• MUFFLONFÅR OCH DOVHJORT I NAGU DELTA I DIN JV-FÖRENINGS ÅRSMÖTE! LÅT BARNET FÖLJA MED PÅ JAKT POSITIONS­ PUNKTERNA NU PÅ OMA RIISTA-KARTAN INHEMSK EXOTIK 1/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare
• 36 Utrustningen: Händerna och kylan 30 Färre vargattacker på hundar 40 Positionspunkterna nu på Oma riista-kartan 56 Brott och straff 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 2022 JAKT 10 Inhemsk exotik 14 Finland med en jaktturists ögon 24 Låt barnet följa med på jakt 26 Från lapska armen till Muonioskogen 29 Det hände sig på jakt 36 Utrustningen: Händerna och kylan 38 Utrustningen: Passar geväret och den blyfria kulan ihop? 46 Uppdatering av kötthanterings utrymmet – slaktskjulet 2.0 50 Prima viltkött mörning 52 Recept a la Kati Pohja VILTET 30 Färre vargattacker på hundar 32 Jaktföreningen som motor i landsbygd med mångfald 49 Sotka-rastplatserna lämnas i fred underhöstflyttningen AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 22 Ungdomsredaktionen samlades 40 Passen och de övriga positionspunkterna nu på Oma riista-kartan 44 Ett ymnighetshorn med studiematerial för jägare 56 Brott och straff 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 64 Ansökningstiden för jvf-projektfinansieringharbörjat 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 59 Ministeriet informerar FORSKNING 54 Nya synvinklar på vilthushållningen LAGAR & LICENSER 58 Så här stänger du hjortdjurslicensen och betalar 59 Dispenser för icke fredade fåglar Jägaren 1/2022 2 Innehåll
• JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Framtiden tillhör de nya jägarna A lla minns vi våra första jakter och de första fällningarna. Kanske kan du ur minnets gömslen plocka fram var du sköt din första and, duva, hare eller orre. Eller gångendådufickhängamedpåstorviltsjakt.Vadsomnu råkade bli den första för just dig. På viltkanten var det lite grann som att få jobba som en vuxen med de vuxna oavsett om det handlade om upprustning av älgbanan eller föreningstalko. Men världen och attityderna var annorlunda i min ungdom för decennier sedan. Alla sysslor var inte öppna för juniorer. Inte gick det heller för sig att öppna munnen när och hur som helst, om man ville fortsätta hänga med. Lyckligtvis har världen förändrats och enligt mångas mening till det bättre, även om tiden tenderar att förgylla minnen. Numera är ungdomarna i mångt och mycket mognare än min egen generation var. Trots att dagens unga inte alltid har möjligheter att prova på praktiska färdigheter från förr, sådana som vi äldre växte upp med. Den jaktliga framtiden hör som alltid ungdomen till. Eller snarare till de nya jägarna. Nuförtiden är det inte ovanligt att folk blir jaktintresserade först i mogen ålder. Ävenomdehärpersonernaharflerlevnadsårbakomsig så är entusiasmen i början av jägarbanan den samma. Jag har följt med utvecklingen och kan konstatera att det är alldeles utomordentliga nya jägare i samtliga åldersgrupper som söker sig till jakten. Till all lycka undergår också attityderna en förändring. Förhoppningsvis begriper vi grånande veteraner att ge plats åt nya tankar och seder, och dela med oss av våra erfarenheter som ett uppmuntrande stöd. I sådana här banor har tankarna ofta gått när jag har haft tillfälle att följa med hur vår ungdomsredaktion jobbar. Ansvarsfulla ungdomar, entusiastiska för vår sak! I ett par års tid har vi fått läsa om era tankar och erfarenheter i tidningen Jägaren. Förhoppningsvis kommer era vassa pennor och moderna ord att inspirera också andra, både ungdomar och vuxna, att ansluta sig till oss. Förossäldreåtergårtankarnatillflyddadecennieroch känslor som vi trodde var glömda. 14 Finland med en jaktturists ögon 52 Festligt med hjort Ledar n Jägaren 1/2022 3
• D en femte december publicerade tidningen Helsingin Sanomat en lång artikel av Anna-Stina Nykänen om problem med den mentala hälsan, om bakgrunden till problemen och om olika sätt att stöda. I artikeln fick vi även träffa ett jaktsällskap i Kuopio vars medlemmar berättade om vad samtalen och gemenskapen på jakt betydde för dem. Herrarna konstaterade enhälligt att om man frågar en kamrat om hur han mår så ska man också vara beredd att lyssna. Och läsa mellan raderna. Finländarnas erfarenheter av vår inhemska samtalskultur innebär enligt gjorda undersökningar (Yle och stiftelsen Dialogpaus, projektet Bra sagt 2020 och 2021) både goda och dåliga nyheter. Låt oss börja med de dåliga. En stor del av oss upplever att samtalskulturen har förändrats till det sämre. En fjärdedel vill inte längre delta i samhällsdebatten. En majoritet anser att samtalet i de sociala medierna är respektlöst. Men i samma undersökning fanns det lyckligtvis också rejält med goda nyheter. Bland annat denna. I motsats till vad många tror så njuter en majoritet av oss finländare av djupa samtal och efterlyser fler platser för sådana. En majoritet anser att det i ett gott samtal ska ingå både att lyssna och att själv bli hörd. Stiftelsen Dialogpaus grundades för några år sedan för att förbättra samtalskulturen i vårt land. Det här gör vi med en samtalsmetod som har utvecklats av Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet. Metoden hjälper oss att diskutera konstruktivt också om svåra ämnen. Metoden är öppen och gratis för vem som helst att använda. Till dags dato har drygt 65 000 finländare deltagit i sådana samtal. Stiftelsens främsta budskap är detta. Den som vill stärka och förbättra samtalskulturen i vårt land börjar lämpligen med sig själv. Här kan några frågor vara till hjälp. Hurdan är jag som lyssnare och samtalspartner? Vilka situationer upplever jag som lätta respektive svåra? Beträffande våra dialogfärdigheter har var och en av oss svagheter att utveckla och styrkor. Lyckligtvis går det att öva sina samtalsfärdigheter genom hela livet – ett projekt som aldrig går i mål. Det är en lättnad att veta. Det finska namnet på stiftelsen, Erätauko, får somliga att tänka på idrott medan andras tankar går till stunder av djup gemenskap i skogen, på sjön och uppe på fjället. Det är lätt att hitta gemensamma nämnare för metoden och jakten. Det är ingen slump att samtalen enligt metoden har tagit modell av jakten. Samlingen kring brasan brukar vara fri från tidtabeller; man plockar med veden och betraktar lågorna. Det är ett utmärkt tillfälle att inleda ett samtal. Samtliga kring brasan kan lyssna och bli hörda. Samtalet kan efter de vanliga fraserna bege sig via humorn ut på djupt vatten. Vid sådana pauser i naturen och i vardagen uppstår möjligheter att bli sedd och hörd. Upplevelsen av att höra till en grupp stöder välbefinnandet och kan vara till avgörande hjälp för att förebygga psykiska problem. På jakter och i gott sällskap uppstår det ögonblick som ruskar om och berör kärnan i att vara människa. Det finns gemensamma mål, samarbete, riter och ritualer, fest och gemenskap, skratt och en förhöjd känsla för livets stora och små frågor, respekt för livet och skapelsen. Mitt i allt detta kan människan inse att livet inte är en dans på rosor för ens medmänniskor, men ändå brukar folk klara av att navigera mellan grynnorna. Vid brasan och efter hemkomsten kan det kännas lättare att andas. Ett nytt hopp har tänts att ta med sig hem som en gåva! LAURA ARIKKA Skribenten bor i Åbo och är VD för stiftelsen Dialogpaus, författare och före detta scout. Hon njuter av att segla i Skärgårdshavet och att sitta vid en lägereld och fundera, tillsammans med en god matsäck. Stiftelsen Dialogpaus stärker den finländska samtalskulturen Jägaren 1/2022 4 Gästskribenten
• N aturresursinstitutet Luke gör varje år upp en jaktstatistik. Den bygger på en jaktenkät som posten i slutet av januari distribuerar till 7500 slumpmässigt utvalda jägare ute i regionerna. De utvalda kan svara på nätet eller på en pappersblankett. Institutet betalar svarsportot. Det är viktigt att samtliga mottagare svarar, även de som inte har jagat eller fällt något vilt under 2021, eftersom statistiken kräver ett stort antal svar för att vara tillförlitlig. Under de senaste åren har svarsprocenten legat på 50-65 procent. Föregående enkätskörd Under 2020 jagade ungefär två tredjedelar av dem som hade betalat jaktvårdsavgiften. Antalet har varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. En majoritet av dem som jagat, drygt 80 procent, hade jagat småvilt. Av dem lyckades ungefär 120 200 jägare eller drygt 70 procent fälla något småvilt. 60 procent av samtliga som jagat hade jagat hjortdjur. Efter flera år med nedåtgående trend har antalet fällda skogsharar (i landet som helhet) ökat en aning. För några år sedan befann sig skogshönsen nere i en vågdal och avskjutningen (i landet som helhet) minskade, men efter hand som stammarna återhämtade sig ökade även avskjutningen. Under både 2020 och 2019 fälldes inalles cirka 150 000 orrar och tjädrar. Under 2020 stod ringduvan för den största enskilda avskjutningen, i genomsnitt drygt tio duvor per jägare som hade fällt vilt. Du finner jaktstatistiken på webbadressen https://stat.luke.fi/sv/jakten EN STATISTISK ENKÄT OM JAKTEN OCH AVSKJUTNINGEN SKICKAS UT I JANUARI M AK M ED IA , AN TT I TÖ RM ÄL Ä; N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET , EE VA VA AH TE RA H AN N U HU TT U Jägaren 1/2022 5 Nyhet r
• TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Toppjakt och stamvård av vargen I större delen av vårt land fick vi i höstas tillfälle att njuta av urstarka hönsstammar. Under älgjakten i november-december fick vi se verkligt stora orrflockar. För orrens del står toppjakten i januari i östra och norra Finland helt klart på hållbar grund. I de här landsdelarna är dessutom snöläget idealiskt för hönsen; på sina håll ligger snön djup och mjuk, så det går utmärkt att gräva ner sig. För toppjägare är snöläget till och med besvärligt eftersom många skogsbilvägar är oplogade. Men njutningen är desto större efter ett lyckat fällande skott eftersom jägaren har fått jobba så svetten lackar. Halvvägs in i december utfärdade Jordoch skogsbruksministeriet sin förordning om stamvårdande jakt på varg. Ett stort antal utlåtanden hade getts om utkastet. Som väntat hade de i stort sett fördelat sig på för och emot. Personalen på Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter nödgades i skyndsam ordning fatta besluten om dispenser för att inte behandlingen av eventuella överklaganden skulle försena inledningen på jakten alltför mycket. Förhoppningsvis kommer överklagandena (om sådana inkommer) inte att leda till verkställighetsförbud; vi vill ju göra vargen mera acceptabel som vilt i vårt land. Senast det var möjligt med stamvårdande vargjakt utanför renskötselområdet innebar det en klar ökning av allmänhetens förtroende för hanteringen av vargkonflikten och en positiv inställning till vargen. Ibland får vi faktiskt höra positiva jaktnyheter från EU-hållet! EU-kommissionen bytte ståndpunkt beträffande förbudet mot jakt och fiske i strängt skyddade områden eftersom det betraktades som grundlöst. Det ska bli intressant att se om och när den här principen förvandlas till ”kött” också i vårt land! EU godkände fortsatt jakt i skyddsoch ödemarksområden I den europeiska unionens biodiversitetsstrategi för år 2030 är målet att skydda 30 procent av EU:s areal. Tio procent av detta ska vara strängt skyddat. I EU:s förslag jämställdes jakten och fisket med gruvindustri, och ska vara förbjudna i de strängt skyddade områdena. I vårt land skulle detta ha drabbat ödemarksområden, Naturaområden och nationalparker. I praktiken skulle nästan hela Övre Lappland ha belagts med jaktoch fiskeförbud. På grund av medlemsländernas motstånd lade EU ner förslaget. Det hållbara nyttjandet av viltoch fiskstammarna får fortsätta. Den hållbara jakten och dito fisket utgör en betydande del av rekreationsbruket i de vidsträckta skyddade områdena. För att skyddet av livsmiljöer ska vara acceptabelt är det viktigt att jakten och fisket är tillåtna. H AN N U HU TT U Följ oss i de sociala medierna och håll dig uppdaterad Håll dig uppdaterad om det senaste i viltbranschen genom att följa Finlands viltcentral på Facebook och Twitter. På Instagram håller du jaktstämningen uppe på tidningens konto @metsastajalehti. Nyhet r K lumn Jägaren 1/2022 6
• @my.nature.adventures Riitta Mälkiä som bor i Villmanstrand skrev jägarexamen hösten 2020. Hon kompletterade sitt naturintresse med jakt och viltvård. Hon lockades av hagelgeväret som hon ärvt av pappa och drömmen om en hund. – Vi var ute och letade efter harspår i nysnön och övade vinterspårning med min hund Niilo. Han är en 1,5 årig beagle som jag började jaga hare med i höstas. Han är verkligen en överdängare på att jaga fast han inte har jagande föräldrar. Inte omöjligt att han så småningom får en fågelhund som kamrat. Men vi börjar med att lära oss grunderna, tillsammans och var för sig. DELTOG I ÄLGHUSHÅLLNINGSOMRÅDES­ PROJEKTETS UTBILDNINGAR 27 000 Stamvårdande vargjakt tillåtet igen Jordoch skogsbruksministeriet fastställde den 14 december en förordning som tillåter stamvårdande vargjakt från den första januari 2022. Jakten ingår i förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att bevara en livskraftig vargstam samtidigt som den svarar på behoven hos dem som bor i vargområden. Med stöd av förordningen får 20 vargar fällas utanför renskötselområdet. Jakten får riktas mot högst fyra flockar eller par som hävdar revir. Förordningen gäller inte vargar som avlivas på order av polisen eller med dispenser som Finlands viltcentral beviljar av skadeeller säkerhetsskäl. Finlands viltcentral beviljade dispenserna för stamvårdande jakt sedan tidningen gått i tryck. Inalles inkom 33 ansökningar om att få fälla sammanlagt 168 vargar. Du finner besluten om dispenser för stora rovdjur på viltcentralens webbplats: riista.fi/sv/jakt/tjanster-for-jagarna/tillstandsforvaltningen/dispensbeslut/. I podden Sorkkia ja sarvia får du veta (på finska) på vilka grunder licenser beviljas: jagarentidningen.fi och Spotify. VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER 1 ALLA VAPEN ÄR ALLTID LADDADE Tro aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnet när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna. 2 RIKTA ALDRIG PIPAN MOT NÅGONTING SOM DU INTE ÄR BEREDD ATT SKJUTA PÅ Med ett skjutvapen får man bara sikta på sådant som man är beredd att skjuta på även om man inte tänker göra det. Detta förändras inte ens av att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). 3 HÅLL FINGRET BORTA FRÅN AVTRYCKAREN Ett vapen avfyrar inte sig självt utan det är någon som gör det. Håll fingret utanför varbygeln ända tills du ser målet i siktet. 4 VAR SÄKER PÅ DITT MÅL Skjut inte på någonting som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska du inte skjuta på om du inte ser målet ordentligt. Kontrollera också kulfånget så kulor som går igenom eller bommar målet inte orsakar fara. De här reglerna gäller alltid och över allt. Jägaren 1/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA
• Antikroppar mot Aujeszkys sjukdom (AD) påträffade hos vildlevande vildsvin Hos ett vildsvin som fälldes i Kitee i mitten av oktober påträffades antikroppar mot Aujeszkys sjukdom (AD). Sjukdomen drabbar främst svin, men kan även smitta andra djurarter, dock inte människor. Fallet påverkar inte Finlands officiella status som ett AD-fritt land. Sjukdomen förekommer tämligen allmänt hos vildsvin i Europa. Föregående gång som antikroppar mot AD påträffades hos vildlevande vildsvin i vårt land var åren 1980 och 2019. Aujeszkys sjukdom orsakas av ett herpesvirus (SuHV-1), som kan infektera även andra djurarter såsom kor, får, katter och hundar. Hos dem leder en infektion nästan undantagslöst till döden. De övriga djurarterna kan dock inte föra smittan vidare till andra djur. Eftersom sjukdomen kan smitta via kroppsdelar av ett infekterat tamsvin eller vildsvin ska råa kropps2022 års vinterinventering av vilttrianglar Den rekommenderade inventeringstiden för räkningen av spår i snö i viltoch fälttrianglar är i södra och mellersta Finland 15.1–28.2 och i Lappland och Uleåborg 15.1–15.3. För att resultaten ska kunna användas medan de är färska rekommenderar vi att de returneras på webbplatsen riistakolmiot.fi/sv/ så fort de är klara. Posta blanketterna och kartorna så fort du kan om du returnerar resultatet på papper. Sammanfattningarna av vinterinventeringen uppdateras på riistakolmiot.fi/sv/raportit/ fortlöpande medan inventeringen pågår. Ytterligare information: www.riistakolmiot.fi/sv/. delar eller organ inte ges åt hundar eller katter. AD ingår i övervaknings­ programmet för vildsvin – Organproverna av vildsvin som skickas in till undersökning för afrikansk svinpest undersöks också för AD-virus. Vi undersöker också förekomsten av antikroppar mot virus på samtliga djur som vi får in ett undersökningsdugligt blodprov av, berättar specialforskare Jonna Kyyrö på Livsmedelsverket. Under 2020 undersöktes 937 prover av vildlevande vildsvin för AD-virus och av dem undersöktes 816 också för antikroppar mot AD. Livsmedelsverket tackar samtliga jägare som har skickat in vildsvins prover och önskar sig samma aktivitet även framledes. GE TT Y IM AG ES Finlands viltcentral söker en PLANERARE för en tidsbestämd anställning 03/2022-06/2025 på projektet VargLife riista.fi/sv/lediga-jobb TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) winter pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Talvisiin olosuhteisiin sopiva 10Ah lyijyhappoakku • Burrel akkujohto • Merinovillainen pipo Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Winter pack VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 28.10.2021 13.22 28.10.2021 13.22 Ministeriet har utnämnt den nya styrelsen för Finlands viltcentral Följande styrelsemedlemmar (ersättarna inom parentes) är utsedda för perioden 1.1 2022–31.12 2024: Det nationella viltrådets medlemsförslag: Tauno Partanen, ordförande (Juhani Kukkonen), Teppo Kakkonen, vice ordförande (Erkki Huhta), Jari Korhonen (Jari Huhtamella), Ilkka Tiainen (Markku Autio), Pekka T. Partanen (Kimmo Alakoski) och Niklas Christensen (Martin Hägglund). Ministeriets representant: Vilppu Talvitie (Niina Riissanen). LUKE:s representant: Katja Holmala (Kirsi Arvelo), MTK:s representant: Timo Leskinen (Mikko Tiirola). Finlands viltcentrals personalrepresentant: Ville Hokkanen (Heli Paavola). Jägaren 1/2022 8 Nyhet r
• TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) winter pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Talvisiin olosuhteisiin sopiva 10Ah lyijyhappoakku • Burrel akkujohto • Merinovillainen pipo Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Winter pack VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 36540_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 28.10.2021 13.22 28.10.2021 13.22
• Mufflonfår och dovhjort i Nagu Skärgården i sydvästra Finland ligger på nordgränsen av ekskogsbältet där närheten till Östersjön gör vintrarna mildare. Detta skapar gynnsamma levnadsvillkor för två sällsyntheter i vårt land; dovhjorten och mufflonfåret. TexT och bilder Antti Saarenmaa V arken mufflonfåret eller dovhjorten hör till vår ursprungliga fauna utan utgör importvara från Central­ europa. Mufflonfåret, även kallat rödfår, har kusiner i Nordamerika; tjockhornsfåret och det amerikanska snöfåret. Enligt somliga representerar arten ursprungsformen för de europeiska tamfåren. Mufflonfåret är ett synnerligen intressant vilt. Synsinnet är klart skarpare än hos våra övriga klövdjur medan flockbeteendet gör det svårt att osedd ta sig nära. I en flock Inhemsk exotik med säg tjugo par ögon är det alltid något av fåren som håller huvudet uppe och ögonen på skaft. Jägaren måste alltså röra sig ytterst försiktigt! Mufflonfåret trivs i skärgården, både i bergig terräng och på öppna ängar. När fåren betar på en äng håller de sig ofta ute på den öppna mitten för att, när fara hotar, samla sig till en tät klunga, vilket gör det svårt att utse en lämplig individ. Dessutom verkar mufflonfåren vara i ständig rörelse och varierar sina stigar och beten, vilket gör det svårt att jaga förutseende. Jägaren 1/2022 10
