UPPGRADERING AV HAGELBÖSSA TILL STÅLHAGEL ÅTERUTSÄTTNINGEN AV SKOGSREN LÖPER LOVANDE NU SKA HUNDARNA REGISTRERAS! VINDKRAFTEN PÅVERKAR VILTET JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA ÅR 60 KOM IHÅG ÅRSMÖTET! 1/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0123.indd 1 01_Kansi_JA?0123.indd 1 2.1.2023 9.15 2.1.2023 9.15
JAKT 10 En landkrabba på skärgårdsjakt 14 Kommersiell hjortjakt med jaktbåge lockar 22 Från valp till jakthund, del 3 24 Jakten på fältvilt förlänger säsongen 38 Utrustningen: Flåknivar 40 Utrustningen: Även en gammal hagelbössa kan byggas om för stålhagel 43 Säkerheten framför allt: Se och bli sedd 46 Hjorttvål 52 Viltrecept a la Micke Björklund VILTET 30 Skogsvildrenen – hägnfasen lyckades 33 Webbkursen för rovdjurskontakt personer passar även veteraner 34 Vindkraften påverkar viltet och jakten 44 Den afrikanska svinpesten: Övning för bekämpning 48 Markägarna gynnas av stora hjortdjursstammar 50 Av kärlek till viltet 64 SOTKA-projektet för våtmarker fortsätter AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 26 Utbildning för nya jägare 28 Jaktvideor i de sociala medierna 36 Registreringen av hundar blir obligatorisk 37 Nya bestämmelser: Hur jaktvapen ska transporteras i terrängen 56 Brott och straff 58 Jaktvårdsföreningarna 60 år 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöten 65 Jakt och jägare 66 Áigeguovdilis ságat sámegillii KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 54 Så här stänger du hjortdjurs licensen och betalar 55 Dispenser för icke fredade fåglar 55 Slagjärnen för små rovdjur ska skyddas med ett hölje 30 Återutsättningen av skogsvildrenar – hägnfasen lyckades 40 Även en gammal hagelbössa kan byggas om för stålhagel 34 Vindkraften påverkar viltet och jakten 58 Jaktvårds föreningarna 60 år Jägaren 1/2023 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 2 2.1.2023 9.16 2.1.2023 9.16
De frivilligas jubileumsår I år har det gått 60 år sedan jaktvårdsföreningarna blev lagstadgade organisationer. Uppgraderingen fick vittgående följder eftersom jv-föreningarna sedan dess har utvecklats till ryggraden i viltförvaltningen. Men det har inte varit någon enkel resa. Jv-föreningarnas verksamhet vilar på frivilligarbetet medan de tillgängliga resurserna är knappa. Trots det har verksamheten utvecklats och jv-föreningarna sköter ett flertal myndighetsuppgifter, som utbildningen av nya jägare, jägarexamen, skjutproven och storviltsassistansen. För att gå i land med uppgifterna krävs det samarbete med jaktföreningar, jaktlag och enskilda jägare. Jv-föreningarna utvecklar än i denna dag aktivt sin verksamhet och förbereder sig för framtiden. Utvecklingsarbetet görs och måste göras på lokalnivå och utifrån förutsättningarna på ort och ställe. Lokalkännedomen visar sig i samarbetet och i de frivilliga samgångarna på orter där lösningen uppfattas som den förnuftigaste vägen framåt. Förändringar är inte alltid lätta och på sina håll har man hållit en tyst minut när ens ”egen” jv-förening uppgår i en större helhet. Det avgörande är ändå att besluten fattas lokalt och framtidsförankrat. Jag inleder jubileumsåret med att gratulera samtliga jv-föreningar och jägare för det värdefulla arbete som ni uträttar för samhällets bästa. * * * Med det här numret återvänder vi till vardagen. Tidningen Jägaren utkommer i vanlig ordning som papperstidning, webbtidning och pdf-tidning. Vi bad läsarna tycka till och vi fick in en mängd åsikter om föregående nummer som i försökssyfte utkom enbart på nätet. Ett stort tack till er alla för svaren! Enligt enkäten i nättidningen önskar en majoritet av jägarna även framledes läsa tidningen i traditionell pappersform. Och det kommer vi också att fortsätta med inom en överskådlig framtid! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 14 Kommersiell hjortjakt med jaktbåge lockar 46 Konsten att göra tvål på hjortfett Ledar n 3 Jägaren 1/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0123.indd 3 2.1.2023 9.16 2.1.2023 9.16
Finländarna jagar och försvarar landet I Finland har vi allmän värnplikt som är obligatorisk för män och frivillig för kvinnor. Försvarsviljan står i en klass för sig i jämförelse med vilket annat land som helst. Vi har drygt 900 000 utbildade reservister och försvarsmaktens krigstida styrka uppgår till 280 000 soldater. Finländarna har drygt 1,5 miljoner licensbelagda skjutvapen fördelade på cirka 600 000 personer. Därtill kommer drygt 300 000 jägare som har löst jaktkort. Sammantaget är detta imponerande siffror som berättar någonting fundamentalt om vårt samhälle och sänder en tydlig signal utåt. Finländarna är ett praktiskt folk som prioriterar säkerheten i samhället. Men trots den stora mängden vapen är det sällsynt med vapenolyckor och missbruk av vapen. En majoritet av finländarna godkänner jakten och förstår vad den innebär. Den frivilliga storviltsassistansen är ett bevis på jägarnas beredskap att dela med sig av sin tid och sitt kunnande för samhällets bästa. Samma anda av frivillighet ser vi också i landsförsvaret. Det frivilliga landsförsvaret har alltid utgjort ett betydande tillskott till utbildningen som försvarsmakten ger. Efter det ryska anfallet har antalet sökande till den frivilliga utbildningen ökat explosionsartat. Det finns fler sökande till kurserna än platser. Även reservistorganisationerna har noterat en stark tillströmning av nya medlemmar. I allt detta ser vi finländarnas ofta omtalade pragmatism och vilja att kavla upp ärmarna när läget så kräver. Unga jägare och tävlingsskyttar är goda skyttar redan när de rycker in för att göra sin militärtjänst. Det visar sig säkerligen sedan på skjutbanan, både på vapenhanteringen och resultatet, när utbildningen börjar. De som börjar jaga senare i livet har under militärtjänsten fått en grundlig utbildning om vapen och skytte som hjälper dem att komma i gång som jägare. Den säkra vapenhanteringen utgör grunden för både försvarsmakten och jakten. Årlig skytteträning stärker kunnandet och ger vana att hantera olika situationer. I vår inhemska jaktkultur ingår färdigheter som att röra sig i naturen, göra upp eld och hålla sig torr och varm. Det här kunnandet ingår också i den militära utbildningen. Att klara sig i varierande situationer och förhållanden är de facto någonting som alla bör kunna, oavsett om det rör sig om långa elavbrott eller naturkatastrofer. Inlärda och övade färdigheter hjälper en att överleva. Vi ska samarbeta, för ensam är inte stark. Den här gemenskapen och utvecklandet av den sociala förmågan är viktig både i militären och för sällskap som jagar. Hur står det då till med förmågan att leda? Försvarsmaktens ledarskapsutbildning är uppskattad i vårt samhälle och ger lärdomar som är användbara i ett flertal situationer. Vid en sällskapsjakt spelar ledarskapet en avgörande roll. Med tydliga instruktioner och en bra plan kan jakten bli både lyckad och säker. Var och en vet sin uppgift och plats i gruppen. I militära sammanhang talar vi om den finländska modellen, där kärnan består av hög försvarsvilja, allmän värnplikt, en stor reserv, spetskompetens och internationellt samarbete. Utan tvekan kan vi tala om en finländsk modell också för jaktens del. Där skulle väl kärnan bestå av gemenskap, uthållighet, säkerhet och jaktliga färdigheter? ILKKA KORKIAMÄKI Generallöjtnant (i a) En jägare i Egentliga Tavastland Jägaren 1/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 4 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 4 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
Nättidningen: jagarentidningen.fi Pdf-tidningen: lehtiluukku.fi/lehdet/jagaren/ I nästa nummer av tidningen Jägaren berättar vi mera om vad läsarna tyckte och tänkte. FORTSATT EFTERFRÅGAN PÅ PAPPERS-JÄGAREN Fjolårets sista nummer av tidningen Jägaren publicerades på försök enbart som webboch pdf-tidning. Nätläsarna (www.jagarentidningen.fi) gavs tillfälle att delta i en läsarenkät. V i på redaktionen ville veta i vilken form läsarna vill ha sin tidning. Läsarna kunde välja flera alternativ som de gillade. Ungefär 80 procent av svararna ville läsa pappers-Jägaren medan drygt 40 procent föredrog nätoch pdf-tidningen. Även om vi egentligen ville veta vad läsarna tycker om nättidningen så hade många svarare försvarat pappersutgåvan: – Jägaren hör till de få tryckta tidningar som jag läser och det är trevligt med en paus från alla skärmar. – Jag blir jätteglad när Jägaren trillar in på tamburmattan och läser den från pärm till pärm. Men även nättidningen hade en stor skara anhängare: – Int i misstag heller att ni ska lägga ner webbtidningen! – Det var första gången för mej men inte den sista! Alternativ för alla Under 2023 kommer Jägaren att ges ut som pappers-, nätoch pdf-tidning, så var och en kan välja sin favorit. Det är ändå skäl att följa med webbtidningen eftersom vi där publicerar aktuella nyheter, videor, poddar med mera innehåll som inte finns i pappersutgåvan. Dessutom har nättidningen en populär sökfunktion för jakttiderna på skogshönsen. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Papperstidning Webbtidning Pdftidning 79% 28% 14% Jag vill läsa tidningen Jägaren som TE RO SA LM EL A Jägaren 1/2023 5 Nyhet r 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 5 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 5 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
De små rovdjuren: En jakttävling som rörde upp känslor T ävlingen i Suomussalmi där det gällde att fälla små rovdjur orsakade ett himla hallå i de sociala medierna och både arrangörerna och de deltagande jägarna blev påhoppade. De häftigaste skribenterna tycktes helt ha glömt bort att den effektiva jakten på i synnerhet mårdhund och mink hör till det bästa vi kan göra för naturen. De främmande rovdjuren utgör ett allvarligt hot mot mångfalden i vår natur och vi ska därför göra vårt bästa för att minimera dem. För att effektivera jakten har hela två ministerier bidragit till att finansiera projekten Helmi och Sotka, och det funderas oavbrutet på nya metoder och kampanjer. Tävlingarna ingår utan tvekan i verktygslådan. Vi ska hålla den etiska aspekten i minnet vid all jakt, vilket betyder att vi avlivar djuren så snabbt och smärtfritt som möjligt. Jägarna som deltog i tävlingen hör utan tvivel till eliten i vår kår och för dem ingår respekten för bytet i själva fundamentet för jakten. Men borde tävlingarna i fortsättningen hellre ordnas i områden med täta minkoch mårdhundspopulationer för att maximera den naturvårdande effekten? Tävlingarna ger jägarna tillfällen att nätverka och fungerar som utmärkta möjligheter att lära sig mera. Trots det bör vi ta oss en funderare på om evenemanget ska marknadsföras som en tävling eftersom det rör upp så mycket känslor. Det får mig att tänka på ett annat fenomen som verkar ha blivit något av en följetong. Varje höst publicerar medierna artiklar där man berättar om hur en väldigt ung jägare fällde en älg. Även om vi behöver fler unga jägare i vår skara så kan vi väl låta barnen växa som jägare i fred? Storviltet hinner man med senare i livet också, när jägarfärdigheterna har hunnit mogna och sätta sig. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ny öppen tjänst om viltskador och viltolyckor öppnar i sommar Jordoch skogsbruksministeriet har öppnat en ny tjänst för allmänheten som du finner på riistavahingot.fi, med uppdaterad information om skador och olyckor som involverar stora rovdjur, vildsvin och hjortdjur. I tjänsten går det att få en helhetsbild av läget eller avgränsa söket till ett visst vilt, en skadekategori, en tid eller ett område. Där finns också rapporter om skador under tidsperioder av olika längd. Tjänsten använder samma data som viltförvaltningens interna verktyg viltskaderegistret. Du kan också söka på viltolyckor; där bygger informationen på storviltsassistansens anteckningar. Även attackerna av stora rovdjur på renar, husdjur och hundar är sökbara. Skadorna visas i rutor om 10 km x 10 km, så deras exakta position visas således inte. Skadebeloppen som anges i euro är uppskattningar eftersom det finns många faktorer som påverkar ersättningarna som betalas ut. För olyckor i trafiken visas inget uppskattat skadebelopp eftersom skadorna ersätts av bilförarnas frivilliga kaskoförsäkringar. För renskadorna har man inte heller beaktat det beräknade kalvsvinnet. Till en början fungerar tjänsten i en försöksversion (beta) på adressen riistavahingot.mmm.fi, medan den officiella webbplatsen riistavahingot.fi öppnas i sommar. Du kan välja mellan svenska, finska och engelska. Tjänsten sköts av Livsmedelsverket och utvecklas tillsammans med Finlands viltcentral. Följ oss i de sociala medierna Följ med Finlands viltcentral på Facebook och Twitter och håll dig uppdaterad om det viktigaste som händer i viltbranschen. På Instagram handlar det om jaktstämningar på vårt konto @metsastajalehti Videorna finns också på You Tube. K lumn Jägaren 1/2023 6 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 6 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 6 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
@maremki Jämthundarna och älgjakten ligger kauhajokibon Maria Kiviluoma varmt om hjärtat. – Isla flyttade in hos oss för några dagar sedan. De första dagarna gick till att lära känna det nya hemmet. Nu var det dags för det första besöket i skogen, med koppel och bilfärd. På samma gång motionerade vi min andra hund, Xena. Isla är en nyfiken blivande älghund och i skogen fanns så mycket intressanta spår och dofter att tiden gick fort. Några älgar hade varit i gång på natten och dessutom såg vi järvspår. På bilden väntar jag med Isla på Xena som är ute på en sökrunda. Men snart drog tröttheten det längre strået och Isla somnade sött i mattes famn. SÅ HÄR MYCKET TJÄNAR MARKÄGARNA PÅ HJORTDJURSJAKTEN 100 000 000€ JUST NU I OMA RIISTA Jägaren ? Anteckna genast samtliga observationer och fällningar i viltloggen. På det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för föreningen/ jaktsällskapet/ licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Jaktledaren och licensinnehavaren: ? Avsluta hjortdjursjakten: samtliga deltagare i licensen avslutar sin egen jakt för arten som jagas och därefter stänger licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Dispenser ? Ansök om dispens för jaktbara och fredade fåglar i god tid i Oma riista. Verksamhetsledaren: ? Förbered verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Inför skjutproven, examenstillfällena, kurserna och de övriga händelserna under det nya verksamhetsåret i Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12–16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Även du kan donera till viltet Finlands viltvårdsstiftelse inledde i början av 2021 en insamling av privata medel som skulle kanaliseras till viltforskningen och arbetet med livsmiljöer. Stiftelsens första insamling av medel för att stöda våtmarks projekt inleddes i början av 2022. Med de insamlade medlen stödde stiftelsen Sotkaprojektets iståndsättningar av våtmarker i Torneå, Vörå och Rovaniemi, och bläsandsforskningen i Project Penelope, som gjordes i Finland och koordinerades av Waterfowlers’ Network. Bland donatorerna fanns privatpersoner, företag och – via Waterfowlers’ Network – till och med det italienska jägarförbundet. Finlands viltvårdsstiftelse tackar samtliga som har stött verksamheten, både privatpersoner och företag Uittokalusto, Sasta och Swarovski – under det första insamlingsårets satsningar på att höja kvaliteten på sjöfåglarnas livsmiljöer. Den aktiva restaureringen är ett oerhört viktigt arbete, som vi kommer att fortsätta stöda med ännu större kraft under de kommande åren! Jägaren 1/2023 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Nyhet r 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 7 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 7 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
Nyhet r Finlands viltcentral söker en VÅTMARKSPLANERARE för en tidsbunden anställning till november 2024 Ytterligare information: riista.fi/sv/viltforvaltningen/finlands-viltcentral/ lediga-jobb/ Förbudet mot blyhagel i våtmarker träder i kraft 15 februari Förbudet grundar sig på en begränsning av blyhaglen som har godkänts av EU-kommissionen. Det kommer att gälla inom hela EU. Som våtmarksområde definieras samtliga vattenområden, strandängar, våtmarker och torvmarker där sjöfåglar kan uppehålla sig, häcka eller rasta under flyttning. Dessutom gäller förbudet inom en 100 meter bred skyddszon som börjar vid våtmarkens yttre gräns. I detta nu är någon exaktare tolkning av avgränsningen inte känd. Begränsningen gäller inte bara för jakten utan också för skjutbanor inom förbudets verkningsområde, det vill säga att även på sådana är blyhagel förbjudna från den 15 februari. Blyförbudet behandlas mera ingående på s 54 i nummer 5/2022 av tidningen Jägaren. Triangelinventeringarna börjar efter nyår Inventeringen av vilttrianglar, dvs räkningen av spår efter jaktbara däggdjur i snön, pågår i södra och mellersta Finland 15.1-28.2 och i norra Finland 15.1-15.3. Inventeringen av fälttrianglar pågår i hela landet 1.1-28.2. Det är skäl att göra inventeringen så fort vädret det tillåter. Inventerarna kan skicka in resultatet på nätet i tjänsten riistakolmiot.fi. På webbplatsen finner du anvisningar och handledning, en rapport och historik för din egen triangel och grundläggande information om arterna som räknas och hur deras spår i snön ser ut. Ytterligare information och anvisningar: riistakolmiot.fi. Vad är en vilttriangel? En vilttriangel är en skapad, permanent rutt i terrängen som man följer och räknar spåren efter de jaktbara djuren. Rutten är en liksidig triangel med fyra kilometer långa ben. Den totala inventeringsrutten uppgår alltså till 12 km. Fälttrianglarna är en vidareutveckling, en triangelinventering som görs i jordbruksmiljö, i den brutna och småskaliga mosaiken av skog, åkrar och bebyggelse i landets södra och västra delar. Fälttrianglarna är också liksidiga, men sidorna är bara två kilometer långa. Glöm inte att medicinera mot echinokocker! Jakthundar bör medicineras mot echinokocker både i början av jaktsäsongen och i synnerhet i slutet, för att hunden inte ska ta smittan med sig hem. Som maskmedicin mot bandmask rekommenderas medel med pratsikvanteli som aktiv ingrediens. HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 M AR I TI KK UN EN TE RO KU IT UN EN Jägaren 1/2023 8 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 8 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 8 2.1.2023 9.18 2.1.2023 9.18
HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 9 4-9_Uutisia_JA?0123.indd 9 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
