• Jägaren 3 l Skjutbanorna i kris 2013 Jägarundersökning! Delta i enkäten!
• Innehåll l 3 l 2013 Våren har kommit till hembygdsvåtmarkerna s. 34 Rovdjuren orsakar konflikter i hela världen s. 20 3 4 8 10 13 16 18 20 24 28 30 32 2 l En ung familjefar som jagar s. 38 Ledaren: Goda nyheter Skjutbanorna i kris ? var ska vi nu träna? Lagen som förnyar skjutbaneverksamheten förnyas Haglens historia Ordförandens spalt: Var finna livsrum för den finländska skogsrenen? Avlivning av stora rovdjur ? när ingenting annat hjälper Vargen vaktar sitt revir Olika rovdjur ? samma problem De östfinska björnhanarna övervintrar i Ryssland Jaktmuseet är jaktkulturens informationscentral Helsingfors jvf ger råd och utbildar Spårräkningarna i snö 2013 Jägaren 3 l 2013 Jägarna inleder grillsäsongen s. 42 34 Hundratals vingpar kommer med våren till Hembygdsvåtmarkerna 38 Jägarbild i förändring: kamrater jagar tillsammans 40 Vetenskaplig viltforskning: Förvaltning och praxis prövar forskningen 42 Viltkött på grillen 46 Tipshörnan 48 Orren 50 De ädla lövträden föder viltet, del 1 52 Porträtt av en tjuvjägare 54 Nyhetsmagasinet 58 Åland 60 Juniorsidan 61 Affärer
• Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Goda nyheter Diskussionerna inom viltbranschen präglas av ett stort antal negativa frågor. Jaktföreningarna förgubbas. Policyn för de stora rovdjuren är på villovägar. Älgstammen har minskat för mycket. Skyddsområdena slukar jaktmarker. Viltet förorsakar problem och skador på vägar och marker. Det är bra att det ingrips mot olägenheter och att det finns en vilja att utveckla och förbättra. Men påverkas vårt tänkande och vår inställning till det egna jaktintresset av den fortlöpande negativa diskussionen? Hindrar diskussionen oss från att se allt det goda som är förbundet med viltet och jakten? Det förekommer även många goda nyheter trots att de inte observeras lika lätt. Hindrar vår egen pessimism oss från att se det goda: - Glaset är halvtomt, säger pessimisten. ? Nå nej, det är ju halvfullt, uttrycker sig optimisten. Gallupundersökningar har visat att över 80 % av finländarna förhåller sig antingen positivt eller neutralt till jakt. Antalet jägare i relation till befolkningen hör i vårt land till de högsta i hela världen. Antalet jägare har fortlöpande ökat. I jägarregistret finns redan namnen på över 380 000 medborgare registrerade. I vårt land finns det utrymme att röra på sig för både jägare och övrigt friluftsfolk. Våra skogar är unika, den rena naturen är nära. Även i våra tätare bebodda landskap är nästan 80 % av arealen fortfarande disponibel för jakt. Viltet skapar välbefinnande; rekreation, kondition och stressfrihet. I jaktlagen bjuds vi på kamratskap, stöd och kompanjonskap. Jaktföreningarna ger ett starkt stöd åt unga nybörjare. Föreningarna skapar ett ypperligt socialt skyddsnätverk för äldre jägare. Så länge vi orkar ut på jakt behöver inte samhället ta hand om oss. tillbringats på jakt inte in i människans ålder. Viltet producerar omkring 5,4 miljoner värdefulla jaktdagar för jägarna. Därtill kommer ytterligare ett rejält antal uppfriskande talkodagar med viltvård och viltinventering som sysselsättning. I vårt land produceras världens bästa information om viltbeståndens storlek och variationer som frivilligarbete. Vi har det hållbara nyttjandet av viltresurserna under kontroll och omsorgen om produktiviteten ökar jaktmöjligheterna ännu mer. Viltfaunan i vårt land är mångsidigare än någonsin tidigare. Att viltbestånden varierar är naturligt, men efter magra perioder kommer det alltid en ny topp. Under de senaste decennierna har viltfångsten varit rikligare än någonsin tidigare under historisk tid. Viltet är hälsosam naturmat. Viltkött är efterfrågat. Viltmatskulturen intresserar. Kvalitetsrestaurangernas toppkockar tillreder sina mästarprov av vilt. Tusentals finländare får sin utkomst och ekonomiska välfärd genom att driva företag med anknytning till jakt och vilt. Stadsbor och ungdomar är intresserade av jakt. Det finns efterfrågan på jakt och möjligheter till kontinuerlig tillväxt. Att anstränga sig på jakten, att lära sig nya jaktformer och hundraser, och att fortlöpande utveckla sig som jägare är stimulerande och gör jakten som hobby intressant. Licenserna är i ordning, avgifterna betalda och lagliga jaktmetoder i bruk. Bytet kröner jaktdagen. Nu lyckades jaktkamraten, min tur kommer. Människan blir lik sina tankar och ord. Med andra ord ska vi vara glada och berätta för andra hur bra vi har det. Vi sörjer inte det vi eventuellt saknar. Vårt land är ett stort viltland. Vi har tillåtelse att njuta. Enligt ett gammalt talesätt räknas en dag som Jägaren 3 l 2013 l 3
• Skjutbanorna i kris Hannu Huttu Var ska vi nu träna? 4 l Jägaren 3 l 2013
• Klaus Ekman På skjutbanefronten i vårt land är mycket på gång. Allt fler banor tvingas stänga och i regel beror det på svårigheter med miljötillståndet - senast var det OSH:s bana i Oulunsalo som lades ner. Nätverket av skjutbanor och upprätthållandet av detta nätverk är icke desto mindre ett livsvillkor för jakten i vårt land. För att jakten ska hålla en hög etisk nivå måste också skjutskickligheten hålla en tillräckligt hög nivå, och det går inte att öva skytte någon annanstans än på en skjutbana. S kjutbanornas öde ligger i vågskålen. I våras kom det senaste bakslaget när föreningen Oulun seudun haulikkoampujats (OSH) bana stängdes på beslut av Högsta förvaltningsdomstolen. Det hjälpte inte att alla mätningar av blyhalter som föreningen låtit göra hos utomstående forskningsanstalter visade att det inte fanns något blyproblem. Under normala förhållanden löser inte bly i fast form upp sig i marken, vilket vi i vårt land har känt till i decennier. En forskningsrapport konstaterar följande: Enligt de modellberäkningar som gjorts i Mansikkakuoppa skjutbaneområde är migrationstiden för skadliga ämnen mycket lång och det skulle i genomsnitt ta flera tusen år för ämnena att nå grundvattnet. Vid den undersökning som Geologiska forskningscentralen gjorde år 2011 på skjutbanan i Oulunsalo blev slutresultatet det samma, med andra ord att blyet är hårt bundet i det översta markskiktet. För högsta förvaltningsdomstolen räckte det dock med att det inte fanns någon tillräcklig utredning av grundvattnets strömningsriktning och att ingen forskningsanstalt kunde svära på att blyet inte någon gång och under några förhållanden skulle kunna lösa sig. Och därmed var ödet beseglat för OSH:s bana. Verksamheten lades ner. Miljömyndigheternas njugga inställning till små skjutbanor är obegriplig. Det ligger ju också i deras intresse, liksom självfallet i hela samhällets intresse, att Finland som är känt som en jaktens stormakt sköter sin jakt på ett etiskt så högstående sätt som möjligt. Vilket förutsätter att det finns tillräckligt med skjutbanor och att banorna täcker hela landet. Eller är det meningen att försvåra skyttet så till den milda grad att jakten så småningom måste förbjudas eftersom jägarna inte längre kan skjuta? En sådan slutsats känns inte särskilt långsökt. Var tionde skjuter ? men var? Även samhället har ett ansvar eftersom var tionde finländare är i praktiken jägare, sportskytt eller reservist. Samhället ska se till att det finns tillräckligt med motionsanläggningar och det samma gäller även för skjutbanor. I dagsläget är skjutbanor inte välkomna alls i några planer över markanvändning eftersom de betraktas som onödiga samtidigt som de förhindrar annan användning av marken. Mer om detta på sidan 8 i detta nummer av Jägaren. Det ska också bli intressant att se om vi får ?medborgerliga rättigheter? för skjutbanorna när lagstiftningen om skjutbanor förnyas. Tolkningen av ?mindre skjutbana? kommer att vara avgörande. Kan jaktföreningarnas och jaktvårdsföreningarnas små banor tolkas som Nätverket av små banor måste bevaras I vårt land finns det nästan 380 000 jägare, det vill säga personer som har skrivit jägarexamen, och därtill kommer tiotals tusen sportskyttar och reservister. Trenden går helt klart i riktning mot allt större sportskyttecenter medan miljötillstånden för jaktföreningars och jaktvårdsföreningars banor inte förnyas trots att blyproblemet har blivit klart överskattat i undersökningar. En finländsk jägare, vars övningsskytte ofta begränsar sig till 50 eller 100 skott under sommaren innan jaktsäsongen börjar, åker inte iväg tiotals eller hundratals kilometer för att få in känslan med sin hagelbössa. I stället köper han en handkastare och lerduvor i närmsta järnaffär och sticker iväg med grabbarna till en sandgrop i trakten för att träna. Detta är knappast vad samhället har tänkt sig och inte gynnar det samhället heller. Jägaren 3 l 2013 l 5
• Kevään kovat messutarjoukset! Nerokas kiinnitys Asenna vaikka rinteeseen! Laajenna! Kaikkien tarhojen elementit saatavilla myös yksittäin. KOLME VÄRIÄ KOIRAPAIKANNUKSEN LUKSUSTA! POINTER, ULTRAPOINT ja TRACKER GPS-koiratutkat tilaajille Nopeille pannan tai täyden paketin MESSU-ETU KAUPAN PÄÄLLE! PetSafe 3x3 koiratarha 529,* Nyt kotiintoimitus 0? ARVO 79? Varmista samalla edun saatavuus ja koko Pannan ostajalle Karibu SoftShell-takki ARVO 129? Paketin ostajalle Treklite kalvopuku *Panta+ohjelmisto+puhelin. Puhelin esim. Sonera-sopimuksella alk. 7 eur/kk. Kampanja voimassa 7.7.2013 saakka. Rajoitettu erä. www.koiravaruste.fi tai soita koiranruoka Tunnettua valiolaatua jo vuodesta 1995. Erinomaiset ravintoainekoostumukset ja korkeat lihapitoisuudet. Yhdistelmä parhaita raaka-aineita ja lisäravinteita. Kaiken kokoisille ja rotuisille koirille. Katso huippuedulliset rullakko- ja lavatoimitukset netistä! Lihaa jopa 51% 22,90 alk. / 15kg Minimitilaus 2 säkkiä. 0500 176 596 * Ei koske erikoisalueille tapahtuvia toimituksia. Erikoisalueita löytyy mm. saaristosta ja Lapin läänistä. Voimassa 7.7.2013 saakka. Tarjous koskee tämän ilmoituksen tuotteita. ?mindre skjutbanor? för att lättare kunna säkra deras fortsatta existens? Om de här banorna läggs ner blir det en smäll som jakten i vårt land inte klarar av. Nya lagen äntligen till riksdagen Lagstiftningen för skjutbanor ska äntligen förnyas, men enligt de riktlinjer som arbetsgruppen har dragit upp ska lagen enbart gälla för egentliga skjutbanor. De gamla bestämmelserna härstammar mycket riktigt från tsartiden. Enligt arbetsgruppens förslag ska lagen utgå från det faktum att det finns skjutbanor av olika slag i landet. Stora sportskyttecenter och banor som klassas som skjutbanor ska tillståndsbeläggas och tillstånden beviljas av polisstyrelsen. De mindre skjutbanor som nämns i förslaget ska inte behöva mer än en anmälning för att få fungera. Tolkningen av vad som är en liten skjutbana kommer att bli en ödesfråga för ett stort antal små banor. Avsikten har varit att befintliga banor ska kunna fortsätta med sin verksamhet bara de vidtar de åtgärder som lagen kräver.Den som driver en bana ska göra upp ordningsregler och utse en banansvarig som har i uppgift att svara för säkerheten på skjutbanan och att ordningsreglerna följs. Skjutbanelagen är naturligtvis en emotsedd uppdatering av en väldigt gammal lagstiftning, men utsikterna ser ändå inte lovande ut. Även om verksamheten i övrigt kan fortsätta på de gamla små skjutbanorna så kommer beviljandet av miljötillstånd att bli en knäckfråga. 6 l Jägaren 3 l 2013 sis. rahdin Sinkitty ja jauhemaalattu teräsrunko. Helppo kasata. Elementin leveys n. 150cm ja korkeus n. 180cm. Sisältää kiinnitystarvikkeet, ovielementin ja 7 kpl peruselementtejä. Suosittu ja lihaisa Soita päivän tarjous! US! TARJO Skriv under medborgarinitiativet för bevarandet av skjutbanorna! Jägarna har väckt ett medborgarinitiativ för att få till stånd en ändring i miljöskyddslagen. Jägarna inledde namninsamlingen den 14 januari i år på webbplatsen kansalaisaloite.fi (medborgarinitiativ.fi) som sorterar under Justitieministeriet. Syftet med medborgarinitiativet är att nå en riktig tolkning av gjorda terräng- och grundvattenundersökningar samt att nå en lösning på planläggningskonflikterna om gamla skjutbanor. Länken till initiativet finns på adressen https://www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/58t
• Jakt på småvilt Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i juni. Med tillstånd för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också skaffa tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfåglar. Försäljningen av tillstånd för hönsfågeljakt börjar: Försäljning 3.6. 4.6. 5.6. 6.6. Servicenummer 020 69 2424 Webbutik: www.eraluvat.fi 7.6. Södra, Västra och Östra Finland Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Nord-Österbotten och Kajanaland Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio Enontekiö, Inari, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor) Under sommaren säljes endast tillstånd för början av hönsfågelsäsongen: 10.9.?15.10. Tillstånd för jakt på småvilt kan även skaffas från automatnumren. Tillstånd kan skaffas mobilt från och med 11.6. För ytterligare information: www.eraluvat.fi. Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 10.6. kl. 8. Eräluvat.fi Ett steg till naturen.
• Hannu Huttu Juha Heikkilä, Finlands viltcentral och Lassi Palo, Finlands sportskytteförbund Lagen som reglerar skjutbaneverksamheten Skjutbanelagen ska inom kort behandlas i riksdagen. I den nya lagen ställs det krav på den som driver en skjutbana; för varje bana ska det utses en banansvarig och göras upp ordningsregler, som sätts upp på skjutbanans anslagstavla. I mars hölls ett seminarium i Helsingfors där deltagarna dryftade den strukturella förändringen av skjutbanorna. Beredningen av skjutbanelagen har framskridit till det stadiet att förslaget ska lämnas till riksdagen för behandling under våren.Den förnyade lagen träder i kraft tidigast vid årsskiftet,men sannolikt kommer behandlingen att ta längre tid än så. Den nya skjutbanelagen ersätter i sin helhet den gamla lagen och gäller enbart egentliga skjutbanor. Utgångspunkten är att det finns skjutbanor av olika slag. Skjutbanorna och sportskyttecentren är tillståndsbelagda och det är polisstyrelsen som beviljar tillstånden. För en lagenlig mindre skjutbana räcker det med en anmälning. Till exempel viltstigstävlingar får arrangeras utan skjutbanetillstånd. Gamla skjutbanor får fortsätta med sin verksamhet bara de vidtar de åtgärder som lagen föreskriver. Den som driver banan ska göra upp ordningsregler och utse en banansvarig. Denna har bland annat i uppgift att svara för säkerheten 8 l Jägaren 3 l 2013 på skjutbanan och att ordningsreglerna följs. Namnet på den banansvariga och skjutbanans ordningsregler ska vara synligt uppsatta på skjutbanan. Nya skjutbanor i rätt miljö Jari Panhelainen, direktör på senatfastigheter, förklarade vad som händer med en skjutbana när försvarsmaktens verksamhet på banan upphör. Grundtanken är den, att när Försvarsmaktens verksamhet upphör så upphör även verksamheten för alla de aktörer som har funnits på platsen med Försvarsmaktens tillstånd och ansvar. Till aktörerna hör bland annat övriga myndigheter,det frivilliga landsförsvaret samt skytte- och jaktföreningar. Den fortsatta skytteverksamheten hänger på markägarens och kommunens visioner, planläggningen, miljötillstånden och övriga tillstånd. Inspektören för bildningsväsendet,Ilpo Piri på Nylands NMT-central, redogjorde för hur skjutbanor behandlas som kommunala motionsanläggningar vid beviljandet av statsunderstöd. 2011 drog staten upp riktlinjerna för anläggandet av motionsanläggningar.Till tyngdpunktsområdena hör utvecklandet av motionsmiljöer för barn och ungdomar, ökade hälsofrämjande motionsförhållanden och att utveckla kvaliteten på motionsanläggningarna. Därtill kommer planläggningen och samhällsplaneringen,som har prioriterats allt högre under de senaste åren. Det är inte många som vill ha en skjutbana till granne, men å andra sidan kan man fråga sig vad man har där att göra. Visst går det att bygga skjutbanor bara omgivningen är den rätta, avrundade Piri sitt anförande.
• ERÄKONTTI ESHOP Omasta kontista Uusi verkkokauppa avattu! www.erakontti.fi TI T N O ERÄK 4h 2 P O H i.fi ES tt rakon e . w ww Diana -riistapeltoseokset DIANA-riistapeltoseokset ovat Suomen oloihin kehitettyjä siemenseoksia riistapeltojen perustamiseen. Huolehdi riistan hyvinvoinnista ja paranna metsästysmahdollisuuksiasi. Hirvi-Diana Pakkauskoko 1 kg Annostus 4 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 16 ? /pss Ansökningar om statsunderstöd för motionsanläggningsprojekt skickas till NMT-centralen senast den sista december. Statsbidragets storlek är en prövningsfråga och ligger i allmänhet på 20-25 % av projektets kostnadskalkyl. Understöd under 20 000 ? beviljas inte. Kouvola stad engagerad i skjutbaneprojekt I Kouvolatrakten finns fyra skytteföreningar med sammanlagt 1276 medlemmar. Dessutom finns det på stadens område 69 jaktföreningar med 4293 medlemmar. Sportskytteföreningen Kouvolan Urheiluampujat är med sina cirka 300 medlemmar en av de största idrottsföreningarna på orten. Målet är ett sportcenter på internationell nivå för hagelskytte.Enligt Kouvolaföreningens (KUA) hemsida planeras fyra trapbanor och fyra skeetbanor.För kulgrenarnas del har det föreslagits en 100 meters bana för studsare, två älgbanor och skjutstationer för practicalskytte. Gjorda utredningar har visat att det finns förutsättningar att realisera projektet. KUA ska svara för uppstarten av centrets verksamhet och därefter hålla igång det. Kouvola stad har deltagit i arbetet med att utreda och planera skjutbanan.Kostnadsberäkningen för att bygga den nya banan ?på jungfrulig mark? ligger i detta nu på cirka 700 000 euro. Av seminariets inledningsanföranden och diskussioner framgick tydligt att det på grund av dagens bestämmelser och de stränga tolkningarna av bestämmelserna krävs mycket arbete och pengar för att hålla i gång en skjutbana. Om skjutbanan ska byggas i ett tättbebyggt område blir svårigheterna stora. Det är svårt att hitta en plats som passar för skytte. Planeringen och förberedelserna ska vara grundliga. Rehusokerijuurikas Syrius (pilleröity) 0,5kg Annostus 10-12 pilleriä / m (tukkupakkaus 10 x 0,5 kg). Hinta 35 ? /pss Peura-Kauris-Diana Pakkauskoko 3 kg Annostus 6 kg/ha. (tukkupakkaus 4 x 3 kg). Hinta 34 ? /pss förnyas Rehukaali Grampian Pakkauskoko 1 kg Annostus 4 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 23 ? /pss Rehukaali Keeper, peitattu Pakkauskoko 1 kg Annostus 3 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 49 ? /pss Naattinauris Tyfon Pakkauskoko 1 kg Annostus 2 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 19 ? /pss Monivuotinen riistalaidun-Diana Pakkauskoko 2 kg Annostus 20 kg/ha. (tukkupakkaus 4 x 2 kg). Hinta 26 ? /pss Rehurapsi Hobson Pakkauskoko 1 kg Annostus 5 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 9 ? /pss Fasaani-Peltopyy-Diana Pakkauskoko 3 kg Annostus 10 kg/ha. (tukkupakkaus 4 x 3 kg). Hinta 34 ? /pss Öljyretikka Apoll Pakkauskoko 3 kg Annostus 15 kg/ha. (tukkupakkaus 4 x 3 kg). Hinta 35 ? /pss Auringonkukka Dwarf Pakkauskoko 2 kg Annostus 8 kg/ha. (tukkupakkaus 4 x 2 kg). Hinta 24 ? /pss Turnipsi Green Globe Pakkauskoko 1 kg Annostus 2 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 18 ? /pss Rehunauris Samson Pakkauskoko 1 kg Annostus 2 kg/ha. (tukkupakkaus 10 x 1 kg). Hinta 15 ? /pss Ruokanauris Petrowski Pakkauskoko 0,5 kg Hinta 21 ? /pss rkat o ta yt s t a ittel M! K HUO lliset es tti.fi kuva .erakon www Iso hirvitaulu 2,4 mm voimapahvista Koostuu kolmesta osasta, koko 214x143 cm129?/ 4 taulunpakkaus Keskiosa 10 kpl pakkaus 139? koko: 66,5x143 cm ERÄKONTTI Avoinna arkisin ma-pe 10-17 I ONTTh K Ä R E OP 24 ESH rakontti.fi ww.e w Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti.fi
• Erkki Kauppi Haglens historia Hageltornet som står som ett landmärke i Tammerfors berättar om en tid då de finska blyhaglen var viktiga för jägarna. Numera görs hagel av material som ersätter blyet och som ställer speciella krav på jakten. H agelskyttet har efter hand utvecklats till en jaktmetod sedan medeltidens slätborrade musköter och kanoner. I brist på kulor kunde en musköt laddas med exempelvis grus eller vilket metallskrot som helst. De första skriftliga beläggen för fågelskytte med hagel är från slutet av 1700-talet. Tillverkningen av hagel var på den tiden i hög grad ett hantverk, men det dröjde inte länge förrän man började tillverka hagel genom att droppa smält bly i vatten uppifrån ett högt hageltorn. Med såll i olika grovlekar fick man både finare och grövre hagel, och en exaktare indelning i storlekar blev möjlig. I vårt land var jakten en viktig näring, eller gav åtminstone ett tillskott i matordningen, i synnerhet på höstarna och vintrarna. På jakten användes slätborrade flintlåsmusköter och modifierade jaktversioner av sådana. Hageltornet i Tammerfors byggdes år 1859 och 1895 bildades bolaget Tampereen Haulitehdas, Tammerfors hagelfabriks aktiebolag. Det första hageltornet i Pyynikki Blyhageltillverkningens tidigaste historia är höljd i dunkel,men år 1782 kom engelsmannen 10 l Jägaren 3 l 2013 William Watts på att droppa smält bly genom ett såll ner i brunnen som fanns i källaren på trevåningshuset där han bodde. I fallet blev dropparna runda och stelnade. Alla hageltorn i vårt land fungerade enligt den här principen. Det första tornet, som byggdes i trä, stod på Pyynikkiåsens södra sluttning. Uppifrån åsens krön ledde en körbro till hytten upptill på tornet. På den tiden var hageltillverkningen lönsam och år 1906 byggde hagelfabriken Ilmarinen ett hageltorn i Metelinmäki i Lahtis. Det är möjligt att Tammerfors hagelfabrik tog illa upp, för den beställde från Tyskland ett nytt torn av stål som restes på Pispalaåsens sluttning intill järnvägen. Med den här lösningen måste blyet hissas upp i tornet, men det tunga blyet kunde transporteras på järnväg, vilket var enklare. Fallhöjden var 50 meter och hageltillverkningen uppgick till i genomsnitt 150 000 kilo om året. Lahtisfabriken upphörde redan 1909 medan Tammerforsfabriken lades ner 1972 när den blivit olönsam.Hageltornet har sedan dess varit ett landmärke i Tammerfors och lokalerna kan hyras för möten och andra begivenheter. I Nokia fungerade åren 1982 till 1992 hagelfabriken Nokian Haulitehdas i den gamla pappersfabrikens kalkstenstorn. Verksamheten var rätt småskalig och upphörde när det blev förbjudet att använda hemladdade patroner på tävlingar. Det var väldigt vanligt med hemladdning av hagelpatroner. Färdiga patroner kunde vara svåra att få tag på och de var dyra. En av jägarveteranerna på orten berättade om laddning av rapphönspatroner på 1930-talet. Det fanns inte några egentliga laddningsverktyg utan man grävde loss den gamla tändhatten med syl och knackade en ny på plats. Ovanpå krutet sattes en propp som var utskuren ur en filtstövel och ovanpå haglen en lapp. För invikningen av hylsans öppning användes ett egenhändigt tillverkat verktyg av trä. Kvaliteten på haglen förbättrades efter hand tack vare importen. Efter andra världskriget gjorde Valmet och Tikkakoski enkla hagelbössor och importen från östblocket fick generösa importlicenser. Under hundra års tid var de finska haglen viktiga för jägarna. Inhemsk produktion Inhemska Vihtavuoris laddningar och billiga importpatroner erövrade marknaden. På 1960-talet minskade hemladdandet av hagelpatroner hastigt. Vihtavuori använde hagel från Tammerfors, men övergick senare till billigare importhagel. I Vihtavuori inleddes tillverkningen av hagelpatroner redan 1931, främst för att hålla i gång en arbetskraftsreserv. Till en början varierade produktionen mellan en miljon och två och en halv miljoner patroner för att längre fram, på 70-talet, närma sig tio miljoner. Vihtavuori tillverkade också tändhattar och krut för hagelpatroner. I början av 2000-talet flyttade Vihtavuoris tillverkning av hagelpatroner till fabriken i Nammo i Tyskland. Efter krigen inledde Hj. Jousi Oy i Åbo tillverkningen av hagelhylsor. I Köklax i Helsinge, numera Esbo, fungerade ända till 1971 företaget Kapselo Oy som bland annat tillverkade hagelpatroner både före och efter krigen. Hylsor med enbart tändhatt eller halvladdade såldes i stora mängder.
