• DELTA I DIN UNGA JÄGARE SÖKES TILL REDAKTIONEN! LÖNAR DET SIG ATT KORTA GEVÄRSPIPAN? TIDN INGE N JÄGA REN FÖRN YADE S! • Tillsammans med hunden • Väck med de främmande rovdjuren! NYA ARTIKELSERIER: JV-FÖRENINGS ÅRSMÖTE 1/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare Ja?garen 1/20.indb 1 10/01/2020 13.37
• JAKT 4 Den första fällningen 19 Det hände sig på jakt 20 Rådjursjakt med stötande hund i S.t Karins 24 Älgjaktsmetoder Älgjakt i skärgården 28 Väck med de främmande rovdjuren! 33 Jaktens hälsonytta 36 Tillsammans med hunden – ny artikelserie 40 Lönar det sig att korta gevärspipan? 42 Flack övergångskona på hagelgevär 47 Slutspurt på vitsvansjakten 52 Marskalkens jaktstuga VILTET 16 Grågässenhöstflyttarlängstvåvägar 31 Älgjakt och älgkunskap för jägare 48 Utsättningen av skogsvildrenar har börjat 50 Recept à la Akseli Herlevi 64 Grågås LAGAR OCH LICENSER 54 Ansökningstiden börjar Innehåll AKTUELLT 5 Nyheter 9 Vi söker unga redaktörer 12 En omvälvande tid för jakten Intervju med Tauno Partanen, viltcentralens ordförande 66 Áigeguovdilis ságat sámegillii KOLUMNER 3 Ledaren 5 Vice ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA 44 SRVA – jägarna hjälper polisen 58 I Västra Nyland tror man på samarbete 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 36 28 12 24 50 40 Hundarna gör jakten mera meningsfull och etisk, och hör till våra jaktliga traditioner De små främmande rovdjuren utgör ett allvarligt hot mot mångfalden i naturen, men öppnar fina möjligheter för ivriga jägare Omvälvande tider i viltbranschen viltcentralens ordförande Tauno Partanen funderar I skärgården kräver älgjakten båt och noggrann planering NY ARTIKELSERIE Viltdelikatesser på skogshöns Längden på gevärspipan påverkar storviltkulornas expansion. 2 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 2 10/01/2020 13.37
• Tidningen Jägaren förnyades D u läser nu den förnyade tidningen Jägaren. Den kanske största förändringen är den, att vi samtidigt publicerar Jägaren som nättidning med samma innehåll som papperstidningen. Vi kommer inte att slopa papperstidningen utan vi erbjuder ett nytt sätt att läsa tidningen för dem som föredrar att läsa den på nätet. Den tryckta tidningen kommer fortsättningsvis och inom en överskådlig framtid att betjäna oss som helst läser tidningen på traditionellt vis. Även nättidningenkommerfortsättningsvisattfinnaspåvår webbplats. Under arbetet med förnyelsen har vi här på redaktionen fört en hel del diskussioner om i vilken riktning vi ska utveckla tidningen, både till innehållet och utseendet. Många har önskat sig en lättare helhet med en tydligare inriktning på underhållning än förut. Å andra sidan är det vårt kärnuppdrag att informera jägarna om bestämmelser som berör dem och ändringar i lagstiftningen. Det här innebär paragrafdjungeln och byråkratin som kan upplevas som torra, men som reglerar vår verksamhet. Vid förnyelsen har vi försökt beakta läsarnas kommentarer och utvecklingsförslag. Målet är en helhet där vi behandlar också paragrafdjungeln på ett begripligt sätt. Det här innebär en rejäl utmaning och framtiden får utvisa hur vi lyckas. Samtidigt har vi jobbat med att skapa nya kanaler för utbyte av erfarenheter, i synnerhet för de unga läsarna och nya jägarna. Dessutom funderar vi på olika sätt att lyfta fram det lokala i vår nationella tidning. Nättidningen erbjuder nya möjligheter på den här kanten. Det är viktigt att lyfta fram det lokala perspektivet eftersom det allra mesta av arbetet som görs kring jakten och viltvården kommer också framledes att uträttas av våra läsare, frivilligt och lokalt, i jaktvårdsföreningar, jaktföreningar och jaktlag. Ledar n Samtidigt som papperstidningen kommer vi också att publicera tidningen på nätet med samma innehåll på adressen www.jagarentidningen.fi. 20 Rådjursstammen kring Åbo i en klass för sig JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 3 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 3 10/01/2020 13.37
• Den f rsta fällningen V i hade redan jagat i en vecka, änder och på älgpass. Någon skottchans hade det ändå inte blivit och det var dags att åka hem, berättar Leevi om dagen då han fällde sitt första vilt. Leevi och hans kompis och deras pappor hade avtalat att han skulle få skjuta om ett tillfälle uppenbarade sig. Men höstlovsveckan hade gått fort och inget vilt hade dykt upp på lämpligt sätt. Järpen som kompisen hade skjutit verkade bli veckans enda byte. ”Adrenalinkänslan var otrolig!” Fjortonåriga Leevi Kauppinen som i höstas fällde sitt första vilt berättar hur det gick till när han sköt en fasan. text Johanna Hellman bild Jouko Salonen De fyra skulle bege sig hemåt, men beslöt att gå en sväng i den närmsta terrängen innan de började gå till bilen. Det här hände i Sastmola. Vi strövade längs åkrar och i skogen och plötsligt började hunden skälla. Vi tänkte att månne det är en mårdhund där och liksom ett slagsmål på gång. Vi gick dit och såg att hunden försökte ställa en fasan som flög upp i ett träd alldeles framför oss, berättar Leevi. Fasanen tittade åt andra hållet medan Leevi och kompisens pappa gjorde en kringgående manöver. De andra stannade vid åkerkanten. Fasanen märkte ingenting utan släppte oss riktigt nära. Och då fick jag skottchans. Den trillade ner alldeles intill trädet, det ryckte bara lite i den. Det kändes fint att för första gången få skjuta någonting. Leevi fileade fasanen tillsammans med sin kompis och lade fileerna i kylväskan för hemfärden. Senare stekte de fileerna i panna och åt dem med potatis. Borde få jaga oftare Det är jättefint att jag har möjligheter att jaga. Det är superhärligt! Men jag borde kunna göra det oftare, utbrister Leevi som bor i centrum av Helsingfors. Leevi har hängt med på jakt ända sedan han gick i ettan och skaffade jaktkort härom året. Kompisen och dennas pappa lockade honom med och sedan dess är han biten. Det bästa med jakten är enligt Leevi att vistas i naturen och naturen själv. Dessutom är det fint att få vara tillsammans med sin kompis riktigt ordentligt, och så kommer det situationer där adrenalinet rinner till. Nästa gång vill jag jaga hare. Jag har varit med på harjakt förut och det känns fint. Om jag dessutom kommer åt att skjuta en hare så är det toppen. Dessutom blir det god mat av den! utbrister Leevi. 4 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 4 10/01/2020 13.34
• TIDNINGEN ILKKA 27.12.2019 Jägarexamen i högstadiet? Iniativ har tagits i bland annat Uleåborg, Rovaniemi och Kouvola TIDNINGEN KALEVA 1.1.2020 Snöbrist hotar inventeringarna av spår i snön som börjar i januari. Även djup snö kan hindra inventeringarna. TIDNINGEN MAASEUDUN TULEVAISUUS 29.12.2019 Guldschakalen, vargarna och blyförbudet torde utgöra trion i täten för det gångna årets viltnyheter. YLE 2.1.2020 Vildsvinet befäster klövfästet i östra Finland. I korthet Nyhet r Medlemmarna i det kombinerade landslaget Perttu Reponen, Eero Hirvonen, Ilkka Herola, Arttu Mäkiaho, Wille Karhumaa och Leevi Mutru – önskar alla jägare en god fågelhöst! ETT LANDSLAG SOM JAGAR Som inramning för det kombinerade landslagets mediedag hade man valt en skjutbana i Sibbo. U töver intervjuerna och poserandet framför kamerorna inkluderade dagen också compak sporting under sakkunnig ledning. Uppslaget till den här dagen kom från Skidförbundet och skyttarna berättar att de nappade direkt på idén. Jakten är en kär hobby för nästan samtliga; av de sex medlemmarna i landslaget är det bara en som inte ännu har jaktkort. En toppidrottares liv är som känt fyllt med idrott. För mig är jakten aktiv vila, upplyser Leevi Mutru. – Där kan jag koppla loss från idrottsvardagen. Att ströva i naturen och leva jägarliv, samvaron och samarbetet med hunden laddar batterierna och ger frid i sinnet. Den intensiva träningsoch tävlingssäsongen fyller hösten och vintern för den som ägnar sig åt kombinerad idrott. Leevi Mutru berättar att det inte är lätt att ordna så han hinner jaga; han hinner jaga hönsfågel med sin norrbottenspets bara ungefär en gång per säsong. I landslaget finns ett par idrottare som försöker ordna med korta fågeljakter, bland annat under lägren, så fort tillfälle ges. I framtiden, sen när det finns tid, ska jag jaga mera, grunnar Mutru. Toppindrottens vardag färgade också inledningen på Mutrus jägarbana. Jag skrev jägarexamen för tre år sedan vid sidan av tränandet och träningslägren. På examensdagen, precis när jag skulle åka iväg för att skriva provet, så anlände antidoping-funktionärerna. De arbetar på det viset att de inte får släppa den som ska testas ur sikte, så de var tvungna att följa med mig och vänta medan jag skrev provet. 5 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 5 10/01/2020 13.34
• Nytt år, nya vindar Ett gott nytt kalenderår till alla jägare och viltvårdare och alla ni andra. Ett nytt år för alltid nyheter med sig, som den här förnyade tidningen Jägaren. När jag nu under julen skriver detta kan vi konstatera att den nya uppställningen på regeringen gav upphov till en hel del turbulens och struntprat. Viltförvaltningens kommande val skulle ju gärna få avlöpa i en mera har­ monisk anda. Det nya året innebär ju också nya personer i viltförvaltningen. I början av februari är det dags för jaktvårdsföreningar­ nas årsmöten där inte bara föreningarnas egna förtro­ endepersoner ska utses; personer till de regionala och nationella förtroendeorganen ska också föreslås. I mars ska på femton regionala möten personer föreslås för följande treårsperiod; ny ordförande och medlemmar med ersättare i de regionala viltråden, ordförande och medlemmar i det nationella viltrådet samt ordförande för och medlemmar med ersättare i styrelsen för Fin­ lands viltcentral. I samband med de regionala mötena i mars eller se­ parat under ett regionmöte hålls också de lagstadgade förhandlingarna med intressegrupperna. Där diskuteras hjortdjuren med hela raden regionala intressegrupper. I allmänhet är det älgstammens storlek som väcker mest diskussion, men det gör också antalet vitsvanshjortar i landets södra och sydvästra delar. I de nordliga regionerna följer man en tidigarelagd jakt­ tid från första till 20 september som fortsätter den andra lördagen i oktober efter fredningen under brunsten. Åter en gång överraskade vintern oss i slutet av oktober och försvårade jakten. Inledningsdatumet den första septem­ ber har ett brett understöd, men väldigt många jägare önskar att fortsättningen efter brunstfredningen skulle tidigareläggas till den första lörda­ gen i oktober. I de vidsträckta ödemar­ kerna i norr skulle det här göra det klart lättare att nå de uppställda målen för avskjutningen. ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral K lumn Del 65 i serien Suomen Riista utkom i december Serien Suomen Riista har getts ut sedan 1946 och är en upp­ skattad viltvetenskaplig publikation, som gör resultaten av aktuell viltforskning tillgängliga för alla. Artiklarna i det senaste num­ ret handlar bland annat om konsekvenserna av guldscha­ kalens spridning till Finland och användningen av drönare vid inventeringar av sjöfåglar. Där ingår också en granskning av jakten på skogshöns här i landet. Utöver de tryckta utgåvorna har dessutom en del äldre artiklar publicerats på nytt i elektronisk form på Finlands viltvårdsstiftelses webbplats www.riistasaatio.fi. En trevlig person i arbetsgemenskapen Specialplanerare Marko Svensberg på Finlands viltcentral har fått stiftelsen Metsämiesten Säätiös stipendium ”Työyhteisön hyvä tyyppi” eftersom han är en så trevlig person i arbetsge­ menskapen. Marko jobbar med viltvänligt skogsbruk och skapar dialog mellan vilt­ och skogsbranschen. Han letar outtröttligt efter kompromisser och är en samtalspartner som respekterar dem han talar med. Markos ljudliga skratt är välbekant för alla som jobbar på viltcentralen. Med stipendiet önskar stiftelsen lyfta fram skogs­ branschens vardagshjältar i arbetsgemenskapen. Kunniga och motiverade människor utgör den främsta framgångsfaktorn i framti­ dens skogsbransch och det är sådana som skapar bran­ schens verksamhetskultur. På nya poster Ny verksamhetsledare på Outokumpu jvf är Antti Hiltunen, Hiekkapalstantie 8, 83500 Outokumpu. Tfn 045 335 7331. 6 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 6 10/01/2020 13.34
• PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Tessa Kinnunen knep sin första orre i Joensuu i Norra Karelen. Det lyckade skottet föll en morgon i oktober. Hon satt vid en tjärvedsbrasa med kaf­ fekopp i handen när det började låta lovande bortifrån myren. Det dröjde inte länge förrän fågarna flög upp i träden i myrkanten. Hon lämnade kor­ ven på pinnen och lät kaffet kallna, men det gjorde ingenting, för känslan när hon hade fällt en egen fågel värmde desto mer. Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Byt till e-faktura för jaktvårdsavgiften! Gör ett avtal om e-fakturering med din bank så får du fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2020-2021 som e-faktura direkt till banken. Betala fakturan senast på förfallodagen så får du jaktkortet med nummer fyra av tidningen Jägaren. Kortet är lika stort som ett bankkort. Jaktkortet uppdateras i Oma riista några dagar efter betalningen. Gör så här: 1. Logga in på nätbanken. 2. Gör ett avtal om (ny) e-faktura. Välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare och skriv in viltvårdsavgift i meddelandefältet. 3. Ange ditt personnummer. Avtalet om e-faktura behöver inte förnyas varje år. € Nyhet r 2019 BLEV JÄGARNA FLER ÄN 307 000 Bloggen handlar om förvaltningen av de viktigaste viltarterna i vårt land, det vill säga älgen, vitsvanshjorten och rådjuret. Innehållet produceras av planerarna på projektet Utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena samt inbjudna stjärnor från olika organisationer. Bloggen uppdateras varannan vecka, turvis bloggen och podcasten. Blogg om klövar och horn ”Sorkkia ja sarvia” är en ny blogg och podcast som du hittar på adressen riista.fi/blogi. 7 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 7 10/01/2020 13.34
• SPORTING PÅ EGEN BANA Sportinggrenarna är särskilt väl lämpade som träning för jägare med hagelgevär eftersom lerduvorna flyger i varierande banor. Nu går det att prova på grenen på en egen bana genom att kontakta stödföreningen Suomen sportingammunta tuki ry. Föreningen tar med sig utrustningen som behövs, som batteridrivna lerduvekastare, och egna kunniga instruktörer som inviger skyttarna i grenens finesser. Föreningen Suomen sportingammunta tuki ry • Grundad 2019 • Verksam i hela landet • Föreningens syfte är att främja sportingskyttet Kontaktperson: Risto Virtanen, tfn 040 844 5721. Nyhet r För jaktvapen gäller kravet på att påvisa aktiv hobbyverksamhet enligt följande: Ett tillstånd som har beviljats 13.6.2011 eller därefter för pistol, revolver, miniatyrpistol eller miniatyrrevolver: Vart femte år ska innehavaren lämna in till polisen ett intyg skrivet av jaktvårdsföreningen över att personen aktivt bedriver jakt med fällor eller grytjakt, eller ett intyg skrivet av en skjutvapeninstruktör över att personen är aktiv sporteller hobbyskytt. Intygsmodeller: https://www.poliisi.fi/tillstand/skjutvapentillstand Ett tillstånd som har beviljats 15.7.2019 eller därefter för ett halvautomatiskt gevär, hagelgevär eller miniatyrgevär: Vart femte år ska innehavaren lämna in till polisen en utredning över fortsatt aktiv hobbyverksamhet och att förutsättningarna för tillstånd fortfarande föreligger. Polisstyrelsen ger anvisningar för hur utredningen över fortsatt aktiv verksamhet ska göras och vad som ska ingå i utredningen. Skjutvapenlagen § 53 a: En fysisk person som har ett sådant innehavstillstånd till ett i 6 § 2 mom. 4–7 punkten avsett skjutvapen, ett särskilt farligt skjutvapen eller ett halvautomatiskt skjutvapen som gäller tills vidare ska fem år efter det att tillståndet meddelades, och därefter med fem års mellanrum, till tillståndsmyndigheten lämna in en utredning över att förutsättningarna för tillstånd enligt 45 § 5–10 mom. fortfarande föreligger. Utredningen ska visa att tillståndshavaren fortfarande aktivt utövar den verksamhet som ligger till grund för tillståndet eller någon annan sådan verksamhet för vilken tillståndet hade kunnat meddelas. Tillståndsmyndigheten kan vid behov av tillståndshavaren kräva också annan utredning som gäller hobbyverksamheten. Polisen begär inte in utredningen utan tillståndshavaren ska göra det på eget initiativ. Det räcker med ett intyg även om vapnen skulle vara flera. INRIKESMINISTERIET INFORMERAR En precisering av informationen i Jägaren 6/2019. Notera det fetstilta. Påvisande av aktiv hobbyverksamhet med fem års mellanrum 8 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 8 10/01/2020 13.34
• Hej, du där! Vi söker unga och idérika jägare till vår redaktion Är du en jaktintresserad ungdom som kan både skriva och fotografera? Skulle du tycka om att kläcka nya uppslag till artiklar för vår tidning? Vi söker jägare som är yngre än 20 till vår redaktion, som vill dela med sig av sitt jaktintresse till andra som jagar. Som redaktör får du inte bara värdefull arbetserfarenhet utan också ett honorar för publicerade texter, bilder och videor. Här på redaktionen hjälper vi dig vid behov med att sätta ihop artiklarna. Din personlighet och kreativitet får gärna synas i det du skriver! Om det här låter intressant så mejla en fritt formulerad ansökan till adressen tiedote@riista.fi senast den nionde februari. Berätta kort om dig själv och ditt jaktintresse, ditt skrivande och fotograferande, och varför vi borde välja just dig till vår redaktion. Till ansökningen kan du foga exempelvis ett fint eller skojigt foto som du har tagit eller en länk till en video du har gjort eller din blogg. 9 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 9 10/01/2020 13.34
• EDGE HD+4G RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. 329,DSGR LASERVALOSETTI Säädettävällä valokeilalla varustettu vihreä laservalaisin. Kapeimmalla valokeilalla kantavuus jopa 1,5km! S12HD + SMS3 RIISTAKAMERA Päivitetty malli Suomen suosituimmasta S12-sarjan riistakamerasta! Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. HUIPPU-UUTUUS! 199,AKTIIVISEEN VUODEN ALKUUN RETKITUKUSTA! TUNDRA METSÄSTYSPUKU Hiljainen, topattu metsästyspuku loppusyksyyn ja talveen. Vedenja tuulenpitävä sekä hyvin hengittävä Rain-Stop® -kalvo. APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu täysin vedenpitävä metsästyspuku liikkuvalle metsästäjälle. Erinomaisesti hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Tekninen metsästyspuku. Rain-Stop®-erikoiskalvo. MERINO 160G KERRASTO Merinokerrasto metsästykseen ja vapaa-aikaan. Mallit naisille ja miehille. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin toppahaalari monipuolisilla ominaisuuksilla. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®-kalvo. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevytvartinen neopreenisaapas ympärivuotiseen käyttöön. Vedenpitävä varren yläosaan asti. MERINO 240G HALF-ZIP KERRASTO Lämmin ja hyvin kosteutta siirtävä merinokerrasto. Värit vihreä ja harmaa. Mallit miehille ja naisille. SEWARD TOPPAHOUSUT Laadukkaat Seward toppahousut talviulkoiluun ja -aktiviteetteihin. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop®-kalvo. SEWARD TOPPATAKKI Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Joustava pintasekä vuorikangas Värit: musta ja tummansininen. TERMO++ LÄMPÖSAAPAS -60°C Lämmönpitävyyttä jopa -60°C pakkasilla. Koot 41-47. ARCTIC SPORT GRIP LÄMPÖSAAPPAAT Pitävät jalat lämpimänä jopa -45°C asti. Lämmittävä fleecevuori. Pitävät Vibram Arctic Grip -pohjat. HUIPPUSUOSITTU ! 249,LÄMMIN! 169 90 99 90 79 90 79 90 79 90 69 90 69 90 169 90 BLINDTECH SNOW 299,BLINDTECH SNOW II 279,BLINDTECH BLAZE II 249,BLAZE 3D 249,MINIFLAME KAASULÄMMITIN Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia. RETKITUKKUHINTA 69,90€ NV-450HD PIMEÄNÄKÖLAITE Kompaktimpi versio huippusuositusta NV400 -pimeänäkölaitteesta. H30 R+G LADATTAVA 4000LM OTSAVALAISIN 4000 lm maksimivaloteho ja 208 metrin maksimikantama. Paino 80 g ilman paristoja. NV-400 YÖKIIKARIT Digitaaliset yökiikarit 3,5-7 x suurennoksella ja jopa 400m kantamalla. videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. 349,119,UUTUUS! 149,299,STUMPY 148 CM SKIN -LIUKULUMIKENGÄT + UNIVERSAL-SIDE 217 TAI 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Pehmeässäkin lumessa kantavat lumikengät kuudella teräspiikillä. FRAME GRIP -LUMIKENGÄT + TELESKOOPPISAUVAT Valmis paketti lumikenkäilyyn. STUMPY -LIUKULUMIKENGÄT + UNIVERSAL-SIDE 349,169,99 90 ALKAEN 159,ALKAEN 49 50 50 KPL ERÄ! 59 90 OAC KAR 147 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. LUMIKENGÄT Valmistettu kevyestä mutta lujasta 6061-T6-alumiiniputkesta. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. OAC XCD GT 160 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää erinomaisen liu’un, pidon, kanttauksen ja kantokyvyn. OAC WAP 127 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Ihanteellinen valinta kaiken tyyppiseen maastoaktiviteettiin. 399,429,369,ALK. 139 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Asekaapin ostajalle Nitecore NU20 ladattava otsalamppu KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 29,90. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-19, La 10-15 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat voimassa vähintään 9.2.2020 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U Ja?garen 1/20.indb 10 10/01/2020 13.34
