• Miljövårdspengar även till jaktföreningar Jäg ar en 1 l 2015 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten – välkommen! Förvaltningsplanen för vargen klar
• 2 l Jägaren 1 l 2015 Jägaren Nr. 1/2015 64. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 30.3.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Laura Ticklén, puh. 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Laura Ticklén, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen. Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 030 600 2301 metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2015/Jag15_01 Pärmfoto : Seppo Ronkainen Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Adresser Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar: c/o GoExcellent Munksnäs allén 25 00330 Helsinfors tel 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi kauppa.riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn. 029 431 2001, vardagar tfn. 9 – 15 asiakaspalvelu@riista.fi Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 029 431 2341, viltplanerare Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342, viltplanerare Heli Paavola, tel. 029 431 2343. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231, specialplanerare Marko Paasimaa, tel. 029 431 2232, förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax. Jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311, förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi. Jaktchef Antti Siira, tel. 029 431 2251, viltplanerare Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252, Björntelefon 029 431 2500. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 029 431 2241, viltplanerare Olli Kursula, tel. 029 431 2242, förvaltningssekreterare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291, viltplanerare Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292, förvaltningssekreterare Kaija Riikonen, tel. 029 431 2293. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Jaktchef Jouni Tanskanen, puh. 029 431 2301, viltplanerare Teemu Landberg, puh. 029 431 2212, förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303. Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 029 431 2281, tf. viltplanerare Otto Hölli, tel. 029 431 2284, förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331, tf. viltplanerare Antti Piironen, tel. 029 431 2332, förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Paula Laukkanen, tel. 040 347 2400. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila. Jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321, viltplanerare Reima Laaja, tel. 029 431 2322, förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221, viltplanerare Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222, förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211, viltplanerare Veli-Matti Pekkarinen, tel. 029 431 2403, förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201, viltplanerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116, förvaltningssekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261, viltplanerare Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262, förvaltningssekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263. Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki. Tf. jaktchef Sami Tossavainen, tel. 029 431 2304, viltplanerare Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272, förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273. Laitiala centrum: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi. fältchef Ilkka Ala-Ajos, tel. 029 431 2116, REGIONKONTOR
• Jägaren 1 l 2015 l 3 Innehåll l 1 l 2015 5 Ledaren: Vargpolitiken får en ny inriktning 7 Skapa ett användarnamn på Oma riista 8 En viltlogg för jägare på nätet 12 De viktigaste nyheterna i vargförvaltningsplanen 15 Ordförandens spalt: Nytt år med nya utmaningar 16 Ny älgförvaltning införs: Älgförvaltningsområden för gemensam beståndsvård 18 Internationell förvaltningsplan för alfågeln 20 Aktuellt från ministeriet: Jaktlagen revideras med eftertanke 22 ABC i säker vapenhantering 26 Använd stöden i viltvården, del 2: Förnuftiga stödåtgärder gynnar viltet 28 Investeringsstöd för goda gärningar även för jaktföreningar 30 Betesgång gynnar viltet 32 Plansch: Skogshare 34 Svett och bromsar ute på gåsmyren 36 Det nordiska samarbetet för att hejda mårdhunden fortsätter 40 Dags att se över avtalen om jaktarrende 43 Sjöfåglarna återvände till Boträsket 44 Från drev till ståndskall 46 Vilthushållningen blir allt internationellare, del 2: Ta vara på andra länders erfarenheter av vilthushållning 48 Jägarnas naturvård säkrar mångfalden 50 Viltforskningens historia, del 1: De första stegen 52 Skedanden 54 Kallelse till jv-föreningens årsmöte 58 Nyhetsmagasinet 61 Affärer 62 Åland Mittuppslaget: en plansch att spara, s. 32 Gåsinventering ute på myrar, s. 34 32 l Jägaren 1 l 2015 Jägaren 1 l 2015 l 33 Skoghare Lepus timidus Antti Saraja Säker vapenhantering på banan, på jakten, med hundarna, s. 22 Tyst är det däremot inte i våra skogar – det ser tjugotusen älghundar till, s. 44
• HUIPPUMERKKIMME Lapua® ja Vihtavuori voittamattomat yhdessä! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Ostaessasi 500 kpl Lapua®-hylsyjä tai Lapua®-luoteja, saat 25 € erikoisalennuksen kilosta Vihtavuori Premium -jälleenlatausruutia. N100 Vihtavuori -ruudit, 79,00 € / 1,0 kg (svh. 104,00 €) N500 Vihtavuori -ruudit, 85,00 € / 1,0 kg (svh. 110,00 €) N300 Vihtavuori -ruudit, 47,50 € / 0,5 kg (svh. 60,00 €) N300 Vihtavuori -ruudit, 149,00 € / 2,0 kg (svh. 199,00 €) Lisätietoja asiantuntevalta kauppiaaltasi! Nordis Oy Lapua ja Vihtavuori Metsästäjä nro 1 2015.indd 1 11.12.2014 11:41:59
• Jägaren 1 l 2015 l 5 I dessa dagar fastställs den nya förvaltningsplanen för vargstammen på jordoch skogsbruksministeriet. När den träder i kraft får förvaltningen av vargstammen en helt ny inriktning. Den gamla vargpolitiken har lett till bittra konflikter och vargstammens tillbakagång. Vargstammen har förvaltats utan gemensamma spelregler. Vid beredningen av den nya förvaltningsplanen ordnades workshoppar i vargreviren för organisationer och personer som kände till de lokala förhållandena. Den rådande åsikten var att vargarna godkänns bara det är tillåtet att ingripa när de orsakar skador och olägenheter. Vargarnas folkskygghet bör bevaras och problemindivider ska kunna elimineras flexibelt. Den nya förvaltningsplanen styr förvaltningen i den här riktningen. Det innebär att vi inleder förvaltningen av vargstammen med att bygga upp den lokalt utgående från reviren. Invånarna inom respektive revirområde ges möjligheter att påverka i vargfrågorna. Därför föreslås ett försök som utgår från att det inom respektive revirområde utses en samarbetsgrupp med uppgift att ansvara för området och förvaltningen av revirets vargflock. Förvaltningsplanen för vargstammen är inte någon regelbok med noggranna spelregler utan snarare en vägkarta som stöder ett gemensamt förnyande av vargpolitiken. Förvaltningsplanen presenterar totalt nio olika projekt. Med hjälp av dem söker vi nya verksamhetssätt för förvaltningen av vargstammen. Med hjälp av stamvårdande jakt strävar vi till att bevara vargarnas människoskygghet. Detta testas först med ett tvåårigt projekt. Varje livskraftig flock blir jaktbar. Också unga vargar kan elimineras i en flock, men det huvudsakliga målet är att vargarnas människoskygghet ökar och att de är rädda för människor och undviker bosättning. Ett samtidigt mål är även att genom laglig och tillåten jakt öka vargens värde som vilt och föremål för jakt. Vargarnas visiter vid hus har upplevts som olägenheter. Förvaltningsplanen presenterar ett projekt som innebär att vi söker gemensamma modeller för ett samarbete mellan dem som bor inom ett revir, polisen och viltförvaltningen för åtgärder mot vargar som återkommande besöker gårdar. Målet är att skapa klara kriterier, som ger en grund för att antingen skrämma bort eller helt eliminera sådana vargar. Till den här helheten hör också klarläggande direktiv för tillämpningen av strafflagens bestämmelser om nödvärn när varg hotar hund eller husdjur. Uppföljningen och uppskattningen av stammen i vargreviren är centralt i utvecklingsverksamheten. Naturresurscentralens observationssystem för stora rovdjur, Tassen, är ett grundläggande system för uppföljningen och det kompletteras med GPS-uppföljning. Dessutom ska försök göras där informationen preciseras med hjälp av viltkameror och DNA-analyser av vargavföring. DNA-specificeringen kan också tjäna som grund för bestämning av hundvargar. Varken hundvargar eller förvildade hundar godkänns i vår natur. Målet för den revirbaserade förvaltningen och de nya verksamhetsmodellerna är att möjliggöra en samexistens för människa och varg och att bevara en livskraftig vargstam. Enligt planen består den minsta livskraftiga stammen av 25 par som producerar avkomma. Av de par som lever på båda sidor av riksgränsen mellan Finland och Ryssland räknas hälften med i den finländska vargstammen. När målsättningen för minsta livskraftiga vargstam överskrids kan de mest problematiska vargflockarna avlägsnas helt. Vi kan också dra slutsatser om förlängningen av riktlinjerna i planen. Målet är att den minsta livskraftiga vargstammen årligen ska producera drygt hundra vargungar. När regleringen av vargstammen sker enbart med lagliga medel och hänsyn tas till de naturliga dödsorsakerna återstår flera tiotal jaktbara vargar. Beaktas bör även att inte hela landet ska fyllas med vargrevir. Revirens sammanlagda areal skulle uppgå till knappt en tiondedel av landets totala areal. Vargpolitiken har också ekonomiska effekter på livet inom revirområdena. Skadeersättningarna ses som samhällets uppgift, men också politiken behöver ekonomisk uppmuntran som stöd. Statsekonomin är i trångmål och därför föreslås alternativa modeller i förvaltningsplanen. Förslagsvis kunde en utredning göras av ett ersättningsoch arvodessystem som bygger på privat finansiering och som ekonomiskt sporrar bevarandet av vargstammen. Vargpolitiken får en ny inriktning Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Ledaren
• 6 l Jägaren 1 l 2015 Metsän poika tahdon olla, sankar jylhän kuusiston. Tapiolan vainiolla karhun kanssa painii käyn, ja maailma unholaan jääköön. Miten toimit kohdatessasi suurpedon? Runouden sankareilla on useimmiten kovat luulot voimistaan, mutta painiottelussa mesikämmen ottaa erävoiton sitkeästäkin urhosta. Suurpedot-sivusto tarjoaa luotettavaa tietoa suomalaisista suurpedoista ja auttaa yhteiselossa petojemme kanssa. Tervetuloa uudistettuun verkkopalveluun! Aleksis Kivi, Metsämiehen laulu EUROPEAN OPTICS since 1933 EAN EA A AN AN N N Kuningas “Askelten äänet lähestyivät. Tiesin sen saapuvan, mutta en nähnyt vielä mitään peitteisessä ja varjoisessa metsässä. Viimein! Pitkän odotuksen ja hiljaisuuden jälkeen se seisoi edessäni. Kaikessa komeudessaan, aamuauringon ensisäteiden valaisemana, intohimoisesti kilpailijaansa etsien.” ? 6 –kertainen zoomi ? 8portainen valonsäätö ? “Battery Safe” –toiminto ? jopa 95%:n valonläpäisy ? saatavana myös 1,7-10x42 ja 2-12x50 Saavuta uusi taso Meostar R2 MeoStar R2 2.5-15x56 MeoStar R2 1-6x24 Kaikki R2-sarjan uutuudet sekä lähimmän jälleenmyyjäsi löydät osoitteesta: www.remes.? UUTUUS
• Jägaren 1 l 2015 l 7 Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Viltloggen är: Personlig Lagstadgat: Avskjutningsanmälan Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Lyckad jakt? – Javisst! Skriv in viltet på plats. För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 13.10.2014 11:00 Berätta om jakten om du vill Gör avskjutningsanmälningen i tjänsten 1 2 3 Fyll i och spara formuläret Licensbelagt vilt LADDA NER – DET ÄR GRATIS! Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! Rådjur Gråsäl Lodjur Björn Järv Utter Varg 1 Gå till oma.riista.fi > Svenska> Registrera dig > Skriv in din e-postadress 1 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet Lägg in en bild och berättelsen om jakten. Uppgifterna överförs automatiskt till tjänsten. 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord Hur du använder Oma riista Så här registrerar du dig
• 8 l Jägaren 1 l 2015 Henna Väyrynen Spara din jakthistoria – enkelt skriva jaktlogg på nätet Mikko Rautiainen, som jagar aktivt i Laihia och Vimpeli, registrerade sig i slutet av september på tjänsten Oma riista. När det var gjort skrev han in varje vilt som han fällt under året och antecknat. Den första bilden som han laddade upp var av ett par ståtliga ripor som han fällde på höstens första jaktresa i Lappland. ikko Rautiainen har jagat i ett tjugotal år och är särskilt intresserad av småvilt, även om också rådjursjakten känns lockande. Det händer att han hänger med på en älgjakt. Rautiainen tycker att tjänsten Oma riista har mycket gott att erbjuda för både viltförvaltningen och enskilda jägare. Det är okomplicerat att skriva in vilt som man har fällt och att föra en egen viltlogg. Viltförvaltningen får in information om avskjutningen medan jägaren får en mera personlig jaktdagbok. När man väl har registrerat sig är tjänsten mycket lätt att använda. Tröskeln att anmäla viltet som man har fällt är väldigt låg, tycker Mikko Rautiainen. Rautiainen berättar att för honom personligen har tjänsten hjälpt honom att föra jaktdagbok regelbundet. Tidigare blev det inte alltid av att anteckna vad han fällt och upplevt på jakten, men sedan han började med tjänsten har han fört jaktdagbok regelbundet. Rautiainen berömmer den nya möjligheten att skriva in flera stycken av samma art. Användningsegenskaperna avgör Hur borde tjänsten utvecklas och hur ser framtiden ut, med tanke på att teknologin och tilllämpningarna utvecklas så fort? Rautiainen tycker att det är avgörande att hålla användarna intresserade. Det ska inte vara svårt att nå informationen. Det ska gå snabbt att få fram informationen och använda den. För jägare vore det bra att enkelt kunna ta fram sin jakthistoria. M Mikko Rautiainen jagar helst fågel med sin breton Maisa. Tjänsten kunde också utvecklas i två riktningar: både en ”basmodell” och en mera avancerad version för krävande användare. För dem som kräver fler funktioner kunde tjänsten till exempel erbjuda information om väderleken och ge möjligheter till en väderrapport i efterhand, grunnar Mikko Rautiainen. Rautiainen, som jobbar på Forststyrelsen som specialplanerare, tycker att möjligheten att göra den lagstadgade avskjutningsanmälningen i tjänsten Oma riista är praktisk och bra. Men han förmodar att alla jägare inte nödvändigtvis är beredda att övergå till ett helt nätbaserat anmälningssystem. Rautiainen tycker att möjligheten att kontrollera uppgifterna om sig själv i jägarregistret är en bra nyhet i tjänsten. Dessutom, grunnar Rautiainen, vore det bra med en funktion som visar jakttiderna för arterna på kartan. Nuförtiden kan ju jakttiderna för hönsen variera från kommun till kommun. Tjänsten kunde visa jakttiderna för viltarterna utifrån jägarens position och i realtid, föreslår Rautiainen. Hjälpmedel för viltförvaltningen och jägarna I detta nu har tjänsten Oma riista separata funktioner för viltförvaltningen och vanliga jägare. Bland annat jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare och personer som har beviljats licens eller dispens har några speciella funktioner som vanliga jägare inte ännu har tillgång till. Mikko Rautiainen tror att tjänsten kan bli till stor nytta för jaktvårdsföreningar och jaktföreningar. Jaktföreningarna kan använda jägarnas avskjutningsinformation och den vägen få veta hur många medlemmar som jagar hönsfåglar och hur många fåglar de har skjutit. Med den här tillförlitliga informationen som underlag kan föreningen sedan justera medlemmarnas hönskvoter. Positionsinformationen i tjänsten skulle säkert också vara till nytta vid viltvårdsarbeten, anser Rautiainen. Rautiainen understryker dock att sekretessen hos tjänsten måste bevaras. Han anMik ko R au ti ainen
• Jägaren 1 l 2015 l 9 Viltförvaltningens elektroniska tjänst Oma riista öppnades i våras. Den uppdateras och utvecklas fortlöpande utifrån jägarnas synpunkter och önskemål. Tjänsten utvecklas även för större funktionalitet, utgående från vittgående utvecklingsplaner. Enligt planerna ska Oma riista hösten 2016 kompletteras med ett informationssystem för älg som gör det möjligt att precisera prognoserna för älgstammen under pågående jakt. När man väl har registrerat sig är tjänsten mycket lätt att använda ser att bara jägarens själv ska ha tillgång till positionsinformationen för det fällda viltet. Men utvalda personer på jaktvårdsföreningarna kunde ändå ha tillgång till positionsinformationen i avskjutningsanmälningarna för att kunna koordinera jakten efter en viss art bättre. Det kunde gå att frivilligt dela med sig av avskjutningsinformationen till andra användare. Till exempel dela sina upplevelser med en kamrat, föreslår Mikko Rautiainen. Citizen science Tjänsten Oma riista har också den viktiga uppgiften att samla in vetenskaplig information och avskjutningsdata för både viltförvaltningen och viltforskningen. Mikko Rautiainen framhåller att tjänsten även kan betraktas som populärvetenskap (citizen science). Med termen avser Rautiainen en tjänst där jägare och andra intresserade som rör sig i naturen kan lägga in sina viltobservationer året om. Utöver avskjutningsinformationen skulle det alltså gå att skriva in sina viltobservationer av olika slag, från spår till flyttande fåglar. Tjänsten kunde producera ett omfattande material insamlat av naturmänniskor, och det kunde bli till oanad nytta, filosoferar Rautiainen. Insamling av älgobservationer och avskjutningsinformation på nätet i tjänsten Oma riista Uppföljning i realtid av observationer och avskjutning på tjänsten Oma riista Jaktledare kan skriva in observationer och avskjutning på mobilen i terrängen eller senare på dator Gränserna för ett jaktlags älglicensområde bestäms elektroniskt och distribueras till jaktlagets medlemmar på internet och i mobilen Gör det möjligt att samla in information av nya typer, exempelvis observationer gjorda med viltkamera Tjänsten Oma riista utvecklas Informationssystemet för älg testkörs hösten 2015 l l l l l
• O€ på köpet! Blind Max HDTM snöcamomössa och TouchScreen handskar Värde tsm. 49,80 € MOUNT HUNTER PRO och BliND Max HDTM SNOw förpackningsbara dunjackor TOPPEN-NYHET! Högklassiga Alaska Mount Hunter Pro Snow och Alaska Mount Hunter Pro dunjackorna håller dig varm på jakten och på fritiden. Fast huva, hög krage och snölås i ärmarna skyddar effektivt mot kylan. Packningsbara dunjackan är lätt att ta med sig på jaktoch fritids resan, genom att packa ner den i tranportpåsen som medföljer. Storlekar: xxS-4xl VINTERNS TUFFASTE ERBJUDANDE N OCH NYHETER – RETkITUkkU.FI toppen-nyhet! 149€ endast motsvarande 329 € eller från 9 € / mån BliND Max HDTM PRO snöcamoställ Till viNTERjakT O€ alaSka stickad mössa Din förmån 19,90 € O€ alaSka ThermoDry -värmestrumpa alaSka MOUNT HUNTER PRO dunväst TOPPEN-NyHET! Varm, 90 % dun-fylld väst till fritiden. Passar utmärkt under kalla dagar att ha på sig som värmande under jackan och på våren som yttre klädlager. 1990 Du betalar endast DiN förMåN 79,10 € Kundbonus åt de 300 snabbaste vid köp över 100€ en gåvoprodukt (0-19,90 €) välj en kundbonus produkt när du gör beställningen antingen via telefon eller i Retkitukku.fi nätbutikens köpkorg. KundbOnus Vid Köp öVer 100 €! kaMik icEBREakER -70° c värmestövlar 119,90€ erbjudande! 49,90€ erbjudande! HESTRa lEaTHER BOx MiTTEN läderhandskar Finns även i svart! 239€ endast erbjudande! BaffiN cONTROl Max -70° c vinterskor Till extrema förhållanden, ända ner till -70° C. fiSHPOiNT pimpel ekolod Med ekolodet hittar du fiskstimmen lätt och snabbt. Du ser formerna på bottnet, hur djupt det är samt enskilda fiskar och stimm. Liten storlek och lätt att använda. NYHeteR NU I LAGeR! 99€ Meny Infrarödblixt garanterar de bästa nattbilderna. (44 st. led) Mycket noggranna HD bilder & videon. Fjärrkontroll + bildbegäran! Fungerar med alla operatörer och e-post! BURREl S10 HD+SMS sändande åteloch övervakningskamera 17/2014 TESTVINNARE alaSka liTE -40° c neopren värmestövel toppeN-NYHet! Designad för aktiva vinterfiskare och -jägare, som värderar en utmärkt passform, lätt och med hög prestanda i tuffa förhållanden. Varm 10 mm neoprenkonstruktion samt en bottenstruktur som isolerar bra från kylan. -40°C MAX. 8990 endast 200 st pARtI åt De sNABBAste ! motsvarande 149 € VINTERNS POPULÄRASTE TESTFRAMGÅNG! RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta 89,90€ erbjudande! 90/10 ett LItet pARtI åt De sNABBAste! endast föRMåN 430 € motsvarande 629 € eller från 12 € / mån Landslaget Rekommenderar! BESTÄllNiNGaR www.retkitukku.fi eller TElEfON svenskspråkig 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 pAckBAR I LItet UtRYMMe extRA-vARM DUNFYLLNING Snöcamostället är designat för vinterjakt, och utnyttjar nyaste membranteknologin, ytbehandling och material. Hängselbyxorna har hög ryggdel samt snölås i byxbenen. Storlekar: xxS-3xl STÄLLET HAr HÄNGSELBYXOr! vÄRDE 99,00 € vÄRDE 19,90 € vÄRDE 14,90 € Din förmån 14,90 € endast endast endast 100% nöJdGArAnTi 249€ endast erbjudande! eller från 14 € / mån vaRUHUS kauppiaantie 30 Oulunsalo vardagar kl. 9-17 HESTRa aRMy lEaTHER HEli Ski fingerhandskar 199€
• O€ på köpet! Blind Max HDTM snöcamomössa och TouchScreen handskar Värde tsm. 49,80 € MOUNT HUNTER PRO och BliND Max HDTM SNOw förpackningsbara dunjackor TOPPEN-NYHET! Högklassiga Alaska Mount Hunter Pro Snow och Alaska Mount Hunter Pro dunjackorna håller dig varm på jakten och på fritiden. Fast huva, hög krage och snölås i ärmarna skyddar effektivt mot kylan. Packningsbara dunjackan är lätt att ta med sig på jaktoch fritids resan, genom att packa ner den i tranportpåsen som medföljer. Storlekar: xxS-4xl VINTERNS TUFFASTE ERBJUDANDE N OCH NYHETER – RETkITUkkU.FI toppen-nyhet! 149€ endast motsvarande 329 € eller från 9 € / mån BliND Max HDTM PRO snöcamoställ Till viNTERjakT O€ alaSka stickad mössa Din förmån 19,90 € O€ alaSka ThermoDry -värmestrumpa alaSka MOUNT HUNTER PRO dunväst TOPPEN-NyHET! Varm, 90 % dun-fylld väst till fritiden. Passar utmärkt under kalla dagar att ha på sig som värmande under jackan och på våren som yttre klädlager. 1990 Du betalar endast DiN förMåN 79,10 € Kundbonus åt de 300 snabbaste vid köp över 100€ en gåvoprodukt (0-19,90 €) välj en kundbonus produkt när du gör beställningen antingen via telefon eller i Retkitukku.fi nätbutikens köpkorg. KundbOnus Vid Köp öVer 100 €! kaMik icEBREakER -70° c värmestövlar 119,90€ erbjudande! 49,90€ erbjudande! HESTRa lEaTHER BOx MiTTEN läderhandskar Finns även i svart! 239€ endast erbjudande! BaffiN cONTROl Max -70° c vinterskor Till extrema förhållanden, ända ner till -70° C. fiSHPOiNT pimpel ekolod Med ekolodet hittar du fiskstimmen lätt och snabbt. Du ser formerna på bottnet, hur djupt det är samt enskilda fiskar och stimm. Liten storlek och lätt att använda. NYHeteR NU I LAGeR! 99€ Meny Infrarödblixt garanterar de bästa nattbilderna. (44 st. led) Mycket noggranna HD bilder & videon. Fjärrkontroll + bildbegäran! Fungerar med alla operatörer och e-post! BURREl S10 HD+SMS sändande åteloch övervakningskamera 17/2014 TESTVINNARE alaSka liTE -40° c neopren värmestövel toppeN-NYHet! Designad för aktiva vinterfiskare och -jägare, som värderar en utmärkt passform, lätt och med hög prestanda i tuffa förhållanden. Varm 10 mm neoprenkonstruktion samt en bottenstruktur som isolerar bra från kylan. -40°C MAX. 8990 endast 200 st pARtI åt De sNABBAste ! motsvarande 149 € VINTERNS POPULÄRASTE TESTFRAMGÅNG! RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta 89,90€ erbjudande! 90/10 ett LItet pARtI åt De sNABBAste! endast föRMåN 430 € motsvarande 629 € eller från 12 € / mån Landslaget Rekommenderar! BESTÄllNiNGaR www.retkitukku.fi eller TElEfON svenskspråkig 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 pAckBAR I LItet UtRYMMe extRA-vARM DUNFYLLNING Snöcamostället är designat för vinterjakt, och utnyttjar nyaste membranteknologin, ytbehandling och material. Hängselbyxorna har hög ryggdel samt snölås i byxbenen. Storlekar: xxS-3xl STÄLLET HAr HÄNGSELBYXOr! vÄRDE 99,00 € vÄRDE 19,90 € vÄRDE 14,90 € Din förmån 14,90 € endast endast endast 100% nöJdGArAnTi 249€ endast erbjudande! eller från 14 € / mån vaRUHUS kauppiaantie 30 Oulunsalo vardagar kl. 9-17 HESTRa aRMy lEaTHER HEli Ski fingerhandskar 199€
• Sep po R o nk ainen De viktigaste nyheterna i vargförvaltningspl anen Arbetet med den nya förvaltningsplanen för vargstammen har pågått i ett år och nu är den klar. Planen innehåller flera konkreta åtgärder som syftar till att människa och varg ska kunna leva jämsides med varandra i sämja, samtidigt som vi skyddar vargen enligt internationella bestämmelser. Laura Ticklén 12 l Jägaren 1 l 2015
