Jäg ar en 3 l 2015 Oma riista: Du har väl jaktkortet i mobilen? Sköt om din bästa vän
2 l Jägaren 3 l 2015 Kontaktuppgifter Adresser Jägaren Nr. 3/2015 64. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 15.7.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Laura Ticklén, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Laura Ticklén, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar: Tfn 030 600 2301, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2015/Jag15_03 Pärmfoto : Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, Jaktkortsärenden och adressändringar men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25, 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00791 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Lager och beställningar: Tfn 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi
Jägaren 3 l 2015 l 3 Innehåll l 3 l 2015 5 Ledaren: Jägarexamen — en utbildning med ansvar 7 Det elektroniska jaktkortet 8 Gevärsskyttets ABC 12 ABC-utbildning som fortsättning på jägarexamen 14 Välkommen till skjutbanan! 16 För långt magasin kan leda till åtal 20 Anvisningar för dig som har hund 22 SRVA: krävande uppdrag med hund 24 En bra jakthund ger mer än jaktegenskaper i arv 26 Är jaktkamraten i form? 28 Med rätt foder presterar jakthunden mera 30 Provverksamheten en bra ingång till jakten 34 Använd stöden i viltvården, del 3: Nya möjligheter för våtmarkerna 36 Med vilja och diplomati 38 Planerna för viltåkrar kan fortfarande justeras 40 Plansch: Ejder 42 Ordförandens spalt: Hur lyckades den beståndsvårdande vargjakten? 44 Viltforskningens historia, del 3: Viltforskningen blir internationell 46 Triangelinventeringen: Snöbristen försvårade räkningen av spår i snön 48 Kanadensiska bävern på väg västerut 50 Fin trofé = en bra individ att avla på 52 Snabbare licensansökan på nätet 54 Skapa ett användarnamn på Oma riista 56 Tipshörnan 58 En våtmark utgår från terrängen 64 Krickan 66 Vilthushållningen blir allt internationellare, del 4: Flyway rätta sättet förvalta flyttfåglar 68 Viltvårdens årsklocka 70 Hur ska en trevlig jaktupplevelse se ut? 72 Jägarexamen förnyas 74 Nyhetsmagasinet 76 Jakt och jägare 78 Åland Lärorika hornkronor på troféutställning, s. 50 Så skyddar du viltkameran och trädplantorna, s. 56 I Hyvinge kan du boka och betala för skjutbanan på nätet, s. 14 Vilttrianglarna och fälttrianglarna slogs ihop, s.46 Pe tr i V ar ti ainen To mm y A rfm an
4 l Jägaren 3 l 2015 14-17.5 Pohjois-Suomen Erämessut, Oulu 21.5 Sissos (Ampumarata Päivä), Rauma 23.5 Ylivieskan Urheilu ja Lelu (Ampumarata Päivä), Alavieska 4.7 Ahti Huvila, Soini 10-11.7 Olkkosen Erämarkkinat, Haapajärvi 18.7 Ilpon Katiska, Evijärvi 6.8 Sissos, Rauma 7.8 Niskasen Suuri Asepäivä (Rata), Äänekoski 7.8 Aseja optiikkahuolto Korhonen, Kajaani 8.8 Eräloppi, Loppi 13.8 Kuusamon Tärppi (Rata), Kuusamo 26.10 Eräkontti (Hämäräkiikari Ilta) Tervetuloa tutustumaan ja testaamaan Aseliike Remeksen uutuustuotteita! MAROCCHI Finn 612 SC Hinnat alk. 1379,SUUNNITELTU SUOMESSA, VALMISTETTU ITALIASSA Uusi 612sc –mallisto on täysiverinen asejärjestelmä, jossa samaan aseen runkoon voidaan sovittaa niin rihlakko kuin tuplaluotipiiput. Uuden 612 –kehitystyön haastavin osio on ollut uuden, nykyaikai sen aseen luominen, kuitenkin kunnioittaen esikuvansa perinteitä ja toimiviksi todettuja teknisiä ratkai suja. Uudessa 612sc:ssä on paljon vanhaa, kuten markkinoiden kestävin ja varmatoimisin kaksiosainen nallipiikki rakenne. Verrattuna esikuvaansa uusi tulokas on tasapainoisempi, viimeistellympi sekä huomattavasti kevyempi. Ase on täynnä innovatiivisia ja nykyaikaisia ratkaisuja, kuten esimerkiksi rihlakon luotipiipun sijoittaminen yläpuolelle, lähemmäs tähtäinlinjaa. Asejärjestelmän luotipiiput ovat myös vapaasti kelluvia sekä täysin säädettävissä. Luotipiippuja suojaa kevyt ja kestävä hiilikuituputki. Hinta: 599,MEOPTA Meopro 8x32 HD KAIKENLAISEEN METSÄSTYSKÄYTTÖÖN. 8-portaisen valopisteen säädön, sekä 56mm erittäin hyvin valoa keräävä etulinssin ansiosta kiikari on ehdoton valinta hämäräkyttäykseen. Meoptan huippukehittynyt MeoLux -pinnoite takaa linsseille maksimaalisen 95% valonläpäisyn. Takuu 30-vuotta. Saatavana 2,5-15x56, 1-6x24, 1,7-10x42, 2-12x50. MEOPTA R2 2,5-15x56 Hinta: 1290,TARKEMPI KUVA, VAHVALLA KONTRASTILLA. Uudessa Meoprossa linssit ovat valmistettu HD – lasista, jonka fluoridikiteet takaavat tarkemman ku van, vahvemmalla kontrastilla, ilman värivääristy miä. Laajalla näkökentällä varustetuissa kiikareissa on kestävä magnesiumrunko jota suojaa kestävä kumipinnoite joka takaa jämäkän otteen kiikaris ta. Toimitetaan geelipehmustetulla kantohihnalla, läppäsuojilla ja kantokotelolla varustettuna. Saavana myös 10X32, 8X42, 10X42. TULE MUKAAN MESSUILLE SEKÄ ESITTELYPÄIVILLE ASELIIKE REMEKSEN KANSSA! info@remes.fi www.remes.fi Vihikari 3, 90440 Kempele Tervetuloa tutustumaan ja testaamaan Aseliike Remeksen uutuustuotteita
Jägaren 3 l 2015 l 5 Jägarexamen förnyas. Det nya utbildningsprogrammet och examen träder i kraft i januari 2017. För den nya jägarexamen har följande vision formulerats: Den som har avlagt jägarexamen är en person som aktivt vill utveckla sitt kunnande och vetande, och vill utnyttja och vårda viltet ansvarsfullt som en resurs. Definitionen fortsätter: Den nya jägaren känner djurlivet i vårt land, i synnerhet viltet som han (eller hon) jagar och de arter som viltet kan förväxlas med. Han förstår grunderna i den lagstiftning som reglerar jakten. Jägaren vet vilka jaktmetoder som är lämpliga för jakten efter ett specifikt vilt och kan jaga selektivt. Han kan skjuta väl övervägda fällande skott på jakt och kan hantera sitt vapen säkert och förvara det rätt. Jägaren förstår betydelsen av viltinventeringar och viltkunskap, och känner till principerna för hållbar jakt och jaktens inverkan på viltstammarna. Han känner till huvudprinciperna för vården av viltet och dess livsmiljöer. Jägaren kan uppföra sig väl mot andra jägare och andra som rör sig i naturen. Han respekterar viltet som han har fällt och vet hur man tar vara på det och tillreder det till mat. Visionen beskriver de grundläggande krav som ställs på dagens jägare, men en person som har avlagt jägarexamen står på ruta ett i sitt jaktintresse. Han kan inte vara en mästerjägare eller en skytt på tävlingsnivå eller en professor i zoologi eller en ekolog. Det finns många sätt att jaga på. Ambitionerna varierar liksom den tid en jägare lägger på sitt jagande. Medan den ena är nöjd med att locka på järpe vill den andra prova på allt. Därför har den nya jägarexamen fått ett syfte till: den är en utbildning med ansvar. Nybörjaren ska inte bara lära sig jaktens grunder utan även att jaga med ansvar. Grundtanken med ansvaret är att jägaren ska ha god kännedom om just de jaktformer och viltarter som han själv jagar. Han behärskar kraven som jaktformen ställer och inser och erkänner ärligt gränserna för sin skjutförmåga. Han skjuter bara när han har förvissat sig om att djuret som han siktar på är ett lovligt vilt och att han kan lägga ett bra fällande skott. Etiskt ska jägaren kunna bedöma sin skicklighet som jägare i förhållande till det som han eftersträvar med sitt jaktintresse. Även om kompetensen räcker till för att fälla en älg som går i pass så är det ansvarsfullt att medge att kunskaperna och färdigheterna inte räcker till för säljakt på havet eller för att fälla en and i flykten. Om det är dit han vill nå så måste han bättra på kunskaperna och öva. Vid jakt handlar ansvarsfrågorna ofta om just skjutskickligheten och om att känna sina begränsningar som skytt. Det går ju att jaga också utan gevär och därför ingår det inte heller något skjutprov som ett obligatoriskt moment i den nya jägarexamen. Däremot kommer skjutskickligheten att få mera uppmärksamhet. Finlands Jägarförbund ska tillsammans med viltförvaltningen utveckla utbildningsprogrammet jaktskyttets ABC så, att utbildningen blir tillgänglig för varje nybörjare som vill jaga med gevär och jägare som vill bli en skickligare skytt. Det gäller nu att få jägareleverna att hitta till ABC-kurserna och skjutbanan! Jägarexamen — en utbildning med ansvar Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Ledaren
FD S Finn-Savotta Oy, Karstula Ahti Huvila Oy, Soini Aseja Optiikkahuolto H. Korhonen, Kajaani Asepaja M. Vuorela, Ylistaro Carlson Oy, Kuopio ja Mikkeli Eräkellari Oy, Kaustinen Eräkontti Oy, Riihimäki Forssan Ase ja Retkeily, Forssa Green Trail Oy, Pieksämäki HH-Sport, Alahärmä HH-Sport, Iisalmi HH-Sport, Kiiminki HH-Sport, Kokkola HH-Sport, Nivala HH-Sport, Raahe Häijään Urheilutarvike, Häijää Intersport Mäkimaa, Tornio J. Kärkkäinen Oy, Oulu, Lahti ja Ylivieska Juvan Rauta ja Maatalous, Juva Karhulan Ase ja Erä, Kotka Kesport Alajärvi Kesport Jalasjärvi Kesport Äänekoski Keuruun Saha ja Erä, Keuruu Kuusamon Tärppi Oy, Kuusamo Ollin Erä ja Kalastus Ky, Rovaniemi Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi Rajan Ase Aseseppä E. Jänönen, Lieksa Sepon Urheilu ja Patruuna, Juankoski Simonen Oy, Sodankylä Tasalan Kuukkeli Oy, Suomussalmi Urheilu ja Lelu Oy, Ylivieska Urheiluase Oy, Helsinki Varustenet, Helsinki Kampanja voimassa 1.6.-15.10.2015 Nordis Oy_Lyijy Lihaksi_Metsästäjä nro 3_2015_210x297.indd 1 21.4.2015 15:03:43
Jägaren 3 l 2015 l 7 Ville Hokkanen & Ari Kontiainen, Finlands viltcentral Det elektroniska jaktkortet — alltid med dig Parallellt med det tryckta jaktkortet som följer med sommarnumret av tidningen Jägaren har Finlands viltcentral tagit fram ett elektroniskt jaktkort som du alltid har med dig i appen Oma riista. lll Det elektroniska jaktkortet har funnits i nättjänsten Oma riista och som mobilapp sedan april. I nättjänsten går det också att skriva ut ett intyg på betald jaktvårdsavgift som ersätter ett förkommet jaktkort, och ett certifikat på engelska eller tyska för jaktresor till utlandet. Det elektroniska jaktkortet är lika giltigt som kortet av papper lll Om du har tappat inbetalningskortet för jaktvårdsavgiften ska du kontakta jägarregistret på mejladressen metsastajarekisteri@innofactor.com eller ringa 030 600 2301 för ett nytt. Det tar några dagar för det elektroniska jaktkortet att aktiveras i tjänsten Oma riista. Gör ett avtal om e-faktura med din bank så är jaktkortet alltid i kraft. lll Du aktiverar ditt elektroniska jaktkort genom att registrera dig i tjänsten Oma riista på adressen oma.riista.fi och ladda ner appen till din smarttelefon i Googles, Microsofts eller Apples nätbutik. Appen kostar ingenting. I både nättjänsten Oma riista och i appen kan du kontrollera dina personliga uppgifter i jägarregistret och vilka uppdrag du har i jaktvårdsföreningen. Rekisteröityminen: Viisi vaihetta 1 Lähetämme antamaasi sähköpostiosoitteeseen viestin, jolla varmistamme osoitteen toimivuuden. 2 Jatkat rekisteröitymistä klikkaamalla sähköpostiviestissä olevaa linkkiä. 3 Hyväksyt palvelun käyttöehdot. 4 Tunnistaudut pankkitunnuksillasi Vetuma-palvelussa. 5 Määrittelet itsellesi salasanan ja matkapuhelinnumeron. TEHDÄÄN VAIN KERRAN Henkilökohtainen: Riistaloki Palvelu toimii ja ja päivittyy verkon kautta. Käytä kotikoneellasi ja älypuhelimessasi. Rekisteröidy ensin! Voit lisätä kuvan ja tarinaa saaliista. Tiedot tallentuvat automaattisesti Oma riista -palveluun. Onnistunut jahtireissu? – Kyllä! Voit kirjata saaliisi helposti talteen heti paikan päällä. Rekisteröityäksesi oma.riista.fi -palveluun tarvitset toimivan, henkilökohtaisen sähköpostiosoitteen. 13.10.2014 11:00 Voit kirjoittaa myös kuvauksen jahtireissustasi Lakisääteinen: Saalisilmoituksen tekeminen Oma riista -palvelussa teet saalisilmoituksen helposti 1 2 3 Täytä ja tallenna kaavake Luvanvaraiset saaliit Metsäkauris Halli Ilves Karhu Ahma Saukko Susi 1 Mene osoitteeseen oma.riista.fi, klikkaa rekisteröidy ja anna sähköpostiosoitteesi 1 1 3 2 2 3 4 5 4 4 Vetuma on kansalaisen tunnistuspalvelu 5 s-postiosoite + salasana = Oma riista -tunnuksesi Luo Oma riista -tunnus ja hoida riista-asioitasi verkossa Näin rekisteröidyt Oma riistaan Näin käytät Oma riistaa Lataa ilmainen mobiilisovellus Mobiilipalveluun pääsyyn vaaditaan rekisteröityminen LATAA JA KÄYTÄ ILMAISEKSI
Text: Jussi Partanen, Finlands jägarförbund l Teckningar: Pasi Sairanen Gevärsskyttets ABC Det är en bit kvar till jaktsäsongen, men bansäsongen har redan börjat. Nu passar det fint att repetera gevärsskyttets grunder och kanske lära sig någonting nytt. Inskjutningen l Om det är första gången du skjuter in studsaren eller om du har skaffat ett nytt kikarsikte så ska du börja med grovinskjutningen. Det här går bara om du kan ta loss slutstycket så att du bakifrån kan se genom pipan. Om du gör det här med omsorg så ska du träffa tavlan med det första skottet. 1. Ställ upp måltavlan på förslagsvis 50 meters håll. Ofta är det så på skjutbanor att det av säkerhetsskäl bara går att skjuta på 100 meters håll. Då ska grovinskjutningen göras med omsorg och tavlan vara tillräckligt stor. 2. Ta loss slutstycket och lägg studsaren stadigt på en sandsäck eller på en skjutbänk så att du ser mitten på tavlan genom pipan. 3. Rikta in kikarsiktets hårkors mot tavlans mitt med ställskruvarna. Geväret får inte rubbas. 4. Riktpunkten ska nu vara den samma i kikarsiktet som genom pipan. Observera att om det inte går att titta genom pipan (på till exempel halvautomater) så börjar man grovinskjutningen genom att skjuta mot en tillräckligt stor tavla på kort håll (till exempel 30 meter). l Geväret är nu grovinskjutet på 50 meters håll. Följande moment är den egentliga inskjutningen. Ladda med samma patron som du använder på jakt. Med olika patroner kan träffpunkten variera med flera decimeter! Om det är älg eller vitsvansvilt som du tänker jaga så skjut in studsaren exempelvis så, att den på 100 meters håll går fyra centimeter över. Då kan du med de vanligaste kalibrerna skjuta mot de här djuren på upp till 175 meter genom att sikta där du vill ha träffen. Skjut det första skottet med gott stöd och inskjutningstavlan på 100 meters håll. Efter grovinskjutningen ska träffen ligga nära riktpunkten. Justera siktets träffpunkt i höjdoch sidled med ställskruvarna så, att du träffar med cirka fyra centimeters överslag. Om det första skottet träffar någorlunda som det ska så skjut en träffbild om tre skott. Om träffarna bildar en klunga med högst fem centimeters radie som ligger cirka fyra centimeter ovanför riktpunkten så är vapnet inskjutet och klart för klövdjursjakt. Med ett öppet sikte eller ett rödpunktssikte kan det vara svårt att samla träffarna i en fem centimeters klunga. I sådana fall ska skjutavståndet på jakt vara kortare. 8 l Jägaren 3 l 2015
Inställningen av siktet l På amerikanska och asiatiska kikare flyttas träffpunkten i regel på 100 meters håll med ungefär 7 millimeter per snäpp, och på europeiska sikten med en centimeter. På 50 meters håll blir flyttningen cirka 3,5 millimeter med amerikanska sikten och cirka 5 millimeter med europeiska. Om det finns en pil på ställskruven för höjdled med beteckningen U, Up eller H så flyttar träffpunkten uppåt när skruven vrids i pilens riktning. Ställskruven för sidled kan ha beteckningen R, right eller rechts, varvid träffpunkten flyttar till höger. Beteckningen kan också vara L, left eller links, varvid träffpunkten flyttar till vänster. Justera kikarsiktet på din studsare till ett lämpligt avstånd från ögat. Avståndet till ögat är rätt när du vid skjutställning tittar i kikaren och bilden som du ser fyller hela linsen och är skarp i kanterna. Fokusera bilden genom att vrida på okularets inställning medsols eller motsols tills bilden och hårkorset är skarpa. Inställningen motsvarar den för glasögon, det vill säga plus eller minus beroende på skyttens syn. Nu är kikarsiktet inställt så det passar just dig. Om någon annan skjuter med ditt gevär så kan träffpunkten bli en annan. Om förstoringsomfånget på ditt kikarsikte är exempelvis 3-12 så är det skäl att vid älgjakt ställa det på minsta värdet. Med en lägre förstoring går det lättare att hitta målet om älgen går i pass fort och nära. Vid jakt i skymning ska du ställa förstoringen på åtta; då är ljusstyrkan maximal. Med gott stöd och på längre håll kan du använda förstoring 12. Det finns modeller av kikarsikten med fler inställningar, eller där inställningarna fungerar annorlunda. frontlinsen eller objektivet Okularet inställningen för okularet inställningen för förstoringsomfånget ställskruven för höjdled ställskruven för sidled Anläggningen l En smidig och snabb anläggning ger bättre skott på jakt. I grundställning är fötternas vinkel mot skjutriktningen 20-30 grader. En högerhänt skytt håller vänster fot 30-40 cm framför höger fot. Den lämpligaste fotställningen infinner sig med tid och erfarenhet. Anläggningen för en högerhänt skytt: Greppet om geväret är i princip det samma som med ett hagelgevär. Håll vänster hand under framstocken tillräckligt långt framme och höger hand om pistolgreppet med tummen över kolvhalsen. Håll pipan i höjd med målet. Höger hand börjar höja kolven samtidigt som vänster hand sträcks framåt. I slutet av anläggningen trycker skytten kolven mot axeln och kinden får en stadig kontakt med kolven. Det dominerande ögat ska se hårkorset i kikarsiktet, rödpunkten eller – vid öppet sikte – kornet och skåran på rätt ställe på målet. Rekylen är lättare att hantera om skytten står avslappnat med en stadig kolvkontakt mot kinden och axeln. Håll linjen öga-pipa under hela anläggningen. Observera att kolven på ett jaktgevär ofta är dimensionerad så, att kikarsikten med stor frontlins kommer för högt upp. Då blir skytten tvungen att släppa kindkontakten med kolven för att kunna se genom kikaren. I sådana fall ska man höja kolvryggen för att bevara kindkontakten. Det här kan du ordna genom att tejpa en bit tältmadrass på kolven, skaffa en justerbar höjningssats eller lämna in studsaren till en vapentekniker. Jägaren 3 l 2015 l 9
Stående skjutställning Rörligt mål l I vårt land är skjutavståndet på älgjakt vanligen kring 50-60 meter. Bilderna ger en riktgivande framförhållning för det här avståndet när älgen rör sig med olika hastigheter. Ett annat sätt att skjuta mot ett stillastående mål: Börja under målet med geväret skjutklart. Höj geväret och krama av skottet när siktet nästan har nått målet. Låt rekylen fortsätta rörelsen uppåt. Studsaren behöver inte stanna utan hålls i rörelse hela tiden. Börja tränandet av den här stilen genom att höja geväret från en punkt alldeles nära målet. Det svåraste med att skjuta på det här viset, med geväret i rörelse uppåt, är att lära sig det rätta ögonblicket för skottet. l Stående skytte är den instabilaste skjutställningen. Tyngdpunkten ligger högt och fötterna utgör det enda stödet. Vid stående skytte hemfaller man ofta till att ställa för höga krav. En skytt som envist jagar tian tröttnar och avfyringen kan bli knyckig. Därför är det bättre att använda djurtavlor vid stående skytte. En dubbelsidig anatomisk tavla är det bästa valet. Efteråt kan jägaren kontrollera om skotten tog i hjärta-lungområdet, vilket är ”tian” för jägare. Vid stående skytte ska de olika momenten gå som en enda sammanhängande, snabb rörelse: skytten höjer geväret, söker upp målet, håller andan och fyrar av. Obs! Om älgen löper i full fart (upp till 60 kilometer i timmen) ska framförhållningen vara klart större. I sådana fall är det bäst att inte skjuta. Mot rörligt mål skjuter man vanligen stående. Ta grundställning på samma sätt som vid skytte mot stillastående mål och håll pipan på samma höjd som målet. Börja anläggningen när det rörliga målet blir synligt och följ målet med pipmynningen. När anläggningen är klar ska du föra pipan förbi målet och trycka av när framförhållningen är rätt. Låt pipan fortsätta rörelsen i sidled efter skottet. Du kan också skjuta knästående mot ett rörligt mål eller med skjutkäpp. Skjutstödet ska helst vara enbent. Ställ det intill fötterna så går det lättare att röra studsaren vågrätt. Käppen ger skytten klart mera stabilitet, men skytte med stöd mot ett rörligt mål kräver övning. Framförhållningen vid jakt, träffpunkten bakom skulderbladet, avståndet 50-60 meter. Stillastående älg. Älg i skritt. Löpande älg i skjutbanehastighet. Älg i hög fart. 10 l Jägaren 3 l 2015
l Använd alltid stöd på jakt där det bara är möjligt. Du kan till exempel luta dig mot ett träd. Öva det här på skjutbanan genom att ta stöd av stolpar, väggar etcetera. Om det inte finns annat stöd så är knästående ett snabbt och bra alternativ på längre skjutavstånd. Det finns på marknaden ett stort utbud av skjutstöd för liggande, sittande och stående skytte. Det är oerhört viktigt att öva de här skjutställningarna också på skjutbanan. Skjutstödet kan påverka träffpunkten, i synnerhet om underlaget är hårt. Efter inskjutningen på sandsäckar är det idé att skjuta några skott med skjutstöd för att vara säker på att skotten träffar som de ska. Användningen av stöd Övning på skjutbana: l Det svåraste vid skytte mot rörligt mål är att uppskatta den rätta framförhållningen. På en skjutbana rör sig älgfiguren i regel med samma hastighet och på samma avstånd. Den rörliga älgen går med 5,3 meter i sekunden, det vill säga ungefär 19 kilometer i timmen. Om skjutavståndet är 75 meter så siktar man i allmänhet ”i skägget” med vanliga övningspatroner, vilket innebär en framförhållning på cirka 0,5 meter. På jakt varierar både skjutavståndet och älgens hastighet. Därför är det skäl att öva skytte mot rörligt mål på olika avstånd. Skjutavstånden kan vara exempelvis 100, 75, 50 och 25 meter. Obs! På en banälg ligger ”tian” mitt på skulderbladet. l Handboken ABC för jaktskytte är en åskådligt illustrerad och detaljerad handledning till bättre skott på jakt. Den behandlar skyttets teori, vapenoch riktmedelsteknik och praktiska övningar. Boken passar både nybörjare och längre hunna, och säljs i jägarförbundets nätaffär Eräkontti. www.erakontti.fi Jägarförbundets distrikt ordnar grundkurser i skytte som bygger på handboken ABC för jaktskytte. Anmäl dig och lär dig nya sätt att träna! Information om kurser som arrangeras finns i Finlands jägarförbunds utbildningskalender eller kontakta verksamhetsledaren i ditt distrikt. www. metsastajaliitto.fi Ak u Ah lholm Vill du lära dig mera om jaktskytte? Den här artikeln bygger på en serie skjutbaneplanscher som Finlands jägarförbund och Finlands viltcentral har publicerat. Jägaren 3 l 2015 l 11
12 l Jägaren 3 l 2015 Marko Mikkola, Finlands viltcentral En ABC-utbildning som fortsättning på jägarexamen I synnerhet för nybörjarjägare är tröskeln hög för att åka till skjutbanan och träna. Därför är det meningen att både jaktföreningar och kommersiella aktörer ska kunna erbjuda nybörjare en frivillig, praktisk utbildning som bygger på utbildningsmaterialet i ABC för jaktskytte. Verksamheten ska omfatta hela landet. en färska jägaren ska lära sig säker vapenhantering och grunderna för ett etiskt, fällande skott på jakt. När en person har klarat jägarexamen och fått ett innehavstillstånd för gevär eller ett parallelltillstånd kan han (eller hon) börja öva med sitt gevär och utveckla sitt skytte. Att efter jägarexamen delta i en ABC-kurs är ett bra sätt att komma igång med sitt skytte. Finlands Jägarförbund gav ut den utmärkta handboken ABC för jaktskytte år 2011 och kompletterade med den praktiskt inriktade kursen som bygger på boken. Materialet, undervisningen och övningarna fokuserar på jakten i praktiken och säker vapenhantering. Under de senaste åren har många jägare läst handboken. Utbildningen har i olika kombinationer arrangerats av Jägarförbundet, förbundets distrikt och medlemsföreningar. Vid förnyelsen av jägarexamen har det framgått att tröskeln är hög för nybörjare att åka till skjutbanan för att öva och utveckla sitt skytte om de inte har sällskap av andra i samma belägenhet eller någon med erfarenhet som kan instruera. Samtidigt finns det ju tävlingsskyttar och rutinerade lerduvekrossare på skjutbanan, och då kan tröskeln för att åka dit bli för hög, till och med för rätt erfarna jägare. Även nedläggningen av skjutbanor har gjort det svårare att träna eftersom det innebär längre resor till träningsmöjligheterna. Det är viktigt att vi kan erbjuda nya jägare handledning och utbildning som stöder jakten i praktiken, så att alla har rimliga möjligheter att vara med. En undersökning som har gjorts med djupintervjuer visar att nya jägarna är beredda att betala för undervisningen. Att organisera en handledd utbildning för nya jägare som finns nära dem är en utmaning. För att bli verklighet krävs det ett omfattande samarbete mellan viltförvaltningen, Finlands Jägarförbund, jaktföreningarna, jaktvårdsföreningarna och de kommersiella aktörerna. Jägarförbundets projekt är verktyget med vilket vi antar utmaningen. Under projekttiden vidareutvecklas den nuvarande kursen utifrån det befintliga ABCutbildningsmaterialet till en helhet som är enklare att arrangera. Det är meningen att stoffet ska fungera som en frivillig fortsatt utbildning efter jägarexamen som kan arrangeras av både jaktföreningar och kommersiella aktörer. Den befintliga ABC-utbildningen ska utvecklas så att kursen bli landsomfattande. Utbildningskonceptet ska utvecklas så att det lockar arrangerande personer och organisationer till ett aktivare deltagande. Det är den första etappen på vägen för att utbildningen ska finnas i hela landet. D
Jägaren 3 l 2015 l 13
14 l Jägaren 3 l 2015 Text: Kaisa Huttunen l Bilder: Hyvinkään Metsästysampujat ry Välkommen till skjutbanan! Verksamheten på sportskyttecentret i Hyvinge fortsätter att växa och utvecklas. Anläggningen drivs av föreningen Hyvinkään Metsästysampujat ry och tanken är att tröskeln för att åka dit ska vara låg för alla som är intresserade av att träna skytte eller prova på. Framtiden ser uppmuntrande ut! portskyttecentret i Hyvinge är en utmärkt anläggning för skytteträning: fem skeetbanor, tre trapbanor, två compakbanor och en viltstig som används så gott som året om. Det finns en uppvärmd servicebyggnad, ett kafé och en väl tilltagen parkering, vilket gör det enkelt och trevligt att åka till Hyvinge. Dessutom har Hyvinge jaktvårdsförening sina älgoch studsarbanor där, och inskjutningsbanorna för studsare, vilket gör skyttecentret ännu bättre. Ickemedlemmarna i majoritet Föreningen Hyvinkään Metsästysampujat ry grundades 1961 och har cirka 80 medlemmar. Enligt föreningens sekreterare Kari Sankala är majoriteten nästan 90 procent av dem som använder anläggningen inte medlemmar i föreningen. – Beläggningen på anläggningen har vuxit under de senaste åren, vilket visar att vi har fattat riktiga beslut. Enbart i fjol låg tillväxten på cirka 20 procent, berättar Sankala. Det är inte bara privatpersoner som använder anläggningen. Även företag, svensexor och jaktsällskap har löst gästkort. – I fjol var en bana varje torsdag reserverad för damer. Och det är meningen att damtorsdagarna ska fortsätta i år, förklarar Sankala vidare. Närheten till huvudstadsregionen påverkar antalet besökare. Antalet jägare som bor i städer ökar stadigt, men det är ont om skjutbanor i huvudstadsregionen. Styrelsen för föreningen Hyvinkään Metsästysampujat har uppmärksamt följt med den här utvecklingen. Ordförande Jukka Tuloisela anser att det är viktigt att följa med samhällsutvecklingen och grunna på konsekvenserna för skjutbanorna. – I dagsläget är det nästan omöjligt att anlägga nya skjutbanor. Därför betraktar vi de facto det som vår skyldighet att öka och utveckla verksamheten i en sådan riktning att den fyller behoven hos så många sportskyttar och jägare som möjligt, säger Tuloisela. Öppen kommunikation och ny teknik För många jägare och i synnerhet för nybörjare kan det vara svårt att hitta en bana att träna på. Skjutbanornas webbsidor är ofta väldigt knapphändiga och alla lägger inte ut information om sådant som öppettider och avgifter. – Somliga skjutbanor är snarare som slutna sällskap som inte ens vill ha utomstående. Hos oss prioriterar vi öppenhet och informationsspridning, förklarar Mikko Demander som sitter i styrelsen. S
Jägaren 3 l 2015 l 15 Föreningen Hyvinkään Metsästysampujat informerar om vad som är på gång på sportskyttecentret på bland annat Facebook och Twitter. Dessutom har föreningen nyligen förnyat sin webbsida, där öppettiderna och annan information om skyttecentret är klart och tydligt uppställda. På sportskyttecentret har man också uppmärksammat tröskeln för nybakta jägare att åka första gången till skjutbanan. Jägarexamen innehåller ju ingen obligatorisk skytteträning. Om personen i fråga inte hittar en handledare i bekantskapskretsen blir han (eller hon) tvungen att göra det första besöket på egen hand. inte används i sin helhet så sparas återstoden till följande gång. – Vi samarbetar också med Eräverkko Oy som utvecklar bokningsoch betalningstjänster för skjutbanor. Det blir snart möjligt att boka banor och tider på nätet och att betala banavgifterna på nätbanken, berättar Kari Sankala. Planeringen på lång sikt Som bäst pågår förnyelsen av miljötillståndet för sportskytteanläggningen. Ansökningen har precis lämnats in och på centret väntar man med spänning på utslaget. Det går att beställa skräddarsydda kurser på sportskyttecentret, till exempel för företagskunder, och arbetet med att vidareutveckla kursverksamheten pågår. Framtidsplanerna inkluderar anläggandet av en ny sportingbana och en flyttning av viltstigen till en plats närmare de övriga banorna. En skjutsimulator och en luftgevärsbana skulle stöda åretom-verksamheten och kunde på samma gång göra ungdomar intresserade av skytte och jakt. Det planeras också en tillbyggnad av lokalerna. Med nya utrymmen skulle det gå att hyra ut lokaler till företag som stöder skytteverksamheten, som vapensmeder. Det skulle också gå att erbjuda företagskunder nya möteslokaler. Miljötillståndet är i hög grad avgörande för vilka planer som kan förverkligas. – Vi har skissat upp konturerna för hur vi vill utveckla anläggningen under de närmaste femton åren. Om allt går som planerat så kan vi om några år säga att vi är sportskyttecentret med landets bredaste utbud för jägare, uppger föreningens ordförande Tuloisela. Sportskyttecentrets webbplats har adressen www.hyma-ry.fi Sportskyttecentret i Hyvinge har ett stort kafé och en rejält tilltagen parkering. Antalet besökare ökar för varje år tack vare närheten till huvudstadsregionen och det breda utbudet. Centret är en förnämlig anläggning för skyttar. Siktet är inställt på att bli sportskyttecentret med landets bredaste utbud för jägare. Sportskyttecentret i Hyvinge har fem skeetbanor, tre trapbanor, två compakbanor och en viltstig som används nästan året om. Vi betraktar det som vår skyldighet att öka och utveckla verksamheten. Jukka Tuloisela Snart blir det möjligt att boka banor på nätet. Kari Sankala – Vi vill göra det enkelt att komma hit, så vi försöker skapa en sådan anda här, att det är lätt att fråga om råd och anvisningar, förklarar Demander. För att sänka tröskeln finns det på webbplatsen en namngiven person som under det första besöket kan visa omkring på anläggningen och förklara hur den fungerar. – I bästa fall kan en nybörjare hitta blivande jaktkamrater på skjutbanan, fortsätter Demander. I dagsläget betalar man banavgifterna med ett chipkort som man laddar på kaféet, i en automat eller över disk. Om summan på kortet
16 l Jägaren 3 l 2015 Aku Ahlholm För långt magasin kan leda till åtal Enligt jaktlagstiftningen får det inte rymmas fler patroner i magasinet än vad lagen föreskriver. Det fick en ejderjägare från södra Finland bittert erfara i fjol. Vi kan dra två lärdomar av fallet. Det är bäst att jaktkamraterna också kollar sina magasin. år jägare häpnade. Han hade trott att allting var i ordning när jaktinspektören dök upp för att övervaka ejderjakten. Han hade blyfritt hagel, i magasinet fanns bara två patroner och tillstånden var i ordning. Men det gick på tok. Vår jägares hagelgevär var en halvautomat som alltså laddar om själv. Enligt lagstiftningen får det vid jakt efter sjöberor på att det går att skjuta med kortare 70 millimeters patroner även om kalibern skulle vara 12/76 eller 12/89. Det andra vi lär oss är att det inte räcker med att jägaren laddar med enbart det tillåtna antalet patroner. Magasinet måste spärras så, att det inte går att ladda med för många patroner. Begränsaren ska monteras exakt Vår jägare kommer att minnas den här ejderjakten så länge han lever. Snart blir det igen säsong för jakt efter gudingar, det vill säga ejderhanar, så det är bäst att kontrollera magasinet. Ha n nu H ut tu fågel bara gå två patroner i magasinet på ett sådan gevär. Vapnet var i kalibern 12/76, men inspektören provade magasinet med kortare 70 millimeters patroner. Det gick för många sådana i magasinet och därmed var det slutjagat. Vår jägare var därmed misstänkt för jaktbrott. Det första vi lär oss av fallet är att magasinet provades med korta patroner. Det här V
Jägaren 3 l 2015 l 17 Vid sjöfågeljakt får det alltså bara rymmas två 70 millimeters patroner i magasinet på en tolvkalibrig halvautomat. Den som jagar sjöfågel med 89 millimeters patroner ska vara noggrann när han begränsar längden på magasinet: det ska vara cirka 180 millimeter långt så att två långa patroner går i, men kortare än 210 millimeter så det inte går i för många korta patroner. Det får gå tre patroner i magasinet på en halvautomat bara vid jakt efter några få viltarter, som fälthare. I sådana fall hänger spärrandet på millimetrarna på ett gevär i kalibern 12/89. Magasinet ska vara minst 267 millimeter för att rymma tre långa patroner, men under 280 millimeter för att inte rymma fyra korta patroner. Rättens beslut: jaktbrott I fallet med vår ejderjägare från södra Finland hängde dock kontrollen av magasinet inte på millimetrarna. Det gick fyra 70 millimeters patroner i magasinet på hans gevär, vilket betyder att det helt klart också går i för många 76 millimeters patroner, som hans vapen kunde laddas med. Åklagaren krävde att vår jägare skulle dömas för jaktbrott; hundra euro i ersättning för den skjutna ejdern och geväret förverkat. Rätten dömde vår jägare för jaktbrott till 20 dagsböter. Ejderns värde slapp han ersätta eftersom det inte gick att bevisa vem som hade skjutit den, den åtalade eller hans kamrat. Vår jägare förlorade inte heller sitt gevär eftersom brottet betraktades som ”i den mildare ändan” och det inte är svårt att göra geväret lagligt genom att montera en spärr. Dessutom hade vår jägare tidigare haft en spärr på geväret, men han hade tagit bort den när han vårdade vapnet. Rätten tog även hänsyn till hagelgevärets känslomässiga värde. – Efter den här betan har också alla mina kamrater satt en spärr på magasinen, uppger han. lll Vid jakt räcker det inte med att man har det tillåtna antalet patroner i magasinet. Det måste också spärras så att det inte går att trycka in fler patroner. I magasinet på en halvautomat får det bara gå två patroner vid jakt efter sjöfågel, skogshöns, fälthöns, ringduva, morkulla, skogshare, europeisk bäver, stora rovdjur, säl, mård, iller och utter. Vid jakt efter bland annat fälthare och kanadensisk bäver får det gå tre patroner i magasinet. Jaktlagen 5 §, jaktförordningen 16 § Bilderna är tagna i affären Oulun Ase och visar från vänster Mirage stålhagelpatroner (12/89), Super-Caccia blyhagelpatroner (12/70) och Nobel Sport blyhagelpatroner (12/76). Åklagaren krävde att vår jägare skulle dömas för jaktbrott. Vid jakt efter fälthare får det gå tre patroner i magasinet. Om magasinet även nu kontrollmäts med 70 mm patroner (mitten) så handlar monteringen av begränsaren om millimetrar. Vid övervakning kontrolleras magasinet med 70 mm patroner (mitten) även om det skulle gå att ladda geväret med 76 eller 89 mm patroner. Vid exempelvis fågeljakt får det gå bara två patroner i magasinet på ett halvautomatiskt hagelgevär. Ak u Ah lholm Spärra ditt magasin rätt
18 l Jägaren 3 l 2015 Wake 4 RASIALAUKKU Tarjous voimassa vain messuilla! Okuma Classic pro XT VETOUISTELUPAKETTI 4990 VAIN Ozoom Rescue 150N PAUKKULIIVI Tarjous voimassa vain messuilla! Hunter 8 NAAMIOTELTTA Garmin Astro 320 & T5 GPS KOIRATUTKA Tarjous voimassa vain messuilla! 569 99 Garmin Map 64 GPS Tarjous voimassa vain messuilla! 189 Fulling Mill IRTOPERHOT Ylivoimaisesti kattavin perhovalikoima sekä muut kalastusvälineet osoitteessa Karkkainen.com 190 VIision Atom Kit PERHOSETTI 189 Mtm ez-3 KIEKONHEITIN 890 Vision Zulu Kit 9.0 #5-6 PERHOSETTI 129 Hunter METSÄSTYSVARJO Joka päivä 100:lle ensimmäisellä maksavalle Erämessu-asiakkaalle kaupan päälle! Tarjous voimassa vain messuilla! 1990 P? ueger Pfykit2 PERHOSETTI 39 Leatherman Wave MONITOIMITYÖKALU + CROC LENKKIAVAIN Tarjous voimassa vain messuilla! 89 69 Garmin eTrex 10 GPS Tarjous voimassa vain messuilla! Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI Koko asekaappimallistomme löydät osoitteessa Karkkainen.com 349 Peltor Sporttac KUULOSUOJAIN 129 Stoeger X20 Suppressor ILMAKIVÄÄRIPAKETTI 169 Ruotsin armeijan M90 MAASTOPUKU 45 Takki + housut Keeper KAHLUUTAKKI 69 Sniper KAHLUUHOUSUT 25 Vision Ikon Zip KAHLUUHOUSUT 235 1990 49 Firefox 6000 VIEHEPAKKI Corsivia SAVIKIEKKO 150 KPL 1490 Armusa trap ja skeet RATAPATRUUNAT 45 VAIN VAIN VAIN VAIN Garmin Topo Suomi V3 Light MAASTOKARTTA Garmin GPS-laitteen ostajalle PohjoisSuomen tai Etelä-Suomen Topo Light V3 -kartta 15 € . Tarjous voimassa vain messuilla! 39 Lunarex GLX8 LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA 259 VAIN 39 VAIN Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti 010 430 3630 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu 010 430 3020 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii 010 430 3820 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Verkkokaupan asiakaspalvelu: 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) RAJUT ERÄMESSUTARJ OUKSET KÄRKKÄISELTÄ! Erämessutarjouksia myös tavarataloissamme sekä verkkokaupassamme 14.–17.5.! Tuotteita rajoitettuja eriä toimi heti! Löydät Kärkkäisen Erämessuilta osastolta K11–13.
Jägaren 3 l 2015 l 19 Wake 4 RASIALAUKKU Tarjous voimassa vain messuilla! Okuma Classic pro XT VETOUISTELUPAKETTI 4990 VAIN Ozoom Rescue 150N PAUKKULIIVI Tarjous voimassa vain messuilla! Hunter 8 NAAMIOTELTTA Garmin Astro 320 & T5 GPS KOIRATUTKA Tarjous voimassa vain messuilla! 569 99 Garmin Map 64 GPS Tarjous voimassa vain messuilla! 189 Fulling Mill IRTOPERHOT Ylivoimaisesti kattavin perhovalikoima sekä muut kalastusvälineet osoitteessa Karkkainen.com 190 VIision Atom Kit PERHOSETTI 189 Mtm ez-3 KIEKONHEITIN 890 Vision Zulu Kit 9.0 #5-6 PERHOSETTI 129 Hunter METSÄSTYSVARJO Joka päivä 100:lle ensimmäisellä maksavalle Erämessu-asiakkaalle kaupan päälle! Tarjous voimassa vain messuilla! 1990 P? ueger Pfykit2 PERHOSETTI 39 Leatherman Wave MONITOIMITYÖKALU + CROC LENKKIAVAIN Tarjous voimassa vain messuilla! 89 69 Garmin eTrex 10 GPS Tarjous voimassa vain messuilla! Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI Koko asekaappimallistomme löydät osoitteessa Karkkainen.com 349 Peltor Sporttac KUULOSUOJAIN 129 Stoeger X20 Suppressor ILMAKIVÄÄRIPAKETTI 169 Ruotsin armeijan M90 MAASTOPUKU 45 Takki + housut Keeper KAHLUUTAKKI 69 Sniper KAHLUUHOUSUT 25 Vision Ikon Zip KAHLUUHOUSUT 235 1990 49 Firefox 6000 VIEHEPAKKI Corsivia SAVIKIEKKO 150 KPL 1490 Armusa trap ja skeet RATAPATRUUNAT 45 VAIN VAIN VAIN VAIN Garmin Topo Suomi V3 Light MAASTOKARTTA Garmin GPS-laitteen ostajalle PohjoisSuomen tai Etelä-Suomen Topo Light V3 -kartta 15 € . Tarjous voimassa vain messuilla! 39 Lunarex GLX8 LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA 259 VAIN 39 VAIN Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti 010 430 3630 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu 010 430 3020 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii 010 430 3820 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Verkkokaupan asiakaspalvelu: 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) RAJUT ERÄMESSUTARJ OUKSET KÄRKKÄISELTÄ! Erämessutarjouksia myös tavarataloissamme sekä verkkokaupassamme 14.–17.5.! Tuotteita rajoitettuja eriä toimi heti! Löydät Kärkkäisen Erämessuilta osastolta K11–13.
Sköt om din bästa vän goda råd för dig som har hund 20 l Jägaren 3 l 2015
Sköt om din bästa vän goda råd för dig som har hund l SRVA: krävande uppdrag med hund l Vad ger en jakthund i arv? l Hundens hälsa och säkerhet l Utfodra din hund rätt l Från hundhobby till jägare Ja ri Hind ström Jägaren 3 l 2015 l 21
22 l Jägaren 3 l 2015 torviltsassistansen SRVA är en frivilligorganisation som upprätthålls av jaktvårdsföreningarna. Organisationen förmedlar jägare som handräckning till polisen vid konflikter med storvilt, till exempel vid trafikolyckor. Alarmkedjan går igång när polisen eller nödcentralen ber om assistans. I praktiken är det jaktföreningarna i trakten, erfarna storviltsjägare samt utbildade hundförare med hund som gör jobbet. Tusentals jakthundar deltar i verksamheten I vårt land inträffar varje år tusentals trafikolyckor med klövdjur och ett hundratal med stora rovdjur. – Storviltsassistansen innebär att jägare i hela landet bistår Finlands viltcentral och polisen. Deras viktigaste verktyg är jakthundar som kan sin sak, berättar Reima Laaja som är ansvarsperson för SRVA-verksamheten på Finlands viltcentral. – En SRVA-hund måste vara i god form året om. I praktiken ska både hund och husse ligga i konstant beredskap. När larmet går så åker vi, oavsett om det är jul eller midsommar, säger Anders Ljungberg. Bredvid honom hunden Turbo och Robin Ehnfors som representerar ungdomskedjan i Alaveteli. SRVA-proffset Jyrki Savolainen ställer en träffande fråga: – Vem skulle göra SRVA-jobbet om inte jägarna? Viltolyckan omskakande för bilföraren SRVA-alarmen handlar nästan alltid om mycket svåra situationer. Polisen hinner sällan till olycksplatsen och SRVA-jägaren måste utreda med bilföraren vad slags situation det handlar om, variSerien ShowHau visas på tevekanalen Fox lördagar klockan 17. Avsnitten och SRVA-videorna läggs också ut på programmets webbsida på adressen showhau.fi. Mera information om storviltsassistansen finns på adressen srva.fi. Teveserien ShowHau presenterar i samarbete med Finlands viltcentral storviltsassistanspersonal på olika håll i landet. Eftersöket vid en trafikolycka: Ett krävande uppdrag med hund S Typiska SRVA-uppdrag är eftersök med hund på hjortdjur, stora rovdjur och vildsvin som har skadats i en trafikolycka. Att krocka med ett vilt kan vara en omtumlande upplevelse för bilföraren. från djuret kom och vart det efter krocken tog vägen. Ofta kan bilföraren inte ens berätta var krocken ägde rum eller ens vilket djur han har krockat med. Det händer ofta att föraren tror att det var ett större djur än det de facto var. Om föraren pratar om en väldig älg så kan spåren visa sig vara efter ett rådjur. Ett SRVA-proffs ger ett talande exempel när han berättar om en bilförare som efter krocken satt kvar vid ratten, i chock och med bildörrarna låsta. Han beskrev skräckslaget hur ett stort rovdjur av något slag dök upp framför bilen och efter krocken ”låg kvar där borta i skogen och morrade”. SRVA-jägaren undersökte olycksplatsen och hittade snart ett litet dött rådjur vid vägkanten ett stycke ifrån. Reima Laaja berättar om den svåraste situationen på många år där en björn ute på vift förirrade sig till Reposaari i Björneborg. På polisens begäran gick man ut i medierna med en varning till allmänheten och bad folk hålla sig borta från området och helst stanna hemma i säkerhet. – Effekten blev den motsatta och rena rama björnturismen bröt ut. Familjer strosade omkring med sina hundar och mobilkameror och letade efter björnen. SRVApersonalen och polisen fick uppleva förskräckliga ögonblick, berättar Laaja. Vi berättar mera om björnintermezzot i Björneborg i följande del av artikelserien. Jyrki Savolainen, här tillsammans med barnen Iiris och Iiro, och SRVA-hunden Brändi, berättar att hela familjen är positiv till SRVA och viltvård. Bägge barnen är intresserade av jakt och sysslar gärna med hunden. Olyckstopparna infaller under två tider på året. I april-maj när naturen vaknar, djuren beger sig till nya betesmarker och honorna får ungar. I september-november bland annat när klövdjuren brunstar. På hösten gör regn och mörker det svårt att upptäcka djuren i tid. I vårt land deltar mellan tre och fyra tusen jägare med hundar i SRVA-verksamheten. Deras insats kan inte ersättas av någon annan organisation eller något arrangemang. Det är bara rutinerade jägare med kunniga jakthundar som kan tolka och bedöma läget för det skadade djuret och besluta om vilka åtgärder som djurskyddet kräver.
Metsästäjän erikoisliike www.HHsport.fi www.HHsport.fi METSÄSTÄJÄN Verkkokauppa /HHsportSuomi /HHsport.fi ALAHÄRMÄ • IISALMI • KIIMINKI KOKKOLA • NIVALA • RAAHE EDULLISET HHSPORTIN TIKKA-paketit myydään nyt! Tikka T3 lite SS KIVÄÄRI • cal. .222, 6,5x55, 308 ja 9,3 • Optilock kiikarinjalat • Burris Fullfield E1 3-9x40 kiikaritähtäin • Tikka asepussi • Sako kantohihna Franchi Affinity Camo Puoliautomaattihaulikko 12/76 28” Max-4 kuvioidulla komposiittitukilla ja inertiatoimisella lukolla varustettu. Franchi Affinity on nopea ampua ja suunnata keveytensä ansiosta, kapasiteetti 4+1 ptr (ilman rajoitinta). Franchi Affinity Camo Max-4 on valmistettu Benellin tehtaalla. Beretta A300 Outlander Camo Puoliautomaattihaulikko 12/76 Beretta A 300 Outlander on uusi Beretan puoliautomaattihaulikko, joka perustuu pääosin entiseen 390 sarjan tyyppisiin rakenteisiin, mutta aseesta on valmistettu mahdollisimman yksinkertainen ja helppohoitoinen kaasumäntätoiminen puoliautomaattihaulikko. Itsesäätyvä kaasumäntä. Aseen mukana toimitetaan 1 vaihtosupistaja (Mobilchoke). Tikka T3 lite SS KIVÄÄRI • cal. .222, 6,5x55, 308 ja 9,3 • Optilock kiikarinjalat • Burris Fullfield E1 3-9x40 kiikaritähtäin • Tikka asepussi • Sako kantohihna • AseUtra SL5 äänenvaimennin paketti 1 1095,995,35,899,1390,paketti 2 nämä vietiin viime vuonna käsistä! Kuivattua maissia 50kg säkki riistapeltojen kuningas uutuus hhsporteissa!
24 l Jägaren 3 l 2015 En bra jakthund ger mer än jaktegenskaper i arv Pirjo Koskinen Forskarna på projektet hundgener (koirangeenit.fi) sysslar med rykande aktuell vetenskap. Med dna-prover undersöker de varför somliga valpar i en kull dör medan andra har bättre jaktegenskaper än sina syskon. Forskningen kan bli till nytta för inte bara hundaveln utan också för vården av sjukdomar hos människan. vå brukschampionhundar parar sig och ett par månader senare kommer sju söta valpar till världen. Tre av dem växer upp till goda brukshundar, tre av dem är det lite si och så med, och den sjunde dör av oförklarliga skäl. Professor Hannes Lohi vill veta varför det går så här. Han leder forskningsprojektet Koiran geenit om hundgener vid Helsingfors universitet och vet att arbetet kan leda till vilka överraskningar som helst för vetenskapen. Tidigare har man aldrig undersökt dna:t hos valpar som dör som små. Ingen vet varför de dör eller vilka sjukdomar de bär på, utan ägarna gör sig diskret av med kropparna. Mänskliga foster som dött har skickats till undersökningar av arvsanlagen och man har påträffat alldeles nya sjukdomar och generna som bär på dem. Det är sannolikt att detta även gäller för hundar. Om vi kunde identifiera de här sjukdomsalstrande generna så skulle vi med stor sannolikhet kunna eliminera åtminstone en del av dem så att andelen ungar som överlever skulle bli större. Det är inte heller långsökt att anta, att orsakerna till dödsfallen är de samma hos både människan och hunden. Hundar kan ju lida av flera sjukdomar som även människan lider av, som diabetes och epilepsi. Hunden hjälper forskningen att klarlägga de bakomliggande mekanismerna och utveckla vårdmetoder. Ataxin hos finska stövaren eliminerad Den genetiska forskningen om hundens gener är redan i dag till direkt nytta för aveln. Så sent som för några år sedan led finska stövare av en allvarlig sjuklig degeneration i nervsystemet, ataxi. Valpar dog i sjukdomen under sitt första levnadshalvår och det gick inte att avla bort sjukdomen med traditionella metoder. Mekanismerna bakom sjukdomen var okända. Friska föräldrar fick kullar med sjuka valpar, oförutsägbart. Det hände att fler än hälften av valparna insjuknade. De första symptomen visade sig vid tre måT Hannu Huttu
Jägaren 3 l 2015 l 25 naders ålder då bakbenen inte längre bar. Under veckorna som följde tilltog skakningarna, darrningarna och svårigheterna att röra sig. Det fanns ingen vård och vanligen befriades valpen från sitt lidande inom en månad från de första symptomen. När Hannes Lohi fick höra om ataxin genom Finska stövarklubben väcktes hans forskarintresse. – Jag tänkte att sjukdomen kunde vare enkel att lokalisera och förebygga. Jag måste få tag på sådana valpar att undersöka. Även uppfödarna blev intresserade. Inom kort började forskarna få in dnaprover av valpar och ifyllda frågeformulär om hälsan. En del av de drabbade hundarna levererades för närmare neurologiska undersökningar. Genavsnitt av sjuka hundar jämförs med friska, men genavsnitten gömmer sig bland 2,5 miljarder baspar. Även om uppgiften kan kännas hopplös har den tack vare den tekniska utvecklingen blivit rutin i dagens laboratorier. Utsikterna att hitta sjukdomsgenerna ökar ju fler prover man får in av både friska och sjuka hundar. För den finska stövarens del samlades prover in av hundratals friska hundar och nästan tjugo sjuka. Genavsnitten som gav sjukdomen i arv lokaliserades och genfelet identifierades i genen SEL1L. Den producerar ett enzym som deltar i kvalitetssäkringen av cellernas produktion av protein. På en sjuk hund fungerar inte den här mekanismen, vilket leder till allvarliga störningar och stress inuti cellen, och slutligen till celldöd. Stövarprojektet avslöjade en okänd genetisk sjukdomsmekanism som är knuten till degenerationen av nervceller. Undersökningen fortsätter med mänskliga patienter som har motsvarande symptom. Utvecklandet av ett gentest inleddes omedelbart efter det här genfyndet. I dag testar uppfödare sina hundar innan de parar sig. Det förhindrar att två bärare med genfelet kombineras och då uppstår inte sjukdomen. Å andra sidan kan friska hundar med genfelet användas i aveln för att säkra den genetiska mångfalden. Ataxin hos den finska stövaren eliminerades. Liknande framgångar för forskningen kan noteras för ett flertal raser och sjukdomar. Modiga hundar jagar bäst Forskningen skapar fortlöpande mera kunskap även om hundens jaktegenskaper. Men det skulle inte gå att göra dna-undersökningar utan en insamling av information om hälsa och beteende. Utöver blodprovet fyller ägaren i en blankett för varje hund där det bland annat frågas om hundens tid som valp, beteende och hälsa. Till dags dato har projektet fått in uppgifterna för några hundra jakthundar. En majoritet av dem är grå norska älghundar och jämthundar. Det första intrycket är att mod och goda jaktegenskaper hör ihop. Det här är någonting som mången björnhundsägare känner igen. En bra och självständig jakthund är sådan också till vardags. Ingen sällskapshund alltså, utan en modig och självsäker individ med ledaregenskaper. Men egenskaperna som behövs för att ställa en björn kan förstås ställa till det ibland i vardagen. Här behövs det dock mera material innan det går att uttala sig med säkerhet om jaktegenskapernas koppling till lynnet i övrigt. En särskild svårighet är att hitta hundar utan jaktinstinkt som jämförelsegrupp eftersom sådana ofta byts ut till en bättre hund. Vad döljer sig? Även om vi genom avel kan producera goda jakthundar så vet vi fortfarande inte ens vad det egentligen är som går i arv. En bra jakthund ska inte bara ha goda gener utan de rätta genavsnitten ska också vara aktiva. Genavsnitt aktiveras också genom påverkan av miljön; till exempel så aktiverar ett visst slags föda vissa gener. Kanske handlar det om fenomenet där en älghundsvalp får nosa på ett älgskinn liksom för att väcka jaktinstinkten hos den. Somliga hundar mognar fort medan andra gör det långsamt. För en grå norsk älghund är det typiskt att drivegenskaperna toppar först i tre-fyra års åldern. Å andra sidan finns det också brådmogna individer som klarar sig fint på jakt redan som ettåringar med minimal erfarenhet. Vetet skiljs från agnarna redan i späd ålder, men de här skillnaderna har vi inte heller någon förklaring på. Det kan handla om att gener aktiveras genom påverkan av miljön och oberoende av arvsanlagen. Även om egenskapen är förvärvad så kan den gå i arv, i motsats till övriga förvärvade egenskaper. Fenomenet kallas epigenetisk nedärvning och betraktades ännu för tio år sedan som omöjligt. Idag forskas det intensivt i ämnet. Fenomenet påträffades för bara några år sedan. Ingen vet med säkerhet, men det kunde vara förklaringen till nedärvningen av goda jaktegenskaper. – En bra hund har inte bara goda gener; de rätta genavsnitten ska också vara aktiva ända från födseln. De goda egenskaperna liksom bara väller över hunden, beskriver Hannes Lohi sin forskningshypotes. Aktiveringen av de rätta genavsnitten kan ske genom enkla kemiska processer, och förändringarna kan vara reversibla. Forskningen som görs på hundar kan avslöja epigenetiska lagbundenheter och göra avelsarbetet exaktare. Om du vill delta i den genetiska forskningen med din hund så gå in på webbplatsen koirangeenit.fi för mera information om de olika alternativen. Det behövs prover av både friska och sjuka hundar Professor Hannes Lohi kliar sin hund Mosku och berättar att även en viss miljö aktiverar gener hos hunden. Vi vet fortfarande inte vad som egentligen ärvs Pir jo K os kinen
26 l Jägaren 3 l 2015 Text och bilder: Kaisa Huttunen Är jaktkamraten i form? Sköt om hundens hälsa och säkerhet! För många jägare är hunden den viktigaste medhjälparen och bästa kamraten. Det är en hederssak för ägaren att sköta om hunden både under, före och efter jaktsäsongen. Det viktigaste är att regelbundet sköta om de grundläggande sakerna och hålla musklerna i trim. et grundläggande skapar grunden för hundens hälsa. Dit hör regelbunden kloklippning, pälsvård, avmaskning och att hålla koll på helheten. Det är också viktigt att följa vaccineringsprogrammet. Det bästa sättet att slippa parasiter i pälsen är att granska hunden regelbundet. Det går att sätta stopp för fästingar med fästinghalsband som finns i handeln, med lösningar som appliceras på hunden eller med medel som hunden ska svälja. Jakthundar löper också risk att bli smittade med skabb av mårdhundar och rävar. Den här hudsjukdomen kräver ett besök hos veterinären. Jakthundar löper en större risk än sällskapshundar att få inälvsparasiter och därför är det bra att avmaska hunden ett par gånger om året. Fråga din veterinär om ett lämpligt avmaskningsmedel. Symptomen på att hunden har drabbats av inälvsparasiter är svullen buk, diarre, uppkastningar, avmagring, problem med andningsvägarna och att pälsen tappar glans. Vid behov tar man ett avföringsprov för att bekräfta diagnosen. Hundar ska vara friska och avmaskade när de vaccineras. Virussjukdomar som man vacciGrythundar kan bli illa bitna och behöva veterinärvård. Även slagsmål mellan hundar på samma jakt kan resultera i bitsår. D
Jägaren 3 l 2015 l 27 nerar mot är bland annat valpsjuka, parvo och smittsam leverinflammation. I naturen sprids rabies av rovdjur och därför ska jakthundar även vara vaccinerade mot rabies. Sköt muskelkonditionen och prestera mera Sköt om muskelkonditionen för att hunden ska må bra. Det gäller alla brukshundar. Det håller hunden frisk, ökar den aktiva livslängden, höjer prestationsförmågan, förebygger skador och ger hunden friskare pensionärsdagar. Det är inte ovanligt att jakthundar utsätts för hårda påfrestningar under jaktsäsongen. – Hundens kroppsbyggnad har en stor inverkan på uthålligheten, men alla hundar kan prestera mera om musklerna hålls i trim. En hund som är i bra form luktar också bättre eftersom den fysiska konditionen höjer ämnesomsättningen, berättar Lotta Vuorela på företaget Naurava koira. Lotta är hundmassör och tränar tävlingshundar. Det är viktigt att hålla hunden i form också utanför jaktsäsongen. – Den som inte har möjligheter att låta hunden löpa fritt kan hålla musklerna i trim genom att jogga och cykla med den och låta den gå i lång lina, tipsar Vuorela. Innan jaktsäsongen börjar ska hundens träning trappas upp. Belastningen, till exempel längden på träningsrundorna, höjs efter hand. – Det är alltid hundföraren som ansvarar för bedömningen av vilken träningsmängd som är lämplig för hunden. En ung hund har ofta mera glöd än förstånd och riskerar att köra slut på sig själv. Dessutom är adrenalinnivån ofta så hög vid jakt att en jakthund kanske fortsätter jobba trots smärta, påpekar Vuorela. När hunden är trött och våt börjar den frysa snabbare än vanligt och därför ska en hund med kort päls ha ett täcke på vid paus, också i bilen. Efter en jakt eller ett hårt träningspass ska hunden få vila sin första kväll i värme. Följande dag kör man ett återhämtningspass. – Rundan får gärna vara typ tjugo minuter lång och hunden får trava lugnt i lång lina. Det här träningspasset snabbar upp återhämtningen och förebygger muskelömhet. Den andra eller tredje dagen efter en krävande prestation kan man sköta om hundens muskler, till exempel genom att massera eller värma dem med en havredyna, förklarar Vuorela. Smärre och värre olyckor – Små sår är vanliga missöden som jakthundar råkar ut för. I regel klarar man av sådana själv genom att putsa skadan, berättar veterinär Mikael Granholm på veterinärstationen Univet i Åbo. Om såret är djupt, blöder ymnigt eller är orsakat av ett bett så är det bäst att åka till veterinären med hunden. I en djup sårhåla kan det bildas infektionshärdar även om såret verkar läka på ytan. Den som rör sig i skogen ska också rusta sig för huggormsbett och getingstick. Numera rekommenderas inte ”kyypakkaus” för huggormsbett eftersom tabletterna innehåller kortison som kan dölja eller till och med förvärra symptomen. Ge hunden en tablett bara om den sväller upp kring huvudet och får svårt att andas. För hunden till veterinär så fort som möjligt. Under transporten ska den hållas stilla så att giftet inte sprider sig i kroppen. Hos veterinären behandlas hunden med rehydrering, smärtstillande medel och eventuellt även motgift. Mot getingstick går det bra med en ”huggormstablett” eftersom kortisonet lindrar klådan, svullnaden och smärtan. Till de allvarligaste olyckorna som jakthundar råkar ut för hör att de blir påkörda av en bil. På Univet har man också tagit hand om hundar som har blivit illa sparkade av älg. Under de senaste åren har vi också märkt att lodjuren har blivit fler. Vi har fått in jakthundar som har blivit illa rivna, berättar Granholm. Allt fler jägare försäkrar sin hund Det går att teckna en hundförsäkring som täcker sjukdom, olycksfall, förlorad bruksförmåga och dödsfall. – Det blir allt vanligare att jägare försäkrar sina jakthundar eftersom de har investerat så mycket tid och pengar i dem, upplyser produktchef Tiina Ala-Outinen på försäkringsbolaget Lähi-Tapiola. Med en försäkring för veterinärkostnader kan man få ersättning för en del av kostnaderna för veterinär och mediciner om hunden blir sjuk eller råkar ut för en olycka. En livförsäkring tar man däremot för den händelse hunden dör, måste avlivas eller försvinner. Det går också att försäkra hundens bruksegenskaper, om den på grund av sjukdom eller olycksfall inte längre kan användas på jakt. Läs vidare om hur du sköter och tar hand om hunden: Riitta Kempe, Minna Leppänen och Katariina Mäki: Koiran ruokinta ja hoito (2010) Minna Saarelainen och Timo Vallius: Koiran lihashuolto (2010) En jakthund jobbar hårt Flera apotek har ett brett sortiment av läkemedel för hundar. På apoteket Megaherts i Helsingfors finns en särskild hylla för sällskapsdjur. Efter en lång jakt eller dito träningspass är hunden ofta väldigt trött. Det är alltid hundföraren som ansvarar för bedömningen av vad som är en lämplig belastning för hunden. l smärtstillande l ”kyypakkaus” l pincett l desinficeringsmedel l förbandsmaterial l adress och telefon till närmaste veterinär Ta med på jakten:
28 l Jägaren 3 l 2015 Text: Kaisa Huttunen, Riitta Kempe, Naturresursinstitutet Bilder: Kaisa Huttunen Riktig utfodring ökar jakthundens prestationsförmåga Brukshundarnas behov av näringsämnen skiljer sig från sällskapshundarnas. En riktig diet förebygger fysisk stress, bevarar motståndskraften, förhindrar belastningsskador, stöder återhämtningen och bevarar vätskebalansen även under svåra förhållanden. elfoder är den enklaste lösningen på utfodringsfrågan. Fråga gärna försäljaren vid valet av produkt och läs produktbeskrivningarna. Om hunden däremot utfodras med samma mat som husfolket eller i kombination med helfoder så kräver planeringen av en balanserad diet att man fördjupar sig i ämnet. Hundens matsmältningsorgan smälter animalisk föda bättre än vegetabilisk. Smältningen av den senare kan hjälpas upp genom att man finfördelar och tillreder maten. I naturen består hunddjurs föda huvudsakligen av fett och äggviteämnen medan sällskapshundar till övervägande del äter kolhydrater eftersom spannmål och vegetabiliska produkter är billigare än animaliska. Träningen kräver protein och fett En jakthunds behov av protein ökar i början av träningsperioden och under jaktsäsongen. Då ska födan ha ett stort energioch fettinnehåll och hålla en proteinhalt på cirka 28-35 procent av den torrsubstans som anges på förpackningen. Ett tillräckligt stort intag av proteiner ökar syreupptagningsförmågan och minskar på belastningsskadorna. Goda proteinkällor är bland annat magert kött, torkat kött, fisk, fiskmjöl, inälvor och hönsägg. Under träningsperioden och jaktsäsongen ska andelen fett ligga på 20-30 procent av den torrsubstans som anges på förpackningen. Övergången till den här dieten ska ske senast när träningsperioden börjar, men helst redan ett par månader innan. Fettets kvalitet är också viktig. De animaliska fetterna behövs för att bygga upp fettdepåerna och producera energi, och för återhämtningen. Ett litet tillskott av vegetabilisk olja eller fiskolja i maten håller jakthundens trampdynor, hud och päls i trim. Dessutom dämpar omega 3-fettsyrorna i fiskoljan inflammationsreaktionerna i kroppen och håller slemhinnorna i tarmkanalen och cellmembranen i musklerna friska. De viktigaste mineralerna är kalcium, fosfor och magnesium som bygger upp skelettet. Ett starkt och friskt skelett är själva fundamentet för en brukshund. Bland spårämnena är järn, koppar, zink, jod och selen särskilt viktiga för hundar i tungt arbete, liksom vitaminerna E och C, betakaroten och B-vitaminerna. Jakten på tom mage Under jaktdagen ska hunden ha tillräckligt med energi och vätska i kroppen. Fysisk anFiskolja är bra för trampdynorna och dämpar inflammationer. H
Jägaren 3 l 2015 l 29 strängning leder ofta till vätskebrist, tömda energiförråd och fysisk trötthet. Återhämtningstiden kan göras avsevärt kortare om hunden äter och dricker rätt under återhämtningen. Då orkar den arbeta effektivt flera dagar i sträck. Hunden ska inleda jakten med fulltankade energiförråd men på tom mage. Mellan utfodring och prestation ska det gå minst tolv timmar och för en krävande prestation nästan ett dygn. Om hunden blir nödig så ofta att det stör arbetet så har den uppenbarligen fått mat för nära inpå jakten. Ge hunden vatten ungefär tre timmar innan den ska arbeta. Du kan strö lite mat i vattnet för att höja smaken. Om hunden arbetar länge och i svår terräng så kan du med ett par timmars mellanrum ge den små, fetthaltiga mellanmål (30-60 gram) som hundkorv för att hålla orken uppe. Så fort som möjligt efter dagens arbete ska hunden ges tillräckligt med vatten att dricka för att återställa vätskebalansen och aktivera matsmältningen. Du kan snabba upp återhämtningen genom att samtidigt ge kolhydrater. En maltodextrinbaserad dryck som finns att köpa i hundaffärer fungerar fint som återhämtare. En eller ett par timmar efter arbetet ges hunden en portion mat sedan den druckit. Därefter får hunden vila och smälta maten i lugn och ro.. lll Det räcker med en vätskeförlust på 3-4 procent för att försämra en jakthunds prestationsförmåga. Hunden ska få tillräckligt att dricka för att bevara vätskebalansen och prestationsförmågan, och för att förhindra överhettning. Det går att lära hunden redan som valp att dricka när den bjuds vatten. Välsmakande tillskott som hundkorv eller kött gör vattnet godare. Ge rikligt med vatten tillsammans med maten redan ett par dagar före jakten. Vätsketanka hunden ungefär tre timmar före jakten. Bjud hunden vatten också på pauserna, i synnerhet om vädret är hett och torrt. Ge rikligt med vatten så fort hunden har slutat arbeta för att återställa vätskebalansen. Kroppen tar fort upp svala och kalla vätskor, vilket kyler av hunden. Om den inte genast dricker mycket så bjud vatten efter hand. lll Innehållsförteckningen på förpackningar med färdigmat specificerar innehållet antingen som råvara (till exempel kyckling) eller som grupp (till exempel animalisk). På förpackningen anges mängderna av protein, fett och fiber, och askhalten. Askan innehåller mineraler och av dem anges mängderna kalcium, natrium och fosfor separat i milligram. Om askhalten överstiger 10 procent kan råvarorna som har använts vid tillverkningen vara av svag kvalitet. Om andelen mineraler i födan är exceptionellt hög så försämrar det upptaget av övriga näringsämnen. På förpackningen anges även mängderna Aoch D-vitamin i milligram och mängderna spårämnen (bland annat koppar, zink och selen) och vilka föreningar de ingår i. Alla näringsämnen (som aminosyror och fettsyror) eller tillsatsämnen behöver inte anges. Ge hunden tillräckligt med vatten Vid torrt och varmt väder är det viktigt att hunden dricker eftersom det höjer prestationsförmågan och förhindrar överhettning. Djuraffären Peten Koiratarvike i Borgå saluför flera fabrikat av färdigfoder för drivande taxar. Läs informationen på förpackningen
