Jägaren 3 l Vad tycker du om våra tjänster? 2014 SKOGSVILDRENEN SOM YRKE Ett återskapat sjöfågelparadis
Innehåll l 3 l 2014 Vårservice på geväret s. 10 Hjortdjursstammarna regleras s. 40 3 Ledaren 4 Skjutbanan i Oulunsalo öppnade igen 6 Jaktskyttet ger bättre jägare 10 Vårservice på geväret 13 Viceordförandens spalt 16 30 år med skogsvildrenen 20 Lodjursjakt på Kimitoön 24 Kadaverjakt med hundar, korpar och halsband 28 Jaktkamrater utvecklade jakttjänst 30 Andparadiset i Raikkalamäki 35 Minken 36 Vettarna lockar både fåglar och samlare 2 l Jägaren 3 l 2014 Fältmästare Kilpeläinen känner skogsvildrenarna s. 16 Nya växter på viltåkern s. 50 37 Vacker som en vette 38 Vargmålningar på Åland 40 Målsättningar för hjortdjursbeståndet, del 1 44 Betande kor som viltvårdare 46 Vilda växter kröner verket 48 Skötseln av övergångszoner, del 2 50 Utmärkta växter för viltåkrar 52 Åland 54 Ungdomsverksamhet i norra Kymmenedalen 56 Nyhetsmagasinet 60 Juniorsidan 61 Affärer
Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Garanterar stålhaglen en ansvarsfull jakt? För första gången på länge kommer det goda nyheter från skjutbanefronten. Den stängda skjutbanan i Oulunsalo har erhållit miljötillstånd – under förutsättning att det används stålhagel och ekolerduvor. I ett samarbete mellan viltförvaltningen och Finlands jägarförbund utarbetades i fjol en strategi för utbildningen av jägare. Som mål ställdes skapandet av ett modernt utbildningssystem som är tillgängligt för alla och gör det möjligt för dem att utvecklas till etiska och ansvarsmedvetna jägare, som känner de arter som är föremål för deras jakt, är medvetna om sina kunskaper och känner lagstiftningen. Nytt i tänkesättet är att alla jägare inte behöver vara lerduveskytt på olympisk nivå eller zoologie doktor. Däremot ska jägaren vara ansvarsmedveten: De arter som jagas ska var kända av jägaren och denna ska ha tillräckliga kunskaper om den jaktmetod som tillämpas vid jakten. Om färdigheterna inte räcker till för det fällande skottet ska detta inte avlossas. ”Jag är en 15 yards man”. Med det här avsåg jägaren att han visste att han kunde fälla en vitsvanshjort med pil på ett kortare skjutavstand än 13-14 meter. Längre än det skulle han inte ens försöka. Den här medvetenheten uppskattades inom organisationen. Inte det att han skröt med på hur långt avstånd han försökte skjuta. En bågjägare kan träna och söka gränserna för sin ansvarsmedvetna kunnighet t.o.m. på sin bakgård. Med krutvapen kan det här ske enbart på skjutbanor. Jägaren måste veta om han/hon träffar en fågel i flykten och på vilket avstånd. Kravet på etik och ansvarmedvetenhet är berättigat, men det har redan länge förefallit som om skjutbanornas försvinnande skulle hota den etiska jaktens grundsten, inlärningen av ett bra fällande skott. Inpräntandet av ansvarsmedvetenheten i den unga jägarens värdegrunder ska vara ett centralt mål också i den förnyade jägarexamen. Därför är miljötillståndet för Oulunsalo skjutbana oerhört viktigt. Den här linjedragningen innebär en ny möjlighet för dem som upprätthåller mindre skjutbanor med definitivt otillräckliga resurser att uppfylla de blyrelaterade villkoren för tillstånd. Bullerproblemet kan de troligen hantera nu när det större problemet är eliminerat; de försiktiga beslutsfattande miljömyndigheternas oro för att blyet ska nå grundvattnet. Principerna i det internationella utbildningsprogrammet för bågjakten är fina. De betonar just insikten om ens egna begränsningar och kunskaper. I ett tal hållet av en medlem i en amerikansk jägarorganisation framgick dessa principer på följande sätt: Det lönar sig nu för skjutbanesamfälligheterna att begrunda frågan från en ny utgångspunkt. Ansvarsmedvetna jägare behöver även i framtiden platser där de kan öva skytte och pröva gränserna för sin skjutskicklighet. Jägaren 3 l 2014 l 3
Marja Martikainen Stålhagel och miljövänliga lerduvor Skjutbanan i Oulunsalo öppnade igen 4 l Jägaren 3 l 2014
Situationen för skjutbanor är bekymmersam i hela landet. Men från Oulunsalo kommer goda nyheter. Föreningen OSH:s hagelbana som har varit stängd i ett år kunde öppnas igen sedan föreningens nya ansökan om miljötillstånd blivit beviljad. M iljöbyrån i Uleåborgs region har beviljat skjutbanan i Oulunsalo ett tidsbestämt miljötillstånd för sju år. Villkoret för verksamheten är att skyttarna använder enbart stålhagel och miljövänliga lerduvor, vilket eliminerar riskerna för miljön. Ansökningarna om miljötillstånd har tidigare fått avslag eftersom banan ligger i ett grundvattenområde och miljömyndigheterna ansåg att blyet med tiden kunde lösa sig i marken och nå grundvattnet. Det här ledde för ett år sedan till att banan stängdes på beslut av Högsta förvaltningsdomstolen. Med det beviljade tillståndet kan verksamheten på hagelbanan i Oulunsalo fortsätta tills det skyttecenter som skytteoch jaktföreningarna i Uleåborgstrakten planerar söder om Uleåborg blir färdigt. För en tidigare ansökan om tillstånd gjordes det på skjutbanan grundliga utredningar och modellberäkningar för att få veta om skadliga ämnen kan nå grundvattnet. Bland annat undersökningen som Geologiska forskningscentralen gjorde kom fram till att blyet förblir hårt bundet i det översta markskiktet och att det skulle ta upp till 100 000 år för blyet att tränga ner genom det 5-7 meter djupa markskiktet. Men myndigheterna gjorde en snäv tolkning av miljölagen och beslöt att det räckte med blotta möjligheten för blyet att nå grundvattnet för att stänga skjutbanan. Föreningen Oulun seudun Haulikkoampujat ry gav dock inte upp utan beslöt att leta efter en annan lösning. I den nya ansökningen om tillstånd var utgångspunkten den,att man på banan skulle använda enbart hagel som ersätter bly och miljövänliga lerduvor som inte innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH). På det viset skulle blybelastningen på området inte öka samtidigt som marken kunde saneras i etapper. Något akut behov av marksanering hade inte framkommit vid undersökningarna. Hagelskjutbanan i Oulunsalo har funnits på sin nuvarande plats sedan 1992. I dag använder man stålhagel och miljövänliga lerduvor. Skjutbanan omfattar tre skeetbanor och en kombinerad skeet/trapbana. Skjutbanan i Oulunsalo har funnits på sin nuvarande plats sedan 1992. Här är det Antti Moilanen och Risto Ronkainen som tränar. Kopplade in ett proffs på miljöfrågor Det var en stor lättnad för skyttarna när miljötillståndet beviljades och banan kunde öppna på nytt. Banan i Oulunsalo är den enda i Uleåborgstrakten som är igång året om. Där tränar inte bara sportskyttar utan också tusentals jägare. För föreningen Oulun seudun haulikkoampujat ry innebar processen lärdomen att det är bäst att kontakta myndigheterna i god tid och diskutera ansökningen om miljötillstånd.Medan kontakten pågår klarnar dessutom villkoren för att tillstånd ska beviljas. - Jag rekommenderar att föreningarna kopplar in ett proffs på miljöfrågor för tillståndsprocessen; en som talar med myndigheterna på deras eget vis. På det viset är ansökningen komplett när den lämnas in och man förlorar ingen tid på ytterligare utredningar. En dålig ansökning tar år medan en bra tar månader, påpekar föreningen OSH:s ordförande Timo Haataja. Haataja påminner också om vikten av att följa anvisningarna i miljötillståndet. - En annan viktig sak med tanke på kontinuiteten är att följa med planläggningen i området för att kunna göra sin röst hörd i tid. På flera orter har det gått så, att den kommunala planläggningen för bostadsbyggande har krupit allt närmare skjutbanan tills banan fått stryka på foten. Så har det gått i bland annat Hiukkavaara i Uleåborg och i Lahtis, berättar Haataja. Tillstånden i ordning för små banor Trenden i vårt land går obönhörligt mot stora sportskyttecenter dit det är långt att köra.Trots det borde det i varje kommun finnas en bana där jägarna kan träna. Lagen tillåter fortsättningsvis skytte på egen mark, men att träna på egen hand i ett sandtag är inte det samma som under kontrollerade förhållanden på en skjutbana,och inte är det bra för naturen heller. - Nu borde vi hålla i de banor som finns kvar och försöka utverka miljötillstånd för dem,samtidigt som vi grunnar på byggandet av större sportskyttecenter och var de ska placeras, fortsätter Haataja. Skjutbanan i Oulunsalo öppnade i mars strax efter att tillståndet hade beviljats och garantin var betald. De nya bestämmelserna har i praktiken inte någon nämnvärd inverkan på verksamheten. - De som tränar olympiskt har sagt att det inte inverkar på träningen om de skjuter med bly- eller stålhagel.De tränar med stålhagel även om man på FM-tävlingarna ska använda blyhagel, uppger Haataja. Varje jägare ska själv se till att han laddar med rätt sorts patroner. För vapnets del ska han kolla upp att det håller för stålhagel och att det inte sitter en full choke eller extra full choke i pipan. I princip ska alla nya gevär klara av patroner med stålhagel. Jägaren 3 l 2014 l 5
Text och bilder: Pekka Karhunen Compak hör till jaktskyttets internationella grenar och är en svår och intressant gren. Jaktskyttet ger bättre jägare Det bästa sättet att bli en bättre jägare är att träna grenar som liknar jakten. Jaktskyttegrenarna som koordineras av Jägarförbundet är skapade med just detta i åtanke. D e tio grenarna bjuder på utmaningar för både hagel- och kulskyttar. Bland de internationella grenarna finns också kombinationsgrenar. På tävlingar skjuter man på flygande, rörliga och stillastående mål. Skjutställningarna varierar från liggande och knästående till stående med stöd av skjutkäpp. 6 l Jägaren 3 l 2014 Flygande mål med hagelgevär Jaktskyttets hagelgrenar passar utmärkt för träning av situationer där fågelviltet flyger upp. Lerduvorna kan kastas iväg från skytten och simulera frånflygande fågel eller simulera sidoskott från olika avstånd på förbiflygande fågel. Avstånden är korta och det är uppenbart att hagelgeväret är ett redskap för närhåll. Ett hagelgevär av basmodell duger utmärkt; det behövs inga dyra specialvapen för att hänga med. Älg eller skogshöns i hårkorset Den som tänker sig ut på älgjakt ska avlägga ett skjutprov som i sin nuvarande form närmast är att betrakta som en inskjutning av studsaren. Jägarförbundets älgskytte är ett bättre sätt att utveckla skjutskickligheten. Där ska skytten kunna skjuta stående utan stöd och avpassa framförhållningen på ett rörligt mål. En annan kulgren ger övning för jakten efter skogshöns. Här blir det finslipning när skytten på hundra meters håll ska träffa tian som är tre centimeter i diameter - både liggande och stående utan stöd. Internationella kombinationsgrenar I Finland sysslar vi också med nordiskt och europeiskt jaktskytte. Vid nordiskt skytte skjuter man fyra delgrenar; två med hagel och två med kula. Varje nordiskt land arrangerar i tur och ordning NM-tävlingarna.Där gör skyttarna upp om vem som är bäst individuellt och i lag. Även vid europeiskt jaktskytte är det en fördel för de tävlande att skjuta bra med både
Luftgevärsgrenarna passar utmärkt för unga skyttar och nybörjare eftersom det inte behövs licens för ett luftgevär och kulorna är billiga.Vi ska förstås hålla i minnet att luftgeväret inte är något jaktvapen utan ett övningsredskap. Grenarna är älgskytte och kula.Den senare har också en serie för ungdomar under tretton där man skjuter med stöd. PEAN FITASC CO ED GAME SHOO TI URO hE 7t Luftgeväret ett bra övningsvapen IN MB 4th - 6th JULY 2014 4 Älgskidning och älglöpning höjer jägarens fysiska kondition. Grenarna består av skytte, avståndsbedömning och skidning eller löpning. Skytte på hundra meters håll utan stöd medan klockan tickar motsvarar mycket väl situationen på jakt där pulsen går upp i varv när jägaren strövar med hunden, eller när spänningen stiger på passet. Att kunna bedöma avstånd är viktigt för jägare, eftersom skjutavstånden inte är färdigt uppmätta i naturen. På våren byter älgskidarna sina skidor till löpskor och fortsätter sin hobby som älglöpare. För några år sedan utökades älgskidningen och löpningen med älggång. Att promenera passar utmärkt för jägare som vill ta det lugnare,men ändå utveckla sin skicklighet i skytte och avståndsbedömning. De traditionella papptavlorna har börjat ersättas av elektroniska resultattavlor, vilket innebär att det behövs färre funktionärer, vilket i sin tur underlättar tävlingsarrangemangen. Skyttarna ställs inför nya utmaningar när målfigurerna byts ut och resultaten visas i realtid. Publiken kan följa med resultatutvecklingen skott för skott, vilket även det ökar pressen. Även skjutsimulatorerna har inlett sitt intåg och erbjuder en utmärkt övningsform för både tekniskt insatta unga nybörjare och äldre veteraner. MPIONSHIP 201 CH A Höj konditionen med skidning och löpning Tekniken underlättar tävlingsarrangemangen NG hagelgevär och studsare.Med studsare skjuter man mot fyra djurfigurer: vildsvin stående,räv liggande, rådjur med stöd mot en fast stolpe och gems med stöd av skjutkäpp.Med hagel är grenarna trap och compak.I år arrangeras EMtävlingarna i Mäntsälä den 4-6 juli. Vi hoppas att publiken ska strömma till i täta skaror för att heja fram det finska laget till seger. MÄNTSÄLÄ, FINLAND Läs regelboken Det finns ett reglemente för de olika grenarna som har gjorts upp med tanke på förbundets huvudarrangemang, FM-tävlingarna. Vid mindre tävlingar kan reglerna tillämpas flexibelt; i hagelgrenarna kan serier slås ihop och man kan arrangera enbart älggång. Med tanke på säkerheten ska ändå alla anvisningar och bestämmelser i regelboken följas. Varför inte en ny intressant hobby? Många aktiva föreningar ordnar varje vecka träningar i jaktskytte och ovanpå det en livlig tävlingsverksamhet.Tävlingsläget på din hemort kollar du bäst upp i tävlingskalendern för ditt distrikt.Jägarförbundet ordnar dessutom en ABC-utbildning i jaktskytte och har sammanställt en handbok som stöder träningen. Mera information om kurserna finns på förbundets webbplats, där du också kan beställa handboken. Du kan även ringa förbundet. EM i jaktskytte i Mäntsälä 4-6 juli. lll Finland är i år värdnation för EM-tävlingarna i jaktskytte i Mäntsälä på skjutbanan i Hirvihaara den 4-6 juli. Till tävlingarna väntas närmare tvåhundra deltagare från femton europeiska länder. Finland representeras av vårt sexmanna landslag. Det går också att delta individuellt i mästerskapen och då anmäler man sig under vårens tävlingar. Tävlingskalendern finns på Jägarförbundets webbplats Ungdomar under 13 skjuter med luftgevär med stöd. Jägaren 3 l 2014 l 7
SHOKKI -MESSUTARJOUKSET vain netistä – Retkitukku.fi MESSUETU NOPEILLE! 300 nopeimmalle yli 200 € ostoksesta ilmainen lahjatuote kaupan päälle! valitse haluamasi tuote puhelimessa tai verkkokaupassa O€ BuRRel X-600 ® ® 5200 mah maastoakku Lataa puhelin, GPS tai muu elektroninen laite kätevästi maastossa, matkoilla tai missä vain. O€ ei koske Treklite kuoriasuja, koiranruokia eikä -tarvikkeita. O€ BuRRel X5 leD-otsalamppu aRvo 39,90 € BoResiGhT Tm haudutuspata 3,5 l laserkohdistin aRvo 99,00 € R 100 % vedenpitävä ja hengittävä ulkoilijan kuoriasu ALE -23 % HIntaSHOKKI! 99 € aRvo 59,90 € Light metsästyspuku Ylivoimaisesti suosituin Alaska-puku, joka nostaa metsästysvaatteiden teknisyyden ja käyttömukavuuden täysin uudelle tasolle! Hyödyntää uusimpia materiaaleja ja pintakäsittelyä, joiden ansiosta uskomaton keveys (jopa 35% kevyempi). Monipuoliset ominaisuudet sekä erinomainen istuvuus aktiiviselle metsästäjälle. KKI- SHO tarjOuS! 29 € norm.av1 at 430 € vain vasta 1 etutuote/tilaus Kohdista aseesi helposti ja nopeasti aseeseen kiinnitettävän laserin avulla. Säästä aikaa ja rahaa! MESSUTARJOUS! TrekLite vain KAUPAN PÄÄLLE 200 NOPEIMMALLE! aRvo 119,90 € O€ FooDmasTeR Jättisuosio! Toimii verkkovirralla, ajastintoiminto sekä keraaminen lasipata. Sopii kaikkien ruokien valmistukseen. Uskomaton 600 lm valoteho, säädettävä valokeila. Max. kantama 200 m. 99 € € norm. 179 4€ vastaavat 53 O€ TM rajOItettu BuRRel X-600 nOpeIlle! erä ® leD-otsalamppu Uskomaton 600 lm valoteho, säädettävä valokeila. Max. kantama 200 m. Light Camo HD metsästyspuku aRvo 119,90 € vain Light-puvun huippuominaisuudet aidolla Camo HD camokuviolla hiiviskelyyn ja kyttäysjahtiin. Katso puvun tarkemmat yksityiskohdat verkkokaupasta. TM TilaukseT www.retkitukku.fi tai puhelimiTse p. 040 828 1000 ark klo 9-17 ALE -45 % SHOKKItarjOuS! 129 € 9€ norm. 17 648 € vastaavat MEILLÄ VOIT MAKSAA MYÖS ERISSÄ!
OUTLET-POISTOT! Extreme Lite High metsästyskengät Uudet Alaska Extreme Lite Highmetsästyskengät suunniteltiin kovaan käyttöön metsästäjälle, joka arvostaa erinomaista keveyttä, istuvuutta ja suorituskykyä. Entistä istuvampi, kevyempi rakenne. -50 % -59 % ALE 20 19 50 u rajOItett lISäerä! 100% VEdENPITÄVYYS TAKUU* 129 € vain paiNo vaiN 825 g Jopa 25 % kevyempi! * / kk tai alk. 9 € Tm Tm 0€ norm.79,0 Katso kaikki Outlet-tarjoukset verkkokaupasta! retkitukku.fi/ outlet sCouT GuaRD 550m-8m lähettävä mms/GpRs-kamera rajOItettu lISäerä! 199€ vain * € / kk tai alk. 12 2€ vastaavat 62 eTu 423 € KAUPAN PÄÄLLE NOPEILLE! alaska Blaze 3D -lakki 9 4 -38 % ALE 90 n SuOme myydyIn! Tm Rain-Stop® -kalvo – erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Katso tarkemmat yksityiskohdat www.retkitukku.fi. soFTshell -TakiT 0€ norm.39,0 (Tm 19/2013) Hyödyntää uusimpia keveitä materiaaleja, hi-Dry -pintakäsittelyä ja kalvoteknologiaa. Uusi Alaska Blaze 3D -turvacamo ja Blind max hD -camo varmistavat samanaikaisesti parhaan turvallisuuden ja erinomaisen maastoutumisen. Täyttää uuden metsästysasetuksen tiukat vaatimukset! Takin pinta-alasta on uuden lain edellyttämät yli 2/3 -osaa oranssia huomioväriä! 0€ norm.39,0 € TEKNIIKAN MAAILMAN TESTIMENESTYJÄ! Blaze 3D hirvimiehen puku 30 PÄIVÄÄ alaska villapaiTa ALE Rain-Stop® X-Proof kenkien erikoiskalvo takaa 100 % vedenpitävyyden ja hengittävyyden. arvo 19,90 € alaska FlaNellipaiTa O€ ILMAINEN VAIHTOJA PALAUTUSOIKEUS lyömätön HInta 199 € € norm. 249 säästä 50 € aseNNuspalvelu: sis. 8GB muisTikoRTiN, paRisToT, liiTTymäN Ja ohJelmoiNNiN 29€ (NoRm. 35€) RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
Erkki Kauppi Vårservice på geväret Grundprinciperna är de samma för alla gevär. Pipan ska putsas, järndelarna ska skyddas med olja och stocken ska skötas enligt sitt material. För vapenvården ska man skaffa sig ordentlig utrustning och lämpliga kemikalier. J aktsäsongen är sedan länge förbi och många gevär står oservade sedan i vintras. Det är hög tid för vapenvård inför sommarens träningar.Rikta också in kikarsiktet. Att göra det på skjutprovet blir orimligt dyrt. Tänk på säkerheten och börja med att se efter att det inte finns patroner kvar i magasinet eller patronläget. Det är bäst att under sommarens träningar skjuta bort äldre patroner som suttit i patronläget flera gånger och inleda följande jaktsäsong med nya. Om dina egna kunskaper inte räcker till för vapenvården kan du lämna in geväret till en pålitlig vapensmed. Den här tiden på året är det ingen rusning till vapensmederna, men strax innan jaktsäsongen kan väntetiderna bli för långa. De flesta män har fått en grundkurs i vapenvård i armén. Där slets gevären förstås ofta mer av putsandet än av skjutandet. Vapenvårdsgrejerna har utvecklats under de senaste åren och goda råd finns i bruksanvisningen som följer med. På gevärstillverkarens webbplats finns det dessutom ofta anvisningar för underhåll och isärtagning, om dokumenten som följde med geväret skulle ha förkommit. Gevär består i huvudsak av järn och trä. Järn rostar och trä murknar och lever med fuktigheten. Det här är saker som vi kan påverka en Med geväret i en vapenvårdsställning går det lätt och säkert att rengöra pipan. 10 l Jägaren 3 l 2014
Kauden tarjous 8x42 € 599 639 10x42 € Uusien BX-4 HD –kiikareiden ansiosta näet kaiken uudella tavalla. HD –linssien optisten heijastusten ansiosta värit ovat erittäin kirkkaita ja kuva erittäin terävä. Täyden näkökentän ansiosta näet enemmän koko alueella. Leupoldin legendaarinen kestävyys ja luotettavuus varmistavat, että et tarvitse toisia kiikareita. Kiikarit ovat 100 % vesitiiviitä, niillä on 30 vuoden takuu, ne on varustettu kierrettävillä silmäkupeilla ja pitkällä silmänetäisyydellä. Mukana hihna ja säilytyslaukku. € Katso lähin jälleenmyyjä: www.hjorth.fi ja www.ase.fi, hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2014 asti 1 helL_AFi14_185x133_RZ.indd del och förlänga gevärets livstid genom regelbunden vapenvård. Även pipor gjorda av rostfritt stål behöver skötas. Syntetiska stockar är så gott som oberoende av väder och vapenolja. Det är väl använda pengar att skaffa sig ordentliga grejer och kemikalier för vapenvården. Putsa pipan med omsorg Börja vapenvården med att putsa geväret grundligt. Rengöringen av pipan görs från patronläget mot mynningen.Granska eventuella problem. Om det i pipan finns avlagringar efter kop- Nyt saatavilla uusi RX-600i DNA laseretäisyysmittari. DNA teknologian avulla mittari ilmoittaa nyt entistä nopeammin tarkan mitan kohteeseen. Mittaetäisyys noin 5,5 m – 550 m, metrinen mitta-asteikko, vaihdettava ristikko, vesitiivis rakenne ja paino vain 193 g. parmantlade kulor ska du avlägsna dem med kopparlösare.Kopparbeläggningen i pipan blir hastigt värre och försämrar gevärets träffsäkerhet. Den orsakar elektrokemisk korrosion på stålytorna i pipan,vilket självfallet är väldigt illa. Glöm rådet om att låta medlet verka i en kvart och lämna det i pipan över natten. Upprepa behandlingen om pipan inte har blivit ren. En mässingsborste eller fin stålull är utmärkta redskap vid det här jobbet. Demonteringen av slutstycket är ofta en övermäktig uppgift. I min ungdom skulle man i armén kunna ta isär och sätta ihop slutstyck- De flesta gevär plockas isär genom att man lossar skruvarna som går genom varbygeln. 369 14.04.14 10:19 et med förbundna ögon. Vid demonteringen av slutstycket på ett modernt gevär kan det behövas verktyg,men oftast räcker det med en vridning på slagstiftet.Vid hopsättningen kan det däremot krävas kraft i nyporna. I vilket fall som helst ska slutstycket åtminstone med ett par års mellanrum putsas invändigt och oljas. Putsa också utdragaren så den fungerar som den ska. Avlägsna ingrodd olja Om vapnet förvaras stående med pipan uppåt kan oljan som droppats i pipan rinna in i slutstycket och avtryckarmekanismen. Om det Stocken ska inte oljas in med vapenolja utan med en lämplig träolja. Jägaren 3 l 2014 l 11
Glöm inte torka av geväret Skaffa lämpliga medel och vapenvårdsutrusning för varje gevär. helst med vaselin, annars kan järndelarna med tiden skära ihop eftersom de arbetar under högt tryck. Var inte alltför generös med vapenoljan eftersom den kan den rinna ner på stocken och åstadkomma fläckar och mjuka upp materialet. Akta kikarsiktet för olja Ett par isärtagna slutstycken. Mejseln visar stället som ska smörjas med vaselin. händer flera gånger kan slutstycket becka igen, vilket leder till funktionsstörningar hos geväret,i synnerhet vid kallt väder,och den första patronen kan klicka.Om avtryckarmekanismen beckar igen kan resultatet bli det samma. En rengöring av mekanismen kräver i regel att järndelarna tas loss från stocken. De är i allmänhet fästa i varandra med två bultar. Här behövs det en bra nyckel som passar exakt till bultarna. Det är för övrigt bra att ibland kolla att bultarna är åtdragna.Om de är slitna är det bäst att byta till nya innan de börjar glappa. Om stocken torkar och bultarna blir lösa kan rekylen vid skott spräcka stocken. Avlägsna ingrodd olja från metalldelarna med lackbensin eller något lösningsmedel. En rengöringsspray biter på det mesta i smutsväg. Olja därefter in slutstycket och avtryckarmekanismen med en tunn olja som tål kyla. Stryk en aning fett på slutstyckets låsklackar, 12 l Jägaren 3 l 2014 På ett hagelgevär består servicen främst av putsning och inoljning. Om du har skjutit med patroner som lämnar blyrester i piporna ska du avlägsna dem med lämplig solvent och mässingsborste. I dagens patroner ligger haglen vanligen i en plastkopp och det kan bli plastavlagringar i piporna. Avlägsna plasten med olja och en läsklina.Rengör choketuberna och gängorna, och olja in dem. På halvautomatiska gevär, pumpgevär och brytvapen är konstruktionen ofta så komplicerad att en mera omfattande service ska överlåtas åt ett proffs. Den som ändå tänker göra det själv ska sätta sig grundligt in i vapnets konstruktion genom att läsa bruksanvisningarna som också kan finnas på nätet. I synnerhet vid regn och vinterkyla är det viktigt att vapnets metalldelar är lätt inoljade. Det ger ett bra utgångsläge för vapenvården. Dra pipan torr från överloppsolja innan du åker iväg på jakt, annars går det första skottet i regel högre än de följande. Också på sommaren ska man komma ihåg att genast torka geväret och vapenfodralet om de blir blöta.Ett vått gevär får inte lämnas i sitt fodral eller sin väska utan ska vårdas så fort som möjligt. När stocken väl är lossad från geväret kan även den underhållas. En oljad stock kan oljas in med kolvolja från topp till tå. Glöm inte skåran för pipan och öppningen för magasinet. Låt oljan dra in och upprepa gärna behandlingen flera gånger för att nå ett gott resultat. Träet är inte homogent och somliga ställen suger i sig mera olja än andra. Otroligt nog hittar man ofta barr och löv mellan pipan och stocken. Se efter att stocken inte har slagit sig och ligger mot pipan. Om så är fallet flyttar det på Kontrollera avtryckarmekanismens infästning om du har en träffpunkten och försämrar pre- gammal Sako. Skruven framtill ska spännas och låsas med cisionen. Även de inre, lackerade en mutter. ytorna på stocken mår bra av en inoljning nu och då. Olja också fästena för remmen eftersom de lätt rostar och börjar gnissla irriterande. Kolla även gevärsremmen och fodralet. Om du tappar geväret på grund av slarv med någon detalj kan det stå dig överraskande dyrt,till exempel om stocken spricker. Kontrollera att kikarsiktet och klackarna sitter som de ska. Låt kikarsiktets linsskydd sitta på när du oljar in geväret. Om det råkar komma olja på linserna så tränger den lätt in i kikarsiktet och förstör Den blåaktiga färgen på putslappen visar att det behövs mera kopparsolvent. det.