• De viktigaste nyheterna i vargförvaltningspl anen Jägaren 1 l 2015 l 13
• 14 l Jägaren 1 l 2015 inlands viltcentral och Viltoch fiskeriforskningsinstitutet (från och med årsskiftet Naturresursinstitutet) överlät under ledning av projektchef Mikael Luoma i mitten av december utkastet till vargförvaltningsplan till uppdragsgivaren, Jordoch skogsbruksministeriet. Under arbetets gång hördes allmänheten i stor skala och under den senaste månaden har ministeriet dessutom fått in utlåtanden från involverade intressegrupper. Tanken är att förvaltningsplanen ska tas i bruk i skyndsam ordning, vilket betyder att det har varit möjligt att ansöka om beståndsvårdande dispenser redan för denna vinter. Beslutsfattande på lokal nivå och tillförlitliga forskningsresultat Förtroendet mellan dem som bor i vargtrakter, rovdjurskontaktpersonerna, viltforskarna och viltförvaltningen bygger på öppenhet och att den information som ges är riktig. Hädanefter kommer Naturresursinstitutet att publicera inte bara uppskattningar av vargstammens storlek utan också det material som uppskattningarna bygger på. Naturresursinstitutet informerar även jaktvårdsföreningarna om arbetet med att förse vargar med sändarhalsband, och på sin webbplats för alla intresserade. Finlands viltcentral ska börja arrangera årliga lokala träffar inom vargreviren där folk kan diskutera läget på vargförvaltningsfronten. Aktörerna på berörda orter organiserar sig i samarbetsgrupper som utvärderar tillståndet i reviren, olika sätt att förebygga konflikter och behovet av beståndsvårdande jakt. Samarbetsgrupperna utser dessutom en ansvarsperson för vargreviret. En vargförvaltning värd namnet kräver uppdaterad och täckande information om flockarna. Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet utbildar kontaktpersonerna för de stora rovdjuren i observering och rapportering. Arbetet med att förse vargar med sändarhalsband ska fortsätta, men forskarna som undersöker flockarna och stammen kommer även att använda information som är inhämtad med viltkameror och lyssna på samarbetsgruppernas och Viltcentralens åsikter. Parallellt med de etablerade metoderna kommer forskarna även att börja göra dna-undersökningar av avföring. Naturresursinstitutet kommer att publicera inte bara en utan två årliga uppskattningar av stammen: F Förvaltningen av vargstammen ska: 1. Lyfta vargstammen till en gynnsam skyddsnivå och hålla den där. 2. Säkerställa det fortsatta arbetet med att följa med vargstammen. 3. Skapa metoder som underlättar vargens och människans liv jämsides med varandra. 4. Skapa förtroende mellan aktörerna. 5. Äga förmåga att reagera snabbt på vargolägenheter och förebygga skador. 6. Ingripa kraftfullt mot illegalt dödande av vargar. 7. Stärka vargens ställning som värdefull naturresurs. i oktober av antalet flockar och i februari av antalet individer. Beståndsvårdande jakt ger flexibilitet Det som finländarna oroar sig mest för är vargar som stryker kring huset. Enligt den nya planen ska polisen, Viltcentralen och storviltsassistansen (SRVA) fatta beslut för varje enskilt fall, om vargen som beter sig störande ska avhysas eller avlivas, eller om det kan hittas en annan tillfredsställande lösning på problemet. Finlands viltcentral sammanställer erfarenheterna av avhysningarna och polisen informerar om verkställda operationer. De beståndsvårdande dispenserna återupptas i licensurvalet försöket pågår i två år och klara villkor har fastställts för hur dispenserna ska beviljas och användas. Förvaltningsplanen för vargstammen är gjord med hängivenhet, yrkeskunskap och vidsynthet. Finlands viltcentral önskar tacka alla som på diskussionsforumet, i Taloustutkimus undersökning, workshoppar, sammankomster eller på annat sätt har deltagit i förnyandet av förvaltningsplanen. Självfallet kommer det även i fortsättningen att krävas samarbete och god vilja: arbetet för att öka livskraften hos vår vargstam och tryggheten för folk fortsätter, nu ännu mer krävande. Förvaltningsplanen för vargstammen i vårt land är utlagd i sin helhet på jordoch skogsbruksministeriets webbplats. Sep po R o nk ainen
• Jägaren 1 l 2015 l 15 I fjol väckte förbudet mot utfodring av vildsvinen, som föreföll att förekomma nästan bakom varje trädstam, både förargelse och diskussioner bland jägarna. Förordningen hade beretts totalt utan att höra vilthushållningens sakkunniga, så den åstadkom en ordentlig villervalla. Till all lycka hävdes utfodringsförbudet mot slutet av året då jägarna förband sig till ett decimeringstalko på vildsvin för att förebygga svinpestens utbredning till vårt land. Talkoaktionen har också gett resultat: fram till utgången av året har redan över 250 vildsvin blivit fällda. Jägarna sköter nog givna uppgifter bara de är ordentligt motiverade. För svinpestens del är det fråga om en såpass allvarlig sak, att varje ansvarskännande jägare gör sitt yttersta för att förhindra sjukdomens spridning. Vid besök i områden där svinpest förekommer bör därför yttersta försiktighet iakttas för att sjukdomen inte ska sprida sig till vårt land med jägarens utrustning. I slutet av fjolåret tillsatte jordoch skogsbruksministeriet en arbetsgrupp för utarbetandet av en vildsvinsstrategi. Säkerligen börjar det vara i sista valete, såvida vi önskar förhindra vildsvinets snabba utbredning till södra Finland. Utöver en eventuell svinpest har vildsvinet också en avsevärd inverkan på de övriga viltarterna och på bedrivandet av jordbruk om stammen av vildsvin stärks i betydande omfattning. Vi väntar med stort intresse på de riktlinjer som arbetsgruppen drar upp. Även utkastet till förvaltningsplan för vargstammen sändes på remiss i slutet av året. Tiden för inlämnandet av yttrande gick ut i medlet av januari. Helt enligt förhandsantagandena väckte förvaltningsplanen redan i beredningsskedet livlig debatt i flera forum och de olika parternas synpunkter befinner sig fjärran från varandra. Om utkastets riktlinjer håller kan stamvårdande jakt efter varg bedrivas redan innevarande vinter inom vargrevirområdena. Det är en väldig utmaning för jägarna, att den föreslagna stamvårdande jakten sköts på ett korrekt sätt enligt licensvillkoren och att just de rätta djuren elimineras i flockarna. Vargen är erkänt svårjagad och jägarna har inte råd att spilla någon tid vid ett eventuellt skottläge. Jakten intresserar säkert även media, vilket sätter en extra krydda på jaktarrangemangen. I utkastet till förvaltningsplan har det presenterats ett stort antal åtgärder av olika typ, men trots det är det svårt att påvisa någon medicin som ger konkret nytta för invånarna och jägarna i vargreviren, dvs. en fredlig samexistens med vargflocken. Inom vissa områden i vårt land är invånarna därtill tvungna att komma till rätta med täta stammar av flera olika arter av stora rovdjur. Som en ny öppning föreslås det i utkastet att en samarbetsgrupp ska grundas i vargrevirområdena. Gruppen föreslås få en rätt stor frihet i organiserandet av verksamheten så som gruppen själv vill ha det. En särskilt stor roll ges den ansvarsperson för vargreviret som samarbetsgruppen utser. Handhavandet av uppgiften kräver ett verkligt stort förtroende bland ortsborna för personen och ett stort engagemang av den utsedda. Väsentligt för fortsättningen är hur stor vikt det läggs vid samarbetsgruppens och ansvarspersonens roll vid förvaltningen av vargstammen i området. Dessutom känner inte viltförvaltningslagen och –förordningen till de nu presenterade organen. Också det regionala viltvårdsrådets roll blir mycket diffus i utkastet trots att det enligt viltförvaltningsförordningen har fastställts ett flertal uppgifter för rådet med anknytning till planeringen av vilthushållningen i det egna området. I utkastet föreslås det också, att antalet vargar begränsas inom områden med skogsren. Det här har redan länge krävts av berörda parter, men det har knappt alls hänt någonting. Det ska bli intressant att se hur den här frågan blir löst inom ramen för den rätt begränsade licenskvoten. Eliminerandet av en varg i flocken har ur skogsrenens synpunkt inte någon som helst inverkan i praktiken, utan åtgärderna bör vara rejält kraftigare. Förhoppningsvis realiseras sådana i och med att den nya förvaltningsplanen blir fastställd. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den förnyade viltförvaltningsorganisationen vid realiserandet av förvaltningsplanen för vargstammen står inför sin klart svåraste uppgift någonsin, men med ett gott samarbete klarar vi av också det problemet! Nytt år med mer krävande utmaningar än tidigare Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt
• 16 l Jägaren 1 l 2015 Text och bild: Mikael Wikström Ny älgförvaltning införs: Älgförvaltningsområden för gemensam beståndsvård Efter en lång process har Finland fått nya älgförvaltningsområden. Landet är nu indelat i 59 enheter i vilka jägarna och jaktvårdsföreningarna kommer att samarbeta med gemensamma målsättningar och beskattningsprinciper. Avsikten är en förvaltning med älgarnas rörelsemönster som utgångsläge. rsaken till att nya älgförvaltningsområden har fastställts i Finland är behovet av att bättre kunna styra älgbeståndens utveckling. Det här för att kunna hålla nyttan och besvären som älgarna medför i balans. Älgarna rör sig över stora O
• Jägaren 1 l 2015 l 17 arealer så enskilda jaktföreningar eller jaktvårdsföreningar har i allmänhet väldigt små möjligheter att ensamma kunna förvalta ett älgbestånd. Därför behövs lämpligt stora och enhetliga älgförvaltningsområden inom vilka jaktvårdsföreningarna kan samarbeta med gemensamma målsättningar och beskattningsprinciper. Vad som är lämplig storlek för ett älgförvaltningsområde beror på hur stora årshemområden älgarna har. I södra Finland rör sig en älg i genomsnitt på cirka 6 000 hektar under ett år, medan en älg i norra Finland kan röra sig över omkring 30 000 hektar under ett år. Om man vill att omkring 70 procent av älgarna i ett älgförvaltningsområde ska finnas där hela tiden, vilket behövs för att man effektivt ska kunna förvalta områdets älgar, borde områdets areal vara cirka 220 000 hektar i södra Finland och cirka 1 100 000 hektar i norra Finland. Lämplig placering för ett älgförvaltningsområde är sådan att området är enhetligt. Det innebär att områdets gränser följer naturliga geografiska hinder som kan begränsa älgarnas rörelser. Sådana hinder är till exempel stora vattendrag och viltstängsel. Som exempel kan nämnas att över fem kilometer långa viltstängsel har visat sig minska älgkollisionsrisken med 70 – 80 procent. Älgarna känner däremot naturligtvis inte till jaktvårdsföreningarnas eller viltcentralsområdenas gränser. Många faser och många synpunkter De nya älgförvaltningsområdena har kommit till genom en omfattande process som startade för ett och ett halvt år sedan. I första skedet tillfrågades alla jaktvårdsföreningar hur de uppfattar att älgarna i sina områden rör sig. Senare fick jaktvårdsföreningarna en förfrågan var de tycker att älgförvaltningsområ2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Andelen ”egna” djur i älgförvaltningsområdet Älgf ör valtningsomr åde ts s tor lek , hekt ar Norra Finland; årshemområdet ca 30 000 ha Mellersta Finland; årshemområdet ca 15 000 ha Södra Finland; årshemområdet ca 6 000 ha Finland är indelat i 59 älgförvaltningsområden utgående från älgarnas rörelsemönster. Ju större areal ett älgförvaltningsområde har, desto större är andelen älgar som finns i området hela tiden. I norr behövs större älgförvaltningsområden än i söder, i och med att älgarna i norr har större årshemområden. Målsättningarna för varje älgförvaltningsområde fastställs av viltrådet för tre år åt gången och därefter planerar älgförvaltningsområdets jaktvårdsföreningar tillsammans den årliga beskattningen utgående från målsättningarna.
• 18 l Jägaren 1 l 2015 Mikko Alhainen, specialplanerare, Finlands viltcentral Alfågeln är en havsfågel som häckar på tundran i norr. Den är en av våra vanligaste sjöfåglar. Alfågelflockarna ute på Östersjön har dock krympt i oroväckande grad under de senaste två decennierna. nligt inventeringarna har det totala antalet alfåglar i världen minskat med 65 procent under de senaste tjugo åren. En internationell förvaltningsplan är därför under arbete för att minska på dödligheten orsakad av mänsklig verksamhet och klarlägga orsakerna till tillbakagången. Vi hoppas att jakten efter alfågel kan fortsätta på hållbar grund inom ramarna för den internationella förvaltningsplanen. På grund av tillbakagången har det internationella naturskyddsförbundet IUCN klassat alfågeln som globalt hotad. I Finland har avskjutningen dock i ett par års tid pekat uppåt. På grund av de milda vintrarna har det övervintrat fler alfåglar än förut i Finska viken, vilket uppenbarligen har ökat jaktmöjligheterna lokalt. I april 2014 samlade en internationell workshop om förvaltningsplanen representanter för myndigheter, experter och företrädare för intressegrupper från över tio länder. I Roosta i Ja ri Nis ka nen E denas gränser borde dras, med beaktandet av de nyss beskrivna förutsättningarna. Som följande bekantade sig viltcentralsområdenas personal med jaktvårdsföreningars synpunkter och skissade upp gränser för älgförvaltningsområden utgående från sin lokalkännedom. Härefter behandlades älgförvaltningsområdena i olika omgångar i de regionala viltråden och i det nationella viltrådet, som gav sina synpunkter. Efter åtta olika behandlingsfaser fastställde jordoch skogsbruksministeriet de slutliga gränserna i slutet av fjolåret. Älgförvaltningsområdenas egenskaper Finland är nu indelat i totalt 59 älgförvaltningsområden. I södra Finland är den genomsnittliga storleken 254 000 hektar, vilket betyder att i grova drag 71 procent av älgarna är älgförvaltningsområdets ”egna” älgar. Ett älgförvaltningsområde i södra Finland består i genomsnitt av sex jaktvårdsföreningar. I mellersta delen av landet består ett älgförvaltningsområde i genomsnitt av 526 000 hektar och har därmed omkring 69 procent ”egna” älgar, medan cirka 31 procent är gemensamma med grannområdena. Inom varje älgförvaltningsområde samarbetar i medeltal åtta jaktvårdsföreningar. I norr har ett älgförvaltningsområde en genomsnittlig areal på 771 000 hektar, vilket betyder att omkring 65 procent av älgarna finns i området hela tiden. Här ingår i medeltal tre jaktvårdsföreningar i ett älgförvaltningsområde. Av alla jaktvårdsföreningar i Finland tillhör 30 procent flera än ett älgförvaltningsområde. I norra Finland är alla jaktvårdsföreningar odelade, medan till exempel de många viltstängslen i södra Finland splittrar landskapet, vilket gör att jaktvårdsföreningarna här ofta är uppdelade i flera älgförvaltningsområden. Målet är adaptiv förvaltning Genom de nya älgförvaltningsområdena är grunden lagd för vad man kallar adaptiv förvaltning. Det innebär att man har klara målsättningar enligt vilka beskattningen anpassas, för att målsättningarna ska uppnås. De lokala jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna kan meddela sina regionala viltråd till exempel hur många älgar per tusen hektar jägarna i genomsnitt vill kunna fälla per år. Det regionala viltrådet tar sedan i beaktande hur många älgar rovdjuren i älgförvaltningsområdet behöver, och räknar sedan i samråd med berörda intresseorganisationer ut hurdan vinterstammen borde vara för att kunna producera lämplig mängd älgar per år. Målsättningarna för varje älgförvaltningsområde fastställs av viltrådet för tre år åt gången och därefter planerar älgförvaltningsområdets jaktvårdsföreningar tillsammans den årliga beskattningen utgående från målsättningarna. De lokala jaktföreningarna verkställer sedan planerna genom att fälla rätt mängd älgar med rätt könsfördelning och åldersfördelning. På det här viset kan man minska de stora svängningarna i älgstammens storlek, som under de senaste decennierna tidvis lett till stora skador och tidvis till för få jaktmöjligheter. Som exempel kan nämnas att över fem kilometer långa viltstängsel har visat sig minska älgkollisionsrisken med 70 – 80 procent.
• Jägaren 1 l 2015 l 19 En internationell förvaltningsplan för alfågeln Estland formulerades den internationella förvaltningsplanen under ledning av AEWA:s (afrikansk-eurasiatiska sjöfågelavtalet) sekretariat. Tillbakagång av okända orsaker Alfågelns utbredning täcker hela det norra halvklotet och fyra separata delpopulationer har blivit identifierade. De alfåglar som rör sig utmed våra kuster hör till den västsibiriska och nordeuropeiska stammen som till stor del övervintrar i Östersjön. Storleken på den delpopulation som förekommer hos oss har enligt statistiken minskat från 4,6 miljoner fåglar till 1,6 miljoner på två decennier. Den yttersta orsaken till tillbakagången känner vi inte till. De dödlighetsfaktorer som vi känner till – oljeutsläpp från fartyg, jakt och bifångst vid fiske förklarar bara en del av tillbakagången. I bakgrunden finns sannolikt flera förändringar som har inAlfågelns status som en globalt hotad art håller på att leda till krav på en skärpning av hotklassningen. Det finns en risk för att jakten efter alfågel ska upphöra helt och hållet. Vi får hoppas att jakten kan fortsätta på hållbar grund inom ramen för den internationella förvaltningsplanen. träffat utmed flyttvägarna, vilkas sammanlagda effekt leder till hög dödlighet bland vuxna individer och svag produktion av ungar. Fåglarnas tillgång till föda och dödligheten påverkas bland annat av byggandet av vindkraftsparker, ökad sjötrafik, eutrofiering, föroreningar och främmande arter som den svartmunnade smörbulten som konkurrerar om samma föda. I häckningsområdena påverkas arten dessutom av förändringar i tillgången på föda och en ökad predation. Syftet med förvaltningsplanen är att åstadkomma en avsevärd reducering av dödligheten på grund av mänsklig verksamhet och att klarlägga orsakerna till tillbakagången. I utkastet till planen föreslås 22 åtgärder för att nå målsättningen. Till de viktigaste hör dragningen av farleder i förhållande till de viktiga övervintringsområdena, minskningen av illegala oljeutsläpp och bifångsterna vid fiske. För jaktens del handlar det främst om att lägga den på en hållbar nivå och därför rekommenderas att jakten enbart riktas in på vuxna alfågelhanar. Dessutom ringade workshopen in betydande forskningsbehov. Om hotklassningen skärps: hur går det med jakten? Alfågelns status som globalt hotad håller på att leda till att AEWA föreslår en skärpning av hotklassningen. Det finns en risk för att jakten efter alfågel ska upphöra helt och hållet, även om deltagarna i workshoppen inte såg något sådant behov. Vi får hoppas att förnuftet ska segra och att AEWA:s hotklassning kan utformas så, att jakten kan fortsätta inom ramarna för den internationella förvaltningsplanen. Det vore ändamålsenligt att för alfågeln utarbeta ett likadant avskjutningsarrangemang som är under konstruktion för sädgåsen. Syftet med arrangemanget skulle vara att säkra hållbarheten i jakten och jaktens framtid. På AEWAS konferens i november 2015 godkänns förvaltningsplanen och beslutet om en eventuell skärpning av hotklassningen fattas. Syftet med förvaltningsplanen är att minska dödligheten på grund av mänsklig verksamhet och klarlägga orsakerna till alfågelns tillbakagång
• 20 l Jägaren 1 l 2015 Själv har jag också framfört en idé om hur jaktlicenssystemen för hjortdjuren kunde göras enklare och byråkratin kring detta samtidigt minskas. Största delen av jaktlicensfallen handläggs ju mycket långsiktigt inom etablerade föreningsområden. Min egen uppfattning är att största delen av föreningarnas och jaktvårdsföreningarnas ”papperskrig” kunde minskas i dessa fall genom en övergång till t.ex. 3-årslicencer, varvid samma dokument skulle gälla under flera års tid. Jag är också övertygad om att jaktföreningarna kan sköta regleringen av jakten på ett ansvarsfullt sätt också med kvoter för en längre tid enligt principerna i den nyligen godkända förvaltningsplanen för älgstammen. Jag litar på det lokala samarbetet och på att det mellan skogsägarna, som samtidigt innehar jakträtten, och jägarna hittas en gemensam syn på älgstammens storlek och beskattning inom respektive älghushållningsområde i förvaltningsplanen. Avsikten är att i fortsättningen samla in mera detaljerad information om avskjutningen och observationer under höstens jakt i det elektroniska datasystemet, så att vi under jakten följande höst ska kunna styra en selektiv jakt och utnyttja licensbankerna utgående från aktuell information. Som en del av lagberedningen är det också skäl att diskutera och testa andra goda idéer. Nu sker sålunda en omsorgsfull delreform av jaktlagen där nödvändiga uppdateringar blir gjorda. Samtidigt är det skäl att överväga en minskning av administrationen och byråkratin som en del av utvecklingen i samhället. Det är skäl att reglera jakten så, att nödvändiga ramar för verksamheten skapas genom lagstiftning, men att vi i allt högre grad också litar på jägarnas egen övervakning och reglering enligt principer som avtalats tillsammans. Jägarorganisationerna och även många andra berörda kretsar har under de senaste åren presenterat ett flertal välmotiverade förslag till ändringar av jaktlagen. Lagen har lappats bit för bit, men nu är det meningen att göra en övergripande delrevidering, som möjliggör nödvändiga ändringar och uppdateringar av den redan två årtionden gamla lagstiftningen. I slutet av fjolåret startade jordoch skogsbruksministeriet ett lagstiftningsprojekt med målsättningen att regeringens proposition lämnas till riksdagen hösten 2015. Vid utarbetandet av propositionen utnyttjas redan godkända linjedragningar i förvaltningsplanerna för älgstammen och bestånden av skogshöns. Ytterligare beaktas förslagen i den förvaltningsplan för beståndet av sädgås som är under beredning. Lagberedningsarbetet präglas starkt av att jägarorganisationerna och intressegrupperna aktivt deltar i arbetet. För att stöda projektet sammankallas en stödgrupp sammansatt av sakkunniga. Stödgruppen har redan sammankallats för möten i januari. Ytterligare deltar givetvis berörda myndigheter i arbetet: Viltcentralen, Naturresurscentralen och Forststyrelsen. Syftet med lagändringen är att realisera motiverade förslag som gjorts från många håll, bl.a. jakt med båge på hjortdjur som är mindre än älgen, förtydligande av bestämmelserna om transport av jaktvapen samt även förtydligande av bestämmelserna om jakt efter hjortdjur. Ytterligare är det t.ex. meningen att ge bestämmelserna om kalvskyddet en vettigare formulering och skapa en rättsgrund för jägarrelaterade kvoter. Jaktlagen revideras med eftertanke Juha Ojala Överdirektör, naturresursavdelningen Jordoch skogsbruksministeriet Aktuellt från ministeriet
• kundbonus vid köp över 75 €! € besTdoG Reflex-band värde 19,90 € besTdoG Reflex-koppel värde 24,90 € € känd valiokvalité ända sedan 1995 Redan tusentals nöjda Valio-helfoder användare utmärkt näringsämnessammansättning Optimal blandning av vitaminer, näringoch mikronäringsämnen Förmånligt pris – mängdrabatt vid större beställning Direkt leverans från vårt lager utan mellanhänder och extra kostnader snabb leverans ända hem 3-5 vardagar Gratis frakt ända till gårdsplanen € (Min. best. 2 säckar) Lätt att beställa: med telefon eller internetbutiken Beställ lätt, snabbt och säkert på nätet eller genom att ringa vArFör besTäLLA HundMAT Av oss? sporTdoG Locator-blinkande lampa värde 29,90 € 590 Du betalar endast besTäLLninGAr www.koiravaruste.fi svenskspråkig 040 710 8706 vardagar kl. 9-17 kött 51 % kött 44 % 3290 /15kg 3590 /15kg Den populäraste Valio-fullnäringen till aktiva hundar. Kyckling 51%, hög protein-, erergi-, och vitaminhalt. Genompressad mat med hög erergihalt! Smälter nu ännu bättre, varmed näringsämnerna upptas snabbt och effektivt. 2590 /15kg endast kött 30 % Lätt och köttig baslivsmedel. Utmärkt fullnäring till hunden t.ex. under viloperioden. 3090 /15kg kött 44 % Planerad för hundas som gör långvariga tungt jobb! Hög proteinoch kolhydratsinnehåll påskyndar återhämtningen. Till viloperioden! Till jaktperioden! Till jaktperioden! Fantastisk nyhet Till jaktperioden! endast endast endast BESTÄLLNING AV 5-8 SK • spArA 1 €/sk BESTÄLLNING AV 9-16 SK • spArA 2 €/sk BESTÄLLNING AV 17-24 SK • spArA 3 €/sk BESTÄLLNING AV 25-45 SK • spArA 4 €/sk STÖRRE PARTIER OCH FORTLÖPANDE BESTÄLLNINGAR – RING! besTäLL Mer oCH beTALA Mindre! 0€ 0€ snAbb LeverAns ändA HeM 3-5 vArdAGAr (mINST. 2 SÄCkAR) MäsTArHundArnAs MAT -FuLLnärinG!
• Text: Jussi Partanen, utbildningsplanerare, Finlands jägarförbund l Teckningar: Pasi Sairanen ABC i säker vapenhantering Vid jakt och vapenhantering ska säkerheten alltid vara prio ett, men säkerheten är också i hög grad en attitydfråga. Följ de här anvisningarna så höjer du säkerheten på jakt! l Håll fingret utanför varbygeln om du inte tänker skjuta. Bryt alltid hagelgeväret eller öppna slutstycket när du har skjutit klart. Håll alltid pipan riktad åt ett säkert håll och se till att det inte finns patroner i geväret. Ta loss magasinet. Förvara aldrig geväret eller transportera det med patroner i magasinet. Säker vapenhantering l Avfyra inte geväret med tomt patronbo utan använd klickpatroner vid torrträning och förvara sådana separat från skarpa patroner så du inte förväxlar dem. l Rör inte andras gevär utan lov. l Kontrollera att patrontypen du använder passar till geväret. Både kalibern och patronlängden ska vara rätt. Ta reda på om det är riskfritt att skjuta med stålhagel eller andra hårda, ersättande hagel med ditt hagelgevär. l Skydda på vintern pipans mynning från snö med exempelvis en täcklapp eller tunn tejp. Lägg på tejpen hemma i värmen innan du ger dig iväg. Du kan skjuta genom tunn tejp utan att träffpunkten rubbas. l Använd alltid felfria patroner. Ladda inte med gamla patroner eller sådana som har förvarats under olämpliga förhållanden, utan lämna in dem till polisen för destruering. l Putsa och vårda ditt gevär regelbundet. Lär dig handgreppen för isärtagning och läs instruktionsboken eller fråga en vapensmed. l När du är klar med vapenvården ska du se efter en gång till att det inte finns patroner kvar i geväret innan du stoppar det tillbaka i sitt fodral eller vapenskåpet. 22 l Jägaren 1 l 2015
• Säkerheten vid sällskapsjakt l Följ alltid jaktledarens anvisningar och fråga om någonting blir oklart. Varje jägare ansvarar i sista hand själv för vad han (eller hon) gör. Kom ihåg att vågräta skott avfyrade på marknivå är mycket farligare än skott snett nedåt från ett jakttorn. l Gå till passet med hagelgeväret brutet eller studsaren öppnad och ladda geväret först på passet. Notera de säkra skjutsektorerna och var grannpassen ligger. l Vid jakt med drevkedja ska du veta hur kedjan rapporterar sina rörelser och om det går att skjuta i riktning mot den. Rör dig inte på passet eller lämna det utan jaktledarens tillstånd, och anmäl genast skott mot vilt till jaktledaren. Gå inte fram till det fällda viltet utan tillstånd och vid drevjakt innan drevet är avslutat. Om djuret inte har fallit inom synhåll ska du invänta jaktledarens anvisningar för eftersöket. l Att låta bli att skjuta är aldrig någonting Säkerheten på skjutbanan l Använd hörselskydd och skyddsglasögon på skjutbanan. Hörselskydd med medhörning kan även användas på jakt. Lär dig använda säkringen och pipväljaren så de sitter i ryggmärgen innan du åker till skjutbanan. l Respektera skjutbanans tider och kolla säkerhetsföreskrifterna för de olika banorna. Notera om det till exempel råder förbud mot blyhagel. l Bär vapnet till skjutstationen brutet, med öppnat slutstycke eller helst i sitt fodral. På halvautomatiska gevär kan man sticka in en hylsa eller tygduk i låset för att visa de övriga på banan att ditt gevär är oladdat. På skjutbanan får gevärsremmen inte sitta på geväret, utom vid grenar där man tar stöd av remmen. l Låt geväret stå i en vapenställning mellan skjutomgångarna och låt bli att promenera omkring i onödan med det. Kolla målområdet innan du börjar skjuta. Om du upptäcker att där rör sig någonting som inte ska vara där så ropa STOPP och avbryt skyttet. l Rikta aldrig geväret mot någonting annat än målområdet. Det här gäller även övningsanläggningar med oladdat vapen. Ladda inte geväret förrän du befinner dig på skjutstationen och bryt det eller öppna slutstycket så fort du har skjutit klart. l Om patronen inte tänder ska du rikta geväret åt ett riskfritt håll, vända bort ansiktet och vänta i en halv minut innan du öppnar slutstycket alternativt bryter bössan. Om rekylen inte känns normal och knallen låter ovanligt svag så ta ur hylsan och kontrollera pipan. l Gå fram till målområdet först när alla skyttar har sänkt geväret, öppnat det och plundrat. När du har skjutit klart ska du plocka upp hylsor, tomma patronaskar, tavlor och annat skräp och föra bort dem. l Var trevlig mot de andra på banan och hjälp nybörjare som behöver ett handtag! att skämmas för. När drevet är avslutat ska du öppna geväret och plundra det. l När jaktlaget håller paus ska hagelgeväret vara brutet alternativt studsaren öppnad både när du går till brasan och därifrån. Har du tränat tillräckligt på skjutbanan så sitter den säkra vapenhanteringen även vid skarpt läge. Detta hör till varje jägares skyldigheter. Jägaren 1 l 2015 l 23
• Säkert kulfång l Kontrollera på förhand vilka skjutsektorer som är säkra och låt i oklara fall bli att skjuta. Se efter att det finns säkert kulfång innan du trycker av. Kom ihåg att vid ett skott snett uppåt kan kulan, beroende på patrontyp, flyga så långt som sex kilometer och fortfarande vara dödlig vid nedslaget. Ett skott som skjuts på marknivå och snett nedåt innebär en stor risk för rikoschett med oberäknelig riktning. l Om du jagar hönsfågel och går i drevet så håll kedjan rak. Håll synoch hörselkontakt med de övriga i kedjan. Samla kedjan när den ska byta gångriktning. l Vid andjakt och drevjakt efter fasan ska du skjuta i säkra vinklar. Vågräta skott under 45 grader är farliga. Haglen flyger grovt räknat 100 meter x hageldiametern i millimeter, det vill säga att 3 mm hagel flyger ungefär 300 meter. l Kom ihåg rikoschettfaran vid skott mot vattenytan på jakt med studsare efter sjöfågel, säl och gås. l I skymning ska du se efter särskilt noga att det tilltänkta bytet säkert är ett lovligt vilt. Skjut inte enbart efter ljudet eller mot ett oidentifierat djur! l Visa bärplockare, svampplockare och andra som rör sig i naturen hänsyn. Om du träffar andra personer i terrängen ska du plundra geväret och informera dem om jakten. Byt jaktområde om situationen kräver det. l Se efter var hunden befinner sig innan du trycker av. En snabb hund kan på ett ögonblick komma i vägen för skottet. Ladda inte geväret så länge du har hunden i koppel. l En hund som arbetar i terrängen nära dig riskerar hörselskador när du skjuter. En ljuddämpare innebär en avsevärd minskning av knallen. Om du jagar med retriever eller hönshund och hagelgevär så kom ihåg de säkra skjutvinklarna. Håll piporna riktade snett uppåt och avstå från vågräta skott. l Ha ett koppel eller snöre i fickan så du kan koppla hunden vid det fällda viltet om du har avtalat med hundföraren om saSäkerheten för jakthundarna ken. Koppla hunden vid till exempel ett träd, bakom dig och på tillräckligt avstånd innan du skjuter fångskottet. l Hunden ska ha varselväst eller halsband med reflex. Sådana förebygger skott i misstag och olyckor i trafiken. Ett pejlhalsband höjer säkerheten avsevärt för hunden. l Vid avlivning av ett skadskjutet vilt ska man vara särskilt försiktig med hunden. Jag avråder från hagelpatron på grund av den stora faran för rikoschetter. 24 l Jägaren 1 l 2015
• l Jägarförbundets distrikt ordnar grundkurser i skytte som bygger på handboken Metsästysammunnan ABC. Anmäl dig och lär dig nya sätt att träna! Kontakta ditt distrikt om du har frågor om ABC-kurserna. Kontaktuppgifterna finns på www.metsastajaliitto.fi ? Piirit Handboken ABC för jaktskytte är en åskådligt illustrerad och detaljerad handledning till bättre skott på jakten. Den behandlar skyttets teori, vapenoch riktmedelsteknik och praktiska övningar. Boken passar både nybörjare och längre hunna. Handboken säljs i jägarförbundets nätaffär www.erakontti.fi Delta i ABC-kurserna Ak u Ah lholm Transport och förvaring av vapen l När du transporterar ett gevär med ett motordrivet fordon ska det förvaras oladdat i ett fodral eller i ett skyddat utrymme. Baksätet i en bil räknas inte som ett sådant. Transportera alltid geväret i ett vadderat fodral eller en hård koffert. För säkerhets skull kan du också ta ut slutstycket. Transportera inte geväret med patroner i magasinet. l Vapen och patroner ska helst förvaras i normal rumstemperatur. Hemma förvaras gevären inlåsta och den bästa lösningen är ett godkänt vapenskåp. l Efter skjutbanan eller jakten följer alltid vapenvård. Torka av geväret om det är vått och putsa bort skräp, barr med mera liknande. l Applicera ett tunt lager vapenolja i pipan med borste och låt oljan verka i pipan. Putsa därefter pipan med till exempel draglappar. Applicera också olja på gevärets och slutstyckets yttre metallytor, till exempel med en duk som inte luddar. Nu och då kan du stryka kolvolja på träytorna för att hindra stockarna att dra i sig fukt. Om du ställer undan geväret för en längre tid så stryk skyddsolja på metallytorna för att förhindra korrosion. Artikeln bygger på serien med skjutbaneaffischer som Jägarförbundet och viltcentralen har gett ut. Jägaren 1 l 2015 l 25
• 26 l Jägaren 1 l 2015 Mikko Alhainen & Hia Sjöblom Ja ri Ko st et Sep po L eino nen Förnuftiga stödåtgärder gynnar viltet Använd stöden i viltvården, del 2 M ET SÄ ST ÄJ ÄT HOITAVAT LU ON TO A JÄ GA RN A VÅRDAR NAT UR EN En ny programperiod för lantbruket börjar. Finslipningen av lagstiftningen för lantbrukets miljöersättningar pågår fortfarande. Utvecklingsprogrammet för landsbygden är snart klart. Stöden enligt det nya systemet kan sökas för växtperioden 2015. Det utlovas goda möjligheter att bedriva viltvård. Ta vara på möjligheterna! et nya miljöersättningssystemet dikterar odlingspraxis för den följande sexårsperioden och öppnar nya möjligheter till viltvård. När våren närmar sig är tiden inne då husbond på gården sitter vid köksbordet och muttrar medan blodådrorna vid tinningarna sväller när han gör upp odlingsplanerna enligt de nya anvisningarna. När skifteskartorna ligger framme gäller det att begrunda vad som kan göras för att trygga viltets framtid. En del av de nya miljöstöden kräver en separat plan medan andra läggs som skiftesvisa åtgärder till huvudansökningen. Stöd utlovas för åtgärder som kan leda till starka viltbestånd. Det är skäl att sätta sig grundligt in i den nya programperiodens finesser och följa med hur de framskrider. De slutliga ersättningsvillkoren framgår av bestämmelserna och landsbygdsverkets ansökningsguide som publiceras i vår. Viltet behöver skydd och mat. Rapphönan, fasanen och fältharen trivs i öppna landskap med variation i odlingarna. Viltåkrar, skogsholmar, naturbeten, våtmarker, bäckfåror och kantzoner lockar även klövdjur och sjöfåglar. Även orrflockar håller gärna till vid viltåkrar och i de tre meter breda mångfaldsrenarna kring åkrar. Det är dock sällsynt med åkrar som har alltihop. Grunna på ditt eget jaktområdes starka sidor och anpassa viltvården efter förhållandena på ort och ställe. ”Nu väntar vi förhoppningsfullt på viltvårdsfeber och flitiga maskiner på landsbygden. Mikko Alhainen Specialplanerare på Finlands viltcentralen D
• Jägaren 1 l 2015 l 27 Viltvård på tre nivåer I miljöersättningssystemet görs åtgärderna på tre nivåer: förbindelser, avtal och investeringar. Förbindelserna för konventionell odling och åkeranvändning är närmast att betrakta som varmans viltvård. Man sköter det praktiskt jordbruksarbetet, inklusive viltåkrarna, och förbinder sig att sköta tidigare specialstödsobjekt. I följande nummer av tidningen ska vi titta närmare på de skiftesvisa förbindelserna. Investeringar och avtal som kräver en plan är lämpliga för traditionella biotoper, naturbeten, våtmarker, iståndsättning av bäckoch åfåror samt åkrar för tranor, svanar och gäss. Ett lönsamt lantbruk och en rik viltfauna skapar en levande landsbygd. Nya bud för våtmarksstöden Främjandet av mångfalden lika viktigt som vattenskyddet Den nya programperioden prioriterar mångfalden och revolutionerar våtmarksstöden. Mångfalden är en lika viktig motivering som vattenskyddet. Iståndsättning av utfallsdiken och rensade bäckar är likaså ersättningsberättigade åtgärder. Arealkravet på avrinningsområden och våtmarker blir flexiblare. Ersättningsnivåerna för både investeringar och skötselavtal är väl valda. För vattenskyddet spelar våtmarker och naturliga bäckoch åfåror en viktig roll för mångfalden i jordbrukslandskapet och för vilt-, fiskoch kräfthushållningen. Det finns många som minns hur det på farfars tid vimlade av fisk och kräftor i bäckarna som ringlade över fälten. För sitt inre öra hör de suset av änders vingar över gärdet och ser hur det vimlar av kullar i bäckfåror, lertäkter, svämängar och våtmarker. Vart har de tagit vägen? Genom torrläggningsprojekt för några decennier sedan skapades mera god åkermark då bäckar rätades ut till raka rännor, våtmarker torrlades och lertäkter lades igen. Det är på många håll aktuellt med rensning av igenvuxna bäckfåror och utfallsdiken. Kanske vore det förnuftigt att återställa fårans vattenledningsförmåga så, att den blir till nytta för vattendjuren, viltet och fritidsintressena. Det är förnuftigt och lönsamt att återställa mångfalden och främja vattenskyddet. Det uppstår sällan några konflikter med den lönsamma jordbruksproduktionen. DEN NYA PROGRAMPERIODENS VIKTIGASTE ÅTGÄRDER FÖR VILTET Möjligheter för var och en: Mångfaldsoch skyddszoner En mångfaldszon kan även bestå av odlingsväxter som inte skördas. Viltåkrar Viltåkrar för älg och hjort samt fleråriga fågeloch ängsåkrar för bland annat rapphönor och fasaner. Stöd för planmässig verksamhet: l Anläggning och skötsel av våtmarker och svämängar l Naturenlig iståndsättning och skötsel av bäckar och utfallsdiken l En första röjning och stängsling av traditionella biotoper och naturbeten l Skötsel av skogsholmar, kantzoner och traditionella biotoper med röjning eller bete
• 28 l Jägaren 1 l 2015 Investeringsstöd för goda gärningar även för jaktföreningar Mikko Alhainen & Hia Sjöblom Nytt l Den sökande kan vara en aktiv jordbrukare eller en registrerad förening (dvs även en jaktförening rf). Stöd för våtmark kan också sökas av ett vattenrättsligt samfund. l Investeringstiden är två år och skötselavtalet gäller i fem år. l Miljöavtalen och investeringsansökningarna handläggs på NTM-centralerna. l Minimistorleken för ett objekt är fem ar och minsta avtalsarealen 0,3 hektar. l Den som gör ett miljöavtal och en investering behöver inte binda sig till miljöersättningssystemet. Investeringshjälp även för rovdjursstängsel Med investeringsstöd för inledande röjning och stängsling kan man rusta upp vårdbiotoper och naturbeten. Investeringen behövs på objekt som kräver iståndsättande åtgärder innan skötseln inleds. Skötselavtalet görs efter investeringen. En miljöinvestering kan även beviljas för byggandet av rovdjursstängsel under pågående skötselavtal om det inte är möjligt att fortsätta betesgången utan stängsel. Stödnivåerna för inledande röjning och stängsling: l Objekt på maximalt 3 ha; 1862 euro/ha l Objekt större än 3 ha men högst 10 ha; 1108 euro/ha l Objekt större än 10 ha; 754 euro/ha Nya möjligheter att återuppliva våtmarker Den nya programperioden innebär möjligheter att iståndsätta och sköta sjöfågelmiljöer och att återuppliva kräftoch öringbäckar. Med våtmarksinvesteringar går det att realisera våtmarker av flera olika typer: kedjor av små våtmarker, våtmarksliknande översvämningsområden och översvämningsplatåer samt iståndsättning av strömfåror i enlighet med principen om naturenlig vattenbyggnad. Även skyddsoch kantzoner som är tillräckligt stora är berättigade till stöd. Våtmarker och översvämningsområden ska i första hand anläggas genom uppdämning. Lämpliga objekt är t.ex. naturliga sänkor och dälder, översvämningsängar eller översvämningsåkrar som lätt översvämmas samt invallade torrläggningsområden. I projekt för naturenlig vattenbyggnad som förbättrar fårornas naturtillstånd kan man återskapa översvämningsområden, anlägga flera små våtmarker och översvämningsplatåer samt anlägga bottentrösklar eller rördammar som hejdar vattenströmningen. Dessutom kan man förse fåror med erosionsskydd, plantera ut växter, göra bäckar slingrigare och förbättra fårornas duglighet som livsmiljö för fåglar, fiskar och kräftor. Ersättningsberättigade objekt l Objekt som bidrar till att minska lantbrukets belastning på vattendragen och/eller ökar mångfalden hos livsmiljöerna i ett ensidigt lantbruksområde. l Arealen för en våtmark som anläggs, översvämningsområdena inräknade, ska vara åtminstone 0,5 procent av arealen för det ovanförliggande avrinningsområdet. Våtmarker som anläggs samtidigt i det ovanförliggande avrinningsområdet eller har anlagts där tidigare eller naturliga våtmarker som finns där från förut kan inräknas i den 0,5 procent stora minimiarealen. I våtmarkens totalareal inräknas förutom vattenoch översvämningsområden också vallar och ett kantområde som behövs för skötseln. l Våtmarker och översvämningsområden får grundas på platser där det ovanförliggande avrinningsområdet består till mer än 10 procent av åker. l Man får förbättra naturtillståndet hos strömfåror som korsar åkrar och öka förmågan att avleda vatten vid översvämningar i enlighet med principen om naturenlig vattenbyggnad. l Ansökningarna och planerna för våtmarksinvesteringar poängsätts på NTM-centralen och de mest övertygande beviljas finansiering. Urvalskriterierna finns i den kommande ansökningsguiden. l För våtmarksinvesteringar ligger den maximala stödnivån för stödberättigade objekt på 11669 euro/ha. Om våtmarken är 0,3-0,5 ha stor uppgår stödet till maximalt 3225 euro/objekt. Beviljandet av våtmarksinvesteringar bygger på NTM-centralernas behovsprövning. Den nya programperioden lägger i sin stödpolitik huvudvikten på miljön. Registrerade jaktföreningar kan ansöka om stöd för bland annat anläggning av våtmarker som förbättrar änders häckning. M ET SÄ ST ÄJ ÄT HOITAVAT LU ON TO A JÄ GA RN A VÅRDAR NAT UR EN
• Jägaren 1 l 2015 l 29 Ja ri Ko st et Skötselavtal för våtmark Den årliga ersättningen för ett skötselavtal för våtmark uppgår till 450 euro/hektar. Skötseln ska följa en godkänd plan. Ett skötselavtal kan göras för ett objekt som tidigare har finansierats med lantbrukets miljöstöd eller om objektet uppfyller kriterierna för en våtmarksinvestering. Till en våtmarks årliga skötsel kan bland annat höra: l Att vid behov avlägsna slam. l Att avlägsna och tillföra eventuella kemiska fällningsmedel. l Att sköta, kontrollera och underhålla dammar och strömfåror. l Att slå kanterna utmed våtmarken eller strömfåran och forsla bort det slagna. l Att följa med vattennivån. Vid skötseln av strömfåror som har återställts till ett naturliknande tillstånd ska man: l Sköta konstruktioner som bromsar vattenflödet, såsom bottentrösklar och erosionsskydd. l Bevara växtligheten utmed strömfåran. l Hålla översvämningsplatåerna öppna. Skötselavtal skapar jaktmöjligheter Miljöersättningarna är tänkta att omfatta en så stor del som möjligt av de värdefulla vårdbiotoperna, öka den totala arealen naturbeten och säkra hotade arters överlevnad. Samtidigt höjer vi landskapsoch mångfaldsvärdet på kanterna kring åkrar. Områden som godkänns: l Med vårdbiotop avses torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller användning av området till produktion av foder för boskap. l På strandängar där betesdrift inleds ska det återstå förekomster av arter som är utmärkande för strandängar, och området ska ha förutsättningar att återgå till strandäng. l Ett skogsbete räknas som vårdbiotop om det uppfyller definitionerna i avtalsvillkoren. l Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om det på området finns sådana natureller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerholmar vars naturoch landskapsvärden sköts genom betesgång. l Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Om kantzonen sköts genom betesgång kan den vara bredare än 20 eller 40 meter. Ersättningsnivåerna : l Avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet; 450 euro/ha/år. l Vårdbiotoper som är värdefulla på rikseller landskapnivå; 600 euro/ha/år.
• 30 l Jägaren 1 l 2015 M ET SÄ ST ÄJ ÄT HOITAVAT LU ON TO A JÄ GA RN A VÅRDAR NAT UR EN Mikko Alhainen & Hia Sjöblom Betesgång gynnar viltet Betande djur öppnar landskapet för fältvilt och sjöfåglar. trandängar, vårdbiotoper och naturbeten behöver betande djur för att bevaras. Det är inte ovanligt att stränderna har vuxit igen i trakter där betesgången har minskat. En gång i tiden bjöd hagmarker invid åkrar på buskrika miljöer där fältviltet trivdes. Betesgång utanför åkrarna upprätthåller en halvöppen och variationsrik miljö som är värdefull för naturen och viltet. Det gynnar inte bara landskapet utan även många arter som har trängts tillbaka. Bland annat stjärtand, skedand, bläsand och gäss håller gärna till på öppna strandängar. Genom att sköta om strandängar bevarar vi miljöer för trängda sjöfåglar samtidigt som vi håller bestånden jaktbara. På torrare marker bevarar vi det traditionella landsbygdslandskapet med sina rapphöns. Den som inte själv har betande boskap kan överväga ett samarbete med grannen. Att arrendera impediment för betesgång är ett beprövat alternativ. ”De öppna strandängarna som vimlade av sjöfåglar och vadare har på många håll vuxit igen med mer än manshöga ogenomträngliga vassruggar. Av viltet är det närmast mårdhunden som finner föda och skydd i ruggarna.” Mikko Alhainen Specialplanerare på Finlands viltcentralen Skördeskadorna under kontroll med fågelåkrar Upp till 600 euro per hektar i ersättningar Fler än en jordbrukare ser rött när en flock med tiotusen gäss eller flera tusen svanar och tranor landar på hans åkrar med höstsäd eller sädesfält mogna för tröskning. Men om man lockar flockarna med speciella fågelåkrar skonas odlingarna medan fåglarna kan äta så de orkar vidare på flyttningen. En fågelåker sås med lockande växtlighet, det vill säga enligt anvisningarna med remsor av korn, havre och vallväxter. Man sköter om växtligheten och eventuell utfodring görs enligt stödvillkoren. Stödet uppgår till 600 euro per hektar. Ett avtal om en minskning av skador orsakade av tranor, gäss och svanar kan göras på betydande platser där fåglarna rastar och äter. Villkoret är att fåglarna uppträder i stora mängder och att det finns tidigare, bekräftade skördeskador. FÅGELÅKER Syftet är att minska på odlingsskadorna genom att styra tranor, gäss och svanar till avtalsåkrar med lockande växtlighet och utfodring. l Avtalsarealen är minst 5 ha l Stödet uppgår till 600 euro/år/ha Prioriterade objekt är sådana där: l det har verifierats att de här fåglarna orsakar skördeskador, l det i närheten finns andra miljöer som är viktiga för de här fåglarna. NTM-centralerna har prövningsbefogenheter. Det är bäst att på förhand läsa det finstilta i stödvillkoren och vid behov kontakta NTMcentralen. Centralerna godkänner stödansökningar utifrån en behovsprövning. S
• Jägaren 1 l 2015 l 31 Ja ri Ko st et M ar ko S vensbe rg Korna som betar på stränderna tuggar i sig vassen, transporterar bort näringsämnen från vattnet och vårdar landskapet och viltets miljöer. Det nya miljöersättningssystemet gör det möjligt att skriva ett separat avtal för att minska på skador som har orsakats av fåglar. Man får fåglarna att låta bli säden genom att anlägga särskilda åkrar för gäss, tranor och svanar. I synnerhet på de stora fågelrastplatserna i Österbotten går det att bjuda på mat även åt flyttande sädgäss och på så vis stöda de övriga åtgärderna för att stärka stammen. Avtalen för specialstöd kan justeras Avtal som inletts 2010 eller tidigare slutförs enligt den ursprungliga planen. Avtal om specialstöd som inletts 2011 eller senare avslutas utan återkrav för att reda upp i avtalsdjungeln. I sin huvudansökan för 2015 kan en jordbrukare om han så önskar förbinda sig till ett motsvarande avtal. Detta är ett gott tillfälle för en genomgång av åtgärder och skötselområden.. I väntan på ansökningsguiden Den här artikeln presenterar de olika stödformerna i stora drag. Landsbygdsverket publicerar ansökningsguiden på sin webbplats så fort den är klar. Information på svenska kommer att läggas ut på mavi.fi > På svenska. I ansökningsguiden beskrivs vad som ska ingå i en plan för investeringar.
• 32 l Jägaren 1 l 2015 Skoghare Lepus timidus Antti Saraja
• Jägaren 1 l 2015 l 33
• 34 l Jägaren 1 l 2015 Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral Svett och bromsar ute på gåsmyren I somras började det på viltcentralens regionkontor i Österbotten dugga in rapporter om jägare som använde sina lediga sommarveckoslut till att kartlägga myrar i södra och mellersta Österbotten där taigasädgåsen häckar, trots att gåsen i detta nu är fredad. Jägare som så osjälviskt uppoffrar sig är värda en artikel, så därför styrde jag en somrig söndagsmorgon kosan ut på en myr tillsammans med gruppen som kallar sig Ryhmä Räme. järtat i Ryhmä Räme utgörs av Seinäjokibon Marko Palomaa, som är en inbiten gåsjägare. Han brukade jaga sädgås på de österbottniska åkrarna och tog alltid ut sin semester när gässen flyttade. Tyvärr var han lika effektiv som jägare som han är nu som inventerare: Jag medger att det var alldeles för lätt att lära sig gåsjaktens knep på youtube. En jägare som kan sin sak plockar ner en flock flyttande gäss med bulvaner och pipa, och det var tätt med gossar i gömslen i åkerdikena och vi sköt för många, medger Palomaa. Det fanns ingen fungerande självreglering. Nu har det blivit en likadan passion att inventera myrar där gässen häckar. Forskningsexpedition på skälvande fly I den här söndagens myrforskningsexpedition till en myr i Alavus med hemlig adress deltog utöver Marko Palomaa även Tuomas Annala, Lauri Vuorinen och Toni Hippula. De hör till kärnan i Palomaas trupp, men Palomaa har fått folk på benen i hela Österbotten. I inventeringarna har även följande deltagit: Lauri Vuorinen (Seinäjoki), Veikko Hakala (Alajärvi), Pekka Saarenketo (Seinäjoki), Tapio Palohuhta (Veteli), Tuomas Ahola (Isojoki), Jouko Hänninen (Seinäjoki), Patrik Uuro (Karijoki), Matti Ojala (Jurva) Risto Mänty och Mikael Mutikainen (Teuva). Allihop är ivriga jägare och beprövade myrvandrare, men det är bara de lättaste som kan klättra upp i träd för att spana eftersom tallgrenarna tenderar att bli klena ute på de sanka gåsmyrarna! Forskningsexpeditionen planerar alla sina expeditioner med omsorg. Medlemmarna brukar inte säga ett knyst till andra om var gässen håller till, men på något vis lyckades Marko Palomaa lirka massor av berättelser ur gamla gåsjägare, inklusive kunskapen om var myrarna fanns. Till den här traditionen lade han sina egna erfarenheter och kartarbete. En stor del av gåsmyrarna ringade han in genom att på nätet finkamma kartor över skogsbygder. Jag har med egna ögon noterat att sädgässen också häckar i kantskogar i trakter med mycket åkermark. Det handlar alltså inte alltid om stora ensliga myrar utan man kan stöta på häckande gäss också vid den sydösterbottniska slätten. Det är svårt att göra obGruppen Ryhmä Räme består av Tuomas Annala, Toni Hippula och Marko Palomaa. H Ha n nu H ut tu Ja rk ko Nu rm i
• Jägaren 1 l 2015 l 35 servationer av sådana här enstaka häckningar, förklarar Palomaa. I regel hittar man förstås sädgåskullarna ute på mitten av myrar där det är sankt och sumpigt. Dessutom ska vegetationen vid myrens kanter vara rätt frodig. Det ger kullarna skydd och föda. När vi inventerar så delar vi upp gruppen så, att ett par killar går runt myren och från kanten in mot mitten medan de övriga klättrar upp i träd (om det finns några) ute på myren för att spana med kikare mot öppet vatten. När ”kantkillarna” närmar sig brukar sädgåsungarna simma ut på öppet vatten och då går det att räkna dem. Därefter gömmer de sig vanligen omsorgsfullt, i synnerhet när de ruggar. Det händer förstås att gässen flyger upp och då räknar vi dem i flykten i stället tillsammans med alla andra sjöfåglar. Viltrikedomen ute på myrarnas frodiga mittparti har överraskat de österbottniska gåsinventerarna. Hemligheter och fågelliv Gruppen som Marko Palomaa leder överraskades av det rika fågellivet på myrarna. Mitt på sommaren, före jaktsäsongen, finns det ute på myren gott om olika vadare och även jaktbara sjöfåglar som flyttar tidigt; sådana som man Taigasädgåsens internationella förvaltningsplan: Finland formulerar spelreglerna för den europeiska gåsjakten Taigasädgåsen var fredad under den senaste jaktsäsongen eftersom stammen, enligt inventeringarna som har gjorts i övervintringsområdet, har minskat sedan en lång tid. Finlands viltcentral och jordoch skogsbruksministeriet koordinerar nu utarbetandet av den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen. Syftet med planen är att vända stammens nedgång till uppgång. Utkastet till den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen är klart och i skrivande stund är den ute på remiss till staterna utmed flyttvägen. Därefter färdigställs planen och överlåts på AEWA:s (avtalet om skydd av afrikanska och eurasiatiska flyttande sjöfåglar) konferens som hålls i november i Tyskland för att bli godkänd. Om det går vägen så skapar det nya spelregler för sädgåsjakten i Europa och då öppnas jakten igen också för de finländska jägarna. När gåsstammens nedgång har hejdats och stammen sköts kontrollerat utmed hela flyttvägen så är det till och med möjligt att jakten kan återupptas ganska snart. Det här förutsätter att länderna utmed flyttvägen kan avtala om hållbara jaktkvoter med vilka vi kan hejda gåsstammens nedgång och vända den till uppgång. Ett arbetssätt av den här typen som bygger på information om viltet är redan välbekant för oss finländare bland annat genom skötseln av skogshönsen där beslutet om jakttiderna numera fattas med färska triangelresultat som underlag. Modellerna med vilka vi i vårt land förvaltar viltstammarna och tilllämpningarna hur vi använder viltinformationen är även utmärkt väl lämpade som internationell exportprodukt! Det är som ett detektivarbete, oerhört fascinerande. Varje myr bär på en hemlighet eller ger en bit i observationspusslet, funderar Marko Palomaa. inte nödvändigtvis mera stöter på när jaktsäsongen har börjat. Även skedänder, stjärtänder och bläsänder håller gärna till bland gässen. Emellanåt blir himlen mörk av ”vanliga” jaktbara änder som krickor och gräsänder, i synnerhet på frodigare ställen, berättar Tuomas Annala. Enligt resultaten verkar sädgåsen höra till det häckande fågelbeståndet på de österbottniska myrarna och är relativt vanlig. Gruppen avverkade 28 olika myrområden vid inventeringen och på sex av dem observerades gåskullar eller tydliga spår av sådana, det vill säga under ruggningstiden gott om spillning och fjädrar. Det är som ett detektivarbete, oerhört fascinerande. Varje myr bär på en hemlighet eller ger en bit i observationspusslet, funderar Palomaa. Lyfter på hatten för gåsinventerarna Palomaa och hans grupp planerar redan sommarens inventeringar och han har utvidgat sitt verksamhetsfält till södra, mellersta och norra Österbotten, och även till Norra Karelen. Men ända dit hinner inte Ryhmä Räme-grabbarna eftersom de skälvande myrarna i de tre österbottniska landskapen kallar igen i sommar. Men andra ivriga jägare som är intresserade av sädgåsen har redan anmält sig och Palomaas team hjälper dem gärna och instruerar. De aktiva i gruppen förtjänar högsta beröm för sitt arbete. Det värmer att se att det fortfarande finns jägare som inte slösar sin energi på att ösa galla ute på nätet utan personligen engagerar sig för gässen. Stammen av taigasädgäss har minskat, men förhoppningsvis kan jakten en dag komma igång igen med nya spelregler. Vilket kräver en insamling av ny information som underlag för verksamhetsmodellerna. Även Finlands viltcentral och Jordoch skogsbruksministeriet arbetar intensivt för att den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen, som koordineras av Finland, ska godkännas på AEWA:s följande konferens. Huvudprincipen i förvaltningsplanen är att jakten ska anpassas efter gåsstammens tillstånd och att dimensioneringen av jakten ska vara överenskommen utmed hela flyttvägen. Tuomas Annala spanar på gässen som simmar ute på myren medan de övriga i gruppen gör en kringgående rörelse. Ja rk ko Nu rm i
• 36 l Jägaren 1 l 2015 Mikko Alhainen, specialplanerare & Juha Mäkimartti, fältarbetare på Finlands viltcentral Det nordiska samarbetet för att hejda mårdhunden fortsätter Torne älvdal har vi fått mårdhundsbestånden att börja minska. Antalet mårdhundar som försöker ta sig till Sverige har minskat, men under samma tid har det gjorts observationer i norra och östra Lapplands väglösa ödemarker. Enstaka kringströvande individer finns det alltid, vilket framgår av den mårdhund som sköts vid Ishavskusten i Börselvassa i Norge. Sannolikt breder mårdhunden ut sig också i Ryssland, vilket betyder att det kan finnas avhoppare till Finland utmed östgränsen. Att bemöta varje observation med kraftfulla åtgärder är ett steg i rätt riktning och hjälper oss att hålla problemet under kontroll. Fällfångst lönsamt i hela Lappland Jägarna i Lappland byggde under fjolåret över hundra kanufällor på talko. Av nät och impregnerade bräder som hade skaffats med norsk finansiering konstruerade de en lättare modell som är aningen mindre men fortfarande fungerar fint. Av en nätrulle på 30,4 meter får man ut två fällor mer. Det behövs inte någon separat metallstomme eftersom nätet nedtill går mellan två bräder och burdelens nät går några centimeter omlott i hörnen, vilket ger fällan tillräckligt med styvhet. En fälla av den här typen går lätt att bygga utan specialverktyg eftersom det inte finns någon metallstomme att svetsa. Fälljakt i stor skala är ett bärande element vid effektiv jakt efter mårdhund, men räcker inte ensamt till. Om man kompletterar med viltkameror vid åtlar, effektiv jakt på öppen mark med hund och grytjakt så blir det resultat. Unga individer som är ute och letar efter ett revir är lätta att fånga, men de vandrar långa sträckor. Till de bästa ställena att jaga på hör åstränder, våtmarkskanter och terrängen kring lantgårdar och slaktskjul. Det lönar sig att jaga med fällor i hela Lappland eftersom det kan finnas mårdhundar var som helst. Det är bäst att placera kanufällorna på lättillgängliga ställen där det går att kolla dem vid morgonkaffet eller på resan till eller från jobbet. Fjärrövervakning av fällorna ökar effekten En fälla som fångar levande ska kontrolleras en gång i dygnet och detta går att göra med hjälp av modern elektronik. Det är alltid jägaren som ansvarar för att elektroniken fungerar som den ska och att alarm följs upp. I Lappland har jägarna i flera års tid använt det danska fjärrövervakningssystemet Mink Police för mårdhundsfällor. Tack vare elektroniken har det varit möjligt att gillra fällorna Arbetet med att hejda mårdhundens fortsatta spridning är en ständig fördröjningsstrid där vi inte har råd att slappna av. I år fortsätter mårdhundsarbetet på minst fjolårsnivå och vi siktar på att få resurser för att anställa en fältarbetare till i mellersta Lappland. Det värdefullaste arbetet står ändå de lappländska jägarna för: ett stort tack till er alla som ställer upp och gör projektet möjligt! Mårdhundsjakten med angivare fortsätter i Lappland. Mårdhundar vill inte vara ensamma och därför leder individ som har försetts med gps-halsband ofelbart jägaren till följande mårdhund. I trakter med gles mårdhundspopulation är det här effektiv jakt och kontroll av bästa märke. På bilden släpper smårovdjursjägaren Kimmo Andersson ut en mårdhund med gps-halsband ur en fälla. Platsen är Övertorneå. I Juh a Mäk im ar tt i
• Jägaren 1 l 2015 l 37 på jaktmässigt väl valda ställen som det hade varit oskäligt dyrt och tidskrävande att kontrollera varje dag ute i terrängen. Fjärrövervakningssystemet kommer särskilt till sin rätt för jägare som har flera fällor igång. En server ute på nätet håller kontakt med fällorna och sänder minst en gång om dygnet ett meddelande om läget för samtliga fällor. Systemet övervakar sig självt. Servern håller koll på kontakten med larmen på fällorna och batteriernas laddning. Om kontakten till en fälla bryts skickar systemet automatiskt ett larm om att åka ut och kolla läget. Servern anmäler larm som har slutat fungera och skickar en påminnelse om en fälla som har slagit igen inte blir kontrollerad inom en viss bestämd tid. Servern kan också automatiskt skicka ett meddelande till en reservperson om den ansvariga jägaren av någon orsak inte har gillrat fällan på nytt. Sändande viltkameror kan användas som fällvakter, men deras funktionssäkerhet är avsevärt svagare än Mink Police. En viltkamera larmar inte heller om kontakten bryts, vilket kan medföra att fällan blir utan fortlöpande övervakning. Mink Police’ serversystem är en kundvänlig och ”idiotsäker” metod för att hålla koll på flera fällor. Den som använder en viltkamera ska programmera den att höra av sig exempelvis två gånger per dygn för att vara säker på läget vid fällan, för den händelse rörelsedetektorn inte skulle fungera på grund av till exempel snö. I detta nu finns det inte på marknaden någon konkurrent till Mink Police att räkna med som använder en server, men priset är rätt högt, nästan 300 euro. Enklare larm som fungerar enbart med sms kommer snart ut på marknaden och kommer att vara klart billigare. Den som använder elektroniska lösningar sparar massor av tid och körande eftersom han inte behöver åka ut till fällorna varje dag. Om en runda kring fällorna tar en timme, körningen blir 30 km och säsongen är sex månader lång så blir den dagliga inspektionen 180 timmar och 5400 kilometer på ett år. Tack vare fjärrövervakningen behöver fällorna bara kontrolleras i genomsnitt en gång i veckan, vilket betyder 26 timmar och 770 kilometer. Det blir en inbesparing på cirka 150 timmar och 4600 kilometer per år. Om jägarna i Lappland på hugget En mårdhund är en enkel match för en hund och i den södra ändan av landet svär älgjägarna över dessa ständiga mårdhundsskall som stör jakten. I Lappland inträffar sådant bara då och då, och kommer att fortsätta på det viset om alla jägare med hund och i synnerhet älgjägarna skulle ta till vana att fälla mårdhunden som hunden skäller på. Annars kommer mårdhunden att förbli en ständig förargelse för älgjakten. Det nordiska mårdhundsprojektet finansieras inte bara av viltcentralen och Forststyrelsen utan har också fått norsk och svensk finansiering. Den effektiverade jakten efter mårdhund kandiderade i tävlingen om bästa naturgärningen i landet. Har invånarna i Lappland viljan att ta itu med mårdhundsproblemet? Det krävs resurser för att hejda den här främlingen i vår natur och hålla bestånden nere, men resurserna är en bristvara i det rådande ekonomiska läget. Det är dock bättre att ta itu med problemet på ett tidigt stadium och ha fortlöpande kontroll än att sopa problemet under mattan, där det ostört växer vidare. Problemen med en stam som har vuxit sig stor är avsevärt värre än kostnaderna för att hålla en liten stam i styr. Har invånarna och kommunerna i Lappland intresse för naturvård för att trygga framtiden för lappländsk natur med rena bär? Om de lappländska kommunerna och storbolagen varje år skulle ge tusen euro till mårdhundsbekämpningen skulle det på årsnivå innebära en avsevärd tilläggsresurs för att säkra kontinuiteten i arbetet. Om din organisation är intresserad av att stöda mårdhundsprojektet så kontakta Mikko Alhainen, telefon 029 431 2401, mikko.alhainen@riista.fi. Rapportera mårdhundsobservationer i Lappland! Finlands viltcentral, Juha Mäkimartti, tfn 029 431 2412, juha.makimartti@riista.fi Fällvakten Mink Police fästs i exempelvis ett träd vid fällan, förslagsvis med tejp, och magneten på sidan fästs med ett snöre i fällan. När fällan avgillras rycker snöret loss magneten och jägaren blir omedelbart larmad om att fällan har slagit igen. Ett mårdhundsfritt Lappland i allas intresse Juh a Mäk im ar tt i
• Kaikkien suomalaisten ulkoilukauppa 20 20 20 20 20 20 20 20 % % % % % % % % 30 30 30 30 70 60 50 50 % % % % % % % 60 50 40 40 60 40 40 % % % % % % % 20 20 20 20 20 20 20 20 % % % % % % % % 30 30 30 30 70 60 50 50 % % % % % % % 60 50 40 40 60 40 40 % % % % % % % VALLE LUMICAMO TOPPATAKKI JA -HOUSUT LUMICAMO TOPPAHAALARIT PILKKIHAALARIT Huippulämpimät takki ja housut hirvipassiin, kettujahtiin tai peurankyttäykseen. Suunniteltu yhteistyössä aktiivisesti metsästävien suomalaisten kanssa. Tyylikäs, kevyt, lämmin ja äänetön kokonaisuus vaativaan makuun. Lämpöä heijastava materiaali vuoressa. Hiljainen ja kevyt sekä kestävä päällis materiaali (tekninen mokka). Air-Tex-kalvo ja teipatut saumat. Vanu eristeen vahvuus 80 g/ m2. Tarjous voimassa vain myymälöissä ja puhelinmyynnissä. Laadukas ja taatusti lämmin JahtiJakt-toppahaalari on kovien pakkasten suosikki. Päälli kangas on erittäin hiljaista teknistä mokkaa (100 % polyesteri), jossa on vedenja tuulen pitävä Air-Tex-kalvo ja teipatut saumat. Lämmin 100 g vanu yläosassa, 80 g vanu housuosassa. Runsaasti taskuja. Laadukas ja taatusti lämmin JahtiJakt pilkkihaalari on pikkijöiden ja kelkkailijoiden suosikki. Päälikangas on kestävää 100% Polyamidia, jossa vedenja tuulenpitävä Air-Texkalvo ja teipatut saumat. Lämmin, 140g vanu yläosassa, 120g housuosassa. Polvissa ja takapuolessa irrotettavat, kylmää eristävät EVA-paneelit. Runsaasti taskuja. METSÄSTÄJÄN TALVIALE! 12990 16990 (179,90) METSÄSTÄJÄN TALVIALE! VALLE -TAKKI JA -HOUSUT PAKETTIHINTAAN 1990 (298,90) -34%
• www.eratukku.fi MYYNTI JA ASIAKASPALVELU P. 020 747 7000* (MA-PE 10-16) *Puhelujen hinnat sis alv 24 %: kiinteästä verkosta 8,28 snt/puh + 6,85 snt/min, matkapuhelimesta 8,28 snt/puh + 16,56 snt/min 20 20 20 20 20 20 20 20 % % % % % % % % 30 30 30 30 70 60 50 50 % % % % % 60 50 40 40 60 40 40 % % % % % % % 20 20 20 20 20 20 20 20 % % % % % % % % 30 30 30 30 70 60 50 50 % % % % % % % 60 50 40 40 60 40 40 % % % % % % % MERINOVILLAALUSASU LUMI CAMOALUSASU LUMICAMO-LINTUREPPU VILLASUKKA Korkealaatuiset alusja väliasut siirtävät erittäin tehokkaasti kosteutta pois iholta ja kuivuvat nopeasti. Lämmin ja kosteutta siirtävä alusasu on toimivan kerrospukeutumisen perusta! JahtiJakt linturepussa on täysin kahisematon pintakangas. Aseelle on kotelo repun selkäosassa . Saatavana myös vihreä malli. Ylivoimaisen mukava ja toimiva sukka maasto-olosuhteissa. Yhden koon sukka. Koko 40-48. METSÄSTÄJÄN TALVIALE! 3990 8990 1990 METSÄSTÄJÄN TALVIALE! 500 KAMIK HUNTER SAAPPAAT LÄMPÖPOHJALLISET Vedenpitävä, kevyt ja joustava metsästyssaapas irrotettavalla 8mm huopavuorella. Saappaankauluksessa nyörisäätö. Lumikengät -testivoittaja (Retki-lehti 1/2012). Joustava kansi, iskunvaimennus ja metallinen kantapääkorotus nousuja laskuosuuksia varten. Kantavuus max. 140 kg. Materiaalija valmistusvirhetakuu 2 vuotta. Uniikki Jahtijakt snowcamo kuosi. Ladattavalla akulla varustetut kaukosäädettävät pohjalliset. Pohjallisten avulla pidät jalkasi lämpiminä kylmimmissäkin olosuhteissa. Kolme eri lämmitystehoa ja kaukosäätimen avulla voit säätää helposti pohjallisten lämpötilan itsellesi mieluisaksi. Ylimääräisiä johtoja tai kiinnikkeitä ei tarvita, sillä akut ovat pohjallisten sisällä. TÄSTÄ LÄMPÖSAAPPAAT & VIERESTÄ SUKAT SAAPPAISIIN! LÄMPIMÄT ALUSASUT JAHTIIN ALEHINTAAN! PRO MICRODRY ALUSASU 1500 3990 (49,90) (8,90) Tarjoukset voimassa 30.1.2015 saakka. (49,90) (24,90) (39,90) (99,90) 8990 (129,90) U.C.M -RIISTA KAMERAT ETÄISYYSMITTARI JJ 501 TSL 227 ESCAPE LUMIKENGÄT Suomenkieliset valikot, helppo käyttää ja kiinnittää. Liiketunnistimella toimiva infrapuna-yökuvaus mahdollistaa terävät kuvat myös pimeässä tai hämärissä. SMS-malli on kännykällä etäohjattava. Ylivoimainen apuväline, kun haluat tietää laserintarkan etäisyyden kohteeseen. Yhdellä sormen painalluksella saat hetkessä etäisyyslukeman ja etukäteistarkkuutta laukauksiisi. Etäisyysmittarin lukemaväli on 15–800m ja tarkkuus ± 1m. (Tallentava malli) 11990 HUIPPU-UUTUUS! U.C.M -RIISTAKAMERA S M S 19900 U.C.M SMS -RIISTAKAMERA (Lähettävä/Etäohjattava malli) 9990 (149,90) 16990 -50% (229,90)
• 40 l Jägaren 1 l 2015 Antti Siira, jaktchef, Finlands viltcentral Lappland Finlands viltcentralen uppmanar: Dags att se över avtalen om jaktarrende orststyrelsens områdestillstånd för statsmark ska sökas redan i januari. I den här processen och vid tillståndsprövningen beaktas även de jaktområden som den sökande arrenderar eller äger; var de är belägna och deras arealer i förhållande till statens marker. Dessutom ska ansökningen om älglicens lämnas in till Finlands viltcentral senast den 30 april. Vid licensprövningen påverkas antalet licenser som den sökande beviljas i hög grad av hur många områden godtagbara för älgjakt som den sökande uppger i sin ansökning. Samma spelregler för alla Utgångspunkten för alla utredningar som görs vid licensprövningen är Finlands viltcentrals skyldighet att följa god förvaltTill ansökningen om jaktlicens för hjortdjur ska bifogas en karta över det område som avses i ansökningen och en utredning av områdets areal. Om Finlands viltcentral kräver det, ska sökanden till ansökningen foga en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller jordregistret eller de delar av dessa inom vilka jakten på hjortdjur sker eller bifoga handlingar som krävs för att visa jakträtten. F Även om föregående älgjaktssäsong nyss har tagit slut och vi befinner oss i den mörkaste tiden på året så är tiden den rätta att se över jaktarrendeavtalen för planeringen av nästa säsong. R eijo O ra va
• Att uppge osanna uppgifter i en ansökning om jaktlicens är en straffbar handling ningssed och därigenom det absoluta kravet på jämlik behandling av alla sökande. Finlands viltcentral har under de senaste åren gjort fler kontroller och stickprov än förut beträffande de uppgifter som de sökande uppger i sina ansökningar. I följande ansökningsomgång kommer utredningarna att fortsättas, preciseras och utökas. Under de senaste åren har utredningsarbetet blivit avsevärt lättare eftersom vi har fått lättanvända datorprogram med vilka det går enkelt att kontrollera vilka marker som den sökande äger eller arrenderar, hur de ingående skiftena är belägna i förhållande till varandra samt markoch vattenarealerna. Merparten av arrendeavtalen i ordning De som handlägger licensprövningarna upplever att de sökandes arrenTjänsten Oma riista utvecklas: På Finlands viltcentralen pågår ett projekt för att integrera systemet för älginformation i tjänsten Oma riista. En av egenskaperna hos systemet är att den sökande kan ange områdena som han äger och arranderar på en elektronisk karta. Systemet kommer att provköras under jaktåret 2015-16 och insamlingen av data om älgjakten ska vara tillgänglig för alla föreningar från och med hösten 2016. Enligt planerna ska dessutom det område som den sökande elektroniskt anger kunna användas vid ansökningsprocessen för älglicenser och vid licensprövningen. Bland annat ska det gå att länka uppgifterna som den sökande uppger till de elektroniska datasystemen för fastigheter. Betänkandet tar även upp möjligheterna att använda informationen om arrendeområden och skytteförteckningar vid ansökan om områdestillstånd av Forststyrelsen. Fokus ligger också på att göra både licensansökningen och insamlingen av viltinformation under pågående jakt lättare. Dessutom ska licensprövningsprocessen preciseras ytterligare. Det är klokt att stöda och utbilda föreningarnas nuvarande aktiva medlemmar och ansvarspersoner att välkomna de här förestående elektroniska nyheterna och uppdatera sina rutiner. Det är också skäl för föreningarna att satsa på att aktivt rekrytera och uppmuntra unga förmågor och låta dem ta ansvar. Tillståndsprocessen och insamlingen av viltinformation nu på nätet R eijo O ra va Paleleeko? 175,00 € Elektroniset OREGON-lämpökäsineet • 3-portainen lämpötilan säätö • toiminta-aika 3 – 4 tuntia • ladattavat litiumioniakut • 40 g Thinsulate™-eriste • koot XS7 – XL11 129,00 € Elektroninen ALASKA-lämpöliivi • erinomainen väliasuste talviseen metsästykseen ja kalastukseen • materiaali fleece, väri musta • lämmityselementit rinnassa ja yläselässä • 3-portainen lämpötilan säätö, säätönappi rinnassa • toiminta-aika 2 – 5 h lämmitys tehosta riippuen • tehokas 2200 mAh litiumioni akku, mukana verkkolaturi • koot XS48 – XXL58 159,00 € 3lämmitys­ elementtiä www.nevercold.net Myynti: erä­ ja kalastusliikkeet Elektroniset ONTARIO-lämpökäsineet • 3-portainen lämpötilan säätö • toiminta-aika 2 – 8 h • ladattavat litiumioniakut • koot XS7 – XL11 Kertakäyttöiset PIENLÄMMITTIMET 1,90 € nordhunter_metsastaja_no_1_puolikaspysty_nevercold_122014.indd 1 7.1.2015 16.52
• 42 l Jägaren 1 l 2015 deavtal i det stora hela är i ordning. Under utredningarnas gång stöter de ändå allt emellanåt på ansökningar där den sökande inte har något arrendeavtal alls. Dessutom förekommer det avtal som kan ha gjorts för flera decennier sedan, där markägaren har växlat flera gånger, eller där fastighets-, namnoch registerbeteckningar och fastighetsgränser inte stämmer överens med de nuvarande i fastighetsregistret. Ibland har arrendetagaren ensidigt utan arrendegivarens underskrift eller godkännande infört ändringar i avtalet, till exempel genom att radera eller ändra arealer, beteckningar eller till och med arrendegivaren. I sådana här fall kan viltcentralen bli tvungen att konstatera att den sökande inte i tillräckligt hög grad har företett sådana dokument som jaktförordningen kräver för att styrka jakträtten. Det här leder till att ifrågavarande fastigheters arealer inte kan räknas den sökande till godo vid licensprövningen. Det hela ger intrycket att somliga delägare i samlicenser sover i stället för att aktivt se till att avtalen om jaktarrende hålls uppdaterade. En samlicens för älg eller ett delägarskap i en sådan ger inte några juridiska privilegier beträffande jakträtten på privatmarker eller kravet på minst 1000 hektar enhetlig jaktmark per sökande, och än mindre några rättigheter att försumma arrendeavtalen. Straffbart uppge osanna uppgifter Finlands viltcentral fattar besluten om jaktlicenser för hjortdjur i enlighet med bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. I det här avseendet fungerar viltcentralen som en myndighet och det är straffbart att uppge osanna uppgifter. Som exempel kan nämnas ett färskt utslag av tingsrätten där den sökande fälldes sedan han gett viltcentralen osanna uppgifter i sin ansökan om jaktlicens för hjortdjur, närmare bestämt om skyttarnas övriga jaktmöjligheter. Uppgivandet av osanna uppgifter kan också leda till att ansökningen förkastas, att den felaktiga uppgiften korrigeras i beslutet eller till en begäran till polisen om undersökning. Finlands viltcentral understryker att det är personen som undertecknar en ansökning som alltid bär det främsta ansvaret för att uppgifterna i ansökningen är korrekta. Markägaren kan kontrollera arrendeläget Jaktlicens för älg kan beviljas för ett enhetligt markområde som är större än 1000 hektar, som är lämpligt för älgjakt och där den sökande har rätt att jaga älg. Separata områden mindre än 1000 hektar beaktas inte i licensprövningen och ökar inte heller antalet beviljade licenser. Enligt jaktförordningens 6 § ska det till ansökningen om jaktlicens för hjortdjur fogas en karta över det område som avses i ansökningen och en utredning om områdets areal. Om Finlands viltcentral kräver det, ska den sökande till sin ansökan foga en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller jordregistret eller de delar av dessa inom vilka jakten på hjortdjur sker eller bifoga handlingar som krävs för att visa jakträtten. En markägare kan om han (eller hon) så önskar kontrollera arrendeläget för sina marker på regionkontoret i sin viltcentralsregion. Kartorna som fogas till ansökningarna finns på regionkontoren och klassas som offentliga dokument som berörda personer har tillgång till. Anvisningarna, villkoren och ansökningsprocessen för Finlands viltcentralens jaktlicenser och Forststyrelsens områdestillstånd finns på viltcentralens (riista.fi) och Forststyrelsens (eraluvat.fi) hemsida. Det är säkrast att noggrant läsa igenom anvisningarna i sin helhet innan man tar itu med ansökningen. Jag har här plockat fram några av de viktigaste punkterna i anvisningarna som det är skäl att studera så man förstår dem för att få ordning på sina arrendeavtal: l Den som ansöker om jaktlicens för hjortdjur med ett områdestillstånd av Forststyrelsen ska alltid foga beslutet om områdestillstånd till sin ansökan . l Gör alltid kartan med omsorg så den inte vållar den sökande och handläggaren onödigt arbete . Oklara kartor returneras till den sökande för komplettering och i regel begär handläggaren då även kopior av arrendeavtalsförteckningen och/eller de ursprungliga arrendeavtalen mfl dokument som komplettering. l Vattenområdenas arealer beaktas inte vid licensprövningen. Även om vattenområdena anges på kartan över ansökningsområdet där den sökande har rätt att jaga hjortdjur så räknas inte vattenområdenas arealer med i den totala areal som den sökande uppger. De beaktas inte heller vid licensprövningen. l En enda gemensam råsten förenar inte områden. En vägs, järnvägs eller ett vattendrags inverkan på ett jaktområdes enhetlighet utreds alltid från fall till fall. I regel betraktas ett område som enhetligt om den sökande har jakträtt på bägge sidor av en väg, järnväg eller smal å. Om det rör sig om en längre sträcka så förenar en å inte områden. l Vattenområden förenar inte nödvändigtvis jaktområden. Ett område bakom ett arrenderat vattenområde ökar i regel antalet licenser vid licensprövningen. På ett privat vattenområde kan dock bara en enda sökande inneha rätten att jaga älg. Det innebär att samma vattenområde (med undantag enligt jaktlagen 8 §) inte får förekomma i flera ansökningar. (Observera att ett medlemskap i ett skifteslag inte är liktydigt med jakträtt.) Områden som ligger avskilt från det enhetliga jaktområdet bakom större sjöar och djupa vattenområden och som är mindre än 1000 hektar beaktas inte i licensprövningen. l Omtvistade eller överlappande områden beaktas inte vid licensprövningen. Om den sökande har områden som är omtvistade beträffande jakträtten, till exempel om två jaktsällskap har överlappande arrendeavtal, så beaktas inte områdena vid licensprövningen. Finlands viltcentral har inte befogenheter att undersöka och lösa sådana privaträttsliga tvister om rätten till jaktarrendet eftersom sådana löses i en allmän underrätt. Med andra ord tar viltcentralen vid licensprövningen inte ställning till frågan om vem som har jakträtten i området. Arrendeavtalen i ordning innan ansökningen skickas in
• Jägaren 1 l 2015 l 43 Jaktförening startade våtmarksprojekt Sjöfåglarna återvände till Boträsket Text och foto: Juha Siekkinen ”Talkoandan är det inget fel på”, konstaterade Mikael Ehn belåtet när dammen vid våtmarken Boträsket i Korsholm byggdes våren 2013. Redan året innan kunde Ehn, som är ordförande för Södra Vallgrund Jaktförening rf, berätta att lördagstalkot samlade ett tjugotal av föreningens gubbar för att röja träd och forsla bort dem. ståndsättningen av Boträsket hade enligt Ehn varit på tapeten i jaktföreningen sedan början av 90-talet. Eftersom jaktstugan ligger alldeles intill våtmarken så hade föreningens medlemmar från första parkett kunnat följa med hur träsket gradvis växte igen. Diket som försåg våtmarken med vatten hade lagts om så att det i stället dränerade Boträsket och snåren utmed kanterna spärrade bland annat utsikten över träsket från vägen bredvid. Någon lämplig finansieringsform för en iståndsättning dök inte upp medan åren gick, men drömmen om att iståndsätta våtmarken levde envist kvar bland föreningens medlemmar. I maj 2009 skickade jaktföreningen Medlemmarna i Södra Vallgrund Jaktförening rf gjorde 400 timmar talkoarbeten under iståndsättningen av våtmarken Boträsket. På bilden pågår byggandet av dammen. in en ansökan till Jägarnas Centralorganisation när JCO efterlyste lämpliga våtmarker för restaurering. På föreningens årsmöte 2010 informerades medlemmarna om ansökningen och mötet beslöt att delta i iståndsättningen av Boträsket om det blev utvalt. Vintern 2011, när Finlands viltcentral hade inlett urvalsprocessen för projektet Hembygdsvåtmark LIFE+, stod Stefan Pellas på Kust-Österbottens regionkontor och jaktföreningen i kontakt med varandra och det hela rullade i gång. För våtmarken avsattes en Life-finansiering på 30 000 euro för grävmaskinsarbeten och dammanläggningar. Intresset för de praktiska arbetena vaknade bland medlemmarna, nu när finansieringen äntligen var ordnad. Jaktföreningens egen initiativkraft och det enhälliga beslutet på årsmötet borgade för att iståndsättningen av våtmarken kom igång. När iståndsättningen var klar var också den fria utsikten från vägen ut över Boträsket återställd. Enligt Ehn är markägarna runt omkring nöjda med att våtmarken har iståndsatts och föreningsmedlemmarnas beslutsamhet fick sin belöning när sjöfåglarna återvände. I Jaktföreningens medlemmar byggde dammen i april 2013. På bilden färdigställer Thomas Ahlskog en vägg med motorsåg. Leo Hjerpe ger honom ett handtag.
• 44 l Jägaren 1 l 2015 Milla Niemi, Jani Pellikka & Juha Hiedanpää Från drev till ståndskall – älgjaktskulturen i förändring En drevkedja med hojtande och skramlande människor blir ett allt sällsyntare inslag i ljudlandskapet under höstens älgjakt. Tyst är det däremot inte i våra skogar – det ser tjugotusen älghundar till. e ställande älghundarna har på några årtionden intagit en betydande, för att inte säga oersättlig roll i älgjakten i vårt land. Även om det fortfarande finns stora regionala variationer i användningen av hund så närmar sig andelen jaktdagar med hund hundra procent för många jaktlag. Vi ville studera förändringen i detalj så vi gick igenom älgobskorten för de senaste femton åren och intervjuade representanter för viltförvaltningen på regionnivå. Därefter presenterade vi våra iakttagelser i en detaljerad artikel i publikationsserien Suomen Riista i december. För tidningen Jägarens läsare har vi stöpt om kontentan av våra resultat till en jaktberättelse förlagd till millennieskiftet. Ha en skön läsestund! Hund sökes Svante formade händerna till en tratt framför munnen och hojtade. Passkarlen som suttit på sin pall och slumrat studsade upp och famlade efter sitt gevär. Det är lugnt! Vi mötte älgarna för en god stund sen! ropade Svante. Flocken på tre älgar hade slunkit genom drevet och fortsatt mot ett stort myrområde där det var nästan omöjligt ordna med drev och pass. Dessutom var det meningslöst att följa efter dem, för de kunde ha hunnit hur långt som helst. Det var ett rätt tröttkört gäng som samlades vid brasan. Månne det inte räcker för idag, sammanfattade jaktledaren. Karlarna packade redan ränslarna när Svante till slut vågade öppna mun. Vad tycker ni, om vi sku fråga granngänget om att låna en hund? Dom tycks ha flera hundar som ställer älg. Svante hade en jaktresa till Kajanaland i färskt minne. Ödemarkerna var så väldiga att det inte hade blivit nånting av jakten utan en bra hund. Inte skulle det skada att prova med fyrbent förstärkning här; drevet bestod ju ändå snarare av hål än av karlar. Dessutom skulle det gå lättare att reda upp eventuella skadskjutningar; på osnöad mark var det ju svårt att följa spår. Svantes förslag sparkade igång ett livligt diskuterande. En av de äldsta i gänget sågade förslaget rakt av. Hundarna skulle bara göra älgarna stirriga och i D Mil la Niemi
• Jägaren 1 l 2015 l 45 värsta fall driva dem över på grannföreningens marker för gott. Dessutom hade han hört att det var ett långrandigt göra, att sitta i timmar på pass och vänta på kräk som inte fanns. Men det fanns också andra åsikter – visst vore det skoj att höra hundskall emellanåt i stället för drevkarlarnas stojande. Jaktledaren som blivit skiljedomare i käbblet fattade slutligen ett beslut: Han kände en kille med älghund som han skulle träffa nån av de närmaste dagarna i ett annat ärende, och då kunde han höra efter om killen hade tid att hänga med på jakt. Döma hunden efter håren? Redan veckoslutet därpå körde en terrängbil in på jaktstugans gård. Längst bak viftade inte bara en grå svans utan två! Den unge mannen som klev ur bilen presenterade sig som Erik och sa att hundarna lämpligen tilltalades Otto och Tösen. Efter den vederbörliga presentationsrundan vidtog ett ovanligt intensivt studium av kartan. Såtarna som bestod av åkerholmar intill byn avskrevs genast, och inte var Erik heller benägen att släppa sina hundar nära järnvägen som klöv området. Slutligen beslöt församlingen att börja dagen med det största enhetliga skogsområdet. Dessutom skulle passkarlarna räcka till för en skaplig uppställning eftersom det inte behövdes något drev. Medan Erik pejlade riktningen till Tösen som sysslade med upptaget berättade han för Svante, som fungerade som vägvisare, om hundarnas härstamning. Tösen var helt och hållet av inhemsk tillverkning medan Ottos stamträd ledde till grannen i väster. När pappa började syssla med hundar inspirerad av de väldiga mängderna älg på 80-talet så ville de lovande valparna inte räcka till. Så han skaffade en avelstik ända från Sverige, språkade Erik. Idag är läget ett annat, det finns att välja på av flera raser. Samtalet avbröts av ett klingande skall bakom fjället. Hur ska vi göra, går du till skallet eller ska vi fösa älgarna till passkedjan? undrade Erik. Man blir kanske inbjuden en annan gång igen, som det inte alltid finns en hundkarl på plats, la han till och grinade. Svante tänkte efter ett slag och viftade sedan med handen mot passlinjen. Av riktningen till skallet att döma så tjurade älgarna i en tät plantering, så utsikterna till en hyfsad skottchans var små. Drevkedjan i pension Älgarna är i gång, håll korpgluggarna uppe där vid Abborrträsk! hojtade Svante i radiotelefonen. Han hade gått närmare älgarna och hörde hur det brakade i snåren. Bedömningen av djurens kurs visade sig vara riktig: bortifrån sjön knallade ett skott och efter ett ögonblicks tystnad kom en anmälning om fällning på radion. När Svante och Erik hunnit fram var kalven redan urtagen och Tösen hjälpte till med vispande svans. Den ivriga hunden hade lyckats smälta åtminstone den här jägarens hjärta; senare vid brasan hade korven en strykande åtgång åt hundhållet. Resten av jaktlaget samlades kring den fällda kalven och snart rykte en tjärvedsbrasa. Gubbarna dividerade om hur häpnadsväckande effektivt hunden hade jobbat och Erik blev utfrågad om tidigare jakter. Tack vare Tösens goda rykte hade han gästspelat i flera jaktlag och åkte gärna till nya ställen. Vi har ju haft en rätt liten tilldelning av licenser och markerna är rätt dåliga för jakt med hund. I södra kanten går det en riksväg som älgarna gärna korsar och om de går norrut så hamnar de strax i ett vargrevir. Jämt får man vara orolig för hunden, menade Erik. Snacket gjorde en avstickare till gamla tider och vände tillbaka för att grunna på framtiden. Gubbarna var överens om att älgjakten hade genomgått en väldig förändring under de senaste årtiondena. Antalet älgar som fick fällas var flera gånger större än förr, men under samma tid hade jaktlaget halverats och förgubbats. En lustigkurre föreslog att man skulle sälja den nyfällda älgen och för pengarna köpa rollatorer åt drevet. På det viset skulle det bli jaga av också nästa höst. Äh, vi stoppar kalven i egen gryta. Erik berättade att han var ute efter en lämplig kavaljer åt Tösen. Kanske går drevet i pension också hos oss, smålog Svante till svar. Tack! Varje höst fyller nästan femtusen älgjaktlag i älgobskort och skickar in dem. Obskorten bildar underlag för uppskattningen av älgstammens storlek, men materialet är så omfattande att det även gör det möjligt att klarlägga vilka förändringar som älgjakten har undergått. Vi riktar därför ett stort tack till alla som har ställt upp och fyllt i obskort! Den relativa andelen älgjaktsdagar med hund av alla jaktdagar år 2012. De ställande älghundarna har på några årtionden intagit en betydande roll i älgjakten i vårt land Andelen hunddagar av alla dagar på älgjakt År 2013 Andelen hunddagar Mil la Niemi
• 46 l Jägaren 1 l 2015 Text och bild: Maria Nikunlaakso Mikael Antell, CIC: Ta vara på andra länders erfarenheter av vilthushållning Det vore klokt att ta vara på andra länders erfarenheter av vilthushållning i högre grad än vi gör idag, anser Mikael Antell, ordförande för det internationella viltskyddsrådet CIC:s Finlandsdelegation. Han tycker att våra myndigheter och organisationer borde utöka det internationella samarbetet; ska vi gå framåt åt rätt håll så måste vi begripa oss på världen utanför. IC är en världsomspännande organisation som arbetar för hållbar jakt och skyddet av de vilda djuren. Organisationen påverkar primärt genom att formulera problem, samla information och fungera som informationskälla för regeringar, myndigheter och organisationer. I vårt land sköts ärenden i regel genom bestämmelser utfärdade av staten, men i den internationella verksamheten spelar de inofficiella kanalerna för påverkan en viktigare roll. Ute i världen hänger påverkandet mera på personliga kontakter och att kunna förse rätt person med den rätta informationen, orsakerna och motivationen, förklarar Antell. För Antell faller det sig naturligt att skapa nätverk och goda personkontakter, och en lång karriär i utrikeshandeln har gett honom en mängd internationella kontakter. På nationell nivå har denna ekonom och jordbrukare som nyligen beviljats ekonomiråds titel, delVilthushållningen blir allt internationellare C
• Jägaren 1 l 2015 l 47 tagit aktivt i både skogsoch producentorganisationers verksamhet. När jag fyllde 60 beslöt jag ändå att minska på övriga förtroendeuppdrag och koncentrera mig på jaktfrågor, ler Antell. Nyttiga vilda djur är bäst skyddade CIC är en politiskt obunden organisation som inte eftersträvar vinst. Medlemskåren består av stater, offentliga organisationer, andra organisationer och privatpersoner. Den finska staten företräds av jordoch skogsbruksministeriet, de offentliga organisationerna av Finlands viltcentral och Forststyrelsen, och de övriga organisationerna av det finska bågjägarförbundet och Naturoch viltvårdsstiftelsen. Personmedlemmarna är nästan 40 till antalet. Alla finländska medlemmar – oavsett status – hör till CIC:s Finlandsdelegation, som Antell alltså är ordförande för. CIC:s största årliga händelse är det tre dagar långa allmänna mötet, där experter inom olika yrken håller föredrag och man diskuterar internationellt om aktuella frågor. Genom CIC får vi infallsvinklar på saker som kan vara rätt avlägsna, men som kan ha väldigt nyttiga likheter med frågor som är aktuella i ens eget land, förklarar Antell. Som ett viktigt exempel nämner Antell hur en djurart värderas högre och får ett bättre skydd om det uppfattas som nyttigt. I Kenya förbjöds jakten efter elefanter eftersom stammen minskade, men det ledde till att tjuvjakten nästan utrotade arten eftersom elefanten inte längre uppfattades som nyttig utan enbart som skadlig. I vårt land har uppställningen varit den samma för vargen, konstaterar Antell. Som Antell ser det så uppfattar man i Finland vargens utbredning som enbart ett finländskt problem, trots att vargen har brett ut sig på samma sätt i bland annat Italien, Schweiz, Frankrike och Spanien, för att inte tala om Östeuropa där det har funnits varg hela tiden. Även här kan ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter vara till stor nytta. Nu när vargen är på väg att bli ett allmäneuropeiskt problem så blir det även svårare för EU-kommissionen och parlamentet att inte ta ställning i vargfrågan, påpekar Antell. Bekämpa jaktbrottslighet Vanliga jägare i vårt land känner kanske bäst till CIC för det omfattande systemet för trofébedömning, men CIC är mycket mer än så: organisationen har bland annat varit med om att starta ett samarbete för att skydda vilda djur genom hållbar viltvård. I samarbetet deltar bland annat många organisationer som sorterar under FN. Ett av CIC:s bärande teman är bekämpningen av brottslighet riktad mot vilda djur. Även om tjuvjakten i vårt land är relativt småskalig så är den olagliga handeln med djur och delar av djur ute i världen enligt Interpol till penningvärdet en business nästan i klass med droghandeln, handeln med illegala vapen och prostitutionen. Till exempel noshörningshorn, som mals till potenshöjare, är på den svarta marknaden så värdefullt att det lönar sig att tjuvjaga noshörningar med helikopter. Även här jobbar CIC med att påverka genom rådgivning och upplysning. En annan del av CIC:s arbete handlar om att sätta företeelser med anknytning till jakt på Unesco-listan för immateriella kulturarv. Jakten med hök finns redan där. Nu jobbar vi på att få den finska spetsen och jakten med spets förklarad som kulturarv, och i bästa fall få det hela utvidgat till att omfatta alla de nordiska spetsarna. Kennelförbundet har redan börjat jobba med det här, berättar Antell. Jaktinformation åt bägge hållen CIC:s Finlandsdelegation har en förmedlarroll som fungerar åt båda hållen: från det ena hållet hämtar den internationella synvinklar och lösningsmodeller till landet på senare tid bland annat om blykulor och svinpest. Åt det andra hållet till CIC förmedlar delegationen information om den finländska jakten och i synnerhet om sådana saker som finländarna gör bra. Finland betraktas i många avseenden som ett gott föredöme och det finska kunnandet i viltbranschen värderas högt. Till exempel Forststyrelsens undersökning av jaktens ekonomiska effekter anses ute i världen vara synnerligen intressant eftersom man i andra länder inte har kommit lika långt på den kanten, berättar Antell. Den växande mängden information om jaktens internationella dimensioner har inte gjort livet svårare för Antell utan snarare har det gått tvärtom: den ökade kunskapen gör det lättare att se fler tänkbara lösningar. Till exempel programmet Natura 2000 hälsas hjärtligt välkommet i övriga Europa. Att stänga Naturaområden för folk är helt och hållet ett finländskt påhitt. Utomlands är det vanligt med jakt också i nationalparker, konstaterar Antell. Mikael Antell har jagat sedan barnsben och arbetar för ett samhälle som han själv tror på. Labradoren Odin har följt med husse. En djurart värderas högre och får ett bättre skydd om den uppfattas som nyttig
• 48 l Jägaren 1 l 2015 Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral Den finländska viltvisionen på uppgång i Europa: Jägarnas naturvård säkrar mångfalden I september arrangerades i Bryssel ett seminarium där temat var en översikt över fågeldirektivets trettiofemåriga historia och en vision för framtiden. Ämnet kan vid ett första betraktande verka trist, men man spetsar öronen när seminariets alla anföranden visar sig behandlar ämnet ur viltets synvinkel. Jägarnas arbete gynnar naturen i sin helhet, vilket numera är allmänt känt även inom EUorganisationerna. Det behövs jägare också vid skötseln av naturskyddsområden H ann u Heik kinen varje by finns ett viltvårdsteam bestående av markägare och jaktföreningar, förklarade Krogell. Naturvårdsprojekt även i andra länder På seminariet presenterades också viltprojekt i flera andra länder och hur projekten gagnar naturen. I Boleybrack Mountainregionen i Skottland kunde man tredubbla stammen av moripa tack vare jägarnas aktiva insatser. Jägarna förbättrade artens miljöer genom att bränna hedar och jaga smårovdjur effektivt. Arbetet gynnade även flera andra fågelarter som kräver öppna miljöer. I Frankrike och England har bestånden av rapphöna lokalt börjat växa sedan man börjat nyttja skyddszonerna i lantbruket för viltvård. Miljökommissionär Janez Potocnik gav jägarna ett erkännande för skötseln av livsmiljöer och betonade betydelsen av ett samarbete mellan ornitologer och viltvårdare. eminariet arrangerades av den europeiska jägarfederationen FACE, som arbetar för att bevara den hållbara europeiska jaktkulturen och de olika ländernas särdrag. Nuförtiden lägger organisationen ner mycket resurser på att lyfta fram den praktiska naturvård som jägarna ägnar sig åt. Fritt översatt var rubriken för seminariet En ny vision för fågeldirektivet och jaktens positiva effekter. Finländska viltprojekt som modell Biträdande avdelningschef Christian Krogell på naturresursavdelningen vid Jordoch skogsbruksministeriet höll ett uppskattat anförande om de finländska jägarnas och viltförvaltningens arbete. I flera inlägg framhölls de finländska viltprojekten som föredömen för framgångsrik viltförvaltning och naturvård. Christian Krogell lyfte i sitt anförande bland annat fram följande projekt och styrkor hos viltvården: l Den nationella våtmarksstrategin och förvaltningsplanen förskogshönsensamtdeEU-finansieradeprojektdärdessa har omsatts i praktiken. l Koordinerandet av den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen. l Definländskaviltinventeringarnaochdensnabbaochflexibla användningen av resultaten. Krogell framhöll att det viktigaste var vårt lands tradition med smidig samverkan mellan jägare och markägare. Det är markägaren som besluter om hur hans marker ska användas för jakt och viltvård, och jägarna ställer upp på talko för att göra jobbet. Jakten fungerar som motor och motiv för talkoarbetet, som gynnar inte bara viltet utan även övriga arter och naturen. Det här realiseras som en integrerad del av jordoch skogsbruket på stora arealer eftersom det i S
• Jägaren 1 l 2015 l 49 Den finländska viltvisionen på uppgång i Europa: Jägarnas naturvård säkrar mångfalden Vi måste betrakta utvecklandet av skötseln av livsmiljöer som en gemensam uppgift som stöder fågelstammarna, slog Potocnik fast. Även Ariel Brunner, ansvarig för EU-frågor på BirdLifes Europakontor, ansåg att jägarnas naturvårdsarbete tack vare sin omfattning är av största betydelse. Han kunde dock inte låta bli att pika jägarna och sade på tal om jordoch skogsbrukets effekter på livsmiljöerna att i knepiga situationer är jägarnas lojalitet kanske bunden till markägaren. Jag efterlyser ännu mer samarbete i hela Europa för att hejda splittringen och försvagningen av fåglarnas livsmiljöer, sade Brunner. Jägarna tar initiativ till naturvård och naturskydd. Till seminarieprogrammet hörde även en uppdatering av fågeldirektivet. På 35 år hinner mycket förändras och vissa bitar av direktivet borde rättas till. Främst är det väl bristen på flexibilitet som hindrar direktivet att följa med i fågelstammarnas utveckling. Av allt att döma inleds det här arbetet inom kort och där bör även den finländska viltförvaltningen delta. Kommissionens ansvarspersoner uppgav att de sätter värde på den naturoch viltvård som jägarna uträttar, och att de motsättningar som vi har upplevt minskar. Finlands viltcentral har under förvintern berett en egen naturvårdsoch naturskyddsstrategi som hädanefter kommer att styra vår verksamhet. Primärt i strategin är den naturvård som ska bedrivas i stor skala på områden med vardagsnatur tillsammans med markägarna och jordoch skogsbruksmyndigheterna. En annan viktig fokuseringspunkt är samarbetet med miljöförvaltningen vid skötseln av naturskyddsområdena. Jägarna och Finlands viltcentral är inga motståndare till naturskyddet, utan vill erbjuda alternativ och nya verksamhetsmodeller för att nå en ännu bättre naturskyddspraxis. Den här färska strategin kommer att presenteras närmare i kommande nummer av tidningen Jägaren. Det behövs jägare också vid skötseln av naturskyddsområden! På FACE:s webbplats finns mera information om seminariet: http:// www.face.eu/about-us/ resources/news/hunterscall-on-the-eu-for-morerecognition-of-theirenvironmental-role. Finlands viltcentral har drivit flera projekt för skötseln av skogshönsens livsmiljöer. Biträdande avdelningschef Christian Krogell berättade i sitt anförande om den finländska vilthushållningens styrkor. Världen förändras Framtidens jakt skall skötas nu. Hör du redan till jägarnas eget förbund? metsastajaliitto.fi Fa ce
• 50 l Jägaren 1 l 2015 Harto Lindén, FD, forskningsprofessor, VFFI Petra Partanen, forskningsassistent, VFFI Viltforskningens historia del 1/6 Viltforskningens första steg Det här är en artikelserie i sex delar om viltforskningens historia. Den första delen ger en översikt från medeltidens jaktkultur till 1970-talet. edeltidens finländare levde på jordbruk, jakt och fiske, och bedrev jakten och fisket med kollektiva regler. Jakten gav sovel på brödet och merparten av exporten bestod av byteshandel med päls och lax. Under vasaättens kungar förklarade kronan att de obebodda ödemarkerna tillhörde staten och skatteuppbörden skärptes. Sedan den ryska kejsaren år 1809 beviljat landet autonomi kunde finländarna börja utveckla sin egen förvaltning, näringsliv och kultur. Kommunväsendet i vårt land kom till på 1870-talet. Förryskningstendenser förekom, men gick i vågor, och under de gynnsamma förhållandena i slutet av 1800-talet fick landet en egen valuta och en politisk debatt. Förändringarna i skogsanvändningen och lantbruket hade konsekvenser för viltet. Inom skogshushållningen grundade man sågverk och började tillverka papper. Boskapsskötseln växte efter nödåren och rovdjuren blev ett ännu större hot mot försörjningen. M Grundläggningsdokumentet för Finlands jaktvårdsstiftelse undertecknas den 14 december 1942. Till vänster vid bordet minister Ikonen och sittande på den andra sidan från vänster statsminister Rangell, minister Koivisto och doktor Bengelsdorff. Su o men R iis ta s bild ar kiv /F inl and s ja ktm use um.
• Jägaren 1 l 2015 l 51 Även på ödemarksbrukets tid var jakten högst osäker: jägaren fick byte om skogens makter det tillät. Man konkurrerade snarare med rovdjuren än med andra jägare om det ätliga viltet. När viltet minskade i början av 1900-talet uppstod ett behov av forskning, som i sin tur behövde exaktare information om viltet och en förnuftigare beskattning av stammarna. Från viltbiologiska kommittén till viltvårdsstiftelsen Den finländska viltforskningens historia började 1925 när den viltbiologiska kommitten grundades. Den bestod av en enda person. Beslutet att börja med viltforskning hade fattats på en jägarkongress året innan. Kommittén, som lotsades av K. M. Levander, koncentrerade sig på den tidens vis på viltets sjukdomar och hann under sin livstid undersöka hundratals djur som jägare påträffat döda eller misstänkte var sjuka. Under brinnande krig, den 14 december 1942, tog en ny aktör över ledningen för viltforskningen när Finlands jaktvårdsstiftelse grundades. Till de främsta initiativtagarna hörde jordoch skogsbruksministeriet och Finlands Allmänna Jägarförbund. Viltet hade redan minskat i många år och bristerna i kunskaperna om jaktens grunder och viltarternas biologi hade gjort ansvariga instanser bekymrade för viltstammarnas framtid. Till huvuduppgift för stiftelsen fastslogs att ansvara för den opartiska viltforskningen i landet, som skulle bilda underlag för en förnuftig avskjutning och ett produktivt viltvårdsarbete. Statens jaktövervakare Tauno V Mäki och doktor Lauri Siivonen gjorde tillsammans upp ett forskningsprogram som viltforskningsinstitutet fick i uppdrag att förverkliga. Institutet inledde sin verksamhet den 9 januari 1943. Lauri Siivonen utnämndes till den första direktören för institutet. Trots de svåra förhållandena lyckades han samla ett blomstrande vetenskapligt samfund omkring sig. Siivonen insåg att det krigshärjade Finland inte hade ekonomi att sätta igång ett forskningspådrag som räckte till för forskningsbehovet i alla avkrokar av landet. Problemet löstes på finländskt vis med talko. En med internationella mått mätt aldrig förut skådad tradition att bistå forskningen var född, som år efter år sporrar jägarkåren till frivilliga forskningsuppgifter av de mest varierande slag. Den kallas guldålder Den här utvecklingsperioden som även kallas viltforskningens guldålder fortsatte aktivt under ett par decennier. Till kärnan i Lauri Siivonens forskarsamfund hörde Jukka Koskimies, Paavo Voipio, Pekka Grenquist, Pertti Seiskari, Matti Helminen, Ilkka Koivisto och Paavo Rajala. Det var kända namn som väckte respekt även bland viltforskare i andra länder. Forskningsgreppet var utpräglat populationsekologiskt: det gällde att skapa en biologisk grund för en förnuftig avskjutning på regional nivå. Flera av den tidens forskare gjorde senare karriär inom naturskyddet. Viltforskningen tjänade zoologin på bred front. Viltforskningsinstitutet som drevs av Finlands Jaktvårdsstiftelse upphörde den sista mars 1964 och ersattes med nygrundade Statens viltforskningsinstitut. Hela stiftelsens forskningsmaterial och –program överfördes till det statlig institutet, liksom forskningsstationen i Evois som grundades 1945 och stationen i Meltaus som grundades 1959, med inhägnader och försöksdjur. Pekka Grenquist, Su o men R iis ta s bild ar kiv . En respektingivande men munter grupp inbjudna gäster vid invigningen av forskningsstationen i Meltaus. Året är 1958. Vid bordet från vänster landshövdingen i Lappland Martti Miettunen, sedermera minister ett flertal gånger, statsminister och statsråd. Till höger Forststyrelsens generaldirektör N. A. Osara som även varit minister. Traditionen att bistå forskningen sporrar år efter år jägarkåren till frivilliga forskningsuppgifter av de mest varierande slag som på stiftelsen hade forskat i sjöfåglar, utsågs till institutets första direktör. Nytt institut mot nya tider Under 1960-talet började det återuppbyggda Finland komma på grön kvist. Folk flyttade från primärproduktionen till industrin och började handla sin mat i butiken. Fisken och jakten, som tidigare varit levebröd, började förvandlas till fritidsintressen. Den samhälleliga brytningstid och vågen av radikalism som följde gick inte obemärkt Finland förbi. Av forskningsinstituten krävdes resultat som fort kunde omsättas i praktiken. Kravet gällde i synnerhet de statliga forskningsinstituten som betraktades som verkställare av det som folket ville ha. 1971 överfördes viltforskningen till Viltoch fiskeriforskningsinstitutet som hade inlett sin verksamhet den första mars 1971. I den nya organisationen grydde en ny tid för viltforskningen: fokus flyttade med accelererande hastighet från tidigare decenniers grundforskning i viltarternas biologi till praktiska tillämpningar för samhällets behov.
• Skedanden är en simand, mindre än gräsanden. Till kroppsbyggnaden är den satt, lätt att känna igen på den långa skedformade näbben. I flykten framträder ett stort blågrått fält närmast kroppen på vingens framkant och en grön vingspegel med vit kant. En hane i praktdräkt är väldigt färggrann: grönt huvud, svart näbb, vitt bröst, svartvit rygg, rödbruna sidor och svart akterspegel. Honans dräkt är brunbrokig som en gräsandshona. I höstdräkt liknar hanen en hona. Unga skedänder har mattare färger; vingens framkant är mörk och den blågrå färgen framträder svagare. Kanten framför vingspegeln är mycket smal. Arten förekommer vid kusterna, ställvis allmänt, och i inlandet upp till Mellersta Finland. Påträffas vanligen vid näringsrika fågelsjöar och havsvikar. De skedänder som häckar i Finland flyttar på hösten till Medelhavskusterna och ända till Afrika. Boet byggs på en tuva på en strandäng och honan lägger i maj 7-13 gräddgula eller grönaktiga ägg. Den årliga avskjutningen rör sig om några tusen änder. Skedand Anas clypeata Northern shoveler /lapasorsa Simänderna i vårt land i storleksordning Årta Kricka Bläsand Skedand Stjärtand Gräsand Vinge Ägg 7–13 st Tydligt framtung när den simmar (vår) (sommar) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO (sommar) Den årliga avskjutningen Tusen stycken 00 01 02 0304050607 08 10 09 11 12 13 1 3 2 4 5 6 7 8 Källa: Lintuatlas.fi Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig 490–740 g 73 –8 2 cm 44–52 cm g Föda En hane i praktdräkt är mycket färggrann I höstdräkt liknar hanen en hona Med sin speciella näbb silar skedanden ryggradslösa djur, frön, växter och växtdelar ur vattnet Blågrå framkant Grön vingspegel Vitt bröst Unge Honan har brunbrokig dräkt Andmat Snäckor Vatteninsekter Grönsvart huvud Hanen har gul iris Svart näbb Lång, skedformig näbb C M Y CM MY CY CMY K skedand.pdf 1 05/01/15 11:51 52 l Jägaren 1 l 2015
• 54 l Jägaren 1 l 2015 På årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningarna. På mötet väljs ordförande för jaktvårdsföreningarna, nya styrelsemedlemmar i stället för dem som står i tur att avgå och styrelsemedlemmar som representerar markägarorganisationerna inom verksamhetsområdet. en som vill vara med och sköta jaktoch viltfrågor ska börja med att delta i sin egen jaktvårdsförenings verksamhet och årsmöte. Den som har betalat jaktvårdsavgiften kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han huvudsakligen jagar eller i den förening inom vars verksamhetsområde den kommun ligger där han bor. En person kan inte vara medlem i flera jaktvårdsföreningar samtidigt. Medlemskapet är antecknat på jaktkortet och varar ett jaktår i sänder. Medlemskapet kan inte bytas under ett jaktår sedan jaktvårdsavgiften blivit betald. Den som inte är medlem i en jaktvårdsförening ska antecknas i jägarregistret utifrån sin hemkommun, men han kan inte delta i föreningens möte. Den som deltar i mötet ska för att styrka sitt medlemskap ta med sig sitt gällande jaktkort, det vill säga direktdebiteringskortet eller ett inbetalningskort med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jaktvårdsavgift. På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. En medlem som är under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. För fullmakten finns en blankett nedtill på denna sida som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Ibland har det rått oklarhet om en jaktförening kan befullmäktiga sina medlemmar att företräda jaktföreningen på jaktvårdsföreningens årsmöte. Enligt stadgarna kan en medlem inte företräda sin jaktförening, utan var och en företräder enbart sig själv och kan därutöver företräda högst fem frånvarande medlemmar i samma jaktvårdsförening, som gett honom skriftlig fullmakt. Ordförande i tur att avgå För jaktvårdsföreningarnas ordförande löper nu den första treårsperioden ut. Det gör den även för markägarrepresentanterna i styrelserna och de medlemmar som Forststyrelsen har utsett i de områden som avses i JL 8§. På årsmötet ska alltså bland jaktvårdsföreningarnas fullvärdiga, 18 år fyllda medlemmar väljas en ordförande med personlig suppleant samt nya styrelsemedlemmar med personliga suppleanter för en treårig mandatperiod i stället för dem som står i tur att avgå. Dessutom väljs en styrelsemedlem som representerar markägarorganisationerna i verksamhetsområdet, med en personlig suppleant, som utses bland de kandidater som ovannämnda organisationer ställer upp. Mötet fastslår även den styrelsemedlem för en treårsperiod som Forststyrelsen har utsett och dennas personliga suppleant i de områden som avses i JL 8§. KALLELSE D till jaktvårdsföreningens årsmöte Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet! Jag ____________________ _____________________________________ befullmäktigar ____________________ ________________________________ att representera mig på _________________________________________________________________ jvf:s årmöte ______ / ______ 2015 _______________________________________________________ Datum _________________ Underskrift ________________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårdsföreningen (t.ex.kopiaavdirektdebiteringskortetellerjaktkortetjämteverifikatförbetalning) förnamn efternamn förnamn efternamn ort JVF-nummer Jägarnummer Födelsetid Fullmakt
• Jägaren 1 l 2015 l 55 Södra Tavastland 11.02.2015 18:30 Urjala jvf Urjalan Eräs stuga, Mieliöntie 118, Urjala 12.02.2015 18:00 Asikkala jvf Asikkala kommuns fullmäktigesal Rusthollintie 2, Vääksy 16.02.2015 18:30 Loppi jvf Sportskyttecentret i Loppi, Nummenrannantie 769, Loppi 17.02.2015 18:00 Tavastehus jvf Museo Militaria, Pohjola-salen, Tavastehus 18.02.2015 18:30 Hauho-Tuulos jvf Aktivitetshallen, Tuulos 18.02.2015 18:30 Lammi jvf Lammin Säästöpankki, klubbrummet, Mommilantie 2, 16900 Lammi 19.02.2015 18:30 Janakkala jvf Lounaskellari Emmi, Turenki 20.02.2015 18:30 Forssa-Tammela jvf Koijärvihuset, Koijärventie 377, Koijärvi 23.02.2015 18:00 Padasjoki jvf Kullasvuoriskolan, Padasjoki 24.02.2015 18:30 Renko jvf Tulinummi, Renko 25.02.2015 18:30 Jokilääni jvf Kommunens fullmäktigesal, Jokioinen 26.02.2015 18:00 Hattula-Kalvola jvf Parolannummi, soldathem 2, Vaakunasalen 26.02.2015 18:30 Hausjärvi-Riihimäki jvf Riihimäkigarnison,officersklubben Viestikatu, Rak 40 Riihimäki 27.02.2015 18:30 Lahtisnejdens jvf Hollolan hirvi, Aikkalantie 37, Hollola Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Forssa-Tammela och Lahtisnejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Södra Savolax 04.02.2015 18:00 Mäntyharju-Hirvensalmi jvf Tyllilä-Hovi, Tylliläntie 52, 52700 Mäntyharju 04.02.2015 19:00 Ristiina jvf Metsälinna, Kitereentie 52300 Ristiina 05.02.2015 19:00 Rantasalmi jvf Andelsbankens mötesrum, Rantasalmi 11.02.2015 18:00 Sulkava jvf Muikkukukko, Alanteentie 40 58700 Sulkava 11.02.2015 19:00 21:00 Puumala jvf Församlingens lägercenter Särkiranta, Koskenseläntie 199, 5220 Puumala 12.02.2015 18:00 S:t Michelsnejdens jvf Porrassalmen Eräveikot rf:s stuga Valkolantie 12.02.2015 19:00 Anttola jvf Ollinmäki vingård, Anttola 17.02.2015 18:00 Sysmä jvf Restaurang Uoti, Sysmä 17.02.2015 19:00 21:00 Hartola jvf Gasthaus Koskenniemi 18.02.2015 18:00 Haukivuori-Virtasalmi jvf Församlingshemmet, Kirkkopolku 3 Virtasalmi 18.02.2015 19:00 Juva jvf Högstadiet, Juvantie 20, 51900 Juva 19.02.2015 18:00 Heinävesi vf Yläasteen koulukeskus, Heinävesi 19.02.2015 18:00 Jäppilä jvf Jäppilä-huset 19.02.2015 19:00 Joroinens jvf Kerisalon Seurapirtti, 79600 Joroinen 19.02.2015 19:00 Kangaslampi jvf Församlingssalen, Kangaslampi 24.02.2015 18:00 Kangasniemi jvf Restaurang Hymykuoppa 51200 Kangasniemi 24.02.2015 19:00 Pieksämäki jvf Kanttilasalen, Naarajärvi, Vilhulantie 5 Pieksämäki 25.02.2015 18:00 Nyslotts jvf Skogsmuseet Lusto Lustontie 1, 58450 Punkaharju 25.02.2015 18:00 Heinolanejdens jvf Hotell Kumpeli, Muonamiehenkatu 3 18100 Heinola 25.02.2015 19:00 Enonkoski jvf Kievari Enonhovi, Enonkoski 25.02.2015 19:00 Pertunmaa jvf Fullmäktigesalen, Pertuntie 1943, Pertunmaa 26.02.2015 17:00 Savonranta jvf Gamla kommunhuset, Lamminniementie 11 58300 Savonranta 26.02.2015 18:00 Kerimäki jvf Makkola, Päivölä, Enonkoskentie 1225 A 58150 Makkola Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Ristiina, Hartola, Haukivuori-Rintasalmi, Juva, Jäppilä, Joroinens, Enonkoski, Pertunmaa och Savonranta jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Sydöstra Finland 04.02.2015 18:00 Savitaipale-Suomenniemi jvf Restaurang Sahrami, Torikatu 5-7, 54800 Savitaipale 05.02.2015 18:00 Vederlax jvf Sockenstugan, Kirkontie 480 49900 Virolahti 05.02.2015 18:00 Valkeala-Kouvola jvf Tuohikotti FBK:s hus, Seuratie 12 Tuohikotti 06.02.2015 18:00 Parikkala jvf Kirjavalan Erämiehet rf:s stuga Koivuvaarantie 59410 Kirjavala 09.02.2015 18:00 Miehikkälä jvf Restaurang Punahilkka, Muurikkalantie 1 49700 Miehikkälä 09.02.2015 18:00 Itis jvf Kommunhuset, Rautatienkatu 20 47400 Kausala 10.02.2015 18:00 Etelä-Saimaa jvf Aktivitetshuset, Pormestarinkatu 10 B Villmanstrand 10.02.2015 18:00 Veckelax-Fredrikshamn jvf Metsäkylä föreningshus, Metsäkyläntie 393 49540 Metsäkylä 11.02.2015 18:00 Luumäki jvf Servicecentret Mäntykoti, Patteritie 7 54500 Taavetti 11.02.2015 18:00 Anjala jvf Korviskolan, Korventie 703 46960 Kouvola 12.02.2015 18:00 Elimäki jvf Länsi-Kymen Osuuspankkis klubbrum Vanhamaantie 9, 47200 Elimäki 12.02.2015 18:00 Rautjärvi jvf Kommunens ämbetshus, Simpele 16.02.2015 18:00 Lemi-Taipalsaari jvf Kommunhuset, Kellomäentie 1, Taipalsaari 16.02.2015 18:00 Pyttis jvf Huutjärviskolan, Huutjärventie 56 49210 Huutjärvi 17.02.2015 18:00 Jaala-Kuusankoski jvf Restaurang Vanha-Kelo, Mauontie 1 47710 Jaala 17.02.2015 18:00 Kymmene-Karhula jvf Laajakoski bystuga, Pekanojantie Laajakoski 18.02.2015 18:00 Joutseno jvf Andelsbankens mötesrum, Saimaantie 1, 54100 Joutseno 18.02.2015 18:00 Ylämaa jvf Tervajoen Metsästäjäts stuga Rummuntie 174, 54410 Ylämaa 19.02.2015 18:00 Sippola jvf Restaurang Viljamaa, Alaportintie 226 46750 Liikkala 19.02.2015 18:00 Ruokolax-Imatra jvf Ruokolahden kirkonkylän koulu Metsolantie 7, 56100 Ruokolahti Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Etelä-Saimaa och Ruokolax-Imatra jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Kajanaland 09.02.2015 18:00 Kajana jvf Gymnasiets auditorium Vuorikatu 2 Kajana 10.02.2015 18:00 Vuolijoki jvf Gamla kommunhuset i Vuolijoki 11.02.2015 18:00 Puolanka jvf Puolankajärvi skolcenter, auditoriet 12.02.2015 18:00 Sotkamo jvf Vuokatti idrottsinstitut, auditoriet Iso-Pölly Opistontie 4 16.02.2015 18:00 Paltamo jvf Paltamo, Paltalinna 17.02.2015 18:00 Suomussalmi jvf Suomussalmi ungdomsföreningsgård 18.02.2015 18:00 Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf Kommunhuset i Hyrynsalmi, fullmäktigesalen, Laskutie 1, 89400 Hyrynsalmi 19.02.2015 18:00 Kuhmo jvf Kuhmohuset, Pajakkasalen, Koulukatu 1 Kuhmo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Kajana jvf där granskningen börjar två timmar före mötet. Mellersta Finland 09.02.2015 18:00 Uurainens jvf Uurainen, Teivaalan Tupa, Teivaalantie 135 41240 Kyynämöinen 09.02.2015 19:00 Ala-Keitele jvf Äänekoski, Stadshusets kafé Hallintokatu 4, 44100 Äänekoski 10.02.2015 18:00 Pihtipudas jvf Pihtipudas, Idrottshuset Jukola, Kirkkotie 2 44800 Pihtipudas 10.02.2015 18:30 Viitasaari jvf Viitasaari, Stadshuset, Keskitie 10 44500 Viitasaari 11.02.2015 18:00 Kinnula jvf Kinnula, Församlingshemmet 11.02.2015 19:00 Kannonkoski-Kivijärvi jvf Kannonkoski, Piispala, 43300 Kannonkoski 12.02.2015 18:00 Konnevesi jvf Konnevesi, Kommunhuset, Kauppatie 25 44300 Konnevesi 12.02.2015 18:00 Keuruu jvf Viikinhovi, Keuruu, Unio Sarlinintie 2 42700 Keuruu 12.02.2015 19:00 Petäjävesi jvf Lemettilän Kahvilanavetta, 41900 Petäjävesi 12.02.2015 19:00 Hankasalmi jvf Hankasalmi, Högstadiets matsal, Kirkkotie 3 B-C, 41520 Hankasalmi 16.02.2015 18:00 Karstula-Kyyjärvi jvf Karstula, högstadiets auditorium 43500 Karstula 16.02.2015 19:00 Saarijärvi jvf Saarijärvi, stugan på Pyssylä skjutbana 17.02.2015 18:00 21:00 Östra Päijänne jvf Joutsa, Församlingshemmet, Jousitie 42 19650 Joutsa 17.02.2015 19:00 Toivakka jvf Toivakka, Bibliotekets föreläsningssal Iltaruskontie 4, 41660 Toivakka 18.02.2015 18:00 Jämsänejdens jvf Maatilamatkailu Kukkaismäki Laurilantie 24, 42100 Jämsä 18.02.2015 18:00 Jyväskylänejdens jvf Vesanka, Vesala kurscenter Vesalantie 136, 41940 Vesanka 18.02.2015 19:00 Vanha-Korpilahti jvf Korpilahti, Satamakapteeni Korpilahdentie 8, 41800 Korpilahti 19.02.2015 18:00 Suolahti-Sumiainens jvf Sumiainen, Kuntala, Sumiaisraitti 19 44280 Sumiainen 23.02.2015 18:00 Pylkönmäki jvf Pylkönmäki, Evästupa, Keskustie 28 43440 Pylkönmäki 23.02.2015 19:00 Multia jvf Multia, Andelsbankens klubbrum, Keskustie 29, 42600 Multia 24.02.2015 18:00 Laukaa jvf Laukaa, Församlingshemmet, Saravedentie 4, 41340 Laukaa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ala-Keitele, Pihtipudas, Viitasaari och Vanha-Korpilahti jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Lappland 06.02.2015 18:00 Kittilä jvf Yläkoulu / Yläri 10.02.2015 18:00 Ranua jvf Högstadiet, Pappilantie 4 97700 Ranua 10.02.2015 18:00 Kemijärvi jvf Kemijärvi kulturcenter Hietaniemenkatu 5, Kemijärvi 12.02.2015 18:00 Posio jvf Kommunens fullmäktigesal, Kirkkotie 1 Posio 13.02.2015 18:00 Pelkosenniemi jvf Kommunhusets fullmäktigesal 13.02.2015 18:00 Pello jvf Kommunens fullmäktigesal Kunnantie 4, 95700 Pello 16.02.2015 18:00 Savukoski jvf Kylätalo, Savukoski, Savukoski 16.02.2015 18:00 Keminmaa jvf Keminmaas bibliotek/Ungdomsgården 16.02.2015 18:00 Salla jvf Kommunens fullmäktigesal Postipolku 3, 98900 Salla 17.02.2015 18:00 Muonio jvf Yrkesinstitutet Lappia 17.02.2015 18:00 Enontekis jvf Naturcentret Skierri, 9940 Enontekis 19.02.2015 18:00 Torneå jvf Laivakangas, Alatornion metsästysseuras stuga 21.02.2015 14:00 Utsjoki jvf Utsjoen eränkävijäts stuga
• 56 l Jägaren 1 l 2015 22.02.2015 10:00 Enare jvf Ivalo högstadium 24.02.2015 18:00 Rovaniemi jvf Ala-Ounasjoen Erästäjäts aktivitetshus Erästäjänpolku, 96100 Rovaniemi 24.02.2015 18:00 Sodankylä jvf Paarmanninsalen, yrkesinstitutet, Kaarrostie 10-12, 99600 Sodankylä 25.02.2015 18:00 Övertorneå jvf Övertorneå, kommunhusets auditorium 25.02.2015 18:00 Simo jvf Högstadiets matsal 26.02.2015 19:00 Tervola jvf Tervolahuset, Museotie 13, 95300 Tervola 27.02.2015 19:00 Kolari jvf Sieppijärviskolan Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Ranua, Kemijärvi, Savukoski, Torneå, Utsjoki och Tervola jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. I Simo jvf börjar granskningen 45 minuter före mötet. Uleåborg 05.02.2015 19:00 Haukipudas jvf Kellon Koulukeskus, Kylätie 6 90820 Kello 05.02.2015 19:00 Karlö jvf Skjutbanestugan, Kottaintie 87 Karlö 09.02.2015 19:00 Nivala jvf Nivalan Eränkävijät rf:s aktivitetshus Pyssymäentie 76, 85500 Nivala 09.02.2015 19:00 Kiminge-Överkiminge jvf Ylikiimingin koulu, Opinkuja 4, Överkiminge 10.02.2015 19:00 Piippolanejdens jvf Gamla kommunhuset, Hallintotie 5 Kestilä 10.02.2015 19:00 Oulainens jvf Honkamaja, Hietalantie 91, Oulainen 11.02.2015 19:00 22:00 Haapajärvi-Reisjärvi jvf Kommunens fullmäktigesal Reisjärventie 8, 85900 Reisjärvi 11.02.2015 19:00 Tyrnävä jvf Riistala, Muhostie 88, Tyrnävä 12.02.2015 18:00 Muhos jvf Skjutbanan i Muhos Lummelammentie Muhos 12.02.2015 19:00 Ylivieska jvf Teikontupa, Rahkalantie 542 84460 Ylivieska 16.02.2015 19:00 Sievi jvf Kommunhusets fullmäktigesal Haikolantie 16, 85410 Sievi 16.02.2015 19:00 Pyhäjärvi jvf Hiisitupa, Jyväskyläntie, 86800 Pyhäsalmi 17.02.2015 18:00 Pudasjärvi jvf Rimminkangasskolan, Rimmintie 15 93100 Pudasjärvi 17.02.2015 19:00 Haapavesi jvf Haapaveden Opisto, Vanhatie 45 8660 Haapavesi 18.02.2015 18:00 Siikajokidalens jvf Kommunhuset, Siikasavontie 1 A 92400 Ruukki 18.02.2015 19:00 Kärsämäki jvf KärsämäkitrafikstationNeste Haapajärventie 1, Kärsämäki 19.02.2015 18:00 Utajärvi jvf Högstadiets auditorium, Utajärvi 19.02.2015 19:00 Uleåborgs jvf Sanginsuuskolan, Sanginsuuntie 56 9066 Uleåborg 23.02.2015 18:00 Kuusamo jvf Gymnasiets auditorium, Oulangantie 1 93600 Kuusamo 23.02.2015 18:00 Vaala jvf Skidstugan i Kurikkavaara, Laajantie 91700 Vaala 24.02.2015 19:00 Kempele-Oulunsalo jvf Paukkustugan, Oulunsalo 24.02.2015 19:00 Kalajoki-Alavieska jvf Jaktstugan, Alavieska 25.02.2015 18:00 Ijonejdens jvf Skjutbanan i Ojakylä, 9110 Ijo 25.02.2015 19:00 Limingonejdens jvf Limingovikens naturcenter Rantakurvi 6, 91900 Limingo 26.02.2015 18:00 Taivalkoski jvf OSAO Taivalkoskienheten (skogsläroanstalten),Jokijärventie2 26.02.2015 18:30 Brahestadsnejdens jvf Merikadun koulu, Merikatu 3 92100 Brahestad Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Oulainens, Sievi och Limingonejdens jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Österbotten 04.02.2015 18:00 Lappajärvi-Vimpeli jvf Vimpeli samskola, klassrum 5 04.02.2015 18:00 Kurikka jvf POP Kurikka, mötesrummet 04.02.2015 19:00 Halsua jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen Kauppisentie 5, Halsua 04.02.2015 19:00 Härmä jvf Ekohovi, Ylihärmä 05.02.2015 18:00 Kuortane jvf Kommunhuset, Kuortane 05.02.2015 18:00 Isojoki-Karijoki jvf Andelsbankens klubbrum, Isojoki 05.02.2015 18:00 Evijärvi-Kortesjärvi jvf Kortesjärvi andelsbank, Kortesjärvi 05.02.2015 19:00 Lappo jvf Yläkoulu, Lappo 05.02.2015 19:00 Teuva jvf Andelsbankens klubbrum, Teuva 10.02.2015 18:00 Kauhava jvf Företagarinstitutet, Kauppatie 109, Kauhava 10.02.2015 18:00 Alavus-Töysä jvf Stadshuset,fullmäktigesalen, Alavus 10.02.2015 18:00 Ähtäri jvf Tuomarniemi, Tuomarniementie 55, Ähtäri 10.02.2015 19:00 Peräseinäjoki jvf Näätästugan, Näätämajantie, Peräseinäjoki 11.02.2015 18:00 Lestijärvi jvf Lestiskolan, Lestintie 40 11.02.2015 18:00 Perho jvf Kommunhuset, Keskustie 2, 69950 Perho 11.02.2015 19:00 Kaustby jvf Evangeliska institutet, Kaustby 11.02.2015 19:00 Veteli jvf Skolcentret, Veteli 12.02.2015 18:00 Lehtimäki-Soini jvf Andelsbanken, Lehtimäki 12.02.2015 18:00 Kauhajoki jvf Erähovi, Kauhajoki 12.02.2015 19:00 Alajärvi jvf Stadshuset, Alvar Aallontie 1, Alajärvi 12.02.2015 19:00 Jalasjärvi jvf Riistan maja, Mantila, Jalasjärvi 17.02.2015 18:00 Ylistaro jvf Ylistarohuset, Ylistaro 17.02.2015 19:00 Kyrönmaa jvf Toukola ungdomsförening, Tervajoki 17.02.2015 19:00 Toholampi jvf Kommunhuset, Toholampi 18.02.2015 18:00 Kälviä-Ullava jvf Liljan kartan, Välikylä, Kälviä 18.02.2015 18:00 Jurva jvf Hotell Tarina, Jurva 18.02.2015 18:00 Laihia jvf Hautakorven Hovi, Hautakorventie 50 66470 Jukaja 18.02.2015 19:00 Jvf Lakeuden rhy Nurmohuset, Nurmosalen 18.02.2015 19:00 Kannus jvf Fullmäktigesalen, Kannus 19.02.2015 18:00 Ilmajoki jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Ilmajoki 19.02.2015 18:00 Himanka jvf Koski-Hovi, Uunilanrantatie 68100 Himanka 19.02.2015 19:00 Lochteå jvf Houraatstugan, Lochteå Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Perho jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Norra Tavastland 03.02.2015 17:30 Jalanti jvf Restaurang Milli´s Cafe Yrittäjäntie4(KylmäkoskiKby) 37910 Akaa 03.02.2015 18:30 Sääksmäki-Valkeakoski jvf Juhasalen, Suutarinlahti 21, 37770 Tarttila 04.02.2015 17:30 Längelmävesi jvf Hyytiälä skogsstation, Hyytiäläntie 124 35500 Korkeakoski 04.02.2015 18:30 Kuhmalahti-Sahalahti jvf Högstadiet i Sariola 05.02.2015 17:30 Virrats jvf Ungdomscentret Marttinen, Herrasentie 16, Virrat 05.02.2015 18:30 Mänttänejdens jvf Mäntän Seudun Koulutuskeskus Koskelasalen, Koskelankatu 2, 35800 Mänttä 09.02.2015 17:30 Kangasala jvf Gymnasiet, Finnentie 42 36200 Kangasala 09.02.2015 18:30 Pälkäne och Luopioinens jvf Stugan på skjutbanan i Kankaanlukko 10.02.2015 17:30 Ruovesi jvf Ruovesi andelsbanks mötesrum 10.02.2015 18:30 Teisko jvf Kanta-Teisko un,gdomsförenings stuga, Kuusjärventie 5 Kämmenniemi 12.02.2015 18:00 Lempäälänejdens jvf Manttaalihuset, Manttaalintie 1, Lempäälä 12.02.2015 18:00 Tammerfors jvf ABC Lahdesjärvi, Automiehenkatu 39 Tammerfors 16.02.2015 17:30 Kuru jvf Föreningsgården i Kuru 16.02.2015 18:00 Kuhmoinens jvf Skolcentret, Kuhmoinen 16.02.2015 18:30 Nokianejdens jvf Utbildningscentret Valo, Pallotie 5 33470 Ylöjärvi Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i SääksmäkiValkeakoski och Lempäälänejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Norra Karelen 02.02.2015 18:00 Eno jvf Servicehuset Kotiranta Välskärintie 9, 81200 Eno 03.02.2015 18:00 Ilomants jvf Kommunhuset Kalevalasalen Sointulantie 7, 82900 Ilomants 04.02.2015 18:00 Joensuunejdens jvf Hotell Julie, Valimontie 3, 8071 Lehmo 05.02.2015 18:00 Kesälahti jvf Andelsbankens klubbrum Kesälahdentie 30, 5980 Kesälahti 09.02.2015 18:00 Juga jvf Kommunhusets fullmäktigesal Poikolantie 1, 83900 Juuka 10.02.2015 18:00 Kitee jvf Stadshuset, Kiteentie 25, 82500 Kitee 11.02.2015 18:00 Libelits jvf Penttiläsalen, Koulukuja 1, 83100 Liperi 12.02.2015 18:00 Nurmes jvf Hyvärilä kursceentrum, auditoriet Lomatie 12, 75500 Nurmes 16.02.2015 18:00 Outokumpu jvf Stadshusets kafé, Syrjäkatu 12 83500 Outokumpu 18.02.2015 18:00 Polvijärvi jvf Skolcentret, B-huset, auditoriet Polvijärventie 14, 83700 Polvijärvi 19.02.2015 18:00 Rääkkylä jvf Kommunhusets fullmäktigesal Kinnulantie 1, 82300 Rääkkylä 23.02.2015 18:00 Tohmajärvi-Värtsilä jvf Restaurang Kotipirtti, Talluksentie 26 8260 Tohmajärvi 24.02.2015 18:00 Tuupovaara jvf Erälä, Öllöläntie 197, 82750 Öllölä 25.02.2015 18:00 Valtimo jvf Kuntalaisten Talo, Fullmäktigesalen 26.02.2015 18:00 Lieksa jvf Kulturcentret, Pielisentie 9, 81720 Lieksa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet. Norra Savolax 03.02.2015 18:00 Nilsiä jvf Kommunens fullmäktigesal 03.02.2015 19:00 Siilinjärvi jvf Aktivitetscentret Kirsu, före detta Kumpunenskolan, Kumpusentie 304, 71800 Siilinjärvi 04.02.2015 18:00 Pielavesi jvf Beställningsrestaurang Juhlaranta Säviän vanhatie 173, Säviä 04.02.2015 19:00 Maaninka jvf Maaninkajärviskolan, auditoriet Maaningantie 49, 71750 Maaninka 05.02.2015 18:00 Keitele jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen Äyräpääntie 2, 72600 Keitele 05.02.2015 19:00 Karttula jvf Fullmäktigesalen, Kissakuusentie 6 72100 Karttula 09.02.2015 18:00 Juankoski jvf Koillis-Savon seudun Osuuspankki, klubbrummet, Juankoskentie 16 73500 Juankoski 09.02.2015 19:00 Riistavesi jvf Riistaveden Osuuspankki, klubbrummet Keskustie 20, 7116 Riistavesi 10.02.2015 18:00 Rautavaara jvf Fullmäktigesalen, Koulutie 1 73900 Rautavaara 10.02.2015 19:00 Varpaisjärvi jvf Motionshallen i Varpaisjärvi 11.02.2015 18:00 Kiuruvesi jvf Kiurusalen, Kulturhuset, Lähteentie 10
• Jägaren 1 l 2015 l 57 11.02.2015 19:00 Idensalmi jvf Metsäpirtti, Kainuuntie 6 A, 74100 Idensalmi 17.02.2015 18:00 Leppävirta-Varkaus jvf Leppävirta, Kiveläskolans auditorium Laivurintie 19, Leppävirta 17.02.2015 19:00 Vehmersalmi jvf Andelsbankens klubbrum Vehmersalmentie 34, 71310 Vehmersalmi 18.02.2015 18:00 Vesanto jvf Bibliotekets mötesrum, Keskustie 13, Vesanto 18.02.2015 19:00 Tervo jvf Ämbetshusets mötesrum, Tervontie 4 72210 Tervo 19.02.2015 18:00 Rautalampi jvf Rautalammin Osuuspankkis klubbrum Kuopiontie 30, Rautalampi 19.02.2015 19:00 Suonenjoki jvf Sockenstugan, Asemakatu 12 77600 Suonenjoki 24.02.2015 18:00 Sonkajärvi jvf Kangaslampi skidcenter Sonkakoskentie 205, 74300 Sonkajärvi 24.02.2015 19:00 Vieremä jvf Vieremän Rientola, Petterintie 23 74200 Vieremä 25.02.2015 18:00 Tuusniemi jvf Tuusniemen Osuuspankkis mötesrum Keskitie 26, 71200 Tuusniemi 25.02.2015 19:00 Kaavi jvf Juha Kuittisen Juhlahuoneisto, Rantatie 6 26.02.2015 18:00 Lapinlahti jvf Lapinlahtisalen, Kivistöntie 2 73100 Lapinlahti 26.02.2015 19:00 Kuopio jvf Hotell Savonia, auditoriet Sammakkolammentie 2, 70200 Kuopio Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Pielavesi, Maaninka, Keitele, Juankoski, Vehmersalmi, Vesanto, Tervo och Rautalampi jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Kust-Österbotten 11.02.2015 19:00 Vasanejdens jvf Iskmo-Jungsund uf Jungsundvägen 575 65730 Jungsund 12.02.2015 19:00 Lappfjärdsnejdens jvf Brandstationen i Lappfjärd, Södra Lappfjärdsvägen 71 18.02.2015 19:00 Malaxnejdens jvf KommungårdeniMalax,Malmgatan5 66100Malax 18.02.2015 19:00 Vörånejdens jvf Karvsor skola, Vöråvägen 1417 66710 Kaitsor 18.02.2015 19:00 Närpesnejdens jvf SÖFF Yttermark 19.02.2015 18:30 Pedersörenejdens jvf Sursik skola, Sursikvägen 43, 68910 Bennäs 19.02.2015 19:00 Nykarlebynejdens jvf Juthbacka Hotell och Restaurang Jutasvägen 34, 66900 Nykarleby 20.02.2015 19:00 Karlebynejdens jvf Såka Byagård, Gamla Skrabbvägen 12 67100 Karleby Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Vasanejdens och Närpesnejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Satakunta 02.02.2015 8:00 Harjavalta jvf Kafé Huovin-Helmi Huovinkatu 2, 29200 Harjavalta 03.02.2015 18:00 Kihniö jvf Kihniönkylän Erä-Veikkots stuga Palolahdentie 100-28, 39820 Kihniö 04.02.2015 18:30 Punkalaiduns jvf Punkalaitumen Osuuspankki, mötesrummet Urjalantie 10, 31900 Punkalaidun 05.02.2015 18:00 Ala-Satakunta jvf Pellonpuistoskolans auditorium, Koulukatu 4 32700 Huittinen 05.02.2015 18:00 Siikainens jvf Kommunens ämbetshus, fullmäktigesalen Kankaanpääntie 1 B, 29810 Siikainen 06.02.2015 18:00 Ulfsbydistriktets jvf Kokkikaksikko, Peltotie 39 B, 28400 Ulvila 09.02.2015 18:00 Sastmola jvf Merikievari, Kievarintie 8, 29790 Tuorila 10.02.2015 18:00 Lavianejdens jvf Lavian Metsästysseuras stuga Susikoskentie 140, 38600 Lavia 10.02.2015 18:00 Norrmarknejdens jvf Påmark kommuns fullmäktigesal, Vanhatie 14, 29630 Pomarkku 11.02.2015 18:00 Sastamala jvf Vammala yrkesskolas auditorium Ratakatu 36, 38210 Sastamala 11.02.2015 18:00 Mouhijärvidistriktets jvf Mouhijärven Osuuspankki Uotsolantie 43 A, 38460 Sastamala 12.02.2015 18:00 Ikalis-Jämijärvi jvf Suurimaan maamiesseurantalo Parkanontie 1552, 38860 Suurimaa 12.02.2015 18:00 Sydvästra Satakunta jvf Järjestötalo, Siikapolku 1, 26100 Raumo 13.02.2015 18:00 Kumo-Kauvatsa jvf Huittisten Ammattija Yrittäjäopisto; huvudbyggnaden, auditoriet Mestari Kauvatsantie 189, 32800 Kokemäki 23.02.2015 18:00 Euranejdens jvf Bygården Kirjala, Kirjakuja 4, 27500 Kauttua 24.02.2015 18:00 Björneborgs jvf Restaurang Liisanpuisto, auditoriet Liisankatu 20, 28100 Björneborg 24.02.2015 19:00 Pohjois-Satakunta jvf Garnisonsklubben Kotikaari 17 38840 Niinisalo 25.02.2015 18:00 Tavastkyrö-Viljakkala jvf Ungdomsföreningsgården Mäntylä Maisematie 185, 39100 Hämeenkyrö 26.02.2015 17:30 Parkano-Karvia jvf Karviahuset, Tyyni Tuulion katu 12 39930 Karvia 26.02.2015 18:00 Säkylä-Kjulo jvf Officersklubben,Huovintie8,27910Säkylä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Björneborgs jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Nyland 03.02.2015 18:00 Karis jvf Lärkkulla, Lärkullavägen 22 Karis 03.02.2015 19:00 Pojo jvf Fiskars Forum 04.02.2015 18:00 Lovisa jvf Kungsvägens ABC, Pernå Gammelbyvägen 77, 07740 Gammelby 04.02.2015 19:00 Karislojo jvf Spahotell Päiväkumpu, Keskustie 121 09120 Karislojo 05.02.2015 18:00 Vanda jvf Helsinge skola, Övitsbölevägen 3 01510 Vanda 09.02.2015 18:00 Sammatti jvf Iidankammari, Kalevantie 3 09220 Sammatti 09.02.2015 18:30 Nummi-Pusula jvf Länsi-Uudenmaan Säästöpankki Sentraalitie 5, 03850 Pusula 09.02.2015 18:30 Lojo jvf Länsi-Uudenmaan Säästöpankki, mötesrummet, Larsgatan 48, 08100 Lojo 11.02.2015 18:00 Vichtis och Högfors jvf Församlingshemmet, Niuhalanraitti 6 B 03400 Vichtis 11.02.2015 19:00 Askola-Pukkila jvf Jukola, Myrskyläntie 458, 07590 Huuvari 12.02.2015 18:00 Nurmijärvi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen Keskustie 2 B, 01900 Nurmijärvi 12.02.2015 18:00 Sibbo jvf Mårsbacka, Mårsbackavägen 115 04150 Mårtensby 16.02.2015 18:00 Esbo-Grankulla jvf Hotell Kungsvägen, Lagstadsgatan 1 02770 Esbo 16.02.2015 18:30 Mörskom-Artsjö jvf Brandstationen, Paloasemantie 3 07600 Mörskom 17.02.2015 18:00 Strömfors jvf St 1 Lovisa, Västersvängen 1, 07900 Lovisa 18.02.2015 18:00 Orimattila jvf Orimattilan Osuuspankki, mötesrummet Erkontie 11, Orimattila 18.02.2015 18:00 Borgnäs jvf Ungdomsföreningshuset Kuusisto, Kirkkotie 200, 07170 Borgnäs 18.02.2015 19:00 Mäntsälä jvf Sportskyttecentret i Mäntsälä Hirvihaarantie 725, 04680 Hirvihaara 19.02.2015 18:00 Tenala jvf Hembygdens Väl, Bromarv 19.02.2015 18:00 Hyvinge jvf Solttilan alamaja, Korpiharjuntie 241 Hyvinge 23.02.2015 18:00 Sjundeå jvf Gårdskulla Café, Sjundeå 23.02.2015 18:00 Ingå-Snappertuna jvf Fagerviks Uf-lokal, Fagervik, Ingå 24.02.2015 18:00 Kyrkslätts jvf Kyrkslätt FBK, Överbyvägen 174 02400 Kyrkslätt 24.02.2015 18:00 Mellersta Nylands jvf Kafé Kinuski, Vanha Valtatie 190 Mariefors, Tusby 25.02.2015 18:00 Borgå jvf Restaurang Iris, Borgå 25.02.2015 18:00 Liljendals jvf Liljendalgården, Sävträsk 25.02.2015 18:00 Lappträsk jvf Kapellby skola, Lappträskvägen 45 07800 Lappträsk 26.02.2015 18:00 Hangöudds jvf Centralskolan, Halmstadsgatan 2 10900 Hangö 26.02.2015 18:00 Helsingfors jvf Jägarbyrån, Sompiovägen 1 00730 Helsingfors 26.02.2015 19:00 Ekenäs jvf Ekenäs högstadium, Flemmingsgatan 17 Ekenäs Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Mäntsälä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Egentliga Finland 02.02.2015 9:00 Laitilanejdens jvf Ms Kaikus stuga, Suontaka 23800 Laitila 03.02.2015 18:30 20:30 Mynämäkiregionens jvf Mynämäen OP, klubbrummet, Virastotie 2, 23100 Mynämäki 05.02.2015 18:30 Somero jvf Someron toritupa, Hämeentie 1 31400 Somero 09.02.2015 18:00 Rymättylä-Merimasku jvf Lägercentret Viherlahti, Merimaskuntie 530 Merimasku 09.02.2015 18:30 Bjärnånejdens jvf Salon Op, Bjärnåkontoret, 25500 Bjärnå 10.02.2015 18:30 21:00 Kiskodistriktets jvf Suomusjärven Palokuntas hus, Meijeritie 6 25410 Suomusjärvi 10.02.2015 19:00 Kalandnejdens jvf Kalannin Erämiehets stuga, Kaland 11.02.2015 18:00 Vakka-Suomi jvf Taivassalon Osuuspankki, mötesrummet Ihattulantie 5, 23310 Taivassalo 11.02.2015 18:00 Alastaro jvf Alastaron metsästysseuras jaktstuga 12.02.2015 18:00 Marttilanejdens jvf Tarvasjoen Osuuspankki, mötesrummet Hämeen Härkätie 638 B, 20450 Tarvasjoki 12.02.2015 19:00 Pargas jvf Fiskerioch miljöinstitutet Fiskeriskolvägen 72, 21610 Kirjais 23.02.2015 18:30 Loimaanejdens jvf Lantbruksmuseet Sarka Vanhankirkontie 383, 32200 Loimaa 23.02.2015 19:00 Pemarvikens jvf Sauvon Merikulman Metsänkävijäts stuga Ruonantie 93, 21570 Sauvo 24.02.2015 18:30 Maskunejdens jvf Maskuhuset, Seurantalontie 2 21250 Masku 24.02.2015 19:00 Åbonejdens jvf Auran Kettulinna, Kettukalliontie 625, Pitkäniitty, Aura 25.02.2015 18:30 Åbolands skärgårds jvf Korpo Kommunalgård, Korpovägen 124 21710 Korpo 25.02.2015 19:00 Pöytyänejdens jvf Haukkavuoren Hiihtomaja, 21880 Pöytyä 26.02.2015 18:00 Salonejdens jvf Gymnasiet, Kaherinkatu 2, 24130 Salo 26.02.2015 19:00 Kimitoöns jvf Westankärr gård, Mjösundsvägen 726 25700 Kimito Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Pargas och Pöytyä jvd där granskningen börjar en timme före mötet.
• 58 l Jägaren 1 l 2015 Nyhetsmagasinet Jaktkonst, varghistoria och vapenindustri på Jaktmuseet lll Finlands Jaktmuseum rivstartar det nya året söndagen den 8 februari med ett vinterjippo för hela familjen, kallat Talvikki. Dragplåstren är programmet Erätulillas (Vid lägerelden) redaktör Joppe Rantas föreläsning om vintervandring med övernattning och föreningen Suomen Erätaitos demonstration av ett fältkök. Första februari öppnar fotografen Jorma Luhta sin utställning Vaeltajat (Vandrarna) som berättar om fåglar och däggdjur i den nordiska arktiska naturen och om förändringarna i miljön som de hotas av. Årets huvudutställning består av konstnären Seppo Polameris (f 1936) omfattande produktion. Första oktober öppnas utställningen Suden paluu (Vargens återkomst) om finländsk varghistoria och vargbiologi. Den kan ses som ett inlägg i den ständigt aktuella vargdebatten. I slutet av året öppnas en ny vapenavdelning på museets basutställning. Där presenteras landets tre största vapentillverkares produktion av jaktvapen under den senare halvan av 1900-talet. Finlands Jaktmuseum i Riihimäki är jägarnas ”eget” museum med fritt inträde året om för alla som har betalat jaktvårdsavgiften. För mera information om utställningar och evenemang se www.metsastysmuseo.fi Egentliga Finlands vildmarkSeldar 2015 på Runsala lll Egentliga Finlands vildmarkseldar ordnas på Runsala i Åbo. Arrangörer är lokala och regionala jägarorganisationer och naturvårdsorganisationer. Samarbetspart är även Mannerheims barnskyddsförbund. Vi önskar speciellt barnfamiljer välkomna till en vildmarksinspirerad eftermiddag på Runsala. På programmet finns en viltoch naturstig, åkning i hundsläde, bågskytte, korvgrillning, rådjurssoppa, pannkaffe och trevlig samvaro kring vildmarkseldarna. Söndagen 8 februari kl 12-17, Runsala folkpark Evenemanget är öppet för alla. VÄLKOMNA! Viltforskningen ingår nu i Naturresursinstitutet lll Naturresursinstitutet (Luonnonvarakeskus Luke, luke.fi/sv) inledde vid årsskiftet sin verksamhet. Den är en forskningsoch expertorganisation som har bildats av forskningsinstitut underställda Jordoch skogsbruksministeriet: Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), Skogsforskningsinstitutet (Metla) och Viltoch fiskeriforskningsinstitutet (VFFI). Ny verksamhetsledare och postadress lll Sydöstra Finland Sippola jaktvårdsförening: Kalle Kelkka, verksamhetsledare Väliväyläntie 62, 46530 Kannuskoski, sippola@rhy.riista.fi 040 867 9547 Vaska fram din kandidat med Jägarförbundets valmaskin lll Riksdagsvalet i april närmar sig och även jägarna ska aktivera sig och rösta. I slutet av mars öppnar Finlands Jägarförbund sin valmaskin på adressen www.metsastajaliitto.fi/vaalikone. Bland annat fjällräven, lämmeln och fjällugglan visas i sin naturliga miljö på utställningen Vaeltajat (Vandrarna ). Jo rm a L uh ta Pälsarna av små rovdjur ut i handeln lll Naturpälsföreningen (Luonnonturkisyhdistys ry) hjälper sina jagande medlemmar med direktförsäljningen av pälsar från jägare till konsumenter och vidareförädlare, och organiserar auktioner på mässor. Du kan lämna in dina pälsar till försäljning traditionellt tanade och torkade, eller exempelvis saltade. Det finns efterfrågan på räv, mårdhund, mård, mink, skogshare och fälthare, och på somliga orter även bisamråtta. Vår representant Jari-Valtteri Luoma (tfn 040 969 0393, jarivaltteriluoma@gmail. com) informerar om det lämpligaste leveranssättet. Se luonnonturkisry. fi för mera information om naturpälsföreningens verksamhet.
• Jägaren 1 l 2015 l 59 Troféinformation på ny webbplats lll CIC:s Finlandsdelegations troféråd har sammanställt ett digert informationspaket om horn-, skall-, tandoch skinntroféer; beredning, bedömning, utställningar och rekord. Mera information om troférnas värld finns på adressen trofeeinfo.kotisivukone.com. Det internationella viltvårdsrådets (CIC) Finlandsdelegation arbetar för samma syften som vilthushållningen i vårt land, deltar aktivt i det internationella arbetet för den hållbara vilthushållningens principer och förmedlar information om de internationella trenderna i branschen. Läs mera om CIC på organisationens nya webbplats cic.fi (bara på finska). Finlands viltcentrals nya styrelse Jordoch skogsbruksministeriet har utsett den nya styrelsen för Finlands viltcentral från 1.1.2015: medlem suppleant Tauno Partanen, ordförande Einari Kapiainen Asko Keski-Nisula, viceordförande Risto Hanhineva Leo Houhala Esa Räty Erkki Huhta Ari Ohinmaa Martin Hägglund Mathias Lindström Markku Pärssinen Toimi Kalliokoski Vilppu Talvitie (Jordoch skogsbruksministeriet) Heikki Lehtinen Vesa Ruusila (Naturresursinstitutet) Riitta Rahkonen Aarno Puttonen (Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK) Vesa Malila Marko Mikkola (personalen) Sirpa Kuhlström Kontaktuppgifterna finns på : riista.fi/sv/viltforvaltningen/kontaktuppgifter Jägarregistret har ny adress lll Från årsskiftet är det Innofactor Abp som ansvarar för det tekniska på jägarregistret och uppdateringen av informationen om jägarna. Kontakta jägarregistrets kundtjänst om du har frågor om exempelvis jaktkortet eller distributionen av tidningen Jägaren. Ett telefonsamtal kostar 8,28 cent/samtal + 3,2 cent/minut med fast telefon och med mobil 19,2 cent/ minut. E-post: metsastajarekisteri@innofactor.com Telefon: 030 600 2301 Fax: 030 600 2302 Finlands viltcentrals region Lappland lediganslår tjänsten som JAKTCHEF Verksamhetsområdet omfattar landskapet Lappland med 20 jaktvårdsföreningar. Jaktchefen ansvarar för verkställandet av en hållbar vilthushållning inom verksamhetsområdet, stöder jaktvårdsföreningarna i deras verksamhet, verkställer viltpolitiken, samarbetar med intressegrupperna och sköter vissa offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom fungerar jaktchefen som föredragande för Lapplands regionala viltråd. Utöver uppgifterna som hör till Lapplands verksamhetsområde hör det till jaktchefens uppgifter att delta i uppgifter och projekt som främjar vilthushållningen på riksnivå, och i internationella uppdrag som avtalas separat. Tjänsten förutsätter följande l Högre högskoleexamen, helst inom naturresursområdet l God kännedom om vilthushållning och jakt l Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska l Kunskaper i engelska l Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga l Ledarförmåga l Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, och vid behov resor till konferenser etc utomlands l Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Kännedom om särdragen hos området som avses i jaktlagens 8 § räknas som merit. Lönebildningen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast den 1 april. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Rovaniemi. Ansökningarna riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 13 februari kl 16.00, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand med brev adresserat till Finlands viltcentral /Registraturen, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Märk kuvertet Jaktchef, Lappland. För mera information kontakta direktör Reijo Orava (reijo.orava@riista.fi, tfn 029 431 2101), vilthushållningschef Jarkko Nurmi (jarkko.nurmi@riista.fi, tfn 029 431 2105) eller chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen (sauli.harkonen@riista.fi, tfn 029 431 2104).
• 60 l Jägaren 1 l 2015 Nyhetsmagasinet Inventeringen av vilttrianglar ger värdefull information Med tillförlitlig information om viltstammarna kan vi planera jakten så den är hållbar och under goda år öka på jaktmöjligheterna. Vilttrianglarna är permanenta inventeringslinjer i terrängen som man följer och räknar skogsviltet. Vinterinventeringen av vilttrianglar har precis börjat medan sommarinventeringen görs under perioden 25 juli till andra augusti. lll En vilttriangel är en liksidig triangel med 4 km långa sidor, vilket betyder att inventeringslinjen är totalt 12 km lång. Under sommarinventeringen koncentrerar vi oss på skogshönsen och på vintern räknar vi spåren i snön efter de jaktbara däggdjuren. Triangelinventeringarna har under de senaste åren haft god medvind, i synnerhet på sommaren. I somras inventerades 941 trianglar, medan antalet som lägst låg under 700. Möjligheten att använda färska inventeringsresultat som underlag för besluten om jakttiderna för skogshönsen har haft en klart motivationshöjande effekt på inventeringarna. Nyheter som uppdateringen av inventeringskartorna och tjänsten riistakolmiot.fi har underlättat organiserandet av inventeringarna och snabbat upp resultathanteringen. Den här elektroniska tjänsten skapar nya möjligheter att använda resultaten även på jaktföreningsnivå. Vinterinventeringen av vilttrianglar har precis kört i gång. Spårräkningen i snö pågår i södra och mellersta Finland från 15 januari till sista februari och i norra Finland från 15 januari till 15 mars. Under vinterinventeringen antecknar man spåren efter jaktbara däggdjur som har korsat inventeringslinjen. Hela triangeln inventeras under en och samma dag. Om vädret är gynnsamt under inventeringsperioden är det bäst att göra inventeringen så fort som möjligt eftersom uppgiften är väldigt beroende av vädret och snöförhållandena. Trots att inventeringsperioden är lång kan det, när det kommer till kritan, ändå bli väldigt få lämpliga inventeringsdagar. Vi får hoppas att det blir många inventerade trianglar den här vintern! I motsats till sommarinventeringarna har trenden för vinterinventeringarna varit aningen nedåtgående. Kanske har de hamnat lite grann i skuggan av sommarinventeringarna. Men vi ska vara medvetna om att vinterinventeringarna producerar oerhört värdefull information om de jaktbara däggdjurens stammar. Sommarens trianglar inventeras 25.7-2.8 Triangelinventeringen av skogshöns görs i år under perioden 25 juli till 2 augusti. Perioden är nio dagar lång och inkluderar två veckoslut. Besluten om höstens jakttider fattas utgående från resultaten av de trianglar som har blivit inventerade senast den andra augusti. Därför är det avgörande viktigt att så många trianglar som möjligt inventeras under den rekommenderade tiden. Även om antalet trianglar som inventeras på sommaren visar en uppåtgående trend ska vi vara uppmärksamma på trianglarnas täckning. Det finns fortfarande stora områden där det inventeras alldeles för få trianglar. Behövs även nya trianglar Sammanlagt har det grundats bortåt 2000 vilttrianglar, men trots det behövs det fler. Den som är intresserad av att grunda en ny triangel ska börja med att kontakta viltforskningen på Naturresursinstitutet och sin jaktvårdsförening för att få reda på vilka trianglar som fungerar i området och vilka som vilar och kan återupplivas. Triangelns placering får man välja själv. Området ska vara så skogigt som möjligt, utan några stora vattendrag. Skissa triangeln på en karta och skicka in den till viltforskningen tillsammans med inventerarens kontaktuppgifter, så kommer inventeringsanvisningarna med posten. Vilttrianglarna på nätet Tjänsten riistakolmiot.fi öppnades till sommarinventeringen i fjol. Där kan man skicka in inventeringsresultaten elektroniskt, följa med resultaten i realtid och få triangelspecificerade rapporter. Tjänsten är avsedd för inventerare och man loggar in med samma lösenord som på Oma riista. På ingångssidan finns information om inventeringarna och viltarterna, och sammandrag av resultaten. Tjänsten har fått ett gott mottagande; under den första sommarinventeringen skickades över 70 procent av resultaten in den här vägen. Inventeringen av vilttrianglar har pågått sedan 1989. Emellanåt har vi sett tecken på falnande inventeringslust, men under de senaste åren har intresset ökat markant. Med tillförlitlig information om viltstammarna kan vi planera jakten så den är hållbar och under goda år öka på jaktmöjligheterna. Positiva förändringar i användningen av resultaten och förbättringar i rapporteringen stärker den goda cirkeln. Triangelinventeringarnas framtid ser ljus ut! Ett stort tack till er alla som ställer upp och inventerar! Inventeringen av vilttrianglar 2015 Vinterinventeringen Inventeringsperiod: l Södra och mellersta Finland 15.1–28.2 l Norra Finland 15.1–15.3 Arterna som inventeras: l Skogshare, fälthare, ekorre, flygekorre, bäver, bisamråtta, varg, räv, fjällräv, mårdhund, björn, hermelin, vessla, mink, iller, mård, järv, grävling, utter, lodjur, vildsvin, vitsvanshjort, älg, skogsren och rådjur. l Dessutom antecknas och noteras på kartan synobservationer som görs av tjäder, orre, järpe, ripa, rapphöna, fasan, duvhök och korp, oavsett hur långt från inventeringslinjen de befinner sig Sommarinventeringen Inventeringsperiod 25.7–2.8 l Trianglar som inventeras senast 2.8 hinner med när jakttiderna slås fast. l Inventeringsresultaten skickas in så fort som möjligt, helst elektroniskt på www.riistakolmiot. fi. Arterna som inventeras: l Tjäder, orre, järpe och ripa. l Skogshare och morkulla. l Dessutom antecknas observationer av björn; synobservationer, spår, spillning, klösmärken mm. Färre trianglar än målsatt, antal Kartan visar hur den målsatta arealen vilttrianglar uppfylldes under sommarinventeringen i fjol, per jaktvårdsförening. Målet är i södra Finland 1 triangel/200 km², i Uleåborg och Kajanaland 1/300 km² och i Lappland 1/500 km². Det mörkgröna visar att minimimålet är uppnått medan det röda visar de områden som står längst ifrån målet. Hur målen uppfylldes sommaren 2014 Olli Kursula, viltplanerare, Finlands viltcentral
• Jägaren 1 l 2015 l 61 Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö-FJGK rf:s avelsrådgivare ger råd om bra kullar. Jämthundar: Janne Rantanen 0400 267 098, Janne Romakkaniemi 050 365 9222 eller Keijo Vitri 0400 193 317. Grå norska: Marko Niemelä 045 131 6109 eller Jyrki Piispa 050 330 4647. Hällefors och svensk vit älghund: Esa Tammenoksa 040 709 8928. Ring Marja-Helena Ilvonen 050 572 7010 för medlemsoch andra ärenden. Internet www.shhj.info Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s ordförande Jukka Tuikka, 044 360 3178. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934. Medlemsärenden tfn 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto–Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Marja Kontas 040 543 8382, Juha Prinkkilä 050 563 5983. Karelsk björnhund: Annamari Pirinen 040 828 1489, Jenni Suoknuuti 044 579 3546. Norrbottenspets: Eija Karppila 050 411 9928, Raija Tiilikainen 040 778 9900. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbplats: www.spj.fi. Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Alf Cederlund, Pyttis, tfn 050 341 4947. Toppkvalitet! Högvilt, fåglar, däggdjur, golvfällar av björn, afrikanska arter mm krävande uppdrag. Sami Karppinen, Juva, tfn 050 383 4352. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050 563 0169. www.trofeet.fi. Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas – material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Jouko Launonen, Siilinjärvi. Tfn 0400 170 601. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www.markkunatri.fi. Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa . På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag , men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Under 2015 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet med faktureringsadress skickas till adressen tidningen Jägaren/annonser, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors eller med e-post till marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 2/2015 utkommer den 30 mars. Materialet till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 13 februari. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri, 040 581 9624, www.trofeart.tk. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Suomen Eläintäyttämö, Nyland. Tfn 040 501 5166, Österberg. Hundar Valpar av finsk spets födda 5.12, god härstamning. 0400 171 508, Lexan Kennel. Säljes Nät för hund, mink, fällor mm. Tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. Avgillringsmekanism till kanufälla säljes som obehövlig. Snygg, i gott skick. Pris 170 €. Tfn 040 542 6166. Kanu fällor i element + avgillningsmekanism. Pris 165,-inkl moms. Förmånlig kaukokiitofrakt. Se www.westmenlind.fi. Tel 040 129 0200, 050 374 2562. Fotsnaror för räv. Tfn 044 523 0554. Kahles C 2,5-10x50 890,Leupold VX-3 3,5-10x50 belysn 895,Tikka T3 Lite SS 890,Marlin 925R miniatyrg +kikars 270,Finn 612SC Black 950,Ahti Huvila Oy, 63800 Soini 06 528 1203. www.ahtihuvila.fi 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e, 12/89 syn 440e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08 821 337, 0400 384 118, 0400 384 518. Snabbt och billigt med post och buss! Begagnat: stort varierande sortiment vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi, 050 465 4695. Tikka T3 paketerbjudande med kikarsikte från 1099 €. Sako A7 .308 Burris Foux-X 3-12x56 paket 1899 €. Beretta, Benelli, Guerini, FC och Howa ! Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 3484 004, www.asetarvike.fi. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019 782 307. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Tammerfors jvf säljer följande vapen enligt anbud: ett Tikka 412 hagelgevär i kaliber 12 och en Sako studsare i kaliber 308. För mera info ring Lasse Tamminen, 0400 527 099. Posta ditt anbud inom januari till Tampereen rhy, Kapekankaantie 140, 37900 Akaa och märk kuvertet Tarjous. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 3133, 040 508 5833. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, www.asejaera.fi. Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08 761 831, 0400 296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi, tfn 06 729 0431, 06 724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 512 2933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midway.fi. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puurutuote.com. Tfn 0400 368 144. Inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040 5858 133. www.eratapio.fi. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Fina trofésköldar för horn. Älg 15e, hjort 12e, rådjur 10e. 050 561 6493. Jaktstuga till salu i Taivalkoski i byn Loukusa vid stranden av Rättilampi. Ring 0400 310 062. Till salu i Kuusamo ett mindre eh-hus + uthus, tomt c 3 ha. Lämpligt för jägare och fiskare. Ett stenkast till samfälld skog och statsmark. Intresserad? Ring 040 752 5228. Köpes Vi köper fortlöpande pälshudar av alla slag till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Vi köper ÄLGoch HJORTHUDAR och avhämtar dem enl. överenskommelse. Mokka-Nappa Oy, Karleby, Tel. 040 135 6664, email: mokkanappa@gmail.com. Köper drivande, registrerad beagle, tfn 040 584 3751. Arbete utförs Jag syr pälsar – västar – hattar – handskar mm. www.turkisjanahka-asu.com, tfn 040 509 0691. Måttsydda läderselar och halsband för hundar, www.arlituote.fi, 040 9357 957. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 040 581 3124. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparationsoch ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 613 0655, 040 535 4134, www.asehuolto.net. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040 7188 170. Din vapentekniker i södra Österbotten: Asetekniikka K. Kapela, Korpuusentie 72, 60550 Nurmo. Tfn 050 524 1838. Vard 9-18. Jag servar jaktradior, hundpejlar… RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pb 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Gevärsstockar, reparationer, ruggning. Rauli Lönnfors, tfn 044 283 2596, Valkeala. Jakt Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort och rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big 5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Och mycket mer! Noga utvalda och testade jaktmål till konkurrenskraftiga priser. B&R Hunting Oy, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Säljakt i Bottenviken. Seanature.net, tfn 0400 154 600. Övrigt Virdois: fasanjakt och möjligheter utbilda hönshundar och spetsar i fasanjakt! Ring för mera info, 040 587 7882! www.haaralanfasaanit.fi
• 62 l Jägaren 1 l 2015 Ålandsnytt Ja ri Nis ka nen
• Jägaren 1 l 2015 l 63 lll Det räknade antalet gråsälar, dvs. antalet gråsälar som har observerats vid räkningarna, har ökat från ca 10000 individer i början av 2000-talet till nuvarande över 32000 djur. Populationens genomsnittlig, årlig ökning har varit 5,7 % under de sista tio år. Kärnområdet för förekomsten av gråsäl under pälsömsningen är fortfarande de norra delarna av Egentliga Östersjön, dvs. den mellansvenska skärgården och Finlands sydvästra skärgård. Under hela 2000-talet har det skett en jämn ökning i antalet räknade gråsälar i den mellansvenska skärgården. På den finländska sidan har beståndet bevarat på samma nivån sedan mitten av förra decenniet. Även i södra Östersjön (södra Sverige, Danmark och i år för första gången även Polen) har det skett en klar ökning, men andelen individer av det totala räknade antalet är än så länge relativt liten. Utifrån situationen under räkningsperioden kan man emellertid inte dra några direkta slutsatser om gråsälarnas fördelning på olika havsområden under övriga årstider. Räkningarna genomförs i månadsskiftet maj/ juni och utförs i huvudsak genom flygräkningar över hela det område där gråsäl förekommer regelbundet. På grund av pälsömsningen ligger sälarna då i stort antal synliga på hällor. En Gråsälsstammen fortsätter att öka i Östersjön Antalet observerade gråsälar vid räkningarna mellan 22 maj-6 juni per havsområde och land. Havsområde/Land Estland Finland Ryssland Danmark Sverige Polen Sammanlagt Bottenviken och Kvarken 651 1260 1911 Bottenhavet 605 1) 1859 2) 2464 Mellansvenska skärgården 9573 9573 Finlands sydvästra skärgård 9493 3) 9493 Finska viken 334 787 x 4) 1121 Västra Estland 1845 1845 Riga viken 3087 3087 Södra Östersjön 263 2460 27 2750 Sammanlagt 5266 11536 263 15152 27 32244 1) Sandbäck och Södra Sandbäck nära den sydvästra skärgården ingår i Bottenhavets siffror 2) Gräsö ingår i Bottenhavets siffror 3) Inbegriper Märket, som ligger mellan Åland och Sverige och tillhör Sverige 4) I Ryssland utfördes ingen räkning. Under tidigare år har antalet individer uppgått till 200–300. Antalet observerade gråsälar vid räkningarna på 2000-talet i hela Östersjön (rött), inlands andel i blått. del sälar vistas dock även i idealiska förhållanden osynliga i vattnet, men då räkningen upprepas på samma sätt varje år, beskriver resultaten ändå bra i vilken riktning beståndet utvecklas. Samtliga områden räknas under en tvåveckors period så att resultatet ska påverkas så lite som möjligt av att djuren förflyttar sig. Under denna period räknas hällorna i kärnområdet för sälarnas förekomstområde under pälsömsningen tregånger och i andra områdena två gånger. Den största dagssumman för varje område ligger till grund för beståndsberäkningen. Räkningsperioden för 2014 inföll 22 maj – 6 juni. Väderleken under vårens räkningar var växlande. Särskilt i början av perioden stördes räkningen av dimma i kärnområdet för gråsälar. I slutet av perioden kunde räkningarna utföras på soliga dagar med uppehåll och svaga vindar, då andelen gråsälar som ligger på pälsömsningshällarna är som störst. Således i kärnområdena (Estland, Mellansverige och skärgården i sydvästra Finland inklusive Åland) bygger resultatet på flygräkningar som utfördes 27 maj–1 juni. Vid gråsälsräkningarna i Östersjöområdet i fjol på våren påträffades över 32000 gråsälar. Beståndsökningen har sedan mitten av 2000-talet skett främst i den mellansvenska skärgården. På det andra kärnområdet för gråsälarnas pälsömsning, skärgården i sydvästra Finland, har beståndet bevarats på samma nivå efter denna tidpunkt. Väderförhållandena varierade i början på räkningsperioden, men till sist utfördes räkningarna väl Viltoch fiskeriforskningsinstitutet svarade för räkningen på finländskt område. 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Finland Östersjö 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000