• MERA PLATS FÖR DEN EUROPEISKA BÄVERN STAMVÅRDANDE JAKT PÅ STORA ROVDJUR VÅR ÄLGSTAM ÄR KONSTGJORD NU RÄKNAR VI SPÅR I SNÖN DELTA OCH PÅVERKA! JAKTVÅRDSFÖRENINGARNAS ÅRSMÖTEN 1/2024 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0124.indd 1 01_Kansi_JÄ0124.indd 1 27.12.2023 15.07 27.12.2023 15.07
• 58 Kallrökt viltkött är en värdefull vara 18 Högsta förvaltningsdomstolens björnbeslut – vad handlar det om? 30 Småviltet: Räkningen av spår i snön en hörnsten 60 Jaktvårdsföreningarnas årsmöte Delta och påverka! JAKTEN 14 Hjortjakten i slutet av säsongen 18 Högsta förvaltningsdomstolens björnbeslut 29 Bäverjakt med egen vak 34 Ungdomsredaktionen 38 Jaktföreningarna uträttar ett betydande viltoch naturvårdsarbete 44 Myter om skogshönsen 51 Mörkersikte får inte användas på jakt 52 Batteridriven värmeväst ger mera tid vid kyla 56 Viltrecept 58 Kallrökta delikatesser 64 Säkerheten framför allt VILTET 10 Mera rum för den europeiska bävern 22 Vår älgstam är konstgjord 26 Bävern: En framgångsrik återkomst 30 Småviltet: Räkningen av spår i snön en hörnsten 32 Ode till viltobservatörerna 40 De jaktbara fåglarnas häckningsdata överförs till kartan 42 Skogsbruksstöden gynnar också viltvården 46 Ny metod för uppskattandet av hjortstammen AKTUELLT 4 Nyheter 8 Handbok för jägare fyller 60 år 20 Viltrådet – vad är det? 50 Kom ihåg tidsfristerna för vapenlicenserna! 54 Hur går det för rovdjurs kontaktpersonerna? 60 Kallelsen till din jv-förenings årsmöte 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 49 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 48 Om den stamvårdande jakten 49 Dispenser för icke fredade fåglar Jägaren 1/2024 2 Innehåll 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0124.indd 2 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0124.indd 2 28.12.2023 7.59 28.12.2023 7.59
• 10 Mera rum för den europeiska bävern 20 Viltrådet – vad är det? Genom kriser och svårigheter J aktvårdsföreningarnas 60-åriga färd har varit hedrande och inrymmer minst två hela generationer. Nationellt har vi byggt en välfärdsstat och lokalt har vi skapat verksamhetssätt där vi med frivilliga krafter sköter en stor del av viltförvaltningen som indirekt statsförvaltning. Vi kan vara stolta över allt som vi gemensamt har åstadkommit! Under årens lopp har vi klarat av svårigheter och kriser, och nu går det trögt igen. Det blir allt svårare att hålla igång frivilligarbetet. Allt fler upplever besvikelse och till och med ilska. Det är svårt att hålla motivationen uppe när vi upplever att vi i dagsläget inte förmår sköta de stora rovdjuren och att det kan krävas ändringar på EU-nivå för att öppna låsningen. Och den vägen är oftast väldigt lång! Detta är alltså läget där jv-föreningarna kämpar för att bevara och hålla igång verksamheten. Vi måste skapa en fortsättning på frivilligarbetet, inte minst för att kunna jobba vidare med de stora rovdjuren. Om insamlingen av observationer och den långa raden andra uppgifter som sköts av frivilliga börjar förfalla så fördystrar det framtiden för samtliga jaktvårdsföreningar och jägare. Även om somliga ifrågasätter jaktens och viltförvaltningens berättigande så verkar vi ha den stora allmänhetens stöd. Enligt enkäten som gjordes i våras är det bara en liten del av finländarna som har en negativ inställning till jakten. Men vi måste fortsättningsvis kunna motivera vår verksamhet – ännu bättre än förut – också för dem som kritiserar oss. Låt oss därför, trots bakslagen, stöda jv-föreningarna i deras viktiga arbete också under de kommande 60 åren. Någon annan väg till framtiden finns inte. Om vi kan sköta allt detta med bibehållet stöd från den stora allmänheten så kommer allmänheten att stöda oss i samtliga våra uppdrag – oavsett hur framtiden kommer att se ut! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 1/2024 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0124.indd 3 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0124.indd 3 28.12.2023 7.59 28.12.2023 7.59
• Nyhet r VARG­ ATTACKERNA PÅ HUNDAR ÖKAR För fjolåret 2023 (läget 21 december) kan vi redan konstatera drygt 60 vargattacker på hundar. För dem har drygt 200 000 euro betalats ut i ersättningar. Utöver den här summan har ersättningar också betalats ut från egna försäkringar. U nder det senaste decenniet har mängden attacker varierat mellan 30 och 50 per år. Året 2020 ersattes för första gången fler än 50 fall (54 hundar och 39 av dem dog). Året 2021 noterades 34 attacker (23 döda), vilket en smula överraskande ligger under långtidsmedelvärdet trots att vargarna blir fler. Men under de två senaste åren har mängden vargattacker återigen ökat. Under 2022 ersattes 46 vargattacker på hundar (41 dog). Och i fjol (2023) överskreds gränsen 60 vargattacker. Enligt viltskaderegistret dog 48 av hundarna medan 13 blev skadade. 2022 betalades drygt 176 000 euro ut i ersättningar för vargattacker på hundar och för 2023 är ersättningarna redan uppe i drygt 204 000 euro. I elva av fallen har ersättning också betalats ut från egna försäkringar; viltskaderegistret står alltså inte för samtliga ersättningar. Fler vargattacker än förut i västra Finland och Norra Savolax Vargattackerna på hundar är inte jämnt fördelade och står inte heller i proportion till antalet vargar i en region. I synnerhet i sydvästra Finland verkar attackrisken vara relativt sett mindre än i de övriga regionerna, men även där har det skett en klar ökning från föregående år. Det samma gäller för regionerna Österbotten och Kust-Österbotten. I Egentliga Finland är mängden vargattacker på hundar ändå måttlig och i de fem fallen som blev införda i viltskaderegistret ledde bara ett till att hunden dog. Det här avviker klart från förhållandet mellan döda och skadade hundar i de övriga regionerna. Den stora mängden rådjur och vitsvanshjort erbjuder vargarna mycket föda, vilket åtminstone delvis kan förklara det mindre aggressiva beteendet mot hundar. Å andra sidan har också jägarna i regionerna varit tvungna att anpassa sig till det rådande vargläget. Vargattackerna på hundar ökar också i regionerna Uleåborg och Norra Savolax medan läget i Norra Karelen är oförändrat. I Kajanaland har attackerna till och med minskat en aning. I den öppna tjänsten riistavahingot kan du studera hur attackerna av stora rovdjur på husdjur och renar fördelar sig tidsmässigt och geografiskt. Du finner den på riistavahingot.fi > svenska. Vargattackerna på hundar enligt viltcentralsregion åren 2022 och 2023 VILTCENTRALS­ REGION DÖDA 2022 SKADADE 2022 TOTALT 2022 DÖDA 2023 SKADADE 2023 TOTALT 2023 S Tavastland 1 1 S Savolax 2 2 1 1 Sydöstra Finland Kajanaland 8 1 9 5 1 6 Mellersta Finland 2 2 2 2 Lappland 1 1 Uleåborg 3 3 5 5 Österbotten 3 1 4 10 10 N Tavastland 2 2 1 1 N Karelen 10 1 11 7 3 10 N Savolax 5 5 8 3 11 Kust-Österbotten 2 2 5 1 6 Satakunta 3 3 4 4 Nyland 1 1 Egentliga F 1 4 5 HELA LANDET 41 5 46 48 13 61 Kä lla : JSM / vil tsk ad er eg ist re t 20 .12 20 23 När en vargattack har inträffat Ta omedelbart kontakt med landsbygdsnäringsmyndigheten på orten där attacken skedde. Myndigheten ordnar en besiktning i terrängen och vidtar de åtgärder som krävs. Även en representant för jaktvårdsföreningen har rätt att delta i besiktningen. Han eller hon kan ge ett sakkunnigutlåtande om djuret bakom attacken. GE TT Y IM AG ES Jägaren 1/2024 4 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 4 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 4 27.12.2023 15.09 27.12.2023 15.09
• Licensavgifterna har sjunkit Jordoch skogsbruksministeriet har gett en förordning om Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas avgifter för offentliga förvaltningsuppgifter för åren 2024 och 2025. Förordningen sänker avgifterna som viltcentralen debiterar för sina licensoch tillståndsbeslut. Avgiften som debiteras för licensbeslut för hjortdjur sjunker från 140 euro till 110 euro medan avgiften för övriga licensbeslut sjunker från 160 euro till 140 euro. Tillståndsavgiften för hundprov eller hundträning under tiden då hundar ska hållas kopplade sänktes från 100 euro till 70 euro medan avgiften för tillstånd för rörelsehindrade att använda motordrivet fordon sänktes från 130 euro till 80 euro. Enligt lagen om grunderna för avgifter till staten ska en avgift motsvara kostnaden för avgiften. Avgifterna som Finlands viltcentral debiterar för vissa licenser och tillstånd sänktes eftersom handläggningskostnaderna tack vare Oma riista har sjunkit. Vad anser du om älgstammen? I januari kommer Finlands viltcentral att skicka ut en enkät till jaktledare, vice jaktledare och kontaktpersoner i jaktföreningar och jaktsällskap. Med enkäten vill vi bland annat veta hur föreningarna tar vara på de fällda djuren och hur stor avskjutning föreningarna önskar sig i framtiden. Bomma inte chansen utan svara när du får meddelandet! Svaren behandlas självfallet anonymt. TE RO SA LM EL A Här presenterar vi några förenklade exempel ur Lagen om djurvälfärd som trädde i kraft den första januari. Vi uppmanar hundägarna att fördjupa sig i lagen och lagens detaljer. Vatten för hunden På platsen där en hund hålls stadigvarande ska det alltid finnas vatten i flytande form. I en rastgård kan detta på vintern kräva en uppvärmd vattenskål. På övriga platser räcker det med att regelbundet bjuda hunden vatten. På hundens stadigvarande plats ska det också finnas en ”sjukstuga”, alltså en lämplig plats där hunden kan återhämta sig i lugn och ro. Avel och försäljning Hunden ska kunna para sig naturligt och valparna ska kunna leva ett rastypiskt liv. Hundens innehavare ska kunna förhindra okontrollerad parning. Vid avel ska likaså hänsyn tas till hur hundens lynne går i arv. En annons för marknadsföring ska inkludera följande; försäljarens namn, djurets födelsetid, ålder, födelseland (om annat än Finland) samt vistelseort eller -land vid den aktuella tidpunkten. En hund som är yngre än sex månader får inte införas till Finland om syftet är att sälja eller överlåta hunden här i landet inom fyra månader efter inresan. Lagen om djurvälfärd och hundarna Minderåriga och vårdnadshavarens ansvar En person som är yngre än 16 år kan inte ansvara ensam för en hunds välfärd eftersom detta kräver tillräckliga kunskaper och ekonomiska resurser, i synnerhet om hunden blir sjuk. Tävlingar Praktiska jaktprov för hundar där målet är kontakt med vilda djur i deras naturliga miljö räknas inte som anmälningspliktig djurtävling och kräver inte heller någon utsedd tävlingsveterinär. Utrustning Det är förbjudet att använda utrustning som orsakar hunden obefogad smärta. Det är inte heller tillåtet att sälja, marknadsföra eller ens inneha redskap som vållar hunden smärta eller lidande. Apparater som ger elektriska stötar får inte marknadsföras, importeras, tillverkas, säljas, överlåtas, användas eller innehas. Tillåten utrustning får inte användas på ett sådant sätt att den orsakar hunden smärta eller lidande. Det är med andra ord förbjudet att rycka i halsbandet eller spänna det. Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten till djurskyddsmyndigheterna gäller bland annat för socialoch hälsovården, religiösa samfund, seminörer, avbytare, vikarier och myndigheter av olika slag. Anmälningen kan också göras av en privatperson. Anmälaren förblir anonym om ärendet skulle innebära otrevligheter för honom eller henne. TE RO SA LM EL A Jägaren 1/2024 5 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 5 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 5 27.12.2023 15.09 27.12.2023 15.09
• Har vi förlorat målet ur sikte? H FD:s björnbeslut körde in vår rovdjurspolitik i en återvändsgränd värre än någonsin förut. Av allt att döma har den stamvårdande rovdjursjakten nu blivit lagd på hyllan, åtminstone tills vidare. Somliga massmedier och naturorganisationer har till och med jublat över HFD:s beslut och har till och med beskyllt Finlands viltcentral för att fatta olagliga beslut! Det är grovt, eftersom EU:s naturdirektiv och vår nationella jaktlagstiftning tillåter stamvårdande jakt bara motiveringarna räcker till. Kommissionen har till och med uppmanat oss att använda de nationella möjligheterna till flexibilitet vid besluten om problematiska rovdjur. Det handlar alltså snarare om skillnader i tolkningarna av flexibiliteten. Kärnan i HFD:s beslut om avslag var att målet för den stamvårdande jakten i dispensbeslutets motiveringar inte var godtagbart. Nu har det till och med gjorts en interpellation om Finlands viltcentrals agerande där viltcentralen beskylls för att gynna jägarna med stamvårdande licenser. Förnuftigare vore det väl att fråga sig varför riksdagen inte har åstadkommit någonting konkret trots att den stamvårdande jakten har debatterats intensivt i flera valperioder. Det skulle väl inte behövas mer än lite filande på ordalydelsen i jaktlagens 41 a §, men inte heller det skulle väl rå på dagsläget. I det nya regeringsprogrammet finns verkligt positiva formuleringar för jakten på de stora rovdjuren och skjutbanorna – förutsatt att orden omsätts i handling. För skjutbanornas del kan vi konstatera att om miljötillståndsfrågorna stannar på miljöförvaltningens bord så förblir det omöjligt att nå regeringsprogrammets mål. Om vi följer miljöministeriets uppdaterade guide för miljötillstånd så rasar antalet skjutbanor. I dagens geopolitiska situation borde antalet skjutbanor absolut öka! Den som funderar djupare på saken kommer oundvikligen att undra om vi bor i de välmenande dumbommarnas land? Jag hoppas verkligen att jag har fel! TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Vargspillning samlas in för DNA-analys Insamlingen av vargspillning fortsätter på olika håll i landet ända till slutet av februari. DNA-analyserna ger oss information om vargarna som vi inte kan få med någon annan metod. – Med DNA:t kan vi identifiera vargarna som lämnade spillningen och gränserna för vargreviren. Och få veta om det är ett vargpar eller en flock som lever i reviret, berättar specialforskare Mia Valtonen på Naturresursinstitutet som koordinerar insamlingen. Skyddandet av de stora rovdjuren och jakten på dem har varit ett hett samtalsämne under de senaste månaderna. – I dessa tider blir det allt viktigare att ha ett sammanhängande kunskapsunderlag. Vargobservationerna och DNA-analyserna är nödvändiga för att vi ska kunna skapa en tillförlitlig bild av vargstammen i vårt land, uppger Valtonen. DNA-resultaten för tidigare år finns samlade på kartan här: luonnonvaratieto.luke.fi/kartat?panel=suurpedot > svenska. DNA-resultaten för fjolvintern publicerade revirvis I likhet med tidigare år är DNA-resultaten för fjolvintern publicerade revirvis. På det viset kan den som bor i ett vargrevir kolla läget på hemorten. luke.fi/fi/documents/susien-dnatulosten-kooste-kokosuomi-20222023 Sammanställningen presenterar DNA-resultaten för 80 vargrevir eller observationsområden i hela landet. Där presenteras de identifierade revirvargarna och deras historia. Även revirvargarnas släktskapsförhållanden är utredda. Den som läser sammanställningen ska ändå komma ihåg att den beskriver läget för ett år sedan. Vargläget har hunnit förändras sedan dess; paren har fått ungar, ungvargarna har vandrat sin väg och nya revir har uppstått. JA AK KO AL AL AN TE LA K lumn Jägaren 1/2024 6 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 6 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 6 27.12.2023 15.09 27.12.2023 15.09
• PÅ 2000-TALET FLER ÄN JÄGAREXAMENSTILLFÄLLEN 160 000 AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Anteckna genast samtliga observationer och fällningar i viltloggen. På det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för föreningen/jaktsällskapet/ licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Jaktledaren och licensinnehavaren ? Avsluta hjortdjursjakten: samtliga deltagare i licensen avslutar sin egen jakt för arten som jagas och därefter stänger licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Dispenserna ? Ansök om dispens för jaktbara och fredade fåglar i god i Oma riista. Verksamhetsledaren ? Förbered verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Inför skjutproven, examenstillfällena, kurserna och de övriga händelserna i Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 12.00-16.00, tfn 029 431 111 eller oma@riista.fi Ändringar i jakttillstånden Dygnspriset på tillstånden för hönsfåglar steg från 17 euro till 20 euro. Dygnspriset för jakt på övrigt småvilt steg från 10 euro till 12 euro. Motsvarande säsongtillstånd steg från 130 euro till 160 euro och från 80 euro till 90 euro. Det personliga säsongtillståndet för älgjägare i norra Finland (området som avses i jaktlagens 8 §) steg från 45 euro till 55 euro. Priset på dygnstillstånd steg i hela landet från 15 euro till 20 euro. De nya priserna beror på förordningen som jordoch skogsbruksministeriet har givit. Bakom höjningarna ligger ökade kostnader. Forststyrelsen eftersträvar inte vinst. För dem som deltar i älgjakt i norra Finland införs begränsningar; hädanefter får det i jaktsällskap i statsmarker finnas högst tre jägare som samtidigt också jagar i ett annat älgsällskap. Beslutet berör kommuninvånares rätt till fri jakt i området som avses i jaktlagens 8 §. Jubileumstävlingen Ladies' Trial 2023 Tävlingen Ladies' Trial, som ordnades av vorstehklubben Saksanseisojakerho ry, en rasorganisation för kontinentala hönshundar, är en tävling uteslutande för damer. 60 hundekipage startade i årets Ladies' Trials som samtidigt var en 30-års jubileumstävling. Tävlingen har blivit allt populärare och det fanns klart fler intresserade än platser för tävlande. När anmälningstiden hade gått ut lottades deltagarna bland de anmälda. Tävlingen genomfördes enligt reglerna för specialprov för kontinentala hönshundar. Hundar i ungdomsklass, öppen klass och segrarklass hade rätt att delta. Specialproven bestod av jaktprov där domarna bedömde hundens sök och viltarbete. Arrangörerna Avanssi Klubi ry och föreningen Uudenmaan Kanakoiraharrastajat ry tackar vorstehklubben, deltagarna, markägarna, sponsorerna, överdomarna, funktionärerna och talkofolket! Överdomare Heikki Nygren, Emmi Mikkola och Alli. Jägaren 1/2024 7 Nyhet r 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 7 4-7_Uutiset_JÄ0124.indd 7 27.12.2023 15.09 27.12.2023 15.09
• JUBILEUMSBOKEN JÄGAREXAMEN 60 ÅR BESTÄLL ETT EGET EX ELLER SOM GÅVA! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro 1962 förnyades jaktlagen, vilket bland annat innebar en obligatorisk jägarexamen. För examen skrevs en handbok för jägarna som nu fyller sextio år och som under sin bana har genomgått ett flertal upplagor och förnyelser. TexT och bild Perttu Matero D en första upplagan, som på finska hette Mitä jokaisen tulee tietää metsästyksestä – Metsästäjän opas, utkom i april 1964 och var blygsam till formatet och sidantalet. Lagstiftningen spelade självfallet en framträdande roll i boken, men mycket vikt lades också på jägaretikett och god jägarsed. Det här berodde antagligen på att vår uråldriga, folkliga och behovsbaserade jaktkultur först nu blev försedd med värderingar som betraktades som viktiga. Artidentifieringsbilderna var svartvita och små, och de övriga illustrationerna var teckningar som bland annat åskådliggjorde riskabla situationer på jakt. Eftersom det var obligatoriskt att skriva jägarexamen blev handboken väldigt populär. Nya upplagor trycktes i rask takt efter den första på 10 000 ex. De första större ändringarna och kompletteringarna kom på 70-talet; den totalförnyade nionde upplagan (1975) fick pärmar i färg, vilket innebar en klar förbättring för utseendet. 1986 inleddes arbetet med totalförnyelsen av både examen och handboken. Vid horisonten skymtade också en revidering av Handbok för jägare fyller 60 år jaktlagen, men denna lät emellertid vänta på sig så redaktionen beslöt att göra handboken tvådelad med lagarna i en separat del. Den förnyade handboken utkom 1991 och var någonting helt annat än föregångarna. Den var större med fler färgbilder och hårda pärmar, och såldes tillsammans med lagboken (med mjuka pärmar) i ett kartongfodral. Redaktionen hade satsat rejält på artidentifieringen med teckningar i färg av fåglarna. I motsats till traditionella fågelhandböcker låg fokus här på det som jägare behöver veta; hur fåglarna ser ut i höstdräkt. Även viltekologin behandlades grundligare än förut. 2016 förnyades handboken igen. Den separata lagdelen föll bort och följande år lades handboken också ut på nätet, där undervisningsmaterialet kompletterades med bland annat videor. Handbokens 60-års jubileumsutgåva utges i år och utgör som förut en rejäl laddning med kunskap för jägare. Under årens lopp har samhället förändrats och därmed även jägarnas roll. I de senaste upplagorna betonas därför sådant som jägarens ansvar vid mötet med andra naturvänner. Då representerar jägaren hela jakten och därmed också allmänhetens uppfattning om jägarna. Den första upplagan av jägarhandboken på svenska utkom 1964; Vad var och en bör veta om jakt Handbok för jägarexamen. De följande upplagorna översattes alltid genast till svenska, men titeln ändrades enligt den finska förlagan till Handbok för jägarexamen. 1975 totalförnyades handboken och namnet ändrades till Handbok för jägare. Jägaren 1/2024 8 8-9_Metsästäjä_opas_60v_JÄ0124.indd 8 8-9_Metsästäjä_opas_60v_JÄ0124.indd 8 27.12.2023 15.09 27.12.2023 15.09
• JUBILEUMSBOKEN JÄGAREXAMEN 60 ÅR BESTÄLL ETT EGET EX ELLER SOM GÅVA! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro 8-9_Metsästäjä_opas_60v_JÄ0124.indd 9 8-9_Metsästäjä_opas_60v_JÄ0124.indd 9 27.12.2023 15.10 27.12.2023 15.10
• Mera utrymme för den europeiska bävern Finlands viltcentral har publicerat en förvaltningsplan för bäverstammarna. Syftet är att förstärka livskraften och jaktbarheten hos den europeiska bävern. För den främmande kanadensiska arten väntar däremot bistrare tider. TexT Marko Svensberg I vårt land förekommer som känt två bäverarter; den ursprungliga europeiska och den från Nordamerika införda kanadensiska. En gång i tiden planterades båda ut i vårt land utan att vi kände till att det handlade om två olika arter. Vår nuvarande europeiska bäverstam klassas som nära hotad medan den kanadensiska förekommer i ett större antal. Förekomstområdena är fortfarande i stort sett skilda från varandra. Förvaltningen av våra två bäverstammar innebär således en balansgång. För den kanadensiska har det på Jägaren 1/2024 10 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 10 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 10 27.12.2023 15.10 27.12.2023 15.10
