• © Mikael Wikström Jägaren 1 l 2013 Med under flyttningen - satellitsändare ger ny information om taigasädgåsen Viltvård på ripmyrar Skogsmarker kan användas på många sätt
• Innehåll l 1 l 2013 Satellitsändare på sädgäss s. 10 Jaktföreningarnas familjedagar populära s. 46 Hargryta får det att vattnas i munnen s. 48 3 Ledaren 4 Viltvård på ripmyrar 6 Ripan 10 Med under flyttningen ? satellitsändare ger ny information om taigasädgåsen 13 Tidningen Jägaren är viktig för läsarna 16 Ordförandens spalt 17 Ansök om dispens för våren 2013 nu! 18 Älgjägare i åtta decennier 21 Tidningen Jägaren för 50 år sedan 24 Lagändringar om förvaring och transport av vapen 28 Sociala medier i föreningens tjänst 30 Ädla lövträd gör din skog rikare Del 1/3 32 På vandring med Eki: Skida i ödemarken! 34 Hela Finland delaktigt genom viltvårdsråden 2 l Jaktvårdsföreningarna fastställer sina verksamhetsområden s. 54 36 Det finns många sätt att påverka 38 Brott & straff 40 Idéhörnan 42 Märkliga händelser 44 Nyhetsmagasinet 46 Jaktföreningarnas familjedagar populära 48 Nu äter vi hare 51 Juniorsidan 52 Viltförvaltningens stenfot ? 298 jvf:r 54 Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden fastställs under 2013 56 Kallelse till jaktvårdsföreningens årsmöte 60 Skrivtävlingens skörd: En hobby jag aldrig tröttnar på 61 Affärer 63 Adresser Jägaren 1 l 2013
• Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Jägaren förnyas Exakt 50 år har förflutit sedan tidningen Jägaren första gången utkom som informationsblad för den lagstadgade viltförvaltningsorganisationen. Idag uppgår tidningen Metsästäjä/Jägarens totala upplaga till omkring 312 000 ex som distribueras sex gånger per år till alla som har betalat jaktvårdsavgift. Tidningen publiceras i sin helhet på våra båda inhemska språk. Jägarens andel av den totala upplagan uppgår till sex procent. Hörnstenen i den organiserade finländska jakten är effektiv information. Målet är att alla som jagar följer lagenliga och etiska spelregler och är förtrogna med principerna för hållbart nyttjande av viltresurserna. Det här är grundförutsättningen för jaktintressets sociala godtagbarhet. Vi förnyar Jägaren. Som grund för arbetet genomförde vi en läsarenkät. Denna gav oss ett rikligt gensvar. Tidningen ansågs allmänt vara såväl bra som informativ, men det framkom också utvecklingsbehov och -idéer. Vi strävar nu till en förbättring av tidningens läsbarhet. Artiklarna koncentreras och skärps. Målet är att rubriker, ingresser och bildtexter förmedlar kärnan i innehållet till den jäktade läsaren. Detaljer och mera omfattande motiveringar finns längre fram i respektive artikel. Det är inte meningen att tidningens anseende som en sakkunnig och tillförlitlig publikation ska gå förlorad genom koncentration. Forskningsresultat, av sakkunniga gjorda utvärderingar och beslutsfattarnas synpunkter presenteras fortsättningsvis trots att praktikens aktörer och dessas rön framöver ges mera spaltutrymme. Målsättningen är att inrikta tidningens innehåll på framtidens allt mångsidigare utövare av jakt: barn, kvinnor och stadsbor. Viltmat är nu trendigt. Hanteringen av det fällda viltet och matkulturen ges uppmärksamhet. Så även allt det välbefinnande och de värden som vilthushållningen avkastar. Tidningen Jägaren är en populär annonseringskanal. Tack vare annonsintäkterna har tidningens årgång kunnat distribueras hem till alla jägare för en kostnad på en knapp euro. Åsikterna om annonserna är dock starkt delade. Jaktutrustning, tillbehör och redskap hör dock nära ihop med jaktintresset och därför anses annonserna vara en nödvändig del av tidningens informativa innehåll. Å andra sidan irriteras många av att annonsernas storlek sväller och dominerar tidningens spaltutrymme. I samband med förnyelsen söker vi en kompromiss för det här problemet. Förhoppningsvis hittar vi en lösning på problemet utan att de kostnader som tidningen orsakar jägarna stiger orimligt. Vi inleder en mätning i realtid av läsarnas belåtenhet med tidningen. På viltcentralens hemsida öppnar vi en permanent gallupspalt. Via den kan våra läsare kontinuerligt ge respons om hur förbättringen av tidningen har utfallit. Den förnyade tidning du nu håller i din hand ser annorlunda ut, men tidningens grundläggande uppgift förblir den samma: Med tidningen får alla jägare aktuell information om branschens lagstiftning, viltbeståndens tillstånd och hållbar jakt levererad hem till sig. Jägaren 1 l 2013 l 3
• Text: Eerika Niemelä, Lapplands NTM-central Viltvård på ripmyrar Tuomo Karsikas Skogsmarker kan användas på många sätt 4 l Jägaren 1 l 2013
• Dikade myrar med svag virkesproduktion kan restaureras till livsmiljöer som är lämpliga för fågelviltet. Livsmiljöer med stor mångfald skapar möjligheter för artrika och stabila viltbestånd. I Lappland var senaste sommars fukt och kyla förödande för bestånden av fågelvilt. Det svala och regniga väder som rådde när fåglarna hade ungar decimerade bestånden av höns- och sjöfåglar, och på många håll misslyckades häckningen. Men viltstammarna påverkas inte bara av vädret utan också av tillgången på lämpliga livsmiljöer och miljöernas tillstånd. Markägare kan förbättra läget genom att anlägga och sköta om livsmiljöer som är lämpliga för viltet. Jakt på ripmyrar Både viltet och den jaktintresserade markägaren gillar ripmyrar, sädgåsmarker och marker med höga hönstätheter. Sjöfåglar kräver öppet vatten, vadare uppskattar strandkanter och skogshöns gillar skyddande partier med tät växtlighet och övergångszoner. Dikade myrar med svag virkesproduktion kan med smärre insatser förvandlas till ripmyrar och viltvatten. Genom att höja vattenytan på en myr kan vi skapa lämpliga beten för exempelvis gäss och genom att lägga igen diken minskar vi på dödligheten hos fågelungar. Myrområden som har återställts i naturtillstånd, med öppna vattenytor, ger sjöfåglarna välbehövliga platser för häckning, fortplantning och vila. Sådana områden gynnar också många flyttande fåglar. I ett variationsrikt landskap trivs alla, från fåglar till fritidsfolk. Stöd och kunnande finns Finns det i dina marker en myr som kan återställas i naturtillstånd eller ett kärr att restaurera? Nu finns det både stöd och kunnande att få för den som vill sköta skogs- och myrområden och prioriterar mångfalden. Syftet med projektet NATNET Life+ är att arbeta för naturens mångfald och därmed även viltstammarnas bästa i sydvästra Lappland. Markägare kan frivilligt skydda värdefulla livsmiljöer (såkallade METSO-objekt, se kartan) i skogar och på myrar som ligger inom projektområdet.Inom projektet görs även iståndsättningar av livsmiljöer.Alla åtgärder som görs inom projektet sker på markägarens initiativ och innebär inte några kostnader för honom eller henne. För verkställda skyddsåtgärder betalas en ersättning till markägaren, som skattefritt och till fullt belopp ersätter inkomstbortfallet från utebliven virkesförsäljning. Marken förblir i markägarens ägo I de skyddsavtal som skrivs i projektet förblir marken i markägarens ägo, vilket betyder att det fortsättningsvis är markägaren som bestämmer om bl.a.jakten i området.Det är markägaren som fattar besluten om hur gränserna för skyddsområdet ska dras på hans marker. Dessutom erbjuder projektet markägaren en kostnadsfri utredning av fastighetens mångfaldsvärden. För skogsägaren kan det också göras upp en skogsplan som tar hänsyn till naturvärdena, alltså en naturvårdsplan. Denna inkluderar exempelvis figurvisa rekommendationer för markägaren hur han ska bevara och öka naturvärdena. Reda pengar och uthållighet För skogsägare kan naturskydd och naturvård vara ett konkurJägaren 1 l 2013 l 5
• Markägarens val Vid restaurerandet och anläggandet av viltvatten samarbetar projektet NATNET Life + med projektet Hembygdsvåtmark Life, projektet Riistaa reunoilta för skötseln av kantzoner i skog och METSO-programmet. Genom samarbete mellan markägare och de olika projekten når vi lyckade resultat ? vi livar upp landskapet och skapar livsmiljöer för djurlivet. Vid skötseln av viltet i markerna är det mycket som hänger på markägarnas intresse och aktivitet. Ett lågproduktivt dikat kärr kan restaureras till en lämplig livsmiljö för viltfåglar bara det finns intresse bland markägarna. Projekten står inte bara för finansieringen utan erbjuder även den expertis som behövs för att nå målen. Om du har ett objekt som kan vara lämpligt som viltvatten eller METSO-objekt kontakta någon av våra planerare för ett utlåtande! Metso-programmet verkställs i sydvästra Lappland. Viltmiljöer som återställts i naturtillstånd bjuder både jägare METSO ?programmet och annat fritidsfolk på upplevelser. Esa Niemelä renskraftigt alternativ. Det gröna guldet kan avkasta intäkter även utan avverkningar. På platser med svag virkesproduktion kan skyddsintäkterna vara ett beaktansvärt alternativ.Miljöer som har återställts i naturtillstånd ger inte bara materiell nytta utan avkastar också immateriella inkomster av olika slag. Iståndsättningsåtgärderna ökar ett områdes mångfalds- och rekreationsvärden. Om markägarna eller jaktföreningarna så önskar kan de utnyttja området även för andra verksamheter än jakt. En lyckad iståndsättning visar sig i miljön i form av ökade mängder höns- och sjöfåglar. Utöver fördelarna för djurlivet har ett viltvatten också positiva effekter på vattenskyddet. Restaurerade myrar jämnar ut flödestoppar och binder fasta partiklar och näringsämnen. Hela trakten har med andra ord nytta av att naturen blir omskött. Med skötsel och uthållig användning tryggar vi mångfalden i naturen också för kommande generationer. METSO-programmet är ett ställningstagande för mångfalden i skogsnaturen som det står skogsägaren fritt att välja. Programmet erbjuder en möjlighet till inkomster från skogen utan avverkningar. För skyddet betalas en skattefri ersättning för utebliven virkesförsäljning. Programmet prioriterar skogar i naturtillstånd och speciella livsmiljöer. Mera information om METSO finns på www.metsonpolku.fi. Syftet med projektet NATNET Life+ (2012-2016) är att trygga och öka mångfalden i Sydvästra Lappland genom METSO-programmet. För mera information om projektets målsättningar och verksamhet se www.natnet.fi. Esa Niemelä För ytterligare information kontakta projektchef Noora Raasakka, tfn 0295 037 501, noora.raasakka(at)ely-keskus.fi. En mosaikartad struktur skapar mångfald. 6 l Jägaren 1 l 2013
• Kuvitus: Asmo Raimoaho Ett klarrött hudveck På våren övergår den vita vinterdräkten gradvis i sommardräkt Fjäderdräkten brokig i rödbrunt och svart (vår) Fjäderdräkten brokig i rostgult och svart (försommar) (sommar) Svarta stjärtfjädrar (vinter) (vinter) Cirka 37 cm cm 450?650 g g Kråkbär Insekter Björkknoppar Föda På vintern knoppar, hängen och kvistar av vide och björk. På sommaren blad, skott och bär. Ungarna äter också insekter. Spillning Den årliga avskjutningen Tusen stycken 120 100 80 60 40 cm Vingarna och buken förblir vita Ripa lagopus Cirka 43 cm g 550?720 g Spår Ripan skyddar sig lagopus mot rovdjur och kyla genom att till natten gräva ner sig i snön. Willow ptarmigan/Willow Grouse Ripan är en hönsfågel som före- delse och kallas ?livets fågel?. Nukommer i norra Finland. Arten hål- förtiden bedrivs det i nordligaste ler gärna till på halvöppna myrar Lappland yrkesmässig jakt efter och i fjällbjörkskog. Den har tidi- ripa med fällor. I likhet med de gare förekommit i hela landet övriga hönsfåglarna är ripans men går nuförtiden inte längre naturliga beståndsvariationer väldigt stora och därför är också söderut än de vida myrarna i variationerna i avskjutningen Satakunta och södra Österbetydande. botten. I kommunerna Utsjoki, De ripbestånd som lever Enare och Enontekis får i skog har klart minskat ripa jagas från 10 seppå grund av biotopförtember till utgången av luster. På senare år har mars. I övriga delar av det därför inletts prolandet avslutas jakten jekt för att restaurera den sista oktober. ripmyrar; diken läggs igen och träd avverkas. Tidvis införs begränsTack vare de här åtgärningar i jakttiderna utifrån Ägg derna har riporna återvänt 8?12 st. resultaten av triangelinventetill många myrar. ringarna. Ripa jagas bland annat med stående och stöI norra Finland har ripan tande hundar. alltid haft en särskild bety- Stammens täthet mätt i rutor om 50 x 50 km sommaren 2012 Fåglar / km2 ?1,5 1,6?3,0 3,1?4,5 4,6?6,0 6,1? Sommaren 2011 Hönsfåglarna i Finland i storleksordning 20 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Rapphöna Järpe Fjällripa Dalripa Orre Fasan Tjäder Källa: VFFI Metsästäjä 1 l 2013 l 7
• Vinterns iskalla erbjudanden end Endast de snabbaste hinner nyttja detta otroliga vintererbjudande! Alaska Light Alaska Superior Alaska Light -jaktstället höjer ribban till en helt ny nivå med sina tekniska lösningar och komfort. Tack vare den nya sensationella materialteknologin är Alaska Light otroligt lätt (upptill 35 % lättare). Ytmaterialet är vatten och smuts avvisande samt i princip ljudlöst. Membran teknologi i världsklass när det gäller andningsförmåga och vattentäthet. Alaska Superior erbjuder de bästa tekniska egenskaperna tillsammans med elegans, värdighet och komfort för användning året runt. En helt ny membranteknik, utmärkt vattenresistens och andningsförmåga. Rikligt med detaljer och överlägsna egenskaper tillsammans med mer tilltagna mått ger dig möjlighet variera skitklädseln beroende på årstiden. Storlekar: XXS-XXXXL Storlekar: XXS-XXL NÄTprIS 159 ? 199 ? ? / mån eller från 9 O? NÄTprIS ? / mån eller från 9 O? Alaska X-Light Snow Camo -ställ på köpet! värde 79 ? Alaska X-Light Snow Camo -ställ på köpet! värde 79 ? Vid köp av ett jaktställ får du snöcamo stället på köpet! 2 pAr ENDAST 15 ? 0? norm. 29,8 Alaska X-Light Snow Camo HD ENDAST 1990 ? 0? norm. 29,8 TrekLite R Strumpor TM Ett lätt X-Light Snow Camo HD skalställ är enkelt att klä på ett vanligt jaktställ. Det passar speciellt bra vid vinterjakt. En äkta Snow Camo HD mönster garanterar den bästa maskeringen i en snöig terräng. Materialet är vattenavvisande och slittåligt Rip-Stop tyg. Hellång YKK-dragkedja. En behändig förvaringspåse medföljer. Storlekar: XXS-XXXXL Teknisk strumppa av bästa möjliga material. Materialet är 85% bomull, 10% nylon ja 5% elastan. Storlekar 39-42 och 43-47. TM NÄTprIS TM VID köp AV TÄLL ETT jAkTS O? ? NÄTprIS 79 39 ? Ylletröja Elegant och varm Alaska tröja med skyddande ribbad krage. YKK-kort dragkedja. Passar utmärkt vid jakt och fritid. Material: 80 % ull, 20 % nylon. Färg är grönbrun. Mellanställ Mjuk och varm teknisk microfleecemellanställ för skiktsklädsel. Förflyttar ut fukt från kroppen till yttre lager. Storlekar XXS-XXXL. NÄTprIS 49 ? Teddy fleecejacka För passet och jakt med hund. Gott om utrymmen och fickor, utmärkt andningsförmåga och håller värmen. Färg: orange. Storlekar XXS-XXXXL. BESTÄLLNINGAr www.retkitukku.fi kUNDTjÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17 Priset inkl. ej fraktkostnader 8,90 ?, 14,90 ? (kläder och skor) Den verkliga årsräntan varierar med summan och den valda avbetalningskampanjen. Tex. köpet på 1000? med 36 mån avbetalningskampanj är den verkliga årsräntan 21,86%. Exakta villkor kan du få i samband med beställningen i vår nätbutik
• ast från Retkitukku ? Beställ nu! Nyheter och storsäljare till nettopris direkt från importören! NYHET SG-550M NÄTprIS 159 ? NÄTprIS 99 ? ? / mån eller från 9 219 ? ? / mån eller från 11 Vapenlampa paketets innehåll: Eftertraktad åtelkamera! DEFIER X0 -vapenlampa, vapenfäste, grönt filter, fjärromkoplare, handleds rem och batterier NÄTprIS Menyer SkILHUNT DEFIEr X0 vapenlampa UWAY U250B NOrDIC övervaknings/åtelkamera Nyhet! Ännu kraftigare vapenlampa på hela 550 lm i ljusstyrka och 224 m räckvidd och grönt filter. Fjärromkopplaren kan enkelt fästas på vapenstocken. Justerbar ljusstyrka samt strobo. I det kopletta paketet ingår 2x CR123A 1700 mAh batterier. Efterfrågad åtelkamera med finsk/svensk menu. Bra bildkvalitet både dag och nattetid. Lämpar sig för åtel och egendoms övervakning. Känslig rörelsedetektor som reagerar på avstånd upp till 20 m. Stor färgskärm. 249 ? ? / mån eller från 12 Sändande GprS-kamera! SCOUT GUArD SG-880Mk åtelkamera Skarpa bilder och video samt effektiv extern antenn. Färgskärm och fjärrmanövrering. Sänder bilderna förmånlig till mobilen eller e-posten med GPRS. Osynlig blixt och känslig rörelsedetektor. Nyhet! Stort sortiment av Baffin-vinterskor i nätbutiken! LAGErrENSNING NÄTprIS 159 ? 99 ? ? norm. 129 Storlekar: 39-44 Alaska Kodiak representerar den allra senaste tekniken i jaktkängor. Alaska Kodiak Rain-Stop X Proof?, kängan är helt vattentät och andas tackvare det nya membranet. Lätt jakt känga av bästa klass. 239 ? ? / mån eller från 6 -23% ALASkA kODIAk membrankängor NÄTprIS För jakt och vinterfiske ? / mån eller från 8 -40°C BAFFIN NOrTHWOOD kängor Storlekar: 39-50 Det allra i senaste utvecklingen av gummistövlar. Neoprenskaften ger både komfort och flexibilitet, medan gummit botten och sula ser till att du alltid är torr om fötterna. För all slags teter vinter aktivi Storlekar: 39-50 -70°C BAFFIN CONTrOL MAX kängor Innersko med 7-lager av Thermaplus och förseglade sömmar för att hålla dig torr. Arch Flex hålfotsinlägg ger både komfort och stöd. Kängorna är idealiska för isfiske, jakt, snöskoter mm. Sesongens bästa nyheter till vinterfisket endast från Retkitukku! DUNDERNYHET! NÄTprIS 79 ? ? / mån eller från 11 pimpelfiskarens dröm! NÄTprIS 149 ? NÄTprIS 299 ? FISHpOINT FISHFINDEr ekolod Att fiska har aldrig varit så här lätt tidigare! Hitta fiskstimmet och maximera fångsten med FishPoint Ekolod. Placera sensorn i vaken och ekolodet visar genast om det finns fisk eller inte. Du får dessutom information om fiskens storlek, rörelser och vattendjupet samt information om profilen på botten. VÄRME! HANDSKAR ? / mån eller från 11 ? / mån eller från 11 FISHpOINT FISHCAM COBrA undervattenskamera Nyhet! Med kameran kan du enkelt och i realtid följa vad som händer under vattenytan. Stor 7? färgskärm som är både vattentät och vädertålig. Kameran är utrustad med effektiva LED för att se i mörkret. Kameran drivs med 12 V blygelsbatteri. En behändig förvaringspåse medföljer. Handla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). VENTUrEHEAT EpIC laddningsbara värmehandskar Håller fingrarna varma i vinterkylan! kvalitativa uppvärmningsbara membranhandskar som är designade för arktiskt klimat. passar för t.ex. skooterförare, pimpelfiskare samt all slags vintersport. Du kan lätt justera värmen med en 3-stegs knapp. Handflats-delen av läder, 100 g Thinsulate. Max driftstid för batteri 8 timmar. Storlekar: M, L och XL. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Antti Paasivaara, VFFI Med under flyttnin Satellitsändare ger ny information om taigasädgåsen Med hjälp av satellitspårning får vi information om häckningsbiologin, produktionen av ungar och flyttningarna under årscykeln för sädgäss som häckar i Finland. Å r 2011 påbörjade Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) ett forskningsprojekt om den inhemska taigasädgåsen (Anser fabalis fabalis). Projektet är en uppföljning av det samnordiska sädgåsprojektet som påbörjades redan på 1970-talet.Samma år påbörjade VFFI en satellitspårning med avsikt att ta fram information om häckningsbiologin, produktionen av ungar och flyttningarna under årscykeln för de sädgäss som häckar i Finland.Vår kännedom om migrations- och övervintringsområdena är god tack vare den information som tidigare insamlats med hjälp av halsmärkning, men den aktuella satellitspårningen kompletterar detta material speciellt vad ruggningsflyttningen beträffar. Jari Niskanen En långsam start för de märkta gässen Fem häckande och ruggande taigasädgäss fångades i Utajärvi och förseddes med Solar Argos/GPS PTT satellitsändare som tillverkas av Microwave Inc. Sändarna som väger bara 30 gram fästes med ett band av teflon. År 2011 märktes en hona och två hanar, och år 2012 en hona och en hane. Under det sistnämnda året skulle det ha funnits tio tillgängliga apparater,men bara ett fåtal gäss hittades. Under sommaren 2012 försökte forskarna märka gäss också i Salla, men där var häckningsområdena så gott som tomma på gäss. Det igen kan bero på en misslyckad häckning och på ruggningsflyttningen. Vid månadsskiftet juli-augusti höll de märkta gässen till på öppna flarkmossar eller så strövade de i skogbryn och förflyttade sig enbart korta sträckor och rörde sig fram och tillbaka utan egentlig riktning. Uppenbarligen spatserade gässen omkring och åt bär och annan föda, men djupt inne i skogen gjordes mycket få positionsbestämningar. I och med att flygförmågan förbättrades blev flygsträckorna allt längre och rätlinjigare, förflyttningarna var några kilometer och upprepades mellan några populära flarkar eller tjärnar. 10 l Jägaren 1 l 2013
• Flockarna har olika flyttningsrutter De märkta gässens höstflyttning var snabb och rätlinjig.En enda tydlig rastning av en enda gås observerades på den finska sidan. Om starten från häckningsområdet skedde tidigt på morgonen, var fåglarna redan på kvällen på den svenska sidan i Uppsalatrakten. Flyttruschens huvudsakliga rastplats var för alla märkta gäss våtmarkerna vid Kvismare fågelstation och åkrarna på södra sidan av Örebro. Färden fortsatte i början av november mot åkrarna i Skåne (Lund-KristianstadYstad),och för en av de märkta fåglarna var det sydligaste övervintringsstället beläget i sydöstra Danmark. Dvs. i stort sett på de ställen där tidigare observationer har registrerats för inhemska halsmärkta gäss. Det intressanta här var att alla fem märkta gäss hade en aning olika flygrutter och tidtabeller, även om de var märkta på samma område. Det finns sålunda små skillnader beträffande flyttningen mellan olika familjer eller flockar, även om de på sommaren skulle ha ruggat på samma myrmarker eller till och med i samma ruggningsflock. Vårflyttning från Uppsala Vårflyttningen 2012 följde så gott som samma rutter som höstflyttningen,spe- Bilden visar en sändarförsedd gammal hangås som fått namnet Einari, i säkra händer på samma person som fångade gåsen. Strax därpå släpptes Einari fri. Einari hade en gammal läkt skada i ena foten och Einaris gång var därför mer vag- Risto Karvonen ngen Smidig höstflyttning Det allmänna antaget är, att det undersökta områdets sädgäss påbörjar sin flyttning senast i början av september sporrade av sjöfågeljakten. År 2011 påbörjade den första sädgåsen sin flyttning enligt förväntningarna den 31 augusti, men de följande påbörjade sin flyttning först den 15 september, dvs. ett par dagar innan jakten på sädgås inleddes. Under hösten 2012 stannade de nymärkta gässen kvar ännu längre, den första fågeln startade den 23 september och den andra först den 24 september. Alla gäss var vid märkningstillfället minst tre år gamla,så de har troligtvis erfarenheter från tidigare jaktstarter. Det aktuella begränsade materialet leder tanken till att sädgässen kan vara flexibla beträffande sin flyttidtabell på hösten genast när tillfälle erbjuds.Dessutom tycks inte den övriga jakten ha fått sädgässen att påbörja flyttningen, även om småvilt jagades speciellt i början av hönsfågeljakten direkt intill. gande än normalt. Einaris sändare funktionerade i ungefär ett år och under ruggningen 9.7.2012 på östra Kolahalvön slutade den fungera. Jägaren 1 l 2013 l 11
• ciellt på den svenska sidan. På den finska sidan splittrades däremot de märkta gässen en aning . Den tidigaste av gässen flyttade från Sverige via Åland till den nordostliga sidan av sjön Pyhäjärvi i Säkylä och där till åkrarna i Alastaro-Vampula-Rutava redan den 24 mars. Resan från Uppsala på ca 300 kilometer tog ungefär 6 timmar. Resan fortsatte först den 10 april via Lappajärvi, så att gåsen var framme vid häckningsområdet i Muhos den 21 april. De följande märkta gässen anlände även de från Uppsala den 28 mars. Den ena till åkrarna på södra sidan av Björneborgs stad, och den andra till åkrarna i Sastmola. Flyttrutten gick alltså direkt över Bottenhavet och följde kustens åkerområden så att gässen anlände den 21 och 22 april till områdena kring Limingo,Tyrnävä och Muhos. De märkta gässen höll sig i åtminstone ett par dagar inom dessa områden, varifrån de gjorde avstickare till häckningsområdena och granskade situationen. Sedan återvände de till de bara åkrarna för att vänta på vinterns slut. Gässen förblev stadigvarande på sina häckningsområden, dvs. på myrmarkerna i Utajärvi, först under de sista dagarna av april. Orsaken till det sena datumet var den sena våren år 2012. Våren var även på andra sätt en aning exceptionell, och en del av sädgässen gjorde tydligen uppehåll på sådana ställen där de vanligtvis inte förekommer, i alla fall inte i så stora mängder. Flyttningsrutterna på hösten till vinterns sydligaste observation under åren 2011 och 2012 för sädgäss försedda med satellitsändare. De olika individerna är märkta med olika färg. Flyttningsrutterna på våren från vinterns sydligaste observation tillbaka till häckningsområdet Ruggningsflyttning Satellitgässens häckning misslyckades och därför flyttade de i juni antingen till Novaja Zemlja (hona 12.6. och hane 15.6.) eller till Kolahalvön (hane 24-29.6) för att rugga,alla flög längs egna rutter. Eftersom det redan finns några observationer från båda ruggningsområdena så stödde den nuvarande uppföljningen med satellitsändare tidigare observationer och antaganden om Novaja Zemljas och Kolahalvöns betydelse som ruggningsområde för våra taigasädgäss. På samma områden ruggade kanske även de i Finland födda subadulta gässen, men den saken är ännu outredd. Sändarna som år 2011 fästes på hanarna slutade tyvärr fungera mot slutet av sommaren, men den sändarförsedda honans returrutt från Novaja Zemlja avslöjades och de sista observationerna registrerades 6.10.2012 på västra sidan av sjön Mieko på myrgölarna mellan Kuusivaara och Piekkolanvaara. Förhoppningsvis får vi ännu fler observationer av denna hona. år 2012 för sädgäss försedda med satellitsändare. De olika individerna är märkta med olika färg. Den tidigaste av gässen flyttade (röda linjen). Rutterna för ruggningsflyttningen till Kolahalvön och Novaja Zemlja på sommaren 2012 för sädgäss försedda med satellitsändare. De olika individerna är märkta med olika färg. Returnera sändaren till viltforskningen Om en sändarförsedd gås skjuts på jakt eller påträffas död, önskar VFFI att sändaren returneras till Uleåborg och fotringen till Naturhistoriska museet i Helsingfors. Det är bara VFFI som kan avläsa positionsbestämningarna från sändarna. VFFI har ingått ett kontrakt med Argos-informationstjänst om mottagandet av geografisk information. Observationer av sändarförsedda gäss kan dessutom anmälas till Uleåborg till adressen: Antti Paasivaara Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Paavo Havaksentie 3 PL 413, 900014 Oulun Yliopisto antti.paasivaara@rktl.fi tfn 0205 751 753 12 l Jägaren 1 l 2013 Flyttningsrutterna från vårvintern till hösten år 2012 för en sädgåshona försedd med satellitsändare. Flyttningarnas sammanlagda längd är fram till början av oktober ungefär 4700 kilometer och färden till övervintringsstället från den sista observationen går ännu på ungefär 1400 kilometer. Enbart flyttningarnas sammanlagda längd uppgår sålunda till över 6000 kilometer årligen.
