• SKAFFA VAPEN­ Bockjakten kröner våren SMYGA ELLER VAKTA? Giltighets­ tiden för skjutproven förlängs TILLSTÅND OFTA STÄLLDA FRÅGOR NYA FÅNGST ­ METODER FÖR MÅRDHUND GÖR DET SJÄLV: ETT KYLRUM FÖR FÖRENINGEN Tidningen når fler än 300 000 jägare 3/2020
• Undantag i skjutprovskraven 30 Hundproven inställda eller uppskjutna pga corona 12 Jakten med drevkedja är nostalgisk AKTUELLT 5 Nyheter 16 Ungdomsredaktionen 46 Lär dig behärska skyttet och gevären på ABC-kurs 48 Hur ansöker jag om vapentillstånd för jakt – ofta ställda frågor 54 Lokal rådgivning för viltskador 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 61 Ministeriet informerar JAKT 4 Den första fällningen 10 Bockjakten kröner våren 16 Det hände sig på jakt 24 Väck med de främmande rovdjuren, del 3 – Mårdhundsindexet 28 Mårdhundsjakt med nya redskap – erfarenheter 30 När hunden ska hållas kopplad – vad man får och inte får göra 34 Älgjaktsmetoder: Jakt med drevkedja 38 Gör det själv: Ett kylrum i eller vid slaktskjulet 50 En jägares vapen: Skytte med cylinderstudsare 52 En jägares vapen: Förladdningen berättar 62 Samgång en möjlighet för jaktföreningar VILTET 20 Tidningen Jägarens gäss övervintrade i Centraloch Västeuropa 23 Sändarsädgässen har återvänt 40 Älgstammen närmar sig målet 42 Rekordavskjutning hejdade hjortstammens tillväxt 56 Forskning: Hur fördelar sig hönsfågeljakten över säsongen? 58 Recept a la Akseli Herlevi 64 Ringduvan LAGAR OCH LICENSER 60 Corona och skjutprovskraven 60 Innehåll JA0320 SVE Book.indb 2 30.4.2020 11.02
• 56 Hönsjakten koncentrerad till början av säsongen En annorlunda vår Vårens arbeten och livet förändrades och blev annorlunda än vi hade planerat. Vi har blivit tvungna att tänka ut nya verksamhetsmodeller för att hjulen ska rulla medan vi vidtar nödvändiga åtgärder för att få kontroll på coronaläget. Vi har varit tvungna att flytta fram eller ställa in arrangemang och ersätta dem med nya sätt att jobba på. Att verksamheten har gått i stå har lett till en mängd med problem. Jag är särskilt bekymrad för hur jaktvårdsföreningar som sitter ekonomiskt trångt ska klara sig. Många jv-föreningar har knappa resurser och det är svårt att snabbt hitta fungerande alternativ för att lindra läget. Om vi ändå vill se någonting positivt i eländet så har vi hittat nya modeller för att jobba på distans och det ger oss nyttiga erfarenheter för framtida eventualiteter. Distansoch ensamjobbandet har å andra sidan visat hur viktigt det är att arbeta tillsammans. Visserligen fungerar det mesta när kontoret är hemma, men visst börjar man sakna samlingen kring kaffet, både på jobbet och fritiden. I skrivande stund är det särskilt bekymmersamt att inte veta när vi kan återgå till normal dagordning och få hjulen att rulla igen. Många av våra bärande krafter hör till riskgruppen och är tvungna att stiga åt sidan för att inte riskera hälsan och handlingsförmågan medan epidemin pågår. Det här är viktigt eftersom de besitter decenniers erfarenheter av att driva verksamheten under väldigt olika omständigheter. Vi ska fästa särskilt uppmärksamhet vid de unga åldersklasserna och nya jägarna eftersom vi inte har råd att mista dem. Vi uppmuntrar därför alla jaktintresserade att läsa på för jägarexamen, antingen på det gamla sättet med Handbok för jägare i händerna eller på nätet. Självfallet kommer det att ordnas examenstillfällen och skjutprov igen så fort det bara är möjligt. Tillsammans driver vi skutan framåt både nu när undantagstillstånd råder och sedan när begränsningarna börjar lätta. Det är ju vår gemensamma förhoppning att vi på hösten kan inleda det nya jaktåret under säkra former! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 38 Gör det själv ger billigare kylrum 3 Jägaren 3/2020 Ledar n JA0320 SVE Book.indb 3 30.4.2020 11.02
• D et var oktober och svalt väder i Toivakka i Mellersta Finland när Luka och hans styvfar började ströva i statens jaktmarker. De hade skaffat veckoslutstillstånd för skogshöns och beslöt att ta en närmare titt på terrängen redan på fredagskvällen. Vi hittade en bra plats där vi tänkte att orrarna kanske dyker upp för att värma sig i kvällssolen. Så vi ställde oss och väntade, en liten bit ifrån varandra. Vi avtalade att om vi hör en vissling så vet vi att det finns en orre nära, berättar Luka. Solen började dala och en vissling skar genom höstluften: två orrtuppar slog en liten bit ifrån; den ena i en gran och den andra i en björk. Jag gjorde mig genast klar och lyfte mitt Leijona hagelgevär och beslöt att sikta på orren i björken. Fågeln ”föll som en vante”. Jag blev alldeles till mig och störtade genast fram till fågeln för att kolla om träffen var bra. Visst var den det, men jag var så uppspelt att jag inte hörde den andra visslingen. Den bortskrämda andra orrtuppen hade kommit tillbaka för att kolla vad det blev av kamraten. Hade jag uppfattat det så hade jag kunnat skjuta också den. Stämningen är jaktens salt Luka tog ur bytet med hjälp av sin styvfar och en bra kniv. Stjärten var trasig, vilket var lite förargligt. Men vingarna var hela och ligger sedan dess på hyllan i mitt rum som en prydnad. Innan de åkte hem åt Luka korv med sin styvfar. Han tog ett foto av sitt gevär i solnedgångens ljus med den dimmiga skogen som bakgrund. Det bästa med jakten är stämningen och att man kopplar av, tycker jag. Och korven, säger Luka. Orrsteken hamnade så småningom på middagsbordet för att fira självständighetsdagen. Det var verkligen fint. Orren är ett så finländskt skogshöns. Jag gillar jakten på skogshöns mest eftersom man får ströva i skogen. Visslingen som beseglade orrtuppens öde Luka Asikkala är femton år och bor i Mellersta Finland. Han skrev jägarexamen i somras, precis innan jaktsäsongen började. På hösten fick han chansen att fälla sin första orre. text Johanna Hellman bild Luka Asikkala 4 Jägaren 3/2020 Den f rsta fällningen JA0320 SVE Book.indb 4 30.4.2020 11.02
• OULUN UUTISET 22.4 2020 Europeiska parlamentet röstade emot ett förslag om förbud mot handel med viltkött. TIDNINGEN MAASEUDUN TULEVAISUUS 23.4 2020 Björnar har plundrat de första bikuporna – biodlarna i ojämlik ställning på olika håll i landet. TIDNINGEN JÄMSÄN SEUTU 22.4 2020 En sällsynt vandrare – en järv – har förevigat sig själv på flera vilt­ kameror i Kuhmois. YLE 23.4 2020 I Ylämaa i Villmanstrand avlivades en björnhane som strövade omkring med ett slagjärn för bäver på foten. I korthet vargtrakter att observera omgivningarna med skärpt uppmärksamhet. Men trots att allt fler ställer sig kritiskt till tjuvjakten så är det knappt någon av ortsborna som anmäler sina misstankar eftersom man inte vill bryta sämjan i lokalsamhället. De som har anmält sina misstankar till polisen är sommarstugugäster och andra utsocknes ifrån som har rört sig i trakten. Domstolsutslag som har figurerat i medierna bidrar till den eventuella nedgången för tjuvjakten. De visar att det finns en reell risk för att åka fast och bli dömd. KRITIKEN MOT TJUVJAKTEN PÅ VARG ÖKAR En färsk undersökning fastslår att kulturen där tjuvjakt accepteras och förtigs har blivit svagare, vilket kan leda till en nedgång för tjuvjakten. A llt fler som bor i vargområden betraktar tjuvjakten på varg som ett brott och fördömer den, fastslår Pertti Rannikko, professor emeritus i miljöpolitik vid Östra Finlands universitet, i en expertgranskad undersökning publicerad i tidningen Oikeus-lehti. Av detta drar han slutsatsen att de som tjuvjagar varg inte längre kan lita på att folk ska tiga om deras förehavanden. Den kritiska inställningen till tjuvjakten har ökat i styrka under de senaste åren, vilket undergräver tystnadskulturen kring tjuvjakten på varg, uppger Rannikko. I forskningsområdet i östra Finland råder ingen hel och odelad uppfattning om vargarna. Undersökningen fastslår att medan somliga som bor i området irriterar sig på skyddsmanin hos stadsbor som lever långt borta från vargarna så förargar sig andra som bor där över den bild som motståndarna till skyddandet målar av landsbygdsborna som varghatare. Vargdiskussionen har lett till skärpt vaksamhet Vargdiskussionen som har förts i offentligheten har fått många som rör sig i BILD VILLE HEIKKINEN / VASTAVALO 5 Jägaren 3/2020 Nyhet r JA0320 SVE Book.indb 5 30.4.2020 11.02
• Vi behöver älghundar för regleringen av älgstammen! Jakthundsorganisationerna i Norra Savolax och Finlands Jägarförbunds distrikt Norra Savolax publicerade nyligen ett uttalande med rubriken ”Förstörelsen av en finsk folklig tradition”. I uttalandet framför skribenterna sin allvarliga oro för att vargstammens tillväxt ska hota den traditionella inhemska jakten med hund. I uttalandet hänvisar skribenterna bland annat till grundlagen och de rättigheter som där stadgas. Rättigheterna som är fastställda i grundlagen torde gälla också för jägarna och jaktkulturen. I finansutskottets budgetbetänkande för 2020 som riksdagen har godkänt fastslås under punkten för ersättning av skador orsakade av rovdjur bland annat att utskottet dessutom ska lyfta fram jakten som bedrivs med hund och att hunden spelar en viktig roll i den finska jaktkulturen och i synnerhet för förvaltningen av hjortdjursstammarna. Den här jaktkulturen ska vi kunna bevara och bedriva även framledes. Oron för regleringen av älgstammen är tveklöst verklig. Åldersfördelningen i älgjaktlagen är redan nu sådan, att det inte går att minska på älgarna i tillräckligt hög grad med drevjakt. Om vi dessutom skådar fem till tio år framåt i tiden så kommer situationen sannolikt att bli avsevärt sämre. Älgjakten bedrivs nuförtiden nästan enbart med älghund och det är väldigt svårt att föreställa sig något annat beaktansvärt alternativ för älgjaktens framtid i stora delar av vårt land. Jag har ofta hört älghundsjägare säga att det inte är någon idé att föda upp en ny älghund eftersom man ständigt får vara rädd för att förlora hunden. Dessutom har mången jägare med älghund insett att om han inte har egen hund att jaga med så är han inte intresserad av att delta i älgjakter. I höst kommer situationen att bli ännu svårare eftersom Naturresursinstitutet har meddelat att bevakningen med halsband inte kommer att pågå under jakten. Finlands viltcentral deltar inte i skapandet av viltpolitiken utan arbetar enbart med att verkställa den politik som har fastställts av regeringen och riksdagen. Icke desto mindre är det skäl att lyfta fram den här synnerligen allvarliga oron för regleringen av älgarna om det visar sig omöjligt att förvalta vargstammen förnuftigt. Högsta förvaltningsdomstolens ställningstagande till den stamvårdande jakten på varg kan få avsevärda konsekvenser också för förvaltningen av älgstammen! TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral VI SÖKER UTVECKLINGSIDÉER FÖR HUNDSKYDD Finlands viltcentral söker samarbetspartners för att utveckla metoder som skyddar hundar mot vargattacker. Tanken är att utveckla skyddsmetoder för jakthundar för att färre hundar ska bli skadade. Utvecklingsarbetet, för vilket 100 000 euro har avsatts, ska bedrivas inom projektet VargLIFE. En information om projektet ordnas den 29 maj klockan 13.00 på Skype. Anmäl dig till informationen senast den 27 maj med mejl till adressen jaakko.alalantela@riista.fi Förhandsanmälan till marknadskartläggning finner du på hankintailmoitukset.fi. Anmäl sjuka och döda vilda djur Vi behöver prover av vilda djur som har påträffats döda eller som har avlivats på grund av sjukdom för undersökningar där vi bevakar förekomsterna av allvarliga djursjukdomar i landet och djursjukdomar som kan smitta människor. Skicka in proverna till Livsmedelsverket Livsmedelsverket betalar frakten för vilda djur som skickas med buss. Vi behöver i synnerhet prover av: Vildsvin, räv, mårdhund, hjortdjur, sjöfåglar och rovfåglar. För vissa prover betalar vi avsändaren / upphittaren ett honorar. Exempel på sjukdomar som vi bevakar: Afrikansk svinpest, rabies, avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur och fågelinfluensa. ANMÄL MASSDÖD TILL VETERINÄREN! Veterinären ger ytterligare anvisningar. BI LD LI VS M ED EL SV ER KE T K lumn 6 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 6 30.4.2020 11.02
• Olli Mahlamäki promenerade utmed en åker när han fick syn på ett rådjurspar som han hade sett förut: ”Jag stannade för att ta en bild eftersom jag alltid har kameran med mig. Samtidigt råkade två svanar flyga av och an över åkern och för ett ögonblick befann sig den ena framför råbocken, och jag tog bilden. Rådjuren brydde sig inte ett dugg om svanarna trots att de förde ett hiskeligt liv och flög kors och tvärs.” EERO HELLE Eero Helle föddes i Uleå­ borg den 11 januari 1950 och avled i en svår sjukdom i Esbo den 16 december i fjol. Vikaren blev Helles främsta forskningsobjekt och han utredde miljögifternas betydelse som en faktor bakom fortplantningsstörningarna hos sälarna. 1985 blev Helle anställd på VFFI. Utöver sälarna forskade han också om andra däggdjur, i synnerhet om mårdhunden. Helle intresserade sig också för forskningsadministration och var forskningschef för viltforskningsavdelningen åren 1994 till 2005. De sista tio åren av sin karriär var han överdirektör för VFFI och medverkade i uppgiften att lotsa forskningsinstitutet till att bli en del av Naturresursinstitutet. Helle var styrelsemedlem i JCO åren 1995 till 2002. Många jägare minns Helle för hans intressanta föredrag på otaliga evenemang i jägarbranschen. PEKKA HELLE HARTO LINDÉN Forskarprofessor Harto Lindén avled i en sjukdomsattack i sitt hem den 4 april i år. Han var född den 19 december 1948. Lindén arbetade på varje nivå på VFFI. Han började som forskningsassistent redan under skoltiden och arbetade därefter som forskare och specialforskare, som chef för viltforskningsavdelningen, som direktör för hela institutet åren 1988­92 och därefter som forskarprofessor ända till pensioneringen. Hönsfåglarna låg Harto särskilt varmt om forskarhjärtat, i synnerhet tjädern. Till de kändaste av hans många initiativ hör vilttrianglarna och Viltdagarna. Utöver sin internationella publicistiska verksamhet var Lindén också en betydande populariserare av viltforskningen och vilthushållningen; han hade också en mångårig kolumn i den här tidningen. Lindéns betydelse för utvecklandet av viltforskningen och vilthushållningen i vårt land kan inte överskattas. HEIKKI HENTTONEN BI LD M AR JO M ER IV IR TA -H EL LE BI LD HE IK KI HE N TT O NE N Coronasituationen påverkar handläggningen av vapentillstånd Den allmänna anvisningen nu är att all trafik på allmänna platser ska undvikas så länge epidemin pågår. Detta gäller även besök på en polisinrättning, om det inte är absolut nödvändigt. Om det är nödvändigt att lämna in en ansökan under epidemin Ansökan kan lämnas in på vilken polisinrättning som helst. Det lönar sig absolut att boka en tid istället för att köa på polisinrättningen, även om den möjligheten skulle finnas. Vissa polisinrättningar erbjuder betjäningstider under avvikande öppettider för personer som tillhör någon riskgrupp. Bäst information om hur ärenden kan uträttas får man på den lokala polisinrättningens webbsidor eller via telefontjänsten. När ansökan har lämnats in Polisens resurser har under epidemin allokerats enligt regeringens riktlinjer, vilket medför att det är skäl att förbereda sig på långa väntetider. ”Två av viltforskningens stormän har gått ur tiden” 7 Jägaren 3/2020 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA JA0320 SVE Book.indb 7 30.4.2020 11.02
• H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Ka m pa nj at ov at vo im as sa 31 .1 2. 20 20 sa ak ka . Esittelyssä tulevan kauden Blaser-uutuudet ! Blaser R8 ProLeka •Professional-runko poskipakalla ja irtolippaalla •52 cm piippu HiViz -avotähtäimillä ja M15x1-kierteellä •kaliipereissa .308 Win ja 9,3x62 •A-Tec OptimaFront -vaimennin •RS Custom -kammennuppi Kampanjahinta 3 690,00 € Blaser R8 Black & Infinity •Blaser R8 Standard mustalla lukkorungolla •luokan 3 puilla •standard-kaliipereissa •Blaser Infinity -tähtäinkiikari 2,8-20x50iC pikajalalla Kampanjahinta 5 990,00 € Blaser R8 Ultimate •monipuolinen Ultimate-tukki säädettävällä poskipakalla •standard-kaliipereissa •58 cm piippu 15x1-kierteellä, suositusvähittäishinta 4 805,00 € Blaser R8 Ultimate -kiväärin ostajalle Blaser .22 LR -vaihtosarja kampanjahintaan 995,00 € Blaser Infinity 1-7x28iC, suositusvähittäishinta 2 593,00 €, ei sisälly Blaser R8 ProLeka -asepakettiin. Blaser Infinity 4-20x58iC, suositusvähittäishinta 3 295,00 €, ei sisälly Blaser R8 Ultimate -asepakettiin. Nordis Oy Blaser_Metsästäjä nro3 2020_210x275mm.indd 1 8.4.2020 12:55:01 Sjöfågelinventeringarna behöver nya ögonpar Triangel ­ inventeringarna sommaren 2020 I sommar inventeras vilttrianglarna under tiden 25.7 till 9.8. Vi rekommenderar att inventeringarna görs under de två första veckorna, dvs mellan 25.7 och 2.8 så att resultaten säkert hinner bilda underlag för jaktförordningen. För att resultaten ska kunna användas i realtid rekommenderar vi att ni returnerar dem på nätet på riistakolmiot.fi. För ytterligare information se: riistakolmiot.fi Mera nyheter hittar du på nätet på www.jagarentidningen.fi Vi behöver fler inventeringspunkter för sjöfåglar. Med inventeringarna följer vi med förändringarna hos de häckande stammarna och klarlägger ändernas årliga häckningsresultat. Det är enkelt att grunda en ny inventeringspunkt. Du hittar anvisningarna här: https://www.luke.fi/sv/om-naturresurser/villebrad-och-jakt/sjofaglar/ Sjöfågelinventeringen görs vid en punkt; i början av sommaren räknas paren och längre fram på sommaren kullarna. På Naturhistoriska centralmuseets webbsida för sjöfågeltaxeringar www.luomus.fi/sv/sjofageltaxering finns en karta som visar museets och Naturresursinstitutets aktiva och vilande inventeringspunkter. För att materialet ska vara representativt är det viktigt att inventeringarna omfattar hela landet Finland utgör ett betydande häckningsområde för flera europeiska änder. Vi spelar därför en central roll i arbetet med att följa förändringarna hos stammarna. Taxeringarna bildar underlag för den hållbara beskattningen av stammarna och inventeringarna av fågelfaunan. Skicka in inventeringsresultaten så här: från och med i år kan resultaten av sjöfågelinventeringarna också skickas in på nätet. Informationen samlas in genom Finlands artdatacenter (laji.fi) som koordineras av Naturhistoriska centralmuseet. Du kan också logga in med ditt Oma riista-lösenord. Du kan fortsättningsvis posta inventeringsresultaten på pappersblanketter i ett svarskuvert till institutet eller mejla dem till vesilinnut@luke.fi Ytterligare information: katja.ikonen@luke.fi och olli.kursula@riista.fi http://www.riistainfo.fi/ kurssi/vesilintulaskennat/ N aturresursinstitutet publicerar i juni en uppskattning av vargstammen som bygger bla på observationerna i systemet Tassen och DNA-prover. I Sverige har forskningen i flera års tid och stor omfattning använt DNA-prover. Naturvårdsverket meddelar att forskarna utvecklar nya beräkningsmodeller för uppskattningen av vargstammens storlek som bygger på DNA-prover av avföring, urin och päls. Vintrarna 2017-2018 och 2019-2020 satsade de svenska forskarna mera resurser än vanligt på att samla in och analysera prover för att utveckla modellen. Användningen av DNA-prover innebär stora fördelar som inte är möjliga att nå med enbart inventering av spår i snön. Vargarna kan individualiseras, vilket ger exakt besked om minimiantalet och forskarna får information om kön, släktskap och rörelser. I motsats till spåren i snön kan prover från olika områden identifieras som samma individ. Resultaten används för att precisera beräkningsmodellerna för uppskattningen av storleken på vargstammen. Den individualiserande DNA-metoden är särskilt nyttig för vandrande arter som är svåra att observera. I Sverige spelar DNA en viktig roll vid uppskattningen av vargstammen HOS OSS SAMLAS PROVERNA IN GENOM SAMARBETE Uppskattningen av vargstammen är avgörande för förvaltningen, där skydd och beslut om jakt ingår. En exakt och tillförlitlig uppskattning är nödvändig för att kunna tillåta stamvårdande jakt. Även i Finland kommer DNA-proverna sannolikt att bli viktigare. Så sent som i vintras samlades DNA-prover systematiskt in utmed linjerna för räkningen av spår i snön. De frivilliga spelar en viktig roll vid insamlingen av prover, som görs av Luke-personal, rovdjurskontaktpersoner, jägare och andra naturvänner. Proverna analyseras på Åbo universitet. Luke tar emot resultaten och använder dem i sin årliga uppskattning av vargstammen. BI LD JA RK KO AL AT AL O BI LD GE TT Y IM AG ES 8 Jägaren 3/2020 Nyhet r JA0320 SVE Book.indb 8 30.4.2020 11.02
