• PÅ SÄLJAKT SÅ FÖLJER DU BLYHAGELBEGRÄNSNINGARNA KLÖVDJURSBYTET – EN JÄMFÖRELSE DEN SAKLIGASTE VINNER I DE SOCIALA MEDIERNA FLER BEHÖVS SOM RÄKNAR SJÖFÅGLAR HAVETS STORVILT 2/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0223.indd 1 01_Kansi_JA?0223.indd 1 27.2.2023 14.28 27.2.2023 14.28
• JAKT 10 Vildsvinsjakt med ställande hund 16 I stadsmiljö blir säkerheten ännu viktigare 22 Från valp till jakthund, del 4 24 Säker säljakt på isen 26 På säljakt 29 Säljakt – så här kommer du igång 34 Säkerheten framför allt: Första hjälpen-väskan är väl med? 35 Ett företag som stöder de anställdas jaktintresse 38 Utrustningen: Styckningsknivar 52 Det hände sig på jakt – Den krångliga älgtransporten 56 Viltrecept a la Micke Björklund VILTET 30 Klövdjuren i våra grannländer 36 Av kärlek till viltet 40 Vargens återkomst 58 Forskning: Kråkfåglarna är effektiva boplundrare 60 Jordbruketsnyafinansieringsperiod skapar möjligheter för viltvården AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 44 Brott och straff 46 Så här följer du begränsningen av blyhagel 48 Resultatet av läsarundersökningen 50 Den sakligaste vinner – när det handlar om jakt på nätet 53 Så gör du en utmärkt Oma riista-karta 61 Kan du det här? 62 Jaktvårdsföreningarna i siffror 2022 64 Störst i landet med omfattande utbildningsverksamhet 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 55 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 54 Från observation till fällning – hjortdjurslicensen steg för steg 55 Ansök om hjortdjurslicens i april 40 Vargens återkomst 30 Klövdjuren i våra grannländer 55 Ansök om hjortdjurslicens i april 46 Så här följer du begränsningen av blyhagel Jägaren 2/2023 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 2 27.2.2023 14.28 27.2.2023 14.28
• Nya jägare innebär nya tänkesätt och nya infallsvinklar. Välkommen till jakten! U nder fjolåret fick jägarkåren drygt 8000 nya medlemmar som hade skrivit jägarexamen. Detta är den största mängden på många år. De som hade utbildat våra nya jägare och ordnat examenstillfällena lyckades utomordentligt väl och väckte intresset för jakt. Vi är alltså inne på rätt spår! Däremot var det 1500 färre som betalade jaktvårdsavgiften än året innan. Nedgången beror delvis på de uteblivna utländska jägarna på grund av pandemin, men det främsta skälet är att jägarna blir äldre. Den här utvecklingen var väntad och det enda sättet att rädda jaktens framtid är att locka nya jägare till oss. Vi borde kunna arrangera det så, att de som har skrivit jägarexamen också kommer igång och att jakten blir ett livslångt intresse för dem. Å andra sidan är det ett faktum att dygnets timmar är splittrade på ett annat sätt idag än de var under tidigare decennier. Livet kan slå in på andra spår för långa tider. Det viktigaste är därför att var och en, så långt hans eller hennes livssituation det tillåter, är välkommen till jakten. Jägarnas behov och intressen varierar. Jaktmöjligheterna finns till övervägande delen i bygder som folk flyttar ifrån. Glesbygderna glesnar i en oroväckande takt medan befolkningen ökar i städerna och regionerna omkring dem. Svårigheten ligger i att få de här två att möta varandra och göra de nya jägarna intresserade av inte bara jakten utan också av viltvården och frivilligarbetet, som ju utgör viltförvaltningens fundament. Mycket hänger på våra attityder. Nya jägare innebär nya tänkesätt och nya infallsvinklar. Det gällar att kunna, och framför allt att vilja, förena de nya tankarna med de traditionella. Jag vill därför hälsa alla nya jägare välkomna till jakten, till vårt intressanta och mångfacetterade intresse! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 10 Vildsvinsjakt med ställande hund Forskning: Kråkfåglarna är effektiva boplundrare 58 Ledar n 3 Jägaren 2/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0223.indd 3 27.2.2023 14.28 27.2.2023 14.28
• J ag började jaga för 40 år sedan. Det berättar i alla fall min första vapenlicens. Under de första åren strövade jag omkring i skogarna efter småvilt, mest i Rääkkylä i min egen förenings marker. Senare jagade jag också änder i Liperi. Efter det falnade jaktintresset, men jag fortsatte ändå betala jaktvårdsavgiften, så min jägarexamen inte skulle löpa ut, tänkte jag. Jakten gick i stå för ett drygt decennium. I fjol beslöt jag mig ändå för att skaffa ett älggevär med tillhörande tillstånd. Det blev en intressant process – anskaffningstillståndet drog ut på tiden i bortåt två månader på grund av pandemin. Eftersom det hade gått så lång tid sedan föregående gevärsköp ingick en intervju hos polisen i processen. Där gick vi igenom min livssituation, från privatlivet till jobbet och nyttjandet av rusmedel. Till slut blev tillståndet beviljat och jag fann ett lämpligt gevär. Vad har då förändrats under decenniernas gång? Kartsystemen för jägare har tagit ett digitalt jättesprång. Mest imponerad blev jag av älgjaktlagets effektiva användning av hundpejlar och appar för kommunikationerna. Jaktkamraterna, som hade erfarenhet av jobbet med hundar, kunde räkna ut vartåt älgarna skulle bege sig, och (med en lätt överdrift) älgens kön och vikt med tio kilos noggrannhet. En annan förändring var hur drastiskt landskapet hade vuxit igen kring de nordkarelska byarna. Avverkningar och planteringar som hade vuxit upp till yngre gallringsskogar hade format om landskapet så, att jag också på gamla bekanta ställen från förr måste stanna och se efter var jag egentligen befann mig. Drevjakten på älg och vaktjakten på hjort var nya upplevelser för mig. Kamraternas jaktkunnande imponerade på mig som nybörjare. Dreven startade som planerat, linjerna hölls raka och jakten leddes med fast och säker hand. För vaktjakten fick jag av Ilari Pirttilä goda råd som ledde till en lyckad fällning. Rovdjuren och regleringen av dem är ett ämne som jägarna ofta pratar om. På Naturresursinstitutet har jag haft tillgång till det väldiga uppföljningsmaterialet och maskineriet för informationsinhämtningen. Bakom en stor del av materialet finns en väldig skara frivilliga materialproducenter, det vill säga i det här fallet jägare. Informationen om stammarna som tas fram måste ha täckning och vara korrekt. Det går inte att lappa luckor i datan med matematiska modeller. När vi sedan ska fatta beslut om jaktkvoter och jakttider måste vi också ta hänsyn till regleringen på nationell nivå och EU-nivå. Efter min jakthöst kan jag rekommendera er som har pausat jagandet att återuppta intresset. Jaktens värld har förändrats, men en sak är sig lik. Den som rör sig i skogen som jägare ser och hör mycket mer än den som bara promenerar. ANTTI ASIKAINEN Skribenten är forskningsöverdirektör på Naturresursinstitutet En gång jägare, alltid jägare Jägaren 2/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 4 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 4 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• ? En parräkning en vårmorgon under parningstiden kan bli en svindlande upplevelse. Vi rekommenderar! ? Tabellen ger de riktgivande inventerings tiderna om våren fram­ skrider normalt. Inventeringsresultatet kan också skickas in till Naturresursinstitutet som brev eller med e-post till adressen vesilinnut@luke.fi. Tillsammans med Naturhistoriska centralmuseet tar Naturresursinstitutet varje år fram en uppskattning av sjöfågelstammarnas tillstånd. Vi behöver den här informationen för planeringen av skötseln av sjöfåglarnas livsmiljöer och dimensioneringen av jakten. Och för att bevara mångfalden i vattenmiljöerna. SJÖFÅGELINVENTERINGARNA NÄRMAR SIG – VI BEHÖVER FLER SOM RÄKNAR Finland är ett betydande häckningsområde för många europeiska änder. Därför bär vi ett särskilt ansvar för att följa med hur sjöfågelstammarna utvecklas. TexT Olli Kursula och Markus Piha D et främsta syftet med inventeringarna är att följa med hur stammarna förändras och sätta siffror på ändernas årliga häckningsresultat i olika vattendrag på olika håll i landet. Samtliga arter som räknas är sjöfåglar. Sjöfågelinventeringen görs varje år på samma permanenta observationspunkter och kallas punkträkningar. I maj räknas sjöfågelparen två gånger. Den första parräkningen görs ungefär en vecka efter islossningen och den andra två, tre veckor senare. I juli räknas kullarna på samma punkter. Inventeringen är enkel Den som räknar behöver en kikare och anteckningsmaterial. Det tar bara fem till femton minuter att räkna en punkt. Alltså hinner man under en och samma morgon inventera flera punkter. Uddar, strandklippor, fågeltorn och bryggor med god utsikt över vattnet utgör lämpliga platser för en inventeringspunkt. För att materialet ska vara representativt är det önskvärt att räkningarna varje år görs på samtliga typer av vattendrag i trakten. Även om det något år skulle bli ett avbrott i räknandet på någon punkt så är det bäst att fortsätta följande år eftersom även avbrutna tidsserier kan användas vid beräkningen av indexet för förändringarna hos fågelstammarna. Vi ser särskilt gärna att inventerandet återupptas på gamla, insomnade punkter. Resultaten kan skickas in på nätet Resultatet från inventeringspunkterna kan skickas in på nätet till Finlands artdatacenter (https://laji.fi/) som koordineras av Naturhistoriska centralmuseet. Jägare kan logga in med sitt Oma riista-lösenord. OMRÅDE PARRÄKNING 1 PARRÄKNING 2 KULL RÄKNINGEN Sydoch sydvästkusten 1-8.5 22-29.5 1 – 20.7 Inlandet i södra och mellersta Finland 8-15.5 22-29.5 1 – 20.7 Norra Finland 20-29.5 5-12.6 1 – 20.7 YTTERLIGARE INFORMATION OCH ANMÄLNINGAR: ? https://www.luke.fi/sv/uppföljningar/ uppfoljning-av-sjofaglar ? vesilinnut@luke.fi ? https://www.riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-jagare/ ansvarsfull-fageljagare/2-uppfoljningar/ PE TR I JA UH IA IN EN Jägaren 2/2023 5 Nyhet r 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 5 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 5 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• Svårigheten med att förvalta både skogen och älgen F inlands viltcentral publicerade de nedslående resultaten av en kvalitetskontroll som hade gjorts i första gallringar i Mellersta Finland. Över hälften av objekten hade gallrats i strid med skogslagen och var för glesa, och inte ett enda av dem uppfyllde rekommendationerna för god skogsvård. För skogsägarna innebär det här betydande produktionsförluster under beståndets omloppstid. Skogsägarna har högljutt debatterat älgskadorna i skogen. Varje skada är självfallet förarglig, men glömmer vi någonting som är viktigare? I exempelvis Norra Savolax ersattes i fjol älgskador, inklusive värderingskostnaderna, för cirka 25 000 euro. Vid samma tid fanns det cirka 65 000 ha försenade plantskogsskötselobjekt och ca 80 000 ha försenade första gallringar. Dessutom blev Kemera-stöd för cirka 20 miljoner euro oanvända. Vore det alltså klokare att i fortsättningen koncentrera sig på plantskogsskötseln och första gallringarna i rådgivningen till skogsägarna? Om vi vill öka virkesproduktionen och kolbindningen. Älgstammen i vårt land har halverats sedan millennieskiftet, men läget varierar förstås i olika delar av landet. Älgskadorna har ändå inte minskat i samma proportioner eftersom andelen odlad tall har minskat och vinterbetena koncentrerar sig till allt färre objekt. Samtidigt har de stora rovdjuren blivit fler. Vi kan alltså på goda grunder fråga oss om ekvationen går ihop! Det finns ett behov av att utveckla förvaltningen så, att den omfattar flera arter, där älgstammen ingår i förvaltningen av de stora rovdjuren. Detta ingår samtidigt i den hållbara jakten; efter hand som älgarna blir färre så försvagas ju jaktföreningarnas verksamhetsförutsättningar. Jaktföreningarna utgör en betydelsefull komponent i landsbygdskulturen och vi behöver dem också i framtiden, både för viltförvaltningen och skötseln av många andra samhälleliga funktioner. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Byte av jaktvårdsförening Om du vill byta jaktvårdsförening ska du skriftligt skicka följande uppgifter till Jägarregistret: namnet och jägarnumret samt den nuvarande och den nya jaktvårdsföreningen. Underteckna anmälningen. Gör anmälningen senast den 30 april så hinner den till jaktkortet för jaktåret 2023-2024. metsastajarekisteri@riista.fi eller Jägarregistret, PB 22, 00331 Helsingfors eller 029 431 2002 (vardagar kl 9–16) Den som har betalat jaktvårdsavgiften kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han eller hon huvudsakligen jagar eller i den förening inom vars verksamhetsområde hans/hennes hemkommun ligger. Byt till e-faktura för jaktvårdsavgiften senast den 30 april Gör ett avtal om e-fakturering med din bank så får du fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2023-2024 som e-faktura till banken. Betala fakturan senast på förfallodagen så får du jaktkortet med nummer fyra av tidningen Jägaren. Kortet är lika stort som ett bankkort. Gör så här: ? Logga in på nätbanken. ? Gör ett avtal om ny e-faktura. Välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare och skriv Viltvårdsavgift i meddelandefältet. ? Ange ditt personnummer. Avtalet om e-faktura behöver inte förnyas varje år. FINLANDS VILTCENTRAL SÖKER EN KOMMUNIKATIONSCHEF till centralkontoret i Helsingfors JAKTCHEF till Södra Tavastland VILTPLANERARE till Sydöstra Finland för tiden 1.8-3.12 2023 riista.fi/sv/viltforvaltningen/ finlands-viltcentral/lediga-jobb/ K lumn Jägaren 2/2023 6 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 6 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 6 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• UNDER 2022 SKÖTS SKOTT PÅ SKJUTPROVEN 1 000 000 @pohjosentuulia Kuusamoborna Henna och Lassi Kyrönkari har en tvååring som ivrigt har följt med på jakt, både i bärsele och på egna ben i riset. ”Julgubben hade äntligen med sig en leksaksbössa, som vi nu har övat säker vapenhantering med. Senast vi var på skjutbanan och övade att sikta på tavlan så sköt ungen visst en älg. Ingen dålig träff alltså! När vi kommer hem ska också leksaksbössan alltid ställas i vapenskåpet med de andra gevären. Han förstår hur och varifrån köttet kommer på tallriken, och det är fint. Som kvällssaga tittar han helst på Jägarens artidentifiering och på dagarna är han gärna ute på äventyr.” UNGDOMSLÄGER 8-11 JUNI Välkommen på ett veckoslutsläger tillsammans med andra jaktintresserade ungdomar! Lägret ordnas i Siiponkoski åcentrum i Haapajärvi. Målgruppen är 11-16-åriga pojkar och flickor, men även föräldrar kan delta. På lägerprogrammet bland annat: ? Prepkurs för jägarexamen och tillfälle att skriva examen ? Skytteutbildning med gevär och pilbåge (på skjutbana) ? Karta och kompass i terrängen ? Jakthundar – presentation och demo ? Jakt på små rovdjur och tillverkning av fällor ? Dragrodd ? På fritidsprogrammet simulatorskytte, rökbastu, korvgrillning Vi tar emot 45 deltagare i anmälningsordning. Sista anmälningsdagen är 20 maj. Lägeravgiften är 105 €/person. För jägarexamen tillkommer 20 €. Inkvartering i egna tält. Förfrågningar och anmälningar: Miika Niskala, tfn 044 445 6404, miika.niskala@haapajarvi.fi Häng med och snickra en knipholk! Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund ordnar den 25-26 mars (kl 9-16) snickeridagar för knipholkar. Dagarna ingår i Knipholksprojekt Finland. Holkdagarna äger rum i Joensuu, på parkeringsområdet vid Voimatie 12. Idéns ”pappa”, Risto Virtanen, står för materialet och tanken är att deltagarna ska snickra ihop flera hundra holkar under de två dagarna. På köpet bjuder arrangörerna på info om sjöfåglarna, jakten och naturen. Ta med dig en skruvdragare med TX20-spets och 15 euro i kontanter. Syftet med knipholksprojektet är att underlätta häckningen för kniporna. Holksnickrarna förbinder sig alltså till att sätta upp en holk i terrängen, skicka in koordinaterna till projektet och skriva en årlig häckningsrapport som även den skickas in. I paketet ingår förstås också att sköta om den årliga servicen på holken. Anmälningar och materialreservationer senast 20 mars till: Kai-Eerik Nyholm, kai-eerik.nyholm@riista.fi, tfn 029 431 2295 Jägaren 2/2023 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Nyhet r 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 7 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 7 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• Nyhet r JSM utlyser specialunderstöd för projekt som utvecklar jaktvårdsföreningars verksamhet och främjar vilthushållningen JSM utlyser specialunderstöd för projekt som utvecklar jaktvårds­ föreningars verksamhet och främjar vilthushållningen Ministeriets projektunder­ stöd för jaktvårdsföreningar kan sökas från 27 januari. Special­ understöd beviljas projekt som stöder sammanslagningen av jaktvårdsföreningar och ledning­ en av föreningarnas verksamhet. Understöd kan på ansökan beviljas för följande ändamål som preciseras i ansökningsan­ nonsen: ? Projekt som stöder sam­ manslagning av jaktvårds­ föreningar ? Projekt som stöder yrkes­ mässig ledning av jaktvårds­ föreningars verksamhet. Syftet med stödet för yrkesmäs­ sig ledning av verksamheten är att utveckla verksamhetsleda­ rens yrkesroll och därigenom rikta resurser till jv­förening­ ens verksamhet eller till flera jv­föreningars verksamhet och utveckla samarbetet mellan dem. Även projekt för sam­ manslagning av jv­föreningar beviljas fortsättningsvis stöd. Besluten om understöd som stöder sammanslagningar av jaktvårdsföreningar och yrkes­ mässig ledning av jv­föreningar kan fattas under pågående ansökningstid. Ansökningar kan göras fortlöpande. Understöd för ettoch fleråriga projekt Understöd kan beviljas för både ettåriga och fleråriga projekt som genomförs inom statsbud­ getens tidsram. Ministeriet kan dock förbinda sig till att betala ut stödet högst inom tidsfristen för användningen av anslaget. Understöden för jaktvårdsfören­ ingar kan vara högst två­åriga. Ansökningsannonsen, ansökningsanvisningarna och ansökningsblanketterna finner du på jord­ och skogsbruksmi­ nisteriets webbplats: mmm.fi/ sv/specialunderstöd. Ministeriet avser att senare i år utlysa ett specialunderstöd för projekt som utvecklar jaktvårds­ föreningarnas verksamhet och främjar vilthushållningen. FÅNGSTFLOTTE MED SLAGJÄRN Stoppa minkinvasionen före sommaren! Naturresursinstitutet samlar information om jakten och avskjutningen Naturresursinstitutet (Luke) sammanställer varje år statistik över jakten. Den bygger på en jägarenkät som posten i början av året distribuerar till 7500 slumpartat utvalda jägare. Det är viktigt att samtliga mottagare svarar på enkäten, även de som inte har jagat eller fällt något vilt. Antalet svar måste vara tillräckligt stort för att statistiken ska bli tillförlitlig. I fjol låg svarsprocenten på 58. Under 2021 jagade ungefär två tredjedelar av dem som hade betalat jaktvårdsavgiften. Antalet har legat på samma nivå under de senaste åren. En majoritet, drygt 80 procent, av dem som hade jagat jagade småvilt. Av dem fällde cirka 116 900 jägare, alltså drygt 70 procent, något vilt. Nästan 60 procent av dem som hade jagat jagade hjortdjur. Ringduvorna stod för den största avskjutningen; i medeltal elva duvor per jägare som hade fällt vilt. Jaktstatistiken finner du på adressen https://www.luke.fi/sv/statistik/jakten. Det är ofta knepigt att hitta bra platser för slagfällor. Under vårflödet hamnar slagjärn som har gillrats vid vattenbrynet lätt långt ut från stranden, blir igengräsade och kräver omplacering. Slagfällor som gillras på låglän­ ta platser blir igen lätt och plötsligt förvand­ lade till undervattensfällor. En fångstflotte är lösningen på problemet. På flotten befinner sig slagfällan alltid där minkarna rör sig och risken för oavsiktlig bifångst minskar. Se videon med tips för hur du bygger en lätt, okomplicerad och billig fångstflotte som dessutom kan plockas isär. Så sätt igång med att bygga och utveckla en flotte för din egen minkjakt! Några erfarenhetsbaserade tips ? Minken följer diken. Dikeskorsningar är därför toppenställen för en fångst­ flotte! ? Fäst gärna två pontoner under brädan som bär fällan; då hålls också en tyngre låda ovanför vattenytan. ? Dra upp flotten på land till vintern. Vårsolen töar fort fram den så den kan börja jobba igen. Kvarläm­ nad i diket kan den bli insnöad och infrusen. KOM IHÅG MAX 8 CM PÅ INGÅNGS­ HÅLET! Jägaren 2/2023 8 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 8 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 8 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• Kaarina Kauhala in memoriam Kaarina Kauhala, mångårig specialforskare på VFFI och därefter på Luke, avled under julen efter en hastigt framskriden sjukdom. Från 1986 arbetade Kauhala hela sitt yrkesliv som viltforskare och doktorerade på mårdhundens ekologi 1992. Med tiden breddade hon sitt forskningsfält till de övriga mellanstora däggdjuren, som grävling, räv, mink, hare och bäver. Under sitt sista decennium koncentrerade hon sig i sin forskning på sälarna. Kaarina var expert på de medelstora däggdjuren och publicerade ungefär 100 vetenskapliga artiklar och ett stort antal texter om vilt. Kaarina var i själ och hjärta en naturmänniska och i synnerhet hundarna stod henne nära; flera av hennes egna hundar var viltspårschampion. HEIKKI HENTTONEN OTSO HUITU 306 106 jägare löste jaktkort Antalet jägare som betalade jaktvårdsavgiften i fjol var ungefär tusen färre än året innan. Över hälften av dem var 30-59 år. Jägarna under 30 utgjorde 12 procent och jägarna över 60 utgjorde 37 procent. Enligt statistiken har jägarnas medelålder stigit, men inte särskilt mycket. Året 2018 var medelåldern 50,6 år och året 2022 51,6 år. Herrarnas medelålder var ungefär 9 år högre än damernas. Under de senaste åren har antalet jägare under 18 långsamt ökat och i slutet av fjolåret var de drygt 10 400. För att vår inhemska jaktkultur ska bevaras och utvecklas måste vi släppa in ungdomarna i jakten och viltvården. Enligt en kommande lagändring ska jaktvårdsavgiften för ungdomar under 18 sänkas från 20 euro till 10 euro för jaktåret 2023-2024. Det här är tänkt att sänka tröskeln för de unga jägarna. Ännu fler skrev jägarexamen 8 049 nya jägare skrev jägarexamen i fjol. Antalet var en klar ökning från året innan då 7 281 personer gjorde det. 29,5 procent av de nya jägarna var kvinnor. 10-14-åringarna utgjorde den klart största åldersgruppen bland de nya jägarna. Medelåldern för samtliga nya jägare låg på 29,3 år. Andelen kvinnor fortsätter växa Andelen kvinnor i jägarkåren har gått stadigt uppåt sedan millennieskiftet. Då fanns det cirka 9 000 kvinnor som jagade. Nu är de uppe i cirka 29 600. Kvinnorna som löser jaktkort blir ungefär tusen fler per år. Skogsskadorna under 2021 Enligt Naturresursinstitutets inventeringsdata uppgick skadorna som hjortdjuren hade vållat på skog under 2021 till totalt 587 000 hektar i landet som helhet. Mängden skador hade ökat från året innan och mängden skadade planteringar var störst i områdena med den största älgtätheten. 2021 ersattes skadorna med 627 000 euro ur medlen från licensavgifterna för hjortdjur. Läs Timo Leskinens (MTK) blogg i ämnet på jagarentidningen.fi Antalet jägare som löste jaktkort 2022 åldersgruppsvis 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5000 Herrar Damer 5-9 1014 1519 2024 2529 3034 4044 5054 6064 7074 8084 3539 4549 5559 6569 7579 8589 90Antalet personer som skrev jägarexamen 2022 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Herrar Damer 5-9 1014 1519 2024 2529 3034 4044 5054 6064 7074 8084 3539 4549 5559 6569 7579 8589 90Podden Sorkkia ja sarvia berättar mera om antalet jägare jagarentidningen.fi Jägaren 2/2023 9 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 9 4-9_Uutiset_JA?0223.indd 9 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• Här i vårt land är vildsvinsjakten fortfarande rätt sällsynt och speciell. I somliga trakter finns det dock en etablerad population och där har jakten utvecklats med åren. I Pyttis har man stannat för jakt med ställande hund. TexT och bilder Antti Saarenmaa J ägarna inleder jakten med att leta efter spår. Pyttis­ bon Sauli Joas kör längs skogsvägen och spanar utmed vägkanterna. En svinflock lämnar tydliga spår efter sig i nysnön och det är vad vi letar efter. Vi hoppas att flocken som har observerats tidigare inte har lämnat trakten under natten. Samtidigt och på andra sidan såten spanar Jan Vildsvinsjakt med ställande hund Jägaren 2/2023 10 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 10 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 10 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• Ylhäinen utmed en annan skogsbilväg. Bak i bilen åker Jans jämthund Kara av samma ras som en stor del av älghundarna här i landet. Kara är fyra år och för henne har drygt tio svin blivit fällda. För Jans föregående hund, Neiti, fälldes drygt 150 vildsvin. Inga färska spår dyker upp. De äldre spåren, de som leder in i såten, berättar för oss att svinen finns kvar. Jakten kan alltså börja. Vildsvinen följer gärna samma gamla spår – Där har de antagligen varit och bökat, pekar Sauli Joas. Intill skogsområdet finns en åker där svinen ofta bökar efter föda. Där släpper vi hunden och jägarna ställer sig på pass utmed de nykollade skogsvägarna, ifall svinen skulle bryta sig ut. Efter en stund är såten inringad med skyttar, i synnerhet där det finns gamla spår. Om svinen inte låter sig ställas så hinner kanske någon av skyttarna genskjuta dem innan de lämnar trakten. Hunden släpps på de färska spåren vid åkerkanten och vi stannar en stund och avvaktar. Den avverkar några hundra meter i ett huj och börjar strax därpå skälla. Svinen befinner sig alltså nära åkern och enligt pejlen började skallet direkt efter söket. Men vildsvinen låter sig inte stressas av hunden så vi avvaktar vidare. Hunden jobbar modigt och uthålligt Svinen förflyttar sig till en plats mellan de två skogsvägarna och gör ett par försök att korsa den ena vägen, men skyttarna förhindrar utbrytningen. För undertecknad som aldrig har jagat svin förut är det en upplevelse. Hunden växlar mellan att hejda svinen och lugnt följa efter dem. Skyttarna håller sig uppdaterade och resultatet låter inte vänta på sig. – Det är vanligt att en ställande hund siktar in sig på Se videon om den spännande vinterjakten på vildsvin i Pyttis! jagarentidningen.fi ? Det går inte att undgå att se spåren efter vildsvinsflocken på åkern. Det här jägargänget jagar allra helst med ställande hundar och i synnerhet med jämthundar. En hund med svinrutin håller lagom press på svinen utan att driva iväg flocken. Jägaren 2/2023 11 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 11 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 11 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• något av svinen och följer det, för att senare återvända och fortsätta med de andra svinen i flocken, berättar Joas. Så gick det även nu. Det hände ett par gånger att ett svin lämnade flocken, men när utbrytaren blivit fälld återvände hunden till svinflocken. Som stannade kvar i skogspartiet mellan vägarna. – En hund jobbar bäst när den vågar vara riktigt nära svinen. Då hålls svinen på plats och de vågar sällan trotsa hunden, bara den är tillräckligt djärv och går på. Om hunden däremot är för försiktig och ger efter så ser svinet sin chans och får övertaget eller smiter, berättar Jan Ylhäinen. Ylhäinens hund skäller och skallet går emellanåt upp i varv. Han förklarar att det visar att hunden befinner sig tätt inpå något svin. Komma nära även när snön krasar En ensam galt som följer flocken innebär mera jobb för både hunden och jägarna. Sådant kan hända när brunsten närmar sig. Jaakko Läättis jämthund började skälla på galten och höll igång i över en timme i täta gransnår. Galten undvek Läätti tills han kunde fälla den på alldeles nära håll, när Ylhäinen hade lyckats genskjuta och hejda den. – Ett vildsvin reagerar annorlunda än en älg på en jägare som kommer smygande. En gång gick jag till ett skall på frasande skare och svinet visste precis var jag befann mig, men gick bara långsamt undan med hunden efter sig. Någon rusning för att fly gjorde den inte, berättar Lätti. Joas nickar instämmande. Det är inte alls säkert att ett svin skulle smita från skallet när det hör jägaren komma. Ställande hundar fungerar också i trånga såtar För Joas och Ylhäinen är vildsvinsjakten med ställande hund en klar favorit. De båda jägarna berättar att de har provat på olika jaktformer och hundraser, men att de i sitt eget jagande har stannat för ställande hund. I Om hunden är för försiktig och ger efter så ser svinet sin chans och får övertaget eller smiter. För Pyttisborna går hanteringen av vildsvinen på rutin. Provtagningen har sin plats i tågordningen när svinen passas och flås. Galten stupade till slut, i ett tätt gransnår. Det blev fort trångt på bilflaket när jakten hade kommit igång på allvar. Jägaren 2/2023 12 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 12 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 12 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• synnerhet för jämthunden som har en tillräckligt stor frigångshöjd. Under press rör sig vildsvinet långa vägar med god fart, men med en ställande hund får man någorlunda kontroll på svinets framfart, vilket underlättar utplaceringen av skyttar och håller jakten inom snäva gränser. Eftersom svinen gärna följer samma stigar och vägar är jakten med utställda skyttar effektiv och ger resultat. De båda jägarna har också erfarenheter av drivande hundar och Ylhäinen betraktar metoden som effektiv i vissa typer av jaktmarker. När jaktområdet det tillåter har Ylhäinen ibland använt en drivande hund tillsammans med en ställande hund. Undertecknad som inte har jagat vildsvin förut såg en hel del likheter med älgjakten, och sådana finns det verkligen. Men svinjakten visade sig vara väldigt aktiv och hålla ett högre tempo. Om jaktlaget är litet får man lov att växla passplatser för att hindra svinen från att fly från såten. Jakten håller tempot uppe, men är ändå inget rally. Tvärtom visade sig jaktdagen vara en lagom kombination av lugnt väntade och gasen i botten. – Här i vårt land jagar vi vildsvin med flera olika hundraser och beroende på upplägget så fungerar det, funderar Ylhäinen. Om jakten ska hållas på ett snävt avgränsat område och skyttarna är fåtaliga så är de ställande hundarna enligt Joas och Ylhäinen det bästa valet. Vad önskar sig Jan Ylhäinen av en ställande hund på vildsvinsjakt? ? Den ska ha mod att gå tätt inpå svinet. Det begränsar svinets manöverutrymme. ? Fallenhet för vildsvin. Det är med svinen som med de stora rovdjuren – alla hundar passar inte till allt. ? Där det finns vildsvin finns det ofta också älgar. Om hunden ska jaga vildsvin ska man inte jaga älg med den. Det minskar risken för att hunden ska växla från svin till älg. ? Hunden ska vara modig, men inte aggressiv eller ilsken. Det kan bli ödesdigert i närkamp med ett vildsvin. ? När jakten gick upp i varv ombads också artikelförfattaren att byta från kamera till gevär. ? Jaktföreningarna Pyhtään Erämiehet och Ahvenkosken Metsästäjät jagade tillsammans i gott samförstånd. Jägaren 2/2023 13 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 13 10-13_Villisika_pysa?ytta?va?lla?_JA?0223.indd 13 27.2.2023 14.32 27.2.2023 14.32
• Vildsvinsjakten är intressant och krävande. Vad bör en jägare veta om jakten, provtagningen, tillvaratagandet och den afrikanska svinpesten? Läs mera på: HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA VALVONTAPAKETTI – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22WA Valvontapaketti • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää seinäkiinnikkeen, valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 3.2.2023 9.13 3.2.2023 9.13 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 14 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 14 27.2.2023 14.33 27.2.2023 14.33
• HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA VALVONTAPAKETTI – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22WA Valvontapaketti • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää seinäkiinnikkeen, valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 897066_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 3.2.2023 9.13 3.2.2023 9.13 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 15 14_Vastuullinen_villisianmetsa?sta?ja?_JA?0223.indd 15 27.2.2023 14.33 27.2.2023 14.33
• I stadsmiljö blir säkerheten ännu viktigare I Vanda finns det på sina håll täta viltbestånd, vilket skapar överraskande mycket möjligheter för jakten. Men den urbana miljön innebär samtidigt också begränsningar. TexT och bilder Mirja Rantala J uhani Laitinen, som är verksamhetsledare på Vanda jv-förening, är väl insatt i svårigheterna med jakt i bebyggelse. Vanda är den fjärde största staden i landet, räknat till antalet invånare, och är tätt bebyggt. Dessutom splittras staden av flygfält, tågbanor och motorvägar. – Vi har nästan 10 000 hektar jaktmarker för hjortdjur i Vanda, men älgjakten begränsas av flygfält, gator och bebyggelse, Vandajägarna har ändå ett brett urval vilt att jaga. Här, strax ytter om huvudstaden, jagar man älg, vitsvanshjort, rådjur och småvilt. Skogshöns och sjöfåglar finns det däremot ont om. Å andra sidan finns det gott om ringduvor på åkrarna och även kanadagås är tänkbart. Fältharar finns det så mycket som man hinner jaga, förklarar Laitinen och berättar hur han nyligen såg elva fältharar på en åker. Då var det svårt att slita stövaren därifrån! Fällor till utlåning Även de främmande rovdjuren känner sig hemma i Vanda. Utmed åarna finns det minkar och i villaområdena mängder av mårdhundar. Verksamhetsledaren får ofta påringningar om mårdhundar. Minken och mårdhunden lever gott i tätorterna och är aktiva också på vintern eftersom det finns fågelbord och annat ätbart som människan bjuder på. – Vi får ofta frågor om skabbiga mårdhundar och rävar. För några år sedan skaffade vi fällor som folk får låna, berättar Laitinen. Laitinen visar låntagarna hur fällan gillras och betas, Juhani Laitinen visar en låntagare hur fällan fungerar. Jaktvårdsföreningen sköter om avlivningen av fångade djur. Lyssna på avsnittet om jakt i bebyggelse på podden Sorkkia ja sarvia jagarentidningen.fi Jägaren 2/2023 16 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 16 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 16 27.2.2023 14.34 27.2.2023 14.34
• och informerar om lagstiftningen för jakt med fällor. Den som tänker gillra en fälla behöver tillstånd av jakträttsinnehavaren. I en tätort innebär det i praktiken husbolaget eller tomtägaren. Fällan ska kontrolleras varje dag. – Man håller fällan gillrad i ett par, tre veckor. Som bete har jag föreslagit bland annat torrfoder för hundar. Om det blir napp ska man ringa till mig. Somliga djur avlivar Laitinen själv och somliga avlivas av frivilliga på jv-föreningen. Avlivningen kan i regel göras på plats. Avlivningen av jaktbara djur, som rävar, kräver ibland transport till en annan plats. – Den här fällan är mindre än en Kanu och enkel att lyfta in i en paketbil. Fällorna lånas ut ungefär 20-30 gånger per år. Låntagarna brukar uppskatta hjälpen som jv-föreningen erbjuder. Rådgivning efterfrågat Verksamhetsledaren på en jv-förening i Vanda stads storlek svarar dagligen i telefon och på mejl. Han får ofta frågor om skadade djur och om djur som skadar planteringar eller byggnader. Föreningen har också små fällor som kan lånas ut om bekymret handlar om mårdar som rumsterar på vinden. För mårdfångsten har Laitinen ett tips. – Köp en grillad broiler och beta med benen. Det fungerar bäst. Men det händer ofta att föreningen inte kan bistå med annat än goda råd om skydd mot skador. I Vanda är det i synnerhet rådjursbesöken i folks trädgårdar som vållar bekymmer. I tätbebyggda områden är det ofta omöjligt att jaga sådana trädgårdsbesökare. Ibland har man försökt ordna jakt genom att knacka dörr i grannskapet och be om tillstånd att skjuta närmare än lagstadgade 150 meter från hus. Säkerheten ännu viktigare i tätbebyggt område SRVA-uppdragen (dvs storviltsassistansen) inom föreningen sker oftast på platser med tät bebyggelse. Då blir det ännu viktigare att ta hänsyn till den allmänna säkerheten. – Vi jobbar i ett område där det rör sig folk dygnet runt. Det kräver omdöme och eftersöksjägarna ska alltid hålla koll på bakgrunden. För att vara lämplig för uppgiften måste man också kunna låta bli att skjuta, berättar Laitinen. Det gäller att ha koll på både den allmänna säkerheten och SRVA-jägarnas säkerhet. För dem ordnar vi en utbildning där vi går igenom avlivningen av djur och uppdrag i bebyggda områden, med betoning på säkerheten. onen säljs en del av de trafikdödade djuren som föda till kattrovdjuren på Högholmen. Om det inte går att gräva ner det döda djuret och det är illa skadat så kollar man också upp möjligheten att bränna det som energi. De obebyggda delarna av Vanda är uppskattade av friluftsfolk. VANDA JVF: VERKSAMHETSÅRET 2022 I SIFFROR ? 2 083 medlemmar ? 9 skjutprov ? 270 skjutprovsprestationer ? 5 jägarexamenstillfällen ? 165 jägarexamensprestationer ? 5 536 jägare bor i Vanda stad – Jag betonar att man verkligen inte ska hämta ett djur vid rusningstid på ring III! I Vanda handlar det vanligaste SRVA-uppdraget om en viltolycka med rådjur. Älgkrockar är sällsynta och krockarna med vitsvanshjort minskar. Assistansen är organiserad i fem grupper, en för varje stadsdel, som sköter sin egen geografiska bit. Gänget kan sin sak och Laitinen litar på att SRVA-jägarna behärskar sin krävande uppdragsmiljö. I Vanda har viltolyckorna med vildsvin hittills slutat med att svinet dör på vägen, men jägarna har övat och har beredskap för eftersök på skadat svin. De har också vildsvinsbyxor och förbandsmaterial. – Ännu har vildsvinsbyxorna inte behövts. Inga andra tillbud har heller inträffat, suckar Laitinen lättat. Som en specialitet här i huvudstadsregiJägaren 2/2023 17 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 17 16-17_Vantaan_taajamaela?imet_JA?0223.indd 17 27.2.2023 14.34 27.2.2023 14.34
• Har du någonsin funderat på att ta en jakthund med dig till stan? Vi, min sambo och jag, beslöt att ge den här helgalna tanken en chans. TexT och bilder Reetta Hokkanen V år helgalna idé består av en norsk gråhund vid namn Mukka, som nu lever mitt i Tammerfors. Hon är snart fyra månader gammal. Men vad krävs det då för att fröken Mukka ska växa upp till en väluppfostrad stadshund? Hundskolan startar direkt De gamla golvbrädorna i vår etta började klaga så fort de fick syn på valpen, så vi beslöt självfallet att börja med att göra Mukka rumsren. I stadsmiljö tillkommer Valplivet i stan kräver uthållighet, listighet, tid och massor av upprepningar Valpliv i stan ju svårigheten att det inte går att öppna ytterdörren och schwisha ut valpen, som vi gjorde hemma på landet. Smärre kisspölar har ändå inte hållit oss vakna på nätterna. Men att göra en valp rumsren i stan kräver ändå robusta nerver av husse och matte. Vår valp avviker inte från den typiska norska gråhunden, åtminstone inte beträffande sin dominanta karaktär. Mukka är Envis med stort E. Därför började vi med den grundläggande lydnaden så fort vi hade fått henne. Det viktigaste som en jakthund ska kunna är inkallningen. Den måste vara säker och villkorslös. Så vi har övat på alla möjliga ställen där det har varit tryggt att låta henne vara okopplad. Målmedveten hundskola Speciellt knepigt har det varit med tjurskalliga Mukka att få henne att lyda inlärda kommandon och göra som vi lärt henne. Vi har inlett hundskolan i den enkla ändan och skruvat upp svårighetsgraden efter hand. Men ibland går också det knackigt. För det mesta är en älghund mera intresserad av allting runt omkring än av matte och husse. För att husse och matte ska vara det intressantaste har vårt primära mål under valptiden varit att skapa kontakt. För att hundskolan ska kunna avancera till livligare omgivningar måste valpen själv söka kontakt med oss. Vi började enkelt på det viset, att vi sökte ögonkontakt samtidigt som vi sade hennes namn. Som belöning får hon en godbit eller en leksak, så att kontakten innebär någonting trevligt. Det här begrep vårt matvrak till valp på direkten. Att ta en älghund med sig till stan innebär också fysisk aktivitet i stora mängder. För oss betyder det en vardag med massor av promenader i koppel. Annars skulle vårt energiknippe till valp ta över hela ettan eller göra livet surt för vår vorsteh. Men också koppelpromenader kan vara prövande om Mukka inte uppför sig. Här har kontaktövningarna hjälpt allra mest. Att hon lär sig söka kontakt gör koppelpromenaderna så mycket trevligare. Om Mukka har blivit väldigt intresserad av en annan hund eller person har vi påkallat kontakt och gett en godbit. Den bakomliggande tanken är att hon ska lära sig att kontakten är viktigare än allt annat runt omkring. Vilket förstås kräver att belöningUngd msredaktionen Jägaren 2/2023 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 18 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
• Nyttan av att vara ute i naturen Att ströva omkring i skogen är nyttigt för både jägare och annat friluftsfolk. TexT och bild Mika Linna I skogen lär man sig om djurens vanor och var de brukar ha sin gång. Dessutom får man bättre flås och ökad terrängkännedomen, inte minst för nästa jakt. Man går ner i varv och det balanserar upp vardagens höga tempo. Rent generellt rekommenderar jag er alla att tillbringa tid i skogen, oavsett om ni jagar eller inte. Det är vettigt att skaffa sig en hobby som tar en ut i skogen, som fågelskådning, vandring eller fotografering. Naturfotografering som hobby För mig har det främst varit fotograferandet som har fört mig ut i skogen. Ungdomar under 15 får ju inte ströva omkring ensamma med en hagelbössa. Dessutom är fotograferingen givande. Ibland blir det pangbilder, som i fjol våras när jag knäppte ett rådjur. Tillsammans med en kamrat gick jag till en närbelägen åker för att se efter om där fanns rådjur. Väl framme vid åkerkanten upptäckte vi tre rådjur som betade på andra sidan åkern. Vi gjorde en kringgående manöver för att komma närmare, och stod stilla när de höll huvudet uppe. När hundra meter återstod stannade vi och väntade. Bit för bit klev den betande råbocken närmare oss och befann sig till slut bara ett tjugotal meter ifrån. Jag hann knäppa ett par fina bilder av den innan den försvann med några språng in i skogen. Det är situationer som denna som gör att jag gillar att fotografera. Det ger mig en orsak att ströva i skogen, och där får jag se och höra allt möjligt. Fotograferingen och jakten sammanfaller delvis Fotograferingen är väl det naturintresse som ligger allra närmast jakten. Man försöker komma så nära djuret som möjligt, antingen genom att låta djuret komma till sig eller själv smyga närmare för att få en bra bild. Utanför älgjaktssäsongen har jag också försökt ta mig till skallet med kameran när hunden skäller på en älg. Taktiken är till stora delar den samma. en är trevligare än störningen! Det här är det jobbigaste kapitlet i hundskolan! ”Världen är full av förunderliga ting” Den största skillnaden mellan att hålla hund i stan och på landet är världen runt omkring som hunden möter varje dag. Därför har vi medvetet tagit valpen med oss till olika ställen. Vilket i klartext betyder tunnlar, hissar, galler, brunnslock, spårvagnar, kafeer, tåg, rulltrappor och den skrämmande, ekande korridoren här i huset. Alltså allt tänkbart som en vuxen stadshund kan råka ut för. Den systematiska hundskolan för en hundvalp måste vara minst dubbelt så systematisk i stan. Vilket kräver uthållighet, listighet, tid och massor av upprepningar för att den lilla jakthunden i vardande ska kunna hantera allt detta. Självfallet är det också viktigt med studiebesök på det blivande jobbet, alltså i skogen. Staden är en krävande miljö, men det är helt klart värt besväret för alla kommande älgjakter. ? Här åker tio veckor gamla Mukka tåg och finner det avkopplande, i synnerhet sedan hon lyckats lägga beslag på ett helt säte! ? I stan är det enkelt att ge valpen träning i att hantera det mesta, som att ta sig förbi de här änderna. Jägaren 2/2023 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 19 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
• Viltburgare är god och mättande mat som helt klart klår de färdiga burgarna i butiken. TexT och bilder Martta Malin P å sommaren steker vi biffarna utomhus på en stekhäll och då blir smaken lite annorlunda. Vid varmt väder smakar hamburgarna också ute på terrassen, och på hösten kan man packa ner ett par viltburgare som matsäck för en jaktdag. En hamburgare som steks på öppen eld är svårslagen bland jägare. Min favoritfyllning är ingenting tillkrånglat; ost, sallad, tomat och ketchup. Det bästa med hamburgarna är att de kan varieras, så risken för att tröttna är obefintlig. Tillagningen tar förstås tid, men resultatet blir desto bättre! Viltburgare SEMLORNA (10 stora semlor) 5 dl mjölk 1 påse torrjäst 1 dl havreflingor 1 dl kli 3 dl vetemjöl Låt jäsa i 20–30 minuter 2 tsk socker 1 tsk salt 5 dl vetemjöl Rör ner ingredienserna i fingervarm mjölk. Låt jäsa i vattenbad i 20-30 minuter. Tillsätt resten av ingredienserna och rör om. Ställ ugnen på 225 grader och stek i 10 minuter. KÖTTFÄRSBIFFARNA 100 g/biff, malet älgkött Salt, peppar och kryddor efter tycke och smak Forma köttfärsen till bollar och platta till dem. Bryn biffarna, salta och peppra. Montera viltburgarna som just du vill ha dem. Ungd msredaktionen RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 GRAOF20 MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HINNAT VOIMASSA 30.4.2023 SAAKKA. TILAA VERKKOKAUPASTA TAI KATSO MYYMÄLÄSAATAVUUS hankkija.fi JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 KAJAL001 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. HYVINVOINTIA ELÄIMILLE HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 15 15 5 kg 75 75 10 kg 116 90 (15,15 €/KG (15,15 €/KG) (11,69 €/KG) HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 53 80 10 kg 105 55 (10,76 €/KG) (10,56 €/KG) HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 64 50 (6,45 €/KG) RIISTAHERNE 30 kg 20 50 (0,68 €/KG) HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30 kg 18 50 (0,62 €/KG) TURNIPSI (REHUNAURIS) 1 kg 18 50 (18,50 €/KG) REHUJUURIKAS 1 kg 19 55 (19,55 €/KG) REHURAPSI 1 kg 8 15 25 kg 121 50 (8,15 €/KG) (4,86 €/KG) HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. KUN OSTAT RIISTAPELTOSIEMENIÄ YLI 100€:LLA, SAAT HIRVIKIVI 10 KG NUOLUKIVEN KAUPAN PÄÄLLE! KAMPANJA VOIMASSA 30.4.2023 SAAKKA. HIRVIKIVI 10 KG 6 90 VF30765 (0,69 €/KG) Hirvikivi on kivennäisiä, hivenaineita ja E-vitamiinia sisältävä suolakivi riistalle ja kotieläimille. Jägaren 2/2023 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 20 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
• RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 GRAOF20 MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. HINNAT VOIMASSA 30.4.2023 SAAKKA. TILAA VERKKOKAUPASTA TAI KATSO MYYMÄLÄSAATAVUUS hankkija.fi JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 KAJAL001 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. HYVINVOINTIA ELÄIMILLE HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 15 15 5 kg 75 75 10 kg 116 90 (15,15 €/KG (15,15 €/KG) (11,69 €/KG) HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 53 80 10 kg 105 55 (10,76 €/KG) (10,56 €/KG) HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 64 50 (6,45 €/KG) RIISTAHERNE 30 kg 20 50 (0,68 €/KG) HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30 kg 18 50 (0,62 €/KG) TURNIPSI (REHUNAURIS) 1 kg 18 50 (18,50 €/KG) REHUJUURIKAS 1 kg 19 55 (19,55 €/KG) REHURAPSI 1 kg 8 15 25 kg 121 50 (8,15 €/KG) (4,86 €/KG) HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. KUN OSTAT RIISTAPELTOSIEMENIÄ YLI 100€:LLA, SAAT HIRVIKIVI 10 KG NUOLUKIVEN KAUPAN PÄÄLLE! KAMPANJA VOIMASSA 30.4.2023 SAAKKA. HIRVIKIVI 10 KG 6 90 VF30765 (0,69 €/KG) Hirvikivi on kivennäisiä, hivenaineita ja E-vitamiinia sisältävä suolakivi riistalle ja kotieläimille. 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 21 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0223.indd 21 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
• Den engelska settern Vili som tidningen Jägaren följer från valp till jakthund har vuxit till en ung hönshund med massor av jaktlust och energi. Men att styra intresset till de rätta sakerna har inte alla gånger varit lätt. TexT och bilder Panu Hiidenmies började min bana som fågeljägare med strävhåriga vorstehar, men gled sedan över till den andra ytterligheten; den engelska pointern. Kanske beskriver den engelska settern ägarens egen inre resa från det extrema till fast mark under fötterna? Å andra sidan är det inte lätt att veta om skillnaderna ligger på rasnivån eller den individuella. Vili – både livlig och känslig Den engelska setterns karaktär kan beskrivas som busig men känslig. Vilket gör uppfödningen och utbildningen krävande men givande. Rasen rör sig livligt och FRÅN VALP TILL JAKTHUND – DEL 4 Instinkterna vaknar D en som funderar på att skaffa sig en jakthund står inför en hel mängd med val. Det finns hur många raser och användningar som helst för dem. I viss mån verkar viltstammarnas utveckling styra valet av hund; om älgstammen befinner sig på uppgång så är det fler som skaffar sig en älghundsvalp. Och om det är fåglarna som ökar så skaffar sig jägarna en fågelhundsvalp. Dessutom går det trender också i jakten. Mitt beslut att skaffa Vili styrdes inte av ovannämnda trender utan av min egen utveckling som jägare och hundförare. Jag Jägaren 2/2023 22 Tillsammans m d hunden 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa4_JA?0223.indd 22 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa4_JA?0223.indd 22 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
• energiskt, i synnerhet i öppen terräng. Den ställer krav på sin förare för att hänga med i svängarna. Men den gamla skolans kommenderande och befallande fungerar inte med den här känsliga rasen. Så jag använder positiv pedagogik med beröm och belöning när han gör rätt. Mellan å ena sidan lydnad och kontroll, och å andra sidan friheten som en ung hönshund behöver ligger en riskabel mellanzon. Jag skulle ju gärna låta Vili störta omkring självständigt i skogen och på fälten. Det är en fröjd att skåda! Han rör sig snabbt, spänstigt och livligt, och analyserar fortlöpande luftströmmarna med nosen. Å andra sidan vill jag ingripa när han söker för långt borta eller jagar småfåglar. Jag har provat taktiken att avancera i motvind med lagom hastighet och ingripa så lite som möjligt. Hittills har Vili varit rätt bra på att hålla kontakten och söket börjar få riktigt bra täckning i terrängen. Söka söka Under sitt andra levnadsår brukar hönshundar starta i sina första prov. Med tanke på både proven och jakten hör söket säkert till de viktigaste delområdena för en hönshund. Hunden måste utnyttja vinden maximalt och följa terrängen för att hitta fåglar effektivt. Även om ordet ”effektiv” inte är riktigt förenligt med jakt så är termen väldigt användbar för jakthundens sök. Ju effektivare hunden söker desto snabbare hittar den fågel. Vi kan med skäl berömma en hund som letar upp viltet effektivt och kalla den en fin jakthund även om det finns flera viktiga moment som följer efter hittandet. För Vilis del har vi övat sök bara några få gånger, men jag försöker göra det i varierande terräng. Vi går sällan på promenad i koppel utan jag låter honom leka med de andra hundarna eller söka fritt i jaktområdet. Instinkterna tittar fram Vili är väldigt intresserad av vilt. Småfåglarna hemma i trädgården är fortsättningsvis intressanta och dem jagar han med outtröttlig iver. Även hararna och klövdjuren intresserar honom. Två gånger har vi övat på fasanerna som vi har satt ut i terrängen. Hönshunden ska först hitta fågeln, sedan stå för den, och först därefter på förarens kommande stöta upp den. Den första övningen gick lysande. Vili hittade samtliga utplacerade fåglar och stod för dem alla. Och det bästa var att också stötarna på kommando gick fint. När fåglarna flög upp följde Vili dem en bit, men inte alltför långt. Jag har ännu inte gett honom kommandot att stanna. Andra gången vi övade blev det desto mera fart och riskabla situationer. Jag vet inte om Vili bara ville ha skoj eller om det var den frasiga snön som gjorde fasanerna nervösa, men av lugnet som han hade haft under den första övningen fanns inte mycket kvar. Den här gången var Vili inte fullkomligt fri utan släpade metervis med hal lina efter sig. När han sedan fick till ett stånd lyckades jag få fatt i linan och satte stopp för lusten att rusa efter. Ett par fåglar stötte Vili upp på eget intitiativ och under det sista ståndet kom jag åt att tala lugnande med honom. Han lyssnade och lugnade sig, och stötte upp fasanen först på mitt kommando. Se videon där Vili övar sök jagarentidningen.fi Andra gången vi övade blev det desto mera fart och riskabla situationer. Jägaren 2/2023 23 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa4_JA?0223.indd 23 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa4_JA?0223.indd 23 27.2.2023 14.35 27.2.2023 14.35
• Den vårliga säljakten är en jaktform med traditioner, men det krävs solitt kunnande och erfarenhet för att röra sig ute på sälisarna. TexT Antti Saarenmaa Bilder Kari Karhula J akten på gråsäl och östersjövikare har i tusentals år varit ett traditionellt sätt att försörja sig på vid våra kuster. Men under de senaste hundra åren har sälstammarna i Östersjön varierat kraftigt. Numera går det bra för sälarna; enligt vissa uppskattningar blir gråsälarna fem procent fler per år. Vårjakten ute på isflaken – Våren är tiden då sälarna får ungar och byter päls, och tillbringar mycket tid på isen. Gråsälen vilar ofta nära iskanten eller Säker säljakt på isen på mindre flak medan vikaren gör det mera mitt på, vid öppningar som den har gjort själv i isen, berättar viltchef Stefan Pellas på Kust-Österbotten. På säljakt rör sig jägarna vanligen längre sträckor med en större båt som är 8 till 10 meter lång. När de har nått ett isflak fortsätter de med en jolle eller en roddbåt, och en skridstång på isen. Det går inte att närma sig sälarna med storbåten eftersom de flyr långt innan båten har hunnit nära. – Man ska vara försiktig och kamouflerad, och avancera långsamt för att ta sig närmare än 300 meter, upplyser Pellas. En stor del av jakten handlar om att ta sig fram bland isflaken och spana med kikare. Det kan alltså ta väldigt lång tid att hitta sälar. Isläget i Bottenviken, liksom i den övriga Östersjön, varierar från år till år och påverkar säljakten väldigt mycket. Om också stränderna är frusna så går det kanske inte att komma ut med båt. Då gäller det att ta sig ut till öppet vatten, i synnerhet för att Det krävs spaning och letande för att hitta sälar. En kvalitets handkikare är ett måste. Det händer att jägarna måste skida långa sträckor över isen eftersom östersjövikaren gärna håller till på mitten. Jägaren 2/2023 24 24-25_Turvallisesti_hyljeja?illa?_JA?0223.indd 24 24-25_Turvallisesti_hyljeja?illa?_JA?0223.indd 24 27.2.2023 14.36 27.2.2023 14.36
• hitta gråsäl. Under sådana förhållanden är det enormt tidskrävande att ta sig fram på isarna. – Dessutom kan isflaken vara enormt stora; ibland från Jakobstad ända till Kemi, berättar Pellas. Isflaken i ständig rörelse – Ute på havet befinner sig isflaken i ständig rörelse och kan driva tiotals kilometer på en dag. På våren är Bottenviken ett levande islandskap, fortsätter Pellas. Den som rör sig med båt bland isflaken måste enligt Pellas vara förutseende och uppmärksam. En ränna som öppnar sig kan visa sig vara en återvändsgränd som i värsta fall sluter sig bakom båten eller när jägarna befinner sig på isen. Isflak som driver mot varandra har kraft att trycka upp båten på isen eller in under isen. Och bägge alternativen är illa för jägarna. När rännan sluter sig kan säljägarna hitta sig själva och båten uppe på isen. Även med packisen är det skäl att vara försiktig. – Packisen kan torna upp sig till flera meters höjd, samtidigt som det finns ännu mera is under vattenytan. Ett isflak under packisen som plötsligt lossnar skjuter upp högt över vattenytan och låter sig inte hejdas av någon båt. Det har hänt att ett sådant isflak har vält en båt. Det är alltså bäst att hålla sig borta från packis med båten, varnar Pellas. Säljakten kräver utrustning Säljakten ute på vårisarna kräver att jägaren rustar sig med omsorg. Isläget lever hela tiden med havsströmmarna och på sina ställen kan isen vara väldigt tunn. Där ute måste jägarna kunna avläsa läget och fortlöpande prova isens tjocklek. Överlevnadsdräkten är oumbärlig för säljägare. Det gäller för jägaren att på långt håll få syn på sälen där den vilar på isen och skjuta det fällande skottet på längre håll än vanligt. En kvalitetshandkikare och ett noga inskjutet, träffsäkert gevär med kvalitetsoptik är oumbärliga verktyg på säljakten. Pellas rekommenderar så kallade varmintpatroner där kulorna splittras vid träffen. Vid en eventuell bom blir det inga rikoschetter som far iväg långa vägar. Varmintpatronen har dessutom den fördelen att sälen stannar där den ligger, utan att kunna smita ner i vattnet. Säkerheten framför allt ? Följ med isen och hur den lever. Tänk på att båten kan bli innesluten. ? Ta med dig en VHF-telefon; på havet har mobiltelefoner inte alltid kontakt. ? Överlevnadsdräkten håller jägaren torr och flytande när isen brister. ? Använd varmintkulor som hastigt splittras för att undvika rikoschetter. ? Kolla alltid kulfånget! Vid öppet vatten i skärgården kan det finnas annat friluftsfolk ute. ? Nybörjare gör klokt i att följa med en jägare som har erfarenhet. Ansmygning med skredstång och kamouflage Till svårigheterna med säljakten hör an smygningen inom skotthåll på ett öppet isfält utan att bli upptäckt av den skarpögda sälen. Jägaren bär vit snödräkt och avancerar på en vitmålad skredstång – en lång och bred skida med en vit skärm längst fram. Han avancerar lugnt och jämnt rakt Med en skredstång kan jägaren ligga lågt under ansmygningen. Båten ligger för ankar. Följ hela tiden med isläget; isen kan sluta sig bakom dig och då är du fångad i en fälla. mot sälen, vilket gör det svårare för den att upptäcka honom. – Dessutom är det noga med ansmygningsriktningen; vinden ska komma från sidan eller emot jägaren. Om sälen känner doften av människa så smiter den direkt. Även när man ror ska man vara uppmärksam och tyst, och årorna får inte plaska, fortsätter Pellas. Packisen kan torna upp sig till flera meters höjd, samtidigt som det finns ännu mera is under vattenytan. Jägaren 2/2023 25 24-25_Turvallisesti_hyljeja?illa?_JA?0223.indd 25 24-25_Turvallisesti_hyljeja?illa?_JA?0223.indd 25 27.2.2023 14.36 27.2.2023 14.36
• En gästjakt med experter som guider gav oss som aldrig jagat säl förut en chans att njuta av jakten på gråsäl. Vi inledde förberedelserna långt i förväg och upplevelsen tog inte slut med jaktdagen. TexT Maarit Krug Bilder Sirke Lehtilä A llt ordnar sig”, var vår jaktledare Pontus Ene­ stams lugnande ord för oss sju som nu skulle delta i en säljakt för första gången, samtliga medlemmar i jaktföreningen VarsiNaiset Erä­ Ladyt ry. Och visst ordnade sig allt. Väl planerat är hälften gjort Tre av medlemmarna i vår jaktförening deltog i en in­ ledande kartläggning i våras i Kasnäs på Kimitoön. Ene­ stam berättade då rent allmänt om hur säljakten fungerar och går till. En fortsättning följde i juni på Riistatalo i Sankt Karins, där deltagarna ställde mängder med frågor om säljakten, kvoterna, gevären och patronerna. Det var en spännande jakt att se fram emot! I somras övade vi på skjutbanan och sköt in gevären med sälpatroner. Det kändes förnuftigt att skaffa sig ett tvåbent skjutstöd, en bipod. Kvällen innan jakten anlände vi till Kasnäs i strå­ lande sensommarväder. Sällskapet sammanstrålade på hotellet, åt gott och träffade jaktens arrangörer; jakt­ ledaren Pontus Enestam, båtföraren Dan Mickelsson, transportbåtens förare Juha Saukkoriippi och harpunera­ ren Niklas Turu. Eftersom tydliga regler och gränser skapar säkerhet så lottade vi ut ordningsföljden för skyttarna. Jaktdagen gryr Halv nio steg vi i båtarna. Nora Niemi och Katriina Murto som hade haft tur vid utlottningen åkte i ”jaktbå­ ten” medan resten av oss klev i transportbåten. I rygg­ säcken hade vi packat ner extra kläder, kikare, knivar, påsar med mera bra att ha, samt gevären (i fodral) och patronerna. På säljakt ? Skepparen Juha Saukkoriipi på transportbåten bedömer läget. ? Jägaren 2/2023 26 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 26 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 26 27.2.2023 14.37 27.2.2023 14.37
• Vi färdades i ungefär en halv timme mot Vänö, där Enestam började peka mot ett litet skär. Där syntes sälar, och ungefär hundra meter ifrån låg ett annat skär. Dit styrde jaktvärden och dagens första skytt. Vi övriga följde med jakten från de andra båtarna. De första sälarna Niemi siktade in sig. Enestam hukade bredvid och gav anvisningar. Ett lugnt och sansat skott och den första sälen var fälld, på 125 meter. Följande skytt var Murto och hon upprepade bravaden. Mickelsson och Turku hämtade sälarna. Hela jaktsällskapet greps av glädje över det lyckade skottet och fällningen. Vattenståndet var lågt och det var emellanåt knepigt att ta sig i land. Medan vi letade efter sälar fick vi ändå en känsla av att vår jaktvärd kände varje kobbe och vik i Skärgårdshavet. Turen gick till de följande två i utlottningen. Det var Sirke Lehtilä, en erfaren jägare, och Beda Öhman, yngst i sällskapet, som fick visa vad de gick för, och det gick fint. Sälgryta Vi gick i land på Römskär för att äta lunch, men först skulle de fällda sälarna flås, under Enestams ledning. Han visade oss det rätta sättet att flå; hur man bäst tar vara på skinnet, hur huvudet kan lämnas kvar, framlabbarna, hur man hanterar späcket och förstås hur man skär loss köttet. Klipporna blev slippriga av sälblodet, men ingen halkade och slog sig. Det är viktigt med lämplig klädsel och skydd för att undvika allvarliga bakteriella infektioner. Efter några timmars knogande packade vi upp matsäcken i en solig vik på ön. Våra värdar dukade upp en komplett lunch med kaffe och allt. Kronan på verket var en sälgryta på ytterfile som värden hade förberett. Efter ett ögonblicks misstänksamt tvekande smakade vi på grytan och den var verkligen god! Det är spännande att smaka på någonting nytt som man inte har en aning om hur det kommer att smaka. Lite grann som hjort och and, med en mjuk och trevlig konsistens. Det var under? Sälspaning pågår. Niklas Turku håller harpunen medan Beda Öhman följer med skepparen Dan Mickelsson. Pontus Enestam spanar. Kaisa Railomäki gör sig beredd att skjuta med Pontus Enestam som rådgivare. Pontus Enestam och Katriina Murto avlägsnar sälspäck. Jägaren 2/2023 27 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 27 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 27 27.2.2023 14.37 27.2.2023 14.37
• tecknad artikelförfattares intryck. Och på den punkten var hela sällskapet ense. Fler lyckade fällningar Efter sälgrytan var det Kaisa Railomäkis och underteck­ nads tur att stiga i jägarbåten, och jakten fortsatte. Den här gången fick vi leta efter säl på längre håll. Till slut fann vi ett skär där en mängd gråsälar låg och dåsade. Jag avlivade en sjuk individ och Kaisa fällde dagens grannaste säl, en hona på 100 kilo. Förmiddagens fyra sälar var samtliga unga hanar. Vid åttasnåret var vi tillbaka i Kasnäs. Några av jaktföreningens medlemmar blev kvar för styckningen av den stora sälhonan. Enestam fortsatte vänligt visa hur jobbet skulle göras. Vid elvatiden tog resten av oss kväll och körde hemåt, lyckliga men trötta. Det egentliga jobbet börjar Men jobbet tog inte slut med jaktdagen, tvärtom. Under veckan som följde gick säljaktssällskapets webbgrupp het. Vi hade ju inte väntat oss ett så här stort byte. Vi har blötlagt kött, bytt recept med varandra och grunnat på sälköttets hållbarhet och mysterier. Det ovannämnda klarar vi ännu av, men beredningen av skinnen är ett jättejobb – i synnerhet för nybörjare. Där finns att lära sig, och nya verktyg ska skaffas, som skinnskrapor. Hos Niemis fällde far i huset ett träd och snickrade till en bock för skinnet medan Sirke Lehtiläs pappa tillbringade en dag med att tillverka en skrapa av järn. Frysbox, diskmedelsbuljong och saltning har blivit aktuella begrepp. Jag har hört berättas om sälskinn som gulnar eller blir fördärvade. Att avlägsna fettet och undvika bakterier är A och O. Garvningen är sedan ett kapitel för sig. Några av medlemmarna i jaktsällskapet skickade skinnen till ett garveri medan en kokade säl­ skallen i en gryta. De små penisbenen fick ett nytt liv som minne från vår fantastiska gråsälsjakt. Som arrangör för jakten stod Rosala Skärgårdsservice Öb. Behandlingen av sälskinnet är inte lätt för nybörjare. Sälköttet var en ny upplevelse för oss nybörjare. Grytan var verkligen god! Jägaren 2/2023 28 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 28 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 28 27.2.2023 14.37 27.2.2023 14.37
• Säljakt – så här kommer du igång Jakten på gråsäl och östersjövikare kräver ingen jaktlicens. I stället finns det för bägge arterna en fastställd kvot för jakten. På webbplatsen riista.fi kan den som är intresserad följa med hur jakten framskrider. TexT Antti Saarenmaa J ägaren ska ha jakträtt i vattenområdet där säljakten äger rum, genom sin jaktförening eller som jaktgäst. I allmänna vattenområden på havet och på statsägda öar och skär i dessa vattenområden får sälar jagas av samtliga personer som är fast bosatta i landet, utan något särskilt tillstånd. – Beträffande licenserna är säljakten inte krävande, men i praktiken kräver jakten mycket utrustning och stort kunnande, förklarar viltchef Stefan Pellas på Kust-Österbotten. ”Startpaketet” för säljakt består av båt, lokalkännedom, förmåga att avläsa isläget och sjövett. Dessutom bör man alltid vara flera personer på en säljakt. Medan jägaren smyger mot sälen ska någon annan vakta båten och reagera om isläget så kräver. Det enklaste och säkraste sättet för en nybörjare är att följa med någon erfaren säljägare, till exempel genom en utbytesjakt. Det finns också kommersiella aktörer som arrangerar säljakt. Där inkluderar paketet en kunnig guide, båt och boende. Enligt Pellas behövs det säljägare eftersom sälarna hela tiden blir fler och kvoten har inte blivit fylld på långa tider. Behovet av jakt på sälar som förstör redskap för fiskare och fiskodlare är särskilt stort. – Skadorna som sälarna vållar fiskhushållningen i Kust-Österbotten är klart större, räknat i euro, än älgskadorna på jordbruk och planteringar. Ändå är det hjortdjuren som folk pratar mest om, berättar Pellas och tillägger att det nuförtiden finns få aktiva säljägare. allesi koir Lihaisaa laatua ja ht iv ah ti. fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Kotimainen Jahti&Vahti Lammas ja Riisi -kuivamuona on erityisen laadukas, gluteeniton täysravinto aikuiselle koiralle. Se sisältää kaikki koiran tarvitsemat ravintoaineet tasapainoisessa suhteessa ja sopii myös monille allergisille koirille. Sisältää Progut ® -valmistetta, joka tukee vastustuskykyä ja suoliston normaalia toimintaa. JOKAISEEN PÄIVÄÄN tarkemmallekin kaverille 40, 39 12 kg norm. 44,95€ Uusi 3 kg pussi! 15, 29 3 kg norm. 16,99€ Tarjous voimassa 31.3. asti. 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 29 26-29_Hyljejahdissa_JA?0223.indd 29 27.2.2023 14.37 27.2.2023 14.37
• Jägare som kommer till Finland är vana vid att när man jagar får man också byte. De finländska vilttätheterna kan bli en överraskning för många utländska jägare. TexT och bilder Mikael Wikström F inland gästas årligen av nästan tvåtusen utländska jägare. En stor del av dem kommer från Sverige, Danmark och Tyskland, främst för att jaga vitsvanshjort och älg. Finland är det enda europeiska landet där det går att jaga frilevande vitsvanshjort. Bland de europeiska länderna är det vanligt med älgjakt bara i Finland, Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Precis som i Finland hör jakträtten i Sverige, Danmark och Tyskland till markägaren. Men Finland skiljer sig från de här länderna på många sätt. Vårt system med jaktlicenser är unikt, liksom även inställningen till skador. Hos oss mäts och statistikförs skador i jordbruket, skogsbruket och trafiken, och ersättningar betalas ut till den drabbade. Så är det inte annanstans. En tredje betydande skillnad är de landsomfattande och systematiska metoderna för uppskattning av älgoch vitsvansstammen. I de övriga länderna uppskattas inte storleken på klövviltstammarna fortlöpande. SVERIGE Till den svenska jägarexamen hör en teoretisk del och en vapenhanteringsdel. Kursen och läromaterialet är mera omfattande än i Finland, vilket betyder att en svensk jägare står på en solidare bas än en finländsk. I Sverige finns det 287 000 jägare, det vill säga nio jägare per tusen hektar jordoch skogsbruksmark. Viltet och bytet Det finns älgförvaltningsområden för vilka målsättningar fastställs. Det finns också älgskötselområden som fungerar enligt liknande principer som våra samlicenser. Men beträffande fastställandet av målsättningar och Klövviltet i våra grannländer ? Sveriges genomsnittliga älgtäthet i jordoch skogsbruksmarker var 9 älgar per tusen hektar under säsongen 2020-2021. ? Under jaktsäsongen 2020-2021 fälldes i Sverige i genomsnitt 3 gånger mera klövvilt per tusen hektar jordoch skogsbruksmark än i Finland. I Danmark fälldes 7 gånger och i Tyskland 15 gånger mera än i Finland. Jägaren 2/2023 30 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 30 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 30 27.2.2023 14.37 27.2.2023 14.37
• planeringen av beskattningen finns det ändå stora skillnader jämfört med det finländska beståndsvårdssystemet. Älg och rådjur förekommer i nästan hela Sverige. Under jaktsäsongen 2020-2021 uppskattades storleken på älgstammen till 275 000 individer. Den genomsnittliga älgtätheten i jordoch skogsbruksmarker var 9 / 1000 ha. Rådjuren uppskattades till 450 000 och den genomsnittliga tätheten till cirka 15 / 1000 ha. I mellersta och södra Sverige finns också vildsvin och dovhjort, och lite kronhjort och mufflonfår. Vildsvinsstammen uppskattades till 250 000 individer och dovhjortarna till 225 000. Tätheten inom dovhjortens utbredningsområde ligger i allmänhet kring 200 / 1000 ha, men stiger på sina håll till 400 djur /1000 ha. Kronhjortar fanns det uppskattningsvis 25 000. Det sammanlagda antalet klövvilt i Sverige uppgick alltså till cirka 1,2 miljoner. Om klövviltet skulle ha varit jämnt utbrett över landet skulle den genomsnittliga tätheten ha uppgått till 40 /1000 ha. Men så är det förstås inte i praktiken. Exempelvis i landets mellersta delar är det vanligt med flera hundra klövvilt per tusen hektar. I dagsläget är vildsvinet det vanligaste fällda klövviltet. Under säsongen 20202021 fälldes ungefär 160 000 svin. Rådjuret följde på andra plats med 116 000 bytesdjur. Älgar fälldes drygt 80 000, vilket är det minsta antalet på länge. Svenskarna börjar vara bekymrade över att älgstammen minskar så snabbt och ser det som sannolikt att arten rödlistas och alltså får en ”hotklassificering”. 69 000 dovhjortar blev fällda och 7 500 kronhjortar. Sammanlagt fälldes 432 000 klövvilt. Om bytet skulle fördelas jämnt över all jordoch skogsbruksmark skulle bytestätheten uppgå till i genomsnitt 14 klövvilt / 1000 ha eller 1,5 klövvilt per jägare. Skador År 2020 inträffade i Sverige 60 700 klövviltolyckor i trafiken (rådjur 45 200, vildsvin 7 200 och älg 4 600). Även i jordoch skogsbruket förekom omfattande skador, men över dem saknas täckande statistik. För skador betalas inte ersättningar till markägarna, men många markägare får betydande intäkter av jaktarrenden. DANMARK De danska jägarna har avklarat en obligatorisk jägarkurs, en teoretisk jägarexamen och ett prov i vapenhantering. Kunskaperna om jakt och vilt ligger i regel på samma nivå som hos de finländska jägarna. Sett till landets areal finns det mycket jägare i Danmark. Jägartätheten är 54 / 1000 hektar jordoch skogsbruksmark, vilket leder till konkurrens om jaktmarkerna. Det är därför väldigt vanligt att danska jägare åker utomlands för att jaga, bland annat till Sverige, Tyskland och Polen. Viltet och bytet I Danmark finns inget jaktlicenssystem utan jakten styrs med regionala jaktsäsonger av varierande längd. För kronhjort finns det 14 områden och för dovhjort 21 områden, vart och ett med sin jaktsäsong. För kronhjort kan jakttiden se ut så här: kalv 1.9–29.2, hind 1.10–31.1, 1,5-årig hane 1.9–31.1 och ? 2,5-årig hane 16.10–31.12. Jakten är selektiv för att hjortdjursstammarnas könsoch åldersfördelning ska vara naturenlig. Därför fälls handjuren i regel på vakteller smygjakt. Klövviltbyte / 1000 ha • säsongen 2020-2021 80 70 60 50 40 30 20 10 Finland Sverige Danmark Tyskland Älg Vitsvanshjort Rådjur Vildsvin Kronhjort Dovhjort Mufflon Skogsren Gems Sikahjort H AN N U HU TT U Jägaren 2/2023 31 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 31 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 31 27.2.2023 14.38 27.2.2023 14.38
• Vinterstammen under jaktsäsongen 20202021 uppskattades till 423 000 klövvilt. Den genomsnittliga rådjurstätheten per 1000 hektar var 109, dovhjorttätheten 13 och kronhjorttätheten 9. Det sammanlagda antalet klövvilt per tusen hektar låg på 131. Rådjuret är det vanligaste klövviltbytet i Danmark. Under säsongen 2020-2021 fälldes 88 800 rådjur, det vill säga i genomsnitt 28 per 1000 ha jordoch skogsbruksmark. 10 500 dovhjortar blev fällda och 9 700 kronhjortar. Dessutom fälldes sikahjortar, vildsvin och mufflonfår. Det sammanlagda bytet var 110 000 klövvilt, alltså i genomsnitt 34 / 1000 ha. Skador I Danmark statistikförs inte skadorna som klövviltet förorsakar i jordoch skogsbruket. Det finns inte heller statistik över vilt­ olyckorna i trafiken. Men uppskattningsvis 30 000-40 000 hjortdjur mister varje år livet i trafiken. Det här innebär i genomsnitt 11 / 1000 ha. Klövviltet förorsakar skador i jordoch skogsbruket, men ersättningar betalas inte till markägarna. Man anser att markägarens jakträtt fungerar som kompensation för skadorna. Och jaktarrendeintäkterna är betydande. Jaktarrendet kan för många vara en större inkomstkälla än intäkterna från skogsbruket. TYSKLAND De tyska jägarna har i regel omfattande kunskaper om jakt och förvaltning av viltstammar. Jägarutbildningen är ungefär tio gånger mer omfattande än den finländska jägarkursen. Jägarna ska bland annat före skottet kunna bedöma till vilken åldersgrupp ett hjortdjur hör. De tyska jägarna är i regel väldigt erfarna eftersom de fäller stora mängder vilt. Under säsongen 2020-2021 uppgick det genomsnittliga bytet till drygt fem klövvilt per jägare. I Tyskland är jägartätheten av samma storleksklass som i Finland, i genomsnitt 14 / 1000 ha jordoch skogsbruksmark. Viltet och bytet Tyskland har inget jaktlicenssystem utan myndigheterna förutsätter att jägarna ska göra beskattningsplaner och bytesanmälningar. Ett typiskt jaktområde är 250-350 hektar stort och jaktområdena bildar förvaltningsområden som ofta är 20 00050 000 hektar stora. Parterna i förvaltningsområdet (jaktsällskapen och markägarna) diskuterar sinsemellan om målen och gör årliga beskattningsplaner. Den regionala myndigheten godkänner beskattningsplanerna, som därefter kan verkställas. Jakten ska enligt jaktlagen vara selektiv, vilket betyder att könsoch åldersgrupperna har egna kvoter i beskattningsplanen. För exempelvis dovhjort finns fem åldersgrupper; kalvar, 1,5-åringar, 2,5-åringar, 3,5–7,5­åringar och ? 8,5­åringar. På det här viset går det att reglera könsfördelningen och få önskad andel fullvuxna. Vid snabba jaktsituationer är det svårt att bedöma åldern på levande hjortdjur, så under drevjakt fälls oftast enbart hornlösa individer, alltså kalvar och hondjur. På tyska drevjakter är det vanligt att man fäller i genomsnitt två klövvilt per skytt. Ett sällskap fäller ofta flera tiotal djur på en dag. Hornförsedda hjortdjur fälls oftast på vaktjakt eller smygjakt. Efter jaktsäsongen skickar jägarna in bytesanmälan till den regionala myndigheten. Rådjuret är det vanligaste klövviltet i Tyskland och säsongen 2020-2021 fälldes Vildsvinet är numera det vanligaste klövvilt­ bytet i Sverige. Det här svinet är fällt i Tyskland, där de senaste årens bytesmängder har rört sig mellan 600 000 och 880 000 svin. Jägarutbildningen är ungefär tio gånger mer omfattande än den finländska jägarkursen. Jägaren 2/2023 32 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 32 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 32 27.2.2023 14.38 27.2.2023 14.38
• cirka 1,2 miljoner rådjur. Bytesmängden av vildsvin har ökat i Tyskland och under säsongen 2020-2021 fälldes närmare 690 000 svin. Vildsvinet förekommer i nästan hela Tyskland och den genomsnittliga bytestätheten i jordoch skogsbruksmarker var 25 per tusen hektar. Där svinen jagades varierade bytestätheten från några få till drygt hundra svin per tusen hektar. Kronhjort förekommer på en fjärdedel av landets areal och där finns uppskattningsvis 240 000 kronhjortar. Den genomsnittliga tätheten på våren inom utbredningsområdet var omkring 30 kronhjortar per tusen hektar. Variationen är stor; i vissa områden färre än 15 och i andra över 100 kronhjortar per tusen hektar. Under säsongen 2020-2021 fälldes 76 500 kronhjortar, alltså i genomsnitt cirka 10 per tusen hektar. Under jaktsäsongen 2020-2021 fälldes totalt 2,1 miljoner klövvilt i Tyskland. Om bytet hade varit jämnt fördelad skulle bytestätheten ha legat på i genomsnitt 76 klövvilt per tusen hektar jordoch skogsbruksmark. Skador I Tyskland statistikförs viltolyckorna i trafiken, men inte jordoch skogsbruksskador. Det finns inget ersättningssystem för skadorna. Jaktsällskapen och markägarna avtalar sinsemellan om viltmängderna och eventuella skadeersättningar, och arrendet är i regel bundet till bytesmängden. På grund av de rikliga klövviltbestånden, det täta vägnätet och den livliga trafiken dog totalt 226 500 klövvilt i trafikolyckor år 2020 (8 / 1000 ha). FINLAND År 2020 fanns det 310 000 jägare i Finland, det vill säga 11 / 1000 hektar jordoch skogsbruksmark. I stammen efter jakt fanns i grova drag lika mycket klövvilt. Viltet och bytet Älgstammens täthet var i genomsnitt 3 / 1000 ha medan bytestätheten i medeltal var 1,7 /1000 ha. Vitsvanshjort förekom på 40 procent av landets areal och stammens täthet i utbredningsområdet låg i genomsnitt på 10 /1000 ha. På den tiondelen av artens utbredningsområde (cirka 4 % av hela landets areal) där den högsta tätheten fanns, var det i genomsnitt 40 hjortar per tusen hektar. I området där hjortarna jagades fälldes i genomsnitt 6 hjortar / 1000 ha och i området med den tätaste stammen i genomsnitt 30 hjortar / 1000 ha. Under säsongen 2020-2021 fälldes totalt 70 000 vitsvanshjortar, 49 100 älgar, 21 400 rådjur, 1 300 vildsvin, 200 dovhjortar samt några skogsvildrenar och mufflonfår. Det sammanlagda klövviltbytet var 142 200. Om klövviltbytet hade varit jämnt fördelat över landet skulle den genomsnittliga bytestätheten ha varit 5 / 1000 ha jordoch skogsbruksmark. Per jägare skulle bytesmängden ha varit i genomsnitt 0,5 klövvilt. Skador År 2020 inträffade 1 685 älgkollisioner, 7 421 vitsvanskollisioner, 5 187 rådjurskollisioner, 66 vildrenskollisioner, 51 vildsvinskollisioner och 29 dovhjortskollisioner i trafiken; totalt alltså 14 439 klövviltkollisioner. Därtill kom 4 600 kollisioner med tamrenar. Om klövviltkollisionerna hade varit jämnt fördelade över hela landet hade det i genomsnitt inträffat 0,5 viltolyckor / 1000 ha. Jordbruksskador förorsakade av klövvilt ersattes av jaktlicensmedel med 730 000 euro och skogsbruksskador med 1 281 000 euro. ? I förhållande till jordoch skogsbruksarealen inträffade 4 gånger flera klövviltkollisioner i trafiken i Sverige än i Finland och i Tyskland 16 gånger flera än i Finland. Klövviltolyckor i trafiken / 1000 ha • år 2020 Älg Vitsvanshjort Rådjur Vildsvin Kronhjort Dovhjort Mufflon Skogsren 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Finland Sverige Tyskland GE TT YI M AG ES Jägaren 2/2023 33 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 33 30-33_Vertailu_riistakannat_JA?0223.indd 33 27.2.2023 14.38 27.2.2023 14.38
• Första hjälpen-väskan är väl med? och idrottstejp, idealbindor, värktabletter, tabletter mot diarre, blåsplåster, vacuumpackade tändsticksaskar, kirurgisk skalpell, injektionsnål och säkerhetsnålar. Dessutom tar jag med mig en tourniquet som jag har fått av en vän som är läkare, för att kunna hejda allvarliga blödningar. I ett reparationskit hittar man sådant som silvertejp, buntband och ståltråd, som är bra att ha om man ska spjäla en arm eller ett ben. Ibland är det livsviktigt att hålla den skadade varm, och för det ändamålet är en överlevnadsfilt bra att ha i packningen. Redskapen för att göra upp eld ska också följa med varje gång. Glöm inte heller att emellanåt inventera första hjälpen-väskan och ersätta gammalt med nytt. Skriv en lista Med erfarenheten lär man sig att ha beredskap för de sannolikaste skadeoch 112-appen Ladda ner 112-appen så att räddningen hittar fort fram. olycksscenarierna, men för nybörjarjägare är det bäst att göra upp en lista på allt som ska tas med. En olycka kommer ju som sagt alltid oväntat. Första hjälpen-väskan för en jägare innehåller ett brett sortiment hjälpmedel när olyckan är framme. ”En olycka kommer alltid oväntat” sägs det, och detta är skäl att hålla i minnet. Men det behövs ingen stor första hjälpen-väska för att kunna sköta det mesta som kan inträffa på en jakt. TexT Kai-Eerik Nyholm D et vanligaste misstaget som jägare gör när de ska jaga är att tro att den här gången kan de lämna det mesta hemma. Men på varje jakt bör man ha med sig en första hjälpen-väska och en laddad telefon för att kunna ringa efter hjälp. Undertecknad har i många år laddat första hjälpen-väskan med plåster, förbandsrullar, kompresser, antiseptiska sårdukar, sårJägaren 2/2023 34 Säk rheten framför allt 34_Turvallisuus_ensin_JA?0223.indd 34 34_Turvallisuus_ensin_JA?0223.indd 34 27.2.2023 14.38 27.2.2023 14.38
• De anställda på företaget Barona har grundat en jaktförening. Klubb verksam­ heten knyter de anställda till bolaget och skapar en motvikt till jobbet. TexT Antti Möller Bild Jani Kinnunen D et var år 2014 som anställda på tjänsteföretaget Barona grundade Barona Hunting Club rf. Tanken på en egen jaktförening föddes när det visade sig att flera anställda var intresserade av att prova på jakt. Somliga hade jagat i tonåren men sedan börjat jobbat på annan ort och slutat jaga. Sedan dess har jaktintresset vuxit rejält inom bolaget. I de internt ordnade möjligheterna att skriva jägarexamen har drygt sjuttio anställda deltagit, ungefär hälften av dem kvinnor. I detta nu har jaktföreningen ett femtiotal medlemmar. Alla bolagsanställda är välkomna som medlemmar. Hjortjakten har utvecklats till föreningens främsta jaktform. – Verksamheten bygger på att vi har hittat några jaktföreningar som tar emot oss som gäster och låter oss delta i jakten. Utan det här samarbetet med jaktföreningarna skulle vårt jagande bli avsevärt begränsat och det skulle bli svårare att uppleva jaktlig gemenskap, Medlemmar i Barona Hunting Club under en paus på en jakt i Tavastehus i januari 2023. Ett företag som stöder de anställdas jaktintresse förklarar Jani Kinnunen, som är ordförande för Barona Hunting Club och grundande medlem. Kinnunen berömmer jaktföreningarna för deras vidsynthet och gästfrihet. – Genom vårt deltagande i jakter har vi kunnat hjälpa dem med sådant som penninginsamling och effektiverad jakt i områden med för mycket hjort. Till jaktföreningens grundande medlemmar hör också företagets nuvarande VD Lassi Määttä. – För mig personligen har naturen alltid utgjort en viktig del av livet; jag tillbringar det mesta av fritiden med olika naturintressen. Dessutom har jag noterat att en personalklubb av det här slaget stärker bandet mellan våra anställda och företaget, och framför allt ger dem en utmärkt motvikt till arbetslivet, berättar Määttä. Med våra gemensamma jakter har företaget kunnat erbjuda upplevelser för de jaktintresserade samtidigt som vi har stött jaktföreningarna i deras verksamhet. Rent generellt kan företag och deras personal ha mycket att erbjuda jaktföreningar. Företaget Barona uppmanar därför jaktföreningar att ta initiativ och knyta kontakter och samarbeta med näringslivet. Utan samarbetet med jaktföreningarna skulle vårt jagande bli avsevärt begränsat. Jägaren 2/2023 35 35_Yritys_tukee_metsa?stysta?_JA?0223.indd 35 35_Yritys_tukee_metsa?stysta?_JA?0223.indd 35 27.2.2023 14.39 27.2.2023 14.39
• Landsbygdens dragningskraft uppstår ofta av kärleken till viltet. Den förenar, skapar samhörighet och får oss att göra goda gärningar. Bilder Tero Salmela L andsbygdens dragningskraft uppstår av de fina möjligheter till fritidsintressen, den trevliga och viltrika miljön och av invånarnas vi-anda. Den gemensamma nämnaren är ofta jakten och kärleken till viltet. De förenar likasinnade och lockar dem som har flyttat till stan tillbaka till rötterna. Till dragningskraften hör också starka känslor. Upplevelserna som viltet och jakten bjuder på. Livets höjdpunkter. De får jägarna att samlas kring brasan och till talko – med förenade krafter. Med blicken på framtiden Den upplysta jägaren tar ansvar och vårdar jaktens framtid. Vi ska följa med viltstammarna, dimensionera jakten rätt och vårda livsmiljöerna. Ensam är inte stark – vi ska samarbeta! Att göra tillsammans gör oss starkare – det blir fler par händer som gör. Exemplets makt är stark. Därför ska vi berätta om våra goda gärningar för viltet och berömma dem som gör sådana. Tillsammans spanar vi in i framtiden, ut i viltrika landskap. Hoppet om någonting bättre får oss att lägga manken till. Det kan till och med behövas ett omtänk beträffande attityderna. Jagar vi hållbart? Hur kan vi tillsammans göra livet bättre för viltet genom viltvård, mångfald, fredade områden och fredade arter? Samarbetet öppnar dörrar Samarbetet känner knappt några gränser. Det är en bärande kraft när vi vårdar livsmiljöer över stora arealer – på åkrar, i skogar, vid sjöar. Samarbetet skapar Livskraft skapar vi tillsammans Den starka viandan i bygemenskapen ökar förutsättningarna för viltvård i landsbygdslandskapet. Jägaren 2/2023 36 36-37_Rakkaudesta_riistaan_JA?0223.indd 36 36-37_Rakkaudesta_riistaan_JA?0223.indd 36 27.2.2023 14.39 27.2.2023 14.39
• VI LL E KA NK AR E Se videon: Kainasto i Kauhajoki utgör ett modellexempel på utmärkt samarbete mellan jägare och markägare jagarentidningen.fi möjligheter att inkludera också andra marker än dem som ägs av jägare. För fältviltet är mångfalden ett livselixir. Tillsammans skapar vi ett nätverk av viltåkrar, skyddszoner, åkerholmar, vintertäcken av växtlighet och traditionella biotoper. Igenslyade gamla strandåkrar kan utmärkt väl förvandlas till viltåkrar. På talko kan vi kapa topparna av granar och videsnår utmed åkerkanter. Det är förnuftigt att tillsammans ta ansvar för byns gemensamma sjöar och vattendrag. Vi håller efter vassruggarna och iståndsätter strandängarna. Vi jagar de små rovdjuren och gör konstbon för sjöfåglarna. Bygemenskapen kan även sätta kraft bakom det viltvänliga skogsbruket genom att skapa stora helheter. Kom ihåg att vara ett föredöme! Vi sparar viltsnår och undervegetation, och vårdar risskikt och blandbestånd. Vi låter kärr och övergångszoner vara tillräckligt slutna. Vi iståndsätter myrar som har dikats ut i onödan. Av kärlek till viltet. Jägaren 2/2023 37 36-37_Rakkaudesta_riistaan_JA?0223.indd 37 36-37_Rakkaudesta_riistaan_JA?0223.indd 37 27.2.2023 14.39 27.2.2023 14.39
• Yrkesstyckaren Mikko Peltola ger här goda råd för valet av styckkniv och hur man använder en sådan. TexT och bilder Antti Saarenmaa P å yrkesnivå är styckningen en finslipad process som kräver motorik och precision. Ergonomin har en enorm inverkan på effektiviteten och hur man orkar i jobbet. – En styckare ska hålla sig i rörelse hela tiden. Det krävs ett fortlöpande fotarbete för att kroppen ska orka. Också golvet där styckningen görs ska vara fjädrande. På ett betonggolv jobbar man inte, berättar Peltola. Under en arbetsdag kan tusentals kilo kött passera genom en yrkesstyckares händer. – En styckare ska inte göra onödiga rörelser utan lyfta med rätt teknik och hålla kniven vass. Kniven måste fungera precis rätt; en kniv som har ett för tjockt blad och är styv eller för lång blir fort tung att använda. En bra styckkniv behöver inte alls vara dyr. Det avgörande är att den har de rätta bruksegenskaperna, fortsätter Peltola. Egenskaperna hos en bra köttstyckningskniv Peltola understryker att knivens ergonomi är avgörande för en yrkesstyckare. Men en genomsnittsjägare som styckar några få klövdjur per år kan fästa uppmärksamheten också vid andra egenskaper. – Kniven som jag använder ska ha ett skaft som passar mig. Handen ska ha ett stadigt grepp om skaftet och får inte halka ens med handskar på. När kniven sitter Proffstipset: Så använder du en styckkniv ? Styckknivar i olika storlekar. Nederst de kortaste med flexibelt blad. De har varit i flitig användning. ? Skinkan baktill på hjortkroppen väntar på styckning. Styckningen skulle gå klart bättre med mindre knivar än de på bilden. Jägaren 2/2023 38 En jägar s utrustning 38-39_Varusteet_paloitteluveitset_JA?0223.indd 38 38-39_Varusteet_paloitteluveitset_JA?0223.indd 38 27.2.2023 14.40 27.2.2023 14.40
• som gjuten blir den en naturligt förlängning av handen så att styckaren kan koncentrera sig på jobbet. Peltola betonar också längden på knivbladet. Den ska vara rätt för det som ska styckas. Han tycker att knivset som säljs till jägare ofta har onödigt långa och tjocka knivar som visar sig vara tunga och klumpiga att använda. – Professionella styckare använder ofta en liten kniv. Hos oss är bladen ungefär 12 centimeter långa och de fjädrar, vilket gör det lättare att skära exakt. När man för bladet längs ben så får man med ett flexibelt blad ett exakt snitt. Att skära ut stekarna baktill på ett rådjur med en lång styv kniv är allt annat än exakt eller trevligt. Hjortar och älgar kräver inte heller ett långt blad, berättar Peltola. Peltola berättar att ett femtums blad räcker till mer än väl för hjort och älg. Han uppmanar därför jägarna att koncentrera sig på att hålla kniven vass, säkerheten och att hålla slaktskjulet och viltkroppen snygga. Peltolas tips för köttstyckning hemma ? Rör inte vid någonting annat än köttet. Byt genast handskarna om händerna blir smutsiga. ? Även kniven kan sprida orenligheter. Tvätta den genast om den blir smutsig. ? Låt bli att trava kroppsdelar på varandra; det sprider också orenligheter. ? När kroppen har kallnat; skär bort smutsiga bitar med en annan kniv än den som används för styckningen. Se videon där Mikko Peltola expertstyckar en älgkalv: jagarentidningen.fi Snyggt styckat kött är en glädje att tillreda. Jägaren 2/2023 39 38-39_Varusteet_paloitteluveitset_JA?0223.indd 39 38-39_Varusteet_paloitteluveitset_JA?0223.indd 39 27.2.2023 14.40 27.2.2023 14.40
• Vi har mycket kunskap om vargens biologi och levnadsvanor, eftersom vargen är den av våra viltarter som det har forskats mest i. TexT Ilpo Kojola Bild Mari Tikkunen I ntensiv forskning har varit möjlig eftersom vargens förekomstområde sträcker sig till länder med hög levnadsstandard i Europa och Nordamerika. En av bakgrundsfaktorerna som har motiverat till vetenskaplig forskning är de konflikter arten väcker. Den ökande förekomsten av varg i Finland har väckt frågor om vargens levnadsvanor och till exempel om eventuell domesticering. Vargens utbredningsområde har blivit avsevärt större under 2000-talet. I Europa har vargens återkomst inneburit att dess förekomstområde i stor utsträckning har utvidgats till områden med mera människor och mänsklig verksamhet. Till exempel i Tyskland finns i nuläget över tusen vargar i tämligen tätt bebodd landsbygd. Omfattande forskningsdata bidrar till att förutse vargarnas beteende på nya utbredningsområden, men ger stort utrymme för olika alternativ när det kommer till detaljerna. I bakgrunden finns den anpassningsförmåga och flexibilitet i levnadsvanor som hör till vargens VARGENS ÅTERKOMST – frågor och funderingar Jägaren 2/2023 40 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 40 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 40 27.2.2023 14.40 27.2.2023 14.40
• biologi. Det intelligenta och läraktiga djurets beteende uppvisar individuella variationer, vilket gör att det finns undantag från reglerna. I hurdan terräng trivs vargen? Fotografier på finsk varg är ofta tagna i närheten av östgränsen, i en terräng som ger vargarna en vacker inramning. En orörd myr eller skog är emellertid attraktiv för vargen endast för att där finns föda som människan bjuder på. Vargen själv har begränsad förmåga att beundra landskapet, eftersom den i sin egenskap av ett hunddjur endast ser cirka 30 meter. Vargen rör sig där chansen att stöta på hjortdjur är störst. Av de i naturligt tillstånd förekommande hjortdjuren är det endast skogsrenen som trivs i den typ av natursköna landskap där vargen oftast fotograferas. Eftersom skogsrenen inte är ett rikligt förekommande bytesdjur söker sig jagande vargar till terrängtyper där de övriga hjortdjuren trivs. Var har vargen sitt bo? Skogsklädda perifera områden utgör en del av nästan alla vargrevir i Finland och är oftast centralt placerade i reviret. Det är i vanliga fall i dessa områden varghonorna föder sina valpar. En terrängkarta ger inga ledtrådar till en mer exakt placering av boet, eftersom valparna ofta föds i skydd av en stor gran eller rotvälta. Vargen söker inte efter en skog i naturtillstånd för sitt bo, och skogen som omger boet skiljer sig inte till ålder eller trädbestånd från den genomsnittliga skogen i området. Typiskt för de vargar som lever i Finland är att ett bo där valparna föds endast används en gång. Följande år föder varghonan i allmänhet på en annan plats. Man kan fråga sig om det är en försiktighetsåtgärd som vargen utvecklat genom århundradena, för att vilseleda människorna för säkerhets skull. Skillnaden i beteendet i anknytning till valet av bo är tydlig i jämförelse med till exempel varghonorna i Denali nationalpark i Alaska, där honorna föder valparna i samma grottor år efter år. I Finland och på andra platser i skogszonen är boet där valparna föds deras livsmiljö de första levnadsveckorna. Under en sommar har en valpkull ofta flera platser, med tillgång till skydd och vatten, där valparna håller till. Vart vandrar vargarna? Vi har vant oss vid tanken att unga vargar ger sig i väg från flockarna i Ryssland och Östra Finland och strövar till Västra Finland, vilket garanterar att den genetiska mångfalden hålls på en hög nivå överallt i Finland. De senaste åren har endast ett fåtal vargar från Kajanaland eller Norra Karelen vandrat till vargstammen i Västra Finland. På senare tid har de vargar som bildar nya revir i västra delen av landet alltså också fötts där, vilket inte är bra för den genetiska mångfalden hos vargstammen i området. Avstånden är inte ett oöverkomligt problem för en ung varg. Det bevisas av att vargindivider på 2000-talet vandrade 800–1 100 kilometer från vargstammen i Skandinavien till östra delarna av Finlands renskötselområde. I vanliga fall hittar vargarna ett lämpligt revir på mycket närmare håll, i genomsnitt inom cirka 100 kilometer från sitt födelserevir. I Finland ger sig unga vargar vanligtvis iväg på vandring på våren, vid endast 11–12 månaders ålder. Har vargarna domesticerats? En fråga som ofta ställs är om vargarnas förhållningssätt till människan har förändrats. Har vargarna blivit mer oskygga? Att en varg observeras på en gårdsplan är inte något nytt fenomen, utan beskrivs exempelvis i en hundra år gammal tidningsartikel. Vargarnas rörelser på bebodda områden har blivit vanligare på 2000-talet i takt med att stammen har vuxit och den geografiska utbredningens tyngdpunkt har förskjutits. Har fenomenet blivit vanligare endast till följd av att vargstammen har blivit rikligare och dess tyngdpunkt har förskjutits till västra delarna av landet, där bebyggelsen är tätare? Skadorna på hundar åren 2017-2022 som har antecknats i viltobservationsregistret utanför renskötselområdet och som har godkänts vid skadebesiktning. En del av skadorna har orsakats av vargar som rör sig utanför reviren. Jägaren 2/2023 41 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 41 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 41 27.2.2023 14.40 27.2.2023 14.40
• Så samlas data om Finlands vargar in D ata om varg fås in med hjälp av både observationer och DNA-prover som samlas in från spillning. Vargobservationer anmäls till de regionala rovdjurskontaktpersonerna, som registrerar observationerna i systemet Tassen, som upprätthålls av Naturresursinstitutet. Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral koordinerar insamlingen av DNA-prover från varg, vilken ordnas årligen från början av november till slutet av februari. Proverna samlas in av Naturresursinstitutets och Finlands viltcentrals fältarbetare samt av ett stort antal frivilliga, som bidrar med den största delen av proverna. DNA avslöjar antalet paroch flockrevir och fungerar som hjälp när revirgränserna ritas ut på kartan. Förhållandena för insamling av vargspillning för DNA-prover är mest gynnsamma på vintern när det är minusgrader. Snöspåren gör det lättare att följa vargarnas rörelser och vid minusgrader hålls DNA välbevarat på spillningens yta. DNA-proverna levereras för undersökning till Naturresursinstitutets laboratorium och resultaten publiceras i juni i samband med uppskattningen av vargstammen. Data som fås in med hjälp av vargobservationerna och DNA-insamlingen utgör grunden till förvaltningen av vargstammen. Vargstammen förändras under ett år; nya revir uppstår och gamla försvinner. Nya individer vandrar in i Finland från östgränsen och andra rör sig i motsatt riktning, vilket gör att uppgifterna kontinuerligt behöver uppdateras. Ju mer exakt och täckande uppgifterna är, desto bättre verktyg får myndigheterna tillgång till. Vem som helst som identifierar spår och spillning i naturen kan bli frivillig DNA-provinsamlare. Anvisningar om hur man blir DNA-provinsamlare samt uppgifter om de insamlingsansvariga mottagarna av prover hittar du i tjänsten Luonnonvaratieto.luke.fi. KAISA NISSI När man funderar på svaret är det bra att identifiera orsakerna till att vargar rör sig på bebodda områden. En egen grupp utgörs av de unga vargar som nyligen har blivit självständiga och rör sig på egen hand på okända områden och nattetid kan förirra sig till och med in i stadsområden. Det att sådana fall har blivit vanligare torde i första hand ha samband med vargstammens tillväxt och att den har brett ut sig i Södra Finland, där det finns fler städer. Hur vargpar och familjeflockar med etablerade revir rör sig på gårdsplanområden är till stor del beroende av tiden på dygnet och bebyggelsens täthet i vargarnas revir. Eventuella besök på gårdsplaner inträffar i allmänhet först efter skymningen. Dagtid vilar vargarna långt från bebyggelse. Positionsdata i närheten av bostadsbyggnader är vanligast i revir där mängden bebyggelse i förhållande till områdets areal är över genomsnittet. I en undersökning som publicerades för några år sedan observerades att unga vargar som nyligen hade etablerat ett revir till en början rörde sig på gårdsplaner oftare än några månader senare. Det som beskrivs ovan betyder inte att vargarnas förhållningssätt till människan inte kan ha förändrats, i synnerhet i revir med mera bebyggelse och olika mänskliga aktiviteter. Vargarna kan lockas till gården av dofter från djurhållning eller av en vakthund. Mängden gårdsbesök är emellertid endast ett sätt att bedöma en eventuell förändring i vargens förhållningssätt till människan. Varför är det få hundskador i Sydvästra Finland? I Sydvästra Finland lever cirka en tredjedel av Finlands 300 vargar, men attacker mot hundar är väldigt sällsynta i det här området. Kan orsaken vara skillnaden i bytesdjurens riklighet? Förmodligen är det åtminstone en förMängden gårdsbesök är endast ett sätt att bedöma en eventuell förändring i vargens förhållningssätt till människan. M IK KO JO KI NE N Ett vin som matchar vinterns mustiga grytor Ett medelfylligt rött vin som med sin mjuka kryddighet är ägnat för att passa vinterns gryträtter. Eleganta El Coto hör till Spaniens mest sålda Rioja viner. – El Coto Crianza – Matredaktören Mari Moilanens recept på den läckra hjortgrytan hittar du på viiniposti.fi. För festligare vilträtter ett fylligt vin med fin struktur Coto de Imaz Gran Reserva 27,89 €/0,75 l, Spanien El Coto Crianza 14,20 €/0,75 l Spanien Jägaren 2/2023 42 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 42 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 42 27.2.2023 14.40 27.2.2023 14.40
• Inverkan på övriga viltarter När man granskar vargens inverkan på övriga viltarter ser man ofta på hur den påverkar rikligheten hos stammarna av bytesdjur. Uppskattningen utgår från material som samlats in i Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax åren 2006–2013, i vilket antalen hjortdjur som dödats av varg utreddes under intensiva uppföljningsperioder på två månader. Grovt generaliserat kan man konstatera att en vargflock som koncentrerar sig på älgpredation vintertid dödar ungefär en älg i veckan. På sommaren är takten ungefär dubbelt så snabb. Skillnaden beroende på årstid förklaras av att de kalvar som blir byte är mindre på sommaren än på vintern, och därför behöver antalet på sommaren vara större för att fylla energibehovet. En varg behöver 4–5 kg kött per dygn. Då en stor andel av bytet är mindre hjortdjur, exempelvis vitsvanshjort eller rådjur, behövs ett mångfaldigt antal dödade hjortdjur per år jämfört med om det endast är älg som jagas, men samtidigt minskar den predation som riktas mot älgstammen. klaring. Sydvästra Finlands täta stam av små hjortdjur, framför allt vitsvanshjort, torde minska vargarnas motiv att attackera hundar. En alternativ förklaring utgår från de regionala skillnaderna i användningen av jakthundar. Älg och hare jagas med hjälp av hund också i Sydvästra Finland. Skogarna där är små till storleken jämfört med i Kajanaland eller Norra Karelen. Denna skillnad i terrängstruktur torde underlätta lokaliseringen av vargarnas senaste rörelser åtminstone när marken är snötäckt. En granskning av äldre material stöder tanken att stammarna av bytesdjur inverkar på förekomsten av skador. Vargar som var beroende av älgstammen för sitt näringsintag dödade tidigare på älgfattiga områden i Norra Karelen hundar ofta också på gårdsplaner. Av de fall som registrerades i viltvårdsdistriktet inträffade 30 (26 %) på gårdsplaner åren 1998–2009. Antalet fall beror förmodligen endast till begränsad utsträckning på jaktpraxis. När man beräknar endast antalet gårdshändelser i förhållande till vargflockarnas uppskattade antal, får man jämförelsetalet 0,61. När man för vitsvansområdet adderade både jakthändelser och gårdshändelser för åren 2018–2020 fick man jämförelsetalet 0,39. Det är intressant att observera att hundskador i Sydvästra Finland blir mer sällsynta år för år. Trots att den täta vitsvansstammen orsakar problem och skador, ser den ut att ha en lindrande inverkan på konflikten mellan varg och människor som jagar. Ett vin som matchar vinterns mustiga grytor Ett medelfylligt rött vin som med sin mjuka kryddighet är ägnat för att passa vinterns gryträtter. Eleganta El Coto hör till Spaniens mest sålda Rioja viner. – El Coto Crianza – Matredaktören Mari Moilanens recept på den läckra hjortgrytan hittar du på viiniposti.fi. För festligare vilträtter ett fylligt vin med fin struktur Coto de Imaz Gran Reserva 27,89 €/0,75 l, Spanien El Coto Crianza 14,20 €/0,75 l Spanien 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 43 40-43_Suden_ekologia_JA?0223.indd 43 27.2.2023 14.40 27.2.2023 14.40
• AN TT I YR JÖ LÄ T vister i jaktföreningar ger juristkåren fortlöpande arbete. Ofta handlar tvisten om disciplinära åtgärder. Kanske upplever en medlem att jaktföreningen kränker hans rättigheter och väcker talan mot jaktföreningen i tingsrätten. Medlemmen yrkar på att beslutet ska upphävas, och kräver skadestånd och ersättning för rättegångskostnaderna. Det händer ofta att den kärande uppfattar tingsrättens beslut som oriktigt och överklagar till hovrätten. Alla fall är speciella och inkluderar utrymme för tolkningar och en hel trave med fakta. Rätten måste ta ställning till en rad påståenden och händelser för att kunna fatta ett beslut utifrån föreningslagen och jaktföreningens stadgar. Den förlorande parten får ofta stå för rättegångskostnaderna. I det aktuella fallet blev en jägare utesluten ur sin jaktförening. För uteslutningen hade styrelsen använt ordet uppsägning, men föreningslagen känner ingen sådan term. Jägaren väckte talan för att häva beslutet om uteslutning. HADE JAKTFÖRENINGEN RÄTT ATT UTESLUTA EN MEDLEM? Styrelsen för jaktföreningen hade fattat ett enigt beslut om att ”säga upp” jägarens medlemskap i föreningen. Jägaren hade varit delägare i ett dödsbo som hade arrenderat ut sina jaktmarker åt jaktföreningen, men dödsboet hade sagt upp arrendeavtalet. En uppsägning av ett avtal om jaktarrende duger ju enligt rättspraxis som skäl till att säga upp medlemskapet i jaktföreningen. Nu var frågan således denna. Hade jägaren haft möjligheter att påverka uppsägningen av arrendeavtalet eftersom han inte stod som ensam ägare till markområdet? I uteslutningsbrevet som hade skickats till jägaren hade som skäl till uteslutningen Uteslöts ur jaktförening – dyrt tvistemål följde angetts att jägaren hade handlat i strid mot 4 § i föreningens stadgar och mot en jämlik behandling av medlemmarna. Jägaren hade i sin stämningsansökan till tingsrätten yrkat på att rätten skulle förbjuda eller avbryta verkställandet av beslutet. Tingsrätten avslog jägarens yrkande om att förbjuda verkställandet. Det var de facto fråga om en uppsägning. JÄGARENS YRKANDEN I TINGSRÄTTEN Jägaren hade yrkat på att tingsrätten skulle förklara styrelsens beslut klanderbart enligt föreningslagens 32 § eller ogiltigt enligt 33 § och upphäva beslutet. Därtill yrkade jägaren på att jaktföreningen skulle ersätta hans kostnader som part i målet och rättegångsJägaren 2/2023 44 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 44-45_Rikos&rangaistus_JA?0223.indd 44 44-45_Rikos&rangaistus_JA?0223.indd 44 27.2.2023 14.41 27.2.2023 14.41
• kostnader, med ränta. Jägaren motiverade sina krav med bland annat följande. Ett beslut som kränker en medlems likvärdighet är enligt föreningslagen 33 § ogiltigt. Dessutom hävdade jägaren att styrelsen inte hade handlat i enlighet med 4 § i föreningens stadgar; inte heller hade styrelsen meddelat honom skälen till uteslutningen. I styrelsens beslut om uteslutning specificerades inte heller vad jägaren hade gjort som hade stridit mot stadgarna. Beslutet om uteslutning var därmed inte underbyggt med skäl i enlighet med föreningslagen. Innan beslutet om uteslutning fattades hade medlemmen inte getts möjlighet att ge en förklaring i saken i enlighet med 15 § 2 mom i föreningslagen. I praktiken hade jägaren inte ens kunnat ge någon förklaring eftersom han inte hade fått veta skälet till uteslutningen. Man hade kunnat vara medlem i jaktföreningen också utan egna utarrenderade marker. När jägaren blev medlem hade det varit som medlem utan mark medan markerna, som hade tillhört hans nu avlidna far, hade varit utarrenderade av det odelade dödsboet. Därmed hade jägaren inte ensam kunnat besluta om markerna. En uppsägning för att dödsboet hade sagt upp arrendeavtalet kränker enligt jägaren i hög grad principen om medlemmarnas likvärdighet. Jägaren hade alltså blivit medlem utan egna marker och även nu hade föreningen sådana medlemmar. Dessutom har föreningen haft medlemmar som bara har arrenderat ut en del av sina marker till jaktföreningen. VAD JAKTFÖRENINGEN SVARADE I TINGSRÄTTEN Jaktföreningen yrkade på att åtalet skulle förkastas och begärde att föreningens partskostnader och rättegångskostnader skulle ersättas. Dessutom framförde jaktföreningen fler skäl till uppsägningen än vad som hade nämnts i uteslutningsmeddelandet. VAD HANDLADE DET EGENTLIGEN OM? För det första handlade fallet om huruvida föreningen hade, enligt 4 § i sina stadgar eller föreningslagen 14 §, skäl att utesluta medlemmen. För det andra var frågan huruvida styrelsen hade följt bestämmelserna om förfarandet vid uteslutning i föreningslagens 15 §. Obestridligt i fallet var att det var ett odelat dödsbo som hade sagt upp arrendeavtalet. Obestridligt var även att en föreningsmedlem inte har rätt att sköta avtal om markarrende på ett sätt som skadar jaktföreningen. Rätten måste börja med att fastställa om en jaktförening har rätt att vid en uteslutning åberopa skälen som nämns i föreningslagens 14 §, trots att dessa inte hade meddelats den uteslutna personen som skäl. Därefter skulle rätten fastställa om jägaren hade rätt att fortsätta som medlem i föreningen trots uppsägningen av arrendeavtalet. Hade uteslutningen väsentligen kränkt medlemmarnas likvärdighet? Var beslutet därmed ogiltigt med stöd av föreningslagen 33 § eller 32 §? Beträffande skälen till uteslutningen var det dessutom fråga om följande. Hade jaktföreningen skäl att utesluta medlemmen för att styrelsen hävdade att han skulle ha skadat och förringat föreningen, samt betett sig störande och i strid mot god jägarsed? Är beslutet på dessa grunder och i enlighet med föreningslagen 32 § ogiltigt? TINGSRÄTTENS BESLUT Tingsrätten avslog jägarens talan mot föreningen och ålade jägaren att betala rättegångskostnaderna. Rätten ansåg alltså att föreningen hade rätt att utesluta jägaren. Däremot avslog rätten föreningens krav på att jägaren skulle stå för föreningens partskostnader. JÄGAREN ÖVERKLAGAR Jägaren överklagade till hovrätten och yrkade på att beslutet om uteslutning skulle hävas. Därtill yrkade han på nästan 29 000 euro i ersättning för rättegångskostnaderna. Hovrätten fastställde bland annat följande om frågeställningen. Det var ett obestridligt faktum att föreningens styrelse med sitt beslut hade ”sagt upp” jägarens medlemskap i föreningen. I föreningens uteslutningsbrev angavs skälet till ”uppsägningen” att jägaren hade handlat i strid med 4 § i föreningsstadgarna och kränkt medlemmarnas likvärdighet. Enligt hovrätten var det fråga om följande. Hade det funnits skäl till uteslutningen i enlighet med 4 § i föreningens stadgar eller föreningslagen 14 § sedan dödsboet efter jägarens far hade sagt upp jakträtten som det hade arrenderat ut till föreningen? Till den delen där föreningen åberopar föreningsstadgarnas 4 § eller föreningslagen 14 § 2 mom (medlemmen har genom sitt beteende avsevärt skadat föreningen) var det fråga om följande. Hade jägaren försökt förmå de övriga markägarna att säga upp jakträtten i deras marker? Hade han i ord och handling försökt skada jaktföreningen? Hade han ”rökt ut” föreningens ordförande från posten samt skymfat och svartmålat styrelsen? Om det kan fastställas att jägaren har handlat på det ovannämnda sättet ska hovrätten bedöma om skälen till en uteslutning i enlighet med föreningens stadgar är uppfyllda eller om jägarens handlande ska betraktas som sådant att det har vållat avsevärd skada för föreningen. Dessutom var det fråga om följande. Hade styrelsen vid uteslutningen förfarit i enlighet med bestämmelserna i jaktlagens 15 § 1 och 2 mom? Om det inte föreligger några skäl till uteslutning eller om styrelsen inte har förfarit enligt lagen, är frågan följande: är uteslutningsbeslutet klanderbart enligt föreningslagen 32 § eller ogiltigt enligt 33 §? HOVRÄTTENS DOM Hovrätten ändrade inte tingsrättens dom, utom för rättegångskostnadernas del. Rätten fastställde alltså att uteslutningen hade gjorts i enlighet med föreningslagen och jaktföreningens stadgar. Jägaren ålades att stå för samtliga egna kostnader, medan föreningen bara behövde betala en del av sina kostnader, cirka 10 500 euro. Jägaren 2/2023 45 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 44-45_Rikos&rangaistus_JA?0223.indd 45 44-45_Rikos&rangaistus_JA?0223.indd 45 27.2.2023 14.41 27.2.2023 14.41
• Så här följer du begränsningen av blyhagel vara riktade mot dem. För skjutbanor har Tukes gett myndigheterna följande anvisningar för skjutriktningen: "Om övervakningen av en skjutbana prioriterar riskbaserat kan man i stället för skjutstationernas placering utgå från skjutriktningarna: om dessa är riktade bort från en våtmark är risken för att haglen ska hamna där minimal, även om skjutstationen skulle befinna sig närmare än 100 meter från våtmarken". Innehav av blyhagelpatroner För den som jagar i en våtmark eller skyddszon enligt det ovannämnda är innehav av blyhagelpatroner i princip förbjudet. Undantag görs för den som korsar ett våtmarksområde, om personen kan bevisa att blyhagelpatronerna ska användas på någon annan plats. I situationer där det råder oklarhet rekommenderar Tukes att jägaren lämnar blyhagelpatronerna i exempelvis bilen. En sådan situation kan uppstå vid exempelvis en morgonjakt på orre i skyddszonen vid en våtmark. S äkerhetsoch kemikalieverket (Tukes) har gett riktgivande anvisningar för att jägare, skjutbaneinnehavare, myndigheter och övriga skyttar ska kunna avgränsa områdena som berörs av förbudet. Förbudet gäller: • Hav (djup 6 m eller mindre), sjöar, åar, tjärnar, kanaler, dammar, bassänger och andra motsvarande större vattenområden. Diken och bäckar som visas med streck i terrängkartor utgör inte sådana vattenområden. • ängar, som gränsar till ovan nämnda vattenområden • stenar och stenfält i vatten • upplandning, översvämningsområden, grundområden och öppna tillandningsområden • svårframkomliga kala myrar • samt alla områden inom 100 meters radie från ovan nämnda områden (skyddszoner). På jakt gäller förbudet i ovannämnda områden, även om skotten inte skulle ÖVA PÅ KARTAN Vid beskrivningen av de avgränsade områdena används termer som kommer från karttecknen, som upplandning och svårframkomlig kal myr. Det enklaste sättet att få grepp om läget i sitt eget jaktområde är att göra en kartläsningsövning. Börja med att studera karttecknen för de avgränsande terrängformerna och gå sedan igenom jaktområdet på kartan. När du hittar ett hagelförbudsområde markerar du det och lägger till en 100 meters skyddszon. En terrängkarta över hela landet: https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/ karttapaikka/ Teckenförklaring på svenska, finska och engelska: maanmittauslaitos. fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/ attachments/2020/01/karttamerkkien_ selitys.pdf Senare i år publiceras en karttjänst som visar våtmarksområdena och skyddszonerna kring dem. Förbudet mot blyhagelpatroner i våtmarker trädde i kraft den 16 februari. TexT Tero Kuitunen Bild Tero Salmela Jägaren 2/2023 46 46-47_Lyijyhaulirajoitus_ohje_JA?0223.indd 46 46-47_Lyijyhaulirajoitus_ohje_JA?0223.indd 46 27.2.2023 14.41 27.2.2023 14.41
• En utvidgad avgränsning under beredning Förbudet mot blyhagel i våtmarker är sannolikt bara ett steg på vägen till en utvidgad begränsning av blyhaglen. Begränsningen som nu bereds skulle förbjuda försäljningen av blyhagel och blyhaltiga fiskeredskap. Likaså skulle användningen av blyhaltiga kulor kraftigt begränsas. Den europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) vetenskapliga kommittéer stöder begränsningsförslaget och EU-kommissionen väntas godkänna förslaget inom en nära framtid. KA RT M AT ER IA L LA N TM ÄT ER IV ER KE T Kartbilden visar tre karttecken som upptas i begränsningsförteckningen. En sjö räknas som vattenområde och skyddszonen på 100 meter börjar vid stranden. Karttecknet Upplandning förekommer oftast så här, som en del av ett vattenområde. Leta för säkerhets skull också efter sådana på kartan över ditt jaktområde. På bilden gränsar ängen till ett vattenområde och omfattas av begränsningen. Vattenområde Upplandning Äng Ängar som inte gränsar till sådana vattenområden som nämns i förteckningen ligger utanför avgränsningen. En svårframkomlig kal myr har ett eget karttecken. Även om myren är lättframkomlig och kal i bildens andra ända (som inte omfattas av begränsningen) så hamnar den nästan helt inom 100 meters skyddszonen. Begränsningen gäller inte bäckar eller diken som är markerade med en enkel blå linje. Däremot gäller begränsningen för åar, som är lätta att känna igen på kartan: en dubbel blå linje med ljusare blått emellan Öppna tillandningsområden omfattas också av begränsningen. Sådana förekommer oftast vid kusten. Svårframkomlig kal myr Öppet tillandnings­ område Å (övre) och dike Jägaren 2/2023 47 46-47_Lyijyhaulirajoitus_ohje_JA?0223.indd 47 46-47_Lyijyhaulirajoitus_ohje_JA?0223.indd 47 27.2.2023 14.41 27.2.2023 14.41
• Nummer 6/2022 av tidningen Jägaren utgavs på försök enbart på nätet. Där gav vi läsarna en möjlighet att delta i en undersökning och tycka till om tidningen. TexT Tero Kuitunen D e som svarade på läsarundersökningen var i genomsnitt erfarna och ivriga jägare. Över 70 procent av svararna hade fyllt 40 och nästan hälften hade över 30 års erfarenhet av jakt. Varannan svarare jagar minst 30 dagar om året och 90 procent av de svarande var män. De populäraste ämnena Enligt dem som svarade var de fem populäraste skälen till att läsa tidningen Jägaren följande: viltkunskap, viltvård, jaktutrustning och jaktmetoder samt nya ideer som inspiration för eget jagande. Strax efter tätklungan kom ändringarna i lagstiftningen och viltforskningen. På viltsidan var, nu som alltid, skogshönsen och älgen de intressantaste. Den här gången fick de dock konkurrens av hjort och rådjur, som svararna betraktade som nästan lika intressanta som älgen. Beträffande intervjuerna och kolumnerna önskade sig svararna särskilt unga och vanliga jägare som skribenter, tätt följda av aktiva på jv-föreningar och viltforskare. Pappersutgåvan får fortsatt orubbligt understöd Den kanske största överraskningen som läsarenkäten bjöd på var det fortsatt orubbliga stödet för pappersutgåvan. Vi ville veta i vilken form läsarna önskar läsa Jägaren. Ungefär 80 procent av svararna uppgav att de ville läsa tidnngen tryckt på papper. Men en betydande del av dem godkänner också nättidningen; 28 procent vill läsa den medan 14 procent godkände pdf-tidningen. Resultatet av läsarundersökningen TE RO KU IT UN EN Jägaren 2/2023 48 48-49_Lukijatutkimuksen_tuloksia_JA?0223.indd 48 48-49_Lukijatutkimuksen_tuloksia_JA?0223.indd 48 28.2.2023 9.28 28.2.2023 9.28
• Tre viltkameror lottades ut som priser Bland dem som svarade på läsar undersökningen lottade vi ut tre Uovision 4g LTE Cloudviltkameror, som vanns av Jari Hämäläinen, Halkia, Hannele Saastamoinen, Koppeloharju och Timo Lehtonen, Himanka Tidningen Jägaren gratulerar vinnarna! Nättidningen en ny bekantskap för många Nästan hälften av dem som svarade, 46 procent, uppgav att det var första gången som de läste Jägaren på nätet. Det känns fint att nå nya läsare eftersom nättidningen ju är tänkt att betjäna samtliga som har betalat jaktvårdsavgiften. Vi frågade också längs vilken kanal som läsarna ville bli informerade om nytt stoff i nättidningen. Här betraktades meddelandena i Oma riista som det bästa sättet. Klart färre betraktade de sociala medierna (Facebook, Twitter och Instagram) som en bra kanal. Någonting för alla Under 2023 ger vi ut Jägaren i tryckt form och som nättidning och pdf-tidning. Det ger läsarna frihet att välja sitt eget favoritsätt att läsa tidningen. Även om den tryckta utgåvan skulle vara din favorit så är det skäl att hålla ett öga på nättidningen. Där hittar du aktuella nyheter, videor, poddar och mycker mer som inte finns i papperstidningen. Dessutom finns den populära sökfunktionen för skogshönsens jakttider i nättidningen. Webbtidningen: jagarentidningen.fi Pdf-tidningen: lehtiluukku.fi/lehdet/jagaren De som svarade på läsarundersökningen var i genomsnitt erfarna och aktiva jägare. Nästan varannan hade jagat i mer än 30 år och lika många jagade mer än 30 dagar om året. Läsarenkäten kunde inte bekräfta antagandet om skillnader i aktiviteten som nättidningsläsare mellan yngre och äldre jägare. TE RO KU IT UN EN Vad tycker du om Jägaren på nätet? Så här tycker läsarna om Jägaren på nätet: 1 = dålig, 5 = utmärkt. Hur många dagar om året jagar du? Är du intresserad av videorna i webbtidningen? Tre av fyra svarande är åtminstone ganska intresserade av videorna i Jägaren på nätet: 1 = inte intresserad, 5 = mycket intresserad Hur många år har du jagat? Hur ofta läser du Jägaren på nätet? Varje dag, Varje vecka, Varje månad, Ibland, Det här är första gången Hur gammal är du? 40+ (35 %) 30-39 (15 %) 5-9 (7 %) 1-4 (3 %) 20-29 (20 %) 10-19 (15 %) Jag jagar inte (2 %) Ännu mer sällan (1 %) Ungefär vart annat år (1 %) 0-1 (6 %) 1-9 (18 %) 10-20 (13 %) 20-30 (13 %) mer än 30 (48 %) Jag jagar inte (2 %) 1 (13 %) 2 (15 %) 3 (24 %) 4 (23 %) 5 (26 %) 1 (11 %) 2 (11 %) 3 (25 %) 4 (39 %) 5 (14 %) yngre än 20 (4 %) 20-29 (7 %) 30-39 (15 %) 40-49 (18 %) 50-59 (24 %) 60-69 (23 %) 70– (10 %) 7 % 1 % 19 % 28 % 45 % Jägaren 2/2023 49 48-49_Lukijatutkimuksen_tuloksia_JA?0223.indd 49 48-49_Lukijatutkimuksen_tuloksia_JA?0223.indd 49 28.2.2023 9.28 28.2.2023 9.28
• Samtalsklimatet i de sociala medierna har fått många jägare att låta bli att delta i diskussionerna. Men om jägarna uteblir från diskussionerna så är det jaktmotståndarna som får tolkningsföreträdet. Det har jägarna inte råd med. TexT och bilder Aleksi Lumme T ill de tråkigaste iakttagelserna som jag har gjort om jaktens image i offentligheten är att en betydande del av problemen beror på jägarna själva. Men den goda nyheten är att det är mycket lättare att påverka sitt eget beteende än andras. Nyckeln till en förbättring ligger således i jägarnas egna händer. Två samtalar medan tusen tittar på Beträffande samtalen i de sociala medierna glömmer vi ofta att när två personer diskuterar så finns det hundratals eller tusentals ögonpar som tittar på. Alltså bör vi tänka på att göra samtalet intressant för den här tysta åskådarmassan. Vilket lyckas bäst genom att vara saklig. Och ”extra bäst” om motparten beter sig osakligt. Skällsord är däremot en inbjudan till gyttjebrottning som det är skäl att avstå ifrån. Det är förnuftigare och effektivare att stanna utanför gyttjepölen och låta den osakliga motparten kleta ner sig själv i gyttjan. För åskådarna råder det då ingen tvekan om vilkendera som är den förnuftiga. Det är förstås svårt att lämna glåpord obesvarade. Verbala angrepp rent av kräver att man ger igen med samma mått. Det kräver självbehärskning att inte slå tillbaka, men det är alltid den bästa strategin. Det allra brutalaste försvaret är att låtsas om ingenting och fortsätta lugnt och sakligt. Fråga lika ofta som du svarar Den överlägset viktigaste frasen i diskussionerna på nätet är ”Kan du precisera vad du menar?”. Beklagligtvis kommer en del av frasens värde från att den används så sällan. På nätet är det alldeles för lätt att göra felaktiga tolkningar av vad motparten menar, eller varför hen skriver som hen gör. Bakom nästan samtliga problem på nätet står en Den sakligaste vinner – när det handlar om jakt på nätet missuppfattning. Ett missförstånd och så spårar samtalet ur. Hur fint skulle det inte kännas att hitta en person som har beredskap att precisera sin uppfattning om jakten? För dem som inte jagar känns det lika fint att hitta en jägare som är beredd att lyssna på vad motparten faktiskt menar. Därför är det så viktigt att fråga. Det skapar förtroende. Faktum är att större delen av både jaktens och samhällets problem beror på att folk slår ifrån sig. Folk har ofta välgrundade negativa intryck av jakten. På motsvarande sätt uppstår välgrundade negativa uppfattningar om energipolitiken eller immigrationen. Eller någonting annat. Men den som slår ifrån sig har problem att vänta. En klokare strategi i de sociala medierna är därför att försöka nå en balans mellan frågor och påståenden. Berätta grundläggande saker om jakten 95 procent av finländarna jagar inte och för dem är nästan allt jaktrelaterat någonting nytt. Om den jaktrelaterade informationen upplevs som nyttig så sprids den vidare. Därför har kontot för jägarfrågor (Kysy Jägaren 2/2023 50 50-51_Metsa?sta?ja?_somessa_JA?0223.indd 50 50-51_Metsa?sta?ja?_somessa_JA?0223.indd 50 27.2.2023 14.42 27.2.2023 14.42
• metsästäjältä) som drivs av Jägarsyndikatet nått hög synlighet på Twitter. Där handlar det om basfakta om jakten; hur man vässer en kniv, hanterar en fälld älg och vad storviltsassistansen är för nånting. Det avgörande är att formulera den första meningen så, att den fångar läsaren. Det är ingen lätt konst att lära sig. Men det blir enklare när man förklarar vilka delar av jakten som har anknytning till livet som andra lever. Blommorna som hjortarna äter upp, viltolyckorna, matlagningen eller någon annan infallsvinkel som berör dem som står utanför jägarnas krets. Det är lämpliga utgångspunkter. Berätta någonting som faktiskt är värt att veta! Berätta om någonting som är viktigt för just dig. Punktera en allmän fördom. Var mänsklig och ödmjuk, inte nedlåtande. Går det ens att vinna en diskussion? Att vinna en diskussion är inte det samma som att bevisa att motparten har fel eller att förödmjuka honom eller henne. Att vinna innebär att man öppnar nya perspektiv och kopplingar i samtalet, och diskuterar sakligt. Ibland kan det till och med räknas som en seger att avstå från att lägga sig i ett pågående samtal. Det riktiga livet finns ju inte ute på nätet! Nyckeln till en förbättring ligger i jägarnas egna händer Skaffa en stödgrupp av likasinnade Det bästa botemedlet mot skräck för de sociala medierna är en stödgrupp av likasinnade. Inte vilka personer som helst utan sådana med en positiv attityd till jakten och naturen, och positiva samtal kring dem. Bilda en stödgrupp av likasinnade som kan fungera som din övertrycksventil på WhatsApp. Om du skriver det du tänker lägga ut på nätet två gånger, först för stödgruppen och sedan, efter moget övervägande ”på riktigt”, så blir resultatet så mycket bättre. Om du vill gå med i en sådan grupp kan du mejla mig; på instagram @thepleksi eller metsastakirja@gmail.com. Det är alltid förnuftigt att skriva så, att den tysta majoriteten på nätet vill veta vad vi har att säga. Bästa sättet att lyckas är att skriva sakligt. Jägaren 2/2023 51 50-51_Metsa?sta?ja?_somessa_JA?0223.indd 51 50-51_Metsa?sta?ja?_somessa_JA?0223.indd 51 27.2.2023 14.42 27.2.2023 14.42
• Ä lgskallet hade pågått i bortåt tre timmar och älgen hade lugnt slagit lovar kring oss skyttar. Snön frasade i kylan och omintetgjorde försöken att smyga sig till skallet. Till slut lyckades en av skyttarna ändå ta sig fram till skallet, längs spåret efter en skogsmaskin, och sköt älgen. Skottet träffade som det skulle, men ändå löpte älgen vidare och stupade inte förrän på ett ställe som låg ungefär 700 meter från skogsbilvägen. Vi var sju jägare på jakten och den fällda älgen var en stor och gammal ko. Slaktvikten visade sig senare uppgå till 208 kg. Hjulspåren efter skogsmaskinen som vi följde var förskräckligt djupa och ojämna. Skogen runt omkring var backig och röjd, och omöjlig att släpa en älg i. Här hjälpte inte annat än att hämta fyrhjulingen och släpet. Genom att köra lugnt och sansat kom den fram, och styrkta av några kraftord hävde vi upp kroppen på flaket. De första några hundra metrarna gick fint tills en kombination av tvär sväng och djupt hjulspår blev tuvan som stjälpte lasset. Sidlämmarna brast under älgens tyngd. Det blev ett svettigt göra för oss älgjägare att baxa upp den. Älgen gav inte ett pip ifrån sig under kampen mot gravitationen, men det gav förstås inte fyrhjulingen heller. Vi både svor och bad vackert, men den tvärvägrade ändå att starta. Här hjälpte inte annat än att traska till bilen och köra iväg efter en traktor. Efter mycket möda och stort besvär fick vi upp älgen på traktorn och fortsatte återfärden, i snigelfart. Vi som traskade bakom höll allt emellanåt andan när traktorn krängde och bökade sig igenom djupa och mjuka ställen i hjulspåren. Lyckligtvis var det min andra hälft som satt vid spakarna och han var lagom våghalsig och erfaren för jobbet. Med finsk sisu tar han sig över och igenom vad som helst, i synnerhet om det handlar om vårt gemensamma bästa. Efter många om och men låg älgen på bilsläpet, traktorn åkte hem och några av oss var rejält försenade till sin lillajulsfest. Följande dag bogserade vi sedan fyrhjulingen och släpet ut från skogen med traktorn. På jakt går allting inte alltid som planerat, men även med den här älgen bökade vi och stökade med ett småleende på läpparna och underhöll varandra med gamla missöden och historier. Det var ett veckoslut som gav oss mycket att minnas vid jägarbrasan. Svårigheterna är som en svetslåga som fogar ihop gänget ännu fastare. En älgtransport med mycket möda och stort besvär TexT och bild Salla Turunen Jägaren 2/2023 52 Det händ sig på jakt 52_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0223.indd 52 52_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0223.indd 52 27.2.2023 14.42 27.2.2023 14.42
• Den rätta tiden att uppdatera jaktföreningens kartor är nu. Du behöver en dator, arrendeavtalen och kanske också det föregående licensbeslutet. Samt naturligtvis rollen som Oma riista-kontaktperson! Börja med kartinställningarna Börja med att klicka ”Grundkarta” i menyn för inställningar. Det är nästan alltid det bästa valet om du ska redigera eller kontrollera kartor. Inställningen visar föreningens arrendemarker i grönt medan det oarrenderade är ljust. Samtidigt ser du också täckningsfel, vägar och vattendrag på den redigerade kartan. Byt jaktår till 2023-2024 Gör inte redigeringen på fjolårets karta utan byt till jaktåret som ansökningen gäller, det vill säga till 2023-2024. Det lättaste sättet att ta fram det nya jaktåret och kartan är att klicka ”Funktioner /Kopiera”. Ibland är det ändå förnuftigast att börja kartjobbet från början: ”+ Lägg till område”. Det här gäller i synnerhet om kartan har redigerats och kopierats under tidigare år och blivit en röra. Följande steg: ”Uppdatera området!” En för jaktföreningen viktig funktion är att lantmäteriverket uppdaterar kartmaterialet. Meddelandet om uppdateringen visas i rött. Fastigheterna under ”! Måste uppdateras” ska redigeras en i taget. Klicka ”Korrigera” och kontrollera ändringarna på kartan. Somliga ändringar kan innebära en minskning av föreningens jaktområde. Kontakta vid behov fastighetens ägare. Klicka också ”Forststyrelsen” och redigera tillståndsområdet enligt JL 8§ för jaktåret 2023 om det skulle behövas. Redigera området Redigera området genom att klicka ”Lägg till/radera”. Upprepa för varje skifte. Om en fastighet ska delas, välj först hela fastigheten och klipp sedan bort delen utan avtal med verktyget ”Klipp ut delar av skiftet/Rita linje med kopplingspunkter”. Det bortklippta området visas nu i rödbrunt, men inte på den färdiga kartan. Om det finns vattenområden med avtal ska även dessa visas på ansökningskartan. Skicka områdeskoden till licensansökaren Kom ihåg att kontrollera att samtliga licensdeltagares områden – både de arrenderade privata markerna och statsmarkerna – finns på samma karta, stämmer med avtalen och har en enda, gemensam områdeskod. Det går inte att göra ansökningen med områdeskoden för föregående jaktår. Ge området ett tydligt namn, typ ”Svenssonska jaktlagets älgområde 2023”. Samlicensen granskar ännu en gång kartan och avgränsningarna i fjolårets beslut Licensansökaren för en samlicens sammanställer delägarnas områdeskoder och ser efter att ansökningskartan inte inkluderar splitterområden, allmänna vägar eller liknande. Kontrollera också att områden som avskiljdes i föregående licensbeslut inte återkommer. Så här gör du en utmärkt Oma riista-karta TexT Lauri Itkonen Jägaren 2/2023 53 53_Hirvilupa_kartta-ohje_JA?0223.indd 53 53_Hirvilupa_kartta-ohje_JA?0223.indd 53 27.2.2023 14.43 27.2.2023 14.43
• Från observation till fällning – hjortdjurslicensen steg för steg Luke uppskattar stammen och ger en beskattningsrekommendation Uppskattningen bygger på en modell som utgår från bakgrundsdata Lagstiftningen bestämmer gränserna • Hjortdjursstammarna får inte äventyras • Skadorna ska hållas på en rimlig nivå Jakten leds av en utsedd jaktledare Denna sörjer för säkerheten och att bestämmelserna följs. Fällningsanmälan görs inom sju dagar efter fällningen. Licensansökaren har besvärsrätt • Förvaltningsdomstolen> högsta förvaltningsdomstolen Finlands viltcentral fattar licensbeslut med hänsyn till • den uppskattade stammen och beskattningsplanen • målen, bla älgtätheten • lagstiftningen • arealen • skadorna • antalet skyttar i området enl JL 8 § Licensansökaren ansöker om önskat antal licenser för området där han har rätt att jaga hjortdjur • samlicens • förening • sällskap Beskattningsplanerna publiceras och skickas till licensansökarna Jvf gör upp beskatt planerna för älghush områdena och egna områden • Hör intressegrupperna inom jvf • Viltc ger anvisningar och stöder planeringen • Planeringen bygger på viltdata Övrig information • Skador • Historik • Uppskattad övrig avgång, bla viltolyckor och stora rovdjur Hjortdjursdata som jägarna samlar in • Avskjutning och observationer • Uppskattning av kvarstående stam Rvr ställer upp målen för älghush områdena vart tredje år Rvr hör de regionala intressegrupperna varje år MARS MARS MARSAPRIL APRIL APRIL JUNI-JULI Jägarna • verkställer jakten • gör och antecknar obs av hjortdjur Uppföljningen • uppdaterade rapporter i Oma riista och luonnonvaratieto.luke.fi • anpassning av jakten, tex med banklicenser SEPTEMBERFEBRUARI OMRÅDESTILLSTÅND FÖR STATSMARKER ANSÖKS I JANUARI FÖR OMRÅDEN ENL JL 8 § TE RO SA LM EL A LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser Jägaren 2/2023 54 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0223.indd 54 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0223.indd 54 27.2.2023 14.43 27.2.2023 14.43
• J akten består av en händelsekedja och där kan avståndet från en älgobservation till skottet vara väldigt kort. Men få kommer ändå att tänka på, när de räknar taggarna på den fällda älgen, att fällningen samtidigt utgör en länk i licensprocessen för nästa säsong. Observationsoch fällningsinformationen utgör en droppe i flödet som leder till en målinriktad och planmässig älgjakt under följande höst. Utöver jägarna spelar också följande aktörer en betydande roll i kedjan från observation till fällning: Naturresursinstitutet (LUKE), de regionala viltråden (RVR), jaktvårdsföreningarna (jvf), intressegrupperna, Finlands viltcentral, licensansökarna och jaktledarna. Och självfallet också jakträttsinnehavarna, som tillåter jakten i sin skog! JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Satsningar och resultat under regeringsperioden S otkaprojektet fick i regeringsprogrammet luft under vingarna som en aldrig förut skådad satsning på viltoch naturvården. Men tilläggsfinansieringen på nio miljoner euro kom inte som någon överraskning; förberedelserna började redan före valet, hösten 2018 på viltkoncernens strategiseminarium. Även miljöministeriets naturskyddsstyrelse bjöds in. En betydande del av tilläggsfinansieringen för naturskyddet överfördes till jordoch skogsbruksministeriets anslag för viltvård. Vi granskade kritiskt rådande jaktpraxis för de försvagade sjöfåglarna. Som avslutning på regeringsperioden utarbetade en arbetsgrupp ett förslag till en ansvarsfull strategi för jakten på sjöfågel och uppfödningen av jaktbara fåglar. Det var regleringen av jakten i realtid, som bygger på triangelinventeringarna, som hösten 2019 tillät toppjakt på vintern. Den sex år långa fredningen av sädgås hade hjälpt och i Lappland kunde vi varsamt återuppliva kulturen kring sädgåsjakt på myrar. Viltet känner inga gränser och därför utökades det nordiska samarbetet kring järven och vargen. På finskt initiativ utarbetades en internationell förvaltningsplan för ejdern. Förvaltningsplanerna för vargen, björnen och lodjuret uppdaterades och konflikterna dämpades med VargLIFE-projektet. I jaktfrågorna blev riksdagen överhopad med medborgarinitiativ. Bland annat krävdes ett förbud mot slagjärn med anledning av björnarna som hade fastnat med tassen i sådana. För att reglera vitsvanshjorten och bekämpa den afrikanska svinpesten effektiverades jakten med dispenser och nya metoder. Jaktvårdsavgiften för ungdomar sänktes. Jaktvårdsföreningar gick frivilligt samman, deras svårigheter utreddes och de stöddes med utvecklingsprojekt. Redan innan det ryska anfallet på Ukraina riktades finansiering till en utredning av miljötillstånden för skjutbanor och utbildningen ABC för jaktskytte. Viltförvaltningen står beredd att implementera EU:s biodiversitetsstrategi och stöda de försvagade arterna. Genom att motivera markägare och jägare att frivilligt iståndsätta livsmiljöer realiserar vi ett effektivt naturvårdsarbete, även utanför skyddsområdena. Ansök om hjortdjurslicens i april Ansökningstiden för jaktlicenser börjar den första april. I år ska ansökningarna lämnas in senast den andra maj kl 16.15. Ansökningarna görs i tjänsten Oma riista. För många ansökare går den elektroniska licensansökningen på rutin, men börja ändå med att läsa igenom anvisningarna. Var särskilt uppmärksam på att ansökningskartorna är uppdaterade (se s 53), så vi inte behöver utreda splitterområden eller överlappningar som har avskiljts i det föregående licensövervägandet på nytt. Ansökningsvillkoren, gällande allmänna anvisningar och information om ansökningsprocessen: https://riista.fi/sv/jakt/ansokning-om-licenser-och-dispenser/blanketter-for-jaktlicens/hjortdjur. ETT KART-KOMIHÅG Ansökningskartan: ? Läs omsorgsfullt igenom ansökningsanvisningarna ? byt jaktsäsong ? jämför och uppdatera statsmarkerna i ansökningen, även de separata områdena ? jämför kartan och avtalen ? jämför jaktområdet med det som avskiljdes i fjolårets licensbeslut ? kontrollera särskilt att du har strukit splitterområdena och områdena utan jakträtt ? inför rättelserna och uppdatera den nya ansökningskartan ? skicka områdeskoden till licensansökaren Jaktkartan: ? stryk och uppdatera de avgränsningar och fastigheter som nämns i licensbeslutet, så även jaktledarna och jägarna ser dem Oma riistas helpdesk håller öppet vardagar kl 12–16. E-mail: oma@riista.fi tfn: 029 431 2111. K lumn 55 Jägaren 2/2023 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0223.indd 55 54-55_Lait_ja_luvat_JA?0223.indd 55 27.2.2023 14.43 27.2.2023 14.43
• SMÖRSTEKT GRÖNKÅL Den smörstekta grönkålen är ett färgstarkt och näringsrikt tillbehör. Dessutom är rätten busenkel att svänga ihop. 200 g grönkål 1 dl hackad gul lök 50 g smör Salt och peppar Skala och hacka löken. Stek grönkålen i rikligt med smör tills färgen är vackert grön. Tillsätt lök, salta rejält och peppra. Vips, så är grönkålen klar att serveras. KÅLDOLMAR MED VILTFÄRS Kål och viltfärs är en lyckad kombination. Dessutom är det inte ett dugg invecklat att göra kåldolmar. Servera kåldolmarna med kokt potatis och rårörda lingon. 1 stort vitkålshuvud 1 dl rundkornigt ris 6 dl mjölk 1 dl grädde 600 g viltfärs 1 dl hackad gul lök 2 ägg Salt och peppar 1½ dl sirap 100 g smör Skala och hacka löken och skär bort roten på vitkålshuvudet. Koka den återstående delen av vitkålen i lättsaltat vatten tills bladen börjar lossna. Det är viktigt att bladen är lagom mjuka. Plocka bort kålbladen och lägg de största bladen åt sidan. Spara lite av vattnet. Häll mjölk och ris i en kastrull och koka tills konsistensen är grötig. Rör ner grädden och köttet i gröten. Tillsätt hackad lök. Knäck äggen och rör ner dem i grötblandningen. Smaka av med salt och peppar. Sätt ugnen på 250 grader. Ta ett av de stora kålbladen och lägg en klick av grötblandningen nere vid stjälken på bladet. Vik in kanterna och rulla ihop. Rada ut kåldolmarna tätt i en ugnsform. Ringla över sirap och smält smör. Baka i 15 minuter. Ta ut kåldolmarna ur ugnen och häll över lite av vattnet som kålen kokat i. Om du vill kan du ringla över lite mera sirap. Ställ in kåldolmarna i ugnen igen i 180 grader i 45 minuter. MITT TIPS: Ifall du vill ha en mildare smak kan du ersätta vitkålen med savoykål eller spetskål. UNDER 2023 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE TexT Michael Björklund Bilder William Wallin Mat n Jägaren 2/2023 56 56-57_Reseptit_JA?0223.indd 56 56-57_Reseptit_JA?0223.indd 56 27.2.2023 14.44 27.2.2023 14.44
• VILD OSSOBUCO MED STUVAD RISONI Jag fullkomligen älskar denna klassiska italienska rätt där tomat, vitlök och rosmarin ger grytan en mustig smak. Med åländsk vitsvanshjort höjs ossobucon ytterligare ett snäpp. Rådjurslägg eller sågade älglägg (ca 6 cm tjocka) 1 dl vetemjöl Salt Smör 2 gula lökar 2 morötter 1 liter tomatkross 4 vitlöksklyftor 2 msk citroncest 5 dl vitt vin 2 knippen timjan 4 salviablad 4 lagerblad 7 dl buljong Till servering ½ dl bladpersilja 2 vitlöksklyftor 1 msk citroncest Skala och hacka löken och vitlöken. Skala moroten och skär den i grova slantar. Vänd köttet i vetemjöl, salta och peppra. Bryn köttet i en stekpanna och lägg det sedan i en ugnsform tillsammans med resten av ingredienserna. Buljongen får gärna täcka köttet. Täck formen med aluminiumfolie och baka i ugnen i 170 grader i 1 ½–2 timmar eller tills köttet är så mört att det nästan lossnar från benet. Strimla bladpersiljan och hacka vitlöksklyftorna. Tvätta citronen noggrant och riv citronen fint, använd endast den yttersta gula delen. Strö över och servera. Stuvad Risoni Italienare använde de små pasta-kornen för att kompensera ris. Stuvad risoni kan därför ses som en form av snabblagad risotto. 1 gul lök 1 msk smör 8 dl grönsaksbuljong eller viltbuljong 3 dl risonipasta 3 dl grädde 1 dl riven ost Salt och peppar Hacka löken och fräs den i en kastrull tillsammans med en klick smör. Häll i buljongen och låt blandningen koka upp. Tillsätt risonipastan. Låt koka i cirka 5 minuter. Rör om och häll i grädden. Smaka av med salt och peppar. Låt koka tills konsistensen är perfekt krämig. Rör ner riven ost. Jägaren 2/2023 57 56-57_Reseptit_JA?0223.indd 57 56-57_Reseptit_JA?0223.indd 57 27.2.2023 14.44 27.2.2023 14.44
• Försök med viltkameror som har gjorts på Helsingfors universitet visar att kråkfåglarna är effektiva när det gäller att hitta och plundra konstgjorda fågelbon. TexT Heidi Krüger och Sari Holopainen F örsöken med kameraövervakade konstbon avslöjar plundrarna. Även om flera rovdjur skulle besöka ett bo så visar bilderna vem som faktiskt tog äggen. Den våtmarksekologiska gruppen vid Helsingfors universitet har redan i flera års tid studerat rovfåglarnas bopredation i varierande miljöer. Forskarna har placerat ut konstbon i jordbruksmiljöer där det finns fälthöns och i olika miljöer där det finns änder, från vattenbrynet och in i skogen. I boen lades ägg av uppfödda fasaner eller änder, och försöken gjordes i stor skala i Finland och på Jylland i Danmark. Materialet omfattar drygt 500 konstbon och ger en heltäckande bild av arterna som ägnar sig åt att plundra fågelbon. Resultaten är förstås inte jämförbara rakt av med predationen på naturbon. Andelen kråkfåglar är avsevärd Beträffande fälthönsbona uppgick kråkfåglarnas andel till 36 procent och för andfågKråkfåglarna är effektiva boplundrare larnas del till 52 procent av plundringarna. I materialet som helhet stod kråkorna för merdelen av plundrandet (60 bon) och skatorna för 46 bon. I lantbruksmiljö är det särskilt kråkorna och skatorna som utmärker sig som boplundrare. Vid försöken med fälthönsbon var kråkfåglarna särskilt begivna på bon mitt ute på åkrar. På kajornas konto landade ett enda bo, trots att det fanns gott om kajor där försöken gjordes. I skogsmiljö nära våtmarker blev bon sällan plundrade. I skogen (inom gruppen kråkfåglar) stod nötskrikan för 10 plundrade bon och korpen för 7 bon. Bland de övriga ofta observerade boplundrarna finner vi mårdhund (39 bon), räv (14 bon), mård (12 bon) och i Danmark även brun kärrhök (23 bon). Flera besök vid samma bo För kråkfåglarna verkade det vara typiskt att besöka bon flera gånger; uppenbarligen var det samma fågel som funnit boet som gjorde återbesök. Fåglarna återvände alltså till redan plundrade bon trots att där inte längre fanns ägg. Beteendet tyder på att kråkfåglarJägaren 2/2023 58 F rskning 58-59_Tutkittua_Varislinnut_JA?0223.indd 58 58-59_Tutkittua_Varislinnut_JA?0223.indd 58 27.2.2023 14.45 27.2.2023 14.45
• na ser efter om honan skulle ha lagt fler ägg. I synnerhet nötskrikorna kunde besöka bon som de funnit flera gånger, utan att ta äggen. Det hände att nötskrikor gömde bon de funnit genom att lägga mera material på äggen. Här är det dock skäl att minnas att konstbona sannolikt inte blir lika väl gömda i terrängen som naturbon, vilket troligen ökar fåglarnas (de jagar ju med synen) utsikter att upptäcka konstbon. En annan faktor som ofta betraktas som en svaghet hos försöken med konstbon är att de saknar en hona som försvarar boet. I synnerhet de större fåglarna är kapabla att försvara sitt bo. Men konstbona efterliknar läget före ruvningen då äggen saknar honans skyddsfärg och försvar, och kan vara lätta att få syn på. Kråkfåglarna gynnar rovdäggdjuren I en miljö med flera olika rovdjur ökar riskerna för boplundring. Det händer nämligen ofta att kråkor, skator och nötskrikor spräcker äggen som de finner. Doften av de spräckta äggen verkar locka rovdäggdjur till sig. Enligt försöket hittade rovdäggdjuren oftare till bon med trasiga ägg än till bon där äggen stulits hela. Oftast var det en mårdhund, räv eller mink som lät sig lockas av doften. I naturtillstånd kan alltså kråkfåglarnas boplundrande öka riskerna för boet och fågelhonan. Kråkfåglarna utgör ingen fara för fågelhonan, men rovdäggdjuren kan sluka både äggen och honan. I USA har forskare kunnat se att andhonor oftare överger boet om det finns äggskal kvar efter plundringen. Vad kan viltvårdare lära sig av undersökningen? Kråkfåglarnas boplundringar är ett hett samtalsämne. Men samtidigt riktas ett mottryck från EU-kommissionens håll eftersom kråkorna och skatorna blir färre. Dessutom minskar andfåglarna, vilket även det utgör ett allvarligt bekymmer. På fältet uppfattas kråkfåglarna ofta som framfusiga boplundrare, vilket ju inte heller väcker sympatier för dem. När de öppna soptipparna försvinner samlas kråkfåglarna på andra ställen för att äta, bland annat i våtmarker. Men dispensansökningarna för att avhysa kråkfåglar verkar leda till motsättningar mellan fågelvänner och viltvårdare. Det här kan du göra för att hjälpa de markhäckande fåglarna med häckningen: ? Skydda häckningsmiljön mot insyn. Högt gräs och hallonsnår skyddar mot upptäckt uppifrån. Det finns uppmuntrande erfarenheter av häckningslådor och -rör för änder. ? Fäll träd där kråkfåglar kan sitta och observera hur fågelhonorna rör sig och på det viset lokalisera deras bon. ? Gynna uppkomsten av måskolonier. Änder som häckar bland måsar och tärnor får skydd mot rovfåglar och rovdjur. För att en måskoloni ska lyckas med häckningen krävs det jakt på mink och mårdhund. ? Även ett fasanägg får plats i skatans näbb. Ofta tog det bara några minuter för en skata att tömma ett bo och flyga äggen till en annan plats. ? En kråka stjäl ett ägg utan att skada det. Den kan utan svårigheter flyga iväg med ett fasanägg i näbben. ? En skata plundrar ett bo vid en våtmark. Doften av det spräckta ägget kan locka till sig rovdäggdjur. Rovdjursfördelningen vid försöket med 418 konstbon för änder, som gjordes i Finland och Danmark. De primära rovdjuren är de som plundrade boet medan de sekundära besökte boet efter plundringen. Däggdjur Kråkfåglar Övriga fåglar % Primära rovdjur 32 52 16 % Sekundära rovdjur 35 58 7 HE ID I KR ÜG ER Jägaren 2/2023 59 58-59_Tutkittua_Varislinnut_JA?0223.indd 59 58-59_Tutkittua_Varislinnut_JA?0223.indd 59 27.2.2023 14.45 27.2.2023 14.45
• Miljöförbindelse och miljöavtal M iljöersättningen är delad i förbindelser och avtal. Förbindelserna handlar om åtgärder som görs på enskilda gårdar och åkrar medan avtalen handlar om mångfalden i jordbruksnaturen, landskapsvård och vården av våtmarker. Miljöförbindelserna, två viltvårdstips ? Fleråriga mångfaldsremsor i jordbruket ? Fånggrödor, skyddszoner, vallar på torvåkrar samt fågelåkrar på delar av åkrar Miljöavtalets stödnivåer ? vården av mångfalden och landskapet i jordbruksnaturen ? vårdersättning 460 euro / ha / år, ? värdefulla traditionella biotoper 610 euro / ha / år ? röjning 450 euro / ha ? stängsling 1500 euro / ha ? rovdjursstängsel 2 400 euro / ha ? Våtmarksskötsel 500 euro / ha / år Jordbrukets nya finansieringsperiod skapar möjligheter för viltvården Världen förändras och jordbruket blir mångsidigare. Den nya finansieringsperioden innebär generöst med små och stora förnyelser som det är skäl att sätta sig in i före vårbruket och ansökningarna om våtmarksstöd och skötselavtal. TexT Mikko Alhainen Bilder Mikko Alhainen och Lauri Laitila Jägaren 2/2023 60 60-61_Maatalouden_ohjelmakausi_JA?0223.indd 60 60-61_Maatalouden_ohjelmakausi_JA?0223.indd 60 27.2.2023 14.45 27.2.2023 14.45
• Kan du d t här? 1. Vad menas med sälfinger? a) förmågan att behandla sälskinn b) följande säljägare i turordningen c) en allvarlig infektion orsakad av bakterier 2. Vilket klövdjur fälls mest i Danmark? a) rådjur b) dovhjort c) vildsvin 3. Hur många procent av de nya jägarna var kvinnor året 2022? a) 12,9 % b) 29,5 % c) 36,1 % 4. Hur många vildsvin fälldes i Sverige under jaktåret 2020-2021? a)5 300 b)160 000 c)390 000 5. Hur stor är jaktvårdsavgiften för jaktåret 2023-2024 för ungdomar under 18? a)10euro b)20euro c) 39 euro 6. Hur gamla är de unga vargarna när de lämnar flocken och strövar iväg? a) 11–12 månader b) 1,5 år c)2–3år 7. Vad handlar det vanligaste SRVA-uppdraget i Vanda om? a) en älgkrock b) en krock med vitsvanshjort c) en rådjurskrock 8. Hur många jaktvårdsföreningar fanns det vid utgången av 2022? a) 284 b) 282 c)280 9. När börjar ansökningstiden för hjortdjurslicens i Oma riista? a) 1 april b)30april c) 1 maj 10. Enligt undersökningen med konstgjorda andbon plundrades bona oftast av: a) däggdjur b) kråkfåglar c) rovfåglar De rät ta sva ren : 1c, 2a, 3b, 4b ,5a ,6 a,7 c,8 b,9 a,10 b Ekosystemet –härfinnerdu viltåkrarna E kosystemet är en helt ny stödform som omfattar de viktigaste bitarna i vården av fältviltet. ? Mångfaldsväxter ? Viltväxter ? Insektpollinerade växter och landskapsväxter ? Ängsväxter ? Växter för fältfåglar ? Växttäcke vintertid ? Naturvårdsvallar ? Gröngödslingsvallar ? Naturvårdsvallar, gröngödslingsvallar och mångfaldsväxter får anläggas på upp till 25 procent av gårdens stödberättigade areal. Investeringsersättning för våtmarker F ör anläggandet av multifunktionella våtmarkerbeviljasigenfinansiering. Ersättningen har stigit till maximalt 12 000europerhektarochrealiseringska göras med en damm där detta är möjligt. Våtmarken ska utgöra minst 1 procent av avrinningsområdet,varavminst10procent ska vara åker. Avvikelser från detta kan godkännas under vissa förutsättningar. Våtmarker på torvåkrar är en nyhet där syftet är att hejda nedbrytningen av torven. För de här objekten gäller inga arealkrav för avrinningsområdet, vilket innebär svindlande möjligheter att förvandla stödberättigade våta kärråkrar till våtmarker som kryllar av liv. För iståndsättning av bäckfåror i jordbruksmiljöfinnsnufinansiering.Kedjorav bottendammar, små våtmarker och översvämningsmarker, liksom även insatser för att höja kvaliteten på livsmiljön för fåglar, fiskarochkräftorutgörexempelpågodtagbara kostnader. Ersättningen kan uppgå till hela 21 euro per meter. Mera om viltåkrarna följer i nästa nummer, 3/2023 Jägaren 2/2023 61 60-61_Maatalouden_ohjelmakausi_JA?0223.indd 61 60-61_Maatalouden_ohjelmakausi_JA?0223.indd 61 27.2.2023 14.45 27.2.2023 14.45
• Andelen kvinnor som skriver examen 29,5 % Examensprestationer 8 048 Jägarkurser 1 115 kvällar Andra utbildningar 858 MOTTAGNA SKJUTPROV 250 952 180 014 godkända / 70 938 underkända AVFYRADE SKOTT 1 003 808 Jägarexamenskurser & examenstillfällen Jaktvårdsföreningarna i siffror 2022 En jv-förening är en viltförvaltningsenhet på lokal nivå vars verksamhetsområde ofta omfattar en eller flera kommuner. Jv-föreningarna drivs främst av frivilliga och i dem görs varje år en otrolig mängd frivilligarbete. Vi sammanställde några siffror som beskriver verksamheten 2022. Jv-föreningarnas arbete fortsätter och vi välkomnar nya frivilliga! Jaktvårdsföreningar 282 I styrelserna drygt 1 800 medlemmar Skytteutbildningarna lär ut säker vapenhantering och fällande skott. Ordnas för både hagel och kula. 268 SKYTTEKURSER GR AF IIK TE RO SA LM EL A O CH SA NN A PI IR AI NE N Jägaren 2/2023 62 62-64_Rhy_kokousreppari_JA?0223.indd 62 62-64_Rhy_kokousreppari_JA?0223.indd 62 27.2.2023 14.46 27.2.2023 14.46
• Vilttrianglar 1 594 Aktiva rovdjurskontaktpersoner 2 446 Bokförda obs av stora rovdjur 50 183 Avverkade triangel-km 42 960 SRVA uppdrag 15 364 Till de vanligaste SRVAuppdragen hör eftersök på skadade hjortdjur, stora rovdjur och vildsvin efter viltolyckor samt avskräckning av stora rovdjur vid hus. Jaktvårdsföreningarna – vilthushållningens stenfot i 60 år 1962 blev jv-föreningarna lagstadgade organisationer när viltförvaltningen och jaktlagen förnyades. I de flesta jv-föreningar inleddes verksamheten 1963. Viltinventeringar 10 000 grillade marshmallows 95 000 grillade korvar 9 752 kurser, utbildningar och evenemang 4 km 4 km 4 km Vilttriangeln är en inventeringsmetod för skogsvilt. Trianglarna inventeras av frivilliga. Svarstiden för SRVA-samtal 45 sekunder! Mängden kaffe som dracks på styrelsemöten 1 480 liter vilket är cirka 11 844 koppar Ungdomsarbete Olika utbildningar för ungdomar 1 250 Antalet hål som borrats i fågelholkar ca 1 750 För ungdomar ordnas kurser, klubbar och händelser. Dessutom görs besök i skolor och daghem. JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA ÅR 60 63 Jägaren 2/2023 62-64_Rhy_kokousreppari_JA?0223.indd 63 62-64_Rhy_kokousreppari_JA?0223.indd 63 27.2.2023 14.46 27.2.2023 14.46
• L aura Siro har varit verksamhetsledare på Helsingfors jvf i ett drygt år. Bakom sig har hon ett helt årsomlopp där hon har fått uppleva jobbets säsongnatur. I början av året är det förberedelserna för årsmötet som håller mig sysselsatt. Bland annat ansökningen om bidrag och sammanställandet av verksamhetsberättelsen kräver mycket jobb, berättar Siro. Bakom sig har Siro inte bara sitt första år på jobbet utan också sitt första kalenderår med en utomstående bokförare. Att köpa in den tjänsten underlättar jobbet för verksamhetsledaren, men kräver fortsättningsvis täta kontakter med bokföraren. Utöver verksamhetsberättelsen för det gång na året ska också verksamhetsplanen och budgeten för det kommande året göras upp. Beträffande medlemsantalet tävlar Helsingfors jv-förening i en klass för sig. Men den stora medlemskåren innebär också en stor ekonomi. Vi har stora inkomster men också stora utgifter. De senare inkluderar inte bara lönen för den anställda verksamhetsledaren utan också lokalerna, funktionärernas arvoden och de allmänna utgifterna, berättar Siro om ekonomisidan på jv-föreningen. I motsats till de övriga jv-föreningarna jagar man inte älg inom Helsingfors jvf, vilket betyder att det inte ingår några älgrelaterade uppgifter i jobbet. Ingen större tillströmning Siro väntar sig inte någon folkvandring till årsmötet. Även om föreningen är en jätte räknat i antal medlemmar och man informerar aktivt om mötena så brukar årsmötet vara en rätt stillsam tillställning. Hittills har föreningen kunnat hitta medlemmar till styrelsen, och även till SRVA-verksamheten finns det intresserade som ställer upp, men visst finns det ett behov av nya aktiva medlemmar. Verksamheten behöver bland annat examinatorer för skjutprov och jägarexamen, och instruktörer för jägarkurserna. – Vi tar emot nya frivilliga med öppna armar, hälsar Siro. På årsmötet brukar det serveras kaffe, men Siro påminner om att kaffet inte är det enda skälet till att delta. På mötet kan medlemmarna påverka verksamheten i föreningen och vilka som väljs in i styrelsen. Där kan man ta upp frågor som angår föreningen eller som borde föras vidare uppåt i viltförvaltningen. Platserna i styrelsen cirkulerar och på nästa möte står två medlemmar i tur att avgå. Största utbildaren i landet Helsingfors jvf är den största arrangören av jägarkurser i landet. På de förberedande kurserna och examenstillfällena deltar också många utifrån, men huvudstadsborna utgör ändå en kundkrets i en storleksklass för sig. Jägarkurser och examenstillfällen ordnas året om, ungefär två gånger i månaden. – Under fjolåret skrev drygt 650 nya jägare jägarexamen i Helsingfors. Dessutom ordnar jv-föreningen ett stort antal skjutprov, som är rätt speciella eftersom arrangemangen med skjutbanan är ovanliga. Helsingfors jvf har ingen egen skjutbana, så proven ordnas på Sandhamns militärområde i samarbete med försvarsmakten. Man kommer inte in på området utan tillstånd, så jag gör upp listor på de anmälda före varje prov, berättar Siro. Hagelskola och ungdomsläger Helsingforsföreningen har i många år drivit en hagelskola där deltagarna lär sig säker vapenhantering. För innevarande år planeras sex sådana utbildningar. I sommar kommer kursverksamheten att utökas med ett projekt som finansieras av jordoch skogsbruksministeriet. Det riktar sig till jaktintresserade ungdomar under aderton år. Kursen ordnas som ett läger där stoffet är det samma som för jägarexamen, men mera praktiskt. Teoridelen kompletteras med bland annat avsnitt om säker vapenhantering och jakthundar. Syftet med kursen är att trygga jaktens framtid. HELSINGFORS JVF: VERKSAMHETEN 2022 I SIFFROR ? 7 692 medlemmar ? 29 skjutprov ? 799 skjutprovsprestationer ? 22 jägarexamenstillfällen ? 611 examensprestationer ? 14 447 jägare bosatta i Helsingfors Helsingfors jvf – Störst i landet, omfattande utbildnings verksamhet Början på året är en bråd tid för jaktvårdsföreningarna. Verksamhetsledaren Laura Siro på Helsingfors jv-förening har förberett årsmötet tillsammans med styrelsen. Jaktvårdsföreningen är den största i landet räknat i antalet medlemmar; vad krävs det för att hålla föreningen i gång? TexT och bilder Mirja Rantala Helsingfors jaktvårdsförening har fina klassrum för jägarkurser. Laura Siro fungerar också som utbildare på kurser. De uppstoppade djuren utgör studiematerial för artidentifiering. 2022 skrev drygt 650 jägare jägarexamen i Helsingfors Jägaren 2/2023 64 62-64_Rhy_kokousreppari_JA?0223.indd 64 62-64_Rhy_kokousreppari_JA?0223.indd 64 27.2.2023 14.46 27.2.2023 14.46
• JAKT Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Björnjakt i Kanada. Jakterna inleds 14.8, 24.8 och 3.9. Kvinnor obs: damernas nästa? www.paulpalmu.fi. Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 1913 200, 0400 882 871. Kuusamo: Stuga + Tillstånd, 0400-281 229. Björnjakt i Suomussalmi. 050 325 8966. www.erapalvelu.net ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Däck till bilar och 4x4 atv, riekko.eu. Pälsberedning, R. Halkola, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. Hör av dig! UTHYRES Uthyres stuga med jakträtt i ägarens marker + duvor, 2 utfodringsplatser. 0400 362 985, 86800 Pyhäsalmi. Fritidsstuga i Övre Kajanaland, laattaja.fi. Liten skogsfastighet för jägare och fiskare, stuga och naturkälla. Syd-Österbotten, Tammerfors 130 km, Jyväskylä 95 km. Bilväg fram. Bra skog med äkta naturfrid. Vilt, svamp, bär. Tfn 040 2491 804. I Koitere bygger vi en stuga på 40 kvadrat med strandbastu. Fridfullt ställe. 0400 572 575. Sköldar för horntroféer: älg 15 €, hjort 12 €, rådjur 10 €. Minkfälla 18 €. 050 5616 493. TILL ER TJÄNST Jägare, ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. 050 5004 233, Turkisatelje. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 4139 606, Kempele. KÖPES Pälsskinn, R Pentinmäki, Jäpintie 344C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 5546 852. Pälsskinn O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. Norrbottenspetsvalp, tfn 040-5640 317. HUNDAR Valpar av hannoveransk viltspårhund, födda 25.12. www.dolnywiatr.fi. Strävhåriga vorsteh-valpar föds v 13, till jägarhem. Tfn 040 5947 355. Uleåborg. Östsibirisk laika, 2 tikvalpar, stor/småvilt. Tfn 0400 990 139. Spetsvalpar; 3 tikar/1 hane, födda 3/1. Vacc/ chip. +46 70 7511 393, stall.lumberman@gmail.com. Valpar av finsk spets, 050 5988 158, kvällar. Valpar av eng springer spaniel, ren engelsk brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Vi erbjuder en jämthane till avel; BCH FI 44690/20, Rovehelmen Rymy. Godkänt björn prov, hälsogranskad. Aimo Kuivalainen, tfn 040 7342 603. KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 5630 169, www.trofeet.fi. Suomen eläintäyttämö, tfn 040 5015 166, Akaa. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Ilomantsin eläintentäyttö. Nu även butik på nätet: Knivar, smycken mm. www.ilomantsin-elaintentaytto.fi, ikonenaki1@gmail.com, tfn 050 3385 729. SÄLJES Tikka M65 5 och 10 patroners magasin. 040 7581 366. Värmeisolerade hundkojor, 1-del 350 € och 2-delad 460 €. Även värmeaggregat och dörrflikar. 050-5117 465, www.koirankoppi.fi. Sako cal 222, kikarsikte 4-9x40. Fint skick. Benelli 12 cal, 3 byteschoker. Tfn 050 5165 601. Vi säljer gräsandsungar till våtmarker mm. Änderna livar upp landskapet och lockar vilda fåglar. Leveranser i hela landet utmed avtalad körväg. Tfn 0400 930 690. Tikka hagelbössa jakt/skeet, 0500 882 470. Andel i jaktstuga och medlemskap i jaktförening, Mellersta Finland, 040 7317 063. Sako 243, Sako 308 och hagel Tikka 512 kombi, 3 pip-par. 040 7317 063. RIISTANHOITAJA, Luontoalan ammattitutkinto 150 osp TUTKINNON OSAT riistanhoito, luontoja metsästyspalvelujen järjestäminen ja luonnon tuotteistaminen KOULUTUSAIKA 22.8.2023 – 20.12.2024 monimuotokoulutuksena (tiistai-iltaisin / vko ja lauantaisin / 1 krt kk.). Iltoihin mahdollisuus osallistua myös verkon välityksellä. KATSO LISÄÄ JA HAE 30.4. mennessä www.sakky.fi/riista LISÄTIETOJA Harri Karppinen, vastuukouluttaja, 044 785 4161 Sähköposti: etunimi.sukunimi@sakky.fi SAVON AMMATTIOPISTO Haapamäentie 1, 70900 Toivala Puh. 044 785 4109 K E S T Ä V Ä N T U L E V A I S U U D E N T E K I J Ä DIANA KVALITETSFRÖER FÖR VILTÅKRAR – VI HAR DET STÖRSTA URVALET I LANDET! Information om alla frösorter finner du på www.erakontti.fi Oy Eräkontti Ab Tfn 010 440 9410 erakontti@erakontti.fi Jägaren 2/2023 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2023 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 3/2023 utkommer den 12 maj. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 14 april. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Era?ilmoitukset_JA?0223.indd 65 65_Era?ilmoitukset_JA?0223.indd 65 27.2.2023 14.46 27.2.2023 14.46
• Åland Fällda älgar år 2022 KOMMUN TJUR KO KALV TOTALT Brändö 2 1 2 5 Eckerö 3 1 3 7 Finström 2 4 6 Föglö 3 4 7 14 Geta 2 2 4 Hammarland 1 2 5 8 Jomala 1 1 Kumlinge 5 2 2 9 Kökar 2 2 3 7 Lemland 1 3 4 Lumparland Saltvik 1 5 6 Sottunga 1 1 Sund 1 1 4 6 Vårdö 1 2 3 Totalt 20 17 44 81 Fällda rådjur år 2022 KOMMUN AREAL BOCK GET KID TOTALT PER 100 HA Brändö 8 887,00 86 88 101 275 3,10 Eckerö 9 735,00 99 80 118 297 3,10 Finström 10 541,00 231 181 257 669 6,30 Föglö 10 253,00 121 106 154 381 3,70 Geta 7 422,00 87 92 108 287 3,90 Hammarland 11 783,00 237 180 222 639 5,40 Jomala 11 178,00 236 206 311 753 6,70 Kumlinge 6 912,00 67 47 65 179 2,60 Kökar 2 657,00 53 49 39 141 5,30 Lemland 9 724,00 182 137 201 520 5,30 Lumparland 2 958,00 67 46 64 177 6,00 Mariehamn 200,00 5 8 11 24 12,00 Saltvik 10 985,00 172 162 229 563 5,10 Sottunga 1 450,00 6 9 9 24 1,70 Sund 9 335,00 170 145 243 558 6,00 Vårdö 7 443,00 82 68 80 230 3,10 Hela Åland 121 463,00 1 901 1 604 2 212 5 717 4,7 Älgjakten 2022 Under älgjakten 2022 fälldes 81 älgar fördelat på 20 tjurar, 17 kor och 44 kalvar. Detta är färre än 2021 då 103 älgar fälldes. En något bättre kalvandel i avskjutningen, 54 %, än förra säsongen (46 %) men ändå klart under målsättningen på 60 % kalv. Sammantaget, när två år av denna treårsperiod kan summeras, är det uppenbart att det blir mycket svårt att uppnå målsättningen om inte drastiska åtgärder vidtas, som till exempel totalt vuxenförbud under nästa års älgjakt. Det är trots allt för att värna om älgstammen som en hög andel kalv i avskjutningen har eftersträvats, vilket i praktiken betyder att man sparar på de vuxna djuren. Att älgstammen är i mycket dåligt skick råder det inget tvivel om och det bekräftas återigen av de dåliga kalvvikterna. En ny bottennotering för fasta Åland med en medelvikt på kalvarna på under 50 kg och endast några kilo högre i skärgården. Jakttrycket bör därför fokuseras på kalvarna för att dels skjuta bort de dåliga kalvarna som föds nu, vilka aldrig växer i kapp det de förlorade under uppväxten, dels för att avlasta korna så de har en chans att återhämta sig inför nästa kalvningssäsong och kanske har bättre möjligheter att föda upp en välväxt kalv då. –RJ Rådjursjakten 2022 Resultatet från rådjursjakten 2021 blev 5 717 rådjur vilket är lite färre än föregående år då 5 930 rådjur fälldes. Fördelningen var 1 901 bockar, 1 604 getter och 2 212 killingar. Det är troligen bra för våra marker och övriga hjortvilt om vi kan hålla åtminstone denna avskjutning i den närmaste framtiden. Som ni ser i tabellen så är det totala jakttrycket 4,7 rådjur per 100 ha. Men det varierar fortfarande en del mellan kommuner och även mellan enskilda jaktlag, en grundregel kunde här vara att alla jaktlag eftersträvade att nå en avskjutning på minst 5 rådjur per 100 ha tillgänglig jaktmark. Naturligtvis kan det finnas undantag för denna målsättning t.ex om marken innehåller en stor del impediment. Men det finns nog ett antal jaktlag som borde kunna göra ett större uttag än i dagsläget. De jaktlag som märker att deras mark tål ett ännu högre uttag ska förstås fortsätta med det. –RG TexT Roger Gustavsson och Robin Juslin 75 70 65 60 55 50 45 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2206 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Slaktvikt kalvar 2000-2022 (kg) Skärgården Fasta Åland AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Jägaren 2/2023 66 66-67_A?land_JA?0223.indd 66 66-67_A?land_JA?0223.indd 66 27.2.2023 14.29 27.2.2023 14.29
• Säloch skarvjakten 2022 Även säloch skarvjakten är avslutad för den här säsongen. Totalt fälldes 134 gråsälar år 2022–23 vilket är betydligt mindre än de 207 gråsälar som fälldes året före. Resultatet från skarvjakten var 1 635 fällda skarvar jämfört med 1 645 skarvar år 2021 vilket är en minskning med endast 10 skarvar. 1 635 skarvar är det tredje högsta resultat som skyddsjakten har haft sedan den inleddes år 2008. Vi vill återigen passa på att påminna om att skyddsjakten för båda dessa arter inte längre kräver personliga tillstånd utan kan ske på eget initiativ, båda arter har dock fastställda kvoter om hur många som får fällas. De årliga kvoterna var år 2022: 500 gråsälar respektive 3 000 storskarvar. Det är väldigt viktigt att man rapporterar de gråsälar och storskarvar som fälls för att vi ska kunna följa med utvecklingen och också utveckla jakten. Mer information finns på hemsidan www.regeringen.ax. –RG Vitsvanshjortsjakten 2022 Under hösten fälldes 145 hjortar på Åland vilket är en ökning från fjolåret då 129 fälldes. Hjortarna fälldes i fem kommuner nämligen Brändö 56 (50), Kumlinge 63 (56), Föglö 19 (14), Lemland 5 (9) samt Sottunga 2 (0) (fjolårets resultat inom parentes). Hjortstammens utveckling är att avskjutningen stannat upp på Brändö och Kumlinge medan vitsvanshjorten fortsättningsvis ökar på Föglö samt sakta sprider sig i övriga delar av landskapet. –RG Fällda gråsälar och storskarvar 2008-2022 2500 2000 1500 1000 500 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 60 Gråsäl Storskarv 90 73 72 227 128 343 215 207 142 604 145 348 363 539 495 839 542 841 938 1195 2420 1645 1002 114 104 115 123 132 1635 250 200 150 100 50 Fällda vitsvanshjortar 2009-2022 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 Brändö Kumlinge Föglö Sottunga Lemland Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi EU Ecolabel : Nr. 2/2023 72. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 12.5.2023. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2023/Jag23_02 Pärmfoto: Pirkko Roinila ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund 67 Jägaren 2/2023 66-67_A?land_JA?0223.indd 67 66-67_A?land_JA?0223.indd 67 27.2.2023 14.29 27.2.2023 14.29
• Premium Tour 2023 Eränkävijän ykköstapahtuma! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 7.6. Nokia Häijään Urheilutarvike Oy 8.6. Vaasa Erä ja Kalastus Kurre Oy 9.6. Ylistaro Asepaja M. Vuorela 14.6. Kuopio Ruoto Oy 15.6. Oulainen Kärkkäinen Oy 16.6. Muhos Ruoto Oy Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Premium Tour 2023 -kiertueella järjestämme toiminnallista ammuntaa sekä tuote-esittelyjä ja -testausta. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan myös upeiden palkintojen arvontaan! Lue lisää kotisekä fb-sivultamme. Nordis Oy_Premium Tour 2023_Metsästäjä_nro 2_210x240.indd 1 Nordis Oy_Premium Tour 2023_Metsästäjä_nro 2_210x240.indd 1 21.2.2023 8.49.55 21.2.2023 8.49.55 68_Takakansi_JA?0223.indd 68 68_Takakansi_JA?0223.indd 68 27.2.2023 14.29 27.2.2023 14.29