• VÅRBOCKSJAKTEN HAR CHARM VILTET INGÅR I FÖRSÖRJNINGS­ BEREDSKAPEN VAPENSÄKERHETEN VID SKJUTPROVET SKOGSVILDRENENS TUDELADE FRAMTID VILTÅKERN ÄR FÄLTVILTETS BARNKAMMARE 3/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0322.indd 1 22/04/2022 10.31
• 22 Rapphönan – knubbisar som ger landsbygden färg 26 Viltet ingår i försörjnings­ beredskapen 40 Troféhorn – varför mäter vi sådana? 42 Vapensäkerhetens regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta JAKT 10 Vårjakten på råbock har charm 29 Det hände sig på jakt 30 En jägares utrustning: Barfotaskor 38 Jaktföreningen är markägarens samarbetspartner 40 Troféhorn – varför mäter vi sådana? 42 Vapensäkerhetens regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 44 Vapensäkerheten vid skjutprov 60 Recept a la Kati Pohja 62 Ta vara på hela fågeln VILTET 14 Värdefulla fågelvatten inkluderade i minkoch mårdhundsjakten 22 Av kärlek till viltet 26 Viltet ingår i försörjnings beredskapen 32 Ut och räkna sjöfåglar 34 Våtmarksliv i direktsändning 48 Stängsel skyddar skadeutsatta odlingar 54 Flygräkningen av älgar – en nordlig specialitet AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 46 JV-föreningarna står vid ett vägskäl 56 Brott och straff 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Vice ordförandens spalt 59 Ministeriet informerar FORSKNING 50 Minkoch mårdhundsbekämpningen skapar häckningsfrid i skärgården 52 Skogsren– nuläget och den närmaste framtiden för stammen LAGAR & LICENSER 58 Skjutprovet med lånat gevär? 59 Kom ihåg att också anmäla fällda råbockar Jägaren 3/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0322.indd 2 22/04/2022 10.33
• 14 Värdefulla fågelvatten inkluderade i minkoch mårdhundsjakten 10 Vårjakten på råbock har charm Vapensäkerhetens regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta Alla grubblar vi på framtiden V i lever i omvälvande tider och grubblar på framtiden för vår verksamhet. Osäkerheten avsätter sina spår också i jaktvårdsföreningarna, som ju utgör ryggraden i hela viltförvaltningen. I synnerhet frivilligarbetet drabbas av de stigande kostnaderna. Mitt i världens tumult och konflikter är det ändå en lättnad att se att vi lever i ett organiserat samhälle där civilsamhället funger så bra att ett flertal viktiga uppgifter kan skötas med frivilliga krafter. I viltsektorn visar sig detta ute på jaktvårdsföreningarnas vidsträckta arbetsfält, med förvaltningen av hjortdjursstammarna som ett gott exempel. Samarbetet mellan jaktvårdsföreningarna, jaktföreningarna och jaktsällskapen har, medan jaktåret lider mot sitt slut, uppnått goda resultat med bland annat förvaltningen av vitsvanshjorten. Samtliga involverade är värda ett stort tack! Behovet av det här jobbet tar aldrig slut. Frivilligfältet har visat sig kunna hantera också besvärliga problem, bara verksamhetsförutsättningarna och samarbetet mellan de olika grupperna fungerar. Artikeln där jaktvårdsföreningarna står vid ett vägskäl lyfter fram utmaningarna som realiteterna och stämningarna på fältet skapar. Där upplever man att byråkratin ökar och att befolkningen blir äldre, vilket drabbar flera områden. Till våra gemensamma uppgifter hör att säkra framtiden. Lyckligtvis har flera jv-föreningar redan börjat. Man har slagit ihop jv-föreningar, infört nya verksamhetssätt och utökat samarbetet. Dessutom är flera nya samgångar under planering på olika håll i landet. Det är viktigt att varje hörn av landet utvecklar sina egna skräddarsydda verksamhetsmodeller som säkrar framtiden. Det är min förhoppning att de här planerna som pågår på olika håll i landet ska framskrida utan avbrott. Ni utför ett pionjärarbete och utgör ett föredöme för oss alla! JARI VARJO direktör, Finlands viltcentral GE TT Y IM AG ES Ledar n 3 Jägaren 3/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0322.indd 3 22/04/2022 10.33
• J akten, hjärnans storlekstillväxt och den teknolo­ giska utvecklingen har alla tre växelverkat med varandra under människans evolution. Vi blev toppredatorer tack vare vår överlägs­ na intelligens. Jakten spelade där en avgörande roll eftersom hjärnan kräver 22 gånger mera metabolisk energi än den övriga kroppsvävnaden. Tack vare den energirika köttdieten kunde det naturliga urvalet gynna en större och högre utvecklad hjärna. Efter hand som hjärnan växte ökade framgångarna som jägare, vilket i sin tur ökade andelen kött i dieten. Vilket i sin tur tillät en fortsatt hjärntillväxt och till slut en kulturell evolution. Inledningen på den mänskliga jägarbanan var dock blygsam. Våra förfäder som levde för 65 mil­ joner år sedan knaprade tidvis på insekter. Vår och chimpansens gemensamma förfader var sannolikt en opportunistisk jägare som i likhet med dagens chimpanser jagade mindre djur. Apmänniskan som för drygt sex miljoner år sedan separerade från vår gemensamma förfader var sannolikt en jägare på minst samma nivå eftersom arten levde på en viltrik och trädbevuxen savann. För ungefär tre miljoner år sedan var människo­ släktets tidigaste företrädare, homo habilis, den händiga människan, redan en god jägare. Hjärnan var en tredjedel större än apmänniskans halvliters­ hjärna. Habilis kunde behandla djurkroppar med stenredskap, bland annat för att komma åt den näringsrika benmärgen. För nästan två miljoner år sedan uppstod homo erectus, den upprätta människan, som var den första renodlade jägaren och samlaren. Hjärnvolymen var nu uppe i en liter, vilket förklarar att stenredskapen hade blivit bättre och jakten framgångsrikare. Habi­ lis var anpassad till en rörlig livsstil och förmådde utvandra från Afrika. För ungefär 700 000 år sedan utvecklades homo erectus till den storvuxna heidelbergmänniskan som spred sig över nästan hela jorden utom till de arktiska och subarktiska delarna. Hjärnvolymen överskred litern med råge och heidelbergaren behärskade elden och stod på toppen av näringspy­ ramiden. I Schöningen i Tyskland har man påträffat välbevarade och drygt 300 000 år gamla spjut med träspets samt ben av spjutfällda vildhästar. För ungefär 250 000 år sedan utvecklades heid­ elbergmänniskan till neanderhalmänniskan i västra Eurasien och denisovamänniskan i östra Eurasien. Båda började förse spjuten med stenspets. Isotop­ analyser av ben visar att åtminstone neanderthala­ ren åt mycket kött. De här arkaiska homo­arterna hade en hjärnvolym på halvannan liter, vilket i proportion till kroppsstorleken var av samma klass som den moderna människan, som utvandrade från Afrika under den senaste istiden. Homo sapiens trängde ut sina föregångare, troligen tack vare sin mera utvecklade sociala organisation. Som jägare och samlare var vi en del av naturen, men under de senaste tiotusen åren har jordbru­ ket och boskapshållningen förändrat livet. Vårt förhållande till naturen förändrades i varierande riktningar. För blott ett fåtal är jakten längre det främsta sättet att skaffa mat, men väldigt många har jaktinstinkten i behåll. Vi har ju varit jägare under nästan hela männ­ iskosläktets tre miljoner år långa historia! MARKKU NISKANEN Skribenten är docent vid Uleåborgs universitet och forskar i människans evolution. Han är särskilt intresserad av de kulturella sprången som har förändrat vår biologi. Jakten gjorde oss till människor Jägaren 3/2022 4 Gästskribenten 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 4 22/04/2022 10.41
• R ovaniemi jvf är jätten i norr med drygt 7000 medlemmar. Föreningen har fattat beslutet att satsa på ungdomsverksamheten i samarbetet med skolorna. Vi märkte att det var fler och fler pojkar och flickor som skrev examen. Redan den föregående verksamhetsledaren drömde om att öka takten i ungdomsarbetet här i norr, berättar Junttila. Verksamhetsledaren har sett att medelåldern på de aktiva i jaktföreningsverksamheten stiger och han anser att en breddning av ungdomsarbetet behövs för att säkra framtiden. Allt färre skolelever har i släkten en kontaktyta till jakten. Informationen till skoleleverna hör därför till jvf:s viktigaste uppgifter i framtiden, förutspår Junttila. I Rovaniemi har man kavlat upp ärmarna och satt igång med ungdomsarbetet i skolorna. 2019 godkände staden jaktkurserna som ett tillvalsämne i läroplanen och där finns fem lärare som kan hålla kursen för jägarexamen. Vi har de aktiva lärarna att tacka för att skolsamarbetet utvecklas. De har outtröttligt talat för jaktundervisningen, berömmer Junttila. Verksamheten utvidgas Rovaniemi jvf ansökte om en tvåårig finansiering av jordoch skogsbruksministeriet för att kunna utvidga verksamheten och utveckla den till en form som även andra föreningar kan använda. Projektet inleds i april och gör det möjligt att anställa en verksamhetsledare på heltid. Vi ska delta i en större omfattning än förut i skolornas dagliga verksamhet, jobba tätare ihop med lärarna och erbjuda skoleleverna ett ännu bredare kursmaterial, visionerar Junttila. Nytt material att dela ut I Rovaniemi har man under vårens examenstillfällen delat ut faktapaketet för nya jägare till deltagarna. Paketet innehåller det viktigaste som de nya jägarna bör kunna och veta samt en presentation av aktörerna i branschen. De nya jägarna hälsas välkomna till jägarkåren. Paketet har tagits väl emot och Junttila är övertygad om att de rykande färska jägarna ska finna det intressant. Tröskeln att tillägna sig paketet är sannolikt lägst genast efter examen, tänker sig Junttila. ROVANIEMI ÖKAR TAKTEN I UNGDOMSARBETET För Aleksi Junttila som är verksamhetsledare på Rovaniemi jv-förening tändes gnistan till ungdomsarbetet när han ordnade examenstillfällen för jägarexamen. Nu ska takten i ungdomsverksamheten öka! TexT Mirja Rantala Bilder Väinö Lasanens privata album och Aleksi Junttila PÅ JÄGARKURSEN LÄR MAN SIG NYTT STOFF Väinö Lasanen fick paketet för nya jägare sedan han skrivit jägarexamen i Rovaniemi. Han har hunnit kika på innehållet och tycker att det verkar intressant. Det bästa sättet att nå ungdomarna är ändå i de sociala medierna och i skolan, funderar Lasanen. Lasanen fyller snart 15 och kom till kursen med sin bror eftersom han ända sedan barnsben har strövat i skogen. Han har följt med pappa på älgjakt några gånger och har ett par kamrater som jagar och de tycker att det är en prima hobby. Den förberedande kursen är nyttig, tycker Lasanen, även om den gick på kvällstid och resan dit var lång. Man lär sig alltid nånting nytt om viltet. Det jag visste minst om var jaktlagstiftningen och mest självstudier krävde artigenkännandet, i synnerhet fåglarna, summerade han kursens håvor. Följande steg för Lasanen är att ansöka om parallelltillstånd för pappans gevär och skjuta älgprovet. Verksamhets­ ledaren Aleksi Junttila bedriver ett nära samarbete med intresse­ grupperna för att göra ungdomar jaktintresserade. För Väinö Lasanen som har strövat i skogen sedan barnsben var jakten ett självklart val. Jägaren 3/2022 5 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 5 22/04/2022 10.41
• TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral De sociala medierna som informationskanal S å sent som för ett par decennier sedan fungerade bokserien Tapiola som en wikipedia för jägare, men numera kan vi klicka fram informationen på några sekunder på nätet. Där finns till och med videor om så gott som alla jaktformer, på gott och ont. Vid utbildningen av nya jägare handlar samtalet ofta om att leta efter information för jägare. I dagsläget är det många som söker sig till eller hamnar i kanalerna för jägare på nätet, där det visserligen finns ett överflöd av information men även desinformation. En fråga som ställs i en Facebookgrupp blir genast besvarad, men kvaliteten på svaren varierar. I regel finns alldeles korrekta svar i mängden, men de riskerar att drunkna bland alla stolligheter. Toksvaren verkar ju ofta vara så väl underbyggda! Alltså föreligger här faran att godkänna det svar som passar bäst ihop med frågan. Ett välunderbyggt toksvar kan ju låta som dagsens sanning. Svårigheterna är konkreta eftersom frågorna ofta handlar om lagstiftningen. Till de återkommande hör frågorna om tillståndsprocessen vid vapenanskaffning, skillnaderna mellan olika orter och handläggningstiderna. Även frågorna om vapenlån är det många som grunnar på, både nya och erfarna jägare. Debatten om okopplade hundar och lösa katter spinner på oavbrutet. Lagen ger klara besked i frågan utan några konstigheter, men ändå sprakar debatten på. Det är således inte förvånande att det är så lätt för dem som letar efter information att hamna på villovägar. Var hittar jag då det rätta svaret? Ingen annanstans lika snabbt som på Facebook, men inom rimlig tid hittar den som söker det rätta svaret i flera källor. Polisens webbplats ger uttömmande svar om bestämmelserna för innehav av skjutvapen. På Finlands viltcentrals webbplats finner du svaret på det mesta som jägare grunnar på. Den som frågar går inte vilse. Viltcentralens kundtjänst svarar på mejlade frågor. Tidningen Jägarens videor nu också på Youtube Webbtidningen Jägaren publiceras på adressen www.jagarentidningen.fi. Till flera av artiklarna hör en video och nu börjar vi lägga ut dem på Youtube. Prenumerera på vår kanal! Livsmedelsverket: Öppen information om djursjukdomar Afrikansk svinpest, avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur, sorkechinokocker, trikinella, rabies, fågelinfluensa, harpest, kaningulsot och myksomatos – öppen information (på finska) om de här djursjukdomarna finns nu på nätet. För några av sjukdomarna går informationen tillbaka ända till 2011. Några av sjukdomarna har lyckligtvis inte påträffats i vårt land. Bland de påträffade sjukdomarna har 9975 djur undersökts för trikinella (åren 2011-2022) och av dem var 2711 smittade. På webbsidan för den öppna informationen finns en karta som visar hur ojämnt parasiten förekommer i landet. I Södra Savolax var 43,2 procent av de undersökta vilda djuren smittade, men bara 5,4 procent i Lappland. avointieto.ruokavirasto.fi Till LIVSMEDELSVERKETS uppgifter hör också att följa med sjukdomarna hos de vilda djuren. Särskilt viktigt är att i enlighet med principen One Health följa med förekomsterna av sjukdomar som från vilda djur kan smitta människor eller husdjur. K lumn Jägaren 3/2022 6 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 6 22/04/2022 10.42
• AV ÄLGLICENSERNA ANSÖKS I OMA RIISTA Mer än 99 % Mårdhundstalko för vaktande jägare Efter brunsten börjar mårdhundarna äta upp sig med glupande aptit och därför är våren en utmärkt tid för att vakta på mårdhund. Här följer några tips: ? Åteln är ett utmärkt lockbete. Men det fungerar inte alltid med en öppen åtel. Gräv då ner den i stället. Med ett doftämbar stannar åteln utom räckhåll under marken medan röret leder upp dofterna. ? En vältajmad spridare sprider ut det lockande torrfodret först i skymningen då fåglarna har dragit ner på aktiviteten. Med spridaren inställd på ett par cykler kan man till och med lyckas lära mårdhundarna att besöka platsen vid bestämda klockslag. Kombinationen av torrfoderspridning och lockande dofter är effektiv! ? Utnytta den moderna tekniken. Ett infrarött nattsikte förlänger jakten långt in på kvällen. @mr.heimonen En jägare i Mellersta Finland, signaturen @mr.heimonen, tog itu med vårens viltvårdssysslor så fort snöläget det medgav. ”Solen värmde så skönt och det var vår i luften, så jag förde ut ett par slickstenar. På skidor med pulkan på släp, för ännu fanns det mycket snö kvar. Mårdhundsfällan hade töat fram i solskenet så jag gillrade den på samma gång.” Under de första veckorna fick slickstenen inga besökare, men en grävling gick i fällan. AKTUELLT Jägaren ? Kontrollera i Oma riista att skjutprovet gäller. Föreningens /jaktsällskapets kontaktperson ? Rita in jaktområdena för björnjakten i licensansökningen, och ge områdeskoden åt licensansökaren. ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på jaktområdeskartan och uppdatera områdesuppgifterna. Licensansökaren (björn) ? Skapa licensområdena för ansökningen om jaktlicens för björn som privatperson, Områden > samlicensområden. Verksamhetsledaren ? Gör OFU-föredragningarna med aktörernas namnförslag för jvf:s styrelse. Oma riista helpdesk hjälper dig vardagar 12.00–16.00, tfn 029 431 111 och email oma@riista.fi. På jagarentidningen.fi hittar du en video som berättar mera om förberedelserna för vaktjakt. AN TT I SA AR EN M AA Jägaren 3/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 7 22/04/2022 10.42
• Finlands viltcentral deltar i Riihimäkimässan Den internationella jaktoch fiskemässan i Riihimäki arrangeras 9-12 juni. Finlands viltcentral deltar som vanligt i mässan och står på samma plats som förut i Jaktoch fiskehallen (Erähalli) vid ingången Portti 2. På samma avdelning hittar du också Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, Lantmäteriverket och Jordoch skogsbruksministeriet. Välkommen! Ohjelma-areena Sako Areena Messutoimisto Media Portti 1 Portti 2 Portti 3 Huoltoportti Huoltoportti Vesitorni Huoltoportti Huoltoportti 343 364 367 385 391 399 544 402 461 463 414 441 431 421 415 430 452 507 516 513 522 625 611 602 606 491 490 389 480 539 Huoltoportti Ensiapu Salpauss eläntie 486 Erähalli Premium Tour 2022 Eränkävijän ykköstapahtuma! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 27.-28.5. Rantasalmi Hotel & Spa Resort Järvisydän 3.-4.6. Forssa/Tammela Metsoase 18.6. Muhos Muhoksen Rhy, Erä ja Kalastus Kurre Oy 2.7. Loimaa Suomen Ase ja Retkeily Oy 6.8. Lohtaja Eräkellari Oy Premium Tour 2022 -kiertueen jokaisella paikkakunnalla järjestämme, yhteistyössä Team Karhukoplan kanssa, karhunmetsästysseminaarin ja ampumaradalla on luvassa toiminnallista ammuntaa sekä tuote-esittelyjä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan myös upeiden palkintojen arvontaan! Lue lisää kotisivultamme sekä fb-sivultamme. Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Nordis Oy_Premium Tour 2022 Metsästäjä nro 3_210x275.indd 1 11.4.2022 9.34.38 Den finska björnstammen har slutat växa Naturresursinstitutet (Luke) uppskattar att det finns mellan 2250 och 2400 björnar i landet före jakten som börjar i augusti. Uppskattningen är ungefär 16 procent mindre än i fjol. Under de senaste fyra åren har björnjakten varit intensivare än förut och stammens tillväxt verkar ha stannat. – Det här motsvarar vårt stamvårdande mål att bryta tillväxten som inleddes 2014. Men avbrottet i tillväxten är ojämnt fördelat; björnarna minskade tydligast i östra Finland där avskjutningen var stor medan björnarna i västra Finland till och med blev aningen fler, berättar forskare Samuli Heikkinen på Luke. Uppskattningen av björnstammen Uppskattningen av björnstammen bygger på rovdjurskontaktpersonernas bokförda observationer av kullar. Utifrån dem uppskattar man sedan antalet kullar. Under fjolåret bokfördes 1129 observationer av björnkullar med minst en unge yngre än ett år. Antalet kullar beräknades till mellan 212 och 246. Det totala antalet individer får vi fram genom att multiplicera antalet kullar med 10. FINLANDS VILTCENTRAL SÖKER EN VILTPLANERARE I NYLAND FÖR FAST ANSTÄLLNING Till viltplanerarens uppgifter hör planering och rådgivning inom vilthushållningen, att stöda jaktvårdsföreningarna, samarbeta med intressegrupperna samt att sköta särskilt fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är Finlands viltcentrals regionkontor i Helsingfors. Tjänsten förutsätter följande: ? För branschen lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen ? Kännedom om verksamheten i jv-föreningarna och förvaltningen ? God kännedom om jakt och vilthushållning ? Goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska ? Nöjaktiga kunskaper i engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor ? Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals organisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren i branschen och den anställda tillträder den 1.8 2022 eller enligt avtal. Ansökningen riktas till Finlands viltcentral och lämnas in senast den 31.5 2022 kl 15.15, i första hand elektroniskt till adressen kirjaamo@riista.fi och i andra hand till adressen Finlands viltcentral, Registratorskontoret, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Märk mejlet / kuvertet: Tjänsten som viltplanerare i Nyland FÖR YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA: Kommunikationschef Klaus Ekman, tfn 029 431 2103, klaus.ekman@riista.fi Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, 029 431 2104, sauli.harkonen@riista.fi 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 200 4 200 6 201 2 201 3 201 8 200 9 201 5 202 200 5 201 1 201 7 200 8 201 4 201 9 200 7 201 201 6 202 1 Björnstammen i Finland Stammens övre gräns Stammens undre gräns N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Jägaren 3/2022 8 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 8 22/04/2022 10.42
• Premium Tour 2022 Eränkävijän ykköstapahtuma! Pvm Paikkakunta Yhteistyössä 27.-28.5. Rantasalmi Hotel & Spa Resort Järvisydän 3.-4.6. Forssa/Tammela Metsoase 18.6. Muhos Muhoksen Rhy, Erä ja Kalastus Kurre Oy 2.7. Loimaa Suomen Ase ja Retkeily Oy 6.8. Lohtaja Eräkellari Oy Premium Tour 2022 -kiertueen jokaisella paikkakunnalla järjestämme, yhteistyössä Team Karhukoplan kanssa, karhunmetsästysseminaarin ja ampumaradalla on luvassa toiminnallista ammuntaa sekä tuote-esittelyjä. Osallistumalla tapahtumiin pääset mukaan myös upeiden palkintojen arvontaan! Lue lisää kotisivultamme sekä fb-sivultamme. Tervetuloa! Nordic Distribution Oy NorDis www.nordis.fi www.facebook.com/NorDisOy Nordis Oy_Premium Tour 2022 Metsästäjä nro 3_210x275.indd 1 11.4.2022 9.34.38 Jägaren 3/2022 9 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0322.indd 9 22/04/2022 10.42
• Jägaren 3/2022 10 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 10 22/04/2022 10.42
• Vårjakten på råbock har charm När rådjuren är skötta på rätt sätt får jägaren möjligheter att njuta av soluppgångarna på senvåren och samtidigt även av råbocksjaktens charm. TexT och bilder Panu Hiidenmies V årjakten på råbock, även kallad vårbocksjakten, har blivit populärare efter hand som rådjuren har blivit fler. Men den vårliga jakten är en upplevelse även utan byte! Fåglarna kvittrar, våren doftar och fälthararna skuttar. Allt detta och ännu mer får jägaren uppleva under vårbocksjakten som börjar inom kort. Men de tidiga morgnarna utanför den egentliga jaktsäsongen är också värda en tidig väckning, även om rådjursbeståndet i jaktmarkerna inte skulle tåla beskattning. På morgonpasset eller under en morgonsmygning På senvåren betar och strövar råbockarna också mitt på dagen. Jägaren 3/2022 11 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 11 22/04/2022 10.42
• kan du räkna och inventera viltet. I vårjakten på råbock, liksom vid all annan jakt, ingår det selektiva som en väsentlig komponent. Därför är det förnuftigt att observera och lokalisera viltet på litet längre sikt. Rådjuren är revirtrogna, vilket underlättar. Som en tyst observatör På bockjakten gäller i högsta grad talesättet att ju långsammare du rör dig desto mer ser du. Under vårjakten kan du leta efter bocken genom att röra dig ljudlöst och långsamt mot vinden. Men råkar du på folk så begriper de knappast varför du bär på ett gevär på senvåren, så var beredd på att besvara frågor. Talesättet passar alldeles utmärkt här. Den som rör sig väldigt långsamt och alldeles ljudlöst mot vinden och döljer sig i växtligheten kan överraskande få en skottchans. I synnerhet i ett brutet åkerlandskap där små skogspartier skiljer åkrarna från varandra kan jägaren lyckas smyga sig inpå ett rådjur som han bedömer som lämpligt. Säkerheten framför allt Under den vårliga bockjakten är det inte nödvändigt för jägaren att gå klädd i varselfärger, men å andra sidan skadar det inte heller. Det går utmärkt att dölja sig i växtligheten även om rådjuret har skarp syn. Men minsta rörelse avslöjar däremot jägaren direkt. Oavsett om passet befinner sig nere på marken eller uppe i ett jakttorn så måste de ? Råbocken hävdar revir och markerar det genom att gnida hornen mot stammar och grenar. Hittar du geten så finner du bocken. Vanligen upptäcker jägaren först geten. Då befinner sig bocken sannolikt nära. ? Råbocken föll under vårjaktens första morgon. På bockjakten gäller i högsta grad talesättet att ju långsammare du rör dig desto mer ser du. Jägaren 3/2022 12 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 12 22/04/2022 10.43
• övriga jägarna i grannskapet vara underrättade. Det är alltså förnuftigt att koordinera vårjakten på råbock även om lagstiftningen inte direkt kräver det. Kulbanan och skottvinkeln blir riskablare när skytten befinner sig på marken. Dessutom är rådjuret mindre än de övriga hjortdjuren, så kulan passerar lättare igenom kroppen och fortsätter ut på andra sidan. Jaktformen innebär således ett antal säkerhetsaspekter för jägaren att beakta. Vårbocksjaktens charm Rådjuret är i mångas tycke vårt vackraste hjortdjur, och det med rätta. Rådjuret är gracilt, elegant och uttrycksfullt; ett fascinerande djur. Troféerna är uppskattade och köttet är eftertraktat. Kanske har rådjuret fortfarande nyhetens behag eftersom det finns många som ännu inte har provat på rådjursjakt. För somliga jägare står rådjuret överst på listan. Vårjakten på rådjur är helt klart laddad med starka känslor. Naturen har precis slagit ut i blom och bjuder jägaren på varmare väder än den gångna vinterns kyla. Någon brådska finns det ju inte heller. Jakten är lugn och ljudlös. Jägaren observerar och njuter av naturen med öppna sinnen. Jakten på råbock pågår från 16 maj till 15 juni. I början av säsongen är det fortfarande knappt om växtlighet och naturen går i brunt och grått, men mot slutet är läget redan ett helt annat. Löven har spruckit fram och gräset står högt. Även råbocken har ändrat färg; från den gråaktiga vinterpälsen till den rödbruna sommarpälsen. Det sista mötet Ofta är det så att råbocksjägaren redan känner individen som han är ute efter. Kanske hade han ögonen på den där bocken redan i fjol? Kanske satt han före säsongen i lä vid en ängskant för att se om bocken hade överlevt vintern. Den anländer i kvällningen till något av betena inom reviret med en get eller flera. De hornfejade småträden och kvällsskallen visar var reviret är beläget. Mitt i kvällsfriden kan det uppstå ett häftigt rusande när bocken med kraftiga skall jagar bort en konkurrent. Jägarens tålmodiga väntan och ljudlösa smygning får till slut sin belöning. Där står bocken nu, fridfullt betande. Jägaren kontrollerar med handkikaren att det säkert är rätt individ, tar gott stöd för geväret, kontrollerar kulfånget och låter skottet splittra kvällsfriden. Jägaren 3/2022 13 10-13_Keva?tpukin_lumo_JA?0322.indd 13 22/04/2022 10.43
• Värdefulla fågelvatten inkluderades i jakten på mink och mårdhund ? Jakten med ställande hundar utgör en hörnsten i arbetet med att decimera mårdhundarna. Med viltkameror vid åtlar avslöjar vi mårdhundarna i trakten och höjer effekten i jakten med ställande hund rejält. D et ambitiösaste målet ligger dock framför oss under följande jaktår. Fångsten måste optimeras till sådan effektivitet att minkarna och mårdhundarna på objekten blir färre. Projektplanerarna och de engagerade jägarna inleder den upptrappade jakten under inkommande jaktår. Fångst i enhetliga fångstområden I fågelvattnen bildas nu enhetliga fångstområden för jakten på de främmande rovdjuren. Men utan tillstånd av jaktföreningarna som innehar jakträtten på objekten hade det inte gått att inleda någon systematisk fångst. Hittills har projektet gjort bortåt hundra avtal om fångstområden, vilket gör det möjligt för fångstmännen att jaga i föreningarnas marker. Till projektet har även anslutits områden där det hittills inte har bedrivits någon minkoch mårdhundsjakt alls. Skyddsområdena i Enäjärvi som ägs av Björneborgs stad utgör ett exempel på det här. Fångstområdet finns vid Kumo älvs utlopp och där pågår en systematisk jakt i områden som är enhetligare än förut. Läget är likadant på många andra objekt runt om i landet. Hundratals engagerade fångstmän Vi närmar oss sommaren och antalet engagerade jägare närmar sig trehundra. I många värdefulla fågelvatten jobbar i detta nu fyra fångstmän med en gruppledare som svarar för koordineringen på fältet. FångstgrupperM IK KO TO IV O LA Forststyrelsens och Finlands viltcentrals Helmi-projekt mot de främmande rovdjuren har inletts som förväntat. Så gott som samtliga 73 fågelvatten på listan omfattas nu av fångsten. TexT Mikko Toivola Jägaren 3/2022 14 14-15_Helmi-hankkeen_vuosi_JA?0322.indd 14 22/04/2022 10.43
• na inkluderar experter på fällor och jägare med grythundar och ställande hundar. Från fältet har vi ofta fått höra att Helmiprojektet har skapat ny systematik i fångsten. Fångstgrupperna har försetts med ett stort antal fällor och smärre ersättningar betalas ut för jägarnas omkostnader. Forststyrelsens och viltcentralens planerare som jobbar med projektet står i regelbunden kontakt med fångstgruppernas ledare. Man utformar det praktiska tillsammans för att skapa en optimalt effektiv helhet som passar förhållandena i varje våtmark. Planeringen av den här helheten börjar på allvar under nästa jaktår. Antalet projektobjekt, engagerade fångstmän, viltkameror och fällor. LÄGET 1.4.2022 ST Fågelvatten 66 Fångstmän 254 Mårdhundsfällor 460 Minkfällor 1436 Viltkameror 280 Värdefulla fågelvatten inkluderades i jakten på mink och mårdhund M IK KO TO IV O LA TE PP O KA KK O N EN allesi koir Lihaisaa laatua Kevään aikana myymälöihin saapuvat uudistuneet, Suomessa valmistetut Jahti&Vahti-kuivamuonat. Tuhannet ihmisten parhaat ystävät nauttivat niitä päivittäin ja voivat hyvin. Lihaisat, kotimaassa valmistetut täysravinnot soveltuvat kaikkien koirien erilaisiin tarpeisiin ja kaikkiin elämänvaiheisiin. Tunnistat ne uusista säkeistä. Valitse parasta koirallesi erinomaisella hinta-laatusuhteella. Tulossa kevään aikana! ja ht iv ah ti. fi Energia | Extra Energia | Kana ja Riisi | Junior | Kevyt | Lammas ja Riisi | Pentu | Viljaton Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. SUOMEN SUOSITUIN KOIRANRUOKA 14-15_Helmi-hankkeen_vuosi_JA?0322.indd 15 22/04/2022 10.43
• BURREL S12 HD+SMS LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA (TEHDASHUOLLETTU) Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD -videot, etäohjaus ja mustasalama. RAJOITETTU ERÄ! 159,90 Norm. 199,90 AINA EDULLINEN • PARHAAT BRÄNDIT • 20 000 TUOTTEEN VALIKOIMA KATSO KAIKKI MESSUTARJOUKSET OSOITTEESSA RETKITUKKU.FI Nämä ja paljon muita erämessutarjouksia osoitteessa retkitukku.fi APEX PRO METSÄSTYSPUKU MUSTA/RUSKEA Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. APEX PRO CAMOPUKU BLINDTECH INVISIBLE II 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ ALASKA SUPERIOR II -NAISTEN CAMOPUKU, BLINDTECH INVISIBLE Kevyt verkkovuori, vedenpitävä Rain-Stop -kalvo, teipatut saumat sekä vettähylkivät YKK-vetoketjut. 229,Norm. 299,SÄÄSTÄ 70€ ALASKA COMFORT MIESTEN HOUSUT, MUSTA/HARMAA Hiljaiset ja kevyet Alaska Comfort-housut soveltuvat erinomaisesti sekä metsästykseen että vapaa-aikaan. Koot: XS-3XL. 39,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA FREEDOM MIESTEN HOUSUT, VIHREÄ/HARMAA Kestävästä ja hengittävästä materiaalista valmistetut housut sopivat täydellisesti kaikenlaiseen ulkoiluun. Koot: XS-3XL. 59,90 Norm. 99,90 KATSO HINTAA! ALASKA TREKKING LITE PRO MIESTEN HOUSUT, ORANGE / GREY Soveltuvat erinomaisesti niin vapaa-aikaan, metsästykseen, kalastukseen kuin vaellukseenkin. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA TEDDY MIESTEN TAKKI, MOSS BROWN Korkea kaulus ja hihoissa peukalolenkit. Erittäin lämmin takki niin metsästykseen kuin vapaa-aikaan! 49,90 Norm. 69,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA SNIPER MIESTEN HUPPARI, BLINDTECH INVISIBLE Soveltuu myös metsästystakiksi alkukaudesta. Lämmin, mutta hyvin hengittävä materiaali. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA DAWSON MIESTEN FLEECETAKKI, ORANSSI Vedenja tuulenpitävä takki metsästykseen sekä vapaa-aikaan. Pintakangas erikoishiljaista fleeceä. Koot 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 100 KPL ERÄ! BURREL POCKET PRO 10X25 -KATSELUKIIKARIT Kulkevat helposti mukana kaikilla metsästysja ulkoiluretkilläsi. Tarkka myös hämärässä. 10-kertainen suurennos. 59,90 Norm. 74,90 50 KPL ERÄ! BURREL EXTRA VHF-RADIOPUHELIN Erinomaisen äänenlaadun metsästysradio järeällä tehoakulla. 16 esiohjelmoitua kanavaa. VOXja kuiskaustoiminnot. 129,90 Norm. 179,90 65 KPL ERÄ! Tarjoukset voimassa 12.6. asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. SORDIN SUPREME BASIC -AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Laadukkaat, voimakkaita ääniä tehokkaasti leikkaavat aktiivikuulosuojaimet. Sopivat rata-ampujille ja metsästäjille. 129,90 Norm. 159,90 MESSULÖYTÖ! VIKING TROPHY 4.0 -KUMISAAPPAAT, VIHREÄ Soveltuu erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle ja kalastajalle. Erittäin kevyt ja erinomaisesti istuva saapas. 69,90 Norm. 89,90 100 KPL ERÄ! ALASKA RIFLEMAN -ASEREPPU 25L Monipuolisilla säädöillä varustettu asereppu. Harjattu, äänetön pintakangas. Rintaremmi ja lantiovyö. Sivuilla verkkotaskut. 89,90 Norm. 129,90 SUOSIKKI! 16-17_Ilmoitus_JA?0322.indd 16 22/04/2022 10.43
• BURREL S12 HD+SMS LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA (TEHDASHUOLLETTU) Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD -videot, etäohjaus ja mustasalama. RAJOITETTU ERÄ! 159,90 Norm. 199,90 AINA EDULLINEN • PARHAAT BRÄNDIT • 20 000 TUOTTEEN VALIKOIMA KATSO KAIKKI MESSUTARJOUKSET OSOITTEESSA RETKITUKKU.FI Nämä ja paljon muita erämessutarjouksia osoitteessa retkitukku.fi APEX PRO METSÄSTYSPUKU MUSTA/RUSKEA Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. APEX PRO CAMOPUKU BLINDTECH INVISIBLE II 249,Norm. 329,SÄÄSTÄ 80€ ALASKA SUPERIOR II -NAISTEN CAMOPUKU, BLINDTECH INVISIBLE Kevyt verkkovuori, vedenpitävä Rain-Stop -kalvo, teipatut saumat sekä vettähylkivät YKK-vetoketjut. 229,Norm. 299,SÄÄSTÄ 70€ ALASKA COMFORT MIESTEN HOUSUT, MUSTA/HARMAA Hiljaiset ja kevyet Alaska Comfort-housut soveltuvat erinomaisesti sekä metsästykseen että vapaa-aikaan. Koot: XS-3XL. 39,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA FREEDOM MIESTEN HOUSUT, VIHREÄ/HARMAA Kestävästä ja hengittävästä materiaalista valmistetut housut sopivat täydellisesti kaikenlaiseen ulkoiluun. Koot: XS-3XL. 59,90 Norm. 99,90 KATSO HINTAA! ALASKA TREKKING LITE PRO MIESTEN HOUSUT, ORANGE / GREY Soveltuvat erinomaisesti niin vapaa-aikaan, metsästykseen, kalastukseen kuin vaellukseenkin. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA TEDDY MIESTEN TAKKI, MOSS BROWN Korkea kaulus ja hihoissa peukalolenkit. Erittäin lämmin takki niin metsästykseen kuin vapaa-aikaan! 49,90 Norm. 69,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA SNIPER MIESTEN HUPPARI, BLINDTECH INVISIBLE Soveltuu myös metsästystakiksi alkukaudesta. Lämmin, mutta hyvin hengittävä materiaali. Koot: 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 USEITA VÄREJÄ! ALASKA DAWSON MIESTEN FLEECETAKKI, ORANSSI Vedenja tuulenpitävä takki metsästykseen sekä vapaa-aikaan. Pintakangas erikoishiljaista fleeceä. Koot 2XS-4XL. 59,90 Norm. 79,90 100 KPL ERÄ! BURREL POCKET PRO 10X25 -KATSELUKIIKARIT Kulkevat helposti mukana kaikilla metsästysja ulkoiluretkilläsi. Tarkka myös hämärässä. 10-kertainen suurennos. 59,90 Norm. 74,90 50 KPL ERÄ! BURREL EXTRA VHF-RADIOPUHELIN Erinomaisen äänenlaadun metsästysradio järeällä tehoakulla. 16 esiohjelmoitua kanavaa. VOXja kuiskaustoiminnot. 129,90 Norm. 179,90 65 KPL ERÄ! Tarjoukset voimassa 12.6. asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. SORDIN SUPREME BASIC -AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Laadukkaat, voimakkaita ääniä tehokkaasti leikkaavat aktiivikuulosuojaimet. Sopivat rata-ampujille ja metsästäjille. 129,90 Norm. 159,90 MESSULÖYTÖ! VIKING TROPHY 4.0 -KUMISAAPPAAT, VIHREÄ Soveltuu erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle ja kalastajalle. Erittäin kevyt ja erinomaisesti istuva saapas. 69,90 Norm. 89,90 100 KPL ERÄ! ALASKA RIFLEMAN -ASEREPPU 25L Monipuolisilla säädöillä varustettu asereppu. Harjattu, äänetön pintakangas. Rintaremmi ja lantiovyö. Sivuilla verkkotaskut. 89,90 Norm. 129,90 SUOSIKKI! 16-17_Ilmoitus_JA?0322.indd 17 22/04/2022 10.43
• Sommaren närmar sig och det blir åter igen dags för aktiv skytteträning på bana. Men hur kommer jag i gång? Sommaren är kursernas tid och en av dem är Finlands Jägarförbunds ABC för jaktskytte. TexT Hanna Metsälä Bilder Hanna Metsälä och Teija Metsälä A BC för jaktskytte är en utbildning särskilt avsedd för nya jägare, där man går igenom jaktskyttets grunder och grundligt behandlar de olika delområdena. Kursdagen är sex timmar lång och indelad i en hageldel och en studsardel. I augusti i fjol deltog jag i en ABC-kurs i Orimattila och lyckades locka med mig min mamma som är nybakt jägare. För mig var kursdagen en lysande repetition av sådant som jag kunde från förut. ABC-utbildningarna ordnas runt om i landet och kursen kostar inte mer än en femtilapp. Vapensäker på banan och på jakt Före den praktiska skytteträningen lär sig deltagarna förstå säker vapenhantering; hur ABC för jaktskytte En utbildning för säkerheten på jakt ett gevär fungerar, hur man hanterar det, hur man bär det på skjutbanan och hur man tar hänsyn till de övriga på skjutbanan. Vapensäkerheten kan aldrig betonas för mycket. Men när man väl lärt sig det rätta sättet så sitter det i ryggmärgen. Var och en ansvarar för att hen hanterar sitt vapen korrekt och säkert, utan fara för andra eller sig själv. En ansvarsfull jägare vet hur man ska hantera sitt vapen! Med god gruppanda Deltagarna delades in i små grupper som cirkulerade runt de olika stationerna. Dagen var indelad i tre stationer. På den första testade vi träffbilder med hagelgeväret med olika choker, studerade patronerna och proGeväret träffade mitt i prick! ? Orimattila bjöd på en lysande inramning för lerduveskyttet. Jägaren 3/2022 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 18 22/04/2022 10.44
• Med miniatyrgevär övade vi på både stående och löpande älgtavla. Miniatyrgevär är utmärkta att öva med eftersom rekylen inte är nånting att vara rädd för och geväret ger klara besked om skytten gör fel. Miniatyrgeväret förlåter ingenting så skytten måste lära sig att krama av skottet. vade hur geväret och skytten passade ihop. Vi gick också igenom den rätta skjutställningen. Det är viktigt att den blir rätt från början eftersom det är svårare att rätta till en felaktig ställning. Studsarskyttet gjorde vi med miniatyrgevär mot älgtavla, både stående och löpande. Ett miniatyrgevär är utmärkt för att nöta in skyttets grunder eftersom rekylen inte är nånting att fundera på. Följande etapp handlade om att skjuta in geväret; där sköt vi in oss på en fågeltavla. Dagens emotsedför varandra så blev vi fort bekanta eftersom vi delade samma intresse och värderingar. För fortsatt vapensäker jakt ABC-utbildningen ger en bra och säker grund för korrekt vapenhantering, som man sedan får vidareutveckla på egen hand. Utbildningen är lämplig också för vana skyttar eftersom det aldrig skadar med repetition. Som intyg på genomgången utbildning får deltagarna ett jaktskyttekort och värdefulla kunskaper för fortsatt vapensäker jakt da höjdpunkt var lerduveskyttet där vi sköt trap, det vill säga en gren där duvan alltid flyger ifrån en. Arbetet i små grupper fungerade väldigt bra, tyckte jag, eftersom det hjälpte inlärningen och skapade en känsla av trygghet. Samtliga i gruppen står på samma startlinje och lär sig nya saker, så man behöver inte spänna sig. I en liten grupp finns det tid för var och en, och gruppandan växer. Särskilt fint var att alla stödde varandra ända från början! Även om vi började som främlingar Vi övade inskjutning av gevär på en fågeltavla. Det blev en lekfull tävling om vem som skjuter den tätaste klungan. UNGDOMSREDAKTIONEN SÖKER FÖRSTÄRKNING Är du en jaktintresserad ungdom som gillar att skriva och/eller fotografera? Skulle du gilla att kläcka idéer till nya artiklar i vår tidning? V i söker jägare under 18 år till vår ungdomsredaktion som vill dela med sig av sitt jaktintresse till tidningens läsare. Som redaktör får du inte bara värdefull erfarenhet utan också ett honorar för publicerade texter, foton och videor. Vid behov hjälper redaktionen dig med att bygga upp artiklarna. Din personlighet och kreativitet får gärna synas i det du skriver. Vi sätter också värde på kunskaper om sociala medier. LÅTER DET HÄR INTRESSANT? Mejla i såfall din fritt formulerade ansökan till metsastaja@riista.fi senast den andra juni. Berätta kortfattat om dig själv och ditt jagande, och om ditt skrivande och fotograferande. Varför skulle just DU passa som ungdomsredaktör på tidningen Jägaren? Till ansökningen kan du bifoga ett foto som du har tagit eller en länk till en video eller blogg. Jägaren 3/2022 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 19 22/04/2022 10.44
• Att bereda jorden, så en viltåker och observera viltet gör jakten ännu intressantare. TexT Lauri Liuko Bilder Lauri Liuko och Ilkka Liuko D et finns många goda skäl att anlägga en viltåker. Den ger skogens djur skydd och föda – från fåglar till älgar – och berikar mångfalden i naturen. En bra viltåker lockar djur även långt ifrån, vilket medverkar till att bevara livskraften i ens egna jaktmarker. Dessutom ger viltåkern ypperliga möjligheter till observationer av viltet och stamvårdande jakt. Under hösten är det förnuftigt att allt emellanåt rekognoscera utmed viltåkern beväpnad med enbart kikare. Det är ett utmärkt sätt att följa med viltet och enskilda individer. Den selektiva jakten fungerar också utmärkt eftersom du kan jämföra individer av samma art. Ett välgjort rekognosceringsarbete ökar dessutom utsikterna till fällning i början av säsongen eftersom du har lärt känna djurens vägval och tidtabeller. Om du dessutom anlägger en utfodringsplats vid viltåkern så blir den ännu attraktivare för viltet. Var ska jag så min viltåker? Om du tänker anlägga en viltåker är det förnuftigt att planera den tillsammans med markägaren. En bra viltåker är tillgänglig för många olika viltarter och dessutom lätt att nå för jägaren. Det bör gå att nå den åtminstone med en ATV-fyrhjuling. Väg ända fram gör det alltså lättare att både anlägga och underhålla åkern. Till exempel övergivna skogsängar, åkrar som tagits ur bruk och impediment med ogräs är alla tänkbara kandidater. Viltåkern behöver inte vara stor. Inte heller behöver den odlas lika effektivt som kommersiella åkrar. En åkerlapp mitt i skogen ger viltet en välkommen omväxling i dieten utan att innebära något nämnvärt avbräck för jordbrukaren. Viltåkern blir Anlägg en viltåker och förbered nästa jaktsäsong ännu attraktivare om det finns vatten att dricka i närheten och skyddande träd runt omkring. När och vad ska jag så? Beträffande bearbetningen av viltåkern finns det säkerligen hur många sätt som helst. Vanligen sår man åkern i mitten av juni. Fuktigheten är en faktor som påverkar såningstiden. Före sådden ska marken bearbetas och ytan luckras upp så att åkern torkar och eventuella ogräs dör. Låt viltåkern torka några dagar före sådden som ofta består av någon fröblandning för vilt, men även havre, ärter med flera odlingsväxter är viltdelikatesser. Efter sådden är det bra att välta eller harva åkern en gång. På det viset blir inte fröna kvar på ytan utan hamnar någon centimeter under. En viltåker ska inte vara någon monokultur utan du kan så den i segment med olika växter. Dessutom bör man variera växtföljden med några års mellanrum så inte några växtsjukdomar kan etablera sig. Jägaren 3/2022 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 20 22/04/2022 10.44
• Jag har följt med på jakt ända sedan barnsben och har märkt att jakten har fostrat mig på flera sätt. Den är en väldigt nyttig hobby med tanke på allt som man får uppleva och lära sig. TexT Johan Salminen A tt höra till ett jaktsällskap ger, tycker jag, ungdomar utmärkta möjligheter att utveckla sin sociala förmåga och ta ansvar. I jaktsammanhang har jag lärt mig att respektera äldre eftersom jag själv oftast har hört till de yngsta. På sällskapsjakter har jag lärt mig att lyssna på vad andra har att säga. Att samarbetet fungerar är avgörande för sällskapsjakter och talkoarbeten. Samtliga deltagare har samma mål och gör sin andel. Jag har lärt mig se hur en grupp ska fungera och jag har lärt mig att kommunicera friktionsfritt. Oavsett om det är ett jakttorn som ska snickras ihop eller säsongens sista jaktlicens. Att ta ansvar och lära sig tålamod Att sitta på pass utvecklar uthålligheten och tålamodet. I vår nutid blir tempot hela tiden hektiskare och därför upplever jag att det blir allt viktigare för dagens ungdomar att utveckla de här färdigheterna. Ansvarstagandet är närvarande också på jakt. Säker vapenhantering kräver uppmärksamhet och hänsyn gentemot andra. På jakt utvecklar man de här färdigheterna oavsett om man vill det eller ej, och de kommer garanterat till nytta också i arbetslivet. Från mina första sällskapsjakter minns jag att jag ville göra väl ifrån mig på passet. Jag tog ansvar för mig själv och lyckades fälla min första älg som tolvåring. Känslan av att lyckas och jaktkamraternas beröm har jag kvar som ett fint minne. I efterhand har det varit trevligt att minnas de här stunderna och berätta om dem för kamraterna. Var inte blyg Jakten hör inte till de vanligaste fritidsintressena bland dagens unga, men den har gett mig tillfälle att skilja mig från mängden på ett positivt sätt. Kompisarna har alltid intresserat frågat mig om vad jag gjorde på veckoslutet, om jag hade jagat. I skolan har jag ofta fått tillfälle att berätta om min hobby och alla har alltid lyssnat med stort intresse. Jag vill därför uppmuntra alla jaktintresserade att kontakta exempelvis jaktföreningen på hemorten eller någon bekant som jagar för att den vägen få följa med på jakt! Det här är Johan Salminens sista krönika på Ungdomsredaktionen. Redaktionen tackar honom och önskar honom lycka till med studierna och jakten! Jakten lär dig leva När jag fick en egen vhf-telefon blev det mycket intressantare att stå på pass när jag kunde höra hundförarna prata om hur det gick på jakten. Genom att följa med hur de äldre jägarna gjorde lärde jag mig att ta vara på det fällda viltet. Det var rätt lätt att lära sig hur det skulle göras eftersom jag redan kunde det i teorin. ? Åkern är nyberedd och och väntar bara på regn och solsken. ? Viltåkrar och utfodringsplatser lockar till sig också lite sällsyntare gäster. I bästa fall kan en lyckad viltåker erbjuda generöst med föda åt en hel älgflock. JO H AN SA LM IN EN S PR IV AT A FO TO AL BU M Jägaren 3/2022 21 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0322.indd 21 22/04/2022 10.44
• Kärleken till viltet får oss att vårda det mångfaldsrika lantbrukslandskapet. Viltåkrarna är fältviltets barnkammare som fostrar rapphönsoch fasankullar. bilder Marko Muuttola och Hannu Huttu K ullarna trycker sig mot marken när fara hotar, men viltåkrarna och dikesrenarna bjuder rapphönsoch fasanungarna skydd och föda. Även hararna och klövdjuren låter sig lockas av viltåkrarna. Till stor glädje för alla Viltåkrarna föder och skyddar viltet, bevarar mångfalden i naturen och berikar landskapet på landsbygden. Även småfåglarna, fjärilarna och bina trivs där. Ett blommande paradis som bjuder på nektar! Även vi människor har glädje av de färgstarka fälten. De blommande viltoch landskapsåkrarna utgör färgklickar i landskapet. Året om är det en fröjd att observera rapphönorna, fasanerna, hararna, hjortarna och rådjuren. Och som kronan på verket kommer jakten på hösten och vintern. På vintern bidrar viltåkrarna med växttäcke och dessutom binder de kol. Även trädesåkrarna gör nytta när de grönskar på hösten. En större andel baljväxter i växtföljden gör nytta utöver produktionen av mat för jordstrukturen, näringsupptaget och viltet. Kärleken till viltet består av konkreta gärningar. Alla gynnas när vi vårdar viltets livsmiljöer, men självfallet är det också motiverande att bättra på sina egna jaktmöjligheter! Skapar växttäcke och binder kol Jordbrukaren påverkar fältviltets trivsel. Ofta handlar hänsynen till viltet om att lämna några procent av åkermarken utanför det kommersiella; att lämna kvar oskördade hörn och remsor som vinterföda. Viltåkrarna, landskapsåkrarna, naturvårdsåkrarna och de oskördade remsorna med spannmål är goda alternativ. Småviltet gynnas av långsmala kantzoner med viltväxter och av skyddande växtlighet ute på åkerslätten. Kvaliteten på och mängden av kantzoner och dikesrenar är avgörande för vården av fältviltet. En viltåker kan förslagsvis anläggas utmed den slingrande kanten på ett större fält. Det underlättar dessutom skördandet av den kommersiella grödan. Ytor som inte omfattas av stöd och avtal för lantbruket är också lämpliga som viltåkrar. Rapphönan – knubbisar som ger landsbygden färg Läs vidare om viltåkrar på Ungdomsredaktionen och se videon på jagarentidningen.fi! Jägaren 3/2022 22 22-23_Rakkaudesta_riistaan_riistapellot_JA?0322.indd 22 22/04/2022 10.52
• Växelbruk och betesgång En markägare som vill viltet väl vet att djuren mår bäst i en miljö med mångfald. Ett jordbrukslandskap med viltoch naturvårdsåkrar, växttäcke på vintern, vallremsor utmed diken och bäckar, buskartad växtlighet som erbjuder skydd, och våtmarker är avgörande för viltets välfärd. Med bredd på urvalet odlingsväxter, ett fungerande växelbruk, uppfödning av husdjur och växtodling skapar vi den mångfald som viltet behöver. Betesgången på ängar, naturbeten och skogsbeten, och de traditionella biotoperna utgör värdefull naturoch viltvård. En mångfaldsåker som anläggs varje år med viltväxter ska sås senast den sista juni, men en viltåker kan också anläggas med växter som sås på hösten. Då har viltet glädje av den hela vintern och den ger skydd under vårbruket. Även små gärningar är betydelsefulla. Ett stenröse, en buske vid laduväggen, en skogsholme, en gammal lertäkt eller en torrlagd tjärn kan erbjuda skydd i det öppna landskapet, i synnerhet på vintern. Kärleken till viltet består av stora och små gärningar för floran och faunan och samhället runt omkring. Småviltet uppskattar många och långa kantzoner med viltväxter. GE TT Y IM AG ES 23 Jägaren 3/2022 22-23_Rakkaudesta_riistaan_riistapellot_JA?0322.indd 23 22/04/2022 10.53
• HYVINVOINTIA ELÄIMILLE KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. TARJOUKSET VOIMASSA 31.5.2022 SAAKKA. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Kiertojäykkä UGC-urapohja pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 1000S STRIKER VORTEX 4,5 MM 189,VORTEX-kaasumäntä mahdollistaa tarkat laukaukset. Synteettinen tukki, jossa kumitetut otepinnat. Säädettävä 3-9x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm. Lähtönopeus ly? yluodilla 305 m/s, (PBA-luodilla 386 m/s), teho 23 J. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Erittäin tehokas VORTEX-kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Pituussäädettävä tukki, jossa korkeussäädettävä poskipakka. Säädettävä laukaisukoneisto. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin. Lähtönopeus ly? yluodilla 5,5 mm 305 m/s, teho 44 J. (6,35 mm 230 m/s, 33 J.) BURREL LÄHETTÄVIIN RIISTAKAMEROIHIN KAUPAN PÄÄLLE VERKKOVIRTALAITE + SEINÄTELINE ARVO 29,80 . KYTTÄYSKOPPI 119,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. TURNIPSI REHUNAURIS REHUJUURIKAS REHURAPSI HANKKIJAN RIISTASIEMEN VALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. VERKKOVIRTALAITE JAHTI&VAHTI KANA JA RIISTA ATERIAT 1 KG 10,NORM. 3,00/KPL 2,50 €/KG Maistuva, kostea täysravinto kuivamuonan oheen tai syötäväksi sellaisenaan. 4 KPL JAHTI&VAHTI KEVYT 12 KG 29 80 2,48 €/KG Suomalainen, vähemmän energiaa kuluttaville ja ikääntyville koirille suunniteltu ruoka. Soveltuu myös painonhallintaan. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 31 20 2,60 €/KG Tarkasti suunniteltu ja valmistettu aktiivisen koiran täysravinto. Lihaisa koostumus, sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. Hankkija_Metsa?sta?ja?3_420x275.indd All Pages 11.4.2022 15.03 24-25_Ilmoitus_JA?0322.indd 24 22/04/2022 10.55
• HYVINVOINTIA ELÄIMILLE KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. TARJOUKSET VOIMASSA 31.5.2022 SAAKKA. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 79 90 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Kiertojäykkä UGC-urapohja pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 1000S STRIKER VORTEX 4,5 MM 189,VORTEX-kaasumäntä mahdollistaa tarkat laukaukset. Synteettinen tukki, jossa kumitetut otepinnat. Säädettävä 3-9x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm. Lähtönopeus ly? yluodilla 305 m/s, (PBA-luodilla 386 m/s), teho 23 J. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Erittäin tehokas VORTEX-kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Pituussäädettävä tukki, jossa korkeussäädettävä poskipakka. Säädettävä laukaisukoneisto. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin. Lähtönopeus ly? yluodilla 5,5 mm 305 m/s, teho 44 J. (6,35 mm 230 m/s, 33 J.) BURREL LÄHETTÄVIIN RIISTAKAMEROIHIN KAUPAN PÄÄLLE VERKKOVIRTALAITE + SEINÄTELINE ARVO 29,80 . KYTTÄYSKOPPI 119,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. TURNIPSI REHUNAURIS REHUJUURIKAS REHURAPSI HANKKIJAN RIISTASIEMEN VALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. VERKKOVIRTALAITE JAHTI&VAHTI KANA JA RIISTA ATERIAT 1 KG 10,NORM. 3,00/KPL 2,50 €/KG Maistuva, kostea täysravinto kuivamuonan oheen tai syötäväksi sellaisenaan. 4 KPL JAHTI&VAHTI KEVYT 12 KG 29 80 2,48 €/KG Suomalainen, vähemmän energiaa kuluttaville ja ikääntyville koirille suunniteltu ruoka. Soveltuu myös painonhallintaan. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 31 20 2,60 €/KG Tarkasti suunniteltu ja valmistettu aktiivisen koiran täysravinto. Lihaisa koostumus, sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. Hankkija_Metsa?sta?ja?3_420x275.indd All Pages 11.4.2022 15.03 24-25_Ilmoitus_JA?0322.indd 25 22/04/2022 10.55
• M ed försörjningsberedskap avser vi samhällets beredskap för kriser och störningar, och verksamhetskontinuiteten för livsviktiga funktioner för att samhället och näringslivet ska fungera, liksom även vardagen för befolkningen. I vårt land tar vi försörjningsberedskapen på allvar och den berör väldigt många samhällssektorer. Även jakten och fisket. Viltet som beredskapsreserv Försörjningsberedskapen ska alltid stå på flera ben, vilket gäller inte minst för livsmedelsförsörjningen. Någon stor aktör eller produktgrupp kan inte ensam garantera försörjningen, vilket är en risk som måste tas med i beräkningarna. Viltet bidrar med ett värdefullt tillskott till vår livsmedelsförsörjning och tillsammans med fisket talar vi om en avsevärd potential. Viltets betydelse som försörjningsreserv är på sätt och vis tudelad. I landsdelarna med täta hjortoch älgbestånd har viltet en avsevärd betydelse för kosthållningen, vilket jaktlagen på berörda orter är väl medvetna om. Småviltet (fåglar, harar med mera) kompletterar värdet på avskjutningen, men hjortdjuren står för merparten av viltköttet. Vildsvinets intåg i faunan tillför tillgången på viltkött ytterligare en aspekt. För närvarande dock enbart i vissa delar av landet, men sydligare länder ger exempel på att vildsvinets roll som producent av viltkött kan vara väldigt stor. Samtidigt ökar tyvärr även skadorna på lantbruket. Med tanke på livsmedelsförsörjningen för hela befolkningen räcker dock dagens vilttäthet tyvärr inte särskilt långt. En årlig avskjutning på tio miljoner kilo skulle ge knappa två kilo kött per person och år. Det är inte särskilt mycket. Med dagens vilttäthet går det inte ens att för en kort tid att höja uttaget så det skulle innebära någon nämnvärd skillnad. Den årliga fångsten av havsoch insjöfisk uppgår till cirka 150 miljoner kilogram, men bara en bråkdel av fångsten används som människoföda. Merparten av fiskJakten och fisket ingår i försörjnings­ beredskapen Allt emellanåt flammar debatten upp om betydelsen av våra viltresurser för landets försörjningsberedskap. I den här artikeln ska jag belysa dagsläget. TexT Juha Mantila fångsten hämtas av yrkesfiskare, men fritidsfisket har i dagsläget en avsevärd potential för tillväxt. Jaktoch fiskekulturen utgör en kunskapsreserv Viltet har utan tvekan haft en avgörande roll i vår historia för folkets överlevnad ända tills de senaste decennierna. Vi har ärvt en stark jaktoch fiskekultur som i sin tur har skapat en utbredd kristålighet hos befolkningen. Det är skäl att räkna med den här kunskapsreserven och i detta nu har den, anser jag, en större betydelse än köttet. Jägarna besitter en stark lokalkännedom, förmåga att fungera i fält, kommunikationsutrustning och förmåga att förflytta sig också under besvärliga förhållanden. Vid en störning i samhällsfunktionerna visar sig säkerligen också en förmåga att stöda myndigheter och näringsliv. ? Kova-kommissionens koncept 72 timmar ger medborgarna råd om hur de ska klara sig i minst 72 timmar vid en störning. Det kan handla om elavbrott, störningar i telefonoch datortrafiken, avbrott i vattentillförseln eller brist på livsmedel och mediciner. Jägaren 3/2022 26 26-27_Huoltovarmuus_ja_riista_JA?0322.indd 26 22/04/2022 10.54
• Beredskapsombudsman Juha Mantila jobbar på Försörjningsberedskapscentralens avdelning för primärproduktion. Till hans uppgifter hör att verka som sambandsperson mellan centralens pool för primärproduktion och livsmedelsindustrins pool, samt arbeta med beredskapslagerhållningen som stöder livsmedelsförsörjningen. Genom sin organisering i sektorer och pooler förenar centralen näringslivet, den offentliga sektorn och samhällets olika sektorer till en heltäckande försörjningsberedskapsorganisation. Jägarna deltar i Kova-kommissionen Låt oss ta en närmare titt på jägarnas roll för försörjningsberedskapen. Sannolikt är det väldigt få jägare som känner till omfattningen av jägarorganisationens medverkan på den här kanten. Jägarna medverkar aktivt i vår organisation för försörjningsberedskap. Under de senaste åren och i synnerhet under våren har finländarna hört och läst om Kova-kommissionen för hushållens beredskap på eget initiativ och om konceptet 72 h. I krissituationer har kommissionen även en rådgivande funktion. Inom försörjningsberedskapsorganisationen samarbetar Kova-kommissionen med livsmedelssektorn och till kommissionen hör en rad organisationer som vårdar vitala medborgerliga färdigheter. De flesta har ett landsomfattande nätverk och lokala organisationer som når finländarna på fältet. Finlands jägarförbund gick med i Kova-kommissionen när den grundades för drygt tio år sedan och bidrar där med en värdefull insats som omfattar rådgivning och arbetet med att bevara och utveckla vardagliga basfärdigheter. HE IK KI M IK KO LA I somliga delar av landet kan viltet ha en stor betydelse för livsmedels­ försörjningen. Jägaren 3/2022 27 26-27_Huoltovarmuus_ja_riista_JA?0322.indd 27 22/04/2022 10.54
• Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. RIISTAKAMERAPAKETTI KAIKKEEN VALVONTAAN BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) -mökkipaketti sisältää: • Burrel S12HD+SMS Pro (Burrel+) -riistakamera • 16Gb muistikortti • Valvontakyltti ja 2 kpl ikkunatarroja • 12 kk lisenssi Burrel+ pilvipalveluun • Seinäteline säädettävällä kulmalla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12 kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 6,90 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 248,40 €. 50 € Säästä norm. 299 € MÖKKIPAKETTI VAIN ELISALTA! Valmis paketti mökin valvontaan, riistan ja luonnon kuvaukseen TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 899254_Elisa_Laitenetti_Burrel_Mokkipaketti_210x275.indd 1 13.4.2022 13.47 28-29_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0322.indd 28 22/04/2022 10.55
• I Kvarnby i Pyttis har jag flera viltkameror som allt emellanåt skickar väldigt speciella bilder av både djur och händelser. TexT Jukka Hernejärvi I höstas, närmare bestämt den 23 september, var en av kamerorna uppställd på en utfodringsplats som frekventeras av hjortar och vildsvin. Där fanns spannmål och äpplen, och det vet vi ju vilken snyltgäst som då dyker upp – mårdhunden. Mårdhundarna hade blivit något av ett plågoris, men naturen har sina metoder för att hantera även detta problem. Vid sjutiden på kvällskvisten hade en ung mårdhund uppenbarat sig som inte hade tålamod att invänta mörkret. En örn som allt emellanåt cirkulerat i trakten dök – olyckligtvis för mårdhunden – åter igen upp på scenen. Den slog klorna i mårdhunden och striden var över innan den ens börjat. Örnen tog nytt grepp ett par gånger, klorna gjorde sitt jobb och middagen var fixad. Drygt två timmar senare dök en annan mårdhund upp och tog hand om godbitarna av det som örnen Örnen och mårdhunden lämnat. På småtimmarna dök sedan räven upp och finputsade kadavret. När örnen följande dag återkom fanns det således ingenting ätbart kvar. Lyckligtvis var viltkameran inställd på både foto och video. På det viset fick jag en inspelning av hur näringskedjan fungerar och hur allt tas till vara. Förhoppningsvis blev också följande örnmiddag en mårdhund! Se videon på jagaren­ tidningen.fi Det händ sig på jakt 13.4.2022 13.47 Jägaren 3/2022 29 28-29_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0322.indd 29 22/04/2022 10.55
• Sulmönstret avviker från de traditionella landstigningskängorna, vilket innebär att fotsulan börjar fungera på ett annat sätt. Den som klättrar med styvskaftade landstigningskängor kan utnytta sulans kant och mönster, men med barfotaskor är det bäst att hålla hela sulan mot marken för maximalt fäste. Eller så söker man aktivt fäste med tårna i rötter och stenar. Efter hand börjar jägaren placera fötterna med större omsorg och går på ett annat och naturligare sätt. Börja med att vänja dig! För min egen del klarar barfotaskorna nästan allt som en styvare jaktkänga gör, men de gör det med mera känsla och lättare. Det är ändå befogat med en varning! Rivstarta inte med en långvandring utan föregående övning och tillvänjning! I synnerhet med packning – självfallet beroende på vandrarens fötter – kan barfotaskorna belasta vristerna. Men som helhet betraktat är barfotaskorna väldigt bra! Det finns barfotaskor av många olika modeller, men alla har det gemensamt att sulan saknar klack. Att gå med sådana känns i bästa fall som att gå barfota. Mycket riktigt är de som gjorda för smygjakt! TexT och bilder Antti Saarenmaa B arfotaskorna ger i regel inget stöd åt foten utan fungerar främst som ett skydd. Därför kräver de aktivt arbete av fötterna. Vristen bevarar sin naturlig ställning vid steget med hjälp av vaderna medan stöten mot hälarna automatiskt minskar eftersom skosulan inte längre tar emot stötarna som de gör i vanliga skodon. Det finns flera företag som tillverkar barfotaskor och urvalet omfattar både lågoch högskaftade modeller, liksom modeller med tunnare och tjockare sulor som ändå är mjuka med barfotakänsla. Varför barfotaskor på jakt? För min egen del fastnade jag för barfotaskor eftersom jag ville ha skodon som det gick att smyga i. Smygjakten kräver tysta och prasselfria kläder, men också skor som låter jägaren känna kvistarna, stenarna och kottarna under fötterna så han eller hon kan undvika att trampa på dem och flytta vikten från fotens ena kant till den andra. Till en början kan det kännas konstigt att gå med barfotaskor. För min egen del tog det ett tag att vänja sig vid känslan av att tassa i strumpfötterna, men snart märkte jag att skorna kändes oerhört lätta och smidiga på fötterna. Det känns behagligt att promenera i skogen, både på jakt och för nöjes skull, eftersom skorna är så lätta och fungerar på alla underlag. Fötterna lär sig följsamhet i terrängen. Barfotaskor – vad är det? Vattentätheten är det enda delområdet där barfotaskon förlorar mot gummistöveln. Välsmort läder är rätt vattentätt, men på en veckolång färd blir det förr eller senare oundvikligt att torka strumporna. Jägaren 3/2022 30 En jägar s utrustning 30-31_Varusteet_paljasjalkakenga?t_JA?0322.indd 30 22/04/2022 10.56
• Barfotaskorna har tjänat mig väl även på långa turer. Några tips för dig som går med barfotaskor ? Kom ihåg att barfotaskorna kräver en inkörning. ? Håll skorna väl smorda om de är av läder. ? På längre turer håller membranstrumpor fötterna torra. ? Välj skorna och storleken så, att det finns aningen mera plats för tårna än normalt. ? Snörningen ska börja tillräckligt långt framme för att skorna ska sitta bra. Även för barfota skor är läder överlägset som material. En omsorgsfull smörjning efter hård användning återställer lädrets smidighet medan slitaget ger patina. Vivobarefoots Trackermodell är aningen mera vadderad och placerar sig mellan barfotaskon och skaftkängan. Att gå barfota är hälsosamt Folk som går barfota har friska fötter; överpronation är sällsynt och smärtor i hälsenan är sällsyntare än hos personer som går med skor. Huden under foten anpassar sig på några veckor genom att växa i tjocklek och kan bli bortåt en centimeter (Duodecim 2022) tjock! Barfotagång (med barfotaskor kommer man väldigt nära) förändrar gångoch löpstilen så att den belastar kroppen och benen mindre. Steget förändras så att landningen flyttas framåt från hälen till fotens främre del, vilket får kroppens egen stötdämpningsmekanism att fungera effektivare. Även stjärtmusklerna aktiveras och belastningen på lårens baksida minskar, vilket i sin tur minskar risken för skador. Dessutom ökar elasticiteten i lederna och vristerna blir rörligare, ben och brosk stimuleras och bevarar styrkan, muskelpumparna i benen aktiveras och ökar blodcirkulationen medan besvär som sendrag och åderbrock lindras. Det är dock klokt att ta det lugnt och börja med lite i taget så benmusklerna hinner vänja sig vid det nya belastningsmönstret. På det viset aktiverar och förbereder du benen för barfotaskorna för att slutligen kunna använda dem fullt ut i stället för de vanliga styva kängorna. Barfotagång är effektiv fotgymnastik. Ytterligare information (på finska) finner du här: https://www.terveyskirjasto.fi/tju00215 31 Jägaren 3/2022 30-31_Varusteet_paljasjalkakenga?t_JA?0322.indd 31 22/04/2022 10.57
• Den ur jaktsynvinkel lugna perioden i maj-juni får ett välkommet programinslag när fåglarna återvänder efter en lång vinter. TexT och bilder Eerojuhani Laine Ut och räkna sjöfåglar V id sidan av jakten har jag alltid varit intresserad av att följa med naturens växlingar, kryssa fåglar och ta naturbilder, för vilket våren är en särskilt bra tid. Då är sjöfåglarna aktiva med att söka och välja partner, och de är lätta att observera eftersom sikten ännu inte skyms av strandväxtlighet. Isarna smälter ofta långsamt, och till en början kan en stor mängd sjöfåglar samlas på mindre, öppna områden. Där är de lätta att få syn på och man har en utmärkt möjlighet att öva sig på artkännedom i praktiken. Så började jag själv observera sjöfåglar. Det är trevligt att iaktta sjöfåglar för sitt eget nöjes skull, men jag började delta i sjöfågelinventeringar när jag insåg att jag, samtidigt som jag själv följer med vad som händer i naturen, kan göra det systematiskt och på ett sådant sätt att det också är till nytta för viltforskningen. All tillgänglig information om sjöfågelstammarnas utveckling behövs, och därför uppmanar jag jägare och alla andra att ge sig ut i den vårliga naturen och grunda inventeringspunkter. 25.5.2021 – det är viktigt att inventera redan befintliga punkter Isarna i Kemijoki hade gått redan tidigare, men vid inventeringspunkten vid uppdämningsbassängen for de för ungefär en vecka sedan. Nu var det rätt tidpunkt för inventering här. I allmänhet rekommenderas att man utför sjöfågelinventeringar på morgonen, men på vissa platser är ljuset bättre på kvällen, så även vid den här inventeringspunkten i närheten av mitt hem. Därför begav jag mig tillsammans med min sambo iväg för inventering innan det skymde på kvällen. Efter en kort cykeltur och en cirka 700 meter lång promenad var vi framme vid inventeringspunkten. I täta grandungar var det fortfarande ställvis snö, men till största delen var marken redan bar. När vi kom fram till det lugna vattnet började jag gå igenom inventeringssektorn med kikare – och man kunde med blotta ögat se att det fanns fåglar att räkna. Efter några minuter med kikaren antecknade jag i häftet: två krickpar, ett knippar, en skedandshanne och två honor samt två småskrakehonor och en sångsvan. Väl hemma registrerade jag observationerna via webbplatsen laji.fi. Registreringen lyckades, eftersom punkten hade grundats redan tidigare. Att ta sig till och från platsen, göra inventeringen och registrera observationerna tog 47 minuter, och samtidigt blev hunden rastad och vi fick njuta av den vårliga naturen. 27.5.2021 – nya inventeringspunkter på ett intressant objekt På kartan hade jag sett ut en helhet med fem tjärnar, som jag enkelt skulle kunna invenSjöfågelinventeringspunkter som inventerades av jägare och fågelskådare åren 2019–2021. Krickhannen är lätt att känna igen på den mycket tydligt avtecknade praktdräkten. Fåglarna skyms ännu inte av vattenväxtligheten. KA RT A: M AR KU S PI H A, N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Jägaren 3/2022 32 32-33_Vesilintulaskenta_JA?0322.indd 32 22/04/2022 10.58
• Varför behövs ytterligare uppgifter om i synnerhet sjöfåglarna i norra Finland? En stor andel av Europas sjöfåglar häckar i norra delarna av Finland, men hur stor andel? Det behövs mer exakta uppgifter. Det får man med hjälp av sjöfågelinventeringspunkterna, som under de senaste åren har ökat i antal tack vare aktiva jägare. Det finns fortfarande behov av flera inventeringspunkter i norra Finland! I augusti 2021 publicerade Naturresursinstitutet för första gången resultaten från sjöfågelinventeringarna så att Finland var indelat i tre områden. På kartan på sidan här invid ser man att antalet punkter är mindre i norra Finland än i mellersta och södra Finland. För vissa arter får man, eftersom materialet är för litet, inga siffror som beskriver stammens situation i norra Finland. Trots att viltcentralsregionerna Uleåborg och Kajanaland i den här indelningen huvudsakligen räknas till mellersta Finland, behövs även i dessa områden fler punkter, liksom i Lappland. Nu är det sista chansen att grunda nya punkter för i vår, och vi hoppas på aktivt deltagande i inventeringen också vid de redan befintliga punkterna! Finländsk jakt och regleringen av jakten grundar sig på uppdaterade viltdata. Genom sjöfågelinventeringarna samlar man in uppgifter om förändringar i sjöfågelstammarna. På dessa uppgifter grundar sig tillstånd för och begränsningar av jakten på sjöfågel. Därför är det i alla jägares intresse att uppgifterna om sjöfågelstammarna är så täckande som möjligt. tera under en morgon. Därför grundade jag nya punkter. Jag startade tidigt på morgonen och körde 25 km med bil för att ta mig till platsen. Den värsta tiden för tjälskott var förbi, men grusvägarna var fortfarande aningen mjuka. Vädret var lugnt och klart – som taget ur en lärobok för sjöfågelinventering. När jag kom till den första tjärnen kunde Författaren har verkat som viltplanerare vid Finlands viltcentral i Lappland sedan år 2018. Så grundar du en inventeringspunkt ? Ta i samarbete med din jaktvårdsförening reda på om det redan görs inventeringar på det objekt du planerar, eller om det finns inaktiva objekt i området, på vilka du kunde återuppta inventeringen. Inventeringspunkterna hittar du här https://rpubs.com/vesilintuseuranta/873702 ? Se anvisningarna för hur man grundar en inventeringspunkt (på finska): https://www.luke.fi/fi/ seurannat/vesilintuseurannat ? Följ anvisningarna. ? Om du har frågor om hur man grundar en inventeringspunkt eller genomför inventeringar kan du kontakta Luke (vesilinnut@ luke.fi) eller Finlands viltcentrals regionkontor https://riista.fi/sv/ viltforvaltningen/kontaktuppgifter/ sok-kontaktuppgifter/ jag höra orrarna spela på andra sidan. Medan de fortsatte spela började jag observera med kikaren, och antecknade i häftet: en gräsandshona, en kniphanne och två honor, ett viggpar och två storlommar. Med korta förflyttningar med bil och till fots kunde jag också inventera de återstående punkterna, på vilka jag gjorde observationer av knipor. När jag körde hemåt såg jag dessutom ett tiotal orrtuppar på vägen som skyndsamt flög in i skogen och upp på grenarna i några ungtallar. De var tacksamma fotograferingsobjekt, både på marken och i träden. Bilresorna, promenaderna och inventeringarna tog sammanlagt cirka två timmar. Jag skickade uppgifterna om de nya punkterna till Naturresursinstitutet. Sångsvanen framträder i naturlandskapet tack vare sin färg och storlek – den är lätt att få syn på i kikaren. Jägaren 3/2022 33 32-33_Vesilintulaskenta_JA?0322.indd 33 22/04/2022 10.58
• somliga av dem arter som ställer stora krav på sin miljö, som skedand och stjärtand. – Det är särskilt glädjande att se hur fint de trängda sjöfågelarterna trivs i våtmarken. Det är ju främst för dem som vi i samråd med markägarna restaurerar. Tanken är att bevara de trängda sjöfåglarnas livskraft genom att förbättra deras häckningsmiljö, förklarar Alhainen. I fjolårets sändningar spankulerade vadare längs dammvallen, trollsländor gjorde flyguppvisningar, andungar plaskade i strandkanten och en spindel spann sitt nät framför linsen. Flera morgnar kunde man höra rördrommens dova blåsande medan småfåglarna höll konsert och ett rådjur vadade i strandkanten. Den rika våtmarksnaturen öppnade sig för tittarna. F ör jägare är det ett välkänt fenomen att ljuden och livet i naturen kommer nära bara man sitter tyst och stilla. När man själv varvar ner öppnar sig sinnena för den omgivande naturen och man upptäcker en mängd små livstecken. Som åskådare på parkettplats får man stor glädje av det lilla. Att mitt på dagen kunna pausa för en dos våtmarksliv i direktsändning känns lika belönande. En flyktig blick avkastar ingenting annat än ett oföränderligt landskap, men bara man ger sig tid så kommer naturen med överraskningar. Direktsändningarna görs från våtmarker som har iståndsatts genom Sotkaprojektet. I fjol placerades en enda kamera ut, men i år sänder vi från tre våtmarker. Då hade tanken på direktsändande kameror redan mognat en tid i projektchefens tankar. – Vi funderade på hur vi rent praktiskt kunde visa effekterna av iståndsättningarna. Det finns knappast något bättre sätt än genom direktsändningar från färdiga våtmarker, funderar specialplanerare Mikko Alhainen. De trängda arterna behöver hjälp Det är nu andra gången som våtmarksdirektsändningarna kör igång i strandvåtmarken Saarenjärvi i Salo. I fjol observerades åtminstone 38 fågelarter i sändningarna, Våtmarksliv i direktsändning Tack vare direktsändande kameror går det nu att följa med våtmarkslivet i Salo, Ilomants och Seinäjoki. Dygnet runt om man så vill. TexT Johanna Hellman ? I fjol flög ett skedandspar förbi den sändande våtmarkskameran. ? På dammvallen i strandvåtmarken i Saarenjärvi växte ängsväxter och råg i somras. Det vimlade av liv här. SO TK AKO ST EI KO TH AN KE Följ med våtmarkslivet på adressen kosteikko.fi Jägaren 3/2022 34 34-35_Kosteikkolive_alkaa_JA?0322.indd 34 22/04/2022 10.58
• Sändande kameror nu även i Österbotten och Norra Karelen Verksamheten med sändande kameror inleds nu för första gången i början av maj i Seinäjoki och Ilomants, där man har fördämt nedlagda torvtäkter genom Sotkaprojektet. Skrattmåsar som mångfaldens väktare – våtmarken Kurjenneva i Seinäjoki I Kurjenneva finns två separata våtmarksområden där man i somras höjde vattennivån för första gången. Vintern 2020 anlades dammvallen och anläggningen som reglerar vattnet installerades. I mitten av våtmarkerna anlades häckningsöar för skrattmåsar eftersom arten försvarar sina bon och samtidigt även de övriga fåglarna mot rovdjur. Torvområdena behandlades med aska för att förbättra tillväxten och såddes med en gräsfröblandning och viltåkerfrön. Gräset binder marken med sina rötter och skapar utmärkta betingelser för de små ryggradslösa djur som sjöfågelkullarna så gärna plockar i sig under vårflödets tid. – Den levande naturen befinner sig ett enda klick ifrån. Visst är det fint att på arbetstid kunna höra fåglarna sjunga och allt emellanåt se efter vad som pågår i våtmarken, berättar Alhainen. En föränderlig mosaik En våtmark som anlagts som säsongvåtmark förändras efter hand som våren och sommaren framskrider. Dammvallen håller kvar vårens vattenflöde så det i juni finns grunt vatten med föda för sjöfåglarnas ungar. Under sina första levnadsveckor behöver dunungarna grunda vattenytor, som det råder en tilltagande brist på här i landet. I Salo sänker man vattenytan i slutet av juli när ungarna inte längre är små. Våtmarken får torka och kossorna släpps ut för att beta. Vid den här tiden tar också direktsändningarna slut. – Direktsändningarna sparar och bevarar det föränderliga landskapet. På våren börjar vattnet så sakta stiga i våtmarkerna medan växtligheten vaknar och grönskar. Flyttfåglarna anländer för att vila på de öppna vattenytorna och somliga stannar för att häcka. Direktsändningarna avslöjar också andra besökare än fåglarna. – Jag väntar med spänning på om vi i år får se skymten av en björn. I våtmarken Korpinurmi är det inte alls otänkbart att en sådan kommer tassande. Förhoppningsvis blir nalle ändå inte alltför intresserad av kameran, skrattar Alhainen. Våtmarksnaturen hemma i soffan Följ med våtmarkslivet i direktsändning på adressen kosteikko.fi. De bästa bitarna lägger vi ut på projektets Facebooksida SOTKA-kosteikot. Vi följer med livet i de tre våtmarkerna ända till slutet av juli. Vadare spankulerade utmed dammvallen medan andungarna plaskade i det grunda vattnet En ödemark av nationellt intresse – våtmarken Korpinurmi i Ilomants Våtmarken Korpinurmi anlades på det viset att man höjde kantvallarna, plockade bort rören från torvtäktens tid och installerade en regleringsmekanism i kantvallen. Det har tidigare odlats rörflen på platsen, men i synnerhet den östra ändan har legat under vatten nästan året om och har varit oduglig för odling. Efter iståndsättningen får platsen den viktiga uppgiften att livnära sjöfågelkullar. Den internationella organisationen Waterfowlers Network, vars syfte är att utveckla sjöfåglarnas livsmiljöer utmed hela flyttvägen, har deltagit i fredningen av våtmarken. I höstas lämnade en björn tassavtryck i våtmarken Korpinurmi. LA UR I LA IT IL A LA UR I LA IT IL A PE TR I JA UH IA IN EN Jägaren 3/2022 35 34-35_Kosteikkolive_alkaa_JA?0322.indd 35 22/04/2022 10.58
• Genzo Komradio 70XTM Populär jaktradio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti. 299,00 € Bäst i test! Bradley Smoker Digital 6-galler Rök 639,00 € 5etta Inskjutningsstöd 59,00 € MTD Special Edition LT 107 EXH K Trädgårdstraktor 2699,00 € Husqvarna jordfräs TF225 598,00 € Husqvarna 550 XPG Mark II Motorsåg 759,00 € Stihl MS 201 C-M Motorsåg 648,00 € Tormek T-4 Bushcraft Slipmaskin 389,00 € Bertello Pizzaugn 398,00 € Hängvåg Digital 300 kg 49,90 € Storsäljare Snygga kläder för jakt och fritid! Woodline Skjorta Griffon 39,00 € Fleecetröja Bolmen Herr och dam Mjuk och varm fleecetröja med insida i mjukt borstad pile. 64,90 € Fleeceväst Bolmen Herr och dam Mjuk och varm fleeceväst med insida i mjukt borstad pile. 54,50 € Byxa Granvik Herr och dam Snygg och bekväm fritidsbyxa med stretch, ventilation och många praktiska fickor. Grön/grön eller grön/ svart. 64,90 € Nahanni Shirt Olive Extra lång, varm och bekväm fleecetröja. Passar mycket bra vid t ex jakt, fiske och vandring. 249,50 € Keps Kubor, Logan, Castor Snygga och praktiska kepsar i bomullstyg. 14,90 € The Hood Olive Slitstark fleecetröja. Perfekt för jakt och friluftsliv. Med lång rygg som värmer skönt, lång dragkedja och bröstficka. 89,50 € Shorts Boksund Fritidsshorts med stretchpartier. Flera fickor. Finns i tre färger. 32,90 € Tactix Delta Sapphire Robust smartwatch med GPS och safirglas. Med flera taktiska funktioner samt funktioner för kartor, musik, avancerad träning och mycket mer. 769,00 € Explorer 8x42 Handkikare Prisvärd kikare för hela familjen! Med antireflexbehandling. Perfekt för jägare, fågelskådare eller alla som vill komma närmare naturen. 99,00 € Stolsryggsäck Berge 35 Stolsryggsäck i slitstarkt, vattenavvisande microtyg. Optimal för dig som gillar att vara ute i naturen. Volym 35 liter. 41,90 € Gömsle 3 in 1 Lätt och smidigt gömsle för jägare, fotografer och naturskådare. Kan monteras upp på 3 olika sätt. 129,00 € Se hela sortimentet online! www.hylte.fi Lerduvekastare SuperTrap dubblé 90, 12V Storsäljare! Elektrisk lerduvekastare med magasin för 90 duvor. Kastar ca 100 m. Wobbler finns som tillbehör. (Kastaren på bilden är utrustad med wobbler, ingår ej). 399,50 € Topptestad! Pard NV007S 940nm 549,00 € Bolyguard BG584G åtelkamera med molntjänst 199,00 € Inklusive 3 månaders HylteSIM Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte.fi Handla online från vårt breda utbud dygnet runt! OBS! För tillfället är vår webbshop endast på finska. Öppettider i butik: ons-fre: 9-17 (begränsat urval) info@hylte.fi Hylte Hunting & Outdoor Vaunusepäntie 4, 68660 PIETARSAARI 36-37_Ilmoitus_JA?0322.indd 36 22/04/2022 10.57
• Genzo Komradio 70XTM Populär jaktradio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti. 299,00 € Bäst i test! Bradley Smoker Digital 6-galler Rök 639,00 € 5etta Inskjutningsstöd 59,00 € MTD Special Edition LT 107 EXH K Trädgårdstraktor 2699,00 € Husqvarna jordfräs TF225 598,00 € Husqvarna 550 XPG Mark II Motorsåg 759,00 € Stihl MS 201 C-M Motorsåg 648,00 € Tormek T-4 Bushcraft Slipmaskin 389,00 € Bertello Pizzaugn 398,00 € Hängvåg Digital 300 kg 49,90 € Storsäljare Snygga kläder för jakt och fritid! Woodline Skjorta Griffon 39,00 € Fleecetröja Bolmen Herr och dam Mjuk och varm fleecetröja med insida i mjukt borstad pile. 64,90 € Fleeceväst Bolmen Herr och dam Mjuk och varm fleeceväst med insida i mjukt borstad pile. 54,50 € Byxa Granvik Herr och dam Snygg och bekväm fritidsbyxa med stretch, ventilation och många praktiska fickor. Grön/grön eller grön/ svart. 64,90 € Nahanni Shirt Olive Extra lång, varm och bekväm fleecetröja. Passar mycket bra vid t ex jakt, fiske och vandring. 249,50 € Keps Kubor, Logan, Castor Snygga och praktiska kepsar i bomullstyg. 14,90 € The Hood Olive Slitstark fleecetröja. Perfekt för jakt och friluftsliv. Med lång rygg som värmer skönt, lång dragkedja och bröstficka. 89,50 € Shorts Boksund Fritidsshorts med stretchpartier. Flera fickor. Finns i tre färger. 32,90 € Tactix Delta Sapphire Robust smartwatch med GPS och safirglas. Med flera taktiska funktioner samt funktioner för kartor, musik, avancerad träning och mycket mer. 769,00 € Explorer 8x42 Handkikare Prisvärd kikare för hela familjen! Med antireflexbehandling. Perfekt för jägare, fågelskådare eller alla som vill komma närmare naturen. 99,00 € Stolsryggsäck Berge 35 Stolsryggsäck i slitstarkt, vattenavvisande microtyg. Optimal för dig som gillar att vara ute i naturen. Volym 35 liter. 41,90 € Gömsle 3 in 1 Lätt och smidigt gömsle för jägare, fotografer och naturskådare. Kan monteras upp på 3 olika sätt. 129,00 € Se hela sortimentet online! www.hylte.fi Lerduvekastare SuperTrap dubblé 90, 12V Storsäljare! Elektrisk lerduvekastare med magasin för 90 duvor. Kastar ca 100 m. Wobbler finns som tillbehör. (Kastaren på bilden är utrustad med wobbler, ingår ej). 399,50 € Topptestad! Pard NV007S 940nm 549,00 € Bolyguard BG584G åtelkamera med molntjänst 199,00 € Inklusive 3 månaders HylteSIM Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte.fi Handla online från vårt breda utbud dygnet runt! OBS! För tillfället är vår webbshop endast på finska. Öppettider i butik: ons-fre: 9-17 (begränsat urval) info@hylte.fi Hylte Hunting & Outdoor Vaunusepäntie 4, 68660 PIETARSAARI 36-37_Ilmoitus_JA?0322.indd 37 22/04/2022 10.57
• Jaktföreningen är markägarens samarbetspartner Jakträtten tillhör markägaren, som i regel arrenderar ut den till jaktföreningen på orten. Hur ska samarbetet se ut för att gynna bägge parter? Det tog vi reda på genom Klöv-projektet (Sorkka) där vi intervjuade företrädare för jaktföreningar. TexT Esko Paananen S å gott som alla intervjuade uppgav att den viktigaste samarbetsformen är öppen dialog mellan föreningen och markägarna. Jägare är ofta också markägare och kan betrakta frågan från bägge hållen. Men alla markägare är inte jägare. Föreningen gör därför klokt i att höra deras synpunkter och berätta öppet om sin verksamhet. Öppna samtalskontakten När arrendeavtalet skrivs eller förnyas har föreningen och markägaren kontakt med varandra. Det är ett utmärkt tillfälle att diskutera vad parterna önskar och hur föreningen arbetar. Föreningen bör höra av sig när en skogsfastighet byter ägare, i stället för att hålla tyst och fortsätta enligt det gamla avtalet. Att fortsätta med jakten utan att markägaren ens vet om det är ingen bra inledning på samarbetet! Av tradition brukar markägare och jägare sammanstråla på älghippan där det faller sig naturligt att odla de ömsesidiga relationerna. Det finns föreningar som ordnar en jippodag för markägarna eller kanske för hela byn. På programmet står sådant som en jaktdemo, en guidning genom föreningens verksamhet, ett tillfälle att träffa jakthundarna och köttsoppa för besökarna. Dagen sänker tröskeln för kontakthållningen och skapar möjligheter till tankeutbyte. Jägaren 3/2022 38 38-39_Sorkka-hanke_JA?0322.indd 38 22/04/2022 11.01
• ren kan tänkas orsaka skador. En förening som vårdar relationerna till markägarna noterar tipsen och riktar jakten till de utsatta platserna. Även om fällandet av ett enstaka djur inte skulle ha någon nämnvärd inverkan på skadorna så skapar det intrycket att jägarna gör någonting åt problemet. Det är vanligt att föreningar lämnar en del av älglicenserna till slutet av säsongen för att kunna rikta jakten mot problematiska individer. Somliga föreningar har till och med lyckats värva markägare till drevet! Viltet skänker markägarna glädje Det är rätt sällsynt att markägare får betalt i pengar för arrendet eftersom det i regel betalas med kött. Det är vanligt att ge en köttbit åt den på vars mark djuret fälldes. Fällningarna koncentreras ofta till ställen där det är enkelt att stå på pass eller vakta på viltet. Somliga föreningar tillämpar ett system där man i tur och ordning ger varje markägare en köttbit, eller till den vars väg man använder. I delar av landet fälls så mycket vitsvanshjort att en del av köttet kan säljas. Föreningarna bör därför tänka igenom köttförsäljningen så det inte uppstår konflikter med markägarna. Om någon jägare säljer kött för egen räkning kan det ge intrycket att han tjänar pengar på en annans egendom. Sådant kan leda till uppslitande konflikter mellan jägaren, föreningen och markägaren. Att en förening säljer kött för att finansiera sin verksamhet betraktas däremot ofta som ett mera godtagbart sätt. Då blir nyttan gemensam i stället för privat. I vissa föreningar tillämpar man en praxis där markägaren har förköpsrätt till det saluförda köttet. Samtliga gynnas av samarbete En förening kan också ställa upp på talko för markägaren och bespruta en plantering med avskräckningsmedel eller bygga stängsel kring en utsatt odling. Talkojobbet är ett bra sätt att betala för jakträtten och bevara goda relationer, men föreningen bör förstås vara medveten om sina begränsningar och inte åta sig för mycket. Det avgörande i samarbetet är att samtliga parter känner att de vinner på det. Om parterna känner till de övriga parternas önskemål och dessa inte nämnvärt kolliderar med varandra så går det säkerligen att nå bra lösningar som gynnar alla. Kanhända kan något av exemplen i den här artikeln vara användbart i just din förening? Klöv-projektet Klövprojektet (fi sorkka) handlar om hur klövdjuren påverkar skogarnas hälsa och växtkraft i relation till klimatmålen. Projektet ska stärka skogarnas klimat­ hållbarhet genom att utveckla nya lösningar för att jämka ihop vilthushållningen med skogsbruket. Det finns föreningar som är informativa på webben och skriver ut ett nyhetsblad som bifogas köttbiten till markägarna. Ett positivt samtalsklimat gynnar samtliga parter också rent praktiskt. Jägarna strövar ju i terrängen och kan fungera som markägarens ögon och öron om denna bor på annan ort. De flesta markägare uppskattar att bli informerade om sådant som skogsskador. Och på motsvarande sätt är jägarna intresserade av färska observationer av vilt. Jakten riktas till skadeutsatta platser Det behövs samarbete också när jakten ska riktas. Mark ägaren bör berätta för jägarna om platser där djuDet avgörande i samarbetet är att samtliga parter känner att de vinner på det. Om jägarna träffar markägaren i skogen är det ett fint tillfälle att prata med varandra och berätta om pågående jakt. H AN N U HU TT U Jägaren 3/2022 39 38-39_Sorkka-hanke_JA?0322.indd 39 22/04/2022 11.01
• E n trofé kan vara vilken del som helst av ett fällt vilt som jägaren tar vara på som minne från jakten. Troféns främsta funktion är att bevara minnet av jakten och den lyckade fällningen. Till de typiska troféerna hör skallar med horn och utan, skinn och kanske ett helt djur i uppstoppad form. På vissa vilt är det speciella delar som jägare tar vara på som trofé, som till exempel en morkullsfjäder, en utbredd tjäderstjärt eller penisbenet från en björn. Varför mäter vi troféer? Trofébedömningen skapar en bedömningsmodell och en skala för jämförelser mellan viltindivider. Det skapar förståelse för variationerna inom en art, både nationellt och internationellt. Trofébedömningen ger jägaren ett kunnande som vid selektiv jakt hjälper honom med bland annat åldersbestämningen. I idealfallet riktas beskattningen mot väldigt unga djur eller väldigt gamla ”returdjur”, vilket hornrekommendationerna för älg och vitsvanshjort visar. Styrningen av stammens åldersstruktur och den selektiva beskattningen av hanar utgör viktiga verktyg för regleringen av en stam (Viltinfo 2022). Troféhorn – varför mäter vi sådana? Trofémätningstillställningar kan samla hundratals skallar och fällhorn för bedömning. Ägarna får ett diplom och ett bedömningsformulär med uppgifterna för trofén och den uppnådda poängsumman. TexT och bilder Antti Saarenmaa För att fortplantningen ska avlöpa väl är det viktigt att det finns tillräckligt många vitsvanshanar i sin bästa ålder (Finlands viltcentral 2019). CIC (det internationella rådet för vilt och viltvård) publicerade 2021 en handbok, “Debunking the myths”, om troféer och selektiv jakt. Den förklarar för läsaren sambandet mellan selektiv jakt och troféer, och välmående viltstammar i balans. Trofémätningarna är således inte enbart ett poängsamlande för jägarens eget jaktminne utan inkluderar också åldersbestämning, ökat viltvetande och en generell betoning på den selektiva jaktens betydelse. Vad bedöms på en trofé? I vårt land följer trofébedömningen CIC:s regler. Jaktminnena som jägaren hänger upp på väggen där hemma är oavsett formen viktiga för honom medan Det finns en inhemsk bok om trofébedömning skriven av Veli Lappalainen et al utgående från CIC:s anvisningar. Den fungerar som handbok för domarna och garant för enhetlighet i bedömningen. Ett ståtligt vitsvanshorn under bedömning. Mätningen av horntroféer görs främst med ett fem millimeter brett måttband. Jägaren 3/2022 40 40-41_CIC_trofeet_JA?0322.indd 40 22/04/2022 11.05
• ? Bedömningen av stånghorn följer andra principer än för skovelhorn. ? Den finska trofébedömningens nestor Veli Lappalainen. Om poängsumman för en trofé överskrider den av CIC fastslagna medaljgränsen så får ägaren dessutom en medalj. ? Vid bedömningen fogas en åldersuppskattning till certifikatet. Tandslitaget ger en fingervisning om viltets ålder. CIC (Conseil International de la Chasse) CIC (det internationella rådet för vilt och viltvård) är en europeisk, opartisk och internationell expertorganisation som jobbar som förespråkare och intressebevakare för jakt och friska viltstammar. CIC stöder betydelsefulla livsmiljöer för viltet, jaktorganisationer och selektiv, hållbar jakt. CIC jobbar aktivt med jaktreglering för att främja och bevara den selektiva, hållbara jakten. Bekämpningen av tjuvjakt ingår också i organisationens verksamhet. I vårt land handlar CIC:s verksamhet främst om trofébedömning med inhemska trofédomare. Ytterligare information om finsk trofébedömning finner du (på finska) på https://trofeeinfo.kotisivukone.com troféerna som mäts enligt CIC:s bestämmelser ska vara behandlade på ett visst sätt. Beroende på viltet och trofétypen mäter man skallens längd och bredd (rovdjur och bäver), hornens storlek, måttförhållandena, modellen och massan. Det viktigaste redskapet vid mätningen av en horntrofé är ett reglementsenligt fem millimeter brett måttband. Med det mäter man horntaggarnas längd, omkrets och bredd, och med en smula övning är måtten rätt lätta att ta. Beroende på trofétypen behöver man även ett skjutmått och några andra mätverktyg. CIC har gjort upp exakta mätoch bedömningsanvisningar viltartsvis för varje trofétyp som bedöms. Det betyder att jägaren kan göra en ungefärlig beräkning av poängsumman för en trofé även hemma hos sig. Det stora flertalet av faktorerna som bedöms går att mäta exakt, men det finns även rena uppskattningsmått för domarna att ta ställning till, som hornens färg och symmetri, mängden pärlor och kvaliteten på horntaggarna. Men även för dem finns det referensbilder i CIC:s anvisningar. Vid bedömningen görs också en ungefärlig bedömning av djurets ålder. Bifoga därför gärna ena halvan av underkäken. Avvikande från CIC-praxis bedöms också skinn och fällhorn hos oss. Vad berättar trofén om djuret? Även om enbart hornstorleken inte räcker till för att fastställa åldern så kräver stora horn eller en stor skalle att innehavaren är vuxen och livskraftig. En individ som landar högt på poängskalan vid en trofébedömning klarar sig utmärkt också internationellt. Då får vi gratulera jägaren till ett fint byte. Även om man lätt blir imponerad av en fin trofé så har pokalen också en annan sida; nämligen att jägaren har fällt en ålderstigen individ som redan nått fram till livets höst. Men det är inte alla gånger lätt att jaga selektivt och de strama målen för beskattningen ökar trycket på jägaren. Det är ändå värt besväret att fördjupa sig i bedömningsgrunderna och åldersbestämningen eftersom det ökar jägarens förståelse och kunnande när han uppskattar viltstammarna i sina jaktmarker. Se videon om bedömning av rådjurstroféer på jagaren tidningen.fi Jägaren 3/2022 41 40-41_CIC_trofeet_JA?0322.indd 41 22/04/2022 11.05
• De säkra riktningarna är två: ner i marken eller upp i himlen Vapensäkerhetens andra regel handlar om pipkontroll. När du handskas med geväret utan avsikt att skjuta ska pipan peka i en ofarlig riktning, vilket i praktiken betyder rakt ner i marken eller upp i himlen. Då kan ett vådaskott i princip inte skada någon eller någonting. TexT Arto Määttä Regel 2 – Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta V apensäkerhetens fyra regler fungerar så, att brott mot en av dem inte ska leda till en olycka. Den andra regeln, som hör tätt ihop med hanteringen av vapen, är här fundamental. Om gevärspipan alltid pekar i en ofarlig riktning kan ett vådaskott inte orsaka värsta tänkbara skada. Rutin ger säkerhet Pipkontrollen borde sitta i muskelminnet på var enda en som hanterar vapen. Lyckligtvis går det att göra pipkontrollen till en god vana som till slut inte kräver något särskilt tankearbete. Till en början måste skytten dock aktivt koncentrera sig på pipdisciplinen. När du tar vapnet vänder du omedelbart pipan i en ofarlig riktning. Under hela hanteringen håller du koll på pipans riktning utan låta uppmärksamheten brista ett endaste ögonblick. Efter ett antal upprepningar blir det rätta sättet det enda sättet. Kräver en smula inlärning Laddandet, plundrandet och samtliga övriga moment ska nötas in så att pipan undantagslöst alltid pekar i en ofarlig riktning. I princip är den säkraste riktningen ner i marken, men i vissa lägen på jakt, som på pass med hagelgevär, hålls geväret i beredskapsläge (pipan snett uppåt i skjutriktningen) eller rakt uppåt. Då pekar hagelpiporna rätt upp i himlen. BI LD ER : GE TT Y IM AG ES 1. Alla vapen är alltid laddade 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 3. Håll fingret borta från avtryckaren 4. Var säker på ditt mål Vap nsäkerhetens fyra regler Jägaren 3/2022 42 42-43_Aseturvallisuuden_sa?a?nto?_2_JA?0322.indd 42 22/04/2022 11.04
• Var medveten om de farliga situationerna Det som här följer är bara ett plock ur alla de situationer där det är särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet på regel två. ? Att använda kikarsiktet för spaning är ett flagrant brott mot vapensäkerhetens andra regel eftersom pipan då pekar i riktningar som du inte tänker skjuta i. I värsta fall spanar du in en annan jägare eller en bärplockare som du alltså då siktar på med ett laddat skjutvapen! Den här farliga ovanan måste sluta tvärt. Uppmana också andra jägare att använda en handkikare i stället. ? När du laddar och plundrar geväret har du uppmärksamheten på patronerna, vilket ökar risken för försumlighet med pipan. När du laddar geväret på samlingsplatsen håller du kanske ovetande pipan vågrätt och riktad mot någon annan jägare. Det samma händer också på skjutbanor. Det här regelbrottet är så allvarligt att samtliga omkringstående är skyldiga att ingripa resolut. Större delen av vådaskotten som inträffar på samlingsplatser handlar om just slarv med vapenhanteringen. Det är därför livsviktigt att se till att pipan alltid pekar i en säker riktning. ? Geväret som jägaren bär i rem på ryggen glider ner i vågrätt läge så pipan till slut pekar mot en annan jägare. Var och en bör därför prova sig fram till ett bärsätt som är säkert. ? När det sker en förändring i jakten. Under exempelvis en strövande sällskapsjakt på hönsfågel är det livsviktigt med särskild koll på pipans riktning. När söket avslutas och jägarna samlas på vägen slappnar uppmärksamheten av. Då kan det till och med hända en samvetsgrann jägare att han med bössan vågrätt i armvecket vänder sig till en annan jägare! Likaså ska skytten lära sig att ta geväret ur fodralet på ett sådant sätt att han eller hon inte alls behöver röra på det vågrätt. Även det här momentet ska nötas in tills det sitter. Även när geväret bärs i remmen ska pipan hela tiden vara under kontroll. Om geväret då har en benägenhet att glida till vågrätt läge ska du hålla i remmen. Det här kan du påverka genom att justera balansen så den passar bärande i rem eller genom att flytta den främre bärlänken framåt så långt det går. Fundera också på andra sätt att bära geväret än det vanliga på axeln, men bär det alltid så att du hela tiden har kontroll på pipans riktning. Att använda kikarsiktet för spaning är ett flagrant brott mot vapensäkerhetens andra regel. BI LD ER : GE TT Y IM AG ES Jägaren 3/2022 43 42-43_Aseturvallisuuden_sa?a?nto?_2_JA?0322.indd 43 22/04/2022 11.04
• Vapensäkerheten vid skjutprov På sina håll har man blivit slappare med vapensäkerheten på skjutbanorna. Eftergivenhet och likgiltighet är inte den rätta vägen att vandra eftersom brott mot vapensäkerheten innebär allvarliga risker. TexT och bild Arto Määttä N är en jägare slarvar med vapensäkerheten på skjutbanan så handlar det oftast om noll koll på vartåt pipan pekar. Det vill säga att den pekar mot någon annan. Det får inte hända, inte ens om vapnet är kollat och helt säkert oladdat. Skärpt uppmärksamhet direkt Det första felet inträffar ofta när jägaren tar geväret ur fodralet. Det är allt för vanligt att pipan då befinner sig i vågrätt läge. Därefter följer vapentransporten till fots. Om pipan fortfarande ligger vågrätt och det finns gott om folk på skjutbanan så pekar den oundvikligen mot någon. Följande riskmoment tillstöter när jägaren ställer geväret i ställningen. I värsta fall befinner sig geväret i vågrätt läge när han öppnar låset – vilket han borde ha gjort direkt när han tog geväret ur fodralet. Vid granskningen inför skjutprovet ser vi allt för ofta ett onödigt viftande då pipan pekar i otillåtna riktningar. Allt det ovanstående kan utan vidare räknas som brott mot vapensäkerhetens andra regel (se föregående uppslag). I praktiken innebär regeln att om geväret skulle brinna av så blir inte skadan värre än att skytten kan leva med det. Anmärkte någon på dig? Brott mot vapensäkerheten ska påtalas omedelbart och med allvar. Ett fast grepp om säkerhetsfrågorna är ett absolut krav eftersom det förhindrar situationer som kan bli livshotande. Så gott som alla som jagar mer än lite grann har någon gång fått en anmärkning, men det är inget att känna sig stukad för eller bli traumatiserad av. Syftet med på påpekandet är ju inte att platta till någon utan att göra skytten uppmärksam på en risk. Dessutom är det ju positivt att risken inte hann realiseras och äventyra någons liv och hälsa! Bidra till säkerheten på skjutbanan! Till en angenäm dag på skjutbanan hör känslan av trygghet. Var och en av oss kan bidra till den här känslan genom sitt uppträdande. Öppna låset på studsaren, bryt piporna på hagelbössan och håll koll på vartåt piporna pekar. Tveka inte heller att ingripa när du noterar ett brott mot säkerheten; det ökar den allmänna känslan av säkerhet. Geväret får hållas vågrätt med stängt lås enbart när skytte pågår. Försäljningen inleds igen! Mån 6.6 Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis 7.6 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons 8.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors 9.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 10.6 Österbotten och Kajanaland Försäljning börjar klockan 9.00. Du kan skaffa tillstånd i Eräluvat-webbutiken och via tjänstnumret 020 69 2424. En del av tillstånden kommer till försäljning i juni. Resten av kvoten kommer till försäljning från och med slutet av augusti då man fått resultaten av vilttriangelräkningarna. Snart är det höst och fågeljakt. Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd för hönsfågeljakt inleds i juni. Tillstånd – en investering i naturen Jägaren 3/2022 44 44-45_Turvallisesti_ampumakokeessa_JA?0322.indd 44 22/04/2022 11.04
• Försäljningen inleds igen! Mån 6.6 Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis 7.6 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons 8.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors 9.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 10.6 Österbotten och Kajanaland Försäljning börjar klockan 9.00. Du kan skaffa tillstånd i Eräluvat-webbutiken och via tjänstnumret 020 69 2424. En del av tillstånden kommer till försäljning i juni. Resten av kvoten kommer till försäljning från och med slutet av augusti då man fått resultaten av vilttriangelräkningarna. Snart är det höst och fågeljakt. Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd för hönsfågeljakt inleds i juni. Tillstånd – en investering i naturen 44-45_Turvallisesti_ampumakokeessa_JA?0322.indd 45 22/04/2022 11.04
• K änns inte frivilligarbetet intressant längre? Räcker resurserna inte till? Sitter de lagstadgade skyldigheterna som de ska? På vilket sätt kan vi utveckla verksamheten? Syftet med jordoch skogsbruksministeriets projekt var att skapa en lägesbild för jv-föreningarna och identifiera de viktigaste utvecklingsbehoven. I intervjuerna och enkäterna deltog inalles cirka 250 personer. Gruppen inkluderade de viktigaste intressegrupperna och drygt 100 jv-föreningar. Öppenhet och ett professionellare grepp Intressegrupperna har en splittrad bild av jv-föreningarna. De ser en osammanhängande skara aktörer som de betraktar som inåtvända och förgubbade. Likaså tvivlar grupperna på aktörernas opartiskhet eftersom frivilliga i jv-föreningar har åkt dit för bland annat olagligheter beträffande de stora rovdjuren. Väldigt många ansåg ändå att de här lokala och kunniga aktörerna (dvs jvf) behövs, men att verksamheten bör uppdateras. Man efterlyste mera öppenhet och ett professionellare grepp. Urbaniseringen omvälvande för medlemsstrukturen I jv-föreningarnas svar betonades att den snabba förändringen i verksamhetsmiljön väckte oro. I glesbygden har utflyttningen och urbaniseringen varit omvälvande för medlemsstrukturen. I städerna och kranskommunerna bor många unga jägare medan förhållandet är det omvända i utflyttningsbygderna där de gamla jägarna stannar kvar. På bägge hållen förändras behovet av service och dessutom spretar det åt olika håll. I glesbygderna är det inte ovanligt att hälften av medlemmarna i jaktföreningen bor på annan ort. I städerna är förhållandet det motsatta. I exempelvis Uleåborg bodde 2021 cirka 15 000 jägare, men flera tusen av dem var medlem i någon annan förening. Jv-föreningarna står vid ett vägskäl Verksamheten i jaktvårdsföreningarna står inför utmaningar. Somliga föreningar verkar till och med befinna sig i en lågkonjunktur. På vilket sätt har verksamhetsmiljön förändrats? TexT Jukka Bisi Urbaniseringen har förändrat allt Enligt prognoserna berör den här utvecklingen hela landet. Belastande teman Vissa teman innebär ytterligare belastning. I vargfrågan upplever man sig sitta i kläm mellan barken och trädet, det vill säga i en politisk knipa. Likaså irriterar den växande byråkratin. Förändringarna i boendestrukturen ger upphov till avsevärda skillnader i föreningarnas verksamhetsförmåga och resurser. Medlemsantalet varierar från knappa hundra till dryga tiotusen. Det allra mesta av skjutproven och jägarexamenstillfällena sker i städerna medan jakten bedrivs på landsbygden. Jakttillståndskön till statens marker växer i takt med att städerna och kranskommunerna fylls på med folk. Även om klimatförändringen framskrider och debatten om naturförlusterna ökar så fortsätter flera viltstammar – i synnerhet klövdjuren – att växa och de stora rovdjuren följer dem tätt i klövarna. I tätorterna finner vi alarmerande koncentrationer av viltolyckor. De belastar storviltsassistansens jägare genom vaknätter och utryckningar. Behovet av viltförvaltning och viltdata minskar inte alls utan tvärtom ökar. H AN N U HU TT U Jägaren 3/2022 46 46-47_RHY-hankkeen_tuloksia_JA?0322.indd 46 22/04/2022 11.03
• Antalet jägare som 2021 bodde inom Vaala jvf 450 personer (827 betalande medlemmar) 9094 år 5054 år 7074 år 3034 år 8084 år 4044 år 6064 år 2024 år 1014 år 8589 år 4549 år 6569 år 2529 år 7579 år 3539 år 5559 år 1519 år 5-9 år män kvinnor 70 60 50 40 30 20 10 Antalet jägare som 2021 bodde inom Ilmajoki jvf 853 personer (jvf har 863 medlemmar) 9094 år 5054 år 7074 år 3034 år 8084 år 4044 år 6064 år 2024 år 1014 år 8589 år 4549 år 6569 år 2529 år 7579 år 3539 år 5559 år 1519 år 5-9 år män kvinnor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Antalet jägare som 2021 bodde i Tammerforsområdet 5006 personer 9094 år 5054 år 7074 år 3034 år 8084 år 4044 år 6064 år 2024 år 1014 år 8589 år 4549 år 6569 år 2529 år 7579 år 3539 år 5559 år 1519 år 5-9 år män kvinnor 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Diagrammet visar åldersstrukturen för jägarna i tre jv-föreningar. Landsbygden (Vaala), en kranskommun vid en växande stad (Ilmajoki) och en snabbväxande stad (Tammerfors). Notera skillnaderna i åldersstrukturen! Ett kostnadseffektivt arrangemang för staten Jaktvårdsföreningarna representerar viltförvaltningen på lokal nivå. I praktiken är samtliga 300 000 jägare medlemmar i någon förening, antingen i hemkommunen eller där personen jagar. Uppskattningsvis 40 000 av dem deltar i den frivilliga verskamheten. Det finns 282 föreningar. Jaktvårdsföreningarna får årligen inalles cirka 2,5 miljoner euro i statsbidrag och bidraget fördelas enligt medlemsantal och aktivitet från några tusenlappar till bortåt 50 000 euro. Värdet på jv-föreningarnas frivilligarbete uppgick 2010 till cirka 7 miljoner euro och har idag sannolikt överskridit 10 miljoner euro. Jv-föreningarna och deras frivilliga sköter bland annat om jägarexamen, skjutproven, viltinventeringarna, verksamheten med rovdjurskontaktpersoner, jaktövervakningen och storviltsassistansen, och främjar således vilthushållningen och vården av viltets livsmiljöer. Samt ett antal expertuppgifter i anslutning till det föregående. De frivilliga spelar dessutom en viktig roll vid bedömningen av viltskador och arbetet med att förebygga skador. Jaktvårdsföreningarna sköter dessutom om jaktförbuden, förändringarna i markägarstrukturen och de snabba förändringarna i naturen. Placeringsbolag köper upp skog och vindkraftverken byggs ut i rask takt, vilket splittrar naturen. Konsekvenserna för naturen och djurlivet av den här utvecklingen visar sig längre fram. Dessutom grundas skyddsområden, vilket ökar jaktförbuden och försvårar planeringen för vilthushållningen. Tjänsterna behövs, men… Jaktvårdsföreningarnas och jaktföreningarnas tjänster behövs, inte enbart för jakten utan också för att de är samhällsbärande. I sinom tid kommer också nya främmande arter och arter som gynnas av klimatförändringen att kräva reglering. Men urbaniseringen förändrar våra värderingar och jakten utgör en ständig måltavla för etiska och moraliska bedömningar. Behovet att reglera viltstammarna, viljan att jaga, den ekologiska bärkraften och jaktens kulturella bindningar räcker inte längre till för att rättfärdiga jakten. Samhällsaktörerna kräver mera och nya infallsvinklar träder fram. Även den överstatliga lagstiftningen ifrågasätter traditionerna. Branschen är konfliktkänslig! Det här är sammanhanget som jv-föreningarna arbetar i. Det är svårt att klara alla uppgifter som förväntas bli skötta med frivilliga krafter. Skillnaderna mellan föreningarnas resurser är allt för stora för att de ska kunna hålla samma nivå på verksamheten och tjänsterna. Det krävs förenade krafter, förnyelse, nya resurser och ett professionellare grepp, men hur klarar vi den balanskonsten utan att förlora lokalförankringen och talkotraditionen? Jv-föreningarna förtjänar ett utvecklingsprogram Finlands viltcentral vore den självskrivna koordinatorn för beredningen av ett utvecklingsprogram som definierar utvecklingsmålen i nära samarbete med föreningarna. Till det viktigaste hör att vi fastställer målen utifrån de regionala och lokala tjänsterna och deras behov eftersom de skiljer sig åt på olika håll i landet. Yrkesmässig verksamhetsledning vore ett klokt och ändamålsenligt mål, men en resurstilldelning ur jaktvårdsavgifterna skulle kräva en omfattande våg av sammanslagningar av jv-föreningar i hela landet och sannolikt även en höjning av jaktvårdsavgiften. Därför behöver vi planmässighet och formulerade mål. Finlands viltcentral och viltcentralens jvf-stöd är avgörande för stödet till jv-föreningarnas verksamhet. Det bör förstärkas rejält och dialogen mellan viltcentralen och jv-föreningarna bör förtätas. Stödåtgärderna bör kanaliseras regionalt eftersom det på regional nivå finns avsevärda skillnader i behovet av stöd och utveckling. Dessutom finns det gott om enskilda åtgärder som skulle förbättra tjänsterna för både jägarna och samhället. De skulle dessutom skapa större öppenhet och effektivitet i verksamheten. Några exempel: Medlemskåren i jv-föreningarna borde ha en bredare bas, den frivilliga jaktövervakningen borde omvärderas i sin helhet, och verksamheten på och underhållet av skjutbanorna borde göras i ett tätare samarbete med försvarsmakten och landsförsvarsföreningarna. H AN N U HU TT U Jägaren 3/2022 47 46-47_RHY-hankkeen_tuloksia_JA?0322.indd 47 22/04/2022 11.03
• Med trästolpar i samtliga hörn och på längre raksträckor står stängslet upprätt. Stängsel skyddar skadeutsatta odlingar Riktad jakt och populations kontroll är de två viktigaste instrumenten när det gäller att förhindra hjortdjursskador i lantbruket. Värdefulla odlingar kan dessutom skyddas med stängsel. TexT Valto Kontro Bilder Marko Muuttola H jortarna och rådjuren har blivit fler, vilket innebär ett ökat värde för jägarna och de övriga naturvännerna. Men uppgången avsätter också sina spår i odlingarna. Antalet ersättningsberättigade skadefall har under de senaste tio åren varierat mellan nästan tvåhundra till drygt sexhundra medan den sammanlagda ersättningssumman har varierat mellan 170 000 och 670 000 euro. Skador orsakade av licensbelagda hjortdjur är ersättningsberättigade, vilket betyder att rådjursskador inte ersätts. Genom reglering av hjortdjuren på ortsnivå och jakt koncentrerad till skadeutsatta objekt går det att effektivt minska på skadorna. Men merparten av skadorna inträffar på sommaren, mellan jaktåren, när skörden mognar. Vad skogsskadorna beträffar går det att använda avskräckningsmedel som trico, som har visat sig vara effektivt. Men effekten bygger på en avskräckande smak, så medlet kan inte användas för att skydda växter som ska ätas. Odlingar kan skyddas med eloch viltstängsel, som Finlands viltcentral beviljar producenter. Viltstängsel av stål beviljas enbart fleråriga värdefulla odlingar, som fruktträd. Medlen för stängslen som viltcentralen beviljar kommer från licensavgifterna för hjortdjur och kan därför beviljas enbart för att förhindra skador orsakade av licensbelagda hjortdjur. Till beviljningsgrunderna hör en bedömning Jägaren 3/2022 48 48-49_Riistavahinkojen_torjunta_JA?0322.indd 48 22/04/2022 11.02
• av skadeläget och ersättningsvärdet på det som odlas, som i sin tur bestäms av marknadspriset och den årliga medelskörden. Arbetet med att sätta upp stängslet räknas som självriskandel. I synnerhet på stora odlingar kan det bli ett drygt arbete att sätta upp och underhålla ett stängsel. Ofta går det ändå att avtala om talkohjälp med jaktföreningen på orten. Elstängsel med nätström eller batteri? Att sätta upp ett elstängsel är ingenting krångligt, men det finns några saker att tänka på. Börja med att välja det lämpligaste elaggregatet. Det finns två slag att välja mellan – nätanslutna och batteridrivna. Den nätanslutna är ofta både billigare och driftsäkrare, men den kräver nätström. Det måste alltså finnas ett eluttag inom räckhåll. Ett batteridrivet aggregat av god kvalitet är dock ett fullgott val och kan förses med solceller. När solen skiner slipper man byta och ladda batteriet. Det bästa valet är ett lågspänningsbatteri på ungefär 130 ampertimmar. Kom ihåg att skydda det mot väder och vind! Stängsla med omsorg Börja med förarbetet innan du sätter upp stängslet. Jämna till marken och rensa bort växtligheten så ingen kontakt uppstår mellan växter och elband. Slå växtligheten under sommaren så fort gräset har blivit för högt. Fem meter är ett lagom avstånd mellan stolparna. På längre raksträckor kan du här och där sätta stödstolpar av trä eller metall så inte stängslet börjar luta. Sätt stödstolpar också i alla hörn. Ett elstängsel för hjortdjur brukar ha fyra elband ovanför varandra. Det understa på 30 cm höjd, det andra 25 cm ovanför det understa och de två följande med 50 cm emellan. Förbind elbanden så, att strömmen går i samtliga band. Skarva inte med knutar utan använd riktiga skarvstycken. Grinden kan göras 4,5 meter bred med strömförande fjädergrindar. Då kan lantbruksmaskiner passera in och ut utan något behov av att riva stängslet. Fäst fjädergrindarna med ett lätt drag så de inte hänger. För jordningen behövs det minst två meterlånga jordspett som slås ner i marken ungefär en meter från varandra och ansluts till aggregatet. Jordningen fungerar bäst i fuktig jord, som en dikesbotten. Jordningen får inte läcka mer än en kilovolt, annars tappar stängslet effekt. Spänningen i stängslet och jordningen och slagenergin kan testas med en mätare. Slagenergin ska ligga på ungefär fem joule och spänningen på minst fem kilovolt. Regelbundet underhåll Stängslet kräver regelbundet underhåll; hängande band ska spännas, solpanelerna torkas rena och växtligheten under banden slås. Kontrollera samtidigt också spänningen. Utanför säsongen ska utrustningen förvaras i rumstemperatur och batteriet hållas laddat. Ett batteridrivet aggregat gör jobbet när ingen stöpsel finns inom räckhåll. Kombinationen solpaneler och vackert väder gör batteriet självförsörjande. Jägaren 3/2022 49 48-49_Riistavahinkojen_torjunta_JA?0322.indd 49 22/04/2022 11.02
• I skärgården måste rovdjuren elimineras även om det är ett annat inhemskt rovdjur på uppgång – havsörnen – som svarar för större delen av ejderdödligheten. Ny forskning visar tydligt att elimineringen av mink och mårdhund i skärgården ökar ejderns benägenhet att häcka, häckningsframgången och överlevnaden. Genom att bekämpa rovdjuren mink och mårdhund hjälper vi således effektivt den hotade ejdern. Den här undersökningen har pågått under många år i Tvärminneskärgården i Hangö Bekämpningen av de främmande rovdjuren skapar häckningsfrid i skärgården och finansieras delvis av jordoch skogsbruksministeriet. Undersökningen började redan på 90-talet, en glansperiod för ejdern, men i början av 00-talet började forskarna få upp ögonen för predationstrycket. Den naturliga predationen förvärrades av havsörnens återkomst och de främmande rovdjuren som spred sig till öarna i Tvärminne. Det lyfte mortaliteten till nya höjder. Rekordförödelsen en väckarklocka Året 2010 noterades en värre förödelse än någonsin, orsakad av mårdhund och mink; 74 döda ejderhonor och 148 plundrade bon. Flera av de dödade honorna var märkta med en färgring och forskarna hade följt dem i åratal. Det var alltså dags att skrida till åtgärder. Det här året avlivades ett mårdhundspar på en av öarna och följande vår gillrades ett tjugotal slagfällor på holmarna. Från våren 2011 till häckningen 2012 bedrevs en systematisk fälljakt på mink och 13 stycken avlivades. Det var ingen svindlande mängd, men den visade att man var på rätt väg. Ön som låg närmast Tvärminne forskningsstation reagerade häpnadsväckande fort och antalet häckande ejdrar mer än tredubblades på två år. Det här berodde sannolikt på att många äldre honor – somliga blir ju äldre än 20 – hade anat faran och i flera år låtit bli att häcka. Sedan bekämpningen inletts kunde vi till vår glädje konstatera att Nio års material visar att bekämpningen av de främmande rovdjuren har en avsevärd positiv inverkan på ejderns häckning. TexT Kim Jaatinen, Naturoch viltvårdsstiftelsen Bilder Henri Eriksson De rovdjurs­ bekämpande hundarna får ett pejlhalsband innan de släpps för att kolla rovdjursläget på den första ön för dagen. Jägaren 3/2022 50 F rskning 50-51_TUTKITTUA_Vieraspedot_ja_haahka_JA?0322.indd 50 22/04/2022 11.02
• flera honor hade återvänt; somliga efter en fem år lång paus i häckandet! Hundpatrullerna säkrar Trots de positiva tecknen verkade fälljakten inte räcka till som bekämpningsmetod för att tömma skärgården på minkar. Alltså utökades verksamheten med hundpatruller. Med dem går det att eliminera både minkarna och mårdhundarna i skärgården före häckningen. Även om tre fjärdedelar av minkarna i ejderundersökningsområdet i Tvärminne skulle vara eliminerade med fällor och en fjärdedel med hundar så går det inte att bekräfta minktömningen på annat sätt än med intensiv hundpatrullering. De sista minkarna brukar vara de mest krävande att få bort och det räcker med en enda mårdhund bland ejdrarna för att vålla katastrof. Hundpatrullerna är därför oumbärliga. Bekämpningen inverkar klart på ejderns häckning Ejdern har inte hunnit anpassa sig till minkens och mårdhundens predation. Samtidigt har ejderns naturliga fiende havsörnen återkommit, vilket redan det försvårar livet för ejdern. Forskarna befarade att man inte skulle kunna påvisa bekämpningens effekter vetenskapligt, men farhågorna visade sig vara obefogade. Elimineringen visade sig också i en allmän ökning av ådornas lust att häcka. Häckningssannolikheten ökade från drygt 50 procent till nästan 80 procent. När ådorna lade sig på äggen var deras dödlighet klart mindre ju fler rovdjur som hade avlivats mellan föregående och innevarande häckning. Dessutom lyckades klart fler häckningar. De obarmhärtiga följderna av inkompetens Vikten av kontinuitet i bekämpningen av rovdjuren illustreras av missödet som inträffade mitt i forskningsperioden. Åren 2015 och 2016 ägnade sig den ledande fångstmannen åt att bygga hus och uppgiften överläts på en nybörjare (undertecknad). Saldot stannade på några få minkar. Vid samma tid noterade vi en aldrig tidigare skådad mängd minkdödade ådor. Minkarna dödade fler honor än de hade gjort före elimineringarna inleddes 2011. Det kan finnas flera orsaker till detta. Kanske råkade det vara högkonjunktur för minken just då? Alternativt hade bekämpningen, som hade inletts strax innan, inte avlivat tillräckligt många fertila honor. Eller så hade de avlivade honorna blivit ersatta av unga och fertila honor. Blundern utgör ett varnande exempel på hur ineffektivt det är att jaga rovdjuren med halv effekt eller att inleda effektivt för att plötsligt avbryta. I värsta fall kan det leda till en ännu värre situation för de häckande fåglarna. Det här är självfallet inte någon uppmaning till att avstå från att bekämpa rovdjuren utan en uppmaning att sätta igång och köra på med kontinuerligt hög effekt. Från och med 2016 fortsatte fällfångsten i kompetenta händer och hundpatrullerna skruvade upp tempot. Numera är ejderförlusterna på grund av mink och mårdhund obefintliga. Forskningen ingår i ejderprojektet som drivs av Naturoch viltvårdsstiftelsen tillsammans med Åbo Akademi. Det är förlagt till Helsingfors universitets zoologiska station i Tvärminne. Undersökningen är publicerad i den internationella vetenskapspublikationen Oecologia. En paus i rovdjursbekämpningen kan leda till en avsevärt ökad förödelse (pilarna). När effekten i bekämpningen ökar så förbättras läget (från och med 2017). I Tvärminnestationens forskningsområde bär ejdrarna inte bara den vanliga metallringen på foten utan också en individuell färgring. På det viset vet forskarna vilka som häckar och vilka som låter bli. Hundarna har lokaliserat en mink som trycker i ett stenröse. En batteridriven lövblåsare är lätt att bära och driver effektivt ut minkarna från deras gömslen. Numera är ejder förlusterna på grund av mink och mårdhund obefintliga. 2000 2005 2010 2015 30 25 20 15 10 5 Minkdödade honor Avlivade främmande rovdjur Jägaren 3/2022 51 F rskning 50-51_TUTKITTUA_Vieraspedot_ja_haahka_JA?0322.indd 51 22/04/2022 11.02
• Skogsren – nuläget och den närmaste framtiden för stammen D e genomfördes denna gång som en del av projektet SkogsrenLIFE, som koordineras av Forststyrelsen. Vid inventeringarna användes helikoptrar, vilket man har gjort sedan 1980-talet. Vid goda snöförhållanden kan man inventera skogsrenstammen nästan i sin helhet. För kartläggningen av inventeringsområdena har man under de senaste åren använt GPS-försedda skogsrenar samt observationer av såväl intressentgrupper som allmänheten. I Suomenselkä observerades 1 957 individer Skogsrenstammen i Suomenselkä består av cirka två tusen individer. Under de senaste tjugo åren har dess övervintringsområden i området Perho-Halso varit i ständig förändring, och de har också blivit större. Samtidigt har stammen i Suomenselkä vuxit till det dubbla på tio år. Eftersom det under en vinter går åt fler hundra kilogram lav per skogsren, är lavförbrukningen förklaringen till att den växande populationen breder ut sig till nya vinterbetesområden. Den lilla stammen i Soini-Etseri-Karstula verkar också ha vuxit en aning, eftersom man observerade totalt 37 skogsrenar i den. Dessutom har områdets skogsrenstam förmodligen redan delvis blandats med stammen i Suomenselkä. Stammen i Kajanaland återhämtar sig långsamt Efter att stammen i början av årtusendet minskade rejält bestod den i Kajanaland som minst av cirka 700 individer. I år observerades 829 övervintrande individer, vilket betyder att stammen uppskattas bestå av cirka 830–850 djur. Den stam som övervintrar i Kajanaland består av skogsrenar som tillbringar sommaren i Finland och ryska Karelen. Enligt de gps-försedda skogsrenarnas fördelning sommartid är andelen skogsrenar från ryska Karelen av den totala övervintrande stammen cirka 30 procent. I övervintringsområdena i Kajanaland har det inte skett stora förändringar och områdena består närmast av lavmarker i Sotkamo, Ristijärvi och Kuhmo. När stammen var större vandrade en del av skogsrenflockarna ända till Paltamo, men utbredningen stannade av när stammen kollapsade. Situationen för Finlands skogsrenstam är tudelad Stammen i Suomenselkä är på kraftig uppgång. Den har också brett ut sig till områden som är lämpliga livsmiljöer, i synnerhet norrut mot renskötselområdet. Österut finns skogsren numera på många platser i Mellersta Finland, Norra Savolax och västra delen av Kajanaland. Skogsren förekommer numera som en gles stam i största delen av Suomenselkäs bäst lämpade livsmiljöer i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten, när man räknar med de renar som har återinplanterats i Lauhanvuori och Seitseminen inom projektet SkogsrenLIFE. För stammen i Kajanaland behövs mer uppmärksamhet av viltoch skyddsförvaltningen. Stammen är fortfarande liten, och trots relativt god kalvproduktion har tillväxten varit långsam. Det centrala fortNaturresursinstitutet (Luke) uppskattade skogsrenstammarna i Suomenselkä och Kajanaland i vintras genom flyginventeringar. TexT Antti Paasivaara, Marja Hyvärinen, Petri Timonen Bild Marja Hyvärinen Jägaren 3/2022 52 F rskning 52-53_TUTKITTUA_Metsa?peuralaskenta_JA?0322.indd 52 22/04/2022 11.01
• Vindkraft och skogsren Vindkraftsbyggandet ökar med fart, vilket reducerar och splittrar livsmiljöerna för skogsviltet. Stora områden hamnar under vindkraftverken, och vindmöllornas ljudoch blinkeffekter kan sträcka sig långa vägar. Renar har observerats undvika vindmöllor i synnerhet under kalvningen. Risken är att vindkraftsområden som också byggs på för skogsrenen viktiga fortplantningsområden reducerar kalvningslivsmiljöerna. Det är ont om bra fortplantningsmiljöer för skogsren i Finland. plantningsområdet för stammen i Kajanaland är beläget längre västerut än tidigare, ungefär mellan Kuhmo tätort och Hiisijärvi i Ristijärvi. I ursprungsområdet för skogsrenstammen i Kajanaland i östra Kuhmo finns numera nästan inga skogsrenar, trots att man har grundat skyddsområden för skogsren. Också stammen på ryska sidan av Kajanaland och Norra Karelen har minskat till obefintlighet. Livsmiljöerna avgör Den nuvarande skogsrenstammen begränsas främst av tillgången på lämpliga livsmiljöer. Skogsrenarna förökar sig i en mosaik av myrmarker, äldre skogar och vattendrag som ofta är i naturtillstånd. En del av torvmarkerna bör vara frodiga och producera näring som är lämplig för skogsren. Vintertid består födan huvudsakligen av renlav, som främst växer på karga marker. Skogsrenen äter i allmänhet inte slut på lokala förekomster av renlav, utan byter gärna betesmarker medan en del av de gamla fortfarande är användningsdugliga. Trots att skogsrenen klarar sig också i ekonomiskogar, trivs den bäst där det finns endast lite spår av människan. Sådana områden finns numera främst i skyddsområden, vilket medför att största delen av skogsrenarna lever i ekonomiskogar. Stark påverkan av stora rovdjur Skogsrenen är ett vanligt byte för stora rovdjur, som begränsar storleken på skogsrenstammen genom predation på fullvuxna individer och kalvar. De stora rovdjuren, i synnerhet varg, har konstaterats utgöra den största dödsorsaken bland fullvuxna skogsrenar. Dessutom kan de stora rovdjuren ha en inverkan på skogsrenens förekomst i olika områden, trots att könsmogna vajor är mycket platstrogna och dåliga på att byta kalvningsområde. Ny forskning visar att kalvdödligheten har varit större i östra Kuhmo, vilket skulle förklara skogsrenstammens kollaps i området. En lägre täthet av stora rovdjur kan också förklara ökningen av stammen som brett ut sig i Suomenselkä. Skogsrenen klarar av förekomsten av stora rovdjur, om predationstrycket är på en hållbar nivå. Den näst största dödsorsaken är trafiken, som varje år dödar tiotals skogsrenar. Inom projektet SkogsrenLIFE har man arbetat för att minska konsekvenserna av trafiken. I ryska Karelen har stammen av skogsren minskat främst på grund av tjuvjakt. Skogsrensflockarna i Suomenselkä och SoiniÄhtäri-Karstula i februari i år. Skogsrensflockarna i Kajanaland i början av mars i år. Den inhemska skogsvildrenens utveckling – populationerna i Kajanaland och Suomenselkä. 19 71 19 73 19 75 19 77 19 79 19 81 19 83 19 85 19 87 19 89 19 91 19 93 19 95 19 97 19 99 20 01 20 03 20 05 20 07 20 09 20 11 20 13 20 15 20 17 20 19 20 21 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Kajanaland Suomenselkä Flockstorlek Flockstorlek Jägaren 3/2022 53 52-53_TUTKITTUA_Metsa?peuralaskenta_JA?0322.indd 53 22/04/2022 11.01
• används den flitigt vid uppskattningar av olika djurpopulationer. Med avståndsmetoden mäter vi varje älgflocks avstånd till taxeringslinjen. Genom fördelningen av avstånden går det därefter att beräkna förändringarna i flockarnas observerbarhet. Observerbarheten avgör inventeringsstråket, det vill säka arean som inventeras. Denna avgörs flexibelt enligt varje enskilt inventeringsområde och rådande förhållanden. För att inventeringen ska avkasta ett representativt värde måste den omfatta cirka 25 procent av inventeringsområdet. Vid institutets flyginventeringar lägger vi linjer med två kilometers mellanrum över de utvalda älghusFlygräkningen av älgar – en nordlig specialitet Naturresursinstitutet (Luke) har sedan 2014 räknat älgarna mitt i vintern med helikopter. Flygräkningarna utgör ett särskilt stöd för uppskattningen av älgstammen i områdena som avses i 8 § i jaktlagen. TexT Antti Paasivaara, Jyrki Pusenius, Leena Ruha och Petri Timonen Bilder Antti Paasivaara och Petri Timonen Vid inventeringen använder vi en fyrsitsig Robinson R44 (bilden) och tvåsitsiga R22 helikoptrar. Petri Timonen och Antti Paasivaara pausar utanför Naturresursinstitutets station i Paltamo. I vårt land bygger uppskattningen av älgstammen på den bayesiska populationsmodellen. Den använder flera källor, främst Oma riista och statistiken för viltolyckor. Men i norra Finlands vidsträckta och obebyggda samlicensområden kan informationen om älg stammen vara bristfällig. Älgjaktlagen i norr använder ofta markerna på ett sätt som avviker från landets södra delar, där ett jaktlag i regel förvaltar och jagar i egna områden. En utbredd metod Vid flyginventeringarna använder Luke linjetaxering och avståndsmetoden (distance sampling). Ute i världen Jägaren 3/2022 54 54-55_Hirvien_lentolaskenta_JA?0322.indd 54 22/04/2022 11.07
• Kartan visar var älgflockarna håller till på vintern i älghushållningsområdena som räknades åren 2014 till 2022. Kartan visar enbart observationerna från en räkning i varje område. hållningsområdena; på det viset uppnår vi mer än väl ovannämnda mål. Dessutom lägger vi inventeringslinjerna så, att de löper mot samtliga stora gradienter i landskapet, som åar, vägar, stränder och höjdkurvor. Det ökar noggrannheten i uppskattningarna. Dessutom producerar inventeringen ett omfattande material för älgforskningen. Två eller tre älghushållningsområden per år Hittills har vi räknat så gott som alla älghushållningsområden som sorterar under jaktlagens 8 § en eller två gånger. I vissa fall har vi också använt metoden utanför ”åttan”. I år har vi räknat älghushållningsområdena 1 och 2 i Kust-Österbotten-Österbotten och älghushållningsområdet Lappland 2 som ligger i Enare kommun. Besluten om vilka områden som vi räknar nästa år fattar vi under hösten. Ytterligare information om flyginventeringar av älg Forskare Antti Paasivaara, antti.paasivaara@luke.fi Specialforskare Jyrki Pusenius, jyrki.pusenius@luke.fi Jaktlagens 8 § Var och en som har sin hemkommun i en kommun som hör till landskapet Lappland eller landskapet Kajanaland eller i Kuusamo, Pudasjärvi eller Taivalkoski kommun, har rätt att i sin hemkommun jaga på områden som tillhör staten. Jägaren 3/2022 55 54-55_Hirvien_lentolaskenta_JA?0322.indd 55 22/04/2022 11.07
• HOVRÄTTEN FÖRKASTAR ÅTALET Älgjägare bytte jaktområde utan att be om tillstånd AN TT I YR JÖ LÄ Å klagaren yrkar på straff för jaktförseelse för älgjaktdeltagare A med stöd av 74 § i jaktlagen. Enligt åtalet hade A uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att iaktta jaktledarens order. Jägarna i Jaktförening rf hade samlats i föreningens slakthus älgjaktsäsongens första dag. X verkade som jaktledare och repeterade anvisningarna, föreskrifterna och förbuden. Jägarna hade också uppmanats bekanta sig med Jaktföreningen rf:s älgjaktsanvisningar, som var uppsatta på väggen i slakthuset. Alla jägare som var på väg till skogen hade ålagts delta i mötet. A anmälde sig och antecknades för älgjakt på statens område tillsammans med en annan person. När A sedan sköt en älgkalv på privatägd mark, borde hen ha meddelat att jakten hade flyttats till privatägd mark och bett om tillstånd av Y, som var ledare för området i fråga. A hade inte bett om tillstånd och hade på så vis brutit mot de föreskrifter som jaktledaren hade meddelat. A NEKADE TILL ATT HA HANDLAT MED UPPSÅT ELLER AV OAKTSAMHET Enligt tingsrätten var det fråga om huruvida föreskrifterna för förflyttning från ett område till ett annat enligt jaktreglerna var i kraft under den första dagen samt om vem som hade befogenhet att bevilja tillstånd att flytta från ett område till ett annat. Om X, som verkade som jaktledare, hade haft befogenhet att bevilja A tillstånd att flytta sig från ett område till ett annat, om X hade gett tillstånd genom att nicka. Dessutom var det fråga om huruvida A hade handlat av oaktsamhet eller med uppsåt. Enligt A var det fråga om en straffrättslig legalitetsprincip: jaktledarens order ska vara en preciserad bestämmelse, som gäller en enda sak. Den kan inte vara en allmän hänvisning till en bunt regler med tiotals underpunkter, vilket grunden till åtalet utgjorde. Det var fråga om ett stort jaktsällskap, med över hundra älgjägare, vilket hade delats upp i cirka 20 mindre jaktsällskap. Älgjaktlicenserna är i föreningens namn, och i början av säsongen fälls först de älgar som behövs för att driva föreningen. A framförde att hen hade meddelat sin jaktplan muntligt till X, som verkade som jaktledare, innan hen begav sig till skogen, och att hen inte hade skyldighet att anmäla en flytt från ett område till ett annat, eftersom hela föreningens område har varit i alla jägares användning, och områdesledningen hade inte befogenhet att besluta i frågan under den aktuella dagen. TINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Tingsrätten ansåg att föreningens älgjaktsregler i sin helhet var gällande, oberoende av hurdan typ av jaktdag det var fråga om. Således hade föreningens jaktområde indelats i namngivna områden, med en ansvarig områdesledare för varje enskilt område. Under dagen för händelsen fungerade X som jaktledare, och därtill hade varje område en områdesledare som fungerade som jaktledare. A hade, i vetskap om jaktreglerna, och genom att överträda områdets gräns utan att meddela, samt genom att skjuta en älg på detta område, handlat med uppsåt. Eftersom Jägaren 3/2022 56 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0322.indd 56 22/04/2022 11.10
• ÅTALET FÖRKASTADES I HOVRÄTTEN Jaktledarens uppgifter och omsorgsplikt – fällning av kalv på fel sida av gränsen B hade fällt en kalv på fel sida av jaktområdets gräns. I ärendet handlade det om huruvida jaktledaren hade underlåtit att meddela B nödvändiga föreskrifter och underlåtit att se till att jakten sker inom det område som avses enligt jaktlicensen. Ärendet gällde också om jaktledaren i efterhand borde ha försäkrat sig om att älgkalven hade fällts inom det avsedda jaktområdet och om jaktledaren med avsikt hade hemlighållit det faktum att älgkalven hade fällts utanför jaktområdet, eftersom hen inte hade anmält saken till polisen. BEHANDLING I TINGSRÄTTEN Skytten B framförde i tingsrätten att jaktledaren hade meddelat alla jägares passplatser, skjutsektorer och startplatserna för hundförarna. B själv hade befunnit sig inom jaktområdet och trott sig känna till var gränslinjen går. Hen hade skjutit en kalv, eftersom hen vid tidpunkten för skjutningen var säker på att kalven var inom det egna området. Hen kände området och hade också själv verkat som jaktledare under cirka tio års tid. B trodde inte att jaktledaren hade haft bättre kännedom om gränslinjens riktning än hen själv. Jaktledaren framförde i tingsrätten att älgjaktlaget hade samlats på hens gård för att se passplatserna på kartan innan jakten startade. Älgjaktlaget i fråga hade jagat tillsammans i cirka 30 år och alltid varit noggranna med jaktområdets gränser. Jaktledaren hade litat på att varje medlem i älgjaktlaget känner till jaktområdets gränser. B hade berättat för jaktledaren att hen efter fällningen hade kontaktat verkställande direktören för den samfällda skogen, vilket jaktledaren hade litat på att hen hade gjort. TINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Tingsrätten utgick i sitt avgörande från att jaktledaren, för att ha agerat tillräckligt omsorgsfullt, borde ha anvisat passplatsen och skjutsektorerna uttryckligen och på kartan visat jaktområdets gränser för B, och att jaktledaren i efterhand borde ha bedömt nedläggningens laglighet och meddelat polisen om det inträffade. JAKTLEDAREN ÖVERKLAGADE TILL HOVRÄTTEN Hovrätten konstaterade att de direkta förpliktelser som tingsrätten nämner inte har inkluderats i föreskrifter i lagen eller förordningen, och att man inte utifrån att de har förbisetts direkt kan anse att jaktledaren skulle ha handlat i strid med de skyldigheter som hen omfattas av, eller att hen på annat sätt skulle ha handlat oaktsamt i sin uppgift. Jaktledarens handlande skulle således bedömas närmast utifrån allmänna synvinklar gällande omsorgsfullhet. Hovrätten konstaterade att det utifrån B:s och jaktledarens redogörelser hade framgått att jaktledaren på jaktdagens morgon hade bestämt passplatserna för alla som deltog i jakten och visat skjutsektorerna på kartan. Enligt vad som konstateras i rättslitteratur och utifrån vittne T1:s redogörelse kunde jaktledaren till denna del anses ha agerat i enlighet med faktisk praxis gällande älgjakt. Hovrätten ansåg att det i ärendet inte har påvisats att jaktledaren uppsåtligen eller av oaktsamhet skulle ha försummat att utföra jaktledarens uppgifter enligt vad som avses i 23 § i jaktförordningen. Eftersom åtalet förkastades, var staten skyldig att ersätta jaktledarens rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten. A hade underlåtit att iaktta de föreskrifter som jaktledaren hade meddelat, hade hen gjort sig skyldig till jaktförseelse enligt vad som avses i 74 § i jaktlagen. A dömdes till bötesstraff. A ÖVERKLAGAR TILL HOVRÄTTEN Det alternativa händelseförlopp som A framförde fick stöd också av annan bevisning som framförts i ärendet och hovrätten konstaterade att det var mycket möjligt och sannolikt att X i egenskap av jaktledare har godkänt den jaktplan som A har presenterat, eller att A åtminstone har haft en välgrundad uppfattning om att så var fallet. Detta stöds också av flertydigheten i föreningens jaktregler. Hovrätten ansåg att det med den säkerhet som krävs för åtal inte kunde bevisas att A med uppsåt eller av oaktsamhet skulle ha jagat i strid med jaktledarens anvisning eller förbud. Åtalet om jaktförseelse förkastades. Jägaren 3/2022 57 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0322.indd 57 22/04/2022 11.10
• Skjutprovet med lånat gevär? Varje år blir det aktuellt med lånegevär. Därför är det på sin plats att repetera vad som gäller inför högsäsongen för skjutprov. TexT Tero Kuitunen och Jari Pigg ”V id skjutprovet ska ett sådant vapen användas för vilket skytten har ett i skjutvapenlagen avsett giltigt innehavstillstånd eller parallelltillstånd.” Så här klara besked ger jordoch skogsbruksministeriet i sin förordning om skjutprovet. Det enda undantaget gäller för ungdomar som på grund av sin ålder inte är berättigade till innehavseller parallelltillstånd: ”Om skytten är yngre än 15 år får han vid skjutprovet använda ett vapen tillhörigt en 18 år fylld person i enlighet med 88 § i skjutvapenlagen.” Den ovannämnda 88 § i skjutvapenlagen gäller övervakad användning av ett vapen: ”Den som har fyllt 18 år och har rätt att inneha ett skjutvapen får överlåta skjutvapnet för användning under hans direkta övervakning, om han effektivt kan övervaka och leda den som använder vapnet så att användningen inte medför någon fara.” Med direkt övervakning menas att den övervakande personen har en faktisk möjlighet att ingripa. I praktiken betyder det att han står inom armlängds avstånd. Varför ska ett lånevapen inte användas? Tanken är att varje jägare vid skjutprovet ska använda sitt eget gevär som han känner och har skjutit in och som han använder på jakt. Inte exempelvis en kamrats precisionsgevär. Personer under femton år får inte ha ett eget gevär eller ett parallelltillstånd, och omfattas således av undantaget. När femtonårsdagen närmar sig är det dock förnuftigt att åka till skjutprovet eftersom tillståndsbyråkratin mal så långsamt att det egna geväret kanske blir verklighet först efter jaktsäsongen. H AN N U HU TT U Jägaren 3/2022 58 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 58-59_Lait&Luvat_JA?0322.indd 58 22/04/2022 11.09
• JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Det brådskar att få ordning på skjutbanorna! S kjutbanorna är nödvändiga för att jägarna ska kunna upprätthålla skjutskickligheten och jaga säkert och etiskt. Banorna behövs också för de lagstadgade skjutproven. Det finns drygt 600 skjutbanor här i landet och ofta är det intresseorganisationer som driver dem; jaktoch skytteföreningar, reservistföreningar och jv-föreningar. Jägarna och reservisterna övar ju på samma banor. Nätverket av skjutbanor riskerar nu att bli för glest eftersom miljötillståndsprocesserna ofta försvårar verksamheten på skjutbanorna. Flera banor har stängt eller dragit ner rejält på verksamheten. Därför beviljade jordoch skogsbruksministeriet för två år sedan en finansiering på drygt en miljon euro ur jaktvårdsavgiftsmedlen till Finlands sportskytteförbunds, Jägarförbundets, Reservistförbundets, Reservofficersförbundets och viltcentralens gemensamma projekt för miljötillstånden för skjutbanor. Projektet pågår i tre år och under projekttiden ska ansökningar om miljötillstånd göras för ungefär 150 skjutbanor. Vilket dock fortsättningsvis inte är mer än en liten del av alla de banor som för närvarande saknar ett gällande miljötillstånd. Med anledning av kriget i Ukraina ska försvaret förstärkas. Vårt försvar bygger på en stor reserv och att denna övar på skjutbanor. Intresset för verksamheten har ökat. Vi måste hejda utvecklingen där nätverket av skjutbanor glesnar också därför att det måste finnas utrymme för den växande skaran av reservister att träna. Att få ordning på miljötillstånden för skjutbanorna ligger inte bara i jordoch skogsbruksministeriets intresse utan gynnar också flera andra förvaltningsgrenar. Inrikesministeriet och polisstyrelsen övervakar skjutbanorna – och dessutom ska ju också poliserna träna! Miljöministeriet förhindrar i sin tur miljöförstörelse genom miljötillstånden. Men det går inte att helt ersätta de blyhaltiga kulorna på skjutbanorna även om vi skulle begränsa användningen av bly på jakt genom EU:s kemikalielagstiftning som sorterar under socialoch hälsovårdsministeriet. Vi behöver således nu ett bredare samhälleligt stöd för att i skyndsam ordning få ordning på miljötillstånden för nätverket av skjutbanor! Kom ihåg att också anmäla fällda råbockar! Medan du klickar bilder av ditt fällda vilt kan du med några klick till i Oma riista-appen, på plats i terrängen, också sköta den lagstadgade fällningsanmälningen. Anmälningen ska göras inom sju dagar för följande vilt: rådjur vildsvin, iller, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Anmälningen kan också göras hemma på datorn i webbtjänsten Oma riista. Fällningsnoteringarna i Oma riista bildar med tiden en personlig jaktdagbok där du sparar dina jaktupplevelser från tidigare år. Anvisningarna för fällningsanmälningen finner du på viltinfo.fi. Statsunderstödet för jv-föreningarna är beviljat Enligt 3 § 4 mom i Lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) är Finlands viltcentral statsbidragsmyndighet när det gäller statsunderstöd till jaktvårdsföreningarna. Den exaktare fördelningen av statsunderstöden verkställs i enlighet med Jordoch skogsbruksministeriets förordning om fördelningsgrunderna (1166/2020) för statsunderstödet till jaktvårdsföreningarna. Finlands viltcentral har beviljat jaktvårdsföreningarna inalles 2 588 000 euro. I enlighet med förordningen fördelades 65 procent av understödet enligt jv-föreningarnas verksamhet. Hit räknas bland annat utbildning för ungdomar, jaktövervakning och preppkurser för jägarexamen. Understöden betalas ut i två rater. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N K lumn 59 Jägaren 3/2022 58-59_Lait&Luvat_JA?0322.indd 59 22/04/2022 11.09
• GRILLAD ÄLGENTRECOTE 6–8 portioner Ca 900 g älgentrecote 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar Dessutom En stektermometer Ställ köttet i rumsvärme ungefär två timmar före grillningen. Avlägsna hinnor och fett om det skulle behövas. Grilla köttet på het grill i några minuter på vardera sidan tills ytorna har blivit ordentligt brynta. Salta och peppra. Tryck in stektermometern ända till mitten. Ställ köttet på indirekt värme, det vill säga bort från den direkta värmen. På en gasgrill släcker du lågorna under köttet men låter de övriga brinna. Det går också att ställa köttet i en ugn på 100 grader. Ta köttet från grillen när termomentern visar 57 grader och täck lätt med folie. Låt dra i minst 30 minuter. Skär därefter köttet i skivor och servera med exempelvis örtsås och grillade grönsaker. De läckraste älgbitarna på grillen Det mesta på en älg kan grillas, men det är mödan värt att åtminstone lära sig grilla flankstek och entrecote. D et finns alltså fler grillvänliga kroppsdelar på en älg än fileerna! Problemet med att få de här kroppsdelarna ända till grillen är närmast det, att man måste kunna urskilja dem redan i slaktskjulet och ta vara på dem innan de blir färs. Flanksteken är en platt muskel baktill på buken som blir klar i ett nafs på grillen. Den ska vara mediumstekt, inte välstekt, för att bli riktigt mör. Grillad flankstek passar som sådan med sallad och sås, men kan också serveras med tortilla, hamburgare eller semlor, med lämpliga tillbehör. Entrecoten finns framtill på ytterfilen; en finfin fet delikatessbit som gör sig bäst när den grillas i ett stycke. Även den ska vara mediumstekt inuti för att bli maximalt mör. Av entrecoten går det också att laga goda biffar. För att flanksteken och entrecoten ska lyckas på grillen är det absolut nödvändigt med en digital stektermometer. MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa bilder Laura Riihelä Mat n Jägaren 3/2022 60 60-61_Reseptit_Hirvi_JA?0322.indd 60 22/04/2022 11.08
• GRILLAD ÄLGFLANKSTEK 6–12 portioner Ca 800 g älgflankstek 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar Dessutom En stektermometer Ställ köttet i rumsvärme ungefär en timme före grillningen. Avlägsna hinnorna och snygga till köttet om det känns påkallat. Grilla steken på het grill i några minuter på vardera sidan eller tills ytorna har fått ordentligt med färg. Tryck in stektermometern ända till mitten och strö salt och peppar över köttet. Flytta köttet åt sidan från den direkta värmen. På en gasgrill kan du släcka brännarna under köttet, men låta de övriga brinna. Det går också att ställa köttet i en ugn på 100 grader. Ta köttet från grillen när termometern visar 57 grader och täck det lätt med folie. Låt dra i minst 20 minuter. Skär köttet i tunna skivor tvärs över fibrerna. Servera med exempelvis tortilla och grillade grönsaker, salsa och creme fraiche. 61 Jägaren 3/2022 60-61_Reseptit_Hirvi_JA?0322.indd 61 22/04/2022 11.08
• P rocessen där vi förvandlar den fällda fågeln till råvara för matlagning börjar med styckningen. Klövdjurens och även småviltets anatomi är rätt enhetlig och styckningen följer i stort sett samma linjer. Fåglarnas anatomi skiljer sig däremot avsevärt från däggdjurens. Det är dock mödan värt att sätta sig in i skillnaderna! Låt bröstbitarna förbli rosa Till de bästa godbitarna på våra jaktbara fåglar hör absolut bröstbitarna, det vill säga fileerna. De här stora musklerna är fästa vid bröstbenet och driver vingarna. De varierar en aning från orrens, tjäderns och ripans tjocka, droppformade muskler till sjöfåglarnas plattare och avlånga bröstfileer. Det går utmärkt att lossa bröstbitarna från bröstbenet med en vass kniv. Med omsorgsfullt arbete går det också att lösgöra fästena i vingbenen och nyckelbenet. Samtliga bröstbitar har det gemensamt att de smakar bäst som mediumstekta och rosa inuti. Var uppmärksam på det här vid tillagningen. Mörningstiden för de övriga bitarna är nämligen klart längre än för bröstbitarna. Under bröstbitarna gömmer sig en andra uppsättning bröstfileer som på en fågel kallas innerfile. De mindre bröstfileerna lossnar lätt från de större och blir utmärkta munsbitar eller tillskott till en gryta på de inre organen. Den ljusare färgen är typisk för de mindre bröstfileerna. Klubborna och vingarna kräver tid I motsats till bröstfileerna har klubborna på viltfåglar en hel del bindväv, hinnor och senor. I värsta fall kan man, exempelvis på fasan, hitta hårda taggar. Tillagningen av klubborna kräver därför ofta en lång sjudning på låg värme för att mjuka upp bindväven och möra köttet. Men det är tack vare bindväven som klubborna är så goda och fungerar utmärkt i viltgrytor och stuvningar som ska sjuda länge. Ta vara på hela fågeln! Olika viltarter kräver olika metoder vid tillvaratagandet. Här ska vi fördjupa oss i tillvaratagandet av de olika delarna på en fågel för att kunna laga en riktigt god middag. TexT och bilder Antti Saarenmaa Bröstbitarna, klubborna och de inre organen av en ripa väntar på sin tur. Jägaren 3/2022 62 62-64_Linturiistan_hyo?dynta?minen_JA?0322.indd 62 22/04/2022 11.07
• I likhet med klubborna passar vingarna och ryggraden utmärkt till rätter som kräver långkok. Beroende på fågelns storlek finns det på vingarna lämpliga gaffelbitar medan ryggraden snarare ger smak. Kom ihåg att putsa ryggraden med omsorg om urtagningen blev oförsiktig eller om tarmarna punkterades vid träffen. Vid behov kan du klippa bort en bit av ryggraden innan du lägger den i spadet. De inre organen till heders! Tillagningen av levern, hjärtat och muskelmagen är rätt enkel. Stekta i smör och lätt saltade blir de utmärkta smakbitar att avnjuta vid brasan, på bröd eller till och med i förfinad matlagning. Muskelmagen kräver dock att man skär den i bitar och tar ur stenarna och skiktet med hornämne. Mödan är värd besväret, eftersom muskelmagen är en delikatess med kompakt struktur och härlig smak. Beakta fågelns ålder Även om klubborna i allmänhet kräver en längre sjudning så klarar sig klubborna på yngre fåglar utmärkt med en kortare tid. På den motsatta kanten har vi enligt undertecknads erfarenhet bröstfileerna på en gammal och stor kanadagås. Köttet kräver en vass kniv och ihärdigt tuggande både som mediumstekt och som långkok. Kanadagåsen är en stor fågel och den kan leva väldigt länge, till och Lösgör bröstfileerna med en vass och lagom liten kniv. Låt kniven följa bröstbenet. Det enkla sättet att lossa klubborna är med ett snitt i höftleden. De ljusa innerfileerna under bröstbitarna kan med fördel stekas separat som en delikat förrätt. Jägaren 3/2022 63 62-64_Linturiistan_hyo?dynta?minen_JA?0322.indd 63 22/04/2022 11.07
• Mediumstekta bröstbitar ? Ställ fileerna i rumsvärme en timme före tillagningen. ? Strö salt över köttet 15-30 minuter före stekningen. ? Smält smör i het panna och tillsätt en skalad vitlöksklyfta. ? Börja steka fileerna när smöret får färg. Tillsätt ett knippe färsk timjan. ? Stek fileerna tills ytan har blivit vackert brun. Vänd dem några gånger under stekningen. Häll det smälta smöret över fileerna. De ska inte bli välstekta! ? Stick en termometer i fileerna och ställ dem i ugn på 90-100 grader. Ta ut dem när den inre temperaturen har nått 55 grader. ? Låt fileerna vila i minst en kvart, inlindade i folie. Strö efter tycke och smak en nypa svartpeppar över dem. ? Skär fileerna i skivor, servera och njut! med i 50 år! Det långa och hårda livet sätter sina spår i köttet och i köket. I synnerhet större och äldre fåglar kan med fördel hängmöras på samma sätt som större vilt. Mörningen utvecklar smaken och gör köttet mört. Hängmöra hel fågel? Det är inte ovanligt att den som tillreder viltfågel för första gången drömmer om att sätta hela fågeln på en gång i ugnen. Metoden kräver emellertid eftertanke. Det kan gå så, att bröstbitarna torkar eller att viltkocken får sega klubbor att gnaga på. Det är alltså oftast förnuftigt att plocka isär fågeln eftersom de olika bitarna ska tillagas på olika sätt. Köksmästare Ari Ruoho på Restaurang Nokka anser absolut att bröstbitarna ska vara mediumstekta. Det är det bästa sättet att avnjuta nyanserna hos de jaktbara fåglarnas speciella och förfinade smak. – Den som ändå vill tillaga en fågel hel ska låta den sjuda länge i stekpåse i låg temperatur eller under ett tättslutande lock och därefter låta fågeln svalna i sitt eget spad. Det minimerar uttorkningen, tipsar Ruoho. – Å andra sidan får man en bra grund för en sås om man kokar ihop spadet. Plocka eller flå? Beroende på fågeln kan det ibland vara enklare att plocka den eftersom huden på somlig fåglar sitter som klistrad. I regel är plockning att föredra om du tänker tillaga fågeln hel eller om det under skinnet finns ett tjockt och delikat fettlager. Vilket kan vara fallet hos flyttande änder på senhösten. Du kan även lämna kvar skinnet på fileerna om du steker dem i panna. Det blir knaprigt och gott, och bidrar med smaknyanser till det delikata köttet. ? Jägarköket som bäst: öppen eld, gjutjärnspanna och bröstbitar av orre stekta i smör. ? Några klubbor och vingar lindade i baconskivor inför ett dagslångt långkok i gjutjärnsgryta. ? Den förfinade smaken hos en jaktbar fågel kommer bäst till sin rätt när temperaturen inuti köttet inte överstiger 55 grader. Jägaren 3/2022 64 62-64_Linturiistan_hyo?dynta?minen_JA?0322.indd 64 22/04/2022 11.07
• Strävhåriga taxvalpar med drivande härstamning, tfn 045 633 5295. Valpar av finsk spets, 0400 988 059. Karelska björnhundsvalpar efter provpremierade föräldrar, överlåts v 20, tfn 050 514 6498. Strh vorstehvalpar, tfn 050 338 4520. Valpar av finsk spets, 0400 423 243. Valpar av eng springer spaniel med ren engelsk brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 3303 417. Markku Haapaniemi, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962, Teuva. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Rökeriet PERTUNMAAN SAVUSTAMO! Grillsäsongen närmar sig. Vi gör grillkorv och knackkorv efter just dina önskemål. Hör av dej! 040 826 7709. Pälsberedningstjänster, R Halkola, Kurikka, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. UTHYRES Natursemestra i Kajanaland, lomalaattaja.fi. I Kuusamo en 9 pers stockstuga. Slutstädning ingår i priset 700,vecka 38, tfn 040 581 1681. Fiskestuga vid Simojärvi i Ranua. Nära till statsmarker, fina fågeloch fiskbestånd. Tfn 0400 193 351, pentti.hallikainen44@gmail.com. HUNDAR Hanvalpar av strävhårig vorsteh. Mor FI48698/16, far FI21847/17A. Överlåts från 1.5. 040 774 1022 eller 040 7742 717. Säljer norska gråhundsvalpar efter björnjagande föräldrar. Överlåts vecka 23. Kangasala, tfn 0400 297 933. KÖPES Pälsskinn, R. Pentinmäki, Jäpintie 344 c, 60800 Ilmajoki, tfn 050 554 6852. Pälsskinn O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. Markeller skogsfastighet 20-200 ha, a.seppo.wahlberg@elisanet.fi, tfn 050 2007, max 100 km från Tammerfors. Spara annonsen! SÄLJES Erätapio burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. ASETALVITIE.FI, 0500 526 008. Gevär, stativ, patroner, sikten, vapensmedsarbeten mm. Titta in! Värmeisolerade hundkojor, 1-delad 350,och 2-delad 460,-. Tfn 06-4534 333. Mera info på www.koirankoppi.fi. 45 år i branschen. Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Goredräkter och kängor, Ultracom GPS-pejlar, Kikare, Skidor mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM. Med buss och post. Fasanägg, ungar och hönor; selkeensulka.fi. Säljer gräsandsungar till våtmarker etc. Änderna livar upp landskapet och lockar vilda änder. Leveranser runt om i landet enligt avtal längs rutten vi kör. Tfn 0400 930 690. Tikka M65 magasin 308/ 30-06, 040 758 1366. Medlemskap i jaktförening och andel i jaktstuga i Mellersta Finland. 040 731 7063. Ny vapenbok! UUSI METSÄSTÄJÄN ASEKIRJA 19,00 €. www.armafennica.fi, tfn 040 7677 038. Tavlor med jaktmotiv, även beställningar. https://www.ahtonen.net, 044 981 7334. Ett hus 12 km från Ilomants. Lugn och ro. Renoverat 2015. Separat bastu, bilgarage. Pris 48 000. Seija, 0400 572 575. JAKT Säljakter, seanature.net, 0400-154 600. Skogshöns och småvilt. www.metsastyspalvelut.com, Reisjärvi, tfn 044 5410 437. Vårjakt på råbock, 0440 123 629. ERÄ-KORPINEN.FI: Jakt/Fiske /Semester / Bärpl / Svamppl: 5 st strandstugor med jaktmarker, +358 40 5551 394 / Sakari. Jakt och fiske i Kanada i 35 år! www.paulpalmu.fi. TILL ER TJÄNST Garveriet Nahkamuokkaamo Eräturkis. Småviltspälsar. Tfn 040 723 7084, eraturkis@gmail.com. OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 718 8170. Lägg dina planer i blöt och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 4139 606, Kempele. Jägare, hallå! Vi gör hattar, handskar, västar mm av era skinn. Tfn 050 5004 233, Vuosaarenturkisatelje. AIM-ASE vapensmedsarbeten, 040-5578 296, Kihniö. Oy Eräkontti Ab p. 010 440 9410 • erakontti@erakontti.fi Laadukkaat Diana riistapeltosiemenet Suomen laajimmasta valikoimasta! Tarkemmat tuotetiedot ja lisää lajikkeita: www.erakontti.fi Hirvi-Diana 1 kg 15,90?€ / 3 kg 40,90?€ / 10 kg 110,90€ Peura-Kauris Diana 1 kg 17,90?€ / 3 kg 40,90?€ / 10 kg 127,90?€ Diana Rehukaali 1 kg 19,90?€/ 3 kg 55,90?€ / 10 kg 180,90?€ Fasaani-Peltopyy Diana 1 kg 14,90?€ / 3 kg 40,90?€ / 10 kg 100,90?€ Koristekukka Diana 250 g 26,90 € / 1 kg 72,90 €/ 10 kg 550,90 € Diana Rehunauris 1 kg 14,90 € / 3 kg 35,90 € Riista-Diana 3 kg 25,90?€ / 10 kg 60,90?€ Jägaren 3/2022 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2022 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2022 utkommer den 15 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 15 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Era?ilmoitukset_JA?0322.indd 65 22/04/2022 11.06
• Här hittar du ditt jaktkort digitalt. Förutom uppgifter om jaktkortets samt älgoch bågskjutprovets giltighet så kan du även ha digitala kartor över dina jaktmarker samt jaktlag direkt sammankopplade till dig i din mobil eller din dator. TexT Roger Gustavsson D u kan även till ditt jaktkort koppla e-post samt telefonnummer vilket gör att jaktförvaltningen enklare kan nå dig. I portalen kan även jaktenheten publicera nyheter och information som vi tror intresserar och berör jägarkåren. Jaktportalen hittar du under adressen https://jakt.regeringen.ax. Första gången du ska logga in använder du ditt jaktkortsnummer och födelsetid (födelsedatum anges enligt ddmmåå). Genast efter det skapar du ett konto med en fungerande epost-adress samt ett lösenord som du själv Jaktportalen – ditt digitala jaktkort väljer. Efter det kan du börja utnyttja ditt digitala kort. Om du ännu inte betalt ditt jaktkort så kan du göra det i portalen, detta fungerar både med kreditkort och internetbank. Jaktportalen fungerar naturligtvis lika bra i mobilen som på datorn. Väljer du att använda mobilen så får du redan första gången en möjlighet att ladda ner en webbapp för ännu enklare hantering av dina jaktärenden. Om du inte laddar ner appen direkt så går det ändå att göra detta vid ett senare tillfälle. Här är viktigt att komma ihåg att om du använder Iphone så måste du använda Safari för att kunna ta ner appen. Den som fortsättningsvis så önskar kan använda pappersjaktkortet precis som tidigare. I och med att jaktåret byts den första augusti och det behövs ett nytt jaktkort, kan ni alla som har tagit i bruk Jaktportalen redan från och med första juli gå in och lösa detta direkt i portalen. Nu under ett övergångsskede kommer vi också att skicka ut pappers-jaktkorten men ni väljer själva om ni vill betala via banken med de uppgifter som står på kortet eller om ni gör det via appen. Betala dock bara en gång. Jägaren 3/2022 66 Åland 66-67_A?land+apinat_JA?0322.indd 66 22/04/2022 10.39
• GE TT Y IM AG ES Skyddsjakt på storskarv och gråsäl nu med rapportering i Jaktportalen Såsom tidigare är skyddsjakten på eget initiativ för storskarv och gråsäl. Tiden för skyddsjakten är 1 april till 31 december 2022 för storskarv samt från 15 april 2022 till 31 januari 2023 för gråsäl. Nytt för i år är att du rapporterar in ditt resultat från skyddsjakten i Jaktportalen. Detta gör du genom att i bytesdagboken välja gråsäl respektive storskarv. Nu har du även möjlighet att direkt i kartan markera var jakten bedrivits. För att kunna spara rapporten så måste datum, antal och kommun vara ifyllt. Observera att du inte behöver markera skilt för varje fälld säl eller skarv utan du kan rapportera in flera åt gången, dock vill vi som tidigare att det ska göras under samma dag så därför måste även rapporteringen göras per dygn. Om du av någon orsak inte har möjlighet att ta i bruk jaktportalen så går det fortsättningsvis att rapportera in på telefonsvarare nr 018-25322. –RG Utförligare info om skyddsjakterna hittar du på www.regeringen.ax/miljo-natur/jakt-viltvard/ jakttillstand. Nr. 3/2022 71. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 15.7.2022. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman, Tero Salmela och Markku Pakarinen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2022/Jag22_03 Pärmfoto: Shutterstock ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: 67 Jägaren 3/2022 66-67_A?land+apinat_JA?0322.indd 67 22/04/2022 10.38
• Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den 30 maj från det konto som du har uppgett. betalningsmottagare: Finlands viltcentral meddelande: Jaktvårdsavgiften Jaktvårdsavgiften är 39 euro för jaktåret 1.8 2022 till 31.7 2023. Den som är under 18 när jaktåret börjar den 1.8 betalar 20 € i jaktvårdsavgift. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Avisering om direktbetalning och e-faktura Du har väl jaktkortet i telefonen? Jaktkortet i appen Oma riista är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. OBS! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårds avgiften som bilaga med tidningen. 68_Takakansi_ilmoitus_suoramaksusta_JA?0322.indd 68 22/04/2022 10.34