• Jägaren 2 l 2013 Finns det plats för vargar i vårt land? Toppjakt på önskelistan
• Innehåll l 2 l 2013 Johanna har jagat från barnsben s. 28 Lodjuret som klövdjursjägare s. 10 SRVA - jägarhandräckning till polisen s. 20 3 Ledaren 4 Vargkonfliktens biologi 6 Rakt på sak om de stora rovdjuren 8 Ordförandens spalt 10 Lodjuret som klövdjursjägare 13 Aktuellt från ministeriet Utvärderingen av rovdjurspolitiken börjar 16 Riksviltvårdsrådet sammanträder 18 Viltdagarna 2013 20 SRVA tar hand om viltet 24 Webbplatsen riista.fi förnyas 25 Tidningen Jägaren för 50 år sedan 28 Boskap och vilt på Johannas lantgård 30 Imagehanteringen en utmaning för Jägarförbundet 32 Viltkött för eget bruk och till försäljning 33 Viltkorv som hantverk 2 l Jägaren 2 l 2013 De nordligaste rådjuren i landet s. 34 34 36 38 40 42 44 48 50 52 54 56 59 60 61 63 Hos de nordligaste rådjuren i landet Riistavalli Älg- och hjortavskjutningen 2012 Intressegrupperna presenterade sin syn på förvaltningen av sädgåsen Åland Nyhetsmagasinet Märkliga händelser Brott & straff Grova jaktbrott och påföljderna På vandring med Eki Isoahde ? en våtmarkspärla i skogsnatur Järpen Juniorsidan Affärer Adresser
• Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Finländsk vargfred som mål Den innevarande vinterns varghändelser med tjuvskytte och de regionala viltvårdsrådens möten för allmänheten med sina starka opinionsyttringar har fått en intensiv debatt om de stora rovdjuren att flamma upp. Vi får hoppas att debatten fortsätter så länge att vi får till stånd en finländsk vargfred; ett samhällsavtal om hur målen för skyddet av de stora rovdjuren ska anpassas till den tillämpade vargpolicyn så att vi lyckas förena landsbygdsbornas berättigade förväntningar och övriga medborgares värderingar. Under debatten vore det önskvärt att uppmärksamheten koncentreras till sökandet efter lösningar som tjänar alla parter, inte till åsiktsgrupperingars ömsesidiga beskyllningar och sökande efter skyldiga. Det projekt för utvärdering av rovdjurspolicyn som ingår i Jyrki Katainens regeringsprogram skapar en utmärkt ram för värdediskussionen. Syftet med den utomstående evalueringen är att utvärdera resultaten av verksamheten, men i det uppdrag jord- och skogsbruksministeriet gett understryks det att projektet även ska avkasta nya idéer och förslag till utveckling av rovdjurspolicyn. Det är utmärkt att Finland tillsammans med Sverige har inlett överläggningar med EU i Bryssel. Det är viktigt att få ett slut på det ömsesidiga tvistandet om vad EU egentligen kräver av oss och föra en dialog om tillämpningen av habitatdirektivet i nordliga förhållanden. I vilket fall som helst är dock våra förbindelser inom ramen för EU fortsättningsvis i kraft. I samband med eller efter EU-samtalen och utvärderingen av policyn för de stora rovdjuren krävs det politiska beslut på hög nivå om riktlinjerna för vår egen rovdjurspolicy. Kommer vi tillrätta med de nuvarande eller är det någonting som bör ändras. När riktlinjerna är utstakade finns det förutsättningar för en revision av förvaltningsplanen för vargstammen. Finlands viltcentral har de facto redan fått i uppdrag att förbereda sig för arbetet. I arbetet beaktas de utvecklingsförslag som kommer fram vid evalueringsarbetet. En ödmjuk utgångspunkt för arbetet är att vi misslyckades med att nå de mål som ställdes upp i den tidigare förvaltningsplanen för vargen. Under förvaltningsplansperioden har vargstammen halverats, men ? på grund av att vargen brett ut sig till nya områden ? de vargbetingade konflikterna har ökat och tillspetsats. De inom vargområden bosatta människornas åsiktsyttringar eller den rädsla och de olägenheter de upplevt har inte fått konkreta svar eller hjälp av samhället eller förvaltningsinstanser. Här döljer sig säkert också nycklarna som kan öppna den låsta situationen. För jägarkåren har den gångna vintern varit tung. Avslöjandet av olagligheterna har fått tigandets skyddsridå att falla och styrkt forskarnas redan under en längre tid framförda teori att det olagliga vargdödandet har en stor inverkan på vår vargstams utveckling. Vi är säkert alla överens om att också rovdjursfrågorna ska skötas med lagliga och gemensamt godkända metoder. Jägarna har åtnjutit förtroende. I Finland har jägarna getts ett exceptionellt stort ansvar vid förvaltningen av vilthushållningen och verkställandet av hållbar jakt. Nu behövs det moralisk hållning. Jag vädjar till jägarnas stora laglydiga majoritet. Olagligheterna ska fördömas och fås att upphöra. Vi ska återvinna förtroendet genom öppet samarbete. Jägaren 2 l 2013 l 3
• Ilpo Kojola, Samuli Heikkinen och Salla Kaartinen Vargkonfliktens biologi Seppo Ronkainen Konflikten mellan varg och människa har intensifierats. Vargen är inte enbart ett djur som håller till i obygderna utan den söker sig gärna till kulturlandskap. Situationen har skapat folkrörelser och kampanjer som verkar göra vargens image ännu svartare än förut. B akom de skador och olägenheter som vargen orsakar ligger biologiska faktorer. Om människan det til?låter kommer vargens utbredningsområde att växa med oerhörd hastighet eftersom unga vargar som lämnat sin ursprungsflock kan vandra hundratals kilometer från sina hemknutar. Unga hanar och honor är ungefär lika begivna på att vandra, vilket betyder att nya par och kullar i princip kan uppstå nästan var som helst i landet. Syftet med den här analysen är att undersöka hur vargen rör sig vid bebyggelse och vilka faktorer som ligger bakom skadorna och olägenheterna. Vargen provocerar I naturen lever en varg ensam bara som ung när den letar efter en partner att para sig med. Under de senaste åren har familjeflockarna i vårt land i genomsnitt bestått av sju individer på senhösten. Rekordet sattes i Kuusamo år 2009. Då fälldes där en flock på 15 gråben med två fyraåriga honor som följdes av tio ungar och tre ettåringar. Vargar utmärker sig genom att döda bytesdjur som är större än de själva. Ur inventeringssynvinkel är det här bra eftersom vargar som fäller älgar och renar annonserar ut att de finns. Men samtidigt gör det här draget vargen ännu mer skrämmande i folks föreställningar. När en ung varg har lämnat flocken den föddes i, vilket vanligen sker på våren när den är årsgammal, börjar den leta efter en partner att para sig med och ett lämpligt område att slå sig ned i. Området där vargen slår sig ner kan ligga 4 l Jägaren 2 l 2013 Vargen håller en marschfart på cirka 15 km i dygnet, vilket innebär att en varg som dyker upp i en ny trakt oftast kommer som en total överraskning. så nära som några mil ifrån, vilket betyder att det nya reviret blir granne till ursprungsflockens revir. Arealen på de revir som vargpar etablerar i vårt land är i genomsnitt 1200 km2.Våra minsta ?vargtomter? ligger på ungefär 600 km2 och de största på bortåt 2 000 km2. I vårt land är den längsta uppmätta sträckan (fågelvägen) till ett nytt revir nästan 500 km,vilket ligger nära det maximala som en varg i östra Finland kan vandra om den tänker hålla sig inom landets gränser. I praktiken brukar rutten gå i krokar och bukter,och kan i extrema fall bli flera tusen kilometer lång. Unga vargar vandrar på nätterna och i motsats till de vargar som lever inom ett eget revir utnyttjar de sällan exempelvis skogsvägar för att ta sig fram. Vargen håller en marschfart på cirka 15 km i dygnet, vilket innebär att en varg som dyker upp i en ny trakt oftast kommer som en total överraskning. Vårt material pekar också på att vargen kan hitta en parningspartner medan den vandrar och i så fall fortsätter paret vandringen tillsammans till det blivande reviret.Unga vargars raska förflyttning till trakter som varit vargfria i långa tider har gett upphov till moderna sägner om utsättningar av varg, men något sådant har åtminstone i vårt land aldrig förekommit. När rör sig vargarna nära bebyggelse? Vargar rör sig nära bostadshus oftare än normalt om reviret är sådant att där finns mera bebyggelse än genomsnittet. Attityden till bebyggelse varierar dock från individ till individ, vilket tydligt framgår av diagrammet här invid. Två vargar som är lika gamla och som lever i en trakt som är splittrad av bebyggelse kan förhålla sig på diametralt olika vis till bebyggelsen. En ettårig hane som år 2003 vandrade från Sotkamo till Lumijoki och slog sig ner där (vargen längst till höger i diagrammet) var i sitt nya revir rätt så noga med att inte gå nära boningshus. Däremot har en hane i samma ålder som år 2012 flyttade från Keuruu till norra Äänekoski (den höga röda stapeln) i sitt nya revir rört sig nära hus i påtagligt hög utsträckning. Besöken vid bostadshus skedde framför allt nattetid. När dödar vargar hundar? I vårt land blir en avsevärd mängd hundar dödade av vargar. Statistiken över ersättningar för hundar som betalats ut med statsmedel visar inte den totala mängden fall, men gör det möjligt att jämföra olika år med varandra. Under 2000-talet har det funnits ett tydligt samband mellan antalet dödade hundar och
• det uppskattade antalet vargar. År 2006 när stammen var som störst betalades det med statsmedel ut ersättningar för 54 hundar.I fjol ersattes 37 hundar. Antalet dödade hundar utgör sannolikt summan av flera faktorer. Om vi jämför statistiken med våra grannländer kan vi se skillnader mellan olika jakthundars popularitet. De naturliga bytesdjurens populationer verkar också vara en faktor av stor betydelse. I exempelvis Estland, där det finns gott om vildsvin, handlar det normalt om bara några få fall per år. Det här visar också att det i Estland är sällsynt att vargar dödar hundar vid boningshus. Sverige är i vissa avseenden ett lämpligare jämförelseobjekt. Där har antalet vargdödade hundar som ersatts med statsmedel ställt i relation till antalet vargflockar varit av samma storleksklass som i Finland fram till för några år sedan. Under de senaste tre åren har emellertid antalet vargdödade hundar i relation till antalet vargflockar stigit och blivit klart större i Finland än i Sverige. Det är för tidigt att dra slutsatsen att den svårare situationen i Finland skulle bero på att den svenska älgstammen i vargområdena är 3-5 gånger tätare än i Finland, men det vore logiskt att anta att vargarna blir mera benägna att döda ett annat hunddjur på sin ?hemmaplan? om bestånden av klövdjur är svaga. Det finns ett samband mellan ett vargpars eller en vargflocks benägenhet att döda hundar och varghanens ålder. Så länge en hane är yngre än tre år är risken för upprepade attacker på hundar större än om alfahanen är äldre och erfarnare.Det här beror sannolikt på det tydliga sambandet mellan alfahanens ålder och framgången på älgjakt, som framgår ur det statistiska material som har samlats in i Sverige. När hanen var ett år gammal lyckades den i genomsnitt med 10 % av jaktförsöken. I flockar som leddes av en tvåårig hane lyckades 40 % och när hanen var fem år lyckades cirka 70 %. Vargarna i renskötselområdet De vargar som rör sig inom renskötselområdet angriper sällan hundar, vilket uppenbart beror på att renarna erbjuder ett lätt byte i stora mängder. Varje år påträffas mellan 600 och 900 renar som dödats av vargar. Under de senaste åren har skadorna koncentrerats till de sydöstra delarna av renskötselområdet och nordöstra Lappland. I de södra och sydöstra renbeteslagen är antalet skador kopplat till antalet vargflockar med ungar året innan. Förklaringen är den, att den reproduktiva delen av vargstammen är koncentrerad till ett bälte söder om renskötselområdet, till vilket hör Kajanaland,Övre Karelen och Norra Savolax. En del av de unga vargarna i det här bältet vandrar,när de lämnar sin ursprungsflock, norrut där de närmaste renhjordarna ligger relativt nära, med vargmått mätt. Unga vargars vandringsvägar när de lämnar sin ursprungsflock (svarta cirklar). 12 10 8 % Den procentuella andelen positioner nära boningshus (< 100 m från närmaste hus) av alla positioner Avståndszonens (< 100 m från närmaste hus) procentuella andel av revirets areal 6 4 2 0 Varg (22 olika individer) Att bandförsedda vargars GPS-positioner förekommer i närheten av boningshus är vanligast i revir där det finns mera bebyggelse än i genomsnitt. Den individuella variationen är avsevärd, men majoriteten av de undersökta vargarna (22 vargar, sammanlagt 34 688 GPS-punkter) har undvikit att röra sig nära boningshus. Bilden omfattar alla de vargar i vårt material vilkas revir har en bebyggelse som är tätare än genomsnittet. Dessutom finns där sporadiska exempel från revir med gles bebyggelse. 9 8 Dag 7 Position < 100 m från närmaste hus (% av alla positioner) 6 Natt 5 4 3 2 1 0 Varg (22 olika individer) Vargarna rör sig huvudsakligen nattetid i närheten av boningshus Vargens framgångar i jakten efter älg påverkar tendensen att döda hundar. Så länge en hane är yngre än tre år är risken för återkommande attacker mot hundar större än om flockens alfahane är äldre och erfarnare. Jägaren 2 l 2013 l 5
• Jarkko Nurmi Rakt på sak om de stora rovdjuren Ministeriet deltog i viltcentralens regionala möten med intressegrupperna. Den finska rovdjurspolitiken av år 2013 befinner sig vid en brytningspunkt. Bestånden av stora rovdjur har vuxit och brett ut sig till nya områden där bebyggelsen är tätare än i rovdjurens ?traditionella? regioner. Det här har oundvikligen lett till problem. Jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän deltog i höstas i de möten som de regionala viltvårdsråden arrangerade för allmänheten för att höra vad folk tänker och tycker. Ett helt spektrum av åsikter om rovdjuren På mötena kartlades de problem som folk upplever med de stora rovdjuren och var någonstans händelserna har inträffat. Mötesdeltagarna fick också grunna på eventuella nyttiga aspekter av rovdjuren, på idéer om hur samlevnaden kan utvecklas och på behovet av ändringar i lagstiftningen. De största upplevda problemen är knutna till vargen. I praktiken har det inte funnits varg 6 l Jägaren 2 l 2013 Seppo Ronkainen I synnerhet för vargens del har situationen drivits till sin spets sedan det i Perho och Sonkajärvi uppdagades tjuvskytte på varg och försök till tjuvjakt.Fallen kommer sannolikt att ha en omfattande effekt på rovdjurspolitiken och jaktövervakningen under den närmaste framtiden. Vid ministeriets besök i regionerna handlade det om att realisera en ny sorts viltpolitik. Viltvårdsråden ansvarar inom sina respektive regioner för att intressegrupperna görs delaktiga i beslutsfattandet och har i uppdrag att säkerställa att beslutsfattandet i viltpolitiken är pluralistiskt och att alla parter blir hörda. Det var viltvårdsråden som arrangerade mötena medan ministeriets tjänstemän höll expertanföranden med anknytning till rovdjuren och lyssnade på vad mötesdeltagarna hade att säga. i västra Finland på över hundra år, men arten har under de senaste åren återvandrat. I västra Finland är bosättningen mycket tätare än i östra Finland, där invånarna kanske är vanare vid rovdjurens närvaro.Utöver skadorna på sällskapsdjur och produktionsdjur har de sociala frågorna med anknytning till vargen ? känslorna av hot och rädsla som folk upplever ? blivit högaktuella. Som en lösning på de här problemen erbjöds bland annat preciserad information om vargflockarnas rörelser och en önskan om större flexibilitet i lagstiftningen beträffande jakten. I en stor del av vargresponsen konstaterades att myndigheterna måste vidkännas det faktum att de som lever i vargtrakter är rädda för vargen och att den här rädslan inte får bagatelliseras. Men det fördes också fram nyttiga synpunkter på vargarna: aktörer i skogs- och trafikbranschen tyckte det var bra att vargarna reducerar älgbestånden och ansåg att vargarna är ett plus för naturturismen. Beträffande skötseln av björnstammen är situationen av responsen att döma inte alls lika komplicerad. Vid det här laget betraktas björnen som ett värdefullt vilt som kan jagas enligt det hållbara nyttjandets princip. I synnerhet i de områden i västra Finland där björnstammen växer togs de skador upp som arten orsakar biodlare. Det här är ett problem som vi måste reagera på genom att satsa på skadeförebyggande åtgärder. Dessutom konstaterades att zonindelningen i förvaltningsplanen för björnstammen har blivit föråldrad på grund av regionala förändringar i björnbestånden. Det skulle behövas en uppdatering som bygger på preciserad biologisk information. Som det största problemet vid skötseln av
• Hur ska vi förvalta vargstammen i fortsättningen? Konsultativa tjänstemannen Sami Niemi på Jord- och skogsbruksministeriets avdelning för naturresurser har sedan länge befunnit sig i stormens öga beträffande vargkonflikten i vårt land. Till hans krävande uppgifter hör en balansgång på slak lina mellan att fullgöra internationella avtalsåligganden vid förvaltningen av vargstammen och de vargproblem som finländare drabbas av. EU anser att minimikravet på storlek för en livskraftig vargstam i Finland är 20 reproduktiva flockar. I dagsläget ligger den officiella uppskattningen av vargstammens storlek rejält lägre samtidigt som vargproblemen bland ?vanligt folk? har ökat. Vi ställde Sami ett par frågor om hur den här komplicerade ekvationen kan lösas. per arealenhet, men utan att ange antalet rovdjur. I området som är markerat med rött har det gjorts ett stort antal rovdjursobservationer. I området markerat med grönt är antalet observationer litet (karta: VFFI). lodjursstammen upplevdes det, att tillgängliga forskningsdata om stammens storlek inte har hängt med i den snabba tillväxten och att stammens storlek är underskattad. Det konstaterades att arten orsakar problem för vilthushållningen, i synnerhet för skötseln av hjort och rådjur i västra och södra Finland. Skogsvildrenens status som direktivart konstaterades vara ett vägande argument för en styrning av dispenserna för lodjursjakt på regional nivå. Finlands viltcentral reagerade på det här redan under innevarande jaktsäsong och styrde dispenser till regionerna med skogsvildren. Som en nyttig aspekt på de växande lodjursbestånden framfördes att lodjuret jagar räv och mårdhund. Enligt somligas bedömning visar sig effekterna redan i vissa regioner i form av stärkta skogshönsbestånd. På mötena diskuterades också de problem som järven orsakar renhushållningen, men några klara behov av ändringar i lagstiftningen presenterades inte. Uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen inleds hösten 2013 Finlands viltcentral inleder uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen i höst.De misstänkta fallen av tjuvjakt på varg har gjort uppgiften ännu svårare och den uppskattade storleken på vargstammen har skrivits ner. Specialforskare Ilpo Kojola på Vilt- och fiske- Kan du ge Finlands viltcentral ett gott råd inför uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen? Jag hoppas att viltcentralen lyckas skapa en process där ömsesidighet, vetenskaplig kunskap, känslor och respekt för andras åsikter ska leda till ett brett samförstånd om hur vargstammen ska förvaltas. Väsentligt vore att vi inser att den här konflikten inte har en enda lösning, utan att hanteringen av den kräver att flera olika åtgärder koordineras och vidtas med kraft. riforskningsinstitutet uppskattar storleken på vår vargstam till cirka 120 till 135 individer i detta nu. Finland har förbundit sig till en hållbar förvaltning av vargstammen genom internationella avtal. Förvaltningen ska hädanefter implementeras på ett sätt som i högre grad än vad som idag är fallet tar hänsyn till dem som lever inom vargens inflytelsesfär,deras åsikter och de skador som de råkar ut för.Ansvaret för förvaltningen av vår vargstam får inte lastas på några få regioner,utan hädanefter ska vi av allt att döma eftersträva en jämnare fördelning av vargstammen än vad som idag är fallet. Som stöd för detta behöver vi en övergripande samhällelig vision och politiskt stöd. Kimmo Pöri Kartbilden visar antalet vargobservationer Kan staten göra någonting för att lösa vargkonflikten? Jord- och skogsbruksministeriet har alltid den trista rollen att understryka det faktum, att vi inte är ensamma om att fatta beslut om riktlinjerna för hur vargstammen ska förvaltas. Vargen är en art som skyddas i naturdirektivet och jakten efter varg är strängt reglerad. Den här regleringen är en följd av bland annat tidigare övervakningsåtgärder som kommissionen har vidtagit mot Finland. Sverige har inom naturdirektivet tagit fram flexiblare lösningar med beståndsvårdande licenser. Kommissionen har emellertid ställt sig synnerligen negativt till de här initiativen och det verkar faktiskt som om Sverige inom kort kommer att dras inför EU-domstolen. Jord- och skogsbruksministeriet ska tillsammans med de svenska myndigheterna inleda överläggningar med kommissionen om hurdana flexibla lösningar som kan tas fram, i synnerhet för att hantera problemen som orsakas av vargar som rör sig nära bebyggelse. Omständigheterna i Sverige och Finland avviker från många länder i Centraleuropa i det avseendet att vargarna här inte lever i bergsområden med väldigt gles bebyggelse. Om vi har framgång vid de här överläggningarna kan vi hjälpa till vid beredningen av förvaltningsplanen genom att erbjuda ett breddat urval verktyg för hanteringen av problemen. Jägaren 2 l 2013 l 7
• Ordförandens spalt Tauno Partanen Styrelseordförande Finlands viltcentral Jaktvårdsföreningarna i centrum för stormen kring rovdjurspolitiken Då jag i slutet av fjolåret rörde mig i olika delar av vårt land stärktes uppfattningen att vår storarovdjurspolitik nått en viss kulminationspunkt. Det talades i mycket skarpa tonfall om dessa frågor och till och med jägare som tidigare varit mycket återhållsamma i rovdjursfrågorna tog nu raskt ställning till det nuvarande läget. Inom en veckas förlopp i slutet av januari realiserades sedan även de allra värsta hotbilderna i och med att tjuvskyttefallen avslöjades. För att återvinna trovärdigheten har vi framför oss en kampanj av ungefär samma typ som den som fördes efter terrängskidningsskandalen i Lahtis. Särskild förvåning har det väckt att även personer som fungerat i förtroendeuppgifter på olika nivåer inom viltförvaltningen misstänks för att ha deltagit i dessa olagligheter. Personer som deltar i jaktvårdsföreningens verksamhet har verkligen hamnat illa i kläm mellan målsättningarna för rovdjurspolitiken och trycket från befolkningen i glesbygden. Beaktar vi ytterligare att deltagandet i verksamheten sker både på egna villkor och frivilligt blir situationen ännu märkligare. Den stora frågan är hur vi i fortsättningen ska få funktionärer och förtroendepersoner på fältet till uppgifter som i nuvarande situation blivit så här svåra att sköta inom rovdjursområdena. Under den senaste tiden har det också från olika håll influtit uppgifter om att en vägran att införa uppgifterna om de stora rovdjuren i Tassen-systemet ligger i luften. Till en del är det här fenomenet säkert redan ett reellt faktum, vilket uppenbart även innebär att alla observationer av varg inte kommit till forskarnas kännedom vid sammanställningen av VFFI:s senaste uppskattning av vargstammen. Likaså har det funnits planer på att verkställa inventeringar på eget initiativ. I dessa skulle viltforskningen inte ha någon som helst del. Det är nog skäl att noga överväga vilken nytta åtgärden kan medföra och vem den skulle gagna? 8 l Jägaren 2 l 2013 Utan ett opartiskt forskningsinstituts medverkan har resultaten av inventeringarna ingen trovärdighet i utomståendes ögon. Genom att panta på observationerna av stora rovdjur eller helt låta bli att anmäla dem drar jägarna bara bort mattan under sig själva och säkerställer i fortsättningen erhållandet av negativa beslut på ansökningar om undantagslicenser. Det är ytterst beklagligt om samarbetet mellan viltforskningen och jägarna på fältet avbryts. Det här föredömliga samarbetet har utgjort en av de mest centrala grundpelarna på den högklassiga viltforskningens fält i vårt land. Återställandet av förtroendet är en första rangens fråga under den närmaste framtiden. En av grundfrågorna vid förvaltningen av stammarna av stora rovdjur bör vara att de skador rovdjuren orsakar ska ersättas till fullo och att det därtill också finns morötter att erbjuda i områden med täta rovdjurspopulationer. Vid sitt senaste möte behandlade riksviltvårdsrådet ett förslag om att även antalet stora rovdjur i olika områden skulle beaktas vid styrningen av skogsvårdsavgiftsmedlen. Det är ett obestridligt faktum att de stora rovdjuren sysselsätter jaktvårdsföreningarna i omfattande utsträckning och utsätter fältets aktörer för tryck av många slag. Vill man se någonting positivt i dessa senare tiders tragiska händelser, så är det väl att det senast nu bör ha framgått att det inte mera går att bara sopa problemet under mattan: tiden är inne för att föra en grundlig samhällelig värdediskussion om riktlinjerna för vår rovdjurspolitik. Vi bör nu ha tålamod att vänta och se vilka förändringar det medför. Utan godkännande av dem som bor på berörda orter kommer inte heller skyddet av de stora rovdjuren att lyckas. Den i regeringsprogrammet nämnda utvärderingen av rovdjurspolitiken och uppdateringen av förvaltningsplanen för vargen, som inleds i år, kunde knappast ske vid en lämpligare tidpunkt.
