• Utgivare: 3 / 2011 n Tidninge Jägaren 60 år Älgstammen får förvaltningsplan, s. 10 De offentliga förvaltningsuppgifterna i ett nötskal, s. 6 Banvapen och ­patroner, s. 40 Viltet i konsten, s. 48
• Gästskribenten Samarbetet mellan viltförvaltningen och polisen I början av 2009 genomfördes en omfattande förnyelse av vårt lands polisväsende då antalet polisinrättningar bantades ned från 90 till 24. Inom viltförvaltningen skedde igen en viktig reform den 1.3.2011, men förnyelsen förändrade inte jaktvårdsföreningarna, som ju är polisens viktigaste samarbetspartner i frågor som gäller jakt och vilt. För att säkerställa samarbetets kontinuitet har det vid varje polisinrättning utsetts en kontaktperson för jaktövervakningen. Den här kontaktpersonens ansvarsområde kan omfatta ett flertal jaktvårdsföreningar. Kontaktpersonens uppgift är att säkerställa att det av jaktvårdsföreningarna organiserade frivilligarbetet fortlöper på ett tillfredsställande sätt även om det inträffar förändringar i organisationerna. Av de olika samarbetsformerna är SRVA-funktionen, handräckningen vid högviltsincidenter bäst inarbetad. De av jaktvårdsföreningarna skapade maskinerierna sköter uppgiften utmärkt året om. Antalet till denna handräckning knutna utryckningar är tusentals på årsnivå, dvs minst lika många som antalet hjortdjursolyckor. Också frivilligarbetets ekonomiska värde är betydande. Under 2010 förenhetligades definitionerna av begreppet "skötsel av rovdjurskonflikter i tätorter" i alla SRVAavtal. Hjortdjursincidenterna har skötts utan räkningar, särskilt efter att statens ställningstagande till att man inte behövde göra en penningavräkning till staten för de djur som tagits tillvara. Samma förfarande fogades till jaktlagens 83 a § i samband med den senaste ändringen av jaktlagen. Hjortdjur och vildsvin som omkommit i en krock eller avlivats på grund av en sådan tillkommer jaktvårdföreningen. För det mesta utmynnar stora rovdjursincidenter helt enligt riktlinjerna i polislagens 25 § så att det stora rovjur som upplevts som ett hot fördrivs från närheten av människor. Först när det inte mera funnits något annat alternativ för avlägsnandet av hotet mot människor har man valt avlivande. Särskilt i de östra delarna av vårt land förekom det under 2010 rätt många fall av fördrivning av björnar. Dessutom koncentrerades dessa aktiviteter till några få jaktvårdsföreningar. Fördrivningarna orsakar åtminstone resekostnader, eventuellt även andra kostnader, t.ex. för användningen av olika redskap och avskräckningspatroner. Det är skäl för jaktvårdsföreningarna att i enlighet med avtalstexten fakturera polisinrättningen i respektive verksamhetsområde för dessa kostnader. Någon riksomfattande avtalad tariff kunde man inte komma överens om på grund av att verksamhetsmiljöerna i olika delar av landet avviker så mycket från varandra. Jaktvårdsföreningarna har även en myckt viktig roll vid utveckling och verkställande av jaktövervakningen. Särskilt inom områden där man redan genom gemensamma övervakningstillslag kunnat avslöja även allvarligare jaktbrottslighet. Inom dessa områden har även Forststyrelsens jaktövervakare och gränsbevakningsväsendet varit utmärkta aktörer. Bäst känner ändå de lokala jägarna till sitt eget område. När det gäller insamling av tips om olagliga gärningar och övervakning av jakten kommer polisen också i framtiden att stöda sig på samarbetet med dessa jägare. Markku Tuominen Kriminalkommissarie Polisinrättningen i Mellersta Nyland Polismedlem i SRVA ­kommittén 14 Sjöfågeldagböcker del 3 På besök i västerns jaktmarker: Vad tycker du? Fungerar samarbetet mellan polisen och jaktvårdsföreningarna ? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 2 l Jägaren l 3 l 2011
• Innehåll 3 2011 2 Gästskribenten: Samarbetet mellan viltförvaltningen och polisen 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren 6 Licens- och tillståndsförvaltningen i Finlands viltcentral 10 n Tidninge aren Jäg 60 år 8 Viceordförandens spalt: Mot en öppnare viltpolitik 9 Ålandsnytt 10 Förvaltningsplanen drar upp riktlinjerna för skötseln av den kommande älgstammen 12 Förvaltningsplanen för älgstammen öppnar det regionala viltforumarbetet 12 Viltvårdsråden ­ vad är de för några? Sjöfågeldagböcker, del 3 Förvaltningsplanen drar upp riktlinjerna för skötseln av den kommande älgstammen 14 I Västerns jaktmarker: 24 Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld 30 Nyhetsmagasiet 32 Snöspår på vilttrianglarna vintern 2011 40 Banvapen och -patroner 44 Aktuellt från ministeriet: Ersättning utgår för av stora rovdjur dödade eller skadade hundar Saknas det nånting ? 46 Jägarförbundets historia, del 4: 48 Viltet i konsten 52 Jakten på statens marker: Står jakten i de sydfinska naturskyddsområdena i ett vägskäl? Betyder mera kunskap även bättre kunskap? 54 Vetenskaplig viltkunskap: 56 Håller älgjaktsföreningarnas attityder på att förändras? 60 "Bestånden" av jagande ortsbor krymper i norr 62 Hotade andarter 62 Hotade andarter 64 Ur Pilvis dagbok, del 3: 66 På vandring med Eki: 70 Jakt i förändring Pilvi nosar på nya saker och platser Jägarens färdkost på våren ­Jaktmuseet samlar in jaktminnen Slaktskjulet i skick 70 Kvalitet vid hanteringen av viltet: 74 Viltcentralen informerar 76 Affärer 79 Adresser Jägaren l 3 l 2011 l 3
• Text och bild: Eerikki Rundgren Vildmarkskalendern MAJ Fjällripan, som håller till i fjälltopparna, flyttar inte neråt ens under de strängaste månaderna. Den lilla hönsfågeln är en verklig överlevnadskonstnär, som är fullständigt anpassad till de ansträngande förhållandena i den arktiska livsmiljön. I slutet av maj när våren äntligen anländer även till Övre Lappland förbereder sig fjällripan som alla andra djur för den korta reproduktionsperioden i norr. Björnar och andra stora rovdjur har på några år blivit ett betydande dragplåster för naturturismen i norra Karelen och Kajanaland. Drygt hälften av alla kunder som de företag som erbjuder fotografering och björnskådning kommer från utlandet, i första hand från Centraleuropa. Björnturisternas betydelse för den lokala ekonomin är betydande framför allt i Kuhmo och Suomussalmi, där också de flesta av de naturturismföretag som erbjuder björnskådning finns. Markus Varesvuo Markus Varesvuos fotoutställning "Selviytyjät" (överlevarna) framställer utöver fjällripan också andra övervintrande fåglar i Finland. Varesvuo hör till våra ledande fågelfotografer och hans foton fångar fantastiska naturvyer, drama och detaljer som visar hur fåglarna överlever naturens utmaningar. Utställningen kan ses i Forststyrelsens naturum Siida i Enare 27.5 ­ 25.9.2011. JUNI Under sommarsolståndet är dagen som längst på norra halvan av jordklotet. Norr om polcirkeln går solen inte alls ner 21.6. och midnattsolen dröjer längre ju längre norr man kommer. Till exempel på höjden av Enontekis går solen inte alls ner mellan 24.5 ­ 20.7. Säsongen för björnturism varar från midsommar till början av augusti, för de bästa möjligheterna att se och fotografera björnar erbjuds under ljusa sommarkvällar och -nätter. Björnskådningen och björnjakten som börjar i slutet av sommaren utesluter inte varandra. Företag som erbjuder utländska björnturister tjänster under sommaren inkvarterar senare på hösten finska jaktturister som kommer till området för att jaga björn och övrigt vilt. JULI I Saunasaari i Murhijärvi har kulturhistoriskt värdefulla fiskestugor från början av senaste århundrade bevarats. I närheten av stockbyggnaderna finns det också ett flertal gropar i marken som förmodas vara rester av grunderna till fiskestugor som är ännu äldre än stockstugorna. I Murhisaloområdet i Suomussalmi har invånarna i Finlands enda fjärrkarelska byar, Hietajärvi och Kuivajärvi, sedan urminnes tider haft rätt att fiska och jaga. Naltijärvi, som glimmar i midnattsolen, ligger i Pöyrisjärvi ödemarksområde i Enontekis kommun. De som idkar naturnäringar har rätt att röra sig i ödemarken med motorfordon, övriga måste ta sig till Naltijärvi med hjälp av muskelkraft. Under sommaren är det mest fiskare som campar på området, på hösten anländer jägare för rip- och sjöfågeljakt. 4 l Jägaren l 3 l 2011 Lokalbefolkningen har fri jakträtt i Murhisalo naturskyddsområde och på de vidsträckta statens marker som omger området. Även utomstående får jaga på området efter att ha löst statens småviltstillstånd. Det ödemarkslika Murhisalo naturskyddsområde är en del av totalt 115 590 hektar stora Itä-Suomussalmi tillståndsområde.
• Ledaren Skalan breddades till skogssorkar och myskoxar Finlands viltcentral har nu fungerat omkring tre månader. Det har varit en ytterst arbetsdryg tid för den nya organisationen och framförallt för personalen som handhar de offentliga förvaltningsuppgifterna. Viltcentralen inledde sin verksamhet samtidigt med att tiden för ansökningar om dispens från fredning av icke fredade fåglar under fredningstid var som livligast. Till en del av viltcentralens kontor dråsade det in för behandling upp till över hundratalet ansökningar med vidunderliga namn utöver alla andra dispensansökningar, samtidigt som kommande ny lagstiftning låg i stöpsleven. Den nya mera preciserade lagstiftningen förutsätter oftare än tidigare en begäran om tilläggsutredningar. Personalen som sköter våra offentliga förvaltningsupppgifter råkade sålunda genast ut för ett eldprov vid handläggningen av licenser och tillstånd enligt den nya lagstiftningen. Men de klarade eldprovet utmärkt. Bråttom har det varit och såväl föredragande som chefer har fått lov att göra långa dagar. I en jämn ström har det flutit in kritik, feedback, besvär och beröm ­ bra så. Det är som regel ett tecken på att det gått vägen. Tillståndsförvaltningen har också fått göra bekantskap med nya djur. Hittills har viltförvaltningen också hunnit behandla de första skogssork- och myskoxetillstånden. Som en förklaring till den här repertoaren må berättas att även införseltillstånden överfördes från ministeriet till viltcentralen. PS! I den nya viltförvaltningslagen betonas jaktvårdsföreningarnas roll klart. En av deras viktigaste intressegruppsaktiviteter är SRVA-verksamheten, som grundar sig på samarbetet mellan polisen och jaktvårdsföreningarna. I Gästskribentspalten understryker kriminalkommissarie Markku Tuominen, som är polisens representant i SRVAarbetsgruppen, hur betydelsefullt det här samarbetet är också ur polisens synpunkt. SRVA-verksamheten är ett ypperligt exempel på ett typiskt talkoarbete. Härifrån är det bra att fortsätta! Med den nya organisationen utökades det gamla inom viltförvaltningen med en hel del nytt. Också ny lagstiftning förde med sig nya uppgifter, som jag ovan försökte påvisa med ett par exempel. För många av de gamla uppgifternas del följde en övergång till nya sätt att utföra dem. Det har också framförts kritik från jägarhåll för att vår med av jägarna betalade jaktvårdsavgiftsmedel finansierade viltförvaltning i allt större utsträckning har börjat betjäna även andra än jägarna. Så är det bara ­världen förändras och även viltförvaltningen har varit nödd att förändra sig och öppna sig allt mer för att betjäna hela samhället och dess olika behov av information och tjänster. Det må sedan gälla införsel av djur eller människors önskan att få veta mera om vår fauna, natur, jakt, vildmarksliv eller t.ex. om fiskar och kräftor. Inom viltcentralen pågår som bäst strukturering av såväl processen för egentliga tjänster som av verksamhetsrutiner för processen hållbar vilthushållning. Med andra ord är förnyelsearbetet för dessa två ytterst centrala processers del fortsättningsvis på gång och kommer att fortsätta under hela detta år. Jägarna är fortsättningsvis våra viktigaste kunder men viltförvaltningens mål är att betjäna alla medborgare i deras såväl stora som små vilt- och djurrelaterade behov. Under vårens lopp blev jag också ganska många gånger kontaktad i frågor som gällde mårdhundar och den rikliga förekomsten av dessa. Flitiga fångstmän, verkliga naturvårdsarbetare, hade fått rikliga fångster med sina ställande hundar, vid sina åtlar och på andra olika sätt men det som förvånade var att fångsten var så riklig på många håll. Fångster på tiotals, till och med närmare hundra mårdhundar inom en areal på tusen hektar är mycket. Hur många mårdhundar finns det ännu kvar i terrängen och vilken inverkan har de på vår natur? Det kan vara bra att envar funderar litet på den saken för sitt eget jaktområdes del så här under vårens dödtid. Eller är det här dödtid? Det lär det inte vara för annat än den egentliga jaktens del. Fällor och giller må under den här tiden av året hållas ogillrade, men slagstift och tändstift må röra sig flitigt i lådor och lås. Nu är det en gynnsam och fridfull tid för besök på skjutbanan för att mjuka upp rörelsebanorna och kolla samspelet mellan öga och hand. Det lönar sig att slå en signal till kompisen och tillsammans gå några ronder på lerduvebanan och vid papptavlan. Och förresten ­ ta ungdomarna med. Metsästäjä l 3 l 2011 l 5 Jari Pigg chefredaktör
• Sauli Härkönen,tf chef för offentliga förvaltningsuppgifter, Finlands viltcentral Licens- och tillståndsförvaltningen i Finlands viltcentral I och med grundandet av Finlands viltcentral förvandlades de av jaktvårdsdistrikten och jordoch skogsbruksministeriet skötta jaktrelaterade licensförvaltningsärendena till Finlands viltcentrals s.k. offentliga förvaltningsuppgifter. Trots sitt papperssmakande byråkratiska namn sköts licensförvaltningsärendena långt enligt rutiner som utformats tidigare på Finlands viltcentrals regionkontor. En grundlig revidering av lagstiftningen medförde dock vissa ändringar som det kan vara bra för licensförvaltningens kunder att känna till. som förordnats på detta sätt är oberoende vid handhavandet av offentlig förvaltningsuppgift. Delegeringen kan dock inte ske till vem som helst. Enligt viltförvaltningslagen kan chefen för offentliga förvaltningsuppgifter skriftligen förordna en person som hör till Finlands viltcentrals personal att utöva offentlig makt endast i sådana ärenden som personen ifråga kan anses ha tillräcklig utbildning och erfarenhet att behandla och avgöra. En anställd vid centralen får dock bara av särskilda skäl förordnas att avgöra ärenden som gäller i jaktlagen avsedda dispenser. Enligt riksdagens grundlagsutskott kan här avsett särskilt skäl vara t.ex. exceptionellt djup förtrogenhet med viss stora rovdjursarters beteende och utbredning. Som en följd av i lag ställda fordringar har personalen vid viltcentralen idag i anslutning till licensförvaltningsärendena befattningsbeskrivningar som avviker från de tidigare. Oberoende av den nya organisationsformen handhas licensförvaltningsärendena i de välbekanta regionkontoren av bekant personal. Den interna omorganiseringen torde inte observeras av kunderna på annat sätt än att det på största delen av besluten numera finns två namn ­ beslutsfattarens och föredragandens. Endast besluten om tillstånd för fångst och jaktlicenser för hjortdjur kan fattas utan föredragning, dvs beslutet fattas av en person. Förfarandet vid föredragning där beslutsfattarna när beslutet fattas kan befinna sig i helt olika delar av landet kan genomföras utan att beslutsfattandet ändå blir långsammare genom att besluten undertecknas elektroniskt. tem så att licenser med dispens från fredning och för skaderelaterade license rmed dispens avskiljdes från övriga licenser. Även i övrigt har syftet med ändringarna varit att göra licenssystemet överskådligare. S 6 l Jägaren l 3 l 2011 Finlands viltcentral kan fatta beslut i följande licensärenden: 1) jaktlicenser (JL 10 §) a. europeisk bäver, östersjövikare och gråsäl b. rapphöna på annat håll än i Österbottens, Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Norra Österbottens landskap 2) jaktlicenser för hjortdjur (JL 26 §) a. dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsren 3) dispenser (JL 41 §) ­ i JL 41 § avsedd dispens för att fånga eller döda järv, varg, björn, utter, lodjur, europeisk bäver, gråsäl, knubbsäl, öster-sjövikare,iller, mård och skogs-hare (JL 41 a § 1 mom.) ­ i JL 41 § avsedd dispens ifråga om varg, björn, utter och lodjur kan även beviljas för att under strängt övervakade förhållanden, selektivt och begränsat fånga eller döda vissa djur (JL 41 a § 3 mom.) ­ dispens enligt JL 41 § kan beviljas för att fånga eller döda fågelvilt och icke fredade fåglar som avses i 5 § (JL 41 b § 1 mom.) ­ dispens enligt JL 41 § kan även beviljas för att under strängt övervakade förhållannden och selektivt för att döda, fånga eller förvara ett mindre antal av vissa andra än icke fredade fåglar eller för annan förnuftig användning av dem (JL 41 b § 2 mom.) ­ för annat däggdjursvilt än det som nämns i JL 41 a § kan dispens enligt 41 § beviljas (ML 41 c §) ­ dispens kan beviljas från be- l Som den största principiella förändringen kan hållas det att de offentliga förvaltningsuppgifterna med stöd av viltförvaltningslagen har avskiljts från Finlands viltcentrals övriga verksamhet och underställts chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna. Enligt viltförvaltningslagen är han oberoende vid fullgörandet av offentliga förvaltningsuppgifter. Eftersom antalet enskilda förvaltningsbeslut kommer att vara omkring 4000 på årsnivå har chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna i praktiken inte möjligheter att ensam fatta alla beslut. Därför gör viltförvaltningslagen det möjligt att delegera licensförvaltningsärenden till den övriga personalen. Även personer Licenstyperna Genom ändringar av lagstiftningen ändrades jaktlagens licenssys- Reijo Orava
• 4) 5) 6) 7) 8) 9) gränsningen av användningen av motordrivna fordon, från bestämmelserna om fångstredskap och fångstmetoder, från bestämmelserna om transport av jaktvapen samt från bestämmelserna om skyldigheten att hålla hundar kopplade ­ dispens kan beviljas från bestämmelserna om användning av motordrivna fordon samt från bestämmelserna om transport av jaktvapen även när sökanden är permanent eller långvarigt rörelsehämmad dispens från förbud mot användning av fångstredskap och fångstmetoder vid fångst av icke fredade djur (JL 49 a §) dispens för hundprov och hunddressyr (JL 52 § 1 mom.) tillstånd för anordnande av jaktprov för hundar som används för jakt på varg, björn,utter och lodjur och då sådana hundar dresseras (JL 52 § 3 mom.) ny jaktlicens (JL 29 §) tillstånd till vissa viltvårdsåtgärder (JL 40 §) tillstånd för införsel och utsättande i frihet av djur av främmande ursprung (JL 42 §) användning av förbjudna fångstredskap eller fångstmetoder ska sökanden i sin ansökan ange orsaken till att det vid fångsten behövs förbjudna fångstredskap eller fångstmetoder. Ansökan om dispens för användning av förbjudet fångstredskap eller förbjuden fångstmetod kan behandlas samtidigt med dispensen för fångst eller dödande av djuret. Finlands viltcentral kan kräva att sökanden till sin ansökan om dispens för vilt fogar en utredning av jakträtten inom det område för vilket dispens sökes. För det bytes del som erhålls med stöd av dispens bör det observeras att varg, björn, utter, lodjur och järv som erhållits som byte med stöd av dispens tillhör staten och ska vidarebefordras till forskningsinstitut som bedriver viltforskning. Forskningsinstitutet ifråga ska antingen förstöra viltkroppen, överlåta den till ett allmännyttigt ändamål eller sälja den för statens räkning. Kråkhäckar och måsfällor Fälla för levandefångst eller motsvarande fångstanordning (t.ex. kråk- och måshäckar/fällor) är inte tillåtna för fångst av icke fredade fåglar. Förbudet trädde i kraft den 1.3.2011 genom statsrådets förordning (170/2011) om ändring av jaktförordningen. I samband med ändringen ifråga avlägsnades de icke fredade fåglarna från artförteckningen i jaktförordningens 11 § 1 mom. där de arter nämns, vid vilkas fångst fälla för levande fångst eller motsvarande fångstanordning får användas. Finlands viltcentral har inte fullmakt att avvika från fällornas användningsförbud (= tillåta användningen av fällorna) vid fångst av icke fredade fåglar. Tillstånd att förstöra bäverdammar och bebodda bon Damm eller annan konstruktion i anslutning till av bisamråtta eller bäver bebott bo får dock med stöd av 26 § i jaktlagen för förebyggande av skada förstöras under tiden mellan 15.6­30.9. Under andra tider är förstörande inte tillåtet. Till kännedom i anslutning till detta har Finlands viltcentral inte fullmakt att ge tillstånd till förstörande av dammar och bebodda bon. Fullmakten ströks ur jaktförordningen i samband med de förändringar som trädde i kraft 1.3.2011. Hundprov och hunddressyr Enligt jaktlagens 52 § kan Finlands viltcentral bevilja dispens från skyldigheten enligt JL 51§ 1 mom. att hålla hundar kopplade för hållande av hundprov eller när hundar dresseras. Hundproven och dressyren ska ske så att fredat vilt inte ofredas under fortplantningstiden. Utan hinder av hjortdjurens fredningstid får jaktprov ordnas för hundar som används för älgjakt och sådana hundar dresseras från den 20 auguati till utgången av december. På motsvarande sätt får jaktprov arrangeras för hundar som används för annan jakt och dresseras från den 20 augusti till utgången av februari. Hundproven och hunddressyren ska ske så att fredat vilt inte ofredas under fortplantningstiden. Utöver det ovanstående bör beaktas att jaktprov för hundar som används för jakt på varg, björn, utter och lodjur och arrangerande av dressyr för sådana hundar bör ha Finlands viltcentrals tillstånd. Det har kommit många förfrågningar till viltcentralen om möjligheter att träna björnskall. Riktlinjerna kommer att följa den väg som indikerats i lagens motivering: "... enligt direktivets bilaga IV förutsätter störandet av viltarterna genom att hålla hundprov och dressera hundar alltid i lagens 41 § och 41 a § föreskriven dispens. Om den dispens som behövs för arrangerandet av hundens dressyr och jaktprov för hunden skulle beslutas med ett likadant dispensförfarande som gäller för övriga ansökningar om dispens. Av i habitatdirektivets bilaga IV nämnda viltarter förekommer i Finland vargen ytterom renskötselområdet samt björnen, uttern och lodjuret.Dessa arter är fredade hela året. I lagens 41 § 4 mom.skulle statsrådets bemyndigande att utfärda förordning ingå. Det kunde vid behov användas även om en reglering av de dispenser som beviljas förutsätter det, med hänsyn till störningarna. I praktiken kunde dispensen för exempelvis björnskällandet beviljas med stöd av lagens 41 a § 1 mom. 1--4 punkterna, dvs som såkallad skaderelaterad dispens. I praktiken kunde björnskällandet motiveras med till exempel den allmänna säkerhetenoch för att förebygga betydande skada. Hundar som har anlag för björnskällande behövs också vid hanterandet av olika konfliktsituatione. Vid situationer då björnar ska fördrivas från tätorter och eftersök av skadade björnar bör det finnas tillgång på tillräckligt erfarna hundar för eftersöket av skadade björnar och de ska kunna fås på plats med kort varsel. Enligt habitatdirektiet gäller 41 a § 3 mom.närmast spårandet och dödandet av vissa individer så det lämpar sig inte för skällande på i momentet avsedda viltarter." Licensbesluten är avgiftsbelagda De licens- och tillståndsbeslut Finlands viltcentral fattar är avgiftsbelagda. Avgiften för beslut är 25 euro om det inte är fråga om förnyande av dispens under den tid dispensen ännu är i kraft. Avgiften för förnyande är 15 euro. Närmare bestämmelser om avgifterna ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning (174/2011). om Finlands viltcentrals och jaktvårdföreningarnas avgifter för offentliga förvaltningsuppgifter. Därtill kan Finlands viltcentral återkalla beviljad jaktlicens, jaktlicens för hjortdjur eller dispens. Återkallelse kan göras på förslag av polisen eller gränsbevakningsväsendet om licensens innehavare bryter mot jaktlagen eller med stöd av denna givna författningar. Detsamma gäller för väsentligt brott mot licensvillkoren. Att observera vid sökande av dispens I ansökan om dispens skall följande nämnas: vilken djurart dispensen gäller, antal djur av denna art som ska fångas eller dödas, om det är fråga om ett visst djur eller vissa djur. I ansökan ska ytterligare specificeras på vilken i lag bestämd grund dispens söks. Särskild uppmärksamhet ska även fästas vid ansökans motiveringar. Om sökanden inte motiverar sin ansökan tillräckligt detaljerat leder det ofrånkomligt till en begäran om tilläggsutredning. Det här kan i sin tur fördröja handläggningen av ansökan och framskjutande av tidpunkten för beslutet. Om ansökan gäller dispens för Ytterligare info på nätet eller regionkontoren Ytterligare info om frågor i anslutning till licensförvaltningen finns på sajten www.riista.fi Där går det också utmärkt att ladda ner blanketter för ansökan om licenser. Viltcentralen uppmuntrar besökare på sajten att använda de färdiga blankettbottnen för uppgifterna som begärs på blanketterna kan ha en avgörande betydelse för en snabb behandling av ansökan. Också regionkontoren står till tjänst i licens- och dispensfrågor... l Jägaren l 3 l 2011 l 7
• Viceordförandens spalt Mot en öppnare viltpolitik Det sägs att ett skogshöns som bäddat ner sig i snön mår som en prins i en bagarbod. Senaste vinter bjöd skogshönsen på bästa tänkbara möjligheter att övernatta i talesättets bagarbod. Snötäcket var djupt i hela landet. Den djupa snön var mjuk och gjorde det möjligt för fåglarna att bädda ner sig. Under dagar med sträng kyla händer det att skogshönsen tillbringar det mesta av dygnets timmar i sin snöhåla och lämnar den bara när det är av nöden påkallat att äta. Det skydd som snögropen ger är väldigt effektivt och temperaturen där inne kan ligga på plus också vid sträng kyla. Dessutom utgör gropen ett utmärkt skydd mot rovdjur. En fågel som från ett träd fäller sig ner i snön lämnar minimalt med doftspår efter sig på snöns yta. Med tanke på hösten verkar utsikterna till ett andra gott fågelår lovande. Allt hänger på hur våren och försommaren artar sig. Tjädern och orren lägger sina första ägg redan under den första veckan i maj. Äggläggningen varar i tio till elva dygn och därefter ruvar hönan i cirka 25 dygn. Flertalet ungar kläcks under midsommarveckan, vilket betyder att vi håller tummarna och önskar oss maximalt med värme under den veckan och de två som följer. Regnigt och kallt väder är en livsfarlig kombination för de små dunungarna. Viltbeståndens välbefinnande var även det en viktig bidragande orsak till att förvaltningen av viltet organiserades om. Under beredningen av den nya lagen om viltförvaltningen, som trädde i kraft den första mars, var en av målsättningarna att förstärka intressegruppernas möjligheter till inflytande i viltpolitiken för att göra den öppnare och öppna upp för mera växelverkan. Det är jord- och skogsbruksministeriet som utser styrelsen för den nya Finlands Viltcentral samt de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet. Vid de här utnämningarna utses representanter för cirka 70 intressegrupper för olika uppdrag inom viltförvaltningen och för var och en utnämns dessutom en ersättare. Till styrelserna för jaktvårdsföreningarna har på viltcentralens uppdrag utsetts cirka 300 representanter för markägarorganisationer med ersättare. Personerna har utsetts bland de kandidater som har ställts upp av de viktigaste markägarorganisationerna inom respektive förenings verksamhetsområde. De utsedda styrelsemedlemmarna i respektive jaktvårdsförening tillträder omedelbart och sköter redan i början av maj bland annat om utlåtandena för höstens älglicenser. Riksviltvårdsrådet och de regionala viltråden utnämndes under april. Styrelsen för Finlands viltcentral utses i slutet av maj. Under övergångsperioden fungerar styrelsen för utgående Jägarnas centralorganisation som interimistisk styrelse. I riksviltvårdsrådet sitter representanter för 8 intressegrupper samt 15 representanter som föreslagits av jaktvårdsföreningarnas regionmöten. Riksviltvårdsrådet är ett strategiskt organ som behandlar vittgående ärenden gällande vilthushållningen och viltbestånden. Även i de femton regionala viltvårdsråden har intressegrupperna en stark representation. Till varje råd hör representanter för landskapsförbundet, närings-, trafik- och miljöcentralen, skogscentralen och markägarorganisationer samt sex medlemmar som föreslagits av jaktvårdsföreningarnas regionmöten. Med den här sammansättningen har myndigheterna på landskapsnivå och markägarorganisationerna inga svårigheter att göra sin röst hörd. Styrelsen för Finlands viltcentral är det högsta beslutande organet. Riksviltvårdsrådet utser sex medlemmar att representera jägarna i den tio personer starka styrelsen. Till styrelsen hör dessutom representanter för jord- och skogsbruksministeriet, vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, någon organisation inom jord- och skogsbruket samt för personalen. Den förnyade lagen innebär en klar förstärkning av intressegruppernas ställning. Arbetet i viltvårdsråden kommer att kännetecknas av kompromissbeslut och kräva förmåga till ömsesidigt samarbete. 8 l Jägaren l 3 l 2011 Risto Hanhineva viceordförande Finlands viltcentral
• Ålandsnytt Kungörelse angående älgskytteprov 2011 Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: Vid skjutbanan i Brändö, Åva: Alla lördagar från och med den 13 augusti till och med den 10 september kl. 13.00­ 16.00. De lördagar då älgskytteprov kan avläggas är banan öppen för träning kl. 10.00­12.30. Träning för älgskytteprovet kan även ske tisdagar från 28 juni till 6 september kl. 18.00­20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). Vid skjutbanan i Kumlinge, Enklinge: Alla lördagar från och med den 13 augusti till och med den 10 september kl. 13.00­16.00. De lördagar då älgskytteprov kan avläggas är banan öppen för träning kl. 10.00­12.30. Träning för älgskytteprovet kan även ske tisdagar från 26 juli till 6 september kl. 17.00­20.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109 el. hem 018-55370), Mats Perämaa (tfn 0400-721168) och Gerhard Björk (tfn 018-55584). Vid skjutbanan i Föglö, Granboda: Alla lördagar från och med den 6 augusti till och med den 10 september kl. 13.00­ 16.00. Samma dagar är banan öppen för träning kl. 10.00­12.30. Extra dag onsdag 24 augusti träning kl. 16-18 samt prov kl. 18-20. Kontaktperson är Bjarne Johansson (tfn 040 764 9222 el. hem 018-50358). Vid skjutbanan i Hammarland, Boda: Alla lördagar från och med den 30 juli till och med den 3 september kl. 12.00­16.00 samt torsdagar från och med den 28 ADRESSLISTA till jaktvårdsföreningarna Förening Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Mariehamn Saltvik Sottunga Sund Vårdö Ordförande Börje Strandvall Joel Karlsson Kurt Blomqvist Rainer Juslin Tommy Carlsson Tommy Blomberg Tony Nordlund Jan Malmberg Paul Engström Conny Rosenberg Börje Stenberg Ingen verksamhet Arvid Mörn Thomas Lindström Sixten Häggblom Tor Påvals Mörns 15, 22430 SALTVIK 22720 SOTTUNGA Markusbölevägen 8, 22310 PÅLSBÖLE Vårdöv. 164, Töftö, 22550 VÅRDÖ 0457 5244193 55124, 040 5372317 48080, 0457 5692521 44049, 0457 5483087 arvid.morn@aland.net lindstrm.thomas95@gmail.com sixten.haggblom@chips.fi Adress Jurmo, 22950 JURMO Degersandsvägen 25, 22270 ECKERÖ Vandövägen 262, 22330 TJUDÖ Storgrundsvägen 61, 22710 FÖGLÖ Tellskärsvägen 125, 22340 GETA Skarpnåtövägen 1498, 22240 HAMMARLAND Gottbyvägen 110, 22130 GOTTBY 22830 ENKLINGE Hellsö 22730 KÖKAR Fårgrundsv. 49, 22610 LEMLAND Lumpov. 277, 22630 LUMPARLAND Tel 56530, 0400 487438 040 84 89 848 48 148, 0457 3424668 0505 1199 55 0457 3135720 16216 arb., 36305 hem, 0457 3613905 32506, 0400 529315 55 370, 040 5459109 55907, 0400 594991 34471, 0457 0784911 35520, 0457 3613 800 tommy.blomberg@aland.net rono@aland.net janne.malmberg@aland.net paul.engstrom@wippies.fi conny@aland.net borje.stenberg@aland.net joel.karlsson@rederiabeckero.ax kurt.blomqvist@aland.net rainer.juslin@regeringen.ax E-mail adress juli till och med den 1 september kl. 18.00­20.00. De lördagar då älgskytteprov kan avläggas är banan öppen för träning kl. 10.00­11.30. Träning för älgskytteprovet kan ske även onsdagar 27 juli till 31 augusti kl. 18.00­20.00. Grupper kan boka banan även andra tider för träning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Vid skjutbanan i Lemland, Haddnäs: Alla lördagar från och med den 23 juli till och med den 27 augusti kl. 12.00­16.00 samt onsdagar från och med den 27 juli till och med den 31 augusti kl. 18.00­ 20.00. De lördagar då älgskytteprovet kan avläggas är banan öppen för träning kl. 10.00­11.30. Träning för älgskytteprovet kan även ske tisdagar från 24 maj till 30 augusti kl. 18.00­20.00. Grupper kan boka banan för träning på andra tider. Kontaktperson är Johan Grönroos (tfn 0457 342 1351 el. hem. 018-33680). Älgjaktlag eller grupper om minst 6 personer kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 23 juli till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I SAMBAND MED PROVETS AVLÄGGANDE SKALL GILTIGT TILLSTÅNDSBEVIS ATT INNEHA SKJUTVAPEN FÖRETES FÖR LEDAREN AV PROVET. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Kungörelse angående praktiskt bågskytteprov 2011 n Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 6-8 juli är banan öppen för bågskytteprov kl.18.00-22.00. Kontaktperson är Roger Pettersson: e-post: roger.pettersson@aland.net Tfn: 040 568 2409 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på jakt- och viltenhetens hemsida: www.regeringen. ax avdelningarna näringsavdelningen skogsbruksbyrån jakt-och viltvård riktlinjer jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jakt- och viltvård Jaktförvaltare Marcus Nordberg Skogsbruksbyråns enhet för jakt- och viltvård Jaktförvaltare Marcus Nordberg Jägaren l 3 l 2011 l 9
• Jani Körhämö, projektchef, Finlands viltcentral Älgstammen får en förvaltningsplan D Hannu Huttu 10 l Jägaren l 3 l 2011
• D Sammanjämkning av målen En viktig ny uppgift för Finlands viltcentral är att bereda, utarbeta och uppdatera förvaltningsplaner för våra viltarter och dessas livsmiljöer. Som ett första pilotprojekt har arbetet på en förvaltningsplan för vår älgstam inletts. Planen utarbetas i form av ett projekt som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och arbetet ska vara slutfört före utgången av 2012. l De art- och livsmiljörelaterade förvaltningsplanerna hör till den av jordoch jordbruksministeriet ledda s.k. offentliga viltkoncernens centralaste projekt. I förvaltningsplanen sammanställs riktlinjerna för förvaltningen av målarterna och praktiska åtgärder som ska vidtas för att arterna ska kunna skötas långsiktigt och målinriktat. Syftet är att med stöd av förvaltningsplanen sammanjämka olika aktörers synpunkter och intressen. Därför har det varit av central betydelse att intressegrupperna och medborgarna från första början medverkat i beredningen av planerna. Tidigare har jordoch skogbruksministeriet utarbetat förvaltningsplaner för landets varg-, björn- och lodjursstammar, skogsrenstammen, rapphönsbeståndet samt Östersjöns sälar. Som bäst bereds även förvaltningsplaner för skogsfågelbestånden samt för våtmarksmiljöerna. Älgstammen och regleringen av denna har framförallt under de tider stammen var som störst blivit föremål för hårda debatter i samhället. Kritiken har särskilt fokuserats till funktionsdugligheten hos regleringssystemet för älgstammen och variationerna i älgstammens storlek. I diskussionernas kärna finns vanligen frågan om de olika parternas synpunkter på en lämplig storlek för älgstammen samt om hur och vem som har och borde ha en möjlighet att påverka regleringen av älgstammen. Älgstammen är förbunden med kontroversiella målsättningar beroende på om saken granskas ur t.ex. skogsägarens, jägarens, jaktturistföretagarens eller bilistens synvinkel. Relationen till älgstammen kompliceras ytterligare av att mången ser på frågan ur ett flertal infallsvinklar samtidigt. Målet för förvaltningsplanen för älgstammen är att sammanjämka de kontroversiella målsättningarna så att en sådan lösning kan uppnås vid förvaltningen av älgstammen att situationen är möjligast tillfredsställande för alla parter. Älgen kan på många sätt anses vara det mest betydande viltet i vårt land. Älgens ekonomiska betydelse är enorm såväl för den som byte erhållna ekonomiska nyttans del som sett ur de av älgen orsakade skadornas synvinkel. Mätt med fångstens kalkylmässiga värde täcker älgfångstens värde omkring två tredjedelar av den totala fångstens värde i Finland och t.ex. 2009 bedömdes älgfångstens teoretiska värde beräknat utgående från ett kilopris på sex euro till ca 50 miljoner euro.Ytterligare är älgjakten förbunden med avsevärda rekreationsvärden. Uppskattningen av dessa värden i euro är dock ännu en betydligt svårare uppgift. Älgen utgör även en betydande del av ekosystemet och påverkar på många sätt övriga arters liv genom att beta i vår skogsnatur och genom att erbjuda våra stora rovdjur en livsviktig näringsreserv. Älgen orsakar även skador på trafiken. Under de senaste åren har det årligen inträffat omkring 1500 krockar mellan älgar och trafikanter. De av hjortdjursolyckor orsakade materiella skadornas och personskadornas kalkylmässiga kostnaderna stiger årligen till tiotals miljoner euro. Ytterligare orsakar älgen pga sitt näringsintag skador på jord- och skogsbruket. Det årligen enligt ersättningssystemet för viltskador utbetalade totala ersättningsbeloppet har som störst stigit till över 5 miljoner euro och en del av skadorna stannar utanför ersättningssystemet. Intressegrupperna kan delta i utarbetandet av förvaltningsplanerna vid de möten för intressegrupper som arrangeras av de regionala viltvårdsråden inkommande höst. Möjligheter att påverka planen Intressegrupper med anknytningar av olika slag till älgen och förvaltningen av älgstammen engageras i utarbetandet av förvaltningsplanen genom deltagande i möten för intressegrupper som sammankallas av de regionala viltvårdsråden. Dessa sammankomster sammankallas två gånger under den tid projektet pågår i samtliga av viltcentralens regioner. De första sam- mankomsterna för intressegrupperna hålls under perioden september­oktober 2011 och den andra rundan på våren 2012. Utöver dessa sammankomster kartläggs synpunkterna på älgfrågan med en elektroniskt genomförd enkät. I den har alla medborgare möjlighet att delta och ge sina svar på frågor och presentera sina åsikter om skötseln av älgstammen. Projektets skeden och möjligheterna att delta presenteras närmare i nästa nummer av Jägaren. Projektet för förvaltningsplanen för älgstammen styrs av en styrgrupp som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet. Som ordförande för styrgruppen fungerar överinspektör Janne Pitkänen på jord- och skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning. Styrgruppens övriga medlemmar är överinspektör Sanna Paanukoski på jord- och skogsbruksministeriets skogsavdelning, överinspektör Matti Osara på miljöministeriet, forskningschef Vesa Ruusila på Vilt- och fiskriforskningsinstitutet, äldre forskaren Juho Matala på Skogsforskningsinstitutet, servicechef Eino Piri på Forststyrelsen samt tf chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen på Finlands viltcentral. För beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen svarar Finlands viltcentral och som chef för projektet fungerar Jani Körhämö. I beredningen av planen deltar även ett antal experter från bl.a. viltforskningens och skogsforskningens område och från Finlands viltcentral. l Målet för förvaltningsplanerna är att sammanjämka de olika parternas synpunkter och intressen. Jägaren l 3 l 2011 l 11
• Jani Körhämö, projektchef, Finlands viltcentral Älgstammen får en förvaltningsplan l Ordförandena och föredragandena för de regionala viltvårdsråden sammankom i början av maj i Tusby för att planera inledningen av viltvårdsrådens arbete. En av viltvårdsrådens centrala uppgifter är att delta i den regionala beredningen och uppföljningen av förvaltningsplanerna för viltarter, viltstammar och berörda arters livsmiljöer samt sörja för att hearing av regionala intressegruppper arrangeras i anknytning till arbetet med förvaltningsplanerna. Samarbetet med intressegrupperna realiseras genom det så kallade viltforumarbetet. I praktiken innebär det här att intressegrupperna sammankallas regelbundet till möten under vilka vid respektive tidpunkt aktuella förvaltningsplansprojekt behandlas och intressegrupperna kan framföra sina till projekten knutna synpunkter och målsättningar. I fortsättningen torde det i anslutning till viltforumarbetet även utvecklas andra former för umgänget mellan intressegrupperna och viltvårdsråden. De regionala viltvårdsråden sammankallar inkommande höst i anslutning till den aktuella förvaltningsplanen för älgstammen de första mötena för intressegrupperna. De regionala viltvårdsråden utnyttjar den sakkunskap de innehar om det egna verksamhetsområdets särdrag när de grunnar över vilka aktörer som ska sammankallas. Målet är att i möjligast breda utsträckning sammankalla alla inom regionen verksamma aktörer som har till älgen knutna intressen. Den första kontakten med intressegrupperna sker under inkommande sommar i samband med att till förvaltningsplaneprojektet knutna interaktionsåtgärder presenteras och ges till intressegrupperna för utvärdering. I det sammanhanget har intressegrupperna även möjlighet att föreslå kompletteringar av de aktörer som ska sammankallas på hösten. l Maria Nikunlaakso Viltvårdsråden Medlemmarna i riksviltvårdsrådet 1.5.2011--31.7.2014: Av regionmöten valda representanter: medlem (inom parentes suppleant) Hannu S. Laine, ordförande (Mikko Simola) Erkki Huhta, viceordförande (Esko Savukoski) Urho Tervonen (Matti Kemppainen) Jukka Nikkilä (Ilkka Leppänen) Ilkka Tiainen (Matti Soukka) Juhani Kukkonen (Heikki Kosonen) Jukka Vänttilä (Jouko Arvo) Pasi Rannila (Pauli Kiviluoma) Juhani Sillanpää (Jorma Laurila) Eero Reijonen (Veikko Sorsa) Jukka Karhunen (Heikki Kainulainen) Bo-Erik Hanses (Henrik Gullans) Pentti Vanhahonko (Erkki Kallio) Markku Tuominen (Niklas Christensen) Martin Hägglund (Reino Kallio) Övriga medlemmar: medlem (inom parentes suppleant) Jord- och skogsbruksministeriet: Juhani Kettunen (Veikko Marttila) Miljöministeriet: Matti Osara Forststyrelsen: Jukka Bisi (Pauli Wallenius) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet: Pekka Helle (Päivi Eskelinen) Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio: Johnny Sved (Jouko Kostamo) Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK ry: Mikko Tiirola (Timo Leskinen) Finlands jägarförbund: Lauri Kontro (Panu Hiidenmies) Finlands naturskyddsförbund: Risto Sulkava (Tapani Veistola) De regionala viltvårdsrådens sammansättning 1.5.2011--31.7.2014 hittas på adressen www.riista.fi Finlands viltcentral viltcentralens administration De regionala viltvårdsråden ­ vad är det för några? n Riksviltvårdsrådet och de 15 regionala viltvårdsråden är Finlands viltcentrals nya strategiska organ. Riksviltvårdsrådet deltar i strategisk planering som berör Finlands viltcentral samt i planering av vilthushållningen på riksnivå, de regionala viltvårdsråden på regional nivå. Råden sammankommer kring tre gånger per år. De första mötena hålls under juni. Rådens mandat är tre år. En av rådens viktigaste uppgifter är att delta i beredningen och uppföljningen av förvaltningsplaner för viltarter och dessas livsmiljöer. Till rådens uppgifter hör också att i anknytning till arbetet med förvaltningsplanerna arrangera intressegruppsforum. De första hearingarna av intressegrupper arrangeras inkommande höst. Under dem är det meningen att hålla en diskussion om förvaltningsplanen för älgstammen. Viltvårdsråden har inte uppgifter med anknytning till Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter ­ som t.ex. besluten om jaktlicenser ­ ej heller uppgifter med anknytning till personaladministrationen. Viltvårdsråden möjliggör en bättre transparens än tidigare för viltförvaltningen och ökar bl.a. till hjortdjurspolitiken och stora rovdjurspolitiken knutet öppet och interaktivt samarbete med intressegrupperna och sammanjämkning av olika intressen. Viltvårdsråden deltar även i bemästrandet av viltkonflikterna genom att förhindra att olika synpynpunkter utvecklas till kontroverser och tillspetsas till konflikter. Om sådana ändå inträffar försöker viltvårdsråden medla, lösa och bemästra konflikterna. Ordförandena för viltvårdsråden understryker att det är ytterst viktigt att få intressegrupperna bundna vid viltvårdsrådens arbete genast från det första mötet, för deltagaraktiviteten berättar om hela viltvårdsrådsarbetets trovärdighet och verksamhetens ändamålsenlighet. ­ Viltvårdsråden har en väsentlig betydelse som verkställare av hela den offentliga viltkoncernens öppna och aktiva samarbete. De vidgar antalet engagerade i viltpolitiken, vilket är viktigt för att viltpolitiken inte ska få skygglappar, påpekar Sami Niemi på jord- och skogsbruksministeriet. Niemis bedömning är att man i framtiden sannolikt även inom andra förvaltningsområden övergår till en dylik verksamhetsmodell som interaktiverar intressegrupperna. 12 l Jägaren l 3 l 2011
• Jarkko Nurmi, Mikko Alhainen, Marko Svensberg På besök i västerns jaktmarker Del 3 Sjöfågeldagböcker I USA lägger man krut på att sköta om sjöfågelbestånden. Att sköta om livsmiljöerna hör till den statliga naturvårdens främsta uppgifter och även den privata sektorn deltar i finansieringen av våtmarksskötseln. Jakten på sjöfågel är till och med strängare reglerad än jakten på hjortdjur. Denna flyttande viltresurs sköts på både lokal och kontinental nivå. U 14 l Jägaren l 3 l 2011
• U Varken skymningsjakt eller utfodring De europeiska problemen l Under vår rundtur gavs vi också tillfälle att delta i en jakt på sjöfågel och en mera detaljerad redogörelse för den återfinns på annan plats i tidningen. Som en parentes medger vi att deltagandet i jakten gjorde oss aningen betänksamma när vår värd daskade ett fyrtiosidigt opus i handen på oss - Minnesota Waterfowl Hunting Regulations (alltså lagstiftningen kring sjöfågeljakten). Medan vi stakade oss igenom luntan klarnade det att jakten är oerhört noggrant reglerad och att det finns dagskvoter både per delstat och per art. I Minnesota uppgick dagskvoten till maximalt sex sjöfåglar. Alla arter var inte lika värda, så att säga, utan kvoten på sex fåglar bestod av olika kombinationer beroende på hur vanliga de olika arterna var. Dagskvoten för stjärtand var två fåglar och för gräsand fyra, av vilka bara en fick vara en hona. Bytet måste förvaras synligt och jaktövervakningen var inget tomt prat. Myndigheterna hade till och med rätt att kontrollera en jägares frysbox för att checka att allt gått riktigt till. I USA är det förbjudet att jaga sjöfågel i skymningen, vilket betyder att fåglarna får flyga sitt kvällssträck utan att bli störda. Jakten sker huvudsakligen på morgnarna. Utfodring med säd, som blivit vanligare i vårt land på senare år, är förbjuden. När våra amerikanska värdar fick höra om den finska sjöfågeljaktens specialiteter blev de rent ut sagt förbluffade. "Utfodring, skymningsjakt, inga kvoter ­ hur pallar era sjöfåglar? Blir inte jakten för enkel, behöver jägarna överhuvudtaget kunna och veta nåt om jakt?" Den nordamerikanska andjakten är med andra ord noggrant reglerad och jaktmetoderna är kraftigt begränsade. Alltihop bygger på långsiktigt, målmedvetet och helhetsbetonat forskningsarbete som omspänner från skötsel av miljöer till inventeringar. Resultatet av ansträngningarna sammanfattas i en förvaltningsplan för de nordamerikanska sjöfåglarna (North American Waterfowl Management Plan) som uppdateras fortlöpande. särskilt många länder där man reflekterar över vad denna egna andel kan tänkas innebära på lång sikt samtidigt som livsmiljöerna försvagas. Än mindre har de europeiska länderna hittat någon gemensam melodi eller en helhetssyn på målsättningar och åtgärder för att förvalta bestånden. De nordiska länderna och Ryssland är producenter vad sjöfåglar beträffar medan övervintringsområdena ligger i Centraleuropa. De länder som har någon noggrannare koll på fågelbestånden är emellertid lätt räknade. Till och med i Finland ­ viltinventeringarnas förlovade land ­ är uppgifterna rätt så ungefärliga och det finns väldigt få inventeringspunkter som är anlagda av jägare. Amatörornitologernas inventeringar är även de rätt slumpartade och den geografiska täckningen är svag. Ofta handlar det om enstaka ornitologers högst lokala, men dock beundransvärda storverk. På europeisk nivå fattas det ett helhetsgrepp om produktionen av ungar, bestånden i övervintringsområdena och trenderna för hur de olika fågelarterna utvecklas på lång sikt. Amerikanerna har däremot funnit en häpnadsväckande samsyn med ett helhetsgrepp som täcker hela Nordamerika. Hur gjorde de det? Förvaltningsplanen som ett verktyg Den första versionen av förvaltningsplanen för de nordamerikanska sjöfågelbestånden publicerades 1986. Planen uppdateras med jämna mellanrum och de senaste vetenskapliga rönen fogas in. Arbetet är krävande eftersom det omfattar tre arealmässigt väldiga länder: Förenta Staterna, Kanada och Mexiko. Länderna har förbundit sig till ett samarbete med huvudmålsättningarna att sköta om livsmiljöerna, inventera bestånden och dimensionera jakten så att den förblir uthållig. Grunden för planen murades så tidigt som 1916 då Förenta Staterna och Kanada knöt ett samarbetsavtal om de flyttande fåglarna. 1946 anslöt sig Mexiko till samarbetet. De heltäckande sjöfågelinventeringarna körde igång 1947 på den kanadensiska tundran och i det amerikanska präriebältet. Länderna grundade också samarbets- I USA är jakten på sjöfåglar reglerad i detalj. Det finns dagskvoter både per delstat och per art, vilka bestäms varje år utifrån fågelbeståndens variationer. De lokala viltmyndigheterna betonade även den betydelse av amatörornitologer insamlade forskningsfakta hade som en del av beslutsfattandet. Det europeiska samarbetet för att sköta om sjöfågelbestånden har till dags dato varit väldigt anspråkslöst. I många länder är jägarna snarast intresserade av att ta ut "sin andel" av viltresurserna när flyttningen passerar. Det finns inte Jakt, friluftsliv och krigsveteraner står högt i kurs i USA. På olika orter arrangeras det veteranjakter då bara veteraner får jaga i våtmarkerna. Vietnamveteranen Tom Conroy och hans hund Charlie njuter av naturen vid Swan Lake. Jägaren l 3 l 2011 l 15
• Skyddsområden och jakt n I de två tidigare artiklarna i den här serien har vi berättat om de amerikanska naturskyddsprinciperna, som bland annat omfattar en aktiv skötsel av naturen. Inställningen till jakt är väldigt tillåtande och jakten betraktas som en del av naturskyddet. I de amerikanska nationalparkerna är huvudregeln den att jakt inte är tillåtet, men tillstånd kan ges i enskilda fall. Kronjuvelen i det amerikanska naturskyddet heter National Wildlife Refuges och skapades i tiden av president Theodore Roosevelt. Syftet är att bevara viktiga naturobjekt så att de kan gå i arv till kommande generationer. Storleken på objekten varierar från vidsträckta präriemarker till små pelikanskär. Jakten anpassas till områdets särdrag och är både tillåten, populär och rekommenderad. De här områdena har ungefär 40 miljoner besökare per år vilket betyder att storskaligt friluftsliv och jakt inte utesluter varandra. Dessutom finns det i USA en oräknelig mängd skyddsobjekt av varierande slag kallade waterfowl production areas och wildlife management areas. De är bland annat avsatta som häckningsområden för sjöfåglar och får inte äventyras genom sättet som marken används på. De här objekten blir aktivt omskötta med skattemedel eftersom de är så värdefulla för viltet. Det är tillåtet att jaga där eftersom man i USA anser att det inte är den noggrant reglerade jakten som utgör ett hot mot viltet och de värdefulla naturområdena utan förlusten av biotoper. Lite till måste vi vänta... i USA är det förbjudet att jaga sjöfågel i skymningen och att mata dem med säd. Jakten sker i allmänhet tidigt på morgonen. Jakt med bulvan och lockpipa är någonting som varje jägare måste kunna. grupper med forskare som hade i uppgift att klarlägga populationernas viktigaste produktionsområden och flyttningsvägar över kontinenten. Murandet av grunden vi nämnde pågick fortfarande när effekterna av förändringarna i livsmiljöerna började drabba sjöfågelbestånden på 1950-talet. Torrläggningar utplånade livsmiljöer, klimatförändringar drabbade andfabrikerna på prärien och tundran och häckningsresultaten blev allt sämre. Lyckligtvis var grundarbetet redan gjort för inventeringarna och flyttningsvägarna. Återstod att komplettera ekvationen med en faktor till, dock en komplicerad sådan: effektiv forskning om livsmiljöerna och skötseln av dem. Av de här samarbetsingredienserna sammanställdes förvaltningsplanen för de nordamerikanska sjöfåglarna och gavs det ambitiösa mottot: "Vi nöjer oss inte med det som kan göras just nu eller det som är möjligt i dag, utan vi koncentrerar oss på det som SKA göras för sjöfåglarnas bästa!" I Europa återstår mycket arbete att göra för sjöfåglarna om vi önskar lyfta vår uthålliga jakt och miljövård till nordamerikansk nivå. Mest brådskar det med att utveckla det nordiska samarbetet för sädgässen. I vårt land har jord- och skogsbruksministeriet redan inlett förberedelserna för uppgiften. av bestånden i stil med den som Förenta Staterna, Kanada och Mexiko frivilligt har byggt upp. Alltså en modell där fåglarna förvaltas och administreras över hela kontinenten och delvis även i Afrika. För att säkra ett uthålligt nyttjandet av denna vår flyttande viltresurs bör fågelbestånden förvaltas i såväl häckningsområden, utmed flyttningsvägarna och alldeles särskilt där de övervintrar. Dock saknas det i Europa fortfarande ett samarbete av det här slaget, trots att det internationella AEWA-avtalet finns och gäller. Den europeiska inventeringsinformationen är splittrad och det finns ingen som sammanställer den. Än mindre kan vi europeer ta fram några uthålliga avskjutningsmängder på kontinental nivå som skulle bygga på långtidstrenderna för beståndens utveckling. I alla fulla fall visar oss det nordamerikanska exemplet att ett planmässigt samarbete är möjligt. Lärdomar för Finland? Amerikanerna har bredd i förvaltningen av sina naturresurser. Sett ur finländsk synpunkt har man i den amerikanska viltförvaltningen sammanfört representationen för ett flertal ministerier, myndigheter och forskningsinstitut till samma förvaltningdområde. Vid förvaltningen av våtmarker och sjöfågelbestånd är det här betydelsefullt eftersom ärenden kan handläggas med ett helhetsgrepp utan revirgränser, oavsett om det handlar om restaurering, jakt Lärdomar för Europa? Också i Europa skulle det behövas en verksamhetsmodell för förvaltningen Det europeiska samarbetet för att sköta om fågelbestånden har varit väldigt anspråkslöst. 16 l Jägaren l 3 l 2011 I USA sköter man aktivt om våtmarkerna och skyddar dem mot torrläggning och eutrofiering. Sjöfågeljakten, som är noggrant reglerad, betraktas inte som något hot mot naturskyddet. I regel är det alltså tillåtet att jaga också i skyddsområden.
• Ett träffande val CZ STUDSARPAKET INKLUSIVE KIKARSIKTEN TILL EXTRAPRIS ­ RESERVERA GENAST ETT EGET! + Kozap 550 kikarfäste + NikkoStirling Eurohunter 1,5-6x44 kikare STUDSARPAKET CZ 550 SCANDINAVIA eller CZ 550 Scandinavia-studsaren har en cylinderformig låda, lackad svinryggskolv och ventilerad kolvkappa av gummi. Fast magasin för fem patroner och trestegssäkring. CZ 550 Synthetic har syntetisk kolv och är konstruerad för att hålla även under ytterst extrema förhållanden. den fritt vibrerande pipan som saknar öppet sikte, snälltrycket samt kolvens utformning gör vapnet till en perfekt partner för jägare som använder kikarsikte. CZ 550 SYNTHETIC 308 Win. eller 30-06 sprg 925,- STUDSARPAKET + Kozap 527 kikarfästen + Meopta Meopro 4-12x50 CZ 527 AMERICAN 222 Rem. eller 223 Rem. Kolven på CZ 527 American representerar klassisk amerikansk formgivning och den lätta pipan vibrerar fritt. 1250,- STUDSARPAKET + Kozap 527 kikarfäste + Nikko Platinium Nighteater 4-16x44 kikare CZ 527 SYNTHETIC 222 Rem. eller 223 Rem. Kolven i amerikansk stil på CZ 527 Synthetic studsaren är av syntetiskt matrial. Ett lätt paket för fågeljägare. 825,- MINIATYRGEVÄRSPAKET + Nikkostirling Mountmaster 4x32 kikare CZ 455 STANDARD 22 kal UTBYTBAR PIPA + ljuddämpare (inkl. kikarfästen) CZ 455 Standard är basmodellen i CZ 455 serien miniatyrgavär med utbytbara pipor. Gevärets kolv är av bok. Med vapnet följer ett magasin av polymer för fem patroner. (Magasin för 10 patroner säljs separat). 449,Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Jägaren l 3 l 2011 l 17
• eller fredning. I Finland, för att ta ett exempel, kan den som aktivt vill restaurera och sköta en våtmark känna sig kvävd i en byråkrati som är splittrad på olika myndigheter med olika målsättningar. Ett samarbete mellan myndigheter över administrativa gränser är svårt att åstadkomma och sällsynt trots att det uttryckligen är bredd i verksamheten och en helhetssyn som behövs vid förvaltningen av sjöfågelbestånden och dessas livsmiljöer. Vi stötte på en intressant beröringspunkt för förvaltningen av våtmarker och vattenskyddet när vi berättade för de lokala amerikanska jaktmyndigheterna det finska vattenskyddet. De häpnade. "Ni begränsar väl inte fortfarande ert vattenskydd till enbart flödesvattnet? Här slutade vi med det redan för tretti år sen och övergick till att sköta våra grunda sjöar genom att torrlägga dem allt emellanåt. Det bryter den av fisken upprätthållna utvecklingen mot en allt större eutrofiering." Dessutom betonade de lokala viltmyndigheterna betydelsen av att samarbeta med olika fågelorganisationer. Enligt deras erfarenhet är det avgörande viktigt att ringmärkningen, bevakningen av fåglarnas flyttningsrörelser och övrig information som amatörornitologer samlar in fogas in i viltmyndigheternas beslutsfattande och dataledarskap. Också på den här kanten finns det att göra för oss finländare. Hos oss betraktas jakt och ornitologi alltför ofta som varandras motsatser. Genom samarbete kunde vi kanske avföra ett antal ömma punkter från dagordningen. För sjöfåglarnas bästa. D Take `em! Sjöfågeljakt i Västerns jaktmarker l Den 8 oktober 2010 klockan 6.51. Minnesota, Grand Rapids. Ovanför Mallard Clubs (gräsandsklubbens) våtmarker viner det av hundratals par vingar i det första gryningsljuset. En flock skedänder flyger över och vår viltguide Jake Tischer ropar till oss: "Take ´em ­ ta dem!" Under vår resa i Minnesota öppnade sig ett tillfälle att hänga med på en sjöfågeljakt på amerikanskt vis. På Steve Gilbertsons jordbruk odlas vildris på stora åkerarealer i Grand Rapids. Han odlar riset i våtmarkerna och på de översvämmade åkertegarna som också är populära bland sjöfåglarna. Gårdsägaren själv är förstås en inbiten sjöfågeljägare. När vildriset etablerade sig som huvudgröda på gården insåg han snart möjligheten att kombinera sin hobby med jobbet. Åkrarna är ju proppade med sjöfåglar, så varför inte tjäna en hacka på att ordna med kommersiell jakt? Vid kanten av sin flera tusen hektar stora åkerslätt med vidsträckta våtmarker smällde han upp en jaktstuga av stock med gästrum. Tanken var att kunna erbjuda jägare sjöfågeljakt med helpension. I priset ingår förutom övernattningen också ett morgontidigt jaktpass med guide samt frukost och middag. Priset var inte heller förskräckligt, vi fick punga ut med aningen mer än för en hotellnatt i Finland. Om middagen kunde vi skriva ett utförligare referat, den trollades fram av en jagande ortsbo vid namn Bob. Denna utsökta anrättning bestod av andbröst (medium) spetsade med whisky. Det vill säga att vi självklart inte spetsade middagen med att dricka whisky utan Bob flamberade andbrösten i en stekpanna med whiskyn. Jaktmarkerna i väster väl omskötta Vår artikelserie om hur amerikanerna förvaltar sina sjöfåglar avslutas med detta nummer. Resan var på alla sätt givande och informationsflödet väldigt. Det kanske mest givande var amerikanernas principer för hur de förvaltar sina naturresurser. Det finns ingen friktion eftersom de har byggt broar mellan jakten och naturskyddet och jaktmöjligheterna betraktas som ett av flera motiv för att skydda och sköta om naturen. Anmärkningsvärt är också hur mycket vikt det läggs på att aktivt sköta om olika naturobjekt. Sjöfågelsjöarna sköts på fåglarnas villkor och viktiga fisksjöar på fiskarnas villkor. Naturen har inte förvandlats till ett museum stängt för folk utan sköts aktivt för att bevaras i originalskick. I det stora hela har de finska jägarna tillägnat sig samma principer i dagens viltoch naturvård, men i jämförelse med amerikanerna har vi ännu ett stort arbete framför oss. Vi måste få det övriga samhället att uppskatta och se det naturvårdsarbete som vi utför. I det avseendet har jaktmarkerna i väster lyckats bättre än vi. Tills vidare. l 18 l Jägaren l 3 l 2011
• slags bunker. Den här "skjutkojan" var byggd på banken mellan två enorma våtmarker och hade plats för tre finska jägare och vår jaktguide Jake Tischer med hund. Våra huvuden befann sig på ungefär en halv meters höjd ovan vattenytan. På bägge sidor om vår "bunker" guppade bulvaner. - Det är inte tillåtet att skjuta förrän klockan 6.51. Kvoten är maximalt sex fåglar per person och det får finnas högst en gräsandshona i kvoten, upprepade Jake ur reglementet för sjöfågeljakt i Minnesota. Dessutom, upplyste oss Jake, kommer han att ge oss ett kommando, "take ´em" (ta dem) när skjutavståndet är lämpligt och fåglarna som passerar platsar i vår kvot. Vi tycker att detta "ta dem" är rätt kul, för på en jakt är det ju alltid lättare sagt än gjort... Lite grann hamrade ändå de stränga kvoterna per art och de olika kombinationerna i bakhuvudet på oss. Skulle vi ens känna igen de amerikanska fåglarna? Till vår lycka är sjöfåglarna här i väster ändå till största delen av samma arter som hos oss. Det finns alltså amerikanska motsvarigheter till gräsand, skedand, kricka, stjärtand, knipa och bläsand. I regelboken finns åskådliga bilder på arterna i de olika dräkterna under årets gång, flockformationer och silhuetter. Och dessutom hade vi ju Jake med oss. Stålskurar uppåt himlen Morgonen ljusnar och överflygningarna börjar. Till en början kommer Jake ihåg att ropa sitt kommando, men efter några fällningar tystnar han. Tydligen märker han att vi är rätt bra på att känna igen flygande änder och att vi klarar av att hålla koll på kvoterna själva. De första vi fäller är en skedand och några Wood Duck, "skogsänder". Vi jagar med lånade halvautomatiska Sjöfågelinventering från balkongen I USA är sjöfågeljakten bunden till klockslag och det är inte tillåtet att jaga under kvällsflykten. Men uppifrån balkongen på Mallard Club fick vi beskåda ett mäktigt sjöfågelskådespel! Framför oss öppnade sig en åkerslätt på typ tusen hektar och medan skymningen tätnade fylldes himlen av fågelflockar av alla de slag. Värdigt framglidande gäss och svanar, rastlösa flockar med kricka och bläsand, ropande tranor och gräsänders målmedvetna formationer på väg till sin middag. Hela den väldiga slättten snattrade, plumsade och susade. Vi tillbringade kvällen med jägare från orten och de var väldigt intresserade av jakten i Finland. Vår älgstam var i deras ögon häpnadsväckande stor och de var uppriktigt förvånade över den stora andelen kalvar som skjuts. I USA är det ju praxis att låta nästan alla älgar bli vuxna och inrikta jakten på främst troféindivider. Den finska vargstammen och pratet om alla problem som vargen ställer till med väckte en viss munterhet bland dem: "typ 200 vargar och problem med skador?". Till arealen är Minnesota ungefär 70 % av Finland och i delstaten finns drygt 2000 vargar. Ett par dagar innan hade vargar slagit ett par vitsvanshjortar i utkanten av området där vi skulle jaga följande dag. Bunkern I arla morronstund fann vi oss inuti ett Jägaren l 3 l 2011 l 19
• vapen och laddar med stålhagel. Hemma i Finland har vi alla mest använt mjuka alternativa hagel och blir överraskade av stålhaglens effekt. I USA använder man nästan uteslutande stålhagel vid jakt efter sjöfågel. Haglen är tre millimeter stora och de är oerhört snabba. Som hagelmaterial är stål lätt, vilket betyder att det ryms en massa hagel i en patron. Träffprocenten är bra och vi bärgar var enda fågel som vi fäller. Stålhaglen fungerar dessutom också rätt bra på längre avstånd. Det var väl snabbheten, magnumpatronernas täta klungor och den lyckade maskeringen som gjorde vår jakt så lyckad. Pengar till viltvården: andmärken, moms och procent på patronförsäljningen n I Finland används viltvårdsavgifterna som jägarna betalar in huvudsakligen till att finansiera viltförvaltningen, men i någon mån också till att stöda jägares praktiska projekt. I vårt land använder vi alltså inte skattemedel till verksamheten utan pengarna tas från jägarna och returneras till dem via statsbudgeten. I Staterna används också skattepengar i stor omfattning för att bekosta praktisk viltvård och skötsel av livsmiljöer. Även förvaltningen av naturresurserna på lokal nivå fungerar med skattemedel, men trots det har amerikanerna varit väldigt uppfinningsrika när det gäller att skaka fram extra finansiering för viltvården. Andjägare ska varje år lösa in ett märke, som i sig är ett litet konstverk, för omkring femton dollar. Motivet är sjöfåglar i sin naturliga miljö. De medel som inflyter genom märkena styrs till olika restaureringsobjekt. Systemet skapades 1934 och sedan dess har man med pengarna kunnat rusta upp över en miljon hektar viltvatten. Märkena är vackra och har blivit samlarobjekt som det betalas betydande summor för. Varje år ges det ut ett nytt märke som utses genom en konsttävling. För den som vinner kan det innebära startskottet för en betydande karriär som konstnär. Penninginsamlingar av samma typ bedrivs också för andra vilt- och fiskarter för att kunna sköta om deras miljöer. I Minnesota finns bland annat märken för öring, kalkon och fasan. På nätadressen http://www.fws.gov/duckstamps/federal/stamps/fedimages.htm kan du titta närmare på andmärkena. Andkommendör Tischer Priset som virtuos och proffs tar ändå vår guide Jake Tischer, med ett halvdussin lockpipor i olika färger hängande om halsen. Också på långt håll känner han igen flygande sjöfåglar utifrån silhuetterna och flockens form och ur sina pipor trollar han fram högljudda och naturliga lockrop, för varje art. Med sina färdigheter som nästan gränsar till svart magi "befaller" han fåglarna att komma till oss. Kronan på verket denna morgon är två kanadagäss på ungefär en halv kilometers håll som han lockar att flyga över vår bunker. - Jag studerade biologi och min skolväg tog en timme både morron och kväll. Det fanns tid i bilen att lyssna på skivor om att lära sig locka fåglar och härma fågelläten med olika pipor. Jag satt alltså och snattrade i två timmar per dag, skrattar vår guide. Det amerikanska sättet att jaga sjöfågel kräver med andra ord massor av träning för den som vill bli bra eftersom det är förbjudet att jaga på kvällen och att locka med säd. För att fälla sin fågel räcker det alltså inte med att kunna skjuta utan det krävs också en hel del äkta jägarkunnande! l Moms och provision på patronförsäljningt I delstaten Minnesota beslöts det nyligen genom en folkomröstningen att höja momsen. Den delstatliga lagstiftande myndigheten bestämde att en betydande del av den ökade skatteintäkten skulle gå till restaureringen av livsmiljöer för fiskar och vilt. De penningströmmar som detta utmärkta beslut innebär styrs till de rätta ställena av ett beslutande organ som kunde kallas rådet för vårt naturarv (Lessard Sams Outdoor Heritage Council). Dessutom stöder flera patrontillverkare verksamheten hos en rad organisationer som jobbar med viltvård genom att styra en viss del av patronförsäljningsintäkterna till dem. Under vår resa fick vi bland annat syn på Federals kampanj där cirka en procent av intäkterna från försäljningen av patroner för sjöfågeljakten kanaliseras till skötseln av livsmiljöer. Till de organisationer i USA som Federal stöder hör åtminstone Ducks Unlimited och Pheasants Forever. 20 l Jägaren l 3 l 2011
• IE Begränsat antal med utsökt träffbild GH OFF 125 ÅRS JUBILEUMSDRILLING JA GD- UN D SP ­ 125 R EN KR SCHMIDT & BENDER · Zenith FlashDot 1,5-6X42 O R T WA F F OPTIMA SPEZIAL · 12/70 ­ 7x57R Dural · Piplängd 55cm · Vikt 3,4 kg (utan kikare) · Leveransklara i vårt lager · 3 skott på 100 m (individuellt) 7.850,- EUR kompl.inkl. 23% SEDAN 1960 W I R Norra Kajen 22, 00170 Helsingfors, Finland, Tel. 09-135 135 8, Fax 09-135 167 1 K Ö N N E N W A F F E N. RZ-Anzeige Optima Jubilaum_S.indd 1 05.01.2011 14:09:25 Uhr Uskomaton Sako-paketti tarjous! 2990,Sako-paketti sisältää: SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi · Sako 85 Synthetic .308 tai 9,3x66 luodikon · Swarovski Z4i 2,5-10x56 4A-I tähtäinkiikarin · Optilock Sako jalustan ja renkaat · Sako asepussin ja asehihnan Saatavilla liikkeistä toukokuun loppupuolella.