• H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Ka m pa nj at ov at vo im as sa 31 .1 2. 20 20 sa ak ka . Esittelyssä tulevan kauden Blaser-uutuudet ! Blaser R8 ProLeka •Professional-runko poskipakalla ja irtolippaalla •52 cm piippu HiViz -avotähtäimillä ja M15x1-kierteellä •kaliipereissa .308 Win ja 9,3x62 •A-Tec OptimaFront -vaimennin •RS Custom -kammennuppi Kampanjahinta 3 690,00 € Blaser R8 Black & Infinity •Blaser R8 Standard mustalla lukkorungolla •luokan 3 puilla •standard-kaliipereissa •Blaser Infinity -tähtäinkiikari 2,8-20x50iC pikajalalla Kampanjahinta 5 990,00 € Blaser R8 Ultimate •monipuolinen Ultimate-tukki säädettävällä poskipakalla •standard-kaliipereissa •58 cm piippu 15x1-kierteellä, suositusvähittäishinta 4 805,00 € Blaser R8 Ultimate -kiväärin ostajalle Blaser .22 LR -vaihtosarja kampanjahintaan 995,00 € Blaser Infinity 1-7x28iC, suositusvähittäishinta 2 593,00 €, ei sisälly Blaser R8 ProLeka -asepakettiin. Blaser Infinity 4-20x58iC, suositusvähittäishinta 3 295,00 €, ei sisälly Blaser R8 Ultimate -asepakettiin. Nordis Oy Blaser_Metsästäjä nro3 2020_210x275mm.indd 1 8.4.2020 12:55:01 9 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 9 30.4.2020 11.02
• D en gångna vintern var mild och viltet var i god kondition till fortplantningssäsongen. Prognosen för viltets välfärd är gynnsam när det finns mat i naturen under hela vintern och varken sträng kyla eller djup snö försvårar tillvaron. Bockjakten infaller kring månadsskiftet maj-juni, från den 16 maj till den 15 juni, och bryter så att säga vinterns rygg för jägarna. De får njuta av jaktupplevelser på ett sätt som ännu för inte så länge sedan var möjligt nästan enbart på jakter utomlands. Klädseln på bockjakt I slutet av maj och början av juni är temperaturerna behagligt varma. På bockjakten kan jägaren därför klä sig lätt. Men tidiga morgonpass och sena kvällspass kan fortfarande få tänderna att skallra, så åtminstone sittunderlaget ska helst vara varmt. Rådjuren rör sig gärna vid vackert väder. När regnet öser ner eller vinden blåser hårt kan jägaren därför lugnt stanna hemma. Till det viktigaste med en rådjursjägares klädsel hör att han smälter in i terrängen och är ljudlös. Under vindstilla morgnar kan rasslet av en jacka med hård yta eller blänket av klara färger få rådjursbocken att skälla varningsskall. Samtliga artfränder inom hörhåll blir underrättade om faran, vilket försvårar jakten. Det är också skäl att dölja händerna och ansiktet eftersom de är ljusa och rådjuret har skarp syn. Det är i synnerhet rörelser som avslöjar jägaren. Det blir allt vanligare att rådjursjägare använder 3D-dräkter som smälter så gott som fullkomligt in i terrängen. Men det går förstås att jaga utan sådana också och i stället dölja sig i växtligheten eller använda tyg. Vaktjakt på rådjur vid kanten av en åker eller äng är vanligt, och ofta utan någon egentlig koja. Ta hänsyn till vindriktningen Rådjuren kommer helst när det är vindstilla till åkrar och ängar för att beta och njuta av solens värme. En lätt bris ökar jägarens chanser. Välj ett pass under vinden, nära stället där rådjuren troligen dyker upp. Motvinden är den bästa doftelimineraren på marknaden eftersom ett rådjur som närmar sig under vinden känner doften av människa och varnar sina artfränder med att skälla. Det första en rådjursjägare ska göra när han planerar ett pass är att kolla vindens riktning och styrka. En rutinerad jägare avgör vindriktningen med ett uppsträckt finger, men det är inte ovanligt att ha en liten flaska med potatismjöl som driver iväg med vinden och visar vartåt det blåser. Smygjakt eller vaktjakt? Den vårliga bockjakten kan bedrivas på olika sätt. Smygjakten är kanhända den intressantaste. Vid den Bockjakten kröner våren Rådjursstammen har vuxit sig stark och tjusar många jägare här i landet. Bockjakten på våren blir allt populärare. I sina bästa stunder bjuder den vårliga bockjakten på spänning och härliga upplevelser i naturen. Men rådjursjägarna ska ta hänsyn till eventuella medmänniskor och att naturen befinner sig i en känslig tillväxtfas. Dessutom gäller det att ha lämplig utrustning och ta hänsyn till vinden för att jakten ska gå bra. text och bilder Panu Hiidenmies 10 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 10 30.4.2020 11.02
• 11 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 11 30.4.2020 11.02
• här jaktformen avancerar jägaren långsamt och i skydd av växtligheten mot vinden och platsen där rådjuren troligen håller till. Efterhand som bockjaktssäsongen framskrider blir växtligheten frodigare och lövverken tätnar. Gräset blir högre och skiftar från brunt till grönt. Det blir lättare att hålla sig dold, på gott och ont. Så länge vegetationen är gles kan jägaren upptäcka sitt byte på långt håll, vilket underlättar planeringen av ansmygningen. Å andra sidan är det svårare att hålla sig dold. För många är smygjakten fortfarande någonting obekant och i synnerhet säkerhetsaspekterna har gjort att den inte har blivit vanligare. Jaktformen kräver att jägaren ska vara särskilt uppmärksam på skjutriktningen och kulfånget. Dessutom ska han ta hänsyn till andra jägare och övriga personer som rör sig i naturen. Den som smygjagar ska klä sig i orange. I vårt land fälls största delen av vårbockarna på vaktjakt från jakttorn, kojor eller en pall vid åkerkanten. Passet kan också placeras där rådjuren brukar vandra, till exempel uppe i ett träd eller på en stor sten, i synnerhet om vapnet är en jaktbåge. När flera personer jagar tillsammans ska deltagarna anmäla på avtalat sätt att de sitter på passet. På vårjakten ska jägarna komma ihåg att medmänniskor som inte jagar inte alltid förstår varför en jägare sitter på pass på senvåren eller försommaren. Om det skulle uppstå en diskussion så är det bra att vara beredd på att öppet och underbyggt med fakta berätta om hållbar jakt. Optik och stöd Ett rådjur är ett litet mål, åtminstone i jämförelse med de större hjortdjuren. Också på en välväxt rådjursbock är området för en träff som dödar omedelbart bara aningen större än handen på en vuxen. Bockjägare gör därför klokt i att träna skytte i olika ställningar och lära sig skjuta med stöd. Bärbara enbenta eller flerbenta skjutkäppar ser man oftast just hos rådjursjägare. I synnerhet när ett pass ska På vårjakten ska jägarna komma ihåg att medmänniskor som inte jagar inte alltid förstår varför en jägare sitter på pass på senvåren eller försommaren. 12 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 12 30.4.2020 11.03
• utses vid en åkerkant utan förberedelser på förhand är skjutkäppen ett utomordentligt hjälpmedel för att jägaren ska kunna lägga skottet etiskt och effektivt. Rådjuret är ett segt djur och kan löpa också långa vägar efter en dålig träff. I terräng med träd och snår är det utan en kunnig eftersökshund oerhört besvärligt att följa ett skadskjutet rådjur, och det lyckas inte ens alla gånger. En kunnig rådjursjägare tar det lugnt och lägger skottet där det dödar. Det finns ingen som helst orsak att skjuta utan ordentligt stöd! Gryningen och skymningen ställer krav på optiken som används vid bockjakten på våren. Skjutavstånden kan bli så långa som drygt hundra meter medan belysningen utgörs av solens första eller sista strålar. Optiken ska alltså ha en förstoring och ljusstyrka som räcker till. En omsorgsfull rådjursjägare låter bli att skjuta om avståndet överstiger hans förmåga eller om ljuset inte längre räcker till. Därför föredrar skickliga jägare morgonpasset. Eftersom ljuset ökar efter hand så behöver de inte oroa sig för att det inte ska räcka till. Kom ihåg att anmäla fällningen! Enklast går det i Oma riista -appen genast efter fällningen. RIVERIA.FI Katso lisää ja hae: riveria.fi/riistanhoitaja JOENSUU | KITEE | LIEKSA | NURMES | OUTOKUMPU | VALTIMO Opiskele riista-alan ammattilaiseksi Riveriassa! Monimuoto-koulutuksessa opit: > Metsästyspalveluiden tuottamista > Riistanhoitoa > Luontoalan yrittäjyyttä luontoalan ammattitutkinto Teoriaopintojen lähipäivät on mahdollista suorittaa etäyhteyksien kautta. Haku koulutukseen on auki 1.5.–28.8.2020. Koulutus alkaa 1.10.2020. Lisätietoja: Aira Lintunen aira.lintunen@riveria.fi, p, 050 590 5977 “Metsän tuoksuista opetusta, joka haastaa omia käsityksiä riistasta, luonnosta ja ekosysteemeistä.” Karu Survival / Mikko Kettunen 13 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 13 30.4.2020 11.03
• S12HD + SMS3 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. EDGE HD+4G Kuvat ja videot sähköpostiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. 199,329,Riistakameroihin muistikortti ja paristot 12kpl KAUPAN PÄÄLLE! 749,ARTEMIS EASY IoT 4G-teknologialla varustettu tulevaisuuden koiratutka! Esiasennettu IoT-SIM-kortti (kahdeksi vuodeksi). 729,R10 Käyttövalmis tutka esiasennetulla SIM-kortilla, sekä 12 kk:n karttaohjelmistolla. Nyt myös sisäisellä antennilla! ERÄMESSUT VERKOSSA JA MYYMÄLÄSSÄ! Mahtavia tarjouksia ja etuja 15.5.-7.6. Katso kaikki tarjoukset osoitteessa www.retkitukku.fi RANGER ULKOILUPUKU Kevyt ja hyvin istuva ulkoilupuku on valmistettu kestävästä vettähylkivästä puuvillapolyesteristä. Housuissa joustavat Cordura Strech-paneelit. VIHREÄ TAI HARMAA 199 90 BLINDTECH INVISIBLE II 249,MYÖS NAISILLE! MERINO -FLEECETAKKI Loistava valinta metsästykseen ja vapaa-aikaan. Retkitukku-hinta 99,90 € COOLDRY BOKSERIT 3KPL Tekninen, hengittävä ja kosteutta siirtävä CoolDry -materiaali. Retkitukku-hinta 38,70 € MESSUTARJOUS! 69 90 MESSUTARJOUS! 25,/3 kpl paketti SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Tekninen metsästyspuku monipuolisilla ominaisuuksilla. Retkitukku-hinta 279,00 € MESSUTARJOUS! 199,SÄÄSTÄ 80 € ARENAS METSÄSTYSHOUSUT Miellyttävät ja kevyet housut metsästykseen ja ulkoiluun. Retkitukku-hinta 99,90 € MESSUTARJOUS! 59 90 MYÖS NAISILLE! SÄÄSTÄ 40 € MARE PUUVILLAPAITA Tyylikäs, mukava ja perinteisen ruutukuvioinen paita. Koot S-XL. Retkitukku-hinta 99,90 € SÄÄSTÄ 60 € CHESTER CARDIGAN FLEECETAKKI Välikerrastoksi tai päällystakiksi. Retkitukku-hinta 99,90 € SÄÄSTÄ 60 € SÄÄSTÄ 30 € EXTREME LITE CAMOPUKU Tekninen ja kevyt puku liikkuvalle metsästäjälle ja eränkävijälle. Retkitukku-hinta 249,00 € SÄÄSTÄ 70 € MYÖS NAISILLE! APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu vedenpitävä puku liikkuvalle metsästäjälle. Hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. SÄÄSTÄ JOPA 100 € HUNTER GREEN 179,(279,-) CAMOT 229,(299,-) PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Vedenpitävät tekniset metsästyshousut irrotettavilla henkseleillä. Koot: 2XS-4XL. 119 90 SAIMME LISÄERÄN! KATSO UUTUUSVÄRIT VERKKOKAUPAST A! TREKKING LITE ULKOILUHOUSUT Laadukkaat ja hengittävät tekniset housut kaikenlaiseen ulkoiluun. Kevyestä materiaalista valmistetut housut joustavat ja istuvat hyvin stretch-osioidensa ansioista. Mallit miehille ja naisille. USEITA VÄREJÄ! 79 90 589,HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. USEITA VÄREJÄ! 79 90 MESSUTARJOUKSET ASEKAAPEISTA! ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Suositun Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. Myös Mini-pannalla! ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. Myös Mini-pannalla! HBN Stretch-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € Ranger-puvun ostajalle Alaska Weekend Warrior -varustekassi KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 49,90 € HBN Stretch-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! 609,MESSUTARJOUS! 179,MESSUTARJOUS! 39 90 MESSUTARJOUS! 39 90 499,AVIUS Ultracom ohjelmistolla seurattava VHF-koiratutka. Seuraaminen myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Seisontahälytys. Etutuotteen arvo 29,90€ ULTRACOM JA TRACKER KOIRATUTKIIN BURREL K10 POWER BANK KAUPAN PÄÄLLE! Etupaketin arvo 99,70€ Etupaketti sisältää Dog Keeper -telineen, Garmin-lippiksen ja tilarajallisen kartan. GARMIN-ETUTUOTEPAKETTI KAUPAN PÄÄLLE! 769,SUOMI R16 ELECTRO, valkoinen Retkitukku-hinta 829,00 € 799,SUOMI R16 ELECTRO, musta Retkitukku-hinta 879,00 € 989,SUOMI R20 ELECTRO, valkoinen Retkitukku-hinta 1049,00 € > katso koko valikoima verkkokaupasta! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu ma-pe 11-17, la-su suljettu Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat ja kampanjat voimassa 15.5.–7.6.2020 tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U JA0320 SVE Book.indb 14 30.4.2020 11.03
• S12HD + SMS3 12 MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. EDGE HD+4G Kuvat ja videot sähköpostiin. 12MP kuvat, Full HD videot, etäohjaus ja mustasalama. 199,329,Riistakameroihin muistikortti ja paristot 12kpl KAUPAN PÄÄLLE! 749,ARTEMIS EASY IoT 4G-teknologialla varustettu tulevaisuuden koiratutka! Esiasennettu IoT-SIM-kortti (kahdeksi vuodeksi). 729,R10 Käyttövalmis tutka esiasennetulla SIM-kortilla, sekä 12 kk:n karttaohjelmistolla. Nyt myös sisäisellä antennilla! ERÄMESSUT VERKOSSA JA MYYMÄLÄSSÄ! Mahtavia tarjouksia ja etuja 15.5.-7.6. Katso kaikki tarjoukset osoitteessa www.retkitukku.fi RANGER ULKOILUPUKU Kevyt ja hyvin istuva ulkoilupuku on valmistettu kestävästä vettähylkivästä puuvillapolyesteristä. Housuissa joustavat Cordura Strech-paneelit. VIHREÄ TAI HARMAA 199 90 BLINDTECH INVISIBLE II 249,MYÖS NAISILLE! MERINO -FLEECETAKKI Loistava valinta metsästykseen ja vapaa-aikaan. Retkitukku-hinta 99,90 € COOLDRY BOKSERIT 3KPL Tekninen, hengittävä ja kosteutta siirtävä CoolDry -materiaali. Retkitukku-hinta 38,70 € MESSUTARJOUS! 69 90 MESSUTARJOUS! 25,/3 kpl paketti SUPERIOR METSÄSTYSPUKU Tekninen metsästyspuku monipuolisilla ominaisuuksilla. Retkitukku-hinta 279,00 € MESSUTARJOUS! 199,SÄÄSTÄ 80 € ARENAS METSÄSTYSHOUSUT Miellyttävät ja kevyet housut metsästykseen ja ulkoiluun. Retkitukku-hinta 99,90 € MESSUTARJOUS! 59 90 MYÖS NAISILLE! SÄÄSTÄ 40 € MARE PUUVILLAPAITA Tyylikäs, mukava ja perinteisen ruutukuvioinen paita. Koot S-XL. Retkitukku-hinta 99,90 € SÄÄSTÄ 60 € CHESTER CARDIGAN FLEECETAKKI Välikerrastoksi tai päällystakiksi. Retkitukku-hinta 99,90 € SÄÄSTÄ 60 € SÄÄSTÄ 30 € EXTREME LITE CAMOPUKU Tekninen ja kevyt puku liikkuvalle metsästäjälle ja eränkävijälle. Retkitukku-hinta 249,00 € SÄÄSTÄ 70 € MYÖS NAISILLE! APEX METSÄSTYSPUKU Hiljainen, ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu vedenpitävä puku liikkuvalle metsästäjälle. Hengittävä APS-kalvo ja Hi-Dry+ käsittely. SÄÄSTÄ JOPA 100 € HUNTER GREEN 179,(279,-) CAMOT 229,(299,-) PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Vedenpitävät tekniset metsästyshousut irrotettavilla henkseleillä. Koot: 2XS-4XL. 119 90 SAIMME LISÄERÄN! KATSO UUTUUSVÄRIT VERKKOKAUPAST A! TREKKING LITE ULKOILUHOUSUT Laadukkaat ja hengittävät tekniset housut kaikenlaiseen ulkoiluun. Kevyestä materiaalista valmistetut housut joustavat ja istuvat hyvin stretch-osioidensa ansioista. Mallit miehille ja naisille. USEITA VÄREJÄ! 79 90 589,HBN BEAT HOUSUT Erinomaisesti istuvat ja kestävät ulkoiluhousut stretch-osilla. Edessä avotaskut sekä tilavat reisitaskut. Säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. USEITA VÄREJÄ! 79 90 MESSUTARJOUKSET ASEKAAPEISTA! ALPHA 50 + T5 KOIRA-GPS Suositun Astro 320:n parannettu malli huippuominaisuuksilla. Käsilaitteessa perinteiset näppäimet. Käyttövalmis paketti, jolla seuraat jopa 20 koiraa samanaikaisesti. Myös Mini-pannalla! ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Garminin edistyksillisin koiratutkapaketti. Käsilaite on varustettu tarkalla kosketusnäytöllä. Voit seurata jopa 20 koiraa yhtäaikaisesti. Myös Mini-pannalla! HBN Stretch-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € Ranger-puvun ostajalle Alaska Weekend Warrior -varustekassi KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 49,90 € HBN Stretch-vyö KAUPAN PÄÄLLE! Arvo 24,90 € MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! 609,MESSUTARJOUS! 179,MESSUTARJOUS! 39 90 MESSUTARJOUS! 39 90 499,AVIUS Ultracom ohjelmistolla seurattava VHF-koiratutka. Seuraaminen myös GSM-verkkojen ulottumattomissa. Seisontahälytys. Etutuotteen arvo 29,90€ ULTRACOM JA TRACKER KOIRATUTKIIN BURREL K10 POWER BANK KAUPAN PÄÄLLE! Etupaketin arvo 99,70€ Etupaketti sisältää Dog Keeper -telineen, Garmin-lippiksen ja tilarajallisen kartan. GARMIN-ETUTUOTEPAKETTI KAUPAN PÄÄLLE! 769,SUOMI R16 ELECTRO, valkoinen Retkitukku-hinta 829,00 € 799,SUOMI R16 ELECTRO, musta Retkitukku-hinta 879,00 € 989,SUOMI R20 ELECTRO, valkoinen Retkitukku-hinta 1049,00 € > katso koko valikoima verkkokaupasta! TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu ma-pe 11-17, la-su suljettu Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! Hinnat ja kampanjat voimassa 15.5.–7.6.2020 tai niin kauan kun tavaraa riittää. @ RE TK ITU KK U JA0320 SVE Book.indb 15 30.4.2020 11.03
• H undarna utgör en hörnsten för jakten här i landet. De är avlade för att jobba tillsammans med sin förare under förhållanden som kan vara krävande. Det behöver väl knappt ens sägas att våra jakthundar måste vara i god fysisk kondition före jakteller provsäsongen. Inte löper ju en människa en hel maraton eller ens en halv utan att bygga upp konditionen och förbereda sig med omsorg. Det samma gäller också för de fyrbenta. För många hundar börjar tävlingssäsongen exempelvis älgskall eller drevprov tidigt på hösten och konditionen är avgörande för framgång. Hundarna som deltar i SRVA-verksamheten ska vara i form året om. Jakthundarna är på sätt och vis toppidrottare. Oavsett om det handlar om drivande, skällande eller ställande hundar eller grythundar så är uppgiften fysiskt tung och ansträngande. Upprätthåll konditionen I slutet av säsongen är det väldigt enkelt att upprätthålla hundens kondition. Motion och aktiviteter dagligen borgar för att Grunden för god jaktkondition bygger man utanför jaktåret. Det är viktigt med regelbunden motion för både husse (eller matte) och hund. text och bilder Reetta Hokkanen Husse och hund i form till hösten PRESENTATION: Jag heter Reetta Hokkanen, är 16 år och bor i Suomussalmi. Jakten och hundarna upptar en stor del av min vardag. Jag jagar allt vilt från fåglar till klövdjur och stora rovdjur. hunden är i god form och orkar när jakten börjar. Att cykla med hunden och skida med sele är utmärkta sätt att upprätthålla och höja konditionen. Bägge ger hunden mera kraft, fart och uthållighet. Simning efter exempelvis en båt är också en utmärkt motionsform. Den dagliga promenaden utgör ett steg i rätt riktning. Längden på cykelsäsongen i vårt land varierar med väderleken, men den som börjar cykla efter vintern ska vara uppmärksam på underlaget och på att hundens tassar är känsliga. Även om hunden redan skulle vara i god form så är det inte säkert att tassarna genast klarar av löpning på hårt underlag. Hela säsongen kan bli fördärvad av trasiga trampdynor eller ömmande leder om husse eller matte går ut för hårt i början. Öka på träningsdoserna behärskat och efter hand. Det är oerhört viktigt att variera träningen, exempelvis i backig terräng med varierande tempo. På det viset vänjer sig hundens muskler vid varierande belastning. Beroende på hundens kondition kan veckoprogrammet bestå av 1-2 tunga pass och 2-3 lätta för återhämtning. Simning är en utmärkt återhämtande motionsform. Innan jaktsäsongen börjar borde hunden löpträna flera hundra kilometer för att säkert vara i god form när jakten börjar. Både på träning och jakt ska husse/ matte vara noga med vätskebalansen, återhämtningen och fodret. En hund som är i god kondition återhämtar sig från fysisk ansträngning klart snabbare än en hund i dålig kondition. Dessutom håller riktigt upplagd träning lederna i skick. Träningen är också ett utmärkt sätt att förebygga skador. En hund med matte (eller husse) i god kondition är ett glatt och uthålligt ekipage i jaktmarkerna! 16 Jägaren 3/2020 Ungd msredaktionen JA0320 SVE Book.indb 16 30.4.2020 11.03
• Borde jag köpa köttet i butiken? ”J akt som hobby är ett brutalt dödande av vilda djur. Om du vill äta kött så köp det i butiken!” Tråkigt nog får jag höra det här alldeles för ofta. Det är sorgligt hur somliga har blivit så främmande för na-turen att de inte ens begriper att allt kött är animaliskt. För att få kött måste man alltid döda ett djur, oavsett om det är en älg eller en ko. Själv äter jag hellre älgkött eftersom jag vet att älgen har levt ett naturligt liv. På jakt känner jag att jag hör ihop med naturen. När jag hör hundens ivriga skall och haren löper uppe på berget så lyfter jag geväret till axeln och kramar avtryckaren. Då känner jag ett starkt känsloband mellan nutid och förfluten tid. Det här har människan alltid gjort, långt före vi började hålla oss med husdjur. Nuförtiden har vi tillgång till tekniska hjälpmedel och modern utrustning. De vattenoch vindtäta jaktkläderna och GPS-apparaterna som visar hundarnas och jägarnas positioner gör jakten både be-kvämare och säkrare. Allt emellanåt undrar jag ändå om vi har gått för långt med jaktutrustningen. Men beträffande nattsikten och värmekameror hänger allt ändå på hur vi använder dem. Själv skulle jag inte jaga i mörker eftersom det alltid finns en risk för skadskjutning och eftersök i mörker är mycket svårare än i dagsljus. Men jag inser förstås att om man har skadskjutit ett djur på jakt och dju-ret gömmer sig så är värmekameran ett användbart verktyg för att korta djurets lidande. Ett vilt är en kännande varelse och därför ska man på jakt lägga skottet så, att man inte vållar djuret onödigt lidande. Det är en mindre förargelse att låta bli att skjuta än att avfyra ett skott som skadar djuret och kräver flera timmars eftersök. Det ska man alltid hålla i minnet! ELISABETH MATTSSON en ung Houtskärsbo som har jagat småvilt sedan barnsben. Det krävs inte mycket för att skydda hörseln text och bild Lauri Liuko En aktiv jägare och sportskytt skjuter hundratals om inte tusentals skott per år. Alltså gör en jägare klokt i att skydda hörseln om han vill höra fåglarna sjunga och skogsbäcken porla även under kommande år. Det finns flera enkla sätt att skydda hörseln. Det enklaste och populäraste är att sätta en ljuddämpare på studsaren medan hagelskytten använder hörselskydd eller öronproppar. Det krävs alltså inga komplicerade saker för att skydda hörseln. Nuförtiden kostar en ljuddämpare för studsare inga orimliga summor och det är enkelt att låta vapenaffären montera den när du köper den. Ljuddämparen skyddar inte bara hörseln utan dämpar också rekylen, vilket gör geväret trevligare att skjuta med. Den som tillbringar mycket tid på skjutbanan med geväret gör ändå klokt i att komplettera dämparen med hörselskydd eftersom han skjuter så många skott. Nästan alla som skjuter lerduvor med hagelgevär använder hörselskydd av något slag. På jakt använder jägarna sällan hörselskydd lika ofta eftersom de tycker att hörselskydden gör jakten besvärlig. Lösningen på det här problemet heter filtrerande hörselskydd. Med sådana hör du lågmält prat och små rörelser medan de hårda smällarna av hagelskott stannar utanför öronen. Kom alltså ihåg att skydda hörseln så du slipper bli döv! 17 Jägaren 3/2020 K lumn JA0320 SVE Book.indb 17 30.4.2020 11.03