• Översvämningarna som bävern åstadkommer ökar antalet arter eftersom det uppstår olika livsmiljöer i landskapet. Svämlanden utgör utmärkta miljöer för sjö­ fåglar att häcka och beta i. Även hjortdjuren gynnas av uppslagen av lövträd som bäverdammarna ger upphov till. Under lövträden uppstår näringsrika ängar med örter, lövträd och lövbuskar. Livsutrymme för den europeiska bävern Den publicerade planen består av ett skötsel­ program för den europeiska bävern och ett förvaltningsprogram för att begränsa den kanadensiska artens utbredning. Programmen innehåller ett antal planerade åtgärder för de båda arterna. Det främsta syftet är att lyfta vår stam av euro­ peisk bäver till en gynnsam skyddsnivå och på det viset stärka artens livskraft och göra den mera jakttålig. För att nå målet ingår ett antal åtgärdsförslag i planen för att begränsa den kanadensiska bäverns utbredning. För skötseln av den europeiska bävern ingår forskning, inventeringar, organiseringen av jakten och informa­ tionsspridning. Elimineringen Enligt förslagen ska de kanadensiska bävrarna elimi­ neras i västra Lappland och i mån av möjlighet också i övriga Lappland. Kring områdena med europeisk bäver i sydväst ska det skapas kanadensarfria buffertzoner för att göra det lättare för de europeiska bävrarna att sprida sig. Före elimineringen ska de båda arternas exakta utbredningsområden kartläggas. För uppgiften att begränsa kanadensaren och hindra vidare utbredning kommer vi att behöva hjälp av jägarna. Vi kommer även att behöva ett samarbete med Sverige och Norge för att hindra kanadensarna från att sprida sig dit. Till Ryssland har arten redan spritt sig och där uppgår stammen till uppskattningsvis 15 000 individer. Helst utbredning på naturlig väg Beträffande skötseln av den europeiska bävern är plan A den, att vi ska hjälpa arten att sprida sig på naturlig väg. Utsättningarna kommer som plan B och med den me­ toden kan vi fylla i luckor i utbredningen. Vi ska också utreda möjligheterna att grunda nya förekomster, bland annat i de vidsträckta skyddsområdena i Lappland. Åtgärderna i skötselprogrammet innebär också satsningar på forskning och effektivare inventeringar. Vi behöver exakt information om utbredningen och effekti­ vare bäverräkningar som omfattar hela landet. Vi behöver genetisk forskning och vi behöver veta om det finns ett behov av att förstärka stammen med individer från andra populationer. Dessutom finns det ett behov att undersöka de sociala och ekonomiska konsekvenserna om vi börjar eliminera kanadabävrar och flytta europeiska. Detta för att kunna lösa eventuella konflikter som åtgärderna kan ge upphov till. Vi siktar på att efter hand ersätta de kanadensiska bävrarna med europeiska. EU­nivå gjorts en riskbedömning och det har föresla­ gits att arten ska överföras till EU­listan över skadliga främmande arter. Men något beslut på EU­nivå har ännu inte blivit fattat. Bägge bävrarna är nyttiga för naturen Bägge bäverarterna ökar mångfalden i naturen genom att kraftigt bearbeta sin närmiljö. Detta gynnar många andra djurarter eftersom tillgången på föda ökar tack vare de nya gynnsamma strukturella dragen i den för­ ändrade miljön, i synnerhet bäverdammarna. Bägge bäverarterna ökar mångfalden i naturen kring boet och är därför viktiga. Intresserad? Lyssna då på podden Sorkkia ja sarvia (på finska) på jagarentidningen.fi. H AN N U HU TT U Jägaren 1/2024 11 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 11 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 11 27.12.2023 15.10 27.12.2023 15.10
• Jakttiderna och bävermängderna ? Den kanadensiska och den europeiska bävern är vilt (5 §) som får jagas 20.8-30.4. ? Den europeiska bävern kräver jaktlicens och har regionala kvoter. För den kanadensiska krävs inte någon licens. ? Det finns uppskattningsvis 3 700-5 000 europeiska bävrar, men så mycket som 10 000-19 000 kanadensiska. Beträffande skötseln och förvaltningen av de båda bäverstammarna siktar vi på att den europeiska efter hand ska ersätta den kanadensiska. Processen kommer sannolikt att ta årtionden. Vi kommer alltså i långa tider att få leva med en bäverpolitik som omfattar två bäverarter. Från ord till handling På våren kommer Finlands viltcentral att förbereda implementeringen av skötselplanen på fältet. Utredningen av bäverarternas utbredning och verkställandet av elimineringarna kommer att kräva samarbete med jägarna. Vi kommer att behöva jägarnas hjälp när vi börjar skapa buffertzoner som är fria från kanadensiska bävrar. Sannolikt kommer vi också att behöva effektiverad jakt på proffsnivå. Vi kommer också att behöva tålamod eftersom bägge arterna skapar en avsevärd mångfaldsnytta och det kommer att ta decennier att verkställa planen. ? Vi behöver mera observationer av bävrar och fällningsanmälningar i Oma riista. ? Antalet bebodda vinterhyddor enligt 2020 års kartläggning och informationen som jaktföreningarna har skickat in. Informationen beskriver samtidigt stammens storlek. ? Kartan visar buffertzonen i sydvästra Finland mellan den europeiska bäverns (grönt) och den kanadensiska bäverns förekomstområden samt området för effektiverad jakt på kanadensisk bäver i Lappland. KÄ LL A: LU KE TE RO SA LM EL A Zon för minskning Zon för eliminering 20 40 80 120 Euroopanmajava Kanadanmajava Molemmat Euroopanmajava+? Kanadanmajava+? Antal 20 40 80 120 Art Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bäverhyddor av bägge arterna Huvudort i landskapet Jägaren 1/2024 12 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 12 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 12 27.12.2023 15.10 27.12.2023 15.10
• HINNAT VOIMASSA 31.1.2024 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN TAVARAA RIITTÄÄ. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 95 NORM. 89,95 Lämmin ja pehmeä alusasu, lämmittää myös kosteana. 100% merinovillaa, nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali. 30 päivän alin hinta 79,95 €. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 3 KG /12 KG 14 39 /35 95 NORM. 15,99/39,95 (4,80/2,99 €/KG) Herkän koiran täysravinto. Ruuassa patentoitu Progut®-valmiste. 30 päivän alin hinta 13,59/39,95 €. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00 Kevyt lumipuku Desolve® Zero -kuvioinnilla. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. 30 päivän alin hinta 139,00 €. HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa kokopitkät vetoketjut. KÄSINEET HEDMARK HUNTER 19 99 Hyvän tuntuman tarjoavat metsästyskäsineet. Peukalolla ja etusormella voi käyttää kosketusnäyttöä. Kämmenosa aitoa nahkaa, lämmin 3M Thinsulate ® -vuori. KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Valmiiksi kiinnitetyt siteet. Huippuluokan mohair-polyesterpitokarva. Pituus 145 cm. LUMIKENGÄT HAGHUS 9X30” 79 95 Kevyet alumiinirunkoiset lumikengät. Pikakiristyssiteet, kantavuus n. 100 kg saakka. Mitat 23 x 76 cm. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT RAJOITETTU ERÄ! PITOKARVAPOHJAT! RAJOITETTU ERÄ! LIUKULUMIKENGÄT ALTAI HOK 145 399,Teräskantit takaavat sivuttaispidon. Huippuluokan mohair-polyester-pitokarva. Valmiiksi kiinnitetyt siteet. Lasikuituvahvisteinen puuydin. Pituus 145 cm. 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 13 10-13_Majavasuunnitelma_JÄ0124.indd 13 27.12.2023 15.10 27.12.2023 15.10
• I dagsläget är hjortjaktssäsongen väldigt lång och omfattar samtliga årstider utom våren; från sommarvärmen (+20) i början av september till den smällkalla vintern (-20) i februari. Anpassar beteendet efter omständigheterna Ju längre vintern lider desto större blir rollen som födan spelar. Att hålla sig varm under de kalla vintermånaderna kräver enormt mycket energi, så det är oundvikligt att det uppstår ett energiunderskott. Vitsvanshjorten har förmågan att hitta den bästa födan när det behövs. I avskjutningsstatistiken för området med tät stam verkar samma trend upprepa sig; där stiger kurvorna stadigt uppåt efter årsskiftet. Varje år stupar en rejäl andel hjortar för jägare som vaktar Vitsvanshjorten förändrar sitt beteende efter årstiderna och omständigheterna. Var hittar vi alltså hjortarna när året lider mot sitt slut? TexT Taneli Sinisalo Bilder Ville Kankare och Taneli Sinisalo J aktåret 2018-2019 förlängdes hjortsäsongen till mitten av februari. Då var det inte tillåtet att använda hundar i februari, men under den senaste säsongen var det tillåtet med drivande hund. Detta togs emot med öppna armar, i synnerhet i södra ändan av landet med sina milda vintrar och brist på snö. Vitsvanshj rtens år Hjortjakten i slutet av säsongen Jägaren 1/2024 14 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 14 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 14 27.12.2023 15.11 27.12.2023 15.11
• vid utfodringsplatser. Vilket visar att besöken på sådana ökar markant efter vinterns inbrott. På utfodringsplatserna finns sockerbetor, morötter och spannmål som lockar hjortarna för att varje dag tanka energi. Detta gäller i synnerhet när temperaturen har sjunkit rejält under noll och snön ligger djup. Det blir svårare att finna föda på åkrarna och hjortarna, som ju alls inte är dumma, söker sig dit där födan är lättast att få tag på. Vitsvanshjorten har lätt för att lära sig. Ett punktartat jakttryck vid en utfodringsplats underlättar inte i längden jakten utan snarare tvärtom. Hjortarna senarelägger ätandet till dygnets mörka timmar eftersom mörkret ger dem en känsla av trygghet. Av den här orsaken är det inte ovanligt att hjortjägare knorrar i slutet på säsongen eftersom hjortarna kommer för att äta först närmare gryningen. Kvalitetsoptik i kombination med snö som lyser upp punkterar dock tryggheten i mörkret och på det viset kan också en försiktig individ bli fälld. Förutsatt förstås att sittfläsket och livspusslet medger nattvak i kojan. Hemområdet krymper medan vintern framskrider Det är ofta svårt att få grepp om hemområdet där hjortarna och i synnerhet hindarna håller till. Det är lättare att följa med bockarna eftersom de kan identifieras utifrån hornen. Födan och var någonstans födan finns är avgörande faktorer när hjorten väljer sitt hemområde. I början av säsongen finns det gott om mat och hemområdet är stort. Vandringen mellan legan och betet kräver ingen stor mängd energi. På vintern blir områdena mindre eftersom det kostar mycket mera energi att vandra. Vid sträng kyla besöker hjortarna ofta foderplatsen mitt på dagen eftersom solvärmen minskar kroppens uppvärmningsbehov, vilket gör ätandet energieffektivt. På natten kan en tur-returfärd till maten kräva så mycket energi att det inte lönar sig. Då stannar hjorten kanske där den är eller ger sig iväg först när den måste. Om det i närheten av ett kvalitetsbete finns en lämplig, skyddad plats för en daglega kan hemområdet krympa och bli överraskande litet. När snön ligger har hjortarna ofta sin lega på ett berg eller en myr där de under dagen kan äta mossa eller torvmarksväxter utan att behöva bege sig någonstans. Viltkamerorna är till stor hjälp Nuförtiden hittar man en viltkamera vid var och varannan foderautomat. Kamerorna ger oss viktig information om stammens storlek och struktur, och för den som håller igång utfodringen är nyttan väldigt konkret och investeringen är lätt att motivera. Viltkameran hjälper jägaren att få grepp om hjortarnas tidtabell, vilket självfallet minskar på dödtiden i kojan. Om det mörknar klockan fem och hjortarna regelbundet infinner sig först vid åtta-nio, så är det ju meningslöst att sätta sig i kojan redan på eftermiddagen. Under barmarkstiden berättar viltkamerabilderna dessutom från vilket håll hjortarna kommer. På det viset kan jägaren låta bli att vakta när vinden blåser åt fel Jägaren 1/2024 15 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 15 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 15 27.12.2023 15.11 27.12.2023 15.11
• håll. Det är inte ovanligt att jägare struntar i det här och tänker att lukter inte sprider sig från kojan. Men faktum är att om syret räcker till i kojan och luften cirkulerar, så strömmar det också ut luft, och med luften följer dofterna. Somliga löser doftfrågan genom att låta röret för utluften vara flera meter högt, i förhoppningen att dofterna inte ska nå hjortnosen. Men vaktandet sker oftast på kvällen då luften svalnar och sjunker. Om vädret är lugnt eller vinden svag så fungerar inte heller den här lösningen. Vid måttlig vind kan lukterna hinna rätt långt innan de sjunker. Slutet på året ofta ödesdigert för bockarna Brunsten börjar vid månadsskiftet oktober-november och håller vanligen på till mitten av december, men ibland lite till, i synnerhet om det råder brist på bockar. Om hinden inte blir betäckt när brunsten når sin topp i mitten av november så brunstar den på nytt efter 28 dygn. Redan mot slutet av oktober letar bockarna aktivt efter hindar och letandet fortsätter in i december. Det här pågår i halvannan till två månader och inkluderar massor med kilometer, bataljer med andra bockar och i bästa fall flera parningar. Brunsten är en sådan pärs för bockarna att de kan tappa en femtedel av sin vikt. De försummar att äta, så i december gäller det sedan att vräka i sig mat. I vårt land blir en avsevärd del av bockarna fällda i december. Det är alltså ingen slump att bilder på stora fällda bockar börjar figurera i de sociala medierna vid den här tiden. Månskensnätter med snö ger i slutet av året jägarna utmärkta tillfällen att fälla sina drömmars trofébock. Efter årsskiftet gäller det dock att vara noggrann med identifieringen innan man skjuter. De tidigaste bockarna fäller hornen redan vid årsskiftet och oftast är det hanarna med de största hornen som börjar. Att i skymning skilja en hornlös bock från en ensam hind är verkligen inte enkelt. Det Viltkameran ger oss värdefull information om hjortarnas rörelser och besparar oss onödiga timmar i vaktjaktskojan. Sträng kyla kan tvinga hjortarna att beta också på dagen. ? När snön ligger djup fungerar utfodringsplatsen som en effektiv magnet. Jägaren 1/2024 16 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 16 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 16 27.12.2023 15.11 27.12.2023 15.11
• är klokt att lära sig känna igen hjortarna eftersom vi ska spara på de unga bockarna och låta dem utvecklas för att bevara den rätta könsfördelningen i stammen. Dina egna viltkamerabilder kan bli ett utmärkt studiematerial för igenkänningsövningarna! Studera bilder tagna av hindar och bockar som besöker en utfodring efter brunsten och jämför kroppsformerna, men tänk bort hornen. Ju mer du studerar ämnet desto tydligare börjar du se skillnaderna. I slutet av säsongen blir det fällningar också på åkrar Efter hand som säsongen framskrider och ju fler hjortar som blir fällda vid utfodringsplatser, desto mer lär sig hjortarna att undvika sådana, i synnerhet i dagsljus. Men om inte snödjupet är oerhört eller kölden knäpper i knutarna så betar hjortarna också på åkrar, i synnerhet i skymningen. Ofta går det på det viset att utsikterna ljusnar för dem som vaktar vid en åker eftersom jakttrycket föser bort hjortarna från utfodringsplatserna på dagen. I slutet av föregående jaktsäsong hörde aktivare besöka utfodringsplatserna är det förnuftigt att på drevjakt släppa hundarna på en sådan. Men självfallet hör det till god jägarsed att först be om tillstånd av den som äger utfodringen. På det viset undviker vi konflikter som skulle förgifta atmosfären i jaktföreningen. På en drevjakt kommer skottchanserna ofta hastigt. Det vilar på jaktledarens ansvar att påminna deltagarna och ge anvisningar om identifierandet av de lovliga djuren. Detta i synnerhet som bockarna redan har fällt hornen. En drevjakt med hund i slutet av säsongen ska ju vara en avkopplande dag, ett avbrott i vardagen. En klar köldmorgon i februari med frostiga träd och termosen laddad med hett kaffe; då är det en överväldigande upplevelse att höra den drivande hundens skall närma sig. Att därefter avrunda jaktdagen med eftersnack med kamraterna vid brasans värme ger veckoslutet ett värdigt avslut och krafter att under vardagsveckan vänta på nästa veckoslut. jag flera kamrater i min jaktförening säga att hjortarna inte längre kommer till utfodringsplatserna, och om de gör det så gör de det först på morgonnatten. Många åkrar var jägarfria, så där kände sig hjortarna säkra och kom för att beta mitt på blanka dagen. När snön ligger är det jobbigt att gräva fram födan. Också på åkrar är hjortarna selektiva och gräver fram den bästa födan. Ängsmark med klöver är ofta bra ställen att vakta på, bara man förmår sitta ute i vinterkylan. Hjortarna gillar också stubbåkrar med ett uppslag av klöver. Men om åkern har varit blöt och frusit innan snön föll så blir det väldigt svårt för hjortarna att gräva fram födan. Under sådana omständigheter visar sig kanske inga hjortar alls på åkrarna. Sällskapsjakt ända till slutet på säsongen Nuförtiden kan vi njuta av drevjakt ända till mitten av februari. Drevet behöver inte heller genomföras med folk i kedja bara vinterföret tillåter kortbenta drivande hundar. När hjortarna har övergått till att I slutet av säsongen lyckas hjortjakten också på åkrar. Se videon om hur man identifierar hjortar jagarentidningen.fi Jägaren 1/2024 17 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 17 14-17_Peuran_vuosi_loppukausi_JÄ0124.indd 17 27.12.2023 15.11 27.12.2023 15.11
• Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober sitt beslut om sammanlagt 17 överklaganden som gällde dispenser för björnjakt beviljade för hösten 2022. TexT Tero Kuitunen Bild Hannu Huttu F inlands viltcentral hade beslutat – myndighets­ beslut som kan överklagas – att tillåta jakt på inalles 111 björnar i Kajanaland, Östra Finland och Norra Tavastland. Besluten var fattade på stamvårdande grunder. Enligt den högsta förvaltnings­ domstolens (HFD) beslut uppfyllde inte de beviljade dispenserna kraven enligt jaktlagen och EU:s natur­ direktiv. Björnen är enligt naturdirektivet en skyddad art som får jagas enbart med dispens. Högsta förvaltningsdomstolens björnbeslut – vad handlar det om? Det ska därför finnas godtagbara skäl för ett undan­ tag från fredningen. Stamvårdande björnjakt har i vårt land bedrivits i åratal och dispensjakten har i praktiken visat sig fung­ era mycket väl. Under åren med stamvårdande jakt har björn­ stammen vuxit och brett ut sig utan att orsaka några orimliga bekymmer. Likaså har finlän­ darnas inställning till björnen förblivit positiv. Hittills har dispenserna bevil­ jats enligt Finlands viltcentrals bedömning. Viltcentralen har tillämpat flexibiliteten i natur­ direktivet, men nu har HFD:s beslut gjort detta lagstri­ digt. Tolkningsmånen illustreras av att Norra Finlands förvaltningsdomstol ansåg det formulerade målet vara lagenligt. Men HFD:s beslut är ett faktum som viltcen­ Skillnaderna mellan Sverige och Finland beror uteslutande på att domstolarna gör olika tolkningar av naturdirektivet. Jägaren 1/2024 18 18-19_KHOn_karhupäätös_JÄ0124.indd 18 18-19_KHOn_karhupäätös_JÄ0124.indd 18 27.12.2023 15.11 27.12.2023 15.11
• tralen hädanefter måste ta hänsyn till vid handläggandet av ansökningar om stamvårdande dispens. Dispenser för att lösa problem i licensområden HFD konstaterade faktum, att en allt för tät björnstam orsakar problem och att jakten i praktiken är det enda sättet att lösa problemen. Rätten ansåg det också vara tänkbart att vi kan lindra sociala problem som björnarna orsakar genom en behärskad minskning av stammen. Enligt HFD:s syn på saken kan undantag beviljas enbart om det finns ett specifikt problem som är lokalt och kräver ett ingripande. Därför ska det i motiveringarna till en dispens finnas en uttömmande utredning. Den här detaljen som HFD antecknade i sitt beslut leder till följande; i fortsättningen ska den som ansöker om dispens kunna påvisa ett problem i det aktuella området eller något annat giltigt skäl med anknytning till ansökningsområdet. Dessutom ska skälet vara i enlighet med naturdirektivet. Tyvärr upplyser HFD:s beslut oss inte om hur vi ska göra för att kunna bedriva stamvårdande björnjakt i enlighet med naturdirektivet. Björnjaktskulturen kan utgöra ytterligare ett skäl Enligt HFD:s beslut kan björnjaktskulturen vara ytterligare ett skäl att beakta i dispensbesluten. Detta förutsatt att de övriga förutsättningarna för dispens för stamvårdande jakt föreligger; det vill säga att den sökande kan påvisa ett skäl eller en situation i området. Den regionala ekonomin påverkar inte antalet licenser I sitt beslut fastställde HFD också att den regionala ekonomin saknar betydelse i licensövervägandet. Jakten på fredade arter kan således inte motiveras med att den skapar intäkter för den regionala ekonomin. Jakten i sig duger inte heller som skäl Den adaptiva jakt som nämns i jordoch skogsbruksministeriets förvaltningsplan för björnstammen utgör enligt HFD inte heller något godtagbart syfte för vilket dispens kunde beviljas. Faktumet att den stamvårdande jakten inte skulle ha några faktiska negativa konsekvenser för en arts skyddsnivå saknar alltså betydelse i det här sammanhanget. Men den stamvårdande jakten kunde ändå vara en möjlig väg för att nå ett mål som är godtagbart enligt naturdirektivet. Skulle den svenska modellen fungera hos oss? Hos oss har man nu föreslagit att den stamvårdande jakten skulle ordnas på samma sätt som i Sverige, det vill säga att vi på politisk väg skulle fastställa referensvärden för en gynnsam skyddsnivå för de stora rovdjuren. Här ska vi notera att HFD i Finland inte har tagit hänsyn till antalet björnindivider utan tolkningen handlar enbart om godtagbarheten hos syftet. I Sverige har högsta förvaltningsdomstolen godkänt syften för dispenser som hos oss snarare skulle ingå i förvaltningsplanen. Den senaste björndomen där en naturorganisations överklagande förkastades meddelades den 6 oktober i höstas. Skillnaderna mellan Sverige och Finland beror uteslutande på att domstolarna gör olika tolkningar av naturdirektivet. I Sverige har man tagit vara på direktivets möjligheter till flexibilitet utgående från nationella omständigheter. EU-kommissionen har i flera sammanhang konstaterat att naturdirektivet medger flexibilitet och att de enskilda länderna därför får göra sin egen bedömning, bara beslutet följer direktivet. Jordoch skogsbruksministeriet har framfört som en preliminär lösning att björnen, som ju befinner sig på en gynnsam skyddsnivå, skulle överföras från bilaga IV till bilaga V i naturdirektivet. Detta skulle skapa flexiblare möjligheter för jakten. Det är dock EU-kommissionen som har befogenheten att flytta arter mellan bilagor, så tiden får utvisa om kommissionen har viljan att flytta björnen. Läs mera på sidan 48. I fortsättningen ska den som ansöker om dispens kunna påvisa ett problem i det aktuella området. Jägaren 1/2024 19 18-19_KHOn_karhupäätös_JÄ0124.indd 19 18-19_KHOn_karhupäätös_JÄ0124.indd 19 27.12.2023 15.11 27.12.2023 15.11
• En person som har blivit föreslagen på jaktvårds­ föreningens årsmöte kan ta sig till det regionala viltrådet eller ända upp till styrelsen för Finlands viltcentral. TexT Petri Vartiainen K anske öppnar årsmötets ordförande följande punkt på mötesordningen med orden ”Som följande punkt ska vi utse jaktvårdsföreningens förslag till representant i det regionala viltrådet för perioden 2024 till 2027. Får jag be om förslag? Tystnaden sänker sig över mötesdeltagar­ na. Någon vågar kanske fråga ”Vart då?”. Det ovan beskrivna behöver inte nöd­ vändigtvis vara en fri fantasi på jaktvårds­ föreningens årsmöte. Även om banan som förtroendevald representant för jägarna börjar på gräsrotsnivå så är detta tämligen okänt för många jägare. Utöver sina egna styrelsemedlemmar väljer din jaktvårdsförening på årsmötet också kandidaterna till det regionala och det nationella viltrådet. För personen som väljs på årsmötet kan representationsbanan bli lång och leda ända upp till styrelsen för Finlands viltcentral. Målsättningarna på regional nivå Till det regionala viltrådet hör sex jägarre­ presentanter för viltcentralsregionen och en av dem fungerar som ordförande. Intresse­ grupperna företräds av representanter för landskapsförbundet, NTM­centralen, skogscentralen och en regionalt betydelse­ full markägarorganisation. De regionala viltråden håller tre till fyra möten om året och som namnet anger Viltrådet – vad är det? Det finns ett regionalt viltråd i varje viltcentralsregion. Till det nationella viltrådet väljs företrädare från de olika delarna av landet för att rådet ska kunna ta hänsyn till de varierande förhållandena. Södra Tavastland Södra Savolax Sydöstra Finland Kajanaland Mellersta Finland Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Kust­Österbotten Satakunta Nyland Egent. Finland M IR JA RA N TA LA Jägaren 1/2024 20 20-21_Mikä_on_riistaneuvosto_JÄ0124.indd 20 20-21_Mikä_on_riistaneuvosto_JÄ0124.indd 20 27.12.2023 15.13 27.12.2023 15.13