• Från blyhagel till järnhagel Bly var materialet som från början användes till hagel. Blyet är en metall med lämplig densitet som är så mjukt att det är lätt att forma och sliter knappt alls på pipan. I det här sammanhanget kommer jag att tänka på historierna som rävarna i gemet berättade om hemtillverkning av hagel under kristider. Någonstans ifrån skaffades en blyskiva som med plåtsax klipptes till remsor om några millimeters bredd.Med kniv kapades remsorna i lämpliga längder och på bottnen av en murgryta rullade gubbarna dem runda så gott det gick. Om tillverkningen av hemlagat svartkrut berättade en skytt att hans pappa hade tillverkat krut av något ämne han skaffat när det rådde svår brist på köpekrut. Under torkningen i köksspisens ugn antändes krutet och spisringarna flög kring köket. Eftersom blyet är giftigt kom det i slutet av 1990-talet ut ersättande material i handeln, i synnerhet för sjöfågeljakten. I USA har järnhagel varit i användning vid sjöfågeljakt redan länge,under sträng övervakning av myndigheterna. I Finland förbjöd den nya 1993 års jaktlag användningen av blyhagel vid jakt efter sjöfågel från året 1996. Tillgången på ersättande hagel krånglade och kvaliteten på haglen var emellanåt tvivelaktig. Jägarna frågade sig om de kunde ladda bössan med järnhagel och priset på patronerna kunde vara förskräckligt.Sedan dess har kvaliteten på patronerna blivit klart bättre, men det effektiva skjutavståndet är en smula kortare med lätthagel än med bly och i regel är det bäst att ladda med en storlek grövre hagel. Ersättande material En mekanisk hagelvals på Finlands Jaktmuseum. Blytråden matas in mellan valsarna och haglen trillar ut på andra sidan. Man får hagel av olika storlekar genom att byta valsskivor. Hageltornet i Tammerfors fotograferat någon gång i början av 1900-talet. Blyhaglen till vänster är i regel runda, släta och av samma storlek. Volframlegeringarna kan vara rätt ojämna. Tredje från vänster kubformade Dispersante-hagel, därefter vackra vismuthagel och längst till höger B&P:s dubbelladdning. Problemet med de ersättande haglen är att deras täthet är lägre än blyets och i somliga fall är haglen sköra eller allt för hårda. Tätheten för stålhagel, eller rättare sagt järnhagel, är 7,86 g/cm3 och för zink 7,2, tenn 7,3, vismut 9,6 och molybden 10,0 medan bly har tätheten 11,1 g/cm3. Rent bly har tätheten 11,35 men för att göra haglen hårdare och lättare tillsätts tenn och antimon, vilket minskar på tätheten en aning. Ju lättare material desto snabbare tappar haglen hastighet. I gengäld ryms det fler lättare hagel i en laddning av samma vikt eller så kan hastigheten ökas. Det dröjde inte länge förrän de lätta haglen fick dåligt rykte,till stor del för att skyttarna glömde fysikens lagar och anvisningarna för patronerna. Kort därefter kom det ut hagel av volframlegeringar i handeln. Den Hagel av olika storlekar, från vänster Ø 1,5 mm, 2,0 (Skeet), 2,4 (Trap), 3,3 mm järn, 3,5 mm, 3,75 mm förnicklad, 4,5 mm (BB), 5 mm, 6,2 mm, 9,0 mm. Jägaren 3 l 2013 l 11
• Storleksbeteckningar för hagel Blyhagel Hagel nr Ø mm g / st 000 BUCK 9,14 4,515 00 BUCK 8,38 3,480 0 BUCK 8,13 3,178 1 BUCK 7,62 2,617 2 BUCK 6,86 1,909 3 BUCK 6,35 1,514 4 BUCK 6,1 1,342 BB 4,57 0,564 2 3,76 0,314 4 3,28 0,209 5 3,05 0,168 6 2,77 0,126 7.5 2,39 0,081 8 2,26 0,068 8.5 2,16 0,060 9 2,01 0,048 12 1,3 0,013 Järnhagel Hagel nr F T BBB BB 1 2 3 4 5 6 7 Ø mm 5,59 5,08 4,83 4,57 4,06 3,81 3,56 3,30 3,05 2,79 2,54 g / st 0,713 0,535 0,460 0,390 0,274 0,226 0,184 0,147 0,116 0,089 0,067 Ø in .36 .33 .32 .30 .27 .25 .24 .18 .148 .129 .120 .109 .094 .089 .085 .079 .05 st/oz. 6,2 8 9 11 15 19 21 50 90 135 170 225 350 410 470 585 2300 Ø in 0,22 0,20 0,19 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0,10 st/oz. 40 53 61 72 103 125 154 191 244 317 422 första torde ha varit Kents Tungsten-Matrix, en kombination av volfram och plast.Haglens täthet och hårdhet var i klass med bly. Sedan kom de tyngre legeringarna av volfram, järn och nickel, och priset sköt i höjden igen. Numera har ett företag i Limingo fått till stånd en smula hemladdande också i vårt land. Företaget importerar och marknadsför de kinesiska UnA-haglen som har en täthet på svindlande 18,5 g/cm3. Haglen är hårda och tunga och kräver speciella hagelkoppar. Det är säkrast att inte börja ladda på känn! Skjutavstånden som företaget utlovar ställer alldeles nya krav på både skytten och vapnet. Företagets webbplats ger en god introduktion i ämnet. reringssystem, men lyckligtvis övergick vi på 60-talet till systemet som används i USA. På andra sidan pölen använder jägarna ofta grova Buckshot-hagel på bland annat hjortjakt, och de har sitt eget kodarrangemang. I England, Italien och några andra länder används fortsättningsvis lokala system som avviker en smula från dem som används hos oss. Den som gräver efter hagelfakta på nätet ska vara beredd på att där finns gott om fel. I synnerhet amerikanerna är inga hejare på att förvandla tum till millimeter. Dessutom kan de ersättande haglens beteckningar avvika från de gamla vanliga, så det gäller att vara uppmärksam på vad man stoppar i bösspipan! Den gamla finska numreringen nr Ø mm 5 2,75 6 3,0 7 3,25 8 3,5 9 3,75 10 4,0 11 4,5 14 5,2 Det går också att göra hagel genom att kapa järntråd i stumpar. Produktfakta på patronaskarna stålhagel. Haglen skulle inte bara vara väldigt snabba utan deras form skulle också ha en större effekt på sjöfågel. Men de kubformade haglen var inte någonting fullkomligt nytt, för patronen FN Legia Dispersante hade redan i långa tider varit laddad med sådana. Tanken var att få spridning på haglen vid skott på nära håll. Ingen tvivlar väl på att vilt av olika storlek kräver hagel av en viss storlek. För den som jagar järpe med 9 mm hagel är det nästan omöjligt att få träff. På motsvarande sätt är det djurplågeri att jaga lodjur med skeethagel. Före de digitala mätningarnas tid var det svårt att bestämma storleken på hagel och därför klassificerades de enligt vissa sifferserier. Väldigt många länder höll sig med system som avvek från varandra i varierande grad. Också i vårt land hade vi ett eget num- Hagel efter viltets storlek För några år sedan kom Winchester ut på marknaden med ett sortiment patroner kallade Blind Side, laddade med kubformade Även miniatyrgevär och pistoler kan laddas med hagelpatroner. Beteckningarna som står på hagelpatroner är inte alltid särskilt lättlästa och om patronerna förvaras lösa blir de fort oläsliga. 12 l Jägaren 3 l 2013 En besynnerlighet på amerikanska hagelpatronaskar är termen ?Dram Eqvivalent?. Det är en historisk term som på grund av någon juridisk tabbe har hängt kvar. Termen härstammar från tiderna då man laddade med svartkrut. Dram är en gammal viktenhet; 27,344 grain eller 1,77 gram. Svartkrutet mättes i enheten dram och beteckningen knyter ihop dagens laddningar med dåtidens. Ett exempel: Dram 3 betyder för kaliber 12 hastigheten 1200 fps, vilket åstadkoms med tre dram, det vill säga 5,3 gram svartkrut. ?Over there? uppges hagelmängden i uns på askarna; 1 oz = 28,35 gram. Alltså är 1 1/ 4 uns ungefär 35,4 gram medan 1 1/ 2 oz är 42,5 gram. Icke att förväxla med enheten troy uns som används för ädelmetaller och är 31,1 gram. Det finns en avsevärd variation i beteckningarna på askar och patroner. På patronerna ska kalibern vara angiven. Att få klarhet i haglens storlek och vikt kan däremot vara knepigare, men i regel står uppgifterna på patronasken. Det händer att hagelstorleken står angiven, men nästan osynlig på tejpen som förseglar asken.På en Federalask står hagelnumret överst och under numret en bild på ett hagel i naturlig storlek, och under bilden storleken i tum och längst ner i millimeter. Hur som helst är det bäst att vara uppmärksam och förvara patronerna i sin originalask! Specialpatroner: en signalpatron med plastkross, en polispatron med gummihagel, en övningspatron med en spårljuskapsel bland haglen samt en hagelpatron med gummikula och en med hagelkudde för myndighetsbruk.
• Ordförandens spalt Tauno Partanen styrelseordförande Finlands viltcentral Var finna livsrum för den finländska skogsrenen? Diskussionen om våra rovdjur pågår livligt i olika medier och ser inte ut att mattas av på länge. För inte så länge sedan ingick även en vargafton i televisionsprogrammet. Om vi utgående från det programmet vill förutspå vargkonfliktens framtid så har den kommit för att stanna ? så långt från varandra var de synpunkter som representanterna för de olika påtryckningsgrupperna framförde. Åtminstone krympte inte klyftan mellan stads- och landsbygdsbor ett dyft genom den här diskussionen. Under vinterns lopp har det ändå enligt min åsikt skett framsteg i en fråga som ingen numera bestrider: att det illegala dödandet av rovdjur är ett problem i vårt land. Det bör vi alla tillsammans åtgärda på något sätt. När jag för några år sedan tog ställning till frågan i den här spalten påstods det i en del skriverier på nätet att jag vänt mig mot jägarna. Om vi uppriktigt vill få till stånd en förbättring av situationen bör dock utgångspunkten vara ett erkännande av fakta. Det är ohållbart att en liten del av jägarna anser sig ha rätt att ta lagen i egna händer och svartmåla hela jägarkårens anseende. Det finns redan tecken på att en del markägare i den situation som uppstått ytterst noggrant överväger en eventuell fortsättning på tidigare arrendeavtal. Även om vi vore ense om att den rovdjurspolicy som bedrivits i vårt land har misslyckats bör det vara lika självklart att policyn åtminstone inte kan korrigeras genom illegal jakt. Sitt eget bidrag till rovdjurssoppan medför också den problematiska relationen mellan de stora rovdjuren och skogsrenen i Kajanaland och Suomenselkäområdet. Sannolikt fungerade skyddandet av skogsrenen på ett eller annat sätt som drivfjäder av något slag också vid det illegala vargdödandet i Perho. Som en följd av den nuvarande policyn förefaller t.ex. skogsrenens framtid i Kajanaland att vara ganska bekymmersam. Resultatet av vårvinterns flyginventering visade att stammen nu uppgår till knappa 800 djur. Den sjunkande trenden ser alltså ut att fortsätta. Av kalvarna försvinner de flesta inom några veckor efter födelsen och vajorna börjar vara i en sådan ålder att kalvproduktionen under de närmaste åren minskar allt mer. Även Suomenselkästammens utveckling har stampat på stället i omkring tio år. Vid en analys av frågan i ett bredare geografiskt perspektiv än vårt eget land kan det konstateras att skogsrensstammen hamnat i en situation som det vore skäl att vara mera bekymrad över än för närvarande. Vi kan inte för skogsrenens del invagga oss i tron att vi får hjälp av grannen utan frågan måste skötas helt inom eget bo. Vi får inte heller glömma den betydelse som skogsrenen har för naturturismen i sitt utbredningsområde. I den 2007 utarbetade förvaltningsplanen för skogsrenen föreslogs att en utredning av förutsättningarna för en ny återinplantering utreds. Till skogsrenens särdrag hör att arten utbreder sig mycket långsamt på naturlig väg och därför skulle en mera omfattande utbredning säkerställa bevarandet av arten klart bättre. Vårt land har ett särskilt ansvar för förvaltningen och skyddet av skogsrensstammen eftersom arten inte förekommer på någon annan plats än i vårt land och i Karelska republiken. Det väsentliga problemet vid planeringen av den här nya återinplanteringen är frågan om var den nya skogsrenspopulationen kunde få plats i framtiden. Under våren arrangerade viltkoncernens aktörer tre sammankomster för intressegrupperna. Vid dessa möten diskuterades återinplanteringarnas sociala konsekvenser och förutsättningar. Eftersom det är fråga om ett rätt så omfattande projekt, som väcker åsikter av många slag, fattas besluten om det eventuella genomförandet av projektet i varje fall utgående från en omsorgsfull planering. Det egentliga planeringsarbetet inleds under 2013 av Forststyrelsen. Under de närmast följande åren får vi säkert ännu höra om projektet i många repriser. Utan de lokala invånarnas, markägarnas samt friluftsfolkets godkännande realiseras projektet knappast. Skogsrenen är dock ett såpass värdefullt genuint finskt vilt att vi får hoppas på gynnsamma vindar för projektet! Jägaren 3 l 2013 l 13
• i messutarjoukset k k o h S vain netistä ? retkitukku.fi! OSALLISTU jäTTIARVONTAAN ? VOITA cAN-Am möNkIjä hUIppUVARUSTeILLA OmAkSI! pALkINNON ARVO 8100 ? Osallistu arvontaan osoitteessa www.retkitukku.fi/arvonta Nopean tilaajan edut yli 250 ? ostoksesta! valitse yksi seuraavista lahjatuotteista. Tarjous voimassa 300 nopeimmalle. (ei koske Outlet- ja Garmin-tuotteita) Lahjakoodi: LAhjA1 premium veitsisetti Lahjakoodi: LAhjA2 Olight h15 otsavalo Lahjakoodi: LAhjA3 Leatherman FUSe monitoimityökalu arvo 99,60 ? arvo 49,90 ? arvo 59,00 ? Light Camo HD TM metsästyspuku MESSUTARJOUS 119 ? Kodiak Light Karibu MESSUTARJOUS MESSUTARJOUS metsästyskengät 89 ? ? norm. 129 ? norm. 179 ETUSI 60 ? softshell-takki 49 ? norm. 79 ? Softshell ETUSI 40 ? ETUSI 30 ? TILaUKSET www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE p. 040 828 1000 ark. 9-17 NOUTOPISTE ? MyyMäLä Kauppiaantie 30, Oulunsalo ark. 9-17. TERvETULOa!
• a Erä-lehden 2013 riistakameratestin voittaja ? Pointer Control PIENI KOKO ! ? SUOSITUIN TESTIN MENESTyjä UUTUUS! 99 ? SCOUT GUaRD 550M-8M lähettävä GPRS-kamera 159 ? POINTER CONTROL CX5 riistakamera GaRMIN aSTRO 320 + DC40 koiratutka + Koko Suomen maastokartta Ä 50 KPL ER RÄ 100 KPL E 179 ? POINTER CONTROL CX8 riistakamera ? norm. 249 ETUSI BURREL HD vIDEOLaSIT TA SHOKKIHIN 79 ? 595 ? ? norm. 759 ? norm. 129 70 ? KaMERaN OSTajaLLE aSENNUSPaLvELU 20 ? (norm. 35 ?) Sisältää edullisen liittymän, muistikortin, paristot ja ohjelmoinnin. Mullistava kamerauutuus kaudelle 2013! ava ETäOHjaTT UUTUUS! kuvat edullisesti puhelimeen tai sähköpostiin! 299 ? ainutlaatuinen kuvanlaatu Teräväpiirtovideo 720p HD Markkinoiden monipuolisin KaMERaN OSTajaLLE aSENNUSPaLvELU 20 ? Etäohjaus tekstiviestein (norm. 35 ?) Kysy lisää! Uway MB500 HD lähettävä riistakamera Valikot Erittäin tehokas inframustasalama ja -ledit (60 kpl). Huikea valoteho ja erinomainen kuvanlaatu Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS) tai kännykkään (MMS). Kysy edullista liittymä- ja asennuspalvelua Edullinen vaihtoehto riistan kuvaamiseen ja ympärivuotiseen käyttöön. Myös HD-videokuva Muuta asetuksia helpoilla tekstiviestikomennoilla. Lue tarkemmat ohjeet verkkokaupasta. LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Helppokäyttöinen Kuvaa huipputarkkaa HD-videota pimeässä tai päivänvalossa Hintoihin lisätään toimituskulut 5,90 - 9,90 ? (asusteet ja kengät) Tarjoukset voimassa 30.6.2013 asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää U250B riistakamera TA 149 ? SHOKKIHIN ? norm. 179 ETUSI 30 ? RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Seppo Ronkainen Klaus Ekman Avlivning av stora ro ? när ingenting annat hjälper Under hela våren har vågorna gått höga i debatten om de stora rovdjuren. Antingen har det beviljats för få varglicenser eller så har det beviljats alldeles för rundhänt med licenser, beroende på vem man frågar. Enligt jaktlagen är de stora rovdjuren alltid fredade och det är bara i undantagsfall tillåtet att döda ett sådant. Även då får djuret dödas bara när det inte finns någon annan lösning på problemet. A vlivandet av ett stort rovdjur kan delas in i fem kategorier beroende på hur situationen ser ut. Den första kategorin är alltid akut och handlar om en attack där rovdjuret angriper exempelvis en jakthund, ett produktionsdjur eller en människa. I ett sådant fall har varje involverad part rätt att döda rovdjuret medan angreppet pågår. Det inträffade ska anmälas till polisen som gör en närmare undersökning av fallet. Följande kategori handlar om omedelbar fara för den allmänna säkerheten eller djurskyddsgrunder. 16 l Jägaren 3 l 2013 Rovdjuret uppträder utan rädsla, hotfullt eller har exempelvis blivit överkört. I den här kategorin ska polisen alltid kopplas in och polisen kan med stöd av polislagen beordra att rovdjuret ska avlivas. I praktiken är det oftast storviltsassistansen SRVA, som upprätthålls av jaktvårdsföreningarna, som tar hand om sådana här fall. I de följande fallen är det klart och tydligt Finlands viltcentral som har befogenheterna att agera. Enligt jaktlagen är det möjligt att avliva ett rovdjur med dispens. Enligt bestämmelserna kan tillstånd till avlivning också ges av sociala skäl. Under våren har jord- och skogsbruksministeriet med en förordning beviljat en kvot på fem vargar för eliminering av så kallade gårdsvargar, det vill säga vargar som orsakar rädsla och otrygghet eller kräver beredskapsåtgärder. Bevisningen ska dock vara vattentät för att åtgärden ska kunna riktas mot rätt rovdjursindivid. Förhindrandet av synnerligen kännbar skada är ett av de starkaste skälen till att tillstånd för avlivning av ett rovdjur beviljas. I synnerhet för vargens del är det bara det här skälet som har åberopats för dispens, eftersom vargstammen har gått kraftigt tillbaka under de senaste åren. Den sista kategorin för tillstånd är beståndsvård.För exempelvis lodjuret och björnen hör den till de viktigaste skälen för att bevilja dispens. Beviljandet av beståndsvårdande dispenser förutsätter emellertid att stammen är tillräckligt stark för att kunna skötas med jakt. Tillstånden för lodjur och björn stöder sig till stor del på den här kategorin, det vill säga att en stam kan regleras bara den är tillräckligt stor. För vargen har dispens inte kunnat bevil- Orsak Beskrivning Aktörer Lagstiftning 1. Nödläge/ Nödvärn Akut angrepp Den som råkar ut för angreppet Strafflagen 4 kap 4 § och 5 § 2. Omedelbar fara för säkerhet och hälsa och/eller djurskydd Aggressiv, orädd, farlig (efter angreppet). Skadat och /eller farligt rovdjur. Åtgärder måste vidtas genast Polisen /SRVA JL 41a 1. mom. 3) punkt Polislagen 25 § Djurskyddslagen 14 § 3. Sociala skäl, tvingande skäl för det allmännas bästa (gårdsvargar) Orsakar rädsla och otrygghet. Beredskapsåtgärder Dispens av viltcentralen Jakträttsinnehavaren JL 41a § 1. mom. 3) punkt 4. Skador Orsakar synnerligen kännbar skada Dispens av viltcentralen Jakträttsinnehavaren JL 41a§ 1. mom. 2) 5. Beståndsvård Beståndsreglering om stammen är tillräckligt stor Dispens av viltcentralen Jakträttsinnehavaren JL 41a§ 3. mom.
• vdjur jas på många år med stöd av den femte kategorin, och det nyttjar ingenting till att tvista om vargarnas antal eftersom vargstammen är för liten. Utan befogenheter av jord- och skogsbruksministeriet kan Finlands viltcentral inte heller bevilja dispenser. Rovdjurspolitiken utvärderas I ovannämnda fall är det tillåtet att döda ett rovdjur om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Vår rovdjurspolitik har emellertid dragit på sig häftig kritik från bägge lägren och även regeringsprogrammet tar ställning till saken.Jordoch skogsbruksministeriet har gett Ruraliainstitutet vid Helsingfors universitet i uppdrag att göra en opartisk, utomstående utvärdering av landets rovdjurspolitik. Resultatet ska läggas till grund för bland annat uppdateringen av förvaltningsplanen för vargen, som ska påbörjas senare i år. Finland har också inlett ett samarbete med Sverige som i synnerhet ska handla om vargfrågor med adress till EU-kommissionen. Det kommer säkert inte att dröja länge innan vi ser resultaten av de här åtgärderna. Marja Lammi Kunskap och prövning vid dispensbesluten Finlands viltcentral beviljar på ansökan dispenser för fällning av stora rovdjur i enlighet med de förordningar som ministeriet har utfärdat för största tillåtna avskjutning. Akuta situationer kräver inte jakträtt på platsen och då är det polisens omdöme som gäller. P å viltcentralen går tillståndprocessen långsammare eftersom det behövs utlåtanden vid handläggningen av ansökningar. Dessutom ska den som ansöker om dispens ha jakträtt i licensområdet. - Den vetenskapliga informationen för viltcentralens tillståndsbeslut inhämtas huvudsakligen från VFFI. Dessutom begär vi med stöd av förordningen om dispens in utredningar av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och polisen.Självfallet ger också personen som ansöker själv uppgifter om ärendet, förklarar viltcentralens chef för offentliga förvaltningsuppgifter, Sauli Härkönen. - Vi lider ingen brist på information att lägga till grund för besluten. Men slutresultatet sammanfaller inte alltid med förväntningarna hos den som ansöker. Dispenserna som beviljas bygger oftast på en skada som bevisligen har inträffat. Inom renskötselområdet har skadorna som orsakas av stora rovdjur ökat, men det finns skillnader mellan arterna. I de övriga delarna av landet är de ekonomiska skadorna allmänt taget färre. Utanför renskötselområdet är det i synnerhet skadorna på hundar som gör folk upprörda. Jakten i vårt land bygger i hög grad på hundar, men de är svåra att skydda, säger Härkönen. Skälet för dispens kan också vara den allmänna säkerheten eller något annat tvingande skäl för det allmännas bästa. Här tar vi hänsyn till hur mycket observationer som har bokförts i trakten eller rapporterats om vargpåhälsningar vid bebyggelse. Vid ansökningar om dispens är det i regel fråga om ?vargar på gårdsplanen?, vilket betyder att folk blir rädda och oroade, förklarar Härkönen. När besluten fattas måste det göras skillnad mellan egentliga och återkommande visiter på gårdsplanen, som ger upphov till rädsla och eventuellt också fara, och vargens normala strövande vid bebyggelse inom reviret. Sauli Härkönen Jägaren 3 l 2013 l 17
• Marja Lammi Seppo Ronkainen Vargen vaktar sitt revir Det är vargen själv som reglerar antalet vargar i ett specifikt område eftersom den inte tolererar konkurrenter på sitt revir. V argen förökar sig effektivt och har vandrandet i blodet, vilket gör det svårt att beräkna antalet vargar. Arten är ett flockdjur vars liv bygger på ett eget revir.Liksom hunden försvarar vargen sitt revir och ser till att inga artfränder slår sig ner där. På ett etablerat revir kan antalet vargar därför inte växa obehärskat. Även ensamlevande vargar håller sig med ett revir som de markerar med urin på samma sätt som hundar.På en ensam vargs revir finns det dock alltid plats för en varg till av det mot18 l Jägaren 3 l 2013 satta könet. När två vargar har bildat ett par markerar de sitt revir tillsammans för att grannarna ska veta att området är upptaget. Forskare Ilpo Kojola på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet berättar att vargrevir varierar väldigt mycket i storlek, från 600 till 2000 kvadratkilometer.Våra kunskaper om vargars revir och vandringar bygger på GPS-positionering. Ut i världen som väldigt ung I vargens familjeflock kan det finnas individer i tre generationer. Alfaparet är stabilt. I vårt land har forskarna observerat par som har hållit ihop oavbrutet i sju-åtta år. Vargen blir ungefär femton år gammal, men vi känner till individer som har blivit hela tjugo år. Arten är fertil till drygt tio års ålder. Vargen förökar sig effektivt varje år.I de första kullarna brukar det finnas tre till fyra ungar Ett revir kan bara föda ett visst antal vargar. I början och mitten av vintern lämnar en stor del av de vargar som är yngre än ett år sin flock och börjar leta efter ett eget revir.
• r åringar vandrar däremot effektivt och hittar i regel sitt revir på närmare håll. De äldre vargarna undviker större vägar, men förstår att utnyttja skogsbilvägar. Unga vargar kan däremot vandra flera tusen kilometer i krokar och krumbukter, och strövar som det faller sig och begriper inte heller att akta sig för bebodda hus. Gemensamt för både vandrande och revirlevande vargar är att de strövar på nätterna och vilar på dagarna.Vargen tar gärna sin lega i litet högre terräng där den kan känna dofterna av vad som pågår runt omkring medan den sover sin lätta hundsömn. Vargen håller sig instinktivt undan lukten av människa. Strövandet är dock inte förbehållet varghanarna utan även honorna vandrar. Forskarna har också sett ett par som vandrar tillsammans,sedan en varg med sändarhalsband hade fått en kamrat på färden. Flocken rör sig utspridd Tack vare sin stora produktion av ungar och de långa vandringarna kan vargarna sprida sig hastigt till nya trakter. Flockmedlemmarna håller inte heller tätt ihop utan rör sig utspridda. Eftersom de kan befinna sig ifrån varandra i flera dagar är det lätt hänt att samma spår blir räknat flera gånger vid en inventering, vilket gör det svårt att beräkna antalet vargar i ett visst område. - Det är avgörande att vi kan sätta sändarhalsband på vargar och följa med dem, och effektivt räkna spår i snön under vinterns lopp. Dessutom vore det bra att få klarhet i den genetiska aspekten, det vill säga från vilka föräldrar som vargarna härstammar. Eftersom det i genomsnitt finns fyra ungar i en kull kan vi matematiskt räkna ut det sannolika antalet vargar. - I Sverige följer man varje år upp antalet kullar genom att samla in avföringsprover från ett visst område. Med genetisk analys går det Unga vargar kan däremot vandra flera tusen kilometer i krokar och krumbukter, och strövar som det faller sig och begriper inte heller att akta sig för bebodda hus. sedan att avgöra om det har fötts nya valpar.Eftersom de svenska vargarna härstammar från tre individer så har svenskarna en komplett genkarta som gör det här möjligt. Hos oss finns ingen sådan kunskap och dessutom vandrar det in vargar från Ryssland. Alltså har vi fått vi nöja oss med att beräkna antalet individer utifrån spåren i snön, vilket alltid leder till uppfattningar som avviker från varandra, förklarar Kojola. Eftersom vargen håller sig med ett stort revir kan den vid bebyggelse inte undvika att bli observerad. Kan man då lära vargen, som ju är intelligent,att hålla sig borta från bebodda hus? - Vargen är en besvärlig elev eftersom den inte försöker ställa sig in hos människan som hunden. Människan är hundens flock medan vargen har sin egen flock. Vargen borde utsättas för en skräckupplevelse och känsla av fara. Belysning och starka ljud kan hjälpa för en tid, men vargen vänjer sig fort vid störningar. - I Tyskland har jag sett vargspår mitt i ett kolfält.Vargarna brydde sig inte det minsta om kolvagnarna som skramlade förbi,berättar forskaren Kojola. och i de senare fyra till sex ungar. Den största kull som iakttagits räknade på senhösten tio ungar. Ett område fylls med andra ord fort. Oftast är det fem till sex vargar i en ny flock eftersom paret följs av tre till fyra ungar. Ett revir kan bara föda ett visst antal vargar. I början och mitten av vintern lämnar en stor del av de vargar som är yngre än ett år sin flock och börjar leta efter ett eget revir. Samtidigt letar de också efter en partner. Även om vargen kan bilda ett nytt par vid vilken årstid som helst sker de flesta parbildningar under tiden då strövandet är intensivt. Också vargar blir klokare med åren. Forskarna har noterat att vargar som är väldigt unga när de ger sig iväg får vandra längre innan de hittar ett eget revir.De som ger sig iväg först som två- Marja Lammi Blir klokare med åren Forskare Ilpo Kojola, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jägaren 3 l 2013 l 19
• Text och bilder: Aku Ahlholm l Grafik: Jaakko Muilu Olika rovdjur samma problem Forskare som jobbar med rovdjurskonflikter på olika håll i världen samlades i Colorado. Det stod snart klart att attityderna och konflikterna liknar varandra oavsett land eller rovdjur. När en tigerforskare räknade upp hur många människor som blir dödade av tigrar började läget i Finland kännas okomplicerat. 20 l Jägaren 3 l 2013
• F olk sätter ett större värde på sitt eget liv än på djurskyddet, sade den kenyanska lejonforskaren Leela Hazzah och menade blodigt allvar. Hazzah är en ung kvinna som forskar i rovdjur där masaierna bor. Hon berättade att attityderna i det sydliga området Olgululu svängde och blev negativa när 16 människor blev dräpta av lejon 2012. Det låter logiskt. Det samma verkar gälla i Nepal. Forskaren Neil Carter konstaterade att tigerattackerna mot människor försvårar skyddandet. Men trots att människor dör så accepterar en majoritet (70 procent) att det finns tigrar nära hemmet. De som har anhöriga som har blivit attackerade är emot tigrar, säger Carter. Då undrar man om våra inhemska konflikter med de stora rovdjuren ändå är så allvarliga som det ibland verkar. Vi befinner oss i Colorado i USA, vid de berömda Klippiga Bergens fot,där ett par hundra forskare från olika hörn av världen har samlats. Forskarna har fördjupat sig speciellt i förhållandet mellan människan och naturen. Det här slaget av vetenskaplig forskning kallas med en samlande beteckning Human Dimensions och forskning i rovdjurskonflikter utgör det dagliga brödet för de flesta på plats. ?Inte på vår bakgård!? Det dröjde inte länge förrän forskningsresultaten börjar låta välbekanta.Det är bara länderna och rovdjuren som varierar. I synnerhet resultaten av attitydundersökningarna stämmer med varandra. Enligt den amerikanska forskaren Stephaney Cox accepteras puman i USA så länge den inte dyker upp på folks egna bakgårdar. Alejandra Olivera Mendez säger exakt det samma om mexikanerna och jaguaren. Tankegångarna går igen i Sydamerika, Afrika, Asien och Europa. Oavsett om rovdjuret är en fara för människan eller husdjuren så får det finnas - ?men inte på vår bakgård!? Även rädslan är en egenskap som människorna har gemensamt. Invånarna på den amerikanska kontinenten, för att ta ett exempel, ställer sig till kattrovdjuren på samma sätt som nordborna till sina stora rovdjur. 31 procent av mexikanerna är rädda för jaguaren. Enligt en gallup som gjordes år 2009 av webbplatsen suurpedot.fi är 34 procent av finländarna rädda för björnen och 32 procent för vargen. Rädsla och hat Maria Johansson Matthew Bowes vargforskare Kanada Stephaney Cox pumaforskare Alaska Kim Jochum tigerforskare Ryssland/Sibirien Alejandra Olivera Mendez jaguarforskare Mexiko Evi Paemelaere, jaguarforskare Guyana forskar i rädsla för stora rovdjur Sverige Jasna Mulej Tlhaolang vargforskare Slovenien Kubo Takahiro svartbjörnsforskare Japan Leela Hazzah lejonforskare Kenya Det är förstås skillnad på rädsla och rädsla. Den svenska forskaren Maria Johansson uppger att hon har undersökt människors rovdjursrädsla, inte bara med enkäter utan också med laboratorieförsök. Enligt henne är 44 procent av svenskarna rädda för björn om de råkar på en i naturen. Ett möte med en varg skulle kännas skrämmande för 25 procent av svenskarna. Siffrorna avviker inte särskilt mycket från rovdjursrädslan i andra länder. - Myndigheterna måste ta människors rädsla på allvar, påpekade Johansson. Forskarna tycker ändå inte att det är negativt att en del människor är rädda. Enligt forskaren Maarten Jacobs på universitetet i Wageningen skyddar rädslan människan. - När en människa råkar på en grizzlybjörn finns det alltså fog för hennes reaktion att stelna till, upplyste Jacobs. Rovdjurshatet och rovdjursmotståndet tycks ha ett gemensamt ursprung: ett rovdjur har hotat människan eller hennes egendom. Bland mexikanska husdjur är den vanligaste dödsorsaken ? slaktaren frånräknad ? sjukdom. Rovdjuren kommer på femte plats bland dödsorsakerna: 13 procent av dödsfallen bland husdjuren orsakas av rovdjur. Ungefär tre procent av djuren i Mexiko dör i klorna på en jaguar. Rovdjuret är på sina håll väldigt hatat eftersom det också har hundar på menyn. Av samma orsak rör vargen upp känslorna på den här sidan av pölen, i Finland. På seminariet i Colorado var också tjuvjakten ett hett ämne. Över allt där det finns stora rovdjur verkar det också förekomma illegalt dödande. Hos masaierna i Kenya har tjuvjakten minskats med vakter; masaier som deltar i övervakningen. Enligt forskaren Leela Hazzah dödades det förr ungefär 20 lejon per år i området, men sedan masaierna blev engagerade i jaktövervakningen har färre än fem lejon blivit dödade per år. Jägaren 3 l 2013 l 21
• Vargen väcker det största intresset På Coloradokonferensen syntes det tydligt på publiken vilket rovdjur som intresserade mest. När det hade pratats om kattrovdjur och björnar som dödar människor började i ett annat auditorium en serie på sex föreläsningar om vargkonflikter och publiken fördubblades. Också här är vargen den stora stjärnan. Amerikanerna inledde serien av föreläsningar.Här verkar den samhälleliga forskningen i stora rovdjur i hög grad koncentrera sig på vad människan står ut med ? toleransen - och hur den kan höjas. Forskaren Jeremy Bruskotter på universitetet i Ohio har forskat i möjligheterna att höja människans vargtolerans. Han visade en rubrik i en lokaltidning som med feta bokstäver ropade ut en krigsförklaring mot vargen, och konstaterade att uppgiften inte är lätt. - I allmänhet har folk inte en negativ attityd till djuret utan till människor och myndigheter, Upplysning. Parkvakten Drew Strickert i nationalparken Estates park visar för barn hur pälsen och sade Christine Browne-Nonez på universitetet skallen på rovdjur ser ut. i Wisconsin. Publiken nickade och höll med: samma här, samma här. har man försökt ta fram direkta metoder för att förebygga konflikter med rovdjur,och överallt har noggrann Vid konflikter med stora rovdjur talas det mycket sophämtning i tätorter visat sig vara en bra metod. riktigt om sociala konflikter, det vill säga om bråk melStacy Lischka berättade hur man i Colorado driver lan människor, inte om motsättningar mellan människa synliga kampanjer för att få folk att begripa att påsar och djur. med sopor drar till sig svartbjörnar. Vilket inte är lätt Å andra sidan kan folk i både USA och Finland vara eftersom en svartbjörn inte tackar nej till att slicka av ett direkt hatiska mot rovdjur och inte bara mot exempelvis grillgaller,och sådana finns det gott om på amerikanska dem som försvarar rovdjur eller fattar beslut som berör bakgårdar. rovdjur. Enligt Browne-Nonez är många rädda för sina Pengar är en universalmetod att förebygga rovhundars skull och vågar inte ta med sig barnen ut i natudjurskonflikter med: man betalar folk för skador som ren. I sådana fall riktar sig hatet direkt mot vargen. Skadorna på hundar rör upp känslorna också i Karovdjuren har orsakat eller för att de har djur i ett rovnada: forskare Matthew Bowes uppgav att det probledjursområde. matiska är hundar som springer fritt och uppfattas som Enligt Alistair Bath pågår det i exempelvis mellersta lättfångna munsbitar av vargen. Italien just nu en diskussion om djurägare borde få betalt bara för att de bor i björnmarker.Italienarnas åsikter Pengar löser konflikter om utfodring verkar avvika från finländarnas. Skylten påminner ameri- Problemet är björnar som knycker höns i byarna. Det arbete som forskarna gör handlar ändå inte bara om kanerna om att överfulla människors attityder och rädslor. På olika håll i världen sopkärl lockar till sig björnar. Folk tycker att nationalparken borde mata björnarna så de låter bli hönsen, säger Bath. I Finland upplever folk ofta utfodringen av björnar som ett hot. Skrämma kojoter med skrik Mikko Rautiainen Allting är ändå inte likadant överallt. När forskarna som forskar i avskräckning av kojoter presenterar sitt avskräckningsprogram undrar folk ändå om det är någonting som fattas. I utkanterna av Denver rekommenderas folk att skrämma iväg kojoter som visar sig på gårdsplaner genom att skrika, vifta med armarna, skramla med kastruller, skjuta med lösa skott och kasta saker. Av någon orsak har det treåriga kojotprogrammet inte minskat på kojotbesöken vid hus. Kan orsaken vara att den definitiva avskräckningsmetoden ändå saknas i sortimentet? Forskaren Ray Darv påpekade att de amerikanska markägarna anser att det bästa avskräckningsmedlet mot rovdjur är skjutvapen. 22 l Jägaren 3 l 2013
• © Mikael Wikström www.asejaera.fi ÅBO Tel. (02) 239 0930 KIMITO Tel. (02) 423 804 Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen. Träpilar ECC 45# 10 st Merkel Helix 75 ? 2999 ? Hatsan 125 5,5 mm Vapenskåp SP 88 43 ? 249 ? SP 75 680 ? 550 ? SP 88 Helikon skjortor PRIS FR. Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. www.midway.fi ? 09 5122 933 Telefonservice vardagar 12-17 Hogue syntetstock Mauser 98 PRODUKTNR. 480661 180? Choate magasinrör förlängning Mossberg 835 PRODUKTNR. 612724 90? Williams sikter för hagelvapen PRODUKTNR. 671251 60? Cutting Edge ESP Raptor 458 300gr Solid/HP/Tipped kulor 18st PRODUKTNR. 315423 75? Kick?s High Flyer choketube Benelli Crio 12 kal PRODUKTNR. 739658 100? Leatherwood Scout 2-7x32 30 cm ögonavstånd PRODUKTNR. 761874 240?
• Ilpo Kojola och Samuli Heikkinen, VFFI De östfinska björnhanarna övervintrar i Ryssland Ilpo Kojola Renskötaren Hannu Magga mäter upp spåret efter en björnhane som har kommit från Ryssland. Majoriteten av björnhanarna områdena i genomsnitt är mindre än i områden den små som frimärken i jämförelse med hamed en gles stam. narnas områden.Det är bara honorna som lever i östra Finland tillbringar Även i Mellersta Finland har vi observerat att tätt intill gränsen som tillbringar sin vinter på vintern på den ryska sidan. en björnhane kan röra sig över ett så här excep- den ryska sidan. Ofta passerar de riksgränsen tionellt stort område under loppet av ett år, vilredan på sensommaren, vilket ket innebär att årstidsvandringarna i öst-västlig Återvänder till Lappland redan betyder att en betydande del riktning inte är den enda orsaken till de finska tidigt på våren De björnar som har övervintrat i Ryssland återav hanarna befinner sig utom björnhanarnas ovanligt stora hemområden. vänder ofta redan mars, senast i början av april räckhåll när jaktsäsongen i Vad beror vandringarna på? till östra Lappland, bland annat till Urho Kekkovårt land börjar. . De björnhanar som vandrar över riksgränsen nens nationalpark. Även i år påträffades björn- 24 l Jägaren 3 l 2013 lever längre än de som stannar på den finska sidan. Vilket i och för sig inte kommer som en överraskning eftersom det knappt alls förekommer någon björnjakt i gränstrakterna på den ryska sidan. Som helhet betraktat är det bara 4-5 % av björnstammen i Ryska Karelen som fälls årligen. Men vad är då den yttersta orsaken till vandringarna över riksgränsen? På stående fot kan man tänka sig att björnarna helt enkelt är intelligenta och läraktiga, och därför smiter över östgränsen innan jaktsäsongen börjar. De här faktorerna spelar säkert en roll, men det kan delvis också bero på att jakten är selektiv: de björnar som har för vana att vandra till den ryska sidan blir mera sällan fällda. Med tiden får sommarstammen en allt större andel hanar som har för vana att befinna sig på den ryska sidan redan när jaktsäsongen börjar. I östra Finland är björnhonornas hemområ- spår redan i början av april trots att våren var sen, berättar renskötaren Hannu Magga som i flera decennier har bokfört björnarnas an50 91 Andelen honor (%) P å den ryska sidan jagas det knappt alls, och individerna som korsar riksgränsen lever längre än de hanar som lufsar omkring på den finska sidan.Det här kan med tiden förstärka skillnaderna mellan vinterstammen och sommarstammen i östra Finland. Några björnhanar har vandrat ända från Norra Savolax för att övervintra i de ryskkarelska skogarna. Sträckan från sommarens strövområden till riksgränsen kan vara hela 100 km lång.Förflyttningen från trakter så långt inne i landet till den ryska sidan gör björnhanarnas årliga hemområden mycket större. De största hemområdena har haft en areal på över 6000 km2. Hemområden av den här storleken är exceptionellt stora för vuxna hanbjörnar i barrskogsbältet. Vi ska komma ihåg att vårt material representerar ett område med en relativt tät björnstam där hem- 40 76 32 59 38 30 43 20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Andelen honor i avskjutningen för Norra Karelen. Siffrorna ovanpå stolparna anger antalet fällda björnar.
• De östfinska björnarnas GPS-positioner (till vänster) och hemområden (till höger; hanarna med grönt, honorna med ljusrött). Björnarna som fälls i Ryssland väger mer Även om det redan länge har funnits en stark och etablerad björnstam i exempelvis Norra Karelen så är det mest unga björnar som blir 50 fällda. Vi har inga uppgifter om åldern på de björnar som fälls i ryska Karelen att jämföra med, men björnarna som fälls där väger i genomsnitt klart mer än de som fälls i Norra Karelen.Viktuppgifterna tyder på att andelen vuxna björnar i den ryskkarelska avskjutningen är större än på vår sida av riksgränsen. En förklaring som känns sannolik är den, att andelen vuxna hanar i björnstammen minskar i östra Finland innan björnjakten börjar. Den här förklaringen stöds också av att andelen honor i den nordkarelska avskjutningen är proportionell mot jakttrycket.Andelen honor i den nordkarelska avskjutningen ligger nor50 Honor Hanar 40 30 30 20 20 10 10 0 Individer 40 0 malt på 30-40 %,men 2011,då avskjutningen var rekordstor (91 björnar),var också andelen fällda honor exceptionellt stor. Tack! Vårt varmaste tack till alla dem som märkt björnar med halsband och som hjälpt till. Arbetet har gett oss ny, viktig kunskap som hjälper oss att förvalta björnstammen. 9000 22 björnhanar 8000 Det årliga hemområdets areal (km2) komsttider. Det är de vuxna hanarna som är tidigast i gång. Att björnarna bryter upp så tidigt från sina iden på ryska sidan är ett beteende som vi inte kan förklara.Fenomenet är i vilket fall som helst mycket intressant, eftersom man förväntar sig att björnarna i Lappland skulle stanna längre i idet än artfränderna i söder. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hemområdets ryska del (%) 0 5 10 15 20 0 5 10 15 20 Ålder (år) Ålder (år) Åldersfördelningen hos de björnar som har fällts i Norra Karelen. Om merdelen av en björnhanes årliga hemområde ligger i Ryssland är hemområdet mindre än genomsnittet. Bilden visar >4-åriga björnhanar som fått halsband i Finland och övervintrar i Ryssland. Jägaren 3 l 2013 l 25
• JahtiJakt Forest mycket populärt vildmarksställ Det populära JahtiJakt Forest är ett plagg i högsta kvalitet för mångsidig användning t.ex. för fiske, vandring, bärplockning och jakt. Det tåliga TeflonWax-behandlade materialet är vatten- och smutsavvisande. Modeller för herrar, damer och barn. Forest: Grön, Camo, Vasscamo Forest Lady: Grön Forest Jr: Camo er Nu alla färg eNdast 79 90 t! Beställ direk Finlands populäraste jaktkängor En ännu bättre fjärrstyrd GSM-åtelkamera! terräng, AIR-TEX2-mem- JahtiJakt Premium-kängor för jakt och branet garanterar en utmärkt vattentäthet. Den avancerade sulkonstruktion gör den skön att gå i. Black-modellen lämpar sig också väl för yrkesbruk. Den nya fjärrstyrda Uovision UM565 SMS med ännu bättre bildkvalitet. Du kan ?begära? en bild från kameran för att kontrollera läget på platsen eller ändra kamerans inställningar från annan plats. Kameran har åtelkamerafunktioner av hög kvalitet (8 MP). Med bilderna får du information om temperatur och batteriets laddning. Garanti 1 år. 129 90 S M S Spela in video med solglasögonen Spela in fisketurerna och andra äventyr utan en störande kamera. North Ice videokameraglasögon har en inbyggd videokamera som spelar in video med DVD-kvalitet. Videoinspelningen lagras i glasögonens interna minne och förs över via USB-kabel till vilken dator som helst. Videoinspelningarna kan visas med vanliga videoprogram. Paketet innehåller glasögon (polariserade, gula och klara linser), USB-kabel och förvaringsfodral. Garanti 1 år. PÅ Nätet www.eratukku.fi Nu eNdast 339 00 Nu eNdast 99 90 (12990) Uov isio n 08.1 6. 201 2 08:0 5:30 0 08° c 0 4 6° F Alla priser gäller 17.5. - 2.6.2013 PÅ telefoN t. 020 747 7000* 29 (mån-fre 9-17) *Samtalspriser inkl. moms 24 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Utrustning för behagliga fisketurer JahtiJakt Hossa fiskeställ är ett elegant och funktionellt plagg för allt slags fiske. Ställets material är noga utvalda och testade. JAHTIJAKT HOSSA Lätt 2,5-lagerskonstruktion som tar lite plats stuvad En funktionell skärning ger god rörlighet SKYDDAR MOT VÄDER OCH VIND Stället har ett helt vindoch vattentätt AIR-TEXmembran som ventilerar väl. Membranet är laminerat direkt mot yttertyget vilket gör stället lätt och hållbart. Även vind- och vattentät huva samt neoprenmuddar. Dragkedjeförsedd, nätskyddad ventilation under armarna Gott om fickor (10 st). Stora överfickor för t.ex. betesaskar. Spöhållare för byte av bete Resår i jackans nederkant och separat åtdragningsmöjlighet JahtiJakt fiskeväst av vattenavvisande material. 13 fickor, bl.a. ryggficka, fickor för betesaskar och möjlighet att hänga håven. 29 90 Specialväst för flugfiskaren. Rikligt med fickor, fästpunkter fram och i nackpartiet, spöhållare för betesbyte. EVA-foam för torkning av flugor. 69 90 Ärmslut och benslut med kardborråtdragning, hällor i midjan Nu eNdast 149 90 Flerlagerskonstruktionen i Highland-gummistövlarnas sula gör den skön att gå i. Köldtålighet 20 °C testad i köldbelastningsprov. 49 90 Ett toppenset för flugfiskaren Angler Knockout är ett flugfiskeset avsett för såväl nybörjaren som den mera erfarna flugfiskaren och som består av mycket högklassiga komponenter. Setets förmånliga pris ger ett lockande pris/kvalitets-förhållande. 179 00 kom och prova ? den här talas det om bland proffsen! ? Angler-rulle med storspole, fräst av flygplansaluminium Lake Cast set med öppen rulle för stug- och hobbyfiske. Praktisk och noggrann digitalvåg väger även 25-kilos fångster exakt. 1990 1200 (1790) ? Anglers tvåfärgade flytande WF-flugfiskelina i klass 5 ? Korkhandtag i Super A-klass ? Spöet på 9 fot har en progressiv funktion ? 4-delat spö i klass 5/6 med kraftigt IM10 kolfibermaterial ? Hårdförkromade Snake-ringar och rullfäste från Pacific Bay ? Transportfodral i hög kvalitet Welmu-, Vuolle-, Wippex-, Kiuru-, Mahti- och Jenka -beten. i butikerna runtom i Finland Åmnne | JYVÄSKYLÄ | KaJana | KUOPIO | VILLmanStrand | ULeÅbOrg | bJörnebOrg | rOVanIemI | SeInÄJOKI | tammerfOrS | Vanda | YLIVIeSKa Från 2 50 (Från. 490)
• Marja Lammi Jaktmuseet är jaktkulturens informationscentral På jaktmuseet får du veta vem som införde den röda mössan på älgjakten och varför det är bra att Finland inte tog emot visenterna som Polen erbjöd i gåva. R edan för hundra år sedan väcktes bland jägarna tanken att det behövdes en plats där vi kan spara jaktkunskaperna och jakttraditionerna i vårt land.Insamlingen av föremål och uppstoppade djur kom i gång redan före krigen,men den egentliga museiverksamheten inleddes året 1972 när Finlands Jaktmuseum öppnades i Borgå. För att utveckla museiverksamheten grundades år 1980 Suomen metsästysmuseoyhdistys ry.- Jaktmuseiföreningen i Finland rf. Som ett resultat av föreningens verksamhet har jord- och skogsbruksministeriet sedan 1988 varit museets huvudfinansiär. Ministeriet avsatte en del av jaktvårdsavgiftsmedlen som jägarna betalat in till jaktmuseets verksamhet. Även Undervisnings- och kulturministeriet är en viktig finansiär för att museet ska kunna drivas professionellt. Finlands jaktmuseum, som 1990 flyttade till Riihimäki,kan alltså med skäl kallas jägarnas eget museum. Med jaktkort är inträdet fritt. Jaktmuseet fungerar också som en opartisk informationsförmedlare mellan jägarna och dem som inte jagar. Bibliotekarie Taru Liukkonen, museichef Anne Uotila-Laine, intendent Jukka Peltonen och amanuens Pekka Allonen. Föremålen kommer som donationer På museet går timmarna fort,för där finns en hel del intressant att titta och lyssna på. De uppstoppade inhemska jaktbara djuren intresserar besökare i alla åldrar.Det gör också den spännande utländska trofésamlingen donerad av Jaakko Ojanperä som jagat i 62 länder. I Jaakko Ojanperäs sal kan besökaren jämföra och se hur stort ett lejon eller en antilop är i förhållande till en själv.Ur Ojanperäs samling ska i höst sammanställas en ny utställning där troféutställningen byggs ut med berättelser, fotografier och smalfilm. Jaktmuseets föremål är donationer av jägare och dödsbon. De äldsta föremålen, som exempelvis ett kruthorn, är från 1600-talet. I biblioteket är den äldsta Jaktmuseet är en opartisk informationsförmedlare mellan jägarna och dem som inte jagar. 28 l Jägaren 3 l 2013 trycksaken från 1500-talet, ett ark på latin om bävern. I samlingarna ingår också 106 000 fotografier. I fjol mottog museet 255 föremål och året innan hela 440 föremål. Varje föremål registreras och katalogiseras i databasen Kantapuu som är gemensam för sju olika museer och tillgänglig på internet. I detta nu är cirka 20 000 föremål katalogiserade. - Vi jobbar med att ta bilder av alla föremål och lagra dem i ett digitalt arkiv eftersom vi vill satsa på tillgänglighet och kundbetjäning, förklarar museichef Anne Uotila-Laine. Vardagsföremålen viktiga Museet berättar om den finska jaktens historia från stenålder till nutid. Utställningen visar jaktfärdigheter och utrustning, viltvård, jaktkonst och jaktvapen som använts i vårt land. Samlingarna visar hur jakten och jaktkulturen har förändrats under decenniernas och seklernas gång. Vi ser hur utrustningen blir allt mera teknisk och hur älgjakten ökade i betydelse under 1950- och 60-talet.Också de främmande arterna har inneburit stora förändringar, som vitsvanshjorten, fasanen och bisamråttan. Det är en vanlig föreställning hos folk att allt som är utställt på museet är uråldrigt och sällsynt. Vilket förstås stämmer till en del, men museet tar fortlöpande vara på traditioner. Och på den kanten är alldeles vanliga saker och föremål viktiga. Tyvärr har de vardagliga föremålen en begränsad livslängd och kastas utan betänkligheter bort. Därför är det aldrig fel att ringa Jaktmuseet och
• höra efter om museet är intresserat av ett äldre eller nyare föremål. - Vi är bland annat intresserade av vanliga äldre kläder och föremål som har använts på jakt, men i synnerhet efter kriget användes rockar och byxor ända tills bara trasor fanns kvar. När det gäller plagg som har använts på 1800-talet och i början av 1900-talet finns det knappt någonting bevarat. - Vi behöver också tekniska apparater som är nya eller som har använts under de senaste åren, som pejlhalsband för hundar,radiotelefoner och GPS-mottagare, uppger museets intendent Jukka Peltonen. När det gäller förmögnare folks föremål och fotografier av jakt och festligheter med anknytning till jakt är läget bättre, medan fotografier av vanligt folks matanskaffning, jakt och skogsliv är sällsynta. Peltonen blev därför väldigt glad när en jägare ringde från Padasjoki och berättade att han hade jagat räv med saxar på 30-talet. Han hade kvar en blygsam men komplett uppsättning, inklusive giftflaskor och en trasig porslinskopp. - Till utrustningen hör också en egenhändigt tillverkad tingest för att locka på räv,en konstgjord hare som gungar i ändan på en fjäder, berättar Peltonen. Museets samlingar finns också på internet på adressen www.kantapuu.fi. Goda berättare välkomna I jaktmuseets bibliotek och arkiv finns mycket att läsa. Till det äldsta materialet av akademiskt intresse hör jaktlagarna och jaktförordningarna från 1600-talet och avhandlingar från Åbo Akademi från början av 1700-talet. I dagsläget efterlyser biblioteket avhandlingar och jaktföreningshistoriker. - Vi har gott om verk som inte finns någon annanstans.Vi kan inte bevilja hemlån,men vi kan låna ut verk På utställningen Jaktens tjusning visas bland annat dokument och materiel med vilka vitsvanshjortar och vildsvin har importerats till Finland. till andra bibliotek som läsesalslån för studerande,uppger bibliotekarie Taru Liukkonen. Sedan hösten 2010 pågår ett projekt där museet tar till vara jaktminnen. Projektet går ut på att intervjua jägare,forskare och personer som har arbetat inom förvaltningen och som skriver eller har skrivit om jakt. De intervjuade är i regel femtio fyllda och goda berättare. - Vi gör intervjun här på Jaktmuseet eller så åker jag ut till personen.Intervjun får ta högst två timmar och vi går igenom personens minnen från hans (eller hennes) jägarbana,erfarenheter och åsikter,förklarar amanuens Pekka Allonen. Hågkomsterna sparas som källinformation för forskningen och utdrag ur intervjuerna kan också användas på museets utställningar. Sådana här ljudeffekter används bland annat just nu på utställningen Jaktens tjusning där finländare i olika åldrar berättar om sitt förhållande till jakten. Jaktens tjusning är en utställning som bjuder på upplevelser. Besökaren får bland annat se en film om Kekkonens jaktresa till Sovjetunionen och hänga med på en älgjakt från passet till slaktskjulet. Och så var det den röda mössan. En sådan presenterades år 1956 för Kekkonen av konsul Alex Kyyhkynen som hade återvänt från Amerika. Kekkonen tyckte att mössan var en så bra säkerhetsdetalj att den tre år senare blev obligatorisk i vårt land. Jägaren 3 l 2013 l 29
• Marja Lammi Helsingfors jaktvårdsförening ger råd och utbildar I Helsingforsregionen bor det nästan 15 000 jägare och av dem hör cirka 10 000 till Helsingfors jaktvårdsförening. I huvudstaden skriver ungefär 500 nya jägare varje år godkänt i jägarprovet. I Helsingforsregionen finns det till och med mycket vilt, men här är det bara polisen som skjuter. Citykaninerna tar stadens eget folk hand om med fällor.Här jagas små rovdjur i viss utsträckning, i Vikområdet jagas fälthare i liten skala och för öarna i havet beviljar vi andlicenser,uppger verksamhetsledarna Veikko Seuna och Paula Laukkanen på Helsingfors jaktvårdsförening. Staden är en bra plats för djurlivet eftersom flera naturliga fiender lyser med sin frånvaro. Däremot faller djuren ofta offer för trafiken. På jaktvårdsföreningen ringer telefonen när en älg har förirrat sig in i staden och polisen har varit tvungen att avliva den. Jvf forslar undan kroppen, städar upp på platsen och auktionerar ut köttet. Det inträffar ett tiotal älgfall om året och även rådjur råkar ofta ut för olyckor.Enligt avtal ska handräckningen som storviltsassistansen ger polisen vara på plats inom en timme efter alarmet. Folk undrar ofta om polisen verkligen måste avliva ett irrande djur, men att skaffa undan ett vilt djur från centrum är lättare sagt än gjort. Dessutom är djuret oftast skadat, förklarar Seuna. Naturobservationer av allehanda slag Många tycker att det finns så mycket kaniner, fältharar,fasaner,vitkindade gäss och sälar i Helsingfors att de är rena plågoriset. Ofta kommer det också påringningar om duvor och måsar. 30 l Jägaren 3 l 2013 Helsingfors jaktvårdsförening är en servicebyrå med ett påverkansområde som når utanför huvudstaden, förklarar Paula Laukkanen och Veikko Seuna. I stan finns det alltid någon som matar ett djur och någon som vill bli kvitt djuret. Det finns ekorrar, mårdhundar och rävar i stan och på öarna minkar. I Centralparken, Tali och Vik finns det rådjur. Mårdarna har förökat sig duktigt på den senaste tiden. I ett hus ställde en mård till med förargelse när den på nätterna sprang omkring uppe på mellantaket så hunden i huset skällde på rasslandet. I stan finns det alltid någon som matar ett djur och någon som vill bli kvitt djuret. Jag fick precis ett samtal från Åggelby där kaninerna
• HUIPPUMERKKIMME A-Tec -äänenvaimentimet A-Tec -modulaariset äänenvaimentimet ovat vuosien määrätietoisen kehitys- ja tutkimustyön tulosta. A-Tec:in toiminta-ajatuksena on olla innovatiivinen ja yhdistää korkea laatu hyvään käytettävyyteen. A-Tec -tuotteet ja teknologia ovat kansainvälisesti patentoituja ja kaikki tuotteet sekä suunnitellaan että valmistetaan Norjassa. SuperChrono -luodinnopeusmittari CARBON02 A-Tec CARBON on maailman ensimmäinen hiilikuituvaippainen äänenvaimennin. CARBON-vaimentimen patentoitu sisärakenne rajoittaa ruutikaasujen suoraa kosketusta hiilikuituvaipan kanssa ja näin ollen vähentää vaipan kuumentumista. Saatavissa kesäkuussa 2013. Steinert SuperChrono on maailman ensimmäinen ääniantureilla toimiva luodinnopeusmittari. SuperChrono ei vaadi täydellisiä valo-olosuhteita, vaan se toimii jopa pimeässä ja kelissä kuin kelissä. Laitteessa ei ole helposti vahingoittuvia antureita tai valosuojia, vaan testilaukaukset voidaan suorittaa ilman pelkoa laitteiston vaurioitumisesta. Avotähtäimet ja vesivaaka helpottavat laitteen suuntaamista. SuperChrono ? toimii kaikissa olosuhteissa ? ei helposti vahingoittuvia antureita tai valosuojia ? suuri tunnistusalue: 80 cm x 130 cm ? laskee keskiarvonopeuden ja tallentaa muistiin 99 laukausta ? vesivaaka ja avotähtäimet ? mittausalue 376 ?1 771 m/s ? mittaustarkkuus 99,5 prosenttia Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Nordis Oy Steinert ja A-Tec Metsästäjä nro 3 2013.indd 1 förstör tuijorna i en trädgård, säger Veikko Seuna. På jaktvårdsföreningen får personalen svara på frågor om allt mellan himmel och jord.Per år kommer det ett par tusen samtal från allmänheten och massmedia, och fem-sex tusen mejl. Verksamhetsledarna instruerar hur man ordnar jaktkort för en utländsk gäst på samma dag,var televisionen kan filma älgjakt,vem som tar hand om den enbenta anden ute på gården och ger receptförslag för hare. Också konstiga ljud, spår och spillning identifieras. En som ringde undrade över ett ljud som han hört på efternatten på sommarstugan och härmade brölet i telefonen. Jag brölade tillbaka och undrade om det var så det lät. Personen på tråden blev glad för det var ju precis det ljudet. Alltså handlade det om en brunstig älg! När det handlar om spår misstänker folk oftast att en björn eller något annat stort rovdjur varit framme, men det brukar visa sig att det var en mårdhund eller en stor hund, fortsätter Seuna. Når hela landet Helsingfors jvf avviker i flera avseenden från de övriga 297 jaktvårdsföreningarna i landet.I Helsingforsregionen bedrivs det ingen jakt, men matartrafiken till det övriga landet är livlig. Helsingfors jvf ordnar varje månad en till 19.4.2013 10:30:44 Det inträffar ett tiotal älgfall om året och även rådjur råkar ofta ut för olyckor. Enligt avtal ska handräckningen som storviltsassistansen ger polisen vara på plats inom en timme efter alarmet två prepkurser för jaktkortet. I proven deltar varje år cirka 700 personer och av dem blir cirka 500 godkända. Knappa hälften av kursdeltagarna kommer från Helsingfors medan de övriga pendlar och koordinerar kursen med jobbet. Somliga pendlar ända från Lojo och Lahtis. Under de senaste åren har i synnerhet damerna visat intresse för att skriva jägarexamen. Jägarbyrån som drivs av Helsingfors jaktvårdsförening öppnade i maj 1993 när Helsing- fors, Esbo, Vanda och Mellersta Nylands jaktvårdsförening frivilligt förenade sina krafter. För några år sedan gick de skilda vägar igen. Jag tycker att det vore en god idé att jaktvårdsföreningarna skulle specialisera sig på nischer där de är starka på sina egna områden, funderar Veikko Seuna. Veikko Seuna,som nu går i pension,började på Helsingfors jvf för 20 år sedan. Han fortsätter dock som verksamhetsledare på Mellersta Nylands jvf, men får nu mera tid över för sitt eget jaktintresse. Hemma har han en ny jaktkamrat på tillväxt; en några månader gammal finsk spetsvalp. Paula Laukkanen tillträdde i mars som verksamhetsledare på Helsingfors jvf. Hon är till utbildningen biolog och specialiserad på viltzoologi. Hon jagar tillsammans med sin make, främst små rovdjur,älg och hare i Kotkatrakten. Hemma finns två taxar. Som verksamhetsledare är jag beredd på att rycka in med allt från terrängjobb till kontorsjobb och att undervisa på kurser. Jag biträder polisen och svarar på frågor.Det ska bli intressant att se vad allt jag kommer att stöta på i jobbet, säger hon. Helsingfors jvf har inte bara hand om jägarexamen utan arrangerar också på hösten älgprov i Sandhamn och hagelutbildning för nybörjare på skjutbanan i Sibbo. Jägaren 3 l 2013 l 31
• Chef för beståndsuppskattningen Pekka Helle och planerare Marcus Wikman, VFFI Spårräkningarna i snö 2013 Gott resultat trots svåra förhållanden I ett kvarts sekel har vi inventerat vilttrianglar och räknat däggdjursspår i snön. Metoden har varit en framgångssaga utan motstycke. Resultaten har varit till nytta för viltförvaltningen, forskningen och viltvårdsarbetet på lokal nivå. Tredje snörika vintern U nder årens lopp har tusentals, om inte tiotusentals personer deltagit i arbetet och två gånger om året begett sig ut för att sköta den här krävande uppgiften. Hela viltbranschen känner djup tacksamhet för det som den här uthålliga skaran uträttar. Resultaten av inventeringarna publiceras på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets webbplats på adressen www.rktl.fi. Dessutom finns resultaten från hela inventeringsperioden tillgängliga i forskningsinstitutets databas,separat för varje viltcentralsregion. I fjol inledde Finlands viltcentral en satsning på en ny uppgång för inventerandet av vilt- Skogshare Fälthare Ekorre Räv Mårdhund Hermelin Småvessla Mink Mård Utter Lodjur Vitsvansvilt Älg Rådjur Fåglar/10 km Tjäder Orre Järpe Ripa trianglar och satsningen har redan burit frukt. Under den gångna vintern inventerades över 600 trianglar, vilket är 100 trianglar fler än vintern innan. Inventeringslinjens sammanlagda längd i skogsmark uppgick till drygt 7100 km och utmed linjen gjordes 50 100 observationer av spår och hönsfåglar av 29 viltarter. Skogsharen, räven, ekorren och älgen stod för de flesta observationerna. Här ska vi titta närmare på resultaten för fem av arterna. Vintern 2013 var återigen snörik och hela landet hade ett snötäcke ända från början av inventeringsperioden. Dessutom snöade det ofta, vilket gav tillräckligt med inventeringsdagar. Trots det måste inventeringen på många orter göras under rätt svåra förhållanden med djup och mjuk snö. I Kust-Österbotten, Egentliga Finland och Satakunta hade inventeringsrutten i genomsnitt 30 cm snö medan snödjupet i Lappland uppmättes till drygt 70 cm. 16 trianglar inventerades i drygt meterdjup snö. De lägsta rapporterade temperaturerna under inventeringstiden närmade sig 30 grader. Observationer Spårindex (spår/10 km/dygn) totalt ST SS SF Ka 23 463 24,1 ++ 23,7 ++ 36,0 ++ 26,4 754 4,1 ++ 0,7 ++ 0,6 0,0 6 451 12,7 ++ 7,3 ++ 9,0 ++ 7,9 4 723 8,2 ++ 3,7 + 5,4 ± 2,7 322 1,7 ++ 0,6 + 0,2 -0,0 357 0,9 -0,4 ± 0,0 -0,2 245 0,1 -0,3 -0,4 ± 0,1 99 0,3 ++ 0,1 + 0,1 + 0,2 1 362 1,3 1,9 ++ 2,3 ++ 0,6 197 0,3 ++ 0,3 ++ 0,2 ++ 0,0 590 1,5 ++ 0,5 ++ 0,7 ++ 0,8 1 615 7,6 0,0 ++ 0,2 ++ 0,0 4 224 2,9 -4,4 ± 7,8 ++ 2,4 263 1,4 ++ 0,1 ++ 412 3 419 620 459 0,4 + 2,4 -0,9 ± 0,0 0,5 ++ 4,7 ± 1,2 ++ 0,0 0,8 ± 2,1 0,7 -0,0 0,7 5,6 0,7 1,3 MF 32,4 0,2 ++ 6,9 ± 4,2 0,2 -0,6 -0,4 -0,0 ± 1,4 -0,4 ++ 0,7 0,1 ++ 4,0 - ++ -++ ++ ----+ ++ ± ++ ± La 9,4 0,0 1,3 3,8 0,0 0,1 0,0 0,0 1,3 0,1 0,1 0,0 2,4 0,1 --- ± + ± ± 0,6 1,9 0,3 1,5 + 0,8 4,6 0,9 0,3 ± ---++ ---± -++ ± + U 19,1 0,1 8,4 3,0 0,1 0,2 0,1 0,1 0,7 0,0 0,5 0,0 3,4 - ± ± ++ ---+ --++ + -- 0,5 --- 5,9 -++ 0,8 + -1,1 -- Ö 17,5 0,6 5,3 7,4 0,0 0,3 0,4 0,0 0,4 0,2 0,1 0,6 4,8 0,3 0,5 8,8 1,0 0,5 I skrivande stund den 8 april har forskningsinstitutet fått in resultaten för 629 vilttrianglar, men det kommer att bli lite fler eftersom de sista resultaten inte skickas in förrän i slutet av april. 34 inventerare gick sin triangel på egen hand medan 109 trianglar blev räknade av två personer. Det vanliga är att flera personer delar på jobbet. I genomsnitt gick det 4,1 inventerare på varje triangel. Det största antalet var drygt tio personer. Sammanlagt deltog 2550 personer i inventeringen och deras insats uppgick till respektingivande 8800 arbetstimmar.I januari räknades 88 trianglar, i februari 313 och i mars 218. Skogsharen Norra Savolax har av tradition varit skogsharens starkaste region, och även i år fanns den största spårtätheten där. I den södra hälften av landet har arten ökat sedan i fjol. Relativt sett har skogsharen ökat mest i Södra Tavastland, men en betydande ökning kan noteras också i Sydöstra Finland, Södra Savolax, Nyland och Kust-Österbotten. Någon NT NK ++ 24,4 ± 25,6 ++ ++ 1,6 ++ 0,2 ± ++ 4,7 ++ 4,1 ++ ++ 3,3 ± 1,8 ++ -0,8 ++ 0,1 ± -0,1 -0,3 ++ -0,2 -0,2 --0,0 0,3 ± ± 1,1 ± 1,1 + 0,2 ++ 0,2 ++ -1,1 0,6 -++ 2,4 0,0 ++ ± 3,1 4,5 + -0,4 ± + -- 0,7 4,2 1,1 0,1 ± ++ -- 0,5 8,4 1,3 0,2 ± ± ++ - NS 31,0 0,9 8,5 1,3 0,3 0,8 0,5 0,2 1,0 0,5 1,0 0,0 5,4 0,2 0,6 8,4 1,2 0,4 KÖ Sa N EF ± 23,9 ++ 15,7 ++ 25,2 ++ 7,6 ± ++ 1,8 3,7 ++ 6,0 ++ 3,0 ++ 8,9 ++ 6,4 ++ 11,9 ++ 5,1 ++ ++ 9,8 ++ 9,1 ++ 9,0 + 8,3 ± ++ 2,1 ++ 1,0 ++ 1,9 ++ 1,7 ++ -0,3 ++ 0,4 -0,6 ++ 0,6 -± 0,6 0,4 -0,5 0,3 -++ 0,0 -0,0 0,0 0,0 2,7 ++ 1,2 ± 1,4 ++ 0,2 -++ 0,1 0,4 ++ 0,1 -0,0 -0,5 ++ 0,6 ++ 1,1 + 1,6 ± 1,1 10,8 ++ 7,0 - 30,2 ± ++ 4,3 ++ 5,1 ± 7,3 ± 6,6 ± + 0,5 1,1 ++ 1,5 ++ 1,2 -++ ++ ++ ++ 0,2 3,8 ++ 0,8 -0,0 0,7 3,2 1,4 0,1 + ++ ++ -- 0,4 -2,8 -1,5 ++ 0,0 0,9 ++ 4,0 ++ 1,5 ++ 0,0 Spårindexen för de vanligaste däggdjuren (korsande spår/10 km/dygn) och antalet fåglar (fåglar/10 km) per region samt det sammanlagda antalet observationer för vilttriangelinventeringen vintern 2013. Förkortningarna: ST=Södra Tavastland, SS=Södra Savolax, SF=Sydöstra Finland, Ka=Kajanaland, MF=Mellersta Finland, La=Lappland, U=Uleåborg, Ö=Österbotten, NT=Norra Tavastland, NK=Norra Karelen, NS=Norra Savolax, KÖ=Kust-Österbotten, Sa=Satakunta, N=Nyland, EF=Egentliga Finland. Förändringarna från året innan är uttryckta med + och ? -tecken (± en förändring på <15 %, + och ? en förändring på 15?30 %, ++ och ? ? en förändring på >30 %). 32 l Jägaren 3 l 2013
• HUIPPUMERKKIMME ShieldPSD Public Safety and Defence Mini Sight (SMS) SMS on pienin, kevyin ja kestävin punapistetähtäin metsästys-, urheiluammunta-, viranomais- ja sotilaskäyttöön. Saatavilla 4MOA- ja 8MOA-pisteillä. Shieldin polymeerirakenteinen linssi kestää jopa 10 kertaa kovempia iskuja kuin vastaava lasinen. Valopiste säätyy automaattisesti ympäristön valaistuslolosuhteiden mukaan. SMS kestää mm. jäähdyttämisen +21 asteen lämpötilasta -46 asteen lämpötilaan kolmessa minuutissa ilman, että laitteen toiminta häiriintyy tai sen rakenne rikkoutuu. Karl Kaps -katselu- ja -tähtäinkiikarit Yli 50-vuotta Karl Kaps on valmistanut laadukkaita tähtäin- ja katselukiikareita Wetzlarin alueella, Saksassa. Kaikki Karl Kaps -katselu- ja -tähtäinkiikarit tehdään metsästäjien tarpeiden mukaan ja yrityksen motto onkin: metsästäjiltä metsästäjille. Myös Karl Kaps -katselukiikarit on tehty täyttämään metsästäjien vaatimukset. Kaikissa Karl Kaps -katselukiikareissa on loistava valonläpäisy, kirkas kuva ja hyvä kontrasti. Ergonominen muotoilu ja erikseen säädettävät silmäkupit tekevät kiikareista miellyttävät käyttää ja helpot käsitellä. SHIELD PUBLIC SAFETY & DEFENCE Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Nordis Oy Shield ja Karl Kaps Metsästäjä nro 3 2013.indd 1 minskning av betydelse kan inte noteras någonstans för arten. Vid en granskning av spårtätheten per ruta kan vi notera att spårtätheterna har minskat i bara ett tjugotal rutor medan de har ökat i över 40 rutor. De största spårtätheterna noterades i ett stort område som sträcker sig från Sydöstra Finland till Uleåborgs breddgrad. I västra Finland fanns det klart färre skogsharar. I Lappland verkar det finns lika mycket skogshare som året innan: betraktat per ruta noterar vi ökningar och minskningar utan några tydliga regionala mönster.Allmänt taget ligger vinterns spårtätheter nära långtidsmedelvärdet.I Norra Savolax stannar spårtätheten dock klart under långtidsmedelvärdet. Räven Sydvästra Finland har av tradition varit rävens starkaste region i landet, men den här gången verkar rävens spårtäthet vara stor utmed hela syd- och västkusten, och delvis även i Kajanaland och Lappland. Relativt sett verkar räven ha ökat mest sedan fjolåret i Södra Tavastland, Norra Karelen och Norra Savolax, men vi ska komma ihåg att i Norra Karelen och Norra Savolax utgår ökningen från väldigt låga spårtätheter. Spårtätheterna för vintern 2013 stannar klart under långtidsmedelvärdet. 19.4.2013 10:30:21 Det är bara i regionerna Lappland och Uleåborg som rävbestånden har minskat en aning. I övriga regioner har förändringarna ett plustecken och spårtätheterna ligger för det mesta nära långtidsmedelvärdet. Mården Antalet observerade spår av mård uppgick till nästan 1400, men antalet är trots det så litet att slumpens inverkan på den regionala årliga variationen är avsevärd. Sydvästra Finland framträder dock som artens starkaste region. Mellersta Lappland är ett annat område med gott om mård. Där har det svaga sorkbeståndet inte påverkat mården på samma sätt som de små sorkjägarna hermelin och småvessla. Förändringarna per ruta från i fjol visar en mosaik av ökningar och minskningar, där vi delvis också kan se slumpartade variationer. I nio av viltcentralens regioner minskade spårtätheten från i fjol medan den ökade i bara sex. Långtidstrenderna för mården pekar på att arten ökar i öster och norr medan den längre västerut har hållits rätt stabil. Vitsvanshjorten Observationerna av spår efter vitsvanshjort är väldigt tydligt koncentrerade till Egentliga Finland. Därifrån österut och norrut blir noteringarna mycket hastigt slumpartade.Trots det är det ett generellt drag att stammen fortsättningsvis tycks växa i de områden där arten förekommer. Enligt spårtätheterna har stammen ökat mest i Egentliga Finland medan ökningen varit mindre i Södra Tavastland,Satakunta och Norra Tavastland. I Nyland verkar stammens tillväxt ha avbrutits redan vid millennieskiftet. Effekterna av de tre snörika vintrarna har inte avsatt några synliga spår i kurvorna, även om det i terrängen har varit lätt att se hur vitsvansarna har hållit sig till upptrampade stigar, som de bara motvilligt har avvikit från. Rådjuret Den djupa snön begränsar rådjurets rörlighet i ännu högre grad än för vitsvanshjorten. Trots det har arten brett ut sig med god fart ända till norra Lappland. Populationen i Kemijärvi och numera även den i Salla ser ut att vara bestående. Observationerna av spår är få och väldigt utsatta för slumpen,men med en skopa fantasi kan vi notera att tillväxten har avstannat. Effekterna av de två tidigare stränga snövintrarna är synliga, men den gångna vintern har kanske ändå varit lättare än vintrarna innan. Rådjurets lovande ökning som inleddes i slutet av 90-talet blev,att döma av de här siffrorna,kortvarig. Jägaren 3 l 2013 l 33
• Text och bilder: Mikko Alhainen, projektchef Målen överskrids Hundratals vingpar kommer med våren till Hembygdsvåtmarkerna I landets södra delar ilar de första andkullarna omkring i den spirande växtligheten och i norr söker sig fåglarna till häckningsplatserna i den takt som sjöarna och våtmarkerna kastar av sig sitt istäcke. Dammar, fördämningar, sänkor, holmar och vattenpussar har byggts under ett par års tid. Modellvåtmarkerna börjar ge resultat när sjöfåglarna koloniserar livsmiljöerna och våtmarksintresset sprider sig till andra landskap. D et femåriga projektet Hembygdsvåtmark Life+ är nu halvvägs. Projektet har som helhet framskridit väl, även om det på enstaka modellvåtmarker upplevts en mångfald av äventyr. Många fina ställen har av nöden lämnats utanför projektet och under planeringsskedet har det uppdagats omständigheter som medfört att våtmarken inte har kunnat genomföras inom ramen för detta projekt. Det ursprungliga målet på 30 modellvåtmarker, med en sammanlagd areal på över 200 hektar, har redan uppnåtts. Ett stort tack till markägarna, föreningarna och företagen för ett storartat deltagande i skötseln av våtmarksnaturen! Målen kommer att överskridas rejält, och projektet har som mål att genomföra upp till 50 modellvåtmarker i hela landet. Planerna är redan färdiga för nästan alla objekt och 35 våtmarker har redan blivit byggda. De kommande modellvåtmarkerna är redan valda och nya kommer inte mera att väljas. Projektets våtmarks- Sjöfågelkullarna ger bergfast information om hur våtmarksarbetet har lyckats. Med hjälp av räkningarna kan projektets helhetsinverkan bedömas och informationen om kullarnas storlek hjälper till vid planeringen av avskjutningen 34 l Jägaren 3 l 2013 experter strävar ändå till att i mån av möjlighet tillhandahålla stöd och rådgivning åt personer som är intresserade av våtmarksarbete. Sjöfågelräkningarna ger information om hur arbetet lyckats Med hjälp av sjöfågelräkningar följer de ansvariga med hur projektet inverkar på miljön. Parräkningarna på våren ger information om hur de fåglar som söker boplats trivs på våtmarken, och inventeringarna av kullarna på sommaren ger belägg för hur häckningen lyckats. Intressant är att räkna antalet änder som simmar omkring på våtmarken på sensommaren, när fåglarna bildar flockar och letar efter bra betesoch rastplatser. Uppföljningen av avskjutningen på hösten hjälper till att hålla avskjutningen på en hållbar och förnuftig nivå. Under den tid som projektet Hembygdsvåtmark pågår är grundidén för sjöfågeljakten på modellvåtmarkerna att uttaget på hösten inte ska överskrida våtmarkens egen produktion. På det här sättet är våtmarken som helhet till
• fördel för sjöfågelstammarna, när produktionen är större än avskjutningen. Det lönar sig att noggrant planera sjöfågeljakten på den egna våtmarken, även om den inte skulle vara en modellvåtmark. De på förhand överenskomna jaktdagarna samt till exempel den enskilda jägarens fångstkvot eller patronbegränsning per jaktdag är bra sätt att hålla skjutavstånden och uttagen på en rimlig nivå.Samtidigt upplever jägarna fina jaktsituationer när det efter en rejäl fredningstid igen finns gott om sjöfågel på våtmarken, och tack vare en måttfullare skjutning flyger fåglarna på en lägre höjd och trivs längre in på hösten i närheten av våtmarken. Sköt om din egen häckningsstam I början av jaktsäsongen lönar det sig att ta i beaktande de ruggande honor som gömmer sig i växtligheten. Äldre honor som ruggar sent är sjöfågelstammens värdefullaste del. Förutom det stora antalet lagda ägg förstår den gamla veteranen att undvika faror, och får en stor del av sina ungar flygfärdiga. De gamla honorna återvänder till en bekant plats för att häcka, om de är vid liv. Under de första dagarna av jaktsäsongen är en betydande del av de gamla ruggande honor som skjuts redan skadskjutna eller så försöker de gömma sig i vassen och hamnar i käften på en arbetande hund.Hunden är till en ovärderlig hjälp vid andjakten, men jägaren kan överväga om han vill styra hunden till sådana ställen där växtligheten bäst skyddar fåglarna. På så sätt LUONNONHOITOMERKKI 15 e ELINYMPÄRISTÖIHIN Skulle ett sådant ?andmärke? kunna vara ett fungerande sätt att finansiera skötseln av livsmiljöer för att trygga viltstammarnas framtid? Härmälä modellvåtmark, som var en av de första som blev färdig, är landskapsmässigt ett imponerande fågelparadis. Redan under den första sommaren ilade över fyrtio sjöfågelungar omkring i våtmarken. Med intresse väntar vi på kullarnas antal på sommaren på denna och även på andra våtmarker. De ryggradslösa vattenlevande djurens antal är som störst under det andra och tredje året, och då antas även sjöfåglarnas antal vara som störst. kan han spara ett andfågelbestånds honor från en onödig dödlighet. Syftet med Life-projektets modellvåtmarker är att skapa exempel på hur våtmarksbyggandet genomförs tekniskt,samt på olika samarbetsformer som ger idéer och som inspirerar till att med annan finansiering eller med eget arbete sköta våtmarksnatur. Kostnaderna för en våtmark som däms upp på ett lämpligt ställe i terrängen är tämligen rimliga. Vid behov kan den ofta byggas med egna pengar eller med eget arbete, och i ett sådant fall behöver den som bygger våtmarken inte ansöka om utomstående finansiering och slipper det besvär med pappersarbete som de olika stödformerna för med sig. En god plan är dock alltid på sin plats för att våtmarksbyggaren inte skall behöva lära sig en dyrköpt läxa i fråga om det praktiska utförandet. Programperioden för landsbygdsutvecklingen ändras och även stödformerna ändras under de närmaste åren. För tillfället ser det bra ut beträffande villkoren för våtmarksstöden eftersom stödvillkoren håller på att bli lindrigare och allt fler lämpliga våtmarksobjekt kommer troligtvis att vara berättigade till stöd. Ännu kan det inte sägas något säkert om det kommande våtmarksstödet, och hela EU:s ekonomiska situation kastar sin skugga även över finansieringen av våtmarkerna. Hur fortsätta med arbetet efter projektet? Den praktiska verksamhetsmodellen för projektet Hembygdsvåtmark Life+ har fått ett gott mottagande runt om i landet och det finns ett mycket större utbud av lämpliga objekt än vad som kan förverkligas inom ramen för projektet. När projektet börjar närma sig sitt slut blir det aktuellt att planera hur den fungerande arbetsmetoden kunde överföras till en del av den normala verksamheten utan den osäkerhet som hör ihop med tidsbundna projekt. Problemet med arbetets kontinuitet är naturligtvis finansieringen, och lösningen på den frågan är av största vikt.I Nordamerika finansieras den praktiska skötseln av livsmiljöerna i huvudsak med ett andmärke,?duck stamp?. Genom att lösa in sådana märken kanaliserar jägarna och naturvännerna resurser till naturvården. En frivillig insamling av medel som skulle kanaliseras till finansieringen av skötseln av livsmiljöer är även i Finland ett tänkvärt alternativ för förverkligandet av naturvård, men för att det skall lyckas krävs det att en stor folkmassa intresserar sig för saken. Är de finska jägarna och naturvännerna intresserade av att stöda praktiskt skötselarbete av livsmiljöer genom att årligen köpa till exempel ett 15 euros märke, där inkomsterna skulle kanaliseras enligt modellen för Life-projektet till att grunda, restaurera och sköta livsmiljöer för fågelvilt? Insamlingens avkastning och användningen av medlen skulle rapporteras årligen och tillgångarna skulle användas för fältarbeten samt för maskinarbete på och materialkostnader för våtmarker, kärrsvackor, rip- och gåsmyrar samt rapphönsfält i den mån som det klirrar på kistbotten. Life+ projektets årsbudget går på cirka 400 000 euro: Om till exempel 88 jägare från varje viltvårdsförening årligen skulle lösa in ett 15 euros andmärke skulle Life-projektets arbete kunna fortsätta och utvecklas långt in i framtiden för att trygga naturens mångfald, de starka viltstammarna och jaktintressets kontinuitet. Jägaren 3 l 2013 l 35
• n u l e v l a p n e d y ä T ppa u a k o k k r e v nnin y ä k n ä r e a j asert.fi o p s h h . w w w iman seen valiko a 0 osoitteessa 0 5 li y dät tamme löy aseita, . 5 . 0 3 O T N A A T AVA Sivuil vaihto eita, jä ja hyviä e k rk e , erätarvikk m a it tu e k laa ik rv ta etsästys nkiä. optiikkaa, m tietenkin myös eräke a ja erävaatteit asemyös vaihto a a s s o rk e v i maksa Teemme halutessas it o v ja a a kaupp yös erissä. ostoksesi m Led Lenser D14 Frogman sukeltajalamppu ? Vesitiivis 60m saakka ? Huomioväri ? Näyttävä 180m saakka ulottuva valokeila ? 24kk Takuu Nyt AVAJAISTARJOUKSIA i Puukot n i i t t r a M -20% 2995 ta i edullisis Valmiiks mme. ta is hinno (suositushinta 49,90) Osallistu kilpailuun HHsportin Facebook-sivulla www.facebook.com/HHsport.fi tai osoitteessa www.hhsport.fi Arvomme 1 kpl Finn Marocchi 612 SC Haulikon (sh. 1699 ?), 1 kpl Benelli Premium Camo max-4 Haulikon (sh. 1161 ?) ja 1 kpl Minn Kota Endura C2 - 30 Lb -sähköperämoottorin (sh. 189 ?) ksessä valita arvontajärjesty chi 612 SC jat (3 kpl) saavat tojen Finn Maroc 1.5.2013. Voitta lkin .-3 Pa 11.4 ! om ika Hu ilua . lupia. Kilpa noista sia kin kai pal mu ta an uis asi init tii elläma lunastaminen vaa arpajaisvoiton ed um Camo max-4 ja Benelli Premi .fi www.HHsport Myymälät seuraavilla paikkakunnilla: 36 l Jägaren 3 l 2013 Siirry Facebook -sivuillemme kännykälläsi Voit myös siirtyä palveluun mobiililaitteellasi, lukemalla viereisen älykoodin puhelimen QR-koodilukijalla. 022448 Alahärmä ? Iisalmi ? Kiiminki ? Nivala ? Raahe
• Metsästykseen HHsportista! Tarjous Finn Marocchi 512SD Combi 1195,- Tämä haulikkorihla sopii niin kanalintujen metsästykseen kuin jänis- ja peura-ajoon. Se on juuri oikea vaihtoehto sinulle, joka haluat tehdä asiat mahdollisimman helpoksi. Myös malli Combi Black. Haulipiippu 12/76, 1/2 supistuksella. Kiväärikaliiperit .222 Rem ja 6,5x55, Spr, .308 Win, Paino n. 3,6 kg. Uutuus Baikal MP-155 Walnutstock 485,- Baikal MP-155 puoliautomaattihaulikko. Puutukkinen kevyempi uutuus erityisellä rekyyliä vaimentavalla kumiperälevyllä ja korotetulla kiskolla, puu tukeilla, kaliperi 12/76.paino vain 3,0kg Benelli M2 Comfortec Kampanjahinta 1380,- m2-sarjan aseet ovat italialaisen Benellin asetehtaan inertialukkoisia puoliautomaattihaulikoita, jotka soveltuvat kaikkeen haulikolla tapahtuvaan metsästykseen. m2-sarja on saavuttanut suuren suosion Suomalaisten metsästäjien keskuudessa ja se on ollut Benelli-malliston eniten myyty sarja jo usean vuoden ajan.kaliperi 12/76, Piipun koestuspaine on 1370 baaria ja ne on sisältä kovakromattu. Piipun kisko on korotettu metsäkisko,Aseen rakenne mahdollistaa jatkomakasiinisarjojen asentamisen. Mukana 5 vaihtosupistajaa, toimitetaan muovisessa harmaassa kuljetuslaukussa, Paino n. 3200g. takuu 5 vuotta. norm. 995,- Breda Altair Field Puu Viking Trophy Vaellussaapas 935,- Huipputarjous 750,- Altair on malliston kaasumäntätoiminen erittäin kevyt perus ½-auto haulikko jossa tärkeimmät ominaisuudet ja erinomainen laatu yhdityvät, Aseessa 3Kpl 50mm pitkiä supistajia,piippu 28?, kal.12/76, Aseen paino n.2,7kg. Aseella on 3 vuoden takuu. Koko paketti vain Tikka T3 Lite Flued HH-SPORT ERIKOISMALLI 999,- HH-Sportin kevyt erikoismalli jossa T3 LITEN ominaisuudet uritetulla Flued piipulla. Uritettu piippu keventää asetta ja nopeuttaa piipun jäähtymistä. Aseessa 5ptr lipas, optilock jalusta, Burris E1 2-7x35 tähtäinkiikari(takuu 120kk), kiikarissa butler jousiläppäsuojat, tikka T3 asepussi, sako kantohihna.(aseella takuu 24kk) Laadukkaat jalkineet edullisesti! Hyvin jalkaan istuvat ja nilkasta tukevat vaellussaappaat, Kantapäässä iskunvaimennus, vaelluskengän pohjalla, Sisältä polyesteri-kanvaasiseosta. Koot: 38-48 Erä Finn Marocchi 412SK 12/76 28? suomalaiselle suunniteltu metsästysase ,412SK on järjestelmäase kuten 512. Voit varustaa sen sekä combi- että kaksoisluodikkopiipuilla. Lisäksi voit hankkia tähän malliin MAXI 90 mm -supistajat samoin kuin muihinkin tuotteisiin. kolme supistajaa (MAXI 70 mm), mattamusta pintakäsittely piipuissa, musta lukkorunko. Supistajat 1/1, 1/2 ja cyl. Paino n. 3,2 kg, takuu 12kk. Härkilä Big Game Gtx Gore-Tex Vaellus- ja metästyskenkä Nikon Aculon A211 7x35 katselukiikari ACULON A211 tarjoaa ensiluokkaisen optisen suorituskyvyn houkuttelevaan hintaan. Monikalvopinnoitetut linssit ja halkaisijaltaan suuret objektiivilinssit tuottavat äärimmäisen kirkkaita kuvia ja laajan näkökentän. Hienot visuaaliset kokemukset ovat myös asfääristen okulaarilinssien ansiota. takuu 10 vuotta. Pitkällä 12? varrella, jalkineissa on kärjen ja kantapään suojaavat kumiset kivisuojat, kengissä minimoitu saumojen määrä vedenpitävyyden ja kestävyyden maksimoimiseksi, kenkä on täysin vedenpitävä ja hengittävä. Koot: 39-48 Tarjous 99,- Sasta Wolf Gore-Tex puku 69 95 Tarjous 229,norm. 269,- Saatavana myös ioisena 449? optifade camo kuv .fi www.HHsport Myymälät seuraavilla paikkakunnilla: Aktiivimetsästäjän ja luonnossaliikkuja suosima klassikko, puku on täysin vedenpitävä ja hengittävä, päällinen pehmeää ja äänetöntä polyester microkangasta, hengittävä verkkovuori. Saatavana myös takki ja housut erikseen Tarjous 429,- Alahärmä ? Iisalmi ? Kiiminki ? Nivala ? Raahe Jägaren 3 l 2013 l 37
• Reijo Orava Jägarbild i förändring: Kamrater jagar tillsammans Janne Niemi är en ung familjefar som blev intresserad av jakt i vuxen ålder. Eftersom det är trångt i de nyländska jaktföreningarna hänger jagandet på egna initiativ och tillstånd. Janne är med i ett aktivt kamratgäng som letar efter jaktmöjligheter och arrangerar jakter tillsammans. Det finns med andra ord en efterfrågan på jakttjänster. Pricken över i: Jannes allra första orre hösten 2012 i Hossa. Familjen och jakten konkurrerar om tiden Janne bor i Hyrylä i Tusby, som är en livlig tillväxtkom38 l Jägaren 3 l 2013 Hannu Nieminen J anne Niemi är en trettio fyllda metallarbetare som studerar till automationsingenjör. I hela sitt liv har han varit en ivrig fiskare och inspirerades av sina kamrater att börja jaga.Killarna i gänget, som har hållit ihop sedan barndom och ungdomsår, skrev jägarexamen för några år sedan. Janne gick en prepkurs som Helsingfors jaktvårdsförening ordnade. Efter avklarad jägarexamen kämpade sig killarna genom vapenbyråkratin och för de flesta blir det i sommar fjärde gången som de betalar jaktvårdsavgiften. Janne hade ingen i familjen eller bekantskapskretsen som kunde hjälpa honom igång med jagandet. Därför ger han jaktvårdsföreningens prepkurs vitsordet berömligt. - Utbildarna som kryddade sina lektioner med egna erfarenheter var det mest givande på kursen,berömmer Janne och säger att han har rekommenderat de kamrater på jobbet som grunnar på att börja jaga att gå en prepkurs. Studerar man på egen hand blir det mest att plugga lagtext. Prepkursen gjorde ett så djupt intryck på Janne att familjens sällskapsterrier ska få en vorsteh till sällskap. En sådan hade också veteranen bland föreningens utbildare. mun strax norr om Helsingfors. Den övriga markanvändningen tar fortlöpande åkrar och skogar från jakten och därför är det trångt i jaktföreningarna i Tusby. Janne är medlem i en jaktförening utan marker, som har ett jaktområde värt namnet långt borta i Vilppula, men avståndet begränsar möjligheterna att jaga där. Eftersom det inte finns något permanent, bra område att jaga på så handlar Jannes hobby om att ständigt stöka med arrangemang och tillstånd. Jannes familj består av sambo och tvååriga sonen Oskar. I synnerhet när hobbyn var ny gnabbades det om hur mycket tid Janne kunde lägga ner på jakten. - Är det verkligen nödvändigt att åka iväg fyra på morronen? var enligt Janne en vanlig fråga. - Tänker du vara borta hela dagen? Det finns saker att fixa här hemma också! medger Janne att sambon har sagt. I dagens familjer är balansen mellan tid tillsammans och egen tid för hobbyer en väldigt viktig fråga.Om den äldre generationens män fritt kunde prioritera jakten som det viktigaste så är det sällan som dagens pappor kan göra det. Familjeförsörjare i arbetslivet tänker sig till och med för innan de går med i en jaktförening. Det är ganska vanligt att låta bli trots att möjligheten finns. Föreningslivet med talkojobb och förpliktande regler konkurrerar i alltför hög grad om den tid som finns för familjen och barnen.
• Men Janne skulle tacka ja till ett medlemskap i en förening om en möjlighet öppnade sig. Kamrater som jagar tillsammans En regnig dag i april är det ingen trängsel på skjutbanan i Ridasjärvi. Det finns plats för en blivande hönshundsjägare att träna trap. Jakten som hobby stjäl tid från familjen. För dagens pappor är det svårt att binda sig till skyldigheterna i en jaktförening att ställa upp och jobba på talko. De söker sig till jakt under friare former. Vid sidan av föreningsverksamheten växer det fram ett fenomen med friare former; kamratgäng som jagar tillsammans. Det som samlar likasinnade kan vara en gemensam barndom, arbetsplatsen, studietiden eller varför inte släktskapet. Allt är fullkomligt frivilligt och spelreglerna enkla och lätta. Surpuppor och gnällspikar gallras bort på direkten. Jaktmöjligheterna avgörs från fall till fall och killarna har skoj tillsammans. - Vårt kamratgäng har vuxit till sig efter hand. Några är kamrater från lekskolan och skolan,andra har hakat på genom aktiviteter i tonåren och för ett par stycken tändes gnistan i vuxen ålder, förklarar Janne. Gänget håller kontakten sinsemellan och planerar sin verksamhet på ? naturligtvis! ? facebook. Där delar killarna också med sig av sina upplevelser. Samvaron präglas av en humor som är nära besläktad med teknologhumorn. Hittills har kamratgängets gemensamma fågeljakter gått till Kajanaland eller nordöstra Österbotten där Forststyrelsen har licensområden och stugor att hyra. I Mellersta Nyland hänger de gemensamma jakterna på tillstånd av olika markägare. - Gänget har såpass mycket bekanta och kontakter till markägare att vi har kunnat jaga duva, and och hare i liten skala också i hemknutarna, berättar Janne. Kamraterna har också provat på sjöfågeljakt på statens allmänna vattenområden. Försöken att jaga sjöfågel på Finska viken har varit lärorika expeditioner. På spaning efter jaktmöjligheter I ett kamratgäng är jakten det gemensamma fritidsintresset. Det uppstår en efterfrågan på jakt- och friluftstjänster. På bilden Janne Niemi med kamrater under en paus vid brasan på en jakt i Hossa i september 2012. Det pågår en förändring även beträffande inställningen till vad jakten som hobby får kosta.De yngre jägarna tycker inte att jakten måste vara gratis. De är beredda att anlita företag som producerar jakttjänster och betala för sig. - För en pappa i en ung familj måste kostnaderna självfallet vara rimliga, påpekar Janne. Inte är det gratis att jaga i en jaktförening heller, om vi räknar vad talkodagar och bilresor kostar. För jaktresor utomlands kan prislappen bli saftig. Sinsemellan har killarna pratat om hur svårt det är att hitta jaktmöjligheter. Forststyrelsen har sin webbplats för sina tillstånd,men jaktföreningarnas licensförsäljare och privatpersoners jaktutbud är svåra att hitta. Det finnas ett behov av en webbplats eller portal där tillgång och efterfrågan på jakttjänster kan hitta varandra. Jägaren 3 l 2013 l 39
• Vetenskaplig viltkunskap Vesa Ruusila forskningsdirektör Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Förvaltning och praxis prövar forskningen Flera olika förvaltningsgrenar inledde året med tidningsrubriker som ifrågasatte den forskning och det expertarbete som finansieras med skattemedel, och deras finansiering, trovärdighet och utnyttjande. Även skyddandet och utnyttjandet av naturresurserna har blivit angripna i medierna via laxfisket, skogslagen och de stora rovdjuren. Rollerna för två olika funktioner, forskningen som skapar kunskapen och beslutsfattandet som använder kunskapen, har blandats ihop och förvanskats, och förvandlats till ett förträffligt bränsle för radikala åsikter. Att förvaltningen reglerar beslutsfattandet och forskningsvärlden utvärderar sig internt räcker inte nödvändigtvis till för att pröva om de här två formerna av växelverkan fungerar. Ett strikt ifrågasättande utgör därför en välkommen prövosten för systemets trovärdighet. Rovdjurskonflikten har bland annat tagit sig uttryck i ett motstånd mot Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets (VFFI) märkningar av stora rovdjur med GPS-halsband. Det finns säkert flera orsaker till detta. Avogheten mot forskningen har också spritt sig till andra delar av samarbetet mellan jägarna och forskningen, vilket inte gynnar någon. Trots meningsskiljaktigheterna är vetenskaplig kunskap en gångbar valuta som underlag för både dialog och beslutsfattande. När två grupper om tre vargar blir observerade nästan samtidigt och 15 kilometer ifrån varandra får vi lätt intrycket av två separata flockar. Om så en enda av de här vargarna har ett GPS-halsband kan vi av positionsinformationen avgöra om bägge observationsplatserna befinner sig inom den här individens revir eller om det är fråga om två olika flockar. 40 l Jägaren 3 l 2013 Gjort kan inte göras ogjort. Debatten om utsättningar av vargar har visat att det är lika svårt att bevisa att ogjort är ogjort. I tiotals om inte hundratals föredrag, tidningsartiklar och intervjuer har forskarna på VFFI visat kartor över unga sändarförsedda vargars långa vandringar runt omkring i vårt land. Materialet visar klart och tydligt att förflyttningar på hundratals kilometer inte är någonting exceptionellt för vargen utan hör till det normala beteendet. VFFI har inte gjort några utsättningar av vargar, men myterna om utsättningar är seglivade. När det gäller informationsförmedlingen om de stora rovdjuren är det i regel lättare att misslyckas än lyckas. Genom att skapa mera transparens i forskningen och öka informationsförmedlingen och ömsesidigheten kan vi göra forskningsresultaten begripligare och lättare att tillämpa, och informationsförmedlingen träffsäkrare. Tidningar och internet hävdar att VFFI inte litar på jägarna eller deras observationer. Enligt samma källor litar inte heller jägarna på VFFI utan anser att forskarna är lögnare. En utomstående betraktare kunde tolka läget som jämnt spel. Vilket dock inte betyder att situationen är olösbar. För att garantera en positiv dialog ska bägge parter ha en sändare och en mottagare som fungerar. Brus och störningar är ingenting att vara rädd för bara frekvensen är den rätta. Spegeln är ett utmärkt redskap när vi justerar frekvensen. Vi kan med fördel ta stöd av det lyckade samarbetet för viltets bästa som har pågått i årtionden och som har blivit känt ute i världen. Det gäller att se framåt!
• Recept och bilder: köksmästare Jaakko Kolmonen Viltkött på gri Grillat viltkött är utsökt, bara du kan knepen. Viltkött ska inte grillas som sådant, eftersom köttet lätt brinner på ytan före det är färdigt stekt. Följ de här råden för att lyckas. Vilket kött blir en grillbiff? B ra biffkött har många namn. Det är ytterfiléns halsdel. På vildsvin är det karré. På älg, hjort och björn kallas det entrecote. På flera djur har entrecote tunna hinnor och fett som skyddar köttet. Det är därför biffarna behåller sin saftighet när de grillas. Under perioder med god tillgång på föda blir även innersteken och rostbiffen välsmakande grillbiffar som blir snabbt färdiga.Innerfilén är mörast men smakar minst. Avlägsna inte allt fett från grillbiffen.Det är ju numera ett faktum att fett från vilt innehåller nyttiga näringsämnen för både kropp och tillväxt. Grillbiff Hals av älgkalv olja vitlöksklyftor vitpeppar salt (bröd att rosta) 42 l Jägaren 3 l 2013 Värm grillen. Om du använder en steksten, värm den samtidigt. Skär tre centimeter tjocka skivor av halsbiten. Klubba biffarna så de blir en centimeter tunnare. Stryk grillgallret eller bakstenen med lite rypsolja. Lägg lite olja på biffarna också. Placera biffarna på grillen och stäng locket. Vänd biffen före köttsaften sipprar upp till ytan. Det tar en dryg minut. Minska grillvärmen till hälften. Om du vill att biffen blir välstekt, sätt den på ett ugnsfat på grillen eller låt den vila i folie en stund. Skala vitlöksklyftorna och finfördela dem. Mosa den krossade vitlöken i lite olja och blanda i salt och vitpeppar. Bred vitlöksblandningen på biffarna och brödskivorna som rostats i grillen en minut före måltiden. l Soppa och grillrätter på revbensspjäll Många som grillat revbensspjäll av vildsvin har blivit besvikna. I allmänhet går det inte att tillreda det enbart genom grillning, eftersom revbensspjället bränns på ytan före det blir genomstekt. Risken är ännu större om revbenen kryddas i förväg. Med kolgrill är du dömd att misslyckas, men du kan prova att tillreda revbensspjäll på låg värme i gasgrill. Stektiden varierar beroende på revbenens tjocklek mellan 1 1/2 - 2 1/2 timmar. Själv kokar jag okryddade revben. Ute Vitlökälskarens dröm ? grillbiff smaksatt med krossad vitlök. Som tillbehör passar en sallad på nykål, som inte kräver någon oljedressing. i världen är grillade revben av ung älg och hjort populära grillrätter. Av buljongen tillreder jag en grönsakssoppa till lunch, och på kvällen värmer och kryddar jag bitarna i grillen. På så vis är maten snabbt färdig och revbensspjällen med säkerhet genomstekta. Kokta grillade revbensspjäll 2 kg okryddade revbensspjäll ca 2 l vatten salt 20 vitpepparkorn 20 kryddpepparkorn 2 lagerblad Skär det ca 10 cm breda revbensspjället i 20 cm bitar. Sätt bitarna i en kastrull, täck med vatten och koka upp. Ta bort skummet när buljongen börjar koka. Tillsätt kryddor och koka tills benen lossnar från köttet. Tillagningstiden är från 50 minuter upp till två timmar, beroende på djurets ålder och tjockleken på köttet på revbenen. Ta revbenen ur buljongen före buljongen svalnar. Låt bitarna svalna och förvara dem i svalt. Sila buljongen och tillred en grönskassoppa av den. l
• Lök, selleri och palsternacka kan vara i större tärningar. Rödbeta, kålrot, rova osv. är bra alternativ i denna soppa. Koka grönsakerna tills de är mjuka. Smaka av med salt. Lägg till hackade lökstjälkar och andra gröna grönsaker som persilja och gräslök. Soppan går bra att smaksätta med vitlök. llen Amerikansk grillsås 1 dl chiliketchup 1 dl senap 1/2 tsk chilipeppar En nypa vitpeppar Lite vatten Blanda ingredienserna till en tjock sås. Tänk på att det finns de som tycker att chilipeppar är starkt. De matintresserade tillreder sin egen grillsås. En bra grillsås ska vara tjock som välling, så att den stannar på ytan av det som grillas. Oljiga såser rinner under grillningen och bildar rök och os. En bra grundsås består av en god senap och chiliketchup. Sås för fett kött kan spetsas med en eldig senap. Kom ihåg att inte dölja viltets fina arom. Som variation kan såsen kryddas med t.ex. färska örter. Det lönar sig att först tillaga eller värma köttet, och sedan rosta en läcker grillyta med såsen. Stryk bitarna med såsen när de blivit varma. Vänd bitarna så att de får en jämn färg. Fortsätt att grilla tills revbenen fått en fin färg. Grilltiden är minst 15 minuter. Tänk på att låg värme ger bättre resultat. Som tillbehör tillagas potatis i folie. Halvor kräver 1/2 timme, hela en timmes tillagningstid. Halstrad inrefilébiff Inrefilé, t.ex. av vildsvin rypsolja salt ett knippe timjan 1-2 dl hembryggt öl l Grönsakssoppa 2 l buljong från revbenen 2 dl broccoli- eller blomkålsbuketter 2 dl morotsslantar 2 dl selleritärningar 2 dl tärningar av palsternacka 2 lökar med blast Skär grönsakerna så att de blir färdiga samtidigt. Finfördela moroten och stammen på vitkålen. l Grillade revbensspjäll Skär den förkokta plattan av revbensspjäll till stänger. Många tillsätter de obestämda kantbitarna i grönsakssoppan. Tänd grillen och lägg bitarna på grillgallret efter en stund. l Ta bort hinnan på filén. Skär filén mot köttets fibrer, lite snett, i ett par centimeter tjocka skivor. Gör biffarna tunnare genom att stryka dem mellan plast med en slät klubba. Stryk lite olja på biffarna och på den heta grillen med hjälp av en stekspade. Lägg biffarna på grillen. Vänd biffarna i horisontalplanet 90 grader, så får du ett gallermönster på ytan. Vänd biffarna innan köttsaften stiger upp på ytan. Häll ca en centimeter öl i ugnsformen och tillsätt ett knippe timjan. Lyft biffarna ovanpå timjanknippet efter en stund och strö på salt. Biffarna behåller saftigheten om du inte grillar längre än 4-5 minuter. Badda biffarna i ca fem minuter. Halva tiden räcker för innerfilé av hjort och älgkalv. Om du värmer halstret i en grill med lock, kan du samtidigt baka potatishalvor. Observera att potatishalvorna har en halvtimmes tillagningstid. l Den som grillar det kokta, smakar det söta. I bakgrunden foliebakade potatisar. Jägaren 3 l 2013 l 43
• Bena ur fågel På bilden en and. Gör ett snitt på båda sidor om bröstbenet och skär loss köttet. Skär bort den höga delen av bröstbenet med hjälp av en fågelsax. Följ fågelns revben med kniven. Skär loss vingstumparna och låren från lederna och försök att hålla ryggskinnet intakt. På så vis blir fågeln som en platta, där bara låren och vingstumparna innehåller ben. Fågel på steksten l Hetta upp stekstenen i ugnen eller i en grill med lock. Stryk lite olja på stenen. Placera fågelplattan på stenen med skinnsidan neråt. Inom fem minuter smälter fettet på fågeln. Många doppar bröd i det heta och läckra fettet medan andra steker grönsaksstrimlor i fettet. Vänd fågeln efter tio minuter. Stek inte änder eller andra fåglar med mörkt kött tills de blir gråa, eftersom de lätt blir för torra. Tillagningstiden för änder i en grill med lock är ungefär 20 minuter. Servera med potatismos och kokta grönsaker. Även bärgelé och grönsallad lyser upp måltiden. Grillad bisam 3 stycken bakdelar av bisam Marinad 2 dl vatten 2 dl årsskott av en 1/2 dl blåa enbär En nypa salt Primörkaveldun l Kaveldun plockas på stranden så fort lite grönt kommit upp. Växten blir hård senare på sommaren. Kaveldunen rycks upp och skalas som en purjolök, inuti finns en sparrisliknande del. Små kaveldun kan ätas råa, större ångkokas. Koka ingredienserna tills årsskotten är bruna. Smörj bakdelarna av bisam med olja. Stek dem i grillen. Stryk på marinad emellanåt. Långsam tillagning ger ett saftigt resultat. När bitarna fått tillräckligt med smakyta, lyft köttet i en ugnsform och grädda i grillen under lock på låg temperatur, tills köttet släpper från benen. Grilltiden är beroende på bitarnas storlek 20 - 40 minuter. l Grillad bisam har en mild, något söt smak av vilt. Bisam äter bra föda i vattnet och stränderna: vita och gula näckrosor, samt färska rötter. Kokt kaveldun på våren dvs. Kosackens sparris passar bra som tillbehör. 44 l Jägaren 3 l 2013 Fler recept: www.kokkikolmonen.com
• ASETALON ERÄMESSUTARJOUKSET! HUOM! Tarjoukset voimassa 30.6.13 saakka tai niin kauan tavaraa riittää. Osasta rajoitettu erä! Olemme mukana Pohjois-Suomen Erämessuilla 23-26.5 Oulussa sekä Korian Erämessuilla 7-9.6.13! Tervetuloa osastollemme! HAULIKKOTARJOUKSIA mm ILMAKIVÄÄRITARJOUKSIA!! Stefano Fausti Albion 12/76 pääll.piip. vaihtosup. + pussi + hihna + patruunavyö. Tarjous .......................................................................... 1050,00 Stefano Fausti Progress Inertia 12/76 puol.autom. 28? vaihtosup + pussi + hihna + patr.vyö Tarjous ........................................................... 1050,00 Hämmerli CR20 FT kal 4,5mm 7,5J + kiikari jalkoineen mukaan 5x88g ilmasäiliöitä. Tarjoushinta ...........................................550,00 Hämmerli CR20 FT kal 4,5mm 16J + kiikari jalkoineen mukaan 5x88g ilmasäiliöitä. Tarjoushinta ..............................................550,00 Armed Supermagnum 12/89 puol.autom. 28? synt.tukki, 4x vaihtosup + pussi+hihna+patr vyö Tarjous............................................................ 440,00 Armed TS870M 12/76 pumppu piipun pituus 28? tai 22? synt tukki, 3x vaihtosup+pussi+hihna+patr vyö .......................................................390,00 Walther Dominator TEHOPAKETTI kal 5,5mm 40J+ kiikari jalkoineen+ 300 bar pumppu. ........................Tarjouspaketti 990,00 Magtech AR N2 Extreme 1000 kaasumäntä, taittopiip kal 5,5mm 35J synt tukki .......................................................................399,- .............. nyt 340,00 Magtech AR N2 Extreme 1300 kaasumäntä, taittopiip kal 4,5mm 30J synt tukki ................................................................................................................................... 399,- nyt 340,00 Magtech AR 750 kal 4,5mm perint. taittopiip. puutukki .........................................130,00 Hämmerli Hunter Force u i, kal 5,5mm pakettitarj uk ukk jous us!!! .. ... ... ... ... .. .. .. ... ..... ....... .. ... ... .... ..... ...... ... ......... .. .. .... . ... . .. .................... 195,00 + kiik. puutukki, pakettitarjous!!! .............................................................. MARLIN KIVÄÄRITARJOUKSET! Rajoitettu erä! Marlin M1895 kal 45-70 .......................................................................................................700,00 Marlin M1895G kal 45-70 ....................................................................................................700,00 Marlin M1895GS STS kal 45-70 .........................................................................................800,00 PIENOISKIVÄÄRITARJOUKSIA!! Toz 78-04 22lr pienoiskiv + 4x32 kiikari + jalat + vaim. + 1x 5 ja 1 x 10 ptr lipas ............................. Tarjoushinta 320,00 Toz 99-04 22lr itselataavapienoiskiv + 4x32 kiikari + jalat + vaim. + 1x 5 ja 1 x 10 ptr lipas ............................................................Tarjoushinta 370,00 Magtech M7022 22lr itselataavapienoiskiv + 4x32 kiikari + jalat + vaim. + 2 lipasta ..............................................................................Tarjoushinta 300,00 Henry vipulukkopiekkari kal 22 WMR + Pentaflex 3-9x40 kiikari jalkoineen ....... 570,00 Ruger 96/22, 22 WMR vipulukko + 3-9x40 kiik+jalat . 490,00 SAFEPOWER SP-88 HYVÄKSYTTY TURVAKAAPPI! SS3492 turvahyväksytty asekaappi. 6-12 aseelle. Mukaan paloturvalaukku! Tarjoushinta 750,00! + rahti Tarvikkeita mm: UTG etujalat .................................................................................75,- ...............................nyt 65,00 Harris L/S etujalat, keinuvat ................................................ 165,- ............................nyt 140,00 UTG 11m renkaat/jalat 1-osainen........................................33,- ...............................nyt 30,00 BSA LLCP valo/laser ..................................................................60,- ...............................nyt 50,00 Topshot digivaaka .....................................................................90,- ...............................nyt 70,00 BSA BS boresighter ...................................................................60,- ...............................nyt 50,00 Comp Electronics luodinopeusmittari............................ 185,- ............................nyt 150,00 Tarkka-ampuja I kirja (Pauli Salo) ....................................................................................50,00 Rynnäkkökivääri kirja (Pauli Salo) ...................................................................................50,00 REDDING LATAUSVÄLINETARJOUKSIA! Kaikille Redding tuotteita yli 300 eurolla ostaneille mukaan Esa Paanasen Messinkihylsyisten patruunoiden jälleenlatauskirjan (1. painos). 45000 BIG BOSS PROPAK DELUXE lataussarja, kaikki mitä kotilataaja tarvitsee sis mm Master #3br annostelija, Trimmeri,#2 ruutivaaka, ruutisirotin, hylsyöljy- + hoitosarja, ruutisuppilo, viistin, latauskirja ym 570,- nyt 520,00 20500 BOSS PROPAK DELUXE lataussarja, kuin yllä mutta latauspuristimena Boss puristin .................................................... 520,- ................nyt 480,00 72100 BOSS latauspuristin ..................................................................................................145,00 97000 BIG BOSS II Latauspuristin......................................................................................200,00 67000 T-7 TURRET latauspuristin ......................................................................................310,00 22000 jumiutuneen hylsynirroitussarja #22 ..................................................................26,00 21000 hylsyöljy .............................................................................................................................6,75 18000 hylsyn korjaussarja .....................................................................................................26,00 14000 M1400 hylsytrimmeri...............................................................................................100,00 ............................... 12012 hylsynöljyämisalusta sarja .......................................................................................25,00 .. .... ... .. .... ... . . ... .... ... ..... .. ... .. ... ............. 09000 Deburring tool .............................................................................................................30,00 .. ...... .. . .. ... . ... . ... ... .... .. .. . ......... ... ... .. .... ...... ..... .. .... ...... ...... 02000 Master 2 ruutivaaka....................................................................................................90,00 .... .... ..... .. ... .... ...... ...... ... . ... ... ...... ..... ..... ... .. .. .... ... .. ...... ... ... ... ........ .. .. ... .. ... ... .. .. .. 03000 Master 3 ruutiannostelija .......................................................................................145,00 ............ .. . ....... . ... .. ... ... . ..... .. . ... ...... ...... ...... ...... . ... .... .... .. .... ..... 03500 Match Grade 3BR ruutiannostelija ......................................................................175,00 BSA kiikaritarjouksia! JAG 3-12x56IR valoristikolla............................................................. 197,- ...............nyt 150,00 JAG 4-16x50IR valoristikolla............................................................. 197,- ...............nyt 150,00 EMD3-9x40 Mil dot + 11m jalat ........................................................ 90,- ...................nyt 70,00 CE 3,5-10x50IR valoristikolla............................................................ 238,- ..............nyt 200,00 STS 4-16x44IR valoristikolla ............................................................. 210,- ...............nyt 170,00 DH3-9x32 Silver.......................................................................................80,- ..................nyt 60,00 PAN 2,5-10x44AO ................................................................................ 178,- ...............nyt 150,00 PAN 3,5-10x50....................................................................................... 204,- ...............nyt 170,00 PAN 6,5-20x44AO ................................................................................ 230,- ...............nyt 195,00 Visor 4x20 ilmakiv tähtäin ...................................................................20,- ..................nyt 15,00 BRD valopistetähtäin ilmakiv .............................................................20,- ...................nyt 15,00 BSA TM10x42 katselukiikari ............................................................. 156,- ...............nyt 120,00 Vixen japanilaiset laatukiikarit! Takuu 10-30v. -30v. 2-8x32 Duplex 1? ................... 375,00 3-12x40 Duplex 1? .............. .......................395,00 ..... .. .. ... .. .... ... 3 9 4-16x44 Duplex 1? ................. 495,00 1-6x24 Duplex 30 30mm .......................960,00 2,5-10x56 30mm ................... 795,00 5-20x50 Duplex 30mm .................... 1150,00 6-24x58 Duplex runkoputki 30mm.............................................................................. 1270,00 Kotisivumme: www.asetalo.com ? E-mail: asetalo@asetalo.fi ? Liikkeemme avoinna ma-pe 9.00-17.00, la 10.00-13.00 ? maahantuonti-, tukku-, posti- ja vähittäismyyntiliike KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys? ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com. PL 32, 34801 VIRRAT puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151
• Idéhörnan Timo Niemelä Reglera vattennivån i våtmarker med brunnar Installera alltid brunnen på orörd alv intill den gamla dikesfåran, vilket skapar en solid grund för brunnen och rörmonteringen. Det är också en fördel när brunnen ska installeras, eftersom det är lättare att fästa rören när det är torrt. lll Våtmarker kan anläggas genom att dämma sänkor som tar upp vatten från avrinningsområden som är bara några hektar stora. För att lyckas krävs det naturligtvis en hållbar damm och en dammkonstruktion som är vattentät. Inom hembygdsvåtmark Life-projektet har det redan på flera ställen använts avrinningsbrunnar för att reglera vattennivån, vilket gör det möjligt att tömma våtmarken vid behov. Nyckeln till framgång ligger i brunnens struktur, genom att ventilen som sluter dräneringsröret är vattentät. Med hjälp av sådana lösningar kan varje droppe vatten från avrinningsområdet tas till vara så att våtmarken bevaras. Avdunstningen under sommarmånaderna och en partiell uttorkning av våtmarken upprätthåller miljöns produktionskapacitet och utgör en del av våtmarkens naturliga utveckling. Änderna trivs och mångfalden i naturen belönar naturvårdaren som skapat våtmarken. Viktigt! Om det rinner vatten året runt i diket som du ska dämma upp, är det skäl att använda en munkbrunn och vid sidan om dammbrunnen en stenbelagd flodbädd. 46 l Jägaren 3 l 2013 Det lönar sig att gräva en bassäng vid mynningen av inloppsröret på våtmarkssidan där fasta ämnen kan samlas upp. Fyll på med jord försiktigt och jämnt kring brunnen. Tiltrotatorer som allt oftare används som tilläggsutrustning på grävmaskiner underlättar bl.a. installationen av dammkonstruktionen och påfyllningsarbetet.
• Reima Laaja Eftersökshundar ska utbildas på sommaren lll Också på sommaren behöver hunden någonting intressant att göra. Ett sätt att fylla den sysslolösa sommarsäsongen är att lära den eftersök i koppel. Det är en övning som passar hundar i alla åldrar och av alla raser. Under föregående jaktsäsong borde du ha tagit vara på blod och slaktavfall från något fällt hjortdjur, som klövar eller skinnbitar. Om det har blivit ogjort så får du i stället åka till affären och i frysdisken inhandla nötblod, och plocka bitar av överkörda djur vid vägkanten. Vad hundens utrustning beträffar räcker det med ett brett halsband och en sele, och en tillräckligt lång eftersökslina. Alla hundar har ett tillräckligt välutvecklat luktsinne för att kunna följa blodspår. Utbildarens viktigaste uppgift är att skapa motivation och vilja hos hunden att följa det anvisade spåret utan att avvika från det, oavsett vilka frestelser som kommer emot. När du lägger ut spåret är det viktigt att du vet precis var någonstans det går. Om hunden av någon orsak avviker från spåret ska du uppmana den att återvända till sin uppgift. Belöna med beröm när den gör rätt. Öka på spårets ålder och längd efter hand som hunden gör framsteg. Variera sättet som du gör spåret på. Gör ibland släpspår och stänk ibland bloddroppar här och där. Det är viktigt att spåret slutar med en belöning. Om hunden hittar en hudbit eller en klöv så är det i den stunden världens viktigaste sak. Under jaktsäsongen ska du låta hunden spåra upp så många fällningar som möjligt. Även om du vet att skottet träffade mitt i prick och att djuret ligger hundra meter ifrån så ska du ta vara på tillfället. Det ger hunden erfarenhet och säkerhet. Då har du en fungerande och effektiv eftersökskamrat för de gånger då skottet inte var någon fullträff. Jägaren 3 l 2013 l 47
• Vitt vingband som syns i flykten ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO (vinter) Klarröda valkar Vitt vingband som syns i flykten (sommar) (vår) Lyrstjärt Blåsvart fjäderdräkt Brunbrokig fjäderdräkt Orren gräver sig ner i snön för att undgå rovdjur och kyla Undersidan gråbrokig Circa 43 cm 0,9?1,0 kg kg cm Säd cm Björkknoppar Insekter Lingon Orre På vintern På sommaren Spår Tetrao tetrix (höst) Unga tuppar har kvar bruna fjädrar på hösten Black Grouse/Teeri Föda Circa 55 cm kg 1,1?1,4 kg På vintern knoppar, hängen och Orren påträffas i hela landet kvistar av björk. På sommaren med undantag av nordligaste gräsväxter. På hösten säd på Lappland. Arten förekommer i stubbåkrar och bär. Ungarna äter också insekter. luckig blandskog, på vintern kläckningen och efter bara en vecka kan de hjälpligt flyga i korta ruscher. Orren är ortstrogen, men unga där det växer björk, på sommaindivider kan vandra på hösten. ren i frisk skog och myrkanOrrtupparna samlas ofta i ter. Orren anpassar sig september-november på lättare till skogsbrukets myrar eller åkrar för ingrepp än tjädern. höstspel som dock inte nämnvärt intresNär orren spelar i serar hönorna. mars-april är lätet en rad olika bubblande Orren jagas tradioch pyschande ljud. tionellt med spets Hönan låter höra ett och numera även skrockande ?kock, med andra fågelkock? medan tuppens hundar. Det är inte läte är en tvåstavig ovanligt att jägare väsning. Vid lockjakt på stoppar ner några orre härmar jägaren artens bulvaner i ränseln Ägg läten. Orrens ungar börjar 6?10 st innan de beger sig till följa med hönan strax efter gryningspasset. Spillning Den årliga avskjutningen 250 Tusen stycken 200 150 100 48 mätt i rutor om 50 x 50 km sommaren 2012 Fåglar/ km2 ?3,0 3,1?6,0 6,1?9,0 9,1?12,0 12,1? Sommaren 2011 Hönsfåglarna i Finland i storleksordning 50 0 Stammens täthet 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 l Jägaren 3 l 2013 Rapphöna Järpe Fjällripa Dalripa Orre Fasan Tjäder Källa: VFFI
• HUIPPUMERKKIMME Laserintarkkaa! Lapua .308Win Scenar-patruunarasian (50 kpl) ostajalle patruunapesään laitettava laserkohdistin (svh 59 ?) kaupanpäälle! ScenarL Lapua on ottanut suuren haasteen - miten tehdä parhaasta vielä parempi. Lapua on yhdistänyt pitkäaikaisen kokemuksensa huippulaatuiseen valmistusteknologiaan Scenarin huippuominaisuuksien hiomiseksi äärimmilleen. Tuloksena on uusi tarkkuusluotiperhe ScenarL. Yhä tiukemmat toleranssit mitoissa, painossa ja tasalaatuisuudessa - Lapuan maine huippulaadun valmistajana vahvistuu entisestään tällä ennennäkemättömän tarkalla luotiperheellä - ScenarL on vertaansa vailla. Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Nordis Oy Scenar ja laserkohdistin Metsästäjä nro 3 2013.indd 1 19.4.2013 10:31:22 TARKKANÄKÖINEN KATSOO PIDEMMÄLLE BX-2 SX-1 ES CASCADES 8x42 ? 479,- VENTANA 10x42 ? 499,- SX-1 Ventana 15-45x60 Angled Kit ? 539,SX-1 Ventana 20-60x80 Angled Kit ? 789,- RX® -600i DNA ? 379,- RX RX® -800i TBR DNA ? 499,- Saatavana suomenkielinen Leupold ?kuvasto. Kysy lähimmältä jälleenmyyjältäsi Maahantuonti: Hjorth Urheilutukku, hinta- ja saatavuustiedot www.ase.fi, hinnat voimassa sitoumuksetta 30.10.2013 asti. L_Obs_Fi_185x133_13_RZ.indd 1 www.leupold.com Jägaren 3 05.04.13 12:11 l 2013 l 49
• Ädla lövträd gör din skog rikare. Del 1 av 3 I den här tredelade artikelserien berättar överträdgårdsmästare Arno Kasvi om nyttan av ädla lövträd för viltet och ger råd om plantering. Text: Arno Kasvi, överträdgårdsmästare emeritus, Åbo universitet l Bilder: Pasi Leino Nytta för många decennier De ädla lövträden föder viltet Ädla lövträd som ek, bok och hassel har alltid varit uppskattade i centraleuropeiska jaktparker. Också i vårt land ansågs det på herrgårdar förr i världen som en hederssak att plantera sådana i omgivningarna. Alla ädellövträd skapar på sin växtplats en frodig och artrik markvegetation som är till nytta för allt vilt. F örr i tiden betraktades det som en hederssak på slott och herrgårdar att plantera ädellövträd kring byggnader, i parker och alléer. Men på grund av växtförhållandena och brister i odlingskunskaperna var det inte alltid som mödan kröntes med framgång. Det var inte bara de stränga vintrarna utan också många andra faktorer som hindrade de anskaffade plantorna från att utvecklas på önskat sätt. 50 l Jägaren 3 l 2013 De trädnykomlingar som växte närmast mangården klarade sig ofta bäst eftersom de stod under herrskapets särskilda uppsikt.Kring husen växte träden sig till och med så stora att de inte ens under krigstid gick att fälla för att elda med i kakelugnarna. Planteringarna var emellertid så fåtaliga att det knappt någonsin hände att ädellövträden spred sig på naturlig väg ut i naturen. De enda träd som i någon större omfattning spred sig från parkerna var de som varje år bar frö som spreds med vinden.Ibland var det fråga om bara några få moderträd. Sedan dess har planterandet av ädellövträd i landsbygdslandskapet tynat bort.På landsbygden, där det finns tusentals hektar med lämpliga biotoper för ädellövträd, växer nuförtiden bara gräs och videsnår, till ingen nytta alls. Vildsvinen lägger på hullet och får smak av ollonen I de centraleuropeiska jaktparkerna betade flockar av vildsvin som göddes med ekollon innan den årliga höstjakten.De ollon som fanns kvar i skogen efter jaktsäsongen räckte väl till som vinterföda för det decimerade svinbestånd som lämnades kvar. Svin göddes med ekollon också i Sverige-Finland redan före kung Gustav Vasas tid. Samma praxis rådde i jaktparkerna runt om i Europa. När man föder upp vildsvin för jakt på ollondiet får fläsket en fin smak. Det brunaktiga och efterfrågade svinkött som såldes på oktobermarknaderna i gamla Uppsala smakade förträffligt och kallades ollonfläsk. Under den katolska tiden då klostren ägde väldiga arealer mark, lärde munkarna i Sverige och södra Finland ut konsten att sköta ek och svin. Också i Bibeln talas det på flera ställen om svinaherdar som för sin hjord till ekskog för att beta. Likaså finns det bibelillustrationer med bilder där herden med en lång stör skakar ner ollon ur träden till sin hjord.
• nterandet av a l p r a h n e d g y b På lands helt trots n a t s ä n t r ö h p p ädla lövträd u ls hektar med a t n e s u t s n n fi att där llövträd. e d ä r ö f r e p o t o lämpliga bi bara gräs och u n r ä d r e x ä v I stället gen nytta alls. n i l l i t r å n s e d vi Löven skymmer och skyddar djuren när de äter. På vintern har ek- och boklöven nästan samma färg som hjortens och fältharens päls. På Johan III:s tid på 1500-talet fick fattigt folk ta ved och virke i Runsala kronoskog, men bärande träd (som det hette) som ek, bok och hassel fick de inte fälla. Det fanns inte något permanent vildsvinsbestånd på Runsala, men under ollonår redde sig svinen gott över vintern i det fria utan stödutfodring. Eftersom planteringen av ek var eftersatt hade många av de här djuren fått svälta utan stödutfodring och deras förmåga att klara vinterns påfrestningar var därför försvagad. Även rådjur,gräsänder,ankor och uppenbarligen även gäss äter av ekens och bokens ollon. Bok- och ekollonen ingår i rådjurets vinterdiet, liksom parkgröe. Den är ett vintergrönt gräs med kraftiga blad som trivs på Runsala. På vintern gräver fältharar och rådjur sig ner genom snön till tuvorna av parkgröe och framför allt till de feta ollonen som ligger bland löven. Lönnarna och skogslindarna ska betraktas som viktiga honungsproducenter.I en lövträdsdominerad skog värms markskiktet upp snabbare än i en barrskog och redan på våren växer där gräs och örter för viltet, som har magrat efter vinterns påfrestningar. Under lövträd finns det också en artrik risvegetation i fältskiktet som är tjänlig som vinterföda för rådjuren. De forna tiders feodalherrar som ägde jaktparker tänkte med andra ord framåt i decennier. hösten samlar ollon i lager för vintern i hålor i träd och stubbar, och i markens ytskikt. En stor del av ollonen som lagrats på det här viset står sig över vintern, även om vintern är snöfri. I Finland är nötskrikan en ekplanterare av stora mått.Nötkråkan som samlar nötter gömmer undan dem i sina vinterförråd i förnan i skogen. Den tar också vara på frön av cembratall om den träffar på sådana. Det ser man på Runsala i form av knippen om tre till fem cembratallar som uppenbarar sig i skogen. Också ringduvorna sväljer ollon som ligger under träd. Organismer av många arter Ekollon under snö och löv. ollon från ekar som växer vid vattendrag bara platsen är sådan att det vid hotande fara går lätt att sätta sig i säkerhet. Flera år har jag på Runsala sett gräsänder som kalasar på ollon, rent av på vintern om snötäcket är tunt och tjälen inte har gått i jorden. Änderna äter också gärna ollon som kommit fram när snöplogen har skrapat bort snö och löv.Kan det vara fråga om en vana som stadsänder har lärt sig eller en medfödd förmåga hos änderna att ta vara på den föda som naturen bjuder på? I Finland blir ollonen fort täckta med snö och vi känner inte till de baltiska ändernas vinterdiet. Klart är att ekorrar, sorkar och möss på Ju äldre ädellövträden blir desto rikare blir det organismsamhälle som lever i dem och på dem. Många mossor, skägglavar, alger, tickor och svampar har sitt hem på ekens grenar. Ett gammelträds stam ger också skydd åt en stor skara små och större fåglar. Bland annat knipa och storskrake är typiska hålbyggare som på Runsala häckar i ekstammar. Även många ugglearter använder hålor i ekstammar som fast bostad.I skogar där det på vintern finns gott om gnagare och andra små däggdjur förekommer det också fler ugglor och hökar. Också fladdermössen trivs i hålor i ekstammar. Mycket riktigt upptäckte jag en vår en stel bechsteins fladdermus dold inuti trädgårdens stora berömda ek med öppen stam. Höstproviant som fåglarna uppskattar Det är inte bara svin och rådjur som gillar ollon. Också fåglar gör det. Gräsänder äter gärna Staren trivs i havtornsbuskar. Jägaren 3 l 2013 l 51
• Forskare Outi Ratamäki och specialforskare Taru Peltola, Finlands miljöcentral Porträtt av en Rättsfallen visar att det är mera sannolikt att en person med jakt som hobby gör sig skyldig till tjuvjakt än någon annan person. Att förneka den här kopplingen ökar inte jägarnas trovärdighet. Här hjälper inte annat än att aktivt ingripa mot fenomenet! Forskarna Outi Ratamäki och specialforskare Taru Peltola har undersökt tjuvjakten i östra Finland. Juha Reiman Det här är den första undersökningen av fenomenet i vårt land. De två forskarnas material visar att tjuvjägarna inte utgör någon separat kriminell grupp som är avskild från jägarna, utan att majoriteten är aktiva jägare. Ofta överlappar den lagliga jakten och den illegala verksamheten varandra. I materialet är antalet illegalt fällda älgar mycket större än antalet stora rovdjur. 52 l Jägaren 3 l 2013 T juvjakt är ett ord som väcker intensiv debatt.Speciellt irriterande är att ordet skapar en koppling mellan det lagliga och det olagliga. Svenska myndigheter och organisationer använder ofta termen illegalt dödande. Uppdagade fall av tjuvjakt döms enligt strafflagen 48 a kap som jaktbrott eller enligt 1a§ som grovt jaktbrott. I 1§, punkt 2, stadgas följande: Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet obehörigen? 2)? jagar i strid med de bestämmelser om fredning av vilt, jaktförbud eller jaktbegränsning som gäller vilt eller kvot för vilt som finns i jaktlagen eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den, eller utan jaktlicens, jaktlicens för hjortdjur eller dispens,? el- ler? skall för jaktbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år. En granskning av de konkreta fallen av tjuvjakt ger inte heller skäl att nonchalera kopplingen mellan tjuvjakten och vår inhemska jaktkultur. Vi har haft tillgång till förundersökningsprotokollen för tjuvjakt från Norra Karelens och Kajanalands polisinrättning för 2005 och domar avkunnade av Norra Karelens tingsrätt under 2000-talet. Antalet förundersökningar under den här perioden är 22 för Norra Karelen och 17 för Kajanaland medan tingsrättsdomarna är 11. I gråzonen mellan lagligt och olagligt I flera av fallen i vårt material finns det en kopp-
• tjuvjägare ling mellan tjuvjakt och laglig jakt. En man i Kajanaland åkte dit tack vare spår i skogen som ledde polisen till gärningsmannens hem, där det påträffades färskt upphängt älgkött. Gärningsmannen erkände att han skjutit älgen som han råkat på när han jagade fågel. Han framhöll att han var en erfaren jägare som hade börjat jaga redan som trettonåring. Han hade jaktkort, giltigt björnskytteprov och tillstånd för flera jaktvapen. Gärningsmannen bedyrade dessutom att han hyser den största respekt för naturen. En annan jägare misstänktes för att under en laglig jakt ha skjutit en älg extra och ha hållit det hemligt för det övriga jaktlaget, utom för två personer som hjälpte honom. Skytten bestred att han gjort sig skyldig till tjuvjakt eftersom det, när älgen fälldes, hade funnits licenser kvar. Skytten ansåg att det är jaktledarens uppgift att hålla reda på licenserna. I det här fallet var jaktledaren en av de två personerna som hade hjälpt till, men han tog inte ställning till det som skytten gjort eftersom skytten hade agerat ?på egen hand? och dessutom tagit hand om allt köttet själv. I ett annat fall var en man ute i skogen för att titta på fåglar och sköt en älg med ett gevär som han inte hade tillstånd för. Hemma hade han några vapen till, med tillstånd. Han oroade sig för att vapnen skulle förklaras förverkade eftersom jakt var hans fritidsintresse och vapnen var viktiga för honom. Om upprepad olaglig verksamhet berättar fallen där en undersökning har lett till flera undersökningar av brott. Vid undersökningen av ett fall av tjuvjakt på älg påträffades vid husrannsakan även kött av björn och lodjur. Den misstänkte kunde inte redogöra för var köttet kommit ifrån. Tjuvjakt på stora rovdjur Vårt material omfattar fyra fall av tjuvjakt på lodjur. I ett av fallen var en grupp män ute på lodjursjakt, men ingen av dem visste hur många licenser de hade eller vem som var licensinnehavare. Jakten slutade med en laglig fällning av ett lodjur och två fall av illegalt dödande på mark där jägarna inte hade jakträtt. Ingen av gärningsmännen ansåg sig ha begått ett brott. Två lodjur blev dödade på en rävjakt. I det ena fallet uppstod en konfrontation mellan hund och lodjur, och hundägaren sköt lodjuret. Han höll det inträffade hemligt, men tog vara på skinnet och lät bereda det. Gärningsmannen hade jaktkort, godkänt skjutprov för älg och björn, och tillstånd för jaktvapen. I det andra fallet sköt jägaren på ett djur utan att vara säker på arten. Djuret dog inte genast utan löpte vidare. Tre andra karlar uppenbarade sig på platsen,men fallet blev inte anmält trots att det fanns beviljade lodjurslicenser för området. Gärningsmännen ville nämligen spara på kvoten. Det fjärde lodjuret dödades av en renskötare som medgav att han börjat jaga lodjuret sedan det hade härjat bland hans renar. Han visste om att det fanns eller skulle beviljas lodjurslicenser för området. Han körde över lodjuret med snöskoter, men snön var så mjuk att lon överlevde. Därefter slog han lodjuret flera gånger med yxa tills det miste livet. Gär- ningsmannen ansåg sig ha tillstånd att döda lodjuret. En annan renskötare uppgav att han följt ett björnspår med snöskoter. När han fick syn på björnen sköt han den. Som motiv uppgav han rovdjurshat. Vid undersökningen påträffade polisen också järvskinn, men gärningsmannen förnekade att han skulle ha dödat järvarna. Han hade tidigare blivit dömd för tjuvjakt på järv. Vårt material omfattade tre fall av tjuvjakt på varg. I två av fallen visade sig misstankarna vara ogrundade. Det tredje fallet handlade om förföljande. Tre karlar förföljde en varg med snöskotrar för att skjuta den, men polisen ingrep och avbröt förföljelsen. Ett par av karlarna ägde vapen för sportskytte och ett par för jakt. Sammanfattning De här polisundersökningarna och tingsrättsdomarna åskådliggör det faktum att det i vårt land är en liten del av jägarna som gör sig skyldig till tjuvjakt. Utifrån materialet och försiktigt räknat har i Kajanaland och Norra Karelen 32 män med jakt som hobby gjort sig skyldiga till tjuvjakt under 2000-talet. Antalet är litet, men skadan på jägarkårens anseende desto större. I materialet kan vi inte urskilja fler än tio personer med en svag koppling eller ingen koppling alls till jakten som hobby.Av detta följer således att det är sannolikare att en person som jagar ska göra sig skyldig till tjuvjakt än en som inte gör det. Följande faktorer är också värda att ta i beaktande: 1) Det är motsägelsefullt att en gärningsman kan uppleva att jakten är ett viktigt fritidsintresse för honom och att hans värderingar är naturnära, samtidigt som han medvetet och upprepat begår brott. 2) I fler fall än ett är jaktledaren involverad i den brottsliga verksamheten. 3) I några fall har smusslet omfattat hela jaktlaget. Kalla fakta visar att ett förnekande av kopplingen mellan den finska jaktkulturen och tjuvjakten inte ökar trovärdigheten hos jägarna och deras representanter. Det är enbart genom att aktivt ingripa mot fenomenet som vi kan höja trovärdigheten: genom att ange tjuvjägare,utesluta sådana ur jaktföreningen och neka sådana medlemskap i en förening. Jägaren 3 l 2013 l 53
• Nyhetsmagasinet Ändringar i jaktlagen De nya ändringarna i jaktlagen och jaktförordningen träder i kraft den första juni. Även statsrådets förordning om dispens träder i kraft denna dag. lll De viktigaste ändringarna och preciseringarna finns i jaktlagens paragrafer om fångstredskap. De förbjudna fångstredskapen har utökats med spjut, spjut med kastträ, harpun eller motsvarande vapen, blåsrör och armborst. Till de tillåtna fångstredskapen räknas skjutvapen, jaktbåge, luftgevär, fälla, snara, slagjärn, fotsnara, lövblåsare och nät. Lövblåsaren är någonting alldeles nytt i jaktförordningen. Användningen av blås, inte sug, är tillåten vid jakt efter djur som nämns i förordningen. I enlighet med riksdagens riktlinjer blev också lasersikten tillåtna. Den största tillåtna storleken på slagjärn begränsades till 20 cm. Mårdhund får inte längre jagas med slagfälla eftersom den såkallade stora Coni Bearfällan inte dödar djuret omedelbart under alla omständigheter. Jaktförordningen ger möjligheter att begränsa användningen av ett fångstredskap eller en jaktmetod för en region, en tid eller en djurart. Vid björnjakt är det förbjudet att locka björn med föda. Förbjudna är också mekaniska apparater som kassettspelare eller motorsåg som jägaren använder för att locka på vilt eller för att dölja sina egna ljud med apparatens ljud. Vid jakt efter jaktbara däggdjur är det inte längre tillåtet att använda nät som till funktion eller användningssätt inte är selektiva ? vid fågeljakt är sådana totalförbjudna sedan tidigare. I jaktlagen har det tagits in ett stadgande om fullmakt för att riva en konstruktion i anslutning till ett bo som är byggt av europeisk bäver, kanadensisk bäver eller bisam. I statsrådets förordning stadgas att ett bebott bisambo eller bäverbo inte får förstöras. Däremot är det tillåtet att under lovlig tid riva en damm eller annan konstruktion i anslutning till ett bebott bo för att förhindra skador. Alla jaktbara däggdjur omfattas nu av enhetliga principer för beviljandet av dispens. Som en ny typ av dispens stadfästes bestämmelser om dispens från fredningen av bon för vilt och för icke fredade fåglars bon och ägg. Avsikten med dispensen är att störa häckningen i stället för att döda fågeln, så att den störande fågeln flyttar för att häcka på annan plats. I jaktlagen infördes också en ändring som gäller fångstredskap och jaktmetoder för icke fredade djur, så att det är tillåtet att jaga möss, sorkar och råttor med fällor som dödar med elektricitet. Fällor av det här slaget samlar upp de döda djuren i en separat behållare. Användningen av röda varselkläder upphör den sista januari 2014. I stället för röda kläder ska jägarna därefter bära orangeröda eller orange plagg. Ansökningar om dispens för förbjudna fångstredskap och fångstmetoder, och dispens för att avvika från bestämmelserna för hur tillåtna fångstredskap ska användas riktas till Finlands viltcentral. 54 l Jägaren 3 l 2013 Jaktläger för ungdomar i Kjulo lll Säkylä-Kjulo jvf arrangerar tillsammans med viltcentralens Satakuntaregion ett läger för unga jägare. Lägret hålls i Kjulo 14-16 juni och tar emot ca 20 deltagare i åldern 10-15 år Anmälningar och information: Säkylä-Kjulo jvf, Marika Vahekoski, 0400 693 013. Läger för unga jägare i Honkajoki lll Pohjois-Satakunta jvf arrangerar tillsammans med viltcentralens Satakuntaregion ett läger för unga jägare. Lägret har under tidigare år varit väldigt populärt. Anmäl dig därför i god tid så du får plats! Lägret tar emot ca 20 deltagare och ordnas i HONKAJOKI 16-18 juli. Deltagarna får bla göra fällor, hantera vilt och leva härligt lägerliv. Deltagarna ges också en möjlighet att skriva jägarexamen. På lägret behandlar vi inte allt stoff i examen. Deltagarna ska därför på förhand läsa Handbok för jägare från pärm till pärm. . Anmälningar och förfrågningar: Tapio Loukkaanhuhta tfn. 040 550 0001 eller tapio.loukkaanhuhta@dnainternet.net Jaktläger för ungdomar i Muhos lll 16-20 juni på skjutbanan i Muhos. Lägret är avsett för jaktintresserade pojkar och flickor i åldern 10-16 år. Ett digert program utlovas: l Jaktteori l Undervisning i skytte l Orienteringens grunder och ?geocaching? l Jakthundar; presentation och demo l Fiske l Fritt kvällsprogram vid lägerelden Lägret kostar 100 ?/ungdom, vilket inkluderar inkvartering, bespisning, material och försäkring. Lägret arrangeras av Muhos jaktvårdsförening och Muhos 4H-förening och tar emot 25 ungdomar i anmälningsordning. Ett lägerbrev med närmare anvisningar och lägerprogrammet skickas till deltagarna. För mera information och anmälningar kontakta: Kirsi Pajala på 044-3307955 eller muhos@4h.fi senast den 31 maj.
• Jaktläger för ungdomar i Haapajärvi lll Välkommen att tillbringa ett veckoslut tillsammans med andra jaktintresserade ungdomar! Tid: 6-9 juni Plats: Siiponkoski by- och åcentrum, Haapajärvi Målgrupp: pojkar och flickor i åldern 11-16 år, även föräldrar får delta Pris: 95 ? / person. De som skriver jägarexamen betalar en separat avgift på 20 euro På programmet bland annat: l Prepp för jägarexamen l Jägarexamen l Utbildning i skytte, skjutvapen och pilbågar (på skjutbana) l Laser- och luftgevär l Terrängövningar, karta och kompass l Jakthundar; presentation och uppvisning l Jakt efter små rovdjur, fällor l Trolling (8-10 spön) l På fritiden lägertävlingar, rökbastu, korvgrillning Ny intresseorganisation för dem som har pistolskytte som hobby lll I vårt land finns det många som har pistolskytte som hobby, men med samhörigheten har det varit sämre. Lagförnyelserna och varierande praxis på olika orter gör många upprörda. Föreningen Suomen pistooliampujat ry grundades för att öka den allmänna kännedomen om pistolskyttet som hobby och för att driva pistolskyttarnas intressen. Ett klart mål är att öka samhörigheten mellan skyttarna genom att arrangera evenemang och föreläsningar om de kommande förnyelserna i vapenlagen, och självfallet att utverka rejäla medlemsförmåner i vapenaffärer och hos tillverkare. Medlemmar som deltar i föreläsningar arrangerade av SPA får ett deltagarintyg. Regionala evenemang ska också utgöra en betydande del av SPA:s verksamhet, exempelvis projekt för skjutbanor för pistolskytte. Likaså ska ett nära samarbete med jaktföreningar i hela landet bli en viktig del av verksamheten. Gå till vår webbplats www.suomenpistooliampujat.fi. för mera information och bli medlem! Sista anmälningsdag 23 maj. Lägret tar emot 50 deltagare i anmälningsordning, inkvartering i egna tält. Till deltagarna postas en separat kallelse med närmare anvisningar och lägerprogrammet. Förfrågningar och anmälningar: Miika Niskala, tfn. 044 445 6404, miika.niskala@haapajarvi.fi Jägarundersökning! Delta i enkäten, fina priser! lll Finlands viltcentral vill gärna höra jägarnas åsikter om hur viltcentralen fungerar och sköter sitt uppdrag. Gå in på vår webbplats riista.fi och besvara enkäten. Norra Savolax Viltkurser på Metsäkartano lll 17-20 juni. Viltkurs för ungdomar. Jägarexamen 20 juni. Pris från 168 ?. 13 juli. Jaktskyttets ABC för damer. Pris från 37 ?. 20-22 september. Erämimmit, en kurs för damer som jagar. Information och anmälningar: Metsäkartano, 040 839 6350, info@metsakartano.com, www.metsakartano.com Du hittar länken till enkäten nertill på ingångssidan. När tiden har gått ut den 30 juni lottar vi ut följande fina priser bland dem som har lämnat sina kontaktuppgifter: Två Alaska light jägardräkter (Retkitukku Oy), en kokbok (Metsästäjän uusi keittokirja) och tre minnesspel (Viltarter). RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Nya verksamhetsledare i Egentliga Finland Marttilanejdens jvf lll Osmo Purhonen, Myllykyläntie 28, 20960 Åbo, telefon 0400 827 981 och e-post marttila@rhy.riista.fi Maskunejdens jvf lll Arto Takala, Kuusimäentie 1, 21290 Rusko, telefon 0400 720 594 och e-post masku@rhy.riista.fi Loimaanejdens jvf lll Mikko Tiainen, Karjakuja 122, 32200 Loimaa, telefon 050 511 3528 och e-post mikkotiainen77@gmail.com Jägaren 3 l 2013 l 55
• Nyhetsmagasinet Heli Siitari ny ombudsman på Natur- och viltvårdsstiftelsen lll Filosofie doktor, docent Heli Siitari har utnämnts till ny ombudsman på Natur- och viltvårdsstiftelsen. Hon tillträdde tjänsten den 15 april. Siitari har tidigare arbetat som akademisk forskare på Biooch miljövetenskapliga institutionen vid Jyväskylä universitet. Hennes huvudämne som forskare är ekologi och miljövård. I sin avhandling undersökte Heli Siitari den ultravioletta färgens betydelse för fåglars val av föda och partner. Hon har arbetat som kritiker på flera vetenskapliga publikationer och har deltagit som inbjuden talare i flera kongresser och seminarier både i Finland och utomlands. På sin fritid sysslar Heli Siitari med labradorer; uppfödning, jakt och prov. Natur- och viltvårdsstiftelsen grundades 2006 för att gynna viltarterna och den biologiska mångfalden genom planmässig naturvård. I sitt arbete strävar stiftelsen till att bevara de ursprungliga naturvärdena framförallt utanför de skyddade områdena. Naturoch viltvårdsstiftelsen samarbetar med olika aktörer inom naturresursbranschen, erbjuder rådgivning och hjälp vid biotopvård samt strävar till att påverka beslutsfattandet så att det gynnar viltet och också naturen i allmänhet. Välkommen till webbshopen!   F rån viltcentralens lager kan du beställa böcker, spel, videor med mera för både privatbruk och utbildning. Du kan beställa på nätet (riista. fi > på svenska > internetbutik) eller per telefon på numret 029 431 2111, vardagar kl 9-15. Heli Siitari Jägarhumor lll Läs boken Hirvikämpän huumoria så får du veta varifrån ordet kippis kommer och vad det egentligen betyder. Boken berättar också om uttrycket Marskin puraisu, hur Taula-Matti fällde en björn och om Nätti-Jussi som drog roliga historier. Boken är packad med anekdoter, vitser och smärre kåserier. Grafikern Martti Arkkos teckningar gör den härligt skrattretande. Boken är en utökad och helrenoverad nyutgåva av Hirvi vai muu som utkom 1993. Hirvikämpän huumoria och övriga böcker utgivna på Arma Fennica hittar du på adressen www.armafennica.fi. Där kan du också beställa böcker till ett överkomligt pris. Hirvikämpän huumoria är på 160 sidor och kostar 22,00 euro. 56 l Jägaren 3 l 2013 Viltcentralen deltar i sommarens jaktmässor lll Friluftsmässorna samlar jägare, fiskare och övriga naturvänner. Viltcentralen kommer att delta i följande mässor: Pohjois-Suomen erämessut, Uleåborg 23-25 maj Kaakkois-Suomen Erämessut, Koria 7-9 juni Norra Karelen, Susirajan erämessut, Joensuu: 14-16 juni Österbotten, Seinäjoki: Farmari 3-6 juli Titta in hos oss i vår monter! Gör avtalet om e-faktura senast den 22 maj lll Byt pappersfakturan för jaktvårdsavgiften till en e-faktura som skickas direkt till din nätbank. Avtalet om e-faktura ska göras senast den 22 maj och fakturan ska godkännas senast den 10 juni.