• God skjutskicklighet utgör själva grunden. Att träna regelbundet och upprätthålla skjutskickligheten är att jaga ansvarsfullt. A tt upprätthålla skjutskickligheten och känna sitt eget gevär utgör en viktig del av jakten. Det är förnuftigt att regelbundet motionera geväret på skjutbanan för att kunna inleda jakten på hösten med gott humör och självförtroende. Det är också förnuftigt att prova sitt gevär med olika patroner och serva det regelbundet; då blir jägaren på samma gång förtrogen med det. Likaså är det förnuftigt att ibland hejda sig och bedöma hur geväret och skytten passar ihop. Även om gevär ofta ser likadana ut till det yttre så finns det en hel del som skiljer. Till exempel vid skytte med hagelgevär ska kolven vara precis anpassad till skytten för att skyttet ska fungera. Därav talesättet att hagelgeväret skjuter med kolven. Du kan känna efter om kolven på hagelgeväret passar dig genom att böja armen i rät vinkel. Om den yttersta leden på pekfingret precis når avtryckaren så passar kolven. En kolv som inte passar skytten försvårar siktandet så att skottet lätt går över eller under målet. Om så är fallet ska du forma kolven så att den passar just dig. Skjutskickligheten kräver mångsidig övning Det hör till varje jägares skyldigheter att regelbundet åka till skjutbanan med både studsaren och hagelgeväret för att upprätthålla skjutskickligheten. Där kan du skjuta på både stående och löpande älg, eller utnyttja de andra finesserna som finns på nya banor. Skjut in geväret senast före hösten. Med hagelgeväret kan du skjuta exempelvis jakttrap och skeet. Det är också klokt att utveckla en känsla för hagelgevärets choketuber så du vet hur de inverkar på träffbilden och kan välja den rätta choken för jakt och skjutbana. Vid sidan av tävlingarna ger också viltstigarna utmärkt och mångsidig övning för hagelskytte eftersom banorna är olika. PRESENTATION Jag heter Hanna Metsälä, är en flicka på 17 år och bor i Kouvola. Det bästa med jakten är att ströva i naturen, hundarna, den rena maten och det sociala. Jag jagar helst klövdjur, men också småvilt som duvor. God skjutskicklighet utgör själva grunden text och bilder Hanna Metsälä 18 Jägaren 3/2020 Ungd msredaktionen JA0320 SVE Book.indb 18 30.4.2020 11.03
• och älgen stod bara där och glodde. Jag kunde se att den var skadad och satte en kula i bogen på den. Då upptäckte jag älghorn bland tuvorna; det var den första älgen jag sköt och som hade stupat! Bägge älgarna hade lika stora horn, sex taggar på vardera sidan. De var som bröder. En licens för en vuxen och två fällda vuxna! Här hjälpte inte annat än att ta ur båda två och leta rätt på de andra älgjägarna och bege sig till huset. Där ringde jag länsman och berättade vad som hade hänt. Jag blev tillsagd att föra köttet av den andra älgen till polisstationen. Det var ett slit att dra köttet i pulka längs bottnen av ett skogsdike till vägen. Dessutom förargade det mig rent omåttligt. Jag blev förhörd på samma gång och berättade precis hur det hade gått till. Det märkliga var att den andra älgen inte hade sprungit därifrån utan stod kvar fast jag hade skjutit och kommit springande med buller och brak. Senare kom jag fram till att den första älgen som jag sköt var ledaren och den andra tänkte att springer inte han utan lägger sig så springer inte jag heller. Länsman var inte särskilt förtjust i jägare och vi antog allihop att jag skulle åka på böter. Men jag klarade mig utan böter och frågar ni mig så var rättvisa därmed skipad! F ör några decennier sedan deltog jag i en älgjakt i nordliga älgmarker. Det var i början av november. Myrarna var djupfrysta och föret var rent otroligt strävt. Vi hade kvar en licens för en kalv och en licens för en vuxen när jag tassade iväg mot ett skall som hördes från en öppen myr. En tvinvuxen tall skymde sikten mellan mig och skallet, något annat att dölja sig bakom fanns inte. Jag nådde tallen och kikade bakifrån en hög tuva i riktning mot skallet och myrkanten, och där stod en hornkrönt älg på tvären. Jag begrep direkt att den inte hade någon kalv och fattade beslutet att skjuta. Jag släppte vanten på tuvan och mätte avståndet till älgen. Jag fick det till 240 meter och räknade sedan tillbaka från älgen till mig själv. Resultatet blev det samma. Det här sättet att mäta hade jag lärt mig i militären på utbildningen till skarpskytt. Jag visste hur mycket höjd en älgkula från ett militärgevär tappar på tvåhundra meter och tog korn på manken och tryckte av. Jag tyckte mig se att älgen stupade. Jag sprang mot den öppna myren och det var ett alldeles förfärligt krasande och brakande eftersom föret var så strävt. Jag laddade om geväret medan jag sprang och hejdade mej när jag var nästan framme. Hunden skällde på älgen sextio meter längre fram En älgjakt där en älg blev två text Jouko Koskelo bild Antti Yrjölä 19 Jägaren 3/2020 Det händ sig på jakt JA0320 SVE Book.indb 19 30.4.2020 11.03
• 20 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 20 30.4.2020 11.03
• V i föreställer oss gärna att gässen har tre tydliga skeden utanför häckningstiden: höstflyttningen med sina pauser för vila, övervintringen och vårflyttningen med sina pauser för vila. Men ofta består gåslivet utanför häckningen av en ganska diffus och oavbruten följd av flyttningar och vila där det är svårt att urskilja tydliga skeden. Tidningen Jägarens gäss har ändå varit välvilliga gentemot sina följare och för deras del går det ganska bra att urskilja de olika skedena. Rahja övervintrade i ett litet område i Belgien Gåsen Rahja (F36), som fick sin GPS-sändare i Kalajoki, var den som bäst hade studerat instruktionsboken; hon var den enda av tidningen Jägarens gäss som övervintrade i Västeuropa. Sedan hon lämnat Finland stannade hon bara i fågelsjön Hjälstaviken i Sverige för att vila och där tillbringade hon ett par månader. Efter vilan fortsatte Rahja i slutet av oktober till byn Maasmechel vid gränsen mellan Belgien och Holland, och tillbringade hela vintern där. Rahjas övervintringsområde var häpnadsväckande litet; under vintern inflöt tusentals positioner, men avståndet mellan de yttersta positionerna blev bara drygt tio kilometer. Det här avståndet ska vi jämföra med gässens dagliga flygningar mellan platserna där de vilar och betar, som kan uppgå till 50 kilometer enkel resa. Tidningen Jägarens gäss övervintrar i Centraloch Västeuropa Tidningen Jägarens gäss tillbringade vintern på olika håll i Europa, både i fiskdammar och nationalparker i Centraleuropa och i Venediglagunen. Vi har också fått uppleva ett relationsdrama då en av gässen bytte make under vintern. text Antti Piironen bilder Kirsi Sihvo och Esa Sievänen 21 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 21 30.4.2020 11.03
• Gässen Kuuminainen och Uolio trivdes vid fiskodlingsdammar Gässen Kuuminainen (F29) som häckar i Björneborg och Uolio (F42) som häckar i Fredrikshamn tillbringade vintern vid våtmarker i Centraleuropa som har bildats vid fiskodlingsdammar. Från Finland flög de till nationalparken Hortobágy i Ungern där det finns gott om anlagda dammar för traditionell odling av karp. Bägge gässen övervintrade i ett skyddsområde vid gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina som är grundat för fiskodlingsdammar. Uolio tillbringade nästan hela vintern i området medan Kuuminainen gjorde en avstickare till Ungern mitt i vintern. Gåsen Pukholma bytte make Gåshonan Pukholma (F34) från Taivassalo flyttade i september från Finland till nationalparken Cefa vid gränsen mellan Ungern och Rumänien och fortsatte i november till nationalparken Hortobágy. Därifrån fortsatte Pukholma vid årsskiftet till Serbien för att i slutet av januari återvända till Cefa. Pukholmas vinter bjöd på dramatik eftersom hon bytte make. Hon fångades i somras tillsammans med maken och ungarna, och maken märktes med en halsring. Under våren har hon dock blivit sedd flera gånger här i Finland tillsammans med en omärkt hane. Så sent som den 17 december i fjol observerades hon i Ungern tillsammans med sin halsringsmärkta make, men sedan dess har inga observationer gjorts av maken. Vi vet alltså inte om maken är i livet eller om Pukholma har bytt partner för att maken har dött eller av något annat skäl Hila övervintrade i Venedig Hila (F32) som häckar i Kyrkslätt vilade under höstflyttningen i Ungern och fortsatte före mitten av november till Venediglagunen, där hon stannade inom ett väldigt begränsat område ända till slutet av januari. Hila besökte inte alls åkrarna kring lagunen utan tillbringade sin tid i ett våtmarksområde. Lagunen har tidvatten och bjuder uppenbarligen på rikligt med föda eftersom den förmår konkurrera med utbudet på åkrarna runt omkring. Hila (F32) har hållit tätt ihop med samma hane ända sedan ringmärkningen. Paret observerades flera gånger tillsammans både i vintras i Ungern och i våras i Finland. Bilden är tagen den sjunde mars i våras i Kyrkslätt omedelbart sedan paret återvänt till landet. Rahjas (F36) positioner i övervintringsområdet under tiden 30.10 2019-2.3 2020. Gåsen tillbringade sin vinter på ett väldigt litet område i byn Maasmechel på gränsen mellan Belgien och Nederländerna. VI SAMARBETAR 22 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 22 30.4.2020 11.03
• S om förväntat gick sädgässens höstflyttning till Sverige, och flyttningen gick överraskande snabbt. Samtliga tio gäss som hade ruggat på Novaja Zemlja och återvänt därifrån (Jägaren 6/2019) lämnade ön inom en vecka, börjande från mitten av september. De brydde sig knappt alls om sina häckningsområden eller rastplatser i Finland. Majoriteten av fåglarna flög i ett sträck genom hela landet. Ett exempel: En av gässen lämnade Novaja Zemlja den 16 september vid fyratiden på eftermiddagen och landade i Sverige vid tiotiden på kvällen följande dag. Bara två av gässen gjorde ett stopp som var längre än två dagar i Finland; den ena i Limingo i norra Österbotten och den andra i Sastamala i Birkaland. Som av kartan framgår fanns det avsevärda variationer i vägvalen som gässen gjorde från Novaja Zemlja till Sverige och de tog också olika vägar genom Finland. Värt att notera är att gässen som flyttade genom sydöstra Finland passerade innan jakten på sädgås började (1.10). Syftet med datumet var mycket riktig att rikta jakten mot tundrasädgässen som häckar vid Ishavet. Gässen som hade lyckats med häckningen i Finland flög över Bottenhavet mellan den 16 september och den 5 oktober till grannen. Första rastplatsen i Sverige var för flera av gässen fågelsjön Hjälstaviken i Enköping eller åkrarna i Örebrotrakten, som är kända rastplatser för sädgäss. Här tillbringar fåglarna förhösten och fortsätter till Sydsverige för midvintern. Där stannade de ändå inte särskilt länge utan började den ena efter den andra söka sig norrut redan i januari-februari. De första gässen nådde Finland redan under första halvan av mars. Till en början var i synnerhet åkrarna i Björneborgstrakten populära. Därefter flyttade gässen bit för bit norrut och österut utan att göra sig någon brådska. Sädgässens förflyttningar på vintern och våren väcker onekligen frågan om när övervintringen upphör och vårflyttningen tar vid. Eller går det överhuvudtaget att skilja dem åt? Hur sändargässen passerade i höstas och rastade i våras I numren 4/2019 och 6/2019 av tidningen Jägaren berättade vi om arbetet med att förse taigasädgäss som häckar i Finland med GPS-sändare och om gässens aktiviteter på sensommaren. Gässen har redan återvänt till Finland efter vintern och när den här tidningen utkommer befinner de sig redan där som de häckar. Positionsinformationen har gett oss ny kunskap om övervintringen och i synnerhet om beteendet under flyttningen. text Toni Laaksonen och Antti Piironen, Åbo universitet, Antti Paasivaara, Naturresursinstitutet Kartan visar längs vilka rutter GPS-sädgässen som hade ruggat på Novaja Zemlja höstflyttade till Sverige. 23 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 23 30.4.2020 11.03
• Har du någonsin funderat på hur ditt jaktgängs insatser i jaktmarkerna påverkar mårdhundarna i området? Eller är du intresserad av att jämföra hur mårdhundarnas aktivitet varierar mellan exempelvis två jaktområden? Bland annat de här frågorna kan vi besvara med hjälp av ett mårdhundsindex. text Kari Karhula bilder Kari Karhula och Minna Hakala DEL 3 – MÅRDHUNDSINDEXET M ed indexet kan vi följa med mårdhundsaktivitetens årliga variationer i ett visst område. Indexet visar hur många mårdhundar som rör sig i området efter jaktsäsongen eller med andra ord hur lyckad elimineringen av rovdjuren har varit. Börja med att utse ett provområde De intressantaste provområdena ligger invid fågelvatten och våtmarker med stort lokalt värde eftersom det är där som mårdhundarna åstadkommer de värsta skadorna på fågelfaunan. Men mårdhundarna uppskattar också jordbruksmiljöer. Det är bäst att planera avgränsningen av målområdet innan man beger sig ut i terrängen. Storleken på området avgör vilken utrustning som behövs och mängden bilder att behandla. Doftposter För att ställa upp doftposter behöver du ett effektivt doftmedel för små rovdjur och viltkameror med UVblixt. Idén med doftmedlet för små rovdjur är att locka mårdhundarna i området till viltkameran. Den här kombinationen av doftmedel och kamera kallas doftpost. Doftposterna placeras ut i målområdet med minst 500 meter landförbindelse emellan. Det betyder att man med fyra doftposter täcker ett område på cirka 100 hektar. ETT VERKTYG FÖR VILTVÅRDEN Mårdhundsindexet har visat sig ha ett starkt samband med bland annat mårdhundens plundring av bon med ägg. Indexet är därför ett användbart verktyg också för viltvården. Doftmedel och vilt­ kameror 24 Jägaren 3/2020 Väck m d de främmande rovdjuren! JA0320 SVE Book.indb 24 30.4.2020 11.03
• 25 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 25 30.4.2020 11.03
• Planering och realisering Idén går ut på att ta bilder av de vuxna mårdhundar som har överlevt vintern. Den rätta tiden för fältarbetet är månadsskiftet maj-juni. Då har mårdhundsungarna ännu inte lämnat boet. Märk ut doftposterna på kartan innan ni beger er ut i terrängen för att ställa upp dem. På det viset försäkrar du dig om att de ligger tillräckligt långt från varandra. För varje doftpost behöver du en cirka 25 cm lång trästicka och en knytnävsstor sten. Applicera doftmedlet på stickan och stenen, och stick därefter ner stickan i marken bredvid stenen. Sätt sedan upp viltkameran så att den fotograferar posten ur en vinkel där det går att urskilja besökarna tydligt på bilderna. Följ med doftposterna via viltkamerorna i fem dagar och behandla därefter resultatet. Om du varje år placerar doftposterna på samma platser så ger mårdhundsindexet dig ett gott jämförelsematerial. Så skapar du indexet Utifrån antalet mårdhundar som blir fotograferade vid doftposterna räknar du ut ett årligt indexvärde. För individualiseringen använder vi halvtimmesregeln. Det vill säga att mårdhundarna betraktas som olika individer om det har gått mer än en halv timme mellan bilderna. Alltså; om det rasslar in tjugo bilder av en mårdhund inom en halvtimme så tolkas djuret som en och samma individ. Indexet räknas ut med följande formel: antalet fotograferade mårdhundar / antalet doftposter / 5 (dygn). Ett exempel: om vi från fyra doftposter och under fem dygns tid får bilder på 24 individer så beräknar vi: 24/4/5= 1,2. Mårdhundsindexet för det här området är alltså 1,2. Följ med förändringarna Bara vi upprepar provet på samma sätt varje år så kan vi med mårdhundsindexet åskådliggöra variationerna i mårdhundarnas aktivitet i provområdet. Det är väldigt intressant att följa med variationerna i indexet exempelvis när jakttrycket i provområdet ökar. Indexet är särskilt givande om provet görs före och efter jakten i områden där det inte har jagats förut. Då ger indexet oss en god uppfattning om hur jakten påverkar mårdhundarnas aktivitet i området. Mindre aktivitet = färre plundrade fågelbon! Indexet räknas ut med formeln: antalet fotograferade mårdhundar / antalet doftposter / 5 (dygn). Bilden visar ett exempel på hur en doftpost kan ställas upp på en tillandningsstrand i Österbotten. Doftposterna är utplacerade längs stigarna som mårdhundarna följer, vilket ger den bästa bilden av mårdhundsaktiviteten i området. År Index Anmärkningar 2017 2,1 Test av nytt område 2018 1,5 Jakt med tre kanufällor 2019 0,6 Jakt med kanu och spets 2020 1 Markägaren förbjöd jakt i området LA N TM ÄT ER IV ER KE T En doftpost står klar att locka besökare till kameran. Viltkameran tar bilder av mårdhundarna som besöker doftposten. HORNADY ® LOCK-N-LOAD ® CLASSIC ™ KIT EU on täydellinen paketti jälleenlataajalle. Säästät kun ostat koko paketin kerralla. Hornadyn ainutlaatuinen Lock-N-Load järjestelmä helpottaa ja nopeuttaa lataustyöskentelyä. Tarjoushinta 519 € Muista myös Hornadyn laadukkaat luodit ja hylsyt sekä muut jälleenlataustarvikkeet. CLASSIC ™ LNL EU : Kaliiperikohtaiset Hornady ® jälleenlatausholkit on valmistettu korkeimpien laatustandardien mukaan, helposti ja tarkasti säädettäviksi. • Lock-N-Load ® Classic™ latauspuristin • Lock-N-Load ® ruutimitta • Digitaalinen ruutivaaka EU • Hornady latauskäsikirja • Nallijärjestelmä • Käsinallitin • Universal latausalusta • Ruutisuppilo • Ruudinpudotin Hornady ® Sure Loc™lukitusrengas ei vaurioita holkin kierteitä ja lukitsee säätösi varmasti. Lock-N-Load ® -sovitin mahdollistaa holkkien vaihtamisen nopeasti ja helposti ilman että holkin säädöt muuttuvat. (HUOM! CLASSIC KIT EU ei sisällä kaliiperikohtaisia latausholkkeja tai hylsynpitimiä.) PATENTOITU LOCK-N-LOAD ® JÄRJESTELMÄ TÄYDELLISTÄ JÄLLEENLATAUSTA HORNADY.COM maahantuoja: maahantuoja: Kysy lisää Hjorth-jälleenmyyjältäsi. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? . Hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2020 asti. Doftpost 26 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 26 30.4.2020 11.03
• HORNADY ® LOCK-N-LOAD ® CLASSIC ™ KIT EU on täydellinen paketti jälleenlataajalle. Säästät kun ostat koko paketin kerralla. Hornadyn ainutlaatuinen Lock-N-Load järjestelmä helpottaa ja nopeuttaa lataustyöskentelyä. Tarjoushinta 519 € Muista myös Hornadyn laadukkaat luodit ja hylsyt sekä muut jälleenlataustarvikkeet. CLASSIC ™ LNL EU : Kaliiperikohtaiset Hornady ® jälleenlatausholkit on valmistettu korkeimpien laatustandardien mukaan, helposti ja tarkasti säädettäviksi. • Lock-N-Load ® Classic™ latauspuristin • Lock-N-Load ® ruutimitta • Digitaalinen ruutivaaka EU • Hornady latauskäsikirja • Nallijärjestelmä • Käsinallitin • Universal latausalusta • Ruutisuppilo • Ruudinpudotin Hornady ® Sure Loc™lukitusrengas ei vaurioita holkin kierteitä ja lukitsee säätösi varmasti. Lock-N-Load ® -sovitin mahdollistaa holkkien vaihtamisen nopeasti ja helposti ilman että holkin säädöt muuttuvat. (HUOM! CLASSIC KIT EU ei sisällä kaliiperikohtaisia latausholkkeja tai hylsynpitimiä.) PATENTOITU LOCK-N-LOAD ® JÄRJESTELMÄ TÄYDELLISTÄ JÄLLEENLATAUSTA HORNADY.COM maahantuoja: maahantuoja: Kysy lisää Hjorth-jälleenmyyjältäsi. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? . Hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2020 asti. JA0320 SVE Book.indb 27 30.4.2020 11.03
• M årdhunden ställer till med stor förödelse bland häckande fåglar. En enda mårdhund kan ödelägga en hel sjöfågelkoloni, vilket betyder att vi ska jaga arten med alla tillgängliga metoder. Bäst resultat ger jakten på våren före häckningen. Lockläten och nattsikten Jag trycker på play-knappen på fjärrkontrollen. Spelaren som jag har lagt ute på åkern spelar upp lätet av ett litet djur i fara. I sitt minne har spelaren tiotals läten, det ena ohyggligare än det andra, som jag spelar upp med fjärrkontrollen. I och med lagändringen blev det tillåtet att använda apparater som spelar upp ljud för att locka mårdhundar, och mårdhundar är precis vad vi är ute efter nu. Ljuden som spelaren spelar upp härmar ett litet djur som svävar i livsfara och de lockar till sig små rovdjur i hopp om ett lättfånget mål mat. Vi har redan lyckats locka en mårdhund och bytte sedan till en annan plats. Sensommarkvällen har redan mörknat så pass att det inte går att skjuta ens med det ljusstarkaste kikarsikte. Antti Santalahti har fäst ett nattsikte på kikarsiktet och med det infraröda ljuset ser vi att skjuta i kolmörker. Efter några minuters spelande skymtar en mörk, liten gestalt vid bortre åkerkanten. Santalahti riktar geväret mot figuren och nattsiktet visar oss en mårdhund som kommer löpande mot spelaren med lockläten. Geväret vilar stadigt på skjutstödet. När mårdhunden hejdar sig ljuder ett dämpat gevärsskott i natten och det främmande rovdjurets nattliga vandring får ett abrupt slut. Numera får man vid mårdhundsjakt använda nattsikten med ljusförstärkare och mörkersikten med infrarött ljus. Mårdhundarna är aktiva på natten, vilket betyder att sikten som fungerar i mörker gör jakten effektivare. Lockjakt och åteljakt med mörkersikten och nattsikten fungerar också utan månskensnätter med snö. Mårdhundsjakt med nya redskap För ett år sedan klassificerades mårdhunden som en skadlig främmande art. Ändringen innebar att jakten på det här lilla rovdjuret, som är skadligt för naturen, fick nya fångstmetoder och mera effekt. text och bild Jyrki Puupponen 28 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 28 30.4.2020 11.03
• MÅRDHUNDSJAKT Mårdhunden är inte längre ett vilt utan en skadlig främmande art. Rent tekniskt är jakten inte längre jakt, vilket betyder att alla begränsningar i jaktlagen inte längre gäller. • Jakten på mårdhund kräver inte jaktkort, men djuret ska avlivas smärtfritt med ett skjutvapen. • Vid mårdhundsjakt är det tillåtet att använda mörkersikten med ljusförstärkare, nattsikten och konstljus. • Vid lockjakt är det tillåtet att använda apparater som alstrar ljud, ”lockspelare”. • Det är tillåtet att avliva en mårdhund i fälla närmare än 150 meter från bebott hus. I städer ska jägaren ta hänsyn till ordningslagen och vid behov göra en anmälan till polisen. • Det är tillåtet att jaga mårdhund året om. Den som dödar en hona med ungar ska också döda ungarna. Jakten när honorna har ungar regleras av de etiska reglerna för jägare. • Vid jakt med hund på våren (mars-april) får en ställande hund användas bara jakten inte stör djurlivet under fortplantningstiden. En utbildad hund får alltså släppas efter en mårdhund inom synhåll även under tiden då hundar ska hållas kopplade. • De jaktliga bestämmelserna om användningen av motorfordon gäller också för jakt på mårdhund. Det är förbjudet att skjuta närmare fordonet än 100 meter omedelbart sedan fordonet stannat. • Det är tillåtet att använda lockspelare, konstljus och mörkersikten enbart vid jakt på skadliga främmande arter. Jakt med ställande hund och lampa En natt i mars går vi en runda kring åkrar där det rör sig mårdhundar. Till slut träffar lampans ljuskägla ett glänsande ögonpar i bortre hörnet på en åker. Vi skyndar närmare och Antti släpper norrbottenspetsen Vili. Hunden störtar iväg, men mårdhunden har hunnit få ett gott försprång. Till slut inleder hunden ett tveksamt skall en halv kilometer ifrån. Hunden låter frustrerad och orsaken klarnar när vi når fram. Mårdhunden har klämt in sig i en lång dikestrumma. Vi kopplar hunden. Jag ställer mig på pass vid trummans ena mynning medan Antti går till andra ändan och börjar oväsnas och bulta på trumman. Till slut tappar mårdhunden nerverna och lämnar röret. Den är en hona och flykten slutar där, med ett hagelskott i pannlampans sken. Nattjakt med ställande hund är en effektiv metod för eliminering av mårdhundar. De följer ofta samma nattliga stigar. Numera är det tillåtet att använda konstgjorda ljuskällor för att leta efter, fånga och skjuta mårdhundar. Vid jakt med hund släpper man hunden när man med lampan har fått syn på en mårdhund. Hunden hejdar djuret och visar med skallet var mårdhunden finns. Därefter avlivas mårdhunden med lampan som belysning. Nattetid rör sig mårdhundarna kring foderhäckar för hjortar, åtlar, svingårdar och hönshus. På sommaren drar slagna höåkrar dem till sig som en magnet. Ett jaktlag med hund kan under en natt eliminera ett stort antal av de här skadliga främmande rovdjuren. Hunden släpptes efter synkontakt med en mårdhund som sedan gömde sig i en lång dikestrumma. Honan avhystes från röret och var därefter enkel att fälla. Utan ställande hund är det väldigt svårt att jaga mårdhund i terrängen. 29 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 29 30.4.2020 11.03
• 30 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 30 30.4.2020 11.03
• V i kan lugnt påstå att vi här i Finland har bestämmelser som gynnar dem som har jakthund: Hundar som inte driver får användas på jakt året om och hönshundar och andra fågelhundar får utbildas året runt. Men visst finns det förbehåll också här. Om det finns hundägare som ännu inte har stiftat bekantskap med jaktlagens paragrafer 51-53 så är det hög tid att göra det nu. Å andra sidan konstateras i paragraf 51 följande: ”Avvikelse från den skyldighet som avses i 1 mom. får göras då andra än drivande hundar används för jakt. Avvikelse från förbudet får även göras när hönshundar eller andra fågelhundar dresseras utan att fredat vilt ofredas under fortplantningstiden.” När diskussionen handlar om att hålla hunden okopplad och om att den ska gå att koppla omedelbart enligt lagens bokstav så glömmer vi ofta att det alltid krävs tillstånd av markägaren eller jakträttsinnehavaren (§ 53) för att hålla en hund okopplad. Fortplantningen får inte störas Fredat vilt får inte störas under fortplantningstiden – och ännu mindre arter som är fredade med stöd av naturvårdslagen. Däremot är det tillåtet att med en okopplad hund göra övningar där hunden bland annat TILLSAMMANS MED HUNDEN När hunden ska hållas kopplad Nu när pandemin begränsar livet och rörligheten har hundfolk kanske mera tid för sitt intresse. text Jyri Rauhala bild GettyImages ska följa husse eller stanna på plats. Det är också tillåtet att simma med hunden och öva vattenarbete. Men ingen aktivitet får vara riktad mot något vilt djur – med undantag för de skadliga främmande arterna. Du kan läsa mera om det här på Viltinfo: www.riistainfo.fi/sv/invasiva-frammande-arter/. Håll fågelhunden inom synhåll Själv anser jag att det är viktigt att man vid utbildningen av en fågelhund under tiden första mars till 19 augusti jobbar så, att man hela tiden har hunden inom synhåll. Det här är viktigt bland annat vid valet av plats där hunden ska simma. Hunden får inte försvinna på egna vägar i vattenväxtligheten. Sele för eftersöksövningar Jag har alltid beundrat riktiga ”kombinationsvapen”, alltså hundar som mödolöst och behärskat kan både apportera och spåra. Finns det månntro efterfrågan på ett sådant ekipage när ryktet börjar sprida sig? Om vi dessutom tänker på den etiska aspekten av jakten; finns det något mera konkret sätt att jaga etiskt? Självfallet är det alltid nyttigt att öva eftersök och under fortplantningstiden går det med sele på hunden. På den kanten finns det goda utsikter till uppdrag, med tanke på hur hastigt exempelvis rådjuren verkar bli fler. Hundproven inställda eller uppskjutna på grund av corona Finska kennelklubbens styrelse fattade i mars beslutet att ställa in samtliga hundprov och tävlingar fram till den sista maj. För de här arrangemangen beviljar (har inte beviljat) inte heller Finlands viltcentral dispens från skyldigheten att hålla hundar kopplade. I skrivande stund har det på Kennelklubbens initiativ beslutats att arrangemangen i juni och juli kan ställas in eller skjutas upp. Även Finlands viltcentral har fått frågor om detta och vi svarar så här: I nuläget kommer arrangemang som kräver tillstånd i enlighet med jaktlagens 52 § 1 moment (i detta fall för tiden 1.6-19.8) att beviljas tillstånd enligt normal tillståndsprövning. Besluten träder dock i kraft enbart om de inte vid den aktuella tidpunkten strider mot exempelvis statens bestämmelser och anvisningar för bekämpningen av coronaviruset. Vi har fått förfrågningar om exempelvis ett redan beslutet prov i vattenarbete kan flyttas utan att en ny ansökan behöver göras. Det går tyvärr inte. Däremot går det att i den ursprungliga ansökningen bestämma en reservdag och/eller reservplats och anteckna dessa i beslutet. Då behövs det ingen ny ansökan. 31 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 31 30.4.2020 11.03
• TARJOUKSET VOIMASSA 31.5.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 4/15 KG 11 70 /29 40 NORM. 13,00/32,70 2,75/1,96€/KG Ainoana liharaaka-aineena kanaa sisältävä täysravinto koirille. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199, ILMAKIVÄÄRI GAMO G MAGNUM 1250 WHISPER IGT 5,5MM 499,Gamon tehokkain ase. Omaa luokkaansa silloin kun vaaditaan iskuenergian säilymistä myös pidemmillä etäisyyksillä. IGT-kaasumäntä. 3-9x40 kiikaritähtäin. Whisper -äänenvaimennin. Kaliiperi 5,5mm. Luodin lähtönopeus ly? yluodilla 280 m/s, (PBA-luodilla 380 m/s).Teho 45 J. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER 199,NORM. 229, HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 SOUTUVENE TAIMEN 465 1 190,NORM. 1 240, Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW/2,68 hv. HIRVIKIVI 10 KG 6 70 VEDENPITÄVÄT METSÄSTYSKIIKARIT! RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD+3G 249,NORM. 299, Lähettää jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii 3Gja 2G-verkoissa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat. Reagointiaika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. NOPEA 3G YHTEYS! VILOROCK SALT NUOLUKIVI 10 KG 5 30 HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. HUKKAKAURA VAPAA RIISTAHERNE 30 kg 14 95 0,49 €/KG HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30 kg 16 50 0,55 €/KG TURNIPSI REHUNAURIS 1 kg 18 50 18,50 €/KG REHUJUURIKAS 1 kg 20 50 20,50 €/KG REHURAPSI 1 kg 7,25 kg 121 50 7,00 €/KG 4,86 €/KG HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 12,5 kg 59,10 kg 99 50 12,00 €/KG 11,80 €/KG 9,95 €/KG HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 34 50 10 kg 65 50 6,90 €/KG 6,55 €/KG HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 53,5,30 €/KG HYVINVOINTIA RIISTAELÄIMILLE SÄHKÖPERÄMOOTTORI MINN KOTA ENDURA C2 30 189,Viisi vaihdetta eteen, kolme taakse. Teleskooppikahva. Akun varaustilan näyttö. Tehokas Power Prop -potkuri. Rikin pituus 76 cm. Toimii 12 V akulla. UUTUUS! UUTUUS! ILMAKIVÄÄRI GAMO ROADSTER IGT 5,5 MM 329,Uuden sukupolven lippaallinen ilmakivääri huippuominaisuuksin. Matalapro ilinen GEN2 -lipasjärjestelmä mahdollistaa nopeat laukaukset. IGT-kaasumäntä. 3-9X40 mm kiikaritähtäin. Fusion-äänenvaimennin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 220 m/s (PBA-luodilla 286 m/s), teho 24 J. JAHTI&VAHTI MAITOHAPPOBAKTEERI 150 G 7 90 NORM. 8,90 | JV86122 52,67 €/KG Annettavaksi ruoansulatuskanavan häiriötilanteissa. JAHTI&VAHTI VIVARES PIHKAVOIDE 50 G 15 90 NORM. 19,90 | VIVPIHKA50 318 €/KG Antiseptinen. Ihohaavoille, haavaumille, ja hiertymille. Valmistetaan suomalaisesta kuusen pihkasta. Hankkija_Metsastaja3_420x275.indd All Pages 23.4.2020 14.28 JA0320 SVE Book.indb 32 30.4.2020 11.03
• TARJOUKSET VOIMASSA 31.5.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 4/15 KG 11 70 /29 40 NORM. 13,00/32,70 2,75/1,96€/KG Ainoana liharaaka-aineena kanaa sisältävä täysravinto koirille. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199, ILMAKIVÄÄRI GAMO G MAGNUM 1250 WHISPER IGT 5,5MM 499,Gamon tehokkain ase. Omaa luokkaansa silloin kun vaaditaan iskuenergian säilymistä myös pidemmillä etäisyyksillä. IGT-kaasumäntä. 3-9x40 kiikaritähtäin. Whisper -äänenvaimennin. Kaliiperi 5,5mm. Luodin lähtönopeus ly? yluodilla 280 m/s, (PBA-luodilla 380 m/s).Teho 45 J. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER 199,NORM. 229, HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 SOUTUVENE TAIMEN 465 1 190,NORM. 1 240, Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW/2,68 hv. HIRVIKIVI 10 KG 6 70 VEDENPITÄVÄT METSÄSTYSKIIKARIT! RIISTAKAMERA BURRELL EDGE HD+3G 249,NORM. 299, Lähettää jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii 3Gja 2G-verkoissa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat. Reagointiaika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. NOPEA 3G YHTEYS! VILOROCK SALT NUOLUKIVI 10 KG 5 30 HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. HUKKAKAURA VAPAA RIISTAHERNE 30 kg 14 95 0,49 €/KG HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30 kg 16 50 0,55 €/KG TURNIPSI REHUNAURIS 1 kg 18 50 18,50 €/KG REHUJUURIKAS 1 kg 20 50 20,50 €/KG REHURAPSI 1 kg 7,25 kg 121 50 7,00 €/KG 4,86 €/KG HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 12,5 kg 59,10 kg 99 50 12,00 €/KG 11,80 €/KG 9,95 €/KG HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 34 50 10 kg 65 50 6,90 €/KG 6,55 €/KG HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 53,5,30 €/KG HYVINVOINTIA RIISTAELÄIMILLE SÄHKÖPERÄMOOTTORI MINN KOTA ENDURA C2 30 189,Viisi vaihdetta eteen, kolme taakse. Teleskooppikahva. Akun varaustilan näyttö. Tehokas Power Prop -potkuri. Rikin pituus 76 cm. Toimii 12 V akulla. UUTUUS! UUTUUS! ILMAKIVÄÄRI GAMO ROADSTER IGT 5,5 MM 329,Uuden sukupolven lippaallinen ilmakivääri huippuominaisuuksin. Matalapro ilinen GEN2 -lipasjärjestelmä mahdollistaa nopeat laukaukset. IGT-kaasumäntä. 3-9X40 mm kiikaritähtäin. Fusion-äänenvaimennin. Kaliiperi 5,5 mm, lähtönopeus ly? yluodilla 220 m/s (PBA-luodilla 286 m/s), teho 24 J. JAHTI&VAHTI MAITOHAPPOBAKTEERI 150 G 7 90 NORM. 8,90 | JV86122 52,67 €/KG Annettavaksi ruoansulatuskanavan häiriötilanteissa. JAHTI&VAHTI VIVARES PIHKAVOIDE 50 G 15 90 NORM. 19,90 | VIVPIHKA50 318 €/KG Antiseptinen. Ihohaavoille, haavaumille, ja hiertymille. Valmistetaan suomalaisesta kuusen pihkasta. Hankkija_Metsastaja3_420x275.indd All Pages 23.4.2020 14.28 JA0320 SVE Book.indb 33 30.4.2020 11.03
• Drevkedjan gör sig klar för start. På en drevjakt är det viktigt att drevet rör sig bort från stora vägar. 34 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 34 30.4.2020 11.03
• J akthornets högtidliga signal bryter tystnaden i den gryningsdimmiga skogen. Det känns som om vi befann oss på vildsvinsjakt i Centraleuropa, men en blick omkring mig avslöjar hur det förhåller sig. Den frostiga tallskogen och orrens bubblande läte som hörs från myren luras inte. Vi befinner oss på älgjakt i Birkaland. Det är stilla på passet, men bortom backarna har drevet redan satt i gång. Älgjakten med drevkedja hör till de ursprungligaste jaktformerna och är mången jägares absoluta favorit. Förr i tiden var det vanligt att drevjakten på älg var den viktigaste gemensamma uppgiften i byn. Hela byn gick man ur huse efter det enda krönta huvudet i skogen och försökte styra älgen till gubbarna i passkedjan. Numera börjar drevjakten kännas som en utdöd folklig tradition och metoden används enbart på platser där jaktområdena är små eller splittrade. Avsidesbygderna har tömts på folk och de raska personerna i drevet har ersatts av den ultimata framavlade älgjaktsmaskinen; jämthunden. Men lyckligtvis finns det kvar folk som hedrar de gamla goda tiderna. Forststudenterna vid Helsingfors universitet är kända för att vårda mångåriga traditioner. Ända sedan 60-talet har de jagat älg i Juupajoki i Hyytiälä. Uttryckligen med drevkedja. Drevkedja och passkedja Tredjeårsstuderande Ukko Koivula är jaktfogde för forststudenternas älgjaktlag. Han är hemma från Humppila i Egentliga Tavastland och leder varje höst stora drevjakter för de studerande med över 40 deltagare. På de här jakterna delas deltagarna in i drev och pass. ÄLGJAKTSMETODER, DEL 4 Jakt med Jakten med drevkedja bjuder på nostalgi och spänning text Pirkka Peltonen bilder Satu Elomaa drevkedja 35 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 35 30.4.2020 11.03
• Vi rättar drevkedjan efter storleken på såten och antalet personer så att drevkarlarna går i bredd mot passkedjan, berättar Koivula. Avståndet mellan drevkarlarna varierar mellan 50 och 250 meter beroende på terrängen och antalet personer. I terrängen oväsnas drevkarlarna genom att ropa eller slå ihop trästavar medan de går mot passkedjan. Älgen är skygg och flyr också för tysta vandrare, men ljudet hjälper drevkarlarna att höra varandra så kedjan avancerar som en jämn front. Koivula understryker att det är viktigt också för säkerheten att föra ljud. På det viset vet skyttarna på passen var drevet befinner sig. Dagens teknologi erbjuder nya sätt att hålla ihop drevkedjan. Koivula funderar att åtminstone snabbmeddelandefunktionerna och kartapparna som visar positioner har underlättat jakterna i Hyytiälä. En lämplig längd på drevet och storlek på såten utgör summan av flera faktorer. I regel ställs drevkedjan upp mellan 500 och 3000 meter från passkedjan. Vid kortare drev är det enklare att hålla ihop drevkedjan, påpekar Koivula. Vid långa drev är det lätt hänt att älgarna slinker ur såten. I en stor såt är det å andra sidan sannolikare att där finns älgar. Överraskande situationer Vid en jakt med drevkedja är det viktigt att kunna vara tyst vid rätt tid. En passkarl som rumsterar får älgarna att smita genom drevkedjan. Drevkarlar som oväsnas på vägen till utgångsplatsen får älgarna att lämna såten innan drevet ens har kört igång. En älg som anländer med en hund i hasorna håller ofta hög hastighet medan en älg framför en drevkedja lunkar långsamt och stannar emellanåt. Den lyssnar och sniffar av skogen runt omkring, och håller ett jämnt avstånd till sina förföljare. Det är alltså oerhört viktigt att vara ljudlös på passet. Jakten med drevkedja är verkligen spännande, framhåller Koivula. Situationer kan uppstå väldigt hastigt. På en jakt med hund varslar skallet eller pejlen ofta om att någonting är på gång. En älg som tassar framför Bara 4,7 procent av älgjakts ­ dagarna som under senaste säsong bokfördes i Oma riista infördes under jaktformsrubriken ”Passlinje och tät drevkedja”. Det krävs noggrann planering för att en drevjakt ska lyckas. 36 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 36 30.4.2020 11.03
• drevkedjan kan däremot uppenbara sig utan förvarning i kanten av synfältet eller så prasslar det plötsligt i buskarna invid så skytten hoppar till. Drevjakten lämplig för nybörjare Älgjakt med drevkedja är framför allt en social händelse. En sådan går att arrangera också för större grupper och vad kan vara trevligare än att fälla en älg sedan drevet skött sig exemplariskt och skytten har lagt skottet exakt. Jakten med drevkedja är också ett bra sätt för nybörjare att prova på jagandet. I drevet räcker det med gott humör, rejäla kängor och kompass. Nuförtiden ersätter visserligen telefonen med sina behändiga kartappar ofta orienteringen med karta och kompass, men vi ska inte rynka på näsan åt de traditionella metoderna. Vem vet när batteriet tar slut, telefonen trillar i ett skogsdike eller GPS-signalen krånglar? I Hyytiälä har forststudenterna utmärkt sig genom att låta nya personer nosa på jaktens värld. Varje höst får drygt femton nya förstaårsstuderande anträda ett äventyr ut i det okända. Flertalet av dem har aldrig förut haft någon kontakt med jakten. Koivula berättar att jakterna på Hyytiälä ger de studerande en möjlighet att delta i jakter och inleda en ny hobby. Tanken är att vi ska tända gnistan som får en person att börja jaga. Jakterna är inte enbart älgjakter utan också undervisningsjakter. Jägarna med mera erfarenhet visar i terrängen och i slaktskjulet hur man hanterar bytet. Vi hjälper alltså nybörjarna att komma igång med jagandet. Fler än en passionerad jägare har fått sina första erfarenheter av älgjakt just på Hyytiälä. Först med några fina upplevelser i drevet, följt av jaktkort och vapenlicens. Därefter älgprovet och första gången på pass. Till de bästa stunderna på Hyytiäläjakterna hör när en nybörjare fäller sin första älg och drevet har skött sig fint. Gemenskapen och de goda vännerna kröner det hela, strålar Koivula. Barn och ungdomar på jakt Älgjakten med drevkedja är alltså ett utmärkt sätt att erbjuda jaktintresserade nybörjare en fin naturupplevelse och första beröring med jakten. Skulle det här kunna vara ett bra sätt att ge barn och ungdomar kunskap och en positiv bild av jakten? Om varje jaktförening skulle pausa jakten med hund för en dag och arrangera en jakt med drevkedja för exempelvis skolelever så skulle eleven, beroende på ålder och förmåga, kunna gå i drevet ensam eller tillsammans med en erfaren jägare. Dagen avrundas med korvgrillning vid brasan och, med litet tur, ett fällt byte att begrunda. Drevjakt kräver god kondition. Det är ofta tungt att vandra i terrängen. Jakthornet är en rätt sällsynt syn. I regel håller drevkarlarna kontakt med varandra genom att ropa eller slå ihop trästavar. Efter ett lyckosamt drev tar deltagarna dragskivan med sig och samlas vid fällningen. 37 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 37 30.4.2020 11.03