• Marja Lammi, kommunikationsplanerare, Finlands viltcentral Tidningen Jägaren är viktig för läsarna För att få ett underlag till förnyelsen av tidningen Jägaren frågade vi läsarna hur de vill att deras tidning ska se ut. Rappa kommentarer, goda idéer och strålande förslag till artiklar rasade in. Hela 1316 personer svarade nämligen på enkäten. skulle vara lättbegripligare och mindre tjänstemannamässigt. Läsarna önskade sig praktisk information om bl.a. hur man hanterar viltet,tar vara på hudar, jobbar med hundar, vapen och vapenhantering på jakt, och om lagstiftningen, som är viktigt för alla jägare. Läsarna ansåg också att det är viktigt att få ta del av vad beslutsfattarna tänker om och planerar för bl.a. rovdjurspolitiken. nternetenEtt slags generationsväxling inom jägarkäten var kåren visade sig i önskemålen om artiklar som handlar om ungdomar och om kvinöppen på norna som jagar. Andelen kvinnliga jägare webbplatsen riista. växer ju med god fart.Läsarna önskade sig fi i oktober och noockså regionala vinklingar och artiklar utvember. En övervälomlands ifrån. I synnerhet stadsbor var indigande majoritet 804 0 KIMITO Tel. (02) 423 tresserade av jaktturism både inrikes och av dem som svarade Skogsmarker ttetillbehör, Optik, uppgav att de jagade utrikes, och av jaktmöjligheterna för dem edsservice, på as änd r, Vapensm anv kan , NY kten & Ljuddämpare många sätt . gen som inte äger mark.Det aktivt. Vi fick också om byg WE veringar, Cust - ta in B en titt B S H en mindre mängd svar verkar också ND etics w Laser Gen ww O P Sub Zero 3x40 personer Ö .m från som jafinnas ett staidw P P Caldw NA ay ell Roc .fi 0 k ? Jr. Sk 37 gar mera sällan och digt intresse D jutstö d LaserL yte koo lima från sådana som för recept på Cal .2 inte 2 - .50 tor Ameris tep D Vapenskåp har goda vilträtter. själva mm Pyrchk oghouse n 125 5,5 60 oja ? jagar men8 0 ? ? 0 70 en jägare i familjen. Ett stort antal 6/2012 0? 57 1 De som svarade läsare önskade sig 0 well X9 ? 23 0 ? LA d 35-7 Pivot Tidning 0cm uppgav att de ansåg mera personbilder M e varmin idway Dog n Jägaren ? svara to tkulor .22 50 wn på vår envap grvara ud av förnyas Jägaren i tidningen och beutb 5 00kpl enkät p Lansk ns bredaste Världetidningen y Delux å riista n. are jäg e ska sliip sett + 1 .fi änd 2013 finl den för r fä 8 ehö lln (3,98/5). rättelser, och råd till 0? oumbärlig 09 tillb iv 933 2 ww w.midway.fi ?1 512 r 12-17 De flesta som svarade nybörjare av vanliga aga daste Telefonservice vard 20? utbud av va att de läste tiden fin 70? uppgav erfarna jägare.Intresp länd ska jä eneckor garen produk . ter ningen grundligt och aw set var också stort för på nä tsidor ww.m na till Tikk T3 land EGW Picatinyskena x44 info@m idwayer Goldataar 3-18 över hälften uppgav att jaktvårdsföreningar.fi telefo en ning flytt und Med idway nse .fi ändare satellits -. de sparade tidningen rvice vard nas och viltvårdsråörfrågning 1ny ar o. mera 2-info 17 rmation 04 matias@ ger info: 0 9 asejaera.fi 5 1 ? 2 70 asä 2 taig dens arbete. En bra tidför att kunna läsa den om 933 dgåsen 0? 29 Kone på nytt senare. På frå- Tecl ning erbjuder dessutom ast TCL 33 cal 50 30 Jo ) 239 09 Barnes LRX 175 gr 0 30 ker Supreme Rock Chuc sina läsare en möjlighet gorna om tidningens llySteel INOX 490 ? att jämföra och dela med innehåll fick tidningen ön ? spuoti 490? 70 de bästa omdömena för sig av erfarenheter, och 423 80 4 sin sakkunniga informadelta i diskussioner. Leona rdi kö ttkvarn ar ejaera tion (4,21/5) och aktualitet Vi tackar alla som delta.fi fr. 3 60 ? Vitsvan (4,09/5). Artiklarna ansågs också git i enkäten och för era önstillbeh ör, Op shjorte tik, Fä & Ljud ? otroli llor, Hatt förstå (4,02/5). Även dämp vara kemål, som Jägaren börjar u are, Rlätta n epara ndpejlar, V g t ortstr tioner, apensm Renov edss e bilderna i tidningen fick beröm omsätta i praktiken börjande ering ogen ar, Cu rvice, Vikarnas stom b yggen rörlighet . (3,99/5). från detta första, förnyade överrask bjöd på s. 4 Kulans ningar, s. 54 bana, De svagaste omdömena, som nummer. Vi hoppas att Du ska En dagsi s. 58 av lodjunventering trivas med din förnyade tidändå inte var dåliga, fick tidningen för sin s. 32 r, förmåga att väcka intresse och sitt underhållning! ningsvärde (3,61/5). Underhållningsvärdet lyftes också fram i kritiken och önskemålen när vi i friare form frågade efter läsarnas önskemål om tidningens innehåll. Om vi sammanfattar önskemålen i en enda mening kunde det bli ?mera praktisk information, nytta och nöje för oss vanliga jägare?. Även om läsarna var nöjda med tidningens gedigna expertis önskade de sig att språket sejaera.fi PRODU KTN 682659 R PRODU KTN 518138 R SP 88 Vilt Vård på ripmyrar Utgivare: PRODU KTN 875691 R SP 88 SP 75 Jägaren © Mikael Wikström I PRODU KTN 682485 R PRODU KTN 274844 R l PRODU KTN 921336 R TUOTENRO 412774 ENRO 9230 TUOTENRO 937051 TUOTENRO 185355 Jägaren 1 l 2013 l 13
• Avattu uusi edullinen verk Valio koiravarusteet uudistui ? en Koiravaruste.fi ? Täysin uudistettu verkkokauppa ? Laajempi tuotevalikoima ? Parasta palvelua ? parhaat tarjoukset Avajaisetu! Skilhunt -37% arjous! Skilhunt T Defier X0 Defier X3 Power Bank 5200 mAh maastoakku asevalaisin 25,- tehovalaisin Uuden verkkokaupan avajaisten kunniaksi ladattava maastoakku shokkihintaan! Antaa lisävirtaa maastoissa ja matkoilla. 1/asiakas Norm. Skilhunt Defier X3 soveltuu erinomaisesti jokapäiväiseen käyttöön tai jäljitykseen kiikarin päälle kiinnitettynä. Valaisimessa on erittäin kirkas Cree XM-L T6 LED, joka tuottaa huikean 700 lm valotehon ja yli 307 m kantaman. Toimii paristoilla tai akuilla. 39 90 PetSafe PetSafe N ALKAE PetSafe Premium Spray koulutuspanta Näkymätön Pihavahti Haukunestopanta sitruuna us! 209,Tarjo 249,- 209,PetSafe us! 99,Tarjo 199,PetSafe Ulkotilan haukunestojärjestelmä 69,- PetSafe Sisätilan haukunestojärjestelmä us! 99,- Staywell oviluukku alumiini us! 69,- Tarjo N Tarjo 199 ,69,- ALKAE 49,- 74,- Huippu-uutuus nyt Suomessa Tilaa ruokien rullakko- tai lavatoimitus puhelimitse! Valio HE Pressed Food! Valio HE Pressed Food -koiranruoka ensimmäisenä Suomessa! ? Uudenlaisen valmistusprosessin aikana ruokamassaa ei kuumenneta yli 70 asteen Ruoka ei turpoa vatsassa Ravintoaineet imeytyvät paremmin Ei lisättyjä säilöntä- ja makuaineita Normaalia pienemmät annoskoot riittävät 149,- Puriste HE koiranruoka 15 kg Paketti tilausmäärä 2 sk 3290 /sk Rullakko tilausmäärä 16 sk 3190 /sk Lava tilausmäärä 45 sk 2990 /sk Toim.kulut 0 ? toimitus kotiovelle! Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! www.koiravaruste.fi tai soita 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
• kokauppa Koiravaruste.fi! tistä laajempi valikoima vä Lähettä amera k a t s ii r S R P G Suosittu ! riistakamera Pointer Control CX8 -riistakamera Testivoittajan uusi parannettu malli erittäin tehokkailla ledeillä (36kpl). Paras kuvanlaatu ja valoteho. Hyvä valinta riistakameraksi tai valvontakameraksi. 159,- Scout Guard Lähettää edullisesti kuvia kännykkään tai sähköpostiin GPRS -yhteydellä. Näkymättömät inframustaledit 30kpl. Uusi erittäin monipuolinen koira-GPS. Garminin navigointiominaisuudet ovat tunnetusti parasta laatua. 219,- Tracker Classic +Intello -panta us! 749,Tarjo 598,- Koiravaljas Astroon 79,- SG-550MK -riistakamera Garmin Astro 320 ja DC40-panta HUIPPUUUTUUS! s! Koko Suomen Tarjou maastokartta,asennus Garminiin 59 Bellman & Flint 1900 luolatutka HUIPPUUUTUUS! lma +ohje l erä p k 0 2 nyt Panta erä kpl nyt 20 199,- 599,- ovh. 449,- ovh. 758,+puhelin tai tabletti HUIPPUUUTUUS! Meiltä myös tarvikkeet ja lisävarusteet! Koiralle parasta Valio-laatua! Hinta sis. rahdin kotipihaan Maintenance perusruoka 15 kg Pakettitoimitus, tilausmäärä 2 sk Toim.kulut 0 ? toimitus kotiovelle! 2290 /sk Rullakkotoimitus tilausmäärä 16 sk 2090 /sk Lavatoimitus tilausmäärä max 45 sk 1890 2990 /sk Rullakkotoimitus tilausmäärä 16 sk 2790 /sk Helppo ja nopea pystyttää! /sk Active erikoisruoka 15 kg Pakettitoimitus, tilausmäärä 2 sk 529,- Lava (Huom! 20 kg/sk), tilausmäärä 42 sk 3090 Osta nyt, maksa helmikuussa! Korotonta maksuaikaa helmikuun loppuun asti (laskutuslisä 3,95 ?). /sk PetSafe 3x3 koiratarha Huippuus! 599,Tarjo 499,- Tyylikäs ja neutraali 3x3 m koiratarha kotipihaan tai mökille! Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko 4mm hitsatulla teräsverkolla. Uusi elementtien kiinnitysmekanismi. Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm. Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
• Ordförandens spalt Viltvårdsråden och intressegrupperna Tauno Partanen styrelseordförande Finlands viltcentral Lyckas interaktionen? Med stöd av den nya viltförvaltningslagen utsåg jord- och skogsbruksministeriet ett riksviltvårdsråd och tillsatte 15 regionala viltvårdsråd i vårt land. Till dessa råds centrala uppgifter hör bl.a. att delta i den strategiska planeringen av vilthushållningen samt i hanteringen av viltkonflikter. Som en av de mest centrala uppgifterna har det ytterligare föreskrivits att viltvårdsråden ska delta i samrådet med intressegrupperna i anslutning till arbetet med förvaltningsplanerna samt i planeringen av vilthushållningen. Senaste höst verkställde Finlands viltcentral en rätt så omfattande intressegruppsenkät. Med resultaten från denna kan några preliminära utvärderingar göras av hur viltvårdsråden har lyckats i sina centrala uppgifter. Ytterligare en avsikt med enkäten var att få ett grepp om i vilken utsträckning viltvårdsrådens verksamhet har motsvarat de fyra mål för sin verkningsfullhet som viltkoncernen har ställt upp, samt om hur viltförvaltningen som helhet har lyckats nå dessa mål. Enkäten besvarades av omkring 220 personer. Av dessa representerade de flesta olika intressegrupper, den klart största gruppen var den som företrädde jord- och skogsbruket. De regionala viltvårdsråden har årligen hållit 3?4 sammanträden samt hittills arrangerat tre forum för intressegrupper. Av de sistnämnda har två koncentrerat sig på förvaltningsplanen för älgstammen, som är under beredning, medan temat för det tredje forumet var de stora rovdjuren. I det forum som behandlade de stora rovdjuren deltog även representanter för jord- och skogsbruksministeriet. Det här upplevdes av de närvarande som något mycket positivt. Deltagandet i viltvårdsrådens sammanträden samt i de av råden ordnade forumen för intressegrupper har varit relativt täckande. Samtliga grupper som besvarade enkäten hade upplevt sammankomsterna som mycket angelägna. På ett eller annat sätt berör viltfrågorna mycket breda folklager. Därför upplevdes möjligheten att påverka de aktuella frågorna redan i beredningsskedet som ytterst viktig. Forumen för intressegrupper ansågs vara utmärkta sammankomster uttryckligen med tanke på möjligheten att byta information och åsikter. För tilläggskommentarernas del var svaren ett spektrum av variationer: å ena sidan lovordades bredden på möjligheten att delta, å andra 16 l Jägaren 1 l 2013 sidan hördes beklaganden över att vissa kretsar saknades vid forumen. Största delen av de här kommentarerna var dock ytterst positiva så vi är på rätt väg! Viltkoncernen har ställt upp följande fyra mål för sin verkningsfullhet: vilthushållningen skapar välbefinnande, viltbestånden bevaras livskraftiga, viltkonflikterna är under kontroll och den bedrivna jakten och viltvården är etiska och ansvarsfulla. Enligt enkätsvaren hade viltvårdsrådens verksamhet bäst uppfyllt det sistnämnda av de fyra målen. Med tanke på viltvårdsrådens fortsatta verksamhet fanns däremot det största behovet av utveckling i kontrollen över viltkonflikterna. På frågan om hur Finlands viltcentral och viltvårdsråden tillsammans har lyckats uppnå de uppställda målen för verkningsfullheten var svaren mycket likartade. Resultatet överraskar inte på något sätt för den som följt med t.ex. den diskussion kring de stora rovdjuren som förts på riksnivå. Omkring hälften av svararna ansåg att deras möjligheter att påverka i frågor som gäller vilthushållningen är bättre än tidigare medan omkring en fjärdedel av svararna ansåg att deras möjligheter att påverka blivit sämre. Med tanke på fortsättningen är resultatet uppmuntrande för redan i beredningsskedet fanns antagandet att just den här möjligheten att påverka kan uppnås med ett brett deltagande med i bilden. Även synpunkten att viltcentralen och viltvårdsråden är ?viltets intressebevakare? ser enligt svararnas åsikt ut att realiseras bra i viltvårdsrådens arbete . Allt som allt visar resultaten av enkäten att viltvårdsrådens arbete har startat hyfsat trots att omfattandet av en ny verksamhetskultur alltid kräver sin tid. Viltvårdsråden har fått behandla intressanta utkast till förvaltningsplaner. Den här gången har förvaltningsplanerna för skogsfåglar och älgstammen varit i tur. Deltagarna i det forum som hade de stora rovdjuren som tema frågade i skarp ton om dessa sammankomster har någon betydelse för den stora rovdjurspolicy som bedrivs i vårt land? Enligt min uppfattning har vi det verkliga testet för viltvårdsråden ännu framför oss: inom den närmaste framtiden inleds uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen. Då sker den slutliga mätningen av vilka effekter hörandet av intressegrupperna och gruppernas deltagande i forumen har haft på slutresultatet!
• s n e p s i d m o k Ansö ! u n 3 1 0 2 n e r för vå F Finlands viltcentral påminner om att det är bäst att vara ute i god tid med ansökningarna om dispens för jakt efter bl.a. kråka och björktrast under fredningstiden våren och sommaren 2013 ? i förutsägbara fall helst redan efter nyår. Skälet till detta är att beslutet om dispens inte kan verkställas förrän besvärstiden (30 + 7 dagar) har gått ut. Sannolikt blir det under våren ändringar i bestämmelserna om fågeljakten och därför är det bra att strax innan ansökningen lämnas in kolla upp det finstilta om ansökningar och dispenspraxis på viltcentralens webbplats riista.fi. Ansökningar om förutsebara skador ska lämnas in till viltcentralen så tidigt som möjligt, helst minst 2-2,5 månader innan den ansökta dispensen ska träda i kraft.Detta innebär en rimlig tid för beredningen av beslutet. Merparten av dispensbesluten för icke fredade fåglar fattas under årets tre första månader, vilket innebär att det lätt blir stockning i handläggningen.I princip handläggs ansökningarna i den ordning som de lämnas in. Den som är ute i god tid ökar sina chanser att få sätta igång med skadebekämpningen på dispenstidens första dag. Fyll i ansökningen så här Hög tid att ansöka om Sökande Sökande ska i första hand vara den som lider skada. När dispensen har beviljats kan den sökande avtala med utvalda personer om hur den ska användas. Om flera personer lämnar in en gemensam ansökan ska kontaktuppgifterna uppges för var och en, samt en utredning över skadan och mängden fåglar som ska skjutas, klart och tydligt presenterat. Dessutom ska personen i vars namn ansökningen lämnas in ha fullmakt av de deltagande personerna. Är det en registrerad förening (till exempel en jaktförening) undertecknas ansökningen av en person som har rätt att teckna föreningens firma. Område Till ansökningen bifogas en karta med områdets gränser inritade. Är området en bärodling kan dispens sökas för odlingen med närområden. Om skadorna ska bekämpas på ett stort område är det önskvärt att den sökande märker ut de platser (pass för skyttar) där jakten kommer att äga rum på kartan som bifogas till ansökningen. Utredning av skadan Den sökande ska uppge så exakta uppgifter som möjligt om omfattningen av skadan som ska förebyggas och skaderisken, samt deras natur. Den sökande ska också uppge vilka åtgärder som har vidtagits för att förhindra skadan. Dessutom ska den sökande förklara varför skadan inte kan förhindras på något annat sätt än genom att skjuta fåglar. Fälla förbjudet, men tillåtet använda apparat som avger ljud ? åtminstone tillsvidare Det är fortfarande förbjudet att jaga icke fredade fåglar med fällor. Däremot krävs det inte tillstånd för att använda en apparat som avger ljud. dispens för jakt efter icke fredade fågla Ändringar i bestämmelserna sannolikt på väg Eventuellt kan vi vänta oss ändringar i lagstiftningen om användningen av fällor och apparater som avger ljud. Riksdagen behandlar som bäst en ändring i jaktlagen som sannolikt kommer att påverka dispensjakten efter icke fredade fåglar och ansökandet av dispens. Dessutom är det aktuellt med ändringar i bl.a. jaktförordningen. Information om ändringarna kommer att läggas ut på Finlands viltcentrals webbplats (riista.fi) och införas i tidningen Jägaren. Den som ansöker om dispens ska därför kolla upp eventuella ändringar i procedurerna innan ansökningen skickas in. Anvisningar och blankett på nätet: www.riista.fi ? På svenska ? Licenser och blanketter ? Dispenser ? Fågelvilt och icke fredade fåglar ? Länk till ansökningsblanketten Jägaren 1 l 2013 l 17
• Älgjägare i åtta decennier Tuomo Karsikas Text: Veikko Räisänen 18 l Jägaren 1 l 2013
• befann sig den unge mannen,som hade siktat på landslaget i redskapsgymnastik,redan i underofficersskolan. När freden kom i mars befann sig Jouko redan vid fronten i Saunajärvi i Kuhmo. Efter ett drygt år brakade det loss igen. Den unge officeren undgick kulor och granater ända till den 29 mars 1944. Då var han kommenderad till Högkvarterets fjärrpatruller, närmare bestämt till Vehniäinens kompani. Alla kände och visste att det gällde liv och död, att avgörandets tid var inne för fosterlandet. I slutet av mars var landets största fjärrpatrull i färd med att nedkämpa en sovjetisk skidbrigad i Suopasjärvi i Vitahavskarelen. Jouko skidade i täten för sin trupp för att undsätta sina landsmän som naglats fast i strid, när fienden öppnade eld. Höger ben slogs undan på honom och det forsade blod i stöveln, men kamrater lämnar man inte i sticket. Jouko hann knappt se efter att familjeklenoderna fanns i behåll innan han var lagd i pulka och på väg tillbaka till fosterlandet, drygt hundra kilometer bort. Väl framme efter drygt två dygns färd måste han knackas loss ur pulkan och fördes in i värmen. För Jouko var kriget över och fredligare värv väntade. D en tidigare skogschefen på Toppilabolaget klarar sig själv i sitt egnahemshus och är som pensionär piggare än en mört. Han sköter hushållet på egen hand och krafterna räcker också till för att sköta skogsbiten som han äger. Korhonen är medlem i jaktföreningen Ponteman Erä och berättar sitt livs historia med glimten i ögat.Han kör fortfarande för fullt med egen bil. Korhonen uppskattar naturen och har sedan barnsben strövat i skog och mark. Till skogen står hans håg om hösten. Sitt första hagelgevär fick han av sin far, men pipan hade blivit glapp av flitig användning, så Jouko tätade med paraffin och knep ett vilt. Av ungdomsjakterna minns han bäst hur han fick tjänstgöra som apporterande hund för den gentlemannamässiga kyrkoherden Virkkunen där Ijo älv mynnar ut i Bottenviken. Efter ett lyckosamt skott var ?fågelhunden? så illa tvungen att klä av sig och simma ut i det iskalla vattnet efter fågeln, minns han. Farfars älg. Jouko Korhonens son Matti Ungdomsåren i kriget I december 1939 anmälde sig Jouko Korhonen som frivillig till militärtjänstgöring. Efter fem dagar som rekryt tog bilderna av den senaste fällda älgen i oktober 2012. Älgkött till kompaniet Jouko sköt sin första älg i Uhtua i oktober 1942. Mitt i en stor skjutövning fick han syn på två älgar som i maklig takt var på väg in i skogen. Han kommenderade fyra man att följa med och tog tre magasin,det vill säga femton patroner, och ett precisionsgevär. Därefter gav sig gruppen iväg på skidor efter älgarna. Matti Korhonen Den som jagar håller sig pigg och i god form. Det bästa beviset på det här är 92-åriga Jouko Korhonen som fällde sin första älg i oktober 1942 och sin senaste i oktober 2012.. Jägaren 1 l 2013 l 19
• Det dröjde inte länge förrän han fick syn på älgarna där de stod på cirka tvåhundra meters håll. Han sade till mannarna att skjuta den högra medan han själv tog sikte på den vänstra älgen. - Första skottet, men älgen bara tittade. Efter andra skottet rörde den sig en bit och föll på samma plats som den andra älgen. - Men sedan blev det stopp, för ingen av oss hade tagit ur en älg förut. En av pojkarna föreslog att vi gör ett hål i sidan och tar ut inälvorna. Jouko var ändå såpass insatt att han förbjöd och började i stället med halspulsådrorna. Men innan de hunnit längre kom det två stadiga karlar skidande,som sade att de hade skidat efter älgarna i två dagar. Det förklarade varför älgarna hade varit så matta; de hade gjort slut på energin. - Karlarna märkte att vi var nybörjare när det gällde älgar och sade att om de fick soppköttet från bringan så skulle de visa oss hur man tar ur en älg och styckar den, berättar Jouko. Han hade hört om hur tjuvskyttar brukade göra och lovade vänster bog från bägge djuren. Karlarna utväxlade en blick; bestämt var grabben inte bakom flötet. - Köttet tog vi med oss till kompaniet och du milde vad det smakade gott! Älgjakt på kaffepausen Den lustigaste älgfällningen inträffade i Vaala på femtiotalet.Den gången gick Jouko i drevet medan förvaltningschefen Lääveri och skogschefen Blomqvist hade passen bredvid varandra. Lääveri såg hur Blomqvist öppnade ryggsäcken och började dricka kaffe samtidigt som två älgar passerade bakom ryggen på honom. Lääveri vinkade och gestikulerade två gånger att han skulle skjuta. Men Blomqvist bara vinkade tillbaka; hejsan hejsan. Det här hände två gånger. Lyckligtvis kom älgarna tillbaka från andra sidan av passet så Blomqvist upptäckte dem och sköt. Det var ett fint skott, kulan gick igenom älgen, under ryggraden. Inte ens vommen blev skadad, berättar Jouko. Gymnastikprogram bevarar spänsten Den senaste älgen var ett enkelt fall. Jouko hade stått på pass med sonen Matti på passet bredvid. Älgen kom mellan dem, avståndet var knappa hundrafemtio meter. Det räckte med ett skott; den fortsatte i bara ungefär tio meter. Det var en fjolårs tjurkalv med ett par hornstumpar på huvudet. Jouko grunnar på om den här älgen blev hans sista. Näppeligen,eftersom Jouko Korhonen har ett krävande gymnastikprogram som Rippe gillade action han kör både morgon och kväll. Denna stålfar1948 gick Jouko Korhonen ut agrikultur-forst- far med nio barnbarn och glimten i ögat komvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors uni- mer att hänga med länge till! 20 l Jägaren 1 l 2013 Jouko Savonen Matti Korhonen versitet som forstmästare med goda betyg och hans första anställning var som lärare på forstinstitutet i Kuru. Jobbet var krävande, men jakten hängde hela den tiden med som ett trevligt intresse. När jakten organiserades i jaktföreningar i slutet av 50-talet och början av 60-talet var Jouko engagerad i processen. Hans första jaktförening hette Kuorikosken Erä i Överkiminge. Det var vid den tiden som han skaffade sig sin första karelska björnhund. Rippe tävlade i en klass för sig: han var fem och en halv månader när den första älgen fälldes för honom. - På provet skällde Rippe och skällde på älgen tills han tröttnade och kom till mig och bet i geväret; men skjut då! Sedan tog jycken domaren i pennhanden och ruskade om; skriv inte dumheter! Det var allt en baddare till hund!