• Jordoch skogsbruksministeriet utnämner Det nationella och de regionala viltråden utses av jordoch skogsbruks ministeriet för tre år. Intressegruppernas företrädare i viltråden utses bland personerna som de berörda organisatonerna har föreslagit. De nya viltråden börjar sin verksamhetsperiod den första augusti. råden med intressegrupperna. Under mellanåren under treårsperioden hålls samråd med intressegrupperna där man granskar hur väl målen har uppfyllts och ger anvisningar för avskjutningsplaneringen för följande höst. De viktigaste intressegrupperna med tanke på hjortdjurens samhälleliga konsekvenser företräder jordoch skogsbruket, och trafiken. Vid samråden företräds jägarna av Finlands jägarförbund och hundfolket av kennelklubben på distriktsnivå. I somliga regioner dessutom av älghundsfolkets föreningar. Naturskyddarna representeras av naturskyddsdistriktet. Med uppgift att jämka ihop ståndpunkter på nationell nivå I anslutning till Finlands viltcentral finns också det nationella viltrådet som handhar vilthushållningsfrågor på riksnivå. Sammansättningen har en väldig bredd eftersom det nationella viltrådet inkluderar företrädare från samtliga femton viltcentralsregioner, Naturresursinstitutet, jordoch skogsbruksministeriet, miljöministeriet och Forststyrelsen, samt ett offentligt organ på riksnivå som främjar skogsbruket, en på riksnivå betydelsefull organisation inom jordoch skogsbruket, en på riksnivå betydelsefull organisation inom jakten och viltvården samt en på riksnivå betydelsefull organisation inom naturvården. Jordoch skogsbruksministeriet utser ordföranden för viltrådet bland representanterna som viltcentralsregionerna har föreslagit. Det nationella viltrådet är ett viktigt forum när förvaltningsplanerna för viltet görs upp och vid beredningen av lagar som berör jakten. Där möts representanter från olika fack och kan föra diskussioner med bredd och djup. Tack vare att hela landet är företrätt blir också de varierande förhållandena i olika landsdelar beaktade. De regionala viltråden rapporterar varje år till det nationella viltrådet om hur förvaltningen av hjortdjuren har realiserats i förhållande till de uppställda målen. Delta i din jaktvårdsförenings årsmöte och påverka! Personen som blir föreslagen på mötet kan till och med bli utsedd till representant i viltrådet eller medlem i styrelsen för Finlands viltcentral. Det regionala viltrådet fastställer vart tredje år målen för hjortdjursstammarna. Dessa utgör ett kraftigt styrinstrument för jakten på hjortdjuren. JV-FÖRENINGARNAS MÖTE REGIONMÖTET Kandidater till viltråden Viltrådens medlemmar ger förslag MINISTERIET REGIONALA VILTRÅDEN NATIONELLA VILTRÅDET VILTCENTRALENS STYRELSE Förslag till viltcentralens styrelse Förslag UTNÄMNINGAR UTNÄMNINGAR M IR JA RA N TA LA AVSKJUTNINGSPLANERINGEN FÖR ÄH-OMRÅDENA JV-FÖRENINGARNAS AVSKJUTNINGSPLANERING NATURRESURSINSTITUTET När stammen befinner sig under målet beviljas färre licenser eftersom avskjutningen ska vara mindre än stammens produktion. När stammen befinner sig ovanför målet beviljas fler licenser. Innan målet fastställs hör viltrådet de reg intressegrupperna som då kan framföra sina åsikter om lämpliga mål. Stamuppsk och beskattn rek Uppsk kvarstående stam, älgobs mm Ansöker om jaktlicens Fastställer målen för älgstammen för tre år JÄGARNA FINLANDS VILTCENTRAL REGIONALA VILTRÅDEN Fattar licensbesluten arbetar de huvudsakligen på regionnivå. De deltar på regionnivå i Finlands viltcentrals strategiska planering och i arbetet med att bereda och uppdatera förvaltningsplanerna för de jaktbara arterna och deras stammar och livsmiljöer. Viltråden hör intressegrupperna och fastställer målen för älgstammen Den kanske viktigaste delen av det regionala viltrådets arbete, som berör samtliga älgjägare, handlar om att fastställa målsättningarna för hjortdjursstammarna i älghushållningsområdena. De fastställda målen bestämmer i sin tur den årliga avskjutningsplaneringen som i sin tur avgör antalet beviljade licenser. Förfarandet när målsättningarna för hjortdjuren fastställs är fastslaget i förvaltningsplanen för älgstammen, som är fastställd av jordoch skogsbruksministeriet. Numera fastställs målsättningarna för tre år, inte bara för älgen utan också för vitsvanshjorten. Mötena med intressegrupperna som de regionala viltråden ordnar utgör en viktig del av arbetet med att fastställa målsättningarna. Tidpunkten för mötena avgörs av tidtabellen för arbetet med att uppskatta hjortdjursstammarna, för att ha tillgång till färsk informationen. Mötena med intressegrupperna brukar ordnas i mitten av mars. De egentliga besluten om målsättningarna för hjortdjuren fattas av de regionala viltråden på mötena som de håller efter samJägaren 1/2024 21 20-21_Mikä_on_riistaneuvosto_JÄ0124.indd 21 20-21_Mikä_on_riistaneuvosto_JÄ0124.indd 21 27.12.2023 15.13 27.12.2023 15.13
• Tillståndet för vår älgstam är oroväckande I vårt land har vi i decennier format älgstammens storlek och struktur med jakt. Därför ser vår älgstam nu alldeles annorlunda ut än en stam i naturtillstånd. En sådan finner vi på ön Isle Royale i USA. TexT och bilder Mikael Wikström T ill en naturenlig älgstam hör fluktuationer. Utan jakttryck växer stammen till en relativt hög täthet samtidigt som den förbrukar sina födoresurser. När tillgången på föda försämras blir djuren svagare vilket leder till att kalvproduktionen sjunker och dödligheten ökar. Det medför att stammen kraschar till en förhållandevis låg täthet. Det här leder till ett lägre betestryck, vilket ger älgens födoväxter en chans att återhämta sig. När tillgången på föda ökar, ökar också kalvproduktionen och djurens överlevnad. Stammen börjar växa och överskrider så småningom igen områdets biologiska bärkraft, vilket leder till följande krasch. På väg mot en naturenligare älgstam? ? Älgstammen har årligen beskattats fyra procentenheter mera än den årliga nettotillväxten, vilket har lett till en halvering av stammen under 2000-talet. ? Andelen kalvlösa hondjur har vuxit sedan millennieskiftet. Jägaren 1/2024 22 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 22 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 22 27.12.2023 15.14 27.12.2023 15.14
• Vår älgstam har halverats under 2000-talet I Finland har man effektivt förhindrat älgstammen från att fluktuera och tätheten har begränsats genom jakt. Samtidigt har också stammens könsoch ålderfördelning ändrats. Under innevarande årtusende har man årligen fällt en mängd älgar som i genomsnitt motsvarar 54 procent av storleken på den kvarstående stammen. Stammens beskattningshållbarhet, alltså den jaktbara nettotillväxten, har i genomsnitt legat på 50 procent. Man har alltså varje år beskattat älgstammen fyra procentenheter mera än den årliga nettotillväxten. Det har lett till att stammen har halverats under 2000-talet. Enligt Naturresursinstitutets senaste data, det vill säga efter jaktåret 2022-2023, låg den genomsnittliga tätheten för den kvarstående stammen på 2,55 älgar per tusen hektar (variation mellan älgförvaltningsområdena 0,6-4,8). Den jaktbara stammens genomsnittliga könsfördelning var 1,6 kor per tjur (variation mellan älgförvaltningsområdena 1,0-2,2). Kalvarnas andel av den kvarstående stammen var i genomsnitt 27,5 procent (variation mellan älgförvaltningsområdena 15,2-32,0). Kalvproduktionen var i genomsnitt 48,2 kalvar per hundra vuxna älgar (variation mellan älgförvaltningsområdena 16,1-66,9) eller 78,5 kalvar per hundra vuxna hondjur (variation mellan älgförvaltningsområdena 31,7-102,9). Det finns inte data om stammens nuvarande medelålder eftersom man inte har följt upp den på länge. Senast man samlade in underkäkar av älgar låg genomsnittsåldern för de vuxna fällda handjuren på 3,4 år och för de vuxna hondjuren på 4,5 år. Man har i Finland aldrig följt upp hur älgstammen skulle utvecklas utan mänsklig påverkan. Men man kan jämföra med andra länder och se hur en naturenlig älgstam utvecklas. Ett bra exempel hittas på ön Isle Royale i Michigan, USA, där älgstammen formas av vargar och tillgång på föda. På ön har inte bedrivits skogsbruk och varken älg eller varg har jagats på närmare hundra år. En ö i Lake Superior Nationalparken Isle Royale består av en stor ö och fyrahundra mindre öar med en sammanlagd landareal på 54 143 hektar. Avståndet till fastlandet är 21 kilometer. Under kalla vintrar fryser sjön och djuren kan röra sig mellan ön och fastlandet. Jordmånen är bergig och på öarna finns en stor mängd våtmarker och åsar. Vegetationen består av boreal barrskog utmed stränderna och lövskog inåt land. Utöver älgarna finns det också vargar, rävar, harar, bävrar, mårdar och uttrar på öarna. Isle Royale ligger i den hemiboreala vegetationszonen. De biologiska grundförutsättningarna för älgstammen liknar dem på Finlands sydkust. Älgarna på Isle Royale Under perioden 1959 till 2023 har älgstammen på Isle Royale haft tre toppar och tre vågdalar. På topparna har tätheten i genomsnitt legat på 35 älgar per tusen hektar (variationen 23-44 älgar) och när stammen har kraschat har den i genomsnitt legat på 10 älgar per tusen hektar (variationen 7-14 älgar). Under de här 65 åren har stammen alltså som mest uppgått till 44 älgar / 1000 ha och som minst till 7 älgar / 1000 ha. Den genomsnittliga älgtätheten har under de här åren legat på 19 älgar / 1000 ha. I oktober har könsfördelningen vanligen legat på cirka 1,1 kor per tjur och kalvproduktionen på cirka 30 kalvar per hundra vuxna hondjur eller 15 kalvar per hundra vuxna älgar. En betydande del av kalvarna har blivit vargföda före oktober. Vintertid har kalvarnas andel av stammen uppgått till i genomsnitt 13 procent. De vuxna handjuren har i genomsnitt blivit 7 år gamla och de vuxna hondjuren 7,8 år. Andelen gamla (? 10 år) handjur och hondjur i stammen har i genomsnitt legat på drygt sex procent. Utöver kalvarna är det i synnerhet äldre älgar som vargarna har dödat. Under 2023 var vargreviren på Isle Royale i genomsnitt 12 000 hektar stora och vargarna dödade cirka 10 procent av älgstammen. Den främsta dödsorsaken bland älgarna var svält. Nästan hälften av de döda älgarna dog av brist på föda. Förutom av älgarna påverkas födoresurserna också av skogsbränder. Åren 1936, 1948 och 2021 härjade På ön Isle Royale har den genomsnittliga älgtätheten uppgått till 19 älgar / 1000 hektar. Jägaren 1/2024 23 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 23 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 23 27.12.2023 15.14 27.12.2023 15.14
• av licenskvoter enligt älgsituationen skapar en känsla av orättvisa bland jägarna. Sedan millennieskiftet har kalvproduktionen sjunkit statistiskt märkbart i två tredjedelar av Finlands älgförvaltningsområden, och det finns inget område där den ökat. Andelen kor med tvillingkalvar korrelerar statistiskt märkbart med tätheten av ? 2½ -åriga hondjur i 93 procent av älgförvaltningsområdena. Ju lägre täthet av hondjur, desto färre hondjur med tvillingkalvar. Även Lukes färska analyser indikerar att en kraftig avskjutning av hondjur och låg stamtäthet leder till lägre kalvproduktion. Det kan hända att strävan att minimera stammens täthet och maximera stammens produktivitet har förts till en vändpunkt. På grund av risken för skador är det förstås inte förnuftigt att låta älgstammen växa fritt som exempelvis på ön Isle Royale. Det är ju därför vi i Finland har älgens beståndsvårdssystem i bruk. Utgående från insamlade erfarenheter kan man ändå fråga sig; är det förnuftigt att försöka minimera stammens storlek och maximera stammens produktivitet till ytterligheter? omfattande skogsbränder. Som en följd av dem ökade tillgången på föda för älgarna rejält. Det är ett välkänt faktum att älgarna mår bra när de har tillgång till ungskog. Mycket att äta och mycket älg När skogsbrandens effekter på älgstammen undersöktes på Kenaihalvön i Alaska, uppgick älgstammens täthet till 20-44 älgar per tusen hektar 25 år efter branden. Älgarna gynnas av skogsbränder på två sätt; de får tillgång till ungskog av lämplig höjd och trädslag som de tycker om att äta. I Finland har det konstaterats att också smärre skogsbränder dödar alla granar, varefter rönn, asp, vide och björk får fotfäste. Älgarna föredrar rönn, asp och vide i sin kost och äter dessa hellre än tall. Gran äter älgen knappt alls. I en inhägnad på den svenska östkusten följde forskare hur älgstammen beter sig när den har tillgång till ungskog. Där ökade älgarna på fem år från åtta till sextio älgar per tusen hektar. I området förekom inte stora rovdjur och älgarna jagades inte medan älgstammen växte. Området låg i den sydboreala vegetationszonen. I norra Sverige har man testat olika trädslags förmåga att försörja älgar. Man konstaterade att tillgången på föda inte var någon begränsande faktor när älgtätheten på landskapsnivå låg på 10 älgar per tusen hektar. Men om tätheten en längre tid ligger på 25-30 älgar per tusen hektar förmår växterna inte kompensera för betningen. Då försvagas tillgången på föda och i förlängningen också kalvproduktionen. Den biologiska bärförmågan var högre där det fanns tallplanteringar; 40-75 älgar / 1000 ha tallplantskog. I Finland uppstod skogsbränder i genomsnitt vart åttionde år innan människan började påverka naturen. Även om skogsbränderna inte längre håller den här takten så har skogsbrukets förnyelseytor, som i regel görs med 60 till 100 års mellanrum, en motsvarande effekt för födotillgången, ur älgens synvinkel betraktat. Finlands älgstam inför en vändpunkt Det är omöjligt att säga hur tät älgstammen i Finland skulle bli utan jakt och skogsbruk, och hur gles den skulle bli när födan tar slut och stammen kraschar. Självfallet skulle det finnas regionala skillnader beroende på att de biologiska grundförutsättningarna varierar i olika delar av landet. Vid Finlands sydkust, som hör till den hemiboreala vegetationszonen, skulle älgstammens naturenliga maximioch minimitätheter möjligen kunna likna dem på ön Isle Royale. Här i Finland har man inte forskat i hur låga tätheter älgstammen klarar utan att det uppstår problem i exempelvis parningsbeteendet och kalvproduktionen. Älgforskarna gjorde redan på 1980-talet på basen av erfarenheter bedömningen att cirka 2,5 till 3 älgar per tusen hektar är en nivå som det inte lönar sig att underskrida. I sin doktorsavhandling konstaterade älgforskaren Tuire Nygrén att om tätheten sjunker till en alltför låg nivå kommer stammens utveckling att bli svårare att förutsäga, den regionala heterogeniteten ökar, det uppstår älgtomma områden där det inte går att jaga, samtidigt som skadeutvecklingen fortsätter i täta områden. Det blir svårare att jaga selektivt och fördelningen ? Älgstammen på Isle Royale har fluktuerat kraftigt. På ön förekommer varken jakt eller skogsbruk. Före 1959 fanns inte etablerade metoder för uppskattning av stammens storlek utan man gjorde bland annat sporadiska flygoch spillningsinventeringar (ljusa punkterna). Sedan 1959 har älgstammen inventerats systematiskt varje vinter (gröna linjen), utom vintern 2021 på grund av coronapandemin. Åren 1959-2023 låg älgstammens medeltäthet på 19 älgar per tusen hektar (röda linjen). ? Ön Isle Royale ligger i den norra ändan av Lake Superior i USA, nära gränsen till Kanada. M AT ER IA L: ST AM UP PS KA TT NI N GA RN A FÖ R IS LE RO YA LE Älgstammens täthet på vintern (älgar/1000 ha) 60 50 40 30 20 10 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 2025 ZEISS Secacam 5 & 7 Nopean alkuasennuksen ansiosta heti käyttövalmis: Kun olet luonut tilisi ZEISS Secacam -sovelluksessa, sinun tarvitsee vain syöttää mukana toimitettu aktivointikoodi ja kamera on heti yhdistetty tiliisi. Nyt vain kiinnität riistakameran haluttuun paikkaan, kytket sen päälle ja näet mitä metsästysalueellasi liikkuu. Lisätietoja: zeiss.com/hunting/ Little effort. Extensive overview. Thanks to fast setup. Jägaren 1/2024 24 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 24 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 24 27.12.2023 15.14 27.12.2023 15.14
• ZEISS Secacam 5 & 7 Nopean alkuasennuksen ansiosta heti käyttövalmis: Kun olet luonut tilisi ZEISS Secacam -sovelluksessa, sinun tarvitsee vain syöttää mukana toimitettu aktivointikoodi ja kamera on heti yhdistetty tiliisi. Nyt vain kiinnität riistakameran haluttuun paikkaan, kytket sen päälle ja näet mitä metsästysalueellasi liikkuu. Lisätietoja: zeiss.com/hunting/ Little effort. Extensive overview. Thanks to fast setup. 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 25 22-25_Hirvikanta_keinotekoinen_JÄ0124.indd 25 27.12.2023 15.14 27.12.2023 15.14
• Den europeiska och den kanadensiska bävern sattes ut ungefär samtidigt i vårt land på 1930-talet. För vår ursprungliga bäver tog det ett halvsekel för tillväxten att komma igång medan kusinen från Amerika hastigt började föröka och breda ut sig. Detta påskyndades dessutom med utsättningar. TexT Juha Tiainen Bilder Hannu Huttu, Tero Salmela och Kai-Eerik Nyholm BÄVERN: En framgångsrik återkomst i Finland på 1860-talet och i Sverige på 1870-talet, men några små populationer överlevde. Lyckade återutsättningar På 1900-talet återutsattes bävern i ett flertal länder. På 1920och 30-talet fick Sverige och Finland bävrar från Norge för återutsättning. I Sverige har utsättningarna krönts med framgång och i dagsläget uppskattas den svenska stammen till hela 130 000 bävrar. I vårt land blev resultatet av utsättningarna dock magert; stammen började inte växa. Därför infördes också bävrar från Nordamerika – på den tiden visste man ännu inte att dessa var av en annan art. Utsättningarna av europeisk bäver i Santakunta bildade ändå en liten population som väldigt långsamt växte och bredde ut sig. Enligt en inventering som gjordes i mitten av 90-talet fanns det mellan 800 och 1300 europeiska bävrar, vilket utgör en tiondel av den sammanlagda stammen. Vid samma tid gjordes de första observationerna av bävrar bosatta söder om Kumo älv. Enligt naturresursinstitutets senaste inventering, gjord med hjälp av jägare, uppgår stammen av europeisk bäver till mellan E n gång i tiden fanns det bävrar i nästan hela Europa och de norra delarna av Asien. Även i Nordamerika var utbredningsområdet enormt. På bägge kontinenterna var jakten emellertid ohållbart intensiv. Bäverpälsen var oerhört eftertraktad och en viktig handelsvara; hos oss också ett betalningsmedel. Från 1500-talet dog bävern ut i land efter land i Europa och kring Östersjön; Jägaren 1/2024 26 Bäv rn som vilt 26-28_Majava_riistaeläimenä_JÄ0124.indd 26 26-28_Majava_riistaeläimenä_JÄ0124.indd 26 27.12.2023 15.15 27.12.2023 15.15
• 3 300 och 4 500 individer. De starkaste populationerna finner vi i Satakunta och de södra delarna av Södra Österbotten. Även i västra Österbotten finns det bävrar som har invandrat från Sverige. Bävrarna som i slutet av 30-talet sattes ut i statsmarkerna i Sääminki var kanadensiska. Populationen tillväxte hastigt eftersom där på den tiden fanns nästan orörda ödemarker med sjöar och tjärnar, myrar och mossar. Efterhand som populationen växte flyttades individer till flera nya orter på olika håll i landet och på det viset bildades en livskraftig stam. Numera påträffas kanadensiska bävrar nästan överallt i östra Finland och på många platser i Södra Tavastland, Birkaland, Södra och Norra Österbotten, och i Lappland. Stammen uppskattas till mellan 10 300 och 19 100 individer. Här kan nämnas att i de baltiska länderna har återutsättningarna av europeisk bäver varit mycket framgångsrika. Enligt det EU-stödda stamvårdsprojektet för bävern finns det i detta nu cirka 17 000 bävrar i Estland, drygt 100 000 i Lettland och cirka 100 000 i Litauen. I nordvästra Ryssland finns det dessutom drygt 100 000 europeiska bävrar och cirka 15 000 kanadensiska som har invandrat från Finland. De västra och östra populationerna och istiden Utöver de små populationerna i Tyskland, Frankrike och Norge har europeiska bävrar också bevarats i Belarus, Ukraina, Ural, Mongoliet och Kina som återstoder av ett tidigare omfattande och enhetligt förekomst område. Dessa avviker dock genetiskt från varandra. Det här anses avspegla områdena där bävern överlevde den senaste istiden. Skillnaderna mellan populationerna i Västeuropa kan även tänkas härröra sig från tiderna då utbredningsområdet krympte på grund av jakt och populationerna blev avskilda från varandra. Men de västliga populationerna (Frankrike, Tyskland, Norge) står ändå varandra närmare än de östliga (Östeuropa och Asien). I Sverige lyckades återutsättningen av europeisk bäver fint. I Finland består stammen av den samma norska, men varför har tillväxten gått så trögt hos oss? Beror det bara på en slump – på den smala genetiska basen som gör det svårare att anpassa sig? I Baltikum och Karelen har de östliga europeiska bävrarna klarat sig utmärkt. Vad händer om och när de östliga och de västliga bävrarna möts i vårt land? Vår europeiska bäverstam har ju börjat växa och är i detta nu mer än tre gånger större än i mitten på 90-talet. Så sent som 2010 rödlistades arten som hotad, men var åren 2015 och 2019 flyttad till det lägsta steget på rödlistan, nära hotad. Bekymmer att vänta när arterna möts? Den kanadensiska bävern expanderar i Birkaland, Suomenselkä och Lappland i riktning mot den europeiska bäverns utbredningsområden. I Kuru i Ylöjärvi lever arterna redan i samma vattendrag. Redan för ett tiotal år sedan kunde forskarna påvisa att arternas livsmiljö och föda är väldigt likartade i Satakunta och Norra Karelen. I Kuru där de båda arterna möts kunde små skillnader ändå urskiljas. Den europeiska bävern föredrar blandskog medan den kanadensiska föredrar barrskogsdominerad skog. Den europeiska bygger oftare sin hydda vid en liten å medan den kanadensiska föredrar sjöstränder. Eftersom livsmiljön och födan är så likartade kan vi vänta oss konkurrens mellan arterna. Bägge försvarar familjens revir, så vi kan också vänta oss att den starkare vinner vid en konflikt. Den kanadensiska är aningen större och förökar sig effektivare (3-5 ungar medan den europeiska får 2-3 ungar). På fleråriga boplatser är de kanadensiska bäversamhällena större eftersom ungarna lämnar familjen först på våren när de blir två år gamla. Men enligt ryska forskare verkar det ändå vara den europeiska som tränger ut den kanadensiska. Eftersom den kanadensiska bävern är en främmande art har röster höjts för att eliminera den, åtminstone i områden där den kan utgöra ett hot mot den ursprungliga. Och detta kan göras med jakt. Bäverjakt Bäverjakt kräver kunnande och tålamod. Med hagelgevär eller studsare ska bävern fällas utan att den slinker ner i vattnet. Petri Nummi konstaterar i sin läsvärda bok Majavan lammella att pilbågen är det säkraste sättet att bärga bytet, bara pilen är säkrad med en lina. Slagjärnen är också en tillåten jaktmetod. För bägge arterna löper Bävrarna är växtätare. Födan varierar med årstiderna. Bävern bygger sitt bo av gyttja och stumpar av träd som den har fällt. Ingången ligger under vattenytan. Jägaren 1/2024 27 26-28_Majava_riistaeläimenä_JÄ0124.indd 27 26-28_Majava_riistaeläimenä_JÄ0124.indd 27 27.12.2023 15.15 27.12.2023 15.15