Viceordförandens spalt Risto Hanhineva styrelsens viceordförande Finlands viltcentral Lagstiftningen om skjutbanor revideras En proposition med lagförslag om skjutbanor och vapenlagstiftning har lämnats till riksdagen i början av april i år. Den urgamla lagstiftningen om skjutbanor är sannerligen i behov av en total översyn och reform. I förslaget föreslås en total omläggning av lagstiftningen om skjutbanor. I arbetsgruppen som har berett lagutkastet har även viltförvaltningen och jägarorganisationen varit representerade. Till jaktvårdsföreningarnas lagstadgade uppgifter hör att ordna skjutprov för hjortdjurs- och björnjägare. För avläggandet av proven och upprätthållandet av tillräckliga möjligheter till övningsskytte har föreningarna anlagt skjutbanor, antingen ensamma eller tillsammans med andra jaktvårdsföreningar och skytteföreningar. Varje jägare ska sörja för sin egen skjutskicklighet. Upprätthållandet av skjutskickligheten är dessutom viktig av etiska skäl. Jakten bör ske på ett sådant sätt att viltet inte orsakas onödigt lidande. Utgående från det ovan sagda kan vi konstatera att även hjortdjurs- och björnjägarna har en i det närmaste lagstadgad skyldighet att sörja för sin skjutskicklighet. För övriga jägares del förpliktar de etiska reglerna var och en att upprätthålla skjutskickligheten. I anknytning till lagreformen åläggs landskapsförbunden ansvaret för utarbetandet av sådana utvecklingsplaner för sina verksamhetsområden, där det för varje landskapsförbund presenteras en uppskattning av antalet skjutbanor som behövs och ett förslag till var de ska placeras. Utgångspunkten bör vara att jägare och sportskyttar ska kunna utöva sitt intresse på skjutbanor nära sin hemort. Ett tillräckligt tätt skjutbanenät minskar behovet av att skjuta i sandgropar eller annan terräng. I de diskussioner som förts har det framförts att det inom högst en halv timmes körväg bör finnas en officiell skjutbana. I norra Finland innebär det här en bana i nästan varje kommun. Landskapsförbunden kommer säkerligen gärna att höra jägare och sportskyttar i samband med sin byggnadsplanering och planeringen av hur skjutbanorna ska utvecklas. I det här samarbetet är de regionala viltvårdsrådens och jaktvårdsföreningarnas roll särskilt viktig. I alla viltvårdsråd finns det en representant för landskapsförbundet. Via denna representant finns det nu en utmärkt möjlighet att påverka i frågan. I det här samarbetet får inte heller kommunerna glömmas bort eftersom även landskapens skjutbanor ska ingå i kommunens planer för idrott och idrottsliv, och beaktas i deras byggnadsplaner. De skärpta kraven i miljölagstiftningen har medfört stora svårigheter för ett flertal skjutbanor. Det här gäller särskilt gamla skjutbanor, som har fungerat med stöd av tillstånd som beviljats av länsstyrelsen. Verksamheten har skett enligt villkoren i tillståndet och de som driver skjutbanorna har i god tro antagit att allt är i sin ordning. På grund av ovannämnda skärpta miljökrav har även ett flertal skjutbanor varit tvungna att stänga eller begränsa sin verksamhet. Tvister om uppkomna kostnader har till och med lett parterna till rätten. Jaktvårdsföreningarnas och jaktföreningarnas tillgångar är dock såpass knappa, att de inte klarar av att stå för de höga saneringskostnaderna – vi behöver nya verktyg för att lösa problemet! Jägaren 3 l 2014 l 13
suomen koVImmAt messutAr koIrAnruokIen • jo vuodesta 1995 • VAlIolAAtuA VAlIo VAlIo presseD fooD lihaa koIrAnruokAsArjA 51 % erinomaiset ravintoainekoostumukset ja korkeat lihapitoisuudet. yhdistelmä parhaita raaka-aineita ja lisäravinteita. kaiken kokoisille ja rotuisille koirille. tilaa kätevästi netistä tai puhelimella. meiltä myös laadukkaat täysravinnot pentukoirille. purIsteruokAsArjA Kevyempi perusruoka! Kaikille vähemmän aktiivisille koirille rotuun ja virkaan katsomatta! Erinomainen ylläpitoruoka harrastus- ja työkoirien lepokaudelle. 0€ ei koske erikoisalueita uuttA! lihaa 44 % puristeruoan sulavuus ja imeytyvyys ovat huippuluokkaa joten sitä annetaan koiralle perinteistä ruokaa vähemmän. pienempi annos paremmin sulavaa ruokaa toimii ruuansulatuskanavaa hellien. esim. mAIntenAnce 20/10 kotiintoimitus esim. 90 24 HIgH energy 28/16 15 kg/sk Puristustekniikalla valmistettu Valio High Energy -puristekuivaruoka, jonka pohjana on eläinproteiini ja eläinrasva. 90 34 15 kg/sk Säkin hinta määräytyy tilauksen kokonaismäärän mukaan. Voit yhdistellä eri ruokalaatuja – tilausmäärä ratkaisee ruokasäkin hinnan. Minimitilaus 2 sk. HAukunestojärjestelmät Isoille ja pienille koirille! HAukunestopAnnAt Sisä- ja ulkokäyttöön! ejA! useItA mAll opeIlle! tArjous n Alk. Vain 49€ Alk. Vain 69€ tuplajohto, ei signaalia Alk. Vain 119€ mIkrosIrunlukIjA sallittu liikkuma-alue kielletty liikkuma-alue opeIlle! tArjous n Alk. Vain ejA! useItA mAll Valio pIHAVAHDIt erittäin suositut! Tuokstuton ja vedenpitävä, kauko-ohjattava suihke koulutuspanta kolmella toiminnolla: ääni, lyhyt suihke ja pitkä suihke. Toimintaetäisyys jopa 275 m. Sitruuna -tai tuoksuton suihke. radiolähetin rajoittava johto Yksi edullisimmista tavoista pitää koirasi turvassa omalla pihallaan. Rajaa lemmikillesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä pihavahdilla kotipihalle, mökille tai mummolaan Lemmikkisi voi liikkua vapaasti rajaamasi alueen sisäpuolella. Laajenee lisäaidalla tarpeen mukaan. sprAykoulutuspAnnAt 209€ tIlAukset www.koiravaruste.fi tai puHelImellA p. 0500 176 596 ark klo 8-16 Helppokäyttöinen ja monipuolinen, ammattitason Valio -mikrosirunlukija. Sirutunnuksien luku, tallennus ja uudelleen selaus aikamerkinnöin. Automaattinen virran katkaisu. Lukee kaikki suomessa käytettävät mikrosirut. Toimii 3 kpl opeIlle! AA-paristolla. tArjous n Vain 199€ 1-5 ARKIpÄIVÄÄ nOpEA TOIMITuS
rjoukset koIrAVArusteeltA! 0€ KoIRataRhoILLe ja -KopeILLe ILMaInen KotIIntoIMItus! ei koske erikoisalueita kAs neroItys! kIInn AIkkA nA V ! Asen eseen rInte nnA! lAAjetArHojen Ien kAIkk ntIt myös e elem äIn yksItt KoLMe vÄRIÄ petsafe koIrAtArHA 3x3 tarjous! Kestävä ja tyylikäs PetSafe -koiratarha 3x3m. Sinkitty ja jauhepolttomaalattu. Elementin leveys 150cm ja korkeus 180cm. Elementin runko 30mm neliöputki. Verkon paksuus 4mm. Silmäkoko 50x100mm. 579€ iä 1+7 elementt KoLMe vÄRIÄ Valio kAlterItArHA 4x4 tarjous! 779€ Valio kalteritarhassa on kuumasinkitty ja jauhepoltettu teräsrakenne. Kalteritarha estää jokaisen kiipeilijän ja karkurin pakoyritykset. Elementtejä saatavana myös yksittäin. iä 1+7 elementt yös kysy m o eI muot Itu rAjo ön! nenlnIAömIllAIsen muItAA! j koko uAt rAke n HAl tArHA stI Helpo eln n muu sA! tAVIs KoLMe vÄRIÄ premium koIrAtArHA 4x4 Kestävä ja tilava Premium -koiratarha 4 x4 m kotipihaan tai mökille. Sinkitty ja jauhepolttomaalattu 32 mm putkirunko, 4mm hitsatulla verkolla. Verkon silmäkoko 50x100mm. tarjous! 799€ iä 1+7 elementt Valio koIrAtArHA 4x4 tarjous! Kevyt ja ruostumaton alumiinirakenne. Luja teräsverkko, silmäkoko 50x100 mm. Toimitetaan täydellisenä elementtisarjana, joka on helppo koota. Tarhaelementin korkeus 184 cm ja leveys 198 cm. 789€ iä 1+7 elementt tarjous! 679€ Valio eco-tArHA Valmis koiratarhapaketti 3x3m Eco -tarhaelementeistä. Toimiva ja taloudellinen Eco -tarhapaketti sisältää 7 peruselementtiä ja yhden ovielementin, joista on helppo kasata tarha koirallesi. Elementit ovat 174cm korkeita ja 150cm leveitä. Elementin ulkokehä on 25x25 mm neliöputkea, jonka materiaalivahvuus on 1 mm. Verkon silmäkoko 50x100 mm ja langan vahvuus on 3 mm. Valio tarjous! 499€ iä 1+7 elementt lämpöerIstetty koIrAnkoppI Koppiosa on helppo nostaa irti, jolloin makuutilan puhdistaminen vaikka painepesurilla on kätevää. Kopin pohjassa valmis läpivienti patterin sähkökaapelille, estäen koiraa pääsemästä kaapeliin käsiksi. Leveys 102 cm, pituus 156 cm, korkeus 94 cm. Materiaali UV-suojattu polyeteeni. Tuplaseinämät n. 50 mm styreenieristys. Takaseinässä ilmanvaihtoventtiili. 96x176 cm Valio KoLMe vÄRIÄ 670€ koIrAtAlot Valio mInI-tArHA Kevyt ja ruostumaton alumiinirakenne. Luja teräsverkko, silmäkoko 50x100 mm. Toimitetaan täydellisenä elementtisarjana, joka on helppo koota. Tarhaelementin korkeus 100 cm ja leveys 198 cm. tarjous! 649€ MEILLÄ VOIT MAKSAA MYÖS ERISSÄ! iä 1+7 elementt Talvilämmin Valio-koiratalo. Siirrettävä tuulikaapin väliseinä, läpinäkyvä ovipeite molemmissa ovissa, kaksinkertainen ikkuna, säädettävä ilmastointiluukku. Avattava katto. Kahta kokoa: ulkomitat n. 126x96 cm ja 96x176 cm. Sisäkorkeus 75 cm. Varustettavissa lämmittimellä. 126x96 cm 549€
Klaus Ekman 30 år med skogsvildrenen I 30 år har Kauko Kilpeläinen följt med den finska skogsvildrenen i både medgång och motgång. Det är han nästan ensam om att ha gjort. Skulle du hoppa av en snöskoter i hög fart och klänga dig om halsen på en löpande skogsrensko, häva omkull den och med din fria hand fästa ett sändarhalsband om halsen på den? . F ältmästare Kauko Kilpeläinens, 68 fyllda, arbete med skogsvildrenen har gjort honom till en obestridlig expert i sitt gebit.Han minns mycket väl dagen då han började sin anställning,den 20 augusti 1984, eftersom han missade andjaktspremiären för att börja det nya jobbet. Till en början jobbade Kauko på Uleåborgs universitet med renodlat forskningsarbete; att följa med renarnas rörelser,kalvningar och matvanor. Då i början fanns det tio renkor med den tidens primitiva sändarhalsband. Nio av dem försvann direkt till Ryssland för att på hösten återvända till Kuhmo när snön fallit.När Kauko på sommaren bekymrat pejlade efter dem påträffade han dem allihop vid stängslet utmed gränsen. När han tillträdde tjänsten fanns det 600-700 skogsrenar. De tillbringade vintern öster om vägen mellan Kuhmo och Lentiira. Fortfarande migrerar ungefär en tredjedel av renarna till Ryssland för sommaren. Arbetsgivarna har varierat från universitetet,WWF,Forststyrelsen och miljöcentralen till jaktvårdsdistriktet och numera viltcentralen. 1993 blev skogsvildrenen omklassad till vilt 16 l Jägaren 3 l 2014 och 1996 övergick Kauko till viltförvaltningen. Fokus har dock alltid varit på skogsvildrenarna i Kajanaland. Bygga renstängsel Redan på 80-talet insåg man att skogsrenen måste hållas avskild från tamrenen för att överleva. Renrasigheten prioriterades och Forststyrelsen började bygga ett renstängsel utmed renskötselområdets sydgräns. Det 84 kilometer långa stängslet stod klart 1996. Det blev Kauko Kilpeläinens uppgift att följa med hur renarna betedde sig när deras vanliga rutter hade blivit avskurna.Tyvärr läckte stängslet åt bägge hållen, i synnerhet vid vägarna, men det fanns också observationer av renar som krupit under stängslet. Åren 1998 till 2001 förbättrades stängslet med ett Life-projekt för skogsvildrenen. Vägarna försågs med färist och grindar, men stängslet höll fortsättningsvis inte tillräckligt tätt.Som värst fanns det drygt 120 skogsrenar i renskötselområdet och några tiotal tamrenar bland skogsrenarna. Det fanns ingenting annat att göra än att skjuta skogsvildrenarna. – För skogsrenarnas del var problemet det, att de vuxna korna forcerade stängslet och sökte sig till sina gamla kalvningsområden för att kalva, och därför blev elimineringsoperationens primära uppgift att skjuta alla äldre kor. Även den här uppgiften föll på mig, konstaterar Kauko. – Då sköt jag mer än hundra skogsrenskor på renskötselområdet. Det var förstås ett riskabelt jobb, att först urskilja skogsrenarna i tamrenshjordarna och sedan skjuta dem utan att träffa någon tamren. Söder om renstängslet sköt vi också tamrenar,förstås med renskötarnas tillstånd eller tillsammans med dem, berättar Kilpeläinen. Nu är renproblemet på uppgång igen trots att läget varit under kontroll i ett tiotal år. I fjol höstas sköts nio tamrenar som blandat sig med vildrenarna. – Enligt min uppfattning beror det nya renproblemet delvis på det stora predationstrycket som tvingar de sydliga renbeteslagen att hämta renkalvar norrifrån.Kalvarna tillbringar vintern i utfodringshägn och släpps på våren ut till de andra renarna. Somliga kalvar börjar vandra söderut och hamnar utanför renskötselområdet, fortsätter Kilpeläinen. Rovdjurs- och andra förluster En annan viktig uppgift i Kilpeläinens jobb har varit att följa med de faktorer som påverkar vildrensstammen. På vintern följde han med renarna och letade efter rovdjursslagna individer. Samtidigt kartlade han terrängen för flyginventeringar. -– Antingen fångar vi in renarna i fållor eller så kör vi ifatt dem med snöskoter och sätter sändarhalsband på dem. Det är bara renkorna som får halsband,för på det viset kan vi också följa med kalvningen, preciserar Kilpeläinen. -– Att föra bok över förlusterna är också viktigt i det här jobbet. Under 2012 var förlusterna allra störst. Då hittade vi 17 renar som
Till de viktigaste uppgifterna hör att bevara skogsvildrenen rasren. Det är inte alldeles enkelt att få syn på en tamren i en hjord med vildrenar. Kan du säga vilken av renarna som är en tamren? slagits av varg, några som slagits av björn och lo, trafiken tog 17 och ovanpå det kom drunkningar och brunstbataljer.Den totala förlusten var svindlande 60 djur, och då är inte kalvförlusterna medräknade. Eftersom beståndet i detta nu inte är större än cirka 800 renar så är förlusten statistiskt sett betydande. På våren och sommaren följer vi först med renarnas vandringar och sedan kalvningen och hur den lyckas. Kalvningen infaller med stor precision mellan 20 maj och första juni. Vi lägger mycket resurser på att följa med renkorna som har halsband. Ungefär 80 procent av vajorna kalvar och en månad senare följer vi upp kalvningen för att få en siffra på förlusterna. Den tredje kontrollen görs i augusti. Vi försöker också ta reda på dödsorsakerna, men det är väldigt svårt eftersom exempelvis björnarna äter upp små kalvar med hull och hår. På sommaren är det också viktigt att följa med skadorna som skogsrenarna orsakar jordbruket – Vi skrämmer bort renarna från åkrar och foderupplag, och lägger ut doftmedel och stängslar kring foderbalar och upplag.På sommaren är det alltid några tjurar som ställer till det kring bebyggelse.Skadebekämpningen är mycket viktig för den sociala acceptansen av skogsvildrenen,påpekar skogsvildrensambassadören Kilpeläinen. – Vi har ju varit i kläm från fyra olika håll, inte bara mellan jägarna och skyddarna. Från det tredje hållet trycker jordbruket på och från det fjärde rennäringen.Man jag har inte bränt broar åt något av hållen, utbrister Kauko och skrattar. Kaukos son Pekka har gått i lära hos sin far och fortsätter med renprojektets fältarbeten. Kauko Kilpeläinen sätter ett halsband på en skogsvildren. Grindar glöms öppna Vi måste hela tiden hålla ett öga på att renstängslet är helt och håller tätt. Problematiska tider är när hjortronen mognar och jakten börjar. Då är det mycket folk ute i skogarna och både bärplockare och jägare glömmer att stänga grindarna efter sig. Under brunsten följer vi med läget och hjordarna, och fotograferar dem. Det går att bedöma hjordarnas struktur utifrån bilderna. Rasrenheten är avgörande för skogsvildrenens framtid. Hur skulle det ha gått för skogsrenen om vi inte hade gjort någonting? En jägare i toppform Kauko Kilpeläinen har fyllt 68 och gick vid årsskiftet i pension efter ett färgstarkt och fascinerande yrkesliv. Den goda konditionen kommer sig av hans bakgrund som idrottare; han har ju i åratal tävlat i orientering och skidning, och deltagit i Jukolakavlen tio gånger. Dessutom har Kilpelä bra hand med hundar. Det har i regel blivit champion av hans hundar, oavsett om de skäller på fågel eller älg. – Jag började jaga när jag var tolv. I början jagade jag både fågel och ekorre med spets, och i slutet av 60-talet blev jag eld och lågor för mård. Mårdjakten håller både hund och husse i topptrim. Skogsvildrenarna har varit ett projekt som engagerar hela familjen. Båda sönerna och även dottern har under många somrar följt med Kauko som medhjälpare och har vid behov ryckt in också på vintrarna för att sätta halsband på renar. – Det här jobbet har jag verkligen trivts med! utbrister Kauko Kilpeläinen. Jägaren 3 l 2014 l 17
TIKKA T3 - BLACK EDITION • Tikka T3 Lite .308 • Burris Fullfield E1 2-7x35 • Optilock jalusta ja renkaat • Tikka asepussi • Sako asehihna • 14x1 Sako-kierre 1 099€ sh. (pakettisäästö 636€) SAKO A7 - BLACK EDITION • Sako A7 Synthetic .308 tai 30-06 • Burris FourX 3-12x56 • AseUtra SL5 Black • Optilock jalusta ja renkaat • Sako asepussi • Sako asehihna • 14x1 Sako-kierre sh. 1 899€ (pakettisäästö 733€) SAKO 85 - BLACK EDITION • Sako 85 Black Bear .308, 30-06 tai 9,3x62 • Steiner Nighthunter Xtreme 1-5x24 • Optilock jalusta ja renkaat • Sako asepussi • Sako asehihna sh. 2 990€ (pakettisäästö 1130€) PATRUUNATARJOUS! Black Edition kivääripaketin ostajalle • .308 Sako Range 8,0g • .308 Sako Hammerhead 11,7g sh. 69€ (norm. 84€) Vastaava paketti 30-06 patruunoita sh. 79€ (norm. 95€) ja 9,3x62 patruunoita 15,0g/18,5g sh. 119€ (norm. 143€) Yksi patruunapaketti per kivääripaketti SAKO FIRST CLASS kauppiaat löydät osoitteesta www.sakosuomi.fi SAKO OY, PL 149, 11101 Riihimäki
Tommy Arfman Lodjursjakt på Kimitoön I kommunen Kimitoön i Egentliga Finland är lodjursstammen tät. Det här beror på att terrängen är utmärkt för kattrovdjur, ett lämpligt urval bytesdjur och den strama licenspolitiken under 00-talet. På Kimitoön jagas lodjuren alltid som separatjakt med hund. 20 l Jägaren 3 l 2014 K imitoön ligger vid sydvästkusten och är en av de största öarna i landet. Av kommunens areal på cirka 3000 kvadratkilometer är det mesta hav och skärgård. Sällan föreställer vi oss skärgården som en optimal levnadsmiljö för lodjur,men på Kimitoön har det här kattrovdjuret redan förekommit länge. De första observationerna gjordes på 70-talet och de första observationerna av kullar på 80-talet.I slutet av 90-talet fick stammen upp farten och under 00-talet föddes flera kul- lar på ön trots den allmänna uppfattningen att arten kräver stora arealer. Landskapet präglas av höga, brutna och blockiga berg som skapar goda gömslen för lodjuret.På öns västra sida fanns en hona som under flera års tid födde kullar om tre ungar. Tydligen stannade döttrarna kvar på ön, vilket resulterade i flera kullar inom ett rätt begränsat område. Kattmat Som så ofta vid sydkusten är viltfaunan på Ki-