• Tidningen Jägaren för 50 år sedan Februari 1962 Vad de organiserade jägarna har åstadkommit 1. På vårvintern inventerar vi däggdjursviltet i området utifrån spåren i snön. För fåglarnas del inhämtar vi motsvarande information genom inventeringar på spelplatser. 2. Vi fortsätter utfodra harar med asp ända tills det finns föda i markerna. 3. När de flyttande kråkorna anländer möter vi dem med fosforoljebeten. 4. Vi hjälper fram den första grönskan genom att strö ut förna och aska på snön. 5. Vi städar knipholkarna och lägger vid behov in nytt strö innan kniporna anländer. 6. Vi tillverkar kattfällor för att fånga förvildade katter. H. Rouvali Tack vare organiserade jägare har vi i allt högre grad kunnat frångå gamla tiders rovdjursförföljelser och övergå till moderna tiders vinterutfodring och insatser för viltets livsmiljöer. De organiserade jägarna har tagit det som en hedersuppgift att vårda sig om god jägarsed. För en äkta jägare är de oskrivna lagarna lika viktiga som de skrivna. Som exempel på god sed kan nämnas att vi låter bli tama änder vid sommarstugor. Det var ett betydelsefullt framsteg när andjaktspremiären flyttades till klockan tolv på dagen. Initiativtagare var Jägarförbundets medlemsförening på Karlö, Hailuodon Metsästysseura, och Norra Österbottens distrikt. På senare tid har jägarnas sak allt oftare och tydligare lyfts fram i offentligheten. Inte bara pressen utan också radion har varit jägarna till stor hjälp. Det var av avgörande betydelse för spridningen av riktig information till allmänheten att jägarnas egen tidning ?Jägaren? fyra år tidigare hade börjat skickas ut till var och en i landet som löst jaktkort. Viltvård på vårvintern Genom jakt med bra rävhundar håller vi efter rävarna i markerna. Biträdande jaktövervakare Heikki Suomus skriver: Jaktvårdsföreningarnas årsmöten När den nya jaktlagen träder i kraft kommer förändringarna i det praktiska viltvårdsarbetet inte att innebära några större svårigheter för jaktvårdsföreningarna. Därför ska de som handhar jaktvårdsföreningarnas angelägenheter inte låta sig gripas av en känsla av förgänglighet, utan de ska fortsätta sin verksamhet med förtröstan och lita på att den nya lagen innebär en förbättring av verksamhetens förutsättningar och regler, och alls inte slutet för föreningen. Som representant för sin medlemskår har Jägarförbundet gjort finskt jägarliv känt också utanför landets gränser. På bilden Finlands avdelning på den internationella utställningen i Düsseldorf. Jägaren 1 l 2013 l 21
• Toppnyheter för vinterns jakt! Erbjudandena giltiga till och med den 6.2. MicroDry underställ Transporterar effektivt bort fukten från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar också snabbt. Membranskalställ i toppklass kamouflerar och skyddar under vinterjakt Garanterat varm fodrad overall för tuffa förhållanden. AIR-TEXmembran, tejpade sömmar Värmande 100 g stoppning i överdelen, 80 g i byxdelen. Lätt att ta på sig tack vare dragkedjor i byxbenens sidor upp till höften. Fleecehandskar och -luva Värmande fleece. Det av konstnären och jägaren Kimmo Takarautio designade kamouflagemönstret kamouflerar jägaren otroligt bra i snöig terräng. De tekniska egenskaperna i stället som är speciellt framtaget för vinterförhållanden sörjer för jägarens välbefinnande. Stället fungerar mycket väl under såväl rörlig jakt som på pass. lagt 64,70? Värde samman Nu finns: fodrad overall med snöcamo KT! BESTÄLL DIRE 199 90 179 90 mer: Beställningsnum mo JahtiJakt Snow Ca äll -membranskalst JJ01B6R00C Värmande huvud-bonad med öronlappar, quiltat foder och detaljer av fuskpäls. C mer: JJ1705Q00 Beställningsnum Värmande handskar med teddyfoder. Handskens pekfinger med avtryckaröppningen. JahtiJakt fågelryggsäck med helt ljudlöst yttertyg. Fack för vapen i ryggsäckens ryggdel. Stadigt, justerbart höftbälte. Justerbar bröstrem i ryggsäckens bärremmar. 90 4 1 90 9 3 90 7 1 Beställningsnummer: JJ6104D00C PÅ NÄTET www.eratukku.fi Beställningsnummer: JJ6303D00C Beställningsnummer: JJ8403C00C PÅ TELEFON t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Många anser att ett traditionellt vadmalsställ är oöverträffat. Vadmal tål också lite väta utan att tappa sin värmeisolerande förmåga. Fantastisk nyhet: Säkerhetsegenskaper enligt ISO 20345 En ny mycket varm JahtiJakt pimpeloverall. Överdelen med 140 g värmande stoppning, byxdelen med 120 g. AIRTEX-membran Knän och byxbak med löstagbara EVA-paneler som isolerar mot kyla. Ett äkta vadmalsställ för vinterns kyla 229 90 mer: JJ1102R788 Beställningsnum Winter Safety Boots. Mycket varma arbets-/pimpelkängor med säkerhetsegenskaper enligt EN ISO 20345 SBP. Kardborråtdragning vid vrist och ben samt skaft med snölås. Storlekar 40-47. 149 90 9 mer: NI7704W99 Beställningsnum Nyhet! Extra varm pimpeloverall Lätt löstagbar innersko av 80 % ull. 169 00 Innersko med värmeisolerande aluminiumskikt på utsidan Tåhätta av komposit och spiktrampskydd (ISO 20345 SBPstandarden) 1 mer: JJ1704V45 Beställningsnum Nyhet: Åtelkamera med fjärrstyrning Uovision Panda är den första fjärrstyrda GSM-åtelkameran på marknaden. Du kan ?begära? en bild från kameran för att kontrollera läget på platsen eller byta kamerans inställningar från annan plats. Kameran erbjuder åtelkamerafunktioner av hög kvalitet (6 MP). Med bilderna får du uppgift om temperatur och batteriets laddning. 00 399 322 mer: 6955962009 Beställningsnum 5v SIS-godkända och certifierade OTSO 8-15 R PRO vapenskåp för upp till 15 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Förankringshål i rygg och botten. Mått: H 1500 x B 500 x D 370 mm Vikt: tom 130 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel Färg: grå 499 00 Beställningsnummer: OTSO8-15RPRO 5v SIS-godkänt och certifierat OTSO 16 R PRO vapenskåp för ca 16 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Skåpet kan lätt ändras med mellanvägg och hyllor. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Förankringshål i bakvägg och botten. Mått: H 1500 x B 575 x D 400 mm Vikt: tom 152 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel, kraftig kamlåsning Färg: grå 629 00 Beställningsnummer: OTSO16RPRO I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA Uovision UM565 åtel- och övervakningskamera. Camomönster, rörelsedetektor med vid vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd strålning. Vidaresändning av bilder i mobilnätet. (8 MP, 5 MP och 3 MP) Beställningsnummer: ET1210 289 00 Uovision UV565 åtel- och övervakningskamera. Camomönster, rörelsedetektor med vid vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd strålning. 8 megapixel digital hög upplösning. (8 MP, 5 MP och 3 MP) Beställningsnummer: ET1211 169 90
• n e p a v är får Så h ! s a r a v r ö f e t n i Text och Bild: Erkki Kauppi Lagändringar om förvaring och transport av vapen Att läsa skjutvapenlagen och jaktlagen noggrant är det bästa sättet att sätta sig in i hur vapen, vapendelar och patroner ska förvaras, bäras och transporteras. Bägge lagarna finns allmänt tillgängliga och uppdaterade på webbplatsen Finlex. 24 l Jägaren 1 l 2013
• S kjutvapenlagen ställer en särskild aktsamhetsplikt på förvaringen av vapen och patroner.Ägaren eller innehavaren är under alla omständigheter skyldig att se till att det inte finns någon risk för att ett vapen kan falla i obehöriga händer. Ett skjutvapen ska förvaras i ett låst utrymme eller på annat sätt inlåst, eller så att en vital del av vapnet förvaras separat. Men inte heller nu får vapnet förvaras så att det är lätt att lägga beslag på. En vapenkoffert av plast är ofta billig, men räcker inte till på flyget. Patronerna ska förvaras i ett låst skåp. Enligt den nuvarande lagen ska ett särskilt farligt skjutvapen eller fler än fem pistoler, revolvrar eller halvautomatiska gevär förvaras i ett låst vapenskåp (vapenkassaskåp) som uppfyller förordningens villkor. Ett vapenskåp är inte obligatoriskt i ett förvaringsutrymme som är godkänt av polisen. Det här gäller främst vapensamlare. När vapenlagen förnyas kan vi sannolikt vänta oss en skärpning av kraven på vapenskåp. Vid det samråd som nyligen hölls av arbetsgruppen som bereder lagen underströks behovet av förhöjd säkerhet beträffande skjutvapen och vissa andra vapen. Förvaringen av vapen ska beläggas med mera detaljerade skyldigheter.Behovet av vapenkassaskåp kommer säkerligen att växa. Med andra vapen avses kraftfulla luftvapen som ska inkluderas i lagen. Detta ska inte gälla tävlingsvapen eller sommarstugebössor, utan luftvapen med effekter i klass med egentliga skjutvapen. Vapenskåp rätt lösning Vi kan också vänta oss en förnuftig lösning på tillfällig förvaring av vapen i exempelvis en bil eller jaktstuga, vilket skulle bringa klarhet i rådande röriga praxis. Vapeninnehavarens skyldigheter vid förvaring av vapen ska skärpas en aning så att till exempel barnen i familjen eller andra utomstående inte kommer åt vapnen.Det här kan vi alla säkert godkänna. Tjuvar är i första hand ute efter pistoler och hagelgevär. På studsare finns det ingen större efterfrågan. Men ett vapenskåp hejdar knappast en yrkesman. Om skåpet så är bultat i golvet så kommer det loss bara tjuven bänder med tillräcklig kraft. Gärningsmannen far iväg med skåpet som det går och står och öppnar det på säker ort, exempelvis med en vinkelslip. Oftast är det pengarna och värdeföremålen som förvaras i vapenskåpet som tjuvarna är ute efter. Det finns gevärsfodral för alla smaker. En studsare kan också transporteras isärtagen. En kort koffert är enklare att hantera på resan. Den här kofferten med träram höll inte för flygbolagets hantering. En stadig aluminiumkoffert med skräddarsydd plats för geväret ger ett utomordentligt gott skydd. Jägaren 1 l 2013 l 25
• När skåpet överges ligger gevären i regel orörda kvar. Ett rejält vapenskåp är i vilket fall som helst den rätta lösningen och ett lämpligt larm håller tämligen säkert tjuvarna på avstånd. Ett larmsystem ligger i samma prisklass som ett bra gevär, men ett inbrott innebär skador av många slag och det psykiska obehaget kan ingen försäkring ersätta. Vapnet transporteras oladdat i fodral eller koffert Både jaktlagen och vapenlagen föreskriver hur vapen ska transporteras. Vapenlagen stadgar entydigt att ett skjutvapen får transporteras på allmän plats och i lokaler dit allmänheten har tillträde bara om det är oladdat och i ett fodral. Dessutom får det bäras och transporteras bara om det finns godtagbara skäl. Jaktlagen har följande att säga om transport av vapen: ?Jaktvapen får inte utan lovligt syfte eller utan jakträttshavarens medgivande transporteras annat än oladdat och insatt i ett fodral på sådant område där personen inte har jakträtt eller jakttillstånd.? ?Ett jaktvapen skall i luftfartyg, i motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen samt i fartyg och båtar vilkas motor är i gång vara oladdat och insatt i ett fodral eller skyddat utrymme.? Däremot får ett vapen förvaras utan fodral i ett förvaringsutrymme som inte går att nå inifrån bilen, men då finns det en stor risk för att vapnet får stötar och att kikarsiktet rubbas. Detta hände en jägare som tänkte skjuta en hjortkalv som uppenbarligen hade blivit riven av ett lodjur, men utan att träffa. Studsaren hade gjort en flygresa och det visade sig att kulan gick 40 cm fel. Det är förbjudet att transportera ett jaktvapen med motordrivet fordon i terrängen. I princip bryter vi alltså mot lagen när vi på en jakt parkerar bilen på en åker eller utanför vägbanan. Förhoppningsvis kommer lagändringen att skapa klarhet på den här punkten. 26 l Jägaren 1 l 2013 lagen och jaktlagen n e p a tv ju sk sa lä tt A ttet att sätta sig in sä ta äs b t e d är t n noggra patroner ska ch o r la e d n e p va , i hur vapen orteras. Bägge sp n a tr ch o s a är b s, förvara änt tillgängliga och lm al s n n fi a n ar g la platsen Finlex. b b e w å p e d ra e at d upp Efter en jakt ska ett skjutvapen inte lämnas fuktigt eller nedkylt i sitt fodral eller sin koffert för någon längre stund eftersom rosten börjar blomma rätt fort om geväret lämnas inpackat i superlon. Med vapen på flyget För att transportera ett vapen behövs det ett lämpligt fodral eller en koffert. Ett bra fodral är av stadigt tyg och vadderat som skydd mot stötar. Dragkedjan får gärna vara av plast för att inte skrapa vapnet. På nyare fodral är det vanligt med en ytterficka för exempelvis en patronask eller ett reservmagasin. Som tillfälligt skydd går det att använda en vapenstrumpa som är lätt att ta med sig, eller Ett hagelgevär transporteras i regel isärtaget i kofferten. Om det finns flera gevär måste Förvara också patronerna och de övriga skåpet vara större. jaktprylarna i vapenskåpet. någonting i samma väg. En nylonstrumpa räcker inte till för att skydda geväret. På flygresor är det särskilt viktigt med en hård koffert. Sådana finns i plast och metall, oftast då i aluminium. Det tillverkas också eleganta koffertar som är klädda med skinn. Vid valet av koffert ska du tänka på storlek och vikt. Det är inte trevligt att i onödan betala för övervikt på flyget. Det är också illa om kofferten inte ryms in i bilen. Den bästa lösningen är att måttbeställa en stadig koffert med ett exakt urtaget utrymme för geväret. Somliga flygbolag kräver en låsbar metallbox för patronerna medan andra tillåter att patronerna reser i kappsäcken som checkas in. Om du transporterar geväret i sin koffert ända fram till jakten, kan det vara praktiskt att där byta till ett lätt fodral som du har tagit med dig. Inför flygresan ska du kolla upp villkoren som flygbolaget ställer för hur vapen och patroner ska packas. Olika flygbolag har olika villkor trots att IATA har gett internationella direktiv. Du får inte heller glömma att göra en anmälan till flygbolaget om vapnet och patronerna redan när du bokar biljetterna. Med ett europeiskt vapenpass går det mycket enklare att resa inom EU. Vid resa till vissa andra länder måste man på förhand skaffa sig ett tillstånd för vapeninförsel. Dessutom finns det flygbolag som vägrar att transportera vapen.
• ? 70 GET BACK! Lunasta 70 ?: n käteismaksualennus ostaessasi minkä tahansa näistä alkuperäisistä Nikon-kiikareista: Monarch 8,5x56 DCF Monarch 8x42 DCF Monarch 10x42 DCF Monarch 12x42 DCF Kampanja on voimassa 1.12.2012 ? 31.3.2013. Käy verkkosivuillamme selvittääksesi miten säästät rahaa: Optical Excellence Since 1917 www.nikon.fi/so/cashback
• Text: Olli Suhonen Sociala medier i föreningens tjänst Med hjälp av sociala medier kan en jaktförening hitta användbara redskap för gemensam kommunikation. I sociala medier accentueras gemenskap, interaktivitet och användarorientering kring ett visst ämne. De sociala medierna fungerar som bäst när webbplatserna innehåller information som är till nytta för läsarna och som de själva kan bidra till genom att delta i diskussionen. Med ett socialt medium avses vanligtvis en offentlig tjänst som baserar sig på en webbplats och internet-teknik. Med hjälp av tjänsten är det lätt att hålla kontakt med människor och samfund,berätta om sig själv och föra fram egna åsikter. Sidorna och vyerna kan också vara skyddade med lösenord, och då har endast en viss grupp, till exempel en jaktförenings medlemmar, tillgång till innehållet. Fördelen med de sociala mediernas webbplatser är bland annat att de är lätta att uppdatera. Till de flesta sidor kan användarna lägga till material till exempel med mobiltelefon, bara det finns nätförbindelse. Olika kanaler för spridning av information I så kallade tjänster för mediadelning kan användarna publicera egna videor, dokument och inspelningar eller egna bilder. Dessutom kan användarna kommentera och bedöma varandras publikationer. Populära tjänster för mediadelning är bland annat YouTube, Flickr, Dropbox (med exempelvis slutändelse fi). Med wikier avses webbplatser, vars innehåll kan redigeras av sidornas gästande användare. Wikiernas användarrättigheter kan också begränsas så, att bara administratörer med tillbörliga rättigheter kan göra ändringar i sidorna medan de övriga användarna bara kan se och kommentera innehållet. En blogg betyder dagboksartat skrivna texter, och mikrobloggar är små meddelanden med begränsat antal tecken. Jaktföreningar kunde utnyttja dessa möjligheter till exempel när de informerar om hundutställningar eller drevprov. Diskussion om jakt Diskussionsforumen har hört till de tidigaste formerna av sociala medier och åtnjuter fortfarande stor popularitet bland finländarna. På ett diskussionsforum kan kommunikationen ske anonymt och diskussionen kan handla om till exempel jakt.Öppenhet är också i detta fall huvudsaken. I fråga om diskussionsforumen måste jägarna ta i beaktande att nästan alla forum är tillgängliga även för andra. Det finns också en hel del människor som inte 28 l Jägaren 1 l 2013 godkänner jakt. I diskussionerna ska man inte låta sig provoceras av kritiken, utan en positiv attityd skapar även i detta fall en grund för ett gemensamt intresse. Jaktföreningen på Facebook Den mest kända av de sociala mediernas tjänster är Facebook, där medlemskapet är öppet för alla. I Finland ligger användarkåren redan i miljonklass. På Facebook är det medlemmarna själva som producerar och delar på innehållet. Innehållet består bland annat av tester, fotografier, videor, länkar och egen rapportering. Tjänsten möjliggör även snabbmeddelanden. Detta innebär att tjänsten också erbjuder ett snabbt surrogat för e-post. En jaktförening kan använda Facebook bland annat till att berätta om sin verksamhet. Webbplatsen hjälper föreningen att hålla sig framme och att hålla kontakt med föreningens medlemmar, grannföreningar och andra samarbetspartners. På Facebook går det också att skapa en gruppsida, dit endast av administratören godkända medlemmar har tillträde.
• Ju större grupp, desto större är nyttan. Om endast ett fåtal personer deltar i till exempel småviltsjakt, kan en kontakt via Facebook kännas konstgjord. Om föreningen besluter att ansluta sig till Facebook, är en aktiv närvaro väsentlig. Framför allt måste föreningens nyckelpersoner förbinda sig till saken. Det viktigaste är en välplanerad och fortgående rapportering. Det är också bra att vara beredd på negativa attityder och skriverier. Därför är det bra om föreningens ansvarspersoner har en färdig strategi för hur de bemöter sådana skriverier. Våga friskt I egentliga jaktsituationer går det kanske inte att utnyttja de möjligheter som de sociala medierna erbjuder, men jakt består av mycket annat än att trycka på avtryckaren. Före, och också efter, den avgörande stunden händer mycket. Att planera följande dags jakt eller att informera om till exempel talkoarbete är viktigt. Om medlemmarna kommer överens om nästa jaktdag vid jaktstugan kan situationen förändras redan följande dag till exempel vad vädret beträffar. Hur skall de involverade informeras? Telefon är alltid ett alternativ, men det lönar sig även att fundera på andra alternativ. Åtminstone de yngre jägarna har redan tagit till sig de nya kanalerna för kommunikation. Att fundera på effektiva informationskanaler är något som föreningarna bör göra i en nära framtid. Text: Laura Ticklén Finlands viltcentral i de sociala medierna Vill du alltid vara bland de första att höra senaste nytt i viltbranschen? Vill du diskutera tillsammans med andra om aktuella ämnen inom vilthushållningen? Nu är det möjligt. Finlands viltcentral har under den gångna vintern målmedvetet utvecklat sina sidor i de sociala medierna. På Facebook finns vi redan från tidigare. Nya landvinningar är Twitter och YouTube. På viltcentralens YouTube-kanal finns alla videor som vi har producerat, fritt fram att titta på. Det går att kommentera videorna eller att dela med sig till kompisarna. Twitter erbjuder samma fördel som Facebook: den aktuella informationen kommer snabbt och kan diskuteras med detsamma. Dessutom erbjuder vår Facebook-sida videor samt spelet Riistavisa. På vår Facebook-sida kan vem som helst kommentera våra nyheter samt diskutera aktuella ämnen inom vilthushållningen. Viltcentralens Facebook-sida är numera aktivare än någonsin tidigare. Gillarnas antal växer i snabb takt, vilket är utmärkt, för i de sociala medierna rör sig ordet snabbt. Vi önskar alla nya gillare varmt välkomna! Om till exempel er jaktförening också har en egen Facebook-sida, kan föreningen gilla viltcentralens sida. Då blir det lätt att dela de viktiga uppdateringarna till de egna medlemmarna. Det går att följa både våra Twitter- och Facebook-sidor även om man inte själv är registrerad, men då går det varken att kommentera eller att delta i diskussionerna. Tills vidare opererar vi i de sociala medierna i huvudsak på finska. Nedan hittar du adresserna till våra sidor. Titta in och kolla! www.facebook.com/riistakeskus www.twitter.com/riistakeskus www.youtube.com/riistakeskus Hur använder du själv sociala medier i jaktrelaterade ämnen? PS Berätta om dina bästa tips på Facebook eller Twitter! Jägaren 1 l 2013 l 29
• Text: Juha K. Kairikko Märkliga händelser Tjuvskyttar i eldstrid lll Enligt ett rykte som spred sig i mitten Vilt till OS 1940 lll Finland skulle arrangera sommar-OS år 1940. Således grundades en sammanslutning år 1938, vars syfte var att skaffa skogsvilt under följande höst inför de olympiska spelen. Det förväntades ju en stor mängd idrottare, press, journalister och tävlingsbesökare till Helsingfors. Man trodde att i synnerhet utlänningar skulle vara intresserade av att äta vilt. Sammanslutningen hyrde 6-7 stora lager för ändamålet, av vilka en del hade och en del skulle få effektiva kyl- och frysanordningar. Eftersom kriget bröt ut i Europa före året var slut hann man inte skaffa vilt till dessa lager. Sovjetunionen anföll Finland den sista november och under det planerade olympiaåret 1940 var hela världen i krig. Först år 1952 hölls de olympiska spelen i Helsingfors. Raimo Lietsala av 1950-talet i Ilomants och närliggande samhällen skulle en militärpatrull från det östra grannlandet ha trängt in över gränsen och råkat i intensiv eldstrid med finländare. Ryktet startade sedan det i januari hörts våldsam skottlossning från Hattuvaarahållet i Ilomants. Befälhavare Antti Seitamo vid norra Karelens gränsbevakning dementerade ryktet och berättade vad som egentligen hade hänt. Gränsbevakningens vaktchef hörde om två beväpnade män som rörde sig vid gränsen. Den patrull som skickades ut för att undersöka saken hittade två älgjägare som var olovligt ute. Det var två bröder och patrullen uppmanade dem att ge upp. Bröderna öppnade dock eld mot gränsvakterna. Dessa avlossade i sin tur flera skott mot bröderna och alarmerade förstärkning. Situationen slutade med att tjuvskyttarna arresterades. Katten skadedjur på holme lll På sommaren 1957 var lokala jägare ordentligt arga på sparvhöken, som hade utplånat de stora och artrika viltstammarna på en holme i Saimen. När jägarna upptäckte resterna av 35-40 änder i en vik började de tvivla på om höken trots allt var den skyldiga. Till 30 l Jägaren 1 l 2013 slut fångades en storvuxen katthane in och förklarades skyldig till det totala bortfallet av harar och den nästan totala utrotningen av fåglar. Kattens skuld bestyrktes av att inga fåglar hittades döda sedan katthanen gått till de sälla jaktmarkerna.
• Trålarfolkets storfångst Svanskyttens hårda straff lll Trålaren Korsnäs från Karleby återvände till lll Rautavaara ting behandlade svanskytte i november 1954. Den skyl- hemmahamnen i mars 1960 med en verklig storfångst. Denna gång var det inte frågan om omåttliga mängder fisk, utan besättningen hade skjutit 118 sälar och lyckats bärga alla. Vid den tiden betalades fortfarande skottpeng på sälar, så bara det blev en biinkomst på 236 000 mark. dige unge mannen dömdes till 33 månaders fängelse, 30 000 mark i böter och vapnet förklarades förverkat till staten. Det nästan tre år långa fängelsestraffet var enligt tidningarna inte villkorligt, utan straffet skulle sittas av innanför fängelsemurarna. Tänderna i gott skick lll Året 1956 var ett mycket dåligt hönsfågelår. Det tycktes inte finnas någon anledning till detta. Vintern hade varit normal, våren var inte heller katastrofalt dålig, det fanns inte heller allt för mycket rovdjur och inte heller hade fåglarna jagats till utrotningens rand under föregående höst. De forskare och jägare som funderade på om liknande fågelsvinn återkom i vissa perioder verkade vara inne på rätt spår. Journalisterna var naturligtvis också intresserade av fågelsituationen. Och jaktproffsen kommenterade situationen var och en på sitt sätt. Jaktövervakare Tauno V. Mäki uttryckte det kärnfullt för tidningen Maaseudun Tulevaisuus, när reportern tidigt på hösten undrade hur jaktsäsongen skulle bli. Tauno V. svarade: ?Inte kommer jag att nöta tänderna på fågelkött i höst, inte.? Journalisten använde uttrycket som rubrik på sin artikel.. Rikoschett träffade pojke lll En ung man från Ristijärvi jagade änder med ett gevär vid Pikku-Pyhäntäjärvis strand. Han sköt en bra träff på en simmande and. Kulan genomborrade anden och rikoschetterade från vattenytan, varvid den träffade grannpojken som väntade på en buss vid vägkanten 700 meter därifrån. Rikoschettkulan orsakade fula skador i pojkens arm. Svanen har aldrig räknats till det jaktbara viltet i Finland. I mitten av 1900-talet kunde det t.o.m. dömas ut långa fängelsestraff för den som sköt en. I vissa länder hörde svanen ännu i början av 1900-talet till det jaktbara viltet. Vykortet visar en svanjägare med byte i Läänemaa i Estland vid den tiden. Utmätningsman dödade varg med isborr lll En utmätningsman från Kuhmo skulle år 1960 pimpla på Säynäjärvi med sin bror. På vägen fick de syn på en varg som rörde sig verkligen mödosamt i den djupa snön. Männen skidade ifatt vargen. Eftersom de inte hade med sig vapen avlivade utmätningsmannen vargen med ett slag i huvudet med isborren. En utmätningsman med isborr är således livsfarlig för vargar! Älghjälparnas felaktiga hjälp lll I slutet av 1950-talet upptäckte en kvinna från Tavastkyrö en älgkalv som höll på att drunkna på ett kärr i byn Muotiala. Kvinnan berättade det för sin granne, som i sin tur tog med sig några andra grannar och begav sig iväg för att rädda kalven. Männen avgjorde räddningsoperationen genom att döda kalven och salta köttet i tinor. Händelsen avslöjades. Saltkött beslagtogs i tre hus och såldes på auktion. Fortsättning följde på hösttinget några månader senare. Jägaren 1 l 2013 l 31
• På vandring med Eki Skida i ödemarken! Text och foton: Eerikki Rundgren När snön lägger sig över fjäll och skogar ser man de bekanta strövområdena med nya ögon. Öde- och reserveringsstugorna gör ödemarken tillgänglig för dem som annars inte skulle ge sig dit. N är vi nått fjällens topp stannar jag för att beundra landskapet som breder ut sig runt omkring. Jag låter blicken vandra från de svagt sluttande fjällen till de skogbeklädda älvdalarna. Vi är långt borta från allt även om vi bara är i början av vår vandring. Ödemarken sträcker sig så långt ögat når. Händelser på andra sidan fjällen har gett upphov till legender som dokumenterats i den inhemska ödemarkslitteraturens klassiker. K.M. Wallenius Människor och fångstmän och Wanhat kalajumalat är samtida skildringar av de forna jägarnas värld, men landskapen finns fortfarande kvar. 32 l Jägaren 1 l 2013 Det orörda landskapet är också levande. I den nuvarande Urho Kekkonens nationalpark betar renarna på samma sätt som för hundra år sedan på området mellan älvar och älvförgreningar som kallas för Sompio. När jag tagit ett foto tar jag mina stavar och följer de andra ner mot älvdalen. Vi söker Suomunruoktu ödemarks- och reservationsstuga, som borde vara vårt första nattkvarter. Stugan är gjord för friluftsliv och är mycket nyare än områdets många ren- och gränsstugor. När jag tänker på stugor blir jag påmind om en utflykt som jag gjorde ett år tidigare till Martioaava tillsammans med min hustru. Kastvindar som pågått i två dygn hade täckt myrslätten med snö och bar både skidåkare och pulkor.Bara två dagar tidigare när vi skidade i motsatt riktning hade vi plogat igenom orörd snö upp till knäna. Nu skulle man inte känna igen Lumiaapa som samma myr. I skogsbrynet gav snön efter igen under våra skidor. Det är inte ens en kilometer från myren till Saunasaari ödestuga, men tidsmässigt tog det oss nästan en timme. När vi slutligen kom fram till stugan talade den orörda snön om att ingen hade varit där på länge. Vi var tvungna att först ta i itu med snöskottning. Snön måste röjas framför stugan, vedboden och utedasset, och dessutom var vi tvungna att skotta smala stigar mellan dem. I Martiovaara hade kylan börjat redan i november och det fanns nästan en meter snö. Den lilla stugan blev ändå snabbt varm så fort vi lyckats ta oss in. Vid Suomunruoktu öde- och reservationsstuga kommer vårt sällskap undan mycket lättare. De sista hundra metrarna till stugan skidar vi längs skoterspår och stugan är fortfarande varm efter de tidigare gästerna. Det finns rejäla stigar både till vedboden och till älvstrandens vattenpunkt vid denna stuga som är populär bland vandrare. Jag undrar hur många som skulle avstå från skidvandringarna på vintern om inte stugorna fanns. Det är lugnande att veta att man i slutet av dagen får tillreda mat och torka utrustningen inne i en stuga. Stugorna innebär både bekvämlighet och säkerhet på vandringen. Ödestugorna är en väsentlig del av den traditionella finska vandringskulturen. De finns både på de populäraste utflyktsmålen och i avlägsna vildmarker. De är också tillgängliga för alla vandrare. Låt oss värna om detta värdefulla kulturarv!
