• 3 / 2012 Utgivare: Anmäl dina fällda rådjur, numera straffbart låta bli! s. 66 Så skjuter du bättre med hagelgevär s. 4 www.facebook.com/riistakeskus Är våra vitsvanshjortar genetiskt sköra? s. 38 Kulor för säljakt s. 12 Hjortdjursstammarna behöver hjälp s. 41
• Ledaren Om skjutbanor och skjutövningar För jägaren är skjutövningar en nödvändighet. Att få ögonen, händerna och hela kroppen "synkroniserade" så att de är samspelta i skottsituationer grundar sig på återkommande övningar och skott. Och framförallt på att bli medveten om nivån på den egna skickligheten och dess begränsningar. Den bästa platsen för övningarna är en skjutbana där verksamheten är handledd och erfarna skyttar kan ge råd åt varandra. Samtidigt lär sig jägaren en saklig och säker hantering av vapen. Antalet skjutbanor har dock minskat i oroväckande hög grad och bristen på träningsplatser som kan nås med rimliga ansträngningar är skriande i många regioner. I vårt land finns det över en halv miljon skytteintresserade men alldeles för få skjutbanor. T.ex. i huvudstadsregionen och dess närområden är problemet särskilt stort. Det är lång väg till de stora "sportskyttecentren" och de banor som ännu finns räcker inte mera till för den stora skaran skytteintresserade. Ett ur jägarnas synpunkt särskilt hårt bakslag har stängningen av små skjutbanor i byarna varit. Stängningarna har motiverats med än den ena, än den andra orsaken, ibland t.o.m. sådana som ger ett intryck av att vara påhittade. De små av jaktföreningar förvaltade banorna där skjutövningarna kan ske i en bekant och trygg krets i tecknet av trivsam samvaro är ur jägarnas synpunkt de allra viktigaste. Den månghundratusenhövdade jägarskaran vill i första hand nyttja just sådana banor. Till dessa banor täcks även nybörjare styra stegen för att inhämta lärdomar och även mindre aktiva träningssugna kan obehindrat sticka sig in på närbanan för att skjuta några lerduvsronder. På den egna föreningens bana är det också enkelt att panga några tiotal skott i pappälgen och därvid även ofta konstatera att det finns ett behov av mera övning. Aktiva skyttar, av vilka många tränar för att delta i tävlingar, är beredda att köra tiotals kilometer för att komma till banan, men viktigast vore övningsskyttet för skyttar som i praktiken skjuter litet. För dem är tröskeln ofta för hög för att bege sig långt bort för att stå i en kö och vänta på att få skjuta. Skjutbanorna är idrottsanläggningar där det såväl tränas som tävlas och där en stor skara ledande namn och olympiasegrare inom finländsk toppidrott vuxit upp. I idrottslagen anges att lagens syfte är att främja motion och annan idrott samt tävlings- och elitidrott och medborgarverksamhet i anslutning till dessa, att främja befolkningens välbefinnande och hälsa samt att med idrottens hjälp stöda barns och ungas uppväxt och utveckling. Syftet med denna lag är dessutom att med hjälp av motion och idrott främja jämlikhet och tolerans samt stöda kulturell mångfald och en hållbar utveckling av miljön. I lagen föreskrivs att staten och kommunerna ska skapa de allmänna förutsättningarna för idrott. Idrottsverksamheten ska i huvudsak skötas av idrottsorganisationerna. Undervisningsministeriet ska svara för idrottsväsendets allmänna ledning och utveckling och samordningen i idrottssamarbetet inom statsförvaltningen. På det regionala planet ankommer dessa uppgifter på det regionala idrottsväsendet och på det lokala planet på kommunerna. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att utveckla det lokala och regionala samarbetet samt en hälsofrämjande idrott genom att stöda medborgarverksamhet, tillhandahålla idrottsanläggningar samt ordna idrottsverksamhet med beaktande även av grupper med särskilda behov. Det ovanstående är en rätt så klar text. Är det möjligen även så att det för kostnaderna för en ishall kunde byggas tio utmärkta skjutbanor i regionen? Det lönar sig säkerligen att fundera på den saken. Skjutbanornas tillståndsbyråkrati har visat sig vara betydande. För skjutbanorna har det t.ex. förutsatts miljötillstånd vilket enligt mångas åsikt är en hemvävd idé för att ha ryggen fri och inte skulle behöva vara en förutsättning. Istället för att fatta ett kommunalt beslut har beslutsfattandet hänskjutits till NTM-centralen eller regionförvaltningsverket, varvid den lokala synpunkten förlorats och byråkratin fått rumstera fritt. Kostnaderna har blivit obegripliga, likaså handläggningstiderna. Och förvaltningsdomstolarna har blivit sysselsatta. Den goda förvaltningen och närhetsprincipen samt principerna för objektivitet, proportionalitet och ändamålsenlighet har ofta försvunnit i förvaltningsmaskineriets malströmmar. Resultatet har varit obegripliga tillståndsvillkor och kostnader samt stängningar av skjutbanor och trångmål för de skytteintresserade. På grund av olika byråkratiska turer har också många större banor råkat i trångmål. Inrikesministeriet ligger nu i startgroparna för ett projekt för en revidering av nuvarande lagstiftning om skjutbanor. Avsikten är att så långt som möjligt koordinera revisionen med miljöminsteriets avsikt att förnya handläggningen av miljötillståndsfrågor för skjutbanor. Det finns sålunda hopp om en ljusare framtid för skjutbanornas del. Existerande skjutbanor ska sålunda markeras i planerna vid planläggning av olika grad och samma gäller för reservering av områden för nya skjutbanor. Dessa markeringar ska ha en styrande betydelse vid planläggningen och annan markanvändning. Den styvmoderliga behandlingen har redan hunnit förorsaka alltför många problem för dem som upprätthållit skjutbanor och för de skytteintresserade. Eller ska tanken att skjutövningarna i framtiden huvudsakligen ska ske med tillstånd av markägare i sandgropar och på kalhyggen godkännas? Enligt min åsikt är det bättre att vi har ett fungerande nätverk av skjutbanor som säkerställer ett sakligt och utvecklande fritidsintresse i dess olika former i vårt land. Jari Pigg biträdande direktör Finlands viltcentral PS! Rådjuret friställdes 2005 från jaktlicenspraxisen. Därvid bestämdes om en anmälningsskyldighet för fällda rådjur. I bestämmelsen om detta kriminaliserades dock inte försummandet av denna skyldighet. För närvarande är dock den allmänna uppfattningen att den officiella storleken på rådjursavskjutningen är väsentligt mindre än den verkliga. Nu har bestämmelsen ändrats: Att försumma anmälningskyldigheten för fällt rådjur betraktas nu som en jaktförseelse (se jaktlagen 74 § 2 mom. 6 stycket). För denna jaktförseelse kan den skyldige dömas till böter. 52 Amerikanska fläktar på Jaktmuseet! 2 l Jägaren l 3 l 2012
• Innehåll 3 2012 2 Ledaren: Om skjutbanor och skjutövningar Så skjuter du bättre med hagelgevär 4 Fem tips: 12 Kulor för säljakt 15 Viceordförandens spalt: Nya tider hägrar för jakten efter skogshöns 16 Magsäcksprover visar vad gråsälen äter 20 Projekt ger erfarenheter: Laviamäki modellvåtmark i Heinola Medborgarna med i insamlingen av miljöinformation ­ smårovdjuren starka i norr ­ fälttrianglarna 2012 Spårräkningarna i snö: smårovdjuren starka i norr 30 38 Finlands vitsvansstam 28 Vetenskaplig viltkunskap: 30 Spårräkningarna i snö 34 Viltinventeringen i kulturmiljö: 38 Finlands vitsvansstam ­ på en genetiskt skör tråd? ­ jägarna gör sitt bästa 41 Klövviltet behöver hjälp 46 Skogshönsen gynnas när vi sköter kantzoner 50 På vandring med Eki: Förbered dig på det värsta 52 Amerikanska fläktar på jaktmuseet! 54 Nyhetsmagasinet 54 Skrivtävlingens skörd: Som i en saga 56 Jaktturism är social avkoppling 58 Jakten på statens marker: 60 Finns det en epilepsigen? 62 Aktuellt från ministeriet: 64 Åland 65 Som jaktambassadör i världen: 66 Viltcentralen informerar 68 Affärer 71 Adresser Jaktens och viltets värde kan mätas på flera sätt Skogsbilvägarna till nytta för många Nu söks svaret bland våra hundar Beslut om jakten efter sädgås fattas enligt internationellt avtal ­ på en genetiskt skör tråd? Jägaren l 3 l 2012 l 3
• Text: Jussi Partanen, Finlands Jägarförbund I Bilder: Aku Ahlholm I Teckningar: Pasi Sairanen Fem tips: Så skjuter du bättre med hagelgevär 4 l Jägaren l 3 l 2012
• L Med ett enkelt test kan du ta reda på vilketdera ögat som är det dominerande. Sträck ut ena handen rakt framför dig och låt pekfingret bilda liksom ett korn. Välj ett lämpligt mål några meter bort och sikta på det. Sikta med bägge ögonen öppna och blunda därefter med vänster öga. Om kornet/ pekfringret hålls på plats så är ditt högra öga det dominerande. Om pekfingret flyttar till höger så är det ditt vänstra öga som dominerar. Så ska det se ut, lerduvan gick i bitar. En god skytt kan inte bara träffa utan han kan också avgöra på vilken sida av målet som ett bomskott gick. Hagelbanorna har öppnat igen. Här ska vi gå igenom några grundläggande saker för dig att öva på för bättre träffar i höst när jaktsäsongen har börjat. l Lysande hagelskyttar har ofta en medfödd talang för att träffa. Av någon orsak sitter hagelgeväret som en förlängning av armarna, som hjärnan styr exakt. Men det är meningslöst att avundas dem eftersom varje jägare kan bli en bättre skytt med riktig övning. En nybörjare gör klokt i att börja med skyttets grunder. Först när han (eller hon) förstår och behärskar grunderna kan han börja utvecklas som skytt. Innan du åker till skjutbanan Börja med att ta reda på vilketdera ögat som dominerar. Tipsbild 1 visar hur du ska göra. Om det är "fel" öga som dominerar ska du direkt från början lära dig att blunda med det eller åtminstone kisa. Torrträna anläggning, att finna målet och trycka av hemma med oladdat vapen så mycket som möjligt. Öva att lägga an framför en spegel, med till exempel en bit tejp på spegeln som måltavla. Tips 1: Vilketdera ögat dominerar? Om du är högerhänt och ditt högra öga dominerar så kan du skjuta normalt med ett hagelgevär och hålla bägge ögonen öppna. Om du däremot är högerhänt, men ditt vänstra öga dominerar så blir det hela strax knepigare. När du lägger an bössan mot höger kind så tittar vänster öga på målet snett över kornet på spången och skottet bommar till vänster om målet. För en vänsterhänt skytt går proceduren tvärt om. Det enklaste sättet att råda bot på problemet med fel öga som dominerar är att blunda med det öga som inte befinner sig bakom spången. Jägaren l 3 l 2012 l 5
• Tips 2: Öva anläggningen En korrekt anläggning är grunden för ett bra hagelskott och den ska göras likadant varje gång. För en högerhänt skytt går anläggningen till så här: Höger hand börjar lyfta kolven från höften upp till axeln. Vänster hand håller om framstocken och håller piporna i höjd med målet. Greppet om framstocken ska alltid vara likadant, också på jakt. I slutet av anläggningen läggs kolven mot axeln samtidigt som kinden får en stadig kontakt med kolven. Siktlinjen ska nu följa spången. Om skytten står en aning framåtlutad och kolvkontakten med axeln och kinden är stadig så blir rekylen klart lättare att hantera. Håll linjen öga-pipa under hela anläggningen. 6 l Jägaren l 3 l 2012
• Skaffa klickpatroner för övningsskotten så inte slagstiften blir skadade. Fortsätt torrträningen med ett rörligt mål. Föreställ dig att målet flyger i en linje från exempelvis fönsterkarmen och följ flyglinjen med geväret. Vid den motsatta fönsterkarmen trycker du av. Koncentrera dig på att fortsätta rörelsen en bit till efter skottet. Om du hejdar geväret när du trycker av så hinner målet komma undan och skottet går bakom. Även om det är ett oladdat vapen som du har i händerna så vänj dig redan hemma vid säker vapenhantering. På en skjutbana ska ett hagelgevär alltid vara brutet och en studsare ha låset öppet. Tips 3: Lär dig rätt spångbild Efter anläggningen ska geväret vara rakt och skytten får inte luta på huvudet. Huvudet, geväret och armarna utgör en helhet som styrs från höfterna och benen. Stillastående mål Börja det egentliga övningsskyttet med ett stillastående mål. Då slipper du stressen med ett mål som rör sig samtidigt som dina skott på kort håll mot en papperstavla avslöjar om du lägger an likadant varje gång och om kolven passar dig. Om du inte har möjligheter att skjuta på en papperstavla så kan du lägga ut lerduvor i tex ett sandtag och skjuta på dem i rask takt. Ta reda på om det på "din" skjutbana finns en plats där du kan öva på stillastående mål. Om det inte finns så föreslå att det byggs en sådan. Med spångbild menas den bild som ditt öga ser efter anläggningen. Ögat befinner sig en aning ovanför spången och målet syns ovanför piporna. När spångbilden ser ut på det här viset går hagelsvärmen en aning uppåt och svärmens centrum befinner sig precis ovanför det främre kornet. Obs! Vid skytte mot rörligt mål ska blicken vara fäst på målet, inte på kornet på pipan! Rörligt mål Det svåraste vid skytte mot rörligt mål är få till den rätta framförhållningen. I praktiken skjuter man på rörliga mål Tips 4: Börja med att skjuta på stillastående mål Lägg spången på hagelgeväret så den sammanfaller med balken under målcirkeln. Hagelsvärmens kärna ska träffa inuti cirkeln ovanpå balken. Ställ dig i utgångsläge, det vill säga med kolven vid höften och stå vänd mot tavlan. En medhjälpare ropar slumpartat ut numret på den tavla som du ska skjuta på, till exempel trean. Höj vapnet och avfyra utan att rätta till anläggningen ett snabbt skott mot nummer tre. Efter skottet sänker du geväret, laddar om och intar ny utgångsställning. Medhjälparen ger numret på nästa mål. Fortsätt enligt anvisningarna ovan ända till den sista måltavlan, som du lämnar oskjuten. Den sista tavlan kan du skjuta med ett noga riktat skott som du sedan kan jämföra med de instinktivt avlossade skotten. - Om hagelsvärmarnas medelpunkt ligger något sånär mitt i målcirklarna så lägger du an korrekt och kolven passar dig. - Om träffpunkten varierar och ligger på olika sidor av målet så lägger du varje gång an på olika sätt och behöver mera torrträning. - Om alla träffar ligger lika i förhållande till målet, men inte mitt i, så kan felet sitta i kolven. Skjut fler provskott för att vara säker på saken. Om du har skjutit 20 till 30 skott och är säker på att felet sitter i kolven så är det idé att ta upp saken med en vapensmed. Instruktionerna för att bygga bildens ställning för testskytte finns på webbadressen www.metsastajaliitto.fi/koeammuntateline. På samma webbsida finns också en utskrivbar version av en lämplig målfigur för hagelskytte. Skjut på exempelvis ett papper i storleken 1,5 m x 1,5 m med fem inritade måltavlor. Ställ dig på tio meters avstånd från tavlan och skjut varje skott med den undre pipan och ladda med lerduvepatroner. Använd en choke med maximal trångborrning. Jägaren l 3 l 2012 l 7
• med antingen en jämn framförhållning eller med sving. Skytte med en jämn framförhållning innebär att skytten för pipan med en jämn hastighet framför målet och när framförhållningen stämmer så trycker han av. Den här tekniken passar för skytte mot långsamma mål då det finns tid att bedöma framförhållningen. Att använda den här tekniken på jakt är allt annat än lätt eftersom det finns gott om variabla faktorer i ekvationen. Vid skytte med sving börjar skytten bakom målet och accelererar pipans rörelse för att hinna fatt målet och trycka av när han har passerat det. Därigenom behöver skytten inte grubbla på framförhållningen utan denna ger sig av sig själv. Skytte med sving passar utmärkt för jägare eftersom det ofta handlar om snabba lägen på jakt. Se tipsbild 5 för svingen. För bägge teknikerna gäller att det är oerhört viktigt att vapnet inte stannar när skottet trycks av. Men om du skjuter med framförhållning eller med sving eller med en kombination av bägge teknikerna är en sak som du får prova ut själv. Tips 5: Öva svingen på rörligt mål Skytte med sving går i praktiken till på följande sätt: 1. Lokalisera målet och lyft pipornas mynning i höjd med målet. 2. Den egentliga anläggningen. Piporna följer målet. 3. När anläggningsfasen är klar ska piporna ligga aningen bakom målet. 4. Piporna accelererar efter målet (svingen) och passerar det. Obs att det är kroppen som för vapnet utmed målets flygbana medan blicken är fäst på målet. 5. Tryck av när piporna har passerat målet. 6. Efter skottet får geväret inte stanna utan piporna fortsätter rörelsen. Allt detta sker som en kontinuerlig, snabb serie rörelser. Hagelgrenarna Jaktskytte och trap är utmärkta grenar för att öva sitt grundläggande skytte. Majoriteten av skjutbanorna är avsedda för de här grenarna. Där kan du slipa grunderna för skytte på flygande mål för att längre fram övergå till svårare grenar som compak och sporting. Där får du lära dig att bedöma avstånd, vilket är viktigt vid jakt med hagelgevär. Också viltstigarna bjuder på realistiska jaktförhållanden. Sådana arrangeras av jaktvårdsföreningar, skytteför- eningar och jaktföreningar. En viltstig är en bana anlagt i skogen med olika skyttekontroller. l Artikeln bygger på Jägarförbundets handbok i skytte, Metsästysammunnan ABC. På bilden en bana för jaktskytte. Det finns åtta skjutstationer på banan samt två torn med kastare för lerduvorna. En nybörjarskytt ska gärna börja på stationerna 1 och 7 med motskott på lerduvor som kommer emot honom och frånskott på duvor som flyger ifrån honom. Först när du har blivit säker på de här stationerna ska du övergå till mer krävande stationer. Om det finns erfarnare skyttar på banan så gör ingen hemlighet av att du vill börja med enklare duvor. Mera info om jaktskyttegrenarna finns på: www.metsastajaliitto.fi metsästysammunta 8 l Jägaren l 3 l 2012
• OM DU SKAFFAR ETT JAKTTILLSTÅND AV OSS GÖR DU EN INSATS FÖR NATUREN. LÄS MERA: Jakt på småvilt Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i juni. Med tillstånd för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också skaffa tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfåglar. Försäljningen av tillstånd för hönsfågeljakt börjar: 5.6. Södra, Västra och Östra Finland 6.6. Posio, Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi 7.6. Nord-Österbotten och Kajanaland 8.6. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio 11.6. Enontekiö, Inari, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor) Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 12.6. Försäljning Servicenummer 0203 44122 webbutik: www.villipohjola.fi/pika/nettikauppa Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel kan även skaffas från automatnumren: 0600 829003 ­ 1 dygn 0600 829004 ­ 2 dygn 0600 829005 ­ 3 dygn Även ungdomstillstånd (innehåller hönsfågeljakten) kan skaffas från automatnumret 0600 829007 www.metsa.fi/jakt www.metsa.fi/jakt Delta i ABCutbildningen för jaktskytte n Sommarens bansäsong har börjat och det är dags att uppdatera skjutskickligheten inför höstens jakter. Jägarförbundet har gett ut en handbok, en ABC för jaktskytte, som är avsedd för hela jägarkåren som målgrupp. Också kurserna som hör till handboken har startat. ABC-handboken finns också på svenska och heter ABC för jaktskytte. Handboken är åskådligt illustrerad, en grundlig handledning i konsten att bli en bättre skytt på jakt. Den innehåller skytteteori, vapen- och riktmedelsteknik samt praktiska övningar. Boken är lämplig för både nybörjare och längre hunna. Jägarförbundets olika distrikt arrangerar kurser i skytte med handboken som kursbok. Anmäl dig och lär dig nya metoder för att öva upp ditt skytte! Deltagarna i ABC-kurserna får ett eget ex av handboken. Boken finns i Jägarförbundets jaktaffär på nätet, Eräkontti, och kostar 9,90 euro. Webbshoppen har adressen www.erakontti.fi. Kolla upp när följande ABC-kurs ordnas i ditt eget distrikt. Kontaktuppgifterna hittar du på www.metsastajaliitto.fi Piirit. Jägaren l 3 l 2012 l 9
• Retkitukun parhaat messu Kesän kuumin videokamera-uutuus vain Retkitukusta! sporT moniToimikamera Q-sCope hD UUTUUS! Laadukkaassa Q-Scope HD monitoimikamerassa on erittäin laaja 170 asteen linssi, jolla kuvaat tarkkaa 720p teräväpiirtovideokuvaa ja otat huikeita 12 megapikselin kuvia. Kamera on kevyt ja vesitiivis peräti 10 metriin saakka. Mukana tulevien runsaiden kiinnikkeiden avulla kiinnität kameran helposti laseihin, tankoon tai ajoneuvoon - vain mielikuvitus on rajanasi! Mukana tulevien kahden akun avulla varmistat sen, että voit kuvata kameralla pidempiäkin jaksoja ilman latausta. Kestävä alumiinirunko takaa kameran kestävyyden myös haastavimmissa olosuhteissa. 179 uuTuus! netti-/puh. a neTTihinT * ** / kk tai alk. 10 249 ta myymälähin eTu 70 jille tilaa · · · · Moottoripyöräilyyn Kalastukseen Metsästykseen Extreme-urheiluun mukana kattava varusteja kiinnikepaketti! Laaja valikoima huipputuotteita edulliseen hintaan! 79 hauDuTuspaTa 3,5 l netti-/puh. tila neTTihinTa * *** / kk tai alk. 9 119 ta myymälähin 44 leaTherman Fuse netti-/puh. tila neTTihinTa * eTu 40 ajille *** / kk tai alk. 9 69 ta myymälähin 29 netti-/puh. tila neTTihinTa * eTu 25 ajille *** / kk tai alk. 9 50 ta myymälähin eTu 29 ajille Tehokas ja kätevä haudutuspata monipuoliseen ruoanvalmistukseen. Ajastin ja lämpötilan säätö. Lasitettu keraaminen pata, pinta rosteria ja lasikansi. neTTihinTa Retkeilijän paras apuväline! Kevyt ja monipuolinen Leatherman Fuse monitoimityökalu. kuunTelulaiTe Hyvä apu luonnossa liikkujille. Eläinten seurantaan ja kuunteluun maastossa ilman, että sinun tarvitsee häiritä eläimiä. 79 kalaTuTka tila netti-/puh. * *** / kk tai alk. 9 129 ta myymälähin 129 eTäisyysmiTTari neTTihinTa * eTu 50 ajille *** / kk tai alk. 9 169 ta myymälähin 39 netti-/puh. tila neTTihinTa * *** / kk tai alk. 9 79 ta myymälähin tila netti-/puh. eTu 40 ajille eTu 40 ajille Löydä kalaparvet ja maksimoi saalis! Pakkaus sisältää kalatutkan, anturikaapelin, kellukkeen, rannehihnan sekä venekiinnikkeen. neTTihinTa Pointer Control laser-etäisyysmittari mittaa kohteet jopa metrin tarkkuudella aina 800 metriin saakka. Näyttää liikkuvan kohteen etäisyyden reaaliajassa. neTTihinTa laserkohDisTin Kohdista aseesi helposti ja nopeasti piippuun kiinnitettävän laserin avulla. Säästät aikaa ja patruunoita. 119 eTrex 10 käsi-Gps netti-/puh. * *** / kk tai alk. 9 139 ta myymälähin 129 WouXun VhF-puhelin netti-/puh. * suomi 8 -asekaappi Suomen aselain vaatimukset täyttävä asekaappi 7-8 aseelle. Runsaasti tilaa myös pitkien aseiden tai pistoolien säilytykseen. Tilavat ovilokerot tavaran säilytykseen. Pehmustettu pohja ja asetuki suojaavat aseita kolhuilta. Vahva kampalukitus Euro Locklukolla sekä 2 avainta. Murtovarma saranarakenne ja panssariovi. Mahdollisuus pultata neTTihinTa seinään. eTu 20 ajille tila *** / kk tai alk. 9 199 ta myymälähin eTu 70 ajille tila Legendaarisen Garmin eTrex perheen uusimpia tuotoksia, jossa yhdistyvät kompakti koko ja käytännöllisyys. Erinomainen kuuluvuus 5-7 km. Pitkä akunkesto. Sisältää radion, pitkäantennin, verkkovirta/tup.syt. laturin, kuulokemikrofonin ja rannehihnan. neTTihinTa 609 asTro 320 koira-Gps ja DC 40+ panta netti-/puh. tila neTTihinTa * *** / kk tai alk.25 749 ta myymälähin 549 monTana 650 T netti-/puh. tila * eTu 140 le ajil *** / kk tai alk. 23 ta 649 myymälähin eTu 100 le ajil 249 netti-/puh. tila ** Patikkaretkelle, metsälle tai vesille. Suuri 4 tuuman kaksisuuntainen värikosketusnäyttö. Esiladattu EurooPaketti sisältää pannan, laturin, käsiosan ja tehoantennin. pan maastokartta 1:100 000. *** / kk tai alk. 12 ta 349 myymälähin eTu 100 le ajil Paino: tyhjänä n. 60 kg Mitat: K 1490 x L 545 x S 350 mm TilaukseT www.retkitukku.fi tai puhelimiTse p. 040 828 1000
• tarjoukset. Tilaa heti tästä! TESTIVOITTAJA-kamerat NYT lyömättömään hintaan! 12 megapikselin lähettävä Gsm- kamera! neTTihinTa neTTihinTa 12 megapikselin huippukamera! neTTihinTa paras valoteho! näkymätt it! ömät led 149 netti-/puh. * otiin mökille, k e stall tai rii *** / kk tai alk. 9 229 yymälähinta m 179 * kesTo- i! suosikk eTu 80 ajille tila *** / kk tai alk. 10 ähinta 269 myymäl 249 netti-/puh. * tila netti-/puh. eTu 90 ajille *** / kk tai alk. 12 ähinta 349 myymäl eTu 100lle aji tila poinTer ConTrol 12 mpx stealth riistakamera Tarkat 12 megapikselin kuvat, jotka ovat selattavissa laitteen LCD- värinäytöltä sekä siirrettävissä tietokoneelle. Toimii pimeässä näkymättömillä infrapunaledeillä. Liikkeentunnistin jopa 20 metrin päästä. Pitkä toiminta-aika. Myös laadukas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS poinTer ConTrol pC5204 stealth riistakamera Kamera on varustettu 52:lla huomaamattomalla infrapunaledillä, jotka yhdessä laadukkaan kuvakennon kanssa takaavat erinomaisen kuvanlaadun myös pimeässä. Helppokäyttöinen, kuvat siirrettävissä tietokoneelle. Pitkä toiminta-aika tekee laitteen käytöstä huoletonta. Myös laadukas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS poinTer ConTrol 12 mpx Gsm stealth riistakamera Metsien kuningas. Tarkat 12 megapikselin kuvat. Näkymättömät ledit ja ulkoinen tehoantenni. Sisäänrakennettu LCD- värinäyttö. Lähettää kuvia kännykkään tai halutessasi sähköpostiin.Herkkä 3-suuntainen liiketunnistin.Toimii erinomaisesti myös pimeässä. Laadukas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS lähettävä Gprs- kamera! 19 neTTihinTa neTTihinTa myymälähin netti-/puh. ta 25 tilaajil * HUOMIO! alueella TallenTaVa kameraValVonTa! Copyright Suomen Retkitukku Oy 2011 10 myymälähin netti-/puh. neTTihinTa * ta 19 tilaajille VerkkoVirTaJohTo eTu 6 le eTu 9 ValVonTakylTTi uuTuus ! otiin mökille, k e riistall tai 219 netti-/puh. tilaajille * Soveltuu kaikkiin Pointer Control- kameroihin! Kytke riistakamera helposti verkkovirtaan. Säädettävä jännite 3-12V. neTTihinTa Huomiokyltti ja 2kpl ikkunatarroja. Muistathan ilmoittaa tallentavasta kameravalvonnasta. *** / kk tai alk. 12 ta 319 yymälähin m eTu 100 10 akkuJohTo * 8GB sD-muisTikorTTi *** / kk tai alk. 9 14 ta myymälähin 15 Sopii Pointer Control ja Scout Guard valvonta-/ riistakameroihin. netti-/puh. neTTihinTa * sCouT GuarD sG-550m-8m Gprs riistakamera Tarkat 8 megapikselin kuvat ja tehokas ulkoinen tehoantenni. LCD- värinäyttö ja kaukosäädin. Lähettää edullisesti kuvia kännykkään tai sähköpostiin GPRS- yhteydellä. Tehokkaat infrapunaledit 30 kpl. Uusi herkkä liiketunnistin. Laserkohdistin kameran säätämiseen. Myös tasokas videokuva. Takuu 12 kk. ROISKEVESITIIVIS netti-/puh. eTu 4 le tilaajil *** / kk tai alk. 9 17 ta myymälähin eTu 2 le tilaajil Riistakameran akkujohto 1.5m abikoliittimillä. Helppo tapa kytkeä riistakamera ulkoiseen lyijyhyytelöakkuun. neTTihinTa nyt kaikille pointer Control kameran ostaneille kaupan päälle: Valvontakyltti ja 2kpl ikkunatarroja HUOMIO! 19 lyiJyhyyTelÖakku 12V 7.2ah netti-/puh. * kätevä seinäteline *** / kk tai alk. 9 29 ta myymälähin eTu 10 le tilaajil + (arvo 15,-) alueella TallenTaVa kameraValVonTa! Copyright Suomen Retkitukku Oy 2011 Yhteensopiva PC5204 Stealth,12Mpx Stealth ja 12Mpx GSM Stealth riistakameroiden kanssa. (arvo 19,-) *) Hintoihin lisätään toimituskulut alk. 7,90 . **) Hintoihin lisätään toimituskulut 49,90 , hinta sisältää toimituksen kotipihaan. ***) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36 kk:n maksukampanjalla maksetun 1000 :n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86%. Tarkat ehdot näet tilauksen yhteydessä verkkokaupastamme. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Teksti ja kuvat: Erkki Kauppi Kulor för säljakt 20 000 gråsälar och stammen växer med tio procent per år. Vikare finns det ungefär 10 000 av, och av dem finns cirka 6100 i Bottenviken. Vikarpopulationen i Bottenviken växer med en hastighet av cirka 4,5 procent per år. För gråsäl har det i Finland beviljats 1050 licenser för denna jaktsäsong. Under de senaste åren har mindre än hälften av licenserna blivit använda. För vikare har det inte beviljats fler än 30 licenser och de är avsedda för problematiska individer. På den svenska sidan jagas det säl i klart mindre omfattning och det beviljas färre licenser. S 12 l Jägaren l 3 l 2012 Säljakt är en krävande syssla som ofta kan vara till och med farlig på grund av de riskfyllda omständigheterna. Det gäller att fälla sälen där den ligger, annars kommer den undan. Jägaren måste alltså veta hur han osedd smyger an. Dessutom krävs det stor precision av geväret och en patron som reagerar snabbt. l Sälen är havets storvilt. I tusentals år har sälen varit en mycket viktig resurs vars kött, tran och skinn togs omsorgsfullt till vara i hushållen. I själva verket är det sälen som gjorde det möjligt för människan att leva på Grönland och i arktiska förhållanden. Men sedan mitten av förra århundradet har säljakten och jakttraditionen minskat efter hand. Nya material ersatte de arbetsintensiva råmaterial som vi fick av sälarna. Samtidigt minskade sälbestånden kraftigt på grund av miljögifter och ett allt för stort jakttryck, vilket ledde till att sälarna fredades i början av 80-talet också hos oss. Sälen var viktig Vid mitten av nittonhundratalet var säljakten fortfarande viktig för många. Det var ont om älg medan säljakten var någonting stort. En av de inhemska tillverkarna ­ Sako - gjorde lätta kulor och patroner speciellt avsedda för säljakt. I arkiven finns bland annat uppgifter om en sälkula 107A. Den är en tio grams spetsig blyspetskula med mantel av nickelkoppar. Året 1942 konstruerades sälkulorna 111A och 112A. Den förstnämnda har rund spets och väger sex gram medan den andra är en förlängd version på nio gram. Självfallet fanns det också andra kalibrer. För till exempel kalibrerna 6,5 och 7 millimeter fanns flera kulor som användes på säljakt. På grund av sina ballistiska brister uppfyller kulorna med rund spets inte längre dagens krav på kulor för säljakt. På grund av de omfattande skador som sälarna orsakade fiskerinäringen kom säljakten igång igen 1998. Havet hade repat sig och sälbestånden växte med god fart. Enligt VFFI finns det i Östersjöområdet redan långt över Skjut inte säl i vattnet Jägare brukar undvika att skjuta säl i vattnet. Att skjuta en säl som befinner sig i vattnet är förnuftigt bara på grunt vatten och om jägaren har en vattenkikare eller en dykare i beredskap. Om sälen befinner sig på is eller på ett skär så dyker den sannolikt om inte träffen var omedelbart dödande. I sådana fall är utsikterna att hitta den minimala. Att upptäcka en säl och ta sig inom skotthåll är ett kapitel för sig som jag inte ska gå in på här. Det gäller att träffa sälen i huvudet eller i halskotorna med sådan kraft att den blir kvar där den ligger. Vilket innebär en ekvation med faktorerna skjutavståndet, studsarens och kulans precision samt skyttens skicklighet. Det här måste övas in med omsorg för det går inte att prova sig fram typ "om det sku träffa". En säljägarveteran i Kalajoki berättade att när han var ung så tog det några år innan han hade trimmat in geväret och studsaren så att det var mödan värt att ge sig ut på säljakt. På
• den tiden hände det att säljägarna låg ute i flera veckor. Ömsom skuffade de båten på isen och ömsom rodde de där vattnet låg öppet. Gamla sälkulor. Test med kalibern 308 Win För att få en bättre uppfattning om olika kulors egenskaper gjorde jag ett test i kalibern 308 Win med några lätta kulor av Barnes, Hornady, Nosler, Sako, Sierra och Speer. Allihop finns i handeln hos oss och bland annat Riistamaa och Oululainen asetarvike.com hjälpte oss med att skaffa fram dem. Idén var att ladda patronerna till högsta tillåtna tryck för maximal kulhastighet. Med benäget bistånd från Sako provade vi fram krutsorter och laddningar för att få maximalt tryck och utgångshastighet på kulorna. Vihtavuoris N130 visade sig vara det effektivaste krutet för de lättare kulorna och N133 för åttagramskulorna. Kulorna vi använde var Sakos 146A; den lättaste på 6,6 gram, en hålkula för varmint och älgbana. Den andra kulan var Barnes TTSX kopparkula med kompositspets, vikt 7,1 g. Den tredje kulan var Hornadys V-Max med röd kompositspets, likaså 7,1 g. Den fjärde kulan var Sakos gamla vanliga 129 A med blyspets, vikt 8,0 g. Den femte kulan var Nosler BT Ballistic Tip med kompositspets, vikt 8,1 g eller 125 grains. Den sjätte kulan var Sierras SP med blyspets, vikt 8,1 g. Den sjunde kulan var Speer TNT, en hålspetskula för varmint, vikt 8,1 g. Den åttonde och sista kulan var den tyngre Barnes TTSX på 130 grains, det vill säga 8,42 g. Vi testade kulornas precision med ett gevär TRG 308 Win där pipan hade Träffbilderna för serier om fem skott på hundra meters avstånd. kortats av till normal jaktstudsarlängd 570 mm. Skjuttestet gjordes utomhus på en hundra meters bana med geväret uppallat med två påsar typ Bench Rest. Omständigheterna var inte de bästa. Under testdagarna växlade vädret rejält och inkluderade även ymnigt snöfall. Klungorna om fem skott varierade därför litet grand, men som bäst gick kulorna alldeles utmärkt. Vi sköt två eller tre träffbilder med varje kula. Trots det usla vädret var det ändå bara två klungJägaren l 3 l 2012 l 13
• Sälammunition 308 Win Kula 1 2 3 4 5 6 7 8 146A Barnes TTSX Hornady V-Max 129A Nosler BT Sierra SP Speer TNT Barnes TTSX Vikt g 6,60 7,10 7,10 8,00 8,10 8,10 8,10 8,42 Krut Vihtav. N130 N130 N130 N133 N133 N133 N133 N133 Laddning g 2,950 2,950 2,900 3,000 3,000 3,000 2,950 2,800 Längd mm 68,5 71,5 70,4 68,5 70,3 67,2 70,5 71,5 Tryck bar 4080 4150 4150 4150 4209 4150 4150 4175 Hastighet m/s 1130 1025 990 950 950 915 920 930 Prec. cm/100 11 17 15 18 17 13 12 19 Inträngn cm 26 33 20 24 24 22 23 42 Restvikt 1,6 7,1 1,5 5,1 4,4 5,3 3,0 8,4 Med hjälp av mätresultaten och kulornas ballistiska koefficienter som vi fiskade fram på nätet räknade vi med programmet Ballistic Explorer ut kulornas flygbanor så, att sikthöjden var 4,5 cm och avståndet 150 meter. Med den inställningen gick kulorna en till två cm över på hundra meter och fyra till sex cm under på tvåhundra meter. Om vi ställer in exempelvis Speer TNT på 175 meter så går kulan på hundra meter tre cm över och på tvåhundra meter lika mycket under. Om skjutbanan inte är längre än hundra meter så ställer man in geväret med ett överslag på tre cm. Men det vore ändå bra att få en möjlighet att testa geväret också på längre skjutavstånd. Ett avstånd på tvåhundra meter på en säljakt ställer förstås väldiga krav på både skytten och geväret. Då ska också de yttre förhållandena vara bra och vinden är en faktor som jägaren absolut måste ta hänsyn till. Kulbana 308 Win Kula 1 2 3 4 5 6 7 8 Sako 146A Barnes TTSX Hornady V-Max Sako 129A Nosler BT Sierra SP Speer TNT Barnes TTSX Vikt g 6,60 7,10 7,10 8,00 8,10 8,10 8,10 8,42 Hastighet m/s 1130 1025 990 950 950 915 920 930 Kulbana, avvikelse cm 0 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 -4,5 50 -0,7 -0,3 0 0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 100 1 1,4 1,6 1,8 1,7 1,9 1,8 1,9 150 0 0 0 0 0 0 0 0 200 -3,9 -4,7 -5,2 -5,6 -5,4 -5,9 -5,6 -5,7 250 -11,3 -13,2 -14,5 -15,6 -14,7 -16,4 -15,6 -15,8 Vindavdrift 100 3,7 3,0 3,2 3,1 2,6 3,5 3,0 2,8 200 14,3 12,6 13,5 12,9 11,0 15,0 12,6 11,9 Nuförtiden är säljakt ett så pass stort projekt att det inte går utan förberedelser och kunskaper. Jägaren ska på förhand skaffa sig en realistisk bild av studsarens och patronens egenskaper, och av sin egen skicklighet. Det finns förstås också andra kalibrer för säljakt på marknaden än 308 Win. Jaktförordningen stadgar att om ett gevär ska användas till jakt efter rådjur, säl, varg, lodjur, järv, bäver eller mufflon så ska patronens kulvikt vara minst 3,2 gram och anslagsenergin på 100 meters avstånd från pipan vara minst 800 joule. Vilket betyder att också 222 Rem är tillåten. Det går också utmärkt med bland annat 243 Win, 25-06 Rem, 260 Rem, 6,5x55 SE och flera sju millimeters kalibrer. or av tjugo som överskred gränsen för en vinkelminut, 29,1 mm. Med TRG:ns avkortade och rätt tjocka pipa skiljde sig träffbilderna på hundra meters avstånd knappt alls från varandra. Det blev ett par avvikelser i träffbilderna, men det berodde på att dämparen började sitta löst. En jägare ska absolut skjuta in sin egen studsare med den laddning och kula som han tänker jaga med. Kulorna och kulhålen på fem cm djup i vått kopieringspapper, skjutna på hundra meters avstånd. Till vänster Barnes TTSX 7,1 g och till höger Speer TNT 8,1 g. En bunt dagstidningar på 100 meter Vi testade hur kulorna betedde sig genom att skjuta på en bunt blöta dagstid- ningar på 100 meters avstånd. Närmare bestämt var det kulornas inträngning och restvikt som vi mätte. Alla kulor svampade upp sig fort och åstadkom en flera centimeter bred sårkanal. Somliga kulor splittrades medan andra blev avsevärt lättare. De båda Barneskulorna tappade däremot ingen vikt alls. Inträngningen var förstås kopplad till viktförlusten, men denna har inte någon större betydelse eftersom huvudet på en säl inte kräver någon större inträngningsförmåga utan kulan ska svampa upp sig fort. Tabellen nedan visar mätningsresultaten i testet. l Kulorna i samma ordning som i tabellen, räknat från vänster, både i genomskärning och efter skott mot vått papper. 14 l Jägaren l 3 l 2012
• Viceordförandens spalt Nya tider hägrar för jakten efter skogshöns När vintern går över i vår dyker alltid frågan om hur djuren klarat vintern upp. Den gångna vintern förefaller att ha varit gynnsam för det förekom bara få kölddagar och mjuk snö fanns det tillräckligt av. Skogshönsens möjligheter att krypa ner i snön var tack vare det lagom djupa snötäcket goda eftersom egentligt skarföre förekom först fram på vårkanten. Snömängden störde inte heller i högre grad hjortdjurens rörlighet. Alla pusselbitar föreföll att ha fallit på plats. Sannolikt har viltet generellt klarat vintern väldigt bra. För dem som rör sig i naturen den här tiden på året lönar det sig därför att njuta av vårens många spel- och parningslekar. Våren är dock en ytterst känslig tid i naturen. Vi som rör oss i naturen bör på alla sätt undvika att i onödan störa djuren under deras reproduktionstid. Den här tiden bör även alla hund- och kattägare se till att husdjuren inte rör sig okopplade i terrängen. I värsta fall kan de orsaka likadan skada som de små rovdjuren. Jord- och skogsbruksministeriet har sänt utkastet till förvaltningsplan för skogshönsen på en omfattande remiss. Yttranden, som ska inlämnas senast i medlet av juni, begärs bland annat av riksviltvårdsrådet och de regionala viltvårdsråden. I förvaltningsplanens första del behandlas förändringarna i skogshönsbestånden samt bakgrunden till skötseln och skyddet av dessa rätt omfattande. I den andra delen presenteras målsättningarna och de egentliga förslagen till åtgärder. De regionala viltvårdsråden har hållit möten och under långa överläggningar begrundat de presenterade förslagen till åtgärder. En aning uppgifter om de regionala viltvårdsrådens ställningstaganden har sipprat ut. Gränsdragningarna för beståndens skötselområden har väckt mycket diskussion. De kommer inte att godkännas i sin föreslagna form. Det är närmast den stora storleken på dessa områden som särskilt - genom att en procentbaserad reglering av jakttiderna är knuten till områdesindelningen - försvårar en ändamålsenlig organisering av jakten. Ett stort område omfattar ett flertal delområden med olika fågeltäthet. Om den i utkastet föreslagna områdesindelningen tas i bruk innebär det för en del områden ett alltför hårt jakttryck och för andra onödiga begränsningar. Som stöd för fastställandet av beståndens skötselområden behövs det mera information som bygger på forskning, annars torde inte en fungerande modell kunna fastställas. Under diskussionerna har även regleringen av jakttiderna varit föremål för livlig debatt. Den grundläggande tiden för jakt efter skogshöns ska vara maximalt lång, från den 10 september ända till utgången av januari. Jord- och skogsbruksministeriet skulle årligen utgående från vilttriangelinventeringarnas resultat fastställa en lämplig jakttid. Ett sådant system möjliggör en snabb reaktion på förändringar i skogshönsbestånden och gränsdragningar som grundar sig på den reella situationen på hösten. Samtidigt förbättras även motivationen för att verkställa triangelinventeringarna och bevara antalet inventerade trianglar. De sistnämnda har idag minskat i bekymmersamt hög grad. På de statliga markerna planeras att inom en nära framtid inrätta nya naturskyddsområden. Dessas areal kommer att omfatta hundratusentals hektar. På under 100 hektar stora områden, som inrättas med stöd av miljöministeriets förordning, ser det ut som om totalt jaktförbud skulle införas. Den gällande naturvårdslagen utgår primärt från att jakt är förbjuden inom alla naturskyddsområden. Det här systemet med att först med stöd av lag förbjuda jakten och sedan söka eventuella lättnader har jag aldrig begripit. Huvudregeln i lagen bör vara att jakt är tillåtet varefter behövliga begränsningar av jakten fastställs från fall till fall i skötsel- och nyttjandeplanen. I vårt land finns det ett omfattande intresse för friluftsliv samt bär- och svampplockning. Generellt sett har jägarna och övriga som utnyttjar naturen utan problem fått plats inom samma områden. Jägaren l 3 l 2012 l 15 Risto Hanhineva vice ordförande Finlands viltcentral
• Texti: Kaarina Kauhala & Mervi Kunnasranta, Bilder: Mervi Kunnasranta Magsäcksprover visar vad gråsälen äter G 16 l Jägaren l 3 l 2012 Östersjöns gråsälsbestånd har vuxit under 2000-talet och vid den senaste inventeringen observerades ungefär 24 000 individer. Av dem befann sig cirka 8000 på finskt vatten. Gråsälen har med andra ord återhämtat sig glädjande sedan 70-talets bottennoteringar då det inte fanns fler än några tusen i hela Östersjön. Stammens tillväxt har dock inneburit problem för fisket genom att gråsälarna skadar och plundrar fiskeredskap för det yrkesmässiga kustfisket. Dessutom konkurrerar gråsälarna om samma fiskevatten. l Gråsälen är en utpräglad fiskätare, men ändå en opportunist som äter de fiskar som det finns mest av och som för stunden är enklast att fånga. Det här innebär att födan varierar mellan olika områden och med årstiderna. Gråsälarna är mycket rörliga och söker sig ofta till ställen där fiskarna leker för att jaga. Deras fiskevatten kan ligga så långt som 150 km från platsen där de vilar. Dessutom jagar gråsälarna på varierande djup: i allmänhet dyker de ner till tio eller tjugo meters djup, men de har inga svårigheter med att nå ner till de djupaste partierna i havet. Strömmingen viktigaste bytesfisken Merdelen av gråsälens föda består av strömming, trots att vi i provernas maginnehåll kunde definiera 3913 objekt som representerade inalles 16 fiskarter eller artgrupper. Strömmingens betydelse som föda för gråsälen har ökat under de senaste decennierna efter hand som torsken har minskat. Gråsälarna har ofta ätit vassbuk, men även i mindre grad sik och siklöja samt lax och öring. Dessutom fanns det i magsäckarna mollusker, främst blåmusslor och östersjömusslor, samt skaldjur. Bottendjuren har troligen hamnat i magsäcken på gråsälarna genom att de funnits i magen på fiskar som sälarna ätit, som sik och mörtfiskar. På våren äter gråsälen mycket mindre och två av tre magsäckar var tomma. Från april till början av juni vilar gråsälarna på skär i havsbandet eller på de sista isarna medan de ömsar päls. Då äter de mycket mindre. På våren är gråsälens meny klart ensidigare än på sensommaren och hösten: under pälsömsningen tycks arten leva främst på strömming. Mest strömming fanns det i proverna från Kvarken och Bottenviken eftersom merparten av proverna från Bottenviken var tagna under perioden då sälarna ömsar päls. I Finska viken och Bottenhavet hade gråsälarna inte ätit strömming lika ofta. I Bottenviken var födointaget allra ensidigast medan det i Bottenhavet var mest varierat. Vassbuken kom på andra plats efter strömmingen på gråsälens topplista. Den förekom i födan i synnerhet i Finska viken och den sydvästra skärgården (Skärgårdshavet och Åland), vilket beror på vassbukens sydliga Sent på våren vilar gråsälarna på skär i havsbandet och ömsar päls. Äter fisk av många arter I genomsnitt äter en gråsäl fyra till åtta kg fisk om dygnet, vilket betyder 1400 till 3000 kg fisk per år. Det betyder att Östersjöns samlade gråsälspopulation konsumerar mellan 35 000 och 70 000 ton fisk om året. På gråsälens meny står över 20 fiskarter, men det är några få arter som står för det mesta av konsumtionen. Gråsälen äter strömming, vassbuk, sik, siklöja, lax, mörtfiskar, tånglake och flundror. Ännu på 60- och 70-talet var torsken viktig för gråsälen, men den minskade i betydelse efter hand som torskbestånden i Östersjön gick tillbaka. utbredning. Gråsälar yngre än fem år konsumerade mera vassbuk än de äldre individerna. Sälkutar yngre än ett år är mindre selektiva i sitt ätande än äldre individer, sannolikt på grund av bristande erfarenhet. I magsäcken hos sådana fanns mycket riktigt mest föda i kategorin "övrig fisk", det vill säga att de konsumerade mera osorterad småfisk än de äldre gråsälarna. Mest osorterad småfisk fanns det hos gråsälarna i Finska viken, där kutarnas andel av det totala gråsälsuttaget var störst. Fångar sik på hösten när den leker Gråsälens konsumtion av sik var störst i Bottenhavet och Kvarken. I synner-
• Jägare skickade in prover n Gråsälens matvanor undersöktes med magsäckar av sälar som skjutits i de finska havsområdena och som skickades in av jägare under åren 2001 till 2007. Vi fick in prover enbart under jaktsäsongen som på fastlandet går från 16 april till 31 december och på Åland från 16 april till 31 januari. Materialet delades upp i två delar: april till juni och juli till december eftersom gråsälen äter väldigt litet på våren när den fortplantar sig och ömsar päls. På sensommaren och hösten ökar behovet av föda när den bygger upp fettdepåer under huden för vintern. Materialet omfattade 136 magar med innehåll i varierande mängd. Merparten av gråsälarna hade skjutits i Bottenviken i maj. Maginnehållet sköljdes, sållades och torkades. Fiskarna identifierades och deras antal beräknades, huvudsakligen genom att räkna otoliterna, men för identifieringen användes också exempelvis skallben och svalgbågar, hudknölar, fenpiggar, kotor och fjäll. het i Kvarken leker siken till havs. Den här sikvarianten är liten och förekommer i mycket stort antal. Sik fiskas med nät och ryssjor vid kusten och gråsälarna har sannolikt blivit skjutna nära fiskeredskapen. De fem gråsälar som ätit mest sik hade mycket riktigt blivit skjutna nära kusten i Bottenhavet och Kvarken. I gråsälens föda fanns det mera sik på hösten än på våren: i augusti-november innehöll 21 % av magsäckarna sik medan bara 5 % gjorde det på försommaren. Siken bildar stim på hösten där den leker, vilket kan vara förklaringen till den stora andelen i gråsälens föda på hösten. På hösten rör sig gråsälarna och jagar allra aktivast när de förbereder sig för vintern genom att bygga upp ett Loppukeväällä hallit makailevat ulkoluodoilla karvanvaihdossa. Jägaren l 3 l 2012 l 17
• De gråsälar som söker sin föda i pontonryssjor är nästan undantagslöst hanar. underhudslager av fett. Det är då som de kan dyka upp där siken leker. Det förekom även bottendjur i magsäckarna, i synnerhet på sensommaren och hösten, vilket tyder på att gråsälarna under hösten har konsumerat stora mängder med fisk som äter bottendjur. Gamla hannar fångar mest lax Det fanns rätt litet lax i vårt material: 11 % av magsäckarna innehöll lax och bara cirka 0,5 % av de konsumerade fiskarna var lax. Å andra sidan innehöll 42 % av de gamla hannarnas magsäckar lax, men materialet var knappt (19 individer). Det förekom lax i synnerhet hos hannar som var äldre än fem år och som hade blivit skjutna på hösten i Bottenhavet. Däremot fanns det inte lax alls i magsäcken hos de gråsälar som hade skjutits i Kvarken. I det här sammanhanget ska vi hålla i minnet att jaktmaterialet kan vara snedvridet: på hösten har gråsälarna kanske oftast blivit skjutna nära fiskeredskap. Det är därför möjligt att materialet inte beskriver hela gråsälspopulationens predation i havet utan är snedvridet på så vis, att gråsälar som jagat lax nära fiskeredskap är överrepresenterade i höstmaterialet. VFFI:s satellitundersökningar har påvisat att de gråsälar som plockar fisk ur ryssjor nästan undantagslöst är hanar, och det var uttryckligen i magsäckar från hanar som vi fann lax också i den här undersökningen. Det förekom små skillnader mellan hanarnas och honornas matvanor. Honorna åt väldigt litet lax och höll sig 18 l Jägaren l 3 l 2012 ensidigare till strömming. Honorna behöver mycket energi under fortplantningstiden och kan därför vara mera selektiva med vad de äter. Även skillnaden i storlek mellan könen kan påverka valet av föda och minska på konkurrensen inom arten. Vi behöver veta mera om vad gråsälen äter eftersom vårt material främst kommer från individer som skjutits på vårisarna i Bottenviken. Dessutom är största delen av de här sälarna honor. Vi tar därför gärna emot prover av hanar som skjutits på våren. Vi behöver också mera prover från de andra havsområdena för att få en bättre helhetsbild av vad gråsälen äter. l Avslutningsvis önskar vi rikta ett varmt tack till alla de jägare som har skickat in prover till oss. Vi önskar också tacka Outi Pöyhönen, Olavi Stenman och Mia Valtonen för arbetet med att identifiera magsäcksproverna samt Petri Timonen och Ritva Koivunen för förarbetet med proverna och åldersbestämningen. % 90 Vår 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Höst Finska viken Sydvästra skärgården Bottenhavet Kvarken Bottenviken Andelen magsäckar Strömming Vassbuk Sik Lax Övrig fisk Diagrammet visar fördelningen av olika födoslag i magsäcksproverna av gråsäl tagna i de olika havsområdena. Vår = april-juni, höst = juli-december.
• Shokkihintaan! rajoittava johto sallittu liikkuma-alue tuplajohto, ei signaalia radiolähetin NYT Laaja valikoima huippusuosittuja PetSafe-tuotteita suoraan varastosta! Tarjo 199,- . us ALK kielletty liikkuma-alue T 44,- PetSafe PetSafe 69,Haukunestojärjestelmä Suihkepannat Sitruuna tai tuoksuton. Pannat vedenkestäviä, kevyitä ja ulko- ja sisäkäyttöön arjou Tarjo . us alk s alk. PetSafe Näkymätön pihavahti pienille ja isoille koirille Rajaa lemmikillesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä pihavahdilla kotipihalle, mökille, mummolaan. Lemmikkisi pysyy vapaana rajaamasi alueen sisäpuolella. Laajenee lisäaidalla tarpeen mukaan. Luo haukkumaton alue yhdelle tai useammalle koiralle. Käyttää ultraääntä haukun hillitsemiseen. Aktivoituu automaattisesti tai manuaalisesti omistajan toimesta. Erillistä pantaa ei tarvita. Tarjo pienikokoisia. Suihkauttaa koiran haukkuessa suihkeen koiran kuonon alueelle. Isoille ja pienille koirille. 119,- . us alk Katso lisää tuotteita verkkokaupasta! · riista-/valvontakamerat · koiratutkat · lihankäsittelytuotteet ym. Peruspaketilla jopa 1400m2 alue (150m kehä)! PetSafe Spraykoulutuspannat Tuoksuton ja vedenpitävä kauko-ohjattava spray koulutuspanta kolmella toiminnolla: ääni, lyhyt suihke ja pitkä suihke. Toimintaetäisyys jopa 275m. www.valiokoiravarusteet.fi uutuus! Kaikkien tarhojen elementit saatavilla myös yksittäin! laajenna! uutuus! PetSafe 3x3 koiratarha Tarjo 499,- us! Premium 4x4 Tarjo Tyylikäs ja neutraali koiratarha kotipihaan tai mökille! Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko. Uusi kiinnitysmekanismi tekee tarhan kasaamisen helpoksi. Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm. Verkon silmäkoko 50x100mm, langan vahvuus 4mm. Nerokas kiinnitysjärjestelmä mahdollistaa tarhan asentamisen myös rinteeseen! Sisältää kiinnitystarvikkeet, ovielementin ja 7 kpl peruselementtejä. raj. erä! NYT RAHTI Erittäin lujatekoinen koiratarha Sinkittyä ja jauhepolttomaalattua terästä. Elementin leveys 200 cm ja korkeus 184 cm. Verkon silmäkoko 50x100 mm, langan vahvuus 4mm. Tarhan muoto ei rajoitu neliön muotoon vaan voit rakentaa minkämuotoisen tarhan tahansa myös rinteeseen! Sisältää kiinnitystarvikkeet, ovielementin ja 7 kpl peruselementtejä. s a myö Muist u-uutuus! p huip SMS/MMS E-MAIL/GPRS koti-pihaan!* 0,- 742,raj. erä! NYT RAHTI koti-pihaan!* us! 0,- Huippu-uutuus Uovision UM-565 Anna vanha riistakamerasi vaihdossa Uskomaton VAIHTOTARJOUS! 100 kpl erä - vain nopeille! GPRS E-MAIL/GPRS GPRS Tarjo SMS/MMS Myyntihinta 339,Hyvitys 100,Maksat vain 239,- Uovision UM-565 Uutuus! 219,- us 8MP Riista- ja valvontakamera Suomenkielinen käyttövalikko. Ihmissilmälle huomaamaton mustasalama - erinomainen valvontakäyttöön. GPRS-lähetyksen ansiosta kuvat puhelimeesi ja/tai sähköpostiisi. Lähetä kuvia rajattomasti sopivalla puhelinliittymän datapaketilla. SG-550M-8M 8MP riistakamera Uusi 8MP malli suositusta SG-550MMS riistakamerasta. GPRS ­ ei erillisiä lähettimiä - kaikki yhdessä! Valmiusaika jopa kuukausia. Videossa myös äänen tallennus. Erittäin helppo asennus. Langaton kaukosäädin. Värinäyttö. Tehokas infrapunasalama! laite kuin laite - hyvitys 100,- maksat339,- 239,vain Normaali myyntihinta Suomenkielinen valikko! Täysin näkymätön inframustasalama! www.valiokoiravarusteet.fi Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! tai soita 0500 176 596 * Ei koske erikoisalueille tapahtuvia toimituksia. Erikoisalueita löytyy mm. saaristosta ja Lapin läänistä. Hintoihin lisätään toimituskulut ellei toisin ole mainittu.
• Veli-Matti Pekkarinen, viltvårdsplanerare & Teemu Lamberg, viltvårdsrådgivare, Finlands viltcentral Projekt ger erfarenhet: Laviamäki modellvåtmark i Heinola På 1830-talet sänktes Konnivesis yta med 1,7 meter. På den tiden var avsikten med att sänka sjöarnas vattenyta att få bördig strandjord för att föda den fattiga befolkningen. Sänkningen av vattennivån orsakade vattenbrist i viken nedanför Laviamäki rusthåll, och så påbörjades en över sekellång igenväxning. Den avlånga viken som blivit utan vatten tjänade de näraliggande jordbruken som lerupptagningsplats. Som en följd av upptagningen av jordförbättringsmedel var de före detta lergroparna de enda ställena med öppet vatten på hela området. På senhösten 2011 avlöstes sommarens tranor vid det vassbevuxna området av Hembygdsvåtmark-projektets grävmaskin med lång arm. Avsikten var att återställa den mångfald som för Konnivesis del fallit i glömska. Återigen handlade man enligt tidens anda och enligt bästa förmåga. l Vid avrinningsområdet ovanför våtmarksobjektet finns ekonomiskogar och dränerade myrområden. Terrängen är brant, vilket leder till att avrinningarna som orsakats av nederbörden är snabba. I och med invallningen kommer våtmarken att fungera som utjämnare av översvämningstopparna. Samtidigt kan man binda fasta ämnen och upplösta näringsämnen i våtmarksbassängens flora och rika vattenfauna. Återställandet av området kommer att erbjuda sjöfåglarna och många andra arter en mångsidig livsmiljö. saikartad vattenflora. På plats avslöjades dock den karga sanningen. Sänkningen av Konnivesis yta samt de kraftiga jord- och skogsbruksdräneringarna på det cirka 450 hektar stora avrinningsområdet hade påskyndat våtmarkens igenväxning, speciellt under de två senaste årtiondena. Under torra somrar avdunstade ytan med öppet vatten bort nästan helt och hållet och skapade en ogenomtränglig djungel av helofyter. I öster och väster avgränsar sig våtmarken enligt de branta terrängformationerna i en hundra meter bred och trehundra meter lång sänka. Terrängmässigt lämpar sig platsen utmärkt för en våtmark som grundas genom fördämning. Objektets randområde i väster består i huvudsak av lövträdsdominerad frodig terräng, där trädbeståndet når ända ut till vattenlinjen. På den östra sidans strandremsa samt från våtmarkens norra del höggs björk- och granmassaved för att bana väg för grävmaskinen, samtidigt förutsåg man den stigande vattennivån. På detta sätt skapades ett öppet område för sjöfåglarna samt en grund strandlinje för vadare. En del av strandträdbeståndet kommer att vara i kontakt med vattnet, vilket innebär att mångfalden kommer att öka i form av rottorkade träd. Inom några år efter grävningsarbetet påskyndas återställandet av den naturenliga miljön till exempel med klibbalsgrupper. Vid mjukmarken vid inloppsdikets mynning grävdes en sedimenteringsbassäng för fasta ämnen. En räcka av sammanlänkade lågvattendammar på våtmarkens åkersida effektiverar behandlingen av ytavrinningsvattnen. Dammarna förädlas under följande smältvattenperiod till kläckerier för vattenryggradslösa djur. Mera öppet vatten och en jämnare strömning Vid våtmarkens norra del ökade höjningen av vattennivån och grävandet märkbart på ytan med öppet vatten. Samtidigt fördelade sig vattenströmningen jämnare till våtmarkens olika delar. I söder avgränsar sig området till en tjugo meter bred grunddamm samt till ett separat vattenregleringssystem som nedsänkts i fördämningsvallen, i detta fall en regleringsbrunn av plast, dvs. en munk. Med hjälp av munken regleras vattenståndet under våtmarkens skötselarbeten eller eventuella iståndsättningsarbeten. Vid behov kan vattenståndet sänkas före våröversvämningarna. Sålunda kan man utjämna översvämningstopparna, som orsakas av smältvattenströmmarna. När strömmarna mattas av binds fasta ämnen och upplösta näringsämnen V 20 l Jägaren l 3 l 2012 Terrängformationerna lämpar sig för fördämning Våtmarksobjektens viktigaste egenskaper är fördelaktiga terrängformationer, markägarnas hängivenhet samt grannsämja. Allt detta uppfylldes vid det cirka tre hektar stora Hembygdsvåtmark Life-modellobjektet vid Laviamäki i Heinola. Efter att ha svarat på våtmarksenkäten tog Minttu Lavemäki aktivt del i utvecklandet av det område som hon hade anmält till projektet. På basen av flyg- och kartbilderna såg stället ut som ett läroboksexempel på en våtmark med öppet vattenområde och mo- Grävningsarbetena vid Laviamäki Hembygdsvåtmark utfördes med en grävmaskin med lång arm. Valet av rätt utrustning höjde på effektiviteten och möjliggjorde jordflyttningen på ett ställvis mycket mjukt underlag. Veli-Matti Pekkarinen
• Teemu Lamberg Lill-Saimens PISA-projekt utreder byggandet av våtmarker Vid inloppsdikets mynning grävdes en sedimenteringsbassäng för fasta ämnen som bildade en yta med grunt och öppet vatten. På vårvintern formas jordmassorna som körts till fördämningsvallen. Sedan besås jorden med en gräs- och klöverfröblandning för att binda ytan. i våtmarksbassängens flora och rika vattenfauna. Återställandet av området kommer att erbjuda sjöfåglarna och många andra arter en mångsidig livsmiljö. Avsikten med grunddammen är att stabilisera våtmarkens vattennivå till cirka trettio centimeter högre än Konnivesi. Grunddammen har låga byggkostnader och är behändig att sköta. Med grunddammen, som är det huvudsakliga vattenregleringssystemet, kan man också säkerställa möjliga fiskbestånds rörlighet på området. Dessutom har vattnet som porlar över grunddammen ett landskapsmässigt värde som stöder den här lösningen. Modellvåtmarken på imponerande plats Grävningsarbetena gjordes under barmarkstid i oktober-november med en grävmaskin med lång arm. Tack vare den långa armen kunde grävandet huvudsakligen skötas på hård mark utan överflödiga flyttningar av jordmassor. Den proffsiga maskinföraren förbättrade markens bärighet vid nordsi- dans mjukmark genom att samla hyggesrester under grävmaskinens breda band. Landskapet togs också i beaktande, de uppgrävda jordmassorna jämnades ut till flata kullar. Kullarna besås på våren eller sommaren med hö- eller viltåkerfrö för att förhindra att icke blommande träd sprider sig via rotskott. Landskapsmässigt befinner sig våtmarksobjektet på en imponerande plats precis invid vägen mellan Heinola och Kouvola. Från vägen öppnar sig ett idylliskt landskap, som inrymmer hela våtmarken med fördämningsanordningar, släktens rusthåll uppe på Laviamäki samt en åkersluttning som delvis sköts som kulturbiotop. Laviamäki Hembygdsvåtmarkobjekt i Heinola kommer att erbjuda ett betydande fortplantnings-, näringsanskaffnings- och viloområde för en artrik fågelfauna. Samtidigt stiger områdets rekreationsoch landskapsmässiga värde. Markägarnas aktivitet garanterar att objektet även i fortsättningen kommer att utvecklas i en positiv riktning, där man omhuldar naturens mångfald och mångbruk. l n Den bildsköna samt grunda och svagtströmmande Lill-Saimen avgränsar sig till Villmanstrands, Taipalsaaris och Savitaipales strandlinjer. Vattnets tillstånd har dock märkbart försämrats genom mänskans verksamhet. Om vattnets tillstånd skvallrar bland annat blåalgsblomningarna, som begränsar rekreationsanvändningen. Lill-Saimens skyddsförening har i början av år 2012 startat ett tvåårigt Våtmarksombudsmannaprojekt. Föreningens avsikt är att förbättra vattenkvaliteten i Lill-Saimen och samtidigt skapa förutsättningar för ökad diversitet. Som den första våtmarksombudsmannen för det Leader-finansierade projektet har man anställt Antti Happonen från norra Savolax. Happonens uppgift är att hjälpa markägare och olika samfund att förverkliga praktiska vattenskyddsåtgärder. Konkreta uppgifter är bland annat att göra upp våtmarksplaner samt att söka finansieringslösningar för de olika diversifieringsprojekten. Inom projektet har man uppställt målet att planera trettio samt koordinera femton vattenskyddslösningar på området. Verksamhetsperioden omfattar också fem informations- och publiktillställningar. Den PISA-utbildning som jordbrukarna erhållit under hösten och vintern har varit ett bra stöd för Antti Happonen vid planeringen av våtmarker. Med avrinningsområdenas jordbrukare kartlades i samband med utbildningen de specifika riskområdena för varje hemman. Dessutom sökte man lösningar för behandlingen av dräneringsvattnen. I detta skolningsprojekt deltog också viltvårdsplanerare Veli-Matti Pekkarinen från Hembygdsvåtmark Life-projektet. Som ett resultat av projektens samverkan hittade man på jord- och skogsbruksområdena nästan sextio potentiella våtmarksområden. Dessa uppgifter finns nu tillgängliga för våtmarksombudsmannen. Samarbetsmodellen vid restaureringen av Lill-Saimen är ett fint exempel, som man kunde tillämpa även annorstädes i landet! Veli-Matti Pekkarinen Tilläggsuppgifter på nätet hittar du till exempel med följande sökord: Pien-Saimaan suojeluyhdistys ry Kosteikkoasiamies Tuuliaisen Säätiö PISA 2012 samt kommunernas webbsidor Våtmarksombudsman Antti Happonen tar emot gäster vid Stora Lill-Saimen Galan i april. Med välgörenhetstillställningen samlade man in medel för främjandet av de olika projekten. Jägaren l 3 l 2012 l 21
• Ett kvalitEtsställ till hElt otroligt pris undEr En bEgränsad tid! JahtiJakt Premium-stället är lätt, ventilerar väl och begränsar inte rörelserna för jägare som bär på vapen, ryggsäck eller annan utrustning. www. www.eratukku.fi tel. 020 747 7000* (må-fr 9-17) med kupongen per post *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min.
• Ett utomordentligt ställ när det gäller teknisk funktionalitet. Omsorgsfullt designade och provade egenskaper särskilt för rörlig jakt. Full rörelsefrihet Premium-ställetskortarejackagörklädseln lättareochgerbättreventilation.Skärningen ochfickornaärdesignadesåattställetintestör rörelsernainågotläge.Ställetssömmarskaver inteheller. Avancerade egenskaper för jakt: LöstagbarochjusterbarAIR-TEX2membranhuva Löstagbarälgflugehuva Nätfodersomandasochtransporterarfukt Formsyddaärmarochknängerbättrerörlighet Nätskyddadeventilationsöppningarmed dragkedja Mjuktochtystmaterial,TEFLON-behandlat yttertyg Oöverträffat lätt och välventilerande StälletsAIR-TEX2-membrangermycketbra ventileringävenundersnabbrörelse.Tackvare attmembranetärlamineratdirektpåyttertyget ärställetlättochblirinteblöttensiregn. AIR-TEX2-membranetgörställetheltvatten-och vindtätt.Ställetharenlöstagbar,vattentäthuva ochseparatälgflugehuva.Ävenventilationsöppningarnavidarmhålaochhöftärskyddade mednät. Teknisk funktion i toppklass Omsorgsfullt testade egenskaper Ställethar14rymligafickorsomäromsorgsfulltdesignadeförattvarafunktionellaunder rörligjakt.Ställenharbl.a.envattentätfickaför VHF-telefon,mobiltelefonochGPS-navigator. Handla direkt - Du får JahtiJakt Premium-stället till specialpris under en Premium membranjacka+membranbyxor nu endast Bara Erätukkus affärsmodell gör denna prisnivå möjlig för ett kvalitetsställ designat för de särskilda kraven vid rörlig jakt. 8,18 nu endast -30% 269,- Beställningsnummer: grön JJ01B2P757, brun JJ01B2P858 på köpet du får alla dEssa produktEr 4. Scentech MicroDry-underställ 2. Premium keps Enbekvämkepsförjakt ochfritid. Värde 12,90 beställ nu, Finlands populäraste jaktkänga JahtiJakt Premium värde 115,50 5. Duncan fleecejacka Varmochbehagligfleecejackaför Transporterareffektivtbortfukten terrängochfritid. frånhudenävenundersnabb Värde 39,90 rörelse. Värde 39,90 IkängornaanvändsdetsenasteAIR-TEX2membranetsomgaranterarattkänganharen utmärktvattentäthetunderallaförhållanden samtidigtsomdenandasväl.Vattenutifrån trängerinteigenommembranetmenfuktfrån fötternakommerut.Enfyralagerssulkonstruktionmedmyckethögkvalitetochenyttersula medbrafäste. beställ nu, på köpet får du 1. Knapphängslen Hållbartmaterial. Värde 14,90 3. Fleecehandskar Värmandefleece. Värde 7,90 Produkternasfärgerföljerställetsfärg. Bivax Värde 11,90 Beställningsnummer: 602PRE 129,90 Erbjudandena gäller till 6/6 2012 eller så länge lagret räcker.
• Överlägset bästa kvalitet och pris Det populära Foreststället är ett Tåligt, smuts- och vattenavvisande förmånligt vildmarksställ för den varma årstiden med mångsidig användning, till exempel jakt, fiske, vandring och bärplockning. Forestställets kraftiga TeflonWax-behandlade material är smuts- och vattenavvisande samt tåligt mot nötning. Stället är mycket välventilerande och nätfodret känns behagligt luftigt mot huden. Otrolig kvalitet till lågt pris Stället har en löstagbar och justerbar huva, gott om användbara fickor och många justeringsmöjligheter. Dammodellen har en utmärkt passform för kvinnor. Trots sina mångsidiga egenskaper är Foreststället osannolikt förmånligt. Beställ nu till specialpris! Forestställ för herrar, damer och barn till specialpris! Forest-jacka+byxor Vuxna: Grön och brun, Barn Camo Beställningsnummer: JJ2103E757 grön, JJ2103E858 brun, JJ2105J757 grön lady, JJ2105J858 brun lady, JJ2102F75C camo junior 79,90 JJ2101C75C camo, JJ2101P21C reed camo Barn: Grön 89,90 Vuxna: Camo och Reed Camo Forest-ställens färgalternativ är grön, brun, camo och vasscamo. Herrmodellen finns i alla färger. Lady-modellen med perfekt passform för damer finns i grönt och brunt. Barnstället finns i grönt och med camomönster. Välj din favorit och beställ! 69,90 JJ2106J757 grön, junior www. www.eratukku.fi tel. 020 747 7000* (må-fr 9-17) med kupongen per post *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min.
• Forest-keps Snygg baskeps: En storlek med justering bak. Sandaler i skinn Stabil och väl dämpad mellansula Mjukt äkta skinn, behagligt mot foten. Slitstark sula med bra grepp. Enkel kardborrjustering. Storlekar 37-46 JahtiJakt 6021 avståndsmätare Mätavstånd: 15­1400 m Noggrannhet: ± 1m Kompakt, lätt, snabb och lättanvänd. Ergonomisk design. Låg strömförbrukning. Vattentät och slagtålig konstruktion. Köldtålig. Mätaren har en scanningfunktion som gör det möjligt att på ett smidigt sätt mäta avstånd till rörliga objekt. Förpackningen innehåller handrem, skyddsväska, rengöringsduk och bruksanvisning. Batterier 2xAAA 1,5 V ingår inte. 1 års garanti. 179,Nu endast Nu endast Beställningsnummer: brun JJ6127N858, camo JJ2127N75C, grön JJ6127N757, Junior camo J2128N75C, Junior grön JJ2128N75, reed camo JJ2127N21C 9,90 29,90 Nu endast Beställningsnummer: JJ7401B85X 149,90 Beställningsnummer: JJ8909K799 OTSO 8-15 R PRO SIS-godkänt och certifierat vapenskåp för upp till 15 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Kraftigt 4 mm stål. Inbrottssäker stålkonstruktion i dörren. Specialsäkrat dyrkskydd. Godkänt säkerhetslås, reservnyckel. Förankringshål i botten och på baksidan. Mått: h. 1500 x b. 500 x d. 370 mm Vikt: tom 130 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel Färg: grå LEIJONA 5 Elegant vapenskåp för c:a 5 vapen. Rymlig och låsbar övre hylla, dörr med förgyllt Leijona-emblem. Förgyllt vred med tre ekrar. Inbrottssäkert kassaskåpslås. Förankring genom hål i botten eller baksida. Mycket kraftigt utförande. Mått: h. 1380 x b. 450 x d. 300 mm Vikt: tom 67 kg Nyckel- och kassaskåpslåsning Färg: burgunderbrunt Nu endast ottsgara br 5års Beställningsnummer: Otso8-15Rpro 499,- Nu endast in ottsgara br 5års Beställningsnummer: JJ8804F858 289,- nt i in Uovision UV565 Driftsäker åtel- och övervakningskamera med mångsidiga funktioner. Camomönster, rörelsedetektor med bred vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd belysning avslöjar inte kameran i mörkret. 8.0 MP digital högupplösning (8 MP 5 MP och 3 MP) , Nu endast Beställningsnummer: ET1211 159,- nt i Uovision UM565 Driftsäker åtel- och övervakningskamera med mångsidiga funktioner. Camomönster, rörelsedetektor med bred vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd belysning avslöjar inte kameran i mörkret. Skickar vidare bilderna i mobiltelefonnätet. 8.0 MP digital högupplösning (8 MP 5 MP och 3 MP) , Integrerad 4-frekvensers GSM-robot Yttre 9 cm GSM-antenn Nu endast Beställningsnummer: ET1210 339,- Erbjudandena gäller till 6/6 2012 eller så länge lagret räcker.
• Skydd mot vädret för fiSkare Det nya Hossa fiskestället är elegant och funktionellt för allt slags fiske. Ställets material är noga utvalda och testade. Skyddar mot väder Stället har fullständigt vind- och vattentätt AIR-TEXmembran som andas väl. Membranet är laminerat direkt mot yttertyget vilket gör stället lätt och hållbart. Den vind- och vattentäta huvan ger ytterligare skydd och de separata neoprenmuddarna garanterar komforten under alla förhållanden. Egenskaperna genomtänkta för fiske Stället är skuret så att stället erbjuder god rörlighet vid aktivt fiske och vid till exempel nätfångst. Stället har funktionella fickor designade för fiskarens behov. Bekanta dig med utrustningsdetaljerna i toppklass och beställ ditt eget ställ direkt! Hossa fiskeställ Nu eNdast 129,90 Beställningsnummer: JJ0118P181 Kommer in vecka 21. Fiskeväst Omsorgsfullt designad specialväst för fiske. All utrustning är alltid till hands och är lätt att ha med sig. Vattenavvisande material, ryggficka, fickor för betesaskar, sammanlagt 13 fickor, upphängning för håv. Kommer in vecka 21. Ounas-byxor Snygga bomullsbyxor för fiske, motion, friluftsliv och fritid. Kraftigt och hållbart bomullstyg med smuts- och vattenavvisande Teflon Wax-behandling. Stretch i midja. Många fickor. T-tröja Behagligt mjuk T-tröja för fiskaren. 100 % bomull. Nu endast Beställningsnummer: JJ0606E757 29,90 Nu endast Beställningsnummer: Brun JJ3102L858, Grön JJ3102G757 39,90 Nu endast Beställningsnummer: Blå JJ4104T656, Brun JJ4104T858 12,90 www. www.eratukku.fi tel. 020 747 7000* (må-fr 9-17) med kupongen per post *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min.
• Angler Whitefish flugfiskeset Ett kvalitetsset för att börja med flugfiske. Glasfiberspö med bra känsla, funktionellt EVA-handtag och JJ900 rulle med hög kvalitet är ett bra set för den som vill börja med flugfiske. I setet ingår också sjunklina och kastlina. Spö glasfiber, EVA-handtag -2,7m, 2-delad, 6# rulle JJ900, 6--7# - Omställbar för höger eller vänster hand - Lina med färdigmonterad tafs - Sjunklina 20lbs/50m - Kastlina 20 lbs/19m flyter Angler Trout flugfiskeset Ett set med hög kvalitet för allt slags flugfiske. Kompositspö med bra känsla, elegant korkhandtag och en högklassig JJ900-rulle är flugfiskeutrustning för allroundfiskare vid t.ex. en damm. I setet ingår också sjunklina och kastlina. · · · · · · · Spö av komposit, korkhandtag - 2,85m, 2-delad, 6# - Rulle JJ900, 6-7# - Omställbar för höger eller vänster hand - Lina med färdigmonterad tafs - Sjunklina 20lbs/50m - Kastlina 20 lbs/19m flyter Nu endast Nu endast Beställningsnummer: JJ9516KX11 49,90 Beställningsnummer: JJ9517KX11 79,90 Angler Knockout flugfiskeset Nu endast Beställningsnummer: JJ95185PX11 179,- Setet som är avsett för såväl nybörjaren som den mera erfarna flugfiskaren består av högklassiga komponenter. Det förmånliga priset ger mycket för pengarna. 4-delad spö i klass 5/6 med kraftigt IM10 kolfibermaterial. Spöet på 9 fot har en progressiv funktion. Korkhandtag i Super A-klass samt hårdförkromade Snake-ringar och rullfäste från Pacific Bay. Angler-rulle med storspole är fräst av flygplansaluminium. Rullarna numrerade 001-300. Fluglinan är Anglers tvåfärgade flytande WF fluglina i klass 5. Det medföljer också 100 m Angler 20 lb flätad monofilsjunklina och 9 fots avsmalnande Angler-tafs. Beställningskupong p jag vill beställa Ja, Beställ alla produkter du vill ha samtidigt med denna kupong. Erätukku betalar portot för beställningskupongen. Beställningar även per telefon 020 747 7000* (må-fr 9-17) och i vår webbutik www.eratukku.fi Expeditionskostnad läggs till beställningssumman. längd cm vikt kg midjeomfång cm Produkternas beställningsnummer finns i anslutning till priset i annonsen. Erätukku betalar portot Ställ. Anteckna alltid längd, vikt och midjeomfång för den som ska ha stället Pris Antal Produktnamn Beställningsnummer Erätukku Kängor. Markera fotens längd på skorna Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Fotens längd (cm) Kod 5013247 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Övriga produkter. Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Beställ d www 47 7000 tfn. 020 7 r post ongen pe med kup tukku.fi www.era * (ma-pe 9-17) irekt: Beställarens namn Postnummer och -ort E-post Adress Telefonnummer Beställarens underskrift vårdnadshavarens underskrift för personer under 18 år Jägaren 3/2012 Jag ansluter mig samtidigt kostnadsfritt till Erätukku-klubben och får de senaste erbjudandena direkt i min e-post. (anteckna din e-postadress) Expeditionsavgift tillkommer på beställningens pris. (I Finland 7,90 - 23,40 beroende på beställningens storlek och betalningssätt. Expeditionsavgift för vapenskåp 49,00)
• Vetenskaplig viltkunskap Medborgarna med i insamlingen av miljöinformation Medborgarna och nya medborgarorganisationer skall börja delta i uppföljningen och utforskandet av miljön. Man söker nya former för medborgarnas deltagande genom crowdsourcing. n Napoleon Bonaparte var antagligen en av de första som använde sig av crowdsourcing. Han erbjöd år 1795 som engångsersättning 12 000 franc åt den som kunde komma på en fungerande lösning på hur man kunde konservera mat för hans fälttåg. Eftersom man inte kunde hitta en lösning på konserveringsproblemet varken i hovet eller bland hovleverantörerna kom kejsaren fram till det som i dagens värld skulle kallas crowdsourcing, som är nära besläktat med begreppet externalisering (eng. outsourcing). Arbetet, som normalt utfördes av en grupp avlönade anställda, crowdsourcades med en öppen inbjudan som sändes till en odefinierad stor grupp människor. När man använder sig av crowdsourcing är det ofta fråga om att det ur beställarens synvinkel är det enda sättet, eller i alla fall det enda ekonomiskt eller tekniskt realistiska sättet, att utföra en uppgift eller ett åliggande. En dylik slutsats kom man även fram till vid Finlands miljöcentral, där man senaste höst påbörjade reformarbetet av de riksomfattande miljöuppföljningarna. Som ett komplement till provtagningarna i terrängen och laboratorieanalyserna skall man vid informationsproduktionen börja använda sig av automatiska mätstationer, satellitbilder, datoriserad modellering och medborgarobservationer. Sålunda kommer till exempel översvämningsprognoserna som görs varje vår och prognoserna om algblomningen i sjöarna i fortsättningen att grunda sig på information som sammanställs från ett flertal informationskällor. En av informationskällorna är medborgarobservation. Crowdsourcing har också tidigare använts vid miljöuppföljning. Bl.a. sjöarnas vattenstånd, tjälen och snöns vattenvärde har rentav i regel mätts av aktivister som är verksamma utanför administrationen. Nu försöker man få större folkskaror än tidigare att delta i observationsarbetet. Även arbetsredskapen utvecklas. För drygt ett år sedan togs Järviwiki i användning. Det är en egen Wikipedia-nättjänst för de finska sjöarna. Den byggs upp och publiceras i samarbete med användarna. I Järviwiki hittar man basuppgifterna om alla våra sjöar som är större än 1 hektar samt färdiga verktyg med vilkas hjälp användarna kan lägga ut bl.a. fotografier och observationer. Under webbsidan Järviwiki finns även tjänsten Algvakten (Levävahti), vart man kan sända medborgarobservationer och fotografier om förekomsten av blågrönalger och blåstång, man kan även meddela om förekomster i havet. Man kan sända Algvaktobservationerna till systemet med hjälp av en smarttelefon. Som stöd för medborgarobservationerna håller man på som bäst att utveckla en vattenkvalitetsmätare för stugägare som kunde införskaffas till ett förmånligt pris. Man kan lätt ansluta mätaren till en smarttelefon och sända den kvalitetsinformation som man uppmätt från vattnet till wikisystemet. På jaktsidan har det redan under flera årtionden varit kutym att producera information på talko åt forskningen och administrationen. Även om de som producerat informationen varit organiserade organisationer är principen den samma som vid crowdsourcingen av medborgarna. Det finns även andra likheter, dessa är bl.a. användningen av internet och mobiltelefoner, samt att de insamlade observationerna snabbt kan användas av gemenskapen. Vad är det då som får människorna att delta i frivilligarbetet? Det skulle säkert löna sig att ställa frågan till de tiotusentals jägare som årligen kör 900 000 kilometer och utför enbart viltövervakning motsvarande 90 årsverken. Troligtvis skulle svaret vara ganska likadant som i de undersökningar där frågan ställts: intresse för saken, sociala relationer, gemensamma fördelar, informationsspridning, lust att lära sig och utvecklas, lust att ha roligt och det egna ryktet. Hur är det då med framtiden ­ kommer vi möjligtvis att hitta de olika typerna av miljö-, natur- och artuppföljningar på samma portal eller dylik plats utan att de indelats enligt ministerier eller enligt annan indelningen av förvaltningen? Troligtvis. Vi tar trots allt ett steg i taget framåt, och någon tillbakagång till att allt enbart skulle göras inom tjänsten är inte längre inom synhåll. Juhani Kettunen generalsekreterare Sammanslutningen för naturresursoch miljöforskning LYNET 28 l Jägaren l 3 l 2012
• Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Spårräkningarna i snö ­ smårovdjuren starka i norr norr. Samtidigt har fälthararna blivit fler, och ökningen har varit störst i precis de regioner där skogshararna har minskat. I hur hög grad det i sydvästra Finland handlar om konkurrens mellan arterna eller exempelvis effekterna av klimatförändringen kan vi inte svara på enbart utifrån inventeringsresultaten. Räven De största spårtätheterna för räv brukar finnas i södra Finland. Den gångna vinterns material var inget undantag: spårtätheterna i Satakunta, Egentliga Finland och Nyland var de högsta i landet, 7-8 korsande spår per dygn och tio km inventeringsrutt. För landet som helhet har dock läget förändrats under de två, tre senaste åren såtillvida att räven snarare har minskat i söder medan populationerna i norr har ökat klart och tydligt. Vinterns spårindex för Lappland, cirka 6, hör till de högsta under hela inventeringsperioden. Orsaken till i synnerhet förändringarna i norr är knuten till sorkbeståndens variationer: i Lappland har sorkstammarna vuxit rejält under de senaste åren och toppen inföll av allt att döma under 2011. Hannu Huttu Mården Efter två vintrar med svåra snöförhållanden kunde vi i år inventera vilttrianglarna under relativt gynnsamma förhållanden. Ändå blev antalet inventerade trianglar blygsammare än på "den gamla goda tiden". Tack vare talkojobbarnas insatser har vi kunnat lägga ytterligare ett år till vår värdefulla inventeringsserie. Ett varmt tack till er alla som ställde upp frivilligt och inventerade! I norr är smårovdjurens stammar starka och när sorkstammarna kollapsar kan det ha förödande konsekvenser för häckningen hos de fåglar som bygger bo på marken. Den 18 april hade vi på viltforskningsinstitutet fått in resultaten för 560 trianglar. Det var rätt få resultat från kusten i sydväst och väst, vilket betyder att vi måste betrakta indexen för dessa områden med en viss reservation. I övrigt var täckningsgraden tillfredsställande, även om antalet räknade trianglar har sjunkit till hälften jämfört med de bästa åren. De flesta trianglar blev inventerade av en grupp; bara 26 stycken inventerades av en person på egen hand. Som mest har ett tiotal personer delat på en triangel. I medeltal inventerades varje triangel av 4,3 personer. I årets inventering av vilttrianglar deltog allt som allt nästan 2500 personer. Spårtätheterna för mård har vanligen varit högst i de sydöstra delarna av landet, men den gångna vinterns observationer tyder på en omfördelning av bilden. I södra Finland verkar tyngdpunkten ligga aningen västerut, åt Tavastlandshållet, samtidigt som också Uleåborg och Lappland är regioner med större spårtäthet. Av resultaten framgår också att tillväxten är koncentrerad till speciellt södra och västra Lappland. Närmare östgränsen verkar mårdarna snarare ha minskat. Liksom för räven bidrar sorkpopulationernas variationer till mårdens upp- och nedgångar. Att mården verkar utvecklas olika i västra och östra Lappland kan hänga ihop med att också sorkpopulationernas variationer i Lappland uppvisar liknande drag. N 30 l Jägaren l 3 l 2012 l När inventeringsperioden började den 15 januari fanns det ett snötäcke i nästan hela landet, som hastigt blev djupare under månadens gång. Vintern var exceptionellt snörik i hela landet, men med tanke på spårräkningen var snötäcket länge allt för mjukt. Bara ett tiotal trianglar blev räknade medan snödjupet var mindre än 20 centimeter; i genomsnitt var snödjupet en dryg halv meter när inventeringen gjordes. Som mest uppmättes drivor på halvannan meter! Inventeringarna var tydligt koncentrerade till slutet av februari och början av mars, när snön hade hunnit packa sig en smula. Inventerarna var aktivast under vecka 8, då nästan 100 trianglar räknades. Skogsharen Skogsharens regionala variationer i spårtäthet följde artens vanliga mönster. Spårtätheten var störst i Norra Savolax, lägre söderut i landet och klart minst i Lappland. I synnerhet i Kajanaland och delar av Lappland blev harbestånden starkare. En svag tillbakagång kunde noteras för västra Finlands del. Det är ett obestridligt faktum att skogshararna har blivit färre sedan vi började inventera vilttrianglar. Brantast har utförsbacken varit i sydväst, men tecken på en negativ trend är synliga också i andra delar av landet, utom i Hjortdjuren Älgens spårtäthet minskade på ett vidsträckt område i östra och norra Finland, men ökade på vissa avsnitt av kusten i sydväst och väst, och i övre Lappland. Triangelresultaten motsvarar i det stora hela älgjaktlagens uppfattningar om populationsförändringarna i deras egna jaktmarker. Av erfarenhet vet vi att det finns skillnader i materialet, speciellt därför att vilttrianglarna visar älgläget på vintern, i älgarnas vinterbeten, som kan ligga långt borta från jaktmarkerna. Vilttrianglarna erbjuder mycket riktigt
• ett utomordentligt material om älgarnas regionala fördelning eftersom älgskadorna på skog inträffar uttryckligen på vintern och inte nödvändigtvis på hösten under älgjaktssäsongen. Medelvärdet för vitsvansviltets spårtäthet för hela landet hade nästan fördubblats sedan fjolåret och ligger nu på samma nivå som innan de svåra snövintrarna i artens kärnområde i sydvästra Finland. Skogsvildrenens spårtäthet har minskat sedan i fjol i de östra delarna av artens utbredningsområde. Inventeringsresultatet för rådjuret går i samma riktning som för vitsvansviltet. Spårtätheten för hela landet ökade från i fjol, men stannade trots det långt under 2009 års toppnotering. Också för rådjuret är rutorna med en ökning i spårtätheten koncentrerade till sydväst, medan vi kan notera en minskning norr och öster om det här området. I Kemijärvi stretar en liten rådjurspopulation på år efter år, långt borta från regionerna där arten huvudsakligen förekommer. l Spårindexen för de vanligaste däggdjuren (korsande spår /10 km /dygn) och antalet fåglar (fåglar /10 km) per region samt det sammanlagda antalet observationer för vilttriangelinventeringen vintern 2012. Förkortningarna: ST=Södra Tavastland, SS=Södra Savolax, SF=Sydöstra Finland, Ka=Kajanaland, MF=Mellersta Finland, La=Lappland, U=Uleåborg, Ö=Österbotten, NT=Norra Tavastland, NK=Norra Karelen, NS=Norra Savolax, KÖ=Kust-Österbotten, Sa=Satakunta, N=Nyland, EF=Egentliga Finland. Observationer totalt Skogshare Fälthare Ekorre Varg Räv Mårdhund Hermelin Småvessla Mink Mård Järv Utter Lodjur Vitsvansvilt Älg Skogsvildren Rådjur Tjäder Orre Järpe Ripa 15 966 463 2 458 22 3 535 137 1 165 774 109 1 151 50 133 460 1 125 3 348 48 132 439 3 498 426 914 Spårindex (spår/10 km/dygn) ST 9,03 2,94 1,99 ­ 3,20 0,28 1,55 1,34 0,07 1,75 ­ 0,14 0,92 10,37 4,69 ­ 0,02 0,35 8,68 0,92 ­ SS 12,94 0,35 2,61 ­ 2,87 0,44 0,47 0,56 0,10 1,35 0,02 0,10 0,31 0,02 4,31 ­ ­ 0,32 4,92 0,52 ­ SF 19,47 0,79 2,20 ­ 4,84 0,36 0,19 0,40 0,04 1,55 ­ 0,11 0,26 0,03 5,00 ­ 0,06 0,68 2,88 1,13 ­ Ka 20,69 ­ 2,46 0,10 2,64 0,00 1,75 1,36 0,32 0,64 0,18 0,06 0,32 ­ 1,69 ­ ­ 0,81 7,34 0,97 1,94 MF 24,74 0,42 3,69 0,04 2,76 0,30 1,28 1,32 0,07 1,19 ­ 0,14 0,77 0,10 3,69 ­ ­ 0,77 3,74 0,90 0,30 La 10,13 0,04 2,61 ­ 5,96 0,01 2,39 1,20 0,07 1,43 0,01 0,12 0,05 ­ 2,17 ­ 0,08 0,99 2,73 0,13 3,30 U 18,04 0,15 3,23 ­ 3,63 0,13 1,28 0,92 0,09 1,39 0,05 0,17 0,37 ­ 2,75 ­ ­ 0,81 9,60 0,60 1,78 Ö 12,92 0,33 3,52 ­ 4,84 0,09 1,57 0,54 0,09 0,49 0,04 0,26 0,19 0,29 4,25 1,34 0,58 0,73 12,38 0,76 1,54 NT 23,05 0,90 3,25 ­ 3,10 0,09 0,43 0,84 ­ 1,27 ­ 0,11 1,27 2,91 4,26 0,05 0,36 0,75 2,50 1,46 0,14 NK 17,46 0,15 1,16 0,01 0,86 0,08 0,19 0,36 0,27 0,92 0,14 0,13 0,92 0,01 3,73 ­ 0,03 0,48 7,73 0,82 0,27 NS 33,50 0,56 3,44 0,03 0,66 0,15 2,38 0,60 0,16 1,37 ­ 0,29 1,52 ­ 3,24 ­ 0,15 0,30 5,39 0,94 0,30 KÖ 12,89 ­ 2,68 ­ 6,73 0,26 0,15 0,00 0,15 1,34 ­ ­ 0,23 ­ 2,48 ­ ­ 0,00 2,33 2,92 ­ Sa 9,68 2,22 2,84 ­ 6,52 0,07 0,59 0,58 ­ 1,25 ­ 0,16 0,32 7,05 4,86 ­ 0,31 0,56 1,49 0,34 0,22 N 13,44 2,72 3,33 ­ 6,98 1,41 0,14 0,64 ­ 0,62 ­ 0,11 0,93 9,88 6,56 ­ 0,21 0,57 5,44 0,92 ­ EF 7,59 3,86 2,02 0,03 7,97 0,36 1,55 0,52 ­ 0,76 ­ ­ 1,50 31,59 7,07 ­ 2,59 0,31 0,83 0,72 ­ Spårindexen för skogshare, räv, mård, vitsvansvilt och rådjur i rutor om 50 x 50 km vintern 2012. De små kartorna visar betydande förändringar sedan vintern i fjol. Fåglar / 10 km Jägaren l 3 l 2012 l 31
• 45 39 Anar SEITA TAKKI Kevyt takki retkeilyyn, metsästykseen ja ulkoiluun. Ohut, mutta kestävä kangas, on vettä hylkivää. Ventilointi selässä parantaa hengittävyyttä. Takissa tilavat taskut painonapeilla, vetoketjullinen rintatasku sekä kiinteä, kaulukseen piilotettava huppu pään suojaksi. 99 Wildgame MICRO 2 RED RIISTAKAMERA Pienikokoinen Micro 2 Red on helppokäyttöinen apuväline riistan tarkkailuun. Vedenkestävässä 2.0 megapikselin kuvakennolla varustetussa riistakamerassa on 12 metriin asti kantava infrapunasalama sekä 18 metriin asti ylettyvä liiketunnistin. Kameralla voi kuvata sekä stillvalokuvia että videoita - Paristot: 8 x AA (ei sisälly toimitukseen) - Tarkkuus: 2,0 mpix Anar SEITA HOUSUT Vettähylkivät, hengittävät housut ulkoiluun, metsästykseen ja retkeilyyn. Ohut, mutta kestävä ulkokangas, hylkii vettä eikä ole liian kuuma liikuvaan ulkoiluun. Housuissa painonapein varustettu reisitaskut molemmissa lahkeissa sekä vetoketjullinen avaintasku takapuolella sekä tarranauhalla kiristettävät lahkeen suut. Ohut verkkovuori parantaa hengittävyyttä ja lisää käyttömukavuutta. 6 90 Anar LUONDU LIPPALAKKI 59 Anar LUONDU PUKU Kaislakuviollinen lippalakki metsästäjälle ja kalastajalle. Täydentää erinomaisesti Luondu-asun kokonaisuutta. - Lisäerä saapuu kesäkuun alussa. Kaislakuviopuku runsailla taskutiloilla ja istuvalla leikkauksella. Puku on suunniteltu suomalaiselle metsästäjälle ja kalastajalle. Tiivis pintakangas on vettähylkivää. Puvussa runsaat säädöt jokaiseen malliin. Vetoketjukiinnitteisen hupun voit nopeasti irrottaa tai kiinnittää tilanteen mukaan. Uskomaton naamiointikyky ja edulliseen hintaan. - Lisäerä saapuu kesäkuun alussa Zamberlan VIOZ COGNAC METSÄSYSKENGÄT 169 9 Metsätysjalkine erikoistuetulla nilkkaosalla. Gore tex kalvo varmistaa veden pitävyyden ja vibram pohja pitää vaikeissakin maastoissa. Korkea kivirantti suojaa nahkapintaa kiviltä ja naarmuilta. Nyt erikoiserä huippu edullisesti. 90 190 Anar LUONDU T-PAITA Sordin Supreme PRO- X KUULOSUOJAIN Täydellinen naamiointi edellyttää täydellistä pukeutumista. kaislakuvio T-paita kaikille luontoihmisille. Lisäerä saapuu toukokuun alussa. Supreme Pro-X on kuulonsuojainten huippumalli, jossa yhdistyy optimaalinen suojaus ja haluttaessa voimakas vaimeiden äänien vahvistus. - Voimakas ympäristön äänien vahvistusteho ja luonnollinen äänentoisto ilman äänen huojuntaa tai pätkimistä - Noin 600 tunnin käyttöaika kahdella standardi AAA -paristolla - Automaattinen virrankatkaisu ja varoitusääni kun paristojen virta on ehtymässä - Vesitiivis elektroniikka ja paristokotelo - Irroitettava camo-kankainen sankapehmuste - Täysin vesitiivis elektroniikka, mikrofoni ja paristokotelo 99 Maastoteltta luontokuvaajille ja metsästäjille. Useita kuvaus/ampumaaukkoja. pohjankoko 152 x 152cm ja korkeus 170cm. Teltassa tilaa useammallekin henkilölle. Teltta toimitetaan selässä kannettavassa kuljetuspussissa. Telttoja tulossa lisää kesäkuun alussa HUNTER 152X152X170 CAMO NAAMIOTELTTA 3 90 MTM PATRUUNARASIA 222 rem 4 90 MTM HAULIKONPATRUUNALAATIKKO 16 90 29 Kätevä säilytysrasia kiväärinpatruunoille kaliibereissa 17 Fireball,17 / 221 / 222 Rem., 223 Rem. HP,17 MACH 4, 204 Ruger, 222 Rem. Mag., 300 Sherwood, 300 Whisper, 32 Ideal, 32 Win. S.L., 6mm-223 Rem., 6 x 47. Max. OAL= 2.49" - Vetoisuus 50 patruunaa. MTM 50 PATRUUNALAATIKKO Muovinen säilytysrasia kiväärinpatruunoille. Laatikkoon mahtuu 50 patruunaa kaliibereissa 243,308 win,6mm rem. Kestävä patruunalaatikko haulikonpatruunoille, supistimille ja muille asetarvikkeille. Laukkuun mahtuu 100kpl 12/70 tai 12/76 patruunaa, tai 50kpl 12/89 tai 10/89 patruunaa. Erilliset lokerot mahdollistavat patruunoiden säilytyksen kokojärjestyksessä. Muotoiltu kädensija helpottaa kuljetusta. Materiaali kestävää muovia. MTM ISO KANTOHIHNA PATRUUNALAATIKKO Erittäin käytännöllinen haulikonpatruunalaatikko, jossa 4 irroitettavaa patruunatelinettä, joihin mahtuu kerrallaan 25 patruunaa. Kätevä vyökiinnitys. Laatikossa tukeva kantohihna. Kestävä vaihtoehto minkä tahansa metsästys tai ampumatarvikkeiden säilytykseen
• Näitä riittää vain nopeimmille! 595 Remington 700 BDL custom deluxe Remington 700 Bdl kaliiberissa 300 win mag. - 24" piippu, kaiverrukset kehyksessä ja makasiinin pohjassa. - Avattava makasiini! 329 TOZ 78-04 PIENOISKIVÄÄRI PAKETTI 175 4 pkt TOZ pienoiskivääri irtolippailla. Mukaan kiikaritähtäin 4x32 ja Äänenvaimennin. Tarkka paketti metsästykseen ja rata-ammuntaan. Camo Big Cat 1250 4,5MM ILMAKIVÄÄRI Nyt 1000 kiekkopatruunaa GAMO- huippu hinta-laatusuhde! Kevennetty, polymeeripinnoitettu piippu ja synteettinen tukki. Mukana GAMO 4x32 -kiikari. Kaliberi 4,5mm luoti, uritettu ja rihlattu piippu, luodin lähtönopeus noin 320 m/s. Paketti sisältää Gamon 4 x 32 kiikaritähtäimen jalkoineen ja 50 kpl Raptor-luoteja. - Kaliberi: 4,5mm - Pituus: 110 cm - Paino: n. 2,8 kg - Tukki: Synteettinen - Lähtönopeus: 320 m/s - Lisäosat: Gamo 4 x 32 kiikari + jalat, 50 kpl Raptor luoteja 1990 4 pkt Remington 22LR THUNDERBOL PATRUUNA Remington thunderbolt 22 lr 500 kpl pienoiskiväärin patruuna. Lähtönopeus 380 m/S. 185 Armusa 24 g RATAPATRUUNAT 1000 kpl 215 Suositut ratapatruunat - Cal 12/70 - Trap 24 g - Skeet 24 g - Kaikissa vähintään 12mm messinkikanta, toimii paremmin myös puoliautomaatti aseissa. Armusa GOLD SERIAL RATAPATRUUNAT 1000 kpl 235 4 pkt Uudet Armusan ratapatruunat nyt myös Goldsarjaan. Tasalaatuinen ja nopea patruuna, jolla on tullut menestystä monissa sarjoissa. Vaihtoehtoiset patruunat Trap tai Skeet. - Lataus 24 g. Armusa GOLD SERIAL 28 g RATAPATRUUNAT 1000 kpl Goldsarjan ratapatruunat 28 gramman latauksella. Tasalaatuinen vaihtoehto sporting ammuntaan. MTM EZ-3 KIEKONHEITIN Saranallinen kiekonheitin. Tehoa kerralla enemmän. 9 90 8 50 MTM THROW II KIEKONHEITIN Helppo käyttöinen ja varmatoiminen kiekkolinko. Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Juha Tiainen och Jukka Rintala Viltinventeringen i kulturmiljö: Fälttrianglarna 2012 Inventeringarna av fälttrianglar har nu pågått i 14 år och bjuder på en hel del intressant att grunna på. Har månntro lodjuret en klo med i spelet eftersom skogsharen och räven ser ut att minska? Och hur påverkar lodjuret och de snörika vintrarna hjortarnas och rådjurens utveckling? Årets upplaga av vintern var snörik i likhet med de två vintrarna innan. Det snöade nästan dagligdags, vilket innebar att det blev väldigt knappt om bra inventeringsdagar. l Årets inventering av fälttrianglar i kulturmiljö ­ det vill säga landskapsmosaiken av åkrar, bebyggelse och skog ­ var den fjortonde, eftersom den första inventeringen gjordes vintern 1999. Antalet räknade trianglar stannade i år på 135; det vill säga antalet inskickade resultat den 21 mars. Det var de besvärliga inventeringsförhållandena som gjorde att antalet blev mindre än under tidigare år. Det var den tredje vintern i rad med ovanligt mycket snö, i synnerhet i södra Finland. Det snöade nästan dagligdags under inventeringsperioden. Eftersom inventeringen ska göras ett eller två dygn efter ett snöfall så blev det väldigt knappt om lämpliga dagar i januari och februari. Enligt meteorologiska institutets månadsöversikter fanns det under tvåmånadersperioden 9 sådana dagar i Helsingfors, 14 i Jokioinen och 13 i Kauhava. 33 av inventeringarna gjordes i januari, 19 i början av februari, 47 i slutet av februari och 36 i mars (bild 1). I allmänhet är det lätt att skilja på spåren efter fälthare och skogshare, men ibland när snön är lös måste man följa spåret en bit för att kunna bedöma bredden på tårna i spårstämpeln. 34 l Jägaren l 3 l 2012 Markku Jyrkkä
• Skogshare 1690 1.2 2.0 Lepus timidus Fälthare 4507 1.6 Lepus europaeus Ekorre 1726 Sciurus vulgaris Räv 2880 Vulpes vulpes Mårdhund 252 Nyctereutes procyonoides Fasan 90 1.0 0.2 0.6 Phasianus colchicus 0.0 1.0 1.4 1.0 1.0 0.4 Hermelin 139 5 Mustela erminea Småvessla 179 Mustela nivalis 0.4 Mink 28 Neovison vison Mård 71 1.2 1.5 Martes martes 1 Utter 32 2 3 4 Korp 215 3.0 Corvus corax Lutra lutra Förändringsindex 2.0 3 2.0 0.8 1.0 0.5 0.0 0.4 0.5 1 Lo 66 Lynx lynx Katt 189 Felis catus Vitsvans 1699 Odocoileus virginianus Dovhjort 51 Dama dama Älg 479 Alces alces 0.0 1.5 2000 2008 2.5 2.0 2.5 20 1.5 Rådjur 955 Capreolus capreolus Tjäder 15 1.5 Tetrao urogallus Orre 317 1.5 0.9 Tetrao tetrix 0.0 Södra Finland Västra Finland Hela området Rapphöna 158 Perdix perdix 1.5 1.0 0.5 1.0 0 Järpe 129 Bonasa bonasia 6 8 0.6 2 4 0.5 0.5 0.3 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 0.0 1.0 2000 2.0 0.5 2008 Bild 2 Bilden visar variationerna i antal under perioden 1999 till 2012 för 15 däggdjur och fem hönsfåglar samt korp, separat för Nylands, Egentliga Finlands, Kymmene och Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt (= Södra Finland) samt för Satakunta, Österbottens, Norra Tavastlands och Uleåborgs jaktvårdsdistrikt (= Västra Finland). Utgångsläget är år 1999 som betecknas med siffran 1. De årliga indexvärdena visar hur stora stammarna är i förhållande till året 1999. Indexen är beräknade med en modell som tillåter avbrott i tidsserien hos enskilda trianglar. Siffran efter artnamnet är det årliga medelvärdet för antalet observerade spår. Bild 1 Inventeringsdatumen och det Det genomsnittliga snödjupet i triangelspetsarna (cm) Det genomsnittliga snödjupet i de räknade trianglarna var inte speciellt stort, utan var till och med 15 cm mindre än vintern innan, men variationen mellan trianglarna var enorm (bild 1). I månadsskiftet februari-mars fanns det drygt 70 cm snö i somliga av de räknade trianglarna, medan andra hade mindre än 30 cm. Särskilt i Nyland fanns det mycket snö, dubbelt mer än normalt. I början av mars blev det dock lättare att inventera eftersom temperaturen steg så att det bildades skare. Däremot blev det bara några få dagar med snöfall när skaren bar, som hade gjort det möjligt att inventera. de. Denna gång observerades inga spår alls av dovhjort, grävling eller bisam. Indexen för beståndsförändringar visar inga större förändringar jämfört med året innan (bild 2), men eftersom inventeringsperioden är fjorton år lång börjar olika trender träda fram. Om vi tar hänsyn till de årliga variationerna har bestånden av fälthare, ekorre, hermelin, småvessla, mård, utter, vitsvanshjort genomsnittliga snödjupet i triangelhörnen för fälttrianglarna vintern 2012. Den genomsnittliga inventeringsdagen var 16 februari (dag 47) och det genomsnittliga snödjupet 37 cm. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Snödjupet cm Resultaten för vintern 2012 I tabellen här invid presenteras resultaten för inventeringen av fälttrianglar vintern 2012. Liksom under tidigare år fanns det mest spår av de vanligaste arterna; fälthare, skogshare, ekorre och räv. I trakter med vitsvansvilt och rådjur har en hel del sådana spår blivit notera- Datum (1 = 1.1., 32 = 1.2., 61 = 1.3.) Jägaren l 3 l 2012 l 35
• och rapphöna, och kanske även korp, stått på samma nivå under hela perioden. Det samma kan sägas om älgen, bara vi bortser från den medvetna avskjutning som inträffade mellan de två första åren för att minska på stammen i södra Finland. Materialet ger vid handen att till de arter som klart har minskat hör skogshare, räv, mink, dovhjort (som aldrig har observerats i mer än några enstaka trianglar) och skogshönsen samt fasanen som klart minskade i början av inventeringsperioden, men som därefter har varit relativt stabil. Lodjuret har ökat klart i väster, där arten knappt ens fanns i början av perioden, men också i söder. Antalet mårdhundsobservationer har i slutet av perioden varit dubbelt större än i början, men siffrorna visar inte nödvändigtvis den verkliga ökningen eftersom antalet individer som på vintern går ut och sträcker på benen är väldigt beroende av vädret. Trianglar där arten observerats Antal Skogshare Fälthare Hardjur1 Ekorre Varg Räv Mårdhund Hermelin Småvessla Mink Mård Utter Lodjur Katt Vitsvanshjort Älg Rådjur Tjäder Orre Järpe Ripa Rapphöna Fasan Duvhök Korp 1 % andel av de invent 76 84 9 83 1 93 28 26 33 4 21 8 20 28 47 39 37 5 16 22 1 7 11 3 19 Totala antalet spår/dygn (alla trianglar) 530 1862 61 590 2 1181 159 61 137 10 42 14 51 86 639 251 448 7 61 49 5 61 31 4 66 Genomsnittligt antal spår /10 km /dygn Alla trianglar 6,5 23,0 0,7 7,3 0,0 14,6 2,0 0,7 1,7 0,1 0,5 0,2 0,6 1,1 7,9 3,1 5,5 0,1 0,8 0,6 0,1 0,7 0,4 0,0 0,8 Artens trianglar 8,7 27,2 8,4 8,8 3,3 15,7 7,0 2,9 5,1 2,6 2,4 2,0 3,2 3,8 16,9 7,9 14,9 1,6 4,9 2,7 3,8 10,1 3,4 1,7 4,2 102 114 12 112 1 125 38 35 45 6 29 11 27 38 63 53 50 7 21 30 2 10 15 4 26 Förändringarna i antal hos hjortdjuren och lodjuret Antalet spår ger oss en uppfattning om beståndens storlek, men väderleken och i synnerhet snöförhållandena inverkar på djurens rörlighet och därmed också på antalet spår. Vi vet inte heller hur många spårlöpor någon enskild individ har lämnat utefter inventeringsrutten. Därför bör vi granska beståndens utveckling också på triangelnivå. Andelen trianglar där en art har observerats visar hur pass allmänt arten förekommer. Eftersom vi är särskilt intresserade av relationen mellan lodjuret och de små hjortdjuren räknade vi ut indexen för dem och älgen; se bild 3. Lodjuret har ökat under hela inventeringsperioden och påträffas numera i ungefär var femte fälttriangel. Enligt indexen blev rådjuren fler ända till 2009 för att sedan återgå till en litet lägre nivå. Indexet för förekomsten av vitsvansvilt har legat på drygt 40 %, som bäst på drygt 50 %, men var lägre under 20102011. Älgen har påträffats rätt stabilt i Inte bestämt om fälthare eller skogshare. Resultaten för 19 däggdjur och 7 fåglar vid fälttriangelinventeringen vintern 2012. Resultaten bygger på siffrorna från 135 trianglar. Det genomsnittliga antalet spår /10 km /dygn har räknats separat för varje inventerad triangel samt för de trianglar där arten i fråga har påträffats (artens trianglar). Inventeringarna gjordes i genomsnitt 1,6 dygn efter ett snöfall. De observerade fåglarna räknades om till ett dygn. Bild 3 Andelen trianglar där det förekommer hjortdjur och lodjur, i procent av alla inventerade fälttrianglar. Förekomst 60 50 40 30 20 10 0 Vitsvanshjort Älg Rådjur Lodjur 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 40 procent av trianglarna med undantag för några svagare mellanår. Lodjuret äter rådjur och vitsvanshjort, och frågan lyder därför: begränsar lodjuret deras beståndsstorlek? Men utifrån det material vi här presenterar är vi inte beredda att dra en sådan slutsats eftersom de tre senaste åren har varit speciellt snörika och den djupa snön gör det svårare för i synnerhet rådjuren att röra sig och överleva. Lokalt kan lodjuren utan tvekan vara en avsevärd dödlighetsfaktor för rådjuren och hjortarna, men de får dem också att sprida sig i mindre flockar över större arealer. Lodjursstammen är självklart inte så stor att den skulle utgöra ett hot mot rådjurens och hjortarnas existens, men det är helt klart att lodjuren ökar dödligheten och att vi måste räkna med dem när vi planerar avskjutningen. Och om vi anlägger utfodringsplatser som en beståndsvårdande åtgärd ska de gärna vara flera och ligga nära varandra. Det hindrar lodjuren från att utnyttja utfodringarna fullt ut och rådjuren och hjortarna får en möjlighet att undvika rovdjuret och äta sig mätta. Vad ligger bakom beståndsförändringarna? Enbart utifrån inventeringsmaterialet kommer vi inte åt orsakerna till förändringarna i viltbestånden. Vi behöver jämsides annan information med vars hjälp vi kan analysera betydelsen av olika faktorer. Vi skulle behöva detaljerad information om nativiteten och mortaliteten, och om beståndens ålders- och könsstruktur. Förändringarna i bestånden som framträder vid inventeringarna visar åt vilket håll forskningen ska riktas. Vi kan till exempel fråga oss om lodjuret har någon inverkan på rävens och skogsharens utveckling? Helt klart är att beståndsförändringarna berättar om förändringar i förhållandet mellan nativiteten och mortaliteten. För somliga arter har också avskjutningen betydelse. Inventeringsresultaten ger oss ytterligare en utgångspunkt när vi planerar uttaget. l 36 l Jägaren l 3 l 2012
• Metsästäjä l 3 l 2012 l 37
• Mikael Wikström, Jaana Kekkonen och Jon Brommer, medlemmar i arbetsgruppen VS-DNA Finlands vitsvansstam ­ på en genetiskt skör tråd? Finlands vitsvansstam har etablerat sig som en mycket betydande resurs. Men hur känslig är den här resursen med beaktandet av att den härstammar från ett väldigt litet genetisk material? Bland annat det klarlägger en arbetsgrupp som studerar vitsvansstammens genetik. 38 l Jägaren l 3 l 2012 V l Vitsvansviltet infördes i Finland 1934 som en gåva av finländare som hade emigrerat till USA. Emigranterna hade kommit i kontakt med en intressant viltart och ville ge sitt hemland en ny resurs. Vid den här tiden hade man nämligen väldigt lite hjortdjur i Finland efter att rådjuret försvunnit och skogsvildrenen nästan gått samma öde till mötes. Också älgstammens storlek var vid den här tiden mycket obetydlig. Start med väldigt få individer Sammanlagt 13 vitsvanskalvar fånga- des in i trakterna av staden Virginia i Minnesota i USA. Av dessa valdes de sju kraftigaste individerna ut för att transporteras till Finland med fartyg. Under transporten till Finland avled två av kalvarna så att endast en hjortkalv och fyra hindkalvar nådde den i förväg byggda inhägnaden i Laukko i Vesilax där djuren skulle få vistas. Av djuren som kom till Laukko måste ytterligare ett hondjur avlivas efter att det skadats. När djuren sedan släpptes ut ur inhägnaden år 1938 bestod Finlands
• vitsvanspopulation av endast en hjort, tre hindar och två hjortkalvar. Nya introduktionsförsök misslyckades I och med att det var ett så litet antal djur som Finlands vitsvansstam hade startat från, gjordes förberedelser för att få mera "nytt blod" till populationen. År 1937 levererades fyra vitsvanskalvar till Högholmens djurpark i Helsingfors, men dessa uppges ha dött innan de kom i kontakt med den frilevande populationen. År 1948 anlände tre nya hjortkalvar och tre nya hindkalvar till Laukko från Minnesota. Av dessa släpptes en hjort och tre hindar ut i det fria år 1949, efter att två av hjortkalvarna hade dött i fångenskap. Men alla de här fyra djuren uppges möjligen ha avlidit redan under den följande vintern. Trots flera försök att införa nya djur för att få ett bredare genetiskt material, är det möjligen så att Finlands vitsvanspopulation grundar sig på endast ett handjur och tre hondjur. Det säger sig självt att risken för svagheter på grund av inavel då borde vara stor. I allmänhet anses nämligen genetisk mångfald i en population vara en förutsättning för att populationen ska kunna klara av förändringar i dess livsmiljö. Införsel av nya djur från Amerika för att öka den genetiska variationen är knappast längre att tänka på i och med riskerna att då också införa nya sjukdomar. Vitsvanspopulationen i Finland är dessutom i dagens läge så stor, att det skulle krävas införsel av en orealistiskt stor mängd amerikanska vitsvansar för att det skulle leda till en förändring i populationens genetik. Den vitsvanspopulation vi har i Finland idag är alltså den vi skall leva med i framtiden. Vår vitsvansstam kan alltså betraktas som om den skulle befinna sig på en ö utan möjlighet att få tillförsel av nytt genetiskt material från moderpopulationen på andra sidan Atlanten. Samtidigt kan man konstatera att ett betydande urval skedde då de fyra kraftigaste vitsvansarna på olika sätt sorterades ut av de 13 vitsvansar som fångades in vid Virginia i Minnesota. Anlagen som de här fyra kraftiga, tåliga och friska vitsvansarna bar på nedärvdes i vår vitsvansstam. 25 000 fällda djur per år. Jakten har ett mycket betydande rekreationsvärde och köttet av de fällda djuren har beräknats omfatta cirka 1,2 miljoner kilogram per år, värt uppemot 6 miljoner euro. Trots att icke-ursprungliga arter oftast anses vara icke-önskvärda och därmed beläggs med en mycket låg status, har vitsvansviltet alltså skaffat sig en klart bättre position i Finlands djurvärld. I motsats till de flesta andra främmande arterna i Finland, klassas inte vitsvansviltet som en invasiv främmande art i Jord- och skogsbruksministeriets "Förslag till nationell strategi för främmande arter". Vitsvansviltet är en mycket stor resurs som bör förvaltas med omsorg. Forskningsprojekt startat Men hur känslig är den här resursen med beaktandet av vitsvansviltets historia i Finland? För att klarlägga vitsvansviltets genetik startades ett flerårigt projekt år 2009, under namnet "VS-DNA" (VitSvans-DNA). En arbetsgrupp bestående av Mikael Wikström, Jon Brommer och Jaana Kekkonen bör- jade jobba med insamlandet av provbitar från fällda vitsvansar, extraherandet av DNA från dessa provbitar samt analyserandet av resultaten. Under jaktsäsongen 2009-2010 insamlades 73 provbitar med hjälp av ett tiotal jaktsällskap i västra Nyland och under jaktsäsongen 2010-2011 samlades 99 provbitar. Målet för jaktsäsongen 2011-2012 var att få omkring 100-150 provbitar från samma område. Avsikten är bland annat att kartlägga omfattningen av den genetiska variationen. Hur mycket mindre är alltså den genetiska variationen i Finland jämfört med ursprungspopulationen i USA? Också den effektiva populationsstorleken, förekomsten av eventuella negativa effekter på grund av reducerad genetisk variation samt hur få djur vår finländska vitsvansstam egentligen härstammar från, är intressanta frågor. Mindre genetisk variation än i USA De insamlade provbitarna har analyserats i Helsingfors Universitets MESlaboratorium (eng: Molecular Ecology Vitsvansviltet har etablerat sig som sydvästra Finlands överlägset viktigaste viltart med 2,5 gånger flera fällda vitsvansar än älgar. Trots vitsvansens position i jaktsammanhang vet vi ännu ganska lite om arten i Finland. Viktig naturresurs I dagsläget beräknas Finlands vitsvanspopulation uppgå till omkring 40 000 djur i vinterstam och vitsvansviltet har etablerat sig som Finlands nästviktigaste viltart med omkring Jägaren l 3 l 2012 l 39
• and Systematics Laboratory). Av vävnadsproverna har DNA extraherats varav vissa mellan individerna varierande loci har kopierats. Genom att jämföra de här loci mellan individer och hela populationer, får man information om artens genetiska diversitet och dess inre genetiska struktur. Då man jämför resultaten från den här undersökningen med resultat från en undersökning gjord i Oklahoma, USA år 2002, kan man se att den genetiska variationen i vår vitsvanspopulation är mindre än i ursprungslandet. Det är ju väntat med tanke på den finländska vitsvansstammens ursprung. Bland de finländska vitsvansarna fanns i genomsnitt 5,2 stycken olika alleler, alltså genvarianter, vilket är 3,7 färre än i USA. Den förväntade heterozygositeten var 0,68 vilket är 0,06 mindre än i USA. Den genetiska variationen bland de studerade vitsvansarna i västra Nyland var alltså 8 procent mindre än i USA om man ser på heterozygositeten och 42 procent mindre om man räknar alleler. Förvånansvärt bred variation Anmärkningsvärt är ändå att den genetiska diversiteten inte har minskat till en alarmerande nivå bland vitsvansarna i Finland, trots det lilla antalet moderdjur. Vitsvansviltet är som art allmänt känt för sin höga genetiska diversitet jämfört med många andra hjortdjur. Av den anledningen har den genetiska variationen uppenbarligen hållits på en hygglig nivå också efter den flaskhals som introduktionen med det lilla antalet moderdjur i Finland innebar. Också den snabba populationstillväxten med kort generationsintervall och hög kalvproduktion kan ha bidragit till den förhållandevis höga genetiska variationen i Finland. Vitsvansarna kunde ju breda ut sig obegränsat i en för dem lämplig livsmiljö, så redan år 1948 beräknades stammen ha stigit till omkring 100 djur. Det betyder en tillväxttakt på hela 160 procent per generation under de första åren då man räknar med ett generationsintervall på två år. Även Filosofie doktor Jaana Kekkonen extraherar DNA från provbitar i Helsingfors Universitets laboratorium i Vik. infångandet och utsättandet på andra håll i Finland bidrog till den snabba populationsökningen. I och med att populationen växte så snabbt genast efter introduktionen i Finland, kunde förlust av någon större genetisk variation förhindras. Ju större en population är, desto mindre är ju risken för att individer förökar sig med sina släktingar. Parningen sker då mera slumpmässigt vilket innebär att förlusten av genetisk variation som en följd av inavel blir mindre. Det är möjligt att Finlands vitsvanspopulation grundar sig på endast ett handjur och tre hondjur. 40 l Jägaren l 3 l 2012 Framtida frågor Forskningsprojektet har redan gett en del intressant kunskap om vitsvanspopulationen i västra Nyland, men väldigt många frågor är ännu obesvarade. Det skulle bland annat vara intressant att veta hur homogent Finlands vitsvansbestånd är, eller om det förekommer lokala särdrag i olika delar av landet. I och med att man under åren 19621974 fångade in över 100 vitsvansar i trakterna kring Laukko och förflyttade dem till andra delar av Finland för att påskynda spridningen av arten, kan det på olika håll ha etablerats flera lokala avskilda populationer innan vitsvansarna senare fyllde ut "tomrummen" i nuvarande utbredningsområde. Det kan alltså möjligtvis finnas skillnader i anlagen mellan vitsvansar från till exempel Savolax, Österbotten och Nyland. En viktig genetisk aspekt att se närmare på i framtiden är dessutom variationen i den finländska vitsvansens MHC (eng: Major Histocompatability Complex). MHC spelar en central roll i
• Text och bild: Mikael Wikström immunförsvaret och genetisk variation i MHC behövs för att en population skall kunna motstå nya sjukdomar som kan förekomma i framtiden. Det skulle också vara intressant att förstå vad som styr till exempel vitsvansars kroppsutveckling och produktivitet. Det är ju välbekant att hjortar av samma ålder som haft samma tillgång till näring, kan ha väldigt olika stora horn. Det är genetiskt betingat, men hur? Den första frågan som kunnat besvaras, att vår vitsvansstam har en förhållandevis stor genetisk variation trots sin historia, är ju en mycket positiv nyhet. Särskilt mot bakgrunden att flera andra arters situation beskrivs som oroväckande eller alarmerande, då populationernas storlek betecknas vara för liten. l Klövviltet behöver hjälp ­ jägarna gör sitt bästa Det behövs väldigt lite vävnad för att en vitsvans genetiska uppsättning skall kunna kartläggas. Klövviltsituationen i västra Nyland har försämrats avsevärt. Det gäller både älg, vitsvansvilt och rådjur och problemen ses både i stammarnas kvantitet och kvalitet. För att diskutera åtgärder för problemen samlades en stor skara jägare på ett seminarium i mars. Jägarna i västra Nyland backar nu upp en gemensam linje där man strävar efter att återskapa välmående klövviltbestånd. Jägare i västra Nyland har hittills samlat in 172 provbitar av fällda vitsvansar. K l Klövviltbestånden i västra Nyland har genomgått mycket stora förändringar under 2000-talet. Rådjuren har minskat så mycket i antal att man inte längre kan kalla beståndet jaktbart. Också älg- och vitsvansbeståndets tätheter har sjunkit. Likaså beståndens struktur har försämrats. Det föds allt färre älgkalvar i västra Nyland. På tio år har kornas produktivitet sjunkit med nästan 30 procent. Tjurbrist och dålig produktivitet Från att ha varit i balans i början av 2000-talet, har älgstammen i västra Nylands kustområde blivit kraftigt kodominerad under senare år. År 2011 var könsfördelningen hela 1,9 kor per tjur, vilket i klartext betyder brist på tjurar. Också stammens produktivitet har försämrats avsevärt. I början av 2000-talet föddes nära 1 kalv per ko, Jägaren l 3 l 2012 l 41
• Kalvarnas storlek har minskat i västra Nyland. Den här som fälldes i Tenala av Stig-Henrik Wikström hösten 2011, hade en slaktvikt på endast 47 kg. men produktiviteten har med åren sjunkit så att det år 2011 föddes endast 0,7 kalvar per ko. Även älgkalvarnas storlek har minskat så att slaktade kalvar på 40-50 kg har blivit vanliga. Kornas produktivitet påverkas bland annat av stammens könsfördelning och åldersfördelning. Förutom att älgstammens produktivitet har sjunkit, har också älgarnas vandringsbeteende påverkats negativt. Tidigare hade västra Nylands kustområde en betydande invandring av älgar som innebar ett tillskott på över 25 % per år. När motorvägen mellan Helsingfors och Åbo blev klar, reducerades älgarnas möjligheter att vandra mot kusten. stor betydelse hur många älgar som fälls och vilka älgar som fälls. Eventuella misstag i avskjutningen korrigeras inte så som tidigare. Varje fälld älg och varje älg som får leva vidare påverkar det framtida beståndet. Även om det inte finns motsvarande siffror att tillgå som för älgstammen, så ser man tydligt att inte heller vitsvansstammen har normal struktur. Det finns få fullvuxna hjortar i stammen. En vitsvanshjort är fullvuxen vid ungefär sex års ålder och en hind vid omkring tre års ålder. Orsaken till klövviltbeståndens dåliga kvalitet hittas i tidigare års avskjutning. Det har i många års tid skjutits för många djur och framför allt för många handjur. viltbestånd, startades projektet "Klöv 2020" av undertecknad tillsammans med Fredrik von Limburg Stirum sommaren 2009. Tanken är att skapa ett samarbete mellan jaktlag och jaktvårdsföreningar för att gemensamt uppnå målsättningen välmående klövviltbestånd i västra Nyland före år 2020. Djuren rör sig över så stora områden att enskilda jaktlag och jaktvårdsföreningar inte har möjlighet att ensamma förvalta en älg- eller vitsvansstam. Samarbete är alltså en förutsättning för att lyckas och gemensamma avskjutningsprinciper behövs. Stort intresse bland jägarna För att uppmärksamma alla involverade om situationen har tre klövviltseminarier och närmare tjugo enskilda föreläsningar ordnats sedan 2010. Det senaste seminariet arrangerades i Karis 17 mars 2012. Precis som de två tidigare samlade det här seminariet en stor skara intresserade. Drygt 200 personer kom för att ta del av kunskap från både Sverige och Finland. Till ordförande för seminariet kalllades Otto von Frenckell som tidigare fungerade som ordförande för Nylands jaktvårdsdistrikt. Fredrik von Limburg Stirum framförde några välkomstord till åhörarna varefter Jonas Malmsten tog vid. Malmsten är forskare på Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Sverige (motsvarande EVIRA) och bjöds in för att föreläsa om älgens biologi och hur älgstammen reagerar på olika typer av förvaltning. Johan Truvé som jobbar på Svensk Naturförvaltning Ab beskrev olika metoder för älginventering och hur inventeringsresultaten kan användas i praktiken. Problematiken kring vitsvansbeståndets populationsdynamik och förvaltningsmetoder presenterades av undertecknad som också redogjorde för utvecklingen i västra Nylands älg-, vitsvans-, rådjurs- och dovviltbestånd. Christian Krogell på Jord- och skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning avslutade seminariet med en sammanfattning och uppbackande ord för det lokala projektet. Varje individ av betydelse I och med att både älgstammens produktivitet och möjligheterna för invandring har minskat, är det nu av mycket Klöv 2020 För att försöka bryta de negativa trenderna och återskapa naturligare klöv- Gemensamma mål och principer För att bygga upp ett samarbete, har representanter för jaktvårdsföreningarna i sydvästligaste Nyland sammankommit inför jaktsäsongerna, så också i år. Ekenäsnejdens jvf, Hangöudds jvf, Ingå-Snappertuna jvf, Karis jvf, Kyrkslätt jvf, Pojo jvf, Sjundeå jvf och Tenala jvf har gjort upp gemensamma målsättningar och principer 42 l Jägaren l 3 l 2012
• Älgens produktivitet 100 95 Antal kor per tjur 80 75 70 65 60 Älgstammens produktivitet i Nylands västra kustområde. Det fanns endast 0,7 kalvar per ko inför jaktsäsongen 2011. Källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Älgens könsfördelning 2,2 2,0 Antal kalvar per 100 kor I dagens läge är det här en stor 1½-årig tjur i västra Nyland. Vissa 1½-åringar har bara små knappar på huvudet. 1,8 1,6 för avskjutningen på en areal av cirka 160 000 hektar. För älgstammen är målsättningen generellt att hålla stammens storlek på tidigare nivå och att på sikt balansera könsfördelningen till ungefär 1 ko per tjur. Åldersfördelningen är lämplig då det i vinterstammen finns ungefär 20 procent älgkalvar. För att uppnå detta minskas jakttrycket på tjurar samtidigt som jakttrycket på kalvar ökar en aning. Det är mycket viktigt att man inte fäller flera kor istället för de tjurar som man eventuellt annars skulle ha skjutit. Man fäller istället lite flera kalvar. Antalet fällda djur är lämpligt om man lämnar drygt 2 gånger flera djur kvar i vinterstammen än man har för avsikt att fälla följande jaktsäsong. Rovdjuren måste beaktas Beträffande vitsvansstammen är avsikten att trygga ett jaktbart vitsvansbestånd och förbättra beståndets kvalitet. Vinterstammen borde vara sådan att den tål både rovdjurspredation och jakt. Rovdjurens inverkan på stammen har ställvis blivit mycket stor och det är ytterst viktigt att detta beaktas i avskjutningen. Om stammen blir för li- ten finns det risk att man inte lyckas få upp den på nytt, vilket redan skett med rådjuren. I vinterstammen borde finnas ungefär lika många hondjur som handjur och kalvandelen i vinterstammen borde vara cirka 20-30%. Det innebär en höjning av vitsvansstammens medelålder och en balansering av stammens könsfördelning. Ett större antal handjur tillåts alltså nå fullvuxen ålder och fullvuxen storlek. Tillräckligt många fullvuxna handjur är ju en förutsättning för ett naturligt brunstbeteende och ett naturligt urval under brunsten. Antalet fällda vitsvansar är lämpligt då man lämnar cirka 2 gånger flera vitsvansar kvar i vinterstammen än man har för avsikt att fälla följande säsong. Om man har rovdjurspredation i området behövs cirka 3-5 gånger flera vitsvansar i vinterstammen än man kan fälla under jakt. 1,4 1,2 1,0 Älgstammens könsfördelning har snedvridits rejält i Nylands västra kustområde under 2000-talet. Källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet De här principerna har nu tillämpats i ett par års tid, och resultatet från senaste jaktsäsong visar att väldigt många jaktlag i västra Nyland arbetar intensivt för de gemensamma målsättningarna. Med åtta år kvar till 2020 ser det mycket lovande ut med tanke på den slutliga målsättningen. l Tillräckligt många fullvuxna handjur är ju en förutsättning för ett naturligt brunstbeteende och ett naturligt urval under brunsten. Jägaren l 3 l 2012 l 43 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11
• Lähettäjä Kolliluku yht. ........................... kpl Pohjoisranta 22 C 00170 Helsinki, Puh.22 POHJOISRANTA 09-135 1358, www.finnenterprise.fi Postienn. Jälkivaat. ...................................... SAMPO IBAN FI80 8000 1101 2211 18 00170 HELSINKI G H O F KRIE PUH. 09-135 4455, 135 1358 Lähetysasema H E LTILAISUUS SINKI LINJA-AUTOKULJETUS MESSUALUEELTA AMPUMARADALLE 10 KIEKKOA & PANOKSET EUR. K-80 SPORTING F Vastaanottaja 6 Lähempi osoite K-80 TULOS TULOS Määräasema SÄILYTÄ TULOSKORTTISI AMMUNTAA VARTEN Lähettäjä Untitled-1 Kolliluku yht. ........................... kpl 1 19.4.2012 14:19:45 Postienn. Jälkivaat. ...................................... SAMPO POHJOISRANTA 22 00170 HELSINKI PUH. 09-135 4455, 135 1358 Lähetysasema
• OBS! Det enda för jaktbruk avsedda kikarsiktet med rödpunkt samt 1-8x förstoring Zenith 1-8 x 24 Lähettäjä Kolliluku yht. ........................... kpl Postienn. En oförglömlig Jälkivaat. ...................................... POHJOISRANTA 22 00170 HELSINKI upplevelse 09-135 4455, 135drevjakt för din nästa 1358 PUH. Lähetysasema 8-gångers förstoringen gör det nya Zenith 1-8 x 24 SAMPO IBAN FI80 8000 1101 2211 18 Tack vare FlashDot-teknologin HELSINK drev eller vakjakt. Vastaanottaja ­ siktet till ett perfekt verktyg för varje jägare, oavsett om I kan du ställa det lätta kikarsiktet, med 30 mm rör ø, på CC=1,0 gångers förstoring och du får ett parallaxfritt rödpunkts-sikte. Det breda synfältet (36 m / 100 m), hårkorset på 2. bildplan (hårkorset förstoras inte med förstoringen) och den goda ljusstyrkan garanterar ett perfekt val för både torn samt jakt på rörligt vilt. Lähempi osoite Määräasema www.finnenterprise.fi Lähettäjä Kolliluku yht. ........................... kpl Postienn. Jälkivaat. ...................................... SAMPO POHJOISRANTA 22 00170 HELSINKI PUH. 09-135 4455, 135 1358 Lähetysasema
• Marko Svensberg, specialplanerare, Finlands viltcentral Skogshönsen gynnas när vi sköter kantzoner Jägarnas, branschfolkets och skogsägarnas intresse för naturvård ska bli större. Målet för Finlands viltcentrals projekt Riistaa reunoilta är att utveckla skötseln av skogarnas kantzoner för större hänsyn till viltets levnadsförhållanden. Kantzonerna, det vill säga övergångarna mellan skog och våtmark, hör till skogshönsens viktigaste livsmiljöer. De är viktiga också för många andra viltarter. Kantzonerna spelar en viktig roll för bevarandet av naturens mångfald, men det finns ingen landsomfattande helhetsbild av hur skötseln av dem bör se ut. Enligt en del uppskattningar finns endast ungefär 10 procent av de ursprungliga kantzonerna kvar. M 46 l Jägaren l 3 l 2012 Från viltvård till naturvård Projektet Riistaa reunoilta inleddes med ett öppningsseminarium i mars där 50 sakkunniga, forskare och aktörer på fältet från olika branscher samlades för att diskutera hur skötseln av naturen i kantzoner kan utvecklas på ett sätt som tar mera hänsyn till viltets levnadsförhållanden. Seminariet resulterade i en mängd olika synpunkter på vad vi ska ta hänsyn till när vi utvecklar skötseln av naturen i kantzoner. ­ Vi märkte att vi genom att trygga viltets livsmiljöer också främjade l Med projektet Riistaa reunoilta strävar vi till att öka jägarnas naturvårdsintresse och att öka jägarnas, skogsägarnas och skogsekonomins olika organisationers frivilliga engagemang och kompetens att kunna sköta om kantzoner bättre än i nuläget. Med kantzon menar vi övergångsområdet mellan två olika ekosystem med drag av bägge ekosystemen. Kantzoner är i allmänhet variationsrikare än de angränsande ekosystemen, eftersom deras flora och fauna består av arter från bägge ekosystemen. Exempel på kantzoner är laggen på öppna mossar som gränsar till skog samt kanterna utmed åkrar och vattendrag som gränsar till skog. mångfalden i naturen och bland annat vattenskyddet. Också skogsägarnas olika värderingar bör vi ta hänsyn till i arbetet med att utveckla naturskyddet i ekonomikogar, konstaterade experten på naturresurser Saara Lilja-Rothsten på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Det är viktigt att förstå att skötseln av viltets livsmiljöer utgör en del av en heltäckande naturvård. Åtgärderna för att förbättra förhållandena för viltet gynnar samtidigt åtskilliga andra arter. Kantzoner vitala för skogshönsens kullar Kantzonernas betydelse har lyfts fram starkt på senare tid, till exempel när förvaltningsplanerna för skogshönsfåglarna gjordes upp. Kantzonerna Kantzoner erbjuder livsviktigt skydd och föda för hönsfåglar på samma plats. I vården av kantzonen mellan åker och skog är målet att skapa en kantzon av busk- och lövträdsvegetation, som erbjuder både föda och skydd, och en halvöppen livsmiljö som olika arter behöver. Åtgärderna gynnar även odlarna ­ luftens rörlighet och den ökade ljusmängden gör att fälten torkar snabbare, vilket förbättrar bördigheten och skörden, och får skörden att mogna samtidigt. Tom Björklund
• TARKKANÄKÖINEN KATSOO PIDEMMÄLLE BX 2 BX-2 8x42 Cascades 439,- CASCADES SYNERGY BUILTTM SX 1 499,- VENTANA SX-1 Ventana 15-45x60 Angled Kit RX 600 RX® -600 etäisyysmittari 6x suurennus, max. 540 m 329,SYNERGY BUILTTM Saatavana suomenkielinen Leupold ­kuvasto. Kysy lähimmältä jälleenmyyjältäsi Maahantuonti: Hjorth Urheilutukku, www.hjorth. · Malli- ja hintatiedot www.ase. L_Obs_Fi_185x133_12_RZ.indd 1 www.leupold.com 28.02.12 14:09 mellan moar och kärr är speciellt viktiga för hönsfåglar i alla åldrar och i synnerhet för kullarna är de rentav livsviktiga. Bred empirisk kunskap om kantzonernas betydelse har funnit sedan 1950-talet, men uppfattningen har fått ökat stöd först på senare tid genom noggrannare undersökningar. Som exempel kan nämnas norska undersökningar med gps-uppföljning där tjäderkullar observerades väldigt intensivt under deras två första levnadsveckor och under den här tiden visade det sig att kullarna till största delen rörde sig och åt i kantzonerna mellan öppna våtmarker och skogar. ­ Kantzonerna erbjuder på samma plats både livsviktigt skydd och föda för hönsfåglar. Föda tack vare den stora tillgången på olika insekter och risväxter, speciellt blåbärsris, och skydd i det frodiga fältskiktet, det slutna krontaket och variationerna i trädbeståndets täthet och storlek. Vid skötseln av kantzoner kan vi nå stora fördelar med väldigt små utgifter. Till metoderna vid skötseln av kantzoner hör exempelvis längre omloppstider, skogsodling med varierad struktur, mindre frekvent dikning och odling i täta bestånd, upplyste Skogsforskningsinstitutets forskare Janne Miettinen, som doktorerat på tjädrarnas livsmiljöer. Jägarnas viktiga roll i naturvården Fredrik von Limburg Stirum, som talade i egenskap av jägare och markägare, har varit en ivrig pionjär i vården av kantzoner. ­ De återbeskogade fälten vid stranden av ån som rinner genom Koskis gårds ägor har återställts till betesmarker för nötkreatur, trädbestånden i skogarna som gränsar till åkrarna har skötts och gjorts mera lövträdsdominerade och dessutom har vi planterat skyddande växtlighet som gynnar I synnerhet kantzonerna mellan kärr och moar hör till skogshönsens viktigaste häckningbiotoper. Vid skötseln av sådana ska vi försöka nå ett naturligt tillstånd. På bilden 180-årig skog i en naturligt utvecklad kantzon mellan ett kärr och en mo. Marko Svensberg många olika arter. Speciellt för hjortdjur erbjuder åkrarnas kantzoner bete och minskar med stor sannolikhet skadorna på ekonomiskog, berättade von Limburg Stirum. Jägarna äger en enorm mängd jaktmarker ­ 9,6 miljoner hektar, det vill säga 28 procent av Finlands totala areal. Av den här orsaken har markägarnas insatser och försummelser en stor inverkan på livsmiljöerna. Det handlar väl kanske främst om hur mycket jägarna är beredda att satsa på viltets välbefinnande. Vad är det reella intresset och viljan att satsa på naturens mångfald, kvaliteten på livsmiljöerna och därmed på viltets välbefinnande i skogen? Jägarna har under de senaste decennierna anlagt nästan 2000 våtmarker, men satsningarna på skogslivsmiljöer har varit blygsammare. Det skulle löna sig att börja med vården av kantzoner, eftersom det i sin helhet handlar om mycket små eko- Jägaren l 3 l 2012 l 47
• ASETALON KEVÄT/ MESSUTARJOUKSIA Stefano Fausti Albion Italialainen laatuhaulikko kal 12/76, 28" päällekkäispiippuinen, Vaihtosupistajat. Mukaan hihna+asepussi + patruunavyö. Tarjous .. 990,00 nomiska kostnader i förhållande till de ekologiska fördelarna. hoppas att kunskaperna och anvisningarna som samlar sig under projektets gång ska få maximal spridning i det praktiska skogsbruket och viltvården. l Praktiska anvisningar är målet Armed Super magnum " Erä lehdessä kehuttu" Suosittu 12/89 28" puoliautomaattihaulikko, viidellä vaihtosupistajalla, synt. tukilla. Mukaan asepussi + patruunavyö + hihna .......440,00 Armed TS870 TM Magnum pumppu Pumppumallien suosikki, 12/76 22" tai 28" piippu, kolmella vaihtosupistajalla, synt. tukilla. Mukaan asepussi ja patruunavyö + hihna .................................................................................390,00 Pienoiskivääri 22LR, paketti sisältää kiikarinjalat, 4 lipasta, vaimentimen, BSA E3-9x32 tähtäinkiikarin, messuhintaan .....................................................................................................330,00 Toz 78-16 raskaspiippuinen lippaallinen 22lr .................................295,00 Toz 78-16 paketti sis ase+jalat+vaim. + 3-9x32 kiik .....................395,00 Toz 99-04 puoliautom. piekkari ..............................................................330,00 Toz 99-04 paketti sis ase+jalat+vaim + 3-9x32 kiik ...................... ......................395,00 TOZ 78-04 Projektet Riistaa reunoilta är ett pilotprojekt för skötseln av naturen i kantzoner samtidigt som vi med projektet vill ta fram utbildningsmaterial och främja kostnadseffektiviteten i naturvården genom en koppling till rekreation och friluftsliv. Genom materialet som vi samlar in och erfarenheterna från modellobjekten som grundas under projektets gång ska vi ta fram anvisningar och ett utbildningspaket för skötseln av kantzoner. Projektverkstäder och regionala nätverk ska brainstorma och utveckla idéer som skogsägare kan omsätta i praktiken. Vi I metso-nätverksprojektet Riista reunoilta, som leds av Finlands viltcentral, deltar ett omfattande och engagerat nätverk på nationell nivå, till vilket hör Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, Forststyrelsen, Finska skogscentralens regionala enheter vid kusten, i södra Österbotten och norra Österbotten, västra Finlands skogsägarförbund, Finlands naturskyddsförbund, MetsäGroup-koncernen samt en grupp engagera markägare, bland annat Karleby stad och Uleåborgs stad. Projektet finansieras av miljöministeriet genom mångfaldsprogrammet METSO för skogarna i Södra Finland. Messutarjouksia mm: Eotech XPS-2 valopistetähtäin ................................................................590,00 ............................ . .. . ...... .. ... .. ........ . . .. .. ............................ Eotech 512.A65/1 tactical valopistetähtäin .....................................490,00 Bering Optics BE52001 RBG Micro valopistetähtäin ...........................145,00 Bering Optics BE50002 Electro Multi dot reflex valopistetähtäin .....99,00 Bering Optics BE50003 Reflex valopistetähtäin weaver kisk. .........125,00 BSA BS30 Boresighter kollimaattori kiikarin kohd.varten ....................60,00 Walther LRF600 laser etäisyysmittari.........................................................190,00 Pro Chrono Digital CEI-3800 luodinnopeusmittari ..............................185,00 Pentaflex LA-1 Laser etäisyysmittari 10-600m ...............................nyt 190,00 BSA LLCP valo/Laser .........................................................ovh 60,- ........nyt 50,00 UTG etujalat TL-BP88......................................................................................75,50 Harris L bipods/etujalat keinuva S series ...........................................165,00 Delta i utvecklingen! n Vi tar gärna emot goda, praktiska utvecklingsförslag och synpunkter på skötseln av kantzoner och till exempel erfarenheter av och bilder på åtgärder som gjorts på hemgården. De bästa bidragen belönas med ett pris. Skicka din synpunkt till: Finlands viltcentral, Marko Svensberg, Fantsvägen 13-14 00890 Helsingfors, marko. svensberg@riista.fi Projektmaterial kommer att läggas ut på Finlands viltcentrals hemsida www. riista.fi Pentaflex kiikarit! Kaikki mallit valopisteristikolla! 1-4x24 IR .....................195,00 1,5-6x44 IR ..................................220,00 2,5-10x50 IR ...............245,00 3-12x56 IR ..................................280,00 Nikon L700 4-12x42 kiikari ristikko 4. Laser etäisyysmittarilla .........750,ILMA-ASEITA mm: Kuvassa tehokas Walther Dominator 4,5 tai 5,5 mm, 40J, paketti ............................................... 720,00 Hämmerli CR20S tarkkuusilmakiv. 88g CO2 Teho 7,5J tai 16J ........590,00 Hämmerli AR20FT tarkkuusilmakiv. 4,5mm , 300 bar säiliö, 7,5J ....790,00 Hämmerli AR20FT 5,5mm /16J ilman kiikaria ........................................790,00 Hämmerli Hunter Force 900 lähtönopeus 228m/s + kiikari ............245,00 Hämmerli Hunter Force 1000 lähtönopeus 305m/s + kiikari ...........295,00 Magtech AR750 4,5mm 230m/s (13,2J) ilmakiv ..ovh 165,00 ... nyt 125,00 Magtech AR750 5,5mm 230m/s (23,4J) ilmakiv. ...ovh 235,00 ... nyt 195,00 Erämessutarjoukset voimassa seuraavan lehden ilmestymiseen saakka, tai niin kauan kuin tavaraa varastossa riittää. Tervetuloa osastollemme D 148 Riihimäen Erämessuille 7-10.6.2012 Riihimäelle! Kotisivumme: www.asetalo.fi · E-mail: asetalo@asetalo.fi Hannu Huttu LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA SOPIMUKSEN MUKAAN! MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE Övergångarna mellan skog och våtmark, det vill säga kantzonerna, hör till skogshönPL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 sens viktigaste livsmiljöer 48 l Jägaren l 3 l 2012
• Magnus riflescopes. For even the most demanding situations. With our new riflescopes, you will be ideally equipped for any field sports situation. Made in Germany to the very highest standards of quality, these models always ensure a perfect overview. brilliant, illuminated reticle-dot ­ with an intelligent on/off function that extends battery life excellent transmission and extraordinary contrast for confident targeting 60-step day/night mode very wide field of view zoom factor up to 6.7 x The riflescopes Magnus 1­ 6.3 x 24, Magnus 1.5 ­10 x 42 and Magnus 2.4 ­16 x 56 ensure that you always have success in your sights. For further information, please visit www.leica-sportoptics.com Tule tutustumaan tuotteisiin Riihimäen Erämessuille, osastollemme C101. Myynti ja markkinointi Maahantuonti
• Text och fotografier av Eerikki Rundgren På vandring med Eki Förbered dig på det värsta Överlevnadsinstruktör Mika En överraskande och exceptionell händelse kan utvecklas till en nödsituation om man inte på något sätt är förberedd. Det kan visa sig att vildmarkskunskaper som övats på förhand kan behövas i verkligheten, till exempel när man gått vilse strax innan mörkret faller eller när kanoten vält. Survival Kilta n Survival Kilta är en förening som specialiserat sig på överlevnad, och vars syfte är att öka kunskapen om säkerhetsrisker och hur man skyddar sig mot dem i samband med friluftsliv. Gillet har blivit känt för sina utbildningar som kan vara mycket ansträngande, både fysiskt och psykiskt. Förutom kursen i säkerhet inom friluftsliv som är öppen för alla, ordnar Gillet till exempel vintersäkerhetskurser och kurser om hur man hittar föda i naturen. På alla kurser lär man sig och övar på att använda olika tillfälliga utrustningar och utnyttja naturmaterial. Efter avklarad kurs i säkerhet inom friluftsliv går det att ansöka om medlemskap i Gillet, varefter det är möjligt att delta även i de övriga utbildningarna. Följande kurs i säkerhet inom friluftsliv arrangeras i Övre Lappland i augusti. Instruktör är Mika Kalakoski, som även lett forskningsexpeditioner på Antarktis. För mer information, besök www.survivalkilta.fi. M l Möjligheten till allvarligare påföljder minskar avsevärt om det finns kännedom om riskerna och man är förberedd inför olika typer av olyckor. Som exempel är det bra att alltid packa reserv- och ombyteskläder i vattentäta utrustningssäckar, som också binds fast i kanoten när man rör sig på sjön. Redan en flytväst eller en flytdräkt kan vara avgörande för undsättningen om man faller i vattnet. Det är också möjligt att slippa undan de flesta överraskande situationer med blotta förskräckelsen, bara man är utrustad med lämpliga redskap. Inte ens den bästa utrustningen är till någon nytta om man inte kan använda den när man hamnat i knipa. Det är livsviktigt att läsa i böcker om hur man ska agera när man gått vilse eller vält med kanoten, men det krävs även övning för att kunna tillämpa teorin framgångsrikt i praktiken. Dessutom kan det vara riktigt roligt att öva olika räddningstekniker. Och när man till en början har tränat på att komma upp ur en omkullvält kanot i sommarvärmen, desto mer sannolikt är det att man lyckas rädda sig också när vädret är kallare på hösten. När man övar på vildmarksteknik gäller samma principer som när man övar på att rädda sig ur vattnet. När Kalakoski visar hur man uppger sin position för en räddningshelikopter, med hjälp av en signaleringsspegel. man har rest ett vindskydd för öppen eld ett par gånger under goda väderleksförhållanden, är möjligheterna att lyckas även i dåligt väder betydligt mycket bättre. Stanna eller fortsätta? Både när man gått vilse eller efter en olycka på vatten, är man tvungen att överväga ifall man ska stanna på platsen eller fortsätta vidare. Om du redan är på utflykt och utrustningen är därefter, är det oftast ett naturligt alternativ att stanna kvar. Det som också talar för att stanna kvar, är att det är trevligare och säkrare att fortsätta färden när man är utvilad. Under kvällen kommer man eventuellt på vilket fel i orienteringen som ledde till att man gick vilse. Det är hur som helst lättare att hitta sin position och att orientera när det är ljust. I en dylik situation är det inte ännu skäl att tala om någon form av överlevnad. Det är snarare frågan om helt vanliga vildmarkskunskaper för att åter känna sig så bekväm som möjligt. Färdigheten att göra upp eld och slå läger också i svårt väder hör till grundkunskaperna för var och en som rör sig i naturen. Det är en bra idé att också packa utrustningen som behövs för att göra 50 l Jägaren l 3 l 2012
• Ett enkelt väderskydd och tak över huvudet byggs av nästan alla slag av tyg eller presenningar, som är tillräckligt stora. Checklista innan du lämnarmet: n Berätta alltid för dina närmaste eller till exem- pel till Forststyrelsens lokala naturum vart du är på väg, din färdplan och när du senast återvänder. n Ta reda på vad för slags väder är utlovat och I allmänhet får man mobilkontakt med omvärlden senast när man söker sig till den närmaste platsen som befinner sig högre än den omgivande terrängen, som fjäll eller berg. upp eld vattentätt, på samma sätt som reserv- och ombyteskläderna. Det lönar sig också att förvara tändstickorna på flera olika ställen. Om tändstickorna i jackfickan blev blöta när kanoten välte, tackar man sig själv om man stoppat tändstickor även i utrustningssäcken. När man klarar av att göra upp eld och slå läger och dessutom kan orientera, behövs de faktiska överlevnadsfärdigheterna inte i detta skede. I Finland kan en person med normalkondition gå från den mest avlägsna vildmarken till civiliserade trakter inom två, högst tre dagar. Under den tiden hinner man inte svälta ihjäl, även om man sannolikt skulle känna sig ganska svag. Bara man kommer ihåg att dricka mycket längs vägen, räcker krafterna till att vandra framåt. Det finns dricksvatten överallt i Finland, och på avlägsna områden är det troligen också drickbart. Situationen blir mycket svårare om utrustningen delvis eller helt saknas i samband med att man gått vilse eller vält med kanoten. I avsaknad av logi är man kanske tvungen att bygga ett väderskydd av tillfällig utrustning, eller till och med helt av naturmaterial. Men om en person skadas, till exempel i samband med att en kanot välter, är situationen mycket allvarligare. I det här fallet är det nödvändigtvis inte längre aktuellt att fortsätta färden, utan hjälp måste kallas till platsen så fort läget är stabilt. nadssituation, särskilt om man befinner sig långt borta från folk. Det är alltid allvarligt när man råkar ut för en oväntad och avvikande situation, då det finns risk för hälsan eller förlust av liv långt ifrån bebyggelse eller närmaste väg. Det finns fortfarande områden med radioskugga i Finland, även om operatörernas mobiltelefonnätverks täckningsområden är ganska omfattande. Vid dålig hörbarhet lönar det sig att ta bort telefonens SIM-kort, varvid telefonen automatiskt hämtar det bästa fältet när man ringer det allmänna nödnumret 112. I allmänhet får man mobilkontakt med omvärlden senast när man söker sig till den närmaste platsen som befinner sig högre än den omgivande terrängen, som fjäll eller berg. Det är bra om man känner till var man befinner sig då man ringer efter hjälp, och helst ska man också ha funderat ut en beskrivning hur hjälparna hittar till platsen. Det är bra om lägret görs så synligt som möjligt. Tält och kläder i klara färger syns bättre i fjällsluttningen, än ett grönt vindskydd i en skyddad älvdal. Och förutom att lägerelden värmer den skadade, hjälper den räddarna att hitta vägen. I nästa nummer av tidningen Jägaren berättas om de vanligaste olyckorna när man rör sig i naturen, och om första hjälpen av den skadade. l var beredd att ändra dina planer om vädret blir sämre. Utrusta dig för det sämre än vad din färdplan eller väderprognosen förutsätter. n Ta med karta och kompass, utrustning för att göra upp eld, första- hjälpen-väska, varma reservoch ombyteskläder samt energirik mat och dricka ­ även på korta utflykter. n Ladda din mobiltelefon och kontrollera att batterierna till din lokaliseringsapparat har tillräckligt med ström. Lita inte enbart på de tekniska hjälpmedlen, eftersom de kan gå sönder eller batterierna kan laddas ur. Elden görs upp till exempel med hjälp av krut och friktionsenergi. Ta bort SIM-kortet och ring 112 Nu kan man redan prata om en överlev- Innehållet i en tampong, som paketerats i en vattentät plastfilm, hör till det bästa tändet. Jägaren l 3 l 2012 l 51
• I l I maj öppnar Finlands Jaktmuseum en utställning om finländare som emigrerade till Amerika och blev jordbrukare och jägare. Utställningen heter "Lännen hunttarit ­ metsästäjät Amerikan suomalaismetsistä". Utställningen, som är sommarens huvudutställning, för besökarna till de amerikanska delstaterna Michigan, Wisconsin och Minnesota, till de emigrerade finländarnas jaktmarker och jaktstugor. Utställningen berättar om jakten förr och nu i delstaterna dit de flesta finska emigranter flyttade. De första finländarna anlände till Michigan och Minnesota på 1860-talet. De fick arbete i regionens rika koppar- och järngruvor, och som skogshuggare. Många drömde ändå om en egen "homseetti", alltså en "homestead", en egen gård i skogarna i Michigan, Minnesota eller närbelägna Wisconsin. Jim, Ryan och Jerry Koivu vid sin jaktstuga i Michigan 2005. Bakom dem tre fällda vitsvansar. Finlands Jaktmuseum Skogsviltet gav starten Livet på gårdarna var fattigt i början och många var beroende av skogsviltet. Vitsvanshjortar, vargar och svartbjörnar var vanliga besökare vid bebyggelsen. Till exempel Johan Piippo i Minnesota lyckades under de första åren jaga ihop tillräckligt med vargskinn för att kunna köpa ett par oxar och en ko till sin gård. Under 1900-talets första decennier var det många nybyggare som kom på grön kvist. Hemma i Finland hade deras "homestead" räknats som betydande gårdar. År 1913 skrev Erik Nelimark (Juhani Erkki Takala, även känd som Hunttari Erkki) i Minnesota: "Vi har nu alla byggnader som är av nöden, cirka 60-70 tunnland (2428 ha) åker, sex sju kor och två tre hästar samt allehanda maskiner". På 1930-talet kom depressionen och priserna på lantbruksprodukter rasade. Åter igen var det skogen som stod för sovlet på brödet. Sönerna fångade småvilt med fällor medan karlarna ansvarade för jakten efter storviltet. En och annan husmor gav sig också ut på jakt. Lyckligtvis fanns det gott om vilt i skogen. Tjuvjakten blomstrade, men under de svåra åren såg också skogvaktarna mellan fingrarna. En småbrukare som jagade för att försörja familjen betraktades inte som en brottsling. Däremot fördömdes tjuvjägare 52 l Jägaren l 3 l 2012 Amerikanska fläktar på Jaktmuseet! som jagade hjort för att sälja köttet, och dem var även polisen ute efter. Jakten blev en hobby Husbehovsjakten fortsatte ända till slutet av 60-talet, då pälspriserna rasade och den allmänna ökningen i levnadsstandarden hade börjat förändra jaktens karaktär. Jakten blev en hobby som nästan alla sysslade med. Också jaktmetoderna förändrades. Tidigare hade kar- larna i finnbyarna jagat vitsvansvilt tillsammans med drev eller genom spårning. Urbaniseringen hade fått den finska bosättningen att glesna och många gårdar blev köpta av engelskspråkiga. De finska jordbrukarna miste samtidigt också jakträtten till den sålda gårdens marker. Jaktmarkerna krympte och man började locka hjortarna med utfodring och övergick till vaktjakt. Det var vanligt att finländare som flyttat till stan bevarade kopplingen till den forna hemgården i form av en "deercamp" ­ en jaktstuga som användes på samma sätt som en sommarstuga i Finland. Dit åker man på helger och semestrar för att jaga, fiska och koppla av. I de här trakterna är hjortjaktssäsongen en festival, som syns i gatubilden och på bygatan. Det är inte ovanligt att skolor stänger för en vecka och radion rapporterar om stora horntroféer och spelar dagen lång låtar som handlar om jakt av lokala humorband som Da Yoopers och Gonna See Menn. l Uställningen "Lännen hunttarit ­ metsästäjiä Amerikan suomalaismetsissä" om jägarna i de amerikanska finnskogarna visas på Finlands Jaktmuseum från den 24 maj till den 31 mars nästa år Utställningen bygger delvis på det material som chefen för museitjänster, Ilja Koivisto, samlade in i Michigan och Wisconsin år 2010. Finnish American Heritage Center - Finlandia University Elmer Haltunen i Michigan kånkar hem en kojote som han fällt i skogen vintern 1943. Albert Kurtti med en 23-taggig vitsvanshjort som han skjutit i Michigan i november 1948. Finlands Jaktmuseum
• EBB - ta SHO en ti tt ww P Ö P w.m idwa P N A D y.fi Mueller 8-32x44 Kiikarsikte 30 tub Target dot retickel PRODUKTNR 835407 NY W - Truglo rödpunktsikte till weaver PRODUKTNR 586644 Harris 1A2-BRM bipod 440 Caldwell Rock Jr Skjutstöd PRODUKTNR 682659 80 120 PRODUKTNR 884179 Speer .22 50 gr Varmint Green kulor 100 st PRODUKTNR 653255 Quaker Boy 3-D Camo poncho PRODUKTNR 885469 60 50 79 Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. leveranstid 1-2 veckor nästan 100.000 produkter lagersituationen på nätsidorna per post i hela Finland www.midway.fi info@midway.fi telefonservice vard. 12-17 09 5122 933 Crock-Pot Slow cooker ASE ja KONE Aninkaistenkatu 16 - Aninkaisgatan 16 20100 TURKU ÅBO Puh./Tel. (02) 239 0930 Avoinna/Öppet: Arkisin-Vardagar 10-17 Lauantaisin-Lördagar 10-14 fr. 99 Hatsan AT44S-10 Kemiön Metsästyspuoti Kapakkakuja - Kroggränd 9 25700 Kemiö - Kimito Puh./Tel. (02) 423 804 Auki-Öppet Arkisin-Vardagar12-17 www.asejaera.fi 449 Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.
• Nyhetsmagasinet Skrivtävlingens skörd Dags att skydda skogshönsens bon ­ så här hittar du dem n Enligt undersökningar som har gjorts av Mellersta Finlands Tjäderparlament kan vi genom att skydda skogshönsens bon bidra till att klart fler bon bevaras och fler fåglar lyckas med häckningen. Problemet och flaskhalsen i proceduren är att hitta bona. Eftersom hönsbon är svåra att hitta så krävs det en okuvlig och uthållig entusiasm och massor med arbete. Det första som ska göras på våren är att man kontaktar skogsvårdsföreningarna och andra som på våren ägnar sig åt skogsvårdsarbeten för att ta reda på vilka områden de kommer att jobba i eftersom arbetena kan utsätta häckande höns för fara. De här områdena ska kammas igenom först. Bon som påträffas ska märkas ut och skyddas. Alla synliga markeringarna tas sedan bort så fort de inte längre behövs. Dessutom vore det bra att också utbilda skogsfackmännen så att de själva kan upptäcka skogshönsbon och skydda dem. Paula Simojoki, 14 år Som i en saga Med hönshund eller som fotarbete Det bästa sättet att hitta bon är med en utbildad och lydig stående hönshund med gott väderkorn, som förs av sin ordinarie förare. Allt för ivriga hundar ska helst tröttas ut en stund innan letandet sätter igång. En arbetsintensivare metod är det gamla hederliga fotarbetet. Då är det bra om det är en större grupp personer som går fram i kedja och systematiskt söker av det aktuella området. Som redskap kan användas ett några meter långt metspö eller liknande för att stöta upp också sådana hönor som envist trycker i boet. I terrängen gäller det att noga undersöka varje tänkbart snår, buske eller skrymsle under gran. Av allt att döma prioriterar tjädern skydd mot insyn uppifrån och det kan räcka med en anspråkslös torr kvist. Boet kan finnas nästan var som helst och är verkligen svårt att få syn på oavsett om hönan är där eller inte. Var ska vi leta efter bona? Det är bäst att koncentrera letandet till platser där sannolikheten är störst för att hitta ett bo. Skogshönsen häckar gärna i den relativt öppna terrängen kring myrar, på kalhyggen och planteringar, och till och med på markberedda hyggen som ska planteras. Ofta finns det tjäderbetade tallar i närheten. Börja med att kamma igenom sådana områden där det eventuellt har funnits bon tidigare. Boet kan faktiskt finnas under samma granplanta som i fjol våras! Å andra sidan är det meningslöst att minnas ställen där det fanns ett bo för länge sedan, eftersom terrängen förändras och växer igen, vilket kan gå väldigt fort. Av allt att döma häckar tjädern helst på en plats där den har fri sikt omkring sig och har öppna flyktvägar om fara hotar. I närheten av spelplatser ökar sannolikheten för att träffa på hönsbon. Som en allmängiltig regel kan vi säga att det är sannolikare att hitta ett bo i ett terrängavsnitt där tjädern trivs också i övrigt, oavsett årstid. När ska vi leta efter bon? Det är meningslöst att leta efter bon innan hönsen har börjat ruva. Under värpningen uppsöker honan boet bara när hon värper, och där emellan är boet så gott som omöjligt att hitta. Vi vet inte med säkerhet om en hönshund hittar och markerar ett bo utan fågel i. Likaså är det meningslöst att leta efter bon under ruvningens sista dagar, eftersom det inte är någon mening med att skydda ett bo för några dagar. Fåglarna lämnar ju boet så fort ungarna har blivit kläckta. Det kan vara större skada att störa fåglarna än att låta boet vara oskyddat. Tidpunkten då hönsen inleder häckningen kan variera en aning beroende på vädret. I södra och mellersta Finland verkar de flesta tjäderungar kläckas kring den tionde juni, vilket betyder att den rekommenderade tiden för letandet är de två sista veckorna i maj och några dagar in i juni. Tjädern ruvar i 24 till 27 dygn. En bit in i juli kan man lugnt gå och kolla hur boet har klarat sig. Skydda med parfymerad tvål och flagglina Att leta efter hönsbon är ett slitsamt göra och det är långt mellan fynden. Alltså ska varje bo som hittas skyddas med omsorg. Enligt tjäderparlamentets anvisningar ska man ringa in boet med en flagglina med en radie på cirka 25 till 30 meter och stärka inringningen genom att tälja ett spår av flingor av parfymerad tvål. Snåla inte med den parfymerade tvålen och använd fast tvål, inte flytande, eftersom den fasta tvålen tål regn bättre. Var uppmärksam på att det inte uppstår minsta lilla glapp i doftspåret, till exempel på grund av terrängen. Det går att tumma en aning på cirkelns diameter, men inte på kvaliteten. Ibland kan det vara bättre att lämna bort flagglinan, men det får man avgöra från fall till fall. Nära en väg eller bebyggelse drar den uppmärksamhet till sig i onödan och motarbetar sitt syfte. Det har visat sig att skyddet fungerar med enbart en doftcirkel. När boet är hittat och skyddat ska det lämnas i fred tills kullen säkert är kläckt och har lämnat boet. Att gå och titta på boet medan hönan ruvar är enbart illa. Sin nyfikenhet kan man tillfredsställa senare, eftersom äggskalen och andra lämningar visar hur det gick för boet. Om tillräckligt många jägare skulle bli intresserade och börja leta upp bon och skydda dem, och de skulle fortsätta göra det i flera år, så skulle vi på goda grunder kunna anta att det leder till konkreta resultat. Det är bra att detaljerat rapportera sina observationer. Viltforskarna tar gärna emot all information och blir speciellt glada över fotografier. Tarmo Mäntymäki n På med gummistövlarna och regnjackan, och rivstart från ytterdörren. Smörgåsarna och äpplena som jag tog med mig från köket putade ut ur jackan. Mina föräldrar och bröder styckade en nyligen skjuten älg. Jag kunde inte gå dit själv. En alldeles för makaber syn för en flicka som går i ettan. Jag är Eveliina Lampi, en 7-årig flicka från utkanten av Kuopio. Min mamma Helena, min pappa Jari och mina tvillingbröder Joel och Jonatan bor bredvid skogen. Hela släkten hade alltid jagat. Utom jag. Det var inget fel med jakten, tvärtom. Jag kunde bara inte se på döda djur, eller glädjas åt en fälld älg. Jag var intresserad av viltvård. En liten flicka som jag kunde naturligtvis inte göra så mycket, men jag ville prova. Jag hade som vana att varje kväll lägga bröd och annat som skulle duga som föda för skogens djur, på en viss stubbe i skogen. Jag berättade inte för någon, jag trodde att de skulle tycka att jag var korkad. Särskilt Joel hade nog hånat mig: ­ Tror du verkligen att något djur äter dina matrester? Vakna upp Eveliina, vi lever inte i någon Disney-saga! På min utfodringsstubbe fanns redan några färska spår. Jag såg dem redan på långt håll, eftersom det fanns mjuk lera runt stubben. Jag såg mig omkring. Inga djur syntes nu heller. Några djur hade nog varit där efter mitt senaste besök, det avslöjade förutom spåren även maten som försvunnit. Försiktigt placerade jag äpplena och brödet på stubben. ­ Nu har jag lagt mera mat på stubben!, ropade jag in i skogen i hopp om att något djur var inom hörhåll. ­ Hej gulle, vi kom tillbaka, hörde jag mamma säga. Jag lyssnade på deras snack om bytet. En rejäl älgtjur hade det blivit. Vi skulle äta mer än tillräckligt av älgkött nästa vinter. Följande kväll grävde jag mig lycklig ner under täcket. Belåtet tittade jag ut när jag plötsligt kom på en fruktansvärd sak. ­ Jag har glömt bort mitt besök i skogen, viskade jag tyst för mig själv. Försiktigt smög jag in i köket. Mamma och pappa tittade på TV i vardagsrummet. Det var deras egen tid, de trodde att alla barnen redan sov. Jag tog ett par brödbitar och öppnade dörren försiktigt. Lyckligtvis var det fortfarande varmt, tänkte jag, medan jag gick på gräsmattan i min silkespyjamas. Barren i skogen stack lite under mina bara fötter. Jag närmade mig stubben. Plötsligt hörde jag ett tyst knaprande. Jag tog ett djupt andetag. Jag ville inte att någon enda detalj skulle förstöra min möjlighet att få se ett vilt djur. Jag tryckte försiktigt ner grankvisten framför mig, och där var den. En liten, förmodligen några år gammal vitsvanshind åt av mina bröd. Den vred på sina små öron. Jag iakttog den så tyst som möjligt, jag fokuserade på min andning så att det skygga djuret inte skulle höra mig. Den såg underbart smäcker och vild ut. Jag vågade inte röra på mig. Hjorten trevade efter gamla matrester på stubben. Du skulle ha kommit en aning senare, tänkte jag. Snart tröttnade den och återvände till den mörka skogen. Försiktigt smög jag mig fram och placerade det jag hade med mig på stubben. I leran fanns ett färskt spår. Jag kände på det försiktigt med fingrarna. Jag ville inte söndra spåret. I morgon skulle jag ta ett foto som bevis för Joel, Jonatan, mamma och pappa. De skulle nog dö av avund. Medan jag gick hem undrade jag vad de skulle säga när jag berättade denna historia. Jag somnade säker på vilket djur som jag skulle drömma om på natten. 54 l Jägaren l 3 l 2012
• HUIPPUMERKKIMME Voittamaton PREMIUM-paketti ratakauden avaukseen! -1000 kpl Lapua-luoteja, hajapakattuna (.30 S374 8,0 g FMJ tai .30 G477 6,5 g HPCE) -1000 kpl Zenith LR-nalleja -2 kg Vihtavuori-ruutia (N120-N135) Paketissa toinen pullo ruutia -50% svh:sta! (44,50 ) Tiedustele pakettia kauppiaaltasi! Tarjous on voimassa 15.6.2012 saakka, tai niin kauan kuin tavaraa riittää! Ks. www.nordis.fi/jalleenmyyjat Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Riistapeltosiemenet 2012 Hirvi- Diana 1 kg Peura- Kauris- Diana 3 kg Moniv. Riistalaidun Diana 2 kg Fasaani- Peltopyy- Diana 3 kg Diana- Auringonkukka 2 kg Diana- Naattinauris Tyfon 1 kg Diana- Rehukaali Keeper 1 kg Diana- Rehunauris Samson 1 kg Diana- Rehurapsi Hobson kg DianaRehusokerijuurikas 0,5 kg Diana- Rehuöljyretikka 3 kg Diana- Turnipsi Massif 1 kg 15 29 26 33 24 18 23 14 9 35 33 18 Luonnonhoitopelto seokset: LHP- Riista 10 kg 81 LHP- Maisema 10 kg 95 Hirviriistaseos 10 kg 82 Linturiistaseos 10 kg 72 Rehurapsi Akela 25 kg 99 Rehuherne Arvika 25 kg 50 Rehuöljyretikka Apoll 10 kg 80 Rehukaali Inka 1 kg 19,90 Rehujuurikas Brigadier 1 kg 15 Naattinauris Samson 0,5 kg 9,90 Muista myös laadukkaat KNZ nuolukivet riistalle. Lisätietoa löydät: www.erakontti.fi Tilaukset ja tiedustelut: erakontti@erakontti.fi p. 0104409410 Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4 11120 Riihimäki Karhunkatseluretkiä jo vuodesta 1996! Kerää porukka ja tule katsomaan karhuja niiden omassa ympäristössä. Varausta tehdessäsi mainitse tästä ilmoituksesta, niin saat 10% alennuksen. Retket karhutakuulla! Lisätietoja: martinselkonen.fi 08 736 160 Suomalainen kaipaa luontoon Neljäkymmentä vuotta. Yli miljoona kävijää. Luontoon sopivasti hurahtaneita ­ niinkuin sinäkin. Tervetuloa Riihimäen Urheilupuistoon nauttimaan eräalan ykköstapahtuman ainutlaatuisesta tunnelmasta. 1972 40 2012 www.erämessut.fi Jägaren l 3 l 2012 l 55
• Matti Keronen, Jarno Suni, Raija Komppula & Jukka Matero, Östra Finlands universitet Jaktturism är social avkoppling S 56 l Jägaren l 3 l 2012 Jaktturismen ökar i popularitet både ute i världen och i Finland. Det är ändå bara en liten del av de drygt 300 000 jägarna i Finland som regelbundet åker på jaktresor i hemlandet eller utomlands. Jaktturisterna är som kundgrupp helt okända för forskarna och för dem som erbjuder resetjänster. Därför har Östra Finlands universitet startat ett projekt, där den första studien har för avsikt att utreda varför de finska jägarna åker på jaktresor och vad de förväntar sig av resmålet. Alla jaktturer utanför jägarnas vanliga jaktområden och som varade över ett dygn räknades som jaktresor i denna studie. l Studien genomfördes som en internetenkät hösten 2011, och den besvarades av 557 finska jägare. För över 60 % av de tillfrågade innebar de vanliga jaktområdena antingen egna, släktingars eller jaktlagets marker i närheten av hemmet. Mer än 70 procent av de svarande rapporterade att de jagar minst en gång i veckan under jaktsäsongen. Mer än 90 procent av dem som svarade på enkäten uppgav att de antingen nu eller i framtiden turistjagar. De vanligaste resmålen för finska jaktturister är Finland, Sverige och Estland. På jakt efter nya upplevelser För att utreda motiven till jaktturism ombads svarandena att utvärdera vikten av 32 påståenden, först om jakten på de vanliga områdena, och sedan på jaktresor. På grundval av resultaten är de huvudsakliga motiven i stort sett de samma både på de vanliga jaktområdena och på jaktresorna. Att bryta vardagsrutinerna, avkoppling och att njuta av naturens skönhet är viktiga i båda jaktmålen. Vid jakt på de vanliga jaktområdena uppskattas utöver det ovanstående bland annat även utmaningar som jakten och naturen erbjuder, samt jakt med hund. På jaktresor åker man däremot för att Tapio Halla åkte på jaktresa till Namibia, där han bla fällde två vårtsvin. På bilden jägaren i mitten. söka variation och för att uppleva något nytt. För närmare 90 procent av de finska jaktturisterna är bland annat att uppleva nya typer av landskap och terräng mycket viktigt. Viktiga resemotiv var dessutom utmaningar och spänning med jakten, liksom att få se djuren i deras naturliga miljö. Umgänge och jaktupplevelser Jaktturism är en social hobby. Att umgås med jaktkamrater uppskattas vid jakt på de vanliga jaktområdena, men på jaktresor betonas vikten av det sociala umgänget: nästan 80 procent av dem som svarade på enkäten uppskattade att sällskapet var ett viktigt skäl att åka på
• Bild 1. Den procentuella andelen jägare som uppgav att följande motiv för jakten i de vanliga jaktområdena och för jaktturism är viktiga eller synnerligen viktiga Njuta av naturen Avkoppling Uppleva naturens skönhet Komma loss från vardagens rutiner Uppleva jaktens utmaningar Lära sig av naturen Jaktens spänning Jaga med hund Se djur i deras naturliga miljö Lära sig om djurs beteende Uppleva nya landskap Uppleva ny terräng Samvaro med jaktkamrater Vara ensam 0 19,4 48,3 87,6 94,6 88,1 91,2 89,1 87,3 87,8 86,7 82,7 82,1 71,6 77,6 78,3 76,1 60,3 73,9 77,6 73,5 72,9 73,4 69,6 67,5 62,5 77,1 87,7 86,2 10 20 30 De vanliga jaktområdena Jaktturism 40 50 60 70 80 90 100 89 % av svarandena var män och 11 % var kvinnor. Åldersfördelningen hos de svarande: Under 30-åringar 13 % Mellan 30­39 år gamla 24 % Mellan 40­49 år gamla 26 % Mellan 50­59 år gamla 24 % Över 60-åringar 13 % 63 % av de tillfrågade bor i stad eller tätort och 37 % i glesbygd. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bild 2. Länderna som jaktturisterna reser till 72,7 % På en jaktresa utomlands vill man se nya viltarter och lära sig om nya kulturer. 8,8 26,7 21,8 6 5,6 3,8 1,8 1,8 jaktresa. När det frågades tvärtom, hur viktig det är att få vara för sig själv, syntes jaktturismens sociala betydelse ännu tydligare. Mindre än en femtedel av de svarande tyckte att ensamheten var en viktig del av jaktresorna, medan närmare hälften av jägarna tyckte om att jaga för sig själv på de egna markerna. Även om de sociala kontakterna är en viktig orsak till att åka på jakt utanför de egna jaktmarkerna, vill man inte att resmålet är livligt eller full av andra jägare. Tvärtom, finska jaktturister reser för att få vildmarksupplevelser. Områdets lugn och mångsidighet är viktiga kriterier vid valet av resmål. Med mångsidighet menas dock inte tjänster och aktiviteter, utan mångsidigt med viltarter och vidsträckta jaktområden. Den viktigaste enskilda faktorn som påverkade valet av resmål visade sig vara lättillgängliga jakttillstånd. Också möjligheten att få jaga med egen hund var viktig ansåg de svarande. Däremot var organiserade aktiviteter och närheten till service inte viktiga för den genomsnittliga finska jägaren vid valet av resmål. Fällt vilt, troféer och tjänster viktiga på utlandsresor Att fälla vilt är inte det viktigaste, särskilt inte när man jagar på de vanliga jaktområdena. Endast en dryg femtedel uppgav detta som ett viktigt motiv för jaktintresset. Vikten av nedlagt vilt ökar på jaktresor, och nästan 40 procent av svarandena uppgav att det var en viktig del av jaktresan. Materiella faktorer, såsom fällt vilt och troféer, hörde till det viktigaste på listan över motiven när resan går till utlandet. De toppar inte listan, men de kan anses vara en bra bonus för att uppnå en framgångsrik resa. Det anses också viktigare att lära sig nya jaktformer och att möta nya människor på utlandsresor än vad det är hemma. När motiven för att resa ändras, ändras också förväntningarna på resmålet när man reser utomlands. Om den inhemska turisten uppskattar mångsidiga jaktmöjligheter och naturupplevelser utan extra tjänster, så förväntar man sig mångsidighet av de tjänster som erbjuds i resmålet när man reser utomlands. Det som önskas på en resa utomlands är guidning på jaktturerna, catering och högklassig logi. Det är ingen överraskning, eftersom i ett flertal resmål skiljer sig jaktmetoder och regelverk så pass mycket från dem som man är van vid från Finland, att det t.ex. inte ens är möjligt att jaga utan en professionell guide. Förutom de nyss nämnda önskar den som reser utomlands på jaktresa kunskap om nya kulturer och möjligheten att se nya djurarter. l I nästa nummer granskar vi skillnaderna i attityderna hos dem som åker på en självständig jaktresa och dem som åker på en jaktpaketresa. Tyskland Finland Estland Sverige Afrika Polen USA Kanada Annat land Jägaren l 3 l 2012 l 57
• Jakten på statens marker Skogsbilvägarnatillnyttaförmånga Tack vare nätverket av skogsbilvägar har många avsides belägna skogsområden blivit tillgängliga för oss. Många har säkert hört berättas om hur folk förr cyklade iväg med skramlande bärhinkar för att plocka hallon på jättehyggen. Tillbaka vinglande man med fulla hinkar på styrstången och fälgarna dunsande mot stenar. Utan skogsbilvägar hade de här expeditionerna krävt långa marscher till fots. Vägnätet i vårt land omfattar cirka 450 000 kilometer och en tredjedel av detta är skogsbilvägar som ursprungligen byggdes för att trygga tillgången på virke. Färskt virke ska året om transporteras till fabriker och sågar. Med tiden har skogsbilvägarna också börjat användas för många andra behov och ändamål. Allt detta kräver fortlöpande ekonomiska satsningar på underhållet av vägarna. Årligen skrapar vi ihop ungefär sex miljoner kilo skogsbär, vilket innebär drygt 45 kg bär för varje kilometer av dessa 130 000 km skogsväg. Nuförtiden avverkas bärplockningsexpeditionerna i regel med bil. Sällan ser man numera en husmor med duk på huvudet trampa iväg på cykel till bärskogen. De facto verkar en stor del av dagens bärplockare vara av sydligare proveniens. När det gäller jakt efter skogsvilt betyder skogsvägarna ännu mera, mätt i euro. Det ekonomiska värdet på det fällda viltet beräknas till ungefär 73 miljoner euro per år, vilket betyder cirka 560 euro per kilometer skogsväg. Efter hand som jägarkåren förgubbas blir steget kortare och skogsbilvägarna ännu viktigare. Att släpa ut 70 000 älgkroppar med handkraft eller fyrhjuling till en landsväg, utan ett nätverk av skogsbilvägar, skulle oftast förbli en dröm och avskjutningen skulle stanna under målsättningarna. Och ute i markerna skulle en och annan drevkarl tröttna innan drevkedjan ens hunnit formera sig. I dagsläget kan dreven utgå från en skogsväg. Det finns trakter där ett väl utbyggt nätverk av skogsbilvägar plus modern teknik för positionsbestämning har förvandlat älgjaktens karaktär till bilkörning och GPS-avläsning. Skogsbilvägarna fungerar också som leder för fritid och friluftsliv utan några uttalade målsättningar eller värden som kan mätas rakt av i pengar. Tack vare skogsbilvägarna är det lätt att åka långa sträckor och växla till apostlahästarna först när målet är nära. Också för den som av olika orsaker inte klarar av längre vandringar öppnar sig möjligheter till utfärder längre bort från asfalterade vägar. Därför håller vi på Forststyrelsen våra 58 l Jägaren l 3 l 2012 skogsvägar öppna för alla. På andra håll i Europa är det inte alls någon självklarhet eller vanligt att skogsbilvägar fritt får utnyttjas också med motorfordon. Nätverket av skogsbilvägar utgör en betydande stödkonstruktion som innebär en direkt ekonomisk nytta för dem som använder vägarna och en indirekt nytta för många andra. Fler än en vore säkert beredd att betala för att få köra på en skogsväg i stället för att lämna bilen vid landsvägen och spara pengar och slösa krafter på en lång promenad. Någon större slant kan det ändå inte bli per person, men några hundra tusen personer med jaktlicens och fiskelov skulle finansiera ett gott stycke grusad vägbana. Med dagens teknik kan vi tillförlitligt räkna ut vilken effekt biltrafiken har på vägnätet. Merparten av privattrafiken på skogsbilvägarna infaller på sensommaren och på hösten när det är säsong för fiske, bärplockning och jakt. Men det finns också sådana som förespråkar att skogsbilvägar ska stängas, läggas ner och till och med återställas till skog. Enligt dem orsakar vägarna förargelse och skada. Det är riktigt att en illa dragen väg kan förstöra ett stort stycke landskap och en illa anlagd vägbank sticker i ögonen i många år efteråt. I synnerhet på 70-talet under byggboomens första år glömdes landskapsvärdena bort när väglinjer stångades in i orörda marker. Trots nyttan med skogsbilvägar har sådana säkert också förstört ödemarkshelheter och dragit med sig oro till marker som varit ostörda av människor. Även om skogsvägarna knappast kan betraktas som ett primärt hot mot någon art så innebär de en rad med konsekvenser. I kombination med dagens tekniska hjälpmedel underlättar de bland annat för tjuvjägare. I somliga trakter har hönsbestånden under svaga år påverkats av jakt från bil eller väg. Långa raksträckor på en skogsväg må vara fula för det mänskliga ögat men de är en fröjd att skåda för rovfåglar. Duvhöken behöver inte annat än parkera sig i ändan av rakan och hålla korpgluggarna öppna tills en hönskull korsar vägen, och glida iväg till en nästan säker middag. Å andra sidan bjuder skogsvägarna på småsten för hönsen att stoppa i krävan, och skogsbryn för arter som uppskattar sådana, som haren. Somliga påstår till och med att mårdhunden och vargen har brett ut sig tack vare nätverket av skogsvägar. Det går ju utmärkt att lunka fram på dem! Eino Piri Servicechef Skogsbruket Forststyrelsen
• Monarch ­ tarkkuutta kun tarvitset sitä eniten Monarch E 1,1-4x24 , Nikonin uusi Monarch-kiikaritähtäin ­ ratkaisevaan hetkeen näköpiirissä etkeen Nikonin uusi, loistava kiikaritähtäin aloittaa metsästyskauden. Monarch E1,1-4x24 puna/viher-näkökentällä ja pienellä 1,1-kertaisella suurennuksella sopii parhaiten lyhyille ja keskipitkille ampumaetäisyyksille, esimerkiksi hirvenmetsästykseen. Since 1917 Kiikaritähtäimen näkökenttä on laaja ja kirkas men ­ jopa hämärässä ja sumussa. Optiikka on rässä Nikonin huippulaatua. Uusi Monarch nopeuttaa ppulaatua. ja helpottaa tähtäämistä ­ lopun jätämme sinulle. NIKON NORDIC AB Äyritie 8 B, 01510 Vantaa, Puh. 0207589570, www.nikon.fi
• Eija Seppälä Finns det en epilepsigen? Nu söks svaret bland våra hundar. I Genetisk forskning har blivit ett utmärkt verktyg för bekämpningen av genetiska sjukdomar hos hundar. Nu försöker de finländska forskarna hitta den gen eller de gener som orsakar epilepsi hos till exempel finsk spets. dar. Aveln av dessa raser har resulterat i hundar som har egenskaper som lämpar sig för arbetsuppgifterna, men som också är vackra. Samtidigt har ärftliga sjukdomar hopat sig även i dessa raser. Degeneration av lilla hjärnan hos stövare Ärftlig ataxi, dvs degeneration av lilla hjärnan, har varit ett gissel hos finska stövaren. Det är frågan om en så allvarlig och progressiv sjukdom, att insjuknade valpar måste avlivas så fort symptomen kommer fram. Lyckligtvis kan de nya verktygen inom genetisk forskning nuförtiden även tillämpas på hundar. Således lyckades en forskningsgrupp, verksam inom Helsingfors universitet och vid Folkhälsans forsk- l I Finland har man traditionellt avlat fram bra arbetshundar till landsbygden: finsk spets är en utmärkt fågelskällare, finsk stövare är en begåvad harhund och lapphunden samt den lapska vallhunden har genom tiderna varit renuppfödarnas hjälpande hand, även om de lapska hundarna numera oftare betraktas som vakt- och sällskapshun- ningscenter, under ledning av professor Hannes Lohi, identifiera genfelet som ligger bakom stövarnas ataxi. Sjukdomen i fråga har en recessiv nedärvning, vilket innebär att den sjuka valpens båda föräldrar måste vara anlagsbärare. Med hjälp av en gentest kan man idag undvika att två anlagsbärare paras och valpar av finsk stövare är således fria från ataxi. Ett annat bra exempel på ett inhemskt forskningsresultat inom genetik finns också inom gruppen jakthundar, eftersom samma forskningsgrupp har identifierat förekomsten av kortbenthet hos norsk älghund, dvs. genfelet som orsakar kondrodysplasi. Detta är egentligen ingen sjukdom, eftersom det inte medför men för hunden, men en kort- Hannu Huttu 60 l Jägaren l 3 l 2012
• bent jakthund kan ha svårare än sina syskon med normallånga ben att röra sig i terrängen. Nuförtiden kan hunduppfödare förebygga att kortbenta individer föds, genom att testa båda föräldrarna genetiskt, eftersom även denna egenskap nedärvs recessivt. Samtidigt kan anlagsbärare fortfarande användas genomtänkt i aveln, så att mångfalden inom rasen inte sjunker för mycket. Epilepsi hos spets Fallandesjuka, dvs den äldre benämningen på epilepsi, är ett gissel som förekommer bland vallhundar och jaktspetsar. Både hos finsk spets och hos lapphundar förekommer, förutom enskilda fall av epilepsi, kullar, där flera individer insjuknar i epilepsi under sin livstid. I båda raserna finns även hanhundar som har flera kullar med avkomma som har epilepsi. Att det berör hanar oftare än honor beror på att en bra hane oftast har betydligt fler avkommor än en hona. Det beror inte på fel som uppfödare eller hanhundarnas ägare gjort, utan på det att genfelet som utsätter för epilepsi har så småningom anhopats i renrasiga avelshundar, när närbesläktade hundar använts i aveln för att skapa och bevara rasen. Epilepsi är den vanligaste neurologiska sjukdomen också hos människan, och det uppskattas att cirka 40 % av olika epilepsier beror på genetiska faktorer. Det är häpnadsväckande hur mycket människans och hundens genom liknar varandra. Nu har genetikerna börjat forska i våra hundar och synvinkeln har visat sig vara effektiv: professor Lohis forskningsgrupp har lyckats identifiera en ny epilepsigen hos den italienska rasen lagotto romagnolo och därtill har man lokaliserat ett nytt ställe på kromosomen på belgiska vallhunden, där det finns en gen som ger en benägenhet att få epilepsi och som tidigare varit okänd. Redan nu kan lagottouppfödare ha nytta av genfynden, eftersom de kan testa om de individer som används i aveln bär på denna gen som orsakar den rastypiska epilepsin som förekommer hos valpar. Samtidigt söker man genfel hos barnpatienter, med nästan identiska symptom som lagottovalparna har, från de gener som identifierats från hunden. För den belgiska vallhunden finns inget gentest tillhands ännu, eftersom själva genfelet inte har identifierats. Undersökningen har visat, att epilepsi hos belgiska vallhundar är en mångfacetterad sjukdom, det vill säga att uppkomsten av sjukdomen beror på flera gener och därtill möjligtvis även miljöfaktorer. Epilepsiforskningen kommer att fortsätta och det kommer att utföras på flera fronter inom flera raser och i de inhemska raserna som varit med från början. Resultaten från lagotto och belgisk vallhund bekräftar att det finns en eller flera epilepsigener och en del är rastypiska. Förhoppningsvis hittas flera epilepsigener i framtiden, men det förutsätter hjälp av hundägarna. av hundens anfall: "Musti låg bredvid mig på soffan, då han plötsligt steg upp på en pall och svajade märkligt. Jag höll om hunden och Musti satt och lyfte tvångsmässigt framtassarna och stelnade till. Mustis skakningar fortsatte på golvet och han försökte även lyfta bakbenen, medan han hela tiden lutade mot mig. Det var uppenbart att Musti inte kunde göra någonting, satt bara med munnen öppen med frånvarande blick. Efter två minuter var hunden normal igen och anfallet var över." Hos en del hundar blir dylika partiella anfall frekventare, och i de fallen ser ägaren sin hund krampa på golvet sparkande med benen, dräglande och ibland kissar och bajsar hunden ner sig. Forskningsgruppen är intresserad både av individer som lider av lindriga anfall och av dem med allvarligare epilepsifall. Förutom dessa sjuka individer välkomnar forskningen även i övrigt friska jakt- och sällskapshundar. Dessutom undersöker den hundgenetiska forskningsgruppen andra ärftliga sjukdomar än epilepsi, som ärftlig gråstarr vilket också förekommer hos flera raser. Samma prov kan vara med i flera forskningsprojekt. Till exempel gav forskare Eija Seppäläs egen finska lapphund Pepe ett blodprov vid 3-års ålder år 2007. På den tiden var Pepe frisk, men fortfarande för ung för att vara en säker kontrollhund, så provet sattes in i en DNA-bank för eventuell senare bruk. Pepe diagnostiserades med ärftlig gråstarr i 6-års ålder. Således deltar hans prov idag i starrforskningen och eftersom han har överskridit åldern den genomsnittliga åldern när epilepsi vanligtvis framträder, kan provet även användas i epilepsiforskningen som frisk kontrollhund. Det går att delta i undersökningen genom att skicka ett blodprov från hunden tillsammans med hälsostatus och ägarens kontaktuppgifter på blanketten som finns på www.koirangeenit.fi. Blankett och anvisningar fås också från laboratoriets nummer (09) 191 25680. l Delta i undersökningen! Äger du en hund som har epilepsi? Genom att delta i undersökningen kan du bidra både till hundarnas hälsa och kanske också hjälpa humanmedicinen att hitta de rätta epilepsigenerna. Ett epileptiskt anfall kan vara lindrigt och gå om fort. Här en ägares beskrivning Rasföreningarna för både finsk spets och de lapska hundarna har stött den genetiska forskningen på ett ansenligt sätt vad gäller insamlingen av prover runtom i Finland. Författaren är postdoktoralforskare vid Finska Akademien i forskningsgruppen för hundgenetik. Hon forskar i huvudsak i epilepsi hos flera raser. Jägaren l 3 l 2012 l 61
• Aktuellt från ministeriet Beslutomjakteneftersädgåsfattas enligtinternationelltavtal Finland har tillsammans med 64 andra stater ingått ett internationellt avtal om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA). För Finlands del trädde avtalet i kraft 2000. n Under de senaste åren har det i vårt land diskuterats om tillståndet för sädgåsens häckningsbestånd och om sädgåsjaktens hållbarhet. Senaste höst begränsade jord- och skogbruksministeriet kännbart jakten efter arten genom en förordning (941/2011). Finlands viltcentral har redan inlett beredningen av en nationell förvaltningsplan för arten. Diskussionen om sädgåsbeståndets tillstånd och skydd har snabbt spritt sig till internationell nivå. För det möte AEWA-avtalets parter håller i medlet av maj har det föreslagits att avtalets bilaga ska ändras på så sätt att jakt efter den så kallade taigasädgåsen, Anser fabalis fabalis, förbjuds. Jord- och skogsbruksministeriet har inte varit berett att godkänna förslaget som sådant. häcknings-, vilo- som övervintringsområden. Jämsides med att det utvecklas en modell för Europa kan denna tjäna som utgångspunkt för en förvaltningsplan och ett förvaltningssystem som täcker hela flyttstråket. Riksdagen fattade ståndpunkt i ärendet Riksdagens jord- och skogsbruksutskott gav 27.4 sitt utlåtande i ärendet (MmVL 8/2012 vp) i vilket utskottet klart stöder statsrådets linje. Utskottet konstaterade bl.a. följande om ärendet: "Utskottet finner att det finns ett behov i Europa av att inleda ett systematiskt arbete för inventering av sjöfågelbestånden inom Nordens och Rysslands produktionsområden, flyttstråk samt kända övervintringsområden och sträva till en likadan täckande förvaltning av sjöfågelresursen som redan finns i Nordamerika. Utvecklingen av en koordinerad förvaltning av beståndet kan utvecklas bäst genom samarbete över gränserna." Enligt riksdagens ståndpunkt ska jakt även i framtiden vara möjlig inom ramen för en internationell förvaltningsplan: "Utskottet förutsätter i enlighet med statsrådets ståndpunkt att denna möjlighet utnyttjas så att förvaltningsplanen fokuseras flexibelt på i olika länder rådande olika förhållanden. Finlands jaktlagstiftning innehåller idag instrument för reglering av jakten på ett sätt som beaktar de skydds- och hållbarhetssynpunkter som gäller för beståndet. Utarbetandet av en internationell förvaltningsplan för sädgåsen erbjuder en ypperlig möjlighet att utnyttja finländsk know-how vid utveckling av heltäckande förvaltningsplaner och ­system (eng. flyway management) för det flyttande sjöfågelviltet inom dettas europeiska förekomstområden. Även ur vårt lands synpunkt är det ytterst angeläget att få samtliga länder i förekomstområdet att delta i organiserandet ifråga och även förbinda sig att iaktta överenskomna regler." Enligt ovan utstakade riktlinjer som inte bara är aktiva och initiativrika utan även sammanfaller med den nya viltkoncernens strategi är förutsättningarna goda för Finland att inleda förhandlingar om en internationell förvaltningsplan för sädgåsen med grannländerna och EU:s kommission. Istället för total fredning föreslås en internationell förvaltningsplan Janne Pitkänen överinspektör jord- och skogsbruksministeriet Enligt grundlagen ska ett ärende som är avsett att behandlas av EU tas upp för behandling i riksdagen om beslut om ärendet annars skulle fattas av riksdagen. Förslaget om total fredning av sädgåsen är ett sådant ärende. Statsrådet har ingett en utredning av ärendet till riksdagen (E 38/2012 rd). Enligt statsrådets ståndpunkt kunde taigasädgåsens skyddsklassificering ändras under förutsättning att till denna fogas ett undantag enligt vilket hållbar jakt kan tillåtas inom ramen för en internationell förvaltningsplan som verkställer adaptiv reglering av jakten. Beståndet av taigasädgås har minskat från omkring 100 000 fåglar vid medlet av 1990-talet till omkring 63 000 fåglar enligt en 2009 publicerad uppskattning av beståndet. Med stöd av en internationell förvaltningsplan kan jakten regleras hållbart utmed hela flyttstråket. För det behövs det noggrannare uppgifter om bestånden och avskjutningen samt om såväl 62 l Jägaren l 3 l 2012
• Omasta kontista Får Du redan tidningn ERÄKONTISSA TAPAHTUU! Osakeyhtiö Eloranta (Aimpoint punapistetähtäimet, Gamo ilma-aseet) FitDog (palautustuotteet metsästyskoirille) T:mi Laaksonen (ruokinta-automaatit) Jahti-Jakt? Erämessujen aikaan esittelijät paikalla pe-la! Jahti­Jakt är Jägarförbundets medlemstidning, som Du får om Du hör till jägarnas eget förbund. JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET ND R.Y. Loistavia tarjouksia! Osta 100 :lla, niin saat messulipun kaupan päälle! Tervetuloa! SÄ S TÄ J Ä G S JÄ LIITTO - FINLAND Nro 3 2011 7,00 AR FÖR BU Eräkontti avoinna: to 9-17, pe 9-18, la 9-17 ja su 9-12 T-paitoja alk. 5 Hirvi T-paita 15 JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET EN S UO M T ME Nro 2 2012 8,00 Pyy menee n vanhaan vipuu I MAAILMAN OLI ETIÄ VOITTAJARUNO INEN JAHTIA YMPÄR Ampujanliivi SML pro ili 39,90 norm. 54,90 Amerikan lah Suomelle HYLKIJÄILLÄ ja TSÄMIES MA JAVA KIIK ARISSA ME SATAVUOTIAS Jahti-Jakt utkommer nu fem gånger per år! Som en ny medlemsförmån finns det tidningens femte nummer, om storvilt som tabloidformat i höst. Diana - riistapeltoseokset Metsästys- ja ratapatruunat kaup pa Katso koko valikoima www.erakontti. o Verkk . www 24akhntti. er o metsastajaliitto.fi Eräkontti Avoinna: ark. klo 10-17, la suljettu Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. ERÄKONTTI, KinturinkujaMetsästäjä l Riihimäki, 63 4, 11120 3 l 2012 l p. 010 440 9410, www.erakontti.
• Jaktens Dag n Den 28 april arrangerades Jaktens Dag vid jaktoch fiskemuseet i Eckerö. Årets tema var hunden och i synnerhet jakthunden. De åländska jakthundsklubbarna informerade om sina raser och de flesta raser var på plats med fokus på ställande och drivande jakthundar. För att åskådliggöra bredden i den åländska jakthundsanvändningen ordnades en jakthundsparad där 16 raser var representerade. Lillevi Hagberg från taxklubben och Ålands kenneldistrikt var speaker under hundparaden. Peter Ekeström, känd jakthundsprofil från Sverige, föreläste om "Lydnad och följsamhet ­ samarbetet mellan hundförare och hund". Det var även smygvisning av museets sommarutställning "Skall" vilket är en fotoutställning om jägaren och hunden. Ålands ömsesidiga försäkringsbolag med Pia Karlsson var på plats och diskuterade försäkringar på hundar och skador och statistik. Till årets viltvårdare utsågs John Sjögren från Vårdö som trots sina 20 år redan har hunnit med en hel del inom viltvård och jakt. Bland annat tillverkning av vettar och utfodring av rådjur samt en intensiv predatorjakt främst efter mårdhund och räv. Konservator Erik Raitanen var på plats och visade upp en del av sina arbeten. Vid dagens slut fick museet ta emot en donation på 9 gamla gevär av Åke Schönberg. Evenemanget var gynnat av strålande väder och de ca 250 besökarna som hade tagit sig ut till Eckerö kunde fara hem med många nya kunskaper om jakthundar. RG Peter Ekeström föreläser om samarbetet mellan hunden och jägaren Lillevi Hagberg presenterar taxar Kontaktuppgifter jaktvårdsföreningarna. ADRESSLISTA till jaktvårdsföreningarna Förening Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Mariehamn Saltvik Sottunga Sund Vårdö Ordförande Börje Strandvall Joel Karlsson Kurt Blomqvist Rainer Juslin Tommy Carlsson Lars Nordström Tony Nordlund Jan Malmberg Paul Engström Conny Rosenberg Börje Stenberg Ingen verksamhet Arvid Mörn Thomas Lindström Sixten Häggblom Tor Påvals Mörns 15, 22430 SALTVIK 22720 SOTTUNGA Markusbölevägen 8, 22310 PÅLSBÖLE Vårdöv. 164, Töftö, 22550 VÅRDÖ 0457 5244193 55124, 040 5372317 48080, 0457 5692521 44049, 0457 5483087 arvid.morn@aland.net lindstrm.thomas95@gmail.com sixten.haggblom@chips.fi Adress Jurmo, 22950 JURMO Degersandsvägen 25, 22270 ECKERÖ Vandövägen 262, 22330 TJUDÖ Storgrundsvägen 61, 22710 FÖGLÖ Tellskärsvägen 125, 22340 GETA Kattbyvägen 19, 22240 HAMMARLAND Gottbyvägen 110, 22130 GOTTBY 22830 ENKLINGE Hellsö 22730 KÖKAR Fårgrundsv. 49, 22610 LEMLAND Lumpov. 277, 22630 LUMPARLAND Tel 56530, 0400 487438 040 84 89 848 48 148, 0457 3424668 0505 1199 55 0457 3135720 0408487080 32506, 0400 529315 55 370, 040 5459109 55907, 0400 594991 34471, 0457 0784911 35520, 0457 3613 800 kattbygard@gmail.com rono@aland.net janne.malmberg@aland.net paul.engstrom@wippies.fi conny@aland.net borje.stenberg@aland.net joel.hk@aland.net kurt.blomqvist@aland.net rainer.juslin@regeringen.ax E-mailadress ÄLGSKYTTEPROVET 2012 n Eftersom landskapsregeringen är mitt uppe i arbetet med att se över reglerna för älgskytteprovet kommer kungörelsen angående tillfällen för avläggande av älgskytteprovet i nästa nummer av Jägaren. RJ 64 l Jägaren l 3 l 2012
• Som jaktambassadör i världen Jaktensochviltetsvärde kanmätaspåflerasätt I ledaren i föregående nummer av Jägaren berättade viltcentralens direktör Reijo Orava att Finlands viltcentral har uttryckt ett behov av att klarlägga vilthushållningens värde. Det här kunskapsbehovet har lyfts fram också internationellt och på det möte som CIC håller i maj kommer temat att vara de ekonomiska effekterna av att skydda viltet och de vilda djuren. n Att beräkna jaktens direkta ekonomiska värde är ­ åtminstone i teorin ­ väldigt enkelt. Vi räknar bara ihop de pengar som har spenderats på jakten med tillhörande verksamheter. I verkligheten är uppgiften inte så enkel, bland annat därför att vi inte har tillgång till någon jämförbar, täckande statistik. Att enbart utreda jaktens direkta ekonomiska effekter skulle bli rätt magert som forskningsresultat. Vilthushållningens totalvärde omfattar ett stort antal indirekta och multipla effekter samt självfallet också immateriella värden. Det är viktigt att se närmare på hur resurserna fördelar sig på bland annat den privata sektorn, administrationen och skyddsverksamheten. Dessutom har viltarterna ett egenvärde som en del av mångfalden i naturen. Också detta värde kan vi med dagens metoder mäta ekonomiskt, även om det verkligen inte är någon enkel uppgift. En verktygslåda med helhetsgrepp för bedömningen av jaktens och viltvårdens ekonomiska effekter vore med andra ord aktuellt som ett internationellt projekt. Beredningen av projektet kunde bli följande uppdrag för CIC i samarbete med några utvalda länder, bland dem Finland. "En handfull dollar" ­ några exempel på jaktens ekonomiska effekter År 2008 spenderade 6,6 miljoner europeiska jägare sammanlagt 16 mil- jarder euro på sin hobby eller på verksamheter med anknytning till jakten. Som jämförelse kan nämnas att den europeiska golfen årligen omsätter uppskattningsvis 13,3 miljarder euro. I Italien uppgick värdet på sportskyttet, jakten och den övriga civila vapensektorn år 2011 till sammanlagt 7,9 miljarder euro. I USA uppgår de sammanlagda intäkterna av andfrimärket till drygt 750 miljoner dollar (c 571 miljoner euro). För pengarna har man arrenderat eller köpt drygt 2,1 miljoner hektar våtmarker för att skydda dem. I Tadzjikistan avkastade en enda jaktsäsong följande resultat: 51 noga utvalda Marco Polo-får avkastade cirka 350 000 oavkortat till skyddet av arten samt som stöd till lokala fattiga byasamfund. talarnas plånböcker. En troféjakt som bygger på tillförlitliga uppskattningar av viltbestånden och vetenskaplig kunskap är ett sätt att ordna intäkter för skyddandet på ett hållbart och långsiktigt sätt (mer om detta i det följande). Viltet som en del av ekosystemets tjänster Med ekosystemtjänster menas olika funktioner hos naturen och dess mångfald som gynnar människan. Genom att definiera de här funktionerna kan vi bilda oss en uppfattning om betydelsen och värdet av naturens mångfald. Ekosystemets tjänster delas in i understödjande, reglerande, kulturella och tillgodoseende tjänster. Begreppet är inarbetat ute i världen och håller nu på och rotar sig också i det finska naturskyddet och det hållbara nyttjandet. Forststyrelsens färska miljöguide för skogsbruket (2011) är ett strålande exempel på detta. Viltet och jakten är nära förbundna med ekosystemtjänsterna. Skogen i vårt land är ett ekosystem, en helhet där varje djur- och växtart har sin uppgift. Viltarterna och deras populationer utgör ekosystemets understödjande tjänst för jägarna, men genom att finnas till har de också andra nyttovärden. Låt oss ta bävern som exempel. När den bygger dammar skapar den en livsmiljö för ett stort antal andra arter samtidigt som den jämnar ut flödestopparna i vattendraget ­ en regleringstjänst som heter duga! När en jägare på våren beger sig till en bäck för att jaga bäver kommer han med största sannolikhet att uppleva spännande stunder och glömmer vardagens bekymmer ­ herr och fru bäver bjuder på en kulturtjänst! När jägaren kramar avtryckaren utnyttjar han naturens tillgodoseende tjänster, det vill säga att han kvitterar ut en päls och en saftig stek. Ekosystemtjänsterna utgör som helhet betraktat ett betydande nätverk som vi som bäst håller på och lär oss att värdera i ekonomiskt termer. För ändamålet lämpliga metoder har under de senaste åren utvecklats i synnerhet inom det storskaliga internationella projektet TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity: www.teebweb.org). Ur de här erfarenheterna skulle vi kunna lära oss att mäta värdet på den internationella och den inhemska vilthushållningen. Jakten skapar resurser för skyddet Det är helt klart att det behövs pengar för att driva vilt- och miljöförvaltningen. Inom den privata sektorn omsätter enbart handeln med jaktutrustning miljarder euro. Medan mångfalden i naturen krymper i global skala och i en allt snabbare takt är det ändå viktigt att granska och lyfta fram sådana "penningströmmar" som jakten ger upphov till och som främjar naturskyddet. USA är ett föregångsland när det gäller att skaffa resurser till naturskyddet. 1934 togs där i bruk ett frimärke med andmotiv, kallat Duck Stamp, som fungerar som en licens för andjakt. Varje jägare som tänker jaga sjöfågel ska köpa ett sådant. Intäkterna av försäljningen av märket går så gott som oavkortat till att köpa in våtmarker och göra nya skyddsområden av dem. I de här skyddsområdena är det oftast tillåtet att jaga sjöfågel. Det är också vanligt att fågelskådare som inte jagar löser in ett andmärke varje år eftersom det fungerar som inträdesbiljett för "bongare" till våtmarker som har anskaffats med intäkterna från andmärket. Enligt dagens marknadsekonomiska melodi måste alla sektorer, inräknat myndigheter och organisationer för naturskydd, hela tiden konkurrera om finansieringen. I synnerhet under lågkonjunkturer får skyddet av arter och livsmiljöer beklagligt ofta ge vika för andra "investeringar" som anses vara viktigare. Finansieringen av skyddet ska därför ha långsiktiga alternativ för att inte gräva oskäligt djupa gropar i skattebe- Mikko Rautiainen CIC / Forststyrelsen Jägaren l 3 l 2012 l 65
• Viltcentralen informerar Det händer i regionerna Dags att betala jaktvårdsavgiften Södra Tavastland Ellit erätulilla ­ älgjakt för damer med e-faktura n Varför inte byta pappersfakturan till en e-faktura när du betalar jaktvårdsavgiften, det vill säga jaktkortet. Den skickas direkt till din nätbank. Gå in på nätbanken och gör ett avtal om e-fakturering. Ange Finlands viltcentral som betalningsmottagare och fyll i ditt personnummer. Kontakta din bank för mera information om e-fakturering. I sommar blir det för första gången möjligt att betala jaktvårdsavgiften med e-faktura. Den som gör ett avtal om e-fakturering med sin bank får fakturan för jaktvårdsavgiften för jaktåret 2012-2013 skickad direkt till sin nätbank. Betala jaktvårdsavgiften som e-faktura senast den 11 juni så kommer ditt jaktkort med Jägaren nummer fyra, med en notering om att den är betald. Själva kortet är stort som ett bankkort. Det är både stiligt och lätt att förvara i till exempel plånboken. Kortet är inplastat och alltså slitstarkare och vattentåligare än ett pappersjaktkort. Genom att byta till e-fakturering sparar du dessutom både tid och besvär: du behöver inte skriva in fakturans uppgifter utan du godkänner den för betalning med ett enda klick på nätbanken. Alla uppgifter, som referensnummer och kontonummer, är färdigt ifyllda. Det enda du behöver göra är att kontrollera fakturan och godkänna den med ett klick. Det är enkelt att byta jaktvårdsavgiften till e-fakturering. Gör så här: 1. Gå in på nätbanken. 2. Gör ett avtal (ny e-faktura) och välj Finlands viltcentral som betalningsmottagare. Skriv in jaktvårdsavgift i meddelandefältet. 3. Fyll i ditt personnummer. Vänta inte med att ändra jaktvårdsavgiften till e-fakturering, så kommer fakturan för jaktåret 2012-2013 som en e-faktura. Avtal om e-fakturering som gjorts senast den 25 maj hinner med i faktureringen för jaktåret 2012-2013. Ett avtal om e-fakturering behöver inte förnyas varje år. Mera information om hur du gör ett avtal om e-faktura får du på din egen banks nätsidor. Byt till e-faktura redan idag! Obs! Det nya systemet SEPA (single european payment area) kommer inom några år att innebära förändringar i det finska systemet med direktdebitering. De jägare som betalar sin jaktvårdsavgift med direktdebitering kan fortsätta att göra det i några år till, men man kan förbereda sig för de kommande förändringarna redan nu genom att byta från direktdebitering till e-fakturering. De jägare som inte har ett avtal om e-fakturering och inte heller om direktdebitering betalar i sommar sin jaktvårdsavgift på samma sätt som förut. Det vill säga i en betalningsautomat, på nätbanken hemma eller över disk på banken. Spara tid och besvär ­ byt till e-faktura för jaktvårdsavgiften! Mera information www.riista.fi n 19­21 oktober i Tammela. Det här är älgjakten för damer som redan blivit ett begrepp. I år arrangeras den i Tammela på föreningen Metsästysseura ry:s marker. Vårt högkvarter blir funkishotellet Maakunta mitt i Forssa. Jakten sker huvudsakligen som drev. Vi tar emot c 18 damer på pass och c 16 i drevet. Du kan delta i drevet även om du inte har någon tidigare erfarenhet av jakt. Inkvartering fredag kväll den 19 oktober, främst i tvåpersoners rum. Efter frukosten på lördag busstransport ut i terrängen och genomgång inför dagens jakt. Därefter börjar jakten och tidtabellen beror så klart på hur älgarna rör sig. På pausen blir det fika vid brasan. Efter jakten och bastun blir det middag typ älghippa och tid att prata om dagens upplevelser. Söndag morgon fortsätter jakten och avslutas med en gemensam lunch då du kan anmäla dig till nästa års älgjakt för damer. Deltagaravgifterna: Pass Drev 295 275 I avgiften ingår två jaktdagar på pass eller i drevet, transporterna under jakten, inkvartering fre-sö med sänglinne, kvällsté fre, två frukostar, bastu lö, jaktmiddag lö, fika i terrängen, lunch sö, matsäck i skogen samt försäkringar och moms. Bindande anmälningar senast den 4 september till jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050-3254 559, Kalamajantie 1250, 12750 Pilpala, info@elliteratulilla.fi Södra Savolax n Ny verksamhetsledare på Anttola jaktvårdsförening är Jarno Marttinen, Aapontie 8, 51200 Anttola, tfn 044 735 3815, anttola@rhy.riista.fi. n Ny verksamhetsledare på Joroinens jaktvårdsförening är Jani Salomaa, Köykkääntie 331, 79600 Joroinen, tfn 040 511 2603, joroinen@rhy.riista.fi. Uleåborg Lägret är avsett för jaktintresserade pojkar och flickor i åldern 10­16 år. På programmet bland annat: n Jaktteori n Artkännedom n Undervisning i skytte n Orienteringens grunder n Jakthundar, presentation och demo n Tillverkning av fällor för smårovdjur n Körning med fyrhjuling n Fritt program vid lägerbålet Lägeravgiften är 90 /ungdom vilket inkluderar inkvartering, mat, material och försäkring. Lägret arrangeras av Muhos jaktvårdsförening och Muhos 4H. Mera information och anmälningar senast den 31 maj till Kirsi Pajala, tfn 044-330 7955 eller muhos@4h.fi Jaktläger föri Muhos. ungdomar n 15­17 juni på skjutbanan Kom ihåg att anmäla rådjuren du har fällt! Enligt jaktförordningens (666/1993) 44 § ska varje jägare rapportera de rådjur han fällt till Finlands viltcentral. Anmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen. Du ska för varje fälld individ uppge åldern på djuret (vuxen eller kid), kön, tidpunkten då djuret fälldes och platsen. Den sistnämnda ska uppges som fastighetsregistrets registerenhet. Dessutom ska du uppge om registerenheten hör till jaktföreningens eller jaktsällskapets jaktområde för rådjur eller om det är fråga om en separat registerenhet. Du ska också uppge storleken på jaktföreningens eller jaktsällskapets jaktområde. Om viltet är fällt inom en registerenhet som inte ingår i jaktföreningens eller jaktsällskapets jaktområde ska enhetens areal också uppges. Uppgifterna om avskjutningen behövs enligt jaktlagens (615/1993) 30 § för uppföljningen av hur rådjursstammen utvecklas. Du kan lämna din anmälning på sidan www.riista.fi. Enligt jaktlagens 74 §, 2 moment, 6 punkt är det en jaktförseelse att lämna anmälningen ogjord och du kan bli dömd till böter. Norra Savolax Planering av mångfunktionella våtmarker i Norra Savolax n I Norra Savolax ska NTM-centralen i sommar planera för mångfunktionella våtmarker i tillrinningsområdena för vattendrag som lider av eutrofiering i kommunerna Maaninka, Siilinjärvi och delvis också i Nilsiä. Meningen med projektet är att utmed bäckar och huvuddiken lokalisera naturligt låglänta, översvämningsutsatta ställen där det går att anlägga våtmarker, främst genom uppdämning. Till målsättningarna hör också att uppmuntra jordbrukare och registrerade föreningar att på eget initiativ ansöka om miljöspecialstöd för jordbruket. Stödet är avsett för anläggning och skötsel av våtmarker. Vid planeringen läggs tyngdpunkten på åkerdominerade områden och kartläggningen görs med hänsyn till kraven för miljöstöd för jordbruket. Om kraven uppfylls är det möjligt att ansöka om stöd för icke-produktiva investeringar för att anlägga våtmark. Med mångfunktionella våtmarker kan vi samtidigt minska på mängden näringsämnen som sköljs ut från jordbruket och belastar vattendragen, öka mångfalden i naturen och landskapet, och åstadkomma utmärkta livsmiljöer för sjöfåglarna. För realiseringen av projektet svarar NTM-centralen i Norra Savolax med samarbetspartners. För mera information om projektet kontakta Veli-Matti Vallinkoski, tfn 040-589 3290 eller e-mail veli-matti.vallinkoski@ely-keskus.fi Eftersökskurs i Leppävirta n Tid: 6 juni kl 14. Plats: Kotalahden Erämiehets stuga, Palokankaantie, 79140 Kotalahti. Anmälningar och förfrågningar Lauri Itkonen, tfn 050-407 8359. 66 l Jägaren l 3 l 2012
• Viepperhauta · Eräelämää ennen ja nyt · Viepperhauta · Eräelämää ennen ja nyt · Retkeilyalue Juhla- ja ohjelmateltta Koirat Kalastusalue Jalonniemitalo Trofee näyttely AA KAJ NI Under kursdagen går vi igenom eftersökets grunder och teori, och gör praktiska övningar. Vi tar emot max 10 hundar och max 30 personer. Kursledare är viltvårdskonsulent Ville Hokkanen. Jaktkurs på Metsäkartano 11­14 juni n Preliminärt program: Måndag: Yrjö Katainen Skjutvapnen och hur de används, skytte med luftgevär Tisdag: Veijo Miettinen God jägarsed, allemansrätten, karta och kompass Viltvård: Metsäkartanos jakt- och viltstig. Jakthundar Onsdag: Janne Kokkonen Artkännedom, jaktformer Eftersök på skadat vilt, tillvaratagande av vilt, viltekologi. Torsdag: Pekka Julkunen Viltförvaltningen och jägarorganisationerna, jakträtten och jaktlagstiftningen Jägarexamen Kursavgift: ungdomar 161 e, vuxna 191 e I avgiften ingår: inkvartering med eget sänglinne, helpension (frukost, lunch, middag, kvällsté), bastu, undervisning, program. Ungdomarna har egen "övervakare" under lägret. Avgiften för jägarexamen (20 e) ingår inte i kursavgiften. Anmälningar senast 1.6 tfn 040-839 6350, info@metsakartano.com. Vi tar emot minst 10 och max 25 deltagare! Jaktläger i Nilsiä n Tid: 27­29 juli. Plats: Nilsiä, Villa Tarpinen Målgrupp: Ungdomar och vuxna, helst minst 10 år gamla. Kursen lägger huvudvikten på att preppa för jägarexamen. Därtill jakt efter smårovdjur och bågjakt. Deltagarna lär sig säker vapenhantering på skjutbana. Skytte med både eldvapen och pilbåge. Skriftliga anmälningar till Nilsiä jvf / Janne Kokkonen, Kauppisenjoentie 10, 73350 Haluna eller per mejl nilsia@rhy.riista.fi. Uppge om du önskar skriva jägarexamen och eventuell specialdiet. Anmäl dig senast 15 juli. Förfrågningar: Janne Kokkonen, 050-539 0986 (kvällar). Satakunta Jaktläger för ungdomar 2012 n Pohjois-Satakunta jvf arrangerar i samarbete med Viltcentralen ett läger för unga jägare. Lägret har under tidigare år varit mycket populärt. Anmäl dig därför i god tid så du får plats! Vi tar emot cirka 20 deltagare. Nyland Lägret arrangeras i Honkajoki 17­19 juli. På lägret snickrar vi bland annat 97x140_2_sve.indd 1 fällor, lär oss hantera fällt vilt och lever härligt lägerliv. n Lappträsks jaktvårdsförening: ny verksamhetsledare är Deltagarna ges möjlighet att skriva jägarexamen, men på lägret hinner vi Hannes Vickholm, Anderssonsgränd 4, 07800 Lappträsk,tfn 050-356 2093, inte behandla allt stoff i examen. Deltagarna ska därför läsa Jägarens handbok hannes.vickholm@gmail.com. från pärm till pärm. Liljendals jaktvårdsförening: ny verksamhetsledare är Anmälningar och förfrågningar: Bengt Wahlroos, Mickelspiltomvägen 22, 07880 LILJENDAL, tfn 040-549 4646, Tapio Loukkaanhuhta, tfn 040-550 0001 bengt.wahlroos@liljenet.fi. eller tapio.loukkaanhuhta@dnainternet.net Lojo jaktvårdsförening: ny verksamhetsledare är Jukka Lönnqvist, n Euranejdens jaktvårdsförening ny verksamhetsledare är Tarmo Koivumäki, Huvilatie 7, 08700 Lojo, tfn 050-575 4863, jukka.lonnqvist@dnainternet.net. Harolantie 192, 27400 Kiukainen, tfn 050-389 1693, tarmokoivu@suomi24.fi. Mörskom-Artsjö jaktvårdsförening: ny verksamhetsledare är n Ikalis-Jämijärvi jaktvårdsförening: ny verksamhetsledare är Hannu Hokkanen, Kotipellontie 68, 16260 Hietana, tfn 040-831 6466, Tuomo Kivimäki, Kannistonkuja 13, 39100 Tavastkyro, tfn 040-524 3268, myrskyla-artjarvi@rhy.riista.fi. tuomo.karvanaama@gmail.com. Sammatti jaktvårdsförening: ny verksamhetsledare är n Punkalaiduns jaktvårdsförening: verksamhetsledare Kalervo Loponen Kalle Kaunisvaara, Kujatie 3 A 9, 09220 Sammatti, tfn 045-671 0238, har bytt adress till Sammaljoentie 160, 31900 Punkalaidun. kalle.kaunisvaara@hotmail.com. 27.2.2012 15 Jägaren l 3 l 2012 l 67
• Affärer Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050-327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044-296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedling: Strh vorsteh, 0400-438 112 Kh vorsteh, 050-555 0358 Breton, 040-764 8237 Münsterländer, 040-539 1301 Lh vorsteh, 040-835 1289 Kh ungersk vizsla, 040-568 4426 Weimaraner, 040-911 1546 Spinone, 040-517 8213 Korthalsgriffon, 0400-872 991 Bracco italiano, 0400-205 933 Strh ungersk vizsla, 050-372 7846 Bourbonnais, 045-128 7262 Stabyhoun, 044-504 8966 Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Risto Kannisto 0400-544 030, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400-139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och hardrivande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Intresserad av tysk jaktterrier? Kontakta vår rasorganisation www.saksanmetsastysterrierit.org. På valplistan enbart kombinationer som fyller avelskriterierna. Valpförmedling: Susanna Pasanen, tfn 045 274 0005. Medlemskap: Atte Laukkanen, tfn 040 193 3838. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingo. Tfn 050-563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla arbeten i branschen. Tfn 0400-788 636. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Karhuvilles fällor för små rovdjur och invittringsmedel direkt från tillverkaren. Tfn 06-4849 116, 040-7007528. Mera info på www.karhuville.fi. Smårovdjursfällor: fotsnaror för räv, slagjärn för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400-181498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net/ Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor och upphängningskrok för viltslakteriet. Tillverkade i rostfritt stål. www.ph-riista.fi, tfn 050-566 2691. Tikka T3 Hun 840,-, Tikka T3 Lite SS 890,Armsan A612 299,-, Armsan 612DW 350,Marocchi 03 Field 950,-, Finn 412SK 890,Baikal MP27 420,-, Sabatti Falcon 650,Remington 870 480,-, Remington 770 560,Stevens cal 223 299,-, Brow. Phoenix 950,Kahles 2,5-10x50 930,-, Aimpoint 9000 380,Bushn. Trophy XLT 3-9x40 169,-, 4-12x40 290,Obs! Nya webbsidorna har öppnat. Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi, 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och pålitligt med post och buss! www.anonase.com Tikka T3 Forest 308Win paketspecial med Burris optik 3-9x40 ljuspunkt1290e. Testvinnare Howagevär från 699 e. Beretta, Finn 412, CZ och Benelli. Kikarspecial! Meopta R1r 3-12x56 4K 795e, Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03-3484004, www.asetarvike.fi. Specialaffären på nätet för begagnade vapen: www.euroase.fi Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi Sauer 202 Battue XT 2030,Ruger Amer. 545,- Scout 1200,Brow X-Bolt 1080,- BAR 1460,Maxus DuckB 12/89, 26" 1450,Win Sel Light 12/76, 28" 1420,Eberlestock H2 Gunrunner 159,Eberlestock X3 LoDrag 189,Eberlestock X1E 189,www.kivelaoutdoor.com Tfn 040-728 4667. Gevär, kikare, patroner. Även avbetalning. Fri leverans med kampanjkoden mets3. www.sissos.fi Drilling Merkel 30K 12/70/30-06. Kikare ZEISS 1.56. Knappt använd. Tfn 0400 687211, Uleåborg/Ivalo. Gevär säljes: Tikka M65 308 Win med Tasco kikarsikte. Bp 800 e, tfn 0400-748 815. Hagelgevär Winchester 1400MK II, Hagel 16 Simson, Studsare 308 Remington Woodm, Hagel 32, Militärgevär 7,62 X 53R, Miniatyrgevär 22JGA. Bp 100-200 e. Janne Turunen, Karleby, 050-5469 630. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY, UnA-Tungsten hagel som är 65 % tyngre än bly mm komponenter och laddningstillbehör för hagel. UnA-choketuber mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Obs! Priset på radannonserna stiger. Under 2012 är priset 20 euro per rad. Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2012 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. . Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till marja. kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 4/2012 utkommer den 13 juli. Materialet för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 7 juni. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Valpar av karelsk björnhund efter premierade föräldrar. Tfn 0400-890 807. Valpar av norsk gråhund överlåts vecka 19. Mor bch/uch Jouttisillan Kati. Far bch Bilsbergets Sven Åke. Tfn 040-705 2188, Teuva. Valpar av norsk gråhund. Far BCH, mor Avo 1. Prima brukshundar! Tfn 0400-139 236. Valpar av norsk gråhund tfn 050-446 2680, Parkano. Valpar av västsibirisk laika. Tfn 0400-186 986, A. Halonen. Valpar av västsibirisk laika, far BCH älg AVO 1, mor UCH fågel VOI 1. Tfn 040-514 6515, Fredrikshamn. Jämthundsvalpar, BCH föräldrar som jagar björn. Tfn 045-111 8944. Jämthundsvalpar, mor BCH & UCH, far BCH. Tidigt mogna föräldrar med tuff stamtavla. Tfn 040-526 8511. Valpar av finsk spets, tfn 040-582 1043. Finsk spets, stilig ung hane. Född 16.5.2011. Tfn 044-759 1295. Valpar av finsk stövare, tuff härstamning. Far xxx Matkon Miku, mor xx Kiururannan Nelli, tfn 050-383 3801. Valpar av finsk stövare. Far Fi BCH, Fi UCH, Se BCH. Mor Fi BCH. Tfn 0400-198 507, Ulsby. Valpar av finsk stövare födda vecka 20. Rävjagande härstamning. Pyyntimiehen Kennel / Jukka Leskelä, tfn 040-771 7718, jukka.leskela@msn.com. Säljer finska stövarvalpar med fin stamtavla, 044-266 8024, Haapajärvi. Valpar av rysk stövare, föräldrarna bra härstamning. Korkatin kennel. Tfn 040-521 3520. Labradorvalpar, brukshärstamning, tfn 050-556 2266. Labradorvalpar med jagande härstamning, svarta och gula, tfn 040-705 7595. Svartmantlade drevervalpar. Tfn 040-743 3714. Drevervalpar. Far 3 x FM 1, mor VOI 1 och cert. Drevgaranti! Tfn 0400-139 236. Beaglevalpar av drivande föräldrar, jagande härstamning. Valparna överlåts vecka 25. Tfn 050-552 5298, Raumo. Beaglevalpar efter drivande föräldrar, jagande härstamning, lagompris. Far brukschampion. Tfn 040-584 3751. Beagletik 2 år, driver hare. Uppfödaren säljer. Tfn 050-360 6986. Beaglevalpar tfn 050-518 1340 eller mejl puolimaa@hotmail.com. Valpar av strh foxterrier f vecka 21, bch föräldrar. Helst till grytjakt. Pyyntimiehen Kennel / Jukka Leskelä. Tfn 040-771 7718, jukka.leskela@msn.com. Valpar av slh foxterrier, BCH föräldrar, Enonkoski, tfn 050-340 6300. Strh taxvalpar efter drivande, premierade föräldrar. Födda vecka 18. 0400-187 585, Karislojo. Kh taxvalpar efter drivande föräldrar med toppstamtavla. Överlåts vecka 24. Tfn 040-831 7324. Valpar av strh vorsteh. Premierade föräldrar. Överlåts juni-juli. Tfn 041-437 3341. Welsh springer spaniel: 2 hanvalpar efter jagande föräldrar. Far FIN UCH, AVO 1. Tfn 040-744 8636. Plotthundstik 4 mån. Tfn 0400-187 469. Spinonevalpar kan reserveras 2012-13. Mor VOI-klass, far BCH. www.spinone.fi, tfn 040-549 4846. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050-365 9222 eller Jussi Kuittinen 050-3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@ mayrakoiraliitto.fi Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti, 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Östermark. Tfn 0500-360 962. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040-558 4019, www.lietsala.net Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk 1-os 290,2-os 370,(kuvassa) 2-os maxi 440,Kuljetus järjestyy! Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. 68 l Jägaren l 3 l 2012
• Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi , tfn 06-729 0431, 06-724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Lindab Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014-471 523, 040-135 5937. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Fasaner, hönor, ägg, dunungar och fåglar till utplantering. Boka höstens fasanjakt i god tid! Astrakanin fasaanisafarit. Tfn 0400-709 967 eller 0400-612 309. Fasanungar kan reserveras för sommarens och höstens utsättningar. Tmi Jahtilintu. Tfn 050-571 7915. För viltutfodring vete/ärtblandning i 500 kg storsäck, 150 e. 045-260 6346, Ikalis. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Inhemska burkförslutare direkt av tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040-5858133, www.eratapio.fi Säljer en köttsåg KT 400. Pris 2200 . Enontekis. Tfn 040-707 9843. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Arma-Fennica vapenböcker tex som gåva. www.armafennica.fi puh 040-767 7038. Köper och säljer, www.jahtihuuto.net En säker investering! Stort jaktbibliotek mm samt andel i liten gård i Salla nära goda jaktmarker! Tfn 050-354 2799. Lappland: I Tanhua finns tomter i terrängen samt färdiga stugor. Medlemskap i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. I Sodankylä i Lappland mellan Saariselkä och Ivalo finns tomter vid bäck och uppe på fjäll. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. En skogsfastighet i Rovaniemi på 20 ha. Medlemskap i älgjaktlag. Tfn 040-562 7604. Tomter för jakt o fiske i armen i Fjällappland. Fina ripmarker o fiskevatten. sinikka.kotavuopio@yahoo.no Jaktstuga i Lieksa. Tomt c 5 ha. Egen strand c 600 m. Hör till jaktförening. Tfn 050-537 5755. Säljes ett eh-hus i Lovisa, medlemskap i jaktförening / älgjaktlag. www.Facebook.com / Villabjornlya. Tfn 050-534 2574. Fritidsbostad i Savukoski vid stranden av Kemijoki. Bra läge för idrott, jakt och fiske. 8 ha tomt, 400 m strand, bra trädbestånd. Stuga 60 m2, förråd 25 m2 och lidertak. Pris 60 000 e. Tfn 040-831 5604. Köpes Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400-271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050-554 6852. Vi köper vilthudar av mård, mink, räv, mårdhund. P Hirvonen, Möykkylahdentie 9, 83700 Polvijärvi. Tfn 0500-328 875. Kwalata i Sydafrika, 18 antiloparter, Big-5. En upplevelse för livet! Upplevelseresor också för dem som inte jagar. www.finscoop.fi, info@finscoop.fi And- och fasanjakt. www.saalisvarma.nettisivu.org Säljakt på vårisen i Bottenviken, tfn 0400-154 600. ERÄ-KORPINEN: Jakt- och fiskeresor, sommarsemestrar. www.erakorpinen.fi, tfn 040-555 1394. Jaga skogshöns, änder, småvilt. www.metsastyspalvelut.com, tfn 044-541 0437. Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Jeesiöjärvi lägercentrum i Kittilä, utmärkt bas för jägare mm grupper. Statsmarker. Rimliga priser. Tfn 0400-733 075, vaeltaja100@suomi24.fi. Sotkamo ­ en stuga för 10 mitt i statsmark. Strandbastu, båt, grillkåta mm. Tfn 040-582 6397. Savukoski/Kemihaara/Reutuvaara: Inkvartering i licensområdena Tulppio och Sorvortta. Mera info: www.kemihaara.fi eller 040-538 7969. Rimligt prissatt och prima inkvartering för grupper av alla storlekar. N Karelen området Elimo-Kitsi-Piilo, 60325 ha. Tfn 045-270 7440. Be om offert. www.taigamaja.fi. Kuusamo, 2 st fritidslägenheter i parhus; 2 sovrum, bastu, loft, stugkök, bubbelbad mm. För upp till 16 pers. Från 60 / dygn. Tfn 0500 721131 eller lasse_kaariainen@hotmail.com Stuga vid Simojärvi i Ranua för 6 pers. Som gjort för fiske, bärplockning och fågeljakt. Tfn 0400-193 351. Kvalitetstid på jakt! Gåsjakt med guide i Sverige och Estland. Ring för mera info. Tfn 040-541 4479, e-mail: mph76@suomi24.fi Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder hudar av småvilt. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Valmet 212 nya kolvar. Vapenarbeten, ljuddämpare, vapen, patroner och tillbehör. Ase-ja optiikkahuolto, Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. Kolvar och beg vapen: www.asehuolto.net. Hemsida: www.asejaoptiikkahuolto.net. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen. Tfn 040-7188 170. Kolvar, nätskärningar, reparationer. Rauli Lönnfors, tfn 044-283 2596, Valkeala. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Övrigt Kontanter, kontanter ! ! ! Behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. FM-tävlingarna i jaktskytte i Lieksa 17­22.7. Boka ditt boende senast NU! Semesterbyn Timitraniemi, tfn 045-123 7166. info@timitra.com, www.timitra.com. Vinn en Sako 85 Hunter .308! www.sissos.fi Jakt erbjuds Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@netikka.fi Jaktresor ut i världen. Afrika. Björn i Kanada och Ryssland. Bästa jaktmarkerna. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fasaner i Nyland. Fråga också på jaktmöjligheter. 040-580 4721, Borgnäs. Fasaner från dunungar till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Upplev fantastiska jakter i Sverige, Polen och Tyskland! Gås, vildsvin, rådjur mm. www.hanhijahdit.fi/ 045-1261269. Björnjakt i Suomussalmi! Tfn 050-325 8966, www.erapalvelu.net Jakt och fiske över allt i världen sedan år 2000. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi. Jägaren l 3 l 2012 l 69
• Beställ Böcker: Handbok för jägare, uppdaterad Kohtaamisia metsässä-bok Metsäpeura Rangifer tarandus fennicus Metästäjän opas, uppdaterad Viltvåtmarker, en handbok Jousimetsästys-kirja Jägarens dagbok Första jägarboken Vilt för vardag och fest ­kokbok Fågelguide för jägare Bättre en fågel Snöspårsguiden Vildmarksliv Jäniksen selässä Lintukoirat metsästyksessä ­bok Metsäpeuraopas Vesilinnustus ­bok Postkort: (storlek A4) Vilda däggdjur Vilda fåglar Planscher: (vikta) Vilda fåglar Vilda däggdjur 30 19 42 30 5 48 5 5 14 10 5 5 5 7 35 5 40 Jägaren N:o 3/2012, 61. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 13.7.2012. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Ansvarig chefredaktör:: Jari Pigg Chefredaktör: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Klaus Ekman Ilkka Eskola (Hansaprint) Marko Mikkola Maria Nikunlaakso Marko Svensberg Jouni Tanskanen Petri Vartiainen (JSM) (Forststyrelsen) (VFFI) Redaktionens adress: Finlands viltcentral Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 040-450 3360 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2012/Jäg12_03 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Bekanta dig med vårt bredare produktsortiment på www.riista.fi Spel: Viltspel ­kunskapsspel om jakt Riistavisa (finska versionen uppdaterad) Spelkort: Finlands viltarter Strand- och sjöfåglar Finlands fiskar Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur DVD:n Metsästysaseena jousi­ johdatus perusteisiin Harrastuksena metsästys Unelmien hanhisyksy Hirvimetsä Hirviruhon paloittelu Björnens rätta ansikte (finska+svenska) Rådjuret Peuramailla Laukauksia ja latvateeriä Haaveitteni metsähanhi Lumisten kairojen metsohaukut Metsästäjä ­ vastuu, turvallisuus Lumiset pienpetojahdit ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st 24 ______st 24 ______st 5 5 5 5 5 5 ______st ______st ______st ______st ______st ______st 1 ______st 1 ______st 1,50 ______st 1,50 ______st 20 26 26 24 23 15 25 26 26 26 26 28 26 ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Vi levererar med postförskott (postförskottsavgift 3,90 + postavgift enligt vikt) Beställ Via internet: www.riista.fi per post: Finlands viltcentral, Lagret, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Per telefon: 09 -27 27 8120 _______________________________________________________________ Namn: _______________________________________________________________ Näradress: _______________________________________________________________ Postnummer: _______________________________________________________________ Postanstalt: _______________________________________________________________ Telefonnummer: ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 70 l Jägaren l 3 l 2012
• Adresser FINLANDS SUOMEN RIISTAKESKUS VILTCENTRAL Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel (09) 16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. (09) 1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. (09) 1605 3373, 040 7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. (09) 1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. (09) 1605 2283, 040 7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040 8672 667. Fantsvägen 13­14, 00890 Helsingfors Telefon: 040 450 3360 Fax. (09) 2727 8130 e-mail: riistakeskus@riista.fi, förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Direktör: Reijo Orava, tel. 040 450 3360 (vaihde) Biträdande direktör: Jari Pigg, tel. 0400 463 942 Chef för offentliga förvaltningsuppgifter: Sauli Härkönen, tel. 050 505 5635 Chef för vilthushållningen: Jarkko Nurmi, tel. 0400 180 084 Administrationschef,: Tuomo Pispa, tel. 0400 700 778 Kommunikationschef,: Klaus Ekman, tel. 0400 463 943 Kommunikation och tidningen Jägaren: Maria Nikunlaakso, tel. 040 7425 626 Vilthushållning, utbildning och rådgivning: Marko Svensberg, tel. 040 5573 827 Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 0400 648 678 Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. (09) 2727 8150. Laitiala försökscenter: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi. Ilkka Ala-Ajos, tel. 0500 817 913, Marko Muuttola, tel. 050 9113 832, fax. (03) 8825 711 Adressändringar och jaktkortsärenden: 0303 9777 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel (018) 25 000, fax. (018) 19 240. www.regeringen.ax Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Roger Gustavsson, tel. (018) 25 328, roger.gustavsson@regeringen.ax Vik. jakthandläggare: Robin Juslin, tel. (018) 25 313, robin.juslin@regeringen.ax Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. (020) 5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. (020) 57 511, fax. (020) 57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 689. Finlands viltcentrals regionkontor e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis, tel. (02) 4779 600. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 0400 882 250, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400 909 565, kansliföreståndare Pirkko Järvinen, tel. (02) 477 9600. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400 188 565, fax. (08) 712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400 137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400 268 390, kansliföreståndare Ritva Juntunen, tel. 0400 188 565. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax, tel. (06) 3560 351, fax. (06) 3560 360. Jaktchef Stefan Pellas, tel. (06) 3560 352, 050 5117 279, kansliföreståndare Lena Södergård-Ahlskog, tel. (06) 356 0350, 050 406 7508. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi, tel. (016) 379 0081, fax. (016) 3790 085. Jaktchef Antti Siira, tel. 0400 392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400 394 329, kansliföreståndare Leena Haapamäki, tel. 0400 864 329. Björntelefon (016) 379 0086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 7479 639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400 242 727, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400 243 414, kansliföreståndare Seija Kiiveri, tel. 020 7479 630. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400 376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 0500 196 622, kansliföreståndare Kaija Riikonen, tel. 050 3740 776. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Fax. (017) 2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500 376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050 4311 276, kansliföreståndare Tuula Ruuskanen, tel. 044 2612 184. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. (03) 3140 9400, fax. (03) 3140 9450. Tf. jaktchef Marko Mikkola, tel. (045) 1359 690, tf. konsulent Otto Hölli, tel. (0400) 547 764, kansliföreståndare Leena Särkijärvi, tel. (03) 3140 9411. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. (09) 3507 230, fax. (09) 3872 878. Jaktchef Visa Eronen, tel. (050) 3661 114, tf. vv-konsulent Markku Laulumaa, tel. 040 704 1843, kansliföreståndare Carola Lönnfors, puh. (09) 3507 230. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. (09) 3507 244, 0500 458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. (02) 5319 000, fax. (02) 5319 001. Jaktchef Antti Impola, tel. 050 598 8857, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500 742 354, kansliföreståndare Tuija Korhonen, tel. (02) 5319 003. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440 494 005, fax. (05) 3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400 258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040 7162 223, kansliföreståndare Airi Karvinen, tel. 044 049 4006. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440 452 830, fax. (015) 452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500 257 407, tf. vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 0400 257 407, kansliföreståndare Tuula Varjus, tel. 0440 452 830. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. (03) 644 650, fax. (03) 6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400 225 745, byråsekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 040 5583 367. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. (08) 5353 500, fax. (08) 5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500 387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500 282 082, byråsekreterare Ritva Oksanen, tel. 040 4503 400. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 22, 60100 Seinäjoki, tel. 0400 475 760, fax. (06) 4217 225. Jaktchef Mikael Luoma, puh. 0400 180 084, Chef för vilthushållningen Jarkko Nurmi, tel. 040 450 3389, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 0400 180 083, byråsekreterare Sirpa Hakala, tel. 0400 475 760. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Jukka Bisi, tel. 040 5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040 8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel. (020) 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. (020) 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. (09) 1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. (019) 722 293, fax. (019) 719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. (09) 4531. Finlands Jägarförbund: Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 8410 050, fax. 010 8410 051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. (09) 887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 3 l 2012 l 71
• Me d d e lande o m d i re k td ebi teri ng Om ni har träffat ett avtal med er bank om en årlig direktdebitering av er jaktvårdsavgift debiteras det i fullmakten nämnda kontot för avgiften den 11. 6 . 2 012. Fakturerare: Betalningsgrund: Finlands viltcentral Jaktvårdsavgift 30 euro för jaktåret 1.8.2012 ­ 31.7.2013 Efter att debiteringen skett sänder vi er ert betalade jaktkort med följande nummer av tidningen Jägaren. Om ni är osäker på om ni träffat ett direktdebiteringsavtal kan ni höra er för om saken hos er egen bank. OBS! Jaktkortet följer med följande nummer av tidningen Jägaren (nummer 4/2012). Om ni inte har ingått avtal om direktdebitering eller om det avtal ni har träffat är felaktigt eller om direktdebiterin gen av ert konto har misslyckats sänds jaktkortet till er på sedvanligt sätt i och för betalning med följande nummer av tidningen Jägaren.