• I vårt exempel är det ladan i ändan på en gammal ladugård som fungerar som jaktföreningens slaktskjul. Jägarna flår älgarna ute vid gaveln under ett tak och därefter förs de hängande kropparna in längs skenor i taket. Ladan är rymlig och fungerar fint som slaktskjul, men under varma förhöstar och kalla vintrar har det varit besvärligt att förvara köttet. Föreningen beslöt därför att kontrollera ladans skick och lämplighet, och bygga ett kylrum inuti. Kylrummets storlek och konstruktion Kylrummets innermått är som följer: längd 2 600 mm, bredd 2 200 mm och höjd 4 800 mm. Där finns plats för tre till fem upphängda älgkroppar. För mindre vilt och älgbitar gjordes en låg metallställning på golvet. Stommen gjordes av 50x150 trävirke och isoleringen av 100 mm spontade polyuretanskivor, lagda vågrätt. På insidan satte vi klar profilplåt på de vågräta reglarna (22x100) för att göra det lätt att hålla rent, och på utsidan 6,5 mm filmfaner. Vi gjorde dubbeldörren på framväggen uppvikt för att minska på värmesvinnet, men upptill finns ett smärre svinn där skenorna löper. Vi byggde golvet ovanpå det gamla brädgolvet. Underst lade vi 200 mm polyuretanskivor och ovanpå dem göt vi 60 mm + 50 mm klinker och göt in kablarna för golvvärmen. På senhösten och på vintern blir det nödvändigt att värma kylrummet. Vi slutförde golvet med en epoxiyta. Golvet fick en lutning inåt mitten där ett 110 mm avlopp för ut tvättvattnet till en slambrunn. Kylrummets volym uppgår till cirka 30 m 3 , vilket betyder att kylaggregatet måste ha tillräcklig effekt. Vi installerade kylaggregatet under taket utanför kylrummet. Kondensvattnet från aggregatet leds ut från byggnaden så inget vatten droppar på slaktskjulets trägolv. Med tanke på eventuella strömavbrott installerade vi en temperaturvakt som skickar textmeddelanden. GÖR DET SJÄLV Bygg ett kylrum i eller vid slaktskjulet Den som planerar ett kylrum funderar antagligen på om han kan använda det gamla slaktskjulet eller någon annan byggnad. Naturligtvis går det, men det är bäst att först låta en sakkunnig i byggbranschen kontrollera byggnadens skick och lämplighet. text och bilder Ville Viitanen konstruktionsritningar Esko Viitanen och Risto Paakkonen förklaringar och kostnadsberäkningar Esko Viitanen Det är förnuftigt att göra kylrummet tillräckligt stort. 38 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 38 30.4.2020 11.03
• KOSTNADSBERÄKNING MATERIALKOSTN ARBETSKOSTN TOTALT ANMÄRKNINGAR Förklaring mängd pris € mängd pris € pris € Virke stomme/reglar 0,7 m 3 560 24 h 600 1 160 Talkojobb Polyuretanskiva, sömskum 7 m 3 1 120 16 h 400 1 520 Talkojobb Filmfaner 13,5 m 2 280 3 h 75 355 Talkojobb Plåtyta, lister, skruvar 46 m 2 370 16 h 400 770 Talkojobb Golvbetong (kross, cement, järn) 0,7 m 3 150 16 h 400 550 Talkojobb Akryl ytbeläggn 6 m 2 150 1 sats 150 300 Yt-entrepenör Avloppsrör, delar, brunn 1 sats 350 8 h 200 550 Talkojobb Kylaggr, effekt för 30 m 3 1 st 2 400 1 sats 200 2 600 El-entrepenör Golvvärmekablar, el, dosor mm 1 sats 350 1 sats 400 750 El-entrepenör Gångjärn, beslag, fästmaterial 1 sats 200 200 Inkl i stommen Maskinarb, jordtransporter 1 sats 300 300 Maskin-entrep Körningar, transporter 1 sats 100 8 h 200 300 Talko, km-ersättn Kostn tot inkl 24 % moms 6 030 3 325 9 355 Talkoarbetets andel 2 275 7 080 Talko avdraget OBS! Om belastningen på armeringsnäten i en gammal byggnad ökar markant och bärande väggar flyttas är det bäst att låta en expert i byggbranschen kolla nätens dimensioner och behovet av förstärkning. Kostnadsberäkningen för kylrummet i exemplet landade på drygt 9000 euro. För de största utgiftsposterna stod elarbetena och köpet av kylaggregat. Men budgeten kan bantas med aktivt talkojobb; ta vara på yrkeskunniga medlemmar och ”överloppsmaterial” som de har. Då blir de faktiska kostnaderna klart mindre. Förklaringarna till sektionsritningarna 1. väggen: • Filmfaner 6,5mm nedtill, 1500 mm från golvytan • Stommen 50x150, h 900, stommens stolpar stöder också sparrarna och bjälkarna (hanteringsutrymmet fick extrastolpar 150x150, h 1800 som stöder sparrarna och bjälkarna på kylrummets sidoväggar mellan kylrummet och flåtaket) • Vågräta reglar 25x100, h 600 • Spontad polyuretanskiva 100 mm vågrätt, uretanskum i hörnfogarna • Vågräta reglar 25x100, h 600, fästa med 5x150 skruvar genom skivan i reglarna • Profilplåt R20 2. taket: • Yttertaket profilplåt (gamla byggnaden) • Takläkt (gamla byggnaden) • sparrar (gamla byggnaden, extrastöd kylrummets väggstolpar 50x150, h 900 och hanteringsutrymmets pelarstolpar 150x150, h 1800) • ventilationsutrymme • spontad polyuretanskiva 2x100 mm, uretanskum i hörnfogarna • bjälkar 2 st 50x125, h 900, på var sida av sparrarna (gamla byggnaden, extrastöd kylrummets väggstolpar 50x150, h 900 och hanteringsutrymmets pelarstolpar 150x150, h 1800) 3. golvet: • epoxiyta • klinker 110 mm, armering kamstål 8mm, h 150 i kors, kablar för golvvärme • spontad polyuretanskiva 2x100mm, uretanskum i hörnfogarna • trägolv 50x150 bräder (gamla byggnaden) • golvbjälkarna 150x200, h 500 (gamla byggnaden) • betongpelarfötter, h 2500 (gamla byggnaden) Mera information om kylrum och slaktskjul hittar du i tidningen Jägaren 2/2020 och i handledningen för försäljning av viltkött https://riista.fi/wp-content/uploads/2019/11/Riistan-lihan-myynnin-opas-11-2019.pdf Sektionsritning Bottenplan OBS! Konstruktionsplanerna och hållfasthetsberäkningarna ska alltid göras från fall till fall! Anvisningarna i artikeln är planerade efter måtten och skicket på byggnaden i exemplet. De kan alltså inte tillämpas generellt. -skena Skärning A-A Förråd Kylrum Skala 1:50 Flåningstak Hanteringsutrymme Bo rd Bo rd Sl am br un n Kylaggr 39 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 39 30.4.2020 11.03
• E nligt uppskattningen av älgstammen som Natur­ resursinstitutet har tagit fram uppgick vinter­ stammen efter jakten till 87 200 individer (95 % konfidensintervall 74 800-100 600). Stammen hade minskat med 8,5 procent från året innan och när­ made sig målet för vinterstammen i landet som helhet, som är 68 000-85 000 älgar. Stammen är tätast vid sydkusten och i Kust-Öster­ botten medan älgtätheten är minst i Utsjoki och Enon­ tekis i Övre Lappland. Älgstammen minskade i hela landet utom i Kajanaland. Uppskattningen av stammen gjordes i våras och kor­ rigerade i flera regioner fjolårets uppskattningar uppåt. I exempelvis Kajanaland beror tillväxten på att den verk­ liga stammen de facto var tätare än beräknat före jakten. Den planerade beskattningen räckte således inte till för att hålla stammen inom den målsatta tätheten. Tätheten närmar sig målet Av de 59 älghushållningsområdena i vårt land ligger 28 inom det målsatta spannet (efter jaktsäsongen 2018-2019 låg 18 älghushållningsområden inom spannet). I tre områden låg älgtätheten under målet. 17 områ­ den överskred målsättningen med mindre än tio procent medan 11 områden överskred med mer än tio procent. 53 av älghushållningsområdena höll sig inom det målsatta spannet eller närmade sig det. Bara sex områ­ den hade glidit iväg en längre bit från målet. I det stora hela har det alltså sedan föregående år skett en avsevärd utveckling i enlighet med målen. Älghushållningsområdena EH1, KAS3 och LA8 utgör goda exempel på kraftfull avskjutning för att nå den målsatta tätheten. Områdena har ännu inte nått Älgstammen närmar sig målet Älgstammen per hushållningsområde efter jakten 2019, individer /1000 ha. På många håll i landet nådde jägarna målen för älgtätheten som de regionala viltråden hade ställt upp. Kalvandelen i kvarstående stam stämmer, men på sina håll är honorna långt fler än hanarna. text Pirkka Peltonen och Ville Viitanen Älgstammens storlek relativt den målsatta tätheten > 10 % mindre 0-10 % mindre Uppfyller målet 0-10 % större 10-20 % större 20-40 % större > 40 % större ända fram, men vinterstammen skars ner med drygt 20 procent under den senaste jaktsäsongen. Behovet av att skära ner stammen är störst i Meller­ sta Finland, landets sydöstra delar och i några lappländ­ ska älghushållningsområden. I Nyland ledde en kraftig avskjutning på sina håll till att stammen sjönk under den målsatta tätheten. I Savolax och Karelen har man lyckats bäst med att nå målsättningarna. BA KG RU ND SK AR TO RN A: LA N TM ÄT ER IV ER KE T ÄL GH US H ÅL LN IN GS O M RÅ DE SO CH JV FKA RT O RN A: FI NL AN DS VI LT CE N TR AL 40 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 40 30.4.2020 11.03
• Hirvitiheys 2019 (hirveä / 1000 ha) 3.4 2.7 2.9 2.8 2.9 3.5 3.0 3.5 3.0 3.0 3.8 3.7 3.4 0.8 2.7 0.8 1.7 2.7 2.3 2.2 3.0 2.4 2.4 3.0 3.0 2.5 3.0 3.1 3.4 3.2 2.4 3.0 2.6 3.2 3.6 2.9 3.2 3.5 3.5 3.9 4.3 2.8 3.3 3.5 3.2 2.8 3.2 4.8 4.7 2.3 2.3 3.4 5.5 4.7 3.2 3.3 3.2 2.6 3.2 © Luonnonvarakeskus (02/2020) Taustakartta: Maanmittauslaitoksen yleiskartta 1:4500000 (12/2015) Hirvitalousalue? ja riistanhoitoyhdistyskartat: Suomen Riistakeskus (03/2019) Kannan vasaosuus (%) 2019 22.3 29.3 26.7 23.5 27.0 26.5 27.5 29.8 26.3 29.2 26.6 24.6 26.4 20.9 19.9 26.3 30.2 27.7 24.4 29.0 32.2 32.3 30.1 30.3 29.2 29.7 30.3 27.7 26.9 28.3 22.5 24.9 26.8 27.1 25.9 33.4 31.9 26.3 26.0 25.8 24.9 25.8 26.9 26.3 25.2 25.3 23.3 21.3 26.0 21.8 20.8 23.1 23.5 24.2 23.2 27.1 31.9 27.8 29.9 © Luonnonvarakeskus (02/2020) Taustakartta: Maanmittauslaitoksen yleiskartta 1:4500000 (12/2015) Hirvitalousalue? ja riistanhoitoyhdistyskartat: Suomen Riistakeskus (03/2019) Lehmiä / sonni 2019 1.5 1.8 1.8 1.5 1.7 1.9 1.9 1.7 2.0 1.6 1.8 1.7 1.9 1.0 1.3 1.0 1.4 1.5 1.6 1.4 1.7 2.1 1.6 1.6 1.6 2.1 2.3 1.6 2.0 1.9 1.4 1.8 1.5 1.7 1.7 2.1 1.8 1.8 1.6 1.5 1.6 1.5 1.7 1.7 1.5 1.7 1.4 1.3 1.4 1.2 1.2 1.5 1.4 1.6 1.4 1.5 1.7 1.7 1.6 © Luonnonvarakeskus (02/2020) Taustakartta: Maanmittauslaitoksen yleiskartta 1:4500000 (12/2015) Hirvitalousalue? ja riistanhoitoyhdistyskartat: Suomen Riistakeskus (03/2019) För många honor När könsfördelningen är jämn påverkar detta bland annat älgstammens produktivitet och brunstbeteende. I flera älghushållningsområden ligger den målsatta könsfördelningen på maximalt 1,5 honor per hane. Könsfördelningen visar ett överskott av honor i synnerhet i landets mellersta delar och i de södra delarna av Norra Österbotten, upp till 2,3 honor per hane på nivån älghushållningsområde. I norra Finland, Egentliga Finland och Nyland ligger könsfördelningen på många håll inom det målsatta. Kalvandelen i vinterstammen stämmer Andelen fällda kalvar påverkar älgstammens medelålder. Efter jakten borde andelen kalvar i älgstammen ligga på 20-30 procent. I landet som helhet ligger kalvandelen inom det målsatta spannet, utom i Norra Österbotten, Norra Savolax och södra Lappland. Åtgärder att vidta i höst Med hjälp av jv-föreningarnas avskjutningsplaner och Naturresursinstitutets uppskattningar planerar jägarna jakten i höst. Det är viktigt att inte tappa de uppnådda målen. I områdena där det ännu återstår en bit till målet ska jägarna fortsätta på den inslagna vägen. I områdena med ett överskott av honor rättar jägarna till könsfördelningen genom selektiv jakt. Under hösten är det därför förnuftigt att jämföra avskjutningens fördelning med avskjutningsplanerna. Du hittar mera detaljerad information om Naturresurs institutets uppskattningar av älgstammen på webbplatsen riistahavainnot.fi. FÖRHÅLLANDET KOR/TJURAR I ÄLGSTAMMEN ANDELEN KALVAR I ÄLGSTAMMEN ÄLGTÄTHETEN (ÄLGAR / 1000 HA) Kannan vasaosuus (%) 2019 22.3 29.3 26.7 23.5 27.0 26.5 27.5 29.8 26.3 29.2 26.6 24.6 26.4 20.9 19.9 26.3 30.2 27.7 24.4 29.0 32.2 32.3 30.1 30.3 29.2 29.7 30.3 27.7 26.9 28.3 22.5 24.9 26.8 27.1 25.9 33.4 31.9 26.3 26.0 25.8 24.9 25.8 26.9 26.3 25.2 25.3 23.3 21.3 26.0 21.8 20.8 23.1 23.5 24.2 23.2 27.1 31.9 27.8 29.9 © Luonnonvarakeskus (02/2020) Taustakartta: Maanmittauslaitoksen yleiskartta 1:4500000 (12/2015) Hirvitalousalue? ja riistanhoitoyhdistyskartat: Suomen Riistakeskus (03/2019) Hirvitiheys 2019 (hirveä / 1000 ha) 3.4 2.7 2.9 2.8 2.9 3.5 3.0 3.5 3.0 3.0 3.8 3.7 3.4 0.8 2.7 0.8 1.7 2.7 2.3 2.2 3.0 2.4 2.4 3.0 3.0 2.5 3.0 3.1 3.4 3.2 2.4 3.0 2.6 3.2 3.6 2.9 3.2 3.5 3.5 3.9 4.3 2.8 3.3 3.5 3.2 2.8 3.2 4.8 4.7 2.3 2.3 3.4 5.5 4.7 3.2 3.3 3.2 2.6 3.2 © Luonnonvarakeskus (02/2020) Taustakartta: Maanmittauslaitoksen yleiskartta 1:4500000 (12/2015) Hirvitalousalue? ja riistanhoitoyhdistyskartat: Suomen Riistakeskus (03/2019) Lehmiä / sonni 2019 1.5 1.8 1.8 1.5 1.7 1.9 1.9 1.7 2.0 1.6 1.8 1.7 1.9 1.0 1.3 1.0 1.4 1.5 1.6 1.4 1.7 2.1 1.6 1.6 1.6 2.1 2.3 1.6 2.0 1.9 1.4 1.8 1.5 1.7 1.7 2.1 1.8 1.8 1.6 1.5 1.6 1.5 1.7 1.7 1.5 1.7 1.4 1.3 1.4 1.2 1.2 1.5 1.4 1.6 1.4 1.5 1.7 1.7 1.6 © Luonnonvarakeskus (02/2020) Taustakartta: Maanmittauslaitoksen yleiskartta 1:4500000 (12/2015) Hirvitalousalue? ja riistanhoitoyhdistyskartat: Suomen Riistakeskus (03/2019) Statistik för 2019 Förhållandet kor/ tjurar i älgstammen per älghushållningsområde. Andelen kalvar i älgstammen efter jakten 2019. Den kvarstående stammen i älghushållningsområdena i förhållande till de regionala viltrådens målsättningar (avvikelsen från målsättningen är räknad från det målsatta spannets övre /undre gräns). 41 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 41 30.4.2020 11.04
• VILTCENTRALS­ REGION An vä nd a lic en se r % Fä lld a sa mm an lag t Av sk jut nin ge ns ka lva nd el % An de len vu xn a tju ra r % Eg Finland 82,4 19117 52,4 44,3 Satakunta 76,2 11692 53,6 48,1 S Tavastland 81,4 11124 52 46,7 Nyland 78,7 10395 49,8 51,5 N Tavastland 76,8 5133 47,8 51,7 K-Österbotten 59,2 939 51,5 61,1 Österbotten 67,7 740 53,1 62,5 M Finland 38,1 502 42,2 62,8 SÖ Finland 45 486 38,9 63,3 S Savolax 43,1 311 36,7 59,9 N Savolax 12,7 33 36,4 47,6 TOTALT 77,3 60472 51 48 Rekordavskjutning hejdade hjortstammens tillväxt Under föregående jaktsäsong fälldes ungefär 60 500 vitsvanshjortar. Avskjutningen var större än året innan, trots att den snölösa vintern försvårade jakten på många orter. Troligen har jakten hejdat stammens tillväxt, men uppgiften att skära ner stammen skjuts fram till nästa säsong. text Jani Körhämö bild GettyImages KÄ LL A: NA TU RR ES UR SIN ST ITU TE T Vitsvansavskjutningen jaktsäsongen 2019-2020 U nder fjolhöstens hjortjakt var jägarna ute efter en rekordavskjutning för att minska på hjortstammen, som har vuxit sig för stor. Målet var att rejält överskrida Naturresursinstitutets uppskattning att cirka 63 000 hjortar borde fällas för att hejda stammens tillväxt. Den nu avslutade säsongen präglades dock av ovanligt besvärliga förhållanden för hjortjakten. Snön som skulle underlätta vaktjakten låg aldrig länge kvar, vilket gav jakten med hund och jaktlag en ännu viktigare roll. Avskjutningen blev därför mindre än avsett, men den blev ändå cirka 15 procent större än under föregående säsong. Det var första gången som antalet fällda vitsvanshjortar var större än antalet fällda älgar. Under rådande förhållanden kan vi betrakta det här som en prestation värd att lyfta på hatten för och ett bevis för jägarnas engagemang för uppgiften att skära ner stammen. Räknat per viltcentralsregion var det åter igen i Egentliga Finland som jägarna fällde flest hjortar, nästan 20 000. Avskjutningen blev stor också i regionerna Satakunta, Södra Tavastland, Nyland och Norra Tavastland. På licensmottagarnivån steg avskjutningstätheten som mest till drygt hundra hjortar per tusen hektar och på föreningsoch jaktlagsnivå kanske till och med ännu högre. 52 procent honor Beträffande avskjutningens struktur uppmanades jägarna att fälla en tillräckligt stor andel vuxna honor i förhållande till de vuxna hanarna för att minska på stammens höga produktivitet. Andelen fällda vuxna honor i förhållande 42 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 42 30.4.2020 11.04
• INLED JAKTEN REDAN I BÖRJAN AV SÄSONGEN Den avslutade jaktsäsongen visade att det hädanefter kommer att bli ännu viktigare att ta vara på hela jaktsäsongen för att vi ska nå de högt ställda målen för avskjutningen. Genom att öka på hjortjakten i början av säsongen får den en bra start före älgjakten samtidigt som vi minskar på den traditionella toppen för viltolyckor i trafiken i oktober-november. Vaktjakten under de första veckorna i september har på kort tid blivit något av en tradition, men sannolikt finns det en mycket större potential att öka på avskjutningen i början av säsongen. Fram till den sista lördagen i september under föregående jaktsäsong fälldes inalles cirka 5700 vitsvanshjortar, vilket är cirka 50 procent mera än under samma tid säsongen innan. För nästa jaktsäsong är också de övriga teserna i stort sett de samma som för föregående höst. Målet är att beviljas ett så stort antal jaktlicenser för området med stark hjortstam att det inte begränsar den nedskärning av stammen som krävs. Beträffande avskjutningen ska vi vara uppmärksamma på att en tillräckligt stor andel honor blir fällda. Så långt det är möjligt ska jakten styras till odlingar som är utsatta för skador och markerna kring olycksdrabbade vägavsnitt. Jaktföreningarna ska se till att licenserna blir effektivt använda och att praxis för hur licenserna fördelas är sådan att det inte uppstår onödiga strukturella begränsningar för användningen av licenserna. Det målmedvetna arbetet för att gallra hjortstammen bär inom kort frukt, men ännu är det för tidigt att andas ut! 43 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 43 30.4.2020 11.04
• till vuxna hanar uppgick till 52 procent eller med andra ord aningen fler än året innan. Fler vuxna honor än hanar blev fällda i nästan hela området med stark hjortstam, men flest vuxna honor (relativt sett) fälldes i Egentliga Finland. Avskjutningen, som var riktad mot den produktiva delen av stammen, kommer sannolikt att underlätta det fortsatta arbetet med att skära ner stammen. 51 procent av de fällda hjortarna var kalvar. Ungefär 77 procent av de beviljade licenserna blev använda. Stammens tillväxt blev hejdad Enligt den uppskattning av hjortstammen som Naturresurs­ institutet nyligen publicerade har stammen minskat med uppskattningsvis cirka två procent från året innan. Stammens storlek efter jakten uppskattas till cirka 109 000 hjortar (95 % konfidensintervall 105 000­114 000 hjortar). Enligt uppskattningen fanns den största hjorttätheten vid gränsen mellan viltcentralsregionerna Satakunta, Nor­ ra och Södra Tavastland och Egentliga Finland. Tätheten var hög också vid kusten i Västnyland. Enligt uppskattningen nådde vi brytpunkten för hjort­ stammens utveckling, men den egentliga nedskärningen av stammen sköts fram till kommande jaktår. Naturresursinstitutet uppskattar att den avskjutning som krävs för att hålla kvar stammen på nuvarande och oförändrad nivå under nästa säsong uppgår till cirka 55 000 hjortar i landet som helhet. För att åstadkomma en nedskärning borde vi sikta på att fälla mellan cirka 60 000 och 63 000 hjortar. I praktiken siktar vi alltså på att igen sätta ett nytt fällningsrekord under nästa säsong. 2017 2018 2019 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Hjortavskjutningen vaktjaktssäsongerna 2017-2019 före sista lördagen i september vuxen hona vuxen hane kalv 449 887 1100 473 1086 1467 828 2214 3149 20 19 20 16 20 13 20 10 20 07 20 04 20 01 19 98 19 95 19 92 19 89 19 86 19 83 19 80 An ta l hjo rta r 20000 40000 60000 80000 100000 120000 Vitsvanshjortens vinterstam och avskjutning 1980-2019 Övre gräns Undre gräns Avskjutning Uppsk stam Årtalet står för början på varje jaktsäsong, men det sista värdet slutet på säsongen 2019-2020. PB Jägaren 3/2020 Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko, hinta 949 € Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Tikka T3X TAC A1 Coyote Brown, Kaliberit 6,5 Creedmoor ja 308. Tikan taktinen kivääri uudessa aavikko värissä, hinta 2190,Tikka T3X Lite Fluted Ceracote Kaliberit 30-06 ja 308. Erikoiserä, Cerakote pinnoite, uritettu piippu ja suujarru. Hinta 1290,Tikka T3x Lite Adjustable Kaliberit 6,5CM, 308, ja 9,3x62. Synteettinen tukki ja säädettävä poskipakka hinta 1250,Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 949 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Meopta Optika 6 3-18x56 Uusi, edullinen Optika 6 -sarja tarjoaa suorituskykyä ja luotettavuutta. Kysy myös muita Optika 6 -sarjan kiikareita Steiner Nighthunter Extreme 3-15x56 NSI EXCLUSIVA 28gr Huippu uutuus 420m/s 95 €/250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Tikka T1X 17 HMR ja 22Lr Pienoiskivääri 599€ Saatavilla pakettina sis: jalat + kiikari ja vaimennin alkaen 729 € Sako Patruuna kannu 200 ptr 308 Sako Range + 20 ptr Sako Superhammerhead + NATO ammuslaatikko 679,1390,199,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. OULUN ASE Tuotteita rajoitetusti. Toimitus Metsästäjä paketilla, sisältää puhdistusvälineet + kantohihnan ja asepussin. JA0320 SVE Book.indb 44 30.4.2020 11.04