• Dovhjorten leder sitt ursprung till Mellanöstern. Därifrån har arten under de senaste tvåtusen åren med mänsklig hjälp spritt sig till Europa och vidare ut i världen. Dovhjorten är ståtlig, ortstrogen och flock­ bildande, och har varit uppskattad både som prydnad och som vilt. Till vårt land infördes arten för första gången i slutet av 1800­talet, men våra första bestående flockar uppstod i mitten av 1900­talet i Ingå, på Nääs herr­ gård (finska Kytäjä) och i Nagu skärgård. Dovhjortens livsmiljöer avviker tydligt från mufflonfårets och rådjurets. Arten tillbringar merdelen av sin tid i tät skog som skyddar mot vädret och rovdjur. I skym­ ningen söker hjortarna sig till öppnare mar­ ker för att beta, men återvänder till snåren när det ljusnar. Viltarter som ser och hörs I Nagu skärgård bildar bägge viltarterna livskraftiga och stora populationer. Detta visar sig i terrängen i form av vältrampade stigar, revirmarkeringar och betesspår. Den som första gången ser en muff­ lonflock får gnugga sig i ögonen. Flocken med djupt nötbruna och robusta skepnader avviker såpass kraftigt från hjort och rådjur. Likaså avviker fårens rörelsesätt från de gracilt smalbenta hjortarna och rådjuren som rör sig i språng. Mufflonbaggen med sina väldiga krumhorn och kraftiga bringa ser rent mäktig ut. Till en början får synen en att tappa andan, men ögat vänjer sig efter hand och man börjar urskilja individerna. På unga baggar är hornen kortare, men de växer på längden år för år i en cirkel bakåt, nedåt och tillbaka uppåt mot skallen och ögonen. Det händer att dovhjortar gör en muff­ lonflock sällskap. Dovhjorten är inte svår ? En mufflonflock på väg in i skogens trygga dunkel. ? Viltstigarna som löper överallt i terrängen visar att viltstammarna är starka. Fåren håller gärna till på höjder medan hjortarna föredrar låglänt terräng. ? Skärgårdsnaturen är frodig och de ädla lövträden trivs. Jägaren 1/2022 11
• att skilja från vitsvanshjorten, bland annat på akterspegeln, men även kroppens proportioner och sättet att röra sig skiljer arterna åt ­ också på avstånd. Dovhjorten har en kortare kropp än vitsvanshjorten. Även halsen och huvudet ser annorlunda ut. På en vuxen hjorthane är hornen massiva och imponerande. Hornens skovelform, de stora tag­ garna och den massiva storleken gör arten till ett ståtligt hjortdjur. Som socker på botten varierar dovhjortens färg från individ till individ. Somliga är gräddvita, somliga prickiga och somliga nästan svarta. Under brunsten brölar dovhjortshanen så en mänsklig skogsvandrare nästan blir spökrädd även om han skulle känna igen ljudet. I likhet med våra övriga inhemska klövdjur kan både mufflon och dovhjort jagas som vaktjakt vid en ängskant. En särskilt intressant jaktform är smygjakt där djuren har sin daglega eller sina stigar. Skärgårdens växlande och mosaikarade natur med klippor och snår gör det intressant att lokalisera och närma sig djuren. Ofta kräver det att jägaren rör sig verkligen långsamt, håller koll på vinden och aktivt spanar av terrängen med kikare. Även om mufflonfåret och dovhjorten inte hör till vår ursprungliga fauna så passar de som hand i handske där de förekommer. De konkurrerar inte direkt om någon nisch med våra inhemska viltar­ ter och bjuder på intressant variation. Jaktmässigt öppnar mufflonfåret och dovhjorten minnesvärda och värdefulla nya dimensioner, och bjuder på fina naturupplevelser. På en vuxen hjorthane är hornen massiva och imponerande. ? Vid kallt och klart väder går det inte att smygjaga utan att skrämma iväg djuren. Då är det vaktjakt vid en åkerkant som gäller. Mufflonbaggarna med sina väldiga krumhorn är en ståtlig syn. Arten fäller inte hornen utan de växer under hela livet. Hornen har årsringar så det går att räkna åldern på en bagge. Den här unga hinden föll på en smygjakt i sidovind i skogens dunkel. ? I synnerhet vid hård vind kan man överraskande råka på viltet man söker där i skogens dunkel. På bilden en dovhjort. Jägaren 1/2022 12
• R esan till Nagu skärgård började dagen före jaktdagen med en rask inspektionsrunda kring jaktområdet. Vi passerade några gläntor och kikarspanade nyfiket på tänkbara ställen där fåren och hjortarna kunde hålla till. Efter hand som det skymde uppenbarade sig från skogsholmarna fler och fler djur för att beta, vilket bekräftade att det fanns mycket gott om vilt. Efter kvällsbestyren satt vi länge och väl och planerade. Skulle vi bemanna jakttornen i mörkret och invänta gryningen eller skulle vi sova längre och tillbringa dagen med att smyga kring daglegor och skogsholmar? Vi stannade för det senare och beslöt att om dagens smygande inte lyckades så skulle vi på kvällskvisten sätta oss vid någon glänta och vakta och vänta på fåren och hjortarna. Vi avancerade oerhört långsamt utmed snår och berg i motvind och medvind och kikarspanade kontinuerligt efter mufflonfårens daglegor. Emellanåt tog vi oss ner i dunkla sänkor för att spana efter hjort. Allt emellanåt fick vi syn på vilt, men oftast ett ögonblick för sent. Då var rollerna redan ombytta; observatörerna hade blivit observerade. Det var således mest flyende akterspeglar som vi fick beskåda. I själva verket har både mufflonfåret och dov­ hjorten en ljus akterspegel med den mörka svansen mitt i. Den här M­liknande figuren blev oss välbekant under jakten. Det är synnerligen givande att ströva i skärgårdens viltrika miljöer. Vi såg inte bara mufflonfår och dovhjortar utan stötte regelbundet också på rådjur och vitsvanshjortar, vilket gav oss ypperlig övning i artkännedom. Dessutom har ju dovhjortarna varierande färg på pälsen! Vid identifieringen lär man sig fort att också titta på kroppsbyggnaden, huvudformen och sättet att röra sig. En variationsrik jaktdag tioner utan något fällande skott. Vi beslöt oss till slut för en tvåmanskombination av pass och smygjakt. Den ena ställde sig på pass medan den andra gjorde en kringgående manöver för att driva viltet som eventuellt fanns där emellan mot passet. På morgonen den sista jaktdagen lyckades vi äntligen. Ari drev en lämplig ung bagge från ett kalt berg och lyckades krypa inom lagom håll för ett avgörande skott. Strax därpå, när vi funderade på en lämplig framryckningsriktning, hörde vi plötsigt mufflonljud över vinden. Med en snabb men försiktig smygning reste vi fåren ur legan och efter en rask bedömning av läget kom jag åt att fälla en ung bagge till. Vi tog vårt sällsynta byte tillvara i sin helhet, inte bara de inre organen utan också testiklarna blev råvara för matlagning. Jag rekommenderar, rätt tillagade blir de riktigt delikata! Vår aktiva jakt i den här fantastiska miljön gav oss fina minnen och upplevelser, så nästa höst prickar vi bombsäkert in den i kalendern igen. Gå in på jagarentidningen.fi och se videorna från vår jakt på mufflonfår och dovhjort i Nagu skärgård! Det är synnerligen givande att ströva i skärgårdens viltrika miljöer. Efter en heldags smygande tog vi matpaus och fortsatte med vaktjakt vid en ängskant. I skymningen kom viltet inom lagom skotthåll, men det selektiva gjorde jakten ännu intressantare och mer krävande. Det är lätt hänt att hela kvällen går till att hitta en lämplig individ, oavsett om vapnet är en jaktbåge eller en studsare. Dagarna gick med många spännande situaJägaren 1/2022 13
• Vad söker de utländska jägarna i Finland? Varje år kommer mellan 1000 och 2000 jägare till vårt land och trenden pekar uppåt. Merparten av jaktgästerna kommer från Sverige, Estland och Tyskland. TexT och bilder Panu Hiidenmies T idningen Jägaren följde med en lettisk jägargrupp och tog reda på vad utlänningarna vill få ut av jakten i vårt land. Är det enbart naturupplevelserna eller siktar de på någonting konkretare än så? 20 år jakt i Finland Letten Janis Baumanis har kommit till Finland med sina tre vänner för att jaga vitsvanshjort och älg. Han har gästat vårt land nästan varje år i tjugo års tid. Baumanis har jagat i många länder, men i Finland finns det överlägset intressantaste viltet; vitsvanshjorten. Baumanis påpekar att Finland är lätt att nå eftersom det ligger nära Lettland. Även om det finns smärre teoretiska möjligheter till vitsvansjakt i andra europeiska länder än Finland så betraktar Baumanis Finland som ett överlägset hjortland, tvåa efter Nordamerika. Några råd för förstagångs­ jägare i Finland Janis Baumanis har sett förändringen i den finländska hjortjakten under de senaste Jägaren 1/2022 14
• tjugo åren. För jaktturisten som kommer hit på sin första resa ger han rådet att satsa på kvalitetsoptik. I slutet av säsongen är dagarna korta och jakten äger ofta rum i skymning, vilket betyder att handkikaren och kikarsiktet måste vara ljusstarka. Baumanis har inga minnen av att det under hans första hjortjakter skulle ha varit tal om selektiv jakt, som i hans hemland Lettland har varit en självklarhet redan länge. För ett par årtionden sedan hade hornrekommendationerna inte samma framträdande ställning som de har idag. Baumanis uppVad söker de utländska jägarna i Finland? ? Letten Janis Baumanis har kommit till Finland med sina tre vänner för att jaga vitsvanshjort och älg. Han har gästat vårt land nästan varje år i tjugo års tid. ? De utländska jägarna är intresserade av den finska jaktkulturen och våra inhemska jakthundar. Jägaren 1/2022 15
• bägge alternativen, men numera föredrar han utbytesjakten. När Baumanis arrangerar en jakt för utlänningar i sitt hemland så deltar han själv i jakten tillsammans med vännerna. På det viset är han inte bara organisatör utan hinner också jaga mera. Enligt honom har den finländska jaktkulturen bevarats som en uppskattad del av samhället. I många länder har jakten förvandlats i riktning mot eliminering av skadedjur och bekämpning av skador och olyckor. Baumanis noterar också en skillnad mellan den finska och den lettiska jakten. På en finländsk drevjakt koncentrerar man sig i regel på ett eller två olika vilt. I synnerhet älgjakten är helig hos oss och där fäller man inte annat. I Lettland ser man mera av den mellaneuropeiska drevjaktskulturen där det går att fälla flera olika vilt på en och samma jakt. Men Baumanis förstår det finländska sättet mycket väl eftersom här finns jakthundsraser som används enbart på älgjakt. Janis Baumanis berättar att han på sina första besök undrade varför jakttornen för vitsvansjakten stod så nära utfodringsplatserna. Dessutom hade vaktjaktskojorna skattar den här utvecklingen. För en jaktturist av hans typ är det intressant att på jakt få se mera hjortindivider i troféklass och även komma åt att fälla någon sådan. Utbytesjakt och jaktkultur För utländska jaktgäster finns det i stort sett två alternativ för jakten. Den traditionella utbytesjakten där gästjägarnas besök hos oss följs av en gästjakt i deras land. Det andra alternativet är att delta i en kommersiell jakt som ordnas här. Då betalar gästerna för en tjänst. Bägge har sina fördelar. Baumanis har jagat i många länder och har använt De utländska trofé­ jägarna uppskattar imponerande horn men fäller också gärna kalvar och hindar. Enligt Janis Baumanis har den finländska jaktkulturen bevarats som en uppskattad del av samhället. Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa Jägaren 1/2022 16
• väldigt små öppningar för spaning och skytte. Det hade han inte sett någon annanstans. Varierande önskemål Janis Baumanis är särskilt intresserad av vitsvanshjorten. Som troféjägare uppskattar han imponerande horn, men här i Finland har han också fällt kalvar och hindar. Han är övertygad om att utlänningar är mycket intresserade av både vitsvanshjort, älg och hönsfåglar. I synnerhet tjädern är för många utlänningar ett verkligt storvilt. För många sydeuropeiska jägare är redan naturen och den snörika vintern här en upplevelse. Han är övertygad om att skidturen i snölandskapet på spaning efter vilt vore en hänförande upplevelse. Gemenskapen står högt i kurs Avslutningsvis nämner Baumanis gemenskapen i den finländska jakten. Jakten i sig är ju i regel tyst och jägaren sitter allena på passet, så han uppskattar den finska stilen där man alltid tar sig tid under jaktdagen att sitta kring brasan och grilla korv. Han uppskattar samvaron och samtalen jägare emellan. Utan dem skulle jakten i själva verket vara en rätt ensam syssla. Hur gick det då för letterna på Finlandsresan? Se videon om deras jakt i de sydtavastländska hjortmarkerna på jagarentidningen.fi. För många turistjägare handlar de goda minnena om gemenskapen och stunderna vid brasan. Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa
• Nybörjaren i utrustningens prisdjungel Det uppskattade baspriset på utrustning som köps som ny och som ger en bra start. I handeln finns självfallet både billigare och mycket dyrare grejer. Patronutgifterna hänger på geväret och träningsmängderna. Dessutom går det åt bensinpengar beroende på var man jagar och var man bor. Jaktkängor 150 € Skjutprovet (per gång) 20 € Hagelgevär 700 € Studsare + kikarsikte (basmodell) 1 200 € Övrigt (hörselskydd, lockpipor, vettar mm) 100 € Patroner 200 € Jaktvårdsavgift 39 € / 20 € (under 18 år) Jaktkläder 300 € Ungd msredaktionen Jägaren 1/2022 18
• G evären, kläderna, tillstånden, kängorna och den övriga utrustningen kostar visserligen, men jag skulle ändå gärna röja i prisdjungeln ur en ung jägares synvinkel. Vad kostar det att börja jaga? Vilka anskaffningar är nödvändiga? Visst innebär geväret en utgift, men vi ska hålla i minnet att jaktvapnen är oerhört långlivade bara man sköter om dem. Det är inte heller nödvändigt att köpa ett nytt gevär. Inte heller står priset alltid i proportion till kvaliteten på geväret. Likaså är utbudet på jaktutrustning enormt. Prylar och mojänger finns det så det understa ruttnar. Till den viktigaste basutrustningen hör utöver geväret kläder och kängor som man trivs med. För den som står på ruta ett kan jaktutrustningen kännas som en enorm utgift, men i förhållande till livslängden på grejerna är de faktiskt rätt billiga. Med kvalitet på jackan, byxorna och kängorna kan de hålla i över femton år! Allting behöver alltså inte köpas nytt. Mycket av utrustningen kan skaffas begagnat bara man avsätter tillräckligt med tid för letandet. Du behöver inte splitternya jaktkläder eller den finaste hagelbössan för att börja jaga. Själv började jag med pappas gamla gevär och vanliga utekläder. De viktigaste anskaffningarna är jaktkortet, jakträtten och ett gevär man trivs med. Vi kan alltså spräcka prismyten och konstatera att jakten inte alls behöver handla om utrustningsmani och utgifter. Man kommer igång med några hundra euro och ett öppet sinne! Man hör ofta folk säga att jakten är en dyr hobby. Jag betvivlar påståendets äkthet eftersom jagandet enligt min egen erfarenhet inte alls behöver vara dyrt. TexT och bild Reetta Hokkanen Utrustningens kostnad / jaktdag BRUKSTID 25 ÅR PER DAG Hagelgevär 700 € 0,93 € Studsare + kikarsikte (basmodell) 1200 € 1,60 € BRUKSTID 5 ÅR PER DAG Jaktkläder 300 € 2 € Jaktkängor 150 € 1 € Bägge beräknade efter 30 jaktdagar /säsong. 25 år = 750 dagar och 5 år = 150 dagar. E fter den lyckade fällningen dröjde det inte länge förrän en älgko med kalv uppenbarade sig inom skotthåll. Kalven föll och därmed landade kontot på två älgar direkt på premiärveckoslutet. På det andra jaktveckoslutet var Kivimäki än en gång beredd till skott. Hon hade inte väntat länge på skottchans när nästa kalv uppenbarade sig inom skotthåll. Och säsongens tredje fällning var ett faktum. – Avståndet var lagom och älgarna kom rätt nära, berättar Kivimäki om fällningarna. Hon tillägger att hon vid det här laget har samlat såpass mycket erfarenhet av skjutandet och jagandet att skottet på jakt känns naturligt och säkert. Det tredje jaktveckoslutet på raken var det allra lyckosammaste för Juulia Kivimäki. Först uppenbarade sig en älgko med två kalvar och Kivimäki lyckades fälla båda kalvarna tätt intill varandra. Efter sammanlagt fem lyckade fällningar kunde man tro att turen hade gjort sitt, men det tredje jaktveckoslutet kröntes av ytterligare en kalv. Tur och exakta skott Sex älgar på tre veckoslut i följd. En kombination av tur, rätt passplacering och exakta skott. Större delen av kommentarerna som Kivimäki fick av sitt älgjaktlag var positiva och även i övrigt verkar attityderna till unga jägare vara som de ska. – Unga jägare med få älgar på kontot får ofta bra pass, berättar Kivimäki, men tillägger att hon fick tillbringa återstoden av jakten med att vakta hundarna i bilen eftersom hon redan hade fällt en tredjedel av jaktlagets kvot. För Juulia Kivimäki som under tidigare år fällt en enda älg gav höstens älgjakt värdefulla erfarenheter, sunt självförtroende och fina minnen. Precis de här ingredienserna ingår i älgjakten när den är som bäst! En sanslöst lyckad älghöst I höstas var det tredje året som 18-åriga Juulia Kivimäki jagade älg med sin pappa och redan på premiärveckoslutet kom hon till skott när en sextaggare klev ut på kalhygget och in i skjutsektorn. TexT Lauri Liuko bild Juulia Kivimäkis privata album Brukskostnaderna är beräknade så, att utrustningen används trettio dagar under en jaktsäsong. För den som jagar mera blir dagskostnaden ännu lägre. Tjuren som Juulia Kivimäki fällde på det första veckoslutet inledde hennes fina älgjaktshöst. Jägaren 1/2022 19
• Rådjursjakt på olika vis S omliga jaktsätt har gått från generation till generation medan andra är alldeles nya. De geografiska skillnaderna påverkar vilka jaktsätt som används och hur de tillämpas. Samma tekniker kan tillämpas också på jakt efter annat vilt. Med drivande hund Det här är ett rätt vanligt sätt att jaga på och det är kanske det enklaste för jägaren. Det är inte nödvändigt med separata hundförare, vilket betyder fler skyttar på pass och större utsikter till fällning. Å andra sidan vet man inte vad slags vilt hunden driver. Om hundföraren går med hunden och märker att den i stället jagar exempelvis en hjort så kan han (eller hon) kalla in hunden. En erfaren och välutbildad hund driver lyckligtvis oftast det vilt som ska jagas. Om samma hund jagar flera olika vilt så kan man före jakten låta den nosa på rådjursdoft, till exempel på klövar eller en bit päls. Det finns nästan lika många sätt att jaga på som det finns jägare. Här några av dem som jag själv har jagat rådjur på. TexT och bilder Elisabeth Mattsson ? Välj platsen där du vaktar så, att sikten och skjutavståndet är optimala. Ibland tar energin slut också för en hund. Ungd msredaktionen Jägaren 1/2022 20
• Med hunden i koppel Den här jaktformen kräver en hundförare med god kondition. Eftersom föraren går med hunden kan han välja vilket vilt hunden driver. I synnerhet när snön ligger så kan hundföraren direkt bryta ett drev på fel vilt och sätta hunden på rätt spår. Men föraren ska förstås kunna bedöma om spåren är färska! När vädret pendlar mellan plus och minus finns det mjuk snö under dagsfärska spår. På gårdagens spår har det under natten bildats ett tunt isskikt. Vaktjakt Att vakta på viltet är ett utmärkt alternativ för den som inte har hund. Det kan göras på marknivå eller uppe i ett torn. Välj platsen så, att du kan sitta orörlig i flera timmar. I regel är det bäst att gå till passet på kvällen eftersom djuren då söker sig till åkrar och letar efter nattkvarter. Vaktandet har den fördelen att viltet oftast rör sig lugnt, vilket ger dig tid att sikta. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Jahti&Vahti-ateria Suosittu, erittäin lihaisa Jahti&Vahti -koiranruoka on korkealaatuinen täysravintosarja. Jahti&Vahti -ravinnosta koirasi saa turvallisesti ja oikeassa suhteessa tarvitsemansa ravintoaineet, vitamiinit sekä kivennäisja hivenaineet. Ostaessasi Jahti&Vahti-koiranruokasäkin (10 tai 15 kg) saat 1 kg:n Kana-, Riistatai Liha-aterian KAUPAN PÄÄLLE. KAUPAN PÄÄLLE Kampanja voimassa 28.2. saakka. Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Viljaton | Ateriat
• D e sex jakt-, skrivoch fotograferingsintresserade ungdomarna har i två års tid gjort spalten Ungdomsredaktionen. Där har de gett läsarna en inblick i ungdomarnas tankevärld och sådant som jagande ungdomar är intresserade av. I november sammankallade vi Johan Salminen, Reetta Hokkanen, Elisabeth Mattsson, Hanna Metsälä, Lauri Liuko och Karlo Ruotsalainen till en gemensam jakt så de äntligen kunde träffa varandra och den övriga redaktionen. Samtidigt bad vi dem om synpunkter på hur tidningen Jägaren kunde utvecklas. Först jobbade vi Vi har gett ut nättidningen i två år nu och önskar utveckla den så den betjänar jägarna och övriga viltoch naturintresserade ännu bättre. Med enkäter på nätet har Ungdomsredaktionen samlades Tidningen Jägarens unga redaktörer som bor på olika håll i landet träffade varandra för första gången. På dagens program stod utveckling av webbtidningen och fasanjakt. TexT Johanna Hellman Bilder Tero Salmela vi samlat in information och redaktionen har grunnat på målgrupper för utvecklingsarbetet. Vi började dagen med en workshop för att samla in de unga redaktörernas synpunkter och friskt kläcka ideer. – Innehållet i webbtidningen är viktigt inte bara för ungdomarna utan också för de erfarna och kunniga jägarna, funderade Lauri Liuko. ? Johan Salminen, Hanna Metsälä, Reetta Hokkanen, Elisabeth Mattsson, Karlo Ruotsalainen och Lauri Liuko har varit ungdomsredaktörer på tidningen Jägaren i två år. Johan Salminen och Elisabeth Mattsson grunnar på hurdant innehåll vissa läsar­ grupper skulle vara intresserade av. Jägaren 1/2022 22