• jaktsäsongen från 20.8 till 30.4, för den europeiska bävern med jaktlicens av Finlands viltcentral. Enligt Naturresursinstitutets avskjutningsstatistik fälls årligen mellan 4 000 och 6 000 kanadensiska bävrar. Enligt viltcentralens avskjutningsstatistik har mellan 200 och 250 europeiska bävrar blivit fällda under de senaste åren. Bävrarna jagas både för jaktens egen skull och för pälsen. Köttet betraktas dessutom som en delikatess. Ofta är syftet med jakten också att förhindra översvämningsskador på skogen. Dammar får rivas med markägarens tillstånd från mitten av juni (se de regionala bestämmelserna på viltcentralens webbplats) till hösten. Bävrarna kallas ekosystemingenjörer Bävrarna är oerhört skickliga på att bygga stora och starka hyddor, men benämningen ekosystemingenjör kommer sig av deras förmåga att bygga dammar. I utloppet från en sjö eller våtmark utser de en plats där de bygger en effektiv damm som höjer vattennivån och utvidgar våtmarken till en smärre sjö. Ingången till boet hamnar under vatten, onåbar för rovdjur. Då fryser den inte heller till på vintern. Området för födosök utvidgas och det blir lättare att transportera kvistar och grenar till boet. Bodammen och den utvidgade våtmarken skapar ett paradis mitt i barrskogen. Bävrarna fäller lövträd till föda medan barrträden som blir stående i vattnet kvävs till döds och växtligheten eutrofieras. Groddjur och fiskar lever i vattnet samt en hel skara ryggradslösa djur som när de blir vuxna kliver upp ur vattnet och blir föda för fåglar och fladdermöss. I bäverdammen påträffar vi gräsänder, knipor och krickor, och ibland även andra änder. Så småningom tar födan kring bäverdammen slut och bävrarna flyttar till någon annan plats. Dammen torkar ut, förvandlas till äng och så småningom återvänder skogen. Och något årtionde senare återkommer bävrarna. Skribenten Juha Tiainen är extern sakkunnig och specialforskare (emeritus) på Naturresursinstitutet. BÄVRARNAS LIV OCH LEVERNE Utseendet Båda bäverarterna är väldigt lika varandra och till det yttre svåra att skilja åt. De är rätt lika till storlek och vikt (en vuxen kanadensare 69-85 cm och 14-23 kg, en europeisk 76-86 cm och 9-26 kg. Därtill svanslängden 20-25 cm). Svansen på den europeiska är smalare, jämnbred och rundad i spetsen medan svansen på en kanadensisk är elliptisk och spetsig. Skallarna skiljer sig knappt alls åt. Levnadssättet När bävrarna slår sig ner på en ny plats börjar de, oavsett art, med att gräva ut ett bo i strandbrinken. När det lider mot höst utvidgar de bohålan och bygger en hydda av stumpar av träd som de har fällt. På en lämplig plats bygger de därefter en dammvall, med vilken de höjer vattennivån så att ingången till hyddan ligger i säkerhet under vattnet och såpass djupt att den inte fryser. Inuti boet finns en liten bassäng med vilken bävrarna bland annat kan följa med vattennivån och vid behov bättra på fördämningen. Baktill på hyddan finns en öppning som luftintag. På vintern lever bävrarna ett stillsamt liv och lever av flotten med mat som de har samlat under sommaren. Vid milt väder händer det att de går i land för att skaffa färsk föda. Bävrarna markerar sitt revir med bävergäll, ett sekret med kraftig doft. Fortplantningen Honan brunstar mitt i vintern och då parar sig paret flera gånger. Blir hon inte dräktig så brunstar hon på nytt. Ungarna föds i maj. Till en början stannar de inne, men redan efter ett par veckor får de lämna boet. Honorna tar omsorgsfullt hand om sina små. Ungarna deltar i jobbet med att hålla hyddan och dammen i stånd och stannar i familjen tills de är två år gamla. Det är bara den gamla honan i boet som får ungar. Den fertilaste åldern är fem till tio år, men bävrarna kan bli 20 eller till och med 30 år gamla. Födan Bävrarna är växtätare och födan varierar med årstiderna. På våren vid islossningstiden är dieten bred och inkluderar träd och buskar av många slag, också tall. Floemet (ett skikt strax under barken) på tallen innehåller på våren mera näring än hos björken. Under sommaren står olika gräsarter högt på menyn, men i synnerhet näckrosrötterna (både gul och röd) och senare mjölkört är favoriter. På våren fäller bävrarna unga träd för att äta barken och kvistarna. På hösten fäller de mycket större träd, i synnerhet aspar. Av aspkvistarna och topparna bygger de sedan en födoflotte framför boet. Vid fara slår bävern ett kraftigt slag med svansen och dyker för att sätta sig i säkerhet. Jägaren 1/2024 28 26-28_Majava_riistaeläimenä_JÄ0124.indd 28 26-28_Majava_riistaeläimenä_JÄ0124.indd 28 27.12.2023 15.15 27.12.2023 15.15
• April är högsäsong för bäverjakt, men om våren dröjer kan säsongen bli avsevärt kortare. Då kan en vak som man själv borrar och sågar upp nära bäverhyddan vara precis det som behövs. TexT och bilder Miska Kopponen I Nordamerika jagar man bäver med slagjärn som gillras vid en vak, med kvistar som bete. I början av april 2023 beslöt jag att tillämpa idén på våra förhållanden, på en pilkfisketur i Pohjalampi i Savonranta där jag hittade När våren dröjer: Bäverjakt med egen vak ett nytt bäverbo i en strandbrink. Framför boet stack kvistar från matflotten upp genom isen och i strandskogen fanns björkstubbar efter bäverns avverkningar under hösten. Våren lät emellertid vänta på sig så det fanns inga platser att vakta bäver på. En egen vak nära boet Den nionde april var sjöstranden fortfarande solitt djupfryst när jag anlände till bäverhyddan med utrustningen för nätfiske under isen. Jag hade bestämt mig för att borra och såga upp en vak för att locka fram bävern. Jag borrade ett antal hål efter varandra och därefter var det enkelt att såga upp en dryga metern lång vak. Vaken låg ett par meter från strandkanten och ungefär 20 meter från boet. Slutligen tryckte jag ner en asptopp i vaken och lade några aspkäppar på isen. Följande morgon blev jag glatt överraskad när jag upptäckte att asptoppen var borta. Följande besök på platsen utföll ännu bättre; bävern hade varit uppe på isen och ätit av aspkvistarna, trots att vaken var bara två dagar gammal. Dessutom hade den fortsatt med höstens avverkning på stranden; invid vaken låg en björktopp som bävern hade gnagt grenarna av. Dessutom hade bävern gjort en egen vak ungefär 25 meter från min vak. Dit hade den släpat björkgrenar längs isen. De tjockare grenstumparna hade den dragit ner under isen medan de tunna topparna låg kvar. Kvällsvaktande Samma kväll gick jag tillbaka för att vakta på bävern. Jag kom dit vid halv sex, men bävern var redan igång med gnagandet. Den blev förstås skrämd och flydde till boet. Jag kände efter vartåt vinden blåste och tog nytt pass ute på sjöisen, med cirka 50 meter till stranden och god uppsikt över båda vakarna. Efter fyra timmars vaktande kände jag mig mogen för att återvända till mitt högkvarter, men bakom vaken som bävern hade gjort fanns det snö som lyste upp, så det gick att fortsätta jakten. Uthålligheten belönades; strax innan tionyheterna återvände bävern för att gnaga på björkgrenarna. Trots tröttheten blev det ett lyckat skott och bytet blev en medelstor bäverhane. Känslan av att ha lyckats var enorm! Försöket gav ett uppmuntrande resultat. Om våren är sen går det alltså utmärkt att jaga bäver med en vak som man själv sågar upp. Jägaren 1/2024 29 29_Majavan_keinoavanto_JÄ0124.indd 29 29_Majavan_keinoavanto_JÄ0124.indd 29 27.12.2023 15.16 27.12.2023 15.16
• Finland är viltoch naturinventeringarnas förlovade land. Till inventeringarna hör också räkningen av spår i snön, som görs efter årsskiftet. Där följer inventerarna en taxeringslinje och antecknar samtliga spårlöpor som korsar linjen. TexT Andreas Lindén Bild Jani Seppänen T riangelinventeringarna inleddes året 1989 och linjerna anlades i barrskogsbältets skogslandskap för att räkna och följa med viltet. En vilttriangel är 12 km lång. På sensommaren räknar vi hönsfåglarna och på vintern spåren Småviltet: Räkningen av spår i snön är en hörnsten i snön efter de jaktbara däggdjuren. Utöver vilttrianglarna har vi sedan 1999 också fält­ trianglar med en sex km lång linje. Dessa inventeras på vintern. Fälttrianglarna finns i landets södra delar och utmed västkusten, och ligger i det brutna landskapet med sko­ gar, åkrar och landsbygdsbebyggelse. Resultatet av räkningarna av spår i snön räknas vanligen om till ett index utifrån antalet korsande spårlöpor. Förändringar­ na hos indexet ger oss en uppfattning om förändringarna hos stammarna även om siffrorna inte ger värden på stammarnas faktiska storlek. Inventeringen samordnas av Naturresursinstitutet (Luke). Räkningen av spår i snön – en mångfaldens väktare För flera av våra jaktbara däggdjur är räkningen av spår i snön den viktigaste eller Känns det här intressant? Lyssna då på podden Sorkkia ja sarvia (på finska) på jagarentidningen.fi den enda landsomfattande årliga invente­ ringen. Till de här arterna räknas hararna, ekorren, räven och flera av mårddjuren. Med räkningen samlar vi också in data om hjortdjuren och de stora rovdjuren, även om det finns separata inventeringar för dem. Räkningen av spår i snön ger oss informa­ tion om bland annat järven. Informationen från räkningarna av spår i snön används flitigt i den vetenskapliga forskningen. Under de senaste åren har vi bland annat undersökt klimatföränd­ ringens konsekvenser för djurstammarna, skyddsområdenas inverkan på mångfalden i naturen och viltstammarnas indirekta kon­ sekvenser beträffande sjukdomar som också kan smitta människan. Informationen från vinterinventeringar­ na används dessutom vid bedömningen av olika arters bevarandestatus, planeringen Jägaren 1/2024 30 30-31_Lumijälkilaskennat_JÄ0124.indd 30 30-31_Lumijälkilaskennat_JÄ0124.indd 30 27.12.2023 15.17 27.12.2023 15.17
• av markanvändningen och bedömningen av miljökonsekvenserna. I motsats till sommarräkningen av hönsfåglar så används inte resultaten av vinterräkningen som underlag för regleringen av jakten. Frivilliga jägare räknar spår i snön En vinterinventering kräver både fysik och förmåga att känna igen djurspår. Spåren i snön är fascinerande, men nya inventerare ska inte låta sig avskräckas. Man samlar efter hand på sig erfarenheter och kunskaper. För den som är van att röra sig i naturen innebär det inga större svårigheter att känna igen de vanligaste spåren. Men visst kan man ställas inför knepiga fall om ett djur inte har rört sig på sitt arttypiska sätt. Kom ihåg att studera både spårlöpan och de enskilda avtrycken; helheten, storleken och detaljerna. Om spåren i snön har töat i solskenet så blir de större och deformerade. I sådana fall kan storleken bli vilseledande. Spårlöpans karaktäristika, som steglängden, bevarar däremot sin form bättre. Det samma gäller för djup snö och pudersnö, att spåren kan bli svåra att tyda. Ett måttband och anteckningsmaterial bör man ha med sig. Ta gärna bilder med telefonen, så kan du efteråt studera spåren på nytt. Föret avgörande Antalet räkningar av spår i snön har minskat under de senaste åren. I synnerhet i södra Finland har förhållandena under de senaste åren varit besvärliga på grund av bristen på snö. På andra håll i landet har det varit lika besvärligt, men av motsatt orsak; för mycket snö och för mjuk. Det är alltså bäst att göra inventeringen så fort föret tillåter eftersom det kan bli knappt om lämpliga taxeringsdagar. Vi räknar spår i snön i både vilttrianglar och fälttrianglar. Under de senaste två decennierna har antalet inventerade vintertrianglar minskat från nästan tusen till ungefär sjuhundra. Våra två talrikaste skogsarter, skogsharen och ekorren, har minskat i hela landet. Ekorrstammen undergår kraftiga variationer som följer granens kottår. Mården och vesslan har kraftiga, cykliska uppoch nedgångar som är knutna till sorkarna. Bägge arterna har gått kraftigt tillbaka, i synnerhet i norr. Bilden visar läget i landet som helhet. På lång sikt minskar småviltet i skogarna Bland våra jaktbara däggdjur har flera för barrskogsbältet typiska arter minskat under inventeringens 35 år långa historia. Skogsharen har minskat till under hälften, ekorren och vesslan till en tredjedel och hermelinen till så lite som en sjättedel. För skogsharen har nedgången varit kraftigare i landets södra och mellersta delar, men i likhet med ekorren, vesslan och mården blir den starkare ju längre norrut vi går. Även mängden rävspår i skogen har minskat till ungefär hälften. Mården har minskat i söder och ökat i norr. För utterns del växte stammen ända till millennieskiftet och har därefter varit stabil, utom i söder där stammen har fortsatt växa. I motsats till skogsarterna har fältharen, som ju trivs i landsbygdslandskapet utmed kusterna, vuxit sig hela 25 gånger större under inventeringsperioden. Bakom den pågående nedgången finns flera faktorer, men sambanden mellan orsak och verkan är svåra att påvisa. Till de nordliga däggdjurens gemensamma svårigheter hör klimatförändringen, de försvagade sorkcyklerna, de strukturella förändringarna i skogslandskapet samt det, att sydliga arter sprider sig norrut. 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019 2024 Skogshare Ekorre 32 16 8 4 2 1 In de xe t fö r sp år i sn ön (sp år /1 km /d yg n) 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019 2024 Mård Vessla 4,000 2,000 1,000 0,500 0,250 0,125 In de xe t fö r sp år i sn ön (sp år /1 km /d yg n) Inventerade trianglar 1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 1200 1000 800 600 400 200 Vilttriangel Fälttriangel Jägaren 1/2024 31 30-31_Lumijälkilaskennat_JÄ0124.indd 31 30-31_Lumijälkilaskennat_JÄ0124.indd 31 27.12.2023 15.17 27.12.2023 15.17
• Ode till viltobservatörerna Varje år samlar tiotusentals jägare in och antecknar viltobservationer. Detta gynnar oss alla; viltforskningen, viltförvaltningen, jaktföreningarna och jägarna själva. Här några exempel på de vilt-obs som jägarna gjorde som frivilligarbete under 2023. Ett stort tack till er alla som drog sitt strå till stacken! 979 sommarinventeringar, drygt 30 000 promenerade km, 760 vinterinventeringar, drygt 9 000 promenerade eller skidade km, 7 000 inventerare varje år 4km 4k m 4k m Vid en sommarinventering går tre personer i bredd. Sommartriangeln kräver minst tre personer och totalt en 36 km promenad. På vintern är det en ensam person som skidar triangelrutten. Båda inventeringarna kan fördelas på flera personer. Vilttrianglarna Sjöfågelinventeringarna 1 238 inventeringspunkter 2 037 parräkningar och 895 kullräkningar 733 timmar observationer 11 500 observationer i Oma riista som indikerar häckning och införs i fågelatlasen Personliga obsanteckningar ger personlig glädje och hjälper oss att planera jakten och dimensionera avskjutningen hållbart. 7 500 viltkamera­ observationer inskrivna i Oma riista Jägaren 1/2024 32 32-33_Infograafi_Riistatieto_JÄ0124.indd 32 32-33_Infograafi_Riistatieto_JÄ0124.indd 32 27.12.2023 15.17 27.12.2023 15.17
• De frivilligt insamlade vilt-observationerna är viktiga därför att: Observerandet av stora rovdjur 2 400 aktiva rovdjurskontaktpersoner 55 000 rovdjurs-obs inskrivna i Tassen 1 146 insamlade vargspillningsprover (DNA) Under jaktåret har bokförts (läget 21.12.2023) 79 819 älgobservationer 10 846 obs av vitsvanshjort Med god och komplett viltinfo skapar vi hållbarhet och en framtid för jakten! • Sommartrianglarna skapar en tidsserie som bildar underlag för jakttiderna för skogshönsen. • Vintertrianglarna ger oss långa tidsserier för skogsviltets variationer. • Sjöfågelinventeringarna blir allt viktigare i synnerhet för regleringen av jakten på de försvagade arterna. • Tack vare bäverobservationerna i Oma riista går det att rikta insamlingen av gnagspån till de rätta områdena. På det här viset får vi nya data om de båda bäverarternas utbredning. • De observationsdata som samlas in på hjortdjursjakt används vid uppskattningen av stammarnas storlek. • De vildsvinsoch hjortobs som anmäls i Oma riista hjälper oss att följa med förändringarna i deras utbredning. • De obs av stora rovdjur som skrivs in i Tassen bildar underlag för uppskattningen av stammarna. • Granska systematiskt bilderna från jaktföreningens viltkameror före hjortdjursjakten. Då blir det enklare att dimensionera och rikta jakten. ID É O CH LA YO UT TE RO SA LM EL A • TE CK NI N GA R SA NN A PI IR AI NE N Jägaren 1/2024 33 32-33_Infograafi_Riistatieto_JÄ0124.indd 33 32-33_Infograafi_Riistatieto_JÄ0124.indd 33 27.12.2023 15.17 27.12.2023 15.17
• Vintervädret den här februari­ dagen log mot oss skidlöpare i Lylykylä i Puolanka när min jakt förening avverkade 2023 års triangel inventering av spår i snön. TexT och bilder Suvi Seppänen M edan den klara köldmorgonen ljusnade sammanstrålade vi på samlingsplatsen för att lägga upp dagens arbete. En vilttriangel är liksidig med fyra kilometer långa sidor. Vanligen krävs det flera personer för varje triangelsida, men vi var inte tillräckligt många i gänget. Dessutom skulle några fungera som snöskoterförare i den djupa snön för att föra ut skidlöparna till triangel­ hörnen. Så vi beslöt att varje skidlöpare skidar sin etapp på egen hand. Den här gången hörde jag till dem som skulle skida. Jag fick en karta och en penna för att anteckna observationerna, och sedan blev vi utkörda till våra startplatser. Själva skidandet avlöpte utan bekym­ mer, bortsett från att skidorna var bakhala. Solen sken och även om jag inte fick syn på något enda vilt så hittade jag med jämna mellanrum spår i snön. Jag hittade spår efter räv, älg, skogshare och ripa. Att känna igen Inventeringen är ett viktigt arbete ? Vilttrianglarna är fasta inventeringsrutter som har anlagts i terrängen för uppskattning av storleken på skogsviltets stammar. Trianglarnas placering påverkas inte av exempelvis avverkningar. ? Varje sida i en vilttriangel är 4 km lång; den sammanlagda längden på inventeringsrutten är alltså 12 km. ? Varje år deltar 7000­8000 jägare och naturvänner i inventeringen av vilttrianglar. ? På sommarinventeringen räknar vi hönsfåglarna och på vintern spåren efter de jaktbara däggdjuren. Men ibland räcker inte snön eller deltagarna till för att en triangel ska bli räknad. spåren var inte svårt, men emellanåt var det knepigt att avgöra åldern på dem. Allt för gamla spår ska nämligen inte räknas. Knepigt var det också där som flera harar hade skuttat ihop spåren till ett nystan; det var omöjligt att avgöra om hararna hade varit en, två eller tre. Dessutom glömde jag att pricka in observationerna på kartan, men det var kanske lika så bra; i den här kylan hade jag hastigt fått djupfrysta fingrar. Samling vid vindskyddet Efter inventeringen åkte vi snöskoter till jaktföreningens vindskydd. Medan vi gril­ lade korv och pratade om hur inventeringen hade gått så antecknade ansvarspersonen dagens observationer, som han sedan skulle överföra till Naturresursinstitutets databas. Inventeringsinformationen används sedan bland annat till att bestämma storleken på avskjutningen och viltstammarna. Dessutom samlar inventeringarna ihop oss jägarna till någonting annat än jagandet. Sammanlagt fick vi syn på tre ripor, en tjäder och en hare, och vi såg spår efter räv, älg, hare, ripa och hermelin. Vi var överens om att dagen hade varit väldigt lyckad. Trots att vi var så få och att skidorna var bakhala så baxade vi triangelinventeringen i mål med hedern i behåll. För mera information om triangelinventering­ arna, se oma.riistakolmiot.fi > svenska. Hälsningar från en vinterinventering ? Efter inventeringen samlades vi för att sammanställa dagens observationer. ? Hmm, vilka var det nu igen som skulle räknas? Jägaren 1/2024 34 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 34 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 34 27.12.2023 15.18 27.12.2023 15.18
• S tyckandet av ett stort djur kräver samarbete och tålamod för att en så stor del som möjligt av djuret ska bli tillvarataget. Hygienkraven och principerna för god jägarsed gäller hela vägen. I min jaktförening ställer hela gänget upp när viltkroppen ska styckas och köttet fördelas mellan jägarna. Efter en lyckad jakt forslas den fällda älgen till slaktskjulet där den får hänga i upp till en vecka, om temperaturen det medger. Vi tar ur djuret där det föll och i slaktskjulet tar vi vara på hornen och skinnet. Vi öppnar bröstkorgen och väger kroppen. De inre organen och huvudet med hornen hör av tradition till skytten, men skinnet säl­ jer vi och pengarna går till föreningskassan. God hygien vid varje steg och moment Dagen då kroppen ska styckas ställer vi fram ren plast och bord i skjulet. Styckarna tar på sig förkläden, ärmskydd och gummi­ handskar så kläderna hålls rena och köttet inte kommer i kontakt med ytterkläderna. Jaktledaren delar ut en uppgift åt var och en; stycka, skära kött från benen, skära köttstycken i bitar och fördela bitarna jämnt i högar. Bråttom ska man inte ha för att jobbet ska bli snyggt gjort och bitarna lätta att hantera hemma. Vi lägger köttet på plasten i organiserade högar så att varje hushåll som har deltagit i jakten under hösten har en egen. I varje hög lägger vi skilt lägg, bog, stekar, ytterfilé med flera bitar. Innerfiléerna delar vi enligt en cirkulerande lista så att alla får en möj­ lighet att njuta av en rejäl sådan. En rättvis utlottning Ovanpå de färdiga kötthögarna lägger vi en nummerlapp och sedan lottar vi ut högarna. På det viset blir fördelningen rättvis. Till Att stycka och dela en älg kräver samarbete – och tålamod slut tar var och en sitt eget kött och så städar vi slaktskjulet tillsammans. I min förening har vi fått en massa positi­ va kommentarer om hur vi delar köttet, och jag tycker att det fungerar fint. Även dagen då vi gör det är alltid trevlig; vi pratar med varandra och kommer ihåg tidigare jakter. Namnlappar på köttbitarna med tillagningsförslag Hemma putsar jag köttstyckena grundligt för att underlätta matlagningen. Jag hanterar bitarna en i taget så de hålls kalla och inte tappar kvaliteten. En del av köttet malar jag till färs. På det viset blir älgköttet lätt att använda också i vardagsmaten. Större stycken skär jag i lämpliga bitar, lindar in dem i folie och lägger en lapp på med kroppsdelen, datumet och mormors tillredningsförslag. På det viset vet jag senare vad just den köttbiten passar bäst till. Till slut lägger jag den foliesvepta biten i en plastpåse och i frysen. Efter det fällande skottet är tillvaratagandet följande steg på djurkroppens resa från skogen till matbordet. TexT och bilder Siiri Niskala Alla får lika mycket stek när köttstycket skärs i lika stora delar. ? Vi bygger systematiskt upp kötthögarna så att det blir rättvist. Ingenting av köttet ska gå till spillo. Av småslarvorna blir det prima malet kött och av de sämsta bitarna en smaskig middag åt hunden. Jägaren 1/2024 35 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 35 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 35 27.12.2023 15.18 27.12.2023 15.18
• I min jaktförenings marker finns en sjö där det i många år har funnits en liten koloni bävrar. För några år sedan började jag nosa på dem och sedan i våras har jag vad som behövs för en bävermössa. TexT och bilder Karlo Ruotsalainen F ör några år sedan fick jag veta att det finns kanadensiska bävrar i min jaktförenings marker. Jag visste egentligen ingenting om dem så jag beslöt mig för att åka dit och se efter. På den resan såg jag för första gången i mitt liv en bäver. Jag gick ett varv runt sjön och hittade dammar vid samtliga utflöden från sjön, de flesta nära hyddorna. Det fanns två hyddor och den ena var klart större och mera bebodd än den andra. Jag blev uppmanad att skjuta några av bävrarna för att de inte skulle bli fler och för att få skadorna under kontroll. Det fanns såpass många dammar att vattennivån hade blivit för hög i ekonomiskogen. Dessutom hade bävrarna täppt till en trumma så vägen hade blivit översvämmad. Likaså hade gårdsbjörkarna på en stuga i närheten hamnat på bävrarnas matsedel. Bäverliv Jag skred från tanke till handling och satte igång med min första bäverjakt. Jag började med att nästan varje kväll sitta vid sjön i några timmar före solnedgången. Jag såg bävrar nästan varje gång och medan jag följde med dem lärde jag känna deras vanor och rutiner. Jag lärde mig att med säkerhet identifiera fyra olika individer, men enligt stugborna hade fler bävrar än så visat sig hösten innan. Bävrarna här i våra trakter har sannolikt invandrat från det närbelägna strövområdet i Evois, där det finns en kraftig bäverpopulation med tiotals individer. Så vitt jag vet härstammar populationen från en handfull individer som infördes från Nordamerika för nästan hundra år sedan. Från sjö till bord I april hade jag tillfälle att skjuta tre bävrar; en hane på 24 kilo, en hona på 18 kilo och en fjolåring på 8 kilo. Efteråt noterade jag ett intressant faktum; att samtliga bävrar hade blivit fällda inom samma kvart efter klockan sju på kvällen. Jag flådde bävrarna och provade därefter på att bereda hudarna hemma. För att vara första gången så lyckades det rätt bra och alla tre skinnen hänger nu på väggen. Skallen av den första bävern står på hyllan; de andra två blev förstörda eftersom jag var tvungen att skjuta dem i huvudet. Kött fick jag av dem alla tre och till på köpet så mycket att det fortfarande finns i frysen. En lägesuppdatering Nu i november kollade jag läget i bäversjön och märkte att vattenståndet var väldigt högt. Men det berodde faktiskt inte på bävrarna. Det fanns så mycket vatten att det var besvärligt att ta sig fram utmed sjön, och en del av bävrarnas avverkningar låg under vatten. Men det fanns färska björkar och gnagspår vid hyddorna, så jag drog slutsatsen att det fortfarande fanns bäverliv vid sjön. Det förvånade mig ändå att det knappt alls fanns något matförråd upplagt framför boet. Det kan förstås bero på att det finns så lite mat att den ligger osynlig under isen. Min första bäverjakt Jägaren 1/2024 36 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 36 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 36 27.12.2023 15.18 27.12.2023 15.18