30 l Jägaren 3 l 2015 Provverksamheten en bra ingång till jakten Det behövs alltid domare Text och foto: Neena Kuukasjärvi Prov som mäter hundars rasspecifika jaktliga egenskaper utgör en viktig del av jakten och hundintresset i vårt land. Dessutom utgör de en utmärkt väg framåt: många har börjat sin jägarbana som domare. tillgång till en domare. Redan då och sannolikt även framledes kan det vara nästan hopplöst att få tag på en domare. Alltså gick jag hösten 2007 en domarutbildning och gjorde mina första övningsbedömningar. Annukka Tiiro-Ojanen blev aktiv jägare och hundmänniska via en domarkurs för jaktprov med älghund. Nuförtiden är hennes höstveckoslut bokade för prov eller jakt med egna hunden Teilojan Ansa. anske hade jag aldrig börjat jaga om jag inte först hade gått med i provverksamheten, grunnar Annukka Tiiro-Ojanen som både bedömer jaktprov med älghund och jagar. Tiiro-Ojanen var ingen komplett nybörjare när hon började med jakthundar; hemma hade det alltid funnits jakthundar och jägartraditionen i familjen är stark. Att börja som domare var dessutom en praktisk intern lösning för familjen. – I början var jag väl inte så där enormt intresserad av att bli domare, men pappa bad mig göra det för att hans hundar säkert skulle ha K
Jägaren 3 l 2015 l 31 Provverksamheten stöder det praktiska Att som domare följa med både sin pappas och andras hundar tände hos Annukka Tiiro-Ojanen en gnista som ledde till att hon först skaffade sig en egen hund och sedan började jaga. Numera går veckosluten på hösten åt till jakt eller hundprov, någorlunda jämnt balanserat. – Jag upplever att hundägandet har vidgat perspektivet också för rollen som domare; när jag vet hur en hund fungerar i praktiken förstår jag varför hunden gör som den gör under provet. Och vice versa förstås. Det lärorikaste har ändå varit, fortsätter Tiiro-Ojanen, att under provtillfällen få samarbeta med erfarna domare. – Jag har lärt mig att ett prov alltid är ett samspel mellan hundföraren, domarna och hunden. Man utgår från att varje hund oavsett färg börjar med 100 poäng och så försöker man lösa alla situationer till hundens fördel, konstaterar Tiiro-Ojanen. 32 000 frivilliga dagsverken Det finländska systemet med jaktprov för hundar är enastående internationellt sett. Systemet bygger på frivillighet och talkoinsatser, och ger värdefulla verktyg för både hundaveln och viltvården. Provverksamheten handlar inte om något småplottrande. – Varje år ordnas det nästan tiotusen prov i vårt land. Det finns tolv olika prov som kräver domare. I praktiken innebär det över trettiotusen provtillfällen som ska bedömas och för vart och ett krävs det två domare, upplyser Jukka Lindholm som är sekreterare och föredragande för Kennelklubbens provoch tävlingskommitté. Under de senaste åren har provverksamheten vuxit kontinuerligt. Det här innebär i praktiken att det för att kunna genomföra proven behövs inte bara hundmänniskor utan också ”utomstående”. – Det finländska systemet med domare är såtillvida unikt att vägen till att bli domare är öppen för alla, också för personer som inte har hund eller jagar, förklarar Lindholm. Tröskeln för att gå med i verksamheten är inte hög: varje höst ordnas det domarkurser i alla kenneldistrikt. Kontakta sekreteraren i ditt kenneldistrikt för aktuell information om kommande kurser. – Det behövs alltid domare! Även om man saknar tidigare erfarenhet så ger utbildningen och inskolningen garanterat färdighet att fungera som domare. Övningsbedömningar kan man göra precis så många som man tycker att man behöver och någon brist på uppdrag lider man inte. I mångfalden av hundraser och provformer hittar var och en säkert någonting som känns rätt, uppmuntrar Lindholm. Livsstil och mångsidig hobby Överdomare Heidi Pöykiös väg till jaktens värld startade en gång i tiden tack vare en jägare hon kände. Domarbehörigheten för jaktprov med älghund skaffade hon sig 2003 och året därpå för björn. Överdomare blev hon 2008. – Det bästa med att vara domare är att man får följa med hur olika hundar arbetar. Man lär sig någonting av varje hund. Ju mera man jobbar som domare desto bättre öga för det får man, påpekar Pöykiö. Heidi Pöykiö rekommenderar alla och envar som är intresserad av jakt och jakthundar att hänga med på hundprov och skaffa sig domarbehörighet. – Provverksamheten är ett bra sätt att komma in i ruljansen och lära känna folk och hundvärlden. När och om det blir aktuellt att skaffa sig egen hund ger domarbehörigheten en positiv signal också till uppfödaren, vilket gör det lättare att få tag på en bra valp, förklarar Pöykiö. Den traditionella mansdominansen i jakten syns inte till i provverksamheten: det är fler och fler kvinnor som kommer med, både som domare och hundförare. – Kvinnorna är inte ett dugg sämre än karlarna, det är helt klart. De viktigaste egenskaperna hos en domare sitter uppe på hjärnkontoret: den som kommer överens med folk, är öppen och rättvis klarar sig alltid. Även för Heidi Pöykiö konkurrerar domaruppdragen och jakten med egna hundar om hennes tid under hösten. Men alla trampar inte samma stig. – Provverksamheten är en intressant hobby i sig. Det finns en gott om personer som blir förtjusta i provverksamheten, men inte jagar alls. I dagsläget slår lagsporterna de individuella grenarna vad gäller antalet utövare och samma trend gäller också jakten. Verksamhet i grupp lockar folk till älgjakten och det är vanligare att folk blir domare på älgsidan än för exempelvis drevprov. Ett drevprov för beagle bedöms av domarna Jaakko Ellala och Lea Ansamaa. Varje år arrangeras över 30 000 prov för jakthundar som ska bedömas, och det behövs två domare för varje prov
HIRVEEN HYVÄ ULKOILUKAUPPA SUOMEN LAAJIMMAT ERÄMESSUT TO 14.5 SU 24.5. Uusi MetsoAir-Tex2-eräpuku on kevyt, hengittävä ja täynnä tarkkaan mietittyjä yksityiskohtia. Puku päällä on mukava liikkua luonnossa, kelistä huolimatta. •Erittäin kevyt ja kestävä •Vedenja tuulenpitävä •Hiljainen materiaali •Hyvin istuva •Suojaava kaulus ja huppu UUTUUS! METSOAIR-TEX2ERÄPUKU 300 NOPEIMMALLE METSO-PUVUN OSTAJALLE ULTRAKEVYET CAMO AIR-TEX2 METSÄSTYSKENGÄT. (VAIN MYYMÄLÖISTÄ) 139 90 (169,90) 2990 (49,90) JÄRJETÖN MESSUT ARJOUS SÄÄST Ä 199 90 MESSUSHOKKI 2 kpl 250€ 5 kpl 650€ 10 kpl 1100€ PRO VHF/FM SETTI LASERKOHDISTIN Tällä kohdistat aseesi nopeasti ja vaivattomasti. Hirvimiesten suosikki 199 90 (299,90) MESSUSHOKKI € PUHELIMEN OSTAJALLE HEADSET KORVAKUULOKE AISAMIKROFONILLA, PÖYTÄLATURI JA AUTOLATURI (ARVO 71,70). 0€ (99,90)
HIRVEEN HYVÄ ULKOILUKAUPPA SUOMEN LAAJIMMAT ERÄMESSUT TO 14.5 SU 24.5. Uusi MetsoAir-Tex2-eräpuku on kevyt, hengittävä ja täynnä tarkkaan mietittyjä yksityiskohtia. Puku päällä on mukava liikkua luonnossa, kelistä huolimatta. •Erittäin kevyt ja kestävä •Vedenja tuulenpitävä •Hiljainen materiaali •Hyvin istuva •Suojaava kaulus ja huppu UUTUUS! METSOAIR-TEX2ERÄPUKU 300 NOPEIMMALLE METSO-PUVUN OSTAJALLE ULTRAKEVYET CAMO AIR-TEX2 METSÄSTYSKENGÄT. (VAIN MYYMÄLÖISTÄ) 139 90 (169,90) 2990 (49,90) JÄRJETÖN MESSUT ARJOUS SÄÄST Ä 199 90 MESSUSHOKKI 2 kpl 250€ 5 kpl 650€ 10 kpl 1100€ PRO VHF/FM SETTI LASERKOHDISTIN Tällä kohdistat aseesi nopeasti ja vaivattomasti. Hirvimiesten suosikki 199 90 (299,90) MESSUSHOKKI € PUHELIMEN OSTAJALLE HEADSET KORVAKUULOKE AISAMIKROFONILLA, PÖYTÄLATURI JA AUTOLATURI (ARVO 71,70). 0€ (99,90) www.eratukku.fi MYYNTI JA ASIAKASPALVELU P. 020 747 7000* (MA-PE 10-16) *Puhelujen hinnat sis alv 24 %: kiinteästä verkosta 8,28 snt/puh + 6,85 snt/min, matkapuhelimesta 8,28 snt/puh + 16,56 snt/min SUOMEN LAAJIMMAT ERÄMESSUT TO 14.5 SU 24.5. OSALLISTU MESSUARVONTAAN MYYMÄLÖISSÄ JA VOITA 2000 € ARVOINEN PAKETTI! 2990 990 (19,90) JÄRJETÖN MESSUT ARJOUS SÄÄST Ä 199 90 MCKENZIE TEKNINEN T-PAITA Huipputekninen MicroDry-materiaali. Uusi Hossa-kalastuspuku on valmistettu parhaista materiaaleista ja sen tekniset yksityiskohdat sekä monipuoliset ominaisuudet tekevät puvusta huippumukavan käyttää. • 100% vedenja tuulenpitävä Air-Tex erikoiskalvo • Vettähylkivä ja kestävä pintamateriaali • Extravahvat ja kestävät vedenpitävät YKK-vetoketjut • Runsaasti taskuja kalastajille • Hihansuissa lämpimät neopreenirannekkeet • Kevyt ja erittäin hyvin hengittävä • Housuissa korotettu selkäosa TEKNINEN HOSSAAIR-TEXKALASTUSPUKU 149 90 (169,90) NYT VAIN MESSUSHOKKI OTSO TURVAKAAPIT Uuden aselain mukaiset R-luokan turvakaapit. U.C.M. TRAIL RIISTAKAMERA 149 90 (179,90) 389 90 ALKAEN KAIKKIEN OTSO R-KAAPPIEN OSTAJILLE KERO PREMIUM -PUKUSETTI € SÄÄSTÄ 369 90 (VAIN MYYMÄLÖIST Ä) UISTIMIA 1000 4 KPL (3,90-6,90 / kpl) HOSSA-PUVUN OSTAJALLE ANGLERDIGITAALIVAAKA € (ARVO 24,90) MESSUSHOKKI € KAMERAN OSTAJALLE 12 V KAAPELI, MOTOMA-PARISTOT JA 8GB MUISTIKORTTI (ARVO 61,40)
Jägaren 3 l 2015 l 35 Resurser och konsekvenser Innan man tar steget ut i våtmarksbyggandets värld är det bäst att göra klart för sig hur långt ens egna krafter räcker till. Har man förmågan att planera och bygga en våtmark, och att klara av den pappersexercis som krävs för att ordna med finansieringen? – Eventuella miljökonsekvenser måste utredas på förhand med omsorg. Vattenbyggandet har inte nödvändigtvis enbart positiva effekter utan kan även få tråkiga konsekvenser. Markägarna som berörs av den planerade våtmarken och dess verkningsområde ska stå på samma sida. Det är viktigt att inkludera grannarna och markägarna i projektet så fort planeringen börjar, påpekar Niemelä. – Även ett bra våtmarksprojekt kan i värsta fall stupa på en enda markägares motstånd, trots att de övriga markägarna är med på projektet. Ett gott samarbete leder oftast framåt. Ständig förändring En våtmark blir aldrig färdig utan lever i en ständig förändring, vet Niemelä av erfarenhet. Skötselarbetet tar aldrig slut. En våtmark kan växa igen fort och det hotar floran och faunan. Miljön närmast våtmarken ska bevaras öppen och vattenytorna ska hållas öppna. Även den fortlöpande jakten efter små rovdjur utgör ett viktigt naturvårdsarbete för att bevara mångfalden hos livet i våtmarken. För mera information om våtmarker och projekten Järki och Hembygdsvåtmark Life+ se webbplatserna: www.jarki.fi www.kosteikko.fi lll Den som anlägger en våtmark eller restaurerar en strömfåra kan beviljas 11 669 euro per hektar i ersättning. Om våtmarken som ska grundas eller strömfåran som ska iståndsättas är 0,3 till 0,5 hektar stor så betalas maximalt 3 225 euro i ersättning för objektet. I skötselavtalet för våtmarker och strömfåror uppgår ersättningen till 450 euro per hektar och år. Efter investeringen görs ett femårigt skötselavtal. Ett avtal kan också göras för objekt med annan finansiering. Den ersättningsberättigade arealen kan bestå av flera objekt. Den minsta storleken på objektet är fem ar och den minsta avtalsarealen 0,3 hektar. Ett projekt för att restaurera en strömfåra kan inkludera områden som översvämmas, terrasser, flera små våtmarker och bottentrösklar eller dammar som bromsar upp vattenströmmen. Dessutom kan man skapa erosionsskydd vid strömfårorna, plantera växtlighet, göra bäcken mera buktande och höja kvaliteten på strömfåran som livsmiljö för fåglar, fiskar och kräftor. Iståndsättningen ska ha förutsättningar att minska på lantbrukets belastning på vattendragen eller att öka mångfalden hos livsmiljöerna i ett monotont lantbruksområde. En iståndsättning av en strömfåra får avvika från regeln om 0,5 och 10 procent, vilket gör åtgärden väldigt attraktiv. En naturlig strömfåra med kantzoner kan ingå i ett skötselavtal. Efter iståndsättningen kan miljöersättning beviljas för skötseln. Källa: Landsbygdsverkets ansökningsguide 2015 Finansiering för våtmarker och strömfåror: ersättning för ickeproduktiva investeringar Mikko Alhainen, Finlands viltcentral A B C D En ickeproduktiv våtmarksinvestering kan omfatta flera skiften som tillsammans bildar en fungerande helhet. A) En våtmark som anläggs genom grävning och fördämning i en torrlagd sjö. B) En iståndsättning av ett utfallsdike som är i behov av rensning med bottendammar, små våtmarker, lugnvatten och terrasser. C) En våtmark som anläggs i en fuktig sänka genom fördämning eller grävning. D) Små våtmarker som skapas i exempelvis spetsiga och svårodlade åkerhörn. To m B jör kl und
36 l Jägaren 3 l 2015 Hia Sjöblom Med vilja och diplomati I Perräinen bildar tre våtmarker en fungerande helhet och ger gubbarna händerna fulla. De har bland annat byggt en utkiksplats för fågelskådare där, ett vindskydd och en handikappanpassad toalett. Kanske blir det andjakt redan i höst? an ska inte ge upp i första taget. Det ska finnas vilja och ett mål. Och det skadar inte heller att tillämpa sansad diplomati och vara beredd att hugga i själv. Aktiva kamrater med bredd på kunskaperna är oersättliga vid ett sådant här projekt, säger Seppo Peräinen och betraktar våtmarken som vimlar av liv. Han sitter på ett av de översta trappstegen på trappan som hör till naturstigen, och låter ögonen och själen vila. – Jag har alltid velat syssla med naturvård och på det viset skapa någonting fint även för andra. Här har vi sett gluttsnäppa, grönbena, drillsnäppa, slaguggla, stjärtand, vigg… Seppo Peräinen har varit intresserad av fåglar ända sedan han var barn, och räknar upp arterna som våtmarkerna har lockat till sig. Det blir över sjuttio stycken. Kronan på verket är svarthakedoppingen som han bongade på sin egen mark. – Vi håller också på med en kartläggning av däggdjuren. Uttrarna har hittat hit, bävern håller hus några kilometer härifrån, och vi har sett spår efter varg och lo i trakten. Vännerna hakade på Projektet med de tre våtmarkerna sparkade igång för sju år sedan när vännerna Ari och Tarmo Mäkiharju blev intresserade av Peräinens våtmarksdrömmar. – Sedan hakade Jarno och Jani Hartikainen på eftersom de är markägare och jagar. Tarmo är en karl som får saker gjort. Han bor i Peräisenperä, känner alla och har koll på allt. Om dammen läcker så upptäcker han det direkt och vi kan hugga tag i problemet snabbt och effektivt. Själv försöker jag alltid fixa någonting när jag kommer hit. Där emellan håller Ari Det finns många trappsteg i trappan: idé, vilja, partners, sätta igång. Emellanåt går det bakåt, men då lägger man i ettan igen. Om dammen läcker så fixar man det, säger Seppo Peräinen. M A ri Mäk ih ar ju
Jägaren 3 l 2015 l 37 och jag loppis i Tammerfors för att finansiera de löpande kostnaderna för våtmarken. Aptiten växte – Först gjorde vi lilla Pyyvuono och det avhjälpte problemet med övergödningen i den lilla sjön nedanför. Aptiten växte medan vi åt. Det var fantastiskt att se hur en så liten pöl kunde åstadkomma så mycket! Vi ville genast göra det hela större. Vi läste i tidningen Jägaren om möjligheten att gå med i projektet Hembygdsvåtmark Life. – Men Lammaslammikko som vi hade planer för visade sig vara för liten så vi fixade den själva och gick med i Life med våtmarken Perräinen som är på flera hektar. Seppo Peräinen berättar att han redan tidigare, på jakter och strövtåg i naturen, har tittat på den nuvarande våtmarken med ”det ögat”. Platsen var låglänt och fuktig. Den gav inga rekordskördar precis, och träden växte inte heller särskilt bra. Ägobyte var lösningen Naturligtvis blev det problem eftersom det är ett enormt projekt att bygga en våtmark. Det var så jobbigt med alltihop, ansökningen, pappersexercisen, förhandlingarna och diskuterandet, att Seppo Peräinen helst inte vill tänka på det. Våtmarken i Perräinen l Helheten består av tre våtmarker och ligger i byn Peräisenperä i Virrat. l Pyyvuono restaurerades 2008, Lammaslammikko 2011 och Perräinen 2012. l Projektet är huvudsakligen självfinansierat. För Pyyvuono har beviljats Kemera-finansiering medan Perräinen ingår i Hembygdsvåtmark Life+. l Den totala arealen för de tre våtmarkerna inklusive övergångszonerna är cirka sex hektar. Av detta utgör Perräinen över hälften. l Två markägare: Seppo Peräinen och dödsboet Hakari. Peräinen tipsar l Planera med omsorg l Undersök finansieringsmöjligheterna l Börja inte med ett jätteprojekt på egen hand l Se till att du har goda samarbetspartners l Diplomati är bra! l Fråga och lyssna l Ge inte upp l Kom ihåg att fördämningen är värst – Belöningen är stor. Mångfalden och antalet arter ökar. Kronan på verket var när svarthakedoppingen ropade, menar Seppo Peräinen och njuter av livet och artrikedomen i våtmarken. Vi vände på varenda sten under projektets gång. Seppo Peräinen – Men vi löste problemen, ett i taget, med god diplomati, småler han nu och säger att han är så funtad att han inte ens kan gräla med någon. Saker och ting ska skötas. Ett gott exempel är kontrollmätningen av den största våtmarken där det framgick att det fanns en risk för att grannens skog skulle torka ut. Så grannen började oroa sig för skogens virkesproduktion. – Han tyckte att våtmarken var en bra idé, men ville naturligtvis inte göra tillväxtförluster i sitt skogsbruk. Vår våtmarkskonsulent gav oss ett råd som var guld värt. Lösningen var att vi bytte ägor. Det var en manöver som lönade sig att göra. Inga pengar bytte ägare och alla fortsatte vara nöjda. Arbete mer än nog Seppo Peräinen äger också merparten av den större våtmarken. En fjärdedel hör till dödsboet vars delägare jagar och är intresserade av viltvård och gärna gör en insats för mångfalden. – Rån för markägandet är numera bokstavligen ett streck i vattnet eftersom den går på bottnen av våtmarken! utbrister Seppo Peräinen med ett skratt. Våtmarksområdet utvecklas kontinuerligt. Där har bland annat byggts en utkiksplats för fågelskådare, ett vindskydd och nu senast en handikappanpassad toalett så att också rörelsehindrade kan njuta av våtmarken. Jobb finns det mer än nog av. Jakten efter små rovdjur pågår hela tiden. Peräinen uppger att det kanske redan i höst blir andjakt i liten skala vid stränderna. – Det här är liksom en bank för jägare. Med tanke på framtiden är det meningslöst att länsa kassavalvet. Timo Niemelä
38 l Jägaren 3 l 2015 Mikko Alhainen, Finlands viltcentral Planerna för viltåkrar kan fortfarande justeras Till miljöersättningens åtgärder hör en femårig växelbruksplan. En vanlig viltåker kan sås varje år på samma skifte, men nu är det möjligt med växelbruk för viltåkrar och åkrar för fältfågel, vilket bevarar jordens växtkraft och bidrar till att hålla skadedjuren borta. en första våren med den nya programperioden är en tid med mycket att göra. De nya kraven på växelbruk och flera andra detaljer kräver tid, vilket betyder att planerandet av viltåkrar lätt blir på efterkälken. Vårens odlingsplaner kan justeras ända till mitten av juni med en anmälan om ändringar i odlingsarealerna. Viltåkrarna och åkrarna för fältfågel öppnar flera möjligheter. Syftet med viltåkrarna kan grovindelas i två kategorier som gott kan samsas på samma fält. 1. Hjortdjuren och hararna: Ger föda och minskar på skördeskadorna och trafikolyckorna. Målet är ett kraftigt växtbestånd som ger föda långt in på vintern. Viltåkrarna placeras med fördel på skiften mitt i skogen och utmed kanterna så att djuren lockas bort från livligt trafikerade vägar och känsliga kommersiella grödor. Viltväxterna trivs bäst på åkrar där jorden är i gott skick. Mera information (även på svenska) om viltåkrar finns på Järki-projektets webbplats: www.jarki.fi/jarki-iskut 4 1 2 3 1 2 3 D To m B jör kl und VÄXTPERIOD 2015 2016 2017 2018 2019 2020 SKIFTE 1 SKIFTE 2 SKIFTE 3 SKIFTE 4 Viltåker, vår Viltåker, höst Fältfågel, tvåårig Kommersiell gröda, sås på hösten
Jägaren 3 l 2015 l 39 Ett exempel på arbetets upplägg Juni: 1. viltåkern sås 2. åkern för fältfågel sås 3. fjolårets åker för fältfågel gör sin andra växtperiod 4. viltåkern som såddes på hösten når sin fulla höjd Augusti: 1. viltåkern når sin fulla höjd 2. åkern för fältfågel når sin fulla höjd 3. fjolårets växtlighet för fältfågel avslutas och skiftet sås som viltåker 4. växtligheten på höstviltåkern mognar På vintern: 1. viltåkern har mognat 2. åkern för fältfågel har mognat 3. viltåkern som såddes på hösten har brodd 4. höstviltåkerns växtlighet har mognat Juni följande år: 1. åkern för fältfågel sås 2. åkern för fältfågel gör sin andra växtperiod 3. höstviltåkern når sin fulla höjd 4. viltåkern sås 4 2. Fältviltet: Ett täckande nätverk ger skydd och föda. Målet är växtbestånd med variation som ger föda och skydd under hela vintern. Skiftena kan med fördel placeras mitt på fältet där faran för duvhök och andra rovdjur är mindre och vegetationen ger optimalt skydd. Ett nätverk med tio viltåkrar som är en halv hektar stora är bättre än en enda viltåker på fem hektar. Växelbruket skyddar bon och kullar Med viltåkrar för fältfågel och viltåkrar som sås på hösten kan man skapa ett upplägg där hälften av arealen med mångfaldsåker är orörd på våren. Det skapar en utmärkt miljö med skydd för bon och ungar mitt i vårbruket. Med fyra skiften går det att skapa ett balanserat kretslopp. Placera gärna skiftena på olika håll på fältet. Det går också att dela en större viltåker i fyra skiften. Under den första växtperioden är det en fördel att odla snabbväxande grödor som korn eller ärter på ett av skiftena och efter det anlägga en viltåker som sås på hösten för följande växtperiod. Två skiften Tom Björklund Ja ri Ko st et sås som normala viltåkrar och ett skifte blir för två växtperioder en viltåker för fältfågel. Under den andra växtperioden kommer växelbruket igång. Viltåkern som såddes hösten innan växer för fullt och fjolsommarens åker för fältfågel skapar en miljö för häckningen. På våren sår man en vanlig viltåker och en ny åker för fältfågel. Nyttan för fältviltet: När fåglarna häckar och har ungar är hälften av mångfaldsåkrarna orörd växtlighet som ger skydd. Mitt på sommaren ger all växtlighet skydd. På hösten och vintern ger 3/4 av växtligheten skydd och föda medan 1/4 är brodd som smakar gott. Nyttan för odlaren: Under vårbrukets bråda dagar sår man bara hälften av arealen för viltet. En fjärdedel sås på hösten och den sista fjärdedelen står alltid orörd en sommarsäsong. Kretsloppet jämnar ut arbetstopparna och sparar både tid och pengar. Full ersättning betalas ut för alla skiften.
Ejder Somateria mollissima Ari Seppä
42 l Jägaren 3 l 2015 Medan vi väntar på de officiella resultaten av hur vargjakten har lyckats så rör vi om i soppan så den inte bränner i botten. Skriverierna som den beståndsvårdande jakten har gett upphov till avslöjar tydligt vilka som har traumatiserats av att den beståndsvårdande jakten tilläts på försök. Det är i alla fall inte vargen själv. Som jag ser det lyckades jakten väl, med hänsyn till vargarna som fälldes och pressen på jaktledarna som hade ett krävande uppdrag. Arbetet som ligger bakom den beståndsvårdande jakten inklusive förvaltningsplanen har krävt en väldig insats av viltcentralen. En lång rad intressegrupper har ställt upp för att ro projektet i land. Det har sannerligen inte varit någon lätt uppgift! En förnuftigt dimensionerad beståndsvårdande jakt kan på lång sikt gynna både vargen och människan. För den senare har ju gränserna för vad som är socialt hållbart och uthärdligt överskridits. Om det hädanefter blir tillåtet med beståndsvårdande jakt kan det också innebära en lättnad för en art som är ännu mer hotad än vargen, nämligen skogsvildrenen. Det är otroligt att det fortfarande finns folk som saknar förståelse för försöket. Det sätt på vilket föreningen Tapiola ry satte käppar i hjulet för försöket genom att besvära sig över varje licens var kortsynt och ansvarslöst gjort. Det drabbar dem som i sin yrkesutövning, som jägare eller som av andra skäl rör sig i naturen och upprepade gånger råkar i konflikt med vargen, och även lider skada av det. Jag är illa rädd för att det allra minst gynnar skyddsobjektet självt, vargen, att på det här sättet motarbeta ett förnuftigt försök med brett stöd i samhället. I skrivande stund har bland annat kommunstyrelsen i Suomussalmi ännu inte fattat beslut om den ska lägga fram ett förslag om att grunda en nationalpark i Hossa som ett syskon till Kalevala nationalpark på den ryska sidan. Det är dock sannolikt att förslaget blir av. Grundandet av en nationalpark skulle vara ett fint bidrag till firandet av vårt lands hundraårsdag 2017. Parken skulle bli ungefär 11 000 hektar stor och gränsa till Hossa. Förslaget har vunnit ett brett understöd bland olika organisationer, däribland jaktföreningen och jaktvårdsföreningen på orten. Det regionala viltrådet i Kajanaland understödde förslaget i den föreslagna omfattningen, men på villkor att jakträtterna bevaras i sin nuvarande form. Jaktvårdsföreningen anser det vara viktigt att de organisationer som är för förslaget även ska arbeta för att bevara jaktmöjligheterna som de är idag. I nationalparker som har grundats på statsmark i områden som avses i jaktlagens åttonde paragraf har det i regel bara varit tillåtet för ortsbor att jaga. Jägarorganisationerna väntar sig mycket riktigt av beslutsfattarna att naturvårdslagen ska tolkas friare även för jaktens del i de nya parkerna genom större hänsyn till lokala synpunkter och behov. Även i Teijo nationalpark har man gjort undantag från naturvårdslagens fredningsbestämmelser genom att tillåta utplantering även av andra fiskarter än de vildlevande. På det här viset höjer vi acceptansen för de nya parkerna till en klart högre nivå. Jägarna önskar därför att beslutsfattarna ska behandla folk jämlikt när de grundar nationalparker och i Hossa tillåta licensjägare utsocknes ifrån och inte bara ortsbor. Den här verksamhetsformen har varit praxis i området redan länge och skulle inte innebära någon olägenhet för parken. Har beslutsfattarna mod att inte förbjuda dagens jaktmöjligheter? Hur lyckades den beståndsvårdande vargjakten? Asko Keski-Nisula Viceordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt
Jägaren 3 l 2015 l 43
44 l Jägaren 3 l 2015 Harto Lindén, & Petra Partanen, Naturresursinstitutet Viltforskningens historia del 3/6 Viltforskningen blir internationell För ungefär trettio år sedan förbättrades viltforskningens verksamhetsförutsättningar när arbetet på forskningsstationerna började löpa året om och samarbetet med andra organisationer blev aktivare. Det kom överraskande, men forskarna fick också samla in stora mängder prover för strålningsoch rabiesundersökningar. 0-talet var ett optimismens decennium då landet kom på grön kvist. Bruttonationalprodukten per invånare nådde nästan upp till svensk nivå. Flyttningsrörelsen till städerna ökade och landsbygden förlorade livskraft. Samtidigt byggdes det sommarstugor på var och var annan udde och holme, vilket förstås påverkade folks attityder till landsbygden och användningen av naturens resurser. Miljötanken vaknade och 1983 grundades en särskild miljöförvaltning. Forskningsstationerna växte i takt med ekonomin, emellanåt även okontrollerat. Statens ekonomiförvaltning som vilar på ämbetsverken hade inte beredskap att bedöma lönsamheten när stationerna växte. Landet blev allt internationellare: det arrangerades symposier och folk kongressade och åkte på studieresor. Med den teknologiska utvecklingen och de elektroniska medierna ökade informationsflödet. Djuroch samhällsekologin fick en nystart Inventeringen av sjöfåglar görs av fågelskådare, jägare och viltforskningens egen personal. och lyfte viltforskningen med sig. Forskningens betingelser blev bättre när forskningsstationerna började fungera året om och samarbetet med jägarkåren, förvaltningen och universiteten intensifierades. Steget ut i världen var taget. Ekologins uppgång lyfte viltforskningen Efter en lång tid i stillhet vaknade djurekologin vid våra universitet. Den nya ekologgenerationens unga forskare fattade intresse för internationella kontakter och synlighet. Även i ledningen för viltforskningen skedde förändringar när professor Teppo Lampio som lett forskningen plötsligt omkom och Harto Lindén utsågs till hans efterträdare. Redan vid den här tiden gav våra unika långtidsinventeringar det vetenskapliga samfundet enastående möjligheter till analyser. Även samhällsekologin i vårt land utvecklades till en hög nivå och viltforskningen hakade på. Den årliga publikationen Suomen Riista erbjöd unga forskare ett gott forum att pröva sina vingar, men även de internationella publikationerna lockade. Forskningsstationerna var aktiva och öppnade möjligheter för ambitiösa ekologiska fältoch laboratorieundersökningar. Mot slutet av decenniet fick nästan alla forskningsstationer en permanent forskartjänst och därmed var ”sommarforskarnas” epok över. Däggdjursforskningen flyttar fokus Produktionen av älgkött var stor även räknat i pengar och alla talade om selektiv avskjutning. Det fanns emellertid flera avskjutningsmodeller och någon samsyn gick inte att nå. Älgforskningen slukade lejonparten av forskningsresurserna. Även skogsrenen intresserade däggdjursforskarna. Arten hade dött ut i vårt land i början av seklet och en ny invandring från ryska Karelen hade börjat på 50-talet, men populationen var fortfarande liten och lokal. För att trygga skogsrenens fortbestånd började man flytta individer från Kajanaland till Suomenselkä, där tillväxten kom lovande i gång. I Kuusamo fick forskningen om de stora rovdjuren en egen forskare. Erik S. Nyholm, känd för att vara inbiten fältforskare, vann på kort tid jägarnas respekt och blev en efterfrågad föredragshållare vid en tid då allmänheten fortfarande inte visste särskilt mycket om rovdjuren. Nätverket av kontaktpersoner för de stora rovdjuren hade skapats redan under föregående decennium, men det dröjde till 80-talet innan systemet började visa sig funktionsdugligt. Det började dyka upp rapporter med populationsuppskattningar som delvis byggde på nätverket. Den viktigaste förändringen i forskningens prioriteringar inträffade när däggdjursforskaren Eero Helle anställdes på avdelningen. Hans huvuduppgift var att skapa en grund för forskningen om medelstora och små jaktbara däggdjur, sälarna medräknade. Sälforskningen utvecklades som ett samarbete mellan Östersjöstaterna och forskningens prioriteringar flyttades steg för steg från miljögifter och fortplantning till uppskattningar av stammarnas storlek på regional nivå. Forskarna glömde inte heller bort miljötemat. I april 1986 inträffade atomkraftverksolyckan i Tjernobyl i sovjetrepubliken Ukraina. Viltforskningsavdelningen samlade in prover av vilt och betesväxter för strålningsundersökningar på Strålsäkerhetscentralen. De första Viltdagarna hölls 1988 i Jyväskylä. 8 M ar cu s W ik m an
Jägaren 3 l 2015 l 45 Ängrar i ölstopet lll I början av 80-talet samlade jag in bortåt 3000 tjäderskallar. Skallarna måste vara fullkomligt renputsade för att kunna mätas och undersökas. Ängrarna hade vanan inne att gnaga på djurprover. Som verkstad för dem tillverkade vi ett halvdussin metallcylindrar med lock och lufthål. Cylindrarna var täta, men när man öppnade dem kunde det hända att någon änger smet. ”Skallputserierna” fungerade utan bekymmer i flera månaders tid i ett stängt vindsrum. Det gick ju ingen nöd på ängrarna eftersom de fortlöpande matades med delikata, flådda tjäderskallar! Tills jag en dag stötte på en uppskakande ”skandal” i en kvällstidning. Den hade inträffat på puben som låg under viltforskningens lokaler. Tydligen hade några av ängrarna tagit sig dit med luftkonditioneringskanalerna och åtminstone en av dem hade trillat ner i en kunds ölstop. I nyheterna talades det om kackerlackor, men själv fylldes jag av fasansfulla aningar. Av servitören fick jag veta att kunden hade kompenserats med en gratisöl och gjorde inga vidare anspråk på ersättning. Det inträffade skulle troligen snart vara glömt. Röd om öronen sökte jag upp min förman, professor Teppo Lampio, och erkände min eventuella andel i det inträffade. Lampios beslut var både snabbt och klokt: Lindén får en utskällning, men i övrigt tiger vi som muren och flyttar hastigt skallputseriet till Evois. Hälsomyndigheten hade tittat in och identifierat krypet som en kackerlacka, och vi ska ju inte betvivla myndigheternas expertis. Dessutom är ju det här eventuella brottet som jag härmed erkänner redan preskriberat – eller? Avhopparna från öster – mårdhundarna förökade sig fort och blev ett plågoris. Här resultatet av en eliminering vid Evois forskningsstation. Ee ro Hel le Viltforskningens samarbete med jägarkåren, förvaltningen och universiteten blev allt tätare. Viltforskningen tar itu med rabies Det hade inte förekommit rabies i vårt land på decennier förrän sjukdomen överraskande uppenbarade sig i slutet av 80-talet. Tre fjärdedelar av djuren som dött i sjukdomen var mårdhundar. Det uppstod ett enormt behov av kunskap om hotets omfattning och hur det skulle bemötas. VFFI anställde forskaren Kaarina Kauhala och satsade stora resurser på mårdhundsforskningen. Hundratals mårdhundar fångades och obducerades, och radiotelemetrin fick för första gången en framträdande roll i mårdhundsforskningen. Sjukdomen bekämpades med vaccinering. Vaccineringen av små rovdjur med preparerade beten var den främsta åtgärden för att eliminera sjukdomen bland de vildlevande djuren. Vaccineringsprogrammet täckte ett 20 kilometer brett bälte utmed östgränsen. Beten som var preparerade med vaccin spreds ut i terrängen på vårarna och höstarna och det mesta av jobbet gjordes av jägare. Vetenskaplig synlighet för forskningen om jaktbara fåglar Forskarna önskade att inventeringarna av andfåglar vid vattendrag inne i landet skulle bli heltäckande och permanenta. Vid sidan av inventeringarna av fågelkullar utvecklades punktinventeringar av de häckande fågelbestånden. Arbetet gjordes i samarbete med jägare, fågelskådare och Naturhistoriska centralmuseet. Under Hannu Pöysäs ledning började man utveckla den samhällsoch beteendeekologiska forskningen om sjöfåglarna. Havsfågelforskningen på Söderskär, som var koncentrerad på ejdrarna, fick mera resurser och vetenskaplig synlighet när Martti Hario tillträdde. 80-talet handlade inte bara om samhällsoch beteendeekologi utan präglades också av att landskapsekologin trädde in på scenen. Vid forskningen om tjäderns spelplatser undersöktes spelplatsernas placering i förhållande till skogar, åkrar, våtmarker och sjöar. Norska forskare hade redan då kommit igång med radiotelemetriska undersökningar av tjädrars spelplatser och de olika infallsvinklarna kompletterade varandra. Inventeringarna med vilttrianglar (vi återkommer till dem i den sista delen av den här artikelserien) kom till i slutet av 80-talet, delvis som ett resultat av kritik från jägarkåren. Tillsammans med Jägarnas Centralorganisation började man bygga någonting nytt och stort. Lyckade närmanden Viltforskarna och jägarna hälsade på varandra men utan att umgås, men i synnerhet kring viltstationerna kunde samarbetet vara mycket aktivt. De första Viltdagarna arrangerades 1988 i Jyväskylä. På Viltdagarna gavs forskarna tillfälle att presentera sitt arbete för intresserade. Tillsammans med universitetsfolket hade viltforskarna ett eget diskussionsforum, ett viltkollokvium. Tidningen Jägaren, som trycktes i en stor upplaga, fick en särställning som förmedlare av kunskap i populariserad form. Enligt en läsargallup lästes tidningen flitigt och ofta av hela familjen. I varje nummer fanns det tre till fem artiklar om viltforskning. Upplagan var 300 000 ex och tidningen utkom sex gånger om året. På köksbordet ute i stugorna låg det således varje år cirka 10 miljoner viltartiklar för jägarna att läsa. Det kan man kalla synlighet! Sommarstugorna formade folks inställning till användningen av naturens resurser. Harto Lindén
46 l Jägaren 3 l 2015 Pekka Helle, Jukka Rintala, Juha Tiainen & Katja Ikonen, Naturresursinstitutet Triangelinventeringen Snöbristen försvårade räkningen av spår i snön vintras var det inte lätt att hitta lämpliga inventeringsdagar! Inventeringen ska helst göras ett till två dygn efter snöfall. Ibland fanns det på tok för lite snö, ibland fanns det snö, och perioderna utan snöfall var långa. Trots de besvärliga förhållandena lyckades inventerarna ändå samla in ett värdefullt material från 610 vilttrianglar och 86 fälttrianglar. Ett stort tack till er alla som ställde upp! För flera av de vanligaste arterna gjordes fler noteringar än vintern innan. Rent generellt kan vi för flera arter se att även om förändringen från året innan var positiv i mellersta och norra Finland så var situationen i södra Finland en annan. Bland de vanligaste arterna var det här särskilt tydligt för skogsharen, fältharen och räven. I vilken utsträckning det här beror på att regionerna med minst snö fanns i söder, är en fråga som saknar svar. När man räknar spår i snön kan resultaten för ett enskilt år kasta oförutsägbart på grund av omständigheterna. Det värdefulla med att inventeringen har pågått under så många år är att helheten tolererar enstaka avvikande resultat. En stams utveckling över en längre tid framgår ändå tydligt. Bilden här invid visar flera exempel på utveckling och vändningar av den här typen. Hararna och räven minskar i söder I norr har skogsharens spårtäthet vuxit sedan fjolåret, men läget i landet som helhet sammanfaller i stort sett med genomsnittet för de senaste tio åren. I synnerhet i söder fortsätter skogsharens negativa trend. För fältharen har det under de senaste tio åren inte inträffat några nämnvärda förändringar. I norr sågar spårtätheterna fram och tillbaka, vilket sannolikt beror på att fälthararna är så få att slumpen påverkar antalet observationer. I hela landet hörde antalet noterade ekorrspår till de lägsta under inventeringens 27-åriga historia. Rävens spårtäthet var i stort sett den samma som under föregående vinter, men låg klart under genomsnittet för de senaste tio åren. Arten har gått stadigt tillbaka under hela inventeringsperioden, men i norr verkar räven dock ha repat sig en aning under de senaste åren. För mårdhunden varierar spårtätheten väldigt mycket. Under milda vintrar kan den vara i gång under inventeringstiden, så spårtätheten beskriver snarare hur vintrarna varierar. Enligt indexet för mårdhunden har stammen under det senaste decenniet vuxit snabbast i norra Finland. För hermelinen och småvesslan noterades fler spår än året innan. Bägge arterna har gått en aning tillbaka under hela inventeringsperioden, men indexet visar fortsättningsvis variationer med några års mellanrum. Populationernas storlek i terrängen följer mycket snabbt och exakt förändringarna hos deras främsta föda, de små gnagarna. Mårdens spårtäthet ökade klart från föregående vinter i mellersta och norra Finland. Mården är en art som är svårtolkad i inventeringsresultaten eftersom den uppträder så slumpartat i trianglarna. Betraktar vi hela inventeringsperioden så får vi ändå en god uppfattning om utvecklingens generella riktning. I norr noterades en spårtäthet som hör till de största under inventeringens 27-åriga historia medan den gångna vinterns medeltal i söder hörde till de lägsta. Uttern och lodjuret stabila De årliga variationerna i snöoch isförhållandena påverkar utterns synlighet vid inventeringslinjerna. Som helhet betraktat visar ändå den 27-åriga perioden klart och tydligt att arten ökade under de första åren, men att den under de senaste femton åren inte har undergått några nämnvärda förändringar. Lodjursmaterialet visar samma drag. Efter en kraftig uppgång verkar stammen ha varit stabil under de senaste fem åren. Älgen hör till de stabilaste arterna i spårmaterialet och spårtätheterna varierar inte särskilt mycket mellan år som följer på varandra. Det betyder att indexets långtidstrender är tydliga. Spårtätheterna har minskat relativt enhetligt och jämnt sedan millennieskiftet, vilket beror på den planmässiga jakten. Vi ska dock komma ihåg att vilttrianglarna, som ju ligger i skog, inte nödvändigtvis hör till älgarnas favorittillhåll på vintern. För skogshönsen sammanfaller resultaten i stort sett med resultaten av de trianglar som inventeras på sensommaren. Uppskattningarna av antalet fåglar varierar från år till år och gör det mera på vintern än på sommaren eftersom vintermaterialet är knappare och slumpen har mera spelrum. De två systemen vi har i vårt land för att räkna spår i snön, vilttrianglarna och fälttrianglarna, har hittills hållits skilda från varandra. I år kommer vi för första gången att rapportera förändringsindexen tillsammans. Flera av inventeringens vanligaste arter hade blivit fler än de var vintern innan. Helhetsbilden inkluderar dock en hel del skillnader mellan arter och regioner. Älgen hör till de stabilaste arterna. I Antalet ekorrspår hörde till de lägsta någonsin i hela landet.
Jägaren 3 l 2015 l 47 Viltoch fiskeriforskningsinstitutet inledde i samarbete med JCO, jägarna och andra naturvänner inventeringar av viltet i trianglar, där man räknade spår i snön. Vilttrianglarna började 1989 och fälttrianglarna 1999. Arbetet fortsätter och koordineras idag av Finlands viltcentral och det nygrundade Naturresursinstitutet. En vilttriangel är en tolv kilometer lång inventeringslinje formad som en liksidig triangel. Den är placerad i skogsdominerad terräng. Fälttrianglarna är också liksidiga, men linjen är bara sex kilometer lång. De är placerade i en landskapsmosaik av åker, skog och bebyggelse. Antalet noterade spår är i genomsnitt lika stort för bägge triangeltyperna; i en fälttriangel är spårtätheten med andra ord dubbelt större än i en vilttriangel. Indexen beskriver förändringarna i stammarnas storlek över tid och har räknats ut med samma metod som används för fälttrianglarna. I det här sammandraget har materialet från vilttrianglarna och fälttrianglarna förenats så, att varje triangel bildar en regional samplingsenhet. Materialet för varje triangel och år har sammanställts till en år x triangel-matris där indexen som beskriver en stams relativa årliga förändring kan beräknas, både inom trianglarna och mellan dem. På det här viset får vi fram en maximalt tillförlitlig uppskattning av förändringarna hos en stam, både för hela landet och regionvis. För uträkningarna av förekomstindexen har landet delats in i tre delar. 1) Södra Finland: Södra Tavastland, Sydöstra Finland, Nyland, Egentliga Finland och Satakunta. 2) Mellersta Finland: Södra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Tavastland, Norra Karelen, Norra Savolax och Kust-Österbotten. 3) Norra Finland: Uleåborg, Kajanaland och Lappland. Det omräknade indexet beskriver en arts relativa årliga förändring inom varje landsdel. Det går dock inte att dra några slutsatser om skillnaderna mellan landsdelarna. I vintras använde vi för första gången ett nytt system för informationen, där varje inventerare kan skriva in sina resultat elektroniskt (riistakolmiot.fi). Det går också att skriva ut en resultatrapport för ens egen triangel och att läsa resultaten regionvis och jaktvårdsföreningsvis. I systemet finns också vilttriangelresultaten för tidigare år, men för fälttrianglarna blir resultaten tillgängliga senare i år. Viltoch fälttrianglarna slås ihop: Vad berättar indexen? Indexen beskriver förändringarna över tid hos viltarternas spårtätheter i snö och bygger på både fältoch vilttrianglarna. Indexserierna är omräknade till medelvärdet ett. Ett exempel: indexet 2 visar att en stam har fördubblats medan 0,5 visar en halvering i förhållande till den genomsnittliga storleken på stammen under hela inventeringstiden. Inde x Skogshare Fälthare Ekorre Räv Mårdhund Hermelin Småvessla Mink Mård Utter Lodjur Älg Tjäder Orre Järpe Södra Finland Mellersta Finland Norra Finland
48 l Jägaren 3 l 2015 Kaarina Kauhala, Naturresursinstitutet Kanadensiska bävern på väg västerut Bäverinventeringen hösten 2013 visade att stammen av europeisk bäver är i det närmaste oförändrad medan de kanadensiska bävrarna har blivit aningen färre sedan inventeringen 2010. Däremot sprider sig den kanadensiska bävern västerut mot den europeiska bäverns utbredningsområde. äverinventeringarna gjordes hösten 2013 av jägare på de berörda orterna, ofta under pågående älgjakt. Det var de bebodda vinterhyddorna som räknades. Sådana känns bäst igen på den föda som bävern har samlat i närheten. Utgående från antalet bon kan vi beräkna storleken på stammen. Bäverhyddorna delades in i europeiska och kanadensiska på geografiska grunder: de europeiska bävrarna finns i Satakunta, Kust-Österbotten och delar av Österbotten medan övriga förekomster antogs vara kanadensiska (bild 1, tabell 1). Dessutom samlade vi in bäverskallar för artbestämning av jägarna i Satakunta, Norra Tavastland och Österbotten. Den kanadensiska på väg västerut Vid 2013 års inventeringar påträffades totalt nästan 1400 kanadensiska bäverhyddor. Utifrån detta skulle stammen uppgå till minst 4000 och högst cirka 7000 individer. Stammen av kanadensisk bäver är tätast i Norra Karelen och Savolax (tabell 1). I Sydöstra Finland och Kajanaland är stammen relativt stor medan den är gles i Mellersta Finland och Uleåborg. Även i Tavastland finns det sporadiska förekomster av kanadensisk bäver. Vi beräknade också ett förekomstindex för bävrarna genom att ställa antalet bon i relation till antalet returnerade blanketter (det vill säga inventerade regioner). Vi beräknade förekomstindexen eftersom inventeringseffektiviteten varierar från år till år. Enligt indexen har de kanadensiska bävrarna blivit färre utom i Norra Tavastland, Norra Karelen och Uleåborg. Även jägarna hade uppfattningen att stammen i Norra Tavastland och Uleåborg hade vuxit. I övriga regioner, i synnerhet i Savolax och Sydöstra Finland, uppgav jägarna att de kanadensiska bävrarna hade blivit färre. De kanadensiska bävrarna har alltså blivit fler i Norra Tavastland (Birkaland) och verkar fortsättningsvis sprida sig västerut. De västligaste observationerna gjordes i Kihniö och Peräseinäjoki. Den europeiska bävern som förut Vid inventeringarna påträffades 844 bon bebodda av europeisk bäver, vilket betyder att stammen uppgår till minst 2400 individer, men eventuellt till så många som cirka 3000 (tabell 1). Enligt jägarnas egna uppskattningar uppgår stammen till cirka 2500 individer och har ökat i flera regioner. Det totala antalet påträffade bon var större än vid föregående inventering som gjordes 2010. Dessutom returnerades fler blanketter, vilket sänkte indexet (bon/blankett) en aning. Både 2010 och 2013 påträffades i stort sett lika många hyddor i de inventerade områdena: 596 bon år 2013 och 573 bon år 2010. Enligt de här siffrorna har det sedan 2010 inte inträffat några förändringar av betydelse hos stammen av europeisk bäver. I Satakunta är det dock möjligt att bävern har brett ut sig över ett större område än tidigare. Den europeiska bäverns utbredningsområde omfattar numera nästan hela Satakunta, delar av Södra Österbotten (åtminstone Isojoki, Karijoki och Kauhajoki) och de södra delarna av Kust-Österbotten (Kristinestad). I Satakunta består kärnan i den europeiska B Den kanadensiska bäverns utbredningsområde närmar sig hotfullt den europeiska.
Jägaren 3 l 2015 l 49 Hannu Huttu Tabell 1. Antalet bäverbon samt det uppskattade antalet bävrar. Tabellen omfattar bon byggda i strandkanten, på vatten och blandformer. Minimivärdet = 2,8 x antalet bon. Maximivärdet = 3,8 x antalet bon för europeisk bäver och 5,2 x antalet bon för kanadensisk. N = antalet inventerade regioner (returnerade blanketter). Indexet = antal bon/N. Siffrorna för 2010 inom parentes. Finlands viltcentral HYDDA STAM N Index På vattnet Strandk Blandtyp Totalt Min Max Kanadensisk bäver:: Södra T 59 % 9 % 32 % 22 (11) 62 114 28 (1) 0.79 (-) Södra S 46 % 24 % 30 % 597 (382) 1672 3104 256 (103) 2.33 (3.75) NÖ Finland 52 % 31 % 17 % 121 (97) 339 629 75 (49) 1.61 (1.98) Kajanaland 69 % 14 % 17 % 146 (133) 409 759 88 (46) 1.66 (2.89) M Finland 47 % 30 % 23 % 30 (47) 84 156 142 (117) 0.21 (0.42) Uleåborg 48 % 43 % 9 % 58 (40) 162 302 58 (65) 1.00 (0.61) Österbotten* 13 % 27 % 60 % 15 (8) 42 78 5 (33) Norra T 47 % 26 % 26 % 34 (33) 95 177 29 (40) 1.17 (0.75) Norra K 61 % 25 % 14 % 239 (398) 670 1243 63 (112) 3.79 (3.56) Norra S 43 % 29 % 28 % 114 (203) 319 593 54 (54) 2.11 (3.76) Totalt 51 % 24 % 25 % 1376 (1352) 3854 7155 798 (590) 1.72 (2.29) Europeisk bäver: Österbotten** 3 % 76 % 21 % 37 (29) 104 141 5 (4) Kust-Ö 8 % 20 % 72 % 40 (18) 112 152 2 (1) Satakunta 19 % 57 % 24 % 767 (684) 2148 2915 123 (95) 6.24 (7.20) Totalt 18 % 56 % 26 % 844 (731) 2363 3207 130 (100) 6.49 (7.31) * Seinäjoki, Peräseinäjoki, Ähtäri **Isojoki, Karijoki, Kauhajoki Mest skador i Kajanaland och Norra Savolax Skador orsakade av kanadensisk bäver har anmälts i ungefär var annan region med bäver. Främst var det i Kajanaland (65 % av de svarande) och Norra Savolax (57 %) som det anmäldes skador. I Satakunta uppgav 86 % av svararna att den europeiska bävern orsakar skador. Kanadensisk bäver jagades i fyra av fem bäverregioner, mest i Norra Karelen. Den totala årliga avskjutningen uppgavs till cirka 630 bävrar och nästan hälften av dem fälldes i Södra Savolax. I verkligheten var avskjutningen säkert större eftersom inventeringen inte var heltäckande och alla inte nödvändigtvis kände till den faktiska mängden fällda bävrar i sin region. 78 procent av inventerarna i Satakunta uppgav att det hade jagats europeisk bäver i deras region. Den årliga avskjutningen uppgick till totalt 120 djur, vilket utgör 4-5 procent av stammen. Enligt viltcentralens avskjutningsinformation ligger den årliga avskjutningen av europeisk bäver dock på 160 djur (5-7 % av stammen). lll Tidigare förvandlade vi antalet bäverhyddor till uppskattat antal bävrar genom att multiplicera med 2,8, men enligt uppgift borde koefficienten vara 3,8 för europeisk bäver och 5,2 för kanadensisk. Vi har fått fram minimivärdet genom att multiplicera antalet hyddor med 2,8 och maximivärdet genom att multiplicera med den större koefficienten. Dessutom ska vi minnas att antalet påträffade bon utgör en minimimängd eftersom alla bon inte blir funna och vi inte har fått inventeringsresultat för alla regioner. Minimivärdet är jämförbart med inventeringsresultaten för tidigare år. Så beräknas bäverstammen Bävrarnas utbredning enligt jägarnas observationer av bon (små symboler). Medräknade är de bon för vilka vi har fått koordinater eller karta. Dessutom samlade VFFI in skallar för artbestämning. Skallarna är märkta med större tecken. Grönt = europeisk, rött = kanadensisk bäver. bäverns utbredning av sträckan BjörneborgKumo utmed Kumo älv samt Sastmola-Siikainen norr om Björneborg. Likaså finns det rätt mycket bäver i Kankaanpää-Karvia medan djuret är sällsynt i de östra delarna av viltcentralsregionen Satakunta (Parkano, Ikalis, Sastamala). Den östligaste observationen är en europeisk bäver som fälldes i Heinäjoki i Kuru. Dessutom har det av allt att döma vandrat in europeiska bävrar från Sverige till västra Lappland. Såvitt vi vet finns det redan en reproduktiv stam i Luosujoki, Kesänkijoki och Äkäsjoki uppströms från Äkäslompolo. Eventuellt finns det också europeisk bäver i Turtola och Juoksengi (Övertorneå), i vattendrag som faller ut i Pellonjärvi. Även på andra håll i Lappland görs det ibland bäverobservationer, men dessa är inte verifierade. Den senaste uppgiften kommer från Luttojoki i Enare, där det har påträffats bävergnagda träd. På den ryska sidan förekommer uppenbarligen även europeisk bäver i samma vattendrag.
50 l Jägaren 3 l 2015 Text och bild: Tommy Arfman Fin trofé = en bra individ att avla på tställningen på Kimitoön var öppen för alla troféer, men fokus låg på vitsvanshjorten. Tanken var att ställa ut så många som möjligt av föregående säsongs hjorttroféer inom Kimitoöns jaktvårdsförenings område. Naturligtvis mättes också troféer av hjortar som fällts tidigare och utanför ön. Bockarna når medaljklass först som fyraåringar Antalet troféer som lämnades in till utställningen på Westankärr överraskade arrangörerna. Till mätningen lämnades det in 205 troféer, av vilka 113 var vitsvansar, 38 älgar, 13 rådjur, 6 lodjur, 5 vildsvin, 2 dovhjortar och 2 mufflonfår. Av kronhjort, räv och mårdhund lämnades det in en av varje. Tanken var att hänga upp alla troféer som hade lämnats in, vilket också lyckades tack vare de fina lokalerna på gården. Allt som allt blev det cirka 135 löpmeter upphängda troféer, vilket betyder att utställningen säkerligen var bland de största i landet. Som domare hade evenemanget engagerat troféexperterna Veli Lappalainen och Ilkka AlaAjos. De biträddes av Thomas Landers. Jaktvårdsföreningens arbetsgrupp hängde upp troféerna efter hand som domarna hade mätt dem. Den intressantaste och kanske även lärorikaste gruppen på utställningen var vitsvansbockarna. Av de vitsvansar som fälldes inom jvf under fjolåret fick vi in ungefär hälften, vilket måste betraktas som en prestation. Av troféerna kunde man helt klart dra en slutsats som säkert avspeglar vitsvansjakten i vårt land; nämligen att bockarna inte blir särskilt långlivade. En majoritet av bockarna får smaka på ”hårdvaluta från Lappo” innan de blivit tre och ett halvt. Det här är ett faktum värt att notera eftersom de utställda troféerna visar att vitsvansviltet når medaljklass först vid fyra och ett halvt års ålder. I utställningen ingick 27 hjorttroféer som nådde upp till medaljklass, det vill säga som överskred gränsen 330 poäng. Bland dem fanns bara fyra individer som var tre och ett halvt år gamla. Utan medalj blev 160 vitsvansbockar och de flesta av dem var yngre än tre och ett halvt när de fälldes. Den största trofén på utställningen var en bock som nådde 456,2 poäng. Den här ståtliga hanen var en av de få som hade varit ”tillräckligt” gammal när den fälldes. Den var sju och ett halvt år gammal och femte störst i landet räknat i poäng. Mer än ett jaktminne Syftet med en troféutställning är inte bara att visa upp fina hornkronor som har skjutits i trakten. Inte heller är syftet att peka finger åt de jägare som har fällt djuren. Utställningens främsta syfte är att höja uppskattningen av viltet som en värdefull resurs. Dessutom ska en U De över 200 troféerna gav domarna fullt upp att göra på utställningen. Ilkka Ala-Ajos mäter och Veli Lappalainen antecknar. Så här gammal borde en vitsvansbock vara innan den fälls; sju och ett halvt år. I somras arrangerade Kimitoöns jaktvårdsförening en troféutställning på Westankärr gård. Det var den första officiella troféutställningen inom jv-föreningens område och den blev även med nationella mått mätt imponerande.
Jägaren 3 l 2015 l 51 Fin trofé = en bra individ att avla på utställning presentera så mycket kunskap som möjligt om de fällda djuren. Vitsvanshjorten ska betraktas som en värdefull resurs som bjuder på fina jaktupplevelser, delikatesskött och ståtliga troféer när bockarna har blivit tillräckligt gamla. Det behöver knappast påpekas att Finland är nästan det enda landet i Europa som har en livskraftig stam av vitsvansvilt. Här ligger en betydande potential även för jaktturismen. En trofé är mer än ett fint jaktminne upphängt på stugväggen. En stor hornkrona är direkt jämförbar med djurets ålder. Ju större massa desto äldre individ. För att må bra behöver en population av klövdjur de här gamla, starka djuren som bevarar livskraften. Ett tillräckligt antal gamla avelshanar borgar också för att honorna blir betäckta i rätt tid, vilket håller igång produktionen av kalvar. Den uppskattning som vitsvanshjorten får som vilt är kanske inte så stor som den borde vara. Troféutställningen var ett utmärkt sätt att lyfta fram viltbestånden i trakten och visa jägarna hurdana horn bockar i olika åldrar har på huvudet. Den väldiga mängd troféer som lämnades in till utställningen på Kimitoön är ett fint bevis för att intresset för viltet kan ta sig fler uttryck än att man fyller frysen. Ett stort tack till jägarna, den arrangerande jaktvårdsföreningen och till familjen Forss som upplät de fantastiska lokalerna på Westankärr för utställningen. Den finska CIC-delegationens troféråd har sammanställt ett digert informationspaket om horn-, skall-, tandoch skinntroféer; tillverkning, bedömning, utställningar och rekord. Se trofeeinfo.kotisivukone.com lll Kimitoön är en tvåspråkig kommun i Egentliga Finland med 2500 öar och 7000 invånare. Den bildades 2009. Kimitoöns jaktvårdsförening basar för 26 jaktföreningar där man jagar älg och vitsvanshjort. Föreningarnas jaktmarker uppgår sammanlagt till nästan 69 000 hektar. Dessutom finns där ett antal jaktföreningar som sysslar med småvilt. De stora odlingsarealerna och skogarna ger klövviltet goda levnadsförhållanden på Kimitoön. Folktätheten uppgår till cirka tio personer per kvadratkilometer, vilket ger djuren tillräckligt med svängrum. Kommunen kunde hysa en klart större vitsvanspopulation än den gör idag. Rådjuren har det däremot trångt eftersom de många lodjuren trycker på. Tvärs över huvudön går en enda väg med livligare trafik, vilket betyder att det händer färre trafikolyckor med vitsvansvilt än i övriga delar av Egentliga Finland. Hjortarna utgör inte heller någon nämnvärd olägenhet för specialodlingarna. Kimitoön – vitsvansarnas rike Älg: 3 guld, 7 silver, 10 brons Vitsvanshjort: 6 guld, 10 silver, 10 brons Rådjur: 1 guld, 3 silver, 6 brons Dovhjort: 1 guld, 1 silver Mufflonfår: 2 silver Vildsvin: 1 guld, 1 silver, 2 brons Lodjur: alla guld En population behöver gamla bockar för att må bra. Käkbenet visar åldern på den fällda individen, i det här fallet sju och ett halvt. Troféutställningen på Kimitoön fyllde 135 meter vägg – imponerande! Antalet troféer överraskade arrangörerna. Medalj till 70 troféer
52 l Jägaren 3 l 2015 Kaija Riikonen & Ari Kontiainen, Finlands viltcentral Ansökningarna om dispens för icke fredade fåglar och fågelvilt kan göras elektroniskt Snabbare licensansökan på nätet Via Finlands viltcentrals elektroniska tjänst för licensansökningar kan man förutom dispens för björn och lodjur även ansöka om dispens för fångst av icke fredade fåglar och fågelvilt. Också den lagstadgade bytesanmälan kan göras utan pappersarbete. åglar som orsakar skador kan inte fångas utan dispens under fåglarnas häckningstid. Finlands viltcentral kan bevilja dispens om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning än fångst och fångsten inte inverkar menligt på artens skyddsnivå. Dispens för undantag från fredning av fågelvilt och icke fredade fåglar under häckningstid ska ansökas senast cirka två månader innan det förutsedda behovet startar, till exempel när jordgubbsskörden mognar. I tjänsten för licensansökningar på adressen luvat.riista.fi loggar man in med sina bankkoder. Informationen om beslutet skickas till den sökande per e-post, varefter licensen ska betalas inom sju dagar, antingen via den länk som finns i e-postmeddelandet eller via tjänsten för licensansökningar. Den sökande kan se beviljade licenser på tjänsten Oma riista, där den som beviljas licens eller jagar med stöd av licens kan meddela om det byte som har erhållits med stöd av licensen, följa med hur användningen av licensen framskrider och vid avslutad jakt enkelt göra den lagstadgade bytesanmälan. Vid sidan av den elektroniska licensansökningen och bytesrapporteringen är det också möjligt att sända in ansökningar och rapporter per e-post eller som brevpost till Finlands viltcentrals licensförvaltnings registratorskontor. Finlands viltcentral rekommenderar emellertid att man övergår till de nya elektroniska tjänsterna, eftersom det underlättar och snabbar upp ansökningsprocessen för både den sökande och Finlands viltcentral. Ansök om dispens: luvat.riista.fi Gör bytesanmälan: oma.riista.fi Närmare anvisningar för licensansökan och nättjänster: riista.fi F Under häckningstiden får fåglar som orsakar skador som björktrastar inte fångas utan dispens. Pen tt i So rm unen
54 l Jägaren 3 l 2015 Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Viltloggen är: Personlig Lagstadgat: Avskjutningsanmälan Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Lyckad jakt? – Javisst! Skriv in viltet på plats. För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 13.10.2014 11:00 Berätta om jakten om du vill Gör avskjutningsanmälningen i tjänsten 1 2 3 Fyll i och spara formuläret Licensbelagt vilt LADDA NER – DET ÄR GRATIS! Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! Rådjur Gråsäl Lodjur Björn Järv Utter Varg 1 Gå till oma.riista.fi > Svenska> Registrera dig > Skriv in din e-postadress 1 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet Lägg in en bild och berättelsen om jakten. Uppgifterna överförs automatiskt till tjänsten. 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord Hur du använder Oma riista Så här registrerar du dig
PAREMPIEN METSÄSTYSVARUSTEIDEN MAAHANTUOJA www.nordhunter.com MYYNTI: ASEJA ERÄLIIKKEET Nordic Grouse -hybridicamo 299,00 € LIIKKUVAN METSÄSTÄJÄN UUTUUSPUKU • vedenpitävyys 10000 mm • hengittävyys 10000 g/m2/24 h • teipatut saumat • vedenpitävät vetoketjut Lähettävä riistakamera GLX8 www.lunarex.fi Ohjaa kameraa PUHELIMELLASI! Lataa ilmainen OHJAUSSOVELLUS! Kuvat PUHELIMEEN JA SÄHKÖPOSTIIN! Download from Windows Phone Store MYYNTI: ASEJA ERÄLIIKKEET NYT KAUPOISSA! nordhunter_onkamo_metsastaja_no_3_042015.indd 1 28.4.2015 15.54 PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTIJA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE ASETALON TARJOUKSET JATKUU… UUTUUS! Webley & Scott päällekkäispiippuinen haulikko, kal 12/76, 5 kpl vaihtosupistajia, teräshaulikelpoinen 900 Game 28” piippu, automaattivarmistin ..................................................................990,00 900 Sporting/Game 30” piippu, manuaalivarmistin ................................................1090,00 Tilaa itsellesi laadukas, käsintehty AYA haulikko! Sivulukkoiset alk 6300,00 Ilma-aseita, laatua/tarkkuutta; Hämmerli AR20FT, tarkkuusmalli, 4,5mm, 300 bar säiliö 7,5J .. 830,00 Magtech AR750 4,5mm taittopiip. perusilmakko 13J ........... 165,NYT 100,00 Magtech AR1000 4,5mm 305 m/s ........................................... 195,NYT 155,00 Theoben 177 Evolution 4,5mm ................................................ 630,NYT 550,00 Magtech AR N2 Adventure taittopiipp. Kaasumäntä 5,5mm .... 255,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 4,5 mm tehopaketti! ..................................340,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 5,5mm tehopaketti! ...................................340,00 Hämmerli Hunter Force 1000 5,5mm kiikarilla ............................................................205,00 Umarex Dominator 1250 ilmakivääripaketti sis kiikari, etujalat ym. saatavissa 4,5mm, tai 5,5 mm(40J) tai 6,35 mm(.25/ 50J) ............................................................780,00 Tarvikkeita mm; Ruger 10/22 (GSG) valmistama 110 ptr 22 lr rumpu ...............................................119,00 Pentafl ex LA-1 Laser etäisyysmittari 10-600M Tarjous! ...........................................150,00 Topshot CTI 1500 hylsynkiilloitusrumpu ..........................................................................90,00 Topshot Competition kiilloitusrouhe 5kg pussi .............................................................28,00 Topshot piippukamera halkaisija 4,5mm ......................................................................155,00 UTG TL-BP88 etujalat ................................................................................................................75,00 Harris ”L” keinuva S-series, etujalat ...................................................................................180,00 Harris ”CS-25” etujalat............................................................................................................180,00 B&T BT-22297 etujalat, NAR adapterilla, kevyet, polymer, ......................................180,00 B&T BT-22296 etujalat UIT adapterilla, kevyet, polymer ..........................................180,00 Glock veitset erinomainen, kestävä veitsi joka käyttöön! M78 veitsi, ilman yläpuolista sahaterää, saatavissa väreinä musta, oliivi, beige .......................34,00 M81 veitsi yläpuolisella sahanterällä, saatavissa väreinä musta, oliivi, beige .......................38,00 Lee Loader vasaralataussarjat mm; 90232 Loader kal 223 rem ................. 55,00 90233 Loader 22-250 .......................55,00 90235 Loader 243 win ........................ 55,00 90240 Loader .270 win ...................55,00 90271 Loader 6,5x55 .......................... 55,00 90244 Loader 30-30 ........................55,00 90245 Loader .308 win ........................ 55,00 90248 Loader 30-06 .........................55,00 90285 Loader 444 marlin .................. 55,00 90264 Loader 45-70 ........................55,00 90283 Loader 375 H&H ....................... 55,00 90254 9mm para ...............................55,00 Lee 90011 kal 12 haulikonpatruunoiden lataussarja ................................................195,00 Osa tarjouksista voimassa 12.6.2015 saakka, tai niin kauan kuin tavaraa varastossa riittää. Osastomme Erämessuilla 2015: Pohjois-Suomen Erämessut, Oulu 14.–17.5 Korian Erämessut, Koria 5.–7.6 Tervetuloa osastollemme tutustumaan tuotteisiimme! KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys– ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com. . perusilmakko 13J ........... 165,NYT 100,00 ........................................... 195,NYT 155,00 u 5 uutta; 5mm, 300 bar säiliö 7,5J.. 830,00 il kk 13J 165 NYT100 00 .......................................................................................................................................................... .......................................................................... ............................................................................................................ ...................................................................................................................................... ...................................................................................................................... .................................................................. .............................. ............................................................................................. ................................................................ ........................................................................
56 l Jägaren 3 l 2015 Tipshörnan Text: Teemu Lamberg l Bilder: Petri Vartiainen Låt inte vädret förstöra bilderna — så här fixar du ett hölje till viltkameran lll Ute i terrängen är en viltkamera utsatt för väder och vind. I värsta fall blir rörelsedetektorn täckt av slask eller linsen av vatten så de värdefulla viltbilderna blir suddiga. Av en tom krutburk eller en plastkanister, beroende på viltkamerans modell, är det inte svårt att snickra till ett lätt väderskydd för kameran. Gör upptill ett hål för antennen om kameran har en sådan – och gör hålet aningen mindre än antennens diameter så att det håller tätt. Så här ser gördetsjälvkameraskyddet ut när det är färdigt! Antti Impola Äter de vilda djuren upp trädplantorna för dig? Vänta inte med avskräckningsmedlet! lll Täckrotsplantorna för förnyelseytor blir i regel så välgödslade på plantskolan att de oavsett trädslag smakar mums för skogens vilda djur. För älgen är i synnerhet vårtbjörksplantor begärliga, men även tallplantor duger, och rådjuren gillar granskott. Inte bara hjortdjur utan också sorkar och harar kan gnaga på de näringsrika plantorna redan under deras första sommar på hygget, vilket orsakar både tillväxtförluster och luckor i planteringen. För att de planterade plantorna ska börja växa finns det en metod som är förhållandevis enkel, men ändå fungerar, nämligen att bespruta plantorna i toppen med avskräckningsmedlet Trico innan de kommer i jorden. På det här viset kan alla plantor behandlas på en gång utan någon separat, arbetskrävande besprutningsrunda. Låt Tricon torka på plantorna så blir de inte särskilt kladdig att hantera. Trots det kan planteringen efter besprutningen bli litet kletigare, men å andra sidan brukar man ju inte göra det här jobbet i bästa gåbortskostymen. Du behöver en tom krutburk eller en plastkanister, buntband, en rem, sax och en kniv. Klipp bort bottnen och en sida på burken eller kanistern. Ovansidan och sidoväggarna ska sticka ut en bit framför kameran, men inte så mycket att de begränsar rörelsedetektorns synfält. Testa kameran på plats i terrängen. Märk platserna för hålen att fästa höljet i och för antennen om kameran har en sådan. Kolla att kamerans luckor går att öppna. Gör hål i bakväggen för kamerans upphängning och fäst skyddet i kameran med buntband. Gör skåror för remmen ovanför hålen och trä remmen genom skårorna innan du fäster kameran. 4. 1. 2. 3.
Tutustu myös uuteen nettiseurantaan client.tracker.fi! Vuoden 2015 uutuus: tracker for ios! Beta-ve rsio ladatta vissa viikolla 21.
58 l Jägaren 3 l 2015 Juha Siekkinen & Henna Väyrynen, Finlands viltcentral Från dammar till kanaler — en våtmark utgår från terrängen Hembygdsvåtmark Life plus-projektets modellobjekt har visat att varje våtmark är ett fall för sig, och det måste vi beakta redan vid planeringen. Områdets karaktärsdrag och terrängen är avgörande för valet av metod för iståndsättningen. För markarbetena finns det numera ett praktiskt verktyg: en grävmaskin som flyter! Flytande grävmaskin klarar sanka marker lll Svårigheten vid anläggandet av våtmarker är maskinarbetet på sanka stränder och vid vatten. Med grävmaskinen Big Float på pontoner går det till och med att jobba på öppet vatten, för den rör sig obehindrat även där. En flytande grävmaskin är mycket riktigt ett utmärkt val för våtmarker Vid Hembygdsvåtmark Life plus-projektet i Kaamatti i Ähtäri användes en flytande grävmaskin som rensade upp den igenvuxna sjön genom att gräva upp flytande mossa, torv och bestånd av kaveldun. Grävmaskinen hade en lång bom som nådde att lägga grävmassorna en bit upp på stranden, vilket sparade in avsevärda kostnader. Den flytande grävmaskinen kostar en hel del mer per timme än en vanlig grävmaskin, men arbetet kan bli klart med en gång, inklusive formandet av stränderna. Kaamatti: sjölandskap till rimlig kostnad lll Juhani Luodeslampi, som är ordförande för andelslaget Ähtärinjärvi, har var med i projektet att restaurera den igenvuxna sjön Kaamatti från planeringen ända till anläggningsarbetet. – På 50-talet fanns här ännu öppet vatten och det gick att simma i sjön, men på grund av näringsämnena som rann från åkrarna och sänkningen av sjön så växte Kaamatti med tiden igen. Att Kaamatti blev utsedd till modellvåtmark är en lottovinst, konstaterar Luodeslampi. Öppet vatten i stället för ytvegetation Luodeslampi förklarar att syftet med restaureringen är att rensa bort ytvegetationen. Då ökar ytan med öppet vatten och genomströmningen förbättras. Dessutom grävdes några diken, den södra ändan av bäcken som rinner ut i sjön breddades och det anlades slambassänger. Juh a S iek kinen
Jägaren 3 l 2015 l 59 Ytvegetationen avlägsnades med en grävmaskin på pontoner, men innan dess skulle det ordnas med tillstånden och en lämplig tidpunkt slås fast för rensningen. Dessutom upptäckte vi att det finns åkergrodor här, summerar Luodeslampi. – En lämplig flytande grävmaskin med förare hittades här i Ähtäri kommun. Den uppgrävda växtligheten placerades så, att strandkanten bevarades flack och trevlig för sjöfåglarna, berättar Luodeslampi om byggandet. I en skött våtmark strömmar vattnet Enligt Luodeslampi blev kostnaderna för iståndsättningen av sjön rimliga med den här metoden och bottendammen kunde lämnas orörd. Med rensningen och de små dikena har ytan med öppet vatten ökat och genomströmningen förbättrats. – Vi har påträffat gräsänder, krickor och bläsänder här och vi hoppas att sjöfåglarna fortsätter att komma till Kaamatti. Numera svämmar vattnet inte heller ut över åkrarna eller vägarna vid häftiga regn. Alla delägare i andelslaget är nöjda med resultatet – vi har fått sjölandskapet tillbaka, gläder sig Luodeslampi. lll En restaurering går ofta ut på att rensa det som har vuxit igen och öka ytan med öppet vatten. Om det inte behöver muddras, det vill säga att gräva upp bottensediment, behöver man inte ansöka om vattentillstånd, men kontakta ändå för säkerhets skull din NTM-central. Projektet Kaamatti krävde inget vattentillstånd, vilket sparade tid och pengar. I Ähtäri grävde grävmaskinen Big Float slingrande fåror med varierande bredder där sjöfåglarna gärna äter. Grävmaskinen stör inte sjöfåglarna om arbetet görs utanför häckningstiden. En flytande grävmaskin passar utmärkt till våtmarksarbeten. Innan grävarbetena börjar ska markägarna höras och en gemensam plan göras upp med dem och planerarna. På bilden Juhani Luodeslampi som är ordförande för Ähtärinjärvi andelslag, markägaren Pekka Vesala och Juha Heikkilä som är viltplanerare på Finlands viltcentral. Vattnet svämmar inte längre ut över åkrar och vägar. Juhani Luodeslampi Juh a Heik kilä Juh a S iek kinen
60 l Jägaren 3 l 2015 lll Nedlagda torvtäkter blir utmärkta våtmarker eftersom de ger sjöfåglarna föda och en fristad mot rovdjur. På en före detta torvtäkt går det att skapa stora ytor med grunt vatten där tillgången till föda och den öppna miljön till och med lockar gäss under flyttningstiderna. Om det bara är möjligt ska man börja planera den blivande våtmarken redan innan torvtäkten läggs ner. Med förutseende åtgärder kan våtmarken skapas snabbare och sannolikt även billigare. Medan maskinerna fortfarande finns kvar kan torvtäkten och de inledande våtmarksarbetena pågå parallellt. Medan torvtäkten fortfarande pågår Efter hand som torvproduktionen körs ner kan markytan ges en lätt bearbetning. Blanda torv i mineraljorden så att vegetationen snabbare får rotfäste. Förena tegdiken med gropar och grunda fåror; det skapar den variation i djup som behövs på ett i övrigt plant torvfält. Stubbar och stockar som kommit fram vid röjningen av torvtäkten kan färdigt flyttas till (blivande) grunt vatten som viloplatser för fåglarna. Det samma gäller för stenar som har kommit i dagen. Om förberedelserna inleds ett par år innan våtmarken anläggs så hinner vegetationen etablera sig på det som ska bli botten, fördjupningar, grunt vatten och jordhögar. När vattnet sedan leds in bjuder växtligheten föda åt ryggradslösa vattendjur som i sin tur utgör föda för sjöfåglarnas ungar. Använd det som redan finns Den som anlägger en våtmark i en före detta torvtäkt kan med fördel använda de bankar och körvägar som redan finns. Det är inte alltid nödvändigt att bygga dammvallar innan vattnet leds in eftersom området ligger lägre än den omgivande terrängen på grund av torvbrytningen och det redan har byggts bankar och körvägar. I sådana fall kan det räcka med att installera en lucka i dammvallen för regleringen av vattennivån och tömningen av våtmarken. Om den före detta torvtäkten är plan kan våtmarken anläggas som ett sammanhängande vattenområde. Om området däremot sluttar och vattendjupet i den djupare ändan skulle överstiga två meter så kan det vara idé att dela området i två nivåer med en bank. På det viset skapar man större ytor med cirka en halv meters vattendjup, vilket passar simänder. Johannes Siekkinen och miljösekreteraren i Karstula, Raimo Pekkanen, granskar ett prov som har tagits i våtmarken för att klarlägga mängden ryggradslösa vattenlevande djur. Nedlagda torvtäkter är utmärkta objekt Juh a S iek kinen
Jägaren 3 l 2015 l 61 Peräneva: torvtäkten blev en vattenrenare lll I Peräneva i Karstula i Mellersta Finland pågick torvbrytningen i femton års tid. Torvtäkten upphörde 2005 och 2011 inleddes planeringen av en våtmark som skulle liva upp landskapet, locka sjöfåglar och även fungera som vattenrenare. Det var miljösekreteraren i Karstula, Raimo Pekkanen, som kom på idén att förvandla den före detta torvtäkten till en våtmark. – Peräneva var en idealisk plats för en våtmark. Det fanns Natura-skyddsområden i närheten, vilket betydde att där fanns fåglar. På högre mark i närheten låg dessutom kommunens reningsverk med slamkompost och en tipp för jordmassor. Tanken var att våtmarken även skulle fungera som en vattenrenare, förklarar Pekkanen. Med en dammvall gick det lätt Raimo Pekkanen betonar att valet av plats är a och o vid anläggandet av en våtmark. Peräneva låg lämpligt till i förhållande till tillrinningen så det räckte med en dammvall för att höja vattennivån. – I nedre ändan av torvproduktionstegarna plockade vi bort trummorna och byggde en v-formad bottenfördämning. Jord grävdes upp på bägge sidor av fördämningen och vid dammvallen lade vi en markduk ovanpå torven och 80 ton sten, berättar Pekkanen. Dammen kompletterades med bankar och några konstgjorda öar. Enligt Pekkanen hade det börjat växa gräs och mossa i torvtäkten sedan den lagts ner, så man minimerade körandet med maskiner för att inte söndra ytan. Naturen sköter resten Raimo Pekkanen säger sig vara nöjd med resultatet och ser många fördelar med våtmarken. – Våtmarken är bra för fågellivet, den gynnar vattenskyddet och dessutom ökar den mångfalden i naturen, summerar Pekkanen. Miljösekreteraren är också mycket nöjd med att anläggandet kunde göras med ett minimum av maskinarbeten och ommöbleringar av terrängen. – För Peränevas del räckte det med att vi byggde en damm och en dammvall. På det viset höll vi maskinarbetena vid ett minimum och slapp extra avgaser. Dessutom sköter naturen överraskande fort om resten och gör området färdigt, konstaterar Pekkanen. Inom projektet Hembygdsvåtmark Life+ har det anlagts våtmarker i nedlagda torvtäkter i Lampsisuo i Kajana, Pilvisuo i Sonkajärvi, Kurjenneva i Seinäjoki, Peräneva i Karstula och Saarijärvi i Viitasaari. Valet av plats är a och o för den som anlägger en våtmark. Raimo Pekkanen Ett växttäcke hade etablerat sig redan innan vattnet leddes in och på två år blev våtmarken populär bland sjöfåglarna. Juh a Heik kilä
62 l Jägaren 3 l 2015 Skapa mångfald med kanaler lll Det är inte alltid möjligt att anlägga en våtmark genom att bygga en dammvall; då kan lösningen i stället vara att gräva ut. En våtmark kan anläggas med grävmaskin på så vis att man flyttar jordmassorna utåt kanterna eller transportera bort dem. Arbetet består av flera moment, från schaktningen till att breda ut jordmassorna och forma landskapet. Hembygdsvåtmark Life plus-projektets modellvåtmark i Prunteli i Rovaniemi skapades med en grävmaskin på larvband som gjorde ett kanalsystem med öar. Prunteli ligger vid Kemi älv och bestod av gammal, sank och försumpad åker. Grävarbetena gjordes med en 23 tons grävmaskin på larvfötter. På sommaren fanns där ställen som inte bar en människa till fots och som inte frös på vintern, men på senvintern låg snön en halv meter djup och var kompakt nog att bära maskinen. På ett nästan tre hektar stort område grävdes 1,4 hektar ny vattenyta och jordmassorna lades utmed kanalerna och som inbjudande konstgjorda öar för fåglarna. Prunteli: mosaikstrukturen lockar sjöfåglar lll Fiskmästare Jyrki Autti på Kemijoki Oy deltog i våtmarksprojektet i Prunteli och berättar att man vid anläggandet måste ta särskild hänsyn till kraftverket i närheten och regleringen av vattenståndet. Våtmarken grävdes ut i stället för att bygga en dammvall. I projektet deltog andelslaget på orten, två jaktföreningar och markägaren Kemijoki Oy. Skapande grävarbete Syftet med våtmarksprojektet i Prunteli var att skapa öppna vattenytor som känns lockande för sjöfåglar. Enligt Autti visade sig grävandet vara ett fördelaktigt alternativ och projektet framskred smidigt. – Grävarbetena gjordes i april-maj 2012 medan marken fortfarande bar. Vi grävde kanaler som var 5 till 15 meter breda och ungefär en halv meter djupa. Innan grävarbetena inleddes gjordes en karta upp som plan, men den slutliga finjusteringen och det skapande arbetet gjordes av grävmaskinsföraren enligt planerarens anvisningar, förklarar Jyrki Autti. Grävmaskinsföraren formade jordmassorna som han grävde upp till små öar och jämnade ut strandkanterna. – Efter hand som grävarbetet framskred började kanalerna fyllas med vatten och till dags dato har vattnet räckt till. Vattnet strömmar och på grund av regleringen av Kemi älv varierar också vattendjupet i kanalerna, konstaterar Autti. Lockar både flyttfåglar och fågelskådare Jyrki Autti berättar att intrycket som våtmarken ger förändrades efter hand som arbetena framskred. Vattenväxter, sjöfåglar och andra djur har hittat dit. Fiskar som leker på våren har också sökt sig dit. – Vi har aktivt följt med i våtmarkens utveckling. Jägare på orten har inventerat sjöfåglarna, bokfört avskjutningen och sett till att gräset inte tar över, berättar Autti. Enligt Autti har inte bara jägare utan också fågelskådare och andra intresserade hittat till Prunteli. De drivande krafterna bakom projektet har också tänkt på fågelskådarna; uppifrån kullarna som har byggts av jordmassor går det fint att följa med livet i våtmarken. Fiskmästare Jyrki Autti på Kemijoki Oy och Reijo Saari, som är medlem i jaktoch fiskeföreningen Valajaskosken metsästysja kalastusseura granskar sommaren 2012 hur växtligheten börjar få fäste utmed stränderna. Bilder: Juha Siekkinen
Jägaren 3 l 2015 l 63 Friluftsfolket trivs i det vackra landskapet i Prunteli. Jordmassorna kan läggas i hög som utsiktskullar utmed kanalerna och som konstgjorda öar åt sjöfåglarna. Den slutliga finjusteringen och det skapande arbetet gjordes av grävmaskinsföraren. Jyrki Autti lll När anläggningsfasen är klar är det viktigt att följa med våtmarken och sköta om den. Håll bankar och anlagda öar öppna med årliga röjningar av buskagen. Med knipholkar och rörformiga holkar för änder går det att öka sjöfåglarnas häckningsmöjligheter. Be jaktföreningen på orten om hjälp med att hålla efter mårdhundarna och minkarna.
Krickan är den minsta andfågeln i Europa och även den minsta av våra jaktbara sjöfåglar. Artens vita buk lyser på samma sätt som hos bläsanden. Krickan flyger hastigt i täta flockar som ofta rör sig i tvära kast. I praktdräkt går hanen i grått. Längs skuldrorna har den en tydlig, vågrät vit och svart rand. Hos den amerikanska krickan går den vita randen lodrätt. Honans fjäderdräkt är anspråkslöst brunbrokig med en vit rand vid ögat och mörk hjässa. Ungfåglar ser ut som honor. På hösten är hanen väldigt lik en hona. Arten förekommer allmänt i hela landet, men i större antal i norr än i söder. Den håller gärna till vid skogssjöar. Krickan och stjärtanden hör till de andfåglarna som flyttar tidigast. Den flyttar i augusti-september, främst till västra och sydvästra Europa. Honan lägger 7-11 gräddigt ljusgröna ägg. Boet ligger på marken i tät vegetation, ofta i skog och intill en grästuva. Krickan häckar i aprilmaj. Den årliga avskjutningen varierar mellan 110 000 och 150 000. Krickan är vår nästvanligaste andfågel efter gräsanden. Kricka Anas crecca Eurasian teal/Tavi Vinge Ägg 7–11 kpl (sommar) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO (försommar) Den årliga avskjutningen Källa: Lintuatlas.fi Föda På hösten liknar hanen en hona Krickan äter främst animalisk föda som ryggradslösa djur, men även bär, växter och växtdelar En vit rand vid ögat En gul triangel med svart inramning Grön vingspegel Honan har en brunbrokig fjäderdräkt Vilande hane Vattenfjärilars larver Vatteninsekter Vanlig andmat Kanelbrunt huvud Ett grönt fält kring ögat Tusen stycken Inkl årta 00 01 02 0304050607 08 10 09 11 12 13 30 60 90 120 150 Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig (vår) Ljust och spräckligt bröst Framför vingspegeln en tydlig vit rand Gröngrå simfötter 260–330 g 52 –5 9 cm 33– 38 cm g I praktdräkt ger hanen ett grått intryck Krickan flyger hastigt i täta flockar Simänderna i vårt land i storleksordning Årta Kricka Bläsand Skedand Stjärtand Gräsand C M Y CM MY CY CMY K kricka_sidan.pdf 1 26/04/15 11:31 64 l Jägaren 3 l 2015
Jägaren 3 l 2015 l 65 Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i juni. Med tillstånd för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också ska? a tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfåglar. F???????????? ?? ????????? ??? ????????????? ??????: 8.6. Södra, Västra och Östra Finland 9.6. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi 10.6. Nord-Österbotten och Kajanaland 11.6. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio 12.6. Enontekiö, Inari, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor) Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel börjar säljas den 15.6. F?????????? Servicenummer: 020 69 2424 webbutik: www.eraluvat.? Tillstånd för jakt på småvilt kan även ska? as från automatnumren från och med den 15.6. Läs mera: www.eraluvat.? ! J??? ?? ??????? ?????? ?????? ? ???? Vi har publicerat en ny webbutik! • Tillstånd för toppfågeljakt • (orrhane 1.-20.1.2016) börjar säljas den 16.11.2015.
66 l Jägaren 3 l 2015 Laura Ticklén Arto Marjakangas, AEWA: Flyway rätta sättet förvalta flyttfåglar Finland hör till de få länder där man gör paroch kullinventeringar av sjöfåglar, säger Arto Marjakangas uppskattande. Han är medlem i AEWA:s tekniska kommitté, och AEWA, alltså avtalet om bevarandet av de flyttande sjöfåglarna i Afrika och Eurasien, följer med fågelpopulationernas häcknings-, rastoch övervintringsområden samt skyddsklassificerar arterna. EWA står för Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds. Det är ett avtal om ett gemensamt skydd för de flyttande sjöfåglarna som ett antal afrikanska och eurasiska länder gjorde för tjugo år sedan. AEWA:s beslutande organ är partsmötet med representanter för de 74 medlemsländerna samt den europeiska unionen. En permanent kommitté har hand om ekonomin och övriga allmänna ärenden. Den tekniska kommittén fungerar som en vetenskaplig rådgivare som bereder rapporter och uttalanden för partsmötet. Kommittén har femton medlemmar: en från vart och ett av de nio delområdena, sakkunniga inom tre olika områden och representanter för de internationella organisationerna för skyddet av våtmarker, natur och vilt (Wetlands International, IUCN och CIC). Projektchefen, filosofie doktor Arto Marjakangas, har deltagit i AEWA:s verksamhet i drygt tre år. – Biträdande avdelningschef Christian Krogell på Jordoch skogsbruksministeriet frågade om jag var intresserad av en plats i den I AEWA representerar Arto Marjakangas CIC, men han tycker att det ändå är svårt att undvika en finländsk vinkel på saker och ting. A Vilthushållningen blir allt internationellare A nniin a M ar ja ka ng as
Jägaren 3 l 2015 l 67 tekniska kommittén eftersom representanten för CIC skulle avgå, minns Marjakangas. Enligt hans syn på saken innebär en plats i kommittén mera inflytande än en röst på partsmötet. – När föredragningarna är väl förberedda och underbyggda så ökar utsikterna att driva igenom dem. Experterna eniga Den tekniska kommittén samlas med ett par års mellanrum, senast i våras i Bonn. Det dagliga arbetet pågår ute på nätet. Arbetet för AEWA beräknas till ungefär en månad per år. Trots att kommittén inkluderar experter på vilthushållning, skydd, forskning, förvaltning och lagstiftning så löper arbetet i överraskande gott samförstånd, tycker Arto Marjakangas. – Naturligtvis har medlemmarna olika synsätt, men på till exempel det senaste mötet var vi eniga om det värsta hotet; att akvatiska livsmiljöer försämras och går förlorade. De flyttande sjöfåglarnas livsmiljöer förstörs i synnerhet av byggande och projekt för förnybar energi. Det här är förstås motsägelsefullt eftersom projekten i övrigt innebär en positiv utveckling. – Där finns det allt att grubbla på! utbrister Marjakangas om problematiken. I början av maj firades åter en gång på AEWA:s initiativ världsflyttfågeldagen. Årets tema var Energy, make it bird friendly! 555 populationer – Om vi kunde sköta om de jaktbara sjöfåglarna med ett helhetsgrepp utmed hela flyttvägen och ta hänsyn till livsmiljöerna och jakttrycket så skulle det också gynna jägarna i Finland, försäkrar Arto Marjakangas. Han anser att det enda rätta sättet att hantera flyttfåglarna är att betrakta flyttvägen som en helhet. Inom AEWA kallar man det Flyway conservation. Begreppet omfattar både jakten och skötseln av livsmiljöerna, och medlemsländerna ska ta det i beaktande i lagstiftningen. Vart tredje år klassificerar AEWA 555 sjöfågelpopulationer och 255 sjöfågelarter enligt deras hotnivå. Klassificeringarna är bindande för medlemsstaterna och den europeiska unionen, men det händer att länder reserverar sig mot stramare begränsningar av jakten, det vill säga att de inte förbinder sig att följa AEWA:s rekommendationer. Marjakangas anser att det ibland kan vara på sin plats att reservera sig, till exempel på grund av stel lagstiftning, även om det ska mycket till innan man går och ändrar i den europeiska unionens direktiv. I regel är det dock bäst att acceptera rekommendationerna som de är. – Om vårt gemensamma arbete är transparent så ökar förtroendet. För att förankra varje internationell förvaltningsplan får de berörda länderna bilda en arbetsgrupp. – Där blir det garanterat respons om något land inte följer det som är avtalat, säger Marjakangas. Taigasädgåsen aktuell Som det bästa han har åstadkommit i AEWA nämner Arto Marjakangas initiativet till en internationell förvaltningsplan för taigasädgåsen. – Före det hade partsmötet stramat åt skyddsavtalet och utan en förvaltningsplan hade jakten varit förbjuden. Marjakangas kom att rulla igång en snöbollseffekt – Inom kommittén skrev vi om prioriteringslistan för de arter som under de följande åren skulle få förvaltningsplaner, berättar han. På följande partsmöte i november ska den tekniska kommittén presentera kriterier för valet av arter som ska få en förvaltningsplan. Prioriterade är arter som har det svårt och är strikt skyddade, och arter som ökar och orsakar skador. Den nya listan tar ännu mera hänsyn till populationer som jagas. Enligt Marjakangas har inställningen till sådana blivit positivare under de senaste åren. I början av nästa år inleder en internationell arbetsgrupp för taigasädgåsen sitt arbete. Den ska både koordinera och övervaka att förvaltningsplanen följs. Marjakangas påpekar att avskjutningsstatistiken borde vara mycket exaktare och tillförlitligare än den är. – I det nationella utkastet till plan är det inskrivet att jakten får inledas först när vi vet mera om häckningsområdet och den häckande stammen, och har beredskap att anmäla avskjutningen. Enligt Marjakangas går det på det hela taget rätt bra för gässen. – Jag önskar att vi skulle ge änderna mera uppmärksamhet eftersom de inte har det lätt i synnerhet inte arterna som föredrar näringsrika miljöer som bläsand, stjärtand, vigg, brunand, sothöna och i någon mån även årta. Mod att freda sjöfågelområden Arto Marjakangas berättar att han genom det internationella samarbetet har lärt känna intressanta personer, som de framstående sjöfågelforskarna Tony Fox och Jesper Madsen. – Uppdraget ger perspektiv på det vi gör här hemma. De nya synvinklarna har absolut varit till nytta, bland annat för arbetet med den nationella planen för sädgåsen. Han anser att vi finländare kan vara nöjda med viltvården i vårt land. – Ute i världen framhåller jag gärna att Finland hör till de få länder där det görs paroch kullräkningar av sjöfåglar. Trots det kan vi lära oss av Danmark där man har haft mod att freda sjöfågelområden för jakt. – Vi har sett att fredade områden får fåglarna att dröja kvar längre och då stannar de också längre kvar på platser där det är tillåtet att jaga. Före sin administrativa karriär verkade Marjakangas i ett par decennier som forskare och lärare i viltekologi på Uleåborgs universitet. Han forskade i skogshöns, som har förmågan att under gynnsamma förhållanden fort bli fler. – Jakten som en ”extra” dödlighetsfaktor är ett väldigt intressant ämne, säger Marjakangas. Han har till och med skrivit en liten bok i ämnet för undervisningsändamål, med titeln Ihminen petona eli metsästyksen ekologiaa. Dessutom har Marjakangas publicerat artiklar med anknytning till jakt, bland annat i boken Suomalainen riistanhoito som utkom för två år sedan. Redan som barn lärde Marjakangas känna jakt i många olika former, men numera handlar det främst om fiske. – Det är så enkelt att sticka iväg och fiska, förklarar han. Arbetet ger perspektiv på det som vi sysslar med här hemma. Änderna som lever i näringsrika miljöer har det inte lätt.
KUVITUS: ASMO RAIMOAHO ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Utfodringen av sjöfåglar kan pågå hela sommaren, men det är ändå bäst att hålla upp i juli och fortsätta i början av augusti. Lövkärvar ska bindas; anteckna det i kalendern! Efter midsommar börjar den bästa tiden att binda lövkärvar. Lövkärvar ska bindas; anteckna det i kalendern! Efter midsommar börjar den bästa tiden att binda lövkärvar. Nu är det dags att börja med viltåkrarna! Det går bra att anlägga viltåkrar ända till midsommar och litet till eftersom tanken är att grödan ska mogna sent på hösten. Glöm inte lantbruksstöden! Vinterutfodringsplatserna ska städas och kalkas. Konstruktionerna ska underhållas och ställas av till hösten. C M Y CM MY CY CMY K riistakalenteri_2_sve.pdf 1 29/04/15 02:27 68 l Jägaren 3 l 2015
70 l Jägaren 3 l 2015 Hur ska en trevlig jaktupplevelse se ut? I april frågade vi på Facebook hurdan en trevlig jaktupplevelse ska vara. Här ett plock ur svaren. De beskriver levande hur vi finländare tycker att trevliga naturupplevelser ska se ut. Bland alla som svarade lottade vi ut inträdesbiljetter till vårens och försommarens jaktmässor ett varmt tack till er alla som deltog! Min bästa naturupplevelse var i Ivalo i Lappland, när jag vandrade i fjällen och följde med hur hunden jobbade. Landskapet och naturen var otroliga! Minna Kauppinen Hönsfågeljakt i Kuusamoskogarna. På bilden är också min pappa. Jag har fått följa med honom ända sen jag var liten. Ögonblicket är speciellt också därför att det var första gången som hustrun var med, men hon är inte med på bilden för det var ju hon som tog den! Jarkko Karjalainen När man med en ung stövare kommer till skott med den allra första fällningen efter ett långt drev med mycket krumbukter, då kan man vara riktigt nöjd med sin dag. Efter den jakten tyckte hunden att nu är vi kamrater. Jarmo Jokikaarre En fin höstmorron vid sextiden till skogs och vid nie hem på morronkaffe. Med middagen i ryggsäcken. Martin Ahlskog På drevjakt efter hare med min gudson. Den gick i pass! Och grabben blev ännu mer intresserad av jakt! Sami Rantala Vi deltar i de här mässorna. Titta in, träffa våra experter. Känner du redan till våra tjänster? Pohjois-Suomen Erämessut Uleåborg 14—17 maj www.eramessut.net Varsinais-Suomen Kalastusja erämessut Salo 22—24 maj www.salonmessut.fi Kymenlaakson Eräja vapaa-aikamessut Kouvola 5—7 juni kymenlaaksonmessut.fi När duvorna flyger på morron. Några grader kallt och alldeles stilla. Fantastiskt att följa med hur naturen vaknar till en ny morron! Terhi Karjalainen
Jägaren 3 l 2015 l 71 Ruukin maaseutuopisto kouluttaa toimijoita riista-alan vaativiin tehtäviin Haku elokuussa alkavaan riistapainotteiseen luonto-ohjaajakoulutukseen suoraan oppilaitokseen 27.5.2015 mennessä. Lisätietoja: Teemu Keränen p. 040 747 7234 tai teemu.keranen@raahenedu.? www.riistalinja.info ...fullträff i skogen och på banan + + JAKTMATCH ORYX LIPPIS .308 Win 6,5x55 .308 Win 11,7g Oryx 6,5x55 10,1g Oryx .30-06 11,7g Oryx .308 Win 9,7g FMJ 6,5x55 7,8g FMJ .30-06 9,7g FMJ .30-06 Sprg 99 € 109 € 119 € 50 st. Jaktmatch FMJ + 20 st. Oryx + Norma keps www.gyttorp.fi info@gyttorp.fi Återförsäljare i hela landet:
72 l Jägaren 3 l 2015 Marko Mikkola, Finlands viltcentral Jägarexamen förnyas: Åtta ämnesområden att behärska l Jaktlagstiftning l Artkännedom l Viltekologi och viltvård l Etisk och hållbar jakt l Jaktvapen och ammunition l Säkerhet på jakt l Fångstredskap och metoder l Hanteringen av det fällda viltet J Ämnesområdena i den nya jägarexamen: För dem som vill börja jaga skapas nu ett utbildningsprogram som bygger på ansvar. Programmet omfattar studier på egen hand med en ny lärobok, frivilligt deltagande i en kurs och repetitionsoch övningsmaterial på nätet. Läromaterialet publiceras om ett och ett halvt år och övergången till den nya examen sker nyåret 2017. ägarexamen med tillhörande läromedel och utbildningsmaterial förnyas med ett projekt som löper till utgången av innevarande år. Det har nu nått fram till fasen då planerna ska bli verklighet. Funktionärer på Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund har skrivit ett utkast till lärobok. Boken publiceras i slutet av 2016, både i pappersform och på nätet, samtidigt som de elektroniska repetitionsoch övningsuppgifterna. För jägarexamenskursen, det vill säga för närstudieperioden, utarbetas i skrivande stund en utbildningshelhet som omfattar åtta ämnesområden. Där ingår fotografier och videor av hög kvalitet. Vi rekommenderar att eleverna först läser boken och därefter går kursen. Under erfarna utbildares ledning behandlas viktigt stoff samtidigt som studierna blir interaktiva. En undersökning där personer som hade avlagt jägarexamen intervjuades visar att den nuvarande jägarkursen anses vara väldigt viktig och rekommenderas. På kursen har eleverna möjligheter att fråga om sådant som har förblivit oklart, ta del av andras erfarenheter och lära känna andra jaktintresserade i trakten. Dessutom lär eleverna känna personalen på jaktvårdsföreningen och andra yrkesmänniskor i branschen – och kanske till och med polisen på orten! Även om det inte är obligatoriskt att delta i närstudieperioden så ger det bättre förutsättningar att klara den förnyade jägarexamen än med enbart självstudier. Den nya jägarexamen tas i bruk efter nyåret 2017. Förändringar är att vänta bland annat i avsnittet om artidentifiering, som därefter kommer att bygga på fotografier. Innan den nya examen införs ska jaktvårdsföreningarnas funktionärer utbildas till examinatorer och det ska ordnas utbildning för dem som undervisar på kursen. På lång sikt är målet att jägarexamen ska skrivas på dator, men tills vidare kommer den nya examen att skrivas som förut på papper. Ämnesområdena som ingår i den nya jägarexamen kommer att presenteras i en serie artiklar i tidningen Jägaren som börjar i slutet av året. Vi har tidigare skrivit om förnyelsen av jägarexamen i numren 1/2014 och 6/2014.