• Pappren fylldes med tankar om hurdant innehåll som kunde locka olika läsargruppstyper till webbtidningen. Sedan hade vi kul För nästan samtliga ungdomar var detta den första fasanjakten. Stämningen tätnade hastigt när vi inledde med att låta var och en skjuta in sig på lerduvor. – Den blir pensionerad som skjuter sämst, kläckte Liuko, men skämtet straffade sig när han inte hittade rytmen. – Om lerduvan hade varit en fågel så skulle den flyga vidare med hagel i kroppen, funderade Liuko. De övriga ungdomarna instämde; på träningen gäller det att ha klart för sig konsekvenserna av träffen på en riktig fågel. Samtliga upplevde att lerduvorna från vänster till höger var särskilt knepiga. Och således den bästa strategin för fasanerna! Efter lite mer övning började haglen träffa som de skulle. – Ingen stek, bara malet kött, löd en kommentar bland åskådarna när lerskärvorna började trilla till marken. Särskilt beundrade vi Elisabeth Mattssons skytte, till på köpet med ett lånat gevär! Men hon tävlar ju i skytte. Håll huvudet kallt på jakt Före jakten höll vi en genomgång av säkerheten. – En fasan är ändå bara en fasan, underströk jaktvärden Mikko Halla. Man får inte tappa huvudet så det blir farligt för hunden eller de övriga jägarna. Under genomgången gol en fasantupp högt och ljudligt en bit ifrån, ovetande om vad som komma skulle. Ungdomarna delades in i två grupper och de irländska settrarna satte igång med jobbet. Jakten kunde börja. Stånd på stånd Länge behövde vi inte gå längs den leriga vägen innan sjuåriga Reetus darrande nos pekade som en pil mot en grandunge. Skyttarna intog lämpliga positioner och Reetu gavs kommandot att resa upp fågeln. Karlo Ruotsalainen fick den uppflygande fasantuppen på kornet och fällde den. En rad fina skottchanser följde och vår ivriga hund fick löpa ärevarv. – Nu har jag nånting att berätta för farsan, utbrast Hanna Metsälä med ett brett leende sedan hon på ett knepigt ställe fått till ett lyckat skott. Hemåt en erfarenhet rikare Efter jakten smakade det med fisksoppa vid brasan innan det var dags att anträda hemfärden och glädja sig över en strålande dag. Solen var redan på väg ner. Ungdomarna hade redan från förut hållit livlig kontakt med varandra i de sociala medierna. Under förmiddagen hade de grunnat på nät-Jägarens framtid; nu pratade de om sina egna planer. Somliga rycker in i armén medan andra ska studera vidare. Utöver fina erfarenheter fick var och en med sig en knippe fasaner hem. – Ett lyckat skott är fint oavsett vem som sköt, påminde Finlands viltcentrals direktör Jari Varjo och betonade vikten av laganda. Vilket är precis vad de här ungdomarna har! Fasanjaktsterrängen var utpräglat skogig och emellanåt fick fasanjägarna klättra både upp och ner på berg. På bilden Elisabeth Mattsson, Hanna Metsälä och Karlo Ruotsalainen. Fasanerna räckte till för många stekar. Se videon om jakten och vad Reetta Hokkanen och Karlo Ruotsalainen tyckte om dagen. Jägaren 1/2022 23
• F ler än en jägare har fått sina första jaktupplevelser redan som ung, tillsammans med sina föräldrar, fareller morföräldrar eller släktingar. Vill det sig väl så lämnar upplevelserna positiva associationer som senare, kanske först i vuxen ålder, styr personen till friluftsliv. Självkänsla och sinnesfrid För ett barn kan det vara svårt att sitta tyst och stilla. För somliga vuxna är detta fortsättningsvis svårt. Att kunna hålla sig lugn och koncentrerad är viktiga färdigheter som det kan ta en livstid att bemästra. Låt barnet följa med på jakt Upplevelser under barndomen skapar bestående minnen medan de vuxna formar barnets inställning och attityder. Den som låter ett barn följa med på jakt kan lyckas lägga grunden till ett livslångt intresse och en livsstil. TexT och bilder Antti Saarenmaa Jakten erbjuder strålande och meningsfulla möjligheter att öva sig på koncentration, observation och stillhet. Att sitta tillsammans på passet bäddar för gemensamma stunder att iaktta naturen. Barnet vinner insikter och känner sig delaktigt. Barnet observerar, förundrar sig över det som hen ser och får tala om det. Han eller hon lär sig känna igen djur, träd och växter, och lyssnar på ljuden runt omkring sig. Och liksom av sig självt lär sig barnet också koncentration. En skymmande kväll eller en tidig gryning på passet bjuder dessutom på utmärkta möjligheter att lära känna dunklet och det vikande dagsljuset. Det skapar en Jägaren 1/2022 24
• Så här får du barnet att trivas En välförsedd matsäck är dagens höjdpunkt Ladda generöst med matsäck. Det är inte heller tokigt att packa ner någonting utöver det vanliga att mumsa på. Vägen till hjärtat går som känt via magen! Egen kikare och ficklampa Med en kikare ser barnet mera medan det känns tryggt med en egen ficklampa när det mörknar. Kanske låter barnet lampan stanna i fickan för att i stället förundra sig över den nattmörka skogen utan belysning. Kom ihåg ombyteskläderna! Om strumporna eller handskarna är våta eller om det blåser utan något vindtätt skalplagg så kryper kylan hastigt in i märg och ben, ofta fortare på ett barn än en vuxen. Kylan sänker motivationen och stukar effektivt intresset. Håll alltså ett öga på att barnets kläder är torra och varma! En nödfilt eller liknande kan vara värd sin vikt i guld och avsevärt öka trivseln. Gör barnet delaktigt Att låta barnet aktivt delta och göra saker är väldigt positivt. Då startar inlärningen redan på ruta ett. Det ökar trivseln och intresset hålls på topp klart längre än om barnet bara passivt hänger med. Låt barnet hjälpa till med att ta vara på viltet, locka med pipan och avspana terrängen. På det viset får du direkt en helhjärtad jaktkamrat! positiv självkänsla hos barnet. Att ha en egen pannlampa skapar trygghet och säkerhet, även om barnet skulle vänta med att knäppa på den. Barnet bygger självsäkerhet genom att själv välja den rätta stunden att tända lampan eller låta bli att tända den. Samvaron med en närvarande vuxen skapar säkerhet och trygghet. ”Jodå, jag klarar mej en stund till!” Varifrån kommer maten? När ett barn får följa med på jakt öppnar sig också lämpliga stunder för samtal om varifrån maten kommer. Efter det väl övervägda och exakta fällande skottet får barnet titta närmare på det fällda viltet och lära sig det rätta sättet att ta vara på djuret. Det hjälper barnet att redan från barndomen skapa sig en rättfram och uppskattande uppfattning om kretsloppet i naturen och varifrån maten vi äter kommer. Respekten som den vuxna visar viltet skapar en sansad och saklig attityd. Barnet får se hela kedjan, från det fällda viltets livsmiljö och behov till födan som djuret äter och djurets ställning i näringskedjan i förhållande till oss själva. Det öppnar för barnet en makalös utsikt över vår miljö, vårt ansvar för miljön och betydelsen av allt vi gör. Även om alla insikter inte omedelbart öppnar sig för barnet just då så hjälper en genomtänkt och öppen handledning och kunskapsförmedling oss att lägga en grund för en hel generation av medvetna, sansade och upplysta naturmänniskor. Till på köpet skapar de gemensamma stunderna med het kakao och smörgåsar fantastiska minnen! Den fällda vitsvanskalven känns intressant! När ett barn får följa med på jakt öppnar sig också lämpliga stunder för samtal om varifrån maten kommer. På jakt finns det gott om sådant där barnet kan vara med. Här sätter vi ihop stegen till ett trädpass. Jägaren 1/2022 25
• Från lapska armens fjäll till skogarna i Muonio Den lapska armen bjuder på fina upplevelser för friluftsfolk. Det gör också en jaktresa till det här enastående landskapet. Terrängen och vädret varierar, och vandraren får verkligen uppleva naturen. TexT Olli Kangas bilder Petri Nieminen och Tero Soronen D et var tänkt att vi först skulle styra kosan till den svenska sidan, men där fanns jakttillstånd för utlänningar först från den 25 september, så det blev bråttom att ordna finska tillstånd. Lyckligtvis inkluderade sällskapet Ville Alatalo som guidar i Kilpisjärvi och han ordnade jakttillstånden för vår grupp. Annars hade det blivit fiske för hela slanten. Visserligen svingade vi också flugor under resan och fick smaka på harr. Vi ställde upp vårt läger i behagligt väder, men så fort tälten och tältbastun var resta så rasade en regnfront över oss så det smattrade på tältdukarna. Och när gänget vaknade och tände morronbrasan så slaskade det! Slaskandet övergick i regn och regnet höll i sig hela den första jaktdagen. Men några vingslag varken syntes eller hördes, trots att vi oförskräckt avverkade flera kilometer i blötan. Efter regndagen smakade det med tältbastu! Ugnens heta stenar mildrade dagen som varit och gav motivation för nästa dag. Att frakta en tältbastu innebar förstås ett visst besvär, men att få kasta bad efter en lång dag med besvikelser vägde upp besväret. Tjäderskogarna i Muonio kallar Det verkade finnas väldigt lite ripor och de som fanns höll sig väl dolda. Lägerparlamentet beslöt därför enhälligt att sällskapet flyttar längre ner, ända ner till Muonioskogarna, där vi hade fått tillstånd. Sannolikheten ökade när vi kunde inkludera tjädern, orren och järpen på listan över tänkbara fåglar. Jägaren 1/2022 26
• i ett träd, så vi hagelskyttar fick snällt beundra den på avstånd. Med en studsare hade den varit inom räckhåll. Men glädjen över tjädern varade inte länge eftersom vi inte fann några fler fåglar. Strövandet hade börjat tynga både benen och humöret, så ett par av grabbarna gav upp och återvände för att elda tältbastun. Strax därpå fick Kira korn på en tjäder. Vi närmade oss tyst och försiktigt men ändå kvickt. Men fågeln var inte född i farstun utan flög iväg långt innan vi kommit inom skotthåll. Det blev Kiras mammas tur och efter en stund återvände hon och meddelade att hon hade upptäckt en fågel. Vi smög närmare och en ripa tog till vingarna. Den här gången smällde det, men ripan tappade inte en endaste fjäder. Haglen gick solklart bakom. Sålunda bilade vi till Muonio, där jaktterrängen är skogig och fjällen hägrar i fjärran som vackra snöhjässor. För friluftsfolk med bred aptit är Muonio ett sannskyldigt mecka. Utöver Muonio älv finns där också smärre åar för fiske och vattensport. Forsen Äijäkoski i Muonio älv är en hänförande upplevelse hur man än vill uppleva den. Men ingenting förmår ju trösta en jägare om fåglarna har uteblivit. Inte ens det, att ruskan brann i sin grannaste prakt när morgonen grydde i Muonio och vädret var en fröjd att skåda. Som grädde på moset fanns det mycket mera fågel här än uppe i armen. Efter bara några kilometer anmälde sig den första. Hunden Luna anmälde fågeln exemplariskt, men när vi närmade oss visade det sig att tjäderhönan redan hade avvikit. Vi såg den på håll där den satt Kilometrarna blir allt fler men inga fåglar visar sig. Men landskapet i armen är hänförande även om bytet skulle utebli. Ville Alatalo och Juho Kärppä laddar upp vid brasan. Det lönade sig att släpa på bastutältet, så uselt som vädret var. Jägaren 1/2022 27
• – Det kan lugnt gå en halvtimme innan hunden lämnar ståndet. Man kan också vänta tills hunden börjar titta bakåt och då kalla in den, berättar Soronen. Självfallet kan jägaren använda en gps och kika i telefonen var hunden håller hus. Men mången jägare anser att rapporteringen är just precis det där samarbetet mellan husse och hund som man vill ha. Men ett pejlhalsband är naturligtvis en bra försäkring som inte fördärvar jakten. Hunden ska ju inte läras att jägaren alltid uppenbarar sig vid ståndet liksom av sig själv, utan något hämtande. Tjädern fanns uppe i branten Vi strövar vidare under gynnsamma omen. Följande underrättelse kommer nästan genast efter den föregående. Vi inleder en skoningslös 300 meters snabbsmygning och anländer till foten av en brant. Hunden står en god bit högre upp. Tero litar på sin hund även om platsen är en smula märklig. Självklart finns det en fågel där uppe eftersom min pålitliga hund säger så! Tero får ta klättringshjälp av träd för att kravla sig upp för branten. Uppe vid kanten visar sig med ens ett tjäderhuvud som sträcker på nacken och kikar. Den tänker ge sig iväg, men två snabba skott hejdar flykten och Tero kommenderar apport. Det ekar i skogen när Tero berömmer sin hund och tackar jaktens gudinna Diana som lät den gamla hunden åstadkomma detta. – Det känns fint att kunna ge en så här otroligt fin jaktsituation åt en nioåring som inte har så många säsonger kvar! utbrister Tero. Ville, Juho och Petri stämmer in i glädjen. Det roar dem att föreställa sig minerna hos kamraterna som avbröt och återvände till lägret, när de berättar om jakten för dem. Det är dumt att avbryta en jakt mitt i! Smärre gliringar hör ju till på sådana här resor. I bastuvärmen grunnar grabbarna redan på nästa års expedition; vart ska vi åka då? Dessutom ska vi ordna tillstånden i god tid … Hund och husse samarbetar Även om ingen av oss ännu hade stoppat någon fågel i ränseln så hade hundarna visat att de är bra på att berätta. Om det är ont om fågel, som på den här jakten, så utvidgar en fungerande hund sitt sök. Den söker terrängen flera hundra meter ifrån, så jägaren självfallet inte ens kan se om den har hittat en fågel. Alltså måste hunden komma tillbaka och rapportera om fågeln för husse. Samspelet mellan jägare och hund är således en avgörande faktor. Enligt Tero Soronen har somliga hundar den här informationsfunktionen färdigt installerad medan den hos andra måste läras in. När hunden har fattat stånd ska husse (eller matte) vänta på att den återvänder. Därefter går hund och husse tillsammans till fågeln. Genom upprepningar lär sig hunden att hämta husse, annars blir det ingen fågel. Äntligen! Tero Soronens (med tjädern) min berättar hur mycket han har väntat på detta. Juho Kärppä (till v) och Ville Alatalo delar glädjen. Det blöta vädret stör inte hundarna. Ångan är uppe oavsett om det finns fågel. Mången jägare anser att rapporteringen är just precis det där samarbetet mellan husse och hund som man vill ha. Jägaren 1/2022 28
• Efter en halvtimmes väntan brast tålamodet och jag började gå mot hunden utmed ett fruset dike. Pirre skällde fortsättningsvis vid skogsbrynet. Ett tjugotal meter in bland granarna skymtade jag en vit svans, vilket övertygade mig om att jakten var över. Men hjorten klev ut på hygget och stannade. Jag kunde skjuta ett bra skott bakom skulderbladet. Hjorten skuttade tillbaka in i skogen så jag plockade patronerna ur geväret och gick ditåt där den hade försvunnit. Bakom en smärre höjd hördes ett morrande. Det var Pirre som hade hittat hjorten. En närmare granskning av hjorten avslöjade att den var blind på ena ögat, troligen efter någon brunstbatalj. Var det det blinda ögat som hade fått djuret att bete sig så annorlunda? Det vet jag inte, men det blev en speciell och minnesvärd dag! Min finska spets Pirre, en tik, ställde en vitsvansbock i Sahalahti och höll mot förväntan igång skallet i bortåt två timmar. TexT Arttu Rantala Bild Raimo Rantala L ördagen den elfte december gav jag mig iväg för att kolla mårdfällorna. Vädret hade blivit mildare efter dagar med köld och jag ville inte låta den eventuella fångsten töa. Jag lämnade hunden hemma, det var ju onödigt för henne att sitta i bilen, och pappa ville ta henne med sig för att spana efter en julgran. Före starten satte vi ändå för säkerhets skull gps-halsbandet på jycken. Kommen halvvägs på rutten med fällor ringde pappa och sa att Pirre skäller på en hjort. Jag skrattade och sa att det knappast dröjer länge innan hjorten lägger benen på ryggen och hunden återgår till att nosa omkring. Tidigare, när hunden har råkat på en hare, så har hon inte följt den längre än några hundra meter. Vackert så, för Pirre är ju skaffad och utbildad för hönsfågeljakt. Någon enstaka gång har hon spårat mårdhund, men den har alltid gått under jord. När Pirre var yngre släppte vi henne på en älg inom synhåll, men hon nosade bara lite på spåret och letade efter fåglar. Jag återvände från rundan en timme efter telefonsamtalet och då ringde det på nytt. Skallet höll fortfarande på och hjorten hade inte flyttat sig mer än 150 meter. Jag beslöt att dra på mig det oranga och smög mig mot skallet från närmaste skogsbilväg. Hjorten och hunden befann sig ute på ett stenigt och snötäckt kalhygge. Det försvårade ansmygningen så jag tog mig upp på en liten höjd med kvarlämnade träd. Dold av dem såg jag hur hjorten försvann in bland granarna. Pirre stannade i skogsbrynet och fortsatte skälla, ungefär 160 meter från mig. Jag försökte sikta på hjorten bland granarna, men fick inte till något fritt skottfält. Så jag beslöt att stanna och vänta, för sikten var god där uppifrån och träden och skjutkäppen gav gott stöd. Pirres hjort Se Raimo Rantalas video från jakten på jagarentidningen.fi. Det händ sig på jakt Jägaren 1/2022 29
• av attackerna, men så var inte fallet under fjolåret. En bedömning av orsakerna kräver att vi betraktar och analyserar ur olika vinklar. Det går ju inte att dra några långtgående slutsatser utgående från ett enstaka år. Så sent som i början av 00-talet fördelade sig attackerna jämnt mellan jakt och hundar dödade hemma vid huset, men numera har attackerna på gårdsplanen blivit sällsyntare. Riklig tillgång på naturlig föda minskar attackerna på hundar Vi har noterat att vargarnas tillgång på naturliga föda, det vill säga mängden hjortdjur och i synnerhet hjortar, har en dämpande effekt på hundattackerna. I koncentrationerna av vargrevir i sydvästra Finland och Österbotten inträffar attacker sällan sett i relation till antalet vargar. I de här områdena finns nästan hälften av vargreviren här i landet. I Norra Karelen och de södra delarna av Kajanaland där hjortdjuren är klart färre inträffar mycket riktigt attackerna oftare. För fjolårets del noterar vi tre attackkoncentrationer; Pyhäjärvi-Kiuruvesi, Muhos-Tyrnävä och Kuhmo. I södra och västra Finland ersattes fyra fall. I två av dem miste hunden livet. I renskötselområdet inträffade likaså fyra attacker. I två av dem dog hunden. I renskötselområdet noterade man i höstas fler vargar än förut, vilket torde ha bidragit Färre vargattacker på hundar än genomsnittet Attackernas fördelning på viltcentralsregionerna REGION DÖDA SKADADE TOTALT Kajanaland 3 5 8 M Finland 1 1 Lappland 1 1 2 Uleåborg 9 1 10 Österbotten 2 2 N Tavastland 1 1 N Karelen 4 2 6 N Savolax 3 3 Satakunta 1 1 Totalt 23 11 34 De slutliga siffrorna för fjolåret finner du på www.jagaren­ tidningen.fi till att det inträffade attacker även i norr. Tidigare har det varit väldigt sällsynt med vargattacker på hundar i renskötselområdet. Enbart enstaka attacker av björn och lodjur Under fjolåret har det även betalats ut ersättningar för några björnoch lodjursattacker på hundar. I lodjursfallen har hunden i regel klarat sig med veterinärvård medan en björnattack i regel får en dödlig utgång. I norra Karelen inträffade i fjol tre attacker där hunden dödades av ett rovdjur som inte kunde identifieras. GE TT Y IM AG ES B etraktat i ett längre tidsperspektiv har vargarna i genomsnitt gjort 45 attacker på hundar per år. I 35 av fallen har hunden mist livet i attacken. Året 2020 ersattes inalles 57 fall (42 döda) där en varg hade attackerat en hund. Under fjolåret lämnades 34 ansökningar in och beviljades (23 döda; läget enligt viltskaderegistret den 28 december). Detta är en av de minsta mängderna i vår närhistoria. Under samma tid har vargstammen vuxit och är nu starkare än någonsin under de senaste dryga hundra åren. Man hade ju kunnat anta att vargstammens tillväxt skulle ha inneburit en ökning Med stöd av viltskadelagen ersattes på 2010-talet i genomsnitt 45 vargattacker på hundar om året. Men under 2021 inträffade färre skadefall än genomsnittet. Skälen till att skadefallen varierar från år till år kan vara flera och sambandet mellan orsak och verkan är inte alltid entydigt. TexT Harri Norberg och Jaakko Alalantela Metsästysseurat, -seurueet ja riistanhoito yhdistykset voivat nyt tilata maksuttoman villisikaaiheisen koulutuksen Metsästäjäliitolta. Tarkoitettu sekä vakiintuneen kannan alueille että alueille, joille villisika on levittäytymässä. TILAA VILLISIKAKOULUTUS! Koulutuspaketti sisältää • villisian biologiaa • kannanhallintaa • metsästystä • saaliinkäsittelyä • näytteenottoa • taudintorjuntaa Koulutuksen tarjoaa Suomen Metsästäjäliitto osana maaja metsätalousministeriön rahoittamaa villisikahanketta 2021–2022, jonka päätavoite on afrikkalaisen sikaruton torjunta. Räätälöidään juuri teidän alueellenne sopiva koulutuspaketti! Ota yhteyttä chris.karppinen@metsastajaliitto.fi tai 050 444 1026. Jägaren 1/2022 30
• www.riistalinja.info Lisätietoja: Teemu Keränen 040 747 7234 teemu.keranen@brahe.fi Riistalinja Luonto-ohjaaja 180 osp, riistapainotteisena • sopiva peruskoulun jälkeen aloitettavaksi • haku suoraan oppilaitokseen • hyvät jatko-opintomahdollisuudet Tartu unelmaasi! Metsästysseurat, -seurueet ja riistanhoito yhdistykset voivat nyt tilata maksuttoman villisikaaiheisen koulutuksen Metsästäjäliitolta. Tarkoitettu sekä vakiintuneen kannan alueille että alueille, joille villisika on levittäytymässä. TILAA VILLISIKAKOULUTUS! Koulutuspaketti sisältää • villisian biologiaa • kannanhallintaa • metsästystä • saaliinkäsittelyä • näytteenottoa • taudintorjuntaa Koulutuksen tarjoaa Suomen Metsästäjäliitto osana maaja metsätalousministeriön rahoittamaa villisikahanketta 2021–2022, jonka päätavoite on afrikkalaisen sikaruton torjunta. Räätälöidään juuri teidän alueellenne sopiva koulutuspaketti! Ota yhteyttä chris.karppinen@metsastajaliitto.fi tai 050 444 1026.
