigheter att fälla en årskalv som har förlorat sin mor på jakten. Det här är självfallet en etisk skyldighet för samtliga jägare, som ska uppfyllas utan att lämna någon möda osparad. Jaktledarens roll och ansvar är på den här punkten klart och tydligt formulerad. Vid en sällskapsjakt ska jaktledaren eller vice ledaren vara närvarande, utom på en vaktjakt, då ingendera behöver vara på plats. Med sällskapsjakt avser jag här en jakt med fler än en jägare närvarande. Vid jakt på björn, varg, järv och lodjur ska det likaså finnas en utsedd jaktledare. raska handlande. Kanske har föreningen på sitt möte avtalat och fattat beslut om jaktledarens uppgifter och upplägget för verksamheten. Eller om det handlar om ett jaktlag – så har jägarna sinsemellan kommit överens. Jaktledarens uppgifter finns specificerade i Jaktförordningens 23 §. Jaktledaren för en jakt på kronhjort, dovhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsvildren ska i första hand planera hur jakten ska gå till i praktiken. I bästa fall stöder jaktledaren hundförarna och jägarna med erfarenhet som känner terrängen. Utsikterna till en lyckad jakt ökar om jägarna känner sig inkluderade och engagerade. Jaktledaren ska ge deltagarna de anvisningar som behövs för själva jakten och i synnerhet för säkerheten. Det här är mycket viktigt. Anvisningarna ska ges varje gång. Det bästa upplägget är det som används i flera jaktföreningar och som bygger på stadgarna; där godkänns de skriftliga bestämmelserna för hösten på föreningsmötet. Ett annat väldigt bra sätt är det där de som deltar
• 58 l Jägaren 5 l 2019 Efter det fällande skottet, del 2 SKALLETROFÉ En fin skalltrofé är inte alltid någon självklarhet, men du kan påverka slutresultatet genom att hantera skallen på rätt sätt genast efter det fällande skottet. Ett lodjur. 58 l Jägaren 5 l 2019
• Jägaren 5 l 2019 l 59 D et är väl självklart att den som önskar sig en skalltrofé inte avlivar djuret med ett skott i huvudet. Det förnuftigaste är att avskilja huvudet försiktigt i fogen mellan atlaskotan och skallen, och skicka det till en yrkeskunnig konservator som gör skalltroféer. Var försiktig när du avskiljer huvudet eftersom det är lätt hänt att det blir snittmärken på skallbenet. Stället där atlaskotan fäster i skallen är särskilt utsatt. Sätt i gång så fort som möjligt Även om man skulle tro att det saknar betydelse hur länge en skalle blir liggande i frysen före behandlingen, så är tiden avgörande. Ju längre en skalle blir liggande desto svårare är det att få den helt ren. Fettet och blodet som finns inuti skallbenen biter sig fast så hårt att det till slut blir nästan hopplöst att bli av med dem. I synnerhet fettet vållar ofta bekymmer vid rengöringen. Om det inte inte går att skicka huvudet genast till en yrkeskunnig konservator som gör troféer så ska du linda in huvudet i en tät plastpåse och lägga det i frysen. Skicka ändå huvudet medan jaktsäsongen fortfarande pågår. Om du är lagd åt gör-det-själv-hållet och tänker fixa din skalltrofé själv så inkluderar proceduren några moment som ska göras med största omsorg. Ju snabbare desto bättre gäller inte för behandlingen av skalltroféer och är ingenting att sträva efter eftersom det är så, att ju snabbare du kör processen desto större är risken för att slutresultatet ska bli lidande. Jag hör ofta talas om personer som slänger huvudet direkt i kokande vatten och låter det sjuda i några timmar innan de plockar upp det. Det är visserligen sant att de kokade vävnaderna lossnar lätt från skallen, men det är själva skallen som lider av en sådan här behandling. En snabb uppkokning gör benen skörare, fogarna lossnar och kanterna på fogarna börjar lätt skeva. Dessutom är det så, att en snabb kokning lämnar en stor del av fettet kvar inuti skallbenen, och det börjar rätt snart pressa sig ut. En skalle med fett blir med tiden gul och börjar lukta härsket fett, vilket inte bara ser otrevligt ut och luktar illa; dessutom gör det skallen ännu skörare eftersom fettet förvandlas till fettsyror. När en skalle med fett inuti benen har legat så länge att fettet har härsknat så är det väldigt besvärligt att få bort det. NETTA LEMPIÄINEN , Studio Naturalia Oy Blötlägg i milt, saltat tvålvatten Det är bäst att försiktigt flå huvudet och avlägsna köttet (utan snittmärken!), och helst göra detta när huvudet är färskt. Lägg därefter skallen i blöt i kallt och saltat, milt tvålvatten för ett par dagar för att avlägsna blodet. Därefter går det att sjuda skallen försiktigt på låg värme. Byt kokvattnet några gånger under processens gång och tillsätt gärna en skvätt diskmedel för handtvätt. På det viset avlägsnas också fettet effektivare. Den knepigaste delen av rengörningen är att få bort all vävnad, i synnerhet från näshålan, och av det här skälet stöter jag ofta på skallar där näsmusslorna är krossade och hålan är helt och hållet tömd. Även här gäller det att ha tålamod, för det går att få skallen helt ren utan att fördärva näshålan. Att avrunda rengöringen med rötning är en utmärkt metod även om folk ofta tycker att det luktar för avskyvärt för att göras hemma. Det här momentet avlägsnar dessutom också fett. Beträffande blekningen av skallen finns det en metod som överträffar alla andra och det är med väteperoxid. Ämnet bleker skallen hela vägen runt och gör det jämnt, och har dessutom en desinficerande och bakteriedödande verkan. Väteperoxiden gör inte skallen nämnvärt skörare, i motsats till exempelvis klorit, som folk tyvärr använder ibland. När du bleker en skalle ska du komma ihåg att väteperoxiden inte får komma i kontakt med hornen eftersom medlet bleker även dem mycket effektivt! När skallen är grundligt och omsorgsfullt putsad så är den jämnt vit, hel, luktfri och fettfri och drar inte till sig skadliga insekter som gärna bosätter sig i hålorna inuti en illa behandlad skalle. Ett lodjur. Två bävrar och ett rådjur. Det gäller att vara uppmärksam med framtänderna på en bäver eftersom de lätt spricker om de behandlas fel. Töm tänderna på vävnad och fyll dem med något hårt material. En mårdhund. En skalltrofé av kronhjort. En lodjursskalle. Notera de välbevarade näsmusslorna.
• 60 l Jägaren 5 l 2019 AKSELI HERLEVI And Akseli Herlevi, Top Chef-segrare och ”Mister naughty brgr” kommer under det här året att husera som viltkock i tidningen Jägaren. Akseli är inbiten jägare och i varje nummer kommer han att trolla fram recept för oss som får snålvattnet att rinna. I detta nummer spelar and huvudrollen. Vi önskar läsarna njutningsfulla stunder både i köket och vid middagsbordet! Följ Akseli Herlevi på instagram: @akseliherlevi Skär andbrösten i skivor som är tunnare än en halv cm. Lägg andskinnen i en kall stekpanna och hetta upp dem. Ta skinnen från stekpannan när fettet har smultit. Lägg de skivade andbrösten i stekpannan, salta och bryn dem tills de har blivit vackert bruna. Tillsätt vatten så att köttet blir täckt och låt sjuda på medelvärme tills det är mört. Avrunda med att krydda med salt och krossad svartpeppar efter tycke och smak. Servera tillsammans med traditionella tillbehör! Har du tänkt på att det faktiskt går att laga utmärkt skav på vilket viltkött som helst. Jag medger att det var första gången jag själv provade på det här när jag utvecklade det här receptet och jag blev förvånad över hur mycket maten påminde om renskav. Kanske var det hjärnan som spelade mig ett spratt trots att jag samtidigt noterade den milda goda smaken av and. Carpaccio betyder (i regel rått) kött som serveras skuret i tunna skivor. Sådant passar utmärkt som inledning på en fin viltmiddag. Andskav med traditionella tillbehör: 8 st skinnfria andbröst 8 st skinn från andbrösten (eller smör) Salt
• Jägaren 5 l 2019 l 61 Andcarpaccio: 4 st andbröst, plockade men med skinnet kvar 2 dl av säsongens svamp, till exempel trattkantareller 1 dl vitvinsvinäger 1 dl vatten ½ dl socker 1 dl Naughty BRGR-rödlöksmarmelad 1 dl Naughty BRGR Base Aiolia 1 dl rucolastjälkar (eller andra stjälkar) Salt och peppar Koka upp vinägern, sockret och vattnet i en kastrull. Salta och peppra. Lägg de rensade svamparna i en skål och häll det heta vinägerspadet över dem. Låt svalna och dra i rumsvärme medan du kockar vidare. Du kan också marinera svamparna dagen innan och låta dem stå i kylskåpet tills du lägger upp maten på tallrikarna. Krydda andbrösten runt om med salt och peppar. Lägg dem därefter i en kall stekpanna med skinnsidan nedåt och knäpp på plattan. Bryn brösten i cirka tre minuter på vardera sidan och lägg dem på skärbrädet för att vila. Skölj svamparna i ett durkslag. Skär bröstbitarna i tunna skivor när de har svalnat, tvärs över fibrerna. Lägg upp skivorna snyggt på tallrikarna med de avrunna svamparna. Lägg med tesked en klick aioli och rödlöksmarmelad på anrättningarna och dekorera förrätten med stjälkarna.
• 62 l Jägaren 5 l 2019 Nyhetsmagasinet Jägare utan hund hittar medhjälpare på RETRIEVERBÖRSEN ? Finlands retrieverorganisation rf driver en retrieverbörs som sammanför jägare utan hund med hundar utan jägare. Närmare bestämt retrievrar som är utbildade för att apportera småvilt. Med sin hundförare. Tjänsten rullar redan på sin femte säsong på Facebook. www.facebook.com/groups/ SNJnoutajaporssi En labrador som apporterar en and. Älgjakt för damer, 25–27 oktober, Loppi ? Den traditionella älgjakten för damer arrangeras i år i jaktföreningen Topenon Eräs viltrika jaktmarker. Vi inrättar vårt högkvarter i närbelägna Luonnon suuri huvila i Räyskelä. Jakten arrangeras till största delen som drev. Vi tar emot 20 damer på pass och 20 i drevet. Du kan delta i drevet utan tidigare erfarenhet av jakt. Deltagarna anländer på fredag kväll den 25 oktober. De flesta inkvarteras i rum för flera personer. Efter frukosten på lördag följer en genomgång av jakten ute på gårdsplanen. Därefter åker vi ut i terrängen och jakten börjar. Tidtabellen beror självfallet på hur älgarna rör sig. Under pausen blir det mellanmål vid brasan. Efter jakten och bastun serveras en älghippainspirerad middag med tid för eftersnack om dagens upplevelser. Söndag morgon fortsätter jakten och avslutas med en gemensam måltid. Deltagaravgiften: Pass 350 € Drev 320 € Avgiften inkluderar: Två dagar på jakt, på pass eller i drevet, transporterna under jakten, inkvartering fre-sö, kvällsté fre, frukostar, bastu lö, jaktmiddag lö, bespisning i terrängen, lunch sö, matsäck i skogen, försäkringar och moms. Bindande anmälningar senast den15 september. Jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050 – 325 4559, Kalamajantie 1250, 12750 Pilpala, info@elliteratulilla.fi Finlands viltcentral söker tre PLANERARE SA N N A SI ER IL Ä ? Finlands viltcentral söker tre planerare för en tidsbunden anställning för tiden 11/2019–06/2025. Planerarnas uppgift är att inom projektet LIFE BOREAL WOLF verkställa åtgärder med anknytning till vargskydd och förvaltning av stammen. Finlands viltcentral främjar en hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet och verkställer viltpolitiken samt svarar för föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Viltcentralen deltar i projektet Life Boreal wolf som koordineras av Naturresursinstitutet. Huvudsyftet med projektet är att lyfta vargstammen till en gynnsam skyddsnivå genom åtgärdshelheter som främjar samexistensen mellan människa och varg. Här ingår bland annat förebyggandet av skador, aktiv kommunikation om vargen och en minskning av det illegala dödandet. Till planerarens uppgifter hör: ? terrängbesiktning av rovdjursskador och rådgivning, insamling av DNA. Planeraren stöder nätverket av rovdjurskontaktpersoner i dess verksamhet ? att förebygga skador på husdjur och jakthundar samt att utveckla metoder ? att producera utbildningsmaterial och ordna utbildningar för olika målgrupper samt att utveckla samarbetet med intressegrupperna ? informationsutbyte med experter och intressegrupper samt att sammanställa elektroniskt handboksmaterial ? att övervaka projektet samt rapportering Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor. Preliminärt placeras planerarna på följande regionkontor: Joensuu, Seinäjoki och Suomussalmi. Tjänsten förutsätter följande: ? högskoleexamen, gärna inom naturresurs branschen, eller på annat sätt påvisad kännedom om de stora rovdjuren, förvaltningen av dem och uppskattning av stammarna ? god kännedom om vilthushållning, jakt och rovdjurspolitik ? en neutral inställning till de stora rovdjuren och viltforskningen ? utmärkta kunskaper i finska; kunskaper i svenska och engelska betraktas som merit ? samarbets-, kommunikationsoch förhandlingsförmåga samt beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet Dessutom räknas erfarenhet av följande som merit: förvaltning av hjortdjur och rovdjur, uppskattning av viltstammar, jakt, viltkameror, skadebekämpningsmetoder och geografisk information. Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder den 1.11 eller enligt avtal. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 4 oktober kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet Planerare/LIFE Ytterligare information: Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, tfn 029 431 2105, jarkko.nurmi@riista.fi
• Jägaren 5 l 2019 l 63 BERÄTTA OM DIN JAKTFORM I TIDNINGEN JÄGAREN! ? Om du har en favoritjaktform och vill berätta om den och om taktik, knep och utrustning i tidningen Jägaren så mejla redaktionssekreteraren: tero.kuitunen@riista.fi Delta i Jägarenkäten och vinn en viltkamera! ? Den traditionella Jägarenkäten, som vi använder för att utveckla verksamheten på Finlands viltcentral, pågår igen på webbplatsen riista.fi. Ta vara på tillfället att tycka till! Samtidigt deltar du i utlottningen av två viltkameror. Vi lottar ut två testvinnande Uovision 785-3G Gen5-kameror bland alla som svarar. Du hittar enkäten på adressen www.riista.fi Vi tackar på förhand för ditt svar! Risto Hanhineva In Memoriam s. 19.8.1942 k. 15.8.2019 Redan fler än 150 000 användare! ? Den 15 augusti passerade antalet registrerade användare av tjänsten Oma riista milstolpen 150 000. Personerna som driver projektet Välmående av vilt ? Petteri Pietarinen fungerar som projektplanerare under tiden 1.8 2019 till 31.7 2020. Han kommer att samarbeta intimt med pilotföreningarna och -jaktlagen i projektet. Petteri är stationerad på regionkontoret i Åbo. I projektet deltar även, från viltcentralens sida, projektchef Mikael Wikström, jaktchef Mikko Toivola och experten Lasse Heimo. Viltcentralsregionerna stöder projektet. Ett stort tack till er som svarade på läsarenkäten! ? Vi fick in en stor mängd svar, som vi har nytta av när vi utvecklar tidningen Jägaren. Till intressantaste artikel i nummer 4/2019 valde ni ”Lättnader i jakten på mink och mårdhund” Bland alla som svarat lottade vi ut ett Leica Tempus ASPH rödpunktssikte värt 600 euro. Fru Fortuna gynnade Matti Oosi från Nurmijärvi. JÄGARE! Ditt jaktkort finns på baksidan av tidningen Jä g ar en JAKTTIDERNA 2019-2020 H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää tuotteistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .8 .2 01 9 sa ak ka . Esittelyssä: A-Tec H2 -tuoteperhe A-Tecin valikoima on laajentunut H2-tuoteperheellä. Parannettu teknologia varmistaa vaimentimen tehokkuuden heti ensimmäisestä laukauksesta lähtien. Modulaarisuuden ansiosta H2 antaa mahdollisuuden käyttää vaimenninta joko 1, 2 tai 3 moduulilla, joten nyt on mahdollista hankkia kolme vaimenninta yhdessä! Moduuleita voi myös ostaa jälkikäteen eri kaliipereissa, ja näin ei tarvitse vaihtaa koko vaimenninta kaliiperin vaihtuessa. Vaimennin on alumiinia. A-Tec H2-3 • 3 moduulia • kokonaismitta 230 mm • jatkaa asetta 150 mm • halkaisija 49,4 mm • vaimennusteho n. 33 dB (.308Win) • paino 410 g. Elokuussa tutustumistarj ouksena, A-Tec H2-3 -vaimentimen ostajalle, A-Tec -tähtäinrenga s kaupan päälle! (Etusi 59,00 €!) A-Tec H2-3 – kolme yhdessä! H2-1 Svh. 285,00 € H2-2 Svh. 325,00 € H2-3 Svh. 365,00 € Nordis Oy ATec H2 ja tähtäinrengas_Metsä stäjä nro4 2019_210x275mm.in dd 1 12.6.2019 8:08:44 4 l 2019 ? Lär dig bestämma ålder och kön på sjöfåglar kauppa.riista.fi En nyhet i vår webbutik
• 64 l Jägaren 5 l 2019
• Jägaren 5 l 2019 l 65 Fasanjakt i Kotka, all-inclusive, 320, Risto Hanhineva, Majatalo Torppa, 040 050 0022. Jaga dovhjort och vildsvin i Ungern. www.akactanya.com. Säljakt, seanature.net, 040 015 4600. ERÄ-KORPINEN: Jakt-Fiske-Boende, www.erakorpinen.fi, +358 40 555 1394/Sakari. Småviltsjakt, Reisjärvi, Turhala, www.metsastyspalvelut.com, tfn 044 541 0437. Paljakka i Puolanka, stugor att hyra. Hör av dig! Stuga och tillstånd. Tfn 040 068 8163. Björnjakt i Suomussalmi. www.erapalvelu.net, tfn 050 325 8966. Vi säljer skogsrenstillstånd (hanar) enligt anbud i Mellersta Österbotten. Förfr och info tfn 040 590 3576. Träna din hund naturligt! Boka på nätet 24/7, WWW.FASAANITILA.NET. Jaga småvilt och rådjur, tfn 044 012 3629, www.eralampi.fi. HUNDAR Valpar av strh vorsteh, efter yrkesviltvårdares hund. Överlåts när jakten börjar. Markku Leinonen, 040 035 4836. Tikvalp av karelsk björnhund född 7.5. BCH-föräldrar. 040 061 3555, Pihtipudas. Strh taxvalpar efter drivande föräldrar, bra härstamning. 040 578 4021/Jarno. 2 mån gamla hanvalpar av finsk stövare. 044 266 8024. Norrbottenspetsvalpar. 050 517 8210. Säljer norsk gråhundshane, FIBCH Karpaasin Jape, reg. nr FI31258/13, tfn 044 308 5293. Valpar av amerikansk rävhund, 045 256 9907. Vörå. Jämthundshanvalpar födda 23.05.2019, BCH föräldrar, 040 848 4269. KÖPES Björnfäll med klor eller enbart klorna! ÖVRIGT Förträfflig kartapp som följer hunden. Google Play-butiken, Metsästäjät kartalla. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@ kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. OULUN ASEPAJA KY. Alla reparationer och modifieringar i vapenbranschen. Kikarsiktesinstalleringar, kaliberändringar, blåneringar, kolvförkortningar, bäddningar. Vi tillverkar dubbelgevär bla kal. 45-70 och 9.3 x74R. Myyntimiehenkuja 6, Uleåborg, 050 043 5703. Fina sköldar för horntroféer, älg 15 € , hjort 12 € , rådjur 10 € , 050 561 6493. JAKT Se våra produkter, eräkolmio.fi. Letar möjligheter till hjortoch rådjursjakt! Hör av dig: nv@eraverkko.fi. Less på att jaga på kalhyggen? I Suomussalmi har vi grundat en samfälld skog med kontinuerligt skogsbruk. Vi välkomnar jägarmedlemmar och delägare i skogen. Ytterligare info: www.suomenhiilinielu.fi, 040 030 0552, Petri Luukkonen. Ripjakt med setter och guidade fisketurer i övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 322 1377. Ödemarkerna i Kuhmo väntar på dig! Fina stugor i Forststyrelsens marker. www.saunajarvi.com, tfn 040 089 2194. Stugplogar, fästs i dragkroken. Levereras med buss, www.lumitapio.info, tfn 045 1178 287. VALMET 412 S paket: hagel 12/70, 6,5x55, dubbelstudsare, 30-06, kikarsikte, rödpunkt mm. Mkt fin, 040 070 9652. Däck till terrängfordon och atv, riekko.eu. Tillbehör för djuruppstoppning, skalloch horntroféer. Även trofésköldar. www.tayttotarvike.fi, tfn 040 964 2611. Kvalitetsurval beg och nytt! Specialaffär www.euroase.fi, 050 465 4695. Hus i nordöstra Ilomants, 050 017 5968. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optic och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Avgillringsmekanismer för kanufällor och färdiga fällor, ph-riista.fi, tfn 050 566 2691. Begagnade vapen. Lakelander 30-06, 450 € . Tikka T3 30-06, 650 € mm. Asekauppa Atomiase. Se bilder på www.atomiase.fi eller ring 045 129 1419. ASETALVITIE SAUVO (Matti 050 052 6008). Förmånliga vapen, sikten, patroner mm. Se webbplatsen asetalvitie.fi eller ring! Snabba leveranser i hela landet. UTHYRES Jakt och fiske i Kajanaland, www.nettimokki.com/5968. Stugor för jägare och fiskare vid östgränsen i Kuhmo. 050 025 3563. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua; fiska, plocka bär, jaga mm fritidskul. Tfn 040 019 3351. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker, tfn 040 039 8208. Jaktstugor i västra Lappland, www.metsastysseura-kero.fi. I höst hyr vi ut stugor under jaktoch fiskesäsongen. Tfn 045 208 6667, www.pirttiniemenlomakyla.fi. TILL ER TJÄNST Obs!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 718 8170. SATAKUNNAN ASE. Alla vapensmedsoch kolvarbeten. www.asesepat.fi, 044 241 6987. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar mm av era skinn. Alla slags pälsarbeten med yrkeskunskap. Tfn 050 500 4233. KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 563 0169, www trofeet.fi. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 330 3417. Alla uppdrag i branschen, Vanda, tfn 040 501 5166. Studionaturalia.fi, 041 538 7602, Järvenpää. SÄLJES Isolerade inhemska hundkojor, endelad 310,och tvådelad 390,-. Tfn 06 453 4333 eller www.koirankoppi.fi. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 541 7308, www.porinase.fi. Specialaffären för knivar, www.brisa.fi. TUNTSA. Från affären till jakten: www.tuntsa.fi. 42 år pålitliga affärer. Mossber 308+kik 399 € , Mossb12/89 synt 450 € , Tikka T3x, Sako, Yildiz, Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, Post och buss: billigt och fort. WWW.ANONASE.COM, snabba leveranser från webbutiken. Egnahemshus, 1976, 143 m 2 , Savukoski. Https://www.etuovi.com/kohde/g83994. Gevär 222, 5,7x 43 Sako. Gott skick, Lojo, tfn 041 442 6355, bp 750 € . Köttsåg KT 400, snygg. 040 541 0120. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Pudasjärvi, gård 1,84 ha, bostadshus 100m 2 , stuga med vedspis, kök, bakugn, sovkammare, bakre rum, öppen spis, wc med dusch. Stor välvårdad gårdsplan, liten bod, separat bastu. Lider-garage i sämre skick. Vinterbonad. 62000 € . 040 094 8851 Rena kapet! Köp en gård I Vasakaira! Ytterligare info: Jarmo Uusitalo, 040 571 9330. Aladdin, hasag, matador, pod, petromax, tilley mfl lampor/värmardelar, www.oljylamppu.net, 040 084 7780. Blad till köttsågar: www.ilaritools.fi. Säljer i inlandet 32 m2 stockstuga byggd 2001 (2 loft, bastu, lider-bod) c 30 km från Nurmes. Omgiven av statens jaktmarker. Bp 18.000 € , tfn 040 778 4299. Käkkälöjoki, Enontekis: stuga 30 m 2 vid stranden av ån Käkkälöjoki, fina fiskeställen. Uppströms c 8 km från närmsta bro. Tomt 1,05 ha. Bastu 20 m2. Liderförråd. Bp 29.000 € . Patrik Isaksson (talar svenska o finska), +46 70 510 4323, patrik@arcticsky.se. Håll dig uppdaterad – följ Finlands viltcentral i de sociala medierna! facebook.com/riistakeskus twitter.com/riistakeskus Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2019 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 6/2019 utkommer den 25 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 11 november. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. ERÄKONTIN PYYNTILAITEVALIKOIMA 2019 KANU-loukku 201x120x60cm 209,00 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Fenn MK6 rauta+suojakotelo 49,90 € Yleisloukku suopikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 32,90 € Fenn MK6 –hetitappavat raudat 16,90 € Duke 120/2 raudat 9,90 € Conibear 120/2 16,90 € Conibear 120/2/ruostumaton 19,90 € Conibear 160/2 26,90 € Duke 160/2, näädälle 16,90 € Duke 330, majavalle 39,90 € Repo-jalkanaru 24,90 € Kani/minkkiloukku, kasattava 24,90 € Minkinrautojen virityspihdit 12,90 € KANU-loukun laukaisulaite, PH-riista 32,50 € KANU-loukun laukaisulaite, Granlunds 20,00 € Rautojen virityspihdit 330-raudoille 14,90 € PH-Riista kanulaukaisin 34,90e 34,90 € Finntrapbox suojakotelo raudoille 39,00 € J Granlunds mäyräloukku 139,00 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi
• 66 l Jägaren 5 l 2019 Åland Hittills har 2019 varit ett händelserikt år vad gäller jaktärenden och viltförvaltning. Viltstammarnas ökningar och minskningar ställer krav på både förvaltning och jägare att följa med dessa skiftningar och reagera i tid. Samtidigt lever vi i en tid där även myndigheter och organisationer runt om oss ställer krav som påverkar våra förutsättningar att bedriva jakten och viltvården. Inom vissa områden har vi en stor frihet att fatta beslut och ta till lämpliga åtgärder medan vi inom andra områden har rätt så snäva möjligheter till att agera. En av de utmaningar som vi har framför oss är de växande hjortdjursstammarna, vad gäller rådjuren så har den stammen nu återhämtat sig väldigt väl efter de stränga vintrarna 2010 & 2011. Här gäller det nu att jaktlagen är observanta och kan anpassa avskjutningen efter den rådjursstam man har på marken. Med hänsyn till primärnäringarna och trafiken bör man eftersträva att stammen ej växer ytterligare och där det behövs även minskas. Men även med tanke på övriga hjortdjur så är det viktigt att hålla rådjuren under kontroll. Här skiljer sig situationen mellan fasta Åland och skärgården såtillvida att man på fasta Åland tidigare varit med om dessa mängder av rådjur medan man i skärgården nu ställs inför en ny utmaning där man säkerligen har det högsta betestrycket någonsin av hjortdjur trots att den tidigare väldigt stora älgstammen har minskat. Medan det på fasta Åland framför allt handlar om en stor rådjursstam och en älgstam man gärna skulle se växa så har man i skärgården för första gången över hela området tre hjortdjur som skall rymmas. Som ses i graferna här bredvid så har man trots en vikande älgstam ett hjortdjursindex justerat efter de olika arternas födointag som ökat med det dubbla från år 2000, och då ska man komma ihåg att vid denna tid så var älgstammen väldigt stark i skärgården redan. Värt att notera är också att hjortdjursavskjutningen per areal i skärgården är lika hög som till exempel Södermanland. På fasta Åland är hjortdjursavskjutningen antalsmässigt upp till dubbelt högre men utgörs då nästan enbart av rådjur. Vi har även underlättat vad gäller skyddsjakten på säl och skarv där det nu inte längre krävs personliga tillstånd utan skyddsjakten kan bedrivas på eget initiativ. Varje jägare som tänker delta i skyddsjakten är dock skyldig att ta del av det regelverk som finns angående skyddsjakten vilket hittas på vår hemsida regeringen.ax. Bland annat finns för båda arter årliga kvoter för vad som får fällas. Dessa kvoter är för gråsälen 450 st. samt för storskarven 2000 st. Årets resultat så här långt visar på att dessa möjligheter utnyttjas flitigt och fram till 20 augusti har det fällts 227 gråsälar och 758 storskarvar. Vad gäller gråsäPå gång inom jaktförvaltningen på Åland Hjortdjursindexet är justerat efter de olika arternas födointag så ett rådjur= 1, en vitsvanshjort=3 och en älg=7 (en vitsvanshjorts födointag är ca 3 ggr högre än ett rådjurs och en älgs är ca 7 ggr högre).
• Jägaren 5 l 2019 l 67 len så är det tangerat rekord under den 20 års period som vi haft skyddsjakten. Och då är det ännu flera månader kvar av denna skyddsjaktsperiod. Även för sjöfåglarna har vi gjort en del arbete, förutom inventeringar så har det inom åtgärdsprogrammet för ejdern startats upp åtskilliga viltvårdsområden där småpredatorjakten framför allt på de invasiva arterna mink och mårdhund utförs systematiskt. Under år 2017 då programmet startades bildades 19 viltvårdsområden framför allt på öar och skär som är viktiga häckningsplatser. Nu under projektets gång så har det tillkommit sex stora områden även på fasta Åland där mårdhunden systematiskt bekämpas vilket förutom att gynna sjöfågeln även kommer att vara till stor nytta för övrigt småvilt och i synnerhet markhäckande fåglar i skog och fält. Som vanligt nu för tiden har vi även haft en del ärenden som har en stark koppling till EU vilket ofta leder till att vi måste göra ändringar i lagen. Förekomsten av varg här på Åland har gjort att vi ändrat lagstiftningen så att det kommer att bli möjligt att freda tamboskap och hundar under direkt angrepp av varg, lo eller björn. Lagen är nu tagen men vi kommer att föra in detaljerna om hur det ska gå till i jaktförordningen under hösten. Fram till dess att detta är klart så finns det ett beslut som redan ger djurägaren rätt att freda sin boskap och hundar detta tillfälliga beslut gäller året ut. Samtidigt som detta ändrades i lagen så infördes även paragraf som ger landskapsregeringen möjlighet att vidta extraordinära metoder för att åtgärda problem som kan uppstå med framför allt nya viltarter, stora rovdjur som inkommer till landskapet eller om det föreligger risk för allvarliga I figurerna har Vårdö lämnats bort eftersom hjortdjursstammarna har haft en utveckling som mer liknar fasta Åland med avseende på rådjursstammen. skador eller spridning av djursjukdomar. Paragrafen i sin helhet lyder enligt följande: 31a § För att förebygga djursjukdomar eller andra hälsorisker för såväl djur som människor, förhindra invasiva arters spridning i landskapets fauna, trygga den allmänna säkerheten, förhindra allvarliga skador på egendom eller förhindra situationer som allvarligt äventyrar trafiksäkerheten kan landskapsregeringen tillåta att visst vilt får jagas på ett bestämt område, av en viss person och under en bestämd tid samt därvid tillåta användning av i 47 och 50 §§ förbjudna fångstredskap, fångstmetoder eller motordrivna fordon. Jakt enligt 1 mom. får bedrivas oberoende av att jakträtten på området tillkommer annan eller om jakt inte annars skulle få utövas där. Vilt som avlivats med stöd av denna paragraf tillfaller landskapsregeringen. Under våren har även domstolsprocessen gällande vårjakten på guding dragit igång efter att kommissionen våren 2018 fattade beslut om att ärendet skulle prövas i EU-domstolen. När denna text publiceras har landskapsregeringen precis avslutat behandlingen av det skriftliga förfarandet vilket utgörs av två skriftväxlingar mellan kommissionen och landskapsregeringen och som sedan ligger till grund för domstolens bedömning. Sedan följer eventuellt ett muntligt förfarande inför domstolen. Hur den fortsatta processen fortskrider är omöjligt att veta men det är sannolikt att det kan ta upp till två år innan domen förkunnas.
• UUTUUS! LEICA FORTIS 6 2–12 x 50 i, BDC LEICA FORTIS 6 1–6 x 24 i, BDC Leica Fortis 6. Kuusinkertainen suurennus parhaimmillaan. Uusi ja valovoimainen Fortis 6 2.5-15 x 56 i täydentää Leican 6x -tuoteperheen. Tähän tuoteperheeseen kuuluvat myös 24ja 50-mallit. Erinomainen erottelukyky, erittäin laaja näkökenttä sekä vertaansa vailla oleva kontrasti: näiden optisten ominaisuuksien ja virtaviivaisen muotoilun ansiosta Leica Fortis 6 asettaa riman uudelle tasolle sarjassaan. Mallit: Leica Fortis 6 1-6 x 24 i, 2-12 x 50 i, 2.5-15 x 56 i. Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis LEICA FORTIS 6 2.5–15 x 56 i, BDC Nordis Oy Leica Fortis 6 Metsästäjä nro 5 210x245.indd 1 29.7.2019 12:33:55