• Som helhet betraktat har läget vid sjön blivit klart lugnare. Några nya dammar har inte byggts för att ersätta dem som har blivit rivna och nära boet finns det bara lite gnagspår. Jag tror inte att där i detta nu finns fler än några få bävrar. I efterhand är det alltid lätt att kritisera sina beslut. Kanske borde jag ha lämnat en av bävrarna oskjuten; det hade i praktiken knappast haft någon inverkan på utfallet. Bokför observationerna Bävrarnas liv vid sjön fortsätter i god sämja med markägarna och stugfolket. Tiden får utvisa om det uppstår ett nytt behov av en nedskärning. För min egen del har bäverjakten gett mig en trevlig omväxling, en jaktform som inte är tillgänglig var som helst. Den har gett mig minnen som jag säkert inte glömmer i första taget! Ingen annan har så ingående kunskaper om viltet i ett område som jägarna. Vi bör alltså bokföra våra observationer av bävrar för att kunna skapa en uppskattning av stammen som stämmer med verkligheten. Det här är sista gången som Ruotsalainen skriver för ungdomsredaktionen. Redaktionen tackar Karlo och önskar honom lycka till i livet och på jägarbanan! Här i vårt land förekommer två bäverarter; den kanadensiska och den euroeiska. Den europeiska bävern hör till vår ursprungliga fauna, i motsats till den importerade kanadensiska. Jakt på kanadensisk bäver är tillåtet utan särskilt licens. ? Den här stora hanen lyckades jag fånga på bild på bara några få meters avstånd. Den första bävern som jag sköt. Den var en hona och jag lät svansen sitta kvar i skinnet när jag flådde den. allesi koir Lihaisaa laatua Kotimainen Jahti&Vahti Kana ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas gluteeniton täysravinto aikuiselle koiralle. Se sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa ja sopii myös herkkävatsaisille koirille. Sisältää Progut ® -valmistetta, joka tukee vastustuskykyä ja suoliston normaalia toimintaa. ja ht iv ah ti. fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. JOKAPÄIVÄISEEN HERKUTTELUUN 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 37 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0124.indd 37 27.12.2023 15.18 27.12.2023 15.18
• Med det nya verktyget i Oma riista kan jaktföreningarna nu bokföra de vanligaste slagen av viltoch naturvårdsarbeten. TexT Eerojuhani Laine Bild Jaakko Alantela H ur mycket viltåkrar har din jaktförening? Har ni anlagt våtmarker för sjöfåglarna? Hur mycket slickstenar och fågelholkar har ni ute i terrängen? Viltoch naturvårdsarbetet som jaktföreningarna uträttar är betydande, men svårt att uppskatta kvantitativt. Finlands viltcentral erbjuder nu föreningarna ett nytt verktyg med vilket de kan bokföra de vanligaste viltoch naturvårdsarbetena och rapportera om dem på mötena. Samtidigt samlas anonym statistisk information om arbetsmängderna in för beslutsfattarna på regionnivå. Det är viktigt med tillförlitlig information för att vi ska få en uppfattning om effekterna av det viltoch naturvårdsarbete som jägarna uträttar. Gå till vyn för föreningar i Oma riista och klicka på ”Statistik” och därefter på ”Viltvård”. Där kan föreningens kontaktperson anteckna uppgifter om det viltoch naturvårdsarbete som medlemmarna uträttar. Om det finns uppgifter för tidigare år kan även dessa skrivas in. Gör det möjligt att följa upp och utveckla Efter hand som data samlar sig för flera år kan föreningen med verktyget granska de Jaktföreningarna uträttar ett betydande viltoch naturvårdsarbete Med rapportens hjälp är det enkelt att jämföra viltvårdsarbetena under flera år och se hur de har utvecklats. årliga variationerna hos viltoch naturvårdsarbetet. Hur väl har föreningen lyckats omsätta viltvårdsplanerna i praktiken och vilka objekt finns det som borde utvecklas? Vad kan föreningen göra för att öka arealen viltåkrar eller mängden holkar för jaktbara fåglar? Jaktföreningarna brukar ordna sitt vintermöte i januari-februari. Mötet utgör ett utmärkt tillfälle för en genomgång av sådant som har anknytning till den viltoch naturvård som föreningen har uträttat. Här passar det fint att använda Oma riistas verktyg för informationsinsamling och rapporter. Jägaren 1/2024 38 38-39_Seurojen_luonnonhoitotyö_JÄ0124.indd 38 38-39_Seurojen_luonnonhoitotyö_JÄ0124.indd 38 27.12.2023 15.19 27.12.2023 15.19
• Var vill du jaga älg? Kom ihåg att ansöka om områdestillstånd till statens mark senast den 31.1.2024 kl. 16! eräluvat.fi/algjakt F Ö R J Ä G A R E V IL D M ARKSETIK ET T www.riistalinja.info Lisätietoja: Teemu Keränen 040 747 7234 | teemu.keranen@brahe.fi Riistalinja Luonto-ohjaaja 180 osp, riistapainotteisena • Sopiva peruskoulun jälkeen aloitettavaksi • Haku suoraan oppilaitokseen • Hyvät jatko-opintomahdollisuudet Riistanhoitajan ammattitutkinto 150 osp, monimuotokoulutuksena • Sopii työn ohessa suoritettavaksi www.brahe.fi/luonnonvara-alat @brahe_ruukin_luontojahevoskesk 38-39_Seurojen_luonnonhoitotyö_JÄ0124.indd 39 38-39_Seurojen_luonnonhoitotyö_JÄ0124.indd 39 27.12.2023 15.19 27.12.2023 15.19
• I somras deltog jägare i stora skaror i kartläggningsarbetet för vår fjärde fågelatlas. Observationerna av jaktbara och fredade fåglar som gjordes under häckningen skrevs in i Oma riista och överförs i början av året till fågelatlasen. TexT Matti Kervinen U nder perioden februari till augusti i fjol skrevs ungefär 11 500 häckningsrelaterade observationer av jaktbara och fredade fåglar in i tjänsten Oma riista. Året innan fick vi in drygt 5 000 observationer av det här slaget. Sammanlagt drygt 4 300 observationer av säkra häckningar, som fågelbon och honor med ungar, antecknades under de två häckningssäsongerna. Återstoden av observationerna var till största delen sådana att observatören ansåg det möjligt att fågelarten i fråga häckar i närheten av observationsplatsen (en enstaka observation i en för arten lämplig häckningsmiljö) eller sannolikt (fågeln blev sedd på samma plats på olika dagar). Bland observationerna fanns också några flyttande flockar, vilket ändå inte betyder att arten skulle häcka i trakten där observationen gjordes. Oma riista utvecklingsarbete och uppmuntran gav resultat För fjolårets häckningssäsong utvecklades för Oma riista två nya observationstyper, par och kull, vilket gjorde det enklare att De jaktbara fåglarnas häckningsdata överförs till kartan bokföra observationstyperna exakt. Samtidigt minskade utrymmet för tolkningar. Dessutom blev jägarna utbildade och uppmuntrades att anteckna sina observationer i Oma riista. Den tekniska utvecklingen och den förhöjda motivationen hos observatörerna syntes genast i materialet. Under häckningsåret 2022 bedömdes 7 procent av observationerna som säker häckning. Under häckningsåret 2023 uppgick andelen till 34 procent. Bara vi hädanefter är noga med att anteckna varje observation i rätt kategori så kommer kvaliteten och bruksvärdet på observationerna att bli avsevärt större. Exaktare data om arternas häckningsutbredning I Oma riista har jägarna skapat ett material som består av 16 500 observationer, uteAN TT I SA AR EN M AA Jägaren 1/2024 40 40-41_Atlas_tulokset_2023_JÄ0124.indd 40 40-41_Atlas_tulokset_2023_JÄ0124.indd 40 27.12.2023 15.19 27.12.2023 15.19
• slutande av jaktbara och fredade fågelarter som lätt blir förbisedda vid andra inventeringar. Dessutom kan flera jaktbara arter vara sådana som döljer sig under häckningen och är svåra att få syn på. Oma riista-observationerna har gett oss värdefullt vetande om flera försvagade sjöfågelarters häckningsutbredning. Fågelatlasmaterialet som Finlands artdatacenter har samlat in under häckningssäsongerna 2022 och 2023 överskred i höstas milstolpen en miljon observationer. Uppdaterad information för hållbar jakt Informationen om fåglarnas häckningsområden och förändringarna som pågår där stöder arbetet med att följa de övriga viltarterna. I synnerhet för sjöfåglarna med negativ utveckling är det nödvändigt att utreda om nedgången som har framkommit vid sjöfågelinventeringen omfattar hela landet eller om arterna utvecklas olika i olika delar av landet. Nätverket med punkter för sjöfågelräkningen är rätt glest i landets norra delar. Ju sämre kartläggningen av sjöfåglarnas häckningsområden är, desto osäkrare blir underlaget för besluten om jakten som vi fattar. Med blicken framåt mot våren Kartläggningen för fågelatlasen kommer att fortsätta i två häckningssäsonger till. Vi har kommit igång och börjar få grepp om var det finns luckor på kartorna. I vår och sommar ska vi styra stegen till områden där det enligt kartan kan finnas häckande sjöfåglar, men där det saknas observationer av försvagade arter som stjärtand och vigg. Fågelatlasen – vad är det? Syftet med den fjärde fågelatlaskartläggningen (2022-2025) är att klarlägga förekomsterna av häckande fågelarter i vårt land och häckningssäkerheten. Föregående kartläggning gjordes åren 2006 till 2010. Häckningssäkerheten för varje art bedöms per ruta med ett index som är indelat i tre klasser: möjlig, sannolik och säker. Atlaskartläggningen stöder de årliga inventeringarna av sjöfåglar och ger oss viktig information om förändringarna i arternas häckningsutbredning. Vi uppmanar jägarna att delta i insamlingen av observationer under våren och sommaren; bokför alla observationer av par, bon, kullar, spel med mera av jaktbara och icke fredade fåglar i tjänsten Oma riista. Observationerna i Oma riista överförs i höst samtidigt efter respektive häckningssäsong. Observationerna för 2024 års säsong kommer att överföras i oktober 2024. Observationerna omvandlas till atlasrutor om 10 x 10 km innan de överförs, men personuppgifterna för observatörerna överförs inte. Mera information om kartläggningen för fågelatlasen finner du här: lintuatlas.fi > Fågelatlasen. Kartläggningen för fågelatlasen fortsätter i två häcknings­ säsonger till. Observationerna som har skrivits in i Oma riista i fågelatlasrutor om 10 x 10 km tyder på häckande stjärtand och knipa. De jaktbara arternas antal och levnadssätt påverkar hur lätta eller svåra de är att få syn på. Stjärtanden har enligt inventeringarna minskat under de senaste decennierna och håller sig dold när den har ungar. Knipan är däremot en vanlig art som det är lätt att få syn på. Det största antalet observationer som tyder på häckning bokfördes i de arealmässigt största viltcentralsregioner­ na Lappland och Uleå­ borg. Även i de övriga regionerna fick vi upp farten med observe­ randet. I jämförelse med året 2022 blev antalet observationer mer än fördubblat under fjolårets fågel­ atlaskampanj. LA N TM ÄT ER IV ER KE TS BA KG RU ND SK AR TA 11 /2 02 3 Stjärtand Knipa Antalet observationer per viltcentralsregion Sat aku nta Me ller sta Fin lan d No rra Tav ast lan d S. Tav ast lan d Ege ntl iga Fin lan d Ule åbo rg No rra Sav ola x Syd öst ra Fin lan d Ny lan d Lap pla nd No rra Kar ele n Söd ra Sav ola x Ku stÖs ter bo tte n Kaj ana lan d Ös ter bo tte n 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 2023 2022 Jägaren 1/2024 41 40-41_Atlas_tulokset_2023_JÄ0124.indd 41 40-41_Atlas_tulokset_2023_JÄ0124.indd 41 27.12.2023 15.19 27.12.2023 15.19
• Det nya incitamentsystemet för skogs­ bruket – metka – ersätter under 2024 det nuvarande kemera­stödsystemet. Det nya systemet innebär ett ännu starkare stöd för naturvården och vattenvården. TexT och bilder Riitta Raatikainen A nsökningar om metka-stöd kan göras från den första mars. Exempelvis stöden för skötsel av plantbestånd och ungskog ansöks efter att arbetet har gjorts. Arbetet kan alltså inledas redan den första januari när metka-lagen har trätt i kraft. Även frivilliga skyddsåtgärder kan beviljas miljöstöd för att bevara värdefulla livsmiljöer. Blandbestånd och viltsnår i ungskog Många skogslevande arter gynnas av blandbestånd. Vid vården av plantskog och ungskog ska man undvika att röja bort lövträd, förutsatt att lövträden är värda att spara och inte hindrar huvudträdslagen. Dessutom kan man med fördel lämna små arealer i naturtillstånd; Skogsbruksstöden gynnar också viltvården viltsnår, trädgrupper och skyddszoner utmed smärre vattendrag. Sådana här oskötta platser minskar inte stödet bara deras sammanlagda areal understiger tio procent av objektets totala areal. Med flera trädslag, buskar och ris ökar kvaliteten på viltsnåret. Snåret ger viltet och flera andra arter skydd och föda, och en plats för fortplantningen. Efter hand som beståndet växer kan viltsnåret utvecklas till en grupp träd som sparas vid gallringarna. Planmässig vård av torvmarksskog Stöd kan beviljas för planering av vård av torvmarksskog, förutsatt att planen inkluderar en utredning av naturvärdena och en åtgärdsplan för vattenskyddet. I samband med skötselplanen för torvmarksskog ska man också utreda förutsättningarna för kontinuerlig skogsodling, vitaliseringsgödsling och reglering av vattennivån. Onödig iståndsättning av diken ska undvikas och stödet för iståndsättningsdikning upphör därför. Skogsägarna gör klokt i att föra viltvården på tal när de avtalar om skogsvård och avverkningar. ? Våtmarkerna utgör effektiva strukturer för vattenskyddet och är utmärkta livsmiljöer för sjöfåglar. Jägaren 1/2024 42 42-43_METKA_JÄ0124.indd 42 42-43_METKA_JÄ0124.indd 42 27.12.2023 15.20 27.12.2023 15.20
• Metka-stöden ? Stöd för vård av plantbestånd och ungskog ? Vitaliseringsgödslingsstöd ? Stöd för vård av torvmarksskog ? Stöd för skogsvägar ? Miljöstöd ? Naturvårdsstöd ? Hyggesbränningsstöd Läs mera om stödnivåerna och villkoren här: metsakeskus.fi > svenska > sök > metka-stöd. Stöd för vattenvårdsåtgärder beviljas till sitt fulla belopp. Med effektiva och arealmässigt stora vattenskyddsstrukturer, som våtmarker, går det att förhindra att vattendrag blir belastade samtidigt som man förbättrar sjöfåglarnas förutsättningar för att finna föda och häcka. Det går också att ansöka om stöd för arbeten som förbättrar en våtmark som livsmiljö, som en iståndsättning. När planeringen för vård av torvmarksskog är gjord kan man ansöka om stöd för planering och realisering av naturvård. Iståndsättningen gynnar skogshöns som ripan. När skötselplanen för skog på torvmark görs upp ger planeraren samtidigt skogsägarna råd om förutsättningarna för kontinuerlig skogsodling. Han eller hon avråder också från onödiga dikningar, vilket även det gynnar viltet. Naturvård förbättrar levnadsförhållandena för faunan Naturvårdsprojekten som skogscentralen har gjort upp för bättre livsmiljöer eller effektivare vattenskydd finns kvar i det nya incitamentsystemet. Hädanefter kan en mark ägare ansöka om naturvårdsstöd också för att planera och realisera en iståndsättning av en källa eller våtmark. Stöden för naturvård betalas ut till sitt fulla belopp. Att skogsägarna kan ansöka om naturvårdsstöd innebär möjligheter att förbättra kvaliteten på viltets livsmiljöer, i synnerhet på torvmark. Det är också möjligt att hjälpa fiskbestånden i små vattendrag genom att exempelvis blockera diken som faller ut i en bäck eller låta vattnet strömma över sluttande mark med vegetation. Skogsägarna och aktörerna i nyckelställning Skogsägarna och de övriga aktörerna i skogsbranschen gör klokt i att föra naturvården, vattenskyddet och viltvården på tal när de avtalar om skogsskötsel och avverkningar. Tack vare stödsystemet kan aktörerna i skogsbranschen bredda sina tjänster till naturvård och vattenskydd. Skogsbruksstöden gynnar tillväxten i skogen, kolbindningen, klimatbeständigheten och mångbruket av skogen samt ger renare vattendrag. Skribenten är ledande sakkunnig på naturvård vid Finlands skogscentral. ? En iståndsatt våtmark gynnar många arter, bland annat skogshönsen. ? Spara gärna viltsnår i kombination med grupper av kvarlämnade träd. Jägaren 1/2024 43 42-43_METKA_JÄ0124.indd 43 42-43_METKA_JÄ0124.indd 43 27.12.2023 15.20 27.12.2023 15.20
• Den selektiva jakten på skogshöns har betydelse för spelplatserna och häckningen. TexT Antti Saarenmaa S om tumregel gäller att ju mera höns det finns på en spelplats desto bättre fungerar den. Ju större spelplats desto bättre går också parningen för de individuella orroch tjädertupparna. En arealmässigt stor spelplats har större dragningskraft och höjer alltså effekten för varje enskild tupp. Får man skjuta tuppar på höstspelet? De gamla tupparna har en viktig roll på spelet. Oftast lägger de beslag på centrum av en spelplats. Vilket kräver ett aktivt försvar och resolut uppträdande, men är samtidigt det bästa sättet att locka hönor. De unga tupparna håller sig däremot i utkanten av spelplatsen. Det kan krävas åratal av köande för att ta sig närmare mitten. Den som skjuter en äldre, stark och aktiv orrtupp eliminerar alltså en av huvudrollsinnehavarna i spelet. På orrtupparnas parningsframgång inverkar också hur aktivt de försvarar sitt revir på hösten. Orrtupparna som är aktiva spelare på hösten spelar också aktivt på våren. Därför borde vi inte med vett och vilja fälla någon av dem som hörs mest och spelar med stor kraft. De unga orrtupparna som ännu är rätt passiva utgör således förnuftigare mål för jakten. Påverkar jakten populationen på orten? När de unga hönorna blir vuxna flyttar de bort från födelseplatsen, i allmänhet minst ett tjugotal kilometer. Hönorna som samlas på en spelplats har alltså kläckts och tillbringat sin barndom på annan ort, men häckar nu här. När en kull flyger upp i början av jaktsäsongen kommer alltså de unga hönorna att flytta bort medan tupparna och modern stannar kvar. Det är således svårt att bedöma jaktens lokala följder i förhållande till trakterna runt omkring. Om vi vill vårda den häckande och fertila delen av populationen på orten ska vi alltså låta bli de gamla hönorna. Hellre skjuta hönor än tuppar eller tvärtom? Enligt Veli-Matti Väänänen, agronomieoch forstdoktor (AFD) på Helsingfors universitet, som har gjort en viltvetenskaplig akademisk karriär, ska vi inte favorisera någotdera könet. Åldern spelar däremot en roll. – Om vi vill ge spelplatserna och produktionen av ungar en framtid ska vi alltid spara vuxna och äldre individer, och i stället rikta jakten mot de unga, berättar Väänänen. På det här viset, om vi inte med vett och vilja fäller de produktivaste individerna, fortsätter det naturliga fortplantningsbeteendet att fungera med optimal effektivitet. För vidare läsning se sidorna om ansvarsfull skogshönsjakt på viltinfo.fi Myter om skogshönsen För att ge spel­ platserna och produktionen av ungar en framtid ska vi spara vuxna, äldre individer. GE TT Y IM AG ES / AR TO KY N GÄ S Saisiko olla hirveän hyvä kamera? Helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Winter Pack -valvontapaketti sisältää Burrel S12 HD SMS Pro 4G -kameran, lyijyhyytelöakun, akkukaapelin, 32 GB:n muistikortin sekä merinovillapipon. Tilaa omasi: elisa.fi/burrelkamerat BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. TILAA MYÖS SOITTAMALLA 0800 93 93 93 259?€ Valvontapaketti nyt 895132_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Hirvi_Metsastaja_12_23_210x275.indd 1 895132_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Hirvi_Metsastaja_12_23_210x275.indd 1 19.12.2023 14.49 19.12.2023 14.49 Jägaren 1/2024 44 44-45_Metsäkanalintumyytit_JÄ0124.indd 44 44-45_Metsäkanalintumyytit_JÄ0124.indd 44 27.12.2023 15.20 27.12.2023 15.20
• Saisiko olla hirveän hyvä kamera? Helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Winter Pack -valvontapaketti sisältää Burrel S12 HD SMS Pro 4G -kameran, lyijyhyytelöakun, akkukaapelin, 32 GB:n muistikortin sekä merinovillapipon. Tilaa omasi: elisa.fi/burrelkamerat BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. TILAA MYÖS SOITTAMALLA 0800 93 93 93 259?€ Valvontapaketti nyt 895132_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Hirvi_Metsastaja_12_23_210x275.indd 1 895132_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Hirvi_Metsastaja_12_23_210x275.indd 1 19.12.2023 14.49 19.12.2023 14.49 44-45_Metsäkanalintumyytit_JÄ0124.indd 45 44-45_Metsäkanalintumyytit_JÄ0124.indd 45 27.12.2023 15.20 27.12.2023 15.20
• S yftet med hjortjakten är att nå de uppställda målen för hjortstammen. För att bestämma antalet jaktlicenser som beviljas behöver vi data om stammens storlek, kalvproduktionen, dödligheten, könsoch åldersstrukturen och den regionala fördelningen. Siffrorna på hjortstammen som institutet (Luke) tar fram behövs inte bara för avskjutningsplaneringen och det övriga viltrelaterade beslutsfattandet utan också för intressegrupperna och intresserade finländare. Avskjutningen, viltolyckorna, lodjuren… Uppskattningen som institutet tar fram bygger på en statistisk modellering där vi sammanför en populationsmodell som bygger på kalvproduktionen och dödligheten med ett antal faktorer som beskriver och påverkar stammen. Till de här faktorerna hör avskjutningsdata från jägarna och uppskattningarna av storleken på den kvarstående stammen på lokal nivå, statistiken för viltolyckorna med hjortar i förhållande till trafikmängden och storleken på lodjursstammen – arten jagar ju hjort! Dessutom använder institutet synobservationer som samlas in under hjortjakten. Observationerna används sedan vid beräkningen av produktionen av kalvar. Regionala skillnader Under de senaste åren har det funnits ett förhöjt behov av att utveckla beräkningarna av hjortstammens storlek. Därför behövs det exaktare siffror på produktionen av kalvar och större uppmärksamhet på de regionala skillnaderna hos faktorerna som påverkar stammens storlek. Under jaktåret 2021-2022 tog vi ett betydande steg framåt i utvecklingsarbetet. Då samlade vi för första gången in synobservationer under jakten i hela landet. På det viset fick vi efter en lång paus in färsk och regionalt representativ information om kalvproduktionen. En modell som utgår från ÄH-områdena Beträffande uppskattningen av hjortstammens storlek övergick vi till att använda en modell som utgår från älghushållningsområdena. På det viset kan vi använda den regionala informationen effektivare än förut. För varje älghushållningsområde (ÄHO) har vi separat sammanställt informationen om hur processerna som påverkar stammen utvecklas över tid. Därefter skapades en populationsdynamisk modell på motsvarande sätt som för uppskattningen av stammen i hela landet. På det här viset bygger uppskattningen för varje ÄHO på faktorerna som inverkar på nativiteten och mortaliteten, vilket gör det möjligt att beakta skillnaderna mellan områdena. Den nya ÄHO-modellen kan betraktas som tillförlitligare än den föregående även om den tillgängliga informationen inte sträcker sig tillbaka längre än till 2016. Men Ny metod för uppskattandet av vitsvansstammen Sedan 2016 har Naturresurs institutet gjort beräkningar av storleken på vitsvanshjortens stam. Den nya uppskattningen har tagits fram med en modell som utgår från älghushåll nings­ områdena och preciserar siffrorna på regional nivå. TexT Jani Körhämö Bild Joni Saunaluoma Jägaren 1/2024 46 46-47_VHPn_kanta-arvio_uudistui_JÄ0124.indd 46 46-47_VHPn_kanta-arvio_uudistui_JÄ0124.indd 46 27.12.2023 15.23 27.12.2023 15.23