• Jaktföreningen som motor i landsbygd med mångfald Det goda samarbetet mellan jaktföreningen och markägarna utgör den stabila grunden för det frivilliga arbetet för livsmiljöerna. TexT Elina Sorvali I Luhtikylä i Orimattila som ligger vid Borgå å möts vi av idel glada miner. Ett stort arbete är rott i land. Styrelsen för jaktföreningen Länsi-Orimattilan Metsästäjät ry hade en vision: att skapa en våtmark för sjöfåglar på en låglänt och svämbenägen strandäng. Nu är ängen planerad och spaden kan sättas i marken. I enlighet med föreningens strategi grävde föreningens energiska ordförande Jaakko Mattila fram information om hur man anlägger en våtmark och hittade projektet Sotka-våtmarker som bistår vid anläggandet av våtmarker på olika håll i landet. Ett absolut kriterium för anläggandet av en våtmark är att samtliga berörda Jaakko Mattila som är ordförande för jaktföreningen Länsi-Orimattilan Metsästäjät ry vid den blivande våtmarken. EL IN A SO RV AL I Jägaren 1/2022 32
• De sanka ängarna återfår sin glans Sedan Mattila tänt bybornas intresse för idén presenterade han objektet för Sotka-projektet våren 2020. Under våren gjorde projektets planerare en besiktning av ängen. De noterade de utmärkta möjligheterna till en fördämning och objektet godkändes till planering. Under det följande året gjordes planen och i våras undertecknades våtmarksavtalet. I höstas begärdes anbud för maskinarbetena. Fördämningarna ska byggas i sommar. Våren därpå läggs ängen under vatten för att skapa en livsmiljö för sjöfågelkullarna. Svämängarna skapar en utmärkt livsmiljö för krävande och utsatta arter. JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I markägare godkänner projektet. Det föll på Mattila att ordna detta. Han lade ner avsevärda mängder tid på att diskutera med markägarna, jaktföreningen och byborna. Han berättade om projektet och fick grönt ljus från de fem berörda markägarna för våtmarken som jaktföreningen skulle anlägga. Diskussioner och kompromisser Det krävdes morot och tankemodellen där våtmarken skulle liva upp byn när Mattila utverkade godkännandet för våtmarken av markägarna. – Det är alltför kortsynt att tänka i ”andstekar” när vi talar om våtmarker. Ute i byarna är det ofta jaktföreningen som förenar byborna. Den gemensamma nämnaren kan vara ökad mångfald i naturen. Det här upplägget ger hela byn ett rejält lyft, berättar Mattila om jägarnas funderingar kring våtmarken. Presenterandet av våtmarksidén, planeringen och undertecknandet av avtalet krävde enligt Mattila fingertoppskänsla, lyhördhet samt sansat lugn. Samtliga parter hördes och gavs möjlighet att påverka utfallet. Hur engagera markägarna? Hur får man då markägarna att överlåta mark till en våtmark? Våtmarken är ju inte berättigad till stöd. Några ersättningar för förluster efter torrläggningen betalas inte heller. Jarmo Keskevaari äger drygt hälften av den planerade våtmarkens areal. Det här är hans barndomslandskap; hemgårdens kvigor betade på ängen vid ån. – I min ungdom ingick det i programmet på lördagskvällarna att vänta och se om kvigorna skulle rymma och söka sig upp till huset. I såfall blev det att valla dem tillbaka till betet i stället för att hänga i byn. Han minns också kosläppet på våren då boskapen släpptes ut på bete. Hela byn var på benen för att lotsa kvigorna till ängen. De varma minnena från det traditionella beteslandskapet fick Keskevaari att ställa sig positivt till den planerade våtmarken. – Jag känner mig väldigt engagerad för det här våtmarksprojektet. Det tidigare så öppna landskapet har slyat igen och blivit fult. Jag vill vara med och öka mångfalden i naturen och återuppliva landskapet här på landsbygden, fortsätter Keskevaari. En omskött jordbruksmiljö med mångfald skapar en positiv bild av landsbygden och jordbrukarna och fungerar som ett visitkort för jordbruket. – Förberedelserna för projektet innebar ett rejält lass för jaktföreningen och Mattila att dra. De är förtjänta av ett stort tack. Mattila tackar för tacket: – För oss utgick våtmarken från det gemensamma goda som vi inte kunde uppnå utan samarbete. Sjöfåglarna som vimlar i den iståndsatta våtmarken ska pigga upp landskapet kring byn. Utmärkt samarbete mellan jägarna och fågelskådarna Fågelskådarföreningen på orten har anmält intresse för att bygga ett fågeltorn. – Det finns plats för samtliga parter här i trakten, både jägarna och fågelvännerna. Här i Luhtikylä har det inte funnits någon orsak till motsättningar. Genom att komma överens om gemensamma spelregler, som exempelvis bilparkerandet, kan vi friktionsfritt ta hänsyn till samtliga parter. Det viktigaste är att vi respekterar varandra, konstaterar Mattila. Jaktföreningen jobbar för att skydda och stöda sjöfåglarna med negativ utveckling. Medlemmarna förbinder sig till att jaga hållbart, sköta våtmarken och aktivt jaga de små rovdjuren. Frivilligt är trumf Våtmarksprojektet Sotka handlar om ett frivilligt och nära arbete med markägarna. Det ökar intresset för naturvårdsarbetet som markägarna och jaktföreningarna uträttar. – Det att ingen utomstående bestämmer var ett trumf kort när jag presenterade projektet och nyttan av det för byborna, berättar Mattila. Naturoch viltvården på landsbygden kräver öga för spelet och ett bra sätt att presentera projektets värde. EL IN A SO RV AL I Jägaren 1/2022 33
• Jägaren 1/2022 34
• Läs din tidning i mobilen eller på datorn och dela de intressantaste artiklarna i de sociala medierna! Tidningen Jägaren finns också på nätet: www.jagarentidningen.fi Dessutom har tidningen ett Instagramkonto: @metsastajalehti Följ oss och dela med dig av dina egna jägarstunder! LÄS, TITTA PÅ VIDEOR, LYSSNA PÅ PODDAR OCH HÅLL DIG UPPDATERAD. Vi uppdaterar fortlöpande med aktuella viltnyheter. Jägaren 1/2022 35
• En jägar s utrustning Händerna och kylan Trots vintervindar, snöyra och kyla ska händerna fungera när skottchansen kommer. Här några tips för hur du håller fingrarna varma. TexT och Bilder Antti Saarenmaa B lodcirkulationen i händerna och fötterna är väldigt personlig. Somliga klarar sig fortfarande med bara händer när andra fryser fingrarna av sig. Andra lider av vita fingrar, vilket kallas Raynauds fenomen. Det kan vara väldigt besvärligt eftersom blodkärlen drar ihop sig i fingrarna eller tårna och vitnar i kyla. Att hålla händerna varma är i regel det enda som hjälper. Det bästa sättet att hålla händerna varma tycks vara att hålla dem aktiva och blodcirkulationen i gång, plus varma handskar eller vantar. Men vad göra om jakten kräver att du står stilla och väntar i timmar? Avlasta händerna Det viktigaste är att hålla i gång blodcirkulationen. Om du kan avlasta fingrarna och handflatan så fungerar cirkulationen bättre och händerna hålls varmare. Låt geväret hänga i remmen. För drevjakt finns det väldigt praktiska justerbara ”slingor”. Med en sådan hänger vapnet skottberett framför dig med pipan nedåt och du lyfter det till skott på en sekund. Eller låt jaktbågen hänga på någon lämplig krok. Låt alltså händerna vara fria och avlastade. Dessutom ska du undvika snäva ärmslut och kläder som stramar. De yttre klädskikten ska vara tillräckligt lösa. Skydda handlederna Om handlederna är bara så förlorar du avsevärda mängder värme den vägen. Skydda därför handlederna; det hjälper dig att hålla fingrarna varma. Ärmarna får inte spänna och de ska täcka handlederna. Handledsvärmare av ylle är ett synnerligen bra komplement som till och med kan ersätta handskarna. Du kan dra ner dem över fingrarna medan du väntar på passet, men händerna är ändå insatsberedda om viltet skulle dyka upp. Muffen värmer bäst Har du märkt att tunna fingervantar snarare kyler än värmer fingrarna? Men när fingrarna ligger mot varandra så håller de värmen bättre. Vilket förklarar varför tumvantar fungerar bättre än handskar. Om du ändå Med en vapenrem som är lämplig för drevjakt håller du geväret aktionsberett medan händerna är fria, det vill säga varma. AL EK SI LU M M E Jägaren 1/2022 36
• tycker att tumvantar är för klumpiga, men att det är för kallt för fingervantar eller handskar, så prova en muff. Du kan låta muffen hänga om halsen eller fästa den med ett bälte om midjan så att den hålls på plats oavsett vad som händer. Medan du väntar håller du händerna instuckna i muffen där de värmer varandra. Nånting varmare än en muff av vildpäls får du leta efter, men det finns muffar också i handeln. Eller så svänger du ihop en muff av exempelvis en filt. Stora vantar i rem I likhet med muffen skapar stora tumvantar rejält med isolerande luft kring fingrarna. Ett gott och beprövat alternativ är att skaffa stora tumvantar som du fäster i ärmarna. Så länge du står och väntar på passet kan du hålla vantarna på. När skottchansen infinner sig tar du av dig vantarna med en knyck de blir ju kvar hängande i ärmarna. Bara vantarna är tillräckligt stora och rymliga så går det i ett nafs att vifta dem av sig. Inuti både muffen och yttervantarna går det utmärkt att ha fingervantar av ylle. Sådana är inte i vägen när du hanterar geväret. Värmepåsar är mycket användbara Engångsvärmepåsar som aktiveras med syra hör numera till grundsortimentet i många affärer. Påsen börjar värma efter ungefär en kvart och värmer i flera timmar. Värmepåsarna är väldigt bra att ha för den som står på pass i kyla, men på grund av den kraftiga värmeutvecklingen så passar de kanske allra bäst som tidsförlängare när du känner att kylan börjar knipa i fingrarna. Men överdriven värme kan leda till svettning som leder till avkylning. En värmepåse får utan bekymmer plats i muffen eller den generösa yttervanten, eller i fickan så att du på vaktjakten kan hålla händerna skyddade och liksom på laddning. De elektriska värmarna utgör en annan form av extern värmekälla som också ger jägaren förlängd tid i skogen. Men kom ihåg att om inte klädseln och handskarna är lämpliga så räcker inte värmepåsarna eller elprylarna till för att hålla dig varm! För somliga är värmepåsarna en nödlösning, för andra standardutrustning. Hemstickade men varma. Stickade handledsvärmare av ylle håller handlederna varma medan fingrarna är fria. Dessutom går det enkelt att dra in fingrarna för att värma dem. Om du inte behöver händerna till att exempelvis bära geväret så är muffen det varmaste valet i kyla. Livsstilen lägger grunden För att händerna ska hållas varma måste blod­ cirkulationen räcka till. Vilket kräver tillräcklig vätsketillförsel, fysisk aktivitet och en aktiv livsstil. Som i sin tur utgör grundstenar för hälsan och förmågan att hålla sig varm. På passet går det inte att ströva omkring, men fysisk motion håller igång ämnesomsättningen och kärnvärmen. God nattsömn och tillräcklig vila hjälper också förmågan att hålla sig varm och funktionsduglig. Ibland är en beprövad lösning bättre än en handfull nya. Generöst tilltagna vantar går över tunnare fingerhandskar och kan tas av när läget så kräver. Jägaren 1/2022 37
• R äfflingen i gevärspipan görs med olika metoder och stigningens precision varierar mellan tillverkarna, ibland till och med rejält. Somliga tillverkare anger stigningen med en fjärdedels tums noggrannhet medan den hos andra kan variera plus minus en halv tum. Det här leder till variationer i träffsäkerheten hos olika gevär även om den angivna stigningen skulle vara den samma. Dessutom var det förr vanligt att vapenfabriker försåg vapenserier med pipor hämtade från lagret. Ett pipämne med stigningen 1-10” för en .30-06 kunde hamna i en 308 Hur passar geväret och den blyfria kulan ihop? I föregående nummer behand­ lade vi de blyfria kulornas svårigheter med stabiliteten. Den här gången fördjupar vi oss i vad du själv kan göra för att undersöka om en blyfri kula passar till ditt gevär. TexT och bilder Esa Höysniemi som borde ha haft 1-12”. Och tvärtom. Således kunde stigningen variera inom en och samma gevärsmodell! Nuförtiden förser exempelvis Sako samtliga pipor i kalibern .30 med stigningen 1-11” och Schultz & Larsen 1–10”. På samma sätt har många andra vapentillverkare bestämt sig för en enda stigning per kuldiameter. Vilken minimistigning kräver kulan? Det enklaste sättet är att leta rätt på kultillverkarnas rekommendationer för varje kula. När vi känner till vad kulan kräver så återstår att ta reda på stigningen hos det egna geväret. Provskjutningen är det säkraste sättet att få klarhet i om geväret och kulan passar ihop. Avståndet ska helst vara minst hundra meter. Om träffsäkerheten är god och kulhålen inte är avlånga så kan kombinationen användas på åtminstone det här avståndet. Vid provskjutningen måste tavlan stå vinkelrätt mot skytten; om den står snett så blir ju kulhålen ohjälpligt ovala. Skillnaden Tryck in framändan på den oljade draglappen en liten bit förbi patronläget och markera en tydlig punkt. Gör ett märke baktill på läskstången tex med tejp så du ser när den har roterat ett helt varv. Känn efter att draglappen följer räfflorna. Tryck stången framåt tills den har fullbordat ett varv och gör en markering till på samma sätt som den första. mot instabilitet är dock den att i det senare fallet är kulorna ovala åt samma håll medan instabila kulor gör ovala hål åt alla håll. Bestäm räffelstigningen med läskstången Du kan mäta räffelstigningen hos ditt gevär med läskstången. Draglappen som fästs i ändan på läskstången ska sitta såpass spänt i loppet att stången vrider sig med räfflingen. Men om draglappen är för torr eller lös så gör den inte det. Prova dig fram tills den sitter lagom spänt. Tryck in läskstången från patronläget (enklare) eller från mynningen. Metoden är inte millimeterexakt, men ger ett resultat som är tillräckligt noggrant. Om läskstången slirar i pipan så blir resultatet flackare än den rätta stigningen, men du kan vara säker på att stigningen är minst så brant. Eller brantare. Kultest på ett mål Om du vill testa hur kulan fungerar ska du konstruera ett mål av dagstidningar, telefonkataloger (numera svåra att hitta?) eller liknande vattenabsorberande material. För att Jägaren 1/2022 38 En jägar s vapen
• Se upp för ris och kvistar! Just nu tyder mina erfarenheter på att spetsiga kulor av koppar eller mässing är särskilt känsliga för träffar i kvistar och ris. Det kan åtminstone delvis bero på att sådana kulor brukar kräva vätska eller mjukvävnad för att öppna sig. När kulans spets träffar en kvist så öppnar den sig kanske inte alls utan avlänkas från sin bana och träffar längre ifrån målet än en blykula. I dagsläget verkar nästan alla som tillverkar blyfria kulor koncentrera sig på goda ballistiska egenskaper och sortimentet saknar fortfarande en giftfri kortdistanskula som inte bryr sig om ris och kvistar. Efter ett grundligt surfande på nätet lyckades jag bara hitta några ”giftfria buschkulor” som tillverkas i södra Afrika. En sådan trubbnosig och mindre strömlinjeformad (= kortare) kula skulle stabilisera sig också med en flackare räffling. Kanske finns lösningen bland de nya små tillverkarna med större flexibilitet för customtillverkning. Det problematiska är förstås att de sällan erbjuder sina kulor i fabriksladdade patroner. få fram kulans benägenhet att välta ska traven inte vara alldeles homogen. Stick gärna in ”ben”, till exempel fanér, och det skadar inte med springor här och där. I synnerhet kopparkulor har en benägenhet att deformeras efter anslagsvinkeln. Om kulan är det minsta instabil när den träffar testtraven så svampar den upp sig osymmetriskt. I värsta fall öppnar den sig inte ens. Även här ska provskotten skjutas vinkelrätt mot målet. Då vet du att deformeringarna inte beror på anslagsvinkeln utan på instabilitet. Dra ut läskstången ur pipan och mät avståndet mellan markeringarna. Om stången har roterat jämnt ett helt varv så visar avståndet räffelstigningen. I den här pipan landade mätningen på ungefär 23 cm, det vill säga stigningen 1-9”. Kopparkulor har en benägenhet att visa anslagsvinkeln mot målet. Om en kula som skjuts rakt mot testmålet har deformerats snett som på bilden så brukar det indikera en smärre instabilitet. Det är vanligt att giftfria kulor passerar genom viltets kropp. Kulorna på bilden har träffat ett stort ben och stannat i kroppen. .308 Norma Ecostrike till vänster har svampat upp symmetriskt, men bara precis tillräckligt för att göra kulan framtung. Följande kula, en Barnes TTSX i samma kaliber, har svampat upp fint och tappat ett segment vid träff i ben. Härvid välter kulan lätt, även om den skulle vara framtung. Den tredje kulan är en .35-kalibrig Fox. Framdelen har trasats sönder så att ett segment sticker ut och har vält kulan. De här fallen ska inte förväxlas med en kula som är instabil när den lämnar pipan. Pipdiametrar och räffelstigningar STANDARD SAKO SCHULTZ & LARSEN LOTHAR WALTHER SHILEN 6,5 mm 9” 8” 8,25” 8,7” och 8” 7”, 8” och 9” 7 mm 9” 9,5” och 10” 10” 8,7” 8”, 9”, 11” och 12” .30 10” och 12” 11” 10” 10”, 11,4” och 12” 7”, 8”, 10”, 12”, 13”, 14”, 15” och 17” .311 10” ­ ­ 9,5” 10” 8 mm 10” 9,5” 10” 9,5” 10” .338 10” 10” 10” 10” 8”, 9” och 10” .358 14” och 16” ­ 12” 12” 12” och 14” 9,3 mm 14” 14” 14” 14,2” 12” .375 12” 12” 12” 10” 7,5” och 12” .416 14” 14” 14” 14” 14” .458 14” 14” 14” 14” 14” Först i tabellen kommer en standardräffelstigning. Därefter följer stigningarna som används av två vapentillverkare och två piptillverkare. För somliga diametrar kan det förekomma variationer beträffande någon kaliber. Den är maximal för diametern i kalibern .458 medan .45-70 kan ha en så flack räffling som 1-20” eller 22”. Jägaren 1/2022 39 En jägar s vapen
• Passen och de övriga positionspunkterna nu på Oma riista-kartan Jägarna har länge önskat sig möjligheten att införa positionspunkter i tjänsten Oma riista och i slutet av november blev detta möjligt. M ed punkterna kan jägarna nu på Oma riista-kartan markera allt som föreningen betraktar som viktigt; passen, jakttornen, slickstenarna, fällorna, viltåkrarna och så vidare. När passet är utmärkt på kartan kan också en oerfaren jägare hitta rätt. Funktionen hjälper också jaktledaren när han planerar och leder jakten. Punkterna ökar säkerheten på sällskapsjakter eftersom samtliga deltagare vet var passen finns, med skjutsektorerna. AN TT I SA AR EN M AA Jägaren 1/2022 40
• FOGA POSITIONSPUNKTERNA TILL OMRÅDET Föreningens kontaktperson fogar de skapade platstyperna och punkterna till jaktområdet genom att gå till vyn Områden och välja området där positionspunkterna ska infogas. Välj redigera Området och därefter anslut vägpunkter (1). Välj därefter punkterna som ska infogas ur förteckningen (2). Det är dock förnuftigt att enbart infoga punkter som verkligen behövs. Ett älgpass behöver knappast markeras på en karta för småviltsjakt. Spara ändringarna innan du lämnar vyn Redigera området (3). Positionspunkterna som har fogats till området i vyn Områden kan visas eller döljas genom att klicka på pOsitiOnspunkter uppe till vänster. Du kan redigera, infoga eller radera platstyper och enskilda punkter när som helst genom att klicka Områden och i menyn välja pOsitiOnspunkter. FÖRENINGENS KONTAKTPERSON UPPRÄTTHÅLLER Föreningens kontaktperson kan infoga positionspunkter av olika slag i jaktområdet så att medlemmarna kan se dem både på datorn och i appen. Börja skapandet av positionspunkter i Oma riista på nätet genom att välja kontaktpersonens uppgifter och därefter Områden, Välj därefter i rullgardinsmenyn vägpunkter (1) och skapa ny (2). Det finns fyra olika typer av positionspunkter: pass, slicksten, utfOdringsplats eller annan (3). Med ”Annan” kan du markera vad som helst bara du namnger platsen på lämpligt sätt. Ge varje platstyp ett beskrivande namn, till exempel Älgpass. För varje sådan platstyp kan du därefter göra flera markeringar på kartan. Skapa den första positionspunkten genom att klicka med musen på den önskade platsen på kartan. Det går att zooma in kartan och dra punkten till exakt rätt ställe. Därefter kan du i skriva in preciserande uppgifter i fältet för beskrivningar, exempelvis namnet på passet och de säkra skjutsektorerna. Lägg till följande punkt av samma typ genom att klicka på positionen på kartan. Fortsätt därefter på samma sätt. När samtliga punkter av den valda typen är skapade väljer du spara och lämnar funktionen. Du kan skapa olika platstyper enligt behov genom att välja Skapa ny och fortsätta på det ovan beskrivna sättet. De skapade punkterna får automatiskt ett eget löpande nummer. Du kan redigera de skapade platstyperna och de enskilda punkterna när som helst genom att välja den önskade platstypen genom att redigera och spara ändringarna. Se närmare anvisningar på www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/ I vyn Positionspunkter kan punkterna föras i katalogform till ett Exeleller GPX-dokument och användas i andra tillämpningar. 2 3 1 2 3 1 AN TT I SA AR EN M AA Jägaren 1/2022 41
• VISA POSITIONSPUNKTERNA I OMA RIISTA-APPEN På kartan i Oma riistas terrängapp visar du positionspunkterna genom att öppna appen och välja vyn för kartOr (1). Klicka på kugghjulet i övre hörnet för att öppna inställningar (2) och välj därefter det önskade området (3). Återvänd till kartan genom att klicka på pilen (4) uppe till vänster. I kartvyn klickar du på rullgardinsmenyn visa händelser och klicka vägpunkter (5). Det går att zooma in kartan. I nedre kanten finns en filtreringsmeny (1) där du väljer vilka platstyper som visas på kartan. Klicka på lista (2) för att ta fram förteckningen över de infogade platstyperna. Genom att klicka på enskilda positionspunkter i kartvyn kan du granska punkten och den bifogade beskrivningen. Om du har redigerat positionspunkterna i nättjänsten utan att ändringarna blivit uppdaterade i terrängappen så kan du uppdatera genom att klicka lista och därefter uppdateringsknappen i övre hörnet (3). 5 1 2 3 4 3 1 2 Jägaren 1/2022 42
• Föreningsmedlemmarna kan kontrollera positionspunkterna också i Oma riistas nättjänst 1. Logga in och välj föreningsmedlems uppgift. 2. Gå till vyn Områden och välj området där du vill se de infogade punkterna. 3. De infogade punkterna visas nu på kartan. Du visar/döljer punkterna på kartan genom att klicka på pOsitiOnspunkter uppe till vänster. 4. Du kan filtrera bort olika punkttyper från vyn genom att i rullgardinsmenyn välja pOsitiOnspunkter. Där ser du dessutom namnet på de olika punkterna och deras eventuella beskrivningar. Jaktledarens uppgifter i terrängappen I höstas fick terrängappen en funktion för hjortdjursjaktledare där jaktledaren kan bokföra och godkänna fällt vilt. Funktionen är tillgänglig för varje person som har utnämnts till jaktledare. Klicka Jaktledaren i Mer-menyn. I terrängappen kan jaktledaren göra följande för älgen: ? Skapa jaktdagar ? Godkänna eller förkasta föreslagna fällningar och observationer ? Anteckna fällningar och observationer ? Kontrollera markeringar på kartan och filtrera dem För hjortarnas del: ? Granska jaktdagar ? Godkänna eller förkasta föreslagna fällningar ? Bokföra fällningar ? Granska markeringar på kartan och filtrera dem För hjortarna bokför jaktledaren inte observationer eller skapar jaktdagar. Jaktledaren antecknar hjortobservationerna som privatperson och varje jägare ansvarar för sina egna observationer. Jaktdagarna för hjort skapas automatiskt. Även tjänstens ingångssida har förnyats, både på nätet och i appen. På appens ingångssida finns en ny funktion där du kan registrera dig och förnya lösenordet. Kontrollera att du alltid har den senaste versionen av Oma riistas terrängapp! Om inte så ladda ner den gratis i din appbutik. Stödet för iOS terrängapp blir klart under våren. Jägaren 1/2022 43
• Projektet för utveckling av verksamheten i älghushållnings­ områdena avslutades vid utgången av 2021. Till projektets viktigaste uppgifter hörde att producera ett omfattande och användbart material, både tryckt och nätbaserat. TexT Antti Rinne D e olika utbildningspaketen utgör utåt sett det synligaste materialet. Med dem har vi hållit en enorm mängd kurser. Tyvärr kunde vi arrangera närstudier bara i början av projektet, innan coronapandemin bröt ut och förvandlade verksamheten från när till fjärr. Det här har inte varit enbart negativt ef­ tersom vi har lyckats utveckla viltcentralens distansundervisning ett rejält kliv framåt. Under halvtannat år har vi ordnat en mängd olika kurser på distans och jägarna och intressegrupperna har inte haft några svårig­ heter med att hitta till dem. Toppnoteringen låg på det maximala antalet deltagare, 500 stycken, på en utbildning! De 650 utbildningarna som projektet ordnade samlade inalles 27 000 deltagare! På viltinfo.fi finns material! Det har producerats en stor mängd webb­ baserat material och större delen av det finns upplagt på jägarnas egen utbild­ ningsportal viltinfo.fi. Där finns inspelning­ ar av nästan samtliga teman som undervi­ Ett ymnighetshorn med studiematerial för jägare sades på distans. Ni behöver alltså inte nöja er med bara bilder! Självfallet har också utbildningspaketen i regel publicerats, för den som vill studera materialet i egen takt utan handledare. De kanske finaste utbildningspaketen handlar om hjortdjurens och vildsvinets biologi och den selektiva beskattningen. Paketen är väldigt visuella, inte enbart text som kan kännas sövande. Dem hittar du också i utbildningsportalen. Den enligt mig mest underhållande inspelningen att lyssna på är den om hjortdjursjakt i praktiken, Hirvieläinten käytännön metsästys. Där berättar erfarna jägare med väldigt konkreta exempel om bland annat vad jägaren ska tänka på vid jakt och vad de olika jaktsätten innebär i praktiken. De personliga erfarenheterna utgör en viktig del av utbildningen. I likhet med de övriga kurserna skulle ? Handböckerna är väderbeständiga och i ett praktiskt format för att följa med jägaren ut i terrängen. Jägaren 1/2022 44
• Skribenten har fungerat som planerare på älghushållningsområdesprojektet med Egentliga Finland och Satakunta som ansvarsområde. utbildningarna hållas avslappnade och inter­ aktiva. Ibland kläcktes till och med någon vits för att hålla lyssnarna vakna! Handböcker, planscher och utbildningspaket De i mitt tycke finaste trycksakerna i projektet är handböckerna i fickformat om hjortdjuren, vildsvinet och viltåkrarna. De är väderbeständiga spiralblock i lagom storlek för att rymmas i lårfickan, så de kan följa med jägaren på jakt. Med deras hjälp blir du bättre på att känna igen klövdjuren och lär dig de fiffigaste sätten att anlägga viltåkrar och utfodra viltet. Projektet har också sammanställt det grundläggande för jaktledare i ett litet häfte som är lätt att dela ut på kurser och till ledaren för jaktlag. Passa samtidigt på att kika på projektets planscher om åldersbestämning av hjortdjur och vildsvin, och selektiv jakt. De är i ett praktiskt format så du kan sätta upp sådana förslagsvis på väggen i slaktskjulet. Ett praktiskt sätt att repetera på morgonen före jakten! Här har jag bara tagit upp en liten del av allt material som har tagits fram under älghushållningsprojektet och som har delats ut på kurser och evenemang. Efter projekttiden kommer vi att fortsätta dela ut material på olika evenemang som viltcen­ tralen arrangerar. Du kan även kontakta ditt regionkontor och fråga efter tryckt material. Likaså kommer projektets podcast Sork­ kia ja sarvia att fortsätta sin lovande bana genom att presentera viltfrågor med höjd och bredd. Själv brukar jag lyssna på den när jag är ute och promenerar med sonen i barnvagn. Stanna alltså kvar på kanalen efter årsskiftet! ? Liksom det övriga materialet finner du också vildsvinsplanscherna på viltinfo. ? På Viltinfo hittar du också en inspelning från kursen om vitsvanshjortens biologi. VILLISIAN IÄNMÄÄRITYS tunnista samana vuonna syntynyt porsas, ylivuotinen ja yli 2-vuotias villisika Noin 6 kuukauden ikäisellä porsaalla kaikki hampaat, i3 mukaan lukien, ovat maitohampaita. Kuvan yksilöltä puuttuu vasemmanpuoleinen i3. 13–15 kuukauden ikäisellä villisialla pysyvät keskimmäiset etuhampaat (I1) ovat juuri alkaneet kasvaa. Toiset etuhampaat (i2) ovat vielä maitohampaita. 15–16 kuukauden ikäisellä villisialla laitimmaiset (I3) ja keskimmäiset (I1) etuhampaat ovat vaihtuneet pysyviksi. Ainoastaan toiset etuhampaat (i2) ovat vielä maitohampaita. 18–20 kuukauden ikäisellä villisialla kaikki alaetuhampaat ovat vaihtuneet pysyviksi. Toiset etuhampaat (I2) eivät ole vielä kasvaneet täyteen mittaansa, vaan ovat keskimmäisiä etuhampaita (I1) lyhyemmät. Noin kaksivuotiaalla villisialla kaikki etuhampaat ovat pysyviä hampaita ja täydessä mitassaan. Alaetuhampaiden kehitys i3 n . 6 kk i2 I1 13–15 kk i2 15–16 kk 18–20 kk 21–24 kk Ku va t: An tti Pi iro ne n ja Th om as O hl ss on Aikuisten villisikojen iänmääritystä ei tässä ohjeessa käsitellä. Villisian iänmääritys perustuu hammaskehitykseen eli maitohampaiden vaihtumiseen pysyviksi hampaiksi. Alaleuan kaikki maitohampaat ovat vaihtuneet pysyviksi noin kahden vuoden iässä. Alahampaiden perusteella ikä on määritettävissä muutaman kuukauden tarkkuudella kahteen ikävuoteen saakka. Saaliista on melko helposti eroteltavissa samana vuonna syntyneet porsaat, ylivuotiset ja yli 2-vuotiaat eläimet. Ikää määrittäessä kannattaa ensimmäisenä tarkastella alaetuhampaiden kehitystä. Tukea iänmääritykseen saa alaposkihampaita tarkastelemalla. PYSYVIÄ HAMPAITA 5–8 mm I3 MAITOHAMPAITA 3–5 mm i3 pysyvät alahampaat I1 I2 I3 C P1 P2 P3 P4 M1 M2 M3 etuhampaAT kulmaeli torahammas poskihampaAT Alaetuhampaat Maitohampaat ovat poikkileikkaukseltaan pyöreähköt, hieman kellertävät ja leveydeltään 3–5 mm. Laitimmainen etuhammas (i3) on ohut ja melko tasapaksu. Pysyvät hampaat ovat varsinkin kärjestään maitohampaita litteämpiä ja leveämpiä. Hammasluu on maitohampaita vaaleampaa. Pysyvien hampaiden leveys on 5–8 mm. Laitimmainen etuhammas (I3) on tyveltään maitohammasta leveämpi ja kapenee ulkosyrjältään selvästi hampaan kärkeä kohti. Alaposkihampaiden kehitys Poskihampaista p2, p3 ja p4 ovat maitohampaita. Neljäs ja ensimmäinen pysyvä poskihammas M1 puhkeaa 4–6 kuukauden iässä. Loput maitoposkihampaat p2, p3 ja p4 vaihtuvat pysyviin noin 14–18 kuukauden iässä. Huomaa, että maitohammas p4 on kolmiosainen, mutta pysyvä P4 on kaksiosainen. Ohjeessa maitohampaita merkitään pienellä kirjaimella (esim. i) ja pysyviä hampaita isolla (esim. I). Noin 8–10 kuukauden ikäisellä porsaalla M1 on kasvanut täyteen mittaansa, mutta M2 ei ole vielä puhjennut. M2 puhkeaa tyypillisesti 10–16 kuukauden iässä. 20–22 kuukauden ikäisellä villisialla M3 on juuri puhjennut ja P2–P4 ovat pysyviä hampaita. M2 M1 10–16 kk M2 20–22 kk M3 P4 P2 P3 8–10 kk I3 I1 Jägaren 1/2022 45
• Uppdatering av kötthanterings­ utrymmet – slaktskjulet 2.0 Brister och förbättringsbehov i kötthanteringsutrymmet brukar noteras under jaktsäsongen, men glöms ofta bort när säsongen är över. Men ibland händer det att bristerna blir åtgärdade. TexT och bilder Risto Paakkonen I jaktföreningen Ylipään metsästysseura i Haapajärvi i Norra Österbotten funderade medlemmarna vintern 2017-2018 på föreningens och byggnadernas tillstånd. Vi hade ju varken jaktstuga eller utrymmen för kötthanteringen. I början av 80-talet hade älgjaktlaget byggt ett utrymme för upphängning och styckning utifrån den tidens resurser och behov. Vi hade tak över huvudet och vatten, men väggarna var så glesa att utetemperaturen avgjorde temperaturen inne. Varma dagar måste viltet delas illa kvickt och kalla dagar fanns det risk för frysning. Det var besvärligt och opraktiskt att ta vara på älgköttet. Från tanke till handling Medlemmarna hade sinsemellan diskuterat en uppdatering av utrymmena och till slut togs ärendet upp till behandling på föreningens allmänna möte. Medlemmarna hade åsikter både för och emot ett nytt slaktskjul, men till slut beslöt mötet att bygga nytt. En fyrmannagrupp utsågs bland medlemmarna för att bereda och sköta projektet under Olavi Salmelas ledning. De övriga föreningsmedlemmarna skulle ställa upp efter möjlighet och förmåga. Välplanerat är hälften gjort Föreningsmedlemmarna gjorde tiotals studiebesök i olika kötthanteringsutrymmen. Vi lyssnade på andras Den stiliga byggnaden hälsar skyttarna välkomna till skjutbanan. Jägaren 1/2022 46
• erfarenheter och plockade de mest användbara lösningarna. Vi funderade också på att ge slaktskjulet flera funktioner. Förutom kötthantering och föreningmöten kunde jaktvårdsföreningen använda byggnaden för möten, kurser och SRVA-ärenden. Dessutom kunde anläggningen kanske användas vid björnjakt och av uppfödare på orten som behövde nödslakta. Det uppskattade utrymmesbehovet, byggnadsritningarna och beräkningarna för ett slaktskjul på 150 m² landade på cirka hundratusen euro. Vi ansökte om stöd av Leader-föreningen på orten som avslog ansökningen två gånger, utan (som vi såg det) goda grunder. Men föreningen lät sig inte avskräckas utan övervägde andra alternativ och ansökte om ett lån med medlemmar som borgensmän. Lånet skulle återbetalas genom försäljning av några älgar per år. Genomförandet Vi hittade en lämplig plats i närheten av skjutbanan och köpte en tomt. Föreningsmedlemmarna stod för en bred palett av kunnande och verktyg så byggandet framskred med god fart. Redan hösten 2019 föreslog några jägare att vi skulle inleda kötthanteringen i det nya slaktskjulet, men Olavi Salmela lät sig inte rubbas; det fick vänta tills slaktskjulet var helt klart. Projektet stötte också på en smärre motgång när en okänd person for iväg med verktyg och kylanläggningen. Så vi ordnade med kameraövervakning för att hålla obehöriga på avstånd. Äntligen invigningsdags Hösten 2020 stod slaktskjulet äntligen klart och kunde provköras under älgjakten. Tack vare kylrummet går ? Viltkroppen åker via det välbelysta flåningsrummet till det rymliga kylrummet. Med flåningsvaggan (inte med i bilden) kan kalvar hanteras samtidigt. ? Ordförande Tapio Maijala (till h) och Olavi Salmela tackar samtliga medlemmar i jaktföreningen för deras insatser när projektet genomfördes. Jägaren 1/2022 47
• Vill du veta mera? Det nya slaktskjulet har väckt intresse och vi har haft besökare. Om du vill veta mera om projektet eller komma och titta så tveka inte att kontakta oss, exempelvis vår ordförande. Föreningen Ylipään metsästysseura rf finns i Haapajärvi i Norra Österbotten. Vi har ungefär 350 medlemmar och 15 000 ha jaktmarker. Titta in på: www.ylipaanmetsastysseura.fi hundarna, och vattnet och blodet förvaras i en sluten tank medan det animaliska material som inte kan användas förs bort och grävs ner, berättar Salmela. Enligt Salmela har slaktskjulet fungerat väldigt bra även om man trots den detaljerade planeringen har upptäckt ett par punkter att utveckla. Vi har utökat belysningen för att slippa skuggor vid flåningen och en strömbrytare har flyttats. Dessutom återstår att finputsa på tomten. På anskaffningslistan står en maskin för att packa kött, vilket minskar på hemmajobbet. Projektet gick löst på ungefär 3800 talkotimmar. Ordförande Tapio Maijala bekräftar att byggprojektet har varit en enorm satsning, men en lyckad och välbehövlig lösning. Med talko får man mycket till stånd och på köpet höjer man andan i föreningen. Tips för dig som planerar ett slaktskjul – Det är förnuftigt att lägga generöst med tid på planeringen, för ett år räcker knappt ens till. Vi rekommenderar att du åker och kikar på andras lösningar och plockar ideer för ditt eget projekt. Det är ju meningslöst att uppfinna hjulet på nytt, påpekar Salmela och Maijala. Tänk också på eventuella framtida behov och möjligheterna att ge byggnaden flera funktioner. Finansieringen måste självfallet ordnas och man ska vara beredd på överraskningar. det att kyla ner kropparna fort och de kan hänga längre. Dessutom ger detta flexibilitet eftersom styckningen kan pusslas ihop med jakten och det övriga programmet. – Slaktskjulet är en anmäld livsmedelslokal och utrustningen, provtagningen och egenkontrollen håller nivån som krävs. De som hanterar köttet har skaffat hygienpass och även i övrigt är kötthanteringen genomtänkt. Vi följer med temperaturen i kylrummet och bokför den minst en gång per dygn. Skinnen går till försäljning och har ett eget utrymme. Benen går till ? Från kylrummet kan vilken kropp som helst hämtas till hantering. Flera kroppar kan styckas samtidigt. Två skenor leder in i kylrummet, men tills vidare används bara den ena. ? Anvisningarna och bokföringen finns i mötesrummet, som skiljs från styckningen med en dragspelsdörr. Jägaren 1/2022 48
• I dagsläget innebär den samordnade störning som jakten orsakar i fågelvattnen att fåglarna inleder höstflyttningen i förtid. Men sjöfåglar som får följa sin naturliga rytm och förbereda sig ordentligt för flyttningen har bättre förutsättningar att klara av färdens påfrestningar. Och fåglarna som har nått övervintringsområdet i god kondition följer med större sannolikhet med i vårflyttningen tillbaka för att häcka. Sotka-projektet för ett nätverk av rastSotka-rastplatserna lämnas i fred under höstflyttningen Sjön Keihäsjärvi i Syvänniemi i Norra Savolax har under de senaste åren iståndsatts till en livsmiljö för sjöfåglar och ett utfärdsmål. Andelslaget beslöt att sjön under de följande fem åren även ska fungera som en höstlig rastplats för sjöfåglar. Sotka-projektet som finansieras av Jordoch skogsbruksministeriet handlar inte bara om sjöfåglarnas häckningsområden utan också om rastplatserna under höstflyttningen. TexT och bild Heikki Helle platser drivs av BirdLife och Jägarförbundet och arbetar för en förbättring av läget genom att skapa frivilliga störningsfria rastplatser. Stommen i det här tvååriga projektet handlar om att kontakta innehavarna av jakträtten i sjöfågelområden och informera och utbilda om behovet av höstliga rastplatser. Utöver informationsförmedlingen ska projektet anlägga ett nätverk med minst 25 pilotobjekt. Genom modellpilotobjekten ska de frivilliga rastplatserna etableras i hela landet som ett ny och vardaglig viltvårdsform. Bygger på frivillighet Som rastplats passar vilket som helst vattenområde som sjöfåglarna gärna uppsöker på hösten. En bra rastplats lockar sjöfåglarna med naturlig föda på pilotobjekten får fåglarna inte lockas med säd! Projektets pilotprojekt bygger alltid på att jakträttsinnehavaren av egen fri vilja vill hjälpa sjöfåglarna. På rastplatserna jagas sjöfåglarna inte alls under hela säsongen, men jakten på mink och mårdhund uppmuntras och i de omgivande trakterna kan sjöfågeljakten fortsätta som förut. Sotka-nätverksprojektet för rastplatser har redan ordnat tiotals utbildningar och arrangemang för olika målgrupper som Jägarförbundets distrikt, jaktföreningar, byföreningar, andelslag, amatörornitologer med flera. Låter det här intressant? Ta kontakt och låt oss arrangera en skräddarsydd infokväll med sjöfågeltema: veli-matti.pekkarinen@metsastajaliitto.fi heikki.helle@birdlife.fi Jägaren 1/2022 49
• der ska köttet hänga i tio dygn i tre grader eller i 7,5 dygn i fyra grader. Mörningstiden beror på den fällda individen. En ung individ behöver en klart kortare mörningstid än en gammal. Skydda kroppen under mörningen Det hängande köttet ska skyddas mot fåglar, flugor och gnagare. Om förvaringsutrymmet inte är tätt så är det förnuftigt att skaffa PRIMA VILTKÖTT, DEL 2 Mörningen gör köttet mört och ger det smak Genom mörning förvandlar vi en färsk viltkropp till prima råvara för matlagning. Mörningen är kemi på enzymnivå där köttets proteiner spjälks i en syrefri miljö och mörar köttet och ger det smak. TexT och bilder Antti Saarenmaa M örningen kräver specifika förhållanden. Efter fällningen och den inledande hanteringen ska kroppen få svalna i lugn takt, i idealfallet till en jämn temperatur på några grader. Kroppen får inte frysa eftersom det skulle hejda mörningsprocessen, som inte fortsätter igen när kroppen tinar. Som tumregel gäller en temperatursumma på 30-40 dygnsgrader. För 30 dygnsgraJägaren 1/2022 50