På Kimitoön sätter lodjursjakten igång så fort det finns snö. Ungar får inte jagas med mindre än att hela kullen kan fällas. En bra hund som kan sin sak är ett absolut krav för att lodjursjakten ska lyckas. sporadiskt. Merparten av rådjuren som fälls på Kimitoön skjuts i skärgården där lodjurets inverkan är lindrigare, utslaget över hela året. I början av 90-talet var rådjursstammen stadd i tillväxt, men under samma tid ökade lodjuren kraftigt,vilket satte så gott som tvärstopp för rådjurets utveckling. På sina håll är också skogshararna väldigt fåtaliga och för harens del har jaktkulturen på Kimitoön nästan dött ut. Jakt med hundar mitoön artrik. Det finns flera arter av lämpliga bytesdjur, som skogshare, fälthare, rådjur, vitsvanshjort och mårdhund. Där finns tre arter av skogshöns och dessutom gott om sjöfågel, i synnerhet på våren och sommaren. Att lodjursbeståndet är starkt visar sig också i bestånden av skogshare och vitsvansvilt. Mest är det ändå rådjuret som lider av lodjurets predation, och beståndet har kollapsat. I fjol fälldes inte fler än 25 rådjur. Antalet utgör bara en tiondel av avskjutningen på andra håll i skärgården där lodjuret bara förekommer Lodjursjakten på Kimitoön har långa traditioner. Den första licensen på ön beviljades redan 1987. Något lodjur blev ändå inte fällt den gången eftersom det inte fanns någon jaktkultur för stora rovdjur och den stora älgstammen höll jägarna fullt sysselsatta. 1998 inleddes lodjursjakten ”på riktigt” när området beviljades en licens och en stor hanlo fälldes för en karelsk björnhund. Den följande licensen lät vänta på sig ända till 2006. Mellan de här två fällningarna rusade lodjursbeståndets tillväxt iväg brant uppåt. Till året 2013 hade sju licenser beviljats på ön och med dem fälldes sex vuxna hanar och en hona. Det var honan som varit ”valpfabrik” på västkusten och hon fälldes under jaktåret 2011-2012. Honan var då sju år gammal och hade inga ungar att freda sig med. Vi känner inte till om avsaknaden av ungar berodde på ålder eller på att det inte fanns någon hane. Några synliga fel hade hon inte,bortsett från två brutna hörntänder. Kanske var tänderna orsaken till att hon flera gånger setts jaga fältharar vid hus. Alla lodjur fälldes vid separat jakt med hund. Med undantag av jakten 1998 har hundarna varit stövare. Fäll rätt individ Ansökningarna om lodjurslicenser för Kimitoön gjordes med motiveringarna uppenbara skador på viltet och socioekonomiska olägenheter. När jaktmetoden avgjordes utgick man också från de här motiveringarna. Det handlade om att eliminera en vuxen individ som uppfyller villkoren i licensen. Därför inleddes jakten inte förrän snön hade fallit. Det har inte heller varit tillåtet att skjuta lodjur som bifångst under annan jakt, om det inte är alldeles säkert att individen saknar ungar. Och det är svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra under en jakt efter annat vilt. Lodjursjakten har alltid bedrivits som separat jakt med kunniga hundar när snön ligger. Lodjurslicensen är en samlicens, det vill säga att nästan alla älgjaktlag på Kimitoön är delägare i den.Det finns 24 jaktlag och arealen uppgår till 49 220 hektar.I praktiken har jakten gått till så, att licensinnehavaren anmäler att jakten börjar när snötäcket är tillräckligt djupt. Licensen har varit öppen med villkoret att det är en ensam vuxen individ som jagas. Den förening som först rapporterar att den har ringat in en lämplig individ får inleda jakten. På det här viset kommer jakten säkert fort i gång och det är rätt individ som blir fälld. Säsongen 2013-2014 På senvintern i fjol gjordes en separat inventering av lodjursstammen i Egentliga Finland. Jägaren 3 l 2014 l 21
Det visade sig att stammen var mycket större än man hade trott. På Kimitoön observerades hela åtta kullar. Att det fanns så många kullar på ön kom som en överraskning trots att vi känt till att stammen var stark. Ansökningen om dispens för lodjursjakt som i höstas lämnades in till viltcentralen stödde sig på det här inventeringsresultatet. Syftet var att hejda lodjursstammens tillväxt och på sikt minska på stammen. Utdelningen blev till vår glädje sju licenser eller med andra ord lika många som under de femton senaste åren sammanlagt. Men att fälla sju lodjur skulle inte bli någon enkel operation. I synnerhet inte om vintern skulle bli snöfattig. Och det blev den ju; den snöfattigaste på många år. På Kimitoön fanns det snö i sammanlagt mindre än två veckor. Så fort snön kommit skickades jaktlagen ut för att leta efter spår. Det var avtalat att jakten skulle genomföras som förr, licensen var öppen och målet vuxna individer som rörde sig ensamma. Till en början var det också lovligt att fälla en kull,men på det villkoret att hela kullen med hona blev fälld. Resultaten började emellertid trilla in i så rask takt att kullarna fredades redan efter den första jaktveckan med snö. Alla licenser blev använda och bara vuxna individer blev fällda. Saldot blev fem hanar och två unga honor. Det första intrycket var sex hanar, men en av hanarna visade sig vara en hona. Målet uppfylldes När vi grunnar på motiveringarna till lodjursjakten så handlar det just precis om olägenheterna för vilthushållningen och de socioekonomiska olägenheterna. När ett lodjur blir tillräckligt gammalt blir det förr eller senare mycket dominant inom sitt revir,vilket innebär socioekonomiska olägenheter. Den är orädd, saknar fiender och undviker inte bebyggelse. Fällandet av de sju vuxna individerna uppfyllde därmed målsättningen för jakten. Så många som fem av de sju lodjuren fälldes nära en nyslagen hjort genom spårning med en kunnig hund. Åtminstone två av de här katterna uppfyllde dessutom definitionen på socioekonomisk olägenhet. Bägge var gamla hanar och den ena av dem hade redan en längre tid strukit kring en viltgård och slagit hjortar vid en utfodring alldeles nära bostadshuset. Den andra gamlingen var en individ som hade gjort sig känd som hunddräpare. Inom dess revir hade det under 00-talet inträffat några attacker mot jakthundar och en stövare hade man blivit tvungen att avliva. Målsättningen att minska på lodjursskadorna på Kimitoön under jaktåret 2013-2014 uppfylldes väl. Individerna som enligt planerna skulle fäl22 l Jägaren 3 l 2014 Kriterierna för olägenheter för vilthushållningen och socioekonomiska olägenheter uppfylls när ett lodjur slår vilt som utfodras nära hus. las blev fällda och jakten täckte nästan hela samlicensområdet. Fällningarna gjordes oftast som ett samarbete mellan jaktlagen och inom flera jaktföreningars område minskade lodjursolägenheterna för dem som bor där. Tiden får utvisa om långsiktsmålet blir uppfyllt, att hejda stammens tillväxt. Lodjursjakten är lärorik Att jaga lodjur i snöföre med kunniga hundar innebär vissa fördelar. Först och främst vet jägarna vad de jagar. På det viset undviker man risken att skjuta en hona med ungar. För det andra får man i gång jaktlagen så fort snön fallit. På det viset får man dessutom in mycket information om lodjuren i området. Det här förutsätter en öppen licens. Om licensen däremot är ”stämplad” på ett visst jaktlag lägger det sordin på de övriga jägarnas spårningsmotivation. Jakten med hund förutsätter dessutom samarbete med grannarna, vilket inte är nödvändigt vid traditionell klövdjursjakt. När den rätta individen är funnen ska det inte bli stopp i jakten för att jaktlagets gräns kommer emot. Jakt med goda hundar är en fin upplevelse som dessutom höjer lodjurets status som ett jaktbart vilt och inte bara ett problematiskt rovdjur. Dessutom lär man sig mycket om lon och hur den lever. Jägarna lär sig känna igen olika individer på spåret och hurdana sträckor de rör sig under natten. De lär sig också om kullarna även om ungarna inte får jagas. Kunniga spårare och goda hundar utgör mycket riktigt fundamentet för hela jakten. Inte lätt minska på lodjuren När lodjursstammen har vuxit till sådana proportioner att det blir nödvändigt med en reducering så behövs det långtidsplanering. Om vi vill minska på en djurstam ska jakten riktas in på de fertila honorna. För lodjurets del är det här en målsättning på lång sikt. När jakten inriktar sig på vuxna ensamma djur blir det oftast hanar som fälls. Av de fjorton vuxna lodjur som har skjutits på Kimitoön under femton års tid är hela elva stycken hanar. Och hittills har trenden varit uppåtgående; lodjuren blir fler. Om en hona med revir ska avlägsnas så måste hela kullen skjutas, vilket kräver en hel del licenser eftersom en unge motsvarar en vuxen. Så länge antalet licenser är litet i förhållande till stammens storlek så är det svårt att inrikta jakten på honor. Om man på senvintern avlägsnar flera hanar kan det leda till att någon av honorna med revir blir utan ungar på våren. En sådan ensam hona kan sedan fällas under följande jaktsäsong. För att kunna skära ner på antalet lodjur måste antalet licenser stå i rätt förhållande till stammens storlek. Det här förutsätter tillförlitliga uppskattningar av stammen, vilket i sin tur förutsätter jägare som kan sin sak.Och för att få fram kunniga jägare måste vi jaga lodjuren på rätt sätt.
HUIPPUTARJOUKSEMME Tervetuloa tutustumaan messutarjouksiin! MSA Sordin Pro-X Led Sordin Pro-X Led -kuulosuojain, jossa kirkas led-valo ja geelitäytteiset pehmusteet. Led-valo aikakatkaisulla. Väreinä Mossy Oak BlazeTM ja Camo. Messutarjous 219,00 € •kaupanpäälle suojalasit kotelossa Robust-kaksiteräinen metsästysveitsi kotelossa Messutarjous 49,00 € Riistavisa koko perheen lautapeli Messutarjous 25,00 € Osastollamme myös muita messutarjouksia! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Tervetuloa osastollemme C88-89, 100-101!
Projektchef Juha Järvenpää, Rovdjursprojektet, och specialplanerare Harri Norberg, Finlands viltcentral Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Kadaverjakt med hundar, korpar och halsband I arbetet med att hitta rovdjursslagna renar och förebygga rovdjursattacker utnyttjar vi både ny teknik och djurens instinkter. I Kajanaland och nordöstra Österbotten har rovdjursprojektet utvecklat och testat några olika metoder. Halsband som signalerar attack Letandet efter rovdjursslagna renar utgör en växande utgiftspost för renskötseln. Därför är en av rovdjursprojektets primära uppgifter att effektivera letandet efter döda renar med tekniska hjälpmedel. I de fyra sydostliga renbeteslagen testade 24 l Jägaren 3 l 2014 Sampo Siira P å uppdrag av rovdjursprojektet gjorde Lapplands universitet en omfattande utredning av läget för renbeteslagen längst i söder.Utredningen visade att det, delvis på grund av rovdjuren, inte längre är möjligt att fortsätta med och långsiktigt utveckla renhushållningen i området. Rennäringen brottas med problem, renskötarkåren blir äldre och näringen lockar inte nya företagare.Det går inte längre att producera renkött för handeln. Medan antalet renar minskar i söder ökar rovdjursattackerna i de nordliga renbeteslagen.Även för primärproduktionsgårdarna utgör rovdjuren ett tilltagande hot. Säkerheten för dem som rör sig i obebyggda trakter och hotet mot jakten med hund är ett ständigt återkommande samtalsämne. Å andra sidan har det också gjorts försök att dra nytta av de växande rovdjursbestånden. Många företagare har sadlat om till den växande naturturismen. För att lindra rennäringens lidande testas och utvecklas beprövade metoder som mildrar konsekvenserna av rovdjursattackerna. Ringmärkaren Olli-Pekka Karlin håller den 22-åriga kungsörnen Tytti som har försetts med en Argos satellitsändare. Till höger renskötaren Heikki Härmä som kläckte idén. Med Tyttis hjälp hittades i höstas sex rovdjursslagna renar på Kallioluoma renbeteslags marker. projektet renhalsband från två inhemska tillverkare, Tracker Ab och Ultracom Ab, samt GPS-halsband och vad som kunde kallas dödshalsband. Det sistnämnda är ett halsband med en sändare som börjar skicka en svag signal när djuret har befunnit sig på samma plats i mer än två timmar. Signalen går till en mottagare och därefter beger sig en patrull iväg för att leta rätt på den döda renen. Patrullen är utrustad med bärbara mottagare, men eftersom terrängen är varierande har vi också testat fasta mottagare. Dessutom har vi utvecklat tekniken för signalmot- tagning genom att höja mottagaren, bland annat med hängglidare och obemannade drönare. Djur som medarbetare Vi har också utvecklat användningen av hundar som spårar renkadaver. Vi har överfört polisens erfarenheter av hur man använder och utbildar likhundar och knarkhundar till rennäringen. En hund som är välutbildad för sin uppgift leder sin förare raka spåret till kadavret. Att spåra upp en trafikskadad ren utan en utbildad hund är ofta så gott som omöjligt. Korpen har i alla tider varit en medarbetare
för renskötare när det gäller att hitta döda renar.Men fågeln är klipsk och lär sig att dölja sitt fynd genom att leda bort den letande renskötaren från sin middag. Rovdjursprojektet beslöt att rekrytera två korpar som effektiva kadaverindikatorer genom att förse dem med radiosändare. Inspirerad av korpoperationen försågs också en kungsörn med satellitsändare. De tekniskt utrustade fåglarna visade sig mycket riktigt vara effektiva kadaverindikatorer. Avskräckande ljud Rovdjursprojektet testade också två avskräckningsmetoder som utomlands har befunnits fungera väl: den ena med ljud och den andra med ljus. Bägge har på olika håll i världen gett goda erfarenheter vid skyddandet av djur. Pasi Koivumaa i Kolari har utvecklat avskräckningsapparaten som fungerar med ljud och som testades under projektet. Den är främst tänkt för rennäringen. Apparaten var ursprungligen tänkt att hindra renar från att bryta sig ut ur inhägnader. Den har en rörelsedetektor och en högtalare som spelar upp ett inspelat ljud när rörelsedetektorn aktiveras.Tanken är att ett rovdjur som slår sina lovar kring inhägnaden ska slå till reträtt när apparaten börjar vräka ur sig oljud. Avskräckningen med ljud kan i all sin enkelhet bestå av en radio som är på. Rovdjursprojektet testade apparaten för avskräckning med ljud på flera platser hos de deltagande renbeteslagen. Bland annat ställde vi en apparat vid en utfodringsplats där en ren hade blivit slagen av en varg,och vid ett renhägn vid ett hus där en björn ofredade renarna.Vi satte också upp en apparat vid renstängslet utmed östgränsen, på en plats där ortsborna visste att vargar brukar passera. Medan testet pågick inträffade inga rovdjursattacker på testplatserna. Resultaten var uppmuntrande men vi behöver mera erfarenheter av vilka effekter rörelseaktiverad ljudavskräckning har på rovdjurens beteende och förebyggandet av rovdjursattacker. dens ägare dokumenterade testet på video. Videoklipp från bägge åren finns utlagda på rovdjursprojektets webbplats petohanke.fi. Eftersom det var rätt ljust räckte det svagt blinkande röda ljuset till för att skrämma bort björnar från utfodringen som närmade sig djävulsögat rakt framifrån. Sannolikt hade den avskräckande effekten varit ännu större i mörker. När jaktsäsongen på björn närmade sig avslutades matningen på Arola och längre fram på hösten gick det inte att testa apparatens effekt. Även i Kuusamo gjorde vi en intressant testerfarenhet på en fårgård där älgarna gång på gång välte gårdens skyddsstängsel. Sedan de blinkande ögonen hade satts på plats stod stängslet kvar eftersom älgarna började vandra andra vägar. Rovdjur kan vänja sig vid avskräckningen Man föreställer sig ju att de blinkande ljusögonen och det skrämmande oljudet skulle vara till nytta när djuren som ska skyddas be- finner sig i en inhägnad i ett område där det rör sig rovdjur. Med tiden vänjer sig dock rovdjuren vid olika avskräckningar, vilket betyder att apparaterna som avger ljud och ljus troligen bara hjälper för en tid. Hur länge den avskräckande effekten sitter i beror rimligtvis på hur gärna rovdjuret vill komma åt sitt byte. Halsbandsteknikens användbarhet som rovdjursavskräckning är i sin nuvarande form temporär. Med GPS och sändarhalsband kan besiktningar i terrängen styras till området där renarna just då rör sig. På det viset kan vi i vissa fall genom ökad närvaro förhindra att rovdjursattackerna trappas upp. Avvikelser i GPS-renarnas rörelser kan också vara ett tecken på rovdjur eller andra problem där de betar och renskötaren kan bege sig till platsen för att kolla läget. Vi behöver fortsättningsvis nya idéer för att förhindra rovdjursattacker både i primärproduktionen och rennäringen.Slutrapporten för rovdjursprojektet finns på adressen www. petohanke.fi. Den andra apparaten som vi testade avger ett blinkande ljus. Den kallas Djävulsögat (Pirunsilmä) och importeras av Trafino Ab. Apparaten är aningen större än en tändsticksask. Djävulsögat laddas under dagen med en solcell och börjar blinka i skymningen. Effekten bygger på att ett rovdjur som jagar i skymning eller mörker känner sig hotat av det röda blinkande ljuset och drar sig tillbaka. Apparaten passar bäst till skyddandet av primärproduktionsgårdar med exempelvis får. Djävulsögat testades hösten 2012 och 2013 i Suomussalmi på turistgården Arola när björnfotograferingarna var över. Går- Juha Järvenpää Blinkande ljus skrämmer En utbildad hund är en utomordentlig medhjälpare för renskötare också vid letandet efter döda renar. På bilden renskötaren Ari Junttila med sin hund Nappe. Jägaren 3 l 2014 l 25
Suosittu Forest eräpuku vuodesta 2005 saakka Laadukkaat materiaalit yhdistettynä erinomaiseen istuvuuteen tekevät JahtiJakt Forest puvusta todella miellyttävän käyttää. Jo yli 50.000 käyttäjä ä Monipuoliset käyttömahdollisuudet kalastus • metsästys • marjastus mökkeily • retkeily • ulkoilu Vettä ja likaa hylkivä TeflonWax-käsittely • Säädettävä ja irrotettava huppu Erittäin hyvin hengittävä • Monipuolinen ja toimiva taskutus • Erinomaiset säätömahdollisuudet takin helmassa, vyötäröllä sekä hihansuussa • Housujen säätömahdollisuudet vyötäröllä ja lahkeensuussa Kestävät materiaalit Puvusta myös naisten malli JAHTIJAKT FOREST -ERÄPUKU FORESTERÄPUKU VIHREÄ RUSKEA CAMO KAISLACAMO JAHTIJAKT FOREST NAISILLE TAKKI+HOUSUT VAIN! 90 129 VIHREÄ RUSKEA (TAI 10,83 €/KK) Tutustu muuhun metsästyspukuvalikoimaan: eratukku.fi/metsästys/ Voit maksaa myös osamaksulla Erätukku rahoituksella!