• De bästa utflyktsmålen för skidåkning Saariselkä En ödestuga som varit kall en längre tid värms ändå snabbt Saariselkäs fjällryggar fortsätter så långt ögat når, liksom Itäkairas skogs- och myrödemarker som söker sin like bland skidutflyktsmål. Även under den bästa skarsnön i mars får man reservera en vecka om man ämnar skida över hela området mellan Kiilopää och Kemihaara. Öde- och reservationsstugorna ligger tätt och en del är också utrustade med bastu. För den som trots det inte vågar skida utanför skidspåren finns det över 200 kilometer markerade och underhållna skidspår i närheten av skidorterna i Saariselkä och Kiilopää. www.utinaturen.fi/utflyktsmal/nationalparker/ urhokekkonensnationalpark/ upp i beboeligt skick. Martimoaapa Efter en dag i underbara landskap skidar vårt sällskap utför till stugan som ligger skyddad i älvdalen. Vid Penikka som hör till kedjan av skogbevuxna berg i Kivalo, finns ett vidsträckt område av myr och skog som lämpar sig bra som ett dags- eller helgutflyktsmål. Under tidig vinter när snön inte ännu bär, är det bra att reservera ett par dagar, medan det går i ett nafs att skida över myrarna på skarsnön i mars-april. I Martimoaapa kan du göra upp eld vid ett vindskydd eller övernatta i en stuga. I skogsdungarna som omges av myrar finns inte mindre än tre ödestugor och vid Penikka två till. Fina vyer över Martimoaapas myr- och skogsödemarker öppnar sig från ödestugan på toppen av Keski-Penikka. www.utinaturen.fi/utflyktsmal/ovrigaskyddsomraden/martimoaapa/ Martinselkonen Hanna och Lissu kikar från isen mot Mustalamminvuori. Vid Suomussalmi är 1595 års gräns mot Ryssland en av Europas äldsta gränslinjer som fortfarande gäller. Den 140 kilometer långa vandringsleden längs östra gränsen börjar vid den östkarelska byn i Kuivajärvi och slutar vid Hossa friluftsområde. Rutten passerar flera fina naturskyddsområden av vilka Murhisalo och Martinselkonen är de mest vildmarkslika. Vid sidan av ödestugor och eldplatser kan du också övernatta hos företag som erbjuder boende. Vid vandringsleden arrangeras även guidade skidvandringar med helpension. www.utinaturen.fi/utflyktsmal/ovrigaskyddsomraden/martinselkonen/ Repovesi Vid Repovesi måste skidåkaren lyfta på hakan för att se bergen som stiger i skyarna. Mustalamminvuori syns med nya ögon från isen, men att bestiga den förutsätter att du byter skidorna mot snöskor. Onödig packning kan du lämna i en reserveringstorvkåta eller dito stuga, som det finns flera av på området. Vid Repovesi underhålls tiotals kilometer spår som på många ställen är dragna över sjöar. När du skidar utanför spåren måste du identifiera riskfyllda platser, som kan finnas även under hårda köldvintrar vid trånga sund i sjöar och andra strömma platser. Isen under Lapinsalmi hängbro håller inte på hela vintern. www.utinaturen.fi/utflyktsmal/nationalparker/repovesi/ Ödestugor finns både på de mest populära utflyktsmålen och i de mest avlägsna ödemarkerna. Jägaren 1 l 2013 l 33
• Text: Marja Lammi, kommunikationsplanerare, Finlands viltcentral Hela Finland delaktigt genom viltvårdsråden Jägare, myndigheter, naturskyddare, markägare och näringslivet kan göra sin röst hörd i viltvårdsråden, där olika synsätt jämkas samman för att göra god viltpolitik. U nder de nästan två år som gått sedan viltvårdsråden grundades har de sammankommit ungefär fem gånger, vilket betyder att verksamheten fortfarande ligger i sin linda. Men det har inte saknats goda erfarenheter. Riksviltvårdsrådets uppgift är att behandla frågor om vilthushållning på riksnivå. Till de viktigaste uppgifterna hör långtidsplaneringen av vilthushållningen och hanteringen av viltkonflikter. Riksviltvårdsrådets ordförande Hannu S Laine är också ordförande för Södra Tavastlands regionala viltvårdsråd. Enligt Laine är de regionala rådens arbete mera konkret och koncentrerar sig som namnet anger på den egna regionens särdrag medan riksviltvårdsrådet handlägger ärenden på en högre nivå. - Det känns bra att vi i Södra Tavastland har kommit gott igång och medarbetarna är engagerade. Vi har på eget initiativ gjort upp en plan för vitsvansviltet i regionen och gett utlåtanden i rovdjursärenden och om förvaltningen av älgstammen, uppger Laine. I riksviltvårdsrådet sitter inte bara valda representanter för de femton regionala råden utan också företrädare för olika intressegrupper i samhället som representerar bred expertis. - Det ligger en hel del ärenden att behandla på vårt bord och riktlinjer att dra upp med bred pensel, vilket betyder att det inte räcker till med en enda mötesdag. - Just nu behandlar vi förvaltningsplanerna för hönsfåglarna, hjortdjuren och sädgåsen, och nästa år ska vi ta ställning till förvaltningsplanen för vargen. Tjänstemännen gör grundarbetet i frågorna och viltvårdsrådet tar ställning till planerna, fortsätter Laine. Mera regionalt beslutsfattande Enligt Laines bedömning kommer beslutsfattandet i allt högre grad att överföras till regionnivå bara de regionala viltvårdsråden blir varma i kläderna. - Tidigare var det så att de dåvarande jaktvårdsdistriktens styrelser arbetade med en framförhållning 34 l Jägaren 1 l 2013 Hannu S Laine, ordförande för riksviltvårdsrådet. Risto Sulkava, ordförande för styrelsen för Finlands naturskyddsförbund. Ulla Mehto-Hämäläinen, chef för landsbygds- och energienheten vid Mellersta Finlands NMT-central. på ett år medan de regionala råden nu måste planera för tio år framåt. - När det gäller exempelvis förvaltningsplanen för älgstammen finns det en klar tendens att överföra beslutsfattandet till regionerna. Också jakttiderna för hönsfåglarna bygger numera på ugnsfärska inventeringsresultat, vilket sannolikt kommer att leda till en viss flexibilitet för regionerna, säger Laine. Enligt Laine gör de regionala viltvårdsråden klokt i att koncentrera sig på sådana frågor där de har de bästa förutsättningarna att påverka. Däremot är möjligheterna att påverka i rovdjursfrågor som sätter känslorna i svallning rätt små enligt honom. - Det är jord- och skogsbruksministeriet som bestämmer licenskvoterna för de stora rovdjuren. När ministeriet fastställer licenskvoterna ska hänsyn tas till EU:s syn på saken, som prioriterar bevarandet av arternas genetiska mångfald i de olika länderna. - Viltcentralen beviljar i enlighet med sina administrativa uppgifter licenser enligt kvoterna och försöker fördela dem så balanserat som möjligt mellan regionerna. - EU dikterar inte i och för sig några konkreta kvantitativa målsättningar för rovdjuren, men om det fälls för många vargar hos oss så blir det klagomål till EUkommissionen, som ingriper, beskriver Laine. Från konfrontationer till samarbete Risto Sulkava, som är ordförande för styrelsen för Finlands naturskyddsförbund har en övervägande positiv syn på riksviltvårdsrådets arbete, även om rådet fortfarande befinner sig i början. - De har samlat en stor skara mycket kunniga personer, så samtalen har varit synnerligen givande. Vi får hoppas att vi slipper onödiga meningsmotsättningar. När cirklarna är små går det lätt så, att det är två ytterligheter som diskuterar med varandra,säger Sulkava. Han har goda erfarenheter i synnerhet av insatserna för att förbättra viltets livsmiljöer.Värre är det när som-
• Eräluvat.fi Y??? ????? ??????. Luvan hankinnan ei tarvitse olla seikkailu. Metsästys- ja kalastuslupien nettikauppa on siirtynyt uusille sivuille Eräluvat.?. Sivuille on nyt koottu kaikki Metsähallituksen metsästysja kalastusasiat sekä erä- ja uralupien myynti. Villi Pohjola keskittyy jatkossa eräkämppien ja mökkien välitykseen. Erälupien uusi palvelunumero on 020 69 2424. liga grupperingar sportar med att göra häftigt motstånd mot naturskyddsområden. Sulkava har bidragit med sakkunskap från sitt eget gebit till frågor som behandlas.- Arbetet framskrider bäst när ställningstaganden och gemensamma ståndpunkter förbereds med omsorg. Man ska inte låta sig ryckas med av plötsliga infall, påpekar han. Inlägg har effekt Riksviltvårdsrådet har inte en enda kvinnlig medlem medan fyra kvinnor har tagit sig in bland de regionala rådens 150 ordinarie medlemmar.Ulla Mehto-Hämäläinen representerar Mellersta Finlands NMT-central i det regionala viltvårdsrådet. - När NMT-centralen ombads att utse en representant med personlig ersättare till Mellersta Finlands viltvårdsråd blev jag utsedd eftersom jag jagar. Jag har jagat älg i långa tider och de senaste åren rätt aktivt också som skytt, berättar hon. Enligt Mehto-Hämäläinen har det regionala rådets kommentarer till förvaltningsplanerna tagits väl emot och mötesinläggen har haft effekt på planerna. Både jägarna och naturskyddarna har aktivt tagit ställning i frågorna och andan har varit god. - Det finns gott om skog i Mellersta Finland, så vi har också diskuterat älgskador under behandlingen av förvaltningsplanerna. - Det finns gott om björn här också så vi har även diskuterat en omklassning av Mellersta Finland från region med björnstam under utveckling till region med etablerad björnstam, berättar Mehto-Hämäläinen som ett exempel på det regionala rådets arbete. Luonnonhoitotuotteita metsästäjille - Ka-Nu loukku 209 ?/kpl Koko: 201 x 120 x 60 cm. Verkko 3mm vahvaa terästä. Laukaisulaite kuuluu hintaan! - Gävleborg minkki tai näätäloukku heti tappava, toimivaksi todettu!! 69,50 ?/kpl - Jalmarin laatikkorauta (minkille ja näädälle) heti tappava, helppo virittää! 69,90 ?/kpl - Repo jalkanaru ketulle (henkarimalli) 29,90 ?/kpl - Duke 120mm raudat minkille 12,90 ?/kpl - Conibear 120mm minkille ja näädälle 19,90 ?/kpl - Minkinrautapakkaus 5 x 120/2 raudat (sis.5 kpl rautoja) 55 ?/pakkaus - minkinrautojen virityspihdit (120mm raudoille) 12 ?/kpl - virityspihdit 220 ja 330 raudoille 14,90 ?/kpl - Duke 330 majavanraudat Nuolukivet: Knz Wild ja Standard Minimitoimitus 56 kpl / puolikas lava 39,90 ?/kpl Kysy lavatarjous! Lisätietoa tuotteista ja tilaukset: www.erakontti.fi erakontti@erakontti.fi p. 010 440 9410 Jägaren 1 l 2013 l 35
• Text: Klaus Ekman, kommunikationschef, Finlands viltcentral Det finns många sätt att påverka Inom statsförvaltningen pågår en demokratipolitisk redovisning. Finlands viltcentral har för sin del utrett hur folk kan göra sig hörda i viltfrågor. 36 l Jägaren 1 l 2013 Viltpolitikens två verksamhetslinjer Viltpolitisk påverkan Verkställande av viltpolitiken Jaktvårdsföreningarnas regionmöten (15) INTERAKTIVA VERKSAMHETSFORMER regionala viltvårdsråd (15) INTRESSEGRUPPER riksviltvårdsråd Jaktvårdsföreningar (298) F I N L A N D S V I LT C E N T R A L R E G I O N KO N TO R E N offentliga förvaltningsuppgifter Varje jägare har rösträtt Till de mera traditionella kanalerna för inflytande hör jaktvårdsföreningarna som funnits sedan 1962. Varje finländare som betalat jaktvårdsavgift har rösträtt på sin jaktvårdsförenings möten och har på så vis ett direkt inflytande på landets viltpolitik. Dessutom sitter det i styrelsen för Finlands viltcentral och i jaktvårdsföreningarnas styrelser representanter för intressegrupper som är betydelsefulla för viltbranschen. Även regionmötena utgör en betydelsefull del av viltbranschens demokratiska strukturer. Till Från samråd till förvaltningsplaner Utöver de kanaler för inflytande som stadgas i viltförvaltningslagen har privatpersoner och intressegrupper även andra direkta möjligheter att påverka utformningen av viltpolitiken. Jord- och skogsbruksministeriet har i sin resultatstyrning gett Finlands viltcentral i uppdrag att göra upp och uppdatera förvaltningsplaner för olika viltarter, grupper av viltarter och livsmiljöer. En väsentlig del av arbetet med att göra upp de här planerna består av omfattande samråd med intressegrupper och privatpersoner. Det här innebär att var och en som vill göra sin röst hörd i exempelvis rovdjursfrågor även får tillfälle att göra det. Viltförvaltningslagen är en modern, inkluderande lag. Den ger privatpersoner och intressegrupper vidsträckta möjligheter till inflytande längs olika kanaler över utformningen av viltpolitiken i vårt land. Schemat här intill visar hur viltförvaltningen är organiserad. tjänster Viltförvaltningslagen gör oss delaktiga Finlands viltcentral grundades den 18 februari 2011 då Viltförvaltningslagen 158/2011 utfärdades. I lagen stadgas mycket ingående om de möjligheter som privatpersoner och intressegrupper har att påverka i viltfrågor. Den nya viltförvaltningslagen bevarade gamla och skapade nya forum för medborgerligt inflytande. Nya organ är riksviltvårdsrådet och de femton regionala viltvårdsråden. Viltvårdsråden har i uppgift att göra intressegrupper delaktiga och sammanjämka de olika intressegruppernas åsikter i viltfrågor. De har också i uppgift att på bred bas arrangera samråd för intressegrupper och privatpersoner. Till de viktigaste hör samråden och mötena om hjortdjuren och de stora rovdjuren. regionmötena sammankommer de representanter som jaktvårdsföreningarna har utsett i enlighet med viltförvaltningslagen. hållbar vilthushållning J ustitieministeriet utarbetar en demokratipolitisk redovisning som ska avges till riksdagen år 2014. Övriga ministerier har ålagts att sammanställa en översikt över de demokratiska strukturerna inom respektive förvaltningsområde. Jord- och skogsbruksministeriet har även bett viltbranschen om en utredning, eftersom där i enlighet med den nya viltförvaltningslagen finns nya organ för medborgerligt inflytande. LEDNING OCH S T Ö D TJ Ä N S T E R V I LT C E N T R A L E N S S T Y R E L S E MINISTERIET
• I finländsk viltdemokrati kan alla göra sin röst hörd i exempelvis Kimmo Pöri vargfrågan. Viltförvaltningslagen 4 §: Riksviltvårdsrådet I anslutning till Finlands viltcentral finns riksviltvårdsrådet vars uppgift är att behandla frågor som gäller vilthushållning. Närmare bestämmelser om riksviltvårdsrådets uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Riksviltvårdsrådets medlemmar utses av jord- och skogsbruksministeriet. Till riksviltvårdsrådet hör 15 representanter som föreslagits av de regionmöten som avses i 13 §. Till riksviltvårdsrådet hör dessutom representanter för följande organ: 1) jord- och skogsbruksministeriet, 2) miljöministeriet, 3) Forststyrelsen, 4) ett offentligt organ på riksnivå som främjar skogsbruket, 5) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, 6) en på riksnivå betydelsefull organisation inom jord- och skogsbruket, 7) en på riksnivå betydelsefull organisation inom jakten och viltvården, 8) en på riksnivå betydelsefull organisation inom naturvården. Viltförvaltningslagen 5 §: De regionala viltvårdsråden I anslutning till Finlands viltcentral finns regionala viltvårdsråd. Deras uppgift är att behandla ärenden som gäller vilthushållning samt stödja, leda och bistå Finlands viltcentrals regionala kontors verksamheter i andra frågor än offentliga förvaltningsuppgifter och personalförvaltningsfrågor. Närmare bestämmelser om de regionala viltvårdsrådens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. De regionala viltvårdsråden tillsätts av jord- och skogsbruksministeriet. Det regionala viltvårdsrådet har högst tio medlemmar. Till det regionala viltvårdsrådet hör sex medlemmar som föreslagits av det i 13 § avsedda regionmötet samt en representant för landskapsförbundet, en representant för närings-, trafik- och miljöcentralen, en representant för skogscentralen samt en representant för en regionalt betydelsefull markägarorganisation. Varje medlem har en personlig suppleant som omfattas av samma bestämmelser som den ordinarie medlemmen. Jord- och skogsbruksministeriet utser en ordförande och en vice ordförande bland de medlemmar som regionmötet föreslagit. Viltförvaltningslagen 10§: Jaktvårdsförening En jaktvårdsförening är en självständig aktör vars verksamhet grundar sig på eget initiativ av jägare som betalat jaktvårdsavgift enligt lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Varje jaktvårdsförening har ett eget geografiskt verksamhetsområde. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet står under Finlands viltcentrals ledning och tillsyn. Jaktvårdsföreningen svarar för främjandet av en hållbar vilthushållning inom sitt verksamhetsområde, främjar och organiserar jägarnas frivilligarbete samt sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivits för den. Viltförvaltningslagen 15 §: Medlemskap i en jaktvårdsförening Den som har betalat jaktvårdsavgift kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde personen i fråga huvudsakligen jagar eller i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde den kommun där personen har sitt hemvist finns. En person kan inte vara medlem i flera jaktvårdsföreningar samtidigt. Den som inte är medlem i en jaktvårdsförening ska antecknas i jägarregistret utifrån sin hemkommun. Jägaren 1 l 2013 l 37
• Den som har avlagt jägarexamen ska meddela sitt medlemskap i en jaktvårdsförening till examinatorn för jägarexamen, som ser till att meddelandet skickas till det jägarregister som avses i 7 a § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Den som har betalat jaktvårdsavgift ska meddela ändringar som gäller medlemskapet till jägarregistret. Den som har betalat jaktvårdsavgift kan inte byta jaktvårdsförening under ett pågående i 4 § i jaktlagen avsett jaktår. Medlemskapet i en jaktvårdsförening upphör om jaktvårdsavgift inte betalas eller om personen i fråga meddelas jaktförbud. Viltförvaltningslagen 16 §: Jaktvårdsföreningens möten Jaktvårdsföreningens beslutanderätt utövas av föreningens årsmöte. Årsmötet väljer inom sig en ordförande. Vid årsmötet har varje medlem som fyllt 18 år en röst. En medlem som fyllt 18 år kan bemyndiga en annan medlem att företräda honom eller henne vid årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. De medlemmar i jaktvårdsföreningen som inte har fyllt 18 år har yttrande- och närvarorätt vid jaktvårdsföreningens årsmöte. Viltförvaltningslagen 3 §: Styrelsen för Finlands viltcentral Styrelsen för Finlands viltcentral är dess högsta beslutande organ. Jord- och skogsbruksministeriet utser tio medlemmar till styrelsen. Det i 4 § avsedda riksviltvårdsrådet föreslår sex medlemmar till styrelsen bland de personer som regionmötena enligt 13 § föreslagit som representanter för dem som betalat jaktvårdsavgift. Till styrelsen hör ytterligare en representant för jord- och skogsbruksministeriet, en representant för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, en representant för en på riksnivå betydelsefull organisation inom jordoch skogsbruket och en representant för personalen vid Finlands viltcentral. Varje medlem har en personlig suppleant som omfattas av samma bestämmelser som den ordinarie medlemmen. Jord- och skogsbruksministeriet utser en ordförande och en vice ordförande bland de medlemmar som riksviltvårdsrådet föreslagit. Viltförvaltningslagen 17§: Jaktvårdsföreningens styrelse Jaktvårdsföreningen har en styrelse. Jaktvårdsföreningens årsmöte väljer bland de medlemmar i jaktvårdsföreningen som har fyllt 18 år och är myndiga minst fem och högst åtta medlemmar till styrelsen och en personlig suppleant för varje medlem. Jaktvårdsföreningens årsmöte väljer först ordförande för styrelsen och en suppleant för honom eller henne och därefter övriga styrelsemedlemmar och deras suppleanter. Styrelsen väljer vice ordförande bland de medlemmar som avses i detta moment. Utöver de i 1 mom. avsedda medlemmarna väljer jaktvårdsföreningens årsmöte en medlem till styrelsen och en personlig suppleant för denna bland de kandidater som betydelsefulla markägarorganisationer inom jaktvårdsföreningens verksamhetsområde ställt upp. Inom de områden som avses i 8 § i jaktlagen hör till styrelsen utöver de medlemmar årsmötet valt en av Forststyrelsen utsedd medlem, som har en av Forststyrelsen utsedd personlig suppleant. Viltförvaltningslagen 13 §: Regionmöten Till regionmöte sammankommer de representanter som jaktvårdsföreningarna i varje region inom Finlands viltcentrals verksamhetsområde har utsett. Varje jaktvårdsförening inom regionen kan utse en representant och en suppleant för denna till regionmötet. Vid regionmötet har varje representant en röst. Mötet väljer inom sig en ordförande. Regionmöte hålls en gång per år. Dessutom hålls extra möte, om det regionala viltvårdsrådet så beslutar eller om minst en tredjedel av styrelserna i jaktvårdsföreningarna inom regionen skriftligen anhåller om det hos Finlands viltcentral för behandling av ett visst ärende. 38 l Jägaren 1 l 2013 Text: Aku Ahlholm Brott & Straff I artikelserien Brott & Straff kommer vi att berätta om jaktbrott och ?förseelser, och om hur tingsrätten och hovrätten har dömt i olika mål. Fallen som vi tar upp har tagits fram av en grupp som företräder olika jaktövervakande myndigheter. Älgjakt på ohederliga grunder lll I januari är älgjägare ivrigt sysselsatta med att planera för höstens jakter. Älgjaktlag som tänker ansöka om tillstånd på statsmark lämnar redan nu in sin ansökan till Forststyrelsen. Dessvärre är somliga jägare så begivna på att jaga älg att de halkar med stövlarna och trillar av den smala vägen. I ansökningarna kan jaktlagen ge sken av att vara större än de faktiskt är. Ibland avslöjas fall där jägarna inte anmäler alla älgar som de har fällt. Statens älgjaktsområden beviljas för en höst i taget åt de jaktlag som har flest jägare som uppfyller vissa krav. Till villkoren hör att en jägare inte ska ha några andra möjligheter till älgjakt och att han eller hon har ett skjutprov som är giltigt eller går ut under innevarande år. Myndigheterna ser allvarligt på bedrägerier och vidtar åtgärder för att rensa ut sådant, för att ärliga ansökare ska få ett område att jaga på. I höstas, för att ta ett exempel, kom det in nästan 2000 ansökningar. Jaktlagen omfattade sammanlagt 27 000 jägare, av vilka tusen blev helt och hållet utan jaktområde. En del av jaktlagen blev placerade i andra områden än de ansökt om. Bedrägerier av alla de slag har kommit i dagen. Somliga jägare har inte ens vetat om att de hör till ett jaktlag medan det i andra jaktlag har funnits spökjägare. De vanligaste metoderna är dock att uppge att jägarna inte har någon annan möjlighet till älgjakt eller att skjutprovet är giltigt ? trots att verkligheten ser alldeles annorlunda ut. Även han som flådde älgen blev dömd lll En älgjakt i ödemarkerna i nordöstra Österbotten spårade ur redan vid planeringen. Det var i januari 2006 som en jägare fyllde i en ansökan om jaktområde till Forststyrelsen. Mannen, som även fungerade som jaktledare, uppgav senare för rätten att två jägare av misstag hamnat på skyttelistan som inte visste om att de hörde till jaktlaget. Dessutom fanns det på listan fem jägare vilka enligt ansökningen inte hade andra möjligheter att jaga älg. Tingsrätten och även hovrätten kunde i sinom tid slå fast att de hade haft andra möjligheter. Personen som gjorde ansökningen hade inte kollat upp saken trots att en begäran om utredning skickats till honom. Han blev dömd för givande av falska uppgifter till tjänsteman. Jaktlaget hade emellertid fått sitt områdestillstånd av Forststyrelsen och jaktlicens av jaktvårdsdistriktet, och inledde i normal ordning jakten på hösten, med jakthundar.