• Avattu uusi edullinen verkkokauppa! Koiravaruste.fi Kaikki vakuumipussit maalis- ja huhtikuun ajan -15% Elementtejä saatavana myös yksittäin. Tilaa haluamasi kokoinen tarha! Helppo ja nopea pystyttää! PetSafe 3x3 koiratarha 529,- Tyylikäs ja neutraali 3x3 m koiratarha kotipihaan tai mökille! Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko 4mm hitsatulla teräs-verkolla. Uusi elementtien kiinnitys-mekanismi. Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm. Hinta sisältää rahdin kotipihaan (poislukien erikoisalueet). 3 värivaihtoehtoa Huippusuositut koiranruoat edullisesti ? toimitus kotiovelle 0 ? Maintenance 15 kg 6,70 /100 kpl Garmin Astro 320 ja DC40-panta Uusi erittäin monipuolinen koira-GPS. Garminin navigointiominaisuudet ovat tunnetusti parasta laatua. us! 749,- Tarjo 598,- Koiravaljas Astroon Huippuus! o 599,j r a T Tunnettua valiolaatua jo vuodesta 1995 Erinomaiset ravintoainekoostumukset ? korkeat lihapitoisuudet Yhdistelmä parhaita raaka-aineita ja lisäravinteita Laaja valikoima suosittuja eri kokoisia vakuumipusseja suoraan maahantuojalta! alk. Pyydä tarjous suuremmista eristä! Laajenna! 0? Premium Vakuumipussit ? Täysin uudistettu verkkokauppa ? Laajempi tuotevalikoima ? Parasta palvelua ? parhaat tarjoukset Toim. kotipihaan Meiltä Pointer / Tracker GPS-pantojen huollot edullisesti! Esim. Akunvaihto 69 ? Kaikkien kausien ruoat ? kestävään suoritukseen Kaiken kokoisille ja rotuisille koirille Meiltä myös penturuoat! Super 15 kg Myös ruokien rullakko- tai lavatoimitus edullisesti! 79,- HUIPPUUUTUUS! Koko Suomen Tarjous! maastokarttaasennus ,Garminiin 59 Bellman & Flint 1900 luolatutka HUIPPU-UUTUUS! Helppokäyttöinen ja suosittu, täysin digitaalinen veden- ja iskunkestävä luolatutka. Active 15 kg 529,- Puriste HE 15 kg HUIPPUUUTUUS! Lihaa 30 % 2290 / 15 kg Min. tilaus 2 säkkiä Lihaa 44 % 2790 / 15 kg Min. tilaus 2 säkkiä Lihaa 51 % 2990 / 15 kg Min. tilaus 2 säkkiä Lihaa 44 % 3290 / 15 kg Min. tilaus 2 säkkiä Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! www.koiravaruste.fi tai soita 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
• Text och bild: Mikael Wikström Lodjuret som klövdjursjägare Lodjuret har ökat kraftigt i Finland de senaste årtiondena. Nu kan en tydlig minskning i klövdjursbestånd ses på olika håll. Hur lodjuren påverkar klövdjursbestånden är en komplex fråga som inte ännu har studerats särskilt mycket i Finland. I andra länder visar forskning att lodjursförekomsten kan vara mycket avgörande för klövdjursbeståndens utveckling. Lodjuret har förökat sig kraftigt i vårt land under de senaste decennierna medan klövdjursstammarna har minskat klart på olika håll i landet. L odjurens inverkan på ett områdes klövviltbestånd beror bland annat på lodjursbeståndets täthet, lodjurens val av bytesdjur, predationstakt, klövviltbeståndens täthet och klövviltbeståndens reproduktionskapacitet. Av betydelse är också om lodjurens predation på ett klövviltbestånd är ?additiv? eller ?kompensatorisk?. Om predationen är additiv medför införandet av en ny predator,alltså en ny lodjursindivid, att bytesartens totala mortalitet ökar, vilket leder till minskad täthet i beståndet av bytesdjur. Om predationen är kompensatorisk dödar predatorerna endast de individer som annars skulle ha dött av andra orsaker, vilket inte innebär några betydande konsekvenser för tätheten i beståndet av bytesdjur. Huruvida predationen kan vara additiv eller kompensatorisk beror på bytesdjursbeståndets täthet i förhållande till markens bärförmåga. För att predationen ska kunna vara kompensatorisk bör tätheten i bytesdjursbeståndet vara mycket hög, nära markens bärförmåga så att det finns svaga och utkonkurrerade bytesdjur. Annars är predationen additiv om tätheten i bytesdjursbeståndet är låg. Om de mänskliga jägarnas jakttryck är stort finns det små möjligheter för kompensatorisk dödlighet, i och med att bestånden av bytesdjur då hålls på en förhållandevis låg täthet vilket innebär liten konkurrens om resurserna. Lodjurets matvanor Lodjur äter 1,5?2,5 kilogram kött per dygn. Det innebär i grova drag omkring 730 kilogram kött per år. Hurdant kött lodjuren äter beror 10 l Jägaren 2 l 2013 på hurdana bytesdjur som finns i området. Vad lodjur äter och i vilka mängder har studerats bland annat i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Polen, Tyskland, Schweiz, Slovenien, Vitryssland och till en del också i Finland. Resultaten från samtliga länder är de samma; lodjuret är en utpräglad klövdjursjägare men det har konstaterats kunna äta väldigt många arter i storlek mellan sork och älg. Om klövdjur finns i området är det i huvudsak sådana lodjuren äter, men i brist på klövdjur kan lodjuren också livnära sig på småvilt. Av dödade klövdjur utnyttjar lodjuren mellan 5 och 90 procent som föda. Där klövdjur finns tillgängliga utgör de i allmänhet 80 till 90 procent av allt det kött som lodjuren äter. Rådjuret viktigaste bytesdjuret Inom lodjurets utbredningsområde i Europa är rådjuret den klara favoriten och utgör den viktigaste näringskällan också i områden med förhållandevis låga rådjurstätheter.I Hedmark
• Säsong Antal slagna klövdjur per 100 dygn Hane Ensam hona eller ungdjur Antal slagna i genomsnitt under helt år Hona med ungar Norge; Hedmark Rådjur sommar vinter 10,7 10,3 17,6 17,0 11,2 20,2 52,9 Norge; Akershus, Østfold Rådjur sommar vinter 22,4 22,0 10,1 25,4 21,9 41,7 87,3 Norja; Buskerud, Telemark, Vestfold Rådjur, kronvilt, får sommar vinter 18,1 12,8 14,8 10,4 11,1 14,4 49,6 Norge; Troms, Finnmark Ren sommar vinter 35,7 17,5 11,6 7,7 10,6 12,0 57,9 Sverige; Sarek Ren sommar vinter 30,3 16,4 20,8 18,2 16,9 24,4 75,4 49,2 Sverige; Bergslagen Rådjur helt år 12,5 8,9 18,4 Schweiz; Jura Rådjur, gems helt år 15,2 16,1 20,0 60,8 Polen; Bialowieza Rådjur, kronvilt helt år 21,3 12,0 28,1 67,6 Lodjurspredation på klövdjur i olika områden i Norge, Sverige, Schweiz och Polen beroende av lodjurets familjestatus. Där klövdjur finns tillgängliga, dödar lodjur vanligtvis ungefär 50 till 70 klövdjur per år. Förutom de slagna klövdjuren har lodjuren i varje område också dödat småvilt. Beskattningsgrad, % Vinterstam / 1 000 ha 2011 Avskjutningens andel av vinterstammen, % 0% 2012 0 2010 5% 2009 1 2007 10 % 2008 2 2006 15 % 2004 3 2005 20 % 2003 4 2001 25 % 2002 5 1999 30 % 2000 6 1997 35 % 1998 7 1996 40 % 1994 8 1995 45 % 1993 9 1991 Lodjurets inverkan på bestånden av bytesdjur Forskning i Nord-Trøndelag och i Hedmark i Norge,samt i Bergslagen i Sverige,där rådjurs kondition studerats med hjälp av fetthalten i benmärg, visar att lodjur dödar rådjur slumpmässigt av de djur som finns i beståndet. Lodjuren väljer allstå inte ut till exempel svagare individer som skulle ha dött av andra orsaker. Det finns inget urval beträffande rådjurens kön,ålder eller kondition. Lodjurens predation är alltså additiv. Vargens predation på rådjur har för övrigt visat sig följa samma mönster. Konkreta effekter av det här kan ses på många håll.I Bergslagen i mellersta Sverige har lodjur konstaterats ha en betydande inverkan på rådjursbestånden. I ett område där rådjurstätheten var cirka 5 rådjur per 1 000 hektar i vinterstam minskade rådjuren under fyra års Klövdjursarter 1992 Jaktmetoder Lodjurets taktik är att smyga sig in på sina byten och sedan attackera i en snabb rusch. Avståndet som lodjuren rusar efter sina byten är vanligtvis från några meter till några tiotal meter. Efter att ett lodjur nått i kapp sitt byte dödar det vanligen bytet med ett bett i halsen eller i nacken. Ibland biter lodjuret sitt byte i både nacke och hals. Ju större bytesdjuret är, desto effektivare tycks lodjurens jakt vara. Av lodjurs jaktförsök på ren leder ungefär 80 procent till ett dödat byte. Då lodjur jagar rådjur lyckas 59 till 86 procent av jakttillfällena och då det är småvilt som jagas lyckas i genomsnitt omkring 50 procent av försöken. Område Rådjur per 1 000 hektar i Norge där det fanns cirka 3 rådjur per 1 000 hektar var rådjuret lodjurets antalsmässigt viktigaste byte och utgjorde under vintern hela 83 procent av den ätna biomassan. I Skandinavien hör också tamren och kronvilt till de viktigaste bytesdjuren. På andra håll i Europa förekommer bland annat gems,kronvilt och vildsvin på menyn. I Finland är rådjur och vitsvansvilt viktiga bytesdjur i de områden där de förekommer och lodjur är kapabla att döda också vuxna vitsvansar av båda könen. Där det inte finns klövdjur tillgängliga äter lodjuren i första hand hare. Avskjutning / 1 000 ha Rådjursbeståndet i Nylands västligaste kustområde är ett exempel på i vilken riktning utvecklingen går. Området är Ekenäsnejdens jvf, Hangöudds jvf, Ingå-Snappertuna jvf, Karis jvf, Pojo jvf och Tenala jvf, omfattande 140 000 hektar. Efter att ha varit utrotat under långa tider började rådjursbeståndet repa sig fram till 2003, varefter trenden är tydligt minskande trots obetydlig jakt. År 2011 fälldes totalt 8 rådjur på 140 000 hektar. tid till cirka 2 rådjur per 1 000 hektar. I ett annat område där det fanns cirka 32 rådjur per 1 000 hektar,minskade tätheten till cirka 15 rådjur per 1 000 hektar på fyra år. I de Schweiziska alperna försvann rådjuren Efter att ett lodjur hunnit fast sitt byte, dödas det med ett bett i halsen. helt och hållet från ett område efter att lodjur återinplanterats där och skapat ett bestånd med cirka 0,143 lodjur per 1 000 hektar. Efter att rådjuren var borta flyttade lodjuren predationstrycket på områdets gemsbestånd som minskade med cirka 60 procent under sex års tid. I områden där det också finns något annat stort rovdjur förutom lodjur, är förstås predationstrycket på klövdjuren större då dödligheten är additiv. Också snötäckets tjocklek har visat sig vara av betydelse i och med att det är lättare för rovdjur att jaga då snö försvårar bytesdjurens flyktmöjligheter. Lodjursförekomsten i Finland Sedan 1980-talet har lodjuren i Finland ökat med i genomsnitt 32 procent per år och föreJägaren 2 l 2013 l 11
• kommer idag rikligt i hela södra Finland.Enligt en inventering som utfördes på spårsnö i västra Nyland i januari 2010,fanns 19 lodjurskullar eller 110 till 155 lodjur i ett område omfattande 482 700 hektar. Det innebär 0,228 till 0,321 lodjur per 1 000 hektar eller 0,039 lodjurskullar per 1 000 hektar. Det här är en väldigt hög täthet i jämförelse med lodjurspopulationer i andra länder. I Sverige betecknas 0,030 lodjurskullar per 1 000 hektar vara extremt hög lodjurstäthet och sådana tätheter är mycket sällsynta. Lodjursinventeringen vintern 2009 ? 2010 visade att Sveriges högsta lodjurstäthet fanns i Uppsala, där 0,030 lodjurskullar per 1 000 hektar påträffades. Redan en kort sträcka norröver börjar lodjurstätheten ligga på 0,006 lodjurskullar per 1 000 hektar. Enligt uppgifter från Norge ligger lodjurstätheterna där i storleksklassen 0,03 - 0,05 lodjur per 1 000 hektar. Klövdjur och lodjur i Finland Om lodjuren i Finland har liknande beteende som lodjuren i grannländerna och i övriga Europa, kan man räkna med ett stort antal rivna klövdjur där bestånd av sådana finns. Lodjur har visat sig riva ett klövdjur som föda med 4 ? 7 dagars mellanrum. Bestånden av rådjur är på många håll i Finland inte längre jaktbara enligt principen om hållbart nyttjande, vilket är grundförutsättningen för all jakt. Situationen är liknande för bestånden av dovvilt och skogsvildren. På många håll har också bestånden av vitsvansvilt minskat betydligt. Det är sannolikt av stor betydelse för framtida möjligheter att jaga vitsvansvilt, att bestånden inte reduceras ytterligare. Om vitsvanstätheterna blir för små kan reproduktionskapaciteten eventuellt komma att bli för liten för att kunna förse både de fyrbenta och de tvåbenta jägarna med mat. Erfarenheter från till exempel Sverige och Polen visar att det kan vara svårt att komma ur en situation där bestånden av bytesdjur reducerats och rovdjur inte tillåter dem att återhämta sig trots obetydlig jakt. I förhållande till grannländerna och övriga länder i Europa har Finland väldigt låga tätheter av klövdjur. Däremot är tätheterna av rovdjur ställvis mycket höga.Som exempel kan nämnas att i Sverige räknades 243 lodjurskullar vintern 2011 ? 2012,medan antalet lodjurskullar i Finland var åtminstone 431 ? 487 stycken år 2011 enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. I Sverige har riksdagen efter förslag från regeringen satt som mål att hålla stammen på en nivå motsvarande 250 lodjurskullar eller cirka 1 250 lodjursindivider. Finlands lodjursstam har ökat oavbrutet i tjugo års tid. Kanske det också i Finland skulle vara lämpligt att sätta klara mål för lodjursstammens storlek? 12 l Jägaren 2 l 2013 Jaktmöjligheter beroende av lodjurens födoval lll Hur många små hjortdjur lodjuren tar och hur många hjortdjur det blir kvar för oss tvåbenta jägare att fälla är svårt att uppskatta. Här presenteras en förenklad modell som bygger på forskningsresultat från Sverige och Norge. Modellen utgår från att ett lodjur i genomsnitt äter 2,0 kilogram kött per dygn och att lodjuret utnyttjar i genomsnitt 50 procent av köttmängden på varje slaget hjortdjur. Vinterstammen av lodjur är 0,27 lodjur per 1 000 hektar så som i västra Nyland år 2010. Produktiviteten hos de små hjortdjuren uppskattas vara 60 procent. I modellen har inte hjortdjurens övriga dödlighet exempel C är vinterstammens täthet 50 små hjortdjur per 1 000 hektar. Om jägare vill fortsätta fälla lika många bytesdjur som när lodjur inte inverkade på hjortdjursbestånden, måste vinterstammen utökas till cirka 40 små hjortdjur per 1 000 ha om lodjurens föda till 50 procent består av små hjortdjur. Om lodjurens föda till 90 procent består av små hjortdjur behövs en vinterstam på cirka 50 små hjortdjur per 1 000 ha. Om jägare fortsätter fälla lika många hjortdjur som tidigare utan att beakta lodjurens predation, minskar hjortdjursbeståndens täthet. Andel små hjortdjur i lodjurens föda Antal rivna små hjortdjur per lodjur Antal rivna små hjortdjur per 1 000 ha Exempel A Exempel B Exempel C Antal små hjortdjur för jägare per 1 000 ha Antal små hjortdjur för jägare per 1 000 ha Antal små hjortdjur för jägare per 1 000 ha 0% 0 0 12 24 30 50 % 40 11 1 13 19 90 % 70 19 0 5 11 så som till exempel trafikolyckor eller drunkning beaktats. Om lodjuren inte alls skulle äta hjortdjur så skulle jägarna kunna ta ut ungefär det antal små hjortdjur som finns angivet i tabellens översta rad. Om köttmängden som lodjuren äter skulle bestå av 50 procent hjortdjur och 50 procent småvilt, skulle det innebära cirka 40 slagna hjortdjur per lodjur per år. Det skulle betyda cirka 11 slagna hjortdjur per 1 000 hektar med västra Nylands lodjurstäthet. Om lodjurens föda till 90 procent skulle bestå av hjortdjur, vilket är allmänt i andra länder, skulle det innebära cirka 70 slagna hjortdjur per lodjur eller 19 små hjortdjur per 1 000 hektar. Utgående från det här kan man grovt kalkylera hur många små hjortdjur som återstår för jägarna att fälla. I exempel A i tabellen är vinterstammen av små hjortdjur 20 djur per 1 000 hektar, vilket har varit vanligt i Nylands västligaste kustområde. I exempel B finns 40 små hjortdjur per 1 000 hektar i vinterstammen och i Det finns i praktiken tre alternativa åtgärder med tanke på framtida klövdjursbestånd, rovdjursbestånd och jakt i Finland. Man kan bygga upp sådana bestånd av klövdjur att de klarar av att förse både rovdjur och människor med bytesdjur. En möjlighet är att minska tätheterna av rovdjur och därmed behovet av bytesdjur. Om man inte väljer något av de här två alternativen så återstår det tredje alternativet som är att sluta jaga klövdjur ifall rovdjuren tar hand om hela den avkastning som klövdjursbestånden kan producera. Vilken eller vilka kombinationer av åtgärderna som är förnuftigast kan var och en överväga. Klart är att alla arter inom ett område utgör delar av det lokala ekosystemet och borde naturligtvis kunna förvaltas utgående från sådana målsättningar som möjliggör alla arters existens. De här frågorna har skapat starka reaktioner i Finland under senare tid. Rovdjursbeståndens storlek är naturligtvis en fråga som måste kunna skötas utgående från fungerande lagstiftning.
• Aktuellt från ministeriet Sami Niemi Konsulterande tjänsteman Jord- och skogsbruksministeriet Utvärderingen av rovdjurspolitiken börjar En gång vart fjärde år skrivs allt mellan himmel och jord in i regeringsprogrammet. För många stora reformers del (exempelvis den s.k. SOTE-reformen och kommunreformen), som regeringen har för avsikt att få till stånd, dras alltid riktlinjerna upp i regeringsprogrammet. Samma sak gäller också för nästan alla mindre reformer och ändringar. Även jord- och skogsbruksministeriets organisationsreform grundar sig på regeringsprogrammet: Jord- och skogsbruksministeriet och detta underställda förvaltningsstrukturer förnyas så att de bättre motsvarar målsättningarna för en tidsenlig landsbygds- och näringspolitik. Jaktärenden behandlas inte mera tillsammans med renärenden utan som en del av enheten för friluftsliv på naturresursavdelningen. Vid sidan av större och litet mindre reformer och ändringar ingår det alltid också detaljer i regeringsprogrammet. Oss intresserar givetvis mest de s.k. ?regeringsprogramarterna?. Dessa är de vilda djurarter, som samhälleligt utvecklas till så betydelsefulla faktorer att de ofta blir särskilt nämnda i regeringsprogrammet. Aktuella bland dessa arter har under den senaste tiden varit saimenvikaren, laxen, storskarven, havssälarna och givetvis vargen, björnen, lodjuret och järven. Om de fyra sistnämnda arterna måste dock sägas att de sällan nämns separat som arter, utan vanligen har de buntats ihop som de stora rovdjuren. En total utvärdering av hur Finlands rovdjurspolitik utfallit ska göras. Så här gavs riktlinjerna för uppgiften i regeringsprogrammet. Ministeriet ville vänta tills Finlands viltcentrals och särskilt viltvårdsrådens verksamhet stabiliserats innan en utvärdering görs. Å andra sidan hade vi redan från början klart för oss att det är skäl att låta en utomstående sköta en utvärdering av det här slaget och att ett flertal olika intressegrupper skulle vara med och styra den fortsatta utvärderingen. Jord- och skogsbruksministeriet valde Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet för utförandet av utvärderingen av rovdjurspolitiken. Målsättningen för utvärde- ringen av utvecklingen är att bedöma hur ändamålsenlig, resultatrik, verkningsfull och effektiv den nationella politiken för de stora rovdjuren har varit åren 20072012. Inom ramen för utvärderingen ska ytterligare en förteckning över framtida utvecklingsmöjligheter göras. Vid utvärderingen ska uppmärksamhet fästas vid hur den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten beaktats i rovdjurspolitiken. Vid utvärderingen av den ekologiska hållbarheten granskas utredningen av hotbilden, dimensioneringen av jakten samt hur de stora rovdjurens stammar har utvecklats under granskningsperioden. Vid utvärderingen av hållbarheten beaktas bl.a. förvaltningens och forskningens kostnader samt de anslag som anvisats för ersättning och förebyggande av rovdjursskador. Vid utvärderingen av den sociala hållbarheten beaktas öppenheten i politiken, interaktiviteten samt den samhälleliga acceptabiliteten. Som stöd för utvärderingen har ministeriet tillsatt en stödgrupp i vilken det utöver jord- och skogsbruksministeriets representanter ingår företrädare för miljöministeriet, inrikesministeriet, Finlands viltcentral, Vilt- och fiskeriforskninginstitutet, Finlands miljöcentral, Forststyrelsen, Gränsbevakningsväsendet, Polisstyrelsen, Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund, Finlands jägarförbund, Finlands naturskyddsföbund, WWF Finland, Renbeteslagens förbund samt Sametinget. Ytterligare hör styrgruppen även andra sakkunniga under arbetets gång. Styrgruppens arbete leds av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio. Utvärderingen ska vara klar före årets utgång, men de preliminära resultaten av den kommer att användas vid uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen, som inleds redan på hösten. Arbetet inleds i höst. Den som har följt med vinterns intensiva debatt i offentligheten om rovdjurspolitikens olika dimensioner alltifrån vargar på gårdarna till olagliga jakter och svindlande järvskador är tvungen att konstatera att den inte sker ett ögonblick för tidigt. Jägaren 2 l 2013 l 13
• Alensimme hintoja ? Katso uskom attomat tarjoukset Retkitukku.fi! 100% tyytyväisyystakuu! Nopea ja edullinen toimitus 1-3 päivää! ä yT R ! N i e Le iL eN e pi op N Alaska Superior metsästyspuku Scout Guard 550M-8M lähettävä riistakamera Alaska Superior tarjoaa teknisten huippuominaisuuksien ohella tyylikkyyttä, arvokkuutta ja mukavuutta kovaan ympärivuotiseen käyttöön. Uusinta kalvoteknologiaa, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Testattu maailman johtavissa testilaboratorioissa. Runsaat yksityiskohdat ja ylivertaiset ominaisuudet monipuoliseen käyttöön. Kulutusta kestävä äänetön pintamateriaali sekä takin ja housujen säätömahdollisuudet takaavat täydellisen mukavuuden. Reilu mitoitus. Koot: XXS-XXL. e-MaiL / GpRS 30 iR led 159 ? 40 ? tarjous voimassa 30.4. 2013 asti SÄÄSTÄ 70 ? 100 Kpl eRä! ? norm. 199 1? metsästyspuku ALEHINTA Jättimenestys! Kevyt uuden sukupolven metsästyspuku Rain-Stop® -kalvolla. Miellyttävän pehmeät materiaalit, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Soveltuu erityisesti teknisyyttä ja keveyttä arvostavalle liikkuvalle metsästäjälle. 159 ? X-Light Camo HD lumipuku -50 % /paRi ? norm. 9,90 TM 15 iR led norm. 79 ? ALEHINTA 179 ? ? norm. 249 99 ? Kodiak Light kalvokengät ? tarjous voimassa 30.4. 2013 asti Tyylikäs ja lämmin Alaska-villapaita on suunniteltu kerrospukeutumiseen, metsästykseen sekä vapaaaikaan. Materiaali 80 % villa, 20 % nylon. Koot XS-XXXXL. 30 iR led stealth muistikortti max. 32GB Tallentaa kuvat SD-muistikortille. Kuvat siirrettävissä myös tietokoneelle Ajastintoiminto mahdollistaa kuvaamisen valitulla aikavälillä. Pienikokoinen ja helppokäyttöinen RiiSTaKaMeRaTaRViKKeeT Tehoantenni (GSM/GpRS) 29,00 ? akkupaketti maastoon 29,90 ? asennuspalvelu + liittymä 35,00 ? Uuden teknologian liiketunnistin, inframustasalama ja -ledit (30 kpl) takaavat erinomaisen kuvanlaadun Näkymättömän leditekniikan ansiosta soveltuu erinomaisesti myös valvontakäyttöön. Myös videokuva Edullinen vaihtoehto riistan kuvaamiseen ja ympärivuotiseen käyttöön. Myös videokuva muistikortti max. 32GB 2.0? Tallentaa kuvat SD-muistikortille. Kuvat siirrettävissä myös tietokoneelle LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Valikkojen kieli suomi tai ruotsi. 100 nopeimmalle riistakameran ostajalle 299 ? Valikot U ODOTETT ! S U UUTU uWay hD MB500 NoRDiC riistakamera e-MaiL / GpRS Muuta asetuksia etänä helposti tekstiviestikomennoilla. Lue tarkemmat ohjeet verkkokaupasta. eTäohJauS 60 iR led muistikortti max. 32GB stealth 2.0? Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS) tai kännykkään (MMS). Kysy edullista liittymä- ja asennuspalvelua Uusinta lediteknologiaa ? enemmän valotehoa! Näkymättömät inframustaledit 60 kpl Huipputarkat kuvat. LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Valikkojen kieli suomi tai ruotsi. Transcend 2GB muistikortti panasonic 8 x AA-paristo kaupan päälle! 79 ? -23 % Arvo yht 18,90 ? ALEHINTA 79 ? Karibu softshell Rain-Stop® Shoftshell -kalvolla varustettu vettähylkivä, tuulenpitävä ja hengittävä Karibu-takki on paras valinta metsästykseen ja vapaa-aikaan. Koot XXS-XXXXL. TiLauKSeT www.retkitukku.fi tai puheLiMiTSe p. 040 828 1000 ark. 9-17 NouTopiSTe ? MyyMäLä Kauppiaantie 30, oulunsalo ark. 9-17. TeRVeTuLoa! VeNTuReheaT epiC ladattavat lämpöhanskat FiShpoiNT FiShFiNDeR pilkkitutka Tehokas apu pilkkimiseen. Löydä kalaparvet ja maksimoi kalasaalis. Laske luotain pilkkiavantoon ja näet heti onko reiällä kalaa. Tutka kertoo veden syvyyden, lämpötilan, pohjanmuodot ja kalahavainnot. 159 ? Värinäyttö! Villapaita Valikot Suosituin ! riistakamera uWay u250B NoRDiC riistakamera Laadukas kuvakenno, tehokkaat infrapunaledit (15kpl) takaavat tarkat kuvat yöllä ja päivällä ALE Max 2 pr/asiakas maaliskuun ajan! Tekninen hyvin istuva ja hengittävä Huippukevyt, täysin vedenpitävä sukka. Anatominen muotoilu. Koot: metsästysjalkine ympärivuotiseen 39-42 ja 43-47. käyttöön. Erinomainen istuvuus. 39 ? 159 ? Suomen pilkkimestaruusmaajoukkue suosittelee! ALEHINTA R CoolDry sukat pieni ja ton huomaama ! riistakamera Parhaat varusteet kevään pilkkireissulle Retkitukusta! ? norm. 129 TrekLite ALEHINTA 39 13 Kauden 20 erikoismalli! Kysy myös edullista liittymää alK. 3,90/KK Alaska Light ALE 30 infrapunalediä takaavat selkeät kuvat pimeässä. Myös videokuva LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja kaukosäädin asetusten muokkaamiseen. 1.5? 99 ? poiNTeR CoNTRoL o CX5 riistakamera Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS) tai kännykkään (MMS) Reaaliaikaiseen riistan seurantaan. Uusi tehoantenni toimii heikossakin kentässä ALEHINTA SÄÄSTÄ Koot: XXS-XXXXL JÄTTITARJOUS! Pointer Control ? Erälehden riistakameratestin voittaja 2013. Kysy lisää! Valikot FiShpoiNT FiShFiNDeR pRo pilkkitutka 104 ALE ? -30 % ? Loppuerä -30%. Pitää sormet norm. 149 lämpimänä kovallakin pakkasella! Arktisiin olosuhteisiin suunniteltu laadukas kalvollinen lämpöhanska kelkkailijalle, pilkkijälle ja talviulkoilua harrastavalle. Säädät hanskan lämpöä helposti 3-portaisella säädöllä napista. Kämmenosa nahkaa, vanu 100 g Thinsulate. Maksimi akun kesto 8 h. Koot: M, L ja XL 299 ? FiShpoiNT FiShCaM CoBRa pilkkikamera Uutuus! Entistä tarkempi Pro -malli on varustettu Uutuus! Pilkkikameralla seuraat reaaliaikaikahdella keilalla. Seuraa kalaparvien liikkeitä sesti mitä pilkin ympärillä tapahtuu. Suuri 7? suurella värinäytöllä. Nopea ja helppokäyttöinen. värinäyttö, tehokkaat ledit pimeään. Hintoihin lisätään toimituskulut 5,90 - 9,90 ? (asusteet ja kengät) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36 kk:n maksukampanjalla maksetun 1000 ?:n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86 %. 50 nopeimmalle FishPoint -pilkkitutkan tai ?kameran ostajalle kaupan päälle! Tyylikäs nahkainen lupakotelo Arvo 15,00 ? RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Alensimme hintoja ? Katso uskom attomat tarjoukset Retkitukku.fi! 100% tyytyväisyystakuu! Nopea ja edullinen toimitus 1-3 päivää! ä yT R ! N i e Le iL eN e pi op N Alaska Superior metsästyspuku Scout Guard 550M-8M lähettävä riistakamera Alaska Superior tarjoaa teknisten huippuominaisuuksien ohella tyylikkyyttä, arvokkuutta ja mukavuutta kovaan ympärivuotiseen käyttöön. Uusinta kalvoteknologiaa, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Testattu maailman johtavissa testilaboratorioissa. Runsaat yksityiskohdat ja ylivertaiset ominaisuudet monipuoliseen käyttöön. Kulutusta kestävä äänetön pintamateriaali sekä takin ja housujen säätömahdollisuudet takaavat täydellisen mukavuuden. Reilu mitoitus. Koot: XXS-XXL. e-MaiL / GpRS 30 iR led 159 ? 40 ? tarjous voimassa 30.4. 2013 asti SÄÄSTÄ 70 ? 100 Kpl eRä! ? norm. 199 1? metsästyspuku ALEHINTA Jättimenestys! Kevyt uuden sukupolven metsästyspuku Rain-Stop® -kalvolla. Miellyttävän pehmeät materiaalit, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Soveltuu erityisesti teknisyyttä ja keveyttä arvostavalle liikkuvalle metsästäjälle. 159 ? X-Light Camo HD lumipuku -50 % /paRi ? norm. 9,90 TM 15 iR led norm. 79 ? ALEHINTA 179 ? ? norm. 249 99 ? Kodiak Light kalvokengät ? tarjous voimassa 30.4. 2013 asti Tyylikäs ja lämmin Alaska-villapaita on suunniteltu kerrospukeutumiseen, metsästykseen sekä vapaaaikaan. Materiaali 80 % villa, 20 % nylon. Koot XS-XXXXL. 30 iR led stealth muistikortti max. 32GB Tallentaa kuvat SD-muistikortille. Kuvat siirrettävissä myös tietokoneelle Ajastintoiminto mahdollistaa kuvaamisen valitulla aikavälillä. Pienikokoinen ja helppokäyttöinen RiiSTaKaMeRaTaRViKKeeT Tehoantenni (GSM/GpRS) 29,00 ? akkupaketti maastoon 29,90 ? asennuspalvelu + liittymä 35,00 ? Uuden teknologian liiketunnistin, inframustasalama ja -ledit (30 kpl) takaavat erinomaisen kuvanlaadun Näkymättömän leditekniikan ansiosta soveltuu erinomaisesti myös valvontakäyttöön. Myös videokuva Edullinen vaihtoehto riistan kuvaamiseen ja ympärivuotiseen käyttöön. Myös videokuva muistikortti max. 32GB 2.0? Tallentaa kuvat SD-muistikortille. Kuvat siirrettävissä myös tietokoneelle LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Valikkojen kieli suomi tai ruotsi. 100 nopeimmalle riistakameran ostajalle 299 ? Valikot U ODOTETT ! S U UUTU uWay hD MB500 NoRDiC riistakamera e-MaiL / GpRS Muuta asetuksia etänä helposti tekstiviestikomennoilla. Lue tarkemmat ohjeet verkkokaupasta. eTäohJauS 60 iR led muistikortti max. 32GB stealth 2.0? Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS) tai kännykkään (MMS). Kysy edullista liittymä- ja asennuspalvelua Uusinta lediteknologiaa ? enemmän valotehoa! Näkymättömät inframustaledit 60 kpl Huipputarkat kuvat. LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Valikkojen kieli suomi tai ruotsi. Transcend 2GB muistikortti panasonic 8 x AA-paristo kaupan päälle! 79 ? -23 % Arvo yht 18,90 ? ALEHINTA 79 ? Karibu softshell Rain-Stop® Shoftshell -kalvolla varustettu vettähylkivä, tuulenpitävä ja hengittävä Karibu-takki on paras valinta metsästykseen ja vapaa-aikaan. Koot XXS-XXXXL. TiLauKSeT www.retkitukku.fi tai puheLiMiTSe p. 040 828 1000 ark. 9-17 NouTopiSTe ? MyyMäLä Kauppiaantie 30, oulunsalo ark. 9-17. TeRVeTuLoa! VeNTuReheaT epiC ladattavat lämpöhanskat FiShpoiNT FiShFiNDeR pilkkitutka Tehokas apu pilkkimiseen. Löydä kalaparvet ja maksimoi kalasaalis. Laske luotain pilkkiavantoon ja näet heti onko reiällä kalaa. Tutka kertoo veden syvyyden, lämpötilan, pohjanmuodot ja kalahavainnot. 159 ? Värinäyttö! Villapaita Valikot Suosituin ! riistakamera uWay u250B NoRDiC riistakamera Laadukas kuvakenno, tehokkaat infrapunaledit (15kpl) takaavat tarkat kuvat yöllä ja päivällä ALE Max 2 pr/asiakas maaliskuun ajan! Tekninen hyvin istuva ja hengittävä Huippukevyt, täysin vedenpitävä sukka. Anatominen muotoilu. Koot: metsästysjalkine ympärivuotiseen 39-42 ja 43-47. käyttöön. Erinomainen istuvuus. 39 ? 159 ? Suomen pilkkimestaruusmaajoukkue suosittelee! ALEHINTA R CoolDry sukat pieni ja ton huomaama ! riistakamera Parhaat varusteet kevään pilkkireissulle Retkitukusta! ? norm. 129 TrekLite ALEHINTA 39 13 Kauden 20 erikoismalli! Kysy myös edullista liittymää alK. 3,90/KK Alaska Light ALE 30 infrapunalediä takaavat selkeät kuvat pimeässä. Myös videokuva LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja kaukosäädin asetusten muokkaamiseen. 1.5? 99 ? poiNTeR CoNTRoL o CX5 riistakamera Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS) tai kännykkään (MMS) Reaaliaikaiseen riistan seurantaan. Uusi tehoantenni toimii heikossakin kentässä ALEHINTA SÄÄSTÄ Koot: XXS-XXXXL JÄTTITARJOUS! Pointer Control ? Erälehden riistakameratestin voittaja 2013. Kysy lisää! Valikot FiShpoiNT FiShFiNDeR pRo pilkkitutka 104 ALE ? -30 % ? Loppuerä -30%. Pitää sormet norm. 149 lämpimänä kovallakin pakkasella! Arktisiin olosuhteisiin suunniteltu laadukas kalvollinen lämpöhanska kelkkailijalle, pilkkijälle ja talviulkoilua harrastavalle. Säädät hanskan lämpöä helposti 3-portaisella säädöllä napista. Kämmenosa nahkaa, vanu 100 g Thinsulate. Maksimi akun kesto 8 h. Koot: M, L ja XL 299 ? FiShpoiNT FiShCaM CoBRa pilkkikamera Uutuus! Entistä tarkempi Pro -malli on varustettu Uutuus! Pilkkikameralla seuraat reaaliaikaikahdella keilalla. Seuraa kalaparvien liikkeitä sesti mitä pilkin ympärillä tapahtuu. Suuri 7? suurella värinäytöllä. Nopea ja helppokäyttöinen. värinäyttö, tehokkaat ledit pimeään. Hintoihin lisätään toimituskulut 5,90 - 9,90 ? (asusteet ja kengät) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36 kk:n maksukampanjalla maksetun 1000 ?:n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86 %. 50 nopeimmalle FishPoint -pilkkitutkan tai ?kameran ostajalle kaupan päälle! Tyylikäs nahkainen lupakotelo Arvo 15,00 ? RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Riksviltvårdsrådet sammanträder Toppjakt och fördelningen av anslagen till jaktvårdsföreningarna En av målsättningarna för riksviltvårdsrådets hönsfågelinitiativ är att tillåta toppjakt under år med exceptionellt goda hönsfågelbe- Hannu Huttu stånd. Reijo Orava - För att befästa riksviltvårdsrådets ställning är det avgörande Riksviltvårdsrådet ska inkomma med initiativ i viltpolitiken. Rådet har funnit sin form i arbetet. På februarimötet tog rådet ställning till bland annat vargkonflikten, skogshönsfåglarnas jakttider och grunderna för hur jaktvårdsavgiftsmedlen fördelas. hur rådets sakkunskap, arbete och ställningstaganden värderas på de ministerier som styr naturrresurspolitiken, säger ordförande Hannu S Laine. 16 l Jägaren 2 l 2013 Reijo Orava I anslutning till Finlands viltcentral finns ett riksviltvårdsråd som är ett organ som deltar i den strategiska planeringen av viltpolitiken. Om riksviltvårdsrådets uppgifter stadgas närmare i en förordning utfärdad av statsrådet. Vad som döljer sig bakom det här byråkratspråket klarnade när undertecknad följde med rådets möte i Helsingfors i februari. Håller viltförvaltningen måttet? Jord- och skogsbruksministeriets rykande färska avdelningschef Juha Ojala på den nya Naturresursavdelningen framförde ministeriets hälsning till mötet.Han presenterade ministeriets nya organisation och gjorde en utvärdering av hur den ett par år gamla förnyelsen av viltförvaltningen har utfallit. Rovdjurskonflikten är det avgörande testet för den nya viltförvaltningslagen och organisationen. Kan vi jämka ihop naturdirektivets skyddskrav med ortsbornas förväntningar till en fungerande rovdjurspolitik? frågade sig Ojala. Hannu S Laine har varit ordförande för riksviltvårdsrådet ända sedan det grundades. I rådet är han utsedd att företräda jaktvårdsföreningarna i Södra Tavastland. Laine gör bedömningen att arbetet i viltvårdsrådet har börjat hittat sin form efter inkörningen. Han anser att det är en avgörande faktor att ärenden av strategisk betydelse går vidare från förvaltningsplanerna och de viltpolitiska beredningsprocesserna till rådet för behandling.
• - För att befästa riksviltvårdsrådets ställning är det avgörande hur rådets sakkunskap, arbete och ställningstaganden värderas på de ministerier som styr naturrresurspolitiken, konstaterade Laine. Om riksviltvårdsrådets uppgifter är följande stadgat i 4 § i förordningen om viltförvaltningen. Riksviltvårdsrådet har till uppgift att: 1) delta i den strategiska planering och beredning som gäller Finlands viltcentral och i den riksomfattande planeringen av vilthushållningen; 2) delta i arbetet med att bereda och uppdatera förvaltningsplaner som gäller viltarter och viltbestånd samt arternas livsmiljöer och att sköta det riksomfattande samrådet med intressentgrupper i anslutning till arbetet med förvaltningsplanerna; 3) lägga fram förslag om hur vilthushållningen kan utvecklas på riksnivå; 4) behandla initiativ från de regionala viltvårdsråden och besluta om fortsatta åtgärder, samt 5) lägga fram förslag för styrelsen för Finlands viltcentral om principerna för jaktvårdsföreningarnas och Finlands viltcentrals resursfördelning. Toppjakt kan bli möjligt I fjol kunde vi för första gången bestämma jakttiderna för skogshönsen utifrån årets resultat från triangelinventeringarna.På sitt möte lade riksviltvårdsrådet sista handen vid ett initiativ till jord- och skogsbruksministeriet om att jakttiden för hönsfåglarna ska utgå från perioden 10 september till sista januari. Då skulle det bli möjligt, om resultaten av triangelinventeringarna det tillåter, med en förlängning av jakttiden från det nuvarande. Under riktigt goda fågelår skulle det bli möjligt med toppjakt också på vintern. Viltvårdsrådet gör den bedömningen att detta skulle ha en positiv effekt på triangelinventeringarna. Triangelinventeringarna kan, när fågelbestånden det tillåter, också innebära positiva effekter för jakttiderna, sammanfattar jaktchef Jukka Keränen och vilthushållningschef Jarkko Nurmi, som hade berett ett förslag i saken för rådet, med motiveringar. Nya grunder för jaktvårdsföreningarnas statsandelar Till riksviltvårdsrådets uppgifter hör också att lägga fram förslag om principerna för jaktvårdsföreningarnas och viltcentralens resursfördelning. När riksdagen utfärdade vilt- Reijo Orava Licenserna för vargar vid bebyggelse utgår från observationer På grund av sportlovet sammanträdde riksviltvårdsrådet delvis med suppleantkrafter. Sammansättningen påverkades också av vargkalabaliken i landet. Rådsmedlemmen som representerade Österbotten avgick i januari sedan han blivit indragen i undersökningen av det illegala dödandet av vargar som kommit fram i Perho. Vargkonflikten var också upptagen på viltvårdsrådets föredragningslista. Jord- och skogsbruksministeriet har gett riksviltvårdsrådet i uppdrag att göra en sammanfattning av de regionala viltvårdsrådens utredningar av problemen med vargar vid bebyggelse.Med stöd av ministeriets nya förordning kan dispens beviljas på s.k.sociala grunder.Tillståndsprövningen och tillståndsbesluten sköts självständigt av viltcentralens chef för offentliga förvaltningsuppgifter. Eftersom rådet inte kan ta ställning till enskilda licensansökningar gjorde det ett ställningstagande enligt vilket en tilläggskvot på fem vargar ska styras till sådana mål som uppfyller direktivets randvillkor där det har gjorts flest observationer eller anmälningar om vargar som rört sig vid bebyggelse. Rådet var inte enhälligt i frågan eftersom representanten för Finlands naturskyddsförbund anmälde avvikande åsikt. Förbundet godkänner inte styrningen av fem tilläggslicenser på andra grunder än bestyrkta skador och för att förebygga omedelbara skador. Vargstammen har försvagats på grund av tjuvjakt,vilket enligt förbundet hindrar beviljandet av tilläggslicenser. Om vi kan stävja tjuvjakten så att stammen börjar växa blir det möjligt att bevilja licenser på lindrigare grunder,sammanfattade förbundets ordförande Risto Sulkava. Riksviltvårdsrådets uppgifter Riksviltvårdsrådet är ett organ som deltar i beredningen och utvecklingen av viltpolitiken. Rådet består av representanter för jaktvårdsföreningarna och de viktigaste intressentgrupperna för jakt och viltvård. Rådet sammanträder tre gånger om året. Finlands viltcentral sköter beredningen av de ärenden som ska behandlas i rådet. förvaltningslagen stakade den samtidigt ut riktningen för utvecklingen: en allt större del av jaktvårdsavgiftsmedlen ska styras till jaktvårdsföreningarna. Detta håller mycket riktigt på att ske. Under följande treårsperiod ska enligt planerna jaktvårdsföreningarnas statsandel öka med 27 procent, medan viltcentralens andel ligger i storleksklass med inflationen på cirka 7 procent. De slutliga besluten fattas av riksdagen som varje år besluter om hur jaktvårdsavgiften ska användas. Avgiften stiger till 33 euro, men ska därefter vara oförändrad i minst tre år. Det har framförts önskemål om en förnyelse av grunderna för fördelningen av medel mellan jaktvårdsföreningarna för att bättre motsvara arbetsbördan. Viltvårdsrådet beslöt därför att ge viltcentralens ledningsgrupp i uppdrag att tillsammans med de regionala viltvårdsråden bereda en förnyelse av kriterierna för statsandelar. Jaktvårdsföreningarna ska höras på vårens regionmöten och den nya fördelningsmodellen är tänkt att bli klar och godkännas av rådet i höst. De regionala viltvårdsråden och jaktvårdsföreningarnas regionmöten skulle kunna använda den nya modellen när de fattar beslut om fördelningen av statsandelar för 2015. På mötet presenterades också idéer till kriterier för en förenings behov av tjänster och arbetsmängd. Sådana kunde vara föreningens medlemsantal, areal, mängden stora rovdjur inom området samt befolkningsmängden. Omfattningen av vilthushållningens verksamhet borde också räknas hit.Den är en funktion av antalet jaktföreningar,antalet licensansökningar och inventeringsaktiviteten. Till hösten blir det säkert en livlig debatt om de faktorer som påverkar statsandelarna och hur de prioriteras, så att viltvårdsrådet har en grund för ett så rättvist beslut som möjligt.Det är viktigt att kriterierna inte bromsar samarbetet mellan föreningarna och utvecklandet av tjänster och verksamhet. Jägaren 2 l 2013 l 17
• Marko Svensberg Bilder: Marja Lammi l Viltdagarna 2013 Viltkunskapen är jaktens grundbult Till vad behövs viltkunskap och hur insamlas den? Vad har luskats ut om bakgrunderna till vargkonflikten och hur få hönsfåglar att trivas? På viltdagarna gavs svar på dessa frågor. D en finländska jakten och jaktens berättigande grundar sig på information som erhålls från olika viltinventeringar.Informationen består av uppskattningar av stammar och täthet samt uppgifter om avskjutning. Jägarnas ansvar i fråga om producerandet av viltkunskap är en mycket central fråga ? förhoppningsvis även i framtiden. Temat för viltdagarna, som gick av stapeln i Lahtis i slutet av januari, var Viltkunskap som grund för beslutsfattandet. För arrangemangen svarade Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Finlands viltcentral. Det krävs information för jaktens berättigande Rätten att jaga är inte i dagens samhälle längre en självklarhet, även om jakten skulle vara helt och hållet ekologiskt hållbar. Jakten omges av en samling värden och intressen som är både mångfasetterade och kontroversiella, belyste Pirjo Ilvesviita från Forststyrelsen. Enligt Ilvesviita förknippas jakten alltid med den uppfattningen att djur dödas. Det måste finnas en god- Avdelningschefen för naturresursavdelningen, överdirektör Juha Ojala från JSM svarar som bäst på frågor. tagbar orsak för åsamkandet av lidande och dödandet av djuren. I och med att samhället förändras måste jaktens samhälleliga nytta och värde motiveras om och om igen,sade Ilvesviita. Från motiveringarna som betonar jägarnas intressen har diskussionen allt mer gått över till att gälla naturvårdsgrunder, där viltets och naturens intressen betonas.Informationen om viltstammarna och en hållbar dimensionering av jakten har intagit centrala positioner i fråga om motiveringarna bakom jaktens berättigande, konstaterade Ilvesviita. Ett fördomsfritt utnyttjande av ny teknologi vid insamling och förmedling av viltkunskap måste enligt vilthushållningschef Jarkko Nurmi på Finlands viltcentral upphöjas till ett gemensamt mål för viltförvaltningen. För att informationsinsamlingen som sker på frivillig basis även i fortsättningen skall intressera jägarkåren måste lönen vara av påtaglig karaktär: nyttan skall vara både konkret och synlig. Informationen som används vid beslutsfattandet i den offentliga förvaltningen måste vara aktuell och användas flexibelt vid allt från ministeriets förordning om jakttider till beslutsfattandet i den lokala jaktföreningen. En gemensam nätportal för behandling och förmedling av viltkunskap,som går under arbetsnamnet Viltdagboken, är under planering. Tillämpningen skulle kunna användas för att heltäckande samla in jägarnas fångstuppgifter och observationer av olika slag, berättade Nurmi. Besluten om jakttiderna behövs snabbare Ett bra exempel på användningen av aktuell viltinformation är regleringen av hönsfåglarnas jakttid som baseras på vilttriangelräkningarna. Förra hösten beredde Hållbar jakt-gruppen på Finlands viltcentral förordningen om hönsfåglarnas jakttid, och det egentliga begränsningsbeslutet gjordes med en förordning utfärdad av jord- och skogsbruksministeriet,belyste gruppledaren och jaktchefen Jukka Keränen från Finlands viltcentral. Förordningen utfärdades först den 13 september, trots 18 l Jägaren 2 l 2013
• att jaktsäsongen började redan den 10 september. Viltcentralens nätsidor för jakttider besöktes på sommaren över 120 000 gånger och telefonlinjerna gick heta i väntan på ministeriets beslut om jakttider. För att fredningarna och besluten om att förkorta jakttiderna skulle få laga kraft före början av jaktsäsongen, borde tidtabellen vara stramare. Triangelinventeringarna borde tidigareläggas så att de skulle vara slutförda kring den 10 augusti. Remisstiden för utkastet till förordningen borde förkortas till en vecka jämfört med den nuvarande remisstiden på två veckor,och tidpunkten då förordningen träder i kraft borde tidigareläggas,berättade Keränen. Vargkonflikten diskuterades på pauserna mellan föredragen. I diskussionen deltar från vänster specialforskare Ilpo Kojola Bakgrunden till hur vargkonflikterna löstes Rovdjursforskare Ilpo Kojola från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet presenterade för jägarna Bakgrunden till vargkonflikten.I Finland dödar vargarna i relation till antalet flockar fler hundar än i Sverige. Enligt Kojola kan eventuella orsaker till detta fenomen vara till exempel de tätare klövviltstammarna eller att hundar används i mindre utsträckning vid jakt. Skadorna som orsakas av vargen är förknippade med tillgången till näring. Alfahanens ålder inverkar på hur framgångsrikt vargflocken jagar älg ? för tvååriga hanar lyckas 40 % av jaktförsöken, medan femåriga alfahanar är framgångsrika i 80 % av fallen. När alfahanen blir äldre och mer erfaren på att jaga älg, minskar också risken att hundar dödas. På renskötselområdet orsakar i huvudsak unga vargar som invandrat från sydligare trakter problem. Enligt Kojola har antalet flockar som har valpar, och hur de stationerar sig i närheten av renskötselområdets södra gräns, ett starkt samband med hur stort antal renar som dödas av varg. Enligt forskare Juha Hiedanpää från Viltoch fiskeriforskningsinstitutet förutsätter en lösning av motsättningarna i vargfrågan att forskarna besöker reviren till fots samt samarbete. Målet för samarbetet borde omfattas av alla och vara tillräckligt generellt för att de olika aktörerna ska kunna förbinda sig till att målet förverkligas. Enligt Hiedanpää skulle en uppdatering av skötselplanen för vargstammen kunna vara ett sådant mål. Det är självklart att när arbetet med skötselplanen inleds, så stiger olika saker till ytan. Till exempel frågan om rättigheter eller att någon uppfattar att han blivit felbehandlad. I sådana fall vaknar förhoppningarna om att konkreta lokala försök och lösningar kan genomföras. Centrala frågor enligt Hiedanpää är vem som tar sig an att sköta koordineringen av samarbetet på revirnivå, vem som ser till att antalet fall där någon känner sig felbehandlad minskar samt vem som tar ansvar för de begränsningar som försöken för med sig? från VFFI, informationschef Klaus Ekman från viltcentralen och den konsultativa tjänstemannen Sami Niemi från JSM. Mot bättre hönsfågelskogar Skogshönsbestånden har under de senaste 5070 åren stagnerat i merparten av Europa,och på flera håll har de försvunnit helt och hållet, belyste den tyska hönsfågelforskaren Ilse Storch från Freiburgs universitet. Som en följd av markanvändningen har livsmiljöerna försvagats, spjälkts upp eller försvunnit. Jakten och förekomsten av rovdjur har framför allt en regional påverkan. På stammarnas storlek inverkar också störningar orsakade av människan samt klimatförändringen, berättade Storch. Enligt Storch inverkar skogens uppbyggnad mångfasetterat på hönsfåglarnas inbördes förhållanden,deras näringssituation och deras rovdjur. Väder och klimat gör detta svåra pussel ännu svårare.Enligt Storch inverkar till exempel klimatförändringen inte direkt på hönsfåglarnas ungar utan inverkan sker via vegetationsförändringarna i livsmiljön. I Finland har man möjligtvis tagit ett steg mot bättre hönsfågelskogar på statens marker. I den förnyade miljöguiden som Forststyrelsen publicerade år 2011 tas hönsfåglarna speciellt i beaktande i de angivna riktlinjerna för viltvård, berättade miljöchef Antti Otsamo från Forststyrelsen. Fyra huvudpunkter lyftes fram: att diversifiera plantbestånden, att förbättra ungskogarnas lämplighet, att säkerställa risvegetationen samt att säkerställa och öka antalet nyckelbiotoper.Dessa huvudpunkter är bra att hålla i tankarna även vid skötseln av de privata skogarna. Forststyrelsen har gett skötseln av tjäderns spelplatser en särskild ställning, och skötseln gäller större områden än enbart spelplatsens centrala delar. För att trygga risvegetationen bör plantskogsskötseln och gallringarna göras i tid. Riset återhämtar sig snabbare när ljusinflödet ökar i och med att trädbeståndet blir glesare. Vid val av sparträdsgrupper som lämnas kvar prioriteras sådan terräng som har tät risvegetation. Sparandet av viltsnår och övergångszoner mellan torvmarker och moskogar är viktiga åtgärder. Forststyrelsen erfarenheter av återställandet av myrar för dalripa har varit mycket uppmuntrande, berättade Otsamo. Kalavverkning på torvmark under lupp Enligt ordförande Risto Sulkava från Finlands naturskyddsförbund borde torvmarkerna behandlas så att riktlinjerna för ett kalavverkningsfritt skogsbruk följs,dvs.enligt kontinuitetsskogsbrukets principer. Ur vattenskyddets synvinkel förknippas de största problemen med verksamhet på torvmarker. Iståndsättningsdikning orsakar under de första åren större utsläpp till vatten än grävandet av ett nytt dike. Dikningshögläggning och högläggning med fåror inverkar minst lika mycket. Även stubbrytningen förorsakar utsläpp som är jämförbara med ett torvupptagningsområdes utsläpp, berättade Sulkava. I många fall behöver trädbevuxna torvmarker inte iståndsättningsdikas över huvud taget. Enligt Sulkava räcker ett trädbestånd på cirka 100 kubikmeter per hektar till för att via avdunstning få till stånd en tillräcklig torrläggningseffekt av allt överlopps vatten. Ett mindre trädbestånd räcker mer än väl till om glasbjörken, som hör till standardarterna på torvmarker och är en stor avdunstare,används som blandträd. I princip är vattenskyddet på torvmarker i skogsbruksanvändning mycket enkelt ? utan kalavverkningar skulle inte arbetsintensiv iståndsättningsdikning eller dikningshögläggning behövas, komprimerade Sulkava. Även många av skogshönsens ungar skulle undkomma drunkningsdöden som förorsakas av förödande diken.De skulle även skonas från det förhöjda rovdjurstryck som dikessystemen för med sig samt från minskningen av livsviktiga marker där de söker föda, så som blåbärsmarker. Jägaren 2 l 2013 l 19
• Text och bild: Erkki Kauppi SRVA tar hand om viltet och slutför jobbet ta hand om viltet vid trafikolyckor. Och vilka skulle vara bättre lämpade för uppgiften än de? Det är jägarna som känner terrängen och har de rätta vapnen, eftersökshundarna och lokalerna för att hantera viltkropparna. Enligt SRVA finns det på varje jaktvårdsförening tre-fyra kontaktpersoner som tar emot en begäran om handräckning.Polisen har deras kontaktuppgifter,som också finns på Viltcentralens webbsida.På motsvarande sätt har jaktföreningarna inom jaktvårdsföreningarnas områden egna kontaktpersoner och SRVA-jägare, vilkas kontaktuppgifter föreningarna upprätthåller och uppdaterar.Ute på uppdrag bär SRVA-personal vanligen orange signalvästar som det står SRVA på. Det är storviltsassistansen SRVA som alarmeras till platsen när ett vilt är inblandat i en trafikolycka. Det skadade djuret ska spåras upp och avlivas, vilket kräver uthållighet, kunskap och de rätta hjälpmedlen. S torviltsassistansen (SRVA) är en organisation som upprätthålls av jaktvårdsföreningarna och som förmedlar jägarhandräckning till polisen vid konflikter med storvilt.Som sådana räknas trafik-olyckor med hjortdjur och stora rovdjur,stora rovdjur i tätorter och rovdjur som orsakar skador. Merparten av uppdragen handlar om trafikolyckor med hjortdjur och därför ska jag i den här artikeln koncentrera mig främst på dem. På Viltcentralens webbsida finns en hel del information om de stora rovdjuren och alla SRVA-direktiv. SRVA-organisationen fick sin nuvarande form år 2009 enligt Polisstyrelsens direktiv, men innan dess hade polisen och jaktvårdsföreningarna på många orter träffat avtal med varandra om att låta jägare på orten 20 l Jägaren 2 l 2013 Ett specialbyggt vapen för eftersök. Öppet sikte, kikarsikte och ljuspunktssikte med snabbfäste. På framstocken en Weaverskena för lampa. Går att sätta på en lätt ljuddämpare. Den exakta olycksplatsen När polisen eller ibland larmcentralen eller räddningsverket ringer om handräckning tar den kontaktperson på jaktvårdsföreningen som först blir kontaktad hand om fallet och vidtar nödvändiga åtgärder.Han (eller hon) tar reda på vilken jaktförenings område olyckan har inträffat på och meddelar föreningen om det som har hänt. Djuret som är inblandat i olyckan hör i princip till jakt-
• vårdsföreningen,men ofta är det jaktföreningen som tar över och sköter det hela ända till slut. Om djuret finns kvar på olycksplatsen går det enkelt att slutföra uppdraget. Ofta är kroppen så krossad eller har fått vänta på avhämtning så länge att den inte duger till annat än åtel eller måste grävas ner. I bästa fall får SRVA-jägarna en gnutta lön för mödan av kroppen. Om djuret däremot inte finns kvar på olycksplatsen blir det hela mera komplicerat. I värsta fall har bilföraren blivit så chockad att han kört hem och ringer polisen därifrån. I sådana fall blir det svårt eller omöjligt att hitta olycksplatsen eller ens den rätta vägen. Eftersöket blir avsevärt lättare om föraren märker ut olycksplatsen,exempelvis med polisens plastband,en plastkasse eller liknande vid vägkanten. Avlivandet av det påkörda djuret på olycksplatsen, eftersöket och det eventuella avfångningsskottet hör egentligen till polisen och räknas inte som jakt. Alltså är det tillåtet att använda för uppgiften lämplig utrustning och belysning. I mörker är det rent av nödvändigt med belysning med tanke på säkerheten och för att kunna slutföra uppdraget. Om det påkörda djuret finns kvar på olycksplatsen och fortfarande är vid liv ska det avlivas för att slippa sina plågor.Avfångningen kan göras med pistol och går enklast om kulan går in vid örat och in i hjärnan. Ett gevärsskott innebär en väldig knall och kan vara riskabelt i bebyggelse. Avfångningen kan också göras med ett stick om djuret är tillräckligt lugnt. Att slå med bilens domkraft eller liknande är inte tillrådligt och den som svingar tillhygget måste antagligen tvätta kläderna efteråt. Eftersökshund och hjälpmedel behövs Det är absolut nödvändigt med en eftersökshund när ett påkört djur ska spåras upp. Vintertid kan det finnas så mycket spår att ett eftersök utan hund skulle gå oerhört långsamt eller vara omöjligt utan tillräckligt med blodspår. Krockar inträffar ofta vid djurväxlar och där brukar det finnas gott om spår. Därför ska också hunden vara utbildad för jobbet. Om djuret lämnar blodspår eller rör sig onormalt ska hundföraren, som går med hunden kopplad, emellanåt kolla upp att hunden följer rätt spår. Eftersöket kan bli en utdragen affär.Jägarna ska därför absolut ha karta och kompass med sig. Med hund-GPS i telefonen går det hela så mycket lättare, i synnerhet att ta sig hem igen från skogen. En flaska med dricka eller liknande är också bra att ha. Skodon och klädsel rättas efter väderlek och årstid. På ett eftersök är det bra om hundföraren och skytten är olika personer. Den som bär geväret får inte vara skjutglad av sig. Han får bara skjuta när läget är helt under kontroll och det finns kulfång. Om djuret har tagit lega ska jägarna närma sig mycket försiktigt och avsluta sitt uppdrag. Lämpliga vapen och patroner Det går förstås att använda en vanlig älgstudsare för eftersök och avfångning, men den inbitna eftersöksjä- Olika ?kulor? för hagelgevär. Nere till vänster en Original Brenneke, till höger en underdimensionerad slug av koppar med hålspets. Buckshotpatroner för hagelgevär. Haglen blandade med plastfiller. Under en vanlig enpipig hagelbössa med öppet sikte. Ovanför ett pumpgevär med litet ljuspunktssikte. garen kan också bygga ett specialvapen för uppgiften som dessutom passar utmärkt för eftersök på skadskjutet vilt under normal jakt. Utgångspunkten är ett lätt och kort vapen med öppet sikte som kan kompletteras med ett kikarsikte med snabbfästen och kanske också ett ljuspunktssikte. När eftersöket sker med hund är en ljuddämpare ett praktiskt komplement som skonar både hundens och jägarens egna öron. Vid uppdrag i mörker hjälper en stark lampa fäst i geväret skytten att lägga skottet snabbt och effektivt. Ta alltid med en reservlampa om eftersöket sker i skymning eftersom lampans batterier eller ackumulator inte håller hur länge som helst. Beroende på förhållandena kan också något annat vapen vara ett lämpligt val. Ett hagelgevär laddat med slugs är inget dåligt alternativ.Det finns flera tillverkare som gör Original Brenneke-slugs och de har visat sig vara både funktionssäkra och träffsäkra.Det verkar finnas hur många modeller av slugs som helst. De flesta slugs är solida, men det finns även effektiva modeller i andra former och sådana som splittras. För hjort räcker det bra till med ?varghagel?, det vill säga buckshotpatroner med 6-9 mm hagel. Sådana används i USA i tätt bebyggda områden där det är förbjudet att jaga hjort med studsare. Vid test verkade 6 och 7,5 mm hagel fungera bra och gav på 40 meters håll flera träffar i hjortfigur. För rådjur räcker det till med 3,5-4 mm hagel, men ett vanligt hagelgevär för lerduva eller jakt är ändå inte det bästa valet för uppgiften. Siktet ska vara lämpligt för att träffen ska bli exakt. Det enda sättet att få veta om geväret och patronen passar ihop är att testa dem. Det går att bygga ett hagelgevär för eftersök utan Jägaren 2 l 2013 l 21
• några större utgifter genom att exempelvis förkorta pipan på en enpipig bössa och installera ett enkelt öppet sikte. Ett pumphagelgevär eller en halvautomat är förstås ett användbarare alternativ. Självfallet finns det en rad olika siktmedel att förse geväret med. Även ett kombivapen är ofta ett bra val. Skadat djur irrar i terrängen I praktiken är det ena eftersöket inte det andra likt. I höstas ringde För avskräckningsuppdrag finns det bland polisen om en hjortkrock bara en Originalkulor skjutna på 40 meters håll med kort cylinderpipa. annat olika gummikulor. kilometer från mitt hem, det vill säga på min egen jaktförenings område. Det var på dagen och de Efter ett par timmar började valpen tappa sugen så jag bytte till jaktkamrater som hade varit lämpliga för uppgiften var på jobbet så jag tog hunden, en tax, och gav mig iväg för att kolla läget. Taxen spårade den äldre taxen.Hjorten irrade fortsättningsvis omkring på ett ungefär upp hjorten,som hade tagit lega bara hundra meter från olycksplatsen. kvadratkilometerstort område för att sedan sätta kurs på grannbyn Det var en kalv som försökte smita,men mitt hagelgevär som var laddat längs en nästan snöfri asfaltväg. Vid det laget började både hund och med buckshot och hade hologramsikte satte stopp för det. karlar tröttna. I januari var det hänt igen; en hjortkrock som såg vådlig ut på min Efter många om och men kunde kalven, med brutet ben och illa tilljaktförenings område. tygad, avlivas. Räddningsverket ringde mig och berättade att det låg en hjort i diket på olycksplatsen. Men strax därpå blev jag underrättad om att SRVA-personalen slutför jobbet Om en eftersöksjägare använder något annat vapen än sin inkörda älgdjuret hade försvunnit. Eftersom det verkade vara ett okomplicerat fall tog jag den yngre studsare ska han träna in sig på vapnet. Det handlar ofta om väldigt taxen för att utbilda den. Hjorten blödde en smula och hade tagit vägen snabba lägen, men det får ändå inte bli några överilade skott. Skytten ska också vara väl förtrogen med patronerna han använder till ett villaområde där den rörde sig på tomter och i gränder, och emeloch deras egenskaper. lanåt ut i snödrivorna. När det är fråga om stora rovdjur är det polisen som leder operationen, men det är jägarna som gör själva jobbet. Det ena uppdraget är inte det andra likt.Utöver all annan utrustning är det också nödvändigt med radiotelefon. SRVA-arbetet kan vara rätt ansträngande ibland, men det hör till jägarnas skyldigheter att ta hand om viltet och slutföra jobbet.Efter en väl utförd operation känns det ungefär likadant som när man har fällt en medaljtjur. Kymmeniä lajeja, tuhansia tuotteita. Näkemistä, tekemistä ja kokemista. Välineet, varusteet ja viimeisimmät vinkit. Tervetuloa uuteen luontoon ja ulkona liikkumiseen keskittyvään messutapahtumaan. OSALLISTU KILPAILUUN JA VOITA HIENOJA PALKINTOJA! www.outdoormessut.fi Järjestäjä: Riihimäen Messut Oy. Paikka: Myyrmäen Urheilupuisto, Vantaa. AVOINNA: LIPUT: pe 17.5. klo 12-19, la 18.5. klo 10-18, aikuiset 13 ?, lapset (7-15) 5 ?, perhelippu 26 ?, ilmainen pysäköinti su 19.5. klo 10-17, outdoormessut.fi 22 l Jägaren 2 l 2013 Test med Remingtons 6 mm hjorthagel; drygt tio stycken träffade figuren på 40 meters håll.
• KUN HETKI RATKAISEE Z6 ? 2. SUKUPOLVI. ALKUPERÄINEN. TÄYDELLINEN Käytössä erinomaisen toimiviksi todettuja Z6 tähtäinkiikareita on täydennetty tyylikkään kapealla muotoilulla ja uusilla toiminnoilla: uudistetut ballistiikka- ja parallaksitornit varmistavat optimaalisen käytön. Tähtäinristikon valaistuksen automaattisesti sammuttava SWAROLIGHT-tekniikka pidentää paristojen käyttöikää. SEE THE UNSEEN WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM SWAROVSKI OPTIK NORDIC AB Tel. +358 3 364 13 54 info-fi@swarovskioptik.com facebook.com/swarovskioptik H20_Metsaest_185x133_FI_oB.indd 1 28.02.13 11:49 Ammatiksi metsästys? Opiskele riista-alan ammattilaiseksi Vapaamuotoiset hakemukset 31.5.2013 mennessä oppilaitokseen. Koulutus alkaa 13.8.2013 Lisätiedot: teemu.keranen@kpedu.fi 044-7250 657 toni.kumpuvaara@kpedu.fi 044-7250 654 Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto, Perhon yksikkö, Haanentie 26, 69950 PERHO www.riistalinja.info www.riistalinja.info www.kpedu.fi/perho Jägaren 2 l 2013 l 23
• Laura Ticklén, webbplanerare, Finlands viltcentral Webbplatsen riista.fi förnyas ? nättjänsterna blir allt mångsidigare Viltcentralens nya webbplats publiceras i april. Målet är att viltcentralens tjänster och fackkunskap skall bli lättillgängligare än tidigare. F Webbplatsen används regelbundet av många Av dem som svarade på enkäten var cirka 40 procent 20-39-åringar och cirka 45 procent 40-62 år gamla. Bland dem som svarade fanns det fler som var över 63 år än sådana som var under 19 år. Av dem som svarade bor en fjärdedel i södra Finland, inklusive huvudstadsregionen. 20 procent av svaren kom från norra Finland, inklusive Lappland. Cirka 20 procent av svaren kom från västra och östra Finland. Minst svar kom det från mellersta Finland. Enkätens resultat visade bland annat att nästan två tredjedelar av användarna kommer till webbplatsen genom att skriva adressen. Resten av användarna hittar till webbplatsen genom något nyhetsbrev eller informationsblad, eller via någon länk på en annan webbplats eller genom att använda sökmotor. Cirka fyrtio procent av svararna besökte webbplatsen varje vecka och en lika stor andel varje månad. Detta innebär att inlands viltcentrals hemsidor,dvs.webbplatsen riista.fi, förnyas. Då den nuvarande webbplatsen skapades för två år sedan använde viltcentralen strukturen hos den nu hädangångna Jägarnas centralorganisations nätsidor som grund. Det här är en orsak till att webbplatsen inte längre motsvarar nuläget. En annan betydande orsak till reformen är att den allt snabbare teknologiska utvecklingen möjliggör att nätsidor fungerar med olika apparater, allt från stationära datorer till olika former av mobilutrustning. I och med reformen förbättras även språkutbudet: webbplatsen betjänar i fortsättningen förutom finsk- och svenskspråkiga även samisk- och engelskspråkiga användare. I webbplatsreformen har användarvänligheten fungerat som det centrala kriteriet. Avsikten är att den nya webbplatsen ska vara lättare att använda och att all information skall vara lättare att hitta. För att uppnå det här målet kontaktade vi i oktober webbplatsens nuvarande användare och bad dem berätta om sina erfarenheter av den gamla webbplatsen och om deras önskemål för de nya hemsidorna. På enkäten svarade allt som allt 963 personer. På bilden den gamla webbplatsens ingångssida. 24 l Jägaren 2 l 2013 bara cirka tjugo procent av användarna besöker webbplatsen några gånger om året eller mindre. Viltvård och utbildningsinformation på väg Nästan 85 procent av dem som svarade uppgav att de hittat tillräckligt med information om de ämnen som de sökte på den nuvarande webbplatsen. Det som webbplatsens användare definitivt mest söker information om är jakttiderna och licensförvaltningen. Ganska jämnt sökte svararna också uppgifter om olika evenemang, anvisningar för jägare och kontaktuppgifter samt information om lagstiftning, vilt och viltvård. Enligt enkäten önskar de som använder webbplatsen hitta information om jaktområden och jaktmöjligheter samt tips för att laga vilträtter. De här ämnena behandlas också på den nya webbplatsen, trots att de faller utanför viltcentralens egentliga utbud. Däremot är det vår avsikt att öka och bättre föra fram anvisningar för viltvård samt information om olika kurser och utbildningar. Även mera grundläggande baskunskap om vilthushållning utlovas. På frågor om hur jaktsäsongen framskrider kommer vi att svara utförligt genom att upplysa om på vilka organisationers webbplatser det finns tillförlitlig information. Det samma gäller också annan forskning och statistik. Mera bilder och videor Nästan hälften av dem som svarade tror att de kommer att besöka sidorna oftare om de innehåller viltoch jaktrelaterade videor. Det här önskemålet kommer vi att uppfylla. Redan nu är det möjligt att titta på tidigare producerade videor på viltcentralens YouTube-kanal.I en nära framtid kommer det också att för webbplatsen riista.fi produceras videoartade direktiv för jägare som komplement till de skriftliga instruktionerna. Det kommer också att bli mera bilder i fortsättningen, vilket ungefär en tredjedel av de svarande har önskat sig. På frågan om vilka ärenden besökarna skulle vilja uträtta elektroniskt på webbplatsen fick vi väldigt varierande svar. Licenser och blanketter nämndes av många. Också fällningar, observationer och inventeringsresultat, årsanmälningar samt föreningarnas personuppgifter borde gå att anmäla på ett enklare sätt.Medlemskaps-,adressoch jaktkortsärenden nämndes också i många av svaren. Vi ska utreda möjligheterna att förverkliga allt detta. Den nya webbplatsen riista. fi publiceras i april i år.
• April 1962 Tidningen Jägaren för 50 år sedan Flåning av bisam Magister Rolf Lilius instruerar tidningens läsare hur man flår en bisam: - Jaktsäsongen på bisam står åter igen för dörren. Enligt underrättelser som har nått mig från olika hörn av landet är stammen i detta nu större än den varit under de senaste åren och såframt vårvinterns väderlek inte tar en oväntad vändning kan vi vänta oss en hyfsad fångst av bisam. Enligt de senaste informationerna har priset på bisamskinn fortlöpande stigit i utlandet, varför det är sannolikt att jägarna kan kvittera ut en rimlig ersättning för sin möda. För att få ett så gott pris som möjligt för skinnen ska djuren emellertid avpälsas på rätt sätt, det vill säga flås och torkas. Jaktfotografering Våren och sommaren är fotografernas förlovade tid också i jaktmarkerna. Ljuset flödar i naturen och naturen flödar av motiv att fotografera. Fotograferandet störs inte heller av något gevär, som det plägar gå för mången inbiten jägare när jaktåret åter igen har börjat, skriver verksamhetsledare Teppo Lampio. Att fotografera viltvård är inte särdeles komplicerat. Det finns tid att leta efter en lämplig bildvinkel och att ställa skärpan. Vitsvansvilt Magister Heikki Suomus skriver följande om vitsvansviltet: - Vitsvansviltet är en amerikansk viltart som år 1938 infördes till vårt land. Enligt uppgift från Laukko gård i Vesilahti, där arten först sattes ut, har hjorten även benämnts Laukkos hjort efter gården. Från denna blygsamma början har stammen spritt sig från sydvästra Finland till delar av åtminstone tre län och är som tätast där Tavastland, Satakunta och Egentliga Finland gränsar till varandra. Någon exakt siffra på antalet individer är omöjligt att uppge, men så mycket är säkert att hjortarna kan räknas i hundratal. Vid fotografering av vilt brådskar det däremot alltid. Den här gräsandshanen är tagen med ett 400 mm teleobjektiv. Det borde också hända någonting i jaktbilderna. Jaktcheferna på konferens Landets jaktchefer samlades den 19-23 februari 1962 till konferens på Österbottendistriktets kurscenter Riistavalli i Ilmajoki. Det rätta ögonblicket är viktigt, även om det inte handlar om någonting märkvärdigare än ett bloss på cigarretten. Jägaren 2 l 2013 l 25
• SPARA PENGAR Erätukkus förmånliga vårvinterveckor 22.3.? 5.4. Finlands populäraste JahtiJakt Pro JahtiJakt Camo -membranställ Värmande fleecehandskar. JahtiJakt Pro förenar AIR-TEX2-membranets fullständiga vattentäthet med ett topputrustat jaktställ. Finlands populäraste jaktställ nu till förmånligt vårvinterpris SPARA 120 ? Garnet fleecejacka för jakt och fritid. MicroDry -underställ MicroDry-underställ transporterar effektivt bort fukt från huden. Materialet torkar också snabbt. Sotka-vändbar keps ans Värde tillsamm KT! BESTÄLL DIRE 159 90 SPARA En helt ny upplevelsevärld i skogen. Camo membranstället får du nu till ett verkligt förmånligt pris. Mycket välkamouflerande camo-mönster, teknisk funktionalitet i toppklass. 92,60 ? KT! BESTÄLL DIRE Bekväm och värmande fleecetröja 169 70 ? 90 22900 ScenTech MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukt från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar också snabbt. Bandana med många användningar fungerar som t.ex. huvudbonad ochhalsKeps duk. 28900 Camo-hängslen med knappfastsättning. ans 116,50? Värde tillsamm Snygg flanellskjorta av 100 % bomull. Tunna Liner funktionsstrumpor. Materialet håller fötterna torra och varma 3 par 10 Storlekar: 36-41 och 42-48 4 PÅ NÄTET 19 90 00 90/ST www.eratukku.fi Camo-mönstrade kamouflagenät. Två storlekar: 150x300 och 200x500 cm. 29 90 Från 15 90 90 2490 -34 PÅ TELEFON t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) *Samtalspriser inkl. moms 24 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• SPARA PENGAR! Äkta vadmalsställ Extravarm pimpeloverall Många anser att ett traditionellt vadmalsställ är oöverträffat. Vadmal tål också lite väta utan att tappa sin värmeisolerande förmåga. En ny mycket varm JahtiJakt pimpeloverall. Överdelen med 140 g värmande stoppning, byxdelen med 120 g. AIRTEX-membran. Knän och byxbak med löstagbara EVA-paneler som isolerar mot kyla. 60 ? 129 22900 Mycket varma Winter arbets-/pimpelkängor. Kardborråtdragning vid vrist och ben samt skaft med snölås. BESTÄLL DIREKT! 90 14990 40 ? Lätt löstagbar innersko av 80 % ull. Innersko med värmeisolerande aluminiumskikt på utsidan Tåhätta av komposit och spiktrampskydd (ISO 20345 SBP-standarden) Storlekar: 40-47 90 Anslut dig till klubben på adressen www.eratukku.fi Du får information om nyheter och rejäla klubberbjudanden direkt till din e-post. runtom i Finland OTTSGARA BR 5års 00 16990 MicroDry -underställ transporterar effektivt bort fukt från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar också snabbt. Rätt ställ för vinterns vithet Det av konstnären och jägaren Kimmo Takarautio designade kamouflagemönstret kamouflerar jägaren otroligt väl. De tekniska egenskaperna i stället som är speciellt framtaget för vinterförhållanden sörjer för jägarens välbefinnande. Spridda storlekar. SPARA 120 ? ERÄTUKUS KLUBB 9 26 299 00 SPARA I 169 90 KT! BESTÄLL DIRE NT KT! BESTÄLL DIRE BESTÄLL DIREKT! H 1500 x B 500 x D 370 mm, vikt 65 kg, inkl. vapen ca. 125 kg. Kamlås, 2 nycklar IN SPARA 99 OTSO 8 PRO vapenskåp för ca 8 vapen. Uppfyller vapenlagens krav. Robust pansardörr, brytsäkert gångjärnssystem. Vapenställ och inredning stoppade. Utrymme även för extra långa vapen, vapen med kikarsikte och pistoler. Skön Rib-Knit-tröja. 100 % ull. Sydda förstärkningar på axlar och armbågar. Bara i butikerna. 19 29 ans 64,70? Värde tillsamm KT! BESTÄLL DIRE 169 90 28900 Värmande fleecehandskar 90 90 Fleeceluva och ? handskar Värmande och skön fleece. 5 00 9 Storlekar: M-XXL I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA 90 Storlekar: S-L
• Marja Lammi Bilder: Marja Lammi och Johanna Ratian album l Boskap och vilt på Johannas lantgård Johanna föddes i den jagande familjen Halla och vande sig redan som liten vid fällor och älgjakter. Hemgårdens fasanuppfödning lades på hennes ansvar när hon var elva. Också på hennes egen lantgård är fasanerna och jakten med hönshund viktiga. J ohanna Ratia, 25, får med van hand fart på brasan vid jaktföreningen Turha Toivos vindskydd i Borgnäs. Hennes irländska setterhane Fowlers Quality Red Devil, kallad Redi, tvinnar omkring för att påminna matte om att det finns intressantare 28 l Jägaren 2 l 2013 saker som väntar ute i skogen.Treåriga Redi är Johannas och hennes man Asmo Ratias första gemensamma hund, som ända från början har visat sig vara en begåvning.På Derbyt 2012 för engelska hönshundar kom han tvåa i sin åldersklass. - Det blir säkert fler irländska settrar för oss med tiden. Men Redi fungerar redan så bra att jag vill ge honom tillräckligt med tid för utbildning och jakt. Dessutom har vi på gång en tre månader gammal australisk vallhund som jämt hänger Redi i öronen, skrattar Johanna. När valpen blivit äldre ska den få valla Johannas hjord på tjugotalet ekologiska biffkor. De stora långhåriga och långhornade djuren är highlandcattle som går ute året om. Trots sitt uppseendeväckande yttre är de väldigt fridsamma av sig och människovänliga och gillar att Johanna ryktar dem varje dag. - Första gången jag såg höglandsboskap var på en lantbruksutställning.Jag var nio och sade på stående fot att sådana vill jag föda upp. Tar emot hönshundsfolk För den djurkära Johanna är den egna gården en dröm som blivit sann. Husbond på gården hittades tursamt nog i grannbyn och parets gemensamma hem är efter generationsväxlingen Asmos hemgård. Asmo har ett jobb utanför gården medan gården med det ekologiska jordbruket och de ekologiska köttdjuren är Johannas huvud-
• - Jag är inte den som vill sitta på pass utan jag vill ströva med hunden i naturen och se hur den njuter av sitt arbete. Hönsjakten är min favorit, grunnar Johanna. Johanna började med skytte som hobby som elvaåring och har ställt upp i många finska mästerskap. Åren 2006 och 2008 blev hon finsk mästare i älgskytte med luftgevär i serien D20. Hon har skördat framgångar också under andra år. Skytte kräver exakthet och Johanna tänker sig att det passar hennes natur. Vid älgskytte med luftgevär skjuter man på en rörlig älgtavla som är synlig i ungefär fem sekunder i taget. Man skjuter tio skott på tio meters avstånd. Jakt i gott sällskap Johanna är medlem i två jaktföreningar,Turha Toivo ry och Monninkylän Erämiehet ry. Hon trivs i föreningslivet, gör viltvårdsarbeten och jagar gärna i sällskap. Hon har varit på Tjäderläger ända sedan tonåren och har fått kamrater runt om i landet. Andra kvinnor som jagar träffar Johanna på hundprov och evenemang som tävlingen Ladyt Lakialla. Johannas pappa Mikko Halla bär huvudansvaret för uppfödningen av fasaner och Johanna hänger gärna med. Samarbetet med jaktföreningarna på orten fungerar fint och man har lyckats få en god, naturlig population av fasaner att etablera sig, vilket alla har glädje av. - För att lyckas med fasaner krävs det inte bara bra hägn. Man ska också sköta miljöerna så att fåglarna trivs. Bland annat behövs det tillräckligt med snår för att fåglarna ska kunna gömma sig för sina fiender i naturen. Johanna och Asmo har bott på gården i bara ett år, men det gäller att hela tiden fundera på utvecklingsidéer. - Först måste vi investera eftersom höglandsboskapen växer så långsamt. Det är meningen att vi efter några år ska börja med gårdsförsäljning av kött. Jag kan också tänka mig att längre fram bygga ut boskapsuppfödningen med upplevelse- och lantgårdsturism. Jag vill också gärna ha fler djur, som får. Höns har vi redan.Hit kommer inte bara hönshundsfolk utan också sådana som vill titta på kossorna, planerar Johanna och ser nöjd ut. Johanna Ratia och Fowlers Quality Red Devil har det gott vid jaktföreningen Turha Toivos vindskydd. sakliga jobb. På gårdens marker erbjuder hon dessutom andra hönshundsentusiaster möjligheter att motionera sina hundar och utbilda dem på fåglar. Johanna skaffade sig jaktkort som 14-åring och att syssla med hundar är det allra viktigaste för henne. Hon fick sin första hund, en finsk stövare kallad Simba, som sjuåring och Simba hängde med som jaktkamrat i elva år.Hemma hade det alltid funnits jakthundar av olika raser,allt från stövare till settrar. Johanna var med som hundförare när den första hjorten fälldes för taxen Uuno.Fram tills dess hade Uuno alltid följt sin husse tätt i hälarna, men efter den här hjorten hakade den på Johanna och började följa henne i stället. Den irländska settern Redi har igen fått maken Asmo intresserad av jakt och hundprov, vilket betyder att hönshundarna har blivit ett gemensamt intresse. Samma frisyr? Highlandkvigan Iisa njuter av att bli kliad av husmor. Jägaren 2 l 2013 l 29
• Finlands Jägarförbund är missnöjt med den vargpolitik som bedrivs i vårt land eftersom den har lett till en allvarlig konflikt mellan bestämmelser och livet i praktiken. För att nå en balans behöver vi ett arrangemang där de olika parterna kan uppträda öppet och trovärdigt. Förbundet betonar att det inte godkänner någon som helst brottslig verksamhet av sina medlemmar. Marja Lammi Imagehanteringen en utmaning för Jägarförbundet N Ökat förtroende för verksamheten I förbundets tidning Jakt påminner verksamhetsledare Panu Hiidenmies medlemmarna om att den offentliga bilden av hela jägarkåren skapas av det som enskilda personer gör. Gärningar som rör upp känslorna sprider sig fort genom massmedierna och eldas på av personer som tar vara på tillfället att sätta likhetstecken mellan laglig jakt och brottslig verksamhet som liknar jakt. Situationen blir inte bättre av en konfrontation om vi inte hittar konkreta, positiva lösningar. Hiidenmies vill gärna snabba upp arbetet med förvaltningsplanen för vargstammen som snart ska inledas. Brottslingarna förtjänar sitt straff, men efter det måste de som bär det politiska ansvaret kunna skapa ett system där parterna litar på varandra och de övriga parternas handlingssätt och kunnande. Informationsgången måste vara öppen och det borde beviljas tillräckligt med dispenser. Jägarförbundet anser att landets vargstam mycket väl skulle tåla en större avskjutning. Till jägarnas största bekymmer hör jakthundarna, som kan bli dödade av vargar under pågående jakt. Jägarförbundet anser att lösningen inte kan vara den, att vi begränsar den normala jakten med hund.Några enkla lösningar finns inte i sikte eftersom konflikten mellan människa och varg är bestående. Enligt Panu Hiidenmies är uppskattningarna av viltstammarna behäftade med inexaktheter och osäkerhetsfaktorer. Till exempel 30 l Jägaren 2 l 2013 Miira Sipiläinen är det gäller hanteringen av jägarnas image befinner sig Finlands Jägarförbund i stormens öga. Som medborgarorganisation och representant för jaktföreningarna och deras medlemmar påverkar förbundet främst genom ställningstaganden och upplysning. Jaktföreningarnas medlemmar ska följa sina föreningars regler och god jägarsed. Vilket den stora majoriteten också gör, men en handfull enskilda fall försvagar trovärdigheten. Det hela blir inte bättre av att ett antal personer uppger i enkäter att de godkänner illegalt dödande av vargar.
• uppskattningarna av lodjursstammen är illa eftersatta och det råder oenighet om den verkliga storleken. - Det finns områden där jakten helt klart har blivit lidande av rovdjuren. Det här går på tvärs mot de stora förväntningar som har ställts på de övriga viltbestånden i de här områdena. Jägarna har i decennier gjort viltvårdsarbete för vitsvanshjortarna, rådjuren och hararna, men bestånden kan hastigt försvinna i gapet på lodjuren. Vi behöver mera flexibilitet på lokal nivå. Vi kan hjälpa upp situationen genom att utveckla den öppna informationsförmedling- De politiska beslutsfattarna måste kunna skapa ett system där parterna litar på varandra och övriga parters verksamhetssätt och kunskaper, säger Panu Hiidenmies, verksamhetsledare för Finlands Jägarförbund. en, och om vi stöter på stora koncentrationer av rovdjur borde jägarna beviljas tillstånd för jakt efter sådana, säger Hiidenmies. Hållbar jakt också i naturskyddsområden Utöver rovdjurspolitiken har Jägarförbundet valt att också lägga fokus på att göra selektiv jakt möjligt i naturskyddsområden, och på vapenfrågor. Det borde finnas rimliga möjligheter att träna skytte i hela landet. Nätverket Natura 2000 har enligt Hiidenmies helt ogenerat utgått från tanken att det alltid ska vara förbjudet att jaga i Natura-naturskyddsområden. Han anser att varje område borde hanteras skilt för sig,eftersom det utomlands finns många goda exempel på saken. Den finska kulturen har sina rötter i en jägar- och samlarekonomi. Det är också ett faktum att många viltarter mår bättre i områden där skogen blir skött och det bedrivs hållbar jakt. När Naturalagen stiftades motsatte sig Jägarförbundet en totalfredning, men lyckades inte vinna gehör för sin åsikt. - Det gick fel, men antagligen insåg ingen hur stora Naturaområden det skulle bli i vårt land, grunnar Hiidenmies. Senare har det uppstått en efterfrågan på flexibilitet och det har bland annat gjorts justeringar i arrendeavtal för marker. Hiidenmies berömmer miljöministeriet,som enligt honom har gått i rätt riktning. Risto Sulkava, ordförande för Finlands Naturskyddsförbunds styrelse, har i ett färskt initiativ föreslagit att det ska grundas mindre naturparker på landskapsnivå,där det också är möjligt att jaga. - Det är rätt nytt att man på naturskyddarhåll talar om jakt och är genuint intresserad av samordning och den hållbara jaktens princip, fortsätter Hiidenmies. med skjutträning, och för träningen ska det finnas lämpliga och säkra platser att träna på. Det har gjorts många miljöundersökningar om och kring skjutbanor och visst belastar skyttet miljön i någon mån. Därför tas det alltid hänsyn till miljöaspekterna när nya banor byggs. Men det behövs inte bara stora skyttecenter utan också mindre banor som kan byggas med lindrigare byråkrati, där nybörjare kan ta sina första steg på jägarbanan. Skärpningarna av vapenlagen har inte heller gått jägarna förbi. Enligt Hiidenmies vore det möjligt med ett flexiblare förfarande i licensärenden,men myndigheterna håller stramt i tyglarna och övertramp har förekommit. Jägarförbundet vill se en ökad vapensäkerhet med rimliga medel. Redan nu har förändringarna varit outhärdliga för många företagare i vapenbranschen och somliga har varit tvungna att lägga ner sin verksamhet. Bestämmelserna för vapenförvaring är enligt förbundet alldeles bra bara de följs. Det räcker inte med att skärpa lagen för att få folk att reagera utan det behövs också upplysning,och där kan vi göra en insats,säger Hiidenmies. Profilering som viltland skulle öka välfärden I likhet med övriga nordiska länder har Finlands Jägarförbund det sällsynt väl förspänt: under de senaste åren har medlemskåren ökat med 2000-3000 medlemmar per år. Panu Hiidenmies är övertygad om att en profilering som viltland skulle innebära ökad välfärd för många i vårt land. Effekterna skulle vara både ekonomiska, mentala och funktionella. - Naturen ska bjuda på fler upplevelser än landskapet. Vi har när det kommer till kritan rätt svaga viltstammar, säger Hiidenmies. Jägarförbundet är framför allt en organisation för jaktföreningar, med uppdraget att trygga kontinuiteten i föreningsverksamBehövs också små skjutbanor heten. Utöver den ideella aspekten behöver Den tredje tyngdpunkten i Jägarförbundets branschen också vilthushållning, viltvård och verksamhet handlar om skjutbanor och möj- ett visst mått av näringsverksamhet. ligheten att öva skytte också på mindre orter. Hiidenmies anser att den gemensamma I synnerhet på landsbygden är sådana viktiga nämnaren som förenar alla berörda parter är den ursprungliga naturen som står för värden för fritid och hobbyverksamhet. - Det har funnits över 2000 banor i vårt land, som vi vill slå vakt om. Det är hög tid för en men nu finns det bara drygt 700 kvar.Jägarför- genomgång i samförstånd av de viktigaste bundet har tumregeln att det ska vara högst en huvudfrågorna, säger Hiidenmies. halv timmes körväg till en skjutbana. Miljölagen har dock skärpt bestämmelserna,vilket har lett till att nätverket av skjutbanor har blivit för glest. Finlands Jägarförbund rf är den största intressebevakande organisationen för jägare i vårt land och Det viktigaste på jakt är att ett skott som fyller i år 92. Förbundet är en medborgarorgaskjuts mot ett vilt träffar som det ska och inte nisation som arbetar för jägarna och jaktförebara skadar. Dessutom krävs det ett skjutprov ningarna. Till Jägarförbundet hör drygt 2600 jaktföreningar med drygt 155 000 medlemmar. av dem som jagar älg. Till förbundets viktigaste uppgifter hör intresseJägarförbundet har deltagit i beredningen bevakning för jägarna, utbildning, kommunikation och jaktskytte. Förbundet ger ut tidningen av den nya lag som också berör skjutbanor. Jahti-Jakt. För att jakten ska vara etisk är det viktigt Jägaren 2 l 2013 l 31
• Marja Lammi Viltkött för eget bruk och till försäljning ? riskfri mat De nya bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen om hanteringen av frilevande vilt väcker frågor bland jägarna. Grundregeln är den, att om köttet i sin helhet går till eget bruk så behövs det inte några anmälningar alls. Det är bara om köttet delas och säljs utanför ens eget jaktlag som det krävs dokumentation av köttets kvalitet och ursprung. H Jari Niskanen anteringen av frilevande vilt regleras av lagar och förordningar för att det ska vara tryggt att äta viltkött. Lagens formuleringar strävar till exakthet och är därför inte alltid lätta att förstå för en vanlig läsare. Alltså betraktar lagen jakten som primärproduktion så länge produkten inte är vare sig flådd eller plockad.Först när slakten är helt klar kallas viltet kött. 32 l Jägaren 2 l 2013 Köttanvändningen inom eget jaktlag Den som bara jagar till husbehov får hantera sitt vilt efter eget omdöme. Det är till exempel tillåtet att ta ur en älg eller hjort där den fälldes och dela den mellan jaktlagets medlemmar. En älgkropp behöver inte forslas hel och ostyckad genom väglös terräng till ett slaktskjul. Men det brukar förstås gå lättare och mera hygieniskt att sköta styckandet i ett slaktskjul. Smärre mängder vilt eller viltkött kan delas ut inom den närmsta kretsen. Det går bra att ge exempelvis en hare eller en älgstek till släktingar eller grannar. Också älghippan kan firas med gott samvete eftersom en sådan betraktas som en privat tillställning, även om gästlistan skulle vara rätt lång. Det är också tillåtet för en jägare att själv förädla eller låta förädla kött för egen konsumtion, som rökt kött eller korv. De här matvarorna får dock bara användas i eget hushåll och det är inte tillåtet att sälja eller distribuera dem till allmän konsumtion. Så länge viltet och viltköttet stannar inom den närmaste kretsen behöver jägarna alltså inte bekymra sig om ändringarna i lagstiftningen. Det viktigaste är att alltid hantera köttet med rena händer och så hygieniskt som möjligt för att det värdefulla viltköttet ska vara tryggt att äta och smaka gott. Viltet som säljs får inte vara flått Lagen är rätt generös också när det gäller försäljningen av vilt. Det är rätt stora mängder lagstiftningen: as webbsida finns information om På livsmedelssäkerhetsverket Evir el med Livs gar snin anvi Blanketter och Om Evira www.evira.fi
• vilt som en jägare eller en jaktförening får sälja direkt till konsument bara viltet är en primärproducerad produkt, det vill säga varken flått eller plockat. Högst 1000 stycken hela harar och kaniner får säljas.Även 3000 fåglar,10 älgar,30 hjortar och 50 rådjur får levereras till försäljning på det här viset. Högst 1000 hardjur och 3000 fåglar får levereras till handeln för försäljning bara de inte är flådda eller plockade. Så länge de här årliga mängderna inte överskrids behövs det inga anmälningar eller köttkontroller. Vilt som säljs som kött När ett vilt är plockat eller flått blir det i lagens mening kött. Om köttet säljs vidare till konsument måste det gå att spåra till sitt ursprung. Det behövs alltså en anmälan om livsmedelslokal.En i lagen avsedd och anmäld livsmedelslokal är en plats som uppfyller de hygieniska bestämmelserna och som har anmälts till kommunens livsmedelsmyndighet. Ett slaktskjul kan också vara en anmäld livsmedelslokal. En jägare, en jaktförening, polisen eller en jaktvårdsförening kan sälja eller auktionera ut kött på en plats som är anmäld till livsmedelsmyndigheten. Där kan kött också säljas till en affär på orten så länge säljaren håller sig till arterna och mängderna ovan. Undantaget är köttet av trikinutsatta djur som måste kontrolleras för förekomst av trikiner innan det får säljas. Kött av exempelvis björn, vildsvin, säl, grävling, bäver, sumpbäver och lodjur får inte saluföras innan en laboratorieundersökning har bekräftat att det inte finns trikiner i köttet. Mera hygienutbildning Av personer verksamma i livsmedelsbranschen krävs i regel att de skaffar sig ett hygienpass. Hädanefter gäller detta också för jägare som hanterar kött som ska säljas. Alternativt kan jägare gå en utbildning i hälsa och hygien som är godkänd av Evira. Från den första september 2014 är en sådan obligatorisk. Det är fortsättningsvis alltid en veterinär som ska kontrollera kött till försäljning. Köttkontrollen görs på en vilthanteringsanläggning, ett renslakteri, ett slakteri eller ett småslakteri som är godkänt av Evira för slakt också av vilt.På en vilthanteringsanläggning eller ett slakteri följer man strängare krav på kötthanteringen och produkten får levereras till olika användningsändamål utan begränsningar. På det hela taget är det tryggt att äta vilt. - I viltkött finns det knappt alls några sjukdomsalstrare som kan infektera människor, bortsett från trikinerna. Men köttet blir förstås lätt skämt och kräver omsorgsfull hantering, påpekar överinspektör Anne Fagerlund på Evira. Viltkorv som hantverk U nder lågsäsong ska du passa på att gräva efter skatter i frysen om du inte får tag på färskt kött för att göra korv. Utifrån de här recepten kan du prova ut dina egna smakkombinationer. För ett litet parti korv behövs det inga maskiner. VILTKORV PÅ ÅBOVIS 1 kg älg- eller hjortkött 200 g fläsk 1 dl torkade trattkantareller 1 lök 2 tsk vitpeppar ½ dl finhackad färsk persilja 1-2 msk finhackad färsk salvia 1 bladselleristjälk ca 1½ msk salt 1 dl söt sherry, konjak eller brandy vatten (vid behov) Börja beredningen av korvmassan med att mala köttet och fläsket två gånger. Rör i trattkantarellerna, löken, kryddorna och örterna. Häll i sherryn (konjaken eller brandyn). Tillsätt vatten vid behov. Knåda degen i cirka 20 minuter. Spritsa in korvmassan i tarmen och knyt ihop till korvar av lagom längd. Koka i 80-gradigt vatten tills korven blivit 70-80 grader inuti. Receptet är hämtat från Turun Mestaripalvi Oy som också säljer tarm för korvtillverkning. JÄGARKORV PÅ VILTKÖTT 400 g malet älgkött 300 g malet vildsvinskött 200 g malen lever av viltfågel 2 dl grötris 1 stor lök 1 tsk salt ½ tsk kryddpeppar 3-4 m älg-/vildsvinstarm 1 msk smör att steka i Koka grötriset. Stek den finhackade löken utan att bryna den. Låt grötriset svalna och rör i det malda älgköttet, vildsvinsköttet och viltfågellevern. Rör därefter ner löken och kryddorna. Knåda alltihop till en jämn massa. Sätt korvmassan i spritspåsen. Rengör tarmen väl, knyt till den i ena ändan och spritsa in massan från den andra ändan. Se efter att massan är jämnt fördelad inuti tarmen. Knyt till den öppna ändan. Stick med någonting tunt och vasst hål i tarmen för att korven inte ska spricka och stek i ugn på 225 grader tills den är vackert brun och fast. Servera med lingonröra eller senap. Hannu Räty, Vihtavuori Receptet är hämtat ur boken Riistaa arkeen ja juhlaan (MKJ/Panu Korhonen 2001)) Jägaren 2 l 2013 l 33
• På Jarmo Turhanens gårdsplan i Angeli smaskar rådjuren på frukt och renfoder. Maiju Saijets Bilder: Maiju Saijets och Jarmo Turhanen l Hos de nordligaste rådjuren i landet Med utfodring klarar de vintern I Angeli i norra Enare vid gränsen till Norge varar vintern i minst sju månader. Här gynnar inte naturen, snöförhållandena eller klimatet det gracila rådjuret, men trots det finns där ett litet och utsatt rådjursbestånd som håller ut. E n natt i juli tassar jag bort till min mobil som jag lagt på fönsterbrädet. Jag tittar ut och upptäcker ett rödbrunt djur under fönstret. - Det är ju ett rådjur! tänker jag och försöker ta en bild av djuret med mobilen. Det skygga rådjuret hör tydligen rörelsen genom väggen och är med några språng borta i skogen.I flera dagar efteråt går jag och tänker på djuret jag sett, för här i Angeli i norra Enare och utmed Enare älv hör rådjuret inte till regionens djurliv. Jag har hört att renskötarna i vintras såg rådjur på renarnas utfodringsplatser. 34 l Jägaren 2 l 2013 - Nu fick jag också se den här sällsyntheten, tänker jag. Det har gått nästan fem år sedan det nattliga rådjursbesöket. Sedan dess har rådjuren blivit vanligare utmed Enare älv eftersom det i regionen har etablerat sig en population om ungefär tio eller kanske hela tjugo individer. Uppskattningen av populationens storlek bygger på de observationer av rådjur som invånarna i trakten gjort vid utfordringsplatser. - Till vår utfordring brukar det komma fyra eller fem rådjur. Ett av dem kallar vi Öronskåran, hon är mamma till de andra, berättar Jarmo Turhanen som bor i Angeli. Det finns några grupper om en handfull rådjur som förekommer utmed Enare älv från Angeli ända till Karigasniemi i Utsjoki. - Utmed älven finns det åtminstone tre eller fyra ställen där vi känner till att det finns rådjur,uppger Esa Vuomajoki som är verksamhetsledare på Utsjoki jaktvårdsförening. Jarmo Turhanen som bor i Angeli har tillsammans med sin hustru Tuula Ledentsa och grannen Antti Lantto följt med rådjurens liv och leverne sedan 2008. Det var då de började vinterutfodra rådjuren regelbundet. Under årens lopp har de lärt känna rådjuren som besöker utfordringsplatserna och deras vanor. - De är ena riktiga läckergommar. Tuula gjorde en gång morotssaft med saftslungan och vi kom på att föra resterna som blivit kvar i maskinen till utfodringen. De riktigt slickade sig om munnen när de åt det, skrattar Turhanen. Klarar vintern med utfodring Angeli ligger i norra Enare vid gränsen till Norge, ungefär trehundra kilometer norr om polcirkeln. Här uppe är vintern den längsta årstiden och varar i minst sju månader.Snön börjar falla redan i oktober.Det kan vara kallt och snöigt ända in i maj. Naturen, snöförhållandena och klimatet gynnar inte de gracila rådjuren. Deras pinnben sjunker ner i den djupa snön som en skidstav utan truga,och att ta sig fram när snön ligger mer än halvmeterdjup är svårt för rådjuren och kräver massor av energi. Enligt den rådjurshandbok som Jägarnas
• Centralorganisation gav ut 2007 har vinterns längd och snötäckets djup en avgörande inverkan på hur rådjuren överlever vintern. Enligt handbokens bedömning kommer kärnan i rådjurets utbredningsområde också i framtiden att ligga i trakter där snödjupet under senvintern är mindre än 50-60 centimeter. I nordliga, snörika Lappland är det uttryckligen älvstränderna som har gett rådjuren ett utrymme med mindre snö. Pertti Vikeväkorva som är verksamhetsledare på Enare jaktvårdsförening uppger att föreningen har gett rådjursvännerna i Angeli ett handtag med utfodringen. Enligt Vikeväkorva skulle rådjuren ha det väldigt svårt att överleva så här långt norrut utan utfodring eftersom köld- och snöförhållandena är besvärliga varje år. - Enare jaktvårdsförening har skaffat en del foder och säd för att utfodra rådjuren,berättar Vikeväkorva. Jarmo Turhanen berättar att också handlarna på orten har ställt upp för utfodringen av rådjuren. De få gånger han åker och handlar i Karigasniemi eller Enare sextio kilometer bort så har bakluckan på hemvägen varit lastad med mat för både honom själv och rådjuren. - Affärerna har skänkt bröd och frukt som blivit gamla. Äppel, päron, mango och allt möjligt, säger Turhanen och berättar att rådjuren äter sådant med förtjusning. Någon har visserligen sagt att man inte borde ge bröd, men renskötarna ger ju också bröd åt sina renar. Tanken är att utfodra rådjuren ända till maj för att de ska klara sig över den långa vintern. Jaktvårdsföreningarna framhåller vikten av regelbunden utfodring. - Vi har sagt till folk att om de börjar utfodra på hösten så måste de hålla på hela vintern. Djur som vant sig vid att bli utfodrade klarar sig inte nödvändigtvis över vintern om matandet upphör, säger Esa Vuomajoki. Det finns några grupper om en handfull rådjur som förekommer utmed Enare älv från Angeli ända till Karigasniemi i Utsjoki. det förekommer jakt efter rådjur berättar han vad som hände för ett par år sedan. - Det är ju lovligt att jaga rådjur på hösten. För ett par år sedan var det en jägare i Ivalo som sköt ett rådjur alldeles lagligt. Men när de andra jägarna fick höra om det fick skytten sig en rejäl utskällning,säger Vikeväkorva med ett skratt. Rådjurens ursprung en gåta I vårt land har rådjuret spritt sig från södra och västra Finland och har etablerat ett fast förekomstområde ända upp till mellersta Finland. Också i Lappland förekommer det rådjur på sina håll, men Övre Lappland hör inte till de etablerade förekomstområdena på grund av de stränga vintrarna. I Angeli bjuder Jarmo Turhanen rådjuren på mat under fågelbrädet. Utmed Enare älv har det nu funnits rådjur i drygt fem år, men ingen vet med säkerhet hur de har kommit dit. Rådjuret är det minsta hjortdjuret i Europa och somliga tror att det har vandrat in över riksgränsen från Norge. - I Karasjokdalen på norska sidan har det funnits rådjur i ungefär tjugo år, upplyser Esa Vuomajoki. Det finns också teorier om att rådjuren skulle ha sommarvandrat utmed Torne älv och Muonio älv och vidare norrut genom ödemarkerna tills de hamnade i Enare älvdal. Naturfotografen Martti Rikkonen som bor i Enare säger att han på 70-talet var och tittade på rådjur vid Torne älv. - Det är också möjligt att de har vandrat längs Torne älv norrut och via Länsikaira till Enare älv eftersom det finns rådjur också på Enontekissidan. Men jag lutar ändå mot att rådjuren har vandrat in från den norska sidan, funderar Rikkonen. På några år har rådjurspopulationen vid Enare älv vuxit till en tjugohövdad skara. Om folk i trakten fortsätter att vara intresserade av att vinterutfodra rådjuren så kan de mycket väl bli bestående invånare i regionen. I Kemijärvi, som ligger nästan lika långt norrut, har det ju redan i åratal funnits en liten rådjurspopulation som härdar ut långt borta från artens fasta utbredningsområde i sydvästra Finland. Avstår från jakt Även om rådjurspopulationen utmed Enare älv har vuxit till sig under de senaste åren från två-tre individer till nästan tjugo så är populationen fortfarande liten och utsatt. Ett så nordlig rådjursbestånd vill man freda från jakt eftersom ingen upplever att rådjuren är till förargelse. Kanske bidrar rådjurens vackra uppenbarelse till deras popularitet och folk har bara gott att säga om utfodringarnas gäster. - I de här trakterna tycks inget annat djur vara lika omtyckt som de här rådjuren, säger Esa Vuomajoki på Utsjoki jaktvårdsförening. Vuomajoki nämner att en utfodringsplats nära Karigasniemi by fick besök i våras av en get med två kid. - Kiden var jättenäpna, små och prickiga. När jag frågar verksamhetsledaren på Enare jaktvårdsförening, Pertti Vikeväkorva, om Jägaren 2 l 2013 l 35
• Silja Kilponen, Vastavalo.fi Riistavalli vilar aldrig Kennelverksamhetens klappande hjärta i Södra Österbotten Jarkko Nurmi I södra Österbotten är provverksamheten med jakthundar omfattande och passionerad. Riistavalli i Ilmajoki har utvecklats till ett slags centrum för hundfolket där hundar av alla de slag med hussar och mattar träffas - verksamheten spänner från agility till anlagsprov för björnskällare. Under höst och tidig vinter är lyset alltid tänt på Riistavalli. U nder hela sin historia har det varit full fart på Riistavalli. Dagens provverksamhet med jakthundar har en stark österbottnisk särprägel.Ursprungligen var det Ilmajoki skyddskår som höll till där,med skjutbana. Historien är fortfarande närvarande, för stolarna på övervåningen kommer från restaurang Musta Karhu i Seinäjoki,som har skrivit in sig i vårt lands sjudande historia.IKL (isänmaallinen kansanliike, ett fosterländskt högerradikalt parti i Finland 1932-1944) grundade på sin 36 l Jägaren 2 l 2013 tid en restaurangkedja med det här namnet för att stöda rörelsens verksamhet. Partiets och restaurangernas verksamhet upphörde med freden 1944. Riistavalliområdet övergick då i en fonds ägo,Ilmajoen Maatalouskerhosäätiö,och köptes 1974 av jaktföreningen i Ilmajoki. Till kvarlåtenskapen efter skyddskåren hörde bland annat en skjutbana som medlemmarna i jaktföreningen Ilmajoen metsästysseura använde flitigt ända till 1982. Skjutbaneverksamheten fortsatte exceptionellt länge på platsen med tanke på att Riistavalli ligger inom det rätt tätt bebyggda området Palokylä. ?Pangandet? upphörde inte förrän Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt: på österbottniskt vis gav jägarna inte upp förrän det var definitivt kört. Numera är det hundskall som ekar där, men det har byborna vant sig vid. Utmed Riistavallivägen finns det hund i vart och vartannat hus. Kennelverksamheten började på 1970-talet Fastigheten Riistavalli med markområden ägs av jaktföreningen Ilmajoen metsästysseura och kennelverksamheten kom till på föreningens initiativ. På 1970-talet breddades hundprovsverksamheten och det grundades fler sektioner. Till de äldsta hör provverksamheten för finska spetsar och stövare. 1979 ordnades på Riistavalli det första officiella rävdrevprovet i landet. På 1980-talet började man i större omfattning vårda älghundarnas bruksegenskaper och numera hör älghundarna mycket riktigt till de vanligaste som utbildas där. Jaktföreningens damer deltar också aktivt i provverksamheten och sköter bespisningen av deltagare från morgon till kväll.Damernas organisationsförmåga är efterfrågad också när det gäller att hålla ordning på provpappren. Soile Pentinmäki är en av de aktiva. - Totalt har vi hållit 16 älghundsprov i år och verksamheten engagerar en kärntrupp på cirka 50 personer, så visst har vi talkoandan i behåll! De andra sektionerna håller igång sin egen provverksamhet, men det är älghundarna som engagerar mest och flest, berättar Soile. Varför nöja sig med det vanliga när vi nu en gång befinner oss i Österbotten?
• Jakt med hund är etisk jakt av bästa märke. På bilden jobbar en norsk älghund. Det är jaktföreningen Ilmajoen metsästysseura som äger fastigheten Riistavalli med markområden. Listan är lång: fågelskallprov, hönshundsprov, drevprov, grytprov,eftersöksprov för jakthundar, anlagsprov för spaniel? Silverhornet (Hopiasarvi-haukut) är öppen för älghundar yngre än 30 månader. Soile Pentinmäki, Kirsi Kallioniemi och Päivi Ristikangas. Silverhornet och månskensskallet ? egna specialare Varför nöja sig med det vanliga när vi nu en gång befinner oss i Österbotten? Alltså har man på Riistavalli satt ihop ett par specialare i kennelverksamheten: Silverhornet (Hopiasarvi) och Månskensskallet (Kuutamohaukut). Idén till månskensskallet uppstod av den praktiska erfarenheten att hundarna med den starkaste jaktinstinkten inte nödvändigtvis har framgång på älghundsprov. En stark jaktlust kan innebära avsevärda poängavdrag för hundens kontakt med föraren. Av erfarenhet har österbottningarna ändå haft på känn att sådana här hundar är bättre på att föra vidare goda brukshundsanlag än mången hund med topplaceringar i prov. På månskensskallet börjar älghundsprovet på lördag morgon och slu- tar på söndag klockan fyra på eftermiddagen. Den uthålligaste hunden vinner och ibland har det till och med gått så, att några hundar fortfarande skäller när tiden går ut. Idén med silverhornet är nedärvningen av anlag för tidig mognad, så provet är öppet för älghundar som är högst 30 månader gamla. Mannen bakom bägge idéerna är Heikki Ahola, veteran både som jägare och hundmänniska. Allting är ärftligt och det var från den utgångspunkten som båda idéerna kom till. Jag är övertygad om att de har haft betydelse för avelsverksamheten och att vi tack vare dem har fått jakthundar som fungerar ännu bättre än förut och har en starkare jaktinstinkt. Annars hade deras egenskaper kanske aldrig blivit upptäckta, förklarar Heikki Ahola glatt sin idé. Det är uppenbart att Aholas idéer har fallit i god jord hos rasorganisationerna eftersom fågelskallprovet för spetsar har byggts ut med ett prov kallat Metsopoika och för de karelska björnhundarna står tävlingen Tappisarvi inskrivet i tävlingskalendern. Meningen med bägge proven är att ta fram hundar som mognat tidigt och har stark jaktinstinkt. Kennelverksamhet för hela slanten Verksamheten med jakthundar är omfattande i vårt land och varje vrå av landet har sin egen ?riistavalli?. Användningen av hund ger jaktintresset en ny och djupare dimension,och borgar för att det finns ett tillräckligt utbud av brukshundar som är lämpliga för jakt. Jakt med hund är etisk jakt av finaste slag. Det är ingen dum idé att ta sig en närmare titt på kennelverksamheten, men ett varningens ord är på sin plats ? den kan sluka dig med hull och hår! Också på Riistavalli deltar varje höst veteraner i skallproven,som inte längre är i form för att jaga.Den som inte mera har egen hund kan i stället hålla bastun varm under hela provveckoslutet. Det går helt enkelt inte att hålla sig borta från Riistavalli! Jägaren 2 l 2013 l 37
• Antti Impola, Finlands viltcentral Älgavskjutningen klart mindre än året innan Under älgjakten i höstas fälldes sammanlagt ungefär 40 000 älgar, vilket är 32 procent mindre än året innan. Älgstammen har minskats planmässigt under de senaste åren, vilket också visar sig i avskjutningen. I vårt land deltar varje år ungefär hundratusen jägare i älgjakten. F ör den senaste älgjaktssäsongen beviljade Finlands viltcentrals regionkontor totalt 37 000 licenser,vilket var 34 procent mindre än året innan. Cirka 82 procent av de beviljade licenserna blev använda. Av uttaget var cirka 20 500 älgar vuxna djur och cirka 19 500 kalvar. I regel ger en licens lov att fälla en vuxen älg eller två kalvar. 49 procent av de fällda vuxna djuren var älgkor. Under de senaste åren har älgstammen minskats planmässigt.Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets uppskattningar fanns det i vintras cirka 80 000 älgar i hela landet,medan vinterstammen vid millennieskiftet uppgick till 140 000 älgar som mest. Det här visar sig bland annat som en minskning av antalet älgolyckor i trafiken.På riksnivå är målsättningen för älgtätheten satt till två till fyra älgar per tusen hektar. Enligt uppskattningarna för den gångna vintern uppfyller älgtätheten för hela landet målsättningen. Älgtätheten varierar mellan olika delar av landet.I vintras låg älgtätheten i norra Finland på cirka 2,2 älgar per tusen hektar medan den i södra Finland låg på cirka tre älgar per tusen hektar. Enligt uppskattningarna för den gångna vintern minskade älgstammen från året innan med cirka 16 procent i både södra och norra Finland.För älgläget just nu ger Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet senare i vår en uppskattning som till stora delar bygger på de älgobservationer som gjordes under älgjakten. Eftersom älgstammen har blivit mindre blev också höstens avskjutning mindre i hela landet. De minsta förändringarna i avskjutningen finner vi i Egentliga Finland,Satakunta och Södra och Norra Tavastland. Under de senaste åren har älgstammen minskats i synnerhet i Kajanaland, kring Uleåborg och i Lappland. I de här områdena var uttaget hela 30 till 40 procent mindre än året innan. I övriga delar av landet finner vi den största nedgången i uttaget i regionerna Norra Savolax (nästan 50 procent) och Kust-Österbotten (nästan 40 procent).Räknat i antal fälldes det - liksom under tidigare år - mest älgar i regionerna Lappland och Uleåborg. Hjortuttaget på fjolårsnivå Under jaktåret 2012-2013 låg avskjutningen av vitsvansvilt i landet som helhet på i det närmaste samma nivå som året innan, trots att det beviljades cirka 13 % färre licenser än året innan. Det här beror på att fler licenser - cirka 73 % - blev använda. Avskjutningen är dock klart mindre än under toppåren 2008 till 2011, då det årligen fälldes över 25 000 vitsvansar i landet. Enligt bedömningarna har hjortstammen minskat sedan de här toppåren. Enligt jägarnas bedömning har hjortstammen efter jaktsäsongen 2012-2013 åter igen vänt uppåt, i synnerhet i de sydvästra delarna av landet, det vill säga i Finlands viltcentrals regioner Egentliga Finland, Satakunta och Nyland. I vårt land är avskjutningen i regel förskjuten mot kalv och handjur. Så även under den senaste jaktsäsongen; det totala uttaget bestod till cirka 58 % av kalvar medan cirka 59 % av de vuxna djuren var hanar. Älg avskjutning Region Licenser st Avskjutning - vuxna Avskjutning - kalvar Hanar Honor individer individer individer Tillsammans Avskjutning Licensernas användn grad Han-% Hanar Honor Tillsammans Han-% Tillsammans Kalv-% % individer individer individer % individer % % S Tavastland 1077,5 319 286 605 52,7 319 294 613 52 1218 50,3 84,6 S Savolax 3011 732 753 1485 49,3 842 783 1625 51,8 3110 52,3 76,3 M Finland 3085 790 854 1644 48,1 924 914 1838 50,3 3482 52,8 83,1 Sydöstra Finland 1496 424 377 801 52,9 377 419 796 47,4 1597 49,8 80,1 Lappland 5810,5 2257 1862 4119 54,8 970 918 1888 51,4 6007 31,4 87,1 Uleåborg 5426 1424 1427 2851 49,9 1419 1350 2769 51,2 5620 49,3 78,1 Österbotten 3538,5 720 752 1472 48,9 1067 922 1989 53,6 3461 57,5 69,7 N Tavastland 1437 417 382 799 52,2 455 449 904 50,3 1703 53,1 87,1 N Karelen 1685 515 579 1094 47,1 479 441 920 52,1 2014 45,7 92,2 N Savolax 1792 445 461 906 49,1 569 510 1079 52,7 1985 54,4 80,7 Kust-Österbotten 1377 367 284 651 56,4 457 423 880 51,9 1531 57,5 79,2 Satakunta 2089 584 577 1161 50,3 601 559 1160 51,8 2321 50 83,3 Nyland 1806 320 409 729 43,9 528 498 1026 51,5 1755 58,5 68,8 Eg Finland 1313 382 386 768 49,7 462 394 856 54 1624 52,7 91,1 Kajanaland 2190 700 737 1437 48,7 570 541 1111 51,3 2548 43,6 91 Finland 37133,5 10396 10126 20522 50,7 10039 9415 19454 51,6 39976 48,7 81,5 38 l Jägaren 2 l 2013
• Löydä aito luontosi. Katso lisää: www.erämessut.com matsastaja_kvla_eramessut_060313.indd 1 25.2.2013 11.27 Vitsvanshjort avskjutning Region Licenser Avskjutning - vuxna Avskjutning - kalvar Avskjutning Licensernas användn grad st Hanar Honor Tillsammans Han-% Hanar Honor Tillsammans Han-% Tillsammans Kalv-% individer individer individer % individer individer individer % individer % % S Tavastland 3185 831 613 1454 57,5 977 931 1919 51,2 3373 56,9 75,3 S Savolax 157 15 9 24 62,5 10 9 19 52,6 43 44,2 21,3 M Finland 299 31 14 45 68,9 14 17 31 45,2 76 40,8 20,2 Sydöstra Finland 181 32 19 51 62,7 10 15 25 40 76 32,9 35,1 Österbotten 385 64 40 104 61,5 69 67 136 50,7 240 56,7 44,7 N Tavastland 2392 574 404 978 58,7 648 599 1247 52 2225 56 67 N Savolax 84 1 0 1 100 0 0 0 0 1 0 1,2 Kust-Österbotten 339 5 0 5 100 2 4 6 33,3 11 54,5 2,4 Satakunta 4223 1116 641 1755 63,5 1306 1230 2536 51,5 4293 59,1 71,6 Nyland 3407 760 589 1349 56,3 946 970 2535 49,4 4290 58,7 67,7 Eg Finland 7075 2024 1444 3468 58,4 2485 2290 4775 52 8243 57,9 82,8 Finland 21727 5453 3773 9226 59,1 6467 6132 12599 51,3 21825 57,7 71,5 Licenser Avskjutning - vuxna Dovhjort avskjutning Region st Avskjutning - kalvar Avskjutning Licensernas användn grad Hanar Honor Tillsammans Han-% Hanar Honor Tillsammans Han-% Tillsammans Kalv-% individer individer individer % individer individer individer % individer % % S Tavastland 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Satakunta 20 6 1 7 85,7 3 1 4 75 11 36,4 45 Nyland 104 13 11 24 54,2 4 10 14 28,6 38 36,8 29,8 Finland 186 28 17 45 62,2 13 17 30 43,3 75 40 32,3 Skogsvildren avskjutning Region Licenser st Avskjutning - vuxna Avskjutning - kalvar Avskjutning Licensernas användn grad Hanar Honor Tillsammans Han-% Hanar Honor Tillsammans Han-% Tillsammans Kalv-% individer individer individer % individer individer individer % individer % % M Finland 6 2 1 3 66,7 1 0 1 100 4 25 58,3 Österbotten 31 10 7 17 58,8 8 9 17 47,1 34 50 82,3 Finland 37 12 8 20 60 9 9 18 50 38 47,4 78,4 Jägaren 2 l 2013 l 39
• Arto Marjakangas och Mikko Alhainen, Finlands viltcentral och Antti Paasivaara, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Intressegrupperna presenterade sin syn på förvaltningen av sädgåsen Anmälningsskyldighet vinner understöd Seminariedeltagarna uppmanades att ge sina synpunkter på förändringarna hos sädgåsbestånden, regleringen av jakten, en ökning av informationen om bestånden och avskjutningen,skötseln av livsmiljöerna och hur sädgåsen värdesätts. Som orsaker till att den häckande stammen minskar framfördes bland annat förändringar i häckningsmiljöerna som dikning och torvproduktion, växande bestånd av rovdjur och sångsvan, och ett för stort jakttryck på grund av förändrade jaktvanor. Sädgåsen anses vara ett svårjagat storvilt och jakten på gåsmyrar betraktas som en värdefull jakttradition. Seminariedeltagarna ansåg det nödvändigt att reglera jakten, och skyldigheten att anmäla varje fälld gås understöddes så gott som enhälligt. En senareläggning av den nuvarande inledningen på gåsjakten ogillades främst för att det skulle kollidera med den traditionella jakten på myrar. I stället föreslogs en jaktsäsong i två steg; en kort jakttid i augusti enbart i häckningsområdena,följt av en fredning och en landsomfattande jaktperiod senare på hösten. Till regleringen kan fogas en kvot som eventuellt kan övervakas med identifieringsmärken.Utfodring med säd i anslutning till jakt dömdes enhälligt ut. Som ett led i arbetet med förvaltningsplanen för sädgåsstammen i Finland arrangerades i januari-februari fyra regionala seminarier där de olika intressegrupperna fick presentera sin syn på hur sädgåsen ska förvaltas. Sammanlagt deltog 103 personer och alla de viktigaste grupperna var företrädda. Majoriteten av deltagarna företrädde jägarorganisationer. 40 l Jägaren 2 l 2013 Asko Kettunen S eminariernas inledande anföranden tecknade en bakgrund till förvaltningen och tog upp de nyaste forskningsresultaten och förvaltningen av jaktbara sjöfåglar i Nordamerika. Sädgåsstammen i vårt land består huvudsakligen av taigasädgäss. Vid mitten av 1990-talet uppskattades det totala beståndet av sädgäss i Europa till 100 000 individer, men 2009 återstod bara 63 000 individer. Orsakerna till tillbakagången är inte närmare kända. I Finland har den årliga överlevnaden i häckningsområdena räknats ut för halsringmärkta sädgäss i olika åldersklasser. För vuxna reproduktiva individer är överlevnaden en faktor med stor inverkan på stammens utveckling, och den visade sig vara överraskande svag. Resultatet innebär att det effektivaste sättet att få gåsstammen att växa är att öka de vuxna individernas överlevnad. Taigasädgåsens skyddsstatus ändrades år 2012 i avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien så,att jakt i princip bara är möjligt inom en internationell förvaltningsplan. Planen har på initiativ av Finland börjat beredas och målsättningen är att alla länder inom taigasädgåsens utbredningsområde ska delta i projektet. I Nordamerika bygger förvaltningen av de jaktbara sjöfåglarna på en förvaltningsplan som omfattar hela kontinenten. Fågelstammarna anses vara stora och jakten säkras genom aktiv skötsel av livsmiljöerna och en anpassning av avskjutningen till beståndens tillstånd och utvecklingstrender. Finns frivilliga till inventeringar Seminariedeltagarna ansåg det vara svårt, men inte omöjligt att genomföra en inventering under häckningstiden. Det skulle ge jägare och naturvänner en möjlighet till samarbete. För insamlingen av avskjutningsdata önskade seminariedeltagarna ett elektroniskt system som också kan ta emot bilder av fällda fåglar. I gengäld för insamlingen av data önskade sig jägarna möjligheter till jakt. Enligt seminariedeltagarna ska större hänsyn tas till sädgåsens häckningsmiljöer i direktiven och rekommendationerna för skogsbruket och planeringen av markanvändningen än vad som idag är fallet. Skyddandet av ickefredade våtmarker i naturtillstånd vann understöd,liksom iståndsättandet av dikade våtmarker där vattenhushållningen och vegetationen har börjat förändras, och iståndsättandet av nedlagda torvtäkter för sädgåsens behov. Etiken och ansvaret i jakten kan lyftas fram genom information och utbildning. Den internationella förvaltningsplanen för taigasädgåsen och Finlands starka insats fick enhälligt stöd. Vi önskar framföra vårt varmaste tack till seminariedeltagarna för livliga och konstruktiva diskussioner! Styrkta av responsen på seminarierna ska det säkert gå att ge sädgässen ett uppsving igen! Merparten av den finska sädgåsstammen består av taigasädgäss.
• KATSO BEST-IN VIDEO best-in.fi/esittelyvideo TUORETTA SUOMALAISTA LIHAA. EI SÄILÖNTÄAINEITA. Poistoaseita, yksittäiskappaleita, esittelyaseita mm; Haulikoita mm; Ege Silah Super magnum 12/89, puol autom. VS 28?, uusi 440,- nyt.. 390,Ege Silah 12/76 pumppuhaulikko, uusi 28? VS .......................390,- nyt.. 320,Stefano Fausti Dallas 10/89 pääll.piipuinen, 26?, uusi ....... 1030,- nyt.. 950,Stefano Fausti Elegant 12/76, pääll.piippuinen 28?, uusi ....990,- nyt.. 890,AYA Coral 12/70 pääll.piippuinen, uusi................................... 1050,- nyt.. 950,SKB 505 Skeet 12/70 pääll.piip. 28? ,uusi ................................ 1500,- nyt.. 990,SKB M605 Trap 12/70 pääll.piip.30?, uusi .............................................. nyt 990,Stefano Fausti Sporting 12/70 pääll.piippuinen, uusi .........940,- nyt 850,Miroku MK-10 Skeet 28?, uusi ..................................................... 1700,- nyt 1300,Renato Gamba Grinto Skeet 12/70 28?, käy/hyvä .............. 1800,- nyt 1200,Browning BDF Trap 12/70 pääll.piippuinen, uusi .............. 2400,- nyt 1950,- Pienoiskivääreitä,uusia mm; Toz 78-16 22lr raskaspiip,lipas+ vaim. + 3-9x40IR kiik+ laser/valo yht.. 450,Ruger 96/22 22 wmr vipulukko+ 3-9x40 valolla + jalat ..................nyt 490,Anschutz Achiever 22lr pulttilukko, lippaalla................................................ 400,USSR CM-2 Match kilpamalli, dioptereilla ...................................................... 490,Henry 22lr vipulukko pienoiskivääri .......................................................alk. 380,Henry Acu-Bolt paketti kal 22lr , 22 WMR tai 17 HMR sis. 4x32 kiikari kertalaukaus................................................................................. ovh 375,- nyt 320,- Ilma-aseita harjoitteluun! Kaikki Best-In-ateriat sisältävät 100 % kotimaista tuoretta lihaa. Ateriamme valmistetaan yhden päivän sisällä valmiiksi tuotteeksi ja toimitetaan kylmäketjussa kaupan kylmäaltaaseen. Koska ruoka valmistetaan tuoreeltaan luonnollisista ja puhtaista suomalaisista lähiraaka-aineista, aterioihimme ei lisätä koirallesi haitallisia säilöntäaineita. Best-In Extra Energy on runsaasti energiaa sisältävä tuoreateria aktiivisesti liikkuvalle koiralle. Se sisältää paljon lihaa ja 20 % rasvaa, josta osa on puhdasta silavaa kuutioina. Sopii vehnä- ja soija-allergisille. Hämmerli AR20FT tarkkuusilmakivääri 4,5mm kertalaukaus, 300 bar ilmasäiliöllä, säätötukki, 7,5J, kokopituus 1009 mm. ................................................... Hämmerli AR20FT 4,5 mm 16J ilman kiikaria ........................................ Hämmerli AR20FT 5,5mm /16J ilman kiikaria ....................................... Hämmerli Hunter Force 900 lähtönopeus 228m/s + kiikari ........... Hämmerli Hunter Force 1000 lähtönopeus 305m/s + kiikari .......... Magtech AR600 4,5mm 160 m/s (9) ilmakiv sin. .................................. Magtech AR1000 4,5mm 305m/s (23,4J) ilmakiv. ............................... Magtech AR750 5,5mm 230m/S (23,4J) ilmakiv. ................................. Magtech AR N2 1000 4,5mm kaasumäntä!............................................ 790,00 790,00 790,00 245,00 295,00 149,00 195,00 235,00 255,00 Korkealaatuiset Karl Kaps tarjoukset et 2,5-10x56 ristikossa valaistu keskipiste .......... ..................................................... .. ..... .. ..... ... .. ... ... . ... .. ... .. ... .. ..... ...... . ... ...................... 11 1189,.................... ... ..... .. . ... .. ... .... .. .. ... ..... .. . .. .. .. ................. 9 8x56 ruistikossa valaistu keskipiste............................................................... 923,tiin.............................. .. .. .. .. . ..... .. ... ..... ... .. ... ... . ... .. .. . ....... 7 1,5-6x42 ristikko 4, perusmalli hirvijahtiin................................................... 729,........................................... .. .. . .. ... .. ... .. ...... ... ..... ..... .... ... ... 615,6 8x56 ristikko 4, hämäräkiikari........................................................................... malli hirveen/lintuun ............... 861,8 2,5-10x56 ristikko 4, peruskiikari, yleismalli 2,5-10x56 Sniper ristikko malli ....................................................................... 1170,- PENTAFLEX valopistekiikarit radalle/jahtiin! KOIRAN TERVEYDEN PUOLESTA ? BEST-ININ TUORERUOKAFILOSOFIA 1,5-6x42 Illuminator .............. 220,00 3-12x56 Illuminator ............... 280,00 3-9x40IR Cazorla ........................90,00 Tarjous! Safepower SP-75 turvahyväksytty SS3492 asekaappi! 100% TUORETTA LIHAA Vain kotimaisia puhtaita raaka-aineita. 1-4x24 Illuminator ...............195,00 2,5-10x50 Illuminator .........245,00 4x32 Cazorla 11mm jaloilla 45,00 Vitamiinit luonnollisessa, hyvin imeytyvässä muodossa. Ei koirallesi haitallisia säilöntä-, väri- tai lisäaineita. Korkeus 150cm, leveys 38cm, syvyys 28cm, paino 110kg. 6-8 aseelle! Hinta ......590,- (+rahti) ! Saatavissa myös muita Safepower turva(SS3492)kaappeja! SP66 125x40x30 cm ....... 93 kg .....570,00 SP88 150x55x40 cm ......152 kg ....720,00 SP99 150x65x55 cm ......200 kg ....990,00 KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys? ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com. TUOREEN RUOAN LÖYDÄT RUOKAKAUPAN KYLMÄALTAASTA. www.best-in.fi Kotisivumme: www.asetalo.com ? E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Jägaren 2 l 2013 l 41
• Ålands nytt Lodjursinventeringen 2013 Skyddsjakt på storskarv år 2012 lll Den 10 februari 2013 genomfördes en gemensam insats lll Under året fälldes 539 skarvar, vilket är betydligt fler än att inventera lodjursstammen på Åland. Totalt deltog ca 180 personer i inventeringsarbetet som utfördes under söndagen i fina spårförhållanden. Ett rikligt snöfall under fredagen och natten mot lördagen gjorde att färska spår kunde ses från 1,5 nätter eller ca 30 timmar. Under inventeringen hittades totalt sju lodjur. Ett i Geta, tre på Föglö, ett i Brändö och två på Kökar. De två djuren på Kökar observerades när de gick upp ur legan och kunde bestämmas till en hona med unge. Det är värdefull information eftersom det är första gången en föryngring konstateras under inventeringen, även om vi vet att lodjur med ungar tidigare observerats på Åland. Senast en heltäckande lodjursinventering genomfördes på Åland var i januari 2010 och då hittades totalt fem lodjur, även då ett i Geta och resten i skärgården. Utgående från detta kan vi anta att lodjursstammen ökat något, särskilt med tanke på det ökande antalet observationer inrapporterade till jaktenheten. Även på fasta Åland är sannolikt det verkliga antalet lodjur högre. Det är naturligtvis osannolikt att man ska upptäcka alla lodjur men inventeringen ger en säker minimiuppskattning på stammens storlek. Om inventeringen genomförs på samma sätt fler vintrar får man ett tillförlitligt index över hur stammen utvecklas. Som komplement till den heltäckande inventeringen vill vi i fortsättningen i större utsträckning använda oss av inrapporterade tips från fältet och då i första hand rapporter om spår eller observationer av honor med ungar. Metoden innebär att observationer och spår verifieras i fält under tiden från första snön till sista februari vilket kan ge oss ett bra komplement till den ögonblicksbild man får genom inventeringen. Slutligen vill vi passa på att tacka alla som deltagit i inventeringsarbetet för den stora arbetsinsats ni har bidragit med! RJ året innan då resultatet blev 363 skarvar. Även intresset var större och 335 jägare ansökte om tillstånd att bedriva skyddsjakt jämfört med 305 jägare år 2011. RJ 700 Antal fällda gråsälar och storskarvar under skyddsjakt år 2007-2012 604 600 539 500 400 363 348 300 200 183 100 0 227 142 145 60 2007 2008 2009 2010 Gråsäl Storskarv 90 2011 lll Säsongen 2012 fälldes 114 sälar, vilket är något fler än 2011 då resultatet blev 90 sälar. Det är dock endast hälften så många som toppåret 2008 då 228 sälar fälldes. Intresset för skyddsjakten fortsätter ändå att öka och totalt ansökte 682 jägare om tillstånd att bedriva skyddsjakt, vilket är det största antalet under den tid skyddsjakt har bedrivits. RJ lll Kursen är 27-28 april i Finströms jaktvårdsförenings lokaler på Breidablick. Tiderna är 09.00-16.00 på lördagen och 09.00 och framåt på söndagen. Kaffe, smörgås, lunch och kursmaterial ingår i kursavgiften, lunchen är på Stallhagen. De som har pilbågar tar med sig till skjutprovet på söndagen. Kursledare Roger Pettersson +358 40 3695233 Christofer Pudd Eriksson +358 457 5483039 Anders Gestberg +358 457 3134913 42 l Jägaren 2 l 2013 2012 Skyddsjakt på gråsäl år 2012 Kurs i bågjakt IBEP Kursavgift: 120 ? Anmälning senast den 15 april till Roger Pettersson roger.pettersson@aland.net 114 Anders Gestberg med en fin bock, foto Viktor Gestberg.
• Anmälda kollisioner med rådjur, älg och vitsvanshjort 350 12 lll Resultatet av älgjakten 2012 blev 177 300 250 Älg och Vitsvanshjort fällda älgar fördelat på 54 tjurar, 43 kor och 80 kalvar. Av dessa fälldes 122 i skärgården 10 och 55 på fasta Åland. Totalt hade jaktvårdsföreningarna delat ut 270 licenser, så 8 endast ca 65 % av licenserna utnyttjades. Andelen kalv i avskjutningen var 43 % i 6 skärgården och 49 % på fasta Åland. Glädjande nog gick de flesta jaktlag på fasta Åland in för tjuravskjutningsmodellen med 4 målet att spara tjurar med åtta taggar eller färre. Effekten av detta är att en stor grupp 2 tjurar har fått möjlighet att växa sig större och bli mer attraktiva under brunsten. 0 Förhoppningsvis kan vi vid treårsperiodens utgång se detta i form av ett större antal kapitala tjurar i skogarna. Även på fastländska sidan börjar denna modell tillämÄlg pas i större utsträckning så vår förhoppning är att fler jakträttsområden ansluter sig till förvaltningsmodellen för ännu bättre genomslag. Åldersbestämningen av de fällda vuxna älgarna är också klar. Totalt fick vi in 84 av 97 vuxna älgar vilket är mycket bra. Eftersom förvaltningsmodellen riktar avskjutningen på färre och äldre tjurar blir det svårt att jämföra detta år mot tidigare men tjurarnas medelålder var 5,2 år, 6,6 på fasta Åland där flest jaktvårdsföreningar omfattat modellen och 4,8 i skärgården. Medelåldern bland de fällda korna var 3,9 år. 4,6 år på fasta Åland och 3,5 i skärgården. Sett till uppskattat antal älgar kvar efter jakten ser älgstammen ut att ha minskat något. 601 älgar uppskattas vara kvar efter jakten jämfört med 686 kvar efter jakten 2011. Största delen av nedgången verkar vara i skärgården där antalet gått ner till 325 älgar i år från 392 kvar efter jakten 2011. Det är dock mycket osäkert att dra slutsatser genom att jämföra två på varandra följande år men är ändå något man kan hålla i bakhuvudet inför jakten 2013. Antalet älgkollisioner som rapporterats till Ålands polismyndighet var 6 jämfört med 7 år 2011. RJ 200 150 100 50 1975 1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 FÄLLDA ÄLGAR OCH HUR MÅNGA ÄLGAR SOM ÄR KVAR EFTER JAKTEN ÅR: 2012 Rådjur Älgjakten 2012 0 Antal Vitsvanshjort Rådjur Rådjursjakten 2012 lll Under jakten 2012 fälldes 2412 rådjur i landskapet fördelat på 873 bockar, 432 getter och 1107 killingar. Detta är en liten uppgång jämfört med 2011 och en indikation på att rådjursstammen håller på att återhämta sig. Särskilt med tanke på att snömängden i december gjorde att många avbröt jakten i förtid och resultatet annars förmodligen hade blivit betydligt bättre. Även antalet anmälda rådjurskollisioner, 186 stycken jämfört med 138 år 2011, tyder på att rådjursstammen är på väg uppåt och antalet var större än det varit de tre senaste åren. RJ Kommun Fällda älgar TOÄlgar kvar efter jakten TOTjur Ko Kalv TALT Tjur Ko Kalv Obes- TALT tämd KVAR FÄLLDA RÅDJUR 2012 (fjolåret inom parentes) GETTER KILLINGAR BRÄNDÖ 15 12 17 44 33 39 24 15 111 Brändö 5 (5) 7 (4) 4 (1) 15 (6) 26 (11) ECKERÖ 4 3 10 22 14 7 0 43 Eckerö 12 (11) 34 (29) 20 (20) 47 (55) 101 (104) 337 (308) 3 Kommun Jaktlag (st) BOCKAR TOTALT FINSTRÖM 0 0 1 1 6 11 10 0 27 Finström 15 (14) 100 (98) 79 (65) 158 (145) FÖGLÖ 6 5 8 19 17 25 9 13 64 Föglö 23 (23) 42 (36) 9 (26) 44 (53) 95 (115) GETA 1 1 3 5 6 11 6 7 30 Geta 15 (15) 63 (50) 42 (39) 83 (82) 188 (171) HAMMARLAND 0 3 6 9 19 17 8 5 49 Hammarland 19 (19) 108 (68) 42 (35) 146 (97) 296 (200) JOMALA 1 Jomala 21 (24) 152 (144) 70 (62) 182 (175) 404 (381) 1 4 6 9 6 4 0 19 KUMLINGE 11 6 15 32 12 31 14 8 65 Kumlinge 4 (3) 18 (20) 11 (9) 25 (17) 54 (46) KÖKAR 5 3 8 16 10 20 6 5 41 Kökar 5 (5) 11 (10) 5 (7) 4 (6) 20 (23) LEMLAND 5 2 6 13 25 20 7 0 52 Lemland 12 (12) 88 (75) 28 (28) 85 (82) 201 (185) LUMPARLAND 0 2 2 4 4 7 8 0 19 Lumparland 5 (6) 36 (34) 12 (19) 19 (33) 67 (86) SALTVIK 1 2 1 4 7 7 5 2 21 Mariehamn 1 (1) 6 (3) 0 (7) 3 (4) 9 (14) SOTTUNGA 1 0 0 1 2 2 1 2 7 Saltvik 23 (23) 90 (85) 52 (51) 114 (109) 256 (245) SUND 1 1 1 3 5 7 4 0 16 Sottunga 1 (2) 0 (1) 0 (0) 1 (2) 1 (3) VÅRDÖ 3 2 5 10 10 12 10 5 37 Sund 23 (23) 94 (88) 42 (55) 141 (142) 277 (285) 54 43 80 177 187 229 123 62 601 Vårdö 14 (14) 24 (18) 16 (15) 40 (21) 80 (54) Jägaren 2 l 2013 l 43
• Nyhetsmagasinet Dags att betala jaktvårdsavgiften med e-faktura Varför inte byta pappersfakturan för jaktvårdsavgiften, det vill säga jaktkortet, till en e-faktura som skickas direkt till din nätbank? Betala jaktvårdsavgiften som e-faktura senast den 10 juni så kommer ditt jaktkort med Jägaren nummer fyra, med en notering om att avgiften är betald. Kortet är stort som ett bankkort. lll Nu går det att byta pappersfakturan för jaktvårdsavgiften till en e-faktura. Gå in på nätbanken och gör ett avtal om e-fakturering. Ange Finlands viltcentral som betalningsmottagare och fyll i ditt personnummer. Kontakta din bank för mera information om e-fakturering. I sommar blir det möjligt att betala jaktvårdsavgiften med e-faktura. Gör ett avtal om e-fakturering med din bank så skickas fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2013-2014 som e-faktura till din nätbank. Betala jaktvårdsavgiften som e-faktura senast den 10 juni så kommer ditt jaktkort med Jägaren nummer fyra, med en notering om att avgiften är betald. Kortet är stort som ett bankkort. Det är både stiligt och lätt att förvara i till exempel plånbokens bankkortsfack. Kortet är inplastat och alltså slitstarkare och vattentåligare än ett jaktkort av papper. Genom att byta till e-fakturering sparar du dessutom både tid och besvär: du behöver inte skriva in fakturans uppgifter utan du godkänner den till betalning med ett enda klick på nätbanken. Alla uppgifter, som referensnummer och kontonummer, är färdigt ifyllda. Det enda du behöver göra är att kontrollera fakturan och godkänna den med ett klick. Det är enkelt att ändra jaktvårdsavgiften till e-fakturering. Gör så här: 1. Gå in på nätbanken. 2. Gör ett avtal (ny e-faktura) och välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare. Skriv in jaktvårdsavgift i meddelandefältet. 3. Fyll i ditt personnummer. 4. Färdig! Vänta inte med att ändra jaktvårdsavgiften till e-fakturering, så får du fakturan för jaktåret 2013-2014 som e-faktura. Avtal om e-fakturering som gjorts senast den 24 maj hinner med i faktureringen för jaktåret 2013-2014. Ett avtal om e-fakturering behöver inte förnyas varje år. Mera information om e-fakturering hittar du på din egen banks webbplats. Byt till e-faktura för viltvårdsavgiften redan i dag! Fördelarna med e-faktura l Fakturan skickas direkt till din nätbank och du loggar in för att betala den Banken identifierar e-fakturans avsändare Konto- och referensnumret är färdigt ifyllt på fakturan Övergången till e-faktura kostar dig ingenting Du kan ändra på fakturans uppgifter om du vill Du kan betala fakturan när och var som helst med ett enda klick l Du kan avtala om direktdebitering om du vill l Nätbanken arkiverar fakturan l l l l l Från direktdebitering till e-faktura Det nya systemet SEPA (single european payment area) kommer inom några år att innebära förändringar i det finska systemet med direktdebitering. De jägare som betalar sin jaktvårdsavgift med direktdebitering kan göra det även i sommar, men det går att förbereda sig för de kommande förändringarna redan nu genom att byta från direktdebitering till e-fakturering. De jägare som inte har ett avtal om e-fakturering och inte heller om direktdebitering betalar i sommar sin jaktvårdsavgift på samma sätt som förut. Det vill säga i en betalningsautomat, på nätbanken hemma eller över disk på banken. Spara tid och besvär ? byt till e-faktura för jaktvårdsavgifte Nya telefonnummer på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet lll Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har bytt telefonnummer. Det nya numret till växeln är 0295 301 000. De nya numren har formen 0295 3xx xxx. Mobiltelefonnumren byts inte. För inrikessamtal till statsförvaltningens nya nummer som börjar med 0295 debiteras normal avgift enligt egen operatörs taxa för lokalsamtal, mobiltelefon eller textmeddelanden. Adressändringar och nya personer på jaktvårdsföreningarna Ny verksamhetsledare på Ilomants jvf är Jari Inkinen. lll Adress Hatuntie 260 B 2, 82960 Lehtovaara, tfn 0500 192 559. 44 l Jägaren 2 l 2013 Ny verksamhetsledare på Padasjoki jvf är Matti Lehtimäki. lll Adress Hirtniementie 38, 17510 Nyystölä, tfn 050 529 4260 och e-post padasjoki@rhy.riista.fi. Kesälahti jvf har bytt adress. lll Den nya adressen är Kesälahden rhy, verksamhetsledare Veikko Ihanus, Lappeenrannantie 65, 59800 Kesälahti.
