• VÅRBOCKSJAKTEN LJUDLÖST SMYGANDE BÅGJAKTEN UTMANAR OCH BELÖNAR OMA RIISTA JÄGARENS VÄN I 10 ÅR MÅRDHUNDEN BEKÄMPNING I SKÄRGÅRDEN ÅK OFTARE TILL SKJUTBANAN SKYTTETRÄNING GER SÄKERHET 3/2024 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0324.indd 1 01_Kansi_JÄ0324.indd 1 19.4.2024 13.19 19.4.2024 13.19
• JAKTEN 10 Nybörjare på skjutbanan 14 Aktuellt om skjutbanorna 22 Ungdomsredaktionen 28 Så här kommer du igång med bågjakten 32 Bockjakt smygande eller vaktande 46 Handkikaren 64 Säkerheten framför allt VILTET 16 Vitsvanshjorten: En skadlig främmande art? 20 Livsmedelsverket övervakar djursjukdomarna 36 Nya funktioner i Oma riista 40 Mårdhundssamarbetet i sydvästra skärgården 44 Tekniska viltvarningssystem för det nya årtusendet 48 Förändringarna hos de små och mellanstora jaktbara däggdjuren 50 Naturen gynnas av utökad jakt på främmande rovdjur 52 Insamlingen av DNA-prover utvidgades till hela landet 54 En matematisk modell är som en miniatyrmodell av djursamhället 56 Viltrecept 60 I Sverige satsar man på ökad tillgång till hjortdjursföda i skogsbruket AKTUELLT 4 Nyheter 8 Låt ungdomarna delta i beslutsfattandet 26 Tjänsten Oma riista 10 år 38 Lagar och licenser 58 Inventeringen av sjöfåglar närmar sig 62 Effektivt 13-mannateam övervakar jakten 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 39 Ministeriet informerar 46 Det här ska du tänka på när du väljer handkikare 26 Oma riista fyller 10 år med ännu fler funktioner 58 Rapportera sjöfågel­ inventeringen på nätet Jägaren 3/2024 2 Innehåll 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 2 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 2 19.4.2024 13.20 19.4.2024 13.20
• 32 På bockjakten njuter jägaren av våren 10 Hagelträningen kan bli en passion Vi bär alla ansvar för att jakten bedrivs enligt paragraferna och god jägarsed. Beredskapen är vår styrka D et pågående jaktåret blir allt stillsammare. För hjortdjurens del har vi orsak att tacka jägarna, i synnerhet för deras arbete med vitsvanshjortarna. Stammens utveckling har vänt nedåt. I skrivande stund bestäms målsättningarna för följande treårsperiod som ska styra förvaltning­ en vidare framåt. Många jagar fortfarande, bland annat mink och mårdhund, men jaktligt är detta ändå en fridfull tid. En lämplig tid för att ägna sig åt viltvårdsarbeten och viltspaning, och att serva redskap, utrustning och jakttorn. Men glöm inte hundarna eller er själva, utan träna och håll kondisen uppe! Förbered er för nästa jaktår genom att träna på skjutbanan och repetera vapensäkerheten och lagar och bestämmelser. Vi bär alla ansvar för att jakten bedrivs enligt paragraferna och god jägarsed. Var och en av oss ansvarar för att jakten fortsätter att vara acceptabel och inte utsätts för nya smällar eller olagligheter. Glöm inte heller att observera viltet när ni strövar i jaktmarkerna. Forskningen behöver era observa­ tioner av sjöfåglar, hjortdjur och stora rovdjur. Vår styrka är ju att jakten bygger på vetenskapliga data om viltet. Vi jägare har i uppgift att göra observa­ tionerna som bildar underlag för uppskattningarna av viltstammarna, som i sin tur bildar underlag för besluten om jaktmöjligheter. Det vore ju förarg­ ligt om en brist på observationer skulle leda till uppskattningar i underkant av viltstammarna och begränsningar av jakten! JARI VARJO direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 3/2024 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 3 2-3_Sisällys_JÄ0324.indd 3 19.4.2024 13.20 19.4.2024 13.20
• Bokför de jaktbara fåglarnas häckningsbestyr i Oma riista Under våren och sommaren ska vi åter en gång kartlägga häckningsutbredningen för fåglarna i vårt land. Vi har därför gjort det enkelt för jägarna att delta; du behöver bara skriva in dina observationer av häckande jaktbara fåglar i Oma riista. Välj art och observationstyp: par, kull, spel, bo och antal. Spara. Observationerna kan skickas in var som helst i landet, oavsett om du befinner dig på sommarstugan eller ute på en fågelexpedition. Vi är särskilt intresserade av häckningsobservationer av sjöfåglar med negativ utveckling, och kullar av fåglar som bläsand, stjärtand och vigg. Vi samlar också in data om sjöfåglarna genom årliga paroch kullräkningar. Inventeringsinformationen överförs också till fågelatlasen, men därutöver behöver vi kartläggningar av häckningsområdena specifikt för atlasen. VITSVANS­ HJORTARNA FORTSÄTTER ATT MINSKA Enligt Naturresursinstitutet fanns det i vintras ungefär 117 000 vitsvanshjortar här i landet. Stammen har alltså minskat sedan toppnoteringen 150 000 individer för tre år sedan. M inskningen visar sig i färre fällningar och viltolyckor med hjortar. Den avgörande orsaken till minskningen är den upptrappade jakten, men också det, att vargarna och lodjuren har blivit fler i hjortområdet. Under våren inleds en undersökning av rovdjurens inverkan på hjortarna och rådjuren för att kasta mera ljus på problematiken. Nordgränsen för vitsvanshjortens utbredning går nu från Brahestad till sydsidan av Ule träsk och därifrån till Pielisjärvi. Hjortar kan också förekomma utanför det här området, men eftersom dessa inte jagas så får vi inte heller in data om dem. Hjortstammen uppskattas till 154 000 individer när jakten inleds i höst. För att åstadkomma en reell minskning borde därför minst 40 000 hjortar fällas. ? Diagrammet visar den uppskattade storleken på vinterstammen och avskjutningen enligt den nya (ÄHO-modellen) och den gamla modellen. Avskjutningsdata: Finlands viltcentral. Bild: Naturresursinstitutet. 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Den uppskattade stammen och avskjutningen ÄHO-modellen Gamla modellen Avskjutningen 198 2 199 8 199 200 6 201 8 198 8 200 2 201 4 199 4 201 202 2 AN TT I RI NN E Nyhet r Jägaren 3/2024 4 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 4 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 4 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
• Målen för hjortdjuren bestämdes De regionala viltråden arrangerade i mars sina möten med intressegrupperna för att höra deras åsikter om förvaltningen av hjortdjuren. Utifrån mötena bestämde viltråden sedan målen för stammarna för åren 2024 till 2026. För älgen bestämdes målen för tätheten, könsfördelningen och andelen kalvar i kvarstående stam. För vitsvanshjorten bestämdes täthetsmålet för regionerna med en etablerad jaktbar stam. I flera äh-områden utvidgades variationsbredden, alltså det målsatta spannet, för att bättre motsvara noggrannheten hos stamuppskattningen. I ungefär hälften av älghushållningsområdena flyttades mittpunkten i det målsatta spannet en aning. I ungefär hälften av äh-områdena höjdes den målsatta könsfördelningen mellan kor och tjurar i den vuxna stammen för att höja produktionen av kalvar. För vitsvanshjortens del granskade viltNaturresursinstitutet satte sändarhalsband på två vargar I februari och mars satte Naturresursinstitutet sändarhalsband på två vargar i Norra Österbotten. Operationen ingick i projektet WINDLIFE. Den ena vargen avlivades dock redan i början av april i renskötselområdet med en skadebaserad dispens eftersom den hade anfallit renar. Vädret och föret var besvärliga och gjorde det svårt att sätta på halsbanden, men det ska bli fler halsband under kommande vårvintrar. Syftet med WINDLIFE-projektet är att utreda vindkraftens konsekvenser för de skogslevande djuren. Inom projektet samlar man in data om hur djuren förekommer och rör sig vid och nära vindkraftverken. Syftet med projektet är att ta fram anvisningar som i högre grad än förut gör det möjligt för oss att ta hänsyn till kraven på livsmiljö som de berörda arterna ställer och kraven i direktivet vid placeringen av vindkraftverk. MINKAR OCH MÅRDHUNDAR HAR BLIVIT FÄLLDA I HELMI-FÅGELVATTEN 12 000 Jägarregistrets telefon tjänst inför nya öppettider den första juni Från och med den första juni betjänar jägarregistrets telefontjänst kunderna på vardagar klockan 9-15. ? jaktkortsärenden ? byte av jaktvårdsförening ? adressärenden för utdelningen av tidningen Jägaren Du når oss på: ? tfn 029 431 2002 ? metsastajarekisteri@riista.fi råden de målsatta tätheterna med hänsyn taget till den nya modellen för att uppskatta stammen och justerade dem för att stämma bättre överens med dagens siffror på stammen. Även för vitsvanshjortens del breddades det målsatta spannet i flera områden. Målsättningarna bestäms med hänsyn taget till de olika gruppernas intressen. Medan målsättningarna bestämdes diskuterade deltagarna frågor kring skogsskador och vartåt de stora rovdjuren utvecklas. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N H AN N U HU TT U Jägaren 3/2024 5 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 5 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 5 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
• Vi behöver regionalt påverkande J ägarkåren lever i en rörig tid. Debatten om rovdjurspolitiken är brokig och delvis polariserad. Diskussionerna i de sociala medierna eldar på så det räcker och blir över. Rovdjurspolitiken berör väldigt många av oss. Den har inneburit och innebär fortsättningsvis svårigheter för jakten, hundarna, djuruppfödarna och renskötarna. Men även om läget är kämpigt och ljusglimtarna i tunnelns bortre ända är få, så fortsätter vi att jaga och vår inhemska jaktkultur går inte under. I det här skedet av jaktsäsongen kan vi alla ta oss en funderare på våra egna möjligheter att påverka vår jaktkultur. Jaktvårdsföreningarna har valt nya styrelsemedlemmar på sina årsmöten. De regionala och det nationella viltrådet byter verksamhetsperiod och de nya råden inleder sitt arbete den första augusti. Tiden är med andra ord lämplig för att börja diskutera och påverka regionalt. Alla vi jägare har möjligheter att lämna in förslag till sin egen jaktvårdsförening och den vägen vidare till det regionala viltråden för behandling. Därifrån kan förslagen som jägarna lämnar in fortsätta till det nationella viltrådet och kanske till och med påverka jaktlagstiftningen! Det är min förhoppning att jägarna ska använda den här kanalen flitigt! Jag tycker att det är oerhört trist att i de sociala medierna läsa inlägg där jägarna kritiserar andra för deras värderingar och val. Nu om någonsin ska vi jägare dra åt samma håll och hålla ihop! TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Arbetsgrupp grunnar på dispenspraxis för stora rovdjur Jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en expertarbetsgrupp för att utveckla dispenspraxis för vargen och de övriga stora rovdjuren. Arbetsgruppen har i uppgift att göra upp ett förslag till en förordning som skulle göra det smidigare att bevilja skadebaserade dispenser. Till uppgiften hör också att göra upp förslag för hur stamvårdande dispenser kunde beviljas. Dessutom ska arbetsgruppen ge förslag till hur uppskattningen och förvaltningen av de stora rovdjuren kunde utvecklas. Som ett separat projekt har ministeriet också inlett beredningen av en lagändring som skulle göra det lättare att bevilja jaktlicenser för hybridvargar. Expertarbetsgruppens verksamhetsperiod löper från 1.4 2024 till 15.10 2024. En mellanrapport väntas senast den 15 juni och ändringen i förordningen bör träda i kraft den första juli i år. Nu kan du sköta vapenrelaterade anmälningar och ansökningar på nätet Sedan den första mars kan du sköta vapenrelaterade anmälningar och licensansökningar på polisens webbplats. Tack vare en ändring i skjutvapenlagen kan polisen nu erbjuda allmänheten utökade tjänster på nätet. Du kan nu ansöka om licens och parallell licens för vapen, gasspray och vapentillbehör. Dessutom kan du anmäla identifieringsuppgifterna för ett med tillstånd skaffat vapen eller en vapendel, och anskaffningen av en vapendel, ett effektivt luftvapen eller ett deaktiverat vapen. Du kan också anmäla lån av, tillfällig förvaring av och återlämnande av ett vapen, en vapendel eller ett effektivt luftvapen. I de flesta fall räcker det med att du uträttar ärendet på nätet. Ett besök hos polisen är i regel påkallat enbart om du blir kallad. Möjligheten att uträtta ärenden av det här slaget på nätet gör licensärendena smidigare att sköta och främjar vapensäkerheten. Tack vare webbtjänsterna får polisen nu snabbare in information om licensinnehavarna, licenserna och var någonstans vapnen finns. H AN N U HU TT U K lumn Jägaren 3/2024 6 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 6 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 6 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
• En jaktchef till Uleåborg och en jaktchef till Norra Savolax Eftersom Harri och Jouni går i pension söker vi en ny jaktchef till regionen Uleåborg och en till regionen Norra Savolax. Jaktchefen ansvarar för verkställandet av en hållbar vilthushållning inom verksamhetsområdet, stöder jaktvårdsföreningarna i deras verksamhet, verkställer viltpolitiken, samarbetar med intressegrupperna och sköter vissa offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom fungerar jaktchefen som föredragande för det regionala viltrådet. Utöver uppgifterna som hör till verksamhetsområdet hör det till jaktchefens uppgifter att delta i uppgifter och projekt som främjar vilthushållningen på riksnivå, och i internationella uppdrag som avtalas separat. Tjänsten förutsätter följande ? Högre högskoleexamen, helst inom naturresursområdet, eller annan lämplig examen i kombination med visad lämplighet för tjänsten som jaktchef ? God kännedom om vilthushållning och jakt ? Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Goda kunskaper i svenska räknas som merit. ? Kunskaper i engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? I praktiken visad ledarförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor inom landet, och vid behov även utomlands ? Beredskap att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Regionkontoret för viltcentralsregionen Uleåborg ligger i Muhos och verksamhetsområdet omfattar 26 jaktvårdsföreningar. Regionkontoret för Norra Savolax ligger i Kuopio och verksamhetsområdet omfattar 23 jaktvårdsföreningar. Tjänsten förutsätter möjligheter att självständigt röra sig inom verksamhetsområdet. Utöver kontorsoch resedagarna kan delar av arbetet göras flexibelt på distans. Finlands viltcentral har moderna arbetsredskap och informationssystem som stöder arbetet. Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen och den anställda tillträder senast den första augusti. FINLANDS VILTCENTRAL REKRYTERAR Viltplanerare till verksamhetsområdet Uleåborg Till viltplanerarens uppgifter hör planering och rådgivning inom vilthushållningen, att stöda jaktvårdsföreningarna, samarbeta med intressegrupperna och att sköta särskilt fastställda offentliga förvaltningsuppgifter. Tjänstens placeringsort är viltcentralens regionkontor för regionen Uleåborg som ligger i Muhos. Till regionkontorets verksamhetsområde hör landskapet Norra Österbotten och området omfattar 26 självständiga jaktvårdsföreningar. Att stöda dessa hör till viltplanerarens viktigaste uppgifter. Du har samarbetsförmåga och möjligheter att röra dig självständigt i det vidsträckta verksamhetsområdet. Utöver kontorsoch resedagarna kan delar av arbetet göras flexibelt på distans. Finlands viltcentral har moderna arbetsredskap och informationssystem som stöder arbetet. Tjänsten förutsätter följande ? För branschen lämplig yrkeshögskoleeller högskoleexamen ? God kännedom om förvaltning och verksamheten i jv-föreningar ? Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska ? Nöjaktiga kunskaper i svenska och engelska ? Förhandlings-, samarbetsoch kommunikationsförmåga ? Beredskap för flexibla arbetstider och resor Vi betraktar följande som merit ? Kännedom om vilthushållning och jakt ? Passion för att utveckla vilthushållningen som en del av Finlands viltcentrals processorganisation Lönen följer gällande avtal om arbetsvillkoren för branschen. Vi besätter tjänsten så fort vi har hittat en lämplig person. Den anställda tillträder enligt avtal. Ytterligare information om tjänsterna ger direktör Jari Varjo, jari.varjo@riista.fi, telefon 029 431 2112 (jaktcheferna) chefen för offentliga förvaltningstjänster Sauli Härkönen, sauli.harkonen@riista.fi, telefon 029 431 2104 vilthushållningschef Jarkko Nurmi, jarkko.nurmi@riista.fi, telefon 029 431 2105 Finlands viltcentral är en självständig, offentligrättslig inrättning som främjar hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet, verkställer viltpolitiken och svarar för skötseln av föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Vi är nu drygt 80 personer som arbetar på Viltcentralen och vi gör det utspridda i hela landet med undantag för landskapet Åland. Vi arbetar flexibelt och multilokalt, decentraliserat i 15 viltcentralsregioner. Vi utför ett arbete som är viktigt för hela landet, där varje persons insats har betydelse. Vi ser till att de anställda kan utveckla sitt kunnande och att personalen mår bra. Viltcentralen är en ansvarsfull arbetsplats och vi värdesätter en arbetsgemenskap med mångfald. I vår arbetsgemenskap råder en jämlik behandling och vi tar hänsyn till medarbetarnas livssituation. ? riista.fi Ansökningstiden går ut 31.5 kl 16 Ansökningarna riktas till Finlands viltcentral och mejlas senast den 31 maj kl 16 till adressen kirjaamo@riista.fi. Märk mejlet ”Jaktchef Norra Savolax” eller ”Jaktchef Uleåborg” eller ”Viltplanerare Uleåborg”. 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 7 4-7_Uutiset_JÄ0324.indd 7 19.4.2024 13.21 19.4.2024 13.21
• Ungdomarna är avgörande för jaktens framtid. Men har de i praktiken möjligheter att påverka? TexT Karlo Ruotsalainen Bilder Karlo Ruotsalainen, Niko Uronen V erksamheten i de olika jaktorganisationerna spänner över ett väldigt fält. Det behövs närvarande ungdomar också när det ska fattas beslut och påverkas. Ungdomarna har med sig nya ideer och infallsvinklar. Även om många uppfattar saken så, att påverkandet betyder det samma som att utveckla jaktens framtid, så finns det i bakgrunden många fler motiverande faktorer. Den som deltar i verksamheten får nya erfarenheter, som han eller hon kanske annars inte skulle ha fått uppleva. Den som ställer upp kan få vara med och organisera olika evenemang. Det främsta skälet till att ening. Den som deltar i möten och ställer upp på evenemang och talko lär känna de andra medlemmarna och hur föreningen fungerar. Siktar du högt och blir invald i styrelsen så kan du påverka beslut och verksamhet direkt. Jaktvårdsföreningen och Jägarförbundets distrikt öppnar andra möjligheter att påverka. Flera distrikt har en ungdomskommitté som jobbar för ungdomarna. Dessutom fungerar Jägarförbundets grupp för unga påverkare också på nationell nivå och kan föra fram förslag direkt till förbundsstyrelsen. Om du är intresserad av att delta i verksamheten så är det bästa sättet oftast att ta direkt kontakt med personer som sköter vissa uppgifter, som ordföranden. Han (eller hon) kan peka ut en väg framåt för dig. Med en aktiv attityd är hälften vunnet! delta är ändå att det känns trevligt och betydelsefullt att göra det. Vem skulle idas lägga fritid och energi på någonting som den inte tycker om? Och dessutom; mycket av det som man får lära sig när man hänger med har man troligen nytta av längre fram, både på jobbet och på fritiden. – Verksamheten ger fina minnen, kamratskap och bättre social förmåga, berättar Atte Panttila som är vice ordförande för Jägarförbundets grupp för unga påverkare. – Framför allt har vi ett trevligt gäng som får saker och ting att fungera, fyller Niko Uronen i. Han är ordförande för gruppen. När ungdomarna får vara med och påverka i frågor som berör dem själva så brukar det leda till att saker fungerar bättre. Ungdomarna vet bäst vad som intresserar ungdomar och vad som inte gör det. Hur engagera? Det finns många sätt att påverka. Att aktivt delta i föreningens verksamhet är det lättaste sättet för den som är medlem i en jaktförLåt ungdomarna delta i beslutsfattandet Atte Panttila och Niko Uros känner sig mest motiverade av gemenskapen, av att göra saker tillsammans och se resultat. Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi N äm ä A N SC H Ü TZ -a se et ov at te st at ta vi ss a P re mi um T ou r 20 24 -k ie rt ue el la ! Te rv et ul oa ! H U I P P U M E R K K I M M E ANSCHÜTZ 1782 GRS Bifrost ANSCHÜTZ-tarkkuutta täydellisesti ampujan mukaan säädettävässä paketissa. Tarkka, ergonominen ja mukautuva ase kestävällä synteettisellä GRS Bifrost -tukilla. Lasikuituvahvistettu, jäykkä tukki on erinomainen perusta tarkkuudelle ja mahdollistaa erilaisten tarvikkeiden helpon kiinnittämisen. Täysin säädettävä laukaisukoneisto. Suositushinta 3 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 Black Line ANSCHÜTZ 1782 Black Line -kivääri isommalla, 5 patruunan lipaskapasiteetilla. Säänja kulutuksenkestävä DLC-pinnoite (Diamond Like Coating) lukkosylinterissä, kammessa ja liipasimessa. Tyylikäs musta säätöposkipakka viimeistelee ampuma-ergonomian yhdessä säädettävän laukaisukoneiston kanssa. Saatavana myös vasenkätisenä. Suositushinta 4 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 APR (ANSCHÜTZ Presicion Rifle) Täysiverinen tarkkuuskivääri MDT ACC -alumiinitukissa. ANSCHÜTZ 1782 teräksiseen aktioon jyrsitty 20 MOA kallistettu Picatinny-kisko, teräksinen MDT AICS 10-patruunan lipas ja 23,5 mm paksu 660 mm pitkä piippu M18x1 -kierteellä. Kuusiolkainen lukonpää, liipasin valittavissa etuvedollisena tai ilman ja säädettävissä vastuksen, vetopituuden ja kallistuksen suhteen. Valittavissa DLC-, TINtai Ceracote-pinnoitteella. Suositushinta 4 510,00 € Premium Tour 2024 Eränkävijän ykköstapahtuma Lue lisää: www.nordis.fi Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 3.4.2024 13.19.13 3.4.2024 13.19.13 Jägaren 3/2024 8 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 8 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 8 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
• Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi N äm ä A N SC H Ü TZ -a se et ov at te st at ta vi ss a P re mi um T ou r 20 24 -k ie rt ue el la ! Te rv et ul oa ! H U I P P U M E R K K I M M E ANSCHÜTZ 1782 GRS Bifrost ANSCHÜTZ-tarkkuutta täydellisesti ampujan mukaan säädettävässä paketissa. Tarkka, ergonominen ja mukautuva ase kestävällä synteettisellä GRS Bifrost -tukilla. Lasikuituvahvistettu, jäykkä tukki on erinomainen perusta tarkkuudelle ja mahdollistaa erilaisten tarvikkeiden helpon kiinnittämisen. Täysin säädettävä laukaisukoneisto. Suositushinta 3 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 Black Line ANSCHÜTZ 1782 Black Line -kivääri isommalla, 5 patruunan lipaskapasiteetilla. Säänja kulutuksenkestävä DLC-pinnoite (Diamond Like Coating) lukkosylinterissä, kammessa ja liipasimessa. Tyylikäs musta säätöposkipakka viimeistelee ampuma-ergonomian yhdessä säädettävän laukaisukoneiston kanssa. Saatavana myös vasenkätisenä. Suositushinta 4 045,00 € ANSCHÜTZ 1782 APR (ANSCHÜTZ Presicion Rifle) Täysiverinen tarkkuuskivääri MDT ACC -alumiinitukissa. ANSCHÜTZ 1782 teräksiseen aktioon jyrsitty 20 MOA kallistettu Picatinny-kisko, teräksinen MDT AICS 10-patruunan lipas ja 23,5 mm paksu 660 mm pitkä piippu M18x1 -kierteellä. Kuusiolkainen lukonpää, liipasin valittavissa etuvedollisena tai ilman ja säädettävissä vastuksen, vetopituuden ja kallistuksen suhteen. Valittavissa DLC-, TINtai Ceracote-pinnoitteella. Suositushinta 4 510,00 € Premium Tour 2024 Eränkävijän ykköstapahtuma Lue lisää: www.nordis.fi Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 Nordis Oy Anschütz ja Leica_nro4_2024_210x275mm.indd 1 3.4.2024 13.19.13 3.4.2024 13.19.13 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 9 8-9_SML_nuoret_JÄ0324.indd 9 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
• För att utvecklas till en ansvarsfull jägare är det viktigt att uppnå tillräcklig skjutskicklighet och att upprätthålla färdigheten. Grundträningen sker på skjutbanan, så det är dags att bege sig dit! TexT Otto Hölli bilder Ville Kankare A tt börja träna hagelskytte kan kännas besvärligt, och tröskeln för att bege sig till skjutbanan kan vara hög. Å andra sidan, när man en gång har vågat sig dit, kan den träning som var tänkt som stöd för jakten utvecklas till en hobby i sig. Hur får man tillgång till en skjutbana och var hittar man en? Skjutbanor är i regel inte i allmänt bruk. Skytte är ofta möjligt endast under banornas allmänna träningstider eller baserat på medlemskap. Det är omöjligt att ge exakta anvisningar för enskilda banor, eftersom det finns lika många tillvägagångssätt som det finns skjutbanor. Ta reda på när det är tillåtet att skjuta på banan. Ett säkert sätt är att kontakta verksamhetsledaren för områdets jaktvårdsförening. Verksamhetsledaren känner i allmänhet till skjutbanorna i området eller kan hänvisa till rätt person. Beteende och säkerhet på banan När du kommer till skjutbanan för första gången är det en bra idé att stoppa händerna i fickorna, lämna vapnen i bilen och börja med att bekanta dig med banan och den verksamhet som pågår där. lås, när man inte ska utföra sin egen skjutövning med vapnet. På vissa banor är vapenställningarna sådana att brytbara hagelgevär hålls stängda i dem, men så fort vapnet tas från ställningen måste det brytas. När man rör sig på banan ska man i synnerhet med odelat vapen (gevär, halvautomatiska hagelgevär och pumphagelgevär) se till att pipan alltid pekar antingen mot marken eller mot himlen, trots att låset är öppet. Säker vapenhantering handlar också om artighet mot andra. Övervakare som arbetar på banan ingriper när de upptäcker fel och avvikelser i anslutning till vapensäkerhet. Om du får en anmärkning Nybörjare på skjutbanan Den som ber om hjälp hittar rätt till och med på skjutbanan. Övervakarna och funktionärerna är där för att hjälpa skyttarna. Vid allmänna övningar finns det övervakare på skjutbanan som kan ge anvisningar om hur du betalar för träningspassen, var du förvarar vapnen i väntan på din tur att skjuta och vad som gäller vid eventuella köer. På större banor kan det finnas en separat kontorsbyggnad där man betalar och får allmänna anvisningar. Säkerheten är den viktigaste faktorn som styr aktiviteterna på skjutbanan. Varje bana har sina egna ordningsregler och anvisningar, men alla syftar sist och slutligen till en säker verksamhet och att eventuella miljötillståndsvillkor som fastställts för banan iakttas. Säker vapenhantering framhålls särskilt när det också finns andra människor på plats. När man tar ut vapnet ur fodralet hålls det alltid brutet eller med öppet Jägaren 3/2024 10 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 10 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 10 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
• om ett vapen som inte är brutet eller om en miss i pipkontrollen, lönar det sig att ta anmärkningen som en tjänst: tacka artigt för anmärkningen och observationen, korrigera det som behövs och fortsätt sedan med övningen. Avvikande situationer som beror på tekniska faktorer förekommer på hagelbanor då och då. Det vanligaste är lerduvor som är trasiga när de lämnar kastaren, vilka alltid förnyas, eller skärvor från lerduvorna som samlas i kastaren, varvid skjutningen avbryts medan kastaren städas ur. Var noggrann så att inte ett laddat och osäkrat vapen lämnas kvar under tiden för underhållet. Ibland stöter man på oantända patroner, det vill säga att vapnet inte utlösts, trots att patronens tändhatt har träffats av slagstiftet. I sådana fall måste skytten vänta en god stund med pipan riktad mot skjutbanan, utan att öppna vapnet, för att undvika eventuella skador orsakade av fördröjd antändning. Skydda hörsel och syn Utrustning för skyttens egen säkerhet omfattar hörselskydd och skyddsglasögon, det vill säga så kallade skytteglasögon. I fråga om hörselskydd ska man försäkra sig om att de sluter tätt mot öronen när man lyfter vapnet mot kinden. Om hörselskyddens dämpningsförmåga inte är tillräcklig kan den förstärkas genom att använda öronproppar utöver skydden. Det finns olika lösningar för att skydda hörseln, till och med skydd som är individuellt gjutna efter skyttens öron. Skytteglasögon är obligatorisk utrustning i tävlingar, men för alla som utövar sporten lönar det sig att skaffa ett par. I hagelpatroner är det sällsynt att tändhattarna går sönder, men speciellt vid jakthagelskytte är lerduvornas flygriktning på vissa skjutstationer sådan att bitar av en sönderskjuten lerduva kan flyga i riktning mot skytten eller dem som väntar på sin tur att skjuta. Man kan skydda dig mot detta genom att bära en Jägaren 3/2024 11 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 11 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 11 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
• keps och lära sig att titta ner när lerduvan träffas om man befinner sig på en sådan skjutstation där det finns risk att träffas av en skärva från en lerduva. Utbudet av färger på skjutglasögon är stort, för soligt väder är det vanligast med en rödaktig lins. I dunkelt, molnigt väder fungerar ofta gul lins. Om man fastnar för hagelskytte och det blir fler träningspass är det värt att skaffa en skyttväst. Fördelen med västen är att patronerna man bär med sig hålls i fickorna. Dessutom gör västens släta yta att det är möjligt att lyfta vapnet utan att kolven fastnar i kläderna. Lär känna ditt vapen Det lönar sig att bekanta sig med hagelskytte eller ett nytt vapen genom att skjuta mot ett stillastående mål. Detta gör det lättare att visualisera hur siktbilden bildas och att få klarhet i om vapnet som används är lämpligt för skytten. Det enklaste sättet att ta reda på hur vapnet fungerar är att skjuta på ett pappersark av rejäl storlek, med siktpunkten markerad i mitten. Målet är att mittpunkten av den avlossade hagelsvärmen sammanfaller med den siktpunkt som ritats på pappret. Ett annat alternativ är att placera lerduvor på ställningar som är gjorda för ändamålet eller mot en sandbank. Om de stillastående lerduvorna inte börjar gå sönder kan den som står bakom skytten hjälpa till genom att se efter på vilken sida av duvan hagel­ svärmen går förbi. Det här fungerar också som en övning i att lyfta vapnet och placera det mot kinden. Jakttrap – lerduvorna i riktning från skytten Det är bra att börja träna hagelskytte med jakttrap, där man skjuter mot duvor som kastas i riktning bort från skytten från fem 2 3 4 5 6 7 8 1 1 2 3 4 5 JAKTTRAP ? S kyttarna på fem skjutstationer, kastaren kastar lerduvan framför skyttarna (bortåt) slumpmässigt inom skjutsektorn ? Från station 1 ropas duvan fram. Efter skjutning är det dags för station 2 osv. ? Fem skott skjuts i tur och ordning ? När alla har skjutit fem gånger sker byte till nästa skjutstation (5 ? 1) ? Övningen fortsätter tills alla har skjutit 5 x 5 skott. JAKTHAGELSKYTTE ? Å tta skjutstationer, den första stationen vid foten av det höga kasttornet (A), den sista mellan tornen ? Alla skjuter i tur och ordning, en skjutstation i taget. Lerduvorna kastas på skyttens begäran ? Först skjuts duvan från B-tornet (det lägre) och därefter från A-tornet. Skottet innan duvan passerar den bakre linjen (markering) ? På skjutstationerna 1, 2, 6 och 7 skjuts två duvor (B och A) ? På skjutstationerna 3, 4 och 5 skjuts fyra duvor ? På skjutstation 8 skjuts fem duvor (den sista från A-tornet). Duvorna kommer rakt framifrån eller bakifrån över axeln. Jägaren 3/2024 12 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 12 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 12 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
• magasinet, men vapnet hålls brutet eller med låset öppet under väntetiden. Vid byte av skjutstation får det inte finnas någon patron i magasinet. När alla har skjutit fem skott byter man station till höger. Från den femte stationen flyttar man sig till den första skjutstationen, räknat från vänster. När skyttarna har avlossat alla 25 skott avlägsnar de sig från skjutstationen. Man lämnar inte skjutstationen mitt under en omgång, utan skytten väntar på sin station tills alla är färdiga. Jakthagelskytte – sidorörelsen en utmaning Jaktskytte med hagelgevär skiljer sig från jakttrap främst genom att lerduvorna med några få undantag kommer från sidorna, och kastas från två separata kasttorn i motsatta ändar av en halvcirkelbåge. Skjutstationerna är placerade i en båge, av vilka en ungefär mittemellan kasttornen. I jakttrap kan man se likheter med hönseller åkerfåglar som lyfter från marken. Jakthagelskytte kan däremot ses som träning inför andjakt under kvällstid eller duvjakt. Avståndet till lerduvan som ska skjutas är kortare än vid jakttrap, hagelstorleken som ska användas är 2,0 mm och trångborrningen är större, så kallad cylinder. Om du använder ett jaktvapen med fast trångborrning bör du komma överens med skytteövervakaren om att du laddar en patron i taget och använder en större trångborrning. Skjutprestationen går till så att var och en i tur och ordning skjuter klart på sin skjutstation, varefter gruppen flyttar till följande skjutstation. En omgång börjar på stationen vid foten av det höga A-tornet, varifrån man flyttar till följande station motsols i en båge. Den sista stationen att skjuta från är den mittemellan tornen. Skjutordningen är densamma under hela omgången. I en omgång skjuter vanligtvis högst sex skyttar åt gången. Antalet skott som avlossas varierar från två till fem på varje station. Skytten placerar sig på skjutstationen, laddar sitt vapen med två patroner, intar utgångsställning, som ungefär liknar den vid jakttrap, och ropar fram en duva. Skytten lyfter vapnet mot kinden när duvan har satts i rörelse och försöker skjuta sönder den senast före markeringen i bakre delen av skjutområdet. Vid varje skjutstation skjuts duvan från det lägre B-tornet först, varefter skytten intar ny position och ropar fram duvan från A-tornet. Skjutstationen i mitten skiljer sig något från de övriga skjutstationerna, och åtminstone första gången bör du fråga övervakaren om stationens ”stegmarkeringar” eller se hur mer erfarna skyttar gör. skjutstationer bredvid varandra. Kastriktningen varierar inom gränserna för den sektor som utgör skjutområdet. Den maximala tillåtna hagelstorleken för patroner är 2,5 mm, och den vanligaste använda trångborrningsgraden för hagel är så kallad halv eller tre fjärdedels trångborrning. Jämfört med andra typer av hagelgrenar är vapnets sidorörelse och rörelsehastighet mindre i trap. Grenen utvecklades i tiderna i en mer jaktfokuserad riktning från det ursprungliga trapskyttet, där vapnet hålls redo mot axeln och kolven mot kinden innan lerduvan sätts i rörelse. I jakttrap hålls kolven redo ungefär i nivå med skyttens höftben, med piporna riktade snett uppåt så att linjen mellan skyttens öga – vapnets korn – är riktat något ovanför kastaren. Skjutövningen fortskrider så att högst fem skyttar är placerade vid skjutstationerna. Den första skytten laddar sitt vapen med en patron, ropar fram en duva och skjuter. Vapnet lyfts mot kinden först efter att duvan har kommit fram ur kastgraven. Efter sin prestation bryter skytten sitt vapen, kastar hylsan i kärlet och väntar. För att övningen ska löpa smidigt kan skytten som väntar på sin tur sätta patronen redo i Jägaren 3/2024 13 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 13 10-13_Haulikkoharjoittelu_JÄ0324.indd 13 19.4.2024 13.22 19.4.2024 13.22
• I regeringsprogrammet 2023 formuleras en målsättning om att höja antalet skjutbanor till tusen innan utgången av innevarande decennium, och att förbättra träningsmöjligheterna för samtliga som sysslar med skytte. TexT och bild Lotta Laitinen F ör att råda bot på det svaga skjutbaneläget och realisera målsättningen i regeringsprogrammet krävs det att vi tryggar verksamheten på de befintliga banorna, öppnar de stängda banorna och anlägger nya banor. Särskilt fort kommer det ändå inte att gå att rätta till det skeva läget. Med nuvarande lagstiftning och tillståndspraxis kan det ta mellan fem och tio år enbart för handläggandet av ett miljötillstånd. Till byggandet av nya banor kommer det att gå tiotals år och på grund av de stränga bestämmelserna för tillstånd kommer byggandet dessutom att vara väldigt dyrt. En höjning av dagens nyttjandegrad och en breddning av urvalet banor för olika grenar går inte heller fort. Smidigare tillståndspraxis Den treåriga statliga finansieringen för fortsatt verksamhet för miljötillståndsprojektet för skjutbanor som klubbades igenom i slutet av fjolåret utgjorde ett konkret framsteg för att hjälpa upp läget. Finansieringen tryggar den fortsatta verksamheten för arbetsgruppen som är specialiserad på skjutbanor. Just nu bereder två ministerier också ett antal andra nödvändiga ändringar. Regeringsprogrammets målsättning att göra tillståndsbeviljandet smidigare innebär att miljöbestämmelserna för skjutbanor ska överföras från miljöministeriet till inrikesministeriet. Tanken är att bestämmelserna för skjutbanor ska bli maximalt entydiga och grundade på faktiska risker och Det behövs skjut­ banor överallt i Europa. Bilden är tagen i Sverige. Aktuellt om skjutbanorna Jägaren 3/2024 14 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 14 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 14 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
• vetenskap. Vilket skulle göra tillståndsbeviljandet snabbare och mera transparent, eftersom tillståndsövervägandet skulle bygga på en objektiv riskvärdering. Tillståndsbeviljandet skulle hädanefter utgå från vapenoch miljösäkerheten. Vid bytet av ministerium ska lagstiftningen för skjutbanor förnyas, liksom även tillståndsförvaltningen när ändringarna införs i miljöbestämmelserna. I detta nu finns det hundratals myndigheter som handlägger miljötillstånd och skillnaderna i kunnande, tolkningen av bestämmelserna och handläggandet av ansökningar är avsevärda. Kombinationen av ett stort antal myndigheter och en oklar, svårtolkad och föråldrad lagstiftning gör tillståndsbeviljandet långsamt, stelbent och oförutsägbart. Det eventuella förbudet mot blyhaltig ammunition utgör ett hot EU-kommissionens strävan att införa begränsningar för blyhaltig ammunition innebär också ett avsevärt hot mot skjutbanornas existens och arbetet med att utveckla dem. En realisering av kommissionens begränsningsförslag skulle innebära enorma utgifter och antalet skjutbanor skulle överallt i Europa minska till en bråkdel av det nuvarande. På EU-nivån borde skjutbanorna därför helt och hållet avskiljas från blybegränsningsförslaget. Ett förbud mot blyhaltig ammunition på skjutbanor skulle inte påverka begränsningsförslagets syfte att skydda flyttfåglar och hålla viltköttet blyfritt. Däremot skulle begränsningen ha allvarliga konsekvenser för verksamheten på skjutbanorna och skyttarnas träningsmöjligheter. Ett undantag för reservisterna och landsförsvaret löser inte heller problemen med begränsningsförslaget, i synnerhet inte i ett land som Finland, där samtliga grupper som sysslar med skytte och somliga myndigheter samsas på samma banor. Undantagen skulle inte heller säkerställa den fortsatta tillverkningen av ammunition för militärt och myndighetsbruk. Öppna de nedlagda skjutbanorna För att nå målet tusen skjutbanor måste vi trygga den fortsatta verksamheten på de befintliga skjutbanorna, öka den nuvarande bankapaciteten, bredda urvalet av banor för olika grenar, öppna de stängda banorna och bygga nya. För ett öppnande av de stängda skjutbanorna talar det faktum att vi under det senaste årtiondet har fått mera kunskap om skjutbanornas miljöpåverkan och vi har insett att banor har blivit nedlagda på grund av allt för snäva bedömningar trots att några reella risker inte har kunnat påvisas med vetenskapliga metoder. För hundra år sedan levde vi under liknande omständigheter och åren 1924 till 1934 byggdes tusen skjutbanor här i landet. Om det gick att råda bot på ett undermåligt tillstånd då, så kan vi säkert göra om bedriften idag! Skribenten är miljöoch PR-chef på Finlands skyttesportförbund Kombinationen av ett stort antal myndigheter och en oklar lagstiftning gör tillståndsbeviljandet långsamt. Metsästys – Kalastus – retkeily – luonto aukioloajat: Pe 7.6. 10–18 la 8.6. 10-18 su 9.6. 10–17 Osta liput ennakkoon verkosta: lippu.fi Erämessuilta KohtI uusia seikkailuja. www.erämessut.fi messuilla luvassa: • Erämessut goes Range – Benelli Show, mukana italialainen showampuja Davide De Carolis • MaanpuolustusAreena • Eräkirjamessut • Vuoden Eräkoira • Noutajanäytöksiä • Konekarhu • Metsästyskoirarotujen esittely • Trofeenäyttely • Peltsin ja Jopen Nuotiopiiri Sekä paljon muuta! 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 15 14-15_SAL_ajankohtaiset_JÄ0324.indd 15 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
• Den offentliga debatten om vitsvans­ hjorten har i flera års tid varit negativ. Folk har lyft fram enbart sina egna upplevda problem och i extremaste fall har somliga till och med föreslagit status som skadlig främmande art. TexT och bilder Taneli Sinisalo D et är förstås ett obestridligt faktum att hjorten inte är någon ursprunglig art hos oss eller förekommer naturligt. De första vitsvansarna infördes i landet 1934 från Minnesota i Fören­ ta Staterna, så arten firar alltså i år sitt 90-årsjubileum i Finland. Historien börjar med fem vitsvanshjortar Det lär vara konsul Eino A Alto, som hade levt i Ame­ rika, som var upphovsman till idén. På 1930-talet föll tanken i god jord eftersom tillståndet för de övriga hjortdjuren i landet var dåligt efter kriget. Skogsvildre­ narna och rådjuren hade i praktiken försvunnit och för älgarna var läget inte mycket bättre. Finlands Allmänna Jägarförbund (nuvarande Fin­ lands Jägarförbund) godkände donationsförslaget 1934 och de första vitsvanshjortarna fördes till Rafael Haarla på Laukko herrgård. Planen var att lasta åtta vitsvans­ kalvar på fartyget S/S Scanmail, men en av de fyra hanarna förolyckades före avgången. Dessutom dog två av de ombordlastade tre hankalvarna under resan. Till Finland anlände således bara fem kalvar, en hane och fyra honor. I mars 1938 föll ett träd över hägnets stängsel och hjortarna rymde. Hindarna lät sig lockas tillbaka till hägnet, men inte bocken. Till slut beviljade jordbruks­ ministeriet dispens för att släppa ut hela flocken. Och därmed tog en av de märkligaste viltvårdsberättelserna här i världen sin början. 1948 flögs ytterligare sex hjortar in och redan på 60och 70-talet sattes vitsvanshjortar ut på olika håll i Vitsvanshjorten: En skadlig främmande art? Vitsvanshjorten vilar gärna i plantskog men gör knappt alls någon skada på träden. Vitsvanshj rtens år Jägaren 3/2024 16 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 16 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 16 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