Varmista mukavat hetket luonnossa Riekko-fleecetakki Pehmeä ja lämmin fleecetakki metsälle ja vapaa-aikaan. Vetoketjulliset taskut, helmassa kiristyssäätö. 39 Kevyt täysin vedenpitävä JahtiJakt Elite Gunnar- ja Gunhild-trekkinghousut Vahva, kestävä puuvillakangas, likaa- ja vettähylkivä Teflon Wax -käsittely. Joustovyötärö. Paljon taskuja. Mallit naisille ja miehille. Tekninen Jake-alusasu MicroDry-materiaali siirtää iholla syntyvän kosteuden tehokkaasti pois nopeassakin liikkeessä. Materiaali myös kuivuu nopeasti. 2490 4990 90 JahtiJakt Elite -metsästyskenkä on täysin vedenpitävä ja hengittävä. Iskuja vaimentava kiertojäykkä EVA-välipohja on hyvä kävellä. Highland-saapas Pitkä varsi sallii kahlaamisen vähän syvemmällekin ja ulkopohjan rakenne takaa maksimaalisen pidon. Kerrosrakenteinen pohja on hyvä kävellä. 7990 4990 (39,90) Hiking-sukka Materiaali siirtää hyvin kosteutta, jalat pysyvät kuivina ja lämpiminä. Joustava, kiristämätön varsi. 990 PL 50 K , Ä ER 0€ 9 Ä T S Ä Ä S Suomen Metsästäjäliiton Erikoismalli 799 00 PREMIUM 16 R TURVAKAAPPI Arvokkaasti viimeistelty näyttävä asekaappi n. 16 aseelle. SIS-hyväksytty ja sertifioitu. 5 vuoden murtautumattomuustakuu. Mitat: k. 1500 x l. 575 x s. 400 mm Tutustu eratukku.fi/rahoitus 28900 eti Tilaa h ! omasi ASTRO 320 JA DC 50 GARMIN GPSMAP 64 2,6 tuuman auringonpaisteessa luettava värinäyttö. GPS- ja GLONASS-vastaanotin, jossa quad helix -antenni. Kahden akun järjestelmä. 4 Gt:n sisäinen muisti ja microSD™-korttipaikka. 250 000 esiladattua kätköä paperittomaan geokätkentään Geocaching.com-sivustosta. MYYMÄLÖISTÄ ympäri Suomen KATSO MYYMÄLÄT ERATUKKU.FI/MYYMALAT 589 679 00 00 Huippulaatuinen seurantajärjestelmä liikkuville koirille 14,5 kilometrin (9 mailin) käyttöalue VHF-teräsantennilla, kiinnitetty DC™ 50 -laitteeseen (mukana lyhyempi antenni). Seuraa jopa 10 koiraa kerralla (ostamalla lisää DC 50 -koiralaitteita). Päälle kiinnitettävä, erittäin herkkä GPS ja GLONASS. Edistyneet karttatoiminnot, kuten valinnaiset BirdsEye-satelliittikuvat ja TOPO-kartat www.eratukku.? Avoinna joka päivä 24 h Tarjoukset voimassa 31.5. saakka tai niin kauan kuin tuotteita riittää. OIS ERIK
Förebilden för tjänsten eraverkko.fi är de praktiska kartbaserade söktjänsterna där man kan söka efter och boka exempelvis hotell. Marja Martikainen Eräverkko: Jaktkamrater utvecklade en jakttjänst Fyra jaktkamrater som skrev jägarexamen tillsammans grundade jakttjänsten Eräverkko på nätet för att göra det lättare att jaga. E räverkko.fi som öppnade i maj i fjol hjälper tillgång och efterfrågan att finna varandra, det vill säga dem som söker jaktmöjligheter att hitta dem som erbjuder jakttjänster. Tjänsten ska vara lätt att använda. Under planering är dessutom underhållande material med anknytning till jakt. I augusti kommer Eräverkko att byggas ut och det blir bland annat möjligt att hålla auktioner på licenser. Tanken på en webbtjänst för jakt föddes ur de fyra jaktkamraternas brinnande intresse och de har förverkligat idén professionellt eftersom allihop jobbar med liknande saker. Fyrklövern består av en marknadsförare, två ingenjörer och en grafisk planerare. – Vårt mål är att göra Eräverkko till en plats där man gärna tillbringar tid och planerar kommande jakter. Det ska vara enkelt att hitta jaktmöjligheter och bitjänster, och täckningen ska vara så hög som möjligt. Dessutom finns där videor, bloggar och till och med recept på vilträtter, förklarar Eräverkkos kontaktperson Niko Vuorenmaa. - Det viktigaste är få syssla med jakt utan krångel, menar de fyra jaktkamraterna. 28 l Jägaren 3 l 2014 Vuorenmaa är övertygad om att det i Finland finns en stor potential för jakttjänster, men marknadsföringen av dem är svag och därför är de svåra att hitta. Framför allt fungerar Eräverkko som en effektiv marknadsföringskanal till konsumenterna. Det är inte Eräverkkos avsikt att göra all jakt kommersiell utan att hjälpa både nybörjare och erfarna jägare så de lättare hittar till nya möjligheter att utöva sin hobby. – Om du inte äger mark eller hör till en jaktförening så är det svårt att hitta jaktmöjligheter. I synnerhet om det handlar om ett större sällskap så krävs det ett enormt förarbete. – Jakttjänster behöver inte vara krångligt. Det kan räcka med en liten sjö eller en åkervåtmark med dagslicenser för andjakt, eller en stuga med marker för hönsjakt. På Eräverkko går det enkelt att kolla upp utbudet inom exempelvis 200 kilometers radie från Helsingfors. Bland jägarna som bor i huvudstadsregionen finns det ett stort intresse för jakt på nära håll, fortsätter Vuorenmaa. Fyrklövern bakom Eräverkko hoppas också på att jaktföreningar och skjutbanor ska gå med och meddela om de erbjuder exempelvis kurser eller annan undervisning. All information från den privata eller offentliga sidan som främjar jakten är välkommen. Att använda Eräverkko kostar ingenting, men den som erbjuder en tjänst kan om den vill köpa extratjänster som marknadsföring med banners enligt sina egna behov. Niko, Jussi, Lauri och Hannu jobbar med Eräverkko på sin fritid, men fritidsintresset nummer ett är jaktupplevelserna i naturen. I höst styr de för fjärde gången kosan tillsammans till Kuusamo för att jaga höns.
Metsästäjän erikoisliike A FRANCHI AFFINITY CAMO 12/76 28” Max-4 kuvioidulla Komposiitti tukilla ja inertia toimisella lukolla varustettu. Franchi Affinity on nopea ampua ja suunnata keveytensä ansiosta, kapasiteetti 4+1 ptr (ilman rajoitinta ) sis. 3kpl 70mm vaihtosupistajaa, piipun pituus 28”, teräshaulikelpoinen., paino vain 2,94kg ERÄ! Vain HHsportista Takuuaika 7 vuotta. D VALMISTAJA / MAAHANTUOJA: Franchi Italy / Sako Oy A ^ taan Kampanjahin Uutuus! B C ^ B ^ 995,- 1390,- taan Kampanjahin ! Pakettitarjous 1390,- BERETTA A400 XPLOR LIGHT Kevyt ja nopea, helposti hallittava, 2,85 Kg lyömätöntä tarkkuutta. Saatavana joko Kick Off perällä, tai ilman. Patruunakapasiteetti 1 + 2 patruunaa. Rautahaulitestattu Obtimabore piippu, Optimachoke HP+ vaihtosupistimet. Peräkulman säätölevyt ja kova laukku ja hihnalenkit. OPTIMABORE HP. Beretan laboratoorion kehittämä piippu, joka on suunniteltu ja testattu kestämään myös HP teräshaulipatruunoilla ampumisen. kal. 12/76 , piipun pituudet 26” ja 28”. Beretan kehittämä tekniikka mahdollistaa aseen häiriöttömän toiminnan kaikilla haulilatauksilla 24 – 64g, aseessa 3 Optimachoke HP+ vaihtosupistimet.Paino n. 2850G, sis. Kova muovilaukku, 3 vaihtosupistajaa, peränsäätöpalat ja hihnalenkit, Takuuaika 3 vuotta. C 1380,- M2-sarjan aseet ovat italialaisen Benellin asetehtaan inertialukkoisia puoliautomaattihaulikoita,se on ollut Benelli-malliston eniten myyty sarja jo usean vuoden ajan. kaliperi 12/76, Piipun koestuspaine on 1370 baaria ja ne on sisältä kovakromattu. Piipun kisko on korotettu metsäkisko,Aseen rakenne mahdollistaa jatkomakasiinisarjojen asentamisen. Mukana 5 vaihtosupistajaa, toimitetaan muovisessa harmaassa kuljetuslaukussa, Paino n. 3200g. takuu 5 vuotta. Benelli haulikkopussin kanssa (sh. 59€) 1399€ BROWNING MAXUS 12/89 COMPOSITE Aseessa uusi Inflex-perälappu, sen lisäksi, että se vähentää rekyylin tuntua, mahdollistaa nopeamman toisen laukauksen, Muita merkittäviä etuja ovat nopea lataustoiminto sekä patentoitu uusi nopeampi ja puhtaamman käynnin mahdollistava palokaasutoiminto. paino 3100g, piippu 28”, takuu 60kk, sis. 5 kpl. Inv+ supistimia ja 1 kpl. Inv+ ext. +5cm jatkosupistin, Muovisalkku ja Skimmer kelluva camo asepussi ja 100kpl Winchester AA Tracker trap patruunoita ( näillä voit harjoitella osumataitoasi, Värikäs ja suoraan lentävä välitulppa auttaa havaitsemaan haulien lentosuunnan) MEOPTA MEOSTAR R2 2.5-15X56 RD ZEISS DURALYT 3-12X50 Meoptan huippu-uutuus MeoLux-drop pinnotteilla, 6x zoom yhditettynä huippu hämäräominaisuuksiin tekevät tästä tuotteen joka soveltuu niin kyttäysjahteihin kuin nopeita laukauksia vaativiin jahteihin · Suurennosalue: 2,5-15x , objektiivin halkaisija: 56 mm · Runkoputki 30 mm , Silmän etäisyys kiikarista: 90 mm · Ristikko: 4C kuvatasolla 2, Pituus: 345 mm ,Paino: 665 g, · takuu 120kk Huippuluokan tähtäinkiikari, monikalvopäälysteiset linssit jotka takaavat erinomaisen valonläpäisykyvyn ja kirkkaan sekä terävän kuvan. Ristikko sijaitsee toisella kuvatasolla. Pituus: 347mm, paino 535g, silmäetäisyys 90mm, takuu 120kk n! nhaan hintaa ERÄ vielä va Valaistulla ristikolla 1100€ D ^ Uutuus! 850,- 1299,STEINER SAFARI ULTRASHARP 8X22 LÄHDETÄÄN PORUKALLA RIIHIMÄELLE 5.-8.6. Steiner Safari Ultra Sharp on Saksalainen erittäin laadukas taskukokoinen katselukiikari, linssit High Contrast pinnoitteilla, lyhin tarkennusetäisyys 3 m, kuvakulma 1000 metrin etäisyydellä 125 m, paino vain 228g, mukavat kuljettaa , monipuoliseen käyttöön... Riihimäen erämessut on jälleen kerran tänä keväänä. Kansainväliset Erämessut on Suomen suurin eräalan tapahtuma, jossa on ollut 40 vuoden aikana jo yli miljoona kävijää. Messut järjestetään 5.-8.6. 99,- s! HHsport on mukana Riihimäen messuilla osastolla C92-97 ja C109-110. Parhaiten löydät meidät Sakon osaston viereltä. Osastollamme on vahvasti mukana mm. Sasta, Härkila, Viking, Swarowski sekä paljon mukana optiikkaa, josta hyviä tarjouksia ja tietenkin aseita. Huipputarjou SASTA KOSKELO PUKU Ve s i l i n n u s t a j i l l e suunniteltu äänetön, vettähylkivä, täysin tuulenpitävä ja hengittävä Windstopper® Soft Shell takki Go r e ® O p t i f a de® Concealment Waterfowl –kuosista. Kankaaseen painettu vesilintukuvio on digitaalinen maastokuosi, jonka tarkoitus on tehdä metsästäjästä näkymätön vesilintujen silmissä..Kankaan pinta on pehmeää polyesteriä, tausta miellyttävää ja lämmintä fleeceä ja välissä on Windstopper® -kalvo. suojaava huppu ,muotoiltava lippa ,kauluksen sisäpuoli fleeceä ,vetoketjulliset taskut ,tilavat helmataskut ,säädettävä helma tarroilla säädettävät hihansuut Tekniset Windstopper® Soft Shell housut Gore®Optifade® Concealment Waterfowl –kuosista. Materiaalin pehmeä fleece-sisäpuoli on lämmin ja miellyttävä käytössä. Kankaan pinta on pehmeää polyesteriä, tausta miellyttävää ja lämmintä fleeceä ja välissä on Windstopper® -kalvo. Leveillä tarroilla lahkeensuissa ja pohkeen tarratampeilla voi säädellä lahkeen leveyttä. Korotettu selkäosa lämmittää ja suojaa ristiselkää. Takki Housut 23950 18950 Muistathan, että mm. Sakon ja Tikan aseisiin saat vain meidän kautta tilattuna 2+1 vuoden takuun (lisätakuu 1v). Kaikki messuilta toimitusmyyntinä myydyt tuotteet toimitamme rahtivapaasti asiakkaalle! /HHsportSuomi ALAHÄRMÄ • IISALMI • KIIMINKI KOKKOLA • NIVALA • RAAHE VerkkHospkoartu.fi www.H Koko puku Uutuus! 429,- METSÄSTÄJpÄpNa .fi www.HHsport /HHsport.fi BENELLI M2 COMFORTEC
Klaus Ekman Andparadiset i Raikkalamäki Finland är de tusen sjöarnas land och numera även de tusen våtmarkernas land, med sådan fart som markägare och jägare anlägger våtmarker. Våtmarkerna har en väldigt positiv effekt på djurlivet på en ort, både på vattnet och under det. Våtmarken i Raikkalamäki är jaktvårdsföreningens dåvarande verksamhetsledare Ilkka Tiainens och gårdsägaren Arto Myllys ögonsten - ”man ska vara intresserad av det här, inte skulle det annars bli gjort”. Våtmarken gränsar till betesmarker, vilket gör området tillräckligt öppet. Våtmarksplanen färdig 2007 Arto Myllys jagar helst med en münsterländer och är självklart en Jägare med stort J. 30 l Metsästäjä 3 l 2014 A rto Myllys köpte det aktuella våtmarksområdet som ligger i byn Saari i Parikkala för ungefär tio år sedan och grunnade på vad han skulle göra med stället. Det gränsar till hans egna marker och var då igenvuxet. Tidigare hade det gjorts försök att odla upp platsen, men den var allt för sank, vilket satte p för odlingsplanerna. Lyckligtvis kände Myllys Ilkka Tiainen som var verksamhetsledare för Parikkala jaktvårdsförening och Erkki Pentinniemi som var verksamhetsledare på Jägarförbundets distrikt där. Efter att ha konsulterat Tiainen och Pentinniemi åkte Myllys på en kurs om våtmarker i Nyslott,där gnistan definitivt tändes. Från ord till handling. Institutet för miljöfostran i Rantasalmi hade ett projekt kallat BIRD som finansierade planen och våtmarken finansierades som en miljöinvestering för lantbruket. Arbetet inleddes och våtmarken blev klar 2008. Våtmarken är 7,5 hektar stor och resultatet talar för sig självt.Hundratals änder kommer varje kväll flygande för att äta och övernatta. Och den ursprungliga tanken att täcka våtmarkens underhållskostnader genom kommersiell andjakt fick luft under vingarna. – Den kommersiella jakten har nu pågått i fyra höstar och boendet blev klart 2011.
Arto Myllys förklarar för Ilkka Tiainen varför det är viktigt att bjuda grus åt änderna. – Självklart ska man vara intresserad av det här, annars fungerar det inte. Vi jagar bara ungefär en gång i veckan eller med ännu längre mellanrum, förklarar husbond Arto Myllys. Ilkka Tiainen har medverkat i flera projekt, däribland även Myllys våtmark. Tiainen var i många år verksamhetsledare för Parikkala jaktvårdsförening, men fungerar numera, som han själv uttrycker det, som ”jaktvårdsföreningens konsult”. Och visst behövs det konsultationer också på viltsidan! Det här är förstås ett lagarbete och utan min hustrus helhjärtade stöd skulle det inte fungera, konstaterar Arto Mylly. – Biffdjuren är ju vår huvudnäring. – Andjaktsruljangsen har åtminstone inte hittills blivit någon större inkomstkälla, men den fungerar fint som en biprodukt till gårdsturismen. Vi har redan fått kostnaderna täckta. Det går ju dessutom åt 8000 kilo säd per år till utfodringen,som vi visserligen odlar själva.Dessutom betalar vi av på stugorna och basturna. Gott samarbete med jaktföreningen I likhet med Myllys övriga marker är våtmarken utarrenderad till jaktföreningen på orten, Saaren riistamiehet. Myllys konstaterar att samarbetet med föreningen löper utan några som helst problem. – Med jaktföreningen fungerar det alldeles utmärkt; jag är ju själv medlem och har länge suttit i ledningen. Vi har ett sådant avtal att jag arrenderar ut hela jakträtten till föreningen, men förbehåller mig den anlagda våtmarken för mitt privata bruk. Våtmarken drar till sig änder från alla håll, vilket betyder att föreningens medlemmar kommer åt att skjuta änder utanför min våtmark, förklarar Myllys. – I synnerhet beträffande jakten efter små rovdjur har vi skäl att vara nöjda. På förening- ens marker fångas varje år mellan 50 och 100 rovdjur, vilket förstås minskar på predationen riktad mot sjöfåglarna och det övriga djurlivet, och förbättrar häckningsresultatet. ”Fågeljakten är min favorit” Arto Myllys är fågeljägare ända ut i avtryckarfingret. Han har jagat i 35 års tid med oförminskad glöd. – Två små munsterländer, en entusiastisk hustru som delar intresset och Ilkka Tiainen som stöd; det är en slagkraftig kombination. Utan Ilkka hade jag allt tappat sugen emellanåt, men hans stöd i kombination med mitt eget intresse har hållit projektet vid liv - och vi har haft många trevliga andjakter tillsammans, myser Arto Myllys. För mera information mejla: arto.myllys@luukku.com eller tiainen.ilkka@gmail.com Våtmarksplanen för Raikkalanmäki i Parikkala kommun gjordes 2007. lll Området ligger i byn Saari i Parikkala kommun och gränsar till Suuri-Rautjärvi. Sjön har sedan sänkningen snörts av i två delar. På platsen anlades två våtmarker; en större på 7,5 hektar och en mindre på 0,4 hektar. Våtmarkernas tillrinningsområde är cirka 110 hektar stort och av detta är cirka 50 hektar åker. Våtmarkerna är således av stor betydelse också för hanteringen av lakvattnet i jordbruket. I projektbeskrivningen nämns särskilt att projektet breddar gårdsturismens utbud av tjänster med fågelskådning och jaktturism. Angående projektet konstateras det också (en konsekvensbedömning enligt naturvårdslagens 65 §) att åtgärderna främjar skyddsmålsättningarna för det intilliggande naturskyddsområdet och att konsekvenserna sannolikt är positiva.
UUSI UUSI UUSI
ÖVER 30 åR KRIEGHOFF I FINL AND 2OO5 KRIEGHOFF SATSAR PÅ SPORTSKYTTE 2O14 KRIEGHOFF ÄR TOPPSKYTTARNAS VAL SOM TACK FÖR ETT GOTT SAMMARBETE MELLAN KRIEGHOFF & FINN ENTERPRISE ERBJUDER VI DEJ MÖJLIGHETEN ATT INSKAFFA ETT K-80 HAGELGEVÄR TILL SPECIAL PRIS UNDER MÄSSDAGARNA (5–8.6-14) ENLIGT DITT VAL: SKEET, TRAP, SPORTING ELLER PARCOURS MODELLEN. 12.000 K-80 MåTTSTOCKVERSION (SPECIAL) 10.000 K-80 BASVERSION (STD.) • • • • • • • • • • • • vapnet cal 12/76, 28", 30" eller 32" inkl. moms 24% Nickel eller svart baskyl Vintage gravyr 5xTitan chokar (i Skeet, Trap, Sporting modellerna) Titan avtryck & frambit (i Skeet, Trap, Sporting modellerna) Ställbar stock • K-80 Std. inkl. moms 24% Stockmästaren Ralf Sommer gör Dej stocken enligt dina mått på Krieghoff fabriken av din utvalda Std. stockråbit. 2 dars resa, inkl. bla. guidad fabriksrunda. Flyg inkl. transport H:FORS – ULM – H.FORS Hotellogi Andra dagen provskjutnig med Ralf Sommer på MSZU banan och Du skjuter med din ”egna stock” Krieghoff skytteväst, T-skjorta och Cap Lähettäjä Kolliluku yht. ........................... kpl Pohjoisranta 22 C 00170 Helsinki, Puh.22 09-135 1358, www.finnenterprise.fi POHJOISRANTA Postienn. Jälkivaat. ...................................... € 00170 HELSINKI KRIEGHOF PUH. 09-135 4455, 135 1358 K-80 SPORTING Lähetysasema H E LTILAISUUS SINKI SAMPO IBAN FI80 8000 1101 2211 18 LINJA-AUTOKULJETUS MESSUALUEELTA AMPUMARADALLE 10 KIEKKOA & PANOKSET EUR. 6 Vastaanottaja K- 80 K-80 Lähempi osoite Te r v e t u l o a ! V ä l k o m n a ! Flerfaldige finska och nordiska mästaren Jari Rajala ger dig de “rätta tipsen” på vår avdelning. Määrä- TULOS TULOS VUODESTA 1960 Pohjoisranta 22 · Tel. 09-135 135 8 · Fax 09-135 167 1 William Wadstein · 00 17 0 Helsinki · Finland w w w . f i n n e n t e r p r i s e . f i asema Bland provskyttarna lottar vi ut en Krieghoff jacka! SÄILYTÄ TULOSKORTTISI SÄILYTÄ TULOSKORTTISI AMMUNTAA VARTEN AMMUNTAA VARTEN Lähettäjä Untitled-1 Kolliluku yht. ........................... kpl Avdelning D 131 F 1 POHJOISRANTA 22 00170 HELSINKI Postienn. PUH.135 09-135 4455,167 135 Norra Kajen 22, 00170 Helsingfors, 8, Fax 09-135 1 1358 ...................................... € Finland, Tel. 09-135 Jälkivaat. klipp ut 19.4.2012 14:19:45 SEDAN 1960
ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Små öron Slagjärn Håller till vid vattendrag Ibland vitt på bröst och buk Mink Vit hakfläck (sommar) Pälsen brunsvart, ibland så gott som svart Flodiller (vinter) Reser sig på bakbenen för att spana 30–7 0 cm m 21 c – 5 1 Korta ben Lång och smidig kropp Fyrsprång Mustela vison Däggdjur så stora som harar, fåglar, ägg, fisk, grodor Kolliluku mm yht. ........................... kpl Postienn. Jälkivaat. ...................................... € SAMPO Spillning IBAN FI80 8000 1101 2211 18 Den årliga Vastaanottajaavskjutningen 100Tusen stycken Lähempi 80 osoite 60 Määräasema Parspår På vintern Framtass American mink/Minkki Fisk 0,360–1,750 kg På sommaren Mink Ägg och fågelungar Föda kg Lähettäjä Minken är ett rovdjur. Den är diller, som knappt alls förekommer längre i vårt land. lång och smidig med korta ben. Arten kommer från NordameriPOHJOISRANTA 22 Minken bygger sitt bo i en ka. Den finska härsstrandbrink och föder 2-6 ungar i 00170stammen HELSINKI tammar dels från individer som april-maj. PUH. 09-135 4455, 135 1358 rymt från pälsfarmer och dels Minken äter däggdjur så stora Lähetysasema från invandrare österifrån. Minsom harar samt fåglar, ägg, fisk, ken förekommer i nästan grodor mm. Minken är HELSINKI hela landet och trivs bisamråttans värsta särskilt bra i skärgårfiende. Lokalt kan den och vid vatarten ha mycket tendrag. negativa konsekvenF ärgteckningen ser för småviltet. är i regel brunsvart, Minken jagas för ibland så gott som sin päls och som skaSkalle svart. Minken har en dedjur. Den kan fångas vit hakfläck och ibland levande med fällor eller vita fläckar på bröst och buk. med slagjärn. Arten får jagas Färgen varierar, vilket gör att året om, men hona med ungar är minken ofta förväxlas med flofredad 1.5-31.7. 4–6 cm Grodor cm Avskjutning / region Ind/ 2012 <1 000 1 000– 1 999 2 000– 2 999 3 000– 3 999 4 000– 4 999 >5 000 40 De små rovdjuren i Finland i storleksordning Lähettäjä 20 Kolliluku yht. ........................... kpl 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Postienn. Jälkivaat. ...................................... POHJOISRANTA 22 Hermelin Mink Mård Mårdhund € Grävling 00170 HELSINKI PUH. 09-135 4455, 135 1358 Räv Källa: VFFI Jägaren 3 l 2014 l 35
Jukka Peltonen, intendent, Finlands Jaktmuseum Vettarna lockar både fåglar och samlare Vettjakten på sjöfågel har främst varit en jaktform som förekommer vid havskusterna, men den har i någon mån också förekommit i inlandet. Det finns indirekta skriftliga belägg för jaktformen redan från 1500-talet. I Sund på Åland nämns år 1565 en stenmur som byggts som vettaskåra för fågeljägare, kallad fågelskåra. Den var ett stycke värdefull egendom jämförbar med fiskevatten och sälskär. Sannolikt använde sig jägarna redan då av vettar för att locka fågel inom skotthåll för skåran. Vettar användes också för att locka sjöfåglar i nät. Jacob Gummerus berättar i sin avhandling utgiven 1769 om hur vildgäss lockas med vettar eller uppstoppade sjöfåglar synligt utlagda i trånga sund och innervikar, där skärgårdsborna fångade dem i stora mängder med nät. Uppenbarligen handlade det om nät som lades över trånga sund och spändes upp mellan stolpar när en fågelflock landade i sundet, lockad av vettarna. Det var främst alfågel som fångades med sådana nät. Den första mera ingående beskrivningen av jakt med vettar hittar vi i A.W. Lindgrens år 1866 utgivna verk Kuwia ja kuwaelmia Suomen maakunnista, osa VII. Uusimaa. Lindgren skriver om sjöfågeljakten på våren så här: På alla lämpliga klippuddar finns liksom små, av stenar uppförda bröstvärn med skjutgluggar. Skytten utser en sådan utifrån den rådande vindriktningen, sänker de av fågelskinn förfärdigade vettarna i vattnet och fattar posto dold bakom värnet. Inom kort susar det i luften och en flock sjöfåglar sänker sig till sina föregivna kamrater. På det här viset kan skytten på en enda morgon,om lyckan står honom bi, bärga ett helt knippe med ejdrar, Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä järjestää nuorten ja aikuisten koulutusta usealla toimialalla Kokkolassa, Kannuksessa, Kaustisella, Kälviällä, Perhossa, Toholammilla sekä Pietarsaaressa. Haemme Perhon toimipaikkaan Riistanopettajaa TYÖAVAIN 58984 Tarkemmat tiedot löydät osoitteista www.kpedu.fi > avoimet työpaikat www.kuntarekry.fi > Hae työavainta 58984 Täytä sähköinen hakemuslomake 25.5.2014 klo 16.00 mennessä osoitteessa www.kuntarekry.fi Lisätietoja tehtävästä antaa Koulutuspäällikkö Matti Louhula, p. 044 725 0655, matti.louhula@kpedu.fi Keski-Pohjanmaan ammattiopisto, www.kpedu.fi 36 l Jägaren 3 l 2014 sjöorrar, skrakar, knipor, alfåglar med flera. Jakten med vettar kunde vara synnerligen inbringande. På exempelvis Kökar kunde jägarna fälla 8-10 par alfåglar per man och dag under jaktfärderna till de yttersta skären. Färderna kunde ta en hel vecka. Under vårens lopp kunde jakten inbringa ett par hundra par, av vilket ungefär hundra par saltades i tunnor för vintern.Återstoden åts färsk eller såldes. Vettarna som hantverk Lapparna i Iijärvi använde vettar av trä när jaktsäsongen började. När jakten kommit igång använde de också skjutna fåglar som vettar, eller fågelskinn stoppade med gräs. Enligt Vilkuna (1935) tillverkades det vettar också vid Egentliga Finlands kuster, främst av skjutna fåglar. Det flådda fågelskinnet behandlades med aska, salt och tjära. När det torkat stod det emot röta. Skinnet fylldes med blånor,fötterna skars av och fågeln fästes på ett bräde som svetts svart, med en trätapp som höll fågelns huvud uppe. Jaktmuseet har i sina samlingar vettar som har tillverkats på det här sättet och man ser på dem att de ljusa partierna i fjäderdräkten ibland framhävdes med målarfärg. I början av 1900-talet började vettar av kork ersätta de traditionella vettarna av helträ och fågelskinn. Efter korken följde plast och styrox som material, och av dagens industriellt tillverkade vettar finns det ett brett sortiment. Fortsättningsvis är det inte ovanligt att jägare vill göra sina vettar själv och tillverkar dem hemma med olika tekniker av bland annat trä, faner, bräder, styrox och polyuretan. Tillverkningsanvisningar har publicerats i flera jakttidningar, och även på jaktsidor på nätet finns det information för gördetsjälvare. Dyra bulvaner I synnerhet i USA är bulvaner eftertraktade investeringsobjekt bland samlare. Vettarna är ofta målade i klara färger och närmast att betrakta som konstföremål,inte som bruksföremål för jägare. För hantverkare i toppklass tar beställningarna aldrig slut och på auktioner kan priserna stiga till tiotals tusen dollar. Till det mest svindlande i prisväg räknas de 335 000 dollar som för något år sedan bjöds för en vette på auktion. Även i vårt land har priserna på gamla vettar stigit till avsevärda höjder – men kommer självfallet inte ens i närheten av de enorma summor som betalas i USA. Också hos oss börjar gamla vettar bli ett så sällsynt villebråd att det lönar sig att rädda även sämre exemplar på loppmarknader och i antikaffärer, och lägga dem till en museisamling eller ta hem dem som prydnad på hyllan. I jaktmuseets samlingar finns numera ungefär sextio vettar. Den som är intresserad kan titta närmare på dem på nätet, i databasen Kantapuu på adressen www.kantapuu.fi . Databasen är på finska. Klicka Esinehaku och använd sökorden houkutuskuvat, kaaveet, houkutuspyynti, houkutuslinnut.
