• EU-förhandsavgörande styr den stamvårdande jakten Jä g ar en Toppjakt kräver sans och måtta H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää edustuksistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .1 2. 20 19 sa ak ka . GRS-uutuudet: GRS Ragnarok, GRS Bifrost ja GRS Warg GRS Warg Tikka T3 -tukin ostajalle Tikka T3 -pikavaihtojalusta Optilockrenkaille sekä GRS-ampumatukipussi kaupan päälle! GRS Bifrost -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •Picatinny-kisko mahdollistaa lisävarusteiden kiinnittämisen •kumiset otepinnat Suositusvähittäishinta 599,00 € GRS Warg -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 799,00 € GRS Ragnarok -alumiininen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 1 499,00 € Tu ot ek uv is sa es iin ty vi ä va ru st ei ta (a se , ää ne nv ai m en ni n, tä ht äi nk iik ar i, la m pp u, bi po d) ei to im it et a G RS -t uk in m uk an a. Nordis Oy GRS uutuudet_Metsästäjä nro6 2019_210x245mm.indd 1 21.10.2019 9:02:49 6 l 2019
• 2 l Jägaren 6 l 2019 Jaktkortsärenden och adressändringar Jägaren Nr. 6/2019 68. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20 januari 2020. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri: Hansaprint 2019/Jag19_06 Pärmfoto: ANTTI TURPEINEN Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Kontaktuppgifter 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Banvägen 11), 01301 Vanda, www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Ladugårdsbågen 9, 00790 Helsingfors, postadress: PB 2, 00791 Helsingfors tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Livsmedelsverket / Avdelningen för vilda och vattenlevande djur Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5) tfn 029 530 0400 (växel) Sticka djurprover till: Livsmedelverket, Matkahuolto, Uleåborg www.ruokavirasto.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax
• Jägaren 4 l 2019 l 3 Tässä numerossa 2 l 2019 AR TO M ÄÄ TT Ä Jägaren 6 l 2019 l 3 Innehåll 6 l 2019 5 Ledaren: Blyets framtid och hälsoriskerna i jaktpatronerna 6 Toppjakt i januari 12 Taxen fick nya kamrater 16 Vitsvansjakten inleddes med rivstart 18 Projektet Välmående av vilt ger hjälp till jaktföreningarnas verksamhet 20 Efter det fällande skottet, del 3: Från skinn till fäll 24 Älgjaktsmetoder, del 1: Knepet med att locka älg 28 Oma riista: Använd uppdaterad älginformation 30 Uppdaterad information om älgstammens storlek 31 Det hände sig på jakt: Älg på häftig flykt 32 Mot en bättre förvaltning av hjortdjursstammarna 33 Vice ordförandens spalt: Vargkonflikter 36 Förvaltningen av vargstammen är ett långsiktigt arbete 38 Förhandsavgörande begränsar tolkningen av naturdirektivet 40 Tangojunioren Henri Jokinen: ”Jakten inspirerade till sång” 41 Ministeriet informerar: Skjut inte giftig tungmetall i egen stek 42 En jägares vapen: Hjortjakt med hagelgevär? 46 En jägares patroner: Monometallkulan – ett blyfritt alternativ 48 Begränsningar i användningen av bly i patroner och fiskeredskap 50 Viltvänlig skogsvårdsutbildning nu i hela landet 52 De statliga jaktmarkernas väktare 54 Jakt och fiske som tillvalsämnen 55 Vanögård – det enda jaktslottet i vårt land 58 Vilthushållning i utveckling, del 11: Jaktföreningens ordförande har många uppgifter 60 Recept ála Akseli Herlevi: Älg 62 Nyhetsmagasinet 65 Jakt och jägare 66 Vildkaninen 67 Åland 24 Älgjaktsmetoder, del 1: Knepet med att locka älg 48 Begränsningar i användningen av bly i patroner och fiskeredskap 46 En jägares patroner: Monometallkulan – ett blyfritt alternativ 6 Toppjakt i januari AR TO TA KK IN EN VI LL E VI IT AN EN X
• W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
• Jägaren 6 l 2019 l 5 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledaren V i är många som minns tiderna då bly användes som en tillsats i bensin. Det här ledde till att bly ansamlades i naturen och fann vägen till människokroppen genom bär och svamp. Förbudet mot bly i bränsle var ett riktigt beslut och effekterna blev synliga rätt fort. På motsvarande sätt insåg vi redan på 90-talet att blyhaglen kan bli slukade av sjöfåglar och malda i muskelmagen så att blyet tränger in i fågelns kropp. Här i vårt land reagerade vi på detta genom att förbjuda blyhagel vid sjöfågeljakt. Det råder inga som helst tvivel om att blyet är ett gift om det hamnar i kroppen på levande varelser, trots att blyet inte är särskilt lättlösligt i den metalliska form som det används i patroner. Likaså är det helt klart att blyet inte finns i patronerna av en slump utan tack vare sina egenskaper som är så väl lämpade för jaktpatroner. Det här har lett till att en stor del av gevären som vi använder är gjorda för att uttryckligen laddas med blypatroner. Det råder inte heller några tvivel om att vi måste förhindra att blyet ansamlas i naturen och vandrar uppåt i näringskedjan. Enligt nya forskningsresultat är blyet som via patronerna hamnar i viltet farligare för hälsan än vi hittills har förstått. EU har mycket riktigt engagerat sig i blyfrågan. Sedan en tid behandlas ett förslag där blyet skulle vara förbjudet i våtmarker som uppfyller Ramsarkonventionens definition av våtmark. I vårt land är definitionen emellertid problematisk eftersom Ramsarvåtmarkerna omfattar en betydande del av den landareal i vårt land som vi betraktar som vanlig skog. Därför har vi lämnat in ett förslag till EUmaskineriet där begränsningarna definieras så, att de omfattar de egentliga vattenområdena samtidigt som de garanterar de avsedda skyddande effekterna vid sjöfågeljakt. Hur det går med vårt förslag till EU är fortfarande en öppen fråga, men det tas eventuellt upp till behandling i november. Dessutom har kommissionen – vilket är nytt – begärt en utredning om ett totalförbud mot bly i patroner. Ett av syftena är att garantera att bly inte under några som helst omständigheter – i form av hagel eller kulfragment – skulle hamna i viltmaten och därmed äventyra viltets rykte som ren och hälsosam mat. Ett blyförbud skulle innebära en enorm förändring av nuläget. Vi skulle bli tvungna att skaffa fram ersättande material för samtliga blyhagel och blykulor. Många jägare skulle dessutom bli tvunga att köpa nya gevär. Förhoppningsvis kommer begränsningarna – om sådana införs att stå i rimlig proportion till riskerna. Av allt att döma har alla jägare ännu inte noterat att nya begränsningar sannolikt är att vänta. Omfattningen och tidtabellen är fortfarande en öppen fråga. Om begränsningarna blir väldigt strama så får vi hoppas att de ersättande materialen vidareutvecklas och att tillgången ökar medan priserna sjunker. Det vore oerhört tråkigt om tvånget att skaffa lämpliga gevär för de nya blyfria patronerna skulle få jägare att lägga av med jakten helt och hållet. Vi gör klokt i att ta på allvar forskarnas varningar för blyets faror för hälsan, både för oss jägare och för alla som avnjuter viltmat. Blyets framtid i jaktpatronerna och hälsoriskerna
• 6 l Jägaren 6 l 2019 MIKAEL LUOMA , ARTO TAKKINEN , ANTTI TURPEINEN och JAAKKO TURPEINEN Toppjakt i januari I Sverige är toppjakt på tjäder tillåtet varje vinter och finländare åker regelbundet dit för att jaga. De här erfarenheterna av jaktformen som jägarna skaffar sig i utlandet kommer delvis till nytta också hos oss. Betestallarna avslöjar tjädrarna På vintern består tjäderns föda nästan uteslutande av tallbarr. Fjälltoppar och unga gallringsskogar på tallmoar utgör typiska ställen där tjädrar betar. Enligt min erfarenhet förekommer det vintertid tjädrar på över 300 meters höjd i fjällen. Myrkanter är ett annat typiskt ställe där tjädrar gärna betar. Där finns det tvinvuxna tallar med barr som tjädrarna gärna äter. På tallmoar, fjälltoppar och myrar väljer tjädrarna träd och trädklungor med Hönsfågeljakten på vintern skiljer sig från många andra jaktformer. Till de största skillnaderna hör att jaktformen kräver god fysisk kondition och vintriga förhållanden. Vid toppjakt går det inte heller att ta hjälp av en hund eftersom föret i regel är oframkomligt för hundar. För att hitta fågeln krävs det alltså ett ändlöst skidande, terrängoch artkännedom samt en gnutta tur. ARTO TAKKINEN
• Jägaren 6 l 2019 l 7 god sikt över omgivningarna. Tjädrarna betar i regel uppe i toppen av trädet för att få bra utsikt. Man känner igen platserna där tjädrar betar på betesträden. Ett typiskt betesträd är gammalt och tvinvuxet eller skadat, och i ändan på de klenare kvistarna finns barrtofsar som inte har blivit betade. Tjädern utnyttjar samma träd och platser år efter år. Den som tänker sig toppjakt ska redan under höstens jakter lägga betesträden på minnet för att återvända till dem på vintern. Det är också rätt vanligt att tjädrar betar till fots; de promenerar på snön runt omkring träden och betar av barren på de understa grenarna. Spårlöpan slingrar från träd till träd för att sluta med ett vingavtryck när fågeln har flugit upp eller så har den grävt ner sig i snön. Det är ofta besvärligt att jaga tjäder i enhetliga skogsområden och på fjälltoppar eftersom sikten är begränsad. Tjädern upptäcker inkräktaren som stör matron och avslöjar sitt tillhåll först när den flyger upp. På öppna myrar har jägaren däremot bättre möjligheter att upptäcka en tjäder på avstånd och komma till skott. Enligt min erfarenhet undviker tjädern ändå kantträden vid helt öppna myrar och håller sig närmare skogen, ofta inne i en skyddad vik. Tjäderns och orrens betesbeteende styr jakten På vintern har tjädern två aktiva tider på dygnet då den betar; i gryningen och i skymningen. Sändarförsedda tjädrar har under en vinterdag betat i ungefär tre timmar, främst i skymningen. Den som jagar i gryningen ska vara tidigt på plats i det utsedda området. Under sitt korta morgonmål stoppar tjädern krävan full med tallbarr för att tillbringa resten av dagen nedgrävd i snön. Enligt min erfarenhet finns snögropen i närheten av betesträdet; tjädern har dykt eller grävt sig ner i snön. AN TT I TU RP EI N EN
• 8 l Jägaren 6 l 2019 Eftermiddagens betande pågår klart längre än morgonmålet, vilket ökar jägarens utsikter att få syn på en tjäder. Väderleken spelar självfallet in. När det blåser blir betandet kortvarigare medan kylans stränghet är av mindre betydelse. Enligt min erfarenhet verkar en tjäder som vid sträng kyla drivs upp ur snön flyga en kortare väg. Men å andra sidan tycks tjädern då direkt gräva ner sig på nytt, ner i värmen och dold för jägaren. I motsats till tjädern rör sig orrarna i större flockar och även deras betesbeteende är annorlunda. Orrarna blir aktiva när gryningen ljusnar och söker sig till björkdungar för att äta knoppar och hängen. Morgonmålet pågår i några timmar och därefter klarar sig orren till nästa morgon. Det är typiskt för orrarna att de i motsats till tjädern inte betar på eftermiddagen utan tillbringar resten av dygnet nedgrävda i snön. Fynd i träd och snön Det är en allmän föreställning om toppjakt att man påträffar tjädern betande i ett träd i gryningen eller skymningen. Enligt min erfarenhet stämmer det här in på ungefär hälften av jakterna. En annan väldigt typisk situation på jakten tar sin början i närheten av betestallen när en tjäder störtar upp ur snögömslet och flyr flygande från jägaren. En tjäder som flyr från sitt snögömsle flyger sällan några långa vägar. Det gäller nu för jägaren att uppmärksamt följa den flyende tjädern med blicken och lägga riktningen och avståndet på minnet. I typiska fall flyger tjädern 200 till 300 meter för att därefter landa i ett träd för att spana. Den som vill hitta en nedgrävd tjäder ska studera talltopparna medan han skidar utmed myrkanten. Det lönar sig att skida runt kring betestallar. Det händer att man redan på långt håll får syn på snölösa fläckar i talltoppar som signalerar att en tjäder har betat där. En fältkikare är bra att ha för att studera talltopparna. Den slutliga bekräftelsen på att en tjäder har betat i trädet får man av nedfallna barr och exkrementer under trädet. Observationen är värdefull eftersom matgästen kan finnas i närheten. Håll huvudet kallt vid skottchans Just den här skottchansen på en orre eller tjäder kan bli den enda under hela säsongen. Fördärva inte chansen genom att försumma inskjutningen av geväret med den här patronen, felbedöma skjutavståndet till fågeln eller slarva med stödet för geväret. Vid skottchans med gott stöd skjuter man med studsare exakta skott på vanligen 130 till 170 meters avstånd. Skjut alltså in geväret på förhand på skjutbana på 150 meter. Det är också viktigt att förvissa sig om att terrängen bakom fågeln är riskfri eftersom en kula som skjuts snett uppåt flyger En gnutta förtvivlan hugger till; övervintrar det alls några tjädrar i den här trakten? Men det finns gamla, betade träd här så det verkar ändå lovande. För varje stavtag tittar skidspetsarna fram ur snön. Med blicken spanar jag över myrtallarnas snöiga toppar. En svart klump faller mig i ögonen, det behövs ingen kikare, där är den ju! En tjäder i toppen på tallen. Instinktivt drar jag mig tillbaka och gömmer mig bakom ett träd. Pulsen ökar takten så det känns i bröstet. För den här stunden har jag skidat hela dagen! Ett exakt skott med gott stöd avkastar ett värdefullt byte. ARTO TAKKINEN M IK AE L LU OM A
• Jägaren 6 l 2019 l 9 flera kilometer. I synnerhet i okänd terräng går det behändigt med kartan i mobilen att få klarhet i var det finns bebyggelse i förhållande till den tänkta skjutriktningen. Säkerheten vid toppjakt Till skillnad från fågeljakten på hösten så måste man ta särskild hänsyn till kylan vid planeringen av rutten, klädseln och utrustningen. En skidbindning som brister i 30 graders kyla i djup snö sätter obevekligt punkt för jakten. Skjortan är våt av svett och det är långt till närmsta skogsbilväg, vilket betyder att jägaren sitter i klistret. Det är värt besväret att ha reservbindningar i ryggsäckens sidoficka. Mobilen är en bra säkerhetsdetalj för både kommunikationen och orienteringen, men det går inte att förlita sig på enbart telefonen. Var beredd på att batteriet kan ta slut eller telefonen gå sönder. Bättra på säkerheten genom att på förhand informera någon jaktkamrat om den planerade rutten och tidtabellen. Vid planeringen av rutten ska du också beakta snödjupet eftersom det går väldigt Utrustningen Snödräkt Med snödräkt smälter jägaren in i vinterlandskapet. Med en lätt skaldräkt som andas och som man bär utanpå ytterkläderna går det att justera klädseln efter väderleken. Skidorna, bindningarna och stavarna Vid skidning i djup snö ska skidorna vara tillräckligt långa. Beträffande skidorna och bindningarna råder det delade meningar. Spetsen på skidorna ska i alla fall vara tillräckligt böjlig eftersom det då blir lättare att ta sig fram i lös snö. En större kringla på stavarna är ett måste. Kängorna ska vara såpass stora att det finns plats för yllesockor. Snöskorna kan du glömma vid toppjakt. Orienteringsutrustningen Ta med dig en kompass och en papperskarta över jaktområdet. GPS-apparater och kartorna i mobilen är behändiga, men var beredd på att de kan gå sönder. Flera kartprogram har möjligheten att ändra kartan till en flygbild, vilket underlättar planeringen av rutten. Ryggsäcken Det mest praktiska är en ryggsäck med vapenfodral där geväret transporteras nästan utan att hindra skidandet. Det bästa är att sy en egen transportpåse för geväret där det kan tillbringa dagen utan att bli snöigt. Den övriga utrustningen Utrustningen för att göra upp eld, en kniv och matsäck ska alltid finnas i ryggsäcken. Ta med dig tillräckligt att dricka, packat så att vätskan inte fryser. Vid sträng kyla är handvärmare en välkommen lyx. Om en paus vid brasa ingår i planerna ska du också ta med dig exempelvis en lätt dunjacka. Få fäller fågel Hållbarheten hos toppjakten i januari bygger på att jakten är tillåten bara under de bästa fågelåren och på att avskjutningen är liten även då. Senast toppjakt på tjäder var tillåtet i vårt land var 1965 och på orre 1980. I vinter är jakten tillåten i ett begränsat område under tiden 20 till 31 januari. långsamt framåt i knädjup snö. Var särskilt uppmärksam på bäckar och åar redan vid planeringen. Överraskande ofta förblir strömmande vatten isfritt under snön och utgör i värsta fall förrädiska fällor för en jägare på skidor. Skidning i djup snö kräver god fysisk kondition. Skidandet löper bättre om man gör det i par och turas om att ta täten, samtidigt som dubbelt så många ögonpar spanar efter fåglar. Skidning i par ökar säkerheten och ger jakten en social dimension. Etiken i nyckelställning Inför vintern bildar i synnerhet orrarna flockar som kan uppgå till flera tiotal fåglar. Även tjädrarna kan uppträda i flock, men antalet individer brukar vara färre än fem. Det händer att jägaren får en chans att fälla fler fåglar, men då gäller det att hålla huvudet kallt. Stammarna klarar av enstaka fällningar, men girighet finns det inte utrymme för. Motorfordon har inte heller någon plats vid toppjakt. Jag tycker att fågeljakten på vintern ska bevaras som traditionell skidning utan färdiga spår i ödemarker där bytet inte är det viktigaste. Det är viktigare att jägaren njuter av vinternaturen, gör sig mödan att hitta fåglarna och bättrar på sin naturkännedom. Om lyckan är med dig bärgar du ett värdefullt byte för familjens festbord! M IK AE L LU OM A
• 139,VAIN! Marttiini Talviyö Vuosipuukko 2020 Valon ja varjon kisailu on ikuistettu Marttiinin vuoden 2020 vuosipuukon mustavalkoiseen ilmeeseen. Vhattu visakoivuinen kahva, krominkirkas terä ja musta nahkatuppi. Myymälät ja Karkkainen.com 79 Telwin Drive 13000 12V apukäynnistin Ultra kompakti mukana kulkeva hätä-apustartti autoille, moottorikelkoille, moottoripyörille venemoottoreille, metsästäjille Teho 12V 450A (max 800A) USB lataus 1A ja 2,1A älypuhelimia ym. varten 12V ja 19V ulostulo kannettavien tietokoneiden lataamiseen 13000mah Burrel DSGR laservalo setti Erittäin pitkällä, jopa 1500m kantava säädettävällä laserkeilalla varustettu, vihreä laservalosetti. Setti sisältää: laservalaisin, säädettävä jalusta, adapteri 1" ja 30mm tähtäinkiikariin, etäkytkin 149 ,Burrel X20 Hunter 2000lm otsavalo Tehokas 2000lm -otsavalo laajalla valokeilalla ja kätevällä säätökytkimellä. Mukana toimitetaan Micro -USB -ladattava 3100mAh, 18650 -akku. 94 90 Conibear RST 120 Pyyntirauta Kaksijousinen pyyntirauta minkille ja piisamille. Ruostumattomuutensa vuoksi huoltovapaa. Tukkulaatikossa nyt 16,58,-/kpl. Norm. á 27,90 -41 % 199 /12kpl Vern Chopper korkea kokkiveitsi Aasialaisten keittiömestareiden suosiman veitsimallin mukaan valmistettu, korkealla teräprofiililla varustettu kokkiveitsi. Terämateriaali on kiillotettua ja korkealaatuista saksalaista ruostumatonta 1.4116-terästä 44 90 Wildgame Cloak Pro 14 Lightsout riistakamera 14 megapikselin kuvakenno inframustasalama, jossa 36 Led-valoa (kantomatka jopa 21 m) liiketunnistimen kantomatka jopa 18 m laukaisuviive alle 0,75 sekuntia muistikorttipaikka maks. 32 GB värilliset stillja videokuvat päivällä mustavalkoiset stillja videokuvat yöllä kuvausviiveen säätö (15 s – 1 min) 79 /20rs 119,VAIN! Geco 7,62x39 patruuna Geco Target sarjan tarkka harjoituspatruuna. Luodin tyyppi ja paino: FMJ 8,0 g Lähtönopeus: 740 m/s Rasiassa 50 kpl Tukkulaatikko 1000 patruunaa: 499 Nokian Jalkineet Naali talvisaappaat Lämmin talvisaapas kovaan käyttöön. Armeijasaappaan siviiliversio, jossa kuivatettava irtohuopavuori. Päällyskerros erikoiskumia, tuplavahvikkeet kärjessä ja kannassa. maastosuksiin mitoitettu kärki. 100% vesitiivis. Norm. 159,00 149 ,Beretta 690 12/76 30 White haulikko 690 sarjan kisalaukaisukoneisto.Piiput on sportingmalliset ja ventiloidut. Piipunmateriaalina Steelium pitkällä ylimenokartiolla rekyylin hallintaa varten.Säädettävä poskipakka ja puut ovat valikoitua luokkaa 2,5+. Etutukki on mallia rounded. Kumitettu toplever. Ase toimitetaan neljällä Optima HP vaihtosupistajalla. Kuminen Microcore perälevy. Aseessa on manuaalivarmistin. Paino noin 3550g. Aseessa on numerointi 1 of 300. 2890 ,Fjällräven Singi Stubben reppu Uudistettu malli klassisesta Stubben -repusta. Tässä kestävässä rinkassa on sisäänrakennettu kehikko, joten sen päälle on mukava istahtaa Norm. 239,00 -13 % 209 ,Neverfind oranssi koiramiehen liivi Hirviliivi, joka kehitetty erityisesti liikkuvien koiramiesten vaatimuksia huomioon ottaen. Norm. 39,00 -49 % 19 90 Muck Boot Arctic Sport lämpösaappaat Legendan paluu! Arctic sport talvisaapas on kevyt, siro, jalassa miellyttävä ja todella lämmin saapas, joka mullistaa käsitykset lämpökengistä. Sopii niin passikengäksi, pilkkisaappaaksi kuin myös liikkuvan metsästäjän jalkineeksi. Ei hiosta jalkaa lämpimälläkään kelillä. 119 ,499,VAIN! Queen 7 asekaappi Queen 3 mm täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30 " piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm Norm. 549,00 Safety 10 asekaappi Safety 10 täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 10 aseelle Vahva, kaksiseinäinen ovi Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Pidikkeet puhdistusvälineille Teräskoukut oven sisäpuolella Seinäkiinnitysmahdollisuus Aseen maksimi pituus: 1300 mm Avainlukitus Mitat: 1500 x 700 x 335 mm Paino: 95 kg Norm. 599,00 -17 % Anar Hirvas metsästyspuku miehille tai naisille Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne Myös vihreä 249,VAIN! Anar Garra miesten tai naisten housut Monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Housut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu Anar Garra miesten tai naisten takki Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suunnittelussa erityishuomio on ulkonäössä ja toimivuudessa ja materiaalit on valittu kestävyys edellä. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu. 149,VAIN! Anar Jussa merinovillapipo Materiaali: 100% erittäin hieno mulesing free merinovilla. Made in Finland Ei kutita eikä purista Yksi koko sopii kaikille Useita värejä Myymälät ja Karkkainen.com 29 90 Anar Sarrit kengät Erittäin kevyet ja hyvin jalkaa tukevat kengät metsästykseen sekä vaelluksille. Vedenpitävä mutta hengittävä kalvo pitää jalkasi kuivina säästä ja aktiivisuudestasi riippumatta. 79 ,Anar Njahkat kengät Notkeat, joustavat ja vedenpitävät maastojalkineet. Hiljaiseen ja miellyttävään maastossa liikkumiseen.Suunniteltu tyypillisiin suomalaisiin maastoihin; lehtoihin, kangasmetsiin, soille. 149 ,Anar Leather asepussi Täysnahkainen asepussi. Koko pitkä YKK-vetoketju Mukana nahkainen asehihna Pituus: 130 cm Korkeus korkeimmasta kohdasta: 25 cm 199 ,Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää. Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää.
• 139,VAIN! Marttiini Talviyö Vuosipuukko 2020 Valon ja varjon kisailu on ikuistettu Marttiinin vuoden 2020 vuosipuukon mustavalkoiseen ilmeeseen. Vhattu visakoivuinen kahva, krominkirkas terä ja musta nahkatuppi. Myymälät ja Karkkainen.com 79 Telwin Drive 13000 12V apukäynnistin Ultra kompakti mukana kulkeva hätä-apustartti autoille, moottorikelkoille, moottoripyörille venemoottoreille, metsästäjille Teho 12V 450A (max 800A) USB lataus 1A ja 2,1A älypuhelimia ym. varten 12V ja 19V ulostulo kannettavien tietokoneiden lataamiseen 13000mah Burrel DSGR laservalo setti Erittäin pitkällä, jopa 1500m kantava säädettävällä laserkeilalla varustettu, vihreä laservalosetti. Setti sisältää: laservalaisin, säädettävä jalusta, adapteri 1" ja 30mm tähtäinkiikariin, etäkytkin 149 ,Burrel X20 Hunter 2000lm otsavalo Tehokas 2000lm -otsavalo laajalla valokeilalla ja kätevällä säätökytkimellä. Mukana toimitetaan Micro -USB -ladattava 3100mAh, 18650 -akku. 94 90 Conibear RST 120 Pyyntirauta Kaksijousinen pyyntirauta minkille ja piisamille. Ruostumattomuutensa vuoksi huoltovapaa. Tukkulaatikossa nyt 16,58,-/kpl. Norm. á 27,90 -41 % 199 /12kpl Vern Chopper korkea kokkiveitsi Aasialaisten keittiömestareiden suosiman veitsimallin mukaan valmistettu, korkealla teräprofiililla varustettu kokkiveitsi. Terämateriaali on kiillotettua ja korkealaatuista saksalaista ruostumatonta 1.4116-terästä 44 90 Wildgame Cloak Pro 14 Lightsout riistakamera 14 megapikselin kuvakenno inframustasalama, jossa 36 Led-valoa (kantomatka jopa 21 m) liiketunnistimen kantomatka jopa 18 m laukaisuviive alle 0,75 sekuntia muistikorttipaikka maks. 32 GB värilliset stillja videokuvat päivällä mustavalkoiset stillja videokuvat yöllä kuvausviiveen säätö (15 s – 1 min) 79 /20rs 119,VAIN! Geco 7,62x39 patruuna Geco Target sarjan tarkka harjoituspatruuna. Luodin tyyppi ja paino: FMJ 8,0 g Lähtönopeus: 740 m/s Rasiassa 50 kpl Tukkulaatikko 1000 patruunaa: 499 Nokian Jalkineet Naali talvisaappaat Lämmin talvisaapas kovaan käyttöön. Armeijasaappaan siviiliversio, jossa kuivatettava irtohuopavuori. Päällyskerros erikoiskumia, tuplavahvikkeet kärjessä ja kannassa. maastosuksiin mitoitettu kärki. 100% vesitiivis. Norm. 159,00 149 ,Beretta 690 12/76 30 White haulikko 690 sarjan kisalaukaisukoneisto.Piiput on sportingmalliset ja ventiloidut. Piipunmateriaalina Steelium pitkällä ylimenokartiolla rekyylin hallintaa varten.Säädettävä poskipakka ja puut ovat valikoitua luokkaa 2,5+. Etutukki on mallia rounded. Kumitettu toplever. Ase toimitetaan neljällä Optima HP vaihtosupistajalla. Kuminen Microcore perälevy. Aseessa on manuaalivarmistin. Paino noin 3550g. Aseessa on numerointi 1 of 300. 2890 ,Fjällräven Singi Stubben reppu Uudistettu malli klassisesta Stubben -repusta. Tässä kestävässä rinkassa on sisäänrakennettu kehikko, joten sen päälle on mukava istahtaa Norm. 239,00 -13 % 209 ,Neverfind oranssi koiramiehen liivi Hirviliivi, joka kehitetty erityisesti liikkuvien koiramiesten vaatimuksia huomioon ottaen. Norm. 39,00 -49 % 19 90 Muck Boot Arctic Sport lämpösaappaat Legendan paluu! Arctic sport talvisaapas on kevyt, siro, jalassa miellyttävä ja todella lämmin saapas, joka mullistaa käsitykset lämpökengistä. Sopii niin passikengäksi, pilkkisaappaaksi kuin myös liikkuvan metsästäjän jalkineeksi. Ei hiosta jalkaa lämpimälläkään kelillä. 119 ,499,VAIN! Queen 7 asekaappi Queen 3 mm täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 7 aseelle Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Tähän malliin mahtuu myös 30 " piipulla varustettu puoliautomaattiase, maksimi pituus aseelle: 1310 mm Norm. 549,00 Safety 10 asekaappi Safety 10 täysteräksinen asekaappi. Täyttää uuden aselain vaatimukset, EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Jopa 10 aseelle Vahva, kaksiseinäinen ovi Sisäinen, lukittava ammuslaatikko Pidikkeet puhdistusvälineille Teräskoukut oven sisäpuolella Seinäkiinnitysmahdollisuus Aseen maksimi pituus: 1300 mm Avainlukitus Mitat: 1500 x 700 x 335 mm Paino: 95 kg Norm. 599,00 -17 % Anar Hirvas metsästyspuku miehille tai naisille Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä sekä kevyt rakenne Myös vihreä 249,VAIN! Anar Garra miesten tai naisten housut Monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Housut sopivat yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Joustavat lisäkappaleet ja viimeistelty istuvuus antavat mahtavan liikkuvuuden. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu Anar Garra miesten tai naisten takki Erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii yhtä hyvin niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. Suunnittelussa erityishuomio on ulkonäössä ja toimivuudessa ja materiaalit on valittu kestävyys edellä. Ruskea ja vihreä väri Suomessa suunniteltu ja testattu. 149,VAIN! Anar Jussa merinovillapipo Materiaali: 100% erittäin hieno mulesing free merinovilla. Made in Finland Ei kutita eikä purista Yksi koko sopii kaikille Useita värejä Myymälät ja Karkkainen.com 29 90 Anar Sarrit kengät Erittäin kevyet ja hyvin jalkaa tukevat kengät metsästykseen sekä vaelluksille. Vedenpitävä mutta hengittävä kalvo pitää jalkasi kuivina säästä ja aktiivisuudestasi riippumatta. 79 ,Anar Njahkat kengät Notkeat, joustavat ja vedenpitävät maastojalkineet. Hiljaiseen ja miellyttävään maastossa liikkumiseen.Suunniteltu tyypillisiin suomalaisiin maastoihin; lehtoihin, kangasmetsiin, soille. 149 ,Anar Leather asepussi Täysnahkainen asepussi. Koko pitkä YKK-vetoketju Mukana nahkainen asehihna Pituus: 130 cm Korkeus korkeimmasta kohdasta: 25 cm 199 ,Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää. Tarjoukset voimassa 31.12.2019 tai niin kauan kuin tuotteita riittää.
• 12 l Jägaren 6 l 2019 Taxen fick nya kamrater Tapio Nikkanens hund Nisse vid bytet. I år får Nisse nya kamrater i jaktmarkerna i form av nya hundraser.
• Jägaren 6 l 2019 l 13 JOUNI KANTONEN Jakten på hjortdjur som vitsvanshjort och rådjur med drivande hund var tidigare i praktiken ett jobb för taxar. Men nu blåser det nya vindar, för den maximala mankhöjden för hundar som driver hjortdjur höjdes från förutvarande 28 cm i förordningen till 39 cm. S yftet med ändringen är att effektivera i synnerhet jakten på vitsvanshjort och släppa in nya hundmänniskor i hjortdjursjakten. Nyheten har tagits emot med både skepticism och positiva kommentarer. Med den nya förordningen blev bland annat beagle, drever och basset lagliga för drevjakt på hjortdjur. Jakten med drivande hund är för många ”hjortföreningar” fortfarande någonting väldigt främmande, även om det i synnerhet vid kusten finns en beställning. Vintern och lämpligt väder för vaktjakt kommer ju sent i södern. Med ett jaktlag är jakten en social jaktform med högt tempo och tempot gör jakten intressant och utmanande. Särskilt i södra Finland har taxen varit ett naturligt val för jakten på hjortdjur. Taxarna lämpar sig väl för klövdjursjakt i små områden och det är vanligt att föreningar i södern har jaktområden som är väldigt små i jämförelse med övriga delar av landet. Klövdjursstammarna är starka och jaktens sociala sida framträder tydligt, i synnerhet vid kusten. Det är viktigt med en bra förening och en jämn fördelning av skottchanserna bland passkarlarna. Jakten med nya raser inger betänkligheter Toivo Kangas är beaglemänniska till kropp och själ. Han och många andra som har en beagle var skeptiska till nyheten. Han understryker att den finska beagleorganisationen ännu inte har tagit ställning utan det händer troligen på organisationens årsmöte i mars. – Beaglen driver alldeles för fort och är allt annat än jaktförordningens formulering om en hund som driver långsamt och följer spåret noga, konstaterar han. Enligt Kangas är beaglen uthållig i drevet och ger inte tappt även om viltet skulle löpa långa vägar. Kangas beskriver rasens arbete så här: Majoriteten av beaglarna reser viltet, som flyr i panik. Även mankhöjden på 39 cm delar rasen i två delar; lagliga och olagliga drevhundar. Vem mäter hunden och vems mätresultat är det officiella när också exteriördomarnas mätningar kan avvika från varandra med så mycket som 4 cm? Enligt Kangas lurar här en fara för att somliga uppfödare avsiktligt ska börja avla fram små beaglar. Provverksamheten är en sak för sig. I Sverige får en beagle driva små klövdjur som rådjur och exempelvis dovhjort. Det finns inga vitsvanshjortar i Sverige och älg får hunden inte driva. Vid svenska drevprov bedömer domaren också hundens lämplighet för drev på klövdjur (lämplig /inte lämplig). Klassificeringen bygger på drivhastigheten och uthålligheten eller om hunden avbryter drevet. I allmänhet sätter man i Sverige värde på att hundar som driver hjortdjur, oavsett ras, håller en lämplig hastighet. En drivande Upptaget gick så fort att det överraskade skribenten.
• 14 l Jägaren 6 l 2019 hund ska inte heller vara allt för uthållig. I södra Sverige, där det finns mest hundar som driver små klövdjur, är jaktområdena i regel små och då innebär det inga fördelar att ha en alltför uthållig hund. På dreversidan ser man aningen positivare på saken. Juha-Matti Virta på dreverklubben i Satakunta, Satakunnan Dreeverikerho, konstaterade att det här är så pass nytt att man knappt alls har någon praktisk erfarenhet av hur rasen fungerar med exempelvis vitsvanshjort. Drevern jobbar dock på ett klart annorlunda sätt än beaglen. När drevern driver hjort Efter en smärre utredning fick jag följa en veritabel hundkarl, Timo Grundström, för att se hur en drever arbetar på hjortjakt. Särskilt många hågade dreverägare hittade vi inte till den här jaktdemonstrationen. Timos egen drever, elvaåriga Maija, har skaffat sig hjorterfarenheter på SRVA-uppdrag, vilket betyder att klövdjursdrev inte är någonting alldeles nytt för henne. Timo hör till jaktföreningen Metsästysseura Teljo i Kumo. Den livligt trafikerade riksväg 2 går genom föreningens jaktmarker, vilket betyder att det vore ren galenskap att släppa iväg en väldigt seg och envis drevhund. Maija visade sig vara väldigt lätt att kontrollera och det var intressant att följa med hennes arbete. Hundens sök gick fort och i tankarna hann jag reflektera över vilken schwung drevern har i jämförelse med taxen, vars arbete jag har drygt tio års erfarenhet av. Sedan Maija rest hjorten klingade skallet klart och tydligt. Men det som överraskade mig positivt var drevets lugna tempo. Vitsvanshjorten som Maija drev uppenbarade sig lugnt vid åkerkanten där jag stod och studsade tillbaka in i skogen efter några krumelurer. Maija som skällande följde efter anlände långt senare, följde spåret med nosen i marken. Alltså hade hjorten inte gjort sig någon brådska. På åkern blev det ett smärre tapp för Maija eftersom hjorten återvände in i skogen på samma ställe som några älgar som strax innan hade korsat Maija har samlat erfarenheter av klövdjur på SRVA-uppdrag och har vanan inne med hjortar. Planeringen av en drevjakt är viktig för att hunden ska kunna göra sin insats med framgång under jakten. Det är därför aldrig fel att hundförarna konfererar med varandra om strategin.
• åkern. Det fanns således gott om dofter som det tog tid att nysta upp. Och som grädde på moset kunde en vilt främmande jägargubbe kalla in hunden med ett par visslingar. Jordoch skogsbruksministeriet avvaktar Enligt Teppo Säkkinen, jordoch skogsbruksministerns specialmedarbetare, ställer sig ministeriet avvaktande och har reserverat sig för möjligheten att precisera förordningen, exempelvis beträffande raserna, om det sker övertramp. Enligt honom handlar det inte om djurplågeri utan om att förbättra och bredda den finska jakten och hundkulturen. Hjortdjursjakt med drivande hund en ny erfarenhet för många Det kan ta några år innan de nya raserna börjar synas i jakten. För många föreningar innebär det här dessutom att de måste lära sig nya jakttekniker eftersom hjortdjursjakten med drivande hund har sin egen uppsättning knep. Det är inte sagt att knepen som jägarna har lärt sig för älgjakt fungerar. Placeringen av passkarlarna, fällandet och samarbetet mellan hundföraren och passkarlarna går väldigt annorlunda till än vid många andra former av drevjakt. Å andra sidan är jaktformen, om den arrangeras och görs på rätt sätt, en väldigt effektiv och socialt givande jaktform. Må skallen klinga i skogen! Kuvateksti: I sina bästa stunder är jakten med ett jaktlag en väldigt social och effektiv jaktform. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Jahti&Vahti -täydennysrehut tarjouksessa marraskuun ajan! KIILTÄVÄN TURKIN SALAISUUS? MIKÄ ON KOIRASI Kerro se meille kuvan kera ja osallistu marraskuun aikana Jahti&Vahti -kilpailuun osoitteessa: facebook.com/jahtivahti ja voita tuotepaketti! (arvo n. 100 €) KILPAILU! -10%
• 16 l Jägaren 6 l 2019 ANTTI RINNE , Finlands viltcentral Vitsvansjakten inleddes med rivstart Låt mig inleda den här artikeln med beröm; i september uträttade jägarna ett oerhört fint arbete och i viltcentralsregionerna med de tätaste hjortstammarna steg den totala avskjutningen på vaktjakt till 4 829 hjortar. I fjol fälldes 3 516 hjortar under motsvarande tid, vilket innebär en ökning på bortåt 40 procent! D et är viktigt att inleda hjortjakten genast i början av september när det blir tillåtet att vakta på hjort. Säsongen för vaktjakt pågår ända till dagen som föregår den sista lördagen i september. Därefter får hjort jagas också med andra tillåtna metoder. Lagförnyelsen där vaktjakten fogades till jakttiderna motiverades med att den förebygger skador orsakade av hjortdjur. I en promemoria skriven 2016 på jordoch skogsbruksministeriet stod följande att läsa: Med vaktjakt skulle stammen lokalt kunna minskas, exempelvis i närheten av livligt trafikerade vägar, utan att jakten i sig AN TT I RI N N E Det här föräldralösa hankidet sköts på en åker i södra Tavastland 50 meter från vägen där modern hade blivit ihjälkörd en knapp vecka tidigare. I början av säsongen är syftet med jakten att förebygga hjortkrockar.
• Jägaren 6 l 2019 l 17 skulle öka djurens vandringar och därmed riskerna för viltolyckor i trafiken. Utmaningen har blivit väl emottagen bland jägarna. I början av säsongen var jakten koncentrerad till närheten av vägar och andra drabbade platser. Jobbet har börjat bra och vi ska fortsätta i samma stil under hela säsongen eftersom de flesta viltolyckor med hjortdjur inträffar i oktober-november. Dessutom skördas rotfrukter ofta först sent på hösten. Det är därför klokt att samarbeta med markägarna under hela säsongen. Ett gott exempel i Satakunta I Punkalaiduns jaktvårdsförenings område ökade antalet jaktlicenser för vitsvanshjort med drygt 80 procent från i fjol. För den här säsongen beviljades 2 250 licenser för ett 37 500 hektar stort område, vilket betyder cirka 60 hjortlicenser per tusen hektar. En så här stor mängd licenser kräver god planering och ett grundmurat samarbete mellan jaktföreningarna. Punkalaiduns jaktvårdsförening omfattar fyra jaktföreningar och ett jaktlag. Förhållandet mellan föreningarna är gott och föreningarna, jaktvårdsföreningen och licenstagarna har kontinuerligt kontakt med varandra. Oma riista är i flitig användning eftersom det i tjänsten är enkelt att följa med hur jakten framskrider. ”Innan säsongen börjar spikar vi våra gemensamma mål med deltagarna i samlicensen i gott samförstånd. I början av säsongen koncentrerar vi oss på att fälla kid och hindar eftersom det är enda sättet att minska på stammens produktivitet. Vi försöker också slopa onödiga begränsningar så att de som verkligen vill jaga också får göra det”, konstaterar Janne Uusi-Kämppä som är samlicensens innehavare. Planerandet och samarbetet har mycket riktigt gett resultat; i slutet av september hade det redan fällts 550 vitsvanshjortar i området. 64 procent av hjortarna var kid medan 73 procent av de vuxna hjortarna var hindar. Jakten har avlöpt helt i enlighet med rekommendationerna, vilket förenklar jagandet i slutet av säsongen. När jaktsäsongen börjar är det bäst att koncentrera sig på kiden för att göra hindarna jaktbara. Dessutom satsar man rejält på att fälla hindar för att minska på produktiviteten. Bockarna sparas till senare på hösten, men små individer med dåliga horn får fällas redan i början av säsongen. Jaktens välfärdseffekter ökar Enligt verksamhetsledaren Kalervo Loponen fungerar samarbetet och dialogen inom Punkalaiduns jaktvårdsförening alldeles utmärkt. Den enorma mängden hjortar har dessutom inneburit ett fint tillskott till jaktkulturen: – Jag har till min glädje lagt märke till att man i många hushåll har börjat satsa mera på matlagningen. Även personer som inte tidigare har ägnat sig åt matlagning har börjat lära sig laga mat eftersom utbudet på hjortkött är så stort. Folk har börjat uppskatta hjortköttet ännu mer och på det viset ökar också jaktens välfärdseffekter. Efter hand som matlagningskunnandet ökar har också förhållandet till markägarna blivit bättre. ”När vi för kött till markägarna så ber de ofta om matlagningstips. Numera kan allt fler jägare, när de överlämnar köttbiten, samtidigt upplysa om vad man kan göra av den. Det här ger i sin tur föreningsverksamheten en bättre image”, glädjer sig Loponen. Licenserna ger kontroll över jakten Allt emellanåt uppstår det på olika håll debatt om huruvida det ska vara nödvändigt med jaktlicens för vitsvanshjort. Men med licenserna får vi kontroll över fällningarna och strukturen på avskjutningen, vilket inte vore möjligt utan jaktlicenser. I Punkalaidun håller man med om detta. ”I början av säsongen bestämde vi hur många licenser varje deltagare borde använda för att vi ska nå målen. Som licenstagare och jaktledare kan jag i Oma riista följa med hjortavskjutningen och hur strukturen utvecklar sig. Den här effektiva föreningsverksamheten skulle äventyras om vi avskaffar licenserna”, förklarar Janne Uusi-Kämppä. Diagrammet visar den totala avskjutningen i viltcentralsregionerna åren 2017-2019 under vaktjakten i september. Diagrammet visar enbart regionerna med stark hjortstam. Vitsvansavskjutningen under vaktjakten i september S ö d a Ta va st la n d N o rr a Ta va st la n d S at ak u n ta N yl an d E g en tl ig a Fi n la n d 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 2017 2018 2019
• 18 l Jägaren 6 l 2019 PETTERI PIETARINEN och MIKAEL WIKSTRÖM , Finlands viltcentral Projektet Välmående av vilt ger Hjälp till jaktföreningarnas verksamhet Välmående av vilt är ett projekt med målet att underlätta och utveckla jaktföreningarnas och jaktlagens utnyttjande av vitsvanshjortar. Projektet strävar särskilt efter att utveckla praxisen kring emottagandet av jaktgäster samt hanteringen och försäljningen av vitsvansar och vitsvanskött. V itsvansstammen är rekordstor. Enligt den uppskattning som Naturresursinstitutet gjorde i våras uppgår stammen till cirka 111 500 djur. Därför har det för den här säsongen beviljats rekordmånga jaktlicenser, drygt 58 000 stycken. Den på sina håll synnerligen täta vitsvansstammen gör det möjligt att erbjuda vitsvanskött även till andra än jägarna, deras närmaste krets och markägarna. Samtidigt öppnar sig jaktmöjligheter för en allt större skara jägare. Vi ska inte heller glömma att den täta stammen också innebär fler olyckor i trafiken och skador på odlingar. Vitsvansstammen innebär stora möjligheter Projektet samlar och sammanställer information om hur föreningar och jaktlag kan sälja smärre mängder ogranskat vitsvanskött till konsumenter och detaljhandeln, exempelvis till restauranger. Projektet erbjuder kunnande om bland annat rutiner gällande livsmedelslokaler, konsumentförsäljning, hygienisk hantering, styckning, förädling och förvaring av kött. Vitsvansstammen är stark i samma områden där majoriteten av befolkningen i vårt land bor. Trots det är det vanligt att Försäljning redan relativt vanligt I våras gjordes en enkät riktad till jaktföreningar och jaktlag i det vitsvanstäta området (Södra Tavastland, Norra Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland) och drygt tusen svar erhölls. Ungefär 20 procent av svararna uppgav att den egna jaktföreningen eller det egna jaktlaget sålde vitsvanskött. Ungefär var femte uppgav att man inte tar emot jaktgäster på vitsvansjakt, vilket innebär att ungefär 80 procent tar emot jaktgäster på vitsvansjakt. Ungefär 65 procent uppgav att jaktföreningen eller jaktlaget hade kommit överens om regler för emottagandet av gäster på vitsvansjakt. Ungefär 44 procent uppgav att föreningen eller jaktlaget har betalande gäster som deltar i vitsvansjakten. En dryg femtedel av gästerna är utlänningar. Enkäten visade att föreningarna och jaktlagen önskar sig mera information om bland annat köttköpare, marknadsföring och livsmedelslagstiftning. Svararna behövde också hjälp beträffande kunskaperna om kötthantering. Nästan hälften av svararna uppgav att de är intresserade av att utveckla verksamheten i den egna jaktföreningen eller det egna jaktlaget beträffande utnyttjandet av vitsvanshjorten.
• Jägaren 6 l 2019 l 19 Jaktföreningen Ypäjän riistamiehet ry är en av många föreningar som vill utveckla utnyttjandet av vitsvanshjorten. Från vänster Topi Niiranen, Petteri Pietarinen från viltcentralen, Hannu Saarikoski, Tero Mäkilä och Janne Hakamäki. Fotograf: Risto Rantanen. RI ST O RA N TA N EN jägare saknar möjligheter till vitsvansjakt. Genom projektet kan jaktföreningar och jaktlag få information om möjligheterna kring emottagandet av jaktgäster. Detta kan i bästa fall skapa intäkter för lokalsamhället och den regionala ekonomin, bland annat genom ökad turism. Information om utmaningar och goda erfarenheter via pilotföreningar och -lag I projektet deltar ett tjugotal jaktföreningar och jaktlag från Egentliga Finland, Nyland, Norra Tavastland, Södra Tavastland och Satakunta som piloter. Bland deltagarna finns både små föreningar och jaktlag och sådana som är så stora att de räknar licenserna i hundratal. Deltagarnas uppgift är att berätta om föreningens eller jaktlagets utmaningar och goda erfarenheter av försäljning och förädling av vitsvanskött samt av emottagandet av jaktgäster. Deltagarna får stöd av en stor skara experter och även hjälp av Finlands viltcentrals projektarbetare Petteri Pietarinen. Finlands viltcentral svarar för den jaktliga expertisen i projektet. Genom olika workshoppar får föreningarna och jaktlagen rikligt med information om viltköttet och dess hantering. De får också veta mera om de småskaliga helheter av tjänster som bildas kring köttet som säljs. Projektets parter och finansiärer Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland 2014-2020. Finansieringen sköts av NTM-centralerna i Egentliga Finland, Nyland, Birkaland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Projektet drivs av yrkeshögskolan Novia (som bär huvudansvaret), Finlands viltcentral, Brahea-centret vid Åbo universitet och handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Projektet pågår i sammanlagt 2,5 år och avslutas den 31 juli 2021. Ytterligare information om projektet finns på projektets webbplats: www.novia.fi/valmaendeavvilt/ info-till-jagare/ Vitsvanshjorten är det viktigaste viltet i sydvästra Finland i och med att arten erbjuder stora mängder kött, rekreation och troféer. Allt fler jägare och markägare ser även artens ekonomiska värde.
• 20 l Jägaren 6 l 2019 Efter det fällande skottet, del 3 FÖRENINGEN SUOMEN ELÄINTENTÄYTTÄJÄT RY FRÅN SKINN TILL FÄLL D et första du ska göra är att se till att ingen av jakthundarna som eventuellt är med kommer åt att riva päls ur skinnet. Om djuret ska ätas så ska urtagningen förstås göras strax efter fällningen. Det är viktigt att du snittar bukhuden precis på mitten med ett rakt och sammanhängande snitt. Det här snittet hamnar självfallet i kanten av den blivande fällen. När du transporterar kroppen från skogen är det förstås praktiskt att bära små djur, men i synnerhet hjortdjur och björnar måste ofta släpas. Då blir pälsen lätt fördärvad. En pulka eller en stadig presenning under kroppen underlättar inte bara släpandet utan skyddar också skinnet. Låt ändå bli att släpa kroppen över stock och sten eller över stubbarna i en nyröjd plantskog. Det gäller också för skytten att övertala jaktkamraterna att släpa djuret en längre väg till bilen om den kortaste vägen går över stubbar och stenar. Flåningen Nu har djurkroppen anlänt till flåningsplatsen, slaktskjulet eller ända hem. Ett fällt vilt som ska ätas blir i regel urtaget redan i skogen och då blir ju flåningsmetoden i praktiken bestämd där. Större djur flår man vanligen så att säga öppet. Stöd djuret så att det ligger rakt på rygg med benen uppåt. Om du i det här skedet fortfarande funderar på att göra en trofé av huvudet så kan du glömma fällen. Det går inte att få båda; antingen ett uppstoppat huvud där halsen blir väldigt kort eller så fattas hälften av fällen. För en konservering av huvudet behövs ju skinnet ända till en bit bakom frambenen. Om du besluter att du inte vill ha en huvudtrofé så ställs du inför följande beslut: ska huvudet och klövarna följa med skinnet? På vildsvin tas de nästan undantagslöst med. På älg och hjort finns två skolor. Om du inte vill ha med klövarna så kan du börja med att lägga ett snitt runt benen; på bakbenen halvvägs mellan klövarna och hasen, och på frambenen ovanför klövarna. Om du vill ha med klövarna så skär loss dem från benet. Snitta skinnet på bakbenen utmed baksidan och gränsen till den ljusare bukpälsen, ända fram till urtagningssnittet. Fortsätt därefter urtagningssnittet mot huvudet, över bröstbenet och ända fram till strupen. Snitta Ett ståtligt djur är fällt och jägaren vill gärna ha ett minne som lever länge, men att stoppa upp ett helt djur kommer av olika orsaker inte alltid på fråga. Om jag skulle ta vara på skinnet och hänga upp det som en fäll på väggen där hemma? Hur ska jag då göra efter fällningen?
• Jägaren 6 l 2019 l 21 frambenen utmed insidan ända fram till bröstbenet. När djuret i fråga är ett stort rovdjur får skinnet på benen självfallet absolut inte kapas vid flåningen utan benen snittas och flås ända fram till tårna, runt trampdynorna. Om du vill ha med huvudet får strupen inte heller snittas under skallen. Fortsätt flåningen så, att du med den ena handen drar i kanten på skinnet medan du med den andra skär i hinnan under skinnet. Fortsätt ända tills skinnet är lösgjort från kroppen och huvudet lösgjort vid skallbasen, vid atlaskotan. Om det är ett hjortdjur och du inte vill att skinnet på huvudet ska följa med så kan du i det här skedet lösgöra huvudet från kroppen med ett snitt bakom öronen. När det handlar om ett bäverskinn är det bäst att överlåta flåningen av svansen och benen till en konservator eller alternativt låta konservatorn ta hand om hela jobbet. Lägg det flådda skinnet på någon plan yta och låt det svalna. Strö ett så generöst lager salt på köttsidan att skinnet inte syns under saltet. Skinnet av hjortdjur kan, sedan det varit saltat i minst en vecka, skickas saltat till garvning. Havssalt eller finare vakuumsalt passar utmärkt till ändamålet. Om du vill att fällen ska inkludera huvudet så ska du inte skicka skinnet separat till beredning. Låt konservatorn sköta garvningen och den eventuella flåningen av huvudet och tårna. Den som är ovan vid flåning fördärvar sannolikt området kring ögonen och öronen. Om du trots allt bestämmer dig för att slutföra flåningen själv så kom ihåg att flå tårna ända ut till klorna och avlägsna svanskotorna. Flå huvudet försiktigt så du inte skadar ögongloberna. Öppna öronen och läpparna, men jag rekommenderar ändå med eftertryck att du ska låta konservatorn sköta den här biten. Rovdjur har ofta rejält med fett i skinnet som helst ska skrapas bort. Se upp så du inte skadar skinnet. Salta därefter skinnet, lägg det i frysen eller skicka det direkt till en kunnig konservator. Det räcker inte med sval förvaring eftersom det blodiga och feta skinnet hastigt fördärvas om det förvaras ofryst. Detta leder till att pälsen lossnar från skinnet. Om du är osäker så tveka inte att ringa en konservator för att be om råd. IL KK A ES KO LA
• S12HD + SMS3 RIISTAKAMERA Päivitetty malli Suomen suosituimmasta S12-sarjan riistakamerasta! Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. HUIPPU-UUTUUS! 199,AKTIIVISEEN TALVEN ALKUUN RETKITUKUSTA! TUNDRA METSÄSTYSPUKU Hiljainen, topattu metsästyspuku loppusyksyyn ja talveen. Vedenja tuulenpitävä sekä hyvin hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Värit: Forest Brown, BlindTech Snow ja Blaze 3D. APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu täysin vedenpitävä metsästyspuku liikkuvalle metsästäjälle. Erinomaisesti hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. Värit: Hunter Green, BlindTech Invisible II, BlindTech Blaze II ja BlindTech Snow II. SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu, tekninen metsästyspuku. Vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®erikoiskalvo. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevytvartinen neopreenisaapas ympärivuotiseen käyttöön. Vedenpitävä varren yläosaan asti. Hyvä istuvuus ja kaikilla alustoilla pitävä urakuviointi. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®-kalvo. EXTREME LITE HUNTER METSÄSTYSKENGÄT Kevyt ja korkeavartinen nahkakenkä metsästykseen. Vedenpitävä Rain-Stop X-Proof -kalvo ja tukeva Vibramulkopohja. MERINO 240G HALF-ZIP KERRASTO Lämmin ja hyvin kosteutta siirtävä merinokerrasto. Värit vihreä ja harmaa. Mallit miehille ja naisille. SEWARD TAKKI JA HOUSUT Alaskan laadukas Seward -toppapuku tarkoin mietityillä yksityiskohdilla Värit: musta ja tummansininen. LÄMMITETTÄVÄT KÄSINEET Pitävät kädet varmasti lämpiminä kylmällä säällä. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. LÄMMITETTÄVÄT LIIVIT Lämpöliivi pitää sinut lämpimänä kaikissa tilanteissa. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. TEKNINEN! 249,LÄMMIN! 199 90 99 90 TAKKI+HOUSUT 149 90 SUOSITUT! 69 90 NYT VAIN! 99 90 ALKAEN 125,ALKAEN 149,KAUPAN PÄÄLLE! Kaikkiin Oac-liukulumikenkiin ja TSL-lumikenkiin SnowFox Teleskooppisauvat Etutuotteen arvo 24,90. Kampanja voimassa 30.11. asti tai niin kauan kuin etutuotteita riittää. FOREST BROWN 279,HUNTER GREEN 249,BLINDTECH SNOW 299,CAMOT 279,BLAZE 3D 299,H30 R+UV OTSALAMPPU Vertaansa vailla oleva otsavalaisin, josta löytyy valotehoa jopa 4000 lumeniin asti. 208 metrin maksimikantama. HM65R SUPERRAPTOR OTSALAMPPU Tehokas ja tasaisesti lähelle sekä kauas valaiseva. 1 400 lumenin valoteho. DSGR LASERVALOSETTI Säädettävällä valokeilalla varustettu vihreä laservalaisin. Kapeimmalla valokeilalla kantavuus jopa 1,5km! HC65 LADATTAVA OTSALAMPPU 1000 lumenin valote ja monipuoliset toiminnot. Valokeilan pituus 110 m. 4000 LM 124 90 1400 LM 109 90 UUTUUS! 149,1000 LM 49 90 NV-450HD PIMEÄNÄKÖLAITE Kompaktimpi versio huippusuositusta NV400 -pimeänäkölaitteesta. 217 TAI 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Pehmeässäkin lumessa kantavat komposiittilumikengät 6:lla teräspiikillä. L16 LADATTAVA TASKULAMPPU 2000 lumenin maksimiteho ja 603 metrin maksimikantama. 349,169,2000 LM 99,ALKAEN 49 50 OAC KAR 147 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. LUMIKENGÄT Valmistettu kevyestä mutta lujasta 6061-T6-alumiiniputkesta. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. OAC XCD GT 160 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää erinomaisen liu’un, pidon, kanttauksen ja kantokyvyn. OAC WAP 127 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Ihanteellinen valinta kaiken tyyppiseen maastoaktiviteettiin. 399,429,279,KANTAMA JOPA 450 M! Laajakaistaliittymä riistakameroille ja koiratutkille. Toimii 2G-, 3Gja 4G-verkoissa. Sisältää puheominaisuuden, rajoittamaton tiedonsiirto, puhelut normaalihintaisiin kotimaan lankaja matkapuhelinliittymiin 0,14 €/min. Liittymän kk-hintaan sisältyy 100 kpl SMS/MMS-viestiä, ylimenevät tekstiviestit 0,091 €/kpl (Saunalahti-liittymiin 0,06 €/kpl), multimediaviestit 0,192 €/kpl. Avausmaksu 4,90 €. Nyt saatavilla Retkitukku.fi ja Koiravaruste.fi -verkkokaupoista! SOPII UUSIIN JA VANHOIHIN LAITTEISIIN BURREL SIM KOIRATUTKILLE JA RIISTAKAMEROILLE ALK. 3,90€/KK PIN-VAPAA VAATIVIIN OLOIHIN INDUSTRIAL GRADE SIM ALK. 139 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Asekaapin ostajalle Nitecore NU20 ladattava otsalamppu KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 29,90. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-19, La 10-15, Su 12-16 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat voimassa vähintään 30.11.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U
• S12HD + SMS3 RIISTAKAMERA Päivitetty malli Suomen suosituimmasta S12-sarjan riistakamerasta! Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. HUIPPU-UUTUUS! 199,AKTIIVISEEN TALVEN ALKUUN RETKITUKUSTA! TUNDRA METSÄSTYSPUKU Hiljainen, topattu metsästyspuku loppusyksyyn ja talveen. Vedenja tuulenpitävä sekä hyvin hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Värit: Forest Brown, BlindTech Snow ja Blaze 3D. APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu täysin vedenpitävä metsästyspuku liikkuvalle metsästäjälle. Erinomaisesti hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. Värit: Hunter Green, BlindTech Invisible II, BlindTech Blaze II ja BlindTech Snow II. SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu, tekninen metsästyspuku. Vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®erikoiskalvo. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevytvartinen neopreenisaapas ympärivuotiseen käyttöön. Vedenpitävä varren yläosaan asti. Hyvä istuvuus ja kaikilla alustoilla pitävä urakuviointi. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin ja monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®-kalvo. EXTREME LITE HUNTER METSÄSTYSKENGÄT Kevyt ja korkeavartinen nahkakenkä metsästykseen. Vedenpitävä Rain-Stop X-Proof -kalvo ja tukeva Vibramulkopohja. MERINO 240G HALF-ZIP KERRASTO Lämmin ja hyvin kosteutta siirtävä merinokerrasto. Värit vihreä ja harmaa. Mallit miehille ja naisille. SEWARD TAKKI JA HOUSUT Alaskan laadukas Seward -toppapuku tarkoin mietityillä yksityiskohdilla Värit: musta ja tummansininen. LÄMMITETTÄVÄT KÄSINEET Pitävät kädet varmasti lämpiminä kylmällä säällä. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. LÄMMITETTÄVÄT LIIVIT Lämpöliivi pitää sinut lämpimänä kaikissa tilanteissa. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. TEKNINEN! 249,LÄMMIN! 199 90 99 90 TAKKI+HOUSUT 149 90 SUOSITUT! 69 90 NYT VAIN! 99 90 ALKAEN 125,ALKAEN 149,KAUPAN PÄÄLLE! Kaikkiin Oac-liukulumikenkiin ja TSL-lumikenkiin SnowFox Teleskooppisauvat Etutuotteen arvo 24,90. Kampanja voimassa 30.11. asti tai niin kauan kuin etutuotteita riittää. FOREST BROWN 279,HUNTER GREEN 249,BLINDTECH SNOW 299,CAMOT 279,BLAZE 3D 299,H30 R+UV OTSALAMPPU Vertaansa vailla oleva otsavalaisin, josta löytyy valotehoa jopa 4000 lumeniin asti. 208 metrin maksimikantama. HM65R SUPERRAPTOR OTSALAMPPU Tehokas ja tasaisesti lähelle sekä kauas valaiseva. 1 400 lumenin valoteho. DSGR LASERVALOSETTI Säädettävällä valokeilalla varustettu vihreä laservalaisin. Kapeimmalla valokeilalla kantavuus jopa 1,5km! HC65 LADATTAVA OTSALAMPPU 1000 lumenin valote ja monipuoliset toiminnot. Valokeilan pituus 110 m. 4000 LM 124 90 1400 LM 109 90 UUTUUS! 149,1000 LM 49 90 NV-450HD PIMEÄNÄKÖLAITE Kompaktimpi versio huippusuositusta NV400 -pimeänäkölaitteesta. 217 TAI 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Pehmeässäkin lumessa kantavat komposiittilumikengät 6:lla teräspiikillä. L16 LADATTAVA TASKULAMPPU 2000 lumenin maksimiteho ja 603 metrin maksimikantama. 349,169,2000 LM 99,ALKAEN 49 50 OAC KAR 147 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. LUMIKENGÄT Valmistettu kevyestä mutta lujasta 6061-T6-alumiiniputkesta. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. OAC XCD GT 160 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää erinomaisen liu’un, pidon, kanttauksen ja kantokyvyn. OAC WAP 127 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Ihanteellinen valinta kaiken tyyppiseen maastoaktiviteettiin. 399,429,279,KANTAMA JOPA 450 M! Laajakaistaliittymä riistakameroille ja koiratutkille. Toimii 2G-, 3Gja 4G-verkoissa. Sisältää puheominaisuuden, rajoittamaton tiedonsiirto, puhelut normaalihintaisiin kotimaan lankaja matkapuhelinliittymiin 0,14 €/min. Liittymän kk-hintaan sisältyy 100 kpl SMS/MMS-viestiä, ylimenevät tekstiviestit 0,091 €/kpl (Saunalahti-liittymiin 0,06 €/kpl), multimediaviestit 0,192 €/kpl. Avausmaksu 4,90 €. Nyt saatavilla Retkitukku.fi ja Koiravaruste.fi -verkkokaupoista! SOPII UUSIIN JA VANHOIHIN LAITTEISIIN BURREL SIM KOIRATUTKILLE JA RIISTAKAMEROILLE ALK. 3,90€/KK PIN-VAPAA VAATIVIIN OLOIHIN INDUSTRIAL GRADE SIM ALK. 139 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Asekaapin ostajalle Nitecore NU20 ladattava otsalamppu KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 29,90. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 9–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-19, La 10-15, Su 12-16 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat voimassa vähintään 30.11.2019 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U
• 24 l Jägaren 6 l 2019 Knepet med att locka älg VILLE VIITANEN Vem som helst kan lära sig att locka älg. Det som krävs är att man behärskar några grundläggande knep, tror på sig själv och har en gnutta tur. Vid den här jaktformen gäller det att förstå hur viltet och naturen fungerar. D et är höst och landskapet i Fjälllappland glöder i rött och gult. I skogen brunstar renarna och lavskrikorna visslar. Jag vandrar med Muoniobon Markku Rauhala och vi är på väg till en myrkant. Där ska vi försöka locka fram någon älg. Ljud och stil – Först och främst måste man förstå hur älgen beter sig och varför. Därefter ska man lära sig att få till ljuden. Jag har ofta fått höra att ens egen röst inte duger, men det ska man inte vara rädd för eftersom det inte är rösten som avgör utan stilen. Det är rent otroligt vilken mängd olika ljud som älgarna ger ifrån sig, förklarar Rauhala. – Älgens kontaktläte är kort och skarpt. Älgkons läte är ett utdraget och högt stönande. Kalvens läte är också högt. Hos gamla tjurar är ljudet djupare än hos unga; ett dovt morrande. Vädret, tiden och platsen Det är meningslöst att försöka locka på älg var som helst eller när som helst, men Rau
• Jägaren 6 l 2019 l 25 Älgjaktsmetoder, del 1 den bästa tiden att locka på älg, men jaga får man inte eftersom älgarna är fredade under brunsten. Hinner man då över huvudtaget öva på att locka älg? Visst gör man det. Rauhala konstaterar att älgarna låter sig lockas under den första jaktperioden eftersom brunsten börjar då. Lockandet fungerar också i oktober, men då går det redan klart trögare för älgarna att infinna sig. Under brunsten rör sig älgarna också på dagen, men enligt Rauhala är kvällarna en bättre tid. Jag går till den utsedda platsen ungefär en timme före solnedgången. Enligt Rauhala är kanten på myrholmar, sluttningen på fjäll och skogsbrynet vid kalhyggen lämpliga platser. Det viktigaste är att hålla sig dold, ha fri sikt, höra och bli hörd. När man vandrar i skogen ska man hålla ögonen öppna efter brunstgropar och träd som älgarna fejar hornen mot. Det är tydliga tecken på att det finns en tjur i närheten. Sådana träd och gropar är bra hala berättar att kontaktlätet fungerar också utanför brunsten. Klart väder är det bästa, för då bärs ljuden långa vägar. En aning vind skadar inte, men vid hård blåst har jag aldrig lyckats. Vid klart väder stiger dofterna uppåt, vilket hjälper den som lockar att hålla sig dold. I norr kulminerar älgarnas brunst vid månadsskiftet september-oktober. Det är Rauhala och det hemliga vapnet. Lockjakt på älg är en upplevelse för jägare som jagar på egen hand.
• 26 l Jägaren 6 l 2019 ställen att locka på älg, bara det i övrigt är möjligt. Ett hemligt vapen Medan vi vandrar tar Rauhala fram ett torkat skulderblad av älg ur ryggsäcken och slår med det mot talloch björkstammar. – Det låter likadant som när älgen slamrar med hornen och ljudet hörs långa vägar. Ljudet upplyser älgarna i närheten om att en rival har anlänt samtidigt som det döljer ljudet av människan. – Dragkedjor som svischar, stövlar som klafsar och mobiler som ringer. Vid vackert väder kan vibrationerna av en mobiltelefon höras på hundra meters håll! utbrister Rauhala med en rysning och mobilen i näven. Vi har nått fram till myrkanten och framför oss reser sig ett fjäll. – Det här är en bra plats. Vi befinner oss på en holme med skog bakom och myr framför. Fjällsidan fångar upp ljudet och sidovinden för undan lukten av oss. Rauhala inleder alltid lockandet med att knacka med skulderbladet. Därefter lyssnar han och fortsätter sedan med ett kort stönande följt av ett långt. Där emellan håller han en lagom lång paus. Det händer att det inte behövs något stönande alls. – Ibland räcker det med skulderbladet för att locka fram en älg. Det blir aldrig för mycket naturliga ljud. Kvistar som bryts, vatten som plaskar och älgar som bölar; allt utgör en del av naturen. – Att plumsa i en bäck är bara bra. Ljudet av vatten som jag häller ur en flaska i en bäck kan göra somliga tjurar alldeles vansinniga, småler Rauhala. Vi har inte varit länge på platsen när det hörs ett brakande bortom myren. En älgtjur har hört stönandena och skulderbladet. Rauhala härmar en älgkos ljusare läte och väntar på ett svar. Självstudier och undervisning av andra Lockjakten på älg innebar för Rauhala en nytändning för jaktintresset. Det hände för nästan tio år sedan. – Jag har östsibiriska laikor och jämthundar, men det är lockjakten som är min passion. Jag filmar också gärna när jag jagar. Beträffande sitt kunnande har Rauhala ändå inte satt sitt ljus under skäppan utan har också undervisat andra intresserade. – Då och då ber någon om råd och då visar jag gärna hur det går till. Jag har också lärt mina barn konsten. Grabben var bara tolv när han fällde sin första älg på lock. Det var spännande för pappa att titta på! Etisk jakt Älglätena intresserar tjurar i alla åldrar och även kor. Till och med en räv har en gång misstagit sig på ljudet. I enlighet med de allmänna rekommendationerna ska vi tänka på följande brunst och spara välutvecklade unga vuxna tjurar i den bästa fortplantningsåldern. Den selektiva jakten påverkas alltid av de regionala målsättningarna för älgstammen och stammens struktur. – Lockjakten passar väldigt bra för selektiv jakt. Man måste ju inte skjuta den första älgen som dyker upp. Men en älg som en gång har låtit sig luras gör inte om det en andra gång under hösten, påpekar Rauhala. I jämförelse med drevjakt och jakt med hund är lockjakten en fridfull jaktform. Man kan förbereda sig för skottet i god tid. Det viktigaste är att hålla sig dold, ha fri sikt, höra och bli hörd. En ganska ung lappländsk tjur. MARKKU RAUHALA
• Jägaren 6 l 2019 l 27 Eräluvat.fi HIRVIKUUMETTA? EI OMIA ALUEITA? Hae seurueellesi hirvialuetta Metsähallitukselta tammikuussa lupahaku.eraluvat.fi I bästa fall kommer älgen så nära som femton meter. Jägaren kan lägga det fällande skottet exakt, det vill säga i lungorna. Att sikta på någonting annat är meningslöst. Grov kaliber och pannlampa Finns det någonting speciellt i utrustningen? På kvällsjakt ska man absolut ha med sig en bra ficklampa. När bytet ska tas till vara är det i regel redan mörkt. På vapensidan föredrar jag grövre kalibrer som 9,3x62 eller 338 Win Mag. 375 H&H är en säker kaliber för den här jaktformen. Skjutavstånden är korta och effekten vid anslaget måste vara stor, påpekar Rauhala. Väljer man kaliber med något annat, eventuellt byte i åtanke? – Det har hänt att björnar har blivit fällda på lockjakt på älg. I Sverige är det vanligare, men jag känner till ett fall i Muonio. Kalvens läte väcker också björnens intresse. Den lätta sidovinden som har rört sig över myren slår om till en plötslig vindstöt och gnuttan tur som vi har haft far all världens väg. Morrandet på andra sidan myren upphör och det blir tyst i skogen. Det blev ingen älg, men jag blev klokare på kuppen. Lockjakt på älg är en sällsynt jaktform som bara ett fåtal jägare ägnar sig åt. Enligt Oma riista bokförs det varje år cirka 20 000 dagar på älgjakt i Lappland. Lockjaktens andel är inte större än cirka 250 jaktdagar. Närhet till vatten kan vara ett plus vid lockandet.
• 28 l Jägaren 6 l 2019 LAURI ITKONEN , Finlands viltcentral Använd uppdaterad älginformation Åt vilket håll är älgstammen på väg? Pågår det förändringar i stammens struktur? Borde banklicenserna användas eller ska vi lämna också de ursprungliga? Spelar det någon roll vad en enskild förening gör? R egleringen av älgstammen kräver så exakt och ny information som möjligt om älgstammens tillstånd och struktur. Den här informationen bygger huvudsakligen på observationerna som jägarna samlar in. Exaktheten hos uppskattningarna och prognoserna avgörs av den omsorg med vilken jägarna antecknar sina observationer. Den elektroniska insamlingen av observationer har den fördelen att jägarna genom rapporterna i Oma riista kan studera informationen som de har samlat in och reagera på förändringar i läget under pågående jaktsäsong. Naturresursinstitutet sammanställer informationen från jägarna i rapporter i tjänsten Oma riista som presenteras i form av diagram, kartor och tabeller. Vecka 45 presenterar institutet dessutom sin tolkning av siffrorna som en prognos för nivån älghushållningsområde. En utförligare artikel om prognosen hittar du på annan plats i tidningen. I diagrammet jämförs utvecklingen under den pågående säsongen med de sex föregående åren. Antalet observationer per dag i det här exempeldiagrammet visar om fler eller färre älgar har blivit observerade än under tidigare år. Siffran förutsäger dessutom på vilken nivå älgstammen i området kommer att lägga sig i jämförelse med tidigare år. Rapporten om kvarstående stam är tillgänglig först efter avslutad jakt, men det här är ett sätt att förutsäga resultatet. I tabellerna rapporteras siffrorna i samma form som jägarna har skrivit in dem. Tabell 3 Älgobservationer är synnerligen viktig när det gäller att följa med stammens struktur eftersom den jämför läget under innevarande höst med samma tid under tidigare år! Om det pågår en förändring i stammens struktur (tjurar, kor, kalvar) så borde det synas här. Dividera antalet älgar med antalet jaktdagar. Det ger ett index som ger tillförlitligare jämförelser mellan de olika åren. 3 Älgobservationer Kor + 2 kalvar (st) Anmälda jaktdagar (dagar) Dagar med minst 1 obs (dagar) Obs sammanlagt (st) Tjurar (st) Kor utan kalv (st) Kor + 1 kalv (st) 10 Observationer per jaktlag och dag Leppävirta-Varkaus jvf: Observationer per jaktlag och dag fram till 24.9 2019 samt en jämförelse med tidigare år vid samma tid index Första snön Ob se rv at io ne r pe r ja kt la g oc h da g Leppävira-Varkaus jvf: ackumuleringen av älgobsdata fram till 31.12 2018 samt en jämförelse med tidigare år vid samma tid.
• Jägaren 6 l 2019 l 29 Du kan välja rapporter på olika nivåer: förening, jaktvårdsförening, älghushållningsområde, viltcentralsregion eller hela landet. Rapporterna är tillgängliga för alla som har accepterat föreningens Oma riista-inbjudning. Det är säkrast att inte dra några slutsatser enbart utifrån sin egen förening utan också studera rapporterna på alla de andra nivåerna. Observationerna och fällningarna visas på värmekartor. Kartan i exemplet visar till vilka områden fällningarna och beskattningen av älgstammen är koncentrerade. 6 Den totala avskjutningen Älghushållningsområdet Norra Savolax-Södra Savolax Den totala avskjutningen / 1000 ha fram till 31.12 2018 Jägare: använd informationen som ni har samlat in Jägarna ska inte nöja sig med rapporterna utan också studera avskjutningsplanen för jaktvårdsföreningen och älghushållningsområdet. Planerna görs på våren utifrån uppskattningar och koefficienter, men det är först på hösten som skogen avslöjar sina hemligheter. Jägarna ska därför inte jaga enbart utifrån förutfattade uppfattningar utan reagera direkt om verkligheten visar sig vara någonting annat.
• 30 l Jägaren 6 l 2019 Uppdaterad information om älgstammens storlek JONI SAUNALUOMA , Finlands viltcentral Jägarna undrar ofta hur många älgar det kommer att finnas i jaktområdet i höst. Hur många jaktlicenser kommer det att behövas under slutspurten? Naturresursinstitutets prognos ger svaret på nivån älghushållningsområde. N aturresursinstitutet började för två höstar sedan producera en prognos för älgstammens utveckling under pågående jakt. Prognosen publiceras vecka 45 och den tar hänsyn till observationerna i början av säsongen. Därefter uppdateras prognosen automatiskt efter hand som säsongen framskrider och observationerna och fällningarna flyter in. Den ger en tillförlitlig bild av älgtätheten och könsfördelningen i realtid. Prognosen bygger på vårens siffror för älghushållningsområdet, som därefter preciseras genom tolkningar av förändringarna i de relativa andelarna tjurar, kor och kalvar. Fällningarna minskar på antalet älgar och den här minskningen av stammen jämförs med de relativa förändringarna i antalet observationer. Dessutom tillåter observationerna av kalvar en tolkning av höstens faktiska produktion av kalvar, som utgör en viktig del av uppskattningen i realtid. Därför är det viktigt att observationerna antecknas i Oma riista på rätt sätt och i rätt tid. Idealtillståndet vore att älgbeståndet skulle vara slutet, det vill säga att inga älgar skulle röra sig till eller från prognosområdet. Därför görs prognosen enbart för älghushållningsområden. Ett område som är tillräckligt stort och enhetligt garanterar att en majoritet av älgarna stannar inom området under den aktuella perioden. Prognosen under jaktsäsongen och uppskattningen av den kvarstående stammen som publiceras på vårvintern kan dock avvika från varandra om älgar korsar gränsen mellan två angränsande älghushållningsområden när de vandrar mellan sommarbete och vinterbete och gör detta i en avsevärd omfattning. Före Oma riista fanns det inga möjligheter att använda data under pågående jaktsäsong på det här viset. I samlicensområden är det därför skäl att ta vara på möjligheten när beslut fattas om användningen av hylloch banklicenser. Med hjälp av prognosen går det I Oma riistas rapporter finns en prognos som på den lodräta axeln visar stammens täthet i detta nu medan den vågräta axeln visar könsfördelningen (kor/tjur). Den ljusblåa rektangeln visar den målsatta stammen enligt det regionala viltrådet medan jämförelsetalen för de tidigare jaktsäsongerna är markerade med cirklar i olika färger. att uppskatta hur många fler licenser som skulle behövas i älghushållningsområdet som helhet för att nå den målsatta tätheten för stammen. Om prognosen visar att älgtätheten ligger en älg över den målsatta tätheten så borde det skjutas ytterligare 1 älg/1000 hektar i älghushållningsområdet för att nå målet. På motsvarande sätt går det i slutet av säsongen att reagera på könsfördelningen. Om prognosen visar ett överskott av honor så visar det att jakten på vuxna älgar ska riktas mot honorna. Älghushållningsområde Österbotten 1 Täthetens och könsstrukturens utveckling i realtid hos älgstammen jaktsäsongerna 2015-2018. 1 Prognos Värdet beräknas om observationsmaterialets täckningsgrad uppgår till minst 60 %. Observationernas täckningsgrad i älghushållningsområdet i Oma riista: 100 %. Stammens utveckling Prognos 2018 Nyansen mörknar mot slutet av jaktsäsongen Målsatt stam (ARN) Rekommendation (Luke) Planen (Jv-föreningarna i älghushållningsområdet) St am m en s tä th et (ä lg ar /1 00 ha ) M ål : 33, 5 20.06.2019 befinner sig den uppskattade älgtätheten inom det målsatta spannet. Enligt denna uppskattning är älgtätheten nu 10,6 procent mindre än i slutet av säsongen året innan. 20.06.2019 ligger könsfördelningen hos den uppskattade stammen 0,07 kor per tjur ovanför det målsatta spannets övre gräns. I älgstammen finns nu 0,11 fler honor per hane än i slutet av säsongen året innan. Stammens struktur (kor /tjur) Mål: cirka 1,5
• Jägaren 6 l 2019 l 31 MISKA KOPPONEN Det hände sig på jakt… Älg på häftig flykt Den 29 december 2015 jagade vi med vår sista älglicens i Matko i Savonranta i Södra Savolax. Hunden hittade under dagen älgar så vi – ett fyra man starkt gäng – ställde ut passkarlar vid de troligaste vägarna som älgarna skulle ta. Knappt hade jag hunnit till passet innan hundföraren meddelade på radiotelefonen att älgarna var på väg mot passen ett och två i Salakkalahti. Själv befann jag mig på pass nummer två vid en skogsbilväg. K nappt fem minuter senare hörde jag älgarna närma sig mitt pass genom en tät tallplantering. Framför hunden löpte två vuxna älgar. Ingendera hade horn. Älgarna nådde vägen till vänster om mig på ungefär 30 meters håll. Jag sköt på den första löpande älgkon, som var stor, men såg inga tecken på träff. Den fortsatte i hög fart in i ett tallbestånd i gallringsstorlek. Marken var täckt med lätt pudersnö. Jag undersökte skottplatsen omsorgsfullt, men hittade varken blod eller päls. En smula förbryllad började jag följa älgarnas flyktspår. Efter ungefär 50 meter upptäckte jag att älgarna hade löpt skilda vägar. Jag började följa älgen som hade svängt vänster. Fortfarande syntes inga tecken på träff. Efter cirka 100 meter från skottplatsen vände mitt humör med ens uppåt. Älgkon hade sprungit på en tall i gallringsstorlek, som hade gått av strax över marken. Dessutom hade älgkon knäckt en annan, litet mindre tall och lämnat kvar en hel del päls på platsen. Jag insåg direkt att älgen befann sig i chock och att jag skulle hitta den död, så jag fortsatte spårningen. Nu hittade jag också några droppar blod. Efter ytterligare 50 meter stannade jag för att spana i älgens flyktriktning. Lättad kunde jag på radiotelefonen meddela gänget att älgen låg död här i tallbeståndet. Kulan hade träffat hjärtat. Flyktvägen blev ungefär 200 meter lång. Eftersom älgkon hade kolliderat med träd fanns det en hel del blödningar i kroppen, så köttet gick till förädling, det vill säga att vi fick medwurst och köttkonserver att äta. Utifrån en framtand fastställde jag älgkons ålder till 11,5 år. Vill du också berätta om en speciell jakt som du har varit med om för tidningen Jägarens läsare? Kontakta i så fall tidningens redaktion!
• 32 l Jägaren 6 l 2019 TIMO TOIVONEN och RISTO PAAKKONEN , Finlands viltcentral Mot en bättre förvaltning av hjortdjursstammarna T illsammans med skogscentralerna har vi ordnat utbildningar i viltvänlig skogsvård och utvärdering av skador i planteringar. På möten med representanter för Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK och markägare har vi behandlat beskattningsplaneringen och utvecklandet av samarbetet mellan markägare och jägare, med fokus på metoder för att minska på skadorna som älgarna vållar jordoch skogsbruket. Vi har också samarbetat med skolor och läroinrättningar genom att erbjuda viltkunskap och presentera olika jaktformer. Vi har utbildat funktionärer på jaktföreningar och jaktvårdsföreningar samt jägare i bland annat hjortdjurens biologi, beskattningsplanering och användningen av tjänsten Oma riista. Fram till början av oktober hade vi arrangerat 208 utbildningar med drygt 7600 deltagare. Utbildningarna har blivit väl emottagna och enligt deltagarna har de bjudit på nyttig information om jakten i praktiken och om hur man sköter licensärenden. Utifrån deltagarnas kommentarer kommer vi att bredda kursutbudet i enlighet med behoven på fältet. Syftet med projektets utbildningar är ju att svara på denna efterfrågan. Vi tackar alla samarbetspartner för gott samarbete och deltagarna i utbildningarna för idéer och kommentarer. Vi ses på kommande utbildningar! Kommande utbildningar hittar du på adresserna: www.riista.fi/ metsastys/ tapahtumahaku och https://riista.fi/ sv/jakt/sok -evenemang/. Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena som Finlands viltcentral inledde i våras har fått en flygande start. Till projektets syften hör att förtäta samarbetet och informationsflödet mellan intressegrupperna som har anknytning till jakten på hjortdjur och myndigheterna.
• Jägaren 6 l 2019 l 33 B iträdande justitiekanslern svarade i september på Luontoliittos /varggruppens klagan över den dispens som Finlands viltcentral hade beviljat sommaren 2018 för att störa och avskräcka vargar i Nyland. Beslutet gällde vargindivider som uppträdde oskyggt gentemot människor och äventyrade den allmänna säkerheten. I svaret fastställdes att denna klagan inte skulle leda till vidare åtgärder. I svaret fastställdes dessutom att justitiekanslern i egenskap av övervakare av lagligheten i myndigheters verksamhet inte kan verka som en alternativ myndighet för ett överklagande. Justitiekanslern kan således inte börja bedöma den innehållsmässiga lagligheten i ett beslut som är föremål för klagan. Finlands naturskyddsförbunds Nylandsdistrikt hade överklagat samma beslut till Helsingfors förvaltningsdomstol och krävde att verkställigheten skulle avbrytas. Förvaltningsdomstolen förkastade kravet på förbud mot verkställighet och Naturskyddsförbundet återtog sedermera sitt överklagande. Biträdande justitiekanslern nämner i sitt beslut ett konstaterande från 2004 av den dåvarande justitiekanslern att myndigheter bör ha snabbverkande och effektiva metoder med vilka de kan bekämpa rovdjur vid hus, tätorter, trafikleder och gångbanor. Den offentliga maktens främsta skyldighet är att upprätthålla tryggheten, som är en mänsklig och grundläggande rättighet. Jag konstaterar med intresse att den dåvarande justitiekanslern (2004) och nu även den biträdande justitiekanslern anser att även människor har vissa grundläggande och mänskliga rättigheter gentemot rovdjur. I skrivande stund i början av oktober inleder vi ett EU Life-projekt för att lindra vargkonflikter. I vårt land koordineras det av Naturresursinstitutet. Life-projektet Boreal Wolf ska pågå i sex år och har en budget på 5,5 miljoner euro. EU:s andel uppgår till 54 procent. Naturresursinstitutet driver projektet tillsammans med Finlands viltcentral, Forststyrelsen, polisinrättningen i östra Finland och självfallet också med Finlands naturskyddsförbunds Nylandsdistrikt. Som samarbetsparter deltar Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK, Norra Karelens landskapsförbund, Satakuntaförbundet, Egentliga Finlands förbund och svenska miljöskyddsmyndigheten. Finlands viltcentral anställer tre nya projektarbetare för projektet och placeringsorterna är preliminärt förlagda till Joensuu, Seinäjoki och Suomussalmi. I bästa fall har de här nya regionala planerarna redan ångan uppe när det här numret av Jägaren utkommer. När vi nu sjösätter ett så här omfattande och mångårigt projekt och när deltagarförteckningen omfattar så många organisationer så önskar jag framföra min uppriktiga förhoppning om att projektet ska skapa alldeles nya lösningar på hur vi ska hantera och lösa vargkonflikter. Jag hoppas innerligt på ett nytt och bättre samförstånd som leder till att vi slutar lösa tvister genom tidsödande krångel med överklaganden och besvär. Det här innebär ju väldigt mycket arbete för olika instanser och myndigheter. Man kan fråga sig om vi verkligen behöver det koldioxidavtryck som det här arbetet lämnar efter sig. Eller är det – med tanke på den sjunkande sysselsättningsgraden – någonting positivt? I allmänhet tar behandlingen av ett ärende där någon har överklagat ett beslut så lång tid när det vandrar genom olika instanser att ärendet sällan är akut längre när det blir slutligen avgjort. Eftersom jag är optimist kan jag inte annat än önska projektet lycka till och gott samförstånd i arbetet med att hitta goda lösningar på frågan hur vargkonflikter kan lindras och lösas! Vargkonflikter ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral Vice ordförandens spalt Jägaren 6 l 2019 l 33
• 34 l Jägaren 6 l 2019 Sädgässens olyckliga sommar TONI LAAKSONEN , Åbo universitet, ANTTI PIIRONEN , Finlands viltcentral, SAMU MÄNTYNIEMI , Naturresursinstitutet 34 l Jägaren 6 l 2019 och ruggningsflyttningen till Novaja Zemlja
• Jägaren 6 l 2019 l 35 Sädgässens olyckliga sommar Jägaren 6 l 2019 l 35 I nummer 4/2019 av tidningen Jägaren berättade vi om hur vi i våras försåg taigasädgäss som häckar i Finland med Gps-sändare. Vi hoppades att vi med sändarnas hjälp skulle få klarhet i var fåglarna håller till med sina kullar när vi inventerar dem i juli under ruggningen. Men i år fördärvades den här delen av planen av gässens olyckliga sommar. Sändarna gav oss ändå viktig kunskap om gässens beteende som vi behöver för uppskattningen av stammen storlek. V i satte sändarna på fåglar som befann sig i häckningsområdet tillsammans med sin partner. Det klarnade inom kort att alla fåglar ändå inte tänkte häcka i vårt land. Somliga hade bara gjort ett uppehåll i Finland för att äta för att sedan fortsätta färden. Två gäss häckade på andra sidan östgränsen medan andra i början av juni fortsatte utan att häcka raka spåret till ruggningsområdena. Ett ännu större tapp i materialet uppstod när flera av gässen som hade inlett häckningen förlorade sin kull under ruvningen eller efter kläckningen. Slutligen, när helikopterinventeringen gjordes i mitten av juli, var det bara tre av gässen med ungar och sändare om halsen som fanns kvar i landet. Sändarna bekräftade att sädgässen som hade låtit bli att häcka eller som hade misslyckats med häckningen hade lämnat landet för gott när vi befann oss mitt i sommaren. Samtliga hade fortsatt färden oberoende av varandra till ön Novaja Zemlja i Ishavet för att rugga under sensommaren. Vi kan bara gissa oss till utvecklingshistorien bakom det här fascinerande beteendet. Eventuellt är ön en så trygg plats för ruggningen att den är värd den långa resan. Utöver gässen som hade förlorat sin kull var det tre gäss som mötte sitt öde i häckningsområdet. Deras sändare visade att de hade slutat röra på sig. Fältarbetarna som åkte till platsen kunde konstatera att rovdjur hade varit framme. Två av fallen handlade av allt att döma om en kungsörn medan det i det tredje fallet var ett marklevande rovdjur som hade överraskat gåsen. Det gick att återanvända sändarna och vi lyckades sätta dem på gäss med ungar. En insatsgrupp ledd av Matti Tolvanen och Urpo Paavola lyckades fånga in ruggande gäss i norra Österbotten. Sädgässen övervintrar nu i Sverige. Även om vi gärna skulle vilja göra det så kan vi inte publicera deras rörelser någonstans. Det är nämligen oerhört välkommet att få en uppfattning om hur sädgåsinventeringarna som görs i Sverige på hösten och vintern förhåller sig till platserna där våra gäss håller till. Men det här lyckas bara om svenskarna inte på minsta vis får nys om sändargässens position. I en artikel som kommer att publiceras i tidningen Jägaren under våren ska vi behandla vägarna som sädgässen tar när de på hösten återvänder från Novaja Zemlja och när flyttningen äger rum. I vinter inleder Naturresursinstitutet analyserandet av det inventeringsmaterial som vi har samlat in under de två senaste åren. De första resultaten om förekomsterna av kullar och deras relativa antal i olika miljöer blir klara på våren. I sommar fortsätter vi arbetet med att utveckla inventeringarna. I arbetet satsar vi särskilt på att få fram en uppskattning av gässens observerbarhet vid helikopterinventeringar. Har vi inte det så går det inte att placera inventeringsresultatet på rätt nivå. De nuvarande sändargässen ger oss förhoppningsvis mera data och nästa år ska vi förse fler gäss med sändare. Senast nu har det klarnat att antalet kullar som vi påträffar i vårt land under ruggningen inte är lika med antalet par som vi observerar på våren eller som inleder häckningen. En ökning av antalet sändare skulle dessutom ge oss en exaktare uppfattning om sambandet mellan antalet par på våren och antalet kullar, det vill säga i hur hög grad häckningen har lyckats.
• 36 l Jägaren 6 l 2019 HENNA VÄYRYNEN , jordoch skogsbruksministeriet Förvaltningen av vargstammen är ett långsiktigt arbete Uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen, som inleddes för ungefär ett år sedan, är nu slutförd. Till målen i förvaltningsplanen hör att jämka ihop dem som bor inom vargrevir med behovet av skydd för vargarna. Med planen svarar vi också på de internationella skyldigheter som berör vårt land. R emisstiden för förvaltningsplanen gick ut under den första veckan i september och i skrivande stund färdigställs planen för att fastställas i början av november. Arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen inleddes i september i fjol. Den uppdaterade förvaltningsplanen för vargstammen bygger på förvaltningsplanen som fastställdes 2015. Under arbetet med uppdateringen har vi framför allt koncentrerat oss på de åtgärder i planen som har bearbetats i beredningsgruppen och som tar särskild hänsyn till de behov som har framkommit under landskapsrundan. Förvaltningsplanen har dessutom kompletterats med bakgrundsinformation om förvaltningen av vargstammen med tillhörande frågor. Sedan 2015 har det skett förändringar i tyngdpunkten hos vargens utbredning, bland annat så, att stammens tyngdpunkt år 2018 enligt Naturresursinstitutets uppskattning av läget i mars flyttade från östra Finland till västra, där vargstammen blev starkare. Enligt årets uppskattning var vargstammen jämnare fördelad mellan östra och västra Finland. I södra och västra Finland har vargrevir bildats i nya områden. Vargattackerna på jakthundar och husdjur orsakar fortsättningsvis upprördhet och ekonomiska förluster. Under uppdateringsarbetets gång har vi mycket riktigt kunnat konstatera att förvaltningen av vargstammen och hanteringen av tillhörande sociala konflikter utgör ett långsiktigt arbete. Därför krävs det åtgärder med vilka vi kan lösa vargkonflikter. Det har alltså funnits och finns fortsättningsvis ett behov av dialog om vargfrågorna. Proaktiv kommunikation och flerartsförvaltning Det kortsiktiga målet för förvaltningsplanen handlar om minsta livskraftiga population medan det långsiktiga målet handlar om att uppnå en gynnsam skyddsnivå för vargstammen. De här målen får stöd av förändringsfaktorerna i förvaltningsplanen och de övriga målen. Arbetet för en ökad tolerans för varg har införts som en nyhet i förvaltningsplanen, vilket skapar en grund för acceptansen för varg. Det handlar om att steg för steg bygga upp en samexistens mellan människa och varg. Jordoch skogsbruksministeriet arbetar för att nå det här målet tillsammans med viltförvaltningen och forskningen, och med de viktigaste intressegrupperna för att skapa en åtgärdshelhet i förvaltningsplanen. Utgångspunkten är arbetet på lokal nivå och att åtgärderna ska stöda dem som bor inom ett vargrevir. Förebyggandet av attacker på hundar och husdjur har identifierats som en av de viktigaste åtgärderna för ökad vargtolerans och känsla av trygghet. Den proaktiva kommunikationen i trakter där vargar håller på och bildar revir är avgörande viktig för att uppnå detta. Här ska vi självfallet inte heller glömma att rådgivning och rovdjursstängsel också förhindrar skador. Till förvaltningsplanen har fogats definitioner som anger vad som avses med att en varg orsakar oro, hot eller fara. Där ES KO IN BE RG
• Jägaren 6 l 2019 l 37 förtydligas också Finlands viltcentrals och polisens roll i frågan. Vi vill också stärka känslan av trygghet hos dem som bor inom ett vargrevir, bland annat genom preciserade anvisningar för hur man ska göra när en varg observeras vid eller nära hus. Flerartsförvaltningen är också en nyhet i förvaltningsplanen. Det innebär att vi tar hänsyn till samspelet mellan de stora rovdjuren och klövdjuren, och sköter förvaltningen av dem med ett helhetsperspektiv. Liksom i den tidigare planen är det dessutom oerhört viktigt att minska på det olagliga dödandet av vargar. Samarbetsgrupperna för vargrevir som grundades genom den föregående förvaltningsplanen utgör en viktig länk mellan ortsborna, förvaltningen och forskningen. Samarbetsgruppernas roll i vargförvaltningen ska göras tydligare och vi ska vidareutveckla deras verksamhet. Det behövs också en internationell dialog. Förvaltningsplanen inkluderar därför åtgärder som fördjupar samarbetet med de regionala viltmyndigheterna i Sverige, Norge och Ryssland. I vinter färdigställs ett avtal med de svenska och norska myndigheterna som sköter rovdjursfrågor som handlar om förvaltningsoch forskningssamarbete och utbyte av information. I motsats till den tidigare förvaltningsplanen utgör den stamvårdande jakten nu ett projekt eftersom frågan behandlades av EU-domstolen när förvaltningsplanen bereddes. I planen finns dessutom två andra projektplaner, som handlar om varginformation och om att skapa en viltskadecentertjänst. Vargdialogen fortsätter En viktig aspekt vid uppdateringen av förvaltningsplanen har varit att skapa förtroende mellan de olika aktörerna i vargfrågor. Den här dialogen ska fortsätta, bland annat i form av vargforum och möten över landskapsgränserna. Syftet med forumet är att följa med verkställandet av förvaltningsplanen och att vara en plats där aktuella vargfrågor behandlas. Lifeprojektet Boreal Wolf som inleddes i höstas utgör likaså en betydande satsning när förvaltningsplanen omsätts i praktiken. Projektets effekter på de olika åtgärderna finns inskrivna i förvaltningsplanen. Beredningen av förvaltningsplanen har omfattat möten för beredningsgruppen och styrgruppen, landskapsmöten för intressegrupperna och de regionala viltråden, en enkät riktad till revirsamarbetsgrupperna och en remissrunda. Jordoch skogsbruksministeriet tackar alla som har deltagit i arbetet med förvaltningsplanen och som har bidragit med synpunkter. Samarbetet för att bevara en livskraftig vargstam i vårt land och hantera vargkonflikter fortsätter. Förvaltningsplanen för vargstammen kan läsas i sin helhet på jordoch skogsbruksministeriets webbplats. KOMMUNIKATION FÖ RT RO EN D E Ö P PE N HE T KO MM UN IK ATI ON FÖ RT RO EN D E Ö PP EN HE T Djupare och bredare information om vargstammen Arbete för att förbättra tolerans mot varg och skapa en grund för acceptans för varg Att utveckla dialogen mellan administrationen, forskningen och intressegrupperna Gränsöverskridande samarbete Stamvårdande åtgärder Att förebygga skador samt åtgärderna för att hantera risker och skador • Att trygga och utveckla uppföljningen av vargstammen • Forskning som gäller vargar, människor och samhället • Att bidra till och utveckla revirsamarbetsgruppernas verksamhet • Att utveckla kommunikation • Samarbete med de svenska och norska myndigheterna samt forskningen • Samarbete med regionala myndigheter i Ryssland • Proaktiv verksamhet • Reaktioner på vargar som orsakar upprepade olågenheter eller problem, skador eller hot • Förebyggande av skador • Ersättning för skador • Att minska olagligt dödande av vargar • Flerartsförvaltning • Stamvårdande jakt efter varg ÄNDRINGSFAKTORERNA OCH ÅTGÄRDERNA I FÖRVALTNINGEN AV VARGSTAMMEN Kartan visar vilka vägar sädgässen som märktes i Virdois, Lieksa, Pudasjärvi och Salla flyttade till Novaja Zemlja för att rugga. Gässen inledde flyttningen i juni-juli när de hade förlorat äggen eller ungarna och stannade på Novaja Zemlja ända till hösten.
• 38 l Jägaren 6 l 2019 SAMI NIEMI, Konsultativ tjänsteman, Naturresursavdelningen, Enheten för vilt och fiske, Jordoch skogsbruksministeriet Den europeiska unionens lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt. Med primärrätt avses fördragen som bildar grunden för EU:s hela verksamhet. Till sekundärrätten hör bland annat förordningar, direktiv och beslut och dessa bygger på fördragens mål och principer. F örbudet mot handel med sälprodukter är ett exempel på en förordning som påverkar viltpolitiken. För vårt land är den en synnerligen beklaglig och direkt förpliktande rättsakt som förbjuder handel med sälprodukter oavsett om det rör sig om sälkött, sälskinn eller tran. Fågeldirektivet och naturdirektivet utgör goda exempel på direktiv. Även direktiven har en direkt inverkan på hur jakten regleras i vårt land. Besluten har ännu inte påverkat jakten i vårt land, men kommer snart att göra det. På annan plats i den här tidningen behandlas EU:s kemikaliemyndighet ECHA:s beslutsutkast till kommissionen. Det skulle innebära en begränsning i användningen och marknadsföringen av blyhagel och kanske också blykulor. Utöver de i det föregående nämnda rättsnormerna omfattar EU:s lagstiftning även EU-domstolens domar och förhandsavgöranden. I praktiken landar ett fall i EU-domstolen antingen efter ett övervakningsförfarande initierat av kommissionen eller via en nationell överklagandeprocess. I det senare fallet kan en nationell domstol begära ett förhandsavgörande om någonting konkret, exempelvis tolkningen av ett direktiv. Både domarna som berör övervakningsförfaranden och förhandsavgörandena formar på ett bindande sätt tolkningen av EU:s lagstiftning inom hela EU. För Finlands del har vårjakten i skärgården blivit förbjuden för vissa sjöfåglars del på grund av en dom som har följt på ett övervakningsförfarande. Likaså begränsas tolkningen av skadebaserade dispenser för stora rovdjur av en dom från 2007 som följde på ett övervakningsförfarande som gällde vargjakten. Även i övrigt har den här domen inneburit en avsevärd precisering av tolkningen av naturdirektivet. Försöket med en tvåårig stamvårdande vargjakt som inleddes med stöd av 2015 års förvaltningsplan för vargstammen påverkar tolkningen av naturdirektivet. Finlands viltcentrals beslut överklagades Förhandsavgörande begränsar tolkningen av naturdirektivet
• Jägaren 6 l 2019 l 39 ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, som i december 2017 begärde ett förhandsavgörande av EU-domstolen rörande tolkningen av underpunkten e i naturdirektivets artikel 16, punkt 1. I Finland har denna använts som rättslig grund för den stamvårdande jakten på stora rovdjur. Förhandsavgörandet offentliggjordes på Aleksis Kivis dag. Det dröjde inte länge förrän de europeiska jägarnas intresseorganisation FACE berömde avgörandet och senare även Finlands jägarförbund, om än i försiktigare ordalag. Å andra sidan fick förhandsavgörandet också beröm av i synnerhet naturskyddsorganisationerna. På jordoch skogsbruksministeriet tolkar vi det här så, att förhandsavgörandet i vissa avseenden innebär en avsevärd begränsning av möjligheterna att tillåta stamvårdande jakt, i synnerhet på sådana arter som inte befinner sig på en gynnsam skyddsnivå – som vargen. Utslaget förhindrar inte stamvårdande jakt (dvs tillämpningen av underpunkten e i artikel 16, punkt 1) bara myndigheterna förmår ta fram en oerhörd mängd bevis för att syftet med eller grunden för utnyttjandet av punkten i direktivet är acceptabel. Därefter krävs det av myndigheterna en oerhörd mängd bevis och vetenskapliga fakta som visar att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning för att nå det offentliggjorda målet eller syftet. Den för mig kanske mest överraskande begränsningen som domstolen fastställde var den, att om vi tillämpar underpunkten e så kan skälen inte vara de samma som har fastställts tidigare i naturdirektivet det vill säga skyddandet av den vilda faunan (skogsvildrenen) för att minska på de särskilt allvarliga skadorna (jakthundar) eller för att trygga den allmänna säkerheten (vargbesök vid hus). I utslaget fastställdes att bekämpningen av tjuvjakten kan vara ett godtagbart skäl för stamvårdande jakt. Det är i och för sig bra, men i fortsättningen kommer ett problem att tillstöta: myndigheterna ska på vetenskapligt hållbara grunder kunna bevisa att vi genom att tillåta stamvårdande jakt faktiskt kan minska på det illegala dödandet av vargar och att jakten skulle minska på detta dödande i så hög grad att den stamvårdande jakten skulle ha en positiv nettoeffekt på vargstammens skyddsnivå. Det här innebär självfallet en utmaning eftersom det dels är svårt att få fram fakta om tjuvjakten och dödandets omfattning, och dels eftersom tjuvjakten som fenomen är så systematiskt förbjuden. Utöver de ovannämnda riktlinjerna som till största delen hänför sig till tolkningen av naturdirektivet finns det i förhandsavgörandet dessutom en mera konkret kritik som riktar sig mot vårt försök med stamvårdande jakt. För kritikens del kommer Högsta förvaltningsdomstolen i sinom tid att meddela dom i målet. Ett konkret föremål för kritik var jaktens inriktning på alfa-individer och det, att dispensbeslutet enbart innehöll en rekommendation om att rikta jakten mot unga individer. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det efter offentliggörandet av förhandsavgörandet inte finns någon återvändo till den stamvårdande jakten på varg, åtminstone inte i samma form som den tilläts åren 2015 och 2016. Även den här processen är ett tydligt tecken på att EU:s lagstiftning styr de nationella myndigheternas arbete. Om vi inte beaktar det här i förväg så får vi göra det i efterhand, men då är effekterna mera bestående och påverkar tolkningen av EU-lagstiftningen.
• 40 l Jägaren 6 l 2019 VILJA PYLSY Tangojunioren Henri Jokinen: ”Jakten inspirerade till sång” På årets upplaga av Seinäjoki tangomarknad korades i serien för 14-17-åringar 15-åriga Henri Jokinen till tangokung. Jokinen sångdebuterade som fyraåring på en jakt och det var till på köpet hans första offentliga tango. -D et var nån tango som fanns på skiva. Vi lyssnade ofta på musik när vi jagade. När jag var liten berättade min farfar Reino Jokinen för andra jägare och kamrater runt om i landet att jag skulle bli en stor sångare när jag blir stor. Jokinen var fortfarande ett spädbarn som måste bäras när han första gången togs med på jakt. Det var i synnerhet hans farfar som inspirerade honom att börja jaga. – Jag har jagandet i blodet. Det är en livsstil i vår släkt som jag vill föra vidare, fortsätter Jokinen. Familjen Jokinen jagar älg, rådjur, hjort och hare. Familjen har en kennel med ungefär femton hundar. Det finns en hund för varje jaktbart vilt eftersom det i kenneln finns finska stövare, en vorsteh, jämthundar, karelska björnhundar, en norsk gråhund, taxar och en drever. I hundgården finns rätt många championhundar. Familjen äger bland annat 2014 års drevkung som heter Mehtäpellon Heinäsato. Hämtar kraft och idéer i naturen Henri Jokinen kan inte tänka sig ett liv utan jakt. – Det fascinerande med jakten är att man ser hur naturen förändras med årstiderna. Jag gillar att ströva i naturen och följa med det här kretsloppet. Skogen har också en lugnande inverkan på den unga sångartalangen. – Jakten inspirerar mig att sjunga, berättar Jokinen. Dessutom tillbringar Jokinen mycket tid på familjens stuga i ödemarken och i skärgården. – Jag hämtar kraft och nya idéer i naturen. Henri Jokinen uppträder aktivt. Han sjunger den sortens populärmusik som kallas rautalanka, tango och dansmusik av alla slag. I hans planer ingår att delta i den allmänna serien på Seinäjoki tangomarknad så fort han har åldern inne. Liksom tangon är också jakten den unga mannens följeslagare.
• D en europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har utrett blyhaglens och blykulornas inverkan på hälsan hos personer som äter kött av vilt som har fällts med sådana. Resultatet stöder entydigt den tidigare uppfattningen att blyet är giftigt för människan. Trots sina många goda egenskaper kan viltköttet på grund av blyet bli en avsevärd hälsorisk. Blyhaglen fragmenteras ofta vid träff i djur och sprider sig i form av blyfragment och blydamm i köttet. En del av splittret hamnar en bit från träffpunkten och finns kvar i köttet efter slakten och matlagningen. Vid en undersökning som gjordes i England röntgenfotograferades 121 fällda fåglar och i 76 procent av dem fanns fragmenterat bly. Kemikaliemyndighetens utredning bekräftar uppfattningen att det inte ens går att avlägsna alla hela blyhagel ur köttet när det tillagas. Det händer att matgästerna sväljer också hela hagel utan att märka det och haglen kan hamna i blindtarmen där de löser upp sig under en lång tid. Vid en röntgenundersökning som gjordes i Danmark redan på 80-talet upptäcktes ett eller två hagel i blindtarmen hos flera patienter. Inte hos en enda av patienterna hade blyhalten i blodet stigit till en nivå som ger förgiftningssymptom, men nivån var nästan dubbelt så hög som hos en kontrollgrupp och tio gånger så hög som den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA:s referensvärde för nivån där blyhalten blir giftig för nervsystemet. Eftersom blyet är en giftig tungmetall så har det skadliga effekter på flera av organen i människokroppen och deras funktion. I synnerhet hos barn skadar blyet nervsystemet som fortfarande befinner sig under utveckling och sänker intelligenskvoten. Blyet förvärrar hjärtoch kärlsjukdomar och sjukdomar i njurarna. Enligt EFSA finns det ingen exponeringsdos som längre kan betraktas som riskfri. Vid en undersökning på Grönland mättes blyhalten i blodet hos 50 jägare före, under och efter jaktsäsongen. Forskarna fann ett tydligt samband mellan blyhalten i jägarnas blod och kvantiteten fågelkött (ejder och spetsbergsgrissla) som de åt. Jägare som åt mer än 30 fågelportioner i månaden hade en blyhalt i blodet som var drygt åtta gånger högre än hos gruppen som inte alls åt fågel. Blyhalten hos de här jägarna var drygt tio gånger högre än EFSAS nuvarande referensvärde för nivån där blyhalten är giftig för nervsystemet. Även andra undersökningar har påvisat att så här höga blyhalter i blodet orsakar nervskador hos foster under graviditeten. En svensk undersökning visade att blyhalten i blodet hos en jägarfamilj var avsevärt högre än hos befolkningen i övrigt. I samma undersökning påträffades dessutom höga blyhalter i malet älgkött och i 33 procent av proverna överskreds EU:s gränsvärde för nötkött. Blyet är särskilt giftigt för barn och gravida. Dessutom är kroppen hos växande barn mera benägen att ta upp bly. Förgiftningseffekten är värre eftersom nervsystemet fortfarande utvecklas hos barn. Under de senaste åren har man därför i många länder uppdaterat rekommendationerna så, att barn och kvinnor som är gravida eller i fruktsam ålder inte alls ska äta vilt som har skjutits med blyhaltig ammunition. Eftersom det händer att man oavsiktligt sväljer hela hagel så finns risken där redan vid den första portionen. Av det här skälet har EU-kommissionen gett kemikaliemyndigheten i uppdrag att bereda ett förslag till totalförbud för bly i hageloch studsarpatroner. Allt fler jägare har redan blivit medvetna om problemet. Lyckligtvis har det under de senaste åren utvecklats en mängd blyfria hagel och kulor. Skjut inte giftig tungmetall i egen stek Ministeriet informerar JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Jägaren 6 l 2019 l 41
• 42 l Jägaren 6 l 2019 En jägares patroner Hjortjakt med hagelgevär? ESA HÖYSNIEMI Slugpatroner ställer också erfarna gevärsskyttar inför nya utmaningar eftersom sådana har låg utgångshastighet och kraftig rekyl medan olika laddningar och choker ger avsevärda variationer i träffpunkt. Dessutom är de vindkänsliga. För att lyckas på jakt med slugpatroner krävs det att jägaren har satt sig grundligt in i problematiken. F öre den egentliga inskjutningen gäller det att prova sig fram till en patron som fungerar tillräckligt bra för hjortjakt med ens eget gevär. Som minimikrav kan betraktas träffbilder med 10 cm klungor efter fem skott i följd. Det maximala skjutavståndet på jakt bestäms av avståndet på vilket ovannämnda krav på träffsäkerheten uppfylls, oavsett om det är 20 eller 100 meter. 50 meter är ett lämpligt avstånd för både provskjutning med slug och inskjutning med minst tre skott. Ett vitsvanskid utgör en liten måltavla för slug, vilket betyder att kravet på träffsäkerhet i den här artikeln inte får nonchaleras. Full nytta av en räfflad pipa får man bara med ett kikarsikte och slugpatroner avsedda för räfflade pipor. En mynningsbroms dämpar pipans tendens att stiga och ökar träffsäkerheten. En sådan kan man enkelt fixa själv; här är hålen borrade med en handhållen borrmaskin och 3,2 mm pop-nit borrbett. Ett justerbart öppet sikte fäst på siktesskenan gör provskjutningen avsevärt enklare.
• Jägaren 6 l 2019 l 43 Sikten När skjutavståndet är 30 meter eller mindre så klarar man sig hyfsat med ett vanligt hagelgevär. Men redan på 50 meters håll förbättras resultatet avsevärt med ett ordentligt sikte. Det är inte ovanligt att hagelgevär har ett korn mitt på spången, vilket redan är ett klart bättre alternativ än enbart ett korn i ändan. Problemet är dock det, att en slug kanske inte träffar ens nära riktpunkten för kornet, det vill säga för en hagelpatron. På marknaden finns ett urval ställbara modeller som fästs på siktesskenan och med sådana kan man börja prova sig fram. Det finns också modeller som fästs på andra sätt och med sådana går det också att nå goda resultat. Rödpunktssikten är väldigt populära för hagelgevär och sådana kan fästas i skenan eller på lådan, beroende på vapnets konstruktion. Den som vill förlänga skjutavståndet behöver ett kikarsikte. Ett sådant med fästen för hagelgevär ska vara så lätt som möjligt eftersom den hårda rekylen och pipans resonans utsätter fästet för mycket större påfrestningar än på en studsare. Provskjutning och inskjutning Vid provskjutning och inskjutning med slug ska skytten förstå att rekylen har en betydande inverkan. Oftast går det så, att kulan inte ens har hunnit lämna pipan när rekylen börjar lyfta geväret. Det här innebär att en slug, som är tyngre och långsammare med en hårdare rekyl, ofta träffar högre än en lätt och snabb kula. Hos studsare gäller i regel det omvända. Rörelsen som rekylen ger upphov till är inte nödvändigtvis riktad enbart uppåt utan kan, beroende på skyttens grepp, också gå i sidled. Om skytten ändrar greppet om vapnet eller stödet mellan provskotten så blir det inga täta klungor ens med ett träffsäkert gevär. Det samma gäller om skytten parerar rekylen på olika sätt. De här avvikelserna varierar rejält från skytt till skytt. Den som provskjuter sig fram till en slug som passar ska helst göra det som bänkskytte. Om personen gör inskjutningen på samma gång, men ändå skjuter stående utan stöd på jakt så kan det resultera i en rejäl bom eller i värsta fall en skadskjutning. Storleken på skillnaderna i träffpunkt mellan de olika sätten att skjuta varierar från skytt till skytt, men var och en som tänker börja jaga ska ha klarhet i det här innan det blir allvar av. Den som provar sig fram till den bästa träffsäkerheten ska gå igenom samtliga choker inklusive full choke. Det är dags att avliva myten om att det inte går att skjuta med trängre choke än halv choke med slug. Så gott som samtliga slugpatroner ända sedan brennekepatronen uppfanns har konstruerats för att fungera också med full choke. Till undantagen hör vissa typer av ammunition som är avsedda enbart för räfflade pipor. Det händer att en slug är instabil (träffar tavlan på tvären), men klungan kan ändå vara tät på 50 meters håll. Men en slug som välter i flykten har svag inträngning, så en sådan kan bara användas på korta avstånd. Tillgången på slugpatroner med ytbeläggning eller hagelkopp börjar vara hyfsad på marknaden. Med sådana förhindrar man effektivt blyavlagringar i pipan som hastigt försämrar träffsäkerheten om träffarna går rejält över eller kvaliteten på pipans inneryta är svag. Alla hagelgevär och slugpatroner är inte tillräckligt träffsäkra för jakt. Känslig för vind och kvistar Vinden har en avsevärd inverkan på slugkulor. Man kan jämföra kulan med att ro över en strid ström. Ju långsammare man ror desto längre hinner båten driva med strömmen innan man når andra stranden. Av den här orsaken är 50 meter ett lämpligt maximalt skjutavstånd vid inskjutning med slug. Om skytten dessutom tänker skjuta in geväret på exempelvis 75 eller 100 meter så ska han inte göra några justeringar alls i sidled. Med en räfflad choke blir slugkulan ofta stabilare. Nackdelen är att det snabbt bildas blyavlagringar, i synnerhet vid skytte med blyslugs utan ytbeläggning. Vid provskytte är det förnuftigt att gå igenom hela serien med choker, här från vänster räfflad, ren cylinder, förbättrad cylinder, halv choke, trekvarts choke och full choke. Optimal träffsäkerhet på 50 meters håll. Resultatet av ett test med två olika slugpatroner (orange och svarta lappar) och fem olika choker. De färgade punkterna visar mittpunkten för träffbilderna. Den använda choken står antecknad bredvid (RC = räfflad). Samtliga klungor varierar i diameter kring 100 mm. Avståndet är 50 meter. Riktpunkten var hela tiden mitten på tavlan! Samma slug och riktpunkt, men olika choker.
• 44 l Jägaren 6 l 2019 Slugkulorna är dessutom rätt känsliga för ris och kvistar, även om avvikelsen från rätt riktning är mindre än för räfflade gevär. Kulan är av bly, vilket dessutom innebär svag hållfasthet; efter en träff i en kvist kan patronens effekt minska till en bråkdel av den ursprungliga. Det räcker alltså med en fingertjock kvist för att kulan ska ändra riktning och därför ska man avstå från att skjuta i buskage. Rekylskräck För de flesta slugpatroner gäller att rekylen är klart kraftigare än hos vanliga hagelpatroner och det är inte ovanligt att skyttar utvecklar rekylskräck. Det här är ett försåtligt fenomen eftersom skytten inte märker det själv. När en skytt som skyggar för rekylen skjuter stående så knycker han av skottet, vilket brukar leda till att träffarna hamnar rejält under riktpunkten. Det bästa sättet att synliggöra problemet är att ge skytten med rekylskräck ett oladdat vapen som han tror är laddat. Då blir felet, det vill säga den häftiga knycken i avtryckaren, tydligt synligt och senast då inser också skytten själv sitt problem. Observera följande på jakt: Rörligt mål En slug rör sig bara ungefär hälften så fort som en gevärskula. När jägare skjuter med studsare på ett vilt i rörelse så träffar de flesta en bit bakom den tänkta riktpunkten. Utan grundlig träning på rörliga mål ska du inte ens fundera på att fälla en löpande hjort med slug. Rekylens inverkan på träffen Kom ihåg att provskjuta ditt gevär i olika ställningar för att se var kulan träffar och lita inte enbart på en inskjutning i bänk. Efter skottet En hjort reagerar inte alltid tydligt ens på en bra träff med slug och kan löpa så mycket som 200 meter efter en träff i lungorna. I regel blöder den ymnigt, men inte alltid. Under barmarkstid kan eftersöket bli oerhört krävande, men det måste alltid göras och pågå tillräckligt länge. Till vänster en klunga på 50 meters håll med en mycket stabil slug. Till höger klungor skjutna med tre olika choker, men bara den längst till vänster är stabil medan de övriga har lagt sig nästan på tvären. Ändå är storleksskillnaden inte stor mellan klungorna, Sällsynt träffsäkerhet med ett hagelgevär med piporna under varandra, 12 skott (6 med vardera pipan) och tre olika slugpatroner. Även om avståndet var bara 35 meter så blev resultatet ovanligt bra; klungan är bara 120 mm stor. Tre olika slugpatroner, samma choke, 50 meter. Sällan når man ett liknande resultat med ett hagelgevär eftersom träffarna med olika patroner vanligen ligger längre från varandra. Det går att minimera blyavlagringarna i pipan genom att använda blykulor med ytbeläggning, sabotkulor eller kulor med plastkopp. Övriga faktorer att beakta För tvåpipiga hagelgevär gäller att piporna nästan alltid har olika träffpunkt. Skillnaden mellan piporna kan variera från det vanliga 20 cm upp till hela 60 cm. I regel skjuter dessutom den ena pipan klart tätare klungor än den andra. Vid inskjutning och träffsäkerhetsprov är det förnuftigt att låta pipan svalna en stund efter varje skott eftersom träffpunkten påverkas när pipan blir varmare. För gevär med piporna under varandra börjar träffarna stiga eller sjunka (beroende på vilkendera pipan man skjuter med) och för gevär med piporna bredvid varandra flyttar träffarna åt höger eller vänster. Vid byte av choke förändras i regel både träffpunkten och träffsäkerheten, ibland avsevärt.
• TARJOUKSET VOIMASSA 31.12.2019 SAAKKA. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa riistan, kalan ym. elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsikäyttötoiminnot. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! ARVO 14,90 € METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 199,NORM. 229,00 | RET000706 744 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop ®-erikoiskalvo. HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 90 RET920001 Valmista mureat liharuoat ja maukkaat puurot vaivattomasti. Lasitettu keraaminen pata toimii myös tarjoiluastiana ja se on helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. RIISTAKAMERA BURRELL VS12HD+SMS II 199,RET019487 Näkymätön inframustasalama. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokas 3400 mAh akku. Erittäin helppokäyttöinen suomenkielisen valikon ja selkeän näytön ansiosta. KAUPAN PÄÄLLE PUHELIN VALJAAT, ARVO 29,90 € TAKKI SWEDTEAM JAURE 29 90 NORM. 59,90 | HWC06110S XXXL Lämmin takki, jota voi käyttää joko sellaisenaan tai kerrospukeutumisen väliasuna. -50% SAAPAS VIKING ARCTIC 2.0 69 90 NORM. 79,90 | VI54400029137 47 Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja täysin vedenpitävät. Varren kiristysnauha pitää lumen ulkona saappaasta. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. ARVO 14,90 € RAJOITETTU ERÄ METSÄLLE HANKKIJA KAUTTA Hankkija_Metsastaja6_210x275.indd 2 30.10.2019 9.01
• 46 l Jägaren 6 l 2019 ARTO MÄÄTTÄ En jägares patroner – ett blyfritt alternativ M ed monometallkula avses en homogen kula gjord av ett enda material. Oftast är materialet koppar eller tombak, en mässingslegering med hög kopparhalt. Spetsen på en monometallkula är formad så, att kulan börjar expandera vid träff. Funktionsprincipen är alltså synnerligen enkel. Men monometallkulorna är ändå inte problemfria. Utmaningarna beror på att tillverkningsprocessen kostar och är komplicerad, och på att produktionen är känslig. Avgörande för skytten är det smalare hastighetsintervallet där kulan fungerar och träffpunktens inverkan på hur fort kulans spets börjar expandera. Till de här utmaningarna kommer dessutom jägarkåDessutom är det lättare att minska på friktionen i pipan för en kort patron. Eftersom blyhaltiga kulor är mjukare höjer sådana inte heller trycket lika häftigt som de hårdare monometallpatronerna. Även här kan vi dra slutsatsen att de solida kulorna har en fördel om de är lättare än motsvarande blyhaltiga kulor. Lagstiftningen gör inte det hela lättare. Till exempel § 16 a i Jaktförordningen bygger på det tekniska utvecklingsstadium som jaktkulorna befann sig på för flera decennier sedan. I synnerhet sådana kalibrer är problematiska där de massiva kulorna är så lätta att det är omöjligt för dem att nå upp till vikten hos traditionella kulor. Det här innebär ändå inte att de här lätta massiva kulorna inte skulle fungera utan det handlar om att de Bilden visar skillnaden i längd mellan monometallkulor och traditionella kulor i kalibern 30. Från vänster Barnes TTSX 9,7 g (150 gr), Hornady Interbond 10,7 g (165 gr), Sako Hammerhead 14,3 g (220 gr) och Barnes TTSX 10,7 g (165 gr). Sako Hammerhead som hör till de tyngre kulorna är alltså kortare än monometallkulan med plastspets som är tre viktklasser lättare. Ett vanligt fel som hemmaladdare gör sig sig skyldiga till är att de väljer en monometallkula som väger lika mycket som ”den gamla vanliga” blyhaltiga kulan. Då kan det hända att kulans längd blir för stor, vilket leder till en rad olika problem. rens gamla vanor, eftersom blykulorna hittills har varit normen. Ju äldre en kula är till sin konstruktion desto mer massa krävs det av kulan för att den ska fungera pålitligt och uppnå en tillräcklig inträngning. Med monometallkulor förhåller det sig precis tvärtom eftersom det med sådana är hastigheten vid träffen som avgör hur kulan expanderar. Tack vare den höga restvikten har också en lättare monometallkula tillräcklig inträngning. Det går således inte att bedöma monometallkulor på samma sätt som blyhaltiga kulor utan de ska betraktas som en separat kulgrupp. Rent tekniskt är monometallkulorna knepiga eftersom materialet är så lätt. Blyhaltiga kulor är kortare, vilket betyder att inte ens en tung kula är för lång för räfflingens stigning i gevärspipan. Monometallkulan Under skjutvapnens hela historia har blyet varit en oumbärlig metall för gevärskulor. På svartkrutets tid fungerade blyet som sådant, men med det rökfria krutet och högre flykthastigheter blev det nödvändigt med en mantel av något slag för att kulan skulle hålla ihop. Numera undviker vi blyet eftersom det är giftigt och monometallkulorna avancerar i storviltssegmentet.
• Jägaren 6 l 2019 l 47 gamla reglerna inte tar hänsyn till de här kulorna. Utveckling I början fungerade monometallkulorna osäkert, men sedan dess har kvaliteten på kulorna förbättrats med stora kliv. Flikarna går inte längre av när de öppnar sig och hastighetsintervallet för säker funktion vid träff har utvidgats till lägre hastigheter. Det har alltså gjorts en finjustering av värmebehandlingen av materialet, men även gjorts förbättringar av kulornas konstruktion. Hos dagens monometallkulor är det snarare regel än undantag att kulan har en spets som gör att den omedelbart vid träffen expanderar snabbare och säkrare. Dessutom har kulorna allt oftare skåror utmed sidan som minskar på friktionen i pipan och ger högre utgångshastighet med lägre tryck. Lätt är vackert En god tumregel är att en massiv kula ska vara en eller två kulviktsklasser lättare än motsvarande blyhaltiga kula. Ett exempel i kaliber 30: den som jagar älg med kulor på 11,7 gram (180 gr) ska vid ett byte till massiva kulor sänka kulvikten till 9,7-10,7 gram (150-165 gr). Det här ger kulan en tillräckligt hög hastighet för att den ska fungera säkert. Även moderna blyhaltiga kulor tappar ungefär 15 procent av sin ursprungliga vikt medan monometallkulorna klarar träffen med knappt nämnvärda viktförluster. Ett sätt att tänka som har visat sig fungera är därför att välja en monometallkula som väger lika mycket som motsvarande blyhaltiga kula när den har gjort sitt jobb efter träffen (restvikten). Den som fortsättningsvis är skeptisk till att använda lättare kulor än det gamla vanliga rekommenderar jag att studera de amerikanska patrontillverkarnas sortiment. Där finns det inga lagar som begränsar kulornas sammansättning utan tillverkarna kan konstruera patronerna och kulorna så att de fungerar optimalt för sitt syfte. Grundliga tester har lett till att patroner laddade med monometallkulor i regel har lättare kulor. Patrontillverkarna Numera är patronerna med monometallkulor i regel funktionssäkra. Tillverkarna laddar sina patroner för att de ska göra sitt jobb på bästa vis på jakt och därför fungerar de alldeles utmärkt på storvilt också i vårt land. Jägarna som laddar sina patroner själva och som är ovana vid monometallkulor är däremot en annan historia. Ett felaktigt val av kula kan vara förödande för slutballistiken (även kallad terminalballistik). I likhet med de blyhaltiga kulorna tillverkas även monometallkulorna för olika ändamål. Ytligt sett verkar det vara så, att vikten är det enda som skiljer kulorna åt, men i verkligheten är olika kulor ofta avsedda för olika vilt, olika hastighetsintervall vid träff och i vissa fall även olika kalibrer. Allt det här bör den som laddar själv ta reda på innan han sätter igång med laddandet. Ett bra knep är att ta en titt på olika patrontillverkares produkter och rekommendationerna för hur de ska användas. Den populäraste kalibern i vårt land för jakt på storvilt är .308 Winchester. Där har monometallkulorna på 9,7 g (150 gr) etablerat sig. Sådana går att ladda för en tillräckligt hög utgångshastighet, vilket garanterar att kulan fungerar. Inträngningsförmågan räcker ändå till eftersom kulorna knappt alls förlorar i vikt. 6,5 mm patronerna (.624” kuldiameter) utgör ett skolexempel på nuläget hos vår lagstiftning. Ju mindre diameter kulan har desto mera växer kulans längd när vi ökar kulans vikt. Därför har 7,8 gram (120 gr) etablerat sig bland 6,5 mm patronerna som kulvikt för storvilt i segmentet för massiva kulor. Terminalballistiskt sett är de här kulorna fullt jämförbara med traditionella blyhaltiga kulor, men de uppfyller ändå inte lagens bokstav för älgjakt.
• 48 l Jägaren 6 l 2019 HANNA KORHONEN , Konsultativ tjänsteman, Socialoch hälsovårdsministeriet Begränsningar i användningen av bly i patroner och fiskeredskap Blyet är tack vare sina egenskaper en nödvändig och användbar metall i bland annat batterier, patroner och fiskeredskap, och i flera legeringar. Men blyet och många blyföreningar är synnerligen giftiga. I enlighet med gällande EU-kriterier klassificeras metalliskt bly som farligt för både människor och miljön. B lyet är särskilt farligt för den reproduktiva hälsan, hjärtoch kärlsystemet och nervsystemet. Redan i fosterstadiet är barn särskilt känsliga för blyets skadliga effekter. Europeiska konsumenter är dock numera väldigt välskyddade mot exponering för bly eftersom det i många fall har gått att ersätta blyet med ofarligare ämnen. Exponeringen genom maten minskade drastiskt när blyet slopades som tillsats i bensinen. Blyhalten i en rad konsumtionsvaror och i maten är synnerligen omfattande och strängt reglerad i EU-lagstiftningen. I EU:s kemikalieförordning (Reach-förordningen) förbjuds och begränsas redan nu användningen av bly i målarfärg, smycken och sådana föremål avsedda för konsumenter som med avseende på storlek och form lätt kan råka i munnen på barn. Första begränsningsförslaget omfattar våtmarker och blyhagel Vårvintern 2015 bad EU-kommissionen den europeiska kemikaliemyndigheten Echa, som finns i Helsingfors, att med stöd av Reach-förordningen bereda ett begränsningsförslag för användningen och innehaXX
• Jägaren 6 l 2019 l 49 Begränsningar i användningen av bly i patroner och fiskeredskap vet av blyhagel i våtmarker. Begränsningsförslaget behandlades stadgeenligt i Echas vetenskapliga kommittéer som består av representanter för medlemsländerna. Utifrån deras utlåtande beredde kommissionen ett utkast till förordning (en verkställighetsförordning). I utkastet föreslås ett förbud mot användning och innehav av hagel som innehåller mer än 1 % bly i våtmarkerna som uppfyller Ramsar-definitionen och i skyddszonerna kring dem. Ramsardefinitionen är omfattande och inkluderar även sådana synnerligen ”torra” torvmarker som i Finland betraktas som typisk ekonomiskog. För att bli godkänt ska kommissionens lagförslag vid omröstningen i Reachkommittén stödas av en majoritet av medlemsländerna. Dessutom ska ett förslag genomgå en granskning i rådet och EU-parlamentet som visserligen är väldigt teknisk till sin natur och i regel inte förändrar kommitténs röstningsresultat. Utkastet till förordning om begränsningar i användningen av blyhagel som kommissionen hade berett diskuterades första gången i Reach-kommittén i februari i år. Utkastet skulle därefter diskuteras en andra gång i Reach-kommittén i september och kanske gå till omröstning redan i november, men kommissionen drog en smula överraskande och utan någon egentlig förklaring tillbaka sitt förslag från mötets föredragningslista. Orsaken till uppskovet kan helt enkelt vara att kommissionen är överhopad med arbete. I så fall tas utkastet till förordning eventuellt upp till ny behandling i befintlig eller bearbetad form redan i november. På den senaste tiden har begränsningsförslaget varit föremål för en synnerligen livlig debatt här i vårt land. Smärtpunkterna i begränsningsförslaget handlar om möjligheterna att ersätta blyet och kostnaderna för ersättandet, samt begränsningarnas geografiska omfattning och möjligheterna till övervakning. På kommittémötet i februari betonade Finland särskilt problematiken kring övervakningen och påpekade samtidigt att begränsningarna skulle drabba områden och länder med en stor andel torvmarker oskäligt hårt. I Finland skulle detta de facto innebära ett totalförbud mot blyhagel. Även några andra medlemsländer har framfört motsvarande oro till kommissionen. Det högre priset på material som ersätter blyet och materialens lämplighet för dagens gevär samt kostnaderna för eventuella uppdateringar av gevären innebär av förståeliga skäl ett bekymmer för jägare och sportskyttar. Echa har insett begränsningsförslagets socioekonomiska effekter, men gör bedömningen att begränsningarna är befogade när de granskas ur ett kostnadsnyttoperspektiv. Tillämpningen av en omfattande våtmarksdefinition som den i Ramsaravtalet vid införandet av begränsningar är problematisk för de övervakande myndigheterna, jägarna och sportskyttarna. Det är möjligt att kommissionen ännu kommer att överväga utformningen och begränsningarna i detta sitt första begränsningsförslag, som redan har framskridit till kommittéskedet, och bearbetar förslaget utifrån inkomna synpunkter till en form som skulle vara enklare för samtliga medlemsländer att godkänna. Det nya begränsningsförslaget skulle totalförbjuda blyet I juli bad kommissionen Echa bereda en andra blybegränsning som handlar om blyet vid fiske och om jakt och sportskytte i andra områden än våtmarker, vilket gör det svårare att hantera situationen och förutspå framtiden. Tillsammans skulle de båda begränsningarna i praktiken skapa ett totalförbud mot bly i hela EU för de ovannämnda användningarna. Även sådana gissningar har framförts där kommissionen skulle dra bort sitt första förslag helt och hållet och om några år utfärda en enda begränsning i form av ett totalförbud. Men vi kan inte veta med säkerhet om det finns någon plan av det här slaget. Det enda som är säkert i det här skedet är att oavsett kommande begränsningar så får den militära användningen av blyhaltig ammunition vid behov fortsätta med stöd av det generella försvarsundantaget som är inskriven i Reach-förordningen. Av allt att döma är det synnerligen sannolikt att användningen av bly i patroner och fiskeredskap kommer att begränsas under de närmaste åren med stöd av EU:s kemikalielagstiftning. För samtliga parter vore det därför synnerligen önskvärt att vi så fort som möjlig får klara besked. Begränsningar av det här slaget brukar ha en övergångstid på ett par år så det är förnuftigt att börja förbereda sig redan nu. Här i Finland kan vi bäst gynna vår sak genom att se till att den senaste informationen även framledes når samtliga parter öppet och i god anda.
• 50 l Jägaren 6 l 2019 Viltvänlig skogsvårdsutbildning nu i hela landet Finlands skogscentral är en viktig samarbetspartner vid planeringen av utbildningarna. Utbildningarna vänder sig främst till skogsägare och till studerande och aktörer i skogsbranschen. F inlands viltcentral och Finlands skogscentral arrangerade tillsammans med Lapplands yrkeshögskola en viltvänlig skogsvårdsutbildning i Rovaniemi. I utbildningen deltog skogsbruksingenjörsstuderande, skogsägare på orten och aktörer i branschen. Teori på förmiddagen Deltagarna var intresserade av viltvänligt skogsbruk och de olika momenten som ingår. På frågan om deltagarna hade sparat viltsnår i skogen så var det många deltagare som raskt sträckte upp handen. Det viltvänliga skogsbruket består av okomplicerade åtgärder som skapar mångfald i naturen. Skogscentralens representant fick svara på en mängd frågor om metoderna för bedömning av älgskador och ersättningsprinciperna. Den utförliga presentationen av bedömningsmetoden som förnyades för ett par år sedan gav också svar på många av skogsägarnas frågor. Med kalkylatorn på Skogscentralens webbplats kan en skogsägare preDe blivande skogsmaskinsförarna lär sig att spara snår för viltet. liminärt beräkna omfattningen av en skada (www.maastotaulukot.fi/#/home/1218). För att minska på älgskadorna kan Finlands viltcentral erbjuda bland annat avskräckningsmedlet Trico (se Jägaren 5/2019, s 26-27). Utöver de traditionella metoderna presenterades på utbildningen också alternativa skogsvårdsmetoder som minskar på älgskadorna. I terrängen på eftermiddagen Deltagarna gjorde en exkursion i terrängen för att studera ett älgskadeobjekt. Där ingick praktiska övningar med provytor som stöder skogsägarnas egenövervakning. Därpå följde en genomgång av flera exempel på viltvänligt skogsbruk, men det som sannolikt blev eftermiddagens höjdpunkt var besöket i en pågående gallring. Studerande på linjen för skogsmaskinsförare vid yrkesinstitutet Lappia i Rovaniemi var i färd med att gallra statsskog som ett elevarbete. För skogsmaskinsförare är mångfalden i naturen, som viltsnår och blandbestånd, inga konstigheter. Där elev
• Jägaren 6 l 2019 l 51 erna hade gallrat fanns fina exempel på omsorg om mångfalden i naturen, bland annat i form av viltsnår. Framtidens skogsbruk ligger i säkra händer! Arbetslivsnära studier Utbildningen i viltvänligt skogsbruk utgjorde en välkommen omväxling i undervisningen, sade de blivande skogsbruksingenjörerna Jarkko Ruuskanen, Tiina Nuortimo och Jere Nikunlassi. – Att ta hänsyn till viltet i skogsbruket är en självklarhet för mig eftersom jag jagar, men vi som studerar här har självfallet en varierande bakgrund. Därför är det bra att vi går igenom det här stoffet, påpekar Tiina Nuortimo. Dagen som de studerande tillbringade tillsammans med skogsägarna väckte också tankar hos Ruuskanen och Nikunlassi: – Det var ju våra framtida kunder som vi träffade och ska sköta om i arbetslivet. Vi måste kunna de olika alternativen i skogsskötseln och förstå oss på ekonomisk lönsamhet. Överlärare Jussi Soppela vid Lapplands yrkeshögskola var nöjd med dagen. – Eleverna önskar sig ofta arbetslivsnära och allsidig undervisning, vilket den här dagen bjöd på, konstaterade Soppela. Men för en del av de studerande verkar det viltvänliga skogsbruket och bedömningen av älgskador vara ganska främmande, så de önskar sig därför mera kurser om viltet. – Den nya läroplanen bjuder på fler kurser om viltet och mångfalden i naturen. I fortsättningen kommer vi att erbjuda undervisning där vi behandlar vilt och fisk, och de speciella särdragen här i norra Finland, som renskötsel och insamling av naturprodukter, berättar Soppela. Ryggsäcken full med idéer Dagen kändes så lyckad att vi redan började planera för nästa år. Vi bollade också med idéer om annat med anknytning till ämnet. Viltoch skogsaktörernas samarbete med läroinrättningarna kommer säkerligen att fortsätta. Eleverna hittade i planteringen en grupp alar som ska sparas vid gallringen. Vid bedömningen av älgskador använder man sig av provytor. Du hittar de viltvänliga utbildningarna i skogsvård på din hemort på adresserna: https://riista.fi/metsastys/tapahtumahaku/ och https://tapahtumat.metsakeskus.fi/Default.aspx?tabid=418 Ytterligare information och aktuella teman hittar du via de här länkarna: www.riistainfo.fi/kurssi/riistametsanhoito www.riistainfo.fi/kurssi/metsanhoitokeinot-hirvivahinkojen-vahentamisessa www.metsakeskus.fi/hirvielainvahinkoarviot Nordligaste skogskunnandet Skogsfackmännen som utbildas av Lapplands yrkeshögskola i Rovaniemi och yrkesinstitutet Lappia kommer att vara verksamma i ett varierat och delvis även utmanande jobb. De nordliga särdragen som de vidsträckta statsmarkerna, jaktkulturen och renhushållningen skapar utmaningar för dem men också möjligheter. Samarbetet mellan skolorna och aktörerna i regionen är därför viktigt för elevernas framtid.
• 52 l Jägaren 6 l 2019 Text: MILLA NIEMI , Forststyrelsens jaktoch fisketjänster l Bilder: TIINA MÄKELÄ De statliga jaktmarkernas väktare I statens markoch vattenområden rör sig elva jaktoch fiskeövervakare som övervakar jakten och fisket och den övrig användningen av naturen, och ser till att lagen efterlevs. En av dem är Markus Aho vars distrikt sträcker sig från gränsen till Satakunta och Södra Österbotten ända till Vaala och Utajärvi i Norra Österbotten. Det viktigaste i Ahos jobb är mötena med människor. J aktoch fiskeövervakarna utför sitt arbete tillsammans med andra myndigheter, jaktvårdsföreningar och fiskeriområden. Numera ligger tyngdpunkten i övervakandet dock på det förebyggande arbetet. En numera pensionerad kollega konstaterade ibland att fyra femtedelar av jobbet består av att finnas till, skämtar Aho. Men den smått skämtsamma kommentaren är inte alldeles gripen ur luften en betydande del av övervakarens arbete består av att träffa människor, diskutera och ge råd. Det krävs en polisexamen för att kunna bli jaktoch fiskeövervakare på Forststyrelsen. Samtliga övervakare har i något skede av karriären även jobbat som polis. Aho jobbade som polis i ett tjugotal år och betraktar erfarenheten av polisjobbet som en fördel. Jobbet som polis lärde mig en hel del om den mänskliga naturen och om hur samhället fungerar, sammanfattar Aho. Från fiskevatten till snöskoterkörning En jaktoch fiskeövervakares arbetsdagar varierar med säsongen. På sommaren handlar jobbet mest om fiskeövervakning. På hösten övergår tyngdpunkten till jaktmarkerna och på vårvintern handlar det mest om terrängtrafiken, vilket i praktiken vill säga övervakandet av hur folk kör snöskoter. En jaktoch fiskeövervakare kontrollerar också att folk följer reglerna i friluftsområden och ingriper om någon skräpar ner i naturen. Aho tillbringar ungefär hälften av sin arbetstid på fältet och den andra hälften med olika expertuppgifter som anknyter till övervakandet. Det finns tendenser till mera pappersexercis, men en ökning på den kanten skulle ta för mycket resurser från den egentliga övervakningen, berättar Aho. Mobilt kontor Övervakarens tjänstebil är försedd med utrustning och teknik från A till Ö. Bilen är kontor, arbetsplatsmatsal och vid behov även
• Jägaren 6 l 2019 l 53 De statliga jaktmarkernas väktare hotell, skrockar Aho. Det viktigaste arbetsredskapet näst efter talets gåva är en dator kopplad till polisens databas. Om det står en bil parkerad på en skogsbilväg kan han kolla upp vem som äger den och vilka vapenlicenser bilägaren har. Den här hösten har en emotsedd nyhet blivit verklighet: nu går det också att mobilt kontrollera jakttillstånd för statsmarker som har köpts av Forststyrelsen. Helt utan luckor är systemet dock inte om bilen i fråga är lånad så går det självfallet inte att kontrollera tillstånden. Inte heller behöver personer i norra Finland som använder sig av kommuninvånarnas rätt att jaga fritt i statsmarker något särskilt tillstånd. Man hör ibland kritik riktas mot jaktoch fiskeövervakarna och andra som jobbar med jaktövervakning för att de inte rör sig ute i terrängen. Att vi utnyttjar vägnätet är uteslutande en fråga om effektivitet, förklarar Aho. Under en arbetsdag träffar jag helt enkelt fler jägare på vägarna än ute i skogen och dessutom är ju våra distrikt rätt stora. När det gäller fisket och terrängtrafiken är läget ett annat; där sker det mesta av övervakningen i terrängen. Jägarna med tillstånd har pappren i ordning Enligt Aho har jägarna med jakttillstånd som jagar i Forststyrelsens områden för småvilt i regel pappren i ordning. Under goda skogshönsår räcker tillstånden till för alla som vill jaga och det uppstår inte heller någon brist på ansökningar. Alla gånger finns det ändå inte tillstånd till de gamla vanliga jaktmarkerna och då är somliga jägare beredda att tänja på moralen med ett tillstånd för hare och sjöfågel i fickan spanar man kanske också efter skogshöns. Men det är svårt att bevisa att någon har missbrukat sitt tillstånd. I detta nu finns det ingen myndighet som utan misstanke om brott har rätt att exempelvis kontrollera en jägares ryggsäck, beskriver Aho dagsläget. Förhoppningsvis kommer lagstiftningen om jaktövervakning att utvecklas inom den närmaste framtiden. Jaktoch fiskeövervakaren ser baksidan Även om den genomsnittliga finländska jägaren följer lagar och förordningar så finns det mindre laglydiga individer. Jag får ibland en känsla av att folk har en alltför rosenröd bild av den finländska jägaren, säger Aho med skärpa. Av tradition har förtroendet för jägarna varit solitt hos oss, men tyvärr finns det individer som systematiskt utnyttjar det här. Till de största problemen räknar Aho användningen av bil vid älgjakt och åtel vid björnjakt, och tjuvjakten på stora rovdjur. Misstankar om tjuvjakt på stora rovdjur och skogsvildren undersöks som grovt jaktbrott, vilket ger myndigheterna fler verktyg för utredningen av fallen. De eventulla påföljderna blir också strängare. Misstankar om att någon har ofredat och olagligt dödat stora rovdjur sysselsätter jaktoch fiskeövervakarna oavsett var i landet de jobbar, berättar Aho. Fallen som handlar om skogsvildren är avsevärt färre, men också sådana uppdagas allt emellanåt. Det olagliga körandet med snöskoter i områden som är viktiga för skogsvildrenarnas övervintring verkar vara ett kapitel för sig. Under en enda höst ser Aho fler lagöverträdelser än en vanlig hobbyjägare ser under hela sitt liv. Trots detta ger han ändå de finländska jägarna ett erkännande; i mångt och mycket har det under årens lopp gått åt rätt håll med stora steg. Förändringen i den jaktliga alkoholkulturen utgör ett konkret exempel, berömmer Aho. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare använder drönare, det vill säga miniatyrhelikoptrar, i synnerhet vid övervakningen av fisket. Nu letar man efter skogsvildrenar på sådana myrar där de brukar hålla till. Även om jaktoch fiskeövervakarna har en uppsjö tekniska hjälpmedel till sitt förfogande så utgör kikaren fortsättningsvis ett viktigt verktyg.
• 54 l Jägaren 6 l 2019 Jakt och fiske som tillvalsämne Under utfärdens andra dag hade gruppen till sitt förfogande fem fullt utrustade båtar för trolling med manskap på sjön Lamu. På programmet stod bland annat säkerheten på sjön och hur man filear en fisk och halstrar den över öppen eld. Risto Juntunen presenterade jakten på små rovdjur för deltagarna i utfärden. Övriga jaktliga teman var utfodring av änder, att locka med ljud och fåglars kvällsflykt. Dessutom diskuterades varför det är viktigt med hund på jakt och eftersök. En korthårig vorsteh med sin ägare deltog i presentationen. Årets höstutfärd Årets höstutfärd arrangerades tillsammans med Kiuruvesi jaktvårdsförening och föreningen Vedenjakajan Vetouistelijat Ry. I årskurs 8 i högstadiet i Kiuruvesi i Norra Savolax är jakt och fiske ett tillvalsämne som eleverna har kunnat välja i elva års tid. G ruppen har bestått av 15 till 42 elever. Kursen löper under hela skolåret med en lektion i veckan, men för praktiska övningar och utfärder går det att, avvikande från det normala, avsätta en halv eller en hel skoldag. Det ordnas också aktiviteter på veckosluten i form av klubbverksamhet. Under kursens gång får eleverna stifta bekantskap med sådant som hör till jakt, fiske och friluftsliv, som viltoch fiskarter, orientering, GPS-apparater, jaktoch fiskemetoder och utrustning. Debatten om mötena mellan människa och stora rovdjur är likaså ett aktuellt ämne. Högstadiet har under årens lopp bedrivit ett nära samarbete med jaktvårdsföreningen. Samarbetet har varit fruktbart och ömsesidigt stödjande. För detta har vi i stor utsträckning jaktvårdsföreningens aktiva verksamhetsledare Risto Juntunen att tacka. Han lägger egen tid på ungdomarna och kallar in funktionärer som övervakare och handledare för de praktiska övningarna. Ungdomarna befinner sig i puberteten och behöver någonting konkret att syssla med i denna det digitala fipplandets tidsålder.
• Jägaren 6 l 2019 l 55 Som en naturlig del av utfärden ingick att laga både matsäck och mat samt en övernattning i Mäkipirtti som drivs av byalaget. På jaktoch fiskekursens höstutfärd deltog elva elever samt rektorn Matti Heikinmaa och lektorn i biologi Pekka Eerikinharju. På utfärden fick deltagarna bekanta sig med en våtmarks ekologi, betydelse och möjligheter. I kanten av myren växte äppelträd med äpplen som eleverna fick smaka på.
• 56 l Jägaren 6 l 2019 JUHA K. KAIRIKKO VANÖGÅRD – det enda jaktslottet i vårt land Det finns jaktslott i många centraleuropeiska länder. Alla har en intressant historia och flera av dem en färgstark sådan. Här i vårt land finns det ett enda jaktslott; Vanögård nära Tavastehus. På finska Vanajanlinna. I slottets nästan hundraåriga historia ingår världspolitiska stormar, vårt eget lands skeden och skiften och en synnerligen kort tid som högkvarter för stort uppslagna jakter. M edicine och kirurgie doktor Carl Wilhelm Rosenlew köpte 1918 gården Äikkälä och två andra gårdar öster om Tavastehus. Arbetet med att uppföra jaktslottet Vanögård inleddes 1919. Huvudbyggnaden i fyra våningar färdigställdes 1924. Slottet hade 80 rum. Utöver en enorm mängd rödtegel användes även marmor, granit, ek och indisk mahogny. I anslutning till slottet uppfördes dessutom några andra byggnader. Till slottet hörde drygt 500 hektar mark, vilket gav rätt till älgjakt. När samtliga byggnader stod klara inbjöds i enlighet med byggherrens ursprungliga planer den politiska ledningen i landet till jakter på slottet, liksom även de främsta påverkarna inom näringslivet och övriga personer som räknades till de främsta kretsarna. I jakterna på Vanögård deltog bland annat president Svinhufvud, marskalk Mannerheim, bergsrådet Petter Forsström och general Rudolf Walden. I tysk ägo Slottet blev emellertid oerhört dyrt i drift och 1941 såg sig doktor Rosenlew tvungen Det var doktor Carl Wilhelm Rosenlew som lät bygga Vanögård, det enda jaktslottet i vårt land. Slottet stod klart 1924. Det finns 80 rum i den ståtliga huvudbyggnaden och de anslutande byggnaderna. Till slottet hörde 500 hektar mark och där arrangerades storslagna jakter ända till slutet av 30-talet. På grund av ekonomiska svårigheter sålde Rosenlew slottet 1941 till en tysk privatperson. Därefter följde stora förändringar slag i slag. Innehavarna och ägarna avlöste varandra ändå tills historien nådde nutid. TY ÖV ÄE N AR KI ST O
• Jägaren 6 l 2019 l 57 att sälja det till tysken Willy Daugs, trots att president Ryti hade velat köpa Vanögård för statens räkning som sommarbostad för republikens president. Willy Daugs hade, i likhet med kamraten Walter Ehrlich, varit jaktplanspilot under det första världskriget. Efter kriget blev de två kompanjoner och började sälja vapen till ett flertal länder. 1938 köpte de Tikkakoski vapenfabrik i Finland. De båda vapenhandlarna bodde långa tider i Finland, men aldrig på Vanögård. I sovjetisk ägo I Potsdamavtalet som slöts efter andra världskriget bestämde segrarmakterna att den tyska egendom som fanns i Finland skulle överlåtas till Sovjetunionen. Bestämmelsen omsattes raskt i praktiken och Vanögård övertogs omedelbart av den ryska övervakningskommissionen och sovjetiska ambassaden. Byggnaderna började emellertid inom kort förfalla och huvudbyggnaden iståndsattes för att användas som skola. Sovjetunionen hyrde nämligen ut gården till stiftelsen Yrjö Sirola som där drev en folkakademi kallad Sirolainstitutet där eleverna studerade kommunistisk ideologi. Yrjö Sirola var en finsk lärare som 1918 hade flytt till Sovjetunionen. Där grundade han Finlands kommunistiska parti. 1956 köpte Sirolainstitutet byggnaderna på Vanögård av Sovjetunionen. Mot slutet av 80-talet började de kommunistiska partierna i många länder tappa medlemmar. I vårt land gick det kommunistiska partiets äventyr i den kapitalistiska aktievärlden fullkomligt åt skogen. Även Sirolainstitutet råkade i allvarliga ekonomiska svårigheter. När ekonomisk hjälp inte stod att få någonstans ifrån, inte ens från grannen i öster, måste Vanögård säljas. Köparen var Tavastehus stad som i sin tur sålde Vanögård med samtliga byggnader till ett privat aktiebolag. Dagens Vanögård Dagens Vanögård är ett lyxigt hotell och kongresscenter, som dessutom har en 18-håls golfbana. Slottets marker har styckats och avyttrats, vilket betyder att det inte längre arrangeras några storslagna jakter i de omgivande markerna. De jaktliga traditionerna lever dock kvar. 1993 arrangerade Finska kennelklubben och Finska stövarklubben ett evenemang på Vanögård för att fira drevprovens hundraårsjubileum. Dessutom har flera av jaktföreningarna i trakten hållit årsfester och jubileumsmöten på slottet. Dagens Vanögård (på finska Vanajanlinna) är ett magnifikt hotell som dessutom fungerar som inramning för olika evenemang. Även några jaktföreningar har firat sina jubileer på slottet.
• 58 l Jägaren 6 l 2019 PANU HIIDENMIES Artikeln är den elfte i tidningen Jägarens artikelserie Vilthushållning i utveckling där vi behandlar jaktföreningarnas möjligheter och olika verksamhetsformer för att bevara föreningsverksamheten som en del av vilthushållningens kärnfunktioner. Skribenten, jur.kand. och vicehäradshövding Panu Hiidenmies, är expert på jaktföreningsverksamhet. Vilthushållning i utveckling, del 11 Jaktföreningens ordförande har många uppgifter I en jaktförening där verksamheten fungerar som den ska är det trevligt att ha ett uppdrag som funktionär och där råder en aktiv stämning. En jaktförening blir vad medlemmarna gör den till. Verksamhetsmiljön definieras dessutom av hur föreningsverksamheten placerar sig i förhållande till de viktigaste intressegrupperna. Hur ser förhållandet ut till markägarna och grannföreningarna? Hur sköter man viltbestånden och följer stadgarna och besluten i föreningsverksamheten? Föreningens ordförande kan inte lösa alla de här frågorna på en gång, men på lång sikt har ordförandens grepp om utvecklingen, initiativförmåga och arbetsmetoder en avgörande betydelse. Det är med andra ord förnuftigt att ta valet av ordförande på allvar! Kommunikativt kunnande Till ordförandeskapet för en jaktförening brukar höra att företräda föreningen i olika sammanhang. En aktiv jaktförening ordnar aktiviteter som ungdomsdagar och fester för markägarna. Lokalpressen hakar kanske på och det kan resultera i en intervju med ordföranden. Det hör också till ordförandens uppgifter att informera medlemmarna om ärendena som styrelsen Uppdraget som ordförande i en jaktförening är synligt och dessutom mycket viktigt. Ordföranden personifierar ett flertal av föreningens funktioner. Några utsikter till ersättning i pengar finns det däremot inte i uppdraget som ordförande utan det handlar fortsättningsvis om idealism och i allt högre grad om behovet av ett mångsidigt kunnande. behandlar. Då slår han eller hon vanligen an en förtrolig ton. Det händer att det inträffar kriser i föreningsverksamheten av varierande skäl och i sådana lägen befinner sig ordföranden så gott som alltid mitt i stormen. Det är därför viktigt att ordföranden håller huvudet kallt och väljer sina ord. Ordföranden jobbar ju för föreningens bästa och det är viktigt att han förhåller sig objektivt. Ordföranden har en särskilt viktig kommunikativ roll på jaktföreningens fester och vid möten med intressegrupper och markägare. En bra ordförande tar vara på situationen och håller ett fint tal och pratar med folk. Genom att hantera tillfället med stil och finess kan han skapa långtgående positiva effekter. I lokalpressen och i brev eller meddelanden riktade till jaktföreningens intressegrupper och medlemmar får tonen gärna vara personlig så det märks att det är ordförande själv som skriver. Vänliga och uppmuntrande formuleringar, liksom ett fast grepp om ärenden, är till fördel när det gäller att skapa en intresseväckande och aktiv image för föreningen. Föreningskunnande Jaktföreningens ordförande bildar tillsam
• Jägaren 6 l 2019 l 59 att smidigt leda formella möten. Om ordföranden suveränt behärskar mötestekniken och detaljerna i administrerandet av föreningen så har han (eller hon) utomordentliga förutsättningar för att leda verksamheten. Kunnandet skapar säkerhet när föredragningslistan betas av, vilket i sin tur ökar förtroendet för honom eller henne. En bra ordförande har dessutom en auktoritet som räcker till gentemot medlemmarna. Det hjälper honom att leda mötena och staka ut riktlinjerna för verksamheten. En verkligt bra ordförande kör ändå inte över medlemmarna utan lyssnar på de övriga styrelsemedlemmarna, sekreteraren och medlemmarna innan han slår klubban i bordet. Arbetsfördelningen mellan sekreteraren och ordföranden beror dels på hur verksamheten i jaktföreningen brukar drivas och dels på personlig läggning. I vissa fall kan det vara praktiskt att ordföranden själv bereder föredragningslistan för styrelsens och föreningens möten. Det lättar dessutom på arbetsbördan för sekreteraren som ofta är överhopad med jobb. Minimikravet är ändå att ordföranden visar intresse för mötesförberedelserna och deltar i dem. Det är ju han som ska leda mötena där besluten fattas. Den officiella biten Ordförandeskapet i en jaktförening består inte enbart av jakt och trevligheter. Eftersom ordföranden är föreningens namntecknare så är det han som godkänner anskaffningsbeslut, företräder föreningen inför domstol och undertecknar skattedeklarationen. I praktiken ska ordföranden också följa med föreningens finanser. Jaktföreningar håller sig ofta med en kassör, men det kan mycket väl förhålla sig så att ordföranden koncentrerar sig på detaljerna i bokföringen och överlåter helhetsbilden åt någon annan. I praktiken faller uppföljningen på sekreteraren eller ordföranden. Ordföranden ansvarar för ordningen och redan i föreningens finanser och gör han inte det så kan det bli aktuellt med val av ny ordförande. Ordföranden som föreningens namntecknare 36 § i föreningslagen stadgar att styrelsens ordförande har rätt att teckna föreningens namn. Den här rätten kan på vissa, i 36 § nämnda grunder även begränsas. Det går dock aldrig att helt frånta ordföranden rätten att teckna föreningens namn, varken i föreningens stadgar eller genom ett beslut. Begränsningen av namnteckningsrätten innebär att man i föreningens stadgar inför bestämmelsen att ordföranden kan teckna föreningens namn enbart tillsammans med en annan person. I enlighet med föreningslagen kan vi dessutom konstatera att en stämning till domstol eller en delgivning av någon annan myndighet alltid går till föreningens ordföranden. Om det visar sig att ordföranden saknar rättslig handlingsförmåga eller har gjort konkurs så kan han (eller hon) inte längre företräda jaktföreningen eller fungera som namntecknare. mans med sekreteraren arbetsparet som driver föreningen. Arbetsfördelningen dem emellan saknar inte betydelse. Av ordföranden förväntas visioner och förmåga till initiativ och dialog. Ingen förväntar sig dock att ordföranden ska veta allt om allt och köra solo. Det är viktigt att lyssna på medlemmarnas och intressegruppernas önskemål. En duglig ordförande lyssnar på alla och plockar idéer ur samtalen och för dem vidare till styrelsen och utskotten för vidare behandling. Driften av en jaktförening kräver dessutom administrativt kunnande och förmåga Ordförandens uppgifter: Förbereda styrelsens och föreningens allmänna möten I praktiken sköta verksamhetsplanen och realisera styrelsens beslut Representera föreningen och teckna föreningens namn Ansvara för informerandet Bära huvudansvaret för jaktföreningens verksamhet Övervaka räkenskaperna Utveckla jaktföreningens verksamhet och sköta kontakterna med medlemmarna och intressegrupperna Följa med ändringarna i jaktlagstiftningen och debatter som rör viltfrågor Uppdatera sitt kunnande om föreningsverksamhet
• 60 l Jägaren 6 l 2019 AKSELI HERLEVI Älg Akseli Herlevi, Top Chef-segrare och ”Mister naughty brgr” kommer under det här året att husera som viltkock i tidningen Jägaren. Akseli är inbiten jägare och i varje nummer kommer han att trolla fram recept för oss som får snålvattnet att rinna. I detta nummer spelar älgen huvudrollen. Vi önskar läsarna njutningsfulla stunder både i köket och vid middagsbordet! Följ Akseli Herleviä på instagram: @akseliherlevi Blanda aiolin, den finfördelade rosmarinen och rödlöksmarmeladen i en skål. Krydda med salt och peppar och ställ i kylskåpet för att dra i sig smakerna. Forma (med ett minimum av hantering) det malda köttet till fyra lika stora köttbullar och klappa dem till biffar. Måtta biffarna så att de passar till semlorna, men observera att biffarna krymper en aning på grillen. Tryck med tummen en liten grop mitt på varje biff. Under stekningen stiger biffarna på mitten, men blir på det här viset jämntjocka. Krydda biffarna med salt och peppar runt om. Grilla biffarna på het grill eller i stekpanna i cirka fyra minuter per sida tills de är saftiga men fortfarande aningen rosa inuti. Lägg biffarna på ett fat och stek semlorna i ugn på 180 grader i cirka 5 minuter eller i stekpanna med den skurna sidan nedåt tills de är vackert brynta. Sätt ihop burgarna med ingredienserna i receptet och hugg in! Här i vårt land handlar viltkött ofta om älg. På jaktresor ber folk mig ofta om tips på annat som man kan laga av älgköttet än den evinnerliga tjälknölen och älgsoppan. Den här gången bjuder jag läsarna på två av mina favoriter; älgburgaren och shashlik på spett. Marineringen görs på det traditionella ryska sättet med bröd, mjölk och ättika. Det bästa resultatet vad smaken beträffar når man genom att grilla över öppen eld eller grillkol. Viltkött torkar som känt lätt eftersom fetthalten är så låg, men om du steker biffarna ”medium” med rosa kött så blir köttet en saftig upplevelse. Om du däremot tänker servera biffarna genomstekta så rekommenderar jag att du bättrar på receptet med 100 gram finfördelad bacon eller ister för att hålla dem saftiga. Älgburgare: 4 st Vasa The BRGR-semlor 600 g malet älgkött 2 dl Naughty BRGR Base Aioli ½ dl Naughty BRGR rödlöksmarmelad 1 msk färsk rosmarin, finfördela bladen 2 st tomater, tvättade och skivade 1 st rödlök, skalad och skuren i tunna skivor 2 st saltgurkor, skivade på längden 1 kruka romansallad Salt och peppar
• Jägaren 6 l 2019 l 61 Älg-shashlik: 600 g älgstek eller filé 4 st gula lökar, skalade och klyftade 4 st vitlöksklyftor, skalade och finfördelade 3 dl mjölk 1 dl vitvinsättika 1 dl rypsolja 4 st ljust rostbröd i tärningar ¼ knippe färsk timjan, finfördelad ¼ knippe färsk koriander, finfördelad En skvätt brännvin eller annan starkvara efter tycke och smak Salt och peppar Grillpinnar Skär köttet i jämnstora 3-4 cm kuber. Blanda mjölken och brödtärningarna till en smet i en stor skål. Krydda med salt och peppar. Tillsätt rypsoljan, ättikan, lökklyftorna, den finfördelade vitlöken och örterna. Tillsätt dessutom en skvätt alkohol efter tycke och smak och rör ihop ordentligt. Rör i kuberna av älgkött, ställ skålen i kylskåpet och låt dra över natten. Nästa dag: blötlägg grillpinnarna (av trä) en timme i vatten. Trä köttbitarna och lökklyftorna på grillpinnarna, turvis kött och lök. Tryck därefter ihop köttet och löken så att pinnarna inte fökolnar på mitten och för att köttet ska stekas jämnt. Krydda spetten lätt med salt och peppar runt om och grilla dem på het grill tills köttet är klart. Det tar ungefär 15 minuter. Servera med förslagsvis sallad och smetana.
• 62 l Jägaren 6 l 2019 Nyhetsmagasinet Regionen omfattar 20 jaktvårdsföreningar och bildas av landskapen Kymmenedalen och Södra Karelen samt den tidigare kommunen Suomenniemi i landskapet Södra Savolax. Jaktchefen svarar inom sin region för att vilthushållningen är hållbar, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställer viltpolitiken, samarbetar med intressegrupperna och sköter de särskilt föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifterna. Dessutom fungerar jaktchefen som föredragande i sydöstra Finlands regionala viltråd. Utöver de regionala uppgifterna ska jaktchefen också delta i nationella uppgifter och projekt som främjar vilthushållningen samt i särskilt avtalade internationella uppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Fredrikshamn. Tjänsten förutsätter följande: ? högre högskoleexamen, gärna inom naturresursbranschen eller annan lämplig examen och i praktiken påvisad förmåga att fungera som jaktchef ? god kännedom om vilthushållning och jakt ? utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och tillfredsställande kunskaper i svenska. Goda kunskaper i svenska betraktas som en merit. ? kunskaper i engelska ? förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? påvisad förmåga att leda ? beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, eventuellt också utomlands ? beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Finlands viltcentral söker en JAKTCHEF för regionen Sydöstra Finland Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast 1.4 2020. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31.12 2019 kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi eller i andra hand till adressen Finlands viltcentral / Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Jaktchef, Sydöstra Finland. Ytterligare information: Direktör Jari Varjo, jari.varjo@riista.fi, telefon 029 431 2112 Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, sauli.harkonen@riista.fi, telefon 029 431 2104 Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, jarkko.nurmi@riista.fi, telefon 029 431 2105 Biträdande direktör Jari Pigg, jari.pigg@riista.fi, telefon 029 431 2102 JAKTCHEF för regionen Kajanaland Viltcentralsregionen omfattar landskapet Kajanaland med 8 jaktvårdsföreningar. Jaktchefen svarar inom sin region för att vilthushållningen är hållbar, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställer viltpolitiken, samarbetar med intressegrupperna och sköter de särskilt föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifterna. Dessutom fungerar jaktchefen som föredragande i Kajanalands regionala viltråd. Utöver sina regionala uppgifter ska jaktchefen också delta i nationella uppgifter och projekt som främjar vilthushållningen samt i särskilt avtalade internationella uppgifter. Tjänsten förutsätter följande: ? högre högskoleexamen, gärna inom naturresursbranschen eller annan lämplig examen samt i praktiken påvisad förmåga att fungera som jaktchef ? god kännedom om vilthushållning och jakt; som merit räknas kännedom om vilthushållningen och samarbetsparterna i Kajanaland samt kännedom om särdragen hos området som avses i jaktlagens 8 § ? utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och tillfredsställande muntliga och skriftliga kunskaper i svenska ? kunskaper i engelska ? förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? i praktiken påvisad förmåga att leda ? beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, eventuellt också utomlands ? beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast den 1.3 2020. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31.12 2019 kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi eller i andra hand till adressen Finlands viltcentral / Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Jaktchef, Kajanaland. Ytterligare information: Direktör Jari Varjo, jari.varjo@riista.fi, telefon 029 431 2112 Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, sauli.harkonen@riista.fi, telefon 029 431 2104 Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, jarkko.nurmi@riista.fi, telefon 029 431 2105
• Jägaren 6 l 2019 l 63 INRIKESMINISTERIET INFORMERAR PÅVISANDE AV AKTIV HOBBYVERKSAMHET MED FEM ÅRS MELLANRUM Leidit Tyrväällä EN VILTPLANERARE till regionen Norra Karelen Viltcentralsregionen omfattar landskapet Norra Karelen med 15 jaktvårdsföreningar. Regionen är specialist på frågor som berör de stora rovdjuren. Till viltplaneraren uppgifter hör bland annat att stöda jaktvårdsföreningarna, regionala och nationella planeringsoch rådgivningsuppgifter inom vilthushållningen, samarbete med intressegrupperna samt att sköta särskilt fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Joensuu. Tjänsten förutsätter följande: ? för branschen lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen ? god kännedom om förvaltningen och verksamheten i jv-föreningar ? kännedom om vilthushållning och jakt ? utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska ? nöjaktiga kunskaper i svenska och engelska ? förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet ? beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast den 1.4 2020 eller enligt avtal. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31.12 2019 kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi eller i andra hand till adressen Finlands viltcentral / Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk kuvertet: Viltplanerare, Norra Karelen. Ytterligare information: Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, sauli.harkonen@riista.fi, telefon 029 431 2104 Vilthushållningschef Jarkko Nurmi, jarkko.nurmi@riista.fi, telefon 029 431 2105 Biträdande direktör Jari Pigg, jari.pigg@riista.fi, telefon 029 431 2102 ? Hjortjakt för damer, tid:14-15 december, Plats: Sastamala Jakten sker med hund i grupper om cirka 10 personer i olika föreningars marker. Du kan delta oavsett var du bor i landet. Ta med dig studsaren, jaktkortet, innehavstillståndet för geväret, intyget över godkänt skjutprov och jakttelefonen. Jakten kostar 70 euro för lördagen och 50 euro för söndagen. I priset ingår soppa till lunch i terrängen båda dagarna och middag på lördag kväll. Du betalar en förhandsavgift på 50 euro när du anmäler dig. Boendet ingår inte i priset. Anmäl dig senast 2 december. Kvällsjakt arrangeras mot separat avgift. Ytterligare information och anmälningar Katja Saari, katja.saari04@gmail.com eller 040 513 5527 ? För jaktvapen gäller kravet på att vart femte år lämna in en utredning över aktiv hobbyverksamhet enligt följande: Ett tillstånd som har beviljats 13.6 2011 eller därefter för pistol, revolver, miniatyrpistol eller miniatyrrevolver: ? Vart femte år ska innehavaren lämna in till polisen ett intyg skrivet av jaktvårdsföreningen över att personen aktivt bedriver jakt med fällor eller grytjakt, eller ett intyg skrivet av en skjutvapeninstruktör över att personen är aktiv sporteller hobbyskytt. ? Intygsmodeller: www.poliisi.fi/luvat/ ampuma-aseluvat Ett tillstånd som har beviljats 12.7 2017 eller därefter för ett halvautomatiskt gevär, hagelgevär eller miniatyrgevär: ? Vart femte år ska innehavaren lämna in till polisen en utredning över fortsatt aktiv hobbyverksamhet och att förutsättningarna för tillstånd fortfarande föreligger. ? För ett vapen skaffat för jakt: jaktkort, utredning över jaktmöjligheterna och vilken jakt som bedrivs. Personen ska kunna motivera behovet av att jaga med uttryckligen ett halvautomatiskt gevär. ? För ett vapen skaffat för sporteller hobbyskytte: skyttedagbok, resultatlistor etc. Polisen begär inte intyget utan vapnets innehavare ska själv vara aktiv och lämna in det. Det räcker med en utredning även om vapnen skulle vara flera. Skjutvapenlagen stadgar: En person som har ett innehavstillstånd som gäller tills vidare för pistol, miniatyrpistol, revolver, miniatyrrevolver, ett särskilt farligt skjutvapen (förtecknade i 9 §) eller ett halvautomatiskt skjutvapen (gevär, hagelgevär, miniatyrgevär) ska med fem års mellanrum till polisen lämna in en utredning över att förutsättningarna för tillstånd fortfarande gäller. Förutsättningarna för tillstånd gäller om tillståndshavaren fortsättningsvis aktivt bedriver verksamheten som ligger till grund för tillståndet (exempelvis jakt) eller någon annan verksamhet för vilken ett tillstånd för ifrågavarande vapen hade kunnat beviljas. Tillståndsmyndigheten kan vid behov kräva att tillståndshavaren företer även andra utredningar över sin hobby.
• 64 l Jägaren 6 l 2019 ? Vi fick in en enorm mängd svar på Jägarenkäten; drygt 3500! Vi kommer att använda dem för att utveckla vår verksamhet. Bland alla som svarade lottade vi ut två Uovision viltkameror. Fru Fortuna gynnade Kari Rantamäki i Kouvola och Markku Mursu i Posio. Vi gratulerar vinnarna! Intygen över godkänt skjutprov i Oma riista ? Den elektroniska bokföringen av skjutproven som inleddes efter nyår har varit en framgång. I 290 jaktvårdsföreningar har examinatorerna knappat in resultaten i realtid i tjänsten. Drygt 60 tusen skjutningar har bokförts i Oma riista vid cirka 3500 skjutprovstillfällen. Som mest har det gjorts drygt 50 skjutningar vid ett och samma tillfälle. Det här har varit möjligt eftersom jaktvårdsföreningarna har utbildat sina skjutprovsexaminatorer på ett berömligt sätt under våren och sommaren. På jv-föreningarna har man märkt att en fungerande digitalisering lättar arbetsbördan och gynnar kunderna, det vill säga jägarna. Till specialplanerarens uppgifter hör: ? att färdigställa förvaltningsplanen för skogsvildrenen som bereds inom projektet Skogsvildren LIFE (LIFE15 NAT/FI/000881). ? att samarbeta med intressegrupperna och engagera dem i beredningen av förvaltningsplanen Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor. Ytterligare information: www.riista.fi/sv/category/lediga-jobb/ TRE PLANERARE för en tidsbunden anställning till utgången av 2021 Till planerarnas uppgifter hör bland annat: ? expertuppgifter i anslutning till utvecklandet av skötseln av våtmarksmiljöer och att främja utvecklingsprojekt ? samarbete med intressegrupperna för att utveckla skötseln av våtmarksmiljöer och att främja detta samarbete ? övriga uppgifter i anslutning till utvecklandet av förvaltningen av sjöfågelstammarna ? uppgifter i anslutning till arbetet med att effektivera jakten på skadliga främmande arter Tjänstens placeringsort är enligt avtal något av Finlands viltcentrals regionkontor. Ytterligare information: www.riista.fi/sv/category/lediga-jobb/ Finlands viltcentral söker EN SPECIALPLANERARE för en tidsbunden anställning 3/2020-6/2020 Fågeldispenserna 2020 Kom ihåg att ansöka i tid! Ansökningarna om dispens för fåglar som orsakar skador görs i tjänsten Oma riista och lämnas in till Finlands viltcentral. ? Det kan bli fråga om dispens när det inte finns något annat sätt att i tillräcklig utsträckning minska på skadorna som orsakas av icke fredade och jaktbara fåglar. För skador som kan förutses ska ansökningarna för icke fredade fåglars häckningstid lämnas in i tillräckligt god tid, helst 2-3 månader före dispenstiden börjar. Dispensansökningen ska i första hand göras elektroniskt. Beslutsfattandet inklusive olika utredningar tar tid, vilket betyder att viltcentralen kan bli överhopad med ansökningar. Innan en dispens kan verkställas ska i regel en besvärstid på 30 dygn löpa. Den som är ute i god tid har större utsikter att kunna bekämpa skadorna så fort problemen börjar. Fleråriga dispenser kan komma i fråga bland annat för att lindra skador på bärodlingar. Dispens kan beviljas för en längre tid än ett år för ett permanent objekt, för att skydda djur, i forskningssyfte eller för ett naturvårdsprojekt. Anmälningsförfarandet gäller fångandet eller dödandet av icke fredade fåglar i enlighet med jaktlagens 5 §. Anmälningsförfarandet kan godkännas att gälla tills vidare på motsvarande grunder som för dispens. Anvisningarna för dispensansökning finner du på Finlands viltcentrals webbplats: www.riista.fi och oma.riista.fi Tack för era svar!
• Jägaren 6 l 2019 l 65 KÖPES: Andvåtmark eller lämplig plats för sådan i Nyland, tfn 040 125 0343. Gevär halvautomat 9,3*62, vänster, tfn 040 052 3738. Tikka m07 vänster, tfn 040 096 0157. Burris 6X förstorande kikarsikte (på marknaden på 80-talet). Måste vara alldeles hel. Tfn 040 522 0880. Pälsskinn, R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 554 6852. ÖVRIGT: För medlemskap i jaktförening, mera info på www.pielisenriistamiehet.com. Inhemsk vitlök från Orivesi. 25 e/kg + frakt, iso-tarkkala.fi /040 966 3414. Terrängtransporter, jakt med ställande hund, guidning, uthyrning av utrustning (Enontekis). Feelhouse.fi, 040 064 6151. Pilkfärder och ripjakt i Enare med guide. Topin kalajahti, tfn 050 322 1377. HUNDAR: Säljer en beaglehanne och tikvalpar, f 9.8. Förfr 050 352 3843 eller www.kuopusmaa.nettisivu.org. Jämthund för betäckning, Urkki FI61397/10. Tre björnprov-3 ettor. Fällt 9 björnar för Urkki, eftersök på skadskjutna o trafikskadade lyckas 100 %, ögono höftbilder, gott lynne. Tfn enbart björnjägare, 050 017 6350. Beaglevalpar överlåts genast, 040 072 9208. Amerikansk rävhund 6 mån, 045 256 9907. Finsk spets, hane, skäller fågel. Tfn 040 522 0880. Däck till bil och atv, riekko.eu. Säljer begagnad 20’RF kylskåp/frysfack. Ge anbud! mikkolarkamaa@gmail.com. Vapen, sikten, patroner, fästen, delar, vapensmedsuppdrag. Titta in för fasen! asetalvitie.fi / ring Matti, 050 052 6008. Kvalitetsurval beg och nya. Specialaffär, www.euroase.fi, 050 465 4695. Valmet 412 S, 12/308, choker, kikarsikte, 800 € och Tikka 308, kikarsikte 700 € . Koffertar. Fint skick. Tfn 040 093 6911. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. TILL ER TJÄNST: Obs! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 718 8170. SATAKUNNAN ASE. Alla vapensmedsoch kolvarbeten, www.asesepat.fi, 044 241 6987. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar mm av era skinn. Alla slags pälsarbeten med yrkeskunskap. Tfn 050 500 4233. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. UTHYRES: i östra Kuhmo stugor för jägare och fiskare, 050 025 3563. Toppjakt/ Ripjakt. 2 st 6-8 personers stugor. Kiilopää, Sodankylä/Enare, auroracabin.fi, 040 520 3877. JAKT: Se våra produkter, eräkolmio.fi. Fasanjakt i Kotka, all-inclusive, 320 € , Majatalo Torppa, 040 050 0022. Säljakter, seanature.net, 040 015 4600. Kombijakt björn, älg och sibiriskt snöfår (Ovis nivicola) i Kamtjatka, Ryssland. September och oktober 2020. Maj 2020 björnjakt. Taiga Delight Oy. +358 445 258 695, valentin.sadov737@gmail.com. Jakter i Kanada redan i drygt 30 år. Björn, älg, karibou, varg mm. www.paulpalmu.fi. KONSERVATORER: Esa Kemppainen, 050 563 0169, www trofeet.fi. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Studionaturalia.fi, 041 538 7602, Järvenpää. MARKKU HAAPANIEMI, 050 036 0962, TEUVA, m.a.haapaniemi@gmail.com. Fiskar, Studio Antti Saraja Oy, 040 071 2149. Suomen eläintäyttämö, tfn 040 501 5166, Vanda. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 330 3417. SÄLJES: Isolerade inhemska hundkojor, 1-delad 310,och 2-delad 390,-. Tfn 06 453 4333 eller www.koirankoppi.fi. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 541 7308, www.porinase.fi. Specialaffären för knivar, www.brisa.fi. 42 år pålitliga affärer. Mossber 308+kik 399 € , Mossb 12/89 synt 450 € , Tikka T3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 040 038 4118, billigt och snabbt med post och buss. WWW.ANONASE.COM. Snabba leveranser från nätbutiken. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Tillbehör för djuruppstoppning, skalloch horntroféer. Även trofésköldar. www.tayttotarvike.fi, tfn 040 964 2611. Toppenfin ackja för toppjakt! Mera info på www.somas.fi. Skogsfastighet med gammalt trädbestånd ca 30 ha vid Ounasjoki. Gränsar till Enontekis samfällda skog och andel i den, dvs c 30.000 jakträtter. Ståtliga fjällvyer. Tfn 050 020 3039. Stuga i Kajanaland. Området Forstyrelsen 5614 Kajaani. Vid sjöstrand. Tomt 1,4 ha. Huvudbyggnaden 6 r + kök + källare 127 m². Bastu av rundstock 35 m². Förråd 60 m². El 12 V solpanel och 230 V aggregat. Brunn och avlopp. 600 m till huvudväg, 250 m egen väg. Förfr 044 971 3510. För bla jägare veckoaktie v 38 i Katinkulta. 43,5 kvadrat + balkong 18 kvadrat. Pris 3000 € . Olli, 040 641 7726. Fin sladdlös stektermometer MEATER! www.meatersuomi.fi. Ring 050 411 7119. Säljes: Käkkälöjoki, Enontekis: Stuga 30 m 2 vid ån Käkkälöjoki och fina fiskeställen. Cirka 8 km uppströms från närmsta bro. Tomt 1,05 ha. Bastu 20 m 2 . Liderförråd. BP 29.000 € . Patrik Isaksson (talar finska, svenska), +46-70-5104323, patrik@arcticsky.se. Håll dig uppdaterad – följ Finlands viltcentral i de sociala medierna! facebook.com/riistakeskus twitter.com/riistakeskus Jakt och jägare OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2019 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 1/2020 utkommer den 20 januari. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 2 januari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. METSÄSTÄJÄN KALENTERIT Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi Metsästäjän kalenterit 2020 -ovat saapuneet varastoon! (tasku tai seinämalli) Tilaa takuuvarma joululahjasuosikki verkkokaupastamme: www.erakontti.fi Hinta : 10 ? /kpl
• Den europeiska kaninen , även kallad vildkanin, är den minsta av de tre hardjur som förekommer i vårt land. Kaninen är en främmande art och hör alltså inte till vår ursprungliga fauna. Hos oss förekommer den i parker och kantskogar i några städer, som Helsingfors, Åo och Esbo. Arten härstammar från sydvästra Europa och har införts i vårt land av människan. Till utseendet är vildkaninen väldigt lik tamkaninen. Troligen leder en del av bestånden i vårt land sitt ursprung till tamkaniner som har rymt. Vildkaninen kan bli nio år. Vildkaninerna lever i små grupper som i regel består av högst tio vuxna. I gruppen råder sträng hierarki mellan individerna. Vildkaninen förökar sig från april till augusti. Honan föder 2-6 ungar och kan få två kullar under sommaren. Jakttiden (1.9–31.3) är en månad längre än för fältharen och skogsharen. Vildkaninen kan jagas med fällor som fångar levande, med tamiller (frett), nät, som vaktjakt, med jaktbåge eller gevär. Inom en stad måste all jakt förhandsanmälas till polisen och nödcentralen. (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Europeisk kanin Oryctolagus cuniculus European rabbit/Villikani (sommar) 1–1,5 kg kg Spillning Föda Födan varierar med årstiden. På våren och sommaren äter kaninen bla gräs och örter. På vintern gnagar kaninen på lövträd och prydnadsbuskar. Korta ben Ljus undersida Baktass 8– 10 cm Skalle 4–8 cm Svans 34–50 cm Observationer Källa: laji.? Antal Antal Örter och gräs Lövträd Prydnadsbuske Språng 20– 50c m Kaninerna lever i små kolonier Kaninerna gräver invecklade nätverk av hålor Korta öron Kort nos Ryggen är gulbrun året om Svartvit svans 1– 10– 100– Den årliga avskjutningen Individer 05 11 07 09 13 18 15 17 1000 2000 3000 4000 5000 De jaktbara gnagarna och hardjuren i vårt land i storleksordning Vildkanin Ekorre Fälthare Skogshare Europeisk bäver Kanadensisk bäver C M Y CM MY CY CMY K kani_svenska.pdf 1 22/10/2019 14.08 66 l Jägaren 6 l 2019
• Den europeiska kaninen , även kallad vildkanin, är den minsta av de tre hardjur som förekommer i vårt land. Kaninen är en främmande art och hör alltså inte till vår ursprungliga fauna. Hos oss förekommer den i parker och kantskogar i några städer, som Helsingfors, Åo och Esbo. Arten härstammar från sydvästra Europa och har införts i vårt land av människan. Till utseendet är vildkaninen väldigt lik tamkaninen. Troligen leder en del av bestånden i vårt land sitt ursprung till tamkaniner som har rymt. Vildkaninen kan bli nio år. Vildkaninerna lever i små grupper som i regel består av högst tio vuxna. I gruppen råder sträng hierarki mellan individerna. Vildkaninen förökar sig från april till augusti. Honan föder 2-6 ungar och kan få två kullar under sommaren. Jakttiden (1.9–31.3) är en månad längre än för fältharen och skogsharen. Vildkaninen kan jagas med fällor som fångar levande, med tamiller (frett), nät, som vaktjakt, med jaktbåge eller gevär. Inom en stad måste all jakt förhandsanmälas till polisen och nödcentralen. (vinter) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Europeisk kanin Oryctolagus cuniculus European rabbit/Villikani (sommar) 1–1,5 kg kg Spillning Föda Födan varierar med årstiden. På våren och sommaren äter kaninen bla gräs och örter. På vintern gnagar kaninen på lövträd och prydnadsbuskar. Korta ben Ljus undersida Baktass 8– 10 cm Skalle 4–8 cm Svans 34–50 cm Observationer Källa: laji.? Antal Antal Örter och gräs Lövträd Prydnadsbuske Språng 20– 50c m Kaninerna lever i små kolonier Kaninerna gräver invecklade nätverk av hålor Korta öron Kort nos Ryggen är gulbrun året om Svartvit svans 1– 10– 100– Den årliga avskjutningen Individer 05 11 07 09 13 18 15 17 1000 2000 3000 4000 5000 De jaktbara gnagarna och hardjuren i vårt land i storleksordning Vildkanin Ekorre Fälthare Skogshare Europeisk bäver Kanadensisk bäver C M Y CM MY CY CMY K kani_svenska.pdf 1 22/10/2019 14.08 Jägaren 6 l 2019 l 67 Åland Älgjakten 2019 Jaktvårdsföreningarna har beviljat licenser på 246 älgar för jaktåret 2019 fördelat på 95 vuxna, 130 kalvar samt 21 extra licenser som endast får utnyttjas i undantagsfall. Tilldelningen är en liten minskning från föregående år då 256 älgar beviljades. Utnyttjandegraden var extremt låg år 2018 då endast 130 licenser förbrukades vilket motsvarar en nyttjandegrad på 51 %. Fjolåret var förstås ett extremt år med den svåra torkan som började redan på försommaren vilket påverkade andelen kalv i älgstammen under jakten. Den observerade kalvproduktionen låg endast på 0,49 kalvar per hondjur jämfört med omkring 0,7 som den har legat på under normala år. Faktum är att fjolårets avskjutning var första gången sedan 1981 som det fälldes färre än 140 älgar. Återstår att se om älgstammen hinner repa sig till denna säsong. RG DNA-analyser av vargprover Enheten för jaktoch viltvård har mottagit slutliga svar på DNAanalyserna av de vargprover som samlades in under säsongen 2018-2019. Totalt sex prover analyserades varav fyra konstaterades vara från varg. Två olika individer identifierades och båda är kända från tidigare analyser i fastlandet. Vargarna är syskon, en hane och en hona, födda 2017 i det s.k. Kjuloreviret (Köyliö) ca 70 km norr om Åbo. Individ 1, honan: Ett prov, spillning, insamlat den 25 april 2018 i Mörby, Hammarland. Individ 2, hanen: Tre prov, 1) spillning, insamlat den 3 maj 2018 i Ytterby, Jomala. 2) spillning, insamlat den 25 december 2018 i Hellesby, Hammarland. 3) blod (från snön), insamlat den 12 mars 2019 i Kyrkoby, Eckerö. Övriga prover härstammade från räv eller mårdhund. Uppföljning av stora rovdjur Enheten för jaktoch viltvård är fortsättningsvis intresserad av att följa upp vargoch lodjursstammarna på Åland. Under denna vinter är vi därför tacksamma för rapporter om vargeller lodjursförekomst i markerna och särskilt för rapporter på spårsnö vilket kan ge en möjlighet att samla in prover för DNA-analys om t.ex. spillning kan hittas i spårlöpan. Rapportera spår eller observationer till enheten för jaktoch viltvård. Kontaktuppgifter till enheten för jaktoch viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin, Tel: 25 313, 040 147 5313 Jakthandläggare Roger Gustavsson, Tel: 25 328, 0457 342 5325 Landskapsregeringens växel: 25 000 Bild: Naturresursinstitutet, Luke Kommun Beviljade älglicenser 2019 Beviljade älglicenser 2018 Fällda älgar 2018 Vuxna Kalv Totalt Vuxna Kalv Totalt Tjur Ko Kalv Totalt BRÄNDÖ 16 19 35 24 24 48 4 6 8 21 ECKERÖ 7 11 18 7 10 17 2 3 4 9 FINSTRÖM 7 6 13 6 8 14 2 4 6 FÖGLÖ 11 16 27 9 14 23 3 3 11 17 GETA 5 5 10 6 5 11 2 1 4 7 HAMMARLAND 9 6 15 7 5 12 2 1 4 7 JOMALA 7 10 17 8 9 17 3 3 3 9 KUMLINGE 20 20 40 26 24 50 5 5 4 14 KÖKAR 5 5 10 5 5 10 2 1 2 5 LEMLAND 7 9 16 7 5 12 2 2 3 7 LUMPARLAND 3 2 5 3 1 4 1 1 SALTVIK 3 6 9 7 6 13 3 1 1 7 SOTTUNGA 2 2 4 1 1 2 1 1 2 SUND 5 5 10 4 6 10 2 1 4 7 VÅRDÖ 9 8 17 6 7 13 1 4 6 11 116 130 246 126 130 256 33 32 60 130
• H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää edustuksistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .1 2. 20 19 sa ak ka . GRS-uutuudet: GRS Ragnarok, GRS Bifrost ja GRS Warg GRS Warg Tikka T3 -tukin ostajalle Tikka T3 -pikavaihtojalusta Optilockrenkaille sekä GRS-ampumatukipussi kaupan päälle! GRS Bifrost -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •Picatinny-kisko mahdollistaa lisävarusteiden kiinnittämisen •kumiset otepinnat Suositusvähittäishinta 599,00 € GRS Warg -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 799,00 € GRS Ragnarok -alumiininen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 1 499,00 € Tu ot ek uv is sa es iin ty vi ä va ru st ei ta (a se , ää ne nv ai m en ni n, tä ht äi nk iik ar i, la m pp u, bi po d) ei to im it et a G RS -t uk in m uk an a. Nordis Oy GRS uutuudet_Metsästäjä nro6 2019_210x245mm.indd 1 21.10.2019 9:02:49