• 22 l Metsästäjä l 3 l 2011
• Metsästäjä l 3 l 2011 l 23
• Tapio Halla Metsästäjä och Jägaren 60 år, Del 1 Grundandet av Jägarnas Centralorganisation gav upphov till många artiklar. Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld Under det senaste decenniet har en ny generation trätt in på jägarbanan. Tiden är därför inne att upplysa ungdomarna om vad som hänt och skett inom jägarorganisationerna under de senaste decennierna speglat genom tidningarna Jägaren och Metsästäjä.. l I början av 1960-talet genomgick jakten i vårt land en väldig organisationsmässig förändring då JCO, Jägarnas Centralorganisation, grundades och den nya jaktlagen trädde i kraft. Omstruktureringen innebar också att tidningen blev den nya lagstadgade organisationens informations- och upplysningsblad. Numera kan de här händelserna som ligger ett halvsekel tillbaka i tiden kännas väldigt förhistoriska. Men 24 l Jägaren l 3 l 2011 faktum är att händelserna och utvecklingen på 60-talet berör oss än i denna dag och gör det väldigt konkret. Det var i synnerhet den nya jaktlagen som påverkade jägarna och jakten. 1962 års jaktlag förbereddes i 15 år Redan i mitten av 40-talet var det aktuellt med en totalrevidering av 1934 års jaktlag. Det var i synnerhet Jägarförbundet som drev på förnyelsen eftersom man på den kanten ansåg att det fanns mycket som behövde förbättras. Och följaktligen tillsatte staten år 1947 en kommitté för att utarbeta ett förslag till ny jaktlag. Den första kommittén, till vilken hörde bland andra den legendariska jaktövervakaren Tauno V Mäki,kunde slutföra sitt arbete 1949, men i statsrådet konstaterades det att förslaget hade brister. Bland annat saknades paragrafer om hur jakten skulle vara organiserad. Alltså tillsattes en ny kommitté år 1952. Till ordförande för kommittén utsågs lagstiftningsrådet Ensio Kytömaa och till medlemmar vicehäradshövdingarna Rautapää och Karvonen. Som sekreterare fungerade vicehäradshövding Veikko Pihko. Beredandet av lagpropositionen drog ut på tiden och först 1959 kunde kopior av propositionen delas ut till ledamöterna i statsrådet. Efter några ändringar kunde propositionen avges till riksdagen. Vid det laget var året 1960. 1962 års jaktlag bereddes alltså i femton år innan den trädde i kraft. Tiden känns rätt så lång i jämförelse med hur lång tid det tog att bereda den nuvarande jaktlagen. Till de viktigaste punkterna i lagförslaget hörde att in-
• vånarna i de nordligaste kommunerna hade jakträtt på statsmark, jaktområdena (till exempel vid älgjakt) och paragraferna som avser Jägarnas Centralorganisation. Jägarförbundet skulle bli centralorganisation Jägarförbundet hade envist drivit på idén om att införa en centralorganisation i den nya jaktlagen och när denna väl var inskriven i lagen var belåtenhet stor. Snart började man dock ana att förbundet inte kunde stöpas om till en centralorganisation enligt lagens bokstav. Det slutliga beslutet i frågan kom från den dåvarande biträdande justitiekanslern som förklarade att Jägarförbundet i egenskap av registerad frivilligorganisation inte kunde fungera som en organisation som även hade hand om myndighetsuppgifter. Det skulle inte heller komma på fråga att kringgå lagen på något sätt i frågan. Med att kringgå lagen menades i det här sammanhanget att skötseln av centralorganisationens uppgifter skulle överföras på förbundet genom en förordning. Skilda vägar Självklart rörde grundandet av den nya centralorganisationen om i getingboet på Jägarförbundet. I början var det gubbar från förbundet som bemannade styrelsen för Jägarnas Centralförbund, men efter hand gick dessa två skilda vägar och relationerna svalnade - till och med i så hög grad att det talades om ett krig organisationerna emellan. Den nya organisationen sökte sina verksamhetsformer medan det gamla förbundet kämpade för sin prestige och det berättigade i sin existens. Dessutom gick det så, att det statsstöd som tidigare betalats ut till förbundet nu drogs in, vilket gjorde ont värre. På sina håll blev det kärvt med de personliga relationerna. Bland "vanliga" jägare är det många ­ för att inte tala om förtroendemännen ­ som än i denna dag inte är riktigt på det klara med skillnaden mellan Jägarnas Centralförbund och Finlands Jägarförbund, och vad som är deras respektive uppgifter. Ofta frågade folk sig om det verkligen behövs två riksomfattande jägarorganisationer i landet och varför de inte har kunnat slås ihop. Händelsekedjan är intressant och vi noterar att det forskas i saken än i denna dag. En utredning som bland annat finansieras av Finlands viltvårdsstiftelse kommer snart att bli klar. Den kommer säkert att kasta mera ljus på det som skedde under 60-talet och de faktorer som påverkade händelsernas gång. det rättigheterna till tidningsnamnen Suomen Metsästäjä och Jägaren till JCO. Så sent som 1962 hade tidningarna två utgivare. JCO gav ut numren 4/1962 och 5/1962 medan det var Jägarförbundet som gav ut årets sista nummer (6/1962), som också blev förbundets sista. Från och med 1963 stod JCO som ensam utgivare. I det här sammanhanget kan nämnas att Jägarförbundet vid ett senare tillfälle försökte häva avtalet om tidningarnas namn, men Jägarnas Centralorganisation nappade inte på idén. Bytet av utgivare avsatte knappt några spår alls i tidningarna eftersom Teppo Lampio och Keijo Nyberg fortsatte att hänga med, men numera på JCOs lönelista. Lampio har utsetts till verksamhetsledare för organisationen med Nyberg som biträdande. Skarpa åsikter Det är klart att den här väldiga förändringen i organisationslivet orsakade förvirring och osäkerhet i jägarkåren. Det berättades och skrevs ändå berömligt mycket om omorganiseringen i både Jägaren och Metsästäjä. Så här i ef- Tidningen överläts När den nya jaktlagen trädde i kraft överlät Jägarförbun- Jägarförbundets Meddelanden publicerades första gången 1952. Efter ett par år ändrades Jaktens internationella aspekter var aktuella redan för fyrtio år sedan. namnet till Jägaren och 1958 fick tidningen tvåfärgade förstasidor och tidskriftsutseende. Jägaren l 3 l 2011 l 25
• 1962 överlät Jägarförbundet rättigheterna till tidningsnamnen Suomen Metsästäjä och Jägaren till JCO terhand betraktat känns det ändå som om man panikartat försökte lugna ner stämningarna på fältet. Det skrevs ett stort antal artiklar om jaktvårdsdistriktens och jaktvårdsföreningarnas ställning och verksamhet och jägarna uppmanades att gå med i verksamheten. Värt att notera är ändå att det finns ytterst få artiklar där det hörs några "röster från fältet". Insändarspalterna lyser med sin frånvaro. Man kan ju faktiskt tycka att omorganiseringarna skulle ha lockat "vanligt folk" att fatta pennan. I själva verket finner vi en enda insändare från början av detta decennium, i nummer 2/1963, där S. Saviranta frågar sig varför inte västra Lappland har fått bilda ett eget jaktvårdsdistrikt. Inledningen på hans inlägg är rafflande: "Detta blads redaktion har vänligen berett undertecknad tillfälle att uttala sin åsikt i den fråga, som i hela norra Finland under de senaste månaderna har väckt stort missnöje och kritik mot "herrarna i Helsingfors"." I insändaren redogjordes för anslutningen av Västra Lapplands distrikt (Länsipohjan piiri) till Lapplands jaktvårdsdistrikt och motiveringarna utreddes. Chefredaktör Lampio besvarade Savirantas insändare med vässt penna och avsnäsande ton: "Eftersom frågan om Västra Lapplands distrikt jämt och ständigt spökar både bland gemene man och i dagstidningarna är det befogat att slutgiltigt avföra ärendet från dagordningen genom att behandla En framsida från året 19 69. Det hand det sanningsenligt lar tydligen om viltvård. och utan känslosvall. Det är dessutom alls icke säkert att de berörda i väsoch inga visor, tra Lappland fortsättningsvis skulle men det räcker inte med blossande omfatta herr Savirantas ståndpunkt känslor. Det måste också finnas fakta." sedan även medaljens baksida bragts Efter denna bredsida övergår Lamtill deras kännedom. Och vad de övpio till att förklara att det finns så få riga distriktens förståelse beträffande jägare i Västra Lappland som betalar de västlappländska kraven anbelangar jaktvårdsavgift och att indelning i jaktkommer denna att krympa avsevärt vårdsdistrikt bland annat bygger på sedan man i övriga distrikt blivit medden nya länsindelningen. Det ledande veten om att ett förverkligande av de temat i Lampios replik är ändå den ekovästlappländska kraven förutsätter en nomiska bas som jaktvårdsavgifterna överföring till Västra Lappland av de skapar. Dessutom hade beslutet om medel som hör de övriga distriktens indelningen i jaktvårdsdistrikt fattats jaktvårdsföreningar till. Detta är ord av representantmötet, där resultatet av I övergångsskedet satte tidningen ner mycket arbete på till jägarkåren riktad information, på bilden från 1962 här intill formad till en gallupintervju av ledningen. 26 l Jägaren l 3 l 2011
• Hjorth Urheilutukku tarjoaa 130-vuotis juhlavuoden kunniaksi Caesar Guerini- ja Howa-paketit ohittamattomaan juhlahintaan. Osuvat paketit juhlavuoden kunniaksi Laadukas haulikkopaketti edulliseen juhlahintaan! Caesar Guerini Tempio -haulikko 12/76 71 cm piiput, teräshaulikelpoinen, kaiverrettu runko, jossa kullatut upotukset, 15 vuoden Guerini takuu » aselaukku » 5 vaihtosupistajaa, kotelo ja avain » Redring-haulikkotähtäin uutuus! valmistettu Ruotsissa, 10 vuoden takuu » Tarkka Pro -puhdistussarja, 4 päätä ja puikko » » » » » Tarkka Pro topattu asepussi taskulla Puinen kolmijalkainen retkijakkara hihnalla Liipasinkaarilukko valoavaimella 150 ml Forrest NATO aseöljyä 2 alumiinista klikkipatruunaa 2890 norm. 3370 JUHLAPAKETTITARJOUS Luodikkopaketti juhlahintaan! Howa 1500 Hogue -luodikko kaliiperissa .308 tai 6,5x55 » » » » » » » Redfield 3-9x40 -kiikaritähtäin, 30 vuoden takuu Leupold STD teräksinen kiikarinjalusta ja 1" Medium renkaat Tarkka .30 -puhdistussarja, 4 päätä ja puikko Tarkka Pro topattu asepussi taskulla Puinen kolmijalkainen retkijakkara hihnalla Liipasinkaarilukko valoavaimella 150 ml Forrest NATO aseöljyä JUHLAPAKETTITARJOUS 979 norm. 1259 maahantuoja: Urheiluhengessä jo 130 vuotta. PAKETTEJA RAJOITETTU ERÄ · Hinnat voimassa 30.9.2011 asti tai niin kauan kuin tarjouserää riittää. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi.
• omröstningen tydligt hade utfallit till favör för ett Lapplandsdistrikt. Hur som helst visar repliken att Lampios penna kunde vara vass när det fanns orsak därtill. Värt att påpeka i det här sammanhanget är att Jägarförbundets Västra Lapplands distrikt avvecklades så sent som på 1990-talet och slogs ihop med Lapplandsdistriktet. Temanumren gör entre Under 1960-talet var det viltvården i sina olika former som det skrevs överlägset mest om i tidningarna Jägaren och Metsästäjä, men mot slutet av decenniet gjorde också andra teman och temanummer entré på scenen. Varje år var aprilnumret ett utpräglat temanummer för viltvård. Andra teman kunde vara inledningen på jaktsäsong- Under 1960-talet var det viltvården som det skrevs överlägset mest om i tidningarna. en, inledningen på hjortdjurssäsongen, vintersäsongen, sommarsäsongen och så vidare. Också olika artikelserier kom igång liksom spalter för markägare och ungdomar. Företrädarna för viltforskningen fick även de en egen spalt. Nyheter från olika hörn av landet, intervjuer och referat satte extra piff på anrättningen. Centralorganisationen hade en egen avdelning med information om egna ärenden. Även bildernas format blev föremål för uppmärksamhet och det blev klart vanligare med en tilläggsfärg. Tidningarna gick dock i svartvitt under hela detta årtionde. 1968 förkortades namnet Suomen Metsästäjä till Metsästäjä. l Källor: Juha K. Kairikko: Seitsemän vuosikymmentä metsästykselle, Hangon kirjapaino, Hanko 1991. Suomen Metsästäjä och Jägaren 1960­1969. Teppo Lampios bildkavalkader är typiska för tidningen under 1960-talet. I kommande nummer av tidningen ska vi berätta mera om Jägaren och Metsästäjä. I nummer 4 ska vi berätta om tidningens utveckling från 60-talet till 90-talet och i nummer 5 går vi vidare till nutid och fortsätter ett stycke in i framtiden. I medlet av 1950-talet illustrerades tidningens första sida av den kända tecknaren Aarno Liuksiala. Av honom gjorda teckningar publicerades också på andra sidor i tidningen och hans mest kända tecknade figur Pöllinen äventyrade vid sidan av Metsälehti även i Jägaren. I de tecknade serierna var syftet att via de dumheter Pöllinen gjorde peka Ilmoituskanta poikkesi jonkin verran nykyisestä. Kahvia mainosti Paula-tyttö, tupakkaa tuolle ajalle huomattavan vähäpukeinen tyttö, päänsärkylääkettä synkkä mies ja aseita kaupattiin osamaksusopimuksella. Mainokset olivat selkeästi kohderyhmälle suunnattuja. på varnande exempel och styra jägarna till korrekta jägarseder. 28 l Jägaren l 3 l 2011
• Nyhetsmagasinet Inga skäl till oro för sorkechinokockos i Finland n - Det är fullt möjligt att sorkens echinokockos når Finland redan inom den närmaste framtiden, uppger enhetschef Antti Oksanen på Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Smittan kan nå vårt land t.ex. med vilda värddjur som räv och mårdhund från Estland eller t.ex. från Centraleuropa med hundar vars ägare kringgått den obligatoriska parasitkuren för medföljande sällskapsdjur. I Sverige sköts i december 2010 och i mars 2011 två rävar som konstaterades bära på sorkens echinokocker. Bägge rävarna sköts vid samma åtel i Uddevallatrakten i västra Sverige. Smittokällan är inte klarlagd, men närmast till hands ligger att smittan har kommit med någon turists hund. I slutet av april 2011 påträffades i Sverige en tredje smittad räv i Katrineholm flera hundra kilometer från Uddevalla. Under det senaste halvåret har man i Sverige undersökt över 1700 rävar. Några andra smittade djur har inte påträffats tidigare. Tidigare verkade det som om de svenska fallen var lokalt begränsade epidemier. Det senaste smittofallet förändrade emellertid situationen. Det visar att parasiten 30 l Jägaren l 3 l 2011 är vida spridd i södra Sverige, även om den är väldigt sällsynt. I Uddevallaregionen hann man börja förbereda en aktiv spridning av beten preparerade med läkemedel i terrängen, men eftersom sådana inte har någon smittoförebyggande effekt verkar det nu som om projektet skulle ställas in. Echinokockerna är små bandmaskar som hör till släktet Echinococcus. Till deras livscykel hör ett rovdjur som huvudvärd (i regel ett hunddjur) och en mellanvärd som är ett växtätande däggdjur som utgör föda för huvudvärden. Det förekommer echinokocker nästan över allt i världen, med varierande täthet. I vårt land har vi hittills enbart påträffat älgens echinokock, som utnyttjar ett hjortdjur som mellanvärd. Som mellanvärdar för sorkens echinokock fungerar gnagare, vanligen sorkar, och smittan kan hos människan ge upphov till symptom som är mycket allvarligare än de av älgens echinokock orsakade symptomen. Rovdjur, som t.ex. räven, fungerar som huvudvärd för sorkens echinokock. Som mellanvärd för sorkechinokocken fungerar igen gnagare, vanligen sorkar. hund regelbundet. Det är särskilt viktigt att avmaska sådana hundar som kan tänkas äta sorkar, i synnerhet förstås i trakter där det förekommer sorkechinokocker. Det är inte heller någon god idé att mata hundar med råa inälvor av älg, i synnerhet inte lunga. Lungorna på fällda älgar ska grävas ner eller förstöras på något annat sätt så att inte vargar eller rävar kommer åt dem. Det har inte påvisats något samband mellan echinokocksmitta hos människor och bärplockning eller bärkonsumtion. Varningarna för sådant har minskat också i Centraleuropa efter hand som de epidemiologiska kunskaperna har vuxit. Echinokocksmittan är i allmänhet fullkomligt symptomfri hos en huvudvärd. Hos en människa som blivit smittad kan parasiten däremot orsaka allvarliga symptom. Både älgens och sorkens echinokockos orsakar hos människan blåsor, den förstnämnda främst i lungorna och den sistnämnda i levern. Sorkens echinokock är svårare att sköta eftersom den orsakar små blåsor (som är svåra att operera bort) och avstöter levervävnad. Numera går sjukdomen dock att sköta med medicinering. Mikaela Carlsson Jari Niskanen För mera information: lanvärd (om än en dålig sådan) om hon råkat svälja parasitägg. Antti Oksanen rekommenderar därför hundägare att avmaska sin Kontakta forskningsenhetschef Antti Oksanen på Evira, forskningsenheten för produktionsdjur och vilt, tfn 044-561 64 91 / förnamn.efternamn@evira.fi. Förvaltningsplanen för skogshönsfåglar har sänts på remiss n Förvaltningsplanen för skogshönsfåglar har framskridit till remisskedet. I maj-juni sänder jord-och skogsbruksministeriet ut utkastet på remiss. Planen kan då erhållas på ministeriets webbsajt på adressen www.mmm.fi. Jord- och skogsbruksministeriet inledde utarbetandet av förvaltningsplanen för skogshönsfåglar 2009. Ansvaret för beredningen av planen gavs åt Forststyrelsen. Beredningen styrdes av en styrningsgrupp som var sammansatt av olika aktörer inom den offentliga viltkoncernen och representanter för miljöministeriet. I förvaltningsplanen föreslås bl.a. viktiga åtgärder för skötseln av skogshönsfåglarnas livsmiljöer och utveckling av regleringen av jakten. Viktigt avmaska hunden Smittan sprider sig till mellanvärdarna genom ägg som följer med huvudvärdens avföring. Också människan kan fungera som mel-
• Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. - leveranstid 1-2 veckor - nästan 100.000 produkter - lagersituationen på nätsidorna - per post i hela Finland Caldwell XLA låg bipod EGW Tikka picatiny skena Tikka T-3, 595,695 Caldwell 7 Rest skjutstöd PRODUKTNR 912431 50 PRODUKTNR 770459 70 PRODUKTNR 496850 69 Bushnell Kollimator 22-50 kal & hagelkalibrar PRODUKTNR 636671 Hornady GS-1500 Digtila krutvåg PRODUKTNR 438260 Barnes Tipped TAC-TX .308 Storviltkula PRODUKTNR 518719 69 60 70 telefon vardagar 12-17 09-5122 933 ASE ja KONE www.midwaysuomi.com Aninkaistenkatu 16 - Aninkaisgatan 16 20100 TURKU / ÅBO Puh./Tel. (02) 239 0930 Avoinna/Öppet: Arkisin-Vardagar 10-17 Lauantaisin-Lördagar 10-14 NY ADRESS! ASE ja KONE Aninkaisgatan 16 20100 ÅBO Tel. (02) 239 0930 Öppet: Vardagar 10-17 Lördagar 10-14 Kemiön Metsästyspuoti Kroggränd - Kapakkakuja 9 25700 Kimito - Kemiö Tel./Puh. (02) 423 804 Öppet-Auki Vardagar -Arkisin 12-18 www.asejaera.fi Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, V jl Vapensmedsservice, d i Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.
• Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Det är svårt att tolka minskningen av rådjurens spårtäthet under de senaste två årens inventeringar. Har stammen verkligen kollapsat eller beror de få spåren bara på det tjocka snötäcket. Snöspår på vilttrianglarna vintern 2011 De svåra snöförhållandena under vintern 2010 minskade drastiskt antalet snöspårinventeringar på vilttrianglar. Senaste vintern började också tidigt med rikliga snöfall, och man befarade att den låga inventeringsnivån från föregående vinter skulle upprepas. Till en början såg situationen alarmerande ut, men mot slutet av inventeringsperioden fick forskningen fler inventeringsresultat än under de senaste vintrarna. l Vinterns snöspårinventeringar genomfördes i slutet av säsongen. I januari inventerades bara 33 trianglar och hälften av inventeringarna genomfördes i mars, delvis ännu mot slutet av månaden. Totalt inventerades 577 vilttrianglar, och ungefär 2 350 personer deltog i arbetet. I genomsnitt deltog 4,1 personer i inventeringen av en triangel, men antalet varierade ganska mycket. Som mest arbetade upp till 15 personer på en triangel. Vintern 2011 var snörik i hela landet. I 32 l Jägaren l 3 l 2011 sydligaste Finland mättes nästan 60 cm höga drivor vid tidpunkten för inventeringen. Mest snö fanns i östra Finland, i genomsnitt nästan 80 cm. Den mjuka snön försvårar såväl inventerarnas som däggdjurens förflyttningar. Tolkningen av resultaten är problematisk för vissa arter, eftersom man inte vet hur snön påverkar deras rörelser. Antagligen påverkas hjortdjuren mest, men man påträffade väldigt lite vargspår, enligt vår åsikt mindre än man kunde förvänta sig av en minskad population. I bifogad tabell har vi samlat spårindex av de rikligaste arterna enligt viltcentralens regioner (de tidigare jaktvårdsdistrikten). För fem arter presenterar vi noggrannare resultat med 50x50 km rutor. Skogsharen Högsta spårindex på skogshare (41,6) fanns i Norra Savolax. Det lägsta indexet Skogsharens, rävens, älgens, vitsvansviltets och rådjurets spårindex (spår/10 km/ dygn) inom 50 x 50 kilometers rutor vintern 2011. På de små kartorna visas de betydande ändringarna jämfört med föregående vinter.
• Har rådjursstammen verkligen kollapsat eller är den låga spårtätheten snarare en följd av snöförhållanden? hade Lappland (8,8). Skogsharens spårtäthet hade ökat betydligt sedan föregående år inom åtta regioner men någon kraftig nedgång kunde inte konstateras någonstans. vid en granskning av skogsharens spårtäthet per ruta hade den ökat i 54 rutor och minskat i endast 16 rutor. Spårtäthetens tillväxt har sin tyngdpunkt i västra Finland. Även om det verkar som om skogshararna blivit fler sedan ifjol har populationen i ett långt tidsintervall minskat i nästan hela landet, ställvis t.o.m. skarpt. Populationen av skogshare i Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands regioner har gått bara obetydligt om alls tillbaka. Norra Savolax är fortfarande den bästa regionen för skogshare, men också där har den minskat med en tredjedel på två decennier. bara i Kust-Österbotten. I flera regioner observerades nu de lägsta spårtätheterna i triangelinventeringens historia. Egentliga Finland är rävens starkaste område. Även där har de årliga variationerna varit stora, men någon negativ trend finns inte. hållandena skulle påverka artens spårtäthet. Vitsvansviltet har ökat bara inom fem regioner. Effekten av de två senaste snörika vintrarna syns inte särskilt avvikande i regionernas värden. Visserligen har vitsvansviltets spårtätheter minskat under de senaste åren, men vintrarna 2010 och 2011 skiljer sig inte tydligt. Den största tillbakagången har skett redan tidigare, och vitsvansviltets kraftiga populationsökning ser ut att ha upphört. Egentliga Finland är fortfarande artens starkaste område, men även där har spårtätheten halverats på tre år. Spårtätheten per ruta har minskat i 23 rutor från förra året och ökat bara i sju. Älgen Eftersom älgens populationsutveckling regleras genom jakt, verkar det inte finnas några tydliga naturliga orsaker till de årliga fluktuationerna. Det finns fortfarande en årlig variation i spårtätheterna där källorna är dåligt kända. Älgens spårtäthet minskade avsevärt i Nyland och i Egentliga Finland, i båda regionerna mer än 50 % av föregående vinters resultat. På andra håll var förändringarna små. Spårtätheten per ruta hade ökat i 27 och minskat i 45 rutor. På kartan syns en tydlig minskning av spårtätheten i sydvästra Finland, men också i nordligaste Lappland har spårtätheten minskat. Denna förändring döljs av hela Lapplands resultat, som visar en liten ökning från förra året. Det är en allmän uppfattning att ett tjockt snötäcke påverkar älgens rörelser, men det syns inte tydligt på artens spårtäthet under de senaste två stränga och snörika vintrarna. Rådjur Under triangelinventeringens historia har rådjur påträffats inom alla av viltcentralens regioner. Nu observerades rådjursspår bara inom sex regioner, och i samtliga hade spårtätheten minskat från föregående år. Rådjuret drabbas förmodligen allra hårdast av ett tjockt snötäcke. Vintern 2010/2011 hade hela landet över en halv meter snö redan från julen. Rådjurens situation syntes tydligt eftersom de bl.a. flockades vid fåglarnas utfodringsplatser. I allmänhet går rådjuren längs stigar som de trampat upp i snön. Trots den stränga snörika vintern påträffades rådjur i år igen på vilttrianglar i trakterna kring Kemijärvi, även om arten saknades i stora delar av Mellersta Finland. Rådjuret ökade i fem rutor och visade en minskning i sex gånger flera rutor. För närvarande vet man inte om stammen faktiskt kollapsat eller om den låga spårtätheten snarare är en följd av snöförhållandena. Som mest har över 700 rådjursspår påträffats. Det var vid vilttriangelinventeringen 2004 mot att det vintern 2011 observerades bara 100. l Räven Tätaste rävpopulationerna finns väldigt tydligt i landets sydvästra del. Spårtätheten har ökat inom fem regioner jämfört med senaste år och den minskade märkbart bara i Norra Tavastland och i Egentliga Finland. Ökningen från föregående år är något betonad till västra Finland, och snarare kan en ökning än en tillbakagång ses per ruta. Nedgången är koncentrerad till östra Finland. Även om räven ser ut att ha ökat från förra året, är den långsiktiga trenden negativ i så många som tio av viltcentralers regioner, medan en tydlig ökning syns Spårindex (spår/10 km/dygn Skogshare Fälthare Ekorre Räv Mårdhund Hermelin Vessla Mink Mård Järv Utter Lodjur Vitsvanshjort Älg Skogsren Rådjur Fåglar/10 km Tjäder Orre Järpe Ripa EH 15,1 2,7 1,4 4,6 1,3 0,1 0,3 0,1 1,5 ­ 0,2 1,5 7,6 4,3 ­ ­ 0,4 3,5 0,8 ­ ++ ­­ ­ ± ++ ­­ ± ++ + ES 16,9 0,5 1,8 2,8 0,3 0,5 0,4 0,1 1,7 ­ ­ ­ 0,2 ++ 0,8 ++ 0,1 ­ 5,2 ­ 0,1 ++ ++ ++ + ++ ± ++ ­­ ­ KA 12,5 ­ 3,7 2,1 ­ 1,0 0,5 0,2 0,6 0,1 ­ ­ 0,1 + 0,5 ++ ­ ± 2,6 ­ ++ ­ ++ 0,7 + 6,8 ++ 0,9 1,1 ± ++ ± ++ ++ ++ ++ ­­ ± ++ ­ KS 23,8 0,3 3,3 2,9 0,1 0,4 0,5 0,0 1,6 ­ 0,5 1,0 0,0 5,4 0,0 0,1 0,6 6,4 1,5 ­ Vitsvansviltet Det är tungt även för vitsvansviltet att pulsa i djup snö, så man förmodade att snöför- + ++ ++ ± ++ ++ ++ ­­ ++ ± ++ ­­ ++ ­­ ­­ KY 23,7 0,4 1,5 3,9 0,2 0,1 0,3 0,0 1,5 ­ 0,2 0,6 ­ 5,8 ­ 0,1 ± ­­ + ­ ± ­ + + ­­ LA 8,8 ­ 2,7 3,5 0,1 1,4 0,3 0,1 1,3 ­ ­ 0,2 ++ 0,3 ­ + 2,7 ­ + 0,0 OU ++ 19,1 0,9 ++ 3,0 ++ 2,2 ± 0,1 ++ 1,2 ++ 0,7 ++ 0,2 ++ 0,7 ­ ++ 0,0 ++ 0,4 ­ + 3,7 0,0 ­ ­ 0,7 6,5 1,2 1,9 ++ ++ ++ ± ++ ++ ++ + ± PO 15,3 1,3 2,8 4,1 0,0 0,3 0,4 0,0 1,2 0,1 ­ ­ 0,2 ++ 0,0 0,0 ­ 3,5 ­ ­ 0,8 0,5 ± ++ ++ ++ 0,6 9,6 0,6 1,8 ++ ­ ++ ++ ± ++ ± ­­ ++ ­­ + ­­ ­­ ­­ ± ­­ ± ++ ++ ± PH 27,1 0,6 1,8 4,2 0,2 0,1 0,4 0,0 1,9 ­ 0,1 0,6 2,1 6,0 ­ ­ 0,7 3,2 1,6 ­ + ­­ ­­ ­ ++ ­­ ­ ­­ ++ PK 17,2 0,2 1,0 1,0 0,0 0,5 0,5 0,3 1,0 0,3 ­ ­ 0,2 ­ ­ 0,8 ­­ ­ ± 4,7 ­ ­ ++ 0,5 ++ 6,8 ++ 1,6 0,2 ± ± ++ ± ­­ ± ­ ± + + ++ ­­ ± PS 41,6 0,8 3,6 1,5 0,1 1,0 0,5 0,2 1,0 ­ 0,1 0,8 ­ 5,0 ­ 0,0 0,2 5,2 1,4 0,7 ++ ++ ++ ++ ­­ ++ + ± ++ RP 30,6 0,4 6,6 10,9 1,4 1,4 0,1 0,0 1,5 ­ ­ ­ 0,0 ± 0,1 0,4 ± 4,4 ­ ­­ ­ ­ ++ ++ ++ 0,2 2,1 0,5 ­ ++ ­­ ++ ++ ± SA 17,3 4,2 5,0 7,4 0,5 0,3 ­ ­ 0,2 ­­ ­ ++ 1,1 ­ 0,1 0,4 4,2 ± 6,0 ­ 0,3 0,6 2,5 0,6 0,2 ++ ++ ++ ++ ++ ­­ ++ ++ ­­ ± ­­ + ­­ ++ ± ++ ++ UU 15,2 4,0 3,6 5,6 2,6 0,2 0,1 ­ 0,4 ­ 0,0 1,1 7,6 4,3 ­ 0,1 0,5 7,8 0,6 ­ ± ­­ ± ­­ ++ ­­ ­­ VS 8,0 3,9 0,8 18,7 0,7 0,2 0,3 ­ ­ ­ 0,2 ­ ­ ­ 0,1 ++ 0,7 ++ 13,9 ­ ­ 2,2 ­ ­ ­ 0,0 ­­ ++ ++ 0,4 2,0 0,9 ­ ­ ­­ ­­ + ++ ­­ ± ­­ ­­ ± ­ ­­ ± 0,5 ++ 3,9 ++ 1,0 ­ ++ ++ ++ ± ++ 0,5 ± 4,6 ++ 1,7 ­ ­ ­ 0,6 ++ ± 1,0 ­ ­ ++ 0,3 ­ 2,0 ++ ± ± ++ ­ ± ­ ± Spårindex på de talrikaste däggdjuren (korsade spår/10 km/dygn) och antal fåglar man sett/10 km per region under vilttriangelinventeringen vintern 2011. Förändringar från året innan uttryckt med + och ­ -symboler (± ändring <15 %, + och ­ ändring 15­30 %, ++ och ­ ­ ändring >30 %). Förkortningar av Finlands viltcentrals regioner: EH = Södra Tavastland, ES = Södra Savolax, KS = Mellersta Finland, KA = Kajanaland, KY = Sydöstra Finland, LA = Lappland, OU = Uleåborg, PO = Österbotten, PH = Norra Tavastland, PK = Norra Karelen, PS = Norra Savolax, RP = Kust-Österbotten, SA = Satakunda, UU = Nyland, VS = Mellersta Finland. Jägaren l 3 l 2011 l 33
• forest Överlägset bästa pris och kvalitet hos Erätukku Det populära och förmånliga Foreststället till många ändamål Det populära JahtiJakt Foreststället är ett förmånligt vildmarksställ för den varma årstiden med mångsidig användning, till exempel jakt, fiske, vandring och bärplockning. Stället finns i flera färger och det finns även damoch barnstorlekar. Nu finns den efterlängtade nya färgen Reed Camo. Beställ ditt exemplar! Trots sina mångsidiga egenskaper är Foreststället osannolikt förmånligt. Välj din färg och beställ. Beställ stället www www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18) med kupongen per post
• Modeller för herrar, damer och barn Flera färger: grön, brun, camo och vasscamo 2 Löstagbar och justerbar huva Löstagbar älgflugehuva Tåligt TeflonWax-behandlat tyg Stöter bort smuts och vatten Jacka med fyra yttre fickor med lock och två innerfickor med dragkedja forest · Ställförvarmväderlek · Mycketgodventilation · Tåligtochvattenavvisandetyg · Flerafärger · Egnamodellerfördamochbarn 1 ta läng mo efter Den eDv-Ca gåsjakt. en re u och färg d - a De ny Behagligt nätfoder Jacka med justerbar fåll och midja Ärmmuddar kan dras åt Byxor med resår i midja Byxor med bakficka, sidofickor och benfickor Byxben kan dras åt nertill Fickor Huva Älgflugehuva 10 vattentät, löstagbar löstagbar or el-, utom jöfåg lerar ker och till s f amou tubbå s ärkt teN k Nyhe gt väl på ssar utm lskåe a li deNt stället p empel fåg . vass ör till ex kt! i re åf ocks eställ di re. b da Vattentät Vindtät Andas Färgalternativ: grön brun camo reed camo (vasscamo) Forest-ställens färgalternativ är grön, brun, camo och vasscamo. Herrmodellen finns i alla färger. Lady-modellen med perfekt passform för damer finns i grönt och brunt. Barnstället finns i grönt och med camomönster. Välj din favorit och beställ! 1 2 8990 7990 9990 8990 +leveranskostnader Forest-ställ Grön, brun Forest-ställ Junior Grön Forest-ställ Camo, Reed camo Forest-ställ Junior camo Mycket mångsidig JahtiJakt Forest är ett mycket förmånligt ställ för varm väderlek med många användningsområden, till exempel jakt, fiske, vandring och bärplockning. Flera färger, även dam- och barnmodeller. Tåligt, smutsoch vattenavvisande Det starka TeflonWax-behandlade materialet är smuts- och vattenavvisande och är tåligt mot nötning. Ställets nätfoder känns behagligt luftigt mot huden. Beställ stället www www.eratukku.fi Ange produktens namn och produktkod vid beställning: puh. 020 747 7000* (ma-pe 8-18) Med kupongen per post Forest JJ2105J757 grön, lady JJ2105J858 brun, lady JJ2103E757 grön JJ2106J757 grön, junior JJ2103E858 brun JJ2102F75C camo, junior JJ2101C75C camo JJ2101P21C reed camo *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• Fiske Bästa klädseln för fiske! Testa de helt nya JahtiJakt fiskekläderna som designats för finländska förhållanden Kläder och utrustning måste fungera hundraprocentigt såväl vid laxrodd, på fjällbäcken som på öppna fjärdar. Toppegenskaperna hos JahtiJakts fiskeställ säkerställer varma och behagliga fisketurer - i vilket väder som helst. Klicka och bekanta dig! eratukku.fi/kalastus Justerbar och vattentät AIR-TEX membranhuva med formbar skärm Löstagbar mygg- och älgflugehuva Fästpunkt i nacken för t.ex. håv Nätskyddad ventilation under armarna Gott om fickor Behagligt nätfoder som transporterar bort fukt bra Ärmslut med neoprenmuddar och kardborrejustering Byxor med löstagbara hängslen JahtiJakt fiskeställ JahtiJakts fiskeställ säkerställer varma och behagliga fisketurer - i vilket väder som helst. Membranet är laminerat direkt mot yttertyget vilket gör stället lättare och hållbarare. Ställets alla detaljer är designade för fisketurer. Till exempel ökar den nätskyddade ventilationen under armarna komforten och neoprenmuddarna i ärmsluten säkerställer komforten även i dåligt väder. Bekanta dig med egenskaperna och beställ ditt eget ställ direkt! 4 skydd och funktion Ställets AIR-TEX-membran och vattentätt tejpade sömmar garanterar vattentäthet och ventilation under alla förhållanden. köpe t förmånspaket på ukku fr ån er ät endast - förmånspaketet Hela 0 euro 169 Fiskeställ JJ01B6K757 Fiskeställ + Förmånspaket 90 +leveranskostnader Värde 49,70 Microflee- Handskar Värde 9,90 ce mellanställ Värde 29,90 Ange produktens namn och produktkod vid beställning: Fleeceluva Värde 9,90 Tillgängligt vecka 23.. Beställ stället www www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18) med kupongen per post
• nY HE Hossa fiskeställ Det nya Hossa fiskestället är elegant och funktionellt för allt slags fiske. Ställets material är noga utvalda och testade. Vind- och vattentät justerbar huva T2 1 01 skyddar mot väder Stället har fullständigt vind- och vattentätt AIR-TEX-membran som andas väl. Membranet är laminerat direkt mot yttertyget vilket gör stället lätt och hållbart. Den vind- och vattentäta huvan ger ytterligare skydd och de separata neoprenmuddarna garanterar komforten under alla förhållanden. Fästpunkt i nacken för t.ex. håv Dragkedjeförsedd, nätskyddad ventilation under armarna Gott om fickor (10 st). Stora överfickor för t.ex. betesaskar. Spöhållare för byte av bete Resår i jackans nederkant och separat åtdragningsmöjlighet egenskaperna genomtänkta för fiske Stället är skuret så att stället erbjuder god rörlighet vid aktivt fiske och vid till exempel nätfångst. Stället har funktionella fickor designade för fiskarens behov. Bekanta dig med utrustningsdetaljerna i toppklass och beställ ditt eget ställ direkt! 129 Hossa fiskeställ JJ118P181 Hossa fiskeställ 90 Kardborreåtdragning i ärmslut och byxben, bälteshällor i midjan +leveranskostnader Ange produktens namn och produktkod vid beställning: kapsa fiskejacka Den nya Kapsa fiskejackan är utrustning för den krävande fiskaren. Den lätta, enkla och väldigt funktionella jackan är lätt att ta med på alla fisketurer Veden- ja tuulenpitävä huppu Kevyt pieneen tilaan pakattava 2,5-layerrakenne, toimiva leikkaus EVA-foam perhojen kuivatusta varten Haavin kiinnityspiste niskaosassa, takin etupuolella kiinnityspisteet pientavaroille, esim. siimaleikkurille Tuuletusaukot hihoissa Vedenpitävät vetoketjut Vapapidike vieheenvaihtoa varten Kiristysmahdollisuus helmassa ja hihansuissa tar lite utrymme hoppackad Jackan har högkvalitativt AIR-TEX2-membran som ger fullständig vatten- och vindtäthet samt mycket god ventilation. Yttertyget, membranet och ett skydd som tryckts på membranet formar ett skyddande 2,5-layer-lager som gör jackan mycket lätt och ovanligt enkel att packa i litet utrymme. Jackan är lätt att bära med sig även på långa vandringar. Jackan har gott om detaljer nödvändiga för fiskaren, bl.a. fästpunkt för håv, spöhållare, fästpunkter för smågrejor, särskilda neoprenmuddar i ärmsluten samt EVA-foam för torkning av flugor. Beställ din jacka direkt! Ange produktens namn och produktkod vid beställning: Kapsa fiskejacka JJ0206P858 99 Kapsa fiskejacka +leveranskostnader nY 90 HE T2 1 01 *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• Nu är det tid att prova något nytt! Helt nya jaktupplevelser med bågvapen 65 LBS Pro Compoundbåge JahtiJakt 65 LBS PRO är ett verkligt kraftigt verktyg för jägaren. Kraften på upp till 65 lbs räcker även för jakt på storvilt. Bågens draglängd och styrka kan justeras efter skytten. Erätukkus förmånspaket innehåller all utrustning som behövs för användning av bågen. Med detta kvalitetsvapen kan du på ett smidigt sätt komma igång med bågträning och -jakt. · Föralltvilt · Justerbarstyrka · Snabbavfyrning · · · · · · Magnesiumstock Styrka 45-65 lbs Skyttens längd 170.200 cm Bågens vikt 1,9 kg Utgångshastighet 82 m/s Vapnets längd 90 cm köpe t förmånspaket på ukku fr ån er ät endast JahtiJakt Premium 4-pin sikte, Värde 79,90 JahtiJakt Hunting pilhylla, Värde 19,90 Allen-nocklägen, Värde 3,00 Allen releasersnöre, Värde 3,00 Allen handledsrem, Värde 6,00 Allen bakre sikte för sträng, Värde 6,90 Kolfiberpilar, 12 st (Camo), Värde 89,90 Releaser, Värde 15,00 Gäller ej slitdelar (t.ex. strängar och vajrar) Garanti 3 år Värde 223,60 289 +leveranskostnader 65 LBS Pro Compoundbåge+ Förmånspaket 65 LBS Pro Compoundbåge JJ9307GX03 40 LBS Recurvebåge JahtiJakt 40 LBS är en fullblodsvapen för jakt. Stockens utsökta formgivning och siktet som ingår i bågpaketet gör det möjligt att reagera snabbt vid skott på vilt. Den till sin konstruktion enkla recurvebågen är ett enkelt val för den som börjar med bågskytte. Eftersom det är klart mera krävande att jaga med recurvebåge jämfört med compoundbåge erbjuder det verkliga utmaningar även för den som kommit längre. · · · · · · Magnesiumstock Styrka 40 lbs Skyttens längd 170.190 cm Bågens vikt 1,52 kg Utgångshastighet 47 m/s Vapnets längd 152 cm Klicka och bekanta dig! eratukku.fi/metsastys 14990 +leveranskostnader 40 LBS Recurvebåge + Förmånspaket Vändbar skytteväst tåligt och smutsavvisande tEFLOn-behandlat bomullpolyestermaterial som andas. Gott om funktionella fickor. skytteväst köpe t förmånspaket på ukku ät endast fr ån er 2-pin sikte Värde 9,00 Nocklägen Värde 3,00 Fingerskydd Värde 5,00 Aluminiumpilar 6 kpl Värde 23,90 40 LBS Recurvebåge JJ9309GX03 Värde 40,90 JJ0603K753 orange/grön 5490 +leveranskostnader Beställ stället www www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18) med kupongen per post
• Ordna utrustningen Erätukku har ett brett sortiment av utrustning och tillbehör till vettiga priser BOre sIGHt-kOLLImatOr Med hjälp av JahtiJakts Bore Sight-kollimator kan du själv rikta in din kikare snabbt, enkelt och exakt. Direkt från pipans centrum projicerar anordningen en laserpunkt på väggen som det är lätt att rikta kikarens riktpunkt mot. Kollimatorn passar för alla kalibrer 0.22-0.50 för såväl gevär som pistoler, med hjälp av kollimatorn kan du rikta in även andra sikten än kikarsikten. Förpackningen innehåller batterier och tillbehör. Se hela sortimentet www.eratukku.fi BORE SIGHT-KOLLIMATOR JJ94120KX04 6990 +leveranskostnader 5v OtsO 5 prO Vapenskåp för ca 5 vapen, uppfyller vapenlagens krav. Kraftigt kamlås. rejäl pansardörr. inbrottssäkert gångjärnssystem. Vapenskåpet har rymliga dörrfack. Vapenskåpet har förankringshål i både botten och bakre vägg. Vadderade vapenställ och inredning. Plats för såväl pistoler som långa vapen. 5 års inbrottsgaranti Mått: h 1380 x b 350 x d 300 mm Vikt: tom 45 kg, med vapen ca 80 kg Kamlås, 2 nycklar Färg: grå Otso 5 Pro Vapenfodral av aluminium Vapenfodral för vapen som transporteras vikta eller i delar. Storlek 97 x 25 x 22 cm. Vapenfodral av aluminium Vapenfodral för vapen som transporteras vikta eller i delar. Storlek 125 x 25 x 11 cm. Vapenfodral av aluminium JJ8807L101 2990 +leveranskostnader Vapenfodral av aluminium JJ8806L101 3990 +leveranskostnader OTSO5PRO 229 +leveranskostnader Beställningskupong p jag vill beställa Ja, Beställ alla produkter du vill ha samtidigt med denna kupong. Erätukku betalar portot för beställningskupongen. Beställningar även per telefon 020 747 7000* (må-fr 8-18) och i vår webbutik www.eratukku.fi Expeditionskostnad läggs till beställningssumman. längd cm vikt kg midjeomfång Erätukku betalar portot Produkternas beställningsnummer finns i anslutning till priset i annonsen. Ställ. Anteckna alltid längd, vikt och midjeomfång för den som ska ha stället Pris antal Beställningsnummer Produktnamn cm Erätukku Kod 5013247 Övriga produkter. ( Beställningsnummer tuotenimi 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Määrä Hinta Beställarens namn Postnummer och -ort E-post adress Jägaren 3/2011 telefonnummer Beställarens underskrift vårdnadshavarens underskrift för personer under 18 år ir i: ekt: Besa l d Tilatählet .eratukku.fi www 18 a-p 8-18 (må-fr e 87 7000* (m h n. 020 74 u ptf o la st gen ngrilp e kupope pos upon med ktits www )) Jag ansluter mig samtidigt kostnadsfritt till Erätukku-klubben och får de senaste erbjudandena direkt i min e-post. (anteckna din e-postadress) *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• Text och foto: Erkki Kauppi Det finns en lång rad med banpatroner av olika märken i handeln. Banvapen och patroner Skjutbanesäsongen står för dörren och äntligen kommer vi i gång med tränandet. När den här tidningen utkommer har också tävlingssäsongen börjat. Vi vanliga jägare ska komma ihåg vad jaktlagen stadgar: att viltet inte får vållas onödigt lidande. Det fixar man genom att hålla hög nivå på sin skjutskicklighet, vilket i sin tur kräver träning, träning. pipa är ingen dålig start på banskyttet. Veteranerna Tikka Sport och Sakos älgbanegevär, Target och TRG 22, är exempel på utpräglade tävlingsvapen. I dagsläget finns det på marknaden utöver Sako TRG den billigare Tikka T3 Sporter, som är formgiven enkom för tävlingsskytte. Motsvarande utländska modeller breddar förstås urvalet. Dessutom passar ett banvapen ofta bättre än en traditionell älgstudsare för vaktjakt på hjort, rådjur och smårovdjur. utmärkt bara för en viss tävlingsgren. Tävlingsgevär saknar remöglor och automatisk säkring. På viltstigstävlingar kan man ibland få syn på de mest märkvärdiga hembyggen eller vapensmedsfixade arrangemang. För studsarskytte laddar Lapua kalibrerna 222 Rem och 223 Rem med en helmantlad 3,6 grams kula. Den är lämplig för både fågeljakter och papptjädrar. Dessutom laddar Lapua sin 223a med en fem grams Scenarkula. Den här kulan är emellertid så lång att den inte stabiliserar sig i en normal 12 tums stigning på räfflingen. Sako laddar bägge kalibrerna med en 3,2 grams helmantlad och en med blyspets. Dessutom finns det för tävlingsskytte en patron laddad med Sierras 3,4 grams precisionskula. Speciellt för studsarskyttar säljs den helmantlade kulan i en Range-ask om hundra stycken till ett förmånligt pris. Sako har i år utökat programmet med en 223 Rem patron laddad med 4,5 grams hålspetskula. Den är avsedd för nyare vapen med åtta tums stigning på räfflingen. M l Majoriteten av jägarna använder sitt jaktvapen inte bara på jakt utan också för övningsskytte och tävlingsskytte i lagom skala. På så vis blir vapenhanteringen säkrare samtidigt som skjutskickligheten ökar. Jaktgeväret passar som det går och står för både övning och tävlingar på föreningsnivå. Ett hagelgevär med utbytbara choketuber täcker utan besvär in alla de olika behoven. Det är bara att skruva i en lämplig tub för den aktuella jakten eller lerduvorna. De som ägnar mera tid åt tävlingsskytte brukar skaffa sig ett egentligt banvapen, men ett jaktgevär med tung 40 l Jägaren l 3 l 2011 Brokigt urval kalibrer Den klart vanligaste kalibern på älgskytte är 308 Win. De flesta skyttar använder samma vapen också som studsare. I någon mån används även gevär i kalibrerna 6,5x47 Lapua, 6,5x55 SE, 7mm-08 Rem och 260 Rem. Även kalibern 7,62x39 är med dispens i regelboken godkänd för tävlingsbruk. Till de här kalibrerna finns det lätta bankulor och tack vare den lindrigare rekylen är de ofta lämpligare som universalvapen än 308 Win. Om det enbart handlar om tävling med studsare så är kalibern 222 Rem alla gånger ett utmärkt alternativ. Hagelgevär för banskytte tillverkas för olika grenar, ofta efter skyttens personliga mått. På grund av choken och kolvens utförande passar sådana Också älgstudsaren kräver övning För den som övar älgskytte finns det för de flesta kalibrer enbart jaktpatroner i handeln. I synnerhet för de grövre kalibrernas del tär den hårda rekylen och patronernas pris på träningslusten. Men den som inga andra vapen har får gilla läget och öva med sin bössa. Ingen är ju född till mästerskytt. I de vanligaste kalibrerna - 5x55 SE, 308 Win, 7,62x53R, De flesta tävlingsskyttar laddar sina patroner själva och återanvänder hylsorna flera gånger om
• Patron Sako Range Sako S-Range Lapua Norma Jaktm. S&B Barnaul Wolf Angiven kulvikt g 8,0 6,6 8,0 9,7 9,55 9,4 9,7 Vägd kulvikt g 8,02 6,63 7,98 9,74 9,56 9,45 9,85 Kulans Ø mm 7,84 7,85 7,85 7,85 7,82 7,84 7,82 Tabell Vo m/s 900 950 895 810 856 838 853 Uppmätt Vo m/s 882 953 875 822 845 826 836 Patron Sako Range Sako S-Range Lapua Norma Jaktm. S&B Barnaul Wolf Parti 220210 090710 121 ZARIN C10S27 456-7 2009-06 NJ-018-05 Tryck bar 2998 2827 2936 3230 3129 3333 3358 Tryckspridning 82 55 64 135 65 274 199 Hastigh Vo m/s 882 953 875 822 845 826 836 Spridning medeltal 2,3 5,0 5,5 9,6 5,6 15,3 6,1 Gång Ø mm 23 25 30 55 32 106 34 Tabell 1. Kulvikt, diameter och hastighet Tabell 2. Patronernas tryck och kulhastighet samt träffbild. 30-06 Sprg och 9,3x62 ­ finns det särskilda banpatroner i handeln. Lapua, Norma och Sako erbjuder rätt prisbilliga övnings- och tävlingspatroner för de flesta av dem. Till kalibern 308 Win finns också patroner av tjeckiska S&B och ryska Wolf & Barnaul. Lapua, Norma och Sako tillverkar banpatroner i kalibern 6,5x55 SE. I den grova kalibern 9,3x62 tillverkar Norma och Sako en banpatron med en femton grams helmantlad kula. Norma har ett rätt omfattande sortiment Jaktmatch banpatroner medan Sako har kompletterat patronserien Range med kalibrerna 260 Rem och 9,3x66. Också Lapua tror på en framtid för patronen 260 Rem genom att tillverka hylsor för denna kaliber. De inhemska patrontillverkarna laddar sina banpatroner i kaliber 30 med en åtta grams helmantlad kula. Norma och några länder österut använder tyngre kulor som härstammar från militärpatronen 7,62x51. Sako laddar också sin kaliber 308 med en lättare hålspetskula, som passar utmärkt även för jakt på skadedjur. 308 Win under lupp Med avseende på åtgången står kalibern 308 Win i en klass för sig som älgbanepatron. Den är också populär vid studsarskytte. Alltså fördjupade jag mig lite grundligare i den här kalibern och skaffade fram patroner av Barnaul, Lapua, Norma, Sako, Sellier & Bellot och Wolf för att titta närmare på deras egenskaper och kvaliteter. Barnaul och Wolf avvek från mängden med sin järnhylsa och stora Berdantändhatt. För bägge uppges att tändhatten är korrosionsbeständig. Wolf-hylsan har numera en polymeryta för att förhindra hylsbrott, som förekom tidigare. Kulans kärna är av bly medan manteln är av tombak, en mässingslegering. Barnaulhylsan skyddas av en zinkhinna medan kulans mantel är av järn och överdragen med koppar. Alla övriga patroner har mässsingshylsa och Boxertändhatt. Kulan är tombakmantlad och hos Norma och S&B väger den ungefär lika mycket som de ryska. De inhemska helmant- lade är laddade med en åtta grams kula. Lapuapatronen har dessutom en extra fals för att inte förväxlas med stormgevärskulan som ser likadan ut men är aningen tjockare. Sako laddar också Super Range-patronen med en lättare 6,6 grams hålspetskula. Norma, Sako och S&B kommer i askar om femtio stycken medan de övriga säljs i tjugo patroners askar. Alla patroner provsköts med ett specialvapen för att mäta hastigheten och gastrycket och med ett precisionsgevär för kulbanan. Alla patroner fungerade och testskyttet lyckades alltså utan problem. Vid momentet med mätningen av gastrycket släppte faktiskt tändhatten på en av Wolfpatronerna. Trycket i patronen var inte alls för högt utan uppenbarligen och av spåren att döma var hylsans botten för mjuk. Prickskyttet gjordes utomhus under småregniga förhållanden och resultaten är därför bara riktgivande. Jag sköt flera femskottsserier på hundra meters håll för att få säkert besked om träffbilderna. Det förbryllande var att Normas bästa femskottsklunga var sämre än någon av Sakos, Lapuas eller S&Bs. Den stora spridningen för Barnaul förklarar väl också den dåliga träffbilden. För Wolf var träffbilden överraskande bra, men det känns ruskigt med tändhatten som lossnade. På nätet Eftersom ingen är född till mästerskytt är det bäst att öva också med högviltsstudsaren. hittas både skräckbilder och beröm för både Barnaul och Wolf. De flesta tävlingsskyttar laddar sina patroner själva och återanvänder hylsorna flera gånger om. På det viset åstadkommer man skräddarsydd ammunition till sitt eget vapen samtidigt som styckepriset på patronerna sjunker drastiskt. En hemladdningsutrustning värd namnet går dock lös på flera hundra euro, vilket betyder att det inte lönar sig att börja ladda själv bara för att skjuta några omgångar. Patron- och kulfabrikanterna tillverkar kulor speciellt avsedda för banskytte. Sådana säljs även i storpack och ofta är det så, att de inte ens går att köpa som patroner. Den som laddar själv måste absolut följa anvisningarna för förhållandet mellan krutkvalitet och mängd. Ofta anges även en minimiladdning som man inte heller ska underskrida. Med en alltför liten krutladdning ökar dess- Patroner som används vid tävlingsskytte, från vänster 222 Rem, 223 Rem, 260 Rem, 7mm08 Rem, 6,5x47 Lapua, 6,5x55 SE och 308 Win. Jägaren l 3 l 2011 l 41
• Krut N120 N130 N133 N135 N140 Laddn g 2,300 2,500 2,700 2,800 2,900 Tryck bar 3153 3212 3071 2936 2666 Tryckspridning 44 10 22 39 37 Hastigh Vo m/s 817 860 871 865 846 Hastigh spridning 5,4 1,8 2,6 1,9 3,9 Tabell 3. Testresultaten för kaliber 308 Win med 120A-kula och olika kvaliteter av Vihtavuorikrut. 4500 4000 3500 Tryck (bar) 3000 2500 2000 2500 1000 Tryckkurva 308 Win 120A 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 3,2 Krutladdnind N140 (gram) Hylsorna och kulorna till de patroner i kalibern 308 som testades. Från vänster Sako, Lapua, Norma, Sellier&Bellot, Barnaul och Wolf. Träffbild för de vid testet använda patronerna. utom tryck- och hastighetsspridningen, vilket resulterar i sämre träffbilder. Det kan leda till en explosion inne i patronen, en så kallad underladdningsdetonation, då vapnet i värsta fall tar skada och skytten utsätts för en avsevärd risk. Jag laddade en 308 Win hylsa enligt Sakos rekommendationer med åtta grams 120A-kulor och olika kvaliteter av Vihtavuorikrut. Därefter sköt jag serier om fem skott och mätte medelvärdena och spridningen. Den gamla sanningen gällde fortfarande att resultaten blir bäst med krut i serien 130. Under årens lopp har krutens egenskaper ändå förändrats en smula. N130 och N133 har piggnat till och ger en aningen högre hastighet än vad som anges i tabellen. Krutet N140 har däremot blivit lite trögare. Alternativ att välja mellan råder det ingen brist på, maxladdningarna ligger cirka 0,300 gram över det rekommenderade. Det ökar kulans hastighet med ungefär hundra meter. Det är dock inte förnuftigt att gå till max eftersom det ökar slitaget på pipan markant. Både Lapua och Sako erbjuder banskyttar en specialkula som har en liten fals framför hylsans mynning, som vid träffen i tavlan åstadkommer ett runt och prydligt hål. Det gör träffen lättare att se med kikare och gör det lättare att tolka gränsfall. Tyvärr säljs de här kulorna inte i patronform utan bara som "löskulor" till hemladdare. Enklare för hagelskyttar För hagelskyttar är läget en smula mindre komplicerat. Kalibern 12 domine- rar överlägset och patronerna är i regel 12/70 eller aningen kortare. Hagelstorleken rör sig enligt regelboken mellan 2 och 2,5 mm. Vid jaktskytte används i allmänhet Skeetpatroner med hagel nummer 9, det vill säga hagel med diametern två millimeter.Vid jakttrap är den vanligaste hagelstorleken 7½, det vill säga 2,4 mm. I Compak är det många skyttar som använder hagel nr 8. Personliga preferenser och olika egenskaper hos bössan ger skytten möjligheter att prova sig fram till en lämplig hagelstorlek för varje gren. Också i vårt land finns det några skjutbanor där det är förbjudet att använda blyhagel. Då är det främst järnhagel som kommer på fråga som ersättning. Prisnivån är i stort sett den samma som för blyhagelpatroner. Flera tillverkare gör patroner med järnhagel också för skytte på bana. Eftersom järn är lättare än bly är det skäl att använda hagel som är typ ett halvt nummer större än motsvarande blyhagel. Räknat per styck finns det ändå fler av de lättare haglen. Beträffande Jägarförbundets skyttegrenar finns det ingenting som hindrar deltagarna från att skjuta med järnhagel. Effekten är inte på något vis sämre. Det gäller förstås att först kolla upp att ens bössa kan ta järnhagel. Den dagen kommer ju då blyet blir förbjudet på skjutbanorna. l 42 l Jägaren l 3 l 2011
• Suomen Metsästäjäliitto MESSUILLA JYVÄSKYLÄSSÄ 10.-12.6 Luonto & Erä -messut Tule varmistumaan metsästyksen sekä metsästysseuratoiminnan tulevaisuudesta. Voit samalla kokeilla osastollamme hirvenammuntaa ja osallistua muihin toimintoihin. 10.6.2011 RIISTANHOIDON SEMINAARI Luonto & Erä -messut, Jyväskylä Bankulor i kaliber 30. Från vänster helmantlade Sako 120A, 143A, 145A och Lapua S374. Därefter hålspetskulorna Sako 146A, 147A samt Lapuas 6,5 g G477. Seminaari koostuu useista puolen tunnin tai tunnin tietopaketeista, joihin voi osallistua mielenkiintonsa mukaan. Tule kuuntelemaan alan parhaita asiantuntijoita. - Riistantutkimus - Riistapellon perustaminen - Kosteikon perustaminen - Riistanhoito metsästysseuran alueella - Villisian riistanhoito - Varvut riistan ravinnonlähteenä - Riistalaukaus ja harjoittelu ja riistalaukauksen suorittaminen - Valikoiva metsästys riistakannan hoidossa: Trofeet riistakannan laadun mittarina. Katso ohjelma osoitteesta www.metsastajaliitto.fi/seminaari Järnhagelpatroner avsedda för skytte på bana.
• Aktuellt från ministeriet Ersättning utgår för av stora rovdjur dödade eller skadade hundar n Vargarnas benägenhet att emellanåt döda jakthundar är idag en av jaktens och viltvårdens mest brännnande konflikter. För samhällets gemensamma bästa ska mångfalden i naturen skyddas inberäknat de stora rovdjuren. Skada som på grund av det här drabbar en enskild människa ersätts med statsmedel. Ersättningssystemet reviderades genom viltskadelagen (105/2009) och -förordningen (367/2010). I den nya lagen ströks den 250 euro stora självrisken. I stället tillkom en 170 euro stor ersättningströskel. Skadan ersätts om det sammanlagda beloppet för alla skador som orsakats sökanden under kalenderåret och är berättigade till ersättningar enligt viltskadelagen överstiger 170 euro. Ersättning utgår dock inte för skada som stort rovdjur som är föremål för jakten orsakar hund som deltar i jakten under denna. En anmärkningsvärd ändring innebär det att ersättningen för dödad hund nu fastställts i jord- och skogsbruksministeriets förordning om gängse värden som ska användas vid ersättning av djurskador (791/2010). ger ett tillägg på 1600 euro. För t.ex. en renrasig hund (grundvärde 1200) som är minst 1,5 år gammal och dresserad till jakthund (+2000), höftröntgad (+500), erhållit H-bedömning på utställning (+100), avlagt godkänt anlagsprov för björnskall (+500) och erhållit värdigheten brukschampion (+3000) stiger det gängse värdet till 7300 euro. Ifjol anmäldes 35 fall av hundskador 2010 uppgick antalet ansökningar om ersättning till 35. Av dem hade 26 hundar dödats eller skadats av varg, 7 av lodjur och 2 av björn. Ersättning betalades i 32 fall. Det totala ersättningsbeloppet uppgick till ca 90 000 euro. En del av hundarna hade inte dött. Härvid ersattes veterinärkostnaderna vid vården. Vid beräkningen av ersättningsbeloppet avdras ersättning som erhålls med stöd av annan lagstiftning eller försäkring. Om anslaget inte räcker till för ersättning av årets samtliga skador minskas ersättningsbeloppet för alla ersättningsberättigade i samma proportion. Hittills har ersättningarna alltid redovisats till fullt belopp till de skadelidande. Dresserad hunds värde minst 2800­3200 euro Janne Pitkänen, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet En hunds gängse värde beräknas genom att till ett grundvärde lägga fyra olika poster (A-D) som utgår ifrån hundens jaktdressyr, hälsoundersökingar, utställnings- och provresultat samt championvärdigheter. Grundvärdet för en renrasig hund är 1200 euro och för en blandrashund 800 euro. Om hunden är minst 1,5 år gammal och anses vara dresserad jakt- eller annan brukshund adderas 2000 euro till grundvärdet. Ytterligare höjs ersättningen av resultaten från karaktärstester, hälsoundersökningar, utställningsbedömningar, priser vid prov och championvärdigheter. Pris för rasrelaterad provform som berättigar till BCH värdighet höjer hundens värde med 500 euro (max. fyra resultat) eller alternativt adderas 3000 euro för brukschampionvärdighet. UCH värdighet Då skada inträffar Meddelande om inträffad skada bör ofördröjligen inlämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Denna ordnar med granskning i terrängen, konstaterar och uppskattar skadan. Den skadelidande och en representant för jaktvårdsföreningen har rätt att närvara vid terränggranskningen och bifoga sin egen uppfattning om skadan till värderingsinstrumentet. Den sorg över förlusten av jaktkamraten händelsen väcker hos hundägaren och familjen kan knappast någonsin ersättas med pengar. Syftet med fastställandet av ersättningsvärden är att säkerställa en rimlig ersättning till de skadelidande. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om de verkliga värden som tillämpas vid ersättning för skador på djur Hundar Grundvärde för renrasiga hundar 1 200 e Grundvärde för blandrashundar 800 e ­ punkterna A-D läggs till i grundvärdet l när hunden tilldelas titeln champion, läggs till grundvärdet endast summorna i punkterna A, C och D l när hunden tilldelas titeln brukschampion, läggs till grundvärdet summorna i punkterna A-D samt i punkt C om det gäller olika testgrenar A 1. En minst 1,5 år gammal hund som anses vara skolad för jakt/andra bruksändamål: 2 000 e A 2. Karaktärs- eller beteende- eller lämplighetstest el.dyl. med godkänt resultat (endast ett resultat noteras) 200 e A 3. Hunden har genomgått undersökning för ärftliga sjukdomar: (PEVISA) 200 e, Hunden hör inte till PEVISA-raserna, men är undersökt 200 e, Höftröntgad 500 e, Genomgått undersökning för ataxi 500 e B. Höjning av grundvärdet på grund av utställningsresultat: CERT: 300 e UTM: 200 e MG: 150 e G: 100 e ­ den bästa kvalitetsbedömningen noteras bara en gång ­ högst tre certifikat noteras C. Höjning av grundvärdet på grund av proveller tävlingsresultat: ­ pris i prov som ger rasen rätt till titeln finsk brukschampion (högst fyra resultat noteras): 500 e ­ godkänt anlagsprov för rasen 500 e D. Championat : FIN UCh : Bruksprovschampionat (1): Övriga UCh/BCh: INT UCh: INT BCh: BCh och BCh-R: 1 600 e 3 000 e á 500 e 1 000 e 1 000 e 5 000 e 44 l Jägaren l 3 l 2011
• Frontline Comp är en enkel behandling mot fästingar och loppor. En enda pipett skyddar din hund eller katt i flera veckor genom att döda inkräktarna, förebygga nya angrepp och motverka utvecklingen av loppornas ägg, larver och puppor. Nu kan du och din kompis känna er tryggare i naturen. Frontline Comp paikallisvaleluliuos. Vaikuttavat aineet: fiproniili ja (S)-metopreeni. Kohde-eläinlajit: kissa ja koira. Käyttöaiheet kohde-eläinlajeittain: kissa: kirpputartuntojen tai samanaikaisten kirppu-, puutiais- ja/tai väivetartuntojen hoitoon. Kirppujen (Ctenocephalides spp.) häätöön. Insektisidinen vaikutus uusia kirpputartuntoja (aikuismuodot) vastaan kestää 4 viikkoa. Ehkäisee kirppujen lisääntymistä estämällä munien kehittymistä (ovisidinen vaikutus) sekä toukkien ja koteloiden kehittymistä jo munituista munista (larvisidinen vaikutus) 6 viikon ajan annostuksesta. Puutiaisten häätöön (Ixodes ricinus, Dermacentor variabilis, Rhipicephalus sanguineus). Valmisteen akarisidinen vaikutus puutiaisia vastaan kestää 2 viikkoa (kokeellisten tutkimusten perusteella). Väiveiden (Felicola subrostratus) häätöön. Koira: kirpputartuntojen tai samanaikaisten kirppu-, puutiais- ja/tai väivetartuntojen hoitoon. Kirppujen (Ctenocephalides spp.) häätöön. Insektisidinen vaikutus uusia kirpputartuntoja (aikuismuodot) vastaan kestää 8 viikkoa. Ehkäisee kirppujen lisääntymistä estämällä munien kehittymistä (ovisidinen vaikutus) sekä toukkien ja koteloiden kehittymistä jo munituista munista (larvisidinen vaikutus) 8 viikon ajan annostuksesta. Puutiaisten häätöön (Ixodes ricinus, Dermacentor variabilis, Rhipicephalus sanguineus). Valmisteen akarisidinen vaikutus puutiaisia vastaan kestää 4 viikkoa (kokeellisten tutkimusten perusteella). Väiveiden (Trichodectes canis) häätöön. Vasta-aiheet: Ei saa käyttää alle 8-viikkoisille ja/tai alle 1 kg painaville kissoille. Ei saa käyttää alle 8-viikkoisille ja/tai alle 2 kg painaville koirille. Ei saa käyttää sairaille tai sairaudesta toipuville eläimille. Ei saa käyttää kaneille, koska haittavaikutuksia joihin liittyy jopa kuolleisuutta, voi esiintyä. Koirien valmistetta ei saa käyttää kissoille. Haittavaikutukset: Ovat hyvin harvinaisia. Antokohdan paikallisia ohimeneviä ihoreaktioita (hilseily, värjääntymistä, paikallista karvanlähtöä, kutinaa ja punoitusta) sekä yleistä kutinaa on esiintynyt käytön jälkeen. Runsasta syljeneritystä, ohimeneviä hermostollisia oireita (tuntoherkkyyttä, masennusta) tai oksentelua tai hengitystieoireita on myös esiintynyt käytön jälkeen. Älä yliannostele. Pakkaukset: kissa: 3 x 0,5 ml. Koira: 3 x 0,67 ml, 3 x 1,34 ml, 3 x 2,68 ml ja 3 x 4,02 ml. Tutustu pakkausselosteeseen. Merial Norden A/S, PL 4440, 00002 Helsinki. Puh 050 5051 399. Päiväys: 02.2010. FL/SF/045 RELEVANS.NET
• Teemu Simenius, organisationschef, Finlands jägarförbund Jägarförbundets historia, del IV Saknas det nånting? ning. Att ha fingret på tidens puls är nödvändigt, men i flera avseenden ligger förbundet före. Vilket blir uppenbart för den som tittar in på förbundets hemsida och kollar sidorna som behandlar intressebevakningen. Det finns en hel del fall där myndigheterna har följt förbundets rekommendationer. Jägarförbundet är alltså den organisation som kan tänkas ta upp också ditt aktuella förslag eller påpekade olägenhet för att driva ärendet vidare. Flera av förbundets förslag kommer från alldeles vanliga medlemsföreningar där en alldeles vanlig medlem har tagit upp frågan på ett möte. Föreningen har därefter fört ärendet vidare till förbundsdistriktet. Om förslaget har gått vidare från distriktet till förbundet så innebär det att en stor organisation driver på ärendet, med drygt 150 000 medlemmar bakom sig. Vilket i sin tur betyder att ärendet får tyngd både i medierna och på ministeriet. F Mycket att bevaka 46 l Jägaren l 3 l 2011 Har du inte fått tidningen Jahti-Jakt, saknar du talkoförsäkring, trillat ut från medlemsregistret? Har du inget medlemskort som ger rabatt när du tankar på ST1? Och rabatt på Eräkontti, Kotisivukone, Karttakeskus, Eukanuba-hundfoder och If försäkringar? l Förhåller det sig kanske dessutom så, att du vid brasan eller på ett föreningsmöte har fått en otrolig idé, för att det är en grej med jakten och föreningen som borde läggas om, men det finns ingen som kan ta sig an idén och driva den vidare? Om det är ställt på det här viset med dig, så är det ett medlemskap i Jägarförbundet som du saknar. Tänk om man kunde få allt detta och ännu mer för en ynka tia i året? Det gör du. Jaktföreningar betalar ungefär en tia per medlem i medlemsavgift till sitt förbundsdistrikt, beroende på var någonstans föreningen finns, till vilket distrikt föreningen hör och om avgiften i just detta distrikt ligger aningen över en tia eller under. När detta är avklarat hör både jaktföreningen och föreningens medlemmar till Jägarförbundet med alla tillhörande medlemsförmåner. Med den här tian, som jaktföreningen uppbär av sina medlemmar antingen separat eller inbakat i medlemsavgiften får man inte bara direkta medlemsförmåner utan också intressebevakning; på lokal nivå av distriktet och nationell och internationell nivå av förbundet. Jägarförbundet blir ännu bättre Eftersom världen inte står stilla så vilar inte heller jägarförbundet på sina lagrar utan svarar på jaktföreningarnas och medlemmarnas föränderliga behov genom att utveckla och utöka sina tjänster. Som en respons på de här behoven såg det uppdaterade modellreglementet för jaktföreningar dagens ljus i vintras. Reglementet inkluderar förändringarna i föreningslagen och de senaste behoven hos jaktföreningarna. En annan betydelsefull faktor i föreningsverksamheten är det pågående generationsbytet som för med sig nya sätt att arbeta. Sådana brukar innebära förbättringar, men de nya funktionärer som tillträder saknar erfarenhet av sina nya uppgifter. För att avhjälpa problemet och hjälpa föreningarna och funktionärerna har Jägarförbundet precis tagit fram en kurs i föreningsverksamhet, som distrikten kan arrangera runt om i landet. Kursen koncentrerar sig på det praktiska i föreningsverksamheten, med ett utmärkt stödmaterial. I skrivande stund utkommer också den förnyade handboken i föreningsverksamhet, som även den inkluderar aktuella behov. Eftersom jakten i allt högre grad utsätts för kritisk granskning som jägarna gärna besvarar genom att betona att verksamheten är uthållig, så har det också uppstått ett behov av en handbok i jaktskytte. En sådan kommer att ges ut i sommar. Handboken i jaktskytte innehåller olika övningar för både hagelgevär och studsare, och alltihop är knutet till jakten i praktiken. Meningen med materialet är exaktare och tryggare skott i terrängen. På förbundets hemsida finns utöver det nödvändiga materialet för jaktföreningar också en populär jaktsimulator, som har kompletterats med nya grenar. För medlemsföreningarna finns också en funktion med medlemsregistret ute på nätet, vilket sekreteraren kan ha stor glädje av. Jägarförbundet finns förstås också på Facebook. Den synligaste och mest Jägarförbundet får sig tillsänt förslag till lagar och förordningar med anknytning till jakt och vapen från olika myndigheter för att avge utlåtanden. Förändringens vindar blåser från många olika håll in över jakten. När Finlands Viltcentral grundades bevakade Jägarförbundet medlemsföreningarnas intressen och såg till att de sämsta alternativen för jägarna gallrades bort. Det samma gäller även för kommande ändringar i vapenlagen. Det görs fortlöpande förändringar i både jaktlagen och vapenlagen och förbundet håller därför ögonen ständigt öppna för sina medlemmars räk-
• Finlands Jägarförbund driver jägarnas sak i politiken. efterfrågade medlemsförmånen, tidningen Jahti-Jakt, har vi också lagt mera krut på, utifrån den positiva läsarresponsen. Till de större aktiviteterna hör också förbundets skyttetävlingar med bland annat grenarna älgskidning och löpning, internationella grenar, jakthagel och dito trap, jaktstudsare och jaktälg. Också Tjäderlägren för de yngre är år efter år så efterfrågade att platserna inte räcker till. Lägerformatet har alltså visat sig vara mycket lyckat. På lägren får ungdomarna lära sig praktiska jägarfärdigheter och jaktkunskaper. Rätt många passar dessutom på att skriva jägarprovet. ligt. Distrikten och förbundet kommer med säkerhet att delta i jaktmässan i Kuopio, jaktmässan i Uleåborg, Kymmenedalsmässan i Koria och mässan Luonto&Erä i Jyväskylä. Allt du vill veta om viltvård i jaktföreningen! Den 10 till 12 juni går mässan Luonto&Erä i Jyväskylä. Under öppningsdagen arrangeras ett viltvårdsseminarium med flera föreläsningar om jaktföreningars möjligheter till viltvård. Det utlovas både bredd och djup på utbudet. Bland rubrikerna finns bland annat viltåkrar, våtmarker, vildsvin, viltforskningen & jaktföreningen, viltvården i jaktföreningen, blåbär och andra ris för viltet, det fällande skottet och selektiv jakt. Kolla rubrikerna, schemat och vad föredragen handlar om på metsastajaliitto. fi/seminaari. Seminariet består av föredrag på mellan en halv och en timme. Det är fritt fram att gå på vad man vill eller varför inte på allihop. Efter varje föredrag öppnas dörrarna och inträdet är fritt. På så vis kan mässbesökarna plocka ihop sitt eget seminarieprogram och där emellan ströva omkring på mässan och varför inte gå till förbundets monter och prova på laserälgjakt eller lämna in sin trofé till bedömning. Eller titta på när andras troféer blir bedömda. l Politik och jakt? Det är vanligt att uppfatta jakten som ett fritidsintresse där politiken ska hållas så långt borta som möjligt. Och visst, för den enskilda jägaren som vittjar sina fällor är det inte svårt att hålla sig politiskt neutral. Politiken berör en först när det dyker upp en ny paragraf som krånglar till ens favorithobby. Ändå är det bra att det finns en instans som driver jägarnas sak i politiken och det är Finlands Jägarförbund. Jägarförbundet firar nu sitt nittionde verksamhetsår. Det är ett tidsspann som rymmer en hel del. Förutsättningarna för jakten har förändrats med förändringarna i markägandet, miljön och lagstiftningen. I rikspolitiken, för att inte tala om den internationella politiken, kan en enskild jaktförenings möjligheter att påverka vara obefintliga. Den enskilda jaktföreningens medlemskap i förbundet får mera tyngd eftersom Jägarförbundet är aktivt i den internationella politiken för att påverka beslut redan i sin linda och samarbeta med internationella intresseorganisationer. Intressebevakningen bedrivs i sin enklaste form genom att förbundet på begäran ger utlåtanden, men eftersom förbundet är en aktiv intressebevakare så skapar det också egna förslag för att åtgärda problem som medlemmar har råkat ut för. För Jägarförbundet är det också viktigt med politiskt inflytande på bred front i dagspolitiken. Inom en jaktförening gör man politik i medlemsgemenskapen för medlemmarnas bästa och för att skapa ett jaktområde som är större än de enskilda privata markerna. Medlemmarna i denna gemenskap drar åt samma håll för att alla ska trivas. De tar hänsyn till miljön där verksamheten äger rum. Föreningens anda kunde uttryckas som så, att en för alla och alla för en. Inklusive hänsyn till alla övriga som rör sig i det aktuella området. Det händer att en personmedlem splittrar en förening genom att bete sig som om han köpt en produkt vid namn jakt på föreningens marker. Han struntar i markägarnas önskemål och föreningens målsättningar när han tummar på skrivna och i synnerhet oskrivna regler. Föreningens styrelse försätts ofta i ett tillstånd av häpnad och förvirring när arrenden sägs upp utan att föreningens stadgar verkar ge några möjligheter att agera. Men Jägarförbundet fungerar inte bara som en intressebevakare för sina medlemmar utan har också i uppgift att försvara föreningsverksamheten. Förbundet försöker i sin verksamhet hjälpa föreningar att undvika både ovannämnda och en rad andra problematiska situationer och i bästa fall lösa problemet innan det blivit ett problem. Jaktföreningar har nytta av sitt medlemskap i förbundet när och om de får bekymmer som de inte kan lösa på egen hand. Har du alla tillstånd i ordning under höstens jakt? Det kan komma förändringar i kraven. Som medlem i jägarförbundet bidrar du till intressebevakningen. Det händer så lätt en olycka på ett talko och en talkoförsäkring kostar. För medlemsföreningarna i Jägarförbundet ingår en talkoförsäkring. 90 år i jägarnas tjänst ­ Jägarförbundet bevakar jaktföreningarnas och jägarnas intressen ­ Grundat 1921 och firar således 90-årsjubileum i år ­ Den största jägarorganisationen i landet; drygt 2600 medlemsföreningar med 154 000 medlemmar ­ Medlemstidningen Jahti-Jakt ­ De viktigaste verksamhetsformerna: l intressebevakning l medlemsservice l information: Jahti-Jakt, nyhetsbrev, hemsida och Facebook l utbildning, bla jaktläger för ungdomar (Metso) och föreningsverksamhet l jaktskytte För mera information se www.metsastajaliitto.fi Distrikten och förbundet på mässor Jägarförbundet har som sagt en hemsida på adressen metsastajaliitto.fi, men brukar också delta i mässor. Titta in på distriktets eller förbundets monter och kolla upp medlemsförmåner, skyttetävlingar och annat jakt- Jägaren l 3 l 2011 l 47
• Juha K. Kairikko På jaktmässan i Riihimäki uppvisade konservatorn Ilpo Lahtinen för några år sedan förnäm Viltet i konsten älghornskonst. Han utför också arbeten av den här typen på beställning på av beställaren sänd älghornshalva. D 48 l Jägaren l 3 l 2011 När samtalet kommer in på viltet i konsten är säkert det första vi tänker på målningar och skulpturer som föreställer vilt. Men i den här artikeln tänker jag skriva om konstverk där materialet helt eller delvis är hämtat från djuren. l Det äldsta konstverk jag känner till som är gjort av material med viltursprung påträffades i Schweiz. Det är en 12 000 år gammal bild på ett hjorthorn som föreställer en hjorthane. Det är förstås fullt möjligt att någon tidigare konstnär också har använt viltmaterial i sin konst, men 12000 år är i vilket fall som helst en respektingivande ålder. Horn kan användas till mycket De flesta hjortdjurs horn är ett utmärkt material som är lätt att bearbeta. I utlandet har konstfärdig hornkonst redan i decennier ställts ut på jaktmässor och utställningar. Av horn förfärdigade miniatyrsniderier och andra konstverk har i många år bjudits ut på de stora jaktinriktade auktionerna nere på kontinenten. För några år sedan ställde konservatorn Ilpo Lahtinen ut sin hornkonst på jaktmässan i Riihimäki och väckte förtjusning. Han hade på kontinentalt vis graverat, gröpt och målat jaktmotiv på hela horn. Det är uppenbart att det också hos oss kommer att bli vanligt att pryda sitt hem med hornkonst i den här stilen. Den som inte kan åstadkomma sin konst själv kan skicka sitt horn till en kunnig hantverkare och ge honom eller henne i uppdrag att skapa ett konstverk med önskat motiv. En gåvotyp som är vanlig nere på kontinenten är miniatyrreliefer som görs så, att man ur hornets rosenkrans sågar ut en eller två skivor och därefter med lövsåg sågar ut ett jaktmotiv. Ofta görs den här figuren tredimensionell och fästs på en knivslida tillverkad enkom för ändamålet. Den kändaste rosenkranskonstnären i Estland var den numera avlidne Edgar Saks, verksamhetsledare för det estniska jägarförbundet. En gång höll det på att gå illa för honom, då slipskivan på vinkelslipen splittrades och skar upp ett djupt sår tvärs över ansiktet på honom. Alla är dock inte gjorda av lika hårt material som gamla verksamhetsledare för jägarorganisationer. Alltså är det nödvändigt med skyddsutrustning för den som sysslar med hornkonst. Men fin hornkonst kan förstås också göras med målarpensel. Ben Benen på de stora viltarterna är likaså ett material som kan användas till mycket. Vi ska komma ihåg att till exempel älgben är lika hårt som elfenben och således kan användas till en hel del. Det är vanligt att använda ben som råmaterial till smycken. Det har man gjort sedan urminnes tider och gör än
• Ohittamattomat tarjoukset! ­ erehtymätön kumppani! Älgben är lika hårt som elfenben och kan således användas till en hel del. i denna dag. För ett par år sedan hölls det till och med en utställning här i landet med ett stort antal arbeten i älghorn av en känd smyckeskonstnär. Även om ben håller i tusentals år ­ bara inte gnagare, lavar och mossor kommer åt det - så är problemet att materialet mörknar med tiden. Den som vill bevara sitt konstverk skinande vitt ska börja med att omsorgsfullt avlägsna allt fett. Om det är fråga om ett rörben så avlägsnar man omsorgsfullt märgen. Att avlägsna fettet genom kokning är ingen lysande idé, utan det bästa sättet är att lägga benet i hett vatten med en stadig dos Fairy och ammoniak i. Låt benet ligga i lösningen i flera dygn och byt flera gånger till en ny het lösning med ammoniak och Fairy. Resultatet är ett kritvitt benmaterial som också förblir vitt. I jaktstugor och hemma hos jägare ser man rätt ofta skulderben av hjortdjur som är prydda med vilt- eller jaktmotiv plus en upplysning om vilket djur det var samt var och när det fälldes. VAIHTOHYVITYS TUTKASTA KUIN TUTKASTA*! -300,- Dun och fjädrar En familj vi känner har på väggen en tavla som förbryllade mig storligen när jag fick syn på den på vår första visit för många år sedan. Det klarnade snart att det var fråga om arvegods och att materialet var till hundra procent dun och fjädrar. Merparten av materialet härstammade från bevingat vilt som fällts på jakt. Apropå fjäderkonst så förargar det mig än i denna dag att jag en gång i Bayern av någon orsak inte tog bilder av ett konstverk jag såg och inte ens hann utforska vad det riktigt var för någonting. Det var stjärtfjädrar av tjäder på vilka konstnären hade målat fantastiska GPS-PANTA+ OHJELMA+PUHELIN Ohjelmassa 300 karttaruutua ja 1 vuoden Live-palvelu. * Hyvitys tutkasta kui tutkasta -300 eur vaihtaessasi vanhan pantasi täyteen Pointer Magnum-pakettiin. Lemmikkisi parhaaksi! Rajaa lemmikillesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä pihavahdilla. Aluetta voidaan laajentaa lisäaidalla tarpeen mukaan. Pehmeään ja luonnomukaiseen koulutukseen! Auttaa kontroilloimaan koiraasi ilman kytkentää. Useita eri malleja! Useita eri malleja! Katso lisää verkkokaupastamme. Koiratarhat, -talot ja kopit ­ Valiolaatua! alk. Uudet mallit ja uudet ohjelmistot! PetSafe Haukunrajoitinpannat alk. SG-550V Cam o PetSafe Koulutuspannat alk. PetSafe Pihavahdit 199,119,69,VALMISTETTU SUOMESSA Vuosien kokemuksella valmistetut ja erittäin suositut Valio Koiratarhat, -talot ja kopit SG-550, SG-550V, KG-680V, SG-550MMS... Useita malleja ja uutuuksia. Katso kaikki mallit ja hinnat verkkokaupasta! esim. 4x4 m aitaus 599,- Riista-/valvontakamerat AIDOT JA ALKUPERÄISET 99,- Skickligt och med god smak uppstoppade djur är även de konst. alk. Hintoihin lisätään toimituskulut. Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! www.valiokoiravarusteet.fi | www.eratuote.fi tai soita 0500 176 596, 045 652 0000
• Morkullan har på vardera vingen en liten spetsig fjäder som målare förr i världen använde för att måla de småpillrigaste detaljerna i sina verk. jakt- och viltmotiv. Varje fjäder var ett utsökt konstverk och ett stiligt prydnadsföremål. Också morkullan är tätt förknippad med konsten. Den har på vardera vingen en liten spetsig fjäder som målare förr i världen använde för att måla de småpillrigaste detaljerna i sina verk. Och fjädern kallas mycket riktigt penselfjäder. Skinn Rubriken ger kanske uppfattningen att jag med våld försöker övertyga läsarna om att skinn och skinnprodukter är stor konst. Det är ändå inte min avsikt, utan jag tänker på en dansk kvinnlig konstnär som tog sig före att göra tunnaste pergament av hjortdjurshudar, spänna upp dem i ramar och gå lös på dem med färg medan de fortfarande var våta. Varje verk blir garanterat ett unikum! Ett konstverk av det här slaget är sevärt också på en vägg, men kommer bäst till sin rätt i ett fönster. Efter hand som solen framskrider skiftar konstverket under dagens gång. stoppade djur med ett stelt och styvt vilt som med ögon av glas stirrar rakt fram. Föreställningen är inte alldeles på tok, för på det viset gick uppstoppandet till i vårt land i många decennier. Och gör det fortfarande alldeles för ofta. För drygt tjugo år sedan började man också hos oss inse att ett uppstoppat djur kan betraktas som ett konstverk och till och med som ett inredningselement. I USA och Europa föddes tanken ungefär samtidigt och det kom att innebära en breddning av utbudet på ämnen för konservatorer. För somliga djurarter finns det numera hundratals olika ämnen av polyuretan. Det konstnärliga värdet på ett konservatorsarbete avgörs dock inte enbart av ämnet, utan det är fortsättningsvis konservatorns skicklighet som fäller avgörandet. På troféutställningar och tävlingar ser man nuförtiden helt fantastiska arbeten som utan att darra på manschetten kan kallas trofékonst. Den tyska konstnären Richard Maier målar mycket fina djurteman på ben och betar. En skicklig person kan av ett älghorns rosenstock sågat tvärsnitt göra de mest fantastiska figurer. Klor, tänder, spillning En person som är försedd med god fantasi och ett konstnärligt öga kan hitta på ännu fler råmaterial som hämtas från viltet än de ovannämnda för sitt konstnärliga hantverk. När det gäller smycken har jag sett bland annat klor och tänder som material. I kategorin tänder är de mest eftertraktade hörntänderna på kronhjort, som även kallas grandeln, och som används till smycken för både herrar och damer. Till det mest säregna jag sett i fråga om smycken av viltmaterial är pärlor av älgspillning och armband av silver med infällda vita stenar av kvarts som hämtats ur muskelmagen på en orre och infattats i smycket. Älgspillningskulorna i halsbandet var förstås lackade i flera skikt. Tillverkningslandet var Sverige. l Uppstoppade djur Det är vanligt att folk associerar upp- 50 l Jägaren l 3 l 2011
• 45 39 Tyylikäs kansitakki retkeilyyn, metsästykseen ja ulkoiluun. Ohut, mutta kestävä kangas, on vettä hylkivää. Ventilointi selässä parantaa hengittävyyttä. Takissa tilavat taskut painonapeilla, vetoketjullinen rintatasku sekä kiinteä, kaulukseen piilotettava huppu pään suojaksi. Väri: Vihreä, mustat olkapäät. Materiaali: päälinen:: 65% polyesteri, 35% puuvilla. Materiaali: vuori:: 100% polyesteri. Konepesu: 40 astetta, ei rumpukuivausta, tasokuivaus ANAR SEITA TAKKI ANAR SEITA HOUSUT 49 Vettähylkivät, hengittävät housut ulkoiluun, metsästykseen ja retkeilyyn. Ohut, mutta kestävä ulkokangas, hylkii vettä eikä ole liian kuuma liikuvaan ulkoiluun. Housuissa painonapein varustettu reisitaskut molemmissa lahkeissa sekä vetoketjullinen avaintasku takapuolella sekä tarranauhalla kiristettävät lahkeen suut. Ohut verkkovuori parantaa hengittävyyttä ja lisää käyttömukavuutta. Materiaali, päälinen: 65% polyesteri, 35% puuvilla - Materiaali, vuori: 100% polyesteri - Konepesu: 40 astetta, ei rumpukuivausta, tasokuivaus Jo legendaarinen kaislakuviopuku. Runsaat taskutilat ja istuva leikkaus. Puku on suunniteltu suomalaiselle metsästäjälle ja kalastajalle. Tiivis pintakangas on vettähylkivää. Puvussa runsaat säädöt jokaiseen malliin. Vetoketjukiinnitteisen hupun voit nopeasti irrottaa tai kiinnittää tilanteen mukaan. - Kokoja lapsille ja aikuisille. ANAR ANAR LUONDU II PUKU LUONDU T-PAITA Täydellinen naamiointi edellyttää täydellistä pukeutumista. Uusin kaislakuvio t-paita kaikille luontoihmisille. Kokoja aikuisille ja lapsille - Materiaaali: Puuvilla 8 90 149 19 Riista/valvontakamera 6.0 megapikselin kuvakennolla. Kuvaa huomaamattomasti myös täysin pimeässä. 64 MB sisäinen muisti, SD-korttipaikka 8.0GB muistikortille, infrapunasalama, värilliset still- ja videokuvat päivällä, mustavalkoiset still- ja videokuvat yöllä , toimii kahdeksalla AA-paristolla, akkukytkentämahdollisuus, liiketunnistimen herkkyyden säätö, kuvaresoluution vaihtamismahdollisuus, väri Realtree APG-metsäkuvio, selkeä suomenkielinen käyttöohje, vuoden takuu. (Norm 229,-) WILDGAME X6C RIISTAKAMERA 49 CAMP OMNIFUEL RETKIPOLTIN Monipolttoaine retkikeitin vaativiin olosuhteisiin. Paketissa polttoainepullo, keitin ja kuljetuspussi. Helppokäyttöinen ja kätevä. 4 90 16 90 MTM RL-50 PATRUUNALAATIKKO Muovinen säilytysrasia kiväärinpatruunoille. Laatikkoon mahtuu 50 patruunaa kaliibereissa 243,308 win,6mm rem. MTM 100 PATRUUNALAATIKKO - Soveltuu lähes kaikille kaliibereille - Säädettävä sisärasia 90 POP UP CAMO TELTTA 169 Maastonvärinen hetivalmis pop p teltta. Pohjan koko 210x150, korkeus 110cm. Mukana kätevä kuljetuspussi. CROSMAN PHANTOM ILMAKIVÄÄRI 39 Huipputehokas ilmakivääri synteettisellä tukilla. Paketin mukana toimitetaan tähtäinkiikari suurennoksella 4x32. Luodin lähtönopeus yli 300 metriä sekunnissa! SEELAND ALLROUND 16" KUMISAAPAS Edullinen jahtisaapas, jossa vulkanoitukumipohja, muotoiltu eva pohjallinen ja nylon vuori. Varren mitta 16" tuumaa. Koot 40-47 Tilausnumero 101224257 59 SEELAND ALLROUND 18" CAMO SAAPAS Camokuvioiset jahtisaappaat pitkällä 18" varrella. Muotoiltu eva pohjallinen ja vaimentava vulkanoitu kumipohja. Koot 40-47 Tilausnumero 101224289 Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Jakten på statens marker Står jakten i de sydfinska naturskyddsområdena i ett vägskäl? Jakten på naturskyddsområdena har länge varit en het potatis. Faktiskt så het att den förnyade delen av naturskyddslagen som trädde i kraft den första februari i år fördröjdes med flera år. Till och med en intressebevakningskonflikt uppstod på grund av skillnader i uppfattning om grunderna för hur naturskyddet ska realiseras på olika typer av skyddsområden och hur detta påverkar jakten. De närmaste åren får utvisa hur linjen läggs. Naturskyddsområdena i vårt land delas in i tre grupper; naturparker, nationalparker och så kallade övriga naturskyddsområden. Till den sistnämnda kategorin hör en grupp områden som bland annat myrar, lundar och gammelskogar, vilka har grundats genom olika nationella skyddsprogram och delvis även genom Natura. De geografiska gränserna för Natura är oftast dragna så att de följer gränserna för något skyddsprogram eller ett skyddsområde som redan är grundat. Gemensamt för nästan alla så kallade övriga naturskyddsområden är att det primära syftet med skyddet är att spara livsmiljöer, det vill säga habitat, bland annat mot hot orsakade av intensiv markanvändning. När livsmiljöerna mår bra så gör också floran och faunan det. Den nya paragrafen 17a i naturskyddslagen gör det klarare än förut att utgångspunkten är den, att jakt är förbjuden i kategorin övriga naturskyddsområden i södra Finland. Genom förordning av statsrådet kan det dock föreskrivas att jakt är tillåten inom övriga naturskyddsområden, förutsatt att jakten inte äventyrar det syfte som naturskyddsområdet inrättades för eller inverkar skadligt på annan användning av området. Bestämmelserna kan ha regionala eller till en viss tidsperiod bundna begränsningar eller gälla specifika viltarter. Varför grundar man då ett skyddsområde? Detta kommer att definieras närmare i kommande förordningar, men på det här stadiet kan saken betraktas utifrån formuleringarna i de nationella skyddsprogrammen. I dem är inställningen till jakt ofta överraskande nog väldigt positiv. Jakten nämns inte heller alltid specifikt. Man får lätt uppfattningen att den uthålliga jakten betraktas som en rekreationsform bland andra på skyddsområdet. I skyddsprogrammet för gammelskog, för att ta ett exempel, sägs det att för bärplockning, jakt och fiske tillämpas gällande praxis i respektive område. Det är knappast troligt att jaktens uthållighet skulle ha försvagats sedan de här programmen formulerades. Ett synnerligen gynnsamt intryck för jaktens del får vi också av skyddsmålsättningarna för Naturaområdena, som är definierade i statsrådets principbeslut. Där granskas jakten ur en olägenhetssynvinkel och nya begränsningar är av nöden bara på särskilt viktiga fågelskyddsområden. 52 l Jägaren l 3 l 2011 Sådana objekt finner vi i så kallade Natura SPA-områden som är valda utifrån fågeldirektivet. Också det rätt nya direktivdokumentet (2008) för jakt som följer EU:s fågeldirektiv stöder den här tanken. Vad innebär då olägenheten för annan användning som nämns i paragrafen? Enligt motiveringarna i den förnyade lagen (undantaget invånarna i de kommuner som nämns i 8 § i jaktlagen) är friluftslivet i övriga naturskyddsområden ofta så livligt att jakten måste regleras med större noggrannhet. En avsevärd del av de både större och mindre skyddsområden som ligger en bit längre bort från större bosättningscentra attraherar under jaktsäsongen närmast slumpartade besökare - både jägare och friluftsfolk. Vilket betyder att nackdelarna med jakten snarare handlar om föreställningar och är i verkligheten koncentrerade till utkanterna av tillväxtcentra. Praxis visar att jaktlösningarna i skyddsområden som grundades på 80- och 90-talet bygger åtminstone delvis på annat än formuleringarna i skyddsprogrammen. Jaktens praxis varierar efter områdets geografiska läge och skyddsprogram. I de kommuner i norra Finland som nämns i 8§ i jaktlagen är huvudregeln den att jakt är tillåtet på skyddsområden. I övriga delar av landet har jakten varit väldigt strängt reglerad. Detta är fallet bland annat i skyddade lundar och gammelskogar. På skyddade myrar har jakten i flera fall kunnat fortsätta bara ordningsstadgarna det tillåter. I vårt land finns fortfarande nästan 800 000 hektar områden av varierande storlek som hör till olika skyddsprogram, men som inte har grundats. Under de närmaste åren kommer de att grundas som naturskyddsområden med stöd av naturskyddslagen, ett i taget eller som större helheter. För att föra det här arbetet framåt har miljöministeriet tillsatt en beredande projektgrupp där också Forststyrelsens naturtjänster medverkar, bland annat genom att ta fram behövligt bakgrundsmaterial. Makten och ansvaret i jaktfrågan kommer förstås att göra en avstickare till den instans som skriver stadgarna, det vill säga till miljöministeriet och slutligen till riksdagen. Beträffande de nya objekten i kategorin övriga naturskyddsområden som kommer att grundas i landets södra delar återstår det att se om begränsningarna i jakten främst kommer att motiveras med lagens anda eller om begränsningarna kommer att bygga på konkreta bedömningar av hoten mot skyddets motiv eller områdets övriga användning. I såfall kommer den avgörande faktorn att bli myndigheternas förtroende för jakten i vårt land, att den uppfyller kriterierna för både uthållighet och för EU:s direktiv. Nu gäller det att visa att vi kan förena naturskyddet med ett uthålligt nyttjande av vår natur! Mikko Rautiainen, jaktplanerare, Forststyrelsen
• TARKKANÄKÖINEN KATSOO PIDEMMÄLLE BX-2 Cascades® UUTUUS 7x42 399,- 439,- 10x42 499,- 8x42 RX®-600 etäisyysmittari 6x suurennus, max. 540 m 329,- RX®-750 TBR etäisyysmittari 6x, max. 670 m + TBR ballistinen ohjelma 449,- BX-1 Yosemite® 6x30 8x30 139,- 159,- www.leupold.com Katso lähin Leupold ­ jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth. L_Obs_185x133_11_Fi_RZ.indd 1 08.03.11 10:21 kotimainen tikka-paketti 1699 Metsästäjä l 3 l 2011 l 53 2011 jahtipaketti sisältää: SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi · Tikka T3 LiTe STainLeSS .308 Luodikon SuukierTeeLLä · BurriS FourX 3-12X56 vaLaiSTun TähTäinkiikarin · opTiLock Tikka jaLuSTan ja renkaaT · aSeuTran uuTuuSvaimenTimen SL5 .30, kierre 14X1 Sako · Tikka aSepuSSin ja aSehihnan Saatavilla liikkeistä toukokuun loppupuolella.
• Vetenskaplig viltkunskap Betyder mera kunskap även bättre kunskap? Vetenskaplig kunskap är makt och vår ständigt växande kunskapstörst förstärker framgångsrikt sig själv. Eftersom nya frågeställningar ständigt anmäler sig så ökar kraven på att informationsförmedlingen ska gå ännu enklare och snabbare. TV-sändningarna i riksdagsvalet är ett aktuellt exempel på detta. När bara ett par timmar återstod tills det slutliga resultatet var klart lades det ner oerhörda mängder energi och kunnande på att förutspå partifördelningen i riksdagen för de kommande fyra åren. Information finns tillgängligt i större mängder och snabbare än någonsin förut. Vi har fått en öppnare offentlighetspolicy och en strävan att göra i synnerhet den information som produceras med skattemedel samhälleligt tillgänglig i högre grad än förut. Beträffrande vetenskapliga discipliner och beslutsfattande brukar det största problemet inte vara informationens tillgänglighet eller mängd utan hanteringen och analyseringen av informationen och tolkningen av resultaten. Hur står det då till med kvaliteten på materialet och bakgrundsinformationen? För att kunna bedöma tillförlitligheten hos informationskällor ute på internet och i den elektroniska rymden kan det krävas ett stort mått av sakkunskap. Den utveckling som informationsmängderna och analysmetoderna undergår minskar inte alls på forskarens roll. Tvärtom understryks forskarens kunnande när det gäller att begränsa materialet, förstå sammanhangen, känna de växelverkande mekanismerna och göra bedömningar Ju närmare det samhälleliga beslutsfattandet som aktörerna verkar, i desto högre grad krävs det tvärvetenskaplig forskning för att kunna gestalta helheterna. Forskningsresultaten visar ofta på en komplicerad värld som formar sig i samspelet mellan miljön och aktörerna, på olika nivåer och variationer. Vilket inte nödvändigtvis tillfredsställer den som har beställt undersökningen eller uppfyller förväntningarna på den. En smula tillspetsat kan det formuleras så, att vi väntar oss allt enklare och entydigare svar på allt mer invecklade frågor ­ och detta allt snabbare. Begreppet vetenskaplig kunskap har under de senaste åren fördunklats och liksom drabbats av inflation. I flera medier framställs enkäter, åsikter, synsätt och forskning som jämförbara begrepp. I extrema fall jämförs internationell forskning som bygger på ett flerårigt material med en omröstning som gjorts på någon enstaka internetsida. Informationsflödet lägger ett växande ansvar på den som använder informationen - vilket gäller i synnerhet beslutsfattare och politiker. Vesa Ruusila, forskningschef, Viltoch fiskeriforskningsinstitutet Näringsgrenar, fritidsintressen och intressegrupper som sysslar med naturens processer och sorterar under viltadministrationen verkar i ett flerdimensionellt universum som delvis är starkt laddat med värderingar. Tydligast framträder detta hos de samhälleligt sett synligaste artgrupperna hjortdjuren, sälarna och de stora rovdjuren. Ofta ligger tyngdpunkten i debatten om de här artgrupperna på siffrorna för beståndens storlek trots att det i lika hög grad handlar om samspelet mellan människan och naturen, om viltpolitikens målsättningar, om viltskador och skyddsbehov. Förenklat uttryckt är stammens uppskattade storlek ett resultat som har tagits fram med vetenskapliga metoder. Siffran är inte en åsikt, ett synsätt eller en uppfattning, och stammens storlek är inte heller någonting som parter kan förhandla om vid ett förhandlingsbord. I forskningsprocessen står den uppskattade beståndsstorleken på en öppen grund som består av materialet, metoden och analyserna. När det däremot gäller åsikter, attityder och uppfattningar om storleken på en viltstam existerar inte detta krav. Dessa får och ska inkludera attityder, intressebevakning och personliga erfarenheter. Den uppskattade storleken på en viltstam har inte något värde i sig utan ska bedömas, utvecklas och kritiseras. Som mätare på en populations storlek kan detta värde ändå inte jämföras rakt av med andra värden än sådana som har tagits fram med samma öppna metoder. 54 l Jägaren l 3 l 2011
• HÅLLBAR TILLVÄXT FRÅN DIN EGEN SKOG. UPM Bonvesta säljer välskötta skogslägenheter. Oberoende av om du söker ett litet skifte med lundskog eller ett mäktigt hundratals hektars ödemarksområde är vi en trygg och tillförlitlig kumpan i affärens alla skeden. Pålitliga beståndsuppgifter och aktuella skogsbruksplaner finns över skogslägenheterna. Om du vill kan vi också erbjuda virkesaffärs- och skogsvårdstjänster. Nu finns skogsägandet tillgängligt för var och en av oss. Enklast börjar du med att besöka adressen www.bonvesta.fi Finlands bästa skogsfastigheter. UPM BONVESTA
• Leena Petäjistö, Jukka Aarnio och Ashley Selby D Håller älgjaktsföreningarnas attityder på att förändras? 56 l Jägaren l 3 l 2011 Hannu Huttu
• D Bara en dryg tiondel av dem som avlagt jägarexamen jagar inte alls Efter avklarad jägarexamen har nya unga jägare rätt fort kunnat bli medlemmar i jaktföreningar och fått hänga med på älgjakt. Det framgår av en enkät som Skogsforskningsinstitutet (Metla) har låtit göra. l Det är många som i olika sammanhang har uttryckt sin oro för att jägarna blir äldre medan de unga jägarna har det kämpigt med att komma igång med jagandet, synnerhet att få hänga med på älgjakt. Gjorda undersökningar visar att åldern stiger i älgjaktsföreningarna medan älgjakten inte lockar de unga. I många föreningar känner man redan av att förgubbningen försvårar jakten. Trots detta är det vanligt att älgjaktsföreningarna ställer en rad villkor för medlemskap. Det kan handla om markägande, om att vara bosatt på orten, ha släktingar som äger skog eller långsiktigheten i medlemskapet. Bakom villkoren har vi under projektets gång stött på attityder som bygger på att medlemmarna bevakar sina egna rättigheter och sitt inflytande. Det här har kommit i dagen vid undersökningar av hur föreningarna väljer in nya medlemmar. Attityderna liksom villkoren har varierat från region till region och beror åtminstone delvis på markägandets struktur. Det har varit vanligast med villkor knutna till markägandet i regioner (Nyland, Mellersta Finland och Egentliga Finland) där privatskogarna är dominerande. och damer. Av de kvinnor som tagit jägarexamen och svarat på enkäten (19 procent av alla svarare) hade nästan en fjärdedel inte jagat alls. En annan faktor som spelade in ­ utöver svararens kön - var skogsägandet och aktivitetsnivån. Allra aktivast jagade sådana ungdomar vilkas föräldrar ägde skog (se tabell) på jaktorten. Av dem jagade över hälften regelbundet varje år medan bara sex procent inte hade jagat alls. Av dem som inte ägde mark jagade knappa 40 procent aktivt varje år medan en dryg femtedel inte jagade alls. Bland dem som själva ägde skog var motsvarande andelar 42 och 15 procent. Nästan hälften jagar älg ­ bara 5% utanför Nästan hälften (48 %) av dem som svarat på enkäten och som tagit jägarexamen år 2003 hade också deltagit i älgjakt. I landets västra delar var det klart sällsyntare att delta i älgjakt än i landets östra och norra delar, vilket kan sägas gälla rent generellt för jakten som fritidsintresse. Det påstås ofta att jägare som inte äger mark skulle sakna möjligheter att gå med i en jaktförening och i synnerhet i ett älgjaktlag, men enkäten visar att markägandet inte påverkar deltagandet, åtminstone inte i tillräckligt hög grad för att ha statistisk betydelse. En liten skillnad fanns det förvisso. Av de svarare som inte ägde mark hade 42 procent deltagit i jakt. Motsvarande andel av dem som ägde skog eller som hade nära släktingar som ägde skog på jaktorten var 50 procent. I västra Finland var det ändå bara en dryg tredjedel av svararna som inte ägde mark som hade varit med på älgjakt. Men skillnaderna var inte heller på regional nivå av statistisk betydelse. Den vanligaste orsaken till att inte delta i älgjakt är helt enkelt att det inte intresserar. Enligt den här enkäten som var riktad till unga och färska jägare och en tidigare enkät som gick ut till hela jägarkåren uppger 40 procent av jägarna bristen på intresse som den främsta orsaken. Å andra sidan uppgav ungefär en tredjedel av de nya jägarna och av alla jägare tidsbristen som den främsta orsaken till att inte delta. Vilket är förståeligt eftersom de flesta vet om att jakten i ett jaktlag innebär krävande villkor för deltagandet. För många nya jägare beror tidsbristen på familj och studier. Enligt undersökningen går det åt drygt 16 arbetsdagar för att fälla en älg. Enligt undersökningen verkar det på senare år ha blivit enklare att bli medlem i en älgjaktsförening. Bara fem procent (18 personer) av de svarare som hade tagit jägarexamen 2003 hade inte deltagit i någon älgjakt för att de inte hade beviljats medlemskap i en förening. Majoriteten av dem fanns i västra Finland och fyra i huvudstadsregionen. Medlemskap med mindre erfarenhet än förut I den tidigare enkäten som gällde hela jägarkåren konstaterades att jägarna i genomsnitt hade 30 års erfarenhet av jakt och 20 års erfarenhet av älgjakt. Enligt den senaste enkäten som var riktad till färska jägare hade hälften av jägarna varit med på älgjakt 5-6 år efter jägarprovet. Vi kan därför anta att det tidigare sannolikt krävdes mera erfarenhet av småviltsjakt av färska jägare än det krävs nuförtiden. Å andra sidan kan de stora älgbestånden ha ökat ungdomarnas intresse för älgjakt. I enkäten år 1997 uppgav nästan en femtedel av de jägare som inte deltagit i älgjakt att de saknade möjligheter att gå med i en älgjaktsförening. I 2002 års enkät till alla jägare hade andelen minskat till knappa 15 procent. I den senaste enkäten, som publicerades i fjol och gjordes året innan, var det bara fem procent av de nya jägarna som inte hade fått gå med i en älgjaktsförening. Utvecklingen förklaras troligen och åtminstone delvis av att det under de senaste åren har fällts i genomsnitt tre gånger fler älgar än året 1997. Den större avskjutningen har inneburit betydligt mera kött att dela på, men har samtidigt krävt en mycket större insats av jaktlagen. Trots att avskjutningen har minskat en aning under de senaste åren från toppåren i början av 2000-talet. Tack vare detta har det sannolikt blivit lättare för nya och ofta även unga jägare att beviljas medlemskap i älgjaktlag än det varit under tidigare år. Enligt Metlas färska undersökning verkar de unga, nya jägarna ändå mera smärtfritt ha blivit medlemmar i någon jaktförening och har fått följa med på älgjakt om de vill. Fem, sex år efter sin jägarexamen jagade cirka 70 procent av dem som svarat på enkäten regelbundet medan två tredjedelar var medlemmar i en jaktförening. De flesta jagade varje år och hade tillbringat i medeltal 21 dagar på småviltsjakt. Bara en dryg tiondel hade inte jagat alls. De som inte hade jagat alls ville i de flesta fall inte heller jaga och hade inte ens tagit sin jägarexamen för att börja jaga utan hade gjort det av andra orsaker. Som orsak uppgavs bland annat att maken/sambon jagade, att personen studerade till vildmarksguide eller för att vinna ett vad eller höja vitsordet i biologi i skolan. Det fanns skillnader mellan herrar Fem år efter avklarad jägarexamen jagade 70 % regelbundet och nästan lika många var medlemmar i en jaktförening. Jägaren l 3 l 2011 l 57
• Förändringarna i befolkningsstrukturen på grund av att landsbygden avfolkas har på kort tid försvagat verksamhetsförutsättningarna för många älgjaktsföreningar. Det är fullt möjligt att man i älgjaktsföreningarna har insett att man på grund av befolkningsutvecklingen måste öppna upp sin förening och vara attraktiv för nya jägare för att kunna reglera älgbestånden också i framtiden. Det är också möjligt att försvagningen av verksamheten redan har ruskat om älgjaktsföreningarna och fått dem att granska sina egna attityder och mjuka upp dem. Också Svensberg (2009) har noterat i tidningen Jägaren att de mest progressiva jaktlagen har luckrat upp sina villkor för medlemskap. Men också i de regioner (som Nyland och Egentliga Finland) där nyrekryteringen fortfarande räcker till och där de flesta föreningar ställer villkor för medlemskap borde man ta sig en funderare på vilka effekter villkoren har på älgjaktens framtid. Om ungdomarna efter avklarad jägarexamen och när intresset fortfarande är stort inte får en chans att börja jaga så svalnar intresset och jägarkåren börjar krympa. Vilket i sin tur kan göra det klart svårare att reglera älgbestånden i framtiden. Hälften av de nya jägarna var med på älgjakt fem år efter avklarad jägarexamen. Undersökningens målgrupp bestod av samtliga personer som klarat sin jägarexamen år 2003. Av dem plockades systematiskt var sjätte person ut, inalles 1282 personer. Vi valde året 2003 för jägarexamen eftersom vi antog att de nya jägarna behöver en smula tid för att etablerat sig och bli intresserade av medlemskap i en jaktförening. Materialet samlades in våren 2009 i form av en enkät. Svarsprocenten blev 58. Svararna var huvudsakligen män medan kvinnornas andel uppgick till 19 procent. Svararnas medelålder var vid den aktuella tidpunkten 32 år. Kvinnornas medelålder var drygt fem år högre. I genomsnitt hade personerna alltså tagit sin jägarexamen som 26-27-åringar. Att det är vanligt att jaga i norra Finland och på landsbygden syntes i fördelningen av svararnas hemkommuner. Nästan 30 procent av svararna var Så här gick Skogsforskningsinstitutets undersökning till: Tabell. Effekterna av eget eller föräldrars markägande på jägaraktiviteten 5-6 år efter avlagd jägarexamen. Jägaraktivitet % av svararna hade jagat Aktivt varje år Ganska regelbundet Några få gånger Inte alls Totalt Äger själv 42 22 21 15 100 Syftet med undersökningen var att klarlägga de nya jägarnas motivation, jägaraktivitet, intresse och möjligheter att jaga och bli medlem i en jaktförening, med tonvikt på älgjakt. På grund av skillnader i markägandet fördelades undersökningen på tre stora regioner. Markägande Föräldrarna äger 51 29 14 6 100 Inte markägare 39 21 18 22 100 hemma från norra Finland medan 41 procent var från landets västra delar och 23 procent från de östra delarna. Svararnas relativa andel motsvarade rätt väl antalet personer som tagit sin examen i de tre regionerna. Ungefär en fjärdedel av svararna ägde själv skog eller åker. Hälften av svararna uppgav att deras föräldrar eller nära släktingar äger skog på jaktorten. En fjärdedel av svararna ägde inte skog själv och inte heller ägde deras föräldrar eller nära släktingar skog på jaktorten. Till regionen västra Finland räknades Nylands, Egentliga Finlands, Satakunda, Södra Tavastlands, Norra Tavastlands, Svenska Österbottens och Österbottens jaktvårdsdistrikt. Till östra Finland hänfördes Kymmene, Södra Savolax, Norra Savolax, Norra Karelens och Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt. Till norra Finland räknades de övriga distrikten, det vill säga Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt. l Källa: Aarnio, J., Petäjistö, L. & Selby A. 2010. Uusien metsästäjien metsästysmahdollisuudet alueittain: erityistapauksena hirvenmetsästys. Tidningen Suomen Riista 56: 95­110. 58 l Jägaren l 3 l 2011 Hannu Huttu
• Omasta kontista Lauri Kontron Sivuja 168. Metsäpeura -kirja 42 Metsäpeura paita 17 koot S-XXL SML:n 90v. juhlapinssi 1,50 Metsäpeurarelie 34,90 Metsäpeurapinssi 4,90 rtti Lahjako Viinipullosalkku 46,90 Pullo ei sisälly. en Met sästäjäli esta a vuod ontti Ab omistam Oy Eräk npiirien sen jäse tu iton ja nu Hut Kuva: Han 1976 Eräkontista myös lahjakortit! Kevään jäsenetu! Metsästäjäliiton jäsenille annetaan tänäkin vuonna alennusta Eräkontin ostoksista. Alennus toimii periaatteella 10 alennusta / 100:n kertaostos. 200:n ostoksista tulee alennusta 20 jne. Syötä alennuskoodi (24041921) sekä jäsennumerosi (jäsenkortistasi) verkkokaupassa tilauksen loppuvaiheessa. Ohjelma vähentää loppusummasta automaattisesti oikean summan. Riistapeltosiemenet eivät kuulu alennuksen piiriin. Alennuksen saa kampanja-aikana myös myymälässämme jäsenkorttia näyttämällä. Jäsenetuaika on tänä vuonna 15.5.-31.5.2011. Ruostumatonta terästä. Valaistu näyttö, Quartz koneisto, Nahkaranneke, vesitiivis 50 m Metsästäjän kello metso-logolla 69,90 Kanu ­loukku 199 (tarjous) o Verkk . www 24akhntti. er o kaup pa Eräkontti Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti.
• Susanna Keskinarkaus, Anne Matilainen, Sami Kurki "Bestånden" av jagande ortsbor krymper i norr Jakttrycket på viltbestånden består av minst tre olika faktorer: hur många jägare det finns, hur mycket tid jägarna lägger ner på jakten och hur skickliga de är som jägare. Naturligtvis hänger jakttrycket också på jakttiderna och kvoterna. I vårt land har antalet jägare stabiliserat sig kring drygt 300 000 personer. De regionala skillnaderna är däremot stora. Bara knappa 50 000 av dessa jägare bor i norra och östra Finland. Befolkningen och därmed även jägarna flyttar sakta men säkert till landets urbana nejder. Å andra sidan är det i byarna på landsbygden som vi finner en kultur som uppmuntrar till jakt och de bästa möjligheterna att jaga. 60 l Jägaren l 3 l 2011 P l På Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet utredde vi förändringarna i antalet jägare i området med fri jakträtt och presenterade resultatet i sifferform. I en forskningsrapport om jaktturismens verksamhetsmodeller och dessas uthållighet på statsmark intervjuade vi dessutom ett antal jägare om de här frågorna. I våra beräkningar av det framtida antalet jägare utgick vi från hur mycket antalet jägare kommer att förändras enbart i skenet av befolkningsprognoserna. Det vill säga att vi förmodade att jägaraktiviteten inte förändras från den nuvarande nivån. För varje kommun beräknade vi den nuvarande jägaraktiviteten per åldersklass (antalet jägare per åldersklass), varefter vi uppskattade hur många jägare det kommer att finnas år 2040 i området med fri jakträtt. I skenet av befolkningsprognoserna kommer befolkningsmängden, och därmed även antalet jägare, att minska i glesbygderna i varierande grad. Det här behöver ändå inte nödvändigtvis betyda att det totala antalet jägare eller jaktens omfattning skulle minska i området eftersom det finns en efterfrågan utifrån som är riktad till glesbygden och som på sina håll kan vara stor. Licenspolitiken på statsmark och den even-
• Antalet jagande ortsbor i området med fri jakträtt per åldersklass åren 2007, 2020 och 2040. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2007 2020 2040 10 - 14 15 - 19 20 - 24 25 - 29 30 - 34 35 - 39 40 - 44 45 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 69 70 - 74 75 - 79 80 - 84 Förändringen per åldersklass året 2040 jämfört med året 2007. tuella minskningen av antalet jagande ortsbor inverkar i sin tur på viltvårdsarbetet, viltinventeringarna och föreningsverksamheten rent generellt. Jägarna själva bedömer ofta antalet jägare utifrån sina dagsfärska erfarenheter och medlemsstrukturen i den egna föreningen. Fler än en konstaterar att gänget förgubbas, men påpekar samtidigt att jägarna inte har försvunnit någonstans. I skenet av befolkningsprognosen kommer minskningen i framtiden det oaktat att vara avsevärd. År 2040 är jägarna tiotusen färre i norr Det är ungefär sex procent av alla finländare som jagar, men i området med fri jakträtt är jägaraktiviteten nästan tre gånger så stor. I området finns också kommuner där var tredje invånare, spädbarn och gammelgubbar medräknade, har jaktkort! Enligt jägarregistret fanns det år 2007 drygt 48 000 jägare i området med fri jakträtt. Enligt be- folkningsprognosen kommer antalet år 2040 att vara nere i knappa 38 000. Förändringen är särskilt betydande i åldersgruppen 40 till 60 år, som nuförtiden är väldigt aktiv. Det sägs ju att jaktföreningarna förgubbas, vilket betyder att majoriteten av medlemmarna i majoriteten av föreningarna är medelålders. När personerna i den här åldersklassen blir äldre så stiger också jägarkårens genomsnittliga ålder såframt det inte föds nya jägare i trakten eller dit flyttar lika många nya och yngre förmågor. I de flesta kommuner kan vi förmoda att antalet jägare som är ortsbor kommer att sjunka rejält. I några städer kommer antalet jägare samtidigt att öka en smula på grund av inflyttningen. I synnerhet i kommunerna i östra Lappland är befolkningsminskningen kraftig. När befolkningsmängden är liten har också en förändring på några få personer en kraftig inverkan på jägarnas relativa andel. Flera av de intervjuade förmodade 85 - 90 1 0,8 0,6 0,4 0.2 0 -0,2 -0,4 -0,6 förändring % 2040 att ungdomarnas jägaraktivitet kommer att sjunka på grund av att de har ett pressat schema och långa körvägar till jaktmarkerna. Som försvårande faktorer betraktades också jaktföreningarnas medlemsvillkor, bristen på jaktmark, vapenlagstiftningen, urbaniseringen, omkostnaderna och jaktens image. Enligt internationella undersökningar är den typiska jägaren en man med bakgrund på landsbygden som ända sedan sin ungdom har deltagit i jakt och lärt sig jaga av sin pappa. För att börja jaga behövs det också jaktmarker. För den som bor i en glesbygd finns förutsättningar för jakt eftersom där finns vilt, jaktmark och korta avstånd till jaktmarkerna. I åldersgruppen som är i arbetsför ålder (15 till 64-åringar) är det ingen enkel sak att höja jägaraktiviteten. I det nordligaste området jagar i detta nu redan var femte person. Vid intervjuerna konstaterades att damerna har blivit aktivare som jägare och att antalet personer som har hund tycks ha blivit större. Det är emellertid ett faktum att kvinnorna börjar jaga senare i livet än männen och att de i allmänhet gör det för att maken eller sambon jagar. Om antalet män som jagar minskar i glesbygden så kan vi förmoda att det går likadant för antalet kvinnor som jagar. Om jägaraktiviteten i framtiden sjunker på grund av urbaniseringen så kommer antalet jagande ortsbor att minska kraftigare än beräknat. I många trakter är läget det, att det finns personer utsocknes ifrån som är intresserade av att åka dit och jaga. I framtiden kommer utmaningen följaktligen att vara frågan vilka som ska jaga i de nordligaste markerna. Jakträtten för ortsbor är fastställd i lag och är en rättighet som åtnjuter ett starkt stöd som det enligt vår undersökning inte är meningsfullt att ifrågasätta. I kommunerna längst i norr verkar läget emellertid vara det, att det i framtiden kommer att finnas utrymme för både ortsbor och ett växande antal jägare utsocknes ifrån. l 10 - 14 15 - 19 20 - 24 25 - 29 30 - 34 35 - 39 40 - 44 45 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 69 70 - 74 75 - 79 80 - 84 85 - 90 I framtiden verkar det finnas plats i jaktmarkerna längst i norr för både ortsbor och jägare utsocknes ifrån. Jägaren l 3 l 2011 l 61
• Juha Tiainen Hotade andarter I den Röda bok som publicerades i december ifjol ingår fyra som hotade (sårbara) och fyra som missgynnade klassificerade jaktbara sjöfågelarter. I nummer 2/2011 av Jägaren beskrev Aino Juslén grunderna för hotklassificeringen. Nu granskas hotade och missgynnade sjöfågelarter. l Av våra jaktbara änder klassificerades stjärtanden, årtan, viggen och brunanden som sårbara mot att de vid den föregående uppskattningen för tio år sedan klassificerades som livskraftiga. Som missgynnade klassificerades sädgåsen, ejdern, storskraken och småskraken. Sädgåsen bedömdes redan vid den föregående uppskattningen som missgynnad men de övriga arterna som livskraftiga. Missgynnade arter är inte hotade men det anses att det föreligger risk för att de kan bli det om deras situation fortsättningsvis försämras. Av andra än jaktbara sjöfåglar har fjällgåsen klassificerats som akut hotad, berganden som starkt hotad, gravanden som sårbar och svärtan som missgynnad. På Åland hör svärtan till de jaktbara arterna. Övriga hos oss häckande sjöfåglar klassificeras som livskraftiga. A Jani Niskanen Kriterier vid bedömningen Vid bedömningen av fåglarna använda kriterier för hotklassificeringen var en kraftig reducering av häckningsbeståndet och utbredningsområdet (kriterium A), ett ytterst litet häckningsbestånd och en kraftig reducering av detta (kriterium C) samt enbart en liten storlek på populationen (kriterium D). Analysperiodens längd är alternativt tre generationer eller minst tio år. Utgående från generationens varaktighet blev längden på sädgåsens analysperiod 21 år, ejderns 15 år, storskrakens och småskrakens 12 år och de hotade andarternas 10 år. För de jaktbara sjöfåglarnas del användes inte kriterierna C 62 l Jägaren l 3 l 2011
• Bläsanden har gått tillbaka med över en tredjedel under fe senaste tio åren. På bilden en bläsand och tre viggar. och D, som för de övriga fåglarnas del eftersom storleken på deras populationer inte är ytterst små. De som hotade klassificerade ändernas har under de senast förflutna tio åren decimerats med minst 30 % som är det kritiska gränsvärdet. Enligt tillgängliga uppföljningsdata har stjärtanden decimerats ca 40 %, årtan ca 35 %, brunanden ca 30 % och viggen hela 50 %. De missgynnade arterna fyller inte dessa kriterier, därför är de också missgynnade, men även deras bestånd har reducerats i oroväckande grad. I själva verket har ejderbeståndet krympt med hela 40 %, men för ejderns del tillämpades som en förmildrande faktor en tidigare på 1980-talet inträffad kraftig tillväxt i beståndet mot en såsom tillfällig hållen topp. Efter ett par goda tillväxtår förefaller det nu som om beståndets minskning åtminstone har avstannat. Hotens orsaker För stjärtandens och årtans del ansåg vi att orsaken till hotklassificeringen är jakt, vilket även gäller för den missgynnade sädgåsens del. Den här bedömningen grundar sig på två faktorer: för det första är den hos oss verkställda beskattningen, såvida fångststatistiken håller streck, ytterst stor i relation till storleken på de hos oss häckande bestånden och produktionen. För det andra är sädgässen även utsatta för en kraftig beskattning utmed flyttstråken och inom övervintringsområdena. För dessa fågelviltarters del är beskattningen även en internationell fråga och har länge varit föremål för fortsatta diskussioner. Stjärtanden och årtan övervintrar i Afrika. De förändringar i arternas livsmiljöer som skett där ansågs också vara en viktig orsak till att bestånden decimerats. Viggen och brunanden ansågs igen ha lidit av att skrattmåsarna minskat: de söker sig till skrattmåssamhällen för att där få skydd mot fiender. Det här torde ändå inte ensamt förklara varför dessa arter minskar, men vi lyckades inte identifiera andra orsaker. Orsakerna till att antalet skrakar minskat är inte heller känt. För ejderns del bedömdes att av bakterier och virus orsakade sjukdomar samt miljögifternas direkta och indirekta effekter utgör väsentliga orsaker till att beståndet är missgynnat. Inom övervintringsområdena vid Vadehavet kan det hända att tillgången på föda minskat på grund av ett omfattande utnyttjande av blåmussletillgångar. Danskarna bedömer även att blyhagel kan ha en betydande inverkan. Varthän? Bedömningen av hotgraden bör ses som en viktig del av uppföljningen av naturresursen vilt. Det gagnar jägarna att viltbestånden förvaltas så att de inte är hotade. Det har inte kunnat påvisas att jakten för en enda arts del skulle vara den enda orsaken till ett hotat tillstånd men även den har betydelse då alla andra faktorer är ogynnsamma. Viltbestånden har följts upp under många decenniers tid. De har varit under uppsikt oberoende av hotklassificeringarna. Jägarkåren kan vara stolt över att den har visat ett ansvarsmedvetet intresse för de arter jägarna beskattar. När bestånden decimeras kraftigt är det skäl att vara bekymrad. Då hoten identifieras i tid är det möjligt att ingripa och läge för att vända utvecklingen tillbaka i gynnsammmare riktning. Identifiering av hoten kräver arbete. l
• Juha Immonen Ur Pilvis dagbok, del 3 Det är bäst att vänta med besöken av hundkompisar tills allt är klart med vaccineringarna. Pilvi nosar på nya saker och platser 64 l Jägaren l 3 l 2011 T I den här artikelserien berättar jag om hunden Pilvi och hennes familjeflock, om resan tillsammans från liten valp till familjemedlem och husses jaktkamrat i skog och mark. I Pilvis dagbok har jag skrivit om vardagliga saker, som det är bra att känna till när man får en valp och unghund med sig som kamrat på färden. l Idag klippte jag för första gången klorna på Pilvi. Inte för att det egentligen fanns nåt att klippa, men hon måste lära sig att finna sig i knipsandet. Till en början försökte hon ta sig upp på benen, men jag hindrade henne beslutsamt från att ge sig iväg. Unga fröknar ska vårda sin skönhet och allt emellanåt är det på sin plats med manikyr, pjollrade jag med min tio veckor gamla lilla stumpa och kände mig väldigt viktig. Jag lyckades övertyga henne om att ingreppet var viktigt och kunde ro projektet i land. Jag höll med flit ett sävligt tempo för att inte begivenheten skulle kännas allt för hektisk. Jag såg också till att Pilvi inte kunde avsluta med att fara iväg som en raket utan vi avrundade knipsandet med ett angenämt magkrafs och en bit korv som bonus. Grillkorv är Pilvis favorit! Jag märkte att husse måste vara skärpt när han klipper klorna på sin lilla valp, så det inte tar i kvicken. Om det skulle gå på det viset med valpen så blir skönhetsvården i framtiden avgjort besvärligare att sköta. Under de senaste dagarna har Pilvi också fått vänja sig vid halsbandet, men bara för korta stunder i taget. Det har inte riktigt gått upp för fröken Pilvi vad den nya halsprydnaden innebär. Hon har krafsat en stund i konstigheten med bakbenet för att sedan glömma bort den och ägna sig åt annat intressant. Det var vår dotter Lilla på tre år som valde ut det första halsbandet ­ gissa en gång om det blev ett ljusrött? Som tydligen matchar hennes egna byxor. Av henne blir det en kvinna i varje tum! Knallträning på skjutbanan Tidigare under kvällen åkte jag med Pilvi till skjutbanan här på orten, där det skjuts på lerduvor tisdagar och torsdagar. Bullade upp med korvbitar. Jag parkerade bilen en kort bit från lerduvebanan och så lyssnade vi på de första smällarna sittande i bilen med dörrar och fönster stängda. Jag följde med Pilvis reaktioner i backspegeln. Hon tog knappt alls notis om pangandet som hördes utifrån. Jag klev ur bilen och öppnade bakluckan och satte mej bredvid Pilvi. Vi fortsatte i lugn och ro lyssna på smällandet tillsammans. Pilvi iddes kika på de flygande lerduvorna en stund, men Perioden då hunden starkast präglas på sin nya flock är bara fyra veckor lång. Gunilla Hansson
• lade sig sedan bredvid mej. Vi höll kalas på grillkorvsbitar. Vi kollade ett slag på gubbarnas pangande och Pilvi la huvudet i min famn och slumrade med ena ögat medan jag gosade med henne. Särskilt skotträdd kan hon då inte sägas vara, vår fröken, sa jag till hustrun när vi kommit hem. En valp präglas maximalt i åldern åtta till tolv veckor. Tiden då hunden starkast präglas på sin nya flock och flockledare är alltså bara fyra veckor lång. Att tiden är så oerhört kort gör det möjligt att satsa mera intensivt på att stärka präglingen. Jag läste om det här i flera böcker innan vi skaffade Pilvi. Vi hämtade henne för precis två veckor sen ­ hälften av den intensivaste präglingstiden har med andra ord redan gått! Och den här tiden har gått så fort! Delvis utan besvär och delvis med. Det har funnits saker som har gått överraskande enkelt, som att lära sig sitta. Å andra sidan har Pilvis evinnerliga flygande och flängande ibland gått mej på nerverna. Familjens tvåbenta fartvidunder på tre och fem år ­ våra barn alltså ­ bidrar ju inte precis till att minska på ståhejet. När hunden lugnat sig fortsätter Tomppa och Lilli med tempot på topp. De gemensamma stunderna med Pilvi som jag planerat in har emellanåt spårat ur totalt. Hemma hos oss har tamburen förvandlats till en tummelplats. Minst var annan gång som jag har jobbat med Pilvi kommer lilla fröken Lilli och ställer de mest märkvärdiga frågor. En hundvalp på tio veckor klarar inte ännu riktigt av såna avbrott och vips har min planerade utbildning slagit in på andra vägar. Utan småttingarna i familjen hade utbildningen säkerligen varit enklare. få sig ett extra shownummer med mej hack i häl på Pilvi bland butikskärrorna. Till vår smala lycka gick det inte så, och stadsbesöket blev till alla delar en lyckad upplevelse. Pilvi beter sig nämligen som en katt och trivs obegripligt bra i famnen. Fattas bara att hon skulle spinna också... Utsikten är väl bättre där uppifrån. Jag har lagt märke till fenomenet redan tidigare, men Pilvis lugn i famnen under vår butiksrunda gjorde ett djupt intryck på mej. Hemma har hon ju fått vänja sig vid att hanteras och det tycks bara ha stärkt den här egenskapen - eller? Alla konstiga ljud och mängderna av människor störde inte Pilvi knappt alls. Hundtillbehörsaffären i samma supermarket måste vi också titta närmare på. Vi passade på att inhandla ett nytt läderhalsband som inte var fullt så ljusrött som det förra. Att belöna den nya lilla kunden ­ Pilvi alltså ­ med ett svinöra var helt klart ett snilledrag av killen bakom disken. Vilken läckerbit! En hundvän hälsar på En familjebekant med en golden retriever kallad Anni hälsade på hos Pilvi idag. I förrgår var vi hos veterinären för att sköta om de nödvändiga vaccineringarna. Testet för antikroppar mot rabies ska göras först i slutet av året. Jag skrev mesamma upp det i almanackan för att inte glömma. Det är tänkt att vi nästa år ska hälsa på hos Pilvis uppfödare Gunilla och för inresa till Sverige krävs det ett intyg på att hunden har antikroppar mot rabies. Vi avtalade med Tiina redan tidigare att vi skulle hälsa på, men först sedan vaccineringarna var klara. Himmel vilken fart det blev på Pilvi när hon fick sitt första fyrbenta besök! Men Anni som redan var till åren kommen orkade inte bli begeistrad över Pilvis outsinliga entusiasm. Men Annis mammakaraktär och filbunksnerver tålde överraskande väl Pilvis evinnerliga buss på. Pilvi var klart mera uppspelt över besöket än Anni. Det var intressant att se hur den äldre hunden bar sig åt för att sätta valpen på plats i hierarkin. Emellanåt krävde detta klarspråk, understruket genom att blotta hela tandgarnityret. Då om inte förr skulle väl budskapet gå hem. Den ordlösa kommunikationen mellan hundar är häpnadsväckande effektiv. Ett lågt morrande, uppdragna läppar, stelnad kropp, ett hotfullt skenangrepp, ett bortvänt huvud och ett fullkomligt ignorerande är starka signaler i kommunikationen hundar emellan. Dem vill jag också lära mig förstå! Människan borde snarare vara flockledare för sin valp på artfränders vis och försöka kommunicera mera ordlöst ­ med kroppen. Det sägs att hundar vet på vilket humör vi människor är. Det beror helt enkelt på att hundar har en högt utvecklad förmåga att avläsa våra minsta signaler som kroppen sänder ut. Om vi tänker negativt får blotta tanken oss att sända ut signaler som jycken kan avläsa. Nyanserna i de signaler som vi med våra gester sänder ut blir sällan uppfattade av andra människor, men är fullt läsliga för hundar. Där har jag mer än nog att lära mig ­ fascinerande! l I stadens larm I går var det familjerelationssöndag. Hela familjen inklusive Pilvi åkte in till stan. För ungarna är det nåt stort att åka till stan eftersom det här på landet inte finns något särskilt utbud på hamburgersyltor. Hustrun Tina fick en chans att gå i affärer för att shoppa sommarkläder åt barnen. Pilvi åkte på sin vanliga inkörda plats längst bak i kombin och höll sig lugn hela resan. Det här var faktiskt den längsta bilresan för henne sen vi hämtade henne för ett par veckor sen. Med Pilvi under armen gick vi en butiksrunda och nosade med stort intresse på allt från halmhattar till legolådor. Till matavdelningen vågade jag mej däremot inte. Om valpen slet sig ur mitt grepp skulle butikspersonalen och kunderna Den ordlösa kommunikationen mellan hundar är häpnadsväckande effektiv. Golden retrievern Juha Immonen Anni fick nosa på Pilvis favoritplats, stranden vid stugan. De två blev bums bästisar. Jägaren l 3 l 2011 l 65
• Eerikki Rundgren På vandring med Eki ­ en vårlig studie i naturkost Vid sidan av flyttfåglarna erbjöd förr i tiden även skogsfåglar som samlats för att spela ett lätt byte för den erfarna jägaren. När de första flyttfåglarna uppenbarade sig på himlen blottade vildmarkens invånare ödmjukt sina huvuden. Fåglarna som på våren återvände till sina häckningsområden medförde en efterlängtad lättnad för de svältdrabbade i ödemarksstugorna. Jägarens färdkost på våren 66 l Jägaren l 3 l 2011
• I l I nybyggarnas stugor var hungern i tiden en nästan årlig gäst. Senast på våren när visthusbodarna gapade tomma efter vintern var invånarna i ödemarkerna i sin nöd tvungna att ta till nästan vilken föda som helst de kunde hitta i naturen. Först när flyttfåglarna återvände fick man mera mat på bordet. Man inte bara jagade fåglar, utan plockade även deras ägg. Det var mycket vanligt att plocka ägg av i synnerhet knipa och salskrake. Man byggde holkar för dem som man gick runt och vittjade ungefär som fällor längs en jaktstig. Att plocka ägg har varit förbjudet ända sedan 1868. Då gavs "förordningen om jakt och djurfång i Finland". Däremot upphörde skärgårdsbornas särskilda rätt till vårjakt på sjöfågel för bara några år sedan. Vårfågeljakten blev dock tillåten igen denna vår på Åland. Vårjakten på sjöfågel och äggplockningen är en väsentlig del av jaktens kulturhistoria. I dag är dessa aktiviteter dock inte längre motiverade. Lagberedaren förstod redan på 1860-talet, hur mycket värdefullare det är att låta fåglarna förbereda sig i fred inför häckningssäsongen. Förutom fåglar fångade vildmarksinvånarna gäddor på våren. De kände också igen och kunde använda vilda växter på ett helt annat sätt än nutids- människan. Till skillnad från fisk eller i synnerhet vilt kan man fortfarande plocka vilda växter med stöd av allemansrätt nästan överallt utom inom naturskyddsområden. Mika Kalakoski visar upp en sprängticka som han hittat på en björk. Ur sprängtickan kan en varm dricka som är rik på antioxidanter extraheras. På en kurs lär man sig att överleva med naturens gåvor Jag bestämmer mig för att delta i en överlevnadskurs för att ta reda på hur vilda växter kan användas som föda. Den skräddarsydda kursen för Helsingforsregionens Lapplandsvänner har sin tyngdpunkt på naturföda och arrangeras därför på försommaren när växternas tillväxt satt fart. Tillsammans med de andra kursdeltagarna lyssnar jag på en föreläsning om grunderna till psykisk och fysisk överlevnad. Föreläsaren Mika Kalakoski betonar hur viktigt det är att behålla tålamodet och omdömet under alla omständigheter, men särskilt i svåra situationer som kräver olika överlevnadsfärdigheter. Det är viktigt att kunna skilja på oätliga och ätliga växter. Ormbäret, som Hanna håller i handen är giftigt, men inte riktigt lika farligt som tibasten till höger. Vattnet den äldsta av salvor Går vandraren vilse i vildmarken och i samband med olika olycks- och undantagsfall blir hittandet av drickbart vatten genast en fråga om liv och död enligt Kalakoski. Människan kan klara sig t.o.m. flera veckor med väldigt lite mat men utan dricka infinner sig liemannen redan efter ett par dagar. Kom ihåg att ta reda på vad du får göra med stöd av allemansrätt och till vad du behöver markägarens eller t.ex. fiskerättsinnehavarens tillstånd. Mikko smakar på vattnet som droppar ur det självgjorda vattenfiltret. Längst ner i plastflaskan finns vitmossa, ovanpå det ett lager torv och kol från lägerelden. Överst ännu stenar som vikt. I början av sommaren finns det inte ännu så många ätliga svamparter, men på hösten kan det finnas rentav alltför många. Liksom karljohanssvampen innehåller alla svampar bara obetydligt med kolhydrater men desto mera proteiner. Jägaren l 3 l 2011 l 67
• Artikelns författare försöker stilla sin växande hunger med mjölkört. Launi-kroken är ett traditionellt fiskeredskap för gäddfiske. Mika Kalakoski trär på en mört på kroken som är täljd av en. Hanna Sarja Människan kan klara sig t.o.m. flera veckor med väldigt lite mat. Kurs i säkerhet för friluftsmänniskor n Vid de tillfällen som överlevnadsgillet arrangerar lär man sig och övar de frågor som relaterar till säkerhet inom friluftsliv. Det progressiva utbildningssystemet baserar sig på gillemedlemmarnas egen aktivitet, viljan att lära sig och att lära ut nya saker och naturligtvis att röra sig i naturen under alla årstider. Gillets utbildningstillfällen är avsedda endast för medlemmar. Man kan ändå ansöka om medlemskap efter en godkänd kurs i säkerhet för friluftsentusiaster. Kursen, som arrangeras en gång om året, fungerar som en typ av grundkurs för att bedöma kunskaper och färdigheter. Alla friska personer som är intresserade av vandring och naturen och har fyllt 16 år kan delta i kursen om säkerhet inom friluftsliv. Denna sommar ordnar överlevnadsgillet en kurs 13­ 21.8 i östra Övre Lappland som en enhetlig terrängkurs på en vecka. På kursen övas olika överlevnadstekniker och man lär sig att utnyttja naturens gåvor. Många av frågorna tangerar de grundkunskaper som är nödvändiga för vandraren. Målet är att genomföra vandringarna med så enkel och sparsam utrustning som möjligt eller med tillfälliga redskap som man själv tillverkat. Mer information om överlevnadsgillet "Survival Kilta" och utbildningarna finns på följande webbadress: www.survivalkilta.fi Kalakoski är utbildningschef för överlevnadsgillet "Survival Kilta", en förening som är specialiserad på skydd mot säkerhetsrisker i samband med friluftsliv. För de flesta av kursdeltagarna är Kalakoski även känd som ledare för de Antarktiska Finnarp-expeditionerna och som författare av vandrings- och överlevnadsguider. I slutet av föreläsningen ger Kalakoski instruktioner inför överlevnadskursens terrängdel. Vi får endast ta med oss den nödvändigaste vandringsutrustningen, den egentliga överlevnadspackningen med innehåll får vi av vår instruktör ute i terrängen. Kalakoskis överlevnadspackning är väldigt avskalad. Förutom en liten rymdfilt innehåller folieasken, som också fungerar som ett kokkärl, bara fisklina, sänken och krokar. Kniv och förstahjälpsutrustning hör till det som den som rör sig i naturen alltid ska ha med sig. Även om Kalakoski betonar vikten av att dricka, är det den eventuella hungern som väcker mest oro bland kursdeltagarna. Ingen mat får tas med till terrängen, eftersom alla råvaror måste samlas i naturen. En liter vatten får var och en ändå ha med sig i ryggsäcken. Evig hunger Med god aptit äter jag nässelstuvning som är inkokt i en buljong av mörtrens. Samma buljong har redan ho vet hur många gånger utgjort grunden för rätter med nässlor vi plockat tidigare under dagen. De få fiskar som vi lyckades meta på kvällskvisten har vi däremot ätit för länge sedan. Kalakoskis stuvningsrecept, där de hackade nässlorna kokas i vatten tillsammans med fiskarna, är utmärkt i sin enkelhet. Kryddad med salt, blir den här måltiden som tillretts av naturens råvaror dessutom riktigt smaklig. Det är inte självklart att man får fisk. Däremot kan alla som bara vet hur man letar hitta olika typer av ätbara växter. I Finland är växtperioden dock ganska kort. Därför är det meningsfullt att öva överlevnad med föda från naturen i början av sommaren eller senare på hösten. Utöver den bekanta nässlan lärde sig kursdeltagarna att utnyttja många andra matnyttiga växter. Maskros- och mjölkörtblad kan ätas som de är. Blad från kärleksört kan ätas före blomningen, de flesta tycker dessutom att de smakar bättre än maskros och mjölkört. De unga skotten av mjölkört kokas såsom sparris. Kursdeltagarnas åsikter om örtens smak skiljer sig skarpt liksom åsikten om smaken hos många andra växter. Medan en del fyller magen med allt som är ätbart, nöjer sig andra med att smaka på de örter som smakar konstigt. Före vi reser våra tillfälliga härbärgen pysslar vi ännu med några "launikrokar", som vi gillrar för gäddfångst över natten. Vi sölar medvetet med att gå och lägga oss eftersom redan tanken på att sova under rymdfilten utan sovsäck knappast tilltalar. Människans kropp behöver energihaltig mat och dricka för att kunna producera värme. Hur vi än proppar i oss olika färska och kokade örter, kurrar hungern i våra magar före vi lägger oss. I slutändan är det inte mycket energi man får av växterna. Det första vi gör på morgonen är att vittja de krokar vi gillrat på kvällen i strandvattnet. Det blir ingen fisksoppa till vår stora förtret eftersom inte en enda gädda har fastnat i fångstredskapen. Till vår glädje har Kalakoski tagit med sig rågmjöl av vilket vi bakar små bröd som vi gräddar över lägerelden. l 68 l Jägaren l 3 l 2011
• HUIPPUMERKKIMME Nordis Oy täyttää 10 vuotta! Juhlavuoden kunniaksi: Ostaessasi MSA Sordin Pro-X -kuulosuojaimet, saat MSA Racers -ampujanlasit kaupanpäälle! (arvo 25 ) Kampanjatuotteet löydät mm. seuraavista liikkeistä: Ahti Huvila Oy, Soini Aseliike Rantanen Ky, Humppila Erä+ Oulu Oy, Oulu Eräloppi Oy, Loppi Forssan Ase ja Retkeily Oy, Forssa Green Trail Oy, Pieksämäki Häijään Urheilutarvike Ky, Sastamala Karhulan Ase ja Erä, Kotka Kemiön Metsästyspuoti, Kemiö Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Kesport Äänekoski Oy Eräkontti Ab, Riihimäki PRM-Trade Oy, Lappeenranta Schröder Oy, Helsinki Suomi Ase Oy, Helsinki Tiura-Uistin Ky, Oulu Urheiluase Oy, Helsinki Urheilu ja Lelu Oy, Ylivieska Wild Sport Finland Oy, Lappeenranta Katso täydellinen jälleenmyyjä-lista nettisivuiltamme! MADE IN GERMANY · SINCE 1840 Korkeaa laatua hintatietoisille Haenel yhdistelmäaseet ja luodikot valmistetaan pitkän asesepän perinteen ja korkeiden laatukriteerien mukaan. Haenel aseet ovat puhdaslinjaisen kruusailettomia, joten viimeistelty Saksalainen laatu on nyt myös hintatietoisen ulottuvilla. Jaeger 810 ­rihlakko Jaeger 810 on Saksalainen laaturihlakko, jonka luotipiippu on kelluva ja helposti säädettävissä. Aseessa on; kiikarinkiinnityskisko asennusta varten, automaattinen varmistin ja avotähtäimet. · kaliiperi: .12 (1/2 sup. teräskelpoinen) ja .222, 243, 6,5x55, 7x57R ja .308 · pituus 103 cm, piippu: 60 cm · patruunakapasiteetti: 2 · paino: 2,9 kg · tukki pähkinäpuuta Sis. Jaeger 810, MAK-kiikarinkiinnitysjalustan ja renkaat (1" tai 30 mm) 2490 Helposti säädettävä kelluva piippu. TARJOUSPAKETTI 1590 999 Jaeger 10 ­luodikko Uusi pulttilukkoinen luodikko, irtolippaalla ja avotähtäimillä. Lukossa 60 asteen avauskulma ja aseen laukaisussa on tarkkuutta lisäävä SET-herkistin. · kaliiperi: .308 Win, .30-06 ja 9,3x62 · pituus 106 cm, piippu 50 cm, Paino 3,2 kg · patruunakapasiteetti 3+1 (saatavilla myös 5 ptr. lippaita) · tukki pähkinäpuuta Jaeger 11, päällekkäispiippuinen haulikko Jaeger 11 vakuuttaa laadulla ja toimivalla designellä. Tasapainoisella haulikolla pärjäät niin metsällä kuin ampumaradalla. Haulikossa on rekyyliä vaimentava perälevy. · kaliiperi: 12/76 · pituus 115, piippu 71 cm · paino 3,1 kg · vaihtosupistajat 4 kpl · patruunakapasiteetti 2 · tukki pähkinäpuuta maahantuoja: Kaksoislukittu käsinviritys palauttimella. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi. Tarj. voim. sitoumuksetta 30.9.2011 asti.
• Pekka Allonen, arkivarie, Finlands jaktmuseum Jakt i förändring ­ Jaktmuseet samlar in jaktminnen Den första juni går startskottet på Finlands Jaktmuseum för en insamling av jaktminnen i tävlingsform. Vi är ute efter förändringar i jakten från 60-talet till idag. Insamlingstävlingen har fått namnet Jakt i förändring (Muuttuva metsästys) och görs i samarbete med den största insamlaren av folklore i landet, Finska litteratursällskapets folkminnesarkiv. l Världen förändras, men det har inte rubbat jaktens ställning i vårt land. Varje år är det ungefär 300 000 jägare som löser jaktkort. I Finland är jakten fortsättningsvis en hobby som vem som helst kan syssla med och jakten hör till det finska sättet att uppleva naturen. Men inte ens de finska jaktmarkerna har kunnat undgå de förändringens vindar som har blåst under de senaste decennierna. Så vi frågar oss hur alla vanliga jägare har upplevt och betraktat förändringarna. Skriv om dina upplevelser för Jaktmuseet! Det viktiga är innehållet, inte stilen eller stavningen. Alla jaktintresserade är alltså kvalificerade att delta. Tekniken förändrar jaktmetoderna Jakten har inte undgått att påverkas av den moderna tekniken. Medlemmarna i jaktlaget håller koll på läget med sina mobiltelefoner. Tack vare GPS-kartorna kan varje jägare utan bekymmer hålla koll på var han själv befinner sig medan hundpejlen visar var någonstans hunden har sin gång. Viltkamerorna håller dygnet runt ett öga på viltet. Kikarsiktena var förr i tiden sällsyntheter, men hör idag till nästan varje jägares standardutrustning. Varje år kommer det ut nya tekniska prylar på marknaden. På vilket vis förändrar de här prylarna jakten? Håller också jakttraditionerna på att förändras? Har vi förlorat någonting värdefullt? Utmaningar i föreningsverksamheten Föreningsverksamheten utgör fortsättningsvis grunden för jakten i vårt land. Det finns över 4000 jaktföreningar i Finland, men har det skett förändringar i verksamhetens innehåll? Allt fler föreningsmedlemmar bor nuförtiden på annan ort. Har din egen förening en egen hemsida och använder den epost för informationen till medlemmarna? Har föreningarna åtagit sig nya uppgifter utan jaktanknytning efter hand som landsbygden avfolkas? Har ni fått kvinnliga medlemmar i föreningen? Görs det nuförtiden mera eller mindre frivilligarbete än förut, till exempel i viltvården eller tävlingsverksamheten? Har era traditionella fester hållit formen eller förändrats? V 70 l Jägaren l 3 l 2011 Viltstammarna i förändring I många jaktföreningar har älgjakten blivit det viktigaste i verksamheten. Avskjutningen har ökat till ungefär 70 000 djur i året. Det är enormt mycket jämfört med läget på 60-talet, då det fälldes mellan 3000 och 9000 älgar per år. Kommer du ihåg när den första vitsvanshjorten sköts på dina jaktmarker? Minns du den första mårdhunden eller när du klämde ihjäl din första älgfluga? Nya attityder Attityderna till jakten har förändrats. Miljörörelsen och naturskyddarna har kritiserat jakten i negativa ordalag. Har jägarna någon gång varit tvungna att försvara sin hobby? Hur har detta påverkat jakten som hobby? Har dagens jägare ett förhållande till naturen som är annorlunda än för några årtionden sedan? Och i vilka färger målar ni jaktens framtid? Juha K. Kairikko, Finlands Jaktmuseum Jägare i föreningen Nuoramon Erä igång med att släpa ut en älg från skogen.
• Ilja Koivisto Mode på Jaktmuseet n Jaktmuseets utrymmen kan användas till en hel del. Under årens lopp har där arrangerats jägarkurser, födelsedagar, bröllop och till och med en minnesstund. I februari förvandlades museet till en studio för fotografering av skinnmode för Design Petruska som tillverkar fårskinnspälsar, skinnjackor och olika skinnplagg i sin atelje i Riihimäki, bara ett stenkast från Jaktmuseet. För den konstnärliga biten av fotograferandet svarade Justus Kantakoski som studerar på Lahden Muotoiluinstituutti. Jobbet ingick som arbetspraktik i hans studier. Jussi Särkilahti fotograferade. Sandra Eneh mannekängade och Triin Abiline mejkade. Veera Tuominen stökade som fotoassistent. Smyckena som användes bar Kyösti Lahtis signatur. De är gjorda av material från vilt och djur som dött i trafiken, typ ett nyckelben av en mårdhund och ryggkotor från en huggorm. Timo Syrjänen, Finlands Jaktmuseum En jägare pratar i sin radiotelefon när föreningen Topenon Erä jagar älg. Skinnmode a la Petruska, design Hannele Kiema. Finlands Jaktmuseum Svarsanvisningar Ditt svar ska vara fritt formulerat. Textens längd är inte begränsad. Börja med dina egna uppgifter: namn, utbildning, yrke, födelsetid och ­ort, adress och övriga kontaktuppgifter samt ditt undertecknade samtycke till att ditt bidrag får publiceras och arkiveras under ditt namn i jaktmuseets arkiv för forskningsändamål. Det betyder att din berättelse får användas enbart till forskningsändamål medan dina personuppgifter inte överlåts till något annat ändamål. Om du skickar in din text utskriven på papper så skriv bara på papprets ena sida. Använd inte klistermärken, tejp eller nitar. De bästa svaren belönas. Bland alla som deltagit utlottas dessutom prylar från jaktmuseets museibutik. Resultaten publiceras i slutet av mars 2012. l Skicka in ditt svar senast den sista december på adress Finlands Jaktmuseum, Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki eller e-post pekka.allonen@metsastysmuseo.fi. Märk kuvertet eller mejlets ämnesfält "Jakt i förändring". På frågor som rör insamlingen svarar museets arkivarie Pekka Allonen, pekka.allonen@ metsastysmuseo.fi, tfn (019) 723 751. Museet tar också gärna emot föremål och bilder med anknytning till jakt. För bild- och föremålsdonationer kontakta amanuens Vesa Anttila, vesa.anttila@ metsastysmuseo.fi, tfn (019) 722 153. En kvinnlig jägare i färd med att flå en vitsvanshjort. Jägaren l 3 l 2011 l 71 Jussi Särkilahti
• Merja Ahonen, VM / kötteknolog, Fabrikschef / Huhtahyvät Oy, Agropolis Oy, utbildare, jägare Kvalitet i viltbehandlingen U 1. Städa bort avfall 2. Ordning 3. Trasigt fixas Det feta svinköttet tillsätts vid den andra malningsomgången. Slaktskjulet i skick l Under sommarens varma dagar passar det fint att samla jaktlaget till talko och sätta slaktskjulet i skick för den kommande hösten. Ett kontinuerligt upprätthållande av renligheten är lätt när man en gång börjat. Talesättet "renhet är halva maten" stämmer också i det här fallet. Slaktskjulets hygien är en hörnsten som tryggar viltets livsmedelssäkerhet eller t.o.m. kallt vatten. Kallt vatten löser bäst upp blod på bordens ytor. 5.3. Städredskap Städredskapen rengörs alltid efter användning. För skrapor och spadar är det bra att ha en ställning där de kan hängas upp efter användning. Redskap som används på golvet och redskap som används vid styckningen ska märkas tydligt. 4.2. Inlöddring med basiskt tvättmedel De förtvättade ytorna inlöddras med ett basiskt tvättmedel. Tvättmedlet doseras enligt anvisningarna. Det lönar sig inte att överskrida anvisningarna. En vanlig halt för inlöddringsmedlet är 2,5­3 %. Löddret breds ut jämnt över den yta som ska löddras. Tvättmedlets konsistens är bra när det hålls på ytan ­ och inte rinner bort. Tvättmedlets optimala verkningstid finns angiven på tvättmedelsflaskan. Syftet med verkningstiden är att låta medlet utföra det smutslösgörande arbetet. Blir verkningstiden för lång torkar tvättmedlet på ytan.Väggarna inlöddras alltid med vågräta svep nerifrån upp. Den optimala vattentemperaturen vid inlöddringen är handvarmt vatten. 5.4. Kemikalier och information om säkerhet Alla kärl som innehåller kemikalier ska vara märkta. Säkerhetsföreskrifterna för respektive kemikalie ska vara tillgängliga. I samband med den palaver som hålls när jakten inleds är det bra att repetera bl.a. åtgärder som ska vidtas om någon fått tvättmedel i ögonen* Avfall städas bort såväl från slaktskjulet som omgivningen. Avfallet lockar snyltgäster (flugor,gnagare m.fl.) Alla onödiga saker städas bort från hörnen. Prylar som behövs ställs på de platser de ska vara. För grejer på borden och handtvättställen ordnas förvaringsplatser. Även uteområdena städas. 6. Kontroll före behandling av kött Före köttbehandling inleds kan det vara bra att att kontrollera utrymmena med alla sinnen på spänn. Utrymmena ska vara absolut rena innan behandling av kött inleds. Särkild uppmärksamhet ska ägnas ytor som köttet kommer i beröring med. Platser som pajat repareras så att de är lättare att hålla rena. Det är säkrare att stycka kött på ett stadigt bord än på ett som svajar. Täta ställen där skadedjur kan komma in. 4.3. Sköljning Löddret sköljs av från ytorna. För sköljningen kan upp till +60-graders vatten användas för att fettet ska smälta bort från ytorna. Under jakten 4. Grundläggande rengöring 4.1. Förtvätt Rengöringen inleds med att skölja bort den grövsta smutsen från ytorna. Jobba systematiskt: styckningsborden, maskiner och apparater, väggar, golv, dörrar ­ det lönar sig att fundera ordentligt på arbetsordningen. Ett välplanerat arbete gör det lättare för den som ska göra det. Det är onödigt att snurra runt smutsen från plats till plats. Förtvätten kan utföras med ljummet 4.4. Desinficering Ytorna desinficeras. Kolla i anvisningarna på tvättmedelsflaskan om desinficeringsmedlet ska sköljas bort från ytorna. För desinficeringen kan alkohol- eller perklorsyrabaserade desinficeringsmedel användas. Dessa kan lämnas kvar på ytan. De behöver inte sköljas bort. 5. Observera särskilt: 5.1. Golv På golvet finns det alltid smuts. Smuts hämtas det också utifrån. På golvet får det inte förvaras nånting som kan komma i kontakt med livsmedel. Under jakten ska det dagligen sörjas för rengörning och avfallshantering. Före varje behandling av kött är det bra att desinficera alla ytor som köttet kommer att beröra ­ t.ex. styckningsborden. I Jägaren nummer 5 kommer vi att ge noggrannare anvisningar för åtgärder under jakten: från renhållning till styckning, köttfördelning, förpackning samt den egentliga flåningen och slutförandet av slakten. Efter avslutad jaktsäsong Behandlingsutrymmena inklusive flåningsutrymmen rengörs och desinficeras omsorgsfullt, avfallet behandlas ändamålsenligt. Överblivet slaktavfall från eventuell åteljakt begravs tillräckligt djupt i på förhand utsett terrängavsnitt. Det begravda materialet kalkas omsorgsfullt. För snabbare förmultning rekommenderar vi att gropen fylls med sand. Upphöjningen över gropen görs av den uppgrävda massan och packas för att hindra att mindre djur börjar gräva. l 5.2. Golvbrunnar Under sköljningen hålls golvbrunnens lock på plats. Den grova smutsen (kött mm som sköljts ut på golvet) spadas över i skräptunna. Golvbrunnens grums töms innan löddringen. Så här förebyggs eventuellt stopp i avloppsrören. Otrevliga lukter kan minskas genom att t.ex. lägga en klortablett i golvbrunnen efter rengöringen. 72 l Jägaren l 3 l 2011
• Hannu Hohtari, bioprocessteknisk ingenjör, utbildare Hemmatillverkad korv n Ingredienser för tillverkning av korv: Finfördelnings/blandarapparat (köttkvarn/ matberedare,med vilken köttet vid behov kan malas. Blandar in kryddor i korvfärsen. Sprits med vilken korvmassan förs in i tarmen. Maskinernas storlek och pris varierar mycket. Tillverkas små mängder kan tarmarna fyllas för hand. Ingredienser rött kött som bindmedel fett kött för att öka saftigheten salt kryddor vatten (inte nödvändigt) tunntarm av svin, mängd ca 1 m/massakilo. Tarmarnna är saltade för lagring. Före de tas i bruk blöts de i rent vatten. Det är viktigt att temperera tarmarna i handvarmt (38oC) vatten före insprutningen av massan. Tarmar som inte använts kan efter omsorgsfull sköljning lagras på nytt, rejält saltade, i svalt utrymme. Vid tillverkningen av massan malas det bindande röda köttet två gånger, för en fet köttblandning räcker det med en gång. Det är till fördel att blanda kryddorna och saltet i det en gång malda röda köttet. Då fördelar de sig jämnt när kötten blandas. För att underlätta malningen och säkerställa bindningen ska köttet vara kallt. Vid fyllningen av korvarna är det viktigt att massan packas tätt i tarmen. Den tempererade tarmen är smidig och tätheten kan åstadkommas genom att göra lagom stora portionskorvar. I ändarna av korvarna knyts knutar. Blir tarmarna Markku Onnela, Agropolis Oy Vidareförädling av viltets kött n I Agropolis Oy:s helhet "effektivt utnyttjande av viltet" ingår olika kurser för "hemmaproducenter" av köttprodukter. Vårt mål är att bredda utbudet på ert viltbord och samtidigt utnyttja frysutrymmena effektivare. Under jaktsäsongen styckas fångsten och av viltköttet tillreds olika rätter som i huvudsak fryses. De färdiga vakuumförpackade värdedelarna hittar nog sina rätta användningsobjekt men det återstår mycket som det görs färs av. En del slutar som köttbullar eller i burkar medan en del hamnar i köttförädlarens korvprodukter. Frysning av det färdiga köttsortimentet som hela "balar" minskar förvisso på behovet av mera frysutrymme. Våren och sommaren är grillarnas guldtid. Av det djupfrysta köttsortimentet kan det under våren innan den egentliga grillsäsongen tillverkas läckra korvar, antingen hos korvmakare eller med hemmakonster. Även gemensamma viltstyckningsutrymmen kan utnyttjas som förädlingsplatser för hela föreningens behov och produkterna naturligtvis endast för "eget bruk". Köttförädlingsföretagarna fungerar året runt. Eftersom grillkorvssäsongen börjar på våren kan det vara bättre att tillverka korvprodukterna först i början av säsongen. Korven håller som djupfryst bara i ca 3 månader. Det här beror på hållbarheten hos svinköttets kött, som ju ska tillföras korven för smakens skull. Pröva modigt vårt basrecept och välj om du så önskar av kryddalternativen dina favoriter. Naturtarmar saluförs av hem- och gårdsslakterier samt lokala köttförädlare som verkar i din hemtrakt. Också lokala köttaffärer levererar på beställning naturtarmar. Köttprodukter som tillverkats i hemförhållanden är utan tilläggs- och konserveringsmedel, med andra ord nästan ekoprodukter. Behandlingen av köttet och matlagning är också en viktig del av jakten. Välsmakande korvstunder! Den färdiga korvmassan sprutas in i naturtarmen. lösa är följden vätskeförlust och produkten torkar. För "gräddningen" ska tid reserveras. Korvens temperatur hålls under +76oC under hela gräddningen. För hög temperatur söndrar naturtarmen och frigör de läckra smakämnena. Den bästa mognadsprocessen sker i ett vattenbad med under +80oC temperatur. Tid behövs för vattenbadet ca 30 minuter. Vid rökning ska tid reserveras ca 45 minuter. Älgkorv 1 kg älgkött (sida eller lägg) 0,5 kg fett svinkött (skinnlös sida) 1 tsk svartpeppar 1 tsk senapsmjöl 1 msk finfördelad lök eller en färsk lök 1,5 msk fint salt (2 dl vatten, om ökad saftighet önskas) Massans kryddor är s.k. baskryddor, med olika kryddor, örter och aromer kan varianter av korven erhållas. Korv n Korv har hört till mänsklighetens matsortiment redan åtminstone 5000­6000 år. Den egentliga korvkulturen spreds med romarna till det nuvarande Europa. Därifrån spred de dåvarande värdserövrarna den här fina kulturen till sina kolonier. I Finland skedde korvens landstigning första gången genom förmedling av Hansans handelsmän. Korvens egentliga guldålder började dock först på 1800-talet och i och med industrins utveckling är den i tiden dyra läckerheten nu varmans egendom. Bratwurst Örtsmak +1 tsk muskot +1 msk dragon timjam rosmarin Vitlökssmak +1 tsk vitlöksmjöl eller 4­5 klyftor Skogssmak + 1msk enbär rökarom Eldig + 1tsk tabasco eller chili Korven kan beredas på olika sätt eller som rå frysas i väntan på sommarens grillkvällar. På ett kilo färdig massa går det 17 gram salt. Mängden kryddor är 4 gram. Om starkare smakupplevelser önskas är det bara att öka på kryddmängden. Smakrika grillstunder! Jägaren l 3 l 2011 l 73
• Viltcentralen informerar Egentliga Finland Satakunda Parkano-Karvia jvf:s nya verksamhetsledare har följande kontaktuppgifter: Arttu Alvari, Karviankyläntie 454 39965 Karviankylä, tfn 040-808 5674 arttu.alvari@alvarinmetalli.fi Uleåborg Pyhäjärvi jvf:s nya verksamhetsledare har följande kontaktuppgifter: Markku Fält, Kärkkäisentie 14 86800 Pyhäsalmi, tfn 044-328 5570 Kajanaland Puolanka jvf:s nya verksamhetsledare har följande kontaktuppgifter: Jalo Karhu, Vihajärventie 27, 89200 Puolanka tfn 040-523 8999, jaloka@msn.com Pohjois-Karjala Tuupovaara jvf:s verksamhetsledare Minna Leppänen har bytt adress: Jakokoskentie 109 E, 82110 Heinävaara (övriga uppgifter som förut)) För dig som är jaktintresserad: Veckoslutsläger för ungdomar n Tillsammans med Viltcentralens regionkontor i Egentliga Finland arrangerar Pemarvikens, Åbonejdens och Salonejdens jaktvårdsförening ett tvådagars dagsläger den 18-19 juni för ungdomar som är intresserade av jakt. Meningen med lägret är att låta ungdomarna nosa på jakten och komma igång med studierna för jägarexamen. Efter lägret är det lättare att gå på jaktvårdsföreningarnas kurser för jaktkort och följa med i undervisningen. Lägerprogrammet: Dag 1, 18 juni Plats: jaktföreningen Sauvon Merikulman Metsänkävijäts stuga i Sagu. Tid: kl 9-17. Under dagens lopp behandlas olika delområden av jägarexamen genom föreläsning, undervisningsfilm och uppgiftsbana i terrängen. På programmet står också olika fällor som används vid jakt. Dag 2, 19 juni Plats: Salon Seudun Ampujats skjutbana i Salo. Tid: kl 9-17. Under dagens lopp behandlas olika jaktvapen och säker vapenhantering. Deltagarna får under instruktörers ledning pröva på luftgevär, pilbåge och miniatyrgevär. Allmänt om lägret: - Lägret är avsett för ungdomar i åldern 10-16 år - Varje dag serveras en jaktinspirerad lunch och eftermiddagsfika - Undervisningen sker i mindre grupper indelade efter ålder. Instruktörerna är erfarna jägare - Deltagarna ordnar själva sina transporter till och från lägret - Vi tar emot max 60 deltagare i anmälningsordning. Deltagaravgiften är 25 per person Anmälningar och info: Åbonejdens jvf, Lasse Heimo, turku@riista.fi eller tfn 0400-533 200 Pemarvikens jvf, Marko Perkkiö, paimio@riista.fi eller tfn 0400-473 403 Salonejdens jvf, Pasi Aaltola, aaltola.pasi@gmail.com eller tfn 044-5472 395 Naturvård för jägare - Ka-Nu fälla NY MODELL (EXTRAPRIS) Nu har fällan fått ett ännu robustare nät av 3 mm stål! Dåliga nyheter för rovdjuren! Storlek 180x120 cm. Inkl avgillringsmekanism. 199/st - Gävleborg minkfälla (genomgångs) 54,90/st - Jalmarifällan för mink och mård (NYHET) 59,90/st - Duke 120mm slagjärn för mink 12,90/st - Conibear 120mm för mink och mårde 20/st - Tepa avgillringsmekanism för slagjärn 5/st - Jahtislagjärnspaket 120/2 EXTRAPRIS (med 5 st slagjärn) 49/st - gillringstänger för minkfällor 12/st - Jahti slagjärn för bäver 330/2 39/st Slickstenar: Knz Wild och Standard Fråga på pallpris! Foderhavre för viltutfodring (kontrollerad, ingen flyghavre) 12/40kg säck För mera info om varorna och beställningar:: www.erakontti.fi erakontti@erakontti.fi Tfn 010-440 9410 Beställ böcker, filmer och spel!! Bekanta dig med vårt bredare produktsortiment på www.riista.fi Böcker: Viltvåtmarker, en handbok Jousimetsästys-kirja Jägarens dagbok Första jägarboken Vilt för vardag och fest ­kokbok Fågelguide för jägare Jägarens nya kokbok Bättre en fågel Snöspårsguiden Vildmarksliv Jäniksen selässä Lintukoirat metsästyksessä ­bok Metsäpeuraopas Vesilinnustus ­bok 5 48 5 5 14 10 35 5 5 5 7 35 5 40 ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st Postkort: (storlek) Vilda däggdjur Vilda fåglar Planscher: (vikta) Vilda fåglar Vilda däggdjur Pelit: Riistaeläimet ­ muistipeli Spel: Viltarter- minnesspel Spelkort: Finlands viltarter Strand- och sjöfåglar Finlands fiskar Beställ: via internet: per post: per telefon: 1 ______st 1 ______st 1,50 ______st 1,50 ______st 10 ______st 10 ______st 5 ______st 5 ______st 5 ______st Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur DVD:n Harrastuksena metsästys Unelmien hanhisyksy Hirvimetsä Hirviruhon paloittelu Björnens rätta ansikte (finska+svenska) Rådjuret Peuramailla Laukauksia ja latvateeriä Haaveitteni metsähanhi Lumisten kairojen metsohaukut Metsästäjä ­ vastuu, turvallisuus Lumiset pienpetojahdit 5 ______st 5 ______st 5 ______st 26 26 24 23 15 25 26 26 26 26 28 26 ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Vi levererar på postförskott (postförskottsavgift 3,80 + postavgift enligt vikt) www.riista.fi, kauppapaikka Finlands viltcentral, Lagret, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors 09 -27 27 8120 ______________________________________________________ Namn: _____________ _________________________________________ Postnummer: Postanstalt: ______________________________________________________ Näradress: ________________________________________________________ Telefonnummer: 74 l Jägaren l 3 l 2011
• AMMATIKSI METSÄSTYS? ASETALON ERÄMESSUTARJOUKSET Stefano Fausti Albion Italialainen laatuhaulikko kal 12/76, 28" päällekkäispiippuinen, Vaihtosupistajat. Mukaan hihna+asepussi + patruunavyö. Tarjous 990,00 Inertia toiminen itselataavakertatulihaulikko. Kal 12/76, viidellä vaihtosupistajalla. Mukaan hihna + asepussi + patruunavyö. Tarjous 1190,00 Stefano Fausti Progress Inertia Opiskele riista-alan ammattilaiseksi Vapaamuotoiset hakemukset 31.5.2011 mennessä oppilaitokseen. Koulutus alkaa 15.8.2011. Lisätiedot teemu.keranen@kpedu.fi 044-7250 657 toni.kumpuvaara@kpedu.fi 044-7250 654 www.kpedu.fi/perho Armed Super magnum "Erä lehdessä kehuttu" Huippu suosittu 12/89 28" puoliautomaatti haulikko, viidellä vaihtosupistajalla, synt. tukilla. Mukaan asepussi + patruunavyö + hihna 440,00 Armed TS870 TM 28" tai 22" Magnum pumppu Kovaan käyttöön tarkoitettu 12/76 28" tai 22" piippu, pumppuhaul., 7 patr makasiini. 3x vaihtosup., synt. tukki. Pussi + patruunavyö +hihna 390,00 www.riistalinja.info Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto, Perhon yksikkö, Haanentie 26, 69950 PERHO TOZ 78-04 Pienoiskivääri 22LR, paketti sisältää kiikarinjalat, 2 lipasta, vaimentimen, BSA 4x32 tähtäinkiikarin, messuhintaan 330,00 Henry vipulukko Kal 22 Magnum, vipulukkokivääri, paketissa mukana jalat + BSA E 3-9x32 AO variaabelikiikarin kiikaritähtäin, erikoishintaan 590,00 Ilma-aseita harjoitteluun mm: TEHOKAS! Hämmerli Hunter Force 5,5mm 1000 + kiik, 5,5mm!! ...................................................... 195,00 Magtech AR600 4,5mm 185m/s (8,4J) ilmakiv................................. 149,00 Magtech AR750 4,5mm 230m/s (13,2J) ilmakiv sin. ...................... 165,00 Magtech AR1000 4,5mm 305m/s (23,4J) ilmakiv. ........................... 195,00 Magtech AR750 5,5mm 230m/S (23,4J) ilmakiv. ............................. 235,00 Magtech ilma-aseen ostajalle rasia patr + taulupaketti + 4x 20 kiikari! Kiikaritarjouksia mm: BSA E3-9x32 AO ................................ovh 74,00 .............................. nyt 60,00 BSA PAN 3,5-10x50 ........................ ovh 204,00 .............................nyt 175,00 BSA PAN 6,5-20x44 ....................... ovh 230,00 .............................nyt 185,00 BSA HM 1,5-4,5x32 DT ................. ovh 145,00 .............................nyt 100,00 BSA DH 3-9x40 ...................................ovh 97,00 ............................... nyt 80,00 BSA DH3,5-10x50IR valorist. ...... ovh 238,00 .............................nyt 200,00 BSA PT 6-24x44 TS ......................... ovh 280,00 .............................nyt 240,00 BSA PT6-24x44 MD Mil Dot ........ ovh 322,00 .............................nyt 270,00 Tule tutustumaan myös Kaps ja Zeiss tarjouksiimme osastollamme! Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com ! Erämessutarjoukset voimassa 31.7.2011 saakka, tai niin kauan kuin tavaraa varastossa riittää. Tervetuloa osastollemme Pohjois-Suomen (Oulun) erämessuille 19-22.5.2011. tai Korian Erämessuille 10-12.6.2011. Kotisivumme: www.asetalo.fi · E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151
• Affärer Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http:// www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedlare: strh vorsteh 0400-438 112, kh vorsteh 050-555 0358, breton 040-764 8237, münsterländer 040-539 1301, lh vorsteh 040-835 1289, kh ungersk vizsla 040-568 4426, weimaraner 040-911 1546, spinone 040-517 8213, korthalsgriffon 0400-872 991, bracco italiano 0400-205 933, strh ungersk vizsla 050-372 7846, bourbonnais 045-128 7262, stabyhoun 044-504 8966 Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Risto Kannisto 0400-544 030, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400-139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och hardrivande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040-558 4019, www.lietsala.net Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. Toppkvalitet! T:mi eläinkonservaattori Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. www.elainkonservaattori.fi Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla arbeten i branschen, tfn 0400-788 636. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Valpar av rysk stövare, far harchampion 2010, mor driver hare och räv. Tfn 040-754 8139, Sotkamo. Labradorvalpar av friska provpremierade föräldrar. Tfn 050-556 2266. merja.ahopelto@pp.inet.fi Svarta labradorvalpar med jagande härstamning, överlåts vecka 22. Friska, provpremierade föräldrar. Tfn 0400-903 799, Siilinjärvi. Bruna valpar av släthårig retriever, tfn 0400-842 998, http://koti.mbnet.fi/msaaren Släthåriga retrievervalpar, Kouvola. www.blackpepoon.com tfn 040-706 6659. Drevervalpar till salu efter högt meriterade championföräldrar. Tfn 0500-260 867. Beaglevalpar i Kyrkslätt av drivande föräldrar. Far dubbelchampion. Tfn 050-598 7166. http://tavajs.nettisivu.org Beaglevalpar av drivande föräldrar. Far BCH, drevinstinkten går starkt i arv! Tfn 040-584 3751. Beaglevalpar av drivande föräldrar med jagande stamtavla. 10 års erfarenhet som uppfödare. Enbart till jägare. Tfn 050-569 1370. Valpar av parsonrusselterrier. Födda 19 mars. Premierade föräldrar. Tfn 050-438 2355. Valpar av tysk jaktterrier för jägare. Tfn 0500-193 090. Valpar av irländsk setter med jagande härstamning, provpremierade föräldrar. Mor Kaidanpaljakan Salla, far norsk, Imingens Lz Toy. Valparna födda 8 april och överlåts i början av juni. Markus Kallio, 0400-655 551. Valpar av strh tax, premierade föräldrar med drivande härstamning. www.kruunupaankennel tfn 040-913 8660. Valpar av strh tax överlåts vecka 21. Fin stamtavla. Far har tuffa drivare i släkten. Tfn 0400-835 912. Valpar av kh weimaraner. Överlåts vecka 22-23. Mor i finska avelsregistret. Far irländsk flerfaldig ch. Förfr tfn 0400-529 716. http://metsatienkennel.nettisivu.org/ Tikvalpar av strh vorsteh. Nortin kennel, tfn 040-778 0507. Valpar av kh weimaraner för jägare. Överlåts vecka 21. Mor Gray Ghost Gemma FI27202/06B, far Welmer's Sisu FI16126/04C-FIN BCH, FIN UCH. Förfr Ari Sipola, tfn 040-354 3250. American Foxhound valpar. Far: Kettumiehen Jeremiah, Mor: Amy. Säljes tyska jaktterrier valpar. Tel. 045-256 9907. Bretonvalpar. Föräldrarna premierade på prov och utställn, friska höfter. Tfn 0400-228423 eller 040-7270426. www.luokinkennel.com Korthalsgriffonvalpar, födda 13 mars. Friska premierade föräldrar. Tfn 041-449 3040. Valpar av eng springer spaniel, brukshärstamn. Mångsidiga blivande jaktkamrater! Mor VOI, far svensk import. Tfn 050-320 6679, Juha Kuukka. Valpar av jaktspringerspaniel, premierade föräldrar. Nöjdhetsgaranti. Tfn 044-035 4838. www.karelianwild.com Valpar av welsh springer spaniel. Far UCH, VOI 1. Både brukshund och för utställningar. Tfn 040-744 8636. Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2011 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 4/2011 utkommer den 15.7.2011. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 9.6.2010. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Valpar av norsk gråhund födda v 9, far BCH, mor VOI1, tfn 050-514 3428, Jyväskylä. Valpar av västsibirisk laika, överlåts 31 maj. Mejl ukkola.harri@pp1.inet.fi, tfn 050-346 6594. Jämthundsvalpar födda 10 mars. Föräldrarna dubbelchamp. Tfn 041-779 7350. Valpar av finsk spets föds v 18. Komb rek av avelskonsult. Tfn 050-366 9490. Valpar av smålandsstövare. Svensk medelstor prima stövare med väldigt gott lynne. Föräldrarna fin stamtavla. Tfn 0400-671 677. Valpar av finsk stövare. Förnämligt på tiklinjen. Omsorgsfullt vald komb FIN BCH Pikijussin Henkka - Pikijussin Sävy. Tfn 045-634 5559, Jyväskylä. Valpar av finsk stövare kan reserveras. Friska provpremierade föräldrar, överlåts v 28. Tfn 050-340 3661, Kuopio. Finska stövare, 2 st, tik och hane. Födda 17 maj -10. Drivande härstamning. Förfr 0500-716 508. Hanen 1000 e och tiken 700 e. Valpar av finsk stövare födda 12.12.2010. Far dubbelch, mor 99,0 p i prov. Tfn 0500-122 521. Reg 3 mån gamla hanvalpar av finsk stövare. Far Latukkakorven Leevi 31369/05A, mor driver utmärkt. Tfn 0440-618 320. Valpar av finsk stövare, championföräldrar, födda 23.4.2011. Dessutom ung hane och tik. Tfn 040-840 5883. Valpar av finsk stövare kan reserveras, födda vecka 15. Far XXX Toivolan Roku. Väldigt fin härstamning. Pirkko Lampola, tfn 040-528 4139. Reg valpar av rysk stövare födda 15 mars. Tfn 050-541 9548, Joroinen. Organisationer och föreningar Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte", som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en gladlynt jakthund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kolla vår hemsida: www.beaglejarjesto.fi. Där hittar du köpare och säljare. För mera info Jari Liukkonen, tfn 050-590 4657, info@beaglejarjesto.fi. Medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Jukka Holma tfn 0400-310686 eller Jussi Kuittinen 050-3067480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Östermark. Tfn 0500-360 962. Alf Cederlund, Västerbyvägen 605 A, 49220 Broby. Alla arbeten i branschen. Tfn 050-341 4947. LINNUSTAJA on todella laadukas kotimainen metsästyselokuva! Se on itsenäinen jatko-osa huippusuositulle Linnustajan eräsyksy-elokuvalle. Tilaa heti kauan odotettu uutuus! Ohjaus: Arttu Kotisara, kesto 80 min., h. 23,90 . Runsaasti myös muita eräelokuvia! Tilaa sähköpostitse os. arttu@videosara.fi tai soita/tekstitä puh. 0500-229739 Lisätietoja ja traileri sivuilla www.videosara.fi 76 l Jägaren l 3 l 2011
• 58 69 69 69 Ajosaapas valmistettu kosteutta kestävästä nahkasta, kärkiosa vahvistettu 83 Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Tillverkade av aluzink nät. Mink /mård 72x18x15cm 27 e/ st + frakt. Genomgångsfälla 105 x 18x15cm 50 e/ st + frakt. Mård / räv 115x35x38cm 65 e/st + frakt. Undervisningsvideo / DVD 60min 25 e/st + frakt. V.Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528. Se också www.karhuville.fi Fällor för små rovdjur: fotsnaror för räv. Slagjärn för alla små rovdjur inkl bäver. Tfn 0400-181 498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net Kanu-fällor säljes som obehövliga, nya och robusta av järn. Pris 200 , tfn 0445-884 040, Nyslott. Avgillringsmekanismer för Kanufällor mm direkt från tillverkaren, www.ph-riista.fi tfn 050-566 2691, PH-Riista, Muurame. Tikka T3 Hunter 820,-, Tikka Lite ss 850,Studsarpaket Remington 770+klack+kik 560,Brow. Phoenix 950,-, Franchi Renessance 890,Marocchi 03 Sp Lite 950,-, Finn 412SK 860,Beretta Silv.PigI 1650,-,Urika 2 synt. 1390,Remington 870Expr. 450,-, Remington 887 510,Miniatyrg Marlin 925+kik+klack+dämp 295,Burris 3-12x56 ljusp 520,-, 3-9x40 E1 210,Meopta 3-12x56 belysn 790,-, Meop.4-12x50 395,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och pålitligt med post och buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Sako,Tikka, CZ och Remington studsare. Studsarspecial! CZ 550 .308Win från 650e, Benelli, Beretta, FC och Lincoln hagel. Meopta R1 3-12x56 m ljuspunkt 775e och Tasco 3-9x40 Pronghorn 75 e, 10 års garanti. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Tfn 040-718 8170. Beg vapen på nätet: www. asetarvike.fi Specialaffären på nätet för begagnade vapen: www.euroase.fi En studsare för fågel och rådjur: Sako kal. 222 + Hakko3-9x32 kikarsikte. Pris 600 e. Massor av patroner följer med. Tfn 0400-447 066. Hunter's Friend har landstigit i Finland! Allt du behöver för bågjakt. Bra priser och utmärkt service för bågskyttar på alla nivåer. www.huntersfriend.eu Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY. UnA18-shot hagel som är 65 % tyngre än bly med mera för laddning av hagelpatroner. UnA-choker mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 120 euro, installering 60 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981, www.it-asepaja.fi. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämparen för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi. Silentum ja Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Burris Laserscope 4-12x42 kikare med avståndsmätare. Som ny. Tfn 040-757 4533 / E-mail: kahkonenraimo@gmail.com Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor, 1-delad 300,- och 2-delad 380,-. Tfn 06-453 4333, www.koirankoppi.fi Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård/min. Vapen och optik, kolla priserna! Se även www.asejaera.fi Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Arméns kombinerade terräng och snödräkt. Utmärkt för jägare! Se www.wh-varuste.fi eller ring 0400-722 007. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Lindab Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014-471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Högklassiga inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Webbadress: www.eratapio.fi kotiin mökille lahjaksi Tee palvilihat itse hirvenlihat possunlihat kalat Hinta vain 1400 e PALVIUUNI sis. alv + rahti Myynti ja kuljetus ympäri Suomen. Ympäri vuoden. tauno.kinnunen@kelofin.fi www.kelofin.fi Tauno Kinnunen p. 040 563 4793 Kuhmo Vi tillverkar skidor av björk för fri terräng. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Fasaner i Forssa, nya marker för dressyr. www.fasaanitila.net, tfn 050-307 3752. Fasaner, från daggamla till vuxna. Lappo. Tfn 040-526 9508. Fasanhönor för vårens utplanteringar! Också ungar i olika åldrar kan beställas. Jukka Kivi, 0400-709967 eller Mikko Kivi, tfn 612 309. www.astrakaninfasaanisafarit.fi Gräsandsungar för utplantering. Över tjugo års erfarenhet av anduppfödning. Tfn 0400-930 690 / 050-563 1165 Viltärter. Södra Savolax. Tfn 0400-358 625. seppo.tornroos@netti.fi Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. Köper och säljer: www.jahtihuuto.net Ale.fi! Bästa extrapriserna på nätet på adressen ale.fi. Hos oss är det alltid rea! Köp, sälj, byt, hyr eller ge bort på nätkiosken. Titta in bums! Nettikioski.fi Allt mellan himmel och jord för jobb och fritid eller som gåva. Sekatavarakauppa.fi På Suomen Tukkuri hittar du jägare allt du behöver i klädväg och utrustning, till partipriser. www.tukkuri.fi Nätaffären EräSawo har allt som jägare och fritidsfolk behöver: www.erasawo.fi Lappland: i Tanhua finns tomter för jägare samt färdiga stugor. Medlemskap i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. I Sodankylä i Lappland mellan Saariselkä och Ivalo finns tomter vid bäck och uppe på fjäll. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. I Savukoski säljes en skogsfastighet på 29 ha, inkl 550 m strand längs ån Ylä-Arajoki, 2 stugplatser. Förfr tfn 040-761 0367. I Sodankylä finns vid väg 4, invid Kurittubassängen, en c 2700 m² tomt med en c 39 m² elektr bastustuga med bastu, omklädningsrum, storstuga, sovrum, köksvrå. Möblerad. Förråd med gästvrå, båt + motor samt 4,4 ha blandskog. Tfn 040-484 6254 tai040-830 9211. Jägaren l 3 l 2011 l 77
• Jaktstuga i Lappland, 40 m2, stuga och bastu. Tomt 3000 m2. Pris 10 000 e, tfn 040-357 5577. En jägares dröm! Skogslägenhet 162 ha+ två renoverade byggnader tills c 400 m2 i Taivalkoski. Se http://www.innodev.fi/documents/ Marinvaaraonmyynnissa_001.pdf eller förfr tfn 040-504 4164. Köpes Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 a 2,40250 Jyväskylä. Tfn 0400-271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, tfn 050-554 6852. Vi köper ejderkött för 2-4 euro/st. Skicka med buss, större partier kan avhämtas. Wildmark, Esa Nykänen, 040-900 4339 esa.nykanen@wildmark.fi , Hangö Köper i norr jaktmark/skog/skogsgård. Även större helhet beaktas. Tfn 050-675 82/ Kaj Paronen, kaj.paronen@kolumbus.fi Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejlar. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Vi tillverkar smycken av horn, ben och klor. Med silver och guld. Ring eller mejla! Muotoilija Rissanen, Kajana, tfn 044-349 5464, kati@poltepaja.fi Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Stugor i östra Kuhmo. Tillstånd säljs för hare, fågel och bäver. Tfn 0500-253 563. www.kuhmonet.fi/ekinmokit. Fina möjligheter jaga och fiska. Tfn 0400-371 557. I Haapajärvi uthyres egnahemshus på 110 m²: 4 rum, kök, bastu. Alla bekv. Halv timme till statsmarker. 950 e/ vecka. Tfn 0440-125 307, 040-726 0483. En stuga i Ilomants, goda möjl jaga, fiska, plocka bär. Nettimökki.fi/ id 2311. Tfn 040-328 8892. I Lappland en stuga 72 m2 + bastu + grillkåta vid Muonio älv. Fiske/bär/jakt, www.juhanmokit.fi, tfn 040-504 4304. En strandstuga i norra Savolax. Sjö- och forsfiske, jakt på statsmark. Tfn 040-575 2695, www.kivirannanlomamokit.fi. Taiga Maja sköter inkvarteringen i Hatunkylä i Lieksa (Elimo-Kitsi-Piilo). Tfn 045-270 7440 www.taigamaja.fi I Suomussalmi vid den fiskrika sjön (siklöja, sik, abborre mm) Piispajärvi finns lediga veckor i sommar och höst. Stugorna har el, vatten, tv mm. Jaktmarker och bärskogar tätt intill (Forststyrelsens marker). Tfn 040-504 7760. I Pallas en fritidsstuga med bekv, vid vandringsleder. Fina möjl fiska, plocka bär och svamp. Egen sjö för svirvel. Härligt fjälllandskap! Tfn 040-552 7360. Stuga uthyres i Suomussalmi, vid stranden av sjön Korvuanjärvi. Tfn 050-564 9868. Salla, Naruskajärvi. Jaktstuga med bastu. Ingen el. 24 m2, 1-3 pers. 230 e/vecka. V 24-27 och 35->. Tfn 0400-967 247 (kvällar). Bondgård mitt i statsmarker, kåta, strandbastu och båt. Sotkamo. För semester, jakt, bärpl. Tfn 040-582 6397. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjl pilka, jaga och plocka bär. Tfn 0400-193 351. I Sotkamo en fridfull, trevlig stuga för 6-8 pers med el. Vid stranden av stor ödemarkssjö. 2 km till statsmarker. Goda fiskbestånd i sjön. Båtar, grill vid stranden. Tfn 044-300 9905. Jägaren N:o 3/2011, 60. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 15.7.2011. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Chefredaktör: Jari Pigg Redaktionschef: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Juha Immonen (vordf) Bror Blusi Mikaela Carlsson (JSM) Klaus Ekman Visa Eronen Ilkka Eskola (Hansaprint) Juha Mäkinen (Forststyrelsen) Maria Nikunlaakso Vesa Ruusila (VFFI) Redaktionens adress: Finlands viltcentral Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 040-450 3360 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2011/Jäg11_03 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Jaktresor med kvalitet till Afrika, S Amerika och Kanada. Stort urval och bästa markerna till gott pris. B&R Hunting Oy, tfn 010-622 3940, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fasaner från daggamla till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fågeljakt i norra Sverige i Pajala, Övertorneå i Torne älvdal. Lempeansuvanto.com, tfn 050-491 5839. Sjöfågeljakt i Bottenviken, i skärgården utanför Uleåborg. www.seanature.net, tfn 0400-154 600. Upplev fantastiska jakter i Sverige, Polen och Tyskland! Gås, vildsvin, rådjur mm. www.hanhijahdit.fi/ 045-1261269 Säljakt i Bottenviken, tfn 0400-154 600. Jakt i Polen. Vi jagar på lång sikt. Drevjakter och skräddarsydda jaktresor. Mera info: www.hunting-poland.eu . Ring +46-70-5140 628 (på finska) Med elva års erfarenhet! Jaktresor till världens alla hörn. Ryssland, Afrika, Europa, Amerika, Kanada, Asien, Australien och Nya Zeeland. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup. ERÄ-KORPINEN: Jakt- och fiskeresor, sommarlov. www.erakorpinen.fi , tfn 040-555 1394. Jakt- och fiskeresor med klass! Jaga fågel i finska eller svenska Lappland. Björnjakt, älgjakt, jakt med hund. Mera info på www.nalleparkki.fi Björnjakt i Suomussalmi, tfn 050-325 8966. www.erapalvelu.net Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder hudar av småvilt och får. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Vi reparerar och servar vapen samt övriga vapensmedsarbeten. Tfn 040-718 8170. Stockar, reparationer med mera. Rauli Lönnfors, tfn 044-283 2596, Valkeala. Vapensmedsarbeten med 20 års erfarenhet, snabb leverans. Vapensmederna H. Nuutinen och E. Jänönen. Rajan Ase Lieksa, tfn 0400-170 626. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Övrigt Kontanter behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Viltkurs 13-16 juni, avslutas med jägarexamen. Pris; ungdomar 161 e, vuxna 191 e. Tfn 040-839 6350, info@metsakartano.com ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentras jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 78 l Jägaren l 3 l 2011
• Adresser FINLANDS SUOMEN RIISTAKESKUS VILTCENTRAL Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040-867 2667. Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, Telefon: 040-450 3360 Fax. 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Tf. direktör: Jari Pigg, tel. 09-2727 8111. Tf. chef för offentliga förvaltningsuppgifter: Sauli Härkönen, 050-5055 635. Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. Jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Marko Svensberg, tel. 09-2727 8117, 040-5573 827. Tf. chef för intern service:Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. Maria Nikunlaakso, tel. 09-2727 8119, 040-7425 626 Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi,tel. 03-882 570, fax. 03-8825 711, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-9113 832. Adressändringar och jaktkortsärenden: 0303 9777 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-250 00, fax. 018-192 40. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-253 13, marcus.nordberg@regeringen.ax Jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-253 28, roger.gustavsson@regeringen.ax Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020-57 511, fax. 020-57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 689. Finlands viltcentrals regionkontor e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis, tel. 02-4779 610. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 0400-882 250, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400-137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400-268 390. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax, tel. 06-3560 351, fax. 06-3560 360. Jaktchef Ulf-Erik Widd, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 352, 050-5117 279. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-3790 085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. Björntelefon 016-379 0086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 7479 639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400 242 727, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400-243 414. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Fax. 017-2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050-4311 276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Tf. jaktchef Marko Mikkola, tel. 045-1359 690, tf. konsulent Otto Hölli, tel. 0400-547 764. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-3507 230, fax. 09-3872 878. Tf. Jaktchef Visa Eronen, tel. 050-3661 114, vv-konsulent Markku Laulumaa, tel. puh. 040-704 1843. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-3507 244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-5319 000, fax. 02-5319 001. Jaktchef Antti Impola, tel. 050-598 8857, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440-494 005, fax. 05-3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-7162 223. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, tf. vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-5353 500, fax. 08-5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 22, 60100 Seinäjoki, tel. 0400-475 760, fax. 06-4217 225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-4217 222, 0400-180 083. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Överinspektör tf. vildmarkschef Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020-344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020-772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Finlands Jägarförbund: Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 841 0050, fax. 010 841 0051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. 09-887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 3 l 2011 l 79
• Meddelande om direktdebitering Om ni har träffat ett avtal med er bank om en årlig direktdebitering av er jaktvårdsavgift debiteras det i fullmakten nämnda kontot för avgiften den 6.6. 2011. Fakturerare: Finlands viltcentral Betalningsgrund: Jaktvårdsavgift 30 euro för jaktåret 1.8.2011 ­ 31.7.2012 Efter att debiteringen skett sänder vi er ert betalade jaktkort med följande nummer av tidningen Jägaren. Om ni är osäker på om ni träffat ett direktdebiteringsavtal kan ni höra er för om saken hos er egen bank. Anmärkningar gällande direktdebiteringen skall göras senast den 30.5.2011. OBS! Jaktkortet följer med följande nummer av tidningen Jägaren (nummer 4/2011). Om ni inte har ingått avtal om direktdebitering eller om det avtal ni har träffat är felaktigt eller om direktdebiterin gen av ert konto har misslyckats sänds jaktkortet till er på sedvanligt sätt i och för betalning med följande nummer av tidningen Jägaren. .