• Träffen och tillvara­ tagandet ska vara bra Men mörningen innebär också en risk för att skadliga bakterier ska föröka sig. En träff i tarmarna kan förorena köttet med sådana bakterier. Då klarar inte kroppen en lika lång mörning utan att fördärvas. Vägen till prima viltkött börjar alltså redan med skottet. Glöm inte heller att tarmbakterier förökar sig om temperaturen överskrider fyra grader. Om möjligt ska mörningen alltså göras vid en lägre temperatur. Undvik dessutom att skölja eller tvätta kroppen med vatten eftersom vattnet fungerar som ett tillväxtunderlag för bakterierna. exempelvis en viltsäck. Dessutom ska luften kunna cirkulera i utrymmet. Somliga jägare har byggt om ett gammalt kylskåp till ett svalskåp för småvilt. När temperaturen och förhållandena är stabila kan mörningen göras omsorgsfullt så köttet blir prima. Om du inte har plats för en hel kropp så kan du stycka den så bitarna ryms in i ett vanligt kylskåp. Genom att skruva ner temperaturen en aning, till förslagsvis tre grader, skapar du utmärkta förhållanden för mörningen. Vakuummaskin som hjälp vid mörningen Om du sköter mörningen i ett kylskåp så utgör en vakuummaskin en utmärkt hjälpmedel. Du kan packa köttet färdigt i vakuumpåsar och lägga dem i kylen. Mörningstemperaturen hålls jämn och du behöver inte bekymra dej för smuts, flugor eller mögel. När mörningen är klar flyttar du köttpaketen till frysen eller skärbrädet för matlagning. Vakuummaskiner finns i var och varannan butik och även maskinerna i den billigare ändan räcker till för den som bara behöver sin maskin ibland. Modern teknologi som hjälpmedel Om du mörar på någon annan plats än i kylskåpet eller ett utrymme med jämn temperatur så bjuder den moderna teknologin på en praktiska lösning. En mörningstimer som ser ut som en digital kött termometer är ett utmärkt hjälpmedel för att räkna ut mörningstiden. En fjärravläst (blåtand) givare ger temperaturen i realtid och sparar data om temperaturhistoriken. Med en sådan går det att exakt följa med hur mörningen framskrider och hålla faktorerna optimala. Givaren kan följa med köttet ner i frysen bara brukstemperaturen räcker till. Mätaren meddelar dessutom om frysen har gått sönder och gör det innan den börjar tina upp. En temperaturgivare med blåtand kan läggas med köttet för att bevaka temperaturen och fuktigheten under mörningen även om det skulle ligga i en viltpåse ute i garaget. Vakuummaskin och gummihandskar. Ju omsorgsfullare du hanterar och packar köttet desto bättre klarar det förvaring. Jägaren 1/2022 51
• Festligt med hjort Mör vitsvanshjort passar till både biff och stek. V id tillagningen av helkött av vitsvanshjort ska temperaturen inuti köttet helst inte överstiga 57 grader. Temperaturen kommer ju ändå att stiga några grader till. Köttet är då rödskiftande inuti och väldigt mört. Hjortstekarna är inte särskilt stora, så för ett större antal matgäster är det förnuftigt att laga en hel stek med ben i, alltså en såkallad fiol. Skyn som hälls över den här festliga rätten ger både smak och en vackert glansig yta. Tjocka tournedosbiffar inrullade i baconskivor görs nuförtiden oftast av oxfilé, men en hjortytterfilé i ungefär samma storlek går alldeles utmärkt. Portvinssåsen sätter kronan på verket! 600 g hjortytterfilé 1 paket (170 g) bacon 2 msk smör och rypsolja Salt och svartpeppar PORTVINSSÅS 1–2 schalottenlökar 1 bladselleriskaft 10 champinjoner eller ½ dl torkad karljohanssvamp 1 msk smör 3 dl portvin 6 dl vatten 1 msk viltfond 10 rosépepparkorn 3 timjankvistar 1 rosmarinkvist Brunt förtjocknings medel (tex Maizena) 1 msk smör Ställ köttet i rumsvärme en timme före tillagningen. Tillred såsen. Skala och finfördela lökarna. Skär selleriskaftet och champinjonerna i bitar. Hetta upp smöret i en kastrull och tillsätt grönsakerna och svampen under omrörning tills löken är sauterad. Tillsätt portvinet och koka upp. Tillsätt vattnet, fonden och kryddorna. Låt koka i ungefär en timme eller tills hälften av vätskan återstår. Dela köttet i fyra biffar och rulla två baconskivor runt varje biff. Fäst (frivilligt!) skivorna med cocktailpinnar. Hetta upp fettet i en panna och stek biffarna på medelvärme i cirka tre minuter per sida. Krydda med salt och peppar. Lägg biffarna i en form och tryck in en stektermometer i någon av dem. Ställ formen i ugnen på 125 grader. Ta ut formen när den inre temperaturen når 57 grader och täck med folie. Sila skyn, koka upp och förtjocka den med brunt förtjockningsmedel enligt anvisningarna på förpackningen. Tillsätt en klick smör. HJORTTOURNEDOS MED PORTVINSSÅS 4 portioner Servera hjort tournedos­ biffarna med exempelvis mos och grönsaker. Jägaren 1/2022 52 MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa bilder Laura Riihelä Mat n
• Ca 1,3 kg hjortstek med ben (fiol) Sky att hälla över steken 3 dl vatten 1 dl rapsolja 1 dl ketchup ½ dl söt chilisås 1 msk viltfond 1 tsk salt 1 tsk vitpeppar 3 finfördelade vitlöksklyftor 2 msk plommonsylt HJORTSTEK MED BEN 12 portioner Ställ köttet i rumsvärme ett par timmar före tillagningen. Torka ytan och avlägsna hinnor och fett. Tryck in en stektermometer i steken. Lägg köttet i en lagom stor form eller panna och ställ i ugnen på 250 grader i 30 minuter. Mät upp ingredienserna för skyn i en kastrull och sjud under omrörning. Sänk temperaturen till 150 grader. Ös steken med sky ungefär var tionde minut. Fortsätt tills den inre temperaturen når 57 grader. Ta steken ur ugnen och täck den löst med folie. Låt den dra i 30 minuter. Gör sås av återstoden av skyn. Sila skyn i en kastrull, tillsätt rödvin och förtjocka skyn med brunt förtjockningsmedel enligt anvisningarna på förpackningen. Avsmaka. Hjortsteken kan serveras som en varm huvudrätt eller kall med exempelvis bröd eller en sallad. Jägaren 1/2022 53
• Nya synvinklar på vilthus hållningen Viltet är en enastående och viktig naturtillgång, men också en betydande resurs. Av exempelvis hjortdjuren kan markägarna och jaktföreningarna ha mycket större nytta än de har i dagsläget. TexT Petteri Pietarinen bilder Kalvolan Metsästysseura ry brant och varit fredad. Vitsvanspopulationen har däremot vuxit från några individer på 30-talet till dagens nivå, där det i kvarstående stam efter jaktåret 2020-2021 fanns ungefär 125 000 hjortar. Är det möjligt för de olika aktörerna inom vilthushållningen att hitta en lagom nivå för hjortdjuren där bekämpningen av skador och olyckor, nyttan och den ekonomiska välfärden balanserar varandra? Mångfald I detta nu är den ständigt aktuella mångfalden i naturen ett intressant begrepp som utmärkt väl kan integreras i markoch skogsägarnas verksamhet. Det är förnuftigt att betrakta skogsbruket som en mångfaldshelhet som bildas av flera naturtillgångar, inte enbart av det traditionella skogsbruket där virkets biomassa avgör skogsägarens ekonomiska välfärd. Markoch skogsägarna gynnas av både bekämpningen av viltskador och den ekonomiska välfärd som viltet avkastar. En jaktförV ilthushållningen i vårt land lever i en brytningstid. Viltvården och bekämpningen av viltskador och viltolyckor hör sedan gammalt till vilthushållningens synligaste delområden. I massmedierna och i litteraturen ges spaltutrymme åt hjortdjuren vid olyckor i trafiken och skador på odlingar och skog. Nyttan av hjortdjuren talas det däremot mindre om. Vitsvanshjortarna ligger i detta nu på en rimlig nivå medan älgen på sina håll har försvunnit helt och hållet. Under de senaste hundra åren har älgstammen varierat kraftigt; den har i omgångar stått vid utrotningens Jägaren 1/2022 54 F rskning
• ening kan gynnas av rätten att jaga vilt, men också av en ekonomisk verksamhet. Det finns ett flertal modeller för ekonomiskt samarbete. Allt vanligare med ersättning i pengar I vårt land ser en markägares inkomstbildning annorlunda ut än i de övriga nordiska länderna. I Danmark rör sig arrendet för jakträtten kring 200 euro per hektar och i södra Sverige kring 100 euro. Skogsägandet i vårt land övergår i rask takt till institutioner; drygt hälften av all skogsförsäljning går den vägen. Det råder ingen tvekan om att systemet med ersättning i pengar ökar också i vårt land, men det viktigaste är att hitta en modell som passar vår viltoch jaktstruktur. Det finns olika kompensationsmodeller, liksom det finns olika jaktföreningar och markägare. Modeller kan dessutom kombineras på olika sätt som tar hänsyn till förhållandena på den aktuella orten. Mera vilt och effektivare skadebekämpning För att kunna införa en ny form av vilthushållning måste vi godkänna en tätare nivå på hjortdjursstammarna samtidigt som vi effektiverar bekämpningen av skadorna som de åstadkommer. Det finns gott om sätt att motarbeta skadorna och vi kan dessutom hämta modeller från de övriga nordiska länderna och renskötselområdet. Där finns det bred erfarenhet av stängsel och tunnlar, och hur man bygger och sköter vägrenar. Med effektivare skadebekämpning kan vi inleda diskussionen om den rätta riktningen för vitsvansstammens storlek. Med beaktande av detta ska älgens ställning som resurs lyftas och understrykas. Viltet kan avkasta intäkter om stammarna är tillräckligt starka. Fördelningen av intäkter och utgifter Det finns gott om ekonomiska samarbetsmodeller för jaktföreningar och markägare. En möjlighet är att dela intäkterna och utgifterna mellan markägaren, jaktföreningen och eventuella andra aktörer. I sin enklaste form kan det ekonomiska samarbetet innebära att jaktföreningen inleder och /eller utvecklar jakt för betalande gäster. Försäljningen av hjortdjurskött är en annan form som gynnar bägge parterna redan nu, i synnerhet i området med mycket hjort; Egentliga Finland, Birkaland, Satakunta och Nyland. Försäljningen av kött av vildlevande vilt kan ordnas genom en kontrollanläggning eller genom att uppgradera jaktföreningens slaktskjul till en anmäld livsmedelslokal. Då går det att sälja okontrollerat kött till allmän konsumtion eller minuthandeln. I detta nu råder stor efterfrågan, men bristerna hos jaktföreningarnas slaktskjul medger i dagsläget inte någon generell försäljning av styckat kött. Gagnar både föreningen och markägaren Genom kommersiell jakt och köttförsäljning kan en jaktförening utveckla sin ekonomi och finansiera investeringar för att trygga verksamhetens kontinuitet och medlemsvärvningen. För markägaren breddar ersättningen för jaktarrendet i pengar och försäljningen av viltkött eller jakt i samarbete med jaktföreningen intäkterna från markägandet. Till de övriga möjligheterna med anknytning till ekonomin hör att aktivt söka ersättningar för hjortdjursskador och att ta vara på möjligheterna till naturskyddsstöd. Genom att grunda skyddsområden på en del av markerna går det att utverka stöd utan att förlora jakträtten. Den uppgraderade vilthushållningen kan innebära stora möjligheter bara vi öppet skärskådar den ur olika vinklar. I ett större perspektiv handlar det ju också om försörjningssäkerheten! Artikeln bygger på undertecknads examensarbete vid studierna till skogsbruksingenjör (högre YH) på Tavastlands yrkeshögskola HAMK. Mejla din begäran om en kopia till petteri.pietarinen@riista.fi. Jaktföreningens webbplats finner du på: www.kalvolanmetsastysseura.fi Under Iittalas jubileumsår önskade jaktföreningen betona säkerheten och vara aktiv i lokalsamhället. Här belönar man markägarna med en älghippa. ? På jaktföreningens hjortdjursjakt i november fälldes två älgar. Naturlig och lokalt uppfödd mat! Se videon om försäljning av obesiktat viltkött på jagaren ­ tidningen.fi Jägaren 1/2022 55 F rskning
• N orra Finlands förvaltningsdomstol fattade den 11 oktober i fjol ett intressant beslut gällande en jaktförenings disciplinära metoder. Kärnan i fallet utgjordes av frågan om en älgjaktsledare som meddelar ett jaktförbud ska tolkas som användning av offentlig makt. Sen gammalt har ju ett jaktförbud som meddelas för en längre tid uppfattats som en intern disciplinär åtgärd i jaktföreningen. Det intressanta med beslutet är ju att det berör samtliga jaktledare. I det här fallet hade jaktledaren och de två vice jaktledarna gett en jägare jaktförbud och denne miste dessutom sin andel av bytet. Jägaren hade underlåtit att följa jaktledarens förbud mot att fälla en älgko och hade därmed orsakat föreningen ekonomisk skada. Han hade handlat mot föreningens syfte och hade underlåtit att följa vedertagen praxis genom att lämna platsen utan att delta i hanteringen av älgen som han hade skjutit. Jägaren överklagade till förvaltningsrätten och krävde att beslutet om jaktförbud och förlusten av andelen skulle hävas och förklaras lagstridig. Dessutom krävde jägaren ersättning för skadan han lidit. Enligt jägaren var det fråga om ett beslut som bygger på 30 § i jaktlagen, där det stadgas att en jaktledare får förbjuda personer som inte iakttar hans eller hennes föreskrifter att delta i jakten. Jägaren hävdade således att det handlade om utövande av offentlig makt. Enligt jägarens syn på saken hade jaktledaren inte varit det organ som avses i föreningslagen eftersom jaktledarens ställning och uppgifter är fastställda i jaktlagen och jaktförordningen. Dessutom ansåg jägaren att han hade rätt att få sitt fall prövat i domstol och att beslut som grundar sig på jaktlagen ska behandlas i en förvaltningsdomstol. JAKTFÖRENINGEN SVARAR Jaktföreningen krävde att domstolen skulle avslå överklagandet eftersom förvaltningsdomstolen inte hade befogenheter att behandla fallet. Det handlade alltså inte om användning av offentlig makt utan om interna disciplinära åtgärder i en privaträttslig förening. Enligt jaktföreningen var jaktledarens beslut inte ett sådant offentligrättsligt förvaltningsbeslut som avses i förvaltningslagen. I jaktlagen finns inga bestämmelser om hur man söker ändring i en privaträttslig förenings beslut, vilket betyder att fallet hänförs till en allmän domstol. BESLUTET Förvaltningsdomstolen fastslog att det handlade om en intern disciplinär åtgärd i enlighet med föreningslagen och reglerna för en privaträttslig förening. När jaktledaren gav jaktförbudet var det således inte fråga om utövning av en offentlig förvaltningsuppgift. Förvaltningsdomstolen lade ner fallet utan behandling. Jägaren har begärt besvärstillstånd för att överklaga beslutet till högsta förvaltningsdomstolen. ANVÄNDNINGEN AV OFFENTLIG MAKT Jaktledarens uppgifter AN TT I YR JÖ LÄ Jägaren 1/2022 56 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES. Br tt och straff
• E nligt åtalet var det fråga om ett jaktbrott (Strafflagen 48 a kap 1 § och Jaktlagen 33 §) där en jägare uppsåtligt eller genom grov ovarsamhet hade använt ett förbjudet fångstredskap eller dito fångstmetod, i det här fallet ett fågelnät och en levande fasan som lockbete. Dessutom åtalades jägaren för naturvårdsförseelse (naturvårdslagen 58 §) eftersom han avsiktligt eller av grov ovarsamhet hade med en nätfälla fångat en duvhök, som är fredad enligt naturvårdslagen. Dessutom krävde åklagaren att brottsredskapen skulle förklaras förverkade till staten, tre år jaktförbud samt att jägaren skulle ersätta staten med duvhökens värde, 757 euro. JÄGAREN SVARAR Jägaren krävde att åklagarens samtliga krav skulle avslås. Enligt motiveringarna hade jägaren enbart fångat fasaner som han själv hade fött upp. Det var således inte fråga om vildlevande vilt enligt jaktlagens 2 § utan om uppfödda produktionsdjur. Enligt jägaren finns det inga vildlevande fasaner i Norra Savolax. Anklagelsen om förbjuden fångstmetod bemötte jägaren med att fångstredskapet var av en modell som bland annat används vid ringmärkning eftersom den fångar utan att skada. Att han använt en levande fasan som lockbete förklarade jägaren med att det inte handlade om ett fångat vildlevande djur utan om ett uppfött produktionsdjur. Dessutom framhöll han att det handlade om en normal åtgärd vid uppfödning för att locka uppfödda fåglar tillbaka till hägnet. Lockfågeln och fåglarna som skulle fångas vållades inget lidande. Jägaren jobbar som företagare i viltbranschen och som fasanuppfödare. I nätfällan som var gillrad på gården hade en duvhök blivit fångad. Fällan var fullkomligt laglig och jägaren hade tillstånd av viltcentralen att fånga fasaner vid huset. Jägaren hade vållats förluster på inalles bortåt tretusen euro för uteblivna inkomster eftersom polisen hade beslagtagit hans gevär trots att dessa inte hade någon anknytning till fallet. BESLUTET Tingsrätten befann jägaren skyldig till gärningarna som han åtalades för. Jägaren hade utan tvivel använt en levande fasanunge som lockbete. Det var också obestridligt att en duvhök hade blivit fångad i fällan. Jägaren hade vid en senare tidpunkt ansökt om och av Finlands viltcentral beviljats de erforderliga tillstånden för fasanfångst. Vid gärningsögonblicket hade han ännu inga tillstånd. Det var dock tveksamt om jaktlagen kunde tillämpas i fallet eftersom jägaren hade fångat fåglar som han själv fött upp och då det enligt honom var fråga om produktionsdjur. Dessutom: var det fråga om en fälla utplacerad i naturen (det vill säga jakt) och var nätfällan som jägaren använde ett sådant fågelnät som avses i jaktlagens 33 §? Tingsrätten fastslog att jägaren avsiktligt och utan erforderlig dispens hade ETT JAKTBROTT? Fasan i fälla och duvhöksfångst använt ett fågelnät i enlighet med jaktlagens 33 § och levande lockbete. Dessutom fastslog tingsrätten att en eventuell okunnighet om lagens innehåll inte inverkade på uppsåtsbedömningen eftersom varje jägare i princip ska känna till lagens innehåll. Rätten gjorde dessutom bedömningen att duvhöken inte hade blivit fångad med avsikt. Däremot ansåg rätten att det var oaktsamt att lämna fällan i naturen eftersom andra djur kunde ha gått i den. Jägaren hade genom sin underlåtenhet tillåtit denna risk. SLAPP STRAFF Jägaren dömdes dock inte till något straff eftersom gärningarna som helhet betraktat var ringa. Att döma ut ett straff hade dessutom varit uppenbart meningslöst. Dessutom hade jägaren senare rättat till sin verksamhet i enlighet med lagen. Det yrkade jaktförbudet och kravet på att nätfällan skulle förverkas förkastades. Inte heller behövde jägaren ersätta staten med duvhökens värde eftersom den hade klarat sig oskadd. Norra Savolax tingsrätts dom har vunnit laga kraft. Jägaren 1/2022 57 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES. Br tt och straff
• I nnehavaren av en hjortdjurslicens ska till Finlands viltcentral anmäla resultatet av den jakt som har bedrivits med stöd av licensen (=stänga licensen) samt betala licensavgiften inom sju dagar sedan djuren som anges i licensen har fällts. Om alla djur inte har fällts ska anmälningen göras inom sju dygn efter att fredningstiden har börjat. Enklast sköter du detta i tjänsten Oma riista. Varje licensdeltagare gör en avslutningsanmälan I tjänsten Oma riista ska varje licensdeltagare anmäla att han eller hon avslutar sin jakt. Anmälningen görs separat för varje hjortdjursart som anges i licensen. Licensinnehavaren stänger och betalar Licensinnehavaren eller kontaktpersonen för licensen kan inte stänga licensen förrän samtliga deltagare har avslutat sin jakt. För att stänga licensen ska innehavaren eller kontaktpersonen logga in på Oma riista och välja vyn Tillståndets huvudanvändare. Licensen stängs och betalas i den här vyn (bild). Licensavgiften bestäms utgående från antalet fällda djur. Licensen stängs och licensavgiften betalas separat för varje hjortdjursart som anges i licensen. Ytterligare uppgifter och närmare anvisningar om hur du stänger och betalar i Oma riista: https://www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/. Så här stänger du hjortdjurs­ licensen och betalar Vyn Licensens huvudanvändare i Oma riista. Licensinnehavaren eller kontaktpersonen för licensen, dvs huvudanvändaren, stänger licensen (1) när samtliga licensdeltagare har avslutat sin jakt. Han betalar därefter licensavgiften (2), vars storlek bestäms utgående från antalet fällda djur. Licensen stängs separat för varje hjortdjursart som anges i jaktlicensen. Den som inte använder tjänsten Oma riista betalar licensavgiften med en betalningsblankett och returnerar det ifyllda kortet för älguppgifterna. Med beslutet som skickas på papper följer en blankett för betalningen av licensavgiften. Ange det rätta referensnumret när du betalar eftersom numret styr inbetalningen till rätt jaktlicens och djurart. Enklast i tjänsten Oma riista 1 2 Jägaren 1/2022 58 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser
• Jakten på de försvagade europeiska sjöfåglarna under lupp H är i Finland har flera sjöfåglars häckande stam minskat i många år. Enligt en färsk utredning av EU-kommissionen befinner sig hälften av samtliga inom EU jaktbara fågelarter eller fågelstammar på den osäkra sidan. Kommissionen har därför inlett en granskning av hållbarheten hos jakten på de här arterna. I synnerhet för flyttfåglarnas del är det befogat med en granskning som överskrider landsgränser eftersom jakttrycket under flyttvägen som helhet betraktat kan vara för stort. Finland hör till de viktigaste områdena för produktionen av sjöfågelungar inom den europeiska unionen. Stjärtanden utgör ett gott exempel; hela 93 % av de stjärtänder som häckar inom EU gör det i Finland. Under perioden 2007 till 2018 minskade stjärtänderna i vårt land med cirka 60 %. På motsvarande sätt häckar 68 % av EU-bläsänderna i Finland och arten har på kort tid minskat med 46 %. Att de häckande stammarna minskar hos oss innebär således ett bekymmer för hela EU. Under den här regeringsperioden har jordoch skogsbruksministeriet i enlighet med statsminister Marins regeringsprogram inlett Sotka-programmet för att hjälpa sjöfåglarna. Regeringen har avsatt inalles nio miljoner euro för ändamålet, vilket utgör en aldrig tidigare skådad satsning på viltvården. Statsrådet fattade i våras ett principbeslut om det ännu större Helmi-programmet för livsmiljöer som ska löpa ända till 2030. En iståndsättning av livsmiljöer är nödvändig, men effekterna visar sig långsamt och på lång sikt. Enligt jaktlagen ska jakten bedrivas enligt det hållbara nyttjandets princip och på ett sådant sätt att viltstammarna inte äventyras och att naturen inte skadas mer än nödvändigt. Därför måste vi förvissa oss om att vi inte förvärrar stammarnas nedgång genom alltför kraftig jakt. Ansvaret vilar på våra nationella myndigheter. På finskt initiativ har det för sädgåsen utvecklats ett regleringssystem för jakten som omfattar hela flyttvägen och i skrivande stund bereds ett sådant också för ejdern. Behovet stannar dock inte vid dessa två. JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Dispenser för icke fredade fåglar Du kan ansöka om dispens i tjänsten Oma riista för att förhindra skador orsakade av icke fredade fåglar under våren och sommaren. Vi rekommenderar att ansökningen lämnas in 2-2,5 månader innan den ansökta dispenstiden börjar. Gör ansökningen omsorgsfullt enligt de givna anvisningarna så slipper vi kompletterande utredningar. Innan ett positivt dispensbeslut får verkställas ska man i regel vänta under en besvärstid på 30 dagar. En dispens kan komma i fråga om skadorna är betydande och det inte finns andra tillfredsställande lösningar för att förhindra dem. Ansök om dispens i god tid om skadorna är sådana att de kan förutses. Det är i första hand den skadelidande parten som ska göra ansökningen. I övriga fall krävs det en fullmakt av den som ansöker. Fåglarna som fälls med dispensen ska anmälas till Finlands viltcentral. God praxis är att rapportera den årliga avskjutningen så fort dispenstiden har löpt ut och senast vid årsskiftet om dispensen är flerårig. Anmälningen ska göras även om dispensen inte har använts eller om inga fåglar har blivit fällda. Anvisningarna för dispensansökningen hittar du på viltcentralens webbplats www.riista.fi. Kom ihåg fällningsanmälningen för rådjur, vildsvin och iller! Fällningsanmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen. Det enklaste sättet är att anteckna samtliga fällningar i tjänsten Oma riista, med tillhörande uppgifter, så görs anmälningen automatiskt. Ytterligare information: https://riista.fi/sv/jakt/bytesanmalan/ TH O M AS O HL SS O N K lumn Jägaren 1/2022 59
• I podden Sorkkia ja sarvia får du (på finska) veta mera om jaktvårdsföreningarna och verksamhetsledarens arbete: www.jagarentidningen.fi och Spotify. Jägaren 1/2022 60 FULLMAKT Jag ___________________________ _____________________________________ befullmäktigar ________________________________ _____________________________________ att representera mig på _______________________________________________________________________ jvf:s årmöte ____________ / _____________ 2022 _____________________________________ Datum ________________ Underskrift ______________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: JVF-nummer _________________ Jägarnummer _________________________ Födelsetid ____ /____ /_____ _ OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårds­ föreningen (t.ex. kopia av direktdebiteringskortet eller jaktkortet jämte verifikat för betalning) förnamn förnamn datum för årsmötet jvf:s namn efternamn efternamn ort P å årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningar. I år ska mötena bland annat välja styrelsemedlemmar för dem som är i tur att avgå. Jaktvårdsföreningen som du är medlem i står på jaktkortet. Kom ihåg att den som deltar i jv-föreningens årsmöte alltid är skyldig att styrka sitt medlemskap. Det enklaste sättet att styrka sitt medlemskap är att visa jaktkortet i Oma riista i telefonen. Det går också att styrka medlemskapet med sitt giltiga jaktkort, dvs direktdebiteringskortet, eller inbetalningskortet med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jv-avgift. Mötesbegränsningarna och rekommendationerna som har utfärdats på grund av coronapandemin kan medföra ändringar i de planerade mötesplatserna. Eventuellt måste årsmöten uppskjutas till en senare tidpunkt. Följ därför med händelsekalendern på webbplatsen riista.fi när årsmötet närmar sig. Jv-föreningarna informerar också i andra kanaler om årsmötet. Fullmakt På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. Medlemmar under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar i samma jv-förening. För fullmakten finns en blankett nedtill på sidan som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Det går också med ett jaktkort utskrivet från Oma riista eller en skärmdump från mobilen. Granskningen av fullmakter och jaktkort börjar i regel en halv eller hel timme före mötet. Den som deltar i sin jaktvårdsförenings årsmöte är också med och sköter jaktoch viltfrågor i ett vidare perspektiv. Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet! till jaktvårdsföreningens årsmöte KALLELSE
• Egentliga Finland 3.2. 18:00 Alastaro jvf Alastaron metsästysseuras stuga, 32440 Alastaro 9.2. 18:30 Kalandnejdens jvf Kalannin Erämiehets stuga, Jahtipolku 53, 23600 Kalanti 16.2. 18:00 Kimitoöns jvf Bjärkas Golf, Västanfjärdsvägen 655, 25840 Västanfjärd 9.2. 18:00 Kiskodistriktets jvf Teboil Kivihovi, Suomusjärvi, Bulevardi 10, 25410 Salo 1.2. 19:00 Laitilanejdens jvf Juhlatalo Sirppu, Erik Sorolaisentie 15, 23800 Laitila 28.2. 18:00 Loimaanejdens jvf Lantbruksmuseet Sarka, Vanhankirkontie 383, 32200 Loimaa 28.2. 18:00 Marttilanejdens jvf Kosken Eränkävijäts stuga, Ruonantie 176, 31500 Koski Tl 14.2. 18:00 Maskunejdens jvf Mattilas gamla ladugård, Liukolantie 124, 21290 RUSKO 2.2. 18:30 Mynämäkiområdets jvf Mynämäki andelsbank, klubbrummet, Virastotie 2, 23100 Mynämäki 15.2. 19:00 Pemarvikens jvf Pemarsalen, Vistantie 18, 21530 Pemar 7.2. 18:00 Pargas jvf riista.fi 16.2. 18:30 Bjärnånejdens jvf Lounaismaan Op, Bjärnåkontoret, Salontie 4, 25500 Bjärnå 10.2. 18:00 Pöytyä jvf Haukkavuoren Hiihtomaja, 21880 Pöytyä 15.2. 18:00 Rimito-Merimasku jvf Lägercentret Viherlahti, Merimaskuntie 530, Merimasku 1.2. 18:00 Salonejdens jvf Gymnasiet, Kaherinkatu 2, 24130 Salo 10.2. 17:30 Somero jvf Someron toritupa, Joensuuntie 10, 31400 Somero 14.2. 19:00 Åbonejdens jvf riista.fi 8.2. 18:00 Åbolands skärgårds jvf Lions lokal, Korpo, Tallbackavägen 24, 21710 Korpo 2.2. 18:00 Nystadsregionens jvf Skärgårdshotellet Vaihela Velkua, Velkuanmaantie 168, 21195 Velkua Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Kajanaland 9.2. 18:00 Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf Ristijärvi, Keskuskoulu, Aholantie 28 15.2. 18:00 Kajana jvf Gymnasiets auditorium, Vuorikatu 2 16.2. 18:00 Kuhmo jvf Kuhmohuset, Koulukatu 1, 88900 Kuhmo 18.2. 18:00 Paltamo jvf Paltamon Paltalinna, Vaarankyläntie 2, 88300 Paltamo 7.2. 18:00 Puolanka jvf Puolankajärvi skolcenter, auditoriet 17.2. 18:00 Sotkamo jvf Vuokatti idrottsinstitut, Opistontie 4, Vuokatti 10.2. 18:00 Suomussalmi jvf Suomussalmi ungdomsföreningshus 14.2. 18:00 Vuolijoki jvf Vuolijoen Pankkitalo, Kajaanintie 2, 88270 Vuolijoki Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Hyrynsalmi-Ristijärvi, Sotkamo och Suomussalmi jvf där granskningen börjar en halv timme före mötet. Kust-Österbotten 24.2. 18:00 Karlebynejdens jvf Ådalens skola (Kronoby högstadium), Kronoby, 68500 Kronoby 17.2. 18:00 Lappfjärdsnejdens jvf Brandstationen i Lappfjärd, Södra Lappfjärdsvägen 71, 64300 Lappfjärd 22.2. 18:00 Malaxnejdens jvf Kommungården i Malax, Malmgatan 5, 66100 Malax 22.2. 19:00 Närpesnejdens jvf Yrkesakademin i Österbotten, Ängskullvägen 1, 64230 Närpes 24.2. 18:30 Pedersörenejdens jvf Sursik skola, Sursikvägen 43, 68910 Bennäs 24.2. 19:00 Nykarlebynejdens jvf Juthbacka Hotell och Restaurang, Jutasvägen 34, 66900 Nykarleby 16.2. 19:00 Vasanejdens jvf Replot UF, Byhamnvägen 94, 65800 Korsholm 21.2. 19:00 Vörånejdens jvf Särkimo skola, Skolvägen 27, 66640 MAXMO Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Närpesnejdens, Nykarlebynejdens och Vasanejdens jvf där den börjar en timme före mötet. Lappland 9.2. 18:00 Enontekis jvf Fjäll-Lapplands naturcenter, Peuratie 15, 99400 Enontekis 13.2. 12:00 Enare jvf Koppelon Kylätalo, Koppelontie 890 A, 99800 Ivalo 18.2. 18:00 Kemijärvi jvf Mötesplatsen meddelas senare genom Oma riista 22.2. 18:00 Keminmaa jvf Keminmaa bibliotek/ungdomsgård, Väylätie 6, 94400 Keminmaa 11.2. 18:00 Kittilä jvf Kommunhuset 2 våningen 11.2. 18:00 Kolari jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen 8.2. 18:00 Muonio jvf Yrkesinstitutet Lappia, Koulutie 8, 99300 Muonio 23.2. 18:00 Pelkosenniemi jvf Kommunhusets fullmäktigesal 15.2. 18:00 Pello jvf Skolcentrets auditorium, Ahjotie, 95700 Pello 25.2. 18:00 Posio jvf Kommunens fullmäktigesal, Kirkkotie 1, Posio 28.2. 18:00 Ranua jvf Kommunens fullmäktigesal, Keskustie 34, Ranua 16.2. 18:00 Rovaniemi jvf Jokkapirtti, Koskenkyläntie 1460, 96600 Rovaniemi 24.2. 18:00 Salla jvf Kommunens fullmäktigesal, Postipolku 3, 98900 Salla 14.2. 18:00 Savukoski jvf Kommunhuset, Kauppakuja 1, 98800 Savukoski 15.2. 18:00 Simo jvf Högstadiets matsal, Sahatie 4, 95200 Simo 7.2. 18:00 Sodankylä jvf Kommunens fullmäktigesal, Jäämerentie 1, 99601 Sodankylä 7.2. 18:00 Tervola jvf Ungdomsföreningshuset, Seurantie, 95300 Tervola 24.2. 18:00 Torneå jvf Laivakangas, Alatornion metsästyseuras stuga, Ampumaradantie, 95440 Torneå 12.2. 13:00 Utsjoki jvf Byhuset Saivu, Karigasniemi 16.2. 18:00 Övertorneå jvf Semestercentret Karemajat Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Enare jvf där den börjar en timme före mötet. Mellersta Finland 10.2. 18:00 Ala-Keitele jvf Äänekoski stadshus, Hallintokatu 4, 44100 Äänekoski 17.2. 18:00 Hankasalmi jvf Juhlatalo Villa Mathilda, Sauvamäentie 609, 41580 Sauvamäki 23.2. 18:00 Östra Päijänne jvf Joutsa skolcenter, Savontie 1, 19650 Joutsa 22.2. 18:00 Jyväskylänejdens jvf Scandic Laajavuori Jyväskylä, Laajavuorentie 30, 40740 JYVÄSKYLÄ 10.2. 18:00 Jämsänejdens jvf Sammallahtiskolan, Sammallahdentie 200, 42100 JÄMSÄ 15.2. 18:00 Kannonkoski-Kivijärvi jvf Kannonkoski, Piispala, 43300 Kannonkoski 9.2. 18:00 Karstula-Kyyjärvi jvf Karstula 22.2. 18:00 Keuruu jvf Kimara, Koulutie 3 C, 42700 Keuruu 15.2. 19:00 Kinnula jvf Kinnula, Församlingshemmet 16.2. 18:00 Konnevesi jvf Platsen meddelas senare 15.2. 18:00 Korpilahti jvf Eräriihelä, Riihelänpisto, 41800 Korpilahti 2.2. 18:00 Laukaa jvf Kenneldistriktets aktivitetscenter, Rokkakankaantie 9, 41350 Laukaa As 11.2. 18:00 Multia jvf Multia, Andelsbankens klubbrum, Keskustie 29 A, 42600 Multia 23.2. 17:30 Petäjävesi jvf Lemettilän Kahvilanavetta, Siltatie 23, 41900 Petäjävesi 16.2. 18:00 Pihtipudas jvf Arbetarnas hus / Kuvapirtti, Keskustie, 44800 PIHTIPUDAS 8.2. 18:00 Pylkönmäki jvf Yrittävän talo, Keskustie 15, 43440 Pylkönmäki 24.2. 18:00 Saarijärvi jvf Saarijärvi, Pyssylä skjutbana, stugan 3.2. 18:00 Suolahti-Sumiainens jvf Hotell Keitele, Suolahti, Hotellinpolku 1, 44200 SUOLAHTI 24.2. 18:00 Toivakka jvf Huikko byhus, Pihtijoentie 2, 41660 Toivakka 2.2. 18:00 Uurainens jvf Uurainen, Teivaalan Tupa, Teivaalantie 135, 41240 Kyynämöinen 17.2. 18:00 Viitasaari jvf Viitasaari, stadshusets fullmäktigesal, Keskitie 10, 44500 Viitasaari Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ala-Keitele jvf där den börjar en timme före mötet. Norra Karelen 7.2. 18:00 Eno jvf Servicehuset (fd kommunhuset), Kunnantie 2, 81200 Eno, Joensuu 3.2. 18:00 Ilomants jvf Motionshallen, Pogostantie 13, 82900 Ilomants 8.2. 18:00 Joensuunejdens jvf Hotell Julie, Valimontie 3, 80710 Lehmo 9.2. 18:00 Juuka jvf Kulturhuset, Koulutie 13, 83900 Juuka 10.2. 18:00 Kesälahti jvf Pivanka, Kesälahdentie 1, 59800 Kesälahti 14.2. 18:00 Kides jvf Kulturcentret ILMARINEN, Koulutie 3, 82500 Kitee 16.2. 18:00 Lieksa jvf Kulturcentret, Pielisentie 9, 81720 Lieksa 15.2. 18:00 Libelits jvf Penttilä-salen, Koulukuja 1, 83100 Liperi 16.2. 17:00 Outokumpu jvf Sörjälä, Suvisrannantie 10, 83500 Outokumpu 21.2. 18:00 Polvijärvi jvf Skolcentret, B-huset, Auditoriet, Polvijärventie 14, 83700 Polvijärvi 22.2. 18:00 Rääkkylä jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Kinnulantie 1, 82300 Rääkkylä, P 6911871 I 636015 23.2. 18:00 Tohmajärvi-Värtsilä jvf Restaurang Kotipirtti, Talluksentie 26, 82600 Tohmajärvi 24.2. 18:00 Tuupovaara jvf Erälä, Öllöläntie 197, 82750 Öllölä 28.2. 18:00 Ylä-Karjala jvf Hyvärilä ungdomsoch turistcenter, auditoriet, Lomatie 12, 75500 Nurmes Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en timme före mötet utom i Kesälahti, Lieksa, Libelits, Outokumpu, Polvijärvi och Rääkkylä jvf där den börjar en halv timme före mötet. Norra Savolax 17.2. 19:00 Idensalmi jvf Metsäpirtti, Vanha Kainuuntie 6 A, 74100 Idensalmi 21.2. 18:00 Juankoski jvf Stadshusets auditorium, Juankoskentie 13, 73500 Juankoski På grund av pandemin ber vi dig kontrollera tiden och platsen för mötet! https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Jägaren 1/2022 61
• 21.2. 19:00 Kaavi jvf Juha Kuittinens festsal, Rantatie 6 25.2. 19:00 Karttula jvf Kuopio stads kontaktpunkt, Kissakuusentie 6, 72100 Karttula 24.2. 18:00 Keitele jvf Wanhan koulun talli, Vesannontie 1791, 72600 Keitele 17.2. 18:00 Kiuruvesi jvf Kulturhuset, Lähteentie 10 24.2. 18:00 Koillis-Savo jvf Tuusniemi kommunhus 23.2. 18:00 Kuopio jvf Hotell IsoValkeinen, Majaniementie 2, 70420 Kuopio 10.2. 19:00 Lapinlahti jvf Gymnasiet, Kivistöntie 2, 73100 LAPINLAHTI 16.2. 19:00 Leppävirta-Varkaus jvf Mötesplatsen meddelas senare 24.2. 18:00 Maaninka jvf Maaninkajärviskolan, auditoriet, Maaningantie 49, 71750 Maaninka 22.2. 18:00 Nilsiä jvf Palonurmi ungdomsförenings hus POUKAMA, Palonurmentie 646, 73810 25.2. 18:00 Pielavesi jvf Restaurang Juhlaranta, Säviän vanhatie 173, Säviä 14.2. 18:00 Rautalampi jvf Kommunhuset, Kuopiontie 11, 77700 Rautalampi 17.2. 18:00 Rautavaara jvf Fullmäktigesalen, kommunkansliet, Koulutie 1, 73900 Rautavaara 15.2. 18:00 Siilinjärvi jvf Aktivitetscentret Kirsu, fd Kumpunenskolan, Kumpusentie 304, 71800 Siilinjärvi 10.2. 18:00 Sonkajärvi jvf Koskela, Hirvijärventie 34, 74360 Sonkakoski 14.2. 18:00 Suonenjoki jvf Futuria, auditoriet, Jalkalantie 6, 77600 Suonenjoki 23.2. 18:00 Tervo jvf Ämbetshusets samlingsrum, Tervontie 4, 72210 Tervo 17.2. 19:00 Varpaisjärvi jvf Mötesplatsen meddelas senare 16.2. 18:00 Vehmersalmi jvf Ritoharju jaktstuga, Tervajärventie 48, 71130 Kortejoki 23.2. 18:00 Vesanto jvf Nya skolan, Koulutie 16 A 24.2. 18:00 Vieremä jvf Kommunhuset, Myllyjärventie 1, 74200 Vieremä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Idensalmi jvf där den börjar en timme före mötet. Norra Tavastland 21.2. 18:00 Jalanti jvf Allin Pirtti, Sontulantie 3, Akaa 21.2. 16:30 Kangasala jvf Gymnasiet, auditoriet, Finnentie 42, 36200 Kangasala 14.2. 18:00 Kuhmalahti-Sahalahti jvf FBK:s hus, Taidetie 2, 36810 Kuhmalahti 15.2. 18:00 Kuhmoinens jvf Skolcentret, bågskyttebanan, Länkipohjantie 64, 17800 Kuhmoinen 7.2. 18:00 Kuru jvf Föreningshuset 17.2. 18:00 Lempäälänejdens jvf Manttaalihuset, Manttaalintie 1, Lempäälä 16.2. 18:00 Längelmävesi jvf Nummela, Koskitie 35, 35500 Juupajoki 14.2. 18:00 Mänttänejdens jvf Mäntän Seudun Koulutuskeskus, Koskelasalen, Koskelankatu 2, 35800 Mänttä 23.2. 18:00 Nokianejdens jvf Kolmenkulman ABC, Rounionkatu 140, 37150 Nokia 3.2. 18:00 Pälkäne och Luopioinens jvf Aitoon Koulutuskesku Lyylintupa, Tulikalliontie 54, Aitoo 9.2. 18:00 Ruovesi jvf Ylä-Pirkanmaan Osuuspankki, Ruovedentie 13, 34600 Ruovesi 28.2. 18:30 Sääksmäki-Valkeakoski jvf Juhasalen, Suutarinlahti 21, 37770 TARTTILA 7.2. 18:00 Tammerfors jvf Kokoushotelli Murikanranta, Kuterintie 226, 34260 Terälahti, Tammerfors 3.2. 18:00 Virdois jvf Stadshusets fullmäktigesal, (Virtaintie 26) Pääskyntie 4, 34800 Virdois Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Längelmävesi jvf där den börjar en timme före mötet. Nyland 9.2. 18:00 Askola-Pukkila jvf Jukola, Myrskyläntie 458, 07590 Huuvari 22.2. 18:00 Esbo-Grankulla jvf Spektri Business Park, Skogsjungfrugränden 4, Pilottihuset, 02130 Esbo 28.2. 17:00 Helsingfors jvf Jaktvårdsföreningen, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors 14.2. 18:00 Hyvinge jvf Solttilan alamaja, Korpiharjuntie 241, Hyvinge 15.2. 18:00 Karislojo jvf Föreningshuset, Keskustie 17, 09120 Karislojo 10.2. 18:00 Mellersta Nylands jvf Tusby församlingscenter, Rykmentintie 34, 04300 Tusby 16.2. 18:00 Kyrkslätts jvf Kyrkslätt servicecentral, Rågränd 3, 02400 Kyrkslätt 3.2. 18:00 Lappträsks jvf Hemborg, Hopenbackavägen 10, 07850 Lappträsk 15.2. 18:00 Liljendals jvf Liljendalgården, Sävträsk 10.2. 18:00 Lojo jvf Kutsila upplysningshus, Saukkolavägen 636, 08500 LOJO 24.2. 18:00 Lovisa jvf Lovisa, riista.fi 14.2. 18:00 Västra Nylands jvf Lärkkulla, Lärkullavägen 22, Karis 22.2. 18:00 Mörskom-Artsjö jvf Artsjö andelsbanks mötesrum, Salmelantie 2, 16200 Artsjö 9.2. 18:00 Mäntsälä jvf Sportskyttecentret Hirvihaara, Hirvihaarantie 725, 04680 Hirvihaara 17.2. 18:00 Nummi-Pusula jvf Oinola skolcenter, Tiedonpolku 4, Byggnad 9, 09810 Nummi 17.2. 18:00 Nurmijärvi jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Keskustie 2 B, 01900 Nurmijärvi 23.2. 18:00 Orimattila jvf Helinäntupa, Kuismapolku 4, 16300 Orimattila 2.2. 18:00 Borgnäs jvf Ungdomsföreningshuset Kuusisto, Kirkkotie 200, 07170 Borgnäs 8.2. 18:00 Borgå jvf Platsen meddelas senare, Borgå 9.2. 18:00 Strömfors jvf Lantmannaföreningens hus, Elimäkivägen 1520, 07990 Svenskby 1.2. 18:00 Sammatti jvf Sammattiskolan, Lohilammentie 5, 09220 Sammatti 7.2. 18:00 Sibbo jvf Gesterby FBK-hus, Gesterbyvägen 83, Sibbo 16.2. 18:00 Vanda jvf Helsinge skola, Övitsbölevägen 3, 01510 Vanda 8.2. 18:00 Vichtis och Högfors jvf Arbetarföreningens hus, Vichtisvägen 2, 03600 Högfors Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Hyvinge och Vichtis och Högfors jvf där den börjar 45 minuter före och i Mäntsälä jvf där den börjar en timme före mötet. Satakunta 8.2. 18:00 Nedre Satakunta jvf Pellonpuistoauditoriet, Opintie 4, 32700 Huittinen 10.2. 18:00 Euranejdens jvf Hinnerjoki brandstation, Lääkärintie 16, 27600 Hinnerjoki 7.2. 18:00 Harjavalta jvf Restaurang Hakuninmäki, Pyydyskatu 1, 29200 Harjavalta 22.2. 18:00 Tavastkyro-Viljakkala jvf Restaurang Kultacasino, Haverintie 16, 39310 Viljakkala 22.2. 18:00 Ikalis-Jämijärvi jvf Ikalis Spa & Resort, Huvilatie 2, 39500 Ikalis 24.2. 18:00 Kihniö jvf Kihniönkylän Erä-Veikots stuga, Palolahdentie 100-28, 39820 Kihniö 9.2. 18:00 Kumo-Kauvatsa jvf Föreningshuset, Seuratalonrinne 7, 32800 Kokemäki 15.2. 18:00 Lavianejdens jvf Hirvelä, Leppälammintie 192, 38510 Sastamala 11.2. 18:00 Sydvästra Satakunta jvf Tules-Tupa, Aittakarinkatu 14, 26100 Raumo 17.2. 18:00 Sastmola jvf Merikarvia kommunhus, Kauppatie 40, 29900 Sastmola 23.2. 18:00 Mouhijärvi jvf Ellivuori Resort, Ellivuorentie 131, 38130 Sastamala 17.2. 18:00 Norrmarksnejdens jvf Noormarkun Klubi, Laviantie 14, 29600 Norrmark 16.2. 18:00 Parkano-Karvia jvf Jvf:s mötesrum, Keskuskatu 6, 39700 Parkano 16.2. 18:00 Norra Satakunta jvf Honkajoki fd kommunhus, Porhontie 5, 38950 Honkajoki 10.2. 18:00 Björneborgs jvf Restaurang Liisanpuistos auditorium, Liisankatu 20, 28100 Björneborg 21.2. 18:00 Punkalaiduns jvf Kommunhuset, Vesilahdentie 5, 31900 Punkalaidun 23.2. 18:00 Sastamala jvf Vammala yrkesskolas auditorium, Ratakatu 36, 38210 Sastamala 15.2. 18:00 Siikainens jvf Leväsjoen Eränkävijäts stuga, Keskukyläntie 495, 29810 Siikainen 9.2. 18:00 Säkylä-Kjulo jvf Huovinrinne officersklubb, Huovintie 23, 27910 Säkylä 7.2. 18:00 Ulfsbydistriktets jvf Verstas Juhlat, Pyssykankaantie 170, 29270 Nakkila Hormisto Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Sydöstra Finland 2.2. 18:00 Anjala jvf Naukkarisen Pihapirtti, Kiitotie 140, 46810 Ummeljoki 17.2. 18:00 Elimäki jvf Länsi-Kymen Osuuspankkis klubbrum, Vanhamaantie 9, 47200 Elimäki 9.2. 18:00 Etelä-Saimaa jvf Hanhijärvi bygård, Hanhijärventie 390, Villmanstrand 2.2. 18:00 Itis jvf Kommunhuset, Rautatienkatu 20, 47400 Kausala 3.2. 18:00 Jaala-Kuusankoski jvf Luonto ja Eräkeskus, Voikkaantie 2, 45910 Voikkaa, Kouvola 15.2. 18:00 Joutseno jvf Kafé Joutsen, Keskuskatu 7, 54100 Joutseno 1.2. 18:00 Kymmene-Karhula jvf Laajakoski bystuga, Pekanojantie 84, 48750 Kotka 8.2. 18:00 Lemi-Taipalsaari jvf Ungdomsföreningshuset Tapiola, Tapiolankatu 5, 54710 Lemi 10.2. 18:00 Luumäki jvf Servicecentret Mäntykoti, Patteritie 7, 54500 Taavetti 8.2. 18:00 Miehikkälä jvf Miehikkälä Skolcenter, Keskustie 9, 49700 Miehikkälä 4.2. 17:30 Parikkala jvf Kirjavalan Erämiehets stuga , Koivuvaarantie 55, 59410 Kirjavala 17.2. 18:00 Pyttis jvf Huutjärviskolan, Huutjärvivägen 56, 49210 Huutjärvi 9.2. 17:30 Rautjärvi jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Simpeleentie 12, 56800 Simpele 14.2. 18:00 Ruokolax-Imatra jvf Ruokolaxskolan , Metsolantie 7, 56100 Ruokolax 14.2. 18:00 Savitaipale-Suomenniemi jvf Restaurang Sahrami, Torikatu 5-7, 54800 Savitaipale 16.2. 18:00 Sippola jvf Polven Juustola, Polventie 59 A, 45460 Savero 7.2. 18:00 Valkeala-Kouvola jvf Voikkaan Luontoja Eräkeskus, Voikkaantie 2, 45910 Voikkaa På grund av pandemin ber vi dig kontrollera tiden och platsen för mötet! https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Jägaren 1/2022 62
• 7.2. 18:00 Veckelax-Fredrikshamns jvf Veckelaxsalen, Ruissalontie 8, 49410 Ruissalo, Fredrikshamn 10.2. 17:30 Vederlax jvf Bunkermuseet, Vaalimaantie 1318, 49960 Ala-Pihlaja 16.2. 18:00 Ylämaa jvf Tervajoen Metsästäjäts stuga, Rummuntie 174, 54410 Ylämaa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Södra Savolax 15.2. 18:00 Anttola jvf Ollinmäki vingård, Anttolantie 1640, 52100 Anttola 23.2. 18:00 Enonkoski jvf Maitolaituri Kahvila & Puoti, Enonkoskentie 11, 58175 Enonkoski 24.2. 18:00 Etelä-Soisalo jvf Otto Kotilainen-skolan, Keskuksenkuja 2, 79700 Heinävesi 8.2. 18:30 Hartola jvf Gasthaus Koskenniemi 3.2. 18:00 Haukivuori-Virtasalmi jvf Haukivuoren Riistamiehets stuga, Taulumäentie 494, 51540 S:t Michel 2.2. 18:00 Heinolanejdens jvf Hotell Kumpeli, Muonamiehenkatu 3, 18100 Heinola 22.2. 19:00 Joroinens jvf Gamla kommunhuset, nedre våningen, Mutalantie 2, 79600 Joroinen 3.2. 19:00 Juva jvf Martti Talvela-campus, auditoriet, Juvantie 20, 51900 Juva 22.2. 18:00 Jäppilä jvf Jäppilä-huset 15.2. 17:00 Kangasniemi jvf Restaurang Gastro pub 13, Keskustie 2, 51200 Kangasniemi 10.2. 19:00 Kerimäki jvf Kerimäki andelsbanks klubbrum, 2 våningen, Hälväntie 2 9.2. 17:00 S:t Michels jvf Harjumaan riistamiehets stuga, Mainuntie 51420 17.2. 18:00 Mäntyharju-Hirvensalmi jvf Tyllilä-Hovi, Tylliläntie 52, 52700 Mäntyharju 2.2. 18:30 Pertunmaa jvf Fullmäktigesalen, Pertuntie 1943, Pertunmaa 22.2. 17:00 Pieksämäki jvf Partaharju aktivitetscenter, Partaharjuntie 361, 76280 Partaharju 16.2. 18:30 Puumala jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Keskustie 14, 52201 Puumala 1.2. 18:00 Rantasalmi jvf Rantasalmi andelsbanks mötesrum, Kylätie, 58900 Rantasalmi 17.2. 18:00 Ristiina jvf Metsälinna, Kitereentie, 52300 Ristiina 23.2. 19:00 Nyslotts jvf Se riista.fi. 10.2. 17:30 Savonranta jvf Lunchkafé Sara, Kolmatähkäntie 3, 58300 Savonranta 16.2. 17:00 Sulkava jvf Kafe-Restaurang Pijot, Kauppatie 1, 58700 Sulkava 8.2. 18:00 Sysmä jvf Restaurang Uoti, Sysmä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Puumala jvf där granskningen börjar 15 minuter före och i Mäntyharju-Hirvensalmi och Pieksämäki jvf där granskningen börjar en timme före mötet. Södra Tavastland 17.2. 18:00 Asikkala jvf Utbildningscentret Salpaus, Asikkalaskolan, festsalen Männikkö Laurellintie 67 A, 17320 Asikkala 24.2. 18:00 Forssa-Tammela jvf Valkeaniemen pirtti, Valkeaniementie 1, Tammela 22.2. 17:30 Hattulan-Kalvolan jvf Parolannummi soldathem 2, Vaakunasalen, Parolannummentie 219, 13700 Parolannummi 14.2. 18:30 Hauho-Tuulos jvf Hauhohuset, Kirkkotie 5, 14700 Hauho 14.2. 18:00 Hausjärvi-Riihimäki jvf Turkhaudan Seurojentalo, Hausjärventie 1614, 12350 Turkhauta 16.2. 18:00 Janakkala jvf Kiipula utbildningsoch rehabcenter, Kiipulantie 507, 14200 Turenki 24.2. 19:00 Jokilääni jvf Jokioinen, mötesplatsen meddelas senare 25.2. 18:30 Lahtisnejdens jvf Hollola kommunhus, fullmäktigesalen, Virastotie 3, 15870 Hollola 17.2. 18:30 Lammi jvf Lammin Säästöpankkis klubbrum, Mommilantie 2, 16900 Lammi 28.2. 18:30 Loppi jvf Skjutbanan i Loppi , Nummenrannantie 769, Loppi 22.2. 18:00 Padasjoki jvf Kullasvuoriskolan Koulukuja 1, 17500 Padasjoki 16.2. 18:00 Renkonejdens jvf Tulinummi, Tulinummi 4, 14300 Renko 16.2. 18:30 Urjala jvf Urjalan Eräs stuga, Mieliöntie 118, Urjala Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Forssa-Tammela och Janakkala jvf där granskningen börjar 45 minuter före och i Lahtis där den börjar en timme före mötet. Uleåborg 22.2. 19:00 Haapajärvi-Reisjärvi jvf Siiponkoski byoch åcenter, Siiponkoskentie 220, 85800 Haapajärvi 10.2. 19:00 Haapavesi jvf Haapaveden Opisto, Vanhatie 45, 8660 Haapavesi 1.2. 19:00 Karlö jvf Hailuodon Metsästysseuras stuga, Kottaintie 87, Karlö 1.2. 18:00 Haukipudas jvf Lunch-Kafé Nyymanni, Revontie 14, 90830 Haukipudas 21.2. 18:00 Ijonejdens jvf Iin Nättepori, Puistotie 1, 91100 Ii 24.2. 19:00 Kalajoki-Alavieska jvf Alavieska jaktstuga, Alavieska 2.2. 19:00 Kempele-Oulunsalo jvf Paukkustugan, Mäntyranta 130, 90460 Oulunsalo 3.2. 18:00 Kiiminki-Ylikiiminki jvf Reposelkästugan, Reposeläntie, 90900 Kiiminki 10.2. 18:00 Kuusamo jvf Gymnasiets auditorium, Oulangantie 1, 93600 Kuusamo 15.2. 18:00 Kärsämäki jvf Kärsämäki trafikstation Juustoportti, Haapajärventie 1, Kärsämäki 21.2. 18:00 Liminkanejdens jvf Liminkavikens naturcenter, Rantakurvi 6, 91900 Liminka 9.2. 18:00 Muhos jvf Skjutbanan, Lummelammentie, Muhos 23.2. 18:00 Nivala jvf Nivalan Eränkävijäts hus, Pyssymäentie 76, 85500 Nivala 22.2. 19:00 Oulainens jvf Kilpukan ruokala, Merijärventie 106, Merijärvi 14.2. 19:00 Uleåborgs jvf Sanginsuuskolan, Sanginsuuntie 56, 9066 Uleåborg 17.2. 19:00 Piippolanejdens jvf Ämbetshuset, Keskustie 9, 92620 Piippola 16.2. 18:00 Pudasjärvi jvf Pohjantähti, Teollisuustie 1, 93100 Pudasjärvi 9.2. 19:00 Pyhäjärvi jvf Hiisitupa, Jyväskyläntie, 86800 Pyhäsalmi 24.2. 18:30 Brahestadsnejdens jvf Gymnasiets auditorium, Koulutie 8, 86100 Pyhäjoki 8.2. 18:00 Sievi jvf Kommunens fullmäktigesal, Haikolantie 16, 85410 Sievi 14.2. 18:00 Siikajokidalens jvf Platsen meddelas senare 2.2. 18:00 Taivalkoski jvf Allaktivitetshuset, Hiihtokeskuksentie 4 7.2. 18:00 Tyrnävä jvf Skjutbanestugan Riistala, Muhostie 88, Tyrnävä 15.2. 18:00 Utajärvi jvf Utajärviskolans auditorium, Laitilantie 8, 91600 Utajärvi 16.2. 18:00 Vaala jvf Kurikkavaaran Hiihtomaja, Laajantie, 91700 Vaala 8.2. 18:00 Ylivieska jvf Teikontupa, Jussintie 8, 84460 Ylivieska Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Haapavesi, Ijonejdens, Muhos, Pudasjärvi, Brahestadsnejdens, Utajärvi, Vaala och Ylivieska jvf där den börjar en timme före mötet. Österbotten 17.2. 19:00 Alajärvi jvf Stadshuset, Alvar Aallontie 1, Alajärvi 16.2. 18:00 Alavus-Töysä jvf Huhtamäkisalen, Okslammintie 9, 63300 Alavus 22.2. 18:00 Evijärvi-Kortesjärvi jvf POP Kortesjärvi, Kortesjärvi 24.2. 18:00 Himanka jvf Koski-Hovi, Uunilanrantatie, 68100 Himanka 28.2. 18:00 Härmä jvf Haarusstugan, Haaruskankaantie 199, 62300 Härmä 21.2. 18:00 Ilmajoki jvf Riistavalli, Riistavallintie 156, 60800 Ilmajoki 22.2. 18:00 Isojoki-Karijoki jvf Skjutbanestugan, Luovankyläntie 202, Karijoki 8.2. 18:00 Jalasjärvi jvf Riistan maja, Mantila, Jalasjärvi 10.2. 18:00 Jurva jvf Gamla kommunhusets fullmäktigesal, Koulutie 8, 66300 Jurva 24.2. 18:00 Kannus jvf RUUTIKELLARI, Lestijokilehden alakerta, Valtakatu 9, 69100 Kannus 16.2. 19:00 Kauhajoki jvf Erähovi, Kauhajoki 9.2. 18:00 Kauhava jvf Soldathemmet, Sotakouluntie, Kauhava 15.2. 18:00 Kuortane jvf Kommunhuset, Kuortane 10.2. 19:00 Kurikka jvf Kurikka skjutbana, Kiimaneva, Paavolantie 549, 61300 Kurikka 8.2. 18:00 Kyrönmaa jvf Andelsbanken Isokyrö, Lukkarinmäentie 2 24.2. 19:00 Kälviä-Ullava jvf Regionkontoret, Kälviäntie 24, 68300 Kälviä 8.2. 19:00 Laihia jvf Jakkula skjutbana, servicebyggnaden, Allisentie 165, 66450 Jakkula 21.2. 19:00 Lakeuden jvf Mediwests auditorium, Koskenalantie 16, 60220 Seinäjoki 15.2. 18:00 Lappajärvi-Vimpeli jvf Ämbetshuset, Lappajärvi, Kärnäntie 11, 62600 Lappajärvi 7.2. 17:30 Lappo jvf Högstadiet, Lappo 7.2. 18:00 Lehtimäki-Soini jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Multiantie 27 A, 63800 Soini 23.2. 19:00 Lestijärvi jvf Kommunkansliet, Lestintie 39, 69440 Lestijärvi 10.2. 18:00 Lochteå jvf Lohtajan Ms:s stuga, Houraati 23.2. 18:00 Perho jvf Skjutbanan Hirvaanlinna, Porasentie 287, 69950 Perho 9.2. 18:00 Perho ådals jvf Halsuaskolan, Perhontie 29, 69510 Halsua 8.2. 19:00 Peräseinäjoki jvf Näätästugan, Näätämajantie, Peräseinäjoki 16.2. 18:00 Östermarks jvf Teak-toimitila, Rasintie 1 A, 64700 Teuva 23.2. 18:00 Toholampi jvf Kommunhuset, Toholampi 7.2. 19:00 Ylistaro jvf Ylistaro-huset, Kaukolanraitti 5, 61400 Ylistaro 17.2. 18:00 Etseri jvf Tuomarniemi, Tuomarniementie 55, 63700 Ähtäri Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Stanna hemma om du är sjuk eller har symptom! På grund av pandemin ber vi dig kontrollera tiden och platsen för mötet! https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Jägaren 1/2022 63
• Jordoch skogsbruksministeriet har utlyst understöd för projekt som utvecklar jaktvårdsföreningarnas verksamhet och som främjar vilthushållningen. Understöd kan beviljas för följande ändamål: Ansökningstiden har börjat Ansökningsannonsen, ansökningsanvisningarna och ansökningsblanketterna finner du på ministeriets webbplats https://mmm.fi/sv/specialunderstod. A nsökningar om understöd för projekt som stöder och utvecklar jaktvårdsföreningarnas verksamhet önskas i synnerhet av jaktvårdsföreningarna. Projekt som bidrar till en säker och hållbar jakt kan till exempel jaktvårdsföreningar genomföra tillsammans eller i samarbete med andra aktörer. Understöd beviljas i synnerhet för projekt som gäller utveckling av jaktövervakningen samt en säker och hållbar jakt. Projekt för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur kan till exempel handla om att stärka den lokala kompetensen för att identifiera skaderisker och för att ge råd och stöd för att förebygga skador. Projekten kan genomföras i samarbete med viltcentralens regionala kontor. Understöd för att främja skolsamarbete kan beviljas till exempel för att ordna jägarkurser. Utöver jaktvårdsföreningarna kan understöd också beviljas andra allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga, offentlig rättsliga inrättningar, universitet och forskningsinstitut. Ansökningstiden Ansökningstiden för understöd för projekt som gäller en säker och hållbar jakt, förebyggande av rovdjursskador och skolsamarbete pågår till den 15 februari 2022. Beslut om understöd för skolsamarbete kan fattas medan ansökningstiden pågår. Ansökningstiden för understöd för verksamhetsledning och sammanslagning av jaktvårdsföreningar pågår till den 31 december 2022. Beslut om understöd för skolsamarbete, sammanslagning av jaktvårdsföreningar och yrkesmässig verksamhetsledning kan även fattas under pågående ansökningstid. Yrkesmässig verksamhetsledning Med det nya stödet för yrkesmässig verksamhetsledning stöder ministeriet samarbetet mellan jaktvårdsföreningar och en effektivare skötsel av föreningarnas uppgifter. Likaså stöder ministeriet fortsättningsvis projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar. YTTERLIGARE INFORMATION: Henna Väyrynen, sakkunnig, enheten för vilt och fiske, naturresursavdelningen, jordoch skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2014, henna.vayrynen@gov.fi. ? Projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar ? Projekt som stöder yrkesmässig ledning av jaktvårdsföreningarnas verksamhet ? Jaktvårdsföreningarnas gemensamma arbete för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur ? Jaktvårdsföreningarnas och andra aktörers projekt som främjar skolsamarbete ? Projekt som bidrar till en säker och hållbar jakt Jägaren 1/2022 64
• OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2022 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 2/2022 utkommer den 17 mars. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 februari Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. SKINNBEREDNINGSTJÄNSTER. R.Halkola, Saniaispolku 7, Kurikka, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. HÖR AV DIG! Vi bereder skinn av småvilt. Nahkamuokkaamo Eräturkis. Tfn 040 7237 084, eraturkis@gmail.com. JAKT Jaga ripa eller pilka i Enare. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. WWW.FASAANITILA.FI, hundutbildning, jaktupplevelser och fåglar i egna marker. UTHYRES Uthyres en jaktstuga i Posio. Runt omkring vida marker för vandring och jakt. Tfn 040 7321 759, www.posioneramokit.fi. HUNDAR Valpar av engelsk springer spaniel, ren engelsk brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Köper en BEAGLE eller STÖVARE. Ge ett bud! Tfn 040 5843 751. Tillbehör för uppstoppning samt skalloch horntroféer. Bla blekmedel, underlag och sköldar. www.tayttotarvike.fi, tfn 040 9642 611. KÖPES Pälsskinn, R.Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki, tfn 050 5546 852. Jordeller skogsbruksfastighet 20-200 ha, seppo.wahlberg@elisanet.fi, tfn 050 2007. Spara annonsen! Pälsskinn, O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. TILL ER TJÄNST Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar mm av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Skinnberedningstjänster! QFox Oy, Marjajärventie 27, 68100 Himanka, tfn 044 2438 025, info@qfox.fi. FEBRUARISPECIALARE! Konserver 2,7 €/burk. Dessutom wurst-, grilloch knackkorv. Och självfallet äkta basturökt! Avhämtning torsdagar i Hyvinge och Liljendal. Pertunmaan Savustamo /040 8267 709. KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 5630169, trofeet.fi. Markku Haapaniemi, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962, Teuva. Ilomantsin-elaintentaytto.fi, Aki Ikonen, 050 3385 729. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 3303 417. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo 0400-363345, markkunatri.fi. Även jakter i Afrika; Namibia, Mocambique Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. SÄLJES Finfina sköldar för horntroféer; älg 15 €, hjort 12 €, rådjur 10 €. 050 5616 493. Vapenaffären med service! Webben: asetalvitie.fi. Kolla eller ring 0500-526008, Matti. Browning Bar long trac 9,3x62. Duralyt 2-8x42 rödpunkt. Noise stopper. 0400-154 866. Avfångningsrevolver Arminius HW7 22 kal och 500 LR patroner. Tfn 050 558 4221. ERÄTAPIO BURKFÖRSLUTARE direkt av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Kärl, knivar och verktyg med jakthundsmotiv. HELMIHELENA.FI, 040 1285 775. Viltinfo.fi är Finlands viltcentrals webbaserade utbildningssida. Den är avsedd för alla som är intresserade av natur och vilt. Viltinfo.fi innehåller utbildningsmaterial samt information om att börja jaga, vilt, finsk jakt och viltförvaltningens uppgifter. Jägaren 1/2022 65 JAKT OCH JÄGARE
• Jaktportalen TexT Roger Gustavsson N u har Jaktportalen den åländske jägarens plats på nätet varit i bruk sen 11 oktober. Redan har 720 jägare registrerat sig och börjat använda sidans tjänster. Gör det även du på adressen: jakt.regereringen.ax. Första gången loggar du in med jaktkortsnummer och födelsetid, därefter registrerar du dig med en giltig e-post samt väljer ett eget lösenord och sen är allt i gång. Sidan fungerar i såväl webbläsare som mobil. I mobil även som nedladdningsbar webb-app. Förutom ditt jaktkort och dina giltiga skjutprov så finns det flera funktioner som är värda att ta i bruk. Bland annat finns uppgifter om rådjursjaktlagen och licenserna du ser bl a kartan så som den är godkänd i licensansökan och även antalet licenser som är beviljat till ditt jaktlag. Kontaktpersonen för respektive jaktlag är i nyckelposition och är den som ansluter övriga medlemmar i laget till jaktlaget. Är det så att ni önskar få en annan person en ordinarie kontaktperson att sköta de digitala tjänsterna så har vi möjlighet att lägga in flera administratörer. Ta kontakt med jaktenheten så fixar vi det. Förutom kartans yttre gränser som är fastslagna så kan man lägga till ytterligare information i kartan. Såsom jakttorn, saltstenar, utfodringsplatser med mera. Detta gör man genom att direkt i kartan fästa olika ”nålar/figurer”. Man har även möjlighet att göra korta beskrivningar angående dessa direkt kopplat till figuren. För varje punkt kan man välja ifall den är privat eller om hela jaktlaget ska få tillgång till den. Punkterna samlas och redigeras under “Karta” i huvudmenyn. Om du fortsätter neråt i menyn så finner du en bytesdagbok här kan du lägga in djur du fällt både individuellt med vikter och övrig info men du kan även välja att lägga in en grupp t.ex om du fällt fågel. Även här har du förstås möjlighet att markera på en karta var jakten varit. En ny notering i dagboken sparas i kartan En sparad notering i dagboken visas i kartan. Exempel på hur din karta kan se ut med olika punkter i jaktområdet. En redan skapad notering i bytesdagboken. Huvudmenyn i mobilformat. Jägaren 1/2022 66 Åland
• Nytt anslag för arbete mot invasiva arter I budgeten för 2022 infördes ett nytt anslag på 40 000 euro för arbete mot invasiva däggdjur och fåglar. Ur anslaget kan bevilja stöd till frivilligt arbete mot invasiva arter som är till nytta för en större region, till exempel jaktvårdsföreningarnas systematiska insatser för att effektivisera jakten på mårdhund och mink. Detta är ett mycket välkommet initiativ eftersom arbetet tidigare har understötts med jaktvårdsmedel, alltså från jaktvårdsavgiften, medan invasiva arter är ett naturvårdsproblem som är hela landskapets angelägenhet, inte endast jägarnas. Att landskapsregeringen och lagtinget nu skjuter till resurser ur landskapets medel för att ytterligare öka insatserna mot dessa arter visar att man värdesätter jägarnas insatser. Detta ger också möjlighet till en mer långsiktig strategi i arbetet mot en uttalad målsättning om att utrota eller minimera populationerna av invasiva arter och deras påverkan på den åländska naturen. Det är ytterst nödvändigt att det systematiska arbetet kan bedrivas på lång sikt eftersom även korta uppehåll i jakten ger populationerna en chans att återhämta sig vilket kan riskera att arbete som nedlagts under flera år går förlorat och man är tillbaka där man började. Tack vare att arbetet redan har kunnat inledas med understöd från jaktvårdsmedel har jaktmetoder och strategier utvecklats vilket gör att det finns en god grund att ta fart från i den fortsatta jakten. Ytterligare en effekt av detta är att det samtidigt skapar större utrymme för att understöda andra typer av viltvårdsprojekt eftersom jaktvårdsmedel som tidigare gått till jaktvårdsföreningarnas arbete mot invasiva arter kan utnyttjas för andra ändamål. För den åländska naturen är detta därmed positivt i dubbel bemärkelse. Den som är intresserad av möjligheterna att söka understöd för arbete mot mårdhund eller mink, eller för någon annan typ av viltvårdsprojekt, är välkommen att ta kontakt med landskapsregeringens enhet för jaktoch viltvård för fortsatt rådgivning. Observera att understöd även kan sökas av annan organisation än jaktvårdsförening för främjande av viltvården, eller av enskild person för viltvårdsåtgärder som är till nytta för en större region. KONTAKTUPPGIFTER TILL ENHETEN FÖR JAKTOCH VILTVÅRD: Jaktförvaltare Robin Juslin Tel: 25 313, 040 147 5313 Jakthandläggare Roger Gustavsson Tel: 25 328, 0457 342 5325 Landskapsregeringens växel: 25 000 Nr. 1/2022 71. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 17.3.2022. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Matti Kervinen, Johanna Hellman, Tero Salmela och Markku Pakarinen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2022/Jag22_01 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägaren 1/2022 67
• Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Blaser R8 GRS Target • Blaser R8 Professional ruskealla GRS Bifrost -tukilla • piippu 58 cm, vaimenninkierteellä • kaliiperit 6,5x55 SE ja .308 Win • bipod-kiinnitykseen 3 mahdollisuutta: spigot-adapteri, picatinny-kisko tai hihnalenkin nasta • GRS-takapussi ja GRS Bag Rider pussituelta ampumiseen sekä valinnainen Blaser-pikajalka sisältyvät hintaan • rajoitettu erä Nyt kampanjahintaan 3 990,00 € GRS-bipod lisähintaan 399,00 € Ka m pa nj a on vo im as sa ni in ka ua n ku in ka m pa nj aas ei ta rii tt ää ! Ky sy Bl as er -jä lle en m yy jä ltä si ! H U I P P U M E R K K I M M E Nordis Oy Blaser R8 GRS Bifrost_Metsästäjä_nro1 2022_210x240mm.indd 1 Nordis Oy Blaser R8 GRS Bifrost_Metsästäjä_nro1 2022_210x240mm.indd 1 14.12.2021 12.33.15 14.12.2021 12.33.15