• landet. Den första fällningen gjordes november 1960. Då hade 12 jaktlicenser beviljats och nio vitsvansar blev fällda. Brant uppgång på 2010-talet När vitsvanshjortarna på Laukko gård släpptes ut i naturen var det inte många som trodde på deras möjligheter att överleva vår stränga vinter. Men det gjorde de. 1948 uppskattades populationen till etthundra individer, 1962 uppskattades hjortarna till tusen individer och i slutet av 70-talet uppskattades vinterstammen till ungefär 25 000 individer. Vid den här tiden började också jakten trappas upp och året 1980 fälldes bortåt 15 000 individer. Bortsett från svackan i slutet av 80-talet fortsatte tillväxten i stadig takt för att i mitten av 2010-talet skjuta fart. I början av 10-talet fanns det uppskattningsvis 45 000 hjortar och året 2020 cirka 120 000. Enligt Naturresursinstitutets preciserade uppskattningsmodell uppgick 2020 års vinterstam till 150 000 individer. Vitsvansstammens tillväxt torde bero på flera samverkande faktorer. Den främsta faktorn torde vara att uppskattningarna brister i exakthet och därför också beskattningsplaneringen, som helt klart har legat i underkant i förhållande till stammens utveckling. Enligt de senaste uppskattningarna finns det ungefär 117 000 vitsvanshjortar, det vill säga att hjortarna har minskat med 22 procent från toppnoteringen. Vad är en skadlig främmande art egentligen? Definitionen på en skadlig främmande art finner vi i EU-förordningen om invasiva främmande arter. I vår lag om främmande arter är det fastställt vilka arter som hos oss klassas som skadliga och främmande. Enligt EU-förordningen orsakar en skadlig främmande art allvarliga skador på mångfalden och har sociala och ekonomiska konsekvenser som bör förebyggas. Förordningen fastställer att de skadliga främmande arterna utgör ett hot mot mångfalden i naturen och de tillhörande ekosystemtjänsterna. Hotet kan visa sig bland annat som allvarliga konsekvenser för ursprungliga arter och för ekosystemets struktur och funktion genom att det förändrar livsmiljöer, rovdjursstammar och konkurrensförhållanden. De främmande djuren kan sprida sjukdomar, tränga ut ursprungliga arter och orsaka genetiska förändringar genom korsningar. I debatten om vitsvanshjorten nämns skörde-, trafikoch skogsskador, och att hjortarna sprider sjukdomar genom fästingar. Ofta klagar folk också på att hjortarna orsakar skador i trädgårdar. Det har dock visat sig att vitsvanshjorten på nationell nivå inte utgör något hot mot andra arters existens. Skärgården utgör dock ett undantag, och där är hjortjakten dessutom svår att genomföra. I skärgården har det inte heller förekommit att jägare utfodrar hjortarna, och därför har de gjort rent hus på öar med knapp vegetation. De har ätit ängsväxter och på det viset försvårat livet för insekterna. Men eftersom det handlar om ett lokalt fenomen så kan vi inte på allvar tala om att hjortarna skulle tränga ut andra arter. I det här avseendet uppfyller vitsvanshjorten alltså inte kriterierna för en skadlig främmande art. Folk talar också om borrelios när de diskuterar vitsvanshjortarna. Man tänker sig att hjorten skulle sprida borreliabakterier eftersom den fungerar som värd för den vanliga fästingen. Denna fungerar ju som bakterieförmedlare och överför bakterier mellan värddjur. Men den vanliga fästingen får oftast sina borreliabakterier från gnagare, fåglar, mårdhundar och harar. Skadorna i vågskålen För att kunna uppskatta storleken på hjortskadorna behöver vi en måttstock. Enligt finansbranschen betalade försäkringsbolagen året 2022 ut cirka 780 miljoner euro i ersättningar från skadeförsäkringar för fordon. Dessutom betalades 486 miljoner euro ut i ersättningar från ansvarsförsäkringar för motorfordon. Året 2022 inträffade 6 490 olyckor med vitsvanshjortar. Enligt försäkringsbolaget If uppgår den genomsnitt1948 flögs sex nya vitsvanshjortar in för att bredda den genetiska basen hos våra dåvarande hjortar. W ET TS CH RE CK , W AL TE R H ., 19 48 . FI NL AN DS JA KT M US EU M S BI LD AR KI V Den första fällningen av en vitsvanshjort i vårt land hände i november 1960. FI NL AN DS JA KT M US EU M S BI LD AR KI V Jägaren 3/2024 17 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 17 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 17 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
• euro. Vi behöver knappast titta på skogsbrukets årliga avkastning för att förstå att det inte handlar om några betydande skador. Tjänsten riistavahingot.fi, som visar olyckor och skador orsakade av jaktbara djur, redovisade i fjol inga skogsskador orsakade av vitsvanshjort. Skördeskadorna är koncentrerade till sydvästra Finland och betydande skador är visserligen noterade, särskilt för specialodlingar, men det handlar om lokala bekymmer. Enligt kritikerna motsvarar skademängderna ändå inte verkligheten eftersom det är besvärligt att fylla i ansökningar, och självrisken och osäkerheten beträffande ersättningsbesluten gör att ansökningarna blir färre. Främsta viltet i södra Finland I årtionden är det älgen som har burit manteln som det främsta viltet i vårt land. Men under de senaste tio åren är det – i synnerhet i landets södra delar – ändå vitsvanshjorten som har innehaft mästartiteln. Under jaktåret 2022-2023 fick vi ungefär 2,2 miljoner kilo hjortkött till ett värde av ungefär 16,4 miljoner euro. När vi till bytets värde i pengar lägger det beräknade rekreationsvärdet så stiger hjortjaktens årliga värde till drygt 50 miljoner euro! Tack vare vitsvanshjorten kan vi arrangera jaktturism eftersom vår hjortstam är unik i Europa. En stor del av den europeiska jaktturismen till Finland organiseras av jaktföreningar enligt ömsesidighetens princip, det vill säga att medlemmar i jaktföreningarna bereds tillfälle att resa till Centraleuropa för att jaga vilt som kronhjort och mufflonfår. Den indirekta ekonomiska nyttan visar sig på landsbygden för inkvarteringsoch restaurangbranschen. Även bland de inhemska jägarna finns det ett intresse för att åka till södra Finland för att jaga vitsvanshjort. Gästlicenserna gör det möjligt för många jaktföreningar att täcka sina kostnader. Somliga föreningar säljer också kött för att få intäkter och bland konsumenterna ökar intresset för viltkött. Enligt enkäten som projektet Välmående av vilt gjorde så önskar konsumenterna ersätta bortåt 40 procent av nöt-, svinoch fjäderfäköttet som de äter med viltkött, om det vore enklare att få tag på sådant. Inget ont utan något gott Även om debatten var kritisk medan hjortstammen växte så har också röster som bekymrar sig för hjortens framtid börjat göra sig hörda nu när tillväxten har vänt till nedgång. Jägarna är särskilt bekymrade i områdena där hjortstammen har varit tät. I detta nu är vargstammen tätast i landets södra delar. Men i förhållande till mängden vargar är det ändå ingen slump att mängden vargattacker på jakthundar och husdjur är liten. Rovdjuren skaffar sin föda i skogen så länge som det finns tillräckligt mycket att äta där. På många orter är en tät hjortstam själva förutsättningen för att människan och rovdjuren (som blir allt fler) ska kunna leva tillsammans. Om vi skulle klassa hjorten som en skadlig främmande art och utrota den så skulle vi ställas inför ett nytt och kanske ännu värre problem. Även om vitsvanshjorten är, till sin biologiska status, en främmande art hos oss så har den redan strövat i våra skogar i många år. Vore det inte hög tid att slopa benämningen främmande art? liga ersättningssumman för viltolyckor med hjortdjur till 3 100 euro. Sammanlagt uppgår ersättningarna alltså till cirka 20 miljoner euro. Ersättningarna för vitsvanshjorten utgör cirka 2,5 procent av den här totala summan försäkringsersättningar. Om vi inkluderar ersättningarna från ansvarsförsäkringarna så uppgår andelen till cirka 1,5 procent. Beräkningen är riktgivande och antalet viltolyckor med vitsvanshjort har sjunkit. Under fjolåret bokfördes 5 695 olyckor. Enligt Statistikcentralen (2022) uppgick växtodlingens värde enligt baspriset till nästan 2,3 miljarder euro medan hjortskadorna på lantbruket ersattes med totalt cirka 400 000 euro. Skadornas procentuella andel av växtodlingens värde uppgick alltså till sammanlagt 0,02 procent. Året 2022 bokfördes sju skogsskador orsakade av vitsvanshjort och ersättningssumman uppgick till 8 810 Hjortskadorna på jordbruket kan lokalt vara betydande, i synnerhet i specialodlingar. Hjortskadornas procentuella andel av växtodlingens värde uppgick till sammanlagt 0,02 procent år 2022. Jägaren 3/2024 18 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 18 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 18 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
• 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 19 16-19_Valkohäntäpeura_vieraslaji_JÄ0324.indd 19 19.4.2024 13.24 19.4.2024 13.24
• Livsmedelsverket följer med sjukdoms läget hos djuren och förekomsten av zoonoser i vår natur, alltså sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Arbetet bygger på att finländarna är aktiva och skickar in prover. TexT Marja Isomursu Bild Livsmedelsverket V arje finländare kan delta i övervakandet genom att rapportera sina observationer av djur och skicka in prover för undersökning. Jägarna är särskilt viktiga för det här arbetet eftersom de rör sig mycket ute i naturen, Vid den allmänna sjukdomsövervakningen undersöker vi självdöda vilda djur och djur som har blivit avlivade på grund av sjukdom. Vi håller ögonen öppna efter nya sjukdomar och sjukdomsalstrare som orsakar redan kända sjukdomar. Genom den allmänna övervakningen har vi bland annat påträffat de första högpatogena fallen av fågelinfluensa i vår natur. Det hände 2016 när vi undersökte viggar som hade dött i åländska vatten. För den afrikanska svinpestens vidkommande bör vildsvin som påträffas döda i terrängen alltid undersökas. Vid den riktade sjukdomsövervakningen letar vi efter vissa primära sjukdomsalstrare hos vissa djurarter. Ofta samlar vi in prover av inte bara sjuka djur utan också av djur som har fällts på jakt. Djurarterna inom målgruppen kan testas för de här sjukdomarna även om de inte skulle visa några symptom. Till de prioriterade zoonoserna som vi följer hör bland annat echinokockerna, trikinerna och salmonellan. Bland djursjukdomarna hör den afrikanska svinpesten och fågelinfluensan till de allvarligaste. På Livsmedelsverket undersöker vi också sjukdomar hos fiskar och kräftor. Tidigare gick det att skicka djurprover avgiftsfritt med buss, men den här möjligheten föll bort i fjol. I dagsläget ska hela djur levereras till Livsmedelsverkets verksamhetsenheter i Uleåborg, Seinäjoki, Vid övervakningen av CWD (avmagrings­ sjuka) tas prover från hjärn stammen och lymfkörtlarna i huvudet. Vi informerar om de riktade övervakningarna och våra behov av prover via jaktvårdsföreningarna. För vissa prover betalar vi dessutom ett honorar. Livsmedelsverket ger råd i frågor om prover. Information finns också på verkets webbplats ruokavirasto.fi Kuopio eller Helsingfors, men i vissa fall kan särskild transport ordnas. Prover av små rovdjur kan skickas till verksamhetsenheten i Villmanstrand. Somliga prover, exempelvis av organ, kan skickas som kostnadsfria postpaket. När det blir aktuellt att skicka ett prov är det bäst att först kontakta verket för att avtala om det bästa sättet att skicka provet. Även ett alldeles vanligt vilt djur kan visa sig vara viktigt för övervakningen. Livsmedelsverket övervakar djursjukdomarna Jägaren 3/2024 20 20-21_Kuollut_riistaeläin_JÄ0324.indd 20 20-21_Kuollut_riistaeläin_JÄ0324.indd 20 19.4.2024 13.25 19.4.2024 13.25
• O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? 20-21_Kuollut_riistaeläin_JÄ0324.indd 21 20-21_Kuollut_riistaeläin_JÄ0324.indd 21 19.4.2024 13.25 19.4.2024 13.25
• Ungd msredaktionen Hos oss jagar hela släkten så vi äter vilträtter av många olika slag till både fest och vardag. Älgköttet är min personliga favorit eftersom man kan göra så mycket av det och det blir gott också utan någon större ansträngning. TexT och bilder Siiri Niskala Traditionellt älgskav kan bara inte bli fel Det går att göra älgskav på flera olika delar av älgen. Själv gillar jag steken bäst, men det blir utmärkt skav också av bog. Skär köttet i lagom stora bitar och tvärs över fibrerna så blir det inte segt vid tillagningen. Smörj gjutjärnsgrytan till exempel genom att smälta traditionellt saltfläsk och bryn köttstrimlorna på hög värme. Bästa resultatet får du genom att bryna köttet i omgångar, lite i taget. Lägg tillbaka de brynta köttstrimlorna i grytan och tillsätt kryddor och vatten. I det här skedet kan du sätta din personlig piff på skavet. Använd fantasin! Du kan ersätta en del av vattnet med rödvin eller välja egna favoritkryddor. Själv kryddar jag på traditionellt vis med peppar, enbär och salt. Lägg locket på gjutjärnsgrytan och sjud köttet tills det är mört. Själv ställer jag skavet i bakugnen för sjudningen, men på spisen går det förstås lika bra. Tillsätt vatten vid behov så inte de översta köttbitarna torkar eller blir brända. Till skavet skulle jag göra en rödvinssås eller en söt gräddsås. Med mandelpotatis blir älgskavet världens godaste maträtt, till både vardag och fest! Apropå älgrecepten i släkten Personligen äter jag helst skavet med mandelpotatismos, stekta morötter och rårörda lingon. Smörj grytan med exempelvis traditionellt saltfläsk. Bryn köttstrimlorna i omgångar så de blir jämnt brynta. Jägaren 3/2024 22 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 22 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 22 19.4.2024 13.25 19.4.2024 13.25
• Älgköttsrullader med nästan vad som helst som fyllning I motsats till skavet måste köttbitarna för rulladerna vara hela; skära stora och tunna skivor tvärs över fibrerna. Det går utmärkt att skiva en hel stek till tunna skivor medan den fortfarande är lite frusen. Låt köttet tina helt igenom och krydda det. Här valde jag på beprövat vis salt och peppar. Fyll de kryddade köttskivorna med önskad fyllning och rulla ihop dem till kompakta rullar. Här valde jag bacon som fyllning. Stick en tandpetare genom varje rullad så de inte rullar upp sig under tillagningen. Bryn rulladerna runt om i en stor stekpanna. Jag stekte rulladerna i margarin, men det finns alternativa stekfett. Bryn några rullader i taget så blir det enklare att övervaka stekningen. Lägg rulladerna i en gryta när de är brynta och tillsätt vatten och kryddor. Lite senare kan du också tillsätta exempelvis morot och potatis. Rulladerna smakar härligt också med sås och potatismos. Själv gjorde jag en lättlagad sås genom att tillsätta grädde och blåmögelost i spadet. Stick en tandpetare i varje rullad så rullar de inte upp sig under tillagningen. Riistalinja Opiskele riistanhoitajaksi Jatkuva haku! www.riistalinja.info Mormor visar hur man ska göra för att rulladerna med älgkött och bacon ska bli tajta. När rulladerna är brynta lägger du dem i grytan för att sjudas. Tillsätt förslagsvis morötter och potatis. ETT EGET EX ELLER SOM GÅVA! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro JÄGAREXAMEN 60 ÅR JUBILEUMSBOKEN Jägaren 3/2024 23 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 23 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 23 19.4.2024 13.25 19.4.2024 13.25
• Fågelatlasen är ett projekt som följer med utbredningen för de häckande fågelarterna här i landet. Den som vill kan sätta eget bokföringsrekord genom att åka på bongarsafari och bokföra sina fågelobservationer i Oma riista. På köpet stöder du insamlingen av fågeldata. TexT och bilder Reetta Hokkanen J ag har redan i flera års tid bokfört i Oma riista de sjöfåglar och hönsfåglar som jag får syn på, oavsett var någonstans jag befinner mig; på väg till eller från skolan, på sommaren när jag kör till jobbet, på promenad med hunden, ute och cyklar, när jag fiskar, på älgjakt, på sommarstugan, på vandring, på fågeljakt… En del av observationerna som jag gör under åren 2022 till 2025 går vidare till fågelatlasen. Också anteckningar som har känts onödiga har fortsatt färden till atlasen, och hjälper där forskarna att undersöka fågelarternas utbredning och vilka förändringar som pågår i vår häckande fågelfauna. Det här är absolut viktigt också för jakten! Fågelturism, liksom För atlaskartläggningen är Finland uppdelat i rutor om 10 x 10 kilometer. I somras letade jag i fågelatlasens resultattjänst efter rutor med brist på observationer. Som den äventyrslystna person jag är gav jag mig sedan iväg för att kolla tomma rutor och se efter vilka fåglar som kunde tänkas häcka där. Jag minns att jag på de där expeditionerna bongade åtminstone några orrar och morkullor, och ett knippar. I år ska jag fortsätta med upptäcktsresorna och avverka ett antal rutor, och några av dem med cykel. I Helsingfors, som är min studieort, tänker jag också utnyttja kollektivtrafiken. I mina hemtrakter i Kajanaland kan jag utöver kikaren också ta med mig svirvelspöet och fånga en abborre eller två vid någon sjö i skogen. Observationerna avkastar viltdata Med hjälp av fågelatlasen kan vi ta reda på om det har inträffat förändringar i någon arts häckningsutbredning. Det här har betydelse också för jakten eftersom resultaSnatter och anteckningar i häckningstider ten kan jämföras med tidigare utgåvor av atlasen. Men för att jämförandet ska fungera så bör det finnas observationer i hela landet. Utan tillförlitlig information om de jaktbara fåglarna kan det med tiden bli svårt att motivera och försvara jakten. Även om fågelatlasen inte används som underlag för jakttiderna så bidrar den till att ge oss en uppfattning om helheten. För att jag själv ska kunna jaga fågel med gott samvete så vill jag bära mitt strå till stacken och bidra med fågeldata. Antecknandet av observationerna är uppställt för att vara enkelt för jägarna, så man kan göra det i Oma riista, på plats i skogen eller på sommarstugubryggan. Anteckningarna är anonyma. Inte heller visas de exakta platserna inuti rutorna utan enbart en sammanställning av observationerna inom rutan. Varken komplicerat eller jobbigt att bonga Under våren och sommaren i fjol skrev jag in i Oma riista-appen uppgifterna för jämnt 30 jaktbara fåglar. Fler observationer skulle det ha blivit om jag inte hade tillbringat en månad utomlands. Större delen av noteringarna gjorde jag på sommarstugan och på promenader med hunden. Det går alltså utmärkt att delta i fågelspanandet liksom i förbifarten mitt i vardagen och det tar bara sisådär femton sekunder att skriva in en observation. I år ska jag utmana mig själv att hitta minst femtio häckande och jaktbara fåglar och skriva in dem i Oma riista. Övriga jägare utmanar jag härmed att bokföra minst fem observationer – kom ihåg att varje observation är viktig! Spelplatserna utgör en viktig observationstyp i fågelatlasen. Småskraken är jaktbar, men rödlistad som nära hotad, så vi bör därför hålla ögonen på den här i landet. Bläsanden är en för många välkänd jaktbar art, men även den har börjat minska på grund av förändringarna i livsmiljön. Jägaren 3/2024 24 Ungd msredaktionen 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 24 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 24 19.4.2024 13.25 19.4.2024 13.25
• För mitt jagande är parallelltillståndet en viktig grej. För många är det ju så, att jagandet börjar på allvar först när man har ett eget vapentillstånd. TexT Mika Linna Bild Mika Linnas privata album J ag har precis fyllt 15 år och ansökningsprocessen för ett parallelltillstånd pågår. Den som är yngre än 15 får ju jaga enbart om en vuxen med tillstånd för geväret övervakar. Därför har jag kunnat jaga bara när pappa har hunnit och orkat hänga med för att övervaka. För min del har det inneburit att mitt jagande med gevär i händerna har begränsat sig till några få gånger om året. Med ett parallelltillstånd skulle jag kunna jaga alltid när det passar mig. Även om jag har kunnat delta i älgjakter obeväpnad och med hund så skulle det vara mera spännande med ett gevär. Därför väntar jag nu otåligt på att få mitt parallelltillstånd! Jag är säker på att pappa också ser fram emot parallelltillståndet. Så behöver han inte längre hänga med som övervakare när jag känner för att jaga. På köpet skulle vår andra hund också få en förare med gevär. Men ett parallelltillstånd skulle ändå inte lösa allt. En hundförare måste ju kunna ingripa hastigt och (exempelvis) hinna ställa sig mellan hunden och en trafikerad väg. Ny infallsvinkel på bekant jaktform Det är pappas älgstudsare som jag ansöker om tillstånd för. Jag vill gå med i älgjaktlaget och få jaga älg som skytt. Jag känner ju redan gänget och jaktformen, så jag tror att övergången till skytt skulle gå rätt enkelt. Självklart inser jag också att det innebär ett väldigt ansvar. I synnerhet som det handlar om ett grovkalibrigt gevär med kulor som är farliga på flera kilometers håll. Det gäller att vara säker på det som man siktar på och extra noga med terrängen bakom målet. Men pappa och de andra jägarna ger mig säkert goda tips; de har ju mera erfarenhet. En älgjakt börjar alltid med en genomgång av jakten och säkerheten med hela gänget. Tillståndsansökningarna på nätet Jag gjorde min ansökan om parallelltillstånd på nätet. Det här blev möjligt att göra i början av mars. På polisens webbplats fyller man i en liknande blankett som den på papper. Sedan frågade de mig bland annat om varför jag ansöker om tillstånd för just det här geväret. Några dagar senare kom det fler frågor, bland annat om jaktkortet. I somliga fall blir den som ansöker också kallad till en intervju, som man ska boka tid för på polisstationen. I skrivande stund har jag fått en sådan kallelse till intervju. Jag ser med spänning fram emot intervjun och höstens jakter! Parallelltillståndet öppnar dörren till jakten Ett parallelltillstånd innebär en stor frihet men också mycket mera ansvar. allesi koir Lihaisaa laatua Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Jahti&Vahti Viljaton Kalkkuna sopii hyvin normaaliaktiivisille koirille, mutta on myös vähemmän energiaa kuluttavalle tai ikääntyvälle sopiva valinta. Laadukas valkuainen on peräisin kalkkunasta. Täysravinto sopii myös koirille, joilla on herkkä ruuansulatus. Sisältää Progut ® -valmistetta, joka tukee vastustuskykyä ja suoliston normaalia toimintaa. ja ht iv ah ti. fi Uusi kevyempi VILJATON VAIHTOEHTO UUTUUS! 3,74 / kg 12 kg 44, 95 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 25 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0324.indd 25 19.4.2024 13.51 19.4.2024 13.51
• Finlands viltcentrals mest uppskattade tjänst Oma riista har fyllt tio år. Trots sin mogna ålder är tjänsten idag vassare än någonsin och utvecklingsarbetet fortsätter. TexT Ville Hokkanen Bild Reetta Hokkanen T jänstens första funktion togs i bruk i maj 2014 och i ledaren i denna tidning beskrevs händelsen så här: ”Det är vår avsikt att stegvis utveckla den här elektroniska kanalen för hantering av ärenden så att den enskilda jägaren där kan sköta samtliga sina ärenden hos viltförvaltningen och viltforskningen.” Målsättningen som visionerades 2014 har förädlats till en fullfjädrad kanal för ärenden både på nätet och som mobilapp (Android och iOS). Där kan jägaren enkelt sköta lagstadgade fällningsanmälningar, ansöka om licens och kolla jaktområdet. Jaktkortet och skjutprovsintyget har du alltid med dig i mobilappen. Du kan också anteckna fällningar och observationer, och på så vis samla in värdefulla viltdata för forskningen. I tjänsten finner du dessutom jakttiderna och klockslagen för solens uppgång och nedgång. Mobilappen visar också jaktområdet Tjänsten Oma riista 10 år Ett digitalt språng för viltinformationen Användare: 100?000 8/2017 2014 2015 2016 2017 2018 2019 • Oma riista-lösenordet, fungerar också i andra tjänster • De lagstadgade fällningsanmälningarna direkt i appen • Visa en förenings jaktområde • Insamling och rapportering av älgdata • Kompatibel med hundpejl • Jaktkortet i Oma riista-appen • • • OR-appen visar kartor och föreningens jaktområden • Ansökan om hjortdjurslicens och handläggningen På tidslinjen visar vi de viktigaste funktionerna som vi har skapat: Jägaren 3/2024 26 26-27_Oma_riista_10v_JÄ0324.indd 26 26-27_Oma_riista_10v_JÄ0324.indd 26 19.4.2024 13.26 19.4.2024 13.26
• och positionen för dig själv och passet. På nätet kan du sedan redigera den här informationen. Jaktledaren kan införa sina obligatoriska anteckningar direkt efter avslutad jaktdag, på plats i terrängen. Jägarnas behov är prio ett Ända sedan starten har utvecklandet av tjänsten Oma riista haft en topp-prioritering, nämligen att tjänsten ska skapa ett värde för användarna. När kunden-jägaren använder tjänsten så får också förvaltningen och forskningen sin beskärda del. I dagsläget är det drygt 240 000 personer som använder tjänsten Oma riista, vilket utgör cirka 80 procent av dem som har betalat jaktvårdsavgiften. Den positiva responsen som vi har fått från användarna visar att tjänsten är en framgång. Enligt den senaste enkäten, som gjordes i höstas, är Oma riista viltcentralens viktigaste tjänst och den får vitsordet drygt 4 på skalan ett till fem. Tjänsten Oma riista har inneburit en väldig förändring. Insamlingen av viltdata har förenhetligats och har fått enhetliga geodata. Tack vare tjänsten har vi fått ett smidigt samarbete mellan jägarna, viltförvaltningen och forskningen. Älgobservationerna som jägarna antecknar i Oma riista förädlas av forskningen till en rapport. Informationen som jägarna samlar in i terrängen returneras inom ett dygn till jägarna i form av en rapport för styrningen av jakten. Tack vare den smidiga informationsöverföringen kan viltforskningen förutspå älgstammens storlek och struktur så gott som i realtid under pågående jakt. Det här är enastående med globala mått mätt. Ett smidigt utvecklingsarbete Utvecklandet av tjänsten Oma riista rullar på med smidiga metoder och ett litet men effektivt team. Som samarbetspartner har företaget Vincit Abp fungerat under alla dessa år. Om utvecklandets smidighet berättar bland annat det, att när en kund kontaktar Oma riistas kundrådgivning, så kan det gå så fort som på under timmen att lösa problemet och införa lösningen i produktionen. Om kvaliteten på utvecklingsarbetet berättar igen det, att det under tjänstens tio år långa bana inte har förekommit mera avbrott än sammanlagt ungefär två timmar. De tekniska och ekonomiska satsningarna syftar också till att effektivera verksamheten. Ett synligt exempel på att vi har lyckats är att handläggningen av licenserna går fortare. Vid årsskiftet, när en ändring i förordningen om avgifter infördes, blev handläggningsavgifterna för flera licenser billigare; somliga med så mycket som tiotals euro. Det här utgör ett exempel på den ekonomiska nytta som Oma riista skapar för kunderna. Jaktvårdsföreningarnas arbete har förenklats Oma riista har också inneburit en digitalisering av tjänsterna hos viltcentralens främsta samarbetspartner, jaktvårdsföreningarna. För nästan samtliga lagstadgade uppgifter som åligger jv-föreningarna har vi utvecklat verktyg som underlättar vardagen för jägarna. Att uppgifterna för skjutproven numera finns i appen utgör ett gott exempel på detta. Samhälleligt sett utgör storviltsassisDen positiva responsen som vi har fått från användarna visar att tjänsten är en framgång. ANTALET ANVÄNDARE 5/2014 .......................... 8/2017........................... 100 000 12/2020 ......................... 200 000 2/2024 .......................... 240 000 200?000 12/2020 240?000 + 2/2024 2019 2020 2021 2022 2023 2024 • Förnyelsen av tillstånds förvaltningen slutförs • Insamlingen och rapporteringen av synobservationer av vitsvanshjort • Rapporteringen av förvaltningsuppgifter som en helhet • Funktionerna för föreningar och småvilt utvecklas • Betalningen av jaktvårdsavgiften • Skjutproven • Forststyrelsens tillstånd för småvilt och jaktområdena • Funktionerna för jaktledare i appen • Viltdatarapportering för föreningar tansens (SRVA) rapportering det viktigaste verktyget som jaktvårdsföreningarna använder. De frivilliga SRVA-jägarna rapporterar uppdragen som de sköter i Oma riista, på plats i terrängen. Informationen skapar samtidigt också officiell vilt­ olycksfallsstatisktik. Jägaren 3/2024 27 26-27_Oma_riista_10v_JÄ0324.indd 27 26-27_Oma_riista_10v_JÄ0324.indd 27 19.4.2024 13.26 19.4.2024 13.26
• Jakten med pilbåge är känd som en intensiv och utmanande jaktform, som kräver att skytten satsar utöver det vanliga. Dessutom krävs det mera träning, i synnerhet i början. TexT och bilder Antti Saarenmaa S omliga bågjägare jagar i flera år innan de fäller sitt första vilt. Andra ger upp redan i början eftersom det känns för komplicerat. Men är det faktiskt så svårt att jaga med pilbåge och går det att få upp mera fart redan i början? I den här artikeln har jag sammanställt Så här kommer du igång med bågjakten några tänkvärdheter för nykomlingar att bita i, för att snabbare fatta galoppen. Vapenvalet styr jakten Bågen är ett vapen för korta avstånd där det fällande skottet skjuts på ungefär 20 meters håll. Det betyder att jägaren måste ta sig väldigt nära viltet. Antingen ska jägaren smyga sig alldeles tyst och i motvind eller så ska viltet komma inom räckhåll för jägaren. Det senare alternativet är oftast det lättare att genomföra, exempelvis med lockande foder, eller genom att vakta vid stigar som viltet brukar följa, eller genom att locka med pipa. Dessutom ska jägaren kunna spänna bågen på ett sådant sätt att djuret inte upptäcker rörelsen. Något uppföljande skott blir det aldrig tal om ? Öva iklädd samma kläder som du kommer att ha på dig på jakten. ? Övning på ett verklighetstroget mål förbereder skytten för skottchanser. ? En compoundbåge är alltid inställd för sin skytt. Ta gärna hjälp av någon som vet hur man gör det. Jägaren 3/2024 28 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 28 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 28 19.4.2024 13.27 19.4.2024 13.27
• med båge, så jägaren måste ha tålamod att invänta det rätta ögonblicket. Bågköpet En jaktbåge är i allra högsta grad ett personligt jaktvapen. Om draglängden är för kort eller för lång blir skyttet svårare eller till och med omöjligt. Om bågen är för tung så kan skytten inte spänna den utan en orimlig ansträngning. Kontakta någon kunnig bågskytt, en bågskytteförening eller en affär i branschen när du tänker skaffa din första båge och be om hjälp. På compoundbågar med sikte ska både draglängden och dragvikten justeras efter skytten. Att bågen är korrekt inställd är det första och absolut viktigaste steget för att lyckas med skyttet. Tekniken först och därefter träna, träna Korrekt skjutteknik är grundstenen för träffsäkerheten. Man kan lära sig att träffa också med dålig teknik, men man når goda resultat klart snabbare och mera bestående om man börjar med det grundläggande tillsammans med en kunnig skytt som instruktör. Precis som när du skaffade din första båge så behöver du också i början av skyttet en kunnig person som konkret handleder dig. När du lär dig den korrekta skjuttekniken så lägger du grunden för en rutin som sedan med träning leder till träffsäkerhet. Skapa en rutin för skyttet En skottchans innebär spänning. Pilen ska avlossas på ett inövat avstånd och det ska kännas enkelt och självklart. Träffområdet på viltet är inte särskilt stort om skottet skjuts snett uppifrån. Dessutom står ett djur sällan med bredsidan vinkelrätt vänd mot skytten. Skytten ska alltså på skjutbanan öva in träffsäkerheten och skaffa sig rutin som sitter i ryggmärgen, så att den första pilen helt säkert träffar där den ska. Träna hellre lite men ofta än mycket och sällan. Träna inte heller ända tills du tröttnar och låt bli att träna när du är trött; det leder bara till dåliga skott och fel i tekniken. Det är förnuftigt att satsa minst hundratals kvalitetsskott på att skapa rutin innan man börjar variera träningen. Detta för att grunderna ska sitta i ryggmärgen. Först när rutinerna sitter övergår man till att simulera skottchanser på jakt. Det fällande skottet blir ju knappt någonsin avlossat som på skjutbanan, rak i ryggen med korrekt skjutställning. Öva realistiska skottchanser En bågjägare gör klokt i att öva skytte också sittande, i branta vinklar uppåt och nedåt, med jaktkläderna på, i skymning, från ett gömsle och högt uppe i ett trädpass. Öva Att bågen är korrekt inställd är det första och absolut viktigaste steget för att lyckas med skyttet. Jägaren 3/2024 29 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 29 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 29 19.4.2024 13.27 19.4.2024 13.27
• varje tänkbart scenario på förhand så att du känner till begränsningarna för din egen förmåga. Det kan kännas annorlunda än vid normalt skytte på bana eftersom de ovannämnda situationerna inkluderar nya faktorer att beakta, och somliga av dem är oväntade. Det nedre hjulet i ändan på bågen kan slå i sitsen på trädpasset om du inte är varsam, armbågen på pilhanden kan, när du siktar uppe i trädpasset, törna mot trädstammen, i gömslet kan pilen fastna i tyget som du har spänt upp, ärmen på jackan eller dragkedjans löpare kan råka i vägen för strängen. Och så vidare; listan är oändlig. Men genom att öva för olika händelser, mångsidigt och realistiskt, så bäddar du för framgång på jakten. Utmanande men inte omöjligt Bågjägaren sitter ofta på fyra till sex meters höjd i ett trädpass dit han eller hon klättrar med en säkerhetssele på sig. Väl på plats där uppe sitter jägaren i typiska fall i några timmar och kallnar innan den första skottchansen visar sig. När viltet befinner sig i en lämplig vinkel spänner han (eller hon) lugnt och försiktigt bågen och avlossar en enda pil, som ofelbart måste träffa rätt. Under sittningen hinner solen ofta sjunka, vilket betyder att det har börjat skymma när skottchansen infinner sig. Jägarens rörlighet, muskelkondition och hälsa ska alltså tillåta att han klättrar upp och kan spänna bågen korrekt och utan uppvärmning. Han ska vara så rutinerad att skyttet sitter i ryggmärgen, att han inte behöver några proveller uppvärmningsskott. Bågjakten är med andra ord ingen enkel jaktform, i synnerhet inte för den som ännu inte har massor med träning i bagaget. Men den som har filat på detaljerna, har fått kunnig handledning och har övat och planerat på förhand, han får uppleva fina jaktchanser och låter sig charmas av bågjakten. Känslan av att ha lyckats stannar garanterat i minnet! ? Kloka jägare börjar med att övningsklättra upp i trädpasset innan de gör det på jakt. ? När alla inövade moment klaffar så lyckas du på jakten. Den här fältharen stupade på en smygjakt. Sikta långt! Platser Forststyrelsen har 124 småviltsområden över hela Finland. Välj den lämpligaste! Ju större boll desto större antal tillstånd som inte blivit sålda för området under föregående år. Läs mer: Eräluvat.fi Tillstånd räcker till Måttlig efterfrågan Störst efterfrågan Försäljningen av hönsfågeltillstånd inleds Mån. 10.6 Södra, Västra och Östra Finland Tis. 11.6 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons. 12.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors. 13.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre. 14.6 Österbotten och Kajanaland Undvik tävling om tillstånd, välj bland Forststyrelsens 124 småviltsområden. Du kan börja skaffa tillstånd klockan 9 på morgonen på dagen i fråga via Eräluvatwebbutiken och genom att ringa servicenumret 020 69 2424. I juni kommer först en liten kvot till försäljning, ca 50 % av förra höstens tillstånd. Den slutliga kvoten avgörs enligt sommarens viltinventeringar och kommer till försäljning i augusti. Se videon om bågträning jagarentidningen.fi Jägaren 3/2024 30 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 30 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 30 19.4.2024 13.27 19.4.2024 13.27
• Sikta långt! Platser Forststyrelsen har 124 småviltsområden över hela Finland. Välj den lämpligaste! Ju större boll desto större antal tillstånd som inte blivit sålda för området under föregående år. Läs mer: Eräluvat.fi Tillstånd räcker till Måttlig efterfrågan Störst efterfrågan Försäljningen av hönsfågeltillstånd inleds Mån. 10.6 Södra, Västra och Östra Finland Tis. 11.6 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons. 12.6 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors. 13.6 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre. 14.6 Österbotten och Kajanaland Undvik tävling om tillstånd, välj bland Forststyrelsens 124 småviltsområden. Du kan börja skaffa tillstånd klockan 9 på morgonen på dagen i fråga via Eräluvatwebbutiken och genom att ringa servicenumret 020 69 2424. I juni kommer först en liten kvot till försäljning, ca 50 % av förra höstens tillstånd. Den slutliga kvoten avgörs enligt sommarens viltinventeringar och kommer till försäljning i augusti. 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 31 28-31_Jousiammunnan_harjoittelu_JÄ0324.indd 31 19.4.2024 13.27 19.4.2024 13.27
• Vårjakten på råbock börjar i maj och erbjuder fina möjligheter och landskap för att spana på rådjuren och njuta av naturen i jaktområdet. När en lämplig bock sedan uppenbarar sig kan man fälla den. TexT och bilder Panu Hiidenmies N är bockjakten börjar har mången viltvårdare redan länge tillbringat tid ute i naturen för att där ägna sig åt kikarspaning och naturobservationer. Rådjuren är aktiva tidigt på morgonen och vid solnedgången på kvällen, men visst kan man få se betande rådjur också mitt på blanka dagen. På somliga orter räknar jägarna också rådjuren när de vårinventerar vitsvanshjortarna för att få veta storleken på rådjursbeståndet, strukturen och var råbockarna håller hus. Jaga selektivt Om det finns gott om rådjur i trakten får jägarna möjligheter att jaga selektivt. På vårjakten bör jägarna där det går välja unga eller svaga individer. Om stammen däremot är väldigt stark går det också att fälla någon fullvuxen bock. Om jägaren fäller en dominerande bock kan det leda till ommöbleringar i reviren och ett upplöst harem. Där stammen är stark finns det efterträdande bockar som konkurrerar om både honorna och reviret. Om rådjursbeståndet i trakten däremot är glest bör jägarna tänka sig för innan de fäller någon av de fåtaliga Bockjakt smygande eller vaktande Se videon vårjakt på råbock jagarentidningen.fi Skottchansen varar kanske bara några sekunder när bocken hejdar sig för att markera revir. ? Smygandet visar om jägarkunnandet räcker till; om jägaren förmår utnyttja vinden och dölja sig i växtligheten. Om rådjursbeståndet i trakten är glest bör jägaren tänka sig för innan han eller hon fäller någon av de fåtaliga bockarna. Jägaren 3/2024 32 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 32 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 32 19.4.2024 13.26 19.4.2024 13.26
• bockarna. Det går ju alltid att beundra djuren med kikare och kamera i stället! Härliga minnen på passet De bästa skottchanserna infinner sig ofta på ett fridfullt pass vid en åkereller ängskant. Rådjuren blir aktiva så fort vädret blir varmare. Råbockarna bildar revir som de är beredda att kämpa våldsamt för. För skytten kan det därför öppna sig en överraskande skottchans när två bockar som har befunnit sig långt borta plötsligt kommer störtande inom skotthåll. I sådana här situationer är det inte ovanligt att bockarna efter sitt intensiva stångande och förföljande hejdar sig för att pusta ut. Och då öppnar sig kanske en ypperlig chans för den lyckosamma jägaren. En jägare som vaktar under vinden kan också överraskas av en råbock som oväntat hoppar över diket och in på åkern. Kanske har den avvaktat en stund, dold i skogsbrynet, och har spanat efter faror. Råbocken som plötsligt uppenbarar sig har troligen kursen klar för att fortsätta över åkern, men hejdar sig för att markera revir genom att gnida hornen mot buskarna i dikeskanten eller ta sig en munsbit. Skottchansen handlar nu om sekunder! Det är dock fullt möjligt och i själva verket alldeles Jägaren 3/2024 33 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 33 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 33 19.4.2024 13.26 19.4.2024 13.26
• vanligt att jägaren först upptäcker rågeten, en eller flera, och vid sådana lägen belönas tålamod. På våren rör sig rågetterna nämligen sällan ensamma. Bocken som regerar reviret döljer sig någonstans i närheten och håller koll på läget för att sedan uppenbara sig som gubben i lådan. Om gräset är högt kan jägaren få sig en glad överraskning när råbocken med ens reser sig och blir synlig. Om jägaren har lärt sig att röra sig och vakta tyst och osynligt, och alltid med hänsyn till vinden, kan han bli åsyna vittne till hur en lämplig råbock liksom uppstiger ur jorden. Det är inte alls ovanligt att bockarna, uttröttade efter bataljen, lägger sig i gräset för att senare resa sig, ovetande om den tysta jägaren på passet. Smyg närmare Alternativt kan jägaren aktivt leta efter en lämplig bock och smyga sig inpå den. Mest spännande är det ju att försiktigt avancera i motvind och med blicken spana av terrängen, för att emellanåt stanna och spana med kikaren. Idén är förstås att upptäcka råbocken innan den upptäcker dig! Smygandet går ofta långsamt och korta sträckor kan ta lång tid. ? Rådjuren är aktiva tidigt på morgonen och på kvällen. Vårjakten på råbock är nästan undantagslöst en jaktform där jägaren jagar ensam. Ett sällskap kan visserligen jaga i ett och samma område, men bockjakten är inte någon utpräglad jaktform för sällskap. Smygandet visar om jägarkunnandet räcker till, om jägaren förmår utnyttja vinden och dölja sig i växtligheten. Dessutom ska jägaren kunna läsa viltets reaktioner. Bocken störtar iväg och sätter sig i säkerhet för minsta lilla ljud, doft eller rörelse. Därefter skäller den och underrättar samtliga rådjur i grannskapet om jägaren. Den ansmygande jägaren följer oavbrutet med rådjuret. Före skottet ska han dessutom identifiera vad slags råbock det handlar om och hitta ett gott stöd för ett träffsäkert och riskfritt fällande skott. Oavsett jaktsättet är vårjakten på råbock en så fin upplevelse att redan naturupplevelsen är väl värd mödan att ge sig iväg, även om du aldrig skulle komma till skott. Bockjakten är guld värd redan för naturupplevelsens skull! Jägaren 3/2024 34 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 34 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 34 19.4.2024 13.26 19.4.2024 13.26
• Välbefinnande när naturen vårvaknar Vårjakten på råbock är nästan undantagslöst en jaktform där jägaren jagar ensam. Ett helt sällskap kan visserligen jaga i ett och samma område, men bockjakten är inte någon utpräglad jaktform för sällskap. Några drivande hundar eller personer förekommer inte heller. Det handlar alltså om en väldigt fridfull och privat jaktform. När jakten dessutom är väldigt enkel till utförandet, antingen som vaktjakt på ett lämpligt pass eller som ljudlöst smygande, så blir vårjakten på råbock ett exceptionellt och särpräglat sätt att jaga på naturens villkor. Vi känner ju till att den avkopplande tiden som jägaren tillbringar i naturen påverkar hans eller hennes hälsa positivt. Ändå bjuder bockjakten ofta på överraskningar trots att den är så fridfull. Trots att jägaren har följt med viltet i området och har kanske utsett en lämplig bock, så kan jakten ändå bjuda på oväntade vändningar som höjer rekreationsvärdet ännu mer. Medan djuren rör sig fridfullt kan jägaren, väl dold under vinden, ändå hamna i spännande situationer. Små älgkalvar som strövar tillsammans med sin mor eller en intet ont anande fälthare som skuttar förbi bjuder på fina (och skottfria) upplevelser. Bockjakten upplevs därför nästan alltid som lyckad oavsett om det blir någon fällning eller inte. För den som njuter av tidiga morgnar ute i naturen eller gärna följer med djurlivet när solen går ner utgör vårjakten på råbock utan tvekan natur-mindfullness av bästa slag! NATUROCH VILTVÅRDSSTIFTELSEN SÖKER EN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Naturoch viltvårdsstiftelsen (LRS) arbetar för att främja viltvårdsarbete som utgår från naturvård och ett hållbart nyttjande av naturen. Stiftelsen vårdar vår inhemska jaktkultur och arbetar för att bevara och utveckla jakten, och för en samordning av naturskyddet och det ekonomiska nyttjandet av naturen. Vår nuvarande VD övergår till nya uppgifter. Vi söker nu en ny VD för en tillsvidareanställning. Den verkställande direktören företräder stiftelsen. Till hans eller hennes uppgifter hör att leda och utveckla stiftelsens verksamhet. VD:n ansvarar också för förvaltningen av stiftelsen. Tjänsten förutsätter följande: • högre högskoleexamen • branschkännedom och ett brinnande intresse för att främja hållbar naturoch viltvård i Finland • intresse för att medverka i beslutsfattande som berör stiftelsens mål • förmåga att arbeta självständigt och uppträda samt goda språkkunskaper Vi förväntar oss expertis inom något av följande områden: • hållbar jakt och viltvård, viltpolitik • hållbart jordoch skogsbruk, samordning av naturvård och hållbar jakt • vattenskydd och mångfunktionella våtmarker • stödpolitik för jordbruksmiljöer, projektledning och projektfinansiering Förfrågningar: Stiftelsens styrelsemedlem Fredrik von Limburg Stirum, tfn 040?540?1506, stiftelsens nuvarande vd Kim Jaatinen, 040?594?5186 eller stiftelsens styrelsemedlem Markku Laulumaa, tfn 040?704?1843. Mejla din fritt formulerade ansökan med löneanspråk så fort som möjligt till Laulumaa på adressen markkulaulumaa@gmail.com. Ansökningarna skickas in på finska. 35 Jägaren 3/2024 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 35 32-35_Kevätpukki_JÄ0324.indd 35 19.4.2024 13.27 19.4.2024 13.27
• För dem som i år ansöker om hjortdjurslicens finns det nu nya funktioner för hur man svarar i Oma riista på en begäran om ytterligare utredningar. Meddelandefunktionen för licensansökaren Den som ansöker om jaktlicens eller dispens av Finlands viltcentral i tjänsten Oma riista kan nu diskutera med tillståndshandläggaren i Oma riista. Med meddelandeverktyget kan den som ansöker om jaktlicens för hjortdjur svara på meddelanden från viltcentralen. Den som ansöker kan däremot inte inleda en diskussion. Meddelandena som gäller licensansökningen finner du under Licenser/dispenser och den aktuella ansökningen. De skickade och mottagna meddelandena med bilagor visas i en meddelandekedja. Det går att bifoga bilagor till ett meddelande och att ladda ner diskussionen med bilagor. Utredningsverktyget En begäran om ytterligare utredningar om splittrade områden på ansökningskartan, och om ansökningsområden som överlappar en annan sökandes ansökning, kan nu besvaras direkt i tjänsten Oma riista. I vyn för den aktuella ansökningen under ikonen för licenser och dispenser får ansökaren ett meddelande om obesvarad begäran om utredning. Något separat meddelande om obesvarad begäran skickas inte längs andra kanaler än Oma riista. För de olika momenten när ansökaren svarar på en begäran visas infolådor och upptill på sidan en ikon för anvisningar. Läs anvisningarna noggrant; det gör det mycket lättare att svara. På sidan Utredning av splittrade områden kan du studera och besvara viltcentralens frågor om splitterområden i ansökningen om hjortdjurslicens. Frågorna om områden som överlappar en annan ansökandes område kan du granska och besvara på sidan Utredning av överlappande områden. På sidan där viltcentralen ber om en utredning av splitterområdena kan ansökaren för varje område välja om området är anslutet till det enhetliga området för hjortdjurslicens (för älg 1 000 hektar och för övriga licensbelagda hjortdjur 500 hektar). Om ansökaren anser att området ingår i hans enhetliga ansökningsområde ska han (eller hon) motivera sin åsikt. Vid utredningen av överlappande områNya funktioner för licensansökare i tjänsten Oma riista Jägaren 3/2024 36 36-37_Hirviluvan_lisäselvitykset_JÄ0324.indd 36 36-37_Hirviluvan_lisäselvitykset_JÄ0324.indd 36 19.4.2024 13.28 19.4.2024 13.28
• den ska ansökaren svara fastighet för fastighet om områdena hör till hans eget eller till den andra ansökarens ansökningsområde. Om ansökaren anser att en fastighet hör till hans område ska han motivera sin åsikt. Bifoga ett skriftligt avtal om jaktarrende eller jakttillstånd om det finns ett sådant. Även en muntlig förklaring kan bifogas. De övriga frågorna som specificeras i handläggarens begäran om tilläggsutredningar ska du helst besvara med meddelandefunktionen. Anvisningarna för de nya funktionerna finner du här: riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/ anvisningar-om-oma-riista-tjansten/ sokande-for-jaktlicens/ Meddelanden och begäranden om utredning finner du i tjänsten Oma riista under Licenser och dispenser, och vidare till din ansökan. På sidan Utredning av splittrade områden ber handläggaren dig förklara om splitterområdet i fråga hör till det enhetliga ansökningsområdet eller inte. Det går att granska områdena som ska utredas på kartan. Området som är markerat med rött hör enligt ansökaren inte till det enhetliga ansökningsområdet. Under Meddelanden kan du läsa inkomna meddelanden som gäller ansökningen och besvara sådana. Det går att bifoga bilagor till svaret. På sidan Utredning av överlappande områden ska ansökaren uppge om ett område som överlappar en annan ansökares område hör till ansökningsområdet eller inte. Om ansökaren anser att området hör till honom ska han motivera åsikten genom att bifoga ett avtal om jaktarrende eller jakträtt. Om det inte finns något skriftligt avtal ska ansökaren motivera med egna ord. Jägaren 3/2024 37 36-37_Hirviluvan_lisäselvitykset_JÄ0324.indd 37 36-37_Hirviluvan_lisäselvitykset_JÄ0324.indd 37 19.4.2024 13.28 19.4.2024 13.28
• För att få ett underlag för utvecklandet av licensförvaltningens funktioner skickade Finlands viltcentral ut ett frågeformulär till jaktföreningar och jaktlag, och till övriga som hade ansökt om jaktlicens eller dispens under fjolåret. Vi fick in sammanlagt 1 142 svar, som vi behandlade anonymt. E n avsevärd del av frågorna med öppna svar handlade om hjortdjur, antingen om ansökandet om jaktlicenser och dispenser eller om användningen av tjänsten Oma riista. I den här artikeln och i kommande nummer av Jägaren ska vi svara på ofta ställda frågor. Ett stort tack till er alla som svarade på enkäten; svaren är viktiga som underlag när vi utvecklar vår verksamhet! Tjänsten Oma riista har elektroniska verktyg med vilka jägarna kan sköta viltrelaterade licensärenden. Tjänsten är dock inte avsedd att ersätta kommersiella aktörers lösningar. Utvecklingsarbetet finansieras delvis med jaktvårdsavgifter. Hanteringen av informationen i Oma riista bygger på lagstiftningen. Så är exempelvis markerna som jaktföreningarna arrenderar inte offentliga dokument, men ansökningsområdet i en förenings ansökan om hjortdjurslicens är det. Syftet med gränsdragningen är att trygga användarnas rättssäkerhet och en jämlik behandling av dem. Varför fick grannföreningen fler licenser för ett mindre område? Varför fördelar ni inte licenserna jämnt? Varför fördelas licenserna enbart enligt arealen? När licenserna beviljas är ansökningsområdets areal en avgörande faktor, men arealen är inte den enda avgörande faktorn för ett beviljande eller ett avslag. Antalet jaktlicenser som beviljas kan ökas om det i ansökningsområdet förekommer trafik-, skogseller jordbruksskador som är orsakade av hjortdjur. Skadorna Jägarna gör sin röst hörd Enkätsvaren styr förnyelser inom licensförvaltningen TE RO SA LM EL A Jägaren 3/2024 38 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 38-39_Lait_ja_luvat_JÄ0324.indd 38 38-39_Lait_ja_luvat_JÄ0324.indd 38 19.4.2024 13.28 19.4.2024 13.28
• Internationellt påverkande på olika sätt J akten och viltvården påverkas allt oftare av internationella avtal och EU-lagstiftning. Finland har varit med om att stöda allt ambitiösare beslut för att hejda naturförlusterna, inom både konventionen om biologisk mångfald (CBD) och EU:s biodiversitetsstrategi. EU siktar nu på att hejda tillbakagången för samtliga arter före 2030 och vända utvecklingen för en tredjedel av dem i en gynnsam riktning. För att nå målet började EU bereda ett förslag till en bindande restaureringsförordning, men beredningen står nu stilla eftersom den majoritet som krävdes saknas, med knapp marginal. Även Finland motsatte sig förslaget. En internationell reglering i någon form kan dock fortfarande bli verklighet; beträffande vården av livsmiljöer finns det ju hur mycket arbete som helst att göra! En restaurering skulle utan tvivel gynna flera jaktbara arter, som ripan. För första gången har regeringsprogrammet dessutom tagit ställning för en ändring i direktiven; regeringen arbetar för att den vitkindade gåsen och storskarven ska lyftas ut från fågeldirektivets lista på skyddade arter. Flera fågelarter som är jaktbara inom EU verkar ha en negativ utveckling. Om vi ändå fortsättningsvis vill tillåta jakt på dem inställer sig frågan om jägarna är villiga att vårda de här arternas livsmiljöer. Nämnas kan att en del av intäkterna från jaktlicenserna som jägarna betalar går till iståndsättningen av torvmarker och våtmarker. På finskt initiativ bereddes för tio år sedan en internationell förvaltningsplan för taigasädgåsen. Med hjälp av den avtalar staterna utmed artens flyttväg varje år om avskjutningen. Före taigasädgåsen började minska var den finska andelen av jakten den största och tillståndet för den häckande stammen det mest bekymmersamma. Alltså avbröt vi jakten i hela landet för flera år och satsade på inventeringar och forskning. Nu har gåsstammen repat sig och jakten kan försiktigt bli tillåten igen; i första hand enligt den traditionella jaktkulturen, på myrar i en del av landet där det inte finns andra gäss. De här erfarenheterna är nu guld värda när vi behöver reglera jakten på flera andra arter med negativ utveckling och göra det mera detaljerat. JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Enheten för vilt och fiske Naturresursavdelningen Jordoch skogsbruksministeriet ska vara verifierade av en myndighet och vara betydande. Dessutom kan en jaktvårdsförenings område delas in i delområden med effektiverad beskattning om det finns områden där det föreligger välgrundade skäl (komplett viltoch/eller skadeinformation) för olika beskattningsgrader. Delområden skapas inte på platser med för liten areal i förhållande till älgarnas hemområden. I ett område som avses i jaktlagens 8 § fördelas en total licenskvot för en jaktvårdsförening eller ett delområde med effektiverad beskattning i proportion till arealerna privatmark och statsmark. Privatmarkernas kvotandel fördelas i proportion till arealerna. Statsmarkernas kvotandel fördelas däremot med hänsyn till antalet skyttar. Slutligen adderas licensintäkterna. De som ansöker ska behandlas jämlikt och opartiskt inom en jaktvårdsförening eller ett delområde med effektiverad beskattning. Åt en enskild ansökare får inte utan välgrundade skäl beviljas fler licenser i förhållande till arealen privatmark än åt en annan ansökare. Det går inte heller att bevilja fler jaktlicenser än det ansökta antalet. Hur en enskild ansökare, exempelvis en samlicens, fördelar de beviljade jaktlicenserna inom sig är däremot en intern fråga för samlicensen som ligger utanför viltcentralens och jaktvårdsföreningarnas befogenheter. Om det uppstår oenighet om licensfördelningen mellan deltagarna i en samlicens så handlar det om en privaträttslig tvist. Varför kan den som ansöker få en begäran om utredning av splitteroch överlappande områden också om de är alldeles små? Kan inte viltcentralen själv stryka dem? Finlands viltcentral handlägger licensansökningarna i enlighet med förvaltningslagen. Viltcentralen har därför en utredningsskyldighet och en skyldighet att höra sakägaren. Vid utredningen av överlappande ansökningsområden, splitterområden och ritningsfel handlar det om ansökarens rättssäkerhet. Enligt förvaltningslagen ska sakägaren, innan myndigheten fattar sitt beslut, beredas tillfälle att yttra sig och lämna in en utredning med relevans för beslutet. Den ansökande kan exempelvis meddela sin åsikt om ett splitterområde, lämna in en utredning om sin jakträtt eller komplettera skytteförteckningen. Om viltcentralen inte kan bevilja det ansökta antalet jaktlicenser får arealen ökad tyngd vid fördelningen av licenser. Flera små splitterområden och ritfel kan leda till att en ansökare beviljas oskäligt många licenser i förhållande till de övriga ansökarna. Jaktlicenserna får användas enbart inom det område som anges i licensbeslutet. De får således inte användas i splitterområden eller i områden där ansökaren saknar jakträtt. De som ansöker ska behandlas jämlikt och opartiskt K lumn 39 Jägaren 3/2024 38-39_Lait_ja_luvat_JÄ0324.indd 39 38-39_Lait_ja_luvat_JÄ0324.indd 39 19.4.2024 13.28 19.4.2024 13.28
• hundspar med sändarhalsband. Numera lägger sig isen sällan där och sannolikt kan mårdhundarna inte lämna ön simmande. Observationerna av de sändarförsedda individerna stöder antagandet. Forststyrelsen äger mycket mark i området. Tidigare har det inte förekommit någon systematisk rovdjursjakt här utan enbart ortsbor som jagar i liten skala. Till svårigheterna hör inte bara det isolerade läget utan också försvarsmaktens byggnader där vi inte når individerna som har flytt dit. År 2020 beviljades Forststyrelsen finansiering, vilket tillsammans med det nordiska mårdhundsprojektet gjorde det möjligt att satsa på Jungfruskär. Under de senaste tre åren har fler än 40 mårdhundar avlivats och inom en nära framtid kommer ön troligen och äntligen att förklaras mårdhundsfri. Projektområdet blir större Finlands viltcentral har tillfört resurser som har gjort det möjligt att utvidga skötselåtgärderna i det kritiska omSyftet med det nordiska mårdhunds­ projektet, som redan har pågått i flera år, är att hindra den här skadliga främmande arten från att sprida sig till Sverige och Norge. Den sydvästra skärgården, som gränsar till den åländska skärgården, utgör ett nytt verksamhetsområde för projektet. TexT och bilder Tommy Arfman P rojektet har lyckats i sitt arbete; det finns ingen etablerad mårdhundsstam i våra västra grannländer. Projektarbetet bedrivs på båda sidorna om västgränsen. Även det självstyrande landskapet Åland har trappat upp kampen mot mårdhunden. Landskapsregeringen har inlett ett projekt där man stöder de involverade jägarna. På Åland gjordes de första observationerna av mårdhundar 1975. Djuren hade nått öriket via vår sydvästra skärgård. Sedan dess har arten etablerat sig och bildat en livskraftig stam. På grund av de kalla vintrarna har mårdhundarna kunnat förflytta sig i rask takt över isarna. De gps-försedda skärgårdsmårdhundarna har visat att artens förmåga att sprida sig simmande är begränsad; det har inte förekommit några simsträckor som överstiger en kilometer. Vintertid rör sig mårdhundarna däremot mångdubbelt längre sträckor över isen. Mårdhundarna på Jungfruskär Jungfruskär, ön som kallas Skärgårdshavets pärla, har visat sig vara ett paradis för mårdhundar. Jungfruskär och grannöarna Hamnö och Nölstö ligger mitt i Skiftet, vid gränsen till Ålands östra skärgård. Kartläggningsarbetena på Jungfruskär, där mårdhunden hade etablerat sig redan under de kalla vintrarna på 80-talet, inleddes året 2020. Då försågs ett mårdDet nordiska mårdhundssamarbetet i sydvästra skärgården ? Skötselarbetet kräver en välförsedd verktygsback och ställande hundar. För arbetet i vattnet och vassruggarna krävs det specialiserade hundar. Gränsen mellan den sydvästra och den åländska skärgården består av en tät mosaik av öar. Längre bort skymtar Brändö skärgård och fjärden Skiftet som skiljer den västra från den östra skärgården. De stora öarna är mycket frodiga med vidsträckta vassruggar. Jägaren 3/2024 40 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 40 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 40 19.4.2024 13.29 19.4.2024 13.29
• rovdjuren på sina håll orsakar betydande skador på mångfalden i naturen. Om vi inte hejdar mårdhundarna kommer populationerna att växa och breda ut sig överallt i skärgården, även till fasta Åland. Ortsborna har en viktig roll Till skärgårdsföreningens verksamhetsprinciper hör att samarbeta med ortsborna. Markägarnas inställning är avgörande för eliminerandet, och jaktföreningarna är viktiga samarbetsparter. Enligt gällande lag inräknas de främmande rovdjuren automatiskt i avtalen om jaktarrende såvida jakten inte specifikt blir förbjuden. Om en jaktförening har skaffat sig jakträtten till samtliga klövdjur så fungerar alltså samarbetet med den här föreningen väldigt bra, utan något behov av att kontakta samtliga markägare för att skapa ett skötselområde. Vi har mycket riktigt lyckats skapa ett fungerande och enhetligt område, Nåtö Det nordiska mårdhundssamarbetet i sydvästra skärgården rådet. Även på de andra öarna har vi försett mårdhundar med sändare för att få in information om var djuren håller till och hur de strövar. Eftersom vi har påträffat mårdhundar på nästan alla de större öarna så kan vi säga att Jungfruskär bara var en inledning. Någon motsvarande mängd revir har vi inte påträffat någon annanstans i Skärgårdshavet. Att öarna är idealiska för mårdhundar utgör den främsta orsaken till att stammen är så stor. De är frodiga med mycket lundmark. Där finns grunda vassvikar och gott om rönn och hassel som bjuder på föda under hösten. De stora öarna ligger såpass nära varandra att det under sommarhalvåret går att simma mellan dem och i området finns flera övergivna gårdar med byggnader som utgör utmärkta vinterkvarter. Här i den västra skärgården når mårdhundens produktion av ungar betydande kvantiteter. Vi talar om tresiffriga årliga mängder! Varför blev inte mårdhundarna eliminerade för länge sedan? Orsakerna hittar vi i skärgårdens jaktkultur och viltarternas utveckling. Den viktigaste formen av småviltsjakt har i decennier varit vårjakten på sjöfåglar, som blev förbjuden 2012. Förbudet innebar att intresset för småviltsjakt svalnade. Sedan dess har de små hjortdjuren brett ut sig i skärgården, i synnerhet vitsvanshjorten, vilket har hållit jägarna fullt sysselsatta. Det är hållbarare att jaga klövdjur som det finns mycket av än att spilla tid på sjöfåglar som det finns allt färre av. Dessutom finns det gott om naturskyddsområden i området som har fungerat som reservat för mårdhundarna. Erfarenheterna som föreningen för att vårda och skydda skärgårdsnaturen (SLHSY) har fått i sin fångstverksamhet visar att jakten är allt annat än enkel, också för yrkesjägare. Besvärligast är de vidsträckta vassruggarna, som det finns mycket av i skärgården. Att fånga mårdhundar som gömmer sig i sådana kräver väldigt mycket arbete. Men jakten är absolut nödvändig eftersom de här ? Den västra skärgården passar mårdhunden alldeles utmärkt och det här lilla rovdjuret förekommer där i stort antal. ? Projektjägarna förberedde elimineringarna genom att förse ett antal mårdhundar med sändarhalsband. De sändarförsedda individerna ger information om var djuren håller till och hur de strövar. Jägaren 3/2024 41 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 41 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 41 19.4.2024 13.30 19.4.2024 13.30
• skötselområde, och för detta är vi skyldiga ortsborna, jaktföreningarna och markägarna ett stort tack! Innovationer och teknologi I Nåtö skötselområde har vi provat ny teknologi för kostnadseffektiv eliminering av mårdhundar. Den automatiserade foderstationen med kameror har gett goda resultat. Mårdhundarna har tagit väl emot den och blir därefter avlivade, med eller utan hundar. Vi har också gjort försök med en drönare som är utrustad med värmekamera. Drönaren avslöjade ett flertal mårdhundar i vassruggarna, så resultatet kan betraktas som väldigt gott. Drönaren har också åskådliggjort svårigheterna med att jaga med hund i sådan här terräng. Resultatet har ändå varit så övertygande att vi redan nu kan slå fast att drönaren är avgörande för att åstadkomma resultat under rådande förhållandena. Utöver drönaren ska verktygsbacken också innehålla precisionshundar som utför jobbet behärskat och hastigt utan att rygga för vatten eller vass. Med drönarens hjälp har vi också fångat in mårdhundar som vi förser med sändare. Den egentliga effektiverade jakten kommer vi att inleda inom kort. Svårigheterna kan övervinnas Gränszonen mellan Skärgårdsfinland och Åland är stor, det finns mängder av öar och det finns gott om naturtyper som passar mårdhunden. För jägarna är terrängen däremot krävande och jobbig. Men trots allt detta kan svårigheterna övervinnas, men det krävs mycket arbete och en vilja hos markägarna och jaktföreningarna att kavla upp ärmarna. I regel är markägarna intresserade av att bli kvitt de främmande rovdjuren medan jaktföreningarna måste välja om de utgör lösningen på problemet eller ingår i det. Vi behöver den moderna tekniken för att övervinna svårigheterna som vassruggarna bjuder på. Med de rätta hundarna, tillräckliga resurser och proffsiga jägare når vi målet! Det kommer att ta några år, men i det här fallet utgör klimatförändringen en medarbetare. Vintrarna i projektområdet är allt oftare isfria, vilket gör det mycket svårare än det var förr för mårdhundarna att sprida sig. De tömda områdena förblir tomma mycket längre och när vi väl når fram till nivån där det räcker med underhållsladdning så blir också fältarbetet mindre betungande. Beträffande minken och mårdhunden handlar det ju inte om jakt utan om ett naturvårdsarbete som gynnar skärgårdsnaturen och den vägen också alla dem som njuter av naturen. Finlands viltcentral och SLHSY På den finska sidan är det Finlands viltcentral som koordinerar det nordiska mårdhundsprojektets verksamhet. Föreningen för att vårda och skydda skärgårdsnaturen (SLHSY) är specialiserad på att eliminera och hantera de främmande rovdjuren på vidsträckta områden i skärgården. De två organisationerna har gjort ett avtal för bekämpningen av rovdjuren i vår skärgård. SLHSY:s ansvarsområde är den sydvästra skärgården, fram till den åländska skärgården. Arbetet inleddes 2020 på Jungfruskär och åren 2022 och 2023 utvidgades skötselområdet norrut med Nåtö, Själö, Åselholm och Äpplö som kärna. I området provkör projektjägarna en drönare med värmekamera som hittar mårdhundarna där de trycker i vassen. Med den vanliga kameran säkrar drönaren observationerna som den har gjort med värmekameran. BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Hirveän hyvä kamera huippuhintaan! 249?€ Burrel S22 WA Black Edition vain Elisalta Burrel S22 WA Black Edition on riistakamera, joka näkee enemmän. Laajakulmalinssillä, erinomaisella kuvanlaadulla, pitkällä kantamalla ja näkymättömällä mustasalamalla varustettu kamera täyttää vaativammankin käyttäjän toiveet. Tutustu ja tilaa omasi: elisa.fi/metsastaja Kampanja voimassa 3.6.2024 asti. 894432_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22_WA_Hirvi_Metsastaja_4_24.indd 1 894432_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22_WA_Hirvi_Metsastaja_4_24.indd 1 12.4.2024 14.33 12.4.2024 14.33 Jägaren 3/2024 42 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 42 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 42 19.4.2024 13.30 19.4.2024 13.30
• BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Hirveän hyvä kamera huippuhintaan! 249?€ Burrel S22 WA Black Edition vain Elisalta Burrel S22 WA Black Edition on riistakamera, joka näkee enemmän. Laajakulmalinssillä, erinomaisella kuvanlaadulla, pitkällä kantamalla ja näkymättömällä mustasalamalla varustettu kamera täyttää vaativammankin käyttäjän toiveet. Tutustu ja tilaa omasi: elisa.fi/metsastaja Kampanja voimassa 3.6.2024 asti. 894432_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22_WA_Hirvi_Metsastaja_4_24.indd 1 894432_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22_WA_Hirvi_Metsastaja_4_24.indd 1 12.4.2024 14.33 12.4.2024 14.33 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 43 40-43_Pohjoismainen_supikoirahanke_JÄ0324.indd 43 19.4.2024 13.30 19.4.2024 13.30
• I Österbotten och Egentliga Finland har det under fjolåret satts upp älgvarningsmärken med ny teknik. Syftet är att göra platserna med viltvarning effektivare och bilisterna mera skärpta. TexT Joni Saunaluoma bilder Innotrafik Oy, NTM-centralen i Egentliga Finland och Pentti Sormunen H ittills har viltstängslena varit den vanliga metoden för att hålla hjortdjuren borta från vägarna. Och stängslena brukar få djuren att lägga om sina vägar. Med placeringen av öppningarna i viltstängslet kan vi styra djuren till vissa bestämda platser där de kan korsa vägen, men detta innebär att viltolyckorna flyttar dit. Det har gjorts försök att styra djuren med undergångar och övergångar, men det blir sällan billigt. Tekniska viltvarningssystem för det nya årtusendet Varningsmärket fungerar med ett batteri som laddas med solceller. Jägaren 3/2024 44 44-45_Hirvivaroitusjärjestelmä_JÄ0324.indd 44 44-45_Hirvivaroitusjärjestelmä_JÄ0324.indd 44 19.4.2024 13.31 19.4.2024 13.31
• Viltvarningssystemet Välkky reagerar på rörelse Redan i början av 00-talet gjordes försök med aktiva varningsmärken som reagerar i realtid på djur som rör sig vid vägen, men tekniken var ännu inte tillräckligt långt utvecklad. InnoTrafik Ab har utvecklat ett aktivt viltvarningssystem som företaget i nästan ett år har testat på riksväg 8 mellan Nousiainen och Mynämäki. Resultatet har varit lovande. Varningssystemet har rörelsedetektorer som bevakar öppningen i viltstängslet. Detektorerna reagerar på rörelse och aktiverar varningsmärkenas lampor så att de börjar blinka. Detta varnar bilisterna för att ett eller flera djur är på gång, så de kan minska på hastigheten. Projektpersonalen har följt bilisternas reaktioner med radar och har sett att de tar varningen på allvar och bromsar in. Under de senaste nio månaderna har det mycket riktigt inte inträffat fler viltolyckor än en enda, som dessutom var lindrig, medan det tidigare inträffade tio viltolyckor under en lika lång tid. Enligt viltkamerorna som bevakar platsen kan så mycket som 30 hjortdjur korsa vägen här per dygn. Det här pilotprojektet för viltvarningssystemet Välkky har finansierats av Finlands viltcentral, försäkringsbolaget LokalTapiola och NTM-centralen i Egentliga Finland. Ljudfyrar skrämmer vilt med människoprat Till det besvärliga med vägsträckor som har viltstängsel hör att hindra djuren från att ta sig ut på vägområdet vid korsningar. Vid en korsning i Nousiainen har man därför satt upp en ljudfyr med rörelsedetektor. Detektorernas sensorer är riktade utmed vägområdets kanter för att inte reagera på passerande bilar, utan enbart på djur som kommer från skogshållet. När sensorn upptäcker rörelse knäpper den på en apparat som spelar upp människoprat. Hittills har pratet fått både rådjur, hjortar och älgar att vända om från korsningen och återvända till skogen. Ljudfyrar används också i Vassor i Korsholm i Österbotten på en vägsträckning med viltstängsel. Där har apparaten fungerat som avsett och har hindrat älgar från att nå vägområdet. Enligt räkningarna av spår i snön har ljudfyren med den längsta tjänstgöringstiden avskräckt minst elva älgar. I Nousiainen har man dessutom installerat färist i korsningarna och hjortdjuren törs inte ta sig över sådana. Färist används också vid renstängslet i Kajanaland. Optimalt älgvarningsmärke blinkar i gryningen och skymningen På riksväg åtta i Österbotten, söder om Seinäjoki och mellan Lappo och Alajärvi, har man på fem korta vägavsnitt satt upp såkallade optimala älgvarningsmärken som varnar vid överhängande risk för viltolycka. Märkena har solceller och batterier, och är tidsinställda för att blinka i morgondunkel och aftonskymning för att bilisterna ska uppmärksamma dem och vara skärpta. Vid de vanliga passiva varningsskyltarna vänjer man ju sig hastigt. Avsikten med de optimala, blinkande märkena är att väcka bilisterna så de skärper sig vid de kritiska platserna. Med hjälp av viltolyckorna som SRVA-jägare har bokfört i Oma riista har det gått att ringa in de farligaste tiderna på dygnet under hela året. Bilförarens attityd avgörande Märkena i sig förhindrar inga olyckor, men om bilförarna har rätt attityd och tar märkena på allvar så bidrar de helt säkert till att minska på viltolyckorna med hjortdjur. Med informationsspridning blir märkena ännu effektivare. Enligt responsen som vi har fått upplever bilisterna de aktiva varningsmärkena som nyttiga. Om några år har vi siffror på olycksstatistiken för vägavsnittena som ingår i pilotprojekten. Avsikten med de optimala, blinkande märkena är att väcka bilisterna så de skärper sig vid de kritiska platserna. Det lysande varningsmärket väcker bilisterna så de skärper sig vid de farligaste tiderna på dygnet. ? En ljudfyr uppsatt där viltstängslet upphör vid en vägkorsning. Jägaren 3/2024 45 44-45_Hirvivaroitusjärjestelmä_JÄ0324.indd 45 44-45_Hirvivaroitusjärjestelmä_JÄ0324.indd 45 19.4.2024 13.31 19.4.2024 13.31
• Handkikaren hör till standardutrust­ ningen för fågelskådare och många andra naturvänner. Varför är handkikaren viktig också för jägare? Hur ska kikaren se ut som en jägare skaffar sig? TexT och bilder Antti Saarenmaa D e flesta vet att en kikare förstorar världen och hämtar den närmare, men hur många vet att kikarens ljusstyrka gör det möjligt att identifiera vilt också i skymning, även när det har blivit svårt att se tydligt med obeväpnade ögon. Handkikarens ljusstyrka och upplösningsförmåga klår i praktiken ofta exempelvis ett 56-millis kikarsikte, även om handkikarens frontlins skulle vara mindre. I jämförelse med ett kikarsikte är handkikaren dessutom det enda säkra alternativet så länge som jägaren ännu är osäker på vad han eller hon egentligen spanar på. Ett kikarsikte som är monterat på ett gevär är inte något instrument som jägaren kan spana av terrängen med! En bra kikare kan innebära en dyr investering, men i bästa fall blir den sedan en naturlig förlängning av händerna som tjänar dig väl och förlänger ögonens räckvidd på jakt. De viktigaste egenskaperna En kikare har några särskilt viktiga egenskaper som du som jägaren ska beakta vid anskaffningen och vad du ska ha kikaren till. FÖRSTORINGEN: Kikarlinsernas brännvidd eller förstoringsgrad berättar hur kraftigt det man tittar på är förstorat när bilden når näthinnan. I motsats till kikarsiktet är handkikarens brännvidd i princip alltid fast, det vill säga att det inte går att ändra på förstoringen. Brännvidden påverkar också bredden på synfältet; ju större brännvidd (alltså ju starkare förstoring), desto smalare synfält. Handkikaren En jägar s utrustning Jägaren 3/2024 46 46-47_Varusteet_katselukiikarit_JÄ0324.indd 46 46-47_Varusteet_katselukiikarit_JÄ0324.indd 46 19.4.2024 13.31 19.4.2024 13.31
• Vilken förstoringsfaktor som är lämplig på en handkikare beror på vad du ska ha den till, men den vanligaste förstoringen på en handkikare som används på jakt ligger mellan 6 och 10, och oftast på 8. Med en lagom förstoring uppstår det ingen störande rörelseoskärpa samtidigt som synfältet är tillräckligt brett, och kikaren hämtar det som du kikar på tillräckligt nära. FRONTLINSEN: Det är inte bara förstoringen som påverkar kikarens användningsegenskaper utan också storleken på frontlinsen. Ju större frontlins, desto bättre samlar kikaren in ljus och desto ljusstarkare är den. Men en större frontlins innebär tyvärr också att kikaren är större och tyngre. Handkikarna kan förenklat delas in i tre storlekssegment. De minsta kikarna har i regel en 20 till 30 mm stor frontlins. Kikarna som jägare och fågelskådare brukar använda har en frontlins i storleken 35 till 50 mm. I det största segmentet är frontlinsen större än 50 mm, förstoringen är ofta större än 8 och de kan ha bildstabilisering. Här finner vi bland annat kikare för användning på havet. Förstoringen och frontlinsens storlek uppges för det allra mesta som en kombination tillsammans med modellnamnet, till exempel 8x42. PRISET: För många konsumentprodukter gäller att prisbildningen också påverkas av varumärkets värde; ett statusmärke kan höja priset. För optik brukar ändå förhållandet mellan priset och kvaliteten vara rakt; ju dyrare desto bättre. Prisspannet för kikare är väldigt stort, från de billigaste till de dyraste. I den billiga ändan kan man komma över en handkikare för några tior medan man i den dyra ändan kan bränna tusenlappar. Även om den billigaste och den dyraste modellen skulle ha samma förstoring och storlek på frontlinsen så är skillnaden som mellan natt och dag. Linsernas kvalitet, materialet, slipningen och ytbeläggningen är avgörande för bildens klarhet och skärpa, och tillverkningen av kvalitetslinser är inte billig. Lyckligtvis är kvalitetskikarna också gediget byggda för en lång livslängd. Alltså; även om en kvalitetskikare är dyr så är den en investering på livstid. Budgeten och ändamålet avgör kikarmodellen Du som funderar på att skaffa dig en kikare ska börja med att fundera på hur den ska användas. Vid rörlig jakt som sker i gott dagsljus – till exempel ripjakt bland snödrivorna i Lappland eller på toppjakt – kan det gå utmärkt med en fickmodell i kalibern 10x25. Däremot behövs det ofta mera ljusstyrka vid klövdjursjakt, för att spana vid en viltåker när det skymmer och för att identifiera ett djur när det mörknar. I sådana fall kan en 8x42 eller 8x56 vara ett gott val i synnerhet den senare om du har en sele eller om vikten inte besvärar dig. När du har funderat dig fram till en lämplig förstoring, frontlins och budget kan du börja leta efter kikaren. Glöm inte heller att skaffa en kvalitetssele för kikaren. På jakt är det förnuftigt att hålla kikaren i en sele mot kroppen, skyddad mot smällar och nära till hands! I öppna landskap och vid rörlig jakt är handkikaren ett måste. ? På vaktjakt är en kikare bra att ha för identifieringen av djuren. I skymning fortsätter kikaren att göra jobbet när det mänskliga ögats egenskaper inte längre räcker till. Jägaren 3/2024 47 46-47_Varusteet_katselukiikarit_JÄ0324.indd 47 46-47_Varusteet_katselukiikarit_JÄ0324.indd 47 19.4.2024 13.31 19.4.2024 13.31
• Vilttrianglarna har åter en gång blivit inventerade och till de mera betydande förändringarna sedan fjolåret hör att skogsharen och ekorren har minskat medan mården har ökat. Vesslan och hermelinen har minskat kraftigt i landets södra och mellersta delar, men har ökat i Lappland. TexT Andreas Lindén D et var trettiosjätte vintern i rad som vi inventerade småviltet i vilttrianglar och fälttrianglar i hela landet. Triangelinventeringarna koordineras av Naturresursinstitutet (Luke) och syftet är att följa med de jaktbara däggdjuren; hur de utvecklas och vilka förändringar som sker i utbredningen. Resultaten uttrycks med ett index för spåren i snön; antalet färska spår per 10 km och dag. För många småviltsarter som haren, ekorren och räven, och de små och medelstora mårddjuren är räkningen av spår i snön det viktigaste eller enda landsomfattande sättet att följa med de här arterna. Inventeringsförsvårande omständigheter Vintern var besvärlig för inventerarna, i synnerhet i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen eftersom snötäcket på sina håll var både djupt och löst. Vintern var kallare än normalt och det fanns snö i större delen av landet, även i det sydvästra hörnet. Under vintern räknades sammanlagt 510 trianglar i hela landet, vilket är ungefär 30 procent färre än i fjol. Av dessa var 442 vilttrianglar som löper i skog och 68 fälttrianglar som förekommer främst i odlingslandskapen i de södra och västra delarna av Förändringarna hos de små och mellanstora jaktbara däggdjuren ? Hermelinen har minskat till så lite som en sjättedel! M AU RI M AH LA M ÄK I Jägaren 3/2024 48 48-49_Pienriistalaskenta_JÄ0324.indd 48 48-49_Pienriistalaskenta_JÄ0324.indd 48 19.4.2024 13.31 19.4.2024 13.31
• landet. Så sent som i mitten av februari såg inventeringsläget dystert ut, men såpass många trianglar blev ändå räknade att vi kan skönja viltets variationer i stora drag. Fältoch vilttrianglarna För samtliga arter som vi tar upp i den här artikeln skiljer sig det genomsnittliga antalet observationer mellan fältoch vilttrianglarna, och skillnaderna är ofta avsevärda. Skogsharen och mården är skogslevande arter och spåren efter dem är ungefär hälften så många i fälttrianglarna som i vilttrianglarna. Däremot förekommer ekorre, räv, hermelin och vessla ungefär dubbelt så ofta i fälttrianglarna som i vilttrianglarna. För fältharen är antalet spårlöpor drygt tio gånger större i fälttrianglarna. Även utterspåren är aningen fler i fälttrianglarna än i vilttrianglarna. Flera arter har minskat Flera av de jaktbara däggdjuren som är typiska för det nordliga barrskogsbältet har minskat under inventeringsåren. För skogsharen och räven har stammen minskat till ungefär hälften, för ekorren och vesslan till en tredjedel och för hermelinen till så lite som en sjättedel! Stamförändringarna brukar se olika ut i olika regioner. Skogsharen har minskat främst i landets södra och mellersta delar medan vesslan och hermelinen blir starkare ju längre norrut vi går. Mården har minskat i söder och ökat i norr. Utterstammen har vuxit, i synnerhet på 90-talet och i början av 00-talet, men har sedan dess varit stabil. Den största avvikelsen uppåt står fältharen för; den trivs bäst i åkerlandskapen vid kusten. Fältharens index för spår i snön har mer än tiodubblats under inventeringsåren! Ökningen blir klart kraftigare när vi rör oss norrut och österut, kanske för att arten redan är väletablerad i sydväst. Avvikelser från trenden Varje år noterar vi tillfälliga avvikelser från fjolåret eller den allmänna trenden på lång sikt. Sådana beror ofta på förändringar i tillgången på föda, som tillgången på sorkar, granarnas kottproduktion, sjukdomar och rovdjur. Jämfört med fjolåret har antalet spår i snön efter skogshare klart minskat i hela landet. Även för ekorren noterar vi en klar nedgång i flera delar av landet, men inte lika tydligt som för skogsharen. För bägge arterna var indexet för spår i snön i fjol och för två år sedan större än normalt, men ligger nu på normalnivån i förhållande till hela inventeringsperioden. För vesslans del har stammen – utom i Lappland – gått tillbaka i förhållande till fjolåret, och på sina håll brant utför. I Lappland har vesslan däremot ökat. För hermelinen gäller samma mönster, men förändringarna är mindre och variationerna fler. Hermelinerna blev fler i både Lappland och Norra Österbotten. För mården har antalet spår i snön ökat i nästan hela landet, utom i en handfull landskap, och ligger nu ovanför medelvärdet. Vi riktar ett stort tack till alla frivilliga inventerare som åter en gång ställde upp för vår viktiga och unika inventering! Tabellen visar förändringarna i indexet för spår i snön under hela inventeringsperioden (1989-2024), i landets södra, mellersta och norra delar samt i hela landet. Läget betraktas som stabilt (0) om förändringen är mindre än 33 % och + 50 %. Ökningarna klassas enligt följande: lindrig (+), betydande (++) och kraftig (+++) med gränsvärdena +50 %, +100 % och +500 %. Minskningarna klassas enligt följande: lindrig (-), betydande (--) och kraftig (---) med gränsvärdena –33 %, –50 % och –83 %. ART SÖDRA MELLERSTA NORRA HELA LANDET Skogshare Fälthare +++ +++ +++ +++ Ekorre Räv Utter + + + Mård + Hermelin Vessla I motsats till de övriga arterna har fältharen ökat kraftigt. Utterstammen har under det senaste tjugotalet år varit stabil. M AU RI M AH LA M ÄK I AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Jägaren 3/2024 49 48-49_Pienriistalaskenta_JÄ0324.indd 49 48-49_Pienriistalaskenta_JÄ0324.indd 49 19.4.2024 13.31 19.4.2024 13.31
• I vårt land har jaktföreningarna till sitt förfogande omfattande rättigheter att jaga de främmande rovdjuren mink och mårdhund. Detta tack vare lagen om de främmande arterna, som stiftades för att råda bot på olägenheterna som minken och mårdhunden orsakar. TexT Mikko Toivola Bild Tero Salmela L agen betraktar minken och mårdhun­ den som främmande arter. Beträffande rätten att jaga dem behandlar jaktla­ gen dem som icke fredade djur. När jakträtten för ett markområde byter inneha­ vare överförs samtidigt också rätten att jaga de icke fredade djuren, om inte detta är ut­ tryckligen förbjudet i avtalet om jaktarrende. Lagen om de främmande arterna syftar till effektiv fångst Lagen om de främmande arterna som trädde i kraft 2019 definierar mårdhunden och minken som skadliga främmande arter. Syf­ tet med lagen är att göra rätten att jaga de båda arterna så omfattande som möjligt. För jakträttens del hänvisar lagen till jaktlagen och bestämmelserna för de icke fredade djuren. Lagen om främmande arter, 16 §: ”Om inte något annat föreskrivs i denna paragraf, får en fågeleller däggdjursart som har kommit ut i miljön och som utgör en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av nationell betydelse, fångas eller dödas med tillämpning av det som i jaktlagen eller med stöd av den föreskrivs om fångst och dödande av icke fredade fåglar och däggdjur.” I jaktlagen är det 48 § som handlar om rätten att fånga eller döda icke fredade djur. Paragrafens första moment handlar om den här rätten och om markägarens, markinne­ havarens och jakträttsinnehavarens rättig­ heter: Jaktlagen 48 §: ”Den som äger eller innehar ett område har rätt att fånga eller döda ett icke fredat djur som befinner sig på hans område. Denna rätt har ägaren eller innehavaren även när jakträtten på området har överlåtits till någon annan genom ett avtal om jaktarrende.” Regeringspropositionen HE 300 /1992 (som inte finns på svenska) preciserar pa­ ragrafen ovan: Propositionen utgår från att det inte finns någon allmän rätt att fånga eller döda icke fredade djur, men att markägaren eller markinnehavaren alltid skulle ha rätt att fånga eller döda sådana oavsett om denna person har jakträtt där. Den som arrenderar jakträtten och alltså har jakträtt skulle också ha rätt att fånga eller döda icke fredade djur, om inte annat är bestämt i avtalet eller tillståndet. För skadedjurens del är utgångspunkten den, att även om det i regel inte är tillåtet att döda icke fredade djur så utgör redan jakträtten i sig ett tillräckligt tillstånd för fångst. Lagen är utformad så, att när ett mark­ område är utarrenderat för jakt, om så bara för hjortdjuren, så inkluderar avtalet automatiskt även rätten att jaga mink och mårdhund. För en tillståndsjägare kan detta bli aktuellt på exempelvis en andjakt. Den som har tillstånd för andjakt får också skju­ ta mårdhundar och kråkor. Men detta går också att separat förbjuda i avtalet om jakt­ arrende eller när ett jakttillstånd beviljas. Ta vara på fångsträtten Det allra mesta av jakträtten innehas av jaktföreningar. Men den allmänna opinionen har blivit positivare till en decimering av de främmande rovdjuren. Markägarna som berörs av olika mink­ och mårdhundspro­ jekt har så gott som undantagslöst betraktat verksamheten som någonting positivt. Jaktföreningarna har goda förutsättning­ ar för att ägna sig åt mink­ och mård­ hundsfångst eller låta specialister göra det. Genom Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren och mink­ och mårdhundsjakten i skärgården har vi fått goda erfarenheter av samarbetet mellan jaktföreningar, mark­ ägare och jägare. Naturen gynnas av utökad jakt på de främmande rovdjuren HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 15 15 5 kg 75 75 10 kg 116 90 (15,15 €/KG (15,15 €/KG) (11,69 €/KG) HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 53 80 10 kg 105 55 (10,76 €/KG) (10,56 €/KG) HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 64 50 (6,45 €/KG) HUKKAKAURAVAPAA REHUKAURA 30 kg 19 95 (0,62 €/KG) TURNIPSI (REHUNAURIS) 1 kg 18 50 (18,50 €/KG) REHUJUURIKAS 1 kg 19 55 (19,55 €/KG) REHURAPSI 1 kg 8 15 25 kg 121 50 (8,15 €/KG) (4,86 €/KG) HINNAT VOIMASSA 31.5.2024 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE-ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi HANKKIJALTA RIISTAPELLOLLE RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 279,Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Käännä ja zoomaa kameraa puhelimen sovelluksella. Tallenteet voi jakaa usealle käyttäjälle. HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. WEKE-KATISKAN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE WEKE-HOUKUTUSSYÖTTI 1 KG! (ARVO 9,99 €) WEKE KATISKAT 149 189,Kotimaiset, äärimmäisen hyvästä pyytävyydestään tunnetut testivoittajakatiskat. Kolme erikokoista mallia, Wiekas, Werraton ja Woitokas, joissa kaikissa norppalukko. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Erittäin tehokas VORTEX-kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Pituussäädettävä tukki, jossa korkeussäädettävä poskipakka. Säädettävä laukaisukoneisto. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin. Lähtönopeus lyijyluodilla 5,5 mm 305 m/s, teho 44 J. (6,35 mm 230 m/s, 33 J.) 30 päivän alin hinta 349,00 €. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. KAUPAN PÄÄLLE VERKKOLAITE + SEINÄTELINE (ARVO 34,98 € ) RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 239,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii 4G, 3G ja 2G-verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. Hankkija_Metsästäjä3_210x275.indd 2 Hankkija_Metsästäjä3_210x275.indd 2 16.4.2024 16.03 16.4.2024 16.03 Jägaren 3/2024 50 50-51_Vieraspetojen_pyyntioikeudet_JÄ0324.indd 50 50-51_Vieraspetojen_pyyntioikeudet_JÄ0324.indd 50 19.4.2024 13.32 19.4.2024 13.32
• HANKKIJAN HIRVI Talvirehurapsi 50 %, rehukaali 50 %. 1 kg 15 15 5 kg 75 75 10 kg 116 90 (15,15 €/KG (15,15 €/KG) (11,69 €/KG) HANKKIJAN PEURA Rehujuurikas 15 %, talvirehurapsi 35 %, italianraiheinä 35 %, öljyretikka 15 %. 5 kg 53 80 10 kg 105 55 (10,76 €/KG) (10,56 €/KG) HANKKIJAN RIISTA Rehurapsi 20 %, talvirehurapsi 50 % , italianraiheinä 30 %. 10 kg 64 50 (6,45 €/KG) HUKKAKAURAVAPAA REHUKAURA 30 kg 19 95 (0,62 €/KG) TURNIPSI (REHUNAURIS) 1 kg 18 50 (18,50 €/KG) REHUJUURIKAS 1 kg 19 55 (19,55 €/KG) REHURAPSI 1 kg 8 15 25 kg 121 50 (8,15 €/KG) (4,86 €/KG) HINNAT VOIMASSA 31.5.2024 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE-ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi HANKKIJALTA RIISTAPELLOLLE RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 279,Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Käännä ja zoomaa kameraa puhelimen sovelluksella. Tallenteet voi jakaa usealle käyttäjälle. HANKKIJAN RIISTASIEMENVALIKOIMA TARJOAA MYÖS MAISTUVIA SEOKSIA RIISTALINTUJEN RUOKINTAAN. WEKE-KATISKAN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE WEKE-HOUKUTUSSYÖTTI 1 KG! (ARVO 9,99 €) WEKE KATISKAT 149 189,Kotimaiset, äärimmäisen hyvästä pyytävyydestään tunnetut testivoittajakatiskat. Kolme erikokoista mallia, Wiekas, Werraton ja Woitokas, joissa kaikissa norppalukko. ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Erittäin tehokas VORTEX-kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Pituussäädettävä tukki, jossa korkeussäädettävä poskipakka. Säädettävä laukaisukoneisto. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin. Lähtönopeus lyijyluodilla 5,5 mm 305 m/s, teho 44 J. (6,35 mm 230 m/s, 33 J.) 30 päivän alin hinta 349,00 €. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. KAUPAN PÄÄLLE VERKKOLAITE + SEINÄTELINE (ARVO 34,98 € ) RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 239,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii 4G, 3G ja 2G-verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. Hankkija_Metsästäjä3_210x275.indd 2 Hankkija_Metsästäjä3_210x275.indd 2 16.4.2024 16.03 16.4.2024 16.03 50-51_Vieraspetojen_pyyntioikeudet_JÄ0324.indd 51 50-51_Vieraspetojen_pyyntioikeudet_JÄ0324.indd 51 19.4.2024 13.32 19.4.2024 13.32
• Var går gränserna för en varg­ flocks revir? Blir flocken större? Är vargen som har blivit observerad i trakten bofast här eller bara på genomresa? Varifrån vandrade vargarna hit? Insamlingen av DNA-prover ger oss ny information om hur vargarna strövar och förökar sig. TexT Iina Ala-Kurikka, Antti Härkälä och Mia Valtonen V arje vinter samlar vi in vargspillning för analys och utifrån analyserna av DNA:t kan vi identifiera individen, arten och släktskapsförhållandena. Projektet VargLIFE inleddes i slutet av 2019 och till målsättningarna hörde att utvidga insamlingen av DNA-prover till de allra flesta etablerade reviren. Utvecklingsarbetet avslutades under fjolåret. Vad åstadkom vi då med projektet? Antalet frivilliga ökade Fältpersonalen som strövar i terrängen och letar efter vargspår och spillning består dels av frivilliga och dels av fältarbetare från Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands viltcentral. Inför utvidgningen av insamlingen utbildade projektet fler frivilliga. Utbildningarna för frivilliga DNA-provsinsamlare ordnades årligen från hösten 2020. Totalt anmälde sig drygt 470 personer och utbildningsmaterialet har visats över 800 gånger. Responsen på utbildningarna har varit positiv. Institutets fältpersonal och Varg LIFEprojektets tre planerare har träffat folk som bor inom vargrevir och tillsammans med dem har de gjort exkursioner i terrängen. Exkursionerna tillsammans med personer som är intresserade av insamlingen har varit prioriterade och deltagarna har utbytt varginformation med varandra. Projektet skrev också anvisningar för de insamlingsansvariga frivilliga. Varje insamlingsansvarig samordnar insamlingen i sitt område och delar ut påsarna och blanketterna som insamlarna ska ha samt samlar in proverna och skickar dem till laboratoriet. Utbildningen och synligheten som den utökade insamlingen av DNA-prover fick samlade till en början många intresserade. Förståeligt nog kan inte alla frivilliga fortsätta med insamlandet i flera år, men fortsättningsvis är det glädjande många som ställer upp. Många som har naturen som jobb eller hobby passar på att samtidigt spana efter spillning och spår medan andra beger sig till skogs enbart för att leta efter spår och spillning. Projektets egen personal är tacksam för samtliga frivilliga som ställer upp eftersom arbetet är lika oersättligt som viktigt. Insamlingen av DNA-prover utvidgades till nästan samtliga etablerade vargrevir i landet JY RK I N O RM AJ A Jägaren 3/2024 52 52-53_DNA-keräys_JÄ0324.indd 52 52-53_DNA-keräys_JÄ0324.indd 52 19.4.2024 13.32 19.4.2024 13.32
• FÖRE VARGLIFEPROJEKTET MEDAN VARGLIFE-PROJEKTET PÅGICK Insamlingsperiod 2016–2017 2017–2018 2018–2019 2019–2020 2020–2021 2021–2022 2022–2023 Antalet etablerade vargrevir 22 32 35 43 50 57 69 Andelen etablerade vargrevir med minst ett DNA-prov 51 % 71 % 74 % 81 %* 91 %* 91 %* 86 %* * Inkluderar vävnadsprover av döda vargar KÄLLA: NATURRESURSINSTITUTET FÖRE VARGLIFEPROJEKTET MEDAN VARGLIFE-PROJEKTET PÅGICK Insamlingsperiod 2018–2019 2019–2020 2020–2021 2021–2022 2022–2023 2023–2024 Frivilliga insamlare 36 83 212 179 174 124* De frivilligas andel av proverna 20 % 49 % 56 % 70 % 66 % 62 %* * Siffran är fortfarande preliminär KÄLLA: NATURRESURSINSTITUTET DNA-insamlingen omfattar nästan samtliga vargrevir Även om det år för år bildas fler fasta varg­ revir här i landet så har vi uppnått mål­ sättningen att samla in DNA­prover från så gott som samtliga etablerade vargrevir. Redan under projektets första vinter var 81 procent av reviren inkluderade i insamling­ en. Under de följande vintrarna analysera­ des minst ett DNA­prov i mellan 86 och 91 procent av reviren. Däremot är det inte realis­ tiskt att nå varje revir med DNA­provsinsamlingen efter­ som gamla revir blir upplösta och nya tillkommer. De nya reviren uppstår ofta på vin­ tern när ett vargpar slår sig ner i trakten. Efter hand börjar folk få syn på vargarna och ofta klarnar det sedan på vårvintern att vargparet har blivit bofast. Det är svårare att hitta spår och spillning efter ett vargpar än efter en flock eftersom paret rör sig aktivare och utforskar trakten. Revirläget under vårvintern 2024 klar­ nar först i juni när Luke publicerar sin nya uppskattning av vargstammen. I vintras insamlades inalles 853 prover i landet som helhet. Vargspillningen skapar rubriker Vargens DNA har ofta figurerat i tidnings­ rubrikerna, men synligheten har varit neutral eller positiv. Somliga frivilliga har med bild och namn i nyheterna berättat om insamlingen av DNA­prover och om hur viktig insamlingen är för inhämtning­ en av varginformation. Många uppger att opartiska fakta är den främsta motiverande faktorn som får dem att ställa upp. Institutet meddelar när insamlingssä­ songen börjar och slutar, och när resultaten publiceras i karttjänsten luonnonvaratieto. luke.fi > svenska. På hösten publicerar institutet sedan den revirvisa sammanfatt­ ning av DNA­resultaten. I fortsättningen är det också meningen att resultatsammandra­ get ska läggas ut på karttjänsten luonnon­ varatieto.luke.fi. Karttjänsten ska vidare­ utvecklas, bli ännu lättare att använda och vända sig till fler användargrupper. Följande steg? Insamlingen av DNA­prover fortsätter som en del av institutets arbete med att följa vargstammen. Arbetet med projektet VargLIFE kommer att fortsätta ända till hösten 2025, tillsammans med ett antal andra teman. Det är viktigt att de som letar efter pro­ ver känner att uppgiften är meningsfull och att de ställer upp vinter efter vinter. Därför tar jobbet aldrig slut för de frivilliga! Andelen etablerade vargrevir där projektarbetarna har samlat in minst ett DNA-prov Antalet frivilliga provinsamlare och deras provandel av samtliga prover Resultatet av insamlingen av varg-DNA publiceras i karttjänsten luonnonvaratieto. luke.fi RI IK KK A HU RR I JY RK I N O RM AJ A Jägaren 3/2024 53 52-53_DNA-keräys_JÄ0324.indd 53 52-53_DNA-keräys_JÄ0324.indd 53 19.4.2024 13.32 19.4.2024 13.32
• Flerartsförvaltning innebär att vi tar hänsyn till de inbördes förhållandena mellan flera djur­ arter. För att få grepp om den här komplicerade helheten kan vi ta hjälp av matematiska modeller. TexT Inari Helle, Samu Mäntymäki, Iina Alakurikka Bild Niko Pekonen T ill storviltssamhället i vårt land hör de stora rovdjuren (björnen, vargen, lodjuret och järven) och klövdjuren (som älgen, vitsvanshjorten, rådjuret och skogvildrenen). Arterna interagerar med varandra när de konkurrerar och när de jagar och blir jagade. Med flerartsförvaltning tar vi hänsyn till beroendeförhållandena mellan arterna och hur arterna växelverkar med varandra. Vid planeringen av älgjakten beaktar vi alltså även faktumet att både vargen och björnen jagar älg. Det är fortfarande rätt enkelt att föreställa sig hur en vargflock påverkar älgarna inom sitt revir, men tänk om det också förekommer lodjur i samma trakter? Och vad händer om vi ändrar på licenskvoterna för älgjakten? Ju fler arter, områden och andra faktorer vi lägger in i ekvationen desto svårare blir det att gestalta helhetsbilden. En matematisk modell är som en förlängning av hjärnan. Modelleringen, matematiken och datorprogrammeringen är hjälpmedel när vi sammanställer data som annars vore svåra att hantera. Om modellen är konstruerad så att den ger en tillräckligt noggrann och sanningsenlig beskrivning av nuläget så kan den användas till att göra en prognos. Med modellen kan vi exempelvis utforska vad som händer vitsvansstammen om lodjuren blir fler. En matematisk modell som liknar en miniatyrmodell av djursamhället Flerartsspelet (projektet VargLIFE) Flerartsspelet har utvecklats inom pro­ jektet VargLife och åskådliggör hur stor­ viltsarterna samspelar med varandra och hur jakten inverkar på djursamhället. Med spelet kan du samtidigt granska två rovdjursarter och två hjortdjursarter. Spelet kan dock inte användas rakt av vid beskattnings­ planeringen. Mot en exaktare modell (UMAKA-projektet) Naturresursinstitutets UMAKA­projekt tar vid där som VargLife slutade. Vi utvecklar den matematiska modellen bakom fler­ artsspelet i en mera detaljerad riktning och gör det mera realistiskt ekologiskt sett. Med modellen försöker vi förutsäga arternas regionala tätheter här i landet, exempelvis om tio år. Ytterligare basinformation om arternas ekologi i Finland (projektet PeVaKa) Den här modelleringen kräver solida vetenskapliga data om ekologi. Med Na­ turresursinstitutets nya PeVaKa­projekt undersöker vi förhållandet mellan rov­ djuren och bytesdjuren genom att sätta sändarhalsband på rådjur, vitsvanshjortar och lodjur. Syftet är bland annat att under­ söka hur rovdjuren påverkar bytesarternas fortplantning och ungarnas överlevnad, och hur djuren rör sig i ett område. Den här informationen använder vi sedan för att göra modellprognoserna exaktare. Modelleringens tre utvecklingssteg i viltbranschen Jägaren 3/2024 54 54_Susimallinnus_JÄ0324.indd 54 54_Susimallinnus_JÄ0324.indd 54 19.4.2024 13.33 19.4.2024 13.33
• Hallå, du nya jägare! Vill du bli en säkrare och kunnigare skytt? ”På kursen ABC för jaktskytte får du lära dig grunderna i jaktskytte och säker vapenhantering, och du lär dig skjuta bättre fällande skott på jakt!” ABC FÖR JAKTSKYTTE • Kurstid 6 h (3 h hagelgevär och 3 h miniatyrgevär) • Pris 50 € (under 18 år 35 €) • På utbildningen lär du dig hageloch studsarskytte samt grunderna i säker vapenhantering Ytterligare information och anmälningar: metsastajaliitto.fi/sv/jagaren. ABC FÖR JAKTSKYTTE är en utbildning för jägare som nyligen har skrivit jägarexamen. Utbildningen är utvecklad av Jägarförbundet. Även erfarna jägare är välkomna för att uppdatera sina kunskaper. Kursen är sex timmar lång och behandlar studsaroch hagelskytte, vapenteknik och säkerheten på skjutbanan och på jakt. UTBILDNINGEN KOSTAR 50 euro för vuxna och 35 euro för ungdomar under 18, och inkluderar patroner och lånegevär. Efter genomgången utbildning får deltagarna ett Jaktskyttekort. Deltagarna behöver ingen annan utrustning än egna hörselskydd och skytteglasögon. METSÄSTYS AMPUMAKORTTI Nimi Syntynyt Kortin haltija on osallistunut Suomen Metsästäjäliiton Metsästysammunnan ABC -koulutukseen. Koulutussisältö antaa perustiedot haulikon ja kivääriin turvalliseen käyttöön metsästyksessä. Koulutuksen kesto 6 h. Matti Mei käläinen 7.7.1974 55_ABC-koulutus_JÄ0324.indd 55 55_ABC-koulutus_JÄ0324.indd 55 19.4.2024 13.34 19.4.2024 13.34
• DILLKÖTT PÅ VILTKÖTT TILLAGNINGEN AV KÖTTET 2 gula lökar 2 vitlökar 1 morot 800 g viltstek 2 lagerblad 6 kryddpepparkorn 4 kvistar timjan 4 kvistar dillstjälkar Salt Skala löken och skär den i klyftor. Skala vitlöken och skär moroten i bitar. Lägg det i en kastrull och tillsätt resten av ingredienserna. Täck med vatten och låt koka tills köttet är mört, ca 1.5 timme. Ta upp köttet och skär det i mindre bitar. Spara buljongen. DILLSÅS 1 gul lök 2 morötter 2 msk smör 2 msk vetemjöl 1 liter buljong (från köttet) 3 dl grädde ättika 12 % socker salt 1 dl fint skuren dill Skala löken och skär den i klyftor. Skala moroten och skär den i slantar. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt vetemjölet utan att det får färg. Häll i buljongen under kraftig vispning. Tillsätt morötterna, köttet och löken och låt koka tills morötterna är mjuka. Späd eventuellt med mera buljong ifall såsen blir för tjock. När morötterna är mjuka häller du i grädden. Smaka av med ättika, socker och salt. Tillsätt slutligen finskuren dill. Servera med kokt potatis. Mitt tips: Vid glutenallergi går det bra att använda maizenamjöl i stället för vetemjöl. Ett annat tips är att smaksätta såsen med pepparrot i stället för med dill. Jägaren 3/2024 56 Mat n TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm UNDER 2024 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. 56-57_Reseptit_JÄ0324.indd 56 56-57_Reseptit_JÄ0324.indd 56 19.4.2024 13.34 19.4.2024 13.34
• Finansmannen Marcus Wallenberg är en av de få som har en maträtt uppkallad efter sig. I den här wallenbergaren ersätter jag kalvköttet med viltfärs. Resultatet är utsökt, eftersom magert viltkött och grädde är en suverän kombination. 600 g viltkött 2 tsk salt 5 dl grädde 5 st äggulor 3 dl ströbröd att vända biffarna i Smör VILDA WALLENBERGARE Mal viltköttet på den finaste skivan i köttkvarnen. Allra helst ska du mala köttet tre gånger så att färsen blir extra slät och fin. Kyl ner köttet så att det är kylskåpskallt. Blanda i saltet så att färsen binder vätskan bättre. Lägg hälften av köttet i en matberedare. Medan matberedaren arbetar tillsätter du hälften av grädden och hälften av äggulorna. Fortsätt mixa tills färsen är slät. Lägg den mixade färsen i en skål. Kör den resterande färsen i matberedaren tillsammans med resten av grädden och de återstående äggulorna. När all färs är mixad lägger du färsen i en spritspåse. Täck in en plåt med plastfilm. Spritsa ut jämnstora biffar på plåten. Täck in biffarna med plast och tryck ut biffarna en aning så att de är platta och cirka två centimeter tjocka. Låt biffarna vila 15 minuter i kylskåpet. Vänd biffarna i ströbröd och stek dem gyllenbruna i rikligt med smör på medelhög värme. Det är viktigt att stekpannan inte är för het. Servera de vilda wallenbergarna med potatispuré, gröna ärter, rårörda lingon och skirat smör. Jägaren 3/2024 57 56-57_Reseptit_JÄ0324.indd 57 56-57_Reseptit_JÄ0324.indd 57 19.4.2024 13.34 19.4.2024 13.34
• Vi uppmanar dem som räknar sjöfåglar att returnera resultatet via det nya rapporteringssystemet på nätet. På det sättet blir uppskattningarna av fågel­ stammarna klara i god tid före jakten. TexT Olli Kursula och Markus Piha Bilder Jari Peltomäki F inland är ett betydande häckningsområde för flera europeiska änder. Därför är det av största vikt att vi följer med hur de häckande stammarna utvecklas och hur häckningen lyckas. Under de senaste årtiondena har flera sjöfågelarter minskat oroväckande. Det är därför väldigt viktigt att vi inventerar fåglarna, följer med förändringarna och klarlägger orsakerna. Vi uppmanar därför er som inventerar att skicka in resultatet genom rapporteringssystemet på nätet. På det viset blir uppskattningarna av fågelstammarna klara i god tid före jakten. INVENTERINGEN AV SJÖFÅGLAR NÄRMAR SIG: Vi behöver fler som räknar! Gör den första räkningen ungefär en vecka efter islossningen Inventeringen av sjöfåglar görs på permanenta observationsplatser som en punkträkning. I maj räknar vi sjöfågelparen två gånger. Den första parräkningen görs ungefär en vecka efter islossningen och den andra två, tre veckor senare. I juli räknar vi ungarna på nytt och på samma punkter. Räkningen omfattar samtliga sjöfåglar. Okomplicerat att räkna Den som räknar behöver en kikare och anteckningsmaterial. Det tar inte mer än fem till femton minuter att räkna en punkt. Det går således utmärkt att hinna med flera punkter under samma morgon. Lättillgängliga uddar, strandklippor, fågeltorn och bryggor med god utsikt över vattenvidden utgör de bästa platserna för uppgiften. För att materialet ska vara representativt är det önskvärt att inventeringen görs varje år och vid samtliga Det tar inte mer än fem till femton minuter att räkna en punkt. I sina bästa stunder kan parräkningen vara en svindlande upplevelse en vårmorgon när hela naturen har vaknat till liv. Väl värt att uppleva! Jägaren 3/2024 58 58-59_Vesilintulaskenta_JÄ0324.indd 58 58-59_Vesilintulaskenta_JÄ0324.indd 58 19.4.2024 13.35 19.4.2024 13.35
• typer av vattendrag i trakten. Även om det något år skulle bli ett avbrott i räknandet för någon punkt så ska räknandet återupptas följande år. Även tidsserier med avbrott är användbara när vetenskapen räknar ut indexet för förändringarna hos stammarna. Dessutom betraktar vi det som särskilt önskvärt att avsomnade inventeringspunkter blir återupplivade. Skicka in resultatet på nätet Vi rekommenderar att du skickar in resultaten för punkterna elektroniskt till Finlands artdatacenter (laji.fi) som koordineras av Naturhistoriska centralmuseet (Luomus). Jägare loggar in där med sitt Oma riista-lösenord. Vi ser gärna att du skickar in resultaten på nätet; det går så mycket snabbare och enklare än med papper i snigelposten. Tanken är att snabba upp insamlingen och rapporteringen så att jordoch skogsbruksministeriet får in materialet i god tid före jaktsäsongen börjar. Utöver tidigareläggandet av uppskattningarna av fågelstammarna finns det fortsättningsvis också ett behov av att förbättra inventeringarnas regionala representativitet. Dessutom efterlyser vi nya ivriga fågelräknare. Det går fortsättningsvis också att mejla inventeringsresultaten till Naturresursinstitutet på adressen vesilinnut@luke.fi. Tillsammans med naturhistoriska centralmuseet tar Naturresursinstitutet varje år fram en uppskattning av tillståndet för sjöfåglarna. Vi behöver den här informationen när vi planerar vården av sjöfåglarnas livsmiljöer och dimensioneringen av jakten, och i arbetet med att bevara mångfalden i vattenmiljöer. Ytterligare information och intresseanmälningar: ? luke.fi/fi/seurannat/vesilintuseurannat > svenska ? vesilinnut@luke.fi ? riistainfo.fi/vastuullinen-metsastaja/ vastuullinen-vesilinnustaja/seurannat/ > svenska OMRÅDE PARRÄKNING 1. RÄKNINGEN PARRÄKNING 2. RÄKNINGEN KULLRÄKNINGEN Södra och sydvästra Finlands kust 1–8.5 22–29.5 1–20.7 Södra och Mellersta Finlands inland 8–15.5 22–29.5 1–20.7 Norra Finland 20–29.5 5–12.6 1–20.7 ? Tabellen ger de riktgivande datumen för inventeringarna under normala vårar. Så här skapar du en ny inventeringspunkt En inventeringspunkt för sjöfåglar skapar du genom att mejla följande uppgifter till addressen vesilinnut@luke.fi: koordinaterna för punkten i kartprojektionssystemet ETRS-TM35FIN (n hittar du här: https://asiointi. maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/) och inventerarens kontaktuppgifter: postadressen, telefonnumret och e-postadressen. Luke grundar punkten i systemet laji.fi och meddelar dig i vändande mejl. Jägaren 3/2024 59 58-59_Vesilintulaskenta_JÄ0324.indd 59 58-59_Vesilintulaskenta_JÄ0324.indd 59 19.4.2024 13.35 19.4.2024 13.35
• 400 per tusen hektar. Kronhjortstätheterna kan ligga kring 10–30 per tusen hektar. I mellersta och södra Sverige finns dessutom mycket vildsvin. Den totala klövvilttätheten per tusen hektar räknas ofta i hundratal. Hjortdjursstammarnas tätheter och tillgången på föda för dem påverkar riskerna för skador på skogen. I Sverige har man satsat på forskning kring detta och på att förankra resultaten på fältet. Förändringar i tillgången på föda Även i det svenska skogsbruket har det skett stora förändringar, som har minskat på tillgången till föda för hjortdjuren. Under de I Sverige satsar man på ökad tillgång till hjortdjursföda i skogsbruket U nder de senaste årtiondena har det skett stora förändringar i de svenska hjortdjursbestånden. I till exempel mellersta Sverige fanns det länge ungefär 10-15 älgar och cirka 100-200 rådjur per tusen hektar. Dessutom förekom det på sina håll också dovhjort och kronhjort. Numera är älgarna och rådjuren färre, i storleksordningen 5-7 älgar och 20-50 rådjur per 1000 hektar. Kronhjortarna och dovhjortarna har däremot blivit fler och tätheterna kan vara väldigt höga. En allmän täthet där det finns dovhjort är 200 per tusen hektar, men ställvis stiger tätheterna till senaste decennierna har arealerna med ungskog och tallplanteringar minskat samtidigt som andelen äldre granskog har ökat. Mest föda för hjortdjuren finns i plantbestånd under ett tjugotal år efter föryngringsavverkning. Då finns där gott om lämpliga och lagom höga växter för hjortdjuren, och därför hittar hjortdjuren ungefär hälften av sin föda i plantbestånd. I äldre, slutna granbestånd där ljuset inte når ner till fältskiktet finns det i regel väldigt lite att äta. Exempelvis blåbäret och lingonet, som utgör viktiga födoväxter för hjortdjuren, kräver ljus. Förändringarna har flera orsaker. Att granen har blivit vanligare på tallens bekostnad berodde delvis på rädslan för skogsskador och på industrins stora behov av gran. Men det är inte oproblematiskt om granen blir vanligare. Granar som planteras på allt för mager mark växer långsamt och är bland annat utsatta för angrepp av granbarkborrar. Samtidigt försämras tillgången på föda för hjortdjuren. De låga kalvvikterna och den svaga kalvproduktionen har väckt diskussion. Det har behövts klara svar på problemen. Gott om forskning som stöd för beslutsfattandet I Sverige har man undersökt hur hjortdjuren och tillgången på föda inverkar på riskerna för skogsskador och hur skogsbruket påverkar älgarnas välbefinnande. Sedan sekelskiftet har det publicerats en hel del forskningsresultat och det har tagits fram rådgivningsguider och videor för skogsägare och skogsfackmän. I Sverige är hjortdjursstammarna täta och betningstrycket är därför högt. Rent praktiskt jobbar svenskarna därför mycket för att minska riskerna för skogsskador. Dessutom jobbar man för att höja nivån på kunnandet. TexT och bilder Mikael Wikström Jägaren 3/2024 60 60-61_Ruotsin_metsät_JÄ0324.indd 60 60-61_Ruotsin_metsät_JÄ0324.indd 60 19.4.2024 13.35 19.4.2024 13.35
• En stor mängd hjortdjur behöver naturligtvis en stor mängd föda. Flera svenska undersökningar har visat att mängden tallar har en större betydelse för risken för skogsskador än mängden älgar. Älgarna betar stora mängder tall eftersom det finns gott om tallar. Men om älgarna får välja så äter de hellre vide, rönn och asp. Dessutom mår älgarna bättre om det finns gott om lövträd att äta. Exempelvis slaktvikten är högre hos älgkalvar som har ätit mycket vide, asp och lingonris än hos kalvar som har ätit mest tall och en. Ju mångsidigare diet desto högre slaktvikt. Och ju högre slaktvikt, desto större är älgkornas kalvproduktion. De svenska undersökningarna tyder på att det råder konkurrens om födan. På vissa håll har de höga tätheterna av dovhjort, kronhjort och rådjur negativa konsekvenser för älgarnas slaktvikt. Forskningsresultaten omsätts i praktiken De svenska skogsoch jaktmyndigheterna har aktivt förmedlat forskningsresultaten till skogsägarna och jägarna. Skogsstyrelsen gav i fjol ut en handbok om hur man i skogsbruket kan skapa mera föda för hjortdjuren för att minska riskerna för skogsskador. Skogsforsk (ett forskningsinstitut) gav ut en motsvarande guide året innan, 2022. I fjol ordnades också ett stort seminarium på temat och i år har man gett ut en undervisningsvideo om hur man ökar mängden föda i skogsbruket. Rådgivningsarbetet har alltså pågått i många år sedan projektet Mera Tall inleddes 2010. Upplysningsarbetet har utan tvekan gått hem, vilket syns bland annat i valet av plantor. Som värst var två tredjedelar av de planterade plantorna gran och bara en tredjedel tall. Svenskarna lyckades vända trenden och numera planterar de mera tall än gran. Hur kan vi dra nytta av de svenska kunskaperna? Eftersom utmaningarna för skogsbruket och viltbruket i hög grad är de samma i Finland och Sverige kan de svenska erfarenheterna utnyttjas också i Finland. Ett gott exempel på detta var projektet för klövviltets inverkan på skogarnas hälsa och tillväxtförmåga betraktat ur ett klimatmålsperspektiv (Sorkkaeläinten vaikutus metsien terveyteen ja kasvukykyyn ilmastotavoitteiden kannalta) som Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet, Tapio och Finlands viltcentral drev gemensamt. Där användes erfarenheter och forskningsresultat från Sverige mycket. I det här såkallade Sorkka-projektet utvecklade man lösningar för att sammanjämka viltbruket och skogsbruket. I fortsättningen borde man koncentrera sig på att utveckla och implementera metoder som ökar tillgången på föda och andelen blandskog. Sättet som vi brukar skogen på har en avgörande inverkan på riskerna för skogsskador och älgarnas välmående. Nu har vi också här i Finland kommit väl igång med att implementera fungerande praxis och metoder. Det lönar sig att fortsätta det här arbetet i samarbete med olika aktörer. ? I höstas ordnades i Sverige ett seminarium om älgläget. Man kunde delta både på plats och på distans, och seminariet samlade en väldig mängd deltagare. ? I en sluten granskog finns det knappt alls någonting att äta. Om ljuset skulle nå ner till fältskiktet så skulle här kunna växa bland annat blåbär och lingon. ? Svenskarna har tillgång till praktiskt upplagt rådgivningsmaterial. Jägaren 3/2024 61 60-61_Ruotsin_metsät_JÄ0324.indd 61 60-61_Ruotsin_metsät_JÄ0324.indd 61 19.4.2024 13.35 19.4.2024 13.35
• Den vanligaste förseelsen bland jägare är att personen transporterar geväret på fel sätt i bilen. Geväret ska alltid ligga oladdat i ett fodral eller ett skyddat utrymme, även om det handlar om en alldeles kort sträcka till följande pass. Fusk med hemorten Varje höst får jaktövervakningen in ett stort antal anmälningar om skogshöns som blir olagligt jagade på en väg. Under föregående jaktsäsong hände det också för somliga jägare att älgjakten spårade ur. I tre fall misstänktes jägare ha använt snöskotrar vid älgjakt. Alla hade inte heller tålamod att vänta tills älgjakten börjar eller avsluta jakten när älgen lämnade tillståndsområdet. I norra Finland förekommer det missbruk av den fria jakträtten. Det händer ofta att en person som är stadigvarande bosatt utanför området som avses i jaktlagens 8 § skriver sig i en kommun med fri jakträtt och börjar jaga som om han var en ortsbo. Men det I statens marker jobbar vår enda myndighetsgrupp som är specialiserad på övervakning av jakten och fisket. Teamets färskaste medlem heter Miska Puumala och han började i Kajanaland i april. TexT och bilder Aku Ahlholm J ägarna brukar efterlysa mera övervakning. Vilket är förståeligt, för det känns så trevligt att kunna visa upp tillstånden när de är i ordning. I fjol var det hela 96 procent av jägarna som kontrollerades i statsmarker som hade de obligatoriska tillstånden med sig. Inte heller fanns det någonting annat att anmärka på. – Oförvitliga jägare och fiskare är den positiva huvudregeln medan förseelserna utgör undantag, berättar övervakningschef Henri Pelkonen. Ett effektivt 13-mannateam övervakar jakten räcker inte med att byta adress om personen ändå de facto bor kvar på den gamla hemorten. – I sådana fall kan det hända att jägaren gör sig skyldig till olaglig jakt, påpekar Pelkonen. Jaktövervakarna har polisutbildning Jaktövervakarna som svarar för Forststyrelsens övervakning av jakten och fisket har polisutbildning. Forststyrelsen har elva fast anställda övervakare med var sitt område att övervaka. Vid Saimen och i östra Finland jobbar dessutom ett antal projektanställda jaktoch fiskeövervakare. Tjänsterna som jaktövervakare är få och eftertraktade. Det senaste vaktombytet skedde i april i Kajanaland när äldre konstapel Miska Puumala avlöste Seppo Toikkanen som gick i pension. Följande vaktombyte händer i Övre Lappland när den mångåriga jaktövervakaren Jari Liimatainen går i pension. – Under högsäsong effektiverar vi överJaktoch fiske övervakaren Jyrki Turpeinen granskar björnen som Esa Kortelainen har fällt. Detta hände i Lieksa. Jägaren 3/2024 62 62-63_Metsästyksen_valvonta_JÄ0324.indd 62 62-63_Metsästyksen_valvonta_JÄ0324.indd 62 19.4.2024 13.36 19.4.2024 13.36
• En jaktövervakares uppgifter och rättigheter En jaktvårdsförenings jaktövervakares uppgifter och rättigheter är fastställda i viltförvaltningslagen. TexT Marko Muuttola och Teemu Lamberg E n jaktövervakare har i uppgift att inom sitt verksamhetsområde övervaka att jakten och viltvården följer lagen. Jaktövervakaren är utnämnd av Finlands viltcentral, på förslag av jaktvårdsföreningen. Huvudregeln är den, att verksamheten är förlagd till personens egen jv-förenings område. Vid behov meddelar jaktövervakaren de myndigheter som ansvarar för tillsynen över efterlevnaden av jaktlagen, Finlands viltcentral samt innehavarna av och ägarna till jakträtten om sina observationer. Vid behov bistår jaktövervakaren också polisen och andra myndigheter. Vid utförandet av sin uppgift har jaktövervakaren rätt att kontrollera jägarnas identitet och jakträtt samt att de har betalat jaktvårdsavgift och avlagt skjutprov. Jaktövervakaren har dessutom rätt att granska fångstredskap och fångstmetoder. Han har också rätt att kontrollera magasinkapaciteten på halvautomatiska gevär. När jaktövervakaren träffar en jägare börjar han med att presentera sig och sina fullmakter. Jaktövervakaren ska på begäran uppvisa intyg över sin rätt att vara verksam som jaktövervakare. På jaktövervakaren liksom på en jaktvårdsförenings styrelsemedlemmar och övriga funktionärer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa personer sköter sina offentliga förvaltningsuppgifter. vakningen genom att avlöna säsonganställda. De har i regel varit åtta stycken, men i fjol var vi tvungna att spara både här och där, och kunde bara avlöna tre personer, berättar Pelkonen. Visst finns det ett behov av utökad övervakning av jakten och fisket. I fjol stannade det totala antalet jaktbrott på den normala nivån, men antalet grova fall som gick till förundersökning ökade alarmerande. Först ut till förundersökning var det så kallade Savukukko-fallet eller med andra ord den största tjuvjaktshärvan i finsk kriminalhistoria med en hel rad misstänkta grova jaktbrott. Dessutom uppdagades två fall av olaglig björnjakt vid åtel, en gillrad björnfälla samt några fall av olagligt dödande av järv och björn. Varje år publiceras en rapport om jaktoch fiskeövervakningen i tjänsten Eräpalvelut, där den som är intresserad kan fördjupa sig i ämnet. Rapporten är den enda mera omfattande översikten av jakt-, fiskeoch naturbrotten. Den enda myndighetsgruppen här i landet som är specialiserad på jaktoch fiskeövervakning leds av jaktoch fiskeövervakningschefen Henri Pelkonen. Jaktoch fiskeövervakarna Heikki Taipale (till vänster) och Tommi Suonpää övervakar i Östra Finska vikens nationalpark. Jaktoch fiskeövervakaren Jyrki Turpeinen jobbar i östra Finland. De grova jaktbrotten 201 3 201 7 201 5 201 9 202 2 201 4 201 8 202 1 201 6 202 202 3 30 25 20 15 10 5 Brotten som har gått till förundersökning under rubriceringen grovt jaktbrott. KÄ LL A: PO LI SS TY RE LS EN VE SA RA N TA Jägaren 3/2024 63 62-63_Metsästyksen_valvonta_JÄ0324.indd 63 62-63_Metsästyksen_valvonta_JÄ0324.indd 63 19.4.2024 13.36 19.4.2024 13.36
• Säkerheten är A och O på skjutbanan För varje jägare är sommaren tiden då både han och hon slipar skyttet i form för den stundande jaktsäsongen. Kärnan i skytteträningen handlar om att prägla in den säkra vapenhanteringen så den sitter i ryggmärgen. TexT Marko Mikkola Bild Tero Salmela ? Kontrollera att geväret är i skick innan du åker till skjutbanan. ? Hantera alltid geväret som om det vore laddat. Rikta det aldrig någonsin mot en annan person. ? På skjutbanan låter du geväret stå i vapenställningen. ? Ta geväret från ställningen först när det är din tur att skjuta. ? Börja alltid med att se efter att det inte finns patroner i pipan eller magasinet. ? Vänta med laddandet tills du står på skjutplatsen och det är din tur. ? Håll pipan riktad mot tavlan eller målområdet. ? Håll fingret utanför varbygeln ända tills det är dags att trycka av. ? Plocka ur patronerna så fort du har skjutit klart. ? Vårda vapnet när du är klar med skyttet och kontrollera att det är i skick för nästa träning. ? Vapen och alkohol är en absolut förbjuden kombination. ? Använd hörselskydd och skyddsglasögon på skjutbanan. 1. Vid jakttrap skjuter man på a)enlerduvasomflygerifrånskytten b) en lerduva som kommer från sidan c) en rörlig papptavla 2. I hur många av vargreviren här i landet har man samlat in DNA-prover? a) 86–91 procent b) 42–50 procent c) 23–34 procent 3. Hur många vilttrianglar räknades i vintras? a)1 115 b) 720 c) 510 4. När togs tjänsten Oma riista i bruk? a) Året 2012 b) Året 2014 c) Året 2020 5 Vilka arter räknas vid en sjöfågelinventering? a)Samtligasjöfåglar b) Simänderna c) Andfåglarna 6. Vid bågjakt är ett typiskt skjutavstånd a) 5–20 meter b) 30–50 meter c) 50–80 meter 7. Hur mycket kött av vitsvanshjort fick vi under jaktsäsongen 2022-2023? a) 1,1 miljoner kilo b) 4,5 miljoner kilo c) 2,2 miljoner kilo 8. Hur stor är frontlinsen på den vanligaste typen av handkikare som jägare använder? a) 20–30 mm b) 35–50 mm c) Större än 50 mm 9. Hur stort (minst) ska det enhetliga område vara som krävs för jaktlicens för älg? a) 500 hektar b) 1 000 hektar c) 2 000 hektar 10. Du har skjutit klart på banan. Vad gör du sedan? a) Lägger geväret i sitt fodral b) Tar en bild på måltavlan c) Plockar genast ut patronerna De rät ta sva ren : 1a, 2a, 3c, 4b, 5a, 6a, 7c, 8b, 9b, 10c Kan du d t här? Säk rheten framför allt Jägaren 3/2024 64 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0324.indd 64 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0324.indd 64 19.4.2024 13.36 19.4.2024 13.36
• Valpar av finsk spets, f 04/2024, Loukkaharjun suomenpystykorvat, Parkano, tfn 050 598 8158, 0440 490 777. Labbisvalpar, överlåts 5.5, Vanda 0400 608 505, Esko Myyry. Beaglevalpar, föds 6/2024. Haapatalo, 0503523843, Borgå. Valpar av american foxhound, 050 428 3127, Johan Ström, Vörå. Valparna föddes 30.1 2024. Valpar av västsibirisk laika, 050 428 3127, Johan Ström, Vörå. Valparna föddes 30.1.2024 Valpar av norsk älghund (grå) efter championföräldrar, överlåts v 21, Joensuu Tfn 040 532 0523, Ari Mikkonen. UTHYRES En stuga vid Pulmankijärvi i Utsjoki, tfn 044 3003 911. En högklassig stuga i Ranua, tfn 0400 398 208. Gräsandsungar för utsättning i våtmarker etc. Leveranser runt om i landet enligt avtal. Tfn 0400 930 690. I Kuusamo en jaktstuga på egen tomt. Vid Forststyrelsens marker i Iivaara (305-419-2-8). Förfr 0400 346 921. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren, www.eratapio.fi Tfn 040 585 8133. 7x33 Sako L46 + 160 patroner. Hyfsat skick. Finns i Åbo. E-post: artsiturku(ät)hotmail.com, 040 508 9785. Vapen, vapensmedsarbeten, sikten, patroner, vapendelar, stockar, magasin. Asetalvitie.fi. Matti, 0500-526 008. Bastustuga i Uleåborg, 25m². Arrendetomt. Pris 9500 €. 0400 978 549. HUNDAR I Lahtis, födda 13.2, valpar av hannoveransk viltspårhund. Tfn 045 864 0054, Grazyna Brek-Laitinen, gbreklaitinen@gmail.com. Finfina spetsvalpar, f 18.4. Ägare M. Rautalahti. Thus, tfn 040-5149 747. TILL ER TJÄNST Vi reparerar kolvar och stockar. Hartwood Oy, tfn 050 4047 042. Tillförlitliga miljöoch naturutredningar. Rapportering i Qgis-programmet. Tfn 040 7693 064, www.terraniva.net. Yrkeskunnig vapensmed till din tjänst! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 718 8170. KÖPES Pälsskinn, O Mauranen, Toppalantie 136, 41900 Petäjävesi, tfn 0400 271 291. Pälsskinn, R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 554 6852. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Däck för bilar och ATV, www.riekko.eu. JAKT Gåsjakt i Sverige, 0500 567 350. Råbocksjakt, 044 012 3629. Andjakt i Hyvinge, kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 191 3200, 0400 882 871. I Salla en fin stuga, varje år vecka 37. Sallan Tähti, 6 personer, 2900 €. 044 206 9800. Småviltsjakt, Erämökki, Reisjärvi, ismo.kokkoniemi@kotinet.com, tfn 044 541 0437. Björnjakt i Kanada, 14.8 och 24.8, 11 dagar. Jaktresor till Polen, 3–7.10, 5 dagar, fyra nätter. www.paulpalmu.fi. Bastustuga och fågeltillstånd i bästa fågelmarkerna i Tervola. Bara ett sällskap i taget, fre-fre 1000 euro, max 6 personer. ATV kan hyras, tfn 0400 930 199. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. ERÄ-KORPINEN.FI: Jakt/ Fiske/ Semester/ Bäro svampplockning: boendet 5 strandstugor vid jaktmarkerna, 040 555 1394 /”Sakari”. I Spanien, vikingarcos.org, FI/SV/EN. Jaktoch fisketjänster i Övre Lappland, Topin kalajahti, tfn 050 322 1377. KONSERVATORER Heikki Ahopelto, 0400 249 094, lehonpaja.net. Eläintäyttämö, Vanda/Akaa, tfn 040 501 5166. Markku Haapaniemi, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962, Teuva. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. SÄLJES Fina begagnade vapen och tillbehör, 040-541 7308, porinase.fi. Hundkojor: odelade 360 € och 2-delade 480 €, maxi 560 €. Tfn 050-511 7465, www.koirankoppi.fi. Materialet till nästa nummer senast den 13 juni Jägaren 3/2024 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2024 är priset 25 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 4/2024 utkommer den 12 juli. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 13 juni. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Eräilmoitukset_JÄ0324.indd 65 65_Eräilmoitukset_JÄ0324.indd 65 19.4.2024 13.37 19.4.2024 13.37
• Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA: Under tiden 27 juli till och med den 3 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE: Lördagar 3 augusti till och med den 31 augusti kl. 10.00–13.00. Tisdagar 6 augusti – 27 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 2 juli–23 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109) och Linus Grönvall (tfn 0400 56 2639). VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 10 augusti till och med den 7 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Emil Sundelin (tfn 044 3223 0594). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA: Under tiden 3 augusti till och med den 7 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Nu även kortbetalning. VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS: Under tiden 27 juli till och med den 7 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 23 juli till 20 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Nu även kortbetalning. Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. Vid flertalet banor finns även möjlighet att träna under de tillfällen som är annonserade som provtillfällen, hör med respektives banas personal vad som gäller angående kostnader med mera. I samband med genomförande av provet ska giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Då alla banor nu har elektronisk markering är användning av helmantlad ammunition önskvärd. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN Älgskytteprov 2024 KUNGÖRELSE Jägaren 3/2024 66 Åland 66-67_Åland_JÄ0324.indd 66 66-67_Åland_JÄ0324.indd 66 19.4.2024 13.37 19.4.2024 13.37
• KUNGÖRELSE Praktiskt bågskytteprov 2024 Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I FINSTRÖM, VANDÖ: Den 8–9 juni är banan öppen för bågskytteprov kl. 12.00–17.00. Anmäl i förväg till Kurt Blomqvist: Tel: +358 457 3424668 Skjutbanans adress är Vandövägen 262. I samband med det praktiska provets avläggande ska uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytte­ prov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax ?Miljö och natur ?Jakt och viltvård ?Beslut och lagstiftning ?Riktlinjer för jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN Pappersjaktkortet blir överflödigt E nligt den ändring i jaktlagen som trädde i kraft från det nya jaktåret kan en jägare nu avstå från att få pappersjaktkortet hemskickat och endast använda det digitala jaktkortet som finns i jaktportalen. För den som inte själv går in och ändrar i jakt­ portalen kommer papperskortet att skickas ut som vanligt, men om man inte vill ha papperskortet kan man välja det genom att gå in i jaktportalen och öppna ”Mina uppgifter”, som finns under knappen längst upp till vänster där du ser ditt efternamn, jaktkortsnummer och den blå figuren med hjorten och sedan klicka för att du vill ha ditt jaktkort ”Enbart digitalt”. På detta sätt sparas också kostnader för pap­ per, tryck, kuvertering och porto vilket innebär att mer jaktvårdsmedel finns tillgängliga för andra ändamål. Detta utgör i dagsläget en årlig kostnad på omkring 6000 euro så det finns utrymme för en betydande inbesparing. Ändringen behöver göras före 31 maj för att det ska hinna med till utskicket av jaktkortet för inkommande jaktår. – RJ Åland 67 Jägaren 3/2024 Nr. 3/2024 73. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 12.7.2024. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Tero Salmela, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2024/Jag24_03 Pärmfoto: Ville Kankare ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi 66-67_Åland_JÄ0324.indd 67 66-67_Åland_JÄ0324.indd 67 19.4.2024 13.37 19.4.2024 13.37
• Om du har gjort ett avtal med din bank om direktbetalning av den årliga jaktvårdsavgiften eller e-fakturering kommer beloppet att dras den 27 maj från det konto som du har uppgett. betalningsmottagare: Finlands viltcentral meddelande: Jaktvårdsavgiften Jaktvårdsavgiften är 43 euro för jaktåret 1.8 2024 till 31.7 2025. Den som är under 18 när jaktåret börjar den 1.8 betalar 10 € i jaktvårdsavgift. När avgiften är betald skickas jaktkortet till dig, med en notering om att det är betalt, med nummer 4 av Jägaren som utkommer i juli. Kontakta din bank om du är osäker på om du har gjort ett direktbetalningsavtal. Avisering om direktbetalning och e-faktura OBS! Jaktkortet skickas i juli som bilaga i Jägaren nummer 4. Om du inte har gjort ett avtal om direktbetalning, om avtalet är felaktigt, om betalningen har misslyckats eller om e-fakturan inte är betald senast på förfallodagen så får du liksom under tidigare år ett inbetalningskort för jaktvårdsavgiften som bilaga med tidningen. Den på detta kort nämnda jägaren har en jägarförsäkring, som är i kraft i Norden, EU-länderna, Storbritannien och Schweiz. Jaktår 1.8.2024–31.7.2025 Betalt, Maksettu, Paid, Bezahlt 30.5.2024 Namn Utdelningsadress Postnummer och -kontor Hemort Födelsetid Jägarnummer Föreningsnummer och JVF MATTI MUJUNEN ROUTAKUJA 9 B 01100 KOIVULINNA SUMIAINEN 10.10.19 291578 117, SUOLAHDEN-SUMIAISTEN RHY Du har väl jaktkortet i telefonen? Jaktkortet i appen Oma riista är lika giltigt som jaktkortet av papper. I webbtjänsten Oma riista går det dessutom att ladda ner och skriva ut ett intyg på att jaktvårdsavgiften är betald, till exempel om du har tappat jaktkortet. 68_Takakansi_suoramaksu-ilmo_JÄ0324.indd 68 68_Takakansi_suoramaksu-ilmo_JÄ0324.indd 68 19.4.2024 13.38 19.4.2024 13.38