• Tillstånd – en investering i naturen Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd för hönsfågeljakt inleds i juni. Försäljning börjar klockan 9.00. Du kan skaffa tillstånd i Eräluvat-webbutiken och via tjänstnumret 020 69 2424. En del av tillstånden kommer till försäljning i juni. Resten av kvoten kommer till försäljning från och med slutet av augusti då man fått resultaten av vilttriangelräkningarna. Mån. 8.6 Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis. 9.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Ons. 10.6 Österbotten och Kajanaland Tors. 11.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre. 12.6 Enontekis, Enare, Utsjoki Mån 15.6 Tillstånd för jakt av sjöfågel och hare Ta det lugnt på fågeljakt! Fo to : Tu om o Pi rt tim aa Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko, hinta 949 € Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Tikka T3X TAC A1 Coyote Brown, Kaliberit 6,5 Creedmoor ja 308. Tikan taktinen kivääri uudessa aavikko värissä, hinta 2190,Tikka T3X Lite Fluted Ceracote Kaliberit 30-06 ja 308. Erikoiserä, Cerakote pinnoite, uritettu piippu ja suujarru. Hinta 1290,Tikka T3x Lite Adjustable Kaliberit 6,5CM, 308, ja 9,3x62. Synteettinen tukki ja säädettävä poskipakka hinta 1250,Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 949 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Meopta Optika 6 3-18x56 Uusi, edullinen Optika 6 -sarja tarjoaa suorituskykyä ja luotettavuutta. Kysy myös muita Optika 6 -sarjan kiikareita Steiner Nighthunter Extreme 3-15x56 NSI EXCLUSIVA 28gr Huippu uutuus 420m/s 95 €/250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Tikka T1X 17 HMR ja 22Lr Pienoiskivääri 599€ Saatavilla pakettina sis: jalat + kiikari ja vaimennin alkaen 729 € Sako Patruuna kannu 200 ptr 308 Sako Range + 20 ptr Sako Superhammerhead + NATO ammuslaatikko 679,1390,199,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. OULUN ASE Tuotteita rajoitetusti. Toimitus Metsästäjä paketilla, sisältää puhdistusvälineet + kantohihnan ja asepussin. JA0320 SVE Book.indb 45 30.4.2020 11.04
• Lär dig behärska skyttet och gevären på ABC-kurs Det är inte ovanligt att nya jägare infinner sig utan någon som helst erfarenhet av skytte. För en sådan är det absolut förnuftigast att få sina första erfarenheter av skytte med en kunnig instruktör. text och bilder Olli Kangas UTBILDNINGEN ABC FÖR JAKTSKYTTE. • Läs mera om kursinnehållet på metsastajaliitto.fi/ammunnanabc/ • På grund av coronaläget är vårens kurser inställda, men kurserna fortsätter så fort läget tillåter det. U tan att förringa de erfarna jägarnas kunnande och vetande så är det bäst att en ny skytt från första början får undervisning som förebygger ovanor som det längre fram kan vara väldigt svårt att bli av med. Det är bäst att inpränta det rätta sättet att hantera ett gevär direkt från ruta ett. För den äldre generationen jägare kan det handla om så självklara saker att de inte blir inpräntade med tillräcklig skärpa när de äldre undervisar yngre släktingar. Likaså går det klart lättare för en nybörjare att förbereda sig för det fällande skottet om han eller hon redan har fått välplanerad undervisning. För det här ändamålet har utvecklat utbildningen ABC för jaktskytte. Undervisning för både kuloch hagelgevär Avsnittet om hagelskytte är tre timmar långt och där går vi igenom bland annat det dominerande ögat, att skjuta och granska träffbilder samt skytte på stillastående, Jenni provar för första gången på hagelskytte och det känns fint. Janne Hokkanen instruerar. 46 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 46 30.4.2020 11.04
• Lär dig behärska skyttet och gevären på ABC-kurs rörligt och flygande mål. Eleven får veta hur han eller hon väljer ett hagelgevär och hur han eller hon anpassar sitt eget gevär till sig själv. I avsnittet om kulgevär får eleven med ett miniatyrgevär lära sig inskjutning, skytte från bänk samt skytte på stillastående och rörligt mål – både med och utan stöd. I bägge avsnitten går vi självfallet också igenom säkerhetsfrågor som vapenhantering på skjutbana, på jakt, hemma och i bilen. Efter genomgången kurs får eleverna ett jaktskytte­ kort. Personlig handledning tänkbart på skjutbanan Jenni Koskela som bor i Seinäjoki och ville börja jaga bokade en lektion på Kokkovuori sportskyttecenter för hagelskytte i Lempäälä. Banmästare Janne Hokkanen höll ett par timmar effektiv undervisning där de gick igenom ABC­utbildningens avsnitt om hagelskytte. Det snålades inte med lerduvorna och till slut började den rätta ställningen och attityden infinna sig och Jenni sköt flera träffar i rad. ­ Först kändes det alldeles hopplöst svårt, men nu vet jag att det går att lära sig! utbrister Jenni glatt sedan hon spräckt några lerduvor på raken. Jenni vill absolut gå hela ABC­utbildningen så fort kurserna sätter igång igen. ­ Luftgevär har jag provat på, men jag vill verkligen gärna gå kursen för kulgevär också. Och hageltränandet börjar jag genast med, funderar Jenni. På Jägarförbundet kan man inte säga när det går att ordna kurser igen för större grupper. ­ ABC­utbildningarna fortsätter så fort läget tillåter. Vi lägger ut info om dem på vår webbplats, upplyser Jussi Partanen som är utbildningsansvarig på Jägarförbundet. Med kunnig handledning blir det första hagelskyttet en fin upplevelse. ARTIKELSKRIBENTEN KOMMENTERAR Tänk om det hade funnits en utbildning som den här när jag själv fick en hagelbössa i handen! Kursen som pappa höll för mig var fyra ord lång: ”Du ska int håsa”. Innehållsmässigt var det klokt, men jag misstänker att ABC-utbildningen ger bättre och säkrare lärdomar för jägarbanan. 47 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 47 30.4.2020 11.04
• Hur ansöker jag om vapentillstånd för jakt – ofta ställda frågor I den här artikeln svarar vi på de vanligaste frågorna som ställs av personer som ansöker om vapentillstånd för att börja jaga. text Seppo Sivula, inrikesministeriet, samt Ilmari Kosonen och Jussi Kytösaari, polisstyrelsen Hur ansöker jag om tillstånd för ett vapen för fälljakt? Tillstånd för ett avlivningsvapen för grytjakt eller fälljakt kan beviljas för en miniatyrpistol och miniatyrrevolver av enkelskottsmodell. Den sökande ska utöver de övriga obligatoriska blanketterna och intygen dessutom lämna in ett intyg av jaktvårdsföreningen på orten över att han eller hon aktivt bedriver gryteller fälljakt. För exempelvis SRVA-verksamhet och som avlivningsvapen beviljas inte tillstånd för korta vapen. Vad ska jag ha med mig när jag går till stationen för att lämna in ansökningen? När du ansöker om vapentillstånd ska du ha med dig följande: • Passet eller id-kortet (körkortet räknas inte som ett dokument som styrker identiteten). • Motiveringarna till ansökningen i skriftlig form samt de övriga dokumenten som krävs för att styrka ansökningen, exempelvis kvittot på betald jaktvårdsavgift (jaktkortet). • Militärpass, intyg över fullgjord civiltjänst, uppbådsintyg eller ett beslut om befrielse från tjänstgöring. • Intygen för skjutvapnets syfte. Motiveringsblanketten är otydlig med vad allt som borde ingå. Finns det en allmän anvisning? ”Allt lovligt vilt i statsmarker” räcker inte som motivering. I enlighet med skjutvapenlagen ska vapnet passa det avsedda syftet. Den sökande ska därför kunna redogöra för vilket vilt han tänker jaga eftersom det påverkar bedömningen av vapnets lämplighet. Det är svårt att motivera en vapenanskaffning för jakt om den sökande inte har jakträtt någonstans. Du ska därför redogöra för områdena där du tänker jaga och vad jakträtten grundar sig på. Hur ansöker jag om vapentillstånd för ett långt jaktvapen? Den sökande ska på polisens webbplats boka en tid för att lämna in sin ansökan om vapenlicens och vid behov för en intervju. Ansökningen kan lämnas in på vilken polisstation som helst. På polisens webbplats ska du skriva ut en motiveringsblankett där du fyller i skälen till att du ansöker om vapentillstånd. Ansökaren ska kunna redogöra för sin jakthobby, vad och var han tänker jaga, varför vapnet i fråga är lämpligt för det avsedda ändamålet och vad jakträtten i det angivna området grundar sig på. Den egentliga tillståndsansökningen aktiveras med en muntlig ansökan som tjänstemannen som tar emot ansökningen antecknar i polisens vapendatabas. 48 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 48 30.4.2020 11.04
• PER UST ELU LOM AKE HAE TTA ESS A AMP UMA -AS ELA IN MUK AIST A LUP AA MET SÄS TYS PER UST EEL LA Lup anu mer o vuos i num ero Aiem pi met säst ysharr astu s Tee täss ä selk oa aiem mas ta met säst ysha rras tuks esta si, mitä riista a olet met säst änyt ja miss ä Met säst ysharr astu s han kitta valla asee lla Kerr o täss ä, mitä riista a tark oituk sena si on met säst ää nyt han kitta valla asee lla. Ota huo mioo n, että han kitta van asee n on sove llutta va hyvi n kyse isen riista n met säst ykse en Met säst ysal ue Kerr o täss ä, miss ä tulet met säst ämä än ede llä kerr ottu a riista a ja mihi n met säst ysoi keut esi tällä alue ella peru stuu Käs iase tta kos keva t lisäp erus telu t Jos han kitta va ase on pien oisp istoo li tai -rev olve ri, peru stele täss ä, miks i ase on harr aste ttava ssa met säst ykse ssä lope tusa seen a tarp eelli nen /vält täm ätön . "Mu u ase" tyyp piä olev aa aset ta kos keva t lisäp erus telu t Jos han kitta va ase on "Mu u ase" tyyp in ase, peru stele täss ä, mitk ä ovat ne erity iset syyt , miks i "Mu u ase" -tyyp in ase on harr aste ttava ssa met säst ykse ssä vältt ämä tön Ohje ita Amp uma -ase en han kkim islu van hak ijan on hak emu ksen yhte yde ssä oso itett ava, että hän ellä on han kitta van asee n han kint aan hyv äksy ttäv ä käyt töta rkoi tus. Hak ijan tule e tällä lom akke ella kert oa, mik ä on han kitta van asee n tai asee n osa n käyt töta rkoi tus ja esit tää ne peru stee t, joid en peru stee lla hän hak ee han kkim islu paa . Måste jag göra ett lämplighetstest? Lämplighetstest görs inte längre. Polisen kan dock fortsättningsvis kräva att den sökande lämnar in ett läkarintyg på sitt hälsotillstånd. Jag blev kallad till intervju. Vad innebär det? Om du ansöker om ditt första vapentillstånd eller om det har gått en lång tid sedan föregående vapenanskaffning eller om det i bakgrundsinformationen om dig finns någonting som polisen vill utreda så blir du kanske kallad till en intervju. Vad kostar vapentillstånd och parallelltillstånd? I år kostar ett vapentillstånd 90 euro och ett tillstånd till av samma typ som söks samtidigt 42 euro. Ett parallelltillstånd kostar 35 euro. Priset på vapentillstånden bygger på Lagen om grunderna för avgifter till staten och förordningen som med stöd av denna lag har utfärdats om avgifter till polisen. Förordningen förnyas varje år. Hur ska jag göra om jag ansöker om flera tillstånd samtidigt? Varje vapen som du tänker skaffa ska ha en egen motiveringblankett. Om du tänker köpa flera vapen inom en kort tid är det bäst att lämna in ansökningarna samtidigt eftersom det blir billigare på det viset än att lämna in varje ansökan skilt för sig. Får jag jaga med ett gevär som jag har köpt av andra skäl? Ett gevär får användas också för andra godtagbara syften. Ett gevär som har skaffats för jakt får således användas till sportskytte och tvärtom, om inte villkoren i tillståndet uttryckligen förbjuder detta. Finns det kaliberbegränsningar, det vill säga kalibrer som det inte beviljas tillstånd för av jaktliga skäl? Jag har hört att tillstånd inte längre beviljas för grövre gevärskalibrer. Stämmer detta? Så länge den sökande kan motivera att det avsedda geväret och kalibern är lämpliga för det avsedda syftet utan att vara för eldkraftiga eller effektiva, så kan tillstånd beviljas också för en grövre kaliber. Om det enda skälet till att skaffa ett grovkalibrigt gevär är jakt i Afrika så blir det i regel avslag på ansökningen. Kan jag beviljas tillstånd för en halvautomatiskt studsare /hagelgevär /miniatyrgevär för jakt? Finns det särskilda villkor? Ett halvautomatiskt vapen ska i princip vara väl lämpat för jakt, det vill säga att det inte får vara onödigt eldkraftigt eller effektivt. Gevär av vissa typer som också finns i en militär version, har av förvaltningsdomstolarna bedömts som onödigt eldkraftiga och effektiva. Den sökande ska alltså motivera behovet med omsorg och ska helst redan i ansökningsskedet uppge vilket gevär han eller hon tänker skaffa (till exempel: ”jag tänker skaffa ett halvautomatiskt gevär av märket xxx i kalibern 308 win”). Vad menas vid punkten för halvautomatiska vapen med att påvisa att hobbyverksamheten är aktiv om fem år? Ska det göras på förhand? Hur intygar jag det? Kostar det? Blir det sanktioner om jag glömmer? Det här preciseras senare. De officiella anvisningarna är ännu inte klara. När går det att ansöka om tillstånd på nätet? I detta nu framskrider projektet enligt tidtabellen. Tillståndsansökningarna på nätet kommer sannolikt senast 2024. Ytterligare information om vapentillstånd: www.poliisi.fi/tillstand/skjutvapentillstand Tidsbokning: asiointi.poliisi.fi/ajanvaraus/reservations Motiveringsblanketter: www.poliisi.fi/tillstand/blanketter_for_vapentillstand UNGA JÄGARE Finns det skillnader beträffande vapentillstånd för ungdomar och vuxna? En person som är under 15 kan inte beviljas vapeneller parallelltillstånd, men han eller hon får skjuta och jaga under övervakning med ett gevär som tillhör en person som fyllt 18 (Skjutvapenlagen 88 §). Likaså får denna ungdom avlägga skjutprovet med ett lånat vapen under övervakning (jordoch skogsbruksministeriets förordning om skjutprov, 7 § 2 mom). En 15-18-åring kan beviljas parallelltillstånd för långa jaktvapen. Han eller hon ska vid skjutprovet använda vapnet som han/hon har parallelltillstånd för. 49 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 49 30.4.2020 11.04
• Skytte med cylinderstudsare På jakt betonas att det första skottet är viktigt, men jägare bör lära sig att vara beredda på att det första skottet kan misslyckas. En jägare som kan hantera sin cylinderstudsare får en större förmåga att klara av jaktliga situationer med hedern i behåll. text och bilder Arto Määttä C ylinderstudsaren har en potential som överraskande få kan utnyttja. Det typiska är att jägaren avfyrar ett skott och därefter sänker geväret för att ladda om. Det här kostar dyrbar tid och i värsta fall bryts synkontakten med viltet. I bästa fall ingår omladdningen efter skott med en cylinderstudsare som en automatisk del i skyttet. Fokus stannar på målet och geväret är klart för ett eventuellt uppföljande andra skott. Håll kolven mot axeln Den korrekta laddningsrörelsen utförs med geväret i skjutställning. Sänk inte geväret från axeln och titta inte heller på geväret utan fortsätt följa målet oavbrutet under hela omladdningen. Omladdningen med bibehållen skjutställning ställer krav på hur du håller handen som stöder framstocken. Du ska kunna trycka geväret bakåt mot axeln. Det är viktigt att geväret inte rör sig i förhållande till axeln medan omladdningen pågår. Sammanfattningsvis är ställningen ungefär den samma som vid skytte med hagelgevär. I en och samma smidiga rörelse Korrekt utförd löper omladdningen i en och samma smidiga rörelse där allt överflödigt är avskalat. Det är bara laddningshanden som rör sig. Handen griper slutstyckshandtaget underifrån, vilket betyder att riktningen på handrörelsen öppnar låset liksom automatiskt. När handen skjuter slutstycket tillbaka, det vill säga framåt, är handens rörelse riktad nedåt och slutstycket stängs som en del av laddningsrörelsen. Du kan göra laddningsrörelsen med öppen hand eller genom att ta tag om handtaget med tummen och pekfingret. Vilkendera tekniken du väljer är en smaksak, så det finns ingen allenarådande sanning i frågan. Ingen onödig försiktighet! Cylinderstudsarens lås är hållbar mekanik som fungerar bättre ju kraftfullare, tydligare och målmedvetnare du utför rörelserna. Öppna låset och dra handtaget bakåt med kraft. Slutstycket hejdas mot ett stopp, vilket betyder att du inte behöver hejda rörelsen själv eller hålla koll på var någonstans slutstycket stannar. Om du bromsar kan det 50 Jägaren 3/2020 En jägar s vapen JA0320 SVE Book.indb 50 30.4.2020 11.04
• GEVÄRET Det finns skillnader mellan olika gevär beträffande smidigheten vid laddning. På somliga gevär löper rörelsen knaggligt och det känns styvt att öppna slutstycket. Handtagets ställning och storleken på knoppen inverkar också på smidigheten i laddningsrörelsen. Även kikarsiktet kan störa laddningsrörelsen. Mellan slutstyckshandtaget och kikarsiktet borde det finns tillräckligt med plats. Att laddningsrörelsen känns knölig beror ofta på kolven. Kolvlängden på en cylinderstudsare borde vara aningen för kort för att laddningsrörelsen ska löpa riktigt smidigt. Åtgärder vid behov Om en cylinderstudsare inte fungerar tillräckligt pålitligt för snabba omladdningar så ska problemet åtgärdas. Lämna in geväret till en vapensmed som justerar ejektorn och patronmatningen och slutstyckets funktion. Kanske behöver också kolvlängden justeras för att skytten bekvämt ska nå slutstyckshandtaget och kunna göra laddningsrörelsen med tillräcklig kraft och smidighet. hända att slutstycket inte rör sig hela vägen och inte plockar med sig följande patron på returen. Stäng låset på samma sätt, kraftfullt och målmedvetet. Kräver övning Det finns en enkel och effektiv träningsform för att öva instinktiv omladdning av gevär, som inte heller är allt för omständlig. Du behöver en 75 meters älgbana och rejält med patroner. Skytte på rörlig älgfigur på en 75 meters bana är överhuvudtaget en av de bästa träningsformerna för att utveckla den grundläggande skjutskickligheten. Eftersom tiden är begränsad så är skytten tvungen att skala bort allt överflödigt från sin teknik. Den som vill lära sig att ladda geväret smidigt lär sig samtidigt att skjuta två skott. Vid skyttet på rörlig älgfigur har skytten fyra sekunder på sig att sikta, skjuta, ladda om, sikta och skjuta ett välriktat skott till. Idén med att lära sig skjuta ett andra skott är inte att lära sig slarva (”håsa”) eller skjuta oerhört fort utan att lära sig en teknik där skytten fortsätter följa målet med kolven stadigt mot axeln samtidigt som han laddar om. Samtidigt blir omladdningen en rutinmässig förlängning av skottet. I praktiken på jakt Den största betydelsen av övningarna med två skott på rörligt mål är att skyttet blir omedvetet. Lite grann som när en erfaren bilförare inte behöver titta på växelspaken utan kan koncentrera sig på att följa med trafiken, så kan jägaren följa målet efter skottet utan avbrott och geväret är klart för ett eventuellt uppföljande andra skott. Skytten bevarar synkontakten med viltet, vilket gör det lättare att observera viltets beteende efter skottet. Skytten ges alltså möjlighet att effektivt ta vara på de sekunder som står till förfogande. Dessutom ökar skyttens förhöjda förmåga att hantera sitt gevär också säkerheten. När han eller hon känner sitt gevär utan och innan så minskar risken för sjabbel. Ju mera rutin skytten har på att hantera sitt vapen och ju naturligare det känns att använda det, desto lättare blir det att tänka på säkerheten. Det allra naturligaste sättet att ladda om geväret är att gripa slutstyckshandtaget med pekfingret och tummen. Skytten behöver inte sträcka på handen och det är lätt att hålla kolven mot axeln medan laddningsrörelsen pågår. Nackdelen med tekniken är att skytten har en väldig kontroll över rörelsen, vilket i värsta fall leder till en ofullständig laddningsrörelse. Dra alltså slutstycket med kraft hela vägen bakåt innan du för det framåt. Om du för slutstyckshandtaget med öppen hand så förlorar du det mesta av finmotoriken. Nackdelen med tekniken är att laddningshanden gör en stor rörelse som därför går långsamt, och att skytten måste sträcka handen en bit längre fram. Det här ökar risken för att skytten ska lyfta på huvudet och ställer högre krav på att geväret har lämpliga dimensioner. 1 3 2 4 51 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 51 30.4.2020 11.04