• beräkningarna kommer att bli exaktare efter hand som år läggs till år. 134 000 hjortar året 2022 Efter hjortjakten 2022 uppskattades med ÄHO-modellen hjortstammen i landet som helhet till cirka 134 000 djur (95 % konfidensintervall motsvarar 25 000–142 000 individer). Enligt ÄHO-modellen har hjortstammen minskat sedan fjolåret med cirka tre procent och med cirka 8,7 procent sedan toppåret 2021. Som jämförelseobjekt för resultatet med ÄHO-modellen använde vi värdena för den tidigare modellen som omfattar hela landet. Enligt den uppgick stammen under vintern 2022-2023 till cirka 107 000 individer (95 % konfidensintervall motsvarar 97 000–116 000 hjortar). Även den här modellen gav ett värde på – 3,0 procent för förändringen hos den kvarstående stammen jämfört med året innan. När vi granskar de enskilda ÄH-områdena med ÄHO-modellen så får vi ett täthetsvärde som i genomsnitt ligger 21 procent över den gamla modellen. Skillnaden mellan modellerna är störst i området med tät stam. Jämförelsen stöder uppfattningen att den regionala graderingen av den kvarstående stammen i den gamla modellen underskattar hjortstammens storlek i de tätaste områdena. Vits v anshjorten börjar om från rent bord De nya siffrorna på hjortstammen förändrar vår uppfattning om hjortläget. Arbetet med att utveckla uppskattningen av hjortstammen är välkommet, men övergången till den nya metoden är inte friktionsfri. Med den nya ÄHO-modellen steg hjorttätheterna rejält i området med tät hjortstam jämfört med den gamla metodens siffror, även om hjortarna också har blivit färre på sina håll med den nya modellen. Ett exempel: i somliga områden har det gamla värdet på 30 hjortar per 1000 hektar nu uppgraderats till 40 hjortar per 1000 hektar, trots att läget i terrängen är oförändrat. För att få ett grepp om läget bör vi granska resultaten för bägge metoderna separat, både hjorttätheterna och utvecklingen. Målsättningarna för den pågående säsongen fastställdes våren 2022 och avspeglar det dåvarande läget enligt den gamla uppskattningsmodellen. Utgångspunkten var i praktiken att minska på hjortarna i hela området med tät stam. Hur väl målen som fastställdes med den gamla metoden har realiserats bör granskas enligt den modellen. Därför är det bra att vi i ännu i vår har tillgång till värdena enligt den gamla modellen. Målsättningarna för följande säsong (2025-2025) ska vi däremot spika utifrån den nya modellen, alltså börja om från rent bord. I praktiken innebär det att vi på många orter borde höja de målsatta tätheterna om vi vill nå en hjortstam enligt de nuvarande målsättningarna eller minska på stammen från dagens nivå. Å andra sidan skulle detta innebära en klart radikalare nedskärning än om vi skulle följa den gamla modellen. Målsättningarna för vitsvanshjorten är resultatet av förhandlingar mellan de olika intressegrupperna och organisationerna. Läget ska granskas utifrån situationen i varje enskilt ÄH-område. Kom också ihåg att informera grundligt när ni berättar för intressegrupperna och organisationerna om bytet av metod och varför det är viktigt! Bilden visar hjortavskjutningen och vinterstammens storlek i landet som helhet under jaktåren 1980 till 2022 enligt både den gamla modellen och den nya ÄHO-modellen. Det sista värdet beskriver läget efter jaktsäsongen 2022-2023. Bilden visar hjorttätheten per ÄH-område enligt den nya ÄHO-modellen och den gamla modellen efter jaktåret 2022-2023. En del av älghushållningsområdena är sammanslagna för att skapa ett tillräckligt underlag av avskjutningsoch observationsdata. KÄ LL A: N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET KÄ LL A: N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Hjortstammens storlek och avskjutningen 1980-2022 160 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 ÄHO-modellen Gamla modellen Avskjutningen 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 ÄHO-modellen Täthet ind/1000 ha Gamla modellen Täthet ind/1000 ha Jägaren 1/2024 47 46-47_VHPn_kanta-arvio_uudistui_JÄ0124.indd 47 46-47_VHPn_kanta-arvio_uudistui_JÄ0124.indd 47 27.12.2023 15.23 27.12.2023 15.23
• Hur ser den lagstiftning ut som jakten på de stora rovdjuren bygger på och hur stor är vår nationella rörelsefrihet inom EU-lagstiftningen? D e stora rovdjuren är fredade, men det går att göra undantag från fredningen under vissa förutsättningar. Detta kan ske genom skadebaserade eller stamvårdande dispenser. De stamvårdande dispenserna benämns i allmänhet stamvårdande jakt. Men naturdirektivet och jaktlagen inkluderar inte den stamvårdande jakten som term, vilket har orsakat en viss förvirring som massmedierna och de sociala medierna inte har varit sena att utnyttja. I förvaltningsplanerna för vargen, lon och björnen som jordoch skogsbruksministeriet har publicerat beskrivs ingående den nationella referensramen för förvaltningen av arterna. I samtliga förvaltningsplaner ingår den stamvårdande jakten i verktygsbacken. Om skälen för dispens För att få klarhet i helheten bör vi fästa uppmärksamheten på innehållet i naturdirektivets 16 artikel. I den första punkten, underpunkterna a-d, presenteras de åsyftade målen för dispenserna i varje artikel. • För att skydda den vilda floran och faunan och bevara naturtyper • För att förebygga skador av särskild betydelse • Av tvingande skäl som rör folkhälsan och den allmänna säkerheten eller något särskilt viktigt allmänt intresse • Om syftet är forskning, utbildning eller återutsättning av arter Men detta är inte fallet i 16 artikelns 1 punkt, underpunkt e som de stamvårdande licenserna bygger på. Där varken nämns eller preciseras syftet för dispensen. Syftet för ett undantag som bygger på underpunkt e kan alltså inte sammanfalla med syftena för undantagen som bygger på underpunkterna a-d. Därför kan punkt e användas som motivering enbart i fall där a-d inte är relevanta. Eftersom varken naturdirektivet eller jaktlagen nämner i klartext motiveringarna, det vill säga syftet, för den stamvårdande jakten så hänförs detta till ett nationellt övervägande. Eftersom det rör sig om ett övervägande så är det klart att syftet som beslutsfattaren, här Finlands viltcentral, formulerar kan kritiseras. Syftets laglighet avgörs i sista hand av en domstol, men det här är ett extremt långsamt sätt att lösa frågan. Det är i sista hand högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som avgör frågan efter en process som kan ta ett år eller två. Vad krävs då av syftet? EU-domstolen ansåg i sitt förhandsavgörande om underpunkt e att syftet med undantaget ska stödas med tydliga motiveringar. Dessutom ska man kunna påvisa på vetenskapliga grunder att man med dispensen kan nå det åsyftade målet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) hänvisar i sitt årsboksavgörande HFD:2022:48 som berör lodjursjakt till EU-domstolens förhandsavgörande. HFD anser att det inte räcker med förordningens eller den nationella förvaltningsplanens allmänna målsättningar som motivering för att Om den stamvårdande jakten M IK A KI M M O Jägaren 1/2024 48 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 48-49_Lait&Luvat_JÄ0124.indd 48 48-49_Lait&Luvat_JÄ0124.indd 48 27.12.2023 15.28 27.12.2023 15.28
• HEIDI KRÜGER Projektchef Enheten för vilt och fiske Naturresursavdelningen Jordoch skogsbruksministeriet Sotkaprojektet flyger vidare jämsides med Helmiprogrammet N edskärningar, inbesparingar, klagomål och strejker – så har det sett ut i nyheterna den senaste tiden. Men statsbudgeten för 2024 medför lyckligtvis även goda nyheter; statsminister Orpos regeringsprogram innehåller ett löfte om att fortsätta Helmiprogrammet, vilket innebär ett årligt tillskott på en miljon euro för Sotkaprojektet. Finansieringen för 2024 års Sotkaprojekt är säkrad genom finansiering ur tidigare statsbudgeter, men användningstiden för nytillskottet utsträcker vyerna ända till 2029. Även om finansieringen är lägre än tidigare så kan vi säkerställa det viktigaste i Helmiprogrammet. Hit räknas Finlands viltcentrals projekt Sotkavåtmarker, Forststyrelsens jaktoch fisketjänster, Finlands viltcentrals Helmiprojekt mot de främmande rovdjuren samt Finlands jägarförbunds och BirdLife Finlands gemensamma Sotkaprojekt för rastplatser för de flyttande sjöfåglarna. Naturresursinstitutet och Åbo universitet följer med hur de olika projekten utfaller. Jag hoppas att samtliga jägarna glädjer sig över den här finansieringen, även om den inte skulle råka landa på egen farstutrappa. Den föregående regeringens finansiering för Sotkaprojektet ingick i en ökning av finansieringen för naturskyddet. Att finansieringen nu fortsätter trots det strama sparandet ska ses som ett erkännande av rang! Arbetet som jägarna gör för naturvården har alltså inte gått obemärkt förbi! För fyra år sedan var läget ett helt annat. Nyttan av att bekämpa mink och mårdhund bemöttes med misstänksamhet, liksom att fredningstiden upphävdes. De anlagda våtmarkerna jämställdes med massmord på änder och projektet för rastplatser var en ouppnåelig dröm för fågelvänner. Men med bra projekt och raska aktörer kan vi uppenbarligen åstadkomma smärre mirakel! Numera är bekämpandet av de främmande rovdjuren en självklarhet. De anlagda (Sotka) våtmarkernas mångfaldsvärde är vetenskapligt bevisat och avtal om rastplatser för flyttfåglar görs på löpande band. Samarbetet med både miljöförvaltningen och aktörerna i viltbranschen är en fröjd att skåda och Sotkaprojektet har till och med fått internationell uppmärksamhet. Ett stort tack till er alla – nu jobbar vi vidare! bevilja dispens, om det inte av dispensen framgår ett godtagbart syfte för jakten i enlighet med direktivet. HFD anser dessutom att stamvårdande jakt på en i naturdirektivet strängt skyddad art inte som sådan kan hänföras till underpunkten e eller till jaktlagens 41 a § 3 mom utan att jakten samtidigt syftar till något mål som är acceptabelt enligt naturdirektivet. Faktumet att jakten inte skulle ha några negativa konsekvenser för arten i fråga, som exempelvis lodjurets bevarandestatus, är irrelevant. Enligt HFD kan stamvårdande jakt med dispens ändå vara ett sätt att nå ett mål som är godtagbart enligt direktivet. I sina senaste beslut om björnen anser HFD att det är klart att en alltför tät björnstam kan bli problematisk och att problemen kan lösas enbart genom jakt. Rätten ansåg det tänkbart att de sociala problemen som björnstammen orsakar kan lindras genom en behärskad minskning av antalet björnar. Enligt de senaste besluten kan undantag tillämpas enbart om det föreligger ett specifikt lokalt problem som kräver ett ingripande. Därför ska motiveringarna till en dispens inkludera en uttömmande utredningen av konsekvenserna i det aktuella området. Vad följer sedan? Jordoch skogsbruksministeriet har meddelat att den stamvårdande jakten i sin nuvarande form har nått vägs ände. Ministeriet har därför föreslagit som en långsiktig lösning att arterna med en gynnsam skyddsnivå skulle överföras från naturdirektivets bilaga IV till bilaga V. Detta skulle ge oss flexiblare möjligheter att organisera jakten. Men initiativet måste komma från EU-kommissionen. Tiden får utvisa om kommissionen har viljan att föra ärendet vidare. Dispenser för icke fredade fåglar Du kan ansöka om dispens i tjänsten Oma riista för att förhindra skador orsakade av icke fredade fåglar under våren och sommaren. Vi rekommenderar att ansökningen lämnas in 2-2,5 månader innan den ansökta dispenstiden börjar. Gör ansökningen omsorgsfullt enligt de givna anvisningarna så slipper vi kompletterande utredningar. Innan ett positivt dispensbeslut får verkställas ska man i regel vänta under en besvärstid på 30 dagar. En dispens kan komma i fråga om skadorna är betydande och det inte finns andra tillfredsställande lösningar. Ansök om dispens i god tid om skadorna är sådana att de kan förutses. Det är i första hand den skadelidande parten som ska göra ansökningen. I övriga fall krävs det en fullmakt av den som ansöker. Om dispensansökningen är hygienbaserad ska ett utlåtande av kommunens hälsovårdsmyndighet bifogas. Fokus för dispenserna ligger på de hygieniska riskerna i lantbruket samt övriga skador som vållar ekonomiskt avbräck. Vi ber dem som har beviljats en flerårig dispens att kontrollera dispensens giltighetstid. Dispenserna gäller för en viss tid, mellan ett och fem år. Sedan 2018 kan dispenser i vissa fall också beviljas så, att de gäller tills vidare. K lumn 49 Jägaren 1/2024 48-49_Lait&Luvat_JÄ0124.indd 49 48-49_Lait&Luvat_JÄ0124.indd 49 27.12.2023 15.28 27.12.2023 15.28
• För vapenlicenser kan det finnas tidsfrister då giltighetstiden löper ut. Det vilar på inne­ havarens ansvar att komma ihåg slutdatumet! Här följer ett komihåg för det viktigaste. TexT Tarja Ranta bild Tero Kuitunen D et gäller att vara särskilt uppmärksam med tidsbestämda licenser. När giltighetstiden löper ut upphör nämligen rätten att inneha vapnet i fråga. Men lyckligtvis är datumet lätt att kontrollera på licensen, som du alltid ska ha med dig på jakt eller skjutbanan. Ta gärna till rutin att kolla giltighetstiden! Tidsbestämda vapenlicenser Med tanke på eventuella köer och intervjuer hos polisen är det klokt att lämna in ansökningen om förnyelse tre till sex månader innan licensen löper ut. När du förnyar en licens ska du vara beredd på att lämna in samtliga och samma bilagor och intyg som för den ursprungliga licensen. Somliga motiveringsbilagor kan nämligen ta tid att skaffa fram. De parallella licenserna Parallella vapenlicenser beviljas för en bestämd tid. När du förnyar en parallellicens ska du förete samma och samtliga dokument som vid den ursprungliga ansökningen. För de parallella licenserna lagstiftades det så sent som 1998, men motsvarande licenser hade beviljats före det. De här licenserna gäller under tiden som anges på licensen, om inte huvudlicensen upphör att gälla tidigare. Det europeiska skjutvapenpasset När giltighetstiden är på väg att löpa ut och det nya passet skrivs ut med samma innehåll talar vi om fortsatt giltighet. Det är billigare (35 euro) än ett nytt pass (76 euro), så även här gäller det att vara ute i god tid. Du och ingen annan håller koll! Polisen har tyvärr inte kapacitet att skicka påminnelser när giltighetstiden närmar sig sitt slutdatum. Men efter hand som tekniken utvecklas och allt fler licensinnehavare sköter sina ärenden på nätet så ökar polisens möjligheter att följa med vapenlicenserna. Om du är osäker på något slutdatum så tveka inte att kontakta oss och fråga. Du hittar kontaktuppgifterna för polisen på din hemort här: poliisi.fi/sv/kontaktuppgifter. POLISSTYRELSEN INFORMERAR Kom ihåg tidsfristerna! Påvisande av aktiv hobbyverksamhet – det räcker med jaktkortet Om påvisandet av aktiv hobbyverksamhet lagstiftades 2011. Till en början gällde detta enbart licenser för handeldvapen eftersom sådana är sällsynta vid jakt. 2019 utvidgades lagen till att omfatta ock­ så långa halvautomatiska skjutvapen för vilka har beviljats en licens (den 15 juli 2019 eller senare) som gäller tills vidare. Påvisandet av aktiv hobby ska göras vart femte år. Det är skäl att börja redan tre månader innan giltighetstiden löper ut. För de första beviljade licenserna går tiden således ut i juli 2024. Ännu är det alltså ingen brådska utan du kan lugnt vänta lite till. Om licensen för ett halvautomatiskt långt vapen har beviljats för jakt räcker det med att uppvisa ett giltigt jaktkort. För ett avfångningsvapen (ett hand­ eldvapen) vid gryt­ och fälljakt behöver du dessutom ett intyg utfärdat av jakt­ vårdsföreningen. Ytterligare information finner du här: poliisi.fi/sv/pavisan­ de­av­aktiv­hobbyverksamhet. Tre gevär med samma ansökan Om en person har tre halvautomatiska hagelgevär och licenserna (med jakt som motivering) har beviljats åren 2020, 2022 och 2023, och han lämnar in samtliga erforderliga dokument 2025, så täcker ansökningen samtliga tre gevär. Följande utredning ska han då lämna in 2030. Om den ovannämnda licensinneha­ varen ansöker om en ny licens för ett hagelgevär år 2026, med jakt som moti­ vering, så ska han följande gång påvisa aktiv hobby 2031. Vid tillämpandet av principen om en enda licensansökan för flera vapen ska det handla om vapen som används för samma ändamål. Anmälandet i praktiken På polisens webbplats för ärenden på nätet (asiointi.poliisi.fi > svenska) finns en blankett för påvisandet av aktiv hobbyverksamhet. Du loggar in med exempelvis dina bankkoder. Blan­ ketten är överskådligt uppställd och leder dig framåt när du fyller i den. Därefter kan du skriva ut en kopia för eget bruk. Polisen kontaktar dig vid behov; om ingenting hörs så är allting i ordning. Jägaren 1/2024 50 50_Muista_määräajat_JÄ0124.indd 50 50_Muista_määräajat_JÄ0124.indd 50 27.12.2023 15.29 27.12.2023 15.29
• Efter hand som teknologin utvecklas har utbudet av mörkersikten blivit allt större, vilket får allt fler att fråga sig när man får och inte får använda sådana. TexT och bild Tero Kuitunen I jaktlagens 33 § 1 moment finns en förteckning över förbjudna fångstredskap. Där förbjuds bland annat siktanordningar för nattskytte som elektroniskt förstorar eller omvandlar bilden. Punkten förbjuder utan undantag och i alla lägen användningen av sådana sikten vid jakt. Det hjälper alltså inte att koppla bort siktets elektroniska egenskaper och använda enbart optiken. Jordoch skogsbruksministeriet, som svarar för jaktlagstiftningen, bekräftar den här tolkningen. – Här ska vi iaktta försiktighetsprincipen och alltså betrakta nattsiktena som förbjudna både dag och natt. Utformningen av Bernavtalet, varifrån förbudet har funnit vägen till jaktlagen, stöder också den här tolkningen, bekräftar lagstiftningsrådet Teemu Nikula. De skadliga främmande arterna jagas inte utan bekämpas Däremot är mörkersiktena tillåtna vid jakt på främmande skadliga arter som mårdhund. Skälet är det, att jakten på sådana juridiskt sett inte är jakt utan bekämpning, och regleras i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter. Där stadgar 16 § att de fångstredskap och fångstmetoder som avses i 33 § 1 mom. 1–3 och 6–14 punkten i jaktlagen inte får användas. Den fjärde punkten som förbjuder nattsikten är utelämnad och gäller alltså inte för de skadliga främmande arterna. Den femte punkten är också utelämnad, vilket tillåter artificiella ljuskällor och anordningar för belysning av målet samt speglar och andra bländande anordningar. Vitsvanshjorten – dispensen är inte evig Det är inte tillåtet att använda nattsikte vid jakt på vitsvanshjort. Under de senaste åren har jaktföreningarna ändå kunnat utnyttja dispensen som har beviljats Finlands jägarförbund, och den vägen har det trots allt varit möjligt. Den här dispensen söks för ett år i taget och har nu beviljats tre år i rad. Vildsvinet Kanske får vi se en uppluckring av det absoluta förbudet mot vildsvinsjakt med nattsikte för att kunna bekämpa och förebygga den afrikanska svinpesten effektivare. Vildsvinet hör till det fåtal arter som inte nämns i de internationella dokument som Finland har undertecknat och därför är det tänkbart att nattsikten blir tillåtna. I det här sammanhanget bör det ändå nämnas att hjortdjuren omfattas av avtalen. För dem kommer nattsikte inte att bli tillåtet utan ett omfattande europeiskt stöd. Mörkersikte får inte användas på jakt Jägaren 1/2024 51 51_Pimeätähtäintä_ei_saa_käyttää_JÄ0124.indd 51 51_Pimeätähtäintä_ei_saa_käyttää_JÄ0124.indd 51 27.12.2023 15.30 27.12.2023 15.30
• När en jägare sitter stilla på vintern börjar nedräkningen. Kroppen kallnar och det är bara en tidsfråga innan jägaren börjar frysa om han inte råkar vara klädd som för en resa till Nordpolen. Värmevästen är rent revolutionerande! TexT och bilder Antti Saarenmaa B atteridrivna värmevästar har funnits på marknaden i åratal, men efter hand som batteriteknologin utvecklas har effekten ökat och värmetiden blivit längre. Priset är inte heller längre svindlande. Dessutom är en värmeväst enkel att använda bara man förstår ett par principer. Kombinera värmevästen med några isolerande lager till så håller du dig varm också när kölden knäpper i knutarna. Batteridriven värmeväst ger dig mera tid vid kyla En jägar s utrustning Jägaren 1/2024 52 52-53_Varusteet_Lämpöliivi_JÄ0124.indd 52 52-53_Varusteet_Lämpöliivi_JÄ0124.indd 52 27.12.2023 15.30 27.12.2023 15.30
• Nära huden Bär västen nära huden så att värmen som den alstrar blir effektivt tagen till vara. Men inte direkt mot huden; det ska finnas åtminstone ett lager kläder under västen, eventuellt också ett mellanskikt, som en mikrofleece-tröja. På det viset når värmen obehindrat huden samtidigt som det mellan huden och västen, som andas dåligt, finns ett lager som för kroppsfukten utåt. Välj en storlek som passar precis Värmevästen ska sitta nästan som gjuten eftersom den kommer under de tjockare klädlagren. Om västen är för stor så blir det svårare att ta på sig de följande klädlagren, och nyttan av västen minskar. Själv köpte jag en gång en för stor väst på rea och blev tvungen att donera den till en jaktkamrat modell större. För min del visade västen sig vara omöjligt att bära nära kroppen. Någon uppvärmningseffekt blev det ju inte med en ylletröja innanför! Prova alltså västen innan du köper den. Knäpp på värmen först när du börjar känna dig frusen Knäpp inte på värmevästen genast när du kommer till passet. En förutseende jägare lättar nämligen på klädseln när han förflyttar sig och ser till att han inte börjar svettas. Väl framme på passet låter han fukten ånga bort en stund innan han byltar på sig igen. Själv håller jag både västen och värmesulorna avknäppta tills jag känner den första kylan. Jag knäpper på värmen först då och på det sättet verkar jag få ut maximalt med värmetid, det vill säga ett par timmar till på passet. Somliga västar kan använda en elbank som akku och med en stor sådan kan du hålla dig varm nästan hur länge som helst. Det inre fodret på den här värmevästen håller kvar värmen inuti västen väldigt effektivt tack vare det reflekterande skiktet. Om värmevästen har reglerbar värme så är det förnuftigt att börja med mild värme och öka på efter hand om det behövs. På somliga västar håller batteriet i bara två, tre timmar; du får alltså ingen förlängd tid på passet om du knäpper på västen för tidigt. Om kylan däremot hinner tränga in i märg och ben så förmår västen inte längre höja kroppstemperaturen till en uthärdlig nivå, åtminstone inte enligt undertecknads erfarenhet. Den ger dig bara lite mera tid att huttra på passet i hopp om en fällning. När vinterkölden biter är värmevästen – korrekt använd – ett utmärkt komplement i utrustningen som fungerar både på vaktjakt och på passet under ett drev. Kom bara ihåg att klä på dig några lager till utanpå västen; att enbart förlita sig på batterivärmen är riskabelt! Jägaren 1/2024 53 52-53_Varusteet_Lämpöliivi_JÄ0124.indd 53 52-53_Varusteet_Lämpöliivi_JÄ0124.indd 53 27.12.2023 15.30 27.12.2023 15.30
• F rskning Enligt en enkät som i somras skickades ut till rovdjurs­ kontaktpersonerna drivs dessa av sitt intresse för de stora rovdjuren. De inspireras av att observera rovdjuren, samla information om viltet och jobba för att jakten ska vara hållbar. TexT och bilder Roope Penttala V i ville veta hur kontaktpersonerna upplever sin syssla. Till uppskattandet av rovdjursstammarna hör flera faktorer som motiverar kontaktpersonerna. Men responsen på uppskattningarna som Naturresursinstitutet (Luke) gör kan i vissa avseenden tolkas som en brist på förtroende. Kritiken mot uppskattningarna framfördes i de öppna svaren, men utöver bristen på förtroende visade svaren också att kontaktpersonerna är intresserade och engagerade. Sysslan intresserar inte ungdomar Rovdjurskontaktpersonerna blir allt äldre. 40 procent av de svarande var äldre än 61. Bara tre procent var yngre än 30 år. Nästan en tredjedel av kontaktpersonerna har haft sysslan i mellan sex och tio år. Ungefär 10 procent av svararna var nya med högst två års erfarenhet av sysslan. Drygt 10 procent var väldigt erfarna med över 20 år i sysslan. Nätverket täcker hela landet. Över hälften bor i glesbygd och en tredjedel i en tätort på landsbygden. Flest svar fick vi från viltcentralsregionerna i den sydöstra delen av landet, där det finns många rovdjurskontaktpersoner. ”Jag samlar mina observationer själv, ibland berättar byborna” Kontaktpersonerna som svarade på enkäten granskar i genomsnitt 35 observationer om året. Mellan 71 och 80 procent av observationerna blir inskrivna i databasen Tassen. Per år blir det för kontaktpersonerna i genomsnitt 51 timmar i terrängen och 429 kilometer körning med bil. Mängderna är avsevärda och berättar om ett stort engagemang. Samtidigt fungerar de här siffrorna som en bättre aktivitetsmätare än anteckningarna i tassen, där man ju inte ser allt övrigt arbete som hör till kontaktpersonens roll. Det stora flertalet observationer gjordes av kontaktpersonerna själva och av jägare. Även viltkameror och jordbrukare, skogsbrukare och renskötare är informatörer av betydelse. Mera växelverkan och kommunikation önskas Rovdjurskontaktpersonerna önskar sig mera informationsutbyte och utbildning. Mest av allt önskade de sig ett aktivare och öppnare informationsutbyte med viltcentralen och Luke. Bara tre procent tyckte att de får tillräckligt med respons på rovdjursläget i sitt område. Svararna önskade att responsen skulle skickas som Oma riista-meddelanden. Dessutom önskade de sig mera respons i samtalsform på tillställningar där representanter för viltcentralen och Luke är närvarande. Vi bör alltså fundera på när det räcker med att skicka information och när det behövs fysisk närvaro. 45 procent av svararna hade genomgått grundkursen på nätet för rovdjurskontaktpersoner. Svararna tyckte att kursen var bra även om innehållet och användarvänligheten borde vidareutvecklas. Fortlöpande vidareutbildning och en grundlig introduktion skulle borga för att kunnandet räcker till. I enkätsvaren efterlystes mycket riktigt att viltcentralen och Luke skulle ordna mera utbildningar. Samtidigt Hur går det för kontakt­ personerna för de stora rovdjuren? RO VD JUR SKONTAKTPER SO N O BS ER VATI ON AV STORA RO VD JU R Jägaren 1/2024 54 54-55_PYH-kysely_JÄ0124.indd 54 54-55_PYH-kysely_JÄ0124.indd 54 27.12.2023 15.32 27.12.2023 15.32
• underströks betydelsen av fördjupning på egen hand. Bristfällig handledning och otillräcklig information leder lätt till missförstånd som kan upplevas som misstroende eller att sysslan nedvärderas. Okänt nätverk skapar svårigheter Till de största bekymren räknades bristen på uppskattning och information om hur rovdjuren vandrar. Rovdjurskontaktpersonerna är ändå väldigt engagerade trots att de upplever en brist på erkänsla. Informationsinhämtningen försvåras av att så få känner till nätverket. För väldigt många finländare är nätverket fullkomligt obekant och situationen blir inte bättre av att kontaktuppgifterna är svåra att hitta. Att den stora allmänheten inte känner till nätverket av kontaktpersoner försvagar verksamheten. Nätverket behöver alltså marknadsföring och positiv synlighet. En enorm resurs som ger resultat bara den får förtroende Rovdjurskontaktpersonerna lägger ner mycket tid och krafter på att samla in observationer, som är viktiga för viltforskningen och viltförvaltningen. Det går att räkna ut ett pris i euro på arbetet, men kontaktpersonernas betydelse går djupare än så. Nätverkets aktivitet i lokalsamhället på landsbygden upprätthåller en uppdaterad bild av rovdjursläget och förutsättningarna för åtgärder, och bygger broar mellan intressegrupperna. På lokalplanet kan rovdjurskontaktpersonen vara en större auktoritet än viltmyndigheterna som ju befinner sig långt borta. Under sådana här omständigheter blir det ännu viktigare med samarbete. För att dagens system ska fungera hänger det på hur väl viltförvaltningen förmår motsvara kontaktpersonernas förväntningar. Uppskattning och respekt ska förtjänas, och när det väl är gjort kan kontaktpersonerna jobba vidare och vara nöjda. Så gjordes enkäten I somras gjorde Finlands viltcentral en enkät riktad till kontaktpersonerna för de stora rovdjuren och fick in 1 127 svar. Vi frågade bland annat om verksamheten, svårigheterna, motivationen och utvecklingsbehoven. Utifrån enkäten skrevs sedan ett examensarbete på agrologlinjen vid Seinäjoki yrkeshögskola. Arbetet innehåller en mängd information om dessa Tassen-hjältars verksamhet. Du kan läsa examensarbetet här: https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023120133551 ”Proffs blir man bara genom utbildning och intensiva självstudier. Psykiskt stöd och uppskattning utgör en mycket bättre ersättning än någon annan valuta.” Intresserad? Lyssna då på podden Sorkkia ja sarvia (på finska) på jagarentidningen.fi Jägaren 1/2024 55 54-55_PYH-kysely_JÄ0124.indd 55 54-55_PYH-kysely_JÄ0124.indd 55 27.12.2023 15.32 27.12.2023 15.32
• ÄLGLEVER Min uppmaning till alla älgjägare: Ta tillvara varje leverbit ni lyckas få tag på! Älglever är en klockren råvara. Fyra portioner 4 skivor älglever à 160 gram mjölk vetemjöl 8 hela små inkokta rödbetor 1 dl hackad gul lök 1 dl kapris 2 st saltgurkor 12 skivor rökt sidfläsk smör ruccola till garnering Putsa bort hinnan från levern. Skär levern i skivor och lägg skivorna i en form. Häll över mjölk, så att levern täcks och låt den stå i kylskåpet över natten. Följande dag torkar du av leverskivorna. Panera levern genom att vända skivorna i vetemjöl. Stek levern i en stekpanna med smör tills de är medium. Smaksätt med salt och peppar. Baka baconskivorna på en ugnsplåt i 170 grader i 10 minuter. Hacka löken. Lägg en klick smör i en kastrull och värm rödbetor, lök och kapris. Servera levern med rödbeta, bacon, kapris och saltgurksskivor. Garnera med ruccola. RÅBIFF Världens godaste råbiff gör du på ett smakrikt viltkött. Här serverar jag råbiffen med äggula, hackad lök, kapris och en klick senap. Andra klassiska tillbehör är riven pepparrot och inlagd rödbeta. Fyra portioner 400 g kött (gärna viltstek) svartpeppar och salt 4 äggulor 1 gul lök 4 msk kapris 4 msk senap Putsa köttet noggrant och avlägsna alla senor. Kör köttet tre gånger genom köttkvarnen så att färsen blir så fin som möjligt. Köttet maler du samma dag som du äter råbiffen. Smaksätt köttet med salt och nymald svartpeppar. Dela upp köttet i fyra portioner och lägg på varsin äggula. Servera finhackad lök, kapris och senap till råbiffen. Jägaren 1/2024 56 TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm UNDER 2024 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. Mat n 56-57_Reseptit_JÄ0124.indd 56 56-57_Reseptit_JÄ0124.indd 56 27.12.2023 15.32 27.12.2023 15.32
• Jägaren 1/2024 57 56-57_Reseptit_JÄ0124.indd 57 56-57_Reseptit_JÄ0124.indd 57 27.12.2023 15.32 27.12.2023 15.32
• Kallrökning är inte svårt, men tidskrävande. Särskilt bekymmersfritt går kallrökandet när man har koll på brandsäkerheten. TexT och bilder Kati Pohja K allrökt viltkött smakar fantastiskt och processen är väldigt enkel. Se bara till att kallrökningsskåpet är riskfritt. Vid kallrökning lägger eller hänger man det som ska rökas i röken, och temperaturen ska helst vara svalare än tio grader, men absolut under 20 grader. Därför är det enklast att kallröka utomhus på våren och hösten när utetemperaturen ligger vid + 1–10 ? C. På viltsidan passar fileer och stekar av hjort, älg och rådjur utmärkt till kallrökning. Även bäverkött och gåsbröstfileer är värda ett försök. Lång rökningstid Putsa köttet före rökningen; avlägsna det synliga fettet, stycka och salta. Jag rekommenderar att du lägger köttet i saltlake eller sprutsaltar det eftersom de här metoderna inte torkar ut köttytan. Rökningstiden för köttet beror på bitarnas storlek, men tar i alla fall flera dygn. Bitar stora som länkkorv behöver så mycket som ungefär sju dygn, så det är bäst att stycka köttet i rätt små bitar. Prova dig alltså fram till tider och bitstorlekar som passar din personliga smak. Bygg din egen kallrök I handeln finns rökskåp av olika modeller, men det går också att använda ett kylskåp Kallrökta delikatesser Ladda kallrökningsgeneratorn med spån och tänd med ett värmeljus. Ta bort ljuset när spånet har börjat glöda. Matlagningsmet der för viltmat Jägaren 1/2024 58 58-59_Riistaruokamenetelmä_kylmäsavustus_JÄ0124.indd 58 58-59_Riistaruokamenetelmä_kylmäsavustus_JÄ0124.indd 58 27.12.2023 15.34 27.12.2023 15.34
• som inte längre används. Kolla dock först att skåpet inte är brandfarligt! Eftersom kylskåp inte är avsedda för rökning är det ändå bäst, med tanke på brandfaran, att ställa det utomhus på en plats där det inte blir farligt om det skulle fatta eld. Du får absolut inte ställa det vid eller mot en husvägg! Utöver skåpet behöver du en kallrökningsgenerator, fint spån, en termometer samt galler eller krokar. Håll koll på temperaturen Börja rökningen med att lägga det som ska rökas på gallret upptill i skåpet, eller hängande i krokar. Lägg gärna ett uppsamlingskärl under som samlar upp droppande fett så det inte landar i spånet och kan få det att flamma upp. Det här är särskilt viktigt vid rökning av fisk. Fyll generatorn med spån, tänd och ställ den nertill i skåpet på ett värmebeständigt underlag. Fäst en termometer upptill på ett sådant sätt att du kan avläsa temperaturen inne i skåpet utan att öppna dörren. Om du använder ett gammalt kylskåp är det klokt att spärra dörren från utsidan så inte ett eventuellt övertryck öppnar dörren och det pyrande spånet börjar brinna. Men det glödande spånet behöver ändå luft; borra därför några hål i skåpet eller ordna på något annat sätt att spånet får lagom men inte för mycket syre. Medan rökningen pågår ska du följa med processen; hålla koll på värmen och det glödande spånet, och fylla på generatorn med nytt spån när det gamla börjar slockna. Fortsätt ända tills du bedömer att köttet är klart. Temperaturen inne i skåpet får inte överstiga + 20 grader. Om detta ser ut att hända ska du öppna dörren för att släppa ut värme – förutsatt att utetemperaturen är svalare! En erfaren kallrökare kan utifrån tiden och hur köttet känns bedöma hur rökningen framskrider, men en nybörjare gör klokt i att offra några köttbitar för att få veta hur rökningen faktiskt framskrider. En värdefull produkt När köttet är lagom rökt ska du torka av bitarna och vacuumpacka dem. Låt dem sedan vila i kylskåp i några dagar innan du fryser in dem. Kallrökt viltkött är en värdefull produkt och säkerligen också en uppskattad gåva för matintresserade personer som inte jagar. Köttet passar utmärkt i hela bitar och i matlagning; i sallader, soppor, såser och grytor. Kallrökt inhemskt viltkött passar utmärkt också på en fine dining-middag! Här kallröker vi laxfileer i ett urbruktaget kylskåp. Generatorerna är ställda på ett brandsäkert underlag. Jägaren 1/2024 59 58-59_Riistaruokamenetelmä_kylmäsavustus_JÄ0124.indd 59 58-59_Riistaruokamenetelmä_kylmäsavustus_JÄ0124.indd 59 27.12.2023 15.34 27.12.2023 15.34
• Jägaren 1/2024 60 Delta och påverka! Det är valår i år. Vi ska välja ordförande för jv-föreningarna, styrelsemedlemmar för dem som är i tur att avgå samt kandidater till det regionala och det nationella viltrådet. P å årsmötet behandlas ärenden i enlighet med 3 § i arbetsordningen för jaktvårdsföreningar. I år ska mötena bland annat välja ordförande, styrelsemedlemmar för dem som är i tur att avgå samt kandidater till de regionala och det nationella viltrådet. Jaktvårdsföreningen som du är medlem i står på jaktkortet. Kom ihåg att den som deltar i jv-föreningens årsmöte alltid är skyldig att styrka sitt medlemskap. Det enklaste sättet att styrka sitt medlemskap är att visa jaktkortet i Oma riista i telefonen. Det går också att styrka medlemskapet med sitt giltiga jaktkort, dvs direktdebiteringskortet, eller inbetalningskortet med bankens stämpel eller ett inbetalningskort med kvitto på betald jv-avgift. Det kan bli ändringar i de planerade mötesplatserna och -tiderna. Följ därför med läget på riista.fi när årsmötet närmar sig. Jaktvårdsföreningarna informerar om årsmötet också i andra kanaler. Fullmakt På jaktvårdsföreningens årsmöte har varje medlem som fyllt 18 år en röst. Medlemmar under 18 år har rätt att närvara och yttra sig. En person som har fyllt 18 kan ge en annan person fullmakt att företräda honom eller henne på årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar i samma jv-förening. För fullmakten finns en blankett nedtill på sidan som inte behöver bevittnas. Fullmaktsgivaren ska ge den befullmäktigade sitt jaktkort och bevis enligt föreskrifterna ovan på att jaktvårdsavgiften är betald, i original eller som kopia. Det går också med ett jaktkort utskrivet från Oma riista eller en skärmdump från mobilen. Granskningen av fullmakter och jaktkort börjar i regel en halv eller hel timme före mötet. FULLMAKT Jag ___________________________ _____________________________________ befullmäktigar ________________________________ _____________________________________ att representera mig på _______________________________________________________________________ jvf:s årmöte ____________ / _____________ 2024 _____________________________________ Datum ________________ Underskrift ______________________________________ Följande uppgifter om fullmaktsgivarens jaktkort: JVF-nummer _________________ Jägarnummer _________________________ Födelsetid ____ /____ /_____ _ OBS! Den befullmäktigade skall ge en utredning över att fullmaktsgivaren har giltigt medlemskap i jaktvårdsföreningen (t.ex. kopia av direktdebiteringskortet eller jaktkortet jämte verifikat för betalning) förnamn förnamn datum för årsmötet jvf:s namn efternamn efternamn ort Den som deltar i sin jaktvårdsförenings årsmöte är också med och sköter jaktoch viltfrågor i ett vidare perspektiv. Glöm inte att ta med dig ditt betalda jaktkort till mötet! till jaktvårdsföreningens årsmöte KALLELSE 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 60 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 60 27.12.2023 15.34 27.12.2023 15.34
• KONTROLLERA TIDEN OCH PLATSEN FÖR MÖTET! https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Södra Tavastland 14.2. 18:00 Asikkala jvf Kommunens fullmäktigesal, Rusthollintie 2, 17200 Vääksy 22.2. 18:00 Forssa-Tammela jvf Valkeaniemen pirtti, Valkeaniementie 1, Tammela 22.2. 18:00 Hattula-Kalvola jvf Iittala byagård, Hollaajantie 3, 14500 IITTALA 12.2. 18:30 Hauho-Tuulos jvf Tuomisen Raijan Pitopalvelu, Vihniöntie 12, 14700 Hauho 12.2. 18:00 Hausjärvi-Riihimäki jvf Turkhaudan Seurojentalo, Hausjärventie 1614, 12350 Turkhauta 13.2. 18:00 Janakkala jvf Janakkala kommunhus, Juttilantie 1, 14200 Turenki 26.2. 18:30 Jokilääni jvf Ypäjänkylä föreningshus, Ypäjänkyläntie 842, 32140 Ypäjä as. 8.2. 18:30 Lahtisnejdens jvf Lahtis officersklubb, festsalen, Upseerikerhokatu 3, 15700 Lahtis 15.2. 18:30 Lammi jvf Villa Mainiemi, Mainiementie, 16900 Lammi 26.2. 18:30 Loppi jvf Skjutbanan i Loppi, Nummenrannantie 769, Loppi 7.2. 18:00 Padasjoki jvf Kullasvuoriskolan, Koulukuja 1, 17500 Padasjoki 15.2. 18:30 Urjala jvf Urjalan Eräs stuga, Mieliöntie 118, Urjala 14.2. 18:00 Renkonejdens jvf Tulinummi, Tulinummi 4, 14300 Renko Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Lahtisnejdens jvf där den börjar en timme före mötet. Södra Savolax 1.2. 18:30 Anttola jvf Ollinmäki vingård, Anttolantie 1640, 52100 Anttola 13.2. 19:00 Enonkoski jvf Maitolaituri Kahvila & Puoti, Enonkoskentie 11, 58175 Enonkoski 26.2. 18:00 Etelä-Soisalo jvf Otto Kotilainens skola, Keskuksenkuja 2, 79700 Heinävesi 22.2. 18:00 Hartola jvf Gasthaus Koskenniemi 6.2. 18:00 Haukivuori-Virtasalmi jvf Haukivuoren Riistamiehets stuga, Taulumäentie 494, 51540 S:t Michel 27.2. 18:00 Heinolanejdens jvf Hotell Kumpeli, Muonamiehenkatu 3, 18100 Heinola 15.2. 19:00 Joroinens jvf Gamla kommunhuset, nedre våningen, Mutalantie 2, 79600 Joroinen 6.2. 19:00 Juva jvf Martti Talvela-kampus, auditoriet, Juvantie 20, 51900 Juva 13.2. 17:30 Kangasniemi jvf Kafe-Restaurang Aallotar, Pieksämäentie 2, 51200 Kangasniemi 14.2. 19:00 Kerimäki jvf Hotell Herttua, Veneenniementie 64, 58200 Kerimäki 1.2. 17:00 S:t Michels jvf Harjumaan riistamiehets stuga, Mainuntie, 51420 Harjumaa 21.2. 18:00 Mäntyharju-Hirvensalmi jvf Tyllilä-Hovi, Tylliläntie 52, 52700 Mäntyharju 27.2. 18:30 Pertunmaa jvf Fullmäktigesalen, Pertuntie 1943, Pertunmaa 20.2. 18:00 Pieksämäki jvf Step koulutus, auditoriet, Huvilakatu 31, Pieksämäki 28.2. 18:00 Puumala jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Keskustie 14, 52201 Puumala 15.2. 18:00 Rantasalmi jvf Rantasalmen Osuuspankki, mötesrummet, Kylätie, 58900 Rantasalmi 21.2. 19:00 Ristiina jvf Metsälinna, Kitereentie, 52300 Ristiina 13.2. 18:00 Nyslotts jvf Undervisningsrestaurang Paviljonki, Rajalahdenkatu 4, 57200 Nyslott 14.2. 18:00 Savonranta jvf Lunchkafe Sara, Kolmatähkäntie 3, 58300 Savonranta 7.2. 18:00 Sulkava jvf Kaartilankoski byagård, Auvilantie 41, 58720 Kaartilankoski 22.2. 19:00 Sysmä jvf Restaurang Uoti, Sysmä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Etelä-Soisalo och Mäntyharju-Hirvensalmi jvf där den börjar en timme före. Sydöstra Finland 2.2. 18:00 Anjala jvf Anjalahuset, Elimäentie 28, 46810 Anjala 21.2. 18:00 Elimäki jvf Länsi-Kymen Osuuspankkis klubbrum, Vanhamaantie 9, 47200 Elimäki 20.2. 18:00 Etelä-Saimaa jvf Hanhijärvi byagård, Hanhijärventie 390, Villmanstrand 5.2. 18:00 Itis jvf Ravilinna, Veteraanitie 2, 47400 Kausala 5.2. 18:00 Jaala-Kuusankoski jvf Luonto ja Eräkeskus, Voikkaantie 2, 45910 Voikkaa, Kouvola 6.2. 18:00 Joutseno jvf Juhlakokous Joutseno, Ullas kafe, Keskuskatu 7, 54100 Joutseno 1.2. 18:00 Kymmene-Karhula jvf Laajakoski bystuga, Pekanojantie 84, 48750 Kotka 14.2. 18:00 Lemi-Taipalsaari jvf Ungdomsföreningshuset Tapiola, Tapiolankatu 5, 54710 Lemi 13.2. 18:00 Luumäki jvf Servicecentret Mäntykoti, Patteritie 7, 54500 Taavetti 20.2. 18:00 Miehikkälä jvf Miehikkälä skolcenter Keskustie 9, 49700 Miehikkälä 6.2. 18:00 Parikkala jvf Kirjavalan Erämiehets stuga , Koivuvaarantie 55, 59410 Kirjavala 19.2. 18:00 Pyttis jvf Huutjärviskolan, Huutjärventie 56, 49210 Huutjärvi 8.2. 18:00 Rautjärvi jvf Ämbetshuset, Simpele, Simpeleentie 21.2. 18:00 Ruokolax-Imatra jvf Ruokolax kampus, Opistontie 21, 56100 Ruokolax 22.2. 18:00 SavitaipaleSuomenniemi jvf Restaurang Sahrami, Torikatu 5-7, 54800 Savitaipale 14.2. 18:00 Sippola jvf Järventausta byagård, Lankkuahontie 119, 46710 Sippola 22.2. 18:00 Valkeala-Kouvola jvf Voikkaan Luontoja Eräkeskus, Voikkaantie 2, 45910 Voikkaa 7.2. 18:00 Veckelax-Fredrikshamn jvf Veckelaxsalen, Ruissalontie 8, 49410 Ruissalo, Fredrikshamn 12.2. 17:30 Vederlax jvf Sockenstugan, Kirkontie 480, 49900 Virolahti 15.2. 18:00 Ylämaa jvf Tervajoen Metsästäjäts stuga, Rummuntie 174, 54410 Ylämaa Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Kajanaland 22.2. 18:00 Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf Centralskolan, Aholantie 28, Ristijärvi 20.2. 18:00 Kajana jvf Gymnasiets auditorium, Vuorikatu 2, Kajana 21.2. 18:00 Kuhmo jvf Kuhmohuset, Koulukatu 1, 88900 Kuhmo 19.2. 18:00 Paltamo jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Salmelankuja 1, 88300 Paltamo 5.2. 18:00 Puolanka jvf Puolankajärviskolan, auditoriet 20.2. 18:00 Sotkamo jvf Vuokatti idrottsinstitut, auditoriet Iso-Pölly, Opistontie 4, Vuokatti 14.2. 18:00 Suomussalmi jvf Teatter Retikka 15.2. 18:00 Vuolijoki jvf Vuolijoen Pankki, Kajaanintie 2, 88270 Vuolijoki Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Kajana, Paltamo, Puolanka och Suomussalmi jvf där den börjar en timme före. Mellersta Finland 14.2. 18:00 Ala-Keitele jvf Stadshusets kafe, Hallintokatu 4, 44100 Äänekoski 7.2. 18:00 Hankasalmi jvf Juhlatalo Villa Mathilda, Sauvamäentie 609, 41580 Sauvamäki 2.2. 18:00 Östra Päijänne jvf Joutsa skolcenter, auditoriet, Koulutie 2, 19650 Joutsa 6.2. 18:00 Jyväskylänejdens jvf Vesala lägeroch aktivitetscenter, huvudbyggnaden Rantakeidas, Neulakankaantie 61, 41940 Vesanka 13.2. 18:00 Jämsänejdens jvf Sammallahtiskolan, Sammallahdentie 200, 42100 Jämsä 13.2. 18:00 Kannonkoski-Kivijärvi jvf Kannonkoski, Piispala, 43300 Kannonkoski 8.2. 18:00 Karstula-Kyyjärvi jvf Karstula, Rantakyläskolan, Rantakyläntie 486, 43500 Karstula 7.2. 18:00 Keuruu jvf Kimara, Koulutie 3, C 42700 Keuruu 15.2. 18:00 Kinnula jvf Kinnulahuset (föreningsgården), Keskustie 12, 43900 Kinnula 27.2. 18:00 Konnevesi jvf Konnevesisalen, Kommunhuset, Kauppatie 25, 44300 Konnevesi 22.2. 18:00 Laukaa jvf Kenneldistriktets aktivitetscenter, Rokkakankaantie 9, 41350 Laukaa As 21.2. 18:00 Multia jvf Andelsbankens klubbrum, Keskustie 29 A, 42600 Multia 2.2. 18:00 Petäjävesi jvf Lemettilän Kahvilanavetta, Siltatie 23, 41900 Petäjävesi 15.2. 18:00 Pihtipudas jvf Folkets hus / Kuvapirtti, Keskustie, 44800 Pihtipudas 20.2. 18:00 Pylkönmäki jvf Pylkönmäki, Evästupa, Keskustie 28, 43440 Pylkönmäki 1.2. 18:00 Saarijärvi jvf Pyssylä, skjutbanestugan, Saarijärvi 21.2. 18:00 Suolahti-Sumiainens jvf Vanha Keitele, Hotellinpolku 1, 44200 Suolahti 1.2. 18:00 Toivakka jvf Huikko Byagård, Pihtijoentie 2, 41660 Toivakka 22.2. 18:00 Uurainens jvf Teivaalastugan, Teivaalantie 135, 41240 Kyynämöinen 14.2. 18:00 Korpilahti jvf Eräriihelä, Riihelänpisto, 41800 Korpilahti 20.2. 18:00 Viitasaari jvf Stadshusets fullmäktigesal, Keskitie 10, 44500 Viitasaari Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Ala-Keitele jvf där den börjar en timme före och i Jämsänejdens jvf där den börjar 45 minuter före. Lappland 21.2. 18:00 Enontekis jvf Vi meddelar platsen senare i Oma riista 25.2. 12:00 Enare jvf Byagården Koppelo, Koppelontie 890 A, 99800 Ivalo 8.2. 18:00 Kemijärvi jvf Platsen meddelas senare. 9.2. 18:00 Keminmaa jvf Biblioteket/ungdomsgården, Väylätie 6, 94400 Keminmaa 28.2. 18:00 Kemi-Lapplands jvf Savukoski kommunhus, Kauppakuja 1, 98800 Savukoski Årsmötet för den sammanslagna Kemi-Lapplands jvf (Pelkosenniemi och Savukoski) 23.2. 18:00 Kittilä jvf Kommunhuset, 2 vån 21.2. 18:00 Kolari jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Isopalontie 2 95900 Kolari 22.2. 19:00 Muonio jvf Muonion Kyläpirtti, Pirkantie 4 b, 99300 Muonio 28.2. 18:00 Pelkosenniemi jvf Savukoski kommunhus, Kauppakuja 1, 98800 Savukoski > Se Kemi-Lapplands jvf Jägaren 1/2024 61 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 61 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 61 27.12.2023 15.34 27.12.2023 15.34
• 26.2. 18:00 Pello jvf Kommunhuset, fullmäktigesalen, Kunnantie 4, 95700 Pello 14.2. 18:00 Posio jvf Kommunens fullmäktigesal, Kirkkotie 1, Posio 12.2. 18:00 Ranuan rhy Kommunens fullmäktigesal, Keskustie 34, Ranua 28.2. 18:00 Rovaniemi jvf Ala-Ounasjoen Erästäjäts aktivitetshus, Erästäjänpolku 1, 96100 Rovaniemi 13.2. 18:00 Salla jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Postipolku 3, 98900 Salla 28.2. 18:00 Savukoski jvf Kommunhuset, Kauppakuja 1, 98800 Savukoski > Se Kemi-Lapplands jvf 27.2. 18:00 Simo jvf Högstadiets matsal, Sahatie 4, 95200 Simo 19.2. 18:00 Sodankylä jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Jäämerentie 1, 99601 Sodankylä 19.2. 18:00 Tervola jvf Meddelas senare i Oma riista 13.2. 18:00 Torneå jvf Laivakangas, Alatornion metsästyseuras stuga, Ampumaradantie, 95440 Torneå 24.2. 13:00 Utsjoki jvf Byagården Saivu, Karigasniemi 29.2. 18:00 Övertorneå jvf Semestercentret Karemajat (platsen kan ändras; meddelas senare i lokalbladet). Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Enare jvf där den börjar en timme före. Uleåborg 7.2. 19:00 Haapajärvi-Reisjärvi jvf Utbildningscentret JEDU, Haapajärvienheten, Erkkiläntie 1, 85800 Haapajärvi 8.2. 19:00 Haapavesi jvf Haapaveden Opisto, Vanhatie 45, 8660 Haapavesi 1.2. 18:00 Karlö jvf Hailuodon Metsästysseuras stuga, Kottaintie 87, Karlö 1.2. 18:00 Haukipudas jvf Lunchkafe Nyymanni, Revontie 14, 90830 Haukipudas 21.2. 18:00 Ijonejdens jvf Iin Nättepori, Puistotie 1, 91100 Ijo 12.2. 19:00 Kalajoki-Alavieska jvf Jaktstugan i Rautio, Kannuksentie 100, Rautio 5.2. 19:00 Kempele-Oulunsalo jvf Paukkustugan, Mäntyranta 130, 90460 Oulunsalo 6.2. 18:00 Kiminge-Överkiminge jvf Huttukylän Ns, Koitelinkoskentie 720, 90900 Kiminge 14.2. 18:00 Kuusamo jvf Gymnasiets auditorium, Oulangantie 1, 93600 Kuusamo 7.2. 18:00 Kärsämäki jvf Kärsämäki trafikstation Juustoportti, Haapajärventie 1, Kärsämäki 22.2. 18:00 Limingonejdens jvf Limingovikens naturcenter, Rantakurvi 6, 91900 Limingo 12.2. 18:00 Muhos jvf Skjutbanan, Lummelammentie, Muhos 6.2. 19:00 Nivala jvf Nivalan Eränkävijäts aktivitetshus, Pyssymäentie 76, 85500 Nivala 8.2. 19:00 Oulainens jvf Honkamaja, Hietalantie 91, Oulainen 14.2. 18:00 Uleåborgs jvf Sanginsuuskolan, Sanginsuuntie 56, 9066 Uleåborg 21.2. 19:00 Piippolanejdens jvf Gamla kommunhuset i Kestilä, Hallintotie 5, 92700 Siikalatva 20.2. 18:00 Pudasjärvi jvf Pohjantähti, Teollisuustie 1, 93100 Pudasjärvi 20.2. 19:00 Pyhäjärvi jvf Hiisistugan, Jyväskyläntie, 86800 Pyhäsalmi 22.2. 18:30 Brahestadsnejdens jvf Yrkesskolans auditorium, Tervahovinkatu 2, Brahestad 19.2. 18:00 Sievi jvf Kommunens fullmäktigesal, Haikolantie 16, 85410 Sievi 13.2. 18:00 Siikajokidalens jvf Vauhtistugan, Hietamaantie 92, 92400 Siikajoki 15.2. 18:00 Taivalkoski jvf Taivalvaara aktivitetshus, Hiihtokeskuksentie 4 13.2. 18:00 Tyrnävä jvf Skjutbanestugan Riistala, Muhostie 88, Tyrnävä 15.2. 18:00 Utajärvi jvf Skolans auditorium, Laitilantie 8, 91600 Utajärvi 19.2. 18:00 Vaala jvf Kurikkavaaran Hiihtomaja, Laajantie, 91700 Vaala 5.2. 19:00 Ylivieska jvf Teikkostugan, Jussisentie 8, 84460 Ylivieska Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Utajärvi jvf där den börjar en timme före. Österbotten 14.2. 18:00 Alajärvi jvf Stadshuset, Alvar Aallontie 1, Alajärvi 7.2. 18:00 Alavus-Töysä jvf Huhtamäkisalen, Okslammintie 9, 63300 Alavus 15.2. 18:00 Evijärvi-Kortesjärvi jvf POP-banken, Kortesjärvi, Kortesjärvi 5.2. 18:00 Himanka jvf Koski-Hovi, Uunilanrantatie, 68100 Himanka 21.2. 18:00 Härmä jvf Ekohovi, Kurjentie 633, 62375 Ylihärmä 13.2. 18:00 Ilmajoki jvf Riistavalli, Riistavallintie 156, 60800 Ilmajoki 13.2. 18:00 Isojoki-Karijoki jvf Skjutbanestugan, Luovankyläntie 202, Karijoki 5.2. 18:00 Jalasjärvi jvf Riistastugan, Mantila, Jalasjärvi 21.2. 18:00 Jurva jvf Fd kommunhusets fullmäktigesal, Koulutie 8, 66300 Jurva 14.2. 18:00 Kannus jvf Ruutikellari, Lestijokilehtis nedre våning, Valtakatu 9, 69100 Kannus 15.2. 18:00 Kauhajoki jvf Erähovi, Erähovintie 62, Kauhajoki 8.2. 18:00 Kauhava jvf Soldathemmet, Sotakouluntie, Kauhava 12.2. 18:00 Kuortane jvf Kommunhuset, Keskustie 52, 63100 Kuortane 13.2. 18:00 Kurikka jvf Skjutbanan, Kiimaneva, Paavolantie 549, 61300 Kurikka 6.2. 18:00 Kyrönmaa jvf Osuuspankki Isokyrö, Lukkarinmäentie 2 12.2. 18:00 Kälviä-Ullava jvf Kälviä regionkontor, Kälviäntie 24, 68300 Kälviä 6.2. 18:00 Laihia jvf Skjutbanan, Allisentie 165, 66450 Jakkula 20.2. 18:00 Lappajärvi-Vimpeli jvf Lappajärven Ms stuga, Kaskentie 20, 62600 Lappajärvi 6.2. 18:00 Lappo jvf Yläkoulu, Lappo 20.2. 18:00 Lehtimäki-Soini jvf Lehtimäki servicekontor, Keskustie 2, 63500 Lehtimäki 12.2. 18:00 Lestijärvi jvf Kommunhuset, Lestintie 39, 69440 Lestijärvi 20.2. 18:00 Lochteå jvf Lohtajan Ms stuga, Houraati 8.2. 18:00 Perho jvf Skjutbanan Hirvaanlinna, Porasentie 287, 69950 Perho 7.2. 18:00 Peräseinäjoki jvf Näätästugan, Näätämajantie, Peräseinäjoki 8.2. 18:00 Teuva jvf Orrela, Porvarintie 51, 64700 Teuva 5.2. 18:00 Toholampi jvf Kommunhuset, Toholampi 7.2. 18:00 Ylistaro jvf Ylistarohuset, Kaukolanraitti 5, 61400 Ylistaro 1.2. 18:00 Ähtäri jvf Pirkanlinna, Lukiontie 1, 63700 Ähtäri 5.2. 18:00 Lakeuden jvf Mediwestauditoriet, Koskenalantie 16, 60220 Seinäjoki 1.2. 18:00 Perho ådals jvf Kommunhuset, Kivihyypäntie 1, Veteli Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Kauhava jvf där den börjar en timme före. Norra Tavastland 21.2. 18:00 Jalanti jvf Lounaspirtti, Myllytie 3, 37800 Akaa 6.2. 18:00 Kangasala jvf Gymnasiets auditorium, Finnentie 42, 36200 Kangasala 5.2. 18:00 Kuhmalahti-Sahalahti jvf FBK:s hus, Taidetie 2, 36810 Kuhmalahti 19.2. 18:00 Kuhmoinens jvf Skolcentret, Länkipohjantie 64, 17800 Kuhmoinen 12.2. 18:00 Kuru jvf Forstinstitutet. huvudbyggnaden, mitt emot matsalen på första våningen, Metsätie 1, 34300 Kuru 13.2. 18:00 Lempäälänejdens jvf Manttaalihuset, Manttaalintie 1, Lempäälä 14.2. 18:00 Längelmävesi jvf Hyytiälä skogsstation, Hyytiäläntie 124, 35500 Korkeakoski 22.2. 18:00 Mänttänejdens jvf Utbildningscentrets matsal, Virtasalmentie 14, 35800 Mänttä 7.2. 18:00 Nokianejdens jvf Scandic Eden Nokia, Paratiisikatu 2, 37120 Nokia 15.2. 18:00 Pälkäne och Luopioinens jvf Fullmäktigesalen, Museotie 1, Luopioinen 21.2. 18:00 Ruovesi jvf Ylä-Pirkanmaan Osuuspankki, Ruovedentie 13, 34600 Ruovesi 6.2. 18:30 Sääksmäki-Valkeakoski jvf Juhasalen, Suutarinlahti 21, 37770 Tarttila 22.2. 18:00 Virrats jvf Ungdomscentret Marttinen (huvudbyggnaden, aktivitetssalen), Herrasentie 16, 34800 Virrat 20.2. 18:00 Tammerfors jvf Kämmenniemiskolan, Paavolantie 4, 34240 Kämmenniemi Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Lempäälänejdens jvf där den börjar en timme före. Norra Karelen 5.2. 18:00 Eno jvf Enon Juhla ja lounas, Niskantie 46, 81200 Eno 6.2. 18:00 Ilomants jvf Motionshallen, Pogostantie 13, 82900 Ilomants 7.2. 18:00 Joensuunejdens jvf Hotell Julie, Valimontie 3, 80710 Lehmo 8.2. 18:00 Juuka jvf Platsen meddelas senare i Oma riista och jvf:s händelsekalender 13.2. 18:00 Libelits jvf Penttiläsalen, Koulukuja 1, 83100 Liperi 14.2. 18:00 Outokumpu jvf Sörjälä, Suvisrannantie 10, 83500 Outokumpu 22.2. 18:00 Lieksa jvf Kulturcentret, Pielisentie 9, 81720 Lieksa 20.2. 18:00 Polvijärvi jvf Skolcentret, B-huset, auditoriet, Polvijärventie 14, 83700 Polvijärvi 21.2. 18:00 Rääkkylä jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Kinnulantie 1, 82300 Rääkkylä tfn 6911871 I 636015 26.2. 18:00 Tohmajärvi-Värtsilä jvf Restaurang Kotipirtti, Talluksentie 26, 82600 Tohmajärvi 27.2. 18:00 Tuupovaara jvf Ullakko, Onnelankuja 5, 82730 Tuupovaara 28.2. 18:00 Ylä-Karjala jvf Break Sokos hotell Bomba, Tuulentie 10, 75500 Nurmes 12.2. 18:00 Keski-Karjala jvf Bildningsoch kulturcentret Ilmarinen, Koulutie 3, 82500 Kitee Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Eno, Joensuunejdens och Tuupovaara jvf där den börjar en timme före. Norra Savolax 14.2. 18:00 Idensalmi jvf Skogspörtet, Vanha Kainuuntie 6 A, 74100 Idensalmi 28.2. 18:00 Juankoski jvf Juankoski museum KONTROLLERA TIDEN OCH PLATSEN FÖR MÖTET! https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Jägaren 1/2024 62 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 62 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 62 27.12.2023 15.34 27.12.2023 15.34
• 6.2. 18:00 Kaavi jvf Kuittisen Juhlahuoneisto, Rantatie 6, 73600 Kaavi 19.2. 18:00 Karttula jvf Servicekontoret i Karttula, Kissakuusentie 6, 72100 Karttula 22.2. 18:00 Keitele jvf Wanhan koulun talli, Vesannontie 1791, 72600 Keitele 21.2. 18:00 Kiuruvesi jvf Kulturhuset, Lähteentie 10 27.2. 18:00 Koillis-Savo jvf Kommunhuset i Tuusniemi 26.2. 18:00 Kuopio jvf Hotell IsoValkeinen, Majaniementie 2, 70420 Kuopio 8.2. 18:00 Lapinlahti jvf Gymnasiet, Kivistöntie 2, 73100 Lapinlahti 20.2. 18:00 Leppävirta-Varkaus jvf Kiveläskolans auditorium, Laivurintie 19, Leppävirta 20.2. 18:00 Maaninka jvf Maaninkajärviskolans auditorium, Maaningantie 49, 71750 Maaninka 22.2. 18:00 Nilsiä jvf Meddelas senare i Oma riista 8.2. 18:00 Pielavesi jvf Beställningsrestaurang Juhlaranta Säviän vanhatie 173, Säviä 15.2. 18:00 Rautalampi jvf Kommunhuset, Kuopiontie 11, 77700 Rautalampi 29.2. 18:00 Rautavaara jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Koulutie 1, 73900 Rautavaara 5.2. 18:00 Siilinjärvi jvf Aktivitetscentret Kirsu, fd Kumpunenskolan, Kumpusentie 304, 71800 Siilinjärvi 21.2. 18:00 Sonkajärvi jvf Koskela, Hirvijärventie 34, 74360 Sonkakoski 12.2. 18:00 Suonenjoki jvf Sockenstugan, Asemakatu 12, 77600 Suonenjoki 27.2. 18:00 Tervo jvf Ungdomsgården Manttu, Mantuntie 4, 72210 Tervo 6.2. 18:00 Varpaisjärvi jvf Varpaisjärvihusets fullmäktigesal, Kunnantie 20, 73200 15.2. 18:00 Vehmersalmi jvf Vehmersalmi andelsbanks klubbrum Vehmersalmentie 34, 71310 Vehmersalmi 29.2. 18:00 Vesanto jvf Nya skolan, Koulutie 16 A 28.2. 18:00 Vieremä jvf Kommunhuset, Myllyjärventie 1, 74200 Vieremä Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Idensalmi och Karttula jvf där den börjar en timme före. Kust-Österbotten 8.2. 18:00 Karlebynejdens jvf Ådalens skola (Kronoby högstadium), 68500 Kronoby 13.2. 18:00 Lappfjärdsnejdens jvf Brandstationen i Lappfjärd, Södra Lappfjärdsvägen 71, 64300 Lappfjärd 20.2. 18:00 Malaxnejdens jvf Kommungården i Malax, Malmgatan 5, 66100 Malax 22.2. 19:00 Närpesnejdens jvf Yrkesakademin i Österbotten , Ängskullvägen 1, 64230 Närpes 21.2. 18:30 Pedersörenejdens jvf Sursik skola, Sursikvägen 43, 68910 Bennäs 22.2. 18:30 Nykarlebynejdens jvf Juthbacka Hotell och Restaurang, Jutasvägen 34, 66900 Nykarleby 13.2. 19:00 Vasanejdens jvf Petsmo UF, Pjuckvägen 14, 66540 Petsmo 26.2. 19:00 Vörånejdens jvf Norrvalla, Vöråvägen 305-307, 66600 Vörå Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet utom i Närpesnejdens jvf där den börjar en timme före. Satakunta 7.2. 18:00 Nedre Satakunta jvf Pellonpuistoauditoriet, Opintie 4, 32700 Huittinen 6.2. 18:00 Euranejdens jvf Euran Pirtti, Sorkkistentie 8, 27510 Eura 12.2. 18:00 Harjavalta jvf Restaurang Hakuninmäki, Pyydyskatu 1, 29200 Harjavalta 15.2. 18:00 Tavastkyrö-Viljakkala jvf Restaurang Kultacasino, Haverintie 16, 39310 Viljakkala 6.2. 18:00 Ikalis-Jämijärvi jvf Eräharju, Ulvaantie 135, 39530 Ikaalinen 20.2. 18:00 Kihniö jvf Nerkoon metsästäjäts stuga, Virtasentie 277, 39820 Kihniö 29.2. 18:00 Kumo-Kauvatsa jvf Föreningshuset, Seuratalonrinne 7, 32800 Kokemäki 13.2. 18:00 Lavianejdens jvf Kiikoinen Eräkorpi, Peräkorventie 188, 38360 Sastamala 9.2. 18:00 Sydvästra Satakunta jvf Tules-Tupa, Aittakarinkatu 14, 26100 Raumo 14.2. 18:00 Sastmola jvf Koivuniemen Herra, Harjuntie 28, 29790 Tuorila 14.2. 18:00 Mouhijärvidistriktets jvf Ellivuori Resort, Ellivuorentie 131, 38130 Sastamala 8.2. 18:00 Norrmarksnejdens jvf Noormarkun Klubi, Laviantie 22, 29600 Norrmark 12.2. 18:00 Parkano-Karvia jvf Jvf:s mötesrum, Kirkkokatu 3, 39700 Parkano 26.2. 18:00 Norra Satakunta jvf Rehabcentret Kankaanpää, Kelankaari 4, 38700 Kankaanpää 27.2. 18:00 Björneborgs jvf Restaurang Liisanpuistos auditorium, Liisankatu 20, 28100 Björneborg 20.2. 18:30 Punkalaiduns jvf Kommunhuset, Vesilahdentie 5, 31900 Punkalaidun 21.2. 18:00 Sastamala jvf Vammala yrkesskolas auditorium, Ratakatu 36, 38210 Sastamala 5.2. 18:00 Siikainens jvf Lunchrestaurang Helmi, Kankaanpääntie 2, 29810 Siikainen 7.2. 18:00 Säkylä-Kjulo jvf Huovinrinne officersklubb, Huovintie 23, 27910 Säkylä 15.2. 18:00 Ulfsbydistriktets jvf Verstas Juhlat, Pyssykankaantie 170, 29270 Nakkila, Hormisto Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Nyland 7.2. 18:00 Askola-Pukkila jvf Restaurang SantziCafe, Keskustie 19, 07560 Pukkila 28.2. 18:00 Esbo-Grankulla jvf Spektri Business Park, Skogsjungfrugränden 4, Pilottihuset, 02130 Esbo 28.2. 18:00 Helsingfors jvf Helsingfors jvf, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors 12.2. 18:00 Hyvinge jvf Solttilan alamaja, Korpiharjuntie 241, Hyvinge 1.2. 18:00 Karislojo jvf Föreningshuset, Keskustie 17, 09120 Karislojo 12.2. 18:00 Mellersta Nylands jvf Tusby församlingscenter, Rykmentintie 34, 04300 Tusby 27.2. 18:00 Kyrkslätts jvf Kyrkslätt servicecentral, Rågränden 3b, 02400 Kyrkslätt 5.2. 18:00 Lappträsk jvf Pukaron Paroni, Koivistovägen 2, 07830 Pockar På mötet diskuteras grundandet av Östra Nylands jaktvårdsförening 7.2. 18:00 Liljendals jvf Liljendalgården, Sävträsk På mötet diskuteras grundandet av Östra Nylands jaktvårdsförening 8.2. 18:00 Lojo jvf ABC Lojo, Hossavägen 1, 08350 Lojo 14.2. 18:00 Lovisa jvf Kungsvägens ABC, Gammelbyvägen 77, 07740 Lovisa, Gammelby På mötet diskuteras grundandet av Östra Nylands jaktvårdsförening 27.2. 18:00 Västra Nylands jvf Lärkkulla, Lärkullavägen 22, Karis 26.2. 18:00 Mörskom-Artsjö jvf Artsjö Andelsbanks mötesrum, Salmelavägen 2, 16200 Artsjö 6.2. 18:00 Mäntsälä jvf Sportskyttecentret Hirvihaara, Hirvihaarantie 725,04680 Hirvihaara 15.2. 18:00 Nummi-Pusula jvf Oinola skolcenter, Tiedonpolku 4, Byggnad 9, 09810 Nummi 13.2. 18:00 Nurmijärvi jvf Kommunhusets fullmäktigesal, Keskustie 2 B, 01900 Nurmijärvi 26.2. 18:00 Orimattila jvf Helinästugan, Kuismapolku 4, 16300 Orimattila 7.2. 18:00 Borgnäs jvf Laukkoski föreningsgård, Krouvarintie 20, 07150 Laukkoski 8.2. 18:00 Borgå jvf WSOY-huset, Mannerheimgatan 20 K, källarvåningen, 06100 Borgå På mötet diskuteras grundandet av Östra Nylands jaktvårdsförening 26.2. 18:00 Strömfors jvf Lantmannaföreningens hus, Elimäkivägen 1520, 07990 Svenskby På mötet diskuteras grundandet av Östra Nylands jaktvårdsförening 14.2. 18:00 Sammatti jvf Sampaala, Lohilammentie 2, 09220 Sammatti 13.2. 18:00 Sibbo jvf Föreningslokalen Ljusbacka, Ljusbackavägen 24, 04130 Sibbo På mötet diskuteras grundandet av Östra Nylands jaktvårdsförening 13.2. 18:00 Vanda jvf Helsinge skola, Övitsbölevägen 3, 01510 Vanda 6.2. 18:00 Vichtis och Högfors jvf Lunchkafe Rinne, Vihdintie 2, 03600 Karkkila Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. Egentliga Finland 5.2. 18:00 Alastaro jvf Alastaron metsästysseuras stuga, 32440 Alastaro 8.2. 17:30 Kalandnejdens jvf Hotell Aquarius, Kullervontie 11 B, 23500 Nystad 14.2. 18:00 Kimitoöns jvf Mac Daniels Grill, Arkadiavägen 11, 25700 Kimito 7.2. 18:00 Kiskodistriktets jvf Neste Kivihovi, Suomusjärvi, Bulevardi 10, 25410 Suomusjärvi 15.2. 19:00 Laitilanejdens jvf Juhlatalo Sirppu, Erik Sorolaisentie 15, 23800 Laitila 26.2. 18:00 Loimaanejdens jvf Lantbruksmuseet Sarka, Vanhankirkontie 383, 32200 Loimaa 5.2. 18:00 Marttilanejdens jvf Kylämäki hästgård, Hallintie 31, 21490 Marttila 6.2. 18:00 Maskunejdens jvf Stadshusets fullmäktigesal, Nallinkatu 2, 21200 Reso 1.2. 18:30 Mynämäkiområdets jvf Mynämäki Andelsbank, klubbrummet, Virastotie 2, 23100 Mynämäki 13.2. 19:00 Pemarvikens jvf Paimion Metsästysseuras stuga, Saustilantie 153, 21530 Pemar 27.2. 18:00 Pargas jvf Hotel Strandbo, Rantatie 1, Pargas 13.2. 18:00 Bjärnånejdens jvf Lounaismaan Op, Bjärnåkontorets klubbrum, Salontie 4, 25500 Bjärnå 16.2. 18:00 Pöytyänejdens jvf Haukkavuori skidstuga, 21880 Pöytyä 12.2. 18:00 Rimito-Merimasku jvf Merimaskuskolan, Matsalen, Iskolaskolan, 21160 Merimasku 1.2. 18:00 Salonejdens jvf Stadshuset, Tehdaskatu 2, 24130 Salo 7.2. 17:30 Somero jvf Someron toritupa, Joensuuntie 10, 31400 Somero 12.2. 19:00 Åbonejdens jvf Auran Kettulinna, Kettukalliontie 625, Pitkäniitty, Aura 14.2. 18:00 Vakka-Suomi jvf TOP-mötesrummet, 23200 Vinkkilä 6.2. 18:00 Åbolands skärgårds jvf Lions lokal, Korpo Tallbackavägen 24, 21710 Korpo Granskningen av jaktkort och fullmakter börjar en halv timme före mötet. KONTROLLERA TIDEN OCH PLATSEN FÖR MÖTET! https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Jägaren 1/2024 63 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 63 60-63_RHY-kokoukset_JÄ0124.indd 63 27.12.2023 15.34 27.12.2023 15.34
• Kan du d t här? Glöm inte varselfärgerna på vintern! TexT Marko Mikkola Bild Jari Niskanen D en orange varselklädseln är starkt förknippad med jakten på de licensbelagda hjortdjuren eftersom det i många år har varit lagstadgat att bära synlig klädsel. Jägare som inte är klädda i enlighet med jaktförordningen har alltså ingenting på en jakt att göra! Men färgen på klädseln på vinterjakt har ändå inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, bortsett från snödräkten, som inte höjer säkerheten utan är enbart till för att hjälpa jägaren komma till skott. Orange klädsel ända till ansmygningen En orange luva eller ett plagg som täcker överkroppen gör jägaren väldigt mycket synligare på vintern för alla andra som rör sig i naturen. Se alltså till att du är synlig ända tills du inleder ansmygningen mot viltet! Både se och synas också på vintern En toppjägare kan bära en orange huvudbonad ända tills han eller hon ser fågeln i trädet och börjar smyga till ett lämpligt avstånd för skottet. Då kan han stoppa den orange luvan i ränseln eller fickan för att smälta in i terrängen. Även kikaren hör till toppjägarens basutrustning. Med kikaren studerar jägaren fågeln i fråga och kollar att terrängen bakom fågeln är säker. Varselfärger också vid grytjakt Orange klädsel är ett klokt val också vid vinterjakt med grythund. När skyttarna väntar på att djuret ska fly underifrån ladan eller inifrån grytet så händer allting fort när det väl händer. Jägarna har förstås placerat sig så, att samtliga har en riskfri skjutsektor. Men situationen lever om den drar ut på tiden. Om var och en då kan ta fram och på sig en orange väst så har sällskapet en säkerhetsfaktor till på plats. Om djuret flyr överraskande är det alltid lättare att urskilja jaktkamraterna om de är klädda i varselfärg. Låt oss alltså göra säkerhetsaspekten till rutin och inte skygga för att klä oss i orange! De rät ta sva ren : 1a, 2b, 3a, 4c, 5a, 6b, 7c, 8b, 9b, 10b 1. Med vilken metod inventerar vi skogshararna? a) Med räkningar av spår i snön b) Med kullräkningar c) Med triangelinventeringar på sommaren 2. Ungefär hur många kanadensiska bävrar finns det här i landet? a) 3 700–5 000 b) 10 000–19 000 c) 22 000–27 000. 3. Målet för älgstammens storlek fastställs av: a) Det regionala viltrådet b) Det nationella viltrådet c) Jordoch skogsbruksministeriet 4. Vid mårdhundsjakt är det förbjudet att använda: a) Ett mörkersikte b) En konstgjord ljuskälla c) Ett motordrivet fordon 5. I hur god tid ska man ansöka om dispens för icke fredade fågar? a) 2,5 månader före dispensen ska börja b) 2 veckor före dispensen ska börja c) efter sommaren 6. Med kartläggningen för fågelatlasen klarlägger vi: a) Hur hönsfåglarnas häckning har lyckats b) Förekomsterna av de fågelarter som häckar här och häckningssäkerheten c) Hur många fåglar som jägarna har fällt 7. När du kallröker viltkött får a) temperaturen inte överstiga +50 grader b) du absolut inte öppna rökskåpet medan rökningen pågår c) temperaturen inte överstiga +20 grader 8. När tappar de första hjortbockarna hornen? a) På hösten b) Vid årsskiftet c) Tidigt på våren 9. Hur många timmar rör sig en rovdjurskontaktperson i genomsnitt i terrängen för att bokföra observationer? a) 15 timmar b) 51 timmar c) 103 timmar 10. Vilket år gjordes de första observationerna av mårdhund på Åland? a) 1955 b) 1975 c) 1995 Med en orange mössa ökar säkerheten också vid jakt med drivande hund. Jägaren 1/2024 64 Säk rheten framför allt 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0124.indd 64 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0124.indd 64 27.12.2023 15.35 27.12.2023 15.35
• TILL ER TJÄNST Vi reparerar kolvar och stockar. Hartwood Oy / Tfn 050 404 7042 Jägare ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 500 4233, Turkisatelje Pälsberedningstjänster, R. Halkola, 040 527 8219, halkolareijo@gmail.com. Hör av dej! Lägg dina planer i blöt och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, Tfn 040 413 9606, Kempele KÖPES Pälsskinn, O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, tfn 0400 271 291 Pälsskinn, R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 554 6852 SÄLJES Horntrofésköldar. Älg 15 €, hjort 12 €, rådjur 10 €, tfn 050-561 6493 Hjortuppfödning i hägn! www.kuusipeura.fi Däck för bilar och 4x4, www.riekko.eu HUNDAR Valpar av brun-vit rysk spaniel säljes, 1000-1200 €. Brukshundar. 045 643 8110. Nådendal. Valpar av gordon setter, jaktlig härstamning. Föds i januari, överlåts i mars. Tfn 0400 542 472, www.gordoninsetteri.fi Valpar av finsk spets. Förfr kvällar och veckoslut, tfn 050 5988 158 KONSERVATORER Tom’s Taxidermy, Kouvola. Tfn 040 736 1609 Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Tfn 045-3303 417, Juhani Hirvonen A. Ikonen, Ilomantsin-elaintentaytto.fi, ikonenaki1@gmail.com, tfn 50 338 5729 Esa Kemppainen, tfn 050 563 0169, trofeet.fi ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi Jaktmässa ombord Vasa Umeå Vasa | Fredag 8.3.2024 Fakta om viltet och jakten. Jägaren 1/2024 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2024 är priset 25 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 2/2024 utkommer den 15 mars. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 februari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Eräilmoitukset_JÄ0124.indd 65 65_Eräilmoitukset_JÄ0124.indd 65 27.12.2023 15.35 27.12.2023 15.35
• Åland Inventeringar vintern 2024 Under kommande vinter planeras en inventering av älgstammen om vädret tillåter. Inventeringen organiseras av jaktvårdsföreningarna och mer information kommer när det blir aktuellt. Under vintern är landskapsregeringen också intresserad av rapporter om vargeller lodjursspår. Kontakta gärna enheten för jaktoch viltvård om du observerar spår så vi får möjlighet att dokumentera förekomsten. ROBIN JUSLIN Älgstammens vikande numerär har även visat sig vad gäller intresset för att avlägga älgskjutprovet. TexT Roger Gustavsson I år sköt endast 531 jägare provet vilket är en nergång med 21 % jämfört med året innan då 673 jägare genomförde provet. Det är ett trendbrott då det annars stabilt har pendlat mellan 650 och 720 godkända prov under de 12 år som haft nuvarande system. Glädjande är dock att den trend som uppstod året efter provet infördes att skyttarna behövde fler och fler skott för att klara provet bröts. Från 2016 och framåt så har antalet serier åter igen varit på den nivå de var när systemet infördes. Bland banorna så befäster Bodabanan i Hammarland sin popularitet och över hälften av alla som skjuter älgprovet gör det där. ÅLAND ÅR ANTAL SKYTTAR ANTAL SERIER FÖR GODKÄNT Brändö 2023 27 2,7 Föglö 2023 37 2,6 Hammarland 2023 279 2,7 Kumlinge 2023 33 2,5 Lemland 2023 155 2,7 Totalt 531 2,7 Älgskjutproven 2023 Antal skyttar och serier för godkänt prov årsvis 800 700 600 500 400 300 200 100 2,85 2,80 2,75 2,70 2,65 2,60 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Antal skyttar Serier för godkänt TE RO SA LM EL A Jägaren 1/2024 66 66-67_Åland_JÄ0124.indd 66 66-67_Åland_JÄ0124.indd 66 27.12.2023 15.36 27.12.2023 15.36
• D u kommer väl ihåg att du som är ansvarig för att rapportera rådjuren för ditt jaktlag till landskapet kan gör detta i Jaktportalen. Har du inte jaktlaget i jaktportalen trots att du är utsedd till kontaktperson, så kontakta jaktenheten så ordnar vi med det. Man kan även under säsong uppdatera hur jakten fortskrider och förutsatt att jaktlagets kontaktperson har lagt in medlemmarna i jaktlaget kan på så vis alla jaktlagets medlemmar följa med hur jakten utvecklar sig direkt i portalen. Om inte jaktlagets kontaktperson vill vara administratör för den digitala informationen kan en annan person utses som kan sköta dessa uppgifter i stället. Kontakta jaktenheten om ni behöver hjälp med detta. I februari när det är dags att skicka in slutresultatet så kom ihåg att klicka på den knapp som meddelar oss på förvaltningen att ni har lämnat in ert slutresultat. De jaktlag som har individuell statistik över de fällda rådjuren ber vi ännu i år att rapportera in på de blanketter vi skickat ut. Vi har även uppdaterat jaktportalen ytterligare. Du kan nu under mina uppgifter meddela om du vill ha jaktkortet endast digitalt eller om du vill ha både pappersversionen och det digitala jaktkortet. Du hittar mina uppgifter om du klickar på jaktkortsnumret högst upp i menyn. Vidare har vi bytt ut länken på områden angående blyhagelförbudet så denna karta bör fungera åtskilligt snabbare nu. Vi har också i kartan lagt till ett lager så att man ser fastighetsgränserna är när man fyller på med egna symboler på kartan till exempel jakttorn eller saltstenar. Vi har även börjat förbereda för att viltvårdsområdena som arbetar mot de invasiva arterna skall kunna rapportera sina insatser i portalen. Därför finns det redan nu möjlighet i bytesdagboken samt på kartan att välja viltvårdsområden. Mera info om hur allt detta fungerar kommer i januari i första hand till de berörda viltvårdsområdena. – RG Jaktportalen 67 Jägaren 1/2024 Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Nr. 1/2024 73. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 15.3.2024. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2024/Jag24_01 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund 66-67_Åland_JÄ0124.indd 67 66-67_Åland_JÄ0124.indd 67 27.12.2023 15.36 27.12.2023 15.36
• Osta kaksi Lapua Naturalis –patruunarasiaa kertaostoksena ja voit voittaa ajojahtimatkan Keski-Eurooppaan. Skannaa sivun yläkulmassa näkyvä QR-koodi, lue lisää ja osallistu! Nammo Lapua Oy ja NorDis Oy järjestävät markkinointiarpajaiset 1.2.2024 30.9.2024. Kaksi rasiaa Lapua Naturalis -metsästyspatruunoita kertaostoksena ostaneet kuluttajat osallistuvat arvontaan, jossa arvotaan kaksi ajojahtimatkaa Keski-Eurooppaan. Metsästysmatka järjestetään syksyn/talven 2024-2025 aikana. Nordic Distribution Oy NorDis on Lapuan eksklusiivinen jakelija Suomessa ja maamme johtavia maahantuontija tukkuliikkeitä aseja ampumatarvikealalla. VOITA unohtumaton metsästysmatka Keski-Eurooppaan! Skannaa koodi ja osallistu! • lapua.com/lapua-naturalis-kilpailu/ • nordis.fi/Lapua_Naturalis-markkinointiarpajaiset Säännöt ja lisätiedot: Nammo Lapua Oy ja NorDis Oy järjestävät markkinointiarpajaiset 1.2.2024 30.9.2024. Kaksi rasiaa Lapua Naturalis -metsästyspatruunoita kertaostoksena ostaneet kuluttajat osallistuvat arvontaan, jossa arvotaan kaksi ajojahtimatkaa Keski-Eurooppaan. Metsästysmatka järjestetään syksyn/talven 2024-2025 aikana. Nordic Distribution Oy NorDis on Lapuan eksklusiivinen jakelija Suomessa ja maamme johtavia maahantuontija tukkuliikkeitä aseja ampumatarvikealalla. Lapua_Nordis_Metsästysmatka_210x240mm.indd 1 Lapua_Nordis_Metsästysmatka_210x240mm.indd 1 18.12.2023 13.59.10 18.12.2023 13.59.10 68_Takakansi_JÄ0124.indd 68 68_Takakansi_JÄ0124.indd 68 27.12.2023 15.08 27.12.2023 15.08