Marja Martikainen Vacker som en vette Lockfåglar för sjöfågeljakt – vettar – gjordes av trä, skjutna fåglar, kork eller till och med av plåt. Fotografen Manne Stenros har renodlat motivet, skärgårdens gamla vettar, och skapat tavlor av dem. I århundraden har skärgårdsborna vid fågeljakten utnyttjat fåglarnas egenskap att bilda flockar, att söka trygghet genom att vara till- sammans. Då behövs det lockfåglar för att jakten ska lyckas och ge resultat. Handgjorda vettar var ofta fästa vid ett bräde,försedda med en ”köl” för att ligga stabilt i sjögången och förankrade med en sten som ligger på botten. Handgjorda vettar är en tradition som håller på att dö ut. De förvarades i båthusen,men har blivit samlarobjekt i privathem och på museer. Fotograf Manne Stenros har överfört vettarna till fotografier. I tio års tid har han åkt omkring i skärgården och besökt hem, museer och bland annat Bengtskärs fyr. Det finns gott om vettar som föreställer alfåglar eftersom det behövdes bortåt tio vettar för att locka till sig en flock alfåglar. Två vettar räcker inte till för att hejda en flock,berättar Manne Stenros. Varje vette är en individ, ett bruksföremål med konstnärliga kvaliteter som tiden gett sin patina. Vem som gjort dem känner vi inte till, för på sin höjd satte personen dit sina initialer. Men rent generellt kan vi säga att det är tidigare generationer som har gjort dem, säger Stenros. Vettarna utgör ett stycke fin, bevarad skärgårdskultur, som är väl värd ett besök på lokala museer. Fotografen Manne Stenros har fotograferat gamla vettar i skärgården i södra Finland. Jägaren 3 l 2014 l 37
Julia Westerberg Vargmålningar på Ålands Jakt- och Fiskemuseum Vårt lands västligaste jaktmuseum finns i Eckerö. I sommar ställer konstnären My Hansson ut sina tavlor på Ålands Jakt- och Fiskemuseum med utställningen ”Gorgeous Nature”, underbar natur. My har en långhårig vorsteh och i sommar utökas flocken med en finnstövare. V argdebatten går het både i Sverige och i Finland, och även den svenska konstnären My Hansson har bidragit med sin syn på denna aktuella fråga. Mys akrylmålningar av vargrivna hundar och får reflekterar dagens vargproblematik mycket väl. My är en 23-årig jägare och vorsteh-ägare från Mellansverige. Hon är illustratör på tidningen Jaktjournalen och hon målar djurporträtt på beställning. Hur skulle det gå i den här situationen? undrar My. och sitt barn i en barnvagn.Den ena vargen dödade hunden och den andra vargen gick mot kvinnans barnvagn. Både kvinnan och barnet klarade sig,men vad hade hänt om det varit en liten flicka som varit ute ensam med sin hund, funderar My. Fascinerande rovdjur Konstnären har fått blandad markanvändning och dagens varg får kanske respons för sina målningar. Det har gått några år sedan du målade vargtavlorna. Har din syn på vargar ändrat under tiden? - Nej. Vargen är ett fascinerande rovdjur; intelligent, vacker och mycket effektiv. Det är därför svårt för oss människor att ha den i vår närhet.Den konkurrerar med oss om allt markutnyttjande, såväl tamdjursskötsel som jakt, svarar My Hansson. My tycker att det är anmärkningsvärt att man i Sverige iscensatte ett snabbt och i det närmaste okontrollerat återinförande av en så betydande predator utan att först säkerställa ett lagrum för förvaltningen av den. Man vet ju att även små förändringar i faunan får stora konsekvenser. - När vargen försvann från Sverige för ca 100 år sedan såg vårt land väldigt annorlunda ut än i dag. Det är andra biotoper och annan en annan biologisk roll än den hade för 150 år sedan,då stora delar av Sverige fortfarande var vildmark.Trots detta har det inte gjorts någon konsekvensanalys och fortfarande saknas en ansvarstagande och beslutsfattande myndighet för projektet. Det verkar inte heller finnas någon beredskap för hanteringen av problemet med hybridisering mellan varg och hund. Jag tror inte det gagnar vargen att man sopar problemen under mattan. Som jag ser det, är de så kallade ”värnarorganisationerna” numera vargens värsta fiende, anser My Hansson. Mys målningar är baserade på fakta och personliga upplevelser som hennes vänner har berättat om. - I Sverige inträffade det en incident för några år sedan, samtidigt som jag målade Gorgeous Nature. Ett par vargar omringade en kvinna som var ute och gick med sin hund 38 l Jägaren 3 l 2014 - Ett par negativa reaktioner från den s.k. ”bevarandesidan” förstås, men den övervägande responsen har varit positiv. Mest från folk på landsbygden som lever nära naturen och problemen, berättar My. Utställningen på Åland är första gången serien visas i sin helhet under en längre period och för en större publik. Tidigare har den bara, förutom på nätet, visats under enstaka mässdagar där publiken haft kopplingar till jakt och viltvård. Gorgeous Nature 12.5-31.8 2014 på Ålands Jakt- och Fiskemuseum. Fiskeläge 37, 22270 Eckerö, www.jaktfiskemuseum.ax
VÅGAR DU OCKSÅ SYNAS I SKOGEN? ASETALON ERÄMESSUTARJOUKSIA HAULIKKOTARJOUKSIA mm Stefano Fausti Albion 12/76 pääll.piip. vaihtosup. + pussi + hihna + patruunavyö. Tarjous ........................................................ 1050,00 Stefano Fausti Progress Inertia 12/76 puol.autom. 28” vaihtosup + pussi + hihna + patr.vyö Tarjous ......................................... 1100,00 Armed TS870M 12/76 pumppu piipun pituus 28” tai 22” synt tukki, 3x vaihtosup+pussi+hihna+patr vyö ......................................350,00 Armed Supermagnum 12/89 puol.autom. 28” synt.tukki, 4x vaihtosup + pussi+hihna+patr vyö Tarjous ..........................................400,00 LIMITED EDITION 2014 Ilma-ase tarjouksia! Walther Dominator TEHOPAKETTI kal 5,5mm 40J+ kiikari jalkoineen+ 300 bar pumppu. Tarjouspaketti ..........990,00 Magtech AR N2 Extreme 1000 kaasumäntä, kal 5,5mm 35J ....... nyt 340,00 Magtech AR N2 Extreme 1300 kaasumäntä, kal 4,5mm .............. nyt 340,00 Hämmerli Hunter Force + kiik. puutukki, kal 5,5mm pakettitarjous!!! ...195,00 TOZ 78-16 paketti Pienoiskivääri 22LR paksupiippuinen, sis kiikarinjalat, 2 lipasta, vaimentimen, 3-9x40 kiikarin+valo/laser, messuhintaan......................450,00 Messutarjouksia mm: Umarex liipaisinlukko ............................................................................................ 18,00 Glock M78, musta, vihreä, oliivi ........................................................................ 34,00 Glock M81 sahanterällä, ym värit ..................................................................... 38,00 BSA BS30 Boresighter kollimaattori kiikarin kohd.varten ....................... 60,00 BSA TM 10x42 katselukiikari .............................ovh 156,- .................... nyt 120,00 BSA LLCP valo/Laser ..............................................ovh 60,- ........................nyt 50,00 Topshot C30 digitaali ruutivaaka .....................ovh 90,- .......................nyt 75,00 Topshot EH-7 patruunoiden purkuvasara ....ovh 39,- .......................nyt 35,00 Slip 2000 aseenpuhdistuskemikaalit! Tule tutustumaan! Slip 2000 60367 haulikon puhdistusaineet, 3 pulloa ................................ 25,00 Slip 2000AR puhdistussarja, 3 pulloa .............................................................. 25,00 Slip 2000 aseöljy 4oz.............................................................................................. 13,00 ERA LÄS M IACS D O PÅ Z IDA S HEM SÄTT ROSA FÄRG PÅ JAKTEN BLÅTANDSKOMPATIBEL VISKA FUNKTION SVENSK MENY KRISTALLKLART LJUD VATTEN OCH STRYKTÅLIG IP 67 TÄTA SKRUVADE ANSLUTNINGAR FÖR TILLBEHÖR Kiikaritarjouksia mm: BSA PAN 2,5-10x44 ..............................................ovh 178,00 ................ nyt 150,00 BSA PAN 6,5-20x44 ..............................................ovh 230,00 ................ nyt 185,00 BSA HM 1,5-4,5x32 DT ........................................ovh 145,00 ................ nyt 100,00 BSA DH 3-9x40 ........................................................ ovh 97,00 ...................nyt 80,00 BSA DH 3,5-10x50IR valorist. ..........................ovh 238,00 ................ nyt 200,00 BSA PT 6-24x44 TS ...............................................ovh 280,00 ................ nyt 240,00 BSA STS 4-16x44 IR valolla Tactical Range ..ovh 210,00 ................ nyt 170,00 Umarex CO2 ilma-aseet tarjouksia mm: Walther PPQ UUTUUS! Uuden ........................... . ..... ........ ...... ..... ............ ...... ........... ......... ............ ... .. ..... poliisinvirka-aseen ilmapistooliversio...........................................................150,00 .............................. .................. ...... ..... ......... ........ ............ ................ Walther P38, kal 4,5mm, UUTUUS! .................................................................165,00 ...................................................... ....................... Beretta M92, 4,5 mm............................................................................................195,00 ................................................. ......... ............. ....... ....... .. Colt M1911A1 Dark Ops 4,5 mm ....................................................................245,00 .......................................................... 90,00 P. 08 Legends Parabellum, UUTUUS! ............................................................... Makarov PM pist BB kuulilla ..............................................................................125,00 LEGENDEN ÄR TILLBACKA easyHUNT II ETT FUNGERANDE JAKTPAKET Erämessutarjoukset voimassa 18.6.2014 saakka, tai niin kauan kuin tavaraa varastossa riittää. Tervetuloa osastollemme Riihimäen erämessuille 5-8.6.2014 osasto D148. Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 MED PÅ VILDMARKSMÄSSAN I RIIHIMÄKI 5.-8.6.2014 WWW.ZODIACSUOMI.FI Jägaren 3 l 2014 l 39
eståndet b s r ju d t r jo h för det egna r a g in n t t ä ls Må DEL I Mikael Wikström, Stammens täthet Efter att nya älgförvaltningsområden har skapats i Finland, kommer de regionala viltråden att fastställa målsättningar för stammarnas täthet, könsfördelning och åldersfördelning. Varje enskilt älgförvaltningsområde får egna målsättningar enligt vilka avskjutningen anpassas. Jägaren beskriver i en tredelad artikelserie hur de tre målsättningarna påverkar jakten i praktiken. 40 l Jägaren 3 l 2014 J akten står i allmänhet för den huvudsakliga dödligheten i hjortdjursbestånden vilket innebär att det är jägarna som kan styra beståndens storlek och struktur. Genom att reglera ett hjortdjursbestånds täthet, könsfördelning och åldersfördelning kan man påverka beståndets produktivitet,dödlighet och vandringsbeteende. Med tanke på till exempel följande års kalvproduktion, är det av stor betydelse hur många hjortdjur vinterstammen består av, hur många av djuren som är hondjur och handjur samt vilken medelålder djuren i vinterstammen har. Biologiska bärförmågan begränsar tätheten Vad som kan betraktas som låg eller hög täthet beror på det man kallar markens biologiska bärförmågan. Den biologiska bärförmåga påverkas bland annat av hur bördig jordmånen är, hur tjockt snötäcket är och hur länge snön ligger, hur mycket nederbörd det faller under sommaren och hur vegetationens åldersför- Målsättningarna som de regionala viltråden fastställer, kommer att styra hur många älgkalvar det föds och hur många älgar man kan fälla inom varje älgförvaltningsområde. delning ser ut som en följd av skogsbruket. Bärförmågan skiljer sig alltså mellan olika delar av landet och kan variera mellan olika år och årstider. Till exempel torka eller tjockt snötäcke kan sänka bärförmågan medan till exempel en omfattande skogsbrand eller slutavverkning startar en ny succession vilket höjer bärförmågan. Enkelt sagt; ju mera lämplig föda det finns för hjortdjuren, desto högre är markens biologiska bärförmåga.Den biologiska bärförmågan definieras som hur många individer av en viss art ett särskilt område maximalt kan föda, alltså hur högt antalet djur kan stiga tills födan tar slut och stammens nettotillväxt sjunker till noll.
För tät stam syns i dödligheten Varje älgförvaltningsområde är unikt beträffande sin biologiska bärförmåga. Det betyder att en viss älgtäthet kan förorsaka ett högt betestryck i ett visst älgförvaltningsområde, medan betestrycket kan vara mycket lågt i ett annat älgförvaltningsområde, fast älgtätheten är exakt den samma. Vad som är hög, respektive låg täthet är alltså mycket relativt. Om ett hjortdjursbestånds täthet blir så hög att den närmar sig den biologiska bärförmågan, påverkas beståndet negativt på flera sätt.Konkurrensen om föda blir så stor att djurens hälsotillstånd försämras,kroppsvikterna sjunker,dödligheten bland embryon stiger och det föds allt färre kalvar ju högre tätheten blir. Sjukdomar sprids också lättare i ett tätt bestånd vilket ytterligare ökar dödligheten. Förutom att produktiviteten och dödligheten påverkas av beståndets täthet,inverkar tätheten också på hur djuren rör sig. Forskning bland vitsvansvilt i Finland visar ett mycket tydligt samband mellan hemområdenas storlek och beståndens täthet. Ju högre beståndstäthet, desto mindre hemområden har vitsvansarna. Också spridningsbeteendet kan vara täthetsrelaterat. Invandring till ett område är troligare om beståndstätheten är låg och utvandring mer trolig om tätheten är hög. Täthet och problem för omgivningen Produktiviteten sjunker i glesa bestånd Höga tätheter av hjortdjur kan innebära ökade problem. Ju flera hjortdjur som rör sig i ett område, desto större är risken att en del av djuren blir påkörda i trafiken. Hur stora trafikproblemen i praktiken blir, beror bland annat på hur stora trafiktätheterna är och hur väl vägunderhållet i form av slyröjning och viltstängsel skötts. Ett större antal djur behöver också mera föda, vilket kan öka risken för problem i jordoch skogsbruk.Genom att sköta skogsbruket så att det finns mycket lämplig vegetation för hjortdjuren i form av till exempel lövsly, kan man minska betestrycket på skogligt sett värdefulla plantor. Precis som för hög täthet innebär negativa följder i ett bestånd, betyder också för låga tätheter problem.Om stammens täthet är för låg, kan djuren bland annat få svårigheter att hitta varandra i samband med brunsten. Det kan leda till att det normala brunstbeteendet inte fungerar och att stammens produktivitet sjunker. Om den så kallade ”effektiva populationsstorleken” blir för liten, kan det också innebära negativa följder för artens genetik. Utgående från älgobservationsmaterial har man konstaterat att olika former av problem uppstår om älgtätheten i södra Finland sjunker under 2,5 älgar per 1 000 hektar. Beträffande vitsvansvilt har man inte utrett var minimitätheten ligger för att stammen ska kunna fungera normalt. Utgående från artens sociala beteende kan man anta att den nedre gränsen för tätheten kan ligga någonstans kring i grova drag tio vitsvansar per 1 000 hektar. Om tätheten är låg flyttar vitsvansarna ofta till andra områden för att skapa högre tätheter till vintern. Vegetationszonerna visar en kombination av klimatets och jordmånens inverkan på områdets produktivitet. Grundförutsättningarna för hjortdjur är likadana i stora delar av Finland och Sverige, medan delar av Norge har kargare förhållanden. (Källa: Moen 1998) Tätheten och rovdjur Tätheten inverkar också på hur känsligt ett hjortdjursbestånd är för rovdjurspredation. Dödligheten som stora rovdjur förorsakar i ett hjortdjursbestånd kan vara antingen additiv eller kompensatorisk. Huruvida dödligheten är kompensatorisk eller additiv beror på hjortdjursbeståndets täthet i förhållande till den biologiska bärförmågan. Om hjortdjursbeståndets täthet lig- Hjortdjurstätheterna skiljer sig avsevärt mellan Finland, Sverige och Norge trots att grundförutsättningarna i stora delar är de samma. Älgtätheterna i Finland skulle biologiskt sett kunna vara mycket högre. Jägaren 3 l 2014 l 41
Ett hjortdjursbestånd kan avkasta mera vilt ju högre tätheten är, ända till en viss gräns. Det maximala uthålliga uttaget (MUU), alltså det största antalet djur man på sikt kan ta ut av stammen varje år,får man vanligen när vinterstammens täthet är ungefär 50 – 60 % av den biologiska bärförmågan. Avkastningen i en välfungerande älgstam kan ligga på i grova drag 50 procent om tätheten är lämplig. Det innebär att älgtätheten efter avslutad jakt ska vara cirka två gånger större, än det antal älgar man önskar fälla un- 1,8 1,6 1,4 1,2 0,6 0,4 0,2 0 5 10 15 20 25 Stammens täthet, älgar / 1 000 ha 0,6 0,4 0,2 0 50 100 150 200 250 300 350 Stammens täthet, vitsvansar / 1 000 ha Nettoproduktivitet, kalvar / 1 000 ha 0,8 0,0 1,0 0,0 100 MKV 80 60 40 20 0 0 50 100 150 200 250 300 350 Stammens täthet, vitsvansar / 1 000 ha Vitsvansviltets produktivitet per hind och per 1 000 hektar beroende av täthet i ett 464 hektar stort hägn i Michigan, USA. Forskningen visar att det maximala uthålliga uttaget (MUU) omfattande cirka 105 vitsvansar per 1 000 hektar ficks då stammens täthet var cirka 213 vitsvansar per 1 000 hektar. Den biologiska bärförmågan i det här området var cirka 380 vitsvansar per 1 000 hektar. (Källa: McCullough 1979, 1984) 42 1,0 0,8 l Jägaren 3 l 2014 Nettoproduktivitet, kalvar / 1 000 ha Produktivitet, kalvar / hind 2,0 1,2 7 Mängden skog i åldern 1-20 år bidrar till nivån på den biologiska bärförmågan. Andelen skog i lämplig ålder varierar mycket mellan de olika skogscentralernas områden. Inom Södra Savolax skogscentral är skogens ålder lämpligast med tanke på hjortdjursföda, hela 23 % av all skog är i åldern 1-20 år. (Källa: VMI 11) MUU 6 1,6 5 1,4 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 25 Stammens täthet, älgar / 1 000 ha Om tillgången på lämplig föda skulle vara liten och konkurrensen om födan skulle vara stor på grund av andra arter, skulle den biologiska bärförmågan kunna vara till exempel 25 älgar per 1 000 hektar. Om stammens könsfördelning och åldersfördelning skulle vara lämplig, skulle korna kunna föda många kalvar när tätheten är mellan cirka 3 och 16 älgar per 1 000 hektar. Det maximala uthålliga uttaget (MUU) omfattande cirka 7 älgar per 1 000 hektar skulle fås då vinterstammens täthet är cirka 16 älgar per 1 000 hektar. I uttaget inräknas all form av dödlighet, inklusive till exempel rovdjurspredation, trafikolyckor och drunkningsolyckor. Produktivitet, kalvar / ko Täthet och avkastning der följande jaktsäsong.Ju större avkastningen är, desto större är förstås antalet skottillfällen under jakt,mängden kött och mängden troféer.Också stammens könsfördelning och åldersfördelning har som tidigare nämnts stor inverkan på den årliga avkastningen och bör beaktas i sammanhanget. Enligt utkastet till nationell skötselplan för älg, fastställer de regionala viltråden målsättningarna för varje älgförvaltningsområde för tre år åt gången och sedan följer de varje år upp hur väl målsättningarna uppnås. Täthetsmålsättningen uppnås genom att fälla rätt antal älgar och rätt sorts älgar. När de nya älgförvaltningsområdena tas i bruk övergår man alltså till vad man kallar adaptiv förvaltning. Vid fastställandet av målsättningarna bestämmer de regionala viltråden alltså hur många och hurdana älgar markägarna / jakträttsarrendatorerna inom ett älgförvaltningsområde kan fälla.Hurdan avkastning ett älgförvaltningsområde på sikt önskar, kan framföras till de regionala viltråden så att lämpliga målsättningar fastställs i samråd med berörda intressegrupper. Produktivitet, kalvar / ko ger nära markens biologiska bärförmåga, är dödligheten till stor del kompensatorisk i och med att det då finns hjortdjur som är i dåligt hälsotillstånd och som skulle ha dött i vilket fall som helst. Om hjortdjursbeståndets täthet är låg, kan rovdjurspredationen vara totalt additiv i och med att ett bytesdjur då är i gott skick och skulle ha överlevt ifall det inte hade blivit dödat av rovdjur. Stora rovdjurs inverkan på ett hjortdjursbestånd är alltså mycket större om hjortdjursbeståndets täthet är låg, jämfört med om hjortdjursbeståndets täthet är hög. Men tätheten måste alltså vara väldig hög för att rovdjurens dödlighet ska bli kompensatorisk. 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 Höststammens täthet, älgar / 1 000 ha Den biologiska bärförmågan kan vara väldigt god om tillräckligt mycket lämplig vegetation finns tillgänglig. Forskning i ett 615 hektar stort hägn i Hälsingland i Sverige visade att den biologiska bärförmågan var omkring 70 älgar per 1 000 hektar. Älgarna i hägnet fick öka fritt, samtidigt som stammens produktivitet följdes upp. I hägnet fanns mycket lämplig älgföda, för omkring 30 procent av skogsbestånden var under tjugo år gamla. (Källa: Wallin et al 1995)
JÄG AR REN TU Vilthushållningschef Jarkko Nurmi VÅRDAR NA NA Pattijoki: Betande kor som viltvårdare I Pattijoki gick det så, att eutrofieringen fick det tidigare så sjöfågelrika och öppna kustlandskapet att förbuskas; videsnåren och vassruggarna växte sig tre meter höga och sjöfåglarna försvann. Det här bekymrade jaktföreningen på orten, där de drivande krafterna ville ha den forna mångfalden tillbaka, men utan att behöva svettas med ett oändligt röjningstalko. Alltså satte de kossorna på jobbet. Effektiv delegering! D e äldsta aktiva i jaktföreningen mindes sin barndoms flockar med kor som betade på strandängarna och höll dem öppna: vassen och videt hölls i schack och på stränderna växte fräken i vackra, låga och gröna bestånd, och i gölarna fanns det alltid öppet vatten. Sjöfåglarna levde som i paradiset. De öppna strandängarna gynnade i synnerhet bläsänderna, stjärtänderna och gässen. På 70-talet föll betesgången efter hand bort och många gårdar såg sig tvungna att låta slakteribilen hämta kossorna.Sjöfåglarna försvann och strandparadiset i Pattijoki växte igen.När videt och vassen stod tre meter höga hade varken sjöfåglar eller fågeljägare någonting där att göra. Stranden tystnade. 44 l Jägaren 3 l 2014 Jaktföreningen gav inte upp Under några år följde medlemmarna i jaktföreningen på orten med förfallet med sammanbitna tänder innan styrelsen och ordföranden kontaktade några markägare och aktivt började undersöka möjligheterna till en nystart för betesgången. Vid samma tid gjordes ett nyskifte av upplandningsmarken i Pattijoki och ett strandområde på cirka 30 hektar övergick i Forststyrelsens ägo.Här rinner ån Pattijoki ut i havet och området hör till Natura-nätverket. Gnistan till samarbetet tändes genast, parterna fann en gemensam melodi, och Forststyrelsen och jaktföreningen började tillsammans planera för skötseln av området och betesgång. Först grunnade man på får som landskapsvårdare,men det igenslyade området hade sannolikt varit mer än fåren klarar av. På sina tunna ben hade fåren knappast heller varit terrängdugliga nog för de sanka stränderna. Blickarna vändes till betesgångens tungviktare och Timo Malinens am- och dikor kom till undsättning. Med jaktföreningens hjälp gjorde Maliniemi ett avtal om betesgång med NTM-centra- len (närings-, trafik- och miljöcentralen), med Eero Kaakinen som kontaktperson. Jaktföreningen ställde upp på stängselbyggartalkot. Dessutom behövdes jägarnas talkokrafter för att avlägsna vassen och videt på de besvärligaste platserna.Sågarna surrade,svetten rann och 2003 återvände korna till stranden. Vingsus över betet Veikko Sipola, Juha Laitinen och Helge Laurila är tre av de många medlemmar i jaktföreningen som deltog aktivt i projektet.Trion visar entusiastiskt upp resultatet av sitt arbete och det är lätt att inse varför naturen har blommat upp här: sådana här eldsjälar till naturvårdspionjärer är precis vad varje jaktförening behöver! Ofta går det ju så, att det är ett fåtal i föreningarna som får axla utvecklingsprojekten.Jaktföreningen i Pattijoki hade inte det här problemet. – Det var ju av själviska skäl som det här rullade igång eftersom vi ville ha vårt barndomslandskap tillbaka, förklarar föreningens ordförande Veikko Sipola ute på ängen,rörd av nostalgi. Fåglarna återvände med boskapen. Även fåglarna gillade barndomslandska-
pet, vilket betyder att nostalgimotivet gynnade mångfalden i naturen. Rågrannarna till projektområdet blev intresserade och området blev nästan dubbelt större när deras strandområden anslöts till betesgången genom frivilliga samarbetsavtal. – Vassen och slyet är borta och strandängen är nu en mosaik av öppna gölar och låga bestånd av fräken. Fågelstammarna har repat sig och arterna har blivit fler. Strandskatorna, stararna, stjärtänderna, bläsänderna och flera arter av gäss har kommit tillbaka, räknar Veikko Sipola och Helge Korpela upp beträffande effekterna av betesgången som nu har pågått i tolv år. Bakom hela det här naturvårdsprojektet står två effektiva samarbetskompanjoner som åstadkommer handfasta resultat i naturvården; en fungerande jaktförening och en fördomsfri markägare. Sponsrar Forststyrelsen en flock kor? Också markägaren Malinniemi småler belåtet på stranden; korna har ju fått ett gratis smörgåsbord för tre sommarmånader på Forststyrelsens mark. – Visserligen fick vi börja med att bygga stängsel och lära oss saker och ting, men efter den arbetsinsatsen snurrar det hela på riktigt fint. Kossorna växer i frihet, sköter naturen medan de idisslar och till på köpet har det här ett kulturvärde, summerar Malinniemi boskapsägarens syn på saken. Det jagas här,men det bryr sig inte kossorna alls om. De klipper med öronen och vispar efter flugor med svansen och är lugna som filbunkar trots att det allt emellanåt dånar ett hagelskott. Platsens Naturavärden kollapsade inte heller utan samarbetet mellan markägarna och jägarna höjde värdet på fågelfaunan. Jaktföreningen sköter också jakten efter små rovdjur och eliminerar effektivt mink och mårdhund som motprestation för att medlemmarna får jaga. Vilthushållningen en viktig del av naturskyddet I Pattijoki har man i naturskyddet kunnat förena grupperna som använder naturen och vinnaren är naturen i området. Vilthushållningen är integrerad i skötseln av naturskyddsområdet och det ger ortsborna en vi-känsla för skötseln av området eftersom jägarna är inkluderade. Förhoppningsvis blir det vanligare med sådana här arrangemang också på andra orter när den nya naturskyddslagstiftningen börjar omsättas i praktiken. Finlands viltcentral bereder en egen strategi för skötseln av naturskyddsområden där den naturskyddsnytta som samarbetet med jägarna skapar lyfts fram. Dagens jakt och vilthushållning är naturskydd i praktiken! Specialplanerare Mikko Alhainen Strandängarna myllrade av änder, gäss och vadare lll För decennier sedan betade boskapen på havsstränder och sjöstränder och man slog naturhöet, vilket upprätthöll ett öppet landskap med en artrik flora och stora bestånd av sjöfåglar och vadare. Som mest fanns det nästan 60 000 hektar strandängar. När betesgången upphörde och vattendragen eutrofierades började vassen och videsnåren hastigt breda ut sig och tog över strandängarna. En växtlighet som kunde bli tre meter hög erövrade sankmarkerna och det en gång så öppna landskapet och de lättgångna stränderna. Även fågelfaunan förändrades och stjärtänderna, bläsänderna, krickorna, gräsänderna, gässen och vadarna ersattes av rördrommar och bruna kärrhökar. Av strandängarna återstår i dag bara cirka 6000 hektar, det vill säga att 90 procent av arealen är borta. Det är dock möjligt att återställa strandängarna till sitt ursprungliga tillstånd som oaser där det myllrar av vilt. En framgångsrik iståndsättning och skötsel innebär att vassen avlägsnas genom slåtter, krossning eller betesgång. Självfallet kan en strandäng skötas enbart genom slåtter. Åtgärderna gynnar inte bara viltfåglarna utan också flera hotade vadare, och har en positiv effekt också på landskapet och vattenkvaliteten. Vassen var förr en nyttoväxt som fortsättningsvis används i stor omfattning nere på kontinenten. I vårt land har ett stort arbete gjorts för nyttobruket av vassen, i synnerhet i Egentlig Finland. Vassen kan också brännas som bioenergi, användas som jordförbättringsmedel på åkrar och som tak- och byggnadsmaterial. Förhoppningsvis kommer användningen av vass att bli i ropet igen också i vårt land, antingen kommersiellt eller med ett fungerande stödsystem. Det skulle göra iståndsättningen, skötseln och användningen av strandängar till en lönsam verksamhet. De goda förslag som hittills har framförts i ärendet, exempelvis om lantbrukets stödsystem, har stångat pannan mot väggarna mellan förvaltningens sektorer. Skötseln av strandområden öppnar avsevärda möjligheter till samarbete mellan markägare, jägare och företagare på orten. Med tanke på naturens mångfald, vattenskyddet, landskapet och viltbeståndens bästa är det önskvärt att vi genom samarbete mellan olika förvaltningsgrenar hittar en långsiktig verksamhetsmodell för vassen. Jägaren 3 l 2014 l 45
Risto Juntunen, verksamhetsledare på Kiuruvesi jvf Vilda växter kröner verket Runt om i världen kombinerar professionella kockar gärna vilt med vilda örter och växter. I vårt land och i synnerhet på landsbygden är det inte svårt att förena de här prima råvarorna eftersom de växer i skogen och på en åkerkant nära dig. Maaria Eriksson och Eija Virtanen plockar älggräsblad i terrängen. H arsyra, älggräs, nässla, maskrosknoppar och granskott. Låter det bekant? I synnerhet på våren finns dessa naturens håvor i överflöd. Det går också att plocka vilda växter och i synnerhet örter och torka dem och bevara dem för vintern. Det borde vara lika naturligt att ta vara på de vilda växterna som att plocka bär och svamp. Tumregeln när du plockar växter, i synnerhet sådana som du är osäker på, är att du ska veta vad du plockar. Varför inte lära sig ett par nya växter per år och experimentera med dem i matlagningen som ett komplement eller som kryddor. Runt om i världen har matlagningsproffsen förstått att kombinera vilt med vilda växter. Det ser vi på matprogrammen i teve där de här råvarorna ofta kommer till användning. Även om viltmat och vilda växter är trendmat i städerna i södra Finland så går det lättare på landsbygden att kombinera de här råvarorna eftersom de finns plockfärdiga i skogen och på åkerkanten. Finns kurser i vildmat Vildväxtvurmen har även nått Savolax där det numera finns kafeer och restauranger som använder vilda växter och örter i matlagningen. Men vi ska inte använda vilda växter och vilt bara för att det är inne just nu utan övergå från knåpandet till att använda de vilda växterna till vardags. Det vore också viktigt att höja viltköttets status, oavsett om det är älg, bäver, höns eller någonting annat. Växterna ger variation i kosthållningen och trevlig sysselsättning åt den som plockar. 46 l Jägaren 3 l 2014 an av Vecka 23 i börj I Kiuruvesi ordnades i slutet av maj i fjol en juni arrangeras kurs i vildmat med projektet Herba Centria II rtsvecka ö d l i v n e som arrangör.Syftet med kursen var att göra deltagarna medvetna om vår rena natur och Vecka 49 i höst de råvaror som finns där. arrangeras en Naturlighet och äkta mat är nyckelord. Efskolorna tersom det finns en efterfrågan på vilda vildmatsvecka i växter så finns det till och med personer som skaffar sig biinkomster genom plockning. För att få plocka vilda växter i kommersiellt syfte ska man gå en kurs. Ger smak åt korv och dryck På vildmatskursen viftas det med kniv som förr i tiden i Österbotten. Kirskålen och granskotten gav den färska korven smak medan harsyran gjorde joghurtdrycken fräsch. Efter örtmarinering blev det ragu av bävern, som vi avnjöt med örtglaserade rotfrukter. Vilda växter som är lämpliga att krydda viltmat med är granskott och tallskott (marinering), blad av syror och skräppor, blad och blomställningar av rölleka, och enbär. Enkelt,gott,billigt och en njutning.Med de orden kan vi sammanfatta utbildningens innehåll.Råvarorna finns i naturen inom räckhåll för nästan var och en, till en obetydlig kostnad. Vildörter på export från Savolax lll I Norra Savolax har det genomförts vildörtsprojekt i ett brett samarbete med bland annat ProAgria Norra Savolax, Arktiset Aromit ry, Finlands köksmästare rf, Luontoportti och ett antal skolor. I skrivande stund pågår projektet HerbaCentria 2, där Norra Savolax ska bli ”vildörtslandskapet” i vårt land. Tanken är att skapa ett kunnande för insamling av örter till exempelvis nordiska topprestauranger.
Snart är det höst! Nämen… först blir det sommar och man måste skaffa jakttillstånd. Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i juni. Med tillstånd för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också skaffa tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfåglar. Försäljningen av tillstånd för hönsfågeljakt börjar: Försäljning: 9.6. 10.6. Servicenummer: 020 69 2424 webbutik: www.eraluvat.? 11.6. 12.6. Ung jägare! Kom du ihåg att alla jägare under 18 år får jaga en hel vecka med 10 euros tillstånd? 13.6. Södra, Västra och Östra Finland Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Nord-Österbotten och Kajanaland Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio Enontekiö, Inari, Utsjoki Jakttillstånd kan även skaffas från automatnumren. Läs mera: www.eraluvat.? Försäljningen av tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 16.6. Eräluvat.fi Ett steg till vildmarken. Ny billigare prissättning! Exempel High Performance 15 kg spannmålsfri 49,90 € (rekommenderat pris) Råprotein 30 % Råfett 20 % Marknadsföring och import: PetPower Maximum Oy, www.petpower.fi Kundservice +358 50 358 4888 Jägaren 3 l 2014 l 47
METSÄS T Teckningar: Jani Kostet DEL II gszoner n å g r e v ö v a Skötseln VÅRDAR NA NA REN TU JÄG AR l OA ONT LU Marko Svensberg, specialplanerare HOITAVA T ÄT ÄJ Zonen mellan skog och myr livsviktig för skogshönsens kycklingar Övergångszonen mellan myr och skog samt kärr och skog är nyckelbiotoper för skogshönsens kullar och de vuxna skogshönsfåglarna. Där växer vanligtvis rikligt med blåbär och mängden insekter per ytkvadratmeter är flerfaldig i jämförelse med moskogar. Ö vergångszonerna och kärren har i stor utsträckning dikats ut för skogsbruk. Förhållandena i övergångszonen mellan skog och myr kan förbättras genom att inte iståndsättningsdika utan istället återställa vattenhushållningen och behålla övergångszonen trädbeklädd vid avverkningar. Övergångszonerna mellan myr och skog är betydelsefulla och speciella objekt som upprätthåller naturens mångfald. På de här områdena fogas myrarnas och de omkringliggande skogarnas vattenhushållning ihop. I kanten av våtmarker är målsättningen en kontinuerlig blandskog med variationer i storlek och täthet samt ett rikt fältskikt. 48 l Jägaren 3 l 2014
Det lönar sig att återställa lågproducerande myrar. Allt ljus på blåbäret lll Blåbäret är den överlägset viktigaste växten för många viltarter så som skogshönsfåglarna och hjortdjuren. Om det enhetliga blåbärsriset försvinner är det främst skogshönsfåglarnas kullar som blir lidande. Skogshönsfåglarna behöver under sina första veckor av uppväxten de insekter som finns i blåbärsriset som sin föda. Blåbärets blommor, blad och bär är viktig föda för skogshönsfåglar i alla åldrar. Täcket av blåbärsris raseras efter en slutavverkning. Markberedning och stubbrytning bryter av blåbärets jordstam, med vilken blåbäret i huvudsak sprids. Med möjligast lätt markberedning kan inverkan på blåbärsriset minimeras. Det mest effektiva sättet att bevara riset är att avstå från slutavverkning på de områden där det finns rikligt med ris och genom att sköta gallringarna i tid. Gallringar hämtar in ljus till fältskiktet och riset mår bra. Blåbärsriset kan främjas till exempel genom olikåldrig skogsodling och genom att man är återhållsam med markberedning. Olikåldrig skogsodling lämpar sig för de växtplatser där beståndet kan förnyas från underväxten utan markberedning. Tuvullens blomställningar är viktiga som föda på våren. ÅTGÄRDSFÖRSLAG l Spara de övergångszoner som bevarats i naturliknande tillstånd. l Skapa en målbild av en övergångszon i naturliknande tillstånd och sträva till att återställa förändrade objekt mot ett naturligt tillstånd. Återställ den naturliga vattenhushållningen mellan myr och skogskant om det är möjligt. Öka växlingarna i trädbeståndets och buskskiktets storlek, täthet samt artrikedom. Beakta också variationen i storlek och artsammansättning som beror på växtplatsegenskaperna och sträva till en så naturlig övergångszon som möjligt. l I den öppnare övergångszonen mellan myr och den mera trädbeklädda kantzonen strävar man till att få till stånd en gradvis övergång där trädbeståndets storlek växer när man går från myren mot mineraljorden. På mineraljordar är målet med skogsvården en ständigt trädbeklädd skog med blandskogsbestånd. l Ett ökat skydd och främjande av den till buds stående födan till exempel genom att föredra underväxt och buskar (enar, vide, bärande träd och buskar, toppade granar). I utkanten av det öppna området är det speciellt viktigt att spara lågväxt skydd för viltet. l Spara riset; speciellt blåbärs- men också lingonriset, odon- och kråkbärssnår. Placera naturvårdsträden på ställen med riklig risväxtlighet. Undvik iståndsättningsdikningar, gödsling och stubbrytning. l Spara gamla trädindivider, hålträd, rovfåglarnas boträd, granar med riklig skägglavsväxt, aspar, sälgar, alar, torrfuror och markträd. Koncentrera naturvårdsträd till övergångszonen för att trygga kontinuiteten av gamla trädindivider och död ved. l Undvik att söndra markytan i övergångszonen och undvik att köra så att det uppstår körskador. Gör vid behov tvärsgående stickvägar in i övergångszonen. l Spara trädbestånd på en varierande bred zon på mineralmarken speciellt om gränsen mellan myr och skog är skarp. l Spara och skapa omväxlande breda skyddszoner på 5-50 meter, till och med bredare, eftersom de naturliga övergångszonerna kan vara till och med hundratals meter breda. l Lämna vid iståndsättningsdikningar utfallet mot momarken orensat. Överväg om det överhuvudtaget är nödvändigt att iståndsätta diket i övergångszonen eller om man kunde lämna det orört och dra det nya diket aningen längre bort. På det här sättet kan övergångszonens vattenhushållning återställas och trädbeståndet kring diket sparas. l Skogsbruksmässigt lågproducerande dikade myrar lönar det sig att återställa. Ofta räcker det med att täppa till dikena. Hugg det trädbestånd som uppstått som en följd av dikningen och lämna de stammar som verkar vara ursprungliga martallar. Dikena kan dämmas upp med det material man får från dikesrenen och dikesbottnen kan fyllas med virke (dock så att en täckdikningseffekt undviks). Jägaren 3 l 2014 l 49
Överträdgårdsmästare emeritus Arno Kasvi l Bild: Pasi Leino Utmärkta växter för viltåkrar höjd. De är erfarna och skarpögda, och vet vad som går att äta och hur maten ser ut uppifrån. De här stora fåglarna är inte enbart intresserade av axen som trillat under tröskningen utan är också storkonsumenter av växande, lågt gräs. Tranorna följer under flyttningen åkrar och spanar efter liggande säd och fallna ax. Jättegröen (Glyseria maxima) som är vårt största mannagräs infördes i tiden till landet för att odlas som foderväxt på fuktiga strandängar. Olika varieteter av åkerärt/foderärt (pisum sativum) är särskilt populära bland duvor. De har små baljor,blommar långt in på hösten och ger riklig skörd. De öppnar inte baljorna så fort den första sommartorkan sätter in. Ingenting drar flyttande duvor till sig som ett otröskat ärtland! Viltåkrarna gynnar även andra djurarter än det jaktbara viltet.Även de fridlysta gåsarterna tackar under flyttningarna ja till mannagräset som jordbrukarna har sått in i brödsäden. Stort sortiment fleråriga växter Lusern mera skadorna som djuren orsakar på odlingEtt riktigt val av foderväxter föder vilt av många arter. Där det arna. Välj viltgrödor som djuren i trakten är exfinns mycket vilt kan viltåkrarna tra begivna på! också skydda värdefull brödsäd Manna uppifrån betraktat och trädgårdar. Med tanke på det bevingade viltet kan man i O fta är viltåkrar skuggiga, illa dränerade och kalkade, och ligger avskilt från övriga odlingar, inneslutna bland träd och buskar. Varför inte hellre så in en separat remsa med viltgrödor på en åker som gränsar till skog? En remsa med en bredd på 5-10 meter med växter som viltet gillar får djuren att stanna och äta vid åkerkanten i stället för att trampa omkring i brödsäden. Ofta handlar det om bara två, tre veckor så säden hinner bli mogen för tröskning för att mini50 l Jägaren 3 l 2014 brödsäden så in rutor med gräsarter som gässen gillar. De får växa hela sommaren bland stråsäden och träder fram efter tröskningen. På den vitkindade gåsens meny står flera av strandängens gräsväxter, bland annat flera arter av mannagräs (Glyseria sp.). De växer under säden och lever upp efter tröskningen när ljuset når ända ner till markytan. Höstregnen får mannagräsens låga bestånd att trivas i stubben. Ljuset reflekteras från de fuktiga gräsen upp till gässen som passerar på 20-30 meters Till de allra största och frodigaste viltåkerväxterna hör klöversläktet, som lusern, fodergetärt, kikvedel och rosenkronill. De behöver växa en sommar i lugn och ro för att rota sig ordentligt.Det lyckas bäst om de i skydd under ettåriga foderväxter får växa till sig under sommaren efter sådden. Lusernen (Medicago falcata) blir ungefär en meter hög och är en omtyckt honungsväxt bland bin och fjärilar. Den är en uthållig klöverväxt som blommar hela sommaren bara det är tillräckligt varmt. I lerjordarna på Runsala har gullusernen övervintrat utan bekymmer i över tio års tid. Kikvedeln (Astragalus cicer) hör till våra största foderväxter och kan bilda stora bestånd. Den blommar hela sommaren ända till hösten. Stjälkarna kan bli 1,5-2 meter höga. På våren skjuter det upp rotskott kring moderplantan som utvidgar beståndet och gör det tätare. Växten trivs på väl dikade och kalkade åkrar med mycket solljus. Rosenkronillen (Securigera varia,Coronilla varia) är även den lämplig som flerårig foderväxt på soliga åkrar. Arten förökar sig genom att bilda revor från en rotklump och trivs utmärkt i blandade bestånd med olika gräsarter.
Bondböna Blålusern Månskensklöver Ettåriga skyddande sädesslag Under en viltåkers första sommar är de sådda fleråriga växterna låga. De utvecklar sitt rotsystem och övervintringsknoppar vid rothalsen. De ettåriga skyddsväxterna växer till sig sakta men säkert även om viltet skulle äta upp en del av stjälkarna. Den första vintern tar kål på sommarväxterna som tjänat som skydd. Under följande vår och sommar får de egentliga foderväxterna växa fritt och breda ut sina revor i det flödande solskenet. Om det fanns tvååriga skyddsväxter i blandningen som såddes så överlever de en vinter och börjar väldigt tidigt under nästa växtperiod växa till djurfoder. Rågen (Secale cereale) är en tvåårig stråväxt som har bildat en frodig tuva när den första hösten övergår i vinter. Fältharar och vitsvanshjortar är väldigt förtjusta i de här tuvorna.Rågen utvecklar ax först under sin andra växtperiod, om den hinner. Även de olika varieteterna av höstvete (Triticum aestivum) övervintrar till följande sommar, men bildar inte lika täta bestånd som rågen. Arten håller sig inte upprätt utan stödande växtlighet och föredrar en torrare växtplats än gullusernen, som har ett liknande växtsätt. Bondbönan (Vicia faba) är en annan art som passar fint i fröblandningen med skyddsväxter. Den är ettårig med små frön och små baljor. Här passar också det gamla fyrradiga kornet (Hordeanum vulgare) och en nypa soja (Glysine max) som i vårt land bara förekommer som bladväxt. På Runsala har jag kunnat konstatera att sojan är skogshararnas och fälthararnas favorit nummer ett. I prov- och demonstrationsodlingarna har bestånden av soja gnagts jäms med marken så fort fältharar eller större vilt har lyckats smita in till odlingarna. Att odla enbart soja är ingen idé om odlingen har glupska matgäster. Huvudsaken är att man åstadkommer en skyddsväxtlighet som räcker till. Alla lågvuxna och fleråriga risartade ärtväxter blir uppätna om hjortar och fältharar får fritt tillträde till trädgårdar. För en viltåker ska man välja arter som fort klarar av det ömtåliga plantstadiet och hastigt utvecklar ett rotsystem som klarar torka. Det frodiga och högväxta bovetet (Fagopyrum esculentum) är också en lämplig växt. Örten förblir låg om åkern inte har gödslats i överkant och sådden är gles.Bovetet har ingen benägenhet att lägga sig vid regn och passar på näringsfattiga åkrar. Arten utvecklas väl till fröstadiet bara topparna får vara i fred för viltet. Kornet (Hordeaum vulgare) är ett traditionellt sädesslag i fröblandningar för viltåkrar. Kornet växer fort även om det sås sent och klarar även av betning. Den som önskar sig täta bestånd redan under den första sommaren kan komplettera kornet med havre (Avena sativa) och sötväppling (Melilotus) som sommarväxt. Sötväpplingen (Melilotus sp.) ska sås sist eftersom fröna är lika små som klöverfrön. För att sådden säkert ska bli jämn ska fröna blandas i torr fin sand och sås för hand. Tätvuxet skydd som mål Det enklaste och billigaste sättet att anlägga en viltåker är genom sådd, men det lyckas inte alltid. Fodergetärten (Galega orientalis) kan sås i krukor och drivas upp till plantor.Därefter planterar man för hand ut de kraftigaste plantorna på våren,i början av växtsäsongen.Höstplantering är också möjligt. Fodergetärten sprider sig effektivt med revor från rothalsen och kräver utrymme när tillväxten väl kommit igång. Eftersom fodergetärten växer upprätt ger den stöd åt andra vekare foderväxter som lusern. En andra viltåkerblandning Under den första sommaren är det fullt möjligt att så en blandning till. I den kan ingå traditionell rödklöver (Trifolium pratense) eller gulblommig månskensklöver (Trifolium ochroleucum) syn. (Trif. montanum) som är en flerårig storblommande klöverart som växer upprätt. Den är vinterhärdig och blommar när den är en halv meter hög. Arten är mycket uppskattad av fältharar. Blålusern (Medicago sativa) är en foderväxt med traditioner i många länder med boskapsskötsel. Knölväxter på viltåkern Bland jordärtskockorna (Helianthus tuberosus) är ”Bianca” den som ger störst skörd. På viltåkrar i Sverige är arten en favorit också bland vildsvinen och därför planterar man jordärtskocka där. Jordärtskockan planteras för hand i en sådd viltåker omedelbart efter sådden av gräsväxter. Även bladmangolden faller hjortarna i smaken från senhöst till nyår. Den påminner om foderbetan,med rot som en foderrova. Självfallet passar också den lättodlade rovan, forna tiders fattigmansmat, på en viltåker. Nere på kontinenten har den blivit populär igen som en tidig rotfrukt. Jägaren 3 l 2014 l 51
Ålandsnytt KUNGÖRELSE ANGÅENDE PRAKTISKT BÅGSKYTTEPROV 2014 lll Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 12-14 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00–22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: e-post: roger.pettersson@aland.net Tfn: +358 40 3695233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på jakt- och viltenhetens hemsida: www.regeringen.ax ? avdelningarna ? näringsavdelningen ? skogsbruksbyrån ? jakt-och viltvård ? riktlinjer ? jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jakt- och viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin Kontaktlista till jaktvårdsföreningarna 52 l Förening Ordförande Adress Tel Brändö Börje Strandvall Jurmo, 22950 JURMO 56530, 0400 487438 E-mail adress Eckerö Joel Karlsson Degersandsvägen 25, 22270 ECKERÖ 040 84 89 848 eckero.jvf@gmail.com Finström Kurt Blomqvist Vandövägen 262, 22330 TJUDÖ 48 148, 0457 3424668 kurt.blomqvist@aland.net Föglö Rainer Juslin Storgrundsvägen 61, 22710 FÖGLÖ 0505 1199 55 rainer.juslin@regeringen.ax Geta John Carlsson Åkervägen 2, 22340 GETA 0407 618 444 carlssonsjohn@gmail.com Hammarland Lars Nordström Kattbyv. 19, 22240 HAMMARLAND 040 8487 080 kattbygard@gmail.com Jomala Tony Nordlund Gottbyvägen 110, 22130 GOTTBY 32506, 0400 529315 rono@aland.net janne.malmberg@aland.net Kumlinge Jan Malmberg 22830 ENKLINGE 55 370, 040 5459109 Kökar Inge Sundström Vervan, 22730 KÖKAR 04573426770 34471, 0457 0784911 Lemland Conny Rosenberg Fårgrundsv. 49, 22610 LEMLAND Lumparland Jack Sjölund Knipgränd 12, 22100 MARIEHAMN Mariehamn Ingen verksamhet conny@aland.net jadex@live.se Saltvik Arvid Mörn Mörns 15, 22430 SALTVIK 0457 5244193 arvid.morn@aland.net Sottunga Thomas Lindström 22720 SOTTUNGA 55124, 040 5372317 lindstrm.thomas95@gmail.com sixten.haggblom@chips.fi Sund Sixten Häggblom Örnäsvägen 10, 22310 PÅLSBÖLE 48080, 0457 5692521 Vårdö Tor Påvals Vårdöv. 164, Töftö, 22550 VÅRDÖ 44049, 0457 5483087 Jägaren 3 l 2014
Hjälp killingarna att överleva slåttern lll Förra året försökte vi få igång ett samarbete mellan jägare och jordbrukare för att tillsammas minska antalet killingar som faller offer för slåttern. Detta samarbete skulle både jordbrukaren och jägaren vinna på eftersom man förutom det självklara i att man vill att så många killingar som möjligt ska överleva även gör vinster i att inte det skördade djurfodret förorenas med rådjurskadaver. Det finns alltså all anledning för båda parter att hålla nära kontakt dagarna före slåttern. Här kommer en repris på den text som publicerades i Jägaren förra våren. Nu är våren här och den för rådjurens del tuffaste årstiden vintern är över. Det har det senaste åren varit ett stort intresse bland de åländska vilitvårdarna att utfodra rådjuren vilket har gett resultat med många killingar och ökade vikter på de vuxna djuren. Detta är förstås mycket bra eftersom det i första hand är våra nordiska vintrar som reglerar rådjursstammarna hårdast, jakten kanske undantagen då. Men det finns även två andra hårda reglerare och det är räven och slåttern av vallar som tar många rådjursskillingar. Man har i svenska undersökningar konstaterat att nästan 50 % av killingarna inte överlever sitt första levnadsår. Upp till 50 % av det bortfallet står räven för, så nu när rävstammarna verkar ta sig så kan det nog åter löna sig att hålla efter räven. Men även slåttern skördar tyvärr många kid, i synnerhet den första tidiga slåttern. Senare på sommaren är kidden större och har större benägenhet att ta sig undan. Igen enligt svenska siffror kan det vara så mycket som 25 % av dödligheten som sker i samband med slåttern. Men här kan vi jägare och viltvårdare hjälpa till. Det finns några knep för hur man kan minska rådjurens benägenhet att ta skydd ute på slåttervallarna. Ett är att man sätter ut varningsflaggor längs med fälten kvällen före slåttern skall ske, detta leder till att geten för bort sina killingar från grödan. Men det är viktigt att man ej sätter ut flaggorna för tidigt för att undvika att geten vänjer sig vid dessa. Naturligtvis skall man även städa upp och ta ner flaggorna när slåttern är genomförd. Flaggorna behöver inte vara några avancerade saker utan man kan använda lite vad som helst t.ex. tomma plastkassar. Man kan även placera dessa i dikeskanten så behöver ej maskinföraren stiga ur traktorn när skörden tas. (Se bild). Ett lämpligt antal flaggor kan var 2-3 st. per ha, lite beroende på hur många sidor som gränsar till skogen m.m. En annan sak som man kan testa om har en hund är att gå ett varv runt det fält som skall slås, detta också kvällen före vallen slås, för att sprida ut hund och människolukt runt vallen så geten blir orolig och hämtar bort killingarna. Så jägare, gör ett försök att kontakta en bonde nära dig och hör om de inte kan meddela dig när slåtter skall göras. Sammantaget på hela Åland så är det åtskilliga 100-tal rådjurskid som vi kan rädda tillsammans. RG Placera rådjursskrämmorna, 2-3 per ha, i skogskanten till slåttervallarna. Jägaren 3 l 2014 l 53
Leena Huuhilo, Valkeala-Kouvola jvf, ungdomsverksamheten Ungdomsverksamhet i Norra Kymmenedalen Ungdomsverksamheten i Valkeala-Kouvola jvf kom igång i slutet av 2012. I fjol ordnade vi flera evenemang för barn och ungdomar och deras familjer. I dén är att arrangera och organisera familjeevenemang med låg tröskel för barn och ungdomar. Vi tycker att det viktigaste är att berätta om vårt jaktintresse och förmedla riktig information, och lyfta fram de möjligheter som vår traditionsrika jakt och rika natur ger oss. Och att respektera naturen när vi rör oss i den. Det är också meningen att samarbeta med övriga aktörer i regionen. Bland annat fiskeklubbar, andelslag, skogsvårdsföreningar och kennelklubben hör till våra främsta samarbetspartners i vårt ungdomsarbete. Lägren höjdpunkter I fjol var höjdpunkten de två läger som vi arrangerade för ungdomar. Lägret som arrangerades i slutet av juli handlade om fiske och lägret under höstlovsveckan om jakt. På höstlägret var det möjligt för deltagarna att delta i en prepkurs för jägarexamen och skriva provet. Vi hade lyckan med oss,för alla som deltog i provet kunde packa med sig hem ett intyg över avklarad jägarexamen. Det var ett stort ögonblick också för lägerarrangörerna och instruktörerna. I fjol deltog vi också i jaktmässan i Koria med en egen avdelning där vi svarvade fågelholkar som mässbesökarna kunde inhandla och på det viset stöda vår jaktvårdsförenings ungdomsverksamhet. Vi sysslar också med fiske i vår ungdomsverksamhet. Vårdfiskedagen i slutet av april blev en riktig besökarframgång. Pilkdagen i mars lockade däremot bara en handfull deltagare; kanske var det den bitande kalla vinden som fick folk att hålla sig inomhus. Bland fjolårets ungdomsarrangemang kan också nämnas anläggandet av en viltåker, Juniorhandler-tävlingen, grytjaktsdagen 54 l Jägaren 3 l 2014 och deltagandet i Djurens jul på travbanan i Kouvola. Vi skaffade också ett släp med kåpa som ska användas på olika evenemang och läger. Till släpets utrustning hör metspön, matlagningsgrejer, en första hjälpenväska och mycket mer. Aktiva unga jägare Till Årets unga jägare 2013 utsågs Elli Korpi och Jarmo Muikku.De prisbelönades på föreningens årsmöte i februari i år.Till urvalskriterierna hör först och främst det att ungdomarna bor och verkar inom föreningens område. De prisbelönade unga jägarna deltog flitigt i evenemangen som arrangerades under året och på läger, och visade duktiga och raska jägartakter.Gratulationer än en gång till Elli och Jarmo! Vår verksamhet befinner sig fortfarande i början även om farten är god tack vare entusiastiska arrangörer och ännu ivrigare ungdomar. Tack också till alla barn och ungdomar med familjer som deltagit och ställt upp! Dessutom går ett stort tack till föreningens alla aktiva funktionärer, i synnerhet Petri Puhjo och Antti Muikku, som har axlat ett stort ansvar för den praktiska verksamheten. Kommande evenemang lll Vårdfiskedag 24 maj, förfrågningar: Petri Puhjo, tfn 0400 970 967 lll Fiskeläger 19-20 juli, förfrågningar: Jyri Turunen, tfn 040 700 7409 lll Riksomfattande familje- och ungdomsdag 16 augusti i Tirva, Valkeala lll Jaktläger 21-24 oktober lll Jakt med grythund i månadsskiftet november-december lll Förfrågningar om familjedagen, lägren och grythundsdagen: Leena Huuhilo, tfn 040 533 7803 lll Pilkfiskedag för barn och unga i början av mars 2015 För uppdaterad information om evenemangen se kalendern på: valkealan-kouvolan.rhy.fi/nuorisotoiminta 1. NAMN Jarmo Muikku 2. ÅLDER 12 år. 3. VAR BOR DU? I Selänpää i Kouvola. 4. DIN FAMILJ? Pappa, mamma, två bröder och två systrar. 5. JAGAR OCKSÅ NÅGON ANNAN I DIN FAMILJ? Pappa och min ena farbror jagar, och resten av familjen ställer upp i drevet på älgjakten. 6. NÄR SKREV DU JÄGAREXAMEN? Det gjorde jag på sommaren i fjol. 7. VAD JAGAR DU? Småvilt men också små rovdjur. 8. JAGAR NÅGON AV DINA KAMRATER? Jodå, det finns några bland mina kompisar som gör det. 9. VAD FICK DIG ATT BÖRJA JAGA? Viltvård och jakt är intressant. Dessutom är det lätt att syssla med jakt här i hemtrakterna.
Årets unga jägare 2013 Elli Korpi 1. NAMN Elli Korpi 2. ÅLDER 12 år 3. VAR BOR DU? I byn Anttila i Valkeala i Kouvola 4. DIN FAMILJ? Mamma Riikka, pappa Kai och storebror Kalle samt taxen Älli och stövarna Milla och Mokka 5. JAGAR OCKSÅ NÅGON ANNAN I DIN FAMILJ? Pappa och Kalle är aktiva och jagar allt möjligt 6. NÄR SKREV DU JÄGAREXAMEN? Det gjorde jag på Tjäderlägret vintern 2012 7. VAD JAGAR DU? Mest blir det hare och räv med våra egna jakthundar. Jag följer ofta med pappa och tittar till fällorna för mård, mink och mårdhund 8. JAGAR NÅGON AV DINA KAMRATER? Jo, några. Och några av dem har jag träffat på läger 9. VAD FICK DIG ATT BÖRJA JAGA? Pappa har varit ledare på flera Tjäderläger och jag har fått följa med ända sedan jag var liten. Det var där som intresset tändes. Pappa och storebror har inspirerat mig. Och förstås våra hundar 10. VAD ÄR DET BÄSTA MED DEN HÄR HOBBYN? Hundarna och kamraterna. Och att sitta vid brasan är skojigt 11. FINNS DET NÅGRA NACKDELAR MED JAGANDET? Tidiga väckningar 12. TYCKER DU ATT DET TAS HÄNSYN TILL DE JAKTINTRESSERADE UNGDOMARNA HÄR PÅ DIN HEMORT? Pappa och storebror hör till flera jaktföreningar. I de flesta är ungdomar välkomna och får hänga med i verksamheten. Själv tänker jag snart ansöka om medlemskap i ett par föreningar 13. HURDAN VERKSAMHET VILL DU ATT DET SKA ORDNAS FÖR UNGA SOM ÄR INTRESSERADE AV JAKT? Läger önskar jag mig. Jag åker alltid på läger om det är möjligt. Vi har en hel del temadagar för unga som jag också ställer upp på 14. HUR OCH VAR JAGAR DU OM TIO ÅR? Jag håller säkert på med jakthundar. Jag önskar mig en egen retriever 15. VILL DU SJÄLV BLI INSTRUKTÖR OCH LEDA UNGDOMAR SOM GILLAR JAKT? Det tror jag 10. VAD ÄR DET BÄSTA MED DEN HÄR HOBBYN? Alltihop! 11. FINNS DET NÅGRA NACKDELAR MED JAGANDET? Uselt väder som sträng kyla och regn 12. TYCKER DU ATT DET TAS HÄNSYN TILL DE JAKTINTRESSERADE UNGDOMARNA HÄR PÅ DIN HEMORT? Det gör man riktigt bra, tycker jag 13. HURDAN VERKSAMHET VILL DU ATT DET SKA ORDNAS FÖR UNGA SOM ÄR INTRESSERADE AV JAKT? Mera jaktläger 14. HUR OCH VAR JAGAR DU OM TIO ÅR? Småvilt och hjortdjur här i hemtrakterna skulle jag tro 15. VILL DU SJÄLV BLI INSTRUKTÖR OCH LEDA UNGDOMAR SOM GILLAR JAKT? Javisst! Årets unga jägare 2013 Jarmo Muikku Jägaren 3 l 2014 l 55
Nyhetsmagasinet Björnlicenserna på nätet lll Finlands viltcentral öppnar den 2 juni en licensansökningstjänst på nätet på adressen luvat.riista.fi. Tjänsten kräver inloggning och ansökningen betalas på nätbanken. Den som ansöker om licens skapar en egen sida där han gör ansökningen och kan spara tidigare ansökningar och beslut. Till en början går det att ansöka om dispens för beståndsvårdande jakt efter björn för tiden 20.8-31.10. Dispensansökningarna på nätet ska göras senast den 16 juni och besluten beräknas blir klara under vecka 28. Ansökningstjänsten kommer stegvis att byggas ut med andra typer av licenser. Skrivtävling om jakt lll ”Metsällä” är en riksomfattande skrivtävling som är öppen för alla. Ämnet är jakt, traditioner med anknytning till jakt, livsstilar och perspektiv, förenings- och talkoverksamhet, samt berättelser och historier som handlar om jakt. Tävlingstiden går ut den 13 juni. Arrangörerna välkomnar både fakta och fiktion, skrönor och jaktminnen. Dikter och noveller är likaså välkomna. Bidragen ska vara på finska och får inte vara tidigare publicerade. Prissumman på 10 000 euro fördelas bland pristagarna så, att vinnaren får 3000 euro medan återstoden fördelas enligt domarnas gottfinnande. Närmare anvisningar finns på arrangörernas webbsidor eller rekvireras per post. Tävlingsresultaten offentliggörs i höst. Som arrangörer står Maahenki Oy (maahenki.fi), Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (msl.fi/kulttuuritoiminta), Finlands Jaktmuseum (metsastysmuseo.fi) och Finlands jägarförbund (metsastajaliitto.fi). Adresser och utnämningar Tavastkyro-Viljakkala jvf (555) Uppgiften som verksamhetsledare sköts tills vidare av ordförande Harri Isomuotia som också tar hand om posten. Vesajärventie 2125, 39290 Vesajärvi, tfn 0400-732 156, e-post: harri.isomuotia@suomi24.fi. Jokilääni jvf Verksamhetsledare Petri Tanhuanpää, Kormuntie 186, 11710 Riihimäki, tfn 040 593 3823, e-post: jokilaani@rhy.riista.fi. 56 l Jägaren 3 l 2014 Svara på Forststyrelsens enkät om sjöfåglar: http://maptionnaire.com/sv/90/ lll Med en nätenkät riktad till jägare samlar Forststyrelsen in information om sjöfågeljakten på de allmänna vattenområdena och övriga statliga vattenområden. Enkäten är koncentrerad till Finska viken och södra delen av Skärgårdshavet. Syftet är främst att få klarhet i vilka jaktområden och platser som är viktiga för sjöfågeljägarna. Forststyrelsen håller på med en utredning om utvecklingsbehovet hos nätverket av naturskyddsområden i Finska viken. Dessutom pågår i Nyland en författningsberedning för naturskyddsområden som grundas i statliga områden. På de allmänna vattenområdena i Finska viken är jakt tillåtet enligt 7 § i jaktlagen. Om det på allmänna vattenområden eller andra statliga vattenområden ska grundas nya naturskyddsområden eller om befintliga områden ska utvidgas måste frågorna om fortsatt jakt också lösas. För att i högre grad kunna ta hänsyn till jakten vid den regionala planeringen i Finska viken behövs det mera preciserad information. Enkäten har gjorts upp i samarbete med Finlands viltcentral och resultaten kommer att stå till viltcentralens förfogande. Det hör ju till viltcentralens lagstadgade uppgifter att arbeta för en hållbar vilthushållning, bevaka vilthushållningens allmänintresse och främja en hållbar jakt. Det är vår förhoppning att så många som möjligt som jagar i Finska viken eller i södra delen av Skärgårdshavet ska svara på enkäten för att vi ska få fram ett faktaunderlag som räcker till. För mera information och support om enkäten kontakta Forststyrelsens jaktplanerare Madeleine Nyman, madeleine.nyman@metsa.fi. På Finlands viltcentral är det jaktchefen för Nyland, Visa Eronen, visa.eronen@riista.fi, som svarar på frågor om enkäten. Jägarförbundets valmaskin hittar din kandidat i EU-valet lll Vilka kandidater i EU-valet driver jägarnas sak? Svara på EU-valmaskinens frågor och hitta kandidaten som bäst svarar mot dina åsikter. Varje jägare ska absolut rösta! Valmaskinen hittar du på adressen www.metsastajaliitto.fi/vaalikone.
Seminarium om vattenskydd i Tavastehus Kurser på Metsäkartano i Norra Savolax lll Hanterandet av lakvatten i jord- och skogsbruket kan Viltkurs 16-19 juni skötas med metoder för naturenligt vattenbyggande för att nå en högre grad av hänsyn till naturens mångfald och vattenskyddet. Professionell planering gör en eventuell tillståndshandläggning snabbare och borgar för att vattenskyddskonstruktionerna fungerar samtidigt som anläggningskostnaderna minskar. Seminariet är särskilt lämpligt för dem som planerar dikningar och iståndsättningar av avrinningsområden, liksom för personer intresserade av planering, som beställer planer samt entrepenörer. Seminariet är avgiftsfritt och hålls 4 juni kl 8.30-16.30. Anmäl dig senast 26 maj. För ytterligare information kontakta Petra Korkiakoski, 03 646 5319 eller petra.korkiakoski@hamk.fi, www.hamk.fi/taydennyskoulutus. Jaktlägren på skjutbanan i Muhos 16 juni dagsläger för 6-9-åriga flickor och pojkar (kl 10-18) På programmet: jägarfärdigheter, ATW-bana, matlagning, simning och verkstad. Pris 10 e / barn. 17-19 juni jaktläger för 10-16-åriga flickor och pojkar På programmet bla jägarfärdigheter, matlagning, ATW-bana, skytte, jakthundsdemo, fiske, miljökunskap och trevligt sommarpyssel tillsammans. Pris 55 e / ungdom. I priset ingår inkvartering, bespisning, material och försäkring. Lägret arrangeras av jaktvårdsföreningen, 4H och projekten Läheltä lautaselle och Yhteisöhautomo. Deltagarna antas i anmälningsordning. Anmäl dig senast 31 maj. Till deltagarna postas ett lägerbrev med närmare anvisningar och lägerprogrammet. Ytterligare information och anmälningar: Kirsi Taikina-aho, 044 9704 128 eller lahelta.lautaselle@4h.fi. Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahasto: Eurooppa investoi maaseutualueisiin lll Kursen fokuserar på jägarexamen och är främst avsedd för unga jägare. Examensdag 19 juni. Kursen omfattar inte bara föreläsningar utan också trevligt kvällsprogram. Priset från 171 €/ungdom inkluderar inkvartering, helpension, bastu, undervisning och program. En övervakare tar hand om ungdomarna. Examensavgiften 20 € ingår inte i kursavgiften. Anmäl dig senast första juni. För mera information kontakta Metsäkartano, tfn 040-8396350, info@metsakartano.com. Erämimmit 12-14 september för damer som jagar Pris: 136 € /person (inkl föreläsningar, halvpension, inkvartering, bastu). Kursen är avsedd för damer som jagar. Kursen inkluderar föreläsningar om vilt och jakt samt två dagar småviltjakt (separata tillstånd). Anmäl dig senast 8 augusti. För mera information kontakta Metsäkartano, tfn 040 839 6352 eller myynti@metsakartano.com. Oavsett om du är nybörjare eller erfaren; välkommen! www.metsakartano.com, www.facebook.com/metsakartano Årets läger för unga jägare i Satakunta lll Norra Satakunta och Säkylä-Kjulo jaktvårdsförening ordnar tillsammans med Finlands viltcentrals Satakuntadistrikt två läger för unga jägare. Lägren har under tidigare år varit mycket populära; anmäl dig därför i god tid! Till bägge lägren tar vi emot cirka 20 deltagare. Lägren ordnas i: Kjulo 3-6 juli Honkajoki 22-24 juli På lägren får deltagarna bla göra fällor, hantera vilt och leva härligt lägerliv. Den som vill kan skriva jägarexamen. Allt stoff i examen behandlas inte under lägret och deltagarna ska därför på förhand studera Handbok för jägare grundligt. Anmälningar och förfrågningar: Kjulo: Marika Vahekoski, 0400 693 013 eller marika.vahekoski@pp.inet.fi. Honkajoki: Tapio Loukkaanhuhta, tfn 040 550 0001 eller tapio.loukkaanhuhta@gmail.com. Jägaren 3 l 2014 l 57
Nyhetsmagasinet Hundens år i år på Finlands jaktmuseum Harfångst anno 1914. lll Sommarens huvudutställningar på Jaktmuseet är två utställningar om hundar. De pågår till den 21 september. Utöver den här dubbelutställningen arrangerar Jaktmuseet under sommaren också flera evenemang om och med hundar. 125 goda år med hundar Finlands Jaktmuseum Finska Kennelklubbens jubileumsutställning Jubileumsåret till ära har kennelklubben gjort en utställning om sin historia, som i sommar visas på Jaktmuseet i Riihimäki. Utställningen är producerad med den allra senaste tekniken. Texterna och bilderna visas på skärmar som gör det omfattande bild- och videomaterialet rättvisa. För utställningsmanuset svarar Jaktmuseets amanuens Vesa Anttila. Hundskall tvärs genom historien museo och kompletterad med jakthundsföremål ur Jaktmuseets samlingar. Hunden genom seklen Utställningen om hundens historia, Haukkua halki historian, som människans bästa vän är producerad av Satakunnan Finlands Jaktmuseum, Tehtaankatu 23 A, Riihimäki, tfn 019 722 287, metsastysmuseo.fi. Vilttriangelkampanjen fortsätter En triangelutmaning till jaktföreningar och hundorganisationer. lll Kampanjen för fler vilttrianglar inleddes sensommaren 2012 med en utmaning till jaktföreningar och fågelhundsorganisationer att grunda nya trianglar. Utmaningstävlingen avslutades i september i fjol. Under tävlingstiden grundades 78 nya trianglar och tiotals avsomnade trianglar aktiverades. Det totala antalet inventerade trianglar steg markant trots att inventeringarna tidigarelades och komprimerades. Vid sommarinventeringen i fjol räknades 929 trianglar medan antalet året innan var 821. Ny kampanjomgång Inspirerade av det fina resultatet har vi beslutat att fortsätta utmaningskampanjen. I tävlingen deltar de nya vilttrianglar som grundas mellan 16 september Vingprover av sjöfåglar per post lll Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet ber jägare skicka in vingprover av sjöfåglar. Proverna kommer att användas vid en undersökning av sjöfåglar. Utifrån vingproverna bestämmer VFFI individens art, kön och ålder. Av proverna framgår också hur jakten fördelar sig på de olika arterna, de tidsmässiga och geografiska variationerna, utvecklingsgraden hos unga fåglars flygförmåga och tidpunkten när gamla honor ruggar. VFFI behöver frivilliga som skickar in vingprover. Anmäl- 58 l Jägaren 3 l 2014 i fjol och 15 september i år. Priserna lottas ut mellan alla dem som har grundat trianglar. Varje ny triangel fungerar som en lott och bland priserna finns sex Alaska Light jägardräkter donerade av Retkitukku Oy. Ställ upp och häng med! RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta ningar görs till planerare Katja Ikonen på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. VFFI skickar i god tid innan jaktsäsongen börjar närmare anvisningar för hur vingproverna ska tas samt provpåsar och kuvert för inskickandet. VFFI betalar för postningen av vingproverna, inte avsändaren. De som skickar in prover får en rapport om insamlingens resultat som också publiceras i tidningen Jägaren och på VFFI:s hemsida. För ytterligare information och anmälningar kontakta Katja Ikonen, VFFI, 0295 327 010, katja.ikonen@rktl.fi.
ningsinstitutet har inlett ett treårigt projekt för att undersöka rovdjursattacker på tamrenar, i synnerhet av järv. Projektet ska bland annat undersöka hur rovdjursattackerna kan minskas och förebyggas, antalet tamrenar som dödas av rovdjur samt renarnas kondition i de renbeteslag där det förekommer mest järvattacker. Det är meningen att projektet ska få uppdaterad information om rovdjursslagna renar från ett viltskaderegister i pilotbruk och av landsbygdssekreterare och –chefer som gör kontroller i terrängen. I terrängen är det inte bara VFFI-personal som samlar in information utan även erfaren jvf-personal som deltar i de officiella besiktningarna av rovdjursskador. Meningen är att undersökningen ska samla in en stor mängd prover från olika platser i de renbeteslag som undersöks. På samma gång samlas det också in avföringsprover av järv för DNA-analyser. Utöver rovdjursskadorna ska undersökningen också ta fram mera detaljerad information om järvarna och deras antal. Projektet om rovdjursattacker i de nordliga renbeteslagen i renskötselområdet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. För ytterligare information kontakta forskningschef Mauri Nieminen på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, tfn 0295 327 821. Tid: Plats: Adress: 9.6 2014 kl 18.00 Nurmo: Nurmohuset, Nurmosalen Nurmontie 7 11.6 2014 kl 18.00 Alajärvi: stadshusets fullmäktigesal Alvar aallon tie 1 16.6 2014 kl 18.00 Jalasjärvi: bensinstationen Jalastuuli (Neste) Seinäjoentie 7 17.6 2014 kl 18.00 Ähtäri: Tuomarniemi forstinstitut Tuomarniementie 55 23.6 2014 kl 18.00 Halsua: Käpyhovi Laukkatie 1 24.6 2014 kl 18.00 Lestijärvi: Luonnontuoteasema Lestintie 6 C 25.6 2014 kl 18.00 Kannus: stadshusets fullmäktigesal Asematie 1 30.6 2014 kl 18.00 Kauhava: Företagarinstitutet, klass 110 Kauppatie 109 R FÖ N lll Vilt- och fiskeriforsk- NG LTNI SPLA VA NE VFFI undersöker rovdjursattacker på tamrenar Vad tycker du om vargförvaltningsplanen? FÖ R VA R G E N lll På webbforumet www.sudenhoitosuunnitelma.fi är debatten om vargförvaltningsplanen livlig. Titta in och tyck till! Anvisningar för dem som jobbar i naturen och möter ett rovdjur lll Tiotusentals människor i vårt land har sin arbetsplats i naturen. Den som jobbar i naturen kan råka på ett rovdjur, det vill säga en björn, varg, lo eller järv. Fem organisationer har tillsammans med Finlands viltcentral gjort upp anvisningar för sådana situationer. Du kan ladda ner dem från någon av de här webbplatserna: www.koneyrittajat.fi, www.mtk.fi, www.meto-ry.fi, www.puuliitto.fi, www.riista.fi, www.yt-ry.fi Finlands viltcentrals region Österbotten arrangerar följande informationskvällar om inventering av vilttrianglar och hur man grundar nya trianglar, grundar punkter för sjöfågelinventering och inventerar sjöfåglar. Ytterligare information: Juha Heikkilä, 029 431 2272. Jägaren 3 l 2014 l 59
Sakari Lähteenmäki Teckning: Jouko Moisa l Juniorsidan Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) Johan och Tina 60 - RITA EN HOLK ÅT RÖDSTJÄRTEN, SVARTVITA FLUGSNAPPAREN OCH KNIPAN. VAR SKA HOLKARNA VARA? l Jägaren 3 Knipa (Bucephala clangula) Riistaeläimiä ovat hirvi - SKRIV I PRATBUBBLORNA VAD JOHAN OCH TINA SÄGER. på sommarstugan l 2014
Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2014 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040 581 9624, www.trofeart.tk T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. Jägaren nummer 4/2014 utkommer den 11 juli. Material till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 5 juni. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Suomen Eläintäyttämö, Nyland. Tfn 040 501 5166, Österberg. Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050 365 9222, Keijo Vitri 0400 193 317 och Janne Rantanen 0400 267 098. Om grå norska Jyrki Pispa 050 330 4647 eller Marko Niemelä 045 1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen, tfn 050 572 7010. Internet: http://www.shhj.info. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s ordförande Jukka Tuikka 044 360 3178. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934. Medlemsärenden tfn 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto–Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www. mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Pekka Inkinen 040 832 2858. Karelsk björnhund: Annamari Pirinen 040 828 1489, annamari.pirinen@pp.inet. fi, Johannes Lehtomäki, johannes.lehtomaki@mhy.fi, 040 450 0024. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050 327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044 296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbplats: http://www.spj.fi. Hundar dreeveri.fi, valpförmedling: 040 5470 448. Konservatorer Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013 881 985, 0500 279 777. Drevervalpar efter championföräldrar, väntas vecka 17. Tfn 0500 260 867. Drevervalpar till salu efter championföräldrar. Väntas vecka 17. Tel 0500 260 867, 06 343 6358. Martin Backlund, Iskmovägen 96, 65760 Iskmo. Strh taxvalpar (gryt/drev) överlåts v 22. Tfn 040 7665 763, Rautalampi. 800 € /st. Strh taxvalpar efter drivande föräldrar. Far BCH-A Utorax-Angus. Mor Muurivuoren Venla 1x mäaj 1. Valparna väntas bli vidsökande drivande taxar med stor jaktlust. Föds v 19, reserveringar 045 130 0224. Patterdaleterriervalpar säljes. Överlåts v 21. Tfn 040 5681 788. Allsidiga jaktkamrater. Valpar av stor munsterländer. Föräldrarna i avelsregistret. Korpiaallon kennel, tfn 044 5861 458. Valpar av liten munsterländer (beräknas komma 1 maj). Mor FIUCH Peltolakian Brigitta (FI45042/09A) och far österrikiska Oryx von Hubertus (ÖHZB8270A). Kombinationen fyller avelskraven. För jägare. Hundarna är UCH i resp land och provpremierade. Tfn 0400 714 453. Valpar av strh vorsteh, föräldrarna VOI-premierade. Överlåtelsegamla. Tfn 0400 300 513. Björnhundsvalpar efter björnjagande bch föräldrar, 0400 127 609. Kh vorstehvalpar, överlåts i sommar. Far i norska avelsreg och mor efter FI BCHföräldrar. Ytterl info Nummiriekon Kennel, tfn 040 510 6935. Björnhundsvalpar. F 29.3.Tidigt mogna, uthålliga bch-föräldrar. Tfn 0400-456 475. Kh vorstehvalpar, mor FI UCH ÖKL 1, far AVO 2. Myräkkälän kennel, 0400 707 630. Jämtvalpar, topphärstamning. Far: B&UCH, mor: BCH. Tidigt mogna föräldrar. Tfn 040 833 9546. Kh vorstehvalpar efter ch-föräldrar. F vecka 14. Tfn 050 514 6062. Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net. Jämthundsvalpar födda 8.3.2014. Far BCH, mor BCH 2 cert. Mustakorven kennel, tfn 040 763 2533. Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Valpar av finsk spets, 050 598815, 040 5805977. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050 563 0169. www.trofeet.fi Beaglevalpar, föräldrarna driver fint. 040-5843751, e-post: mattilapaavo@gmail.com Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas – material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Beaglevalpar tfn 044 373 9585. Kh vorstehvalpar, 4 hanar, 2 tikar. F 1.03. Mera info 0400 611 626. Kh vorsteh hanvalp född 8.3. Premierade föräldrar. Ivalo. Tfn 0400 138 627. Valpar av engelsk springer, brukshärstamning. Bägge föräldrarna har flera ettor i segrarklass. Föds vecka 17. Tfn 050 571 7915. Beaglevalpar efter drivande föräldrar, födda v 18. Tfn 040 419 6244. Uusi
Eränkäynnin
Ne.kanava
Parempi
pyy
pivossa,
kuin
kymmenen
oksalla.
Katsomalla
seitsemän
osaisen
asiasarjan
7edät,
miten
pääset
metsästäjäksi
ja
kuinka
hienon
sekä
vastuullisen
harrastuksen
ovet
aukeavat.
Kokeneemmat
harrastajat
voivat
päivi:ää
7etojaan
esim.
aseluvan
hankintaan
lii:yvissä
kysymyksissä.
fabulaoutdoor.com
Jägaren 3 l 2014 l 61
Säljes ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 3133, 040 508 5833. Björnfett 0500 957 535, 0400 344 308 Nät för hund, mink, fällor mm. Tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. Kanufällor som byggsats + avgillringsmekanism. Pris 159,- inkl moms + leveranskostn. Korsholm. Westmen & Lind, tfn 050 374 2562. Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor mfl fällor. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi eller ring 050 566 2691. Finn 612SC hagel + fodral Marlin 925 miniatyrg +kikars, dämpare Armsan 612DW hagel Leupold VX-3 3,5-10x50 belysn. Kahles KX 3,5-10x50 4A Lunarex LX8 viltkamera Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06 528 1203 950,295,349,980,895,259,- 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e, 12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08 821 337, 0400 384 118, 0400 384 518. Snabbt och förmånligt med post och buss! Begagnat: stort urval vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi, 050 465 4695. Tikka T3 Forest 308Win paketspecial Med Burris optik 3-9x40 ljusp.1290e Testvinnare Howa-gevär från 790e Beretta,Benelli,Guerini,FC,CZ,Sako/Tikka. Kikarspecial! Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike Rantakiventie 7, Ylöjärvi Tfn 03 348 4004, www.asetarvike.fi Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019 782 307. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Beretta trap , 682, halv/full. Obetydligt använd, vacker kolv. Tfn 040 541 0684 / Ekenäs. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn. 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017 824 123 eller 040 527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Vi säljer viltfågel året om, tar emot bokningar på ungar och honor. Se www.selkeensulka.fi eller ring 040 500 3888. För viltutfodring havre, korn och ärter. Siilin Mylly, 050 387 0505, siilinmylly.weebly.com. And- och fasanungar. Jahtilintu, e-mail: mantymakij@gmail.com Ruvningsmaskin Masalles 870, 2 st. Kläckmaskin 65N. Tfn 0400 241 898. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, WWW:ASEJAERA:FI Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08 761 831, 0400 296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi, tfn 06 729 0431, 06 724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midway.fi. 1-os 290,2-os 370,(kuvassa) l 2014 Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pb 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Vi gör ryggsäckar av läder. www.raikko. fi. Tfn 044 309 1947. Jakt Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044 368 1441. Inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040 5858 133. www.eratapio.fi Natursköna tomter vid bäck i Tanhua från 5000 e, medlemskap i jaktförening. Natursköna tomter i Vuotso och Ivalo från 5000 e. I Savukoski 2 x 20 ha i ödemark, pris 10.000 e och 15.000 e. Tfn 040 832 0190. Köpes Vi köper fortlöpande pälshudar av alla slag till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Vi köper obehandlade pälsskinn av småvilt, saltade eller torkade. Modifur Oy, Noksonkuja 9, 61310 Panttila, tfn 06 4500 600, info@modifur.fi, www.panfur2000.fi. Önskas köpa en schillerstövare, tikvalp för jakt. Tfn 050 557 0084. Önskas köpa en engelsk springer spaniel tikvalp, brukshärstamning. Tfn 040 5145423. Arbete utförs Vi bereder pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Ahola, 02 728 7503, 050 462 5938. Vi bereder pälsskinn av alla slag samt köper obearbetade pälsskinn av småvilt. Modifur Oy, Noksonkuja 9, 61310 Panttila, tfn 06 4500 600, info@modifur.fi, www.panfur2000.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda och testade jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Jakt erbjuds; andjakt, mufflon och dovhjort. Aristospa.fi, 040 524 5017. Björn- och hönsjakt i Suomussalmi. Tfn 050-3258 966, www.erapalvelu.net. Säljakt i Bottenviken, Seanature.net, 0400 154 600. Jakt efter skogshöns, hare & and. www.metsastyspalvelut.com, tfn 044 541 0437. Jaga vildsvin och gås i Sverige. wildexperience.fi. 0400 570 342. Uthyres Vid stranden av Enare träsk en högklassig stuga för 8 personer. Utmärkt för jakt och fiske. Mera info på www.nettimokki.com/ inari/5799 eller ring 040 7374 021. Uthyres i Kuusamo en högklassig stuga för 4 pers. Egen strand vid fiskrik sjö. Egen båt. Även regnbågsfiske vid vår tjärn. Utmärkta jaktmöjligheter för småvilt på viltrika privatmarker, fina vindskydd. Även tillgång till gemensamma jaktområden. Förfr 040 773 0128. Lahtis/Tavastehus: Högkvarter på 34 kvadrat med gård. Peltolantie 4, Hämeenkoski. Pris 124 e/vecka. Tfn 044 056 9993. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker. Tfn 0400 398 208. Jag syr pälsar, västar, hattar, handskar mm, tfn 040 509 0691, www.turkisjanahka-asu.com. ERÄ-KORPINEN: Jakt-FiskeSommarsemestrar. www.erakorpinen.fi; tfn 040 555 1394. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 040 581 3124. Uthyres en rymlig stuga vid Auhojärvi i Puolanka vid goda jaktmarker. Jaktföreningen på orten arranderar även ut jaktmarker. www.asuntojamokki.fi, tfn 040 557 3789. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Stuga i Pyhäjärvi i norra Österbotten. Jaktmarker + fiskmärken ingår i hyran. 0400 362 985. Uthyres en stuga i Lappland årsvis, du rår om stugan helt själv. Nybyggd, möblerad, god utrustningsnivå, bla tv. Hyran bara 4900 e, mokki.lapista@posti24.fi Uthyres hus i Orlando, Florida. Kombinera tex. familjesemester med jakt och fiske. www.eaglepointevilla.com Kuljetus Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040 7188 170. Övrigt Din vapentekniker i södra Österbotten: Asetekniikka K. Kapela, Korpuusentie 72, 60550 Nurmo. Tfn 050 524 1838. Vard 9-18. Björnfotografering / skådning i Kuhmo. Varm stuga för 8 pers, 4 bäddar, wc. www.rutkunpuro.fi, tfn 040 577 2739, P. Huotari. Jag servar jaktradior, hundpejlar… RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Björnfotografering och skådning i Suomussalmi, tfn 044 212 2633. TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Jägaren 3 ALE.FI. Allt ska bort till galna priser - ryggsäckar, terrängdräkter, tält, yxor, knivar… 2-os maxi 440,- Lämpöeristetyt koirankopit l Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 613 0655, 040 535 4134, www.asehuolto.net. järjestyy! 62 Vadmalskläder, terrängdräkter plåtskjortor mm jaktutrustning hittar du på www.tuntsa.fi. Också den nya älgvästen. 040 522 3480, Salla. Stugor i lappländska vildmarken, fullt utrustade. Se mera på villilappi.fi.
Jägaren Nr. 3/2014 63. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 11.7.2014. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktionsråd: Reijo Orava (ordf), Aku Ahlholm, Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Marko Mikkola, Marja Martikainen, Ilkka Lampi, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen Petri Vartiainen och Vesa Ruusila Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Tryckeri: Hansaprint 2014/Jag14_03 Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Marja Martikainen, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint) Översättning: Berndt Zilliacus Pärmfoto: Hannu Huttu ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Adresser Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi/Kontaktuppgifter z< Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret Tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi www.riista.fi/tilaukset Kundservice och rådgivning Tfn. 029 431 2001, vardagar tfn. 9 – 15 asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret.Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi Telefon 0303 9777 Kontaktuppgifter Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn. Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, Besöksadress Viksbågen 4, tfn. 0295 301 000 www.rktl.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tfn. växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, Tfn. växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jägaren 3 l 2014 l 63
Avisering om direktdebitering och e-faktura Om du har gjort ett avtal med din bank om direktdebitering av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras 9.6.2014 från det konto som anmälts. Betalningsmottagare: Finlands viltcentral För jaktåret 1.8 2014–31.7 2015 är jaktvårdsavgiften 33 euro. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktdebiteringsavtal. Meddelande: J aktvårdsavgift Anmärkningar om direktdebiteringen ska göras senast den 23 maj. Obs! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktdebitering, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen.