Jä g ar en 6 l 2016 Intervju med Tauno Partanen Vildpäls kan användas till mycket Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Lapua Naturalis 9,3x62 N560, 16,2 g., svh. 89,00 € Nordis Oy_Lapua 9,3x62_Naturalis_Metsästäjä nro6_210x267mm.indd 1 18.10.2016 12:35:21 Nya Handbok för jägare ute snart!
2 l Jägaren 6 l 2016 Kontaktuppgifter Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland FlyttningsanmälansomgjortsmedPostensofficiellablankettuppdaterar adressändringenidetriksomfattandebefolkningsregistret(ävenhos magistraten)ochpostensadressregister.Postensänderdensomgjort anmälanettbekräftelsebrevivilketpostensamtidigtmeddelartillvilka företagochsamfunddennyaadressenförmedlas. Adressändring via Posten Finland FlyttningsanmälansomgjortsmedPostensofficiellablankettuppdaterar adressändringenäveniFinlandsviltcentralensjägarregister. AdressändringentillPostenochflyttanmälantillmagistratengörs a) iPostenswebbtjänstwww.muuttoilmoitus.fi(24h/dygn)meddina webbankkoder,Postensbehörighetskodellermedettchipförsettid-kort. Postensbehörighetskodärgratis.Dufårdenfrånpostkontoret. b) pertelefonpånumret0295535 536(lna/msa)måndagtillfredag kl.8—16.Kötidenäravgiftsbelagd. c) medblankettensomfinnspåPostenochhosmagistraten. Jaktkortsärenden och adressändringar 2. Jägarens egna adressändringar till registret: Entillpostenlämnadflyttningsanmälanändrartidningen JägarensellerMetsästäjäsadressuppgifter.Omenpersons adressbyts,menhan/honinteflyttar,görsändringsanmälan direkttilljägarregistret. SåvälJägarenellerMetsästäjäsomjaktkortetdistribueras utgåendefrånuppgifternaijägarregistret.Jaktkortet distribuerasidenextrapärmentillJägarennr4. 3. Anmälningaromändradjaktvårdsförening görsskriftligttilladressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB22 tfn0294312002 fax0306002302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB30,00023Statsrådet, tfnStatsrådetsväxel029516001. www.mmm.fi Enhetenförfriluftsliv Besöksadress,Regeringsgatan3A, 00170Helsingfors. Postadress,PB30,00023Statsrådet Forststyrelsen PB94(Fernissagatan4),01301Vanda, Växel020564100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumretförjakttillstånd020692424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen4,00790Helsingfors, tfn+358295326000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker LivsmedelssäkerhetsverketEVIRA, Forskningsenhetenför produktions-ochvilddjurshälsa, Elektroniikkatie3, 90590Uleåborg (besöksadress:Elektroniikkatie5), tfn0295304924. Djurprover,adress: EVIRA,Matkahuolto,Uleåborg. www.evira.fi ISSN-L0047-6986 ISSN0047-6986 ISSN2323-1475 Finlands Jägarförbund Kinturinkuja4,PB91, 11101Riihimäki. tfnväxel0108410050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB60,22101Mariehamn, tfnväxel(018)25000, www.regeringen.ax Kundservice och rådgivning Tfn029 4312001, vardagarkl.9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret PB22 00331 Helsingfors tfn0294312002 fax0306002302 metsastajarekisteri@innofactor.com Butik och beställningar: Tfn020331515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Puh.0294312111 (arkisinklo12–16) oma@riista.fi Annonser RadannonsertillspaltenJaktochjägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: KlausEkman,tfn029 4312103 Adressändringar: Tfn0294312002, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri :Hansaprint2016/Jag16_06 Pärmfoto : PekkoHeimola MedlemiTidningarnasFörbund Jägaren Nr.6/201665.årgången Jägaren är Finlands viltcentralsupplysningsblad,somsändstillalla somerlagtjaktvårdsavgift. Jägarenutkommer sexgångeriåret, nästagång23.1.2017. Tidningen svarar inte för texterochbildersom säntstillredaktionen utanavtaldärom. Redaktionens adress : Jägaren,Finlandsviltcentral,Sompiovägen1, 00730Helsingfors,E-post:förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarigchefredaktör:JariVarjo Chefredaktör:KlausEkman,tfn029 4312103 Redaktionssekreterare: Annamari Alanne,tfn0294312122 Layout:IlkkaEskola(HansaprintAb) Översättning: BerndtZilliacus Redaktionsråd: KlausEkman, IlkkaEskola, MarkoMikkola, JouniTanskanen, Annamari Alanne, MarkoSvensberg, PetriVartiainen ochLauraTicklén.
Jägaren 6 l 2016 l 3 Innehåll l 6 l 2016 5 Ledaren: Vi behöver tillförlitlig information om viltstammarna 6 Viltförvaltningen bevarade sin självständighet 8 Älginformationens gång under årets lopp 12 Med jaktövervakarna ute på sjön 14 Vargen – konflikt eller bagatell? 15 Nu kan fällda hjortar anmälas elektroniskt 16 På båda sidorna av stängslet i vargfrågan 20 Kommersiell jakt – ett alternativ för allt fler 22 En levande bild av viltskogen 24 Plansch: Älg 26 Jägare utan vapen 30 Den nya jägarexamen är nästan klar 32 Den afrikanska svinpesten i Baltikum hotar Finland 33 Grävling smakar fantastiskt! 34 Vildpäls kan användas till mycket 36 Utredningen om säljaktsområdena i Finska viken 38 Jägarnas jul förr i världen 39 Mat hör julen till 40 Välj rätt vin till viltet 42 Nyhetsmagasinet 44 Skogsvildrenen 45 Jakt och jägare 46 Åland Vilt och vin på julbordet, s. 38 Jägare utan vapen, s. 26 Med jaktövervakarna på sjön, s. 12 Ka is a H ut tu n en M in na H ur m e Nu kan fällda hjortar anmälas i Oma riista!, s.15 A n na m ar i A la n n e
4 l Jägaren 6 l 2016 Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 1 Gå in på oma.riista.fi > Svenska. Klicka ”Skapa Oma riista -användarsignum” och fyll i din e-postadress. Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Så här registrerar du dig 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord 1 Så här använder du Oma riista Skriv in älgdata så här Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! Ladda ner gratisappen från Googles, Apples eller Microsofts appbutik. Den exakta tiden och platsen sparas i din viltlogg. 1 3 4 LADDA NER – DET ÄR GRATIS! Skriv in den observerade eller fällda älgen i terrängen. 2 Jaktledaren godkänner på sin dator observationerna och fällningarna. Medlemmarna kan följa med älgjakten i realtid. C M Y CM MY CY CMY K omariista_hirvihavainnot_sve.pdf 1 17/08/16 07:36
6 l Jägaren 6 l 2016 Klaus Ekman Tauno Partanen: Viltförvaltningen bevarade sin självständighet Finlands viltcentral inledde sin verksamhet den första mars 2011. Styrelsens ordförande Tauno Partanen kan nu, när hans andra period som ordförande går mot sitt slut, konstatera att förnyelsen blev lyckad. Att viltförvaltningen är självständig gynnar hela jägarkåren och självfallet också vilthushållningen, understryker Partanen. orstmästare Tauno Partanen, född i Sotkamo 1954, har gått den långa vägen från vanlig jägare till viltförvaltningens topp. Han började jaga redan som liten grabb och har alltid gillat spetsar. I början jagade han skogshöns med mer eller mindre renrasiga spetsar, men så småningom bytte han till älghundar. – Min första älg sköt jag under studietiden i Hyytiälä, på forststudenternas älgjakt. Visserligen hade jag varit med på älgjakter förut, men i Hyytiälä var det första gången som jag fällde en älg själv, minns Partanen. Som förtroendeman inom viltförvaltningen har Tauno Partanen en lång bana bakom sig. Det första uppdraget av betydelse som förtroendeman var när han 1995 valdes till ordförande för styrelsen för Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. I bagaget hade han då en gedigen erfarenhet av organisationsarbete, F Tauno Partanen jagar helst med älghund. Bilden är tagen på älgjakten i höstas, vid varggränsen.
Jägaren 6 l 2016 l 7 bland annat i spetsklubben i Norra Savolax, i olika uppdrag i Finska jämtoch gråhundsklubben, och i jaktföreningar. Likaså har huvudsysslan i Norra Savolax skogsnämnd, och efter det på Norra Savolax skogscentral och sedan som skogschef på Otso skogstjänster gett honom kompetensen att passa in i viltförvaltningen, som ju är väldigt likartad till sin struktur. I den stora förändringens centrum Från posten som ordförande för jaktvårdsdistriktets styrelse avancerade Tauno Partanen till styrelsen för dåvarande Jägarnas Centralorganisation (JCO), för att 2009 slutligen utses till ordförande, det vill säga samma år som JCO:s representantmöte beslöt att JCO ska delta i beredningen av den nya viltförvaltningen och viltförvaltningslagen. – Beslutet som fattades 2009 var avgörande, men föregicks av en hel del armbrytning och krävde massor med bakgrundsarbete och motiveringar. Utan den här insatsen hade förnyelsen inte blivit av på viltbranschens villkor utan det hade varit andra instanser som drev igenom förändringarna och viltförvaltningens självständighet hade blivit ett minne blott, funderar Partanen. Ett intensivt beredningsarbete tog vid. Oräkneliga arbetsgrupper sammanträdde och en stor skara förtroendemän och funktionärer beredde olika delområden. Slutligen, i februari 2011, godkändes den nuvarande viltförvaltningslagen. Den blev en av de allra sista som den dåvarande riksdagen klubbade igenom. – Det var spännande ända in i det sista. Allra kärvast var det vid beredningen i grundlagsutskottet. Bestämt darrar ribban fortfarande efter den pärsen, grunnar Partanen. – I dagsläget, med en smula perspektiv på betydelsen av förnyelsen av viltförvaltningen så kan vi med gott samvete konstatera att förnyelsen blev lyckad. Finlands viltcentral har uppnått en väletablerad ställning och åtnjuter trovärdighet som en opartisk sakkunnig inom viltbranschen och som en organisation som arbetar för vilthushållningen. I synnerhet de strategiskt viktiga förvaltningsplanerna har stött det här arbetet. Även de offentliga förvaltningsuppgifterna som ligger placerade bakom en brandmur och besluten som fattas där har nästan undantagslöst klarat prövningarna, även i högre rättsinstanser. Jag vill rikta ett särskilt tack till alla som har jobbat för det här, berömmer Tauno Partanen, men påminner samtidigt om att jobbet ännu inte är klart. Det krävs fortsatt arbete. Vargen intar scenen Det här var förstås inte den enda dusten under Tauno Partanens tid som ordförande. Allra svårast och tyngst var konflikten om vargen. Vargarna blev fler och samhället polariserades i vargskyddare och vargmotståndare. Detta ställde för första gången någonsin viltförvaltningen inför en rejäl utmaning. Jägarna och i synnerhet de hetsigaste vargmotståndarna krävde en stramare inställning till vargen av Finlands viltcentral och kraftfullare åtgärder för att minska på vargarna. På motsvarande sätt beskyllde skyddarna viltcentralen för att vara allt för slapphänt vid beviljandet av dispenser. – Psykiskt har vargen varit den allra tyngsta biten i förvaltningsarbetet. Jag kommer själv från en trakt där det finns vargar och jag var säkert en av de första som förlorade sin hund under pågående jakt. Den blev attackerad av en varg och dödad. Så jag har upplevt känslostormen när det här händer och vet hur det känns. – Trots det får vi inte glömma att det inte är Finlands viltcentral som gör viltpolitiken här i landet, utan verkställer den. Det är andra instanser som gör politiken, som politikerna, jordoch skogsbruksministeriet och viltråden. De sistnämnda jobbar både nationellt och regionalt, påpekar Tauno Partanen. – Jägarna måste samarbeta mangrant för att kunna påverka politiken och de måste sinsemellan hitta de rätta kanalerna för att kunna driva ärenden. Vargen måste vara jaktbar Tauno Partanen är fullkomligt övertygad om att vargjakt i tillräcklig omfattning är så gott som det enda sättet och samtidigt också det bästa sättet att bevara en gynnsam skyddsnivå i enlighet med EU-direktiven, även om de ibland kan kännas egendomliga och diffusa. Jakten dämpar vargkonflikterna och ökar acceptansen för vargen, även som ett värdefullt jaktbart vilt inom vargreviren. – De som bor inom ett vargrevir ska ha ännu mer inflytande än tidigare i vargfrågor eftersom de lever året om med vargen och vargproblemen. Försöket med stamvårdande jakt som nu är avslutat hade en väldigt positiv effekt på folks attityder till vargen i vargområdena, betonar Partanen. – Det verkar dessutom vara så, att vargarna inte har blivit färre. Förhoppningsvis kan vi få bekräftelse på det här när snön har fallit, fortsätter Partanen. – Om både jakten och övervakningen är tillräckligt omfattande så kan vi också hålla det illegala vargdödandet vid ett minimum. Ute på fältet blir det knappt något rörelseutrymme alls för tjuvjakt och tjuvjägare eftersom folk inte vill äventyra den lagliga jakten genom att stillatigande godkänna olagligheter, påpekar Partanen. Jakterfarenheter utomlands vidgar ens världsbild. Man lär sig att sätta värde på vårt eget sätt att jaga, betonar Tauno Partanen. För BCH Sarvilehdon Lippe, som var en egen uppfödning, tog sagan slut den 14 november 1998 i Juudinsalo i Varpaisjärvi. Hunden skällde på en älg när en varg slog till.
Jaktledaren: Pappersexercisen faller bort och jaktledaren slipper alla papperslappar som bara försvinner under säsongens gång. På sin tablettdator eller hemmadator går jaktledaren igenom jaktdagens älgobservationer och rapporterade fällningar. Om det finns fel så rättar han dem och godkänner sedan anteckningarna; jaktdagen är klar och informationen sparad! Om ett jaktlag så önskar kan jaktledaren också sköta inskrivningen av fällningar och observationer. Jaktledaren kan också anteckna älgar som har fallit utanför det definierade jaktområdet. Den elektroniska rapporteringen för en jaktdag kräver bara en bråkdel av den tidsåtgång som krävs när jobbet görs på papper. Älginformationen överförs direkt till tjänsten Oma riistas databas, där den är tillgänglig för jägarna, jaktledarna, regionkontoren och Naturresursinstitutets älgforskare. Eventuella tilläggsutredningar kan begäras direkt av regionkontoret och på det viset går felaktig information inte vidare i proceduren. Enkelt och snabbt! De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. Regionerna: Jaktlicensansökningarna med tillhörande frågor sysselsätter regionkontoren. Därifrån går ansökningarna vidare till licensförvaltningen. Även regionkontoren har från och med i höstas kunnat följa med hur älgjakten framskrider. De ansökta licenserna jämförs med uppskatt-ningarna av den kvarstående stammen, informationen i viltskaderegistret och det regionala viltrådets målsättningar. Behovet av ytterligare rapporter och information som ska skickas per post eller e-post minskar avsevärt. Regionkontoren: Regionkontoren skickar både de beviljade och de avslagna licensbesluten till de sökande. Pappersexercisen är fortsättningsvis enorm: licensbeslutet, avskjutningsanmälningarna, den specificerade informationen om de fällda djuren, älgjaktsledarens anmälningsblankett, nya jaktlicenser som ersättning för djur som är otjänliga som människoföda och en trave anvisningar åker iväg med posten till den sökande. Föreningarna: Efter avslutad jakt gör föreningarna en uppskattning av den kvarstående stammen i sina marker. Forskningen: Under de senaste åren har uppskattningarna av älgstammens storlek och struktur kommit ungefär i mars. Eftersom älginformationen i år skickas in till Naturresursinstitutet (Luke) redan medan jakten pågår kan forskarna behandla informationen i realtid. Redan i februari levererar forskningen tämligen exakta uppskattningar av stammen. Hanteringen av älgobskort tar fortsättningsvis tid, men tack vare att pappersmängden blir avsevärt mindre kan Luke hantera och registrera informationen snabbare. Älginformationen i realtid och tidigareläggningen av uppskattningarna ger mera tid för avskjutningsplaneringen. Jaktvårdsföreningarna: Jaktvårdsföreningarna har till sitt förfogande all tänkbar information som stöd för avskjutningsplaneringen. Det är inte längre någon brådska med planeringen eftersom Naturresursinstitutet levererar stamuppskattningarna tidigare och det har varit möjligt att följa med jakten under hela säsongen. Gissningarna och felen faller bort – det är fakta som gäller. Jägarna: Jaktlicensansökningarna börjar. Ansökningarna görs fortsättningsvis på papper, men det där med att rita in föreningarnas gränser på en karta faller bort. Ett jaktområde som har definierats i tjänsten Oma riista försvinner ingenstans utan finns kvar år efter år. Enstaka ändringar i jaktområdet går enkelt att införa med kartverktygen i tjänsten. Den elektroniska kartan innebär dessutom en avsevärd lättnad i arbetet för regionkontoren och den som ansöker om jaktlicens kan skriva ut kartan som en bilaga till sin ansökning. Tack vare den exaktare och tydligare informationen minskar mängden överoch underdimensionerade licensansökningar i viltcentralsregionerna. Jägaren: Men Jägarna behöver inte vänta på att få brevet i posten eftersom licensbesluten läggs ut direkt på Oma riista, tillsammans med motiveringarna. Den praktiska planeringen av höstens älgjakt kan åter en gång börja i föreningarna… Jägaren: Älgobservationerna som görs under jakten och fällningarna kan skrivas in i Oma riista på plats i terrängen. I tjänsten antecknar man bland annat älgens kön, ålder och (för tjurar) antalet taggar. Tjänsten sparar automatiskt uppgifterna om tidpunkten och platsen. När älgjägarna kommer hem behöver de inte längre spilla tid på att fylla i avskjutningsanmälningar eller anteckna uppgifter. Eftersom jaktområdena är definierade i Oma riista så är det inte ens möjligt att skriva in en fällning på fel plats. Risken för fel är alltså eliminerad. Licensinnehavaren: Det blir lättare att betala jaktlicensavgiften eftersom avskjutningsoch betalningsuppgifterna finns i Oma riista. I synnerhet licensinnehavarna men också jaktledarna slipper telefonkarusellen som kan pågå till sena kvällen nu när all information finns samlad på ett och samma ställe. TEXT: ANNAMARI ALANNE ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Ett stort tack till Ohto Salo, Tuula Varjus och Petri Vartiainen på Södra Savolax regionkontor som öppnade de elektroniska vägarna för älginformation! Tack vare tjänsten Oma riista kan jägarna, föreningarna, regionkontoren och forskningen fortlöpande följa med hur älgjakten framskrider. Tiderna då informationen kom som ett enda, väldigt sjok till regionkontoren är historia; öppenhet och färdiga tabeller och diagram är dagens melodi. Den här sommaren och hösten har jägarna dessutom förberett sig elektroniskt för älgjakten. Drygt 4 500 jaktföreningar och jaktlag av nästan sex tusen har registrerat sig i tjänsten Oma riista. För en majoritet av jaktföreningarna blir pappersexercisen under älgjakten äntligen historia när avskjutningsanmälningarna och den övriga älginformationen kan skrivas och skickas elektroniskt. Men tänk om informationen försvinner ut i e-rymden? Minskar det elektroniska på de mänskliga kontakterna? Koncentreras informationen på ännu färre händer? Ingen fara! Faktum är att informationen kommer i retur till jägaren. Dubbelarbetet på de olika nivåerna upphör och informationen blir äntligen tillgänglig för alla. Hemma hos sig har jägarna redan länge förberett hösten och älgjakten: de har tagit fram utrustningen, servat gevären och skurat termosen riktigt ordentligt. Stamuppskattningarna ett vårtecken Handläggningskarusellen snurrar på sommaren Forskningen görs på vintern Riktlinjerna för höstens avskjutning Älginformationens gång under årets lopp C M Y CM MY CY CMY K alg_arets.pdf 1 07/11/16 22:25 8 l Jägaren 6 l 2016
Jaktledaren: Pappersexercisen faller bort och jaktledaren slipper alla papperslappar som bara försvinner under säsongens gång. På sin tablettdator eller hemmadator går jaktledaren igenom jaktdagens älgobservationer och rapporterade fällningar. Om det finns fel så rättar han dem och godkänner sedan anteckningarna; jaktdagen är klar och informationen sparad! Om ett jaktlag så önskar kan jaktledaren också sköta inskrivningen av fällningar och observationer. Jaktledaren kan också anteckna älgar som har fallit utanför det definierade jaktområdet. Den elektroniska rapporteringen för en jaktdag kräver bara en bråkdel av den tidsåtgång som krävs när jobbet görs på papper. Älginformationen överförs direkt till tjänsten Oma riistas databas, där den är tillgänglig för jägarna, jaktledarna, regionkontoren och Naturresursinstitutets älgforskare. Eventuella tilläggsutredningar kan begäras direkt av regionkontoret och på det viset går felaktig information inte vidare i proceduren. Enkelt och snabbt! De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. De regionala viltråden: Varje regionalt viltråd gör en egen älgavskjutningsplan för sin treårsperiod. Variationerna hos stammarna, både för älgarna och det övriga viltet, måste betraktas över en längre period för att bli tydliga. Årliga variationer förekommer, men målsättningarna står sig vanligen rätt oförändrade under treårsperioden. Regionerna: Jaktlicensansökningarna med tillhörande frågor sysselsätter regionkontoren. Därifrån går ansökningarna vidare till licensförvaltningen. Även regionkontoren har från och med i höstas kunnat följa med hur älgjakten framskrider. De ansökta licenserna jämförs med uppskatt-ningarna av den kvarstående stammen, informationen i viltskaderegistret och det regionala viltrådets målsättningar. Behovet av ytterligare rapporter och information som ska skickas per post eller e-post minskar avsevärt. Regionkontoren: Regionkontoren skickar både de beviljade och de avslagna licensbesluten till de sökande. Pappersexercisen är fortsättningsvis enorm: licensbeslutet, avskjutningsanmälningarna, den specificerade informationen om de fällda djuren, älgjaktsledarens anmälningsblankett, nya jaktlicenser som ersättning för djur som är otjänliga som människoföda och en trave anvisningar åker iväg med posten till den sökande. Föreningarna: Efter avslutad jakt gör föreningarna en uppskattning av den kvarstående stammen i sina marker. Forskningen: Under de senaste åren har uppskattningarna av älgstammens storlek och struktur kommit ungefär i mars. Eftersom älginformationen i år skickas in till Naturresursinstitutet (Luke) redan medan jakten pågår kan forskarna behandla informationen i realtid. Redan i februari levererar forskningen tämligen exakta uppskattningar av stammen. Hanteringen av älgobskort tar fortsättningsvis tid, men tack vare att pappersmängden blir avsevärt mindre kan Luke hantera och registrera informationen snabbare. Älginformationen i realtid och tidigareläggningen av uppskattningarna ger mera tid för avskjutningsplaneringen. Jaktvårdsföreningarna: Jaktvårdsföreningarna har till sitt förfogande all tänkbar information som stöd för avskjutningsplaneringen. Det är inte längre någon brådska med planeringen eftersom Naturresursinstitutet levererar stamuppskattningarna tidigare och det har varit möjligt att följa med jakten under hela säsongen. Gissningarna och felen faller bort – det är fakta som gäller. Jägarna: Jaktlicensansökningarna börjar. Ansökningarna görs fortsättningsvis på papper, men det där med att rita in föreningarnas gränser på en karta faller bort. Ett jaktområde som har definierats i tjänsten Oma riista försvinner ingenstans utan finns kvar år efter år. Enstaka ändringar i jaktområdet går enkelt att införa med kartverktygen i tjänsten. Den elektroniska kartan innebär dessutom en avsevärd lättnad i arbetet för regionkontoren och den som ansöker om jaktlicens kan skriva ut kartan som en bilaga till sin ansökning. Tack vare den exaktare och tydligare informationen minskar mängden överoch underdimensionerade licensansökningar i viltcentralsregionerna. Jägaren: Men Jägarna behöver inte vänta på att få brevet i posten eftersom licensbesluten läggs ut direkt på Oma riista, tillsammans med motiveringarna. Den praktiska planeringen av höstens älgjakt kan åter en gång börja i föreningarna… Jägaren: Älgobservationerna som görs under jakten och fällningarna kan skrivas in i Oma riista på plats i terrängen. I tjänsten antecknar man bland annat älgens kön, ålder och (för tjurar) antalet taggar. Tjänsten sparar automatiskt uppgifterna om tidpunkten och platsen. När älgjägarna kommer hem behöver de inte längre spilla tid på att fylla i avskjutningsanmälningar eller anteckna uppgifter. Eftersom jaktområdena är definierade i Oma riista så är det inte ens möjligt att skriva in en fällning på fel plats. Risken för fel är alltså eliminerad. Licensinnehavaren: Det blir lättare att betala jaktlicensavgiften eftersom avskjutningsoch betalningsuppgifterna finns i Oma riista. I synnerhet licensinnehavarna men också jaktledarna slipper telefonkarusellen som kan pågå till sena kvällen nu när all information finns samlad på ett och samma ställe. TEXT: ANNAMARI ALANNE ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Ett stort tack till Ohto Salo, Tuula Varjus och Petri Vartiainen på Södra Savolax regionkontor som öppnade de elektroniska vägarna för älginformation! Tack vare tjänsten Oma riista kan jägarna, föreningarna, regionkontoren och forskningen fortlöpande följa med hur älgjakten framskrider. Tiderna då informationen kom som ett enda, väldigt sjok till regionkontoren är historia; öppenhet och färdiga tabeller och diagram är dagens melodi. Den här sommaren och hösten har jägarna dessutom förberett sig elektroniskt för älgjakten. Drygt 4 500 jaktföreningar och jaktlag av nästan sex tusen har registrerat sig i tjänsten Oma riista. För en majoritet av jaktföreningarna blir pappersexercisen under älgjakten äntligen historia när avskjutningsanmälningarna och den övriga älginformationen kan skrivas och skickas elektroniskt. Men tänk om informationen försvinner ut i e-rymden? Minskar det elektroniska på de mänskliga kontakterna? Koncentreras informationen på ännu färre händer? Ingen fara! Faktum är att informationen kommer i retur till jägaren. Dubbelarbetet på de olika nivåerna upphör och informationen blir äntligen tillgänglig för alla. Hemma hos sig har jägarna redan länge förberett hösten och älgjakten: de har tagit fram utrustningen, servat gevären och skurat termosen riktigt ordentligt. Stamuppskattningarna ett vårtecken Handläggningskarusellen snurrar på sommaren Forskningen görs på vintern Riktlinjerna för höstens avskjutning Älginformationens gång under årets lopp C M Y CM MY CY CMY K alg_arets.pdf 1 07/11/16 22:25 Jägaren 6 l 2016 l 9
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER! OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER!
SUPRA: EN HUNDPEJL MED ÖVERLÄGSEN HÖRBARHET. DU HITTAR DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ WWW.TRACKER.FI. KÖP TRACKER PROGRAMMET HÄR: WWW.TRACKER.FI, PLAY.GOOGLE.COM/STORE ELLER AV EN ÅTERFÖRSÄLJARE! TILLSAMMANS UPLEVER DU MERA. DU ÄR I HJÄRTAT AV HÄNDELSERNA. ÖVERLÄ GSEN TÄCKNIN G MED SUPER ANTENN ! Suprans nya antennlösning ger överlägsen GSM-täckning i de mest utmanande förhållanden. Robust och ny design, bästa val av material och batteriet är avsedda för krävande användning. Äkta 3G-teknik försäkrar att pejlen funerar i realtid. Near Horizon Radiated Partial Power (NHRP+-30°), Verkotan 2016 00.0 100.0 200.0 300.0 400.0 N H R P (m W ) Supran är laboratorietestad mot de populäraste GSM/GPS hundpejlarna som finns på marknaden 500.0 600.0 660.7 275.4 SUPRA by Tracker Pejl A Pejl B Pejl C Pejl D Pejl E Pejl F 269.2 263.0 257.0 213.8 190.5 Den bästa möjliga jaktupplevelsen skapas när alla deltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och följa jakten på sin egen telefon, via Tracker Gruppen. Alla Tracker medlemmar i gruppen kommer automatiskt att se samma information: gränser, pass platser , hundar och andra jägare. Gränser som ritats i Viltcentralens Oma Riista tjänst går at överföra till Tracker programmer mycket enkelt. KOMPATIBEL OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER! OBS! KONTAKTA OSS, FÖR MERA INFORMATION OM FÖRMÅNLIGA FÖRENINGS LICENSER!
12 l Jägaren 6 l 2016 Text och bilder: Kaisa Huttunen Med jaktövervakarna ute på sjön aktinspektör Tommi Suonpää och sjöbevakarna Lauri Karjunen och Aleksi Kolsi packar båten på Hurppu sjöbevakningsstation. De ska ut på en runda effektiverad övervakning i östra Finska viken. – Mitt distrikt består av statens vattenområden från Björneborg till Vederlax. Dessutom övervakar jag på fastlandet söder om axeln Björneborg-Tavastehus-Villmanstrand. Där handlar det om markområden som hör till Forststyrelsen, berättar jaktinspektören Suonpää. Jaktövervakningen görs i samarbete med myndigheterna. Samarbetet innebär att inte bara allmänna vattenområden utan också privata områden kan granskas. Sjöbevakningen har dessutom lokalkännedom och känner der rundan som sträcker sig till Ulko-Tammio. Övervakarna får ändå tillfälle att syna fisketillstånd. – Det är mera sällan som vi övervakar enbart jakten utan på samma gång kollar vi också fisketillstånden, nykterheten och båtarnas utrustning, berättar Suonpää. Jägarna är viltvårdare Efter rundan återvänder sjöbevakarna till stationen och byter till en mindre båt. Med den kan de röra sig på grunda vatten på fastlandssidan. – I Vilkkiläntura finns vassruggar som är populära bland andjägare. Om vi åker i god tid så stör vi inte när änderna flyger som bäst på kvällen, förklarar Karjunen. Det hörs hagelskott bland vassruggarna. Reijo Pesonen, Juha Hiltunen, Kristian Kotkanen och Jesse Repo har kommit ända från Vanda för att jaga änder. Övervakarna kontrollerar pappren, patronerna och begränsningarna på magasinen, och hinner där emellan också kasta ett öga på bytet; gräsänder på durken i båten. Repo tycker att finns det inga änder så J Reijo Pesonen (till v) och Juha Hiltunen tycker att det är bra med övervakning och att granskningarna kunde göras oftare. Den effektiverade jaktövervakningen görs i samarbete med myndigheter och organisationer. I östra Finska viken övervakas samtidigt också andra som rör sig på sjön. Men det är sällan som övervakarna råkar på några grova övertramp. ofta till vilka platser som är populära bland jägarna. Den här gången går dyningarna höga i den yttre skärgården och inga jägare syns till unI de enstaka fall där någon bryter mot bestämmelserna så är ofta allting uppåt väggarna Tommi Suonpää
Jägaren 6 l 2016 l 13 Med jaktövervakarna ute på sjön kan man ägna sig åt viltvård i stället, det vill säga att skjuta måsar och kråkor som inte är fredade. Efter en stunds språkande tackar övervakarna för sig och kör vidare. Snart smäller det igen bland vassruggarna när vandaborna ägnar sig åt viltvård. Positiv attityd till övervakningen Enligt jaktövervakarna är jägarnas inställning till övervakningen i regel positiv. – Här i södra Finland sköter sig jägarna. I de enstaka fall där folk inte följer bestämmelserna så är ofta allting uppåt väggarna. Bland annat skjuter man på fredade djur från en motorbåt som har motorn i gång. Men inom jägarkåren betraktas ett sådant beteende som oacceptabelt, funderar Suonpää. På kvällen gör övervakarna en sväng med bil till Porolahti, men där är det tyst och stilla. Följande morgon fortsätter den effektiverade övervakningen i nationalparksområdena i Kotka och Pyttis tillsammans med Forststyrelsens skyddsbiolog Ari Laine. – Kobbarna och skären är viktiga rastplatlll Forststyrelsens jaktinspektörer är myndighetspersoner som har i uppgift att övervaka att lagen följs och att tillstånden är i ordning vid jakt och fiske på statens mark. De övervakar också naturskyddsärenden och trafiken i terräng och på vatten. Jaktinspektörerna samarbetar med andra övervakande myndigheter som polisen, gränsbevakningen och tullen. Dessutom övervakar Forststyrelsens övriga personal samt de jaktövervakare som Finlands viltcentral har utsett att jakten följer lagen i respektive distrikt. Även dessa samarbetar med de lagövervakande myndigheterna. Fiskets laglighet övervakas därtill av NTM-centralerna och fiskeövervakare med fullmakt av vattenområdets ägare. Jaktinspektör Tommi Suonpää och äldre sjöbevakare Lauri Karjunen granskar Tero Ristolas papper och gevär. Ristola hade kamouflerat sig väl i vassen, men avslöjades av sina vettar. Ristola hade nyligen fått tillökning i familjen och hade inte jagat på länge. Han önskade att jaktövervakarna skulle skrämma upp änderna åt hans håll. ser för sjöfåglar och vadare. En del av dem är totalfredade medan andra är populära bland friluftsfolk och fågelskådare, berättar Laine. Vattnen kring parken är till största delen allmänna vattenområden där alla har fri jakträtt. Dessutom har ortsborna jakträtt i vissa delar av parken. På grund av de här variationerna i rättigheter så är det viktigt med övervakning. Inga jägare syns till trots att havet har lugnat sig sedan kvällen innan. Det syns knappt några fåglar heller, utom storskarvar, måsar och örnar. Innanför gränsen till nationalparken stöter vi ändå på en fiskande ortsbo som trollar. Det är uppenbart att han inte känner till gränserna för det lovliga fiskeområdet, så vi ingriper och förebygger ett fall av olovligt fiske! – Jägarna har i allmänhet koll på vad som är lagligt och vad som inte är det, men för fiskarnas del finns det rum för förbättringar, grunnar Suonpää.
14 l Jägaren 6 l 2016 Under de senaste åren har jag följt med vargdebatten från första parkett. Å jobbets vägnar har jag tillsammans med andra myndigheter ingripit vid grova jaktbrott. Som jägare har det inte alltid känts trevligt att ingripa, så mycket skit som jägarkåren har fått ta. ör myndigheterna som övervakar jakten är jobbet kring vargkonflikten okomplicerat eftersom lagstiftningen sätter gränserna för jobbet. Det handlar inte om något tyckande eller tänkande: Vi stöder inte en enda åsikt eller princip, och inte heller väljer vi sida utan vi gör vårt jobb enligt lagens bokstav. Vi skyddar både den lagliga jakten och naturen enligt det som lagen stadgar. Avslöjade brott har begåtts på varierande grunder: hat och trots, oförstånd och dumhet, själviskhet och ambitioner, men också på grund av mänsklig oro och rädsla. Vi lyssnar och förstår, men vi godkänner inte olagligheter. Även på myndighetshåll varierar inställningen till olagligheter och vad som kan accepteras. De hetsigaste tar risker och kan till och med sätta sitt jobb eller förtroendeuppdrag på spel. Men då äventyrar vi också vår älskade hobby. Med en tjänst eller ett offentligt förvaltningsuppdrag följer också ett ämbetsmannaansvar, som ålägger personen att följa lagen oavsett vad han själv eller personer i den närmaste omgivningen tänker och tycker. Om han inte kan rätta sig efter detta ska han se sig om efter ett annat jobb. Begångna brott och ansvarslösa ställningstaganden skapar förvirring om vad som representerar den officiella linjen och är acceptabelt, och vad som är olagligt. Majoriteten av jägarna är ansvarskännande och laglydiga människor, sådana som vårt samhälle behöver. Det har skapats en atmosfär av pålitlighet kring jakten. Men atmosfären bryts ner av personer som samvetslöst använder den för sina egna syften. Sådana personer är beredda att tumma på våra gemensamt avtalade spelregler för egen snöd vinnings skull. På grund av deras beteende lider hela jägarkårens goda namn och rykte, och i slutändan varje enskild jägare. Det som jägarna och jakten behöver är stöd av hela samhället, och det får vi inte genom att godkänna olagligheter. Det gjordes en enkät riktad till jaktledare och licensinnehavare om hur försöket med beståndsvårdande jakt efter varg utföll i praktiken. Enligt enkätsvaren gick övervakningen till och med till överdrift under den första vintern medan det under den andra vintern var för lite övervakning. Den underdimensionerade övervakningen i vintras berodde inte på kritiken som försöket hade fått utan främst på att myndigheternas resurser inte räckte till. Vi får hoppas att den otillräckliga övervakningen inte inverkade på det slutliga resultatet av jakten, även om jakten inte i alla avseenden avlöpte enligt plan. Om det är effektiverad övervakning vi vill ha så måste förvaltningen ge myndigheterna tillräckliga resurser och befogenheter så att brott kan förebyggas och avslöjas. Vårt samhälle har lagt ner väldiga resurser på arbetet om och kring vargen och tjuvjakten. Det har arrangerats seminarier, vargkvällar och arbetsgrupper, grundats föreningar, stiftats lagar och getts utlåtanden. Det hela har ofta mynnat ut i påståenden som ”fel släckt” och ”meningslöst slöseri”. Vore det inte på tiden att ge dem som arbetar med frågorna arbetsro och låta förvaltningen sköta sitt jobb? Eftersom jag har följt med vargfrågan från första parkett så kan jag intyga att förvaltningen verkligen gör sitt bästa i navigeringen mellan det som EU och folket kräver. Det finns inte någon lösning som skulle tillfredsställa alla, utan vi måste allihop anpassa oss och helt enkelt finna oss i att det finns vargar. Vi som är jägare har ju redan anpassat oss till en rad andra mindre behagliga fenomen som älgflugor, fästingar, kalhyggen och ombytligt väder. Men vi fixar det, vi jägare! Mitt förslag till lösning är som följer: låt var och en sopa rent framför egen dörr efter bästa förmåga. Vi låter förvaltningen och forskningen göra sitt jobb, vi skaffar fram tillförlitlig information åt förvaltningen, vi jagar med respekt för lag och etiska principer, vi fördömer olagligheter och vi stöder övervakarna i kampen mot jaktbrottsligheten. Visst får man uttrycka åsikter, men då ska man också kunna presentera förslag till lösningar. Vi som rör oss ute i naturen begriper att det inte är lönt att pinka i motvind. Markus Aho Jaktinspektör Forststyrelsen – konflikt eller bagatell? VARGEN F H an nu H ut tu Synpunkten
Jägaren 6 l 2016 l 15 Ville Hokkanen , Finlands viltcentral I slutet av oktober blev det möjligt att skriva in fällda hjortar i Oma riista. De lagstadgade avskjutningsanmälningarna kan alltså hädanefter göras elektroniskt. rån och med nu går det alltså att skriva in de lagstadgade uppgifterna om fällda vitsvanshjortar, dovhjortar och skogsrenar i tjänsten Oma riista och avsluta med att bifoga kvittot på erlagd betalning och avsluta jakten. Tack vare den här webbtjänsten behöver licensinnehavaren och delägarna i en samlicens inte längre skicka in några anmälningar på papper till jaktvårdsföreningen. Delägarna bestämmer anmälningssättet Delägarna i en samlicens (föreningar/jaktlag) väljer själva och oberoende av varandra om de gör avskjutningsanmälningen elektroniskt i Oma riista, där anmälningen automatiskt går vidare till jaktvårdsföreningen och regionkontoret, eller i traditionell form på papper till licensinnehavaren som skickar pappret vidare till jaktvårdsföreningen. Jv-föreningen skickar i sin tur hjortanmälningarna på papper till viltcentralens regionkontor. Grupperna som jagar hjort inom en samlicens ska sinsemellan komma överens om de skickar in uppgifterna elektroniskt eller på papper. Om en delägare besluter att skicka in sin avskjutningsanmälan på papper så är det väldigt viktigt att pappren går vidare i proceduren så fort som möjligt eftersom det är flera mellanlandningar på vägen. Jakten kan inte avslutas elektroniskt förrän alla avskjutningsanmälningar – även de på papper – är inskrivna i tjänsten Oma riista. I Oma rista behandlas varje hjortdjur för sig. Det betyder att även om en delägare i en samlicens skulle ha skickat in älginformationen på papper så kan han skicka in hjortinformationen elektroniskt. Enkelt skriva in fällningarna För att kunna rapportera fällda hjortar i Oma riista ska jaktområdet vara infört i tjänsten, det ska finnas en hjortgrupp, arten ska vara specificerad och hjortgruppen ska ha jaktlicens och en jaktledare. Ett älgområde som har skapats tidigare kan enkelt kopieras och bearbetas, och döpas om till hjortområde. Om ett älgområde och ett hjortområde sammanfaller exakt så kan samma område användas för bägge arterna. För hjortarnas del antecknar man bara fällningsuppgifterna; i vyn för föreningar går det inte att skriva in några observationer eller anteckningar om väder och vind under jaktdagen. Om medlemmarna i en förening under Oma riista fungerar också med en surfplatta! F pågående jaktsäsong redan har skrivit in fällda hjortar på föreningens område så ska föreningens jaktledare nu godkänna fällningarna. Om jaktledaren så önskar kan han skriva in alla fällningar själv. För föreningsmedlemmarna är det en god idé att skriva in fällningarna i Oma riistas mobilapp som fungerar ute i terrängen. På det viset blir informationen om en fällning, inklusive koordinaterna och datumet, enkelt sparat med några knapptryckningar på smarttelefonen. I vyn Licenser kan jägarna följa med hur hjortdjursjakten framskrider, både i tabellform och på kartan, och självfallet (delägarvis) också följa med utvecklingen för avgiftsuppgifterna. En licens avslutas för en djurart i taget, på samma sätt som för älgen. oma.riista.fi www.riista.fi Svenska Viltförvaltningen Oma riista –tjänsten Oma riista -helpdesk , 029 431 2111, oma@riista.fi (vardagar 12–16) Nu kan fällda hjortar anmälas elektroniskt
16 l Jägaren 6 l 2016 Antti Rinne , projektkoordinator, vargstängselprojektet SusiAita På båda sidorna av stängslet i vargfrågan Idén med vargstängselprojektet SusiAita i Salo i sydvästra Finland är att utveckla samexistensen mellan människa och varg genom att förebygga skador och sprida information. ommarens och höstens möten för allmänheten lockade sammanlagt cirka 400 personer. Mötena hade planerats tillsammans med naturskyddare, djurhållare och jägare för att vargproblematiken skulle behandlas ur flera olika vinklar. SusiAita är ett samarbetsprojekt med Finlands naturskyddsförbunds distrikt Egentliga Finland, Finlands viltcentrals distrikt Egentliga Finland och Salonejdens naturskyddsförening. Projektet började med ortsbor som behövde konkreta metoder för att skydda sig mot vargar. Idén och initiativet till projektet kom från naturskyddsföreningen i Salo, Salon seudun luonnonsuojeluyhdistys, SSLY. Den här lokalföreningen känner sitt område väl och kunde reagera på vargfrågan i god tid. Men en liten lokalförening förmår inte på egen hand dra igång ett projekt. – Det stod från första början klart för oss att det bästa sättet att driva frågan var genom samarbete med jägare, djurhållare och ortsbor. Det finns ingenting att vinna på att ställa parterna mot varandra, tvärtom. Det är viktigt att alla parter kan föra fram sina synpunkter och kunskaper genom projektet, förklarar Sanna Tikander på föreningen SSLY. Det är hon som har gjort upp projektplanen. – Genom att sprida information som bygger på fakta om vargens ekologi och beteende minskar vi på vargrädslan och hatet, och gör det lättare för folk att acceptera vargen. Även om vi i projektet inte har tagit ställning till vargpolitiken så påverkas proMarko Laines karelska björnhund Jakke provar vargvästen. O lg a Kl em o la jektet förstås av politiken, funderar naturvårdsföreningens expert Jarmo Markkanen. Samarbete minskar konflikterna Det är Finlands naturskyddsförbunds distrikt Egentliga Finland som driver stängselprojektet. Förbundets distrikt ville genom projektet tillföra någonting konkret till vargdebatten i regionen när vargarna hade fått ungar där och folk började oroa sig för sina husdjur och produktionsdjur. – Mötena för allmänheten har varit väldigt lärorika. Vi har samlat in en stor mängd kunskap och erfarenheter om olika metoder. Samarbetet har fungerat alldeles utmärkt och Finlands viltcentral har axlat en betydande roll i projektet genom att stå för viltkameror och skyddsvästar för hundar, S
Jägaren 6 l 2016 l 17 berömmer naturskyddsdistriktets ordförande Saija Porramo. Finlands viltcentral gick helhjärtat med i projektet eftersom samarbetet med naturskyddarna är ett sätt att dämpa och undvika konflikter. Enligt tf jaktchef Jörgen Hermansson på Egentliga Finlands distrikt stämmer projektet väl överens med målen och åtgärderna i förvaltningsplanen för vargstammen. – Genom att leta efter andra tillfredsställande lösningar på vargskadorna innan vi beviljar jaktlicenser så gynnar vi samtidigt bevarandet av vargen i vårt lands natur. Efter hand som vi samlar på oss kunskaper och erfarenheter så förstår vi mera och förutsättningarna för samexistensen mellan människa och varg blir också bättre. Alla problem går inte att lösa, men vi kan minska på skadorna. Här har projektet lyckats alldeles utmärkt, fortsätter Hermansson nöjt. Teori och erfarenheter sida vid sida Informationen och metoderna som projektet sprider bygger på fakta och praktiska erfarenheter. Det här visar sig också på mötena: först kommer teoribiten och därefter erfarenheterna. Bland annat rovdjursstängsel, skyddandet av jakthundar och hundar som skyddar fårflockar har behandlats. För att den nya informationen och metoderna inte ska stanna inom möteslokalens väggar så har det också ordnats demonstrationer utomhus. Eftersom det är nytt med vargar i Salo så har man hämtat beprövade metoder från trakter där det har funnits vargar längre, som i Satakunta. Och man berättar om både fördelarna och nackdelarna med skyddsmetoderna för att ge en realistisk bild av dem. Skyddsväst för hundar testas En av åtgärderna i projektet var att beställa en skyddsväst för hund som skulle testas på salobon Marko Laines karelska björnhund. Laine jagar med sin fyra karelska björnhundar på olika håll i landet, men huvudsakligen i Egentliga Finland, där risken för att stöta på varg har ökat. – Tre gånger har mina hundar råkat på varg under en jakt, på det viset att vargarna har blivit sedda. Hittills har vi haft tur och hundarna har klarat sig helskinnade från varje möte. Den svenska firman Mithril tillverkar måttbeställda skyddsvästar för hundar och även Laine har hört mycket gott om västarna. Tyget i västen skyddar mot skärande egg och stick, men är ändå så mjukt och smidigt att hunden inte förlorar i rörlighet. Det är mycket möjligt att västen kan fungera bra här i Finland också vid jakt efter lodjur och vildsvin – och de senare blir ju allt fler. Laines hundar är vana vid att ha på sig olika västar med pejl så det blev inga problem med att använda vargvästen. Av allt att döma rör sig en hund ändå aningen långsammare med väst än utan. – Jag tror att västen kan ge precis så mycket andrum vid ett möte med rovdjur att hundföraren hinner fram. Det bästa sättet att undvika sådana möten är ändå att rekognoscera terrängen på förhand och att dela med sig av sina observationer i olika nätverk, konstaterar Laine. lll Vargstängselprojektet SusiAita pågår från maj i år till utgången av nästa år. Projektets syfte är att sprida opartisk information om vargen och om metoder för att skydda husdjur och produktionsdjur. Finansieringen beviljades av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland via Leadergruppen Ykkösakseli. Till målgruppen hör boskapsuppfödare, fritidsuppfödare, naturskyddare, jägare, personer som vårdar traditionella landskap och personer som bor på landsbygden. För projektet bildades också en styrgrupp med medlemmar ur varje målgrupp. Mera information om projektet och videosammandrag av mötena för allmänheten finns på adressen www.sll.fi/varsinais-suomi toiminta susiaitahanke Med samarbete kan vi minska på konflikterna och undvika sådana Det går att påverka folks föreställningar om vargen genom bland annat information om artens beteende och ekologi. På ett möte i Tenala som ordnades tillsammans med Finlands viltcentral höll forskare Olof Liberg på Sveriges lantbruksuniversitet ett föredrag. Idén till informationsmötet för tenalaborna uppstod i samarbetsgruppen för vargreviret. A n de rs Fa ge rh o lm O lg a Kl em o la Vargstängselprojektet DE SIN FIO I PUH DIS TAA H O I T A A EI KIR VEL E METSÄSTYSKOIRILLE VAATIVIIN OLOSUHTEISIIN Hunting Dog Care “ALL-IN-ONE” Antiseptinen spray haavoihin, iholle, silmiin & korviin. Turvallinen myös nuoltuna ! UUTUUS !!! 34 9 90 240 ml 145 9 42 €/l EI SISÄLLÄ ALKOHOLIA. Suunniteltu Suomessa. Markkinointi: Symppis International Oy, puh. 0207 353333 www.microcynAH.?, www.microcynAH.se, www.symppis.com Myynti: Metsästys& eräliikkeet, Hankkija
Laadukkaat kengät! IISALMI • KIIMINKI • KOKKOLA NIVALA • RAAHE www.HHsport.fi Tarjoukset voimassa 30.11.2016 saakka Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi HUIPPULAADUKKAAT Blaser-tekstiilit SÄÄSTÄ -50% Ram2 Light Takki norm. 453,norm. 286,norm. 189,norm. 285,norm. 235,norm. 579,Mailand parkatakki Active Hanna Fleecetakki Adrian Untuva Kääntötakki Active Ram2 Housut 199,143,89,139,229,117 50 ruotsalaista laatua Royal 66XT VHF-puhelin 299,Micro5+ 269,alensimme hintaa Avius GPS/VHF panta Beretta A400 Shadow 12/76 26’’ Lynx Td 15 Black Suoravetolukko 1195,2690,Suomalaista laatutyötä Fred Paita Fleecesormikkaat 35,39 95 Winter Kengät tuotteita myös naisille norm. 79,90 Blaser-tuotteet vain verkosta lisää blaser-valik oimaa osoitteessa Hhsport.fi 679,uusinta uutta! Rajattu kampanja-aika 999,699,899,Benelli Montefeltro synteettinen 12/76 Franchi Affinity Puu 12/76 26” ja 28” Yliv oim aine n 7 vuo den taku u 2699,Benelli 828 U Musta 12/76 28” Meopta R1R312X56RD + BHT 35 Säätötorni norm. 79,90 norm. 1195,Rajattu kampanja-aika Rajattu kampanja-aika
Laadukkaat kengät! IISALMI • KIIMINKI • KOKKOLA NIVALA • RAAHE www.HHsport.fi Tarjoukset voimassa 30.11.2016 saakka Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi HUIPPULAADUKKAAT Blaser-tekstiilit SÄÄSTÄ -50% Ram2 Light Takki norm. 453,norm. 286,norm. 189,norm. 285,norm. 235,norm. 579,Mailand parkatakki Active Hanna Fleecetakki Adrian Untuva Kääntötakki Active Ram2 Housut 199,143,89,139,229,117 50 ruotsalaista laatua Royal 66XT VHF-puhelin 299,Micro5+ 269,alensimme hintaa Avius GPS/VHF panta Beretta A400 Shadow 12/76 26’’ Lynx Td 15 Black Suoravetolukko 1195,2690,Suomalaista laatutyötä Fred Paita Fleecesormikkaat 35,39 95 Winter Kengät tuotteita myös naisille norm. 79,90 Blaser-tuotteet vain verkosta lisää blaser-valik oimaa osoitteessa Hhsport.fi 679,uusinta uutta! Rajattu kampanja-aika 999,699,899,Benelli Montefeltro synteettinen 12/76 Franchi Affinity Puu 12/76 26” ja 28” Yliv oim aine n 7 vuo den taku u 2699,Benelli 828 U Musta 12/76 28” Meopta R1R312X56RD + BHT 35 Säätötorni norm. 79,90 norm. 1195,Rajattu kampanja-aika Rajattu kampanja-aika
20 l Jägaren 6 l 2016 Tommi Häyrynen , Jyväskylä yrkeshögskola, enheten för affärsverksamhet & Mikael Wikström , Finlands viltcentral Kommersiell jakt – ett alternativ för allt fler Den kommersiella jakten är ett sätt att skaffa sig inkomster inom vilthushållningen. Även den inhemska efterfrågan växer efter hand som jägarkårens struktur och kundernas behov förändras. arallellt med de traditionella jaktföreningsjägarna har det vuxit fram en stor skara jägare som tillhör en ny generation. De här jägarna har begränsade möjligheter att delta i traditionell jakt och jaktföreningsverksamhet. De äger sällan egen mark och har inte möjligheter att binda sig till kontinuerlig jakt eftersom de bor i stan, har lång väg till jaktmarkerna och har begränsat med fritid. En ny grupp av jägare håller struktureras på konceptnivå. I det här sammanhanget är konceptutvecklingen viktig, i synnerhet beträffande planeringen och realiseringen av jakten så den fungerar smidigt, men också för att det ska bli klart för alla parter vad man rent konkret håller på med. Området påverkar värdet Hur ska vi då bestämma det värde som viltet producerar för att det ska vara transparent och kunna P En biologiskt välfungerande viltstam är den bästa, även ur den kommersiella jaktens synvinkel R ik a N ak am ur a på att bildas som är beredd att betala för jaktupplevelser och kringtjänster av hög kvalitet. Den här efterfrågan på jakttjänster kan, om vi tar vara på den, skapa ett ekonomiskt värde för näringsidkare, markägare och jaktföreningar. Att använda sig av personligt anpassade jakttjänster intresserar en växande skara. Planeringen och realiseringen av kvalitativa och trygga jakttjänster omfattar flera olika element som ska
Jägaren 6 l 2016 l 21 delas ut till parterna tillsammans med klara och tydliga spelregler? Det är fullkomligt klart att somliga markområden lämpar sig utmärkt till kommersiell jakt medan andra är medelmåttiga. Dessutom finns det gott om områden som inte är ens någorlunda dugliga till kommersiell jakt, även om de fungerar utmärkt för hobbyjakt. Områden av olika typ har således olika ekonomiskt värde och värdet bildas av två faktorer. För det första av hur väl området lämpar sig för kommersiell jakt just nu. För det andra områdets potential att utvecklas, till exempel genom åtgärder som höjer viltets kvalitet och kvantitet. Områdets tillgänglighet, form, vägnät, skogstyp, odlingsareal och odlingstyp samt ett otal andra faktorer påverkar likaså värdet. Ett områdes lämplighet för kommersiell jakt kan delvis bedömas utifrån vissa dokument för området, som odlingsplanerna, viltvårdsplanerna och skogsbruksplanerna. Välmående vilt ger avkastning Viltstammarna är självfallet den främsta värdeskapande faktorn. De jaktbara djurarterna och populationernas täthet och kvalitet är avgörande för ett områdes värde för kommersiell jakt. En annan avgörande faktor är att viltvården och beståndsvården stöder viltpopulationerna både kvalitativt och kvantitativt. En biologiskt välfungerande viltstam är den bästa, även ur den kommersiella jaktens synvinkel. Låt oss ta älgstammen som ett exempel. Älgstammen fungerar bäst om det finns ungefär lika mycket tjurar som kor, och om kalvarna utgör ungefär en fjärdedel eller femtedel av den kvarblivande stammen. Om vi dessutom fäller tjurar selektivt på det viset att vi lämnar välutvecklade individer i åldern ett och ett halvt år och tjurar i spannet 2,5–5,5 år, så får vi en stam med en stor andel fullvuxna tjurar ( ? 6,5 år). I en sådan stam med sådan struktur fungerar älgarna effektivt under brunsten och älgkorna blir dräktiga vid rätt tid. Det här leder till att kalvarna föds vid rätt tid och blir med tiden storvuxna och produktiva älgar i god kondition. En välmående stam öppnar goda möjligheter till kommersiell jakt för både arrangörer och andra aktörer. När en älgstam producerar mycket kalvar så går det också att fälla fler älgar. Samtidigt ökar vi produktionen och försäljningen av kött eftersom älgarna har hög slaktvikt. När det finns gott om fullvuxna tjurar i en stam kan vi fälla fler av dem bara vi lämnar de välutvecklade individer som är ett och ett halvt år gamla och de som är 2,5–5,5 år gamla. De fullvuxna tjurarna har ett ekonomiskt värde som är avsevärt högre än de unga tjurarnas och därför är en biologiskt välfungerande stam värdefullare också ekonomiskt sett. Viktigt med samarbete För att ta vara på möjligheterna till affärsverksamhet krävs det ett nära samarbete av dem som är med i verksamheten och en avtalspraxis som är både genomskinlig och tydlig. Om det inte uppstår något konstruktivt samförstånd mellan markägarna, jaktföreningen och tjänsteproducenterna kring arrangerandet av kommersiella jakter så rinner det hela förstås ut i sanden. I dagsläget kan emellertid allt fler organisationer och aktörer berätta om goda erfarenheter av att arrangera kommersiella jakter. Samarbetet med intressegrupperna är avgörande för hur och en genuin vilja att tillsammans nå ett mål är nyckelfaktorer för den kommersiella jakten. Dessutom bildar de här faktorerna grunden för hur den kommersiella jakten värderas. Resultatet blir en värdemodell med vilken vi kan bedöma olika markområdens lämplighet för kommersiell jakt och det kommersiella värdet på själva jakten. Värdemodellen sänker tröskeln för oss att sätta i gång med affärsverksamheten och vidareutveckla den. Den här värdebestämningsmodellen utvecklas i ett projekt som drivs av enheten för affärsverksamhet vid Jyväskylä yrkeshögskola, Finlands viltcentral och Naturoch viltvårdsstiftelsen. Projektet finansieras av fonden för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. en jakt lyckas. När verksamheten ökar i tillförlitlighet så ökar också kundförståelsen och kundens upplevda kvalitet. De här faktorerna är tydligt förbundna med jaktens värdebildning. Ett markområde av rätt typ, en viltstam som är lämplig för jakt, skötseln av viltet, samarbetet med intressegrupperna, anpassade kringtjänster, genomskinlighet Klikkaa verkkokauppaan kauppa.raisioagro.com PEURAN-HERKKUA RIISTALLE Herkullinen Peuran-Herkku on omena-aromia sisältävä täydennysrehu hirvieläinten syysja talviruokintaan. Monipuolinen, hyvin sulava rakeinen rehu sisältää energian lisäksi myös kaikki muut tarvittavat ravintoaineet. Pakkaus 20 kilon säkki. Lisätietoja: raisioagro.com/riista Rika Nakamura
22 l Jägaren 6 l 2016 Text: Mirja Rantala, Finlands viltcentral l Bilder: Marko Svensberg En levande bild av viltskogen Finlands viltcentral förverkligade i samarbete med Finlands skogsstiftelse ett videoprojekt om det viltvänliga skogsbruket. Videorna visar olika metoder att sköta viltet i det praktiska skogsbruket. De vänder sig till varje skogsägare, skogsfackman och studerande i branschen. Aldrig förr har det varit så enkelt att lära sig viltvänlig skogsvård! Du kan börja direkt genom att titta på videorna på adressen riistametsa.fi. Det grundläggande är koncentrerat i tre videor. Temana är plantskogsskötsel och gallring, fågelkullarnas miljöer och specialobjekt, och undervegetationen ger skydd och föda. Samtliga videor betonar vikten av blandskog och betydelsen av skydd och gömslen för skogshönsen. När man spelar in en film krävs det emellanåt en smula arrangerande. Viltvårdschefen Ville Pasanen på A Ahlström Kiinteistöt Oy fixade mera svängrum på inspelningsplatsen genom att avlägsna en undertryckt gran. Inspelningarna gjordes i företagets ekonomiskogar i Norrmark. Utöver filmfolket med sina assistenter deltog också två skogsarbetare och en maskinentrepenör. Inspelningarna lyckades tack vare det utmärkta samarbetet mellan de olika experterna. Se video på sidan www.riistametsä.fi
Jägaren 6 l 2016 l 23 Viltsnåren är trygga platser för skogshönsen. Dessutom skapar de en strukturell variation i trädbeståndet och utvecklas med tiden till en grupp träd som sparas. Snåren kan variera i storlek från en grupp på några få träd till två ar. En drönare med kamera filmade skogsarbetarnas arbete ur ett fågelperspektiv. På det viset får tittarna ett gott grepp om snårens placering och storlek. Fyra eller fem snår per hektar är en lagom mängd. Med videorna tar den praktiska förankringen av den viltvänliga skogsvården ett kliv framåt. Att etablera viltvänliga metoder i skogsbrukets vardag kräver samarbete i samma anda som vid inspelningen av videorna. Varje skogsfackmans och markägares insats behövs. Finlands skogsstiftelse arbetar för att bevara verksamhetsförutsättningarna för skogsbruket och skogsindustrin, för en ökad användning av trä och träbaserade produkter, och finansierar social och ekonomisk forskning i branschen. Finlands skogsstiftelse är en framträdande organisation som arbetar för en ökad acceptans av skogsnäringen i sin helhet.
A sk o H äm äl äi n en Älg Alces alces
26 l Jägaren 6 l 2016 Annamari Alanne tressen och vardagen stannar hemma, man kopplar av i naturen och gör saker tillsammans med familjen: det är definitionen på jakt för Minna Hurme. Hon jagar tillsammans med sin man och familjens tre labradorer, och ibland följer också deras lilla son med. Ibland jagar hon tillsammans med sina föräldrar och ibland tillsammans med personer som hon inte alls känner. Jakten innebär alltså social samvaro med både människor och hundar. Sökte en aktiv brukshund Minna Hurme såg redan som barn hur hundar fick jobba med det som de var avlade för, när det i barndomshemmet jagades hare med beagle. När det sedan blev aktuellt att skaffa sig en egen hund önskade sig Hurme en mellanstor eller stor hund som jaktkamrat. Valet föll slutligen på labrador retriever. I detta nu utbildar Hurme tre labradorer: två egna och föräldrarnas hund. – Vi var väldigt medvetna om att en hund behöver motion. Själv har jag alltid varit aktiv och sysslat med bland annat korgboll, tennis och scouting. Därför föll det sig naturligt att börja motionera tillsammans med hunden. Det var uttryckligen en brukshund som jag ville ha, berättar Hurme om tiden då det skulle skaffas hund. Till en början tänkte jag att med en brukshund blir det olika lydnadsgrejer eller brukshundsverksamhet. Uppfödaren som vi köpte hunden av berättade om prov som passar en retriever och visade material om hur man jagar med en sådan. Det var där impulsen att börja jaga uppstod. Rastypiskt beteende När den första hunden var skaffad gick Minna Hurme jägarkursen tillsammans med sin man Janne och skrev jägarexamen. Janne fixade innehavstillstånd och ett gevär. Paret jagar tillsammans, men Minna får också inbjudningar att jaga med en eller flera hundar tillsammans med både gamla bekanta och nya bekantskaper. Hurme är nämligen medlem i den nyländska retrieverföreningen och i Facebookgruppen Noutajapörssi. Idén med den är att sammanföra retrieverägare med jägare under jaktsäsongen. Genom facebookgruppen och jaktintresset ger Hurme sina hundar en möjlighet att leva ut sitt rastypiska beteende. – Och visst känns hundarna annorlunda på jakt än hemma, berättar Hurme. När Hurme åker iväg på jakt är det rejäla jaktkläder som gäller. Hon lastar hundarna och packar bilen. Jakten börjar på avtalad plats med att hon lyssnar på jaktledarens anvisningar, som inkluderar hur viltet ska apporteras och hur jakten framskrider. Hurme får förfrågningar också av bekantas bekanta. Genom retrieververksamheten har Hurme blivit känd och genom nätverket sprider sig informationen som ringar på vattnet. Under jakten sitter hon på passet och väntar på fällningar. Det är oftast änder, andra sjöfåglar och fasaner som Hurmes hundar apporterar. – Ibland kniper man en fågel och ibland blir man utan, det är så det fungerar, konstaterar Hurme. Generaliseringarna och stereotyperna om jägare är seglivade trots att det här i landet finns drygt 300 000 jägare. Siffran inkluderar viltvårdare, kvinnor som jagar älg, personer som sitter på pass, hundförare, andjägare och många fler. Många jägare har inte ett vapen eller ens ett innehavstillstånd för vapen. För Minna Hurme som bor i Kyrkslätt är vapnet en labrador och identiteten en jägare. S Ka i Jo ki ra nt a Genom jakten ger Hurme sina hundar en möjlighet att leva ut sitt rastypiska beteende Jägare utan vapen
Jägaren 6 l 2016 l 27 Utbildandet en livsstil Tills vidare är Minna Hurme en jägare utan gevär, men hon har planer på att skaffa sig ett innehavstillstånd. – Jag känner att jag vill utvecklas som jägare och växa på både bredden och djupet. Därför känns det som ett naturligt följande steg att skaffa sig ett gevär. Men Hurme inte bara jagar. Hon håller också kurser och utbildningar för den nyländska retrieverföreningen. Med exempelvis prov kan man visa att en hund fungerar som den ska på jakt. – Alla hundar är individer. De har sina starka och svaga sidor. Det gäller för utbildaren att stöda hunden och i synnerhet hundens svaga sidor, upplyser Hurme. För Hurme är det en livsstil att utbilda hundar. I utbildningen ingår bland annat apportoch lydnadsövningar, och träningsmängden beror på årstiden och situationen som helhet. Under jaktsäsongen övas det mindre eftersom det då jagas på riktigt. Grundutbildningen tar ungefär ett år och hunden ska utvecklas så att den arbetar på önskat sätt. Därefter ska det inlärda förstås kontinuerligt underhållas. – Om samarbetet med hunden ändå inte fungerar så är det bara att se sig själv i spegeln för att hitta felet, konstaterar Hurme. Lili (Rhea Silvia) och Cuda (Lucretia) förstår att jakten kräver tålamod. M in na H ur m e I sina bästa stunder är jakten avslappnad samvaro. Minna och Janne Hurme jagar med sina hundar Sera (Hedera) och Cuda (Lucretia). lll Finlands retrieverorganisation rf är en nationell takorganisation med cirka 6 000 medlemmar och ett tjugotal lokalföreningar. Organisationen stöder retrieverintresset och ordnar kurser för funktionärer och hundar, och jaktutbildningar. – Organisationens huvudsyfte är i detta nu att främja och öka jakten med retriever. En retriever är framför allt en jakthund även om folk inte uppfattar den som en sådan, berättar ordförande Kirsi Launomaa. En del av retrieverraserna har en utställningslinje och en brukslinje. Bägge linjerna är lämpliga som jakthundar, men i allmänhet är brukshundarna lättare att utbilda. Genom utbildningen får vi en hund som följer sin förare även okopplad och lyder när husse eller matte jagar med gevär. Utbildningen ska vara målmedveten och systematisk. Den som vill skaffa sig en retriever kan förslagsvis börja med att kontakta närmaste lokalförening. Föreningarna hjälper folk framåt med intresset, ordnar kurser och hjälper till med att skapa kontakter. Enligt Launomaa är andelen kvinnor i verksamheten stor. Kvinnornas synligare roll och växande andel av jägarkåren visar sig också i retrieververksamheten. Enligt Launomaa är det vanligt att kvinnor som har en retriever också skaffar sig jaktkort och börjar jaga. Fortfarande är det ändå så att herrarna hellre jagar än går med hund. Det är vanligt att retrieverägare jagar utan gevär, det vill säga att de fungerar som hundförare på någon annans jakt. Launomaa uppmuntrar till samarbete. – Tanken är att vi ska samarbeta ännu mer med bland annat Finlands jägarförbund och jaktföreningarna. Det är viktigt att sammanföra hundägarna med jägarna. Det är önskvärt med en effektivare och bredare användning av retrievrarna, vilket också skulle göra jakten ännu mer etisk. – Hundar är mycket bättre än människor på att leta rätt på en sjöfågel i vassen. Om det blir en skadskjutning så går det oftast mycket snabbare att hitta fågeln med en hund, understryker Launomaa. Effektivare användning av retrievrar skulle göra jakten ännu mer etisk ”Folk uppfattar inte en retriever som en jakthund”
28 l Jägaren 6 l 2016 JahtiJakt Amur -puku pitää kehon lämpimänä kylmissäkin olosuhteissa. Asu on täysin tuulenja vedenpitävä. Takin 60 g ja hihojen sekä housujen 40 g toppaus tuo riittävän lisälämmön ja tarjoaa paksuja toppa-asuja paremman liikkuvuuden. Voit liittää Amur-fleecen Amur-jahtipuvun takkiin kätevästi vetoketjulla. lämmin jahtipuku kevyellä toppauksella amur light padded 179 90 99 90 TAKKI HOUSUT 39 90 FLEECETAKKI COMPASS R -OTSALAMPPU LUMONITE Compass R, täysin vedenja iskunkestävä LED-otsalamppu. Jopa 1054 lumenia. LUM NITE NITE LUM * Logo informations: Font of Lumonite logo: Bank-Gothic-Medium Colors of logo: Black, white, yellow orange (#ffcc00, Pantone solid coated 116C) www.eratukku.fi 299 90 TAKKI, HOUSUT JA FLEECE NYT YHTEISHI NTAAN (319,70) SEEKER-TASKULAMPPU Alumiininen Zaphir-taskulamppu. Lisävarusteena 3 kpl värisuodattimia. HEAD LIGHT PRO -OTSALAMPPU Kevyt ja tehokas 100 lumenin Zaphir-otsalamppu. Valokeilan pituus n. 90 metriä. 49,90 149,00 39,90 (179,00)
Jägaren 6 l 2016 l 29 CLASSIC-ALUSASU Tekninen JahtiJakt Classic -alusasu siirtää kosteutta iholta erittäin tehokkaasti. GERONIMO-VYÖTÄRÖREPPU JahtiJakt Geronimo -vyötäröreppu jahtiin ja maastoon. teleskooppimakkaratikku Pituus koottuna vain 16 cm. UV785 FULL HD 12 MP Uovision UV785 on HD-tason videoita ja kuvia ottava riistakamera. TERMOSPULLOT NorthSky-termospullot. Tilavuus 0,5 ja 0,75 litraa. UM785-3G SMS 12 MP Uovision UM785 on markkinoiden ainoa HD-tason videoita lähettävä ja etäohjattava 3G-riistakamera. 89,90 379,00 9,90-12,90 39,90 5,90 (104,80) (69,90) LÄMMIN VÄLIASU JahtiJakt Alton -väliasun MicroDry-fleecemateriaali siirtää tehokkaasti kosteutta ja kuivuu nopeasti. ATRO-POOLOPAITA JahtiJakt Atro on laadukas puuvillainen poolopaita, jonka korkea ja taitettava kaulus suojaa tuulelta ja kylmältä. NEULEET OLKANAPEILLA JahtiJakt Raute -neuleet on helppo pukea päälle olkapään nappien ansiosta. 50 % villaa. NEULE KORKEALLA KAULUKSELLA JahtiJakt Jahko -neule korkealla kauluksella. 50 % villaa. 50,00 (54,90) erätukun lämmin rintama ulottuu koko maahan LÄMMIN FLEECETAKKI JahtiJakt Muotka on lämmin ja mukava fleecetakki metsälle ja vapaa-aikaan. 49,90 26,90 40,00 (49,90) 29,90 19,90 (39,90) (29,90) TAKKI, HOUSUT JA FLEECE NYT YHTEISHI NTAAN NEOPREENISAAPPAAT JA VILLASUKAT Suomalaisiin olosuhteisiin suunnitellut JahtiJaktneopreenisaappaat ja lämpimät villasukat. pakettitarjous! 189,00 Tarjoukset voimassa 20.11.2016 asti tai niin kauan kuin tuotteita riittää.
30 l Jägaren 6 l 2016 Marko Mikkola , Finlands viltcentral et kändes särskilt angeläget att omarbeta jägarexamen så att den motsvarar dagens behov. Vi ville också ta vara på de studiemöjligheter som internet öppnar. För att öva artidentifiering och lära sig känna igen olika djurarter behövs det bredd i undervisningen och fotografier från olika situationer. Vi har försökt svara på det här behovet genom att ta fram ett brett urval fotografier för den nya jägarhandboken och studiepaketet för dem som arrangerar förberedande kurser. För somliga arter har vi dessutom tagit fram videor för dem som studerar på egen hand. Materialet vidareutvecklas fortlöpande, bland annat med mera videomaterial. Förnyelsen av jägarexamen kom igång under åren 2014 och 2015. Under projekttiden utredde vi de viktigaste förändringsbehoven och började omsätta förändringarna i praktiken. Vi har förnyat examensfrågorna och lägger nu mera vikt vid säkerhet, etik, jaktlagstiftning och artkännedom. Vi har också förnyat bildmaterialet så att det känns modernt och realistiskt. Hannu Huttu En ansvarsfull jägare uppför sig alltid korrekt mot andra som rör sig ute i naturen. Den nya jägarexamen är nästan klar D
Jägaren 6 l 2016 l 31 lll Kursarrangören kan vara exempelvis en jaktvårdsförening, en skola eller en kommersiell aktör. På kursen får deltagarna under en handledares handledning repetera allt stoff som är viktigt för den som vill börja jaga. Med erfarna handledare blir det enklare för kursdeltagarna att få ett grepp om ämnet än om de skulle studera på egen hand. Genom frågor och diskussioner får deltagarna svar på det som de grunnar på. Vanligtvis går det till så, att kursen avslutas med ett examenstillfälle som arrangeras av jaktvårdsföreningen på orten. Kursen ska omfatta minst tolv timmar. Kursen består av de åtta avsnitten i Handbok för jägare : 1. Jaktlagstiftning 2. Artkännedom 3. Viltekologi och viltvård 4. Etisk och hållbar jakt 5. Jaktvapen och patroner 6. Säkerhet vid jakt 7. Fångstredskap och –metoder 8. Hantering av fällt vilt Utbildningen för jägarexamen Hannu Huttu lll Den finska utgåvan av jägarhandboken utkommer i december i år medan den svenska utgåvan utkommer i början av nästa år. Den tryckta boken kostar 30 euro. Webbkursen för nya jägare Jägarhandbokens webbkurs kommer ut i handeln i början av nästa år. Materialet inkluderar nätversionen av Handbok för jägare, videor och övningsuppgifter. Du har tillgång till kursmaterialet i ett år från inköpsdatumet och du behöver ett användarnamn och lösenord för Oma riista. Webbkursen finns på adressen koulutus.riista.fi. Om du köper både den tryckta boken och webbkursen så får du dem till ett lägre sammanlagt pris än om du köper dem separat. M ET S Ä S TÄ JÄ N O P A S 67.61 ISBN 978-952-7031-12-4 Suomen riistakeskus https://koulutus.riista.fi/ www.riista.fi METSÄSTÄJÄN OPAS Kirja valmentaa lukijaansa metsästäjätutkinnon suorittamiseen. Uudistetun tutkinnon suorittanut metsästäjä on aktiivisesti tietojaan ja taitojaan kehittävä, vastuullinen riistavarojen hyödyntäjä ja hoitaja. Hän tuntee suomalaisen eläimistön, erityisesti metsästämänsä ja niitä läheisesti muistuttavat lajit. Hän hallitsee metsästystä koskevan lainsäädännön perusasiat. Metsästäjä tietää, mitkä pyyntimenetelmät soveltuvat juuri kyseisen riistalajin metsästämiseen, ja osaa metsästää valikoiden. Hän osaa ampua harkittuja riistalaukauksia ja tietää, miten asetta käsitellään turvallisesti ja säilytetään oikein. Metsästäjä ymmärtää riistakantojen seurannan ja riistatiedon merkityksen ja tuntee kestävän käytön periaatteet sekä metsästyksen vaikutukset riista kantoihin. Hän tuntee riistan ja elinympäristöjen hoidon pääperiaatteet. Metsästäjä osaa käyttäytyä hyvin toisia metsästäjiä ja muita luonnossa liikkujia kohtaan. Hän kunnioittaa saaliiksi saamaansa riistaeläintä ja osaa hyödyntää ja käsitellä sen ruuaksi asti. 9 789527 031124 Med ansvaret i centrum Med det nya undervisningsmaterialet erbjuder vi jägaraspiranterna ett utbildningsprogram om ansvar. Där ingår den nya Handbok för jägare i antingen tryckt form eller som webbkurs, och ett studieavsnitt som närundervisning. Det sistnämnda är frivilligt, men vi rekommenderar det varmt. Den som har gått hela utbildningsprogrammet har goda förutsättningar att skriva godkänt i den nya jägarexamen. Kursdeltagarna lär sig en ansvarsfull inställning som de sedan bär med sig under sin kommande jägarbana. Därför prioriterar vi från första början ansvaret och etiken i jakten. En ansvarsfull jägare är laglydig och tänker på säkerheten i allt han sysslar med. Han är bra på att identifiera viltet han jagar, är en god jaktkamrat, jagar selektivt och hållbart, och bemöter markägare och andra friluftsmänniskor korrekt. Varje jägare i vårt land bär ansvar för att det jaktbara viltet bevaras. Lärobok på läsarens villkor Den nya jägarhandboken utkommer vid årsskiftet. Bildmaterialet och bildtexterna håller hög kvalitet, vilket underlättar studierna. Nästan alla arter presenteras med flera fotografier som visar djuret i olika situationer och ur olika vinklar. Bildurvalet, bildtexterna, textmarkeringarna och faktarutorna vägleder läsaren till det väsentliga. Författarna har också tagit hänsyn till att bokens läsare utgör en brokig skara. Det finns inte längre någon separat del om lagarna utan jaktlagstiftningen presenteras med texter, fotografier och bildtexter. Det viktigaste i juridiken som berör jakten har behandlats så lättfattligt som möjligt. I avsnittet om jaktlagstiftning ges nyckord och information om författningar, som leder den intresserade läsaren vidare till gällande lagstiftning på nätet. Handboken kommer också att publiceras i en utökad nätversion för webbkursen med bland annat infällda videor. Tanken med nätkursen är att den studerande kan, när han (eller hon) har köpt boken, logga in på utbildningsportalen och studera vidare, och varje gång fortsätta där han senast stannade. Jägarhandbokens webbkurs inkluderar också uppgifter i anslutning till de olika ämnena, där den studerande kan testa sina kunskaper. Det kommer förstås att gå fortare att uppdatera webbkursen än den tryckta boken, vilket betyder att den som har köpt webbkursen får den nyaste versionen av läromaterialet. Rätten att använda webbmaterialet gäller i ett år från köpet. Tanken är att jägaraspiranten ska läsa handboken före han/hon går den förberedande kursen. Materialet i webbkursen finns på Utbildningsportalen i kategorin jägarexamen. Utkommer på svenska i januari. Handbok för jägare
32 l Jägaren 6 l 2016 Miia Kauremaa , Livsmedelssäkerhetsverket Evira Den afrikanska svinpesten i Baltikum hotar Finland Läget för den afrikanska svinpesten (AFS) har i år förvärrats i Baltikum och Polen. smittat och viruset kan sprida sig även om det vid fällningen eller urtagningen inte syns några symptom eller förändringar som avviker från det normala. Svinpestviruset överlever i naturen i flera månader och kan även sprida sig med jaktutrustning eller en jägares bil. På grund av sjukdomshotet är det förbjudet att införa vildsvinskött till Finland från hela det begränsade området. Bekymmersamt läge i Baltikum Den sista september i år hade 759 fall av infektion hos vildsvin konstaterats i Estland och 617 i Lettland. Men antalet insjuknade svin är ändå många gånger större eftersom ett konstaterat fall kan betyda en hel griskull som har dött. I Lettland och Estland är läget på vildsvinsfronten synnerligen allvarligt. Särskilt bekymmersamt är att sjukdomen i Lettland har spritt sig över floden Daugava till landets västra delar och närmar sig området med landets tätaste vildsvinspopulation. I Estland har den afrikanska svinpesten redan spritt sig till landets västra delar och Ösel. Eftersom vildsvinstätheten är större där än i landet i övrigt så skulle det bli mycket svårt att utrota sjukdomen. Risken för att sjukdomen ska sprida sig är stor. Därför rekommenderar Livsmedelssäkerhetsverket Evira att jägarna helt och hållet ska avstå från jaktresor till länder där det förekommer afrikansk svinpest. Likaså ökar resor för att jaga annat vilt risken för att sjukdomen ska följa med till Finland om kropparna hanteras och bevaras i samma slaktskjul som fällda vildsvin. Jägarna ska rengöra sin utrustning och bil omsorgsfullt innan de återvänder hem. Om sjukdomen sprider sig till vårt land kan det i värsta fall innebära regionala begränsningar i jakten för att inte skrämma vildsvinen så att de vandrar till nya områden. För den inhemska produktionen av svinkött skulle den afrikanska svinpesten innebära den värsta krisen någonsin. domen och viruset är i en trakt desto större blir sannolikheten för att viruset ska hitta en spridningsväg – som kan vara överraskande! till gårdar med tamsvin. I somras konstaterades svinpest åter igen hos tamsvin i alla baltiska länder och i Polen. Afrikansk svinpest har konstaterats hos mellan 4 och 7 procent av de symptomfria djur som har fällts. Men ett vildsvin kan vara nder sommaren spred sig sjukdomen till nya områden som hittills har varit smittfria. Nu har begränsningar införts för hela Estland och större delen av Lettland och Litauen, och det är förbjudet att därifrån införa vildsvinskött eller andra vildsvinsprodukter till Finland. Hittills har det inte gått att hejda svinpesten från att sprida sig bland vildsvinen. Ju vanligare sjukU Om du inte hör till något jaktlag är statens jaktområden till för dig. Sök ett område för ditt eget jaktsällskap. Lämna in ansökan till Forststyrelsen i januari: www.eraluvat. ! Läs eller fråga mera: Eräluvat.? 020 69 2424 JAKTFEBER? Sök ett eget älgjaktområde!
Jägaren 6 l 2016 l 33 Ohto Salo Pe tr i Va rt ia in en Den östsibiriska laikan skäller högt och ivrigt. Mellan skallen kan jag höra grävlingen fräsa. Pulsen stiger. Hunden har ställt grävlingen bland gammelgranar, men några meter ifrån dem finns ett dike med rinnande vatten. Om grävlingen lyckas ta sig över diket så kommer den undan. en hunden ger inte grävlingen en chans att retirera mot diket och medan grävlingen har uppmärksamheten fäst på hunden så smyger vi inom håll. Nu avtecknar sig grävlingen tydligt i profil bland granarna. Jag skjuter avfångningsskottet på ett par meters håll; grävlingen faller där den står och bums är hunden framme. Saldot för kvällens jakt i terrängen blev en grävlingshane på 13,7 kilo och två mårdhundar. Med tanke på mängden grävlingar här i landet finns det egentligen inga viltvårdsskäl för att jaga grävling även om vår grävlingsstam klarar jakten alldeles bra. Ofta går det så, att man kniper en grävling som bifångst på annan jakt. Så borde det egentligen inte vara eftersom grävlingen är ett intressant vilt som kan jagas på olika sätt och kan tas till vara i sin helhet. Av skinnet blir det en snygg dekoration eller jaktväska, och av skallen en stilig trofé som minne. Dessutom smakar grävlingskött väldigt gott! Grävlingsköttet Den här grävlingen, som fälldes i Jockas i södra Savolax, flåddes på traditionellt vis och klorna fick sitta kvar. Grävlingsskinnet är slitstarkt och flåningen enkel bara knivarna är vassa. På hösten finns det mycket fett på en grävling som det lönar sig att ta vara på och använda, till exempel som vintermat för fåglarna – se Jägaren 6/2015, sidan 53. Salta grävlingsskinnet före beredningen. Under nödår har folk ätit grävling här i lan700 g grävlingsfilé och stek (alla kroppsdelar går bra) Smör och rapsolja för stekningen Salt Peppar Viltfond Öl 0,33 liter Maizena Som dekoration 18 st havtornsbär, en näve lingon och honung Morötter, kålrötter, rödbetor med flera rotfrukter efter tycke och smak Olja till stekningen Kryddor, förslagsvis rosmarin och basilika l Koka upp vattnet och blanchera grävlingsköttet i cirka 7 minuter, lägg det därefter på ett fat. Hetta upp smöret och oljan i en gjutjärnspanna och bryn köttet. Smaksätt med salt och peppar. Lägg köttet i grytan och tillsätt ölet samt en skvätt viltfond. Salta och peppra litet till efter tycke och smak. Ställ grytan i ugnen på 200 grader i en halvtimme. Sänk därefter temperaturen till 150-175 grader och låt puttra i två-tre timmar. En längre tid gör inte resultatet sämre. Grävlingen är färdig när köttet är alldeles mjukt – pulled grävling! Tärna rotfrukterna till önskad form och storlek medan grävlingen är i ugnen. Rulla bitarna i olja i en het panna och stjälp dem i en ugnsfast form. Smaksätt med en kryddblandning för rotfrukter eller enbart med rosmarin och basilika. Rotfrukterna behöver mellan 45 minuter och en timme i 200 grader i ugnen beroende på bitarnas storlek. Ställ det färdiga köttet på spisen så det inte kallnar. Gör en sås av spadet med till exempel maizena. Servera med grönsallad och lägg upp vackra portioner på tallrikarna. Dekorera med lingon och havtornsbär, och stryk på honung. Skänk i vinet och njut av grävlingen och livet! Käpälämäki Pulled Badger (2–4 personer) M Grävling smakar fantastiskt! det, men i Centraleuropa uppskattas köttet fortsättningsvis på middagsbordet. Efter min första skeptiska tillagning av grävling förvånar det mig inte längre: köttet smakar fantastiskt och kan reservationslöst rekommenderas till alla som uppskattar vilt. Kom ihåg att trikingranska köttet – vilket de facto inte är nödvändigt om det tillagas i över 70 grader.
34 l Jägaren 6 l 2016 Pirjo Latva-Mantila Vildpäls kan användas till mycket På bomässan i Seinäjoki i somras fanns det i en av lägenheterna i ett våningshus av trä ett underbart blåbärsfärgat sängöverkast av viltpäls på soffan. Överkastet bar formgivaren Henna Manteres signatur och materialet var inhemsk mårdhund. Vildpäls kan användas till både kläder och möbler. örebilden är från medeltiden då pälsviltet lockade jägare till de finska ödemarkerna. Pälsarna såldes sedan till europeiska hov där de användes till kläder och täcken i de kalla slotten, berättar Mantere, som är bördig från Lappo. I sin ateljé skapar hon vildpälsprodukter för inredning. I taket hänger skinn av räv, mårdhund och grävling i väntan på idéer och inspiration. Av somliga skinn finns det bara småbitar kvar, men inte heller sådana kastas bort. En hantverkare som kan sin sak tar nämligen vara på vart enda hårstrå i en päls. Pälsens nya liv Henna Manteres intresse för vildpäls började med ett loppisfynd – en urgammal minkpäls. – När fingrarna sjönk in i den mjuka pälsen mindes jag igen varför jag finns till. Jag stod liksom vid alltings ursprung. Jag sprättade minkpälsen i bitar och det var rent fantastiskt att se hur den var konstruerad och hur mycket som var sytt för hand. Det var alltså en hel del som pälsen dolde inuti sig. Mantere mindes sängöverkasten som hon hade sett på Frankfurtmässan, tillverkade av äkta päls. Det dröjde inte länge förrän loppisfynden fick nytt liv i formgivaren Manteres händer, som sängöverkast av päls. – Mitt första täcke gjorde jag av rävskinn, och närmare bestämt av benen på rävarna, berättar Mantere. Sedan dess har hennes återvinningstäcken också funnit vägen till internationella utställningar. Mantere bytte efter hand ut materialet till vildpäls, som hon skaffar på lopptorg och från företag som bereder pälsar. – Till överkastet på bomässan gick det åt päls från sexton djur. Av de överblivna bitarna har jag tänkt göra en fotpall med pälslock. På en galge hänger ett grävlingsskinn och i det ser formgivaren en mjuk väska, som kan användas som sittunderlag på sommarteater eller vid pilkfiske. – Längden och fasonen på pälsen avgör vad allt ett skinn kan förvandlas till. Idéerna utvecklas efter hand. Salta med omsorg Henna Mantere skickar en hälsning till jägarna att de ska hanterar sina fällda djur med tålamod och omsorg. Om en hund har bitit i djuret eller om jägaren slarvar med kniven vid flåningen så kan det gå hål på skinnet. Hålen är emellertid inte något stort problem eftersom sådana kan lappas, men missar vid saltningen kan däremot inte repareras. Mantere rekommenderar att jägaren flår viltet genast och saltar det omsorgsfullt så att var enda tum blir saltad. Det är bäst att flå det fällda viltet genast och salta det med omsorg F Grävlingsryggsäcken som Aira Tolvanen tillverkar. Delar av den är av renskinn. Er äs tu o te
Jägaren 6 l 2016 l 35 – Saltningsmissarna är förargliga eftersom de oftast fördärvar en stor bit av skinnet. Självfallet sänker de också skinnets värde. Den som vidareförädlar ett skinn kan avläsa en hel del i sitt material, som exempelvis tiden när djuret är fällt. Om djuret är fällt för tidigt på hösten så är pälsen vid flåningen blå och hårstråna går genom skinnet. – Ingen vill ha ett skinn som tappar hår på sin soffa. På vårkanten börjar pälsen bli tovig. Att kamma den tar mycket tid, pälsen tappar hår när man kammar den och pälsytan får ett sämre utseende, förklarar Mantere. Om snitten är trasiga i kanten vet Mantere att den som flådde djuret har använt en ovass kniv. Hon rekommenderar därför att man gör snitten i pälsen med en vass kniv och lösgör den med en ovass. – Med en vass kniv går det lätt hål i skinnet, som vid följande moment rivs och blir större. Det gäller också att vara omsorgsfull med djurets ben: ibland får hon skinn som saknar benen och till och med huvudet. Hattar, muffar och ryggsäckar Vildpäls kan användas till mycket. Företaget Kuhankeittäjät i Orivesi förvandlar jägarnas byten till hattar, muffar, handskar, väskor, ryggsäckar och pallar. Materialet är räv, mårdhund, mård, bisam, grävling och bäver. Produkterna görs av vildpäls som kunderna levererar. Företaget tar också emot hela kroppar. – Vi gör själva alla arbetsmoment utom garvningen. Produkterna görs både på beställning och till försäljning. Vi säljer också hela skinn, berättar företagaren Mika Minkkinen, som är utbildad viltmästare. – Det är viktigt att respektera viltet och jobba etiskt. Det är precis därför som vi sysslar med det här, säger Minkkinen. Företaget Erästuote i Kides använder också vildpäls, men i detta nu tillverkar företaget en enda vildpälsprodukt; en grävlingsryggsäck. – Det var en jägare som kom med ett grävlingsskinn och frågade om vi kunde göra en ryggsäck av den, berättar företagaren Aira Tolvanen. Hon blev så eld och lågor av grävlingen att hon började sy upp ryggsäckar till försäljning. Ryggsäcken är vacker och kombinerar renskinn och grävlingsskinn, och som blickfång fungerar locket av grävlingens huvud. Tolvanen tar vara på skinnen med största Er äs tu o te Henna Mantere deltog i bomässan i Seinäjoki med ett sängöverkast av vildpäls. Företaget Kuhankeittäjät gör pallar av vildpäls. Längden och fasonen på pälsen avgör vad allt ett skinn kan förvandlas till omsorg och ofta följer också grävlingens tassar och svans med till ryggsäckarna. Grävlingsskinnen köper hon färdigt barkade av jägare på orten. Syateljén Helena i Helsingfors tillverkar på beställning olika plagg av päls, som västar, hattar och handskar. Materialet är skinn av fällda vilt. – Jägarna kontaktar mig när de har ett lämpligt skinn. Rätt ofta vill de ha en hatt eller en väst. Jag har också gjort gevärskoffertar, och väskor och ryggsäckar av grävling, berättar företagaren Helena Järvenpää. Su o m en as un to m es su t Ku ha n ke it tä jä t
36 l Jägaren 6 l 2016 Visa Eronen , Finlands viltcentral Forststyrelsen gjorde i somras en undersökning i enkätform riktad till säljägare och fiskare i Finska viken. Syftet med enkäten var att utreda vilka områden som var viktiga för jakten och fisket, i hur stor omfattning områdena användes och behovet av utveckling. Särskild uppmärksamhet fästes vid områdena kring Porkala udd eftersom det finns planer på att grunda ett naturskyddsområde där. orststyrelsens nätenkät för säljägare pågick från början av juni till slutet av augusti. De svarande ombads att välja om de svarade på frågorna som säljägare, fritidsfiskare eller yrkesfiskare. Det gjordes en reklamkampanj för enkäten i tidningar i branschen, på nätsidor i naturresursbranschen och i de sociala medierna för att få in tillräckligt många svar från de olika grupperna. De viktigaste områdena för säljakt i Finska viken Av de personer som svarade på frågorna om säljakt markerade sammanlagt 56 personer totalt 160 områden på kartan som de ansåg vara viktiga för jakten. Områdena som svararna ansåg vara viktiga låg väldigt jämnt fördelade utmed Finska vikens kust. Den vanligaste motiveringen var att det ofta finns säl i området. Svararna nämnde ofta också platsens belägenhet och att de kände platsen. Ungefär hälften av säljägarna uppgav att de jagade säl i områdena som de hade märkt ut enbart på våren (16.4?31.7) medan hälften uppgav att de jagade på både våren och på hösten (1.8?31.12). De svarande uppgav att de oftast tillbringade en dag i taget på jakt, men nästan lika många uppgav att de tillbringade två eller tre dagar i ett sträck på jakt. Femton procent av de svarande tillbringade några timmar per gång på jakt. Knappt alls annat friluftsfolk På frågan om säljägarnas antal och utvecklingen uppgav över hälften av svararna att de sällan råkade på andra jägare. Fyra av tio svarare uppgav att säljägarna hade blivit fler under de senaste fem åren medan en av sju uppgav att säljägarna hade blivit färre. Nästan hälften av säljägarna uppgav att de hade råkat på andra friluftsmänniskor mera sällan än var annan gång eller inte alls. Var fjärde svarande hade råkat på andra friluftsmänniskor varje gång eller nästan varje gång. Bara två svarare uppgav att det hade uppstått en konflikt med andra friluftsmänniskor. Utredningen om säljaktsområdena i Finska viken F A ku A h lh o lm
Jägaren 6 l 2016 l 37 I bägge fallen var det en annan båt med folk som hade kommit till platsen där jakten pågick. Säljägarna som svarade på enkäten var nöjda med den nuvarande servicenivån i områdena som de hade markerat på kartan. Bara två svarare efterlyste mera service, som bättre möjligheter att tanka. Säljaktens fortsatta utveckling Av svaren att döma är merparten av de svarande nöjda med nuläget för säljakten. Det som särskilt bekymrar jägarna är att områdena med säljakt kan bli färre i framtiden. Flera önskade att jakten kunde börja tidigare så att det också vore möjligt med traditionell jakt på isen. Flera svarande föreslog också att begränsningarna för jakten skulle slopas. Med slopade begränsningar avsågs främst en minskning av områdena med jaktförbud och en ändring från kvotjakt till fri jakt. Andra teman som lyftes fram i svaren var bland annat behovet av utbildning och handledning, slopandet av begränsningarna för försäljning av sälprodukter, återinförande av skottpeng och en minskning av byråkratin. Rapporten är utlagd i sin helhet på Forststyrelsens webbplats på adressen: www.eraluvat.fi Tack till er alla som svarade på enkäten! Vi fick in sammanlagt 188 svar på enkäten. Hälften av svaren kom från säljägare, 26 procent från fritidsfiskare och 16 procent från yrkesfiskare. Åtta procent av svaren makulerades eftersom de var bristfälliga. Det slutliga materialet bestod alltså av 171 svar. Så gott som alla (95 %) som hade svarat var män. Medelåldern för de svarande låg på 49 år. Den yngsta var 17 och den äldsta 84 år. De svarande kom från 64 olika kommuner. Personerna som svarade på enkäten har markerat de här områdena i Finska viken som viktiga för säljakten. Utredningen om säljaktsområdena i Finska viken lll Porkala udd med närliggande områden har figurerar i de senaste årens utredningar om nationalparker. Enligt ett statsrådsbeslut som har utfärdats i år kommer det sannolikt att grundas ett naturskyddsområde där inom en nära framtid. Resultaten i den här utredningen kan användas vid planeringen av jakten och fisket. Enligt markeringarna som de svarande har gjort på kartan så upplever både säljägarna och yrkesfiskarna att områdena kring Porkala udd är viktiga. Av de jaktområden som säljägarna har markerat som viktiga ligger en dryg tredjedel i närområdena kring Porkala udd. Porkala udd är ett viktigt jaktområde Säljakten Markeringar HANGÖ KOTKA BORGÅ HELSINGFORS Porkala
38 l Jägaren 6 l 2016 I våra bondetraditioner har julen varit förknippad med olika begränsningar av arbetet. Efter Tomasdagen den 21 december skötte man bara de nödvändigaste dagliga sysslorna. Fällorna kunde vara så många att det tog dagar att gå rundan, och detta var ett synnerligen allvarligt arbete. Alltså avgillrade man fällorna, fällde ner luckorna på burarna och öppnade öglorna på snarorna. omliga begränsningar började flera veckor före julen: på Klemensdagen den 23 november och Kajsadagen den 25 var det förbjudet att jaga eftersom bågen och pilarna kunde bli skeva och jaktlyckan gå förlorad för hela året. När jaktvårdsföreningar nuförtiden utlyser julfrid är det en tradition som troligen leder sitt ursprung till de här arbetsförbuden under julen. Med harsnarorna i fickan till julkyrkan I den folkliga traditionen blir föreställningar och magi kraftfullare ju större högtid de är knutna till. Eftersom det inte var tillåtet att jaga under julen så var juletiden utmärkt väl lämpad för magi och trolldom för jaktlycka. I Pyhäjärvi kunde en man som tillverkade harsnaror ta med sig tagel från hästsvansar och färdiga snaror till julkyrkan på julmorgonen, dolda i rockfickan. Han kunde också ta dem med sig till nattvarden. I Österbotten kunde en fågelfängare under pågående gudstjänst i julkyrkan ta stumpar av brända ljus för att med dem välsigna fällorna och beveka skogsrået. I Pihtipudas fanns en föreställning om att den som i julkyrkan fäste blicken på en hårdför karl och bet ihop tänderna skulle hitta ett björnide. Jultiden var också en lämplig tid för att försäkra sig om att hunden och bössan skulle tjäna en väl. I Pihtipudas kunde en jägare göra bössan dödlig genom att hålla den gömd under kyrkans tröskel medan julkyrkan pågick. I Vitahavskarelen kunde man i den ortodoxa julkyrkan ta smulor av rökelse som hade bränts framför tre gudsbilder och med dem göra magi för hunden. Vilt på julbordet Under bondetiden kunde det uppfattas som ett tecken på fattigdom om familjen på ett torp i ödebygden ersatte grisskinkan eller nötsteken av egen uppfödning med viltfågel eller ännu värre – med billig hare, eller i bästa fall med en olovligen fälld älgstek. I dag råder andra tider: det är rena lyxen med gås eller hjort på julbordet i stället för skinka. Nuförtiden unnar vi varje jägare med familj vilt på julbordet om inte familjen redan har ätit vilt till lust och leda, förstås! I norra Finland lever fortfarande begreppet jultjäder (joulumetto). Med begreppet avses sedan urminnes tider en kraftig och ovanligt ståtlig tjädertupp som till julen steks hel i ugnen, som omväxling till den vardagliga fågelvällingen. Källor Lehikoinen, Heikki (2007). Tuo Hiisi hirviäsi. Metsästyksen kulttuurihistoria Suomessa. Kustannusosakeyhtiö Teos: Helsingfors. Varonen, Matti (1891). Suomen kansan taikoja I. Metsästystaikoja. Finska litteratursällskapet SKS: Helsingfors. S lll Viltet är pricken över i på julbordet, men ändå var vi nära att tappa bort det. Redan under förhistorisk tid förlitade sig folket här i landet på skogen för att få mat på bordet, både till vardag och fest. På julbordet förenas traditionerna från jägarkulturen med nyare kristna seder. På månget julbord har viltet återtagit hedersplatsen, inte bara för smakens skull utan också av etiska skäl. Nuförtiden dukar man ofta upp med hjortdjur, men på 1700och 1800-talet var hjortarna och älgarna så gott som utrotade. Älgen fredades för första gången 1868, och under påföljande sekel tärde också tjuvjakten på stammen. Först på 1930-talet repade sig älgen och jakten blev lovlig igen. I synnerhet rentunga har hört till delikatesserna på julbordet. På 1940och 50-talet hade restaurangerna i juletider ofta ren i varierande former på menyn. Rentunga serverades bland annat med äggröra. Hare och älg har också hört till julens viltdelikatesser. På en restaurang i Helsingfors serverades till och med soppa lagad på älghuvud. I jämförelse med viltet är skinkan alltså en nyhet på julbordet. Först på 1900-talet blev den allmän som huvudrätt. Skinkan var länge en dyr lyx eftersom produktionen av svinkött var blygsam här i landet. Fattigt folk fick nöja sig med att duka med svinets huvud. Att välja viltmat – skogens håvor – passar allt oftare in i matideologin. Vi har under tidernas gång lärt oss att ta vara på våra dyrbarheter. Genom viltvårdsarbetet ser vi till att det också i fortsättningen finns vilt att fälla. På julbordet är viltet inte bara en delikatess som stämmer med årstiden utan också ett tecken på att familjen känner sina rötter. Susanna Haavisto Projektkoordinator, mathumanist ELO – Stiftelsen för finländsk matkultur Synpunkten Skogens håvor på julbordet Jägarnas jul förr i världen Perttu Matero , Finlands jaktmuseum
Jägaren 6 l 2016 l 39 Annamari Alanne Mat hör julen till Julen är en högtid där det mesta handlar om mat och traditioner. Som köksmästaren och forskaren Jaakko Nuutila uppfattar det så förenar julen östliga och västliga mattraditioner, men personligen är han beredd att överskrida gränser och varför inte duka med julröda kräftor? nligt Jaakko Nuutila blir det ingen jul utan mat. – Hemma hos oss har huvudrätten i många år bestått av viltfågel som lagas i gryta. Jag lägger köttet i portionskrukor och tillsätter den stekta svampen, viltgräddsåsen och en bit gåslever, och överst ett lock av bladdeg. Åren i olika restaurangkök gav honom mer än nog av skinkdoft redan i november. Därför har han varierat familjens julbord med både kräftor och hummer. I likhet med många andra familjer är julen hos familjen Nuutila framför allt en familjejul. Alla klär upp sig och maten är lagad med största omsorg. Enligt Pe kk a N ie m in en Värdinnorna för älghippan församlade till en gruppbild vid föreningshuset i Iittala. Året är 1956. Finlands jaktmuseums samlingar, publicerad med licens CC-BY Viltet på julbordet är ett tecken på att familjen känner sina rötter Nuutila kan man till vardags äta havregrynsgröt om man så vill, men festmaten satsar familjen rejält på. Engagerar hela familjen Nuutila efterlyser en lägre tröskel för att engagera hela familjen i köket, för både planeringen och själva matlagningen. Av tradition är det mammorna som har och har haft huvudansvaret för tillagningen av julmaten. Nuutila önskar därför att mattraditionerna och matkunnandet ska föras vidare till följande generation. – Sen när man själv har blivit gammal kan man bjuda in sig till barnens familjer och kolla upp om lärdomarna har fallit i god jord, säger Nuutila med ett skratt. Älg på hösten, viltfågel på julen För många jägare är älgen det viktigaste viltet under hösten. Den som styckar och tillagar älg ska hålla i minnet att älgkroppen har en mängd olika delar som ska tillagas på olika sätt. Han ger därför rådet att titta in på ett antikvariat och köpa den äldsta kokboken på hyllan. – På mormors tid fanns kunskapen att ta vara på precis allt, säger Nuutila uppskattande. Till höstens sällsyntare delikatesser hör bland annat älgtunga, som man kan koka eller be sin kötthandlare röka. Jaakko Nuutila ger rådet att äta tungan kallskuren. På älgar som är yngre än ett år kan man med fördel ta vara också på levern och njurarna. Bägge tillagas på samma sätt som inre organ på nöt. Som en specialitet kan man även laga brässen. Det går till så, att man förväller brässen, putsar bort hinnorna och steker den i panna. Hjorttestiklarna kan stekas i smör. I Nuutilas barndomshem åt man på hösten älg för att till julen byta till viltfågelns adel, tjäder, som utgjorde huvudrätten på juldagen. Hos familjen Nuutila har traditionen med viltfågel bevarats sedan barndomen och ingenting tyder på några förändringar i traditionen under de närmaste åren. E
40 l Jägaren 6 l 2016 Jaakko Nuutila , Naturresursinstitutet Välj rätt vin till viltet För många av oss är viltmat lika med festmat, och viltet avnjuter vi helst med ett välvalt vin. Men Alkos rekommendationer är inte särskilt specifika. Och viltmat är ett omfattande begrepp som inkluderar många djurarter, kroppsdelar, tillagningsmetoder och tillbehör. Och alltihop påverkar valet av vin. fta väljer vi vinet utgående från maten, men både vinet och viltet ska gå ihop med varandra. Vi förenar dem med tillredningen, kryddorna och det som serveras till. Ämnet är tillräckligt omfattande för att räcka till en hel bok, men den som följer de här anvisningarna kan icke desto mindre åstadkomma underverk. 1. Välj vilt och kroppsdel 2. Välj vin a. Enligt hur kraftigt viltet smakar. Rödvin: kraftiga, fylliga, kryddiga viner för högvilt och skogshare. Medelfylliga viner för fälthare, skogshöns och sjöfågel. Milda röda viner och fylliga vita viner för hönsfåglar (fasan, vaktel) med mild smak. b. Enligt kroppsdelen på viltet: välj ett moget vin med låg tanninhalt för kroppsdelar av högvilt med mycket bindväv (lägg, bog, nacke och grytstek) och för fågel och hare som tillagas i gryta. Välj ett vin med medelhög tanninhalt för kroppsdelar som tillagas medium (filé, innerstek, fågelbröst). Till älg och björn fungerar också ett vin med hög tanninhalt. 3. Avsmaka vinet a. Tänk på dina smakminnen och vilka smaker du gillar. Dofta på vinet, rulla det i munnen, svälj och andas ut genom näsan. Vad skulle du vilja äta med detta vin? b. Undersök hur vinet smakar. Du kan använda samma smakelement i maten för att stärka förbindelsen mellan vinet och maten. Vinet kan vara fruktigt, ha en smak av bär eller choklad, eller vara kryddigt. 4. Komponera portionerna: a. Såsen: till mediumstekt kött är det bäst med en mörk sås, gärna vinbaserad, som kan kryddas med element som går igen i vinet, exempelvis tranbär. Till välstekt kött passar en sås som har förstärkts med grädde. Även gräddstuvad svamp går utmärkt. b. Tillbehör: ugnsstekta rotfrukter är aldrig fel. Stuvad eller fräst svamp är också ett gott val. Potatisen är alltid populär och kan kombineras med ost till en potatisgratäng. Ofta bjuder vi på sylter av olika slag till viltet. Det går också att blanda bär i såsen. Då undviker vi en konflikt mellan syran i bären och det dyrbara vinet Vinet och viltet ska gå ihop med varandra O
Jägaren 6 l 2016 l 41 Hur vinet avgjorde maten lll En vän gav mig en bit ytterstek av älg och jag beslöt att laga en gryta. Jag valde ett italienskt vin, Bieti Valpolicella Ripasso Classico, från 2014 (14.90€). Vinet är mörkrött med rubinröd kant och har en doft av tranbär och kryddor, och en aning skog. Vid provsmakningen smakade vinet en aning tannin; det var kryddigt och fylligt, och jag anade körsbär och tranbär. Det fick mig att tänka på storvilt eller hare – helt klart på en gryta eller varför inte mediumstekt hjortfilé? Till köttet tänkte jag mig stekta trattkantareller eller någon sopp, medan rotfrukter och ost slår en bro mellan elementen. Som kryddor svartpeppar, en nypa timjan och ramslök. Resultatet av funderingarna blev som följer, för sex personer: 1 kg yttereller hörnstek av älg 3 st lökar 3 st morötter 1 st palsternacka 2 msk smör 2 msk mjöl 4 dl Bieti Valpolicella Ripasso Classico eller motsvarande vin vatten 4 st lagerblad 1 tsk svartpeppar 1 msk ramslök 2 dl lingon salt Skala löken och rotfrukterna och skär dem i stora bitar. Skär steken i ”biffar” på cirka 50 gram. Bryn köttet i smör i grytan. Rör ner mjölet och häll i vinet och så mycket vatten att det precis täcker köttet. Tillsätt kryddorna. Lägg på locket och låt sjuda i cirka en halv timme. Bryn under tiden löken och rotfrukterna och lägg dem och lingonen i grytan. Låt sjuda tills köttet är klart. Salta. Sila såsen och koka ihop den om den är för tunn. Tillsätt såsen och värm. 12 st lasagneplattor 3 dl torkade trattkantareller 2 st lökar 80 g smör 1,5 dl mjöl 5 dl grädde 1 pkt svartstämplad Forsfararen smältost salt vitpeppar 1 dl riven parmesanost Krossa svamparna och lägg dem i blöt i en halv liter kallt vatten. Skala och finfördela löken. Stek löken i smör och lägg mjölet i kastrullen. Rör om väl och låt svälla en stund. Tillsätt grädden och rör om tills såsen är slät. Tillsätt svampen. Låt koka i tio minuter. Tillsätt därefter smältosten i små bitar och låt bitarna smälta. Krydda såsen. Lägg bakplåtspapper i en brödform och rada i lasagneplattorna. Toppa med sås och riven ost. Ställ lasagnen i ugnen på 175 grader och cirka 40 minuter. Skär upp lasagnen i bitar och lägg upp lasagnen, köttet, rotfrukterna och såsen på tallrikarna. Älgstek i gryta med rotfrukter och lasagne med trattkantareller A n na m ar i A la n n e
42 l Jägaren 6 l 2016 Nyhetsmagasinet Ny verksamhetsledare lll Lavianejdens jaktvårdsförening (559): Jouko Väissi, Väissintie 55, 38510 Sastamala, 0400 411 537, lavia@rhy.riista.fi (från den första januari) Påminnelse om älgdatakorten lll Den som inte använder tjänsten Oma riista utan tryckta älgdatakort ska skicka dem till jaktvårdsföreningen så fort jakten är avslutad. I Oma riista kan en licensinnehavare bifoga kvittot på erlagd betalning och avsluta jakten först när alla delägare i licensen har avslutat sin jakt och informationen på älgdatakorten har skrivits in i tjänsten på Naturresursinstitutet. På det här viset överförs informationen snabbt till den nationella avskjutningsstatistiken och avskjutningsplaneringen för följande jaktår. Kommunikationsfunktioner i tjänsten Oma riista lll En förenings kontaktperson kan skriva meddelanden på föreningens anslagstavla. Meddelandena kan skrivas så, att de visas för alla medlemmar som använder tjänsten eller enbart för jaktledarna. För närvarande kan meddelandena bara läsas i nättjänsten. Jägarens år på Jaktmuseet lll På Finlands jaktmuseum pågår en utställning med kalendrar med jaktmotiv. Sådana har ju tryckts och getts ut i decennier. Utställningen Erämiehen vuosi pågår året ut. Forststyrelsen efterlyser smårovdjursjägare lll Forststyrelsen efterlyser smårovdjursjägare till ett antal naturskyddsområden, i första hand personer som är markägare eller medlemmar i en jaktvårdsförening i närområdet. Du ska ha jaktkort, en lämplig hund och en båt. Engagera gärna också någon ungdom! Vi ordnar med dispenser för jakten efter små rovdjur och ger en introduktion i reglerna som gäller i skyddsområdena. Vi gör ett avtal för 2-3 år med varje jägare om den frivilliga verksamheten. Genom avtalet kan vi betala reseersättning och dagtraktamente, som betalas ut vid rapporteringen. Under 2017 ska jakten effektiveras i Pisi-området i Vederlax, i Medvastö i Kyrkslätt, vid Läppträsk (Karis) i Raseborg, på Jussarö, vid Koskeljärvi i Euraåminne, vid Sexmilaren i Gustavs, i Nystads skärgård, i Siikalahti i Parikkala, i Mietoistenlahti, i Bredvik i Björneborg och i Raumo skärgård. För mera information kontakta marko.heininen@metsa.fi Rättelser lll I föregående nummer (5/2016) har insmugit sig ett fel i kartan för järpen på sidan 7. I det gulmarkerade området är jakttiden för järpe 10.9-10.10, som det står i texten. På sidan 32 i föregående nummer av Jägaren (5/2016) står det i bildtexten att älgen på bilden inte blev undersökt. Det här stämmer dock inte utan huvudet och en bit av ryggraden skickades till Evira för undersökning. I sin rapport konstaterade Evira att älgen inte hade dött i sjukdomen CWD. Nya öppettider på Jägarregistret l November–juni: vardagar kl 9–16 l Juli–oktober: vardagar kl 8–18 Delta i testet och vinn lll Ännu hinner du delta i testet som visar hurdan du är som jägare. Bland dem som har svarat före utgången av december lottar vi ut en jaktresa värd 1500 euro.
Jägaren 6 l 2016 l 43 Eräkontista kalenterit ja kirjat metsästäjälle Perinteinen, jo legendaarinen metsästäjän kalenteri jahtivuoden 2017 ajanlaskuun! Kalenteri sisältää metsästäjän kannalta vuoden tärkeimmät tiedot kuten metsästysajat, rauhoitusmääräykset sekä tietoa riistaeläimistä ja monista muista eräasioista. Juha Hellströmin taidokkaasti kuvittama riistanhoitoaiheinen seinäkalenteri kotiin, toimistoon tai metsästysseuran majalle. Kalenterissa on jokaisen kuukauden kohdalla kerrottu kyseisen ajankohdan tarpeelliset riistanhoitotyöt. Koko avattuna 2 x A4 Kansainvälisesti ainutlaatuinen perusteos metsästyshygieniasta, riistaeläinten perusbiologiasta, ekologiasta, sekä riistan sairauksista ja niiden aiheuttajista. Tukeva, taidokkaasti kuvitettu tietopaketti jokaisen metsästäjän kirjahyllyyn ja seurojen käyttöön. Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi 59,90 € 10,50 € 12,90 € In memoriam Jaktjournalisten, redaktören, FNB Juha Raippalinna 1943–2016 In memoriam Köksmästare Jaakko Kolmonen 1941–2016 Bästa insatsen för naturen i vårt land lll Det internationella naturskyddsförbundets (IUCN) Finlandskommitté efterlyser årets bästa insats för naturen i vårt land under 2015 eller 2016. Det kan handla om en person, en sammanslutning eller ett företag som har arbetat för livskraften i vårt lands natur och fungerande ekosystemtjänster. Den bästa insatsen för naturen kan bestå av praktiskt naturskyddsarbete, informationsspridning, miljöfostran, forskning eller företagsverksamhet. Det kan vara en punktinsats eller ett projekt som avslutades 2015 eller 2016. Anmäl din kandidat senast den 8 december på adressen www.ym.fi/iucn Viltdagarna 2017 i Kuopio lll Viltdagarna arrangeras den 18-19 januari i Kuopio på hotell Scandic. Det ska handla om viltfauna som mår bra och hållbar vilthushållning. Du kan anmäla dig till Viltdagarna redan i november! lll Den nya För Viltet har utkommit. Publikation kan läsas på vår webbplats på adressen www.riista.fi. Temat för detta nummer är det internationella. Evenemanget Suur-Savon Eräsavut lll Aktivitetshuset i Heinävesi den 17 december kl 16. Festtalet hålls av Finlands viltcentrals direktör Jari Varjo. På programmet bland annat årets jägare, årets jakthund och årets jaktförening. Fritt inträde. Kaffe och korv serveras. Ett evenemang för hela familjen, välkommen! FÖR VILTET November 2016 För Viltet har utkommit
Den årliga avskjutningen Individer 01 03 05 07 09 11 13 15 90 60 30 120 150 Skogsvildrenen är större än tamrenen och har längre nos. P ä l s e n s färg varierar från nästan vit till väldigt mörk. Hanen, sarven, fäller hornen mitt i vintern medan honan, vajan, gör det först på våren, ofta efter kalvningen. Framifrån sett är hornen mera upprätta än hos tamrenen, vars horn ofta böjer sig inåt. Arten har varit utrotad, men återkom till vår fauna på 50-talet. I detta nu finns den största populationen (c 1500) i Kajanaland. Från Kuhmo har renar flyttats till Suomenselkä, där populationen nu uppgår till c 700 djur. Sommartid håller arten till i sanka, avsides belägna skogsmarker. Vintertid håller den till på tallmoar med lavar. Renarna övernattar ofta på frusna sjöar. Brunsten infaller i september-oktober, då de kraftiga sarvarna försöker samla ett harem av vajor. Strider mellan hanar är vanliga. Honan föder i maj, ofta en enda kalv. Förr förekom skogsvildrenen i stora delar av landet och var ett viktigt vilt. Den dog ut vid sekelskiftet 1900 pga intensiv jakt, men återkom ett halvsekel senare. Årligen fälls en handfull renar, främst för att förebygga skador. Skogsvildren Skogsvildren Rangifer tarandus fennicus Metsäpeura, Finnish forest reindeer Klövdjuren i vårt land i storleksordning Klövspår (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Föda På vintern markväxande lavar och trädväxande skägglav och tagellav. På våren och sommaren gräsväxter. På hösten gärna svamp. Rödbrun päls Skägglav (höst) Kalv 8– 12 cm På sommaren På vintern Framfot Lång och bred mule Längre ben än tamrenen Hanen känns framtung Hona eller vaja Hane eller sarv Ljus och lång päls på halsen En svart linje längs sidan Kort svans Svampar Lavar Trav 70–150 kg kg 10 –12 cm 180–220 cm Källa: Forststyrelsen & Luke Utbredning Utbredning Arten förekommer främst i Kajanaland, Suomenselkä och Ähtäritrakten När renen rör sig hörs ett karaktäristiskt knäppande från klövarna Hårstråna är ihåliga vilket ger god isolering mot kyla Både hanen och honan har en rikt förgrenad hornkrona som kan bli väldigt stor. Skogsvildrenen rör sig oftast i flock. 40–100 kg kg 90 –1 10 cm 170–200 cm Rådjur Dovhjort Vitsvanshjort Skogsvildren Älg Vildsvin C M Y CM MY CY CMY K skogsvildren.pdf 1 31/10/16 22:52 44 l Jägaren 6 l 2016
Jägaren 6 l 2016 l 45 Obs! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till spalten Affärer övergår den 15 maj till tjänsten Eräverkko. Samtidigt byter spalten namn till Jakt och jägare. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer vilket nummer annonsen ska införas i. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor . På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag . Under 2016 är priset 20 euro/rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 1/2017 utkommer den 23 januari. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 4 januari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE Säljes Fotsnaror, slagjärn och fällor för små rovdjur, även bäver, taisto.hietala@pp.inet.fi, www.kesavaylan.net, 0400 181 498. Fina beg drillingar, studsare mfl jaktvapen. Kempeleen Ase ja Retkeily, 044 7316 055, www.asejaretkeily.fi. Godkända vapenskåp, www.corrosafe.fi. Vapen och tillbehör, porinase.fi. Foderärter i storsäck. 050 5614 134, Mikko Tikkala, Asikkala. Nätbutiken www.digimesta.com; radiotelefoner, tillbehör, utrustning för bågskyttar och jägare. Snabba leveranser. Fina trofésköldar för horntroféer; älg 15 e, hjort 12 e, rådjur 10 e, 050 5616 493. Kolla våra nyheter och erbjudanden i nätbutiken: www.eloranta.fi. Tfn 0440 883 044. Älgstudsare till gott pris! Tfn 040 7749 822. Tikka hagelgevär med studsarpipa och kikarsikte, Sako miniatyrgevär med kikarsikte och precisionspistol 22. Tfn 0400 728 890. Skogsskifte i Kemijärvi. Medlemskap i jaktförening möjligt. Andel i samfälld skog. Tfn 0400 874 954. Två avstyckade strandtomter 25 km från S:t Michel. Medlemskap i stor jaktförening. Bp 16 000 e/st, tillsammans 29 000 e. Tfn 0400 317 851. Icenomad gasvärmare/stormkök för vaktjaktskojan, tältet, husbilen, båten mm. Effekt 1.3 kw. Piezo, 300 x 250 x 270 mm. Pris 85 €. Beställn tfn 0400 276 387, www.spordic.com. I Angeli vid Enare älv ett skogsskifte på 22 ha med andel i samfälld skog. Gränsar till landsväg, ellinje och transformator. Gott pris, bra plats bygga hus. Ingår liten tomt med strandbastu, nära till goda fiskevatten och jaktmarker. Kauko Matti, tfn 0400 396 952. Filmen KUOHUKORVEN MISSI, dvd, 80 min. Pris inkl postning 25,50 €. Julklappstips! www.loimumedia.fi eller tfn 050 3701 113. Compoundbåge för jakt, tfn 044 0944 590. Basset fauve de Bretagne efter jagande föräldrar, tfn 040 7206 644. Fasaner, ankor, bronskalkoner. Lintumies, tfn 050 5225 178, Utajärvi. Se våra fina erbjudanden i nätbutiken! www.asetarvike.fi. Ruger American 308win + Aim Zonic ljuddämpare 750 €. Guerini Tempio 12/76 5-choke 2200 €. Inhemskt gevär Lynx från 2490 €. Sako, Tikka, Beretta, Blaser, Zeiss. Ylöjärven asetarvike, tfn 050 3791 040. Skogsfastighet i Suomussalmei, 18,5 ha, gränsar till statsmarker. Byggnaderna i dåligt skick. Tfn 0400 789 372. Dvd om björnjakt, Karhunkaato Kessin kairassa. Toppennyhet med fantastiskt material om björnjakt i vildmarkerna kring Enare. Julklappstips! Pris 23,90. www.videosara.fi, tfn 0400 229 739. Funktionssäkra avgillringsmekanismer till kanufällor samt färdiga fällor mm. PH-Riista.fi, tfn 050 5662 691. WWW.HOUKUTUSPILLIT.NET, tfn 0400 835 511. Kvalitetsurval beg och nya Tikka / Howa / Lynx / Sauer / Meopta. Se våra erbjudanden! Specialaffär, www.euroase.fi, 050 4654 695. Även värderingar, köp, installeringar, ändringar. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på nätet. www. asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Vi har ÄKTA kåsor av masur! 040 5221 157 eller pyhajarvenpuunikkari.fi. Inhemska Erätapio burkförslutare från tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. ARMA FENNICA-böcker, se Eräverkko, www.armafennica.fi eller tfn 040 7677 038. Konservatorer Specialiserad på fiskar. Studio Antti Saraja Oy, tfn 0400 712 149. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Lehonpaja.net. Snabb service och kvalitetsjobb till rimligt pris. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä. 050 5630 169. Mera info på trofeet.fi. Jouko Launonen, Siilinjärvi, tfn 0400 170 601. Markku Haapaniemi, 0500 360 962, Östermark, m.a.haapaniemi@gmail.com. Marko Väkiparta. Björneborg. Tfn 050 3245 390. Esa Kemppainen, tfn 050 5630 169. Trofeet.fi Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo, markku@markkunatri.fi, 0400-363 345. Kuopio. Jag preparerar fåglar och gör troféer. Pertti Siipola, 0400 177 588. Ilomants, tfn 044 0661 382, Jani Ikonen. Se www.mantsinelaintentaytto.com. Till er tjänst Pälsberedning. FinSkin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel, tfn 010 3873 090, www.taljatukku.fi. Optifocus, vi server och reparerar kikarsikten. Hirsimetsäntie 21, Pb 12, 15101 Lahtis, 040 0150 356, optifocus.fi. Radiotelefoner och pejlar, justerar och servar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. 050 5572 000, även kvällar. Vi reparerar och servar vapen! Ylöjärven asetarvike, tfn 040 7188 170. Vi bereder pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy. Takamaantie 10, 25390 Kiikala, 02 7287 503, 050 4625 938. Lägg dina planer i blöt – anlägg en våtmark! Våtmarksplanerare Juha Siekkinen, www.kosteikkomaailma.fi, tfn 0404 139 606. Jag syr hattar, västar, handskar mm. Ring 040 5090 691. www.turkisjanahka-asu.com. Oulun asepaja ky. Alla reparationer och ändringar i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, Uleåborg. 0500 435 703. Organisationer och föreningar www.dreeveri.fi, valpförmedlingen 040 5470 448. Tänker du skaffa en retriever för jakt? Kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedlingen 0400 176 934. Medlemsärenden 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com Hundar Om du tänker skaffa en finsk spets, en karelsk björnhund eller en norrbottenspets, kontakta Finska spetsklubbens valpkonsulenter. Kontaktinformationen på hemsidan www.spj.fi/pentueet/. Bourbonnaisvalpar efter friska föräldrar, prov& utst premierade. Korthårig hönshund, 48-57cm. Stark jaktlust och tillgiven hemma. www.karamain.net, 050 5547 059, marianna.plathan@gmail.com. Pointervalpar med toppenstamtavla, föräldrarna utmärkta jakthundar. Tfn 050 540 7334, kennel Aukian. Valpar av finsk spets, 050 5988 158. Uthyres Fritidsstuga vid Piispajärvi i Suomussalmi. Nära till statsmarker. Nettimokki.fi / suomussalmi/7218, tfn 0400 283 283. Jakt I Hauho i Tavastland möjl utbilda hundar, fasanjakter, försäljning av uppfödda fåglar. Fråga på kringtjänster! www.ellilänfasaanitila.net, förfr Ulla Kokkala, 050 5889 593. www.fasaanitila.net. Marker för hundträning, fasaner till dina marker. 045 3496 096 Följ med mig till jaktmarker och laxvatten i Kanada! www.paulpalmu.fi. Övrigt Jaktföreningen Mehtovaara-Hyrinän erä ry i Nurmes tar emot nya medlemmar. Styrelsen godkänner ansökningarna individuellt efter prövning. Mera info om föreningen på vår webbplats mehtovaarahyrinän erä ry. Mejla din ansökan till honkapauli@luukku.com. Köpes Räv mm skinn och horn. R Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki, 050 5546 852. Koulutus tekee hyvää! www.sakky.fi Riista-alan osaajaksi (Luonto-ohjaaja) 11.1.2017 13.12.2017, haku 29.11.2016 saakka Metsä-, luontoja ympäristöalan ammattilaisille sekä riistanhoitoyhdistyksissä ja metsästysseuroissa toimiville henkilöille. Lisätietoja ja hakeminen www.sakky.fi/koulutushaku tai Harri Karppinen p. 044 785 4161.
46 l Jägaren 6 l 2016 Ålandsnytt Älgjakten 2016 lll Jaktvårdsföreningarna har beviljat licenser för 277 älgar för jaktåret 2016 fördelat på 115 vuxna, 141 kalvar och 21 extra licenser som endast får utnyttjas i undantagsfall. Tilldelningen är på samma nivå som de senaste åren med en liten minskning på 5 älgar. Utnyttjandegraden av licenserna brukar vara låg så årets avskjutning kommer förmodligen att vara jämförbar med tidigare år. RG Kommun Beviljade älglicenser 2016 Beviljade älglicenser 2015 Fällda älgar 2015 Vuxna Kalv Totalt Vuxna Kalv Totalt Tjur Ko Kalv Totalt BRÄNDÖ 25 25 50 27 27 54 9 11 19 39 ECKERÖ 7 10 17 7 9 16 4 3 5 12 FINSTRÖM 7 10 17 7 10 17 1 1 4 6 FÖGLÖ 10 9 19 11 12 23 5 3 4 12 GETA 5 5 10 6 5 11 1 3 3 7 HAMMARLAND 7 7 14 8 7 15 3 2 2 7 JOMALA 9 8 17 8 6 14 2 1 2 5 KUMLINGE 26 26 52 28 26 54 5 13 18 36 KÖKAR 8 8 16 8 8 16 4 4 8 16 LEMLAND 7 9 16 7 9 16 3 2 3 8 LUMPARLAND 4 3 7 5 4 9 1 2 2 5 SALTVIK 8 6 14 8 5 13 2 2 2 6 SOTTUNGA 1 1 2 1 1 2 1 1 2 SUND 4 4 8 4 4 8 1 1 4 6 VÅRDÖ 8 10 18 7 7 14 4 3 5 12 136 141 277 142 140 282 46 51 82 179
Täysin uusi Nighthunter 8x56 antaa sinulle ensiluokkaisen tarkan kyvyn tunnistaa saaliisi ja ampua eettisesti. Steinerin viimeisimmät teknologiset innovaatiot optiikan saralla ovat 70 vuoden kehitystyön tulos. Tämä teknologia yhdistettynä Steinerin legendaariseen metsästysperimään luo äärimmäiset yömetsästyskiikarit. Steiner Nighthunter – Legendan evoluutio MAAHANTUOJA: SAKO OY PL 149, 11101 RIIHIMÄKI PUH 010 830 5200 | WWW.SAKOSUOMI.FI Åtgärdsplan för ejder lll I samband med diskussionerna om vårjakt 2016 beslöt landskapsregeringen att ta fram en åtgärdsplan för ejderbeståndet på Åland. En åtgärdsplan för att gynna beståndet är en viktig del av arbetet med att bevara vårjakten. Jägarna utför redan idag viktiga åtgärder för att underlätta sjöfåglarnas häckning, men för att ytterligare stärka kopplingen mellan jakt och viltvård ska särskilda resurser satsas på förvaltning av ejderbeståndet. Första steget i detta arbete är att identifiera de viktigaste häckningsområdena för ejder. Steg två är att försöka förbättra förutsättningarna för en lyckad häckning i dessa områden, i första hand genom jakt på predatorer eftersom ökad dödlighet bland ådor identifieras som en av de största orsakerna till ejderstammens nedgång. Ta kontakt med din jaktvårdsförening om du är intresserad av att delta i arbetet. RJ
Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi H U I P P U M E R K K I M M E Kysy kauppiaaltasi! Lapua Naturalis 9,3x62 N560, 16,2 g., svh. 89,00 € Nordis Oy_Lapua 9,3x62_Naturalis_Metsästäjä nro6_210x267mm.indd 1 18.10.2016 12:35:21