• LÄS PÅ NÄTET: www.jagarentidningen.fi RIPJAKT PÅ VINTERN UNGDOMS­ REDAKTÖRERNA HAR BÖRJAT SOTKA­ VÅTMARKER EFTERLYSES VARGARNA ORSAKAR SKADOR 2/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare
• 32 12 50 52 VILTET 20 SOTKA-projektet ett lyft för änderna! 22 SOTKA-projektet är en massiv samlad insats 28 Sjöfågelinventeringarnaflyttarut pånätet–nyainventeringspunkter behövs 30 Viltdagarna 2020 58 Recept a la Akseli Herlevi 64 Kanadagåsen LAGAR OCH LICENSER 60 Arrendering av vattenområden för jaktpåhjortdjur 16 56 AKTUELLT 5 Nyheter 16 Ungdomsredaktionen 32 Hönsfågelavskjutningen2019 38 Älgavskjutningen2019 48 Nytt projekt sätter planeraren på vargspåret 50 Vargattackernamotdjur2019 56 Begränsningenavblyetikulor 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar JAKT 4 Den första fällningen 12 Vinterriporna – ödemarkens vita fåglar 24 Väckmeddefrämmanderovdjuren: grytjakt 34 Älgjaktsmetoder:Älgjaktpåskidor 40 Tillsammansmedhunden – missöden och första hjälpen 44 Det hände sig på jakt 44 Projektet Välmående av vilt framskrider 46 Alternativförslaktskjulet 52 Enjägaresvapen: Universalkulan.222Remington 54 Skytte med stöd – en färdighet dumåsteläradig FORSKNING: Hur kraftigt beskattar jägarna skogshönsen? Vinterjakten på ripa ger minnen för livet Vargattackerna mot djur 2019 Från fågel till rådjur universalkulan .222 Remington Tidningens ungdomsredaktion Begränsningar av blyet i kulor 2 Jägaren 2/2020 Innehåll
• Antalet lösta jaktkort och personer som avlade jägarexamenhadeökat. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Mot den ljusnande vår I börjanavåretblevstatistikenöverantaletjägareunder föregåendesäsongklar.Ochdenbjödpåenpositiv överraskning.Antaletlöstajaktkortochpersonersom avladejägarexamenhadeökat.Detfinnssäkerligenflera orsaker till det här, men en betydande del av lasset har dragitsavdeaktivaijaktvårdsföreningarna.Deharhållit förberedandekurserochexamenstillfällen,ochharberättatomjaktenpåolikaevenemang.Ettstorttackgår också till alla de föreningar, jaktlag och enskilda jägare somharuppmuntratnyajägareattgåmediverksamhetenochsomhartagitnybörjaremedpåjakt. Även vi här på redaktionen jobbar med att skapa nyakanalerförattsläppaframungdomarna.Deunga jägarnasrösthörsalltstarkareitidningenJägaren.Idet härnumretpublicerarvidennyaungdomsredaktionens förstaartiklar. Ävenundersökningenavförtroendeochanseende harbjuditpågodanyheter.Denmätervadvanligamed­ borgareanseromdeoffentligaorganisationerna.Vårt anseendeblandvanligtfolkharökatsedanfjolåret.Men anseendetäringentingsomviskaparhärvidskrivbordet. Det skapas av det vi gör, av det offentliga samtalet och i synnerhetavmötenamedmänniskorivardagen.Äveni det här arbetet är det i synnerhet jaktvårdsföreningarna som har lyckats; de representerar viltförvaltningen på lokalnivå och samtliga jägare gentemot den stora allmänheten. Underdesenasteårenharvivarittvungnaattbereda oss på en minskning i antalet jägare, som framför allt berorpåenminskningavåldersklasserna.Närnujägar­ antaletiställetharökatsåfårdetvårenattseljusareut änförut.Beredskapen,detaktivaungdomsarbetetoch denhållbaraochetiskajaktenbärfrukt.Låtosstillsammansfunderapåhurviskafådenpositivautvecklingen att fortsätta! 20 Projektet SOTKA återställer våtmarker Ledar n Jägaren 2/2020 3
• L ahtisbon Marianna Saren var redan vuxen när hon blev intresserad av jakt efter att ha provat på skytte. Hon inledde jägarbanan med småvilt, men efter en tid kände hon att det var dags att jaga också större vilt. En fredag kväll i oktober åkte Saren tillsammans med en vän till Nokia för att jaga. De såg betande hjortar, men fick inte någon skottchans innan det blev mörkt. Tidigt följande morgon smög vi tillbaka till vaktjaktskojan. Vi såg hjortar igen, men det var för dunkelt och dimmigt för att skjuta. Äntligen klarnade det upp en smula. Jag fick syn på en av bockarna en bit ifrån de andra och på lämpligt avstånd, berättar Saren. Bocken verkade vara på väg därifrån. Morgonstunden var redan förbi och hjortarna hade betat klart. Bocken stannade med sidan till och jag visste att det här var chansen som jag måste ta vara på. Jag fattade beslutet rätt snabbt. Pulsen steg, men skjutträningen hade gett mig säkerhet och rutin, fortsätter hon. Det blev en träff och bocken skuttade iväg i gräset. De följde blodspåret och hittade hjorten efter några tiotal meter, död. Jag överväldigades av en väldig glädje över att ha lyckats, men blev samtidigt också vemodig. Jag hade fått en bra träff och viltkött, men å andra sidan hade jag avslutat livet för ett stort och vackert djur. Känslan av sorg var inte stark, men den fanns där ändå. En känsligare person hade låtit bli att skjuta eftersom han eller hon hade följt med de betande djuren kvällen innan. Tidigare undrade jag om det skulle kännas obehagligt att skjuta djur. Andra nöjer ju sig med att handla sitt kött i butiken. Men jaktsituationen kändes inte otrevlig tidigare och gjorde det inte heller nu, konstaterar Marianna Saren. ”Om jag ska jaga så måste jag kunna ta hand om bytet” Saren upplever att hon genom jakten värderar köttet högre. Hon tycker att det är viktigt att själv kunna ta hand om bytet från början till slut. Visst känns det fint när man har skjutit, flått och styckat ett lite större djur och fått kött som räcker till matlagning flera gånger, utbrister Saren glatt. Saren berättar att hon upplevde en ny sorts säkerhet när hon sköt, trots att det handlade om ett nytt slags vilt som var större än förut. Hennes flitiga skjuttränande och jakten på småvilt hade betalat sig. Hornen hängde hon upp på väggen som ett minne av sin första stora fällning. Vitsvanshjorten var Marianna Sarens första stora fällda vilt. Glädjen och vemodet lämnade ett bestående minne. TEXT Johanna Hellman BILD Petri Vartiainen ”Mitt självförtroende som jägare tog ett steg framåt” 4 Jägaren 2/2020 Den f rsta fällningen
• STORA ERSÄTTNINGAR FÖR SKADOR ORSAKADE AV GÄSS Miljöministerietuppgerattdet under2018lämnadesinen rekordstor mängd ansökningar om ersättning för skador orsakadeavfredadearter.Majoritetenavdeutbetaladeersättningarna handlade om skador som vitkindade gäss hade orsakat lantbruket. HALSBAND GER MERA DATA OM VILDSVINSSTAMMEN Enligtuppskattningargjorda avNaturresursinstitutethar vildsvinsstammen minskat med cirka30%frånåretinnan.På institutettänkermanföljamed vildsvinens rörelser och stammens storlek genom att i år börja sätta sändarhalsband på sviniSydöstraFinland. I korthet PILOTPROJEKTET FÖR UTBILDNING AV NYA JÄGARE HAR BÖRJAT A llt fler nya jägare saknar konkreta och praktiska möjligheter att skaffa sig de grundläggande kunskaperna och färdigheter för jakt. Vi tänker svara på den växande efterfrågan med en utbildningshelhet för nya jägare. Finlands Jägarförbund och Finlands viltcentral har tillsammans planerat helheten och syftet är att deltagarna ska få känna på jakten ”på riktigt”. Ett antal jaktvårdsföreningar, jägarförbundsdistrikt och jaktföreningar organiserar pilotutbildningen tillsammans. Utbildningarna ordnas under ett år och varje del tar högst en dag. Innehållet varierar på olika håll i landet, men inkluderar åtminstone delarna ABC för jaktskytte, verksamheten i en jaktförening och en jaktdag. Dessutom kan skjutprovet ingå i utbildningen och hur det går till på ett öppet skjutprov, jakthundar, viltvård och en andra jaktdag. GULDSCHAKALEN TIDIGARE I FINLAND ÄN VI TROTT En viltkamera fångade en guldschakalpåbildredani augusti2018iKajanaland. Det här är den tredje bekräftadeobservationenivårtland.I Estland gjordes den första säkra observationen2013.Menvisst kom det som en överraskning, uppgerspecialplanerareMarko Svensbergpåviltcentralen. MÅNGA HJORTAR FÄLLDA TROTS DEN SNÖFATTIGA VINTERN Även om vintern var besvärlig såblevhjortjaktenenframgång. På många orter överskreds tröskelvärdetförenminskningrejält. Stammen har troligen redan vänt nedåt eftersom jakten koncentreradestillhonorna,uppger vilthushållningschefJarkkoNurmi belåtet. Vill du delta i pilotutbildningen för nya jägare? Har du fyllt 18 och har nyligen skrivit jägarexamen men saknar jaktmöjligheter? Kan du delta i kursdagar i Nyland, Tammerforstrakten eller kring S:t Michel? Är du villig att förbinda dig till att under utbildningsåret delta i 3-5 kursdagar som ordnas för samma grupp? Om du svarade ja på samtliga punkter ska du anmäla dig till den pilotutbildning som passar dig bäst på adressen https://metsastajaliitto.fi/ ilmoittautuminen-koulutukseen. Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund betalar för arrangerandet av pilotutbildningen och deltagandet (utom för en eventuell skjutprovsavgift). Med hjälp av kommentarerna som vi samlar in från deltagarna och arrangörerna kommer vi att vidareutveckla helheten på lämpligt sätt för att kunna arrangera utbildningen i störrre omfattning. 5 Jägaren 2/2020 Nyhet r
• TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Äntligen goda nyheter! Ijanuarifickjägarnaefteratthaväntatidecennierprova påvinterjaktpåtjädertuppochorrtupp.Kommentarerna från jägarna har över lag varit väldigt positiva och för de flestavarupplevelsenunik.Snölägetochväderlekeni jaktområdena lämnade säkerligen också ett bestående minne – rejält med snö och kyla! Bytet blev väldigt anspråkslöst, vilket betyder att vinterjaktengaranteratinteäventyrarfågelstammarnashållbarhet. För många jägare verkade det räcka till med att ha fått chansen,ävenomdetinteblevavattjaga. För vitsvansarnas del nådde jägarna trots de synnerligen besvärligaväderförhållandenaettstrålandeslutresultat.Avskjutningenblevrekordstor;inallesfälldes60 454 hjortar.AvskjutningenöverskredtröskelvärdetsomNaturresursinstitutethadeberäknatförregionernaSatakunta, EgentligaFinlandochNorraTavastland.Medtröskelvärdet avses mängden fällda hjortar som borde vända stammens utvecklingstrendnedåt.IregionernaEgentligaFinlandoch Satakuntaöverskredhonornasandelavdefälldavuxna hjortarnamedgodmarginalandelenhanar.Dethärhar självfallet en betydande inverkan på hjortstammens fortplantning. Lättnadernaihundparagrafernabidrogtilldetgodaslutresultatet,liksomävenändringarnaijaktarrangemangen somjaktföreningarnahadeinfört.Jaktenmedjaktlagmåsteutökaseftersombristenpåsnöförsvåradevaktjakten. Dessutomhadehjortarnamerännogattätaochbehövde därförintesökasigtillutfodringsplatserförattfåmat.Det är mycket sannolikt att det kommer att bli vanligare med jaktlagsjaktmedhund,vilketgerossgodamöjligheteratt förvaltahjortstammen.Näralltkommeromkringgavden snöfattigavinternossettgotttillfälleattutvecklahjortjaktenochgöradenmångsidigare. DET FINNS 2152 AKTIVA ROVDJURSKONTAKTPERSONER I VÅRT LAND. Vill du jobba hos oss? Finlands viltcentral söker en • viltplanerare till Kajanaland • viltplanerare till Norra Savolax som ersättare för en alterneringsledighet för tiden 1.6–27.11.2020 • expert på ekonomisk förvaltning som ersättare för en alterneringsledighet för tiden 4.5–30.10.2020 Skicka in din ansökan senast den 3.4.2020. Läs mera om lediga jobb och hur du ansöker på https://riista.fi/sv/category/lediga-jobb/. Skicka din jaktvideo till oss Har du lyckats fånga ett fint ögonblick på jakt och vill låta också andra se den? Vi publicerar läsarnas videor i nättidningen (jagarentidningen.fi). Vi redigerar filmen så du kan lugnt skicka in den som den är till adressen jagaren@riista.fi. Vi betalar fotografen ett honorar för varje publicerad film. K lumn 6 Jägaren 2/2020 6 Metsästäjä 1/2020
• Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Aino Vaittinen inte bara jagar utan tillbringar också mycket tid på skjutbanor: ”Jag blev biten direkt när jag märkte att jag är bra på att skjuta. På bilden skjuter jag för första gången med miniatyrgevär. Före det hade jag i några månader hållit på med luftgevärsskytte. Nuförtiden tävlar jag på rörliga mål, för det stöder jakten väldigt bra. Jag tränar separat för tävlingarna och för jakten eftersom jag skjuter med olika gevär.” FORSKARNA BEKRÄFTAR ATT DE NORSKA VARGARNA ÄR SKANDINAVISKA Påståendet som i höstas förekom också i de finska medierna om de norska vargarnas ursprung har visat sig vara grundlöst. En norsk lantbrukarorganisation hävdade under julen att dna-undersökningar skulle ha påvisat att de norska vargarna skulle vara delvis hybridiserade och delvis leda sitt ursprung till en djurpark i Paris. Nyheten väckte redan från början en hel del tvivel. Rovdata, som är en självständig enhet inom det norska naturforskningsinstitutet Nina och forskar om de stora rovdjuren, har undersökt de här vargarnas dna och kunnat konstatera att påståendet är grundlöst. Samtliga prover visade sig höra till samma skandinaviska vargstam med tydliga kopplingar till den finska och den ryska vargstammen. Byt till e-faktura för jaktvårdsavgiften! Görettavtalome­faktureringmeddinbank såfårdufakturanförjaktvårdsavgiftenför jaktåret2020­2021some­fakturadirekttill banken.Betalafakturansenastpåförfallodagensåfårdujaktkortetmednummerfyraav tidningenJägaren.Kortetärlikastortsomett bankkort.JaktkortetuppdaterasiOmariista någradagarefterbetalningen. Gör så här: 1.Loggainpånätbanken. 2.Görettavtalom(ny)e­faktura.VäljFinlands viltcentral som betalningsmottagare ochskrivinviltvårdsavgiftimeddelandefältet. 3.Angedittpersonnummer. Avtaletome­fakturabehöverinteförnyas varjeår. € 7 Jägaren 2/2020 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA
• Ändringen i skjutvapenlagen 1.12.2015 innebar också en ändring i bestämmelserna för förvaring av skjutvapen, vapendelar och patroner. En nyhet är kravet i 106 § på förvaring i säkerhetsskåp om det handlar om fler än fem skjutvapen, vapendelar som kan sättas ihop till fler än fem skjutvapen eller om ett (räcker med ett enda) särskilt farligt skjutvapen (enligt definitionen i 9 § i skjutvapenlagen). Övergångsbestämmelsen innebar att personer som hade fler än fem skjutvapen att förvara innan lagen trädde i kraft kunde fortsätta förvara dem enligt de gamla bestämmelserna. Men från den första december ska även dessa personer förvara sina vapen i ett godkänt säkerhetsskåp eller i ett utrymme som är godkänt av polisinrättningen. Om en person som har fem vapen skaffar ett sjätte före utgången av november så träder skyldigheten att förvara vapnen i ett säkerhetsskåp omedelbart i kraft. Skyldigheten att förvara i säkerhetsskåp hänger inte enbart på antalet vapen som ägs av en enskild person. Om medlemmarna i ett hushåll tillsammans har fler än fem vapen att förvara så ska samtliga vapen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett utrymme som är godkänt av polisinrättningen. Godkända säkerhetsskåp Du kan se om ett säkerhetsskåp är godkänt för förvaring av fler än fem vapen på märkningen på insidan som anger enligt vilken standard skåpet är tillverkat. Enligt inrikesministeriets förordning 956/2017 är följande standarder godkända: nivå S1 i standarden EN 14450 och nivå i standarden EN 1143-1. Dessutom har polisstyrelsen gjort bedömningen att den svenska normen SSF 3492 uppfyller kraven i ovannämnda standarder och har godkänt skåp enligt denna norm för förvaring av fler än fem vapen. INRIKESMINISTERIET INFORMERAR Fler än fem vapen kräver säkerhets skåp – övergångstiden går ut 30.11.2020 Ungdomsredaktörerna valda I föregående nummer efterlyste vi unga jägare till vår redaktion som är intresserade av att skriva och fotografera. Vi fick in tiotals väldigt fina ansökningar från begåvade ungdomar som önskar föra fram sin egen syn på jakten. Till redaktörer för ungdomsspalten har vi valt ut Reetta Hokkanen från Suomussalmi, Lauri Liuko från Kangas, Elisabeth Mattsson från Houtskär, Hanna Metsälä från Kouvola, Karlo Ruotsalainen från Tavastehus samt Johan Salminen från Lahtis. Vi gratulerar de utvalda och tackar alla som skickade in en ansökan! JAKTOCH FISKEAKADEMINS UNGDOMS LÄGER 29.6–3.7 På lägret får deltagarna syssla med naturen, fiske och jakt i varierande former. Dessutom är det möjligt att skriva jägarexamen. Vi tar emot 32 pojkar och flickor i åldern 10-15 år. Plats: Jaktföreningen Luumäen Metsästysseura ry:s stuga, Teeriaho 13, 54590 KAITJÄRVI Deltagaravgift: 180,Anmälningar: senast 31 maj Lemi-Taipalsaari jaktvårdsförening, Petteri Saarnia, tfn 050 336 2293 Savitaipale-Suomenniemi och Luumäki jaktvårdsförening, Pasi Laari, tfn 0400 298 308 Nyhet r 8 Jägaren 2/2020
• MÄRKTE DU? Tidningen Jägaren nu också på nätet Följ med vad som händer på jaktfronten Webbtidningen har en spalt för aktualiteter som uppdateras fortlöpande. Där lägger vi ut både lokala, regionala och nationella viltnyheter. Nu kan du också läsa din tidning i mobilen eller datorn Dukandelameddigavdeintressantasteartiklarnaidesocialamedierna! www.jagarentidningen.fi Dessutom har tidningen nu ett Instagramkonto: @metsastajalehti – Följ oss och dela dina egna jägarstunder. 9 Jägaren 2/2020
• VARASTON TYHJENNYS – NYT SUOSIKKI RANGER ULKOILUPUKU Kevyt ja hyvin istuva ulkoilupuku on valmistettu kestävästä vettähylkivästä puuvillapolyesteristä. Housuissa joustavat Cordura Strech-paneelit. SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Monipuolisilla ominaisuuksilla varustettu, tekninen metsästyspuku. Vedenja tuulenpitävä Rain-Stop® -erikoiskalvo. Retkitukku-hinta 279,00 € EXTREME LITE CAMOPUKU Erittäin tekninen ja kevyt puku liikkuvalle metsästäjälle ja eränkävijälle. Retkitukku-hinta 249,00 € PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Vedenpitävät metsästyshousut huippuominaisuuksilla. Mallit naisille ja miehille. ARENAS METSÄSTYSHOUSUT Liikkuvaan metsästykseen. Retkitukku-hinta 99,90 € CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI Erittäin lämmin toppahaalari monipuolisilla ominaisuuksilla. Rain-Stop®-kalvo. Retkitukku-hinta 199,00 € TUNDRA METSÄSTYSPUKU Hiljainen, topattu metsästyspuku. Retkitukku-hinnat: Ruskea 279 € Blaze 3D 299,00 € KODIAK KÄÄNTÖTAKIT Metsästäjän kääntötakki oranssilla ja vihreällä värillä. Hyvin hengittävä ja vedenpitävä APS-kalvo. Retkitukku-hinta 99,90 € CARIBOU TC -HOUSUT Kestävää, vettä hylkivää ja tuulenkestävää TC-Lite-kangasta. Retkitukku-hinta 89,00 € HUIPPUSUOSITTU ! 249,ALKAEN 79 90 KATSO HINTAA! 59 90 199,199,LÄMMIN! 149,79 90 VIHREÄ TAI HARMAA 199 90 BLINDTECH INVISIBLE II 249,MYÖS NAISILLE! MYÖS NAISILLE! MYÖS NAISILLE! MYÖS NAISILLE! APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu täysin vedenpitävä metsästyspuku liikkuvalle metsästäjälle. Erinomaisesti hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. SÄÄSTÄ JOPA 80 € SÄÄSTÄ JOPA 100 € SÄÄSTÄ JOPA 50 € SÄÄSTÄ 30 € SÄÄSTÄ 40 € SÄÄSTÄ 50 € HUNTER GREEN 199,(279,-) CAMOT 229,(299,-) 119 90 SAIMME LISÄERÄN! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-19, La 10-15
• KAIKKI MUCKBOOT -SAAPPAAT -25 % LOPUT IGLOO THERMO -KENGÄT -25 % LOPUT VIKINGIN TALVIKENGÄT -25 % ALK. 169 90 VALTAVA VALIKOIMA ASEKAAPPEJA! Asekaapin ostajalle Foodmaster Premium lihaveitsi KAUPAN PÄÄLLE! Etutuotteen arvo 24,90 €. S12HD + SMS3 RIISTAKAMERA Päivitetty malli Suomen suosituimmasta S12-sarjan riistakamerasta! Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. HUIPPU-UUTUUS! 199,Muistikortti ja paristot 12kpl KAUPAN PÄÄLLE! TUOTTEITA SHOKKIHINNOIN! KATSO UUTUUSVÄRIT VERKKOKAUPAST A! MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! TREKKING LITE ULKOILUHOUSUT Laadukkaat ja hengittävät tekniset housut kaikenlaiseen ulkoiluun. Kevyestä materiaalista valmistetut housut joustavat ja istuvat hyvin stretch-osioidensa ansioista. Mallit miehille ja naisille. HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. USEITA VÄREJÄ! 79 90 USEITA VÄREJÄ! 79 90 DRIRELEASE HUPPARI Tekninen huppari metsästykseen ja vapaa-aikaan. Koot: XS-3XL. Mallit miehille ja naisille. MERINO HUPPARI Monikäyttöinen merinovillahuppari metsästykseen ja vapaa-aikaan. MARE PUUVILLAPAITA Tyylikäs, mukava ja perinteisen ruutukuvioinen paita. Retkitukku-hinta 99,90 € CHESTER CARDIGAN FLEECETAKKI Välikerrastoksi tai päällystakiksi. Retkitukku-hinta 99,90 € SUOSITTU! 99 90 79 90 44 90 39 90 SÄÄSTÄ 55 € SÄÄSTÄ 60 € HBN Strecht-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € HBN Strecht-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € LOPUT RAPALA WINTER BOOTSIT -25 % Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat voimassa vähintään 5.4.2020 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U
• D e nästan tre meter långa skogsskidorna sjunker djupt i drivan vid kanten av fjällbjörkarna. Snön skulle bära bättre ute på öppen mark, ett tjugotal meter åt sidan där den hårda vinden och kölden har packat snön. Jag stannar och lutar mig mot stavarna för att pusta och skjuter upp luvan i min svettiga panna. En blick bakåt avslöjar att pulkan har plöjt en djup fåra i den mjuka snön. Lasten är tung eftersom pulkan är packad med utrustning för en vecka, från snöskyffel till spritkök och sovsäck och tält. Visserligen ska vi övernatta i ödestugor, men här i ödemarkerna i den lapska armen måste man vara beredd på att tälta eller gräva ut en håla i snön. Skidåkare på långtur styr vanligen kosan ut i ödemarkerna först i april när vårsolen och nattkölden skapar bärande skare. Vårt sällskap har gett sig iväg redan en månad tidigare eftersom ripjakten tar slut den sista mars. En långtur på vintern för att jaga ripa bjuder på djupa snödrivor, sträng kyla och blåst, men också på minnen för livet tillsammans med vänner; vi njuter av bytet och norrskenet. text och bilder Joel Ahola För framryckningen är björkbeståndet utmed bäcken inte det bästa vägvalet, men jag kämpar mig fram här fullt medvetet. Då får jag syn på det jag kom hit för: spårlöpor efter ripor som slingrar sig kring snåren. Se där spåren efter dagens betande! Jag kränger hagelgeväret från ryggen, öppnar piporna och stoppar i patroner. Jag håller med vänster hand om framstocken och lägger kolven mot magen, stödd mot dragselens höftbälte. Med höger hand håller jag bägge stavarna, men sticker inte händerna genom öglorna. Skidandet blir ännu besvärligare, men jag kämpar mig bit för bit framåt. Jag spanar noga av kanten på björkbeståndet eftersom de vita riporna är osynliga i snön. I det samma flyger en ripa upp med ett skratt tio meter ifrån mig. Stavarna faller ur handen och hagelgeväret stiger till kinden. Skottet dånar och bryter friden i ödemarken och ripan störtar i drivan. Jag betraktar en ensam fjäder som dalar – och ler. VINTERRIPOR Ödemarkens vita fåglar 12 Jägaren 2/2020
• På vädrets villkor Kölden biter mig obarmhärtigt i kinderna. Jag drar upp kragen och drar luvan under huvan längre ner över öronen. Vi har redan skidat i fyra dagar i Utsjoki, i ödemarken i Paistunturi. Föret är bättre nu än i början, för under den första natten var det 37 grader kallt. Därefter blev vädret mildare och återgick till normala köldgrader, men i stället blåste det nästan upp till storm. Svärfar fick en liten förfrysning på kindbenet som minne. Vid Kuivistugan har vinden drivit ihop så mycket snö att jag kan skida upp på stugtaket. Nu har vi inkvarterat oss i Njavgoaivistugan där min kamrat stannar kvar för att koka morgongröt och slappa. Jag kan inte låta bli att ge mig ut på en liten morgontur längs en närbelägen bäck trots att kölden återigen är sträng. Som jag känner det så är jag snarare en vandrare än en jägare trots att jag skaffade jaktkort redan som elvaåring. Med somliga mått mätt är jag en usel jägare eftersom det finns folk som anser att man inte alls ska jaga hönsfågel utan hund. Men trots kritiken sätter jag stort värde på ödemarksriporna som jag har fällt. Må envar njuta av jakten på sitt sätt! Det gör ju bara jakten rikare. Jag inledde min karriär med långa jaktturer med höstliga vandringar. Under ”ruskan” i september är det lätt att ta sig fram och överleva i terrängen, men jag gillar oktober bättre. Då står fjällbjörkarna kala och de nästan vita riporna avtecknar sig tydligt i den mörka terrängen, om inte den första snön redan har fallit. Höstjakten är fantastisk, men en vintervandring på ripjakt är strået vassare. På bägge jakterna skjuter jag nästan alla ripor på marken. I regel går det åt lika många patroner som det finns fåglar i dagskvoten. Höstjakten är fantastisk, men en vintervandring på ripjaktärstråetvassare. På en lång jakttur korsar man öppet fjäll när man tar sig från en björkbevuxen dal till nästa. Ödemarken är en arktisk jaktmark som inte bara ger jägaren byte utan också upplevelser, lärdomar och minnen för livet. 13 Jägaren 2/2020
• Jag väcks ur tankarna med ett ryck när två ripor löper iväg över snön bara några meter från skidspetsarna. För den ena får spurten ett brått slut, men den andra hinner löpa tio meter till. Där hejdar den sig för att begrunda läget. Begrundar gör även jag. Varför fungerar inte den andra pipan? Tydligen har kölden fått slagstiftet att kärva. Fort, bryt bössan, ut med tomhylsan ur den fungerande pipan och flytta patronen från undre pipan till övre. Den andra ripan faller också den, men operationen kan väl inte kallas en doublé eftersom jag måste skjuta båda fåglarna med samma pipa. Mitt ute i ingenstans I ödemarken finns det inga vägar. Den börjar först där som jägare på dagstur vänder. Friheten börjar när det är tio kilometer till plogad väg. Jakttrycket är försumbart i den här trakten och riporna beter sig annorlunda. De har kanske aldrig råkat på människor, hundar eller snöskotrar. Ofta blir de inte skrämda av en jägare som skidar långsamt, ens om han skulle ha grälla fritidskläder i stället för snödräkt. Min längsta vinterjakt på ripa var bortåt 200 kilometer lång. Rutten gick genom hela tre tillståndsområden. Nära gränserna för småviltsområdena måste man ofta köpa dubbelt tillstånd för att kunna jaga från morgon till kväll. Väderleken eller trasig utrustning som måste lagas har ibland försenat den planerade tidtabellen eller tvingat mig att lägga om ruttplanen helt och hållet. Sådana gånger har det blivit en mellandag i jakten eftersom tillstånden var skaffade för fel område. I princip går det att skaffa ett tillstånd som saknas per telefon, men i ödemarkerna är det ofta så att mobilen får kontakt bara uppe på fjälltopparna. Men hur som helst så går det inte på en långtur att jaga hela tiden. Den som redan på morgonen fyller sin kvot får tillbringa återstoden av dagen med att njuta av skidandet och landskapet. Som motvikt kommer det ofta dagar då man inte ser ens skymten av någon fågel. Spåren berättar I kanten av björkbeståndet finns det gott om spår efter ripor. Där fåglarna har betat finns det spår efter en landning, fotspår från snår till snår och därefter vingavtryck när ripan har flugit upp igen. Gropar i snön med spillning på botten visar var riporna har övernattat. Spårlöpan efter en ripa slutar med vingavtryck i snön, det vill säga att fågeln har fortsatt beta någon annanstans. Middagsingredienserna är skaffade och då är det lätt att le. En gemensam ripmiddag i ödestugan kröner kvällen medan norrskenet flammar över ödemarken. 14 Jägaren 2/2020
• Trots att det finns gott om spår har jag redan skidat i ett par timmar utan att se en endaste fågel. Orsaken är alldeles klar, för en järv som har kommit från den norska sidan har strax innan lufsat före mig. Jag följer järven i spåren för det vore ju fint att få se ett rovdjur här i fjällen. Till slut måste jag ge upp järvspåret och återvända till stugan för att hinna fram innan det mörknar. I följande svacka får jag syn på flera nedslagsspår som tar slut i snön. Riporna har grävt ner sig alldeles framför mig! Med dunkande hjärta gör jag hagelgeväret klart och smygskidar tyst framåt. I det samma störtar sex ripor upp från sina snögropar. Jag tar sikte på ett par som flyger ytterst. De här riporna ska vi snart äta till middag med grädde, mos och plättar till efterrätt. Ripmiddagen som vi avnjuter med tända ljus smakar underbart som avrundning på en tuff dag på skidor. Stugvärmen gör mig salig, men emellanåt bara måste jag gå ut i kylan. Norrskenet flammar på himlen i grönt, vitt och rött. Stjärnorna tindrar som prickar över ödemarken och Vintergatan sträcker sitt ljusa band över himlen. Ödemarken tar och ger, men idag känner undertecknad jägare att han har stått på den mottagande sidan. Livet och lyckan är påtagligt närvarande i den här stunden, i ödemarken tillsammans med vännerna. tillstånden Planeringen av en långtur börjar med att man skaffar tillstånden för hönsfågel eftersom tillgången på tillstånd och områdena varierar från år till år beroende på fågelstammen. ruttplanen Det är förnuftigt att låta rutten gå från ödestuga till ödestuga. Du behöver också en plan B för besvärligt väder som gör turen kortare. beredskapen I ödemarken går allting inte alltid som planerat. Även om rutten bygger på ödestugorna ska du ta med tält, stormkök, skyffel och övrig utrustning för övernattning i terrängen. säkerheten Ladda geväret som du bär på ryggen först när du tänker skjuta. När du slår läger ska bössan vara bruten för att garantera kamraternas säkerhet. pulkan Det är lättare att transportera utrustningen i en pulka än i en ryggsäck. Då kan du bära en gevärsryggsäck eller geväret i en rem på ryggen. skyddsglasögonen Solglasögonen är nödvändiga på snöig slätmark medan slalomglasögonen tillsammans med huvan skyddar ögonen i hård blåst och snöyra. visselpipan I en nödsituation behöver du en visselpipa för att kalla på dina kamrater. Du orkar inte ropa i mer än några minuter, men du kan blåsa i en visselpipa i flera timmar. kylväskan En kylväska som får plats i pulkan hindrar att matsäcken fryser och håller den sval i stugan. torrsäckarna Torrsäckarna är det enda sättet att hålla de livsviktiga ombyteskläderna och sovsäcken torra. isborren Med en isborr tar du dig snabbt genom till och med metertjock is och slipper smälta snö för att få dricksvatten. 10 TIPS FÖR RIPJAKT PÅ LÅNGTUR Ödestugorna ger jägarna en varm plats att pausa och övernatta på – ett hem i ödemarken. 15 Jägaren 2/2020
• F ågelperspektivet ger också kända naturlandskap alldeles nya dimensioner. Det är enkelt att ta med en drönare med kamera på jakten eftersom den hopfälld tar lika lite plats som en systemkamera. De bästa bilderna och filmerna får man när man fotar samma ställe från olika vinklar och höjder. När man flyger med drönare måste man ta hänsyn till vädret eftersom stabiliteten blir lidande när det blåser och styrningen blir svårare. Vid regn är det ingen idé alls att flyga. Som alltid när man rör sig i naturen ska man också med drönare ta hänsyn till djuren som rör sig i området. Det kan vara intressant att följa med viltet uppifrån luften, men man måste komma ihåg att hålla ett tillräckligt stort avstånd. Det är förbjudet att använda en drönare med kamera som hjälpmedel på jakt, men drönaren ger tillgång till vackra naturlandskap på ett nytt sätt. Glöm inte att njuta av naturens upplevelser och vackra landskap också med egna ögon! Naturfotografering med drönare text och bild Johan Salminen OM SKRIBENTEN Jag heter Johan Salminen och är en 17-årig ung man från Lahtis som jagar. Det bästa med jakten är att vara ute i naturen. Den intressantaste jaktformen är drevjakt på rådjur med tax för då är det spännande hela tiden. Ungd msredaktionen 16 Jägaren 2/2020
• OM SKRIBENTEN JagheterLauriLiuko, bor i Kangasala, går i gymnasietochjagar. Naturenochmusikenär de två viktigaste sakernaförmighärilivet. Ett gemensamt intresse för alla åldrar E nligtminerfarenhettasungdomaremotbåde hjärtligt och väl i min egen jaktförening och på andra jakter som jag har deltagit i och på evenemang medanknytningtilljakt.Någonåldersdiskriminering harjaginteråkatutför.Detärfintattsehurjaktkulturen förs vidare till nya generationer så att traditionernafortsätter. Detäringensjälvklarhetatttraditionerförsvidare. Imångajaktföreningarärförgubbningenettbekymmer sompåsenaretidharvaritettsamtalsämneruntom ilandet.Iföreningarnablirmedlemmarnaäldreoch detverkarinteallsfinnasnågonåterväxt,varkenunga skogskarlarellerskogskvinnor.Såpåståsdetiallafall. Omvivillhejdaförgubbningensåhandlardet,somjag serdet,tillstörstadelenomattityder.Föreningarna bordesänkatröskelnförnyaochisynnerhetunga medlemmarochstödaungdomsverksamheten.Jakten somhobbygerossmeraomvidelardenmedandra. Girighetochavundsjukahjälperintejaktenvidareutan tvärtomminskardeunganybörjarjägarnaslustatt deltaijagandetochföreningsverksamheten. Jakten är en gemensam, jämlik hobby för oss alla somjagarochdetfinnsdärföringetbehovavattkritiseraellerjämförasigmedandramänniskor.Jägareav allaåldrarochoavsetthurdeserutärlikaviktigaför attjaktenskavaramöjligochhaenframtid.Vijägare skaintebararespekteranaturenutanocksåvarandra, eftersom vi delar ett gemensamt intresse och sätt att leva.Detärbedrövligtatthöraomjaktlagsombråkar med varandra eller om enskilda bråkstakar eftersom konflikternaintegynnarjaktendetminsta. Detärviktigtattvikannjutaochdelajaktupplevelsermedandrasomkännerlikadant.Jaktenpassar bådegammalochung,vilketgördentillengemensam hobbyförossalla. LAURI LIUKO K lumn Vårstädning av fågelholkar text och bild Elisabeth Mattsson Före fåglarna häckar passar det bra att städa gamla holkar och sätta upp nya. Som bädd i botten kan du lägga till exempel klippt gräs. Förr i tiden använde man kvarblivna tottar när höet sattes på stör. Men knacka ett par gånger på holken innan du lägger i bädden så fågeln som eventuellt finns där inne hinner lämna holken. En ny holk gör du enkelt av en bit trädstam som du borrar upp inuti. Spika sedan på en brädstump i vardera ändan. Därefter kan holken sättas upp med exempelvis järntråd. OM SKRIBENTEN Jag är Elisabeth Mattsson, en 17-årig kvinna från Houtskär. Jag skaffade jaktkort som 13-åring men har ända sedan jag var liten följt med familjen på småviltsjakt, främst sjöfågel. Numera jagar jag småvilt och rådjur. 17 Jägaren 2/2020
• V arje ansvarsfull jägare borde syssla med viltvård. Till de effektivaste och enklaste sätten hör att jaga små rovdjur och utfodra viltet. En fälla eller en foderhäck med tak gör du med en smula händighet enkelt själv. En foderhäck med tak snickrar du ihop av vanliga bräder på ett par timmar. Taket kan göras av faner eller bräder. Om du vill att höet säkert ska hållas torrt så lönar det sig att klä taket med filt. Häcken fixar du fort av bräder och faner. Gör utfodringsautomaten ovanpå av ett trumrör (c 300 mm). Det går att göra fällor utan specialverktyg eller -maskiner. För en universalfälla för mårdhund behöver du bräder eller faner och lämpligt nät. Välj ett nät med små maskor och tillräckligt stark tråd. Ett bra alternativ är varmförzinkat minknät med 19 mm maskor och en trådtjocklek på 1,45 mm. Mekanismen som stänger luckan kan bestå av gångjärn eller metallskenor. En kanufälla Foderhäck med tak och fälla kan du bygga själv text och bild Karlo Ruotsalainen kan också göras av trä, men den smälter bättre in om den är gjord av järn. Men då behöver du ett svetsaggregat. Av exempelvis 12 mm kamstål får du en lätt och hållbar Kanu. Om du gör en fälla som fångar levande ska du komma ihåg att djuret enligt lagen ska kunna stå och ligga i fällan i naturlig ställning. När du bygger någonting för viltet så är det bara fantasin som sätter gränser, men faner och bräder hör till de bästa byggnadsmaterialen. Till exempel filmfaner är ett bra material eftersom det är rätt väderbeständigt. Om du använder bräder ska du vara uppmärksam på att sådana sväller och slår sig. Om du vill göra bräderna väderbeständigare kan du stryka på lack eller olja. Men då måste du tänka på lukten och hälsorisken eftersom vissa ytbeläggningar innehåller hälsofarliga ämnen. Exempelvis haren gnagar gärna på konstruktioner om de smakar salt. Välj därför hellre naturliga ytmaterial som linolja och låt bli inpregnerat trä. OM SKRIBENTEN Jag heter Karlo Ruotsalainen och är en 16årig jägare från Tavastehus som studerar till elektriker. Det bästa med jakten är att man får vara ute i naturen och där glömmer man vardagen. Ungd msredaktionen 18 Jägaren 2/2020
• Haku elokuussa alkavaan riistapainotteiseen luontoohjaajakoulutukseen suoraan oppilaitokseen 30.4.2020 mennessä. Monimuotokoulutukseen jatkuva haku. Aloita vaikka heti! Lisätietoja: Teemu Keränen p. 040 747 7234 tai teemu.keranen@raahenedu.? www.riistalinja.info Ruukin riistalinja Riista-alan ammattilaiseksi? Metsästysopas? Riistanhoitaja? Riistayrittäjä? Yhteystiedot: Risto Pelkonen, 0400 477 743, risto.pelkonen@aristo.fi • Aristo Oy, Hämeentie 168, 32200 Loimaa Syksyllä 2020 maksamme suolatuista hirvennahoista seuraavasti: AIKUINEN 22,00 € / kpl* VASA 10,00 € / kpl* • Noutotakuu: noudamme nahat sopimuksen mukaan • Hirvennahoista valmistamme koirille puruluita RAUH! ® tuotemerkillä • Hirvikärpäsetkään eivät haittaa menoa… OSTAMME HIRVENNAH KAA * Vähintään 40 nahkaa samassa noutopaikassa * Voi toimittaa myös suoraan Loimaalle * Maksamme täyden hinnan ohjeen mukaan käsitellyistä nahoista * Ostamme rajoitetun erän Tee sopimus, saat suolat kaupan päälle! 1. Nylje huolella, vältä viillot ja reiät nahkaan 2. Leikkaa korvat ja häntä/häntäluu pois 3. Käytä 5–10 kg merija/tai vuorisuolaa jäähtyneeseen nahkaan 4. Säilytä nahat suojattuna, esim. katoksessa, pinottuna sisäpuoli ylöspäin OHJE HIRVEN KAADON JÄLKEEN: HUOM! OSTAMME MYÖS PEURANNAHKAA!
• I enlighet med regeringsprogrammet inleds två olika projekt där olika förvaltningsgrenar förenar sina krafter för en insats för sjöfåglarna och naturvården med ett helhetsgrepp. Med jordoch skogsbruksministeriets SOTKA-projekt ska sjöfågelvatten återställas och nya anläggas, och jakten på mink och mårdhund i vardagsnaturen ska trappas upp. Med miljöministeriets finansiering av HELMI-programmet inleds bland annat en systematisk jakt på mink och mårdhund i naturskyddsområden. Viljan och målet är gemensamt – livskraftiga sjöfågelbestånd. Finlands viltcentral beviljades i februari 1,3 miljoner euro i projektfinansiering för iståndsättning av våtmarker och cirka 300 000 euro i finansiering för att utveckla modeller för effektiv jakt på mink och mårdhund i skärgården och inlandet. Vården av naturskyddsområden behöver också jägare Miljöministeriets HELMI-program ger möjligheter till effektivare skötsel av naturskyddsområden. Finlands JÄGARNAS NATURVÅRD INGÅR I REGERINGSPROGRAMMET SOTKA-projektet ett lyft för änderna! Finlands viltcentrals naturvårdsprojekt har inneburit ett lyft för den samhälleliga uppskattningen av naturvårdsarbetet som jägarna utför. I regeringsprogrammet anslogs för första gången ett belopp i miljonklassen för skötseln av viltets livsmiljöer. Förlorade våtmarker iståndsätts och det blir hårda bud för våtmarksgangstrarna mink och mårdhund, för viltet. text Jarkko Nurmi och Mikko Alhainen bild Ari Seppä viltcentral har för jakten på de främmande rovdjuren redan länge erbjudit ett eget alternativ för naturvården i skyddsområden. Det behövs jakt också i skyddsområdena och vården av dem blir mycket effektivare när markägarna och jägarna på orten inkluderas i verksamheten. Det här sparar dessutom på statens resurser och lindrar konflikter i anslutning till skyddandet. I flera skyddsområden har naturen lidit av ett kategoriskt jaktförbud och av brist på finansiering och alternativ. Inom HELMI-programmet ska ungefär 80 fågelsjöar iståndsättas och finansieringen av jakten på mink och mårdhund ska hädanefter vara inkluderad i naturskyddet. Jägare och markägare – restaurera din våtmark! Finlands viltcentral har i början av mars anställt tre våtmarksplanerare med SOTKA-projektfinansiering. Du finner deras kontaktuppgifter på nätet på adressen www.kosteikko.fi. Våtmarksplanerarna hjälper jaktföreningar och mark20 Jägaren 2/2020
• ägare att iståndsätta våtmarker genom att ge dem den planeringsoch finansieringshjälp som de behöver för att realisera projekten. Vid arbetet följer vi de beprövade verksamhetsmodellerna från viltcentralens projekt Hembygdsvåtmark LIFE+ (2010-2015). I faktarutan här invid finns anvisningar för hur man använder deras tjänster. Med jordoch skogsbruksministeriets SOTKA-projekt får jägarnas naturvårdsarbete ett kraftfullt stöd och det är glädjande att se att deras arbete också har nått det samhälleliga samtalet och har vunnit samhällelig erkänsla. När det gäller skötseln av mångfalden i naturen går jägarna i vårt land i spetsen och de har ett lag (jaktförening) i varje by på landsbygden. Jägarna och markägarna har tack vare sitt goda samarbete och för att de är så många möjligheter att uträtta ett framgångsrikt praktiskt arbete för att hejda försvagningen av mångfalden. Nu kavlar vi upp ärmarna i hela landet! GODA OBJEKT EFTERLYSES Presentera ditt objekt och läs mera om hur projektet är upplagt och drivs på adressen www.kosteikko.fi. Syftet är att hjälpa markägare, jägare och övriga intresserade organisationer att iståndsätta lämpliga våtmarker till goda häckningsmiljöer får sjöfåglar. Den primära metoden är att bygga en damm och höja vattennivån, slåtter, röjning, betesgång och reglering av vattennivån. Våtmarkerna kräver att parterna förbinder sig till att jaga hållbart, jaga små rovdjur och sköta objektet. Ett krav för att kunna delta i projektet är att samtliga berörda ägare och övriga aktörer på orten stöder projektet enhälligt. Egenfinansieringsandelen för ortsborna gäller de praktiska iståndsättningsarbetena och materialen, som också kan täckas med talkojobb och med annan sponsorfinansiering, privat eller av företag. Egenfinansieringsandelen avtalas från fall till fall till mellan 25 och 75 procent. Projektet står för planeringsoch arbetsledningskostnaderna. Om eventuella utgifter för tillstånd i enlighet med vattenlagen avtalas från fall till fall. ”Finlands viltcentral strävar till att, genom sina viltskötselplaner och utvecklingsprojekt knutna till dem, förbättra viltets livmiljöer på jord och skogsbruksmarken. Detta sker alltid tillsammans med övriga aktörer inom lantbruket och miljösektorn och de lokal invånarna.” Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd BI LD : JU H A SI EK KI NE N 21 Jägaren 2/2020
• G räsanden är den enda anden med en stabil stam; för alla de övriga jaktbara änderna pekar utvecklingen nedåt. Det här anses bero på en försvagning av livsmiljöerna. I synnerhet den allt svagare produktionen av ungar väcker oro. Därför har nu en del av de miljoner som regeringen anslår till naturskyddet styrts direkt till viltvården. Det här tillfället får vi inte låta gå oss ur händerna, utan nu ska vi alla och envar ta spaden och fällan för att trygga en artrik viltfauna också för framtiden. En enorm samlad insats SOTKA-projektet består av delprojekt som vart och ett har sin uppgift och ansvarsorganisation. haahka-projektet för främmande rovdjur handlar om att skapa häckningsfrid för fåglarna. sotka-våtmarkerna för produktion av ungar ska kostnadseffektivt skapa livsmiljöer av hög kvalitet. Iståndsättningen av fågelvatten innebär en omfattande byråkrati, men genom att jobba i vardagsnaturen och till och med på alldeles nya platser kan vi undvika flera av faktorerna som fördröjer, som exempelvis skaffandet av vattentillstånd. Utmed de primära flyttvägarna skapar vi ett sotkanätverk av rastplatser. Med frivilliga fredningar ska vi garantera att inte jakten som över allt börjar vid samma tid driver iväg änderna i förtid. i riekko-projektet planerar vi på en och samma gång iståndsättningen av ett helt tillrinningsområde, från ripmyrarna och ända till bäckarna som är lämpliga för öring. Riekkoprojektet är en fortsättning på ForstSOTKA-PROJEKTET BÖRJAR En massiv samlad insats för sjöfåglarna Inom jordoch skogsbruksministeriets projekt SOTKA ska vi anlägga våtmarker, skapa nätverk av rastplatser, iståndsätta myrar och tillrinningsområden samt jaga små rovdjur. Vi väntar oss synliga resultat inom några år. text Heidi Krüger, jordoch skogsbruksministeriet bild Veli-Matti Väänänen styrelsens arbete med skötseln av viltmiljöer där man återställer myrar genom att återskapa den för ripan så viktiga öppenheten. Myrarna utgör utmärkta ytavrinningsfält som rensar vattnet i skogsdiken från den bruna färgen, näringsämnen och fasta partiklar. Det här gynnar fåglarna i sjöarna längre nedströms och förhindrar igenslamningen av iståndsatta öringbäckar. Därtill kommer att man inom miljöministeriets HELMI-program och under den här regeringsperioden iståndsätter 80 värdefulla fågelsjöar i skyddsområden. Större delen av sjöarna behöver en fortlöpande eliminering av främmande rovdjur. En del av områdena är statliga skyddsområden medan andra är privata. En historisk insats: regeringens natur­ skyddsanslag går direkt till viltvården! Jägarnas arbete för viltvården och naturvården har nu fått erkännande i regeringsprogrammet. Jordoch skogsbruksminister Jari Leppä har länge drivit på för att jägarna ska få erkänsla också för deras arbete för naturskyddet. Viltoch miljöförvaltningen har nu ett gemensamt intresse för att bevara mångfalden i naturen. Skyddsområdena och våtmarkerna i de omgivande jordoch skogsbruksområdena bildar för sjöfåglarna ett viktigt nätverk av våtmarker som vi måste sköta som en helhet. Produktionen i skyddsområdenas värdefullaste delar går förlorad om vi inte bedriver effektiv jakt på mink och mårdhund både där och i de omgivande markerna. Nu får den här värdefulla insatsen av jägarna också en vidare samhällelig erkänsla, uppger ministern. 22 Jägaren 2/2020
• Jakten på de främmande rovdjuren räddar fågelungar Finland ansvarar för produktionen av ungar hos många europeiska sjöfågelarter och därmed också för hur hela stammen utvecklas. Om det inte blir några ungar så finns det snart inga vuxna heller. Mängden rovdjur som hotar fåglarnas häckning har ökat under de senaste åren samtidigt som kvaliteten på livsmiljöerna har försvagats. Utöver de inhemska rovdjuren lurar också främlingarna mink och mårdhund på våtmarkernas fåglar. Rovdjuren stör fåglarna genom sin blotta närvaro även om de inte ens skulle jaga. Dessutom är det på grund av rovdjuren som skrattmåsarna har försvunnit från våtmarkerna. Tidigare häckade sjöfåglarna vid de här naturliga rovdjursvakternas kolonier, vilket gav ökad trygghet för många markhäckande arter. En del av miljonerna som regeringenanslårtillnaturskyddet styrs direkt till viltvården! TUTUSTU VALIKOIMIIMME LÄHIMMÄSSÄ HANKKIJAN MYYMÄLÄSSÄ TAI VERKKOKAUPASSA hankkija.fi HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. HYVINVOINTIA RIISTAELÄIMILLE HANKKIJAN HIRVI 1 KG HANKKIJAN RIISTA 10 KG 53,(5,30 €/KG) Sorkkaeläinten ruokintaan, myös jäniksille ja rusakoille. Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 12,(12,00 €/KG) 5 KG 59,(11,80 €/KG) 10 KG 99 50 (9,95 €/KG) Hirvien ruokintaan. Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. HANKKIJAN PEURA 5 KG 34 50 (6,90 €/KG) 10 KG 65 50 (6,55 €/KG) Valkohäntäpeurojen ja metsäkauriiden ruokintaan, myös jäniksille ja rusakoille. Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. HUKKAKAURA VAPAA RIISTAHERNE 30 kg säkki: 14 95 (0,49 €/KG) HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30 kg säkki: 16 50 (0,55 €/KG) TURNIPSI (REHUNAURIS) 1 kg säkki: 18 50 (18,50 €/KG) REHUJUURIKAS 1 kg säkki: 20 50 (20,50 €/KG) REHURAPSI 1/25 kg säkki: 7,-/121 50 (7,00/4,86 €/KG)
• DEL 2 Grytjakt på mårdhund I det här numret berättar vi om metoder som gör grytjakten på mårdhund effektivare och hur du når optimal viltvårdseffekt för häckande sjöfåglar. text Kari Karhula bilder Hannu Huttu, Kari Karhula M årdhundsstammens struktur består förenklat uttryckt av unga och gamla individer. De unga mårdhundarnas naturliga dödlighet är hög under det första levnadsåret. Gamla individer och unga i god kondition har de största möjligheterna att överleva vintern och få ungar. Med grytjakten eliminerar vi just de här produktiva individerna i god kondition. Jakten skär med andra ord väldigt effektivt ner den framtida mårdhundsstammen. Organisera grytjakten systematiskt När grytjakten bedrivs systematiskt får vi maximal effekt på mårdhundsstammen. Det här förutsätter att jägarna känner till gryten och de övriga gömslena i jaktområdet. När kartläggningen av vintergrytena är gjord med omsorg så avverkar man dem ett i taget. Den största naturvårdsnyttan av jakten får vi om den bedrivs kring ett fågelvatten med stor produktion av ungar. Du kan rita in ett bälte kring fågelsjön som är tre till fem kilometer brett och därefter eliminera mårdhundarna inom bältet före våren. Du når den bästa effekten för sjöfåglarnas produktion av ungar med målinriktad jakt, även om det kräver mycket jobb. Kartlägg mårdhundarnas vintergryt Man kan leta rätt på mårdhundarnas vintergryt genom att följa deras spår i snön, men det är också fullt möjligt att kartlägga gömslena under barmarkstiden. Djuren rör sig aktivt i synnerhet på våren. Mårdhunden utnyttjar gärna gryt och hålor som grävlingar har grävt. Grävlingen har för vana att följa samma stigar från gryt till gryt, så det bildas ett nätverk av stigar mellan gryten. Bara det första grytet är hittat så 24 Jägaren 2/2020 Väck m d de främmande rovdjuren!
• Det är förnuftigt att återställa gryt som bebos av mårdhundar. Då fortsätter mårdhundarna att använda grytet, vilket underlättar jakten. 25 Jägaren 2/2020
• kan man lokalisera de övriga gryten och legorna genom att följa stigarna. Stigen är ungefär en tvärhand bred och mossan på stenarna och stubbarna utmed stigen har ofta nötts bort. Kartläggningen kräver tålamod. I synnerhet på kalhyggen är det lätt hänt att man tappar bort stigen. Markera gryten du hittar i kartappen så kan du sedan avverka dem regelbundet och tömma dem på mårdhundar. Att återställa gryt garanterar kontinuitet Det är vanligt att man måste gräva ut en mårdhund som vägrar lämna grytet. Grävandet förändrar grytets ursprungliga konstruktion och det blir dragigt och otrivsamt för mårdhunden. Det är därför mödan värt att återställa grytet, för i ett omsorgsfullt återställt gryt trivs mårdhundsparen också i fortsättningen och kan elimineras med mindre jobb. Även om jägarna inte skulle återställa grytet så hittar mårdhundarna tak över huvudet någon annanstans i trakten. Sedan är det förstås en annan femma om jägarna kan hänga med om mårdhundarna jämt och ständigt flyttar. Om skogen börjar se ut som ett slagfält efter jakten så kommer markägaren troligen också att ha synpunkter på saken. Återställandet, det vill säga jobbet med att lägga ett lock på grytet, beror på hurdan grop man har varit tvungen att gräva. Återställ hålan eller vintergrytet i ett så ursprungligt skick som möjligt så att ljus och regnvatten inte tränger in genom taket. Lägg slanor som stöd för locket, tillräckligt starka för att minst orka bära en jägare. Täta mellanrummen mellan slanorna med grangrenar och fyll varsamt på med jord. Det är förnuftigt att markera locket med stumpar av slanor så att det går att hitta också under nyfallen snö. VILKET DJUR I GRYTET? Det är inte ovanligt att ett mårdhundspar bor i ett grävlingsgryt samtidigt som grävlingen. Det här kan bli ett problem för den som jagar enbart mårdhund. Utifrån tassavtrycken går det inte heller att med säkerhet avgöra om det finns en grävling i grytet. Ett grävlingsgryt som används har dock några karaktäristiska drag som visar om det finns en grävling där. Grävlingarna är renliga och gillar att gräva. Innan det är dags att gå i ide brukar det framför grytet finnas en hög med grävd jord, och gräs och annan växtlighet som grävlingen använder som bädd och allt emellanåt städar ut från grytet. Även om grävlingen skulle överge sitt gryt så kan mårdhunden fortsätta att använda det, men då saknas de för grävlingen så typiska jordhögarna och det utstädade bäddmaterialet utanför ingången. Dessutom har mårdhunden en väldigt typisk lukt som man ofta kan känna vid ingången till ett gryt där det bor mårdhundar. Även räven använder gryt som bostad, men rävlyor är året om lätta att känna igen på tassavtrycken. Kring rävlyan ligger det i regel även matrester och gnagda ben. Typiskt för ett bebott grävlingsgryt är att där finns gott om uppgrävda jordhögar. Kring grytet kan man även påträffa gräsknippen som grävlingen har använt som bädd i grytet. Gryten som grävlingar använder förenas av ett nätverk av stigar som uppstår när de vandrar. Stigen på bilden finns nära ett gryt och är ovanligt tydlig. 26 Jägaren 2/2020
• J ägare har ofta en oriktig bild av mängden mårdhundar i sitt område. Det här visar sig på jakter där utomstående jägare kommer för att eliminera mårdhundar i en förenings marker. Ortsborna tror ofta att det finns så lite främmande rovdjur att det knappt ens räcker till ett veckoslut. På ett jaktevenemang som arrangerades under ett veckoslut stod 150 000 hektar till förfogande. Arealen var fördelad på sjutton jägargrupper. Varje grupp hade således i genomsnitt 8 823 hektar att jaga på. Under veckoslutet fälldes 422 mårdhundar, vilket kan verka mycket, men i förhållande till områdets storlek så är det bara ett ytskrap på den potentiella mängden mårdhundar. Räknat per tusen hektar uppgick bytet till 2,81 mårdhundar. Det räcker således inte med ett enda jaktevenemang för att hålla mårdhundarna på ett minimum, men evenemangets betydelse som en aktiverande faktor för jaktföreningarna på orten kan vara avsevärd. I föreningar som redan under en längre tid har arrangerat jaktevenemang har elimineringen av mårdhundar trappats upp så pass mycket att man tack vare ett systematiskt arbete har fått mårdhundsbeståndet att vända nedåt. Även besvärligare ställen blir jagade Ortens jägare med grythundar kan tyckas fälla massor av mårdhundar, men det är typiskt också för den här jakten att jägarna bara länsar gryt som de känner till och som är lätta att nå. Det är bara en bråkdel av en jaktförenings areal som jägarna kammar igenom och enbart kända gryt som blir tömda. Det här kan vara orsaken till att insatserna inte biter som de ska på mårdhundsstammen. Jägarna borde också bearbeta platserna som är svårare att nå tillräckligt effektivt. Det har visat sig att en kombination av ställande jakt och grytjakt biter bäst. Då hittar vi mårdhundar på ställen där vi inte ens visste om att de fanns. Anmäl dina observationer av mårdhund till jägarna på orten Vid jakt på annat vilt görs ofta observationer av mårdhundar, men i dagsläget når informationen inte alltid smårovdjursjägarna i föreningarna. Här borde vi få till stånd en ändring. Om observationerna blir rapporterade så kan specialisterna rycka ut och vi får mera effekt i jakten. Mårdhundsillusionen text Arto Määttä bild Dasa Ksandrova / Getty Images 27 Jägaren 2/2020
• Under våren tar vi i bruk möjligheten att rapportera resultaten av sjöfågelinventeringarna på nätet. text och bild Sari Holopainen, Naturhistoriska centralmuseet (LUOMUS) Det behövs nya inventerare i synnerhet i Lappland ochNorraÖsterbotten. Fler inventeringspunkter behövs i norr Dagens sjöfågelinventeringar är koncentrerade till södra Finland medan läget är svagare i de norra delarna av landet. Den här osäkerheten visar sig i synnerhet i uppskattningarna av de nordliga jaktbara änderna bläsand, stjärtand och vigg. Samtliga tre arter är klassade som hotade. Dagens inventeringar har kritiserats för att den sydliga slagsidan kan ge en överdrivet negativ bild av hur de här arterna utvecklas. Ett utvecklingsprojekt för sjöfågelinventeringarna Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral driver ett gemensamt projekt som finansieras av A tt inventera sjöfåglar är inte svårt; det enda som krävs är god artkännedom. En inventeringspunkt kan grundas vid en alldeles vanlig insjö – stor eller liten eller en havsvik. På våren görs två parräkningar och på sommaren räknar man kullarna. Hjälpmedlet är en kikare eller ett teleskop. Inventeringspunkten eller inventeringsrutten och tiden som inventeringen tar förblir de samma år efter år. Inventeraren antecknar de observerade fåglarna och skriver in dem i Finlands artdatacenters portal Laji.fi, där jägare kan logga in med sitt Oma riista-lösenord. Den traditionella pappersblanketten fungerar fortsättningsvis som förut. Vi väcker punkterna som somnat Här i landet finns det ett stort antal inventeringspunkter där det inte har räknats fåglar på många år. Det vore oerhört viktigt att väcka de här avsomnade punkterna och fortsätta inventera dem för att vi ska kunna uppskatta ändringarna i sjöfågelbestånden i relation till de tidigare inventeringarna. Det är också viktigt med alldeles nya inventeringspunkter. Utifrån dem kan vi uppskatta förändringarna i sjöfågelbestånden när tidsserien har blivit tillräckligt lång. Sjöfågelinventeringarna är ett långtidsåtagande som kräver att man förbinder sig. Det är önskvärt att vi grundar ett heltäckande nät av inventeringspunkter i alla typer av vattendrag för att nätverket ska vara representativt. Sjöfågelinventeringarna flyttar ut på nätet nya inventeringspunkter behövs 28 Jägaren 2/2020 F rskning
• Förhoppningsvis kommer möjligheten att rapportera inventeringsresultatet på nätet att locka nya inventerare.Visiktarpå minst tio inventeringspunkterivarje jaktvårdsförening. Jordoch skogsbruksministeriet och genomförs åren 2020 och 2021. Under projekttiden ska rapporteringen av sjöfågelinventeringarna bli elektronisk, vilket förhoppningsvis kommer att locka nya inventerare. Sjöfågelinformationens användbarhet ska förbättras genom att vi skapar en gemensam observationsdatabas dit också resultaten av tidigare inventeringar överförs. Det här återupptagandet av 80-talets storskaliga inventeringar genom separat finansiering kommer att avkasta data om förändringarna hos sjöfågelbestånden i landet som helhet. Projektet koordineras av Naturhistoriska centralmuseet (Luomus). Finlands viltcentral och BirdLife deltar i projektet. Nya inventerare behövs för att återuppta 80-talets storskaliga inventeringar Åren 1986 till 1989 räknades sjöfåglarna på ungefär 1200 punkter från Hangö till Utsjoki. Bara ett fåtal av de här punkterna är fortfarande aktiva, i synnerhet i de nordliga delarna av landet. Ett återupptagande efter 30 års uppehåll skulle ge oss data om hur sjöfågelbestånden har utvecklats både regionalt och nationellt. Syftet är att få klarhet i om nedgången bland sjöfåglarna är skönjbar också i norra Finland. Inventeringarna ska upprepas under både 2020 och 2021 för att observationerna under ett år med avvikande väderlek inte ska förvränga resultaten. Vi rekommenderar att samma personer räknar samma punkter under bägge åren. Vi söker intresserade personer med god artkännedom bland fågelföreningar och jägare. Om du vill delta i den separata inventeringen ska du kontakta projektkoordinator Sari Holopainen för anvisningar. I synnerhet för den förnyade inventeringen i norra Finland där det är glest mellan punkterna har projektet reserverat medel för att ersätta utgifter. Utvecklandet av den landsomfattande inventeringen av sjöfåglar: Projektkoordinator Sari Holopainen (Naturhistoriska centralmuseet Luomus), sari.holopainen@helsinki.fi Intresserad av att inventera sjöfåglar? Kontakta Katja Ikonen eller läs mera om inventeringarna på nätet. katja.ikonen@luke.fi, 0295327010 www.luke.fi/tietoa-luonnon varoista/ riista/vesilinnut/vesilintujenparilaskentaohjeet www.riistainfo.fi/kurssi/vesilintulaskennat Under de senaste åren har jägare redan grundat ett stort antal nya inventeringspunkter. Låt oss fortsätta med det goda arbetet och grunda fler punkter för att skapa ett heltäckande nätverk. 29 Jägaren 2/2020
• D et nordiska liksom det internationella samarbetet är framtiden för viltförvaltningen. De jaktbara däggdjurens utbredningsområden är i regel större än ett enda land, många jaktbara fåglar flyttar varje år och de främmande arterna hotar att sprida sig över gränserna till allt fler områden. Vid all forskning, förvaltning av stammar och bekämpning av främmande arter kan inget enskilt land göra mer än sin andel. De svenska vargarna har ett skriande behov av nytt blod Den norska forskaren Øystein Flagstad på det norska naturforskningsinstitutet NINA inledde med en översikt av läget för våra fyra stora rovdjur i Finland, Sverige och Norge. Samtliga rovdjurs stammar är i någon utsträckning isolerade från varandra, men läget är värst för de svenska vargarna. I mellersta Sverige leder vargbeståndet sitt ursprung till fem vargar och lider numera i hög grad av inavel. Enligt Flagstad är inaveln redan så långt framskriden att den kan liknas vid att fortplanta sig med sig själv. Det här beror på att vargarna inte kommer åt att vandra genom det svenska och finska renskötselområdet. Vargbeståndet i mellersta Sverige får därför inget gentillskott från Finland. Jens Andersson på Naturvårdsverket berörde senare ämnet när han talade om hur det nordiska vargsamarbetet framskrider. Enligt honom behöver den svenska vargstammen ett tillskott på minst en ny reproduktiv individ vart femte år. Läget klart bättre för björnarna I Sverige och Norge bedriver man omfattande rovdjursforskning och har därför god kännedom om de stora rovdjurens genetik. Enligt Flagstad strövar björnarna i tillräcklig utsträckning mellan länderna för den genetiska mångfalden. Den finska björnstammen är starkt för2020 De nationella viltdagarna ordnades i Åbo den 14-15 januari. I år var temat för dagarna det nordiska samarbetet. text och bild Tero Kuitunen bunden med den ryska och tar emot skandinaviska inflyttare. På motsvarande sätt har björnar med ett ”finskt” genetiskt ursprung observerats i norra Sverige. Forskarprofessor Ilpo Kojola på Naturresursinstitutet berättade i sitt anförande om ”Forskningen och förvaltningen av björnstammen i Finland”. Enligt Kojola har den regionala strukturen hos vår björnstam inte förändrats under de senaste två björngenerationerna, det vill säga på 21 år. En ung björn som vandrar till nya områden och blir fälld på jakt är sannolikt en hane. Med en matematisk scenariomodell har man beräknat att vi kan fälla 14 procent av björnstammen i Finland utan att äventyra hållbarheten. Professor emeritus Jon Swenson vid det norska miljöoch biovetenskapliga universitetet NMBU berättade om den svenska björnjaktens snabba tillväxt och den anpassade förvaltningen av stammen. I praktiken har den anpassade förvaltningen hittills inte lyckats oftare än sällan, det vill säga att björnstammen av någon orsak inte har reagerat på önskat sätt på skötselåtgärderna. Det Viltdagarna 30 Jägaren 2/2020
• behövs alltså mera forskning. Som ett exempel kastade han fram en tanke: tänk om den återkommande stressen som jakten orsakar försvagar björnarna och påverkar deras överlevnad? Sjöfåglarna förvaltas på flyttvägsnivå För flyttfåglarnas del kan åtgärderna som ett enskilt land vidtar inte säkra bevarandet av en gynnsam populationsstorlek. Vi behöver alltså internationella åtgärder på flyttvägsnivå. Den danska professorn Jesper Madsen från den biovetenskapliga institutionen vid universitetet i Aarhus betonade att förvaltningen på flyttvägsnivå också är lokal. Samtliga parter, från forskare till jägare, måste engageras för att förvaltningen ska lyckas. Han belyste läget med två exempel. Förvaltningen av spetsbergsgåsen på flyttvägsnivå inleddes 2012 när det fanns cirka 70 000 gäss och stammen befann sig på kraftig uppgång tack vare de tidigare begränsningarna av jakten. Men samtidigt ökade jordbruksskadorna i områdena där spetsbergsgåsen rastar och övervintrar och häckningsområdena på tundran började lida av överbetning. En målsättning på cirka 60 000 gäss ställdes upp för arten för att stammen ska vara ohotad, skadorna rimliga och jakten tillåten. Forskarna uppskattar fortlöpande antalet spetsbergsgäss och stammen styrs till den målsatta storleken genom jakt. Den årliga avskjutningen har mycket riktigt vuxit från några tusen i början av 90-talet till mellan 10 000 och 15 000. Det andra exemplet handlar om taigasädgåsen. Det finns fyra populationer (den västra, den mellersta och de två östliga) och det är i synnerhet den mellersta som berör oss finländare. För den är målet för förvaltningen på flyttvägsnivå 60-80 000 gäss före häckningen så att stammen antingen ökar eller är stabil. Enligt Madsen har man vid de senaste inventeringarna noterat att stammen återhämtar sig och snart når målet. Enligt Madsen får vi tacka jaktbegränsningen som infördes i Finland 2014 för återhämtningen. Den danska professorn Jesper Madsen från institutionen för biovetenskap vid Aarhus universitet berättade om förvaltningen av sjöfåglar på flyttvägsnivå. 31 Jägaren 2/2020
• Hur beskattas skogshönsen? I den här tredelade artikelserien behandlar vi jakten på skogshöns under de senaste åren. Vi inleder serien med ämnet Den jaktliga beskattningen. text Jani Pellikka, Naturresursinstitutet, Matti Kervinen, Finlands viltcentral, och Ahti Putaala, Forststyrelsen bild Esko Inberg Tjäderoch orravskjutningenvar markant inriktad på tuppar:2/3avdefällda tjädrarna och ¾ av de fälldaorrarnavarhanar. hälften av antalet fällda tjädrar och järpar, mellan 14 700 och 20 400 stycken. Tjäderoch orravskjutningen var markant inriktad på tuppar: 2/3 av de fällda tjädrarna och ¾ av de fällda orrarna var hanar. Flest orrar fälldes i Kajanaland Nästan hela tjäderavskjutningen var koncentrerad till ett område som sträcker sig från mellersta Lappland till Norra Karelen. För orravskjutningen låg tyngdpunkten i Kajanaland med omgivande regioner, från mellersta Lappland till mellersta Finland. För järpen fördelade sig avskjutningen jämnare över landet medan ripjakten som väntat var U nder de senaste decennierna har förutsättningarna för fågeljakten varierat kraftigt. Det har enligt triangelinventeringarna funnits betydande skillnader i fågeltätheterna, vilket gör det svårare för oss att nå den målsatta hållbara avskjutningen och beskattningsgraden. Beskattningsgraden, det vill säga avskjutningen i relation till fågelstammarna, styrs indirekt genom jakttiderna för arter och områden, i statens marker med tillståndsoch avskjutningskvoter, och i jaktföreningarnas marker främst genom kvoter för medlemmarna. I sista hand är det ändå den enskilda jägaren som svarar för hur mycket vilt han eller hon fäller. Hur har då jägarnas verksamhet sett ut under de senaste åren? Jakten på skogshöns ökade kraftigt hösten 2018 Ungefär en tredjedel av alla som löste jaktkort 2018 jagade skogshöns, liksom hälften av alla som faktiskt jagade under 2018, det vill säga drygt 100 000 personer under hösten 2018. Sett till antalet var de flesta medlem i någon jaktvårdsförening i södra delen av Uleåborgs viltcentralsregion, Kajanaland eller Norra Savolax. Till de populäraste områdena för fågeljakt hörde efter Kajanaland Uleåborg och de södra och mellersta delarna av Lappland. Hönsfågelstammarna befann sig på uppgång och jägarna som under de föregående åren hade låtit bli att jaga begav sig igen ut på fågeljakt. Det här visade sig också i avskjutningen. Oftast en orrtupp i ränseln Hösten 2018 fälldes sammanlagt uppskattningsvis mellan 84 700 och 97 000 orrar. Det var mer än dubbelt upp mot de mellan 34 500 och 38 600 tjädrar som fälldes. Mängden fällda järpar uppgick till samma storleksklass som tjädern, mellan 34 900 och 40 100 stycken. Ripa fick bara jagas i delar av Lappland och jaktlyckan där uppgick till ungefär 32 Jägaren 2/2020 F rskning
• nästan uteslutande koncentrerad till Övre Lappland. I förhållande till de regionala tätheterna för skogshönsen enligt sommarinventeringarna av vilttrianglar hörde avskjutningen av orrar och tjädrar under hösten 2018 till de största i Kajanaland. Att döma av det insamlade materialet fanns det stora skillnader mellan regionerna (1-15 %) beträffande beskattningsgraden och osäkerheten som vidlåder den. I nästa nummer av tidningen Jägaren ska vi berätta om hur jakten på skogshöns fördelade sig tidsmässigt under hösten 2018. FÄLLDA ORRAR (st, region) ORRBESKATTNINGEN (%) FÄLLDA TJÄDRAR (st, region) TJÄDERBESKATTNINGEN (%) FÄLLDA JÄRPAR (st, region) JÄRPBESKATTNINGEN (%) 15 % % 60000 Teerisaalis (kpl, alue) 2010 2018 16000 21000 2010 2018 Metsosaalis (kpl, alue) 2010 2018 Pyysaalis (kpl, alue) Teeriverotus (%) Metsoverotus (%) Pyyverotus (%) Arvio Epävarmuus Den regionala avskjutningen av skogshöns 2010-2018 Ungefärliga värden på beskattningsgraden Avskjutningstätheten i skogsmark, tvinmark och impediment / fågeltätheterna vid sommarinventeringen av vilttrianglar 15 % % 60000 Teerisaalis (kpl, alue) 2010 2018 16000 21000 2010 2018 Metsosaalis (kpl, alue) 2010 2018 Pyysaalis (kpl, alue) Teeriverotus (%) Metsoverotus (%) Pyyverotus (%) Arvio Epävarmuus Observera att de olika arterna inte har samma skala för avskjutningen Naturresursinstitutets statistikdatabas Uppskattning Osäkerhet 33 Jägaren 2/2020
• Trots tystnaden är fjället fullt av liv. 34 Jägaren 2/2020
• H elander har jagat älg i ett tjugotal år. Han har inga egna älghundar utan jagar främst genom spårning, eller ”naakiminen” som han säger med ett samiskt ord som betyder att smyga. Under de senaste åren har det blivit fler älghundar i Utsjoki, men fortsättningsvis jagar över hälften utan hund, berättar Helander. Det finns praktiska orsaker till att så få använder älghund. I synnerhet vid Tana älv är trädgränsen bara en eller två kilometer bred. Det är svårt för en hund att ställa älg bland fjällbjörkarna eller på kalfjället. Det finns en risk för att både älgen och hunden försvinner utom räckhåll till Norge eller Kevo naturpark. Hur går då smygjakten till? – I regel rör jag mig ensam, men några jägare kan också jaga tillsammans. Det kräver att samtliga kan terrängen på sina fem fingar. Älgarna håller gärna till på platser som dalar och ravinsluttningar, beroende på årstiden. Det gäller att söka sig till någon högt belägen plats för att spana. Som längst har jag sett en älg på ett par kilometers håll. Man närmar sig platsen under vinden eller från sidan. Om man hittar ett färskt spår så ska man lista ut var älgen kan tänkas hålla till och avancera enligt det. Det gäller att få syn på älgen innan den får syn på dig, påpekar Helander. I slutet av november börjar kaamos i Utsjoki, polarnatten då solen inte går upp. För jägarna är dagarna korta och intensiva. Älgjägaren och Utsjokibon Jarmo ”Jame” Helander spänner på sig skidorna redan i gryningen. text Ville Viitanen bilder Jarmo Helander Älgjakt på skidor ÄLGJAKTSMETODER, DEL 3 35 Jägaren 2/2020
• När älgen är hittad understryker Helander vikten av att beakta vindriktningen och hålla sig dold. Sträckan som man smyger för att komma till skott kan vara flera kilometer lång. Välj rutten så att du inte blir upptäckt. Om man måste avancera genom öppen terräng ska man göra det rakt mot älgen eftersom den lätt uppfattar rörelser i sidled. Helander undviker att göra ljud i onödan. Bland annat skidar han runt isfläckar på myrar där vinden har sopat bort snön. Skidorna oväsnas på is. Allt emellanåt måste man därför planera vägen framåt. Det går tystare att ta sig fram i mjuk snö, men i gengäld kan det bli kämpigt. När snön är grov är det inte sagt att jägaren kommer särskilt nära älgen. Helander nämner mycket riktigt ytterligare en viktig färdighet: I öppen terräng är det svårt att bedöma avstånd. Skjutavstånden ska vara rimliga. Håll kontakt med familjen De vidsträckta ödemarkerna och fjällen skapar fina förhållanden för jakt, men avstånden är långa och vädret kan överraska. I synnerhet på vintern ska det vara klass på utrustningen, som skidorna och de varma vindtäta kläderna. Dessutom understryker Helander vikten av att hålla kontakt, för telefonen hittar inte nät på alla ställen. Jägaren bör meddela familjen om dagen blir lång. Det är lätt hänt att man glömmer tiden när man skidar efter älg. Områdets särdrag Älgarna övervintrar i Utsjoki och Tana älvdal. De kommer delvis också från Norge och har etablerade rutter och vanor. I början av vintern håller älgarna också gärna till på kalfjällen och i enesnåren. Efter hand som vintern framSmygjaktskulturenförekommerfrämstinorraFinland. EnligtOmariistabedrivsbortåt90procentavjaktformen ”spårningutanpass”iLapplandochisynnerhetiÖvreLappland. Uppe på fjället kan man få syn på en älg på flera kilometers håll. En älgbetad en. Smygjakt med snöskor. 36 Jägaren 2/2020
• skrider söker de sig till älvstränder och branter där de stannar inom ett begränsat område. I Utsjoki kan det i genomsnitt vara mindre snö än i övriga Lappland, men vintrarna är kalla och långa. Det innebär svåra förhållanden i synnerhet för kalvarna och ungdjuren. Älgtätheterna är lägre än i de övriga delarna av landet. Det finns skillnader i jaktkulturen. Jakten bedrivs i små grupper och ofta på egen hand. Det är väldigt vanligt att par och familjer jagar tillsammans, funderar Helander. Vilt och fisk För Utsjokiborna är inte bara jakten utan också fisket och renskötseln viktiga och undervisning ges både hemma och i skolan. Helander själv fiskar gärna lax med båt och jagar ripa; det ligger i blodet på honom. Nuförtiden ges det kurser i grundskolan i Utsjoki om bland annat hur man jagar ripa med fällor och tar tillvara en fälld älg. Men älgen har inte alltid varit ett vanligt vilt i Utsjoki. Enligt Helander var älgen så sent som i slutet av 80-talet en sällsynt syn. Älgstammen har vuxit och jag tror att smygjaktskulturen bevaras tack vare älgjakten. De här markerna är lämpliga för jakt på det viset, funderar Helander. Ordet ”naakia” betyder att smyga ochkommerfrånsamiskan. Att smyga heter på enaresamiska ”njaahâd”, på nordsamiska ”njáhkat” ochpåskoltsamiska”njaakkâd”. 37 Jägaren 2/2020
• D et beviljades ungefär åtta procent färre älglicenser än året innan. Det största tappet i beviljade licenser fanns i norra Finland där älgstammen på många håll uppfyllde de uppställda målen. I stora delar av landet i övrigt skulle stammen minskas. För landet som helhet låg nyttjandegraden för jaktlicenserna på cirka 80 procent. En älglicens ger i regel rätt att skjuta en vuxen älg eller två kalvar. Älgavskjutningen minskade i synnerhet i viltcentralsregionerna Uleåborg, Kajanaland och Lappland samt i Nyland och Sydöstra Finland i landets sydligaste del. I övriga delar av landet var förändringarna i avskjutningen mindre. Trots den minskade avskjutningen var den ändå störst i de stora viltcentralsregionerna Uleåborg och Lappland, sammanlagt ungefär 15 000 älgar. I förhållande till viltcentralsregionernas areal fälldes flest älgar i Kust-Österbotten och Norra Tavastland. Den tidigarelagda älgjakten 1.9 till 20.9 var tillåten i landskapet Lappland samt i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski. I övriga delar av landet var det under tiden 1.9 till 11.10 enbart tillåtet att jaga på åkrar. Under den första jaktperioden fälldes i Lappland ungefär en tredjedel av den totala lappländska avskjutningen. Älgjakten i januari utan hund var nu för andra gången tillåten och i landet som helhet fälldes drygt 600 älgar. Ungefär tre fjärdedelar av dem fälldes i viltcentralsregionerna Lappland, Uleåborg och Kajanaland. Naturresursinstitutet gör varje år i mars en uppskattning av älgstammens storlek och struktur. Enligt 2019 års uppskattning av älgstammen fanns det cirka 86 500 älgar i kvarstående stam efter jakten. De uppställda målsättningarna för älghushållningsområdena siktar på en vinterstam bestående av mellan 68 000 och 85 000 älgar. Färre älgar fällda än året innan Under jaktsäsongen 2019 fälldes drygt 52 000älgar. Avskjutningen var ungefär tio procent mindre än under säsongen 2018. Ungefär 45 procent av de fällda älgarna utgjordes av kalvar medan andelen tjurar av de fällda vuxna älgarna uppgick till cirka 52 procent. text Pirkka Peltonen och Ville Viitanen bild Hannu Huttu Lappland Uleåborg Kajanaland Övriga Finland 400 350 300 250 200 150 100 50 Älgavskjutningen 1.1.2020–15.1.2020 158 31 74 342 (e=603) 30000 20000 40000 50000 60000 70000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Älgavskjutningen 2010-2019 Kuusamo och Taivalkoski Lappland % 20 40 60 80 100 Den tidigarelagda jaktens andel av den totala avskjutningen 1.9.–20.9.2019 12.10.2019–15.1.2020 38 Jägaren 2/2020
• Älgskadeersättningarna minskade Mängden ersättningar som betalades ut för skogsskador som hade vållats av hjortdjur minskade med 0,6 miljoner euro från året innan. I år betalas ersättningar för cirka 1,4 miljoner euro ut. Dessutom betalas cirka 65 000 euro till skogsägare för odlingskostnader som har överförts från tidigare år. Hjortdjursskadorna förekommer huvudsakligen i samma områden som under tidigare år. Mest ersättningar betalas ut i Kajanaland, Norra Karelen och Norra Österbotten. Typiska älgskador förekommer i unga tallbestånd som är ungefär tre meter höga. Älgarna äter kvistar, toppar och bark på plantor och bryter stammar. Skogsägare kan ansöka om ersättning för hjortdjursskador från Skogscentralen. Anmälningen om hjortdjursskador ska helst göras på nätet i tjänsten minskog.fi. REGION AVSKJUTN 2018–2019 (st) AVSKJUTN 2019–2020 (st) FÖRÄNDRING % ANDEL KALVAR % ANDEL TJURAR % S Savolax 4102 3739 -8,8 45,6 50,4 S Tavastland 2002 1957 -2,2 43,5 49,0 SÖ Finland 3198 2794 -12,6 45,1 52,8 M Finland 4595 4252 -7,5 47,2 50,9 Uleåborg 8564 6084 -29,0 47,8 50,4 Lappland 10097 9058 -10,3 33,2 52,2 N Tavastland 2459 2482 0,9 48,8 49,1 Österbotten 4738 4675 -1.3 53,1 52,2 N Savolax 3552 3337 -6,1 49,4 51,9 N Karelen 1692 1730 2,2 38,8 51,4 Satakunta 3428 3299 -3,8 47,6 49,7 Kust-Österbotten 2459 2471 0,5 51,2 53,6 Eg Finland 2015 1923 -4,6 49,1 53 Nyland 2756 2348 -14,8 49,6 54,9 Kajanaland 2507 2176 -13,2 47,1 54,8 HELA LANDET 58 164 52 325 -10 45 52,0 39 Jägaren 2/2020
• Jägaren 2/2020 40
• P å en jakt kan det hända missöden av varierande slag. Skärsår och skrubbsår på tassarna hör till de vanligaste skadorna som jakthundar råkar ut för. Var och en som jagar med hund borde därför veta hur han ger sin hund första hjälpen. Nurmoveterinären Sami Takala har en klinik där han vårdar sällskapsdjur i alla storlekar. Takala är inbiten jägare och hunduppfödare, vilket betyder att han utöver jobbet får praktisk erfarenhet på fältet av jakthundars liv och behov. Även ett litet främmande föremål kan tränga in i tassen och orsaka en livslång skada om inte såret sköts på rätt sätt, berättar Sami Takala. Stora sår är lätta att upptäcka och man ska ha förbandsmaterial med sig för att kunna sköta sådana. En hund klagar inte, så husse eller matte måste lägga märka till förändringen i hundens beteende. Den viktigaste första hjälpen-kunskapen är att i tid upptäcka att hunden lider eller är skadad. Den som fortsätter jakten med en sjuk hund kan fördärva hela säsongen, påpekar Takala. Det kan gå ännu värre – hela jakthundskarriären Varjehundägaresomjagarbörkunnagesinhundförstahjälpen. text Olli Kangas bilder Jari Niskanen, Olli Kangas, Eisepure TILLSAMMANS MED HUNDEN Kan du ge din hund första hjälpen? kan äventyras om ägaren i sin iver jagar med en hund som är sjuk. Naturligtvis har jag stött på sådana där alltför gåpåiga typer. De borde sansa sig och ge hunden sjukledigt när den behöver det, understryker Takala. Uppdatera första hjälpen-utrustningen och kunnandet Enligt Sami Takala ska den som jagar alltid ha med sig en första hjälpen-väska. En sådan plockar man enkelt ihop själv, men det finns också färdiga väskor att köpa. Jag skulle tro att en färdig väska är både lättare att skaffa och billigare än att köpa allting separat, funderar Takala. Huvudsaken är att man har med sig den v iktigaste utrustningen och både kan och vill använda den när den behövs. Utöver en uppsättning förbandsmaterial, fästingpincett och ögonskölj ska det i paketet helst också finnas bland annat väteperoxid för att få hunden att spy om den har blivit förgiftad. Var noga med doseringen och håll alltid reda på vad hunden har ätit. 41 Jägaren 2/2020
• Att amputera är inte att kupera Somliga veterinärer amputerar inte svansar trots att brottet som syns på röntgenbilden gör livet väldigt plågsamt för hunden. Jag tycker det är fel att anta att svansbenet förbenas och växer ihop. Det är plågsamt för hunden och det skulle ofta vara berättigat att amputera, till och med nödvändigt, säger Takala förundrat. Kupering av svansar förbjöds i Finland 1996. Takala påpekar att en förkortning av svansen på grund av ett brott är amputation, inte kupering, och det görs av vägande skäl för hundens bästa. Den kan ha svalt någonting vasst som skadar matstrupen ännu mer när hunden spyr upp det. Hunden måste dessutom vara vid fullt medvetande om du tänker få den att spy. Det finns ett utbud av första hjälpen­kurser för hundägare där man får lära sig mera Var och en av oss hoppas att ens egen hund aldrig ska råka ut för någonting allvarligt, men genom att lära dig ge första hjälpen kan du förbereda dig för olika situationer. Alla kan vi säkerligen förbinda ett enkelt sår, men att kunna ge den rätta hjälpen vid en nödsituation är ingen självklarhet. Dessutom kan såret finnas på ett ställe som är besvärligt att förbinda. På en första hjälpen-kurs får man öva och bli bättre på det här. På kurserna får hundägarna lära sig vad de själva kan undersöka på sin hund, vilka fysiologiska värden som är normala på en hund, hur man upptäcker ortopediska skador och undersöker hälta. I en bra kurs ingår förstås också vad man ska göra vid en nödsituation, skador och sår, giftiga ämnen, faror för hunden i naturen och akuta sjukdomstillstånd. Takala uppmanar var och en som jagar med hund att lära sig sin hunds beteende för att kunna upptäcka eventuella smärtor och skador i tid. På det här viset utvecklar sig inte små förargelser till stora tragedier. Men visst råkar också proffs som jagar mycket ut för överraskningar, medger Takala. En bruten svans gör livet plågsamt för hunden. Det kan därför bli nödvändigt att amputera. Gasbindor, en förpackning kompresser, vadd för gipsning, självhäftande förband, tejp, klosax, febertermometer för hund, sterilt glidmedel, första hjälpen-medel mot akut diarre, väteperoxid 3 % 100 ml, NaCl ögonskölj 20 ml x 3, medicinsprutor 3 ml & 5 ml, fästingpincett. ”Ritva” får tänderna granskade. En hund som gnagar på älgben kan bryta en eller flera tänder. Skärmdump från undervisningsvideo som visar hur man förbinder ett sår. På bilden veterinär Teppo Heinonen. Den viktigaste första hjälpenkunskapenärattitidupptäcka atthundenliderellerärskadad. 42 Jägaren 2/2020
• TE CK NI NG AN TT I YR JÖ LÄ samma resultat. Och så här fortsatte det. Två bommar till och smygande närmare. Slutligen såg jag efter i patronasken av papp. Det fanns bara två patroner kvar trots att det hade funnits tjugo i asken! Nu begrep jag att jag måste ta mig mycket närmare, trots risken för att tjädern flyger sin väg. Den här gången smög jag mig ända till bortre kanten av kalhygget tills jag hade ett slätt kärr utan några gömslen framför mig. Avståndet var sisådär hundra meter. Jag sköt och tjädern trillade. Långt bakom mig hörde jag ett hagelgevär smälla. Kari hade följt med den spännande föreställningen där han satt på stubben och sköt salut för att fira framgången. Seg var tjädern men det var jägarna också! J ag var en ung jägare och köpte av grannpojken ett jaktgevär, en ESA 5,6x36 Vierling. Förstod jag rätt så var geväret följande steg uppåt, en aning grövre än ett miniatyrgevär. Jag minns att jag läste i någon tabell att kulan faller hela 139 cm på 300 meter. Tala om kulbåge! Jag var ute på jakt med min systerson. Vi kom till ett hygge och långt borta i en talltopp såg jag en tjäder. Jag gav hagelgeväret åt Kari som satte sig på en stubbe för att kolla på läget. Jag kröp iväg på alla fyra mot tjädern och dolde mig bakom buskar och bråte på hygget. När jag hade tagit mig närmare sköt jag liggande två skott. Ingenting hände. Jag smög mig ännu närmare och sköt två skott till. Med KAARLO VIITALA Det nittonde skottet avgjorde 43 Jägaren 2/2020 Det händ sig på jakt
• I workshopparna behandlar deltagarna under våren och sommaren olika teman, som hantering av vilt och hygien, planering av kanaler för utnyttjandet av köttet och jaktföreningens ekonomi och beskattning. Jaktföreningarna har beretts tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter och svårigheter, vilket bidrar till att snabba upp föreningarnas utveckling när de inte på egen hand behöver fundera ut allting ända från början. Föreningarna och jaktlagen har en egen diskussionsgrupp på Facebook och dessutom finns det en öppen grupp: Hyvinvointia riistasta – Välmående av vilt. Många föreningar har väldigt välfungerande lokaler för hanteringen av viltet, medan andra kämpar med dagens krav på slaktskjul. På den här kanten har projektet skapat åskådlig information och ett utbyte av erfarenheter mellan föreningar. Till de övriga frågorna som ska dryftas gemensamt hör hanteringen av slaktavfallet och hur man utnyttjar ben, skinn och horn bättre än förut. Redan på det här stadiet kan vi konstatera att dialogen och samarbetet mellan jaktföreningar och markägare betraktas som oerhört betydelsefulla. Både markägarna och jägarna gynnas av den stora hjortstammen. Jakten reducerar skadorna i trafiken och på odlingar och skog medan markägarna, jägarna och lokalsamhället gynnas av viltköttet och eventuell småskalig jaktturism. Gästjakten med hundar har gett gott resultat En jaktförenings lokaler, som slaktskjulet, och driften av verksamheten medför överraskande stora utgifter. En förening kan stöda sin ekonomi genom att erbjuda jakt för gästjägare och sälja viltkött i liten skala. Det är viktigt att ha en bra och öppen dialog mellan jägarna och markägarna så att bägge parterna känner att jakten gagnar dem oavsett om verksamhetens omfattning är liten eller stor. Gästjakten öppnar möjligheter att värva fler medlemmar till föreningen. Dessutom utgör gästerna en välkommen resurs i dessa tider med stor avskjutning. Under snöfattiga vintrar har gästjakten med hundar varit räddningen för många, när det inte har gått att ordna vaktjakt i nämnvärd omfattning. Jaktföreningen eller jaktlaget utgör en viktig kugge i ett fungerande lokalsamhälle. I många föreningar uträttar medlemmarna ett viktigt ansvarsarbete bland annat genom att donera viltkött till skolor och arrangera naturevenemang. De här insatserna bidrar till att förbättra jaktens image och acceptabilitet. Projektet Välmående av vilt framskrider Majoriteten av jaktföreningarna och jaktlagen som deltar i projektet Välmående av vilt har träffats och workshopparna har inlett sin verksamhet. text och bilder Petteri Pietarinen I projektet deltar: 44 Jägaren 2/2020
• Projektet Välmående av vilt Projektet Välmående av vilt är ett allmännyttigt projekt, vars mål är att underlätta nyttjandet av vitsvanshjort för jaktföreningar och jaktsällskap. Inom projektet utvecklas bland annat hanteringen och försäljningen av kött samt mottagandet av jaktgäster. Projektet har tagit fram en guide för försäljning av viltkött, som ger konkret information om vad jägare och jaktlag ska tänka på när de planerar försäljning av viltkött till konsumenter eller till exempelvis en restaurang på orten. Guiden ger utförlig information om hygienisk hantering av viltet, kraven på slaktskjulet och övervakningen av hanteringen och försäljningen av köttet. Dessutom ger guiden tips för köparna. Guiden har tagits fram genom ett omfattande samarbete mellan intressegrupperna i viltkedjan. På Kimitoön arrangerade Saarenpää älgjaktlag en hjortjakt för gästjägare på självständighetsdagen i fjol. I jakten deltog också företrädare för viltcentralens projekt Välmående av vilt. 45 Jägaren 2/2020
• Slaktskjulet – för eget bruk och försäljning av oflådda viltkroppar för föreningens egen verksamhet Ett slaktskjul är en lokal där vilt kan slutslaktas. För ett slaktskjul behöver det inte göras någon anmälan om livsmedelslokal om kropparna som hanteras där säljs till allmän konsumtion oflådda eller konsumeras av jägarna själva. En jaktförening eller en jägare får sälja oflått vilt (en så kallad primärprodukt) till lokal detaljhandel i hela Finland enligt följande: 10 älgar, 30 hjortar, 50 rådjur, 1000 harar eller kaniner och 3000 fåglar om året. Om försäljningen överskrider detta ska en anmälan om livsmedelslokal göras. Anmäld livsmedelslokal – obesiktat viltkött tillåter en utvidgad verksamhet Om jägarna uppgraderar slaktskjulet till en anmäld livsmedelslokal får jaktföreningen ännu bättre möjligheter att utnyttja viltet. Från en anmäld livsmedelslokal är det tillåtet att sälja obesiktat vilt enligt följande: 10 älgar, 30 hjortar, 50 rådjur, 1000 harar och 3000 fåglar per anmälare. Kött får säljas direkt till konsument eller lokal detaljhandel (affär, restaurang, yrkeskök) som hela kroppar eller styckat. Att skänka kött jämställs med försäljning, vilket betyder att en förening får donera viltkött till ett samfund på orten, exempelvis en skola, från en anmäld livsmedelslokal. Alternativen för slaktskjulet Livsmedel av god kvalitet kräver att viltköttet förvaras i lämpliga lokaler. Försäljningen av viltkött kan skötas i lokaler på olika nivåer. Här presenterar vi nivåerna slaktskjul, livsmedelslokal och vilthanteringsanläggning. text och bild Petteri Pietarinen Om en förening önskar sälja malet kött eller andra köttprodukter (korv, konserver, rökt kött) måste den före tillverkningen av köttprodukterna kontakta den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten. Utan ett sådant tillstånd, som beviljas från fall till fall, får föreningen inte sälja kött i malen form. När en förening önskar uppdatera sitt slaktskjul till en anmäld livsmedelslokal är det bäst att först studera minimikraven. Det samma gäller förstås också för ett nytt bygge. Kortfattat kan vi säga att lokalen ska ha separata utrymmen för slutslakten och kylrummet. De nerkylda kropparna kan styckas och packas i samma utrymme som kropparna slutslaktas i, men då måste utrymmet tvättas med omsorg mellan momenten. Ett slaktskjul som har anmälts som livsmedelslokal ska vara ändamålsenligt utrustat med bland annat bord, styckningsunderlag och knivar. Dessutom ska det gå att sterilisera redskapen med exempelvis kokande vatten. Köttet får säljas färskt, nerkylt eller djupfryst. En anmäld livsmedelslokal för okontrollerat viltkött är ett väldigt bra och tillräckligt alternativ för en jaktförening som säljer viltkött för att stöda sin verksamhet. Viltköttet behöver alltså inte besiktas av veterinär om jägaren eller jaktföreningen önskar sälja till konsument eller detaljhandel. Viltkött som hanteras rätt och riktigt i en anmäld livsmedelslokal är ett säkert val och jaktföreningen kan göra snabba leveranser till konsumenterna. Kylrummet i jaktföreningen Kalvolan metsästysseuras slaktskjul (anmäld livsmedelslokal). 46 Jägaren 2/2020
• Godkänd livsmedelslokal eller anläggning – besiktat kött FÖR YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I en godkänd livsmedelslokal, även kallad anläggning, får man hantera och förvara enbart besiktat kött av frilevande vilt. Det är alltså inte tillåtet att hantera obesiktat viltkött i lokalen. Innan verksamheten inleds måste den godkännas av livsmedelstillsynsmyndigheten. Samtliga kroppar som kommer till anläggningen ska besiktas av en statlig officiell veterinär. Godkända livsmedelslokaler, det vill säga anläggningar, har under de senaste åren byggts i synnerhet i området med täta hjortbestånd. Det har gått att inleda näringsverksamhet och en kanal har öppnats för viltköttet att nå ut på marknaden. Byggandet av en sådan anläggning är en avsevärd investering och är därför ett alternativ främst för företagare. En jaktförening kan om den så önskar leverera kroppar också hit. Ytterligare information om lokaler för hantering av viltkroppar och försäljning av viltkött finner du här: • riista.fi/wp-content/uploads/2019/11/Riistan-lihanmyynnin-opas-11-2019.pdf • www.ruokavirasto.fi/yritykset/elintarvikeala/elintarvikkeiden-alkutuotanto/ elaimista-saatavat-elintarvikkeet/riista/ • https://riista.fi/sv/vilthushallning/ valbefinnande-av-vilt/projektetvalmaende-av-vilt/ RIISTAN LIHAN MYYNNIN OPAS Principen för ett enkelt slaktskjul. Den smutsiga sidan med skena för kroppar är röd medan den rena sidan är grön. Djuret kommer till slaktrummet (A), läggs på ställning för att flås, snittas och buksidan flås (1). Flåningen slutförs och kroppen hängs upp (2). Vid punkt (3) tas organen ur och kroppen görs klar, flyttas till kylrummet (B). Efter rengöring kan kroppen återgå till slaktrummet för styckning. (Källa: Laaksonen, S. 2013. Metsästäjän terveysoppi, s. 247) KÄLLA: PROJEKTET VÄLMÅENDE AV VILT OCH HANDBOKEN FÖR FÖRSÄLJNING AV OBESIKTAT KÖTT FRÅN FRILEVANDE VILT, SOM UTKOMMER INOM KORT PÅ SVENSKA. biprodukter städning personalrum 47 Jägaren 2/2020
• VargLIFE Projektet VargLIFE förmedlar information om vargen och dess beteende, främjar växelverkan på lokal nivå och skapar verktyg för förebyggande av olägenheter och skador orsakade av varg. VargLIFE-projektet (på finska SusiLIFE) pågår i sex år och drivs av Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Polisinrättningen i Östra Finland och Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund. Projektet har fått finansiering från EU-programmet LIFE. Dessutom finansieras projektet av Jordoch skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och alla organisationer som deltar i projektet. Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK rf finansierar åtgärder för att förebygga skador på tamdjur och skydda sådana. Ytterligare information om projektet: www.susilife.fi/sv/ Planeraren Jaakko Alalantelas arbete är praktiskt. Han rör sig i terrängen och träffar dem som bor inom vargrevir. 48 Jägaren 2/2020
• J aakko Alalantela har älghundar och jakt som hobby och har sedan 2014 varit verksamhetsledare på Lappajärvi-Vimpeli jaktvårdsförening och tio år som rovdjurskontaktperson. En önskan att fördjupa sitt kunnande om viltförvaltning ledde honom till jobbet som planerare på projektet VargLIFE. Började med att lära känna fältet Alalantela började jobbet som planerare på Finlands viltcentrals regionkontor i Österbotten i november i fjol. De första månaderna ägnade han åt att sätta sig in i jobbet, projektplanering och nätverksbyggande. Beträffande intressegrupperna har han haft kontakt med jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare och rovdjurskontaktpersoner samt personer knutna till Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK och revirsamarbetsgrupperna. I intressegrupperna har folk massor av frågor om hur verksamheten ska fortsätta. Intresset är särskilt stort för konkreta åtgärder, berättar Alalantela. Alalantela är överraskad av hur väl han har blivit emottagen på lokalplanet. Mottagandet har varit sakligt trots att ämnet är känsligt. Jaktkamraterna har varit nyfiket intresserade och responsen har varit uppmuntrande. Det som man ser i de sociala medierna är en annan värld än ute på fältet, där man jobbar på och diskuterar med folk, berättar Alalantela. Nytt projekt sätter planeraren på vargspåret Kunskapstörst och en vilja att lära sig mera om viltbranschen var Jaakko Alalantelas motiv för att ansöka om jobbet som planerare på projektet VargLIFE. Det nya jobbet är praktiskt. Planeraren rör sig i terrängen, träffar folk som bor inom vargrevir och hjälper husdjursgårdar att förebygga rovdjursskador. text Mirja Rantala bilder Jaakko Alalantela En jägare som trivs med terrängarbetet Alalantela har alltid trivts i skogen. Jaktkortet skaffade han sig som elvaåring och fällde sin första älg redan två år senare. Numera skäller två jämthundar i hundgården och med dem jagar han älg och björn. Alalante som är en praktisk person trivs med terrängarbetet som hör till jobbet. Han berättar ivrigt om gårdagen i terrängen. Tillsammans med rovdjurskontaktpersonen på orten följde han spåren efter en vargflock med fyra vargar bakåt. På vägen tog de också två DNA-prover. Vädret var ståtligt även om vinden var kall. Med bakåt menas här att följa ett spår åt motsatt håll som djuret gått. På det viset undviker man att stressa flocken som man följer. De insamlade DNA-proverna analyseras på Åbo universitet och resultaten används vid arbetet med att uppskatta vargstammen och bestämma storleken på flockarna och reviren. Han berättar ivrigt om gårdagen iterrängen.Tillsammansmed rovdjurskontaktpersonenpå orten följde han spåren efter en vargflockmedfyravargarbakåt. An im at ed fu nk / Ge tty Im ag es 49 Jägaren 2/2020
• Söker nya lösningar för att skydda hundar Efter hand som våren framskrider koncentreras Alalantelas jobb till förebyggandet av vargskador. Ett seminarium om hur man skyddar hundar är under planering. Det ska inleda utvecklingsarbetet för en minimering av skadorna. Vi måste ta oss en funderare på hur vi ska lägga upp jobbet med att förebygga attacker på hundar. Vi kommer säkerligen att utveckla nya sätt att skydda hundar, men jobbet ska ju fortsätta också efter projektet, funderar Alalantela. Vargarna orsakar skador också på djurgårdar. I Alalantelas uppgifter ingår att kartlägga riskerna för djurgårdar och att hjälpa gårdsägarna med planeringen av rovdjursstängsel och fylla i ansökningar om stängsel. Inom projektet ska det också göras försök med skyddsmetoder som är nya i vårt land. Beträffande husdjursgårdarna ligger fokus på fårgårdarna eftersom riskerna är störst för dem. Vår planerare är på väg ut i terrängen och han är på gott humör. Han har fått en bra start på jobbet. Säkerligen väntar utmaningar på honom, men det finns inget behov av att skönmåla dem. Kölden är skarpare än dagen innan, men lyckligtvis har vinden mojnat. Kanske lyckas det idag att med drönare fotografera en vargspårslöpa över en myr och få in fler DNA-prover. Nästa vecka ska Alantela börja jobba i terrängen på en annan plats. Men innan dess ska resultatet av terrängarbetet rapporteras till jaktvårdsföreningen på orten. Franchi Affinity 3 Max-5 camo, 12/76 puoli automaattihaulikko, hinta 845 €. Toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Franchi Affinity 12/76 puoliautomaattihaulikko, musta synteettinen myös comp malli, hinta 795 € Benelli SuperBlackEagle 2, 12/89 Musta synteettinen, Comfortech tukki, hinta 1800 € Benelli M1 Super 90, 12/76 Musta synteettinen hinta 895 € Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 895 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Meopta Optika 6 4,5–27x50 Uusi, edullinen Optika 6 -sarja tarjoaa suorituskykyä ja luotettavuutta. Kysy myös muita Optika 6 -sarjan kiikareita Steiner Nighthunter Extreme 3-15x56 Uno Prima 28g 395 m/s, 60 €/ 250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Tikka T1X 17 HMR ja 22Lr Pienoiskivääri 599€ Saatavilla pakettina sis: jalat + kiikari ja vaimennin alkaen 729 € ZEISS Conquest V4 1-4x24 Valaistu piste 789,1390,880,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. erä 4 kpl erä 6 kpl OULUN ASE En flock med fyra vargar har korsat myren och lämnat en präktig spörlöpa efter sig.
• M erparten av ersättningarna gick till renskador; ungefär 770 000 euro betalades ut för påträffade vargdödade renar. Dessutom får renbeteslagen en beräknad ersättning för förlorade kalvar som inte har hittats. För rovdjursdödade kalvar som påträffas på sommaren och hösten betalas inte någon separat ersättning utan dessa ersätts i samband med den beräknade ersättningen för kalvförluster. För skador på husdjur betalades utifrån fjolårets skador sammanlagt drygt 234 000 euro. Räknat i antal var det mest farmrävar och får som blev attackerade av vargar. Beträffande värdet på skadorna hamnade dock hundarna i en klass för sig och ersättningar på cirka 164 000 euro betalades ut. Under fjolåret inträffade 47 attacker mot hundar och i tio av fallen kom hunden, av ersättningen att döma, undan med ett veterinärbesök. Ersättningarna för de förlorade 37 hundarna uppgick till inalles cirka 161 000 euro medan den genomsnittliga ersättningen låg på 4360 euro (varierande mellan 800 och 11 500 euro). Bland de övriga husdjuren finns bland annat farmrävar. Det är dock rennäringen som drabbas av de värsta skadorna och ersättning betalades TYP Antal (st) Skade­ värde € Hund 47 163 976,54 Får 131 39 149 Nöt 12 2 880 Övriga husdjur 213 28 289 Ren (påträffade/ersatta) 588 771 221,65 Ren (påträffade kalvar*) 64 TILLSAMMANS 1 055 1 005 516,19 De ersatta vargskadorna på husdjur och produktionsdjur samt renskadorna under kalenderåret 2019 Renskadorna inkluderar inte den beräknade ersättningen för förlorade kalvar som betalas ut till renbeteslagen i enlighet med RvL 14 §. *För de rovdjursdödade renkalvar som påträffas mellan kalvningen och den sista november betalas ingen separat ersättning utan ersättningarna betalas till renbeteslagen i enlighet med RvL 14 § Under fjolåret godkändes ersättningar för vargskador på husdjur och renar för sammanlagt drygt en miljon euro. text Harri Norberg och Antti Rinne ut för sammanlagt 588 påträffade renar. Dessutom påverkas ersättningssumman alltså av ersättningen för kalvförluster. Bakgrunden till den här ersättningen är den, att större delen av de renkalvar som blir dödade av rovdjur på sommaren aldrig påträffas. Inom renskötselområdet har det under innevarande jaktår redan skjutits 16 vargar för att minska på skadorna. Anmälan till landsbygds näringsmyndigheten Skador på odlingar, djur, lösöre och renar ska omedelbart anmälas till landsbygdsnäringsmyndigheten på orten. När en skada har inträffat är det också skäl att ringa rovdjurskontaktpersonen i området som kan hjälpa med att exempelvis klarlägga vilket djur som har orsakat skadan. En skriftlig ansökan om ersättning ska lämnas in till myndigheten inom en månad efter det att skadan har blivit värderad. Statistiken i den här artikeln är inte den slutliga skadestatistiken för fjolåret eftersom Livsmedelsverket i början av året gör en sammanställning av de skador som har värderats under kalenderåret. Bland annat kan delar av ersättningarna ännu bli en aning justerade. KÄLLA: VILTSKADEREGISTRET. Vargskador på djur under 2019 Bi ld : Di et er M ey rl Ge tt y Im ag es 51 Jägaren 2/2020
• visade dessutom hur hastigt kulorna hade expanderat. Kulornas lämplighet På hastighetsnivån för kalibern .222-Rem stabiliserar stigningen 1-14” en vanlig kula med blykärna (heleller halvmantlad) upp till cirka 4 gram. En ”halvkopparkula” av typen Nosler BSB/Rhino Solid Shank är stabil upp till 3,6 gram, medan helkopparkulor är stabila upp till klassen 2,9-3,2 gram. I det här testet deltog en enda monometallkula med vikten 3,2 g (Naturalis) och den var stabil upp till åtminstone 100 meter. Bland kulorna som testades var följande lämpliga för rådjur: Rhino Solid Shank (3,2 ja 3,6 g), Norma Oryx (3,6 g), Nosler Partition (3,9 g), Lapua Naturalis (3,2 g), Fox (2,9 g) och Barnes TSX (2,9 g). Även de bästa vanliga kulorna, som LaU tbudet av 5,7 mm (.224)-kulor är imponerande, men det finns inte många universalkulor som beter sig stabilt med .222 Remingtons traditionella räffling 1-14”. Enligt den nya jaktförordningen får en kopparkula nu vara aningen lättare på rådjursjakt än en blykula, det vill säga väga 2,9 g i kalibern .222. På det här viset breddades utbudet av kulor som är lämpliga som universalkulor en aning jämfört med läget innan. Provarrangemangen och gevären En provskjutning gjordes för att undersöka hur kulan stabiliserar sig på 100 meters avstånd. Det handlade inte om något precisionsprov utan det viktiga var att kontrollera att kulbanan är rak. Först provsköts en T/C Contender med piplängden 14 tum och räffelstigningen 1-12” (ett varv på en tolv tums sträcka). Om kulorna var stabila så fortsatte kulprovet med två Sakogevär, modellerna L46 och L461. Den första med vanlig räffling och den andra med mikroräffling. Stigningen var 1-14” hos båda. Träffbildernas placering visade rejäla skillnader mellan olika laddningar och kulor. Också därför vore det förnuftigt att hålla sig till en enda universalladdning, så slipper man skjuta in geväret på nytt vid patronbyte. Kulornas lämplighet för universalbruk klarlades med en provskjutning på 35 meters håll mot våta telefonkataloger. De kompakta buntarna med vått papper ger kulorna hårt motstånd och en kula som klarar detta utan att splittras klarar också en träff i ett vilt. Efter de första 4 cm med våta kataloger följde två 6 mm laminatskivor som föreställde ben i rådjurskroppen. Skivorna Tänk om det skulle finnas en kula som expanderar bara lite när man jagar fågel och mera när man jagar rådjur? Då skulle man klara sig med en enda kultyp från fågel till rådjur och samtidigt göra sig kvitt helmantlat på jakt. text och bilder Esa Höysniemi Från fågel till rådjur En universalkula till .222 Remington? Två olika versioner av 3,6 g Lapua E369 3,6 g Lapua E539 4 g Norma SP 4,5 g Speer Varmint (behöver en räffling på 1-10") Hornady 2,9 g Varmint 3,2 g Sako Arrowhead 3,2 g Sako Gamehead 3,56 g Sako Gamehead 3,25 g Norma SP 52 Jägaren 2/2020 En jägar s vapen
• pua E539, Norma SP 4 g och Sako 3,2 g 106G, fungerar rätt bra för rådjur. Bland de ovannämnda kulorna passar följande bäst för fågelvilt: Rhino och Oryx samt kopparkulorna Naturalis, Barnes och Fox, som nådde en restvikt på minst 90 procent. Deras rätt styva konstruktion och obenägenhet att splittras minskar deras förstörande effekt vid träff och höjer samtidigt den fällande effekten i jämförelse med helmantlat. För skadedjur kan samtliga kulor i testet användas bara precisionen räcker till. Lätt bär långt Den nya förordningens bestämmelser om tillåtna kulvikter för blyfria kulor gör det också möjligt att skjuta på längre avstånd. Om den valda kulan är rätt tung och stabiliseringen marginell, men skytten vill skjuta på längre avstånd än 100 meter så ska han före jakten kontrollera att precisionen räcker till också för längre avstånd. Ny pipa ger bredare urval kulor Om jakten främst handlar om rådjur och jägaren vill byta till tyngre kulor så kan han låta byta pipan till en med brantare stigning, exempelvis 1-10”. Kostnaden är dessutom lägre än för ett nytt gevär och därefter stabiliserar sig samtliga kulor som har provskjutits i det här testet utan problem. Provskjutning KU LA KR UT /g HA ST IG HE T V5 , m /s RE ST VI KT % IN GÅ NG R/ P Ø m m UT GÅ NG Ø m m IN TR ÄN GN IN G cm ST AB ILI SE RA R SI G 1 – 14 ” OB S! Lapua Naturalis 3,2 g N135/1,5 950 100 11/22 24 24 + Lapua SP E369 3,6 g N135/1,45 850 43 14/31 17 20 + Lapua SP E369 3,6 g tehdas 880 47 17/49 31 18 + Lapua SP E539 3,6 g tehdas 880 79 12/30 18 23 + Nosler Partition 3,9 g N140/1,42 810 86 10/31 19 27 + Nosler Partition 3,9 g N140/1,42 810 72 11/40 25 24 + Nosler E-Tip 3,6 g N135/1,4 840 1 – 10” Nosler BSB 4,1 g N140/1,4 791 95 11/37 29 28 1 – 10” Norma SP 3,25 g tehdas 975 54 16/48 19 21 + Norma Oryx 3,6 g N135/1,45 872 92 11/43 25 24 + Norma SP 4,0 g N140/1,43 850 79 17/40 22 26 + Sako 106G 3,2 g Gamehead tehdas 970 70 11/33 19 21 + Sako 422G 3,2 g Arrowhead tehdas 965 22 28/47 39 18 + Sako 110G 3,56 g Gamehead tehdas 950 60 12/30 23 22 + Barnes TSX 2,9 g N135/1,5 980 100 10/25 20 26 + Barnes TTSX 3,2 g N135/1,45 965 100 10/23 24 29 1 – 12” Rhino Solid Shank 3,2 g N135/1,45 965 90 27/40 27 21 + Rhino Solid Shank 3,6 g N135/1,4 890 94 23/39 23 23 + Rhino Penetrator 3,6 g N135/1,3 830 1 – 10” Fox 2,9 g tehdas 1028 100 10/36 19 19 + Fox 3,2 g N135/1,45 960 100 12/33 25 23 1 – 12” Fox 3,6 g N135/1,3 820 1 – 10” Hornady 2,9 g Varmint N125/1,3 1020 46 19/62 29 18 + Hornady 3,2 g GMX N135/1,45 940 1 – 10” Hornady 3,6 g GMX N135/1,4 890 1 – 10” Speer SP 4,5 g N140/1,4 720 78 13/32 23 21 1 – 12” Fabrikspatronernas hastighet enligt tillverkaren Ingång r/p = storleken på ingångshålet i laminatskivorna / diametern på tryckområdet Utgång = utgångshålet på laminatskivornas baksida + = stabiliserar sig med räfflingen 1-14" på 100 m = stabiliserar sig inte Obs = fabrikens angivna krav på räffelstigning De enda kopparkulorna i testet som blev stabila med .222 Remingtons flacka räffling 1-14”. Från vänster 2,9 g Barnes TSX, 3,2 g Lapua Naturalis och 2,9 g Fox. Enligt den nya förordningen är samtliga medlemmar i trion tillåtna på rådjursjakt. 3,2 g Rhino Solid Shank 3,6 g Rhino Solid Shank 3,6 g Norma Oryx 3,9 g Nosler Partition 4,2 g Nosler BSB (behöver en räffling på 1-10") 53 Jägaren 2/2020
• T anken bakom skyttet med stöd är att man eliminerar de mänskliga felen som är spelar in vid skottet. Den som skjuter med stöd ska därför alltid försöka minimera sin inverkan på hur geväret stöds och riktas. Två stödpunkter Ett gevär som enbart stöds under framstocken är känsligt för rörelser i skyttens överkropp eftersom stödet fungerar ungefär som om geväret vore ledat. Men om skytten dessutom stöder geväret baktill så blir hans inverkan på siktandet minimial eller obefintlig. Eftersom det på jakt ofta är omöjligt att få till ett fullkomligt fast tvåpunktsstöd så måste tankemodellen anpassas så, att skytten står för den ena stödpunkten. Det här betyder ett fast främre stöd medan skytten står för det bakre stödet. Den väsentliga skillnaden mellan en stödpunkt och två stödpunkter är dock den, att också den kroppsdel som skytten stöder geväret med har stöd. Det vill säga att om det bakre stödet består av en knuten näve så ska näven i sin tur vila på ett fast underlag. Noterat på älgprov Det vanligaste felet är att skytten stöder geväret enbart under framstocken medan ställningen i övrigt är upprätt sittande utan att stöda armarna mot skjutbordet. Det här sättet ger spelrum för stresspåslaget i kroppen att påverka skottet medan darrningarna och rörelserna i kroppen påverkar siktandet. Minimikravet är att skytten stöder armbågarna mot skjutbordet. Ännu bättre går det om skytten sätter knytnäven mellan kolven och bordet. Med en skjutpåse åstadkommer skytten ett stöd nästan i klass med bänkskyttet. SKYTTE MED STÖD En färdighet du måste lära dig Skyttet med stöd utgör grunden för jakten med studsare och är en färdighet som varje jägare måste lära sig. text och bilder Arto Määttä Väldigt lätt att kolla om stödet är gott Stöd geväret och sikta på riktpunkten. Blunda därefter i några sekunder. När du öppnar ögonen märker du om geväret har rört sig från riktpunkten. Om geväret inte längre är riktat mot målet så gömmer sig en mänsklig faktor i stödet som skytten inte märker. Ett dåligt stöd visar sig konkret vid ett stresspåslag som kan utlösas av fysisk ansträngning, tävlingsnerver, spänningen vid ett prov eller en spännande situation på jakt. Om stödet är gott så låter sig geväret inte rubbas vid sådana situationer. Inte heller kommer adrenalinpåslaget i kroppen att få gevärspipan att vingla. Praktiska tillämpningar Att lära sig skjuta med stöd är en nyttig färdighet för jägare. Även om det inte är älgeller björnskytteprovet som står överst på listan så spelar inskjutningen en Ta vara på möjligheterna att stöda geväret. En koja för vaktjakt på små rovdjur bör ha ett tillräckligt brett skjutbord. 54 Jägaren 2/2020 En jägar s vapen
• avgörande roll oavsett vad du jagar med geväret. Det är bara med ett ordentligt stöd som inskjutningen ger ett användbart resultat i stället för ett gevär som bara är inskjutet på ett ungefär. Vikten av att skjuta med stöd betonas vid jaktformer där målet är litet och /eller avståndet är stort. Dessutom ökar stödets betydelse när spänningen stiger vid en skottchans. Med ett gott stöd för geväret går det att lägga skottet exakt även när båda faktorerna är uppfyllda, det vill säga att du kan lägga skottet exakt på ett vilt som är både litet och långt borta samtidigt som det är spännande. Konsten att hantera ett gevär handlar helt enkelt om att eliminera den mänskliga faktorn när skottet avlossas. Det går nästan alltid att ordna ett bättre stöd för geväret och konsten att ta vara på den här möjligheten är nyckeln till bättre skytte på jakt. Geväret blir fullkomligt orörligt om du stöder det både framtill och baktill. 55 Jägaren 2/2020
• E cha föreslår inte något förbud mot jakt utan syftet är att göra jakten hållbarare än förut. Echa kontaktar bland annat nationella och internationella jägarorganisationer, sportskytteorganisationer, vapenindustrier, forskare, medborgarorganisationer och övervakningsmyndigheter i medlemsländerna. I februari ordnade Echa en workshop i Helsingfors för representanter för europeiska och internationella jägaroch sportskytteorganisationer och vapenbranschen. Från finsk sida deltog bland annat Jordoch skogsbruksministeriet, viltcentralen och ammunitionsoch vapenindustrin. Syftet var att samla in synpunkter och vetenskapliga forskningsresultat. Under workshoppen visade det sig tydligt att frågan är komplicerad och att det finns skillnader i traditioner och jaktkultur. Varför bly? Blyet är ett giftigt ämne. En allt för stor exponering för bly skadar hälsan, och barn och gravida kvinnor är särskilt känsliga. Blyet är neurotoxiskt och skadligt för den reproduktiva hälsan. Det är ett faktum att blyet sänker intelligensen hos exponerade barn och att det inte går att beräkna någon säker undre gräns där en exponering inte skulle få skadliga konsekvenser. I miljön kan blyet hamna i näringskedjan exempelvis genom blyhagel som sprids i naturen eller på skjutbanor där blyet når grundvattnet. På jakt kontaminerar blyet köttet kring träffen och gör det odugligt till föda. Av det här skälet förbjöds blyhaglen vid jakt på sjöfågel i vårt land redan 1996. Genom jakten hamnar uppskattningsvis 20 000 ton bly i den europeiska naturen. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att mellan en och två miljoner fåglar årligen dör av blyförgiftning. I både Finland och EU hanteras riskerna med blyanvändningen på flera olika sätt, bland annat för bränsle, Echa samlar som bäst in information om huruvida vi på EUnivå borde överväga en begränsning av blyet i jakt som sker på torr mark, sportskytte och sänken för fiske. text Mikko Väänänen, Europeiska kemikaliemyndigheten Bild Tero Kuitunen Echaförespråkarintenågotförbud motjakt.Syftetmedetteventuellt begränsnings förslag är att minska människansochmiljönsexponeringförbly. EUROPEISKA KEMIKALIEMYNDIGHETEN ECHA INFORMERAR Begränsningen av blyet i patroner målfärger, livsmedel, smycken och andra konsumtionsvaror. För arbetsrelaterad exponering har det ställts upp ett gränsvärde som ska följas också på bland annat skjutbanor inomhus. Blyet vid jakt i olika europeiska länder I flera europeiska länder har det redan i många år varit förbjudet att jaga sjöfågel med blyhagel. Som bäst diskuteras i Bryssel ett förbud mot blyhagel i våtmarker som skulle omfatta hela EU. Det vore förnuftigt med ett enhetligt förbud mot blyhagel i samtliga EU-länder eftersom majoriteten av sjöfåglarna är flyttfåglar. Bestämmelserna om användningen av bly vid jakt på andra platser än i våtmarker varierar en hel del i medlemsländerna. I bland annat Danmark och Holland råder det numera ett totalförbud mot blyhaltiga patroner. I flera andra EU-länder begränsas användningen av bly bara vid vattendrag medan vissa medlemländer inte har lagstiftat alls mot blyet. Eftersom det redan är förbjudet att använda bly vid sjöfågeljakt och i somliga länder också i torra marker så finns det alternativa material för patronerna och även praktisk erfarenheter av sådana. Det är inte ovanligt att jägare inte vill ha något bly alls i sitt byte och de har därför frivilligt övergått till giftfri ammunition. Ingenstans har övergången dock gått smärtfritt. Echa uppmuntrar till frivillig övergång, men myndigheten jobbar också för att främja innovationer inom den europeiska industrin och säkerställa rättvisa förutsätt56 Jägaren 2/2020
• ningsförslag är klart. De här synpunkterna beaktas i det slutliga förslaget. Mötena sker tidigast i slutet av året”, uppger Mark Blainley som är chef på den enhet på Echa som bereder begränsningsförslagen. Därefter går förslaget vidare till EU-kommissionen där medlemsstaterna fattar ett beslut i ärendet. Om begränsningsförslaget går vidare och ett beslut fattas så träder det i kraft tidigast i slutet av 2022. Sannolikt skulle förslaget också inkludera undantag och övergångstider. ningar för företag att fungera på hela EU-marknaden. Därför betraktas ärendet av EU som en helhet. Syftet är inte att förbjuda jakt eller skytte “Echa förespråkar inte något förbud mot jakt. Myndighetens förslag är inte heller politiska utan bygger alltid på bästa tillgängliga vetenskapliga information. En begränsning i enlighet med EU:s kemikalieförordning REACH kan dessutom betyda annat än ett förbud mot användning”, förklarar enhetschef Matti Vainio på ECHA. Det är till exempel möjligt att det på skjutbanor där man använder blyhaltig ammunition hädanefter kommer att krävas ändamålsenliga riskhanteringssystem i samtliga EU-länder. På det här viset förhindrar vi att giftiga ämnen hamnar i naturen och grundvattnet. I Finland har vi redan hunnit långt på den här vägen. Hur framskrider ärendet? “Innan Echas förslag går vidare till ett politiska beslut ska de främsta vetenskapliga experterna på kemikalierisker och socioekonomiska konsekvenser ge sin oberoende åsikt om förslagen. Dessutom träffar Echa samtliga parter en gång till när ett eventuellt begränsYTTERLIGARE INFORMATION: • Blyets kemiska egenskaper: https://echa.europa.eu/substanceinformation/-/substanceinfo/100.028.273 • ECHA: Blyet i hagel, kulor och sänken för fiske https://echa.europa.eu/fi/hot-topics/ lead-in-shot-bullets-and-fishing-weights • Vad är ECHA? https://echa.europa.eu/fi/about-us 57 Jägaren 2/2020
• bilder Elina Himanen PULLED PORK BURGER För fyra personer Meningen med det här receptet är att visa att man kan laga mera överstekt kött på en gång och använda det också på ett annat sätt. Dessutom hindrar ostskivorna som fått smälta på semlornas snittytor att semlorna blir för fuktiga. Här handlar det nämligen om en rätt saftig burgare! 4 st Vasa Naughty BRGR-semlor 8 st cheddarostskivor 600 g överstekt vildsvinskött, helst nacke (se receptet för vildsvinsribs) 2 dl BBQ-sås (se receptet för vild svinsribs) 2 dl chilisurkål 2 dl färsk rödkål i strimlor ¼ knippe färsk finfördelad koriander 2 dl Naughty BRGR Kimchi Mayoa Riv det överstekta köttet i små bitar och värm det i stekpanna på låg värme. Tillsätt BBQ­såsen och låt köttet dra i sig smakerna och bli saftigare i 5­10 minuter. Ta en bunke och rör ner chilisurkålen, rödkåls strimlorna och den finfördelade koriandern. Stek semlorna i ugn i 180 grader i 2­3 minuter. Lägg därefter cheddarskivorna på semlornas snittytor och värm dem i en minut till i ugnen så att osten smälter. Ta semlorna ur ugnen och sätt ihop burgarna med ingredienserna i receptet och njut! 58 Jägaren 2/2020 Mat n SOM TIDNINGEN JÄGARENS VILTKOCK HUSERAR TOP CHEF-VINNAREN, ”MISTER NAUGHTYBRGR” AKSELI HERLEVI. HAN ÄR INBITEN JÄGARE OCH TROLLAR FRAM RECEPT TILL VILTDELIKATESSER SOM FÅR SNÅLVATTNET ATT RINNA. Följ Akseli Herlevi på Instagram:@akseliherlevi
• Lägg vildsvinssidan i en ugnsfast gryta eller kastrull och tillsätt vatten tills köt­ tet är helt täckt. Krydda vattnet med salt och ställ på spisen för att värmas. Lägg locket på när vattnet är hett och ställ i ugnen på 120 grader i 5-6 timmar eller tills köttet är helt genomkokt. Ta kastrullen ur ugnen och låt den svalna i rumsvärme i cirka en halv timme. Lyft köttet till ett annat kärl, försiktigt så det inte faller i bitar. Ställ köttet i kylskåpet över natten för att svalna och bli fastare. Ta en liten kastrull och tillsätt HP-såsen, coladrycken, sirapen, liquid smoken, den 1 kg vildsvinssida med eller utan ben 2 dl HP-sås 1 dl mörk sirap 1 dl coladryck 4 st vitlöksklyftor, skalade och finfördelade 2 msk färska timjanblad 2 msk liquid smoke rökarom 400 g fasta potatisar, tvättade och klyftade 2 st vitlöksklyftor, skalade och finfördelade 4 msk olivolja 2 tsk malt ostkummin 2 dl osmaksatt yoghurt Salt och peppar REVBENSSPJÄLL AV VILDSVIN MED PANIKPOTATIS För fyra personer Se här någonting fantastiskt att grilla, varför inte på sommarfesten? BBQ-såsen kan du göra mera av på samma gång eftersom den håller bra i kylen. Det här sättet att först göra köttet överstekt i vatten och därefter grilla det passar för nästan alla kroppsdelar och är därför nyttigt att prova på och lära sig! I stället för vatten i grytan går det i princip bra med olja eller fett av svin eller anka. Då kallas tillagningssättet confit. finfördelade vitlöken och timjanen. Koka blandningen på låg värme tills den har tjocknat en aning. Ta en stor bunke och blanda i olivoljan, den finfördelade vitlöken, hälften av det malda ostkumminet och strö salt och pep­ par över. Tillsätt de tvättade och klyftade potatisarna och rör ihop med omsorg. Stjälp ut potatisarna på en ugnsplåt med bakpapper och ställ i ugnen på 180 grader i 20 minuter eller tills potatisarna är färdiga. Ta en liten bunke och tillsätt den osmak­ satta yoghurten och resten av ostkummi­ net. Låt dra i minst 15 minuter i kylen. Ta köttet från kylen och grilla på het grill – skvätta på BBQ­sås emellanåt – tills köttet har blivit varmt och såsen har fastnat på ytan av köttet och karamelliserats. Servera köttet med panikpotatisarna och kummin­ yoghurten. Receptet på panikpotatis har fått namnet av en tidigare flickvän eftersom jag på vår första träff bad henne kocka och det gjorde henne väldigt stressad. 59 Jägaren 2/2020
• text Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter Bild Hannu Huttu I enskilda vattenområden är det i allmänhet ett delägarlag som har jakträtten och fattar beslutet om utarrendering av ett samfällt markeller vattenområde för jakt på hjortdjur. Beslutet fattas i enlighet med lagen om samfälligheter. Samma, det vill säga överlappande, privata vattenområden får inte förekomma i olika ansökningar om jaktlicens för hjortdjur. Inte heller har en enskild person i ett delägarlag rätt att införa delägarlagets vattenområden i en ansökan om jaktlicens utan att delägarlaget och den ansökande har sinsemellan träffat avtal om jakttillstånd eller arrende. Den rekommenderade lösningen är att delägarlaget delar vattenområdet mellan dem som ansöker om licens, så att varje sökande tilldelas ett eget vattenområde som förenar landområdena och avgränsas på kartan. För det här ger delägarlaget tillstånd till jakt på hjortdjur för en viss tid eller arrenderar ut jakträtten för jakt på hjortdjur. Om en sökande har vattenområden som är oklara i fråga om jakträtten lämnas dessa obeaktade i licensövervägandet. I sådana fall förenar vattenområdet inte den sökandes markområden med varandra, varvid kravet på ett enhetligt område på över 1000 hektar eller 500 hektar (övriga hjortdjur) inte nödvändigtvis blir uppfyllt. I sådana här fall måste Finlands viltcentral utesluta områdena i fråga från licensövervägandet och området där licenserna får användas. Områdena beaktas inte heller som en ackumulerande faktor för antalet licenser som beräknas utifrån markarealen. Viltcentralen beaktar enbart de områden där den sökande har jakträtt eller jaktlicens för ifrågavarande hjortdjur under hela jaktsäsongen. Arrendeavtalet behöver inte gälla vid tidpunkten för ansökningen (30.4), men avtalet om arrende måste vara gjort senast den 30 april. I skärgården kan undantag beviljas från kravet på enhetlighet Ett vattendrags inverkan på jaktområdets enhetlighet utreds alltid från fall till fall i licensövervägandet. I regel betraktas ett område som enhetligt om den sökande har jakträtt också på den andra sidan av ett smalt vattendrag. Smala åar, diken och bäckar anses inte vara vattenområden som skiljer markområden från varandra. Om jakten på hjortdjur äger rum på en ö som är mindre än 1000 hektar så måste ön i regel vara förbunden via jaktområdet med ett jaktområde på fastlandet eller en annan ö för att arealkravet ska uppfyllas. Finlands viltcentral kan dock avvika från kraven på ett områdes landareal eller enhetlighet och från fredningstiden för hjortdjur som är jaktlicensbelagda enligt 37 §, om området är en ö eller om det omfattas av något annat motsvarande särskilt skäl. Vattenområdenas areal räknas inte in i den totala areal som den sökande uppger. Inte heller beaktas arealen som en ackumulerande faktor vid licensövervägandet. Ordna arrendet i tid Finlands viltcentral rekommenderar att de som ansöker om jaktlicens gör det elektroniskt och att samtliga avtal om jaktarrende görs skriftligt. Det är förnuftigt att vara ute i god tid för att arrendeärendet ska finnas med i delägarlagets kallelse till årsmötet och ärendet behandlas på mötet. Arrendering av vattenområden för jakt på hjortdjur ANSÖKNINGARNA OM JAKTLICENS FÖR HJORTDJUR GÖRS I APRIL Ansökningstiden för jaktlicens för hjortdjurbörjaritjänstenOmariistadenförsta april och ansökningen ska lämnas in senast den 30 april.Försenadeansökningarbehandlasinte. Jaktlicensansökan: oma.riista.fi Villkoren för att beviljas licens, ansökningsanvisningarna och ansökningsprocessen: www.riista.fi 60 Jägaren 2/2020 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser
• Nya effekt­ och viktgränser för blyfria jaktpatroner I jaktförordningen har införts nya krav på kulvikten och anslagsenergin för blyfria kulor, som börjar gälla från 1.3. i år. För de blyhaltiga kulorna har inga ändringar införts, det vill säga att de gamla vanliga kraven på kulvikt och anslagsenergi fortsättningsvis gäller. De nya kraven på blyfri ammunition står med fet stil. 2) rådjur, östersjövikare, gråsäl, knubbsäl, varg, lodjur, järv, europeisk bäver, kanadensisk bäver och mufflonfår får endast skjutas med vapen där kulan: a) väger minst 3,2 gram och anslagsenergin mätt 100 meter från pipans mynning uppgår till minst 800 joule, eller b) vid användning av blyfri kula, kulan väger 2,9 gram eller mera och anslagsenergin mätt på det sätt som avses i punkt a uppgår till minst 800 joule. 3) vitsvanshjort, kronhjort, skogsvildren, dovhjort och sikahjort får skjutas enbart med gevär där: a) kulan väger minst 6 gram och anslagsenergin mätt 100 meter från pipans mynning uppgår till minst 2000 joule; b) kulan väger 8 gram eller mera och anslagsenergin uppgår till minst 1700 joule mätt på samma sätt som avses i punkt a, eller c) en blyfri kula som väger 5,1 gram eller mera och anslagsenergin uppgår till minst 1700 joule mätt på samma sätt som avses i punkt a. 4) älg, vildsvin och björn får skjutas enbart med ett gevär där kulan: a) väger minst 9 gram och anslagsenergin mätt 100 meter från pipans mynning uppgår till minst 2700 joule; b) kulan väger 10 gram eller mera och anslagsenergin uppgår till minst 2000 joule mätt på samma sätt som avses i punkt a, eller: c) en blyfri kula som väger 7,5 gram eller mera och anslagsenergin uppgår till minst 1900 joule mätt på samma sätt som avses i punkt a. Inverkan på skjutprovet För de blyhaltiga kulorna är allting som förut och de gamla vanliga gränserna gäller. För de blyfria kulorna följer vi de nya, lägre viktoch effektgränserna. I bägge fallen gäller att kulan som används vid skjutprovet inte behöver vara expanderande. HEIDI KRÜGER Expert (Vilthushållning) Jordoch skogsbruksministeriet Fem främmande rovdjur om året Viföreställerossoftaattrentspelingårijägarnasetik.Men vad innebär det egentligen? Om detta kan också många som intejagarhaskarpaåsikter.DethärframgicktydligtnärsmårovdjurstävlingeniHäijääsattekänslornaisvallningbland bådejägareochdemsomkritiseradetävlingen.Idebattinlägg på nätet och insändare i tidningsspalterna framfördes önskemålomattjaktenskulleförbjudasheltochhållet. Att döma av kommentarerna som tävlingen i Häijää gav upphovtillfårmanintrycketattdetärolämpligtatttävlaom vemsomfällerflestdjur.Detlåterintebraatttävlaidödande.Detprimärasyftetäremellertidattaktiveranatur­och viltvården–intetävlingenisig.Djurskyddslagenåläggeross att inte vålla lidande i onödan, inte heller vid jakt på mink och mårdhund. Trotsståhejetunderstöddeenmajoritetavtävlingsmotståndarnajaktenpåminkochmårdhund.Iställetfördessatvå arterhamnadeuppmärksamhetenpåviltartersomgrävling. Utöverdesvindlandedrygtfyrahundrafälldamårdhundarna fälldesocksånästanhundragrävlingar.Jaktenpåminkoch mårdhundbehöverintehandlaomrentspel,menatttävla om att fälla grävlingar när de har gått i gryt för sin vintersömn skorradeförmångaillameduppfattningenomrentspel. Viltvårdsmässigt kan jakten på grävling dock motiveras eftersomocksådennaartplundrarfågelbon.Dessutomär manjuändåtvungenattelimineragrävlingarsomharflyttat inunderenbyggnad.Detfinnsdockingetbehovavnågon upptrappadjaktförattskyddaviltetellerdenövriganaturen. Mångajaktvårdsföreningarochjaktföreningarharunder årensloppbelönatsinaaktivastesmårovdjursjägarepåårsmötet.Meningetontiattbelönaettlångsiktigtochflitigt naturvårdsarbete.Förhoppningsviskommerföreningarnaatt fortsättauppmuntrasinamedlemmartilljaktpåsmårovdjur. ”Femfrämmanderovdjuromåret”ärallsingendumide. Iåreliminerarviminkochmårdhundiskärgårdenochi våtmarkerpåfastlandetmedfinansieringavbådejord­och skogsbruksministerietochmiljöministeriet.Menlåtosslämna grävlingarnautanfördeneffektiveradejakten;deutgörjuen delavmångfaldenivårinhemskanatur. 61 Jägaren 2/2020 K lumn
• E tt jaktarrendeavtal kan skrivas helt och hållet efter avtalsparternas önskemål utan att begränsas av formaliteter. Dock finns det färdiga avtalsmallar för både markägare och jägare. Bägge parterna har önskemål om jaktens innehåll och hur den ska bedrivas, och dem ska parterna skriva in i arrendeavtalet. I praktiken ska alltså en förnuftig företrädare för en jaktförening lyssna uppmärksamt på motparten i avtalet, det vill säga markägaren, och vid behov vara smidig. På det här viset når parterna ofta ett avtal som är ömsesidigt optimalt på lång sikt. Under årens lopp har jaktföreningen ofta utvecklat förhållandet till markägarna och ramarna för verksamheten är inskrivna i arrendeavtalet. De viktigaste villkoren De viktigaste punkterna i jaktarrendeavtalet handlar om rätten att vara verksam i området under arrendetiden och skyldigheterna i anslutning till samarbetet. Beträffande rättigheterna handlar de viktigaste avtalspunkterna om fastställandet av arealen och om vad jaktföreningen får göra i området. Arrendetagaren ser i princip förstås helst att gränserna för verksamheten är så generösa som möjligt. På det viset finns samtliga tänkbara viltarter inkluderade i avtalet; de stora rovdjuren, småviltet, rådjuren och vildsvinen. Om någon del av viltfaunan inte är inkluderad i förteckningen i avtalet eller är exkluderad så går det inte att jaga arten eller arterna inom arrendeområdet. Till de viktigaste punkterna hör också rätten att bedriva viltvård i området, använda viltkameror för att fotografera och observera viltet samt att exempelvis använda en fyrhjuling för utforslingen av fällt vilt utan att vålla skador. Avtalsmallarna är tänkta att beakta alla tänkbara behov och situationer som kan uppstå. I synnerhet Forststyrelsen och de stora skogsbolagen har infört detaljerade villkor i sina avtalsmallar om sådant som kan Föreningens viktigaste avtal En jaktförenings kärnuppgift är att erbjuda medlemmarna möjligheter till jakt, viltvård och hundutbildning. De här rättigheterna brukar vara inskrivna i jaktarrendeavtalet. text Panu Hiidenmies ge upphov till oklarheter eller som handlar om arrendegivarens önskemål. Mot ersättning eller utan? I vårt land är det fortsättningsvis en vanlig verksamhetsprincip som skrivs in i arrendeavtalen att jaktföreningen inte betalar någon ersättning i pengar. Men helt utan ersättning brukar arrendeavtalen inte skrivas. Arrendetagaren är i regel skyldig att sköta jakten och viltvården i området enligt arrendegivarens önskemål. Parterna betraktar arbetet som arrendetagaren uträttar som en ersättning: Arrendetagaren verkställer markägarens vilja i högre grad än föreningen skulle göra om ersättning skulle bestå främst av pengar. Om ersättningen i pengar för jakträtten vore väldigt stor skulle rollerna kunna bli det omvända. Arrendetagaren skulle snarare bli en köpare av jaktmöjligheter som ställer krav. Förhandla vid konflikt Det är sällsynt att konflikter om jaktarrendeavtal och innehållet i avtal hamnar i rätten. Det här beror troligen främst på att markägaren vid en konflikt kan säga upp arrendeavtalet, vilket kan leda till att jakten i området upphör totalt och permanent. Det här är ett otrevligt alternativ för arrendetagaren som därför gör allt för att undvika det. Arrendetagaren får i regel tillgång till området utan ersättning eller mot en väldigt blygsam ersättning, vilket betyder att det i första hand är arrendetagaren som förlorar vid en konflikt. Parterna bör lösa eventuella konflikter genom förhandlingar. Konflikter kan handla om hur viltstammarna sköts, viltskador eller jaktmetoder. Samtliga frågor går att lösa bara parterna håller kontakt med varandra och Det viktigaste i avtalet handlar om jaktområdets areal och om vad jaktföreningenfårgöraiområdet. 62 Jägaren 2/2020
• visar ömsesidig flexibilitet. Att uppriktigt lyssna på motparten och samarbeta aktivt hör till de bästa sätten att hantera frågor. Etablerad och ofta oföränderlig områdesfördelning I vår land har sätten att använda jaktarrenderättigheterna långa traditioner och etablerad praxis. På många orter finns det i praktiken redan ett heltäckande nät av jaktföreningar och det införs sällan några ändringar i jaktarrendeavtalen. Gränserna mellan jaktföreningarna är i regel oföränderliga och grannarna respekterar varandra och avstår från att aktivt försöka utvidga sina arrendemarker. Förändringarna i jaktpraxis, den kommersiella jakten och förändringarna i markägandet kan i fortsättningen påverka fördelningen av jaktarrenden. Även sammanslagningar och delningar av jaktföreningar är naturliga förändringar som leder till en omfördelning av jaktarrenden. Uppsägning av tidsbundet avtal Arrendegivaren (markägaren) kan säga upp ett avtal i följande fall: • Arrendet är obetalt • Arrendetagaren har brutit mot avtalet • Ett väsentligt missbruk av jakträtten, varvid arrendegivaren får säga upp avtalet med omedelbar verkan Arrendetagaren kan säga upp ett avtal i följande fall: • Ett väsentligt avtalsbrott • Arrendeområdet förändras och blir olämpligt för jakt • Ett väsentligt missbruk av jakträtten, varvid arrendetagaren får säga upp avtalet med omedelbar verkan 63 Jägaren 2/2020
• Kanadagåsen är en storvuxen svartvit gås. Den vita fläcken på strupen avtecknar sig på håll mot huvudet och halsen som är svarta. Bröstet är ljust. Ovansidan är mörkbrun, undersidan ljust gråbrun. Den vita gumpen avtecknar sig tydligt mot den svarta stjärten. Näbben och benen är mörka. Vingpennorna är svarta, vingarnas täckfjädrar är ljusa i spetsen. Ungfåglarna ger ett fjällartat intryck utan tvärstrimmor och färgerna är mattare. Färggränsen vid halsroten är oklar men skarp på vuxna. En nordamerikansk art. Inplanterades i Europa redan på 1600-talet och i Norden på 1930-talet. Förekommer ställvis i stort antal i sydvästra Finland och havsområdena på västkusten. Har blivit vanligare i inlandet. Förekommer allmänt i Sverige. Honan lägger 4–7 gräddvita ägg. Boet finns på en ö eller en vattenomfluten tuva. En stor del av våra kanadagäss flyttar på hösten till södra Östersjön och Sydsverige. Ett mindre antal flyttar till Baltikum. Arten inleder flyttningen relativt sent. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Kanadagås Branta canadensis Canada goose/Kanadanhanhi De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Föda Vattenväxter, örter och säd. Ungarna äter insekter. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Örter och säd Vattenväxter Den årliga avskjutningen Sädgås Grågås Kanadagås 3,5–7 kg 15 5– 18 cm 90–106 cm kg Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Svart näbb Svart huvud och hals Lång hals Vit fläck på strupen Ovansidan mörkbrun Undersidan ljusgrå Vit underoch övergump Mörka ben Svart stjärt Tusen gäss 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 2 4 6 8 10 Kanadagås Vitkindad gås 64 Jägaren 2/2020
• SÄLJES Andel i jaktförening i Mellersta Finland: småvilt/älg/björn. 040 517 1844. Fasaner färdiga att lägga ägg. Ett harem (1+4), 250 €, 045-3496 096, FASAANITILA.NET. Högkvarter för jaktgäng. Säljer jaktstuga 80 m2 med 5 ha mark vid statliga jaktmarker (Kukkaro-Lakla) i Lieksa, Kivivaara i Nurmijärvi. 3r+kök+bastu+WC, borrbrunn, elvärme, bakugn av täljsten. På gården grilltak och lider. 40 km till Lieksa. BP 20.000 €. Förfr 050 63934 eller 050 5685 001. Säljer egnahemshus/lantbruk lämpligt för jägare i Pyhäjoki. Etuovi.com: kohdenro 9888443. Jaktstuga, se länken https://www.etuovi.com/kohde/k69397. Säljer 2 fastigheter i Vihanti som genom arrende ger medlemskap i jaktförening. Förfr 045 6722 174. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www. asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Till salu ett hus i Kuosku i Savukoski, 40 000 €. Se annons på Etuovi. Marja Merivirta, 040 8290 321, marja.merivirta@ gmail.com. Björnjakt i ryska Karelen. Kombinerad björnoch älgjakt i Kamchatka. Slutet av september till 15.10. Sannolikheten för björn 95 %, för älg 89 %. Taiga Delight Oy, +358-44 5258 695. Bland Puolanka-fjällen fritidsfastighet (8,8ha) till salu med byggnader. För dig som jagar eller gillar uteliv. Se Metsätilat.fi/ Kainuu/Puolanka/Murtola. Mera info på nr 040 5145 423. Gård 1,84 ha. Bostadshuset 100 m2. Byggår 1933, renoverad 1990. Stuga, kök, sovrum, kammare. Tre eldstäder. Liten separat bastu, bod, vedlider, lider-garage samt smedja i dåligt skick. Stor omskött gård. 75 km till Syöte. Pudasjärvi, Ruottisenharju. Vinterbonad. 55 tusen. Fasanoch bronskalkonungar, tfn 050-5225 178. 4X4 och däck till fyrhjulingar, www.riekko.eu. 42 år påtlitlitliga affärer. Mossber 308 + kik 399 €, Mossber 12/89 synt 450 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384118, snabbt och billigt med post och buss, WWW.ANONASE.COM. Snabb leverans från nätbutiken. Till salu gräsandsungar till våtmarker etc. Änderna livar upp landskapet och lockar till sig vilda artfränder. Leveranser i hela landet. Tfn 0400 930 690. Sommarställe i Pielinen, Saimen, 040-7631 265. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308, www.porinase.fi. Det du jagar, det fäller du! Gevär, patroner och allt övrigt för jakten från Sissos! www.sissos.fi, tfn 02-8228 282. En liten gård i Ranua. Medlemskap möjligt i Toljan Erä. Vattenrätt i Toljasjön, som förbunden med Simojoki. Bp 15 000 €. Raimo Toljamo, tfn 040-7573 438. Ett kvalitetsurval gevär, delar, tillbehör. Specialaffär i vapenbranschen, www.euroase.fi. Erätapio burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. ÖVRIGT En fin uvbulvan för kråkjakt, 0400-407 109. KÖPES Pälsskinn, R Pentinmäki, Jäpintie 344C, 60800 Ilmajoki, 050 5546 852. Pälsskinn, O Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. Gammal tysk drilling eller kombigevär, gärna kal. 25-35 (6,5x52R) samt långpipig Parabellum. Tfn 0400-209 010. KONSERVATORER Fiskar. Studio Antti Saraja Oy. 0400 712 149. SUOMEN ELÄINTÄYTTÄMÖ, tfn 040 5015 166, ring! MARKKU HAAPANIEMI, 0500 360 962, TEUVA, m.a.haapaniemi@gmail.com. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, 045-3303417, Liperi. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Vi bereder naturskinn, R.HALKOLA BROKER, 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Även service och reparationer på gamla maskiner samt lagstadgade granskningar. I hela landet. Risto Pitkänen Oy, 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com. HUNDAR Wachtelvalpar efter jagande föräldrar kan reserveras, förfr 040 7018 999. För jägare korthåriga vorstehvalpar, överlåts i juni. Far fi uch + bch och mor provpremierad. Nummiriekon Kennel, tfn 040 5106 935. Gordonsettervalpar för jägare. Tfn 0400-542 472. www.gordoninsetteri.fi. Jämthundsvalpar efter tidigt mogna championföräldrar, tfn 040 5268 571. Labradorkull efter jagande föräldrar väntas i sommar, www.metsänhengen.com, 040 9138 310. Tikvalpar av jämthund efter bch-föräldrar, födda 8.2. Förfr 040 7168 497 / Salla. Karelska björnhundsvalpar födda 10.2. Mor Rahkanevan Milla, tfn 0400 745 262. JAKT Till björnmarker och laxvatten i Kanada. Boka genast. www.paulpalmu.fi. Ripjakt eller röding med pilk i Övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Den afrikanska savannen väntar. Med vår hjälp planerar du och förverkligar din egen jaktdröm. Kotakta risto@goodhope.fi eller 050 585 2535. På Jaktmässan monter C158, http://www.ghsafaris.com. Kanu avgillringsmekanismer och fällor mm. Ring 050 5662 691 / pentti.holla@ ph-riista.fi. Guidade jakt – och fisketjänster i Kuusamo. Även för för dig utan erfarenhet. 040 5814 337, Jari Suoraniemi, www.seikkailupalvelut.fi. Björnjaktsresor till Ryssland, www.taigaerapalvelut.fi. Unto Myllyvirta, 0400 199 470. 65 Jägaren 2/2020 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2020 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 3/2020 utkommer den 15 maj. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 23.4.2020 Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi.
• Fällda älgar och älgar kvar efter jakten år 2019 FÄLLDA ÄLGAR TOTALT KVAR EFTER JAKTEN TOTALT KVAR Kommun Tjur Ko Kalv Tjur Ko Kalv Obestämd Brändö 1 1 21 32 21 3 77 Föglö 4 3 9 16 24 28 12 5 69 Kumlinge 4 2 5 11 20 18 8 1 47 Kökar 1 3 4 8 11 13 11 35 Sottunga 1 1 1 2 1 4 Vårdö 1 1 2 13 15 12 4 44 Skärgården 11 9 19 39 90 108 65 13 276 Eckerö 2 1 1 4 18 10 3 11 42 Finström 1 1 2 5 9 5 3 22 Geta 1 1 10 15 6 31 Hammarland 1 1 2 21 20 10 51 Jomala 6 6 12 16 6 6 40 Lemland 2 2 6 10 20 20 6 46 Lumparland 1 1 2 4 6 4 14 Saltvik 3 3 7 8 3 18 Sund 1 1 6 8 10 15 7 3 35 Fasta åland 8 7 23 38 107 119 47 26 299 TOTALT 19 16 42 77 197 227 112 39 575 U nder älgjakten 2019 fälldes 77 älgar fördelat på 19 tjurar, 16 kor och 42 kalvar. Det är igen en nedgång jämfört med 2018 då 128 älgar fälldes (36 tjurar, 32 kor och 60 kalvar). Kalvandelen i avskjutningen var något bättre än fjolåret, 55 %. Tillgången på kalv var något bättre än året före vilket även ses i uppskattningen av antal älgar kvar efter jakten där man uppskattar att 112 kalvar fanns kvar i markerna jämfört med 2018 då antalet var 86. Angående antalet älgar som uppskattas vara kvar efter jakten bör man beakta att några områden avstod från jakt bland annat på Brändö och Vårdö, i dessa områden har man ändå försökt sig på att uppskatta älgstammen varför vi fått fram siffror angående älgar kvar efter jakten även i år. På fasta Åland minskade det till 299 älgar jämfört med 321 år 2018, och i skärgården minskade det till 276 älgar från 305. Totalt för hela Åland så minskade alltså älgar kvar efter jakten till 575 från 626 älgar år 2018, och detta trots den lägsta avskjutningen sedan 1976. Orsakerna till älgstammens utsatta läge är säkert flera men troligen så led älgstammen rejält av den torra sommaren 2018 ännu ifjol och detta tillsammans med älgstammens dåliga reproduktionsförmåga de senaste åren gör att älgstammen minskar. Det är därför bra att flera jaktområden tog sitt ansvar och höll igen eller helt hade uppehåll med älgjakten under 2019. Man bör noga följa med älgstammens utveckling detta år och se vilken beskattning som älgstammen tål. RG Älgjakten 2019 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 150 120 90 60 30 Älgavskjutning fasta Åland och skärgården Skärgården Fasta Åland An ta l äl ga r 1200 1000 800 600 400 200 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Gråsäl Storskarv Antal fällda gråsälar och storskarvar under skyddsjakt 66 Jägaren 2/2020 Åland
• Rådjursjakten 2019 Resultatet från rådjursjakten 2019 blev 4 526 rådjur vilket är en liten minskning jämfört med föregående år då resultatet var 4 572 fällda rådjur. Fördelningen var 1 590 bockar, 1 097 getter och 1 839 killingar. Rådjursstammen är nu åter stabil och kraftig på fasta Åland och i skärgården är den på rekordnivåer. Kökar satte nytt avskjutningsrekord med 102 rådjur tidigare rekordet var 69 från 2017, medan övriga skärgården låg på en väldigt hög nivå utan att ändå slå sina rekord. RG Vitsvanshjortsjakten 2019 Under hösten fälldes 131 hjortar på Åland vilket är en ökning från fjolåret då 113 stycken fälldes. Hjortarna fälldes i fyra kommuner nämligen Brändö 70, Kumlinge 53, Föglö 6 och Lemland 2 stycken. RG Säloch skarvjakten 2019 Även säloch skarvjakten är avslutad för den här säsongen. Totalt fälldes 343 gråsälar år 2019–20 vilket är det högsta resultatet sen skyddsjakten började igen vid milleniumskiftet. Redan ifjol ökade jakten något till 128 gråsälar jämfört med de två föregående åren då bara ca 70 sälar inrapporterats som fällda. Resultatet från skarvjakten var 1 1195 fällda skarvar jämfört med 938 skarvar år 2018. Även dessa siffror står sig bra då detta är det högsta fällda antalet skarvar sedan skyddsjakten började år 2007. Skyddsjakten för båda dessa arter kräver inte längre personliga tillstånd utan kan ske på eget initiativ, båda arter har dock fastställda kvoter om hur många som får fällas, de årliga kvoterna var år 2019 450 gråsälar respektive 2 000 storskarvar. Det är väldigt viktigt att man rapporterar de gråsälar och storskarvar man fäller för att vi ska kunna följa med utvecklingen och också utveckla jakten. Mer information finns på hemsidan www.regeringen.ax. RG Kommun Jaktlag (st) Bockar Getter Killingar Totalt Brändö 6 (6) 38 (47) 39 (23) 48 (42) 125 (112) Eckerö 13 (13) 80 (98) 54 (58) 132 (97) 266 (253) Finström 16 (16) 198 (198) 150 (152) 197 (236) 545 (586) Föglö 23 (23) 117 (107) 90 (92) 141 (158) 348 (357) Geta 14 (14) 91 (96) 72 (72) 99 (95) 262 (263) Hammarland 19 (19) 177 (175) 89 (117) 193 (189) 459 (481) Jomala 22 (22) 205 (223) 152 (161) 245 (227) 602 (611) Kumlinge 4 (4) 35 (23) 18 (29) 35 (41) 88 (93) Kökar 5 (5) 38 (21) 28 (20) 36 (17) 102 (58) Lemland 13 (13) 145 (186) 94 (97) 196 (183) 435 (466) Lumparland 5 (5) 65 (63) 39 (43) 29 (48) 133 (154) Mariehamn 1 (1) 8 (7) 6 (8) 6 (6) 20 (21) Saltvik 21 (21) 151 (149) 119 (91) 193 (209) 463 (449) Sottunga 1 (1) 5 (5) 1 (4) 3 (6) 9 (15) Sund 23 (23) 159 (159) 98 (69) 198 (228) 455 (456) Vårdö 15 (15) 78 (65) 48 (45) 88 (87) 214 (197) 201 (201) 1590 (1622) 1097 (1081) 1839 (1869) 4526 (4572) Fällda rådjur 2019 (fjolåret inom parentes) 67 Jägaren 2/2020 Nr. 2/2020 69. årgången. JägarenärFinlandsviltcentralsupplysningsblad, somsändstillallasomerlagtjaktvårdsavgift. Upplaga18547(UK2009).Jägarenutkommersexgångeriåret, nästagång15.5.2020.Tidningensvararinteförtexter ochbildersomsäntstillredaktionenutanavtaldärom. Redaktionens adress Jägaren,Finlandsviltcentral,Sompiovägen1, 00730Helsingfors,E­post:förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarigchefredaktör:JariVarjo Chefredaktör:KlausEkman,tfn0294312103 Redaktionssekreterare:TeroKuitunen,tfn0294312122 Layout:ArjaKarjula(AsteHelsinkiOy) Översättning:BerndtZilliacus Redaktionsråd KlausEkman,TeroKuitunen,MarkoMikkola,MirjaRantala, JouniTanskanen,MarkoSvensberg,PetriVartiainen, Johanna HellmanochArjaKarjula. Annonser RadannonsertillspaltenJaktochJägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övrigaannonsärenden:TeroKuitunen,tfn.0294312122och KlausEkman,tfn0294312103 Tryckeri:Hansaprint2020/Jag20_02 Pärmfoto:MattiA.Nieminen ISSN­L0047­6986 ISSN0047­6986 ISSN2323­1475 MedlemiTidningarnasFörbund Butik och beställningar: Tfn020331515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn0294312001, vardagarkl.9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn0294312111 vardagarkl.klo12–16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen1,00730Helsingfors Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB22,00331Helsingfors,tfn0294312002 metsastajarekisteri@innofactor.com
• Premium Tour 2020 Eränkävijän ykköstapahtuma! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 15.4. Hyvinkää Ruoto Oy 2.5. Rantasalmi EräJuva 6.5. Loimaa Forssan Ase ja Retkeily Oy 7.5. Vaasa Erä ja Kalastus Kurre 13.5. Nokia Häijään Urheilutarvike Ky 20.5. Ylistaro Asepaja M. Vuorela 27.5. Iisalmi Pohjois-Savon Luontovaruste Oy 13.6. Mikkeli Green Trail Oy 16.6. Haapajärvi Raimo Olkkonen Oy 30.6. Oulu Oulun Ase Oy Lisätietoja: Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi Tervetuloa!