För den som bara har jagat på fastlandet innebär skärgården en alldeles ny jaktupplevelse. Tidningen Jägarens redaktion fick äran att delta i en klövdjursjakt med havet som landskap. TexT Tero Kuitunen Bilder Tero Salmela En landkrabba på skärgårds jakt J ag hugger instinktivt tag i relingen när fören plöjer in i svallet efter den andra båten. När båten kränger vänder det sig oroväckande i magen. Men sedan kastar jag en blick på skepparen Thomas Lindström och slappnar av. Jag följer med vår färd till ön på kartan. Även den känns främmande eftersom där saknas åkrar, skogar, kärr och vägar. I stället ser jag bara vida vatten och oräkneliga öar, holmar och skär. Efter en stunds orienterande märker jag att jag lokaliserar mig efter nya landskapsdrag, som formen på öarna och avstånden Jägaren 1/2023 10 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 10 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 10 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
En landkrabba på skärgårds jakt mellan dem. Men jag inser att känslan av att veta var jag befinner mig är ytlig, så jag är väldigt nöjd med att ansvaret för att hitta fram i den här främmande omgivningen vilar på vår guide. Medan jag betraktar armadan av vita båtar som kryssar mellan öarna går tankarna tillbaka till hur den här nya upplevelsen började. Genomgången innan vi klev i båtarna verkar vara det sista under den här jaktdagen som jag känner igen från min tidigare erfarenhetsvärld. Skärgårdens karga skönhet När vi närmar oss stranden av vårt blivande pass, den lilla holmen Vasklot, ser jag kedjan av holmar där jakten ska äga rum. Kedjan består av tre större öar i storleksklassen 500 meter gånger en kilometer och där ska hundarna börjar jobba. I kedjans båda ändor finns mindre holmar, dit vitsvanshjortarna gärna simmar för att komma undan drevet. Valet av pass vållar inga bekymmer. I regel väljer hjortarna den kortaste simrutten, så vi placerar oss ute på udden. Därifrån är det hundra meter till den större grannholmen, Heinlot. Motsvarande arrangemang finns i ökedjans andra ända. Större delen av skyttarna placeras på de större öarna och där sätter taxarna hjortarna och rådjuren i rörelse. När skyttarna är klara och hundarna har satt i gång noterar jag igen någonting nytt. Landskapet är så vackert att det nästan gör ont i ögonen och de fåtaliga buskarna och martallarna utmed stranden hindrar inte sikten. Vi skyttar behöver ? På vår gästjakt i skärgården behövde vi ett antal båtar med förare som kände trakten. ? Genomgången hölls i hamnen och där hade samtliga deltagare tillfälle att studera kartan över jaktområdet. Ytterligare information på video Vi intervjuade några medlemmar i värdföreningen Norrbyarnas jaktlag om bland annat gästjägarnas roll och hjortens betydelse för jägarna i skärgården. jagarentidningen.fi I regel väljer hjortarna den kortaste simrutten, så vi placerar oss ute på udden. Jägaren 1/2023 11 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 11 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 11 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa inte stå i ständig beredskap utan kan lugnt plocka fram handkikaren och kika på de förbiflygande sjöfåglarna och den övriga havsnaturen. En hjort som anländer simmande till passet skulle inte ta sig osedd förbi och det skulle garanterat finnas tid att förbereda skottet. På de större öarna, mitt i drevet, är jakten mera lik en drevjakt på fastlandet för skyttarna. När drevet har pågått i ungefär en halvtimme hörs de första skotten. Men de låter annorlunda eftersom skogen inte dämpar dem och ljudet bär långt över vatten. Gott om klövvilt Thomas Lindström, som fungerar som min guide, berättar att hjortarna och rådjuren utnyttjar också små holmar, och eftersom det finns hur många öar som helst så finns det också gott om vilt. På en ö lik den utanför oss kan det finnas fyra, fem hjortar, och ibland en hel flock. På de allra största öarna finns det självfallet mest vilt och där liknar jakten jakt på fastlandet. Vår jaktvärd, Norrbyarnas jaktlag, har beviljats allt fler hjortlicenser under åren och har därför öppnat för gästjägare för att klara jobbet. Från fastlandet får man även förstärkningar i form av hundar. Dagens taxar med förare kommer från Björneborg och Raumo, och de sköter sig alldeles utmärkt. Norrbyarnas jaktlag, har beviljats allt fler hjortlicenser under åren och har därför öppnat för gästjägare för att klara jobbet. Ett fällt vilt i väntan på transport. Stränderna är steniga, men trots det går det att ta i land med båtarna. Efter jakten samlades vi på den större ön, där vi också passade de fällda djuren. Hundarna jobbade på de tre större öarna, där också merdelen av skyttarna var utställda. Långt ifrån alla deltagare finns med på den här bilden. Jägaren 1/2023 12 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 12 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 12 2.1.2023 9.19 2.1.2023 9.19
Palvelun tarjoavat Tapiola Yhteismetsä ja LähiTapiola Kiinteistövarainhoito. LähiTapiola Yhteismetsä. Se vaivattomampi tapa omistaa metsää. Omistatko metsää, mutta et tiedä, miten sitä pitäisi hoitaa tuottavasti? Jätä metsänomistajan huolet taaksesi ja anna Suomen suurimman metsävakuuttajan pitää huolta metsästäsi, vastuullisesti ja pitkäjänteisesti. Osakkaana sinä saat tuottoa osuutesi perusteella. Sopisiko LähiTapiola Yhteismetsä sinulle? lahitapiola.fi/yhteismetsa Gästjägare är välkomna Den som är intresserad av skärgårdsjakt kan kontakta någon jaktvårdsförening vid kusten. Den vägen hittar man jaktföreningar som tar emot gästjägare. Men det gäller att vara ute i god tid, senast på försommaren, eftersom jakten i skärgården med guider och båtar kräver planering och organisering. På öarna rör sig hjortarna under drevets gång i snäva cirklar med en diameter på bara några hundra meter. Men det händer att hjorten lämnar den trånga ön efter några rundor. Över radion får vi veta att en av hundarna har stannat på stranden, vilket betyder att hjorten har simmat iväg. Den troliga simriktningen ligger till höger om oss, så vi kikarspanar över stränderna och vattenvidderna, men utan att få syn på rymlingen. Den begränsade landarealen och den goda sikten får jakten att se enkel ut, men även här har hjortarna och rådjuren sina konster och knep för att komma undan. Även om det fortfarande skulle finnas hjortar kvar på ön så avslutar man i regel jakten när holmen har blivit full med hjortdoft eftersom det gör hundarnas jobb omöjligt. Resultatet av vår jakt blir ett antal vitsvansar och en råbock. Två av hjortarna fälls efter en simtur i ökedjans andra ända. 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 13 10-13_Maakrapu_saaristojahdissa_JA?0123.indd 13 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
I Nordamerika ägnar sig miljoner jägare åt bågjakt på vitsvanshjort och även europeerna är intresserade av jaktformen. I Salo beslöt en jaktförening att utveckla bågjakten för jaktgäster. TexT och bilder Antti Saarenmaa F ör att finansiera verksamheten har jaktföreningen i Halikko varje år fällt några hjortar på talko och sålt köttet. På köpet har ortsbor som inte är mark ägare kunnat köpa viltkött till ett rimligt pris. Året 2017 blev medlemmarna i jaktföreningen intres serade av bågjakt och började planmässigt utveckla den med tanke på jaktgäster. De gästande bågjägarnas förväntningar och jaktsätt verkade stämma överens med föreningens verksamhetskultur. 2021 fick jaktföreningen sina första förfrågningar från en tjänsteleverantör i ut landet som letade efter jaktmöjligheter för sina kunder. Konfliktfritt Efter hand som bågjakten utvecklades kunde Halikko föreningen varje år ta emot ett par jägargrupper som leverantören av jakttjänster förmedlar, och i viss mån även andra gäster, främst medlemmarnas egna vän ner. Den handfull hjortar och rådjur som blir fällda på gästjakterna kompletterar jaktföreningens intäkter från hjortarna vars kött säljs vidare. Kommersiell hjortjakt med jaktbåge lockar Jägaren 1/2023 14 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 14 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 14 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
Föreningen använder pengarna till att bygga nytt och underhålla gammalt. När gästoch kundjakterna bedrivs i en lämplig omfattning uppstår inga konflikter med föreningens egen verksamhet eller jakt. Dessutom betalar ju gästerna för boende och catering, vilket gynnar ekonomin på orten. Enligt föreningsmedlemmarna har gästjakterna också en viktig social dimension. Jaktgästerna gynnar ekonomin på orten Eki Vähäkallio, som har grundat företaget Finnhunting som erbjuder jakttjänster, har under de senaste tio åren fört sina kunder på jakt på olika håll i världen. Affärsidén är att ge kunderna en positiv helhetsupplevelse av hög kvalitet. Även om kärnan består av minnesrika jakter och skottchanser så spelar en rad andra faktorer en överraskande stor roll för kundens upplevelse. – Eftersom jakten är som den är, så är utfallet alltid oförutsägbart, oavsett vad guiden gör. Det viktigaste är att ta väl hand om kunden och där behöver man utöver tjänsteproducenten alltid lokala aktörer, berättar Vähäkallio. En typisk veckoslutsjakt som Vähäkallio erbjuder innehåller utöver själva jakten åtminstone boende, måltider, eventuella guidetjänster och tillvaratagandet av det fällda viltet. Cateringtjänsterna, boendet på jaktorten och kunnandet är avgörande kvaliteter för tjänsteproducenten för att kundupplevelsen ska bli positiv. En rejäl ? Det är tillåtet att jaga med båge i ungefär hälften av de europeiska länderna. Danmark och Finland är de enda nordiska länderna där klövvilt får jagas med båge. För europeiska jägare är vitsvanshjorten någonting speciellt. Jägaren 1/2023 15 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 15 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 15 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
bit av pengarna som kunden betalar går ju direkt till de här posterna. – Det finns en stabil efterfrågan på bågjakt efter vitsvanshjort i vårt land, i synnerhet i utlandet. Vid bågjakt blir det ännu viktigare med guidetjänster eftersom det är ett mycket krävande jaktsätt, understryker Vähäkallio. Både bågjakten och jakten med gevär på vitsvanshjort lockar jägare från när och fjärran. Det enda bekymmersamma i dagsläget är enligt Vähäkallio knappheten på jaktmarker för gäster och kunder, trots att det på sina håll finns gott om hjort. – Jag hoppas på en öppen inställning från föreningarnas sida i frågan. Vitsvanshjorten är en rikedom och resurs eftersom den kan jagas på flera olika sätt, fortsätter han. I Nordamerika förlänger bågjakten säsongen Vitsvanshjorten har importerats till Finland och några andra europeiska länder, men det är bara i vårt land som hjorten har passerat 100 000-strecket och blivit ett vilt av betydelse. I Nordamerika uppgår vitsvansstammen med underarter till nästan 30 miljoner individer och betingar ett ekonomiskt värde på tiotals miljarder dollar när vi inkluderar licensavgifterna, jaktutrustningen och kringtjänsterna. Att beräkna antalet bågjägare i vårt land är däremot vanskligt eftersom pilbågar är licensfria och därmed inte listade i något ägarregister. Inte heller behöver vapentypen uppges i fällningsanmälningen. Det finska bågjägarförbundet uppskattar att antalet bågjägare här i landet rör sig i storleksklassen 10 000 och stadigt ökar, i synnerhet sedan det blev tillåtet (2017) att jaga vitsvanshjort med jaktbåge. I Nordamerika är det inte ovanligt med olika långa jaktsäsonger för olika typer av vapen. Säsongerna avvägs mot varandra efter respektive vapentyps förmåga att beskatta en viltstam. Bågjaktssäsongen på vitsvanshjort och vapitihjort börjar vanligen den första augusti och är den längsta, med inflikade kortare säsonger för olika typer av gevär. Det här beror på att bågjakten kräver mera tid och förberedelser per fälld hjort. På det viset kan jaktsäsongen vara lång utan att beskattningen överskrider det målsatta intervallet. Den långa jaktsäsongen aktiverar fler jägare och tjänsteproducenter, och håller igång handeln med utrustning och tillbehör. I förhållande till avskjutningen genererar bågjakten alltså stora intäkter för företagare. HINNAT VOIMASSA 28.2.2023 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN TAVARAA RIITTÄÄ. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 95 NORM. 89,95 Lämmin ja pehmeä alusasu, lämmittää myös kosteana. 100% merinovillaa, nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali. Huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 3 KG /12 KG 14 39 /35 95 NORM. 15,99/39,95 (4,80/2,99 €/KG) Herkän koiran täysravinto. Ruuassa mahaa hellii ainutlaatuinen, patentoitu Progut®-valmiste. ALASKA TUNDRA BLAZE 299,Topattu metsästyspuku kylmälle säälle. Takissa pitkä helma, housuissa korotettu vyötärö. Hirvilaillinen väritys. 100 % vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. MYÖS RUSKEANA METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00 Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa kokopitkät vetoketjut. KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90 €) LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Lyhyet ja leveät sukset metsässä ja umpihangessa hiihtämiseen. Valmiiksi kiinnitetyt siteet. Huippuluokan mohairpolyester -pitokarva. Pituus 145 cm. LUMIKENGÄT HAGHUS 9X30” 79 95 Kevyet alumiinirunkoiset lumikengät. Pikakiristyssiteet, kantavuus n. 100 kg saakka. Mitat 23 x 76 cm. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT RAJOITETTU ERÄ! RAJOITETTU ERÄ! UUTUUS! Jägaren 1/2023 16 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 16 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 16 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
HINNAT VOIMASSA 28.2.2023 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN TAVARAA RIITTÄÄ. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 95 NORM. 89,95 Lämmin ja pehmeä alusasu, lämmittää myös kosteana. 100% merinovillaa, nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali. Huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 3 KG /12 KG 14 39 /35 95 NORM. 15,99/39,95 (4,80/2,99 €/KG) Herkän koiran täysravinto. Ruuassa mahaa hellii ainutlaatuinen, patentoitu Progut®-valmiste. ALASKA TUNDRA BLAZE 299,Topattu metsästyspuku kylmälle säälle. Takissa pitkä helma, housuissa korotettu vyötärö. Hirvilaillinen väritys. 100 % vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. MYÖS RUSKEANA METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00 Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa kokopitkät vetoketjut. KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90 €) LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Lyhyet ja leveät sukset metsässä ja umpihangessa hiihtämiseen. Valmiiksi kiinnitetyt siteet. Huippuluokan mohairpolyester -pitokarva. Pituus 145 cm. LUMIKENGÄT HAGHUS 9X30” 79 95 Kevyet alumiinirunkoiset lumikengät. Pikakiristyssiteet, kantavuus n. 100 kg saakka. Mitat 23 x 76 cm. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT RAJOITETTU ERÄ! RAJOITETTU ERÄ! UUTUUS! 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 17 14-17_Kaupallinen_peurajahti_JA?0123.indd 17 2.1.2023 9.20 2.1.2023 9.20
Uppgiften att ta vara på den fällda älgen börjar redan med skottet. Ett välplacerat skott borgar för att köttet och skinnet inte fördärvas utan kan användas. Vad allt kan man då göra av de olika delarna på en älg? TexT och bilder Siiri Niskala O ftast vet föreningarna hur man tar hand om köttet och har mångårig erfarenhet av att stycka. Somliga av de inre organen kan tillagas och ställas på bordet där hemma när det dukas till fest. Utöver köttet och de inre organen finns det en hel del till som kan användas, men som ofta förbises. Skinnet kan användas till mycket Vid styckningen gäller det att snitta skinnet så det inte förstörs och sedan strö salt över det. Saltet hindrar det kvarblivna köttet från att fördärvas och suger ut vattnet före nästa steg i beredningen. Syftet med garvningen är att göra råhuden, som lätt fördärvas, till kött medan andra låter hornen torka med skinn och basthud på. Avlägsna överflödigt skinn och kött från skallen med en vass kniv och koka den. Under kokningen lossnar det sista av skinnet och skallen blir ren och vit. Välj horn med en tagg eller två för smycken, knappar och nyckelringar, och såga av taggarna vid roten. Med en bandsåg går det lätt att såga små horn i skivor eller bitar som sedan bearbetas vidare; slipas, graveras eller bränns med lödkolv. Den ena halvan av ett stort skovelhorn kan användas som ett inredningselement och av fällhorn blir det unika knaggar att hänga upp kläder på. ett hållbart råmaterial som kan förädlas vidare. Somliga jägare kan konsten att garva skinn hemma. Det går också att skicka det till något företag som jobbar i branschen. Sådana företag tar emot skinn i bra skick och bereder dem. Föreningarna får betalt i pengar och de som vidareförädlar skinnen, som hantverkare med eget företag, kan skaffa skinn till sin verksamhet. Av skinnen blir det sedan kläder, kassar, ryggsäckar och smycken. Horn blir lätta projekt för nybörjare Horntroféerna är ingenting nytt för älgjägare, men hornen kan användas till mycket mer än att hängas upp som jaktminne. Av dem kan man tillverka smycken, knappar, nyckelringar, klädhängare, konst och inredningselement. Beroende på ändamålet kan hornen sitta kvar på hjässan eller sågas loss. Ska det bli en trofé så får kanske hela skallen följa med hornen? Det går bra att putsa skallen och hornen hemma, men de värdefullaste hornoch skalltroféerna är det ändå bäst att överlåta till ett proffs. Somliga putsar hornen genom att koka loss återstående skinn, basthud och Älgskinn är ett användbart material. Jag gjorde eggskyd det för en yxa av kalvskinn garvat med sälg och gran. Skinnen garvades av Janne Paldán, jaktledaren i vår förening. ? Den här namnbrick an för en hund har jag gjort av älghorn och sedan bränt in ett tassmärke med lödkolv. På baksidan kan man bränna in hundens namn och ägarens telefon nummer. Ta vara på hela den fällda älgen Jägaren 1/2023 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 18 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21
Jag heter Siiri Niskala och bor i Rovaniemi. Mest gillar jag att jaga tillsammans med morfar och vår finska spets Riku. Jag jagar skogshöns och älg, men längre fram vill jag också prova på annat vilt. Varför jaga? J akten och naturen är viktiga för mig. I princip är jakten en hobby för mig, men vid närmare eftertanke är den mycket mer. Den är ständigt närvarande i mitt liv och har gjort mig till den jag är. Den styr nästan allt jag gör. Jag jagar tiotals gånger om året, men det stannar inte där. Jakten har blivit mitt sätt att leva. På hösten tillbringar jag nästan all min fritid på jakt, ledigheterna rättar sig efter jakttiderna och större delen av vännerna är också jägare. Jakten påverkar mina värderingar och mitt sätt att se på världen. Den är med andra ord inte bara en hobby som jag regelbundet ägnar mig åt ett par gånger i veckan. Så varför jagar jag? Jo, helt enkelt för att jag gillar det! Det är drivkraften som gång på gång får mig att åka iväg för att ströva i skogen. Jag får tillbringa tid i naturen och får massor av fina upplevelser, som stannar i minnet för evigt. Dessutom fyller jag frysen med inhemskt kött och behöver knappt någonsin köpa sådant i butiken. Till på köpet är min hobby till nytta för hela samhället; viltstammarna hålls under kontroll, vilket minskar på viltolyckorna och skogsskadorna. Någon kan förstås invända och kalla mig en hjärtlös lustmördare. Vilket förstås inte är sant eftersom dödandet inte utgör mer än en bråkdel av jakten. När jag jagar följer jag i våra förfäders fotspår och bevarar en urgammal tradition. Jakten är ett fint och värdefullt intresse som har en etablerad kultur här i vårt land. Genom att jaga och föra jakten vidare till följande generation bidrar jag till att de jaktliga traditionerna bevaras här i denna vår allt mer urbaniserade värld. KARLO RUOTSALAINEN Skribenten är en 19-årig jägare från Tammerfors som gillar de flesta jaktformer. Älgklövar blir smycken Även älgens klövar och ben är värda att ta vara på. Små ben kan frysas in som delikatesser åt hundarna när de varma sommardagarna återvänder efter vintern. Ofta är det våra pälsklädda jaktkamrater som får njuta av älgbenen och klövarna medan styckningen pågår, men dessa kan också användas som råmaterial för hantverk. Skrapa märgen ur benen och koka bort köttet som finns kvar. Därefter kan benen användas till lika mycket som hornen. Av klövarna går det (bland annat) att göra väldigt speciella nagelsmycken. Klövarna är ett klart svårare material än hornen, men övning ger färdighet. ? En nyckelring kan hängas som prydnad på utfärdsryggsäcken. Den här är sågad ur ett älghorn och därefter har jag bränt in motivet med lödkolv. På den andra sidan brände jag in initialerna och lycko bringande runor. K lumn Jägaren 1/2023 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 19 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21
Den engelska maträtten shepherd’s pie (fåraherdens köttfärspaj) görs traditionellt med potatismos. Hos oss har den dock alltid varit en grytpaj med ett lock av potatissmördeg. TexT och bilder Martta Malin P ajen fungerar som varmrätt eftersom den är väldigt mättande. Hos oss gillar vi att äta pajen som kvällsbit och den är mycket riktigt en familjefavorit. Ändå lagar vi den allt för sällan eftersom vi kommer ihåg den först när kvällsbiten står på bordet. Vi ska inte heller glömma våra jakthundar, som suktar efter pajen redan medan matlagningen pågår. Beräkna alltså pajen så, att det blir en portion åt dem också. Hundar älskar som känt kök och matlagning! Det är enkelt att göra varianter på den här pajen. Fyllningen kan varieras efter tycke och smak med exempelvis bacon och trattkantareller. Varför inte experimentera med färskost och dippar? Färsen kan göras på kött av viltfågel om kocken så önskar. Shepherd’s pie är en härlig viltpaj som passar utmärkt när det väntas gäster. Och naturligtvis på familjens middagsbord. DEGEN 200 g kokt potatis eller fryst potatismjöl 200 g smör 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver Smält smöret. Rör ihop den finfördelade potatisen, det mjuka smöret och vetemjölet (med bakpulvret färdigt irört). Ställ degen i kylen och fortsätt med fyllningen. 2/3 av degen går till locket och 1/3 till dekorationerna. FYLLNINGEN cirka 600 g malet älgeller hjortkött peppar salt persilja 1 msk lökpulver eller en stor lök (trattkantareller går också bra) 1 burk (250 g) Forsfararens rökta bacon & dipp 1 dl matgrädde Bryn köttfärsen. Krydda efter tycke och smak, och rör ihop. Tillsätt matgrädden och Forsfararen. Rör ihop. Häll smeten i formen. Ta degen ur kylen och kavla ut den på bakplåtspapper till samma form som formen. Spara ungefär 1/3 av degen till dekorationerna. Lägg med hjälp av bakplåtspappret degskivan ovanpå köttfärssmeten. Dekorera. Ställ ugnen på 225 grader och baka i ungefär 30 minuter. Shepherd's pie 1. Börja med degen. Rör ihop ingredienserna till en jämn smet. 2. Ställ den färdiga degen i kylen och fortsätt med fyllningen. 3. Laga den härligt gräddiga fyllningen av malet älgeller hjortkött. Tillsätt gärna svamp om du känner för det. 4. Med bakplåtspappret går det lätt att lägga degen ovanpå färsen. Stick degen med gaffel innan du ställer formen i ugnen. Jägaren 1/2023 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 20 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21
1 4 3 2 allesi koir Lihaisaa laatua Kotimainen Jahti&Vahti Kana ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas gluteeniton täysravinto aikuiselle koiralle. Se sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa ja sopii myös herkkävatsaisille koirille. Sisältää Progut ® -valmistetta, joka tukee vastustuskykyä ja suoliston normaalia toimintaa. ja ht iv ah ti. fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. JOKAPÄIVÄISEEN HERKUTTELUUN Kana ja Riisi tarjoushintaan 28.2.2023 saakka: 35, 95 12 kg norm. 39,95€ 14, 39 3 kg norm. 15,99€ Uusi 3 kg pussi! 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 21 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0123.indd 21 2.1.2023 9.21 2.1.2023 9.21
Den engelska settern Vili som tidningen Jägaren följer från valp till jakthund är nu i januari en åtta månader gammal hönshundsaspirant. Han har redan klarat sin första viltkontakt. TexT och bilder Panu Hiidenmies H usfolket har lärt känna hans personlighet, vilket inte alltid har avlöpt alldeles problemfritt. Innebörden av ordet ”busig” i lynnesbeskrivningen för settern har också klarnat för den nya ägaren. Den engelska settern är till lynnet mycket aktiv och viltorienterad. Dessutom är den tillgiven och sällskaplig. Som ny ägare kan jag helhjärtat skriva under de här lynnesdragen i rasbeskrivningen. Vilis hela valpdom har varit en fartfylld och givande tid. Här hemma har vi gått igenom en hel rad med punkter på listan. På punkten rumsrenhet har vi mött både framgångar och motgångar. Fortfarande händer det en olycka emellanåt. I synnerhet om kvällsrastningen har blivit hastig. Den engelska settern är slank till utseende och kroppsbyggnad. Någon risk för extrakilon finns inte heller eftersom Vili rör sig aktivt och äter med måtta. Men godbitarna på människornas middagsbord har trots det fått honom att sträcka på nosen för att nå dem. Ett par gånger har vi gillrat en fälla för honom genom att med flit lämna kvar oemotståndligt doftande godbitar på bordet, men till hans stora besvikelse har husse alltid dykt upp precis när godbiten nästan varit bärgad. Dag för dag och vecka för vecka har Vilis uppförande blivit bättre och han artar sig till en exemplarisk familjehund. Lydnad för en konstnärsnatur All emellanåt har jag frågat mig vem som uppfostrar vem. Är det jag som utbildar Vili eller han som utbildar mig? Tålamod har i alla fall denna min lilla setterhane lärt sin husse, alltså mig. Settern har ett känsligt lynne. Utbildningen ska skötas med positiv uppmuntran, vilket jag i det stora hela också har lyckats med. Positiv förstärkning handlar om att belöna hunden FRÅN VALP TILL JAKTHUND – DEL 3 Vili lär sig gott uppförande När blodet hade slutat svalla vid stubbåkerkanten fick Vili tillfälle att nosa på fasaner under lugnare omständigheter. Jägaren 1/2023 22 Tillsammans m d hunden 22-23_Metsa?styskoiran_vuosi_osa3_JA?0123.indd 22 22-23_Metsa?styskoiran_vuosi_osa3_JA?0123.indd 22 2.1.2023 9.22 2.1.2023 9.22
när den gör rätt. Vili har varit rätt snabb med att lära sig nya saker, åtminstone i teorin. De korta lektionerna har tidvis varit dagliga, men emellanåt har det gått ett par veckor utan någon egentlig hundskola. Men vi har förstås levt ihop varje dag med händelser av alla de slag. Vili har lärt sig ”plats”, vilket betyder att stanna och sätta sig. Och sitta stilla. På jakt (när den dagen kommer) ska han stanna när fågeln vi jagar flyger upp. Inkallning har vi tränat med två korta visslingar och kommandot ”hit”, och med handtecken. Under valptiden fungerade bägge kommandona utmärkt, men sedan kom puberteten och all världens lockande dofter. Blodet svallade på Vili när han till slut hittade viltet. Hittar både fågel och hjort Under hösten har vi övat grundläggande lydnad och vardagsliv. Lite lätt har vi också övat sök och rört oss mot vinden i terrängen. Vilis första upplevelse av en stubbåker var komisk. Han lyfte på benen när stråna stack i tassarna. Efter den första chocken kom söket ändå i gång och när han hittade de första lärkorna förmådde inte stubben längre hejda hans framfart. Han ser ut att bli en fågelhund med schwung i söket! När vi begav oss ut i terrängen visste jag att Vili skulle hitta vilt förr eller senare, och så gick det ju också. På det första försöket hittade Vili en fasankull vid en åkerkant. Fåglarna störtade upp, den ena efter den andra, när valpen rumsterade i snåren. Nosen fungerade, men bromsarna saknades. Men Vilis första fågelkontakt var ändå en minnesvärd stund för både honom och mig. Själv gjorde jag ingenting när fåglarna flög upp. Kallade bara in hunden när situationen var över. Men i huvudet på min lilla setter skulle säkerligen dagens händelser fortsätta att rulla. Och jo, på kvällen spelades scenerna upp också i husses minne. Sökutbildningen fortsatte i skogen och syftet var att hitta morkullor. Det brakade till rätt nära oss och Vili rusade iväg mot ljudet. Det var tre vitsvanshjortar och det överraskade mig att Vili var så intresserad av dem. Det blev inget skall, men han följde efter dem ett stycke. På stående fot beslöt jag att gömma mig för Vili. När han återvände blev han tvungen att leta efter husse och jag hoppades att det skulle avskräcka honom från fortsatt hjortintresse. Återstår att se hur det går! Men intresset för klövdjur har uppenbarat sig också senare. Tålamod och apportövningar Vi inledde apportövningarna som en lek med en tennisboll för att därefter övergå till en dummy och en djupfryst ripa. Numera tappar inte Vili längre ripan, men han har en lång väg kvar till en riktig apport. För kommande jakter är apporteringen någonting som en fågelhund måste kunna, så vi filar vidare på den. Till en början gör vi det som en lek, och både nu och längre fram med en positiv belöning när han gör rätt. Arbetet underlättas av att Vili gärna tar emot godbitar och beröm. För svaga prestationer har jag visat en sur min och låtsats morra. På jakt måste apporteringen vara effektiv och ge resultat. Det ska bli intressant att se vilken nivå på apporten som Vili kommer att nå. Rent generellt anses det att apporten inte är den engelska setterns starka sida. När Vili för andra gången och på egen hand hittade fasanerna hade han börjat förstå vad det handlade om. Mitt i det fartfyllda söket hejdade han sig och blev vackert stående i fem sekunder. Därefter en explosiv stöt och så for Vili iväg efter fåglarna så det stänkte om honom. Scenen upprepade sig strax därpå. Inget fel på jaktlusten eller nosen! Jag beslöt att åka till en fasanuppfödare med Vili och låta honom nosa på fåglar i lugn och ro. Vilis valphöst har blivit vinter. Han tappar inte längre den djupfrysta ripan, men det syns fortfarande på tekniken att han är valpig. Nu känner han doften. Där i vassen trycker de. Se videon om Vilis liv och leverne. Hur går det med apporteringen och mötet med fasanerna? jagarentidningen.fi Jägaren 1/2023 23 22-23_Metsa?styskoiran_vuosi_osa3_JA?0123.indd 23 22-23_Metsa?styskoiran_vuosi_osa3_JA?0123.indd 23 2.1.2023 9.22 2.1.2023 9.22
Fältharen, fasanen och många fler viltarter trivs i jordbrukslandskapet och bjuder på jaktupplevelser också på vintern. Somliga jägare ägnar sig helst åt att jaga fältvilt medan andra knappt någonsin gör det. Förhållandena är ofta sådana att jägaren bör komma ihåg att iaktta god jägarsed. Den som uppför sig väl på jakten är välkommen tillbaka. TexT Marko Mikkola N är vintern drar in och täcker marken med snö är jakten redan avslutad för flera arter. Mången jägarna skulle ändå gärna fortsätta. Somliga fortsätter med jakt på vitsvanshjort Jakten på fältvilt förlänger säsongen och rådjur medan andra hellre håller sig till småvilt. Oavsett art handlar det ofta om små grupper som avslappnat jagar tillsammans. Skärpt uppmärksamhet vid bebyggelse Det är inte ovanligt att byborna ber jägarna om hjälp med att glesa ut det täta beståndet av fälthare kring byn. Det kan lyckas riktigt bra bara flera jägare jagar samtidigt och tillsammans. Närheten till bebyggelse innebär dock vissa begränsningar och faktorer att ta hänsyn till, för att bevara sämjan mellan jägarna och byborna. Enligt jaktlagen får jägare jaga enbart i ett område där de har ett giltigt avtal om jakträtt eller har fått tillstånd på något annat sätt. Det gäller också att vara noga med att gäster som deltar i jakten ställs på pass som absolut säkert är lovliga. Fältharen har ju den jaktförsvårande vanan att hastigt lämna orten längs byvägen och om inte hagelsvärmen träffar så befinner sig haren strax därefter på annan ort. När jägarna växlar till andra pass ska samtliga deltagare fortsättningsvis vara helt säkra på att passen är lovliga. Notera även att det inte är tillåtet att leta efter ett vilt på en gårdsplan eller i en trädgård utan ägarens eller innehavarens tillstånd. Det är inte heller tillåtet att skjuta närmare än 150 meter från ett bebott hus. En ansvarsfull jägare uppträder sakligt och lagenligt så det inte blir tråkigheter efteråt. Fasanerna bjuder på intressant vinterjakt. Även här bedrivs jakten nära bebyggelse och även här gäller det ovannämnda om vad som ska iakttas. Det är bara jakten på skogshare som brukar äga rum i mera ostörda marker, men även skogsharen kan löpa utmed vägar när drevet pågår. Här ska jägaren komma ihåg att jösse inte får skjutas på landsväg. Vinterutfodring Fasanerna är särskilt beroende av vinterutfodring. Men även för skogshararna brukar jägare fälla aspar och lägga ut hö för att de inte ska gå hungriga. På det viset hjälper vi hararna att klara vintern med hälsan i behåll till följande fortplantningssäsong. Och inventering på vintern Det är vanligt att jägare följer med hur viltstammarna på orten utvecklas. De observerar spår i snön och gör observationer när de jagar, och drar slutsatser om viltstammarnas tillstånd. Synobservationerna som görs utanför jakten bidrar också till att ge en uppfattning om läget. Det går också att följa med viltet på ett koordinerat sätt som gör att resultaten är sinsemellan jämförbara år efter år, och inte hänger enbart på minnesbilder och intryck. En ansvarsfull jägare deltar i inventeringarna av viltet och arbetet med att ta fram viltdata för sitt eget område. Produktionen av viltdata ger oss information om hur djurstammarna utvecklas i ett vidare perspektiv. Ju fler vilttrianglar och fälttrianglar vi räknar desto noggrannare blir helhetsbilden för hela landet. I den ansvarsfulla jakten ingår alltså att varje jägare drar sitt strå till stacken. YTTERLIGARE INFORMATION OM INVENTERINGARNA Intresserad av att grunda en ny vilteller fälttriangel? Läs mera här: riistakolmiot.fi/sv/. Inventeringsanvisningar för fälttrianglar: riistakolmiot.fi/sv/ohjeet/peltokolmioidenlaskentaohje/ Anvisningar för inventering av vilttrianglar på vintern: riistakolmiot.fi/sv/ohjeet/ instruktioner-for-vilttriangelns-sparrakning/ Vintern 2022 räknades 99 fälttrianglar och 700 vilttrianglar. H AN N U HU TT U Jägaren 1/2023 24 24_Peltoriistajahti_JA?0123.indd 24 24_Peltoriistajahti_JA?0123.indd 24 2.1.2023 9.23 2.1.2023 9.23
Vinterjakt på fälthare, rådjur och fasan i ett jordbrukslandskap är intressant och bjuder på minnesvärda upplevelser. Men vad allt behöver jägaren veta för att vårda viltet hållbart? riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-jagare/ Passa samtidigt på att studera Viltinfos sidor om säkerheten på jakt. riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-jagare/jaktsakerhet/ 25_Vastuullinen_metsa?sta?ja?_ilmoitus_JA?0123.indd 25 25_Vastuullinen_metsa?sta?ja?_ilmoitus_JA?0123.indd 25 2.1.2023 9.24 2.1.2023 9.24
I synnerhet i och omkring de större städerna och tillväxtcentra finns det många som har skrivit jägarexamen men saknar möjligheter att jaga. TexT Marko Mikkola J aktkortet är skaffat, men jag känner inga andra jägare och har ingen aning om var jag skulle kunna jaga. Den här känslan känner många igen som har skrivit jägarexamen. För de yngre ordnar Finlands Jägarförbund Tjäderläger medan jv-föreningarna och jaktföreningarna ordnar för ungdomar, men vem hjälper de vuxna jägarna med färskt jaktkort i fickan? För att möta behovet har vi utvecklat en utbildning för nya jägare där grupper om tolv personer i taget får delta i minst fyra kursdagar med handledning. På programmet står verksamheten i en jaktförening, viltUtbildningen för nya jägare inspirerar jaktintresset Det första kravet som ställs på en mårdhundsfälla för att den ska fungera är att bottnen är jämn och nätet väl täckt. Här studerar kursdeltagarna hur man gillrar en KaNu-fälla. KI M M O AL AK O SK I vård, ABC-utbildningen för jaktskytte och en dag på jakt. Jaktdagen avrundas i mån av möjlighet med att ta vara på det fällda viltet. Jobbet med att arrangera utbildningen innebär dessutom möjligheter för jv-föreningar att samarbeta. Det delade ansvaret för arrangemangen innebär också att arbetet fördelas på fler personer. Pilotutbildningen i Tammerforstrakten I Tammerforstrakten löstes frågan så, att Tammerfors jvf och Nokianejdens jv-förening ordnade en gemensam utbildning Jägaren 1/2023 26 26-27_Uuden_metsa?sta?ja?n_koulutus_JA?0123.indd 26 26-27_Uuden_metsa?sta?ja?n_koulutus_JA?0123.indd 26 2.1.2023 9.24 2.1.2023 9.24
som sträckte sig över några månader. När kursdagarna kommer någorlunda tätt efter varandra så bevarar man gruppandan och intresset. Utbildningens första dag handlade om verksamheten i en jaktförening och därefter följde två dagar med ABC för jaktskytte. Efter det följde en duvjakt där varje deltagare fick en personlig guide. Viltvårdsdagen, som avslutade utbildningen, handlade om hur Tammerfors stad bedriver jakten på de främmande rovdjuren. – De båda jv-föreningarnas beslut att ordna en gemensam utbildning gör kursen meningsfull att arrangera, samtidigt som den öppnar för nya samarbetsformer. Hopkopplingen av arrangemangen med grannen ökar antalet deltagare för båda och gör rekryteringsområdet för kursen större, berättar Kimmo Alakoski, verksamhetsledare på Nokianejdens jv-förening. Jägarkurserna, jägarexamenstillfällena och skjutproven lockar deltagare från ett större område och det gynnar ju samtliga om vi kan samköra tidtabellerna. – Om vi kan engagera skjutbaneföreningarna och jaktföreningarna på orten i utbildningen så förbättrar det ju också samarbetet med de här intressegrupperna, fortsätter Alakoski. Pilotutbildningen i Rantasalmi och Joroinens jvf Den gemensamma jägarutbildningen som jv-föreningarna Rantasalmi och Joroinen startade den 8 juli i somras inleddes i Rantasalmi med verksamheten i en jaktförening. – Det uppstod fort en god anda i den lilla gruppen och redan den första träffen blev väldigt interaktiv och positiv, berättar Erkka Sistonen, verksamhetsledare på Rantasalmi jvd. Utbildningen fortsatte den 6 augusti med en viltvårdsdag i Rantasalmi där vi inledde dagen med att snickra bon för änder. Förmiddagens program ordnades i samarbete med andelslaget Pohjois-Haukivesi. Veli-Matti Pekkarinen på Sotkaprojektet för nätverk av rastplatser ledde snickrandet och delade med sig av sitt breda kunnande om sjöfåglar. Dagen var öppen också för andra deltagare och medlemmarna i andelslaget. På eftermiddagen blev det ett studiebesök till Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren i Rantasalmi och jakten på mink och mårdhund. Dessutom besökte kursen viltåkrar och studerade växterna som odlas där och hur man placerar ut slickstenar i terrängen. Utbildningen fortsatte med ABC för jaktskytte i Joroinen. Som instruktör fungerade distriktets ABC-utbildare Matti Westerlund och flerfaldiga FM-medaljören i kulskytte, Aleksi Hännikäinen. – Eftersom jaktsäsongen snart skulle börja fick dagen positiv publicitet genom en journalist som tillbringade dagen med oss på skjutbanan. Skjutbanedagarna är förstås lärorikast för nybörjare och jag är övertygad om att många lärde sig inte bara vapensäkerhet utan också om hur geväret ska passa skytten, och om skjutställningar, berättar Sistonen. Utbildningen avrundades med en gemensam jaktdag i Joroinen, en fasanjakt med stående och stötande hundar. Som ett viktigt moment ingick i jaktdagen också tillvaratagandet av fåglarna. Dagen sammanföll med evenemanget Joroisten Pitäjän erätulet, som deltagarna kunde besöka efter jakten. Bygga ut och bygga upp Även jv-föreningarna Kurikka och Ilmajoki har tillsammans ordnat en pilotutbildning, liksom Orimattila jv-förening på egen hand. Tanken är att utbildningen ska byggas ut till ett verktyg för jv-föreningarna att hjälpa vuxna nya jägare framåt med jagandet. Finlands viltcentral rekommenderar dem som är intresserade av att ordna utbildUtbildningen för nya jägare Med pilotutbildningarna, som är avsedda för vuxna nya jägare, har vi samlat in erfarenheter om behovet av utbildningen och hur innehållet ska läggas upp. Utbildningshelheten ska slipas enligt erfarenheterna och därefter erbjudas jv-föreningarna om det finns en efterfrågan. Utbildningen ska innehålla minst följande: ? en dag om verksamheten i en jaktförening ? utbildningen ABC för jaktskytte ? en viltvårdsdag ? en jaktdag ningar och dem som är intresserade av att gå utbildningen att kontakta sin jaktvårdsförening före årsmötena i februari. För jv-föreningarna är det skäl att fundera på möjligheterna att ordna utbildningen, på egen hand eller tillsammans med grannföreningen. Kursdeltagarnas kommentarer om utbildningen var positiva. Ledarna är alldeles strålande! Härligt gäng, jag kände hur vi svetsades ihop och blev intresserade av ämnet. Om det går att ordna en fortsättning på kursen så gärna för mej! KI M M O AL AK O SK I ER KK A SI ST O NE N Kursdeltagare i färd med att tillverka bon för änder. Jägaren 1/2023 27 26-27_Uuden_metsa?sta?ja?n_koulutus_JA?0123.indd 27 26-27_Uuden_metsa?sta?ja?n_koulutus_JA?0123.indd 27 2.1.2023 9.24 2.1.2023 9.24
Att ”en bild säger mer än tusen ord” stämmer fortsättningsvis. Budskapet som bilden förmedlar används allt oftare i samhällsdebatten; på gott och på ont. Därför måste också den som tar bilder på jakt ha koll på etiken och moralen. TexT och bilder Tero Salmela Att göra jaktvideor är både lätt och svårt A tt dela bilder och videor i de sociala medierna är knappast nytt för någon. Folk delar med sig av det de gör och upplever nästan dagligdags. Man tar telefonen ur fickan, klickar på kamera-appen, tar bilden och delar den utan desto mera eftertanke. Urenkelt och rakt på sak. Från följare och grupper i samma anda trillar det sedan in beröm och lajks, vilket skapar en bubbla av samhörighet. Men man bör vara En enskild bild kan väcka både positiva och negativa känslor hos betraktaren, och budskapet som en video förmedlar är ännu starkare. Jägaren 1/2023 28 28-29_Metsa?stysvideo_somessa_JA?0123.indd 28 28-29_Metsa?stysvideo_somessa_JA?0123.indd 28 2.1.2023 9.30 2.1.2023 9.30
Jägaren har ett ansvar också i de sociala medierna De sociala medierna är en naturlig kanal för jägare att dela med sig och spara jaktminnen och stämningar. ? Tänk efter före; är din bild eller video lämplig att visas för vem som helst? Kan vem som helst se den utan att ta illa upp? ? Vad berättar bilden om jakten för jägare? Och för den stora allmänheten som inte jagar? ? Kom ihåg att det du lägger ut stannar där ute i evighet. Ingen grupp är vattentätt sluten. ? Det som är trevligt att berätta vid brasan tål inte alltid att publiceras. Allt utgår från respekten för viltet. ? Säkerheten är särskilt viktig på bilder och i videor! Även i de sociala medierna är respekten för viltet det viktigaste! medveten om att grupper aldrig är helt slutna. Även material som delas i slutna grupper tenderar att åka vidare på egna vägar, lösryckt ur sitt sammanhang. Måste lära sig tåla kritik Den som tänker ta en jaktbild efter fällningen gör klokt i att lägga ner en smula tid och möda på bilden. Det förstärker också fotografens eget minne av händelsen. Också en välkomponerad jaktbild av ett fällt djur som delas i medierna kan skapa ilska och avsky. Vilket är fullt förståeliga reaktioner. Alla är inte vana vid att hantera döda djur eller har ens någonsin sett ett sådant. Alla jagar inte. Eller förstår jakten eller godkänner den. Vi bör komma ihåg att folk lever i olika världar med olika värderingar. Om en enskild bild kan väcka både positiva och negativa känslor hos betraktaren så är budskapet som en video förmedlar så mycket starkare. I videon förenas tal, ljud och ordlösa mänskliga reaktioner som förstärker budskapet till betraktaren. Var och en av oss upplever bilder och videor olika, utifrån sin egen syn på världen och sina erfarenheter i livet. Tänk efter en minut innan du delar När jag själv filmar och editerar videomaterial så tänker jag på förhand ut hurdan den slutliga versionen ska bli. Vilket är syftet med videon, vilket budskap vill jag förmedla, till vilken målgrupp? Jag ifrågasätter regelbundet mig själv. Kan jag visa det här, är det här nödvändigt, kan det här vändas emot mig? Det här är frågor som jag ställer mig på jobbet, men också när jag gör videor på min fritid. Vi ska ändå inte sluta dela med oss av våra jaktupplevelser även om någon skulle ta illa vid sig. Det räcker med att före publiceringen fråga sig själv om det här materialet kan beröra någon illa. Vilket gör filmandet ännu mer krävande. Att fotografera naturbilder och göra jaktvideor är redan svårt i sig, men dessutom måste fotografen fråga sig om produkten håller för en publicering på nätet. Lovligt byte Det är förnuftigt att förhålla sig öppen till samtliga kanaler i de sociala medierna. Men materialet som delas där är tyvärr lovligt byte att kritisera. Själv skulle jag verkligen inte vilja att någon misslyckad bild eller video som jag har gjort skulle landa hos någon som kan använda den för att svartmåla mig eller jakten. När jag delar bilder eller videor håller jag därför alltid min personliga censur påknäppt. Berätta en helhet Själv tittar jag gärna på videor som stämmer med det som jag själv vill ha ut av naturen och jakten. Landskapet, ljuden, stämningen och berättelsen. Alltså precis det som jag försöker fånga i mina egna videor. Genom dem vill jag berätta om mina jaktupplevelser och rent generellt visa för utomstående vad jakten egentligen handlar om. Även om skottchansen är spännande så handlar jakten om så mycket mera än att krama avtryckaren. Det som händer före och efter skottet är också viktigt. Handlingarna och besluten som leder till fällningen. Det finns mycket som kunde delas ännu mycket mer på nätet. Som hur mycket jägarna gör för att höja kvaliteten på viltets livsmiljöer och för att samla in viltdata. Sådana videor har så mycket mera att berätta om jakten för dem som inte jagar än hafsiga bilder av ett blodigt djur på en hög med inälvor. Skribenten producerar videor för bland annat tidningen Jägaren. Jägaren 1/2023 29 28-29_Metsa?stysvideo_somessa_JA?0123.indd 29 28-29_Metsa?stysvideo_somessa_JA?0123.indd 29 2.1.2023 9.30 2.1.2023 9.30
Återutsättningen av skogsvildrenar: Fasen med hägn har lyckats Fasen med tillvänjningshägn i projektet Skogsvildren Life upphörde i somras. Invid nationalparkerna Seitseminen och Lauhanvuori lever nu en reproduktiv vildrenspopulation på några tiotal individer. TexT Sakari Mykrä-Pohja och Milla Niemi Bilder Milla Niemi D en första återutsättningen av skogsvildrenar gjordes för fyrtio år sedan, från Kajanaland till Salamajärvi nationalpark i Suomenselkä. Utsättningen gav upphov till en delstam som i detta nu räknar tvåtusen renar, med ett utbredningsområde som i dagsläget sträcker sig från Lappajärvi mot nordost till Ule träsk. Den andra återutsättningen inleddes 2017 och äger rum i trakterna kring nationalparkerna Seitseminen och Lauhanvuori, i den sydvästra delen av Suomenselkä. SkogsvildrenLife-projektets fem år långa fas med tillvänjningshägn avslutades i somras när de återstående renarna släpptes ut i nationalparkerna. I slutet av september observerades en brunstflock med drygt tjugo skogsvildrenar på lavbetena i Lauhanvuori nationalpark. Flocken bestod av renar i olika åldrar som hade fötts i både djurparker och tillvänjningshägnen och sedan släppts ut i friheten. Även i trakterna kring Seitseminen verkar det gå fint för renarna ute i friheten. En lämplig livsmiljö och skydd mot predation Den första återutsättningen, alltså den som gjordes i Suomenselkä, har stått modell för uppfödningen i hägn. Man hämtade då vildlevande skogsrenar till hägnet, som var byggt på en plats med lämplig skogsrensmiljö för att prägla renarna på det omgivande landskapet medan de förökade sig i säkerhet för rovdjuren. Beträffande de stora rovdjuren levde man på den tiden i helt andra tider än vi gör idag och risken för predation var närmast teoretisk. Även dagens återutsättning av skogsrenar bygger på den här principen, att vägen till frihet i en lämplig miljö går via ett tillvänjningshägn. Dagens hägn är dock större med rejälare stängsel. Innanför stängslet har skogsrenarna levt i trygghet medan den verkliga prövningen väntar utanför. Om återutsättningen lyckas beror inte på om vajorna kalvar utan på att det ska födas fler renar än det dör. Avelsdjuren utgör en brokig skara Under åren med tillvänjningshägn fick vi inalles 45 avelsdjur. Av dessa hämtades 35 från djurparker medan tio fångades som En nersövd tjur som har övervintrat i en flock i Kuhmo görs klar för transport. Jägaren 1/2023 30 30-32_Metsa?peura_JA?0123.indd 30 30-32_Metsa?peura_JA?0123.indd 30 2.1.2023 9.31 2.1.2023 9.31
vildlevande. Samtliga rentjurar i hägnen har varit vildlevande. De fångades i tre omgångar, alltid två i taget. Från olika djurparker hämtade vi alla vajor som vi kunde få tag på, och även unga tjurar som såg ut att vara lämpliga för återutsättning. Vi valde unga individer uttryckligen för att de inte skulle distrahera den vilda tjuren under brunsten i hägnet. Hos vissa tjurar som hämtats från någon djurpark noterade vi en viss grad av institutionalisering, det vill säga att de också i friheten inte var tillräckligt skygga för människor. Mot slutet av projektet tog vi lärdom av detta. Vilda avelstjurar spelar en dubbelroll För de sex tjurarna som var fångade i naturen fanns det redan från början planer på att de skulle fortsätta karriären i djurparker efter tiden i hägnet eftersom renbestånden i djurparkerna lider av ett skriande behov av nytt blod. I detta nu finns det inalles 163 vildrenar fördelade på 26 europeiska djurparker. Den genetiska bredden har med tiden smalnat och byggde före projektet på de åtta vilda renarna som på 70och 90-talet fångades i Kajanaland. Arbetet med att vänja de vilda rentjurarna vid livet i hägn och mänsklig omsorg gick fint. De två första vilda tjurarna flyttades till djurparkerna i Ranua och Ähtäri 2019 och de sista i början av 2022. Under projektets gång har det här i landet fötts sammanlagt 21 renkalvar efter vilda tjurar. Tanken är att vi så småningom ska flytta skogsrenar med en större genetisk bredd också till flockar i utländska djurparker. Koordineringen av arbetet med att bevara skogsrenarna i djurparker och bedriva avel görs på Högholmen inom den europeiska djurparksföreningen EAZA. Utsättningar i flera omgångar Uttryckt i siffror har de fem åren med tillvänjningshägn avlöpt väldigt fint. Trots att en vaja i praktiken alltid föder en enda kalv i taget så föddes inalles 51 kalvar i hägnen. Bland avelsdjuren fanns det totalt tjugo vuxna vajor, och några vajor som föddes under de första åren i hägnet hann bli vuxna och själva kalva innan de blev utsläppta. De första utsättningarna gjordes i slutet av 2019 och renarna stödutfodrades under vintern rätt nära hägnet. Men utfodringen höll samtidigt kvar skogsrenarna i närheten av hägnen så de knappt alls sökte mat på egen hand. Därefter släppte vi ut några renar varje år, men vi gjorde det alltid på sommaren och upphörde helt med stödutfodringen. Den sista kalvningen i hägnen ägde rum i maj-juni i fjol och de återstående renarna släpptes ut i juli när kalvarna hade kommit i gång med livet i hägnets trygghet. Under projekttiden släppte vi ut sammanlagt 81 skogsrenar, 40 i Seitseminen och 41 i Lauhanvuori. Inga säkra tecken på predation Så vitt vi vet har bara fem av de utsläppta skogsrenarna dött, men dödsfallen kan vara fler. Tre av de döda miste livet i en trafikolycka. En av renarna, en vaja med gps, svalt i fjol vintras ihjäl i Lauhanvuori mitt i ett gott lavbete. Kroppen skickades till Livsmedelsverket för undersökning, men dödsorsaken förblev oklar och stannade vid en misstanke om en störning i näringsupptaget. Av en av de unga tjurarna i Seitseminen hittades bara skallen med horn och några större ben. Dödsorsaken förblev okänd. Hittills har vi inte sett några tecken på jagande stora rovdjur, trots att observationer av sådana görs regelbundet kring bägge ? En vild skogsrenstjur som har fångats i Kajanaland störtar ut ur trailern och in i det nybyggda tillvänjningshägnet i Seitseminen. Hösten 2017. ? En tvåårig vaja som kommer från Högholmen, här med sin första kalv i tillvänjningshägnet i Lauhanvuori. TI IN A M ÄK EL Ä Jägaren 1/2023 31 30-32_Metsa?peura_JA?0123.indd 31 30-32_Metsa?peura_JA?0123.indd 31 2.1.2023 9.31 2.1.2023 9.31
hägnen. I Seitseminen har björnobservationerna varit återkommande och blivit vanligare mot slutet av projekttiden. Under de senaste åren har hägnet i Lauhanvuori befunnit sig vid gränsen till två vargrevir. Observationerna av spår och data från en varg med sändarhalsband visar att vargar upprepade gånger har rört sig nära hägnet i Lauhanvuori. På hägnets övervakningskameror har de ändå inte fastnat. Lodjuret är det enda av våra stora rovdjur som har fångats på bild, och bilderna är inte många. Observationer som har gjorts i terrängen tyder på att några kalvar som har fötts i frihet skulle ha försvunnit under sina första levnadsveckor. Hur de har försvunnit vet vi dock inte. Utsläppta skogsrenar har kalvat i frihet Identifieringen av utsläppta renindivider på foton och i terrängen tyder på att renarnas överlevnadsgrad har varit mycket hög i båda områdena. De utsläppta skogsrenarna förökar sig också ute i naturen; i bägge nationalparkerna har det tagits bilder av brunstflockar och vi känner till minst 13 kalvar som har fötts i det fria. Sannolikt finns det dessutom några till. Återutsättningsprojektets hägnfas har således fått ett lyckat avslut och så småningom kommer vi att kunna uppskatta hur de båda nya delstammarna har vuxit och brett ut sig. Juli 2022. En vaja med kalv, som hörde till de sista skogsrenarna som släpptes ut, kollar omgivningarna utanför grinden. Hägnen har inte avvecklats utan väntar på en eventuell fortsättning på projektet. Siktet inställt på nästa höst Forststyrelsens 347 älgjaktområden är till för dig som inte har någon annan möjlighet att jaga älg. Samla ihop ett eget sällskap och kom ihåg att ansöka om områdestillstånd före utgången av januari: senast den 31 januari 2023 kl. 16! Läs anvisningarna: eraluvat.fi/algjakt Tillstånd – en investering i naturen 30-32_Metsa?peura_JA?0123.indd 32 30-32_Metsa?peura_JA?0123.indd 32 2.1.2023 9.31 2.1.2023 9.31
Grundkursen för rovdjurskontakt personer består av ett rejält paket med kunskap om de stora rovdjuren, samlat på ett och samma ställe. V i förnyade utbildningen för rovdjurskontaktpersoner i början av fjolåret genom att flytta grundkursen till nätet. Webbkursen hittar du på Viltinfo på både svenska och finska, och den är öppen för alla. Nätkursen förenhetligar rovdjurskontaktpersonernas kunskapsbas. Materialet betonar kontaktpersonernas betydelse för insamlingen av viltdata om de stora rovdjuren och ger praktiska anvisningar för hur uppdraget ska skötas. Hädanefter krävs det av nya kontaktpersoner att de har gått kursen, antingen på nätet eller på den fysiska utbildningen som viltcentralen ordnar. Varje kursavsnitt i Viltinfo avslutas med ett prov och för godkänd nätkurs krävs att deltagaren har skrivit godkänt i samtliga delprov. Logga in på Oma riista och sätt i gång – svårare än så är det inte! Vi uppmanar också dem som redan är verksamma som rovdjurskontaktperson att gå nätkursen för att uppdatera sitt kunnande. Deltagarna studerar hur man identifierar stora rovdjur, bokför observationer, använder observationsmaterialet och hur man beräknar storleken på en djurstam. Dessutom behandlas förvaltningen av rovdjuren och beskattningsplaneringen. Förnyelsen av utbildningen har skett som ett samarbete mellan Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet, och ingår i det EU-finansierade projektet VargLIFE. Anmäl observerade rovdjur En observation av ett stort rovdjur kan vara en synobser vation av ett lodjur, en varg, en järv eller en björn, eller en observation av spår, spillning, kadaver eller rivspår. Kontakta rovdjurskontaktpersonen på orten så fort som möjligt och uppge platsen och detaljerna så exakt du kan. Kontaktinformationen finner du på webbplatsen riista.fi > svenska > kontaktuppgifter. En observation som antecknas i Oma riista kan inte ersätta anmälningen till kontaktpersonen. Observations dagboken i Oma riista är personlig och observationerna förmedlas inte automatiskt till rovdjurskontaktpersonen. Webbkursen för rovdjurskontaktpersoner passar även veteraner RO VD JUR SKONTAKTPER SO N O BS ER VATI ON AV STORA RO VD JU R RI IK KA HU RR I Jägaren 1/2023 33 33 PYH-koulutus_JA?0123.indd 33 33 PYH-koulutus_JA?0123.indd 33 2.1.2023 9.31 2.1.2023 9.31
Vindkraften seglar i stark medvind. Men byggandet av kraftverk, vägar och kraftledningar i obebyggda områden orsakar störningar, splittrar viltets livsmiljöer och sänker jaktens rekreations värde. Jvföreningarna och jägarna bör därför göra sin röst hörd. TexT Tapio Kangas Bilder Hannu Huttu Vindkraftverken påverkar viltet och jakten V indkraftens konsekvenser för viltet och viltets livsmiljöer har undersökts i Nordamerika, Europa och Skandinavien, men inte i Finland. De närmaste forskningsresultaten, som dessutom är tillämpbara hos oss, kommer från Sverige, där man har undersökt konsekvenserna för skogshönsen och renarna. Den mest tillämpbara inhemska informationen kommer närmast från miljökonsekvensundersökningarna och från kraftverk i drift. Utbyggnaden av vindkraften görs i rask takt, vilket betyder att viltforskningen ligger steget efter. Utlåtanden på lokal nivå Flera jaktföreningar och jv-föreningar har blivit ombedda att yttra sig av dem som planerar vindkraftsprojekt. Konsekvenserna av ett kraftverksbygge och ett kraftverk i drift varierar från ort till ort. Varje plats har sin specifika mosaik av terräng och natur, växtliv, djurliv, bebyggelse och jakt. Kraftverksprojekten är inte heller likadana. I planerna varierar antalet kraftverk från ett till tio och även de nya kraftledningarna påverkar helheten. Utlåtandena ska därför behandlas separat för varje projekt. Aktörerna på orten bör därför i sina utlåtanden beskriva faktorerna som påverkar viltet och jakten, och underbygga dem med forskningsdata och egen kunskap. Det är förnuftigt att lyfta fram de viktigaste viltarterna i trakten och de fortplantningsområden och spelplatser som man känner till. Direktivarterna som förekommer där, som Jägaren 1/2023 34 34-35_Tuulivoima_JA?0123.indd 34 34-35_Tuulivoima_JA?0123.indd 34 2.1.2023 9.32 2.1.2023 9.32
Vad utlåtandet bör inkludera ? Varje projekt granskas separat på orten. ? Konsekvenserna för viltet och jakten bedöms som separata helheter. ? Direktivarterna kräver särskilt uppmärksamhet. ? Kraftverkens placering och antal i förhållande till kända spelplatser. ? Ett förslag till tekniska lösningar för att minimera antalet fåglar som kolliderar med kraftverken och dör. varg och skogsvildren, kräver särskild uppmärksamhet. Konsekvenserna för livsmiljön och jakten separat I ett utlåtande bör man skilja på projektets konsekvenser för viltets livsmiljöer och konsekvenserna för jakten och de jaktliga arrangemangen. En annan skiljelinje kan dras mellan konsekvenserna när projektet byggs och avvecklas, och när kraftverket är i drift. Kom ihåg att det är viktigare med fakta och logik än känslor! Rent generellt för vilthushållningen ska viltarter och jaktformer inte vägas mot varandra utan vi bör granska projektets konsekvenser opartiskt. Jakten utgår från hållbarheten och därför ska vi betona bevarandet av en hel och variationsrik livsmiljö. Likaså är det ett faktum att jaktens rekreationsvärde förämras i ett industriellt bebyggt område. Skogshönsen och insamlingen av viltdata blir lidande Det är vetenskapligt påvisat att ett nytt vindkraftverk i landskapet får negativa följder åtminstone för skogshönsens reproduktion. Hönsen undviker kraftverket när de spelar och när de häckar. Det har visat sig att skogshönsen ofta kolliderar med kraftverkens ljusa torn. Dessutom splittrar vägnätet och kraftledningarna skogslandskapet, vilket ger upphov till indirekta effekter via förändringarna i livsmiljön. Miljöförändringarna utgör en viktig infallsvinkel i ett utlåtande. Sådana kan minska jägarnas intresse för att inventera vilttrianglarna i trakten. Förändringen i områdets karaktär kan påverka de känsligaste arterna så de minskar i antal, samtidigt som vi förblir okunniga om förändringen. Hindrar vindkraften jakten i trakten? För markägarna är jakträtten och arrendeavtalet för vindkraftverket två olika saker. Enligt Finska vindkraftföreningen har det inte förekommit i vårt land att jakten skulle ha blivit förbjuden i området på grund av ett kraftverksbygge. Ändå är det ett faktum att kraftverkstornet och de övriga byggnaderna utgör ett hinder för skyttet, i synnerhet på toppjakt. Det går att påverka ett kraftverksbygge Det är den kommunala byggnadstillsynsmyndigheten som ger tillstånd att bygga vindkraftverk. Dessutom kan det krävas andra tillstånd, som ett miljötillstånd. För fler än tio kraftverk eller ett projekt som överskrider 45 MW ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning för projektet. Detta görs av NTM-centralen tillsammans med den som driver projektet. Under processens gång går det att lägga fram synpunkter på viltets och jaktens förutsättningar på platsen och presentera klarläggande fakta om projektets konsekvenser. Konsekvensbeskrivningen ska jämföra olika realiseringsalternativ, som antalet kraftverk på platsen. På det viset kan ett utlåtande avgöra om det byggs 15 eller 35 kraftverk i jaktområdet. Det går alltså att påverka ett kraftverksbygge! Ett vindkraftverk både rör sig och låter. Det stör skogshönsen inom en radie på cirka en kilometer. Kraftverk bör därför byggas i anslutning till bebyggelse. Intresserad? Lyssna då på podden Sorkkia ja sarvia (på finska), jagarentidningen.fi Jägaren 1/2023 35 34-35_Tuulivoima_JA?0123.indd 35 34-35_Tuulivoima_JA?0123.indd 35 2.1.2023 9.32 2.1.2023 9.32
Lagen om identifiering och registrering av djur trädde i kraft den första januari 2022. Med stöd av lagen har jordoch skogsbruksministeriet utfärdat en förordning om identifiering och registrering av hundar. Förordningen gäller samtliga hundar, både tjänste, sällskapsoch jakthundar. TexT Terhi Jääskeläinen D en som har en hund som är född före 1.1 2023 ska märka sin hund med ett mikrochip senast den 31.12 2023. Chippet kan implanteras av en veterinär eller annan behörig person. En hund som är född efter 1.1 2023 ska chippas innan den överlåts till en annan ägare eller senast när den är tre månader gammal. En hund som införs till Finland för att stanna permanent eller för en längre tid än tre månader ska vara märkt med ett mikrochip och ska anmälas till registret inom fyra veckor efter ankomsten eller innan den överlåts till en ny ägare Myndighetsregistret Hundregistret är ett myndighetsregister, men där sparas inte uppgifter om hundens stamtavla eller andra uppgifter om hobbyverksamhet. I registret sparars följande identifieringsinformation: • Innehavarens kontaktuppgifter (namn, personnummer, gatuadress, epostadress, telefonnummer) • mikrochippets identifieringskod • hundens födelsetid eller uppskattade födelsetid • hundens ras eller om ras saknas, en beskrivning av hundens yttre, kön och färg • hundens namn i samma form som innehavaren har uppgett det • hundens födelseland om annat än Finland • namn och adress på personen som implanterade mikrochippet • datumet då mikrochippet implanterades Personen som implanterade mikrochippet ska ge ett identifieringsintyg åt hundens innehavare, som sedan anmäler hunden till registret. Detta görs antingen på nätet, vilket kräver så kallad stark autentisering, eller på Livsmedelsverkets blankett med autentisering, per post eller på nätet. Förändringar ska anmälas Om det inträffar en permanent förändring i uppgifterna i registret ska hundens innehavare anmäla detta inom en månad. Anmälan behöver inte göras för en tillfällig förändring som varar i högst tre månader. Vid ett ägarbyte ska både hundens tidigare och nya innehavare göra anmälan inom den lagstadgade tidsfristen. Om hunden dör, avlivas eller försvinner ska innehavaren anmäla det inträffade till registret inom en månad. Registreringen är avgiftsbelagd Registreringen är avgiftsbelagd, men i skrivande stund är beloppet ännu inte fastställt. Därtill kommer hundinnehavarens utgift för implanteringen av chippet. Samtliga hundar ska registreras i år SVAR PÅ FRÅGOR På Livsmedelsverkets webbplats svarar vi på frågor om registret och registreringen. ruokavirasto.fi/sv/djur/djurhallningidentifiering-och-registrering/ markning-och-registrering-avdjur/hundar-katter-och-fretter/ hundregister/ H AN N U HU TT U Jägaren 1/2023 36 36_Koirien_rekistero?inti_JA?0123.indd 36 36_Koirien_rekistero?inti_JA?0123.indd 36 2.1.2023 9.32 2.1.2023 9.32
2017 infördes en ändring i jaktlagen, i paragrafen som behandlar transporten av vapen. De jaktövervakande myndigheterna har bekräftat sin samsyn beträffande tolkningen av ändringen. Det är viktigt att också jägarna förstår vad den nya tolkningsanvisningen innebär. I princip är det förbjudet att röra sig med, stanna med eller parkera ett motordrivet fordon i terrängen utan markägarens eller innehavarens tillstånd. En annan huvudregel innebär att det är förbjudet att transportera jaktvapen med motordrivet fordon i terrängen. Om detta stadgas i terrängtrafiklagen och jaktlagen. Den som har rätt att röra sig i terrängen med ett motordrivet fordon får transportera ett oladdat jaktvapen som är insatt i ett fodral eller ett skyddat utrymme, och får göra det i följande situationer. 1 På ett istäckt vattenområde På ett istäckt vattenområde, oavsett om området räknas höra till terrängen eller är en väg på is, får ett jaktvapen transporteras oladdat och insatt i fodral. Jakten får även inledas på ett sådant område. Ett vilt får inte i fångstsyfte skrämmas eller spåras med ett motordrivet markfordon med motorn i gång. Ett vilt får inte heller skjutas från ett motordrivet markfordon, inte heller i skydd av fordonet eller omedelbart efter att fordonet har stannat, närmare än hundra meter från fordonet. 2 På en snöskoterled och en led som har märkts ut i terrängen enligt 13 § i terrängtrafiklagen (1710/1995) En snöskoterled är enligt vägtrafiklagen 2 § 1 punkt en väg som är avsedd för snöskotertrafik. Till en utmärkt och underhållen snöskoterled kan även höra permanenta rastplatser och serviceområden för leden. Hur jaktvapen ska transporteras i terrängen när man har nått inkvarteringen eller fastigheten. Dock inte omedelbart sedan fordonet stannat eller närmare fordonet än hundra meter. 4 Vid hämtning av byte och kontroll av fälla eller fotsnara som fångar levande En jaktbåge eller ett oladdat jaktvapen får transporteras med ett motordrivet fordon insatt i fodral eller i ett skyddat utrymme vid hämtning av byte och kontroll av fälla eller fotsnara som fångar levande. 5 Vid transport av skytt till ett pass som jaktledaren har anvisat på förhand Det här avsnittet handlar enbart om i jaktlagen stadgade jaktmetoder som kräver jaktledare, det vill i praktiken säga jakt på hjortdjur och stora rovdjur (även med dispens). Avsikten är att skyttar med vapen ska kunna transporteras till deras pass, exempelvis med tolkning på skidor eller i rendragen pulka. Vid transporten av en skytt till ett pass som jaktledaren har anvisat på förhand får även föraren medföra ett vapen. Sedan föraren har fört de övriga skyttarna till deras pass får han, med sitt vapen, köra i terrängen med motorfordonet till sitt eget på förhand anvisade pass. Däremot får föraren inte transportera enbart sig själv med vapen. På en sällskapsjakt får deltagarna därför inte självständigt förflytta sig med motorfordon till sina på förhand anvisade pass. Med leder utmärkta i terrängen avses sådana synligt utmärkta leder som i regel kräver tillstånd av markägaren eller innehavaren. Till den här kategorin hör bland annat snöskoterleder som underhålls av Forststyrelsen, kommuner och föreningar. I regel kräver sådana tillstånd och är avgiftsbelagda. Tillstånden för snöskoterleder på statsmark beviljas av Forststyrelsen. Liksom på vattenområden är det också på snöskoterleder och på i terrängen utmärkta leder tillåtet att inleda jakten under pågående färd. Men i likhet med det ovannämnda får jakt inte inledas omedelbart sedan fordonet stannat eller närmare fordonet än hundra meter. För snöskoterledernas del bör vi dessutom minnas att vilt inte får skjutas över en väg eller när viltet eller skytten befinner sig på en väg. 3 Vid förflyttning i terrängen längs en etablerad rutt till en inkvartering eller fastighet utan vägförbindelse Med det här avsnittet i lagen avses andra leder än de två ovannämnda. Enligt regeringens proposition (HE 28/2017 vp) till riksdagen avses med etablerad rutt en i terrängen tydligt utmärkt led som används av människor. När snön ligger kan som etablerad rutt betraktas sådana leder som ortsbor och renskötare använder. I fjällområdet och i öppen terräng avses med etablerad rutt den rakaste vägen från utgångspunkten till inkvartering eller fastighet utan vägförbindelse. Fordonets förare ska ha rätt att använda den etablerade rutten. Dessutom krävs att det handlar om en förflyttning till inkvartering eller fastighet utan vägförbindelse. På en etablerad rutt får jakt inte inledas under pågående förflyttning utan först 37 Jägaren 1/2023 37_Aseen_maastokuljettaminen_JA?0123.indd 37 37_Aseen_maastokuljettaminen_JA?0123.indd 37 2.1.2023 9.33 2.1.2023 9.33
F ör en yrkesman är kvaliteten på stålet den viktigaste egenskapen hos en flåkniv. Bladet ska bibehålla skärpan men ändå gå att vässa. Dessutom ska skaftet vara väl format med en halkfri yta. – Det är också oerhört viktigt att kniven ska vara lätt att rengöra. Alla slags urgröpningar och mönster samlar smuts och försvårar tvätten. Ju enklare desto bättre, understryker Peltola. Långt eller kort knivblad? Peltola föredrar ett kort blad med bred spets. Nuförtiden är det vanligt att flåknivar Flåknivar för jägare Mikko Peltola har jobbat som styckare i 22 år. På jobbet styckar han nötkött varje dag och på fritiden vilt eftersom han också är jägare. Här delar Peltola med sig av sitt yrkeskunnande om hur en flåkniv ska vara beskaffad och ger några tips om flåning. TexT och bilder Antti Saarenmaa har ett rund och bred spets, vilket minskar risken för att sticka hål på skinn och muskelhinnor. – Med ett välutformat och rejält skaft och ett kort blad går det enklare att skära exakt. Ett långt blad gör det bara svårare att jobba noggrannt, berättar Peltola. Hur vässer du en flåkniv? Bara man inte låter kniven bli slö så uppstår det sällan något behov av en större vässningsoperation. – Jag använder aktivt en ErgoSteel knivslip som man drar kniven igenom och En kniv för flåning och en kniv för styckning har ofta olika form på bladet. Nederst en kort flåkniv, därefter Ekas kombikniv och överst knivar för att skära och stycka kött. Jägaren 1/2023 38 En jägar s utrustning 38-39_Varusteet_nylkyveitset_JA?0123.indd 38 38-39_Varusteet_nylkyveitset_JA?0123.indd 38 2.1.2023 9.33 2.1.2023 9.33
Se videon om hur man hanterar viltet snyggt och effektivt efter fällningen! jagarentidningen.fi vässer kniven fortlöpande på den med några minuters mellanrum. Då hålls kniven vass. Allt emellanåt använder jag en filtslip eller en slipsten, men det behovet blir minimalt om jag fortlöpande håller efter metallflikarna som bildas på eggen, berättar Peltola. Måste en flåkniv vara otroligt vass? I princip ska en kniv alltid vara vass. Håll dessutom i minnet att på exempelvis en hjortkalv kan huden vara väldigt tunn. – Jag använder kniven rätt lite när jag flår, främst för att lägga snitten och avsluta nere på benen, och när jag flår bröstet och halsen. Ibland behövs det lite hjälp med kniven vid stekarna baktill. Skinnet lossar man ju främst genom att dra medan kniven bara behövs emellanåt för att få loss det. Vad får man för pengarna? Prisspannet för flåknivar är brett och börjar under 15 euro. Kniven som Peltola använder, en EKA swingblade med knivblad och buköppnare i ett, ligger halvvägs upp i spannet, men ger i stället användaren en dubbel funktion. Högre upp i prisspannet finner vi en annan kvalitet på stålet och skaftet, vilket Mikko Peltolas tips för dig som flår ? Snitta alltid från insidan och utåt, inte från hårsidan inåt. Pälsen gör hastigt kniven slö och de avskurna hårstråna finns överallt. ? Handen som håller i pälsen ska inte röra handen som håller kniven. Ena handen håller skinnet och den andra kniven. Handen som rör vid pälsen får inte röra vid köttet. På det viset undviker du dålig smak och orenheter i köttet. ? Flå alltid uppifrån och ned. Då hänger det flådda skinnet nedåt och bort från det blottade köttet. ? Ibland är det bäst att byta till en ren kniv. Under brunsten luktar bakbenen på en hjorthane kraftigt av urin. Då är det förnuftigt att skära bort det stinkande skinnet på bakbenen och byta till en ren kniv. På det viset undviker man att urinsmaken och lukten fastnar på köttet. bland annat ger bladet andra vässningsegenskaper och hårdhet. – I händerna på en yrkesman slits kniven sakta men säkert, vilket betyder att anskaffningspriset får en mera framträdande roll än det har för en genomsnittsjägare. Knivarna som proffsen använder ligger alltså inte alltid i den dyraste ändan, påpekar Peltola. Sammanfattningsvis A och O är att kniven ska vara lätt att hålla vass, hantera och rengöra. Men i stället för att stirra sig blind på knivens egenskaper ska man studera sitt eget sätt att flå och satsa på att bli bättre. Med en bra rutin faller onödiga rörelser och överflödiga moment bort. Vid flåningen behöver man kniven bara på vissa ställen. På stora djur som rådjur och hjort, och i synnerhet så länge kroppen är varm, lossnar skinnet när man drar i det. Hjälp till med kniven om det skulle behövas. Efter en snygg flåning är det ett nöje att fortsätta jobbet. Jägaren 1/2023 39 38-39_Varusteet_nylkyveitset_JA?0123.indd 39 38-39_Varusteet_nylkyveitset_JA?0123.indd 39 2.1.2023 9.33 2.1.2023 9.33
