• 1 / 2007
• Ledaren Raimo Vajavaara Verksamhetsledare Huvudredaktör Jägarnas Centralorganisation Saknar du älgen? Den gångna älgjaktsäsongen var fylld av utmaningar. Målet var att fälla 75 000 ­ 80 000 älgar och på så sätt väsentligt decimera älgarnas vinterstam, särskilt i områden där älgarnas vinterstammar hade blivit alltför stora. Vi klarade utmaningarna med heder. Visserligen förefaller det som om utmaningarna åtminstone inom vissa regioner skulle räcka till ännu för följande jaktsäsong. Fångsten uppgick till knappa 76 000 älgar och den s.k. fällprocenten , dvs jaktlicensernas utnyttjandegrad var synnerligen hög, 88,2 %. I en situation där redan utgångspunkten var den att man klart strävade till att bevilja fler licenser än behovet - och sedan överföra det slutliga ansvaret för regleringen av stammen och även mera ansvar för regleringen till de lokala jaktföreningarna - var jaktlicensernas utnyttjandegrad t.o.m överraskande hög. Under de senaste tiderna har det föreslagits, att jakttiden för älgen borde förlängas ända till utgången av januari. Som motiveringar har man främst framfört av älgarna orsakade skador på skogsbruket. Å andra sidan kan man mycket väl fråga sig om en dylik ändring i praktiken skulle leda till en situation där jakttrycket för vitsvanshjortens del minskar, varvid den skadegörelse hjortarna orsakar jordbruket och trafiken glider ur händerna. Visst kan vi glesa ut älgstammen tillräckligt effektivt också med den nuvarande jaktperioden, som räcker fram till medlet av december. Det framgår mer än väl av det gångna årets fångstvolym och utnyttjandegraden för jaktlicenserna. Vid sidan av älgen ska också vitsvanshjortens jakttryck säkerställas och det bästa sättet att realisera detta är att lämna tillräckligt med tid mellan avslutandet av älgens jaktsäsong och avslutandet av vitsvanshjortens jaktsäsong. För jaktens image är det bra att det inte mera kring jultiden bedrivs en så massiv jaktform som älgjakten de facto är i praktiken. Jägarna har alltså sitt eget viktiga fält att plöja, på det att de av älgarna orsakade skadorna ska kunna hållas på en skälig nivå. Redan en längre tid har det talats om den ansvarsmedvetna jägaren. Denna bör vara medveten om arrendatorns ansvar och jaktlagens krav. Den ansvarsmedvetna jägaren bör för att hålla älgskadorna på en skälig nivå jaga älg i en sådan utsträckning att älgarnas vinterstam hålls på en nivå av omkring 80 000 djur. Den ansvarsmedvetna jägaren bör även i övrigt främja förebyggandet av viltskador med sina åtgärder och samtidigt främja förnyelsen av jägarkåren, så att det "kostnadsfria" regleringsmaskineriets slagkraft kan upprätthållas. Han/hon ska även genom sina åtgärder främja ungdomens möjligheter att få komma med i jaktföreningsverksamheten. Och hurdan skulle då den ansvarsmedvetna jägarens samarbetspartner vara. Den här samarbetspartnern kan helt säkert kallas för den ansvarsmedvetna markägaren. Av denna markägare skulle det framförallt förutsättas att han/hon gör det möjligt att använda jaktliga medel för att förebygga de av viltet orsakade skadorna genom att antingen jaga själv eller utarrendera jakträtten på sina marker till en jaktförening. Den hyra som debiteras för jakträtten håller den ansvarsmedvetna markägaren på en skälig nivå, så att regleringen av viltbestånden för att hålla skadorna skäliga låter sig göras "kostnadsfritt" av jägarna. Den ansvarsmedvetna markägaren, som givetvis följer med sin tid, förstår - framförallt i egenskap av skogsägare - att naturen och viltet ställer begränsningar också på det bedrivna skogsbruket. Vid förnyelsen av skogen gynnar den ansvarsmedvetna markägaren inte skogsodling av plantskoletyp, eftersom alla plantor ändå inte växer upp till bra timmer. I stället strävar han/hon till att skogen ska ge en god avkastning som helhet. Den här markägaren gynnar mångfalden i sin skogsskötsel och röjer inte enkelspårigt bort allt löv i sin skog, varvid det faktiskt inte skulle erbjudas älgen annan föda än tallplantor. Den ansvarsmedvetna markägaren är medveten om att en rik finländsk ekonomiskog, där också viltet mår bra, kommer att bli den nya trumfen för vårt lands skogsbrukssektor i den internationella konkurrensen. För älgens del finns det rikligt av utmaningar på samarbetets fält. Den grundläggande utgångspunkten är dock fortsättningsvis att det i vår finländska natur finns rum för såväl skogsnäringen, villebrådet och övriga näringar som nyttjar naturen som för nyttjarna av allemansrätt. Sist och slutligen är det frågan om balans och hänsynstagande till olika parter. Hur uppnås och bevaras då denna balans? Genom samarbete - och genom att envar bär sitt eget ansvar. G 2 Jägaren 1 / 2007
• Innehåll Jägaren Nr 1 23.01.2007, 56. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 23.03.2007. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Klaus Ekman Juha Immonen (vordf) Marko Mikkola Leif Norrgård Jarkko Nurmi och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT/ JÄG07_01/2007 Pärmfoto: Hannu Huttu sida 42 sida 6 Jaktföreningsenkäten 2005 del I: Medlemskårens förgubbning ett allt värre problem i föreningarna Älgflugan ­ enbart ett plågoris? sida 10 Har jaktkort men ingenstans att jaga? sida 34 I harspåret 4 JCO meddelar 5 Fototävling för ungdomar 14 Åldersstrukturen hos älgkorna i Savonranta och i Sodankylä helt olika 20 Älgbytet hösten 2006 22 Viltvårdsobjekt av hektarstora sedimenteringsbassänger 24 Varför jagar människan 28 Ris och ros av tillståndsjägarna på statens marker 32 Om du vill gå ut i skogen nu... SÅ BLIR DU GARANTERAT ÖVERRASKAD! sida 54 Av kärlek till mat: Aila Hietala 38 Än finns det tid fällor och slagjärn för vårens minkjakt 45 Blankett för anmälan av fällda rådjur 48 Jakten på statens marker: Jaktkulturen i de staliga ödemarkerna 52 Det händer i distrikten 56 Kallelse till jaktvårdsföreningens möte 60 Adresser 61 Affärer Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 Jägaren 1 / 2007 3
• JCO meddelar Specialyrkesexamen för viltmästare G Avläggandet av examen inleds med en traditionell handlednings- och utgångsnivåperiod, som ger examinanderna en orientering i kraven för alla delmoment i examen. Handlednings- och utgångsperioden ordnas på Evois skogsläroanstalt i maj 2007. I slutet av perioden ordnas ett fristående yrkesprov, som samtidigt utgör det första avsnittet av examen. Exaktare tidpunkt meddelas i Jägaren nr 2/2007 samt på vår webbplats www.riista.fi Ansökan till perioden inlämnas skriftligt med en ansökningsblankett som kan rekvireras från JCO Laitiala försökscenter eller printas ut från JCO: webbsajt www.riista.fi (Tjänster Utbildning Viltmästarexamen Blanketter). Ansökningstiden utgår 13.4.2007. Försenade eller bristfälliga ansökningar behandlas inte. Också sökande som söker sig till perioden via läroanstalter som ger preparerande undervisning för examen ska lämna in ansökningsblankett jämte begärda bilagor inom utsatt tid till JCO Laitiala försökscenter. Häftet "Specialyrkesexamen för viltmästare" som ingår i serien "Grunderna för arbetslivets examina" (till priset 6,50 euro) kan rekvireras från Utbildningsstyrelsens säljtjänst (09-7747 7450) eller via www.oph.fi. Viltmästarexamens uppgiftshelheter och bedömningsgrunder hittas på JCO: s webbsajt (adress nedan) eller om ni inte har tillgång till internetkontakt kan materialet beställas från JCO Laitiala försökscenter (10 e + porto). Ytterligare information om avläggandet av viltmästarexamen samt om handlednings- och utgångsnivåperioden ingår i Jägaren nr 2/2007 och på vår webbsajt www.riista.fi (Tjänster Utnbildning Viltmästarexamen). JCO Laitiala försökscenter besvarar frågor om examen. JCO Laitiala försökscenter Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi Tfn 03-882 570, Fax 03-882 5711 E-post mkj.laitiala@riista.fi Simo Syrilä jaktråd G Republikens president har den 1 december 2006 beviljat ordföranden för Jägarnas Centralorganisation Simo Syrilä titeln jaktråd. Jaktrådet, filosofie magister Simo Syrilä har sedan 1971 verkat förtjänstfullt i förtroendeuppdrag på alla organisationsnivåer inom den finländska jägarorganisationen. Som ordförande har han fungerat på såväl jaktvårdsförenings- som jaktvårdsdistriktsnivå. Som ordförande för styrelsen för Jägarnas Centralorganisation har han fungerat sedan 2000. I egenskap av nationell påverkare och som representant för Finland i Förbundet av Europas jägar- organisationer FACE har Syrilä hela tiden fungerat föredömligt för främjandet av den finländska jakten och jaktkulturen. Under de senaste åren har han i egenskap av ordförande för Centralorganisationens styrelse verkat kraftigt för utvecklingen av jaktsektorn och jakten i vårt land och samtidigt målmedvetet och framgångsrikt styrt Jägarnas Centralorganisation och hela jägarorganisationen under administrationens förnyelseprocess. Juridiska tjänster för jägare G Jägarnas Centralorganisation har ingått ramavtal om juridiska tjänster för jaktvårdsdistrikten, -föreningarna och enskilda jägare med Maanomistajien Arviointikeskus Oy och Vuosaaren lakiasiaintoimisto. Maanomistajien Arviointikeskus Oy har som specialområden: - planerings- och byggnadsjuridiska frågor - miljö- och naturskyddsjuridiska frågor - avtals- och ersättningsrätt - vattenrätt Kontaktuppgifter: Företaget har kontor i Helsingfors, Kouvola, Uleåborg, Seinäjoki och Åbo. Närmare kontaktuppgifter hittas på adressen www.arviointikeskus.fi eller tfn växel 020 7411 050. Vuosaaren lakiasiaintoimisto har som specialområden: - avtal - bolags- och samfundsjuridik - beskattning - familje- och arvsrätt Kontaktuppgifter: Olli Piironen, tfn 09-341 1191, fax 09-341 1197, e-post olli.piironen@kolumbus.fi, adress Nordsjövägen 45, 00980 HELSINGFORS. Ändrade adresser Kihniö jvf: Matti Saastamoinen, ny adress Palolahdentie 221, 39820 Kihniö, tfn 03-448 4342, gsm 040 868 3715, kihnio@riista.fi Vid Naturhistoriska centralmuseets konserveringssektion anslås en tjänst som konservator Tjänsten besätts med en fyra månader lång prövotid. Naturhistoriska centralmuseet är ett särskilt forskningsinstitut som hör till Helsingfors universitet. Museets samlingar är nationalsamlingar och betjänar landets biologiska och geologiska forskning, undervisning och vetenskaplig bildning, internationellt samarbete inom området och universitetsinstitutionernas verksamhet. Museet producerar riksomfattande ambulerande utställningar och ordnar bl.a. utbildning av konservatorer. fr.o.m. 1.3.2007 ledig att sökas. I konservatorns uppgifter ingår att preparera exemplar av ryggradsdjur för vetenskapliga samlingar och utställningar. Ytterligare deltar konservatorn i undervisningen av konservatorelever. Den bästa beredskapen för skötseln av uppgiften ger yrkesexamen i konservering inom naturvetenskaper. Vi värdesätter förmåga till självständigt arbete. För en framgångsrik skötsel av tjänsten är det till fördel att ha tidigare arbetserfarenhet i branschen, god kännedom om naturen och goda insikter i djurens anatomi. Kunskaper i svenska och engelska räknas som merit. Tjänstens lön grundar sig på nivå 5 i ramen för fordringar för annan än undervisnings- och forskningspersonal i universitetens nya avlöningssystem, enligt vilket den uppgiftsrelaterade lönedelen är 1 610,23 euro i månaden. Därtill erläggs en lönedel som grundar sig på den personliga prestationen och uppgår till högst 46 % av den uppgiftsrelaterade lönedelen. Erläggandet av den personliga lönedelen är differentierad enligt skedet för ibruktagandet av det nya lönesystemet. Ansökan riktas till direktören för Naturhistoriska centralmuseet och inlämnas jämte bilagor under adress Helsingfors universitets registratorskontor, PB 33, (Universitetsgatan 4), 00014 HELSINGFORS UNIVERSITET. Ansökningstiden utgår torsdag den 15.2.2007 kl. 15.45. Ytterligare information ger överkonservator Ari Puolakoski, (09) 1912 8801, ari.puolakoski@helsinki.fi Helsingfors den 4 januari 2007, Förvaltningsämbetet 4 Jägaren 1 / 2007
• Finlands jaktmuseums utställningar 2007 1.2 - 11.3.2007 Erkki Tanttus bokkonst Hundra år sedan grafikerns födelse 15.3 - 22.4.2007 Björnar i Martinselkonentrakten Juha Mälkönens naturfoton av vårt lands nationaldjur 3.5 - 7.10.2007 De strömmande vattnens flodpärlmussla Pärleglans och fångsthistoria 21.5 - 30.9.2007 Roligt med djuren Barnens lekplats i museiparken 5.10 - 11.11.2007 Årets naturfoton 2006 11.10 - 31.12.2007 Moder Natur Anne Partanen målningar Evenemang 2007 11.2 Talvikki *07. Hela familjens vinterutfärdsdag 5.4 - 9.4 Påsk på jaktmuseet 14 - 20.5 Nationell museivecka 18.5 Internationell museidag 26.8 Ase ja Kirja-evenemanget 9.9 Riihimäki-Söndag = RiiSu 19.10 Ekorrens dag. Jaktmuseets årsdag Öppet april-september alla dagar 10-18 oktober-mars ti­fr 9-16, lö-sö 10-18, må stängt. Stängt i januari. Finlands Jaktmuseum Tehtaankatu 23 a, 11910 Riihimäki (019) 722 294, www.metsastysmuseo.fi, info@metsastysmuseo.fi. Ändringar möjliga. Jaktupplevelser Fram med kameran ­ knäpp tävlingsbilder! G Jägarnas Centralorganisation arrangerar en digifototävling med jaktmotiv för ungdomar. Tävlingen ordnas som en del av JCO:s Ungdomsfonds verksamhet. Tävlingstiden började i juli 2006 och fortsätter till slutet av februari 2007. Tävlingsbilderna ska sålunda vara JCO tillhanda senast den 28.2.2007. Tävlingen är öppen för alla högst 25 år fyllda ungdomer att delta med digifoton med jaktmotiv som de knäppt. Deltagandet i tävlingen kostar ingenting. Bildernas motiv Bilderna ska ha viltmotiv. Det kan vara bilder med exempelvis klar anknytning till jakt, viltvård, någon viltart eller annars klart viltmotiv. Särskilt uppskattar vi stämningsfulla ögonblicksbilder samt äkta situationsbilder. Bilderna ska vara i jpg- (jpeg-) -format och ha en upplösning på minst 300 dpi. Bildernas långsida ska mäta minst 15 och högst 30 cm. Varje deltagare får sända in högst fem tävlingsbilder och deltagarna ska äga fullständiga rättigheter till sina bilder. Bilderna får vara tagna före tävlingens början men får inte vara tidigare publicerade eller premierade vid någon tävling. Priser Ungdomsfondens samarbetspartner K. Hjort Oy, Sako Oy och Metsästäjän Erätukku överlåter en del av sin fonddonation för 2006 i form av priser till digifototävlingen. Fototävlingens priser är följande: 1. pris, Leupold Wind River 15-24x60 mm Spotting scope teleskop med stativ och hård väska. 2. pris, Beretta Back lite goretex jaktdräkt. 3. pris, Jahti-Jakt VHF telefon. Mellan alla deltagare utlottas dessutom värdefulla varupriser, bl.a.: Sako Quad synthetic 22 LR miniatyrgevär el. motsv. JahtiJakt Premium Air Tex jaktdräktsset. JahtiJakt Laser avståndsmätare. Priserna delas ut och utlottningarna sker våren 2007. Publiceringen av fotona De foton som premierats i tävlingen kommer att publiceras i Jägaren och på JCO:s webbsajt 2007. Övriga tävlingsbidrag kommer att publiceras på nätet i ett fotogalleri som öppnas senare på webben. Fotona ska sändas in på cd-rom till Jägarnas Centralorganisation på adressen Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, (märk kuvertet Fototävlingen) eller mejlas på adressen kuvakisa@riista.fi. Samtidigt ger tävlingsdeltagarna Jägarnas Centralorganisation rätt att använda fotona i sina publikationer och på sin webbplats utan ersättning. Till JCO insänt fotomaterial returneras inte. Uppgifter om fotona Med fotona ska följa åtminstone följande uppgifter: Fotografens namn, adress och telefonnummer Fotografens födelsetid Uppgift om var och när fotot / fotona har tagits Ev. namn på fotot Antalet jägare ökar fortsättningsvis 2006 erlade 304 105 personer jaktvårdsavgift. Jämfört med 2005 ökade antalet personer som erlagt jaktvårdsavgift med 1 580 (0,5 %). Det distriktsvisa antalet jägare framgår av tabellen nedan. Distrikt Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Svenska Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Sammanlagt 2005 11 161 16 634 16 512 17 793 16 231 34 741 41 410 23 058 11 654 19 558 27 516 9 496 15 219 28 256 13 286 2006 11 315 16 659 16 638 17 965 16 233 34 940 41 550 22 937 11 747 19 688 27 512 9 426 15 155 28 690 13 650 förändring 154 25 126 172 2 199 140 -121 93 130 -4 -70 -64 434 364 1 580 förändring % 1,4 0,2 0,8 1,0 0,0 0,6 0,3 -0,5 0,8 0,7 0,0 -0,7 -0,4 1,5 2,7 0,5 * * * * 302 525 304 105 Jägaren 1 / 2007 5
• Del I Jaktföreningsenkäten 2005 Medlemskårens förgubbning ett allt värre problem i jaktföreningarna G Inom jägarkåren finns det lika många under 25 år gamla jägare som över 65 år gamla. Det finns dock klart fler till åren komna än unga medlemmar i jaktföreningarna. Omkring 13 000 unga hör inte till någon jaktförening. G En tredjedel av medlemmarna i föreningarna deltar i älgjakten. G Det grundades mest jaktföreningar på 1960-talet. Marko Svensberg, Pentti Vikberg I fjol gjordes det en samplingsundersökning av jaktföreningarnas och -sällskapens verksamhet 2005. En motsvarande undersökning gjordes också åren 1997 och 2000. En enkät med i det närmaste samma innehåll utförs numera med fem års intervall. Resultaten från jaktföreningsenkäten publiceras i koncentrerad form i Jägaren under innevarande år. I föreliggande första avsnitt behandlar vi medlemskåren och dess åldersfördelning, deltagandet i älgjakten, tidpunkten för grundandet av jaktföreningarna samt konstituerandet av jaktföreningarna och frivilligt medlemskap i jägarförbunden och kennelklubben. 6 Jägaren 1 / 2007 Enkätformuläret besvarades igen i lovvärd utsträckning Till jaktföreningarna och -sällskapen sändes för ett år sedan ett enkätformulär som koncentrerats till tre sidor. Enkäten riktades till jaktföreningar och -sällskap, som antingen var sökande av jaktlicens för hjortdjur eller med i samlicenser. I hela landet finns det sammanlagt 4595 föreningar och sällskap av den här typen. Antalet utsända enkätformulär uppgick till 1554 (34 % av alla). Av formulären besvarades och returnerades 882, vilket innebar en svarsprocent på 57. Den största andelen returnerade svar hade Kym- mene (71 %) och den lägsta Södra Tavastland (44 %). Det lägsta antalet svar per jaktvårdsdistrikt var 27 medan medeltalet uppgick till 59. Samplet omfattar 19 % av vårt lands jaktföreningar och -sällskap. Det ger en tillförlitlig bild av verksamheten i vårt lands jaktföreningar och även en relativt god bild av situationen i jaktvårdsdistrikten. Antalet medlemmar har under årens lopp varit jämnt Genomsnittet för antalet medlemmar över alla föreningar och sällskap i landet är 70 medlemmar. Antalet var detsamma också i enkäten
• 2000 (tabell 1). 1997 var motsvarande siffra 67 medlemmar. De största föreningarna påträffas i Uleåborgs och Österbottens jaktvårdsdistrikt. I många föreningar i dessa regioner finns det väldigt många medlemmar, ända från 500 upp till hela 1000 medlemmar. I Norra Tavastland och Nyland är föreningarnas genomsnittliga medlemsantal (35 och 38 medlemmar) bara en fjärdedel av vad det är i Uleåborg och Österbotten (149 och 139 medlemmar). Skillnaderna i antalet medlemmar beror långt på föreningarnas tillkomsthistoria. I Österbotten är många av föreningarna sockenföreningar som omfattar hela kommunen, medan föreningarna på annat håll till övervägande delen har bildats inom någon viss bys område. Genomsnittligt antal medlemmar och gruppernas procentuella andel av medlemskåren Jaktvårdsdistrikt Södra Tavastland Södra Savolax Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Kajanaland Hela landet Antal medl. i genomsnitt 51 43 57 70 106 149 139 35 54 51 57 79 38 62 54 70 % under 25-åriga 10 9 10 8 13 12 11 7 10 11 16 9 10 10 11 11 % över 65-åriga 26 15 17 21 16 16 16 18 20 19 22 18 20 20 15 18 % understödsmedlemmar utan jaktkort 11 7 2 19 12 9 2 16 5 6 7 6 15 16 5 10 % kvinnor 4 4 4 6 6 4 3 5 5 6 5 3 8 6 5 5 % jagande aktiva medl. 60 67 61 44 64 64 56 66 59 72 63 54 67 65 75 63 13 000 ungdomar utanför föreningsverksamheten Av medlemmarna i hela landets föreningar och sällskap är 63 % jagande Tabell 1. Tabellens siffror berättar sitt karga språk om förgubbningen i föreningarna. I jägarkåren finns det lika många aktiva medlemmar och 10 % understöunga och gamla, men föreningarnas medlemskår förgubbas. dande medlemmar utan jaktkort (tabell 1). 11 % av det totala antalet medlemmar är under 25 år gamla och andelen över 65 rialet inte helt ogrundad. Trenden ser ut att ha skapen i Norra Tavastland deltar över hälften i år gamla medlemmar är 18 %. Enligt den här blivit starkare redan enbart under de senaste älgjakten. I sex distrikt överskrider motsvaranenkäten förefaller andelen gamla medlemmar fem åren. Pga befolkningens åldersstruktur de siffra 40 %. Av medlemmarna i jaktföreningöka, för enligt enkäten 2000 var andelen över och i och med att även de stora åldersklasserna arna och -sällskapen i Uleåborgs, Österbottens 65 år gamla medlemmar avsevärt mindre (13 åldras kommer trenden knappast att ändras i och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt deltar bara omkring en fjärdedel i älgjakten. %). Andelen ungdomar var igen densamma framtiden heller. En jämförelse av medlemsantalet i föreJämfört med enkäten 2000 har också genomsom 2000. Andelen kvinnor i föreningsverksamheten ser ut att ha ökat ökat en aning. Nu ningarna med det totala antalet jägare i jägar- snittet för älgjaktlagens storlek i hela landet hålutgjorde kvinnorna 5 % av medlemmarna mot registret, 360 000 (av dem löser 300 000 årli- lits vid 24 jägare (tabell 2). I det genomsnittliga gen jaktkort), berättar att ca tre fjärdedelar av älgjaktlaget finns det tre under 25 år gamla, fyra 3 % för fem år sedan. En uppskattning av det totala antalet med- jägarna hör till någon jaktförening eller något över 65 år gamla och en kvinna. De största älgjaktlagen påträffas naturligtvis i Österbottens lemmar i jaktföreningarna och -sällskapen i jaktsällskap. och Ulleåborgs jaktvårdsdistrikt i föreningarna hela landet på grundvalen av enkätens svarsmamed det största antalet medlemmar. I dessa terial ger ca 300 000 medlemmar. Av dem antas En tredjedel jagar älg 32 000 var under 25 år gamla, 53 000 över 65 En tredjedel av medlemmarna i jaktförening- föreningar håller sig de genomsnittliga älgjaktår gamla, 30 000 understödande medlemmar arna och -sällskapen deltar i älgjakten. Någon lagens storlek vid omkring 40 jägare, medan utan jaktkort och 15 000 kvinnor. Vid en analys förändring i det här hänseende har inte inträffat genomsnittet för jaktlagen i Norra Karelen och av förgubbningen belyses den frågan mycket under de fem senaste åren. Det totala antalet Nyland håller sig kring 15 jägare. Av föreningarnas medlemmar deltar utgååskådligt av att antalet över 65 år gamla och älgjägare, 100 000, som beräknats utgående under 25 år gamla i jägarregistret är lika stort, från materialet, överensstämmer med det antal ende från hela landets material 26 % av under 25 år gamla jägare, 26 % av över 65 år gamla 45 000 jägare (andel 12,6 %). Utgående från andra undersökningar kommit till. dessa siffror kan man grovt uppskatta antalet Av medlemmarna i jaktföreningarna och -säll- jägare och 27 % av kvinnorna i älgjakten. Den mycket jämna fördelningen av olika gruppers unga jägare som inte hör till någon jaktförening deltagande i älgjakten är en intressant iakttaeller något jaktsällskap till 13 000. Av de under gelse. Vår egen förhandsuppfattning om att de 25 år gamla jägarna skulle sålunda omkring unga jägarna skulle vara mindre intresserade av 70 % och av kvinnorna omkring 80 % höra till Den förgubbning i älgjakten kan nu skrotas. De äldres större andel någon förening. En analys av den här frågan jaktföreningarna av föreningarnas medlemskår innebär dock att är dock inte alldeles enkel, eftersom många jädet kvantitativt ingår över 50 % fler över 65 år gare kan vara medlem i ett flertal föreningar. som har lyfts fram är gamla jägare i älgjaktlagen än ungdomar. T.ex. i gruppen över 65 år gamla ingår sanno- på grundvalen av det Endast i Österbotten deltar över hälften av de likt också ett antal understödsmedlemmar utan här enkätmaterialet jaktkort och jägare som är medlemmar i flera inte helt ogrundad. föreningar. Mest över 65 år gamla medlemmar finns det i Södra Tavastland och Svenska Österbotten. I Svenska Österbotten samt i Lappland, Uleåborg och Kajanaland är ungdomarnas andel av medlemmarna starkare än i övriga distrikt. Mest kvinnor bland medlemmarna finns det i föreningarna i Nylands, Lapplands och Kymmene jaktvårdsdistrikt och minst i Österbotten. Mest understödande medlemmar utan jaktkort finns det i föreningarna i Kymmene jaktvårdsdistrikt och minst i Mellersta Finland och Österbotten. Den förgubbning i jaktföreningarna som lyfts fram i den allmänna diskussionen och i olika artiklar är på grundvalen av enkätmateJägaren 1 / 2007 7 Hannu Huttu
• unga medlemmarna i älgjakten. Även de äldres och kvinnornas deltagande i älgjakten är starkast i Österbotten och Uleåborg. Tidpunkten för de registrerade föreningarnas grundande fördelad på årtionden 250 200 Antalet föreningar Av föreningar som besvarade enkäten är 92 % registrerade Av alla föreningar och sällskap som besvarade enkäten var 92 % registrerade. Registreringens popularitet ser ut att öka hela tiden för i enkäten 1997 var motsvarande siffra 88 % och 2000 var den 90 %. I Norra Karelen och Svenska Österbotten var alla föreningar och sällskap som besvarade enkäten registrerade. I sex jaktvårdsdistrikt låg registreringsgraden under 90 %. Det lägsta antalet registrerade jaktföreningar och -sällskap påträffas i Södra Savolax (77%), där det finns ett mycket stort antal jaktlag. Också i Nyland (79 %) och Egentliga Finland (80 %) var registreringsgraden relativt låg. Den låga registreringsgraden i de två sydvästra jaktvårdsdistrikten torde ha sin förklaring i de gamla jakttraditionerna i de svenskspråkiga kust- och skärgårdsregionerna. Där har jakten närmast koncentrerats till jaktmarker som bildats av egna och grannars markområden. I dessa fall har registreringen inte nödvändigtvis ansetts vara så viktig. Det här antagandet om den låga registreringsgraden stöds också av fördelningen mellan dem som besvarat samplet. I Nyland och Egentliga Finland är bara något över hälften av de svenskspråkiga jaktlagen registrerade. 150 100 50 0 18861909 19101919 19201929 19301939 1940- 1950- 1960- 19701949 1959 1969 1979 19801989 1990- 20001999 2005 Diagram 1. Grundandet av jaktföreningar inleddes starkt på 1930-talet och kulminerade på 1960-talet. Deltagarna i älgjakten ningar var att organisera jakten JaktvårdsDeltagare under 25 över 65 genom att sätta fart på grundandistrikt år gamla år gamla Kvinnor det av jaktföreningar. Kanhända medeltal medeltal medeltal medeltal förklaringen till att den här periSödra Tavastland 22 2,4 3,3 1,1 oden är den livligaste under den Södra Savolax 18 1,9 2,8 1,0 tid föreningarna varit verksamMellersta Finland 17 1,9 3,4 0,7 ma är just den här aktiviteten. Före 1962 hade föreningarnas Kymmene 29 3,3 5,9 2,0 konstituerande främjats av FinLappland 33 4,2 4,3 1,2 lands Jägarförbund och dettas Uleåborg 37 4,5 5,8 1,7 distriktsorganisation. Österbotten 40 6,3 8,5 1,2 I landets södra delar och i Norra Tavastland 18 1,6 3,0 1,3 kusttrakterna har grundandet Norra Karelen 14 1,5 2,5 0,9 av jaktföreningar inletts tidigare Norra Savolax 17 2,0 3,4 1,4 än på andra håll. De äldsta föreningarna finns i Svenska ÖstSv.Österbotten 25 2,9 5,8 1,4 erbotten, om medeltalet, 1946, Satakunda 24 2,3 4,7 0,9 för åren då föreningarna i disNyland 16 1,8 3,5 1,3 triktet grundats används som Egentliga Finland 22 2,4 4,8 1,5 måttsticka. Av föreningarna i Kajanaland 24 2,5 4,2 1,4 Svenska Österbotten har hälften Hela landet 24 2,8 4,3 1,3 grundats redan på 1930-talet. Motsvarande medeltal för för- Tabell 2. Antalet jägare i ett genomsnittligt älgjaktlag är 24. eningarna i Egentliga Finland, Södra Tavastland, Satakunda och Österbotten infaller på 1950-talet. Relativt sent, på 1970-talet började till Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto endast föreningar grundas i landets norra delar, Kaja- 1,3 % av föreningarna i samplet. Till Finska nalands, Lapplands och Uleåborgs jaktvårds- Kennelklubben hör något under en fjärdedel av distrikt. Den första registrerade föreningen i det föreningarna. här området som råkade komma med samplet Föreningarnas medlemskap i Kennelklubben grundades först 1947 i Kajanaland. Den ökade är en aning på nedgång. Enligt enkäten 1997 älgjakten i den norra delen av landet torde ha hörde 30 % av föreningarna till Kennelklubinverkat starkast under ben och vid millennieskiftet hade siffran sjunde senaste decennierna kit till 27 %. Å andra sidan dämpar det ökade på organiserandet av totalantalet föreningar något minskningen. Av föreningsverksamheten. föreningarna i Satakunda och Österbottens jaktvårdsdistrikt är över hälften medlemmar i Nästan alla Finska Kennelklubben. Minst föreningsmedmedlemmar i FJF lemmar har Kennelklubben i Svenska Österbotten (2,5 %). Resultatet är långt detsamma i Kymmene och som i enkäten 2000. Satakunda Medlemskapet i Finlands Jägarförbund vaDe registrerade jaktföreningarnas medlemskap i rierar mycket i de olika jaktvårdsdistrikten. riksomfattande frivilliga I Kymmene och Satakunda jaktvårdsdistrikt centralförbund varierar hör nästan alla registrerade föreningar till det på olika håll i landet. här förbundet (92 % och 86 %), medan bara Till Finlands jägarför- knappt en tredjedel av de registrerade föreningbund hör 59 % av alla arna i Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands föreningar i landet och jaktvårdsdistrikt är medlemmar i förbundet. G 1960-talet var den livligaste perioden för grundandet av föreningar Den livligaste perioden för grundandet av föreningar inföll på 1960-talet (diagram 1). Medeltalet för åren då föreningarna grundades är 1965. Föreningar började grundas särskilt på 1930-talet och var som livligast på 1960-talet. På 1970-talet började grundandet av föreningar helt naturligt redan dämpas antalsmässigt. Grundandet av Jägarnas Centralorganisation 1962 inträffade vid en tidpunkt då grundandet av föreningar var som livligast. Huvuduppgiften för de jaktchefer som då tillträdde sina befatt- I det genomsnittliga älgjaktlaget finns det tre under 25 år gamla jägare, fyra över 65 år gamla och en kvinna. Hannu Huttu 8 Jägaren 1 / 2007