• Enligt rättspraxis räknas till jakten även flåning och styckning av vilt och transporten från platsen där viltet fälldes. Således kan även en jägare som deltar i de här momenten dömas för jaktbrott. Uppenbarligen lyckades jakten fint. Till och med så fint att jaktledaren blev åtalad för att ha överskridit licenserna. Jaktlaget fällde fem vuxna älgar och tre kalvar, och utöver detta åtalades jaktledaren för tjuvjakt på sammanlagt tre vuxna och en kalv. Rätten ansåg dock att det inte fanns bevisning för tjuvjakt. En fälld älg förblev dock oanmäld till jaktvårdsföreningen. Ledaren för jaktlaget sköt en liten älgko i tron att den var en kalv. Älgen fälldes med ståndhund. Vid tillvaratagandet fick han hjälp av en annan jägare. Tingsrätten dömde skytten för jaktförseelse och friade jägaren som hjälpt skytten med tillvaratagandet. Hovrätten gick på en strängare linje; bägge dömdes för jaktbrott eftersom rätten ansåg att jakt inbegriper flåning, styckning och transport från platsen för fällningen. Det blev således en dyr älgjakt. Bägge jägarna miste jaktkortet och meddelades jaktförbud. Mannen som skjutit fel älg, det vill säga jaktledaren, miste även geväret med ljuddämpare som förklarades förverkat. Han dömdes till 80 dagsböter för två brott: givande av falskt vittnesmål och jaktbrott. Mannen som hjälpt jaktledaren med att ta vara på den olovliga älgen dömdes till 60 dagsböter. De ålades också att solidariskt ersätta staten med älgens värde på 1000 euro. Savolaxare bluffade med älgansökning lll Ett kryss i fel ruta kan leda till åtal för en jägare. Det här fallet började i januari 2010 när en savolaxare ansökte om älgområde hos Forststyrelsen. Jaktlaget som personen samlat ihop räknade 22 jägare. I skytteförteckningen som ska bifogas till ansökningen kryssade mannen för 21 av jägarna att de saknade andra möjligheter till älgjakt. Forststyrelsen avslog ansökningen eftersom det fanns fel i den. Det fanns fortfarande fel i den sedan jägaren hade ålagts att skicka in en kompletterande utredning. Vid Forststyrelsens utredning hade det framkommit att åtta av jägarna hade andra möjligheter att jaga älg och att somliga av dem även tog vara på möjligheterna. 2011 var det samma visa igen. Mannen ansökte på nytt om ett jaktområde, nu för ett sällskap på 16 personer. Han bifogade en bilaga där han uppgav att han själv och en annan sökande inte längre hörde till jaktlaget. Forststyrelsen anade åter en gång ugglor i mossen och bad om en kompletterande utredning. Savolaxaren svarade att det inte fanns någonting att ändra på i ansökningen. Forststyrelsen avslog åter en gång ansökningen. Enligt Forststyrelsens utredning fanns det fortfarande sju jägare i sällskapet med möjligheter att jaga älg på annat håll, trots att det i ansökningen hävdades att så inte var fallet. Fallet ledde till polisundersökning, åtal och rättegång. I rätten försökte mannen försvara sina handlingar. Han sade att eftersom ansökningarna om Forststyrelsens älgområden ska lämnas in redan i januari kan man inte veta om jaktföreningarna tänker ansöka om licens till hösten. Licensansökningarna ska ju lämnas in senast den sista april. Savolaxaren uppgav att det var därför som han fyllde i för jägarna att de saknade andra möjligheter att jaga älg, men rätten accepterade inte förklaringen. Invändningarna ledde till att tingrätten dömde mannen för två fall av givande av falskt vittnesmål till myndighet. Det blev 30 dagsböter. Dessutom ålades mannen att betala 436 euro i ersättningar. Jägaren 1 l 2013 l 39
• Idéhörnan Text och bilder: Ilkka Ala-Ajos Häng upp hjort och rådjur med pälsen på lll Hjortar och rådjur kan mycket väl hängas upp med pälsen på i +2-3° bara de är omsorgsfullt urtagna och färdigt avkylda. Skär loss bogarna från bröstkorgen, men lämna så mycket att de sitter fast i ryggen. När blodutgjutningar och andra orenheter har stelnat går det mycket snyggare att skära bort dem om kropparna har hängts upp med pälsen på. En särskild fördel är att pälsen hindrar uttorkningen av köttet och det blir tid för annat som ska uträttas när jaktdagen tar slut. Att flå en hjortdjurskropp är i stort sett lika enkelt efter några dagars hängning (cirka 4 dygn) som strax efter fällningen. I Centraleuropa är den här upphängningsmetoden allmän praxis. Klövdjurskropparna rör sig i vilthandeln med pälsen på, men utan huvud eller klövar. Det är värt att prova på. En stelnad blodutgjutning där kulan träffat. Hjorten har hängts upp med pälsen på och utgjutningen kan skäras bort utan att blod eller andra vätskor rinner ut. Hjortar och rådjur i kylrummet ? låt dem hänga i cirka fyra dygn med 40 l Också älgkalvar kan hängas upp med pälsen på bara de är riktigt urtagna pälsen på. och temperaturen är rätt. Jägaren 1 l 2013
• Text och bilder: Marko Muuttola Åtellåda lll Vid jakt efter små rovdjur med åtel anses det vara bra att kråkfåglar kalasar vid åteln och på så vis sprider ?budskapet? om åteln över ett större område. I regel drar en åtel till sig alla kråkfåglar i grannskapet och åtgången på åtelmaterial rakar iväg eftersom fåglarna stoppar i sig lejonparten av slakteriavfallet. Det går att begränsa kråkfåglarnas kalasande genom att bygga en åtellåda som slakteriavfallet läggs i, utom räckhåll för fåglarna. Det är meningen att lukten ska sprida sig i omgivningen och om rovdjuren gör sig en smula besvär får de sig en munsbit. Lådan kan förslagsvis byggas på en lastpall. Plocka bort varannan bräda ur bottnen. De fyra väggelementen görs av bräder med springor på cirka två cm emellan. Inuti kan du lägga hörnstolpar på exempelvis 5x5 cm. Gör stolparna lika långa som lådan blir hög. Höjden på lådan avgörs i sin tur främst efter mängden åtelmaterial som du tänker lägga i, men i regel räcker det till med 50-100 cm. Filmfaner passar utmärkt som tak på lådan. Ställ lådan på stenar eller rundvirke så den står cirka 15-20 cm över marken. Idén är att smårovdjuren kan gå in under lådan och slita åt sig godbitar. Om det handlar om vaktjakt ska djuren ha tillgång till lådans högra och vänstra sida från skytten sett medan framsidan och baksidan blockeras med exempelvis stenar. På det viset kan inte någon ?kund? hålla sig dold bakom lådan medan den äter. Det går också utmärkt att använda en färdig ?potatislår? med springor mellan bräderna som åtellåda. Då behöver du bara ta bort exempelvis varannan bottenbräda och lägga på ett tak. Stenåtel lll En liknande lösning som med åtellådan kan vi åstadkomma med rätt stora stenar eller stumpar av rundvirke. Gräv en grund grop i marken och lägg i åtelmaterialet. Trava därefter på stenarna eller virket. När de små rovdjuren försöker komma åt åteln gräver de och försöker maka hindren åt sidan. För att hålla rovdjurens intresse uppe måste de få tag på någon munsbit när de besöker åteln. Därför ska materialet som täcker åteln vara sådant att djuren förmår åtminstone i någon mån flytta på det eller lyckas rota fram något ätbart mellan stenarna eller virkesstumparna. En fascinerande sysselsättning av det här slaget får i allmänhet också räven att släppa på uppmärksamheten och då blir det läge för ett välriktat skott. Jägaren 1 l 2013 l 41
• Nyhetsmagasinet Rekommendationerna för anvisningar för viltvårdsbetonad skogsvård lll Råden i god skogsvård förnyas som bäst. I samband med det här arbetet görs tillämpningsanvisningar som betonar skötseln av viltets livsmiljöer. Anvisningarna görs upp för rekommendationernas skogsvårdsmodeller för både skogsvården i likåldriga och olikåldriga skogar. Speciell vikt fästs vid skötseln av skogshönsfåglarnas, som tjäderns och järpens, livsmiljöer. - Ett av de centrala målen med att förnya råden i god skogsvård är att tydligare föra fram alternativa metoder inom skogsvården. Forskningsresultat visar att ett av markägarnas viktigaste mål inom skogsbruket är att trygga biodiversiteten. Det finns 120 000 skogsägare som som jagar och många av dem är intresserade av att sköta sin skog med betoning på viltvård, säger Finlands viltcentrals specialplanerare Marko Svensberg, som är ordförande för expertgruppen som arbetar med tillämpningsanvisningarna. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio uppdaterar på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet Råd i god skogsvård i år och nästa år. Råd i god skogsvård är ett verktyg som skogsägaren kan använda för att definiera sina egna mål med skogen. Råden spelar också en viktig roll när de nya riktlinjerna och möjligheterna som kommer från pågående uppdateringen av skogslagen ska implementeras. Naturvården i ekonomiskogarna har stor betydelse för viltet Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Metla, VFFI och Tapio arbetar med viltvårdsbetonade tillämpningsanvisningar. Expertgruppens rapport ska behandlas och godkännas av styrgruppen för skogsvårdsrekommendationer under nästa år. Projektet finansieras med jord- och skogsbruksministeriets viltvårdsavgiftsmedel. - Behandlingen av ekonomiskogarna har en väsentlig inverkan på viltet. Till exempel utkastet till skötselplan för skogshönsfågel har som målsättning att vården av livsmiljöer beaktas allt bättre vid skogsvård och markanvändning. Naturvården i ekonomiskogarna har här en nyckelroll, säger arbetsgruppens sekreterare, miljöexpert Maria Lindén från Tapio. - Målet med rapporten är att svara på frågor om hur man i ett hållbart skogsbruk kan betona viltvård vid olika åtgärder. Dessutom ska rapporten samla information om sådana speciella viltvårdsåtgärder som på ett effektivt sätt kan tillämpas i privata skogar parallellt med skogsbruksåtgärderna. Eräluvat.fi lll Forststyrelsens nya nätbutik för tillstånd: jakt- och fisketillstånd, spårtillstånd. Jakt- och fiskemål. Webbnyheter. Viltvård, skötseln av fiskevatten, övervakning. Servicenumret för tillstånd 020 692 424 Nätbutiken för alla jakt- och fisketillstånd har överförts till den nya webbplatsen Eräluvat.fi. Forststyrelsens jakt- och fisketillstånd, spårtillstånd. Ödestugor: Kontinpaistama, Saunakoski, Silisjoki, Porojärvi, Jogasjärvi, Juntinoja, Hirvasvuopio, Sotajoki, Kirakkajoki, Kettuniemi, Kuosnijoki, Kesänkijärvi. Naturtjänster: bokningsbara stugor. Villi Pohjola tjänster (Lomarengas) Forststyrelsens stugor (cirka hundra stycken), över 200 privata stugor. Nätbutik: www.villipohjola.fi, telefonförsäljning: servicenummer 0306 502 540. Älgskidning i Jyväskylä lll FM-tävlingarna i älgskidning ordnas i mars i Tikkakoski i Jyväskylä. Där finns också en inofficiell amatörserie för den som vill prova på. Amatörserien är öppen för alla jägare. Ta chansen att prova på ? älgskidning är en utmärkt vintergren för alla jägare! Välkommen! Finska mästerskapen i älgskidning 9?10.3.2013 Tikkakoski i Jyväskylä Serierna för jägare och amatörer 8.3 Anmälningar senast 20.2 Mera information: www.smhirvenhiihdot2013.fi Adresser och utnämningar Kajana jvf:s kontor har flyttat lll Kajana jaktvårdsförenings kontor har flyttat till nya lokaler. Ny adress: Rekitie 2A, 87250 Kajana. Kontoret är öppet måndagar kl 16.00-18.00. 42 l Jägaren 1 l 2013 Ny verksamhetsledare i Egentliga Finland lll Ny verksamhetsledare i Somero jaktvårdsförening är Jarkko Nyström, Perkiönmäentie 56, 31410 Ylöpirtti, telefon 044-7705 107 och e-post somero@rhy.riista.fi Ny verksamhetsledare i Ranua lll Ny verksamhetsledare på Ranua jaktvårdsförening är Hannu Säkkinen som tillträdde den 1.1.2013. Adress: Juhanintie 15, 97700 Ranua. Mobil 040-740 8569, e-post: ranua@rhy.riista.fi
• Jaktmuseet samlar in retrieverfoton med tävling lll Finlands Jaktmuseum arrangerar i samarbete med Finlands retrieverorganisation rf en fototävling för att samla in retrieverbilder till museets samlingar. Tävlingens bästa bilder ställs i sommar ut på jaktmuseet på retrieverorganisationens 50- års jubileumsutställning. Museibesökarna får rösta fram sina favoriter bland de utställda bilderna, som sedan belönas på organisationens 50-årsfest i november. Priserna består av presentkort (á 100 ?) till museibutiken och produktpriser av Retrieverorganisationen och Royal Canin. Tävlingen består av två serier: 1) gamla fotografier i svartvitt och 2) färgbilder. I bägge serierna får fotografierna vara i pappersform, digitala eller dia. Både gamla historiska bilder och rykande färska bilder av hundar i aktion är välkomna eftersom allihop är värdefulla ur museets synvinkel. Det behöver inte nödvändigtvis vara jaktmotiv utan bilden kan också föreställa relationen mellan hund och jägare eller hundutbildning. Syftet med tävlingen är att bevara retrieverjakten i museets bildarkiv för kommande generationer. Tävlingen omfattar bilder av de olika retrieverraserna, dvs chesapeak bay retriever, krullhårig retriever, golden retriever, labrador, nova scotia retriever och släthårig retriever. Skicka in din bild senast den 4 april till jaktmuseet på adressen: Finlands Jaktmuseum, Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki eller e-posta den till info@metsastysmuseo.fi. Mera information och de fullständiga tävlingsreglerna hittar du på adressen: www.metsastysmuseo.fi. Handbok för jägare som åker till Karelen lll En handbok för jägare som tänker åka till Vitahavskarelen har utkommit, kallad Metsälle ja kalaan Vienan Karjalaanopas, dvs handbok för jakt och fiske i Vitahavskarelen. Boken är en sammanställning av de möjligheter till jakt och fiske som finns i Vitahavskarelen och går i detalj in på ryska lagar och bestämmelser. Handboken har tagits fram inom ett projekt för småföretagsamhet på landsbygden, med stöd av jord- och skogsbruksministeriet. Samarbetspartner i projektet var det karelska ministeriet för jordbruk, jakt och fiske, och det har administrerats av Proagria Oulu. För jaktens del har informationen kompletterats av de karelska jägarnas centralorganisation Karelohota. Också Finland känns intressant för utländska jägare. En handbok om jakt i Finland ? Suomi riistamaana ? föreligger nu i översättning till ryska. Handboken har tidigare publicerats på finska, svenska och engelska. Handböckerna ska även ges ut i tryckt form. Helsingfors jaktvårdsförening söker en deltidsanställd VERKSAMHETSLEDARE och en byråföreståndare till sitt kontor, Huvudstadsregionens jägarbyrå för att ta hand om föreningens cirka 10.000 medlemmar samt övriga intresserade av jaktoch naturfrågor, intressegrupper och massmedia. För att sköta tjänsten väl förutsätter vi god kännedom om vilthushållning och jakt samt jakt som hobby ? den sökande ska ha jaktkort utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och goda sådana i svenska att du behärskar engelska; kunskaper i tyska räknas som merit samarbetsförmåga och social kompetens att du behärskar informationsteknik och byrå rutiner, och kan sköta skatte- och andra myndig- hetsåligganden samt löneadministrationen beredskap till flexibilitet med arbetstiderna Inka Virtanen Tjänsten är på cirka 80 % av heltid och tillträds den 1 mars. Ansökningarna med löneönskemål skickas in senast den 31 januari, helst med e-post till adressen helsinki@rhy.riista.fi eller till Helsingfors jaktvårdsförening, Sompiovägen 1, 00730 HELSINGFORS. För mera information kontakta: Verksamhetsledare Veikko Seuna, 0500 458 357 , veikko.seuna@riista.fi Ordförande Kari Nuutinen, 0400 127 798 En chesaspeak bay retriever apporterar en ejder. Jägaren 1 l 2013 l 43
• Nyhetsmagasinet Eräluvat.fi ? ny webbplats för jakttillstånd lll Försäljningen av Vilda Norden (Villi Pohjola) till Lomarengas orsakade ståhej på Forststyrelsens jakttjänster. Tillståndsförsäljarna övergick till Forststyrelsens jakttjänster och svarar på det nya servicenumret 020 692 424. Nätbutiken för jakt- och fisketillstånd har i sin tur flyttat till en ny webbplats, eraluvat.fi. Nätbutiken för tillstånd och beskrivningarna av alla mål kommer alltså att finnas på en ny webbplats, eräluvat.fi. Där samlas också all information om jakten och fisket på statsmark, och om övervakningen. Tidigare blev jägarna tvungna att kryssa mellan Vilda Nordens och Forststyrelsens webbplatser för att få fram informationen. Den nya webbplatsen öppnas i januari. Nätbutiken för jakt- och spårtillstånd kommer att finnas där och information om bland annat viltvård, skötseln av fiskevatten och övervakningen. Dessutom kommer alla jakt- och fiskemål att överföras till den nya webbplatsen. Hittills har Forststyrelsen nätinformation om jaktliga frågor funnits på Vilda Nordens webbsidor och Forststyrelsens egen webbplats metsa.fi. Hädanefter kommer all uppdaterad information att finnas på en och samma adress; Eräluvat.fi. Jaktvårdsavgiften 33 euro lll Riksdagen har godkänt en höjning av jaktvårdsavgiften till 33 euro för jaktåret 2012-13. Det är meningen att avgiften ska hållas oförändrad under de följande tre åren. Ändringen i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift godkändes i riksdagen under julen. Höjningen av jaktvårdsavgiften ska användas till att utveckla finansieringen av jaktvårdsföreningarnas lagstadgade uppgifter. En årlig höjning om drygt 7 procent av föreningarnas finansiering är planerad för en period om tre år. Finlands viltcentrals statsandel för verksamhetsutgifterna växer med drygt två procent per år. Jaktvårdsavgiftsmedlen ska enligt planen användas så här under den kommande treårsperioden: Finlands viltcentrals statsandel (66 %), jaktvårdsföreningarnas statsandel (22 %), viltcentralens och jaktvårdsföreningarnas gemensamma informationssystem och utvecklingsarbete (3 %), projekt som främjar vilthushållningen (5 %) och Finlands jaktmuseums statshjälp (4 %). Jägarna har minskat en aning sedan toppåret 2011 Antal jägare per region åren 2011 och 2012 Region Under våren byggs webbplatsen ut Webbplatsen eräluvat.fi har en uppbyggnad som avviker från Forststyrelsens nätsidor. Besökaren navigerar genom stora rullmenyer som öppnar sig upptill på sidorna. Webbplatsens koncept är omsorgsfullt planerat i samarbete med Forststyrelsens experter och reklambyrån Pohjolan Mylly. Webbplatsens utformning är planerad av Sanna Karmakka på reklambyrån Luovakulma. För förnyelsen av nätsidorna svarar specialplanerare Hannaleena Mäki-Petäys. Under vårens lopp ska webbplatsen eräluvat.fi byggas ut med nätspel, videor och bloggar. Jakt- och fiskemålen kan sökas geografiskt eller varför inte efter de arter som kunden vill jaga eller fiska. 2011 2012 förändring Södra Tavastland 11 567 11 359 -208 -1,8 Södra Savolax 16 744 16 640 -104 -0,6 Kajanaland 16 687 16 461 -226 -1,4 Mellersta Finland 18 556 18 481 -75 -0,4 Sydöstra Finland 16 477 16 317 -160 -1,0 Lappland 36 038 34 931 -1 107 -3,1 Uleåborg 43 302 42 819 -483 -1,1 Österbotten 23 891 23 522 -369 -1,5 Norra Tavastland 11 964 11 997 33 0,3 Norra Karelen 19 565 19 395 -170 -0,9 Norra Savolax 27 581 27 135 -446 -1,6 9 944 9 806 -138 -1,4 Satakunta 15 316 15 239 -77 -0,5 Nyland 30 265 30 261 -4 -0,0 Egentliga Finland 13 956 13 824 -132 -0,9 311 853 308 187 -3 666 -1,2 Kustösterbotten Sammanlagt Även bokningen av stugor organiserades om Från och med januari säljs jakt- och fisketillstånden alltså på webbplatsen Eräluvat.fi. Jakttillstånden säljs på servicenumret 020 692 424 och på mobilnumren för tillstånd. Dessutom finns det några ställen för kundservice där tillstånd kan köpas över disk. På servicenumret för jakttillstånd går det hädanefter också att boka stugor i jaktområdena, och Naturtjänsters bokningsbara stugor. Forststyrelsens övriga stugor kan bokas på Vilda Norden som har övergått till Lomarengas, det vill säga på webbplatsen Villipohjola.fi och på servicenumret 0306 502 540. Men vad vore en omorganisation utan nya mobilnummer för tillstånd? De nya numren publiceras i tidningarna Kieppi och Tuikki, på webbplatsen Eräluvat.fi och i tabellerna för jakt- och fiskemål, som kommer att förnyas under vårens lopp. 44 l Jägaren 1 l 2013 förändring lll År 2012 betalade sammanlagt 308 187 personer sin jaktvårdsavgift, vilket är 3 666 jägare färre än året innan. År 2011 löste 311 853 jägare jaktkort, vilket är det största antalet jägare hittills i vår jaktstatistik. Antalet personer som löser jaktkort varierar en aning från år till år, men om vi jämför olika decennier med varandra ser vi att jakten som fritidsintresse stadigt växer. I mitten av 1970-talet inträffade en klar ökning då möjligheterna till älgjakt blev större. Sedan 1990-talet har antalet jägare varit rätt stabilt. Under 2012 minskade antalet personer som löst jaktkort i alla regioner utom en. Det var bara i Norra Tavastland som det löstes fler jaktkort än året innan; trettiotre stycken fler. Det största bortfallet inträffade i Lappland där vi noterade 1107 jägare färre än år 2011. Antalet älglicenser och hönsfågelbeståndens tillstånd påverkar antalet lösta jaktkort. I höstas var trenden nedåtgående för bägge.
• Eftersom vår nuvarande ombudsman övergår till andra uppgifter söker stiftelsen en OMBUDSMAN Natur- och viltvårdsstiftelsen grundades år 2006 för att gynna viltarterna och den biologiska mångfalden genom planmässig naturvård. Genom vårt arbete strävar vi till att bevara de ursprungliga naturvärdena framförallt i ?vardagsnaturen? utanför de skyddade områdena. Natur- och viltvårdsstiftelsen samarbetar med olika aktörer inom naturresursbranschen, erbjuder rådgivning och hjälp vid biotopvård samt strävar till att påverka beslutsfattandet, så att det gynnar viltet och också naturen i allmänhet. Stiftelsen verkar med donerade medel från den privata sektorn och har dessutom fått statlig finansiering för förverkligandet av sina projekt. Till ombudsmannens uppgifter hör att i enlighet med styrelsens beslut ansvara för ledningen av stiftelsens verksamhet. Ombudsmannen deltar i implementeringen av stiftelsens projekt och leder projektarbetarnas verksamhet, och sörjer för att uppgifterna sköts effektivt, ekonomiskt och ändamålsenligt, och i enlighet med stiftelsens syften. Ombudsmannen svarar för stiftelsens informations- och publikationsverksamhet samt upprätthåller och utvecklar sådana kontakter med andra organisationer, myndigheter och experter som är nödvändiga för stiftelsens verksamhet. Ombudsmannen ska ha en lämplig examen för uppgiften, gärna akademiskt, samt ha god kännedom om viltvård och vården av viltbiotoper. Ombudsmannen har också god kännedom om vardagspraxis inom lantbruk och naturvård. Av personen krävs god social kompetens samt förmåga att kommunicera flytande både muntligt och skriftligt. Tjänsten förutsätter flytande kunskaper i engelska. Förmåga att kommunicera på svenska räknas som merit. Ansökningarna med löneönskemål skickas in senast den 22 februari på adressen Natur- och viltvårdsstiftelsen, Laviantie 19, 29600 Noormarkku. Märk kuvertet ?Ombudsman? . På förfrågningar svarar styrelsemedlem Jukka Koivisto, tfn 040-501 53 05 samt ombudsman Sakari Mykrä, tfn 044-292 68 92. Mera information om stiftelsens verksamhet finns på webbplatsen www.luontojariista.fi Tidningen Jägaren postas till jägarna lll Tidningen Jägaren postas till varje jägare som har betalat sin jaktvårdsavgift och skickas till den adress som står i jägarregistret. Jaktvårdsavgiften har ingen förfallodag och du kan lugnt låta bli att betala den om du inte tänker jaga under det nya jaktåret. I så fall upphör prenumerationen vid utgången av kalenderåret. Den som har lämnat jaktvårdsavgiften obetald får trots det Jägaren nummer 4 som utkommer i juli eftersom jaktkortet och inbetalningskortet för följande jaktår ingår som bilaga. Du kan lämna jaktvårdsavgiften obetald i fem år om du inte jagar eller ansöker om licens för ett jaktgevär. Strax innan de fem åren går ut postas till jägaren en påminnelse om att hans/hennes jägarexamen håller på att gå ut. Om du inte vill hålla din jägarexamen i kraft går den automatiskt ut med innevarande jaktår. Din adress i Jägarregistret och tidningen Jägaren uppdateras automatiskt om du gör en flyttningsanmälan till posten eller magistraten. Om ändringen är tillfällig eller tidningen uteblir av någon annan orsak kan du kontakta Jägarregistret på telefon 0303 9777 eller e-post metsastaja.rekisteri@yap.fi. Jaktvårdsavgiften stiger till 33 euro I enlighet med riksdagens beslut har jaktvårdsavgiften för jaktåret 2013-2014 höjts till 33 euro. Dags att betala jaktvårdsavgiften med e-faktura Varför inte byta pappersfakturan för jaktvårdsavgiften, det vill säga jaktkortet, till en e-faktura? Den skickas direkt till din nätbank. Gå in på nätbanken och gör ett avtal om e-fakturering. Ange Finlands viltcentral som betalningsmottagare och fyll i ditt personnummer. Kontakta din bank för mera information om e-fakturering. I sommar blir det möjligt att betala jaktvårdsavgiften med e-faktura. Gör ett avtal om e-fakturering med din bank så skickas fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2013-2014 som e-faktura till din nätbank. Betala jaktvårdsavgiften som e-faktura senast den 10 juni så kommer ditt jaktkort med Jägaren nummer fyra, med en notering om att avgiften är betald. Själva kortet är stort som ett bankkort. Det är både stiligt och lätt att förvara i till exempel plånboken. Kortet är inplas- tat och alltså slitstarkare och vattentåligare än ett jaktkort av papper. Genom att byta till e-fakturering sparar du dessutom både tid och besvär: du behöver inte skriva in fakturans uppgifter utan du godkänner den till betalning med ett enda klick på nätbanken. Alla uppgifter, som referensnummer och kontonummer, är färdigt ifyllda. Det enda du behöver göra är att kontrollera fakturan och godkänna den med ett klick. Det är enkelt att ändra jaktvårdsavgiften till e-fakturering. Gör så här: 1. Gå in på nätbanken. 2. Gör ett avtal (ny e-faktura) och välj Finlands viltcentral som betalnings mottagare. Skriv in jaktvårdsavgift i meddelandefältet. 3. Fyll i ditt personnummer. Vänta inte med att ändra jaktvårdsavgiften till e-fakturering, så skickas fakturan för jaktåret 2013-2014 som e-faktura. Avtal om e-fakturering som gjorts senast den 24 maj hinner med i faktureringen för jaktåret 2013-2014. Ett avtal om efakturering behöver inte förnyas varje år. Jägaren 1 l 2013 l 45
• Text: Anna Grenfors, informatör på Finlands Jägarförbund Jaktföreningarnas familjedagar populära Den nationella temadag för familjer som jaktföreningarna arrangerade i augusti i fjol drog över 10 000 besökare på olika håll i landet. Följande familjedag går av stapeln nästa år, men ingenting hindrar att entusiastiska föreningar arrangerar egna evenemang också i år. N är jaktföreningarna i vårt land gör gemensam sak blir det resultat! Föreningar på olika håll i landet antog Jägarförbundets och viltcentralens utmaning: låt oss arrangera en nationell temadag för familjer för att visa vad vi sysslar med i jaktföreningarna! Det var första gången som ett jippo av det här slaget arrangerades.Temadagen lockade över 10 000 besökare och fick uppmärksamhet i lokala medier. Vilken annan intressegrupp skulle med så kort varsel lyckas ro i land ett liknande projekt och få en sådan mängd människor på benen? Jägarna har alla skäl att vara stolta över sin förenade styrka. På familjedagen som gick av stapeln på Teisko jaktvårdsförenings verksamhetsområde byggdes ett älgtorn med gemensamma krafter. Evenemanget arrangerades som ett samprojekt mellan alla jaktföreningar i verksamhetsområdet. Korvgrillning, jakthundar och mycket mer Åtminstone 225 jaktföreningar ställde upp och arrangerade en familjdag på olika håll i landet. Jägarförbundet och viltcentralen uppmanade föreningarna att hänga med och stod för idéer och anvisningar för upplägget, men det var föreningarna själva som gjorde jobbet. Och de gjorde det med den äran! Familjedagarna bjöd på korvgrillning, kaffe, jakthundar, laserskytte, fågelholkar, naturstigar, viltvård, recept på vilträtter och mycket mer. Varje förening fick själv planera sin dag som den tyckte blev bäst efter sina egna förutsättningar.Dagen och själva idén var gemensamma medan detaljerna var lokala. Tusentals besökare och frivilliga Enligt föreningarnas uppskattningar 46 l Jägaren 1 l 2013 av antalet besökare drog familjejippot i augusti sammanlagt 10 800 besökare på olika håll i landet. I genomsnitt hade varje evenemang 48 besökare. Antalet varierade mellan knappa tio till några hundra. Enligt föreningarnas uppskattningar utgjorde ungdomarna under 15 år ungefär en tredjedel av besökarna. Över tvåtusen frivilliga jaktföreningsmedlemmar ställde upp som arrangörer, vilket i genomsnitt betyder nästan tio personer per förening. Somliga föreningar gick ihop med en grannförening om arrangemanget eller med jaktvårdsföreningen på orten som organisatör. De medverkande föreningarna fanns utspridda över hela landet utom i Kust-Österbotten där ingen ställde upp. Flest arrangörsföreningar fanns det i Norra och Södra Savolax. Familjedagen gav mersmak Ännu bättre än det stora antalet besökare var det att majoriteten av föreningarna som ställt upp var uppriktigt nöjda med sin temadag. Upplevelsen av att ha lyckats skapar en god grund för att i framtiden arrangera fler jippon.
• Sagt om familjedagen Vi tycker att vi lyckades ordna en trivsam dag och våra gäster såg ut att trivas. ? En jaktförening i Norra Savolax Vi har inte organiserat något liknande evenemang tidigare. En väldigt positiv erfarenhet. ? En jaktförening i Södra Savolax Milla Niemi Eftersom vädret var strålande lyckades vi särskilt bra med att få sommargästerna i trakten på benen. Det gick fint att lägga reklam om jippot i deras postlådor. ? En jaktförening i Södra Savolax Norska gråhunden Late åbäkar sig i famnen på Joona Rantala och Sinikka Toijalas labradorhane Kati Tarkkala. Higghut?s Concolor, kallad Como. Tack för idén och utmaningen, annars hade det säkert inte blivit av att ordna nåt jippo. ? En jaktförening i Satakunta Mera information på riksnivå hade inte varit fel. - En jaktförening i Norra Savolax Evenemanget fick mycket beröm och ungdomarna var särskilt förtjusta i laserskyttet. ? En jaktförening i Sydöstra Finland Nu gäller det att få fler jaktföreningar att haka på! Jouni Tolvanen ? En jaktförening i Satakunta Ingen idé att ordna varje år. Alldeles tillräckligt besvärligt att hitta frivilliga till allt som ska göras. ? En jaktförening i Södra Tavastland Brasan är en viktig del av upplevelserna i skog och mark. Den här trivsamma familjedagen ordnades i Förslagen på grejer och teman var bra! Kan det i fortsättningen finnas tex något smärre material för arrangörerna att dela ut? Laajakoski i Kotka. När de deltagande föreningarna ombads att bedöma hur väl de lyckats på en skala från ett till fem var det en absolut majoritet som ansåg sig värda en fyra eller till och med en femma. Det var bara fem jaktföreningar som var besvikna på sitt jippo och gav det en etta eller tvåa. Antalet besvikna är oerhört litet med tanke på att det var 171 jaktföreningar som svarade på enkäten om temadagen. En klar majoritet var dessutom beredd att arrangera familjedagen en gång till och varför inte redan 2013? Drygt 91 procent av föreningarna som svarade på enkäten skulle på stående fot anta utmaningen på nytt. Bara femton föreningar uppgav att de tvekade. Flera av dem uppgav som orsak att de gärna arrangerar en temadag till, men hellre till exempel vart annat år för att säkert få tillräckligt med frivilliga och besökare. Mera information i fortsättningen Det var första gången som temadagen arrangerades nationellt, vilket gav erfarenheter och utvecklingsidéer för kommande år. I synnerhet när det gäller att få ut informationen till allmänheten önskade sig föreningarna mera resurser och hjälp. Hädanefter ska vi fästa särskild uppmärksamhet vid det här både nationellt och med anvisningarna till föreningarna för informationen på lokal nivå. Även det material som delas ut till besökarna ska planeras utifrån enkätsvaren. 2014 är det tänkt att följande jippo ska sparka igång. Under 2013 kan vi alltså hålla paus och dra efter andan, som flera föreningar önskade sig i sitt enkätsvar. Jägarförbundet och viltcentralen riktar ett varmt tack till alla föreningar och jägare som deltog i arrangerandet av familjedagen, och till alla besökare! ? En jaktförening i Södra Savolax Nästa gång 2014 lll Följande nationella familjedag kommer att ordnas nästa år, 2014. Innevarande år, 2013, får bli ett mellanår som föreningarna önskade sig i enkätsvaren för att både arrangörerna och besökarna ska räcka till för evenemangen. Ingenting hindrar förstås att entusiastiska jaktföreningar arrangerar egna evenemang under 2013. All positiv uppmärksamhet som jakten och jaktföreningarna får är av godo och förtjänar ett stort tack! Jägaren 1 l 2013 l 47
• hare Antti Saraja Nu äter vi 48 l Jägaren 1 l 2013
• Servera köttet med potatismos som är kryddad med färska örter och en Text: Marja Lammi Foton: Jaakko Kolmonen rödbetssallad. harkött anses av många som det bästa viltet. Utgångspunkten för en delikat måltid är rätt jaktsätt och kötthantering. H arskav är en av de finaste rätterna, och den verkliga delikatessen för herrar är harkrona, som tillreds av harens ryggfilé,berättar vår kändaste viltkock, undervisningsrådet och köksmästaren Jaakko Kolmonen. Tillredningen av en god måltid börjar med jaktsituationen och på sättet att hantera bytet. Köttkvaliteten försämras om djuret blir stressat. Detta gäller både husdjur som föds upp för att ätas och allt vilt. ? Om möjligt ska haren inte få springa för länge. Bästa skjutavståndet är cirka 20 meter, och skottet borde riktas mot flanken. Om haren skjuts bakifrån förstörs den värdefulla steken på samma gång. ? Genom att sticka i brösthålan tappas blodet ur haren och ju tidigare detta görs desto bättre. ? När man passar haren ska man samtidigt tömma urinblåsan genom att stryka haren över buken. Detta är mycket viktigt. Jag har fått smaka på alldeles för många urinkryddade harar under min kockkarriär. Maten sma- kar ättika och det går inte att få bort, tipsar Kolmonen. När harens bukhåla är ren fyller man den med färska grankvistar för att säkra luftcirkulationen under hängningen. För att möra köttet hängs haren i bakbenen,alltid med skinnet på eftersom pälsen skyddar köttet och hindrar det från att bli slemmigt och att frysa. Hängningstiden i en luftig plastpåse i sval temperatur, 0 - +3 grader, tar ett par dagar. ? Även älg och hjort borde hängas med pälsen på, påpekar köksmästaren. Kryddor från livsmiljön Det tar ungefär 5-6 dygn för en gammal skogshare att bli mör, medan en ung fälthare mognar snabbt. Efter mörningen flås och styckas haren. Vanligtvis styckas haren med ben i två baklår, två framlår, sadel och halsen. Du kan också skära loss köttet från benen till stek och filéer beroende på vilken typ av rätt du vill tillreda. Genom att skära köttet tvärs över fibrerna garanterar du att köttet hålls mört. Hare är ett bra utbildningsobjekt för nybörjare. Harens anatomi liknar de stora djurens, som älgens. Genom haren kan du lära dig alla samma delar som i butikens köttdisk, från filéer till bog och stekar. Förutom de traditionella grytorna kan du tillreda soppor, inbakad hare eller fast köttbullar. ? Det lönar sig att reda sopporna genom att blanda lite korn- eller vetemjöl i lite buljong, och i köttbullssmeten kan du i stället för skorpsmulor använda ljust bröd som blötts upp i lite vatten, tipsar kocken. ? Hemgjord saft utgör den bästa vätskan. Naturliga safter och koncentrerad saft av ångade lingon, svartvinbär och andra bär är mycket bättre än till exempel alkoholhaltiga viner. Dölj inte smaken av vilt med främmande ingredienser,utan framhäv den med naturliga smaker som finns i viltets livsmiljö. En skicklig kock ser vad djuret har ätit och kryddar maten utgående från det. Harkött är som mildast i september i början av jaktsäsongen då det är slut på den gräs- och bladhaltiga födan. När haren övergår till bark- och knopphaltig föda börjar köttet smaka mer som vilt. ? Alla örter som växer i Finland och till exempel malda aspgrenar passar bäst till att krydda haren med, berättar köksmästaren. Kött i grytan och i frysen En fullvuxen skogshare eller fälthare väger vanligtvis cirka 3,5 kilo och räcker till 5-6 personer. Det finns förstås stora individuella skillnader. Tillagningstiden beror i hög grad på harens ålder och art. Benfria filéer lagas i panna redan på fem minuter och steken på 10Jägaren 1 l 2013 l 49
• Recept: Om köket är utrustat med bakugn, steker man många slags pajer och bröd på ugnsgallret. Grytor blir läckra om de får stå i den långsamt svalnande eftervärmen. Det går också bra att tillaga hargryta i ugn. Börja med en temperatur på 200 grader. När buljongen börjar koka efter ungefär 45 minuter sänker du temperaturen till 100 grader. Grytan är färdig när köttet lossar från benen. Gryträtter blir färdiga också på spisen under lock på svag värme. Hargryta i stenugn skogshare 30 g smör 2 lökar 20 enbär 10 vitpepparkorn 5 dl vatten 1-2 msk kråkbärsgelé 2 tsk salt 2 dl grädde Stycka haren i 6-10 delar. Bryn bitarna i smör i en öppen gryta. Lägg till löken som halvor, kryddorna och saltet. Häll vattnet i grytan och lägg locket på. Låt köttet mogna 1-2 timmar. Ta bort benen från harbitarna. Blanda gelen i stekskyn. Koka upp såsen och lägg till grädden och köttbitarna. Servera med ugnsgrönsaker. Luften ska bort ur påsen före frysning. Tryck påsen med köttbiten under vatten och tillslut påsen hermetiskt med en tillslutare. 30 minuter. En gammal skogshare med ben kräver åtminstone tre timmar för att bli färdig medan en ung fälthare är färdig redan efter en halv timme. En färdig rätt kan frysas, likaså en smakrik buljong som kokats på ben.Du kan också frysa råa bitar med ben, men absolut inte en hare med skinnet kvar. ? Det är viktigt att få luften ur fryspåsen för att undvika iskristaller som förstör smaken. Om du inte har en maskin för vakuumförpackning, får du ut luften genom att lägga den med sitt innehåll i en hink vatten. Det får naturligtvis inte komma in vatten i påsen. Det lönar sig att fästa ett klistermärke på förpackningen, eftersom köttet bör användas inom en rimlig tid. Längsta rekommenderade frystid för hare är två år. Ugnsgrönsaker 1/2 l skivad kålrot 1/2 l skivad morot 1/2 l skivad potatis 1/2 l skivad rödlök 1 dl rypsolja 30 g smör 1 tsk salt Skiva grönsakerna, ungefär en halv liter av varje. Skär kålroten i skivor stora som ägg och moroten till millimetertunna skivor. Potatisen och löken kan vara i fyra millimeter tjocka skivor. Fräs grönsaksskivorna i smör-oljeblandningen så de får en vacker yta och salta dem. Lägg grönsakerna i lager i ett ugnsfat och tillaga dem i ugnen tillsammans med hargrytan. Tillsätt ingen vätska i formen och det tar därför ungefär en timme för den att bli färdig. Harskav 1 ½ kg fryst harkött 300 g köttigt sidfläsk kryddpeppar pepparblandning salt enbär Skär ca 200 gram fläsk till ärtstora tärningar och skiva resten. Tälj det frysta harköttet till tunna spån. Hetta upp grytan och stek fläsktärningarna några minuter. Lägg till köttspånen och bryn dem snabbt. Krydda köttet med peppar och salt. Täck över skaven med fläskskivor. Strö enbär på köttet och lägg på locket. Om du vill ha ett fuktigt skav kan du hälla i ett par deciliter vatten. Låt skaven småputtra i 120 grader under 2-4 timmar. Servera köttet med potatismos som är kryddat med färska örter och en rödbetssallad. Att stycka med ben har varit vanligt genom tiderna. Skär loss bogarna. Recepten är från Jaakko Kolmonens bok Suomen, Karjalan ja Petsamon riistaruoat (Gummerus 2000). Det går att beställa böcker om viltmatlagning och köttstyckning från Viltcentralen. Lager och beställningar (vardagar 9 - 15) tel. 029 431 2111, e-post marion.sundqvist@riista.fi. Stycka ryggen i 2-6 delar. Många skär också bort revbenen nära ryggraden samtidigt med bukväggen. Skär isär låren från varandra. På stora harar skärs även steken och bogarna i två delar. Längst ner i bilden en hel harbog och skank. 50 l Jägaren 1 l 2013 Se även: www.riista.fi/tilaukset samt www.kokkikolmonen.com
• Text: Sakari Lähteenmäki Teckning Jouko Moisa Juniorsidan Repe och Keke har begett sig på en skogsutflykt tillsammans med hunden Jasu. - Vad pratar Repe och Keke om? - Hittar du 12 djur på bilden? - Vilka djur på bilden känner du igen? - Vilket djur hör inte till bilden? Kan du berätta varför? - Djuren har flera olika sätt att övervintra. Tror du att det kan vara en sovande björn som gömmer sig under snöhögen i myrstacken till höger? Keke får syn på spår som djuren lämnat i snön. - Vet du vilket djur spåren på bilden hör till? Dra en linje mellan rätt djur och spår. - Känn igen djuren på bilden och dra en linje mellan rätt djur och bild. järv Tjäder Ekorre Räv Älg Hermelin Skogshare Svaren på frågorna: Huggormen hör inte till bilden. Till vintern brukar den krypa ner i någon håla i marken eller under en sten. Där ligger den i dvala till våren. Då kan huggormens kroppstemperatur sjunka till nästan noll grader. Djuren på bilden:en hare som gömmer sig i snåren, en älg bland granarna, en uggla i hålet i trädet, sex orrar i björkarna, på kvisten en talgoxe, på stenen en huggorm och förstås hunden Jasu! Jägaren 1 l 2013 l 51
• Text: Sirpa Kuhlström, jvf-koordinator, Finlands viltcentral Viltförvaltningens stenfot I hela femtio års tid har den lokala jaktvårdsföreningen utgjort själva stenfoten för jakten och vilthushållningen i vårt land. Grunden för en fungerande viltförvaltning består av ett inkluderande talkoarbete. E n aningen spänd jägare väntar på en av de tusentals rapporter som ges varje år under skjutproven som jaktvårdsföreningarna ordnar. ?Fyra träffar? ? övervakarens rapport kommer på VHF-radion. Det lagstadgade skjutprovet är därmed avklarat och det gröna intyget på godkänt prov som jaktvårdsföreningen skriver ut stoppas in i jägarens plånbok. Prov, skjutprov, övervakning, utbildning I den nya viltförvaltningslagen fastställs jaktvårdsföreningarnas uppgifter tydligare än förut, men att ordna skjutprov har hört till deras uppgifter så länge de har funnits till. Nuförtiden är skjutprovet en av de offentliga förvaltningsuppgifter som jvf:arna har hand om. Till de övriga offentliga förvaltningsuppgifterna hör jägarexamen och jaktövervakningen, som vi jägare känner till från förut. Enligt viltförvaltningslagen hör det också till jvf:arnas offentliga förvaltningsuppgifter att i enlighet med viltskadelagen delta i terrängundersökningar, samt övriga lagstadgade uppgifter. Vid förnyelsen av skjutvapenlagen tillkom en ny lagstadgad uppgift; att en jaktvårdsförening på en jägares begäran ska skriva ut ett intyg på att jägaren jagar aktivt med fällor eller gryt. Service på lokal nivå Arrangerandet av skjutprov och 52 l Jägaren 1 l 2013 jägarexamen innebär en hel del arbete för jaktvårdsföreningarna. Jvf:arna önskar betjäna jägare och blivande jägare lokalt enligt närserviceprincipen. Ett gott nätverk av samarbetspartners hjälper en jaktvårdsförenings verksamhetsledare att hitta lämpliga lokaler för jägarkurser och jägarexamen, och att jämka ihop skjutprovens tidtabell med övriga som använder banan. Varje år arrangeras det nästan 3000 tillfällen att avlägga skjutprovet och görs drygt 60 000 försök att klara det. Varje år arrangeras jägarexamen nästan 1400 gånger för drygt 13 000 jägaraspiranter som sitter och besvarar frågorna. Utan jaktvårdsföreningarnas aktiva och hängivna funktionärer vore det inte möjligt att hantera ningar alla dessa skjutprov och examenstillfällen. Jaktvårdsföreningarnas styrelser har föreslagit dem till uppgifterna och viltcentralen har stått för utbildningen och utnämnt dem. Föreningens viktiga roll är att vaska fram de rätta personerna för varje uppgift. Jaktvårdsföreningarna sköter nästan undantagslöst om jaktövervakningen enligt talkoprincipen. Till jaktövervakare kan sådana personer utses som är kända som redbara och tillförlitliga, och som till sina personliga egenskaper är lämpliga för uppgiften. Viltförvaltningslagen förutsätter att övervakarna ska ha de här egenskaperna; en stark vilja att utföra ett osjälviskt arbete inom sin egen jaktvårdsförenings område verkar vara en medfödd egenskap hos dem. Alltid startklar Bokstavskombinationen SRVA har blivit känd inte bara bland jägare utan också bland bilister som har krockat med ett hjortdjur eller ett stort rovdjur.Storviltsassistan- sens personal dyker ofta upp med hund på olycksplatsen före polispatrullen. Larmcentralen ringer upp jaktvårdsföreningens SRVAkontaktperson som i sin tur alarmerar kunniga jägare som är kapabla att spåra upp och avliva det skadade djuret. SRVA-personal med utbildade hundar tillkallas också som handräckning till polisen i fall där stora rovdjur ska avskräckas.Det har till och med hänt i städer. Till jaktvårdsföreningarnas uppgifter hör också att främja och organisera den frivilliga verksamheten. Det är bara med frivilliga jägare som det går att upprätthålla den beredskap att vara startklar som SRVA-uppgifterna kräver. Det är föreningen på orten som svarar för deras utbildning och alarmarrangemangen. Det är jaktvårdsföreningarna som svarar för att jakten är kontinuerlig och i synnerhet för inskolningen av unga jägare till hållbar, säker och etisk jakt. Jaktvårdsföreningarna har på talko arrangerat särskilda utbildningsdagar för ungdomar. Den bästa belöningen Hannu Huttu dsföre 298 jaktvår
• som frivilliga utbildare kan få är äkta intresse och entusiasm för jakt hos ungdomar. Inventeringarna spelar en nyckelroll Arbetet med att främja en hållbar vilthushållning innebär för jaktvårdsföreningarna att de organiserar och verkställer olika inventeringar av viltet.Jägarna på orten litar på jvf:s ledning och traskar triangelrutter, sköter om massiva separata inventeringar och fyller i obskort. Det är oerhört viktigt att ha siffror på viltbestånden i sitt eget område, i synnerhet när jaktvårdsföreningarnas styrelser ger utlåtanden till licensansökningar för hjortdjur eller jakttider för skogshöns. För att kunna följa med de stora rovdjuren har föreningarna ett täckande nätverk av kontaktpersoner för stora rovdjur. Kon- om att jämka ihop riktlinjerna på riksnivå med förhållandena inom det egna verksamhetsområdet. Besluten fattas nära jägarna och förankrar dem också när det är svåra beslut som ska fattas. Vid omorganiseringen av viltförvaltningen kunde vi uppriktigt konstatera faktum, att det arbete som görs i jaktvårdsföreningarna utgör den största kraftresursen i viltförvaltningens hela serviceorganisation.Den här kraftresursen bygger på lokal expertis och en vilja att upprätthålla och utveckla sådant som är viktigt för jägarna. I det finska samhället är det här upplägget enastående och fantastiskt kostnadseffektivt. Stödtjänsterna till föreningarna viktiga Till Finlands viltcentrals viktigaste uppgifter hör att stöda jaktvårdsföreningarna.I fortsättningen ska Omasta kontista Metsästysseuran käsikirja 39,50? Lumikengät TSL 227 Camo 175? Testivoittaja (Retki-lehti 1/2012) Ordnandet av skjutprov har hört till jaktvårdsföreningarnas uppgifter så länge de har funnits till. taktpersonerna är utbildade för att identifiera spår och spillning, och för att skriva in observationerna i databasen Tassen, vilket i sin tur skapar ett värdefullt material som viltforskare kan utgå från vid uppskattningar av viltbestånd. Alternativt skickar jaktvårdsföreningen ut en kontaktperson för att besikta spår som uppenbarat sig vid bebyggelse och som oroar dem som bor där eller föräldrarna till små skolbarn. Verksamhetsledaren spelar en nyckelroll En kunnig verksamhetsledare som känner sitt område är jaktvårdsföreningens själ och motor. Han betraktar och leder föreningens verksamhet från första parkett och känner särdragen hos sitt område. Verksamhetsledaren föredrar ärenden för jaktvårdsföreningens styrelse, i vilken sitter representanter för verksamhetsområdets jägare och markägare. Beslutsfattandet på lokal nivå handlar ännu mer jaktvårdsavgiftsmedel styras till jaktvårdsföreningarna, men viltcentralen stöder inte bara ekonomiskt utan också med utbildning och rådgivning. För närvarande prioriterar vi stödjandet av verksamhetsledarna i deras arbete och utvecklandet av nya informationssystem som underlättar verksamheten. På viltcentralens regionkontor svarar viltplanerarna för stödet i jakt- och viltvårdsfrågor medan förvaltningssekreterarna gör det i ekonomifrågor. En ekonomiansvarig sköter om jaktvårdsföreningarnas ekonomi på riksnivå och drar upp riktlinjerna. För storviltsassistansen SRVA finns det på motsvarande sätt en SRVA-ansvarig som sköter om utbildningen och rådgivningen på riksnivå. De här stödtjänsterna för jaktvårdsföreningar ingår i ifrågavarande funktionärs befattningsbeskrivning. Stödet till jaktvårdsföreningarna ingår i viltcentralens Process Tjänster. Tubbs Wilderness 36? 189? - tukeva ja kannatteleva 36? lumikenkä - kantapään alla nousurauta - pikaside, jota on helppo käyttää ja säätää Oranssi, tai valkoinen karvalakki 29,90? / kpl Koot: S/M ja L/XL a aupp ok Verkk hntti.fi 24 k era o . www Eräkontti Avoinna arkisin ma-pe 10-17 Keskittämällä ostoksesi Eräkonttiin, tuet Suomen Metsästäjäliiton toimintaa! ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti.fi
• TEXT: Jari Pigg, biträdande direktör, Sauli Härkönen, chef för offentliga förvaltningsuppgifter, Finlands viltcentral Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden fastställs En jaktvårdsförening ska till Finlands viltcentral inlämna förslag till verksamhetsområde för föreningen. Nuvarande verksamhetsområde ska kontrolleras by för by och vid behov ska gränserna utredas tillsammans med grannföreningen. E nligt den nya viltförvaltningslagen som trädde i kraft 2011 ska jaktvårdsföreningarna inlämna förslag gällande föreningarnas verksamhetsområden till viltcentralen för att fastställas. Enligt huvudregeln omfattar verksamhetsområdet en eller flera kommuner. En jaktvårdsförenings verksamhetsområde kan av särskilda skäl avvika från kommunens gränser om detta är ändamålsenligt på grund av geografiskt läge eller lokala förhållanden. I sådana fall ska verksamhetsområdet dock vara enhetligt och grunda sig på den byindelning som avses i fastighetsregisterlagen. Om jaktvårdsföreningens förslag avviker från gällande kommungränser bör förslaget alltid kunna motiveras med i lagen avsedda särskilda skäl. Avvikelser från indelningen i kommuner kan förekomma Kommunstrukturen i vårt land är inne i en stark brytningstid och ofta föreligger det inte någon säkerhet om kommande kommungränser. Jaktvårdsföreningarnas nuvarande verksamhetsområden grundar sig många gånger på den gamla kommun- och byindelningen och för många föreningars del förändras inte området vid den nu aktuella fastställelsen. En anmärkningsvärt stor del av de nuvarande verk- samhetsområdena följer dock inte gällande indelning i kommuner eller byar utan omfattar även delar av olika kommuner och byar. Jaktvårdsföreningarna ska därför nu gå igenom sina områden by för by och kontrollera gränserna. Det här förutsätter samarbete mellan föreningarna, eftersom alla områden i vårt land bör ingå i någon förenings verksamhetsområde. I de flesta fall förändras verksamhetsområdet inte från sin nuvarande omfattning för jaktvårdsföreningarnas områden och verksamheten kan anses ha fått en ändamålsenlig form under loppet av flera årtionden. Det här innebär att de i lagen avsedda särskilda skälen till avvikelse från indelningen i kommuner kan anses vara just föreliggande geografiska eller lokala förhållanden. Av jaktföreningar disponerade jaktarrendeområden eller samlicensområden för jakt efter hjortdjur kan dock ej utnyttjas som sådana särskilda skäl. Enligt den nya lagen ska verksamhetsområdet vara enhetligt. För närvarande förekommer det fall där en del av en jaktvårdsförenings områden ligger inom en annan kommun eller by. Sådana separata områden hör i fortsättningen till de jaktvårdsföreningar till vilkas verksamhetsområden den by hör inom vilken de separata områdena ligger. Detaljerade anvisningar till jaktvårdsföreningarna I slutet av 2012 har viltcentralen tillställt jaktvårdsföreningarna detaljerade anvisningar gällande förfaringssätten och kartor över föreningarnas nuvarande verksamhetsområden samt blankettmallar för förslagen. Samtliga land- och vattenområden ska ingå i varje jaktvårdsförenings förslag till Förslagen som lämnas in till viltcentralens regionkontor ska alltid följa bygränserna. En eventuell ?rågång? ska utredas tillsammans med grannföreningen. 54 l Jägaren 1 l 2013 under 2013 verksamhetsområde.Vid behov kan jaktvårdsföreningarna göra samstämmiga förslag som stöder varandra till förändring av respektive förenings verksamhetsområde.Likaså kan föreningarna ge förslag till ändring av jaktvårdsföreningens namn. Till det förslag gällande verksamhetsområdet som inlämnas till viltcentralens regionkontor ska ovannämnda karta biläggas. På kartan ska gjorda ändringar och justeringar markeras. I förslaget ska även samtliga nuvarande kommuner inklusive byar,som enligt föreningens önskan ska ingå i verksamhetsområdet, förtecknas.Till gamla redan indragna kommuner ska sålunda inte hänvisas och de ska inte heller nämnas. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att alla byar blir nämnda i förslaget. Viltcentralen fastställer verksamhetsområdena utgående från jaktvårdsföreningar-
• nas förslag, dels genom att kommunvis göra en förteckning över de byar som ingår i ett verksamhetsområde och dels med hjälp av kartbilagan. Beslut om sammanslagning fattas av berörda jaktvårdsföreningar Trots att viltförvaltningslagen inte förutsätter att de förslag till verksamhetsområden som inlämnas till viltcentralen behandlas på årsmötet rekommenderar viltcentralen att ärendet ändå på grund av sin informativa natur tas upp på årsmötet i februari. En eventuell ändring av verksamhetsområdet är givetvis en väsentlig fråga såväl ur medlemmarnas som föreningsverksamhetens synpunkt.Därför är det bra att även föredra och behandla frågan på mötet. Beslut om sammanslagning av jaktvårdsföreningar kan fattas vid årsmötet i februari detta år eller vid årsmöten under kommande år. Föreningar som önskar gå samman bereder ärendet vid samarbetsförhandlingar och lämnar in ett gemensamt förslag om sammanslagning till viltcentralen. Beslut om det gemensamma förslaget ska fattas vid de sammangående jaktvårdsföreningarnas möten och beslutet ska omfatta ett förslag till verksamhetsområde för den nya jaktvårdsföreningen och ett namnförslag för föreningen. Jaktvårdsföreningarna har sålunda initiativet till sammanslagningar.Utgående från hittills förda underhandlingar kommer det att ske sådana redan inom den närmaste framtiden. 38 § Övergångsbestämmelser som gäller jaktvårdsföreningarna De jaktvårdsföreningar som är verksamma när denna lag träder i kraft fortsätter sin verksamhet inom sina verksamhetsområden. Finlands viltcentral ska före utgången av år 2013 fastställa jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden så att de uppfyller vad som föreskrivs i 11 § 1 mom. på förslag av vederbörande jaktvårdsförening eller jaktvårdsföreningar. 11§ Jaktvårdsföreningens verksamhetsområde En jaktvårdsförenings verksamhetsområde omfattar en eller flera kommuner. Jaktvårdsföreningens verksamhetsområde kan av särskilda skäl avvika från kommunens gränser, om detta är ändamålsenligt på grund av geografiskt läge eller lokala förhållanden. I sådana fall ska verksamhetsområdets gränser dock grunda sig på byindelning som avses i 3 § i fastighetsregisterlagen (392/1985) så att verksamhetsområdet är sammanhängande. Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden fastställs av Finlands viltcentral på förslag av jaktvårdsföreningen eller jaktvårdsföreningarna ifråga. 12§ Sammanslagning och delning av jaktvårdsföreningar Jaktvårdsföreningar som önskar gå samman ska lägga fram ett gemensamt förslag om detta för Finlands viltcentral. Beslut om att lägga fram ett sådant förslag ska fattas på respektive jaktvårdsförenings möte. Förslaget ska ange den planerade jaktvårdsföreningens verksamhetsområde och namn. Förslag till Finlands viltcentral om uppdelning av en jaktvårdsförening i två eller flera jaktvårdsföreningar ska göras av den berörda jaktvårdsföreningens möte. Förslaget ska ange de planerade jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden och namn. Finlands viltcentral beslutar om sammanslagning eller delning av jaktvårdsföreningar på basis av de förslag som avses i 1 och 2 mom. Den nya jaktvårdsföreningen inleder sin verksamhet vid ingången av det kalenderår som följer på beslutet. Den nya jaktvårdsföreningen ska dock hålla möte för att välja styrelse inom två månader efter det att Finlands viltcentral har fattat beslut i saken. Jägaren 1 l 2013 l 55
• KALLELSE till jaktvårdsföreningens årsmöte På årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningarna samt förslag till verksamhetsområden för jaktvårdsföreningar. På mötet väljs nya styrelsemedlemmar i stället för dem som står i tur att avgå i enlighet med den lottning som gjordes på föregående årsmöte om vilka styrelsemedlemmar som ska avgå 2013. Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet! D en som vill vara med och sköta jakt- och viltfrågor ska börja med att delta i sin egen jaktvårdsförenings verksamhet och årsmöte. Den som har betalat jaktvårdsavgiften kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han huvudsakligen jagar eller i den förening inom vars verksamhetsområde den kommun ligger där han bor. En person kan inte vara medlem i flera jaktvårdsföreningar samtidigt. Medlemskapet är antecknat på jaktkortet och varar ett jaktår i sänder. Medlemskapet kan inte bytas under ett jaktår sedan jaktvårdsavgiften blivit betald. Den som inte är medlem i en jaktvårdsförening ska antecknas i jägarregistret utifrån sin hemkommun, men han kan inte delta i föreningens möte. Den som deltar i mötet ska för att styrka sitt medlemskap ta med sig sitt gällande jaktkort, det vill säga direktdebiteringskortet eller ett inbetalningskort med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jaktvårdsavgift. På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. En medlem som är under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. För fullmakten finns en blankett nedtill på denna sida, som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Ibland har det rått oklarhet om en jaktförening kan befullmäktiga sina medlemmar att företräda jaktföreningen på jaktvårdsföreningens årsmöte. Enligt stadgarna kan en medlem inte företräda sin jaktförening, utan var och en företräder enbart sig själv och kan därutöver företräda högst fem frånvarande medlemmar i samma jaktvårdsförening, som gett honom skriftlig fullmakt. I fjol valdes jaktvårdsföreningarnas styrelser för första gången i enlighet med viltförvaltningslagen. På årets årsmöte ska bland föreningens fullvärdiga,18 år fyllda medlemmar väljas nya styrelsemedlemmar med personliga suppleanter för en treårig mandatperiod i stället för dem som står i tur att avgå enligt den lottning som gjordes på föregående årsmöte om vilka styrelsemedlemmar som ska avgå 2013.Dock gäller för den styrelseordförande som valdes i fjol,den s.k.markägarrepresentanten och den medlem som Forststyrelsen utser i det område som avses i JL 8 § att de här personernas mandat är treårigt och gäller till årsmötet år 2015. Enligt den nya lagstiftningen är de övriga styrelsemedlemmarnas mandatperiod tre år på så vis att en tredjedel eller det antal som kommer närmast en tredjedel står i tur att avgå varje år. Finlands viltcentral ska under innevarande år bekräfta jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden. Bekräftelserna bygger på de förslag till verksamhetsområden som jaktvårdsföreningarna har gjort. De här förslagen kommer därför att behandlas på årsmötena liksom eventuella förslag om samgång mellan jaktvårdsföreningar. Fullmakt Jag __________________________________________ förnamn efternamn ____________________________________ förnamn ___________________________________________ befullmäktigar ___________________________________________ att representera mig på efternamn ________________________________________________________________________ jvf:s årmöte ______ / ______ 2013 Ort _____________________________________________________________ Datum ________________________________ Underskrift _____________________________________________________________________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: ________________________________ _____________________________ _____________________________________ JVF-nummer Jägarnummer Födelsetid OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårdsföreningen (t.ex. kopia av direktdebiteringskortet eller jaktkortet jämte verifikat för betalning) 56 l Jägaren 1 l 2013
• Södra Tavastland 14.2.2013 19.00 Puumala jvf Kommunens fullmäktigesal, Keskustie 14, Puumala 27.2.2013 18:30 Hausjärvi-Riihimäki jvf Riihimäki garnison, officersklubben, Viestikatu, byggnad 40, Riihimäki 14.2.2013 18.00 Sulkava jvf Muikkukukko, Alanteentie 40, Sulkava 25.2.2013 18:30 Tulinummi, Renko Renko jvf 22.2.2013 18:30 Lahtisnejdens jvf Hollolan hirvi, Aikkalantie 37, Hollola 21.2.2013 18:30 Padasjoki jvf Kullasvuori skola, Padasjoki 20.2.2013 18:00 Tavastehus jvf Museo Militaria, (fd artillerimuseet) Pohjola-salen, Tavastehus 19.2.2013 18:30 Janakkala jvf Lounaskellari Emmi, Turenki 12.2.2013 18:00 Etelä-Saimaa jvf Aktivitetshuset, 2 våningen, Pormestarinkatu 10 B, Villmanstrand 13.2.2013 18:00 Östra Päijänne jvf Joutsa, Församlingshemmet, Jousitie 42, Joutsa 12.2.2013 18:00 Luumäki jvf Servicecentret Mäntykoti, Patteritie 7, Taavetti 13.2.2013 18:00 Karstula-Kyyjärvi jvf Kyyjärvi, Eräkartano, Nurmijoentie 296, 43700 Kyyjärvi 13.2.2013 19.00 Kangaslampi jvf Församlingssalen, Kangaslampi 8.2.2013 18:00 Parikkala jvf Hoviselän kahvila, Niukkalantie 1465, Uukuniemi 13.2.2013 19:00 Saarijärvi jvf Saarijärvi, stugan på Pyssylä skjutbana. Från Saarijärvi c 4 km mot Pylkönmäki. Skyltat till höger! 12.2.2013 18.00 Punkaharju jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Punkaharju 7.2.2013 18:00 Itis jvf Kommunhuset, Rautatienkatu 20, Kausala 12.2.2013 19.00 Nyslotts jvf Restaurangskolan Paviljonki, Rajalahdenkatu 4, Nyslott 7.2.2013 18:00 Jaala-Kuusankoski jvf Restaurang Vanha-Kelo, Mauontie 1, Jaala 13.2.2013 18.00 Heinävesi jvf Yläasteen koulukeskus, Heinävesi 7.2.2013 19.00 Enonkoski jvf Kievari Enonhovi, Enonkoski 7.2.2013 17.30 Savonranta jvf Gamla kommunhuset, Savonranta 6.2.2013 18:00 Joutseno jvf EKOP:s Joutsenokontor, klubbrummet, Saimaantie 1, Joutseno 6.2.2013 18.00 Heinolanejdens jvf Hotell Kumpeli, Heinola 6.2.2013 18:00 Miehikkälä jvf Restaurang Punahilkka, Muurikkalantie 1, Miehikkälä 15.2.2013 18:30 Jokilääni jvf Ypäjän Osuuspankki, mötesrummet, Ypäjä 6.2.2013 19.00 Pertunmaa jvf Kommunens fullmäktigesal, Pertunmaa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. 14.2.2013 18:30 Loppi jvf Sportskyttecentret i Loppi, servicebyggnaden 5.2.2013 19.00 Joroinens jvf Tahkorannan Rantatupa, Tahkorannantie 32, Joroinen 13.2.2013 18:30 Hattula-Kalvola jvf Soldathemmet i Parolannummi, Vaakunasalen 5.2.2013 18.00 Jäppilä jvf Jäppilä-huset, Jäppilä 18.2.2013 18:30 Lammi jvf Lammin Säästöpankki, klubbrummet, Lammi 12.2.2013 18:30 Urjala jvf Urjalan Eräs stuga, Urjala 8.2.2013 18:30 Forssa-Tammela jvf Kommunhuset, Tammela 7.2.2013 18:00 Asikkala jvf Kommunens fullmäktigesal, Rusthollintie 2, Vääksy 5.2.2013 18:30 Hauho-Tuulos jvf Aktivitetshallen. Tuulos Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Lahtisnejdens och Forssa-Tammela jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Ristiina, Haukivuori, Virtasalmi, Hartola, Punkaharju, Savonranta, Pertunmaa, Joroinens och Jäppilä jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. 19.2.2013 18:00 Paltamo, Paltalinna 21.2.2013 18:00 Valkeala-Kouvola jvf Tuohikotti FBK:s hus, Seuratie 12, Tuohikotti 20.2.2013 18:00 Rautjärvi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Simpeleentie 12, Simpele 19.2.2013 18:00 Pyttis jvf Huutjärviskolan, Huutjärventie 57, Huutjärvi 27.2.2013 19.00 Anttola jvf Ollinmäki vingård, Anttola 19.2.2013 18:00 Ylämaa jvf Tervajoen Metsästäjäts stuga, Rummuntie 174, Ylämaa 27.2.2013 18.00 S:t Michelsnejdens jvf Porrassalmen Eräveikots stuga, Valkolantie 18.2.2013 18:00 Lemi-Taipalsaari jvf Kommunhuset, Fullmäktigesalen, Taipalsaari 26.2.2013 19.00 Rantasalmi jvf Andelsbankens mötesrum, Rantasalmi 21.2.2013 19.00 Haukivuori jvf Haukivuoren Riistamiehets stuga 21.2.2013 18.00 Virtasalmi jvf Virtasalmen palvelupiste, Virastotie 3, Virtasalmi 20.2.2013 18.00 Kangasniemi jvf Restaurang Hymykuoppa, Kangasniemi 20.2.2013 19.00 Pieksämäki jvf Kanttilasalen, Naarajärvi, Vilhulantie 5, Pieksämäki 19.2.2013 19.00 Hartola jvf Gasthaus Koskenniemi, Hartola 19.2.2013 18:00 Sysmä jvf Restaurang Uoti, Sysmä 21.2.2013 18:00 Suomussalmi jvf Suomussalmi ungdomsföreningshus 21.2.2013 18:00 Sippola jvf Restaurang Viljamaa, Alaportintie 226, Liikkala 28.2.2013 18.00 Mäntyharju-Hirvensalmi jvf Tyllilä-Hovi, Tylliläntie 52, Mäntyharju 26.2.2013 18.00 Kerimäki jvf Hotell Herttua, Kerimäki 25.2.2013 18:00 Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf Hyrynsalmi kommunhus 20.2.2013 18:00 Sotkamo jvf Vuokatti idrottsinstitut, auditoriet Iso-Pölly, Opistontie 400 20.2.2013 18:00 Anjala jvf Korven koulu, Korventie 703, Anjalankoski 26.2.2013 18.00 Juva jvf Församlingshemmet, Juva 26.2.2013 18:00 Kuhmo jvf Kuhmohuset, Pajakkasalen, Koulukatu 10 Sydöstra Finland Södra Savolax 28.2.2013 19.00 Ristiina jvf Ristiinan Koulukeskus, Setälä-salen, Ristiina Kajanaland 18.2.2013 18:00 Vederlax jvf Sockenstugan, Kirkontie 480 15.2.2013 18:30 Ruokolax-Imatra jvf Ruokolahden kirkonkylän koulu, gymnastiksalen. Metsolantie 7, Ruokolahti 14.2.2013 18:00 Kymmene-Karhula jvf Laajakosken kylätupa, Pekanojantie Laajakoski 14.2.2013 18:00 Savitaipale-Suomenniemi jvf Restaurang Sahrami, Torikatu 5-7, Savitaipale Paltamo jvf 18.2.2013 18:00 Puolanka jvf Puolankajärvi skolcenter, matsalen 13.2.2013 18:00 Kommunhuset Vuolijoki jvf 12.2.2013 18:00 Kajana jvf Kainuun ammattiopisto, auditoriet, Opintie 3 Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Kajana jvf där granskningen börjar två timmar före mötet. Mellersta Finland 20.2.2013 18:00 Ala-Keitele jvf Stadshuset, Restaurang Kulkurin Kuu, Hallintokatu 4, Äänekoski 20.2.2013 19:00 Laukaa jvf Lievestuore, Församlingshemmet, Liepeentie 39 Lievestuore 20.2.2013 18:00 Suolahti-Sumiainen jvf Sumiainen, Tiiteläs möteslokal, Sumiaisraitti 17, 44280 Sumiainen 19.2.2013 18:00 Jämsänejdens jvf Jämsä, Vitikkalaskolan, Joonaantie, Jämsä 19.2.2013 19:00 Vanha-Korpilahti jvf Korpilahti, Församlingshemmet, Kirkonmäentie 1, Korpilahti 13.2.2013 18:00 Elimäki jvf Länsi-Kymen Osuuspankki, klubbrummet, Vanhamaantie 9, Elimäki 18.2.2013 19:00 Jyväskylänejdens jvf Vesala kurscenter, Vesalantie 136, Vesanka 13.2.2013 18:00 Veckelax-Fredrikshamn jvf Mäkipirtti, Sivatti, Ylämäentie 93, Fredrikshamn 18.2.2013 18:00 Uurainens jvf Uurainen, Oikarigården, Oikarintie 62, Uurainen 13.2.2013 19:00 Toivakka jvf Toivakka, bibliotekets föreläsningssal, Iltaruskontie 4, 41660 Toivakka 12.2.2013 18:00 Keuruu jvf Keuruu, Församlingscentret 12.2.2013 19:00 Petäjävesi jvf Petäjävesi, Andelsbankens klubbrum, Kirkkotie 6, Petäjävesi 11.2.2013 18:00 Hankasalmi jvf Hankasalmi, Kuuhankavesiskolan, högstadiet, Koulutie 14, Hankasalmi 11.2.2013 19:00 Konnevesi jvf Konnevesi, Kommunhuset, Kauppatie 25, Konnevesi 7.2.2013 19:00 Multia jvf Multia, Andelsbankens mötesrum, Keskustie 29, Multia 7.2.2013 18:00 Pylkönmäki jvf Pylkönmäki, Yrittävän talo, Keskustie 15, Pylkönmäki 6.2.2013 19:00 Kannonkoski-Kivijärvi jvf Kannonkoski, Piispala, Kannonkoski. 6.2.2013 18:00 Kinnula jvf Kinnula, Församlingshemmet 6.2.2013 18:00 Pihtipudas, Jukola Pihtipudas Pihtipudas jvf Kirkkotie 2, 44800 6.2.2013 18:00 Viitasaari jvf Viitasaari, stadshuset, Keskitie 10, Viitasaari Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ala-Keitele och Pihtipudas jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Lappland 28.2.2013 18:00 Rovanieminejdens jvf Ala-Ounasjoen Erästäjäts aktivitetshus, Erästäjänpolku, 96100 Rovaniemi 27.2.2013 18:00 Savukoski byagård Savukoski jvf 27.2.2013 18:00 Simo jvf Högstadiets matsal, Simo 24.2.2013 10:00 Högstadiet, Ivalo Enare jvf 23.2.2013 14:00 Skolcentret, Utsjoki Utsjoki jvf 22.2.2013 18:00 Enontekis jvf Naturcentret Skierri, Hetta, Auditoriet, Enontekis 22.2.2013 19:00 Kolari jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen 21.2.2013 18:00 Tervola jvf Tervolahuset, Museotie 13, Tervola 20.2.2013 18:00 Pelkosenniemi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Kemijärventie 1, Pelkosenniemi 19.2.2013 18:00 Muonio jvf Yrkesinstitutet Lappia 19.2.2013 18:00 Salla jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen 18.2.2013 18:00 Övertorneå Kommunhuset, auditoriet, Alkkulanraitti, Övertorneå Jägaren 1 l 2013 l 57
• 17.2.2013 13:00 Sodankylä jvf Paarmasalen, yrkesinstitutet, Kaarrostie 10-12, Sodankylä 13.2.2013 19:00 Ylivieska jvf Ylivieskan Osuuspankki, möteslokalen, Kauppakatu 11, Ylivieska 14.2.2013 18:00 Posio jvf Fullmäktigesalen, Kirkkotie 1, Posio 12.2.2013 19:00 Haapajärvi-Reisjärvi jvf Fullmäktigesalen, Reisjärventie 8, Reisjärvi 13.2.2013 18:00 Torneå jvf Stadshotellets auditorium, Torneå 12.2.2013 18:00 Ranua jvf Fullmäktigesalen, Aapiskuja 6 b, Ranua 8.2.2013 18:00 Yläri (yläkoulu) Kittilä jvf 7.2.2013 18:00 Pello jvf Kommunens fullmäktigesal, Kunnantie 4, Pello 6.2.2013 18:00 Keminmaa jvf Bibliotekets ungdomsgård 5.2.2013 18:00 Kemijärvi jvf Kulturcentret i Kemijärvi Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Savukoski, Simo, Enontekis, Tervola, Torneå och Kittilä jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Uleåborg 28.2.2013 19:00 Brahestadsnejdens jvf Pyhäjoki gymnasium, auditoriet, Koulutie 8, Pyhäjoki 27.2.2013 19:00 Limingonejdens jvf Limingan Kansanopisto, Arvolankuja 1, Limingo 27.2.2013 18:00 Vaala jvf Skidstugan i Kurikkavaara, Vaala 26.2.2013 18:00 Ijonejdens jvf Oijärven metsästysseuras stuga 26.2.2013 18:00 Taivalkoski jvf Skogsmaskinsskolan, Jokijärventie 2, Taivalkoski 25.2.2013 19:00 Kalajoki-Alavieska jvf Jaktstugan, Kannuksentie, Rautio 25.2.2013 19:00 Kempele-Oulunsalo jvf Paukkustugan, skyltat från Kylänpuolentie, gul skylt: OSH:n ampumaradat, Oulunsalo 21.2.2013 18:00 Pudasjärvi jvf Rimminkangasskolan, Rimmintie 15, Pudasjärvi 20.2.2013 19:00 Uleåborgs jvf Yrkeshögskolan för naturresurser (Vallinkorva), Metsäkouluntie, Uleåborg 20.2.2013 18:00 Utajärvi jvf Högstadiets auditorium, Utajärvi 19.2.2013 19:00 Kärsämäki jvf Kärsämäen liikenneasema Neste, Haapajärventie 1, Kärsämäki 19.2.2013 19:00 Siikajokidalens jvf Kommunhuset i Siikajoki, Siikasavontie 1 a, Ruukki 18.2.2013 19:00 Haapavesi jvf Haapaveden opisto, Vanhatie 45, Haapavesi 18.2.2013 18:00 Kuusamo jvf Gymnasieets auditorium, Oulangantie 1, Kuusamo 14.2.2013 19:00 Pyhäjärvi jvf Hiisistugan, Jyväskyläntie, Pyhäsalmi 14.2.2013 19:00 Sievi jvf Fullmäktigesalen, Sievi 13.2.2013 18:00 Muhos jvf Skjutbanan, Lummenlammentie, Muhos l Jägaren 1 l 11.2.2013 19:00 Oulainens jvf Honkastugan, Hietalantie 91 12.2.2013 18:00 Kurikka jvf POP, Kurikka, Kurikka 12.2.2013 19:00 Skolcentret, Veteli. Veteli jvf 7.2.2013 19:00 Alajärvi jvf Stadshuset, Alajärvi 7.2.2013 18:00 Ekohovi, Ylihärmä Härmä jvf 11.2.2013 19:00 Piippolanejdens jvf Kommunhuset, Keskustie 9, Piippola 7.2.2013 18:00 Perho jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Perho 7.2.2013 19:00 Nivala jvf Nivalan eränkävijäts aktivitetshus, Pyssymäki 6.2.2013 18:00 Lappajärvi-Vimpeli jvf Samskolan, Vimpeli 6.2.2013 19:00 Kiminge-Överkiminge jvf Ylikiimingin koulu, Överkiminge 6.2.2013 19:00 Lappo jvf Lapuan Yläkoulu, Lappo 5.2.2013 19:00 Karlö jvf Skjutbanestugan, Kottaintie 87, Karlö Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Sievi, Oulainens och Nivala jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. 6.2.2013 18:00 Ähtäri jvf Tuomarniemi, Ähtäri 5.2.2013 18:00 Evijärvi-Kortesjärvi jvf Andelsbanken, Evijärvi 5.2.2013 18:00 Jurva-salen, Jurva Jurva jvf Österbotten 28.2.2013 19:00 Haukipudas jvf Skolcentret, Kylätie 6, Kello 58 12.2.2013 19:00 Tyrnävä jvf Riistala, skjutbanestugan, vid vägen Tyrnävä-Muhos, 9 km från korsningen väg 22, på vägens norra sida, Tyrnävä 12.2.2013 18:00 Kaustby jvf Evangeliska institutet, Kaustby 2013 5.2.2013 19:00 Kauhava jvf Företagarinstitutet, Kauhava 28.2.2013 19:00 Jalasjärvi jvf Riistan Metsästysseuras stuga, Mantila, Jalasjärvi Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. 28.2.2013 18:00 Kauhajoki jvf Isojoen konehalli Oy, Kauhajoki Norra Tavastland 27.2.2013 18:00 Laihia jvf Hautakorven hovi, Laihia 28.2.2013 19:00 Pälkäne och Luopioinens jvf Föreningsgården i Luopioinen 27.2.2013 19:00 Teuva jvf Kulturhuset, Orrela, Teuva 26.2.2013 19:00 Kuortane jvf Kommunhuset, Kuortane 26.2.2013 18:00 Ylistaro jvf Ylistarohuset, Ylistaro 25.2.2013 19:00 Kälviä-Ullava jvf Liljan kartano, Välikylä, Kälviä 21.2.2013 18:00 Lochteå jvf Houraatin maja, Lochteå 21.2.2013 18:00 Toholampi jvf Kommunhuset, Toholampi 20.2.2013 18:00 Isojoki-Karijoki jvf Isojoen osuuspankki, Isojoki 28.2.2013 18:00 Tammerfors jvf Kiito-Baari, Teollisuustie 7, Tammerfors 25.2.2013 18:00 Sääksmäki-Valkeakoski jvf Saarioisstugan, Juhansalen 21.2.2013 18:00 Mänttänejdens jvf Mäntän Seudun Koulutuskeskus 21.2.2013 18:00 Ruovesi jvf Ruoveden Osuuspankki, klubblokalen 21.2.2013 19:00 Teisko jvf Kanta-Teiskon Nuorisoseuras hus, Kuusjärventie 5, Kämmenniemi 20.2.2013 18:00 Lehtimäki-Soini jvf Lehtimäen osuuspankki, Lehtimäki 21.2.2013 19:00 Virrats jvf Ungdomscentret Marttinen, Herrasentie 16 20.2.2013 18:00 Nurmo jvf Nurmohuset, Nurmo 18.2.2013 18:00 Kuhmoinens jvf Skolcentret, Kuhmoinen 19.2.2013 19:00 Halsua jvf Kommunhuset, Halsua 18.2.2013 18:00 Kurun Seuratalo 19.2.2013 19:00 Kyrönmaa jvf Toukola ungdomsförening 18.2.2013 19:00 Nokianejdens jvf Utbildningscentret Valo, Pallotie 5, Ylöjärvi 19.2.2013 18:00 Lestijärvi jvf Lestijärven luonnontuoteasema, Lestijärvi 14.2.2013 19:00 Stadshuset, Alavus Alavus-Töysä jvf 14.2.2013 18:00 Himanka jvf Koski-Hovi, Himanka 14.2.2013 19:00 Kannus jvf Fullmäktigesalen, Kannus 13.2.2013 18:00 Ilmajoki jvf Kommunhuset, Ilmajoki 13.2.2013 18:00 Peräseinäjoki jvf Näätästugan, Peräseinäjoki 13.2.2013 19:00 Seinäjoki jvf Vuoristugan, Seinäjoki Kuru jvf 14.2.2013 18:00 Lempäälänejdens jvf Lempäälän Manttaalitalo, Manttaalintie 1, Lempäälä 11.2.2013 19:00 Kuhmalahti-Sahalahti jvf Sariola högstadiums auditorium, Kärkkääntie 12, Sahalahti 11.2.2013 18:00 Längelmävesi jvf Hyytiälä skogsstation, Hyytiäläntie 124, Korkeakoski 7.2.2013 18:00 Kangasala jvf Kommunens fullmäktigesal 4.2.2013 18:00 Jalanti jvf Restaurang Millerina, Yrittäjäntie 4, Kylmäkoski Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i SääksmäkiValkeakoski och Lempäälänejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Norra Karelen 27.2.2013 18:00 Valtimo jvf Fullmäktigesalen, Kunnantie1, Valtimo 26.2.2013 18:00 Tuupovaara jvf Erälä, Öllöläntie 197, Öllölä 25.2.2013 18:00 Tohmajärvi-Värtsilä jvf Restaurang Kotipirtti, Talluksentie 26, Tohmajärvi 21.2.2013 18:00 Rääkkylä jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Kinnulantie 1, Rääkkylä 20.2.2013 18:00 Polvijärvi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Polvijärventie 18, Polvijärvi 19.2.2013 18:00 Lieksa jvf Kulturcentret, Pielisentie 9, Lieksa 18.2.2013 18:00 Outokumpu jvf Hotell Restaurang Malmikumpu / möteslokalen, 2 vån, Asemakatu 1, Outokumpu 14.2.2013 18:00 Eno jvf Servicehuset Kotiranta, Välskärintie 9, Eno 13.2.2013 18:00 Kitee jvf Stadshusets fullmäktigesal, Kiteentie 25, Kitee 12.2.2013 18:00 Libelits jvf Penttilä-salen, Koulukuja 1, Liperi 11.2.2013 18:00 Kesälahti jvf Karjalan-Kievari, mötesrummet, Lappeenrannantie 18 , Kesälahti 7.2.2013 18:00 Juga jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Poikolantie 1, Juuka 6.2.2013 18:00 Joensuunejdens jvf Hotell Julie, Valimontie 3, Lehmo 5.2.2013 18:00 Ilomants jvf Kommunhusets Kalevalasal, Soihtulantie 7, Ilomants 4.2.2013 18:00 Nurmes jvf Hyvärilä kurscentrum, auditoriet, Lomatie 12, Nurmes Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Norra Savolax 21.2.2013 18:00 Rautavaara jvf Fullmäktigesalen, kommunhuset, Savontie 4, Rautavaara 21.2.2013 19:00 Varpaisjärvi jvf Varpaisjärviskolans auditorium, Koulutie 1, Varpaisjärvi 20.2.2013 19:00 Leppävirta-Varkaus jvf Kiveläskolans auditorium, Laivurintie 19, Leppävirta 20.2.2013 18:00 Vehmersalmi jvf Vehmersalmen Osuuspankki, klubbrummet, Vehmersalmi kyrkby, Vehmersalmi 19.2.2013 18:00 Juankoski jvf Andelsbankens klubbrum, Juankoskentie 16, Juankoski
• 19.2.2013 19:00 Riistavesi jvf Riistaveden Osuuspankki, klubbrummet, Riistavesi 18.2.2013 19:00 Idensalmi jvf Metsäpirtti, Kainuuntie 6 A, Idensalmi 20.2.2013 19:00 Lappfjärdsnejdens jvf Brandstationen i Lappfjärd, Södra Lappfjärdsvägen 71, LAPPFJÄRD 18.2.2013 19:00 Vörånejdens jvf Karvsor skola, Vöråvägen 1417, KAITSOR 18.2.2013 18:00 Kiuruvesi jvf Puistonkulma, Asematie 16, Kiuruvesi 13.2.2013 19:00 Vasanejdens jvf Björkö ungdomsförening, Björkövägen 768, Björköby 14.2.2013 18:00 Nilsiä jvf Kommunens fullmäktigesal Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Pedersörenejdens och Närpesnejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. I Lappfjärdsnejdens jvf börjar granskningen 20 minuter före mötet. 14.2.2013 18:00 Siilinjärvi jvf Skolcentrets auditorium, Siilinjärvi 13.2.2013 18:00 Keitele jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Äyräpääntie 2, Keitele 13.2.2013 19:00 Vesanto jvf Bibliotekets möteslokal, Keskustie 14, Vesanto 12.2.2013 19:00 Karttula jvf Ex. kommunens fullmäktigesal, dvs mötesrum 3., Kissakuusentie 6, Karttula 12.2.2013 18:00 Tervo jvf Ämbetshusets mötesrum, Tervontie 4, Tervo 11.2.2013 19:00 Maaninka jvf Maaninkajärviskolan, auditoriet 11.2.2013 18:00 Pielavesi jvf Restaurang Juhlaranta, Säviän vanhatie 173, Säviä 7.2.2013 18:00 Kuopio jvf Hotell Savonia, auditoriet, Sammakkolammentie 2, Kuopio 6.2.2013 18:30 Lapinlahti jvf Lapinlahti-salen, Kivistöntie 2, Lapinlahti 6.2.2013 18:00 Sonkajärvi jvf Kangaslampi skidcenter, Sonkakoskentie 205, Sonkajärvi 6.2.2013 19:00 Vieremän Rientola Vieremä Vieremä jvf Petterintie 23 , 5.2.2013 18:00 Rautalampi jvf Rautalammin Osuuspankki, klubbrummet, Kuopiontie 30, Rautalampi 5.2.2013 19:00 Suonenjoki jvf Sockenstugan, Asemakatu 12, Suonenjoki 4.2.2013 19:00 Kaavi jvf Kaavin Osuuspankki, mötesrummet, Rantatie 1 4.2.2013 18:00 Tuusniemi jvf Tuusniemen Osuuspankki, mötesrummet Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Vehmersalmi, Juankoski, Vesanto, Tervo, Maaninka, Pielavesi, Lapinlahti, Rautalampi och Suonenjoki jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Satakunta 26.2.2013 18:00 Euranejdens jvf Bygården Kirjala, Kirjakuja 4, Kauttua 18.2.2013 18:00 Ulfsbydistriktets jvf Kokkikaksikko, Peltotie 39 B, Ulvila 15.2.2013 18:00 Kumo-Kauvatsa jvf Huittisten Ammatti- ja Yrittäjäopisto, Kauvatsantie 189, Kokemäki 15.2.2013 18:00 Punkalaiduns jvf Nordea bank, mötesrummet, Lauttakyläntie 1, Punkalaidun 14.2.2013 18:00 Ikalis-Jämijärvi jvf Byagården, Parkanontie 1552, Suurimaa 14.2.2013 18:00 Lavianejdens jvf Hirvelä, Leppälammintie 192, Sastamala 13.2.2013 18:00 Ala-Satakunta jvf Pellonpuisto auditorium, Opintie 4, Huittinen 13.2.2013 18:00 Siikainens jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Kankaanpääntie 1 B, Siikainen 12.2.2013 18:00 Harjavalta jvf Klubbhuset Yara, Rikkihappotehtaantie 6, Harjavalta Nyland 4.2.2013 18:00 Hagaparkens skola Hangöudds jvf 28.2.2013 18:00 Helsingfors jvf Jägarbyrån, Sompiovägen 1, Helsingfors 4.2.2013 18:00 Pernå-Lovisa jvf Kungsvägens ABC, Pernå, Gammelbyvägen 77, Gammelby 27.2.2013 18:00 Lappträsk jvf Brandstationen i kyrkbyn, Lappträskvägen 43, Lappträsk Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Mäntsälä jvf där granskningen börjar en timme och 15 minuter före mötet. 27.2.2013 18:00 Borgå jvf Restaurang Iris, Borgå 27.2.2013 18:00 Liljendals jvf Liljendalgården, Sävträsk Egentliga Finland 26.2.2013 18:00 Mellersta Nylands jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Hyrylänkatu 6, Tusby 28.2.2013 19:00 Kimitoöns jvf Bjärkas Gård, Västanfjärd 26.2.2013 18:00 Kyrkslätt jvf Kyrkslätt FBK, Överby 28.2.2013 18:00 Pargas jvf Fiskeri- och miljöinstitutet Livia, Fiskeriskolvägen 72, Kirjais 25.2.2013 18:00 Ingå-Snappertuna jvf Fagerviks Uf-lokal, Fagervik, Ingå 25.2.2013 18:00 Sjundeå jvf Gårdskulla Café, Sjundeå 21.2.2013 18:00 Hyvinge jvf Solttilan alamaja, Korpiharjuntie 241, Hyvinge 20.2.2013 18:00 Orimattila jvf Orimattilan Osuuspankki, mötesrummet, Erkontie 11, Orimattila 19.2.2013 18:00 Esbo-Grankulla jvf Yrkesinstitutet Omnia, Alberga, Officersgatan 11, Esbo 18.2.2013 18:30 Mörskom-Artsjö jvf Brandstationen, Paloasemantie 3, Mörskom 14.2.2013 18:00 Nurmijärvi jvf Tingssalen i Nurmijärvi, 2 våningen, Keskustie 2, Nurmijärvi 14.2.2013 18:00 Sibbo jvf Viljan (Borgby föreningslokal), Kurkisvägen 3 13.2.2013 18:30 Askola-Pukkila jvf Helkamäki / Monninkylän Nuorisoseura ry, Helkamäentie, Monninkylä 27.2.2013 19:00 Loimaanejdens jvf Loimaan Seurahuone, Satakunnantie 26, Loimaa 27.2.2013 18:30 Åbolands skärgårds jvf Korpo Kommunalgård, Korpovägen 124, Korpo 26.2.2013 18:00 Alastaro jvf Alastaron metsästysseuras stuga, Alastaro 26.2.2013 18:30 Rymättylä-Merimasku jvf Tuulisolmu, Viluntie 1, Rymättylä 25.2.2013 19:00 Kalandnejdens jvf Kalannin Erämiehets stuga, Kaland 25.2.2013 18:30 Kiskodistriktets jvf Suomusjärven Palokuntas hus, Meijeritie 6, Suomusjärvi 14.2.2013 18:00 Marttilanejdens jvf Koski TL, andelsbankens auditorium, Koski TL 14.2.2013 19:00 Pemarvikens jvf Sauvon Merikulman Metsänkävijäts jaktstuga, Ruonantie, Sagu 13.2.2013 18:00 Vakka-Suomi jvf Kelokallio Lokalahden UM:s jaktstuga, Tirkkalantie 170, Lokalahti 12.2.2013 18:00 Säkylä-Kjulo jvf Garnisonsklubben, Huovinrinne, Säkylä 13.2.2013 18:00 Vichtis och Högfors jvf Församlingshemmet, Vihdintie, Vichtis 11.2.2013 18:00 Sydvästra Satakunta jvf Järjestötalo Siikapolku 1, Raumo 12.2.2013 19:00 Mäntsälä jvf Sportskyttecentret, Hirvihaarantie 725, Hirvihaara 12.2.2013 18:30 Mynämäkiregionens jvf Mynämäen Osuuspankkis mötesrum, Mynämäki 11.2.2013 18:00 Sastamala jvf Sylvään Koulu, Ojansuunkatu 8, Sastamala 12.2.2013 18:00 Borgnäs jvf Halkian yhteiskäyttötila, Härmäntie 116, Halkia/Borgnäs 12.2.2013 18:30 Somero jvf Someron Seurahuone, Rantatie 2, Somero 12.2.2013 18:00 Strömfors jvf St 1 Lovisa, Västersvängen 1, LOVISA 11.2.2013 18:30 Maskunejdens jvf Lyceet i Nådendal, Vadstenanpolku 4, Nådendal 8.2.2013 18:00 Mouhijärvidistriktets jvf Hotell Ellivuori, Ellivuorentie 131, Sastamala 7.2.2013 18:00 Parkano-Karvia jvf Keskustan koulu, Koulukatu 14, Parkano 11.2.2013 18:30 Lojo jvf Länsi-Uudenmaan Säästöpankki, Larsgatan 48, Lojo 7.2.2013 18:00 Björneborgs jvf Restaurang Liisanpuisto, auditoriet, Liisankatu 20, Björneborg 11.2.2013 18:30 Nummi-Pusula jvf Länsi-Uudenmaan Säästöpankki, Pusula 7.2.2013 19:00 Laitilanejdens jvf Raikkustugan, Kodisjoki 6.2.2013 18:00 Norrmarknejdens jvf Fullmäktigesalen, Vanhatie 14, Påmark 11.2.2013 18:00 Sammatti jvf Sparbankens mötesrum, Sammatti 7.2.2013 19:00 Åbonejdens jvf Auran Kettulinna, Aura 24.2.2013 16:00 Malaxnejdens jvf Kommungården i Malax, Malmgatan 5 6.2.2013 19:00 Pohjois-Satakunta jvf Garnisonsklubben, Kotikaari 17, Niinisalo 7.2.2013 18:00 Vanda jvf Helsinge skola, Övitsbölevägen 3, Vanda 6.2.2013 18:30 Pöytyänejdens jvf Haukkavuoren Hiihtomaja, Pöytyä 21.2.2013 19:00 Karlebynejdens jvf Såka Byagård, Gamla Skrabbvägen 12, Karleby 5.2.2013 18:00 Tavastkyrö-Viljakkala jvf Ungdomsföreningsgården Mäntylä, Maisematie 185, Hämeenkyrö KustÖsterbotten 21.2.2013 19:00 Pedersörenejdens jvf Sursik Skola, Sursikvägen 43, Bennäs 21.2.2013 19:00 Närpesnejdens jvf Yrkesakademin i Österbotten, Ängskullvägen 1, NÄRPES 20.2.2013 19:00 Nykarlebynejdens jvf Juthbacka Hotell och Restaurang, Jutasvägen 34, NYKARLEBY 5.2.2013 18:00 Sastmola jvf Merikievari, Kievarintie 8, Tuorila 4.2.2013 18:00 Kihniö jvf Kihniönkylän Eräveikots stuga, Palolahdentie 100-28, Kihniö Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Björneborgs jvf där granskningen börjar en timme före mötet. 6.2.2013 19:00 Karislojo jvf Spahotell Päiväkumpu, Keskustie 121, Karislojo 5.2.2013 18:00 Karis jvf Axxell, Karis, Bangatan 75, Karis 5.2.2013 19:00 Fiskars Wärdshus 11.2.2013 18:30 Bjärnånejdens jvf Salon Op, Bjärnåkontoret, mötesrummet, Bjärnå 6.2.2013 18:00 Salonejdens jvf Gymnasiet, stora auditoriet, Kaherinkatu 2, Salo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Pargas och Somero jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Pojo jvf 5.2.2013 18:00 Tenala jvf Malmåsa föreningshus, Prästkulla 4.2.2013 19:00 Ekenäs jvf Ekenäs högstadium, Flemmingsgatan 17, Ekenäs Jägaren 1 l 2013 l 59
• Skrivtävlingens skörd Joona Aho, 13 år En hobby jag aldrig tröttnar på Jag älskar att ströva i skogen och jaga. Mitt intresse för jakt började för drygt tre år sedan. Jag läste ivrigt böcker i ämnet och tittade på jaktvideor, men det gick åtminstone ett halvår innan jag hade övertalat mamma och pappa,för de var inte ett dugg intresserade av min blivande hobby.Redan som tioåring lånade jag Handbok för jägare på biblioteket och boken om jakt- och vapenlagstiftning som hör till.Jag läste böckerna med eftertanke,för jag hade inte en tanke på att ge upp. På det första försöket att skriva examen blev det nio fel och gissa om det förargade. Följande gång hade jag en smula bättre tur. På våra förfäders tid var jakten ett måste för att överleva. Jag begriper mig inte alls på sådana som är absolut emot jakt. I lagstiftningen har till och med åldersgränsen höjts för tillstånd att ha ett vanligt jaktgevär. Det är någonting som verkligen förargar jägare. Jag känner många ivriga ungdomar som gärna skulle börja jaga, och som tycker att åldersgränsen borde ha stannat där den var. Naturen har alltid stått mitt hjärta nära. Ofta har jag vandrat längs samma stigar i skogen; sett orrar och tjädrar, och järpar. På senare år har järparna blivit fler där vi bor. Nästan varje gång har jag kikaren om halsen och kameran med mig ? vem vet vad jag kan få se när jag strövar. Jag sysslar också gärna med viltvård. Många gånger har jag tänkt bygga en foderautomat för rådjur i något hörn av vår tomt, men sedan kommer jag alltid att tänka på att rådjuren är saftiga stekar för rovdjuren, som lodjur. Kommen så långt tänker jag på vår kära katt Riika,som jag aldrig nånsin vill förlora. Till min förargelse finns det inte heller tillräckligt med aspar på vår tomt, så jag kunde fälla några åt hararna. De enda aspar vi har är antingen för stora eller så står de för nära mammas trädgårdsland. Det betyder att det inte går att syssla med de former av viltvård som är tänkbara på vår tomt. Om det vore möjligt skulle jag vara helsåld på det! Jag är den enda i familjen som jagar. Jämt försöker jag få min storebror att hänga med,men svaret är alltid det samma: ?Jag ska fundera på saken?. Lillebror är ibland jätteintresserad av jakt, men när jag tittar på jaktvideor så ledsnar han av någon orsak ganska snart på det. Min kusin och två bästisar håller på mig när det blir tal om jakt. I år sköt jag min första orre från en liten vakkoja, den satt i toppen på en ung tall ? å så glad jag var efter skottet! Dessutom drömmer jag om att fälla en stor råbock, och det tänker jag också göra någon gång. När jag tittar på väggarna där hemma så drömmer jag ofta om ett stort råbockshorn att hänga upp. Jakten är en hobby som jag aldrig tröttnar på. Beställ Bekanta dig med vårt bredare produktsortiment på www.riista.fi NYHETER: Elämää suurempia eräretkiä ?dvd Pystykorvat kairassa ?dvd Hirvihaukkujen hurmaa ?dvd Linnustaja ?dvd 24 ? 24 ? 24 ? 24 ? ________st ________st ________st ________st Böcker: 8 askelta metsälle ? Aloittelevan metsästäjän ABC Valkohäntäpeuran ikämääritys ?opas Handbok för jägare Kohtaamisia metsässä-bok Metsäpeura Rangifer tarandus fennicus Metästäjän opas, uppdaterad Viltvåtmarker, en handbok Jousimetsästys-kirja Jägarens dagbok Första jägarboken Vilt för vardag och fest ?kokbok Fågelguide för jägare Bättre en fågel Snöspårsguiden Vildmarksliv Lintukoirat metsästyksessä ?bok Metsäpeuraopas Vesilinnustus ?bok 2 ? 5 ? 30 ? 19 ? 42 ? 30 ? 5 ? 48 ? 5 ? 5 ? 14 ? 10 ? 5 ? 5 ? 5 ? 35 ? 5 ? 40 ? ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st Postkort: (storlek A4) Vilda däggdjur Vilda fåglar Planscher: (vikta) Vilda fåglar Vilda däggdjur 1 ? ________st 1 ? ________st DVD Metsästysaseena jousi?johdatus perusteisiin Harrastuksena metsästys Unelmien hanhisyksy Hirvimetsä Hirviruhon paloittelu Björnens rätta ansikte (finska+svenska) Rådjuret Peuramailla Laukauksia ja latvateeriä Haaveitteni metsähanhi Lumisten kairojen metsohaukut Metsästäjä ? vastuu, turvallisuus Lumiset pienpetojahdit Spelkort: Finlands viltarter Strand- och sjöfåglar Finlands fiskar Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur Beställ per post: Finlands viltcentral, Lagret, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Per telefon: 029 431 2111 Via internet: www.riista.fi Namn: 10 ? ________st 5 ? 5 ? 5 ? 5 ? 5 ? 5 ? ________st ________st ________st ________st ________st ________st Näradress: Postnummer: Telefonnummer: 60 l Jägaren 1 l 2013 ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st ________st Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Vi levererar med postförskott (postförskottsavgift 4,10 + postavgift enligt vikt) 1,50 ? ________st 1,50 ? ________st Spel: Viltarter?minnesspel 20 ? 26 ? 26 ? 24 ? 23 ? 15 ? 25 ? 26 ? 26 ? 26 ? 26 ? 28 ? 26 ? Postanstalt:
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Under 2013 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är marja.kraufvelin@riista.fi eller tidningen Jägaren/annonser, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400-788 636. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Begagnat: stort, varierande urval vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi , 050-465 4695. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013881 985, 0500-279 777. Björnhundsvalpar efter föräldrar som skäller älg och rovdjur. Födda 14.11.-12. Färdiga till höstens jakter. Uki 040-761 1111. Jägaren nummer 2/2013 utkommer den 2 april. Material till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 15 februari. Norska gråhundsvalpar efter dubbel-ch föräldrar. F 9.11.12. Risto Hämäläinen, S:t Michel, tfn 044-370 8373. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Valpar av östsibirisk laika. Garanti. 040-564 9740, www.suojarannankennel.net Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050-365 9222 eller Jussi Kuittinen 050-3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.info. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044511 2013, engelsk setter: Antti Korhonen 040-725 3148, irländsk setter: Tero Savolainen 0440-130 703, gordonsetter: Jasu Sinkkonen 040-5198 819. Mera info på www.kkk-hhs.fi Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Konservatorer Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500-360 962. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ? Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Jaana Oinas, jaana@kaamosmetsan.com, 0400-740 443, Johannes Lehtomäki, j ohannes.lehtomaki@mhy.fi, 040-450 0024. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050-327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044-296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbsajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedlare: strh vorsteh 0400-438 112, kh vorsteh 050-555 0358, breton 040-764 8237, münsterländer 040-539 1301,  lh vorsteh 040-835 1289, kh ungersk vizsla 040-568 4426, weimaraner 040-911 1546, spinone 040-517 8213, korthalsgriffon 0400-872 991, bracco italiano 0400-205 933, strh ungersk vizsla 050-372 7846, bourbonnais 045-128 7262, stabyhoun 044-504 8966. Pasi Ahopelto, 0400-567 078. www.lehonpaja.net Erkki Hartikainen, Pusula. Tfn 0400-499 579. Alla arbeten i branschen med 20 års erfarenhet. Vesa Kapanen, Virrat, tfn 0400-669 918. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169.  www.trofeet.fi Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas ? material för uppstoppning. Tfn 040-558 4019, www.lietsala.net Antti Mäkilä, Tammela, alla arbeten i branschen! Tfn 0400-879 581 antti. makila@elaintentaytto.fi, www.elaintentaytto.fi Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Konservator Kari Rantanen, 23600 Kalanti, kvalitet utan överpris! Tfn 0400-546 438, www.karirantanen.fi T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050-563 7820. Tikka T3 Forest 308Win paketspecial med Burris optik 3-9x40, ljusp, 1290 e. Testvinnare Howa-gevär från 699 e. Beretta, Finn 412, CZ och Benelli. Kikarspecial! Meopta R1r 3-12x56 4K 795e, Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03-3484004, www.asetarvike.fi. Beaglevalpar till jägare, överl i februari. tohtori1@pp.nic.fi, 0400-132 783. Killerin kennel: Patterdaleterriervalpar. En mångsidig, klok och effektiv grythund. Tfn 0400-671 749. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY, UnA-Tungsten hagel som är 65 % tyngre än bly mm komponenter och laddningstillbehör för hagelpatroner, UnA-choketuber mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Nahkasaapas, Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, för studsare från 130 euro, installering öljynkestopohjalla 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Hinta Samt koot lätta teleskopiska 37-48, sama saapasmodeller! www. ouluntyostokeskus.com. myös 1/2 pitkällä varrella,Japanska och medeltida svärd. 08-311 31 33, saappaita myös Tfn kumiterällä. 040-508 58 33. 64? Korkealaatuinen. Valpar efter premierade bruksföräldrar.vahvarakenteinen, Silentum och Noise Stopper ljuddämpare Två olika kombinationer med toppföräldrar. Boots, för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Tfn 0400-542472. www.gordoninsetteri.fi Suomen tylppäkärkinen, musta. Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, Hinta www.jahtivaruste.fi. Säljes koot 37-46 Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. 69? Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera Maihari, info på www.corrosafe.fi  vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. 69? Hinta Nahkasaapas, koot 37-48 Saapas, Smårovdjursfällor: fotsnaror för räv, slagjärn för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400-181498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net/ "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. Hinta koot 36-48 69? vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla Hinta 64? koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor mfl fällor för smårovdjur. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi eller ring 050-566 2691. Korkealaatuinen. Nahkasaapas, vahvarakenteinen, kosteutta kestävä nahka, teddykarva Boots, vuori, varrensuussa Fotsnaror för räv, proffsmodelli, rostfritt stål. Tfn 044-523 0554. Hinta nauhakiristys, pitävä pohja tylppäkärkinen, musta. koot 38-48 37-46 Karhuville säljer fällor för små rovdjur och invittringsmedel direkt från tillverkaren. Tfn 06-4849 116, 040-7007 528. Mera info på www.karhuville.fi Tikka T3 Hun 790,-, Armsan A612S  299,Sako 85 Syn SS 1550,-, Sako Kodiak 1800,Beretta A300 980,-, Beretta A400 Light 1550,-, Kahles 2,5-10x50 890,-, 3-12x56 ljusp 1420,-, Meopta 3-12x56 belysn 795,-, 4-16x44MilD 790,-, Docter 2,510x48 699,-, 3-12x56 ljusp 899,Leupold VX-1 2-7x33 250,-, 3-9x40 295,Tubbs Mountaineer snöskor 30?, 36? 235,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 syn 360e,12/89 syn 440e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-tutkat, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 74? 69? Maihari, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. Hinta 69? koot 37-48 Saapas, "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. Hinta koot 36-48 69? Nahkasaapas, kosteutta kestävä nahka, teddykarva vuori, varrensuussa nauhakiristys, pitävä pohja Hinta koot 38-48 74? 0400-384 118, 0400-384 518. Snabb och billig frakt med buss och post! www.anonase.com. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jägaren 1 l 2013 l 61
• Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Syksyllä alkavat perustutkinnot: EVO METSURI METSÄPALVELUJEN TUOTTAJA Puunkorjuun ja metsänhoidon ohella opiskelijat perehtyvät monipuolisesti metsäluonnonhoitoon, ulkoilu- ja virkistysalueiden työtehtäviin sekä luonnossa liikkumiseen ja erätaitoihin. Perustutkinnon opiskelijoille on maksuton asuntola. Kouluviikko alkaa ja päättyy siten, että viikonlopun viettoon pääsee julkisilla kulkuvälineillä. Ammatillisen koulutuksen yhteishaku 25.2 ? 15.3. AIKUISKOULUTUS Metsuri- metsäpalvelujen tuottaja Hakuaika 1.6 ? 16.8. Hakuohjeet- ja lomakkeet: www.hami.fi Lisätiedot koulutuksista : www.hami.fi Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi , tfn 06-729 0431, 06-724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ? and ? järpe ? älg ? hjort ? rådjur ? räv ? mårdhund ? mink ? kråka ? hök ? duva ? fasan ? björn ? varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Köper och säljer, www.jahtihuuto.net Finfina trofésköldar för horn. OBS! Hyperlinken fungerar inte. Tfn 050-561 6493. Säljes. 182 ha skifte i Enontekis helt eller i delar. Andelar i fina fiskevatten och samfälld skog, vilket ger rätt till jakt efter småvilt på 30.000 ha! Ring för mera info på tjänstetid tfn 02956 52452 eller marita.toivanen@oikeus.fi. Jaktstuga i Estland, utmärkta jaktmarker för vildsvin, rådjur och gås. Byggda av stock: boningshus 3 r + k, bastu och bod samt mycket lagerutr. Växthus av glas, tomt c 2,4 ha, med lösöre. 39 000 e, 044-207 7269. Köpes Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400-271 291. Vi köper pälsskinn av mård, mink, räv och mårdhund. P. Hirvonen, Möykkylahdentie 9, 83700 Polvijärvi. Tfn 0500-328 875. Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slags pälsskinn. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 086130655, 040-5354134, www.asehuolto. net. Jag servar jaktradior, hundpejlar? RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040-7188 170. 62 l Jägaren 1 l 2013 Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus. fi. Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Jakt erbjuds Gås och allt storvilt EST/FIN, 050-520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Jakt och fiske över allt i världen sedan år 2000. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi. Kwalata i Sydafrika, 18 antiloparter, Big-5. En upplevelse för livet! Även upplevelseresor för dem som inte jagar. www.finscoop.fi, info@finscoop.fi. Jaga storvilt och småvilt i västra Lappland och på Ösel, lohijarvenerakeskus.fi Toppenpopulära drevjakter i Polen, 3 jaktdagar, 4 nätter, ring 0400-628671. www.hanhijahdit.fi Estland: drevjakt på vildsvin i fantastiska marker! Sverige: gåsjakt du inte glömmer! www.hanhijahdit.fi WWW. FASAANITILA.NET, Koijärvi, fasanförsäljning, hundutbildning, jakt, 045-349 6096. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hundutbildning. Fasanförsäljning. Fråga på inkv och måltider. Mejla auvo.kokkala@aina.net. Ulla och Auvo Kokkala, 050-588 9593. Uthyres I västra Lappland sköter www. lohijarvenerakeskus.fi boendet för jägare och fiskare. Tfn 044-505 8855, även grupper. Ett hus vid havsstrand på ön Andöy i Norge. Bastu och båt. Max 10 pers. 550 ?/vecka. Till salu för 80 000 ?. Tfn 040-596 8980. Övrigt Kontanter, kontanter ! ! ! Behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis, 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu, 013-227 010.
• Jägaren Nr. 1/2013 62. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 2.4.2013. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionsråd: Reijo Orava (ordf), Aku Ahlholm, Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Marko Mikkola, Marja Lammi, Ilkka Lampi, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen Petri Vartiainen och Vesa Ruusila Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Marja Lammi, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint) Översättning: Berndt Zilliacus och Julia Westerberg Pärmfoto: Hannu Huovila, Vastavalo Tryckeri: Hansaprint 2013/Jag13_01 ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Adresser Regionernas adresser www.riista.fi/Kontaktuppgifter Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Kundservice och rådgivning: Tfn. 029 431 2001 (vardagar kl 9-15) asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret Tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi www.riista.fi/tilaukset Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret.Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi Telefon 0303 9777 Kontaktuppgifter Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn. Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Forststyrelsen PB 94 (Vernissakatu 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Hallituskatu 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, Besöksadress Viksbågen 4, tfn. 020 57 511 www.rktl.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tfn. växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, Tfn. växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jägaren 1 l 2013 l 63
• www.asejaera.fi ÅBO Tel. (02) 239 0930 KIMITO Tel. (02) 423 804 Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen. Träpilar ECC 45# 10 st Laser Genetics ND 3x40 Sub Zero 370 ? Deben Terrier Finder Long Range 240 ? Hatsan 125 5,5 mm Vapenskåp SP 88 239 ? SP 75 700 ? 570 ? SP 88 75 ? Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. www.midway.fi ? 09 5122 933 Telefonservice vardagar 12-17 Mosin Nagant Syntetstock TUOTENRO 777174 119? Mosin Nagant Tryck med säkring TUOTENRO 559350 180? BSA Goldataar 3-18x44 TUOTENRO 939230 290? RCBS Rock Chucker Supreme TUOTENRO 937051 490? EGW Picatinyskena till Tikka T3 TUOTENRO 412774 70? Barnes LRX 175 gr 30 cal 50 st TUOTENRO 185355 70?