• ZO D I AC SV E AB ZO D I AC GE NO R AS RI GE 2 19 63 5 0 TH 013 ANNIVER SA RY Positiv inställning till återinplantering av skogsvildren lll I april arrangerade VFFI, Forststyrelsen och Finlands viltcentral möten för intressegrupper i Isojoki, Ilomants och Pyhäntä. Mötena var särskilt avsedda för byföreningar och jaktföreningar för att få klarhet i ortsbornas villighet och beredskap för utsättning av skogsvildren i trakterna. Mötesdeltagarna visade en positiv inställning till eventuella utsättningar och vilja till samarbete. Mötesdeltagarna upplevde skogsvildrenen som positiv för kommunernas och byarnas image med tanke på mångfalden i naturen, natur- och jaktturismen, lokalkulturen och jaktkulturen i regionen. Misstanken att skogsvildrenarna skulle locka fler stora rovdjur till trakten gjorde dock många av mötesdeltagarna bekymrade. Även riskerna för skador på jord- och skogsbruket och trafikolyckor måste tas på allvar. Mötesdeltagarna uppgav sig vara villiga och beredda till samarbete för att mildra de negativa effekterna och öka de positiva. De slutliga resultaten av utvärderingen av de samhälleliga effekterna av en återutsättning blir klara på förhösten. Skogsvildrenen försvann från vårt land i början av 1900-talet, men har efter många turer återvänt för att återigen vara en del av vår fauna. I vårt land förekommer i detta nu den här underarten av fjällren i Suomenselkä och Kajanaland, där den etablerade sig tack vare lyckade återinplanteringar på 1980-talet. Utanför Finlands gränser påträffas skogsvildrenen bara i Ryska Karelen. En av åtgärderna i förvaltningsplanen för skogsvildrensstammen består av återutsättningar för att stärka stammen. Huvudmålet är att bevara skogsvildrensstammen i vårt land livskraftig. Under det senaste decenniet har renbeståndet i Kajanaland halverats och i Suomenselkä har beståndets utveckling avstannat och ligger på samma siffror som för tio år sedan. Alla orsaker till detta är inte med säkerhet kända, men en bidragande orsak är att de stora rovdjuren har blivit fler. Enligt den undersökning av skogsvildrenens livsmiljö som VFFI har gjort är följande områden lämpliga för en återutsättning: 1) vattendelarområdena i norra Österbotten och Norra Savolax, 2) de östra delarna av Norra Karelen samt 3) gränstrakterna mellan Södra Österbotten och Satakunta. Forststyrelsen inleder planeringen av återinplanteringarna under innevarande år tillsammans med övriga viktiga samarbetspartners. Planen beräknas bli klar under 2014. För mera information: Bedömningen av de samhälleliga konsekvenserna, Juha Hiedanpää, VFFI, 050 363 8109 Skogsvildrensforskningen, Antti Paasivaara, VFFI, 040 674 7602 Planeringen av återinplanteringar, Mikko Rautiainen, Forststyrelsen, 040 547 2392 Vattentät IP67 UTMANAREN! . Enkelt knapplås . Vattentät IP67 . Skruvat tillbehörsuttag . Belyst grafisk display . Enkel meny . . Stryktåligt schassi Zodiac Team Pro Waterproof är jakttelefonen som fungerar i krävande förhållanden Liten & enkel Inbyggd blåtand Bäst i test Tidningen Min jakthund nr 3 2012 Forssa: Forssan Ase ja Retkeily, Haapajärvi: Raimo Olkkonen, Huittinen: Digimesta, Joensuu: Joensuun Telemaailma, Juva: Juvan Rauta ja Maatalous, Koikkala: Agripalvelu, Kemiö: Kemiön Metsästyspuoti, Kuusankoski: KT-Sport, Lahti: J Kärkkäinen, Lappeenranta: Urheilu Koskimies, Nurmes: Sportia Nurmes, Oulu: J Kärkkäinen, Pieksämäki: Green Trail, Riihimäki: Eräkontti, Seinäjoki: Wextra, Soini: Ahti Huvila, Tampere: RXTX-Tuote, Vaasa: Kurren Erä ja Kalastus, Ylivieska: J Kärkkäinen. Fler ÅF hos www.gyttorp.fi Jägaren 3 l 2013 l 57
• Ålands nytt KUNGÖRELSE ANGÅENDE PRAKTISKT BÅGSKYTTEPROV 2013 lll Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: l Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 6-8 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00?22.00. Kontaktperson är Roger Pettersson: e-post: roger.pettersson@aland.net Tfn: +358 40 3695233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på jakt- och viltenhetens hemsida: www.regeringen.ax ? avdelningarna ? näringsavdelningen ? skogsbruksbyrån ? jakt-och viltvård ? riktlinjer ? jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jakt- och viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin Kurs för bågjägarexamen lll Den 27 ? 28 april arrangerades kurs för bågjägarexamen, IBEP (International Bowhunter Education Program), i Finströms jaktvårdsförenings lokaler i Breidablick. I kursen deltog 13 intresserade jägare från Åland, Finland och Sverige. Enligt landskapsförordningen om jakt krävs av den som jagar med pil och båge ett giltigt åländskt jaktkort, godkänd bågjägarexamen (IBEP eller dansk bågjägarexamen) samt godkänt årligt bågskytteprov. Kravet på godkänd bågjägarexamen skulle alltså förhoppningsvis vara uppfyllt efter denna helg. Kursen inleddes på lördagmorgonen med en tillbakablick i hur bågjakten har utvecklats och en genomgång av vilken utrustning som krävs för bågjakt och vilka olika typer av bågar man får jaga med. Sedan fokuserade kursen mer allmänt på Christofer Eriksson demonstrerar hur ett klättrande treestand fungerar. 58 l hur bågjakt fungerar i praktiken och hur den skiljer sig från jakt med krutvapen. De erfarna kursledarna berättade om olika jaktformer och vad man ska tänka på för att lyckas med bågjakt och berättade historier från egna bågjakter och vad de lärt sig av dessa. Under söndagen demonstrerades hur ett klättrande ?treestand? fungerar och deltagarna fick prova på att använda dessa flexibla jakttorn. Kursen avslutades med ett teoretiskt prov och sedan fick de som kände sig redo avlägga det praktiska skytteprovet som också ingår för att erhålla godkänd bågjägarexamen. För de ålänningar som nu avlagt bågjägarexamen väntar det årliga bågskytteprovet i juli och hårdträning inför bockjakten den 15 augusti som jag tror är målet för de flesta deltagarna i kursen. RJ Axel Bergsten, Sverige, avlägger skjutprovet. Jägaren 3 l 2013
• Fortsätt hjälpa rådjuren lll Nu är våren här och den för rådjurens del tuffaste årstiden vintern är över. Det har det senaste åren varit ett stort intresse bland de åländska vilitvårdarna att utfodra rådjuren vilket har gett resultat med många killingar och ökade vikter på de vuxna djuren. Detta är förstås mycket bra eftersom det i första hand är våra nordiska vintrar som reglerar rådjursstammarna hårdast, jakten kanske undantagen då. Men det finns även två andra hårda reglerare och det är räven och slåttern av vallar som tar många rådjursskillingarna. Man har i svenska undersökningar konstaterat att nästan 50 % av killingarna inte överlever sitt första levnadsår. Upp till 50 % av det bortfallet står räven för, så nu när rävstammarna verkar ta sig så kan det nog åter löna sig att hålla efter räven. Men även slåttern skördar tyvärr mång kid, i synnerhet den första tidiga slåttern. Senare på sommaren är kidden större och har större benägenhet att ta sig undan. Igen enligt svenska siffror kan det vara så mycket som 25 % av dödligheten som sker i samband med slåttern. Men här kan vi jägare och viltvårdare hjälpa till. Det finns några knep för hur man kan minska rådjurens benägenhet att ta skydd ute på slåttervallarna. Ett är att man sätter ut varningsflaggor längs med fälten kvällen före slåttern skall ske, detta leder till att geten för bort sina killingar från grödan. Men det är viktigt att man ej sätter ut flaggorna för tidigt för att undvika att geten vänjer sig vid dessa. Naturligtvis skall man även städa upp och ta ner flaggorna när slåttern är genomförd. Flaggorna behöver inte vara några avancerade saker utan man kan använda lite vad som helst t.ex. tomma plastkassar. Man kan även placera dessa i dikeskanten så behöver ej maskinföraren stiga ur traktorn när skörden tas. (Se bild). Ett lämpligt antal flaggor kan var 2-3 st. per ha, lite beroende på hur många sidor som gränsar till skogen m.m. En annan sak som man kan testa om man har en hund är att gå ett varv runt det fält som skall slås, detta också kvällen före vallen slås, för att sprida ut hund och människolukt runt vallen så geten blir orolig och hämtar bort killingarna. Så jägare, gör ett försök att kontakta en bonde nära dig och hör om de inte kan meddela dig när slåtter skall göras. Sammantaget på hela Åland så är det åtskilliga 100-tal rådjurskid som vi kan rädda tillsammans. RG Placera rådjursskrämmorna, 2-3 per ha, i skogskanten till slåttervallarna. ADRESSLISTA till jaktvårdsföreningarna Förening Ordförande Adress Tel Brändö Börje Strandvall Jurmo, 22950 JURMO 56 530, 0400 487 438 E-mail adress Eckerö Joel Karlsson Degersandsvägen 25, 22270 ECKERÖ 040 84 89 848 eckero.jvf@gmail.com Finström Kurt Blomqvist Vandövägen 262, 22330 TJUDÖ 48 148, 0457 342 4668 kurt.blomqvist@aland.net Föglö Rainer Juslin Storgrundsvägen 61, 22710 FÖGLÖ 0505 119 955 rainer.juslin@regeringen.ax Geta John Carlsson Åkervägen 2, 22340 GETA 0407 618 444 carlssonsjohn@gmail.com Hammarland Lars Nordström Kattbyv. 19, 22240 HAMMARLAND 040 848 7080 kattbygard@gmail.com Jomala Tony Nordlund Gottbyvägen 110, 22130 GOTTBY 32 506, 0400 529 315 rono@aland.net Kumlinge Jan Malmberg 22830 ENKLINGE 55 370, 040 545 9109 janne.malmberg@aland.net Kökar Paul Engström Hellsö 22730 KÖKAR 55 907, 0400 594 991 paul.engstrom@wippies.fi Lemland Conny Rosenberg Fårgrundsv. 49, 22610 LEMLAND 34 471, 0457 078 4911 conny@aland.net Lumparland Börje Stenberg Lumpov. 277, 22630 LUMPARLAND 35 520, 0457 361 3800 borje.stenberg@aland.net Mariehamn Ingen verksamhet Saltvik Arvid Mörn Mörns 15, 22430 SALTVIK 0457 524 4193 arvid.morn@aland.net Sottunga Thomas Lindström 22720 SOTTUNGA 55 124, 040 537 2317 lindstrm.thomas95@gmail.com Sund Sixten Häggblom Örnäsvägen 10, 22310 PÅLSBÖLE 48 080, 0457 569 2521 sixten.haggblom@chips.fi Vårdö Tor Påvals Vårdöv. 164, Töftö, 22550 VÅRDÖ 44 049, 0457 548 3087 Jägaren 3 l 2013 l 59
• Sakari Lähteenmäki Teckning: Jouko Moisa l Juniorsidan Vilka av följande påståenden stämmer? Ringa in bokstaven efter varje påstående som stämmer. Vilket ord bildar bokstäverna? På vintern äter björnen bark, kvistar och toppar på träd I Tjädern är den största skogshönsfågeln O Lodjuret fäller nästan varje natt ett nytt djur eftersom det inte äter as V När fåglar spelar lockar honorna på hanarna med rörelser och lockläten K Vi jagar mink eftersom minken äter vilt och skadar naturen D Grävlingen är aktiv på dagen för att lättare se sitt byte T Järven lever i flock S Till rävens viktigaste föda hör möss och sorkar J Älgen är ett rovdjur H Hermelinen och småvesslan är inte skyddsfärgade M Järven är ett utrotningshotat rovdjur U Rådjuret har inga fiender i naturen E Alla minkar i vår natur är ättlingar till minkar som har rymt från farmer l A Skogsharen kallas också fälthare 60 R R Jägaren 3 l 2013 Uppgifterna: 1) det finns ett ägg till i andens bo, 2) svansen är kortare, 3) det finns en sten till i vattenbrynet, 4) minken har en vit fläck på bröstet, 5) fällan har slagit igen.   De inringade bokstäverna bildar ordet ROVDJUR. En vargflock har ett eget revir och släpper inte in andra vargar Finn fem skillnader mellan bilderna. Hittar du dem?
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Under 2013 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Norska gråhundsvalpar efter tidigt mogna championföräldrar. Björnhärstamning. Överlåts vecka 23. Tfn 040 0297 933. Norska gråhundsvalpar, f 5.5.13. Far: bruksch, mor: dubbelch. Tfn 044 370 8373. Valpar av västsibirisk laika, f 27.3. M.Saarenoja, 040 5158 630. Jämthundsvalpar. Brukschampionföräldrar. 600 e. Tfn 0400 281 453. Jämthundsvalpar av tidigt mogen familj. http://goo.gl/MYcww Tfn 040 501 4186. Jämtvalpar. Far: BCH/KARH1. Mor: BCH. A-rek av avelskonsulent. Tfn 044 080 3130. Jämthundsvalpar f 28.2.2013, BCH-föräldrar. 040 561 2896. Jämthundsvalpar av BCH-föräldrar, valparna födda 5.3.2013. Tel. 040 750 8486. Jägaren nummer 4/2013 utkommer den 12 juli. Material till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 6 juni. Valpar av finsk spets, f 5.5.13. Far: dubbelch. Mor: bruksch. Tfn 044 380 8373. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Plottvalpar efter björnjagande föräldrar. 040 779 6477. Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050 365 9222 eller Jussi Kuittinen 050 3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050 3271 782 eller Marko Niemelä 045 1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050 572 7010. Internet: http:// www.shhj.info. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s ordförande Harri Mäkinen 050 559 8906. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934 eller 03 515 3230. Medlemsärenden tfn 09 874 7230. Webbplats: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ? Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169.  www.trofeet.fi Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas ? material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040 581 9624, www.trofeart.tk Valpar av finsk stövare. Far bch Elokarin Mosku, mor Puskaj. Ralli prov 1, far Villipuron Jymy, mor Puskaj. Mira prov 1, f april. 044 266 8024. Överlåtelsegamla valpar av finsk stövare, championföräldrar. 040 0971 508. Valpar av finsk stövare. Mor Kerijussin Santra, far UCH/BCH Jahti-ukon Jore. 040 7773 036. Jaktkamrater: valpar av krullhårig retriever. Överlåts vecka 23. Tfn 050 3011 533. Labradorvalpar för jägare. Topphärstamning, överlåts i sommar. Tfn 050 2628 eller elahdesmaki@hotmail.de Labradorvalpar med jaktlig härstamning, överlåts vecka 23. Ilmajoki. 050 5140 116. Drevervalpar. f 23.3. Överlåts vecka 20. Premierade föräldrar. Ny kombination. Tfn 0400 241 330. Drevervalpar till salu efter championföräldrar. Valparna föds vecka 19. Tel. 050 260 867. Drevervalpar efter championföräldrar. Tfn 044 990 0668. Beaglevalpar, tfn 050 352 3843 eller kuopusmaa@hotmail.com. Beaglevalpar med jaktlig stamtavla, S Tavastland tfn 044 700 6485. Grytjägare obs! Patterdalevalpar födda 8 maj på Killerin kennel. Far Kipper Viazanko. Tfn 0400-671 749. Strh taxvalpar efter premierade bruksföräldrar. Tfn 040 913 8660. Strh vorstehvalpar för jägare, tfn 0400 528 021. Strh vorstehvalpar efter provpremierade föräldrar, födda 31 mars. 040 513 6772. Strh vorstehvalpar överlåts vecka 20. Nortin Kennel, Kauhava. Tfn 040 778 0507. American Foxhoundvalpar. Far: Laikku, mor: Amy. Tyska jaktterriervalpar, far: Parlour´s Diplomat, mor: Hunger_Strang HA Frida. Tel. 045 256 9907. Valpar av engelsk springer spaniel, brukshärstamning, toppföräldrar! 0400 592 606. Säljes Nät för hund, mink, fällor mm. Tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. 1-os 290,- Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. 2-os 370,(kuvassa) Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Pekka Inkinen 040 832 2858. Karelsk björnhund: Jaana Oinas, jaana@kaamosmetsan. com, 0400 740 443, Johannes Lehtomäki, johannes.lehtomaki@mhy.fi, 040 450 0024. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050 327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044 296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbsajt: http://www.spj.fi. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: Jorma Korpela 044 511 2013, engelsk setter: Antti Korhonen 040 725 3148, irländsk setter: Tero Savolainen 0440 130 703, gordonsetter: Jasu Sinkkonen 040 5198 819. Mera info på www.kkk-hhs.fi 2-os maxi 440,- Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09 823 5757, 040 501 5166. Karelska björnhundsvalpar. Far SF BCH & UCH, mor SERT och AVO 1. Födda vecka 16. Tfn 0400 231 437. Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013 881 985, 0500-279 777. Kuljetus järjestyy! Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Björnhundsvalpar födda vecka 19, BCH föräldrar, tfn 040 0890 807. Säljes karelska björnhundsvalpar. Chippade. Vet granskade. Tfn 040 0695 108. Karelska björnhundsvalpar. Duktiga krabater. 4 mån. Far god jaktlig härstamning och flera tävlingssegrar. Lieksa, thiers.oy@gmail.com, tfn 044 333 4044. Norska gråhundsvalpar. Mor bch/uch  Jouttisillan Kati. Far Karpaasin Konsta bch+ 2 x cert. Tfn 0500 269 174, Teuva. Jägaren 3 l 2013 l 61
• Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. Smårovdjursfällor: fotsnaror för räv, slagfällor för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400-181498, Taisto Hietala, http://www. kesavaylan.net/ Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor mfl fällor för smårovdjur. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi eller ring 050-566 2691. Finn 412SK 930,- Beretta Silver Pig 1690,Benelli M2 Comf. 1380,- Armsan 612SW 299,-, Tikka T3 Lite SS 890,- Optima Silver 495,-, Leupold VX1 2-7x33 250,- VX-1 3-9x40 295,-, Kahles 2,5-10x50 890,3-12x56 ljusp 1390,-, Aimpoint 9000L 395,- Aimpoint Micro 465,-, Remington 870 480,- Remington 11-87 750,-, Sako 85 Hun 1390,- Sako 85 Synt SS 1550,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06 5281203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08 821 337, 0400 384 118, 0400 384 518. Snabbt och förtmånligt med post och buss! www.anonase.com Tikka T3 Forest 308Win paketerbjudande med Burris optik, 3-9x40 ljusp. 1290 e. Testvinnare, Howa-gevär från 699 e. Beretta,Finn 412, CZ och Benelli. Kikarerbjudande! Meopta R1r 3-12x56 4K 795e, Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 348 4004. www.asetarvike.fi Begagnat: stort, varierande urval vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi , 050 465 4695. Kolv för vänsterhänta till Beretta 580 S skeet-hagelgevär, Kahles 8x56 (standardförstoring) kikarsikte. 0500 919 513. Hagelsgevär Beretta 686 Silver Pigeon S 12/76. NY! Pris 1600 ?. Tfn 040 561 5640.  Svartkrutsvapen: Colt med cylindermagasin, tvåpipigt hagelgevär, studsare, skyttetillbehör. Köptillstånd oblig. 040 6726 660. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. Köper, byter, säljer. Mer än 500 beg vapen i lager. Ring 050 367 6856, se www.ace-gun.com eller titta in: Relanderinkatu 90, 78200 Varkaus. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Ny webbshop för jägare har öppnat: www.kaukopartio.fi. Specialaffär för beg vapen, även patroner, vapendelar, friluftsliv mm. Ase- ja eräliike Kaukopartio, tfn 03 364 0357. Vi har det mesta i vapenväg. Ring 0400 623 960 eller kolla på nätet, ase-ami.fi. Snabbfästen till kikarsikten direkt från tillverkaren. Ex Tikka T3, CZ 550. www.masina-tuote.com tfn 040 5189 843. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 31 33, 040 508 58 33. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn. 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. 62 l Jägaren 3 l 2013 Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi  Härligt ställe för jakt och fiske. 0400 273 717. www.kuhalahti.com. Rädd för tjuvar? Kaso ja Kaipio Kassakaappeja. Tfn 0400 662 182. I Lappland ett skogsskifte på 29 ha i Naruska, pris 15 000.-. I Savukoski 21 ha 10 000,-. Tomter vid bäck i Tanhua från 4000,- plus medlemskap i jaktförening. Landskapstomter mellan Saariselkä och Ivalo från 600,-. Tfn 040 832 0190. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Hundkojor; 1-delad 310,- och 2-delad 390,-. 06 4534 333. www.koirankoppi.fi. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, WWW.ASEJAERA.FI Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. Jaktstuga i Kemijärvi nära Pyhätunturi. Visningar och förfrågningar tfn 040 570 1300. Köpes Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Säljakt i Bottenviken (Uleåborg) tfn 0400 154 600. Björnjakt i Suomussalmi tfn 050 325 8966, www.erapalvelu.net. Jaga i Lappland! Hyr hus och jaktstuga i Sodankylä, tillstånd för småvilt. www.unarinkamppa.fi Erä-Korpinen: Jakt-Fiske-Sommarsemester. www.erakorpinen.fi, tfn 040 555 1394.   Jaga fågel i Sverige eller fiska lax i Jarhoinen. Mera info på www.nettiasunnot. com, kohde ID.53997. Tfn 0500 342 444. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400 296 517. www.raimoolkkonen.fi. Vi köper pälsskinn av mård, mink, räv och mårdhund. P. Hirvonen, Möykkylahdentie 9, 83700 Polvijärvi. Tfn 0500 328 875. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040 546 5995. Även pälsskinn, tfn 0400 561 267. Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500 652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Arbete utförs Jaga skogshöns, änder, småvilt. www. metsastyspalvelut.com, 044 541 0437. Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02 728 7503. Rapphöns- och andjakt i Ruovesi. Jaktpaket med klass. juha_kuukka@hotmail.com, 050 320 6679. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi , tfn 06 729 0431, 06 724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midway.fi. kivelaoutdoor.com, tfn 040-728 4667. Ett enormt sortiment för jägare! Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Vi bereder alla slags pälsskinn. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010 387 3090. www.taljatukku.fi. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 040 581 3124. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Puuru älgdragskivor, se demo på www. puuru.com. Tfn 044 368 1441. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 613 0655, 040 535 4134, www.asehuolto.net. Gräsandsungar för utsättning. Över tjugo års erfarenhet av anduppfödning. Tfn 0400 930 690. Ärt/veteblandning för viltet. 500 kg säck 150 e. 045 2606 346, Ikalis. Foderautomat 200 liter 150 euro, 400 liter 20 euro. Tfn 0500 316 165. Köper och säljer, www.jahtihuuto.net. Prylar från 20 olika arméers överskottslager. www.supernova.fi. Stabil torrfurustuga + bastu, tomt 4850 m2, stugan 40 m2, bastun 9 m2, strandlinje c 250 m i Angeljoki. Goda möjl fiska, jaga. Medlemskap möjligt i jaktförening för småvilt och älg. 4,4 km från bybutiken i Tanhua. Beg pris 53.000 euro. Tfn 0400 653 866, email seppo.reijonen@kolumbus.fi. Outbrutna områden i Lappland mellan Pomokaira och Koitelaiskaira, vid älv, ca 60 km norrut från Sodankylä. Bp 11 000 e. Tfn 0400 391 588. Jaktstuga i Estland, bostadshus, bastu, bod. Av stock. Mycket förrådsutr, stort växthus. Tomt 2,4 ha. Med lösöre. 36 000 e/anbud, tfn 044 2077 269. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040 7188 170. Din vapentekniker i södra Österbotten: Asetekniikka K. Kapela, Korpuusentie 72, 60550 Nurmo. Tfn 050 524 1838. Vard 9-18. Dekorerar gevärskolvar. www.puuseppähtapio.fi, tfn 0400 170 407 och 040 748 2002. Tfn och mess 0400 162 141. Jag servar jaktradior, hundpejlar? RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Jakt erbjuds Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Jaktresor till England och Skottland! Vi arrangerar kvalitetsjakter efter hjortdjur och småvilt i Britannien och Centraleuropa. Bästa arrangemangen, bästa priserna. 040 410 9470, www.decoy.fi.  Expert i branschen sedan 2000! Jaktresor över allt i världen. Gås och vildsvin i Estland. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi tfn 0400 888 875, hunt@vsdgroup.fi Uthyres Jaktstuga mitt i goda marker för jakt, fiske, bärplockning. Utrustning; el, 2 sovrum+stuga+bastu, kylskåp, elspis, väg fram. www.jolkkolanmaja.tk. Bakugn, vatten indraget från källa med pump, avlopp. Se bilder, läge. Jaktmarkerna nära stugan, Vp Hirvivaara-Rostua c 19 000 ha. Pris 340- 470 ?/vecka; 70 ?/dygn inkl el, ved, fisketillst, båt. Tarmo Voutilainen, tfn 040 194 7533. Stugor i östra Kuhmo. Tfn 0500 253 563. I Gamvik i norra Finnmark ett hus med bastu för 6-7 pers. Nära till goda fiskeställen. Mejlar på begäran mera info och länkar. Tfn 0400 584 994. http://www.gamvikjff.no/index.htm. Stuga vid Pyhäjärvi i norra Österbotten. Jaktmarker och nätmärken ingår i hyran. 0400 362 985. Välutrustad stuga för 8 pers i Kärnänkoski. Tfn 045 123 5831 eller blpetu@uta.fi. B&B logi, område 5625, Etelä-Pudasjärvi, 69460 ha. Tfn 0400 166 655, www.nokipannu.net. Semesterstuga vid Simojärvi i Ranua. Bra fiske, bärplockning och jakt. Tfn 0400 193 351.
• Jägaren Nr. 3/2013 62. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 12.7.2013. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionsråd: Reijo Orava (ordf), Aku Ahlholm, Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Marko Mikkola, Marja Lammi, Ilkka Lampi, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen Petri Vartiainen och Vesa Ruusila Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Marja Lammi, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint) Översättning: Berndt Zilliacus och Julia Westerberg Pärmfoto: Hannu Huovila, Vastavalo Tryckeri: Hansaprint 2013/Jag13_03 Adresser Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi/Kontaktuppgifter Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret Tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi www.riista.fi/tilaukset ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Kundservice och rådgivning Tfn. 029 431 2001, vardagar tfn. 9 ? 15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret.Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi Telefon 0303 9777 Kontaktuppgifter Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn. Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, Besöksadress Viksbågen 4, tfn. 0295 301 000 www.rktl.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tfn. växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, Tfn. växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jägaren 3 l 2013 l 63
• Meddelande om direktdebitering Om ni har träffat ett avtal med er bank om en årlig direktdebitering av er jaktvårdsavgift debiteras det i fullmakten nämnda kontot för avgiften den 10.6.2013. Fakturerare: Finlands viltcentral Betalningsgrund: Jaktvårdsavgift 30 euro för jaktåret 1.8.2013 ? 31.7.2014 Efter att debiteringen skett sänder vi er ert betalade jaktkort med följande nummer av tidningen Jägaren. Om ni är osäker på om ni träffat ett direktdebiteringsavtal kan ni höra er för om saken hos er egen bank. OBS! Jaktkortet följer med följande nummer av tidningen Jägaren (nummer 4/2013). Om ni inte har ingått avtal om direktdebitering eller om det avtal ni har träffat är felaktigt eller om direktdebiteringen av ert konto har misslyckats sänds jaktkortet till er på sedvanligt sätt i och för betalning med följande nummer av tidningen Jägaren.