• Erätukkus Fyndhörna Fynd! Rön! r nden fö na pengar! Erbjuda jäm t tbjude U r ariera v ! ändigt st Erätukku.fi ­ Den tryggaste och största näthandeln i branschen! Du får all relevant produktinformation från nätet · Du får dina produkter snabbt och lätt ­ förmånligt utan mellanhänder · Du ser hela produktsortimentet och tillgängliga produkter på en gång · Du betalar säkert i din egen Internet-bank · Största delen av våra kundbeställningar kommer redan genom nätet · Mycket hög kundbelåtenhet med Erätukkus näthandels säkerhet, snabbhet och pålitlighet Unik nöjd kund-garanti ­ pengarna tillbaka om du inte är nöjd med varan! www.eratukku.fi
• Har jaktkort Antalet jägare verkar öka sakta men säkert, men samtidigt ökar också andelen jägare som inte hör till någon förening eller något jaktlag. Men var och en som är intresserad av jakt har möjligheter att komma igång med jagandet bara han tar sig i kragen och kontaktar folk. men ingenstans att jaga? Jägare som bor i städer är därför tvungna att åka avsevärt längre sträckor för att få syssla med sin favorithobby. 10 Jägaren 1 / 2007
• A Marko Mikkola, jaktvårdskonsulent, Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt ntalet personer som har erlagt jaktvårdsavgiften har ökat i stadig takt under de senaste åren. I detta nu finns det över 300 000 personer i vårt land som gärna skulle bege sig ut på jakt. De flesta av dessa hör till en eller flera jaktföreningar eller jaktlag. I de mellersta, östra och norra delarna av landet är det inte särskilt svårt att bli medlem i någon förening. För det mesta räcker det med att aspiranten bor inom föreningens område. Men allt fler flyttar från landsbygden in till stan för att få jobb, och det blir allt fler områden som är fredade för jakt, och detta ger allt fler jägare gråa hår. I de största städerna i södra Finland är läget ofta besvärligt. Där finns ett stort antal jägare men de saknar jaktmöjligheter inom rimligt avstånd. Jägare som bor i städer är därför tvungna att åka avsevärt längre sträckor för att få syssla med sin favorithobby. För dem som inte äger mark är det svårare att komma in i någon förening, i synnerhet i och omkring de stora städerna. Anslutningsavgifterna är höga och alltid räcker det inte med att den hugade jägaren bor mitt i det område som den aktuella föreningen arrenderar. För kropp och själ En titt på befolkningens åldersstruktur visar att också en stor del av jägarkåren kommer att gå i pension under de närmaste åren. Jakten är ju till sin karaktär en sådan hobby att den håller både kropp och själ i form. Ändå är det förstås självklart att det inte för någon av oss går lika galant att släpa ut en älg från skogen när man har fyllt sjuttio som det gick innan man fyllt trettio. I många föreningar kan vi redan nu se att medelåldern stiger brant. Problemet är inte det att jakten inte skulle intressera de unga eller att det inte skulle finnas unga som jagar. Problemet är snarare det, att samhällsutvecklingen har lett till att en allt större del av de unga jägarna har flyttat till stan för att studera eller söka jobb. Lite tillspetsat kan vi kanske säga att stadsjägarna utgör en dold och outnyttjad resurs. Jägarna har under årens lopp samlat på sig många viktiga uppgifter, men alla är sådana att de ska skötas på talko. Hit hör en rad viltinventeringar, observationer av stora rovdjur, uppgiften att hålla älgpopulationerna inom vissa ramar, undanskaffandet av trafikförolyckade djur från vägarna och en hel del uppgifter till som alla är värda ett tack och omnämnande. Allt detta kräver att jägarna satsar en stor bit av sin fritid, också mätt med samhälleliga mått. Dessutom är den tid som jägarna satsar någonting alldeles annat än att fälla djur och beskatta viltstammar, även om den avsatta tiden är knuten till fritidsintresset jakt. Också i fortsättningen förväntas jägarna klara av hela den här raden med uppgifter. Därför behövs det fortsättningsvis folk som ställer upp på talko och sådana frivilliga kan vi också få bara vi släpper in så många jaktintresserade personer som möjligt i föreningarna till vår värdefulla och sunda hobby. I vilken ända börjar man? Förr i världen gick jagandet i arv från far till son. Nuförtiden finns det emellertid så många fritidsintressen som konkurrerar med varandra, och föräldrarna lever ett så stressiga liv att det kanske inte ens är möjligt att jaga tillsammans så där som far och son kunde göra förr. Väldigt Jägaren 1 / 2007 11
• ofta finns det ändå någon släkting, familjevän eller granne att haka på för att komma igång. Det allra bästa är om jägarkandidaten kan följa med en erfaren jägare och jaga tillsammans med honom. På det här viset får nybörjaren mycket fortare ett grepp om kärnan i jagandet, viltvården och jakthundsavdelningen, och behöver inte lära sig allting genom försök och misstag. Men om det ändå skulle vara så illa ställt att det inte hittas någon fadder eller läromästare ska nybörjaren ändå inte begrava drömmen om den nya, fina hobbyn. Här följer några tips och råd för att komma igång. Jaktmöjligheter åt alla Beträffande statens skogsmarker och vattenområden är det Forststyrelsen som sköter beviljandet av jakttillstånd. Forststyrelsen har i sin tur koncentrerat tillståndsförsäljningen till Villi Pohjola, som alltså ansvarar för alla naturturismtjänster inom denna myndighet. Vem som helst kan köpa ett tillstånd till ett område som sorterar under Villi Pohjola, också utländska jägare. För att göra det lättare för unga jägare att jaga har Jord- och skogsbruksministeriet gett en förordning som bestämmer att ett veckolångt tillstånd för hönsfågel kostar tio euro för ungdomar under aderton år. Normalt kostar ett sådant tillstånd 62 euro medan ett endagstillstånd kostar 20 euro. Tack vare det sänkta priset motsvarar åldersfördelningen hos de personer som jagar på Forststyrelsens marker den normala åldersfördelningen hos jägarna, uppger Jukka Bisi som är överinspektör på Forststyrelsen. Bisi säger att man på Forststyrelsen har gjort ett principbeslut om jakten som går ut på att ge de unga jägarna större möjligheter till jakt. Jaktresa utomlands eller inrikes? Nuförtiden finns det en rad jaktföretagare som arrangerar guidade jaktresor både inom landet och till utlandet. Priset på sådana resor ligger i genomsnitt klart högre än om man ordnar sin resa själv, men å andra sidan är utsikterna till en fällning oftast bättre, i synnerhet om du inte är någon rutinerad jaktresenär och saknar tillgång till tips och råd av någon mera erfaren kamrat om var någonstans det finns gott om vilt i licensområdet. Företagarna som arrangerar jaktresor annonserar ofta både i tidningen Jägaren och i andra tidskrifter i branschen. Dessutom har Jägarnas Centralorganisation satt upp en webbsida för jakt som erbjuds, som du hittar på adressen riistainfo.fi. Denna är öppen för alla och envar som har jaktmöjligheter att erbjuda. För den nybörjande jägaren är det ingen dum ide att titta in ofta här! fråga deltar i en jakt på små rovdjur. Tröskeln för att gäster ska få delta i en jakt på mårdhund, mink eller räv är klart lägre än om det handlar om jakt på ätbart vilt. Det går också bra att hänga på några rutinerade grythundsjägare utan att ha något eget vapen eftersom den här jaktformen sällan kräver att fler än en deltagare är beväpnad. För de övriga deltagarna räcker det för det mesta med en spade eller ett spett i näven. I många föreningar är rävjakt med drivande hund ett evenemang där byborna tillbringar en vinterdag tillsammans. Föreningar tackar sällan nej till förstärkningar i form av lämpliga och intresserade passkarlar. Bara du uppbådar tillräckligt med intresse och energi är det ingen dum ide att höra sig för om det skulle öppna sig sådana här möjligheter hos jaktföreningarna i trakten. där, men det är förstås bäst att först ta reda på om det har införts några begränsningar. På Nylands jaktvårdsdistrikts internetsidor hittar du de statsägda skären i Nyland, kommun för kommun. Sjöfågeljakt på främmande vatten De flesta jaktföreningar och delägarlag för vattenområden (tidigare fiskelag) säljer gästtillstånd också för utsocknes jägare. Ofta är det faktiskt lättare att få jaga sjöfågel på en annan förenings marker än exempelvis skogshöns eller hare. Väldigt ofta säljs gästtillstånd för annan jakt än sjöfågel bara under förutsättningen att gästen jagar tillsammans med någon som är medlem i föreningen. Det vilt som Det allra gästen fäller dras bästa är om då av från värdens jägarkandidaten kvot, om det finns sådan. kan följa med en enDet är alltså förerfaren jägare nuftigt att vända sig direkt till jaktoch jaga föreningen eller tillsammans vattenägaren eller delägarlaget för att med honom. fråga om tillstånd att jaga sjöfågel. Alla mark- och vattenägare har inte arrenderat ut jakträtten till tredje part och därför kan en förfrågan som riktas direkt till ägaren avkasta ett tillstånd att jaga. Kontaktuppgifterna till jaktföreningarna får du enklast tag på genom att vända dig till verksamhetsledaren för jaktvårdsföreningen på orten. Adresserna till jaktvårdsföreningarna hittar du på RiistaWeb som finns på internetsajten riista.fi. Områden med fri jakträtt I jaktlagens åttonde paragraf stadgas om jägares rätt att jaga på statsägda marker i sin hemkommun. Den här möjligheten finns i kommunerna i Lapplands län samt i Kajana, Hyrynsalmi, Kuhmo, Kuusamo, Paltamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Vaala och Vuolijoki kommuner. Det vill säga för personer som är mantalsskrivna i respektive kommun. Om din hemort ligger i någon av de ovannämnda kommunerna får du således fritt jaga allt vilt utom sådana arter som kräver licens, exempelvis älg. Detta förutsatt att inte jaktvårdsdistriktet eller staten har infört begränsningar i jakten. G Sjöfågeljakt i yttre skärgården Sjunde paragrafen i jaktlagen stadgar att var och en som är fast bosatt i Finland har rätt att jaga på allmänna vatten i havsområdet samt på öar och skär i sådana havsområden, förutsatt att dessa hör till staten och att förvaltningen av dem inte har överlåtits till annan part. På allmänna vattenområden i insjöar samt på statsägda öar och skär i sådana områden gäller att den har rätt att jaga som är fast bosatt i den kommun dit vattenområdet helt eller delvis hör, eller som det gränsar till. Utnyttjandet av den här rätten kan begränsas med en förordning om detta är nödvändigt för att trygga en viltpopulation i området eller för att området utnyttjas för något annat ändamål. Om du har tillgång till något allmänt vattenområde kan du således inleda din jägarbana För mera information kontakta Forststyrelsen/Villi Pohjola, tfn 0203 44122, www.wildnorth.net/default.asp?Section=3 Jägarnas Centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna samt http://riistaweb.riista.fi/ Se också sajten där jakt erbjuds; http://www.riistainfo.fi/ Nosa på smårovdjursjakt Det är rätt vanligt att jaktföreningar inte tar ut någon avgift för en gästtillstånd om gästen i 12 Jägaren 1 / 2007
• GARMIN 60 CX MED MINNESKORT +TOPO·SUOMI PLUS KARTA FÖR ETT CHOCKPRIS! GPSmap 60Cx Den mångfaldiga testvinnaren fick nu en efterföljare! Vi stöder JCF:s ungdomsarbete Den populära testsuccéen Garmin 60C- kartGPS har nu som systermodell fått NYHETS-modellen Garmin 60Cx. Nu kan du ladda mer TOPO·Suomi PLUS karta till minneskortet än tidigare. Den här NYHETS-modellen 60 Cx får du till Finlands mest förmånliga pris, endast från Erätukku. Tillsammans med TOPO·Suomi Plus topografikartorna har den en helt överlägsen GPS för bl a jaktbruk. De snabbaste får nu ett Bonuspaket värt över 200 ¤ på köpet! Endast från Erätukku: Nya TOPO Suomi PLUS ­ Garmin 60Cx kart-GPS. - Exakt och stor färgdisplay - Exakt arealmätning, lättanvänd - Rådgivning på finska, lättanvänd - Effektiv GPS ­antenn, fungerar bl a i fickan - TOPO·Suomi PLUS ­ data på CD medföljer (endast i Erätukku) - Ny teknologi och den nya minneskortsegenskapen möjliggör att man kan ladda ner data från den nya, precisa TOPO·Suomi PLUS-kartan, t o m HELA FINLAND på samma gång. En överlägsen batterihållbarhet: med Erätukkus uppladdbara batteri t o m 50 h - Fungerar utan problem även vintertid - OMFATTANDE GARANTI FRÅN IMPORTÖREN 13 mån Startknapp + Justerbart bakgrundsljuspå displayet Med FIND-knappen hittar du genast platsen du letar efter (t ex bilen) Med MARK-knappen markerar du viktiga platser NYHET På SD minneskortet kan du ladda ner t o m HELA FINLAND på en gång från TOPO· Suomi PLUS ­kartan. NYHET 64 MB MINNESKORT MEDFÖLJER! (t o m 100x100 km TOPO Suomi PLUS ­karta) NYHET Extra minneskort fås också hos oss! Snabbare och exaktare navigatorfunktion (SRF ITT). Kartdisplayn har alltid nordpil. TOPO·Suomi PLUS ­kartans detaljer är t o m mer exakta än papperskartans. För den vita pilen till målet, TOPO·Suomi PLUS visar namnet och avståndet. Genom att trycka på ENTER får du guidning till ditt mål. Den svarta pilen visar alltid din position och färdriktning. uspaket Garmin 60Cx +Bon BEGR. PARTI! ENDAST DE! NYHETSERBJUDAN Med IN och OUT ­knapparna kan du förstora och förminska TOPO Suomi PLUS ­kartan. Precision toppklass. Med pilknappen söker du lätt på kartan och menyn. 599 TOPO·Suomi Värde 99 TESTVINNARE! TM (19/05) testade Garmin 60CS och Erätukkus TOPO·Suomi PLUS -kartorna Bonus TOPO·Suomi PLUS Nu de noggrannaste topografikartorna + programmering- och postavgifter i samma paket! Mer information www.eratukku.fi De snabbaste får ett jättebonuspaket VÄRT 200:n på köpet endast från Erätukku! Bonus 1. 1. PLUS 2. Erätukkus extra snabba 2. batteriladdare + NiMH-batteri En ny snabbladdare + 4 st starka batterier (varav 2 får plats i enheten). Innehåller sladd för nätström. Bonus 3. 3. Extra minneskort 512 Mb På SD-minneskortet kan du ladda ner till och med 200x300 km från den precisa TOPO·Suomi PLUS-kartan. Ett valt område av TOPO ·Suomi PLUS-karta (ca 190x150 km) medföljer. Beställning av nya områden enkelt och förmånligt (99/område). Mer information www.eratukku.fi Värde 59 Värde 49 Beställ internet Tilaavianetistä www.Eratukku.fi 24h/dygn www.eratukku.fi Puhelintilaukset: Telefonbeställningar: Ma - Pe klo 9 - 18 kl 9-18: Mån-Fre 08-840 4400 08-840 4400 MYYMÄLÄT: OULU: Alasintie 8 Ark 10-188 Vard 10-18 lör Valimotie 27, Ark 10-19 la 10-16, Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie la 10-15, VANTAA: 10-15, VANDA: Valimotie 27. TAMPERE: Possijärvenkatu 4 Ark 10 - 19 la 10 - 16
• Åldersstrukturen hos älgkorna i Savonranta och i Sodankylä helt olika Våren 2003 inledde jag mitt examensarbete om åldersstrukturen hos älgkon och arbetet är nu klart. Med mitt arbete ville jag utreda vilken inverkan selektiv jakt i allmänhet och avskjutningens kalvandel i synnerhet har på älgkons åldersstruktur och kalvproduktionen. Teljo Laine MISKA KOPPONEN, Helsingfors universitet, Viltzoologi eografiskt gjordes undersökningen på Savonranta jaktvårdsförenings marker i Södra Savolax jaktvårdsdistrikt och på Sodankylä jaktvårdsförenings marker i Lapplands jaktvårdsdistrikt. Att det blev just Savonranta och Sodankylä beror på den stora skillnaden i avskjutningens kalvandel mellan de två jaktvårdsföreningarna. Älgjakten har i alla tider byggt på någon form av urvalsprincip. I början av 1970-talet började älgjakten i vårt land tillämpa principerna för selektiv jakt. Till de bärande ideerna hörde en klar ökning av kalvuttaget. Så sent som på 1960-talet låg avskjutningens kalvandel på ungefär tio procent, men hade i slutet av 1970talet stigit till nästan femtio procent i enlighet med den nya jaktstrategin. Idén med det ökade kalvuttaget var att åstadkomma en förändring i älgstammens åldersstruktur och göra den maximalt produktiv. Detta lyckades utomordentligt väl och kalvproduktionen sköt fort i höjden när älgkornas medelålder steg. Den här ändringen i jaktstrategi var en av de främsta faktorerna bakom älgstammens explosiva tillväxt på 1970talet. G len av avskjutningen undersöktes för åren 1994 till 2003 (bild 1). Medelvärdet för kalvandelen under den här perioden låg i Savonranta på ungefär 50 % och i Sodankylä på knappa 20 %. Undersökningen utgick från antagandet att de olika kalvandelarna i Savonranta och Sodankylä har olika inverkan på åldersklassen unga vuxna älgars relativa andel och därigenom påverkar älgpopulationernas medelålder och kalvproduktion. Den effekt som kalvandelen i uttaget har på en populations åldersstruktur bygger nämligen på den relativa andelen kalvar i vinterstammen efter jakt. Åldersbestämning utifrån tänderna Undersökningen byggdes upp kring det åldersbestämningsmaterial som samlades in under Olika kalvuttag i Savonranta och Sodankylä Älgavskjutningens struktur varierar mellan olika regioner i landet. I Lappland har kalvarnas andel av avskjutningen år efter år varit klart mindre än i övriga Finland. Mellan Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar är skillnaden i kalvuttag mycket stor, och detta utgör utgångspunkten för hela undersökningen. Syftet med undersökningen var att jämföra vilken inverkan det har på en älgpopulations åldersstruktur och kalvproduktion när skillnaden i andelen fällda kalvar är mycket stor. Kalvande14 Jägaren 1 / 2007 Bild 2. åren 2003 och 2004 i Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar, där jägarna tog till vara tandprover från en del av de fällda älgarna för åldersbestämning. Materialet omfattade således två år och sammanlagt 244 älgar. Savonranta stod för 82 prover av vilka 58 kom från kor och 24 från tjurar. Sodankylä stod för 162 prover av vilka 94 kom från kor och 68 från tjurar. Åldersbestämningen gjordes med en metod som bygger på de årszoner som uppstår i tandcementet på en älgs tänder. Från roten på den första framtanden (I1) sågar man ett snitt som sedan undersöks med mikroskop. Vid zoneringen uppstår på sommaren en ljus linje och på vintern en genomskinlig, som avtecknar sig mörk mot sin bakgrund (bild 2). Åldersbestämningen gjordes i all sin enkelhet genom att räkna antalet mörka linjer. Med hjälp av det här åldersbestämningsmaterialet fick jag fram åldersstrukturen hos de älgar som blivit fällda. Men för att få fram åldersstrukturen hos den levande älgpopulationen borde jag ha fortsatt i flera år till med att samla in prover. Undersökningen av åldersstrukturen hos de älgar som fällts i Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar begränsades till den del av populationen som är viktigast för reproduktionen, nämligen korna och de dominerande tjurarna. Tyngdpunkten i undersökningen fick dock
• Fångstens kalvandel (%) Andelen kalvar i Savonranta och Sodankylä åren 1994-2003 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 År Savonranta Sodankylä 1999 2000 2001 2002 2003 de övriga ålderskategorierna. Av älgkorna i Savonranta utgjorde ålderskategorin 4,5 till 6,5 år 39,7 procent medan ålderskategorin 7,5 till 9,5 år utgjorde 20,7 procent. I Sodankylä var de motsvarande andelarna 23,4 procent och 11,7 procent. Uppgången påverkade älgkornas ålder Den höga andelen älgkor i de äldre ålderskategorierna i Savonranta kan i sin tur förklara den återhållsamma jakten i slutet av 1990-talet då älgstammen i Savonranta började växa. De ålderskategorier av älgkor som på den tiden blev vuxna var troligen relativt stora. En stor del av de här älgkorna överlevde sannolikt ända till början av 2000-talet eftersom de hade kalvar och jakttrycket i Savonranta bara var i början av sin ökning. Vinterstammen i Sodankylä har under de senaste åren haft en klart större andel kalvar än Savonranta. För att en älgpopulation ska ha en stabil åldersstruktur måste det ovillkorligen finns tillräckligt många kalvar i vinterstammen. Åldersstrukturens stabilitet äventyras om andelen kalvar i vinterstammen sjunker under 25 procent. Det verkar sannolikt att det åtminstone tillfälligt har funnits för få kalvar i vinterstammen i Savonranta. Det rekordstora totaluttaget i Savonranta år 2002 och den stora andelen kalvar var en kombination som med uppenbar tydlighet har lett till en alltför liten andel kalvar i vinterstammen. Åldersklassen 2002 var mycket riktigt underrepresenterad i älgkomaterialet för Savonranta. I materialet för 2003 fanns det nämligen bara två stycken kalvar på ett och ett halvt år, alltså kor som var födda 2002. I materialet för 2004 fanns det däremot inga kor alls som var 2,5 år gamla, vilket mycket riktigt visar sig i form av en grop i åldersfördelningen. I det här sammanhanget vill jag poängtera, att förvrängningarna i älgstammens struktur är typiska när en population håller på och minskar. Diagram 1. Älgfångstens kalvandel i Savonranta och Sodankylä åren 1994-2003. ligga på åldersstrukturen hos älgkorna. Enligt och den mera återhållsamma jakten under året älgforskaren Tuire Nygrén räknas en älgtjur därpå har eventuellt bidragit till nedgången i som dominerande när den är mellan 6,5 och medelålder hos älgkorna i Savonranta. I regel 9,5 år gammal, eftersom den då befinner sig i är det ju så, att äldre älgkor med kalv oftare blir sin bästa fortplantningsålder. Under den här fällda när jakten går ut på att decimera en älgpopulation. åldersperioden når också Skillnaderna i åldersslaktvikten och hornkro- Ändringen i struktur hos älgkorna i nan sitt maximum. jaktstrategin var Savonranta och SodanKalvandelen påverkar en av de främsta kylä framträdde tydligt kornas åldersstruktur också i åldersfördelningen faktorerna bakom där skillnaderna mellan Undersökningen visar att de två jaktvårdsföreningavskjutningens kalvandel älgstammens arna likaså var tydliga påverkar åldersstrukturen explosiva tillväxt på (bild 3). Av åldersfördelhos älgkorna i både Sa1970-talet. ningen att döma befann vonranta och Sodankylä. sig respektive åldersstrukDet fanns stora skillnader i åldersstrukturen mellan de två jaktvårdsföre- tur i väldigt olika skeden. I Savonranta verkade ningarna, vilket visar sig i statistiskt betydel- kornas åldersstruktur instabil eftersom de unga sefulla skillnader i medelålder. I det samman- åldersklasserna var underrepresenterade i maslagna materialet för åren 2003 och 2004 är terialet för älgkor. Andelen älgkor i ålderskatemedelåldern för älgkorna i Savonranta 6,4 år gorin 1,5 till 3,5 år utgjorde i förhållande till alla och i Sodankylä 5,1 år. I bägge områdena sjönk kor i materialet bara 24,1 procent i Savonranta älgkornas medelålder från 2003 till 2004. I Sa- medan andelen var hela 52,1 procent i Sodanvonranta låg älgkornas medelålder på 6,91 år kylä. Åldersstrukturen hos älgkorna i Sodanunder 2003 men sjönk under 2004 till 5,77 år. I kylä verkade således vara normal. En annan Sodankylä var de motsvarande talen 5,18 år och observation av intresse var det, att det fanns 4,98 år. Det stora antalet licenser under 2003 avsevärda skillnader i andelen älgkor också i De dominerande tjurarna sjuåringar Undersökningen ger vid handen att andelen kalvar i avskjutningen inte påverkar ålders- Savonranta Procent Procent 20 15 10 5 0 1,5 3,5 5,5 7,5 9,5 Ålder (år) 11,5 13,5 15,5 30 20 10 0 1,5 2,5 3,5 Savonranta 4,5 5,5 6,5 7,5 Ålder (år) 8,5 9,5 10,5 11,5 25 20 Procent 15 10 5 0 1,5 3,5 Sodankylä 35 30 25 20 15 10 5 0 1,5 2,5 3,5 Sodankylä 5,5 7,5 9,5 Ålder (år) 11,5 13,5 15,5 Procent 4,5 5,5 6,5 7,5 Ålder (år) 8,5 9,5 10,5 11,5 Diagram 3. Älgkornas åldersfördelning i Savonranta och Sodankylä åren 2003 och 2004. Diagram 4. Åldersfördelningen för minst 8-taggade älgtjurar i Savonranta och Sodankylä åren 2003 och 2004. Jägaren 1 / 2007 15
• strukturen hos de dominerande tjurarna (alltså tjurar i åldern 6,5 till 9,5 år) i Savonranta och Sodankylä. I det sammanslagna materialet för åren 2003 och 2004 var genomsnittsåldern för de dominerande (?) tjurarna i Savonranta 7,21 år och i Sodankylä 7,07 år. Men i Savonranta blir dock tillförlitligheten lidande när vi jämför genomsnittsåldrarna eftersom antalet prover var så litet. Det fanns bara sju dominerande tjurar i materialet. I materialet från Sodankylä fanns det däremot hela 23 dominerande tjurar. Största delen av proverna från tjurar i åldersbestämningsmaterialet uppfyllde inte kriterierna för dominerande tjurar, trots att proverna samlades in selektivt med inriktning mot de största älgtjurarna. Efter hand som undersökningen framskred beslöt jag att ta med också de här tjurarna. Utöver de dominerande tjurarna undersöktes således också åldersstrukturen hos tjurar som var minst åttataggare. Avgränsningen för den här gruppen bygger på proverna från 2004 som fick direktivet att gälla alla tjurar som hade minst åtta taggar. Med de dominerande tjurarna inräknade fanns det i Savonranta nitton tjurar med minst åtta taggar och i Sodankylä 59 tjurar. Andelen kalvar i uttaget har ingen inverkan på åldersstrukturen hos de minst åttataggiga älgtjurarna i Savonranta och Sodankylä, eftersom respektive åldersstruktur är väldigt likartad. Medelåldern för de minst åttataggiga älgtjurarna i det tvååriga materialet för Savonranta var 5,82 år och för Sodankylä 5,91 år. I Savonranta var medelåldern för de minst åttataggiga tjurarna 6,14 år under 2003 och 5,38 år under 2004. De motsvarande siffrorna för Sodankylä var 5,63 år respektive 6,10 år. I åldersfördelningen i de olika kategorierna observerades några smärre skillnader, men dessa kan inte betraktas som betydelsefulla för undersökningen (bild 4). Vad kan det då bero på att andelen kalvar i uttaget påverkar åldersstrukturen hos älgkorna i Savonranta och Sodankylä, men inte åldersstrukturen hos de dominerande och de minst åttataggiga tjurarna? Älgkornas kalvskydd och genomsnittligt längre livslängd än tjurarnas kan i det här avseendet vara en särskiljande faktor mellan korna och de större tjurarna. Kalvandelen påverkar produktionen indirekt Den inverkan som uttagets kalvandel har på älgens kalvproduktion fungerar indirekt genom att först påverka kornas åldersstruktur, vilket i sin tur påverkar kalvproduktionen. På grund av den här fördröjningen undersökte vi också sambandet mellan kalvandelen och kalvproduktionen i avskjutningen åren innan. Kalvandelsmaterialet var från åren 1994 till 2003 medan kalvproduktionen räknades ut från älgobskorten för åren 1995 till 2004. Vi fann en korrelation av statistisk betydelse mellan nyckeltalen för kalvandelen och kalvproduktionen i Savonranta och Sodankylä. Den positiva korrelation som observerades i fjol i Savonranta mellan uttagets kalvandel och andelen tvillingar innebär i praktiken att andelen älgkor som har fött minst två kalvar i förhållande till alla kor som har kalvat, ökar om andelen kalvar i föregående års uttag har ökat. Den här iakttagelsen är mycket betydelsefull vid en granskning av kalvproduktionen eftersom utsikterna till tvillingkalvar är starkt beroende av älgkons ålder. Kalvandelen i älguttaget i Savonranta och Sodankylä påverkar således kalvproduktionen. Den här slutledningen blev bekräftad när vi jämsides med korrelationerna granskade den beräknade teoretiska kalvproduktionen för provkorna Vid beräkningen av den teoretiska kalvproduktionen Savon Erämessut tog vi hjälp av Tuire Nygréns provmaterial från hösten 1980, som består av antalet embryon fördelade på kornas åldersklasser. För provälgkorna räknade vi ut det genomsnittliga kalvantalet per åldersklass så, att det teoretiska antalet kalvar för respektive älgko motsvarade kons antal embryon hösten innan. Den teoretiska kalvproduktionen visade vilken effekt åldersfördelningen hos provkorna hade på kalvproduktionen i Savonranta och Sodankylä. I Savonranta uppgick den teoretiska kalvproduktionen hos provälgkorna 2003 till 109 kalvar per 100 kor och 2004 till 93 kalvar per 100 kor. I Sodankylä uppgick provälgkornas kalvproduktion 2003 till 76 kalvar per 100 älgkor och 2004 till 71 kalvar per 100 älgkor. Siffrorna ligger mycket nära kalvproduktionssiffrorna på älgobskorten. Den teoretiska kalvproduktionen fick således stöd av älgobskorten, eftersom bägge visade på samma utvecklingstrend för kalvproduktionen. G Tack för samarbetet! För insamlingen av provmaterialet vill jag rikta ett särskilt tack till verksamhetsledarna på Savonranta och Sodankylä jaktvårdsföreningar, Jouni Tanninen och Jorma Lappalainen, samt till föreningarnas jägare. Jag vill också tacka älgforskarna på VFFI och för den finansiering Suomen Riistanhoito-Säätiö bidrog med. Vesa Ruusila och Petri Nummi har varit utmärkta handledare för arbetet med min pro gradu medan Tuire Nygrén har visat mig hur man åldersbestämmer älgar. Metsästys · Kalastus · Retkeily · Eläimet · Luonto Erätaika 2007 Kuopio-hallissa 4.-6.5.2007 Savon Erämessut Messutoimisto Tasavallankatu 22, 70620 Kuopio Puh. (017) 273 3772 info@savoneramessut.fi www.savoneramessut.fi 16 Jägaren 1 / 2007
• Ajokoiramiehet HUOMIO! Pysy kartalla koko jahdin ajan "Tracker-GPS kehitys on mennyt huimasti eteenpäin" ­ Ahti Pitkäjärvi / Viikkineva Kennel/ Kortesjärvi "Kyllä GPS-tutka on tullut jäädäkseen" ­ Raimo Lokka/ Länsilokan Lennel/ Kuru Tracker MyWay tekee metsällä olosta joka miehelle täysiaikaisen jännitysnäytelmän! Voit seurata kännykästä metsästyksen kulkua, koirien ja vaikkapa jahtikavereidesi sijaintia. YHTEENSÄ VAIN Tracker MyWay ja koira-GPS -paketti 949 Tarjous voimassa vain rajoitetun ajan 30.3.2007 saakka Hinta ei sis. puhelinta. Tämä on MyWay ­ kolme navigointiohjelmaa yhdessä Maastonavigointi Kuljettu reitti 1:100 000 maastokartalla, koko ruudun näyttötilassa. Leiripaikka tallennettu muistiin. Kuvassa nuolinäyttö, josta näet suunnan kahteen kohteeseen samanaikaisesti. Merinavigointi Tracker KoiraGPS-panta mahdollistaa huipputarkan seurannan MyWay:llasi. Käyttövalmis paketti: GPS-panta, liittymä ja laturi. Kysy tarjous lähimmältä jälleenmyyjältäsi. Paino vain 230g! Mikrofoni haukun kuunteluun PIENIN EIN! & KEV Kysy lisää 08-521 9290 Autonavigointi Tracker Oy: Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo, sales@tracker.fi Tracker MyWay-myynti: Asiantuntevat jälleenmyyjät kautta maan. Asiakastuki: 0600 414 610 0,95e/min + pvm (ma-pe klo 8-20, la klo 9-16) www.tracker.fi
• t-membrankä ck eller JahtiJak äller Erätukk orthICE-ryggsä när du nu best N ra förmåner, på and llning för 250 bestä llning för 250 bestä k E- toppryggsäc NorthIC utan kostnad! För vandring, JahtiJakt gor ­membrankän utan kostnad! ng, För jakt, vandri friluftsliv... iv, camping, naturl resor... En toppklass NorthICE ­ryggsäck med egenskaper, som experter och amatörer i branschen kan uppskatta. Ett bra justerbart AIR-FIT-system bärsystem, rymliga och lättöppnade fack, vattentäta dragkedjor, avtagbra sidofickor, många fästpunkter för tillbehör. I nedre delen ett regnskydd i sin egen ficka, som går att dra över hela ryggsäcken osv. En mycket kvalitativ produkt, färg snygg grön. ® Vattentät, ventilerande och varm skaftsko även för hårt bruk. - AIR-TEX ­membran - Högt skaft - Yta av äkta läder - Varm på vintern - Fast botten Finsk lest, bra utforming och stadig struktur garanterar en bra gångkomfort även under krävande omständigheter. Svart läder passar bra med all slags klädsel och är omtyckt även hos myndigheterna. Värde av extra förmån Extra förmåner ! a även i butikern Internet-beställningar 24h/dygn Värde av extra förmån www.eratukku.fi Telefonsbeställningar Mån-Fre kl 9-18 08-840 4400 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie 8 Vard 10-18 lör 10-15, VANDA: Valimotie 27. Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16
• stnad som extra 0 euro, utan ko 250 euro!!! ängor värda 15 äder för minst -erbjudandekklus VINTERREA-erbjudankus Erätuk via d , Bekanta dig me g och beställ genast på nätet . nin den i denna tid beställningsblanketten nedan ed r som od telefon eller mdast JahtiJakt och NorthICE-dräkter. Prnnauktening tid na i de gäller en rade i annonser Extra förmånen st! ånen är presente förm och beställ gena tten nedan. Välj rättigar till extra be blanke de i beställnings och färdigsamla ARÖTI. GRÄNSAT P ESTÄLL NU! BE /BESTÄLLNING. B ter räcker. MÅN EN EXTRA FÖR tet av februari 2007 eller så länge som produk g till slu Förmånen är gilti h Nu alla jakt- oc friluftsdräkter från vinterrean g! på samma gån Beställ nu med denna kupong över 250 , du får en extra förmån! Jag beställar Antal Produktnamn Beställningsnr À-pris JahtiJakt Premium membrandräkt + förmånspaket 0103 299,90 JahtiJakt Pro membrandräkt + förmånspaket 0102 199,90 JahtiJakt vadmalsdräkt + förmånspaket 0011 149,00 JahtiJakt membranoverall + förmånspaket 0070 149,00 NorthICE membrandräkt, röd + förmånspaket 0041 99,00 NorthICE membrandräkt, blå + förmånspaket 0031 99,00 NorthICE lätt vadderad membrandräkt, röd + förmånspaket 0090S06 129,00 NorthICE lätt vadderad membrandräkt, blå + förmånspaket 0080S06 129,00 NorthICE membranvinterdräkt, röd + förmånspaket 0095S06 149,00 NorthICE membranvinterdräkt, blå + förmånspaket 0085S06 149,00 Leverans mot postförskott. Leveranskostnader tillägs. MIN BESTÄLLNING TOTALT Totalt Erätukku betalar postavgift för beställningsblanketten. Fyll i, klipp av och posta! Enkelt! NorthICE ­ryggsäcken, eller JahtiJakt-membrankängor, min fotlängd är mm mm Fotlängden får du när du står på ett papper, ritar av din fot och mäter ritningen. Beställarens underskrift (under 18 år målsman) Namn Adress Postnummer Postort E-post Mobiltelefonnummer Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3 Dräkt 4 Markera beställningsnummer och storlekar på dräktanvändarna här. Beställningsnumren finner du i tabellen ovanför. Beställningsnummer Användarens längd cm Vikt kg Midja cm Jag ansluter mig på samma gång till Erätukku-klubben utan kostnad och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. Jägaren 1/07 Min beställning är totalt över 250 och jag väljer som extra förmån Erätukku Tunnus 5013247 90003 VASTAUSLÄHETYS
• Senaste jaktsäsong nedlades knappa 76 000 älgar Licensernas användningsgrad sjönk Ställda mål för älgjakten senaste höst nåddes. Över 66 000 jaktlicenser gav en fångst på inemot 76 000 älgar och trots att jaktlicensernas utnyttjandegrad blev relativt låg kan resultatet anses gott. Distrikt Jaktlicenser Fångst-Vuxna Tjurar individer 652 1206 1967 1444 737 4112 4222 1242 673 677 1255 802 537 693 484 20703 Kor individer 863 1388 1765 1552 795 3566 4606 1211 900 565 1574 601 432 461 374 20653 Totalt individer 1515 2594 3732 2996 1532 7678 8828 2453 1573 1242 2829 1403 969 1154 858 41356 Tjur-% % 43 46,5 52,7 48,2 48,1 53,6 47,8 50,6 42,8 54,5 44,4 57,2 55,4 60,1 56,4 50,1 Tjurar individer 561 1275 1375 1422 680 2208 4056 1471 764 407 1267 777 531 681 537 18012 Fångst-Kalvar Kor individer 541 1124 1264 1426 596 1970 3560 1262 683 388 1143 722 484 588 459 16210 Totalt individer 1102 2399 2639 2848 1276 4178 7616 2733 1447 795 2410 1499 1015 1269 996 34222 Tjur-% % 50,9 53,1 52,1 49,9 53,3 52,8 53,3 53,8 52,8 51,2 52,6 51,8 52,3 53,7 53,9 52,6 Fångst Totalt individer 2617 4993 6371 5844 2808 11856 16444 5186 3020 2037 5239 2902 1984 2423 1854 75578 Kalv-% % 42,1 48 41,4 48,7 45,4 35,2 46,3 52,7 47,9 39 46 51,7 51,2 52,4 53,7 45,3 Licensernas anv.grad Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Uusimaa Egentliga Finland Sammanlagt antal 2324,5 4144 5313 4677,5 2378 10835,5 15566 4682,5 2585 1676,5 4427,5 2470 1642 2102 1440 66264 % 88,9 91,5 95,1 94,5 91,3 90,1 81,2 81,6 88,8 97,8 91,1 87,1 89,9 85,1 94,2 88,2 Pentti Vikberg och Marko Svensberg Tabell 1. Antalet licenser och nedlagda älgar under älgjaktsäsongen 2006 fördelade på jaktvårdsdistrikten. 20 Jägaren 1 / 2007
• U nder de senaste åren har målet varit att särskilt i de nordliga delarna av landet decimera älgstammen. Enligt målen för regleringen av älgstammen beviljades senaste höst totalt i hela landet något över 66 000 licenser för älgjakten, dvs drygt 5 000 fler licenser än året innan. En licens gav jägarna rätt att fälla en vuxen älg eller två kalvar om inte jaktvårdsdistriktet hade fastställt från denna regel avvikande villkor. Den erhållna fångsten uppgick till knappa 76 000 djur, vilket i likhet med de senaste åren var ett exceptionellt stort antal älgar. Åter en gång kan det konstateras att det före inledningen av älgjakten ställda jaktmålet 76 000 ­ 80 000 djur uppnåddes. Å andra sidan stannade jaktlicensernas utnyttjandegrad i snitt för hela landet klart under de närmast föregående åren, vid omkring 88 %. tre andra jaktvårdsdistrikt i den sydvästra delen av landet fälldes fler vuxna tjurar än i övriga distrikt. Berättar siffrorna om en stam på nedgång? Av deltagarna i älgjakten frågas också efter en uppskattning av stammen efter jakt. Den här uppskattningen kan fås av alla distrikt utom Lapplands och Kajanalands. Vid en preliminär jämförelse av skillnaderna mellan uppskattningarna av de två senaste årens vinterstammar efter jakt och utnyttjandegraden av licenserna i distrikten hösten 2006 förefaller det som om utnyttjandegraderna har blivit låga i de distrikt där jägarnas bedömningar av ändringen i vinterstammen har varit att trenden visar på nedgående. Trots att det också finns andra faktorer som påverkar nivån för utnyttjandegraden verkar det som om en vändning över i nedgång i älgstammens utveckling skulle vara en av de tydligaste faktorerna. Sett över en längre tid från början av millennieskiftet - verkar det som om licensernas utnyttjandegrad, kalvandelen och de vuxna tjurarnas andel skulle vara på sjunkande (diagram 2). Under varje jaktsäsong inträffar det lätt exceptionella förhållanden. Särskilt det mycket varma väder som rått 100 under de två senaste höstarna nästan ända fram till den 15 december förorsakade särskilt 80 älgjaktlag med jaktmarker inom områden för älgarnas vinterbeten problem, för äl60 garna hade inte någon som helst brådska att lämna sommarbetena för att bege sig till 40 sina kargare vinterbeten. Också inledningen av älgjakten framsköts på en del håll till en exceptionellt sen tidpunkt. 20 Det var svårt att hitta älgar i de traditionella markerna % Uleåborgs jaktvårdsdistrikt i täten Fångsterna i jaktvårdsdistrikten ökade i åtta och sjönk eller hölls på fjolårsnivå i sju jaktvårdsdistrikt (tabell 1). I Uleåborgs jaktvårdsdistrikt beviljades fler älglicenser än i de övriga distrikten, över 15 500 licenser, vilket innebär över 4 000 fler än året innan, så det är inte förvånande att också jaktresultatet var klart större än i övriga delar av landet, inemot 16 500 älgar. I Uleåborgs jaktvårdsdistrikt var älgfångsten större än någonsin tidigare. Den kraftiga utökningen av antalet jaktlicenser i Uleåborg reflekteras å andra sidan i den låga utnyttjandegraden av licenserna - landets lägsta - 81 %. Pga de omfattande skogsskadorna var det nödvändigt att decimera älgstammen i Lappland och jaktvårdsdistriktet beviljade därför som det ena av två distrikt över 10 000 jaktlicenser. I Lappland hade det redan året innan beviljats över 10 800 licenser. Trots två års kraftiga jakt var licensernas utnyttjandegrad fortsättningsvis exceptionellt hög för lappländska förhållandena (90,1 %), en av statistkperiodens högsta. Den höga utnyttjandegraden innebar också att fångsten var stor, visserligen något mindre än året innan. Lapplands jaktresultat, 11 856 fällda älgar, var det nästhögsta bland distrikten. I Kajanaland ökade älgfångsten (6 371) nästan med en femtedel jämfört med 2005. Även i Mellersta Finland och Satakunda ökade fångstmängderna jämfört med året innan (i det förstnämnda distriktet med 14 % och i det senare med 12 %). För hela landets material är dock medelvärdet för licensernas utnyttjandegrad klart lägre än år 2005 (93/88 %). Till en unyttjandegrad på över 90 % nådde omkring häften av jaktvårdsdistrikten. Landets högsta utnyttjandegrad noterades i Norra Karelen (97,8 %). Även i Kajanaland överskreds 95 %. I jämförelse med tidigare år var utnyttjandegraden i Nyland relativt hög, dock något under medelnivån - 85,1 %. gram 1). Då dessutom jaktens tyngdpunkt har förskjutits till landets nordliga delar under de senaste jaktsäsongerna har detta inneburit att älgtätheten nu sannolikt är jämnare än någonsin tidigare. Älgjaktens toppfångst 2002 var den dittills största, drygt 84 500 älgar. Därefter har antalet fällda älgar sjunkit något. Utgående från höstens älgjakt och å andra sidan Vägverkets statistik över trafikolyckor kan man se en viss stabilisering i älgstammen efter jakt, på en del håll t.o.m. en fortlöpande minskning. Också den lappländska älgstammens tillväxt torde utjämnas tack vare den effektiva jakten. Skador som drabbat tallplantskog i Lappland har under de senaste åren betonats. Det allmänna målet för älgjakten under de närmast följande höstarna är bevarande av stammarnas nuvarande täthet och en kraftig utjämning av älgstammarna i de områden där de samlas, för att på så sätt minska skadorna på såväl trafik som skog. Målet vore att de av älgarna orsakade skadorna på plantor i våra skogar hålls på en skälig och acceptabel nivå och att skadorna i trafiken minskar. Skadorna på jordbruket har lyckligtvis varit obetydliga ­ kanske pga de gynnsamma somrarna. G Älg - Fångst - Finland Viltforskningen har konstaVuxen - Tjur-% Kalv-% Jaktlicensernas utnyttjandegrad terat att de genomsnittliga fångsterna under de senaste åren varit nästan 50 % större Diagram 2. Jaktlicensernas utnyttjandegrad, de vuxna tjurarnas andel av än i början av 1990-talet (dia- fångsten samt kalvprocenten ären 1980-2006. Älgfångsten 1980-2006 9000 8000 7000 6000 Andelen kalvar under hälften I hela landet nedlades 41 356 vuxna älgar och 34 222 kalvar (tabell 1). Vid en jämförelse av antalet vuxna och kalvar noterades den högsta kalvprocenten i Egentliga Finland, dvs 53,7 %. Över 50 % nådde också fyra andra jaktvårdsdistrikt. Den lägsta kalvprocenten noterades i Lappland - drygt 35 %. Materialet för hela landet visar, att det för vuxenfångstens del fälldes i stort sett lika många tjurar som kor. Antalet för vuxenfångstens del kodominerade jaktvårdsdistrikt var sju och tjurdominerade åtta. I Svenska Österbotten samt 5000 4000 3000 2000 1000 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0 Diagram 1. Älgfångstens utveckling fr.o.m. 1980. 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 "De vilda älgåren" 0 Jägaren 1 / 2007 21
• VILTVÅRDSOBJEKT av hektarstora sedimenteringsbassänger Kraftigare och effektivare metoder är under utveckling för att skydda grundvattenområden och rena avrinningsvattnet från skogsdikningar. På lång sikt kommer detta inte bara att förbättra kvaliteten på vattnet utan det kommer också att ha positiva effekter för sjöfåglarna och jakten, som sträcker sig årtionden in i framtiden. I Uleåborgs jaktvårdsdistrikt har ett projekt genomförts som kommer att skapa en alldeles ny typ av sjöfågelmiljöer och öka trivseln också för det övriga viltet, förutsatt förstås att projektet leder till liknande, storskaliga lösningar för vattenvården runt om i landet. å Norra Österbottens skogscentral har vi verkställt ett naturvårdsprojekt där vi har restaurerat en skogsdikning vid grundvattenområdet Rantakylä-Hirvasniemi. Med det här projektet rättar vi till de olägenheter som gamla skogsdiken har ställt till med för det grundvattenområde, som ligger i kommunerna Limingo och Lumijoki. I Rantakylä har vattnet från skogsdikena redan i många år försämrat kvaliteten på grundvattnet i Limingo. Skogsdikena har grävts tvärs över en ås och humus och näringsämnen tränger ner till grundvattnet, som måste renas med både biologiska och kemiska metoder innan det kan användas. P Skogsdikningar har vållat överraskande problem Skogsplanerare Kyllikki Maaranto, Norra Österbottens skogscentral För kommunerna Limingo och Lumijoki är grundvattenområdet Rantakylä-Hirvasniemi viktigt för vattenanskaffningen och utgör ett grundvattenområde av första klass. Ovanför området gjordes omfattande skogsdikningar på 1960- och 70-talet. På den tiden var det ingen som insåg att dikningarna skulle föra med sig avsevärda olägenheter för grundvattnet. På grund av markägoförhållanden och terrängens lutning har torrläggnings- och utfallsdikena dragits genom grundvattenområdet och naturliga bäckfåror har delvis utnyttjats. Från de diken som korsar åsområdet tränger humushaltigt ytvatten ner till grundvattnet och avlägsnandet av humusen kostar årligen stora summor. För att rena vatten som kommer från skogspartier och åkrar har man i forskningssyfte börjat anlägga mycket stora sedimenteringsbassänger med en yta på minst en hektar. Också gräsandskullar söker sig gärna till sådana. Naturvårdsprojektet gagnar också sjöfåglarna Syftet med det här naturvårdsprojektet är att planera och genomföra åtgärder med vilka vi 22 Jägaren 1 / 2007 kan trygga och förbättra kvaliteten på grundvattnet. Det var också meningen att skapa förutsättningar för en upprustning av de gamla skogsdikena ovanför grundvattenområdet utan att äventyra grundvattnet. Tanken var att detta samtidigt skulle gynna också viltet. Syftet med projektet var att utreda möjligheterna att rena dikesvattnet genom ytavrinning innan det når grundvattenområdet. Detta skulle göras med sedimenteringsbassänger och genom att leda dikesvattnet till några få dikesfåror som passerar rakt genom grundvattenområdet. Genom de här åtgärderna förhindrar vi att humusen tränger ner till grundvattnet. Skogsägarna ställde sig positiva till projektet och vi bad om deras godkännande redan innan vi inledde planeringen. På somliga ställen orsakade ytavrinningsfälten en småskalig försumpning av skogsmarken, vilket tog död på trädbeståndet, men det fick markägarna ersättning för. Sedimenteringsdammarna blir viltvatten I Rantakyläområdet byggde vi ett slags system av sedimenteringsdammar och absorptions- Petteri Kontila
• Kyllikki Maaranto Sedimenteringsdammar som grävts ut på gammal åkermark och som är närmare en hektar stora och samlar upp vattnet från ett vidsträckt nätverk av skogsdiken utgör dessutom en utmärkt häckningsmiljö för sjöfåglar. Dikesvattnet når dammen via ett ytavrinningsfält. I sjön slutar vattnet strömma och de fasta partiklarna sjunker till bottnen. Därefter fortsätter vattnet längs ett gammalt skogsdike till grundvattenområdet för att passera detta med en naturlig bäckfåra och slutligen falla ut i Limingoviken. net i området och från vattentäkten i Rantakylä. Preliminärt kan vi redan nu redovisa positiva resultat, men de egentliga resultaten får vi först om tio till tjugo år när de skadliga ämnena som har trängt ner i marken är borta. Men redan nu kan man med blotta ögat se att det dikesvatten som lämnar ytavrinningsfälten har blivit klarare. Liknande projekt behövs i hela landet Under de senaste åren har vattenskyddet stigit fram som en viktig faktor vid planeringen av skogsdikningar. Numera kompletteras alla dikningar med sedimenteringsdammar och absorptionsfält, men på grund av grundvattenområdet är arrangemangen i Limingo av grövre kaliber än vanligt. På motsvarande vis kunde liknande vattenskyddsarrangemang användas också vid andra utdikningar där vattnet faller ut direkt i en sjö eller å eller havet. Också vid normala upprustningar av dikade områden kan man utmärkt väl kombinera vattenskydd med friluftsliv och samtidigt gynna mångfalden i naturen. G Håll koll också på sjöfåglarna! Vi följer upp effekterna av vattenreningsprojektet genom att varje år ta vattenprover av ytvatt- Pentti Vikberg fält för att avlägsna de fasta partiklarna och näringsämnena ur dikesvattnet innan det når grundvattenområdet. Ytavrinningsfälten anlades på ställen med litet värde för skogsbruket, som tvinmark och marken under den breda kraftledningsgata som löper genom området. Med tiden kommer ytavrinningsfälten att bilda små våtmarker som ökar mångfalden i naturen. Sedimenteringsdammarna grävdes ut på gamla åkerlappar och gjordes tillräckligt stora för att få betydelse för markägarnas fritid och friluftsliv, samtidigt som de blev populära bland gräsänder, krickor och knipor. Också scouter, fågelskådare och jägare har funnit vägen till de här vattnen. Vi försökte gräva dammarna så att de smälte in i terrängen och schaktmassorna lades ut i högar enligt samma princip. Från grundvattenområdet faller dikena ut i Limingoviken. Genom att rena vattnet minskar vi med andra ord också på den belastning som viken utsätts för. G Med tiden kommer i synnerhet krickorna och gräsänderna att gynnas av det här projektet, liksom också kniporna bara man sätter upp holkar för dem. Sedimenteringsbassängerna ska smälta in i terrängen och förses med små, konstgjorda öar, vilket ger dykänderna goda möjligheter till häckning och längre fram också gott bete när vattenvegetationen har hunnit ta sig. Närheten till havet innebär att sjöfåglar som vid häcknings- och flyttningstiden befinner sig i trakten också kommer att hitta till sedimenteringsbassängerna. Projektet som den här artikeln berättar om kan mycket väl drivas vidare enligt samma principer så att vattenskyddet omfattar hela Limingoåns tillrinningsområde. Syftet skulle då vara att höja nivån på skyddet av vattendragen och gynna sjöfåglarna, och projektet skulle drivas i samverkan med berörda parter. Navet i projektet är sjön Liminganjärvi som är cirka 250 hektar stor och igenvuxen. Den kunde restaureras genom en rening av det humusrika vatten som rinner till från de omgivande skogsmarkerna. Genom att nyttja sjön som ett ytavrinningsfält skulle den bli en bra fågelsjö. Man skulle ta upp rätt stora dammar som hejdar de fasta partiklarna och styra vattnet till ett slingrande system av kanaler som binder partiklarna i vattnet. Sjön skulle samtidigt serva Vapos torvproduktionsanläggning och rena vattnet för den 200 hektar stora fågelsjön Hirvineva som är anlagd på den forna torvtäkten. Med tanke på upprustningen av de diken som kommer från de omgivande, humusrika skogarna kunde man anlägga hektarstora sedimenteringsbassänger utmed Limingoån i enlighet med de principer som presenteras i den här artikeln. Om man vid åns nedre lopp anlägger fågelvatten i enlighet med miljöstödets anvisningar blir det också möjligt att fånga upp det fosfor och kväve som följer med avrinningen från angränsande åkrar innan avrinningsvattnet når Naturaområdet i Limingoviken. Jägaren 1 / 2007 23
• Varför jagar människan? Heikki Alakarhu, ordförande, Österbottens jaktvårdsdistrikt Ställer man en jägare inför frågan i rubriken råkar han lätt i bryderi. Någon motiverar sin hobby med friluftsliv, en annan med att han skaffar ingredienserna för god mat, medan en tredje hänvisar till att det ligger i blodet... Lättast hittar vi emellertid svaret genom att se oss i spegeln, för där möter vi en rovdjursart som tack vare sina jägaregenskaper har tagit sig till ställningen som obestridlig etta här i världen. Människans historia är samtidigt berättelsen om en jägare. den här artikeln ska vi fördjupa oss i människans utvecklingshistoria och den vägen ta reda på varför människan jagar. Då anmäler sig det naturliga urvalet som den främsta mekanismen i vår analys. Tack vare den här urvalsmekanismen befinner sig alla växter och djur i ständig förändring. De individer som är bäst anpassade till sin miljö fortplantar sig och säkrar artens fortbestånd. Följande generation är alltid en aning annorlunda och bättre anpassad än för24 Jägaren 1 / 2007 äldragenerationen var. Eftersom förändringarna i miljön är långsamma sker också växternas och djurens anpassningar långsamt. Genom det naturliga urvalet anpassar sig växterna och djuren till förändringarna i miljön. Om någon art inte förmår anpassa sig eller gör det dåligt blir den sällsyntare eller dör ut helt och hållet. Sedan livet uppstod på jorden har naturen "experimenterat" sig fram med växter och djur av de mest varierande slag, vilket innebär uppskattningsvis ungefär trettio miljoner olika arter. Av dessa har de flesta redan hamnat på evolutionens soptipp, det vill säga att de har dött ut. Men trots detta finns det i dag ofattbart många växt- och djurarter. I Människans historia Enligt forskarna är också människan resultatet av en lång och långsam utveckling, som visserligen ibland har gått framåt i språng. Den gren som den moderna människan bildar på det mänskliga stamträdet sträcker sig ungefär sju miljoner år tillbaka i tiden. Vi vet att det har funnits minst tjugo olika arter på människans släktträd och att de flesta av dessa förmänniskor och urmänniskor dog ut för länge länge sedan. Men den sista av våra nära släktingar dog ut så sent som för bara ungefär trettio tusen år sedan. Enligt forskarna är chimpansen vår närmaste nutida släkting. Människan och chimpansen skildes åt på släktträdet för ungefär sju miljoner år sedan. Vår utveckling började gå i riktning mot en urmänniska som gick upprätt på bakbenen och levde i tropiska skogar. Födan bestod främst av frukter men till kosten hörde också animalisk föda som larver, skalbaggar, ägg, fåglar och små däggdjur. Förmänniskans hjärna växte i storlek och blev kapabel till allt mer utvecklade funktioner. Hon lärde sig att använda redskap och verktyg. De äldsta, enkla verktyg av sten som vi har påträffat är ungefär 2,6 miljoner år gamla, men det finns tecken som tyder på att verktyg och redskap användes långt tidigare. De första redskapen användes till att krossa nötter med och skära av sega växtdelar, men också till att skära loss kött från döda djur. Miljön gjorde jägare av människan För ungefär två miljoner år sedan levde på de afrikanska savannerna en förmänniska som skulle bli betydelsefull för den mänskliga evolutionen. Kroppsbyggnaden var typiskt slank och
• Hon började i allt högre grad nyttja animaliskt kött och fett som föda. Till en början snyltade dessa urmänniskor på resterna av bytesdjur som hade fällts av rovdjur, och med tiden blev de "förfäder och förmödrar" till den moderna människan. Den andra förmänniskan, den som hade anpassat sig till en vegetabilisk föda, fortsatte att livnära sig på växter och levde sin utmätta tid på jorden för att slutligen gå under. Asätare Våra förfäder på urmänniskostadiet var tvungna ver uteslutande på kött, inte har någon särskilt stor hjärna och att deras hjärna inte har vuxit i storlek på samma sätt som hos urmänniskan? Orsaken är sannolikt mycket enkel. Rovdjuren hade tillräckligt med fysisk kraft, snabbhet och uthållighet i förhållande till sitt byte samt utomordentliga "verktyg", det vill säga tänder och klor, för att fånga bytet, döda det och äta upp det. Rovdjuren behövde med andra ord inte särskilt mycket intelligens eftersom de hade andra egenskaper som räckte till för framgång. Så var emellertid inte fallet för urmänniskan. Eld och redskap Urmänniskan fortsatte sin utveckling som köttätare och jägaraspirant. Metodsortimentet byggdes ut och urmänniskan lärde sig att fungera i grupp och jaga iväg rovdjur från deras byte med stenar och käppar som tillhyggen. Senare tog hon också eldens tjänster i anspråk för ändamålet. Idén var att ta över det fällda bytet så fort som möjligt medan det ännu var färskt. Den organiserade jakten hade sett dagens ljus! Till en början fällde urmänniskan små och unga djur, för att senare, när färdigheterna hade utvecklats, våga sig på hur stora djur som helst. På det här viset fick hon tillgång till kött, fett och benmärg utan att behöva utmana några andra rovdjur. Urmänniskan hade lärt sig jaga i grupp, omringa större djur och angripa dem med kastvapen eller stickvapen. För en miljon år sedan använde hon stötspjut och för ungefär en halv miljon år sedan ett kastspjut med träskaft och vass spets. Urmänniskan kunde också organisera jakten så, att bytet tvingades ut över kanten på ett stup och föll till sin död. Eller så drev jaktlaget ut bytesdjuret på en sank myr, där dödandet gick lättare. Som en biprodukt till jagandet lärde sig urmänniskan för ungefär en miljon år sedan att hantera elden. Till en början "lånade" hon eld från något blixtnedslag som antänt marken, men för ungefär en halv miljon år sedan lärde hon sig att göra upp eld själv. Elden skänkte urmänniskan ljus och värme och skydd mot rovdjur. Hon började steka köttet över elden, vilket gjorde maten lättare att äta och smälta. Förmänniskans hjärna fortsatte att växa och nådde redan för ungefär en halv miljon år sedan i stort sett samma volym som hos den moderna människan. Som en följd av detta blev hon ännu bättre på att snabbt anpassa sig till nya miljöer och miljöförändringar. Vår moderna tillvaro är till hundra procent ett resultat av att urmänniskan utvecklades till köttätare och jägare. längden ungefär en och sjuttio. I samma områden förekom det också en annan och kraftigare byggd förmänniska som var kortare, ungefär en och femtio lång. Bägge gick upprätt på bakbenen, kunde springa och bära föremål med händerna. Den längre och slankare rasen var snabbare och uthålligare, oavsett om det gällde att fly för ett rovdjur eller jaga ett bytesdjur. På grund av klimatförändringar började de dåtida miljöerna torka ut och den tropiska skogen började förvandlas till savann. Den kraftigare byggda förmänniskan riktade in sitt födosök på huvudsakligen växtrötter, rotknölar och nötter. När landskapet förvandlades till öppna savanner började olika gräsätare invandra för att utnyttja betet. Ur ekologisk synvinkel var dessa klart och tydligt bytesdjur, vilket gynnade rovdjuren. Den långa och slanka förmänniskan gjorde ett val som visade sig vara klokt, och sadlade om till rovdjur. att skaffa sig sitt kött vid as, vilket var allt annat än ofarligt eftersom rovdjuren försvarade sitt byte mot inkräktare och snyltare. Rent fysiskt kunde urmänniskan inte mäta sig med den tidens rovdjur, och därför började det naturliga urvalet förvandla henne till en slug konspiratör som lärde sig att med list stjäla kött av rovdjur. Åter igen var det de bästa som klarade sig och kunde fortsätta släktet. Tack vare köttdieten fortsatte urmänniskans hjärna att växa. Den allt större hjärnan skapade ännu bättre förutsättningar för att lyckas och kosten som bestod av kött och fett garanterade att hjärnan försörjdes med tillräckligt mycket energi. Också hos den moderna människan förbrukar hjärnan avsevärda mängder energi. Hjärnan utgör inte mer än två procent av människans kroppsvikt men står för 25 procent av vår totala energiförbrukning. Hur kommer det sig då att rovdjuren, som le- Det mänskliga talet Det har gjorts flera olika försök att förklara hur och varför det mänskliga talet har uppstått. Somliga forskare har antagit att talet behövdes för kärlekspladder och fortplantning, men då frågar man sig förstås hur urmänniskan fram till dess bar sig åt för att bli fler. Det sägs ju fortfarande att män i allmänhet och finländare i synnerhet inte säger någonting alls i sängen... Jägaren 1 / 2007 25
• Kultur är allt som människan lärt sig själv och i sin tur för vidare till sina barn. Jaktberättelserna som kulturens urkälla Talförmågan gjorde det möjligt att skapa och utveckla en levande kultur som bevarades över Andra forskare hävdar igen att talet utveck- långa tidsperioder. Genom att tala var det möjligt lades för att urmänniskan skulle klara av krä- att utvärdera sådant som hänt och planera för vande jakter på högvilt. Vi känner till att våra framtiden, och till och med grunna på alltings förfäder jagade också de största djuren så tidigt förgänglighet. Det uppstod berättelser om djusom för tre- och fyrahundratusen år sedan. För rens återkommande vandringar. Det blev möjligt att jakten skulle bli lyckosam krävdes det om- att muntligt förmedla observationer av vilt och fattande planering och förberedelser, och själva leda jägarna till bytet. operationen kunde sträcka sig över flera dagar. Dagens jägare kan lätt föreställa sig att det var Utan en hyfsad kommunikationsförmåga hade de skickligaste jägarna som bäst klarade av de samarbetet och jakten helt enbistraste naturförhållandena kelt inte kunnat lyckas. På den och alltså var de som förde tiden rådde det istid och tund- Människans släktet vidare. ran sträckte sig långt söderut. historia är lika Av allt att döma var det Snögränsen varierade efter med jaktens jakten som skapade männisårstiderna och somliga djurkans allra tidigaste kulturyttarter vandrade i snögränsens historia och rätten ringar. Med kultur avses här spår. Djuren använde samma att jaga är lika någonting som någon har vandringsrutter i långa perio- befogad som för lärt en annan människa eller der, till och med i århundrasom människan har lärt sig den. När människorna hade vilken rovdjursart själv och i sin tur för vidare reda på rutterna kunde de som helst. till sina barn. Grottmålninginvänta djuren och tack vare arna, av vilka de äldsta torde skickliga arrangemang fälla vara ungefär 30 till 50 tusen också det största högvilt. Bytet avkastade inte år gamla, berättar om jakt på högvilt. Somliga bara kött utan också skinn, ben och senor, som målningar är så skickligt gjorda att de avgjort kom bra till pass bland annat för hyddorna, som kan kallas högkultur. byggdes på en stomme av trä. Redskapen och Rätten att jaga verktygen utvecklades. Den moderna människan gjorde entre för un- På grund av snabba svängningar i klimatet har gefär tvåhundratusen år sedan. Den avgörande inte bara människans existens ofta stått på spel, skillnaden mellan före och efter var förmågan att utan också många andra växters och djurs överframbringa och förstå tal. Talförmågan förmodas levnad. Antalet moderna människor stod sannoha nått sin nuvarande nivå så sent som för åt- likt på ett minimum för cirka 100 tusen år sedan, tiotusen år sedan, eftersom förmågan krävde för- då det uppskattningsvis inte fanns fler av "oss" ändringar i hjärnan och utveckling av andnings- än några tusen individer. tekniken. Nuförtiden förmår människan att i tal Människan har överlevt som art tack vare sin beskriva sina mest abstrakta tankar, och åtmins- anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom. tone politiker äger enligt uppgift förmågan att De här egenskaperna kan vi tacka vår stora tala utan att ha en endaste tanke i huvudet! För hjärnkapacitet för. ungefär 60 tusen år sedan inledde människan Numera producerar människan det mesta av erövringen av jordklotet och under de senaste 30 sin föda genom att odla jorden och föda upp djur. tusen åren har det bott människor i alla trakter Men vår tid som odlare är verkligen inte lång. där det är möjligt att bosätta sig. Den kan illustreras med följande jämförelse. Om 26 Jägaren 1 / 2007 den moderna människan hade funnits till i ett dygn så skulle hon ha varit odlare under de senaste fem minuterna! Enligt forskarna skiljer sig dagens människa från alla andra djur genom att hon 1) har ett talat språk som innehåller symboler, 2) går upprätt på två ben, 3) regelbundet delar med sig av födan i sociala sammanhang, 4) lever sitt liv med ett hem som bas, 5) jagar högvilt och 6) tar hand om svaga och handikappade artfränder. När vi beaktar allt detta kommer det väl inte som någon överraskning att också dagens människa jagar. Människans historia är lika med jaktens historia och rätten att jaga är lika befogad som för vilken rovdjursart som helst. Det handlar med andra ord inte om attityder eller tyckande. I våra arvsanlag finns ett inbyggt intresse för allting som händer i naturen omkring oss, liksom också en dragning till jakt. Vår moderna tillvaro är till hundra procent resultatet av att urmänniskan utvecklades till köttätare och jägare. Jakten ska således inte värderas utifrån det som skrivs idag och inte heller med tiden efter den senaste istiden som referensram eller betraktas som en urgammal sed, utan vi måste ta hela mänsklighetens historia som utgångspunkt. G Artikeln bygger bl.a. på verket Apinasta ihmiseksi (WSOY 2004), uppslagsverket Spectum (WSOY 1976) Ihmiskunnan historia (1974), Valitut Palat Suuri maailman historia (Brepols 1983).
• Ris och ros av tillståndsjägarna på statens marker För oss på Forststyrelsen är det viktigt med kundrespons för att vi ska kunna utveckla vilthushållningen. I den här artikeln ska vi se närmare på de synpunkter och åsikter som jägarna har formulerat på sina anmälningar av bytet. Tack vare den här responsen från jägarna har vi fått en mycket god uppfattning om vad de som jagar på statliga marker tyckte och tänkte under perioden 2004 till 2006. Även om merparten av kommentarerna innebar ris fanns där också plats för rosor. Dessutom har somliga jägare berättat om sina upplevelser och åsikter i neutral ton utan att ladda sina kommentarer med känslor. U nder åren 2004 till 2006 (till och med den sista november 2006) inlämnades nästan 30 000 anmälningar av bytet, främst från tillståndsområden i östra Finland och Kajanaland. Därtill inlämnades nästan 9000 muntliga anmälningar. Alla synpunkter som har skrivits in i rutan för kommentarer har blivit lästa och kärnan i synpunkterna har blivit bokförd. Analyserna gjordes därefter anonymt, utan namnet på uppgiftslämnaren. Det enda som uppgavs var namnen på de skogsbruksoch tillståndsområden som tillstånden hade sålts till. Utifrån sin karaktär delades kommentarerna in i fyra klasser: ris, kommentarer, rosor och frågor (diagram 1). Materialet för 2006 är fortfarande delvis oanalyserat, men innehållet verkar i det stora hela vara likadant som för materialet från åren innan. Kommentarerna innehöll en stor mängd förslag på hur tillståndstyperna skulle kunna utvecklas och hur urvalet skulle kunna breddas. Ett mindre antal jägare hade också föreslagit viltvårdsåtgärder, jakt på små rovdjur, viltutfodring och utplanteringar av vilt. De positiva svaren berörde samma saker som kritiken, det vill säga att vi fick beröm för tillgången på vilt, landskapet där jakten ägde rum, bärskörden, möjligheterna att jaga på statens marker osv. Dessutom gav jägarna beröm för att det fanns jaktövervakare som var ute och kontrollerade tillstånden. En del av kritiken var riktad mot jägarna själva. Men om jägarna själva är så benägna att hålla andra jägare under uppsikt och kritisera dem så frågar man sig hur allmänheten månntro ställer sig till jägarna? ga viltstammar. Av detta kan vi sannolikt dra slutsatsen att det trots allt i någon mån förargar att inte knipa något byte alls. Jägarna anser att skogen och viltet är någonting som finländarna äger tillsammans och som därför ska skötas om väl. I sina svar kritiserar jägarna skarpt avverkningar och dikningar, plantskogsvårdande åtgärder och utdikningar av myrar, trots att t.ex. dikningarna och torrläggningarna upphörde redan för ungefär tjugo år sedan på statsmarker. Tyvärr finns spåren fortfarande kvar i terrängen. Jägarna önskar sig ännu mera ödemarkskänsla och somliga föreslår bland annat att gamla skogsbilvägar och stickvägar ska stängas av. Ett stort antal jägare berättar att de har jagat i samma trakter i många år, eller till och med i årtionden, och att det förargar dem att se förändringar i de gamla vanliga jaktmarkerna. Jägarna anser att de svaga skogshönspopulationerna och i synnerhet den högt uppskattade tjäderns tillbakagång beror på att skogarna brukas alltför effektivt och att ingreppen utsträcker sig till tjädrarnas spelplatser. Anvisningarna för skogsbruket och miljön för skogsbruket reviderades 2004 i samarbete med WWF Finland med ett ekologiskt hållbart nyttjande som mål. På Forststyrelsen har vi den uttalade målsättningen att bevara tjädern som en vild och jaktbar stam. Men jägarnas reaktioner är självklart förståeliga eftersom bara ungefär en procent av ekonomiskogen årligen sköts enligt de reviderade anvisningarna. Det här kommer självfallet inte att avsätta synliga spår i landskapet förrän efter årtionden. Lyckligtvis verkar viltet redan ha reagerat positivt på den nya och mera ekologiskt inriktade miljövården, vilket bland annat syns i form av starkare skogshönspopulationer och en minskning i beståndens variationer. Hannu Huttu Skogs- och viltvård som skjuter från bil eller väg. Sådant är ju inte jakt utan rofferi! Även bulvanjakten på spelplatserna på hösten får kritik. Finns det månntro fog för misstankarna? Det finns åsyna vittnen till att folk har jagat från bilen och i andra fall har jägare funnit spår efter fåglar som skjutits på väg. I svar som berättar om jägare som överskridit sin kvot nämns att de som överskridit kvoten själva har talat om det och till och med skrutit med bravaden. Med "de andra" avser ortsborna "turistande jägare från södra Finland" medan jägare som kommer utsocknes ifrån avser "de dryga och kallsinniga ortsborna". I själva verket förhåller det sig väl ändå så, att en väldigt stor del av de s.k. turistjägarna, det vill säga sydfinländare som styrt kosan norrut, i själva verket är gamla ortsbor som bl.a. på grund av jobbet har varit tvungna att flytta till annan ort, men som återvänder till sina hemtrakter för att jaga. Jakttrycket Den största delen av hönsfågelbytet erhålls under jaktsäsongens tre första veckor då det maximalt tillåtna antalet jägare är på språng i markerna. På sina håll kan jakttrycket därför kännas stort. Det är fullkomligt förståeligt att somliga områden är mera lockande för jägare än andra. Den som inte jagar i sina nya eller gamla hemtrakter måste ju ändå bestämma sig för var han ska jaga och grunda sitt val på någon orsak. Det pratas jägare emellan och ibland kan man läsa i någon tidning om en lyckad jakt på ett bra ställe. Då är det inte att undra på att det kan bli trångt om saligheten någon gång. Numera brukar inte heller jägarna ströva omkring flera kilometer från bil och väg. Åsikterna om jaktens dimensionering avviker i någon mån därvidlag, att Forststyrelsens mål för tillståndspolicyn på de statliga markerna är att nyttjandet av viltpopulationerna ska vara uthålligt medan jägarna kanske snarare tenderar Tuija Liukkonen, Jukka Bisi & Olavi Joensuu Jaktens motiv De som jagar på statsmarker värdesätter frid och ödemarkskänsla. De gör observationer i naturen och av djurlivet, och vill gärna dela med sig av upplevelserna med någon, som i det här fallet ofta är vi på Forststyrelsen. Jägarna tycker att det är viktigt att hunden arbetar på rätt sätt med viltet och vill inte ha något vilt som ett resultat av oriktiga metoder. Man beger sig till skogs för att koppla av, antingen på egen hand eller tillsammans med ett gäng kamrater. Många betonar att fällandet av viltet inte är det viktigaste på jakten, men å andra sidan är det väldigt många som kommer med kritik för sva28 Jägaren 1 / 2007 Bristen på övervakning och "de andra" Jaktövervakningen uppskattas och jägarna önskar sig mera av den varan. Den finländska jägaren önskar att någon myndighetsperson ska granska hans jakttillstånd och ingripa när någon jägare bryter mot lagen. Jägarna misstänker nämligen att alla inte rättar sig efter jaktens etiska regler. Jägarna blir förbaskade på sådana
• ungdomstillståndens del är en förbättring införd. I januari 2006 tog Forststyrelsen i bruk ett ungdomstillstånd avsett för jägare som är yngre än 18 år och som inte kostar mer än 10 euro för ett till sju dygn. Jägarna har också uttryckt förhoppningar om att endagstillstånden ska utsträckas till att omfatta jakt på tjäder och gås. För att säkerställa tjäder- och gåsbestånden har vi dock på Forststyrelsen beslutet att endagstillstånden inte ska berättiga till jakt på tjäder eller gås helt enkelt för att vi vill att populationerna ska växa sig ännu starkare, att beskattningen hålls på en hållbar grund och att vi dessutom önskar höja statusen för de här två magnifika arterna. Avsikten med kvoterna är m.a.o. att jakten i varje område ska vara uthållig, vilket ju när allt kommer omkring också är till fördel för jägarna! Vargen hatas, attityderna till jakttjänster är motstridiga Bland övriga teman som väckte kritik rör de kanske kraftigaste kommentarerna vargen och varghotet mot jakthundarna. Också de övriga stora rovdjuren är för många tyckte jägarna och krävde ökad jakt på dem. Å andra sidan uppger några jägare att de råkat på björn och att detta satte positiv extra piff på jakten. Älgflugor (främst i Österbotten och västra Finland) och dåligt väder kunde avbryta jakten eller sätta stopp för den helt och hållet. I synnerhet den regniga sommaren och hösten 2004 upplevdes som en besvikelse i jaktligt avseende och mången jägare avreagerade sig i rutan för kommentarer på anmälan om byte. För att serva dem som lever friluftsliv enligt allemansrätten har Forststyrelsen låtit bygga bl.a. eldstäder, vindskydd och övernattningsstugor på statsmarkerna. En del av dem som svarat tycker att den här servicen är välkommen och nödvändig, medan andra igen önskar att Forststyrelsen inte skulle bygga någonting alls i naturen. Många blir förbannade på att det skräpas ner i naturen och konstruktioner vandaliseras. Jägarna önskar också att kartor, guider och köranvisningar ska vara uppdaterade och bra. Ungefär 30 % av tillståndsjägarna gav respons. Varför får då Forststyrelsen så mycket kritik? För det första är det fullt tänkbart att bara de jägare skriver ner sina åsikter, som tycker att de inte har fått valuta för pengarna medan däremot de jägare som är nöjda inte tycker att det är så viktigt att tala om det för oss. Kanhända den stora grupp som inte har skrivit ner kommentarer var nöjd med sin jakt på statens marker? För det andra är det också fullt möjligt och tänkbart att kritiken är berättigad och att vi bör gå till botten med jägarnas missnöje. Vi har redan vidareutvecklat tillståndsförsäljningen genom ökad gradering och kommer att börja sälja tillstånd också på våren för att göra det lättare att ordna med semestrar och andra arrangemang. Under innevarande år ska vi också börja testa vissa nya tillståndsformer, som t.ex, försäljning av hartillstånd över mobiltelefon. Även om vi redan har tagit itu med vidareutveckling och förbättringar, bl.a. förbättring av livsmiljöer, är det inte möjligt att reagera särskilt fort på alla aspekter. Därtill kommer att de som jagar på statens marker har väldigt varierande förväntningar och behov, som delvis och förvånansvärt ofta är motstridiga sinsemellan. Det är inte möjligt att vara alla till lags, men faktiska missförhållanden gör vi självfallet vårt bästa för att rätta till. För att kunna göra det behöver vi responssystemet! G Jägaren 1 / 2007 29 att betona den sociala sidan av jakten. Forststyrelsen dimensionerar därför antalet jakttillstånd utifrån vad både viltet och den sociala biten kan bära, d.v.s. antalet jägare och andra naturmänniskor som samtidigt kan röra sig i ett och samma område. I norra Finland måste vi också kalkylera med ortsborna som ju har rätt till fri jakt i sin hemkommun. Trots detta har vi inga möjligheter att ingripa när och om det blir trångt på vissa områden, eftersom det är jägarna själva som reglerar tillströmningen. Tillstånden och försäljningen Största delen av den kritik som riktades mot jakttillstånden berörde deras tillgänglighet och pris, trots att det är över tio år sedan vi senast höjde priserna, d.v.s. 1996. Jägarna tycker att det är besvärligt att skaffa tillståndet vid säsongens början eftersom rusningen då är som störst. Det känns som en frustrerande procedur och ett slöseri med tid. Jägarna önskar att Forststyrelsen ska utveckla telefon- och internetförsäljningen och de önskar att säljarna ska upplysa om hyggen, skjutövningar, vargar och andra liknande faktorer som inverkar på hur jakten lyckas. Men hur vi ska göra för att kunna erbjuda mera information av det här slaget, det återstår att jobba på. Internetförsäljningen, graderingen av tillståndsförsäljningen och den rent tekniska utvecklingen har när allt kommer omkring förbättrat tillgängligheten avsevärt och vi har lyckats banta ner premiärdagsrusningen till en halv timme. Vi har fått beröm för vänligt bemötande, effektivitet och tjänstvillighet, och ofta tackar jägaren den som betjänat honom i telefon med namns nämnande. Numera är det inte längre möjligt för turismföretagare att baka in ett jakttillstånd i inkvarteringen och sälja det hela som ett paket. Jägarna tycker att sådant känns besvärligt och frustrerande eftersom det sällan går att pussla ihop inkvartering, tillstånd och semestrar. Lagändringen klubbades av i riksdagen när den nya lagen om Forststyrelsen godkändes enligt grundlagsutskottets utlåtande. Tillståndsfrågorna omvandlades till kvoterade myndighetsbeslut eftersom riksdagen på det här viset önskade säkerställa de lagstadgade medborgerliga rättigheterna och jämlikheten vid erhållandet av tillstånd. Gjorda undersökningar visar att jägarna fortsättningsvis anlitar olika företagares tjänster. 70 % av dem som löser tillstånd för ripa i norr inkvarterar sig hos lokala turismföretagare medan 30 % anlitar lokala guidetjänster. Jägarna önskar sig också ett bredare urval av olika tillståndstyper, som exempelvis särskilda tillstånd för hare, billigare tillstånd och ett flexiblare system för poängsättningen. För
• Erätukkus tuffaste dräkterbjudande: Klädselset värd över 1 1. Justerbar och avtagbar huva med AIR-TEX membran 2. Avtagbar insektshuva 3. Behaglig och mjuk es 4. Vattenavvisande bröstfickor TM 5. Ny Scentech ­luktreduceringsteknologi t vi n n a re ns PR E M I U M -m i jackan och byxorna 6. Vattentäta fickor på båda sidor av jackan och byxorna 7. Ventilationer under armarna med insektsskydd 8. Uppvärmingsfickor vid bröstet 9. Kardborreåtstramning i jackans ärmslut 10. Nytt lätt ytmaterial, AIR-TEX ­membran direkt kombinerat med ytmaterialet 11. Justerbar midjeåtdragning i jackan 12. Jackan har tillsammanlagt 11 FICKOR 13. 2 st separata innerfickor t ex för handskar och huvor 14. Justerbar åtstramning i nedre delen av jackan 15. Ventilerande nätfoder i jackan och byxorna 16. Knappar för hängslena 17. Höfter med insektsskyddad ventilering 18. Byxor med tre-punkt od sammetskrage el T midjeåtstramning 19. Lårfickor på båda sidor 20. Knivficka i högra byxbenet 21. Byxorna har sammanlagt 6 fickor 22. Bakfickor med tryckknappar 23. Slitskydd på insidan av byxbenen 24. Byxben med kardborreåtstramning 650 NY luktreduceringsteknologi som enda i världen bara i JahtiJakt Premium-kläderna PRISKLASS Vi stödjer JCF:s ungdomsarbete Beställ via nätet www.Eratukku.fi
• r 1600 :n ny för 299,90! Premium-bonuspaket Värde över 1000 Premium-underställ Värde 129 Jägarens säkerhetsväst Värde 59 Mellanställ Värde 109 JahtiJakt-fritidsjacka Värde 169 JahtiJakt-flanellskjorta Värde 39 Vändbar AIR-TEX -hatt med brätten Värde 79 JahtiJakt Forest -set Värde 249 JahtiJakt AIR-TEX -vändbar membranmössa Värde 59 Knapphängslen Värde 29 Jakthandskar Värde 14,90 Stickad tröja Värde 69 Snabba tjänar över 1300 Högsta prisklass Premium-nyhetsdräkt och ett enormt förmånspaket med totalvärdet av 1654 . Nu till ära av Erätukkus Jubileumsår endast 299,90 ! Endast för snabba! Paketet har allt vad man behöver för jaktklädsel. Nu lönar det sig inte att vänta. Beställ genast! i et -puku + bonuspak Premium NU ENDAST 99 2 + expedit ,90 ionskostn ader Du betalar inga mellanhänder. Beställ internet Tilaavianetistä www.Eratukku.fi 24h/dygn www.eratukku.fi Puhelintilaukset: Telefonbeställningar: Ma - Pe klo 9 - 18 kl 9-18: Mån-Fre 08-840 4400 08-840 4400 MYYMÄLÄT: OULU: Alasintie 8 Ark 10-188 Vard 10-18 lör Valimotie 27, Ark 10-19 la 10-16, Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie la 10-15, VANTAA: 10-15, VANDA: Valimotie 27. TAMPERE: Possijärvenkatu 4 Ark 10 - 19 la 10 - 16
• Ålandsnytt Värt att veta! I Jägarexamen kan tas oberoende av ålder, vid avlagt jägarexamen kan man lösa jaktkort och jaga under så kallad övervakad användning. Om man är mellan 15-18 år kan man med vårdnadshavarnas samtycke anhålla till polismyndigheten om förvärvstillstånd för skjutvapen. Älgavskjutningen år 2006 I Fjolårets älgavskjutning resulterade i 170 fällda älgar fördelat på 52 tjurar, 36 kor och 82 kalvar. Detta är en ökning med nio älgar jämfört med 2005. Det uppskattade antalet älgar kvar efter jakten 2006 är drygt 535, men då bör man tänka på att hela Hammarland samt flera Rådjursolyckor och avskjutning 1993-2006 jaktlag på fasta Åland har hållit 350 upp med jakten och därmed inte kunnat göra några uppskattningar av älgstammen. Detta innebär att 300 siffran med stor sannolikhet är en underskattning. Efter jakten år 250 2005 var det uppskattade antalet kvar efter jakten 475, även där bör 200 man beakta att Finström, Hammarland och Vårdö hade totalup150 pehåll och därmed inte har några observationer med i statistiken. 100 Resultatet bör, av den uppskattade älgstammen kvar efter jakten, 50 betraktas som relativt svagt med tanke på att flera jaktlag gjort en restriktiv avskjutning ett par år samt 0 att älgstammen i början av detta 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 årtionde uppskattades till drygt 100 Årt älgar fler efter jakten. Rådjursolyckor MN 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Avskjutning Rådjursolyckor Avskjutning Antal 300 Fällda älgar 1971-2006 258 250 226 245 247 235 226 236 242 231 215 203 206 197 183 240 239 239 237 239 225 199 170 200 161 161 150 112 121 126 142 100 38 93 98 50 20 4 5 7 38 32 Jägaren 1 / 2007 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0
• Älgavskjutning 2006 Kommun BRÄNDÖ ECKERÖ FINSTRÖM FÖGLÖ GETA HAMMARLAND JOMALA KUMLINGE KÖKAR LEMLAND LUMPARLAND SALTVIK SOTTUNGA SUND VÅRDÖ Totalt Tjur 13 3 1 8 1 0 1 9 5 3 1 2 1 2 2 52 Ko 7 2 0 4 1 0 1 11 2 3 0 1 1 1 2 36 Kalv 21 2 2 13 1 0 2 16 7 2 3 4 3 2 4 82 TOTALT 41 7 3 25 3 0 4 36 14 8 4 7 5 5 8 170 Älgstammen i Norden I Älgförvaltningen i Norden har inriktats väldigt mycket på att spara kor och i stället skjuta kalv och tjur för att öka stammens reproduktion. Detta har fungerat bra så länge stammen befunnit sig på väg uppåt och det finns god tillgång på föda. Man har det senaste årtiondet uppmärksammat att älgstammen har stagnerat eller minskat och att slaktvikterna hos både kalvar och vuxna djur har sjunkit. Mycket tyder på att det är en skev könsfördelning som bidragit till de sjunkande slaktvikterna d.v.s. uttaget av tjur har varit för högt i förhållande till uttaget av kor. Detta leder på sikt till att medelåldern hos tjurarna minskar. En norsk undersökning visar att tjurbristen har mycket större betydelse på älgstammen än man tidigare trott: G G G G G G G Älgkorna kalvar senare när andelen kapitala tjurar i marken sjunker. Förseningen av kalvningen beror på att korna inte hittar en "lämplig partner" under den första brunsten utan blir betäckta först vid ombrunst/och eller tenderar till att senarelägga brunsten. Senare brunst, och därmed också senare kalvning, leder till att kalvarna uppvisar lägre slaktvikter. Tillväxtbortfallet motsvarar i genomsnitt ett kilo per dag som brunsten försenas. Ytterligare en effekt av minskad andel kapitala tjurar i stammen är att allt färre tvåårskor blir betäckta. Eftersom det finns ett nära samband mellan kroppsvikt och fruktsamhet hos älgkorna kan de sjunkande vikterna leda till minskad kalvproduktion. Resultaten i studien visar att det troligen är bristen på äldre tjurar som ger de redovisade effekterna. Det effektivaste sättet att öka medelåldern hos tjurarna är att öka andelen tjur i stammen. I en naturlig älgstam, där ungefär hälften av de vuxna älgarna är tjurar, finns ett överskott av tjur. Det leder till att det naturliga urvalet gynnar tjurar med egenskaper som stor kropp, stora horn och hög vitalitet. I samma takt som andelen tjurar minskar avtar urvalsförfarandet så att även tjurar med mindre fördelaktiga egenskaper kan sprida sina arvsanlag. MN Viltolyckor i landskapet under år 2006 I Antalet anmälda rådjursolyckor under det gångna året var totalt 239 vilket är en ökning med 33 olyckor jämfört med året innan. Denna statistik och avskjutningsstatistiken brukar följas åt relativt bra. Avskjutningssiffrorna är ännu inte sammanställda för 2006, men vi kommer att återkomma med de siffrorna. Förutom rådjursolyckorna inträffade sex älgolyckor (5 st. år 2005) och en vitsvansolycka. Sammanlagt inträffade alltså 246 stycken hjortdjursolyckor år 2006. MN Jägaren 1 / 2007 33
• I harspåret En gammal fälthare är en riktig filur när den styr stegen till sin lega, medan en ung fälthare däremot kan ta sin lega på gårdsplanen vid ett bebott hus! Urbaniserade fältharar håller igen till i tätorter med livlig biltrafik, landsvägar och kanske till och med järnväg. Där skulle ingen jägare vid sina sinnens fulla bruk släppa sin drivande hund. En tvåbent stövare skulle dock klara biffen med livet i behåll. H arspårningen är i likhet med de flesta andra jaktformer beroende av vädret och föret. Vid blidväder eller lätt kyla är spårningsvädret som bäst. Vid sträng kyla är haren däremot vaksam och haglen tappar effekt. Om du ändå jagar vid sträng kyla ska du hålla patronerna i byxornas sidoficka och en gång i kvarten byta de kalla patronerna i loppet mot varma från fickan. Eftersom skottet ofta faller bakifrån tar haglen liksom en tott av harens yviga byxor med sig och träffar med nedsatt effekt kroppsdelar där träffen inte dödar. Förnicklade blyhagel fungerar bra i det här sammanhanget. haren så gott som i grytan, bara du kan skjuta. Men haren kommer inte ut genom hålet utan några meter ifrån. Plötsligt yr det till i snön och haren lägger benen på ryggen och flyr sin väg. Ute på åkern finns varken träd eller buskar som skymmer sikten. Ta det därför alldeles lugnt och släpp iväg jösse till ungefär tjugo meters håll. Om haren flyr rakt ifrån dig ska du sikta på öronspetsarna. Om den flyr med sidan till behöver du en dryg meters framförhållning. Det hela blir knepigare om det finns buskage i vägen som skymmer harens väg till legan. Då är sannolikheten stor för att haren har tagit sin lega någonstans alldeles i närheten. I sådana här fall är terrängens form och växtligheten avgörande. För det mesta finns legan inte precis där spåren slutar utan jösse har gjort en metkroksliknande manöver och återvänt vid sidan om för att spana av sitt bakspår efter eventuella förföljare. Oavsett om förföljaren är ett lodjur, en räv eller en människa slinker fältharen obemärkt sin väg när förföljaren befinner sig borta i spårkröken. Nysnö och färska spår En lämplig tidpunkt för spårningsjakt är när det inte finns några äldre spår än spåren från senaste natt. Då kan jägaren vara säker på att spåren är färska. Om det däremot också finns äldre spår blir det lätt ett lotteri av hela jakten. Föret blir idealiskt om det på morgonen börjar vräka ner snöslask men de nattfärska spåren fortfarande finns kvar. Fältharen är listig och har vanligen sin lega i något tätt snår, men vid sådant här väder hinner en flink skytt ändå knipa den. I synnerhet under kalla nätter rör sig fältharen över stora arealer och äter på flera olika ställen. Allt emellanåt följer den vägar och skidspår för att villa bort den som följer efter. Det händer att den tar sin lega på mycket långt håll från platsen där den åt. För det mesta söker den sig till någon väg och av spåren att döma har den fortsatt i riktning x. Men de facto har den vänt tillbaka och följer hjulspåren på vägen för att fortsätta i riktning y. Jösse följer omsorgsfullt hjulspåren för att vid någon lämplig punkt i terrängen göra ett långt avhopp till exempelvis en grästuva eller ett enesnår. Plogbilar som vräker ut snösörja över vägrenen gör dessutom avhoppet svårt att upptäcka. Eftersom fältharen kan trycka tätt intill vägen går det inte att rusa iväg längs vägkanten på måfå. Stirra inte på spåren Alltså ska jägaren, när han börjar följa spåret från vägen ut i terrängen, inte stirra på spårlö- pan utan snarare hålla den i ögonvrån. Speja ut åt bägge sidorna. Jösse kan när som helst rivstarta från någondera sidan för att fly fältet. Avancera mycket lugnt och var ständigt beredd att skjuta. Gör gärna någonting som låter. Ett knep som har visat sig fungera är att knäppa med hagelbössans säkring. Av någon orsak utlöser det här ljudet fältharens flyktinstinkt. När sedan haren störtar iväg på höger eller vänster sida om dig är det kvicka ryck som gäller; sätt ett skott mellan varje buske där haren skymtar fram. En bra hagelskytt tar oftast hem steken, men om jösse trots allt kommer undan är spelet ändå inte förlorat. Du ska absolut inte ta upp jakten utan låt haren vara i fred i åtminstone en timme. Om den inte oroas lägger den sig nämligen rätt snart igen, men den är färdigt uppskärrad och lämnar lätt den nya legan, och då är den svår att få skott på. Om ni däremot är flera jägare eller om du har en vapenlös kamrat med dig så är det dags att börja jaga med taktik och eftertanke. Fältharen har sina gamla vanliga flyktvägar och rutter som jägaren med tiden lär sig. En dryg timme efter jösses flykt är det dags att bemanna de sannolika passen. Uppdraget att driva upp haren från legan kan ges till en vapenlös person, bara denna vet hur uppgiften går till. Passen tillräckligt långt ifrån Passen måste läggas på ett överraskande stort avstånd från stället där man antar att haren har sin nya lega. En fälthare lyssnar av den omgivande terrängen mycket uppmärksamt och beger sig bergsäkert inte åt något håll därifrån det hörs rasselprassel. Det är förstås inte fel om personen som sköter spårandet är beväpnad, men det är knappast troligt att han får någon chans att använda bösssan. Jösse är redan nervig och tar fort till harvärjan. Det viktiga är att drevkarlen begriper sig på spår. När han märker att jösse har lämnat legan Föret blir idealiskt om det på morgonen börjar vräka ner snöslask men de nattfärska spåren fortfarande finns kvar. Bara ett hål i drivan Alla gånger är det ändå inte så här svårt att leta rätt på en fälthare. Det händer ibland, när du följer ett nattgammalt spår i gammal snö över ett öppet fält att spåret plötsligt tar slut. Det enda som finns är ett hål i drivan. Då har du 34 Jägaren 1 / 2007 Eero Keskinen
• ska han högt och ljudligt ropa det avtalade signalordet som exempelvis kan vara "IVÄG!". Då vet passkarlarna att skärpa sig och vara beredda på skott. I allmänhet dröjer det inte länge förrän ett skott eller två dånar till ­ eller det hörs ett "plofs" om föret är slaskigt och dämpande. Men alltid avlöper jakten inte så här. Med en långsam, tvåbent stövare i hälarna väjer fältharen för passen, utnyttjar vägar och går långa sträckor tillbaka i sitt eget spår. Den lyssnar uppmärksamt efter ljud och rörelser. Drevkarlen tjuter till allt emellanåt för att passkarlarna ska veta vartåt drevet bär och för att kunna omgruppera till nya pass om läget så kräver. Det lönar sig inte att försöka ta sig väldigt nära drevet, för det lyckas inte. Fältharen har skarp hörsel och sätter av i ny riktning mot nya trakter. Om snötäcket är djupt är också utsikterna goda för att lyckas med en fortsättningsmanöver av det här slaget, förutsatt att det finns flera passkarlar att tillgå och att drevkarlens kunskaper och flås räcker till. Om snön ligger djup är det otänkbart att klara sig utan snöskor eller skidor. Fältharen söker upp sin lega. Samma vägar och stigar Debatten om privatvägarna är numera avklarad och det är tillåtet att skjuta på privata vägar och skidspår, vilket gör det Skogsharen söker upp sin lega. avsevärt lättare att jaga fälthare. En fälthare brukar följa samma stigar och vägar när den har en förföljare i hälarna. Även om jakten inte avkastar något byte så lär sig jägarna harens rutter. När det är en hund som driver ruckar jösse lite grann på vägvalet, men bara i detaljer, och av någon orsak följer olika fältharar väldigt ofta samma vägar. Fälthararna håller sig också med favoritområden, det vill säga revir. När man har fällt en fälthare dröjer det inte längre än två eller tre veckor innan följande jösse flyttar in och slår sig ner. Men så finns det också korsningar mellan fälthare och skogshare och dessa kan orsaka huvudbry vid spårningen. Den som vill fördjupa sig i ämnet korsningshare ska kontakta en ekolog eller biolog. Men också mitt i vintern förekommer det rätt brokiga harar med kroppsform som en fälthare, och det märkliga är att de har sin lega i stora ungskogsbestånd av gran och är förskräckligt svåra att spåra. När de lämnar legan fortsätter de i flera kilometer rakt fram utan att stanna. Korsningshararna tävlar i samma vikt- och storleksklass som fältharen. Fältharens uppsprångsspår. Skogsharen har sina egna spratt En skogshare spårar man inte på riktigt samma vis som en fälthare. I början av vintern rör sig skogsharen på ett mycket litet område och vid töväder rör den sig knappt alls, utan trycker i små och snåriga granbestånd på våtmark, och tassar omkring på ett område som kan vara så litet som en ar. Den äter dessutom upp sin egen spillning eftersom den risföda som den lever på Spår efter fältharens avhopp från väg. Jägaren 1 / 2007 35
• Kevyesti keskellä luontoa Nikonin uusi High Grade Light ­kiikari. Jatkat kävelyä... ...ja rakastat sitä. Koska Nikonin uusi HGL-kiikari on niin kevyt, tuskin huomaat sitä ennen kuin katsot sen läpi. Monikalvopäällystys takaa kirkkaan, terävän kuvan, jopa hämärässä. Vedenpitävä, huurtumaton rakenne varmistaa, että näet eteesi, minne tahansa polkusi vievätkään. Uusi HGL-kiikari Nikonilta. On aika nauttia askelten vapaudesta. 10x42 HG L DCF NIKON SUOMEN TOIMISTO NIKON NORDIC AB OJAHAANRINNE 4, 01600 VANTAA PUH: (09) 5660 060 FAX: (09) 5660 0626
• inte smälter fullständigt i vommen på första resan genom matsmältningen. På det här viset slipper skogsharen tvånget att behöva söka föda på ett större område. Vid köld piggnar skogsharen emellertid till och flyttar ibland sina bopålar en bit. Den lever huvudsakligen på blåbärsblad och björkris. Om du nu råkar på färska jössespår men inte får syn på några måltidsspår, så är det dags att ta sig en funderare. I det här fallet är spårens ålder inte lika viktiga som för fälthare, bara de inte är veckogamla förstås. I början av vintern håller ju skogsharen sig som sagt med ett väldigt litet revir. kan tänkas trycka. Börja gå runt i en cirkel som har en diameter på minst trehundra meter, beroende på terrängens beskaffenhet. Om du inte hittar några spår som lämnar inringningen börjar du undan för undan minska på cirkeln genom att gå i spiral. Följ uppmärksamt med läget innanför inringningen och var beredd till skott. Stanna om du får syn på harspår intill dig på insidan av inringningen. Klicka med säkringen och spana i spårens riktning. Hosta ett par gånger och avancera några meter i taget, och var hela tiden skottberedd. Om ingenting händer fortsätter du mycket långsamt och försiktigt ända fram till spåren. Från sitt gömsle någonstans i närheten kommer jösse att störta iväg På pass vid spåret Om du jagar tillsammans med en kamrat är det bäst att lämna kvar honom på pass vid spåret. Vik tvärt av åt sidan från spåret och försök föreställa dig var någonstans jösse Det viktiga är att spåraren begriper sig på spår. som ett vitt nystan. Om du inte hinner se den eller kommer åt att skjuta, så finns din kamrat borta vid ingångsspåret, på "tuseneurospasset". En hare faller också för klena hagel, men isiga gran- och tallkvistar och sly utgör förargliga hinder. Jag rekommenderar därför litet grövre hagel. Om haren trots allt kommer åt att smita lägger den sig sällan i någon ny lega utan tassar tyst och stilla vidare under återstoden av dagen. Om spårningen däremot sköts bra och i långsamt tempo, och drevkarlen allt emellanåt gläfser till så att passkarlarna vet var någonstans drevet går, så blir resultatet ofta en harstek. Redan i februari börjar haren göra längre utflykter och kan förflytta sig flera kilometer till någon ny plats. Det här beror på att brunsten närmar sig och att snön börjar bära. Vi känner också till att hararna varierar sin föda med så korta intervaller som några få dagar. Orsaken är den, att även om haren skulle råka äta av någon växt som är giftig så dör den inte av det eftersom den varierar dieten så ofta. G Modern teknik hjälper i form av en värmedetektor vid lokalisering av haren i sin lega Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren Exemplar ur vårt breda utbud: Otis rengöringssats för gevär och hagelgevär Prod.nr: 788293 PRIS: 75,00 Barnes MRX 30 cal 180gr 20 st Ny jaktkula Prod. nr: 352898 PRIS: 50,00 Hornadys nya laddhandbok, även för Finska krut Prod. nr: 438424 PRIS: 50,00 Kundservice vard. 9-17 09-512 29 33 info@midwaysuomi.com Näthandeln 24h www.midwaysuomi.com Jägaren 1 / 2007 37
• Hannu Huttu ÄN FINNS DET TID - fällor och slagjärn för vårens minkjakt Under vintern kan minken leva ett nästan osynligt liv vid sjöar, åar och bäckar, och föra en skyddad tillvaro i hålor i snön och isen. Det är bara de parvisa språngspåren i den mjuka snön som avslöjar vem som håller hus där, till exempel när minken har skyndat från en grästuva in under ett isblock. När det sedan börjar lida mot vår ökar också minken tempot, för brunsten infaller i mars och hanarna börjar vandra för att leta efter honor. åren är mycket riktigt den effektivaste tiden för jakt på det lilla rovdjuret mink, eftersom man då oftast kniper stationära individer som förökar sig. I slutet av april är det sedan av etiska skäl dags att avsluta jakten, även om lagen tillåter en fortsättning. Paragraf 25 i jaktförordningen stadgar att hona av räv, mårdhund, grävling, iller och mink, som följs av en årsunge, är fredad under tiden första maj till sista juli. Och paragraf 24 stadgar att mård och hermelin är fredade under tiden första april till sista oktober. V Slagfällor vid stränderna Den passiva jakten på mink fördelar sig på fällor som tar djuret levande och slagjärn som dödar omedelbart. Somliga jägare föredrar fällor medan andra gillar slagjärn, men det viktigaste är förstås att komma underfund med vilken lösning som fungerar bäst för en själv. Fällor som fångar levande är ett bra alternativ om fångstplatsen ligger nära och det går lätt att kontrollera fällan varje dag, vilket ju jaktlagen kräver. På fångstplatser som ligger längre bort passar det däremot bra med slagfällor, eftersom sådana kan vittjas till exempel på veckoslutet. Den bästa placeringen för fångstredskapen är vid sjöar, åar och bäckar, inom ett par meter från vattnet. Ta vara på de fångstplatser som terrängen bjuder på genom att ställa fällorna vid exempelvis ett omkullfallet träd, en bro, ett båtskjul eller ett stenröse. Utnyttja minkens naturliga instinkt att följa terränghinder i stället för att gå över dem och bygg hinder som styr minken till fällan. Minken är nyfiken till läggningen och utforskar gärna olika hålor i hopp om byte och detta är en egenskap som jägaren inte ska försumma att utnyttja vid placeringen av fällorna. För det mesta är det klokt att maskera fällan så den smälter in i terrängen, främst för att dölja den för nyfikna människoögon. Genom att täcka över fällan skyddar man både den och djuret inuti mot väder och vind. En nätfälla är ju öppen för solsken, men genom att täcka över den blir det mörkt inuti, vilket håller den fångade minken lugnare så den inte skadar sig själv. 38 Marko Muuttola, planerare, JCO:s Laitiala försökscenter Jägaren 1 / 2007
• Invittringen Fisk utgör basen i minkens mathållning, och kompletteras när tillfälle ges med ägg och fågelungar. Hann Till efterrätt sitter det sedan u Huttu fint med kräftor, sorkar och möss. Den gemensamma nämnaren för maträtterna är att de ska vara färska. Minken är inte särskilt intresserad av kroppar som har börjat fördärvas. I början av hösten är vädret varmt och betet blir hastigt surt. Då känns det inte heller särskilt aptitretande för jägaren själv att byta bete. I likhet med de övriga rovdäggdjuren förlitar sig minken i hög grad på sitt luktsinne. Den märker ut sitt revir med doftvisitkort och undersöker den doftpost som andra har lämnat efter sig. Av detta följer att en fälla kan fungera riktigt bra också utan något egentligt bete bara den är invittrad med mink. Använd en mink som du har tagit för invittring av andra fällor, och i syn- Den bästa placeringen för fångstredskapen är vid sjöar, åar och bäckar ett par meter från vattnet. nerhet fällorna vid grannsjön. När det sålunda dyker upp doftpost av en främmande mink på reviret, så kan revirinnehavaren inte låta bli att undersöka fällan där det luktar, i synnerhet inte under brunsten. På minkens matsedel hittar vi också alternativ till att pilla med fisk. Möss och sorkar passar fint på minkens middagsbord. Detta faktum ska jägaren inte glömma att utnyttja genom att bjuda på ett torrt bo och ett outsinligt skafferi och på det viset locka möss till platsen. Det här kan till exempel göras genom att bygga vad somliga kallar en musborg. Musborgen kan i all sin enkelhet bestå av en trälåda som är stor nog att rymma en höbal. Vägg- och golvbräderna ska vara precis så glesa att mössen kan passera in och ut genom springorna. Dessutom behövs det ett regntätt tak och ett förråd av säd inuti, och därmed är det permanenta betet ordnat. Låt gärna takkanterna sticka ut såpass mycket att fällor och slagjärn kan ställas mot väggen och vara skyddade mot vädret. längre. Detta i kombination med doften av betet och intrycket av en dunkel tunnel ökar fällans effekt. Man kan minska på fällans vikt genom att bygga väggarna av exempelvis väderfast faner. Bottnen och trampbrädet ska gärna vara av något grovt material som ger fäste för tassarna. Nätet i andra ändan får med fördel vara minknät, för då kan exempelvis en hermelin slinka ut. I taket på fällan ska det vara ett handtag och en lucka, genom vilken jägaren byter betet och tar ut den fångade minken. Du kan också borra ett hål i väggen i ingångsändan, ovanför trampbrädet. Genom att sticka in till exempel en spik där hindrar du fällan från att avgillras utanför jaktsäsongen, vilket ger minkarna en möjlighet att titta in utan att åka dit. När du ändå håller på kan du också borra ett hål i taket ovanför trampplattans bortre ända och sticka in exempelvis ett kaveldun som har i uppgift att signalera när fällan har slagit igen. När "sjöcigarren" har åkt ner är fällan avgillrad. Med det här arrangemanget kan du kolla läget på håll med kikare. Nätfälla En nätfälla är en fångstanordning som är lätt och enkel att flytta. Det finns flera modeller i handeln men det är inte heller svårt att bygga en nätfälla själv. För ändamålet passar förstås också en allroundfälla. Sådana är stora nog Fälla med trampplatta En fälla med trampplatta har den fördelen gentemot en nätfälla att den doft som minkarna själva lämnar på fällans väggar ofta sitter i Jägaren 1 / 2007 39 Marko Muuttola
• att fånga också andra små rovdjur, i synnerhet mårdhundar som stryker omkring längs stränderna. Om du har tänkt dig en nätfälla för mink så är det bäst att bygga med minknät. Det gör fällan tillräckligt stadig och mindre fyrfotingar kan slinka ut genom nätets maskor. Funktionsprincipen är den samma som för en allroundfälla. Slagjärn dödar direkt Tionde paragrafen i jaktförordningen stadgar att slagjärn som är avsedda för att fånga vilt ska vara så konstruerade att djuret i fråga måste gå genom fällan och att själva järnet måste ha tillräcklig slagkraft i förhållande till djurets storlek, så att djuret omedelbart dör. Slagjärnets diameter får vara högst 30 centimeter. Exempel på slagfällor som dödar genast och är lämpliga för minkfångst är Conibear och modellerna 110 och 120 av Duke, med dubbla fjädrar. En slagfälla måste ha ett hölje omkring som hindrar andra djur från att gå i den samtidigt som höljet skyddar slagjärnet mot vädret och på så vis håller mekanismen i funktion. Dessutom finns det på marknaden svensktillverkade Gävleborgsfällor som levereras inklusive hölje. Du kan bygga höljet av bräder eller vattenfaner. Genom att göra ingångsöppningen maximalt cirka 70 millimeter stor hindras större djur än mink från att ta sig in. Fällan gillras och betas via locket som sitter ovanpå. En minkbunker kan som namnet säger skydda minken mot luftanfall, men faran lurar förstås inuti, i form av slagjärn. Bunkern byggs av en låda på cirka 50 x 50 cm av trä eller annat Av detta följer att en fälla kan fungera riktigt bra också utan något egentligt bete bara den är invittrad med mink. lämpligt material och placeras vid en sjö, å eller bäck. Sänk den helt eller delvis ner i marken. Ett rör leder in till lådan och har ett slagjärn i bortre ändan. Ett täckdikningsrör fungerar utmärkt bara öppningen inte är större än 70 millimeter. Då ryms nämligen inte någon utter in. Lägg hö och säd i lådan, eller i till exempel en löstagbar ask, vilket gör det lättare att byta förskämt bete till färskt. G 40 Jägaren 1 / 2007
• Jägaren 1 / 2007 41
• Hjälp forskningen ­ anmäl dig som insamlare! Älgflugan - enbart ett plågoris? Jägarnas och övriga naturvänners seglivade bekantskap föremål för ett omfattande forskningsprojekt. Å tminstone enligt en del spefåglar har viftande med handen framför ansiktet blivit en etablerad hälsning bland landsbygdsbefolkningen i Australien. Gesten har sitt ursprung i bortviftandet av irriterande koflugsvärmar som tränger in i ögon och näsborrar. Över hela vårt land kan det snart hända att det blir en vanlig hälsning mellan jägare, bärplockare och andra som rör sig i skogen att svepa med fingrarna över nacken och hårfästet. Orsaken till det här beteendet är älgflugan (Lipoptena cervi), en seglivad bekantskap för alla som nyttjar skogen, men som ingen önskat bli bekant med. Enligt många jägares och bärplockares uttalanden har antalet platta och obehagliga älgflugor som kliver omkring i håret ökat och vad som är ännu värre är att älgflugorna har blivit aggressivare. Det här framgår av att allt fler människor blivit bitna och att antalet infektioner har blivit allt fler. När även vi människor upplever älgflugan som minst sagt störande, hur upplever inte värddjuren, älgarna, skogsvildrenarna och rådjuren de tiotals, t.o.m. upp till hundratals flugorna som suger blod som fripassagerare och förökar sig i skyddet av sin värds täta päls. Älgflugan har helt uppenbart, som man numera uttrycker det på ett fint sätt, en betydande socioekonomisk funktion. Det som väcker förvåning är att det finns så knappt med vetenskapliga fakta om det här nya plågoriset. Eller egentligen vet vi inte ens om arten är en nykomling eller om det endast är de tidigare fåtaligare älgstammarna som hållit älgflugebestånden nere och verkningarna små. De senaste vetenskapliga publikationerna är från 1960- och 1980-talen. Mera detaljerade fakta efterlyses idag om älgflugan som art, flugans beteende och utbredning i såväl vårt land som i Sverige, insektens förökning och om värddjuren. Sistnämnda fråga är särskilt viktig med hänsyn till älgflugans eventuella utbredning till renskötselområdet. I november samlades en grupp forskare på forskningsstationen i Konnevesi. Gemensamt för de deltagande forskarna var intresset för ut- Hannu Ylönen, Arja Kaitala, Sauli Härkönen, Sauli Laaksonen, Pekka Niemelä, Vesa Ruusila vecklande av ett brett upplagt forskningsprojekt kring denna art, känd från vårt lands natur men okänd. En förarglig, ekonomiskt betydande och i evolutionsavseende utmanande art. Som mål för forskningsprojektet ställdes utredning av älgflugans grundläggande ekologi och beteende, utbredningsdynamik samt anpassning i nordliga regioner. Ordförande för forskningsgruppen är professor Arja Kaitala från Uleåborgs universitet och övriga medlemmar är undertecknade representanter för Jyväskylä universitets forskningsstation i Konnevesi, Joensuu universitet, Skogsforskningsinstitutet, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Evira. Vi behöver hjälp av jägare och personer som aktivt rör sig i naturen för att i möjligast täckande mån få material från olika delar av landet. Nu på vårvintern behöver vi framför allt flugpuppor från älgarnas legor. I anknytning till den här artikeln delar vi samtidigt ut en specificerad begäran om samarbete till jägarorganisationerna, samt senare "Puppförpackningar" jämte anvisningar för insamling samt hur och vart proverna med puppor ska sändas. Flugpupporna utgör grunden för hela vår experimentella undersökning av kläckningsdynamiken och beteendet. Potentiella insamlare kan anmäla sig till Sauli Härkönen (tfn 010 211 3137, sauli. harkonen@metla.fi, redan på grundvalen av föreliggande artikel. G 42 Jägaren 1 / 2007
• Restlagret av det populära vadmalsdräkten Restlagret av det populära vadmalsdräkten till ett VINTERREAPRIS! till ett VINTERREAPRIS! Suomen suosituimmat metsästysasut 1. Skyddande krage, inre del av varm manchester. 2. Ny WoolVi-vadmalstyg utvecklat för jaktdräkten, yllets alla goda egenskaper och dessutom tålig och smutsavvisande. 3. Mycket varm även vid blöta 4. Bröstfickor för t ex mobil, GPS och pejl En äkta vadmalsdräkt är alltid populär! Vadmalsdräkten är jaktklädselns elit, den har en lång tradition inom jaktklädseln. Speciellt vid kalla väder är vadmalsdräkten varm och bekväm att ha på, den håller även om man blir lite våt utan att förlora något av sin värmekapacitet. För många jägare är vadmalsdräkten fortfarande det bästa alternativet. Erätukku utvecklade den äkta vadmalsdräkten vidare tillsammans med jägare och experter inom klädindustrin. Resultatet är den mest avancerade vadmalsdräkten någonsin. EN ÄKTA VADMALSDRÄKT FÖR KALLT VÄDER 5. Uppvärmingsfickor 6. Dragkedja med vindlås 7. Jacka med luftigt nätfoder, snyggt tyg i övre delen 8. Snygg passform, ser bra ut även som allround-jacka 9. Rejäla och väl förslutbara fickor i jackan, sammanlagt 9 st. 10. Ärmslut med värmande fleece-resår 11. Midja med trepunkts åtstramning 12. Justerbar nederkant i jackan 13. Byxa med två rejäla fickor, sammanlagt 5 st fickor 14. Knä med foder som värmer och underlättar rörelse 15. Benslut med kardborreåtstramning Och de snabbaste får ett bonuspaket av hög kvalitet, värde 281 på köpet 1. Underställ Värde 99 2. Mellanställ Värde 109 et + Bonuspaket S Restparti nu endast 149 Värde tills. 630 spaket Pris inklusive bonu Även priset för vadmalsdräkten är rätt Erätukkus viktigaste grundtanke är att erbjuda testade produkter av hög kvalitet för jägare till ett förmånligt pris. Under halva priset jämfört med butikspriser baserar sig på stora tillverkningspartier och direkt försäljning utan mellanhänder. De mest högklassiga vadmalsdräkterna kostar ca 360 i butikerna. Från Erätukku får du den här nya, äkta och på många sätt mer perfekta JahtiJakt Vadmalsdräkten för endast en bråkdel av butikspriset. Du betalar bara 149 . Dessutom får de snabbaste beställarna värdefulla förmåner för 281 på köpet. Uppfyll nu din dröm om en äkta vadmalsdräkt. Beställ genast! ader + expeditionskostn 3. Sarkamössa Värde 29 4. Mössa Värde 29 5. Jakthandskar Värde 15 EN NY ÄKTA VADMALSDRÄKT FÖR MODERNA KRAV Beställ via internet 24h/dygn www.eratukku.fi Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18: 08-840 4400 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie 8 Vard 10-18 lör 10-15, VANDA: Valimotie 27. Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16
• Klipp här! Till _________________________ jaktvårdsdistrikt ANMÄLAN OM RÅDJURSBYTE Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om anmälan av fällda rådjur (432/2005) skall jägaren göra en anmälan om jaktens resultat till det på området behöriga jaktvårdsdistriktet. Anmälan skall lämnas inom sju dagar efter det att rådjuret har fällts. Jägarens namn Adress Telefonnummer Jaktvårdsförening där djuret har fällts Om djuret har fällts på en fastighet, som hör till en jaktförenings eller ett jaktlags jaktområde, fyll i jaktområdets areal i kolumnen S. Jaktföreningens / jaktlagets namn Om djuret har fällts på en fastighet, som inte hör till en jaktförenings eller ett jaktlags jaktområde, fyll i fastighetens areal i kolumnen T Uppgifterna om varje enskilt djur ifylls på egen rad (Se exempel och kontaktuppgifter på baksidan) vuxen jaktdat. bock get kid bock get fångstplats kommun, by, fastighetens namn och registernummer T Fastighetens areal S Förening:s / jaktlagets areal sammanlagt Underskrift: ___________________ ort _____ / _____20____ datum ________________________________________________ underskrift Klipp här! Jägaren 1 / 2007 45
• Klipp här! 46 Jägaren 1 / 2007 Klipp här!
• Jakten på statens marker Den finländska jakten innefattar som begrepp respekt för viltet och friden i naturen samt frihet och utrymme för jägarna att ströva. Jaktkulturen i de statliga ödemarkerna G Så fort istiden hade tagit slut invandrade jägare till vårt land och slog sig ner här. Sedan dess har vilt, pälsar och fisk varit eftertraktade varor i vårt land, både för husbehov och handel. Jaktkulturen utvecklades och förändrades i takt med att naturen och arturvalet gjorde det. Jakten utgör en hörnstolpe i hela den finländska kulturens utveckling. De metoder som jägarna och fiskarna använder är alltid så att säga barn av sin tid. Därför går det inte längre att stöta björn ur idet eller spänna upp saxar i markerna, eftersom värderingarna har förändrats efter hand som vårt samhälle har utvecklats, vilket i sin tur styr lagstiftningens utveckling. Största delen av de jaktmetoder som förr var flitigast i bruk är numera förbjudna av etiska eller ekologiska skäl. Forststyrelsen har alltid slagit vakt om den finländska jaktkulturen. Detta innebär inte bara att vi vill bevara och dokumentera gamla jaktformer och konstruktioner som exempelvis 48 Jägaren 1 / 2007 fångstgropar, katsor av träspjälor nedstuckna i bottnen och fördämningar, eftersom den uppgiften närmast sorterar under Museiverket och forskningsinstituten, men visst hänger vi med på ett hörn också här. Ett av de viktigaste sätten att vårda jaktkulturen är att definiera de värden som vi tycker att är viktiga att bevara, lyfta fram och beakta hos jakten och fisket. Samma värden har säkerligen varit viktiga också för forna tiders jägare, eftersom själva jakten som upplevelse betraktat är tidlös och alltid har tilltalat människan. Den finländska jakten innefattar som begrepp respekt för viltet och friden i naturen samt frihet och utrymme för jägarna att ströva. Jägaren och naturen har kontakt med varandra. Dagens jägare kan fortfarande uppleva de här aspekterna, i synnerhet i glest bebyggda och avsides belägna statliga marker. Likaså hör jakthundarna, lägerelden och övernattningarna i skogen till kärnan i vår jaktkultur. För jägaren har hans naturkunskaper det vill säga förmågan att läsa i naturens bok och röra sig i markerna alltid varit en källa till personlig tillfredsställelse och stolthet. Det är därför vår skyldighet att se till att våra kunskaper om jakten och naturen förs vidare till följande generation. Samarbetet med forskningsinstituten säkerställer att den teoretiska kunskapen förs vidare, men när det gäller de praktiska jägarfärdigheterna finns det bara ett sätt, nämligen att bereda ungdomarna möjligheter att jaga. Forststyrelsens ungdomstillstånd till nedsatt pris är en konkret metod med vilken vi försöker öppna en väg för ungdomar till jakten som hobby. Till arealen är Finland ett stort land med olika jaktkulturer i olika delar av landet eftersom det finns skillnader i artsammansättningen och naturförhållandena. Exempelvis Lappland, östra Finland och skärgården har alldeles egna jaktkulturer. Ripjakten i fjällen går ju till på ett alldeles annat sätt än säljakten i havsbandet. De här regionala särdragen får vi inte förbise när vi talar om jaktkultur. Jaktbytet och fiskfångsten har också en ekonomisk betydelse för hushållen. I många familjer dukar man regelbundet middagsbordet med fisk som tagits i egna nät eller med kött av älg som fällts av eget jaktlag. Det hör också till vår finländska jaktkultur att ta hem fiskefångsten eller jaktbytet och äta upp det, men detta är inte längre någon självklarhet i dagens "Catch and release"-tider. En kultur är alltid stadd i förändring och inte heller jaktkulturen går att hejda eller stoppa. Dagens datum förvandlas alltid till förfluten tid i morgon. Den samhälleliga utvecklingen tar sig en rad uttryck i jaktkulturen; de tekniska hjälpmedlen utvecklas, jaktmarkerna blir lättare att nå, kraven och förväntningarna på servicenivån och utrustningen ökar och viltinventeringarna blir allt exaktare och resultaten når jägarna allt snabbare. Jakten har aktivt anpassats efter förändringarna i samhällets värderingar och bland annat den etiska aspekten av jakten ligger ständigt i vågskålen. Själva dödandet, som ju utgör en del av jaktkulturen, väcker väldigt starka känslor. Förr i världen gav man känslorna utlopp bland annat genom att blidka gudar. Nuförtiden kanaliseras känslorna ofta till etiska meningsutbyten om jaktens vara eller icke vara. Vilken roll kan då Forststyrelsen spela när det gäller hoten mot jaktkulturen? Vi ska bland annat följa med den samhälleliga utvecklingen och vid behov delta i debatten förstås inom de ramar som lagstiftningen och resultatstyrningen ställer upp för oss. Till våra bästa argument när jaktens värderingar ifrågasätts hör att vi fungerar rationellt och med god planering samt sist men inte minst att vi kan visa att jakten och fisket bedrivs uthålligt. G Jarmo Väisänen, Forststyrelsen Hannu Huttu
• Vinterfriluftarens favoritdräkt 2007 till ett vinterreapris ­ dessutom ett värdefullt bonuspaket för de snabba! Lätt vadderat membranset ­ nyhet Ny design! Nya färger! Nya toppegenskaper! Ett otroligt förmånligt pris! Den lätt avtagbara huvan kan alltid justeras till bra passform med en dubbelriktad justeringsmöjlighet. De gömda justerbara dragskorna vid jackans slut garanterar att den inte fastnar eller skaver. Den blå modellens dragkedja i bröstfickan är stänkskyddat. Den röda modellen har 4 fickor med dragkedjor i jackans framdel. Dessutom 2 fickor på höfterna. Den blå modellen har bl a bröstficka, telefonficka och en förvaringsficka med nät på insidan. Reflexband och ­logo av garanterat 3M-reflex ger extra säkerhet på hösten och vintern. dderat NorthICE lätt vanuspaket bo membranset + (298,-) De nya midjeformade byxorna har fått bältesöglor. Den förhöjda midjedelen baktill på byxan skyddar och värmer nedre delen av ryggen. Sidofickor med dragkedja på byxan. Den blå modellen har dessutom en bakficka med dragkedja. Benslut med praktisk gömd gummibandåtstramning. Blå modell har även kardborreåtstramning. 129 er + leveranskostnad FÖR SMÅKYLA OCH SNÖYRA Den nya NorthICE lätt vadderade membrandräkten är designad för Finlands växlande och vindiga väder. En lätt vadderad membrandräkt är utmärkt klädsel när man rör sig i växlande och överraskande väderomständigheter. AIR-TEX ­membranets vattentäthet och ventileringsförmåga samt den värmande 80 g silkvadderingen garanterar, att användaren förblir varm och torr hela tiden. Ett bonuspaket värt 218 på köpet: VÄRDE NorthICE fleece-handskar Värde 25 Betala 0 150,- VÄRDE 150,- NorthICE MicroDRY NorthICE -tekniskt underställ fleece-mellanställ Värde 99 Betala 0 Internet-beställningar 24h/dygn NorthICE RIB-mössa Värde 25 Betala 0 Värde 69 Betala 0 nst 250 euro! när du köper för mi kt ­membrankänDu kan välja JahtiJa E ­ryggsäck på rthIC gor eller en fin No förmånder! köpet av dina andra Butiker: ULEÅBORG: Alasintie 8 Vard 10-18 lör 10-15, VANDA: Valimotie 27 Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 www.eratukku.fi Telefonsbeställningar Mån-Fre kl 9-18 08-840 4400
• Hu TRACKER CLASSIC HELPPOA! 3-värinen ledivalorivi helpottaa suuntimista. Haukunilmaisin; valo ja ääni muuttuu koiran haukkuessa. HELPPOA! Lähikytkin (koira alle 1,5km etäisyydellä) näyttää koiran suunnan ja etäisyyden hetkessä. Valmius kahden koiran seuraamiseen. Laiteessa mykistysmahdollisuus, tällöin suunnitaan pelkällä valolla. ajluoALE R ot e AnnammN* U peasti! peasti! Toimii noheittoToim no Nyt ulos 0 kpl erä: 10 hintaan, Vain 549 + toimitusk ulut LISÄKSI uskomattomat talvitarvikeTARJOUKSET! Bluetooth GPS-vastaanotin i-Blue - soveltuu sekä Tracker MyWayn että Pointer 2007 koira-GPS:n kanssa sekä lukuisten muiden sovellusten kanssa käytettäväksi Löydätkö parempaa? Kuuluvuus ­ Taajuus 138 MHz, teho 150 mW Tarkkuus ­ Tracker-teknologian ansiosta huipputarkka suunta ja matka Suuntimanopeus ­ Trackerteknologia mahdollistaa todella nopean ja helpon suuntimisen Helppo ja nopea! Rakenne ­ Kovaan metsästyskäyttöön rakennettu tutka, luja alumiinirunko sekä patentoidut, kestävät antennit Häiriöttömyys ­ Haukunilmaisin toimii virheettömästi joka säässä 63 10 55 10 10 57 6 (Arkisin klo 8-16) (Arkisin klo 16-20) MyWay suojakotelo - Nokia-puhelmiin Pointer Koira-GPSvaljaat Värilliset irtopannat - koiran talutukseen TRACKER EXACT peasti! peasti! Toimii noheittoToim no Nyt ulos 0 kpl erä: 10 hintaan, Vain 335 + toimitusk ulut Classic&Supra vyökotelo Pointer koira-GPS akku (valjasmalli) 3,6 V AA-lithium paristo + toimituskulut · Kevyt lähetin alumiinia, paino alk. vain 72 g · Erittäin tarkka · Erittäin nopea ja helppo käyttää · Säädettävä haukunilmaisin · Merkkivalo patterille Soveltuu erinomaisesti mm. beaglelle, dreeverille, pystykorvalle, mäyräkoiralle, lintukoirille jne... Soita ja 020-7477 080 (Arkisin tai klo 9-17) 50 Jägaren 1 / 2007 tilaa! 08-5400 600 (Arkisin klo 17-20) Soita ja tilaa! 08-5219 210 08-5400 600 tai *) voimassa huhtikuun loppuun sti! Toimi nopea 20 ED ta kaikis otöistä huolt sineen varao
• Vintervädrens favoritdräkt 2007 för ett vinterreapris! dessutom ett värdefullt bonuspaket för de snabba! Vinterdräkt med membran ­nyhet 2007! Ny design! Nya färger! Nya toppegenskaper! Ett otroligt förmånligt pris! Den lätt avtagbara huvan kan alltid justeras till bra passform med en dubbelriktad justeringsmöjlighet. Ventileringsöppningarna under armarna har stänkskyddade dragkedjor. Modeller även för barn! Se på nätet www.eratukku.fi Med den justerbara dragskon i jackans slut kan man anpassa jackans passform till alla väder. Den blå modellen har två rymliga fickor med dragkedjor på jackans sidor och två på bröstet. Den röda modellen har en dragkedjeficka samt en bröstficka med kardborreslutning på innerfodret. Den fasta kardborreåtstramningen förhindrar kyla och snö att tränga in på handlederna. t NorthICE vinterdräk aket + bonusp med membran (398,-) Den röda modellens stänkskyddade dragkedja skyddar tillbehör i ärm- och hissbiljettfickan. Den bekväma och elastiska midjan med kardborrejustering är förhöjd paktill för att skydda den nedre ryggen. Byxhängslena är praktiskt avtagbara med dragkedja. Benslutens dragkedje- och kardborreåtstramning ger möjlighet att strama åt bensluten på t ex pjäxorna. 149 + leveranskostnad er FÖR SMÅKYLA OCH UTFÖRSÅKNING Vinterfriluftarens och utförsåkarens drömdräkt med tjock 120g silkesvaddering. AIR-TEX-membranet, som är testad i de bästa laboratorierna i branschen håller vatten, vind och kyla utmärkt. Membranets ventileringsförmåga är av bästa nivå och den vadderade membrandräkten håller dig varm även under de kallaste vinterdagarna. Ett bonuspaket värt 237 på köpet: NorthICE-vantar (röd eller svart) Värde 29 Betala 0 VÄRDE 150,- VÄRDE 150,- NorthICE RIB-mössa Värde 25 Betala 0 NorthICE MicroDRY NorthICE -tekniskt underställ fleece mellanställ Värde 99 Betala 0 Internet-beställningar 24h/dygn Värde 69 Betala 0 NorthICE fleece halsduk Värde 15 Betala 0 Telefonsbeställningar Mån-Fre kl 9-18 nst 250 euro! när du köper för mi kt ­membrankänDu kan välja JahtiJa E ­ryggsäck på IC gor eller en fin North förmånder! a andra köpet av din Butiker: ULEÅBORG: Alasintie 8 Vard 10-18 lör 10-15, VANDA: Valimotie 27 Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 www.eratukku.fi 08-840 4400
• Det händer i distrikten Södra Savolax Kurs om björnjakt med hund och eftersök Plats: Hotell Juva. Tid: lördagen 17.2.2007 kl 9­15. Distriktet ordnar tillsammans med Finlands Jägarförbund en kurskväll om björnjakt och eftersök. Kvällen är främst avsedd för deltagare som är intresserade av björnjakt i praktiken men också för jägare som sysslar med eftersök på skadat vilt eller som är intresserade av sådan verksamhet. Kurskvällen handlar främst om skadade stora rovdjur. Kvällen leds av Yrjö Eronen, Juha Virekoski och Ville Hokkanen. Kursen kostar ingenting för deltagarna men dessa står för sitt kaffe och sina måltider själva. Arrangörerna har gjort ett avtal om lunch med hotellet. Kursen arrangeras i anslutning till Jägarförbundets årsmöte. Anmälningar och förfrågningar riktas till Södra Savolax jvd senast den 12 februari på tfn 015-452 830 eller etela-savo@riista.fi. Välkommen! Kymmene Norra Tavastland Kurs i bäverjakt Norra Tavastlands distrikt och Längelmävesi jvf ordnar en kurskväll om bäverjakt (öppen för alla intresserade) den 15.3.2007 kl. 18 på Hyytiälä skogsstation, auditoriet i Juupajoki, Hyytiäläntie 124, 35500 Korkeakoski (auditoriet rymmer 100 personer). Vi går igenom bäverjaktens specialfrågor och bäverjakt med båge. Kursen leds av Ville Hokkanen som är jaktvårdskonsulent på Norra Savolax jvd. Mera info om kursen finns på adressen www.riista.fi/pohjois-hame . Välkommen på en intressant bäverkväll! Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt och Längelmävesi jaktvårdsförening. Norra Savolax Vinterlägret METSO 27.2 - 2.3.2007 Jägarförbundet arrangerar ett vinterläger kallat METSO i Anttila i Valkeala för dig som vill lära dig mera om jakt och avlägga jägarexamen. På programmet står bl.a. följande: inkvartering i stuga med bastu och tvättrum möjlighet att avlägga jägarexamen skytteträning med luftvapen, laser och på skjutbana jägarkunskaper, tillvaratagande av viltet vilt- och skogsvård i samarbete med Stora Enso, med handledning hundar och jakt med hund fällfångst, viltutfodring tävlingar, uppgiftsbana räv- och harjakt, vaktjakt * * * * * * * * * Jaktkväll Den traditionella jaktkvällen Eräilta ordnas i år på hotell Iso-Valkeinen den 24 januari kl 18. Som föreläsare bland annat det estniska jägarförbundets verksamhetsledare Andres Lillemäe och Finlands Jägarförbunds biträdande verksamhetsledare Panu Hiidenmies. Jaktkvällen arrangeras av Norra Savolax jaktvårdsdistrikt, Jägarförbundets Norra Savolaxdistrikt och Norra Savolax kenneldistrikt. Välkommen! Viltdag Den traditionella viltdagen PÄIVÄ RIISTALLE i Norra Savolax får nya arrangemang. Evenemanget har tidigare ägt rum under de två sista veckorna i januari men i fortsättningen slår arrangörerna ett slag för viltet under hela jaktsäsongen. Närmare info och anvisningar om deltagader publiceras vid en senare tidpunkt. Lägeravgift 100 euro. Anmäl dig senast 2/2 per mejl på adressen sml.kymenpiiri@co.inet.fi eller per post till Finlands Jägarförbund, Kymmenedistriktet, Teerenkuja 5, 45740 Kuusankoski. Uppge namn, födelsetid, adress, telefon hem, föräldrarnas namn, eventuella matallergier och om du tänker avlägga jägarexamen (separat avgift 13 euro). Förfrågningar: Kai Korpi 0400-869707, Erkki Pentinniemi 0400-636611. Vi postar programmet och ett inbetalningskort till dem som anmält sig Det blir ett prima läger, häng med och lär dig nya saker! Vänta inte med anmälningen, för deltagarantalet är begränsat till 30. Jägarförbundets Kymmenedistrikt Filmer på jvf:arnas årsmöten 2007 För alla jaktvårdsföreningars årsmöte i Norra Savolax gäller att granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Medan granskningen pågår kommer det att visas en film med jakttema. Välkomna att se på den! 52 Jägaren 1 / 2007
• Detta Bonuspaket värt 177,- på köpet! Beställ internet Tilaavianetistä www.Eratukku.fi 24h/dygn www.eratukku.fi Puhelintilaukset: Telefonbeställningar: Ma - Pe klo 9 - 18 kl 9-18: Mån-Fre 08-840 4400 08-840 4400 MYYMÄLÄT: OULU: Alasintie 8 Ark 10-188 Vard 10-18 lör Valimotie 27, Ark 10-19 la 10-16, Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie la 10-15, VANTAA: 10-15, VANDA: Valimotie 27. TAMPERE: Possijärvenkatu 4 Ark 10 - 19 la 10 - 16
• kärlek mat Av till Den stående favoritspalten i alla tidningar är matsidorna. I Jägaren har det inte på några år ingått en "recepthörna", men nu kommer den! Under det år som inletts kommer jägarnas kökstips att berikas av Aila Hietala från Punkalaidun. Tillbringa lukulliska stunder i viltets tecken! Pirog med rökt hjortkött ugnsplåt 50 cm Botten: 125 gram 2 dl 1 tsk 2½ dl 1 ägg Fyllning: 400 gram 1 dl 1 påse 1 1 dl 50 gram 2 msk 1 påse 4 dl 4 1 tsk 1 tsk 1 tsk 1. Hjortstek + tranbärssås Ca 1kg hjortstek Marinad: 1½ dl olja 1½ dl rödvin 2 lagerblad 1 tsk svartpeppar 1 tsk pohjantähti kryddblandning 1 tsk rosmarin 2 lökar 2 morötter 3 vitlöksklyftor Sås: 3 dl steksky 1 dl stark tranbärssaft 3 msk majsenaredning för brunsås 1 dl grädde Dekorera med persilja och tranbär 1. Torka av den hinnfria steken med hushållspapper. 2. Blanda marinadens ingredienser. Skär morötterna och löken i bitar. 3. Lägg i steken. Täck med folie eller lock. Lägg i kylskåp för ca 2 dygn. Vänd steken 54 Jägaren 1 / 2007 fett potatismos bakpulver semlemjöl tärnat rökt hjortkött soltorkade tomater broccoli paprika (gul) svarta oliver purjolök olja riven ost mjölk ägg svartpeppar kolumbus örtkrydda salt 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. emellanåt. Tag upp steken ur marinaden. Strö 1½ tsk salt över stekens yta. Lägg steken i en stekpåse. Häll också över marinaden i sin helhet i stekpåsen. Slut till påsen väl. Stick några hål i påsen. Lägg påsen i en ugnsform. Häll aningen vatten på formens botten. Lägg formen i ugn i 200 grader för ca 15 minuter. Sänk temperaturen till 175 grader och låt steken gräddas i lugn och ro (ca 1½-2 timmar). Ta steken ur påsen. Låt den vila en stund före du skär upp den i skivor. Sila spadet. Tillsätt så mycket vatten i spadet att det blir ca 3 dl. Tillsätt 1 dl stark tranbärssaft. Koka upp. Tillsätt 3 msk mörk majsena redning. Koka upp. Tillsätt 1 dl grädde. Koka upp. Skär upp steken i skivor och häll såsen över skivorna. Dekorera med persilja och tranbär. Servera med vitlökspotatis. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tillred potatismoset enligt anvisningarna på påsen eller använd potatismos som blivit över från tidigare. Blanda in potatismoset, mjölet och bakpulvret som blandats färdigt samt ägget i det smidiga fettet. Rör om degmassan snabbt. Knåda ändå inte degen för länge så att den inte blir seg. Lägg degen mellan bakplåtspapper och i kylskåpet medan du tillreder fyllningen. Tärna hjortköttet till små tärningar. Tvätta purjolöken och paprikan. Tärna dem. Tärna de soltorkade tomaterna. Skiva oliverna. Fräs lätt purjon och paprikan i oljan. Förväll broccolin. Kavla ut degen på bakplåtspappret och flytta över den i en ugnsform. (tag mjöl till hjälp när du kavlar ut degen) Lägg hjorttärningarna och grönsakerna i lager på degen. Överst den rivna osten. Blanda äggstanningen och kryddorna. Häll över blandningen i ugnsformen och grädda i 200 grader ca 25­30 minuter beroende på din ugn. Servera som en lätt kvällsmåltid med sallad och ett gott vin.
• Fylld harfärslimpa 400 gram malet harkött 2 lökar 2 msk olja 2 skivor ljust bröd 2 dl matlagningsgrädde 1 ägg 2 tsk salt 1 tsk färskrydda 1 tsk svartpeppar 1 tsk paprikapulver 1 tsk curry Fyllning: 250 gram skogssvamp 50 gram purjolök 2 vitlöksklyftor 1 paprika 1 förpackning färskost ½ tsk timjam ½ tsk salt ½ tsk svartpeppar 1. Mal det rensade harköttet med maskin. 2. Tärna löken och bryn. Låt kallna. 3. Lägg brödskivorna för en stund i blöt i grädden. 4. Blanda smeten smidig i en matberedare. 5. Bryn den finfördelade skogssvampen och löken. Låt svalna. 6. Fräs lätt purjo- och paprikatärningarna. 7. Blanda fyllningens ingredienser. 8. Fukta en handduk med vatten. 9. Bred ut smeten jämnt på handduken. 10. Bred ut fyllningen över smeten. 11. Rulla smeten till en limpa med hjälp av handduken. 12. Sätt limpan i en smord ugnsform och formen i ugn i 200 grader för 45 minuter. Tillsätt mera vatten i formen och ös limpan under gräddningen. 13. Låt färslimpan svalna en aning innan du skär upp skivor. 14. Servera med vitlökspotatis. Soppa på vilt För 4-5 personer 450 gr. hjort- eller älgstek ¼ dl olja 1 msk salt ½l vatten 5 kryddpepparkorn 100 gr. morot 100 gr. palsternacka 75 gr. selleri 100 gr. purjolök 1 lök ½ gul paprika ½ röd paprika 2 vitlöksklyftor 500 gr. potatis 2l vatten 2 köttbuljongtärningar 1 tsk vitlökspepparblandning 1 tsk svartpeppar 1 tsk viltkrydda 2 tsk dragon 1 förpackning blåmögelfärskost På ytan: finhackad persilja 1. Ta hjortsteken ur frysen för en stund för att tina så att du kan tälja tunna spånor av den. 2. Bryn spånorna i olja. 3. Koka upp en halv liter vatten och lägg spånorna i det kokande vattnet. Tillsätt saltet och kryddpepparkornen. Låt spånorna koka på svag värme ca 45 minuter. 4. Skala rotsakerna och strimla dem till tunna stickor. Skiva purjon. Tärna löken. 5. Strimla potatisen till grövre strimlor som håller ihop under kokningen. 6. Fräs rotsaksstrimlorna i olja. 7. Koka upp två liter vatten och för över vattnet, kryddorna och buljongtärningarna i kastrullen med köttspånor. Lägg i också de frästa rotsakerna. 8. Låt koka ca 10 minuter. 9. Tillsätt potatisstrimlorna och koka dem mjuka (ca 10 minuter). Tillsätt färskosten. Rör om så att osten smälter i soppan. 10. Strö den finhackade persiljan över soppans yta. 10. Servera med rågbröd. PS. Om du lämnar osten bort kan soppan också serveras laktos- och mjölkintoleranta. Harstek 1,3 kg harfiléer + stek Marinad: 1½ dl 1 dl 1 tsk 1 tsk 1 tsk 3 olja rödvin svartpeppar eldig köttkrydda rosmarin vitlöksklyftor 1. Torka av harköttet med hushållspapper. 2. Blanda marinadens ingredienser. Lägg köttet i marinaden. Låt det ligga i marinaden i ca två dygn. Vänd emellanåt. 3. Tillsätt salt på ytan. 4. Lägg köttet i en gryta och sila marinadspadet över. 5. Stek i 175 graders ugn. 6. Stek tills köttet är genomstekt. 7. Tag köttet ur grytan. 8. Sila spadet och tillför två dl vatten 9. Avred. Blanda 2 dl kornmjöl i 1 dl vatten och häll blandningen i spadet. Koka upp. 10. Skär upp filéerna i portionsbitar och lägg på fat. 11. Häll sås över filéerna och servera resten av såsen separat. Aila Hietala är född i Paavola by i Uleåborgs län. Hon är kokfru till yrket och har 40 års erfarenhet av matlagning i storhushåll. För närvarande verkar hon som kokfru i Punkalaidun samskola. Hennes stora intresse utöver arbetet är att planera och experimentera med nya recept. Intresset har resulterat i två kokböcker. Ailan keittokirja 2 utkom våren 2006. Recepten vi nu får ta del av kommer från den kokboken. De läckra recepten nedan och många andra ingår i Ailan Keittokirja 2, som kan beställas via gsm 040-8314418 eller e-post aila.hietala@kolumbus.fi Jägaren 1 / 2007 55
• Nu är det dags att påverka skötselnav jaktfrågorna! Delta i jaktvårdsföreningens möte Den som vill påverka JCO:s verksamhet ska börja med att delta i sin jaktvårdsförenings verksamhet och årsmöte. Om den som har betalat jaktvårdsavgiften inte uppger annat räknas han som medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han bor. Den som har betalat jaktvårdsavgiften får bli medlem i en annan jaktvårdsförening om han har jakträtt eller ett skriftligt jakttillstånd för minst ett år inom den aktuella jaktvårdsföreningens verksamhetsområde. Medlemskapet har antecknats på kvittot på betald jaktvårdsavgift (jaktkortet) och gäller för ett jaktår i taget. Om en medlem i en förening inte kan närvara vid mötet kan han (eller hon) ge en annan medlem fullmakt att representera honom (henne). För detta finns en fullmakt på annan plats i det här numret av Jägaren. Fullmakten behöver inte bevittnas. För att mötet ska kunna konstatera att fullmaktsgivaren är medlem i den aktuella föreningen ska denna anteckna sitt jaktkortsnummer på fullmakten eller ge sitt jaktkort eller en kopia av jaktkortet till den som får fullmakten. Det har rått oklarhet om huruvida en jaktförening kan befullmäktiga sina medlemmar att representera föreningen vid jaktvårdsföreningens möte. Enligt stadgarna kan en medlem inte representera sin jaktförening utan var och en representerar bara sig själv och högst fem frånvarande medlemmar. KALLELSE till jaktvårdsföreningens möte Jaktvårdsföreningarnas årsmöten Södra Tavastland Tavastehus jvf 5.2.2007 kl 18.30 Stadsbibliotekets auditorium Tavastehus Asikkala jvf 12.2.2007 kl 18.30 Etelä-Päijänteen Osuuspankkis mötesrum, Vääksy Janakkala jvf 13.2.2007 kl 18.30 Lounaskellari Emmi, Turenki Hauho-Tuulos jvf 14.2.2007 kl 18.30 Aktivitetsstugan i Tuulos Renko jvf 15.2.2007 kl 18.30 Kommunens ämbetshus, Renko Lahtisnejdens jvf 16.2.2007 kl 18.30 Officersklubben Hennala, Lahtis Urjala jvf 19.2.2007 kl 18.30 Urjalan Eräs stuga, Urjala Padasjoki jvf 20.2.2007 kl 18.30 Kullasvuori skola, Padasjoki Forssa-Tammela jvf 21.2.2007 kl 18.30 Kommunhuset i Tammela Lammi jvf 22.2.2007 kl 18.30 Lammin Säästöpankkis klubbrum, Lammi Hattula-Kalvola jvf 23.2.2007 kl 18.30 Iittalan koulu, Hollaajantie 2, IITTALA Jokilääni jvf 26.2.2007 kl 18.30 Ypäjän Osuuspankkis klubbrum, Ypäjä Loppi jvf 27.2.2007 kl 18.30 Puotinkulman Timjami, Jokiniemi, Loppi Hausjärvi-Riihimäki jvf 28.2.2007 kl 18.30 Riihimäki garnisons officersklubb, Viestikatu, rak 40, Riihimäki Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet, utom i Lahtis och Forssa-Tammela jvf:ar där granskningen börjar en timme före mötet. Jorois jvf 9.2.2007 kl 19.00 Hotell Joronjälki, Joroinen Jäppilä jvf 12.2.2007 kl 19.00 Församlingshemmet i Jäppilä, Jäppilä Kangasniemi jvf 12.2.2007 kl 19.00 Ravintola Hymykuoppa, Kangasniemi Kerimäki jvf 13.2.2007 kl 18.30 Hotell Herttua, Kerimäki S:t Michelsnejdens jvf 13.2.2007 kl 19.00 Porrassalmen Eräveikots stuga, Valkolantie, S:t Michel, Köranvisning: Följ Villmanstrandsvägen från S:t Michel c 10-11 km. Ta vänster till Valkola, kör c 200 m. Jaktstugan skyltad till höger och höger också vid nästa avtag. Mäntyharju-Hirvensalmi jvf 14.2.2007 kl 19.00 Tyllilän-Hovi, Tylliläntie 52, Mäntyharju Pertunmaa jvf 15.2.2007 kl 19.00 Lounaskahvila Soppanainen, Pertunmaa Punkaharju jvf 16.2.2007 kl 19.00 Skogsmuseet Lusto, Punkaharju Ristiina jvf 19.2.2007 kl 18.30 Setäläsalen i skolcentret, Ristiina Puumala jvf 20.2.2007 kl 18.00 Kommunhuset, fullmäktigesalen, Puumala Rantasalmi jvf 21.2.2007 kl 19.00 Osuuspankkis mötesrum, Rantasalmi Savonranta jvf 22.2.2007 kl 18.00 Sampola, Savonranta, Savonranta Sysmä jvf 22.2.2007 kl 19.00 Restaurang Uoti, Sysmä Nyslott jvf 26.2.2007 kl 18.00 Restaurangskolan Paviljonki, Rajalahdenkatu 4, Nyslott På mötet behandlas i reglementets 22 § nämnda frågor. Virtasalmi jvf 26.2.2007 kl 19.00 Palvelupiste i Virtasalmi, Virastotie 3, Virtasalmi Pieksämäki jvf 27.2.2007 kl 19.00 Kanttilasalen, Naarajärvi, Vilhulantie 5, Pieksänmaa Sulkava jvf 28.2.2007 kl 19.00 Restaurang Muikkukukko, Sulkava Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet, utom i Hartola, Haukivuori, Jorois, Kangasniemi, Kerimäki, Pertunmaa, Puumala och Virtasalmi jvf:ar där granskningen börjar en halv timme före mötet. I S:t Michelsnejdens jvf börjar granskningen en och en halv timme och i Juva jvf två timmar före mötet. Kajanaland Vuolijoki jvf 19.2.2007 kl 18.00 Ämbetshuset i Vuolijoki, fullmäktigesalen Kajana jvf 20.2.2007 kl 18.00 Biblioteket, Kalevalasalen, Kauppakatu 35 Paltamo jvf 21.2.2007 kl 18.00 Paltalinna Sotkamo jvf 22.2.2007 kl 18.00 Kainuun Osuusmeijeri, auditoriet, Salmelantie 6 Kuhmo jvf 23.2.2007 kl 18.00 Kuhmohuset, Pajakkasalen Suomussalmi jvf 26.2.2007 kl 18.00 Suomussalmi kyrkoby, Ungdomsgården Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf 27.2.2007 kl 18.00 Kommunhuset i Hyrynsalmi, Fullmäktigesalen Puolanka jvf 28.2.2007 kl 18.00 Puolankajärven koulu, matsalen Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet, utom i Kajana jvf där granskningen börjar två timmar före mötet Södra Savolax Anttola jvf 1.2.2007 kl 19.00 Ollinmäki vingård, Anttola Hartola jvf 1.2.2007 kl 19.00 Gasthaus Koskenniemi, Hartola Enonkoski jvf 2.2.2007 kl 18.00 Kievari Enonhovi, Enonkoski Haukivuori jvf 5.2.2007 kl 18.30 Haukivuoren Riistamiehets stuga Heinolanejdens jvf 5.2.2007 kl 19.00 Hotell Kumpeli, Heinola Heinävesi jvf 7.2.2007 kl 18.00 Högstadiet, Heinävesi Juva jvf 7.2.2007 kl 19.00 Hotell Juva, Juva Kangaslampi jvf 8.2.2007 kl 18.30 Servicehuset i Kangaslampi, Kangaslampi 56 Jägaren 1 / 2007
• Mellersta Finland Hankasalmi jvf 6.2.2007 kl 18.30 Hankasalmi, OsuusPankkis klubbrum Laukaa jvf 6.2.2007 kl 18.30 Laukaa, Församlingshemmet Itä-Päijänne jvf 7.2.2007 kl 18.30 Joutsa, Församlingshemmet Konnevesi jvf 7.2.2007 kl 18.30 Konnevesi, Kommunhuset Multia jvf 8.2.2007 kl 18.30 Multia, Osuus-Pankkis klubbrum Ala-Keitele jvf 12.2.2007 kl 18.30 Äänekoski, Kotakievari Pylkönmäki jvf 12.2.2007 kl 18.30 Pylkönmäki, Yrittäväntalo Jyväskylänejdens jvf 13.2.2007 kl 18.30 Vesala kurs- och lägercentrum, Vesanka Jämsänejdens jvf 13.2.2007 kl 18.30 Jämsänkoski forstinstitut Karstula-Kyyjärvi jvf 14.2.2007 kl 18.30 Karstula, högstadiet Kinnula jvf 14.2.2007 kl 18.30 Kinnula, Församlingshemmet Petäjävesi jvf 15.2.2007 kl 18.30 Petäjävesi, Osuus-Pankkis klubbrum Uurainen jvf 15.2.2007 kl 18.30 Uurainen, Teivaalan Tupa Saarijärvi jvf 19.2.2007 kl 18.30 Saarijärvi, stugan på Pyssylä skjutbana. Ca 4 km från Saarijärvi mot Pylkönmäki Skylt till höger! Toivakka jvf 19.2.2007 kl 18.30 Toivakka, Församlingshemmet Kannonkoski-Kivijärvi jvf 20.2.2007 kl 18.30 Kannonkoski, Piispala Keuruu jvf 20.2.2007 kl 18.30 Garnisonsklubben i Keuruu Pihtipudas jvf 21.2.2007 kl 18.30 Pihtipudas, Jukola Vanha-Korpilahti jvf 21.2.2007 kl 18.30 Korpilahti, Församlingshemmet Viitasaari jvf 22.2.2007 kl 18.30 Viitasaari, Ungdomsgården Suolahti-Sumiainen jvf 26.2.2007 kl 18.30 Sumiainen, Osuuspankki Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet, utom i Ala-Keitele, Pihtipudas och Viitasaari jvf:ar där granskningen börjar en timme före mötet. Savitaipale-Suomenniemi jvf 15.2.2007 kl 19.00 Restaurang Sahrami, Savitaipale Miehikkälä jvf 16.2.2007 kl 19.00 Skjutbanestugan i Multasilta, Miehikkälä Jaala-Kuusankoski jvf 19.2.2007 kl 19.00 Restaurang Herttareeti, Jaala Sippola jvf 19.2.2007 kl 18.00 Myllykosken Seuratalo, Myllykoski Rautjärvi jvf 20.2.2007 kl 18.00 Rautjärven aseman koulu, Rautjärvi Ruokolax-Imatra jvf 20.2.2007 kl 18.30 Jaakkima kristliga institut, Ruokolax Anjala jvf 21.2.2007 kl 19.00 Korven koulu, Korvenkylä, Anjalankoski Kymi-Karhula jvf 21.2.2007 kl 19.00 Hotell Leikari, Karhula Etelä-Saimaa jvf 22.2.2007 kl 19.00 Allaktivitetshuset, Pormestarinkatu 10 B, Villmanstrand, andra vån Lemi-Taipalsaari jvf 23.2.2007 kl 19.00 Skolcentret, Lemi Elimäki jvf 26.2.2007 kl 19.00 Elimäen Osuuspankki, klubbrummet, Elimäki Joutseno jvf 26.2.2007 kl 19.00 EKOP:s Joutsenokontor, klubbrummet, Saimaantie 1, Joutseno Pyttis jvf 27.2.2007 kl 19.00 Merihotelli Mäntyniemi, Pyttis Vederlax jvf 27.2.2007 kl 19.00 Pitäjäntupa, Kirkontie 480, Virolahti Itis jvf 28.2.2007 kl 19.00 Päijät-Hämeen Osuuspankkis mötesrum, Kausala Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet, utom i Valkeala-Kouvola, Luumäki, Savitaipale-Suomenniemi, Etelä-Saimaa och Lemi-Taipalsaari jvf:ar där granskningen börjar en timme före mötet. Utsjoki jvf 24.2.2007 kl 12.00 Byahuset Saivu, 99950 KARIGASNIEMI Enare jvf 25.2.2007 kl 11.00 Högstadiet i Ivalo Savukoski jvf 25.2.2007 kl 16.00 Församlingssalen Sodankylä jvf 25.2.2007 kl 14.00 Yrkesinstitutet i Sodankylä, Paarmasalen Posio jvf 27.2.2007 kl 19.00 Fullmäktigesalen, Kirkkotie 1, 97900 Posio Tervola jvf 27.2.2007 kl 19.00 Lapinniemen koulu, Tervola Kemijärvi jvf 28.2.2007 kl 18.00 Kemijärven Sellu Oy, klubbhuset Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet, utom i Keminmaa, Ranua, Utsjoki, Savukoski, Simo, Tervola och Pelkosenniemi jvf:ar där granskningen börjar en halv timme före mötet. I Enare jvf börjar granskningen två timmar före mötet. Piippolanejdens jvf 23.2.2007 Kl 19:00 Ylämäkelän koulu, Mäkeläntie 2, Pulkkila Taivalkoski jvf 26.2.2007 Kl 18:00 Forstinstitutet i Taivalkoski, Taivalkoski Haapajärvi-Reisjärvi jvf 27.2.2007 Kl 19:00 Högstadiet, Kisatie 5, Reisjärvi Sievi jvf 27.2.2007 Kl 19:00 Fullmäktigesalen, Sievi Tyrnävä jvf 28.2.2007 Kl 19:00 Riistala, Tyrnävä. Skjutbanestugan. Följ Tyrnävä-Muhovägen, 9 km från korsningen med riksväg 22, norra sidan av vägen Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet, utom i Oulainen jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Österbotten Isojoki-Karijoki jvf 1.2.2007 kl 19.00 Nordea, Isojoki Jurva jvf 1.2.2007 kl 19.00 Osuuspankki, mötesrummet, Jurva Kuortane jvf 1.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset, Kuortane Kyrönmaa jvf 6.2.2007 kl 19.00 Isonkyrön osuuspankki, Isokyrö Lestijärvi jvf 6.2.2007 klo 19.00 Högstadiet, Lestijärvi, Lestijärvi Toholampi jvf 6.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset, Toholampi Kannus jvf 7.2.2007 kl 19.00 Stadshuset, Kannus Seinäjoki jvf 7.2.2007 kl 19.00 Vuorimaja, Seinäjoki Ylistaro jvf 7.2.2007 kl 19.00 Restaurang Taro, Ylistaro Alavus-Töysä jvf 8.2.2007 kl 19.00 Stadshuset, Alavus Kälviä-Ullava jvf 8.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset, Kälviä Lehtimäki-Soini jvf 8.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset i Lehtimäki Peräseinäjoki jvf 8.2.2007 kl 19.00 Näätämaja, Peräseinäjoki Jalasjärvi jvf 13.2.2007 kl 19.00 Osuuspankki, Jalasjärvi Kaustby jvf 13.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset i Kaustby Lochteå jvf 13.2.2007 kl 19.00 Restaurang Rantaheinä, Lochteå Ähtäri jvf 13.2.2007 kl 19.00 Tuomarniemi, Ähtäri Evijärvi-Kortesjärvi jvf 14.2.2007 klo 19.00 Ungdomsföreningen i Evijärvi Härmä jvf 14.2.2007 kl 19.00 Alahärmä jaktförenings stuga, Haarus, Alahärmä Ilmajoki jvf 14.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset i Ilmajoki Kurikka jvf 15.2.2007 kl 19.00 Osuuspankki, Kurikka Laihia jvf 15.2.2007 kl 19.00 Skjutbanan i Jakkula, servicebyggnaden, Laihia Teuva jvf 15.2.2007 kl 19.00 Teuvan osuuspankki, Teuva Alajärvi jvf 20.2.2007 kl 19.00 Stadshuset i Alajärvi Uleåborg Pyhäjärvi jvf 1.2.2007 Kl 19:00 Pyhäjärven Urheilutalo, Pyhäsalmi Haapavesi jvf 2.2.2007 Kl 19:00 Haapavesi-institutet, Haapavesi Vaala jvf 3.2.2007 Kl 19:00 Skidstugan i Kurikkavaara, Vaala Haukipudas jvf 6.2.2007 Kl 19:00 Kellon Koulukeskus, Kylätie 6, Kello Ylivieska jvf 6.2.2007 Kl 19:00 Teikon tupa, Rahkalantie 530, Ylivieska Ijonejdens jvf 7.2.2007 Kl 18:30 Kuivaniemi-huset, Oijärventie 12, Oijärvi Karlö jvf 8.2.2007 Kl 19:00 Skjutbanestugan, Karlö Kempele-Oulunsalo jvf 8.2.2007 Kl 19:00 Paukkustugan, Oulunsalo. Skyltning från Peuhuvägen Kalajoki-Alavieska jvf 9.2.2007 Kl 19:00 Jaktstugan i Rautio Kuusamo jvf 12.2.2007 Kl 18:30 Gymnasiets auditorium, Oulangantie 1, Kuusamo Kärsämäki jvf 13.2.2007 Kl 19:00 Konttila Utajärvi jvf 13.2.2007 Kl 18:00 Högstadiets auditorium, Utajärvi Limingonejdens jvf 14.2.2007 Kl 19:00 Limingan Kansanopisto, Limingo Muhos jvf 15.2.2007 Kl 18:00 Skjutbanan, Kylmälänkyläntie, Muhos. 8 km från korsningen med riksväg 22. Kiminge-Överkiminge jvf 16.2.2007 Kl 19:00 Harjunrinteen koulu, Opinkuja 4, Överkiminge Oulainen jvf 19.2.2007 Kl 19:00 Ukonkantti, Kirkkotie 16, Vihanti Nivala jvf 20.2.2007 Kl 19:00 Nivalan eränkävijäts hus, Pyssymäki, Nivala Uleåborgs jvf 20.2.2007 Kl 19:00 Yrkeshögskolan för naturresurser (Vallinkorva), Metsäkouluntie, Uleåborg Pudasjärvi jvf 21.2.2007 Kl 18:00 Gymnasiet, Lukiontie 4, Pudasjärvi Brahestadsnejdens jvf 22.2.2007 Kl 19:00 Gymnasiets auditorium, Pyhäjoki Siikajokilaakso jvf 22.2.2007 Kl 19:00 Kommunhuset, Ruukki Lappland Övertorneå jvf 11.2.2007 kl 13.00 Kommunhuset i Övertorneå Torneå jvf 13.2.2007 kl 19.00 Stadshotellets auditorium Keminmaa jvf 15.2.2007 kl 18.00 Biblioteket/Ungdomsgårdens auditorium Muonio jvf 16.2.2007 kl 18.00 Yrkesinstitutet Ranua jvf 16.2.2007 kl 18.00 Högstadiet, Ranua Simo jvf 16.2.2007 kl 19.00 Simo högstadium Kittilä jvf 17.2.2007 kl 12.00 Biografsalongen Yläri Pelkosenniemi jvf 18.2.2007 kl 17.00 Pelkosenniemi kommunhus Salla jvf 22.2.2007 kl 18.00 Fullmäktigesalen i kommunhuset, Salla Enontekis jvf 23.2.2007 kl 18.00 Naturcentret Tunturi-Lapin Luontokeskus, Enontekis Kolari jvf 23.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset, 95900 Kolari, Fullmäktigesalen Pello jvf 23.2.2007 kl 19.00 Gymnasiets auditorium Rovanieminejdens jvf 24.2. 2007 kl 12.00 SaarenkyläUngdomsgård Kymmene Valkeala-Kouvola jvf 5.2.2007 kl 18.00 Tuohikotti FBK:s hus, Kauppatie Ylämaa jvf 7.2.2007 kl 18.30 EKOP:s kontor i Ylämaa, klubbrummet Parikkala jvf 9.2.2007 kl 19.00 Parikkalan Osuuspankki, kontoret i Saari, klubbrummet Veckelax-Fredrikshamn jvf 13.2.2007 kl 19.00 Föreningshuset i Metsäkylä, Lavolankatu 1, Villmanstrand Luumäki jvf 15.2.2007 kl 19.00 Servicecentret Mäntykoti, Patteritie 7, Taavetti Jägaren 1 / 2007 57
• Halsua jvf 20.2.2007 kl 19.00 Käpyhovi, Halsua Veteli jvf 20.2.2007 kl 19.00 Skolcentret i Veteli Kauhava jvf 21.2.2007 kl 19.00 Företagarinstitutet, Kauhava Lappo jvf 21.2.2007 kl 19.00 Yrkesinstitutet i Lappo Nurmo jvf 21.2.2007 kl 19.00 Kommunhuset i Nurmo Himanka jvf 22.2.2007 kl 19.00 Koski-Hovi, Himanka Kauhajoki jvf 22.2.2007 kl 19.00 Erähovi, Kauhajoki Lappajärvi-Vimpeli jvf 22.2.2007 kl 19.00 Skolcentret i Vimpeli Perho jvf 22.2.2007 kl 19.00 Kommunkansliet i Perho Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Norra Tavastland Jalanti jvf 5.2.2007 kl 18.00 Restaurang Kruuna & Klaava, Kurisjärventie 11, Toijala Kangasala jvf 5.2.2007 kl 18.00 Fullmäktigesalen, Kangasala, Keskusaukio 2 D (nedre vån på biblioteket) Kuhmalahti-Sahalahti jvf kl 18.00 Högstadiets auditorium, Sahalahti Kuhmoinen jvf 6.2.2007 kl 18.30 Kuhmoisten Seurahuone Kuru jvf 8.2.2007 kl 18.00 Kurun Seuratalo, Kuru Lempäälänejdens jvf 8.2.2007 kl 19.00 Lempäälän Manttaalitalo Längelmävesi jvf 12.2.2007 kl 18.45 Skogsstationen i Hyytiälä, Hyytiäläntie 124, Korkeakoski Mänttänejden jvf 13.2.2007 kl 18.00 Mänttänejdens utbildningscentral, Mänttä Nokianejdens jvf 15.2.2007 kl 18.00 Kerhola, Souranderintie 13, Nokia, Polonisalen Pälkäne och Luopioinen jvf 15.2.2007 kl 19.00 Luopioisten Seuratalo Sääksmäki-Valkeakoski jvf 19.2.2007 kl 19.00 Saarioismaja / Juhansali Tammerfors jvf 20.2.2007 kl 18.00 Skjutbanan i Juhansuo, kafeet Ruovesi jvf 21.2.2007 kl 19.00 Osuuspankki, Ruovesi Teisko jvf 22.2.2007 kl 19.00 Kanta-Teisko ungdomsföreningshus, Kuusjärventie 5, Kämmenniemi Virrat jvf 22.2.2007 kl 19.00 Högstadiet, Koulutie 12, Virrat Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Joensuunejdens jvf 7.2.2007 kl 18.00 Hotell Julie, Lehmo Juga jvf 8.2.2007 kl 18.00 Kommunhusets fullmäktigesal, Poikolantie 1, Juga Kitee jvf 12.2.2007 kl 18.00 Kiteesalen, Koulutie 3 A, Kitee Kesälahti jvf 13.2.2007 kl 18.00 Karjalan Kievari Libelits jvf 14.2.2007 kl 18.00 Kommunens fullmäktigesal, Libelits Nurmes jvf 15.2.2007 kl 18.00 Kurscentret i Hyvärilä, auditoriet, Lomatie 1, Nurmes Outokumpu jvf 19.2.2007 kl 18.00 Stadshusets fullmäktigesal, Outokumpu Lieksa jvf 20.2.2007 kl 18.00 Brahea-salen, Lieksa Rääkkylä jvf 21.2.2007 kl 18.00 Kommunhusets fullmäktigesal, Rääkkylä Polvijärvi jvf 22.2.2007 kl 18.00 Kommunhuset, Polvijärventie 18, Polvijärvi Tohmajärvi-Värtsilä jvf 26.2.2007 kl 18.00 Kommunhusets fullmäktigesal, Tohmajärvi Tuupovaara jvf 27.2.2007 kl 18.00 Erälä, Tuupovaara Valtimo jvf 28.2.2007 kl 18.00 Fullmäktigesalen i kommunhuset, Valtimo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Vesanto jvf 15.2.2007 kl 18.30 Toripihas mötesrum, Oinaskyläntie 2, Vesanto Tervo jvf 19.2.2007 kl 19.00 Ungdomshuset Manttu, Mantuntie, Tervo. I centrum av Tervo kyrkby Vehmersalmi jvf 19.2.2007 kl 19.00 Vehmersalmen Osuuspankkis klubbrum, Vehmersalmi, I Vehmersalmi kyrkby Sonkajärvi jvf 20.2.2007 kl 18.30 Kangaslampi skidcentrum, Sonkakoskentie 205, Sonkajärvi. Från Sonkajärvi kyrkby 2 km mot Sonkakoski Tuusniemi jvf 20.2.2007 kl 19.00 Tuusniemen Osuuspankkis mötesrum, Tuusniemi Kaavi jvf 21.2.2007 kl 18.30 Raukku, kennelklubben Koillis-Savon kennelkerhos stuga, Kaavi Suonenjoki jvf 21.2.2007 kl 18.30 Sockenstugan, Suonenjoki Juankoski jvf 22.2.2007 kl 19.00 Osuuspankkis klubbrum, Juankoski, Juankoskentie 16, Juankoski Karttula jvf 26.2.2007 kl 18.30 Kommunhuset, Kissakuusentie 6, Karttula Mötet hålls i fullmäktigesalen. Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Svenska Österbotten Vörånejdens jvf 5.2.2007 Kl. 19:00 Vörå Norra skola, Vörå Närpesnejdens jvf 6.2.2007 kl. 19:00 Vocana, Närpes Karlebynejdens jvf 8.2.2007 Kl. 19:00 Såka Byagård Nykarlebynejdens jvf 12.2.2007 Kl. 19:00 Restaurang Juthbacka, Nykarleby Lappfjärdsnejdens jvf 13.2.2007 Kl. 19:00 Kristinestads högstadieskola, Kristinestad Pedersörenejdens jvf 15.2.2007 Kl. 19:00 Sursik Skola, Bennäs Malaxnejdens jvf 19.2.2007 Kl. 19:00 Kommungården i Malax, Malax Vasanejdens jvf 21.2.2007 Kl. 19:00 Koskö samlingshus, Koskövägen 704 Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet, utom i Närpesnejdens, Pedersörenejdens och Vasanejdens jvf:ar där granskningen börjar en timme före mötet. Norra Savolax Keitele jvf 5.2.2007 kl 19.00 Kommunens fullmäktigesal, Keitele Kuopio jvf 5.2.2007 kl 18.00 Hotell Savonia, Sammakkolammentie 2, Kuopio. Auditoriet mitt emot köpcentret i Puijonlaakso Kiuruvesi jvf 6.2.2007 kl 18.00 Honkapirtti, Niittylahdentie 41, Honkaranta Lapinlahti jvf 6.2.2007 kl 18.00 Andelsbankens klubbrum, Lapinlahti Leppävirta-Varkaus jvf 7.2.2007 kl 18.30 Badhotell Vesileppis, auditoriet, Leppävirta Nilsiä jvf 7.2.2007 kl 19.00 Manttu, Kirkkotie 3, Nilsiä Maaninka jvf 8.2.2007 kl 19.00 Maaningan Osuuspankki, klubbrummet, Maaningantie 31 Pielavesi jvf 8.2.2007 kl 18.00 Pielaveden Osuuspankki, klubbrummet, Puistotie 26, Pielavesi Rautalampi jvf 12.2.2007 kl 18.30 Koipiniemen Koulu, Koipilahdentie 73 Rautavaara jvf 12.2.2007 kl 18.00 Kommunhusets fullmäktigesal, Koulutie 1, Rautavaara. Mitt emot kyrkan i kyrkbyn Riistavesi jvf 13.2.2007 kl 19.00 Riistaveden Osuuspankki, klubbrummet, Riistavesi Siilinjärvi jvf 13.2.2007 kl 18.00 Skolcentralens auditorium, Siilinjärvi Idensalmi jvf 14.2.2007 kl 19.00 Metsäpirtti, Kainuuntie 6 A, Idensalmi Vieremä jvf 14.2.2007 kl 19.00 Vieremän Rientola, Petterintie 23, Vieremä Varpaisjärvi jvf 15.2.2007 kl 19.00 Grundskolans auditorium, Varpaisjärvi Mouhijärvidistriktets jvf 8.2.2007 kl 18.00 Hotell Ellivuori, Vammala Lavianejdens jvf 9.2.2007 kl 18.00 Hirvelä, Suodenniemi, Leppälammintie. Norrmarknejdens jvf 9.2.2007 kl 18.00 Kommunens fullmäktigesal, Påmark Euranejdens jvf 12.2.2007 kl 18.00 Kisatupa, sporthallen, Eura Tavastkyrö-Viljakkala jvf 12.2.2007 kl 18.00 Mäntylä, Laitila Ikalis-Jämijärvi jvf 13.2.2007 kl 18.00 Kovelahden Nousula Lounais-Satakunta jvf 13.2.2007 kl 18.00 Unajan Tapiola, Rauma Parkano-Karvia jvf 14.2.2007 kl 18.00 Kommunhuset, fullmäktigesalen, Karvia Björneborg jvf 14.2.2007 kl 18.00 Restaurang Liisanpuisto, auditoriet, Björneborg Pohjois-Satakunta jvf 15.2.2007 kl 19.00 Garnisonsklubben, Niinisalo Ulvsbydistriktets jvf 15.2.2007 kl 18.00 Restaurang Ulvilan Seurahuone Kumo-Kauvatsa jvf 16.2.2007 kl 18.00 Yrkes- och företagarinstitutet i Huittinen, Kokemäki, Kauvatsantie 189. Sastmola jvf 16.2.2007 kl 18.00 Gamla stadshuset i Vammala, Puistokatu 10, Vammala Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet, utom i Ulvsbydistriktets och Sastmola jvf:ar där granskningen börjar en timme före mötet. Nyland Mellersta Nylands jvf 1.2.2007 kl 18.00 Turistcentret i Järvenpää, Stålhanes väg Liljendals jvf 5.2.2007 kl 18.00 Liljendalgården Sjundeå jvf 6.2.2007 kl 18.00 Svidja, Wredesalen Ekenäs jvf 7.2.2007 kl 18.00 Ekenäs högstadium, Flemmingsgatan 17, Ekenäs Hangöudds jvf 7.2.2007 kl 19.00 Hagaparkens skola Karislojo jvf 8.2.2007 kl 19.00 Länsi-Uudenmaan Säästöpankki, Karislojo Vanda jvf 8.2.2007 kl 18.00 Helsinge skola, Ylästöntie 3, Vanda Lojo jvf 12.2.2007 kl 19.00 Lojo jaktföreninhs stuga i Houraati Nummi-Pusula jvf 12.2.2007 kl 18.30 Länsi-Uudenmaan Säästöpankki, Pusula Sammatti jvf 12.2.2007 kl 18.00 Brandstationen, Sammatti Mäntsälä jvf 13.2.2007 kl 19.00 Skjutbanan, Hirvihaarantie 725, Hirvihaara Borgnäs jvf 13.2.2007 kl 18.00 Ungdomsföreningsgården Kuusisto, Kirkkotie, Borgnäs Tenala jvf 13.2.2007 kl 18.00 Malmåsa föreningshus, Prästkulla Askola-Pukkila jvf 14.2.2007 kl 18.30 Pukkilan Osuuspankki, klubbrummet Borgå jvf 14.2.2007 kl 18.00 Restaurang Iris, Borgå Satakunda Harjavalta jvf 5.2.2007 kl 18.00 Lammaisten Energia, Myllytie 2, Harjavalta. Punkalaidun jvf 5.2.2007 kl 18.00 Mötesrummet på Nordea, Punkalaidun Kihniö jvf 6.2.2007 kl 18.00 Kihniönkylän Eräveikots stuga, Kihniö Siikainen jvf 6.2.2007 kl 18.00 Kommunhuset i Siikainen, fullmäktigesalen Ala-Satakunta jvf 7.2.2007 kl 18.00 Huittisten Osuuspankki, Huittinen Säkylä-Kjulo jvf 7.2.2007 kl 18.00 Huovinrinneklubben, Säkylä Sastmola jvf 8.2.2007 kl 18.00 Merikievari, Merikarvia Norra Karelen Ilomants jvf 5.2.2007 kl 18.00 Kommunhusets auditorium, Ilomants Eno jvf 6.2.2007 kl 18.00 Servicehuset Kotiranta, Välskärintie 9, Eno 58 Jägaren 1 / 2007
• Mörskom-Artsjö jvf 15.2.2007 kl 19.00 Mörskom Sparbanks mötesrum, Virastotie 1, Mörskom Vichtis och Högfors jvf 15.2.2007 kl 18.00 Församlingscentret i Högfors Pernå-Lovisa jvf 19.2.2007 kl 18.00 Byahemmet, Byahemsvägen 16, Gammelby Strömfors jvf 20.2.2007 kl 18.00 Kommunhuset, Sockenvägen 7 A, Strömfors Esbo-Grankulla jvf 20.2.2007 kl 18.00 Yrkesinstitutet Omnia, Alberga, Officersgatan 11 Sibbo jvf 21.2.2007 kl 18.00 Hangelby braddepå Hyvinge jvf 22.2.2007 kl 18.00 Maapirtti, Palkkisillantie 28, Hyvinge Lappträsk jvf 22.2.2007 kl 18.00 Nordea, Lappträsk Orimattila jvf 22.2.2007 klo 18.00 Helinäntupa, Kuismapolku 2, Orimattila Nurmijärvi jvf 26.2.2007 kl 18.00 Keski-Uudenmaan Osuuspankki, mötesrummet, Keskustie 6, Nurmijärvi Karis jvf 26.2.2007 kl 18.00 Lärkkulla kursgård, Lärkkullavägen 22, Karis Pojo jvf 26.2.2007 kl 19.00 Fiskars Wärdshus Ingå-Snappertuna jvf 27.2.2007 kl 18.00 Fagerviks Uf-lokal, Fagervik, Ingå Kyrkslätts jvf 27.2.2007 kl 18.00 Kyrkslätt FBK, Överby Helsingfors jvf 28.2.2007 kl 18.00 Jvf:s kontor, Sompiovägen 1, Helsingfors Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. UUSIA METSÄSTYSELOKUVIA! Egentliga Finland Marttilanejdens jvf 6.2.2007 kl 19.00 Kafeet Tarvas-Hovi, Tarvasjoki Maskunejdens jvf 6.2.2007 kl 18.30 Stadshusets matsal, Käsityöläiskatu 2, Nådendal Rymättylä-Merimasku jvf 7.2.2007 kl 18.30 Käsityöpankki, Merimasku Salonejdens jvf 7.2.2007 kl 18.00 Keskustan koulu, Kavilankatu 2, Salo Alastaro jvf 8.2.2007 kl 19.00 Jaktstugan i Alastaro Loimaanejdens jvf 8.2.2007 kl 19.00 Loimaan Seurahuone, Loimaa Kalandnejdens jvf 12.2.2007 kl 19.00 Kalannin Erämiehets stuga, Kaland Pöytyänejdens jvf 12.2.2007 kl 19.00 Haukkavuoren Hiihtomaja, Pöytyä Kiskodistriktets jvf 13.2.2007 kl 18.00 Kahvilaravintola Ykköspesä Oy, Suomusjärvi Kaksi uutuutta Suomen ainoalta metsästyselokuvien tuottajalta! 1. Tavoitteena talviriekot, elokuva maaliskuisesta riekonpyynnistä uskomattoman upeissa tunturimaisemissa sekä seisojalla että ansoilla. Kesto 55 min. 2. Eränkäyntiä karhusaloilla, ainutlaatuinen elokuva Ilomantsin karhunpyytäjistä. Kesto n. 1 tunti. Lisäksi runsaasti aikaisemmin ilmestyneitä eräelokuvia esim. hirvenpyynnistä, pystykorva- ja kanakoiralinnustuksesta, jänisjahdista, latvalinnustuksesta ym. Tutustu sivuilla www.videosara.fi ja tekstitä tai soita tilauksesi puh. 0400-229739 tai sähköpostita os. arttu@videosara.fi Videosara, Arttu Kotisara, 44610 Kärnä (Viitasaari) Pemarviken s jvf 13.2.2007 kl 19.00 Paimion Metsästysseuras stuga, Pemar Mynämäkiområdets jvf 14.2.2007 kl 18.30 Mynämäen Osuuspankki, klubbrummet, Mynämäki Bjärnånejdens jvf 14.2.2007 kl 18.30 Församlingshemmet, brasrummet, Bjärnå Vakka-Suomi jvf 15.2.2007 kl 18.00 Föreningshuset Livonsaaren Seurojentalo, Livonsaari Pargas jvf 26.2.2007 kl 19.00 Finlands fiskeri- o. miljöinstitut, Fiskeriskolvägen 72, Kirjala Somero jvf 26.2.2007 kl 18.30 Hotell-Restaurang Satumaa, Sepäntie 2, Somero Kimitoöns jvf 27.2.2007 kl 19.00 Bjärkas, Västanfjärd Laitilanejdens jvf 27.2.2007 kl 19.00 Kodisjoen Raikus stuga, Kodisjoki Åbonejdens jvf 28.2.2007 kl 19.00 Auran Kettulinna, Aura Åbolands skärgårds jvf 28.2.2007 kl 18.30 Korpo församlingshem, Korpo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet, utom i Pöytyä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Pointer GPS 2007 Testvinnarens nyhetsmodell Pointer Halsband 2007 + Pointer 2007 GPS-program Pointer är överlägsen när det gäller hund-GPS-instrument. Baserat på fem års utveckling och tio tusentals önskningar har vi nu utvecklat ett nytt Pointer Halsband-GPS 2007. · Kompletta, terräng-GPS och hundpejlingsegenskaper! · Toppenprodukt för hundmän, passmän och terrängnavigation! · Stort kartsortiment: alla allmänna kartor från skog, terräng, landsväg och sjö. · Lyssning av skällning genom uppringning · Lokalisering, spårning, områdesspårning · GPS-antenn i optimalläge, effekt GMS-antenn · Överlägsen kapacitet · Helt vattentät! · Lätt, liten, passar till alla hundar · Effektiv 1700 mAh batteri Testvinnarens nyhetsmodell! www.pointersolutions.com ätt! Otroligt l ast Vikt end 250 g Nu till ett sammanlagt pris: Pointer Halsband-GPS 2007 669,- +programmerings- och expeditionskostnader Beställ internet Tilaavianetistä www.Eratukku.fi 24h/dygn www.eratukku.fi Betalning även med förmånlig finansiering! Fråga mer! Puhelintilaukset: Telefonbeställningar: Ma - Pe klo 9 - 18 kl 9-18: Mån-Fre 899 899 +expeditionskostnader, programmering 977,- 08-840 4400 08-840 4400 MYYMÄLÄT: OULU: Alasintie 8 Ark 10-188 Vard 10-18 lör Valimotie 27, Ark 10-19 la 10-16, Vard 10-19 lör 10-16, TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Vard 10-19 lör 10-16 Butiker: ULEÅBORG: Alasintie la 10-15, VANTAA: 10-15, VANDA: Valimotie 27. TAMPERE: Possijärvenkatu 4 Ark 10 - 19 la 10 - 16
• Adresser Jägarnas Centralorganisation, G verksamhetsledare, Raimo Vajavaara, G kommunikation, tidningarna JCO Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM, Telefoner: 09-2727 810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Heikki Uotila, 21555 Taatila, tel. 02-4779 610, 0400-530 548, telefax 02-477 9615. Vv-konsulent Jörgen Hermansson, 0400-909 565. Kajanaland: Jukka Keränen, Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 08-713 480, 0400-137 028, telefax 08-712 397. Kymmene: Erkki Kiukas, Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 05-344 0965, 0400-258 479, telefax 05-344 0998. Vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland: Teuvo Eskola, Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi. tel. 016-379 0081, 0400-392 667, telefax 016-379 0085. 0400-864 329 (tsto) Vv-konsulent Urpo Kainulainen 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086 Mellersta Finland: Jukka Purhonen, Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, 0400-242 727, telefax 020 7479 639. Vv-konsulent Olli Kursula 0400-243 414. Norra Karelen: Juha Kuittinen, tel. 09-2727 8111. G ekonom: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Jari Pigg, tel. 09-2727 8112, 0400-463 942, Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-5573 827. Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. G lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Adressändringar: 0303 9777 Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, 0400-376 189, telefax 013-285 263. Vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Jouni Tanskanen Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. 0500-376 800, telefax 017-282 3005. Vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 017-265 3820, 050-431 1276. Norra Tavastland: Jani Körhämö, Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, telefax 03-3140 9450, 0400-231 452. Vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-1359 690. Nyland: Reijo Orava, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, 0500-420 810, telefax 09-387 2878. Vv-konsulent Visa Eronen, 050-366 1114 Huvudstadsregionens jägarbyrå: tel. 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Mauri Krusberg, P orintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, 0500-638 062, telefax 02-531 9001. Vv-konsulent Reima Laaja tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Mathias Lindström, Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-3560 351, 050-3490 175, telefax 06-3560 360, Vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 352, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 015-452 830, telefax 015-452 831. Petri Vartiainen tel. 015-452 090, Vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen tel. 015-452 829, 0400-257 407. Södra Tavastland: Jyri Rauhala, Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, 0400-225 745, telefax 03-644 6522. Uleåborg: Keijo Kapiainen, Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, 0500-387 705, t elefax 08-533 3555. Vv-konsulent Harri Hepo-oja 0500-282 082. Österbotten: Jarkko Nurmi, Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, 0400-180 084, telefax 06-421 7225. Vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet. Telefax 09-160 52284. Avdelningschef Seppo Havu, tel. 09-160 53360, 040-545 2146. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-160 53373, 040 735 3173. Jaktråd Seppo Mattila, tel. 09-160 53362, 0400-106 086. Överinspektör Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, tel. 09-1605 2469, 040-752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-733 6229. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-25000, Telefax. 018-19240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328, roger.gustavsson@ls.aland.fi Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 0205 646 609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 0203 44 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-191 28847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 0205 7511, telefax 0205 751 201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 0205 751 500, telefax 0205 751 509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 0205 751 400, telefax 020 575 1409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 0205 7511, telefax 0205 751 429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 0205 751 870, telefax 0205 751 879 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 0205-751 896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, JCO international tel. 0205 751 550, telefax 0205 751 559. intresseG Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, bevakning tel. 0205 751 680, telefax 0205 751 689. 60 Jägaren 1 / 2007
• Affärer OBServera att priset på radannonserna har stigit från den första januari till 15 euro per rad! Under rubriken Affärer publiceras bara radannonser av en spalts bredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2007 är priset 15 euro/rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 2/2007 utkommer 2.4.2007. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast 16.2.2007. Troféarbeten i Vanda: Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Tillverkade av starkt, förzinkat nät. För mink, mård 70 x 18 x 15 cm, 23 e/st. Genomgångsfälla 105 x 18 x 15 cm, 36 e/st. För mårdhund, räv 120 x 32 x 38 cm, 53 e/st. Nyhet! Undervisningsvideo för fälljakt på små rovdjur. Räv, mink, mård och mårdhund. 60 min, 25 e/st + frakt. V. Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528, 06-484 5221. Fällor för små rovdjur: mink, mård. Fotsnara för räv, reservvajer. Se www.kesavaylan.tk och klicka "pyydykset" Taisto Hietala, 0400-181 498. . Mossberg m500 350,-, Vursan 312 360,Khan 330,- Finn Cl 512SD DLX 1100,Sabatti Falcon 585,- Miroku 1690,Browning Gold Ph 890,-, Rem 11-87 790,Leup 2-7x33. 265,-, 1-4x20 370,Burris 1,75-5x20 290,-, 3-9x40 285,Docter 1,5-6x42 620,-, 3-12x56 695,Tikka, Sako, Beretta, Benelli specialpris! Ahti Huvila Oy, tfn 06-528 1203, 63800 Soini, www.ahtihuvila.fi 27 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 synt. 360 e,12/ 89 synt. 430 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-hundpejlar. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Med post eller snabbt och förmånligt med buss! www.anonase.com Vapen, vapen, vapen! Vi säljer nästan alla vapenmärken som importeras, till erkänt låga priser och över hela landet. Hos oss lönar det sig att göra affär! Fråga efter våra specialpriser! Kala-Oskarin Teerikirnu, 92600 Pulkkila. Tfn 08-8121 080, www.teerikirnu.com. Hagelbössor för banskytte: Marocchi 99 Sporter 12/70 28" 1350 e. , Marocchi 99 Sporter 12/76 30" 1750 e. , Som nya! Tfn 044-025 8807 Tikka 512SD kombi 12/76-222rem, kikare + snabbklack. Som ny. Pris 1000 e. Valmet 412s 12/76 hagel 4 vs + kulpipa, Valmet 12/76 5,6x52r, Valmet snabbklack + Tikka 3-9x40, koffert. Obetydligt använd och snygg. Pris 1700e / bud. Tfn 050-300 6355 jsav@jippii.fi. Drilling Sauer 8x57 JRS /16-70 + MSW-kikare 1750 E och Sauer DL 7x57R /16-70 + k-sikte + hakfäste 2700 E. Kan bytas mot Valmet 412 , 308 studsare eller militärgevär i prima skick 28-30. Tfn 02-230 9790. Hagelgevär Beretta halvautomat, syntetkolv bp 350 e samt sidavidsida Merkel Suhl, som ny, bp 250 e. U:borg­Kuopio. Tfn 0400-232 589. Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-), garanti 10 år. Sako, Tikka studsare. Benelli, Beretta, Finn Classic och Lincoln hagel. Be om offert! Ylöjärven Asetarvike, Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen, dämpningseffekt över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 45 e, för 4 vapen 50 e, för 5 vapen 55 e, för 6 vapen 60 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Prima hundutrustning, kojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare mm i branschen. Tfn 0400-176 596. Grytpejlar Deben, ny modell, Mark III (180 e), med lång räckvidd (260 e), inkl alla kostn. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt l ong range. Dödande fällor för mink o mård. Vapen o optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi , tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Björnhundsvalpar till salu. Mor Avo1 Härkäpuron Emilia. Far Dubbel ch björn 1 Peräsalon Pete. Överlåts v 52. Avelskonsulentens rek. Tfn 050-5916860, Karleby. Valpar av vit svensk älghund. Överlåts månadsskiftet februari-mars. Förfr tfn 041-505 9446 eller 041-503 4646. Valpar av östsibirisk laika. Garanti. Tfn 040-564 9740. www.suojarannankennel.com . Valpar av östsibirisk laika, parad 24.11.06. Tfn 040-821 6137, Töysä. Tikvalp västsibirisk laika född 17.09.06. Enbart för jägare. På fädernet flera älgchamp och björnskällare. För älgjakt eller småvilt. Liperi tfn 0400-434 131. Tikvalpar jämthund födda 21.10 06. Far BCH Ryynäskorven Jesse, mor BCH & UCH Pyssynivan Netta. Tfn 044-2940903, Kuhmo. Jämthundsvalpar, björn- och älgjagande härstamning. Tfn 040-504 9295, Kuhmo. Valpar av finsk spets, fina föräldrar. Januarifebruari 2007. Kihun Kennel, tfn 040-546 7607. Finsk stövare, hanvalp och tikvalp födda 7.8.06. Veterinärgranskade och vacc. Sysmä, tfn 045-111 8266. Två hanvalpar av f stövare söker hem. Födda 23.07.06. Far XXX Pirttirinteen Uri 20978/99A. Mor XX Kyrönperän Roosa 22976/96C. Föräldrarna jagar inte klövdjur. 02-256 3899, 050-573 0558. Valpar och vuxna av rysk stövare, tfn 050-548 5403. Hemsida mtv3.fi/itarajan. Labradorvalpar! Skaffa nu kamraten för höstens andjakt! 050-563 7536. Drevervalpar av utomordenliga föräldrar. Tfn 040-743 3714. Beaglevalpar av drivande föräldrar, födda vecka 5. Tfn 040-584 3751. Valpar av tysk jaktterrier födda 9.12.06. Tfn 050-328 0494, 050-363 4654. Taxar för jakt av alla de slag, av jägare för jägare. Sedan 1995. P. Hiidenmies. Kennel Hiidenloukon. 040-534 6967. Valpar av strh tax. Allsidiga, premierade importföräldrar. Referens: tidigare kullar. Tfn 040-742 2846, 050-558 1866. Valpar av kh tax gamla nog att dresseras för jakt. Födda 15.7.2006. Föräldrarna gryt- o drevchampion. Jaktgaranti. Finns i Alastaro. Förfr 050-556 8610. Valpar av kh tax för jakt och utställningar. Far drivande grythund, mor grythund. Överl vecka 6. Tfn 045-138 1388. Valpar av strh vorsteh, prima jagande härstamning. Tfn 0400-632 583. Valpar av american foxhound födda 10.08.2006. Föräldrarna drivande med topphärstamning, provpremierade.USA-import. Reservationer på tfn 0400-268 820, Lappo. Valpar av american foxhound födda 29.8.06. Mor Fin BCH-K & UCH Uhuverin Ritu. Far amerikansk import Blantons Disco. Tfn 040-559 6270 eller 040-507 3157. Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 050-302 2406. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi En spaniel för jaktbruk. Working Spaniels Club Ry:s valpförmedling tfn 08-378 160, 0400-286 892. Finska stövarklubben är rasorganisationen för alla högbenta stövarraser. Anslut dig nu som medlem: du får en valpguide och 6 nummer per år av tidningen Ajokoiramies, nästan 500 sidor fakta om stövare. Medlemsavgiften är bara 20 euro. Adress SAJ-FSK, Uusikatu 57-59, 90120 Uleåborg. Tfn 08-311 0275 (kl 10-14), fax 08-311 0495. E-mail: saj.fsk@mail.suomi.net. Internet: http://www.ajokoirajarjesto.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Medlemsregistret och valpförmedlingen tfn 03-633 6150. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben ry:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi LAIKAN passar för all slags jakt. Kontakta Finska laikaklubben rf:s valpkonsulenter. Östsibiriska: Titi Broman 019-512 002, 0400-425 772 och Jari Peura 040-550 0876. Västsibiriska: Lasse Hiltunen 0400-200 217. Rysk-europeiska: Marjo Halonen 040-764 0104. Internet: www.laikajarjesto.fi För mera info kontakta: Voitto Pulkkinen 050-385 2564. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340, 050-917 1095 eller www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Sirpa Hokkanen 050-543 1223, Asko Ränkman 02-826 0491, Hannele Luukinen 040-567 0159. Karelsk björnhund: Jorma Tahkola 014-485 429, Jukka Puominen 0400-178 417. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Antti Aarnio, 050-338 9437. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi Vorstehklubbens valpförmedlare: strh vorsteh 0400-438 112, kh vorsteh 040-721 5950 (kv o vslut, lh vorsteh 040-835 1289, Münsterländer 040-539 1301, Breton 0400-437 941, Spinone 040-517 8213, Bracco italiano 0400-205 933, Korthalsgriffon 0400-872 991, strh ungersk vizsla 040-911 5755, kh ungersk vizsla 040-722 1030, weimaraner 040-503 4971, Stabyhoun 040-578 3130, Bourbonnais 040-750 2298. www.saksanseisojakerho.fi När du skaffar en setter eller pointer, kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: Risto Lehmunen 014-372 1626, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@ kolumbus.fi: irländsk setter: Markku Hakuli 040846 8036, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net FOXTERRIERN är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemsärenden 050-375 4879. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Tapio Eloranta, Ahlainen. Tfn 044-569 1604. Naturvetenskaplig konservator. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223, 050-563 0169. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 016-659 131. Fåglar, däggdjur, trofeer. Tapio Kontula, 47490 Mankala. Tfn 040-729 3683. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Ari Santala, Sastmola. Tfn 0500-594 362. Alla arbeten. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Säljes Nät. Mink-, hund-, får-, ren-, struts-, svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Gösnät 50, 55 mm. Höjd 3 och 5 m. Längd 56 m. Handtelnade. Undertelnen med stödteln. Pris från 42 euro/nät. Tfn 0400-205 273. Fotsnaror för räv. Hållfasta, fungerar fint, garanti. Tfn 044-523 0554, 040-5459 470. Fotsnaror för räv, T:mi Kari Antikainen, 0400-713 859. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Jägaren 1 / 2007 61
• Tracker GPS hundpejlar i lager. Dessutom Tracker Classic samt Maxima mottagare med 1000 frekvenser, 138 Mhz samt 230 Mhz. Finska och svenska bruksanvisningar. Begagnade pejlar med garanti. Snabb pejlservice, frekvensjusteringar. Antenner och batterier. Köper begagnade Trackerpejlar av nyare modeller. VHF-telefoner + komplett tilläggsutrustning. Skallbegränsare: Bark Control Deluxe samt Petsafe Deluxe Trainer dressyrband. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520. Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner, Batterier, antenner, monofoner, billaddare, Peltor hörselskydd, skyddsglasögon, Lafayette PMR-telefoner, bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky, Joutsa www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095, 0400-642 215 VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki. RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt för jägare. Också service. Tfn 02-462 8200, 0400-822 230. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi VHF-telefoner, nya modeller. Lafayette, Star PA 8099 samt övriga märken. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. Tfn 019-688 4111, 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare direkt av tillverkaren myös mökkikäyttöön. Tfn 015-361 955, 0500-652 241. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulank. 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Av jägare för jägare: snödräkter, GPS, viltkameror m. WWW.NORDICOUTDOORS.FI MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, kikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Wermacht vändbar terräng / snödräkt, 100% bomull, fodrad. Actiontestad! Tysk nyhet. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr på 0400-722 007 /Hfrs. Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014­471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Konserveringsapparater av god kvalitet, inhemska och direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133 Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883 vaarala@phpoint.fi Potatis för viltutfodring, 10 e/m3. Pentti Pyyhtiä, Loppi. Tfn 050-3237 191. Vilken gåsjakts-DVD! Upplev en fantastisk gåsjakt på höstlig gåsmyr. Längd c 35 minuter. Pris 25 euro + frakt. Beställningar per telefon, mess eller epost. 0400-211 315. www.jahtivideot.fi Stämning vid brasan. Kåtor från Lappland, 40 % rabatt. Diameter 4 och 5 m. Erätikki, 99870 Enare, 0400-172 268. Snöskoter körd 1.700 km. 380 cc, som ny, årsmodell -03. Snöskor som bär dej i djup snö, tillverkas i Nykarleby. Flätade av starka skinnremmar, ram av trä (ek). Längd 130 cm, bredd 26 cm. Tel. 06-722 51 34, 050-322 7140. Skogsfastighet i Nurmes, 36 ha. Omgiven av ca 1000 ha jaktföreningsmarker. Tfn 050-357 8835. Köper kikarsikten till tre olika gevär. Även patroner cal.222, 7.62x53 R och 338 win.mag. Till samma vapen dessutom stadiga transportkoffertar och bastant vapenskåp. 050-552 4606 efter kl 17. Önskas köpa Tikka M55 (cal 1308) som reservdel. Pipan och kolven får vara utslitna. Veikko 050-339 7033. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utlänningar. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi AFRIKA! Paketresa 3 fällningar 1585 euro. Paketresa 6 fällningar 2420 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET , 0400-620 449. Björn, höns, gås, vildsvin och mycket mera! Jakt-, fiske- och andra vildmarksresor till Karelen, Sverige, Sibirien, Estland mm. Kaunis Karjala fixar ditt livs resa! www.kauniskarjala.com , Unto Eskelinen tfn 040­772 00 92. Fasanjakt och möjl till hunddressyr i Hauho. Även and- och duvjakt samt småvilt. Fråga på vår bespisnings- och inkvarteringsservice! Auvo Kokkala, 040-841 0999. Sydafrika, Namibia, Zimbabwe och Mocambique. Förstklassiga jaktsafarir från 1490 e! www.brhunting.fi, 040-417 8807. Koivistos fasangård: Fasanjakt, fasaner för hunddressyr & uppfödning. Inkv, måltider mm service. Joonas Olkkonen, Kärkölä. Tfn 040-508 9702, 03-785 2672. koivistonfasaanitila.fi Fasaner för hunddressyr . Torp, strandbastu, rökbastu. En upplevelse! Lojo, tfn 040-558 1422. Björn- och älgjaktspaket i östra Lappland; reservera höstens höjdare redan nu! Mera info på www.erapalvelu.com eller ring 040-738 4809. Arbete utförs Beredning av hårviltshudar. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slag av hudar: får, nöt, älg, räv mm. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, 51900 Juva. Tfn 015-651 113, 050-345 6585, 0400-760 060. Beredning av vilt- och nötskinn. Turkis­Jan Oy, Tarhatie 16, 73500 Juankoski. Tfn 017-621 121. Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183 Helsingfors. T:mi Aseola. Alla värderings-, ändrings-, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen. Idensalmi, tfn 0400-674 668. JP­Gunsmith. Vapensmedsaffären i norra Kymmenedalen. Tfn 0400-920 870, 05-331 235. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Stockar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150 Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Tukkitie 4, 90520 Uleåborg. Tfn 08-311 6520. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 - 528 098. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejl. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice, service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi. Jakt- o föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Uthyres Fritidsstuga vid strand vid Simojärvi i Ranua, med bekv. Fina möjl jaga, pilka, fiska och plocka bär. Tfn 0400-193 351. Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Tfn 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjl att jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. WWW.ULVOVASUSI.FI erbjuder inkv i Ilomants. 4-8 pers lägenheter med bekv + bastu, kåta, kallrum, hundgård mm. Mitt i VP 7652 (39 000 ha) och vid VP 7638 (60 000ha). Bokn tfn 0400-240 072. Stuga med bekv i Pyhä uthyres jämna veckor, 350 e. Gångavstånd till liftarna. Tfn 0400-215 188. Vid Naruskajärvi i Salla nybyggd lyxvilla med alla finesser, för 8 pers. Tfn 045-137 4590. Stockvillor i Heta i Enontekis. Tfn 016-521 055, www.ounasloma.fi . Hus vid havet på ön Andøy i Lofoten med vatten, el, bastu och båt. Rymmer 10 pers. Beställ broschyr. 520 e/vecka. Tfn 040-596 8980. Köpes Vi köper fortlöpande allt pälsvilt till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 a 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400-271 291. Jag köper skinn av räv, mårdhund mm, R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050-554 6852. Vilt, bla älg-, hjort- och harkroppar. Trestjärnig svamp, även torkad. Deliresta Oy, Lehmann. 040-900 4337. Jag köper älg- och renhorn (inte monterade), tfn 050-586 2157. Köper älghorn! Turkis-Jan Oy, tfn 017-621 121. Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Vi tar in några jägare till som medlemmar i vårt nygrundade älgjaktlag i Multia-Ähtäri. Tfn 044-553 9557/Mikkonen. Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. G En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 (Lokalsamtalsavgift) Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: 62 Jägaren 1 / 2007
• Beställ! Bättre en fågel... ­ i viltekologins spår! Den länge efterlängtade fortsättningen på boken Vildmarksliv har nu utkommit, tills-vidare endast i finsk språkdräkt - Pyy pivossa! Nu presenteras vilt-ekologins grunder i en trevlig och lärorik form av författarna till Vildmarksliv, Keijo Taskinen och Seppo Leinonen. Producent är Jägarnas Centralorganisation. I boken behandlas ekologins lagbundenheter och fenomen, sambanden mellan orsak och verkan samt jaktens grunder i en form som är tillgänglig för alla. Boken är likaväl avsedd som en skol- och hobbybok för barn och ungdom som för äldre personer som nöjesläsning och till lärdom. Boken innehåller också uppgiftsrutor i anslutning till olika teman. Taskinens texter och Leinonens illustrationer garanterar ett personligt och kunnigt grepp om ämnet och en insiktsfull bildvärld. Boken har 48 sidor. Utkommer på svenska i februari. Pris i JCO:s lager 10 euro. Klipp här NYHETER: Bättre en fågel... (utkommer i februari) Hirvieläinten teurastus ja teurastuspäivän herkut Hirvenmetsästyksen käsikirja Suomalainen metsästys Säl-Hylje-Sel Jäljestäminen ­DVD Rådjuret ­DVD Rådjuret ­VHS Lumijälki ­boken Snöspårsguiden (gammal version) I djurens spår ­häfte Fågelguide för jägare Handbok för jägare Vildmarksliv Jäniksen selässä Spel: Viltspel Strand- och sjöfåglar ­spelkort NYHET! Finlands viltarter -spelkort Finlands fiskar -spelkort Gårdsplanens fåglar -spelkort Gårdsplanens växter -spelkort Gårdsplanens smådjur -spelkort 10 e 29 e 35 e 38 e 39 e ______st ______st ______st ______st ______st * 16 e ______st 25 e ______st 25 e ______st 5e 5e 1e 10 e 30 e 5e 7e 32 e 5e 5e 5e 5e 5e 5e ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st Vi levererar per postförskott Beställningen skickas till: Jägarnas Centralorganisation; Lagret, Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM (postförskottsavgift 3,35 + postavgift enligt vikt). _____________________________________________________________________________________ Namn _____________________________________________________________________________________ Näradress _____________________________________________________________________________________ Postnummer Postanstalt Beställningen kan även göras via internet www.riista.fi _____________________________________________________________________________________ Telefonnummer Klipp här Fullmakt Jag _____________________________________________________________________________________ befullmäktigar härmed ________________________________________________________________________________________ att representera mig på _____________________________________________________________________________________ jaktvårdsförenings årmöte ____________ /__________2007 Orta ______________________________________ Datum __________________________________________________________ Underskrift ___________________________________________ Jaktkortets nummer ____________________________________ OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårdsföreningen (t.ex. kopia av betalat jaktkort). Jägaren 1 / 2007 63
• Jägarnummer, namn och adress FULLMAKT Fakturans utställare Kontaktperson Direktdebitering JÄGARNAS CENTRALORGANISATION JÄGARREGISTRET 030 39 777 Servicekod Faktureringsgrund 002017244* Jaktvårdsavgift Identifieringsdata=Jägarnummer Undertecknad befullmäktigar faktureraren att debitera mitt nedanangivna konto för jaktvårdsavgiften. Jag godkänner min banks direktdebiteringsvillkor och förbinder mig att följa dem. Fullmaktsgivarens Kontonummer ­ Ort och datum Fullmaktsgivarens telefonnummer dagtid Fullmaktsgivarens underskrift och namnförtydligande Fullmakten tillställes egen bank! Övergå till direktdebitering av Din jaktvårdsavgift - Du får ett snyggt plastat jaktkort! Under årets lopp har antalet jägare som överfört sin jaktvårdsavgift till direktdebitering stigit till 83.500. När Du för över Din jaktvårdsavgift till direktdebitering behöver Du inte mera vara orolig för att jaktkortets giltighet skall gå ut. Din bank debiterar automatiskt Ditt konto för jaktvårdsavgiften och det betalade snygga plastade jaktkortet postas hem till Dig i extrapärmen på nr 4 av tidningen Jägaren. Så här sparar Du inte bara tid och besvär utan också utgiften för gireringsavgiften. Övergången till direktdebitering kan Du göra genom att fylla i fullmakten här intill och föra den till Ditt eget bankkontor eller genom att ingå ett direktdebiteringsavtal via Din nätbank. * Serviceidentifikationen styr betalningen till uppsamlingskontot. Nordea bankens kunder använder samlingskontot för jaktvårdsavgifter, Nordea 166030-107212. FI N Jaktkort ti etsästyskort M Hunting Card Jagdschein .7.2008 1.8.2007 - 31 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BEFULLMÄKTIGANDE AV DIREKTDEBITERING 1) Betalaren befullmäktigar faktureraren att debitera betalarens i fullmakten angivna bankkonto direkt på förfallodagarna för att faktureraren på betalaren utställda fakturor. 2) Banken meddelar faktureraren betalarens för direktdebiteringen nödvändiga uppgifter om bankförbindelse och övriga i fullmakten nämnda uppgifter. Uppgifterna förmedlas till faktureraren via fakturerarens bank. 3) Meddelande om direktdebiteringen ges årligen på förhand i nummer 3 av tidskriften Jägaren. 4) Ifall betalaren har någonting att anmärka beträffande direktdebiteringen skall han/hon ta kontakt med faktureraren. Faktureraren svarar för att förhandsmeddelandet överensstämmer med den av banken verkställda direktdebiteringen. Betalaren kan före förfallodagen under banktid förbjuda banken att debitera en specifik betalning eller ändra eurobeloppet för en specifik debiteringsaktion. 5) Banken ger inte separata verifikat för debiteringen. Denna framgår av kontoutdraget eller annan specifikation över transaktioner. Efter debiteringen sänder Jägarnas Centralorganisation jaktkortet till betalaren. 6) Betalaren är skyldig att sörja för att de för betalningen erforderliga medlen finns på kontot senast en bankdag innan debiteringsdagen. Banken förbinder sig att utbetala de fakturerade beloppen på av det fakturerande företaget fastställda förfallodagar endast i det fall de erforderliga medlen finns på kontot. Om tillräckliga medelen för betalning av fakturan inte finns på betalarens konto på förfallodagen har banken rätt att debitera betalningen inom tre bankdagar efter förfallodagen under förutsättning att tillräckliga medel för betalningen då finns på kontot. Om det inte på förfallodagen funnits tillräckliga medel för betalningen på betalarens konto har banken rätt att meddela faktureraren att betalning inte kunnat utföras på grund av att täckning saknats. 7) Banken har rätt att ändra sin servicetariff. Meddelande om ändring av servicetariff ges på bankens kontor. 8) Betalaren har rätt att säga upp detta befullmäktigande med fem bankdagars varsel genom att meddela banken skriftligt därom. Banken har rätt att säga upp detta befullmäktigande med en månads uppsägningstid genom att meddela betalaren skriftligt därom. 9) Banken svarar inte för skada som förosakas av att bankens verksamhet på grund av force majeure eller motsvarande orsak försvåras oskäligt. Här avsett hinder som befriar från ansvar kan exempelvis vara: · åtgärd av myndighet, · krig eller krigshot, uppror eller upplopp, · av banken oberoende störning i postgång, automatisk data behandling, dataöverföring, annan elektronisk kommunikation eller eldistribution, · av brand eller annan olyckshändelse förosakat avbrott eller fördröjning i avtalsparternas verksamhet eller · fackliga stridsåtgärder såsom strejk, lockout, bojkott eller blockad, trots att åtgärden inte skulle gälla banken. Om sådant force majeure föreligger för banken, att verkställandet av direktdebiteringen förhindras är inte betalaren heller ansvarig inför faktureraren för skador som förorsakats av denna orsak.