• på annat sätt missformade avtryck visar att haglen har tappat formen, vilket innebär att det sannolikt uppstår en hel del luckor i träffbilden. Väggarna i en hagelkopp med stålhagel är i regel styvare och stålhagel låter sig inte formas på samma sätt som hagel av bly. Om spetsarna på hagelkoppens flikar är utåtböjda (stålhagel) så betyder det att övergångskonan är brant och ojämn. Samma fenomen kan förekomma också med blyhagel, men mera sällan. Om flikändorna är inåtböjda beror det däremot på att patronen är felaktigt laddad. Bägge försämrar träffbilden. Om patronläget på ett hagelgevär ligger D et råder ingen brist på anvisningar för provskjutning av hagelgevär, men mera sällan får vi rådet att analysera förladdningen. För att detta ska lyckas ska platsen för provskyttet väljas så, att förladdningarna är lätta att hitta. Plocka dem helst efter varje skott så du inte blandar ihop förladdningarna från olika patroner. Patronen i pipan En förladdning av plast utsätts för en enorm belastning så länge den befinner sig i pipan. När hagelladdningen lämnar hylsan trycks förladdningens tunna väggar ut till patronlägets dimensioner för att därefter få kontakt med övergångskonan. Här blir problemet maximalt om patronläget är långt (tex 89 mm), hylsan kort (70 mm) och övergångskonan brant. Därefter, om hagelkoppen saknas eller skyddar bara en del av haglen, så slits haglen mot pipans väggar. Och slutligen, innan haglen lämnar pipan, manglas de i choketuben. Men mycket hinner hända redan när patronen antänds, innan haglen far iväg. Ju större hagelladdning, desto större blir trycket som haglen i den understa fjärdedelen utsätts för, det vill säga haglen som är viktigast för träffbilden. Förr tänkte man sig felaktigt att det är den översta fjärdedelen i hagelladdningen som är den viktigaste, men sedan dess har patrontillverkaren Remington visat att teorin är fel. Man färgade hagellagren i olika färger och filmade haglen i flykten, och upptäckte att de bakersta haglen hastigt blev de främsta. Det här vältrande fenomenet beror på luftmotståndet. Hur tolkar jag förladdningen? Bottnen på hagelkoppen visar hur väl haglen har bevarat sin form. Avtrycken ska vara runda till formen och haglen får inte tryckas för djupt i koppens botten. Avlånga eller En granskning av förladdningen på en avskjuten hagelpatron avslöjar överraskande mycket om hur hagelgeväret och patronen fungerar. text och bilder Esa Höysniemi Avtrycken ska vara runda till formen och haglen får inte tryckas för djupt i koppens botten. Några extrema fall. Några förladdningar har rivits i trasor medan flikarna på andra spretar hit och dit. Skillnaderna är stora mellan träffbilderna för olika patroner. Vid skytte på 35 meters håll faller de flesta förladdningar framför tavlan. I terräng med buskar och träd är det bra att ha en medhjälpare som följer förladdningen med blicken och hämtar den efter skottet. På det viset kan skytten koncentrera sig på provskjutandet. Förladdningen berättar 52 Jägaren 3/2020 En jägar s vapen JA0320 SVE Book.indb 52 30.4.2020 11.04
• DAGENS PATRONER HAR EXTRA AV ALLT Det är inte ovanligt att dagens patroner med blyhagel har en onödigt tung hagel­ laddning, allt för hög utgångshastighet och för högt tryck, vilket leder till att träffbilden blir sämre. Fördelen med hög hastighet förvandlas ju till en nackdel om haglen blir för defor­ merade eller om förladdningen spricker. Små hagel är relativt sett hårdare än stora, vilket betyder att man med lerdu­ vepatroner och små hagelladdningar utan problem kommer upp hastigheter över 400 m/s. Ett normalt 3,5 mm blyhagel i en 36 grams laddning klarar en utgångs­ hastighet på cirka 370 m/s utan att defor­ meras. Med olika metoder för att skydda haglen, exempelvis med buffer, går det att höja hastigheterna en aning utan att träff­ bilden blir lidande. Den som önskar sig fina och jämna träffbilder ska också tänka på att luftmot­ ståndet ökar med kvadraten på hastig­ heten, vilket innebär att den eventuella nyttan med ökad hastighet äts upp av ett längre skjutavstånd. Ett av de vanligaste problemen: hagelkoppen har av någon orsak lagt sig på snedden och avger en del av sin hagellast utanför centrum. ur linje med pipan eller är för rymligt det räcker med en aning så träffar någon sida av hagelkoppen övergångskonan osymmetriskt. Då öppnar sig en eller två flikar på hagelkoppen mera än de andra och träffbilden blir koncentrerad utanför mitten på måltavlan. Det samma kan hända om förladdningen kommer åt att lägga sig på snedden på grund av något fel hos patronen. Övertryck är ett annat problem som sätter tydliga spår; flikarna på koppen blir rivna och det uppstår brott eller sprickor i förladdningens tätning. Det är inte ovanligt att den utbytbara choken sitter snett, men den gör det sällan i så hög grad att det blir ett problem, även om det har hänt att plast lossnar från koppen och fastnar i kanten på choken. Prova och undersök Beträffande det grundläggande för patroner med blyhagel ska vi inte glömma att en större hagelladdning förkortar skjutavståndet, en högre hastighet sprider träffbilden (vilket förkortar skjutavståndet) och att större hagel är mjukare i jämförelse med mindre hagel (vilket även det förkortar skjutavståndet). Skillnaden mellan hur en patron fungerar på sommaren och på vintern kan vara dramatisk. Testa därför patronen också under extrema förhållanden. Bottnen på hagelkoppen visar hur haglen formas när patronen antänds. På bildens patroner är avtrycken efter haglen inte runda, vilket betyder att haglen inte har varit tillräckligt skyddade eller hårda för att klara trycket. Att flikarna på en hagelkopp har vänt sig utåt visar att övergångskonan är brant och/eller sträv (till höger) medan inåtvända flikar oftast beror på att patronen är fel laddad (till vänster). På en Mossberg med överdimensionerad pipa blir påfrestningarna på hagelkoppens tätning (stålhagel) för hårda; här har kanten vänt sig upp och ned. 53 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 53 30.4.2020 11.04
• J v-föreningarnas representanter deltar i mån av möjlighet i de terrängbesiktningar av viltskador som görs av någon myndighet. D e identifierar skadegöraren och antecknar djuret i ett värderingsdokument som myndigheten fyller i. När de träffar jordbrukare och skogsägare kan de, om dessa så önskar, ge råd i viltskadefrågor. För markägare är viltskador sällan någon vardaglig händelse. Det behövs därför mera information om hur skador ersätts och förebyggs. Det finns gott om information på nätet, men att hitta den är inte alltid så lätt. Lokal rådgivning för viltskador Jaktvårdsföreningarna har utsett representanter för terrängbesiktningarna av viltskador. Rådgivarna erbjuder också rådgivning om hur man förebygger viltskador och ansöker om ersättning. text Esko Paananen bild Antti Rinne Därför vore det bra om det i varje jv-förening skulle finnas utsedda personer som svarar på frågor. Finlands viltcentral och Finlands skogscentral har ordnat kurser för jvf-representanter som deltar i skadebesiktningar. Praxis har förenhetligats och kurser ska ordnas i hela landet. På kurserna läggs mera vikt än förut på jvf-representanternas rådgivande roll. Kursdatumen bestäms senare. Läs mera om det förnyade utbildningsmaterialet på adressen https:// www.riistainfo.fi/sv/kurs/skogsvardsmetoder-for-minskning-av-algskador/ Sako S20:n taktinen perätukki yhdistää modulaarisuuden ja tinkimättömän ergonomian, jotka miellyttävät varmasti vaativintakin tarkkuusampujaa. Säädä perää, poskipakkaa ja rekyylilevyä tarpeidesi mukaan. TAKTINEN TARKKUUSTUKKI Tarkkuutta mukavuudesta tinkimättä Sako S20:n ergonominen metsästystukki takaa parhaan mahdollisen ampuma-asennon ja aseen hallinnan. Varmista tarkka osuma säätämällä poskipakka ja perä mieleiseksesi. ERGONOMINEN METSÄSTYSTUKKI Modulaarinen ja ergonominen vaihtoehto OPTIMOITU OTE Perinteisestä peukalonreikätukista kehitetty muotoilu sopii käteen kuin käteen. Pehmeä ja laadukas synteettinen materiaalia varmistaa parhaan mahdollisen otteen joka tilanteessa. M-LOK -KIINNITYKSET Etutukin sivujen ja pohjan kiinteät M-LOKpaikat mahdollistavat useiden lisävarusteiden samanaikaiseen kiinnittämiseen. Uusi Sako S20 on ensimmäinen todellinen hybridikivääri, ase jota sekä metsästäjät ja tarkkuusampujat osaavat arvostaa. Se on suunniteltu aktiivisille ampujille, jotka haluavat pysyä jokaisen tilanteen tasalla. Modulaarinen rakenne mukautuu muuttuviin elämäntilanteisiin, tehden Sako S20:sta aidosti aikaa kestävän kiväärin. SAKO OY | www.sakosuomi.fi youtube.com/sakoltd facebook.com/sakointernational @sako_international 54 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 54 30.4.2020 11.04
• Sako S20:n taktinen perätukki yhdistää modulaarisuuden ja tinkimättömän ergonomian, jotka miellyttävät varmasti vaativintakin tarkkuusampujaa. Säädä perää, poskipakkaa ja rekyylilevyä tarpeidesi mukaan. TAKTINEN TARKKUUSTUKKI Tarkkuutta mukavuudesta tinkimättä Sako S20:n ergonominen metsästystukki takaa parhaan mahdollisen ampuma-asennon ja aseen hallinnan. Varmista tarkka osuma säätämällä poskipakka ja perä mieleiseksesi. ERGONOMINEN METSÄSTYSTUKKI Modulaarinen ja ergonominen vaihtoehto OPTIMOITU OTE Perinteisestä peukalonreikätukista kehitetty muotoilu sopii käteen kuin käteen. Pehmeä ja laadukas synteettinen materiaalia varmistaa parhaan mahdollisen otteen joka tilanteessa. M-LOK -KIINNITYKSET Etutukin sivujen ja pohjan kiinteät M-LOKpaikat mahdollistavat useiden lisävarusteiden samanaikaiseen kiinnittämiseen. Uusi Sako S20 on ensimmäinen todellinen hybridikivääri, ase jota sekä metsästäjät ja tarkkuusampujat osaavat arvostaa. Se on suunniteltu aktiivisille ampujille, jotka haluavat pysyä jokaisen tilanteen tasalla. Modulaarinen rakenne mukautuu muuttuviin elämäntilanteisiin, tehden Sako S20:sta aidosti aikaa kestävän kiväärin. SAKO OY | www.sakosuomi.fi youtube.com/sakoltd facebook.com/sakointernational @sako_international JA0320 SVE Book.indb 55 30.4.2020 11.04
• Hur fördelar sig hönsfågel­ jakten över säsongen? Den andra delen av den här tredelade artikelserien handlar om hur hönsfågeljakten fördelar sig över jaktsäsongen. text: Jani Pellikka, Naturresursinstitutet, Ahti Putaala, Forststyrelsen och Matti Kervinen, Finlands viltcentral bild Jari Niskanen Jakten klart aktivast i början av säsongen Det har inte tidigare gjorts någon landsomfattande utredning av hur hönsjakten fördelar sig över säsongen. För norra Finland finns uppgifter för hösten det goda fågelåret 2003, så vi vet att minst hälften av alla tjädrar, orrar och järpar som fälldes under den säsongen sköts redan under de första 21 jaktdagarna i september. För ripan sträckte sig säsongen jämntjock från september till en bit in i oktober. En nyligen gjord undersökning visar att detta är en regel som fortfarande gäller (bild 2). Av tjädrarna som fälldes hösten 2018 sköts drygt 2/3 och av orrarna nästan ¾ under den första månaden (10.9–10.10). För järpen var den motsvarande andelen ännu större; drygt 4/5. För ripan är dock tendensen att avskjutningen koncentrerar sig till säsongens första månad inte lika tydlig som för de övriga arterna. Sammanfattningsvis inföll tyngdpunkten för jakten i mellersta och övre Lappland hösten 2018 senare än längre söderut. Den förlängda tjäderjakten spelade in: den tre månader långa jaktsäsongen som i delar av mellersta och södra Lappland löpte från september till december avkastade i november-december (10.11–10.12) som mest sju procent av den totala avskjutningen i de här områdena. För hönsfågelsäsongen 2019-2020 har vi sammanställda uppgifter om jaktens fördelning bara för Forststyrelsens tillståndsjägare (bild 1). Avskjutningsandelarna för tjäder och orre under den första jaktmånaden är nästan lika stora, drygt ¾. Intressant nog S kogshönsen har under hela vår historia varit en viktig viltresurs. Jakten på dem har av tradition reglerats med fredningar när fåglarna fortplantar sig. Förr i tiden inledde man åtminstone i delar av landet skogshönsjakten på Bartolomeusdagen den 24 augusti eftersom dagen var en så kallad märkesdag i bondeåret då man skulle börja eller avsluta sysslor. Så småningom, till exempel i 1898 års jaktförordning, fastställdes inledningen på skogshönsjakten till den 15 augusti. På den tiden pågick jakten på tjäderhönor och orrhönor till slutet av november medan tupparna och de övriga skogshönsen fick jagas till slutet av februari. Skogshönssäsongen som åren 2018 och 2019 var längre än förut och i synnerhet januarijakten i år på tjädertuppar och orrtuppar har kallats historiska. Det här väcker också frågan om hur jakten fördelade sig över säsongen när jägarna hade tidsmässigt mera rörelseutrymme än förut. BILD 1. Under höstens jakt fick vi in 17 790 fällningsanmälningar från de här områdena och för januarijakten 862. Utifrån anmälningarna kunde vi räkna ut avskjutningen för samtliga sålda tillståndsdygn. Tillståndsjägarna fällde merparten av både tjädrarna (79 %) och orrarna (78 %) under den första jaktmånaden 10.9-9.10 i fjol. Under januarijakten på tjäderoch orrtuppar fälldes sammanlagt cirka 400 fåglar, av vilka nästan 200 var tjädrar och drygt 200 orrar. Det här utgjorde för tjädern cirka 6 % och för orren cirka 2 % av avskjutningen under hela jaktsäsongen i de här tillståndsområdena. Tidsfördelningen för tillståndsjägarnas fällda tjädrar och orrar 2019-2020 i de av Forststyrelsens tillståndsområden där jakttiden fortsatte 20-31.1 i år. 80 70 60 50 40 30 20 10 10.9–9.10 An de l av av sk jut ni ng en % 10.10–9.11 10.11–10.12 20–31.1 Tjäder Orre 78,7 17,6 1,9 2,3 6,5 2,5 12,3 78,2 Under januarijakten fick tjädertuppar jagas i 22 av Forststyrelsens tillståndsområden och orrtuppar i 37. 56 Jägaren 3/2020 F rskning JA0320 SVE Book.indb 56 30.4.2020 11.04
• steg antalet tillståndsdygn under jakten i januari 2020 (20.1–31.1) till ungefär det tredubbla och antalet fällda tjädrar till drygt det dubbla i förhållande till den längre jaktperioden november-december som även den var vintrig (10.11–10.12). Hur förklarar vi jaktens tidsmässiga fördelning? Faktorerna som ligger bakom jaktens tidsmässiga fördelning har knappt alls blivit undersökta. Det säger sig självt att efter hand som jakten framskrider och fåglar blir fällda så minskar mängden fåglar i terrängen i motsvarande grad. Samtidigt blir dagarna och den effektiva jakttiden kortare, och förutsättningarna för byte blir sämre. De kvarvarande fåglarna blir kanske försiktigare, vilket gör det ännu svårare att fälla fler fåglar. Dessutom börjar jakten på annat vilt, vilket påverkar jägarnas tidsanvändning. Det inträffar förändringar i omständigheterna för hönsjakten och jaktmetoderna, och om detta ska vi berätta mera i artikelseriens sista del i nästa nummer av tidningen Jägaren. BILD 2. Andelen (%) tjädrar, orrar och järpar som fälldes under jaktens första månad hösten 2018 i förhållande till den totala avskjutningen. I delar av områdena var jakt inte tillåtet eller materialet för knappt för en bedömning. TJÄDER ORRE JÄRPE 57 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 57 30.4.2020 11.04
• bilder Elina Himanen PRESSAD BÄVER 600 g bäverkött 1 skalad morot 1 skalad lök 100 g skalad rotselleri 4 skalade vitlöksklyftor ¼ knippe färsk timjan 100 g smält smör 50 g smör för stekningen 1 dl vetemjöl Salt och peppar Lägg bäverköttet i en ugnsfast kastrull eller gryta tillsammans med de grovhackade rotfrukterna, vitlöken och timjanen. Tillsätt så mycket vatten att ingredienserna blir täckta och salta vattnet. Ställ kastrullen /grytan på spisen och hetta upp vattnet. Lägg på locket och ställ i ugnen på 120 grader. Låt sjuda i ugnen i 5-6 timmar eller tills köttet är så genomkokt att det faller i bitar i handen. Lyft kastrullen /grytan ur ugnen och lägg med en hålslev köttet på ett skärbräde. Riv köttet till fina trådar med en gaffel eller med fingrarna om du tål hettan. Skrapa ner det rivna köttet i en skål och tillsätt det smälta smöret. Rör om och krydda med salt och peppar. Lägg köttblandningen i en form med bakplåtspapper eller folie på, till exempel en brödform. Pressa ner blandningen med kraft i formen och lägg en tyngd av något slag på. På det viset hålls blandningen tät medan den svalnar. Ställ formen i kylskåpet över natten. Ta köttet från kylskåpet följande dag och stjälp tegelstenen av kött på skärbrädet. Avlägsna bakplåtspappret eller folien. Skär köttet i jämntjocka skivor och panera dem i vetemjöl. Stek därefter de panerade skivorna i het panna i smör tills de blir frasiga och servera med exempelvis rotfruktssås, stekt svamp och kålblad. Det här receptet är aningen tidskrävande, men du kan göra mera på en gång och receptet passar alldeles utmärkt för vilket kött som helst. I regel är det förnuftigt att använda sådana kroppsdelar som kräver en längre tillagning, som vissa stekar, bröst och köttet på benen. Prova gärna att krydda det smälta smöret med exempelvis vitlök och timjan så får du variationer i smaken när du provar olika recept! 58 Jägaren 3/2020 Följ Akseli Herlevi på Instagram: @akseliherlevi SOM TIDNINGEN JÄGARENS VILTKOCK HUSERAR TOP CHEF-VINNAREN, ”MISTER NAUGHTYBRGR” AKSELI HERLEVI. HAN ÄR INBITEN JÄGARE OCH TROLLAR FRAM RECEPT TILL VILTDELIKATESSER SOM FÅR SNÅLVATTNET ATT RINNA. Mat n JA0320 SVE Book.indb 58 30.4.2020 11.04
• BÄVER CARBONARA 400 g rökt bäver 300 g garganellieller pennepasta (torrvikt) 1 gul lök, skalad och finfördelad 4 skivade vitlöksklyftor 2 msk rödvinsättika 4 dl vispgrädde 50 g riven parmesanost Salt och svartpeppar Skär det rökta bäverköttet i små tärningar och bryn dem i stekpanna på medelvärme tills de är rejält brynta. Tillsätt löken och sautera i ett par minuter. Tillsätt vispgrädden och sjud på låg värme tills blandningen har tjocknat en smula. Krydda med ättika, salt och generöst med krossad svartpeppar. Koka pastan i saltat vatten och häll av den. Rör ihop den avhällda pastan och såsen och låt blandningen dra i sig kryddorna i ett par minuter före serveringen. Strö rundhänt med krossad svartpeppar och riven parmesanost över portionerna när du serverar. Det här enkla receptet fungerar till och med vid en brasa eller i jaktstugan bara du förbereder maten omsorgsfullt på förhand. När har du senast smakat en carbonara på rökt bäver? Grönsakerna kan vi dock äta senare, hemma. 59 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 59 30.4.2020 11.05
• Corona och skjutprovskraven På grund av coronaläget kommer det att införas ett undantag för skjutprovskraven i jaktlagen. Giltighetstiden för skjutprov som går ut i år ska förlängas till slutet av juli nästa år. S yftet med ändringen är att minska på antalet skjutprov som avläggs i sommar, för att inte den begränsade skjutprovsverksamheten under våren och eventuellt också sommaren ska orsaka trängsel på hösten och försvåra älgjakten. Finns tid för skjutprovet också i höst Även under normala förhållanden ordnas skjutproven huvudsakligen på sensommaren innan jaktsäsongen börjar. Finlands viltcentral tar liksom förut vid licensansökningen hänsyn till de jägare vilkas skjutprov gäller eller går ut under innevarande kalenderår (skjutprovet avlagt föregående gång 2017). Viktigt att nya jägare kan börja jaga Skjutprov skulle alltså fortsättningsvis krävas av nya jägare som inte har avlagt provet förut, samt av jägare vilkas prov har gått ut redan före innevarande år. Med specialarrangemang kan skjutproven eventuellt fortsätta senare på sommaren. Jordoch skogsbruksministeriet och Finlands viltcentral bereder närmare anvisningar om detta för jaktvårdsföreningarna. Syftet med detta är att säkra skjutproven för i synnerhet de nya jägarna som avlägger provet för första gången. Skjutprov krävs för jakt på hjortdjur, vildsvin och björn I normala fall gäller intyget över avlagt skjutprov i tre år efter avläggandet. I år är det för en stor del av jägarna aktuellt att förnya provet: Under exempelvis året 2018 arrangerade jaktvårdsföreningarna 3570 tillfällen av avlägga skjutprovet och det gjordes 66 302 försök. Bockjakten har börjat – kom ihåg att göra fällningsanmälan! Fällningsanmälningen för ett fällt rådjur ska göras inom sju dygn efter fällningen. Anmälningsskyldigheten gäller också för vildsvin, iller och sädgås. Det enklaste sättet att göra anmälningen är att genast efter fällningen skriva in den i appen Oma riista. Systemet gör automatiskt den lagstadgade fällningsanmälningen efter 24 timmar. Tills dess kan du bearbeta noteringen i Oma riista, antingen i telefonen eller på nätet. I nättjänsten Oma riista kan du själv kontrollera dina lagstadgade noteringar i fångstregistret. OBS! Från den första augusti ska fällningsanmälan göras också för följande arter: bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. De här arterna antecknar du också på det ovannämnda sättet. 60 Jägaren 3/2020 Lagar och licenser LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. JA0320 SVE Book.indb 60 30.4.2020 11.05
• JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske M iljöministeriet kommer att iståndsätta 80 värdefulla fågelvatten inom HELMI-programmet. Produktionen i de här ”pärlorna” i vår natur riskerar dock att hamna i gapet på de främmande rovdjuren mink och mårdhund. Finlands miljöcentral har nu insett problemet och miljöförvaltningen behöver hjälp av jägarna. Denna inbjudan till samarbete är välkommen eftersom skyddsområdena är viktiga; viltet vilar och får ungar där. Sjöfågelstammarna och därmed också jaktens kontinuitet är hotade eftersom gräsanden är den enda sjöfågeln med en stam som utvecklas stabilt. För alla andra jaktbara änder går det utför. Att produktionen av ungar blir svagare är särskilt oroväckande. Därför avsätts nu tre miljoner euro av regeringens naturskyddsfinansiering till SOTKA-projektet som jordoch skogsbruksministeriet inleder. Där ingår också en upptrappning av jakten på mink och mårdhund. Jakten på de främmande rovdjuren måste trappas upp både inuti skyddsområden och omkring sådana. Här är jaktföreningarna och jv-föreningarna de bästa experterna. Vi börjar med att stöda jaktföreningarna på de aktuella orterna, till exempel genom att bekosta fångstredskap och fällvakter. Förhoppningsvis kommer föreningarna /markägarna också att tillåta insatsgrupper i sina marker som är specialiserade på mink och mårdhund. Grupperna kunde också få ersättningar för kostnaderna för jaktresorna. För att jakten ska bita måste den bedrivas aktivt i alla berörda föreningars marker. Det får inte finnas några minkoch mårdhundsreservat nära fågelvatten. För arbetet med att göra upp en fångstplan, aktivera föreningarna, skaffa utrustning och betala ersättningar till insatsgrupperna borde vi avlöna en ledare för rovdjursjakten för en del av året. Det vore bra om ledaren på vårvintern själv skulle jaga på heltid i de viktigaste områdena. Här kunde jv-föreningarna spela en framträdande roll. Det skulle falla sig naturligt att flera jv-föreningar sköter ledarens lön som ett gemensamt projekt som finansieras av viltoch miljöförvaltningen. Det är dags att förena våra krafter. Jv-föreningarna bör aktivera sig: vilket är läget i ditt område? Vi har nu en enastående möjlighet att trygga sjöfågeljaktens framtid! Viltcentralen följer med dödligheten bland vargarna Finlands viltcentral följer med dödligheten bland vargarna (dispenser, på polisens order, trafiken och övriga dödsorsaker). Övervakningen hör för dispensernas del till viltcentralens lagstadgade rapporteringsuppgifter, vilka i sin tur ingår i viltcentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Rapporterna om hur dispenserna används och övriga dödsfall som har kommit till viltcentralens kännedom skickas månatligen av viltcentralens team för rapportering och register till jordoch skogsbruksministeriet. Den här fortlöpande mekanismen för bevakning och rapportering verkställer både internationella avtal och skyldigheterna i naturdirektivets bilaga IV A (artikel 12 om bevakning av icke uppsåtligt fångande och dödande av de uppräknade djurarterna) samt rapporteringen av hur dispenserna används (Artikel 16). Motiveringarna för och användningen av dispenserna för varg (och övriga stora rovdjur) rapporteras till EU vart annat år. Vi behöver data om dödligheten bland vargarna och dödsorsakerna som stöd för beslut och förvaltningen av vargstammen. Även Naturresursinstitutet beaktar dödsfallen bland vargarna som kommit till vår kännedom i sin uppskattning av vargstammen som publiceras årligen i början av sommaren. Den bygger på vargläget i mars. Kända vargdödsfall 1.8 2019-27.4 2020 Antalet kända dödsfall bland vargarna under jaktåret 20192020 uppgick fram till den 20 april till sammanlagt 31 stycken. Av dessa fälldes 17 inom renskötselområdet med stöd av skadebaserade dispenser beviljade av viltcentralen. Kategorin Vargar avlivade på polisens order inkluderar några fall där en varg skadades i trafiken eller eventuellt på annat sätt och avlivades med stöd av 14 § i djurskyddslagen. Renskötselområdet Övriga Finland Återhämtning för sjöfåglarna – jobb för smårovdjursjägarna 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Dispens av viltcentralen På polisens order Trafiken Övriga orsaker Undersöks av polisen K lumn Jägaren 3/2020 61 JA0320 SVE Book.indb 61 30.4.2020 11.05
• J aktföreningar har ofta långa och solida traditioner, och spelar en viktig roll som en aktiv gemenskap på sin hemort. Om verksamheten har vilat i kunniga händer så kan framtidsutsikterna vara synnerligen ljusa. Ordföranden för en 120 år gammal jaktförening sammanfattade de goda grunderna för verksamheten så här: ”Om det råder en god anda inom en jaktförening, förhållandet till markägarna är gott och ekonomin är i ordning, då är också framtiden tryggad.” Det här är värt att sträva till, men det kräver förnuftiga lösningar och aktiva, långsiktiga åtgärder. Allting omkring och inuti föreningsverksamheten formar sig efter tidsandan. Medlemmarnas och ortsbornas förväntningar är inte längre vad de var när föreningen grundades. Det kan uppstå situationer då krafterna inte räcker till trots ihärdiga försök. I värsta fall förgubbas medlemskåren utan att föreningen lyckas VILTHUSHÅLLNING I UTVECKLING Samgång en möjlighet för jaktföreningar Verksamheten i en jaktförening kan hamna i ett läge där medlemmarna måste finna lösningar för att verksamheten ska kunna fortsätta. En sammanslagning av föreningar kan vara ett alternativ till att lägga ner. text Panu Hiidenmies bilder Hannu Huttu locka nya jägare till sig, trots god vilja. I områdena med täta klövdjursstammar kan en person med jobb och familj känna att jakten binder för mycket om det inte går att flexa med deltagandet. Splittringen av områden kan dämpa intresset för medlemskap eftersom jaktmöjligheterna försämras. För andra kan mångfalden av aktiviteter i föreningens verksamhet komma som en överraskning och dämpa lusten att bli medlem. Lägga ner verksamheten eller vitalisera genom samgång? I avsidesbygder kan det uppstå situationer där det bara inte går att värva nya medlemmar medan det nära tätorter kan gå så, att föreningens arrendemarker blir bebyggda. Kanske måste jaktföreningen upphöra helt och hållet, men nedkörningen ska skötas i enlighet med 62 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 62 30.4.2020 11.05
• föreningens stadgar. De återstående medlemmarna kan på ett möte fatta beslutet om att upplösa föreningen. I en jaktförenings stadgar står det vanligen att om verksamheten upphör så ska de återstående tillgångarna användas för något syfte som står verksamheten nära. I somliga fall kan en sammanslagning av jaktföreningar vara en god lösning när verksamheten av olika skäl tynar. Sannolikt kommer vi att få se samgångar allt emellanåt. Föreningslagen innehåller inte några bestämmelser om sammanslagningar av föreningar. Vid en samgång ska man följa de berörda föreningarnas stadgar om upplösning och grundande, och om medlemskap i föreningen och avgång från den, samt övriga stadgar som går att tillämpa. Men det handlar snarare om att hitta en gemensam väg än om att tolka bestämmelser. En samgångsprocess kan huvudsakligen genomföras på två sätt. Antingen avslutar man bägge föreningarna och grundar en helt ny eller så avslutar man den ena föreningen och överför medlemmarna och tillgångarna till den andra. Samgång genom att upplösa den ena föreningen Processen där den ena av två grannföreningar läggs ner kan vara väldigt känslosam. När en samgång görs så, att den ena föreningen fortsätter sin verksamhet, ska stadgarna för den återstående föreningen utformas i enlighet med det nya läget. Medlemmarna i den upplösta föreningen antas i vanlig ordning som nya medlemmar. Det är naturligtvis bäst att avtala om detta på förhand och avsätta tid för processen för att det inte ska bli några överraskningar. Anslutningen sker genom att personerna uttrycker sin vilja att bli medlemmar, det vill säga ansöker om medlemskap. Den upplösta föreningens tillgångar övergår till den andra föreningen. Beträffande överföringen av eventuella skulder ska föreningen som avslutas diskutera med sina fordringsägare innan föreningen upplöses. Fordringsägarna ska ge sitt samtycke till att skulderna överförs. Den här samgångsmodellen har den fördelen att man inte behöver grunda någon ny gemensam förening. Om den kvarvarande föreningen är välskött i alla avseenden så sparar modellen tid och besvär. Innan processen inleds ska medlemmarna i föreningen som upphör granska den andra föreningens stadgar, verksamhetssätt, ekonomiska situation och medlemsanda. Självfallet går man igenom allt detta öppet vid gemensamma samråd. Samgång genom att upplösa de gamla föreningarna och grunda en ny I somliga fall är det förnuftigast att grunda en helt ny förening. Då kan samtliga börja om med rent bord och medlemmarna i de gamla föreningarna kan påverka verksamheten och stadgarna. Medlemmarna i de gamla föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen genom att ansöka om medlemskap. De ursprungliga föreningarna läggs ner och deras tillgångar överförs i enlighet med stadgarna till den nya föreningen. Stadgarna innehåller i regel bestämmelser som gör detta möjligt. Medlemmarna ska dock vara uppmärksamma när de formulerar villkoren för medlemskap i den nya föreningen. Ingen har en självklar rätt till medlemskap i den nya föreningen. Den nya gemensamma föreningen besluter i enlighet med sina stadgar om medlemskap separat för varje person. I bästa fall förmår medlemmarna med modellen för en ny och gemensam förening realisera jämlikhet och öppenhet beträffande verksamhetens innehåll, medlemmarnas rättigheter och stadgarnas styrningseffekt. Det kan emellertid uppstå konflikter om de samgående föreningarnas tillgångar avviker väldigt mycket från varandra. Likaså kan kvaliteten på de samgående föreningarnas jaktområden och medlemsantalet behöva diskuteras. Jaktarrendeavtalen vid en samgång Vid en samgång ska medlemmarna inte heller förbise avtalen om jaktarrende och markägarna. I normala fall är det ju jakträtten som är en jaktförenings viktigaste tillgång. Även om det skulle gå att överföra arrendeavtalen så är det oerhört viktigt att hålla markägarna informerade om samgångsplanerna från ett så tidigt stadium som möjligt. Det är inte någon självklarhet att samtliga markägare samtycker till en överföring av arrendeavtalen. Men å andra sidan; när en sammanslagning av jaktföreningar handlar om en nödvändig och förnuftig åtgärd för att organisera jakten och viltvården i ett område så lär nog parterna genom öppen kommunikation nå ett för alla tillfredsställande resultat. I somliga fall kan en sammanslagning av jaktföreningar vara en god lösning när verksamheten av olika skäl tynar. Samgångsavtal Vid en samgång är det förnuftigt att de berörda jaktföreningarna skriver ett samgångsavtal. Med avtalet försäkrar sig parterna om att allt som ska beaktas är beaktat. Avtalet är bindande för parterna. ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM KAN INGÅ I AVTALET: • Den nya föreningens namn och stadgar • Ett gemensamt förslag på styrelsemedlemmarna i den nya föreningen • Tillgångarna; storlek, överföringar och skulder • Överföringen av lokaler och fast egendom • Jaktarrendeavtalen; överföring och handläggning • Övriga avtal 63 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 63 30.4.2020 11.05
• Ringduvan är den största av duvorna som förekommer hos oss. Blågrå fjäderdräkt. Ett vitt band tvärs över vingens ovansida. En vit fläck på sidan av halsen som saknas hos unga. Ett brett svart ytterband på stjärten (även hos skogsduvan). Flyger upp med smattrande vingar. Ser i flykten ut att ha längre hals och stjärt än skogsduvan. Kuttret är ett dovt flerstavigt koande som hörs långt. Ringduvan förekommer i närheten av odlingar, främst i landets södra hälft, men är utbredd ända till Lappland. Lägger i april-maj två vita ägg i ett bräckligt bo av kvistar. Boet finns vanligen i granskog. Ringduvan får ofta en andra kull. Arten bildar gärna flockar och flyttar i stora flockar. Vårflyttningen infaller i mars-april, höstflyttningen i september-oktober. Den årliga avskjutningen är avsevärd, 145 000-240 000 duvor. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Ringduva Columba palumbus Common wood pigeon/Sepelkyyhky Föda Säd, ärter, frön, knoppar, blad, bär och djurfoder Vinge Ägg Flyttande flock Källa: Lintuatlas.fi Säd och ärter Knoppar och blad Bär Den årliga avskjutningen 500 g 68– 80 cm kg Vitt tvärband Brett svart ytterband på stjärten Vit fläck på sidan Blågrå fjäderdräkt Ljusare undersida Rödaktiga ben Vinrött bröst Ung Vuxen Ringduva Skogsduva fridlyst Tusen duvor 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 50 100 150 200 250 300 43 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig C M Y CM MY CY CMY K Ringduva.pdf 1 24/04/2020 12.28 64 Jägaren 3/2020 JA0320 SVE Book.indb 64 30.4.2020 11.05
• ERÄTAPIO burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Ett kvalitetsurval begagnat och nytt med mera i vapenbranschen! www.euroase.fi. ASETALVITIE.FI, Matti, 0500-526 008. Vapen, patroner, sikten, delar, vapensmedsarbeten. Titta in på hemsidan eller i affären eller ring. Vi säljer en liten jaktstuga på arrendemark i Rautaletto på Karlö samt en lada vid fiskevatten och jaktmarker. Tfn 040 566 7515. Högklassiga jaktvapen, bla Purdey, H&H, som gåva till god vän. Svar till detta blads kontor märkt Tussareita. Fästingstrumpan (Outdoor Mosquitostop) skyddar dig mot fästingar och myggor! Behaglig på foten, antibakteriell, eliminerar lukter! 2 par 30 € postförskott: info@naajamed.fi. UTHYRES Boende i södra Taivalkoski, bäddar för 12 pers. Tfn 044 5187 748, www.backwoodshusky.com/majoitus. Uthyres jaktstuga i södra Kuhmo, vid statsmarker. Tfn 040 7620 492. Jakt i Kajanaland; nettimokki.com/5968, Savukoski, stuga för 1-6 pers vid gränsen Sorvorta-Tulppio, 500 euro/vecka, tfn 040 7433 790. WWW.ERAKORPINEN.FI: Stugsemestrar-Jakt-Fiske-Bärplockning; +358 40 5551 394 /Sakari. HUNDAR Beaglevalpar, förfr. 050 3523 843 eller kuopusmaa@hotmail.com. Valpar av finsk spets, 050 5988 158. Korsningsvalpar rysk-europeisk laika och karelsk björnhund. Överlåts v 18. Tfn 0400-767 590. Jämthundsvalpar födda i maj efter bch-föräldrar, 0400 890 807, Säkylä. JAKT Rådjursjakt, tfn 044 0123 629. Guidade jaktoch fiskeresor i Kuusamo, bla and-, hönsoch älgjakt. Även olika fiskeresor. 040 5814 337. Björnjakt i Suomussalmi. www.erapalvelu.net, tfn 050 3258 966. Fiske och ripjakt i Övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Jaga i Kanada 2021, boka genast! Björn, älg, varg, hjort. Även fiske, lax och öring. www.paulpalmu.fi Efterlyses: rådjurs/hjortjakt mot ersättning. Nv@eraverkko.fi/ 0400 781 179. Björnjakt i ryska Karelen. Jaktresor till Kamtjatka. Björn 10.05-1.06 2021. Kombinerat björn (95 %), snöfår (80 %) och älg (89 %) 25.09-30.10 2021. Taiga Delight Oy, +358 44 5258 695. Småviltsjakt i Kuusamo. Jaktområden (60 000 ha), boende, vid stranden av Rukaoch Vuosselijärvi. Fint fiske. Jaktoch fisketillstånd på plats. Möjl till fågeljakt med finsk spets. www.rukajarvenlomamajat.fi, tfn 040 7730 128 Ringduvan är den största av duvorna som förekommer hos oss. Blågrå fjäderdräkt. Ett vitt band tvärs över vingens ovansida. En vit fläck på sidan av halsen som saknas hos unga. Ett brett svart ytterband på stjärten (även hos skogsduvan). Flyger upp med smattrande vingar. Ser i flykten ut att ha längre hals och stjärt än skogsduvan. Kuttret är ett dovt flerstavigt koande som hörs långt. Ringduvan förekommer i närheten av odlingar, främst i landets södra hälft, men är utbredd ända till Lappland. Lägger i april-maj två vita ägg i ett bräckligt bo av kvistar. Boet finns vanligen i granskog. Ringduvan får ofta en andra kull. Arten bildar gärna flockar och flyttar i stora flockar. Vårflyttningen infaller i mars-april, höstflyttningen i september-oktober. Den årliga avskjutningen är avsevärd, 145 000-240 000 duvor. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Ringduva Columba palumbus Common wood pigeon/Sepelkyyhky Föda Säd, ärter, frön, knoppar, blad, bär och djurfoder Vinge Ägg Flyttande flock Källa: Lintuatlas.fi Säd och ärter Knoppar och blad Bär Den årliga avskjutningen 500 g 68– 80 cm kg Vitt tvärband Brett svart ytterband på stjärten Vit fläck på sidan Blågrå fjäderdräkt Ljusare undersida Rödaktiga ben Vinrött bröst Ung Vuxen Ringduva Skogsduva fridlyst Tusen duvor 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 50 100 150 200 250 300 43 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig C M Y CM MY CY CMY K Ringduva.pdf 1 24/04/2020 12.28 KÖPES Pälsskinn, R Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, 050 5546 852. Pälsskinn, O Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. TILL ER TJÄNST Vi bereder pälsar och vässer skärblad till klippningsmaskiner. R Halkola Broker, 040 5278 219. Jägare, hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 500 4233. OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Även service och reparationer på gamla maskiner samt lagstadgade granskningar. I hela landet. Risto Pitkänen Oy, 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com. OULUN ASEPAJA. Alla reparationsoch ändringsarbeten i vapenbranschen med 40 års erfarenhet. 0500 435703, Uleåborg. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. KONSERVATORER Fiskar. Studio Antti Saraja Oy, 0400 712 149. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Suomen eläintäyttämö, tfn 040 5015 166. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Markku Natri, Lappo, www.markkunatri.fi, 0400-363 345. SÄLJES Virdois församling säljer en ödemarksstuga vid stranden av natursköna sjön Ala-Kallio i Vaskivesi by. Se annons: etuovi.com/kohde m69744. Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet; www.asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Vi säljer gräsandsungar till våtmarker etc. Änderna livar upp landskapet och lockar vilda artfränder. Leveranser i hela landet. Tfn 0400 930 690. Sommarstuga i Pielinen, Saimen, 040-7631 265. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308, www.porinase.fi. Finfina hundkojor, 1-delad 310,och 2-delad 390,-. 06-4534 333, www.koirankoppi.fi. Jämthundstikvalpar efter championföräldrar. Kennel Elimon Salon. 20 år i björnjaktens tjänst. Tfn 040 7150 259. Säljer liten fastighet 1,6 ha för jägare. El, borrbrunn, 20 m2 + 36 m2, bodar 20 + 30 m2. Lieksa, Särkivaarantie 36. Bp. 11000 €. Förfr Pertti, 050 3524 858. Fasaner och bronskalkoner, kycklingar och ungfåglar. Även transport. Muhos, tfn 044 9724 634. 43 år pålitliga affärer. Mossber 308 + kik 399 €, Mossb 12/89 synt 560 €, TikkaT3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultracom GPS-pejlar, kikare mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384118. WWW.ANONASE.COM, snabba leveranser från nätbutiken! Ett hus i nordöstra Ilomants, tfn 0500 175 968. Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p. 010 440 9410, www.erakontti.fi TILAA HUIPPULAADUKKAAT DIANA-RIISTAPELTO SIEMENET SUOMEN SUURIMMASTA VALIKOIMASTA! Katso lisätiedot lajikkeista www.erakontti.fi Yli 150€:n tilaukset rahtivapaasti! Hirvi-Diana 1kg 14,90 € / 3kg 39,90 € / 10kg 109,90 € Peura-Kauris –Diana 1kg 16,90 € / 3kg 39,90 € / 10kg 126,90 € Fasaani-Peltopyy –Diana 1kg 13,90 € / 3kg 39,90 € / 10kg 99,90 € Diana-Auringonkukka 1kg 13,90 € / 3kg 29,90 € / 10kg 89,90 € Diana-Rehukaali 1kg 18,90 € / 3kg 54,90 € / 10kg 179,90 € Diana-Rehurapsi 1kg 6,90 € / 3kg 19,90 € / 10kg 59,90 € Diana-Rehunauris 1kg 13,90 € / 3kg 34,90 € Diana-Talvirehurapsi 1kg 9,90 € / 3kg 27,90 € / 10kg 79,90 € Diana-Öljyretikka 3kg 29,90 € / 10kg 79,90 € / 25kg 149,90 € Diana-turnipsi 1kg 19,90 € Diana-Rehujuurikas 1kg 18,90 € Diana-Naattinauris 1kg 19,90 € / 3kg 49,90 € 65 Jägaren 3/2020 OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2020 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2020 utkommer den 17 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 26 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE JA0320 SVE Book.indb 65 30.4.2020 11.05
• VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA Under tiden 1 augusti till och med den 8 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE Lördagar 1 augusti till och med den 29 augusti, lördagar kl. 10.00–13.00. Tisdagar 4 augusti – 25 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 7 juli – 28 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109) och Mats Perämaa (tfn 0400 721 168) VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 8 augusti till och med den 5 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA Under tiden 1 augusti till och med den 12 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS Under tiden 25 juli till och med den 12 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 7 juli till 25 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Kungörelse angående älgskytteprov 2020 Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med genomförande av provet skall giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN 66 Jägaren 3/2020 Åland JA0320 SVE Book.indb 66 30.4.2020 11.05
• Kungörelse angående praktiskt bågskytteprov 2020 Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 2006:70) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I HAMMARLAND, ÖSTANTRÄSK Den 4 5 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00– 22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: Tel: +358 40 3695233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I samband med det praktiska provets avläggande skall uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Skogsbruksbyråns enhet jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN 67 Jägaren 3/2020 Nr. 3/2020 69. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 17.7.2020. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Arja Karjula (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman och Arja Karjula. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2020/Jag20_03 Pärmfoto: Shutterstock ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com JA0320 SVE Book.indb 67 30.4.2020 11.05
• Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den första juni från det konto som du har uppgett. betalningsmottagare: Finlands viltcentral meddelande: Jaktvårdsavgiften Jaktvårdsavgiften är 39 euro för jaktåret 1.8 2020 till 31.7 2021. Den som är under 18 när jaktåret börjar den 1.8 betalar 20 € i jaktvårdsavgift. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Avisering om direktbetalning och e-faktura Du har väl jaktkortet i telefonen? Jaktkortet i appen Oma riista är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. OBS! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen.