ANMÄL DINA SJÖFÅGELOBSERVATIONER OPERATION FÅGELATLAS NY KUNSKAP OM ÄLGARNAS VANDRINGAR BYGG EN FLYTANDE HÄCKNINGSFLOTTE SKYDDA HÖNSFÅGLARNAS BON MED TVÅL STÅLHAGEL FÖR SKJUTBANAN 3/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0323.indd 1 01_Kansi_JA?0323.indd 1 21.4.2023 8.19 21.4.2023 8.19
JAKT 12 Rävarna på Utö 22 Från valp till jakthund, del 5 34 Säkerheten framför allt 38 Knivslipning – för hand eller med maskin? 40 Jaktbågen kräver övning 42 Stålhagel på skjutbanan 52 Det hände sig på jakt 56 Viltrecept a la Micke Björklund 58 Mört kött med sous vide VILTET 16 Älgens vandringar 26 Nya möjligheter att använda åkrar för viltoch naturvård 30 Helmi-projektet mot de främmande rovdjuren gör skillnad 36 Av kärlek till viltet 46 Hotas hjortdjurens hälsa av mjöldrygeförgiftning? 48 Småkrypen i anlagda våtmarker lockar änder 60 Häckningsflotten–bådebo ochtillflykt 62 Störningsfria rastplatser stöder sjöfåglarna 64 Knipholkar snickrades för Norra Karelen AKTUELLT 5 Nyheter 10 Operation Fågelatlas – vi söker sjöfågelspecialister! 18 Ungdomsredaktionen 44 Brott och straff 50 Skydda skogshönsens bon med tvål 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Viceordförandens spalt 55 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 54 Kom ihåg att anmäla döda stora rovdjur, uttrar och skogsvildrenar 26 Nya viltvårdsmöjligheter för åkrar 30 Helmi-projektet mot de främmande rovdjuren gör skillnad 40 Jaktbågen kräver övning 46 Mjöldrygeförgiftning hos hjortdjur Jägaren 3/2023 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0323.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0323.indd 2 21.4.2023 8.20 21.4.2023 8.20
10 Operation Fågelatlas – vi söker sjöfågelspecialister! KLAUS EKMAN Chefredaktör (–2023) Informationschef / Kommunikationschef Jägarnas centralorganisation (1988–2011) Finlands viltcentral (2011–2023) En stormakt beträffande frivilligarbetet – viltet är en resurs I april 1988 skrällde det; den fruktade sjukdomen rabies hade landstigit i Finland. Det blev ett himla hallå i medierna och en serie raska åtgärder sattes in. Under jordoch skogsbruksministeriets ledning organiserades på några få dagar en väldig bekämpningskampanj. Syftet var att hejda sjukdomens spridning, det vill säga att i de smittade områdena jaga de rabiesspridande arterna till ett minimum. Här i Finland, med ett frivilligarbete som andra länder avundas, räckte det med att delegera jobbet till de aktivaste i jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna. Under ministeriets ledning gjordes en plan upp som de frivilliga verkställde. Man snickrade fällor, jakten gick upp i varv och enorma mängder med vaccinbeten spreds ut i terrängen. Tre år senare var Finland rabiesfritt. Jag hade börjat som informationschef på Jägarnas centralorganisation dagen innan dagen D i april. Det öppnade mina ögon för styrkan i vår organisation: när de frivilliga, som känner både terrängen och viltet, kavlar upp ärmarna så blir det resultat! Frivilligarbetet utgör den bärande kraften i viltförvaltningen och den ska vi vårda också i fortsättningen. Under mitt yrkesliv har jag fått uppleva intressanta skeden. När Europa förenades var vi rädda för ett ökat jaktmotstånd, men det gick precis tvärtom: finländarnas inställning till jakten är nu positivare än någonsin. Vi var rädda för att skogshönsen skulle dö ut, och ända till början av 90-talet var nedgången faktiskt brant. Men sedan dess har hönsen repat sig och numera är det till och med tillåtet med vinterjakt tack vare viltinformationen som de frivilliga har samlat in. Men trots att det finns mera vilt än någonsin i vårt land så ligger vi långt efter tätheterna i våra grannländer. Tiden börjar alltså vara mogen för att också här betrakta viltet som en resurs. Hjortdjursjaktens årliga värde ligger på drygt 200 miljoner euro och på många håll på landsbygden är sysselsättningen som jakten skapar ett livsvillkor. För att viltet ska utgöra en resurs måste välfärdseffekterna som viltet skapar fördelas rättvist, även till dem som har en plantering med en vinterbetande älgfamilj. Finland har alltid varit en stormakt vad jakten beträffar. Låt oss också göra vårt land till en stormakt beträffande viltet. Frivilligarbetet och viltet skapar välbehövlig sysselsättning och välfärd också i glesbygden! 42 Stålhagel på skjutbanan Ledar n 3 Jägaren 3/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0323.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0323.indd 3 21.4.2023 8.20 21.4.2023 8.20
N är organisationer förnyar sig verkar den förhärskande uppfattningen vara att stort är vackert. För produktionen av bulkvaror är stort lika med kostnadseffektivt, men för produktionen av tjänster är små och smidiga organisationer ofta den fördelaktigaste lösningen med den bästa kvaliteten. Den nuvarande viltförvaltningsorganisationen är tolv år gammal. På den tiden var planeringsprincipen den, att den offentliga förvaltningen, viltforskningsinstitutet (VFFI) och den tredje sektorn skulle samarbeta kostnadseffektivt eftersom det mesta görs som frivilligarbete. Den offentliga viltkoncernen besatt ackumulerad sakkunskap i branschen och vår viltforskning var högt uppskattad, även internationellt. På viltförvaltningens lokalplan (drygt 300 manår) görs nästan allt som frivilligarbete. Samhället ”köper” talkoarbetet av jaktvårdsföreningarna, jaktföreningarna och jägarna och i gengäld får jägarna representation i förvaltningen via förtroendemän. Ur skattebetalarnas perspektiv torde viltförvaltningen vara den enda förvaltningsgrenen som inte kostar någonting eftersom den finansieras med jaktvårdsavgifterna som jägarna betalar in. Allt emellanåt har det föreslagits att viltcentralen borde styckas eller överföras till något statligt verk. En sådan förändring skulle innebära svagare expertis vid beslutsfattandet och en krasch för servicenivån. Medan viltcentralen i brådskande fall kan fatta ett licensbeslut på några dagar så tar det för ett regionförvaltningsverk bortåt två månader! Med så usel service skulle jägarnas motivation för talkoarbete krascha. Varför skulle jägarna ställa upp på talko för en organisation som varken lyssnar eller betjänar? Vem skulle sedan sköta det årliga betinget; drygt 15 000 SRVA-uppdrag, drygt 250 000 skjutprov, bortåt 10 000 jägarexamenstillfällen, drygt 12 000 utbildningar och mer än 40 000 kilometer vilttrianglar, som alla kräver två till fem personer stycket. Och det här är bara ett plock i högen av allt som de 30 000 frivilliga gör! Uppgifterna kan bara inte lämnas ogjorda, så det skulle i det stora hela vara de nuvarande aktörerna som fortsätter sköter dem. Regionförvaltningsverken, naturresursinstitutet och polisen (SRVA) skulle få anställa minst 20 000 keikkajobbare. Kanske skulle skjutbaneföreningarna och jaktföreningarna sköta uppgifterna, där en del är offentliga förvaltningsuppgifter, som köptjänster på timlön (med fackmannataxa) och med ersättning för utgifterna. Ingen annan skulle klara av jobbet. För att bevara den nuvarande nivån på verksamheten skulle kostnadsökningen landa på 30 till 50 miljoner euro om året. Vem står för fiolerna? Viltcentralens allmänt erkända sakkunskap har stått till både jägarnas och beslutsfattarnas förfogande. Med ett statligt verk som modell skulle viltcentralen skingras inuti verket eller spjälkas på flera organisationer. Vi måste bevara branschkännedomen och den ska utvecklas på ett och samma ställe; på viltcentralen! Organisationsförnyelser ska inte göras enbart för förändringarnas skull. Man får intrycket att förvaltningsgrenarna är förtjusta i att konstruera förvaltningshimlar och glömmer hur processerna ska fungera i praktiken. Under mina drygt 40 år i arbetslivet har jag inte en enda gång sett att någon förvaltningshimmel skulle ha förbättrat verksamheten. Vettiga förnyelser börjar med en förbättring av verksamhetsprocesserna. Först därefter funderar man på förvaltningsmodellen för ledningen av den konkreta verksamheten. Det här var vad man gjorde 2011 när viltförvaltningen förnyades. Det är alltid förvaltningen som ska betjäna sina ”undersåtar” inte tvärtom! HANNU S. LAINE jägare, mångårig ordförande i nationella viltrådet Talkoarbetet är viltförvaltningens fundament Jägaren 3/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 4 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 4 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Förslagets konsekvenser för tillgången på blyhaltig ammunition I sitt utlåtande kom SEAC fram till att begränsningsförslaget inte påverkar tillgången på blyhaltig ammunition för myndighetsbruk. Det här innebär att försvarsmakten, polisen och tullen fortssättningsvis skulle ha tillgång till sådan. Motiveringen är att förslaget inte inkluderar militärt eller annat myndighetsbruk av blyhaltig ammunition, och tillåter fortsatt användning av sådan för sportskytte. Alltså fortsätter tillverkningen av blyhaltig ammunition och patronindustrin bevarar förmågan att hastigt svara på en akut ökad efterfrågan vid en konflikt. Slutsatsen utgår visserligen från att mängden blyhaltig ammunition som används vid sportskytte inte drastiskt minskar. Kemikaliemyndighetens arbete bildar underlag för beslutsfattandet EU-kommissionen mottog ECHA:s förslag och kommittéernas utlåtande i februari i år. Nu ska kommissionen bedöma behovet av en begränsning som omfattar hela EU. Om kommissionen besluter att lägga fram lagförslaget om en begränsning av blyet vid skytte ska samtliga medlemsstater höras och därefter rösta. EU-parlamentet och EU-rådet ska bedöma lagen innan den kan godkännas. E nligt förslaget skulle försäljningen och användningen av blyhagel förbjudas efter en fem år lång övergångsperiod. Förslaget innehåller en option för fortsatt blyanvänding vid sportskytte för att internationella idrottare med licens ska kunna delta i tävlingar. I såfall bör utsläppen i miljön minimeras. I sitt utlåtande föreslog kommittén som svarar för kemikaliemyndighetens socioekonomiska analys (SEAC) att övergångstiden för jakten kunde förkortas eftersom det inte råder någon brist på blyfria hagelalternativ inom EU. Jakt med finkalibriga blykulor skulle bli förbjudet efter fem år medan grovkalibriga kulor skulle tas ur bruk efter en 18 månader lång övergångstid. För de finkalibriga kulornas del bör de alternativa materialens lämplighet kontrolleras innan förbudet träder i kraft. Användningen av bly vid säljakt och i helmantlade kulor skulle få fortsätta. För säljakt behöver jägaren dock tillstånd av medlemsstaten. Likaså bör användningen av helmantlad ammunition vara tillåten nationellt. För sportskyttets del kunde blykulor vara fortsatt tillåtna om skjutbanan har kulfång eller ”best practice”-sandfång. Platsens belägenhet ska anmälas till de nationella myndigheterna och banans ägare ska kontrollera att det inte bedrivs jordbruk där. Intressegruppernas syn på saken Kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté (RAC) och SEAC fattade i slutet av fjolåret ett beslut om bedömningen av begränsningsförslaget. Kommittéerna gick igenom samtliga kommentarer och fakta som de hade fått in i ärendet. Kommentarerna kom från både jägar-, sportskytteoch miljöorganisationer. Förslagens konsekvenser för skjutbanorna Behovet av att uppdatera skjutbanor så de uppfyller kraven i förslaget varierar i medlemsländerna beroende på vilka bestämmelser som redan gäller. SEAC anser att en femårig övergångstid ska räcka till för att uppfylla kraven. Försvarsmaktens och övriga myndigheternas skjutbanor står utanför begränsningsförslaget. Inkluderade är bland annat de civila banor som används av reservister. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s vetenskapliga kommittéer stöder förslaget till en begränsning av blyet vid jakt, sportskytte och fiske. Förslaget fortsätter nu till EU-kommissionen och medlemsstaterna. FÖRSLAGET TILL BLYBEGRÄNSNING FRAMSKRIDER TE RO KU IT UN EN TexT Europeiska kemikaliemyndigheten Nyhet r Jägaren 3/2023 5 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 5 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 5 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Ingen är intresserad av jaktmarker utan älgar H är i Finland är resorna till jaktmarkerna långa, klimatet krävande och älgsaldot blygsamt. Även om älgjakten är en social tillställning så vill jägaren ha avkastning på sin insats. Om det finns så få älgar att jägaren kanske inte ens ser skymten av någon, hur länge har vi då tillräckligt med jägare för att förvalta stammen? Åtminstone i delar av landet närmar vi oss en avgörande gräns. Sedan millennieskiftet har älgstammen halverats och även i år har utförsbacken fortsatt med cirka fem procent. Älgstammen befinner sig nu där som de regionala viltråden vill ha den, men i synnerhet i norr befinner vi oss under medeltalet för det önskade spannet. I synnerhet i de här områdena borde vi öka på älgstammen, för att skapa ljusare utsikter till fällningar, vilket skulle motivera jägarna att hänga med. Om älgbeståndet sjunker för lågt i någon region blir det svårare att uppskatta och vårda stammen. Älgarnas medelålder sjunker och produktionen av kalvar likaså. Att rätta till storleken och strukturen på stammen blir en svår och tidsödande process. Om vi dessutom har en mängd stora rovdjur så blir det ännu svårare, men uppgiften är ändå inte omöjlig. Det är skäl att inleda diskussionen om älgstammens storlek och struktur, och om kommande korrigeringar, åtminstone i regionerna där tätheten ligger i underkant på det önskade spannet eller där rovdjuren är många. Starka rovdjursstammar får konsekvenser för älgjaktsintresset och hur jakten organiseras. Rovdjuren har redan påverkat älgjaktlagens benägenhet att flytta till rovdjursfria jaktmarker. Förhoppningsvis kommer vi med tiden att få rejälare verktyg för att lösa det här problemet! TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Försvarsutskottet kräver fler skjutbanor Enligt utlåtandet som försvarsutskottet gav den 28 februari (PuVL 16/2022 vp) har försvarsmakten 36 skjutbanor medan det finns cirka 670 civila skjutbanor. Antalet civila banor har minskat drastiskt; så sent som på 90-talet fanns det uppskattningsvis 2000 till 2500 sådana. Som en jämförelse kan nämnas att det i Sverige finns cirka 3000 skjutbanor. I vårt land drivs skjutbanorna av jaktoch skytteföreningar, reservistföreningar och jaktvårdsföreningar. Jägare och reservister tränar på samma banor. Enligt utlåtandet har försvarsmakten intensifierat sin övningsverksamhet rejält sedan kriget i Ukraina började. Repetitionsövningar, frivilliga övningar i försvarets regi och frivilliga landsförsvarskurser hålls i större omfattning än förut. Även Natomedlemskapet innebär en ökad utbildningsverksamhet i vårt land. Utskottet betonar att skjutbanorna kommer att användas avsevärt mycket mera än förut och att det därför är ett absolut måste att öka antalet skjutbanor. Enligt försvarsutskottets utlåtande bör antalet skjutbanor ökas till 1 000 och i nästa regeringsprogram bör vi skyndsamt införa tvärförvaltningsmässiga åtgärder för att nå dit så fort som möjligt. Du finner försvarsutskottets utlåtande (på finska) på riksdagens webbplats: www.eduskunta.fi/FI/vaski/Lausunto/Sivut/ PuVL_16+2022.aspx Ändringar i jaktvårdsavgifterna för jaktåret 2023-2024 Enligt en lagändring som trädde i kraft 1.1 2023 höjs jaktvårdsavgiften för jaktåret 2023-2024 till 43 euro för personer som är 18 år och äldre. För personer under 18 sjunker avgiften däremot till 10 euro. Ytterligare information: mmm.fi/sv/-/andringar-inomjord-och-skogsbruksministeriets-forvaltningsomrade-vidarsskiftet-2022-2023Hur länge har vi tillräckligt med jägare för att förvalta stammen? K lumn Jägaren 3/2023 6 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 6 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 6 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
@nina_koski_official Ålänningen Nina Koski började jaga i höstas. ”Den här ytterfilén kommer från det första rådjuret som jag har skjutit, med studsare uppifrån ett jakttorn i Vårdö. Jag lagade maten tillsammans med mamma, pappa och min pojkvän när de var på besök hos mig. Vi märkte att man ska låta köttet mjukna lite innan man skär upp det. Ostsåsen blev rinnig, men smaken var fin, och med extra ost i blev den lagom tjock. Planen är den, att vi bara ska ha kött som vi har jagat själva på matbordet. Dit har vi inte kommit ännu, men oftast äter vi rådjur ur egen frys. Här finns knappt alls hjort och vi hör inte till något älgjaktlag, så vi äter rådjur eller kött av höglandsboskap från en gård här nära.” HELMIPROJEKTET MOT DE FRÄMMANDE ROVDJUREN TIMMAR ARBETE 2022 48 159 Uppdateringen av adressoch namnuppgifter i Jägarregistret har förnyats I och med förnyelsen går uppdateringen av ändringar i jägarregistret snabbare än förut. Den lagstadgade flyttningsanmälningen om byte av stadigvarande adress uppdaterar också uppgifterna i jägarregistret. Hädanefter uppdateras också postadresser som har anmälts till Posten i jägarregistret. Alla uppgiftsändringar uppdateras ändå inte automatiskt i jägarregistret: Om flyttningen sker från en utlandsadress till en annan eller om jägaren har skyddade personuppgifter ska personen själv anmäla adressändringen till jägarregistret. Observera att en namneller adressändring som en person själv skriver in i tjänsten Oma riista inte uppdateras i jägarregistret. Jägarregistret betjänar vid samtliga frågor om adressändring vardagar kl 9-16: metsastajarekisteri@riista.fi, 029 431 2002. Ytterligare information om den lagstadgade flyttningsanmälningen: https://dvv.fi/sv/flytt. AKTUELLT Jägaren ? Kontrollera i Oma riista att ditt skjutprov är giltigt. Föreningens / jaktsällskapets kontaktperson ? Definiera jaktområdena för björnjakten och licensansökningen, skicka områdeskoden till licensansökaren. ? Inför ändringarna enligt licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera ändringarna i områdesinformationen. Licensansökaren (björn) ? Skapa licensområdena för ansökningen om björnlicens som enskild person: Områden > samlicensområden. Verksamhetsledaren ? Gör OFU-föredragningarna med namnförslag på funktionärer för jvf:s styrelse. Oma riista-helpdesk hjälper dig vardagar kl 12-16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Jägaren 3/2023 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 7 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 7 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Blaser K95 Ultimate Kompakti, kevyt ja tarkka Blaser-kertalaukauskivääri. Ultimate-tukin ominaisuudet mahdollistavat ergonomisesti hyvän ampuma-asennon. Paino vain 2,6 kg. Kampanjahinta 4 990,00 € Ka m pa nj a on vo im as sa ni in ka ua n ku in ka m pa nj aas ei ta rii tt ää ! Ky sy Bl as er -jä lle en m yy jä ltä si ! H U I P P U M E R K K I M M E Blaser R8 Ultimate Silverstone Supersuositun Blaser R8 Ultimate -kiväärilinjan uusi, erottuva erikoismalli. Kevyt, uritettu piippu suukierteellä, hienostuneet Argali-logot ja ensiluokkainen nahka yhdistettynä säädettävään Ultimate-tukkiin. Lukkorungon pintakäsittely erottuu perusmallistosta. Kampanjahinta 6 990,00 € Blaser D99 Black Blaserin nykyaikainen drillinki tyylikkäällä mustalla lukkorungolla ja leveämmällä semi-beavertail -etutukilla. Vapaasti värähtelevän luotipiipun ansiosta osunta säilyy kaikissa olosuhteissa. Kampanjahinta 7 900,00 € Nordis Oy Blaser kampanjat_nro3 2023_210x275mm.indd 1 Nordis Oy Blaser kampanjat_nro3 2023_210x275mm.indd 1 8.3.2023 13.22.55 8.3.2023 13.22.55 Belöningen för insända vildsvinsprover: Faktureringen har förnyats Livsmedelsverket betalar en belöning till privatpersoner som skickar in prover av fällda vildsvin. Faktureringen förnyades den första januari. Jägare och andra privatpersoner ska nu fakturera på nätet i ePalkkio-systemet om belöningen ska betalas ut till en privatperson. Du finner faktureringsanvisningarna och en länk till tjänsten på Livsmedelsverkets webbplats. Du når faktureringsblanketten genom tjänsten suomi.fi. Identifiera dig med nätbankskoder, certifikatkort eller mobilcertifikat. Alternativt och undantagsvis går det att fakturera på en pappersblankett. Om det är en jaktförening som fakturerar fyller man i belöningsfakturablanketten och skickar den till Livsmedelsverket på samma sätt som förut. Du hittar en länk till blanketten på Livsmedelsverkets webbplats. Fakturan kan bifogas försändelsen med proverna eller skickas separat i efterhand. Du finner anvisningarna för inskickandet av proverna och faktureringen här: www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-omdjursjukdomar/anvisningar-for-provtagning/vildsvin/. Jaktlägret Erä-Hertat 5-8 oktober Jaktföreningen Ahlaisten metsästysseura ordnar ett jaktläger för damer. Åldersgränsen är 18 år (med vuxen vårdnadshavare 16 år) och jaktkort obligatoriskt. På programmet rådjursoch hjortjakt, första hjälpen för jakthundar, snickra minkfälla, skytte, bada bastu med mera. Vi tar emot 20 deltagare. Lägeravgiften är 180 euro och inkluderar avgiften för gästjägare. Förfrågningar: Lotta Nurmi, 044 201 5569 och Sari Uusitalo, 045 124 5541. Bindande anmälningar senast 1.9 till era.hertat@gmail.com. Tredje största jv-föreningen finns nu i Lappland Jaktvårdsföreningarna Savukoski och Pelkosenniemi går den första januari 2024 ihop och bildar Kemi-Lapplands jvf. Den nya jaktvårdsföreningen blir till ytan den tredje största i landet. Samgången kommer inte att innebära några synliga följder för jägarna: skjutproven, prepkurserna för jägarexamen och examenstillfällena, liksom de övriga funktionerna, som skjutbanorna, fortsätter som förut. SV EN ZA CE K INTRESSET FÖR ATT ARRANGERA JAKTTURISM ÖKAR I ett projekt som går ut på att förvandla jaktturismens värdepotential till intäkter (Metsästysmatkailun arvopotentiaalin tulouttaminen-hanke) går vi tillsammans med jaktföreningar, markägare och tjänsteproducenter igenom verktygen som kan användas för att komma igång med jaktturism. Just nu utreder vi också hur modellen med jaktvärdar skulle fungera för att underlätta vardagen för jaktföreningar. Till de viktigaste frågorna hör nyttan för jaktföreningarna och osäkerhetsfaktorerna. Vi har arrangerat ett flertal möten som har lockat ett stort antal representanter för föreningar för att diskutera ämnet och pejla deras jaktområdens lämplighet för jaktturism. Diskussionerna har präglats av intresse och funderingar kring den rätta dimensioneringen i förhållande till den traditionella jakten. Markägarnas reaktioner på kommersiell verksamhet har skapat osäkerhet, trots att intäkterna skulle användas till att trygga föreningsverksamheten. En fördelning av intäkterna mellan jaktföreningarna, markägarna och tjänsteproducenterna betraktas som en lösningsmodell. Indirekt gynnas också den glest bebyggda landsbygden som gärna ser ökad turism. Ekonomiskt utnyttjande av viltet kräver transparens Ju mer vi vet om jaktturismens förutsättningar desto lättare blir det att få en uppfattning om de egna jaktmarkernas lämplighet. Det är svårt att ta ställning till någonting som det finns olika uppfattningar om. Med öppna samtal hittar vi fungerande praktiska lösningar, omfattningen på verksamheten och en rättvis fördelning av eventuella intäkter. Varje jaktområde är olikt alla andra och vi måste ta hänsyn till förhållandena på orten och åsiktsklimatet där. Att samtliga deltagare vill samma sak utgör grunden för det hela. Om någon samsyn inte finns blir utsikterna att lyckas obefintliga och vi måste avråda från jaktturism på den orten. Du finner mera information om jaktturismen, bedömningen av realiseringsmöjligheterna och intäktsfördelningen här: www.aitomaaseutu.fi/hankkeet/metsastysmatkailun-arvopotentiaalin-tulouttaminen Projektet där jaktturismens värdepotential förvandlas till intäkter Projektet är ett samprojekt mellan enheten för affärsverksamhet vid Jyvärskylä yrkeshögskola och Finlands viltcentral. Syftet är att öka möjligheterna till jaktturism, i synnerhet i de glest bebyggda delarna av landet. Projektet löper under tiden 1.10 2022 till 30.9 2023 och finansieras ur jordoch skogsbruksministeriets finansieringsprogram för glesbygd. Det koordineras av Lapplands NTM-central. Jägaren 3/2023 8 Nyhet r 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 8 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 8 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Blaser K95 Ultimate Kompakti, kevyt ja tarkka Blaser-kertalaukauskivääri. Ultimate-tukin ominaisuudet mahdollistavat ergonomisesti hyvän ampuma-asennon. Paino vain 2,6 kg. Kampanjahinta 4 990,00 € Ka m pa nj a on vo im as sa ni in ka ua n ku in ka m pa nj aas ei ta rii tt ää ! Ky sy Bl as er -jä lle en m yy jä ltä si ! H U I P P U M E R K K I M M E Blaser R8 Ultimate Silverstone Supersuositun Blaser R8 Ultimate -kiväärilinjan uusi, erottuva erikoismalli. Kevyt, uritettu piippu suukierteellä, hienostuneet Argali-logot ja ensiluokkainen nahka yhdistettynä säädettävään Ultimate-tukkiin. Lukkorungon pintakäsittely erottuu perusmallistosta. Kampanjahinta 6 990,00 € Blaser D99 Black Blaserin nykyaikainen drillinki tyylikkäällä mustalla lukkorungolla ja leveämmällä semi-beavertail -etutukilla. Vapaasti värähtelevän luotipiipun ansiosta osunta säilyy kaikissa olosuhteissa. Kampanjahinta 7 900,00 € Nordis Oy Blaser kampanjat_nro3 2023_210x275mm.indd 1 Nordis Oy Blaser kampanjat_nro3 2023_210x275mm.indd 1 8.3.2023 13.22.55 8.3.2023 13.22.55 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 9 4-9_Uutiset_JA?0323.indd 9 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Med en kartläggning kallad Fågelatlas följer vi med några decenniers mellanrum med förändringarna hos den häckande fågelfaunan i vårt land. Den senaste kartläggningen började i fjol. Men för att kartläggningen ska bli heltäckande behöver vi hjälp av er jägare. Atlasen behöver mera information om de jaktbara sjöfåglarna. Haka på och häng med! TexT Jarkko Nurmi K artläggningen av förändringarna hos den häckande fågelfaunan görs i kartrutor om 10 x 10 kilometer. De tidigare kartläggningarna har huvudsakligen gjorts av amatörornitologer, men tanken är nu att snäppa upp täcknings Operation Fågelatlas – vi söker sjöfågelspecialister! graden. Alltså behöver vi er jägare. Det finns ju en jaktförening i nästan varje by och stad i hela landet. I synnerhet i landets norra delar finns det gott om rutor som inte har kartlagts och där känner vi inte till häck ningsmiljöernas sjöfågelpotential. Fågelatlasen – häng med som specialist Finlands viltcentral inledde i april en kampanj för att samla in information om sjöfåglarna, i synnerhet där vi har luckor i kartläggningen. De regionala viltplane rarna söker genom jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna ”sjöfågelspecialister” som utbildas för uppgiften. Observationerna kan skrivas in i Oma riista på plats i terrängen, och därifrån fort sätter de till atlaskartläggningen. Särskilt viktiga är observationerna av kullar av de försvagade sjöfåglarna – stjärt and, bläsand, skedand, årta, vigg, brunand och sothöna. Men observationer av sädgäss är också värdefulla. Fler utbildningsdagar för sjöfågelspe cialister är på gång. Du kan anmäla dig genom att kontakta viltplaneraren i din region. Kontaktinformationen finner du på Finlands viltcentrals webbplats. Fågelatlasen – alla med! Senare på sommaren behöver vi obser vationer av fågelkullar från alla jägare. Vem som helst kan delta genom att skriva in sina observationer av kullar i Oma riista. Oavsett om du gör observationen på semestern ute på bryggändan eller om du letar efter sjöfågelkullar på allvar, så anteckna det du ser! Viltcentralen hoppas på aktivitet också vid par och kullräkningen av sjöfåglar så vi får in sådan information i fågelatlasen, men vi ska vara särskilt atlasaktiva med kartläggningen av häckningsområden. Anteckna samtliga observationer av kullar i Oma riista. Jägaren 3/2023 10 10-11_Atlas_ja_vesilintulaskenta_JA?0323.indd 10 10-11_Atlas_ja_vesilintulaskenta_JA?0323.indd 10 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Det finländska viltkunnandet håller världsklass Informationen som jägarna samlar in är färsk och används när beslut fattas. Nätverket av vilttrianglar och det finländska sättet att samla in data om hjortdjuren och de stora rovdjuren är globalt sett unikt och står som garant för hållbarhet. Jägarna tar fram viltinformation, oberoende forskare gör uppskattningar av viltstammarna och jordoch skogsbruksministeriet fattar i samråd med viltcentralen de beslut som krävs om viltet. Jägarna utmärker sig också vid inventeringarna av sjöfåglar, men där har vi fortfarande en bit kvar att gå. FÅGELATLASEN 2006-2010 Anas penelope bläsand Häckning säker sannolik möjlig summa Antal 1085 606 728 2419 Täckningsgrad utmärkt god nöjaktig hjälplig slumpartad inga obs ? En bild på bläsandens häckningsutbredning ur föregående atlaskartläggning. Atlaskart läggningen 2022–2025 ? Observerandet är inte avgränsat som för sjöfågelinventeringarna. ? Vi kartlägger samtliga fågelarter och deras häckning i kartrutor. ? Vi jämför med de tidigare kartläggningarna (föregående 2006–2010). ? Punkträkningen av sjöfåglar inkluderas i atlaskartläggningen. ? Lintuatlas.fi. GE TT Y IM AG ES Än finns det luckor i fågelatlasen – jägare, dra ditt strå till stacken! TexT Risto Paakkonen Vi behöver bättre täckning på observationerna av sjöfåglar, och det gäller för både punkträkningarna och atlaskartläggningen. Viktiga häckningsområden får inte lämnas utanför. De årliga sjöfågelinventeringarna ? Görs vid vissa tider på fasta obspunkter. ? Vi kan och bör grunda nya obspunkter. ? Vi följer med sjöfågelstammarna, deras utveckling och häckning, och gör upp en årlig rapport: luke.fi/sv/uppföljningar/uppfoljning-av-sjofaglar INVENTERINGTIDERNA FÖR SJÖFÅGELPUNKTERNA Region Par räkningen Par räkningen Kull räkningen Sydoch sydvästkusten 1–8.5 22–29.5 1–20.7 Södra och mellersta Finland, inlandet 8–15.5 22–29.5 1–20.7 Norra Finland 20–29.5 5–12.6 1–20.7 ? Nätverket av observationspunkter för sjöfågelräkningen har fortfarande luckor på många håll i landet, i synnerhet i norr. Jägaren 3/2023 11 10-11_Atlas_ja_vesilintulaskenta_JA?0323.indd 11 10-11_Atlas_ja_vesilintulaskenta_JA?0323.indd 11 21.4.2023 8.22 21.4.2023 8.22
Ögruppen Utö som ligger långt ute i havet är ett mekka för fågelvänner. Varje år anländer skaror av intresserade till ön för att skåda på de flyttande fåglarna. Och visst har det funnits fåglar på Utö, men under de senaste åren har de häckande paren till stor del försvunnit. TexT Tommy Arfman Bilder Jorma Tenovuo och Tommy Arfman Rävarna på Utö ? Från Utö når rävarna de omgivande öarna genom att simma. De häckande fåglarna har minskat drastiskt i hela området. ? Jägarna kammar igenom öarna närmast Utö med hundar för att få grepp om rovdjursläget. Området måste skötas som en helhet. D et krympande fågelbeståndet på Utö torde ha flera bakomliggande skäl. Östersjöns hälsa, som fortlöpande blir sämre, leder bland annat till att ejderns huvudsakliga föda, blåmusslan, dör ut. Havsörnen har ökat kraftigt och ejdern lider av predationen eftersom örnarna tar ådorna i boet och plockar ungarna ur vattnet. Turisterna blir fler och stör fåglarna som häckar på den lilla ön, trots förbudsskyltarna som begränsar. Å andra sidan ger den mänskliga närvaron ett visst skydd för de ruvande ejderhonorna mot havsörnens härjningar. Det finns exempel på detta också på andra håll i skärgården. Jägaren 3/2023 12 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 12 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 12 21.4.2023 8.26 21.4.2023 8.26
2011 nådde räven öarna kring Utö. Rävarna har förökat sig där och simmar också till andra, närbelägna öar. De raskade sannolikt över isen från Jurmo, där det tidigare fanns en stor rävpopulation. Sedan dess har räven utrotats på Jurmo på Forststyrelsens försorg. På Utö har man däremot inte blivit kvitt rävarna. När vi läser amatörornitologen Jorma Tenovuos observationer av fågelförlusterna på Utö ser vi att flera arter försvann när rävarna hade dykt upp. Flera av de försvunna arterna lider inte lika svårt av havsörnens predation som ejdern, men de häckar på marken och är därför oerhört utsatta för jagande rävar. Inte ens på de omgivande holmarna och skären får fåglarna häcka i fred eftersom rävarna lätt tar sig dit simmande. Rävelimineringen på Utö Elimineringen av markrovdjuren är det enda snabba sättet att hejda förlusterna av häckande fåglar. På Forststyrelsens försorg har rävarna eliminerats på öarna kring Utö, och rävar har blivit fällda nästan varje år, men rävpopulationen på huvudön har vi inte rått på. De ständiga bekymren med rävarna ledde till ett behov av att ingripa i rävpopulationen på huvudön och jobbet inleddes i januari 2022. Föreningen för att vårda och skydda skärgårdsnaturen (SLHSY) åtog sig ansvaret för det praktiska, och har tillsammans med Forststyrelsen en komplett uppsättning avtal för skyddsjakten i skärgården. Elimineringen av räv ska göras på vintern, i januari och februari. På de omgivande öarna finns häckande berguvar, vilket betyder att skyddsjakten måste göras innan berguven häckar. Bortsett från det kan rävar jagas på våren med hundar och dispens av Finlands viltcentral. Ett krävande objekt Försvarsmakten har en mängd byggnader där rävarna kan gömma sig. Det finns stora blockfält som skapar gömslen där rävarna kan trycka i flera dagar. Favoritstället där rävarna helst håller till finns på den västra sidan av ön; ett område med stängsel omkring som tillhör försvarsmakten. Skärgårdsföreningen har skaffat tillstånd för att röra sig på området. Skyddsjakten har skötts med drivande hundar. Ön är liten och hundarna har, när de jobbar, också rört sig mitt i byn, vilket alla bybor inte har gillat. Enligt jaktlagen får arbetande hundar tillbringa 30 minuter på ”främmande mark”. Eftersom byn på Utö är väldigt liten så korsar hundarna den på några minuter. Någon konkret olägenhet har hundarna inte ställt till med, men i början visade sig ett visst motstånd mot att döda rävarna. Markägarna på Utö och jaktföreningen har deltagit i jakterna och dessa har genomförts enligt lagens bokstav och med tillstånd av markägarna. Innovationer, teknik och dispenser Området kartlades och jagades två gånger, i januari i fjol och i år. Jakten med hundar begränsades till några dagar för att minimera störningen för byn. Flera rävar blev fällda, men jaktområdet blev inte tömt. De ovannämnda blockfälten skyddade rävarna som flytt dit och vi insåg att problemet inte kunde lösas med hundar. Verktygsbacken behövde alltså en komplettering. Vi skaffade en fjärrstyrd utfodringsstation som övervakas med en fjärrstyrd kamera. Stationen ställdes på plats i januari i år. I skrivande stund har stationen varit i gång i drygt två månader. Varje kväll sprider den under några sekunder torrfoder omkring sig med en radie på flera meter. Det finns stora blockfält som skapar gömslen där rävarna kan trycka i flera dagar. Räven anlände till Utö vintern 2011, över isen och sannolikt från Jurmo. ? Svärtan häckar inte längre i Utö-skärgården. Den sista observationen av kullar gjordes 2017. ? Utö har varit känt för sina häckande ejdrar. Nuläget är dock bedrövligt för arten. Bara några få honor håller ut och försöker häcka på öarna kring Utö. Jägaren 3/2023 13 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 13 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 13 21.4.2023 8.26 21.4.2023 8.26
Naturförluster för Utöfåglarna Amatörornitologen Jorma Tenovuo, som bor på Utö och följer noga med utvecklingen, har antecknat följande: ? Ejdern backar överallt i Skärgårdshavet, men på Utö har arten så gott som helt försvunnit från den häckande fågelfaunan. Under toppåren producerade Utöskärgården massor av ejderungar; så sent som 2008-2010 kläcktes 800-1000 ungar. Produktionen av ungar har minskat år för år och året 2022 såg jag bara sex ungar. ? Mellan åren 2000 och 2010 häckade årligen 8-12 par svärtor. Arten har försvunnit och den senaste kullen på Utö fick Tenovuo syn på 2017. ? Ett fåtal storskrakar häckade på Utö så sent som 2010, under båthus och andra byggnader i hamnen. Den sista bekräftade kullen siktades 2019. ? Småskraken häckade på Utö ännu i början av 2010-talet, men sedan 2020 är arten försvunnen från den häckande fågelfaunan. Samma öde har också de andra häckande sjöfåglar gått till mötes. Småskraken, gräsanden, krickan, skedanden och snatteranden, liksom även vadarna, har minskat drastiskt. Fiskmåsarna och silvertärnorna har försvunnit nästan helt från den häckande fågelfaunan. För de häckande fåglarna har utvecklingen gått stadigt utför, och det går inte längre att tala om fluktuationer i populationerna. Det är snarare fråga om storskaliga naturförluster i regional omfattning. En liknande utveckling pågår i de övriga delarna av skärgården, men på Utö har den drivits till sin spets. Utvecklingen blir särskilt tydlig eftersom fågelfaunan i området observeras yrkesmässigt. Kommer fågellivet att återhämta sig? På andra håll i skärgården finns det flera exempel på att fågelfaunan återhämtar sig när markrovdjuren elimineras. Artikelförfattaren tror att det samma också kommer att hända på Utö. För ejdern är läget dock ytterst kritiskt. På Utö finns det bara ett par honor kvar som häckar och om de faller bort blir återhämtningen en långsam process. En så här marginaliserad art tål inte en enda räv. Hur fågellivet reagerar får vi veta först när den sista räven har stupat. När vi märkte att rävarna tittade in varje natt för att äta så inledde vi jakten. Jakten bedrivs som vaktjakt från en koja med ett hagelgevär med nattsikte. På det viset går det att skjuta hela natten. Finlands viltcentral har beviljat dispens för nattsiktet. I skrivande stund har fyra rävar fällts i mars. Utan nattsikten hade det inte gått att identifiera rävarna och skjuta dem. Upplägget verkar fungera. Rävarna blir inte skrämda och gömmer sig i blockfältet, skyttet är riskfritt och effektivt, och hundarna stör inte byborna. Arrangemanget verkar inte ha andra nackdelar än investeringen i början, men utrustningen är långlivad. Projektet fick bidrag av Forststyrelsen och Jordoch skogsbruksministeriets projekt KovaVipe, som är en fortsättning på Sotkaprojektet i skärgården. Modellen skapar möjligheter för intresserade att realisera kostnadseffektivt naturvårdsarbete på hemmaplan. Utöjägarna fällde de sista rävarna och i skrivande stund har inga rävar uppenbarat sig vid utfodringsstationen. Läget ljusnar alltså för fågellivet. Kanske lyckades vi äntligen fälla den sista räven på Utö! ? Innovation och teknik. Den automatiserade utfodringsstationen har visat vad den går för på Utö. Utmatningen är fjärrstyrd och regleras med en app medan kameran övervakar och visar hur det går. ? Erfarenheterna av ett års jakt med hund visar vilka svårigheter som rävjakten står inför. Även om hundarna inte var lösningen på problemen så visade de sig vara viktiga verktyg. Med dem kan vi kartlägga rovdjuren och få veta var de gärna ligger och trycker. Jägaren 3/2023 14 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 14 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 14 21.4.2023 8.26 21.4.2023 8.26
VX-FREEDOM RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Leupoldin paras hinta-laatusuhde. Hinnat alkaen 399 €. KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 15 12-15_Uto?n_ketut_JA?0323.indd 15 21.4.2023 8.26 21.4.2023 8.26
Älgarnas vandringar Åren 2008 till 2012 följde Naturresursinstitutet med drygt hundra GPS-halsbandsförsedda älgar på olika håll i landet. I den här artikelserien berättar vi om resultaten av uppföljningen och den här första delen av artikelserien handlar om älgarnas vandringar, hur mycket de vandrar och hur stora hemområden de håller sig med. TexT Markus Melin, Jyrki Pusenius, Juho Matala, Petri Timonen, Markku Gavrilov, Jonna Katajisto och Sauli Laaksonen U nder de här åren blev bortåt 130 älgar försedda med sändarhalsband, både tjurar och kor, och kor med kalvar och utan. Inga kalvar försågs med halsband, men vi följde kalvarnas gps-mödrar och följde upp med kontroller i terrängen för att kolla om kalven som föddes på våren fortfarande var i livet på hösten och följande vår. Undersökningsområdena sträckte sig från sydändan av landet till Lappland och inkluderade både västkusten och östgränsen. Undersökningsområdenas geografiska täckning borgade för att vi kunde undersöka älgarnas beteende och vandringar i varierande miljöer. I väster där landskapet är ett låglänt lapptäcke av åkrar, i söder som är splittrat av vägar och bebyggelse, i öster som präglas av ödemarker och stora rovdjur, och sist men inte minst i renskötselområdet i norr. Vi började med att undersöka älgarnas vandringar; hur mycket och över hur stora områden vandrar de på olika håll i landet? Och hur ofta följer de årstiderna och vandrar till nya hemområden? Årstidsvandringar eller vandrar de annars bara? Halsbandsälgarna visade ett tydligt vandringsbeteende mellan sommaroch vinterområden och beteendet förekom i samtliga områden som undersöktes. Avståndet mellan sommaroch vinterområdet var i genomsnitt fem till åtta kilometer. I de kortaste fallen uppgick avståndet till några kilometer och i de längsta fallen till drygt 30 kilometer. De längsta vandringarna blev observerade i norr och de kortaste i söder och vid västkusten. I de här fallen kunde vi tydligt urskilja separata vinteroch sommarområden. Men alla älgar visade inte något vandringsbeteende. Vi känner till att vandringarna i regel följer den första snön och snötäckets djup; älgarna inleder vandringen till vinterområdet när snön täcker födan de äter på hösten och helst innan snödjupet gör det besvärligt att vandra. Enligt GPS-materialet tog vandringen i genomsnitt två till åtta dygn. Somliga älgar rent av löpte till det nya området och var framme bara några timmar senare medan andra höll på i en vecka eller två innan de slog sig ner på det nya sommarbetet. På hösten tog vandringarna längre tid än returerna på våren. De individuella skillnaderna var stora, men trots det ägnade sig de allra flesta sändarälgarna åt att vandra mellan ett sommaroch ett vinterområde. Det var klart sällsyntare att stanna på samma plats året om. Medan undersökningen pågick såg vi Älg n som vilt N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET / ER KK I O KS AN EN Jägaren 3/2023 16 16-17_Hirven_vaellukset_JA?0323.indd 16 16-17_Hirven_vaellukset_JA?0323.indd 16 21.4.2023 8.27 21.4.2023 8.27
DE FÖLJANDE DELARNA Vi har undersökt hur älgarna rör sig i vargrevir, hur de väljer hemområde vid extrem väderlek, hur snödjupet påverkar deras vandringar, tidpunkten då kalvarna föds och strukturen på miljön där älgkorna kalvar. Om allt detta berättar vi i de följande artiklarna i serien. också bevis på älgarnas vandringspotential – när de får för sig att vandra på allvar. En älgko som försetts med halsband i Lappland bytte bokstavligen landskap och vandrade en sommar drygt 200 kilometer söderut för att sedan slå sig ner för gott. Storleken på områdena varierar I regel bekräftade halsbandsinformationen vad vi redan länge vetat; att älgarnas vinterområden är i genomsnitt mindre än sommarområdena. Detta faller sig naturligt eftersom djurens vandrande vintertid begränsas av snön. Alltså väljer älgarna ett område där de finner sin föda på en så liten areal som möjligt. På sommaren är den botaniska menyn mycket större och den varierar under vårens och sommarens lopp. Då kan älgarna röra sig friare – och gör det också – när de söker föda. Enligt halsbandsinformationen varierade storleken på vinterområdena i regel mellan 1000 och 3000 hektar, även om de minsta inte mätte mer än några hundra hektar. På sommaren varierade den genomsnittliga storleken på området mellan 2000 och 5000 hektar, men kunde uppgå till så mycket som 10 000 hektar. Det minsta observerade sommarområdet var inte större än 100-200 hektar, vilket ändå var exceptionellt litet i vårt material. De individuella skillnaderna mellan älgarna var således stora och ofta större än skillnaden mellan områdena eller könen. ? Bilden visar hur halsbands älgarna rör sig. Varje punkt visar positionen för en älg och varje älg har en egen färg. ? Bilden visar positionerna för halsbandsälgar na i Lappland. Varje älg har sin egen färg. Älgkon som satte vandringsrekord skiljer sig klart från mängden genom sitt ex ceptionella byte av landskap. ? På västkusten visar älgarna ett speciellt vandringsbeteende. De tillbringar somma ren vid havet eller i den yttre skärgården (till vänster i bilden), men återvänder och tillbringar vintern i inlandet. På bilden har vi ringat in kärnan i sommarhemområdet för två olika älgar. Där befann de sig knappt någonsin under övriga årstider. ? I södra Finland ob serverade vi dels älgar som tydligt vandrade mellan ett sommar och ett vinterområde (gult) och dels älgar som stannade i samma område året om, utan tydligt separerade sommar och vinterbe ten (blått). N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET / ER KK I O KS AN EN Jägaren 3/2023 17 16-17_Hirven_vaellukset_JA?0323.indd 17 16-17_Hirven_vaellukset_JA?0323.indd 17 21.4.2023 8.27 21.4.2023 8.27
Om du inte i handeln hittar någon kniv som du gillar och om du vill ha ett personligt jägarverktyg så går det att göra sin kniv själv. TexT och bilder Karlo Ruotsalainen A tt göra knivar är oerhört intressant och du kan ställa upp utmaningar för dig själv. Knivmakeriet kräver noggrannhet och kunskaper om olika material för att resultatet ska bli fulländat. Det är fritt fram för en knivmakare att vara kreativ och förverkliga ideer! Fabriksknivar är alltid en kompromiss eftersom de ska passa till det mesta för de flesta. Den som gör sin kniv själv från början till slut bestämmer varje detalj efter eget huvud och skapar en kniv som sitter som gjuten i egen hand. Utgå från knivbladet En knivmakare utgår från den viktigaste delen, alltså från knivbladet. Sådana finns det i oräkneliga modeller, storlekar och kvaliteter. Gör det själv En kniv Själv har jag oftast nöjt mig med att köpa färdiga blad eftersom jag inte har verktygen och kunskapen för att smida egna. Dessutom är det en krävande konst att smida ett knivblad som håller skärpan och tål användning. Några blad har jag gjort, men de har varit försök för prydnadsknivar. Skaftytan kräver omsorg Knivskaftet kan göras av flera olika material, men själv väljer jag oftast trä. Träets hårdhet är avgörande för skaftets hållbarhet, så därför väljer jag hårda träslag. Mest gillar jag masurbjörk, för det vackra och traditionella utseendets skull. Dessutom är masurn väldigt hård och väderbeständig. Jag har också använt ek och björk som skaftmaterial. Skaftet kan också göras av näver, som är lättare att bearbeta. Själv har jag inte provat på näver, men tänker absolut göra det. Skaftet innebär främst handarbete, så man behöver alltså inte skaffa några särskilda maskiner eller verktyg. Jag börjar med att borra ett hål i skaftämnet för tången och fäster bladet med exempelvis epoxylim. Skaftet kan formas i sin helhet för hand, men för att inte fresta tålamodet sågar jag skaftämnet till sina ungefärliga yttermått med bandsåg och rundar av kanterna med Det här behöver du för att göra tre knivar. Skaften är av masur och bladen av kolstål. Jag köpte färdiga knivblad och beslagen följde med. Den färdiga kniven i en presentask av björkfaner. Jägaren 3/2023 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 18 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 18 21.4.2023 8.28 21.4.2023 8.28
Jägarna måste kunna anpassa sig Ä nda sedan jag var liten har jag fått höra fiskeoch jakthistorier om fångster och byten. Det har alltid varit trevligt att sitta vid brasan och lyssna. Men tyvärr handlar somliga historier om jakter där varken viltet, jaktkamraterna eller lagen har visats respekt. I min jaktförening hör de flesta till den äldre generationen. Enligt deras historier fanns det klart mera älgar, fåglar och småvilt när de var unga, så det gick att jaga mycket mera. De äldre skryter om hur deras pappor, moffor och faffor, och de själva i sin ungdom, sköt flera älgar på samma gång eller på samma dag. I berättelserna återvänder jägarna alltid hem nerlastade med vilt. Eftersom vi befinner oss i Lappland så kan det ju i någon mån handla om att ”allt är bättre i Lappland”, men ofta handlar det nog om vanlig nostalgi; allt var ju bättre förr. De äldre varken kan eller vill alla gånger anpassa sig till nya jaktsätt och nya sätt att hantera det fällda viltet. Nuförtiden ska man noga tänka sig för innan man skjuter eftersom licenserna är lätträknade och älgarna ännu färre. Bestämmelserna om hygienen vid kötthantering har förnyats och alla har inte fattat principen om att ta vara på allt efter bästa förmåga. Det samma gäller för god jägarsed, oavsett om man jagar med en eller flera jaktkamrater, så att alla kan känna sig säkra och njuta av jakten. Att respektera viltet, jaga tillsammans och hantera djurkroppen rätt från fällningen till matbordet är moment där mycket har förändrats, både i praxis och lagboken. Viltstammarna förändras och blir mindre, och vi jägare måste anpassa oss. Är månne tiden inne för att byta ut berättelserna som saknar respekt för lagen och viltet till sådana där vi respekterar viltet, jaktkamraterna och naturen? Hädanefter vill jag höra och föra vidare berättelser där vi vårdar naturen, sköter viltet och jagar med ansvar. SIIRI NISKALA Jag heter Siiri Niskala och bor i Rovaniemi. Mest gillar jag att jaga tillsammans med morfar och vår finska spets Riku. slip. Sedan fortsätter jag med en trärasp för att raspa fram skaftets slutliga form. Finslipningen gör jag med slippapper, gradvis från grövre till finare tills ytan är slät. Det här momentet kräver tid, tålamod och mycket arbete för att resultatet ska bli bra. Slutligen oljar jag skaftet med träolja som skyddar mot smuts och fukt. Knivslidan skyddar Den sista etappen är slidan för kniven. Jag har inte gjort särskilt många eftersom nästan alla mina knivar klarar sig utan. När kniven inte används är slidan nästan allt som man ser av den. Därför är slidorna ofta vackra och liksom konstverk i sig. På dem kan man skapa en bild med jaktmotiv eller trycka ett prydnadsmönster. Det mest givande för en knivmakare är den avslutande behandlingen med olja som tar fram träets färger och man ser det slutliga resultatet. Det uppstår ett känslomässigt band till kniven eftersom man har skapat den själv. På jakt känner man bandet varje gång man tar fram kniven för att göra någonting, spänta ved eller passa vilt. Knivmakeriet är en hel konstform som man bara lär sig genom att göra. Friskt vågat är hälften vunnet! Ingen är född till knivsmed. Slutligen behandlas skaftet med olja, vilket tar fram masurmönstret. Skaftet före den egentliga formgivningen med trärasp. Det uppstår ett känslomässigt band till kniven eftersom man har skapat den själv. K lumn Ungd msredaktionen Jägaren 3/2023 19 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 19 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 19 21.4.2023 8.28 21.4.2023 8.28
Viltkameran gör det möjligt att följa med hur viltet rör sig och beter sig utan att man själv behöver befinna sig i skogen. TexT och bilder Elisabeth Mattsson D et är väldigt enkelt att använda en viltkamera. Man fäster den stadigt och riktad så, att den inte är vänd mot allmän väg eller plats. Det ska inte heller finnas gungande grenar eller högt gräs framför. Med en gren som gungar i vinden framför sig skulle kameran ju ta bilder nästan oavbrutet, och minneskortets kapacitet är inte oändlig. Om det händer väldigt mycket framför kameran förmår den kanske inte spara alla bilder. Det går också att ställa in kameran så, att den tar korta videor eller skickar ett meddelande till telefonen när den upptäcker rörelse. Bilden visar datum och klockslag när Viltkameran – till både nytta och nöje den är tagen. Du kan lämna kameran i skogen i flera dagar, i vissa fall till och med i månader. Vad har kameran fångat? Under en månads tid ställde jag upp viltkameran på några olika platser för att få bredd på bildskörden. Jag antog att merparten av bilderna skulle bli tagna i mörker, men till min överraskning var dagbilderna och nattbilderna rätt jämnt fördelade. På en ö är reviren små, så det är samma djur som återkommer. Den som under flera år följer med ett visst område ser hur djurlivet utvecklas. Han eller hon får se hur kalvarna växer upp och blir lika stora som älgmor, och hur de unga råbockarna får sina första horn. Den som ställer upp viltkameror på ett större område får en uppfattning om hur viltstammarna mår där. Djuren som bär horn är rätt enkla att följa. Hornen är individuella, så det går att räkna bockarna på det viset. Som ett bonus kan man se när en bock har fällt hornen. Då kan man ta hunden med sig på en promenad för att leta efter fällhorn. Hondjuren är svårare att förvandla till individer. Men när en älgko, hind eller get har kalvar eller kid ser man på ungarna vem som är vem. En hona kan ju få tvillingar eller till och med trillingar! Trillingar är sällsynta, men då går det redan på våren att känna igen honan utifrån antalet ungar. Avslöjar vilka som följer stigen Med kamerans hjälp får vi reda på vilka djur som följer en viss stig. Ibland är det en enda art som använder stigen, men ofta är det flera arter som följer samma stigar. När man bevakar flera stigar får man med tiden en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arternas vägval. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det med en viltkamera går att följa med viltet på en plats och lära sig var de olika arterna helst håller till. När det sedan blir dags att välja pass eller vintermata är kunskapen till stor hjälp. ? Tittar man närmare på bilden i förstoring så kan man till och med urskilja enskilda ögonfransar! ? Ibland ser det ut som om djuret skulle posera för bilden! Jägaren 3/2023 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 20 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 20 21.4.2023 8.28 21.4.2023 8.28
? En kamera med kamouflagefärg smälter in i naturen utan att väcka uppmärksamhet. Ibland blir djuren ändå nyfikna på kamerans lilla röda lampa. ? Inuti kameran finns plats för batterierna, en liten skärm och inställnings knapparna. Med dem ställer man in om kameran ska ta bilder eller filma. ? I skymning är det svårt att urskilja färger, men hjorten syns ändå tydligt. ? Det händer att djuret råkar titta rakt mot kameran. Kanske hinner det notera ljuset som tänds när kameran tar bilden. ja ht iv ah ti. fi allesi koir Lihaisaa laatua Hinnat voimassa 31.5.2023 saakka Hankkijan myymälöissä. Saatavilla myös muilta hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Kotimaiset Jahti&Vahti-täysravinnot antavat parhaat mahdolliset eväät pennulle ja kasvavalle koiralle. Ne sisältävät nuoren koiran turvallista kasvua varten tarvitsemat ravintoaineet, vitamiinit ja kivennäiset juuri oikeassa suhteessa. Suoliston normaalia toimintaa ja koiran luontaista vastustuskykyä tukee Progut ® . ELÄMÄN ENSIHETKISTÄ turvalliseen kasvuun 42, 25 Pentu 12 kg TARJOUS! 38, 65 Junior 12 kg TARJOUS! 30 vrk hinta 42,95€ 30 vrk hinta 46,95€ 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 21 18-21_Nuoret_JA?0323.indd 21 21.4.2023 8.28 21.4.2023 8.28
FRÅN VALP TILL JAKTHUND – DEL 5 Konsten att resa fågel D en här gången åker Vili tillbaka till sitt valpdomshem i Kynäsjoki i Påmark för att delta i en utbildningsdag. Uppfödaren Jari Vettenniemi väntar på oss och är påtagligt ivrig inför träningen. Ett par syskon från samma kull har också anlänt. Dagens tema är att testa de unga hönshundarnas reaktioner och lydnad på livslevande duvor. Till fördelarna med att öva på duvor hör ju att det gör övningen väldigt realistisk. Samtidigt får vi se hur hundarna reagerar på fåglar som på nära håll flaxar med vingarna och flyger upp. Kan unghundarna bevara lugnet och motstå impulsen att rusa efter när fågeln flyger upp? När den grundläggande lydnaden är befäst kan man vänja hundarna vid flygande fåglar. När duvan släpps fri flyger den tillbaka hem till duvslaget. Duvorna är utmärkta att öva på, men når förstås inte hela vägen till färdig hönshund. Men innan det blir dags för skarpt läge med vilda fåglar så ger duvorna tillfälle att studera unghundens reaktioner och ingripa där det behövs. Uppfödarens tankar och funderingar – För uppfödaren är det viktigt att vara närvarande i valparnas liv och se hur de utvecklas. Då går det att hjälpa ägaren genom att peka ut sådant som är viktigt för utbildningen, som lydnaden, hur man talar till hunden och vad som krävs av den, förklarar Vilis uppfödare Jari Vettenniemi. Vad förväntar sig då uppfödaren, nu Fåglar som kommer flygande rakt emot är svåra att hantera för en ung setter. Det gäller ju att lugnt stanna på sin plats. I den här artikelserien i tidningen Jägaren följer vi med hur den engelska settern Vili utvecklas från valp till jakthund. Den här gången provar Vili på att resa fågel, alltså att efter ståndet stöta fågeln så den flyger upp. Vi befinner oss fortfarande halvvägs på vägen till jakthund, men det går framåt bit för bit och Vili utvecklas. TexT Panu Hiidenmies Bilder Nina Vettenniemi Jägaren 3/2023 22 Tillsammans m d hunden 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa_5_JA?0323.indd 22 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa_5_JA?0323.indd 22 21.4.2023 8.28 21.4.2023 8.28
när det har gått ett halvår sedan vi senast träffades? – Jag skulle tro att fåglarna känns ännu intressantare än förut. Å andra sidan, efter vad jag har sett av de andra hundarna i kullen, så verkar de vara rätt lugna. Men visst finns det undantag, skrattar Vettenniemi. Vi skruvar upp stimulansen Träningspasset börjar och Vili får kommandot ”Sitt”. Vettenniemi ställer sig framför hunden och föraren, och släpper ut duvorna ur korgen, en i taget. Spänningen är påtaglig. Ingendera vet hur unghunden Vili kommer att reagera. Flera duvor får flyga upp alldeles intill Vili, men han förblir lugn och får beröm. Husse tar av kopplet och övningen fortsätter. Nu syns det på Vilis ögon och uppsyn att han är helskärpt. Han följer uppmärksamt duvorna som flyger upp framför nosen på honom. Men Vili klarar testet och går vidare till nästa moment. – Det var spännande att följa med hur Vili reagerade. Han följde överraskande lugnt fåglarna med blicken och satt kvar på sin plats också utan koppel. Jag tycker att det gick bra, var Vettenniemis spontana omdöme. Att resa fågel Med de engelska hönshundarna talar man om hundens fågelarbete. Hunden står för fågeln och ska på kommando resa den. Därefter ska hunden stanna. Resningen utgör ett viktigt moment i hundens fågelarbete. I synnerhet i täckt terräng ska hunden kunna hitta fågeln, stå för den och på kommando resa den. Settern har instinkten att göra det. Det blir ju en alldeles annan klass på hönsjakten när hunden reser fågeln på kommando, jämfört med om husse själv skulle skrämma upp den. I bästa fall går resningen med avslappnad schwung. Men momentet anses vara svårt att lära in och blir lätt fördärvat. Unga hundar kan oftast resa en fågel, men de får inte göra det förrän föraren har gett kommandot. Vid utbildning med duvor kan man använda sig av en så kallad launcher. Fågeln sätts in i en bur och när hunden står och har fått kommandot att resa fågeln så utlöser föraren launchern med fjärrkontroll så fågeln flyger upp. – Om hunden reser fint så går det att öva det här momentet med en launcher. Längre fram kan man variera övningen och inkludera skottet (upp i luften) och apporten, berättar Vettenniemi. Vi lägger undan launchern och kopplar loss Vili. Efter en stunds nosande hittar han fågeldoften. Vad händer sedan och vad anser uppfödaren Vettenniemi om hur det har gått? Se videon om hur det gick för Vili när vi övade resning: jagarentidningen.fi. Nästa avsnitt handlar om Vili i apportskolan. Se videon om hur det gick för Vili när vi övade resning jagarentidningen.fi I bästa fall går resningen med avslappnad schwung. Vad är det som gömmer sig där i höet? Vili har fått korn på en fågel. Jägaren 3/2023 23 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa_5_JA?0323.indd 23 22-23_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa_5_JA?0323.indd 23 21.4.2023 8.28 21.4.2023 8.28
HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 15 15 5 kg 75 75 10 kg 116 90 15,15 €/KG 15,15 €/KG 11,69 €/KG HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 53 80 10 kg 105 55 10,76 €/KG 10,56 €/KG HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 64 50 6,45 €/KG RIISTAHERNE 30kg 20 50 0,68 €/KG HUKKAKAURA VAPAA REHUKAURA 30kg 18 50 0,62 €/KG TURNIPSI REHUNAURIS 1kg 18 50 18,50 €/KG REHUJUURIKAS 1kg 19 55 19,55 €/KG REHURAPSI 1 kg 8 15 25 kg 121 50 8,15 €/KG 4,86 €/KG HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. HINNAT VOIMASSA 31.5.2023 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. HYVINVOINTIA ELÄIMILLE JAHTI&VAHTI KEVYT 12 KG 35 95 2,99 €/KG Maltillisesti energiaa sisältävä täysravinto vähemmän liikkuville tai ikääntyville koirille. JAHTI&VAHTI JUNIOR 12 KG 38 65 NORM. 42,95 3,22 €/KG Kasvavien koirien erikoisruoka korkealaatuisista ja hyvin sulavista raaka-aineista. 30 päivän alin hinta 42,95 €. JAHTI&VAHTI PENTU 12 KG 42 25 NORM. 46,95 3,52 €/KG Pentujen erikoisravinto tasapainoiseen kasvuun. Pieni nappulakoko. 30 päivän alin hinta 46,95 €. Hankkija_Metsästäjä3_420x275.indd All Pages Hankkija_Metsästäjä3_420x275.indd All Pages 24-25_Ilmoitus_JA?0323.indd 24 24-25_Ilmoitus_JA?0323.indd 24 21.4.2023 8.29 21.4.2023 8.29
KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. 30 päivän alin hinta 199,00 €. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 84 95 Erityisesti metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Kiertojäykkä UGC-urapohja pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 1000S STRIKER VORTEX 4,5 MM 199,VORTEX-kaasumäntä mahdollistaa tarkat laukaukset. Synteettinen tukki, jossa kumitetut otepinnat. Säädettävä 3-9x32 mm kiikaritähtäin. Kaliiperi 4,5 mm. Lähtönopeus ly? yluodilla 305 m/s, (PBA-luodilla 386 m/s), teho 23 J. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Erittäin tehokas VORTEX-kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Pituussäädettävä tukki, jossa korkeussäädettävä poskipakka. Säädettävä laukaisukoneisto. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin. Lähtönopeus ly? yluodilla 5,5 mm 305 m/s, teho 44 J. (6,35 mm 230 m/s, 33 J.) 30 päivän alin hinta 349,00 €. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. 14.4.2023 10.55 14.4.2023 10.55 24-25_Ilmoitus_JA?0323.indd 25 24-25_Ilmoitus_JA?0323.indd 25 21.4.2023 8.29 21.4.2023 8.29
Nya möjligheter att använda åkrar för viltoch naturvård Grundvillkoren för mångfaldsväxterna i ett nötskal • Förbudet mot växtskyddsmedel gäller hela kalenderåret. • Det är förbjudet att anlägga med direktsådd i vall. • Åkern får bearbetas bara när växtligheten anläggs och avslutas. • Gödsling är tillåtet enbart vid sådd. • Växtligheten ska sås under stödansökningsåret eller föregående höst med växter som lämpar sig för höstsådd. • Anteckna växterna som ingår i blandningen och deras andelar. • Växtligheten får avslutas från och med första oktorber. • Slåtter är tillåtet efter växtlighetens huvudsakliga blomning, dock tidigast första augusti. • Kontrollera listorna på tillåtna och obligatoriska växter i ansöknings guiden eller köp en färdig blandning som uppfyller stödvillkoren. De närmare villkoren för viltväxter • Växtligheten ska sås med frön av minst två växter eller växtgrupper. OBS! Blandningar som innehåller säd, ett gräs eller klöver kräver alltid en tredje växt, som inte får vara någon av de ovannämnda. • Förbjudet att anlägga växtlighet nära livligt trafikerad väg. Avståndet ska vara minst 50 meter till väg där det kör mer än 3000 bilar per dygn. • Växtlighet som är sådd med viltväxter får skördas och användas som viltfoder. Detta är ett undantag från grundvillkoren för mångfaldsväxter. Jordbrukets nya finansieringsperiod innebär ändringar i stödvillkoren. Jordbruksstöden utgör en komplicerad helhet och du bör sätta dig in i villkoren – fråga och ta reda på. Du ska veta, inte tro. Mångsidiga möjligheter för ekosystemet Utomlands är det mycket vanligt med vindskyddsremsor som skapar livsviktigt skydd för viltet. Vi kan öka skyddet under häckningen i maj-juni genom att anlägga mångfaldsremsor med tvåeller flerårig växtlighet. TexT Mikko Alhainen Bilder Marko Svensberg och Mikko Alhainen Jägaren 3/2023 26 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 26 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 26 21.4.2023 8.29 21.4.2023 8.29
Artrika viltåkrar • En blandning som uppfyller stödvillkoren och klarar granskning: Säd + vallväxt /kålväxt som äts grön + blommande växt som piggar upp landskapet och pollinerarna. • Ryps, raps, kål, rovor och andra växter som är utsatta för lusangrepp sås först mot slutet av juni när den värsta lustiden är över. • Nästa års gröngödslingsvall kan anläggas i viltvegetation. Säd och exempelvis solros, och därtill en blandning med minst fyra växter som lämpar sig för gröngödslingsvall. • Lämna viltväxtligheten till följande vår. Då är du också berättigad till stöd för växttäcke vintertid. Landskapsåkrar och åkrar för pollinerande insekter sätter färg på viltvården • Åkrar som bjuder pollinerarna på nektar och pollen, och smeker det mänskliga ögat utgör, om de sås med lämpliga växter, fullt fungerande beten och gömslen för viltet. Växterna för ängar och fältfåglar erbjuder fullt stöd för två år med en enda sådd • Ängsväxterna klarar sig bäst på torr och svagproducerande mark där det är svårt att få en god skörd. • I växtblandningarna för fältfåglar är det tillåtet att utöver ängsväxter och sådana växter som räknas upp i stödguiden blanda i högst 50 kg/ha säd som fröfoder. De uppskattade stödnivåerna 2023 • Naturvårdsvall .............................. 65 €/ha • Gröngödslingsvall .........................80 €/ha • Mångfaldsväxter ......................... 300 €/ha • Växttäcke vintertid ....................... 50 €/ha Naturvårdsvallar Naturvårdsvallarna passar utmärkt för viltvård på svagproducerande åkrar. En vårdande slåtter som görs i slutet av augusti eller början av september förnyar växtligheten och ger utmärkt viltfoder långt in på hösten. Det slagna gräset kan också balas och sparas som viltfoder. Ett tips: Det balade höet från en naturvårdsåker är naturlig föda för vinterutfodring av rådjur, hjortar och harar. Gröngödslingsvallar Djuren i landsbygdslandskapet behöver mat och gömslen. Behovet av gömslen kulminerar under häckningen i början av sommaren, och gömslen är vad gröngödslingsvallarna erbjuder. Studera därför detaljerna i stödvillkoren! Ett tips: En vårdande slåtter av gröngödslingsvallen på sensommaren ger prima viltfoder långt in på hösten.Gröngödslingsvallen får avslutas det andra eller tredje året med växtskyddsmedel från 1.8, om platsen sås med växter lämpliga för höstsådd – tex viltväxtlighet för följande sommar. ? En gröngödslingsvall som sås i en landskapsåker, alltså under solros och honungsfacelia, ger viltet och de andra djuren ett gott skydd följande vår när de har ungar. Jägaren 3/2023 27 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 27 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 27 21.4.2023 8.29 21.4.2023 8.29
Mångfaldsremsor i landskapet Det finns nya möjligheter att fundera på, i synnerhet i stora och öppna åkerlandskap med begränsad tillgång till gömslen för bla rapphönsen. En mångfaldsremsa som löper längs kanterna på ett basskifte och räknas in i arealen med gröda får vara i genomsnitt högst fyra meter bred. Ökningen på en meter ger bättre möjligheter att räta ut kanten mot grödan genom att variera bredden på mångfaldsremsan. Mångfaldsremsan kan vara en ettårig eller flerårig blomstereller vallväxtlighet. Växtlighet som har såtts året innan kan på våren svara på det skriande behovet av häckningsgömslen under vårbruket. Dessutom kan blomsterremsorna göra PR för landsbygden! De syns på långt håll, glädjer ögat och erbjuder en livsmiljö för inte bara viltet utan också för pollinerare, småfåglar och en väldig mängd andra arter. En blomsterväxtlighet eller vallväxtlighet utmed kanten på ett basskifte ger landskapet den variation som arterna behöver samt skydd och föda. Mångfalden är viktig också på gårdsnivå eftersom det handlar om småskalighet. Jägaren 3/2023 28 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 28 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 28 21.4.2023 8.29 21.4.2023 8.29
Trädoch buskplantorna planteras längs kanten på basskiftet och följer skiftets form. Den planterade remsans totala bredd får uppgå till maximalt två meter. Växtligheten ska vara planterad; vilda buskar som växer i diket eller på kanten räknas inte till åkerskiftets areal. Vindskyddsremsor får anläggas på skifteskanter som inte gränsar till skog. Den odlade grödan ska anges i stödansökningen. Dessutom ska man ange om man har gjort vindskyddsplanteringar. Odlingen av åkerskog och vindskyddsremsorna är en nyhet i vårt land. I exemKÄ LL A: AR TI KE LN BY GG ER PÅ LI VS M ED EL SV ER KE TS M AT ER IA L FÖ R UT BI LD NI N GE N AV RÅ DG IV AR E O CH TI LL ÄM PN IN GE N AV M AT ER IA LE T /J SM . Dike max 3 meter Vindskyddsväxtlighet max 2 meter Gröda Stödduglig areal Ursprungligt dike max 3 meter Vindskyddsväxtlighet max 2 meter Planenlig svämplatå, ingen begränsning av bredden Gröda Stödduglig areal pelvis Danmark och Irland är raderna av träd och buskar som löper kring åkrar snarare regel än undantag. I ett öppet åkerlandskap skapar buskremsorna livsmiljöer inte bara för viltet utan också för pollinerare och rovinsekter. Vindskyddsremsorna kan visa sig vara en ekonomiskt lönsam investering för odlare eftersom de stöder pollineringen och naturens egen skadedjursbekämpning. Ett tips: Vindskyddsplanteringarna utgör en investering på lång sikt för fältviltets välfärd. Vindskyddsremsan skyddar fältviltet mot vind, regn och rovdjur Vindskyddsplanteringarna utgör en ny möjlighet att stöda livskraften hos landsbygdsnaturen och göra livet lättare för pollinerare, rovinsekter och småvilt. Vindskyddsremsorna är en nyhet i vårt land. I exempelvis Danmark och Irland är raderna av träd och buskar som löper kring åkrar snarare regel än undantag. Jägaren 3/2023 29 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 29 26-29_Maatalouden_uusi_ohjelmakausi_JA?0323.indd 29 21.4.2023 8.29 21.4.2023 8.29
Elimineringen av enstaka mårdhundar och minkar innebär ingen lättnad för fågelfaunan, utan det krävs noga avgränsade fångstområden och satsningar på vårjakten. TexT Kari Karhula och Mikko Toivola Bild Mikko Toivola M otiven som driver jägare att jaga mink och mårdhund varierar; det kan vara bytet, de trevliga jaktupplevelserna eller samarbetet med hundarna som lockar. Men viltvårdsnyttan finns alltid där i bakgrunden. Effektiv eliminering av främmande rovdjur Nu nås jägarkåren av bud om nya projekt för elimineringen av de båda främmande rovdjuren. Det talas om naturvårdens verkningsgrad. Vilket helt enkelt betyder att jakten ska skapa minkoch mårdhundsfria häckningsplatser för fåglarna. Hur uppnår vi då en tillräcklig effekt i jakten, betraktat ur ett fågelperspektiv? Frågan kan verka enkel men den saknar ett enkelt svar. Om vi vill reducera ett rovdjur eller vilken som helst annan djurart permanent så måste upplägget vara systematiskt. Jakten ska vara tydligt inriktad på ett visst och avgränsat målområde. Om jakten sprids ut över ett mycket stort område så blir den sannolikt inte tillräcklig effektiv för att minska stammen; vi hittar inte individerna och de som blir fällda blir ersatta redan följande vår. I praktiken visar sig detta så, att vi år efter år fäller i stort sett lika stora mängder. Om elimineringen däremot är tillräckligt effektiv så börjar bytesmängderna minska och minskningen kan bli rent dramatisk. Hektartänkande i avskjutningsuppföljningen Finland är ett avlångt land med stora variationer beträffande rovdjuren, i synnerhet för mårdhunden. För den här artens del finner vi de tätaste populationerna i landsändan söder om Tammerfors. Vi har noterat stora mängder fällda minkar i punkter på olika håll i landet. I synnerhet Insjöfinland ser ut att bjuda på exceptionellt goda miljöer för minken. Jägaren 3/2023 30 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 30 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 30 21.4.2023 8.31 21.4.2023 8.31
Eftersom minkoch mårdhundsbestånden varierar så gör också storleken på fångstområdena det. Det är därför förnuftigare att uttrycka verkningsgraden i ”fällningar/1000 ha” än i ”fällningar/år”. Om uppföljningen görs under flera år så får vi veta hur många rovdjur som ska fällas i området för att bestånden ska kollapsa. Måttenheten visar också hur många minkar eller mårdhundar som ett givet område kan bära. I södra Finland verkar en avskjutning på 25-40 mårdhundar per 1000 hektar räcka till för att få stammen att kollapsa. I övriga delar av landet, förutom i Lappland, verkar en bytestäthet under 25 individer räcka till. För minkens del är det svårare att presentera några motsvarande siffror eftersom jaktmetoderna är färre. Vårjakten på mårdhund är avgörande I synnerhet mårdhunden kan jagas effektivt på både våren och hösten eftersom arten kan jagas på flera olika sätt. I regel är vårjakten den effektivaste, från februari till april, innan mårdhundarna får ungar. Elimineringen av ett fertilt par på våren kan motsvara tolv mårdhundar på hösten. I landet som helhet är förmodligen ändå nästan all minkoch mårdhundsjakt förlagd till hösten. Vid sådan naturvårdande jakt som är inriktad på att eliminera rovdjuren är det viktigt att organisera jakten så, att det inte blir någon rovdjursbank kvar. När fällningarna markeras som punkter på kartan, och detta gäller i synnerhet för mårdhunden, ska punkterna vara någorlunda jämnt fördelade över området utan luckor. Jägarna är mångfaldens väktare. Med systematisk jakt kan vi skapa trygga miljöer för de häckande sjöfåglarna. Effektiverad jakt vid goda fågelobjekt Helmi-projektet mot de främmande rovdjuren, som drivs av Finlands viltcentral och Forststyrelsen, har avverkat sitt första jaktår. I 73 värdefulla fågelvatten har projektets 385 jägare eliminerat rovdjur i sammanlagt 48 159 timmar under fjolåret. 657 minkar och 4 087 mårdhundar blev avlivade. Samtidigt avkastade projektet en enorm mängd kunskap och erfarenhet för vidareutvecklingen av jakten. Men eftersom de regionala skillnaderna är betydande så är det ändå svårt att ge några allmänna anvisningar för högre verkningsgrad i jakten. På riksnivå går det att styra jakten till en ökning av vårjakten. Under fjolåret skedde 65 % av jakten på hösten och 25 % på våren. Regionalt kan den långa vintern i norr förhindra vårjakten nästan helt. På landskapsnivå går det att styra jakten till en effektivare storlek på fångstområdet. Erfarenheterna av projektet visar att det också i södra Finland är svårt att fånga fler mårdhundar än 20 per tusen hektar om fångstområdet är 10 000 hektar stort. På områden mindre än 5 000 hektar lyckas det här mycket bättre. Även rovdjursprojektet Helmi finslipar jakten i samråd med projektjägarna på orten. Lyckades vi täcka in hela målområdet? Lyckades vi tajma jakten vid gryten i projektområdet? På de här frågorna och på frågan om jakten nådde sitt målsatta resultat kan bara projektjägarna själva svara på. Elimineringen av ett fertilt par på våren kan motsvara tolv mårdhundar på hösten. ? Diagrammet visar förhållandet mellan fångstområdets areal och bytestätheten i regionerna med mycket mårdhund (Satakunta-Egentliga Finland-Birkaland-Nyland och Sydöstra Finland). ? Kartan visar ett idealtillstånd för hur fällningarna borde fördela sig, i synnerhet om det finns mycket mårdhund. Fällningarna är tämligen jämnt fördelade över hela området utan några luckor, alltså potentiella rovdjursbanker. 60 50 40 30 20 10 5000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Fångstområdets areal (ha) By te st ät he te n (in di vid er / 10 00 ha ) Jägaren 3/2023 31 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 31 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 31 21.4.2023 8.31 21.4.2023 8.31
dagen tack vare Helmiprojektet. Och det finns många fler fågelsjöar här i landet som kämpar med samma problem. Att det går utför för sjöfåglarna är känt och grundligt dokumenterat, men tack vare Helmiprojektet har vi blivit klokare och vet nu mera om problemen med de främmande rovdjuren. Så småningom får vi kanske se skrattmåsar i Peijonniemenlahti eller mera krävande andarter häcka i Grundträsk. Sannolikheten ökar när tiotals minkar och hundratals mårdhundar inte är där och förstör fågelkullarnas barndom. Kostnadseffektiv naturvård Helmiprojektets fångstgrupper jagar i sina bekanta hemtrakter med stöd av markägarna. Lokalkännedomen är nyckeln till de effektiva jaktliga insatserna. Närarbetet sparar tid och kilometrar. Helmiprojektet håller jägarna med modern utrustning, vilket gör det möjligt att övervaka fällor och jaga vid åtlar. Vilket i sin tur gör jakten ännu kostnadseffektivare. Ansvaret för minkoch mårdhundsjakten har också tidigare överlåtits på jägarna. Helmiprojektet har visat att det inte räcker med enskilda ivriga jägare, utan det behövs planering, koordinering och uppHelmiprojektet en enorm hjälp för fågelfaunan Genom Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren har vi kunnat avslöja dolda rovdjursbanker och vi har kunnat angripa de påträffade problemen genom samspelet mellan jägarna på projektorten och Helmiprojektet. Men arbetet måste fortsätta för att fågelstammarna ska kunna repa sig. TexT Mikko Toivola Bild Tomi Nevalainen kar under fjolårets jaktsäsong och i Kumo älvs mynning har minkfångsten redan länge legat på mer än 30 minkar per säsong. Det ovanstående beskriver minkoch mårdhundsförekomster som har kommit i följning. För att hålla motivationen uppe ska resultaten dessutom redovisas. Det är de förbättrade siffrorna på fågelfaunans tillstånd som kommer att visa framgången allra tydligast. Jägarna har under de gångna två åren visat sin beredskap att effektivera och utveckla minkoch mårdhundsjakten. Hälften av de nästan 50 000 timmarna fångstarbete gjordes på talko, vilket visar jägarnas oerhörda motivation. Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren ger oss en enastående möjlighet att bedriva naturvårdsarbete med frivilliga krafter. Helmiprojektet ger oss en enastående möjlighet. H är några nyheter från jakten i fjol. Utmed stränderna av Grundträsk i Esbo fångades drygt 50 mårdhundar per tusen hektar. I Peijonniemenlahti i Norra Karelen fångades 16 minHinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. 12 kk, jonka jälkeen 9,99 €/kk HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA VALVONTAPAKETTI – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22WA Valvontapaketti • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää seinäkiinnikkeen, valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 6 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 896470_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 896470_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 20.4.2023 15.44 20.4.2023 15.44 Jägaren 3/2023 32 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 32 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 32 21.4.2023 8.31 21.4.2023 8.31
Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. 12 kk, jonka jälkeen 9,99 €/kk HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA VALVONTAPAKETTI – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22WA Valvontapaketti • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää seinäkiinnikkeen, valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 6 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 896470_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 896470_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 20.4.2023 15.44 20.4.2023 15.44 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 33 30-33_Helmi-tulokset_JA?0323.indd 33 21.4.2023 8.31 21.4.2023 8.31
Du packar väl ner både hörselskydden och skyddsglasögonen när du åker till skjutbanan? TexT Tero Kuitunen Bild Antti Saarenmaa E n jägare bör hålla samtliga sinnen skarpa, och observationsförmåga är ju bra att ha också till vardags. Lyckligtvis har det blivit fullkomligt normalt att skydda hörseln på skjutbanan och bara ett fåtal skjuter utan sådana skydd. Men det är inte ovanligt att skyttar försummar att skydda synsinnet trots att det är klart mera utsatt än hörseln för olyckor. Förmodligen har de här personerna aldrig tänkt efter. Vilket de borde göra eftersom det inte finns reservögon. Geväret är ett kraftfullt verktyg Att skydda synen ingår som en naturlig del av allt arbete där det finns en risk för ögonskador. Även normalbegåvade fattar att alltid använda skyddsglasögon när de använder spikpistol, vinkelslip eller cirkelsåg. Men kraften som utvecklas i ett skjutvapen tävlar i en klass för sig. Dagens gevär och patroner håller lyckligtvis hög kvalitet och patronens kraft går nästan alltid i en säker riktning utan att orsaka fara. Nästan alltid, men bara nästan. Har sett, har hänt Kulor och hagel studsar, gevär går sönder med olyckliga följder, hylsor spricker så gastrycket sprutar bakut, halvautomater kastar ut hylsorna i märkliga riktningar, lerduvsskärvor träffar skytten eller åskådarna, och så vidare. Allt det ovannämnda är sällsynt, men undertecknad, som har tillbringat mycket tid på skjutbanan, har under årens lopp sett alltihop, flera gånger. Det är oerhört viktigt att begripa, att om någonting händer, om så bara en enda gång, så kan det räcka till en allvarlig och bestående ögonskada. Skyddsglasögonen skyddar ögonen! Urval mer än nog Skyddsglasögon för skytte säljs i alla välsorterade vapenaffärer. För vardagsskytte fungerar det med alldeles vanliga skyddsglasögon som inte kostar mer än ett par tior medan kvalitetsbrillor för skyttar med olika linser och skalmar kan gå löst på flera hundralappar. Det finns också skytteglasögon i olika styrkor som det är värt att fundera på om skyttet har blivit ett seriöst intresse. Skyddsglasögonen är en billig försäkring Sikta rätt! Bulls Eye Inskjutningsstöd Steglös höjdjustering. Främre stödet justerbart i längdriktning. Både högeroch vänsterskyttar. 99,00 € Inskjutningsstöd Robust stöd. Steglös höjdjustering och rekylstopp bak. Både högeroch vänsterskyttar. 59,00 € Skytteväst Bekväm väst med luftiga meshpartier för stor rörelsefrihet. Högeroch vänsterskyttar. 46,50 € Handske Djurmo Supertunn skyttehandske med mycket bra grepp och känsla. 16,00 € Vapenskåp/ Säkerhetsskåp SolidSafe Olika storlekar med nyckeleller kodlås. Pris från 419,00 € Inkl. vapenvårdslakan Värde 14,00 € VX-Freedom 3-9x50 Firedot Smidigt och pålitligt allround kikarsikte. Med nytt Twilight Light Management system som låter dig se mer i mindre ljus. 709,00 € Acro C-2 med weaverfäste och flip up Allroundsikte för olika vapenplattformar eller back-up sikte till förstorande kikarsikten. 609,00 € Kamko Fleecejacka En riktig storsäljare! Vändbar med många användningsområden. Ljudlös och vindtät. 319,95 € Valdres GTX Känga Superlätt känga för vandring eller jakt. Gore-Tex-membran och stötdämpande yttersula. 289,00 € Inkl. Inskjutningsstöd värde: 59,00 € Moab Speed GTX Fritidssko Med vattentätt Gore-Tex-membran, bra stötdämpning och Vibram-yttersula. Två färger för herr och två för dam. Pris från 139,00 € River Pants Byxa i stretchmaterial och förhöjd midja bak. Bra rörlighet! Flera färger. Herr och dam. 119,00 € Logo Sweatshirt Collegetröja i lyxig bomull med mjukt borstad insida. Flera färger. Herr och dam. 89,00 € Nyhet! Nyhet! Move Softshell Standard Pant True Black Friluftsbyxor i tåligt softshellmaterial. Herr och dam. 129,00 € Nyhet! Nyhet! Nyhet! Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi Lyssna på podden Sorkkia ja sarvia på jagarentidningen.fi. Nu befinner vi oss på skjutbanan. Jägaren 3/2023 34 Säk rheten framför allt 34-35_Turvallisuus_ensin_Suojalasit_JA?0323.indd 34 34-35_Turvallisuus_ensin_Suojalasit_JA?0323.indd 34 21.4.2023 8.31 21.4.2023 8.31
Sikta rätt! Bulls Eye Inskjutningsstöd Steglös höjdjustering. Främre stödet justerbart i längdriktning. Både högeroch vänsterskyttar. 99,00 € Inskjutningsstöd Robust stöd. Steglös höjdjustering och rekylstopp bak. Både högeroch vänsterskyttar. 59,00 € Skytteväst Bekväm väst med luftiga meshpartier för stor rörelsefrihet. Högeroch vänsterskyttar. 46,50 € Handske Djurmo Supertunn skyttehandske med mycket bra grepp och känsla. 16,00 € Vapenskåp/ Säkerhetsskåp SolidSafe Olika storlekar med nyckeleller kodlås. Pris från 419,00 € Inkl. vapenvårdslakan Värde 14,00 € VX-Freedom 3-9x50 Firedot Smidigt och pålitligt allround kikarsikte. Med nytt Twilight Light Management system som låter dig se mer i mindre ljus. 709,00 € Acro C-2 med weaverfäste och flip up Allroundsikte för olika vapenplattformar eller back-up sikte till förstorande kikarsikten. 609,00 € Kamko Fleecejacka En riktig storsäljare! Vändbar med många användningsområden. Ljudlös och vindtät. 319,95 € Valdres GTX Känga Superlätt känga för vandring eller jakt. Gore-Tex-membran och stötdämpande yttersula. 289,00 € Inkl. Inskjutningsstöd värde: 59,00 € Moab Speed GTX Fritidssko Med vattentätt Gore-Tex-membran, bra stötdämpning och Vibram-yttersula. Två färger för herr och två för dam. Pris från 139,00 € River Pants Byxa i stretchmaterial och förhöjd midja bak. Bra rörlighet! Flera färger. Herr och dam. 119,00 € Logo Sweatshirt Collegetröja i lyxig bomull med mjukt borstad insida. Flera färger. Herr och dam. 89,00 € Nyhet! Nyhet! Move Softshell Standard Pant True Black Friluftsbyxor i tåligt softshellmaterial. Herr och dam. 129,00 € Nyhet! Nyhet! Nyhet! Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 34-35_Turvallisuus_ensin_Suojalasit_JA?0323.indd 35 34-35_Turvallisuus_ensin_Suojalasit_JA?0323.indd 35 21.4.2023 8.31 21.4.2023 8.31
Andsjöns återkomst Den ansvarsfulla andjägaren tänker också på att änderna som han fäller på hösten ska ha nånstans att växa upp. Alltså tar vi hand om de minsta genom att anlägga och iståndsätta våtmarker. Det är trevligt att stå vid vindskyddet och se ut över den välskötta våtmarken Jyrkännotko i Lojo. Markägaren Matti Erola och Mikko Alhainen på Sotkaprojektet finjusterar vattenflödet till våtmarken Jyrkännotko. I Etseri kommer våtmarken Mustasuo att bli föremål för ett livligt friluftsliv. Byskolan som ligger i närheten använder våtmarken i undervisningen och skoleleverna snickrar knipholkar. Urrila hoppas att också barnen och ungdomarna ska bli intresserade av att följa med hur våtmarken utvecklas. Det känns fint att sitta vid vindskyddet och grilla korv och lyssna på farfar eller mormor som berättar för barnbarnen hur de har jagat här och plockat bär och jobbat med torvbrytningen. Nu har stället blivit en fin andsjö med söta dunungar, berättar Urrila. En omskött våtmark är rena magneten Ett hem behöver kärlek och omvårdnad, och det samma gäller för en våtmark. Annars förfaller den. Änderna behöver öppet vatten och gömslen i lämpliga proportioner. Sjöfåglarna trivs när växtligheten slås eller betas, regleringsmekanismen och dammvallarna blir underhållna, fiskbeståndet hålls under kontroll och man håller efter de små rovdjuren. Besväret blir varken betungande eller dyrt om underhållet sköts fortlöpande. Då förlorar inte heller investeringen i värde. Vi hoppas kunna utveckla området vidare och att våtmarken ska byggas ut med ännu fler naturupplevelser och möjligheter till friluftsliv, och emellanåt kanske också lite jakt, berättar Urrila. småkryp för att växa och bli flygga. Även de här daghemmen för andsmåttingar har med åren blivit färre, men skadan kan repareras. Impediment kan förvandlas till våtmarksoaser. Dikade skogsmarker och nedlagda åkrar kan förvandlas till våtmarksdrömmar i varierande storlek. I Etseri har en nedlagd torvtäkt iståndsatts till en fem hektar stor våtmark för sjöfågelkullar. Vi drömde om att förvandla stället till en andsjö. Och en stjärna föll och uppfyllde drömmen, för vi upptäckte att det finns hjälp att få, berättar markägaren Pasi Urrila. Nu stundar den andra våren efter iståndsättningen av våtmarken Mustasuo. Jobbet är verkligen givande, i synnerhet på våren när vi ser hur många änder som rastar där, fortsätter Urrila. Våtmark i hembyn Att anlägga en våtmark och sköta den blir i bästa fall ett projekt som engagerar hela byn. Kraften i gemenskapen på landsbygden och känslan av att göra någonting meningsfullt visar sig när en ställer upp med grävmaskin, en annan med röjsåg och många tillsammans på talko för att slå stränderna och snickra häckningsflottar. Ofta fungerar jaktföreningen som den självskrivna startmotorn för projektet. Avgörande är förstås att samtliga berörda markägare ställer sig positivt till projektet. K ärleken till viltet består av både stora och små gärningar för viltets bästa. Viljan visar sig i ansvaret som jägaren tar. Jägarna har viljan att göra gott, att ställa sig på naturens sida. Den som jagar ska också vårda viltet, sammanfattade Matti Erola i Lojo, som har förvandlat ett åkerhörn på 1,5 hektar till en våtmark. Finland är ett betydande häckningsland för sjöfåglar. I decennier har vi torrlagt våtmarker och undergrävt tillvaron för sjöfåglarna. Att anlägga och vårda våtmarker är att räcka en hjälpande hand till våra nödlidande jaktbara fåglar. Och gärningarna bär frukt. Våtmarksvården inte bara ökar jaktmöjligheterna utan förskönar också landsbygden och öppnar för friluftsliv och fågelskådning. Dessutom förbättrar våtmarkerna vattenkvaliteten och ökar mångfalden i naturen. Från anskrämligt till vackert Under sina första veckor i livet behöver andungarna grunt vatten med ryggradslösa Se videon där en markägare i Etseri berättar om våtmarken som han har iståndsatt: jagarentidningen.fi JO H AN N A HE LL M AN JO H AN N A HE LL M AN EL IN A SO RV AL I Jägaren 3/2023 36 36-37_Rakkaudesta riistaan_JA?0323.indd 36 36-37_Rakkaudesta riistaan_JA?0323.indd 36 21.4.2023 8.32 21.4.2023 8.32
Den här skylten i terrängen berättar om våtmarken Mustasuo. Det susar i vassen. Sjöfåglarna hittar fort till lämpliga livsmiljöer där det finns både mat och gömslen. BLEV DU INTRESSERAD? För iståndsättning av våtmarker finns hjälp och finansiering att få från flera olika håll. Väl planerat är som känt hälften gjort. Våtmarksprojektet Sotka, som drivs av Finlands viltcentral, gör upp planer för utvalda våtmarksobjekt. För småskaliga objekt kan Sotka erbjuda material för dammregleringskonstruktioner. På webbplatsen kosteikko.fi > svenska finner du mera information om projektet och iståndsättning av våtmarker. JO H AN N A HE LL M AN M IK KO AL H AI NE N PE TR I JA UH IA IN EN EL IN A SO RV AL I ? Blänkande vattenytor väntar på and ungarna i våtmarken Mustasuo i Etseri. 37 Jägaren 3/2023 36-37_Rakkaudesta riistaan_JA?0323.indd 37 36-37_Rakkaudesta riistaan_JA?0323.indd 37 21.4.2023 8.32 21.4.2023 8.32
Vad ska man tänka på då man slipar eller bryner en kniv? På den frågan svarar smeden Martti Malinen, restaurangchefen Ari Ruoho och köttstyckaren-jägaren Mikko Peltola. TexT och bilder Antti Saarenmaa D et är viktigt att förstå att olika knivar har olika eggvinklar. Vid köttstyckning är eggvinkeln trubbigare än på en täljkniv; den ska skära köttet bra, men utan att hugga fast i benet, förklarar Mikko Peltola. Däremot vässer man de tunna och Slipa och bryna knivblad – med maskin eller för hand? oerhört vassa japanska köksknivarna till en klart tunnare vinkel. – Knivbladet ska skära råvarorna i skivor utan motstånd, och somliga knivar är i själva verket så vassa att de blir stående i skärställningen på ett skärbräde av trä, berättar restaurangchef Ari Ruoho på restaurang Nokka. Martti Malinen på smedjan Hanhiniityn paja berättar att han slipar knivbladen som han smider till en 20 graders eggvinkel och sedan den yttersta biten ett par tre grader brantare. Det gör att kniven håller sig vass en längre tid eftersom den yttersta delen av eggen inte är så tunn. Du påverkar själv slipningsbehovet Peltola använder ett Ergosteel-bryne för knivarna. Det tar bort de små flikarna som bildas på eggen. Den slipar inte eggvinkeln utan fungerar som ett skärpstål; man sveper den över eggen allt emellanåt så den bevarar skärpan. När man på det viset fortlöpande skärper eggen så behöver inte kniven grundslipas särskilt ofta. – Det handlar om att underhålla eggen, inte slipa den, förklarar Peltola. Grundprinciperna är alltid de samma Slipningen är i grund och botten enkel. Man slipar alltid båda sidorna i samma vinkel så att eggvinkeln blir jämn och snygg. – Med ett grövre bryne bryner man sedan eggsidorna jämna och tar bort eventuella metallflikar från eggen. När eggsidorna är putsade bryner man eggen med ett finare bryne och kan göra den yttersta vinkeln brantare om det som kniven används till ? På den här kniven ser man tydligt att eggen har slipats till en brantare vinkel. ? Det som kniven ska användas till avgör knivbladets egenskaper och eggvinkeln. En jägar s utrustning Jägaren 3/2023 38 38-39_Varusteet_veitsien_teroitus_JA?0323.indd 38 38-39_Varusteet_veitsien_teroitus_JA?0323.indd 38 21.4.2023 8.32 21.4.2023 8.32
kräver det. Avsluta med en slipskiva av filt eller köttsidan på ett läderbälte, fortsätter Malinen. Ruoho berättar att han använder skärpstålet regelbundet. Han har också några speciella knivar av hårdare stål och med dem är han väldigt försiktig. – Med ett par av knivarna – de är japanska köksknivar – törs jag faktiskt inte göra någonting själv. De hålls vassa otroligt länge och jag överlåter alltid åt en fackman att skärpa dem, berättar Ruoho. Med maskin eller för hand? Det enklaste sättet, men samtidigt också det jobbigaste, är att använda natursten, en brynsten av aluminiumoxid eller en diamantbelagd slipskiva. En banddriven slipmaskin eller en slipskiva gör jobbet enklare och snabbare. Samtliga intervjuade intygar att båda fungerar utmärkt för slipning. De är överens om att det viktigaste är att bevara eggvinkeln. Om vinkeln inte är den rätta så är det svårt att skärpa eggen så den blir vass. Både Peltola och Malinen berättar att de – när läget så kräver – också använder maskinkraft, men de påpekar att knivbladet inte får bli för hett. – När man smider ett knivblad så härdar man det först och kyler det sedan. Härdningen ger hårdhet och kylningen seghet. För somliga stålkvaliteter kan kyltemperaturen ligga vid 100 grader och om man hettar upp stålet för mycket kan egenskaperna förändras radikalt, berättar Malinen. Det finns olika hjälpmedel för att kontrollera och bevara slipvinkeln. Med en tändsticksask under knivryggen bildar eggen på den här kniven en slipvinkel på cirka 20 grader. ? För större knivslipningsprojekt finns det slipstenar, bandslipar för knivar, vinkelslipar och diamantbelagda slipskivor. ? Skärpstål, olika clips och rullar är avsedda enbart för att avlägsna metallflingorna på eggen. Om eggen är i uselt skick krävs det en större operation. En samling vassa tips ? Håll kniven vass genom att bryna bort metallflingorna vid eggen. Svep allt emellanåt med tex ett skärpstål över eggen. ? Om eggen är dålig; börja med att bryna eggsidorna med ett grövre bryne och bryn därefter eggen med ett finare. ? Riktningen spelar ingen roll när du skärper eggen. Du kan göra det i cirklar, medhårs eller mothårs. ? Finputsa med råhud, ett läderbälte eller en filtskiva. För kniven medhårs så eggen inte hugger fast. ? Ett naturstenseller aluminiumoxidbryne; skölj brynet emellanåt med vatten eller olja för att hålla ytan ren. ? En elektrisk slipmaskin; se upp så inte knivbladet blir överhettat. Det kan förstöra härdningen. ? Om knivbladet är i uselt skick; använd en tolk för eggvinkeln vid slipningen. ? Tvätta alltid kniven omsorgsfullt för hand efter användning. Jägaren 3/2023 39 38-39_Varusteet_veitsien_teroitus_JA?0323.indd 39 38-39_Varusteet_veitsien_teroitus_JA?0323.indd 39 21.4.2023 8.32 21.4.2023 8.32
Den som tänker jaga med pilbåge i höst ska börja med förberedelserna senast nu. TexT och bilder Antti Saarenmaa F lera personer kan öva med samma pilbåge och det går alldeles bra, men för att bli trevlig att skjuta med och träffsäker måste bågen justeras efter individen. En jaktbåge har utrymme för justeringar, men inte hur mycket som helst. Innan du skaffar en båge ska du veta din draglängd, vilket öga som dominerar och ringa in en lämplig dragvikt. Ett ungefärligt värde på draglängden i tum får du genom att mäta avståndet mellan fingertopparna med utbredda armar och dividera med 2,5. Men det bästa sättet att bestämma draglängden och dragvikten får du med en compoundbåge som har ett stort justeringsspann och en kunnig bågskytt som hjälp. Justeringarna kräver kunnande Bågar säljs ofta som färdiga RTS-paket (ready to shoot), men trots namnet är paketet inte färdigt justerat för just dig. Vi är alla unika till proportionerna; axelbredden, halslängden och ansiktsbenen. Justeringen ska alltså göras tillsammans med skytten. Det bakre siktet på strängen ska ställas på rätt höjd, releasern ska justeras till rätt längd och handledsremmen ska spännas så att avtryckaren ligger rätt på fingrarna. För en kunnig bågskytt går de här justeringarna fort och det rätar ut många krökar på vägen för en nybörjare. Draget kräver teknik När bågen väl är skaffad och inställd börjar träningen på allvar. Dragvikten ska ligga på strax över 40 pounds för att en pilbåge ska vara laglig som jaktvapen, men majoriteten av de manliga bågjägarna skjuter med en dragvikt på 50 till 70 pounds. För den som är ovan kan det kännas överraskande tungt att spänna en båge eftersom samma rörelse och med så stor kraft inte just förekommer i någon vardagssyssla. Därför ska man nöta in den rätta tekniken med en tillräckligt låg dragvikt för att musklerna ska hinna svara på belastningen. Det är ryggmusklerna som ska göra jobbet. När bågen är inställd på rätt draglängd är det lätt att hålla den spänd eftersom det är ryggmusklerna som gör jobbet. Först därefter, när den rätta tekniken väl sitter, går det att höja dragvikten. Formen framför allt Grundställningen för en bågskytt är med bröstet i cirka 90 graders vinkel mot målet. Stå med god hållning, hakan upp och sänkta axlar, och dra med ryggmusklerna. Håll bågarmens armbåge en aning böjd och (tänk dig en urtavla) pekande mot klockan sju. Krama inte om bågen med fingrarna utan låt den vila mot handen så att trycket ligger på tummuskeln och ungefär mitt på handflatans undre kant. Båghandens knogar Jaktbågen kräver övning Se videon där en nybörjare lär sig den rätta skjutställningen! jagarentidningen.fi ? När skjutställningen är korrekt pekar stränghandens armbåge rakt bakåt medan båghandens armbåge är en aning vinklad. Skytten håller huvudet upprätt och båda ögonen öppna. Jägaren 3/2023 40 40-41_Jousimetsa?styksen_aloitus_JA?0323.indd 40 40-41_Jousimetsa?styksen_aloitus_JA?0323.indd 40 21.4.2023 8.33 21.4.2023 8.33
står inte upprätt i bågens riktning utan i nästan 45 graders vinkel mot bågen. Om bågen är korrekt inställd så pekar armbågen på stränghanden rakt bakåt, skyt ten håller bågen spänd med ryggmusklerna och underarmen är avslappnad (om relea sern är av avtryckarmodell). Stränghanden är ankrad på sidan av ansiktet vid en punkt där någon del av handen, exempelvis en knoge, lätt vidrör kindbenet eller kanske baktill på käkbenet. På det viset får handen en fast förankringsplats för varje skott. Med en bra och lätthittad förankringsplats går det att skjuta också om belysningen är så svag att skytten inte ser strängsiktet. Med en lämplig draglängd och skjut ställning hamnar nocken på pilen alldeles intill käken, strängen löper vid mungipan och näsan så att skytten kan låta nästippen lätt vidröra strängen. Strängsiktet ligger på rätt höjd när skytten ser genom det utan att flytta på huvudet och kan centrera det på det främre siktet. Det är förnuftigt att i början lägga ner tid på att hitta den rätta skjutställningen och be någon kunnig skytt kontrollera och instruera. Den korrekta skjutställningen utgör fundamentet för ett träffsäkert skytte, pil efter pil. Alla pilar i en klunga När bågen väl är riktigt inställd och skjut ställningen den rätta så märker du att pilarna efter hand bildar allt tätare klungor. Det finns rätt många terrängbanor med tredi mensionella viltmål här i landet, men ta det lugnt och koncentrera dig på grunderna. När pilarna på 20 meters avstånd allt oftare samlar sig i klungor av en tennisbolls storlek kan du efter hand öka på avståndet till 30 och 40 meter. För jaktskyttet innebär tillräcklig träffsäkerhet en yta stor som en tennisboll, men ju bättre rutiner du kan etablera och ju längre avstånd du kan träffa (den tänkta) tennisbollen på, desto bättre säkerhetsmarginal har du vid skarpt läge på jakt. Vid skott mot ett vilt ska skottet kännas säkert och avståndet kännas lätt. Det finns flera osäkerhetsfaktorer på jakt och risker kan resultera i en skadskjutning. Skapa en träningsrutin Beträffande träningen ska en oerfaren båg skytt satsa på kvalitet, inte kvantitet. Öka träningsvolymen efter hand. Båg skyttet belastar kroppen ensidigt, vilket kan leda till muskelsmärtor. Det viktigaste är att skapa en träningsrutin och hellre skjuta ofta men lite, än sällan och mycket. Bara du från början koncentrerar dig på skjuttekni ken och skjuter ofta, så bygger du en stadig grund och når efter hand till den träffsäker het som krävs. Det är fullt möjligt att under en sommar bygga upp en skicklighet som räcker till för jakt samma höst. Kom bara ihåg att på jakt hålla dig inom gränserna för din egen förmåga! Bågskyttet kräver ingen skjutbana Pilens räckvidd utgör inte mer än en bråkdel av en gevärskulas. Inte heller uppstår det någon störande knall. Med markägarens tillstånd är det tillåtet att öva bågskytte, bara det inte uppstår någon fara enligt ordningslagen. Att skjuta hemma på gårdsplanen är alltså ofta tillåtet bara du har koll på skjutriktningen och det som finns bakom tavlan. Det krävs hundratals eller tusentals skott för att nöta in en bra teknik, men lyckligtvis är det mycket lättare att ordna träningsmöjligheter för bågskytte än för gevärsskytte. Ytterligare information om bågjakt och hur man ställer in en båge: Finska bågjägarförbundet (det mesta på finska): www.jousimetsastys.fi/wp/ materiaali/sjml-ladattava-materiaali/ ? Här är skyttens stränghand ankrad vid käkbenet med pilnocken bredvid. Strängen löper vid mungipan och vidrör nästippen. ? Båghanden håller inte fingrarna slutna om bågen utan låter bågen trycka mot handflatans nedre del vid tummuskeln. ? När träffarna äntligen börjar samla sig till en klunga kan skytten börja öka på skjutavståndet. Jägaren 3/2023 41 40-41_Jousimetsa?styksen_aloitus_JA?0323.indd 41 40-41_Jousimetsa?styksen_aloitus_JA?0323.indd 41 21.4.2023 8.33 21.4.2023 8.33
H är i landet har banpatroner laddade med stålhagel funnits i handeln i många år. Ofta har priset dessutom varit lägre än på blyhagelpatronerna, så många jägare har efter den första överraskningen provat och märkt att stålet fungerar. Den här texten vänder sig alltså till jägare som ännu inte har provat på. Passar samtliga hagelgevär En liten hagelladdning med små hagel passerar utan bekymmer också den trångaste trångborrningen utan att förstöra geväret. Trycket är måttligt och hagelkoppen skyddar pipan mot friktionen. Rent praktiskt alltså; om det går att skjuta lerduvepatroner med geväret så går det också med stålhagel i banpatronerna. De små skillnaderna Stål är lättare än bly, vilket betyder att en 24 grams laddning rymmer fler hagel av samma storlek. På normala skjutavstånd är träffsäkerheten större eftersom hagelsvärmen täcker bättre. Stålhaglen reagerar tydligare på trångborrningen, så om hagelbössan du jagar med är trångborrad till halv choke så kan den i praktiken bli full choke. Om geväret har utbytbara choketuber är det därför förnuftigt Stålhaglen ligger helt inneslutna i hagelkoppen som skyddar pipans insida. Notera att haglen är fler jämfört med en blyladdning med samma vikt. Stålhagel på skjutbanan att för lerduveskytte skruva i den allra generösaste tuben. Men inte heller med en fast trångborrning finns det orsak att förtvivla; på skjutavstånden på en skeetbana är skillnaden mellan stål och bly faktiskt så liten att en genomsnittlig skytt inte märker den. Den enda skillnaden – inte på hårda mål! I somliga grenar, som på viltstigstävlingar, använder man mål av metall. Där går det inte att skjuta med stålhagel. När stål träffar stål så studsar haglen och kan bli farliga. Var inte blyg utan prova på! Det händer inte ofta att när man byter till någonting nytt så visar sig alternativet fungera och till och med vara billigare! Men för de stålhagelladdade banpatronerna är detta faktiskt sant. När du nästa gång handlar banpatroner så kolla igenom sortimentet; kanske kommer du undan lite billigare! Om begränsningen som EU planerar blir av kan blyhaglen om några år bli historia också på skjutbanorna. Men lyckligtvis finns det en ersättare för blyet som uppfyller alla krav; stålhaglen. TexT och bilder Tero Kuitunen En jägar s utrustning O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? Jägaren 3/2023 42 42-43 Varusteet_Tera?shaulit_harjoittelussa_JA?0323.indd 42 42-43 Varusteet_Tera?shaulit_harjoittelussa_JA?0323.indd 42 21.4.2023 8.34 21.4.2023 8.34
O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? 42-43 Varusteet_Tera?shaulit_harjoittelussa_JA?0323.indd 43 42-43 Varusteet_Tera?shaulit_harjoittelussa_JA?0323.indd 43 21.4.2023 8.34 21.4.2023 8.34
AN TT I YR JÖ LÄ E n jaktförening hade gett en av sina medlemmar en skriftlig varning och senare även uteslutit honom. Jägaren väckte talan och yrkade på att bägge besluten skulle förklaras i första hand klanderbara och i andra hand ogiltiga. I enlighet med föreningslagen har en medlem rätt att göra detta. Jägaren hänvisade bland annat till rättspraxis där en förening får vidta enbart sådana disciplinära åtgärder mot medlemmarna som nämns i stadgarna. Därtill yrkade jägaren på ersättning för sina rättegångskostnader. VAD HANDLADE DET OM? Fallet handlade om huruvida föreningen hade kunnat ge medlemmen en skriftlig varning då denna disciplinära åtgärd inte var inskriven i föreningens stadgar. Och om föreningen hade haft rätt att ge varningen, hade det i så fall varit befogat att göra det? Dessutom var det fråga om huruvida föreningen hade haft skäl att utesluta medlemmen och huruvida uteslutningsbeslutet hade, till sitt innehåll eller sättet som det fattades på, väsentligt kränkt medlemmens likvärdighet. JAKTFÖRENINGEN MOTIVERAR Enligt jaktföreningens stadgar var medlemmen skyldig att uppträda i enlighet med god jägarsed. Det här innebär bland annat att medlemmarna är skyldiga att rätta sig efter besluten som föreningen fattar, att respektera föreningens etablerade traditioner och att uppträda hederligt. Jägaren hade upprepade gånger haft avsevärda svårigheter med att följa älgjaktlagets praxis. Han hade grundlöst kritiserat jaktledaren och ifrågasatt dennes sätt att leda jakten. Dessutom hade han utan tillstånd och egenmäktigt tagit älgbröstkött som av tradition kokas till älgköttsoppa för en gemensam kväll för samtliga medlemmar i jaktlaget. En varning i strid med jaktföreningens stadgar Jägaren gavs en varning för tilltaget för att återställa lugnet i älgjakten så att den kunde fortsätta under angenäma former i stället för oupphörliga gräl. Vilket ju samtliga övriga medlemmar önskade sig. Det hela slutade dock med att jägaren blev utesluten. TINGSRÄTTEN FÖRKASTAR Tingsrätten avslog jägarens talan och yrkande på att uteslutningen skulle beläggas med verkställighetsförbud. Jägaren ålades att betala rättegångskostnaderna och de övriga utgifterna. HOVRÄTTEN ÄNDRAR DOMEN Jägaren överklagade till hovrätten, som bedömde att den skriftliga varningen var ogiltig eftersom varning inte nämns som disciplinär åtgärd i föreningens stadgar. Uteslutningsbeslutet förklarades klanderbart. Hovrätten fastställde att skälen till uteslutningsbeslutet inte kunde bevisas. Jaktföreningen ålades att stå för rättegångskostnaderna i både tingsrätten och hovrätten. Jägaren 3/2023 44 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 44-45_Rikos_ja_rangaistus_JA?0323.indd 44 44-45_Rikos_ja_rangaistus_JA?0323.indd 44 21.4.2023 8.34 21.4.2023 8.34
J ägare som rör sig med bil gör klokt i att tänka sig för. I det här fallet hade jägaren befunnig sig vid bilen när han fällde ett rådjur. Dessutom fanns det ett hus i närheten. I tingsrätten yrkade åklagaren på att gärningsmannen skulle dömas för jaktbrott. Enligt åklagaren hade jägaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet jagat i strid med jaktlagens bestämmelser om jakt vid ett motordrivet fordon. Han hade, medan han körde, fått syn på ett rådjur på en åker, parkerat bilen och inifrån eller i skydd av bilen skjutit rådjuret. Dessutom yrkade åklagaren på straff för vållande av fara eftersom jägaren hade skjutit i riktning mot huset. Jägaren hade skjutit med ett jaktgevär som har en räckvidd på hundratals meter. Även på det avståndet skulle en kula vara livsfarlig för en människa. Därmed vållade skytten allvarlig fara för liv och hälsa för utomstående. JÄGAREN BESTRIDER Jägaren bestred samtliga åtal. Han hade enbart använt bilen som stöd för geväret. Enligt jägaren stödde jaktlagens formulering inte åklagarens synsätt, att ett skott med fordonet som stöd skulle vara det samma som ett skott i skydd av fordonet. Den här slutsatsen stöddes av faktumet att användningen av bilen som stöd för geväret inte hade gjort det svårare för rådjuret att upptäcka jägaren. Inte heller hade användningen av bilen som stöd på något sätt påskyndat händelseförloppet för jägaren. Dessutom bestred jägaren att han skulle ha orsakat fara med skottet. TINGSRÄTTEN FÖRKASTADE ÅTALET Tingsrätten fastställde att ett skott avlossat med ett fordon som stöd inte var det samma som i skydd av fordonet. Den här slutsatsen stöddes av faktumet att användningen av bilen som stöd för geväret inte hade gjort det svårare för rådjuret att upptäcka jägaren. Inte heller hade användningen av fordonet som stöd på något sätt påskyndat händelseförloppet för jägaren. Åtalet för jaktbrott förkastades av dessa skäl. Dessutom fastställde tingsrätten att ett vållande av fara ska vara konkret. Vid en bedömning av huruvida ett vållande av fara är ringa eller grovt handlar det dels om sannoliheten för konsekvenser och hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Även åtalet för vållande av fara förkastades och staten ålades att betala jägarens rättegångskostnader. ÅKLAGAREN ÖVERKLAGADE TILL HOVRÄTTEN Hovrätten ansåg att jägaren hade skjutit rådjuret med bilen som stöd och därmed också i skydd av bilen. Eftersom det i lagen uttryckligen är förbjudet att skjuta inifrån eller i skydd av ett fordon hade jägaren gjort sig skyldig till jaktbrott. Åtalet om vållande av fara blev däremot förkastat. Jägaren dömdes till böter och jaktförbud i ett år. Även rättegångskostnaderna föll på honom. Fällde rådjur lutad mot bilen Jägaren 3/2023 45 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 44-45_Rikos_ja_rangaistus_JA?0323.indd 45 44-45_Rikos_ja_rangaistus_JA?0323.indd 45 21.4.2023 8.34 21.4.2023 8.34
I Loppi har det under de senaste två åren dokumenterats 14 fall av mjöldrygeförgiftning, ett tiotal av dem på ett 6000 hektar stort område. Tolv av fallen inträffade under den senaste jaktsäsongen. TexT Sauli Laaksonen och Reijo Orava I Loppi har förgiftningsskador konstaterats på både älg och vitsvanshjort, lika mycket på båda arterna. Avlivade individer och sådana som har fångats på viltkameror har haft skador av varierande allvarlighetsgrad, varierande från missbildade öron till kallbrand i olika stadier i benen Epidemin i Loppi 2022 och klövarna. Somliga djur har till och med förlorat klövarna. I de allvarligaste fallen har djuren hankat sig fram sin sista tid på enbart benstumparna sedan samtliga småben i klövarna fallit bort. Överfört till människor hade smärtan och lidandet varit outhärdligt. Förgiftningsdiagnosen har ställts utifrån typiska skador. I finländska laboratorier har mjöldrygegiftet ännu inte påvisats i djurprover. Giftet försvinner ur djurkroppen när exponeringen upphör. Kalvarnas slaktvikt har minskat med en femtedel I Loppi har jägarna varit förvånade över hur mycket slaktvikten på älgoch hjortkalvarna har minskat under de senaste åren. Fenomenet visar sig också i avskjutningsanmälningarna och sedan 2017 i de slaktvikter som har skrivits in i Oma riista. På riksnivå ligger minskningen i slaktvikt på två procent. I Loppi jaktvårdsförenings område har älgkalvarnas slaktvikt under de två senaste åren varit 20 procent mindre än under de föregående tio åren. En likadan minskning på 20 procent i slaktvikt har skett för hjortarna under de senaste sex åren. För hjortens del har beräkningen gjorts i ett område där större delen av förgiftningsfallen i den här utredningen är dokumenterade. Frågor som hänger i luften Mjöldrygeepidemin är oerhört oroande för de berörda jägarna. Att döma av de allvarliga skadorna har exponeringen för giftet varit långvarig och kraftig, och mjöldrygan har funnits i födan på ett stort område. Hotas hjortdjurens hälsa av mjöldrygeförgiftning? En hjort, yngre än ett år, som avlivades i våras. Öronen är missbildade och på tre av benen saknas småbenen i klövarna. Djuret har trots det överlevt ända till våren. JU SS I N ÄS I Jägaren 3/2023 46 46-47_Torajyva?_JA?0323.indd 46 46-47_Torajyva?_JA?0323.indd 46 21.4.2023 8.35 21.4.2023 8.35
Exponeringen måste ha inträffat mellan juli och september eftersom de första skadade djuren avlivades i början av oktober. Smittkällan är fortfarande okänd. Vi vet att kontaminerad fodersäd och sorteringsav fall kan orsaka förgiftning hos kor. Förore nad fodersäd ska betraktas som problemav fall. Havren som används som viltfoder i området håller handelskvalitet och bör vara fri från mjöldryga. Även faktumet att ut fodringen inleds först i november utesluter utfodringsteorin. Mjöldrygegiftet bildas i säden redan en vecka efter infektionen, men det är osan nolikt att hjortdjuren skulle ha betat i den omfattningen på sädesåkrar att en kraftig förgiftning skulle ha uppstått. Dagens jord bruksmetoder minimerar mjöldrygeinfektio nerna i säden, även om exponeringstrycket från vildväxande gräs utmed åkrarna skulle vara kraftigt. På odlingar äter älgarna axen på samtliga sädesslag, men av erfarenhet vet vi att sedan säden mognat äter älgarna nästan enbart havre. Sitter giftet i de vildväxande gräsen? Det sannolikaste alternativet är att hjort djuren får i sig giftet från de vildväxande gräsarternas blomställningar och frön eftersom de på sommaren konsumerar sådana i stora kvantiteter. På åkerkanterna växer både odlade och vilda gräs, bland annat rajgräs och svingelarter. Dessa är väl lämpade för produktionen av mjöldrygegift, i synnerhet i kombination med långvarigt svalt och regnigt väder under blomningen. Orsaken till att de insjuknade individerna har varit kalvar eller överåriga kan vara de ras matvanor och svaga förmåga att neutra lisera giftet. De äldre djuren utvecklar med åren en motståndskraft mot mögelgifter. Svårt att förebygga – vi behöver mera kunskap Det är svårt att förhindra mjöldrygeför giftning hos vildlevande djur. De skadade djuren utgör bara toppen på isberget medan de lindrigare fallen förblir oupptäckta. Mjöl drygan gör att unga djur växer långsamma re. Kanhända utgör dolda förgiftningar en bidragande orsak till de låga slaktvikterna hos kalvar. Är sjukdomsutbrottet i Loppi det enda i sitt slag eller har problemet en större utbred ning? Mjöldrygan har en så kraftig inverkan på våra hjortdjurs hälsa att frågan förtjänar en tvärvetenskaplig fortsatt utredning. En avmagrad älgkalv som fälldes i början av oktober. Benen i klöven på ena bakbenet saknades. En älgklöv angripen av kallbrand på ett tidigt stadium innan den faller av. Kallbrandsgränsen syns som en typiskt skarp linje och förväxlas lätt med exempelvis ärret efter en järntråd. Vad är mjöldryga? M jöldrygan är en parasitsvamp som växer på säd och gräsväxter. Den synligaste formen är den mörka, hårda, böjda bildningen som kallas sklerotium. På hösten faller sklerotierna, alltså mjöldrygorna, till marken och utvecklar på våren sporer som med vinden och regnet förs till andra växters blomställningar. I sitt inledande stadium syns infektionen som en klibbig vätska som lockar till sig insekter. Vätskan innehåller en stor mängd sporer som följer med insekterna till andra blommande växter. Ju längre blomningen och pollineringen pågår, desto mer utsatta är växterna för infektion. Svalt och regnigt väder utgör en sådan förlängande faktor. Vätskan utsöndras i ungefär en vecka och därefter börjar mjöldrygan utvecklas och producera gift. Efter fem veckor är sklerotiet fullt utvecklat. På säd kan mjöldrygorna bli 0,5 till 4 cm långa medan de på gräs blir väldigt små och är svåra att få syn på. Allvarliga hälsoproblem för människor och djur Giftproduktionen är beroende av flera faktorer, som mjöldrygestammen, mognadsgraden, värdväxten och miljön. Vid stadiet då mjöldrygan producerar vätska är gifthalterna låga, men de ökar efterhand som parasiten mognar. Giftet får artärerna att dra ihop sig, vilket försvagar blodoch syretillförseln till händer, fötter och öron. Till symptomen hör också långsammare tillväxt, feber och kramper. Gifterna leder också till missfall och försvagar fertiliteten. Kronisk förgiftning leder till kallbrand i de yttersta delarna av kroppen, som öron, händer och fötter, vilket leder till en utdragen och smärtsam död. Rapporterna om mjöldrygeförgiftningar hos hjortdjur är fåtaliga. Åren 1996 till 2004 rapporterades i nordvästra Norge om tio fall hos unga älgar och ett fall hos ett rådjur som hade lett till kallbrand. Hos oss upptäcks årligen ett fåtal fall hos unga älgar och vitsvanshjortar. Om de inhemska mjöldrygestammarnas förmåga att producera gift finns det dock inga färska data. JU SS I N ÄS I RE IJO O RA VA RE IJO O RA VA W IK IM ED IA Jägaren 3/2023 47 46-47_Torajyva?_JA?0323.indd 47 46-47_Torajyva?_JA?0323.indd 47 21.4.2023 8.35 21.4.2023 8.35
Här i landet har vi insett att sjöfåglarna ligger illa till. Därför har hundratals våtmarker anlagts på olika håll för att stöda häckningen och öka jaktmöjligheterna. Våtmarkerna är idealiska miljöer för sjöfåglarna. TexT Petri Nummi, Veli-Matti Väänänen och Markéta ?ehovská Bilder Saara Kattainen och Veli-Matti Väänänen V i har undersökt ett antal våtmarker som är anlagda med stöd av Forststyrelsens projekt för aktiv vård av viltets livsmiljöer, REAH. Syftet med våtmarkerna var att höja kvaliteten på sjöfåglarnas miljö och samtidigt stärka mångfalden i våtmarksnaturen. Fiskar ville vi ändå inte ha i våtmarkerna eftersom vi vet att sådana konkurrerar med änderna om födan. Undersökningen omfattade 13 våtmarker i skog på olika håll i landet. De hade anlagts åren 2008 till 2009 och vi följde dem i tre-fyra år. Eftersom vi uttryckligen ville veta vilka faktorer som Småkrypen i anlagda våtmarker lockar änder ? Till de typiska arterna i frodiga våtmarker hör gräsand, kricka och knipa, samt även skogssnäppa och drillsnäppa. ? I anlagda våtmarker dyker krickparen upp hastigt. Där finns också gott om kullar och unga krickor. Jägaren 3/2023 48 F rskning 48-49_Tutkittua_kosteikkoo?to?ka?t_JA?0323.indd 48 48-49_Tutkittua_kosteikkoo?to?ka?t_JA?0323.indd 48 21.4.2023 8.36 21.4.2023 8.36
påverkar fåglarnas trivsel i våtmarkerna så studerade vi också hur de ryggradslösa djuren och växtligheten utvecklades. Vi fångade ryggradslösa småkryp i glasburkar med en tratt i öppningen och undersökte växtligheten längs linjer som löpte från stränderna ut mot mitten. Änderna I våtmarkerna förekom inalles sju olika änder. Knipor, krickor och gräsänder förekom i våtmarkerna runt om i landet, och vi såg kullar av alla tre. I de nordligaste våtmarkerna fanns ett fåtal hotade och sällsynta arter som vigg, stjärtand, salskrake och bläsand. Saarikko i Evois hade de största andtätheterna: där fanns drygt tio par och fler än sju kullar per strandkilometer. Krickorna infann sig hastigt på olika översvämmade platser, som bäverdammar. Krickkullar fanns det mycket riktigt i samtliga anlagda våtmarker, och par i nästan alla. I augusti fanns det rätt mycket unga krickor på somliga ställen, som i Orastinsuo i Överijo och i Kirstinkorpi i Ikalis. På sådana platser finns det goda utsikter för jägare! Knippar och knipkullar såg vi i nästan alla våtmarker. Gräsandspar förekom allmänt, men kullarna var färre. I de anlagda våtmarkerna i landets södra delar är gräsanden som känt den vanligaste anden. Vadarna Även vadarna uppskattar anlagda våtmarker. Vi observerade tio arter och i synnerhet i norr fanns det rätt många arter. Skogssnäppan var den klart vanligaste och förekom i samtliga våtmarker utom en, men i Rypyharju i norr såg vi grönbena i stället. Till de övriga vanliga vadarna hörde drillsnäppa, gluttsnäppa och enkelbeckasin. Den stora våtmarken Läntinen Orastinsuo i norr var ett paradis för vadare; hela nio arter hittade vi där! Orastinsuo kommer dessutom på andra plats beträffande de ryggradslösa krypen. Dessutom observerade vi där det största antalet andarter. Mycket att mumsa på Avgörande för fåglarna var den furstliga tillgången på mat, det vill säga ryggradslösa småkryp. I de anlagda våtmarkerna var tillgången på småkryp den femdubbla och på sina håll den tiodubbla i jämförelse med genomsnittliga borealiska småsjöar. I det här avseendet påminner de anlagda fågelvattnen om bäverdammar. Mängden ryggradslösa småkryp hade en särskilt stor inverkan på kulltätheten i fågelvattnen. Och därmed också på hur många flygga fåglar där finns i augusti, speciellt krickor. På vårarna fanns det särskilt många krickpar i våtmarkerna. Paren av de övriga arterna hade inte klämt ihop sig lika tätt. I våtmarkerna som har anlagts längst i söder i landet är det troligen de ryggradslösa krypen som gör att där finns så många gräsandspar. Höjd vattennivå som viltvårdsmetod De anlagda våtmarkernas popularitet bland änderna gör dem till en idealisk viltvårdsmetod. Med en fördämning går det att skapa miljöer där änder och flera vadare trivs. Den generösa tillgången på ryggradslösa kryp utgör nyckeln till våtmarkernas framgång. Det är i synnerhet de första översvämningsåren som är fantastiska eftersom det i början av våtmarkens utveckling finns gott om nedbrytningsbart organiskt material för de ryggradslösa. Därför är det förnuftigt att göra våtmarkerna grunda så att de kan torrläggas emellanåt. Då uppstår där ny växtlighet som sedan bildar basen för en näringskedja för nedbrytare. Det är bättre att anlägga flera små våtmarker i stället för en stor. Då kan de torrläggas en i sänder för en säsong när produktionen efter fem till sju år börjar tappa farten. Övervattenväxter som vass och kaveldun spelar ingen framträdande roll i de här våtmarkerna, men det är ändå förnuftigt att släppa fram även dem eftersom de ger skydd åt både ryggradslösa och andungar. En optimal våtmark har en strukturellt varierad strandvegetation för simänderna och öppet vatten för dykänderna. Fisklösheten är även den ett karaktäristiskt drag hos andvattnen. Den tilltagande bristen på goda andmiljöer går delvis att kompensera med anlagda våtmarker. Våtmarksbyggandet hör också till det fåtal viltvårdsmetoder där en markägare eller en jaktförening kan förbättra den ekologiska bärkraften i sina jaktmarker. ? I näringsfattiga våtmarker förekommer främst kricka och skogssnäppa. Även glutt snäppan var en rätt vanlig syn i de anlagda våtmarkerna. Jägaren 3/2023 49 48-49_Tutkittua_kosteikkoo?to?ka?t_JA?0323.indd 49 48-49_Tutkittua_kosteikkoo?to?ka?t_JA?0323.indd 49 21.4.2023 8.36 21.4.2023 8.36
Månadsskiftet maj-juni är en utmärkt tid för att skydda skogshönsens bon. TexT Kalle Koskinen Bilder Petteri Ristonmaa S kogshönsen häckar på marken och lägger i maj 6 till 10 ägg. Om häckningen lyckas så kläcks ungarna under den andra och tredje veckan i juni. Både tjäderhönan och orrhönan har en utmärkt skyddande färg, men rovdjuren har skarpt väderkorn och kan hitta boet och sluka äggen. De små markrovdjuren, i synnerhet de två skadliga främlingarna mink och mårdhund, men även våra två inhemska arter räven och mården, utgör ett hot mot Skydda skogshönsens bon med tvål hönsens häckning. Även kråkfåglarna är effektiva boplundrare. Mot hotet uppifrån har vi ännu inte kommit på något fungerande sätt att skydda bona. Det är ganska lätt och enkelt att skydda ett bo, men att hitta boet brukar vara det knepigaste. Skogshönsen kan bygga sitt bo i varierande miljöer, från kalhyggen till mogen skog. Ofta blir boet upptäckt av en slump i samband med skogsarbeten eller när man strövar i skogen av andra skäl. Det händer att boet ligger alldeles intill en skogsbilväg. Då kan det vara på sin plats med en skylt vid vägkanten som upplyser om boet så fritidsfolket begriper att hålla hunden kopplad. Men placera inte skylten strax intill boet så hönsmamman slipper besökare. Jägaren 3/2023 50 50-51_Pesien_suojaus_JA?0323.indd 50 50-51_Pesien_suojaus_JA?0323.indd 50 21.4.2023 8.37 21.4.2023 8.37
Så här skyddar du ett skogshönsbo ? Markera boet genom att sätta upp ett synligt märke invid, exempelvis en näve mossa i ett träd. ? Tälj tvålflingor runt boet i en cirkel med 20 meters radie. ? På platser där någon maskin kommer att arbeta under häckningen: Dra en flagglina i knähöjd i en cirkel runt boet på tjugo meters avstånd och knyt fiber bandsstumpar med ett par meters mellanrum. Plocka bort linan efter häckningen. Kniv och generöst med tvål Det räcker med kniv och kraftigt doftande tvål för att skydda ett bo. Tvålens uppgift är dels att avskräcka rovdjuren och dels att dölja doften av den ruvande hönan. Om rovdjuret upptäcker boet räcker tvåldoften inte till som avskräckning. Det gäller alltså att inte snåla med tvålen! Inled operationen med att markera boet och gör det så tydligt att du ser märket medan du sprider tvålen i en cirkel med tjugo meters radie. Häng upp märket i exempelvis ett träd bredvid boet, och tillräckligt högt. Det kan bestå av exempelvis mossa eller fiberband. När tvålspridningen är klar är det bäst att ta bort märket så inte kråkfåglarna får syn på det. När märket är uppsatt börjar du tälja rejäla flingor av tvålen och sprider dem kring boet i en ring på cirka tjugo meters avstånd från boet. Snåla inte utan låt hela tvålen gå åt för varje bo. Flagglina enbart för skogsmaskiner Tidigare rekommenderades också flagglina som skyddsmetod för fågelbon, men numera rekommenderas linan enbart för platser där det ska göras maskinellt arbete, som markberedning. Flagglinans uppgift är då att förhindra att boet blir krossat av någon maskin. En flagglina väcker lätt kråkfåglarnas uppmärksamhet och ökar risken för boet att bli upptäckt. För en flagglina behöver du snöre och stumpar av fiberband. Dra linan i knähöjd och i en cirkel runt boet på tjugo meters avstånd, och knyt fiberbandsstumparna med ett par meters mellanrum. Efter häckningen ska flagglinan förstås tas ner. ? Fågelhonan låtsas vara skadad och på det viset locka bort en ovälkommen besökare från boet. ? Boet ligger ofta inbäddat i växtligheten och är därför svårt att upptäcka. Se videon om hur du skyddar fågelbon: jagarentidningen.fi Jägaren 3/2023 51 50-51_Pesien_suojaus_JA?0323.indd 51 50-51_Pesien_suojaus_JA?0323.indd 51 21.4.2023 8.37 21.4.2023 8.37
husse. Och efter honom kom en stånghornskrönt älgtjur lunkande! Efteråt berättade Erkki att det inte varit några problem med fällningen; ett enkelt skott bara, utan ens någon framförhållning. Älgen stupade på vändplatsen så den behövde knappt ens släpas, bara baxas upp på släpet. Medan vi flådde kroppen vid stugan berömde vi duon för ett väl utfört uppdrag och konstaterade att vårt jaktlag hade nånting som inget annat jaktlag har. Nämligen en apporterande älghund! Erkki hade en ung och väldigt väljagande älghund, en vacker jämthund. För den här hundens skall hade han under ett par års tid skjutit ett dussin älgar och femtioälgars milstolpen skymtade några år in i framtiden. TexT Jukka Tiusanen Bild Erkki Matero M en i augusti blev hunden plötsligt sjuk och inte ens veterinären kunde rädda den. Förlusten av en god jaktkamrat var förstås ett hårt slag, i synnerhet som det inte fanns någon efterträdare för jakten det året. Men så fick Erkki en idé! Han hade nämligen också en blandrasig spets vid namn Konsta, som inte bara skällde på folk, både hemfolk och främmande, utan också på fåglar och ekorrar, och ibland på ännu större kräk. Kunde det bli älghund av Konsta? Jaktlusten var det ju inget fel på och skallet lät bra. I början av jaktsäsongen lastade Erkki alltså bössan och matsäcken i bilen, och dessutom spetsen Konsta, som darrade av iver. Vid jaktstugan såg grabbarna lite fundersamma ut, men de önskade honom ändå lycka till på jakten. Erkki körde längs skogsbilvägen, en gammal bekant från många jakthöstar, och spanade efter färska spår. Och visst fann han sådana, vid vändplatsen, spår efter en ensam, vuxen älg. Geväret ur fodralet, patroner i magasinet och iväg med hunden till spåret. Konsta nosade en stund på spårlöpan och kastade därefter en blick på husse som för att bekräfta att han begrep sitt uppdrag. Utan något särskilt kommando började Konsta följa spåret, och gjorde det i alldeles rätt riktning! Och har man sett på maken, det dröjde inte ens en minut innan ett upphetsat skall brakade loss i skogen. Och tystnade tvärt. Strax därpå var Konsta tillbaka, gnyende med svansen mellan benen, i tryggheten hos En blandrasig som kan det mesta Försäljningen av hönsfågeltillstånd inleds Må 5.6 Södra, Västra och Östra Finland Ti 6.6 Enontekis, Enare, Utsjoki On 7.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi To 8.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fr 9.6 Österbotten och Kajanaland Du kan börja skaffa tillstånd klockan 9 på morgonen på dagen i fråga via Eräluvatwebbutiken och genom att ringa servicenumret 020 69 2424. I juni kommer först en liten kvot till försäljning, ca 50 % av förra höstens tillstånd. Den slutliga kvoten avgörs enligt sommarens viltinventeringar och kommer till försäljning i augusti. Undvik tävling om tillstånd, välj bland Forststyrelsens 124 småviltsområden. Forststyrelsen har 124 småviltsområden över hela Finland. Välj den lämpligaste! Ju större boll desto större antal tillstånd som inte blivit sålda för området under föregående år. Läs mer: Eräluvat.fi! Platser Sikta långt! Tillstånd räcker till Måttlig efterfrågan Störst efterfrågan Tillstånd – en investering i naturen Jägaren 3/2023 52 Det händ sig på jakt 52-53_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0323.indd 52 52-53_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0323.indd 52 21.4.2023 8.38 21.4.2023 8.38
Försäljningen av hönsfågeltillstånd inleds Må 5.6 Södra, Västra och Östra Finland Ti 6.6 Enontekis, Enare, Utsjoki On 7.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi To 8.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fr 9.6 Österbotten och Kajanaland Du kan börja skaffa tillstånd klockan 9 på morgonen på dagen i fråga via Eräluvatwebbutiken och genom att ringa servicenumret 020 69 2424. I juni kommer först en liten kvot till försäljning, ca 50 % av förra höstens tillstånd. Den slutliga kvoten avgörs enligt sommarens viltinventeringar och kommer till försäljning i augusti. Undvik tävling om tillstånd, välj bland Forststyrelsens 124 småviltsområden. Forststyrelsen har 124 småviltsområden över hela Finland. Välj den lämpligaste! Ju större boll desto större antal tillstånd som inte blivit sålda för området under föregående år. Läs mer: Eräluvat.fi! Platser Sikta långt! Tillstånd räcker till Måttlig efterfrågan Störst efterfrågan Tillstånd – en investering i naturen 52-53_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0323.indd 53 52-53_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0323.indd 53 21.4.2023 8.38 21.4.2023 8.38
Kom ihåg att anmäla döda stora rovdjur, uttrar och skogsvildrenar Jaktlagen ålägger oss att utan dröjsmål anmäla om vi har påträffat en död järv, ett lodjur, en björn, utter, varg eller en skogsvildren. Dessutom kan vi skicka djuret eller en del av det till Livsmedelsverket om verket så önskar, och på mottagarens bekostnad. Bild Juha Sahlgren De stora rovdjuren och uttern De lagstadgade anmälningarna görs till Livsmedelsverket och Finlands viltcentral. Järvar, björnar och vargar som har dött i trafiken skickas hela till Livsmedelsverket för undersökning. Lodjur och uttrar som har dött i trafiken behöver inte längre skickas till undersökning utan ska grävas ner eller destrueras på annat sätt. Den som gör den lagstadgade anmälningen ska också uppge om lodjuret eller Jägaren 3/2023 54 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 54-55_Lait&Luvat_JA?0323.indd 54 54-55_Lait&Luvat_JA?0323.indd 54 21.4.2023 8.38 21.4.2023 8.38
Iståndsättning – resultat genom att motivera markägare och jägare F örändringarna i livsmiljöer och naturförlusterna drabbar också viltstammarna, samtidigt som klimatförändringen försvagar levnadsvillkoren för somliga viltarter. En för ändring av energiproduktionen pågår för att avvvärja klimat förändringen, bland annat i form av vindkraftverksparker på stora arealer. Men även dessa har avigsidor. Samtliga medlemsstater har förbundit sig till EU:s bio diversitetsstrategi för att hejda mångfaldsförlusterna i naturen till 2030. Staterna ska därtill säkerställa att minst 30 procent av de arter och naturtyper vilkas tillstånd i detta nu är ogynnsamt ska då höra till den här klassen och att deras utveckling har tagit en positiv riktning. Enligt expertarbetsgruppens förslag om exempelvis sjö fåglarna ska utvecklingen vändas till en klart positiv riktning för följande arter med negativ utveckling; kricka, bläsand, stjärtand, skedand, årta, knipa, vigg, småskrake och sothöna. För följande arter bör utvecklingen stabiliseras; brunand, ejder och alfågel. Men detta kräver beslutsamma åtgärder. Vi kan inte fort sätta som vi hittills har gjort. Jakten på de försvagade arter na måste begränsas. Återställandet av livsmiljöer utgör en primär åtgärd för att stöda viltet. Och mycket riktigt förbereder EU restaure ringsmålsättningar för att hejda naturförlusterna. Riksdagen i vårt land betonar att åtgärderna för att stöda naturen ska vara frivilliga för markägarna. Med Helmiprogrammet för livsmiljöer och Sotkaprojektet har vi tillsammans med olika aktörer uträttat ett viktigt arbete för att skydda hotade na turtyper och arter. Förhoppningsvis kommer vi att kunna realisera EU:s bdstrategi och iståndsättningsmål genom att höja kvalite ten på viltets livsmiljöer och naturens mångfald i jord och skogsbruket. Och detta ska göras med frivilliga åtgärder som sporrar mark och skogsägarna. På det viset får vi motiverade jägare och markägare som deltar i arbetet och kostnaderna! JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske uttern visar tecken på sjukdom. I såfall vill Livsmedelsverket kanske ändå undersöka kroppen. Stora rovdjur och uttrar som påträffas döda är intressanta för forskningen, bland annat för arbetet med att följa sjukdomar. Stora rovdjur och uttrar som påträffas döda får inte flås, och tillstånd att flå sådana beviljas inte heller. Det betyder att en privatperson inte kan ta hand om skinnet av ett ihjälkört rovdjur eller en utter; förbudet gäller också andra delar av ett djur som påträffas dött. Skogsvildren En skogsvildren som påträffas död ska anmälas till både Finlands viltcentral och Naturresursinstitutets skogsrensforskare. En skogsvildren som har dött i en trafikolycka eller blivit avlivad efter en olycka hör till jaktvårdsföreningen där olyckan inträffade. Jaktvårdsföreningen gör en SRVA-anteckning som uppfyller anmälningsskyldigheten till viltcentralen. Skogsvildrenar som påträffas döda under andra omständigheter än efter en trafikolycka anmäls separat till Luke. En skogsvildren som påträffas död i terrängen (under andra omständigheter än efter en viltolycka) får inte föras bort från fyndplatsen. Institutets fältarbetare ska kunna undersöka kroppen och dödsorsaken på plats. Det här ger oss viktig information för förvaltningen av skogsvildrenen, bland annat om hur rovdjurens predation påverkar skogsrenen. Kontaktuppgifterna för anmälningar: ? Finlands viltcentral: raportointi@riista.fi, tfn 029 431 2115 ? Livsmedelsverket: kirjaamo@ruokavirasto.fi, tfn 029 520 4181 ? Naturresursinstitutet, skogsrensforskningen: ? Delpopulationen i Kajanaland: marja.hyvarinen@luke.fi, tfn 029 5322 329 ? Delpopulationen i Suomenselkä: petri.timonen@luke.fi, tfn. 029 5327 427 Webbplatser med anknytning till ämnet: ? https://riista.fi/sv/vilthushallning/vilt-sompatraffats-dott ? ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/ undersokningar-om-djursjukdomar/ anvisningar-for-provtagning/vilda-djur/ Livsmedelsverkets anmälningsblankett på nätet: ? ruokavirasto.fi/globalassets/tietoa-meista/ asiointi/oppaat-ja-lomakkeet/viljelijat/ elainten-pito/elainten-terveys/lamna_en_ anmalan_om_doda_och_sjuka_frilevande_ djur.pdf K lumn 55 Jägaren 3/2023 54-55_Lait&Luvat_JA?0323.indd 55 54-55_Lait&Luvat_JA?0323.indd 55 21.4.2023 8.38 21.4.2023 8.38
VILTSOPPA Köttsoppan kan du göra på kött från grävling, rådjur, sjöfågel eller älg. Oavsett vilket viltkött du använder, så lovar jag dig att soppan blir ruggigt god! 10 portioner 2 gula lökar 6 kryddpepparkorn 4 lagerblad Ca 1 kg viltkött (nacke, innanlår, stek, framdelar) 4 morötter 2 palsternackor 8 potatisar Salt och peppar Eventuellt persilja Lägg viltköttet i en stor kastrull och täck med vatten. Salta, peppra och lägg i kryddpepparkorn och lagerblad. Låt köttet koka tills det är mjukt. Ta upp köttet och skär det i mindre bitar. Spara cirka 4 liter av vätskan och använd som buljong. Skala morötter, palsternackor och potatis och skär i bitar. Häll den sparade vätskan i kastrullen, lägg i rotsakerna och köttet och låt koka tills rotsakerna är mjuka. Smaka av med salt vid behov. Hacka persilja och strö över. ÄLGSCHNITZEL Jag ersätter kalvköttet med älgkött, men jag behåller de klassiska schnitzeltillbehören ansjovis, kapris och citron. Sedan är det bara att banka, panera och steka. Schnitzeln kan även göras på ytterfilé av vildsvin. 4 stycken köttskivor à 130 g 1 dl vetemjöl 3 ägg 2 dl pankoströbröd Smör Salt och peppar Tillbehör Citronklyfta Grebbestads ansjovis Kapris Gröna ärter Brynt eller skirat smör Banka köttet så att du får tunna filéer. Vänd köttet i vetemjöl, sedan i de lätt uppvispade äggen och slutligen i pankoströbrödet. Stek schnitzeln i rikligt med smör i en stekpanna på medelhög värme. Det är viktigt att stekpannan inte är för het, eftersom schnitzeln bränns lätt. Servera schnitzeln med de klassiska tillbehören. Mat n TexT Michael Björklund Bilder William Wallin UNDER 2023 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. Jägaren 3/2023 56 56-57_Reseptit_JA?0323.indd 56 56-57_Reseptit_JA?0323.indd 56 21.4.2023 8.39 21.4.2023 8.39
SMÖRSTEKTA BRYSSELKÅLSBLAD Brysselkålen tillför en fin färg och en god smak till måltiden. Att brysselkålen är sprängfylld med vitaminer och antioxidanter gör det hela ännu bättre. Men tillred inte brysselkålen för länge, då blir den tråkig i smak, färg och konsistens. Blad från brysselkål Salt Peppar Smör Plocka bort brysselkålens yttersta blad. Värm en klick smör i en stekpanna och lägg brysselkålsbladen i stekpannan. Smaksätt med salt och peppar. Bladen ska bli varma, men stek dem inte så länge att de förlorar den fina, gröna färgen. Jägaren 3/2023 57 56-57_Reseptit_JA?0323.indd 57 56-57_Reseptit_JA?0323.indd 57 21.4.2023 8.39 21.4.2023 8.39
Med en sous vide-cirkulator kan du tillaga viltkött så att kvaliteten och temperaturen blir jämn och den samma hela vägen igenom. TexT och bilder Kati Pohja H ar du någon gång ätit biff på restaurang och undrat hur de har burit sig åt för att få köttet så jämnt genomstekt? När du steker biffar hemma blir ju skalan glidande med välstekt på ytan och ljusare inuti. I professionella kök har man redan i åratal tillrett kött med sous vide-metoden, det vill säga i ett vattenbad där temperaturen kontrolleras med en cirkulator och köttet är vacuumförpackat. Cirkulatorerna för hemmabruk blev vanligare först när stavmodellen kom ut på marknaden och ersatte bassängmodellen. För viltkött passar vattenbadet utmärkt eftersom det garanterar önskad stekningsgrad på köttet. Tack vare vakuumförpackningen är faran för överstekta och sega skosulor eliminerad. Med en cirkulator kan du tillreda kött av samtliga slags vilt, men tack vare temperaturregleringen passar metoden särskilt bra för fågelfiléer. Även fisk och grönsaker går fint att tillreda i vattenbad. Hur fungerar det? Sous vide-cirkulatorn håller en konstant temperatur på vattnet så att köttet får samma temperatur hela vägen igenom. Om du ställer in cirkulatorn på 57 grader så får du en saftigt köttbit tillagad i jämnt 57 grader, utan några vätskeförluster. Mörare kött med sous vide Börja med att vakuumpacka sous vide-köttet. Fäst stavcirkulatorn i kanten på en stor kastrull och ställ in den på önskad temperatur. Matlagningsmet der för viltmat Jägaren 3/2023 58 58-59_Riistaliha_sous_vide_JA?0323.indd 58 58-59_Riistaliha_sous_vide_JA?0323.indd 58 21.4.2023 8.39 21.4.2023 8.39
Köttet som har tillagats på det här sättet ser ganska grått ut eftersom det saknar stekyta. Jag rekommenderar därför att du avrundar med en hastig stekning i panna. På det viset får köttet en välsmakande stekyta och ett vackert yttre. Ingen risk för överstekning Fördelen med tillagning i cirkulator är att kvaliteten blir jämn och den samma varje gång. På restaurang går det alltså att tillaga stora mängder biffar på förhand och hålla dem vid en lämplig temperatur. Eftersom det inte finns någon risk för överstekning kan även hemmakockar lämna cirkulatorn påslagen hela dagen. Men med tanke på livsmedelshygienen och energiförbrukningen är det ändå förnuftigt att lära sig tiderna för olika stora köttbitar. Vid tillagningen gäller samma stekningsgrader som vid vanlig tillagning. Av lätt insedda skäl går det förstås inte att använda en stektermometer! Man får alltså lära sig de lämpliga stektiderna via riktgivande tider. Tillagningen ? Köttet som tillagas med sous videmetoden får en grå yta. ”Efterbehandla” det därefter i en stekpanna för att göra ytan tilltalande. Filéerna på bilden är tillagade i två timmar på 57 grader. ? Köttet ska ligga helt och hållet under vatten. av hjortdjurskött kan följa de riktgivande tiderna för nöt. Tillagningstiden bestäms av vattentemperaturen och köttbitens tjocklek. En cirka tre cm tjock älgytterfilébiff blir färdig på två till fyra timmar i 55-gradigt vatten. En hel rostbiff tar mellan 10 och 20 timmar i 55 grader. Vid tillagning av bröstfiléer av fågel rekommenderar jag dig att prova olika stekningsgrader. Av smaken på köttet och mörheten kan du lära dig en hel del om skillnaderna mellan tillagning i 57, 62 eller 67 grader. Den här kunskapen kommer väl till pass när du steker eller sjuder fågelfileer med stektermometer. Jägaren 3/2023 59 58-59_Riistaliha_sous_vide_JA?0323.indd 59 58-59_Riistaliha_sous_vide_JA?0323.indd 59 21.4.2023 8.39 21.4.2023 8.39
Häckningsflotten är det enklaste sättet att hjälpa fågelungarna ut i livet. Den här enkla modellen snickrar du ihop efter ett besök i järnaffären. TexT Holtti Hakonen Bilder Tero Salmela I våtmarksprojektet Sotka har vi testat och fått goda erfarenheter av enkla häckningsflottar på pontoner. Man förankrar dem i botten på en våtmark med lösa förtöjningslinor så att de kan stiga och sjunka med vattennivån. Med en häckningslåda ställd i ena hörnet på flotten fungerar flotten både som bo för ett andpar och underlag för ett måsbo. Skydda boet mot kråkfåglar genom att placera lådans öppning undertill och utanför kanten på flotten så att änderna kan plumsa direkt ner i vattnet. Den här Sotka-häckningsflotten snickrar du ihop efter en runda i järnaffären och jobbet kan göras vid vilken tid på året som helst. På vintern är det bara att dra flotten över isen till placeringsplatsen och låta den invänta våren där. Häckningsflotten – både bo och tillflykt Att snickra ihop en flotte tillsammans är trevligt. Jägaren 3/2023 60 60-61_Pesima?lautta_JA?0323.indd 60 60-61_Pesima?lautta_JA?0323.indd 60 21.4.2023 8.40 21.4.2023 8.40
Inköpslistan för en Sotka-häckningsflotte ? 20 st rörpontoner av exempelvis 110 mm tryckrör. Tre meters längder är lagom. ? Rejäla buntband, tex Hellermann 7,9x521 av rostfritt stål och Hellermann LK5 13,2x535, svart. ? Armeringsnät 6 mm, 2,35 x 5 meter. ? Fiberduk, förslagsvis 5x10 meter. ? Ankare och förtöjningslina. ? Som ytmaterial exempelvis flis, grus eller mylla. ? Inredning efter tycke och smak; bolådor, rör, holkar, viltkameror, blomsteräng eller slagjärn för mink. Stommen består av ett armeringsnät som du fäster med buntband i pontoner av 110 mm rör. Under armeringsnätet lägger jag 20 stycken tremeters pontoner, vilket ger flotten en bärkraft på cirka 400 kilo. Ovanpå nätet lägger du levande växtmassa eller fäster en filterduk. Ovanpå duken lägger du sedan träflis, torv eller mylla, och sår ängsfrö. Sotkaprojektet har flottmaterial Den här Sotka-häckningsflotten är en basmodell som det står dig fritt att modifiera och utveckla. Det går att koppla ihop flera flottar till en större helhet. Rörpontonerna kan du konstruera av stuprör eller beställa av någon firma i rörbranschen, men den enklaste vägen går via våtmarksprojektet Sotka. Om du har tillgång till en näringsrik mindre eller större sjö, eller en våtmark där häckningen kan hjälpas på traven med en häckningsflotte, och du kan jaga mink och mårdhund där, så rekommenderar jag dig att gå med i Sotkaprojektet och presentera ditt objekt på kosteikko.fi/sv. Projektet har pontoner och fällor för små rovdjur i lager. Men kom ihåg att först be om tillstånd av den som äger vattenområdet! Fördelarna med en flotte För att fåglarna ska trivas i en våtmark krävs det inte bara föda utan också en lämplig miljö för häckning och vila. I synnerhet de markhäckande aythya-änderna (som vigg), och skrattmåsarna och dvärgmåsarna som sköter luftvärnet behöver holmar i varierande storlek som skydd mot rovdjur. Dessutom behöver våtmarksfåglarna skydd mot markrovdjur när de vilar och när de ruggar. Ibland är det ändå inte möjligt eller förnuftigt att bygga holmar av jord. En våtmark med väldigt varierande vattennivå kan dränka ändernas bon och en holme anlagd på mjuk botten kan sjunka under vattenytan. Då kan flotten vara den rätta lösningen på problemet! Se videon med tips för hur man bygger en flotte på jagarentidningen.fi ? På sommaren kan häckningsflotten bogseras ut med roddbåt. ? Tre färdiga flottar. På en av dem finns en häckningslåda. Kan du d t här? 1. Vad menas med mjöldryga? a) ett ogräs b) en ingrediens vid bakning c) en svampsjukdom 2. Vad använder man vid sous vide-matlagning? a) en cirkulator b) en rigulator c) en ångkokare 3. En stålhagelpatron som väger lika mycket som en blyhagelpatron har: a) färre hagel b) lika mycket hagel c) fler hagel 4. En viltolycka har inträffat. Vilket dött djur behöver man inte längre skicka till Livsmedelsverket? a) en björn b) ett lodjur c) en järv 5. Vilka organisationer samarbetar kring SOTKA-projektet för rastplatser? a) Finlands jägarförbund och BirdLife Finland b) Finlands jägarförbund och Finlands viltcentral c) BirdLife Finland och jaktvårdsföreningen på orten 6. Minikravet på dragvikten hos en jaktbåge är 180 newton. Hur mycket är det i pounds? a) cirka 30 b) cirka 40 c) cirka 50 7. Hur många jägare är engagerade i Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren? a) 185 jägare b) 385 jägare c) 685 jägare 8. På vilket sätt tog sig rävarna sannolikt till Utö året 2011? a) med båt b) längs isen c) simmande 9. Hur många civila skjutbanor finns det här i landet just nu? a) cirka 670 b) cirka 1000 c) cirka 1670 10. Hur stor är jaktvårdsavgiften för jaktåret 2023-2024 för personer under 18? a) 10 euro b) 20 euro c) 43 euro De rät ta sva ren : 1c, 2a, 3c, 4b, 5a, 6b, 7b, 8b, 9a, 10a Jägaren 3/2023 61 60-61_Pesima?lautta_JA?0323.indd 61 60-61_Pesima?lautta_JA?0323.indd 61 21.4.2023 8.40 21.4.2023 8.40
I stora delar av fågelvattnen här i landet börjar sjöfågeljakten på samma dag, vilket får fåglarna att i stora skaror inleda flyttningen i förtid. För sjöfåglarnas del är den här tvångsavhysningen inte önskvärd. TexT och bild Heikki Helle N är andjakten börjar den 20 augusti finns det fortfarande halvvuxna ungar och ruggande vuxna som inte är färdiga att flytta. Både de unga och de vuxna fåglarna behöver mera tid för att tanka flygbränsle inför den långa flyttningen. Änder som är i god form under höstflyttningen kan förväntas vara i god form också när de återvänder på våren för att häcka. För att hjälpa upp situationen driver BirdLife Finland och Jägarförbundet ett gemensamt Sotka-projekt för rastplatser där man utbildar och upplyser jakträttsinnehavare om nyttan med rastplatser. Med pilotobjekten som modell ska projektet skapa ett nätverk med 150 objekt runt om i hela landet. Detta ska bli klart till 2030 och ingå i livsmiljöprogrammet Helmi. Frivilliga höstreservat Sotkaprojektets rastplatser grundas på frivillig basis. Det är jakträttsinnehavaren som fattar beslutet om att Den här våtmarken på en åker i Norra Savolax är fredad från jakt och lockar varje höst hundratals simänder. Till höger i bakgrunden skymtar ett skyddat fågelvatten där det är tillåtet att jaga sjöfågel. Störningsfria rastplatser som stöd för sjöfåglarna Jägaren 3/2023 62 62-63_Sotka-leva?hdysalueet_JA?0323.indd 62 62-63_Sotka-leva?hdysalueet_JA?0323.indd 62 21.4.2023 8.40 21.4.2023 8.40
plats fungerar också alldeles små objekt på bara några få hektar. Det enda kravet som ställs är att platsen har naturlig föda som lockar fåglar dit för att vila och äta upp sig inför flytten. Limingoviken Limingoviken i Norra Österbotten utgör ett inhemskt exempel på hur mycket ett fredat område kan betyda för sjöfåglarna och jakten. Till skillnad från Sotkaprojektets frivilliga rastplatser har Limingoviken områden som är fredade med jaktförbud. Sjöfåglarna uppskattar förstås höstfriden, men uppfattar inte skillnaden mellan frivillighet och fredningsparagrafer. I Limingoviken är det på hösten lätt att se hur ett bra sjöfågelobjekt fungerar; det fredade området är vidsträckt och samlar tusentals rastande sjöfåglar långt in på hösten. Uppifrån fågeltornet i Virkkula finns det hur mycket som helst att titta på! Den fredade delen av Limingoviken omfattar drygt 2000 hektar. Vi talar alltså om ett exceptionellt stort objekt, både till arealen och fågelmängden. Som objekt för sjöfågeljakt tävlar Limingoviken i elitklassen här i landet eftersom det fredade området skapar jaktmöjligheter i de omgivande markerna. Men även nyttan av en fågelvänlig rastplats kan exploateras med spannmålsutfodring och ett alltför högt jakttryck. De grövsta övertrampen finner vi tyvärr utanför den fredade delen av Limingoviken där jägare lockar sjöfåglar med säd på tiotals platser. Utfodrandet och jakten vid utfodringar har förändrat sjöfåglarnas beteende; de tidigare kvällsflygningarna har övergått i stora flockar som flyger från sädhög till sädhög, ofta i skydd av mörkret. Här kan vi inte tala om viltvård eftersom sjöfåglar som förbereder sig för höstflytten inte behöver spannmål. Vad fåglarna främst behöver när de förbereder sig för flyttningen och övervintringen är platser med naturlig föda, och sådana finns det tillräckligt av, som ett nätverk över hela landet. Det är därför förnuftigt att avsätta en rastplats för sjöfåglarna i närheten av stället där man jagar. På det viset kan sjöfåglarna dröja kvar i trakten längre in på hösten och förbereda sig inför flytten. Sjöfågelstammarna minskar, dags att reagera Volymen av det arbete som nu görs för att iståndsätta och återställa våtmarker till fågelmiljöer är större än någonsin. Den största helheten utgörs av Helmiprogrammet som drivs av jordoch skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Men också utöver Helmi iståndsätter fågelvänner fågelvatten och anlägger nya våtmarker med andra finansieringsmodeller för att höja kvaliteten på sjöfåglarnas livsmiljöer. Utöver iståndsättandet av livsmiljöer kan vi förmodligen vänta oss att jordoch skogsbruksministeriets strategi för ansvarsfull sjöfågeljakt kommer att leda till nya bestämmelser för jakten. Dessutom ska vi vara uppmärksamma på hur vi påverkar sjöfåglarnas höstflyttning. ställa goda sjöfågelobjekt utanför jakten, helst för flera år. De störningsfria rastplatserna fungerar som reservat för sjöfåglarna under höstflyttningen. Då kan de inleda flyttningen enligt sin egen naturliga tidtabell och göra det i god form. För jägarna innebär en rastplats jaktmöjligheter i markerna runt omkring – dock på ett säkerhetsavstånd, så att rastplatsen inte berörs av störningen. Som rastDet är förnuftigt att avsätta en rastplats för sjöfåglarna i närheten av stället där man jagar. Jägaren 3/2023 63 62-63_Sotka-leva?hdysalueet_JA?0323.indd 63 62-63_Sotka-leva?hdysalueet_JA?0323.indd 63 21.4.2023 8.40 21.4.2023 8.40
I det landsomfattande projektet för knipholkar har vi redan tillverkat drygt 1000 nya enrummare för sagornas och sägnernas nationalfågel knipan. I Joensuu snickrade talkofolket bortåt 200 holkar. TexT och bilder Kai-Eerik Nyholm N ästan tvåhundra av projektets knipholkar blev hopsnickrade i slutet av mars i Joensuu. Tillsammans med Jägarförbundet hade Finlands viltcentral kallat till holktalko Knipholkar snickrades för Norra Karelen Glädjande många ungdomar deltog och snickrade holkar för hemknutarna. vid nordgränsen för projektet. Projektpappan Risto Virtanen körde dit från Torneå med färdiga holkämnen i bilen. Evenemanget ordnades på en stor supermarketparkering där arrangörerna för evenemanget Koppelohaukut 2023 ställde upp med braskaffe, bulla och korv som uppladdning inför höstens stora hundprov. Lördagens dystra väder avskräckte inte deltagarna; redan vid niosnåret på morgonen hade holkfabriken ångan uppe. Ett 160-tal holkar hade reserverats på förhand och folk från olika håll i landskapet hade strömmat till. Jaktvårdsföreningarna i landskapet hade utmanats att delta i talkot och de allra flesta ställde upp. De nordkarelska kandidaterna för samtliga partier i riksdagsvalet hade också blivit inbjudna, men bara Krista Mikkonen dök upp. Hon spikade ihop holk nummer 1290, som visst är på väg åt Enonkoskihållet. Först snickra och sedan skriva avtal Efter Risto Virtanens inledning och demonstration kunde deltagarna hugga in, och i holkfabriken började elementen monteras ihop. Hopsättningen av knipholkarna började med sidoväggarna och därefter bottenplattorna. Efter dem följde framväggen, med ett färdigt borrat ingångshål. Sedan de två tvärslåarna för uppsättningen och slutligen taket. Efter det var holken klar att svedas med gasbrännare. Efter snickrandet följde avtalspappren och sedan fick varje bostad för knipor sitt ordningsnummer på framväggen. Den som snickrar en holk förbinder sig att anmäla positionen där bostaden hängs upp. I paketet ingår också det årliga underhållet och att följa med häckningen. Knipholksprojektet handlar om att konkret bekämpa naturförlusterna och hjälpa kniporna med bostadsbekymren. Från ord till handling, alltså! Upphovsmannen bakom knipholksprojektet, Risto Virtanen, berättar om hur holken sätts ihop. Redan vid niosnåret på morgonen hade holkfabriken ångan uppe. Jägaren 3/2023 64 64_Telka?npo?ntto?-projekti_JA?0323.indd 64 64_Telka?npo?ntto?-projekti_JA?0323.indd 64 21.4.2023 8.41 21.4.2023 8.41
Suomussalmi/majoitus, www.kieppituvat.fi. Rundstocksvilla med bekvämligheter, vid vida statsmarker. Tfn 044 2663203 I Kiminge i Karstula uthyres eh-hus vid stranden av Kiminginjärvi, vid Saarijärvirutten. Hyra 400,00 € /månad. Medlemskap i jaktförening möjligt. Förfr 0500 829 856, Heikki Lahti. Loma Apaja, komplett med strandbastu, tfn 0400 193 351. Kvalitetsstugor uthyres i södra Kuhmo, i statligt jaktområde. www.saunajarvi.com, tfn 0400 892 194. Stuga med jaktmarkerna precis invid. Tervola i Lappland. Gott om skogshöns. ATV-uthyrning. Tfn 0400 930 199. Jaktoch fiskestuga för 5 pers. Väg fram, separat bastu, vindskydd. 3 hundgårdar. Bakugn/öppen spis. Gasdrivna hushållsmaskiner. Ingen el. Bra bärpl / jaktmarker (Nurmes-Juuka). Erfaren jaktguide finns. Ring 0500 176 350 eller lämna ett meddelande. TILL ER TJÄNST Kylrum för vilt och slaktskjul, skräddarsytt efter era behov. Servar, reparerar och gör lagstadgade besiktningar av gamla anläggningar. Jobbar i hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com, www.ristopitkanenoy.fi. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha. Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 4139 606, Kempele. Jägare ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 5004 233, Turkisatelje. Vapensmedsarbeten med kompetens! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Obs! Pälsberedningstjänst R. Halkola, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. KONSERVATORER Niko Heinonen, Laitila, 040 5283 563. ELÄINTÄYTTÄMÖ AKAA/Sibbo, tfn 040-5015 166. Valpar av strh vorsteh för jägare. Överlåts från 15.5. Tfn 040 5947 355. Uleåborg. Valpar av amerikansk dvärgterrier. 045 6304 345, 045 6360 596, www.toyfox.fi. Valpar av släthårig foxterrier för jägare. 045 6785 050 / Kennel Miinalan, Toivakka. Valpar av estnisk stövare. Föds cirka v 22. Till ett jagande hem. 044 5735 745. Valpar av finsk spets, 044 0490 777. JAKT Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Björnjakt i Kanada. Jakterna inleds 14.8, 24.8 och 3.9. Kvinnor obs! Damernas nästa? www.paulpalmu.fi Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 1913 200, 0400 882 871. Kuusamo: Stuga + Tillstånd, 0400-281 229. Råbocksjakt, tfn 044 0123 629. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Gåsjakt i Sverige. Ring för mera info, 0500 567 350. Hönsfågel, änder och hare. www.metsastyspalvelut.com, Reisjärvi, Norra Österbotten, tfn 044 5410 437. ERÄ-KORPINEN.FI: Jakt/ Fiske/ Semester/ Bärplockning/ Svamp eller alla fem! Strandstuga, jaktområde. +358 40 5551 394/ Sakari Muuttola. Björnjakt i Suomussalmi. www.erapalvelu.net, tfn 050 3258 966. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Jag donerar tidningen Metsästäjä, årgångarna 1982-2021, i mappar. Fint skick. Finns i Åbo. Tfn 040 5089 785. E-post: artsiturku(ät)hotmail.com. UTHYRES Uthyres stuga med jakträtt i ägarens marker + duva två utfodr platser. 040 0362 985, 86800 Pyhäsalmi. Fritidsstuga i Övre Kajanaland, laattaja.fi. SÄLJES Tikka M65, 5 och 10 patroners magasin, 040 7581 366. Värmeisolerade hundkojor, odelad 350 € och tvådelad 460 €. Även värmeaggregat och dörrflikar. 050-5117465, www.koirankoppi.fi. Vi säljer gräsandsungar till våtmarker mm. Änderna livar upp landskapet och lockar vilda fåglar. Leveranser i hela landet utmed avtalad körväg. Tfn 0400 930 690. asetalvitie@fi, 0500-526 008, kl 16-20 Matti. Vapen, sikten, patroner, vapensmedsarbeten mm. Nästan obegagnat miniatyrgevär Sako P94S Cal 22 LR, fodral Wild och dämpare. Sikte Aimpoint 9000L 2MOA. Paketpris 500 €. Tfn 0400 138 355, S:t Mickel. Säljer strävhåriga vorstehvalpar efter friska och provpremierade föräldrar. Tfn 040 8416 038. Jaktgevär, cal.7,62x54R; 6,5x55 och 12. Tfn 0500 408 164. Jaktandel i 4200 ha i Mellersta Finland och medlemskap i förening. Jaktstugor, slaktskjul. Tfn 0500-481 679. Stuga 50,6 m2 i Sievi. Tomt 1.2 ha. Mellan statsmarker. 040 7458 026. Däck: 4X4/ATV/MC, www.riekko.eu. Säljer jaktställen i Lappland, https:// lapinmetsakiinteistot.fi/erapaikat-lapista/ Lapin Metsäkiinteistöt, tfn 040 5330 834. Finfina begagnade gevär och tillbehör. 040-5417 308, porinase.fi. Karelska björnhundsvalpar. Far BCH Rönömäen Sokka, mor 3 x HIRV1 Luotisuoran Myy. Överlåts i slutet av april. Förfr 044 0200 775. KÖPES Pälsskinn R Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 5546 852. Pälsskinn, O. Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, 0400 271 291. Sako laddningsutrustning kal.9,3 x 57 samt 7 x 57 R. Tfn 040 733 0366. Lodjur (har licens), räv, mårdhund mm för uppstoppning. 050 3270 740, mrandroz@yahoo.com. HUNDAR Valpar av hannoveransk viltspårhund, f 25 december, www.dolnywiatr.fi. Beaglevalpar! 050-3523 843. Kh vorstehvalpar, tfn 040 5086 833. Valpar av engelsk springer spaniel, ren engelsk brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Ryska stövare kan reserveras. Födda 17.5. Äkta championföräldrar. Full garanti. Tfn 050 5501 371. Björnhundsvalpar efter brukschampionföräldrar. Förfr tfn 040 7632 294. Karelska björnhundsvalpar f 2 april. BCH föräldrar. Tfn 040 5359 438. Valpar av finsk stövare, 044 2668 024. DIANA KVALITETSFRÖER FÖR VILTÅKRAR – VI HAR DET STÖRSTA URVALET I LANDET! Oy Eräkontti Ab Tfn 010 440 9410 erakontti@erakontti.fi Information om alla frösorter finner du på www.erakontti.fi Jägaren 3/2023 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2023 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2023 utkommer den 14 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 13 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Era?ilmoitukset_JA?0323.indd 65 65_Era?ilmoitukset_JA?0323.indd 65 21.4.2023 8.41 21.4.2023 8.41
Med kort varsel genomfördes det en älginventering lördagen den 11 mars. Förutsättningarna uppstod när vi fick ordentligt med snö under onsdagen samma vecka. TexT Roger Gustavsson S enaste vintern vi hade möjlighet att göra inventering var 2018 så det var dags igen nu. Orsaken till tidigare uteblivna inventeringar är förstås dåliga inventeringsförhållanden tidigare år. 10 av 15 älgvårdsområden hade möjlighet att genomföra inventeringen denna helg, flera områden i skärgården avstod då det efter snöfallet uppstod flera kalla nätter med nybildade isar som följd. Ett antal områden har meddelat att det var svårt att få älgjägarna att ställa upp i tillräcklig mängd, varför resultatet får ses som en minimistam. Resultatet är dock så Älginventeringen 2023 tydligt att trenden är odiskutabel. Resultatet var 360 älgar jämfört med 601 älgar år 2018. Detta är en rejäl minskning, i procent uttryckt så är det 40 %. Fördelningen mellan fasta Åland och skärgården var 178 respektive 182 älgar. För mera detaljer se tabell. Även om man följer älgstammen under en längre period så ser man att dagens situation är alarmerande från att ändå varit svagt sjunkande så har nu minskningen accelererat, se diagram. Älginventeringen 2023 jämfört med inventeringen 2018 INVENTERING AREAL (HA) ANTAL 2023 ÄLGAR/1000 ha ANTAL 2018 FASTA ÅLAND ECKERÖ 8400 24 2,9 54 FINSTRÖM 10400 29 2,8 31 GETA* 7500 16 2,1 25 HAMMARLAND 9800 29 3,0 48 JOMALA 10500 16 1,5 34 LEMLAND 9000 13 1,4 37 LUMPARLAND 4300 3 0,7 11 SALTVIK 9000 25 2,8 32 SUND 9650 23 2,4 43 Totalt 78550 178 2,3 315 SKÄRGÅRDEN BRÄNDÖ* 9700 49 5,1 86 FÖGLÖ* 10900 48 4,4 48 KUMLINGE* 6400 50 7,8 71 KÖKAR 2900 12 4,1 35 SOTTUNGA 1090 8 7,3 19 VÅRDÖ* 6150 15 2,4 27 Totalt 37140 182 4,9 286 HELA ÅLAND 360 601 *) = Ej inventerat, siffrorna visar uppskattade antalet älgar kvar efter jakten. Som ett resultat av inventeringen har jaktförvaltningen kallat in till ett möte angående älgförvaltningen som hålls i slutet av april. Där får jaktvårdsföreningarna och jakträttsområdena mera info om situationen för älgstammen och så håller vi en diskussion om hur älgförvaltningen ska planeras de närmaste åren. Mötet hålls efter denna tidnings pressläggning. Älginventeringar 1996–2023 Fasta Åland Skärgården Totalt 1996 2000 2003 2206 2009 2012 2018 2023 800 700 600 500 400 300 200 100 VI LL E KA NK AR E Jägaren 3/2023 66 Åland 66-67_A?land_JA?0323.indd 66 66-67_A?land_JA?0323.indd 66 21.4.2023 8.42 21.4.2023 8.42
Skyddsjakt på storskarv och gråsäl 2023 Landskapsregeringen har fattat beslut om skyddsjakt gällande storskarv och gråsäl för år 2023. Som tidigare år får skyddsjakten genomföras på eget initiativ och det finns en total kvot omfattande 3 000 storskarvar och 500 gråsälar varför rapportering av varje fälld skarv eller säl är obligatorisk. Det är viktigt att alla fällda skarvar och sälar blir inrapporterade för att förvaltningen av dessa ska kunna utvecklas. Skyddsjakt på storskarv är tillåten från 1 april till 31 december. Under perioden första april till sista juli får skyddsjakt endast bedrivas inom 300 meter från de skyddsobjekt som är uppräknade i riktlinjerna för skyddsjakten medan man från första augusti även får jaga med lockbulvaner på alla områden där det finns ett skyddsbehov och man har jakträtt. Skyddsjakt på gråsäl får bedrivas under tiden 15 april till sista januari 2024. Du rapporterar in ditt byte via jaktportalen ( jakt.regeringen.ax) direkt i bytesdagboken. Utförlig information om hur du registrerar dig i jaktportalen och genomför rapporteringen av skarv och säl finner du i jaktportalen om du klickar på länken ”Om jaktportalen”. Mera information om hur jakten på skarv och säl får bedrivas hittar på vår hemsida regeringen.ax. JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I Åland 67 Jägaren 3/2023 Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi EU Ecolabel : Nr. 3/2023 72. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 14.7.2023. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2023/Jag23_03 Pärmfoto: Janne Mankinen ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund 66-67_A?land_JA?0323.indd 67 66-67_A?land_JA?0323.indd 67 21.4.2023 8.42 21.4.2023 8.42
Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den 29 maj från det konto som du har uppgett. betalningsmottagare: Finlands viltcentral meddelande: Jaktvårdsavgiften Jaktvårdsavgiften är 43 euro för jaktåret 1.8 2023 till 31.7 2024. Den som är under 18 när jaktåret börjar den 1.8 betalar 10 € i jaktvårdsavgift. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Avisering om direktbetalning och e-faktura OBS! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen. Den på detta kort nämnda jägaren har en jägarförsäkring, som är i kraft i Norden, EU-länderna, Storbritannien och Schweiz. Jaktår 1.8.2023–31.7.2024 Betalt, Maksettu, Paid, Bezahlt 1.6.2023 Namn Utdelningsadress Postnummer och -kontor Hemort Födelsetid Jägarnummer Föreningsnummer och JVF MATTI MUJUNEN ROUTAKUJA 9 B 01100 KOIVULINNA SUMIAINEN 10.10.19 291578 117, SUOLAHDEN-SUMIAISTEN RHY Du har väl jaktkortet i telefonen? Jaktkortet i appen Oma riista är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. 68_Takakansi_suoramaksu-ilmoitus_JA?0323.indd 68 68_Takakansi_suoramaksu-ilmoitus_JA?0323.indd 68 21.4.2023 8.42 21.4.2023 8.42