Gamla hagelbössor kan konverteras till stålhagel Med hjälp av en vapensmed kan en gammal hagelbössa från blyåldern förvandlas (dock inte alltid) till ett modernt magnumgevär för stålhagel. TexT Tero Kuitunen Bilder Tero Salmela E n gång i tiden gjordes hagelgevären enbart för blyhagel eftersom blyet var det enda material som användes. Sådana bössor är ofta fast och snävt trångborrade. På de tvåpipiga bössorna för jakt var ofta den ena pipan halv choke och den andra helchoke. Inte heller användes magnumpatroner förr i samma omfattning som idag. Vilket betyder att patronläget på en 12-kalibrig bössa ofta är 70 mm långt. Efter hand som det har blivit vanligare Se videon om konverteringen av en gammal hagelbössa till stålhagel jagarentidningen.fi med hagel av stål och andra hårda material har de gamla bössorna börjat betraktas som ett problem. Det har ansetts som direkt farligt att skjuta med hårda hagel. Men det finns ingen orsak att vara rädd för en vapensprängning. Numera finns det stålhagelpatroner som alla hagelgevär kan laddas med eftersom trycket i patronen inte förändras med hagelmaterialet. Ordning på trångborrningen Vapensmedsmästaren Kari Laurila kan i sin verkstad göra de modifieringar som krävs. – Ett hagelgevär som redan har 76 mm patronlägen, det vill säga magnumlägen, men med väldigt snäv trångborrning, kan konverteras till stålhagel; det räcker med att öppna trångborrningen, förklarar Laurila. När hagelpatronen avfyras träffar haglen med kraft trångborrningen vid pipmynningen. Haglen trycks ihop och lämnar pipan som en förtätad svärm. Hårda hagelmaterial ger dock inte efter som blyet gör och i värsta fall, om trångborrningen är kraftig, kan det bli för mycket för pipan. Om det händer kan det uppstå en bula vid pipmynningen. För effektiva stålhagelpatroner är därför M, det vill säga halv choke, den kraftigaste choken som fungerar. – På gamla 12-kalibriga bössor fungerar trångborrningen vanligen så, att 1 mm trängre än pipans diameter är full choke och 0,5 mm är halv choke, berättar Laurila. Så var fallet också med den här bössan, en valmet. Den undre pipan, som har halv choke, får vara som den är, men den övre pipan med full choke ska vi öppna till halv choke. Halv choke räcker mer än väl till för ändamålet som bössan ska användas till eftersom hårda hagel rättar sig efter choken bättre än blyhagel. Med stålhagel ger en traVapensmedsmästaren Kari Laurila presenterar hagelgevär som han har uppgraderat till stålhagel för jägare. Det går att modifiera hagelpipan på ett kombigevär bara vapnets konstruktion tillåter det. Jägaren 1/2023 40 En jägar s vapen 40-42_Haulikko_tera?shaulika?ytto?o?n_JA?0123.indd 40 40-42_Haulikko_tera?shaulika?ytto?o?n_JA?0123.indd 40 2.1.2023 9.34 2.1.2023 9.34
ditionell halv choke ofta en likadan träffbild som med full choke. – Men innan vi sätter i gång ska vi provskjuta bössan för att se hurdana träffbilder piporna ger. Även om trångborrningen blir den samma i båda piporna så får de olika profiler, understryker Laurila. Trångborrningen öppnas med en ställbar handbrotsch som ställs in för den här pipan. Öppnandet handlar i praktiken om att förkorta choken. Konens början stannar där den är. När man har nått halv choke får hagelladdningen avverka återstoden av pipan i en brotschad ”ren cylinder”. Slutresultatet kan alltså beskrivas som en trångborrning med en lång stabiliseringsdel. Vi brotschade om överpipan på valmetbössan till halv choke, men den kunde ha gjorts ännu flackare. Med en ställbar brotsch åstadkommer man precis den trångborrning som gevärets ägare vill ha. Men arbetet tar tid. Smeden brotschar lite i taget och kontrollmäter för att resultatet ska bli det önskade. – Somliga hagelgevär, som baikalbössorna, har en hårdförkromad pipa som en brotsch av den här typen inte biter på. Men brotschar av hårdmetall gör det och jag har försökt hitta sådana, men har ännu inte lyckats, förargar sig Laurila. När måtten är de rätta så slipar man bort eventuella små spår efter brotschen och polerar ytan. Utbytbara choker ett alternativ Ibland är det möjligt att montera utbytbara choker på en gammal hagelbössa med fast trångborrning. – Det finns tunnväggiga choketuber som har utvecklats för just det här. Men det går inte att sätta sådana på alla hagelgevär. Pipan måste vara tillräckligt tjock för att man ska kunna brotscha plats för tuberna. På den här valmetbössan går det inte att sätta sådana, förklarar Laurila. Konvertering till magnum Patronlägena på valmetbössan är 70 mm långa. Urvalet stålhagelpatroner och patronernas prestanda ökar avsevärt om det går att ladda med 76 mm magnumpatroner. – Det är inte ovanligt att också gamla hagelgevär kan laddas med magnumpatroner. Somliga sådana, som exempelvis valmet, är kamrade för både 12/70 och 12/76. Piporna är likadana, det är bara patronläget som skiljer och trycktestet som gjordes på den tiden. Brotschen för patronläget är manuell och jobbet görs med största omsorg. Efter en stunds brotschande ska brotschen putsas och patronläget granskas. När patronläget har nått längden 76 mm kan vi övergå till nästa fas i jobbet. ? För att öppna en fast trångborrning använder man en steglöst ställbar brotsch. Styrningen av mässing håller brotschen rak under arbetets gång och har valts för att passa just den här pipan. När patronläget är förlängt ska övergångskonen göras flackare. Alltså den konformade övergången från patronläget till pipan där haglen trycks ihop från patronlägets större diameter till pipans mindre. Med en flackare övergång får haglen en längre sträcka att tränga ihop sig på och trycket stiger inte lika brant. – På gamla hagelbössor är övergången ofta väldigt kort och därmed också brant. För att få jämna och fina träffbilder så gjorde man dem flackare, men utan att förlänga patronläget, berättar Laurila. Brotschen som vapensmedsmästaren använder för övergången sjunker till en början fort, men snart får han ta i på allvar. – Nu ligger brotschen mot pipan på en lång sträcka och övergången har blivit drygt ? När man förlänger patronläget bör man också göra övergångskonen lika flack som den är på moderna gevär. Somliga pipor är hårdförkromade, men brotschen för övergångskonen är av hårdmetall och biter på kromen. ? Samtliga moment görs med en manuell brotsch. På bilden brotschas ett patronläge som närmar sig sin nya längd på 76 mm. ? Vapensmeden mäter och följer med hur arbetet framskrider. Jägaren 1/2023 41 40-42_Haulikko_tera?shaulika?ytto?o?n_JA?0123.indd 41 40-42_Haulikko_tera?shaulika?ytto?o?n_JA?0123.indd 41 2.1.2023 9.34 2.1.2023 9.34
www.riistalinja.info Lisätietoja: Teemu Keränen 040 747 7234 | teemu.keranen@brahe.fi Riistalinja Luonto-ohjaaja 180 osp, riistapainotteisena • Sopiva peruskoulun jälkeen aloitettavaksi • Haku suoraan oppilaitokseen • Hyvät jatko-opintomahdollisuudet Riistanhoitajan ammattitutkinto 150 osp, monimuotokoulutuksena • Sopii työn ohessa suoritettavaksi www.brahe.fi/luonnonvara-alat @brahe_ruukin_luontojahevoskesk 50 mm lång, konstaterar Laurila med svettpärlor i pannan. Jobbet avrundas med en slipning av patronlägena och övergångarna, och sedan är vapnet klart för test. Magnumoch stålhagelstämplarna Innan ett hagelgevär som har konverterats till magnum kan säljas eller överlåtas till en kund ska det göras ett officiellt trycktest. – Vid kontrollen som polisstyrelsens vapenförvaltning gör ingår en allmän granskning och man avfyrar vapnet med övertryckspatroner och gör en efterkontroll. Ett godkänt hagelgevär får därefter en bekräftande märkning, berättar Laurila. Kontrollen är den samma som görs för samtliga 12/76-hagelgevär som säljs i Finland och kan laddas med stålhagel. – Kontrollavgiften är 20 euro, vilket betyder att besväret är större än utgiften, skrattar Laurila. Vad kostar kalaset? Prislappen på modifieringen beror på hur mycket som ska göras och varierar alltså från fall till fall. Prisspannet sträcker sig från en till flera hundringar. Ska ditt hagelgevär uppdateras? Förbudet mot blyhagel träder i kraft den 15 februari. Det har väckt en livlig debatt om framtiden och möjligheterna att använda andra hagelmaterial. Mången jägare grunnar säkerligen på vad han eller hon ska göra med sin gamla trofasta hagelbössa, i synnerhet om blyhaglen blir förbjudna på all jakt. Den gamla trofasta bössan går kanske ändå att rädda. Men det kanske inte går eller lönar sig att göra samtliga ovannämnda modifieringar på alla bössor. – Om det är en kvalitetsbössa i gott skick så är det värt att överväga en uppdatering. Kontakta din vapensmed. Han kan avgöra vilka modifieringar som är möjliga, säger Laurila uppmuntrande till dem som äger en fin gammal bruksbössa. Samma verktyg finns också för kalibrerna 16 och 20. Alla vapensmeder har kanske inte verktygen för alla kalibrer, men det råder ingen brist på brotschar på marknaden. Jägaren 1/2023 42 40-42_Haulikko_tera?shaulika?ytto?o?n_JA?0123.indd 42 40-42_Haulikko_tera?shaulika?ytto?o?n_JA?0123.indd 42 2.1.2023 9.34 2.1.2023 9.34
Se och bli sedd – använd varselfärger! I jakten i vårt land ingår tanken att smälta in i naturen, vilket visar sig på det viset att jägare gärna klär sig i terrängfärger. Men är det alltid nödvändigt att smälta in? TexT Tero Kuitunen Bilder Tero Salmela P å sällskapsjakter efter storvilt är det obligatoriskt med varselfärger och det ökar säkerheten utan att jakten blir lidande. Samma tänkesätt borde tillämpas även på jakten i övrigt, men förstås anpassat till jaktformen i fråga. På exempelvis ett duvpass där samtliga vet var de övriga deltagarna befinner sig och det inte finns några andra jägare i trakten (vilket ofta är fallet på duvjakt) innebär klädsel i terrängfärger ingen risk. Men vid exempelvis en rörlig jakt på hönsfågel där deltagarna ofta bara kan gissa sig till var de övriga terrängklädda jägarna befinner sig törs ingen ansvarskännande jägare skjuta åt något håll alls. Det räcker med en mössa i varselfärg för att öka synligheten rejält. Det samma gäller för en skytt vid en myrkant; varselfärgen syns på långt håll och gör det omöjligt att förväxla skytten med ett vilt. Utifrån de här exemplen kan var och en säkert själv spinna vidare på behovet av ökad synlighet i sin egen jakt. Klä dig så du syns om du är det minsta osäker! Ansvaret för skottet vilar alltid på skytten Men när allt kommer omkring är klädseln det sekundära och inte det primära för att öka säkerheten på jakt. Prio ett är jägarens förmåga att identifiera målet med säkerhet och på ett säkert sätt. Det mänskliga ögat har en begränsad observationsförmåga och hjärnan har en benägenhet att omforma informationsdata enligt vad som förväntas. En stubbe, en rotvälta, skuggan av en buske och till och med en människa kan på jakt se ut som viltet du jagar. Det bästa sättet att eliminera fenomenet är att använda en handkikare. Varje objekt som verkar misstänkt kan riskfritt granskas på ett ögonblick. Det är FÖRBJUDET att spana med kikarsiktet eftersom du då riktar vapnet mot det okända objektet, som kan vara en människa. Dessutom gör handkikaren jakten effektivare eftersom du kan spana av ett klart större område och urskilja ett vilt som inte syns med blotta ögat. Jägaren 1/2023 43 Säk rheten framför allt 43_Turvallisuusvinkki_JA?0123.indd 43 43_Turvallisuusvinkki_JA?0123.indd 43 2.1.2023 9.36 2.1.2023 9.36
Finlands jägarförbund ordnade en tvådelad beredskapsövning som ingår i förbundets vildsvinsprojekt. Jordoch skogsbruksministeriet står för finansieringen. På övningen simulerade man en situation där man i terrängen hittar ett vildsvin som har dött i afrikansk svinpest (ASF). TexT Valto Kontro I november samlades företrädare för ett antal myndigheter och organisationer samt lokala aktörer i Lappträsk. Liknande övningar har även ordnats tidigare, men det här var första gången som också jaktvårdsföreningen och ett antal jägare deltog. – Tanken var att göra övningen mera realistisk än förut och därför bjöd vi in jv-föreningen och jaktföreningen på orten, berättade organisationschef Teemu Simenius på Jägarförbundet som arrangerade övningen. Övningen utgick från det hypotetiska läget där en person hittar ett dött vildsvin i terrängen. Prover tas och skickas till Livsmedelsverket, som konstaterar att djuret är ASF-smittat. I det första skedet av övningen testades samarbetet mellan myndigheterna och kommunikationskedjan från myndigheten som sköter djursjukdomar till jv-föreningen samt jägarna och företagarna på orten. Enligt Simenius gav övningen jägarna och myndigheterna en ökad förståelse för varandra, hur de fungerar. – Jaktföreningen och jv-föreningen visaDen afrikanska svinpesten – övning förbereder bekämpning Enligt naturresursinstitutets uppskattning fanns det i januari 2022 mellan 2161 och 4540 vildsvin i landet. de ett glädjande stort intresse för övningen och sjukdomsbekämpningen. Det öppnade dessutom också myndigheternas ögon för jägarkårens potential vid bekämpningen. På köpet fick vi en kanal mellan myndigheterna och jägarna, fortsatte Simenius. Kenneth Levin som är ordförande för Lappträsk jv-förening deltog också i övningen och var inne på samma spår. – Under övningens gång noterade vi hur många myndigheter som faktiskt berörs och i vilken omfattning bekämpningen av sjukdomen ska göras, berättar Levin. Viruset måste hindras från att sprida sig Övningens andra del var praktisk och ägde rum i terrängen. Där gällde det att konkret öva hanteringen av en svinkropp i ett läge där djuret misstänks ha dött i svinpest. Ett vildsvin som påträffas dött ska omeSV EN ZA CE K Jägaren 1/2023 44 44-45_ASF-harjoitus_JA?0123.indd 44 44-45_ASF-harjoitus_JA?0123.indd 44 2.1.2023 9.37 2.1.2023 9.37
delbart anmälas till kommunveterinären. Dessutom bör också jaktvårdsföreningen på orten informeras. Undvik att röra kroppen och röra sig omkring den. Om kroppen visar tecken på svinpest ska särskild försiktighet iakttas. Blodutgjutningar på huden kan vara symptom på pest. Under övningen spelade en 40 kilos sandsäck rollen som vildsvin och på den verkställdes under veterinärens överinseende de åtgärder som skulle göras. ”Proverna” som togs för ASF-undersökningen isolerades i plastpåsar för att vävnader och utsöndringar inte skulle komma i kontakt med miljön under transporten till laboratoriet. Kroppen paketerades i dubbel plastpresenning för förflyttningen eftersom det inte gick att begrava den i den bergiga terrängen. – Utrustningen som veterinärerna hade med sig och deras noggrannhet med hygienen sade en hel del om riskerna med sjukdomen. Vi lärde oss också hur viktigt det är att planera och skaffa den rätta utrustningen på förhand, berättade Levin och syftade på att skyddsoverallerna visade sig vara för små. Infektion skulle leda till omfattande åtgärder ASF är en virusburen blödarfeber som anses höra till de värsta epidemiska djursjukdomarna. Sjukdomen är dödlig för svin, men smittar inte människor eller andra djur. Den har inte påträffats i vårt land, men förekommer i flera europeiska länder. Om sjukdomen når Finland skulle det radikalt påverka exporten av griskött även om den skulle förekomma enbart hos vildlevande svin. Om ett smittofall påträffas upprättar Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket en restriktionszon kring fyndplatsen. Zonens gränser bestäms bland annat utifrån terrängen och svinens revir. Jägarnas kunskaper om hur svinen nyttjar terrängen och vilka vägar svinen följer är avgörande för zonens omfattning. Inom zonen gäller begränsningar för jakt och djurtransporter, och allmänheten uppmanas att inte röra sig i området i onödan. Bekämpningen inleds med en spaning efter svinkroppar och till det behövs frivilliga ortsbor med lokalkännedom. När inga fler kroppar hittas kan följande steg inledas; en systematisk jakt inom zonen. För jakten gäller detaljerade anvisningar för metoderna och hygienen för att minimera risken för att vildsvinen ska vandra och sprida sjukdomen. Levin tvivlade inte på att det finns frivilliga som ställer upp om sjukdomen skulle påträffas i vårt land. – I våra trakter är svinuppfödningen en viktig näring som vi vill skydda. Dessutom får hotet om jaktbegränsningar inom smittzonen säkerligen jägarna att göra sitt bästa för att hindra sjukdomen från att sprida sig. Här i Finland följer vi med sjukdomen främst genom proverna som jägarna tar på fällda vildsvin. Livsmedelsverket analyserar proverna och skickar utrustning för provtagning till jägarna. Dessutom betalar verket ett honorar för de insända proverna. Också Finlands svinföretagare betalar en premie för varje testat vildsvin som ett bidrag till jaktföreningarna. Anvisningarna för provtagningen och ytterligare information om sjukdomen finner du på Livsmedelsverkets webbplats: ruokavirasto.fi/sv/teman/ afrikansk-svinpest-asf/. Ett vildsvin som påträffas dött ska omedelbart anmälas till kommunveterinären. Dessutom bör också jaktvårdsföreningen på orten informeras. Vid misstanke om ASF-smitta ska särskilt försiktighet iakttas vid hanteringen av kroppen. Fyndplatsen ska märkas ut i terrängen, exempelvis med gummihandskar. VA LT O KO N TR O Jägaren 1/2023 45 44-45_ASF-harjoitus_JA?0123.indd 45 44-45_ASF-harjoitus_JA?0123.indd 45 2.1.2023 9.37 2.1.2023 9.37
Bakom idén att göra hjorttvål finner vi den etiska principen att ta vara på hela det fällda viltet efter bästa förmåga. Vi respekterar djuret genom att vidareförädla det till olika produkter inte bara köttet utan också fettet, skallen, benen och skinnet. TexT och bilder Maarit Krug N är Maiju Tuomikoski blev medlem i jaktklubben för damer, VarsiNaiset EräLadyt ry, föreslog hon att vi skulle göra tvål på hjortfett, och 13 medlemmar hakade på. För att tvålarna skulle hinna bli julklappar var det tvålens lagringstid som avgjorde; en månad ungefär. Fettet tog vi från hjortar som vi skjutit själva eller fått av andra jägare. Resultatet av vår tvålkokarkväll blev inte bara tvål utan också en samling nöjda damer. Att göra någonting tillsammans gör gott för gemenskapen och samhörigheten! Även en nybörjare klarar det Att göra tvål är inte svårt, bara man följer receptet noga och inte tummar på säkerheten. Färdig hjorttvål (50 %) doftar knappt alls. Skillnaden mot butikstvål är den att glycerinet som bildas i processen lämnas kvar i tvålen. Kosmetikaindustrin använder nämligen glycerinet i krämer. Vilket betyder att den hemgjorda tvålen har fuktbindande egenskaper. – Ett trevligt och nyttigt pyssel som också en nybörjare klarar av. Det känns fint att laga en naturprodukt, kommenterade en av medlemmarna som inte hade gjort hjorttvål förut. VarsiNaiset EräLadyt ry är en jaktförening för damer som grundades 2012. Föreningens hemort är Åbo och den har 87 medlemmar. ? För tvåltillverkningen behöver du en glasskål, en visp, en slickepott av gummi, en kastrull, en stavmixer, tvålformer, gasbinda, sil och termometer. Som råvara fungerar renat hjortfett, kokosfett, olivolja, vatten, lut samt doftoch färgmedel efter tycke och smak. ? Maiju Tuomikoski ger noggranna anvisningar åt medlemmarna i tvålmakeriets mysterier. Hjorttvål SI RK E LE H TI LÄ Jägaren 1/2023 46 46-47_Peurasaippua_JA?0123.indd 46 46-47_Peurasaippua_JA?0123.indd 46 2.1.2023 9.37 2.1.2023 9.37
HJORTTVÅL Börja med att behandla hjortfettet. Det är det arbetsdrygaste momentet. Spjälk hjortfettet och tillsätt salt för att absorbera orenheter. Tillsätt också vatten för att hindra fettet från att brännas fast i kastrullbottnen. Sila det smälta fettet och låt det stelna. Skrapa bort orenheter som finns kvar i fettet. Upprepa processen. Avsluta gärna med att sila det flytande fettet genom en gasbinda. Recepten i exemplen ger ungefär ett kg tvål. Mät upp samtliga ingredienser noggrannt med en digital våg. Ersätt inte fetterna i recepten med andra fetter! ”50%” hjortfett 500 g olivolja 250 g kokosfett 250 g vatten 380 g lut 139 g ”20%” hjortfett 200 g olivolja 540 g kokosfett 260 g vatten 380 g lut 139 g 1. Blanda vattnet och luten ? Mät upp vattnet (kallt) i en ren glasburk och luten i ett rent och torrt kärl. ? Tillsätt luten i vattnet och blanda väl så den löser sig. ? Blandningen värms upp kraftigt och ångar. Gör helst detta utomhus. ? Låt blandningen svalna till 50-60 grader. ? Obs! Häll aldrig vatten på lut. Risk för stänk! 2. Fettblandningen ? Mät upp fetterna i en kastrull och värm upp dem till 50-60 grader. Rör om till en jämn smet. ? Lyft fettet från spisen när både fettet och lutblandningen håller 50-60 grader. 3. Häll lutblandningen i fettet ? Ställ stavmixern i blandningen, men starta den inte förrän den står på bottnen (stänk!). Blanda utan att det bildas skum. ? Stäng av mixern emellanåt och blanda massan jämnare med exempelvis en sked. Se upp för stänk! ? Fortsätt blanda tills massan känns krämig. ? Massan är färdig när det blir spår på ytan. 4. Tillsätt färger, dofter med mera efter tycke och smak. ? Jobba raskt men utan att tumma på säkerheten. Eteriska oljor kan ha en benägenhet att få smeten att tjockna. ? Nu kan du dela massan och göra olika tvålar. Om du använder samma form kan du göra en serie vackra tvålar i olika färger. 5. Häll massan i formen ? Dekorera tvålens yta efter tycke och smak med mönster eller dekorationer. ? Täck tvålen med folie och linda in den i en handduk. 6. Förvara tvålen i rumstemperatur och låt den vila i 12-24 timmar innan du tar den ur formen. ? Skär tvålen i bitar och låt den mogna i cirka fyra veckor. ? Under lagringen blir tvålen mindre basisk och trygg att använda. Luten blandas med vatten utomhus, men i dagsläget kan det vara svårt att få tag på lut. Lyckligtvis finns det ett företag på orten som har natriumhydroxid (NaOH). Lut fräter; använd därför skyddsglasögon och -handskar. När luten hälls i vattnet (aldrig tvärtom!) sker en kemisk reaktion där vattnet hastigt hettas upp. Tvålen med en stämpel är en ofärgad 50 %-ig hjortfettstvål gjord av Sirke Lehtilä. Ljungtvålen är en ofärgad 50 % hjortfettstvål gjord av Silja Selonen. SI RK E LE H TI LÄ Jägaren 1/2023 47 46-47_Peurasaippua_JA?0123.indd 47 46-47_Peurasaippua_JA?0123.indd 47 2.1.2023 9.37 2.1.2023 9.37
Starka hjortdjursstammar ger stor ekonomisk nytta för mark ägare, visar en färsk analys. TexT Mikael Wikström, Laura Tuominen och Jon Brommer Bild Mikael Wikström J u större bytesmängd hjortdjursstammarna möjliggör, desto större är nyttan för markägarna. Då hjortdjursbytet ökar med en individ/1 000 ha, ökar den ekonomiska nyttan med i snitt 60 euro per 1 000 hektar. Markägare som jagar får bäst ersättning för sina marker Den genomsnittliga ekonomiska nyttan av hjortdjursjakt för markägare som får en ekonomiskt mätbar ersättning är cirka 6 335 euro/1 000 ha. Bäst ekonomisk ersättning för sina marker får de markägare som själva hör till jaktsällskap och därigenom får älgeller hjortkött. Markägare som jagar får i snitt avsevärt högre ersättning (cirka 6 700 euro/1 000 ha) än markägare som inte deltar i jakt (812 euro/1 000 ha). Den ekonomiska nyttan av hjortdjursjakt beräknad för samtliga markägare är i snitt 3 120 euro/1 000 ha. Den sammanlagda ekonomiska nyttan av hjortdjursjakt för alla markägare är enligt en grov beräkning 100 miljoner euro. Ekonomisk nytta av vitsvanshjortoch rådjursbyte I fråga om bytesmängdens inverkan på den ekonomiska nyttan finns det skillnader mellan olika hjortdjursarter. Sambandet är starkt mellan vitsvanshjortoch rådjursbyte och den ekonomiska nyttan för markägaren. Större bytesmängd ger större ekonomisk nytta för markägaren. Då vitsvansbytet ökar med en individ/1 000 ha ökar den ekonomiska nyttan med cirka 106 euro/1 000 ha. Motsvarande statistiska samband finns inte mellan älgbyte och ekonomisk nytta. Markägare gynnas av stora mängder hjortdjur LA UR A TU O M IN EN Korrelationen mellan den ekonomiska nyttan av hjortdjursjakt för markägarna och hjortdjursbytet/1?000?ha?är?statistiskt?signifikant.?Då?hjortdjursbytet?ökar?blir?den?ekonomiska?nyttan?av? jaktverksamheten?större?för?markägarna.?Värdena?är?beräknade?medelvärden?för?olika?områden. BASERAT PÅ ENKÄTMATERIAL Resultaten baserar sig på Taloustutkimus en kätmaterial som har analyserats vidare av Åbo universitet på beställning av Finlands viltcent rals projekt Välmående av vilt. Rapporten i sin helhet finns på adressen: metsastajalehti.fi/wp-content/ uploads/2022/12/Hirvielainmetsastyksenarvo-maanomistajille_raportti.pdf för en markägare. De kan upplevas som i första hand källor till skador. Då är det enda målet att hålla hjortdjursstammarna så små som möjligt, trots att vilthushållningen kunde ge välfärd och ekonomisk nytta åt markägaren. Det finns ingen entydig orsak till detta, men en orsak kan vara att bytestätheten varierar tämligen lite mellan olika områden. Ersättning ofta i kött Variationerna är stora bland olika markägare, och för många är den ekonomiska nyttan av hjortdjursjakten liten. Endast två procent av de markägare som svarade på enkäten uppbär arrende i form av pengar. Ersättningen består främst av älgeller hjortkött. Enligt resultaten får endast cirka 50 procent av de markägare som arrenderar ut jakträtt på sina marker en ersättning som kan mätas i pengar. Med tanke på vilthushållningen kan det vara problematiskt att hjortdjuren inte har något ekonomiskt värde 10 20 30 40 50 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Förhållandet mellan hjortdjursbytet (älg, vitsvanshjort och rådjur) och markägarnas ekonomiska nytta av hjortdjursjakten R = 0.62, p = 0.002 Egentliga Finland 2 Egentliga Finland 4 Egentliga Finland 3 Sydöstra Finland Mellersta Finland Norra Savolax Norra Karelen Södra Savolax Egentliga Finland 1 Nyland 1 Satakunta Nyland 2 Nyland 4 Nyland 3 Kajanaland Uleåborg Egentliga Finland – Södra Tavastland Nyland – Södra Tavastland KustÖsterbotten Österbotten Lappland Södra Tavastland Norra Tavastland Hjortdjursbyte / 1000 hektar Ny tta € / 10 00 he kt ar Jägaren 1/2023 48 48_HRT-juttu_JA?0123.indd 48 48_HRT-juttu_JA?0123.indd 48 2.1.2023 9.39 2.1.2023 9.39
Läs din tidning i mobilen eller på datorn och dela de intressantaste artiklarna i de sociala medierna! LÄS, TITTA PÅ VIDEOR, LYSSNA PÅ PODDAR OCH HÅLL DIG UPPDATERAD Vi uppdaterar fortlöpande med aktuella viltnyheter. Dessutom har tidningen ett Instagramkonto: @metsastajalehti Följ oss och dela med dig av dina egna jägarstunder! Tidningen Jägaren finns också på nätet jagarentidningen.fi 49_Metsa?sta?ja?_verkossa_oma_ilmoitus_JA?0123.indd 49 49_Metsa?sta?ja?_verkossa_oma_ilmoitus_JA?0123.indd 49 2.1.2023 9.42 2.1.2023 9.42
Vår kärlek till viltet visar sig på tallriken. De bästa smakerna i vår nordliga natur finner vi hos vårt fantastiska viltkött. Bilder Ville Kankare och Mirja Rantala I slutet av jaktsäsongen är frysen full med värdefullt viltkött. Då är det dags att laga härliga vilträtter och bjuda in sina vänner till middag. Vi visar vår respekt för viltet. Vi berättar jakthistorier och bjuder in matgästerna till jaktens värld. Vi ska öppet agera förespråkare för jakten – representera hela jägarkåren. Av kärlek till viltet. Vägen till hjärtat går via magen Låt oss vårda vår traditionella älghippa. Vi bjuder byborna på älgsoppa och andra viltdelikatesser. Glöm inte heller släktingarna! Vi tar med oss vilt som present. Vi bjuder till för att visa vad vi känner för viltet. Vi tar vara på viltet med omsorg Viltet utgör ju själva grunden för jakten i vårt land. Hur vi uppträder gentemot djuren visar vilka vi är. Vi respekterar både de levande och de fällda. Vi tar vara på djuren med omsorg och kunnande – det väcker respekt. Kärleken till viltet innebär att vi hanterar den värdefulla kroppen på bästa möjliga sätt. Vi passar och flår med omsorg, bevarar rätt, hänger upp och mörar Jägaren 1/2023 50 50-51_Rakkaudesta riistaan_JA?0123.indd 50 50-51_Rakkaudesta riistaan_JA?0123.indd 50 2.1.2023 9.42 2.1.2023 9.42
köttet. Vi letar fram ett bra recept och lagar en härlig måltid. Vi tar vara på hela djurkroppen – köttet, de inre organen, benen, skinnet och trofén. Av de inre organen tillreder vi härliga maträtter. Hjärtat och tungan kokar vi i kryddbuljong. Levern och njurarna steker vi. Och av trofén gör vi ett minne. På benen kokar vi buljong. Av benen blir det också foder åt jakthundarna – hela eller malda. Vi gör bruksföremål. Av skinnet gör vi fällar, hattar och kläder. Av sälfett kokar vi oljefärg. Men allt behöver man inte kunna själv. Kärleken till viltet innebär också att lära sig nytt och att lära andra. Det ingår också i jaktens värld. Hjort för konsumenterna Den starka vitsvansstammen öppnar möjligheter. För livskraften på landsbygden. För försörjningssäkerheten. För ökad uppskattning av viltet. För jägare, företagare och markägare. Vi skördar två miljoner kilo värdefullt hjortkött. Det räcker till också för konsumenter som vill ersätta köttet av produktionsdjur med viltkött. Fritt från antibiotika, med låg fetthalt och utmärkt fettsyrasammansättning. Låt oss alltså unna även andra att njuta av viltet. Som mat och som upplevelser. Vår kärlek till viltet visar sig också på konsumentens tallrik – se intervjun i webbtidningen jagarentidningen.fi ? Kärleken till viltet innebär också att vi erbjuder viltkött åt dem som inte jagar. Över 90 procent av konsumenterna skulle gärna ersätta produktionsköttet med viltköt. ? Viltköttet är hälsosamt och gott eftersom djuren själva väljer sin mat. De äter mångsidigt och täcker sitt behov av proteiner, mineraler och vitaminer. Jägaren 1/2023 51 50-51_Rakkaudesta riistaan_JA?0123.indd 51 50-51_Rakkaudesta riistaan_JA?0123.indd 51 2.1.2023 9.42 2.1.2023 9.42
Älgcarpaccio med ostdressing Med älgkött och Kastelholmsost gör jag en nordisk variant av en italiensk carpaccio. Förrätten känns rustik och elegant på samma gång. De lövtunna köttskivorna är salta, möra och försvinnande goda. ÄLGCARPACCIO MED OSTDRESSING Ungefär 6 portioner 300 g älgytterfilé 100 g Kastelholmsost ett knippe salladsskott en nypa flingsalt en gnutta svartpeppar 2 msk olja (t.ex. enbärsolja) DRESSING GJORD PÅ KASTELHOLMSOST 2 ägg 1 msk dijonsenap 1 msk vinäger 2 ½ dl vatten salt 1 vitlöksklyfta 3 dl riven Kastelholmsost 2 dl olja Vira in köttbiten i plastfolie, så att du får en hård rulle. Lägg köttbiten i frysen och låt den ligga i frysen tills den är genomfrusen. Skär carpaccion i lövtunna skivor, antingen med hjälp av en skärmaskin eller med en kniv. Det är enklare att skära medan köttet fortfarande är fryst. Ostdressingen Skala och skiva vitlöksklyftan. Riv osten. Knäck äggen, blanda i senap, vinäger, vatten, salt, vitlök och ost. Häll i oljan och mixa. Smaka eventuellt av med salt, peppar och socker. Häll lite ostdressing på serveringsfatet. Ett serveringsförslag Lägg köttskivorna ovanpå. Hyvla osten i flagor och strö över. Garnera med salladsskott. Ringla över olja, salta och peppra. I skogens skafferi Jag står på helspänn bland trädstammarna. Vid minsta lilla prassel lystrar jag. Spänningen stiger varje gång hundarna får upp ett spår. Däremellan går tystnaden i skogen och älgjakten känns rofylld. Ä lg, rådjur, hare, and och duva. Jag är stormförtjust i viltkött. Jag älskar den utpräglade viltsmaken. Att äta kött från djur som fötts i det fria, levt vilda och ätit naturligt är dessutom klimatsmart, ekologiskt och etiskt rätt. Även sett till hälsoaspekten har viltköttet många fördelar. Viltköttet är sprängfyllt med nyttigheter, det innehåller inga tillsatser eller andra konstigheter. I tider när vi försöker tänka ekologiskt och närproducerat fyller skogens delikatesser en extra viktig funktion. Det går knappast att hitta mer närproducerade råvaror än det som du själv plockar i naturen eller bytet du själv fäller i skogen. Smaklig måltid jag hoppas att du blir inspirerad att ta tillvara skogens delikatesser! MICHAEL BJÖRKLUND Jägaren 1/2023 52 Mat n TexT Michael Björklund Bilder William Wallin UNDER 2023 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. 52-53_Reseptit_hirvicarpaccio_JA?0123.indd 52 52-53_Reseptit_hirvicarpaccio_JA?0123.indd 52 2.1.2023 9.43 2.1.2023 9.43
I nnehavaren av en hjortdjurslicens ska till Finlands viltcentral anmäla resultatet av den jakt som har bedrivits med stöd av licensen (=stänga licensen) samt betala licensavgiften inom sju dagar sedan djuren som anges i licensen har fällts. Om alla djur inte har fällts ska anmälningen göras inom sju dygn efter att fredningstiden har börjat. Enklast sköter du detta i tjänsten Oma riista. Varje licensdeltagare gör en avslutningsanmälan I tjänsten Oma riista ska varje licensdeltagare anmäla att han eller hon avslutar sin jakt. Anmälningen görs separat för varje hjortdjursart som anges i licensen. Licensinnehavaren stänger och betalar Licensinnehavaren eller kontaktpersonen för licensen kan inte stänga licensen förrän samtliga deltagare har avslutat sin jakt. För att stänga licensen ska innehavaren eller kontaktpersonen logga in på Oma riista och välja vyn Tillståndets huvudanvändare. Licensen stängs och betalas i den här vyn (bild). Licensavgiften bestäms utgående från antalet fällda djur. Licensen stängs och licensavgiften betalas separat för varje hjortdjursart som anges i licensen. Ytterligare uppgifter och närmare anvisningar om hur du stänger och betalar i Oma riista: https://www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/. Så här stänger du hjortdjurs licensen och betalar Vyn Licensens huvudanvändare i Oma riista. Licensinnehavaren eller kontaktpersonen för licensen, dvs huvudanvändaren, stänger licensen (1) när samtliga licensdeltagare har avslutat sin jakt. Han betalar därefter licensavgiften (2), vars storlek bestäms utgående från antalet fällda djur. Licensen stängs separat för varje hjortdjursart som anges i jaktlicensen (3). Den som inte använder tjänsten Oma riista betalar licensavgiften med en betalningsblankett och returnerar det ifyllda kortet för älguppgifterna. Med beslutet som skickas på papper följer en blankett för betalningen av licensavgiften. Ange det rätta referensnumret när du betalar eftersom numret styr inbetalningen till rätt jaktlicens och djurart. Enklast i tjänsten Oma riista 1 2 3 Jägaren 1/2023 54 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0123.indd 54 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0123.indd 54 2.1.2023 9.44 2.1.2023 9.44
Skjutbanorna bör betraktas som kritisk infrastruktur K riget i Ukraina har gjort det oerhört mycket viktigare att bedriva skytteträning. Riksdagen har därför bett regeringen att i skyndsam ordning utreda skjutbaneläget på riksnivå och vad som kan göras för att öka antalet skjutbanor. Utredningen visar att bevarandet av vårt nuvarande nätverk av skjutbanor är förenat med avsevärda svårigheter. I detta nu finns det här i landet cirka 670 skjutbanor och av dem har 290 ett gällande miljötillstånd. Vilket innebär att ungefär hälften av skjutbanorna i privat ägo befinner sig vad miljötillståndet beträffar i en oklar situation. Bland orsakerna finner vi de drivande ägarnas bekymmer med den oförutsägbara handläggningen av miljötillståndet. Jordoch skogsbruksministeriet har därför under de senaste åren bidragit till finansieringen av projektet för miljötillstånd för skjutbanor som drivs gemensamt av Finlands Sportskytteförbund, Jägarförbundet, reservistorganisationerna och Finlands viltcentral. Medlen har tagits ur jaktvårdsavgifterna som jägarna har betalat in. Ett exempel: De lagstadgade skjutbanorna som jv-föreningarna äger eller driver används i regel av en större skara skyttar än medlemmarna och andra jägare; sportskyttar, reservister, poliser och ett antal myndigheter. På många skjutbanor har bly deponerats i årtionden innan dagens miljötillståndsregler trädde i kraft. Att belasta den nuvarande skyttegenerationen med saneringskostnaderna för tidigare generationers skytte skulle enligt jordoch skogsbruksministeriet innebära en samhällelig orättvisa. Därför vore det samhälleligt motiverat att stöda skjutbaneverksamheten inte bara med en bredare finansieringsbas utan också genom att göra tillståndsprocessen lättare och de riskbaserade tillståndskraven rimligare för att banorna ska slippa överdimensionerade skyddsstrukturer och sanitetsåtgärder. Skjutbanorna borde därför i fortsättningen definieras som ”kritisk infrastruktur”, vilket skulle göra det möjligt att fortsätta med skytteträningen, vilket i sin tur vore betydelsefullt för landsförsvaret och i förlängningen för hela vårt samhälle. JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Dispenser för icke fredade fåglar Du kan ansöka om dispens i tjänsten Oma riista för att förhindra skador orsakade av icke fredade fåglar under våren och sommaren. Vi rekommenderar att ansökningen lämnas in 2-2,5 månader innan den ansökta dispenstiden börjar. Gör ansökningen omsorgsfullt enligt de givna anvisningarna så slipper vi kompletterande utredningar. Innan ett positivt dispensbeslut får verkställas ska man i regel vänta under en besvärstid på 30 dagar. En dispens kan komma i fråga om skadorna är betydande och det inte finns andra tillfredsställande lösningar. Ansök om dispens i god tid om skadorna är sådana att de kan förutses. Det är i första hand den skadelidande parten som ska göra ansökningen. I övriga fall krävs det en fullmakt av den som ansöker. Om dispensansökningen är hygienbaserad ska ett utlåtande av kommunens hälsovårdsmyndighet bifogas. Anvisningarna för dispensansökningen hittar du på Finlands viltcentrals webbplats riista.fi > svenska Ändring i jaktförordningen – slagjärnen för små rovdjur ska skyddas med ett hölje Från den första december 2022 ska slagjärnen för små rovdjur ha ett skyddande hölje där diametern på öppningen inte får överstiga åtta centimeter. Något skyddande hölje behövs däremot inte för möss, sorkar och råttor. Tanken med ändringen i förordningen är att hindra björnar från att skada sig på fällan. Under de senaste åren har det hänt att björnar skadat sig på slagjärn, men genom att skydda slagjärnet med ett hölje kan vi förhindra att detta sker på nytt. Slagjärnen för små rovdjur är nödvändiga för bland annat jakten på mink, som är en skadlig främmande art. Jakten måste vara effektiv för att bevara mångfalden i naturen och vår inhemska fauna. Den som gillrar fällor är skyldig att se till att fällorna inte innebär fara för andra djur än dem som fällan är avsedd för. H AR RI TA AV ET TI K lumn 55 Jägaren 1/2023 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0123.indd 55 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0123.indd 55 2.1.2023 9.44 2.1.2023 9.44
AN TT I YR JÖ LÄ Å klagaren yrkade på straff för en jägare som hade orsakat fara, för jaktbrott eller alternativt för jaktförseelse. Enligt åklagaren hade avfångningsskottet som jägaren skjutit orsakat allvarlig fara för liv eller hälsa för den kärande. TINGSRÄTTEN BEDÖMDE GÄRNINGEN SOM OAKTSAM Strafflagens 21 kap, 13 §: Den som uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet utsätter någon för allvarlig fara till liv eller hälsa skall dömas till böter eller fängelse i högst två år. Tingsrätten ansåg att gärningen hade orsakat den kärande allvarlig fara för liv och hälsa. Den kärande hade stått såpass nära skottlinjen att kulan, om den hade rikoschetterat, hade kunnat träffa honom. Den kärande uppgav att skottet hade dånat i öronen på honom, vilket rätten bedömde som trovärdigt. För vållande av fara döms enbart i andra hand, om det inte på annan plats i lagen stadgas om ett lika strängt eller strängare straff. För vållande av fara och för jaktbrott stadgas böter eller fängelse i högst två år. Den åtalade ska då befinnas skyldig till jaktbrott eller jaktförseelse. Vilketdera det blir beror på om gärningen betraktas som grov eller enkel oaktsamhet. Strafflagen 3:7.1 §: En gärningsmans förfarande är oaktsamt om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den. Frågan om oaktsamheten skall anses vara grov avgörs utifrån en helhetsbedömning. Där beaktas hur betydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är, hur viktiga de äventyrade intressena är, hur medveten gärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigAvfångningsskott på älgjakt orsakade fara heter som har samband med gärningen och gärningsmannen. Tingsrätten fäste uppmärksamhet vid det, att på jakt gäller förhöjd aktsamhetsplikt och att skytten inte hade sett den kärande eller vetat var han befann sig. Å andra sidan föregicks skottet av ett samtal i radiotelefonen som lät skytten förstå att han fick skjuta. Som förmildrande omständigheter betraktades även det, att det var befogat att avliva den skadade älgen och att den kärande inte befann sig i skottlinjen. Tingsrätten betraktade således gärningen som oaktsam, men inte grov. Faran orsakades av att kulan rikoschetterade och splittrades. Jägaren åtalades således för jaktförseelse, inte för jaktbrott. HOVRÄTTEN FÖRKASTADE ÅTALET Enligt jaktlagens 20.3 § ska jakt bedrivas så, att människor eller egendom inte utsätts för fara eller skadas. Ett åtal förutsätter att faran ska vara konkret. För den farliga situationen fanns ingen annan konkret bevisning än den kärandes vittnesmål. Den kärande hade enligt två vittnen uppgett i radio telefonen att han befann sig på Jägaren 1/2023 56 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0123.indd 56 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0123.indd 56 2.1.2023 9.45 2.1.2023 9.45
E n jägare hade skjutit en björn som var yngre än ett år. Vid bedömningen av brottets grovhetsgrad beaktades att det var fråga om ett fredat djur och att björnar yngre än ett år inte får fällas ens med dispens. Åklagaren yrkade på att skytten skulle dömas för grovt jaktbrott, att nyttan av brottet och brottsredskapet skulle förverkas, och jaktförbud för tre år. För de tre övriga jägarna i gruppen yrkade åklagaren på straff för grovt döljande av olagligt byte. SKYTTEN BESTRED Enligt personen som hade skjutit björnen var det inte fråga om en normal jaktsituation. Han hade missbedömt björnen som en fjolårsunge. Först några månader senare bestyrktes åldern genom tandmätningar till en årsunge. Den åtalade skytten hade inte varit närvarande när björnen vägdes utan enbart vid passningen genast efter skottet. En annan av jägarna intygade att skytten bara hade gett sin egen våg för vägningen och visat hur vågen fungerar. Skytten hade således inte varit närvarande när björnens vikt anmäldes till Finlands viltcentral och han hade inte heller försökt påvisa att björnen var äldre än ett år. Skytten kände alltså inte till hur mycket björnen vägde. Den tredje jägaren bestred att han skulle ha varit med när björnen flåddes och vägdes. Han hävdade att han hade gjort fällningsanmälningen till viltcentralen på skyttens begäran och för dennes del eftersom skytten inte hade tagit med sig det som behövdes för en elektronisk anmälan. Skytten hade alltså inte haft några skäl att tvivla på vägningsresultatet och hade således inte handlat uppsåtligt. Den fjärde jägaren hävdade det samma, att ett döljande av byte är straffbart enbart om det är uppsåtligt, och att han inte hade vetat att fällningen var ett jaktbrott. TINGSRÄTTENS BEDÖMNING Strafflagens 3:7.1 § stadgar följande: En gärningsmans förfarande är oaktsamt om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den. Frågan huruvida oaktsamheten skall anses vara grov avgörs utifrån en helhetsbedömning. Jägare har förhöjd aktsamhetsplikt, vilket innebär att de ska identifiera djuret de tänker fälla och avstå från att skjuta om de inte är helt säkra. Ett frikännande förutsätter att det inte kvarstår några beaktansvärda tvivel om skuld. Eftersom jägarna visste att det var fråga om en liten björn borde skytten ha försäkrat sig om att den var en fjolårsunge. Om jägaren inte är helt säker ska han inte heller skjuta. På platsen där björnen sköts finns en plantering som skymmer sikten. Det finns ett foto som visar att björnens mankhöjd var ungefär en halv meter. Björnen är särskilt skyddsvärd och utifrån det faktum att den rörde sig ensam kan man anta att den var en fjolårsunge. Jägaren tog således medvetet risken att björnen var en årsunge. Han handlade alltså grovt oaktsamt och gjorde sig skyldig till ett grovt jaktbrott. Tingsrätten godkände den här delen av åklagarens yrkande. Skytten dömdes till fyra månader villkorligt fängelse. De tre övriga jägarna befanns skyldiga till döljande av olagligt byte och dömdes till 20 dagsböter var. HOVRÄTTEN FÖRKASTADE ÅTALEN FÖR DÖLJANDE AV OLAGLIGT BYTE Jägarna överklagade domen och hovrätten behandlade fallet. Som helhet betraktat ansåg hovrätten det bevisat att jägarna inte hade kunnat vara fullkomligt säkra på björnens ålder och att de därför handlat med grov oaktsamhet. Vid en bedömning av graden av grovhet utgår man från att gärningen är grov då det handlar om ett fredat djur. För att gärningen ska betraktas som normalgrov måste det föreligga förmildrande omständigheter. Några sådana förelåg inte i tillräcklig mängd, och tingsrättens dom stod därför fast. Hovrätten förkastade dock åtalet för grovt döljande av olagligt byte för de två jägarna som hade överklagat. Att låna en våg och använda den uppfyller inte lagens kriterier för att olagligt dölja, skaffa, transportera, förmedla och sälja byte. Till den delen uppfylldes alltså inte kriterierna för ett sådant brott. Sköt björnunge – grovt jaktbrott och grovt döljande av olagligt byte säker plats; ingetera vittnet hade uppfattat att den kärande skulle ha nämnt att skottet hade orsakade någon fara. De övriga deltagarna i jakten hade mycket riktigt olika uppfattningar om det skedda. Bevisvärdet hos den kärandes berättelse försvagades av motsägelserna i vittnesmålen och av att hans egen uppfattning om var han stod avvek från gps:n. Hovrätten bedömde den kärandes position på ett annat sätt än tingsrätten och ansåg därför att faran som denne utsatts för inte var konkret. Den kärande hade inte befunnit sig i skottlinjen. Hovrätten frikände jägaren från samtliga åtal. Jägaren 1/2023 57 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0123.indd 57 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0123.indd 57 2.1.2023 9.45 2.1.2023 9.45
Jaktvårdsföreningarnas historia inom den medelbara offentliga förvaltningen startade 1962, då det dåvarande jordbruksministeriet startade reformeringen av viltförvaltningen och jaktlagen. Den nya viltförvaltningens verksamhet kom igång på allvar i sin nya sammansättning år 1963. TexT Paula Laukkanen F öre reformen hade Jägarförbundet arbetat fyra årtionden med utveckling av ”organiserade jaktförhållanden”, det vill säga med utvecklingen av jaktföreningar och jaktkultur. På grund av de rättsliga myndigheternas riktlinjer kunde Jägarförbundet, i egenskap av enskild registrerad förening, inte åta sig offentligrättsliga åligganden i enlighet med jordbruksministeriets uppdrag. Vid sidan av Grunden för viltförvaltningen i 60 år förbundet grundades en ”lagstadgad jägarorganisation”, Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten. Det fastställdes att de i enlighet med den nya jaktlagen konstituerade jaktvårdsföreningarna med sina nya stadgar skulle sköta viltförvaltningen på lokal nivå under ledning och tillsyn av Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten. Tjänsterna inom Jägarnas centralorganisation och de nya jaktvårdsdistrikten fylldes huvudsakligen med förbundets erfarna personal. Vägen har varit lång och verksamhetsfältet brett Mycket har hänt under årens lopp. Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten är numera Finlands viltcentral. Men jaktvårdsföreningarnas betydelse på det lokala planet är oförändrad. När man läser tidningen Jägaren från år 1963 känns de ämnen som tas upp ändå rätt bekanta. Till exempel i en artikel om jaktvårdsföreningarnas skriftliga uppgifter konstaterar jaktchef O. Raetpalo: JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA TE RO SA LM EL A Jägaren 1/2023 58 58-59_RHYt_60_vuotta_JA?0123.indd 58 58-59_RHYt_60_vuotta_JA?0123.indd 58 2.1.2023 9.46 2.1.2023 9.46
Grunden för viltförvaltningen i 60 år – Papperskriget har vuxit sig tämligen stort inom alla samhällsområden, och inte heller jaktvårdsföreningarna har lyckats komma undan. Även de omfattas av skriftliga uppgifter, såväl lagstadgade som sådana som beror på övre nivåers verksamhet, vilket ofta avskräcker potentiella aktiva från jaktvårdsföreningens verksamhet. I samma 60 år gamla Jägaren-tidning förmedlas en bild av jaktvårdsföreningarnas stora betydelse för viltförvaltningen och jaktkulturen i Finland. Alla gamla erfarna aktörer önskades med i arbetet. Samhälleligt behov Antalet jägare har ökat, viltbeståndet har blivit mångsidigare och till viss del stärkts avsevärt. Behovet av förvaltning av viltstammarna och av information har ökat. För planeringen och ledningen av den nationella viltpolitiken behövs framför allt information, och den samlas in tack vare de lokala aktörerna. Jaktvårdsföreningen är fortfarande i egenskap av producent av sådan information och ordnare av lokala tjänster, jägarutbildningar, examina och skjutprov en mycket viktig del av viltförvaltningen. Jaktvårdsföreningarna utgör fortfarande grunden för viltförvaltningen. Jaktvårdsföreningarna slogs upp stort i nummer 1-1963 av tidningen Jägaren. Jägaren 1/2023 59 58-59_RHYt_60_vuotta_JA?0123.indd 59 58-59_RHYt_60_vuotta_JA?0123.indd 59 2.1.2023 9.46 2.1.2023 9.46
Jägaren 1/2023 60 FULLMAKT Jag ___________________________ _____________________________________ befullmäktigar ________________________________ _____________________________________ att representera mig på _______________________________________________________________________ jvf:s årmöte ____________ / _____________ 2023 _____________________________________ Datum ________________ Underskrift ______________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: JVF-nummer _________________ Jägarnummer _________________________ Födelsetid ____ /____ /_____ _ förnamn förnamn datum för årsmötet jvf:s namn efternamn efternamn ort OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårds föreningen (t.ex. kopia av direktdebiteringskortet eller jaktkortet jämte verifikat för betalning) I podden Sorkkia ja sarvia får du (på finska) veta mera om jaktvårdsföreningarna och verksamhetsledarens arbete: www.jagarentidningen.fi och Spotify. P å årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningar. I år ska mö tena bland annat välja styrelsemedlemmar för dem som är i tur att avgå. Jaktvårdsföreningen som du är medlem i står på jaktkortet. Kom ihåg att den som deltar i jvföreningens årsmöte alltid är skyldig att styrka sitt medlemskap. Det enklaste sättet att styrka sitt medlemskap är att visa jaktkortet i Oma riista i telefonen. Det går också att styrka medlemskapet med sitt giltiga jaktkort, dvs direktdebiteringskortet, eller inbetalningskortet med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jvavgift. Hälsotillståndet varierar, vilket kan innebära ändringar i de planerade mötesplatserna och tiderna. Följ därför med läget på riista.fi när årsmötet närmar sig. Jaktvårdsförenin garna informerar om årsmötet också i andra kanaler. Fullmakt På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. Medlemmar under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar i samma jv-förening. För fullmakten finns en blankett nedtill på sidan som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Det går också med ett jaktkort utskrivet från Oma riista eller en skärmdump från mobilen. Granskningen av fullmakter och jaktkort börjar i regel en halv eller hel timme före mötet. Den som deltar i sin jaktvårdsförenings årsmöte är också med och sköter jakt och viltfrågor i ett vidare perspektiv. Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet! till jaktvårds föreningens årsmöte KALLELSE 60-63_RHY-kokoukset_JA?0123.indd 60 60-63_RHY-kokoukset_JA?0123.indd 60 2.1.2023 9.46 2.1.2023 9.46
För den som är intresserad av att anlägga en större eller mindre våtmark gäller det nu att ta vara på ett enastående tillfälle. Projektet Sotkavåtmarker har fått en fortsättning som under de följande två åren kommer att koncentrera sig på att planera fina sjöfågelobjekt. L åglänta, näringsrika och relativt stora våtmarker är optimala för produktionen av ungar, både för arterna som det finns mycket av och för de krävande arterna. Under tre års tid har våtmarksprojektet Sotka iståndsatt drygt 630 hektar kullmiljöer på 43 objekt. Dessutom har projektet gjort drygt 20 planer som de drivande krafterna på orten har skaffat annan finansiering för. – Vi hjälper markägare och aktörer på orten att förverkliga sina våtmarksdrömmar. Vi jobbar för sjöfåglarna på de bästa objekten som folk har presenterat för oss, berättar projektchefen Mikko Alhainen. Sotkaprojektet för våtmarker fortsätter Det förlängda Sotkaprojektet handlar om att ta vara på lovande objekt och göra en individuell plan för vart och ett. Med planen som underlag kan de aktiva sedan ansöka om finansiering för projektet. Det finns flera finansieringsmöjligheter för det praktiska fältarbetet och projektteamet hjälper också till med finansieringsansökningen. Vi är också intresserade av att iståndsätta små våtmarker som är mindre än en hektar och lätta att realisera eftersom sådana är utmärkta barnkammare för de vanliga jaktbara änderna. Dessutom åtar vi oss våtmarker i tillrinningsområden om vi på det viset kan förvandla en eutrofierad sjö till en bättre fågelmiljö. Presentera objektet på kosteikko.fi/sv/ I slutet av januari håller projektteamet ett urvalsmöte och börjar planera de första objekten. I april väljer vi nya objekt för terrängbesiktning och planering så att andelslag, jaktföreningar och andra organisationer hinner behandla våtmarksfrågan på sina möten. Det finns tänkbara våtmarker i varje by! Ytterligare information och blanketten för våtmarkspresentationen finner du på webbplatsen kosteikko.fi/sv/. I färdigställda Sotkavåtmarker har vi inte bara sett knipor, krickor och gräsänder utan också skedänder, stjärtänder, svarthakedoppingar, sädgäss och många fler. PE TR I JA UH IA IN EN 1. Du hittar ett dött vildsvin. Vart ska du anmäla det? a) Finlands viltcentral b) Livsmedelsverket c) Kommunens veterinär 2. Hur många dagar omfattar Utbildningen för nya jägare? a) minst 4 b) minst 6 c) högst 2 3. Hur stor del av konsumenterna vill ersätta annat kött med vilt? a) över 90 % b) över 70 % c) över 50 % 4. För hur många år sedan skapades systemet med jaktvårdsföreningar? a) 50 b) 60 c) 70 5. En hund som anmäls till hundregistret ska vara a) anmäld till kennelklubbens register b) renrasig c) chippad 6. Förbudet mot blyhagel i våtmarker och i en 100 m zon runt våtmarker träder i kraft 15.2. Det gäller a) jakt med hagelgevär på samtliga viltarter b) enbart sjöfågeljakt c) även kulvapen 7. Skogsrenar har nyligen släppts ut vid två nationalparker. Den ena är Seitseminen. Vilken är den andra? a) Leivonmäki b) Salamajärvi c) Lauhanvuori 8. Tvåltillverkning. Vad händer när man långsamt tillsätter lut i vatten? Lösningen a) blir kall b) blir het c) exploderar 9. Vilket år blev det tillåtet i Finland att jaga vitsvanshjort med jaktbåge? a) 2010 b) 2013 c) 2017 10. Det är tillåtet att transportera ett jaktvapen i terrängen med motordrivet fordon a) om du kör ensam till passet b) enligt allemansrätten c) på ett istäckt vattenområde De rät ta sva ren : 1c, 2a, 3a, 4b, 5c, 6a, 7c, 8b, 9c, 10c Jägaren 1/2023 64 Kan du d t här? 64_Sotka-hankkeen_jatko_JA?0123.indd 64 64_Sotka-hankkeen_jatko_JA?0123.indd 64 2.1.2023 9.47 2.1.2023 9.47
KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 5630 169, trofeet.fi. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Allt du behöver för att stoppa upp djur och göra trofeer, bla blekmedel och underlag, www.tayttotarvike.fi, tfn 040 9642 611. Alf Cederlund, 050 3414 947, Pyttis. Alla arbeten i branschen. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. Pälsberedning, Eräturkis. Vi bereder skinn av småvilt. 040 7237 084. Jägare, ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 5004 233, Turkisatelje. SÄLJES 45 år i branschen. Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Goredräkter och kängor, Ultracom GPS-pejlar, Kikare, Skidor mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM. Med buss och post. Begagnade vapen i fint skick samt det mesta du behöver, porinase.fi, 040-5417 308. Vakuumpåsar, knivar, skärbräden mm i köttbranschen, www.riistatarvike.fi, tfn 050 3214 120. Tikka 308.9,3 × 62CZ. Baikal över-under 12 cal. Arminius 22 LR. Tfn 050 5536 779. Jaktstuga mitt i statsmarker, vid sjöstrand i Suomussalmi, 0400 668 903. Tikka M65, 5 och 10 patroners magasin, 040 7581 366. Valpar av rysk stövare (russkaja gontjaja) födda 17.9, efter veterinärgranskade föräldrar med god härstamning. Tfn 050 3253 898 / 045 2609 101. Kombigevär valmet, kaliber .308 och hagelpipa, tfn 050 5582 430. Fina sköldar för horntroféer; älg 15 €, hjort 12 €, rådjur 10 €. 050-5616 493. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. VINTERDÄCK FÖRMÅNLIGT! www.riekko.eu. KÖPES Jordbrukseller skogsfastighet 20-200 ha, seppo.wahlberg@elisanet.fi, tfn 050 2007, max 100 km från Tammerfors – spara annonsen – Jag köper älghorn, 050 5862 157. Pälsskinn, R Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 5546 852. HUNDAR Valpar av finsk spets, tfn 044 0490 777. Valpar av östsibirisk laika, 3 hanar och 3 tikar kvar. Födda 11 december. Tfn 0400 680 057. Viltinfo.fi är Finlands viltcentrals webbaserade utbildningssida. Den är avsedd för alla som är intresserade av natur och vilt. Viltinfo.fi innehåller utbildnings material samt information om att börja jaga, vilt, finsk jakt och viltförvaltningens uppgifter. Jägaren 1/2023 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2023 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 2/2023 utkommer den 17 mars. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 februari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Era?ilmoitukset_JA?0123.indd 65 65_Era?ilmoitukset_JA?0123.indd 65 2.1.2023 9.47 2.1.2023 9.47