Jägaren 3 l 2015 l 73 Ammatiksi metsästys? Keski-Pohjanmaan aikuiskoulutus, Perhon toimipaikka, Haanentie 26, 69950 Perho Riistapainotteiseksi luonto-ohjaajaksi Hakeminen suoraan oppilaitokseen vapaamuotoisella hakemuksella 31.5.2015 mennessä sähköpostilla info.perho@kpedu.fi. Koulutus alkaa 10.8.2015. Lisätietoa www.kpedu.fi/perho Jorma Koivuniemi 044 725 0659 Petteri Kontila 044 725 0654 Riistaopetusta Perhossa 20 v. 1-os 290,2-os 370,(kuvassa) 2-os maxi 440,Kuljetus järjestyy! Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Luonto-ohjaaja riistaja kalapainotteisena Koulutukseen sisältyy mm. kalastusta, metsästystä sekä kalan ja riistan käsittelyä. Oppimisympäristönä saaristo eri vuodenaikoineen, koulutus toteutetaan yhteisyössä paikallisten yrittäjien kanssa. Hakuaika päättyy 29.5.2015, lisätietoja: www.livia.?/ajankohtaista Kalatalousalan perustutkinto Valittavina osaamisaloina ammattikalastus, kalanjalostus ja kalakauppa, kalastusmatkailu ja vesiviljely. Koulutusta myös kalastusoppaan, kalanviljelijän ja kalanjalostajan ammattitutkintoon! Kalatalousja ympäristöopisto www.livia.? G3/S1/3/350/U G3/S1/8/D G3/S1/14/D G3/S1/8NT G3/S1/6/350 4 vapen RP: 440€ RP: 490€ RP: 590€ RP: 570€ RP: 720€ 6 vapen 4 vapen 8 vapen 14 vapen KAMPANJ: 389€ +lev. kostnad KAMPANJ: 429€ +lev. kostnad KAMPANJ: 519€ +lev. kostnad KAMPANJ: 499€ +lev. kostnad KAMPANJ: 649€ +lev. kostnad GYTTORP VAPENSKÅP Kampanjerbjudande 1.1.2015 30.6.2015 Gyttorp Finland Oy Tilläggsinformation och återförsäljare: www.gyttorp.fi • IMPoch EN 14450 -certifierad (uppfyller den nya vapenlagens krav) • 4-tappars bultlåsning (2 lodräta och 2 vågräta) • ”Double bit” -säkerhetslås (ENV 1300) • Standardfärg, RAL 9002 vit • leveranskostnad: 49€ (avlastad till adressen)
74 l Jägaren 3 l 2015 Nyhetsmagasinet Nya verksamhetsledare SÖDRA SAVOLAX l Hartola jaktvårdsförening : Teemu Ylönen, Kylmänsillantie 23, 19600 Hartola, hartola@riista.fi / teemuylonen@yahoo.com, 044 297 8485. l Kangaslampi jaktvårdsförening : Tuomo Räisänen, Penttilänmäentie 4, 79100 Leppävirta, tuomo.raisanen@pp1.inet.fi, 040 512 7210. l Savonranta jaktvårdsförening : Jouni Tanninen, Viljatie 7, 58300 Savonranta, jtanninen@gmail.com, 044 5484 022. SYDÖSTRA FINLAND l Itis jaktvårdsförening : Harri Heino, Halmekarinkuja 2, 47400 Kausala, iitti@rhy.riista.fi, 040 580 5088. l Veckelax-Fredrikshamns jaktvårdsförening : Kauko Tyni, Husupyölintie 168, 49510 Husula, vehkalahti-hamina@rhy.riista.fi, 040 769 8246. NORRA TAVASTLAND l Nokianejdens jaktvårdsförening : Esa Hell, Kiepantie 225, 37200 Siuro, nokia@rhy.riista.fi, 0400 982 718. l Teisko jaktvårdsförening : Antti Lappalainen, Rintamamiestentie 7, 34240 Kämmenniemi, teisko@rhy.riista.fi, 050 409 1146. SATAKUNTA l Euranejdens jaktvårdsförening : Rauli Helin, Taskutie 19, 27510 Eura, eura@rhy.riista.fi / rauli.helin@metsastajaliitto.fi, 0400 727 649. På nya poster lll Till ny specialplanerare på vårt kontor i Rovaniemi har utsetts filosofie doktor Antti Siira. Han efterträds på posten som jaktchef för Lappland av agroforstmagister Sami Tossavainen. Bägge tillträdde den första april. Inloggning på Tassen lll Kontaktpersonerna för de stora rovdjuren kan numera logga in på Tassen med sitt Oma riista-användarnamn och lösenord. Det är bara de här personerna som kan göra det medan övriga användare loggar in på Tassen som förut. Vi rekommenderar att rovdjurskontaktpersonerna byter till samma användarnamn när de loggar in på Tassen med sitt Oma riista-användarnamn första gången. På det viset kan de med samma användarnamn se också tidigare observationer och slipper dubbla användarnamn. Antti Siira Sami Tossavainen Har du använt anvisningarna för viltvänlig skogsvård? lll Har du i din egen skog eller i ditt arbete använt Ut i viltskogen: anvisningar för viltvänlig skogsvård, eller Tapios handbok Råd i god skogsvård? Kontakta oss och berätta var och hur du har gjort det! Vi är särskilt intresserade av slutresultatet och storleken på arealerna som behandlades. Bifoga gärna namnet på fastigheten, var den finns, registernumret och ägarens namn. Dessutom vill vi gärna veta vad du tycker om anvisningarna; om de fungerar i praktiken. Även korta mejl är värdefulla för oss. Skicka ditt fritt formulerade mejl till projektchef Janne Miettinen (janne.miettinen@riista.fi). Rovdjursskador för 7,6 miljoner euro lll Under fjolåret orsakade de stora rovdjuren skador för drygt 7,6 miljoner euro. Jämfört med året innan minskade skadorna med nästan en miljon euro. Tack vare det extra anslag som riksdagen har beviljat kan skadorna ersättas till sitt fulla belopp och betalas ut i en rat. 90 procent av alla rovdjursskador under fjolåret utgjordes av skador på renar. Renskadorna orsakade av järv och lodjur minskade medan björnoch vargskadorna ökade. På odlingar, husdjur och bikupor orsakade rovdjuren skador för cirka 470 000 euro. 23 procent av de här skadorna var vargattacker på hundar. Björnskadorna på biodlingar fördubblades, räknat i antal. Bloggar om jakt lll Finlands viltcentral har på sin hemsida samlat ett antal bloggar om jakt och vilt. Bland skribenterna hittar vi jägare, branschfolk och andra jaktintresserade. Dessutom rekommenderar vi dig att följa med bloggen Notkea hirvi med texter om tjänsten Oma riista och våra myndigheter. Idén med bloggsidan är att samla bloggare som skriver om jakt och vilt på en och samma sida, och att hålla igång ett samtal. Läsarna kan kommentera texterna och gästblogga på Vapaata riistaa. riista.fi/blogi omariistafi.wordpress.com Rättelser lll I nyhetsmagasinet i föregående nummer av tidningen Jägaren berättade vi om medborgarinitiativ som har gått ut, och gråsälen på mittuppslaget visade sig vara en knubbsäl! Vi beklagar missödet.
Jägaren 3 l 2015 l 75 Polameri på Jaktmuseet lll På Finlands Jaktmuseum pågår en utställning av konstnären Seppo Polameri, känd för sin omfattande och mångsidiga produktion. Utställningen pågår till den 27 september. Polameri är särskilt känd för sina målningar med jaktoch naturmotiv. Han har illustrerat över 70 böcker, formgett ett stort antal böcker, skapat exlibrisar och gjort grafik med naturmotiv. Dessutom har Polameri i många år målat dioramor på Naturhistoriska centralmuseet. Finlands Jaktmuseum i Riihimäki är ett museum om och för jägare. Inträdet är fritt året om för alla som har betalat jaktvårdsavgiften. www.metsastysmuseo.fi Antologi med jaktberättelser lll De bästa bidragen i skrivartävlingen som i fjol arrangerades av Finlands jaktmuseum, förlaget Maahenki, Landsbygdens bildningsoch kulturförbund och Finlands jägarförbund har samlats i en antologi med namnet Metsällä. Över 600 bidrag skickades in till skrivartävlingen som var öppen för alla i hela landet. Texterna som valdes ut till boken ger en bred skildring av jakttraditionerna i vårt land och de förändringar som har skett. Som en kärna i bidragen framträder alla de starka känslor och intryck som jakten skapar. Jaktkurs i Rautavaara Tid : 15-18 juni Plats : Metsäkartano center för ungdom och naturturism lll Den här jaktkursen är särskilt avsedd för unga jägare och avrundas den sista lägerdagen med jägarexamen. Det blir inte bara föreläsningar och pluggande utan också trevligt kvällsprogram! I kursavgiften (från 174 €) ingår inkvartering, helpension, bastu, undervisning och program. För examen tillkommer 20 €. Anmäl dig senast den första juni. Ytterligare information: : 040 839 6350, info@metsakartano.com Ungdomsläger i Muhos Tid : 9 juni eller 10-12 juni Plats : skjutbanan i Muhos lll Muhos jaktvårdsförening arrangerar tillsammans med 4H-föreningarna i Muhos, Tyrnävä och Utajärvi ett dagsläger och ett tredagarsläger för pojkar och flickor i åldern 6-10 år. På programmet står bland annat skytte med instruktör, atv-körning och lägertävlingar. Dagslägret kostar 10 euro, vilket inkluderar måltider, material och försäkringar. Tredagarslägret kostar 80 euro och inkluderar även boendet. Anmäl dig senast den 28 maj på webbsidan muhos.4h.fi. Till bägge lägren tar vi 25 deltagare i anmälningsordning Ytterligare information : Kirsi Pajala, 044 330 7955, muhos@4h.fi Keski-Pohjanmaan ammattiopisto, www.kpedu.fi Tehtävään kuuluu vastata luontoja ympäristöalan opiskelijoiden opetuksesta, luontoja ympäristöalan kehittämisestä, sekä oppimisympäristöjen hoidosta. Erityisesti riistateurastamon toiminnan pyörittäminen kuuluu tehtäviin. Hakijoilta edellytetään alalle soveltuvaa korkeakoulututkintoa, kokemusta toimialalta, kokemusta riistanhoidosta, metsästyksestä ja vaeltamisesta, sekä hyviä vuorovaikutusja viestintätaitoja. Eduksi on kokemus ryhmien kanssa toimimisesta. Lisäksi arvostamme työelämäja verkostoyhteyksiä, hyviä vuorovaikutusja yhteistyötaitoja, sekä hyvää organisointikykyä. Hakemukset Kuntarekryn kautta osoitteesta www.kuntarekry.fi. Haku päättyy 22.5.2015. Paikan työavain on 80095. Lisätietoja: koulutuspäällikkö Matti Louhula, p. 044 725 0655. Toimialapäällikkö Kaisa-Leena Ahlroth, p. 040 808 5525 ja lehtori Jorma Koivuniemi, p. 044 725 0659 Keski-Pohjanmaan ammattiopisto järjestää nuorten koulutusta usealla toimialalla Kokkolassa, Kannuksessa, Kaustisella, Kälviällä, Perhossa ja Toholammilla. Haemme nyt Perhon toimipaikkaan vakituista Riistanhoidon opettajaa
76 l Jägaren 3 l 2015 Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö-FJGK rf:s avelsrådgivare ger råd om bra kullar. Jämthundar: Janne Rantanen 0400 267 098, Janne Romakkaniemi 050 365 9222 eller Keijo Vitri 0400 193 317. Grå norska: Marko Niemelä 045 131 6109 eller Jyrki Piispa 050 330 4647. Hällefors och svensk vit älghund: Esa Tammenoksa 040 709 8928. Ring Marja-Helena Ilvonen 050 572 7010 för medlemsoch andra ärenden. Internet www.shhj.info Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934. Medlemsärenden tfn 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto–Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Marja Kontas 040 543 8382, Juha Prinkkilä 050 563 5983. Karelsk björnhund: Annamari Pirinen 040 828 1489, Jenni Suoknuuti 044 579 3546. Norrbottenspets: Eija Karppila 050 411 9928, Raija Tiilikainen 040 778 9900. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbplats: www.spj.fi. AFFÄRER HAR BYTT NAMN TILL JAKT OCH JÄGARE Obs! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till spalten Affärer övergår den 15 maj till tjänsten Eräverkko. Samtidigt byter spalten namn till Jakt och jägare. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer vilket nummer annonsen ska införas i. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor . På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag . Under 2015 är priset 20 euro/rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Jägaren nummer 4 utkommer den 15 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 22 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net. Alf Cederlund, Pyttis, tfn 050 341 4947. Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050 563 0169. www.trofeet.fi. Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas – material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net. Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri, 040 581 9624, www.trofeart.com. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. Kanonkvalitet! Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Suomen Eläintäyttämö, Nyland. Tfn 040 501 5166, Österberg. Hundar Strh vorsteh för jägare. Premierade föräldrar. Överlåts v 18. Kennel Hietasiinan. Tfn 0400 976 125. Valpar av finsk stövare. Far: drevkung -14, BCH, UCH. or: 4 förstaplac på drevprov. Tfn 040 5033 688. Kan reserveras: strh vorstehvalpar. Föräldrarna provoch utst premierade, jagar. 050 3545 047. Jämthundsvalpar. Far: BCH & UCH. Mor: BCH. Tidigt mogna. Tfn 040 5268 571. Strh taxvalpar, bägge föräldrarna BCH-A. Föds v 17. Åbo, tfn 040 705 9104 / 040 579 2647. Beaglevalpar, förfr 050 3523 843 eller kuopusmaa@hotmail.com. Strh taxvalpar efter godlynta jagande föräldrar. Föds v 16. Tfn 044 0733 817. BEAGLEvalpar kan reserveras. Far BCH. Tfn 050 3606 986. Valpar av rysk stövare efter föräldrar m god härstamning. Tfn 040 5213 520. Strh vorstehkull i N Karelen! Tiken i finska, hanen i tyska avelsregistret. Komb som fyller rasens avelskrav. www.metsanhoitajan.com, Sari 040 5599 330. Strh vorstehvalpar. Nortin kennel. Överlåts v 26, Kauhava, tfn 040 7780 507. Pointervalpar för jakt, välmeriterade och friska föräldrar. Födda v 13 och överlåts v 20-21. Förfrågningar tfn 0500 483 699 eller perapellon@gmail.com. Valpar av finsk stövare efter jagande föräldrar med fin härstamning, 044 2668 024. Valpar av welsh springer spaniel, föräldrarna gott lynne. Tfn 050 3221 960. Säljes Nät för hund, mink, fällor mm. Tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. Fotsnaror, slagjärn och fällor för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400 181 498, taisto.hietala@pp.inet.fi, www.kesavaylan.net. 38 år rejäl vapenhandel! Mossberg 12/76 synt 370e, 12/89 synt 450e, Tikka T3, Sako, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultrapoint och Garmin GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08 821 337, 0400 384 118. Snabbt och billigt med post och buss! www. anonase.com. Begagnat: stort varierande sortiment vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi, tfn 050 465 4695. Tikka T3 paketerbjudande med kikare från 1099 €. Sako A7 .308 Win + Burris Foux-X 3-12x56 paket 1899 €. Beretta, Benelli, Guerini, FC och Howa! Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 348 4004, www.asetarvike.fi. Beretta A300 camo 899,Tikka t3 lite ss paket 1190,Remington 770 + Bushnell .243/ .308/ .30-06 495,Koffert Plano för ett gevär 59,Frakt bara 2,95,21 maj skyttedag i Raumo Mera info www.sissos.fi, 02 822 8282, 9-17.30, lö 10-14. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019 782 307. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Valmet kombi 20/7 x 57 R. Inskjuten. Sällsynt. Tillverkad i 25 ex. Pris 1.650 €, tfn 0400 521 128. Tikka 512S studsare 222/70, kikare Bushnell 3-9x40, alla tillbehör, skjutit 50 skott, felfri. Pris 1000 €, tfn 045 3485 450. Jyväskylä. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 3133, 040 508 5833. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. Pipa till Tikka 12/76 X 6,5/55, i gott skick. Anpassad till Valmet 412 S. MAK snabbfäste och Leupold VX-1 3-9X40 kikarsikte. 1100 €. Tfn 050-5978 792, Ylöjärvi. Dryfire hagelsimulator för trap och skeet. http://www.jmshaulikko.net/dryfirehaulikkosimulaattori. tfn 0400 668 627 Kikarfäste för kombigevär. Det nya fästet skymmer inte siktet, målet eller terrängen och du slipper ta av och sätta på. Geväret är hela tiden klart för alla former av skytte. Tfn 017 824 123 eller 040 527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulank. 11, 74130 Idensalmi. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 certifikat. Mera info på www.corrosafe.fi. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Hundkojor 1-delad 310 € och 2-delad med vindfång 390 €. Beställ broschyr, 06 453 4333. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, www.asejaera.fi. Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08 761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. BROWNELLS FINLAND OY Nästan 100 000 produkter av hundratals tillverkare! Vapendelar, vapensmedstillbehör, verktyg. Handladdningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, ljuspunktssikten, övrig optik. Fästen och skenor. Kulstöpning, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.brownells.fi Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi, tfn 06 729 0431, 06 724 7815. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puurutuote.com. Tfn 0400 368 144. Inhemska burkförslutare. Erätapio Oy, tfn 040 5858 133. www.eratapio.fi. För viltutfodring havre, korn och ärter. Siilin Mylly, 050 3870 505, siilinmylly.weebly.com. Fasaner från Lappo; ägg, dunungar, utsättningsgamla fåglar. Tmi Game Bird, 040 5269 508. WWW.FASAANITILA.NET; ägg, ungar, vuxna. 045 3496 096. ELORANNAN VERKKOKAUPPA/OUTLET. Se Elorantas nya webbsida, nätaffären för jägare har öppnat! www.eloranta.fi, 0440 883 044.
Jägaren 3 l 2015 l 77 Liten skogsgård i Lieksa, Savijärvi. Ring 040 7668 089. Säljes välutrustad stuga i Kuusamo till jägare, fiskare, hundfolk. 56 m2, separat strandbastu med brasrum, grillkåta, hundgård. Tfn 0440 254 855 23 ha i Rovaniemi, goda jaktmarker, andel i vatten och fiske. Hus, dammar, väg, el, vatten. Bp 50t. Tfn 044 514 1044, A. Lustila. Stuga i Oinasjoki, Kittilä. Goda fiskeoch jaktmöjligheter. Förfr tfn 0400 357 698. Säljes i Lappland tre skogsskiften i Savukoski:181 ha / 55 000 euro (inkl bäck och å), 68 ha / 50 000 euro (med bäck och å), ute i ödemarken 21 ha / 11 000 euro (inkl ett kärr). I Tanhua tomter vid bäck från 4 000 euro. Landskapstomter i Saariselkä från 6 000 euro. Tfn 040 832 0190. Stuga i Tanhua i Savukoski, vid stranden av Luiro. 2,7 ha tomt som gränsar till statsmarker, vid två licensområden. Goda fiskevatten! Förfr 040 7488 728. Säljes skogsskifte nära Tunturijärvi i Kemijärvi. Vindskydd, 20 ha. Planterad -71. 25 t, 0400 346 024. Köpes Vi köper fortlöpande pälshudar av alla slag till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Arbete utförs Vi bereder pälshudar. Kiikalan Raktur Oy, Takamaantie 10 25390 Kiikala. Ahola, 2 7287503, 050 462 5938. Vi bereder pälshudar. Finskin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel, tfn 010 387 3090, www.taljatukku.fi. Modifur Oy, Noksonkuja 9, 61310 Panttila, 06 4500 600, info@modifur.fi Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 040 581 3124. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparationsoch ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 613 0655, 040 535 4134, www.asehuolto.net. Vi reparerar och servar vapen! 040 718 8170. Jag servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pb 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Jakt Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort och rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big 5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Och mycket mer! Noga utvalda och testade jaktmål till konkurrenskraftiga priser. B&R Hunting Oy, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Säljakt i Bottenviken. Seanature.net, tfn 0400 154 600. Jaga björn och småvilt i Suomussalmi. Tfn 050 3258 966, www.erapalvelu.net. ERÄ-KORPINEN: Jakt-Fiske-Semester. www.erakorpinen.fi, tfn 040 5551 394. Jaga skogshöns, hare, and. www.metsastyspalvelut.com, 044 541 0437. Klövdjursoch andjakt i Sagu. WWW.prohunting.fi/ 040 5589 012, pro.hunting@luukku.com. Jaga älg mm i Virrat. Förfr 040 579 2345 / ilkka.backman@gmail.com. Vi tar in nya medlemmar i vår jaktförening. Intresserad? Se vår hemsida http:// kajriistamiehet.suntuubi.com/. Fasanhönor i tid för vårens utsättningar. Fasan-, rapphönsoch andjakter med klass! Mejla juha_kuukka@hotmail.com, ring 050 3206 679. Uthyres Stugor i östra Kuhmo, tfn 0500 253 563, www.kuhmonet.fi, Kiekinkosken lomamökit. Uthyres stuga i Lappland årsvis. Nära till bra jakt och fiske. Ny, möblerad, hög utrustningsnivå. Från 3 900 euro, info@villilappi.fi, 02 0011 266. Syynimaan Erä, Pyhäjoki, 0440 281 792, www.erapalvelut.net. Hyr stuga för höstens jakter i Kajanaland, Kuhmo 050 5302 240 eller Hyrynsalmi, 050 3009 519. I Nurmes en jaktstuga för 10 pers. Sommarn o hösten kan bokas. Se www.sarvikylantapiola. com. Bokningar 044 0264 356. Simojärvi i Ranua tfn 0400 193 351. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker. Tfn 0400398 208. Rymlig och välutrustad stockstuga i HyrynsalmiPuolanka-Suomussalmi. Loma-Laattaja. www.nettimokki.com/5968. Övrigt Björnskådning/fotografering i Kuhmo. www.rutkunpuro.fi, tfn 040 5772 739. Vi har en hel del utgående artiklar i vårt lager och i nätaffären som nu går till nedsatt pris. Passa på att fynda! Finlands viltcentrals lager flyttar och vi kommer att förnya sortimentet. En del av artiklarna kommer att utgå. Utförsäljningen av utgående artiklar pågår till den 29 maj. Antalet reade varor är begränsat. Vi rear bland annat dvd-filmer, medaljer, guider, böcker, kokböcker och träffpunkter av papp för skjutprov. Det mesta av artiklarna går med upp till 50 procents rabatt. I nätaffären känner du igen de reade artiklarna på den röda texten. Förfrågningar: kauppa@riista.fi, tfn 029 431 2111 kauppa.riista.fi Lagret är stängt i juli. Rea i vårt lager
78 l Jägaren 3 l 2015 Ålandsnytt lll Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: l Vid skjutbanan i Brändö, Åva: Under tiden 1 augusti till och med den 5 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). l Vid skjutbanan i Kumlinge, Enklinge: Under tiden 8 augusti till och med den 5 september lördagar kl. 10.00–13.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal. 22) tisdagar 14 juli – 4 augusti kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109), Gerhard Björk (tfn 040 513 6470). l Vid skjutbanan i Föglö, Granboda: Alla lördagar från och med den 8 augusti till och med den 5 september kl. 10.00–15.00. Samt onsdagen den 26 augusti kl. 16.00–20.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). l Vid skjutbanan i Hammarland, Boda: Under tiden 25 juli till och med den 5 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). l Vid skjutbanan i Lemland, Haddnäs: Under tiden 4 juli till och med den 29 augusti lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 26 maj till 25 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Johan Grönroos (tfn 0457 342 1351 el. hem 018-33680). Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med provets avläggande skall jaktkortsnummer samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg företes för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin KUNGÖRELSE ANGÅENDE ÄLGSKYTTEPROV 2015
Jägaren 3 l 2015 l 79 KUNGÖRELSE ANGÅENDE PRAKTISKT BÅGSKYTTEPROV 2015 R eijo O ra va lll Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: l Vid skjutbanan för bågjakt i Hammarland, Östanträsk: Den 11-13 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00–22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: Tel: +358 40 369 5233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I SAMBAND MED DET PRAKTISKA PROVETS AVLÄGGANDE SKALL UPPVISAS INTYG ÖVER GODKÄND BÅGJÄGAREXAMEN FÖR LEDAREN AV PROVET. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på jaktoch viltenhetens hemsida: www.regeringen.ax ? avdelningarna ? näringsavdelningen ? skogsbruksbyrån ? jakt-och viltvård ? riktlinjer ? jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin
Avisering om direktdebitering och e-faktura Om du har gjort ett avtal med din bank om direktdebitering av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras 8.6.2015 från det konto som anmälts. Betalningsmottagare: Finlands viltcentral Meddelande: Jaktvårdsavgift För jaktåret 1.8 2015–31.7 2016 är jaktvårdsavgiften 33 euro. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktdebiteringsavtal. Obs! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktdebitering, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen. Parallellt med det tryckta jaktkortet som följer med sommarnumret av tidningen Jägaren finns det nu också ett elektroniskt jaktkort som du alltid har med dig i appen Oma riista. Det elektroniska kortet är lika giltigt som jaktkortet av papper. På webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. Du har väl jaktkortet i mobilen?