• EDGE HD+4G RIISTAKAMERA Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. Valvontaan ja riistan kuvaamiseen. 329,DSGR LASERVALOSETTI Säädettävällä valokeilalla varustettu vihreä laservalaisin. Kapeimmalla valokeilalla kantavuus jopa 1,5km! S12HD + SMS3 RIISTAKAMERA Päivitetty malli Suomen suosituimmasta S12-sarjan riistakamerasta! Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. HUIPPU-UUTUUS! 199,AKTIIVISEEN VUODEN ALKUUN RETKITUKUSTA! TUNDRA METSÄSTYSPUKU Hiljainen, topattu metsästyspuku loppusyksyyn ja talveen. Vedenja tuulenpitävä sekä hyvin hengittävä Rain-Stop® -kalvo. APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu täysin vedenpitävä metsästyspuku liikkuvalle metsästäjälle. Erinomaisesti hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Tekninen metsästyspuku. Rain-Stop®-erikoiskalvo. MERINO 160G KERRASTO Merinokerrasto metsästykseen ja vapaa-aikaan. Mallit naisille ja miehille. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin toppahaalari monipuolisilla ominaisuuksilla. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®-kalvo. LITE NEOPREENISAAPPAAT Kevytvartinen neopreenisaapas ympärivuotiseen käyttöön. Vedenpitävä varren yläosaan asti. MERINO 240G HALF-ZIP KERRASTO Lämmin ja hyvin kosteutta siirtävä merinokerrasto. Värit vihreä ja harmaa. Mallit miehille ja naisille. SEWARD TOPPAHOUSUT Laadukkaat Seward toppahousut talviulkoiluun ja -aktiviteetteihin. Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop®-kalvo. SEWARD TOPPATAKKI Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Joustava pintasekä vuorikangas Värit: musta ja tummansininen. TERMO++ LÄMPÖSAAPAS -60°C Lämmönpitävyyttä jopa -60°C pakkasilla. Koot 41-47. ARCTIC SPORT GRIP LÄMPÖSAAPPAAT Pitävät jalat lämpimänä jopa -45°C asti. Lämmittävä fleecevuori. Pitävät Vibram Arctic Grip -pohjat. HUIPPUSUOSITTU ! 249,LÄMMIN! 169 90 99 90 79 90 79 90 79 90 69 90 69 90 169 90 BLINDTECH SNOW 299,BLINDTECH SNOW II 279,BLINDTECH BLAZE II 249,BLAZE 3D 249,MINIFLAME KAASULÄMMITIN Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia. RETKITUKKUHINTA 69,90€ NV-450HD PIMEÄNÄKÖLAITE Kompaktimpi versio huippusuositusta NV400 -pimeänäkölaitteesta. H30 R+G LADATTAVA 4000LM OTSAVALAISIN 4000 lm maksimivaloteho ja 208 metrin maksimikantama. Paino 80 g ilman paristoja. NV-400 YÖKIIKARIT Digitaaliset yökiikarit 3,5-7 x suurennoksella ja jopa 400m kantamalla. videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. 349,119,UUTUUS! 149,299,STUMPY 148 CM SKIN -LIUKULUMIKENGÄT + UNIVERSAL-SIDE 217 TAI 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Pehmeässäkin lumessa kantavat lumikengät kuudella teräspiikillä. FRAME GRIP -LUMIKENGÄT + TELESKOOPPISAUVAT Valmis paketti lumikenkäilyyn. STUMPY -LIUKULUMIKENGÄT + UNIVERSAL-SIDE 349,169,99 90 ALKAEN 159,ALKAEN 49 50 50 KPL ERÄ! 59 90 OAC KAR 147 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää lumikenkien ja suksien parhaat ominaisuudet. LUMIKENGÄT Valmistettu kevyestä mutta lujasta 6061-T6-alumiiniputkesta. Katso kaikki mallit verkkokaupasta. OAC XCD GT 160 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Yhdistää erinomaisen liu’un, pidon, kanttauksen ja kantokyvyn. OAC WAP 127 UC + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT Ihanteellinen valinta kaiken tyyppiseen maastoaktiviteettiin. 399,429,369,ALK. 139 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Asekaapin ostajalle Nitecore NU20 ladattava otsalamppu KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 29,90. TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-19, La 10-15 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat voimassa vähintään 9.2.2020 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U Ja?garen 1/20.indb 11 10/01/2020 13.34
• 12 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 12 10/01/2020 13.34
• N är den här intervjun med Tauno Partanen görs håller han i handen den förnyade tidningen Jägarens nya grafiska uttryck med modellayout och logo. Just nu cirkulerar också modeller av tidningens nätoch mobilversion och diskuteras. Oma riista och Viltinfo finns redan på nätet, men nu har också tidningen tagit ett väldigt digitalsprång. Jag skulle tro att webbtidningen kommer att väcka intresse i synnerhet bland de unga jägarna eftersom de är vana vid att leta information på nätet och läsa tidningar på webben, konstaterar Tauno Partanen. Även för den stora allmänheten blir det i fortsättningen möjligt att läsa artiklar skrivna av fackmän om jakt och viltvård i tidningen på nätet. Med den nya nättidningen blir det dessutom möjligt att mellan papperstidningens utgivningsdatum publicera aktuella artiklar och i synnerhet också regionalt stoff och annat i nyhetsflödet. Under vårt samtal nämner Tauno Partanen ett nytt tänkande; en förening av det nationella med det viktiga lokala. Blydebatten går upp i varv Blydebatten går på högvarv även i tidningen Jägarens spalter. EU och i synnerhet unionens kemikaliemyndighet ECHA har satt blyet i jaktpatronerna under lupp. Först föreslog man ett förbud mot blyhagel i våtmarker enligt Ramsar-definitionen och nu är ett förslag ute på remiss där EU-kommissionen driver ett totalförbud mot bly i patroner. I detta nu är läget rörigt och orsakar avsevärd förvirring och även oro bland jägare och sportskyttar. På Finlands viltcentral försöker vi i rollen som främsta sakkunnig förmedla information om vad planerna som pågår på EU-nivå beträffande ett blyförbud i våtmarker skulle betyda för förhållandena i vårt land. Vi har också föreslagit ett alternativ till våtmarksdefinitionen i Ramsar-avtalet. Förvirringen beror på att EU samtidigt bereder ett totalförbud mot blyhaltig ammunition. I detta nu ser det emellertid ut som om man skulle driva bägge ärendena vidare och av allt att döma blir det totalförbudet som gäller, kosta vad det kosta vill, förklarar Partanen med förundran. Viltcentralen har träffat och hållit kontakt med EU-kommissionens tidigare vice ordförande Jyrki Katainen och påpekat vilka konsekvenser den föreslagna våtmarksdefinitionen och ett eventuellt totalförbud skulle ha för jakten i vårt land. Det är fullständigt klart att de föreslagna begränsningarna för blyet sannolikt inte kommer att gå igenom i sin nuvarande form utan att det kommer att bli ändringar. Ett totalförbud vore i praktiken nästan det samma som en dödsstöt för både sportskyttet och sportskyttarna. Dessutom finns det knappast i detta nu användbara ersättande alternativa patroner i handeln för alla gevärskalibrer, påpekar Tauno Partanen. Jag skulle tro att det efter en viss övergångstid införs begränsningar för blyet vid jakt och att vi jägare måste ta saken på blodigt allvar redan nu. Blyet är En omvälvande tid för jakten Just nu är det mycket som händer inom jakten. Vi bad därför Tauno Partanen, ordförande för viltcentralens styrelse, kommentera dagsläget i jaktbranschen. text Klaus Ekman bilder Tero Kuitunen Oavsett vargarna så måste vi kunna trygga jakten med hund. NOSTOT 13 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 13 10/01/2020 13.34
• KESKITY OLEELLISEEN ANNA MAKITAN KAIRATA! KAIRAPAKETTI LIGHT UUTUUS! 18V Akkuporakone DDF484STX5 + Light-kaira Kevyt Light-kaira 155 mm ja voimakas hiiliharjaton kone, jossa mukana pitkä apukahva, 54/30 Nm. Kaira on 25 % kevyempi kuin teräskaira ja soveltuu hyvin maks. 50 senttiselle jäälle. Mukana yksi 5,0 Ah akku, latauslaite DC18SD ja laukku. Latausaika n. 110 min. 329,alv 24 % Kairan kierreosa on kevyttä elastista komposiittia, joka joustavan rakenteensa ansiosta kestää hyvin pakkasta sekä konekairausta. Kairassa on myös uusi teräkruunu sahalaitaisilla terälapuilla ja keskiterällä. Keskipiikin ansiosta reikiä voidaan porata lähekkäin ja tehdä nopeasti esim. verkonlaskuavanto. 329,Kairassa on myös uusi teräkruunu sahalaitaisilla terälapuilla ja keskiterällä. Keskipiikin ansiosta reikiä voidaan porata lähekkäin ja tehdä nopeasti esim. verkonlaskuavanto. apukahva, 54/30 Nm. Kaira on 25 % kevyempi kuin teräskaira ja soveltuu hyvin maks. Mukana yksi 5,0 Ah akku, Katso lisätiedot ja Makita-jälleenmyyjät www.makita. . Kampanjahinnat voimassa 31.3.2020 saakka. Tuotteita rajoitetusti! Osa tuotteista tilaustavaraa. Hinnat suosituskampanjahintoja. KAIRAPAKETTI HEAVY DUTY 18V Akkuporakone DDF481RTJ + Kaira Kaira 155 mm ja erittäin vahva hiiliharjaton kone todella raskaaseen poraukseen ja ruuvaukseen, 115/60 Nm. Soveltuu hyvin maks. 80 cm jäälle. Mukana kaksi 5,0 Ah akkua ja latauslaite DC18RC sekä naskalit. Makpac laukussa. Latausaika n. 45 min. 499,alv 24 % Reikiä syntyy yhdellä akulla jopa yli 70 kpl 40-50 senttiseen jäähän! 02/ 201 9 VA RO ITU S! Kai raa saa käy ttää ain oas taa n kon ees sa, jos sa on apu kah va! Katso video: obestridligen ett giftigt ämne som inte får hamna i kroppen på människor. Partanen påminner om att vi också ska vara på det klara med att begränsningarna i användningen av bly kommer att ha konsekvenser för antalet jägare: bland personerna som bara jagar allt emellanåt kommer kanske en stor skara att lägga handskarna på hyllan. Beträffande hagelgevären skulle ju många bli tvungna att byta sina gamla men fungerande trotjänare och kostnaderna för jagandet skulle oundvikligen öka rejält. Vargsoppan sjuder När snön börjar falla brukar också vargdebatten ta fart. Den nya förvaltningsplanen för vargstammen bereddes för första gången på bred bas. Enligt flera av de deltagande organisationerna löpte arbetet med beredningen sakligt och i god anda. Som vi alla vet så skapar vargen alltid de värsta löpsedlarna och vredesutbrotten i de sociala medierna så fort minsta lilla möjlighet yppar sig. Med stora bokstäver avkrävs viltförvaltningen omedelbara åtgärder och även politikerna får sig en släng av sleven. Även de som bevakar jägarnas intressen får agera måltavla. Vargdebattörerna glömmer ofta att det inte är Finlands viltcentral eller viltcentralens styrelse som skapar viltpolitiken, utan de bara verkställer den viltpolitik som jordoch skogsbruksministeriet har fastställt. I det viltpolitiska arbetet biträds ministeriet av det nationella viltrådet och de regionala viltråden. Tauno Partanen berättar som sin personliga uppfattning att implementeringen av den förnyade förvaltningsplanen för vargstammen ännu inte har kommit igång. På fältet har man inte nödvändigtvis ännu i någon större utsträckning hunnit läsa in sig på innehållet. Men allt som allt betraktar han det som positivt att förvaltningsplanen blev godkänd vid samma tid som EU-domstolen tog ställning till överklagandena om den stamvårdande jakten på varg. Förhoppningsvis slipper vi hädanefter se folk offentligt vädra uppfattningen att Finland skulle få besluta alldeles själv om vargjakten och frågorna kring den. Under tidigare år var det många grupper som besökte Bryssel och vid hemkomsten glädjestrålande berättade att Finland skulle få besluta alldeles självständigt om de här sakerna. Men så förhåller det sig verkligen inte alls. Vi får inte glömma det faktum att när Finland förhandlade om medlemskap i EU så var vargläget här i landet alldeles annat och knappast någon kunde ana att situationen skulle se ut så här ett tjugotal år senare. De som deltog i förhandlingarna har berättat att utfallet blev det bästa möjliga som kunde uppnås under rådande förhållanden. Dessutom ska vi notera att rovdjursfrågorna säkerligen utgjorde en väldigt liten detalj i anslutningsförhandlingarna och att de här frågorna garanterat inte hade äventyrat Finlands medlemskap i EU, påpekar Partanen. Den nya EU-domstolens ställningstagande gjorde inte situationen det minsta lättare. Trots att Finlands viltcentrals beslut om stamvårdande och även andra dispenser redan nu och med motiveringarna har omfattat tiotals sidor så borde de enligt EU-domstolen motiveras ännu mer detaljerat. Dessutom borde viltcentralen kunna presentera vetenskapliga fakta om bland annat påståendet att den stamvårdande jakten skulle minska på tjuvjakten på varg. Den stamvårdande jakten på varg borde absolut få finnas kvar i verktygslådan. För några år sedan när vi ännu kunde bedriva sådan jakt så uppnådde vi ett par års mellanfred på fältet i vargfrågorna. I det här sammanhanget måste vi också kunna trygga jakten med hund oavsett vargarna. Likaså vore det väldigt viktigt att handläggningen av de skadebaserade dispenserna skulle gå så fort som möjligt. Men det kräver att ansökningarna görs omsorgsfullt så vi inte jämt och ständigt behöver begära in kompletterande utredningar. Projektet VargLife är helt klart någonting positivt som sannolikt också har en gynnsam effekt på den stamvårdande jakten så att den eventuellt kan återupptas i någon form. Det är fint att vi här i landet får ut tre personer på fältet för att sköta de här vargkonflikterna, understryker Tauno Partanen. Hjortdjuren väcker debatt Älgjakten i norr och i synnerhet arbetet med att hejda vitsvanshjortens uppgång i söder har varit en långkörare under hösten. I norra Finland har det klagats på att fredningen under brunsten är allt för lång. 14 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 14 10/01/2020 13.34
• KESKITY OLEELLISEEN ANNA MAKITAN KAIRATA! KAIRAPAKETTI LIGHT UUTUUS! 18V Akkuporakone DDF484STX5 + Light-kaira Kevyt Light-kaira 155 mm ja voimakas hiiliharjaton kone, jossa mukana pitkä apukahva, 54/30 Nm. Kaira on 25 % kevyempi kuin teräskaira ja soveltuu hyvin maks. 50 senttiselle jäälle. Mukana yksi 5,0 Ah akku, latauslaite DC18SD ja laukku. Latausaika n. 110 min. 329,alv 24 % Kairan kierreosa on kevyttä elastista komposiittia, joka joustavan rakenteensa ansiosta kestää hyvin pakkasta sekä konekairausta. Kairassa on myös uusi teräkruunu sahalaitaisilla terälapuilla ja keskiterällä. Keskipiikin ansiosta reikiä voidaan porata lähekkäin ja tehdä nopeasti esim. verkonlaskuavanto. 329,Kairassa on myös uusi teräkruunu sahalaitaisilla terälapuilla ja keskiterällä. Keskipiikin ansiosta reikiä voidaan porata lähekkäin ja tehdä nopeasti esim. verkonlaskuavanto. apukahva, 54/30 Nm. Kaira on 25 % kevyempi kuin teräskaira ja soveltuu hyvin maks. Mukana yksi 5,0 Ah akku, Katso lisätiedot ja Makita-jälleenmyyjät www.makita. . Kampanjahinnat voimassa 31.3.2020 saakka. Tuotteita rajoitetusti! Osa tuotteista tilaustavaraa. Hinnat suosituskampanjahintoja. KAIRAPAKETTI HEAVY DUTY 18V Akkuporakone DDF481RTJ + Kaira Kaira 155 mm ja erittäin vahva hiiliharjaton kone todella raskaaseen poraukseen ja ruuvaukseen, 115/60 Nm. Soveltuu hyvin maks. 80 cm jäälle. Mukana kaksi 5,0 Ah akkua ja latauslaite DC18RC sekä naskalit. Makpac laukussa. Latausaika n. 45 min. 499,alv 24 % Reikiä syntyy yhdellä akulla jopa yli 70 kpl 40-50 senttiseen jäähän! 02/ 201 9 VA RO ITU S! Kai raa saa käy ttää ain oas taa n kon ees sa, jos sa on apu kah va! Katso video: I norra Finland har det klagats på att fredningen under brunsten är för lång och att det djupa snötäcket i höstas gjorde älgjakten väldigt jobbig och delvis till och med omöjlig. Tauno Partanen anser att vi borde fundera på om brunstbegränsningen i norra Finland skulle kunna förkortas med exempelvis en vecka i den senare ändan. Det skulle säkerligen ha en positiv inverkan på i hur hög grad licenserna blir använda. En gång i tiden motiverades brunstbegränsningen med att en sådan användes också i bland annat Sverige. Som jag har förstått det har svenskarna sedan dess slopat den här begränsningen, drar sig Partanen till minnes. Talkojobbet med att skära ner vitsvansstammen har enligt Partanens uppfattning tagits på allvar av jägarna och om snöförhållandena det tillåter så når vi ett bra resultat också under innevarande säsong. Det är fråga om en rejäl satsning som kräver en enorm mängd arbete. I viss utsträckning kom det i höstas kommentarer från jägarna om att priserna på gästlicenser på sina håll har skenat iväg rent orimligt. Det är på något vis en motsägelsefull situation om jägarna på en ort inte hinner eller orkar skjuta och hantera den allt större mängden hjortar samtidigt som licenspriserna för gästjägare rusar till en nivå som nästan bara firmabekostade grupper har råd med, förundrar sig Partanen. ”Megamatandet” i motvind I viltbranschen har det blåst upp en debatt om ”megamatandet” av viltet och det är uttryckligen en debatt med negativa förtecken. Enligt Tauno Partanen borde vi jägare begripa att det som en liten grupp jägare sysslar med kan svärta hela jägarkåren riktigt illa. Vi har fått ett otal påstötar och kommentarer om att det vid vissa våtmarker finns personer som ”megamatar” änder och grågäss för att sedan under några jakter skjuta väldiga mängder. Likaså har vi fått påstötar om att jägare på platser där orrar spelar använder eldrivna bulvaner som drar orrar till sig som en magnet. Vore det kanske läge för de här jägarna att se sig själv i spegeln? frågar sig Partanen. Vi har blivit kontaktade om megamatningsproblemet också på platser där man fotograferar björnar. På somliga fotoställen har det på en och samma gång figurerat så mycket som ett tjugotal björnar. Så man kan fråga sig om det här ens längre är eftersträvansvärt eller någon äkta naturupplevelse för björnskådarna. Också här vore det mera med mindre! Enligt flera erfarna björnskådare har en massiv utfodring av det här slaget lett till förändringar i björnarnas beteende, dundrar Partanen. Som avslutning på den här intervjun som gjordes under en jakt önskar ordförande Tauno Partanen alla ett framgångsrikt nytt Jaktår 2020! Ja?garen 1/20.indb 15 10/01/2020 13.34
• 16 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 16 10/01/2020 13.34
• text Antti Piironen BERÄTTELSEN OM VÅRA GÄSS FORTSÄTTER Grågässen höstflyttar längs två vägar GPS-spårningen har avslöjat att grågässen flyttar söderut längs två olika vägar och några överraskande individuella prestationer. En del av gässen flög sedan de hade lämnat Finland drygt 1400 kilometer i ett sträck. Följ våra flyttande gäss nimikkohanhi.fi .fi V i kan betrakta höstflyttningen som påbörjad när fåglarna lämnar sina häckningsområden. De finländska grågässens höstflyttning börjar av allt att döma så, att fåglar från stora områden samlas på vissa platser för att tanka och förbereda sig för färden. Gässen med ungar börjar samlas vid månadsskiftet juli-augusti och detta pågår ända till september. Gässen som inte har häckat eller som har misslyckats med häckningen blir flygga tidigare än gässen med ungar och kan därför söka sig till uppsamlingsplatserna redan i juli. Flera av de GPS-försedda gässen sökte sig från häckningsplatsen till en känd samlingsplats för grågäss medan somliga gäss tankade inför flyttningen på någon plats utanför de traditionella samlingsplatserna. Populära platser är bland annat Mietoisviken i Mynämäki, Oravaisviken i Vörå, Halikkoviken i Salo, Sjölax på Kimitoön och Kyrkslättstrakten. BI LD : AN TT I PI IR O NE N BI LD : VA ST AV AL O H AN NU RÄ M Ä En GPS-försedd gås tillsammans med sin halsringsförsedda make i Viurilanlahti i Salo. Bilden är tagen med digiscoping-metoden genom ett teleskop. 17 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 17 10/01/2020 13.34
• Grågässen i östra Finska viken samlar sig vid gränsen mellan Nyland och Kymmenedalen. På sensommaren och hösten tycks grågässen röra sig över rätt stora områden och flera av de GPS-försedda gässen besökte mycket riktigt under hösten flera av de kända gåsplatserna i södra Finland. Höstflyttningen inleds i september De första grågässen lämnade landet i slutet av augusti, men huvudflyttningen inföll under den senare hälften av september. Majoriteten av grågässen lämnar landet före den andra veckan i oktober. Gässen inledde höstflyttningen längs två olika flyttvägar. Majoriteten av de grågäss som häckar i södra Finland flyttade öster om Östersjön längs den så kallade mellersta flyttvägen. Gässen som häckar i Kvarken och Norra Österbotten följer den västra flyttvägen väster om Östersjön. Den stora majoriteten av gässen som följde den mellersta flyttvägen flög, sedan de lämnat Finland, raka spåret ända till följande rastplats i Ungern. Några gäss stannade i de baltiska länderna och östra Polen. En av tidningen Jägarens gäss, kallad Kuuminainen (F 29), gav ett belysande exempel på det raka spårets flyttningsstrategi. Gåsen lämnade Kyrkslätt den 13 september klockan 21 och landade i Ungern följande dag klockan 14. Det innebär en flygning på 17 timmar och 1400 kilometer i ett sträck. Medelhastigheten uppgick till respektingivande cirka 80 km/h. Gässen som valde den västra flyttvägen via Sverige hade en flyttstrategi som avvek klart och tydligt från den mellersta vägens strategi. Från Finland flög gässen till en plats nordväst om Stockholm där de stannade en tid, somliga i några veckor och andra i två månader. Fågelsjön Hjälstaviken i Enköpings kommun verkar vara en viktig rastplats och där vilar också stora skaror av grågäss som häckar i Finland. Från Sverige fortsatte färden till Danmark, de norra delarna av Tyskland och Polen och till Nederländerna. Färden fortsätter – eller gör den? I skrivande stund i slutet av november befinner sig majoriteten av gässen som tog den mellersta flyttvägen fortfarande i Ungern. Somliga gäss har fortsatt till Kroatien och den innersta, italienska delen av Adriatiska havet. Bland gässen som följde den västra rutten har somliga nått ända till nordöstra Frankrike. Ringmärkta finländska grågäss har påträffats så långt borta som i Spanien och Nordafrika. Det är intressant att se hur långa vägar gässen flyttar för att undkomma vinterhalvårets kallaste månader. I nästa nummer av tidningen Jägaren ska vi berätta om hur våra gäss övervintrar. Majoriteten av grågässen lämnar landet före den andra veckan i oktober Längs de här vägarna flyttade tidningen Jägarens gäss. De som märkts i Fredrikshamn, Kyrkslätt, Taivassalo och Björneborg följde den mellersta flyttvägen till Ungern. Bara gåsen som häckade i Kalajoki följde den västra vägen via Sverige. 18 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 18 10/01/2020 13.34
• F ör femtio år sedan var jag med om en alldeles speciell jakt. En dunkel senhöst­ dag strövade jag med min vän Tuomas i skogarna i norra Tavastland, den ena av oss med ett 16­kalibrigt Leijona­hagelgevär och den andra med en Sako fågelstudsare. Det var tyst och stilla, men friskt. Vid brasan fick vi oväntade gäster: två strövande hundar som slog följe med oss. De var helt klart ett egenartat men sammansvetsat par som höll ihop. Den ena var svartvit och långhårig, som en korsning mellan älghund och stövare. Vi döpte den till Takku. Den andra var en brunaktig uppenbarelse med sloköron som såg ut som en korsning mellan tax och dansk dogg. Den fick heta Lerppa. Vi hade det trivsamt ihop och jyckarna gil­ lade korv, svansarna vispade. Ett solidariskt par – inte minsta lilla gruff om godbitarna. Varifrån hade de två kompisarna månntro kommit, främ­ lingar men ändå som hemma. Äntligen begav vi oss iväg, alla fyra. Det doftade djupt och gott i skogen, den första snön skulle falla när som helst. Ute på en vidsträckt öppning låg en stor, plöjd åker. Upp ur diket studsade en präktig fält ­ hare och Takku tog med ett tjut upp jakten. De störtade iväg efter varandra tvärs över fårorna. För haren var det lätt, men för hunden tungt. Lerppa var en taktiker. Tog en överblick av läget och for iväg med gasen i botten åt ett helt annat håll. Han rundade åkern och inväntade lugnt Jösse och Takku, som flämtade av an­ strängningen. Där på andra sidan åkern avlöste grabbarna varann. Lerppa hade vilat, tog täten och drev fältharen praktiskt taget i famnen på oss. Visst blev det en stek! Grabbarna var ett tufft och samspelt stridspar; jag anfaller, du skyddar, du anfaller, jag skyddar.. Medan vi tog ur jösse så beundrade vi parets samspelta öga för jakten. Knappast hade de någon stamtavla eller certifikat för fasonen på svans och öron, men de båda luffarnas intelli­ gens, taktik och självbehärskning imponerade. Takku och Lerppa fick sin välförtjänta andel av harens inälvor, gäspade, lyfte på benet och strövade vidare i den tilltagande skymningen – någonstans. Luffarna som gav ett arbetsprov PEKKA PIRI Det händ sig på jakt TE CK NI NG : AN TT I YR JÖ LÄ 19 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 19 10/01/2020 13.34
• 20 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 20 10/01/2020 13.34
• V i släpper vachtelhunden Rilla i den första backen. Ett livligt skällande anmäler att rådjuren har satt sig i rörelse. En stötande hunds arbetssätt passar utmärkt i sådan här småskalig terräng. Hunden stöter upp en liten grupp rådjur från sluttningen och rakt till passet, och det fällande skottet ekar. De stötande hundarnas arbete är inte närmare preciserat i jaktlagstiftningen, men ett tämligen kort drev ska uttryckligen vara kortvarigt. Fördelen med att jaga med en stötande hund är den, att viltet inte skräms iväg allt för långt. Om djuren tar sig förbi passet så släpper hunden dem fort. Vid jakt med stötande hund dröjer det inte länge till nästa upptag eftersom hunden i regel återvänder med god fart till sin förare. Så även denna gång. Det är dags att leta rätt på nya rådjur att stöta upp. Nästa upptag Rilla återvänder till backen och en ny grupp rådjur är på gång. Den här gången stöter hon rådjuren längs vassruggarna utmed havsstranden mot Hannu Lähteenmäkis strandpass. Den första som uppenbarar sig är en hona. Lähteenmäki låter den passera eftersom den kanske följs av ett kid. Strax därpå dyker faktiskt ett hankid upp vid passet och faller för en slug. Två rådjur har blivit snyggt fällda på kort tid så det är dags att styra stegen till brasan. På ön Kustö i Sankt Karins en bit från Åbo finns en rådjursbank. Det mosaikartade åkerlandskapet med låga berg bjuder rådjuren på föda, gömslen och revir. Vilttätheterna är stora vilket mått man än mäter med. Det är därför lämpligt att jaga med stötande hund på ön, i synnerhet som det bara är ett stenkast till livligt trafikerade vägar. text och bilder: Panu Hiidenmies Rådjursjakt med stötande hund i S:t Karins 21 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 21 10/01/2020 13.34
• Total miss med hagelpatron Här i Finland har det redan länge varit tillåtet att jaga rådjur med hagelgevär. Det är praktiskt, effektivt och säkrare än att jaga med studsare, men enkelt är det inte. Fortfarande finns det jägare som lovordar de grova haglens effekt på rådjur, men faktum är att det räcker till med 3,5-4,0 mm hagel, en patron som passar ens eget hagelgevär och normal laddning. Skottet ska läggas från sidan mot halsen och det vitala området. Men för rådjur räcker det inte med enbart chockeffekten utan det behövs också inträngning. Med ett välriktat skott punkterar 8-13 hagel lungorna medan några träffar hjärtat. På rådjursjakt med hagelgevär ska man absolut inte skjuta på längre håll än 25 meter. Ofta ligger skjutavstånden på 10-15 meter bara passen är riktigt placerade och skytten låter bli att avslöja sig. Viltet uppfattar genast rörelser, som när jägaren höjer geväret för skott. På jakt med hagelgevär ska man ändå inte inbilla sig att det går att skjuta fullständiga missar. Hagelsvärmen är lång och kan på längre håll också bli bred. Ett par hagel som träffar lämnar inte heller blodspår som går att upptäcka med blotta ögat och sällan heller päls på marken. Jakten med hagelgevär är ”riktig” jakt bara den görs korrekt, men enbart för dem som behärskar sitt vapen. Rådjur kan jagas på många sätt Kustöjägarna har blivit rutinerade och kunniga rådjursjägare, delvis för att de har varit tvungna, men utan att pruta på det goda humöret. Deras kunnande är exceptionellt eftersom merparten av rådjuren fälls med hagelpatroner eller slug och drivande hund. De ägnar sig också åt vaktjakt och mycket riktigt så står det ett jakttorn vid nästan var enda åker. Rådjuren växlar bete efter växtligheten, vilket vid bockjakten på våren betyder att betena kan finnas på alldeles andra ställen än på senhösten. Det är vanligt med vaktjakt vid en åkerkant. Jägarna utfodrar också rådjuren och jagar selektivt. Rådjurens uppmarsch på ön började för ungefär femton år sedan och sedan dess har stammen befunnit sig i kraftig tillväxt. Hur många känner till att det här i landet finns trakter där man fäller ett traktorlass med rådjur om Jakten med hagelgevär är ”riktig” jakt bara den görs korrekt, men enbart för dem som behärskar sitt vapen. Hunden Kulhos första upptag slutade med en fällning. Det går behändigt att bära ett rådjurskid. 22 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 22 10/01/2020 13.34
• Tur K ustlandskapet är splittrat av bebyggelse och här finns den tätaste rådjursstammen i Egentliga Finland. Det går knappast längre att skära ner stammen trots att avskjutningen ligger på en hög nivå. När reviren blir fyllda vandrar rådjuren iväg till nya trakter. På ön Kustö i Sankt Karins finns det såpass mycket bebyggelse och bilvägar att jakten måste vara noga genomtänkt. För drevjaktens del har den traditionella jakten med tax blivit sällsyntare eftersom dreven tenderar att bära iväg för långt och ända till vägar med trafik. Intressant i sammanhanget är det, att vitsvanshjortarna inte trivs på Kustö i lika stor utsträckning som man kunde tro. Rådjuren har däremot gjort sig hemmastadda och stammen har vuxit med svindlande fart under de senaste tio åren. Jakt även vid bebyggelse Det är inte enbart drevjaktens glädje som rådjuren skapar i trakten. Många av invånarna i kommunen önskar att rådjuren ska hållas på en rimlig nivå. Men saken är ändå inte alldeles enkel. Det finns nämligen också gott om områden där det inte är möjligt att jaga. Den täta bebyggelsen och vägnätet begränsar både planeringen och själva jakten. Rådjuren är tama och rör sig och betar vid hus och stugor, i trädgårdsland och blomrabatter. Mer än en invånare har till sin förvåning upptäckt att blommorna har försvunnit under natten. Dessutom utgör fästingfaran ett bekymmer. Tack vare invånarnas orubbliga stöd kan kustöjägarna jaga också alldeles i kanten av bebyggelsen. Efter några lyckade jakter är jägarna välkomna att återkomma och fortsätta rådjurstalkot. Rådjursstammen kring Åbo i en klass för sig året på tusen hektar. De mera erfarna jägarna drar sig gärna till minnes de tidigaste årens rådjursobservationer och första fällningar. Sedan dess har rådjursjakten blivit vardag. Taxen försvarar sin ställning Här i Finland har det under det senaste tjugotalet år utvecklats en strålande brukstradition med drivande taxar och ett fint hundbestånd. I södra Finland har många jaktföreningar tillräckligt med egna hundar och personer med taxar som driver bra är alltid efterfrågade. En förändring har dock seglat upp. Även om taxarna ännu i många år kommer att vara de främsta rådjursplockarna så kommer det redan inom den närmaste framtiden att bli vanligare med stötande hundar och andra hundraser som driver långsamt. För jägarna innebär det här att de måste sätta sig på skolbänken på nytt. Passen ska ligga närmare men inte för nära. Viltet uppenbarar sig med mera fart, men genom placeringen av passen går det ändå att bädda för goda fällande skott. Kommer det framledes att bli vanligare med jakt på flera viltarter där man på en och samma jakt kan fälla vilt av flera arter? Det får tiden utvisa. Kustöjägarna avrundar jaktdagen med stekt rådjurslever och hjärta, flamberade a la Hannu Lähteenmäki. Det fällda rådjuret måste hängas upp innan följande drev börjar. På öarna utanför Åbo är mårdhundsstammarna såpass starka att jägarna kan få konkurrens om bytet. ÅBO Runsala Hirvensalo S:t Karins Kustö Kakskerta 23 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 23 10/01/2020 13.34
• I skärgården är älgkalvarna på sina håll rätt små. Utvecklingen bekymrar ofta jägarna, men å andra sidan underlättar det transporterna. 24 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 24 10/01/2020 13.34
• Ä r det rätt att skjuta en simmande älg i huvudet? frågade jag min far någon gång i början av 80-talet. Varför skulle det inte vara det? Det har ju fungerat fint hittills och när man står på stranden på pass så har man ju gott om tid att sikta, svarade min far. Men jag hade slukat jakttidningar och visste därför att ett skott mot huvudet inte var riskfritt. Jag höll inte med min far utan framhöll risken för skadskjutning: en skadad älg kan vända och simma tillbaka till andra stranden med underkäken hängande. Jag vet inte om samtalet ledde någonvart, men vanan att skjuta simmande älgar i huvudet upphörde. Älgjakterna hörde till höstens höjdpunkter, men i skärgården var de rätt ofta hastigt förbi. Dagens älgjakt som omfattar hela skärgården började ta form på 60-talet när älgstammen växte. Självfallet hade det förekommit älgjakt redan i början av 1900-talet i herrgårdarnas marker på de stora öarna nära fastlandet och Åbo. På den tiden krävde jakten licens av länsstyrelsen. Det berättas att det på den här tiden också jagades älg på andra håll i skärgården. Sannolikt och åtminstone delvis ägde den jakten rum på eget initiativ utan något tillstånd av länsstyrelsen. I skärgården kräver älgjakten båt och noggrann planering. text och bilder Jörgen Hermansson Älgjakt i skärgården ÄLGJAKTSMETODER, DEL 2 25 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 25 10/01/2020 13.34
• Särdragen tydligare längre ut i skärgården För en passkarl når älgjakten sin höjdpunkt när han hör älgen närma sig och djuret uppenbarar sig i skjutsektorn. Men ett älgpass på stranden där man väntar in en simmande älg är däremot en annorlunda upplevelse. Spänningen stiger när den simmande älgen närmar sig stranden. Jägaren vet att han ska skjuta så fort bogarna blir synliga, annars flyger tillfället förbi. Ofta anar älgen sig till passkarlens närvaro och störtar mot skogen och säkerheten så fort fötterna får fäste. På öar som är flera tusen hektar stora och har färjförbindelse eller bro skiljer sig inte jakten nämnvärt från fastlandet. Skillnaderna framträder allt tydligare längre ut i skärgården efter hand som öarna blir mindre och havsytan större. Även i skärgården är de allra flesta pass vanliga pass på torra land, men vid planeringen av jakten måste man ta hänsyn till närheten till strand och hav. Älgen är en god simmare och kan simma också långa sträckor. Men havet och stranden styr djuren och ofta lämnar de en ö i en förutsägbar riktning eller tar ett varv runt ön innan de simmar därifrån. Vid jakt på en ö är det förnuftigt att placera pass vid de smalaste sunden och på kända, bra platser mitt på ön. Också på andra platser än i skärgården går det ofta att utnyttja strändernas styrande inverkan. Det finns sällan något behov av raka passlinjer. Den sydvästra skärgården är bergig med rätt mycket höjdskillnader. Ta vara på terrängformer som styr älgarna vid placeringen av passen. Omsorgen om säkerheten och jakträttsfrågorna ökar behovet av planering och förberedelser eftersom hänsyn måste tas till den allt tätare fritidsbebyggelsen och fritidsfiskarna som är aktiva långt in på hösten. Ordergivning vid båthuset, inte slaktskjulet Vid jakt i skärgården är det nödvändigt med båtar, vilket betyder att också båtfärderna och de tillgängliga båtarna ska inkluderas i planeringen. Det här skiljer älgjakten i skärgården från jakten på fastlandet. För båtarna behövs det en landningsplats som är tillräckligt djup och ligger i lä. En liten och öppen båt är ofta enklast att ta i land med, men har inte plats för mer än några jägare med utrustning. Utöver jägarna borde det dessutom finnas plats för bytet på återfärden. Ibland är det bästa alternativet att bogsera bytet till hemstranden. Älgen flyter även om man har tagit ur våmmen och tarmarna. Däremot sjunker en älg hastigt om den är helt urtagen och utan lungor. Även erfarna jaktlag har förlorat sitt byte för att bogserlinan har brustit och älgen har gått till botten. Lära sig älgjakt på 60-talet Efter krigen växte älgstammen och detta väckte efter hand både markägarnas och skogsfackmännens intresse. Jaktlagstiftningen och skjutprovet förnyades på 60-talet, vilket innebar förändringar för älgjakten. Älgstammen växte, älgjakten blev licensbelagd och behovet av att organisera jakten effektivt drev jägarna att organisera sig. I skärgården fanns det emellertid knappt alls några jaktföreningar som hade kunnat organisera älgjakten. Småvilt hade man oftast jagat övis eller byavis med direkt tillstånd av markägaren. En älgtjur har fallit, nästan i strandkanten. En älgpulka underlättar släpandet både på land och på sjön. Hundföraren Per Lundström är en banbrytare för dagens älgjakt i skärgården. Per införde jakten med hund i flera av älgjaktlagen och har redan hunnit dela med sig av sina kunskaper till tre generationer skärgårdsjägare. Avauskuva IMG_2992 Per Lundström OOOB5153 2998 Det här jaktlaget har inte haft några rekryteringsproblem utan välkomnar nya jägare i gänget. För de unga jägarna är de elektroniska positioneringssystemen en naturlig del av jakten. 26 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 26 10/01/2020 13.34
• De nya älgjaktlagen grundades huvudsakligen på initiativ av markägarna och medlemmarna var jordbrukare som bodde i trakten. Jaktlagen omfattade i allmänhet bara några byar eller en liten del av en kommun. Arealen som stod till jaktens förfogande var ofta bara några tusen hektar stor, om ens det. Det dåvarande jaktvårdsdistriktet och jaktvårdsföreningarna påtog sig en betydande roll vid förvaltningen av älgstammen och tack vare detta blev modellen med samlicenser inom kort rådande praxis även i skärgården. Det finns dock i genomsnitt fler jaktlag som separat ansöker om älglicenser i Åbo skärgård än på andra håll i Egentliga Finland. Samlicensförfarandet, de naturliga vattengränserna och traditionerna har upprätthållit jaktlagsstrukturen ända till den dag som är. På 60-talet var älgjakten en alldeles ny jaktform för många jaktlag, som jägarna måste lära sig från grunden och ofta genom försök och misstag. Många jaktlag gjorde i början felet att jaga i allt för små såtar. Drevkarlarnas glada rop på förmiddagen tystnade under eftermiddagen när det åter en gång klarnade att älgarna hade lämnat såten innan skyttarna hunnit till passen. Man lärde sig hastigt de nya effektiva metoderna och det blev allt vanligare med älghundar. Ibland är det bra med en hund som simmar efter älgen, och somliga hundar gör det från ö till ö. Eftersom jaktområdena i skärgården i allmänhet är små så är det inte optimalt med en hund som följer efter älgar uthålligt och långa vägar. Ibland vore det bättre om hunden släpper älgen vid stranden. En lydig hund som kan kallas in och kopplas är effektiv både i skärgården och på fastlandet. Från gles stam till tätaste stammen i landet U nder den första hälften av 1900­talet såg skärgårdslandskapet alldeles annorlunda ut än det gör idag. Får och kor som betade i skogarna och ett skogsbruk utan systematisk förnyelse skapade ogynnsamma livsmiljöer för älgarna. Det var bara på de stora öarna invid fastlandet som ett litet älgbestånd härdade ut. Längre ut i skärgården förekom det inga älgar alls. Under årens lopp har läget förändrats och i den sydvästra skärgården har älgtätheten redan länge hört till de största i landet; 5­6 älgar per 1000 ha och på sina håll ännu mer. I skärgården finns gott om bergbunden mark som är tämligen värdelös för skogsbruket, men där enarna och martallarna duger som föda för älgarna. Skär­ gårdsskogen tål en kraftig älgstam utan några betydande skador. Skärgårdsälgarna är litet mindre än älgarna på fastlandet och produktionen av kalvar är svagare. Vad storleksskillnaden beror på vet vi inte med säkerhet, men i skärgården är en älgkalv på cirka 70 kilo normalstor. De små kalvarna är mycket riktigt ett bekymmer för älgjägarna. Räknat i antal är avskjutningen av små hjortdjur tio gånger större än älgjakten i skärgården. Älgjakten innebär därför en spännande och välkommen omväxling även för nya jägare. BI LD : TO M AS HO LM BE RG 27 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 27 10/01/2020 13.34
• I artikelserien ”Väck med de främmande rovdjuren!” ska vi fördjupa oss i olika sätt att jaga mårdhund och mink. text Kari Karhula Väck med de främmande rovdjuren! DEL 1 Jakten med ställande hund hör till de effektivaste sätten att eliminera mårdhundar. Ett skickligt ekipage (en jägare med hund) kan under en enda natt fälla flera mårdhundar. J akten med ställande hund hör till de effektivaste sätten att jaga mårdhund. Den är också ett utmärkt sätt att förlänga säsongen för jakthundar. Den första juni 2019 överfördes mårdhunden, minken och några andra arter från kategorin viltarter till kategorin skadliga främmande arter. Syftet med lagändringen är att tillåta nya effektiva sätt att eliminera mink och mårdhund. Numera är det tillåtet att jaga med artificiellt ljus, elektroniska sikten, lövblåsare och apparater som mekaniskt framkallar ljud. Dessutom slopades fredningstiden för de främmande arterna, vilket gör det möjligt för jägarna att jaga året om. Jakt lönar sig alltid – effektivast på våren Beträffande jaktformerna är de små främmande rovdjuren en verklig skattkammare eftersom inga andra arter får jagas med en så innehållsrik verktygslåda. Mink får jagas med slagjärn, fällor, hund och lövblåsare. Mårdhund får jagas med fälla, vaktande, ställande hund, i gryt, med apparat som åstadkommer ljud och genom spårning. Vi kan utan överdrift säga att de BI LD : TO M M Y AR FM AN 28 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 28 10/01/2020 13.34
• De små främmande rovdjuren utgör ett allvarligt hot mot mångfalden i naturen, men öppnar fina möjligheter för ivriga jägare. 29 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 29 10/01/2020 13.34
• DE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Minken och mårdhunden klassas i lagstiftningen som skadliga främmande arter. Vad är det som gör de här arterna särskilt skadliga? Mink (Neovison vison) Minken kommer ursprungligen från Nordamerika och har importerats till Finland för uppfödning i pälsfarmer. Minkstammen i vårt land har bildats av individer som har rymt från sådana farmer. Arten förekommer talrik vid vattendrag och äter bland annat fisk och sjöfåglars ägg och ungar. Hos oss har det inte tidigare förekommit mårddjur som jagar havsfåglar genom att simma också långa sträckor. Det här betyder att den ursprungliga faunan är full­ komligt försvarslös mot minkens predation eftersom arterna inte har hunnit utveckla metoder för försvar. Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) Mårdhunden infördes en gång i tiden från Sydost­ asien till dåvarande Sovjetunionen och spred sig därifrån till Finland. Arten håller helst till i närheten av vattendrag. Om den måste så simmar den och vandrar också långa sträckor för att hitta föda och en partner. Mårdhunden är allätare och äter alltså både äpplen och markhäckande fåglars ägg. En av orsakerna till att mårdhunden är så skadlig är just detta att den är allätare. Stammen förblir tät även om det skulle råda brist på animalisk föda. Under svaga fågelår är den häckande stammen liten medan mårdhundsbestånden alltid är stora, vilket är en katastrofal kombination. små främmande rovdjuren utgör ett allvarligt hot mot mångfalden i naturen, men att de samtidigt öppnar fina möjligheter för ivriga jägare. Det lönar sig absolut att koncentrera jakten på de främmande rovdjuren till ställen där sjöfåglar häckar. I idealfallet finns det inga små rovdjur alls i området under häckningen. Varje eliminerat rovdjur ökar utsikterna till en lyckad häckning, så det lönar sig alltid att jaga. Våren är den viktigaste tiden på året för jakten på de främmande rovdjuren. Individerna som har överlevt vintern fortplantar sig på våren, vilket betyder att en eliminering minskar stammen effektivt. Men varje rovdjur som fälls under året minskar på predationstrycket, vilket betyder att det är absolut nödvändigt med jakt året om. I synnerhet i landets södra delar är mårdhundstätheterna svindlande. Minkbestånden är stora i synnerhet vid kusten och i skärgården. ”Ju mer desto bättre” Uttrycket ovan gäller inte för jakt, men gör det för elimineringen av skadliga arter. Den som jagar mink och mårdhund påverkar viltstammarna och miljön i positiv riktning. Jakten på skadliga främmande smårovdjur är ett lokalt och konkret naturvårdsarbete. Undersökningar visar att det går att minska på rovdjuren genom aktiv jakt. De aktiva rovdjursjägarna är lysande stjärnor på naturvårdens himmel som vi alla kan ta modell av. I skärgården har en handfull jägare skapat rovdjursfria områden och på fastlandet rör sig de aktivaste jägarna i flera jaktföreningars marker eftersom de har tömt sin egen förenings marker på smårovdjur. Varje fälld mårdhund är en fara mindre för fågelbona oavsett om det är en ”vanlig” jägare som har fällt den eller en ”rovdjursaktivist”, vilket betyder att allas insats är välkommen. Vad skulle vi inte kunna åstadkomma om varje jägare här i landet skulle åta sig projektet FFV Fem Främlingar Väck varje år! I följande del: Grytjakt. Jakten på skadliga främmande smårovdjur är ett lokalt och konkret naturvårdsarbete. Jakten med fällor är ett utmärkt sätt att fånga unga mårdhundar som också passar väldigt bra för jägare utan hund. BI LD KA RI KA RH UL A 30 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 30 10/01/2020 13.34
• D e studerande på agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet har i drygt 110 år gjort sina fältstudier på Hyytiälä forststation i Juupajoki kommun. Skogsområdena kring stationen erbjuder dessutom lämpliga marker för älgjakt och eleverna har mycket riktigt jagat älg där i flera decenniers tid. Syftet med jakten har, utöver själva jakten och samvaron, även varit att fungera som undervisning för elever som ännu inte har haft någon kontakt med älgjakten eller jakt överhuvudtaget. I höstas fick vi dessutom en jaktgäst från viltcentÄlgjakt och älgkunskap på Hyytiälä text Valto Kontro bild arttu kouhia Kommande utbildningar Under våren arrangeras kostnads­ fria utbildningar om bland annat Oma riista, hur man ansöker om jaktlicens för hjortdjur och hur man använder data om hjortdjur. Kolla upp kurserna i din region på adressen https://riista.fi/sv/jakt/ sok-evenemang/. ralen när en planerare på projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena blev inbjuden att hålla en föreläsning för de studerande om älgens biologi, förvaltningen av älgstammen och selektiv beskattning. De unga jägarna utgör en av de viktigaste målgrupperna för projektets utbildningar. För projektet utgjorde den här akademiska skaran således bästa tänkbara publik. Själva jakten blev också lyckad. Efter flera turer fälldes två älgtjurar som bägge sköts av en och samma skickliga studerande. 31 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 31 10/01/2020 13.35
• A v allt att döma innebär jakten en betydande hälsonytta som är särskilt knuten till förebyggandet av sjukdomar och till rehabiliteringen och återställandet av arbetsförmågan. Jaktens primära hälsoeffekter handlar om fysisk aktivitet, återhämtning från stress och en höjning av humöret. Jakten stärker sociala relationer och kroppens immunförsvar. Jakten äger i regel rum i en ren och hälso sam naturmiljö som ligger utanför tätorter, med en låg bullernivå och föroreningsbelastning. Ytterligare en fördel för hälsan är det, att det finns lämpliga och trevliga jaktmiljöer i hela landet. Vi behöver mera kunskap om jaktens hälsonytta En färsk utredning av Naturresursinstitutet sammanställer forskningsresultat och fakta om hur jakten på olika sätt skapar välbefinnande och stöder jägarnas hälsa. Enligt rapporten är dock helhetsbilden och faktaunderlaget beträffande jaktens hälsoeffekter fortfarande synnerligen bristfälliga. För att jakten ska vara hälsosam krävs det naturligtvis att vi minimerar de skadliga effekterna på hälsan. Hit hör bland annat impulsbullret vid skytte som kan skada hörseln och blyet i kulorna som hamnar i viltkroppen. Vi är numera mera medvetna än förut om exponeringen för bägge och det finns allt fler sätt att avsevärt reducera exponeringen. På jakt vilar psyket medan konditionen ökar I forskningen om naturens hälsoeffekter avses med stress i första hand sådan stress som är relaterad till jobbet och andra besvärligheter i vardagen som det går att lösgöra sig från på sin fritid i naturen. Naturens positiva effekter för hälsan och välbefinnandet har därför undersökts främst med avseende på den psykiska hälsan och humöret. Att motionera och lösgöra sig från vardagens bekymmer är, tillsammans med hälsosamma matvanor, ett betydelsefullt sätt att minska på risken för bland annat hjärtoch kärlsjukdomar. Naturen är en miljö som har egenskaper som stöder återhämtAtt äga en hund och hantera bytet kan, liksom de övriga kontakterna med naturen, påverka en jägares mikrobstam och stärka immunförsvaret. text Liisa Tyrväinen, forskarprofessor, och Jani Pellikka, specialforskare, Naturresursinstitutet bild Jari Niskanen F rskning ningen från ansträngningar. En miljö som upplevs som trevlig stöder återställandet av uppmärksamhet och koncentrationsförmåga medan hjärnan får vila. I flera tidigare undersökningar har den rekreationseffekt och avkoppling som jägarna upplever varit ett betydande motiv för jägarna att jaga. Under en jaktdag följer jägaren med sin omgivning med alla sinnen skärpta. Till naturens upplivande verkan vid aktiviteter i det fria hör ofta att jägaren upplever att han uppslukas, befrias från vardagens bekymmer och känner samhörighet med den välbekanta miljön. En viktig faktor för att nå hälsoeffekter är upplevelsen att miljön passar en själv och det som man håller på med. 32 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 32 10/01/2020 13.35
• Ripjägare i fjällen i Övre Lappland rör sig de längsta sträckorna, i genomsnitt ungefär elva kilometer om dagen. Möjligheten till socialt umgänge är en annan betydande faktor som främjar hälsan. Att jaga tillsammans upprätthåller mänskliga relationer, skapar samhörighet och tillfredsställer sociala behov. Å andra sidan ger jakten också möjligheter till ensamhet. Under de senaste åren har det forskats allt mer i naturkontakternas betydelse för människans immunförsvar. I jägarnas livsstil kan finnas drag med en indirekt inverkan på immunförsvaret. Exempelvis att äga en hund och hantera bytet, och de övriga kontakterna med naturen, som marken, växterna och brännveden, kan påverka en jägares Naturen en populär miljö för fysisk aktivitet Motionens positiva effekter för den personliga hälsan och folkhälsan är väl kända. I Finland är naturen den populäraste miljön för fritidsmotion. Däremot har man här i vårt land inte undersökt mängden och betydelsen av den motion som äger rum på jakt och vid viltvård. Sannolikt är den fysiska aktiviteten på jakt i genomsnitt mera krävande än den genomsnittliga vistelsen i naturen eftersom jägare rör sig i väldigt varierande terräng under dagens lopp. Undersökningar som har gjorts i statsmarker visar att jägare som jagar skogshöns tidigt på hösten får mest motion. mikrobstam, vilket i sin tur bidrar till att stärka motståndskraften mot bland annat de allt vanligare allergierna. En enkät om humör, motion och nytta Ur ett folkhälsoperspektiv är jaktens betydelse som en faktor som stärker jägarnas hälsa och välbefinnande intressant. På grund av den begränsade tillgången på forskningsresultat behöver vi en bättre helhetsbild av den nytta för välbefinnandet som motionen ger jägarna här i landet. Under planering är därför en landsomfattande undersökande enkät riktad till jägarna som ska genomföras under 2020 i form av ett samarbete mellan Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral och Forststyrelsen. 33 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 33 10/01/2020 13.35
• DET HÄR ÄR DEN TRYCKTA TIDNINGEN JÄGARENS 69 ÅRGÅNG OCH DEN FÖRSTA SOM OCKSÅ PUBLICERAS PÅ NÄTET. Ja?garen 1/20.indb 34 10/01/2020 13.35
• Grågässen höst?yttar längs två vägar VILT KOLUMNI Tauno Partanen KOLUMNI Tauno Partanen KOLUMNI Sami Niemi Alkavan metsästysvuoden kuulumisia Alkavan metsästysvuoden kuulumisia Alkavan metsästysvuoden kuulumisia POPULÄRT Tillsammans med hunden 10.1..2020 Grågässen höst?yttar längs två vägar 10.1.2020 Sujuvaa yhteistyötä Riistakeskuksen ja ministeriön 1.2.2020 I dag Vecka Månad VILT Utsättningen av skogsvildrenar har börjat LAIT JA LUVAT Saalisilmoitusvelvollisuus laajenee ensi vuonna Läs tidningen Jägaren Väck med de främmande rovdjuren! Tillsammans med hunden 1.2.2020 1.2.2020 1.2.2020 Mainos 300x600 SOMESTA POIMITTUA #metsästäjälehti 10.1.2020 10.1.2020 AKTUELLT Vi söker unga redaktörer 10.1.2020 En omvälvande tid för jakten Intervju med Tauno Partanen, viltcentralens ordförande 10.1.2020 Áigeguovdilis ságat sámegillii 10.1.2020 Metsästys ja pyyntiajat riistakeskus .? JAKT JAKT Kanalintu kannat vahvoja paikoin jopa huippu tiheyksiä METSÄSTYS Uudenmallinen ansa kehitteillä Kanalinnut kehittäneet uuden, nopeamman lentotavan 1.2.2020 Sujuvaa yhteistyötä Riistakeskuksen ja ministeriön välillä 1.2.2020 1.2.2020 1.2.2020 METSÄSTYS LAIT JA LUVAT RIISTA Tidningen jägaren förnyades! AKTUELLT Xxxxxxx xxxxxxx Mediakortti VASTAAVA PÄÄTOIMITTAJA Osoitteenmuutos xxxxxxxx xxxxxxx Yhteystiedot Tapahtumat RIISTA Merihanhet syysmuutolle kahta eri reittiä 1.2.2020 Pyykannat niin ikään ovat jatkaneet nousua miltei kautta maan ja lähestyvät paikoin riistakolmioiden laskentahistorian huipputiheyksiä. Voimakkainta kasvu on ollut keski … AKTUELLT JAKT VILT PDF-TIDNING LAGAR OCH TILLSTÅND KOLUMN VIDEO Suomi | Svenska Rådjursjakt med stötande hund i S:t Karins 10.1.2020 JAKT Tidningen Jägaren tog språnget ut på nätet! www.jagarentidningen.fi Dessutom har tidningen nu ett Instagramkonto: @metsastajalehti Följ oss och dela dina egna jägarstunder. Följ med vad som händer på jaktfronten Webbtidningen har en spalt för aktualiteter som uppdateras fortlöpande. Där lägger vi ut både lokala, regionala och nationella viltnyheter. DET HÄR ÄR DEN TRYCKTA TIDNINGEN JÄGARENS 69 ÅRGÅNG OCH DEN FÖRSTA SOM OCKSÅ PUBLICERAS PÅ NÄTET. Nu kan du också läsa din tidning i mobilen eller datorn Du kan dela med dig av de intressantaste artiklarna i de sociala medierna! Ja?garen 1/20.indb 35 10/01/2020 13.35
• 36 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 36 10/01/2020 13.35
• J akten och hundarna hör oskiljaktligt ihop. Det är omöjligt att föreställa sig en verklighet där jakten i vårt land skulle bedrivas helt utan hundar. Men användningen av hundar i den omfattning som vi har vant oss vid är ändå ingen självklarhet. I många länder är användningen av jakthundar väldigt begränsad. Vi behöver jakthundarna både nu och i framtiden för jakten och de frivilliga uppgifter som jägarna sköter med sina hundar. I spåren på klövdjursspår Jägarna håller hjortdjursoch vildsvinsstammarna på en hållbar nivå och detta är en av alla de viktiga uppgifter som jägarna sköter. Med dagens klövdjursstammar och avskjutning vore det omöjligt att gå i land med uppgiften utan hundar som arbetar fritt. De små klövdjurens stammar har vuxit under de senaste åren, vilket innebär att behovet av effektiv jakt ständigt ökar. Under de senaste åren har det mycket riktigt funnits en stadig efterfrågan på goda älgskällare och hundar som jagar små klövdjur. Med hundarnas hjälp jobbar jägarna med att hålla viltolyckorna och skadorna på jordoch skogsbruket på en samhälleligt acceptabel nivå. De skadliga främmande arterna – ett hot mot naturen Jakten på de skadliga främmande arterna är en annan viktig uppgift för jakthundarna. Mink och mårdhund fälls årligen i stora mängder – enbart mårdhundar bortåt 200 000 varje år. På den här kanten finns det jakt så det räcker till och blir över för både ställande och drivande hundar och för grythundar. Beträffande mårdhundsjakten måste vi jägare kunna använda hundar som jagar på olika sätt, och sådana har jägarna här i landet. Arbetet med att eliminera de främmande arterna görs osjälviskt för den övriga naturens bästa. Det här arbetet vinner efter hand allt mer uppskattning i samhället. I bland annat olika våtmarksprojekt spelar jakten på de små rovdjuren och effektiveringen av jakten en framträdande roll. Jakthundarna avgörande vid jakt på storvilt Det dispensbelagda arbetet med att fälla eller avskräcka stora rovdjur som vållar skador skulle sällan lyckas utan exempelvis drivande eller ställande hundar. I landet som helhet utför storviltsassistansen årligen drygt tiotusen uppdrag. Jakthundarna spelar där en framträdande roll oavsett om det gäller klövdjur eller rovdjur. Utan hundar skulle SRVA-uppdragen sällan kunna slutföras. Det behövs så gott som alltid en hund när ett djur vid en viltolycka inte dör genast och blir liggande vid vägkanten. God jägarsed Generellt rekommenderas att jägare använder hund vid jakt och fångst av skadliga främmande arter. Det är dock nödvändigt att jägarna förhåller sig kritiskt till sin egen användning av hundar på jakt. Det är Hundarna är viktiga som familjemedlemmar och jaktkamrater. Dessutom befinner sig jakthundarna i nyckelställning när det gäller att nå vissa viktiga samhälleliga mål. Hundarna är särskilt nödvändiga för jakten på främmande rovdjur och förvaltningen av hjortdjur och stora rovdjur, och vid eftersök på skadade djur som måste befrias från sitt lidande. Hundarna gör jakten mera meningsfull och etisk, och hör till våra jaktliga traditioner. text Marko Mikkola bilder Hannu Huttu TILLSAMMANS MED HUNDEN Jägarens viktigaste kamrat 37 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 37 10/01/2020 13.35
• en hederssak för varje jägare att inte vålla bytet smärta och lidande i onödan. Men med sunt förnuft klarar man det mesta. Till god jägarsed hör att jägaren kritiskt utvärderar sin användning av hund och frågar sig om exempelvis väderförhållandena är sådana att användningen av hund vållar djuret som jagas eller jägarens bästa kamrat onödigt lidande. I exempelvis djup snö ska man låta bli att driva en dräktig älgko. Inte heller ska man fördärva hundens tassar genom att låta den springa långa sträckor på hårdfrusen mark. I begreppet etisk jakt ingår att jägaren bärgar sitt byte. Vid fågeljakt är det viktigt att ha en hund som F amiljen Saarela har jakthundar och hun­ darna spelar en framträdande roll också till vardags. Katri skrev jägarexamen redan som ung och är väldigt aktiv med sina hundar. Jag fick välja min första egna hund ur en kull med släthåriga foxterrierhundar som min pappa födde upp. Eftersom det var en jakt­ hund så skulle jag förstås också jaga med den. Det har funnits hundar i Katris liv ända sedan hon var alldeles liten.Det är en livsstil att ha hundar. Jag sysslar med rallylydnad, lydighetsträning, agility, hunddans och jakt med hundarna. De är som familjemedlemmar för mig. Vi har tre hundar inne och det är mitt jobb att rasta dem varje dag – oavsett vädret. Det bästa med jakten är enligt Katri samar­ betet med hunden. ­ Det är intressant att följa med vad hun­ den gör. Bytet verkar vara viktigare för hunden än för mig. Hos familjen Saarela finns det flera hundar av olika raser och hundarna är mycket riktigt en hobby som engagerar hela familjen. På bilden saknas de finska spetsarna och stövarna. letar rätt på fågeln sedan den fallit. En jägare utan hund borde på förhand avtala med någon hundförare om hjälp om han av någon orsak inte skulle hitta sitt byte utan hund. Hunden är otroligt mångsidig Ur ett folkhälsoperspektiv är det värt att notera att hunden aktiverar jägaren och får honom att sköta sin fysiska och psykiska hälsa. Hunden tvingar upp jägaren ur soffan också när vädret är uselt. Hur lätt vore det inte att stanna inne när det snöslaskar ute om inte hunden krävde omsorg av sin ägare och utlopp för sina instinkter, oavsett vädret. Fler än en hundägare har kunnat konstatera att när han skaffade hund så var det räddningen för både den egna hälsan och jaktintresset. Hund som hobby leder ofta till att personen skaffar jaktkort och börjar jaga. Under de senaste åren har det här varit fallet i synnerhet för många kvinnor, som inspirerade av sin hundhobby har anslutit sig till jägarnas stora skara. En jakthund tillbringar en stor del av sin tid hemma som en familjemedlem som skapar trygghet och sällskap också för de små i familjen, till exempel när de kommer hem från skolan. Sällskapsdjuren och uppgiften att sköta dem har en positiv inverkan på barnens utveckling familjehunden lär dem att sköta och ta ansvar. Jakt och hundar hör oskiljaktligt ihop. Den här artikeln inleder artikelserien Tillsammans med hunden. I de följande numren av tidningen ska vi titta närmare på olika jakthundar. Hundarna har en positiv inverkan på hur barn utvecklas. De är dessutom älskade familjemedlemmar. BI LD : TU UK KA SA AR EL A 38 Jägaren 1/2020 3 x 3 kg 9 kg 2 x 15 kg 30 kg + H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 9. 2. 20 20 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . 20 kg 15 kg 15 kg 38 90 19 90 95,39,Vähintään kahden (min. 30 kg) Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Rokka ankkafile 400 g KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 8,90 €. 28 50 ALKAEN / 15 KG Ilmainen kotiintoimitus! LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Ympärivuotiseen käyttöön. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Kolme värivaihtoehtoa: ruskea, harmaa ja punainen. LÄMMITETTÄVÄ KOIRAN JUOMAKUPPI Lämmitettävä kuppi pitää koiran juomaveden sulana talvella. Kupin vetoisuus 2,8 l. Kestävä ja laadukas. KOIRAN LÄMPÖALUSTA Erittäin kestävä makuualusta koiralle. Eristää lämpöä, ei kerää kosteutta. Helppo puhdistaa. Leikattavissa sopivan kokoiseksi. KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200 W. Suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. Lämpötilan portaaton säätö. SMURRE VOIMA 20 KG 32 % proteiinia, 24 % rasvaa. Vehnätön täysravinto aktiivisille, aikuisille koirille. Antaa energiaa pitkäkestoiseen suoritukseen. BASIC 15 KG Täysravinto kaikkien rotujen koirille. Korkea lihapitoisuus (44 %), kananlihapohjainen. Riisi hiilihydraattilähteenä. FESTIVAL 15 KG 26 % proteiinia, 16 % rasvaa. Normaalia aktiivisemmille tai valikoiville koirille sopiva täysravinto. GRAIN FREE SALMON & POTATO TUOTEPAKETTI 2 x 10 kg PrimaDog Grain Free Salmon & Potato -koiranruokaa ja 2 x 800 g PrimaDog Game & Rice -koiranmakkaraa. 699,135,Laadukkaat Valio-koiranruoat kotiovelle toimitettuna 60,SÄÄSTÄ 15,60 € 2x 2x 44 90 PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! Ilmainen kotiintoimitus! Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. 99,Säästä 15,50 €! Yli 30 kg:n Valio-tilauksiin ilmainen kotiintoimitus! 33 90 15 KG 29 90 15 KG 24 90 15 KG TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 10–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 10–19, la 10–15 Ja?garen 1/20.indb 38 10/01/2020 13.35
• 3 x 3 kg 9 kg 2 x 15 kg 30 kg + H in na t ja ka m pa nj at vo im as sa 9. 2. 20 20 as ti ta i ni in ka ua n ku in ta va ra a ri itt ää . 20 kg 15 kg 15 kg 38 90 19 90 95,39,Vähintään kahden (min. 30 kg) Rokka-koiranruokasäkin tilaajalle Rokka ankkafile 400 g KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 8,90 €. 28 50 ALKAEN / 15 KG Ilmainen kotiintoimitus! LÄMPÖERISTETTY KOIRANKOPPI Ympärivuotiseen käyttöön. Tuplaseinämät ja 50 mm styreenieristys. Kolme värivaihtoehtoa: ruskea, harmaa ja punainen. LÄMMITETTÄVÄ KOIRAN JUOMAKUPPI Lämmitettävä kuppi pitää koiran juomaveden sulana talvella. Kupin vetoisuus 2,8 l. Kestävä ja laadukas. KOIRAN LÄMPÖALUSTA Erittäin kestävä makuualusta koiralle. Eristää lämpöä, ei kerää kosteutta. Helppo puhdistaa. Leikattavissa sopivan kokoiseksi. KOIRANKOPIN LÄMMITIN Teho 200 W. Suojattu rakenne – pinta lämpenee max. 45°C asti. Lämpötilan portaaton säätö. SMURRE VOIMA 20 KG 32 % proteiinia, 24 % rasvaa. Vehnätön täysravinto aktiivisille, aikuisille koirille. Antaa energiaa pitkäkestoiseen suoritukseen. BASIC 15 KG Täysravinto kaikkien rotujen koirille. Korkea lihapitoisuus (44 %), kananlihapohjainen. Riisi hiilihydraattilähteenä. FESTIVAL 15 KG 26 % proteiinia, 16 % rasvaa. Normaalia aktiivisemmille tai valikoiville koirille sopiva täysravinto. GRAIN FREE SALMON & POTATO TUOTEPAKETTI 2 x 10 kg PrimaDog Grain Free Salmon & Potato -koiranruokaa ja 2 x 800 g PrimaDog Game & Rice -koiranmakkaraa. 699,135,Laadukkaat Valio-koiranruoat kotiovelle toimitettuna 60,SÄÄSTÄ 15,60 € 2x 2x 44 90 PENTUPAKETTI KASVATTAJILLE! Ilmainen kotiintoimitus! Valitse Valio Puppy, Valio Puriste Puppy tai Valio Puppy Large Breed -pentupaketti. 99,Säästä 15,50 €! Yli 30 kg:n Valio-tilauksiin ilmainen kotiintoimitus! 33 90 15 KG 29 90 15 KG 24 90 15 KG TILAUKSET www.koiravaruste.fi tai PUHELIMITSE 0400 551 110 (ark. 10–17) MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, 90400 Oulu Avoinna ark. 10–19, la 10–15 Ja?garen 1/20.indb 39 10/01/2020 13.35
• M an kortar gevärspipor från den ursprungliga längden främst för att göra vapnet lättare att hantera. En kortare pipa är trevligare och mera praktisk i exempelvis en vaktjaktskoja, i synnerhet för den som använder ljuddämpare. En pipa i originallängd med ljuddämpare gör dessutom ofta geväret för framtungt och besvärligt att bära. Det finns alltså goda och praktiska skäl för att korta pipan. Däremot förbiser jägare ofta konsekvenserna för kulans utgångshastighet. För monometallkulor är kulans hastighet vid anslaget i kombination med kulans konstruktion avgörande för om kulan överhuvudtaget ska expandera. Skillnader mellan olika kalibrer Det finns ingen generell regel för hur mycket man förlorar i prestanda vid en förkortning av pipan. Oftast lider sådana patroner mest vid en förkortning som bränner stora mängder krut. Med en grov generalisering så minskar en avkortning på en centimeter kulans utgångshastighet med 2-3 m/s. Men effekten En jägar s vapen av en förkortning är inte linjär; kapar man 1 cm från en pipa som redan är förkortad så innebär det en större förändring än en förkortning av en fullång pipa. Här ska vi hålla i minnet att samma kaliber med olika laddningar beter sig på sinsemellan avvikande sätt efter en förkortning av pipan. I genomsnitt tappar en lättare (och snabbare) kula mera hastighet än en tyngre (och långsammare) kula. Likaså finns det skillnader mellan olika krutkvaliteter; med somliga laddningar blir konsekvenserna lindrigare medan de för andra blir värre. Kortare skjutavstånd med kopparkulor För blyhaltiga kulor har utgångshastigheten i praktiken inte spelat någon nämnvärd roll på jakt. Det har varit lätt att hitta en lämplig blyhaltig kula som lätt expanderar och det har inte heller förekommit problem vid anslaget ens på längre skjutavstånd. Därför har effekterna av en pipförkortning hamnat i bakgrunden för målballistikens del. Vid ett byte till kopparkulor förändras situationen totalt. Kopparkulorna är hårdare och funktionssäkerheten bygger på en tillräckligt hög anslagshastighet som varierar från kula till kula. Kopparkulornas funktionsprincip avviker dessutom från de blyhaltiga kulorna på så vis att gränsen är skarpare mellan att kulan expanderar och inte gör det. I praktiken innebär det här att om man överskrider ett visst skjutavstånd så blir kulans förmåga att expandera väsentligt sämre. Finländarnas favorit: .308 Winchester Anta att det på en ask med .308 Win-patroner står att utgångshastigheten är 780 m/s. Det här värdet bygger på en lång 26 tums pipa, det vill säga 66 cm, och det är ytterst sällan som man med ett fabriksvapen når upp till det angivna värdet. Med en 15 cm kortare pipa sjunker hastigheten med beräkningsvis ungefär 30-40 m/s. Det här innebär en skillnad på cirka 50 meter för skjutavståndet inom vilket patronen fortfarande fungerar pålitligt. Kalibern .308 Winchesters tragedi med kopparkulor handlar om de låga hastigheterna. Med en nollåtta startar vi vid den undre gränsen för att kulorna ska fungera tillförlitligt och med en kort pipa förvärras problemen. Längden på gevärspipan påverkar storviltkulornas expansion. I synnerhet för blyfria kulor. text och bilder Arto Määttä Pipan på geväret lönar det sig att korta? 40 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 40 10/01/2020 13.35
• Pipornas standardmått Piplängderna bygger på brittiska imperial inches. För standardkalibrerna har piplängderna stabiliserat sig kring i genomsnitt 22-24”, det vill säga cirka 56-61 cm. För precisionsgevär och vissa magnumpatroner är 26” eller 66 cm standardmåttet på en lång pipa. De här längderna finner man på standardversionen av de flesta massproducerade gevär. På de kortpipiga modellerna är det sällsynt med piplängder under 20” eller 51 cm. Kortare pipor än så har karbinlängd på pipan och används mera sällan med egentliga gevärspatroner. Var medveten om skillnaden mellan kulorna Vid jakt på hjort, rådjur, älg och vildsvin ligger de genomsnittliga skjutavstånden klart under hundra meter. På sådana avstånd fungerar kopparkulorna i regel utmärkt eftersom anslagshastigheten är tillräckligt hög. Kanske är det de här erfarenheterna som ligger bakom uppfattningen att varningarna för att kopparkulor inte expanderar är överdrivna. De solida kulorna visar sin svaga sida först när kulans anslagshastighet är låg, till exempel på långa skjutavstånd. I praktiken kan gränsen för när kulan slutar expandera komma emot redan vid hundra meter, det vill säga att djuret dör hastigt vid skott på kortare avstånd medan det på längre avstånd hinner löpa en lång väg innan det stupar. I jämförelse med en pipa som har kapats till minimimåttet så uppnår man med en normallång pipa enkelt ett 50 meter längre skjutavstånd med säker kulfunktion. Det är alltså förnuftigt att tänka efter före, om det faktiskt är vettigt att kapa pipan. I synnerhet om vi går mot en blyfri framtid. På den här bilden verkar ett .17 HMR-kalibrigt gevär med ljuddämpare normallångt trots att pipan är avsevärt kortare än normalt. HMR lider inte lika mycket av en pipförkortning som centralantända patroner. Skillnaden i hanterbarhet är avsevärd mellan en normalpipa och en karbinpipa, men en så här stor kortning av piplängden visar sig också i patronens prestanda. En lång pipa med ljuddämpare innebär ofta ett opraktiskt långt och framtungt gevär. Därför kortar jägare ofta pipan. 41 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 41 10/01/2020 13.35
• E nligt CIP-standarden är den maximala vinkeln för övergångskonan, alltså den koniska övergången från patronläget till loppet, 10º 30’. Det här innebär att haglen måste tränga ihop sig från patronlägets (kaliber 12) diameter på drygt 20 millimeter till pipans borrning på 18,2 till 18,9 millimeter på en sträcka av ungefär en centimeter. Följden blir att haglen deformeras. I regel för brant Övergångskonan får ofta en vinkel på nästan tio grader enbart för att det går snabbare vid tillverkningen än en flackare vinkel. Höj träffsäkerheten En brant övergångskona höjer trycket och försvagar patronens träffsäkerhet. Ju längre patronläge desto större blir problemet. Det här är någonting som säkerligen alla hagelgevärstillverkare känner till, men ändringarna görs huvudsakligen på dyrare banvapen. Självfallet finns det också tillverkare med flackare övergångskona i samtliga hagelgevär. Utöver den branta övergångskonan ligger patronläget överraskande ofta ur linje med pipan, vilket förvärrar problemen med träffsäkerheten. Fördelarna med en flackare övergång Att brotscha övergångskonan flackare är det enda sättet att åstadkomma en klar förbättring av träffsäkerheten hos ett hagelgeväret. Det går inte att rätta till problem med övergången eller patronläget med utbytbara choker eller någon annan extra utrustning. Till och med ett patronläge som ligger aningen ur linje kan rättas till, åtminstone delvis, genom brotschning. Även kromade patronlägen kan brotschas med en brotsch av hårdmetall. Då ska övergångskonan poleras särskilt omsorgsfullt och den kräver naturligtvis mera putsning än en kromad yta. Med en flack övergång blir träffbilden jämnare eftersom hagelsvärmen blir kortare och ströhaglen färre. Det här innebär dessutom att patronens inträngning ökar och att geväret inte längre är lika ”krångligt” med olika patroner. Även för slugpatroner blir träffsäkerheten ofta klart bättre. En normal övergångskona har en vinkel på nästan 10 grader, vilket betyder att övergången är en dryg centimeter lång. Beroende på brotschen går det att öppna övergången till en längd på 50 till 70 mm. Det gör träffbilden jämnare och ger ett större urval patroner som träffar bra. Varje jägare har noterat att med vissa patroner och vissa hagelgevär är utsikterna till byte större. Beträffande fabrikspatronerna så hittar man de lämpligaste genom att prova sig fram, men finns det någonting man kan göra med geväret? Javisst! text och bilder Esa Höysniemi Brotscha övergångskonan Det finns brotschar för övergångskonan av olika typer; överst en 12-kalibrig brotsch av hårdmetall med en utbytbar styrning av mässing. Under den en ”vanlig” 10-kalibrig brotsch utan styrning. Hårdmetallvarianten biter också på kromade pipor, vilket en vanlig brotsch inte gör. En jägar s vapen 42 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 42 10/01/2020 13.35
• Det förnuftigaste och effektivaste sättet för dig som vill höja träffsäkerheten hos ditt hagelgevär är att brotscha övergångskonan flackare. Upptill en brant övergångskona och nedtill samma patronläge efter brotschningen. Nu går övergången knappt ens att urskilja längre. Nikko Singer kaliber 12/70 , förbättrad cylinder PA TR ON HA GE LM ÄN GD (st ) TR ÄF FA R (st ) LU CK OR IN RE / YT TR E CI RK EL N (st ) TR ÄF FA R (% ) TÄ TH ET IN TR ÄN GN IN G (m m ) HA ST IG HE T (m /s ) ÖV ER GÅ NG SK ON A Rottweil HV no. 4 213 62 S2/U8 = 10 29 2,3 77 – 84 400 Brant Rottweil HV no. 4 213 75 S2/U5 = 7 35 1,5 85 – 90 400 Flack Mirage Tp H.V. no. 4 200 65 S3/U7 = 10 33 1,2 78 – 83 410 Brant Mirage Tp H.V. no. 4 200 98 S3/U4 = 7 49 1,3 81 – 86 410 Flack Hull Ultramax no. 4 201 66 S2/U7 = 9 33 1,5 77 – 81 360 Brant Hull Ultramax no. 4 201 96 S0/U2 = 2 48 2,2 83 – 87 360 Flack B&P Lpng Range no. 3 175 65 S2/U7 = 9 37 1,1 78 – 84 405 Brant B&P Lpng Range no. 3 175 84 S0/U5 = 5 48 1,4 83 – 88 405 Flack S&B Champion no. 6 292 114 S1/U4 = 5 39 1,2 75 – 80 430 Brant S&B Champion no. 6 292 129 S0/U3 = 3 44 1,6 79 – 83 430 Flack I regel bättre JAG HAR BROTSCHAT övergångs­ konan flackare på ett otal hagel­ gevär och flera av gevären har jag dessutom provskjutit före och efter för att kolla sådant som inträngning och träffbild. Även om antalet skott oftast är litet så har förbättringarna varit avsevärda och alltid gått i samma riktning. Som minst har förbättringarna legat i storleksklassen 5 procent, men ofta har jag nått en förbättring på hela 30 procent av träffbilden och inträngningen. Även träffbil­ dens luckighet har minskat för varje gevär och patron. FÖR DEN HÄR ARTIKELN brot­ schade jag den extremt branta övergångskonan på en gammal japansk Nikko Singer (12/70) från cirka 10 mm till 60 mm. Även på det här exemplaret låg patronläget aningen ur linje med piplinjen, men det gick att avhjälpa med en lätt extra slipning. Provskjutningen gjordes på 35 meters håll på en Wannsee­tavla med en inre diameter på 37,5 cm och en yttre på 75 cm. Den inre cirkeln är delad i fyra delar medan den yttre är delad i 12 delar. På träffbilderna räknade jag den totala träffprocenten och antalet 10 cm stora luckor. Täthetstalet 1 betyder att hag­ len är jämnt fördelade över hela cirkeln. Ett tal över ett betyder fler träffar i mitten av tavlan. Inträngningen mättes i en våt telefonkatalog med en 5 cm Finn­ foam­isoleringsskiva framför. Med en flack övergång är det en större del av hagelsvärmen som har en djupare inträngning, det vill säga att hagelsvärmen som helhet tränger djupare in. Samtidigt krympte skill­ naden mellan den sämsta och den bästa inträngningen. Skadorna som en brant övergångskona (före brotschningen) orsakar på hagelkoppen visar sig också som ”bromsspår” på den ena sidan av koppen. Flikarna på den här sidan av hagelkoppen tenderar att öppnar sig mera än de andra flikarna, vilket innebar att det uppstår en förtätning i träffbilden någonstans utanför mitten. Efter brotschningen syns det inte längre några sådana spår. 43 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 43 10/01/2020 13.35
• E tt SRVA-uppdrag börjar med en order från polisen. Uppdraget förmedlas genom det landsomfattande larmtelefonsystemet till jaktvårdsföreningens SRVA-kontaktperson. Ofta är bilföraren som har krockat med ett djur så skärrad att han inte förmår berätta var olyckan har ägt rum. Det är förståeligt att det blir kaos i den mänskliga hjärnan. Bilföraren kan till exempel peka ut totalt fel riktning vartåt djuret har tagit vägen efter smällen, förklarar Tapani Tapper, aktiv jägare och SRVA-frivillig i Nurmijärvi norr om Helsingfors. Tapper har varit aktiv SRVA-medlem i många år. På det här uppdraget fick han med sig hundföraren Petri Tuulensuu med sin eftersöksrutinerade tax. Till platsen anländer också Ilkka Kauppinen från Nurmijärvi som krockade med hjorten. SRVA Jägarna hjälper polisen Storviltsassistansen SRVA är en organisation som upprätthålls av jaktvårdsföreningarna och förmedlar handräckning till polisen vid storviltskonflikter. Till de vanligaste SRVA­uppdragen hör eftersök på hjortdjur, stora rovdjur och vildsvin vid olyckor i trafiken och avskräckning av stora rovdjur i tätorter. text och bilder Olli Kangas 44 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 44 10/01/2020 13.35
• Plötsligt var hjorten rakt framför mig på fem meters håll och jag hann inte ens reagera, berättar en rejält uppskakad Kauppinen. När olyckan inträffade var han på väg för att hämta sin flickvän. Trots att hjorten löpte vidare så fick saaben väldigt dyra skador. Kauppinen berättar att han såg hjorten ”släpa sig” från vägen och in i skogen. SRVA-teamet finkammade vägrenen, men hittade ändå inga blodspår eller ens päls. Hunden fick upp spåret först inne i skogen. Genom SRVA uträttar jägarna ett oerhört värdefullt talkojobb för vårt gemensamma bästa. Att reda upp alla viltolyckor som ett tjänstemannajobb på nätter och helger skulle kosta ofantliga summor. Att spåra upp ett djur efter en viltolycka och avliva det är inte jakt utan handräckning. Ofta behövs det också jägarkunnande. På det viset kan eftersöksjägarna försäkra sig om att djuret återhämtar sig och kan fortsätta färden. Som det gick den här gången. På videon (www.metsastajalehti.fi) ser man tydligt att det inte är riskfritt att jobba i mörker vid en landsväg. De som kör förbi olycksplatsen är alldeles för nyfikna, vilket också skapar risker. SRVA-personalen är lyckligtvis välutbildad och välutrustad för att kunna jobba riskfritt. Tapani Tapper har planerat och byggt en behändig hjortställning som är enkel att fästa på dragkroken. Plötsligt var hjorten rakt framför mig på fem meters håll och jag hann inte ens reagera Både hunden och karlarna kan vara nöjda – eftersöket lyckades. De kunde med säkerhet fastställa att djuret hade fortsatt färden i såpass oskatt skick att eftersöket kunde avslutas. Lyckligtvis anlände olycksbilens förare och kunde bekräfta att platsen var den rätta. I skogsbrynet fick hunden upp spåret. 45 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 45 10/01/2020 13.35
• Vitsvansavskjutningen under perioden 1.9-28.11 per viltcentralsregion åren 2017-2019. Diagrammet visar enbart regionerna med en stark hjortstam. I slutet av säsongen är det väldigt svårt att avgöra könet på en hornlös vitsvanshjort. Därför bör jägarna se till att de vid nyår har fällt fler vuxna honor än vuxna hanar. Individen på bilden är en bock som har fällt hornen. text och bild Antti Rinne Slutspurt på vitsvansjakten I viltcentralsregionerna med de tätaste hjortstammarna (Egentliga Finland, Satakunta, Nyland, Södra Tavastland och Norra Tavastland) är målet att fälla minst 54 000 vitsvanshjortar. I slutet av november var hälften fällda. Räknat i antalet fällda hjortar låg vi ungefär 20 % före fjolåret. Avskjutningens k önsfördelning viktig I samtliga regioner med tät stam eftersträvar man fler fällda honor än hanar för att minska på individerna som producerar kalvar. I majoriteten av jaktvårdsföreningarna i området med tät stam ligger andelen honor av de vuxna individerna mycket riktigt på drygt 50 %. Om andelen honor skulle ligga under 50 % någonstans så bör jägarna under återstoden av säsongen koncentrerar sig på att fälla hindar. Vitsvansavskjutningen fram till 28.11 2019 2017 2018 2019 S Tavastland N Tavastland Satakunta Nyland Eg Finland 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 46 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 46 10/01/2020 13.35
• Punkalaidun fortsatt effektiv I föregående nummer av tidningen presenterade vi samlicensen i Punkalaidun som ett gott exempel på jakten i början av säsongen. I slutet av november hade jägarna redan fällt nästan lika många hjortar som i fjol under hela säsongen. Ungefär hälften av licenserna var använda, vilket innebär cirka 1500 fällda hjortar. De vuxna hanarna utgjorde bara 31 % av avskjutningen, vilket visar den väldiga mängden honor i hjortstammen. Kalvarna utgjorde 64 %, vilket sannolikt kommer att jämna ut sig en aning mot slutet av säsongen. Det är nödvändigt med en stor andel fällda kalvar i synnerhet i början av säsongen för att honorna ska bli jaktbara. Bockarnas andel av de vuxna kommer sannolikt att öka en aning mot slutet av säsongen när lite fler blir fällda efter brunsten i november. Målsättningarna som har ställts upp för Punkalaidun kommer med stor sannolikhet att uppnås så att hjortstammens tillväxt blir hejdad. Det här exemplet visar att det med välplanerad jakt och samarbete går att uppnå också krävande målsättningar. Snyggt jobbat, fortsätt i samma stil! De gröna punkterna visar vitsvanshjortarna som fälldes under perioden 1.9 till 28.11 i höstas i de fem viltcentralsregionerna med den tätaste hjortstammen. Fällningarna var tydligt koncentrerade till gränsmarkerna mellan Egentliga Finland, Satakunta, Södra Tavastland och Norra Tavastland. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Saat kaupan päälle laadukkaan säilytysastian ja annostelukauhan koiranruualle ostaessasi kaksi 10 tai 15 kg Jahti&Vahti -koiranruokasäkkiä. Kampanja on voimassa 29.2. saakka! Myynnissä myös erikseen, ovh 18.90 € KAHDEN SÄKIN OSTAJALLE! Mukana annostelukauha! Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Liha-ateria JAHTI&VAHTI SÄILYTYSASTIA kaupan päälle! Om det i området med tät hjortstam fälls fler hjortar än jägarna själva behöver och frysen är full med kött så är det förnuftigt att skaffa guiden för försäljning av viltkött, Riistalihan myynnin opas, som ges ut av projektet Välmående av vilt. Du finner den på adressen www.novia.fi/valmaendeavvilt. Ja?garen 1/20.indb 47 10/01/2020 13.35
• S kogsvildrenarna släpptes ut från tillvänjningshägnen som har byggts i båda nationalparkerna. Syftet med utsättningarna är att återinföra arten i sina forna marker i västra Finland. Tillvänjningshägnen byggdes 2017 och merparten av renarna i hägnen kommer från djurparker. Utsättningen av skogs vildrenar har börjat I nationalparkerna Lauhanvuori och Seitseminen kan man nu få uppleva skogsvildrenar för första gången på ett och ett halvt sekel. text Milla Niemi och Sakari Mykrä-Pohja, Forststyrelsens Jaktoch fisketjänster bilder Milla Niemi Dessutom finns där vilda renar som har fångats in. Fortplantningen i hägnen har lyckats fint; under två vårar har det fötts sammanlagt 19 kalvar. Utsättning i flera steg De fyra första renarna släpptes i Lauhanvuori nationalpark i september i fjol. Tanken var att få bort de 2,5-åri48 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 48 10/01/2020 13.35
• närheten till artfränderna utan också av stödutfodringen utanför hägnen. I september släpptes i Lauhanvuori nationalpark en fyrklöver tjurar som efter utsättningen gjorde några forskningsexpeditioner så långt som 15-20 kilometer från hägnet för att sedan återvända till närheten av hägnet. Den andra av renkorna som i slutet av november släpptes från tillvänjningshägnet i Seitseminen strövade med sin kalv i fyra dagar kring hägnet. De strövade aldrig längre bort från hägnet än ungefär fem kilometer och återvände till hägnets omedelbara närhet tillsammans med de övriga utsläppta renarna. Förluster oundvikliga En av hankalvarna påträffades i början av november död i tillvänjningshägnet i Seitseminen. Troligen hade den dött av skador som den hade fått i brunstens bataljer. I Lauhanvuori saknas igen en av tjurarna som släpptes i september. Innan den försvann hade den trasslat in sig i eltråden som löper kring tillvänjningshägnet. När den hade blivit befriad från knipan och lämnade platsen såg den ut att vara oskadd, men dog sannolikt senare av stress eller av skador som den hade fått. Nästan alla utsläppta skogsvildrenar – även den försvunna tjuren – har färggranna öronmärken som gör det lätt att identifiera dem. Tre år med tillvänjningshägn kvar Återutsättningarna ingår i det EU-finansierade projektet skogsvildren LIFE med syftet att förvalta och skydda arten. Projektet inleddes 2016. Arbetet med vildrenar i hägn fortsätter ända till 2022. Efter avslutat projekt ska det finnas en några tiotal individer stor och växande population av skogsvildrenar i eller vid nationalparkerna Lauhanvuori och Seitseminen. Nästa utsättning av renar ur hägnen sker under innevarande år. En skogsvildrensko förses med sändarhalsband i tillvänjningshägnet. En skogsvildrensko med kalv släpps ur tillvänjningshägnet i Seitseminen i november i fjol. ga rentjurarna före brunsten för att de inte skulle vara i vägen för den dominerande tjuren i hägnet. I början av december var frihetens timme slagen för en renko med kalv och en tjur som hade fötts våren innan. Enligt planerna ska ytterligare fem renar släppas från hägnet i Lauhanvuori under vintern. Under den sista veckan i november släpptes från hägnet i Seitseminen sju skogsvildrenar: två kor med kalvar som föddes i våras och tre tjurar som föddes 2018. De släppta renarna försågs med sändare Renkorna som släpptes från hägnet försågs med satellitsändarhalsband. På några av tjurarna limmade vi på ryggen en liten GPS-sändare som lossnar senast nästa gång djuren ömsar päls. Med sändarna får vi veta hur djuren vandrar och klarar sig efter utsättningen. Tillvänjningshägnen attraherar De utsläppta skogsvildrenarna verkar tills vidare ha slagit sig ner i närheten av hägnen. De lockas inte bara av 49 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 49 10/01/2020 13.35
• SOM TIDNINGEN JÄGARENS VILTKOCK HUSERAR TOP CHEF-VINNAREN, ”MISTER NAUGHTYBRGR” AKSELI HERLEVI. HAN ÄR INBITEN JÄGARE OCH TROLLAR FRAM RECEPT TILL VILTDELIKATESSER SOM FÅR SNÅLVATTNET ATT RINNA. Följ Akseli Herlevi på Instagram: @akseliherlevi Mat n ORRE WELLINGTON 4 st bröstfileer av orre 8 st skivor parmaskinka 1 stort paket smördeg 150 g färska champinjoner 1 tsk färsk finfördelad timjan 20 g smör 2 tsk balsamättika 2 äggulor 2 dl rödvinssås 100 g sparris 100 g morötter Salt och peppar Finfördela svampen till så små smulor som du kan med kniv eller köksassistent. Stek svampsmulorna i smör i en stekpanna och tillsätt den finfördelade timjanen och bal­ samättikan. Stek tills vätskorna har avdunstat helt och hållet. Krydda blandningen generöst Det här är skräckanrättningen i matlagningsprogrammen i TV. Rätten är i sig tämligen enkel, men ändå en väldigt uppskattad kung på varje festbord. Koncentrera dig på att få till rullen. När den har kommit så långt som till ugnen så kan du så sakta börja njuta. med salt och peppar, och ställ åt sidan för att svalna. Krydda bröstfileerna av orre med salt och peppar, och bryn dem i 3­4 minuter i smör i het panna. Ställ pannan åt sidan för att svalna. Täck ett stort skärbräde med livsmedels­ folie. Lägg skinkskivorna omlott på folien och bred med sked svampblandningen jämnt över skivorna. Lägg de brynta bröstfileerna i rad på svampblandningen och rulla ihop det hela till en jämn rulle. Parmaskinkan omsluter bröstfileerna och svampblandningen. Rulla in rullen några varv till i folien så den blir tät och lägg den i kylskåpet. Täck på nytt hela skärbrädet med livs­ medelsfolie och bred ut smördegen på folien. Kavla degen jämnt åt alla håll tills tjockleken är bara hälften av den ursprungliga. Ta därefter köttrullen ur kylskåpet, avlägsna folien och lägg rullen på smördegen. Rulla ihop det hela till en ny rulle som är helt och hållet inkapslad i smördeg. Skär bort överflödig deg med kniv och täta ändarna med deg. Lägg rullen på en ugnsplåt med bakplåts­ papper och smörj den runt om med äggula. Stek i ugn med luftcirkulation i 200 grader i cirka 25 minuter eller tills degen har fått en gyllengul yta och är färdig. Ta den färdiga rullen ur ugnen och låt den dra i 5­10 minuter innan serveringen. Skär rullen i skivor med en vass kniv. Servera med rödvinssås och ångkokta grönsaker. bilder Elina Himanen 50 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 50 10/01/2020 13.36
• TJÄDER STROGANOFF Bröstfileerna av 1 tjäder, tärnade (~600 g) 1 gul lök, skalad och finfördelad 1 msk färsk finfördelad timjan 4 vitlöksklyftor, skalade och finfördelade 2 msk smör 0,5 l demi glace eller rödvinssås 0,5 dl rödvinsättika Salt och peppar Vatten Servera med saltgurka, tärnade inlagda rödbetor och smetana. Bryn det tärnade köttet i en stekpan­ na med höga kanter och tillsätt den finfördelade löken, vitlöken och timja­ nen. Stek i någon minut till och tillsätt såsen och ättikan. Sjud blandningen på medelvärme i en halv timme eller tills köttet är mört och färdigt. Tillsätt vid behov vatten om blandningen blir för torr. Smaksätt stroganoffen med salt och peppar när köttet är klart. Hugg in! Den här delikatessen är lätt att laga på förhand och varför inte ta med till jaktstugan där du värmer den och serverar med förslagsvis glödstekt potatis i folie. I stället för tjäder går det bra med vilken annan viltfågel som helst. Jägaren 1/2020 51 Ja?garen 1/20.indb 51 10/01/2020 13.36
• Marskalken besöker stugan Lieksajärvi är en storslagen ödemarkssjö. Kring stugan fredades 10 000 hektar där jakt var tillåtet enbart med specialtillstånd. I september 1942 hade Mannerheim tillfälle att besöka stugan. Tanken var att marskalken skulle jaga, men han var för trött för att göra det. Men det blev i alla fall ett foto där han poserar som jägare. Även om marskalken inte jagade så blev han förtjust i den ståtliga byggnaden och trivdes i bastun som hörde till. Han offentliggjorde sin förtjusning genom ett skriftligt tack där han avslutningsvis hoppades kunna återvända till stugan senare under hösten. På grund av krigsläget lyckades detta ändå inte. Stugan flyttas Kriget fortsatte och man ställde sig frågan hur det skulle gå för stugan om sovjetiska trupper skulle nå ända dit. Alltså beslöt man att montera ner stugan och flytta den inåt landet. Som ny placeringsort föreslogs Keurusselkätrakten, ön Koitere och stranden av Puneliajärvi i Loppis. Loppis verkade vara en lämplig plats så Mannerheim åkte dit för att se platsen. En jordbrukare vid namn Kassari önskade donera fyra hektar mark till stugan, men marskalken betalade enligt det verkliga värdet. Stället döptes till Sisula. Marskalkens jaktstuga – uppförd två gånger I juni 1942, medan fortsättningskriget pågick, fyllde marskalk Carl Gustaf Emil Mannerheim 75 år. General Erkki Raappana läste fronttruppernas gratulationer tillsammans med undersergeant Tahvo Lahtinen och korpral Samuli Pääkkönen. De önskade att överbefälhavaren skulle ta emot en jaktstuga som hade byggts på stranden av sjön Lieksajärvi. text och bilder Juha K. Kairikko Stugan monterades ner och och fraktades till Loppis där den uppfördes i originalskick. Mannerheim besökte stugan ungefär åtta gånger, men orkade inte jaga i någon större utsträckning. Hösten 1945 gjorde han en tur med roddbåt och blev våt. I bastun kände han sig som förut, men sedan han återvänt till stan började han klaga på snuva och magsmärtor. På sjukhuset konstaterades att patienten var förkyld och hade magsår. Våren 1948 besökte Mannerheim sin jaktstuga för sista gången. Stugan donerades till Jägarförbundet Marskalken hade i sitt testamente bestämt att stugan skulle överlåtas till någon organisation enligt generalmajor Erkki Raappanas val och skulle användas som rekreation för finländska officerare. General Raappana föreslog Finlands allmänna jägarförbund (senare Finlands jägarförbund) och Mannerheim bekräftade donationen. Stugägandet blev inte problemfritt På jägarförbundet tog man emot donationen med tacksamhet, men frågan om hur stugan skulle användas var inte oproblematisk. Förbundets styrelse beslöt att i anslutning till stugan grunda ett modellområde för viltvård och en viltvårdarskola. Styrelsen grundade stiftelsen Karlarna som byggde stugan var utvalda; de bästa timmermännen i divisionens olika truppförband. Här samlade på ett gruppfoto i slutet av maj 1942 när stugan stod klar. 52 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 52 10/01/2020 13.36
• Sisula för att självständigt driva verksamheten, men i praktiken föll det på förbundet att sköta stiftelsen. Den ivrigaste när det gällde planeringen av hur området skulle användas var överstelöjtnant S.O. Lindgren, som var medlem i Jägarförbundets styrelse. Han skaffade 10 000 hektar som fick användas till jakt och viltvård. Driftskostnaderna för stugan och markerna väckte bekymmer, men eldsjälen Lindgren drev frågan om modellområdet med sådan iver att de övriga slutade tvivla. Alla planer realiserades dock inte. Jaktarrendena, underhållet av byggnaderna, fastighetsskatterna, lönerna och representationskostnaderna tärde på budgeten. Donationsoch försäljningsplaner Stiftelsens styrelse beslöt att flytta stugan till Fölisöns friluftsmuseum i Helsingfors, men förhandlingarna strandade. Därefter förhandlade styrelsen med studentkåren vid Helsingfors universitet, som var intresserad, liksom också Reservistförbundet. Justitieministeriet meddelade dock att en donation vore möjlig enbart om stiftelsen avvecklas eftersom den inte längre uppfyller sitt syfte. Efter ytterligare några krumbukter skrev Tauno V. Mäki på jordoch skogsbruksministeriet ett intyg på att markerna kring marskens stuga var så karga att viltet inte skulle trivas där. Stiftelsen Sisula upplöstes i februari 1958 och stiftelsens egendom överfördes till Föreningen för marskalken av Finland Mannerheims jaktstuga, med officersorganisationerna som medlemmar. Stugan i dag Marskalken av Finlands jaktstuga (Marskens stuga) i Loppis i Egentliga Tavastland är nuförtiden ett populärt utfärdsmål. Invid stugan finns en restaurang med marskens favoriträtter på menyn. Bastun som eldas på beställning är också ett minnesvärt utfärdsmål. Stugan är öppen från början av juni till mitten av augusti. Det största rummet i stugan domineras av en stor öppen spis murad av natursten. Rätt grov är också torrfurustocken som bär upp takåsen. När marskalk Mannerheim fyllde år 1942 fick han i gåva av frontsoldaterna en stor jaktstuga med bastu, båda byggda av stock. 53 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 53 10/01/2020 13.36
• Ansökningstiden är inne Det är den tiden på året då tillstånden för innevarande jaktår kräver åtgärder och vi förbereder oss för följande säsong genom att ansöka om nya tillstånd. Jaktlicenserna för hjortdjur och fågeldispenserna är nu aktuella. text Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter bild Jari Niskanen Dispensansökningarna som gäller förutsebara skador under icke fredade fåglars häckningstid ska helst göras nu. Beslutsfattandet med tillhörande utredningar av olika slag tar tid och innan en dispens kan verkställas ska dessutom i regel en besvärstid på trettio dagar löpa. Den som är ute i god tid har större utsikter att kunna bekämpa skadorna så fort problemen uppstår. Fleråriga dispenser kan komma i fråga till exempel för att lindra skador på bärodlingar. Dispens kan beviljas för en längre tid än ett år för ett permanent objekt, för att skydda djur, i forskningssyfte eller för ett naturvårdsprojekt. Anmälningsförfarandet gäller fångandet eller dödandet av icke fredade fåglar i enlighet med jaktlagens 5 §. Anmälningsförfarandet kan godkännas att gälla tills vidare på motsvarande grunder som för dispens. Anvisningarna för dispensansökning finner du på Finlands viltcentrals webbplats: www.riista.fi. Ansökningarna om dispens för fåglar som orsakar skador riktas till Finlands viltcentral och görs i tjänsten Oma riista. LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. FÅGELDISPENSERNA – VAR UTE I GOD TID En dispens kan vara lösningen om det inte finns något annat sätt att i tillräckligt hög grad förhindra skador som orsakas av icke fredade och jaktbara fåglar. TILLSTÅNDEN 2020 Lagar och licenser 54 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 54 10/01/2020 13.36
• K lumn Kom ihåg att göra den lagstadgade fällningsanmälningen för hjortdjur och betala jaktlicensavgiften! I enlighet med 26 § i jaktlagen ska en jaktlicensmotta­ gare göra en anmälan till Finlands viltcentral för varje hjortdjur som har fällts med stöd av en jaktlicens. Anmälningen ska göras inom sju dygn efter det att det i jaktlicensen nämnda djuret har fällts eller, om något djur inte har fällts, inom sju dygn efter det att fredningstiden har börjat (JF 9§). I sådana fall där jaktlicenser inte har använts ska anmälningen göras senast den 22 januari för älg, den 7 februari för skogsvildren och dovhjort samt den 22 februari för vitsvanshjort. Det är straffbart att inte göra anmälningen inom utsatt tid! OBSERVERA FÖLJANDE OM JAKTLICENSER I STATSMARKER I enlighet med villkoren i Forststyrelsens beslut om områdestillstånd ska en förening eller ett jaktlag som har beviljats områdestillstånd (i samlicenser de deltagande föreningarna eller jaktlagen) anmäla varje fälld älg inom tre dygn, i första hand i tjänsten Oma riista till Finlands viltcentral eller om detta av någon anledning inte är möjligt per telefon eller e­post till jaktövervakaren i området. Närmare anvisningar för hur man gör fällnings­ anmälningen och betalar jaktlicensavgiften finner du i bilagan ”Följebrev till mottagarna av hjortdjurslicenser 2019” som skickas med beslutet om jaktlicens. Den som har frågor rörande avgiften ska kontakta licensförvaltningens registratorskontor på Finlands viltcentral. Anvisningar för hur man gör fällningsanmälningen och skriver in älgobservationer i Oma riista hittar du på https://riista.fi/sv/viltforvaltningen/elektroniska-tjanster/. ÄLGLICENSERNA FÖR NÄSTA SÄSONG Ansökningarna om områdestillstånd för hjortdjursjakt, det vill säga jakträtt i statsmarker, ska göras till Forststyrelsen i januari 2020. Ansökningarna om egentlig jaktlicens för hjortdjur ska göras till Finlands viltcentral senast den 30 april 2020. På Forststyrelsens webbplats eraluvat.fi och viltcentralens webbplats riista.fi finner du de gemensamma minimikraven på antalet skyttar i området som avses i jaktlagens 8 § för ansökan om områdestillstånd av Forststyrelsen och jaktlicens av Finlands viltcentral. Du finner också villkoren för ansökan om splitterområden mindre än 1000 hektar på statsmark i anslutning till privat arrenderad mark samt de övriga villkoren och ansökningsprocesserna för att beviljas tillstånd och licenser. På webbplatserna finner du också datumen då ansökningstiden börjar och slutar samt de gällande anvisningarna för de olika ansökningarna. Allt annat än lagar och licenser N är hösten övergick i vinter fylldes de sociala medierna med bilder av ett nytt slag; frostiga och snöiga stämningar på vintrig fågeljakt. Att ta sig fram i djup snö efter ett vilt är krävande och svettigt, och bjuder på massor av motion och välbefinnande för jägaren. Förhoppningsvis skapar bilderna också uppskattning i vidare kretsar för jakten. Till viltkoncernens strategiska mål hör att skapa samhällelig erkänsla för vilthushållningens många välfärdseffekter och höja jaktens anseende i vidare kretsar. Det här går inte att åstadkomma med lagar och licenser. Det finns en beställning på bilderna och stämningarna. Det har gått decennier sedan vi senast kunde jaga skogshöns så här långt in på vintern. En gång i tiden drogs riktlinjerna för förvaltningsplanen för skogshönsen upp så, att jakttiderna ska göras flexibla genom att tillåta en period med jakt i områden med tätare stammar också på vintern för att kunna utnyttja de jaktmöjligheter som öppnar sig när stammarna ökar hastigt. Men hur gick det till när det här blev verklighet? Jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna har uppmuntrat sina medlemmar att inventera ännu fler vilttrianglar. Det går ju absolut inte att kommendera ut folk på något svettigt inventeringstalko! Naturresursinstitutet snabbade upp informationsgången till beslutsfattandet genom att skapa systemet riistakolmiot.fi för inlämning av triangelresultat. Med medel ur de insamlade jaktvårdsavgifterna finansierade ministeriet ett antal projekt för att utveckla Finlands viltcentrals informationssystem. Med deras hjälp kan viltcentralens doktorer och viltbiologer uppskatta med ännu större noggrannhet än förut hur viltstammar utvecklas och fastställa jakttider för olika regioner. Jägarna returnerade frivilligt avskjutningsenkäten till Naturresursinstitutet. Med den här informationen kan vi förvissa oss om att det finns tillräckligt med vilt i skogarna att jaga också för kommande generationer. Men även detta bygger på att jägarna tar ansvar och ställer upp frivilligt. Viltpolitiken är ofta allt annat än lagar och licenser! JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske 55 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 55 10/01/2020 13.36
• I faktarutan har jag ställt upp minimikraven för föreningsmötet. Genom att följa dem klarar man det mesta. Om det nyligen har införts ändringar i jaktföreningens stadgar eller om det har kommit nya funktionärer med nya sätt att jobba på så är det förnuftigt att se efter vad föreningens stadgar har att säga om årsmötet. Om det på vintermötet finns ett behov eller en avsikt att fatta beslut om tyngre frågor som berör föreningen, som exempelvis en ändring i stadgarna, så ska den som skriver kallelsen komma ihåg att nämna detta. Det är en god vana att gå igenom de punkter i föreningslagen och föreningens stadgar som gäller möteskallelsen innan den skickas ut. De vanligaste felen Det är inte ovanligt att man i jaktföreningar har skrivit bristfälliga kallelser till årsmötet och fattat felaktiga beslut under årens lopp. Medlemmarna och de ansvariga är lyckligt okunniga och i själva verket är kanske ingen skada skedd. Procedurerna har ”bara” varit oriktiga och om de hade blivit formellt klandrade så hade de kunnat bli upphävda. Kallelsen till årsmötet blir kanske utskickad för sent, vilket dessutom är rätt vanligt. Det är dock fråga om en viktig formsak eftersom medlemmarna ska ha en i stadgarna fastställd tid på sig att förbereda sig för mötet. En kallelse som skickas ut för sent kan leda till krav på att ordna mötet på nytt. I synnerhet vid avvikande situationer när mötet ska fatta beslut om ärenden som inte tidigare har förekommit på föredragningslistan gäller det att vara uppmärksam. Som utgångspunkt kan anses att det är bättre att berätta mera än att inte berätta alls. Det är meningen att medlemmarna ska bli informerade på förhand och inom den i stadgarna fastställda tiden om ett avvikande besSnart skrivs kallelserna till jaktföreningarnas årsmöte. Det går att både skriva och skicka kallelsen fel. text Panu Hiidenmies bild Vesa Peltola VILTHUSHÅLLNING I UTVECKLING Kallelsen till jaktföreningens årsmöte lut som berör verksamheten eller deras rättigheter. Då hinner de tänka igenom huruvida de också kommer att delta i själva beslutsfattandet. Somliga fel rättar sig själva Formfelen och innehållsfelen i kallelsen till vintermötet är ofta sådana att de rättar till sig själva. Om ingen påpekar felet går det i praktiken inte att senare återkomma till det. Det här betyder ändå inte att man kan förhålla sig likgiltigt till fel. Det bästa alternativet är att noggrannt gå igenom procedurerna och på förhand försäkra sig om att kallelsen till föreningens vintermöte är korrekt. När en kris är för handen I synnerhet när mötet ska behandla frågor som berör medlemmarnas rättigheter eller exempelvis ekonomiskt missbruk så gäller det att förbereda sig för mötet i lugn och ro. 56 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 56 10/01/2020 13.36
• Minimikraven på möteskallelsen • Var och när ordnas mötet? • Hur skickas kallelsen ut? Kolla stadgarna. • Skriv och skicka möteskallelsen i enlighet med stadgarna. • Kolla varje år stadgarnas bestämmelser om möteskallelsen. • Ge hellre för mycket information än för litet. • Förbise inte heller den personliga integrite­ ten. kom ihåg att särskilt nämna om: • Det går att delta i mötet på distans. Berätta hur. • Det finns begränsningar i rätten att yttra sig för dem som deltar per post eller på distans. beslut får inte fattas utan ett omnämnande i kallelsen om mötet ska fatta beslut om: 1. ändringar i föreningens stadgar; 2. överlåtelse eller inteckning av en fastighet eller överlåtelse av annan egendom som är viktig för föreningens verksamhet; 3. i 30 § avsedda arrangemang för röstning och val; 4. val eller avsättning av styrelsen eller en sty­ relsemedlem, eller av revisor eller verksam­ hetsgranskare (16.7.2010/678) ; 5. godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet samt; 6. upplösning av föreningen. När beslut ska fattas om exempelvis uteslutning av en medlem handlar det om medlemmens grundläggande rättigheter och även om det vore befogat att utesluta medlemmen så kan denna uppleva att hans rättigheter blir kränkta och bestrida uteslutningen. Nu är det avgörande viktigt att mötets behandling av frågan är vattentät till alla delar. En medlem som upplever att hans rättigheter har blivit kränkta – oavsett om kränkningen är inbillad eller reell försöker sannolikt på alla sätt hitta ett fel för att upphäva beslutet om uteslutning och återfå sitt medlemskap. Det kan också gå så långt att jaktföreningen förlorar vid en rättegång och får en faktura att betala. I synnerhet vid exceptionella fall är det bäst att på förhand förvissa sig om att samtliga procedurer i anslutning till beslutsfattandet är korrekta och i enlighet med Föreningslagen och föreningens stadgar. vesa.peltokangas@kpedu.fi p. 040 128 3403, kpedu.fi/perho hakijapalvelut@kpedu.fi 040 808 5010 Keski-Pohjanmaan ammattiopisto Perhon toimipaikka Haanentie 26, Perho marika.riihimaki@perho.com p. 040 352 3360 Yhteishaku 18.2.-10.3.2020 www.opintopolku.fi Perhon lukio Jyväskyläntie 12 Perho Koulutus soveltuu luonnosta ja eränkäynnistä kiinnostuneille sekä luontoyrittäjyyttä suunnitteleville. Opiskelu onnistuu mainiosti myös työn ohella. Meillä on käytössä oma riistankäsittelylaitos, vesilintukosteikko sekä laaja työssäoppimispaikkoja tarjoava luontoyrittäjäverkosto kotimaassa ja ulkomailla. Perhon lukion metsästysja luontolinja Onko tähtäin suunnattu maatalousja metsätieteelliseen tiedekuntaan? Haluatko työskennellä luonto-ohjaajana kansainvälisille ryhmille, luontoalan yrittäjänä, luontoalan kaupan tehtävissä, riistanhoitajana tai metsästysoppaana? Tule meille, me rakennamme polkusi! Lukio-opintojen ohessa voit suorittaa luontoja ympäristöalan perustutkinnon tai yksittäisiä tutkinnon osia. Riistapainotteiseksi luonto-ohjaajaksi Luonnosta ylioppilaaksi Perhossa Hae vaikka heti! kpedu.fi 57 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 57 10/01/2020 13.36
• V ästra Nylands jaktvårdsförening bildas av föreningarna Hangöudd, Tenala, Pojo, Karis, Ekenäs, Ingå-Snappertuna och Sjundeå. Beslutet om samgång fattades på ett extraordinarie möte som varje förening höll i november i fjol. Den nya jaktvårdsföreningen har bortåt 3000 medlemmar och omfattar hela Västnyland från Hangö udd i väster till Kyrkslätts kommuns västra gräns. Till faktorerna som förenar området hör bland annat närheten till kusten och den tvåspråkiga verksamheten. Samgångstankarna hade funnits länge Det aktiva arbetet för samgången inleddes för två år sedan när man grundade en arbetsgrupp för projektet. I den ingick jv-föreningsordförandena Otto von Frenckell (Ingå-Snappertuna), Henrik Rehn (Tenala) och Mikael Fröberg (Sjundeå) Vid årsskiftet blev den verklighet, idén som hade legat och pyrt i mer än ett decennium om att slå ihop Västnyland till en enda jaktvårdsförening. Sju föreningar gick samman till en enda, Västra Nylands jaktvårdsförening, som med sydfinländska mått mätt är väldigt stor. text och bild Valto Kontro och Petri Vartiainen I Västra Nyland tror man på samarbete Redan för ungefär femton år sedan frågade vi oss om det vore möjligt att bilda en större förening med en avlönad verksamhetsledare som sköter byråkratin. Men då var tiden ännu inte mogen, säger von Frenckell. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet har med åren blivit allt mer byråkratisk. Det är en allt mindre del av föreningarnas verksamhet som handlar om själva jakten. Men det handlar inte bara om dagsläget utan vi måste också försöka se framåt hur föreningen ser ut om säg 10-20 år, fortsätter von Frenckell. Föreningarna lät göra en utredning där man kartlade fördelarna och nackdelarna med en samgång, vilka åtgärder som skulle krävas och gjorde upp en skuggbudget. Resultatet av utredningen presenterades på varje förenings årsmöte i fjol våras. Professionell ledning av verksamheten Till kraven för en samgång hörde möjligheten att avlöna en verksamhetsledare på deltid. Det är viktigt att det finns en person som dag för dag kan koordinera den praktiska verksamheten i jaktvårdsföreningen, konstaterar Rehn. För att få klarhet i saken inledde man ett treårigt VÄSTRA NYLANDS JVF (enligt uppgifterna för 2018) • Medlemsantal 2980 • Areal 185 500 ha • Jaktföreningar och jaktlag 82 • SRVA­uppdrag 709 Uudet yhdistykset Länsi-Uudenmaan rhy Rengon seudun rhy Tampereen rhy Etelä-Soisalon rhy Koillis-Savon rhy Ylä-Karjalan rhy Perhojokilaakson rhy Finlands viltcentrals projekt för frivilliga sammanslagningar av jaktvårdsföreningar har resulterat i sju nya föreningar: Etelä-Soisalo, Koillis-Savo, Ylä-Karjala, Renkonejden, Tammerfors, Perhojokidalen och Västra Nyland. De nya jaktvårdsföreningarna FRÅN 1.1.2020 Västra Nyland (Hangöudd, Ingå­ Snappertuna, Karis, Pojo, Sjundeå, Ekenäs och Tenala) Renkonejden (Tavastehus och Renko) Tammerfors (Tammerfors och Teisko) Etelä-Soisalo (Heinävesi och Kangaslampi från 1.1.2019) Koillis-Savo (Tuusniemi och Riistavesi) Ylä-Karjala (Nurmes och Valtimo) Perhojokidalen (Halsua, Kaustby och Veteli) 58 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 58 10/01/2020 13.36
• projekt med ett särskilt understöd från jordoch skogsbruksministeriet. Med en avlönad verksamhetsledare kan vi jobba ännu mer professionellt än förut. På frivillig basis är det svårt att hitta intresserade som vid sidan av sitt eget jobb kan sköta verksamhetsledarens uppgifter, konstaterar medlemmarna i arbetsgruppen. Letandet efter en verksamhetsledare började tidigt i höstas och det hittades flera intresserade. Till ny verksamhetsledare utsågs slutligen Tomas Randström. Jag har inte varit med i föreningen i mer än några år, så den största utmaningen för mig är nog att sätta mig in i jobbet. Jag har mycket att lära mig, men jag har gått kursen för verksamhetsledare som viltcentralen ordnar och då var det mycket som klarnade, berättar Randström. För medlemmarna i arbetsgruppen är det viktigt att bevara jägarnas känsla för det lokala och att hänsyn tas till deras behov också i fortsättningen. När älglicensområdena och samlicenserna förblir oförändrade, skjutbanorna håller i gång och SRVA-uppdragen sköts lokalt så kommer 95 procent av jägarna inte att märka någon skillnad mot hur det var förut. I det här området har vi vår egen jaktkultur och våra traditioner som är värda att vårda och bevara, konstaterar von Frenckell. Medlemmarna i arbetsgruppen för samgångsprojektet: Otto von Frenckell, Henrik Rehn, Mikael Fröberg och den nya verksamhetsledaren Tomas Randström. Till kraven för en samgång hörde möjligheten att avlöna en verksamhetsledare på deltid. Livsmedelsverket har på sin webbplats publicerat forskningsresultaten av arbetet med att övervaka avmagringssjukan CWD. I Livsmedelsverkets öppna webbtjänst kan den som är intresserad nu se hur många djur som har undersökts med avseende på CWD, per jaktvårdsförening och renbeteslag. Där finns också kartor. Med anledning av webbtjänsten skickar Livsmedelsverket från och med den första januari i år inte längre separata undersökningsintyg till dem som har skickat in prover. livsmedelsverkets öppna webbtjänst hittar du på adressen https://avointieto.ruokavirasto.fi/#/elain/luonnon­ varaiset-elaimet. Ett stort tack till alla jaktvårdsföreningar som har skickat in prover! Under 2019 nådde vi målet 1000 inskickade CWD-prover. Några nya sjukdomsfall påträffades inte. Övervakningsprogrammet fortsätter ännu detta år. ytterligare information om hur du skickar in prover finner du på adressen www.ruokavirasto.fi/laboratoriopalvelut/elaintautitutkimukset/naytteenotto-ohjeet/villielaimet/hirvielainten-naivetystaudin-cwd-naytteenotto Information om CWD­övervakningen PB Metsästäjä 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 59 10/01/2020 13.36
• D en som vill vara med och sköta jakt­ och viltfrågor ska börja med att delta i sin egen jaktvårdsförenings verksamhet och årsmöte. Den som har betalat jakt­ vårdsavgiften kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han huvudsakligen jagar el­ ler i den förening inom vars verksamhetsområde den kom­ mun ligger där han bor. En person kan inte vara medlem i flera jaktvårdsföreningar samtidigt. Medlemskapet är ante­ cknat på jaktkortet och varar ett jaktår i sänder. Medlemska­ pet kan inte bytas under ett jaktår sedan jaktvårdsavgiften blivit betald. Den som inte är medlem i en jaktvårdsförening ska antecknas i jägarregistret utifrån sin hemkommun, men han kan inte delta i föreningens möte. Den som deltar i mötet ska för att styrka sitt medlemskap ta med sig sitt gällande jaktkort, det vill säga direktdebiteringskortet, eller ett inbetalningskort med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jaktvårdsavgift. Det enklaste sättet att styrka sitt medlems­ kap är att visa jaktkortet i Oma riista i telefonen. Kom ihåg att den som deltar i en jaktvårdsförenings årsmöte alltid är personligen skyldig att styrka sitt medlemskap! Fullmakt På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. En medlem som är under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. För fullmakten finns en blankett nedtill på denna sida som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Det går också med ett jaktkort utskrivet från Oma riista eller en skärmdump från mobilen. Ibland har det rått oklarhet om en jaktför­ ening kan befullmäktiga sina medlemmar att företräda jaktföreningen på jaktvårdsfören­ ingens årsmöte. Enligt stadgarna kan en medlem inte företräda sin jaktförening, utan var och en företräder enbart sig själv och kan därutöver företräda högst fem frånvarande medlemmar i samma jaktvårdsförening, som har gett honom skriftlig fullmakt. KALLELSE På årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningarna. På mötet väljs bland annat nya styrelsemedlemmar i stället för dem som står i tur att avgå. Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet! till jaktvårds­ föreningens årsmöte FULLMAKT Jag ___________________________ _____________________________________ befullmäktigar ________________________________ _____________________________________ att representera mig på _______________________________________________________________________ jvf:s årmöte ____________ / _____________ 2020 _____________________________________ Datum ________________ Underskrift ______________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: JVF-nummer _________________ Jägarnummer _________________________ Födelsetid ____ /____ /_____ _ OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårds­ föreningen (t.ex. kopia av direktdebiteringskortet eller jaktkortet jämte verifikat för betalning) förnamn förnamn datum för årsmötet jvf:s namn efternamn efternamn ort Ja?garen 1/20.indb 60 10/01/2020 13.36
• Södra Tavastland 19.02. 18:00 Asikkala jvf Asikkalan kunnan valtuustosali, Rusthollintie 2, Vääksy 20.02. 18:30 Forssa-Tammela jvf Valkeaniemen pirtti, Valkeaniementie 1, Tammela 26.02. 18:00 Hattula-Kalvola jvf Kalvolan kylätalo, Hollaajantie 3, Iittala 12.02. 18:30 Hauho-Tuulos jvf Hauhotalo, Kirkkotie 5, Hauho 12.02. 18:00 Hausjärvi-Riihimäki jvf Riihimäen varuskunnan upseerikerho, Viestikatu, Rak 40, Riihimäki 17.02. 18:00 Janakkala jvf Lounaskellari Emmi, Turenki 18.02. 19:00 Jokilääni jvf Humppilan Osuuspankin kokoustila, Kisakuja 1, Humppila 21.02. 18:30 Lahtisnejdens jvf Hollolan hirvi, Aikkalantie 37, Hollola 13.02. 18:30 Lammi jvf Lammin Säästöpankin kerhohuone, Mommilantie 2, Lammi 24.02. 18:30 Loppi jvf Lopen ampumaurheilukeskus, Nummenrannantie 769, Loppi 20.02. 18:00 Padasjoki jvf Majatalo Onnenmyyrä, Haukkatie 3, PADASJOKI 19.02. 18:00 Renkonejdens jvf Tulinummi, Tulinummi 4, Renko 25.02. 18:30 Urjala jvf Urjalan Erän maja, Mieliöntie 118, Urjala Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Forssa­Tammela och Lahtisnejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet Södra Savolax 12.02. 19:00 Anttola jvf Ollinmäen viinitila, Anttolantie 1640, Anttola 26.02. 19:00 Enonkoski jvf Maitolaituri Kahvila & Puoti, Enonkoskentie 11, Enonkoski 27.02. 18:00 Etelä-Soisalo jvf Otto Kotilaisen koulu, Keskuksenkuja 2, Heinävesi 10.02. 18:30 Hartola jvf Gasthaus Koskenniemi 06.02. 18:00 Haukivuori-Virtasalmi jvf Haukivuoren Riistamiesten maja, Taulumäentie 494, Mikkeli 11.02. 18:00 Heinolanejdens jvf Hotelli Kumpeli, Muonamiehenkatu 3, Heinola 25.02. 19:00 Jorois jvf Kerisalon Seurapirtti, Kerisalontie 716, Kerisalo 06.02. 19:00 Jockas jvf Juvan yläaste, Juvantie 20, Juva 25.02. 18:00 Jäppilä jvf Jäppilä­talo 20.02. 18:00 Kangasniemi jvf Ravintola Gastro pub 13, Keskustie2, Kangasniemi 13.02. 19:00 Kerimäki jvf Kerimäen osuuspankin kerhotila 2 kerros, Hälväntie 2 12.02. 17:00 S:t Michels jvf Otavan Erämiesten seurapirtti, Syväsmäentie 83, Hirvensalmi 18.02. 18:00 Mäntyharju-Hirvensalmi jvf Tyllilä­Hovi, Tylliläntie 52, Mäntyharju 11.02. 19:00 Pertunmaa jvf Valtuustosali, Pertuntie, Pertunmaa 20.02. 18:00 Pieksämäki jvf Etelä­Savon ammattiopisto Pieksämäki, Kuusitie 41, Pieksämäki 19.02. 19:00 Puumala jvf Puumalan kunnantalon valtuustosali, Keskustie 14, Puumala 04.02. 19:00 Rantasalmi jvf Rantasalmen osuuspakki kokoushuone, Kylätie, Rantasalmi 18.02. 19:00 Kristina jvf Metsälinna, kokoontumistila, Kitereentie 13, Ristiina 26.02. 18:00 Savonlinnan jvf Spahotel Casino, Kylpylaitoksentie 7, Savonlinna 13.02. 17:30 Savonranta jvf Lousnaskahvila Sara, Kolmatähkäntie 3, Savonranta 19.02. 18:00 Sulkava jvf Pikku­Kukko, Kauppatie 1, Sulkava 10.02. 18:00 Sysmä jvf Ravintola Uoti, Sysmä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Etelä­Soisalo, Kangasniemi, Kerimäki,, Mäntyharju­Hirvensalmi, Pieksämäki,, Savonlinna, Sulkava och Sysmä jvf där granskningen börjar en timme före mötet och Puumala jvf där granskningen börjar 15 minuter före mötet. Mellersta Finland 17.02. 18:00 Ala-Keitele jvf Kokoustila Majakka, Torikatu 6 A, 3.kerros, Äänekoski 11.02. 18:00 Hankasalmi jvf Hankasalmi, Kuuhankaveden koulu (kirkon­ kylä), Yläaste, Koulutie 14, Hankasalmi 05.02. 18:00 Östra Päijänne jvf Joutsa, Seurakuntakoti, Jousitie 42A, Joutsa 06.02. 18:00 Jyväskylänejdens jvf Scandic Laajavuori Jyväskylä, kokoustila Rantakotka 3, Laajavuorentie 30, JYVÄSKYLÄ 13.02. 18:00 Jämsänejdens jvf Sammallahden koulu, Sammallahdentie 200, JÄMSÄ 13.02. 18:00 Kannonkoski-Kivijärvi jvf Kannonkoski, Piispala, Kannonkoski 18.02. 18:00 Karstula-Kyyjärvi jvf Karstula, Yläaste auditorio, Koulutie 13, Karstula 06.02. 18:00 Keuruu jvf Kimara, Koulutie 3 C, Keuruu 18.02. 18:00 Kinnula jvf Kinnula, Seurakuntakoti 12.02. 18:00 Konnevesi jvf Ravintola Mierontie 12.02. 18:00 Korpilahti jvf Eräriihelä, Riihelänpisto, Korpilahti 20.02. 18:00 Laukaa jvf Vihtavuoren kappeli, Haavistontie 3, Vihtavuori 20.02. 18:00 Multia jvf Multia, OP:n kerhohuone, Keskustie 29 A, Multia 05.02. 18:00 Petäjävesi jvf Lemettilän Kahvilanavetta, Siltatie 23, Petäjävesi 11.02. 18:00 Pihtipudas jvf Pihtipudas, Urheilutalo Jukola, Kirkkotie 2, 44800 Pihtipudas 19.02. 18:00 Pylkönmäki jvf Pylkönmäki, Evästupa , Keskustie 28, Pylkönmäki 17.02. 18:00 Saarijärvi jvf Saarijärvi, Pyssylän ampumaradan maja 19.02. 18:00 Suolahti-Sumiainen jvf Sumiainen, Kuntala, Sumiaisraitti 19, Sumiainen 04.02. 18:00 Toivakka jvf Toivakkatalo, Iltaruskontie 2, Toivakka 24.02. 18:00 Uurainen jvf Uurainen, Teivaalan Tupa, Teivaalantie 135, Kyynämöinen 25.02. 18:00 Viitasaari jvf Viitasaari, kaupungintalo valtuustosali, Keskitie 10, Viitasaari Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ala­Keitele, Hankasalmi, Korpilahti, Pihti­ pudas ja Pylkönmäki jvf där granskningen börjar en timme före mötet och Toivakka jvf där granskningen börjar 20 minuter före mötet. Sydöstra Finland 05.02. 18:00 Anjala jvf Korven koulu, Korventie 703, Kouvola 20.02. 18:00 Elimä jvf Länsi­Kymen Osuuspankin kerhohuone, Vanhamaantie 9, Elimäki 12.02. 18:00 Södra Saimen jvf Rikkilän ja lähikylien erämiesten maja, Puraskorventie 154, Lappeenranta 04.02. 18:00 Itis jvf Iitin kunnantalo, Rautatienkatu 20, Kausala 06.02. 18:00 Jaala-Kuusankoski jvf Luonto ­ ja Eräkeskus, Voikkaantie 2, Voikkaa, Kouvola 06.02. 18:00 Joutseno jvf Kahvila Joutsen, Keskuskatu 7, Joutseno 03.02. 18:00 Kymi-Karhula jvf Laajakosken kylätupa, Pekanojantie 84, Kotka 11.02. 18:00 Lemi-Taipalsaari jvf Nuorisoseurantalo Tapiola, Tapiolankatu 5, Lemi 13.02. 18:00 Luumäki jvf Palvelukeskus Mäntykoti, Patteritie 7, Taavetti 11.02. 18:00 Miehikkälä jvf Miehikkälä Koulukeskus, Keskustie 9, Miehikkälä 07.02. 18:00 Parikkala jvf Kirjavalan Erämiehet ry:n maja, Koivuvaarantie 55, Kirjavala 20.02. 18:00 Pyttis jvf Huutjärven koulu, Huutjärventie 56, Huutjärvi 10.02. 18:00 Rautjärvi jvf Kunnantalo, valtuustosali, Simpeleentie 12, Simpele 18.02. 18:00 Ruokolahti-Imatra jvf StoraEnso Kaukopään koulutuskeskus, Pentti Hallen katu, Imatra 17.02. 18:00 Savitaipale-Suomenniemi jvf Ravintola Sahrami, Torikatu 5­7, Savitaipale 19.02. 18:00 Sippola jvf Kaipiaisten nuorisoseuran talo, Kouvola 18.02. 18:00 Valkeala-Kouvola jvf Voikkaan Luonto­ ja Eräkeskus, Voikkaantie 2, Voikkaa 10.02. 18:00 Veckelax-Fredrikshamn jvf Metsäkylän seuratalo, Metsäkyläntie 393, Metsäkylä 13.02. 18:00 Vederlax jvf Bunkkerimuseo, Vaalimaantie 1318, Ala­Pihlaja 19.02. 18:00 Ylämaa jvf Tervajoen Metsästäjien maja, Rummuntie 174, Ylämaa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ruokolahti­Imatra jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Lappland 21.02. 18:00 Enontekis jvf Enontekiön kunnanvirasto, Ounastie, Enontekiö 23.02. 12:00 Enare jvf Koppelon Kylätalo, Koppelontie 890 A, Ivalo 07.02. 18:00 Kemijärvi jvf Kemijärven kulttuurikeskus, Hietaniemenkatu 5, Kemijärvi 10.02. 18:00 Keminmaa jvf Keminmaan kirjasto/nuorisotalo, Väylätie 6, Keminmaa 21.02. 18:00 Kittilä jvf Kittilän kunnanvirasto 28.02. 19:00 Kolari jvf Kolarin kunnanvirasto (valtuustosali) 19.02. 18:00 Muonio jvf Kyläpirtti, Pirkantie, Muonio 11.02. 18:00 Pelkosenniemi jvf Kunnantalon valtuustosali 25.02. 18:00 Pello jvf Pellon kunnantoimisto, valtuustosali, Kunnantie 4, Pello 14.02. 18:00 Posio jvf Posion kunnan valtuustosali, Kirkkotie 1, Posio 17.02. 18:00 Ranua jvf Hotelli Ilveslinna, Keskustie 10, Ranua 26.02. 18:00 Rovaniemi jvf Ala­Ounasjoen Erästäjien toimitalo, Erästäjänpolku 1, Rovaniemi 12.02. 18:00 Salla jvf Sallan kunnanviraston valtuustosali, Postipolku 3, Salla 27.02. 18:00 Savukoski jvf Savukosken kunnantalo, Kauppakuja 1 27.02. 18:00 Simo jvf Simon yläasteen ruokala 18.02. 18:00 Sodankylä jvf Sodankylän kunnanviraston valtuustosali, Jäämerentie 1, Sodankylä 20.02. 18:00 Tervola jvf Tervolatalo, Museotie 13, Tervola Vid årsmötet väljes jvf ordförande för perioden -2021 12.02. 18:00 Torneå jvf Alatornion ms maja, Laivakangas, Ampumaradantie, Tornio 22.02. 13:00 Utsjoki jvf Kylätalo Saivu, Karigasniemi 61 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 61 10/01/2020 13.36
• 26.02. 18:00 Övertorneå jvf Lomakeskus Karemajat Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Enare, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Posio, Rovaniemi, Salla och Sodankylä jvf där granskningen börjar en timme före mötet och Övertorneå jvf där granskningen börjar 45 minuter före mötet. Uleåborg 10.02. 19:00 Haapajärvi-Reisjärvi jvf Siiponkosken kylä­ja jokikeskus, Siiponkoskentie 220, Haapajärvi 13.02. 19:00 Haapavesi jvf Haapaveden Opisto, Vanhatie 45, Haapavesi 03.02. 19:00 Karlö jvf Hailuodon ampumaradanmaja, Kottaintie 87, Hailuoto 03.02. 18:00 Haukipudas jvf Lounas­Kahvila Nyymanni, Revontie 14, Haukipudas 24.02. 18:00 Ijonejdens jvf Jakkukylän koulu, Jakuntie 85 A 1, Jakkukylä 20.02. 19:00 Kalajoki-Alavieska jvf Raution metsästysmaja, Kannuksentie 100, Rautio 04.02. 19:00 Kempele-Oulunsalo jvf Paukun maja, Mäntyranta 130, Oulunsalo 05.02. 19:00 Kiiminki-Ylikiiminki jvf Reposelän majalla, Reposeläntie, Kiiminki 13.02. 18:00 Kuusamo jvf Kuusamon lukion auditorio, Oulangantie 1, Kuusamo 18.02. 19:00 Kärsämäki jvf Kärsämäen liikenneasema Juustoportti, Haapajärventie 1, Kärsämäki 24.02. 18:30 Limingonejdens jvf Liminganlahden luontokeskus, Rantakurvi 6, Liminka 12.02. 18:00 Muhos jvf Muhoksen ampumarata, Lummelammentie, Muhos 05.02. 19:00 Nivala jvf Eränkävijäin toimitalo, Pyssymäki, Nivala 06.02. 19:00 Oulainen jvf Ukonkantti, Kirkkotie 16, Vihanti 17.02. 19:00 Uleåborg jvf Sanginsuun koulu, Sanginsuuntie 56, Oulu 20.02. 19:00 Piippolanejdens jvf Kestilän vanha kunnantalo, Hallintotie 5, Kestilä 19.02. 18:00 Pudasjärvi jvf Pohjantähti, Teollisuustie 1, Pudasjärvi 12.02. 19:00 Pyhäjärvi jvf Hiisitupa, Jyväskyläntie, Pyhäsalmi 27.02. 18:30 Brahestadsnejdens jvf Pyhäjoen lukion auditorio, Koulutie 8, Pyhäjoki 11.02. 19:00 Sievi jvf Sievin kunnan valtuustosali, Haikolantie 16, Sievi 17.02. 18:00 Siikajokidalens jvf Vauhtimaja, Hietamaantie 92, Siikajoki 04.02. 18:00 Taivalkoski jvf OSAO Taivalkosken yksikkö (metsäoppilaitos), Jokijärventie 2 10.02. 19:00 Tyrnävä jvf Ampumaradan maja Riistala, Muhostie 88, Tyrnävä 18.02. 18:00 Utajärvi jvf Utajärven koulun auditorio, Laitilantie 8, Utajärvi 19.02. 18:00 Vaala jvf Kurikkavaaran Hiihtomaja, Laajantie, Vaala 11.02. 19:00 Ylivieska jvf Teikontupa, Rahkalantie 542, Ylivieska Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Karlö, Haukipudas, Kempele­Oulunsalo, Kiimin­ ki­Yläkiiminki, Kärsämäki, Limingonejdens, Nivala, Oulainen, Uleåborg och Siikajoki­ dalens jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Österbotten 20.02. 18:00 Alajärvi jvf Alajärven kaupungintalo, Alvar Aallontie 1, Alajärvi 10.02. 19:00 Alavo-Töysä jvf Huhtamäkisali, Okslammintie, Alavus 13.02. 19:00 Evijärvi-Kortesjärvi jvf POP Kortesjärvi, Kortesjärvi 18.02. 19:00 Perhonjokilaakso jvf Kaustisen Evankelinen Opisto, Opistontie 30, Kaustinen 12.02. 19:00 Himanka jvf Koski­Hovi, Uunilanrantatie, Himanka 11.02. 19:00 Härmä jvf Haarusmaja, Haaruskankaan tie 199, Härmä 06.02. 18:00 Ilmajoki jvf Kunnantalo,valtuustosali, Ilmajoki 05.02. 18:00 Storå-Bötom jvf Karijoen ampumaradan maja, Luovankyläntie 202, Karijoki 19.02. 19:00 Jalasjärvi jvf Riistan maja, Mantila, Jalasjärvi 10.02. 18:00 Jurva jvf Suupohjan osuuspankki,kokoustila, Kauppatie 3, Jurva 12.02. 18:00 Kannus jvf Lestijokilehden alakerta., Valtakatu 9, Kannus 05.02. 19:00 Kauhajoki jvf Erähovi, Kauhajoki 11.02. 19:00 Kauhava jvf Sotilaskoti, Kauhava 18.02. 18:00 Kuortane jvf Kuortaneen kunnantalo , Kuortane 19.02. 18:00 Kurikka jvf POP Kurikka,kokoushuone 17.02. 18:00 Kyrönmaa jvf Kyrönmaan Osuuspankki Isokyrö, Lukkarinmäentie 2 19.02. 19:00 Kälviä-Ullava jvf Kälviän aluetoimisto, Kälviäntie 24, Kälviä 17.02. 19:00 Laihia jvf Jakkulan ampumarata huoltorakennus, Allisentie 165, Jakkula 04.02. 18:00 Lakeuden jvf Mediwestin auditorio, Koskenalantie 16, Seinäjoki 05.02. 18:00 Lappajärvi-Vimpeli jvf Virastotalo, Lappajärvi, Kärnäntie 11, Lappajärvi 12.02. 18:00 Lappo jvf Seurakuntaopisto Lapuan kampus, auditorio, Siiriläntie 11­13, Lapua 18.02. 19:00 Lehtimäki-Soini jvf Soinin kunnantalo, valtuustosali, Multiantie 27 A, Soini 20.02. 18:00 Lestijärvi jvf Lestijärven kunnantoimisto, Lestintie 39, Lestijärvi 17.02. 18:00 Lochteå jvf Houraatin maja, Lohtaja 20.02. 18:00 Perho jvf Kunnantalo, Keskustie 2, Perho 20.02. 18:00 Peräseinäjoki jvf Näätämaja, Näätämajantie, Peräseinäjoki 06.02. 18:00 Östermark jvf Teak­toimitila, Rasintie 1 A, Teuva 13.02. 18:00 Toholampi jvf Toholammin kunnanvirasto, Toholampi 12.02. 19:00 Ylistaro jvf Ylistaro­talo, Kaukolanraitti 5, Ylistaro 10.02. 18:00 Etseri jvf Tuomarniemi, Tuomarniementie 55, Ähtäri 19.02. 17:30 Jalanti jvf Allin Pirtti, Sontulantie 3, Akaa 13.02. 17:30 Kangasala jvf Pikkolan koulu, juhlasali, Finnentie 40, Kangasala 11.02. 18:30 Kuhmalahti-Sahalahti jvf VPK:n talo, Taidetie 2, Kuhmalahti 11.02. 17:30 Kuhmoinen jvf Koulukeskus, Länkipohjantie 64, Kuhmoinen 12.02. 17:30 Kuru jvf Kurun Seuratalo, Kuru 04.02. 17:00 Lempäälänejdens jvf Lempäälän Manttaalitalo, Manttaalintie 1, Lempäälä 06.02. 17:30 Längelmävesi jvf Hyytiälän metsäasema, Hyytiäläntie 124, Korkeakoski 18.02. 18:00 Mänttänejdens jvf Mäntän Seudun Koulutuskeskus, Koskela­sali, Koskelankatu 2, Mänttä Vid mötet behandlas också uppköpet av Pollari skjutbana. 12.02. 18:30 Nokianejdens jvf Kolmenkulman ABC, Rounionkatu 140, Nokia 13.02. 18:30 Pälkäne och Luopioinen jvf Rautajärven Rautahovi, Rautajärventie 30, Rautajärvi 06.02. 18:30 Ruovesi jvf Ruoveden Osuuspankki, Ruovedentie 13, Ruovesi 19.02. 18:30 Sääksmäki-Valkeakoski jvf Juhansali, Suutarinlahti 21, Tarttila 04.02. 18:30 Tammerfors jvf Kanta­Teiskon Nuorisoseuran tupa, Kuusjärventie 5, Kämmenniemi 18.02. 17:30 Virdois jvf Nuorisokeskus Marttinen (päärakennus), Herrasentie 16, Virrat Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Lempäälänejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Norra Karelen 27.02. 18:00 Eno jvf Palvelutalo Kotiranta, Välskärintie 9, Eno 06.02. 18:00 Ilomants jvf Ilomantsin kunnantalo Kalevalasali, Soihtulantie 7, Ilomantsi 25.02. 18:00 Joensuunejdens jvf Hotelli Julie, Valimontie 3, Lehmo 24.02. 18:00 Juuka jvf Juuan kunnantalon valtuustosali, Poikolantie 1, Juuka 20.02. 18:00 Kesälahti jvf Pivanka, Kesälahdentie 1, Kesälahti 19.02. 18:00 Kides jvf Kiteen kaupungintalo, Kiteentie 25, Kitee 04.02. 18:00 Lieksa jvf Kultuurikeskus, Pielisentie 9, Lieksa 18.02. 18:00 Libelits jvf Koulukeskus, Penttilä­sali (keltainen puurak.), Koulukuja 1, Liperi 17.02. 18:00 Outokumpu jvf Kaupungintalon valtuustosali, Hovilankatu 2, Outokumpu 12.02. 18:00 Polvijärvi jvf Koulukeskus, B­talo, Auditorio, Polvijärventie 14, Polvijärvi 11.02. 18:00 Rääkkylä jvf Rääkkylän kunnantalo valtuustosali, Kinnulantie 1, Rääkkylä P 6911871 I 636015 10.02. 18:00 Tohmajärvi-Värtsilä jvf Ravintola Kotipirtti, Talluksentie 26, Tohmajärvi 26.02. 18:00 Tuupovaara jvf Wirsuvaara, Rekijoentie 8, Tuupovaara 05.02. 18:00 Ylä-Karjala jvf Hyvärilän Matkailukeskus, Lomatie 12, Nurmes Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet Norra Savolax 11.02. 19:00 Idensalmi jvf Metsäpirtti, Vanha Kainuuntie 6 A, Iisalmi 18.02. 18:00 Juankoski jvf Pohjois­Savon Osuuspankin kerhohuone, Juankoski, Juankoskentie 18, Juankoski 18.02. 19:00 Kaavi jvf Juha Kuittisen Juhlahuoneisto, Rantatie 6 13.02. 19:00 Karttula jvf Kuopion kaupungin Karttulan asiointipiste, Kissakuusentie 6, Karttula 13.02. 18:00 Keitele jvf Nilakan yhtenäiskoulu, Suvanto, Koulutie 4, Keitele 11.02. 18:00 Kiuruvesi jvf Kultuuritalo lähteentie 10 25.02. 19:00 Kuopio jvf Hotelli IsoValkeinen, Majaniementie 2, Kuopio 25.02. 18:00 Lapinlahti jvf Alapitkän koulu, Alapitkäntie 45, ALAPITKÄ 24.02. 19:00 Leppävirta-Varkaus jvf Leppävirta Kivelän koulun auditorio, Laivurintie 19, Leppävirta 20.02. 19:00 Maaninka jvf Maaninkajärven koulu, auditorio, Maaningantie 49,, Maaninka 11.02. 18:00 Nilsiä jvf Kinahmi­Konttimäen nuorisoseuran talo, Sänkimäentie 252, Haluna 20.02. 18:00 Pielavesi jvf Tilausravintola Juhlaranta, Säviän vanhatie 173 Säviä 05.02. 18:00 Rautalampi jvf Kerkonjoenkoulu, Vesannontie 1250, Kerkonjoensuu 62 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 62 10/01/2020 13.36
• 19.02. 18:00 Rautavaara jvf kunnan valtuustosali, Koulutie 1, Rautavaara 26.02. 19:00 Koillis-Savo jvf Tuusniemen Kunnantalo 11.02. 18:00 Siilinjärvi jvf Toimintakeskus Kirsu, entinen Kumpusen koulu, Kumpusentie 304, Siilinjärvi 27.02. 18:00 Sonkajärvi jvf Kangaslammin hiihtokeskus, Sonkakoskentie 205, Sonkajärvi 05.02. 19:00 Suonenjoki jvf Pitäjän Tupa, Asemakatu 12, Suonenjoki 12.02. 19:00 Tervo jvf Virastotalon kokoushuone, Tervontie 4, Tervo 19.02. 19:00 Varpaisjärvi jvf Varpaisjärven peruskoulun auditorio 24.02. 18:00 Vehmersalmi jvf Vehmersalmen Osuuspankin kerhohuone, Vehmersalmentie 34, Vehmersalmi 12.02. 18:00 Vesanto jvf Ruusuke, Strandmanintie 2, Vesanto 27.02. 19:00 Vieremä jvf Vieremän Kunnantalo, Myllyjärventie 1, Vieremä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Idensalmi, Karttula, Kuopio, Leppävirta­Var­ kaus, Rautavaara, Sonkajärvi, Varpaisjärvi och Vieremä jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Kust-Österbotten 19.02. 18:00 Karlebynejdens jvf Ådalens skola/Ådalin koulu (Kruunupyyn yläaste), Kronoby, Kronoby 25.02. 18:00 Lappfjärdsnejdens jvf Brandstationen i Lappfjärd/Lapväärtin paloasemalla, Södra Lappfjärdsvägen 71, Lappfjärd 20.02. 18:30 Malaxnejdens jvf Kommungården i Malax, Malmgatan 5, Malax 25.02. 19:00 Närpesnejdens jvf Yrkesakademin i Österbotten , Ängskullvägen 1, Närpes 19.02. 18:30 Pedersörenejdens jvf Sursik skola, Sursikvägen 43, Bennäs 20.02. 19:00 Nykarlebynejdens jvf Juthbacka Hotell och Restaurang, Jutasvägen 34, Nykarleby 12.02. 18:00 Vasanejdens jvf Helsingby UF, Karkmovägen 164, Helsingby 18.02. 19:00 Vörånejdens jvf Kimo Uf, Kimovägen 670, Vörå Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Närpesnejdens och Vasanejdens jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Satakunda 26.02. 18:00 Nedre Satakunda jvf Pellonpuiston auditorio, Opintie 4, Huittinen 04.02. 18:00 Euranejdens jvf Kylätalo Kirjala, Kirjakuja 4, Kauttua 11.02. 18:00 Harjavalta jvf Ravintola Hakuninmäki, Pyydyskatu 1, Harjavalta 18.02. 18:00 Hämeenkyrö-Viljakkala jvf Ravintola Kultacasino, Haverintie 16, Viljakkala 05.02. 18:00 Ikaalinen-Jämijärvi jvf Tevapirtti, Aureenlopen Eränkävijöiden maja, Ojalantie 68, Tevaniemi 19.02. 18:00 Kihniö jvf Kihniönkylän Erä­Veikkojen maja, Palolahdentie 100­28, Kihniö 12.02. 18:00 Kokemäki-Kauvatsa jvf Kokemäen seuratalo, Seuratalonrinne 7, Kokemäki 06.02. 18:00 Lavianejdens jvf Lavian Metsästysseuran maja, Susikoskentie 140, Lavia 18.02. 18:00 Sydvästra Satakunda jvf Järjestötalo, Siikapolku 1, Rauma 25.02. 18:00 Sastmola jvf Merikarvian kunnantalo, Kauppatie 40, Merikarvia 11.02. 18:00 Mouhijärvi distrikts jvf Ellivuori Resort, Ellivuorentie 131, Sastamala 06.02. 18:00 Norrmarknejdens jvf Noormarkun Klubi, Laviantie 14, Noormarkku 13.02. 18:00 Parkano-Karvia jvf Marjasuon kylätalo, Nummijokitie 114, Savela, Karvia 13.02. 19:00 Norra Satakunda jvf Kekkerikeittiö, Toimenkatu 2, Kankaanpää 11.02. 18:00 Björneborgs jvf Ravintola Liisanpuiston auditorio, Liisankatu 20, Pori 04.02. 18:30 Punkalaidun jvf Ms Haukan maja, Haukantie 120, Punkalaidun 10.02. 18:00 Sastamala jvf Vammalan ammattikoulun auditorio, Ratakatu 36, Sastamala 03.02. 18:00 Siikainen jvf Länsi­Suomen Osuuspankin kokoushuone, Kankaanpääntie 2, Siikainen 26.02. 18:00 Säkylä-Kjulo jvf Säkylän varuskuntakerho, Huovinrinne, Säkylä 12.02. 18:00 Ulvsby distrikts jvf Kokkikaksikko, Peltotie 39 B, Ulvila Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Björneborgs jvf där granskningen börjar 45 minuter före mötet. Nyland 06.02. 19:00 Askola-Pukkila jvf Ravintola Olkkari, Keskustie 19, Pukkila 26.02. 19:00 Esbo-Grankulla jvf Spektri Business Park, Skogsjungfrugränden 4, Pilottihuset, Esbo 27.02. 18:00 Helsingfors jvf Sompiovägen 1, Helsingfors 24.2. 18:00 Hyvinge jvf Solttilan alamaja, Korpiharjuntie 241, Hyvinkää 25.02. 19:00 Karislojo jvf Kylpylähotelli Päiväkumpu, Keskustie 121, Karjalohja 04.02. 18:00 Mellersta Nylands jvf Tuusulan kunnantalon valtuustosali, Hyryläntie 16, Tuusula 26.02. 18:00 Kyrkslätt jvf Kirkkonummen palvelukeskus/Kyrkslätt servicecentral, Rajakuja 3 / Rågränd 3, Kirkkonummi 12.02. 18:00 Lappträsk jvf Lu_LI Maja, Sanatorievägen 76/ Parantolantie 76, Lappträsk/Lapinjärvi 25.02. 18:00 Liljendal jvf Liljendalgården, Sävträsk 13.02. 18:00 Lojo jvf ABC Lohja, Hossanmäentie 1, Lohja 10.02. 18:00 Lovisa jvf Byahemsvägen 16, Gammelby, Lovisa 05.02. 18:00 Mörskom-Artsjö jvf Artjärven Osuuspankin kokoustila, Salmelantie 2, Artjärvi 12.02. 18:00 Mäntsälä jvf Mäntsälän ampumaurheilukeskus Hirvihaara, Hirvihaarantie 725, Hirvihaara 13.02. 19:00 Nummi-Pusula jvf Oinolan koulukeskus, Tiedonpolku 4, Rakennus 9, Nummi 13.02. 18:00 Nurmijärvi jvf Nurmijärven kunnantalon valtuustosali, Keskustie 2 B, Nurmijärvi 12.02. 19:00 Orimattila jvf Megakahvila/Megamyynti Areena, Kankaantie 13, pohjoinen sisäänkäynti 06.02. 18:00 Borgnäs jvf Mika Waltarin koulu, Anttilantie 9, Laukkoski 11.02. 18:00 Borgå jvf Restaurang Iris, Borgå 12.02. 18:00 Strömfors jvf Lantmannaföreningens hus, Elimäkivägen 1520, Svenskby 05.02. 18:00 Sammatti jvf Sammatin koulu, Lohilammentie 5, Sammatti 11.02. 18:00 Sibbo jvf Mårsbacka, Mårsbackavägen 115, Mårtensby 24.02. 18:00 Västra-Nylands jvf Lärkkulla, Lärkullavägen 22 / Lärkullantie 22, Karis 04.02. 19:00 Vanda jvf Helsinge skola, Ylästöntie 3, Vantaa 10.02. 18:00 Vichtis och Högfors jvf Karkkilan seurakuntatalo, Huhdintie 9, Karkkila Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Mäntsälä och Orimattila jvf där gransknin­ gen börjar en timme före mötet. Egentliga Finland 12.02. 17:30 Alastaro jvf Alastaron metsästysseuran maja, Alastaro 12.02. 19:00 Kalantinejdens jvf Kalannin Erämiesten maja, Jahtipolku 53, kalanti 27.02. 18:00 Kimitoöns jvf Kasnäs badhus, Kasnäsvägen 1294, Kasnäs 26.02. 18:00 Kisko distrikts jvf Teboil Kivihovi, Suomusjärvi, Bulevardi 10, Salo 25.02. 19:00 Laitilanejdens jvf Ihode­Vermuntilan maja, Ihode 26.02. 18:00 Loimaanejdens jvf Suomen Maatalousmuseo Sarka, Vanhankirkontie 383, Loimaa 13.02. 18:00 Marttilanejdens jvf Kosken Eränkävijöiden erämaja, Ruonantie 176, Koski Tl 10.02. 18:30 Maskunejdens jvf Cafe Ravintola Masku, Maskuntie 224, Masku (kauppakeskus) 04.02. 18:30 Mynämäkiområdets jvf Mynämäen OP, kerhohuone, Virastotie 2, 23100 Mynämäki, Mynämäki 05.02. 19:00 Pemarvikens jvf Paimion Metsästysseuran maja, Saustilantie 153, Paimio 10.02. 18:00 Pargas jvf Manegen/Maneesi, Brunnsvägen 21/ Kaivotie 21, Pargas 11.02. 18:30 Bjärnånejdens jvf Lounaismaan Op Perniön konttori, Salontie 4, Perniö 06.02. 18:00 Pöytyä jvf Haukkavuoren hiihtomaja, Haukkavuorentie 43, Riihikoski 03.02. 18:30 Rimito-Merimasku jvf Leirikeskus Viherlahti, Merimaskuntie 530, Merimasku 25.02. 18:00 Salonejdens jvf Salon kaupungintalo, Tehdaskatu 2, Salo 11.02. 18:00 Somero jvf Someron toritupa, Joensuuntie 10, Somero 05.02. 18:00 Åbolands skärgårds jvf Restaurang Buffalo, Kabeluddsvägen 2, Korpo 13.02. 19:00 Åbonejdens jvf Auran Kettulinna, Kettukalliontie 625, Aura 06.02. 18:00 Vakka-Suomi jvf Taivassalon Osuuspankin kokoushuone, Ihattulantie 5, Taivassalo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Kisko distrikts jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Kajanaland 13.02. 18:00 Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf Ristijärvi, Keskuskoulu, Aholantie 28 18.02. 18:00 Kajana jvf Kajaanin Ammattikorkeakoulu, Taito 2, Auditorio, Ketunpolku 4, Kajaani 20.02. 18:00 Kuhmo jvf Kuhmotalo, Koulukatu 1, Kuhmo 17.02. 18:00 Paltamo jvf Korpitien koulun auditorio, Lampitie 2 , Paltamo 10.02. 18:00 Puolanka jvf Puolankajärven koulukeskus, auditorio 19.02. 18:00 Sotkamo jvf Vuokatin urheiluopisto, Opistontie 4, Vuokatti 11.02. 18:00 Suomussalmi jvf Suomussalmen nuorisoseurantalo 14.02. 18:00 Vuolijoki jvf Vuolijoen kunnantalo, valtuustosali, Tynnyrikankaantie 3, Vuolijoki Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Kajana jvf där granskningen börjar två timmar före mötet. 63 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 63 10/01/2020 13.36
• Grågåsen har kraftig kropp, stort huvud, tjock hals och breda vingar, vilket skiljer den från övriga gäss. Näbben är enfärgat orange. Framkanten på vingarna är ljust blågrå och lyser mot den bruna ryggen. Benen är ljust köttröda (spetsbergsgåsen har samma färg). Mera vitt på stjärtens ovansida än hos sädgåsen medan randen är smalare. Helhetsintrycket är klart ljusare än hos sädgåsen. Unga individer har smalare hals och mörka fläckar på buken. Benen och näbben gråare. Lätet är karaktäristiskt; ett grovt, gällt och hest kacklande. Arten förekommer i havsområdet och vid kusten, i synnerhet i Bottniska viken. Utsättningar har gjorts i inlandet. Grågåsen lägger 4-7 vita ägg i april. Arten häckar gärna på små öar och skär. Boet finns under en buske, i gräs eller öppet på stranden. Sedan millennieskiftet har avskjutningen varierat mellan 3000 och 9700 grågäss. Grågås Anser anser Greylag goose /Merihanhi De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Föda Gräs, alger, frön, korn och bär Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Gräs och gräsväxter Alger och andmat Frön och korn Unge Den årliga avskjutningen Sädgås Grågås Kanadagås 2,5–5 kg 16 cm 74–84 cm kg Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Tusen gäss 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 2 4 6 8 10 Ung Vuxen Näbben enfärgat orange Stort huvud Tjock hals Ljust blågrå vingframkant Kraftig kropp Vit stjärt Ljust köttröda ben ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO C M Y CM MY CY CMY K gragas.pdf 1 03/01/2020 8.54 Grågåsen har kraftig kropp, stort huvud, tjock hals och breda vingar, vilket skiljer den från övriga gäss. Näbben är enfärgat orange. Framkanten på vingarna är ljust blågrå och lyser mot den bruna ryggen. Benen är ljust köttröda (spetsbergsgåsen har samma färg). Mera vitt på stjärtens ovansida än hos sädgåsen medan randen är smalare. Helhetsintrycket är klart ljusare än hos sädgåsen. Unga individer har smalare hals och mörka fläckar på buken. Benen och näbben gråare. Lätet är karaktäristiskt; ett grovt, gällt och hest kacklande. Arten förekommer i havsområdet och vid kusten, i synnerhet i Bottniska viken. Utsättningar har gjorts i inlandet. Grågåsen lägger 4-7 vita ägg i april. Arten häckar gärna på små öar och skär. Boet finns under en buske, i gräs eller öppet på stranden. Sedan millennieskiftet har avskjutningen varierat mellan 3000 och 9700 grågäss. Grågås Anser anser Greylag goose /Merihanhi De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Föda Gräs, alger, frön, korn och bär Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Gräs och gräsväxter Alger och andmat Frön och korn Unge Den årliga avskjutningen Sädgås Grågås Kanadagås 2,5–5 kg 16 cm 74–84 cm kg Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Tusen gäss 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 2 4 6 8 10 Ung Vuxen Näbben enfärgat orange Stort huvud Tjock hals Ljust blågrå vingframkant Kraftig kropp Vit stjärt Ljust köttröda ben ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO C M Y CM MY CY CMY K gragas.pdf 1 03/01/2020 8.54 64 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 64 10/01/2020 13.36
• Grågåsen har kraftig kropp, stort huvud, tjock hals och breda vingar, vilket skiljer den från övriga gäss. Näbben är enfärgat orange. Framkanten på vingarna är ljust blågrå och lyser mot den bruna ryggen. Benen är ljust köttröda (spetsbergsgåsen har samma färg). Mera vitt på stjärtens ovansida än hos sädgåsen medan randen är smalare. Helhetsintrycket är klart ljusare än hos sädgåsen. Unga individer har smalare hals och mörka fläckar på buken. Benen och näbben gråare. Lätet är karaktäristiskt; ett grovt, gällt och hest kacklande. Arten förekommer i havsområdet och vid kusten, i synnerhet i Bottniska viken. Utsättningar har gjorts i inlandet. Grågåsen lägger 4-7 vita ägg i april. Arten häckar gärna på små öar och skär. Boet finns under en buske, i gräs eller öppet på stranden. Sedan millennieskiftet har avskjutningen varierat mellan 3000 och 9700 grågäss. Grågås Anser anser Greylag goose /Merihanhi De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Föda Gräs, alger, frön, korn och bär Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Gräs och gräsväxter Alger och andmat Frön och korn Unge Den årliga avskjutningen Sädgås Grågås Kanadagås 2,5–5 kg 16 cm 74–84 cm kg Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Tusen gäss 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 2 4 6 8 10 Ung Vuxen Näbben enfärgat orange Stort huvud Tjock hals Ljust blågrå vingframkant Kraftig kropp Vit stjärt Ljust köttröda ben ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO C M Y CM MY CY CMY K gragas.pdf 1 03/01/2020 8.54 Grågåsen har kraftig kropp, stort huvud, tjock hals och breda vingar, vilket skiljer den från övriga gäss. Näbben är enfärgat orange. Framkanten på vingarna är ljust blågrå och lyser mot den bruna ryggen. Benen är ljust köttröda (spetsbergsgåsen har samma färg). Mera vitt på stjärtens ovansida än hos sädgåsen medan randen är smalare. Helhetsintrycket är klart ljusare än hos sädgåsen. Unga individer har smalare hals och mörka fläckar på buken. Benen och näbben gråare. Lätet är karaktäristiskt; ett grovt, gällt och hest kacklande. Arten förekommer i havsområdet och vid kusten, i synnerhet i Bottniska viken. Utsättningar har gjorts i inlandet. Grågåsen lägger 4-7 vita ägg i april. Arten häckar gärna på små öar och skär. Boet finns under en buske, i gräs eller öppet på stranden. Sedan millennieskiftet har avskjutningen varierat mellan 3000 och 9700 grågäss. Grågås Anser anser Greylag goose /Merihanhi De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Föda Gräs, alger, frön, korn och bär Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Gräs och gräsväxter Alger och andmat Frön och korn Unge Den årliga avskjutningen Sädgås Grågås Kanadagås 2,5–5 kg 16 cm 74–84 cm kg Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Tusen gäss 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 2 4 6 8 10 Ung Vuxen Näbben enfärgat orange Stort huvud Tjock hals Ljust blågrå vingframkant Kraftig kropp Vit stjärt Ljust köttröda ben ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO C M Y CM MY CY CMY K gragas.pdf 1 03/01/2020 8.54 OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2020 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 2/2020 utkommer den 20 mars. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 28 februari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE JAKT Less på att jaga på kalhyggen? I Suomussalmi har vi grundat en samfälld skog med kontinuerligt skogsbruk. Vi välkomnar jägarmedlemmar! info@suomenhiilinielu.fi, 0400-300 552. Björnjakt i Suomussalmi. www.erapalvelu.net, tfn 050 3258 966. SÄLJES Hagelgevär Valmet 212, 12/70 pipa, 30 t. Tfn 040 8679 664. Stockstuga i Muojärvi, Kuusamo. 92 m2, 1,48 ha, byggd 1991, stugkök + 2 sovrum + badrum + loft. Strandbastu, egen sand­ strand. Fiskevatten, bärplockn marker och naturstigar intill. Fint ställe! Tfn 045­1053 410. SAKO Quad P04R cal .22 LR + BURRIS 3x­9x Fullfield 30. Som nytt, 800 euro. 040-7070 087. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 541 7308, www.porinase.fi. Vi har fortf fasaner, transport ordnas för större partier. Utajärvi/Uleåborgstrakten, tfn 050 3555 092. TILL ER TJÄNST Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar mm av era skinn. Alla slags pälsarbeten med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Obs! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. KÖPES Pälsskinn, O Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400271291. Pälsskinn, R. Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki, 050 5546 852. Kombigevär 12­222 R för vänsterhänta, 040 0960 157, mejla hkuusela@gmail.com. ÖVRIGT Vi söker nya medlemmar i Valtimo. Möjligheter jaga alla slags vilt i statsmarker. 3 km till jaktföreningens stuga. Förfr 044 2002 252. Fin uvbulvan för kråkjakt, 0400­407109. HUNDAR Amerikansk foxhound, 045 2569 907. Vörå. Metsästäjä 4 l 2019 l 77 HUOM! Metsästäjä-lehden Eräilmoituspalstan ilmoitusmyynti tapahtuu Eräverkkopalvelussa. Osoitteessa www.eraverkko. fi/ilmoitukset voit jättää sähköisesti ilmoituksen valitsemaasi Metsästäjälehteen. Eräverkko-palvelussa on selkeät ohjeet ilmoituksen jättämiseksi sekä lisätiedot palvelusta. Käy tutustumassa! Palstalla julkaistaan ainoastaan yhden palstan (43 mm) levyisiä rivi-ilmoituksia. Ilmoitusten tulee olla vähintään kahden ja korkeintaan kymmenen rivin mittaisia. Riville mahtuu noin 40 merkkiä sanavälit mukaan lukien. Vuonna 2019 hinta on 20 euroa/rivi (40 merkkiä). Ilmoitukset maksetaan verkkopankkitunnuksilla ilmoituksen jättöhetkellä. Eräverkko-palvelu tuottaa aineiston lehteä varten siinä muodossa kuin asiakas sen palveluun syöttää. Toimituksen vastuu virheistä rajoittuu ilmoituksen hintaan. Metsästäjä nro 5/2019 ilmestyy 9.9.2019 Siihen tarkoitettu aineisto on jätettävä Eräverkko-palvelun kautta viimeistään 16.8.2019. Huom! Rivi-ilmoitukset Eräilmoituspalstalle otetaan vastaan ainoastaan Eräverkko-palvelun kautta. Eräverkon asiakaspalvelun yhteystiedot ovat osoitteessa www.eraverkko.fi. Eräilmoitukset OSTETAAN: Turkisnahkoja O.Mauranen Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi Puh. 040 027 1291 KANU-loukku 201x120x60cm 209,00 € Jalmarin laatikkorauta 59,90 € Fenn MK6 rauta+suojakotelo 49,90 € Yleisloukku suopikoiralle 79,90 € Minkkiloukku, verkkoa 32,90 € Fenn MK6 –hetitappavat raudat 16,90 € Duke 120/2 raudat 9,90 € Conibear 120/2 16,90 € Conibear 120/2/ruostumaton 19,90 € Conibear 160/2 26,90 € Duke 160/2, näädälle 16,90 € Duke 330, majavalle 39,90 € Repo-jalkanaru 24,90 € Kani/minkkiloukku, kasattava 24,90 € Minkinrautojen virityspihdit 12,90 € KANU-loukun laukaisulaite, PH-riista 32,50 € KANU-loukun laukaisulaite, Granlunds 20,00 € Rautojen virityspihdit 330-raudoille 14,90 € PH-Riista kanulaukaisin 34,90e 34,90 € J Granlunds mäyräloukku 139,00 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi ERÄKONTIN PYYNTILAITEVALIKOIMA 2020 Information om vilt och jakt 65 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 65 10/01/2020 13.36
• BOAHTTEVAŠ BIVDOBAJI EALGALOBIT Ealgaealliid bivddu guovlolobi, dahjege bivdovuoigatvuo?a stáhta eatnamiidda galgá ohcat Meahcirá??ehusas o??ajagimánus 2020. Dasto aitosaš ealgaealli bivdolobi galgá ohcat Suoma fuo??oguovddážis ma?imustá 30. cuo?ománus 2020. Meahcirá??ehusa guovlolobi ja Suoma fuo??oguovddáža bivdolobi ohcamii laktásit oktilaš báh??imeriid unnimusgáibádusat meahcástanlága 8 §:a guvlui, stáhtaeatnamiid vuollel 1 000 hektára moalloguovlluid ohcan priváhta láigoeatnamiid oktavuhtii, ja eará lobi oažžuma eavttuid ja ohcanproseassaid sáhttá lohkat Meahcirá??ehusa (eräluvat.fi) ja Suoma fuo??oguovddáža (riista.fi) neahttasiidduin. Siidduin almmuhit ohcama rahpaseami ja nohkama áiggiid ja dan ohcama fámus lean rávvagat. Áig guovdilis ságat sámegillii Muitte dahkat ealgaealli lágasásahuvvon sálašalmmuhusa ja máksit bivdolohpemávssu! Bivdolobi oažžu galgá almmuhit Suoma fuo??oguovddážii meahcástanlága 26 §:s oaivvilduvvon ealgaealli bivdolobi vuo?ul dáhpáhuvvan meahccebivddu bohtosis. Almmuhusa galgá dahkat ?ieža jándora siste bivdolobis máinnašuvvon ealli bivdimis, jus eallit leat báhcán bivddekeahttá, ?ieža jándora siste ráfáiduhttináiggi álgimis (MA 9§). Daid dáhpáhusain, main lobit leat báhcán ávkkástalakeahttá, almmuhusa ma?imuš guo??inbeaivi lea ealgga bokte 22. o??ajagimánu, vuovdeja guossagotti bokte 7. guovvamánus ja vilgesbiežagottis 22. guovvamánu. Almmuhusa deavddekeahttá guo??in mearreáiggi rádjai lea dahku, mas sáhttá rá?ggáštuvvot. FUOMÁŠAHTTI STÁHTAEATNAMIID LOBIID BOKTE Meahcirá??ehusa guovlolohpemearrádusa eavttuid mielde guovlolobi várren searvi dahje bivdojoavku (oktasašlobiin oassesearvi/-oassejoavku) lea geatnegas almmuhit juohke goddojuvvon ealggas 3 jándora siste vuosttažettiin Suoma fuo??oguovddáža Oma riista -bálvalussii, dahje jus dát ii juoga siva dihtii leat vejolaš, de molssaevttola??at guovllu fuo??odárkkisteaddjái telefovnnain dahje šlea?gapoasttain. Dárkilut rávvagat sálašalmmuhusa dahkamii ja bivdolohpemávssu máksimii leat bivdolohpemearrádusa oktavuo?as sáddejuvvon “mielddus ealgaealli bivdolobi oažžuide 2019”. Jus badjánit máksui laktásan jearaldagat, galgá váldit oktavuo?a Suoma fuo??oguovddáža lohpehálddahusregistrerenkantuvrii. Rávvagat sálašalmmuhusa ja ealgaáicamiid girjemii Oma riistas leat dán li?kkas https://riista.fi/ riistahallinto/sahkoinen-asiointi/ Ohcanáigi lea jo?us Eallit jagiáiggi, goas vássán meahcástanbaji lobit gáibidit doaimmaid ja ráhkkanat boahttevaš badjái o??a lobiid ohcamiin. Áigeguovdilat leat ealgaealliid bivdolobit. LOBIT 2020 BI LD H AN NU HU TT U 66 Jägaren 1/2020 Ja?garen 1/20.indb 66 10/01/2020 13.37
• M eahcástanja fuo??oáššiid dikšumii oassálastin álgá go oassálastá iežas fuo??odikšunsearvvi doibmii ja dan jahke?oahkkimii. Fuo??odikšunmávssu máksán olmmoš sáhttá gullat lahttun dan fuo??odikšunsearvái, man doaibmaguovllus son eanaš bivdá dahje dan fuo??odikšunsearvái, man doaibmaguvlui gullevaš gielddas sus lea ruovttugielda. Olmmoš ii sáhte seammás leat má?gga fuo??odikšunsearvvi lahttu. Lahttuvuohta lea merkejuvvon meahcásteaddjikortii ja bistá meahcástanjagi háválassii iige dan sáhte molsut gaskan meahcástanjagi fuo??odikšunmávssu máksima ma??á. Jus olmmoš ii gula fuo??odikšunsearvái, son lea merkejuvvon meahcásteaddjiregistarii ruovttugielddas vuo?ul, muhto son ii sáhte oassálastit fuo??odikšunsearvvi ?oahkkimii. ?oahkkimii oassálastán olbmot galget lahtt uvuo?a duo?ašteapmin váldit mielde fámus lean meahcástankoartta, dahje njuolggobearrankoartta, bá?kku máksinsteampiliin merkejuvvon kontuibidjankoartta dahje kontuibidjankoartta ja máksinduo?aštusa fuo??odikšunmávssu máksimis. Álkimus vuohki lahttuvuo?a ?ujuheapmái lea Oma riistas lean mobiila meahcástankoarta. Muitte, ahte fuo??odikšunsearvvi jahke?oahkkimii oassálastán olmmoš lea ieš geatnegas ?ujuhit lahttuvuo?as. Váldegirji Fuo??odikšunsearvvi jahke?oahkkimis juohkehaš 18 jagi deavdán olbmos lea okta jietna. Vuollel 18-jahkásaš lahtuin leat hállanja ?uovvunriekti ?oahkkimiin. Unnimustá 18 jagi deavdán olmmoš sáhttá fápmudahttit nuppi olbmo ovddastit iežas jahke?oahkkimis. Giige ii sáhte goittotge ovddastit eanet go vihtta eret lean lahtu. Fápmudusa várás galgá leat miel?uvvon váldegirji. Váldegirjjis ii vealttakeahttá dárbbaš duo?ašteaddjiid. Fápmudusa addán galgá addit fápmudahtton olbmui iežas meahcástankoarttas ja om. vugiin ?ujuhusa fuo??odikšunmávssu máksimis dahje kopiija/kopiijat mielde ?oahkkimii. Oma riista -bálvalusas ?álihuvvon meahcástankoarta dahje mobiillas šearbmagovva dohkkejit maiddái. Muhtumin leamašan eahpe?ielggas das, sáhttetgo meahcástansearvvit fápmudit lahtuideaset ovddastit searvvi fuo??odikšunsearvvi ?oahkkimis. Njuolggadusaid mielde lahttu ii sáhte ovddastit meahcástansearvvi, muhto juohkehaš lahttu ovddasta dušše iežas ja sáhttá ovddastit eanemustá vihtta eret lean seammá fuo??odikšunsearvvi lahttu dain ožžojuvvon girjjálaš fápmudusaiguin. Váldegirji siiddus 60. BOVDEHUS Jahke?oahkkimis gie?ahallat fuo??odikšunservviid bargoortnega 3 §:a ?uvvon áššiid. ?oahkkimiin válljejit ee. Stivrra lahtuid earrovurrolaš lahtuid sadjái. fuo??odikšunsearvvát jahke?oahkkimii Nr. 1/2020 69. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20.2.2020. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Arja Karjula (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman och Arja Karjula. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2020/Jag20_01 Pärmfoto: Jari Niskanen ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com Muitte váldit máksojuvvon meahcástankoarttat mielde ?oahkkimiidda!
• R E L O A D Ja?garen 1/20.indb 68 10/01/2020 13.37