• Verksamhetsledare för två jvf i Södra Tavastland lll Den första mars tillträder Juha Papinsaari som verksamhetsledare på Hattula-Kalvola jaktvårdsförening samtidigt som han fortsätter som verksamhetsledare på Tavastehus jaktvårdsförening. Juha Papinsaari bor i Tavastehus och jobbar som institutsofficerare på pansarbrigaden i Parolannummi. Han är aktiv jägare och har hundar Juha Papinsaari som hobby. Tre jv-föreningar samarbetar i pilotprojekt lll I Södra Tavastland har jaktvårdsföreningarna HausjärviRiihimäki, Janakkala och Loppi inlett ett gemensamt projekt som startade efter nyåret. Kari Sankala fungerar nu som verksamhetsledare för alla tre föreningar och projektet går ut på att under årets lopp utreda vilka fördelar som kan vinnas med en sammanslagen ledning för verksamheten. Projektet ska leda till en utredning av jaktvårdsföreningarnas samarbete och möjligheterna att rationalisera verksamhetsledarens uppgifter. Medan pilotprojektet pågår ska man även noggrant följa med den totala arbetstid som går till att leda verksamheten och hur tiden fördelas på olika uppgifter. Styrelsen för Finlands viltcentral har beviljat projektet ett bidrag på 5 000 euro. Bågjakt också efter vitsvanshjort lll Jord- och skogsbruksministeriet bereder ett förslag om att tillåta bågjakt efter små hjortdjur, svarade jord- och skogsbruksministern på det skriftliga spörsmål som hade ställts till honom i slutet av februari. Beredningen av ärendet bygger på normer som är godkända i andra länder. För att få jaga hjort ska en bågjägare avlägga ett bågskytteprov. Det är meningen att bestämmelserna för bågjakt ska samordnas med den översyn av lagstiftningen för hjortdjur som ska göras när förvaltningsplanen för älgstammen har blivit klar. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet informerar lll Observationerna av lodjurskullar är viktiga för uppskattningen av stammens storlek - vi ber kontaktpersonerna för stora rovdjur notera följande viktiga datum: Årets uppskattning av lodjursstammens storlek bygger på observationer av kullar under perioden 1.9 2012 till 30.4 2013. För att observationerna ska hinna med i årets uppskattning ska följande iakttas: elektroniskt: införda i TASSEN senast fredagen den 3 maj kl 12. På papper och postade: framme på Taivalkoski Viltforskningsstation senast tisdagen den 7 maj. Mera information om observationerna av stora rovdjur och hur uppskattningarna av rovdjursstammarna går till finns på webbsidan http://www.rktl.fi/riista/suurpedot/ På bilden skakar de tre jaktvårdsföreningarnas ordföranden och verksamhetsledare Kari Sankala hand när samarbetsavtalet undertecknas. Från vänster verksamhetsledare Kari Sankala, Juha Lahti (ordf för Janakkala jvf), Hannu S. Laine (ordf för Hausjärvi-Riihimäki jvf) och Kari Kuparinen (ordf för Loppi jvf). Evira gör rabiesundersökningar lll Livsmedelssäkerhetsverket Evira ber jägarna skicka in små rovdjur för rabiesundersökning. Prover av hjärnan på djuren ska undersökas för förekomst av rabies. Dessutom undersöks de antikroppar som betena med vaccin har gett upphov till för att utreda vaccineringens täckningsgrad. Provet som skickas in kan vara ett djur som skjutits, fångats på annat sätt eller påträffat dött, bara det är någorlunda väl bevarat. Det viktiga är att djurets hjärna är oskadd. Djur med normal päls kan flås. Evira önskar prover från regionerna Norra och Södra Karelen samt Norra och Södra Savolax. För mera information om skickandet av prover kontakta forskare Minna Nylund, tfn 040-489 3393, minna.nylund at evira.fi eller Uleåborgskontoret tfn 029 530 4924. Proverna skickas till Uleåborgsenheten: Evira Uleåborg, Matkahuolto Uleåborg. Jägaren 2 l 2013 l 45
• Nyhetsmagasinet Älgens hjärnhinnemask påverkar inte köttets kvalitet lll Hjärnhinnemask har påträffats hos älgkalvar i den sydvästra skärgården. Av 54 undersökta älgkalvar var drygt hälften infekterade. Undersökningen gjordes på inskickade prover för att hitta orsaken till att älgkalvarna i skärgården har minskat i vikt under många år. Älgens hjärnhinnemask är en rundmask vars vuxna individer lever i ryggmärgshinnorna och musklerna på älgar. Maskarna producerar larver som med blodomloppet förs till tarmkanalen och med avföringen ut i naturen. Parasiten behöver en snigel eller snäcka som mellanvärd. Följande älg blir smittad när den sväljer ett blötdjur tillsammans med växtfödan. Typiskt för hjärnhinnemasken är att den infekterar kalvar. Parasiten kan påverka kalvens tillväxt och orsaka allvarlig neurologisk sjukdom. En lindrig infektion kan vara symptomfri. Hjärnhinnemasken påverkar inte älgköttets duglighet som livsmedel och infekterar varken människor eller sällskapsdjur. Köttet av en fälld älg kan alltså ätas normalt oavsett om älgen är infekterad eller ej. Jägarapp för smarttelefon jägar-app för smarttelefoner kallad Jahtiopas. Appen är den första som är avsedd för finska jägare och innehåller bland annat en stor mängd information och artbilder av alla viltarter. Appen innehåller en jaktdagbok där du enkelt kan föra in data när ett vilt är fällt och varför inte bilder av viltet som du tagit med mobilens kamera. I app-jakthandboken finns också en simulator för skott på vilt, en kalkylator för kulbanan, en uppdaterad älgklocka och mycket mer. Du kan kolla direktiven för jaktledare, vapenservice och aktuella ämnen om bl.a. hundpejlar, terrängfordon och utfodring av jakthundar. Appen ger dig också de senaste jaktnyheterna. Med mobilen i fickan har du alltid appen till hands! Till en början kan jaktappen laddas ner till Apple och Android smarttelefoner. Det gör du på nätet på iTunes, Appstore och Google Play. Längre fram på våren blir appen tillgänglig också för Windowstelefoner. Appens testversion är gratis medan versionen som kostar inte är dyrare än 4,49 euro. För mera information och fullständiga egenskaper gå till www.jahtiopas.fi 46 l Jägaren 2 l 2013 Kalle Ahonen lll Finlands Jägarförbund och Gummerus har tagit fram en Utställningsbild Jahdin lumo. Ny utställning på Jaktmuseet lll Den första mars öppnades en ny basutställning på Finlands Jaktmuseum kallad Jaktens tjusning. Utställningen presenterar den finska jakten av idag och under de senaste hundra åren. Den stiger in i skogens dunkel och letar efter svaret på frågan varför jakten fascinerar jägarna. Huvudrollen i viltets värld spelas av de senaste årens viktigaste vilt, älgen. Arkitekten bakom utställningen är magistern i scenkonst Kalle Ahonen, som också stod för iscensättningen av eurovisionen när den arrangerades i Helsingfors. För utställningen Jaktens tjusning har han använt sig av beprövad teaterteknik och skapar med specialbelysning, väggmålningar och tylltyger en stämning av skog. Ljussättningen kompletteras med en skräddarsydd ljudvärld. Utställningens lösenord: Kalle Ahonen
• Jägarundersökning! Troféutställning på Jaktmässan i Uleåborg 23-26 maj lll Finlands viltcentral Uleåborg arrangerar en jakttroféutställning i Aktivhallen på jaktmässan i Uleåborg den 23-26 maj enligt följande: lll Finlands viltcentral öppnar på sin webbplats riista.fi en jägarundersökning för att få veta vad jägarna tycker om viltcentralens verksamhet och hur väl viltcentralen sköter sina uppgifter. Tycker du att förnyelsen av tidningen Jägaren är positiv eller negativ? Vad tycker du om tidningens layout och innehåll? Jägarundersökningen öppnas den 22 mars. Vargjakt med magnetofon lll Det har skrivits spaltkilometervis om vargjakter. I oktober 1961 slog tidningen Ilta-Sanomat upp stort en vargjakt med tre karlar från Kides. De tre gjorde en åtel av slakteriavfall och ställde runt omkring åteln upp strålkastare som skulle slås på samtidigt. Snilleblixten var att de hade spelat in bräkande får på magnetofonband för att göra åteln ännu mer lockande. Uppriggade nylontrådar skulle tala om för karlarna på deras nattliga pass när ulven gjort entré. Vargen infann sig klockan 00.20 på natten för att smörja kråset. Ett hastigt tryck på strömbrytaren till strålkastarna och tre skott small på en gång och satte punkt för den varghonans vidare vandringar. Medborgarinitiativ för skjutbanor yrkar på ändring i miljöskyddslagen lll En namninsamling pågår bland jägare för en medborgaradress i syfte att hitta en lösning på tolkningen av terräng- och grundvattenundersökningar. Med initiativet söker man också en lösning på planläggningstvister som rör gamla skjutbanor. Jägare, idrottare, reservister och poliser ska under sex månaders tid samla in 50 000 namn. Efter det måste riksdagen ta upp ärendet till behandling. Medborgaradressen är uppsatt på justitieministeriets tjänst medborgarinitiativ.fi. En länk till initiativet finns på adressen www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/58 Anmälningar Troféer anmäls skriftligt senast måndagen den 13 maj till adressen Finlands viltcentral Uleåborg, Pb 35, 91501 Muhos. Anmälningsblanketter finns på regionkontoret eller kan skrivas ut på viltcentralens eller jaktmässans (Pohjois-Suomen Erämessut) hemsida. Uppge i anmälningen ägarens kontaktuppgifter, datum för fällningen och platsen (kommunen). Kvittot på erlagd betalning, i original eller kopia, fogas till anmälningen. Av kvittot ska framgå namnet på hornets ägare med adress. Deltagaravgift Horn 75 ? Skinn och skallar 30 ? I deltagaravgiften ingår värdering av trofén, intyg, försäkring och eventuell medalj. Avgiften betalas in på Finlands viltcentrals konto: Danske Bank FI31 8000 1100 4884 86. Fyll i namnet på hornets ägare och ?Trofeenäyttely Oulu 2013?. Domarna Tävlingen döms av domare som utsetts av CIC Finlands utställnings- och troféarbetsgrupp.. Inlämning, tid och adress Alla troféer ska lämnas in under vecka 20 (13-15 maj) till Muhos, inpackade vid behov och med ägarens kontaktuppgifter. Kontakta viltcentralens regionkontor vid inlämningen, tfn 029 431 2263. Utställningen Troféerna eller ett urval av de bästa är utställda i Aktivhallen på jaktmässan under tiden 23-26 maj. Avhämtning Troféerna ska avhämtas söndagen den 26 när mässan stänger. I undantagsfall kan vi förvara horn till måndagen den 27, men det ska avtalas separat. Den som hämtar en trofé ska identifiera sig. För ytterligare information kontakta Finlands viltcentral Uleåborg, tfn 029 431 2263 Välkommen! FINLANDS VILTCENTRAL ULEÅBORG POHJOIS-SUOMEN ERÄMESSUT Jägaren 2 l 2013 l 47
• Juha K. Kairikko Märkliga händelser En rikoschett med fatala följder Räv flydde från sjukhus lll En kula som har avlossats mot ett vilt kan efter träffen ? eller lll En översköterska på det kommunala sjukhuset i Toho- om det blev en bom ? fullkomligt slumpartat träffa en annan människa, också över långa avstånd, och i värsta fall leda till döden. För många år sedan hände det sig i USA att en ung flicka som körde på motorvägen körde in i häcken mellan filerna. Flickan konstaterades död och det antogs till en början att hon avlidit i en sjukdomsattack. Vid utredningen klarnade det emellertid att dödsorsaken var en kula som träffat henne i huvudet. Den hade gått in genom det lilla ventilationsfönstret på bilen som stått öppet. Från första början stod det klart att ingen med avsikt kunde skjuta ett sådant skott, varför det måste vara fråga om en olycka. Tack vare att kulan var av en rätt sällsynt kaliber klarnade det efter utdragna undersökningar att två kamrater den aktuella dagen hade varit ute på havet och skjutit på ölburkar med ett gevär. Avståndet till olycksplatsen var avsevärt, men icke desto mindre hade kulan som rikoschetterat från vattenytan fått fatala följder. I tidningen Helsingin Sanomats månadsbilaga för juli 2012 berättades det om två män som i slutet av 70-talet var på väg norrifrån med bil till Uleåborg. Plötsligt splittrades vindrutan. På bägge sidorna påträffades ett hål stort som huvudet på en karl. Den enda tänkbara förklaringen till det inträffade var att en kula kommit vinande från sidan och krossat rutan. Männen körde rätt fort, men om de hade kört aningen fortare skulle följderna ha blivit mycket allvarligare. Kulan hade nämligen gått i höjd med deras huvuden. lampi körde i slutet av 1950-talet på en hund, som förlorade medvetandet. Hon blev förskräckt och förde offret till sjukhuset, till ett rum på andra våningen för att kvickna till. Strax därpå hade patienten flytt genom fönstret som stod på glänt. En undersökning av fallet uppdagade att inte en enda jycke i Toholampi hade blivit påkörd av en bil, men däremot passade signalementet precis in på en korsning mellan silverräv och platinaräv som rymt från en pälsfarm. Vilka klåpare! lll I ett nyhetsreportage nämns tre män vid namn som jagade hare i Pielisjärvi en gång i början av 60-talet. Vid tolvtiden sade en av gubbarna i sällskapet att han åker hem. Strax därpå upptäckte den ena av de två som stannat kvar en hare och slängde iväg ett skott efter den. Men han märkte inte att jaktkamraten som begett sig hemåt befann sig i skottlinjen. I exakt samma ögonblick upptäckte denne också haren och sköt även han på den. När han tryckte av stod den tredje jägaren i skottlinjen. Den enda deltagaren i intermezzot som klarade sig utan fysiska eller psykiska men var haren. Den blev inte träffad av ett endaste hagel! Lodjursjakt med tändstickor lll I Purola i Pyttis ordnades ett drevprov i november 1958. Under pågående drev fick en av de deltagande hundarna korn på en konstig lukt och började följa den. Ägaren följde efter sin hund och kunde konstatera att djuret som hunden drivit hade tagit sin tillflykt till ett rätt stort gryt. Han kröp in efter hunden. Längst inne i grytet tyckte han sig ana ett stort djur. I skenet av en tändsticka kunde han identifiera det som ett lodjur. Några av de andra deltagarna i drevprovet hade sett hur jägaren försvann in genom grytets mynning. Det gick att hålla kontakten med honom genom att prata. Mannen inne i grytet bad att någon ögonaböj skulle hämta ett vapen åt honom. En snabbfotad kamrat gav sig iväg efter ett gevär medan en annan stack iväg för att hämta en ficklampa. Så gick en timme medan ?grottmannen? och lodjuret blängde på varann i den trånga hålan. Varje gång lodjuret närmade sig jägaren för att hitta en flyktväg skrapade han eld på en tändsticka och då drog sig katten tillbaka. När ficklampan och vapnet anlände var lodjurets öde beseglat. Det visade sig vara en hane på 22 kilogram. 48 l Jägaren 2 l 2013
• Fältharen var den skyldiga lll Den 25 september 1956 publicerade Helsingin Sanomat ett stort fotografi på en fullständigt demolerad personbil. Ett kraftigt vägräcke av trä hade spetsat bilen från för till akter. Förödelsen fullbordades av det massiva stenblock som utgjorde räckets ändstolpe. Olyckan hade inträffat på Lahnajärvirakan på Åbovägen. Enligt reportaget hade ett sällskap om fyra personer varit på väg under dygnets mörka tid när en hare hoppade ut på vägen. Den bländades av bilens strålkastare och störtade iväg längs rakan utmed vägens vänstra kant. Föraren tryckte gasen i botten och lyckades efter en jakt på tjugo, trettio meter köra över haren så, att bilens underrede slog ihjäl den flyende. I det samma rammade dock fordonet vägräcket och blev fullständigt demolerat. Bildtexten nämner att de fyra personerna som befunnit sig i bilen hade förts till sjukhus, men går inte närmare in på deras skador. Bilens märke uppges, liksom förarens namn och yrke. Alkohori Pö o len förmodas ha medverkat till olyckan. På m Kim bilden finns också en pil av det större formatet som pekar ut olyckans upphov. Och vem är det som görs till syndabock? Den döda fältharen naturligtvis. Björnen på Brändö lll I april 1959 kunde somliga av invånarna på Brändö i Helsingfors med häpnad betrakta en fullvuxen björn som spankulerade på gräsmattan vid kyrkan. Det klarnade inom kort att björnen var en av stjärnorna i filmen Det röda strecket (Punainen viiva) som delvis spelades in i grannskapet. Mellan tagningarna skulle björnen, som hette Pipsa, inhysas i brandkårens gamla slangförråd som var ett bombsäkert rum. Pipsa hade emellertid tagit sig före att känna på stenblocken i den kraftiga väggen och när hon upptäckt att hon kunde vicka på ett av dem dröjde det inte länge förrän hon skjutit undan blocket och trätt ut i friheten genom öppningen. Lyckligtvis blev flykten upptäckt i tid. Björnens unga skötare kunde leda Pipsa tillbaka till transportburen och fösa in henne bakom galler. För pressen intygade han att Pipsa var väldigt mild, men det var ändå för väl att inga okända personer kommit inom räckhåll eftersom Pipsa kunde dela ut örfilar som inte var några smekningar. Det hade till och med hänt några gånger att hon klappat sin skötare medvetslös. För den av läsarna som någon gång råkar se Det röda strecket på teve kan undertecknad berätta att scenen där björnen dräper Topi Romppanens enda ko var svår att spela in eftersom Pipsa hade vants vid att äta enbart vegetarisk föda, men genom att stryka honung på kokroppen lyckades filmteamet väcka hennes intresse. Det tog skruv. Pipsa gav sig på den tunga kokroppen och lyfte upp den som om den inte vägt någonting alls. Så fort filmkamerorna stannat rusade skötaren fram och gav björnen två dundrande örfilar för att den inte skulle få smak på kött. När inspelningarna var klara begav sig Pipsa med skötare ut på marknadsturné och parets föreställningar blev populära. En vådlig älgfälla lll I Ranttila i Pukkila inträffade i oktober 1960 ett säreget tillbud. Det var på håret att en person miste livet i en fälla tänkt för älg som inkluderade ett uppspänt gevär. En tjuvjägare hade byggt fällan enligt samma princip som en gång i tiden hade använts för björnfällor. Den skyldige till det här grova jaktbrottet blev inom kort avslöjad och åtalad. Jakttroféer mäts på jaktmässan i Kuopio i april lll På jaktmässan Erätaika som arrangeras i Kuopio den 26-28 april går det att få sina jaktminnen, det vill säga troféer, mätta. Alla anmälda troféer bedöms och de bästa av dem ställs ut på mässan. Med anledning av mässans 20-årsjubileum ska arrangörerna göra troféutställningen ännu mer imponerande än förut. Viltskallar och vildsvinsbetar bedöms utan avgift Med anledning av Savon Erämessuts jubileum bedöms skallar och vildsvinsbetar utan avgift. En eventuell medaljavgift för en sådan trofé (12 ?/medalj) betalas kontant på plats. Bedömningsavgifterna för övriga troféer har också blivit sänkta. Deltagaravgiften för horn och fällhornspar är 60 ?. För skinn och fällhorn utan par är bedömningsavgiften 25 ?. I deltagaravgiften ingår trofébedömning, intyg och eventuell medalj. Troféerna ska anmälas skriftligt senast den 12 april till adressen Savon erämessut, Pl 1, 73100 Lapinlahti. Anmälningen görs på en särskild blankett och till anmälningen fogas verifikatet på erlagd betalning, i original eller kopia. Mera information: Vesa Paldanius, 0400-199599 http://www.savoneramessut.fi/trofeenayttelyn_saannot http://www.savoneramessut.fi/ilmoittautuminen Jägaren 2 l 2013 l 49
• Aku Ahlholm Brott & straff I artikelserien Brott & straff berättar vi om jaktbrott och jaktförseelser, och om hur tingsrätten och hovrätten har dömt i olika mål. Fallen som vi tar upp har tagits fram av en grupp som företräder olika jaktövervakande myndigheter. Rovdjursjakt med snöskoter som vapen lll Den gångna köldvintern har varit het. Polisen undersöker som bäst några fall av tjuvjakt på varg och lodjur, och misstänker flera personer för grovt jaktbrott. De här fallen inträffade i januari och uppenbarligen har gärningsmännen använt sig av motorfordon, vilket är temat för spalten denna gång. Det är tyvärr inte första gången som ett lodjur har råkat illa ut på det sättet. Vintern 2005 gick det blodigt till i Hyrynsalmi när en man förföljde ett lodjur med snöskoter. Fordonet var snabbare än rovdjuret och jakten slutade med att mannen körde över lon och fullbordade sitt verk med en yxa. Tingsrätten dömde mannen för jaktbrott och hovrätten spädde på med att meddela jaktförbud. Användandet av ett motordrivet fordon kan leda till fällande dom även om man dödar ett eget eller ett icke fredat djur. Låt oss ta ett par äldre fall som exempel. I norra Finland rymde en räv från en farm och ägaren tog omedelbart upp jakten på rymlingen med snöskoter. När han tagit sig inom skotthåll sköt han räven. Det här inträffade på 80-talet och fallet gick ända upp i hovrätten. Eftersom djuret inte var ett vilt dömdes mannen inte för jaktbrott, men eftersom han transporterade ett jaktvapen dömdes han för jaktförseelse. I ett annat fall sköt en man en skrattmås, som på den tiden ännu inte var fredad, från en motorbåt medan motorn fortfarande var i gång. Fågeln hade han fått skjuta, men eftersom det var uppenbart att vapnet inte hade transporterats oladdat i fodral blev han dömd för jaktförseelse. Körde över orre med bil ? åkte dit lll Det händer ofta att skogshöns blir påkörda och dör, men det är sällan som sådana fall hamnar i rätten. I Nyland hamnade ett sådant fall i tingsrätten i höstas. Vid tiden då orren spelar hade en man fått syn på en orre på vägen, kört över den med sin paketbil och avrundat sitt verk med spade. Enligt åtalet hade mannen misshandlat djuret och behandlat det grymt, samt orsakat onödigt lidande och ångest. Paketbilsföraren medgav det inträffade, men bestred att det skett uppsåtligt. Han hävdade att han hade försökt sjasa iväg fågeln, men eftersom den ändå blev påkörd och skadad måsta han avliva den. Händelsen fastnade emellertid på en övervakningskamera eftersom orren hade gått och kråmat sig precis vid porten till en anläggning i södra Finland. Rätten ansåg att mannen på inspelningen backade flera gånger så att fågeln emellanåt befann sig under bilen. Paketbilsföraren blev dömd för jaktbrott och djurskyddsbrott till 70 dagsböter och att ersätta orren med 300 euro. Chauffören dömd för medhjälp till bro porterat om en förslappning av jaktdisciplinen på vägarna. Även jägarna fördömer allmänt jakt från väg, det vill säga så kallad biljakt. I Lappland avvek två såta kamrater från den smala vägen och den jakten hamnade i både tingsrätten och hovrätten. Jägaren som satt på kartläsarens plats hade bett föraren stanna bilen, varpå han steg ur och sköt en tjäder med studsare. Personen som sköt tjädern dömdes för jaktbrott till böter och ersättningar, och meddelades jaktförbud för ett år. Hovrätten grunnade dessutom på om personen som kört bilen hade gjort sig skyldig till medhjälp till brott. Enligt rätten kunde det inte bevisas att chauffören då han stannade bilen vetat om att kamraten tänkte skjuta tjädern. Bilföraren deltog emellertid lagstridigt i letandet efter den skjutna tjädern. Eftersom även omhändertagandet av fångsten räknas som jakt enligt 2 § i jaktlagen blev föraren slutligen dömd till böter för medhjälp till jaktbrott. 50 l Jägaren 2 l 2013 Aku Ahlholm lll I synnerhet under goda fågelhöstar har övervakarna rap- Det normala är att man stannar för att beundra ett skogshöns som stolt spankulerar på vägen, utan att ofreda fågeln. Som tjäderhönan på bilden. Men ibland avslöjas fall där fågelns öde har beseglats med kofångaren eller ett gevär. Bilden har inget sammanhang med något sådant fall.
• Omasta kontista Får Du redan tidningn Jahti-Jakt? Diana -riistapeltoseokset DIANA-riistapeltoseokset ovat Suomen oloihin kehitettyjä siemenseoksia riistapeltojen perustamiseen. Huolehdi riistan hyvinvoinnista ja paranna metsästysmahdollisuuksiasi. Jahti?Jakt är Jägarförbundets medlemstidning, som Du får om Du hör till jägarnas eget förbund. T ME SÄ S TÄ J Ä AR FÖR BU EN S UO M ND R.Y. JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET G S JÄ LIITTO - FINLAND Riistapeltopäivä ERÄKONTISSA la 6.4.2013 klo 9-14 Luennot: 09.15 ? 10.00 Ketun ja Metsäkauriin houkuttelupyynti (Aki S. Perälä) 10.15 ? 10.45 Miten onnistun riistapellon teossa (Markus Weissenberg) 10.45 ? 11.30 Riistaelinympäristöjä parantavat vaihtoehdot peltojen tukijärjestelmissä nyt ja tulevina vuosina. (Kimmo Härjämäki) 12.00 ? 12.30 Miten onnistun riistapellon teossa (Markus Weissenberg) 12.45 ? 13.30 Ketun ja Metsäkauriin houkuttelupyynti (Aki S. Perälä) Nro 3 2011 7,00 ? JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET Eräkontti avoinna klo. 9.00 ? 14.00 Nro 2 2012 8,00 ? Pyy menee n vanhaan vipuu I MAAILMAN JAHTIA YMPÄR VOITTAJARUNO OLI ETIÄINEN MA JAVA KIIK 16 ?/ 1 kg pss 34 ?/ 3 kg pss 9 ?/ 1 kg pss Katso koko valikoima www.erakontti.fi Iso hirvitaulu 2,4 mm voimapahvista Koostuu kolmesta osasta koko 214x143 cm129?/ 4 taulunpakkaus ja Amerikan lah Suomelle HYLKIJÄILLÄ Hirvi Diana Peura- Kauris Diana Diana rehurapsi ARISSA ME SATAVUOTIAS TSÄMIES Jahti-Jakt utkommer nu fem gånger per år! Som en ny medlemsförmån finns det tidningens femte nummer, om storvilt som tabloidformat i höst. Keskiosa 10 kpl pakkaus 139? koko: 66,5x143 cm Lapuan luotitarjous .30 leikkuri G477, 6,5 g rajoitettu erä 199 ?/ 1000 kpl per Noistop ja m Silentu imentimet. n a äänenv Jahtivarustee a n aupp e m Su o alla. Verkkok ik a p ja ed u st a .fi ontti .erak w w w 24 h metsastajaliitto.fi Eräkontti Avoinna: ark. klo 10-17, la suljettu Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti.fi
• Markku Tuominen, kriminalöverkommissarie, Mellersta Nylands polisinrättning Grova jaktbrott och påföljderna Begreppet grovt jaktbrott har varit aktuellt i massmedierna på den senaste tiden. Kriminalöverkommissarie Markku Tuominen förklarar här vad som gör ett jaktbrott grovt och vilka straff som följer. J ägarna är bundna till jaktlagens definition på viltvård, det vill säga att de sörjer för balansen mellan olika djurstammar när de reglerar viltbestånd och tryggar och förbättrar viltets livsmiljöer. Det handlar om det hållbara nyttjandets princip. Ett avsteg från principen kan under vissa förhållanden till och med uppfylla kriterierna för ett brott. För att vi ska kunna identifiera en brottslig handling är olika kategorier av brott inskrivna i jaktlagen och strafflagen. Grovt jaktbrott är den kategori som på senaste tiden har varit synligast framme i offentligheten. Ett jaktbrott räknas som grovt om det begås på ett synnerligen rått eller grymt sätt, eller om det riktar sig mot en stor mängd vilt, eller om gärningsmannen eftersträvar en avsevärd ekonomisk vinning, eller om brottet begås särskilt planmässigt. Det samma gäller om gärningsmannen dödar en järv, ett lodjur, en brunbjörn, en skogsvildren, en utter eller en varg, eller skadar en sådan. Om brottet även som helhet betraktat bedöms som grovt ska gärningsmannen dömas för grovt jaktbrott till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år. Lagen omfattar även illegalt dödande Grovt jaktbrott som brottskategori infördes som naturresursbrott i strafflagen i mars 2011. Bakom lagförnyelsen låg iakttagelsen att det illegala dödandet av i synnerhet hjortdjur och stora rovdjur hade förändrats i en mera planmässig riktning som eftersträvade en Vid jaktövervakningen har polisen en mycket blygsam roll. Fokus har legat Kimmo Pöri på undersökning av uppdagade brott. 52 l Jägaren 2 l 2013
• större ekonomisk nytta. Med en skärpningen av straffskalan signalerade staten ett samhällsintresse för viltstammarna och en önskan att förhindra det illegala dödandet av vilt. Vid övervakningen av jakten har polisen haft en synnerligen blygsam roll och tyngdpunkten har mycket riktigt legat på undersökningen av uppdagade brott. En lagförnyelse gjorde det möjligt att med stöd av tvångsmedelslagen använda teleövervakning vid jaktbrott som klassas som grova. Efter beslut av domstol kan polisen få tillstånd att avlyssna mobiltelefoner och få veta deras positioner. I offentligheten har användningen av den här undersökningsmetoden fått oproportionerligt stor uppmärksamhet eftersom brott klaras upp genom omsorgsfullt grundarbete och inte med enskilda metoder. Ekonomiska påföljder och jaktförbud Även om straffet säkerligen har en rätt avskräckande inverkan på potentiella gärningsmäns planer på illegalt dödande så har säkert också den ekonomiska påföljden betydelse. Påföljden för ett grovt jaktbrott är att de redskap som använts vid brottet förklaras förverkade till staten, liksom den övriga utrustning som varit nödvändig för brottet, enligt domstolens gottfinnande. Tidigare rättspraxis visar att motordrivna fordon alltid förklaras förverkade. Förlusten av det illegalt dödade djurets värde kan inte heller betraktas som ekonomiskt obetydlig. I synnerhet när det handlar om stora rovdjur är det alltid fråga om tusentals euro. På ett grovt jaktbrott följer också jaktförbud för minst tre och högst tio år. I praktiken innebär det här ett avsevärt avbrott i jakten som hobby. Gällande skjutvapenlag kräver dessutom att den licensbeviljande myndigheten granskar vapeninnehavarens lämplighet att inneha vapenlicens. Myndigheten gör kanske bedömningen att personen är olämplig att inneha vapen över huvudtaget. Polisen stöder sig på jägarkåren Det är förstås åklagaren och domstolen som bedömer i hur hög grad ett grovt jaktbrott är klandervärt. Polisen ska dock, när den överväger åtgärder i enlighet med skjutvapenlagen, ta hänsyn till de omständigheter som har framkommit vid förundersökningen. Avgörande är om gärningsmannen har dödat licensbelagda och/eller fredade djur med avsikt, eller om det hände oavsiktligt under en laglig jakt. Vid förundersökningen av ett brott ska polisen agera så, att den inte orsakar större skada eller olägenhet än nödvändigt för att få sitt arbete gjort. Vi väntar oss effektivitet och målmedvetenhet av polisen och därför prioriteras grova jaktbrott enligt värderingarna hos dagens samhälle. Polisen stöder sig fortsättningsvis i sin verksamhet på jägarkåren och enskilda gärningar ska inte få rubba detta. Att brott blir uppklarade är av godo för hela samhället inklusive den laglydiga jägarkåren. Grova jaktbrott och påföljderna (källa: Finlex) Lag om ändring av 48 a kap. i strafflagen (232/2011). Utfärdad i Helsingfors den 11 mars 2011. 48 a kap: Om naturresursbrott 1?§ Jaktbrott Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet obehörigen 2)? jagar i strid med de bestämmelser om fredning av vilt, jaktförbud eller jaktbegränsning som gäller vilt eller kvot för vilt som finns i jaktlagen eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den, eller utan jaktlicens, jaktlicens för hjortdjur eller dispens, eller? skall för jaktbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år. 1 a?§ Grovt jaktbrott Om vid jaktbrott 1)? brottet begås på ett synnerligen rått eller grymt sätt, 2)? brottet riktar sig mot en stor mängd vilt, 3)? eftersträvas avsevärd ekonomisk vinning, 4)? brottet begås särskilt planmässigt, eller 5)? en järv, ett lodjur, en brunbjörn, en skogsvildren, utter eller varg dödas eller skadas och brottet även bedömt som helhet är grovt, ska gärningsmannen för grovt jaktbrott dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år. 4?§ Döljande av olagligt byte Den som döljer, anskaffar, transporterar, förmedlar eller utbjuder till salu ett byte som har erhållits genom jaktbrott eller fiskebrott, trots att han eller hon vet att det har åtkommits på detta sätt, ska för döljande av olagligt byte dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 4 a?§ Grovt döljande av olagligt byte Om vid döljande av olagligt byte som har erhållits genom jaktbrott 1)? brottet riktar sig mot en stor mängd vilt, 2)? eftersträvas avsevärd ekonomisk vinning, 3)? brottet begås särskilt planmässigt, eller 4)? föremålet för brottet är en järv, ett lodjur, en brunbjörn, en skogsvildren, utter eller varg och brottet även bedömt som helhet är grovt, ska gärningsmannen för grovt döljande av olagligt byte dömas till böter eller fängelse i högst tre år. 6?§ Jaktförbud Den som döms för grovt jaktbrott ska samtidigt meddelas jaktförbud för minst tre och högst tio år. Domstolen kan dock avstå från att meddela förbud, om det finns särskilt vägande skäl för detta. Den som döms för jaktbrott och som genom sitt förfarande har visat uppenbar likgiltighet för bestämmelserna om jakt kan meddelas jaktförbud för minst ett och högst fem år. Den som meddelas jaktförbud ska samtidigt åläggas att överlämna sitt jaktkort till jaktvårdsföreningen. Jaktförbud meddelas på yrkande av åklagaren. Jägaren 2 l 2013 l 53
• Fågelholkarna håller en längre tid om du orkar sköta dem efter häckningstiden. Städa holkarna genom taket eftersom öppningsbara golv tenderar att falla av förr eller senare. På vandring med Eki Häng upp holken i trädet Text och bilder: Eerikki Rundgren Holkar är till glädje för både fåglarna och oss som hänger upp dem. Vem som helst blir på gott humör av en mes som matar sina ungar på gården eller av kniphonan som vaktar sin avkomma vid stugstranden. 54 l Jägaren 2 l 2013 R edan tidigt förstod människan att utnyttja vissa sjöfåglars vana att häcka i håligheter i träd. Det byggdes holkar för knipa, vigg och salskrake, så att deras bon lättare kunde beskattas. Fåglarna fortsatte att lägga ägg fast man tog ett par ägg av dem med några dagars mellanrum. Det plockades sjöfågelägg ur bon eftersom det var brist på mat. Flyttfåglarna innebar en lättnad från hungern men det lönade sig att plocka ägg i ställer för att jaga dem.Äggplockning var vanligt i nästan hela Finland ännu på 1800-talet och ännu senare i skärgårds- och kustområdena samt i Kajanaland och Lappland. Enligt Heikki Lehikoinen som skrivit om den finländska jaktens kulturhistoria har det så sent som på 1990-talet hittats holkar i Lappland med ägarnas initialer och årtal från 1800-talet. Ännu idag hänger man upp holkar trots att det är förbjudet att plocka ägg. Konstant bostadsbrist Naturvänner hänger upp holkar i träd eftersom det råder skriande brist på naturliga håligheter. Det är särskilt svårt att hitta bohål i
• ekonomiskogar eftersom det sällan lämnas kvar tillräckligt med gamla träd eller död ved i plantskogar. Många fåglar som hackspettar gör ett nytt hål varje vår om det bara finns lämpliga träd. En skogsägare som bryr sig om fåglarnas välfärd lämnar en skyddszon längs sjöstranden, där fågelvärldens hantverkare kan knacka bohål i död ved för sitt eget och andras behov. Några aspar och björkar räcker dock inte till för att tillfredsställa fågelvärldens behov.Man måste låta mera död ved utvecklas hela tiden,eftersom i synnerhet döda björkstammar inte hålls på stående fot särskilt länge. Det är därför bra att ersätta den ständiga bristen på naturliga håligheter med holkar. Att hänga upp en holk för knipan är en fin viltvårdsinsats men även en naturvårdsåtgärd. Majoriteten av knipungarna får fortplanta sig följande sommar, även om en del av ungarna blir rovdjursbyte. Ingen kan kalla den som hänger upp holkar för självisk. Nästan vem som helst kan tillverka en fågelholk. Nästan vilka överskottsbrädor som helst passar som byggvirke,och av till exempel ytved eller av gråpatinerad väggpanel kan man göra individuella och fina bostäder. Ett plywoodtak ökar holkens livslängd. Holkar kan också svarvas ur trädstammar.På mindre än fem år har över 35 000 fågelholkar av olika storlekar tillverkats med Finska Jägareförbundets holksvarv i Norra Karelens distrikt. Den naturvårdsinsats som jägarna i Norra Karelen gjort är helt enastående inom detta område. Större hackspetten gör sin egen bohåla bara det finns död ved att tillgå. Hackspettar och andra fåglar som gör hålor lämnar efter sig bohål i skogen, som övriga hålbyggare drar nytta av under kommande somrar. Det finns vanligtvis mindre död Bygg en fågelholk För en enkel fågelholk behöver du: n en tum tjocka ohyvlade brädor för väggar och botten n 12-25 mm tjock plywood för taket n 2-3-tums galvaniserade spikar n metalltråd eller galvaniserad järntråd för upphängningen Du behöver bara såg,vinkelhake,hammare,borr och kniv för att bygga en holk. Öppning efter invånare Borra först inflygningsöppningen på brädan som ska bli framväggen. Inflygningsöppningen kommer mitt emellan den övre och den mellersta delen av frambrädan.Om du gör flera holkar på samma gång kan du borra alla inflygningshålen i brädan innan du kapar den i kortare bitar. Inflygningshålets storlek avgör hur stor fågel som ryms in.De flesta mesar ryms i en öppning med diametern 2,8 cm, men inte till exempel en svartvit flugsnappare. Mindre fåglar kan dock häcka i en knipholk om den inte dugt för större fåglar. Inflygningshålen i holkar som är avsedda för mindre fåglar kan skyddas med en tunn plåtbit. Skogsmården och även ekorren plundrar väldigt gärna småfågelbon. Ekorren kan till och med gnaga inflygningshålen större för att rymmas in i holken. Kärnveden bör lämnas utåt i holkens väggar, så att holken inte börjar glipa i kanterna.Bottenbrädan sågas enligt holkens inre diameter och spikas fast på insidan av väggarna. Skarvarna blir hållbara om du alltid slår i spikarna snett i olika riktningar. ved och ihåliga träd i ekonomiskogar, jämfört med orörda skogar. I en mogen ekonomitallskog kan den skriande bristen på lämpliga bohålsträd avhjälpas med fågelholkar. Framskärmen kan vara lite längre.Taket hålls bättre på plats om du i takbrädan spikar fast ett innertak som är något mindre än holkens innermått. Fäst holken ordentligt På grund av skadegörelse måste fågelholkar på många ställen hängas upp väldigt högt,trots att det egentligen inte finns någon anledning till det. På skyddade platser kan holkar för sjö- och småfåglar mycket väl hänga på 1,5-2 meter i höjd. Holkar för duvor, hökar och ugglor bör hängas upp på 4 till 6 meters höjd över marken för att fåglar ska bosätta sig i dem. Alla holkar ska placeras så att solen mitt på dagen eller på eftermiddagen inte gassar rakt på dem. En väl tillverkad och stadigt upphängd holk håller i flera år eller ännu längre. Holken får några tilläggsår om du rengör den på vintern.När du byter bomaterialet ska du också kontrollera holkens upphängning. Detaljerade anvisningar för hur du bygger och hänger upp en mängd olika fågelholkar finns på fågelorganisationen Birdlife Finlands webbplats: http://www.birdlife.fi/lintuharrastus/ linnunponttojen_rakennusohjeet.shtml Jägaren 2 l 2013 l 55
• Text och bilder: Timo Niemelä, viltvårdsplanerare, projektet Hembygdsvåtmark Life Saara Kattainen Isoahde - en våtmarkspärla i skogsnatur Ville Porkka som äger gården Isoahde blev intresserad av att anlägga en egen våtmark när han sett viltvattnen som grannarna anlagt på sina marker. På gården fanns en före detta åker som var fuktig, låglänt och delvis bevuxen med skog, och när tanken på att förvandla den till ett viltvatten hade mognat beslöt han att kontakta planeraren på projektet Hembygdsvåtmark Life. D et är mitt första besök på gården Isoahde i Kuovila by i Raseborg i egenskap av planerare på projektet Hembygdsvåtmark Life. Jag noterar den kuperade terrängen med skogar som skötts till varierad struktur och variationsrikedomen i biotoper. Allt jag ser signalerar att gården har lyckats förena viltets livsmiljöer, mångfalden och landskapets värden med de ekonomiska målsättningarna för skogsbruket. Jag granskar sänkan i terrängen som markägaren Ville Porkka visar för mig och övertygas av det jag ser, men saknar blänket av vatten.Jag vill väcka sänkan till ett nytt liv och besluter att gårdens förlorade våtmarkspärla ska återskapas. 56 l Jägaren 2 l 2013 Ett glittrande viltvatten skapar omväxling i skogslandskapet. Den som vandrar i skogen stannar gärna en stund vid vattnet, plockar fram matsäcken och tittar på sjöfåglarna som simmar omkring. Svaga platser avsätts till viltvård Ville Porkka som äger Isoahde gård blev intresserad av att anlägga en egen våtmark när han såg de viltvatten som grannarna anlagt på sina marker. När tanken på att förvandla den fuktiga och bara delvis skogbevuxna före detta åkersänkan till ett viltvatten hade mognat beslöt han att kontakta planeraren på projektet Hembygdsvåtmark Life.En kort tid därefter hölls en syn i terrängen och där kom vi överens om riktlinjerna för anläggandet av en ny modellvåtmark och för projektets fortsatta planering. För Porkka föll det sig naturligt att koncentrera anläggandet av ett viltvatten och gårdens övriga aktiva viltvård till platserna med den svagaste tillväxten och delvis också till impediment som i praktiken var svåra att utnyttja eftersom de var frostkänsliga och allt för våta.Det är förargligt att det inte oftare än vad som nu är fallet finns kunnande eller vilja att utnyttja improduktiva platser av den här typen i naturvårdssyfte, trots att det med en ny inriktning på markanvändningen skulle gå att avsevärt förbättra viltets levnadsförhållanden och mångfalden i landskapet. Anlägga viltvatten med dammvall Våtmarken på Isoahde anlades med en dammvall eftersom projektets primärområde låg klart lägre än den
• I våtmarken på Isoahde var det möjligt att bygga dammvallen på hård, fast lera och som vallmaterial använda enbart lera som grävts upp från dammens sida. Erfarenheterna från olika våtmarksprojekt ger vid handen att vallbyggnadsarbetena går lättast på lermark av Isoahdes typ där jordmånens stabilitet och bärighet gör det lättare att arbeta med tunga maskiner. En annan faktor som påverkar ett projekts utsikter att lyckas är lerans egenskaper; förmågan att hålla vatten, formbarheten och den mekaniska styvheten. De gör det lättare att bygga en tät och hållfast dammvall. omgivande terrängen. Enligt mätningarna skulle den eftersträvade höjningen av vattennivån inte innebära någon minskning av dräneringsnyttan för de andra markägarna. Dessutom är ju dammvallen den överlägset mest använda metoden för att anlägga våtmarker för sjöfåglar och skapa mångfald i landskapet. Det är det bästa sättet att efterlikna effekterna av bävrarnas verksamhet. Det är inte någon slump att sjöfågelmängderna växer sig stora i uppdämda viltvatten och därför är det bra att lära känna de viktigaste orsakerna och processerna som påverkar fågellivet. Med en dammvall höjer vi vattennivån direkt på den befintliga växtligheten. Det här resulterar i en nedbrytningsprocess där det ur döende växtdelar efter hand frigörs näringsämnen som påskyndar viltvattnets produktion. Produktionsökningen och växtmaterialet som bryts ned skapar en grund för en rikare förekomst av vattenlevande ryggradslösa djur som utgör föda för sjöfåglar och vadare. Liksom vid valet av anläggningsmetod för en våtmark är det viktigt att vara uppmärksam på det tekniska genomförandet av arbetena och på vilka strukturella drag hos ett viltvatten som bäst gynnar de mångfaldseffekter som vi eftersträvar. När Viltvattnets dammvall byggdes användes enbart lera som grävdes upp från den blivande våtmarkens sida. Lösningar för regleringen av vattnet De som planerar och bygger ett viltvatten fattar många beslut med långtgående konsekvenser och bestämmer lösningar för regleringen av vattennivån och konstruktioner för vattenledningen. Allt detta skapar grunden för den framtida skötseln av viltvattnet. På Isoahde installerades en munk i dammvallen som gör det möjligt att reglera höjden på våtmarkens vattennivå inom ett brett spann,vilket väsentligt förbättrar möjligheterna att sköta objektet under olika utvecklingsstadier. Dessutom har munken en tömningsventil som gör det möjligt att torrlägga våtmarken för träda eller eventuell slåtter. Möjligheten att kontrollerat avleda vatten från våtmarken ordnades med ett rör för överflödsvatten som byggdes in i dammbanken och som ger sinnesfrid för eventualiteten att munken täpps till eller fryser. För att öka sjöfåglarnas trivsel och våtmarkens vattenskyddande egenskaper anlades öar för häckning och vila, bukter och undervattensåsar av olika form och höjd, en sedimenteringsbassäng och många fler finesser som ökar den strukturella mångfalden och fördröjer avrinningen. Man ska absolut satsa på planeringen av viltvattnets struktur och förbättringen av livsmiljöernas kvalitet eftersom variationerna i vattendjupet, fördelningen av växtlighetsbälten, längden och kvaliteten på strandlinjen samt mängden olika biotoper för mikroorganismer förklarar klart bättre än arealen på viltvattnets vattenyta de variationer i art- och individrikedomen för sjöfåglar Jägaren 2 l 2013 l 57
• Grunden för en produktiv våtmark för sjöfåglar skapas när våtmarken byggs. som kan observeras mellan olika objekt. De flesta strukturdrag hos ett viltvatten som är positiva för sjöfåglar är samtidigt också behagliga för människoögat. Barnkammare för nästan 70 andungar Våtmarken på Isoahde infriade redan under sin första sommar många av de ställda förväntningarna och Porkka har inte i efterhand behövt ångra sitt projekt. Redan i början av juni stimmade där en skara muntra änder och därtill kunde markägaren hälsa fem vitsvanshjortar välkomna som sökt sig till viltvattnets stränder för att beta. Därefter verkade det bli ännu mera liv och rörelse i viltvattnet och i början av juli var det redan 66 andungar som pep i Porkkas hembygdsvåtmark när knipornas, skrakarnas,gräsändernas och bläsändernas kullar räknades ihop. Enligt nyckeltalen för det första årets produktion av ungar kan vi vänta oss angenäma fågelräkningar där också i framtiden. Övergångszonerna ökar värdet Den som anlägger ett viltvatten skapar inte bara själva vattenområdet utan också helt nya angränsande biotoper. Det finns övergångszoner av många olika slag. På Isoahde finns bland annat olika kombinationer av våtmark och skog,och våtmark och äng. Efterhand som förändringarna framskrider kan det inom övergångszonerna till och med utvecklas alldeles nya livsmiljöer och kombinationer av sådana, som kan ha en klart större mångfald än renodlad åker, äng eller skog. Tack vare övergångszonernas många positiva effekter på viltet och naturen har de gjort raketkarriär i direktiven för viltoch naturvård. De skogbevuxna och de öppna övergångszonerna som gränsar till viltvattnet på Isoahde gård har förvandlat platsen till ett värdefullt modellområde för vilt- och naturvård. Uppströms om viltvattnet finns orörd skog där det förekommer översvämningar och bland annat där håller det på och utvecklas biotoper som är särskilt värdefulla för mångfalden. Även ruvande honor och fågelkullar betraktar svämskog som en trygg och säker plats. De öppna strandängarna som gränsar till viltvattnet och de gamla, halvöppna hagmarkerna ovanför dammsänkan bidrar till mångfalden av biotoper och känslan av öppenhet som är så viktig för en våtmarks djur- och växtliv. Kantskogarna kring viltvattnet är rent generellt varierade till strukturen och vid skötseln av dem har gårdsägaren i stor utsträckning följt principen om kontinuerlig odling och avverkningar som bevarar den skogliga variationen. I motsats till de mörka och täta granbestånden består en del av skogen närmast viltvattnet av ljusa skogsbryn som till sitt mikroklimat till och med kan vara solgassiga. De är primära biotoper för flera krävande dagfjärilar och trollsländor. 58 l Jägaren 2 l 2013 En kull knipungar. I början av juli fanns det redan 66 andungar som pep i den 2,5 hektar stora hembygdsvåtmarken när knipornas, skrakarnas, gräsändernas och bläsändernas kullar räknades ihop. När viltvattnet anlades gjordes grävningsarbeten av olika slag för att göra platsen trivsammare för sjöfåglarna och öka viltvattnets vattenskyddsvärde och landskapets variationsrikedom. Markägaren binder sig till sin vision Skötseln av viltvattnet på Isoahde gård och markerna runt omkring kommer att hålla Ville Porkka fullt sysselsatt under de närmaste åren. ?Här finns hur mycket som helst att göra, i synnerhet om jag vill förverkliga min vision om betesdjur på strandängarna och i de gamla hagarna. Det får säkert inte plats i planerna för den allra närmaste framtiden, men man ska ju ha drömmar, grunnar Porkka. I detta nu är vattennivån i viltvattnet sänkt för vintersäsongen till en rätt låg nivå eftersom det är meningen att röja i växtligheten och hålla produktiviteten hög också under sommarens häckningssäsong. Inte ens de bästa viltvatten eller fågelsjöar förblir produktiva utan sakkunnig skötsel. Det har vi lärt oss framför allt av erfarenheterna från många restaureringar av våtmarksnatur i skyddsområden. Inom projektet hembygdsvåtmark Life följer vi därför en verksamhetsmodell där vi medvetet önskar att markägarna och de övriga medverkande på orten förbinder sig och visar en vilja att på lång sikt upprätthålla produktiviteten hos sina egna objekt. I det här avseendet är vi inne på rätt väg, eftersom vi har haft glädjen att få samarbeta med väldigt motiverade personer.
• Gråbrokig rygg Tofs Klarrött ögonbrynsstreck Brun stjärtspets Ljus, brokig haklapp (vinter) Svart haklapp (sommar) (vår) Brunbrokiga vingar Spräcklig undersida Alknoppar Cirka 34 cm cm 250?350 g g Lingon Insekter Föda På vintern knoppar och hängen av al och björk. På sommaren gräsväxter, skott, frön och bär. Ungarna äter också insekter. Spillning Den årliga avskjutningen Tusen stycken 120 100 80 60 cm Järpe På vintern Cirka 39 cm g 350?450 g Spår På sommaren Bonasa bonasia Hazel grouse/Pyy Ungarna Järpen är vår minsta skogshöns- mycket gamla traditioner. På våren och hösten hävdar tuppen fågel och förekommer i hela lansitt revir med högljudda vissdet med undantag av nordligaste lingar. Lappland. Arten trivs i snårig och frodig blandskog, i synnerhet I flykten avger vingarna ett om där växer al, björk och karaktäristiskt mjukt sus gran. som hörs i korta intervaller omväxlande Det finns gott om med glidflykt. järpe och arten tål jakt väl. De årliga Järpen gynnas av populationsvariatiosmå oskötta snår nerna kan vara välsom lämnas kvar vid digt stora, vilket är diken och bäckar och typiskt för hönsfågger gömslen och föda. lar. Järpen får jagas från Järpen är en typisk 10 september till sista Ägg 7?11 st revirhävdande fågelart oktober, men om triangeloch kan därför jagas med inventeringarna visar att lockjakt. Jakt med järpstammen är svag kan pipa är en jaktform med begränsningar införas. blir flygga mycket tidigt; redan efter en vecka. Stammens täthet mätt i rutor om 50 x 50 km sommaren 2012 Fåglar/ km2 ?3,0 3,1?6,0 6,1?9,0 9,1?12,0 12,1? 40 Sommaren 2011 Hönsfåglarna i Finland i storleksordning 20 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Rapphöna Järpe Fjällripa Dalripa Orre Fasan Tjäder Källa: VFFI Jägaren 2 l 2013 l 59
• Sakari Lähteenmäki Teckning: Jouko Moisa Juniorsidan v o t i T e N r b e UPPGIFT:  Var övervintrar djuren nere på sidan? Vid varje vinterbo står en bokstav. Skriv in bokstaven i rutan bredvid djuret. Vilket ord bildar bokstäverna? Ordet har med bilden att göra. 60 l Jägaren 2 l 2013
• Affärer Hundar Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2013 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 3/2013 utkommer den 27 maj. Material till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 10 april. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050 365 9222 eller Jussi Kuittinen 050 3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050 3271 782 eller Marko Niemelä 045 1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050 572 7010. Internet: http://www.shhj.info. Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013 881 985, 0500 279 777. Valpar av norsk gråhund för älg- och björnjakt. Tfn ­ 534 3736. Valpar av norsk gråhund, toppkombination. Valparna föds i månadsskiftet mars-april. Tfn 045 112 4787. Jämthundsvalpar, 600 ?. Far: BCH Rosmusan Pyry. Mor:BCH Rävstranden Lotta. Tfn 0400 281 453. Jämthundsvalpar. Topphärstamning! Överlåts vecka 15. Tfn 050 431 4833. Valpar av rysk-europeisk laika, jaktlig härstamning. 050 374 7861. Valpar av finsk spets, tfn 040 582 1043. Valpar av smålandsstövare, champerinkennel.com, tfn 0400 671 677. Labradorvalpar av jagande föräldrar för jakt/fritid. Tfn 040 596 5140. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: Jorma Korpela 044 511 2013, engelsk setter: Antti Korhonen 040 725 3148, irländsk setter: Tero Savolainen 0440 130 703, gordonsetter: Jasu Sinkkonen 040 5198 819. Mera info på www.kkk-hhs.fi Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040 706 6810. Medlemssekreteraren 040 734 6356. www.foxterrier.fi . Labradorvalpar med jaktlig härstamning, födda v 10, överlåts v 17. Tfn 040 913 8310, www.metsänhengen.com. Beaglevalpar med jaktlig härstamning, drivande föräldrar. Tfn 040 584 3751. Beaglekull född 17.11.2012. 2 hanar kvar, till jagande hem. Bägge föräldrarna jagar. Ring för mera info. Chippade, vet granskade, avmaskade, reg. Första vacc gjord. Tfn 041 728 5941, Jari Mäki. Säljer Beaglevalpar, tfn 050 352 3843 eller kuopusmaa@hotmail.com. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040 764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Konservatorer Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934 eller 03 515 3230. Medlemsärenden tfn 09 874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ? Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050 563 0169.  www.trofeet.fi Valpar av basset fauve de bretagne till jagande hem. Mor FM i andra generationen. http://kennelonnensepan.kotisivukone.com/ Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas ? material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Valpar av working springer spaniel, jaktprovspremierad härstamning. Sparklecreaks kennel/ 050 527 4225. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www.markkunatri.fi. Säljes Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040 581 9624, www.trofeart.tk Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Pekka Inkinen 040 832 2858. Karelsk björnhund: Jaana Oinas, jaana@kaamosmetsan.com, 0400 740 443, Johannes Lehtomäki, johannes.lehtomaki@mhy.fi, 040 450 0024. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050 327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044 296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbsajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedlare: strh vorsteh 0400 438 112, kh vorsteh 040 715 7797, breton 040 764 8237, münsterländer 040 539 1301,  lh vorsteh 040 835 1289, kh ungersk vizsla 040 568 4426, weimaraner 040 911 1546, spinone 044 591 3642, korthalsgriffon 0400 872 991, bracco italiano 040 700 8320, strh ungersk vizsla 050 372 7846, bourbonnais 045 128 7262, stabyhoun 044 504 8966. Franska raser (utom breton) 045 111 4248, övriga raser 040 530 8445. Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net Stoppar upp och säljer tillbehör i branschen. Antti Kaatrasalo, tfn 040 964 2611, www.tayttotarvike.fi, Lapinlahti. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09 823 5757, 040 501 5166. Valpar av slh foxterrier, tfn 0500 160 830. Gordonsettervalpar f 11.1.2013. Jaktlig härstamning, vet granskade. 040 516 7509. Strh taxvalpar. Premierade bruksföräldrar. Tfn 040 913 8660. Strh taxvalpar, efter premierade föräldrar. Överlåts vecka 13. Tfn 040 833 9870. Smårovdjursfällor: fotsnaror för räv, slagjärn för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400 181 498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net/ Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor mfl fällor för smårovdjur. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi  eller ring 050 566 2691. Kanufällor + avgillringsmekanism, pris 120,-, Korsholm tfn 050 374 2562. Tikka T3 Hun 790,-, Armsan A612S  299,Sako 85 Syn SS 1550,-, Sako Kodiak 1800,Beretta A300 980,-, Beretta A400 Light 1550,-, Kahles 2,5-10x50 890,-, 3-12x56 ljusp 1420,-, Meopta 3-12x56 belysn 795,- 4-16x44MilD 790,-, Docter 2,510x48 699,-, 3-12x56 ljusp 899,Leupold VX-1 2-7x33 250,-, 3-9x40 295,Tubbs Mountaineer snöskor 30?, 36? 235,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06 528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 syn 360e,12/89 syn 440e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08 821 337, 0400 384 118, 0400 384 518. Snabb och billig frakt med buss och post! www.anonase.com. Tikka T3 Forest 308Win paketspecial med Burris optik 3-9x40, ljusp, 1290 e. Testvinnare Howa-gevär från 699 e. Beretta, Finn 412, CZ och Benelli. Kikarspecial! Meopta R1r 3-12x56 4K 795e, Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 348 4004, www.asetarvike.fi. Begagnat: stort, varierande urval vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi , 050 465 4695. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019 782 307. Köper, byter, säljer. Mer än 500 beg vapen i lager. Ring 050 367 6856, se www.ace-gun.com eller titta in: Relanderinkatu 90, 78200 Varkaus. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 31 33, 040 508 58 33. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi  På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400 820 492. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, WWW.ASEJAERA.FI Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08 761 831, 0400 296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. Jägaren 2 l 2013 l 61
• Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500 652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Vi bereder alla slags pälsskinn. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010 387 3090. www.taljatukku.fi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi , tfn 06 729 0431, 06 724 7815. Jag syr pälsar-västar-hattarr-handskar mm. www.turkisjanahka-asu.com, tfn 040 509 0691. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com kivelaoutdoor.com, tfn 040 728 4667. Ett enormt sortiment för jägare! Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ? and ? järpe ? älg ? hjort ? rådjur ? räv ? mårdhund ? mink ? kråka ? hök ? duva ? fasan ? björn ? varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044 368 1441. Inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Gräsandsungar för utsättning. Över tjugo års erfarenhet av anduppfödning. Tfn 0400 930 690. Teemu Järvis grafik med jaktmotiv. Som gåva eller till dig själv. www.teemujarvi.com Björnskinn. Fejkhuvud, monterat på filt. Har tillstånd. Pris 1880 e. Tfn 0400 343 084 KAUsilUvAt hAettAvAnA hUhtiKUUssA Metsähallituksen pienriistakausilupia voi hakea huhtikuun aikana. Hakemusten oltava perillä 30.4.2013 kello 16 mennessä. Täytä hakemuksesi lupahakujärjestelmässä Köper och säljer www.jahtihuuto.net Gedigen stuga av torrfura + bastu, tomt 4850 m2. Stugan 40 m2, bastun 9 m2, strandlinje c 250 m i Angeljoki. Goda möjl fiska och jaga. Medlemskap möjligt i jaktförening för småvilt och älg. Ligger 4,4 km från bybutiken i Tanhua. Bp 53.000 euro. Tfn 0400 653 866, email seppo. reijonen@kolumbus.fi Ett kap för krävande jägare! Bastu ? jaktstuga på 7,5 ha gård vid fors. Pietetsfullt byggd stuga av grov torrfura vid strid fors vid nordkarelska björnmarker. Vedeldning, belysning solpaneler, matlagning med ved och gas. Blandskog och skött tallplantskog. Egen strand 600 m. Andel i stora vattenoch myrområden. Bp 94.000 ?. Mera info tfn 0500 307 895. Vid Vanttauskoski i Rovaniemi (fd landskommunen) c 1,1 ha tomt vid goda jaktmarker! Säljes på anbud. Tfn 020 743 1200 (vard 8-16). Säljer ett skogsskifte i mellersta Österbotten, c 3 ha. Begärt pris 10 tusen ?. Tfn 050 599 3949. Köpes lupahaku.eraluvat.fi. Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Lisätietoja osoitteesta Vi köper pälsskinn av mård, mink, räv och mårdhund. P. Hirvonen, Möykkylahdentie 9, 83700 Polvijärvi. Tfn 0500 328 875. www.eraluvat.fi tai palvelunumerosta 020 69 2424. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Pumphagelgevär Marlin Glenfield 778. Även skadade beaktas. Tfn 040 833 9870. Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02 728 7503. 62 l Jägaren 2 l 2013 Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03 779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 6130655, 040 5354134, www.asehuolto.net. Rådjursjakt på Åland från 15augusti till 30 november, pris från 520 ? /person. 3 dagar tornjakt, hundjakt. Fågeljakt knipa oktober?december 3 dagar, 250 ?/pers. Stuga 45m2, fullt utrustad, dusch, toalett, självhushåll, linne, slutstädning, kyl, frys, tv. Bågjakt mot offert. Fiske havsöring, gädda, sik, 3 dagar från 150 ?/person: Båtar, stuga, linne, bastu, licens, 30km2 ingår från 15 april, jaktområde 1500 ha. Fiskeområde 30 km2, säljakt,  ordnar all jakt med guide, fiskeguidad tillgänglig, se www. svinostugby.com,  svar gärna på svenska, engelska. Tel: +358 183 5781, mobil: +358 40 088 6558. Klövdjurs- och andjakt i Sagu. www.prohunting.fi/ 040 558 9012, pro.hunting@luukku.com Säljakt i Bottenviken (Uleåborg), tfn 0400 154 600. Björnjakt i Suomussalmi, tfn 050 325 8966. www.erapalvelu.net Jaga i Lappland! Hyr stuga och jaktstuga i Sodankylä, tillstånd för småvilt. www.unarinkamppa.fi Jag servar jaktradior, hundpejlar? RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Uthyres Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040 7188 170. En stuga i Salla, välutrustad. Vid stranden av Pyhäjärvi, 2-4 pers. Fiska, jaga, kör snöskoter. Tfn 040 088 5927. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Stuga i Pyhäjärvi. Jakt + fiske. 040 036 2985. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06 383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Jakt erbjuds Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. I Kuusamo vid Iivaara; jaktstugor, måltider, bastu. www.iivaara.fi Jaktstuga mitt goda jakt- o bärmarker, fiskevatten. Utrustning; el, 2 sovr + stuga + bastu, elspis, väg fram, bakugn, källvatten med pump, avlopp. Se bilder /läge Jaktmarker nära stugan, Vp Hirvivaara-Rostua, c 19 000 ha. Pris 340-470 ?/vecka; 70 ?/dygn inkl el, ved, fisketillstånd, båt. Tarmo Voutilainen, tfn 040 194 7533. Mellan Kuusamo och Ruka semesterstugor vid goda jaktmarker och fiskeställen. En jaktstuga vid samfälld skog i Kuusamo. Jaga höns, hare, björn och älg. Tfn 0400 575 632. Stugor i östra Kuhmo. Tfn 0500 253 563. 2 stugor i Sotkamo mitt i statsmarker. Tfn 040 582 6397. Övrigt Toppenpopulära drevjakter i Polen, 3 jaktdagar, 4 nätter Ring 0400 628671. www.hanhijahdit.fi Kontanter, kontanter ! ! ! Behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis, 03 781 8350. Luottopantti, Joensuu, 013 227 010. Estland: drevjakt på vildsvin i fantastiska marker! Sverige: gåsjakt du inte glömmer! www.hanhijahdit.fi Testa hunden på vildsvin + björn! www.taistosulevi.fi eller 040 777 1495. Riistapeltosiemenet 2013 Hirvi- Diana Peura- Kauris- Diana Moniv. Riistalaidun Diana Fasaani- Peltopyy- Diana Diana- Auringonkukka Diana- Rehukaali Grampian Diana- Rehukaali Keeper Diana- Rehurapsi Hobson Diana- Rehuöljyretikka Diana- Turnipsi Massif Diana- Naattinauris Tyfon Diana- Rehunauris Samson Luonnonhoitopelto seokset: LHP- Riista LHP- Maisema Hirviriistaseos Linturiistaseos 1 kg 3 kg 2 kg 3 kg 2kg 1 kg 1 kg 1 kg 3kg 1 kg 1kg 1kg 16 e 34 e 26 ? 34 ? 24 ? 23 ? 49 ? 9? 35 ? 18 ? 19 ? 15 ? 10 kg 10 kg 10 kg 10 kg 81 ? 95 ? 87 ? 75 ? Rehurapsi Akela Rehuherne Arvika Rehuöljyretikka Apoll Rehukaali Inka Rehujuurikas Brigadier Naattinauris Samson Meiltä saat myös laadukkaat KNZ nuolukivet riistalle. 25 kg 25 kg 10kg 1 kg 1 kg 0,5 kg Tilata voit: soittamalla p . 010 440 9410 verkkokaupastamme www.erakontti.fi, tai sähköpostilla erakontti@erakontti.fi Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4 11120 Riihimäki 104 ? 49 ? 69 ? 20 ? 15 ? 10 ?
• Jägaren Nr. 1/2013 62. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 2.4.2013. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionsråd: Reijo Orava (ordf), Aku Ahlholm, Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Marko Mikkola, Marja Lammi, Ilkka Lampi, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen Petri Vartiainen och Vesa Ruusila Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Marja Lammi, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint) Översättning: Berndt Zilliacus och Julia Westerberg Pärmfoto: Hannu Huovila, Vastavalo Tryckeri: Hansaprint 2013/Jag13_01 ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Adresser Regionernas adresser www.riista.fi/Kontaktuppgifter Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Kundservice och rådgivning: Tfn. 029 431 2001 (vardagar kl 9-15) asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret Tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi www.riista.fi/tilaukset Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret.Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi Telefon 0303 9777 Kontaktuppgifter Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn. Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, Besöksadress Viksbågen 4, tfn. 0295 301 000 www.rktl.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tfn. växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, Tfn. växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jägaren 2 l 2013 l 63
• © Mikael Wikström www.asejaera.fi ÅBO Tel. (02) 239 0930 KIMITO Tel. (02) 423 804 Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen. Träpilar ECC 45# 10 st Laser Genetics ND 3x40 Sub Zero 370 ? Deben Terrier Finder Long Range 240 ? Hatsan 125 5,5 mm Vapenskåp SP 88 239 ? SP 75 700 ? 570 ? SP 88 75 ? Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. www.midway.fi ? 09 5122 933 Telefonservice vardagar 12-17 Mosin Nagant Syntetstock TUOTENRO 777174 119? Mosin Nagant Tryck med säkring TUOTENRO 559350 180? BSA Goldataar 3-18x44 TUOTENRO 939230 290? RCBS Rock Chucker Supreme TUOTENRO 937051 490? EGW Picatinyskena till Tikka T3 TUOTENRO 412774 70? Barnes LRX 175 gr 30 cal 50 st TUOTENRO 185355 70?