jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 2
UTVECKLING
Till de viktigaste uppgifterna för den styrelse, vars mandatperiod utgick i slutet av maj, hörde verkställandet av de beslut representantmötet fattade under styrelsens två första verksamhetsår. I början av perioden skulle projekten för utveckling av organisationen, närmast Centralorganisationen, startas upp. I slutet av perioden slutfördes projekten. Styrelsen skulle även möjligast effektivt fördjupa sig i de ekonomiska utmaningarna. Idag har Centralorganisationens administration, verksamhetsrutiner och ekonomi lyfts upp till en nivå, som skapar förutsättningar för utveckling av hela vår organisation.Våra nyligen utarbetade strategier för såväl distrikten som för Centralorganisationen inklusive visioner, verksamhetsidé och värden ger oss redan riktlinjer för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Det här är en uppgift för de nya styrelserna. Förändringsprocessen skall nu utsträckas till hela jägarorganisationen.Vi bör komma ihåg att vi inte är någon isolerad ö i vårt samhälle.Vi är en av enheterna i den medelbara statsförvaltningen. Kostnadsmedvetenhet, resultatansvar och produktivitet, som inom den privata sektorn alltid har varit fundamentala pelare i verksamheten, håller nu på att allt klarare komma in i bilden också inom den offentliga förvaltningen. Därför är det sannolikt att dessa element allt tydligare kommer att ingå i resultatavtalen när bättre produktivitet och effektivitet eftersträvas. I vår egen organisation bör vi följa utvecklingen i det övriga samhället.Vi är inte oberoende ifråga om finansiering trots att vi får en grundfinansiering via jaktvårdsavgiftsintäkterna, för våra medel kommer genom statsbudgeten. Vi upplever idag inom hela vår organisation en tid av ekonomisk knapphet. En behövlig tilläggsfinansiering motiveras ofta med att jägarna är redo att betala en högre jaktvårdsavgift för att organisationen sålunda skulle ha ett tillräckligt rörelsekapital. Som grund för den ekonomiska planeringen skall vi dock alltid ha tillräckligt hållbara motiv.Vid utvecklingen av budgeternas informativitet skall uppmärksamhet fästas vid allmän kostnadsmedvetenhet. I talrika sammanhang har det faktum framSIMO SYRILÄ
Ordförande Jägarnas Centralorganisation
förts att vilthushållningssektorn är föremål för mångahanda externa krav på kunnande. För att vi skall kunna fungera effektivt bör vi kunna svara på dessa krav. I allt högre grad skall vi fästa uppmärksamhet vid nödvändigheten att höja vår know-hownivå. Den vidareutbildning av såväl förtroendevalda som funktionärer som inleds innevarande sommar är en satsning på framtiden. En av målsättningarna är bl.a. att öka insikterna i ekonomisk planering. I medlet av juni gav ministeriet jaktvårdsdistrikten föreskriften: "Jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens eller inom ramen för regional kvot". Den föreskrift som nu erhållits begränsar och klarlägger den licensbelagda jakt på stora rovdjur, som avses i jaktförordningens 28 §. Jaktlicenser kan beviljas av jaktvårdsdistriktet enligt årliga separata föreskrifter om enskilda arter. Beviljandet av jaktlicens skall övervägas från fall till fall, gälla ett begränsat område och ett begränsat antal jägare. Licensen kan beviljas för jakt på en enda individ av en art. Jaktvårdsdistriktet fungerar som licensförvaltningsmyndighet. Distriktet är den lokala sakkunniga som vid fattandet av beslut om licenser skall sörja för att beslutet fattas enligt korrekta och tillräckliga grunder enligt anvisningarna i föreskriften. Det är bra att besluten om jaktlicenser kan göras på lokal nivå. Med makt följer också ett ansvar, som jag är övertygad om att distrikten med sin sakkunskap klarar. Samtidigt får förhoppningsvis den eviga dragkampen med EU i frågan om de stora rovdjuren ett slut. o
4 · 2006 JÄGAREN
2
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 3
12
4 JCO meddelar 5 Jakttider 6 KUNGÖRELSE om jaktbegränsningar 6 Jägarnas Centralförbunds representantmöte: Simo Syrilä fortsätter som ordförande för styrelsen 9 Jaktmöjligheter ny tjänst på nätet 24 Vettar vid sjöfågeljakt 36 Fågelinfluensainfo 41 JSM/fiske- och viltavdelningens spalt: FÖRESKRIFT 42 JSM/fiske- och viltavdelningens spalt: FÖRESKRIFT 55 Etiska regler för jägare: bilaga, spara! 64 Ungdomsspalten 65 Fototävling för ungdomar! 78 Jägarkurser på Vekaranjärvi garnison 82 Rovdjursskador kan förhindras med elstängsel 86 Mjöldrygeförgiftning hos hjortdjur 94 Jakten på statens marker: Jakt på skyddsområden kräver planering och kompromisser 98 "I ett så här stort gäng ska det väl finnas karlar som gör nånting" berättelser om triangelinventeringar och inventerare. 102 Inventeringen av viltspår i kulturmiljö vintern 2006 106 Det händer i distrikten 107 Ålandsnytt 108 Adresser 109 Affärer
Duvjaktens ädla konst: Rekognoscering, maskering och avledning
30 66
Lär dig skjuta med hagelbössa, del 2
Morkullan ett utmärkt alternativ till skogsfågeljakten
70 74
Eero Helle överdirektör för VFFI
Den XVII internationella jaktmässan i Riihimäki: Det nya skjutprovet piggade upp utbudet av jaktprylar
90
En käpp för säkerhets skull
Nr 4 · 14.07.2006, 55. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 11.09.2006. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara, Redaktör: Klaus Ekman, Layout: Ilkka Eskola, Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus, Redaktionsråd:Tapani Pääkkönen (ordf), Heikki Uotila (vordf), Klaus Ekman, Juha Immonen, Leif Norrgård,Veijo Miettinen, Jari Pigg och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola och Eero Helle. Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation, Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, tel. 09-2727 8116. Adressändringar och jaktkortsärenden:Telefon 0303 9777. Tryckeri: HANSAPRINT/JÄG06_04/2006. Pärmfoto: Totti Turunen. Retriever i arbete.
Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0047-6986 441 024 Tryckalster
JÄGAREN
3
4 · 2006
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 4
JCO
MEDDELAR
Namninsamling för adress mot jaktförbud i naturskyddsområden på webben.
I På webbadressen http://www.adressit.com/jagarna kan du bekanta dig med adressen och skriva under den.
UNGDOM!
Direktdebiteringar
I Av jägare som har ingått direktdebiteringsavtal med sin bank har jaktvårdsavgiften debiterats direkt från deras bankkonto 12.6.2006. Meddelande om debiteringsdatum fanns på baksidan av Jägaren nr 3. Jägare som betalat avgiften via direktdebitering får ett plastat kort av ett bankkorts storlek med anteckning om att avgiften betalats. Om direktdebiteringen har misslyckats får jägaren ifråga ett likadant kort med tidningens extrapärm, som de som inte har ingått ett direktdebiteringsavtal. Kortet ska betalas innan jakt inleds. Om du är osäker på om du har ingått ett direktdebiteringsavtal eller om direktdebiteringen misslyckats ska du förhöra dig om saken hos din bank eller jägarregistret. Direktdebiteringsfullmakten behöver inte förnyas årligen.
I Delta i fototävlingen med jaktmotiv. Mera om tävlingen på sida 65.
Jaktkortet 2006 2007
I Ditt jaktkort för jaktåret 1.8.2006 31.7.2007 finns i extrapärmen på den här tidningen. Öppna extrapärmen och ta vara på jaktkortet. Betala ditt kort genast eller senast innan du beger dig på jakt. Jaktvårdsavgiften för säsongen 2006 2007 är 24 euro. På jaktkortet finns en personlig referensnummer. Därför är det mycket viktigt att du vid betalning av jaktvårdsavgiften använder din egen referensnummer, för vid betalning av jaktkortet skall det egna referensnumret anges. Med referensnumret som utgångspunkt registreras betalningarna automatiskt i jägarregistret. Om du vid betalning har använt någon annan persons referensnummer, registreras betalningen på denna person och den rätta betalaren, dvs du, får inte någon anteckning om betalad jaktvårdsavgift. Jaktvårdsavgiften kan betalas i banker, varvid kortet stämplas som betalat.Vid betalning över betalautomat, hemdator eller telefonbank ska kvitto eller kontoutdrag bifogas kortet som bevis över att avgiften har betalats. Förhandsverifikat från betalautomat duger inte som bevis över betalad avgift.
Lär dig eftersök
- EFTERSÖKSKURS I IKALIS I Kursen är öppen för alla och avgiftsfri. Möteslokalen rymmer ca 100 personer. Tid och plats: 29 juli 2006, Ikalis badhotell, mötesutrymmet Areena. Program: 10.00 Trafiken, djuren och krockar 11.00 Lagar och förordningar som gäller för eftersök 11.30 Västra Finland och stora rovdjur,VFFI / rovdjursforskningen 12.30 Lunchpaus (på egen bekostnad) 13.30 Eftersöket av skadat stort rovdjur och älg i praktiken 14.30 Eftersök av små hjortdjur i praktiken 15.30 Sammanfattning och avslutning
Ändrad adress
I Ikalis-Jämijärvi jvf: ny verksamhetsledare Mauno Jokinen, Myllymäenkatu 31, 39500 Ikaalinen, tfn 0400-838403, e-mail, mauno.jokinen@ippnet.fi
Hannu Huttu segrade i CIC:s fototävling
I I den fototävling som det internationella rådet för jakt och viltvård (CIC) arrangerade på temat " Migratory Birds and Wildlife" deltog över 160 tävlingsbilder från hela världen, som det gällde för tävlingsjuryn att bedöma. Den finska jakt- och naturfotografen Hannu Huttu deltog i tävlingen och avgick med segern. Segerbilden visar en spelande orrtupp som prålar sig i sin egen glans. ITävlingsresultaten offentliggjordes vid den gala som avslutade CIC:s femtiotredje generalförsamling den femte maj i Limassol på Cypern. CIC:s finländska delegation och Jägarnas Centralorganisation gratulerar vinnaren å det varmaste. Se hans bilder på http://www.hannuhuttu.com
De prisbelönta fotograferna:
CIC Prize: Turretini Prize: Action Prize: Rarity Prize: Originality Prize: Special Prize: Hannu Huttu, Finland S. Guillerault, Frankrike Claus Benner,Tyskland Eugéne Reiter, Luxemburg E. Bosteels, Belgien Kazimierz Panszczyk, Polen
4 · 2006 JÄGAREN
4
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 5
Befattningen som JAKTCHEF
vid Södra Savolax jaktvårdsdistrikt lediganslås härmed. ® Jaktchefen är underställd styrelsen och har som uppgift att leda jaktvårdsdistriktets verksamhet. Jaktchefens befattningsbeskrivning omfattar bland annat handläggning av i lag bestämda licens- och tillståndsfrågor samt att sörja för ett hållbart nyttjande av viltbestånden i distriktet. ® Distriktets kontor är beläget i Juva.Verksamhetsområdet omfattar 25 jaktvårdsföreningar som i huvusak finns inom Södra Savolax. ® Lön enligt branschens kollektivavtal. ® Befattningen skall tas emot den 1.11.2006 eller enligt över enskommelse. Vi förutsätter att sökanden: Har för befattningen lämplig högskole- eller yrkeshögskoleexamen, behärskar viltfrågor och har naturkännedom, god förmåga att uppträda och uttrycka sig skriftligt, interaktionsförmåga och förmåga att "ta människor", organisationsförmåga och beredskap för självständig verksamhet, samt kunskaper i nyttjande av adb-system. Språkkunskaper ses som ett plus.
I I I I I I I
Jakttiderna 1.8.200631.7.2007
Observera begränsningar brevid*
VILTARTER
Änder *1) Sjöfåglar *2) Guding Åda och unge Sothöna Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre och järpe Tjäder Dalripa
OMRÅDE
Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet NS, NK, Ös, SvÖ, MF, Ul, Ka, La Enontekis, Enare, Utsjoki Enontekis, Enare, Utsjoki Ny, EF, Sa, Ös, SvÖ, Ul Övriga delar med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Inom renskötselområdet, JF 28 § Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Inom renskötselområdet Med jv-distriktets tillstånd Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd
FÖRKORTNINGAR EF = Egentliga Finlands jvd Ka = Kajanalands jvd La = Lapplands jvd MF = Mellersta Finlands jvd NK = Norra Karelens jvd NS = Norra Savolax jvd
JAKTTIDER
20.8. klo 12.00 - 31.12. 1.9 - 31.12. 1.6 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.3.* 10.9. - 31.3.* 10.9. - 31.10.* 10.9. - 31.10. 1.9. - 28.2. 10.8. - 31.10. 1.6. - 9.8. 1.9. - 28.2. 1.12. - 31.1. 20.8. - 30.4. 20.8. - 30.4. 1.10. - 19.5. Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1.5 - 31.7.) 1.11. - 31.3. 1.11. - 31.3. 1.12. - 28.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9. - 15.10., 16. 4. - 31.5. 16.4. - 31.12. 1.6. - 28.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9. - 30.11. 30.9. - 15.12. 30.9. - 31.1. 30.9. - 31.1. 1.9. - 31.1., 16.5. - 15.6.* 1.9. - 31.1.* 20.8. - 31.10. 20.8. - 31.10. 1.10. - 31.3.
Skriftliga ansökningar jämte bilagor, som inte returneras, skall riktas till jaktvårdsdistriktets styrelse och vara denna tillhanda senast den 4.8.2006 under adress: Södra Savolax jaktvårdsdistrikt, PB 14, 51901 Juva Förfrågningar: jaktchef Veli Lappalainen tfn (015) 452 090, 0500-257 407 eller ordförande Juhani Kukkonen tfn 0400 252 415. Styrelsen för Södra Savolax jaktvårdsdistrikt
Fjällripa Rapphöna
Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Vikare Gråsäl Vildsvin Mufflon Älg Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock get och killing Brunbjörn
Metsähallitus on valtion liikelaitos, joka hoitaa valtion metsiä, yleisiä vesialueita ja pääosaa Suomen luonnonsuojelualueista. Metsähallituksen luontopalvelut hakee
erätarkastajaa
vakituiseen virkasuhteeseen läntisen Lapin alueelle, toimipaikkana Kittilä. Erätarkastajan tehtävinä ovat metsästystä, kalastusta, maastoliikennettä ja luonnonsuojelua koskevien säännösten noudattamisen valvonta Metsähallituksen hallinnassa olevilla valtion alueilla sekä Metsähallituksen metsä- ja muun omaisuuden yleiset valvontatehtävät. Hakijalta edellytetään poliisin perustutkintoa ja perehtyneisyyttä erävalvontaan. Toimialueen tuntemus sekä eräharrastuneisuus luetaan eduksi. Työ alkaa 16.10.2006 työhön perehdytysjaksolla suunnittelijan nimikkeellä ja varsinainen erätarkastajan virkasuhde alkaa 1.12.2006 nykyisen erätarkastajan siirtyessä eläkkeelle. Palkkaus määräytyy Metsähallituksessa noudatettavan palkkausjärjestelmän mukaan työn vaativuuden ja henkilökohtaisen työsuorituksen perusteella. Lapin luontopalveluille osoitetut kirjalliset hakemukset liitteineen tulee toimittaa 31.7.2006 klo 16.00 mennessä Metsähallituksen kirjaamoon, PL 94 (Vernissakatu 4), 01301 Vantaa. Kuoreen tunnus "erätarkastaja". Lisätietoja: Aluepäällikkö Mika Laakkonen, puh. 040 589 7559, mika.laakkonen@metsa.fi.
Varg
1.11. - 31.3.
www.metsa.fi
ANMÄRKNINGAR *1) Gräsand, kricka, årta bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake.
Ny = Nylands jvd Sa = Satakunda jvd SvÖ = Sv Österbottens jvd Ul = Uleåborgs jvd Ös = Österbottens jvd 4 · 2006
JÄGAREN
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 6
BEGRÄNSNINGAR AV JAKTTIDERNA:
Jägarnas Centralförbunds representantmöte:
KUNGÖRELSE Simo Syrilä fortsätter
®Till allmän kännedom meddelas, att följande jaktvårdsdistrikt efter att ha hört jaktvårdsföreningarna inom sina verksamhetsområden har beslutat att med stöd av jaktlagens 38 § begränsa tiderna för jakten på vilt under den tid fredning enligt jaktförordningen inte är i kraft mellan den 1.8.2006 och 31.7.2007. ® Besluten motiveras av den ringa storleken på viltbestånden ifråga. Vid besluten har jaktlagens 38 § och jaktförordningens 30 § tillämpats. Södra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 - 20.9.2006. Kajanaland: Rådjuret är fredat i hela distriktet med undantag för Vuolijoki jaktvårdsförenings område. Mellersta Finland: Jakttiden för tjäder är i Ala-Keitele, Hankasalmi, Östra Päijänne, Jyväskylänejdens, Konnevesi, Laukaa, Suolahti-Sumiainen och Toivakka jaktvårdsföreningar 10.9 - 15.10.2006. I övriga delar av distriktet får tjäder jagas 10.9 - 31.10.2006. Dalripa får jagas i Kannonkoski-Kivijärvi, Karstula-Kyyjärvi, Kinnula, Pihtipudas och Pylkönmäki jaktvårdsföreningar 10.9 - 31.10.2006. I övriga delar av distriktet är dalripan fredad. Rådjuret är fredat i Ala-Keitele, Konnevesi, Multia och Suolahti-Sumiainen jaktvårdsföreningar. Lappland: Jakten på skogsfågel är tillåten 20.9 - 31.10.2006 i Enontekis, Enare, Muonio, Savukoski, Sodankylä och Utsjoki jaktvårdsföreningar. Inom Utsjoki jaktvårdsförening är jakt på tjäder helt förbjuden och i Salla jaktvårdsförening är jakt på dalripa tillåten först från 20.9.2007. I Enontekis, Enare och Utsjoki jaktvårdsföreningar fortsätter dock jakten på dalripa och fjällripa fram till 31.3.2007. I de övriga jaktvårdsföreningarna i Lapplands jaktvårdsdistrikt är jakttiden för skogsfågel den i jaktförordningen angivna, dvs 10.9 - 31.10.2006. Norra Tavastland: Orre och järpe får jagas i Jalanti, Kangasala, Kuhmalahti-Sahalahti, Kuhmoinen, Lempäälänejdens, Längelmävesi, Nokianejdens, Pälkäne och Luopioinen, Sääksmäki-Valkeakoski, Tammmerfors och Teisko jaktvårdsföreningar 10.9 - 9.10.2006. På motsvarande sätt får tjäder jagas i jaktvårdsföreningarna ifråga 10.9 19.9.2006. Tjäder får jagas i Mänttänejdens, Ruovesi, Kuru och Virdois jaktvårdsföreningar 10.9 - 30.9.2006. Norra Savolax: Jakttiden för tjäder är i Idensalmi, Kuopio, Lapinlahti, Maaninka, Riistavesi och Siilinjärvi jaktvårdsföreningar 10.9 - 15.10.2006. Nyland: Tjädern och rapphönan är fredade i hela distriktet. Jaktvårdsdistriktet kan på ansökan bevilja tillstånd att avvika från i detta beslut fastställda förbud gällande jakt på rapphöna, om jakträttens innehavare har inlett betydande åtgärder inom sitt område för att återuppliva rapphönsbeståndet genom återinplanteringar. Dispens skall sökas skriftligt av jakträttens innehavare hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan skall en beskrivning ges av de åtgärder som är avsedda att utföra vid vården av rapphönsbeståndet samt av det område för vilket dispens sökes. Rådjuret är är fredat i Askola-Pukkila, Lappträsk, Liljendal, MörskomArtjärvi, Pernå-Lovisa, Borgnäs och Strömfors jaktvårdsföreningar. Egentliga Finland: Tjädern är fredad i hela distriktet. SÖKANDE AV ÄNDRING Den som är missnöjd med dessa beslut kan söka ändring genom skriftligt besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd: postadress: PB 820, 00101 HELSINGFORS besöksadress: Kajsaniemigatan 4 A telefonväxel: (09) 6811 500 telefax: (09) 6811 5010 e-post: valituslautakunta@valituslautakunta.fi tjänstetid: kl. 8.00 - 16.15 Besvärstiden är 30 dygn räknat från dagen efter delfåendet. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen från publiceringen av denna kungörelse. De av jaktvårdsdistrikten beslutade begränsningarna av tiderna för jakten publiceras i nr 4/2006 av tidningen Jägaren. Jaktvårdsföreningarna ger närmare anvisningar om sökandet av ändring. JAKTVÅRDSDISTRIKTEN
4 · 2006 JÄGAREN
som ordförande för styrelsen
Jägarnas Centralorganisations representantmöte höll sin sammankomst den 21.5.2006 på Holiday Club Tampereen kylpylä i Tammerfors. Representantmötet valde en ny styrelse för organisationen, grunnade på fördelningen av medel och dundrade kraftigt emot de omotiverade jaktförbuden på naturskyddsområden! I samband med mötet utdelades också det riksomfattande Jaktjournalistpriset.
delat i tre valområden för valet av medlemmar till styrelsen för Jägarnas Centralorganisation som följer: 1) Norra Finlands valområde omfattar Lapplands, Kajanalands och Uleåborgs jaktvårdsdistrikts verksamhetsområden; 2) Östra Finlands valområde omfattar Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikts verksamhetsområden; och 3) Västra Finlands valområde omfattar Södra Tavastlands, Österbottens, Norra Tavastlands, Svenska Österbottens, Satakunda, Nylands och Egentliga Finlands verksamhetsområden. Styrelsens medlemmar väljs bland de kandidater som uppställts av jaktvårdsdistrikten.
®
Jägarnas Centralorganisations högsta beslutande organ, representantmötet, hade en verkligt viktig uppgift att fullgöra i slutet av maj. Precis som inom hela den övriga jägarorganisationen är det valår också för JCO och representantmötet valde ny styrelse för organisationen. Enligt bestämmelserna i jaktlagen var hela styrelsen för organisationen i tur att avgå. Enligt § 59 a jaktlagen är landet in-
Röstning om ordföranden för styrelsen
Som ordförande för styrelsen fortsätter Simo Syrilä från Österbotten. Vid röstningen vann han över motkandidaten Tauno Partanen från Norra Savolax. Till personlig suppleant för Syrilä valdes Bror Blusi från Svenska Österbotten. De övriga medlemmarna i styrelsen och deras personliga suppleanter (i parentes) är:
Harri Isomuotia, Satakunda (Karl Tammelander, Norra Tavastland), Reinhold Jensen, Egentliga Finland (Otto von Frenckell, Nyland), Jukka Vierma, Lappland (Risto Hanhineva, Uleåborg), Tapani Pääkkönen, Kajanaland (Ari Ohinmaa, Uleåborg), Ari Holopainen, Norra Karelen (Tauno Partanen, Norra Savolax), Timo Isojärvi, Mellersta Finland (Einari Kapiainen, Kymmene). Till styrelsen valdes dessutom ordföranden för MTK:s skogsdelegation, Olavi Peltola (avdelningchef Asko Niemi) i egenskap av företrädare för organiserad bransch som är av vikt med tanke på jakten. Till styrelsen hör ytterligare överinspektör Ville Schildt (direktör Risto Timonen), som förordnats av jord- och skogsbruksministeriet.
Armbrytning om fördelningen av medel
Mötets hårdaste armbrytning försiggick om organisationens nya modell för medelsfördelningen. Den enligt representantmötets uppdrag som tjänstemannaarbete beredda modellen för medelsfördelning fick som motkandidat ett förslag som beretts i Södra Savolax jaktvårdsdistrikt. Kvällen före mötet hade det också svarvats ett slags kompromiss mellan förslagen. Efter två omröstningar vann det ursprungliga förslaget och situationen normaliserades. Diskussioner fördes också om övriga förslag som inlämnats till representantmötet. Beslut fattades om att skrida till åtgärder för att få en ändring av arrangemangen vid jakt på utter. Ett förslag av Österbotten grundade sig på det faktum att man enligt den nuvarande modellen, som stöder sig på undantagsparagraferna i habitatdirektivet och jord- och skogsbrukets föreskrift, bara kan bedriva fångst av utter vid fiskodlingsanstalter. I motiveringarna hänvisades till att uttern också kan åstadkomma ytterst stor skada i så kallade naturvatten, dvs välskötta sportfiskeplatser, som t.ex. forsar.
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 7
Porträtt av Jägarnas Centralorganisations nya styrelse: I främre raden Reinhold Jensen, Harri Isomuotia, Simo Syrilä, Tapani Pääkkönen och Ville Schildts suppleant Risto Timonen. I bakre raden Ari Holopainen, Jukka Vierma, Timo Isojärvi och Olavi Peltolas suppleant Asko Niemi.
En återföring av skatan och kajan till förteckningen över icke fredade fåglar önskas. Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikts förslag, som motiverades med de skador som skatorna åstadkommer på skogsfåglarnas bon, godkändes. Förslaget till kläm utökades dessutom med kajan. Bestånden av kaja har ökat kraftigt under de senaste tiderna.
Mankhöjden på hundar som driver hjortdjur bör höjas!
Svenska Österbotten hade förnyat det några år gamla förslaget om att mankhöjden på drivande hund, som används vid jakt på hjortdjur, bör höjas. Nuvarande 28 cm möjliggör bara användning av tax vid jakten ifråga.
Nu är målet att få användningen laglig också för andra hundar som driver långsamt, såsom beagle, drever och basset. Representantmötet godkände enhälligt förslaget. Däremot hamnade Svenska Österbottens andra förslag om användning drivande hundar i motvind. Förslaget gick ut på att jaktlagen skulle ändras så att drivande hund kunde användas för rävjakt ända fram till slutet av den 20 mars istället för till nuvarande utgången av februari. Det här förslaget vann inte understöd bland mötesdeltagarna och förslaget drogs tillbaka.
Jaktförbuden väckte debatt
Representantmötet diskuterade i mycket allvarliga tongångar om det
Ordförandens klubba svingades i Tammerfors av Veikko Ahola från Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt.
Allvarliga åhörare lyssnar på inledningsanföranden: i främre raden överdirektör Seppo Havu och ordförande Simo Syrilä. Bakom dem specialforskare Sauli Härkönen från Metla, överdirektör Eero Helle från VFFI samt jaktrådet Seppo Mattila och biträdande avdelningschef Christian Krogell från JSM:s fiske- och viltavdelning.
fortsatta omotiverade försvårandet av jakten. Diskussionen färgades alldeles särskilt av den nu aktuella ändringen av naturvårdslagen. Särskilt bekymrad var man över de senaste tidernas utveckling vid inrättande av Natura 2000 områden. Det händer ofta att man kategoriskt inför ett jaktförbud på dem. Mötesdeltagarna kom mycket levande ihåg den dåvarande miljöministerns, de grönas Pekka Haavistos, och hela miljöförvaltningens
7
försäkringar om att Natura inte kommer att påverka jakten. Nu när det systematiskt föreslås jaktförbud för samma områden - älgdrev skulle eventuellt tillåtas - kunde mötesdeltagarna inte mera annat än reagera. Mötet beslöt att anta och publicera en resolution ifrågan. Nedan återges resolutionen i sin helhet. o
KLAUS EKMAN
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 8
RESOLUTION
Jägarnas Centralförbunds representantmöte:
Jakt skall som regel vara tillåten inom naturskyddsområden!
I De över 300 000 jägarna i Finland har bekymrat följt med den
fortsatta och omotiverade begränsningen av jaktmöjligheterna. Som bäst är verkställandet av Finlands Natura 2000 nätverk på gång. Inom områden som förvaltas av Forststyrelsen inrättas inom närmaste framtid uppskattningsvis 1200 i lag fastställda naturskyddsområden. Därtill utökas ett stort antal redan inrättade naturskyddsområden. Detta framgår av ett propositionsutkast till ändring av naturvårdslagen, som varit på remiss.Ytterligare skulle jakt kunna förbjudas också inom naturskyddsområden i norra Finland, om det anses att den är till förfång för annan användning av området. Om jakten förbjuds redan i den författning, genom vilken naturskyddsområdet inrättas, kan den inte mera senare tillåtas. Natura 2000 nätverket omfattar ca fem miljoner hektar. Enligt planerna skall närmare hälften av denna areal inrättas som Naturaområde med stöd av naturvårdslagen. Därtill möjliggör propositionen om ändring av lagstiftningen en anslutning av nya områden till redan inrättade skyddsområden, varvid redan gällande fredningsbestämmelser träder i kraft som sådana. I tiden när Naturaprogrammet utarbetades berättades det i alla av miljöförvaltningen utarbetade informationsblad och promemorior att Natura inte kommer att begränsa jakten. "Endast i undantagsfall, om det förutsätts för skyddet av någon art, skall jakten begränsas." Samma riktlinjer återfinns också i statsrådets Naturabeslut. Det finns inte något behov av stränga begränsningar av jakten annat än i extrema fall, och enkannerligen inte då t.ex. myrve-
getation, gammal skog, lundväxter eller rentav livsmiljöer för djur skyddas. Är avsikten att låta realiserandet av en jaktfientlig ideologi helga medlen? Det är absolut inte nödvändigt att förbjuda jakt endast på grund av att några tjänstemän vid miljöförvaltningen inte tycker om att jaga! Till ett traditionellt finländskt tänkesätt hör, att såväl intresserade av friluftsliv, bär- och svampplockare och jägare som näringsidkare har plats i naturen. Det har rått sämja i naturen mellan olika användargrupper och det har inte heller tidigare förekommit kontroverser. Även i fortsättningen är det möjligt att också i naturskyddsområden sammanjämka olika användningsformer. Inte ens det internationella naturvårdsförbundet IUCN:s kriterier för nationalparker förutsätter förbud av jakt och fiske trots att det ofta påstås annat. Enligt IUCN:s kriterier kan nyttjande, inklusive jakt och fiske, begränsas endast om de äventyrar syftet med skyddet av nationalparken. Samma princip uttrycks också i habitatdirektivet, som förutsätter / behandlar Naturaområden.Varför skulle det då vara nödvändigt att hos oss i Finland förbjuda eller grundlöst begränsa jakten inom naturskyddsområden med ett mindre behov av skydd? Jägarnas Centralorganisations representantmöte förutsätter att man avstår från kategoriska jaktförbud i naturskyddsområden. Naturvårdslagen bör i själva verket ändras så, att jakt är tilllåten och kan begränsas endast om det av särskilt välgrundade skäl finns ett behov därtill. Det här skulle också följa statsrådets beslut om inrättande av Naturaområden.
Jere Malinen tilldelades Jaktjournalistpriset 2005
I Vid sitt representantmöte på Holiday Club
Tampereen Kylpylä delade Jägarnas Centralorganisation ut Jaktjournalistpriset 2005. Priset, som stiftades 2002 delades nu ut för fjärde gången. Priset kan enligt statuterna tilldelas redaktör eller annan person eller samfund som verkat förtjänstfullt inom jaktinformationens område. Priset kan delas ut för tryckalster och radio- eller televisionsprogram med jakttema eller annan produkt med jakttema som producerats för elektroniskt medium. Priset kan också delas ut för lång och förtjänstfull karriär inom jaktinformationens eller -journalismens område. Bland kandidaterna till jaktjournalistpriset fanns det ett flertal meriterade personer och produktionsteam. Bland kandidaterna sållade prisjuryn den här gången fram toppnamnet Jere Malinen, redaktör från Tuusmäki. Jere Malinen är en synnerligen produktiv professionell redaktör, som skriver artiklar för ett flertal medier.
4 · 2006 JÄGAREN
Som en särskild merit såg juryn den stabila position han nått som jaktreporter för Helsingin Sanomat. Som målgrupp har han hela tiden uttryckligen haft den icke-jagande stora allmänheten. Det är ju just till den här målgruppen jaktens glädjebudskap bör spridas. Malinen skriver levande och intresseväckande och har förmågan att i lagom utsträckning popularisera också
svårare frågor utan att pruta på de journalistiska grundprinciperna. Synlighet och främjande av jaktfrågan också inom skogssektorn, en för jakten viktig intressegrupp, var ett betydelsefullt plus bland Malinens meriter. Han har också varit en aktiv producent av böcker. Den senaste alstret, som dock inte mera ingick i motiveringarna av priset, är den nyligen utkomna handboken i älgjakt, "Hirvenmetsästyksen käsikirja", som redigerats förtjänstfullt av Malinen. Med sin verksamhet har han sålunda på ett betydande sätt främjat den finländska vilthushållningen och dess allmänna acceptans bland den stora allmänheten.
Jere Malinen har utsetts till Jaktjournalist 2005 och har påfallamde lätt att le. T.v. JCO:s styrelseordförande Simo Syrilä och t.h. juryns ordförande Tapani Pääkkönen.
8
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 9
AVGIFTSFRI TJÄNST
Jaktmöjligheter
ny tjänst på nätet
Jägarnas centralorganisation öppnade 1.6. 2006 den nya tjänsten Jaktmöjligheter som en del av viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi . På samma adress fungerar redan sedan tidigare tjänsten Ofta ställda frågor. ANNONSERA ELLER BLÄDDRA! Efter registreringen kan annonser om utbytesjakt eller kommersiell jakt inlämnas till tjänsten.Avsöknng fordrar inte registrering. För närvarande finns det redan flera tiotals kommersiella annonser som erbjuder jakt och som sålunda kan avsökas. I många fall är dock jägarnas önskan inte att söka efter kommersiella jaktmöjligheter utan att finna en lämplig möjlighet till utbytesjakt. Utbytesjakt innebär ju att man utan ekonomisk ersättning byter någon egen utbytesbar jaktmöjlighet till någon intressant möjlighet på annat håll. Principen för utbytesannonser är, att man vid registrerandet av sin annons kan berätta i den hurudan typ av jakt som önskas i utbyte. Så här framgår det genast av resultatet vid avsöknigen vilka av alla potentiella utbytespartners som kan erbjuda en sådan möjlighet som annonsören själv är intresserad av. Utöver de två ovannämnda typerna av vederlag finns det ännu en tredje typ, dvs enligt avtal. Dessa möjligheter, som skall avtalas från fall till fall, kan t.ex. vara andjakt med gästtillstånd som säljs av ett delägarlag. RESULTATET AV SÖKET Genom att klicka på en annons i t.ex. sökresultatet ovan för närmare studium kommer alla för publicering avsedda fakta fram. Samtidigt öppnas en möjlighet för den som söker att lämna en kontaktbegäran per e-post till annonsören. Så här kan den som bjuder ut en jaktmöjlighet ta kontakt t.ex. per telefon med den som är intresserad av möjligheten och närmare underhandlingar kring möjligheten kan inledas. Annonsörer som lämnat in en en annons informeras efter registreringen om antalet besök på annonserna samt om antalet kontakter som kommit till annonsen.Annonsören kan på så sätt kontrollera hur många gånger hans/hennes annons har öppnats för närmare studium. SÄTT IGÅNG BYTESVERKSAMHETEN! Hösten närmar sig och senast vid tiden för publicering av den här tidningen börjar t.o.m. de mest härdade jägarna av bägge könen planera den kommande höstens jaktbegivenheter. Nu lönar det sig att ta tjuren vid hornen och bekanta sig med nya möjligheter. I många jaktföreningar kan bytesjakten öppna nya och sist och slutligen välkomna spår för föreningens stelnade verksamhetsmodeller. Bytesjakten kan i bästa fall också inom ramen för jaktföreningens verksamhet utvecklas till långtida traditioner och värdefulla samarbetsformer.
ANNONSERA GRATIS
9
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 10
Redan 10 år av Erätukku produktutveckling
Nytt igen för jägare. Först i
Erätukku har under sina tio verksamhetsår utvecklat uppskattade och uppstigna till ledande i branschen produkter till användning för jägare och friluftsmänniskor i samarbete med flera laboratorier. Med Erätukkus direktförsäljningssätt blir det inga kostnader för mellanhänder. Därför har de senaste teknologiska nyhetsprodukterna varit inom räckmål för alla genom oss till ett mycket förmånligt pris. Erätukku har växt till Finlands mest uppskattade köpställe för jakt-och fritidsprodukter.
(Taloustutkimus 4/2004)
Flerfaldig testvinnare
Nya uppfinningar revolutioniserar jakten
Erätukku har i samarbete med flera testlaboratorier utvecklat den nya ScentechTM -luktreduceringsteknologin. Den eliminerar kroppslukter betydligt, så att du kommer obemärkt närmare villebrådet. Den här nya toppegenskapen finns i de nya JahtiJakt Premium-dräkterna och skorna! Vid jägarundersökningen i maj 2006 i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT var JahtiJakt den överlägset mest populära membranjaktdräkten. De som valt JahtiJakt var även de mest tillfredsställda med egenskaperna av sin dräkt. I membrandräkttesten i Metsästys ja Kalastus-tidsskriften vann JahtiJakt med sin andningsförmåga. I den nyaste testrapporten från Tammerfors universitets Smart Wear Lab fick AIR-TEX membranet högsta betyg i vattentäthet. Och i den just utkomna Maastossatidsskriftens jaktdräkttest var Jahtijakts membrandräkt testvinnare.
Silverpartikel Luft & fuktighet Värme Luktbakterier SCENTECHTM -tyg
Antibakteie teatad (KS K0693, JIS L1902)
Svett
Hud
Den nya jaktskon tränger undan gummistövlar
Den nya JahtiJakt Premium -jaktskon är ett jättekliv till en ny bekvämlighet. Skon är helt vattentät och ventilerande. Fötterna förblir torra och har mycket bra stöd i alla situationer. Nu kan man glömma sendrag på grund av gummistövlar. Skorna har även den unika ScentechTM-luktreduceringen.
JahtiJakt-membrandräkt för varje prisklass
Nu kan du välja mellan tre olika JahtiJakt AIR-TEX membrandräkter JahtiJakt AIR-TEX membrandräkternas valtabell i skilda prisklasser. Bekanta dig med dräkterna och se de tuffa JahtiJakt AIR-TEX JahtiJakt AIR-TEX PRO erbjudandena längre JahtiJakt AIR-TEX PREMIUM fram i tidningen.
AIR-TEX TEFLON
membran luktreducering<
PRISKLASS
SCENTECH
300 450 650
Den nya eran av kikarsikten och VHF-telefonen har börjat
Erätukku har ett stort tillverkningskontrakt med en kikar- och VHF-fabriker som tillverkar toppmärkena i branschen. Nu får du toppmärken till en bråkdel av det priset du är van vid!
motsvarande i butiken
ytbehandling
jag0604_002_011
3.7.2006
14:59
Sivu 11
örst i Finland!
I den här tidningen:
Ny he t!
10-års kampanjförmån! Testsuccé!
sidan 15 sidorna 18-19
Ny JahtiJakt AIR-TEX® PRO -membrandräkten
Ny
he
t!
Nya JahtiJakt PRO -kikarsikten
Nyh
et!
Ny JahtiJakt AIR-TEX® PREMIUM -membrandräkt med luktreducering Ny JahtiJakt AIR-TEX® PREMIUM -membransko
Ny
h
et!
Prova i två veckor och upptäck kvaliteten!
Veikka Gustafsson nu i Erätukku
Vår expertgrupp blir ännu mer mångsidigt alpinistproffset Veikka Gustafsson anslöt sig till Erätukkus styrelse som expertkonsult. Veikka är även en aktiv jägare.
En ny fabriksförsäljningsbutik till Vanda!
En ny fabriksförsäljninsbutik har öppnats i Tammisto! Erätukkus erbjudanden kan nu fås även i fabriksförsäljningsbutikerna. Förutom Internet-, kupong- och telefonbeställningar kan man få Erätukkus produkter även i våra butiker, som vi alltså nu har i Uleåborg och Vanda. Öppet mån-fre 10-18, lör 10-15. Även Erätukku-klubbens popularitet växer snabbt. Genom att ansluta dig till klubben, får du information om de nyaste produkterna och framtida förmåner.
N
yhe
t!
Ny JahtiJakt AIR-TEX® -membrandräkt
Enormt utval av vapenskåp
Ny
he
t!
Pointer HundGPS -nyhetspresentation
North ICE AIR-TEX® -favoritmembrandräkt för fritidsbruk
Ny
Ny
he
GPS instrument för terrängen
www.eratukku.fi
baksidan
t!
sidan
28
he
t!
Ryggsäck vandrarens önskegåva förverkligad!
sidorna
96-97
sidorna
84-85
sidorna
62-63 sidorna 60-61
sidan
59
he Ny
t!
Ny JahtiJakt VHF - kommunikation för jägare
sidorna
50-53 sidorna 44-49
sidorna
32-35
sidorna
20-23
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 12
Duvjaktens ädla konst
Rekognoscering, maskering och avledning
För att lyckas med duvjakten krävs det ett visst mått av möda & besvär, jaktinstinkt och jägarkunnande. Allting hänger ändå inte på jägaren utan det finns också några andra viktiga variabler i duvjaktens ekvation, som duvans häckningsschema och tidtabellen för hur säden och ärterna mognar. När upplägget och taktiken sedan lyckas kan resultatet bli en fantastisk morgon ute på fälten.
moped eller bil för att göra sig en uppfattning om utsikterna för jaktlycka. Här råder ett motsatsförhållande, för när jordbrukaren känner sig alldeles förstörd för att säden ligger så står duvjägaren som spanar efter en passplats och myser belåtet och tänker; här! Med nyfikna ögon spanar duvjägaren också in i grandungarna vid åkerkanten och granskar trädklungorna vid ån. Jakttaktiken varierar vid behov enligt de förhållanden som råder under jaktåret. De växtarter som växer på fälten i det aktuella området påverkar duvornas beteende, liksom också tidtabellen för hur växterna mognar, och därmed också de beslut som jägaren fattar. möjligt, det vill säga när duvorna betar i flock på vissa åkrar. De odlingsväxter som duvorna gillar är som följer, uppställda i ovetenskaplig rangordning:
ärt - höstvete - råg
Men även om ovannämnda odlingsväxter hör till duvornas favoriter och finns i det aktuella området är det för tidigt för jägaren att hoppa jämfota och tjoa. Det finns nämligen också en rad andra faktorer än odlingsväxterna som avgör fältets dragningskraft på duvor. Ärterna är duvornas absoluta favorit, bara de är mogna och inte växer för tätt. För att duga som duvmiddag ska ärterna vara så mogna att skidorna spricker upp vid minsta beröring. Så länge ärterna står gröna och granna kommer det inga duvor eftersom de inte lyckas öppna skidorna och komma åt ärterna. Duvorna slår sig inte heller ner om ärterna är väl12
digt högvuxna, eftersom de kräver god sikt för att kunna få syn på rovdjur. Ett ärtfält som är sankt, glest och så moget att det skiftar i brunt, eller redan är skördat, utgör däremot en perfekt inramning för duvjakt. Också höstvetet och rågen måste vara mogna och ligga eller redan vara skördade för att duvorna ska komma flygande. Med andra sädesslag och odlingsväxter reduceras plan A till en nödplan som man tar till i brist på bättre. Plöjda åkertegar och öppna trädor hör också till duvornas favoriter. Det är därför rätt vanligt att jägare plöjer upp
®
De bästa duvjaktsstrategerna börjar planera taktiken för duvjaktspremiären redan vid årsskiftet vid jaktårets nyår vill säga. Detta infaller som känt i början av augusti och jägarna börjar rekognoscera längs åkervägarna med cykel,
4 · 2006 JÄGAREN
Plan A: ett åkerpass
Duvornas matvanor dikterar var de bästa åkerpassen ligger. Det är nästan alltid förnuftigt av jägaren att välja den här taktiken om det bara är
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 13
en bit av en åker med tanke på duvorna, och sedan strör ut ärter.
Maskering och bulvaner
När en lämplig plats är hittad görs passet i ordning så, att jägaren kan skjuta på duvorna när de går ner för landning för att äta. Här visar sig vikten av omsorgsfull rekognoscering. I regel söker sig duvorna till en viss plats på fältet och den jägare som inte befinner sig där blir obönhörligt "off side". Jägaren måste befinna sig såpass nära händelsernas centrum att skjuthållet blir 20 till 25 meter. Om jägaren är väl maskerad kommer han åt att skjuta på duvorna när de flyger lågt eller till och med när de landar. Vid maskerandet av passet kan jägaren med fördel utnyttja åkerdiken och buskar vid skogsbrynet. Här räcker det ofta med terrängmönstrade kläder, bara man håller sig stilla och drar en camouflageluva över ansiktet och tunna mörka handskar på händerna. Om det inte finns några buskar kan man spänna upp ett camouflagenät vid diket med hjälp av stödpinnar. Med hjälp av bulvaner skapar man sedan en bedräglig illusion av trygghet på platsen. En grupp bulvaner på en gammal bekant betesplats skingrar de sista misstankarna hos duvorna och de kommer fladdrande till käket utan dess vidare krumbukter. Duvor som flyger på högre höjd svänger knappast av mot bulvanerna eftersom de är på väg någon annanstans för att äta. Bulvanerna fungerar nämligen bäst på ställen där duvorna har vant sig vid att äta. Det finns en hel del råd och anvisningar om hur bulvaner ska användas och placeras, men duvorna själva tycks inte heller alltid ha läst dessa. Ibland fungerar bulvanerna, ibland inte. I början av säsongen får antalet bulvaner gärna vara mindre. När du grunnar på hur många bulvaner du ska sätta ut ska du stämma av med rekognosceringsresultaten; en lämplig bulvangrupp är litet större än de duvgrupper som du har observerat.
DUVJÄGAREN SKA INTE LÅTA SIG AVSKRÄCKAS ENS AV DUGGREGN, FÖR DUVORNA FLYGER ÄNDÅ MEN ÄR INTE LIKA SKYGGA OCH UPPMÄRKSAMMA SOM VID KLART VÄDER.
Rekognoscering och maskering hör till en duvjägares obligatoriska färdigheter. Ända fram till kvällen innan jakten måste han följa med var duvorna betar, eftersom duvorna kan byta åker över en natt, beroende på hur födoväxterna mognar. Vid duvjakt föråldras rekognosceringsinformationen på någon enda dag.
Längre fram på hösten kan det behövas upp till 20 eller 30 bulvaner. Lägg ut bulvanerna så, att det finns plats att landa bakom stjärten på dem. Duvor ställer sig nämligen gärna längst bak i kön och den smarta bulvanjägaren ställer sina bulvaner så, att landningsbanan och landningsplatsen befinner sig rakt framför hagelpiporna.
Plan B: viloträd och flygrutter
Ofta är läget det, att det på jaktplatsen inte finns någon mogen föda som lockar till sig duvor. Räknat i antalet bärgade duvor blir resultatet av jakten då anspråkslösare än vid ett åkerpass. Jägaren måste tillämpa en taktik som kräver rekognosceringsfärdigheter och lokalkännedom på en ännu högre nivå. Även om det inte skulle finnas några
duvbeten alls på platsen går det ofta ändå att hitta träd där duvorna vilar eller flygrutter som är i dagligt bruk. Det går nämligen också att jaga utifrån dessa. Duvorna vilar helst i grandungar vid en åkerkant, och de här dungarna ska jägaren kartlägga redan innan jakten börjar. Duvorna finns på plats i sitt högkvarter mitt på dagen eller senare på kvällen. Smällandet av vingar och grå fjädrar på mossan under granarna ger den taktiska jägaren intressanta ledtrådar. Men duvorna vilar inte bara i grandungar vid åkerkanter utan gör det också i dungar av vuxna aspar och granar vid åar och bäckar. Här ska jägaren maskera sig och ställa sig under träden, och fälla duvorna med välriktade skott när de flyger in för att landa i träden. Den här taktiken
med pass under granarna fungerar bäst i början av säsongen, då duvorna är mycket rörliga och strömmar till i rask takt. Taktiken är särskilt väl vald i lägen då passen står tätt utmed åkrarna där duvorna betar. Duvor på väg till andra destinationer grå silhuetter som med beslutsamma vingslag avlägsnar sig i fel riktning är en beklagligt vanlig syn för duvjägare. De här duvorna är på väg till andra beten, men jägaren kan ändå lyckas eftersom flygrutten ofta går via bestämda landmärken. De här duvorna kan regelmässigt flyga via en skogsholme ute på åkern, en trädgrupp eller ett visst enskilt träd även om de skulle vara på väg till ett bete som ligger någon annanstans. Ett pass utmed flygrutten kan ge resultat men skjutavståndet blir längre och flyghastigheterna större än om passet ligger där duvorna betar. Här krävs det ett stort mått av skjutskicklighet och gott omdöme!
Plan C: den misslyckade rekognosceringen
Man ska inte plocka duvan innan den är fälld. Själv har jag upprepade gånger lagat till en festmiddag för familjen, alltså i tankarna innan jakten ens har börjat. I år finns det duvor så det räcker till och flockarna är stora. Men det har hänt att duvjaktspremiären har kommit och gått utan ett enda skott. Visserligen har jag för det mesta sett några duvor, men på ungefär 300 meters håll och på väg bort. Duvorna har i sista stund hittat ett bättre bete någon annanstans eller så har flockarna som består av årets första kull inlett flyttningen redan före jakten. Stora flockar under jaktsäsongen är ofta ett dåligt tecken eftersom det betyder att duvorna snart bryter upp. Läget är bäst när det finns flera små flockar om några få duvor som flyger omkring i jaktområdet. Om rekognosceringen har misslyckas går morgonpasset ofta till bortförklaringar, men här gäller det för jägaren att fort ta sig i kragen. Om det inte syns till några duvor på morgonen ser man sällan till några på eftermiddagen heller. Då är det dags för kompletterande rekognosceringar till nya fält. Flygriktningen hos de duvor som är på väg längre bort kan ge en uppfattning om var det nya betet är
Duvjägarens komihåglista
I morgonsträcket infaller ca 5.30-9.00 och eftermiddagssträcket ca 14.30 18.00 I lämplig choke är 1/4 eller 1/2, hagelstorlek 2,50-3,00 millimeter, skjutavstånd max 30 meter I traska inte på fält där skörden ännu är obärgad! I jaga inte vid bebyggelse, förbjudet att skjuta närmare än 150 meter från bebott hus. Kloka jägare håller frivilligt ett större avstånd I plocka upp hylsor och annat skräp; en jägare skräpar aldrig ner i naturen!
"Brunbrända" ärtfält och höstvetefält som lagt sig är "heta" ställen för duvjägare.
13
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 14
beläget. Om "alla" fåglar verkar vara på väg åt ett och samma håll måste saken undersökas. I bästa fall hittar du ett alldeles nytt ställe att jaga på, där födan har mognat i augustivärmen så duvorna låter sig väl smaka, och har gjort det så sent som efter din senaste rekognoscering.
Vett och etikett på duvjakten
Eftersom det mesta av skörden ännu är obärgad när duvjakten börjar ska du helst jaga med en apporterande hund. Det är nämligen förbjudet att utan särskilt tillstånd bege sig ut på sådana fält för att leta efter fällt vilt. En hund hämtar däremot duvorna snyggt och prydligt. Här är det på sin plats med ett varningens ord, i synnerhet för unga jägare. Inte ens i begeistringen över sina första fällningar är det tillåtet att trampa omkring på ett sädesfält. Dock vågar jag numera erkänna att jag som ungt jägarfrö i Österbotten hade förtjänat att bli kastad i diket vid rågåkern, för såpass burdust
klampade jag allt omkring på åkern för att hämta duvorna som jag fällt. Men så här på gamla dar har jag lugnat ner mig lite grann, också när jag jagar. Vi får inte glömma att en hel jaktförening kan råka i klistret för att en enda medlem schabblar. De bästa jaktpassen ligger ofta på ett sädesfält som slagits omkull eller på ett ärtfält, men eftersom skörden inte ännu är bärgad är det också förbjudet att lägga ut bulvaner såframt inte jägaren har fått särskilt tillstånd av jordbrukaren. Ofta har jordbrukarna ingenting emot att ge tillstånd, bara jägaren frimodigt tar kontakt och frågar.
Vilken är skillnaden mellan en ung och en gammal duva?
I Unga ringduvor saknar den vita fläcken på halsen medan denna är så tydlig på en vuxen duva att den syns också i flykten. Det finns också andra skillnader mellan unga och vuxna duvor, och dessa kan vara så tydliga att man kan skilja en gammal från en ung också på tallriken. Den ena smakar mört medan den andra är seg som gummi. Medan unga duvor blir klara att ätas på en timme eller två kräver gamla individer flera timmar i ugnen eller på spisen. Det är bäst att hålla isär de unga och de gamla redan vid urtagningen och frysa in dem och tillreda dem separat. Bäst är att låta duvan puttra långsamt på låg värme (125 grader). När köttet börjar lossna från benen är det klart för kalas.
att den första kullen inleder flyttningen innan jakten har börjat medan den andra kullens ungar inte ännu har börjat bilda flockar. Om detta är fallet brukar det bli klent med jaktlyckan. Ovanför fälten fladdrar bara några enstaka duvor, och somliga av dessa är honor med ungar. Duvjägaren ska akta sig för att fälla sådana individer eftersom de fortfarande kan ha en kull som behöver sin mamma. Om det råkar sig så, att läget vid premiären inte gynnar jägaren är det en bra ide att komma igen senare, i september. Då är skörden bärgad på åkrarna och duvorna svärmar i stora flockar på de gula stubbåkrarna. o
JARKKO NURMI
jaktchef Österbottens jaktvårdsdistrikt
Best
Duvjakten slutar inte efter premiären
Framgången på duvjakten hänger i regel på några avgörande faktorer, som antalet åkrar i jaktområdet som är lämpliga som duvbete och hur långt grödorna har hunnit mogna, samt vilket stadium duvornas flockbildning har hunnit till. Åtminstone i södra Finland producerar duvan för det allra mesta två kullar, och ofta går det så,
Duvjaktens finesser
Miniatyrgevärsjakt och duvkandelabrar
Duvor kan jagas på många olika sätt. Alla jägare tar inte till hagelbössan utan somliga föredrar miniatyrgevär med ljuddämpare. Jakten går tyst och effektivt; en metod för prickskyttar! Andra känner för att utveckla nya jaktknep, men de flesta av dessa begravs i stillhet eller följs till graven av jaktkamraternas muntra kommentarer. Hur ska det månntro gå för duvkandelabern?
®
Vid valet av passplatser ska den som tänker jaga med miniatyrgevär vara mycket noggrann med säkerheten eftersom kulan kan flyga långa sträckor också efter träff. Skottet ska alltid vara klart och tydligt riktat uppåt medan låga skott inte alls är tillåtna. I praktiken betyder det här att skottet riktas uppåt mot trädets topp samtidigt som skytten står nära nog under samma träd. På det här viset får skottet en hög och ofarlig riktning. Undvik un-
www
14
4 · 2006 JÄGAREN
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 15
Till ära av Erätukkus 10-års Jubileum:
Beställ 2, du får en extra förmån på 150 !
När du nu beställer två Erätukku produkter på samma gång (min. á 99 ) av erbjudandena i denna tidsskrift, så får du som extra förmån en toppklass sovsäck på köpet
EXTRA för två beställningar,
festen till ära
Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete
förmån
Gör följandevis:
1. Beställ åtminstone två Erätukku produkter
av minimumvärdet 99 från denna Jägare 4/06 tidsskrift på samma gång, så får du på toppen av alla andra förmåner som extra förmån utan kostnader en North Ice Tundra EXT-10 sovsäck av hög kvalitet, värde 150 . efter ditt eget val.
PÅ KÖPET FÖR DIG!
(värde 150 )
Tundra EXT-10
Utmärkta egenskaper:
· Ytmaterial 210T vattenavvisande RipStop nylon · Mycket stadig och hållbar · Skyddar användaren utmärkt från kyla och fukt · Fyllning av 7-håligt Hollow fiber cellfiber · Korslagd Thermo dubbelstruktur · Foder av lyxigt mjuk polyester · Anatomiskt rätt utformad huva skyddar huvudet även i krävande omständigheter · Värmekragen hindrar kylan från att tränga in genom sovsäckens öppning · Storlek: 210x80x50 cm · Mycket lätt, endast ca 1,75 kg · Kompresspackat, behöver lite utrymme
2. Du kan beställa andra eller olika produkter 3. För fyra produktbeställningar får du redan
två sovsäckar.
Anatomiskt rätt utformad
4. Du kan beställa via Internet, telefon eller
med kuponger.
5. När du beställer med flera kuponger, sätt
fast kupongerna från två kanter och posta, portot är redan betalt.
6. Du kan även sända kupongerna utan
postavgit i ett kuvert. Vi betalar portot när du skriver följande på kuvertet: Erätukku, Avtalsnummer 5013247, 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Värmekrage Lyxig insida
7. Du kan även beställa två produkter
tillsammans med din vän. Beställ produkterna med samma beställareinformation, för sovsäcken sändes endast till beställaren. Du betalar då bara expeditionskostnader för en beställning.
Kompresspackat
www.eratukku.fi
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 16
der alla omständigheter att skjuta i riktning mot bebyggelse, även om skottet skulle vara riktat så gott som lodrätt uppåt. Jägaren med miniatyrgevär vänder ryggen mot foderåkern där duvorna står tätt och betar. I stället följer han efter duvorna till den fridfulla grandungen där de vilar eller till något enskilt träd som fungerar som högkvarter. Förposterna på fältet där duvorna betar föser ofta ut duvorna till kanten av betet och dit ska också miniatyrgevärsskytten söka sig. Jägaren kan till och med börja med att föl-
ja med läget, eftersom duvorna oväntat kan byta viloträd. Ofta flockar de sig i vissa träd på åkerholmar, med god utsikt över fältet där de betar. En uthållig och välmaskerad jägare på pass under ett sådant träd kan knäppa avsevärt fler duvor än kollegerna med hagelgevär som trängs med varandra vid åkerkanten.
Berättelsen om duvkandelabern
Berättelsen om duvkandelabern fick sin början vid kanten av en ärtåker i Borgnäs. På åkern trillade duvorna dit sakta men säkert, men långt ute
på gärdet fanns en liten holme med en lada, och bredvid ladan stod en förtorkad björk med grenar som spretade i olika väderstreck. År efter år var björken duvornas favorit. Så fort en duva hade slagit i den följdes den genast av fler. Trädet kunde kanske utrustas med en bulvanserie som klev upp i trädkronan? En plan började ta form. Tre duvbulvaner fästes med vingmuttrar vid en träram som påminde om en ljusstake och hela härligheten hissades upp i torrbjörkens krona. Kandelabern kan hissas upp och förtöjas i trädet med en likadan anordning med linor och trissor som fungerar så bra
vid kråkjakt (se ritningarna i exempelvis Jägaren 2/2000). Anordningen prövades några gånger i såväl södra Finland som i Österbotten med goda resultat. Flygande duvor gjorde ofta en avstickare till kandelaberträdet eller försökte landa i trädet. Duvbulvaner fungerar med andra ord också när de är upphängda i träd! Men kom ihåg att först be markägaren om lov om du har för avsikt att använda en anordning av den här typen för att rigga upp bulvanerna! o
JARKKO NURMI
jaktchef Österbottens jaktvårdsdistrikt
Med bulvaner är det också möjligt att locka duvor till träd. Bulvanerna kan hängas upp i grenarna med hjälp av till exempel ett metspö och krokar. Om passet ofta förläggs till ett bestämt träd kan man också förse trädet med en "duvkandelaber".
En ljuddämpare gör störst nytta om den kombineras med underljudspatroner. Eftersom utgångshastigheten är låg ska kulan vara tyngre än på en vanlig patron för att uppfylla det energikrav på 150 joule vid mynningen som ställs på miniatyrgevär. Se efter på patronasken och kontrollera att patronens energi räcker till.
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 18
ANNONS
Tre olika tester och undersökningar berättar om obestridd information om JahtiJakt PRO -membrandräktens utmärkta vattentäthet, bästa andningsförmåga och högsta kundtilfredsställelse.
T ESTSUCCÉ!
Arbetshälsoinstitutet och VTT maj 2006:
JahtiJakt har de mest tillfresställda kunderna
Enligt de nyaste forskningarna är det lätt att förstå JahtiJakt -dräktens snabbt uppnådda populäritet och position som marknadsledare. I maj 2006 ansågs JahtiJakt som toppdräkt vid en stor jägarforskning i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT, där jägarna tillfrågades bl a om deras tillfredsställelse med nuvarande jaktdräkten. Rundfrågans resultat visade att JahtiJakt är överlägset den mest populära dräkten och de som valt den är mest tillfredsställda med sin egen dräkts egenskaper. Metsästys ja Kalastus -tidskrift 6/2006:
"...de som har en rörlig jakthobby vet vilken betydelse dräktens andningsförmåga har." Metsästys ja Kalastus -tidsskrift 6/2006
Marknadsandel för jaktdräkter med membran, %
JahtiJakt Halti Sasta 70 % 80 % 14 20
82 %
51 %
Den vattentäta JahtiJakt PRO -dräkten har bäst andningsförmåga
Enligt den tidigare rundfrågan fäster jägarna mest uppmärksamhet på dräktens vattentäthet, andningsförmåga och vindtäthet. Vid membrandräktsundersökningen i Metsästys ja Kalastus -tidsskriften 6/2006 nådde alla testade dräkter det högsta betyget dvs utmärkt. De avsevärda skillnaderna i användbarhet var då vid andningsförmågan. Vid jämförelsen mellan testdräkterna var JahtiJakt PRO -dräktens andningsförmåga den bästa. Även efter hårt bruk och tre tvättomgångar förblev andningsförmågan oföränderlig.
Tillfredsställhet med egenskaper av egen dräkt, % användare
Rundfrågan (5/2006) utfördes bland aktiva jägare i jaktregistret, i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT. JahtiJakt är den klara marknadsledaren med sin 51 % marknadsandel och dräktanvändarna de mest tillfressställda. Den gröna balken betecknar medelvärdet av jägarnas tillfresställdehet med sin dräkts egenskaper (vattentäthet, andningsförmåga, värme, vindtäthet, ljudlöshet, passform, rörlighetsvidd, bekvämhet och pris/kvalitet-förhållandet).
ANNONS
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 19
ANNONS Jaktmembrandräkternas andningsförmåga som NY (g/m2 24 h)
TE
E STAD
Dräktens namn:
Pris:
Dräktens membran:
3000 6000 dålig tillfredsställande bra
8000
JahtiJakt PRO Sasta Wolf Fjällräven Birch
249,-* Air-Tex 369,- Gore-Tex 279,- Hydratic
5700 5100 4100 4300 2900 3500
Chevalier MacKenzie 644,- Gore-Tex Halti Palas
*JahtiJakt PRO -dräktens pris innehåller ett förmånspaket värt flera hundra euro. Nu kan man få den nya PRO -dräkten med förmånspaket till ett 10-årsjubileumspris 199,90.
350,- Drymax
Andningsförmåga efter bruk och tre tvättomgångar (g/m2 24 h)
I M&K -tidsskriftens tester kom det även fram att JahtiJakt PRO vinner över sina konkurrenter även i priset. Prisskillnaden blir ännu större när man lägger till förmånspaketet värt flera hundra euro, som kommer på köpet med PRO-dräkten. Förmånspaketet innehåller bl a tekniska kläder för rätt slags skiktklädsel.
"JahtiJakt PRO hade bäst andningsförmåga i testen, och var också den enda dräkten vars andningsförmåga inte förändrades efter tvätten."
Till höger den nyaste AIR-TEX membrantesten vid Tammmerfors tekniska universitet.
Vid M&K -tidsskriftens test uppmärksammades också antalet ventilationsöppningar och deras storlek. JahtiJakt PRO -dräktens ventilationsöppningar befinner sig i armhålorna av jackan samt vid byxhöfterna. Dragkedjorna försluter öppningarna tätt och nätet förhindrar skräp och insekter att komma in under dräkten.
Tammerfors tekniska universitet juni 2006:
AIR-TEX nådde högsta betyg i vattentäthet
I juni 2006 testades det nya AIR-TEX membranet, som finns i höstens nya dräkter, vid Tammerfors tekniska universitet. Mätningar utfördes separat till jackan och byxan. Enligt den officiella testrapporten fick AIR-TEX membranet både i jackan och byxorna högsta möjliga betyg d v s över 1000 cm vid alla fem mätningsomgångar. När man bedömer membrandräkternas vattentäthet når man utmärkt nivån redan när membranet håller ett tryck av en 400 cm hög lare. Membranets vattentäthet håller sig, när man tvättar membrandräkten enligt tvättanvisningarna. Jacka Byxor
yli 6000 g/m2 24 h = bra
I Metsästys ja Kalastus 6/2006 -tidsskriftens test för membrandräkter var JahtiJakt PRO -dräktens andningsförmåga den bästa bland de jämförda dräkterna. Den behöll sin andningsförmåga som oföränderlig även efter hårt bruk och tre tvättomgångar.
8000 8000 7900 7600
ANNONS
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 20
Den mest köpta membrandräktenJahtiJakt PRO förnyades!
Den förnyade favoritdräkten
1. Ny smart design både utanpå och inuti
2. Smuts- och vattenavstötande
DuPont Teflon®-ytbehandling på både jackan och byxorna.
3. Genomfärgade
textilläderförstärkningar på axlarna. Håller för slitaget från ryggsäcksremmarna.
4. Dekorativa rutstickningar
på axlar och ficklock.
Bästa vattentäthet
Vattentäthet över 1000 cm
5. Testat vatten- och vindtätt
ventilerande AIR-TEX-membran på jackan och byxorna, tejpade sömmar.
6. Ficka för mobiltelefon. 7. Ventilationsöppningar
Ny presenteras den nya Jahtijakt PRO 2007
I fjol tog vi ut alla tiders membrandräkt JahtiJakt PRO till marknaden. Vi använde massor av tid både i laboratorie och terräng till att utveckla och testa dräkten. Den nya modellen 2007 har nu allt vad en aktiv jägare behöver.
Undersökning vid Tammerfors tekniska universitet
med nät under armarna.
8. Färg: djup urskogsgrön. 9. Starka tryckknappar.
1. Utmärkt vattentäthet
I den nya PRO-dräkten används det uppskattade och testade AIR-TEXYttertyg Regn membranet, som har visat sin överlägsenhet i otaliga tester och i praktiken med tio tusentals av jägare. Jägarna har varit Fodertyg mest tillfredsställda med AIRVärme TEX (Taloustutkimus 4/04). I undersökningen AIR-TEX -membran sk d al d vid VTT fick den det jpa r ä k te Fukt n ha r t e bästa betyget för AIR-TEX- membranet håller en vattenpelare vattentäthet. Tammerfors Smart Wear som ör över 10 m hög. Lab 6/2006.
a r.
mm
e
Högklassig andningsförmåga vid hårt bruk!
10. Nytt prasselfritt mycket
starkt yttertyg.
11. Jackan har 11 rymliga fickor
för viktiga jägartillbehör, 4 vattentäta.
12. Extra starka dragkedjor. 13. Jackan kan justeras i midjan och
nederkanten sitter alltid snyggt.
14. Ventilationsöppningar
med nät i byxorna.
15. Byxorna har tredubbel kardborre-
justering i midjan.
16. Byxorna har 2 lårfickor
sö
AIR -
TE
X-
för t.ex. kartor, totalt 4 rymliga byxfickor.
2. Utmärkt andningsförmåga
JahtiJakt AIR-TEX membranet har en utmärkt andningsförmåga. Den är testad vid Tammerfors tekniska universitets Smart Wear Lab. Enligt den officiella rapporten är membrandräktens andningsförmåga av utmärkt nivå och tillsammans med den högsta mätbara vattentätheten fungerar dräkten mycket bra i jaktsituationer.
Storlekar även för damer och ungdom!
17. Byxorna har ny skärning,
sitter bättre.
18. I byxsluten nydesignad
kardborrejustering.
Marknadsandel för jaktdräckter med membran, %
JahtiJakt Halti Sasta 70 % 14 80 % 20
82 %
51 %
Jaktundersökning 5/2006 i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT.
3. Utmärkt yta
Den bästa dräkten bör vara smutsavstötande och ytan snabbt torkande. Vi utvecklade ytmaterialet på nytt tillsammans med testlaboratoriet. Vi valde det bästa skyddet på marknaden mot smuts och vatten, den äkta DuPont Teflon-ytbehandlingen. Så föddes det perfekta ytmaterialet, som också är ljudlöst.
Tillfredsställelse med egenskaper av egen dräkt, % användare
Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 21
des!
n
de ng a. et
nu ännu förmånligare
19. Skyddande krage,
insidan i snygg och varm manchestersammet.
4. Nya intelligenta förvaringslösningar
Den nya PRO-dräkten har vattentäta fickor för t ex radiotelefon, mobiltelefon eller GPS. Sladdhål för radiotelefonsladdar. Fickor för båda huvor. Byxorna har en ny design på lårfickorna. Tillsammanlagt 15 rymliga fickor för jägarens viktiga föremål. Dessutom flera andra viktiga detaljer.
20. Huvorna har nya
QuickSNAP-snabblås.
21. Vattentät bröstficka
under vindklaff, nås utan att jackan öppnas ran
22. Dragkedja med ny
5. Skyddad ventilation
dubbel vindklaff skyddar mot vatten.
23. Vattentät ficka med vind-
Ventilationsöppningar med nätskydd under armarna och på höftlinjen av byxorna. Praktiska vid varmt väder eller efter hård ansträngning under längre tid. Nätet förhindrar skräp och insekter att komma in.
klaff för radiotelefon och genomföring av ledning.
24. Ficka för den
6. Nya byxjusteringar
Den förnyade designen på byxorna har en ny händig trepunkts midjereglering med kardborreband. Byxbenen kan åtstramas enligt fotens naturliga linjer. Byxan har hög ryggdel.
vattentäta huvan.
7. Otroligt hållbar
or
25. Ficka för
älgflugshuvan.
26. Justerbart ärmslut.
Slitutsatta ställen är av mycket hållbart genomfärgat textilläder. Tryckknappar, dragkedjor samt alla sömmar är gjorda för att hålla även det hårdaste jaktbruk.
n och nyggt.
27. Förslutningsbara fickor
8. Ny elegans
JahtiJakt PRO är en presentabel klädhelhet för jakt och andra tillfällen. Färgen är urskogsgrön. Stiligt klippta och rutstickade axlar. Dräkten har massor med granna detaljer. Inre krage av behaglig manchestersammet. Även innersidan är elegant slutförd.
med AIR-TEX-membran.
borre-
Riktigt skiktklädsel nu för alla!
Vattentät och ventilerande JahtiJakt PRO-membrandräkt är en sk. skaldräkt, som fungerar bäst när man har riktiga underställ för skiktklädsel. I samband med designen av den nya JahtiJakt PRO membrandräkten utvecklade vi en PRO-klädhelhet, till vilken också hör högkvalitativa tekniska underställ för anspråksfullt jaktbruk.
Torr och varm vid alla tillfällen: 1 Det tekniska understället förflyttar fukten till de yttre
klädesplaggen och huden känns alltid behagligt torr. 2 Det tekniska mellanstället håller kroppen varm. 3 Membrandräkten (=skaldräkten) andas fukten som kommer inifrån ut och förhindrar regnvattnet att komma in.
es
tvi
n n a re ns P R O -
M
de
o
ll
Se de nya sidorna: www.eratukku.fi
T
Den högklassiga JahtiJakt PRO klädhelheten presenteras på nästa öppning. Enorma förmåner för de snabbaste!
hud
1
2
3
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 22
Begränsat antal som Jubileumserbjudande:
JahtiJakt PRO membrandräkt + festli
I priset ingår PRO-membrandräkten, den lätta Forest-nyhetsdräkten,
1. Underställ
för skiktklädsel
Värde 99
2. Mellanställ 3. Älgflugshuva
för skiktklädsel
Värde 109
som insektsskydd
Värde 29
Älgflugan sprider sig redan till det nordligaste Finland och hotar att förstöra jaktnjutningen. Inte längre! Nu har PRO-dräkten en älgflugshuva med QuickSnap snabbfäste. Mycket snabb att ta på och bort. Öppning med dragkedja för mat och prat. Jackan har en separat ficka speciellt för huvan. Värde 29 . Nu på köpet för snabba dräktbeställare.
4. Vattentät membranhuva
som regnskydd
Värde 59
vä
rm
dd are i ärm m u
ar
dräkt
Den vattentäta huvan med AIRTEX membran och membrantejpade sömmar kronar den perfekta jaktdräkten. Snabb att fästa med QuickSnapsystemet. Formbar skärm och mångsidiga justeringar. Dräkten har en förvaringsficka för huvan. Värde 59 . Nu på köpet för snabba dräktbeställare.
hud Ett nytt högkvalitativt perfekt fungerande tekniskt underställ, gjord speciellt för JahtiJakt PRO-dräkten, tröja och långkalsonger. Specialmaterialet suger uppp fukten från huden och förflyttar den till de yttre klädesplaggen. Du känner dig alltid behagligt torr. Ärmslut med handvärmare. Värde 99 . Nu på köpet för snabba dräktbeställare. Praktisk att ha på sig med PRO understället vid kallare väder, en nytt tekniskt perfekt funktionerande mellanställ; tröja och långkalsonger. Håller kroppen varm och förflyttar fukten från understället ut genom den ventilerande dräkten. Ärmslut med handvärmare. Materialet är skönt micro-fleece. Värde 109 . Nu på köpet för snabba dräktbeställare.
na
.
Ha
nd
5. Vändbar jägarmössa
för jakt och fritidsbruk
Värde 59
Vattentät och ventilerande jägarmössa med AIR-TEX membran och smutsavstötande DropStopytbehandling. Lätt vändbar röd signalfärgsyta. Uppvikbara öronlappar. Reglerbar storlek. Värde 59 . Nu på köpet för snabba dräktbeställare.
JahtiJakt AIR-TEX -vänd
Värde 450,Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete
et räkt + Förmånspak PRO-membrand serbjudande Som Jubileum
NU ENDAST
JahtiJakt AIR-TEX
-dräkt
JahtiJakt AIR-TEX PRO -dräkt värde 450,00 JahtiJakt PRO -förmånspaket värde 643,00 Klädhelhet totalt 1093,00 Du betalar endast 199,90
99 1
+expeditionskostn
90
ader
jag0604_012_023
3.7.2006
15:25
Sivu 23
stligt förmånspaket endast 199,90 !
ten, tekniska underställ, flanellskjorta, mm...
6. Flanellskjorta
behaglig elegans
Värde 39
JahtiJakt flanellskjorta med krage för jakt och fritidsbruk. Kvalitetsbomull. Två bröstfickor. Förlängd bakdel som skyddar nedre ryggen. Värde 39. Nu på köpet för snabba dräktbeställare.
ärde 643,nspaketets v Förmå
7. JahtiJakt Forest-dräkt
lätt önskedräkt för naturvandraren
JahtiJakt Forest dräkten är utvecklad som svar på kundernas önskingar. För naturvandrare, camping, fiske, bärplockning osv. Värde 249 . Nu på köpet för snabba dräktbeställare.
Värde 249
1. Teflon-behandlat bomullspolyester-tyg 2. Vattenavvisande 3. Smutsavvisande 4. Justerbar, avtagbar huva 5. Jacka med midjereglering 6. Nedre del med åtstramning i jackan 7. Jackan har 5 fickor 8. Byxorna har 6 fickor 9. Byxben med kardborrereglering 10. Hållbart bältfäste 11. Byxben och bakdel med förstärkningar 12. Innerfoder av nät i jackan
Lätt dräkt för naturutflykter på våren, sommaren och hösten
pet!!! Sdräkt på kö NYHET
Elegant dräkt för utomhusbruk och fritid.
-vändbar membranmössa
Vattenavvisande yta och huva med god passform hjälper vid småregn.
ket
Beställ genast med kupong eller via nätet:
www.eratukku.fi
På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får ett par tekniska JahtiJakt
Beställningskupong
Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX PRO-dräkt med förmånsprodukter med den här kupongen. Som extra gåva för kupongbeställningen får du de behagliga tekniska Jahtijakt-undersockorna, som håller dina fötter torra. Posta kupongen genast, portot är redan betalt!
Leverans mot postfö rskott, porto tillkommer.
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 15
BONUS
Erätukku betalar portot för kupongen.
undersocko (värde 15 ).
Ja, jag beställer st JahtiJakt AIR-TEX PRO-dräkter mot postförskott för priset 199,90 /st + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Förmånspaket och kupongbeställarens sockor (1 Förmånspaket + 1 par sockor/dräkt).
Beställarens underskrift (målsmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress
Jägaren 4/05
Du kan också betala på avbetalning. (Beställ då per telefon.)
Telefonbeställningar Vardagar kl 9 - 19, Lör 10 - 15
Ring 08-840 4400
Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-15
Du betalar inga mellanhänder.
Du betalar inga mellanhänder.
Postnummer E-post Mobiltelefonnummer
Postort
Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 Svarsförsändelse
Längd cm Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3
Vikt kg
www.eratukku.fi
Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
Anteckna dräktmottagarens mått här. Också dam- och ungdomsstorlekar.
jag0604_024_029
3.7.2006
15:10
Sivu 24
Vettar vid sjöfågeljakt
Sjöfågeljakten med vettar fick sig en smäll i höstas när EUdomstolen "förbjöd" den traditionella vårjakten i skärgården och på Åland. En liten smula lämnades dock kvar, nämligen jakten på alfågel, men av allt att döma kommer också den att plockas bort från vårjakten. Jakt på gudingar ute i havsbandet är tilllåtet från början av juni men det är en jaktform som verkligen kräver skicklighet och utrustning. Därför är det också en jaktform förbehållen ett fåtal. Det är ju så att ejderhanarna gudingarna redan i mitten av juni befinner sig långt ute på Östersjön för att rugga, till och med så långt borta som vid den svenska sydkusten. Dock ska vi inte glömma att hösten bjuder på fina upplevelser vid morgon- och kvällsträcket också i vår inre skärgård, vid vikar och insjöar av alla storlekar, vid skogstjärnar och åstränder. För att inte tala om höstflyttningen. De facto är höstjakten med vettar en mycket arbetskrävande jaktform som skiljer sig som natt och dag från premiärdagens tvåtimmarspass i vassen. Här krävs det mer än långskaftade stövlar, elegant jaktjacka, hagelbössa och en näve med patroner. Den som använder vettar ska veta och kunna en hel del om den här jaktformen. Det behövs också en del specialutrustning samt erfarenhet, vilket jägaren förstås får med tiden bara han orkar syssla tillräckligt länge med den här jaktformen. I den här artikeln tänkte jag dela med mig lite grann av mina erfarenheter så blir det kanske lättare för läsaren att komma igång.
®
En grupp belåtna kanadagåsjägare på hemstranden efter kvällssträcket.
Varthän och med vems tillstånd?
I och för sig har jakten med vettar mycket gemensamt med den "vanliga" andjakten. Jägaren måste ha jakträtt på stället och tillstånd att använda vattenområdet samt eventuella mellanliggande privatmarker, öar och skär. Samt tillstånd att nyttja jaktföreningars och delägarlagens områden o.s.v. Listan kunde göras längre, men poängen är att den som tänker jaga ska vara mycket noggrann med tillstånden. Om jägaren har för avsikt att bygga ett mera permanent gömsle är det bäst att ta upp frågan med markägaren. Och när allting en vacker dag klaffar är det en både uppskattad och artig gest att uppvakta markägarens hustru med en plockad och urtagen fågelstek.
En bra vette ska inta en avslappnad kroppshållning. De två fåglarna framme till höger uppfyller kravet någorlunda väl. Huvudet är litet bakåtlutat och näbben riktad nedåt. Hanfåglarna i andra raden håller huvudet högre och näbben framskjuten. Honfåglarna gör likadant. De sistnämnda väcker misstankar, i synnerhet om de dessutom ser ut att vara på väg bort från stranden. För att vettarna ska ligga djupare i vattnet kan man tynga ner dem med exempelvis nyårslyckor, som är mycket praktiska för ändamålet. Framför vettarna ligger 800 grams tyngder som fungerar utmärkt som förankringar.
sällsynt med jägare som gör sina vettar själv. För det mesta nöjer man sig med köpta vettar av plast. Skaffa både han- och honvettar, sammanlagt ungefär tio till tolv stycken. Om vettarna läggs ut på en öppen plats ska de vara klart fler för att stället ska kännas mera lockande för de fåglar som flyger förbi. Vid små tjärnar och smala ställen på åar där det dessutom växer säv eller vass räcker det gott med tre, fyra stycken. Det avgörande med uppställningen är att gruppen ger ett fridfullt intryck, att den ligger på läsidan med näbbarna vända mot stranden och att vettarna ligger inom hagelskotthåll med god marginal. Innan du åker hemifrån ska du kolla vettarnas förankringar, eftersom det sällan går att hitta lämpliga tyngder på en lerig strand. Det är en utmärkt ide att seriekoppla vettarna till en kö, men då behövs det en förankring också i stjärtändan för att kön ska hålla sin uppställning.
Maskeringens ädla konst
Det är mycket enklare för jägare att dölja sig vid en frodig insjöstrand än på en stenig grynna i den inre skärgården eller ute på en stor insjö. I vilket fall som helst ska ett gömsle av något slag byggas av det material som finns på platsen. Grenar, vass och säv hittas säkert och kanske en plankstump som flutit i land. Ett välplacerat vide- eller alsnår är till stor hjälp. Stenar har man också mycket glädje av vid byggandet. Det trevli-
Vettarna val och placering
Följande steg blir att plocka fram de vettar som behövs. Nuförtiden är det
4 · 2006 JÄGAREN På Houtskär väntar jägarna på att ådorna ska komma till vettarna. Här en anspråkslös men fungerande vettaskåra.
24
jag0604_024_029
3.7.2006
15:10
Sivu 25
Vid kvällssträcket följer fåglarna ån och kommer till förgreningen där...
...vettarna ligger för ankar med huvudet vänt mot stället där ån smalar av.
gaste är förstås om konstruktionen får bli kvar och användas flera gånger. Glöm inte heller att gömslets bakgrund måste vara såpass kompakt att jägarens silhuett inte avtecknar sig. Det är helt otroligt hur skarpögda fåglar kan vara, i synnerhet under kvällssträcket när den nedgående solens strålar ligger lågt över landskapet. Om vettaskåran byggs helt och hållet av strandstenar ska du lägga några fristående stenar ovanpå väggen, så att du kan spana mellan dem. Det gäller också för fågeljägaren att göra sig själv osynlig, men alla jägare är inte riktigt övertygade om att det är nödvändigt med handskar och lätt ansiktsmaskering. Grejen är nämligen den, att om passet är vänt mot solnedgången lyser jägarens ansikte som solen i Nådendal. Omaskerade händer syns lika tydligt som semaforsignalerna på en järnvägsstation. Klädseln vid fågeljakten kan vara enfärgat grå, brun eller mörkgrön så den smälter in i terrängen. Här kan det vara bra att minnas att somliga så kallade camofärger syns väldigt bra i kvällssol.
Fåglarna girar, minskar på flyghöjden och flyger över åkern och gömslet som finns i ett snår i diket. Ungefär 60 meter bakom skytten finns det liggsäd på stubbåkern och där betar fåglarna. Vettarna är utplacerade framför stället.
Därefter trollas båten bort
En båt är nödvändigt och denna ska trollas bort med omsorg. Dagens plastbåtar är ofta lysande granna på utsidan och väldigt ljusa på insidan. Uppifrån sett utgör de strålande landmärken som fåglarna lär sig att ta rejäla omvägar kring. En gammal och vältjärad träbåt hör därför till de bästa fågeljaktsbåtarna eftersom en sådan är
lätt att gömma i vassen eller vid stora stenar, och maskeringen fullbordas enkelt med någon trädgren eller ett knippe vass. Med ett kamouflagenät går det lyckligtvis lätt att få också moderna båtar att smälta in. Det går i en handvändning att dra nätet över båten och samtidigt också täcka in den trofasta, vita Johnsonsnurran. Numera finns det i handeln färdiga gröna båtkapell med fastsättningsstag som passar in i hålen för årklykorna och håller tyget sträckt och uppspänt. Med ett sådant smälter båten in riktigt fint i stranden. Du kan också enkelt klippa till ett kamouflagekapell av en gammal grön plastpresenning bara den har förlorat glansen. Presen-
ningen har färdiga, metallförstärkta hål för linor att spänna den med.
Vapnen och skyttet
Det har redan skrivits många spaltmeter om olika hagelgevär och patroner för andjakt. I det här sammanhanget räcker det därför med att jag nämner att patroner med giftfria 3,253,50 mm hagel räcker till mer än väl, bara skytten håller inne med skottet tills han tydligt ser fågeln öga och vettarna ligger på femton till tjugo meters håll från gömslet. Här är det också bra att hålla i minnet att stålhagel kan vara riskabla eftersom de kan rikoschettera från stenar eller vattenytan. Och om du
har lyckan att få jaga kanadagås får du absolut inte glömma att detta är en svårskjuten fågel. Vingpennorna är hårda och ger fågeln ett utmärkt skydd. Skelettet är kraftigt och till och med ett skott på normalt avstånd blir lätt bara en skadskjutning. Ofta flyger fågeln vidare i flera hundra meter och försvinner bland vågorna i skymningen. Det är faktiskt bara ett skott rakt framifrån och snett underifrån som dödar en kanadagås direkt. När kanadagåsen simmar ligger den djupt i vattnet. Skottet måste då riktas mot huvudet och halsen eftersom de hårda vingpennorna åter igen ger ett gott skydd. I det här sammanhanget är det på sin plats med några ord om lockpipor. På årets jaktmässa i Riihimäki var det riktigt underhållande att lyssna när jägarna provade olika lockpipor innan de bestämde sig för affär. Vi får dock lov att konstatera att det ska mycket övning till innan viltet börjar gå på pipornas lockande toner! Alla kommer vi väl ihåg hur ihärdigt vi en gång i tiden övade med järppipan. När man en gång lärde sig knepet började järparna komma, och gör det fortfarande. Det vill säga att ju närmare fåglarna slår sina lovar desto mer lockande, stillsammare och naturligare ska pipan låta. Falska och alltför högljudda toner från vettarna väcker misstankar. Vi överlåter alltså åt brandbilens sirener att tala om för oss att det brinner någonstans.
Så här kan båten inte lämnas när man är på jakt! Den syns uppifrån och fåglarna kommer att hålla sig långt borta.
Nu är båten dold under ett maskeringsnät. För det mesta landar fåglarna ungefär 100 till 150 meter längre bort och simmar hitåt, mot vettarna och vilostenarna.
25
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_024_029
3.7.2006
15:10
Sivu 26
En vettaskåra av sten på ett litet skär.
Utsikten västerut mot solnedgången. Den lilla viken är grund och till mitten av den är det bara 20 meter från gömslet
Utsikten österut. Avståndet till den låga stenen där fåglarna vilar är 60 meter och alltså alldeles för stort. Till stenarna hitom vilostenen är avståndet 30 meter.
Det här gömslet är större än vanligt och rymmer två till tre personer. Härifrån har man riskfritt skottfält i alla väderstreck.
Änder på åkern
Nu handlar det tyvärr inte om jakt med hönshund utan om en form av andjakt som man ibland råkar få möjligheter till. Det händer ibland när änder har vägen över en stubbåker att de upptäcker ett ställe där det vid skörden har runnit ut duktigt med säd på marken, eller ett ställe med liggande korn. Här är det mödan värt att lägga ut vettar framför stället sett i ändernas flygriktning och lägga det maskerade gömslet framför dessa, på knappa sextio meters håll.
Gömslet kan med fördel läggas i ett dike. Änderna brukar minska på flyghöjden när de ser vettarna på åkern och öppnar då för goda skottchanser.
Apporterande hundar och säkerheten
Numera stöter jag aldrig på fågeljägare som förfäktar åsikten att en fungerande apporterande hund inte skulle vara till nytta på andjakt. Tvärtom. Numera lyder frågan i stället: Var får man tag på en sådan? Vi närmar oss med andra ord pudelns kärna!
Lafayette DC 70 vaihtotarjous:
Kunnosta riippumatta, vanhasta metsästyspuhelimesta hyvitämme 50 Lafayette Jahti-pakettiin 31.10.2006 saakka Raimo Olkkonen Oy RitKos Oy
08-761 831, 0400 296 517 Haapajärvi raimoolkkonen.fi
4 · 2006 JÄGAREN
019-688 4111, 0400 203 398 Mäntsälä ritkos.fi
26
Den som inte själv har möjligheter att utbilda en apportör åt sig kan numera bjuda in någon som har en sådan hund. Hundägaren i fråga behöver inte ens ha något jaktkort. Detta är fullkomligt lagligt! Om hunden har bibringats apporterandets ABC har vi redan kommit en god bit på väg. Många hundar som inte är några egentliga jakthundar kan genom lek läras att apportera, och vänjer sig vid skotten bara träningen läggs upp på rätt sätt. Det är inte ovanligt att så kallade blandrasjyckar passar alldeles utmärkt för uppgiften. I det här sammanhanget vill jag kraftigt understryka en sak apropå skyttet. Det gäller att tänka på hundens säkerhet, i synnerhet när den apporterar. Då är det absolut förbjudet att skjuta. I skymningen är det inte alla gånger så lätt att urskilja var hunden simmar och risken för en jaktolycka är överhängande. Dessutom är det viktigt att hunden sitter eller ligger bakom skytten, så öronen inte utsätts för den direkta tryckvågen från skottet. Den som jagar med vettar har dessutom en rad andra säkerhetsfaktorer att hålla i minnet. Ladda inte hagelgeväret förrän du är inne i gömslet, och ta genast ur patronerna när jaktsituationen upphör. Därefter stoppas bössan i fodralet för bått-
ransporten. Om jägaren måste ta båten för att leta efter en skadskjuten fågel i tilltagande skymning ska han vara helskärpt vad säkerheten beträffar för att det inte ska hända en olycka. Det behövs ingen lång båtfärd för att man ska hinna trilla i och drunkna. Lyckligtvis är dagens flytvästar mycket praktiska. De är som vanliga jägarvästar, lätta och med utmärkt passform, och träder i funktion först när man har plumsat i, det vill säga precis när de behövs.
Avslutningsvis...
Allt emellanåt utfaller en fågeljakt så angenämt, att jägaren får någonting att stoppa i ränseln, och väl hemma någonting att plocka ur ränseln och visa upp. Men jakten har inte tagit slut här. Bytet ska omhändertas med omsorg om det ska bli en läcker stek av det. Det minsta som måste göras genast är att ta ur fåglarna, plocka dem och torka bort blodet. Därefter stoppar man med fördel lite enris i bukhålan och hänger upp fåglarna på ett svalt ställe och skyddar dem mot flugor. Och därmed har du bringat din angenäma fågeljakt till ett gott slut! o
ÖJVIND SEMENIUS
jag0604_024_029
3.7.2006
15:10
Sivu 27
MICRO 4
L AFAYETTE DC-70 Micro 4. IP-67 KL ASSIFICERAD. TESTAD AV STATENS PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT GENOM ATT RADION SÄNKS NER EN METER UNDER VATTEN I 30 MINUTER , VATTENTÄT.
T BY
Ö
R
G äl ler t.o. m.
50
DIN
0 31 oktober 20
TILL
LAFAYET
TE
G AML A R6A .
DI
O
I å r l a n s e r a r v i e n n y j a k t r a d i o , D C - 7 0 Micro 4 s o m t å l ä n n u s t ö r r e p å f r e s t n i n g a r. D e n h a r s t o r l ä tt l ä s t d i s p l a y o c h ä r m y c k e t e n k e l a tt a n v ä n d a . D C -7 0 Micro 4 l e v e r e r a s i t v å o l i k a u t r u s t n i n g s n i v å e r : j a k t p a k e t e l l e r s u p e r p a k e t .
F
Lafayettes nya jaktradiotelefoner hittar du hos följande återförsäljare: Forssa: Forssan Ase ja Retkeily, Haapajärvi: Raimo Olkkonen, Joutsa: Agripalvelu, Joensuu: Joensuun Telemaailma, Jyväskylä: Midare, Kankaanpää: Radio ja TV Markku, Klaukkala: Juhani Sinisalo, Kuopio: Väisäsen Kone ja Urheilu, Kurikka: Ase ja Patruuna, Lahti: LSK Kodintekniikka, Lapväärtti: Rosenback Rautia, Loppi: Erä-Loppi, Mäntsälä: Ritkos, Oulu: Viestimaa, Salo: Radio Laxell, Sulkava: Neste Lohilahti, Tammisaari: Telehörnan, Tampere: RXTX-Tuote, Uusikaupunki: Telesilta, Ylivieska: Kertun Kone
KAUKOMARKKINAT OY Tel 09 5211 /RADIOPUHELIMET WWW.LAFAYETTE.FI
27
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_024_029
3.7.2006
15:10
Sivu 28
Nu presenteras! North Ice ryggsäckar
Ryggsäck + förmånspaket
ERBJUDANDE
För vandrare vandrare
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 10
CHOCKSteglös justering av överdelenä Steglös justering av Air-Fit Pro bärsystemet
99
2 2 4 3 1 5 5
,3
(totalvärde
398,-)
+expeditionskostnader
BONUS
Kompressionsremmar för justering av storlek för ryggsäcken Överdel med två separata fickor Ryggsäcksöppning med snölås
Den perfekta ryggsäcken varje detalj utmärkt designad!
EXT-6500 Ryggsäck
Volym 66 liter Fäarg: grå/svart
2 Ergonomiska bärremmar
Air-Fit Pro ventilerad ryggdel
Värde 169,1 Air-Fit Pro -system
Rikligt med externa fästningspunkter Insida med lätt uppdelad mittdel Helt öppningsbar framdel i ryggsäcken Insida med fyra händiga förpackningspåsar Vattenavvisande dragkedjor
3 Lätt avtagbara Easy-clip sidofickor
Tunnelsidfickor för t ex fiskespö 4 Justerbar bröstrem Lätt och stabil aluminiumram Rymlig ficka på insidan för värdeföremål
OBS!
Se också den större EXT 7500
Volym 75 liter Färg grön/svart
Avtagbart regnskydd av rejäl storlek
5 Stabilt, steglöst justerbart höftbälte
Detta förmånspaket (värde 229) på köpet!
1. Tundra EXT-10 sovsäck
· · · · · Lätt (ca 1,75 kg) stark och hållbar Korslagd Thermo-dubbelstruktur Fyllning av 7-hålig Hollow Fiber cellfiber Ytmaterial av vattenavvisande Ripstop Nylon Skyddar användaren tack vare den anatomiska utformingen · Storlek: 210 x 80 x 50 cm
2. North ICE liggunderlag
· · · · · ·
Lätt (750g) Värde Automatisk uppfyllning Rejäl storlek (183 x 51 x 2,5 cm) Kompakt förpackning 13 x 25 x 13 cm Hållbar mässingventil Ytmaterialet har en smutsavvisande TPU-behandling · Cellstrukturen skyddar från kyla · Inkl. Förpackningspåse
0;-
79,-
Värde 150,-
0;-
Beställ www.eratukku.fi
Telefonbeställningar: Mån-Fre 9-18
08-840 4400
jag0604_024_029
3.7.2006
15:10
Sivu 29
r
Forststyrelsens jaktmarker
Höstens jaktsäsong närmar sig! Nu är det redan dags att bestämma var och när ni vill jaga. De senaste uppgifter om de områden för vilka Forststyrelsen säljer jakttillstånd finns på www.villipohjola.fi/metsastys. Höstens tillstånd börjar säljas enligt följande:
Tisdag 1.8. Tillståndsområden i södra, västra och östra Finland Onsdag 2.8. Tillståndsområden i Österbotten (förutom Kuusamo och Taivalkoski) Torsdag 3.8. Tillståndsområden i Lappland (förutom Salla, Savukoski, Posio och övre Lappland) Fredag 4.8. Tillståndsområden i Kuusamo, Taivalkoski, Salla, Savukoski och Posio Tisdag 8.8. Övre Lapplands lediga tillstånd Tillståndsförsäljning: Tfn 0203 44122 www.villipohjola.fi/metsastys
SAFT litiumparistot koiratutkaan suoraan maahantuojalta SAFT litiumbatterier till hundpejlaren direkt från importören
Kilonkallio 3, 02610 ESPOO Puh. 020 763 1880 Puh. 044 337 6230 Fax. 020 763 1889 Min. 10 kpl / asiakas Min. 10 st / kund 29
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_030_035
3.7.2006
13:08
Sivu 30
Morkullan hör till de minst jagade viltarterna i vårt land. Nere på kontinenten är arten uppskattad men hos oss faller morkullan oftast av en slump under jakt på annat vilt. Den som jagar morkulla klarar sig med blygsamma insatser för att jakten ska avkasta resultat.
Morkullan
®
ett utmärkt alternativ till skogsfågeljakten
Jakten på morkulla lyckas bäst tillsammans Leta i frodig skog med stående fågelhund. Skogsfågelpopulationerna är rätt svaga i södra och västra Fin- De första gångerna som du ger dig ut på morkullsland och det finns gott om lokala begränsningar, jakt är det skäl att studera kartor över jaktområdet och det här har fått många fågelhundsentusiaster och tänka efter var någonstans du har sett morkulatt växla till morkulla. Säsongen infaller under hös- lor eller spår av sådana. Ett bra morkullsställe känten och jaktformen är verkligt intressant och hän- ner man igen på att marken är uppbökad. Arten delserik. Tänkbara ställen för jakt på morkulla hit- vänder med näbben på mossor och blad, och letar tas på varje jaktförenings marker från Lapplands efter maskar och andra småkryp att äta. Mosstäcklän ner till sydkusten. et kan vara rotat och bökat på en yta av flera kvaSäsongen för morkulla går från klockan tolv den dratmeter, stället ser uppskrapat ut och man miss20 augusti till den sista december och är med and- tar sig lätt och tror att spåren efter morkullans ra ord den samma som för de flesta andfåglar. Men framfart är gjorda av något annat djur. Det här roinledningen på säsongen är ändå inte någon gyllene tandet och krafsandet är överraskande högljutt tid för morkullsjägare. Visst finns det fåglar, men och det händer att jägare som vaktar på hjort kan värmen stör hundens arbete och den frodiga vege- höra hur morkullorna rumsterar. tationen skymmer ofta terrängen. Åtminstone på Satakuntas breddgrader börjar morkullssäsongen på allvar ungefär i mitten av september och fortsätter ända tills den första snön faller eller kölden knäpper till. Statistiskt sett har de två första veckorna i oktober varit den mest givande tiden på säsongen. Hunden arbetar bättre när vädret har blivit svalare och det blir lättare att få en överblick av läget när löven har börjat falla. När höstflyttningen börjar kan antalet morkullor öka på sina håll. Morkullan flyttar på natten, vilket betyder att man inte ser den egentliga flyttningen, men man märker att det är flyttningstider på att skottchanserna blir fler. När flyttningen pågår som intensivast upptäcker jägaren att varje dag för med sig nya fåglar på samma ställe. De riktiga toppställena ska man lägga på minnet för kommande jakter eftersom fåglarna återvänder år efter år till samma platser. Jakt på morkulla med stående fågelhund är en mycket intressant jaktform.
4 · 2006 JÄGAREN
30
TOTTI TURUNEN
jag0604_030_035
3.7.2006
13:08
Sivu 31
En stående fågelhund och två man
Morkullsjakten är mycket givande och stärker samarbetet mellan husse och hund.
Den effektivaste och mest funktionella gruppen för morkullsjakt består av en aktiv stående fågelhund och två skyttar. Både hunden och karlarna ska ha signalfärgade västar på. En färgstark mössa eller hatt utgör minimikravet på säkerhetskanten så fort skyttarna är fler än en. Jakten går ofta i rätt vegetationsrik terräng och det är ofta svårt att lokalisera hundens stånd. Det lättaste sättet att lösa lokaliseringsproblemet med hunden är att lära den rapportera. Detta går utmärkt att öva samtidigt som man jagar morkulla. Alternativt sätter man ett pejlhalsband eller liknande på jycken. När hunden stannar inför tryckande fågel behöver jägaren inte göra sig någon brådska, för morkullan brukar hålla rätt bra för hunden. När hundföraren ger ett tecken åt hunden att gå fram och resa fågeln ska den andra skytten leta sig fram till en lämplig skjutsektor. Morkullor flyger upp med blixtens hastighet och då krävs det snabba reflexer och skjutskicklighet av skytten. När morkullan flyger upp finns det ingen tid för extra funderingar eftersom skottläget är över på ett ögonblick. Skjutavstånden är väldigt korta, vilket betyder lätt trångborrning, små hagel och lätta laddningar. Jägartrap ger, skulle jag tro, den bästa skytteträningen för morkulla. Antalet patroner som går åt per fälld få-
gel kan bli stort på morkullsjakt eftersom lägena ofta är svåra.
I bästa fall stånd på var 50 meter
En bra dag på morkullsjakt blir det tätt mellan skottchanserna och jägaren ska inte ens försöka hinna före hunden. På en bra plats kan stånden komma så tätt som på var femtionde meter. När det föregående ståndet är avklarat med hedern i behåll ska jägaren gärna ta en alldeles kort paus för att sedan lugnt fortsätta. Morkullorna blir inte lätt skrämda av hagelgevärets smällar och följande fågel kan komma så gott som omedelbart. Morkullor brukar inte fly längre än några hundra meter, men en fågel som redan har stötts upp en gång blir avsevärt besvärligare följande gång än en som inte har stötts upp. Om platsen är lämplig och bra är det ingen mening med att stanna och leta efter bortflugna fåglar. Fortsätt i stället enligt planen och återvänd senare bara om det inte fanns fåglar någon annanstans. Rutten kan med fördel läggas så, att det finns möjligheter att stöta på fåglar också på återvägen.
Fördelen med morkullsjakten är att den inte kräver några långa resor eller stora arrangemang. Efter jobbet finns det tid för ett par timmar på jakt och hunden får sig en bensträckare på samma gång. Under ett par timmar kan man utan problem hinna med så mycket som ett tiotal skottchanser. Jaktområdet behöver inte alls vara stort. Tio eller tjugo hektar lämplig terräng räcker bra till för en runda på ett par timmar. Morkullan kan de facto ge ny glans åt ett jaktområde som tidigare har känts rätt anspråkslöst. Det går förstås också att jaga morkulla utan någon stående fågelhund. En stötande hund som exempelvis en spaniel passar nämligen också för detta vilt. Utan hund blir det liksom ingenting av jakten. Nere på kontinenten förekommer det jakt på morkulla i form av drevjakt (battue), varvid skyttarna ringar in ett litet område och låter hundarna nosa igenom det. Morkullan kan förstås också jagas under kvällssträcket, men fågelns sträckaktivitet är betydligt lamare på hösten än i samband med spelet på våren. o
ANTTI RATALA
Morkulla
Kännetecken och utbredning
I Morkullan (Scolopax rusticola) är till färgen rödbrun och har en lång näbb på 5 till 8 cm. De stora ögonen visar att fågeln är skymnings- och nattaktiv. Boet är en enkel bale dold på marken som är mycket svår att få syn på. Lättast är fågeln att upptäcka när den spelar på våren och försommaren. Hanen spelflyger i i grynings- och kvällsskymningen. Spelflykten varar i regel i fem till femton minuter. Under flykten låter hanen höra knispande och ortande läten som är lätta att känna igen. Det är bara under speltiden som det går att skilja på han- och honfåglar i terrängen. Tidigare var det tillåtet i flera europeiska länder att jaga morkulla under vårspelet. I vårt land förbjöds jakt på morkulla under speltiden i landskapet Åland för några år sedan. I Finland är morkullan ett tämligen betydelselöst vilt. Årligen fälls bara något tusental fåglar.Vårt land hör till de områden som producerar ungar och därmed finns det potential för ett avsevärt större jakttryck. Morkullsbestånet uppskattas till mellan 100 000 och 200 000 par, men siffrorna är troligen tilltagna i underkant. Under de senaste åren har det presenterats uppskattningar som talar om ett mycket större bestånd.
Den som förbereder morkullsjakten med omsorg kan få läckerbitar att stoppa i grytan!
Litteratur: Saari, Lennart 2000: Lehtokurppa. Jägarnas Centralorganisation
31
JÄGAREN 4 · 2006
ANTTI RATALA
Morkullan gillar frodiga granbestånd med inslag av lövträd. Om granbeståndet är enhetligt håller fåglarna ofta till på små kullar eller vid diken. Granbestånd som gränsar till en bäck eller å är ofta väldigt frodiga, och för det mesta kan man vara säker på att hitta morkullor där. Skogsbeten är också erkänt fina morkullsställen. På beten finns det dynga och maskar gillar dynga medan morkullor gillar mask. Dessutom gör betesgången terrängen öppnare, vilket underlättar skyttet. Men innan jägaren drar iväg till något bete ska han kolla att där inte finns kor eller får som betar. I det stora hela är nästan alla frodiga strandskogar tänkbara morkullsställen. Som ett litet tips vill jag särskilt nämna bestånd som växer på gammal, torrlagd sjöbotten. Efter några lyckade jakter lär sig jägarögat att urskilja ställena där morkullan håller till. Uppbökade blad och mossor skvallrar om att här finns det morkullor!
jag0604_030_035
3.7.2006
13:08
Sivu 32
JahtiJakt har ett unikt tillverkningskontrakt med en av de ledande kikartillverkarna
De nya JahtiJakt PRO -kikarsikte
NYHETSMODELLER 2007
Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete
Ny mycket precis optik
Nytt större synfält
Otroligt lätt att rengöra
Belyst siktpunkt i siktena
TESTA SJÄLV OCH FÖRSÄKRA DIG OM KVALITETEN!
Jubileumsåret till ära får hela Finlands jägare en möjlighet att personligen testa JahtiJakt PRO-kikarsiktets överlägsna precision och kvalitet. Beställ ett JahtiJakt -kikarsikte till dig själv, testa i 14 dagar och försäkra dig om dess funktion. Om du inte är nöjd, returnera siktet och du får dina pengar samt expeditionskostnaderna tillbaka.
Den nya skjutprovet förutsätter nu ett ännu mer precist kikarsikte
I det 1.3.2006 förnyade skjutprovet betonar man betydelsen av ett överlagt och precist villebrådskott samt det, att vapnet som används vid provet är bekant från tidigare och ordentlig fokuserat. Skytten bör ha ett giltigt jaktkort eller parallelltillstånd för vapnet ifråga. Den tidigare 65 cm diametern av målfiguren har betydligt förminskats. Vid rådjurs-, älg- och hjortprovet använder man en målfigur, vars träffdiameter är 23 cm och i björnprovet är diametern endast 17 cm. I det förnyade provet skjuter man i valfri stående, sittande eller knästående ställning fyra skott från 75 meters avstånd. Man får använda stöd, bara man inte låser vapnet mekaniskt vid underlaget. Enligt experter motsvarar detta förnyade prov mycket bättre en riktig jaktsituation, där man strävar efter så precisa och dödliga skott som möjligt. Skjutprovet förutsätter mer precision än tidigare både från skytten och vapnet.
Älgmålet enligt de nya bestämmelserna, som man kan använda i älg- och hjortprov, samt vid rådjursprovet från och med 1.3.2006. Träffytan med 23 cm diameter är märkt med en vit ring.
-kikarsikten
jag0604_030_035
3.7.2006
13:08
Sivu 33
karna i världen
arsiktena direkt från toppfabriken!
Toppegenskaper av JahtiJakt PRO -kikarsikten:
Förnyad och enormt precis optik Vapentekniker, vapensmed Heikki Paakkari:
SLER 7
Den mycket precisa optiken av JahtiJakt PROkikarsikten är tillverkat av de bästa materialen med erfarenhet och teknologi av de bästa tillverkarna i branschen. Kikarsiktenas kvalitetskrav är av högsta klass.
"Definitivt en av spetskikarsiktena!"
Som vapensmed har jag bekantat mig med olika vapen och kikarsikten i över 30 år. Under den här tiden har jag monterat och provskjutit tusentals av sikten och vapen åt jägare och tävlingskyttar. Som toppegenskaper av en kvalitetskikare håller jag ljusintensiteten, precisionen av optiken samt storleken av kikarens siktfält. Även kikarramens stöttande struktur är viktig, så att justeringen av siktet håller sig vid hårt bruk. Under de här gångna åren har jag skjutit med alla ledande kikarmärken och nu har jag även testat JahtiJakt PRO-kikarsiktet. Baserat på min kompetens och mina erfarenheter kan jag säga att den fyller alla förväntningar man har för ett högklassigt kikarsikte. Det är definitivt en av spetskikarna, men priset är endast en bråkdel av andra motsvarande sikten."
Större synfält
Det nya större synfältet i JahtiJakt PRO-kikarsikten underlättar uppfattningen av målet och ger en tydlig bild av terrängen, där skottet ska skjutas
Belyst siktpunkt
De nya JahtiJakt PRO-kikarsiktena har en belyst siktpunkt mitt i hårkorset. 11-stegs -justering av ljusintensiteten ger en möjlighet att välja den bästa vyn för rådande omständigheter.
Immavvisande linser
Bruket av material som utnyttjar den nyaste teknologin i optiken av JahtiJakt PRO-kikarsiktena garanterar en klar lins från kalla vinterväder till höstregn.
Lättare justering
I de nya JahtiJakt PRO-kikarsiktena har man gjort justeringen ännu lättare. Du behöver inte längre separata verktyg, utan kan göra allt med bara händer. Justeringsregleringen är skyddad med en skruvkork.
Vapenamatör, jägare Pekka Piippo:
"Kvaliteten av optiken i PRO-kikarsiktena är helt otrolig!"
" Jag intresserar mig för all slags skjutning och jakt, så kikarsikten har varit en del av min hobby för över 25 år. Jag har nu över 10 kikarvapen själv, och har provat nästan alla bästa kikarmärken på marknaden. I jaktbruk samt på skjutbanan är kikarsiktets optik-kvalitet, synfältets klarhet och hållbarheten av kikaren viktiga egenskaper. Jag har provskjutit och testat dessa nya JahtiJakt PRO-kikarsikten. När man jämför dessa kikarsikten med mångfaldigt dyrare, t om över 1000 kostande toppmärken, kan jag bara förundra mig över hur små de tekniska skillnaderna är mellan PRO och de andra toppmärkena. I PRO-kikarsiktena är optikens kvalitet utmärkt. Den justerbara, belysta rödpunkten är också mycket klar. I provskjutningen skjöt jag nästan 900 gånger med ett 9.3 kalibers älggevär och siktet höll sig på sin plats hela tiden. Min åsikt är att det är en av de bästa sikten jag någonsin har skjutit med!"
kt
Bra ögonavstånd
Noggrannt planerat och uträknat ögonavstånd från linsen underlättar siktet. Att söka efter det rätta avståndet behövs ej längre.
na
Fogfri "entums" tub
JahtiJakt PRO-kikarsikten som är gjorda av ett enda fogfritt element är planerade att hålla för många sorters bruk. Fogfri struktur garanterar en lång hållbarhet.
Vattentäthet
Alla JahtiJakt PRO-kikarsikten håller regn och är därmed optimaliska för vilka väderförhållande som helst.
Ljusintensitet
Tack vare den nya kikarteknologin ger ljusintensiteten i JahtiJakt PRO-kikarsiktena en möjlighet att jaga och skjuta även i skymning och regn.
Bekanta dig med JahtiJakts nya högklassiga kikarsikten på nästa öppning. Gå in på de nya www-sidorna: www.eratukku.fi
jag0604_030_035
3.7.2006
13:08
Sivu 34
Högklassiga JahtiJakt PRO -kikarsikten direkt från fabriken utan mellanhänder
Kvalitetssiktenas prisrevolution
PRO Kikarsikte 1.5-6x42
För storvilt
Toppnyhet! Toppnyhet! h
500-700
Prisklass
er
PRO H
För gevä
Kikarsikte 1.5-6x42
Ny JahtiJakt PRO-kikarsikte designat för jakt av storvilt, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. Siktpunkt med 11-stegs justering av ljusintensiteten. Batteri som standard. Standardtub i ett stycke (1 tum). Produkten innefattar inga fästen.
· · · · För storvilt, t ex älg, björn osv. Belysning mitt på hårkorset 11-stegs justering av ljusintensiteten 100 % vattentät · 5 års garanti · Linsskydd och reservbatteri som standard · Enkel justering
Kikarsikte
för storvilt
Nu endast
99 99
för allt ville
ad +expeditionskostn
PRO Kikarsikte 3-9x40
För fågel- och älgjakt
PRO R
För stor
Toppnyhet!
Kikarsikte 3-9x40
Ett nytt JahtiJakt PRO toppkikarsikte för all slags villebråd, med belyst punkt i mitten av hårkorset. Siktpunkten har en 11-stegs justering för ljusintensitet. Batteri som standard. Standardtub i ett stycke (1 tum). Produkten innefattar ej fästen.
· Allroundkikarsikte för älg-, fågel-, vildsvinjakt osv. · Belyst punkt i mitten av hårkorset · 11-stegs justering av siktpunktens ljusintensitet · 100 % vattentät · 5 års garanti · Linsskydd och batteri som standard · Enkel justering
te Allround kikarsik bråd
500-700
Prisklass
Nu T NY daIN enVAst
ad +expeditionskostn
er
PRO Kikarsikte 2.5-10x50
För skymning och långa distanser
Toppnyhet!
Kikarsikte 2.5-10x50
Ett allround JahtiJakt PRO-kikarsikte, som tack vare sin stora ljusintensitet är utmärkt för skymning- och passjakt. Optimalt sikte för längre distanser. Belyst punkt i mitten av hårkorset. Standardtub i ett stycke (1 tum). Produkten innefattar ej fästen.
· · · · För långa distanser För skymning- och passjakt Belyst punkt i mitten av hårkorset 11-stegs justering av siktpunktens ljusintensitet · 100 % vattentät · 5 års garanti · Linsskydd och batteri som standard · Enkel justering
Nu endast
129
för distanser
Kikarsikte
700-800
Prisklass
ad +expeditionskostn
er
Gå in på de nya www-sidorna: www.eratukku.fi
Toppnyhet! h
jag0604_030_035
3.7.2006
13:08
Sivu 35
lution har börjat! u
PRO Holosightsikte
För gevär och hagelbössa
Toppnyhet!
Holosightsikte
Holosightsikte designat för gevär och hagelbössa, vars montering på vapnet baserar sig på standardklackar i siktet. Siktets inpassning till 19 mm Weaver. Kikarsiktet passar även till 17 mm och 11.5 klackar med hjälp av adaptern som medföljer siktet. Automatisk klarhetsjustering för siktmönstret. Omfattande och mångsidig, från storvilt till fågelstuds.
· 4 olika belysta siktmönster för olika funktioner · Automatisk klarhetsjustering för siktmönstret · Snabba och precisa skott · Passar både gevär och hagelbössa · 2 adaptorer som standard: 17/19 och 11.5/19 mm. Totalt värde av adaptorer 235 · 7-stegs justering av ljusintensitet · Enkel att montera och rikta in
Holosightsikte sa elbös för gevär och hag ass
Nu endast
4 siktmönster:
99
Priskl
400
ad +expeditionskostn
er
PRO Rödpunktssikte
För storvilt
Toppnyhet!
Rödpunktssikte
Rödpunktssikte med bländskydd för storviltsjakt. Med riktpunktens 11-steg ljusintensitetsjustering finner du alltid det passande kikarljuset för rådande omständigheter. Justerbar punktstorlek. Den 'flytande' riktpunkten möjliggör snabba och mycket precisa skott oberoende av ögonpositionen. Träffpunkten är alltid på riktpunkten. Produkten innefattar ej fästen.
· · · · · För storvilt, t ex älg, björn osv. Snabba och precisa skott Båda ögon öppna vid siktning Justerbar siktpunktsstorlek Enkel justering · · · · · 100% vattentät 11-stegs justering av ljusintensitet Passar alla gevär 5 års garanti Linsskydd och batteri som standard
Rödpunktssikte för storvilt
Nu endast
99
EXTRA
Prisklass
400
ad +expeditionskostn
er
Leverans mot postförskott, porto tillkommer.
Kikarsikte
Beställ genast med kupong eller via nätet:
www.eratukku.fi
På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får
Beställningskupong
ett MULTIVERKTYG som gåva (värde 69 )!
Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-19, Lör 10-15
Ring 08-840 4400
Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabrikförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-15
Erätukku Beställ JahtiJakt PRO-kikarsikte med denna kupong. betalar Som tack får du ett praktiskt multi-verktyg (värde 69 ). portot för för två kupongen Ja, jag vill beställa mot postförskott beställningar st JahtiJakt PRO -rödpunktssikte (99 /st) SE SIDAN 15 st JahtiJakt PRO -holosightsikte (99 /st) st JahtiJakt PRO -kikarsikte 1.5 - 6 x 42 (99 /st) st JahtiJakt PRO -kikarsikte 3 - 9 x 40 (99 /st) st JahtiJakt PRO -kikarsikte 2.5 - 10 x 50 (129 /st) + expeditionskostnader. Som kupongbeställare får jag Multi-verktyget som förmån, värde 69 (1 förmån/kikarsikte). Du betalar inga mellanhänder.
BONUS
Beställarens underskrift (målmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress Postnummer Postort
Jägaren 4/06
Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Du betalar inga mellanhänder.
E-post Mobiltelefon
Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
jag0604_036_041
3.7.2006
15:12
Sivu 36
FÅGELINFLUENSAINFOFÅGELINFLUENSAINFOFÅGELINFLUENSAINFO
F
Jakten kan fortsätta som normalt
Enligt den information som föreligger om fågelinfluensan finns det i dagsläget inga skäl att rucka på jakten, utan vi kan fortsätta jaga som förut. Det krävs nämligen en massiv infektion för att en människa ska bli H5N1-smittad av vilda fåglar. Även om en jägare skulle fälla en fågel som avsöndrar detta virus eller som har insjuknat i fågelinfluensa finns det inget skäl till oro, för enligt experterna räcker inte virusmängden hos en fågel till för att överföra smittan till en människa. Trots detta ska jägarna förstås ändå vara uppmärksamma och aldrig slarva med den normala hygienen.
®
Självdöda eller sjuka fåglar ska man fortsättningsvis låta bli att äta. Friska fåglar ska man helst alltid ta ur och plocka med handskar på händerna. Tvätta händerna när du är klar med fågeln. I övrigt räcker det till med normalhygien vid tillredningen av fågel. Köttet ska vara genomstekt. Om du stöter på flera döda fåglar eller fåglar som verkar vara allvarligt sjuka ska du kontakta den kommunala veterinären på orten. Om du påträffar fler än fem döda svanar eller fler än tio döda fåglar av någon annan art kan detta betraktas som massdöd. Enstaka döda fåglar behöver däremot inte rapporteras till någon myndighet. Rör aldrig döda eller sjuka fåglar med bara händer utan använd handskar om du måste hantera dem.
Lokalt fågeljaktsförbud möjligt
EU-kommissionen har fattat beslut om vilka åtgärder som varje medlemsland är skyldigt att vidta för att förhindra spridningen av fågelinfluensa hos vilda fåglar. Om fågelinfluensa orsakad av viruset H5N1 påträffas hos vilda fåglar ska myndigheterna upprätta en skyddszon med radien tre kilometer. Utanför denna upprättas en övervakningszon som har radien 10 kilometer räknat från platsen där de smittade fåglarna påträffades. Enligt EU-kommissionens beslut är alltså all jakt på vilda fåglar förbjuden inom denna övervakningszon med radien tio kilometer om fågelinfluensa orsakad av viruset H5N1 har påträffats hos vilda fåglar. Jaktförbudet gäller således jakten på hönsfåglar och duvor. Detta är huvudprincipen men i praktiken är andra lösningar möjliga och storleken på jaktförbudsområdet kan bli en annan eftersom förbudsområdet kan begränsas till exempelvis ett visst fågelområde. Om en gård som föder upp fjäderfä ligger inom riskzonen vid ett eventuellt influensafall är det sträng övervakning och provtagning som gäller. Om ett jaktförbud utfärdas är det meningen att
4 · 2006 JÄGAREN
ARI-PEKKA PALMU
detta ska träda i kraft med omedelbar verkan. Myndigheterna bedömer därefter separat från fall till fall när jaktförbudet kan upphävas. Syftet med jaktförbudet är dels att eliminera alla störningsmoment i det aktuella området för att inga fåglar ska lämna området, och dels att skydda jägarna från smitta. Det här betyder att om det utfärdas ett förbud mot fågeljakt på någon ort så ligger det ett myndig36
hetsbeslut bakom. Betraktat ur ett jägarperspektiv får vi hoppas att jaktförbud inte utfärdas lättvindigt eftersom ett förbud av allt att döma skulle drabba många jaktbara fågelarter. Inte ens med dispens får jordgubbsodlare hålla efter björktrastarna som huserar i hans odlingar, och ärtodlaren blir alldeles ifrån sig när jaktlaget måste avbryta duvjakten. Också jakten på skogshöns blir belagd med förbud trots
jag0604_036_041
3.7.2006
15:12
Sivu 37
FÅGELINFLUENSAINFOFÅGELINFLUENSAINFOFÅGELINFLUENSAINFO
att sjukdomen inte har påträffats hos dessa fåglar som nästan lever som eremiter. Det är förstås alldeles riktigt att vi måste ta fågelinfluensan på allvar, och det är bra att myndigheterna bryr sig om jägarnas hälsa. Men de mått och steg som vidtas måste hålla sig inom gränserna för det sunda förnuftet. EU-kommissionens beslut ger tyvärr knappt något manöverutrymme alls för vårt land att använda sitt bondförstånd. För jägare är det bra att veta att upphettning eliminerar eventuella sjukdomsalstrare. Det är därför riskfritt att äta köttet av friska fåglar. Köttet på fågelvilt, liksom på övrigt fjäderfä, måste tillredas med omsorg så det blir genomstekt. Detta främst med tanke på faran för salmonella. Köttet är färdigt när temperaturen inuti är minst 75 grader, och varken köttet eller saften skiftar i rött. Kom som sagt också ihåg att det hör till god kökshygien att inte använda samma redskap för rått och tillrett kött, eller för rått kött och livsmedel som äts otillredda, som exempelvis sallader. Glöm inte heller att tvätta händerna innan du börjar laga till maten, och att vid behov tvätta dem också medan matlagningen pågår. inte har tillträde. Det dricksvatten som bjuds åt tamfåglar ska vara rent och får inte vara taget från exempelvis en grund vassrugge eller en damm där det finns sjöfåglar. Det är också förbjudet att låta tamfåglar beta på fält där det ständigt finns sjöfåglar eller där sjöfåglar regelbundet förekommer. Arbetet med att hålla de vilda fåglarna under observation för att kunna upptäcka eventuella fall av fågelinfluensa fortsätter som förut. Observationer av döda sjöfåglar och massdöd bland mindre fåglar ska fortsättningsvis anmälas till kommunens veterinär som, om han eller hon anser det vara befogat, tar prover för att kunna bekräfta eller utesluta fågelinfluensa. Den som föder upp fåglar är dessutom skyldig att anmäla till den kommunala veterinären om han upptäcker symptom på någon smittosam sjukdom bland gårdens fjäderfän. Symptomen kan vara relaterade till exempelvis andningsvägarna eller det centrala nervsystemet. Det kan vara apati, försämrad äggproduktion, långsammare tillväxt, ökad dödlighet eller förändringar i åtgången på foder och vatten. De nya bestämmelserna gäller tills vidare men myndigheterna följer fortlöpande med läget. Om myndigheterna bedömer att det föreligger en klart ökad risk för fågelinfluensa, till exempel på grund av en påträffad vild fågel som är smittad, kan det åter igen bli obligatoriskt att hålla tamfåglar inomhus. o
Ät och laga mat som förut
Personer som har blivit smittade med fågelinfluensa i exempelvis Asien har fått smittan vid direkt kontakt med sjuka fåglar, medan det inte finns några tecken på att smittan skulle ha förmedlats av livsmedel. EU har förbjudit importen av levande fåglar och sådana fjäderfäprodukter som kan överföra smitta. De temperaturer som normalt används vid matlagning räcker till för att eliminera eventuella förekomster av virus i köttet på fjäderfä. Det är omöjligt att få fågelinfluensa av de livsmedel som finns i handeln i vårt land. Vi finländare behöver med andra ord inte ändra på våra vanor beträffande livsmedel och mat. Men fjäderfä som går ute ska också i fortsättningen hållas åtskilt från vilda sjöfåglar. Förbudet mot att hålla fjäderfä ute under fåglarnas vårflyttning upphörde den sista maj, men också efter detta datum ska den som föder upp fjäderfä se till att hans fåglar inte kommer i kontakt med vilda sjöfåglar. En ny förordning om försiktighetsåtgärder för att förhindra att fågelinfluensan sprider sig genom kontakter mellan vilda fåglar och tama trädde i kraft den första juni i år och gäller i hela landet. Några särskilda riskområden finns inte längre utan dessa är upphävda. Riskområdena hade definierats utgående från flyttfåglarnas rastplatser, och när flyttningen var klar fanns det inte längre några skäl att upprätthålla dem. Den nya förordningen föreskriver att vilda sjöfåglar inte ska kunna nå platser där uppfödda fåglar utfodras eller vattnas. Detta ska ske så, att tamfåglarna utfodras och vattnas antingen inomhus eller på en sådan plats dit de vilda sjöfåglarna
Tillredning av vilt
RENLIGHETEN ÄR HALVA MATLAGNINGEN. I Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat, och gör det också vid behov medan du lagar maten. I Tvätta händerna när du har hanterat råa livsmedel som kött. I Håll köket rent liksom alla matlagningsredskap och ytor. HÅLL ISÄR RÅA OCH TILLAGADE INGREDIENSER. I Låt inte rått viltkött och fågelkött komma i kontakt med tillredda livsmedel. I Använd skilda redskap för tillagade och råa livsmedel, som skärbräden, slevar, knivar med mera. STEK OCH KOKA LIVSMEDLEN VÄL. I Kött av viltfågel ska vara genomstekt. I Se efter att varken köttet eller saften från fågelvilt är rött.Värm omsorgsfullt upp den mat som ska serveras varm. KOM IHÅG DE RÄTTA TEMPERATURERNA VID ALL MATLAGNING. I Servera maten genast eller kyl ner den fort. I Livsmedel som lätt far illa ska förvaras kallt (två till fem plusgrader). I Håll maten tillräckligt varm (över 60 grader) om du inte serverar den genast, men i högst två timmar.
37
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_036_041
3.7.2006
15:12
Sivu 38
335
jag0604_036_041
3.7.2006
15:12
Sivu 39
AGRIMARKETISTA METSÄSTÄJÄLLE
Pmr-puhelin DORO WT86
Paketti sisältää: 2 puhelinta, vyöpidikkeet, lataustelineen, korvakuulokemikrofonit ja akut.
Kuulonsuojain Peltor Sound Trap
Bonusta kaupan päälle!
59,-/pkt
Bonusta kaupan päälle!
155,Riistakivi 10 kg
Maittava, runsaasti kuparia, seleeniä sekä A- ja E- vitamiinia sisältävä nuolukivi riistaeläimille.
Riistaherne
UUTUUS! 80
8
/40 kg säkki
Jahti & Vahti Extra Energia 15 kg
Erittäin energiapitoinen koiranruoka kovan kulutuksen aikana metsästyskaudella. Lihapitoisuus 47%.
5
60
Bonusta kaupan päälle!
/kpl, sis. alv 17%
Alastaron siemenkeskuksen pakkaamaa herneen lajitteluerotteesta valmistettua Riistahernettä. Herne on parasta herkkua kyyhkyille. Ruokinta on hyvä aloittaa jo muutama viikko ennen kyyhkysjahdin alkua. 100% puhasta hernettä! Tilattavissa Agrimarketista kautta maan.
Nuolukivi Hertta 10 kg
Puhtaasta luonnon mineraalisuolasta valmistettu nuolukivi kaikille eläimille.
2530
Bonusta kaupan päälle!
/15 kg, sis. alv 17%
460
/kpl, sis. alv 17%
Lisätietoa Agrimarketista: www.agrimarket.fi. Pidätämme oikeuden muutoksiin.
39
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_036_041
3.7.2006
15:12
Sivu 40
4 · 2006 JÄGAREN
40
KLIPP UT OCH SPARA!
jag0604_036_041
3.7.2006
15:12
Sivu 41
JSM/FISKE- OCH VILTAVDELNINGENS SPALT
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET DATUM 16.6.2006
I FÖRESKRIFT Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat att utfärda följande föreskrifter om begränsning av jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens, förutsättningar för beviljande av jaktlicens och förfaranden som skall iakttas vid beviljande av jaktlicens. I Denna föreskrift är i kraft tillsvidare och gäller sådan licensbelagd jakt som avses i 28 § i jaktförordningen. Utöver denna föreskrift meddelas årligen separata föreskrifter om enskilda arter vilka gäller i ett jaktår och i vilka regionala övre gränser fastställs för jaktvårdsdistrikten angående antalet individer per art som får jagas med stöd av jaktlicenser. I dessa föreskrifter kan jord- och skogsbruksministeriet för varje enskilt jaktvårdsdistrikt även begränsa de särskilda undantagsgrunder enligt 28 § i jaktförordningen med stöd av vilka jaktlicenser kan beviljas. 1) Allmänt Beviljandet av jaktlicens skall övervägas från fall till fall, och i regel kan tillstånd att bedriva jakt med stöd av en och samma jaktlicens beviljas för jakt på en enda individ av en art enligt 28 § i jaktförordningen. Jaktlicens skall beviljas endast för ett begränsat område med beaktande av dels undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. 13 punkten i jaktförordningen, dels, när det gäller undantagsgrunden enligt 4 punkten, de stamvårdsmässiga mål som uppställts i vårdplanen för arten. Jaktlicenser som omfattar hela jaktvårdsdistriktet skall inte beviljas. För varje jaktlicens skall jaktvårdsdistriktet separat begrunda om följande punkter uppfylls: 2) Gynnsam skyddsnivå De regionala övre gränser gällande individer som får jagas med stöd av jaktlicens, vilka fastställs för jaktvårdsdistrikten genom separata föreskrifter baserar sig på information från vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. När den regionala övre gränsen fastställs årligen i jord- och skogsbruksministeriet separata föreskrifter har den regionala övre gränsens inverkan på den gynnsamma skyddsnivån redan beaktats och vidare har det säkerställts att ett eventuellt beviljande av jaktlicens inte äventyrar den gynnsamma skyddsnivån för den art som är föremål för avvikelsen. Jaktvårdsdistriktet kan bevilja jaktlicenser inom ramen för sin regionala övre gräns och i enlighet med anvisningarna i föreskriften. I jaktlicensbeslutet skall i fråga om den gynnsamma skyddsnivån särskilt hänvisas till den separata regionala översta gräns som ministeriet har fastställt för varje enskild art.
FÖRESKRIFT GILTIGHETSTID TILLSVIDARE
JAKT SOM FÅR BEDRIVAS MED STÖD AV JAKTLICENS
I Bedömning av på vilket sätt avvikelse från skyddet av en art som anges i 28 § i jaktförordningen förbättrar tillståndet för den art för vars skydd undantagstillstånd övervägs. I Om specificeringen och bedömningen visar att nyttan för den art som skall skyddas inte är tillräcklig, skall tillstånd att jaga en art som är föremål för jaktlicens inte beviljas. 2. förebygga särskilt betydande skada I Specificering av särskilt betydande skada I Specificering av det potentiella skadeområdet (skadeobjekten) utgående från övervakningsinformation och sådana skador som eventuellt redan har uppstått I Omfattningen av den skada som man strävar efter att kunna förebygga genom jakt på en art som anges i 28 § i jaktförordningen och I Bedömning av sannolikheten för att skaderisken realiseras eller för att en skada kommer att upprepas. I Om det inte handlar om att försöka förebygga en särskilt betydande skada skall tillstånd att jaga en art som är föremål för jaktlicens inte beviljas. 3. på grund av tvingande skäl trygga folkhälsan, den allmänna säkerheten eller något annat mycket viktigt allmänt intresse, inklusive sociala och ekonomiska orsaker, samt om avvikelsen medför synnerligen viktig nytta för omgivningen I Specificering av folkhälsa eller allmän säkerhet som man särskilt avser att trygga genom att döda en art som skall skyddas I Bedömning av sannolikheten för att folkhälsan eller den allmänna säkerheten äventyras I Specificering av annat mycket viktigt skäl som är av tvingande karaktär med tanke på ett allmänt intresse (inklusive ekonomiska och sociala orsaker) I Specificering av synnerligen viktig nytta för omgivningen I Om dessa punkter inte uppfylls skall tillstånd att jaga en art som är föremål för jaktlicens inte beviljas I Licenser som beviljats i enlighet med ovan nämnda undantagsgrunder i 28 § 1-3 punkten i jaktförordningen skall begränsas regionalt på ett ändamålsenligt sätt med tanke på reviret och beteendet hos den individ som är föremål för jaktlicens. B) Undantagsgrund 4 i 28 § 1 mom. i jaktförordningen (att selektivt och begränsat i noggrant övervakade förhållanden eliminera vissa individer) I Tillämpning av undantagsgrunden tillåts i de årligen meddelade föreskrifterna om enskilda arter endast de jaktvårdsdistrikt inom vilka det utgående från vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beståndsuppskattning kan anses finnas en tillräckligt talrik stam eller inom vilka beståndsuppskattningen visar på en betydande tillväxt av stammen. Tillämpning av undantagsgrunden tillåts endast i fråga om sådana arter vars stam i hela Finland, utgående från vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beståndsuppskattning, kan anses vara tillräckligt stor och att vården av stammen för ifrågavarande art förutsätter att individer av arten elimineras också när det på grund av stammens täthet och/eller individantal är omöjligt att ange en bestämd individ för vilken det särskilt kunde påvisas
41
att undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. 13 punkten uppfylls. I Tillämpning av undantagsgrunden skall överensstämma med riktlinjerna för enskilda arters vårdplaner och för sin del stödja skydd och vård av arter enligt 28 § i jaktförordningen. I Jaktlicenser skall inom jaktvårdsdistriktet beviljas enbart för områden där arten förekommer frekvent så att licenserna i regel riktas mot individer som regelbundet rör sig i närheten av permanent bosättning, i närheten av potentiellt skadeobjekt eller orsakar befogad oro bland den lokala befolkningen. 4) Förekomst av annan tillfredsställande lösning Jaktvårdsdistriktet skall innan jaktlicens beviljas för varje enskild licens utreda om det finns en annan tillfredsställande lösning för beviljande av jaktlicens enligt 28 § 1 mom. 14 punkten och i jaktlicensbeslutet anteckna de centrala punkterna i utredningen. Om utredningen visar att det finns andra tillfredsställande lösningar i fråga om en viss licensansökan skall jaktlicens inte beviljas. A) Undantagsgrunder 13 I I fråga om undantagsgrund 1 skall jaktvårdsdistriktet utreda om den art som är föremål för skydd (annan art) i ett beslut enligt denna punkt är av sådan natur att denna arts skyddsnivå kan förbättras endast genom att tillåta jakt på en art nämnd i 28 § i jaktförordningen( varg, björn, lodjur, utter). Om den art som är föremål för skydd (annan art) i beslutet är en viltart, skall jaktvårdsdistriktet först utreda om begränsning av jakt på denna art (annan art) kan betraktas som en annan tillfredsställande lösning. Om den art som utgör grund för beslutet (annan art) är en art som avses i naturvårdslagen skall jaktvårdsdistriktet begära ett utlåtande i ärendet från en behörig regional miljöcentral. I I fråga om undantagsgrund 2 skall jaktvårdsdistriktet utreda vilka metoder som överhuvudtaget finns att tillgå för att förebygga sådan skada som anges i ansökan och hur de lämpar sig för den situation som avses i ansökan. På motsvarande sätt skall jaktvårdsdistriktet utreda vilka andra tillfredsställande lösningar som redan har tillämpats på den situation som avses i ansökan (till exempel fördrivning med olika metoder, inhägnande för att skydda husdjur, elstängsel osv.) och vilka effekter dessa har haft. I En motsvarande utredning skall göras i fråga om undantagsgrund 3. B) Undantagsgrund 4 I Jaktvårdsdistriktet skall innan jaktlicens beviljas utreda om det finns en annan tillfredsställande lösning för beviljande av jaktlicens enligt 28 § 1 mom. 4 punkten med beaktande av de stamvårdsmässiga mål som uppställts i vårdplanen för arten och andra alternativa lösningar och i jaktlicensbeslutet anteckna de centrala punkterna i utredningen. I Utredning och granskning av ovan nämnda omständigheter skall antecknas i beslutet. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTER JUHA KORKEAOJA BITRÄDANDE AVDELNINGSCHEF CHRISTIAN KROGELL
JÄGAREN 4 · 2006
KLIPP UT OCH SPARA!
3) Utredning av undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. i jaktförordningen A) Undantagsgrunderna i 28 § 1 mom. 13 punkten i jaktförordningen Jaktvårdsdistriktet skall innan jaktlicens beviljas utreda följande aspekter som anges i 13 punkten om undantagsgrunder och i jaktlicensbeslutet anteckna de motiveringar som baserar sig på utredningen. 1. bevara vild fauna eller flora I Specificering av nyttan för vild fauna eller flora och
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 42
JSM:S FISKE- OCH VILTAVDELNINGENS SPALT
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET DATUM 27.6.2006 FÖRESKRIFT GÄLLER 1.8.2006 - 31.7.2007
Exa
MED STÖD AV JAKTLICENS ELLER INOM RAMEN FÖR REGIONAL KVOT TILLÅTEN JAKT
I FÖRESKRIFT Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat ge följande föreskrifter om begränsning av jakten som bedrivs med stöd av en jaktlicens eller inom ramen för en regional kvot, om förutsättningar för beviljande av en jaktlicens, handlingssättet vid beviljande av jaktlicenser samt om redogörelsen som skall avges om den tillåtna jakten: 1. Europeisk bäver Med stöd av jaktlicenser som beviljas av Satakunta jaktvårdsdistrikt får fällas högst 250 europeiska bävrar. Övriga jaktvårdsdistrikt får bevilja licenser för jakt efter europeisk bäver endast om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning för att förebygga betydande skador. 2. Brunbjörn Renskötselområdet: inom det östra renskötselområdet som avses i 5 § i jaktförordningen får det maximalt fällas inom det östra renskötselområdet och inom det västra renskötselområdet 17 björnar 6 björnar I I beslutet om jaktlicensen skall grunderna för beviljandet av licensen nämnas separat för varje enskild individ. I Jaktvårdsdistrikten bör beakta den extra avgång som omfattar antalet björnar som efter att dessa föreskrifter getts har avlivats med stöd av de undantagstillstånd som har beviljats enligt jaktlagens (615/1993) 41 § 2 mom. eller polislagens (493/7.4.1995) 25 § eller övriga av människor dödade björnar som man fått vetskap om, som ett avdrag från det antal björnar som får fällas med stöd av jaktlicenser. I Efter att ett jaktvårdsdistrikt har beviljat en jaktlicens skall distriktet lämna en kopia av licensen till jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation. Vid utgången av jaktsäsongen för brunbjörn skall distriktet ytterligare till ministeriet och Jägarnas centralorganisation leverera en redogörelse som avses i artikel 16.2 i naturdirektivet, med uppgifter om antalet beviljade jaktlicenser, grunderna för beviljandet av licenserna samt resultatet av jakten. 3. Östersjövikare Tills vidare skall licenser för jakt efter östersjövikare inte beviljas. 4. Gråsäl Antalet gråsälar som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten får uppgå till högst: Kymmene jaktvårdsdistrikt Lapplands jaktvårdsdistrikt Uleåborgs jaktvårdsdistrikt Österbottens jaktvårdsdistrikt Sv. Österbottens jaktvårdsdistrikt Satakunta jaktvårdsdistrikt Nylands jaktvårdsdistrikt Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt 20 gråsälar 90 gråsälar 105 gråsälar 70 gråsälar 180 gråsälar 80 gråsälar 30 gråsälar 100 gråsälar
Jahti
15 - 60
I Antalet brunbjörnar som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten enligt jaktförordningens 28 § får uppgå till högst: Södra Savolax jaktvårdsdistrikt Kajanalands jaktvårdsdistrikt (utanför renskötselområdet) Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt Kymmene jaktvårdsdistrikt Norra Karelens jaktvårdsdistrikt 3 björnar 8 björnar 1 björn 6 björnar 38 björnar
I I andra jaktvårdsdistrikt än de ovan nämnda bör licenser för jakt på brunbjörn inte beviljas. I Antalet björnar som får fällas med stöd av jaktlicenser är inte en kvot som måste uppfyllas. Målet med föreskriften är att en gynnsam skyddsnivå för björnstammen kan hållas. Jaktvårdsdistriktet skall utreda från fall till fall om de förutsättningar som är ett villkor för beviljandet av jaktlicens föreligger. I I Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt får man endast bevilja licens för jakt efter brunbjörn i de syften som anges i 28 § 1 mom. 1-3 punkterna i jaktförordningen. I Licenserna för jakt efter brunbjörn i det syfte som avses i jaktförordningens 28 § 1 mom. punkt 4 bör begränsas till avlivande av specifika enskilda individer och till maximalt en jaktvårdsförenings område eller ett i övrigt klart definierbart högst 300 000 ha stort enhetligt område för skötsel av björnstammen. I det syfte som avses i 28 § 1 mom. 4 punkten i jaktförordningen beviljad jaktlicens kan inte efter beviljandet bytas till annan individ eller annat område.
I I övriga jaktvårdsdistrikt skall licenser för fångst av gråsäl inte beviljas. I På de fällda gråsälarna skall tas prover som direkt skickas för undersökning till vilt- och fiskeriforskningsinstitutet enligt institutets anvisningar. 3. Andra arter Ministeriet ger senare separata föreskrifter för vårjakten efter sjöfågel och jakten efter varg, lodjur och utter. Före det skall jaktlicenser för jakten efter dessa arter inte beviljas. I övrigt skall vid beviljandet av jaktlicenser följas bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTER JUHA KORKEAOJA BITRÄDANDE AVDELNINGSCHEF CHRISTIAN KROGELL
4 · 2006 JÄGAREN
42
KLIPP UT OCH SPARA!
To p p n y h e t !
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 43
JahtiJakt toppnyhet
Exakt avstånd på sekunder!
Liknande laseravståndsmätare har kostat t o m över 600 . Nu får du en exakt laseravståndsmätare från Erätukku utan mellanhänder för under 180 !
Laseravståndsmätare nu möjligt att köpa för alla!
JahtiJakt laseravståndsmätaren är ett överlägset hjäpmedel, när du vill veta det exakta avståndet till målet. Med ett fingertryck får du avståndsvärdet och precision för dina skott. Ett oumbärligt hjälpmedel för älgpass, fågeljägare samt andra gevärmän. · För jägare · för båtförare · för landägare · och för många många andra som behöver exakta avståndsvärden
metso 242 m
kettu 154 m
JahtiJakt LASERAVSTÅNDSMÄTARE
15 - 6 0 0 m
· Mycket lätt och snabb att använda, med ett knapptryck · Ytterst exakt avståndsmätning, +/-1m · Säker och osynlig infraröd-lasermätning · Mätavstånd 15- 600 m · Förstoring 6x · Säker att använda även i regn och dimma · Stänksäker · Liten storlek, vikt 180 g · Handledslänk · Garanti 1 år
To p p n y h e t !
PÅ KÖPET FÖR SNABBA BESTÄLLÄRE!
1 Skyddfodral
Bra, vadderat skydd för mätaren, bältfäste. Nu på köpet för snabba beställare!
NU ENDAST
LASERmätare
179
Leverans mot postförskott, porto tillkommer. Beställarens underskrift (under 18 år målmans underskrift) Namn Adress Postnummer E-post GSM Postort
2 Batteri
Långvarigt litiumbatteri. Instrumentet kan användas genast. Nu på köpet för snabba beställare!
+portoavgift
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 15
Erätukku betalar portot för kupongen
Beställningskupong
Beställ JahtiJakt LASERAVSTÅNDSMÄTAREN med den här kupongen.
BONUS
Beställ genast med kupong eller via nätet:
www.eratukku.fi
Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-19, Lör 10-15
Ja, jag beställer mot postförskott st JahtiJakt LASERAVSTÅNDSMÄTARE (179 /st) + portoavgift. Förmånspaketet får jag på köpet.
Ring 08-840 4400
Du betalar inga mellanhänder.
Du betalar inga mellanhänder.
Jägaren 4/2006
Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Jag vill samtidigt bli medlem av Erätukku-klubben och få de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 44
Ny JahtiJakt-teknologi för marknaden
Lukthindrande
Jubileumsåret till ära JahtiJakt
Vi utveclade en jaktdräkt till den högsta prisklassen, en dräkt som upfyller jägarnas mest anspråksfulla förväntningar: unik lätthet och ventilationsförmåga, vattentäthet, värme och luktlöshet.
-drä
NY
Här är
ScentechTM nytt i Finland!
I den nya PREMIUM-jaktdräkten har vi använt ny SCENTECHTM-luktreduceringsteknologi, som hindrar villebrådet att vittra kroppslukter. På detta sätt kommer du obemärkt närmare villebrådet!
NYTT
Ny ultralätt tyg
Toppk
DEN NYA -luktreduceringsteknologin i hela världen endast i JahtiJakt PREMIUM -kläder
Nya vattenavvisande specialdragkedjor
Andra
Toppklass vattentäthet och ventilationsförmåga
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 45
-dräkten revolutionerar jakten!
Här är JahtiJakt PREMIUM -dräktens banbrytande egenskaper: NY -luktreduceringsteknologi
I den nya JahtiJakt Premium-jaktdräkten användes den unika Scentech-luktreduceringsteknologin. Med hjälp av den förhindrar man kroppslukter att gå igenom yttertyget för att vittras av villebrådet. JahtiJakt har utvecklat Scentech-luktreduceringsteknologin i samarbete med de bästa experterna och forskningsinstituten i branschen som först i Finland.
Silverpartikel Luft & fuktighet Värme Luktbakterier SCENTECHTM -tyg
Antibakteie teatad (KS K0693, JIS L1902)
!
Teknologin baseras på silverpartiklar, som förgör luktbakterierna som människokroppen producerar. Silverpartikalsilverpartiklar har placerats in i tråden redan vid tillverkningsprocessen. På så sätt håller Premium-dräktens tyg, som vävts av dessa trådar, sin luktreduceringsegenskap för alltid.
förhindrar lukten
Svett
Hud
NYTT ultralätt tyg
Lättheten och elasticiteten av dräkten har en stor betydelse. Den nya JahtiJakt Premium-dräkten blev lätt genom att kombinera AIR-TEX membranet direkt till det nya lätta yttertyget. Dessutom väts inte det Teflon-behandlade yttertyget när det blir vått och bevarar därför sin lätthet även vid fuktiga omständigheter. Prova och bli förtjust!
Toppklass AIR-TEX -membran
Regn Yttertyg
AIR-TEX -membran Fukt
et
ss öm
jp m ar är t e
ad
Andra toppegenskaper:
Vattentät, justerbar och avtagbar huva Avtagbar insektshuva med öppning för mat och prat Vattentäta fickor på båda sidor av huvuddragkedjan Vattenavvisande bröstfickor Ventilationsöppningar i jackan och byxorna Ny knivficka i byxan osv.
Byxen med kardborrejustering
2 separata innerfickor för t ex huva och handskar
www.eratukku.fi
Läs mer
m
e
ed
Även i den nya JahtiJakt Premium-dräkten har vi valt att använda det uppskattade och testade AIR-TEX -membranet. I testerna vid VTT har AIR-TEX membrabet fått bästa värden för vattentäthet. Membranets ventilationsförmåga är också utmärkt enligt testerna i SmartWear Laboratioriet vid Tammerfors Tekniska Universitet.
Värme
m e mbran t e j p
Fodertyg
AIR
-T EX-m e m
br
an
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 46
Erätukku 10 år. Festen till ära för köpare av Premium-d
Ett mäktigt klädselpaket som f
1. 2. 3.
Lätt, ventilerande
nyhetsdräkt
på köpet!
1.
Värde 169
2.
Värde 39
JahtiJakt fritidsjacka
Dubbel-strukturerad jacka med innerfoder av Cherbafleece. Justerbar åtstramning i nedre delen. Trendiga textilläderförstärkningar i dragkedjorna. Elegant skogsbrun färg. Värde 169 . Nu för snabba beställare på köpet.
JahtiJakt flanellskjorta
JahtiJakt flanellskjortan med krage för jakt och fritid. Kvalitetsbomull. Nytt trendigt utseende. Två bröstfickor. Förlängd bakdel som skyddar nedre ryggen. Värde 39 . Nu för snabba beställare på köpet.
8.
3.
Värde 249
JahtiJakt Forest -dräkten
En lätt ventilerande nyhetsdräkt på köpet! JahtiJakt Forest -dräkten är utvecklad som svar på kundernas önskingar. För naturvandrare, camping, fiske, bärplockning osv. Värde 249 . Nu för snabba beställare på köpet.
8.
Värde 59
JahtiJakt AIR-TEX vändbar jaktmössa
Jaktmössa försedd med AIR-TEX -membran. Vattentät och ventilerande. Lät framvänd röd signalfärgsyta. Uppvikbara öronlappar. justerbar omkrets. Värde 59 . Nu för snabba beställare på köpet.
1. Teflon-behandlat bomullspolyestertyg 2. Vattenavvisande 3. Smutsavvisande 4. Justerbar, avtagbar huva 5. Jacka med midjeåtstramning 6. Nedre del med åtstramning i jackan 7. Jackan har 5 fickor 8. Byxorna har 6 fickor 9. Byxben med kardborreåtstramning 10. Hållbart bältfäste 11. Byxben och bakdel med förstärkningar 12. Innerfoder av nät i jackan
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 47
m-dräkten:
som förmånspaket på köpet
5. 4.
- och villebrådet vittrar inte!
6.
rm
are
i är m m
ud
2 1
4.
Värde 59 XX Arvo
5.
Värde 129
hud
da
rna
H an
.
dv
ä
6.
Värde 109
Vändbar väst för jägare
Bakdelen av västen har en ryggsäck med vattentät ytmaterial. Framtill rymliga patronfickor. Bröstficka för jaktartiklar. Axelvadderingar av snyggt manchestersammet. Även för älgjägare, stark röd signalfärg. På den röda sidan fyra rymliga fickor för t ex GPS, hundradar osv. Värde 59 . Nu för snabba beställare på köpet.
Scentech-underställ
För flerskiktsklädsel. Speciellt designat underställ för JahtiJakt Premium-dräkten, gjord med den nya ScentechTMluktreduceringsteknologin. Micro1Drytyget suger bort all fukt från huden och förflyttar den till de yttre klädesplaggen. ScentechTM-luktreduceringsteknologin kombinera med tyget förhindar kroppslukterna att komma igenom klädseln. Värde 129 . Nu för snabba beställare på köpet.
Mellanställ
Tekniskt underställ för att ta på ovanför Premium-understället vid kallare väder, tröja och långkalsonger. Håller kroppen varm och förflyttar fukten från understället ut genom den andande dräkten. Ärmar med handvärmare. Material av bekvämt micro-fleece. Värde 109 . Nu för snabba beställare på köpet.
7. 7.
Vändbar AIR-TEX -hatt
Värde 79
Tillverkad av JahtiJakt AIR-TEX Premium -yttertyg. Vattentät och ventilerande. Trendig. Vändbar; andra sidan har en orange signalfärg. Värde 79 . Nu för snabba beställare på köpet.
11.
ten
9.
10.
9.
Värde 29
10.
Värde 14,90
11.
Värde 69
Knapphängslen
Starka läderhållare. Elastiskt och hållbart material. Värde 29 . Nu för snabba beställare på köpet.
Jägarhandskar
Varma JahtiJakt-jägarhandskar. Bra isolering med Thinsulate® -foder, handdel av äkta hållbart läder. Färg skogsgrön. Värde 14,90 . Nu för snabba beställare på köpet.
JahtiJakt-pullover
Trendig JahtiJakt jägarpullover för fritid. Skyddande ståndkrage. Kragen med halvlång dragkedja. Armbågar med textilförstärkning. Värde 69 . Nu för snabba beställare på köpet.
www.eratukku.fi
Läs mer
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 48
Festen till ära Europas tuffaste erbjudande:
Klädselset värd över 1600 nu end
1. Justerbar och avtagbar huva med
Premiu
stv od
ell
Te
AIR-TEX membran
2. Avtagbar insektshuva 3. Behaglig och mjuk
Värde
sammetskrage
4. Vattenavvisande bröstfickor 5. Ny ScentechTM-luktreduceringsteknologi
inn
a r e ns PR E M I U
M-
M
i jackan och byxorna
6. Vattentäta fickor på
båda sidor av jackan och byxorna
7. Ventilationer under armarna med
insektsskydd
8. Uppvärmingsfickor vid
bröstet
9. Kardborreåtstramning i jackans
JahtiJakt fritidsja Värde 169
ärmuddar
10. Nytt lätt ytmaterial, AIR-TEX membran
direkt kombinerat med ytmaterialet
11. Justerbar midjeåtdragning
i jackan
12. Jackan har tillsammanlagt
JahtiJakt AIR
11 fickor
13. 2 st separata innerfickor t ex för
handskar och huvor
14. Justerbar åtstramning i nedre
delen av jackan
15. Ventilerande nätfoder i jackan och
byxorna
16. Knappar för hängslena 17. Höfter med insektsskyddad
ventilation
18. Byxor med tre-punkt midje-
åtstramning
19. Lårfickor på båda sidor 20. Knivficka i högra byxbenet 21. Byxorna har tillsammanlagt
650
NY -luktreduceringsteknologi som enda i världen i JahtiJakt PREMIUM kläderna
Marknadsandel för jaktdräckter med membran, %
PRISKLASS
6 fickor
22. Bakfickor med tryckk-
nappar
23. Inre del av byxben har slitskydd 24. Kardborrejustering i byxslut
JahtiJakt Halti 70 % 14 80 % 20
82 %
51 %
Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete
Sasta
Jaktundersökning 5/2006 i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT.
Tillfredsställelse med egenskaper av egen dräkt, % användare
www.eratukku.fi
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 49
nu endast 299,90 bara för de snabba!
Premium-förmånspaket
Värde över 1000
na
vä
rm
dd a re i ärm m u
ar
vä
rm
dd a re i ärm m u
Premium-underställ Värde 129
Jägarens vändbar väst Värde 59
Mellanställ Värde 109
JahtiJakt fritidsjacka Värde 169
JahtiJakt flanellskjorta Värde 39
Vändbar AIR-TEX-hatt Värde 79
JahtiJakt AIR-TEX vändbar jaktmössa Värde 59
JahtiJakt Forest -dräkt Värde 249
Snabba tjänar över 1300 !
Högsta prisklass Premium-nyhetsdräkt och ett enormt förmånspaket av ett totalvärde av 1654 . Nu till ära av Erätukkus Jubileumsår endast 299,90 ! Endast för snabba!
Paketet har allt vad man behöver för jaktklädsel (bara skorna fattas. Se ett erbjudande av skor på sidorna 50-53). Nu lönar det sig inte att vänta. Beställ genast! Beställ genast med kupong eller via nätet:
et äkt + förmånspak Premium-dr
Knapphängslen Värde 29
Jägarhanskar Värde 14,90
Pullover Värde 69
NU ENDAST
gi M
www.eratukku.fi
tekniska JahtiJakt UNDERSOCKOR (värde 15 )!
Så här förkortar du vår telefonkö och får
Leverans mot postförskott, porto tillkommer.
Beställningskupong
9 29
+expeditionskostn
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 15
,90
ader
Erätukku betalar portot för kupongen
Telefonbeställningar Vardagar kl 9 - 19, Lör 10 - 15
Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX® Premium -dräkt med förmånsprodukter med den här kupongen. Som extra gåva för kupongbeställningen får du de tekniska Jahtijaktundersockorna. Posta kupongen genast, portot är redan betalt!
BONUS
Ring 08-840 4400
Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-15
Ja, Jag beställer st JahtiJakt AIR-TEX Premium-dräkter mot postförskott för priset 299,90 /st + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Premium-förmånspaket och kupongbeställarens sockor (1 Premium-förmånspaket + 1 par sockor/dräkt).
Beställarens underskrift (målmans underskrift för under 18 år) Namn
Jägaren 4/06
Adress Postnummer E-post Mobiltelefon Postord
Du betalar inga mellanhänder.
Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 Svarsförsändelse
Du betalar inga mellanhänder.
Längd cm Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3
Vikt kg
Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
Anteckna dräktmottagarens mått här. Även dam- och ungdomsstorlekar.
na
ar
Ha
Ha
.
.
nd
nd
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 50
Uusi JahtiJakt AIR-TEX®-kalvokenkä syntyi: Fester till ära en ny högklassig jaktsko
Toppnyhet på membranskomark
Högre skaft än tidigare och vattentät membran ända upp till skaftets övre kant. Den populära JahtiJakt AIR-TEX -membranskon har helt och hållet förnyats. Den nyaste kunskapen och teknologin försäkrar att fötterna förblir torra och att du inte får skavsår även under långa jaktresor. Nu är det dags att byta de svettiga och tunga skodonen till Jubileumsårets JahtiJakt Premium -nyhetsskor! Den nya ScentechTM luktreduceringsteknologin från JahtiJakt och villebrådet vittrar inte!
Torrare
Den ny tredubbel vattentäthetsteknologi som använts i membran- och jaktskor och det testade AIR-TEX -membranet i JahtiJakt Premium -skorna garanterar att fötter och sockor alltid är torra.
Lättare
Det nya vattentäta ytlädret och en ny sömtäthetsmetod förhindrar att skorna blir blöta och att de förblir lätta även i våt terräng.
Bekvämare
Skons nya design, som håller hälen på plats samt en läst med förbättrad passform höjer gångbekvämligheten till en ny nivå.
Luktfritt
JahtiJakts utvecklade Scentech -luktreduceringsteknologi är integrerat i innerfodret och förgör luktbakterier nästan total och förhindrar svettlukten att nå villebrådet.
Stiligare
Vi stödjer JFO:s ungdomsarbete.
Skons kvalitetsytläder, ny design och struktur samt naturligtvis luktlösheten höjer nivån av jaktskor nu till en helt egen kvalitetsnivå.
Bästa vattentäthet och andningsförmåga tack vare ny teknologi.
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 52
Direkt från fabriken utan mellanhänder och du sparar klart pengar:
Högsta klass
Ny jaktsko av högsta klass egenskapernas etta
membran
Vi stödjer JFO:s ungdomsarbete.
Det testade AIR-TEX -membranet hindrar vatten att tränga in i skon. Membranet når ända upp till övre kanten på skaftet vilket möjliggör ett bra vadardjup. JahtiJakt AIR-TEX -membranet transporterar bort svett ur skon och håller därmed fötterna och strumporna torra. Den nya ScentechTM -luktreduceringsteknologin eliminerar luktproducerande bakterier och hindrar villebrådet att vittra människan. Tack vare ny membranteknologi försäkras en mångfaldig vattentäthet. Membranet är väl skyddat. Vatten- och smutsavvisande ytläder, skaftet av hållbar cordura. De viktigaste skarvarna har tredubbla sömmar. I lädersömmarna garanteras vattentätheten tack vare en fyrdubbel behandling med ny teknologi. Sulans uppbyggnad i fyra lager gör skon stadig och följsam. Den äkta sulan garanterar utmärkt fäste på krävande underlag. Den tvättbara och ventilerande energisulan består av ny teknologi i form av stötdämpning och energiåterföring samt antibakteriell och luktmotverkande behandling. Den löstagbara tunga gör att skon passar mångsidigt för olika fötter samt att skon torkar snabbare. Skon fungerar bra även vintertid. Sulan i fyra lager isolerar mot kylan från marken. Utformad speciellt för jakt- och friluftsbruk. Den rätt planerade snörningen stödjer hela området kring foten.
1. Ny Scentech luktreduceringsteknologi 2. Ny membranteknologi 3. Löstagbar tunga 4. Skaft i exakt rätt höjd 5. Vattentät ända upp till skaftets övre kant
7. Sömmarna tejpade med AIR-TEX-membrantejp 8. Slitstark cordura i skaftet 9. Hållbara, rätt placerade snöröglor 10. Lätt att snöra 11. Äkta vattentätt läder 12. Membranet skyddat mellan lagren 13. Stadig hälkappa 14. Läst för finländska fötter 15. Tredubbla sömmar vid de viktigaste skarven 16. Energisula; stötdämpande och
Skaftets längd 28 cm (no 42)
6. Vattentät och ventilerande AIR-TEX membran
Kupon Intern dessu
energiåtergivande
17. Antibakteriell sula med god passform 18. Sula uppbyggd i fyra skikt;
stadig och följsam
19. Skyddande förstärkning
i spetsen
20. Äkta Vibra
-sula
Hemligheten bakom halva priset: Premium-skor Du betalar inga mellanhänder!
Motsvarande membranskor kostar över 360 i butikerna, eftersom butikspriserna består till över hälften av kostnader som är onödiga för dig. Genom att beställa från Erätukku får du skorna utan mellanhänder direkt från tillverkaren! Om du är snabb får du dessutom ett förmånspaket värt över 200 på köpet!!
+ förmånspaket
NU ENDAST
79 1
+ expeditionskostna der
90
www.eratukku.fi
jag0604_042_053
3.7.2006
14:10
Sivu 53
bransko under halva priset!
+ Förmånspaket på köpet om du är snabb!
1 1
JahtiJakt benvärmare
Värde 39
Värde totalt över 200,-
Starkt vattentätt material. Justerbar skaftöppning, snörögla för skofäste. Skyddar byxbenen från slitning och smuts. Starka justerbara öglor för åtstramning under skon. Värde 39 . Nu på köpet för snabba skobeställare.
NYTT!
2
Skyddar benen från kvistar och smuts!
Skaftets längd 28 cm (no 42)
4
Stiligt till fritiden!
Bekvämligheten av skiktklädsel även för fötterna!
3
4 4
Varmt till jakten!
Värde 15
Kupong- och Kupong- och Internetbeställare får Internetbeställare får dessutom dessutom
2
Teknisk undersocka
Coolmax Liner-undersocka. Transporterar fotsvett framåt. Håller fötterna varma och torra. Tillverkad av högklassigt material. Värde 15 . Nu på köpet för snabba skobeställare.
3 5
Jahtijakt skokräm
Värde 15
Bivax tillverkad av naturens egna råvaror. Skyddar skon mot smuts och vatten. Lätt att applicera. Mycket drygt. Vårdar det vattentäta lädret och håller det mjukt. Värde 29 . Nu på köpet för snabba skobeställare.
Teknisk värmesocka
Värde 29
4
JahtiJakt dubbelfleece
Värde 129
Fungerar som ett isolerande lager på samma sätt som mellanstället i flerskiktsklädsel. Transporterar fotsvett framåt. Tillverkad av högklassigt material. Värde 29 . Nu på köpet för snabba skobeställare.
Bondad dubbelfleece. Varm och elegant jacka för fritidsbruk. Ytan är av mjukt och behagligt soft-fleece. Värde 129 . Nu på köpet för snabba skobeställare.
Beställ genast med kupong eller via nätet:
Premium sko
Beställningskupong
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 15
www.eratukku.fi
paket
På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får
JahtiJakt skokräm som gåva (värde 15 )!
Obs! Mät foten färdig innan du ringer. Det rätta måttet får du när du står på papper, ritar av din fot och mäter ritningen.
Leverans mot postförskott, porto tillkommer.
Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX Premium-skor och förmånspaket med den här kupongen. kupongbeställningen får du den högklassiga JahtiJakt skokrämen. Gåvans värde 15 !
BONUS
Erätukku betalar portot för kupongen
der
Du betalar inga mellanhänder.
Anteckna fotlängden och förmånsmottagarens mått!
Jägaren 4/06
0
Telefonbeställningar Mån-Fre 9-19, Lör 10-15:
Ja, jag beställer par JahtiJakt AIR-TEX Premium-skor mot postförskott för priset 179,90 /par + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Förmånspaket och kupongbeställarens skokräm (1 Förmånspaket + 1 skokräm/par).
Beställarens underskrift (målsmans underskrift för under 18-åriga)
Namn Adress Postnummer E-post Mobiltelefonnummer
Fotlängd cm Mottagarens längd cm vikt kg
Ring 08-840 4400
Myynti: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Oulu TEHTAANMYYMÄLÄT: OULU Alasintie 8, VANTAA Valimotie 27 Avoinna: ma-pe 10-18, la 10-15
Postort
Du betalar inga mellanhänder.
Erätukku Avtalsnummer 5013247 Sko 1 Sko 2 Sko 3 Fleece 1 Fleece 2 Fleece 3 90003 Svarsförsändelse
Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 54
335
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 55
BILAGA, SPARA!
Jägarnas
55
Centralorganisation
JÄGAREN 4 · 2006
BILDERNA: HANNU HUTTU, ARI-PEKKA PALMU, ANTTI SARAJA, MARKO SVENSBERG OCH TOTTI TURUNEN.
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 56
ETISKA REGLER FÖR JÄGARE
INLEDNING
Jaktens rötter går tillbaka djupt in i vårt folks tidiga historia. Att slå vakt om vår jaktkulturs gamla och respekterade värden samt våra jaktseder åligger varje jägare. För att bygga upp och bibehålla den gemensamma värdegrunden för jakten behövs det etiska regler. Syftet med reglerna är att hjälpa den enskilda jägaren att begrunda värden och målsättningar för sitt intresse samt att stärka jaktens ställning i samhället. De etiska reglerna understryker visandet av respekt för viltet, naturen och andra människor samt rättsinnighet. Respekterade egenskaper hos jägaren är pålitlighet, ansvarskänsla, kunnighet och hänsynstagande till andra. Till etiskt acceptabel jakt hör följande faser: Att söka och finna viltet samt att nå fram till lämpligt skjutavstånd Så smärtfritt dödande av den valda bytesindividen som möjligt Respekt för bytet och noggrant nyttjande av det
Om en enda av dessa faser saknas, är det inte mera nödvändigtvis fråga om etiskt acceptabel jakt. Exempelvis naturvårdsmässiga mål, skadegrunder eller andra samhälleliga krav kan i undantagsfall vara orsak till avvikelse från noggrant nyttjande av bytet. Det här kan vara fallet t.ex. vid fångst av mink, mårdhund, gråtrut och kråka.
och din övriga aktivitet förorsakar till ett minimum. Fostra, dressera, vårda och behandla alltid din hund bra och oklanderligt. Var en öppen och ärlig förespråkare för jakten. Instruera och handled de unga. Kom ihåg, att du som jägare representerar hela jägarkåren. 2. Sörj för att principen för hållbart nyttjande förverkligas Jaga alltid enligt principen för hållbart nyttjande. Delta i inventeringarna av viltbestånden och bistå viltforskningen. Utred viltsituationen i ditt jaktområde, anpassa din jakt till viltets produktionsförmåga och jaga selektivt och övervägt. Som regel kan högst den mängd vilt som jaktområdet avkastar tas till vara genom jakt. Utför din andel av viltvårdsarbetet. Genom långsiktigt och planmässigt vilt- och naturvårds-arbete kan du förbättra viltets, men också andra djurs livsvillkor samt öka mångfalden i naturen. Basera din jakt på ett noggrant nyttjande av bytet eller på ett naturvårdande mål. Sörj för din egen del för att viltbestånden och nyttjandet av dem är i harmoni med övriga former för nyttjandet av naturen och naturnäringar.
ETISKA REGLER
1. Främja jaktens goodwill genom ditt handlande Respektera naturen och viltet. Slå vakt om jakten som en väsentlig del av den finländska kulturen och respektera gamla accepterade jakttraditioner. Främja en övervägd och lugn jakt. Ett stort byte är inte huvudmålet. Lämna inte spår i naturen. Samla in hylsor och vägkostförpackningar och sörj för eldplatsernas snygghet och vägarnas skick. Begränsa de störningar jakten
4 · 2006 JÄGAREN
56
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 57
BILAGA, SPARA!
3. Visa respekt för villebrådet Kom ihåg, att alla djurarter och -individer är likvärdiga. Använd jaktmetoder som möjliggör selektiv jakt och har liten risk för skadskjutning. Jaga alltid med hund när detta är möjligt. Jaga inte vilt i nödsituation, t.ex. fåglar som ruggar eller sälar som är inringade av is. Undvik att jaga med din hund och dressera den vid skärande skarföre eller under på annat sätt hårda naturförhållanden. Skjut först när du med säkerhet har fastställt att objektet är lovligt vilt och bara då du har fri siktlinje och fritt synfält. Skjut endast på avstånd som är säkra för dig själv och endast då du är säker på att fälla bytet. Sträva målmedvetet till ett dödande första skott. Skjut ett andra skott endast då möjligheterna till träff är lika goda som de var vid det första skottet. Skjut inte på ett annat djur om du ser att ditt första skott skadade viltet, utan sträva till att genast söka upp det skadskjutna viltet för att avliva det. Undvik att skjuta med hagelgevär på över 30 meters avstånd. Nedan exempel på längsta acceptabla skjutavstånd: rådjur (sommarpäls) rådjur (vinterpäls) gås, räv och mårdhund sjöfågel bäver övrigt vilt 25 m 20 m 25 m 30 m 10 m 30 m hagel. Tänk efter om du alls behöver grövre hagel än 4 mm. Undvik att skjuta med studsare på över 100 m avstånd utan ordentligt stöd. Skjut inte på vilt i rörelse om du inte genom bra träning har skaffat dig erfarenhet av sådant skytte. Använd alltid stöd när det är möjligt. Skjut inte hjortdjur i huvudet eller halsen (gäller inte avfångningsskott). Kom ihåg, att måttet för en jägares skicklighet inte alls är på hur långt håll han kan skjuta viltet, utan det, hur nära han kommer viltet eller kan låta det närma sig utan att bli observerad. Åsamka inte villebrådet onödigt lidande. Avliva det så snabbt som möjligt och utan plågor. Skjut inte på vilt, om du inte är säker på att du kan ta vara på det. Gör ditt yttersta för att hitta och ta vara på skadskjutet eller skadat vilt. Iakttag djuret så noggrant som möjligt och lägg hela händelseförloppet på minnet med tanke på eventuellt eftersök. Skjut inte annat vilt under eftersöket. Respektera ditt byte, behandla det med uppskattning och utnyttja det noggrant som mat, pälsverk eller på något annat sätt. Enbart för troféns skull bör man aldrig jaga. De oanvändbara delarna av viltet skall behandlas ändamålsenligt. 4. Utveckla dina kunskaper och färdigheter Sträva hela tiden till att lära dig mera om naturen, viltet och jakten. Följ med lagstiftningens utveckling. Dela också med dig av dina kunskaper till
Vid skott bakifrån skall ovannämnda maximala avstånd förkortas med 5 m. Större vilt, som t.ex. rådjur skall aldrig skjutas bakifrån. Undvik användning av för stora
57
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 58
BILAGA, SPARA!
6. Sköt om relationerna till markägarna Underhandla och diskutera med markägaren om jakten och viltvårdsåtgärder, som t.ex. placeringen av utfodringsplatser. Kom ihåg att det är markägaren som besluter om nyttjandet av jakträtten på hans / hennes områden. Fråga alltid om lov om du vill röra dig på odlingar, ägovägar och ingärdade områden. Var ändå förekommande, när du efter att ha fått tillstånd rör dig på dem. Fråga om lov att göra upp kaffeeld och var försiktig med elden. Se till att din hund inte skadar husdjur. Hjälp markägarna inom ramen för dina möjligheter med förebyggande, kartläggning och åtgärdande av viltskador. Inrikta jakten på viltindivider som åsamkar skador och sådana områden där det finns behov av att förebygga skador. Bevaka markägarens intressen och informera honom / henne också vid behov om andra frågor. 7. Visa hänsyn mot bosättning och andra som rör sig i naturen Kom ihåg, att du som jägare inte är den enda som använder naturen, även om du rör dig där med tillåtelse av markägaren. Använd vid behov informationstavlor eller skyltar
Det f
andra jägare och nyttjare av naturen. Intressera dig för ditt jaktområde och dess fauna också under andra tider än jakttiden. Genom att förstå viltets livsvillkor kan du fungera bättre naturen till fromma. Utveckla din artkännedom. Delta i rådgivningstillfällen och kurser med anknytning till jakten. Utveckla och upprätthåll din skjutskicklighet genom träning. Sörj för att ditt vapen är anpassat till dig personligen och att du känner ditt vapens träffsäkerhet på olika avstånd. 5. Sörj för säkerheten Hantera alltid vapnet som om det vore laddat. Förvara dina vapen ändamålsenligt. Sträva till att hålla ditt hagelgevär brutet och studsarens lås öppnat när du är på rastplatsen, på väg eller då en skjutsituation inte är att vänta. Var alltid på det klara med var andra jägare, människor som rör sig i naturen och bosättning finns innan du skjuter. Säkerhetssektorn är minst 40º, kom ihåg rikoschettrisken. Skjut endast mot säker bakgrund. Var medveten om gevärskulans långa räckvidd, om du t.ex. besluter dig för att skjuta en fågel som sitter i ett träd. Kontrollera var hunden finns innan du skjuter. Beakta trafik och vägnät då du jagar eller utfodrar viltet. Använd inte vapen och delta inte i jakter i berusat tillstånd. som visar inom vilka områden jakt pågår. Var vänlig mot andra som rör sig i naturen. Kommendera inte andra, utan förklara vänligt vad du håller på med. Respektera andra människors åsikter. Handla i allt på ett sådant sätt, att andra människor kan känna sig trygga. Andra är inte nödvändigtvis förtrogna med vapen och deras effekt. Även t.ex. ofarliga hagel som faller ner eller skottljud kan skrämma andra. Försök organisera passplatserna så att de inte syns från vägområdet. 8. Respektera andra jägare Respektera andras rätt till jakt. Var en rejäl jaktkamrat. Skryt inte med ditt byte och var inte avundsjuk på dina jaktkamraters byte. Samarbeta med jägarna i ditt närområde och var en rejäl samarbetspartner. "Ät inte från din jaktgrannes lass". Skjut inte vilt som kommer i ett drev från din grannes sida, utan att ha kommit överens om ett sådant förfarande. Anlägg inte viltutfodringsplatser nära gränsen mot din granne. Använd inte drivande eller ställande hund, om det är sannolikt, att största delen av drevet eller skallet kommer att ske på din grannes marker. Respektera hundföraren och hunden. Hjälp till vid sökande och fasttagande av hunden samt sörj för hundens säkerhet under jakten. Uppträd alltid så som du önskar att andra jägare skall uppträda mot dig.
1
4 · 2006 JÄGAREN
58
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 59
JahtiJakt-tillverkningsavtal med en av de ledande radiotelefontillverkarna:
Det fullständiga VHF-paketet endast 179 !
Överlägsen garanti på 2 år
Tack vare den nya VHF-teknologin en otroligt lång räckvidd även under krävande omständigheter. Lång batterihållbarhet med effektbatteri. Lättanvänd. Praktisk liten storlek. Mycket stabil struktur, överlägsen garanti 2 år. Marknadens mest kompletta paket på köpet för beställare i förskott. Normalt kostar en motsvarande helhet 399 .
) KT (5W PPEFFE KVIDD TO NG RÄC R BESTÄLLNINGAR FÖ LÅ
Den nya JahtiJakt VHF-radiotelefonen är perfekt. Det här måste du erfara själv! Beställ nu och prova i lugn och ro i 2 veckor. Du blir säkert förtjust!
· Koppla på genast färdig att använda · Väljknapp med 25 förprogrammerade kanaler, frekvensbyte, effektreglering osv. · En hållbar gummiförsedd antenn · Stabil struktur, vattenavvisande · Öppna samtalsförbindelsen genom att trycka på tangenten · Batteriets riktiga laddningsstatus synlig hela tiden · Frekvens (67-73MHz) · Med snabbrusvalet når du de även de svagaste ljuden · Sändningseffekt justerbar, stor 5W, liten 1W · Belyst display, tre färgalternativ · Med alarmknappen snabb kontakt med alarmkanalen · Samtalsförbindelsen öppnas automatiskt med VOX-funktionen · Med PR1-funktionen kan man följa samtal av två kanaler samtidigt · Klara, belysta tryckknappar · Och många andra toppfunktioner av en VHF-telefon Godkänd av · Snabbladdning på ett par timmar Kommunikationsverket, · Vattenavvisande, håller regn och fukt 25 programmerade · Mycket liten storlek, 58 x 95 x 32 mm kanaler · Lätt, endast 230 g med batteri · Överlägsen garanti på 2 år
I FÖRSKOTT EN KOMPLETT UTRUSTNING PÅ KÖPET! mikrofon 1. HEAD-SET hörlur + ljudlöst. Du kan följa samtalstrafiken
7,4V. 2. SPARBATTERI Li-Ionsom finns i Ett andra effektbatteri till den
anordningen
3. STANDARDANTENN För normalt bruk, längd 13 cm. 4. EFFEKTANTENNlånga distanser, längd 50 cm. Sk. marschantenn, för 5. BILLADDARE12/24V. Tändaranslutning, 6. NÄTLADDARE 230V. Stadig bordsladdare, 7. BÄLTESKLIPS Stabilt avtagbart bältesklips för baksidan. 8. BÄLTESFODRAL krävande Skyddar anordningen vid
omständigheter.
E TÄLLAR ÖR BES TT LEVERANS F O I FÖRSK 36 VECKAN
BESTÄLL TVÅ ELLER FLERA FÖR PRISET
VHF
Nu endast
veckan 36 ställning leverans Vid förskottningsbe
Beställ genast med kupongen eller via internet:
Leverans mot postförskott, porto tillkommer.
9 1759 1
Du betalar inga mellanhänder.
KPL
Passar ihop med alla jakt-VHF anordningar
arti Bekr. p
er
Testad av radioamatörer och experter i telekommunikation
ad ST +expeditionskostn
Beställningskupong
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 15
Beställ JahtiJakt VHF-radiotelefonen nu. Som beställare i förskott får du hela paketet som förmån till ett helt otroligt pris. Genom att beställa flera telefoner är priset ännu gynnsammare!
Ja, jag beställer mot postförskott (kryssa passande antal) 1 st JahtiJakt VHF-radiotelefoner (179 /st) + expeditionskostnader. 2 st JahtiJakt VHF-radiotelefoner (159 /st) + expeditionskostnader. __st JahtiJakt VHF-radiotelefoner (159 /st) + expeditionskostnader.
Beställarens underskrift (målmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress Postnummer E-post Mobiltelefon Postort
BONUS
Erätukku betalar portot för kupongen
www.eratukku.fi
Telefonbeställningar
Du betalar inga mellanhänder.
Jägaren 4/2006
020 747 7080 0400 245 083
klo 9 - 18 klo 8 - 18
Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 60
Hela folkets JahtiJakt AIR-TEX® membrandräkt förnyades!
Testvinnarens nyhetsmodell n
Legendarisk membrandräkt!
1. Skyddande krage,
insidan värmande fleece i dräktens färg
2. Extra starka textilläder-
Och För
Finlands mest köpta jaktdräkt
15. DropStop
förstärkningar på kragen och axlarna
3. Vatten- och vindtätt
samt ventilerande AIR-TEX membran på jackan och byxorna, tejpade sömmar AIR-TEX®
4. Luftigt nätfoder, i jackans
ytbehandling på jackan och byxorna
16. Bekväm bröstficka
övre del snyggt rutmönstrat fodertyg
5. Extra starka
under vindtätt ficklock, nås utan att jackan öppnas
17. Bredare mobil-
telefonficka
18. Ficka för t.ex.
JahtiJakt AIR-TEX membrandräkt är den legendariska jaktdräkten, som var den första att vinna jägarnas förtoende med sin utmärkta vattentäthet, ventilationsförmåga och med sitt pris utan mellanhänder.
textilläderförstärkningar på fickorna
6. Justerbar midja,
radiotelefon eller GPS
19. Justerbara venti-
ser alltid snygg ut
7. Rymliga fickor som
Stilig nyhetsmodell!
Nu har vi utvecklat denna favoritdräkt vidare enligt nya kunskaper; t ex ytmaterialet är ännu mer hållbart, färgen är modetrendig och dräktens mångsidighet är bättre, t ex avtagbara huvor.
kan förslutas jackan har 10 st., byxorna 4 st.
8. Extra starka dragkedjor 9. Starka tryckknappar 10. Jackan har justerbar nederkant
lationsöppningar under armarna
20. Ärmjustering 21. Värmefickor med
fleece inuti
22. Alla fickor skyddade 11. Praktiska ventilationsöppningar
på sidorna
12. Prasselfritt och mycket
med AIR-TEX membran
23. Både jackan och
Välj en äkta AIR-TEX
När du väljer en jaktdräkt, försäkra dig om att det har en äkta AIR-TEX membran. De som använder membrandräkten är de mest tillfredsställda med sin dräkts vattentäthet och ventilationsförmåga. (Taloustutkimus 4/04). VTT och Tammerfors universitets forskningar visar membranets överlägsenhet vetenskapligt. JahtiJakt AIR-TEX är också den mest populära!
starkt yttertyg
13. Fickor och ficköppningar
förstärkta med textil/läder
14. Rymliga fickor
som kan förslutas
Storlekar också för damer och ungdomar!
byxorna har mycket bra passform
24. Byxorna har hög
midja, skyddar ryggen
25. Byxor med tre-punkt
t + Förmånspaket Dräk
NU BARA
midje-åtstramning
26. Vatten- och
Nytt billigare pris!
Tack vare ökande tillverkningsmängder i Finland och Europa har vi kunnat sänka prisest för favoritdräkten. Nu får du den här dräkten i prisklassen 300 utan mellanhänder för det chockerande priset 129,90 ! Och observera: priset innehåller också förmånspaketet!
129
er +expeditionskostnad
Vi stöder JCO:s ungdomsarbete
90
Halti Sasta
vindtätt samt ventilerande AIR-TEX-membran på byxorna och jackan, tejpade sömmar, nätfoder
27. Skyddsfärg som passar
JahtiJakt 70 % 14 80 %
i den finländska skogen, skogsgrön
28. Spännanordning
i byxsluten
aket ri in l. rm Pris inkl. Förmånsp
Marknadsandel för jaktdräckter med membran, %
82 % 20
51 %
Jaktundersökning 5/2006 i samarbete med Arbetshälsoinstitutet och VTT.
Tillfredsställelse med egenskaper av egen dräkt, % användare
Kolla våra nya webbsidor: www.eratukku.fi
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 61
es!
odell nu till ett chockpris!
r st ill de snabba dessutom det häköpora Och t et! ketet värt 228,00 på Förmånspa
t
1 Vattentät membranhuva Vattentät huva med AIR-TEX membran och membrantejpade sömmar. Snabb att fästa med QuickSnap-systemet. Formbar skärm 1
Älgflughuva tar bort 2 ÄlgflughuvaSnabb att fästamed QuickSnap-snabbfäste Öppningproblemet med den spridande älgflugan. med QuickSnap systemet. med dragkedja för mat och prat. Värde 29 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. med krage för fritid. 3 Flanellskjorta JahtiJakt flanellskjortaskyddar ryggen.jakt och39 . Kvalitetsbomull. Två bröstfickor. Förlängd nederkant Värde Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna.
och mångsidiga justeringar. Värde 59 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna.
4 Jakthandskar Varma JahtiJakt-jakthandskar. Välisolerande Thinsulate-foder, handflata med slitstarkt äkta läder. Färg skogsgrön. Värde
14,90 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna.
3
Vändbar jaktmössa Vattentät och ventilerande jaktmössa 5 med AIR-TEX membran, smutsavstötande DropStop-ytbehandling. Lätt
vändbar röd signalfärgyta. Uppvikbara öronlappar. Reglerbar storlek. Värde 59 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna.
2
Jägarens säkerhetsväst JahtiJakt säkerhetsväst 6 av hög kvalitet. Reflexband fram och bak. Ny signalfärg som syns
bättre. Ryms i fickan och kan snabbt kläs över dräkten vid jakt. Händigt snabbfäste. Värde 27 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna.
4
6
5
nde
Jägarens membrandräkt
Beställ genast med kupong eller via nätet:
www.eratukku.fi
n,
På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får ett par tekniska JahtiJakt
Beställningskupong
EXTRA för två beställningar
undersockor (värde 15 )!
Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX -dräkt med förmånsprodukter med den här kupongen. Som extra gåva för kupongbeställningen får du de behagliga tekniska Jahtijakt undersockorna, som håller dina fötter torra. Posta kupongen genast, portot är redan betalt!
Leverans mot postförskott, porto tillkommer.
BONUS
Erätukku betalar portot för kupongen.
Telefonbeställningar Vardagar kl 9 - 19, Lör 10 - 15
SE SIDAN 15 Ja, jag beställer st JahtiJakt AIR-TEX -dräkter mot postförskott för priset 129,90 /st + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Förmånspaket och kupongbeställarens sockor (1 Förmånspaket + 1 par sockor/dräkt).
Beställarens underskrift (målsmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress Postnummer E-post Mobiltelefonnummer Postort
Jägaren 4/06
Ring 08-840 4400
Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG, Alasintie 8, VANDA, Valimotie 37 Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-15
Du betalar inga mellanhänder.
Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 Svarsförsändelse
Längd cm Vikt kg Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3
Du betalar inga mellanhänder.
Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
Anteckna dräktmottagarens mått här. Även dam- och ungdomsstorlekar.
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 62
Nu presenteras Nu presenteras
5 panssar för 3 - 5 vapen
· · · · · · starkt kamlås kraftig pansardörr stöldsäkert gångjärnsystem rymligare, nya dörrfack vadderad vapenhållare och inredning rum även för pistoler, långa vapen (max 138 cm) · förankringshål i botten/bakvägg Mått: Höjd 1380 x bredd 350 x djup 300 cm. Vikt: Tom 45 kg, med vapen och tillbehör ca 80 kg Färg: Vit Lås: Nyckellås, 2 nycklar, kamlås
Fem års ranti inbrottsga
den NYA kollektionen av Vapenskå p me den NY kollektionen av Vapenskå NYA apenskå
8 panssar för 5 - 8 vapen
· · · · · · starkt kamlås kraftig pansardörr stöldsäkert gångjärnsystem rymligare, nya dörrfack vadderad vapenhållare och inredning rum även för långa vapen, kikarvapen och pistoler · dörren har praktiska fack för dokument och kartor · förankringshål i bottern/bakvägg Mått: Höjd 1500 x bredd 500 x djup 370 cm. Vikt:Tom 75 kg, med vapen och tillbehör ca 125 kg Färg: Vit Lås: Nyckellås, 2 nycklar, Fem års kamlås ranti inbrottsga
Endast
inkl. Bonuspaket inkl onuspake
8-15 R (SIS)
SIS godkänt Tillverkad enligt högsta finska vapenskåpstandarden
249
+frakt
Endast
inkl. Bonuspaket inkl onuspake
16 R (SIS) för 8-16 vapen
349
+frakt
Endast
för 8-15 vapen
ink
2
SIS godkänt Fem års ranti inbrottsga Tillverkad enligt högsta finska vapenskåpstandarden
· tillverkad av kraftig inbrottssäker 4 mm stålplatta · urtagbar överhylla · rymlig förvaring för långa vapen, kikarvapen och pistoler · dörren har 5 st Fem års ranti förvaringsfack inbrottsga · specialförsäkrat uppdyrkningsskydd · förankringshål i botten/bakvägg Mått: Höjd 1500 x bredd 500 x djup 370 cm. Vikt: Tom 130 kg Färg: Vit Lås: Godkänt Mayer säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås
· tillverkad av kraftig inbrottssäker 4 mm stålplatta · urtagbar övre hylla · rymlig förvaring för kikarvapen och pistoler · skåpet är lätt förändrat till två modeller med 1. mellanvägg och 2. tre justerbara mellanhyllor eller utan mellanvägg · dörren har 5 st förvaringsfack · 4 st hållare för rensrör · förankringshål i botten/bakvägg SISMått: Höjd 1500 x bredd 575 x djup 400 cm. Vikt: Tom 152 Färg: Vit Lås: Godkänt Mayer säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås
godkänt Nro 1030
1.
2.
Endast
Endast
inkl. Bonuspaket inkl onuspake
449
+frakt
SIS-
PÅ KÖPET
569
100 stFÖR DE
SNABBA!
+frakt
inkl. Bonuspaket inkl onuspake
Värde 59
godkänt Nro 1030
VÄRDESKÅP för värdeföremål hemma och på kontoret: pengar, smycken, cd-skivor osv. Mått: 350x270x160mm Vikt:Tomvikt 6 kg. Brandsäkerhet 30 min. Passar inuti Otso 16 R - ENDAST vapenskåpet.
+rahti
jag0604_054_063
3.7.2006
13:43
Sivu 63
å p med JÄTTESTORT BONUSPAKET! med JÄTTESTORT BONUSPAKET! BONUSPAKET!
LEIJONA 100 för 3-5 vapen
· extra kraftig konstruktion · inbrottssäkert kassaskåpslås · rymlig övre hylla · ett nytt stiligt utseende · dörren har ett förgyllt lejonvapen · förankringshål i botten/bakvägg
Mått: Höjd 1450 x bredd 350 x djup 350 cm. Vikt:Tom 67 kg, med vapen ca 110 kg Färg:Burgundybrun Lås:Nyckel- och kassaskåpslås
LEIJONA 140 för 8-11 vapen
· extra kraftig konstruktion · inbrottssäkert kassaskåpslås · rymlig övre hylla · dörren har rymliga förvaringsfack · ett nytt stiligt utseende · dörren har ett förgyllt lejonvapen · förankringshål i botten/bakvägg
Mått:Höjd 1500 x bredd 555 x djup 400 cm. Vikt: Tom 135 kg, med vapen ca 175 kg Färg: Burgundybrun Lås: Nyckel- och kombinationslås, kassaskåpslås
LEIJONA 160 för 8-16 vapen
· extra kraftig konstruktion · inbrottssäkert kassaskåpslås · lätt justerbar 2 st urtagbara hyllor till höger · ett nytt stiligt utseende · dörren har ett förgyllt lejonvapen · förankringshål i botten/bakvägg
Mått: Höjd 1500 Fem års x bredd 700 ranti inbrottsga x djup 460 cm. Vikt: Tom 145 kg, med vapen ca 200kg Färg: Burgundybrun Lås: Nyckellås + förgyllt trespoligt öppningshandtag
Endast
Fem års ranti inbrottsga
Endast
inkl. Bonuspaket inkl Bonuspaket
299
· · · · · · · ·
+frakt
Endast
inkl. Bonuspaket inkl Bonuspaket
449
Fem års ranti inbrottsga
PÅ KÖPET
549
+frakt
inkl. Bonuspaket inkl Bonuspaket
Värde 59
+frakt
VÄRDESKÅP för värdeföremål hemma och på kontoret: pengar, smycken, cd-skivor osv. Mått: 350x270x160mm Vikt:Tomvikt 6 kg. Brandsäkerhet 30 min. Passar inuti Leijona 160 vapenskåpet.
ENDAST FÖR DE SNABBA!
100 st
Detta Bonuspaket värt 177,- på köpet!
1. JahtiJakt -fågel-/
jaktryggsäck
helt ljudlöst yttertyg ett skinnhölster för vapnet i bakdelen av ryggsäcken stadigt justerbart bälte bälte med fickor för små tillbehör plats för termos på insidan separata fickor för knivar på sidan totalt 6 st separata fickor axelremmarna har en justerbar bröstrem
2. JahtiJakt -vapenhölster
· · · · · · kraftig, dubbelriktad dragkedja, full längd förstärkningar av textilläder avtagbar bärrem mycket starka vadderingar på insidan förstyvad och kraftig konstruktion kraftiga och slitstarka handtag
Värde 79
Värde 59
0;-
0;EXTRA
Arvo 555,-
0;Beställ
Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18
3. JahtiJakt
Värde 39
0;-
-ficklampa
12 extra klara LED ljus
för två beställningar
SE SIDAN 10
BONUS
08-840 4400
jag0604_064_069
3.7.2006
13:10
Sivu 64
UNGDOMS
SPALTEN
anmälningar och fick tillräckligt många sådana för att kunna inleda klubbverksamheten. Sammanlagt fick vi nio anmälningar. Det slutliga styrkebeskedet uppgick till sju unga män som hängde med i klubben från början till slut.
En jaktklubb för ungdomar
I varje nummer av tidningen Jägaren under 2006 presenteras ett av de fem främsta ungdomsprojekten som genomförts 2005 och premierats av JCO:s ungdomsfond för sin prestation. I det här numret presenteras SäkyläKjulo jaktvårdsförenings projekt.
Att ungdomsarbetet i jaktvårdsföreningarna i hög utsträckning handlar om att "nånting sku man borda göra" är säkert ingen nyhet för de aktiva i jaktvårdsföreningarna. Så även i Säkylä-Kjulo jvf. Tidigare låg tyngdpunkten i föreningens ungdomsarbete på enstaka temadagar, med varierande framgång.
Från naturkunskap till jakt
Klubbens målsättning var inskriven i projektplanen. Ungdomarna ska få lära sig mera om naturen och erbjudas ett nytt fritidsintresse, och på samma gång vinna en ökad uppskattning av sin hembygd, sett ur ett ungdomsperspektiv. För att kunna uppfylla de här målsättningarna beslöt vi att hålla ett praktiskt upplägg på klubben och att den måste vara verksam under en tillräckligt lång tid. Då hinner medlemmarna uppleva årets hela kretslopp och allt det som händer och kan göras i naturen under de olika årstiderna. Klubbverksamheten startade vintern 2005. Vi koncentrerade oss då på det grundläggande, som artkännedom och djurens beteende. Vi gick också igenom allemansrätten och jaktlagstiftningen. På våren sysslade klubbmedlemmarna mest med viltvård. De utfodrade viltet, fångade små rovdjur, byggde holkar åt kniporna och fällor för minkarna. Efter sommarlovet fortsatte verksamheten med jaktvapenkännedom. När grunderna var avklarade var det dags för en dag på skjutbanan. Det blev en riktig höjdare, tyckte medlemmarna. På höstens program stod bland annat orienteringens ABC och hur man jagar med hund. Och förstås en riktig jakt, som för många av grabbarna blev den allra första. Den här gången blev det en sjöfågeljakt. Jakten avverkades i etapper, så att två medlemmar i taget fick följa med en erfaren jägare på jakt. Det blev både observationer, skarpa lägen och några bärgade fåglar under de här kvällssträcken i oktober. Vi ordnade dessutom en jakt till för klubben. Den gången jagade vi fälthare under jullovet. Jaktföreningen och jaktvårdsföreningens styrelse deltog. Här fick dagens ledarfigurer träffa dem som kanske blir morgondagens påverkare. Jaktklubben för ungdomar träffades sammanlagt 22 gånger. Klubbverksamheten avslutades i februari 2006. Den sista aktiviteten var en exkursion till Jaktmuseet och Sakos fabriker i Riihimäki. Det allra sista vi gjorde var förstås avslutningsfesten där klubbmedlemmarna själva fick vara med och laga till vilträtterna. Huvudingrediensen kom från den gemensamma harjakten. På avslutningsfesten slöt sig cirkeln. Via artkännedom, viltekologi, viltvård, jaktvapen, hundar och olika jaktformer hade vi nått fram till matlagning på vilt.
®
Kursverksamheten för ungdomar är någonting som man på Säkylä-Kjulo jaktvårdsförening grunnade på redan inom arbetsgruppen som grundade föreningen. Men först på sensommaren 2004 kläcktes iden om verksamhet i klubbform efter en jaktdag för pappor med barn. När sedan föreningens ordförande Veli-Pekka Suni kastat fram tanken, att tänk om föreningen kunde hitta på något slag av utbildningsverksamhet med projektfinansiering från EU, började ekvationen finna sin form. Jägarutbildning för ungdomar plus ALMA projektfinansiering är lika med en jaktklubb för ungdomar! Projektplanen bearbetades med fackmannahjälp från utvecklingsföreningen i Pyhäjärvitrakten och Satakunda jaktvårdsdistrikt, och till slut var projektansökningen klar att skickas in.
"Direktreklam" till skolorna
När det positiva beslutet kommit från TE-centralen i Satakunta inleddes projektet och vi började förstås med att marknadsföra klubben. Marknadsfö-
ringen gjordes enligt direktreklamprincipen med besök i högstadierna i trakten. På det viset nådde vi alla de aktuella åldersklasserna i regionen. Klubben var tänkt för ungdomar i åldern 13 till 15 år. Våra reklambesök utgjorde dessutom fina exempel på hur fantastiskt fint vår klubb togs emot i skolorna. Både i centralskolan i Säkylä och i Lalliskolan i Kjulo löpte arrangemangen exemplariskt. Också de övriga skolorna som var med, skolan i Kepola och skolan i Vuorenmaa, är förtjänta av ett stort tack för samarbetet medan klubbens startaktiviteter pågick. Efter skolbesöken väntade vi med spänning på
4 · 2006 JÄGAREN
64
jag0604_064_069
3.7.2006
13:10
Sivu 65
Projektfinansieringen förstärkte kursens ekonomi och medlen användes främst till anskaffandet av utbildnings- och övningsmaterial. På det viset kunde vi kanalisera resurserna till ungdomarna.
DIGITALFOTOTÄVLING FÖR UNGDOMAR
Slutsummering
Också för jaktvårdsföreningar är projektfinansiering ett sätt att ekonomiskt öka verksamhetsmöjligheterna. Men den som fördjupar sig i projektens underbara värld ska vara beredd på att administrerandet av ett projekt kräver mycket tid och arbete. Men om föreningen i fråga har tillgång till någon person som inte ryggar för pappersexercis, så kör till! Funktionellt sett tycker vi att klubben lyckades rätt bra med tanke på att detta var första gången. Ju mer praktiskt man kan lägga upp en verksamhet med ungdomar, desto bättre. Det gäller också att noggrannt avväga hur långa de olika aktiviteterna ska vara eftersom ungdomars koncentrationsförmåga har sina begränsningar. Ungdomsarbetet verkar kännas viktigt också för medlemmarna i jaktvårdsföreningen, för ingen tackade nej till uppdraget som klubbledare eller hjälpledare. Ungefär trettio medlemmar i föreningen var på olika sätt engagerade i klubbprojektet. Vi tycker att vi uppnådde målsättningen för projektet. Av de sju klubbmedlemmarna skrev sex stycken jägarprovet under klubbtiden eller genast efter, medan den sjunde kommer att göra det så småningom. Av detta kan vi dra slutsatsen att intresset för jakt som hobby bibehölls på oförändrad nivå under klubbtiden eller ökade. Jaktvårdsföreningen tar vara på det nyväckta intresset för jakt hos grabbarna som var med i klubben genom att ställa upp med jaktfaddrar. Det gör att i synnerhet de pojkar som inte har någon jägare i familjen får det lättare att komma igång med sitt intresse. Den här verksamheten sparkar igång under innevarande sommar på hagelbanan förstås! o
ANTTI HÄRKÄLÄ
Jaktupplevelser
FRAM MED KAMERAN, KNÄPP TÄVLINGSBILDER! Jägarnas Centralorganisation arrangerar en digitalfototävling med jaktmotiv för ungdomar.Tävlingen ordnas som en del av JCO:s Ungdomsfonds verksamhet.Tävlingstiden börjar när det här numret av Jägaren kommer ut och fortsätter till slutet av februari nästa år.Tävlingsbilderna ska således vara JCO till handa senast 5.3.2007. Tävlingen är öppen för alla högst 25 år gamla ungdomar.Temat är jakt och bilderna ska vara digitala. Det kostar ingenting att delta i tävlingen. BILDERNAS MOTIV Tävlingens tema är jakt. Motivet ska alltså ha en tydlig knytning till jakt och kan exempelvis handla om jakt, viltvård eller själva viltet.Vi är särskilt intresserade av stämningsfulla pausbilder och äkta ögonblicksbilder. Bilderna ska vara i jpg-format och ha en upplösning på minst 300 dpi. Bildernas långsida ska mäta minst 15 och högst 30 cm.Varje deltagare får skicka in högst fem tävlingsbilder och deltagarna ska äga de fullständiga rättigheterna till sina bilder. Bilderna får vara tagna före tävlingstidens början men får inte vara tidigare publicerade eller premierade vid någon tävling. PRISERNA Ungdomsfondens samarbetspartners K Hjorth Ab, Sako Oy och Metsästäjän Erätukku Oy skänker en del av årets donationer till fonden i form av priser till digitalfototävlingen. Det här betyder att en rad värdefulla sakpriser kommer att lottas ut bland deltagarna. Dessutom kommer de tre bästa bilderna att premieras separat.Tävlingspriserna kommer att offentliggöras i september i nr 5/06 av Jägaren. Utdelningen och utlottningen av priser äger rum på våren 2007. PUBLICERINGEN AV BILDERNA De bilder som premieras i tävlingen kommer att publiceras under nästa år i tidningen Jägaren och på JCO:s webbsidor. Övriga tävlingsbidrag kommer att publiceras på nätet i ett bildgalleri som öppnas på webben senare. Tävlingsbilderna ska skickas in på cd-rom till Jägarnas Centralorganisation på adressen Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom (märk kuvertet "Fototävlingen") eller mejlas på adressen kuvakisa@riista.fi. Samtidigt ger tävlingsdeltagarna Jägarnas Centralorganisation rätten att använda bilderna i sina publikationer och internetsidor utan ersättning. De bilder som skickas in till JCO returneras inte. BILDFAKTA Följande uppgifter ska bifogas varje bild: Fotografens namn, adress och telefonnummer Fotografens födelsetid Var och när bilden är tagen Eventuellt namn på bilden
65
JÄGAREN 4 · 2006
SAMARBETSPARTNER I FONDEN FÖRUNGDOMSVERKSAMHET:
Leupold tähtäinkiikarit, pitkät Baikal ruutiaseet
metsästyskiväärit
Garmin kartta-GPS, Jahti-Jakt eräasusteet
DELTA I FOTOTÄVLING MED JAKTMOTIV!
jag0604_064_069
3.7.2006
13:10
Sivu 66
Lär dig skjuta bättre med
HAGELBÖSSA
en del kan vara det helt riktigt för andra. Många goda jaktskyttar har som utgångspunkt haft anspråkslösa anlag för koordinationen mellan hand och öga. De har sedan ofta utvecklat en egen för dem lämplig metod för att komma i närheten av en anständig träffprocent. I det följande ges några allmänna anvisningar och råd om hur du kan förbättra ditt hagelgevärsskytte. Tag vara på det som verkar matnyttigt för just dig, men utveckla gärna en egen metod som passar dig. Som tidigare har nämnts är jaktskytte med hagelgevär ett svårt precisionsskytte, som handlar om att placera en hagelsvärm precis i förhållande till viltet så att dessa två möts vid en viss tidpunkt. Ju långsammare, enklare och möjligast minimala rörelser man behöver för att åstadkomma det här mötet, desto färre blir möjligheterna för fel.
God skjutskicklighet är en väsentlig del av jakt på hög etisk nivå. I numren av Jägaren under den senare hälften av året publicerar vi anvisningar och råd om hur du kan förbättra din skjutskicklighet, som getts av de danska experterna Gustav Rönholt och Jesper Dellgren. Danska undersökningar visar att en bättre hagelgevärsskytt skadskjuter färre vilt än en dålig skytt - ett i och för sig logiskt resultat. Alla kan inte bli bra hagelgevärsskyttar, men redan det, att skytten känner sina gränser och sin förmåga som skytt minskar helt säkert antalet "dåliga skott" - ett skott som inte avlossats behöver man aldrig ångra.
därmed också på längre sikt bidra till att minska antalet bommar. Efter varje bomskott ska man vara i stånd att svara på följande två enkla frågor: Var satt skottet och varför? Medvetna rörelser ger också medvetenhet om felen. Måttstocken för skottets kvalitet borde alltså rätteligen utgå ifrån om skottet avlossats med hjälp av anlag/tur eller med hjälp av teknik.
Den första kontakten med fågeln är den viktigaste. Om man i det här ögonblicket kan dämpa överraskningsmomentet samt medvetet och långsamt peka på fågeln med den framsträckta handen blir överraskningen över att fågeln uppenbarar sig mindre, liksom också möjligheten för stress och en känsla av panik i svinget avtar. Föreställ dig under skjutningen att du rör dig i ett viktlöst tillstånd. Oavsett hur snabbt du försöker att röra dig så blir det en glidande, medveten rörelse. Den här övningen är förhållandevis enkel på en lerduvsbana, men på jakt ser det litet annorlunda ut, för då är önskan om framgång många gånger starkare för de flesta av oss. På jakt blir vi stressade, dunkar bössan mot kinden och upptäcker att vi är fem meter efter fågeln, varefter jakten för att få kontakt med fågeln börjar, ofta med ett behov av ett avslutande omedvetet ryck för att komma framför den. Att fågeln härefter möjligen har en sådan otur att den flyger in i hagelsvärmen bekräftar bara teorin om att också en blind höna kan hitta ett korn. Anlag och tur är två faktorer som är omöjliga att ändra på. Anlag för koordination av handens och ögats funktion är ett begrepp som det ofta talas om mellan de lärda (och de är ganska många!). Som i tennis. Här använder vi ögonen, tittar på bollen och låter racketen träffa bollen. På jakt ser vi på viltet och ber hand och gevär om att träffa det. Mer eller mindre anlag för det här är man född med. Varifrån turen kommer har väl däremot ingen riktigt kommit underfund med. Men faktum är att anlag och tur är faktorer vi inte kan manipulera med och det är slöseri med tid och lerduvor att ens försöka. Däremot kan vi ändra tekniken. Det finns inga gränser för hur duktiga vi kan bli tekniskt. Därför är det förbättring av tekniken vi skall koncentrera oss på när vi försöker bli bättre jaktskyttar på lerduvsbanan. Många har som måttstock på skottets kvalitet: träffad fågel = bra skott, bommad fågel = bedrövligt skott. Men om fågeln är träffad med hjälp av anlag och ofta litet tur (avslutande ryck), så är det fortfarande ett skott som inte gör oss till bättre jaktskyttar. Skjuter man däremot bom på en lerduva och efteråt kan säga precis var skottet satt och inte minst varför, så är det fortfarande ett bra skott. Det förbättrar vår förmåga att analysera oss fram till bommarnas placering och orsak på jakt och kan
4 · 2006 JÄGAREN
®
DEL 2
Kontakt med fågeln
Vid sidoskott är det två detaljer som är viktiga för skytten att "hitta": fågelns flyktlinje och framförhållningen. Har man redan innan geväret når kinden funnit linjen så återstår "bara" framförhållningen. Är man däremot t.ex. över linjen vid kindkontakten gäller det att först arbeta sig ner till den och först därefter tänka på framförhållningen. För största delen av skotten avgörs utgången redan i början av svinget. En god start där du ligger på linjen omedelbart bakom fågeln gör att det blir svårt att undgå
Vid sidoskott är det två detaljer som är viktiga för skytten att "hitta": fågelns flyktlinje och framförhållningen.
Långsam, kontrollerad teknik
De goda nyheterna för oss alla som försöker lära andra att skjuta, är att det inte finns någon universallösning. Det som förefaller att vara hopplöst för
66
jag0604_064_069
3.7.2006
13:10
Sivu 67
Det är den framsträckta handen som styr svingarna, så det är den som ska finna flyktlinjen.
en god avslutning. En dålig första kontakt där du t.ex. är under linjen tvingar dig att arbeta hårt för en god avslutning. Det första en aning omedvetna rycket med geväret när vi ser en skjutbar fågel skylls ofta, såsom tidigare nämnts, på att vi blir överraskade/stressade. Att svinget börjar bakom fågeln, vid stjärtfjädrarna, beror endast på att vi gärna vill ha målet, fågeln, framför oss så att vi har någonting att referera till i vårt sök efter framförhållningen. Fågeln är vår referenspunkt och är det enda som avviker från en i normala fall enfärgad bakgrund i form av himlen. Förandet av vapnet genom fågeln ger oss värdefulla upplysningar: fågelns hastighet och riktning. Var är fågeln och vart är den på väg? Det sistnämnda är kanske det viktigaste, det är nämligen där haglen ska placeras.
Axelföring
Det är den framsträckta handen som styr svingarna, så det är den som ska finna flyktlinjen. Problemet är dock att den bakre handen ofta är den starkare, så
den vill gärna ha ett finger med i spelet. Det här resulterar i en uppåtgående rörelse för den bakre delen av geväret utan att den främre delen följer med. När bakändan går upp så går mynningen ner - vi är under linjen och den svaga framsträckta handen är tvungen att kämpa för att komma upp på linjen igen. Det uppstår med andra ord ett slags pendelrörelse. Som när två barn gungar på ett gungbräde: Först går det ena barnet upp, så det andra. Vi gör det med andra ord något svårare för oss själva att finna och bli kvar på linjen om också den bakre handen ska hjälpa till vid axelföringen. Den här omedvetna pendelrörelsen ska vi försöka arbeta bort. Det är den framsträckta handen som ska finna linjen, och den ska ha så ostörda förhållanden för sitt arbete som möjligt. För att förhindra att den bakre handen blandar sig i leken kan man "låsa" den under armhålan. Hälen - den översta delen av kolven placeras en aning under armhålan, inte så högt att axeln höjs onaturligt, men ändå så att den bakre handen inte kan stiga upp - den är låst. Nu är det den framsträckta handen som har ansvaret för att mynningen stannar på linjen och att
kolven kommer på rätt sätt till kinden. För att undvika att utföra alltför många överflödiga rörelser ska kolven glida från armhålan till kinden utan att förlora kontakten med jackan. Den ska så att säga glida in på plats. Kinden är det primära kontaktmediet mellan kolven och kroppen. Sitter den välanpassade kolven bra mot kinden så sitter den också bra mot axeln. Det är av helt avgörande betydelse att kolvens plats mot kinden är densamma från gång till gång. Är kolven exempelvis placerad några få millimeter för lågt vill skottet sitta för högt. När den bakre delen av geväret är lägre placerad leder det ofrånkomligt till att den framåtriktade delen ligger högre. Många placerar kolven något under kindbenet och motiverar det med att de där har den bästa "airbagen" för skydd mot rekylen. Tar man emot rekylen på käkbenet tar det inte många skott innan kindområdet ifråga blir rött och ömt, vilket kan göra att det uppstår en känsla av obehag för skottavlossningen. Oavsett hur stor och stark man är går det sedan så att obehaget med tiden övergår i en mindre eller större skotträdsla. Hjärnan berättar för oss att när vi kramar om avtryckaren med fingret medför det smärta och helt automatiskt drar vi oss för att avlossa skottet - ett dröjsmål som självfallet inte inverkar positivt på dynamik och framförhållning. Det skall absolut inte få följa något obehag av att skjuta med ett jaktgevär. Om man efter ett antal skott har röda märken på ansiktet eller axeln, så beror det antingen på att kolven inte passar eller att axelföringen är felaktig. Airbagen skyddar kindbenet mot rekylen. Utöver en oriktig placering av kolven är ett annat vanligt fel att vi lyfter huvudet från kolven precis innan skottet avfyras för att vi så gärna vill se om vi träffar. När huvudet lämnar kolven följer mynningen naturligtvis med, vilket resulterar i ett för högt skott. När kolven först har placerats korrekt ska den sitta på stället som limmad och så skall det vara tills svinget är fullbordat.
Fågelns flykt
I Det är ju inte någon hemlighet att flygande fågelvilt ofta har en flykt som är svår att efterlikna på en lerduvsbana. Fåglarna ändrar riktning, de driver med vinden i stark sidovind osv. För att kunna placera haglen rätt är det viktigt att ha den rätta kontakten med fågelns flyktlinje. Skjuter du med en o/u, så är den optimala kontakten med linjen en 90 graders vinkel till denna. Föreställ dig att fågeln flyger med en röd tuschpenna sittande på stjärtfjädrarna. Pennan tecknar ett rött streck på himlen - fågelns flykt. Försök att alltid ha en vinkelrät kontakt med din o/u till detta streck. Sannolikheten för att du då stannar på strecket genom hela svinget blir då större. Piporna hålls vinkelrätt i förhållande till flyktlinjen, här intill illustrerat med ett sugrör! Axlarna har samma vinkel som flyktlinjen. Använder du en s/s ska kontakten med det röda strecket följa med på samma sätt. Är fågelns flykt vågrätt skall piporna hållas vågrätt osv. För att alltid ha samma kontakt med axel och kind är man tvungen att svänga en aning på huvud och överkropp när man svänger geväret. På så sätt att vin-
Piporna hålls vinkelrätt i förhållande till flyktlinjen, här illustrerat med ett sugrör.
keln på ögon och axel följer med pipornas vinkel, som i sin tur följer vinkeln på fågelns flykt. Axlarnas vinkel skall vara densamma som fågelns flyktlinje.
67
Axlarna ska ha samma vinkel som fågelns flyktlinje. Vid direkta bakskott eller skott snett framifrån bör axlarnas "vinkel" vara horisontal. I övrigt ska axlarna följa fågelns flyktlinje. På bilden är det fråga om en svagt stigande flyktlinje från vänster mot höger, vilket gör att den vänstra axeln ska sänkas i motsvarande grad, så att axlarnas vinkel blir lik fågelns flyktlinje.
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_064_069
3.7.2006
13:10
Sivu 68
Viktöverföring
Balans
I De flesta jägare är riktigt bra på att stå i balans när de gör sig klara för svinget för en sidofågel. Men efterhand som de svingar efter fågeln går balansen över i något som i bästa fall kan kallas för obalans. Det kan förefalla som om de testar huruvida kullederna i höftskålen kan vridas hela vägen runt. När vridandet stoppar av sig själv efter 100-120 grader, och vi fortfarande inte har funnit den rätta platsen för placeringen av haglen stannar kroppens rörelse och skottet sitter förmodligen för långt bak. Målet är att försöka vara i balans när skottet avlossas, inte när vi förbereder oss för det. Fötternas placering har stor betydelse för kroppens balans. Vänder sig fötterna korrekt så gör resten av kroppen det också. Den främre foten, vilket för den högerhänta är den vänstra, ska peka åt det håll där skottet ska avlossas. Då fågelviltet kan komma från vilken vinkel och höjd som helst ska man alltså ändra på fotställningen så att den motsvarar den aktuella situationen. Den främre handen och foten är för vänsterhänta den högra. I svinget samarbetar de två på så sätt att när t.ex. handen svingar till vänster så följer foten med. I det här fallet kan den vänsterhänta helt enkelt föreställa sig att det finns en stålvajer monterad mellan den högra handen och högra foten så att dessa är tvungna att följa varandra. Att ändra på fötternas placering under svinget är ofta det som folk tycker är svårast när de försöker förbättra sin teknik. En relativt stor del av den uppmärksamhet som borde vara riktad på fågeln - "var är fågeln, var skall jag placera haglen" störtar nu plötsligt ner i fötterna och det resulterar sällan i goda resultat. Under skjutningen ska all uppmärksamhet vara inriktad på viltet! När vi skjuter ska vi inte tänka på tekniken, den ska finnas djupt inne i ryggmärgen på oss. Om de tekniska detaljerna snurrar runt i vårt huvud och vi halvvägs i svinget på fågeln måste försöka återkalla i minnet vad Jens och Jörgen föreslog när vi senast var på skjutbanan så har fågeln bokstavligt talat flugit sin väg innan vi kommit på svaren. Tekniken skall inarbetas djupt i instinkten via träning/torrträning, så att det tekniska i svinget blir lika naturligt som att sätta sig på en cykel och börja cykla, det går helt av sig själv.
Det härkan kallas för obalans!
Står du på ett båtdäck och en stor våg närmar sig tar du automatiskt ett litet steg framåt för att ta emot. Vikten förs över till den framförda foten. Väljer du att möta vågen med vikten på den bakre foten behöver du förmodligen någon som hjälper dig på benen igen. Av samma orsak tas den lilla vågen på axeln, rekylen, emot med den främre foten. När skottet har lämnat kroppen står du stadigt i balans. En annan orsak till att man i svinget ska förskjuta viktbalansen från den bakre foten till den främre är den dynamik man härvid vinner i svinget, vilket kan hjälpa till att komma framför fågeln. En tennisforehand på den bakre foten är sällan särskilt kraftfull, men går man in i svinget på den främre foten så har man så att säga ett vägkostpaket med sig hemifrån. Energin och dynamiken i svinget bör vara vända i den riktning hagelsvärmen skall placeras. Energin i svinget har vid kindkontakt samma riktning som fågeln flyger i. Piporna är vid kindkontakt placerade omedelbart bakom fågeln, så att "magnetfältet" kan brytas via den dynamik piporna medför. Föreställ dig att den fågel som flyger närmast har ett magnetfält omkring sig. Skyttar upplever ofta att det svårt att komma i position framför fågeln, mest på grund av det ologiska i att skjuta förbi något de så gärna vill träffa, men också för att fågelns snabba vingslag medverkar till att skapa ett slags imaginärt magnetfält, som piporna har svårt att forcera. Det faktum att man går in i skottet på den främre foten, samt att såväl piporna som den pekande framsträckta handen har samma riktning i svinget som fågeln, kan medverka till att bryta magnetfältet, så att det blir enklare att komma fram till placeringen av haglen. Är den första rörelsen i svinget på en sidofågel framåtriktad är skytten dock vid kindkontakt helt efter och samtidigt saknas svingenergin. Resten av svinget blir ofta en jakt för att hinna upp fågeln och passera den, slutresultatet är sällan gott. Försök genomföra svingen i en lång, glidande rytm, inte i två steg: ett fram och ett åt sidan. Början på svinget avgör för det mesta hur skottet utfaller. Är skytten i det här skedet långt efter, så blir resten av svinget en enda jakt för att finna fågeln och komma framför den.
Piporna är vid kindkontakt placerade omedelbart bakom fågeln, så att "magnetfältet" kan brytas via den dynamik piporna medför.
4 · 2006 JÄGAREN
68
jag0604_064_069
3.7.2006
13:10
Sivu 69
Kontakt med viltet
I När en jaktbar fågel kommer till jägarens pass ska han utnyttja den som en referenspunkt. Ett eventuellt mellanrum (framförhållningen) mellan fågeln och haglens placering ska bedömas utgående från fågeln. När skytten vid kindkontakt drar piporna genom fågeln försäkrar han sig om att han vet var den befinner sig och skapar sig samtidigt en bild av vart den är på väg. Vid början av svinget pekar han på fågelns stjärtfjädrar och har på det viset hela referenspunkten framför piporna. När kolven når kinden drar han piporna genom fågeln och får på så sätt något att utgå ifrån vid bedömningen. Tjuvstartar man exempelvis framför fågeln finns det inte någon utgångspunkt för bedömningen, vilket gör det bra mycket svårare att hitta den rätta punkten för placeringen av haglen.
fram överkroppen är vinkeln mellan axel och kind förmodligen för stor (70-80 grader). Konsekvensen är ofta att kolven sitter för lågt på kinden med ett för högt skott som följd.
Fokus på viltet
Precis som det sällan lönar sig att se på den hand som för hammaren, när man slår in spikar en efter en i ett bräde, så är det avgörande att all uppmärksamhet fokuseras till fågeln. Om skytten är tvungen att använda krafter och tankeverksamhet på att t.ex. räkna ut fötternas, kroppens och bösspipornas placering i relation till skottet, så flyttar uppmärksamheten bort från det viktigaste: Var är fågeln, var ska jag placera skottet? Med hammaren i handen lönar det sig att koncentrera sig på spikarna och med geväret i handen på viltet. Se på fågeln, inte på piporna. Paradoxalt nog kan ett av de stora problemen med ett långsamt, medvetet skytte vara att man plötsligt upptäcker hur mycket tid det finns för att placera haglen. När kontakten med fågelns bakre del etableras långsamt och svingen efter att kindkontakt uppstått ska avancera vidare framåt händer det att ögats fokusering lämnar fågeln och dras ner på piporna, för att skytten vill försäkra sig om att de är där var de ska vara! Resultatet blir att pipornas rörelse avstannar och Det är bara överkroppens hållning som ändras - ska att skottet förmodligen sitter bakom fågeln. stjärten föras framåt eller bakåt? Handen ska arbeta för ögat, inte tvärtom. När du för över ögats fokusering tillbaka på antalet bommar mindre. Välgrundad tro (Rønholt) handen/piporna, stannar handens rörelse ofta - den på den egna förmågan är alltavgörande i skytte. Än har så att säga slutfört sitt arbete. Försök på skjutbanan att peka på en lerduva. en gång: Är jägaren rytmen trogen och vågar gå ut och göra eventuella fel så känns det bra när skotten Peka på den bara med den hand, som placeras på träffar. Det kittlar ända ned i fötterna redan innan gevärets förstock. Fokus är på fågeln och handen följer med. Handen arbetar för ögat. Pröva därefter skottet avfyras. att peka på en ny lerduva, men flytta halvvägs i svinget uppmärksamheten från lerduvan till hanAxel- och kindkontakt den. Handens rörelse upphör omedelbart och lerGeväret är anpassat för en bestämd vinkel mellan duvan flyger sin väg. Blicken ska alltid vara fokuseaxel och kind. Om vi med litet fantasi föreställer oss rad på fågeln, piporna ska bara skymta i synfältets att axeln representerar en vågrät linje så bildar lin- utkant. Kör du en bil och styr i en kurva lönar det jen från axel till kind i genomsnitt en vinkel på ca 60 sig absolut att se på vägen och inte på ratten! o grader i förhållande till den vågräta linjen. Dessa 60 grader till axel och kind ska bibehållas oavsett om Serien fortsätter i följande skyttet gäller en fasan högt uppe eller en hare som nummer av Jägaren. löper längs med marken. Det är bara överkroppens hållning som ändras. Axel och kind är fastlåsta i GUSTAV RØNHOLT OCH JESPER DELLGREN samma vinkel. (publicerad i Jæger nr 4/06) Skjuter man t.ex. på löpande vilt utan att föra
Rytmen
Väsentligt är att grundsvingen utförs som en rytmisk rörelse. Om rörelsen blir ryckig för att jägaren inte kan styra sina jaktinstinkter är det bara en eventuell medfödd talang och kanske en del tur som avgör om skottet träffar. Skytten kan föreställa sig att svingen är en "dans" med geväret i tre steg. Det första steget innebär att skytten pekar på fågeln med den framåtriktade handen och piporna. Vid steg två uppstår det kindkontakt. Före det skall beslutet om haglens placering vara fattat. Steg tre - bang! Framförhållningen är funnen och fågeln flyger förhoppningsvis in i hagelsvärmen. 1...2...bang. För att hålla rytmen kräver alla tre steg lika lång tid. Förkortar eller förlänger man ett av stegen trampar man "danspartnern" på tårna. Du bommar fågeln och förlorar förmodligen samtidigt också uppfattningen om var och varför du bommade. Det förekommer två vanliga avsteg från rytmen. Antingen forceras rytmen i början för att du inte är i stånd att hålla jaktinstinkten under kontroll. Den ropar: "<kom upp nu till kinden..., vi skall kasta spjutet, vi har bråttom." Du rycker därefter upp bössan till kinden och får då svårare att hitta "nålsögat". Du säger: 1, 2 ...bang! Ett annat fel är att vi ofta tvekar under den sista delen av rytmen. Efter kindkontakten inträder prestationsångesten, för det är nu vi ska ut och visa att vi kan uträtta något med ett gevär. Rytmen säger: 1...2...2?..., jag vet inte riktigt, tänk om jag bommar, så skrattar de åt mig...bang! Tvekan i svinget är ett av de oftast förekommande felen vid tilllämpning av den medvetna metoden. Skytten börjar fundera på fågeln, för att han plötsligt har fått mera tid och därmed dessvärre också mera tid att tänka på allt det som kan gå galet. Vid tvekan i svinget tappas energi och dynamik och man sackar ofta efter fågeln. Skytten fångas av magnetfältet. Ofta är det så att de dagar man också vågar göra fel vid skjutning blir dagar med minst bommar. Man ska med andra ord våga göra fel, då blir Blicken ska alltid vara fokuserad på fågeln, piporna ska bara skymta i synfältets kant.
69
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_070_073
3.7.2006
13:10
Sivu 70
Den XVII internationella jaktmässan i Riihimäki
Det nya skjutprovet piggade upp utbudet av jaktprylar
Den 8 till 11 juni var det igen dags för jaktmässan i Riihimäki. Under de fyra dagarna räknade mässan in 52 000 besökare, vilket är en smula färre än året innan. Det fanns 400 utställare. På jaktfronten kunde man tydligt se vilka nya prylar som det nya skjutprovet hade fört med sig, det vill säga skjutstöd och kraftigare kikarsikten.
bland jägarna. Men när en person i den stundtals hetsiga ordväxlingen frågade motdebattören om denne också skjuter fågel med gevär blev svaret ett "javisst" och då tog diskussionen om skjutstödets vara eller icke vara slut. Ingen skjuter ju fågel med gevär utan att använda stöd!
Med ungdom som tema
Huvudtemat och det främsta budskapet på jaktmässan var att vi måste få ungdomarna med oss ut i jaktmarkerna. Ungdomarna och naturen blir allt mer främlingar för varandra och därför ska vi kunna erbjuda dem möjligheter till jakt-, fiskeoch naturupplevelser. Av den orsaken jobbade mässarrangörerna också med att göra ungdomarna synliga. Den unga kvinnan, Johanna Halla, som öppnade mässan blev mycket riktigt en av massmediernas favoriter. För den adertonåriga Johanna som har jagat i flera år och i fjol våras knep ett FM-guld på luftgevärsälg , blev mässan en omtumlande upplevelse. Johanna går i gymnasiet och sommarjobbar på Jägarnas Centralorganisation, och tyckte det var kul att få vara med i mässvimlet. För oss som arrangerar mässan är det viktigt att både utställarna och besökarna känner sig nöjda. Den respons som vi har fått visar att åtminstone utställarna har varit nöjda. Eftersom det på mässan bara finns produkter och företag med anknytning till jakt så blir också besökarna personer som är intresserade av jakt, vilket är precis vad utställarna önskar sig, förklarar Pirjo Vilpponen, som är VD för jaktmässan i Riihimäki, och låter nöjd. Jag tycker att vi har lyckats riktigt bra med ungdomstemat. Vi ses igen om två år! utbrister Vilpponen och skrattar till. o
®
Jaktmässan kom och gick, precis som den gjort sexton gånger innan. För den finska jakten är Riihimäkimässan Evenemanget med stort E, som också denna gång lockade tiotusentals intresserade besökare. Besökarsiffrorna har dock sakta men säkert sjunkit en aning under de senaste åren och det här ger en fingervisning om att mässan kanske borde satsa mera på att förnya sig än den hittills har gjort. Å andra sidan har konkurrensen i branschen också ökat och numera arrangeras det jaktmässor i hela landet. I synnerhet i norra Finland har evenemangen vuxit så det knakar.
Skjutprovet ger draghjälp
På jaktsidan är det, för att göra en lång historia kort, mycket sällan som det presenteras någonting som verkligen är nytt. Jakten är mycket detaljerat Den XVII Internationella jaktmässan i Riihimäreglerad i lag och på vapensidan har vi tekniskt sett ki öppnades av en ung kvinna, Johanna Halla, KLAUS EKMAN inte sett till några större uppfinningar under de se- som både jagar och tävlar i skytte. naste hundra åren. Det nya skjutprovet har därför gett välbehövlig draghjälp. Nästan varje avdelning som tangerade jakttemat saluförde skjutstöd och skjutkäppar, den ena idén bättre än den andra, samt kikare med allt kraftigare förstoring, för att skjutprovet ska gå så smärtfritt som möjligt. I Jägarnas Centralorganisations monter hettade debatten om skjutprovet och skjutstöden allt emellanåt till riktigt ordentligt, med åsikter både för och emot. I vårt land, där jakten på hjortdjur saknar gamla traditioner, har nyttjandet av stöd aldrig varit utbrett Jägarnas Centralorganisations aktuella tema var det nya skjutprovet, som också mässbesökarna hade en hel del åsikter om.
4 · 2006 JÄGAREN
70
jag0604_070_073
3.7.2006
13:10
Sivu 71
JCO:s samarbetspartners för Ungdomsfonden deltog i mässan med väl tilltagna montrar. Här demonstrerar Mika Hjort på firman Urheilutukku Hjort en nyhet ett skjutstöd förstås.
Kai Lilja på SAKO och gevärsnyheten SAKO 85.
I Erätukkus tält rymdes besökarna oftast inte ens in eftersom det tidvis var en väldig trängsel där. Michael Steinmetz på företaget Krieghoff demonstrerar en Essencia Sideby-Side med sidolås och kalibern 20. En fröjd för ögat!
Vapenexperten Pentti Louhisola, som är kändis i hela landet, fanns i Sakos monter och fick oavbrutet svara på kvistiga frågor om vapen.
71
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_070_073
3.7.2006
13:11
Sivu 72
Företaget Eloranta firade sitt nittioårsjubileum på jaktmässan och gjorde det med besked!
Björneborgsföretaget AA-Production & Marketing med sina dragplåster, and- och duvbulvaner med rörliga vingar. Företaget för också ett brett sortiment av tillbehör för bågjakt. Ari Alinen var nöjd med antalet besökare.
Jaktmässans vd Pirjo Vilpponen hade all orsak att vara nöjd. I synnerhet ungdomstemat verkade ha lyckats riktigt fint. Markus Remes på vapenaffären Aseliike Markus Remes presenterade nya hagelgevärsmodeller av märket Lanber. Jaktmässans traditionella trofeutställning omfattade en imponerande samling troféer av olika slag. Andelen skallar och skinn har ökat kraftigt på jaktmässorna under de senaste
Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde hade en gemensam monter kallad Naturresurser och höll till i en kåta. Kommunikationschefen vid JSM, Pekka Väisänen (till h), var också belåten och tyckte att mässan var givande. 4 · 2006 JÄGAREN
72
jag0604_070_073
3.7.2006
13:11
Sivu 73
Tule kaatamaan
LOHIMAA - TAHKO - SAHANLAHTI - RUUNAA - KOKKOJÄRVI - ILAJA - KORPISELKÄ - VENÄJÄN KARJALA
Karhu
Sinua odottavat yli miljoonan hehtaarin metsästysmaat Tolvajärvellä, Laatokan pohjoispuolella ja Äänisen ympärillä. Jahtimaille lähdet yhteiskuljetuksella Värtsilän kautta. Jahti alkaa jo samana iltana. Kotimatka alkaa neljännen päivän aamupäivällä tai sopimuksen mukaisesti.
Saat karhujahtipaketin hintaan 1650 + mahd. karhun kaadosta aiheutuvat kustannukset *
Hintaan saat kaiken tämän! · majoitus ja täysihoito · kuljetukset Rajahotelli Korpiselästä jahtialueelle · paikalliskuljetukset maastoautokalustolla metsästyspaikoille · aseenkantoluvat Edessä on kolme ikimuistoista karhujahtipäivää uskomattoman suurilla metsästysmailla. Käytössäsi ovat kokeneiden suomalaisten oppaiden henkilökohtaiset opaspalvelut. Liikut kaikki pidemmät matkat ilmastoidulla ajoneuvolla ja paikalliskuljetukset maastoautossa. Majoitut erähenkisessä mökissä. Halutessasi myös hotellitasoinen majoitus on mahdollinen. Sauna lämmitetään joka päivä.
· metsästysluvat (karhu, kanalintu ja hanhi) · henkilökohtaiset opaspalvelut (erittäin kokeneet suomalaiset oppaat) · valmistellut metsästyspaikat · sauna joka päivä Jahtikausi 20.8. - 30.10.2006
BlueWhite Resorts on tällä hetkellä seitsemällä paikkakunnalla Suomessa ja Venäjän Karjalassa toimiva, vuonna 2005 perustettu, voimakkaasti kasvava matkailupalvelukonserni. Konsernin palveluksessa olevat kokeneet asiantuntijat ovat toteuttaneet onnistuneita jahtimatkoja Venäjän Karjalaan yli 15 vuoden ajan. Järjestämme metsästys- ja kalastusmatkoja yrityksille, yksityishenkilöille ja jahtiporukoille kaikissa toimipaikoissamme.
Lisätietoja osoitteesta
Matkan yksityiskohtainen suunnitelma aikatauluineen vahvistetaan viimeistään 35 päivää ennen jahtimatkan alkamista. * muuttuvahintaiseen osuuteen kuuluvat mm. kaatomaksu karhuntaljan pituuden mukaisesti, eläinlääkärintarkastukset ja CITES luvat. BlueWhite Resorts hoitaa tarvittaessa myös viisumihakemuksesi.
WWW.BLUEWHITE.FI
73
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_074_077
3.7.2006
13:11
Sivu 74
För Eero Helle har skogsfågeljakten blivit jaktformen nr. 1. Det är bara så att jaktfärderna till norra Finlands skogsfågelmarker är ett måste!
ningsanstalten i drygt tio år. Han är också synnerligen bekant från Jägarens spalter - en ofta utnyttjad expert och skribent.
Ett stadsbarn
Eero Helles väg till jägare och viltforskare är intressant. Den unga Helle, som gick i skola i Jyväskylä och växte upp i stadsmiljö, fick inte sin jaktgnista hemifrån eller i sin närkrets, utan i början av sin arbetskarriär i Norra Karlen. Familjen skaffade sig då en retriever för Eero Helles sälforskning, och det kändes ganska naturligt för honom att samtidigt börja jaga med en hund som hade jaktinstinkt. Och eftersom hunden var en apportör föll det sig naturligt att börja med andjakt. Efter andjakten kom också skogsfågeljakten starkt in i bilden, genom att hans äldre bror Timo Helle (verkar som specialforskare vid Skogsforskningsanstalten i Rovaniemi, även han filosofie doktor) redan då opererade i Lappland och lyckades locka Eero med på jakt - och sedan fanns det inte någon återvändo. Sin nuvarande hund, strävhåriga vorstehhunden Ronja, skaffade Eero Helle från kennel Kitineva för tio år sedan. Semesterns viktigaste höjdpunkter är numera skogsfågeljakterna i norra Finland om hösten och vintern. Annan jakt än skogsfågeljakt och andjakt består för min del mera av att vara gäst hos andra. Men också de erfarenheterna är angenäma och viktiga, för de vidgar synen på jaktens olika former, konstaterar Helle. Tidigare brukade jag jaga en gång om året med mina bröder Timo och Pekka (den sistnämnda är specialforskare vid VFFI, också han filosofie doktor) men numera är det svårt att hitta en gemensam tid så den traditionen har blivit beklagligt sporadisk. Timo är särskilt förtjust i järpjakt.
MARJO MERIVIRTA
Eero Helle överdirektör för VFFI
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet fick en ny överdirektör när filosofie doktor Eero Helle, som skött tjänsten på viss tid, valdes till tjänsten. Ur jaktens synpunkt var det ett lyckat val, för Eero Helle är ju en hängiven jägare. Tjänsten som överdirektör för VFFI blev lediganslagen när Kare Turtiainen, som skött den länge, gick i pension.
En naturlig kontakt med jakten och jägarna
Eero Helles val av zoologi som gebit mognade redan tidigt via ett intensivt intresse för ornitologi och småskalig forskning i Jyväskylänorsens naturklubb. Hans egentliga forskningsarbete har från första början i huvudsak grundat sig på bistånd och materialinsamling som genomförts av jägarna. Hans gradu vid universitetet handlade om dalripan och han forskade också kring sälarna vid både Uleåborgs och Joensuu Univeritet. Under senare hälften av 1980-talet, i början av den tid han verkat vid VFFI:s viltforskning, var också mårdhunden och älgen föremål för hans forskning.
®
Vilt- och fiskeriforskningen fick ett bekant "nytt" ansikte i ledningen, när Eero Helle valdes till uppgiften. Helle, som skött uppgiften på viss tid redan sedan hösten 2004, är bekant för jägarna sedan många år, han har ju medverkat i Jägarnas centralorganisation i många centrala organ, bl.a. som medlem i JCO:s styrelse, ordförande för strategiarbetsgruppen, medlem av tidningen Metsästäjä/Jägarens redaktionsråd mm., samt verkat som chef för vilt- och renforskningen vid forsk-
4 · 2006 JÄGAREN
74
jag0604_074_077
3.7.2006
13:11
Sivu 75
- När jag i tiden kom till viltforskningen började jag med forskning i små rovdjur och då valdes uttryckligen mårdhunden till föremål för forskningen. Det från öster invandrade hunddjuret väckte motstridiga känslor hos jägarna. Arten var redan då rätt allmän men mindre känd; intresset var stort också i Väst- och Mellaneuropa där arten först höll på att breda ut sig. Vi hanterade tusentals kroppar på viltforskningsstationen i Evois, påminner sig Helle. Den här naturliga kontakten med jägarna och samarbetet med dem har i alla skeden varit oerhört
viktiga för mig. När vi t.ex. utförde studier av älgens vandringar i Uleåborgstrakten fick vi en enorm hjälp de lokala jägarna. Också i vår sälforskning, som fått internationellt erkännande, har säljägarnas hjälp varit en väsentlig förutsättning.
bestånden och å andra sidan allt mera på samhällelig forskning kring jakten. Den traditionella biologiska forskningen håller relativt sett på att minska. I produktionen av vetande understryks särskilt jord- och skogsbruksministeriets behov, som numera allt oftare har internationell bakgrund.
der. Utöver de för honom ytterst välkända vilt- och renfrågorna väntar nu också en djupdykning i fiskerifältets frågor. Vi önskar lycka till i den nya uppgiften! o
KLAUS EKMAN
VVFI en fast del av den finländska viltförvaltningen
När diskussionen övergår till VFFI:s kommande linjedragningar och visioner har Helle en mycket klar syn på frågan: VFFI är en fast del av den finländska viltförvaltningen där jord- och skogsbruksministeriet leder, VFFI producerar vetande och jägarorganisationen, Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistriktet och jaktvårdsföreningarna, verkställer. Den treenigheten utgör grunden för allt. Och enligt Helle är den modellen också internationellt sett förebildlig. Också i det här sammanhanget vill jag uttryckligen understryka samarbetet mellan VFFI och jägarorganisationen. Det har stor betydelse för vardera organisationerna, men för viltforskningen är det livsviktigt! Som helhet kommer viltforskningens relativa tyngd inom hela forskningsinstitutet att öka, skissar Helle upp utvecklingen i framtiden. När den samhälleliga efterfrågan ökar satsar vi på allt bättre och tillförlitligare uppgifter vid uppföljningen av
Feedbacken till jägarna bör öka
Uppföljningen av viltbestånden grundar sig i huvudsak på av jägarna utförda inventeringar. Helle understryker feedbackens betydelse i det här sammanhanget. Samtidigt som tillförlitligheten, noggrannheten och effektiviteten hos uppskattningarna av bestånden ökar skall också feedbacken förbättras. Responsen är en viktig kraft, som håller viltinventeringarna igång. Den är viktig för att jägarna skall orka, så att inventeringarna kan utföras år efter år. Enligt Helle kommer man särskilt att satsa på den elektroniska feedbacken. Tidningen Jägarens roll som kanal för feedbacken är oersättlig. Fiskerisidan har inte tillgång till något lika täckande medium och där har vi svårare att nå fältet, kommer Helle ihåg att rosa vår tidning. Utgående från vår samtalsstund vågar vi konstatera att Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet också i fortsättningen kommer att vara i goda hän-
Eero Helle undersöker en vikare som skjutits av en jägare.
Även vid studien av älgarnas vandring var den hjälp jägarna gav oersättlig.
75
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_074_077
3.7.2006
13:11
Sivu 76
ratkaisu
(*
Parempi ruoka voi olla halvempaa.
Koirasi voi hyvin saadessaan riittävästi korkealaatuista eläinproteiinia. Best Friend Balance -täysravintojen proteiinilähteinä on käytetty ainoastaan eläinproteiineja. Silti hinta on merkittävästi alhaisempi kuin muilla tämän laatutason täysravinnoilla.
*) Keskimääräinen vähittäismyyntihinta tammikuussa 2006
jag0604_074_077
3.7.2006
13:11
Sivu 77
Regular on lihaisa koiranruoka Jokaiselle koiralle, jokaiseen päivään
BF Balance Regular
Valmistusaineet Liha ja eläinperäiset tuotteet 35 %, vilja, kasviperäiset sivutuotteet ja kivennäisaineet.
Friskies Serti Vitality+ Adult perusravinto
Viljaa, lihaa ja eläinperäisiä sivutuotteita, kasviperäisiä tuotteita, öljyjä ja rasvoja, kasviksia (sikuria väh. 0,5 %), kivennäis- ja hivenaineita.
Pedigree Fortivil Original
Viljaa, lihaa ja eläinperäisiä sivutuotteita, kasviperäisiä tuotteita, kasvivalkuaistiivisteitä, öljyjä ja rasvoja, kivennäisiä, vihanneksia, vitamiineja, sokereita.
Ravintosisältö
Raakaproteiinia 28,0 %, raakarasvaa 7 %, raaka,0 kuitua 3,5 %, hehkutusjäännöstä 9,5 %, vettä: 9,0 %, kalsiumia 1,8 %, fosforia: 1,5 % Ei sisällä väriaineita
Raakaproteiini 25,0 %, raakarasva 10,0 %, hehkutusjäännös 8,5 %, raakakuitu 3,0 %, kalsium 1,6 %, kosteus 9,5 % Sisältää väriaineita
Raakaproteiini 22 %, raakarasvaa 10 %, hehkutusjäännöstä 8,0 %, raakakuitua 3,0 %, kosteutta 8,5 %, kalsiumia 1,4 %, fosforia 1,0 % Sisältää väriaineita
Väriaineet Tyypillinen kuluttajahinta/kg (suurin säkkikoko)
0,86 /kg
(12,90 / 15 kg säkki)
1,24 /kg
(9,29 / 7 kg säkki) ,5
1,48 /kg
(22,19 /15 kg säkki)
100 % tyytyväisyystakuu testaa riskittömästi!
Jos olet epävarma, testaa Balancea ilman riskiä. Annamme saman, aina voimassa olevan tyytyväisyystakuun Best Friend Balancelle kuin sen edeltäjälle Kero Completellekin: mikäli Balance ei sovi koirallesi, voit palauttaa ruoan meille hyvitämme käyttämättä jääneen ruoan hinnan täysimääräisesti sinulle takaisin.
S A ATAVA N A P Ä I V I T T Ä I STAVA R A L I I K K E I ST Ä J A H Y V I N VA RU STE T U I STA L E M M I K K I TA RV I K E L I I K K E I ST Ä K AU T TA M A A N .
VPG Finland Oy, puh. 0800 153 769, kuluttajapalvelu@vpg.fi
jag0604_078_081
3.7.2006
13:44
Sivu 78
Jägarkurser på Vekaranjärvi garnison
På Karelens Brigad i Vekaranjärvi droppar deltagarna i jägarkursen in till föreläsningen klädda i terrängdräkt eller snödräkt. Beväringskommittén håller jägarkurs den här kvällen, med jägarexamen direkt efter. 32 kursdeltagare dyker upp. Vi tycker att den här verksamheten är väldigt viktig, framhåller major Pekka Airaksinen. Jägarkursen har garnisonens helhjärtade stöd.
att lämna posten som kommendör för Kymmene kommer i snödräkt direkt från en terrängövning. De pionjärbataljon för att övergå till andra uppgifter, som har anmält sig till kursen får ju befrielse från anser också jag att den här kursverksamheten är annan tjänst. oerhört viktig, säger major Pekka Airaksinen. Det är vi i beväringskommitten som ordnar de Vi tar emot en ny kontingent beväringar två här kurserna och som informerar om dem. Vi ordgånger om året och det betyder ungefär 1800 man nar förstås också andra kurser, som till exempel för per gång. Av dessa kommer över 40 procent från ordningsmän, för brandfarliga arbeten och fallhuvudstadsregionen. Brigaden står för utrymmena skärmshoppning. Den här jägarkursen ordnar vi för jägarkurserna och ger deltatillsammans med Valkeala-Kougarna tid, det vill säga exempelvola jaktvårdsförening, som stälvis befrielser från annan tjänst. ler upp med lärare och examensVi tycker att det ger kursdeltaövervakare, berättar beväringsDET ÄR JAKTVÅRDSgarna färdigheter som också tjäkommittens sekreterare Tianyi FÖRENINGENS nar försvarsmaktens syften, fortPan om kursarrangemangen. UTBILDARE SOM sätter Airaksinen som själv har Hos oss är det beväringsANSVARAR FÖR INNEHÅLLET I sysslat med jakt i 25 år. kommittén som ordnar alla frivilKURSERNA PÅ liga kurser, och det är fina grejer, GARNISONEN. berömmer major Airaksinen. Befrielse från annan tjänst Tianyi Pan, som är aktiv i beväringskommittén, konstaterar Till kursen droppar det in ett att kommittén har ungefär ett blandat gäng beväringar och några civila som bor i garnisonens närhet. Det är dussin ex av jägarhandboken som lånas ut till kursförstås bara till den yttre klädseln som beväringar- deltagarna. na utgör ett "blandat sällskap". Några av deltagarna I fjol donerade jaktvårdsföreningen sex hand78
®
Den karelska brigaden har sin garnison i Vekaranjärvi, och brigadens beväringskommitte har redan i tio års tid ordnat jägarkurser och jägarexamen tillsammans med jaktvårdsföreningen på orten. Det hålls två kurser per år. Antalet deltagare har varierat mellan 30 och 60. Från garnisonens sida anser vi att jägarkurserna är oerhört viktiga, och verksamheten har den högsta ledningens, det vill säga brigadgeneral Jukka Pennanens fulla stöd. Trots att jag själv kommer
4 · 2006 JÄGAREN
jag0604_078_081
3.7.2006
13:44
Sivu 79
böcker till, säger Tianyi Pan och berömmer ValkealaKouvola jaktvårdsförenings aktiva medlemmar, med verksamhetsledaren Veli-Matti Taimela i spetsen. Vi håller tre jägarkurser om året och två av dem här ute på garnisonen, berättar verksamhetsledaren Taimela. Jag vill rikta ett stort tack till garnisonen för att också civila ortsbor har kunnat delta i kurserna. Många av kursdeltagarna har kommit i gerillamaskering eftersom de kommer störtande direkt från någon stridsutbildning, skrockar Taimela.
examen. Från de här intäkterna ersätts sedan kursledarnas resekostnader.
Utbildarna även ungdomsansvariga
Det är jaktvårdsföreningens utbildare som ansvarar för innehållet i kurserna på garnisonen. Reijo Hietala är utbildningsansvarig och de övriga föreläsarna heter Aarno Myllymäki, Heikki Heiramo och Pekka Häkämies. Det är samma gubbar som också håller i trådarna för jaktvårdsföreningens ungdomsverksamhet. Major Pekka Airaksinen riktar därför ett särskilt tack till dessa aktiva som håller kurserna som oavlönade fritidsuppdrag, för utan dem skulle det här samarbetet inte ens existera. Kurserna rullar till självkostnadspris; femton euro för kursen plus den normala avgiften för jägar-
gymnasiet hade jag sedan så pass fullt upp med studierna att jag inte lyckades klämma in någon ny jägarkurs i schemat. Men här lyckades det riktigt fint! utbrister undersergeant Kontinen och berömSkyttet utanför garnisonen mer arrangemangen. Undersergeanterna Pankakoski (pionjär) och Vapendelen av jägarkursen och skytteträningen är förlagd till jaktföreningen Anttilan Erämiehets Kauppila (signal) är bägge från Esbo och väntade skjutbana som ligger i närheten. Där finns också med spänning på provresultatet. Min pappa skrev jägarprovet för ett par år sejaktvårdsföreningens älgbana och varje hagelskytts dröm en sportingbana. Om förhinder eller dub- dan och det gav mej impulsen till att också försöka. belbokningar tillstöter kan skytteträningen flyttas Det var meningen att jag skulle vara med redan på till jaktföreningen Suur-Selänpään Erämiehets skjut- den föregående kursen här på garnisonen men då bana. Det finns banor för både trap- och skeetskyt- var det inte möjligt eftersom jag gick i underofficersskolan, berättar underserte också på garnisonen men på geant Pankakoski om sina förgrund av tidpunkten på året då sta steg på jägarbanan. Pankakurserna hålls är banorna inte koskis blivande jaktmarker ligöppna. ...OCH HAN HAR ger i Ingerois och Libelits. INSETT ATT SKOGEN Undersergeant Kauppila, OCH NATUREN KAN Undersergeanterna som även han är från Esbo, beANVÄNDAS TILL MER tenterar ÄN STRIDSÖVNINGAR. rättar att han inte har några jägare i familjen, utan blev intresNär kursen har avslutats är det serad av jakt genom några kamdags för jägarprovet. Pansarjärater. I armén har Kauppila lärt garen, undersergeant Kontinen från S:t Michel klarar provet med fem fel och har all sig att sätta värde på skogen och naturen, och han har insett att skogen och naturen kan användas till orsak att vara nöjd. I älgjaktlaget har jag alltid mer än stridsövningar. Medlemskapet i en jaktförefått gå i drevet. Min pappa är ning kan Kauppila ordna genom sin pappa, så att ivrig jägare och därför har jag han kan börja jaga riktigt på riktigt. 32 kursdeltagafått hänga med också på fågel- re deltog i jägarprovet som avslutade den här kväljakter ända sedan jag var liten. len i Vekaranjärvi och 20 av dem klarade provet När jag var fjorton gjorde jag den här gången. o ett försök på provet men det lyckades inte den gången. I KLAUS EKMAN
79
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_078_081
3.7.2006
13:44
Sivu 80
jag0604_078_081
3.7.2006
13:44
Sivu 81
jag0604_082_085
3.7.2006
13:44
Sivu 82
Rovdjursskador kan förhindras med elstängsel
Jägarnas Centralorganisation och jaktvårdsdistrikten har tillsammans med sina samarbetspartners jobbat med att utveckla metoder som ska förhindra skador av stora rovdjur. Elstängsel har visat sig vara en fungerande metod för att skydda husdjur och likaså för att skydda bikupor mot björn.
®
I takt med att de stora rovdjuren blir fler och breder ut sig ökar också problemen för dem som har betande husdjur. Söder om renskötselområdet leder vargen statistiken för husdjursmarodörerna trots att det strövar omkring betydligt färre vargar i vårt land än björnar och lodjur. Renarna är värst utsatta för rovdjuren och på andra och tredje plats kommer fåren och hundarna. Kor blir rivna i mindre omfattning och de övriga husdjuren ännu mera sällan. Beträffande renar som betar i frihet är rovdjursattackerna omöjliga att förebygga.
skap är ett sjutrådigt elstängsel som har ett tjugo centimeters mellanrum mellan trådarna. Som tråd har använts en cirka två millimeter tjock vajer. För att göra stängslet synligare är den tredje och den översta tråden ett strömförande, tolv millimeter brett band. För det allra mesta har det använts två meter långa, impregnerade trästolpar, som har slagits ner i marken med fem till sex meters mellanrum. Stängslets höjd ska vara ungefär 1,4 till 1,6 meter. För stängsel som ska användas året om samt på sank mark behövs det längre stolpar.
Behövs tillräckligt med sting
Ett elstängsel för stora rovdjur ska ha tillräckligt med "sting" för att hålla rovdjuren på utsidan. Den elektriska effekten måste vara tillräcklig stor, bland annat för att vegetationen kan avleda elström och för att det sammanlagt blir många löpkilometer
tråd. Det största besväret och det mesta arbetet för boskapsägarna orsakas av den understa tråden på 20 centimeters höjd, eftersom denna inte får vidröra gräs eller annan vegetation. För att stängslet ska fungera också i praktiken har vi märkt att eleffekten måste vara såpass stor att det finns marginal för förluster genom vegetationskontakter och andra störningar. Vid byggandet av stängsel är det också viktigt att vara noggrann, för både vid dikesövergångar och svackor ska den understa tråden fortfarande löpa på tjugo centimeters höjd. Utifrån de erfarenheter som vi har gjort vågar vi påstå att elstängsel för stora rovdjur är ett relativt säkert sätt att skydda husdjuren mot alla de fyra stora rovdjuren som finns i vårt land. Men någon allena saliggörande lösning för att stoppa rovdjursskadorna finns inte. När en gård har satt upp stängsel fortsätter rovdjuren kanske till följande gård som ännu ligger oskyddad. Men genom att bygga stängsel minskar vi ändå på riskerna för attacker på utsatta beten, liksom riskerna för ytterligare attacker på redan drabbade platser. Problemet för den som önskar använda rovdjursstängsel i större omfattning är dels utgifterna för stängselmaterialet och dels den arbetsinsats som krävs. Det krävs nämligen en avsevärd arbetsinsats av husdjursägaren för att sätta upp stängslet, underhålla det och fortlöpande kontrollera att strömmen löper. Av kostnadsskäl är det inte förnuftigt att hägna in varje gård som har en djurbesättning. Det finns nämligen 13.000 djurgårdar i vårt land där djuren går ute på bete. Stängslen varar inte heller i evig-
Sjutrådigt har effekt
Det är främst Jägarnas Centralorganisation med underlydande jaktvårdsdistrikt som bär ansvaret för utvecklandet av metoder som förebygger rovdjursskador, med tillhörande rådgivning och utbildning. Med hjälp av finansiering som beviljats av Jord- och skogsbruksministeriet har Jägarnas Centralorganisation under de senaste åren kunnat skaffa utrustning i större partier. JCO har fungerat som en styrande instans när stängselutrustningen distribueras till jaktvårdsdistrikten i enlighet med distriktens behov. Utvecklingsarbetet med elstängsel för de stora rovdjuren har bedrivits i samarbete med särskilda personer på jaktvårdsdistrikten och med en inhemsk tillverkare av elstängsel, Farmcomp, som är känd för sina Olli-stängsel. Resultaten av de senaste årens utvecklingsarbete visar att den bästa lösningen för att förhindra rovdjursattacker på bo-
Viltvårdskonsulent Reijo Kotilainen visar Antero Nenonen som föder upp kalvar på sin gård i Kides hur ett rovdjursstängsel ska sättas upp. Antero var mycket nöjd med det rovdjursstängsel som han hade fått och med den hjälp som Reijo gett i rovdjursfrågor.
Här pågår slutgranskningen av ett rovdjursstängsel. Det måste vara uppsatt med omsorg för att stänga de stora rovdjuren ute. 4 · 2006 JÄGAREN
82
jag0604_082_085
3.7.2006
13:44
Sivu 83
het. Dessutom kan stängslen begränsa allemansrättens fria rörlighet samt rörligheten för andra djur.
Rovdjursstängsel bara på utsatta gårdar
Om en djuruppfödare anser att det finns välgrundade skäl för ett rovdjursstängsel ska han kontakta sitt jaktvårdsdistrikt. Distriktet gör därefter, utifrån sin sakkunskap om de stora rovdjuren, en bedömning av hur pass utsatt djurgården är. Vid behandlingen av ärendet tar distriktet hänsyn till en rad olika faktorer, exempelvis tidigare inträffade rovdjursattacker, värdet av det som ska skyddas, hur pass utsatt gården är, beteendet hos de rovdjursindivider som river tamdjur samt gjorda observationer av stora rovdjur i trakten. En viktig princip vid behandlingen av ärendet är kostnadsmotsvarighetsprincipen. Om värdet på de djur som ska skyddas är mindre än kostnaden för stängselstödet kan det inte anses vara befogat att skydda den aktuella gården med offentliga medel. Eftersom det anslag som vi har till vårt förfo-
gande är begränsat har vi försökt styra stängselmaterialet till företagare som har husdjuren som sin huvudnäring samt till trakter som har en mycket stor rovdjurstäthet. Det vill säga till trakter som redan är utsatta för rovdjursattacker och där skaderisken kan vara störst. Ändamålsenligheten är det viktigaste vid beviljandet av rovdjursstängsel. Det är inte meningen att stöda normalt stängselbyggande utan syftet är att förhindra att varg, lo eller björn river husdjur. Det är dock inte möjligt att hägna in alla beten på en enskild gård, eller att sätta upp mellanstängsel innanför.
Fåruppfödarna de mest utsatta
Fåruppfödarna löper den största risken för att få sina husdjur rivna av rovdjur. Får brukar skocka sig och paralyseras när de blir attackerade och utgör därför ett lätt byte för både varg, björn och lodjur. Under exempelvis åren 2000 till 2003 dödade stora rovdjur sjutton gånger fler får än kor trots att det totalt sett finns fem, sex gånger fler kogårdar än får-
gårdar. I arbetet med att förhindra rovdjursattacker ska vi också komma ihåg att det finns avsevärda skillnader mellan de skador som olika rovdjursindivider åstadkommer. Som ett exempel kan nämnas att mellan tio och tjugo procent av vargstammen orsakade ungefär åttio procent av alla skador. Antagligen är det så, att skillnader i miljön och läggningen hos enskilda rovdjur har en avgörande inverkan. Det finns med andra ord gråben som stryker vid bebyggelse men struntar i både kossor och hundar. o
MARKO SVENSBERG
Honungsbjörnar aktar sig för elstängsel
I Björnar som har fått smak för honung är en riktig landsplåga för biodlare. Även om uppskattningsvis bara två till tre procent av vår björnstam har fått smak på honung har ersättningarna för skador på biodlingar år efter år utgjort den största posten i ersättningarna för björnskador söder om renskötselområdet. Biodlaren Pekka Karoniemi i Ruokolahti är en pionjär i vårt land när det gäller utvecklandet av björnbekämpning på bigårdar. Den första impulsen till att börja utvecklingsarbetet fick Karoniemi 1992 efter ett björnbesök hos de egna bikuporna. Som Pekka uttrycker saken så blev han tvungen att grunna på vad han skulle ta sig till för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Enligt Karoniemi är det effektivaste sättet att sätta punkt för honungsbjörnarnas framfart att sätta upp ett elstängsel. Men också avskräckningsmetoder som bygger på ljud har visat sig fungera, även om det fortfarande finns rum för förbättringar i anläggningstekniken och funktionssäkerheten. I arbetet med att utveckla avskräckningsmetoder har Karoniemi samarbetat med bland andra Farmcomp,Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Jord- och skogsbruksministeriet, Kymmene jaktvårdsdistrikt och andra biodlare. Elstängslet som ska sätta punkt för björnens gästningar vid bikuporna behöver inte vara högre än 90 till 100 centimeter. För att hindra björnen från att försöka gräva sig in ska den understa tråden ligga på maximalt cirka 20 centimeters höjd.
83
Just nu jobbar man inom försöksverksamheten med att försöka sänka anläggningsutgifterna och minska på den mängd underhållsarbete som faller på biodlaren. Efterhand som apparaturen blir strömsnålare krävs det allt mindre arbete med att ladda och byta ackumulatorerna. Just nu testas bland annat elstängsel som går med solpaneler. Förebyggandet av björnskador kräver dessutom en stor insats av extra arbete och stängselunderhåll av biodlaren. Men om "besöken" är tillfälliga och björnarna inte är bofasta i trakten är det allt skäl att avväga sina avskräckande åtgärder med omsorg, säger Karoniemi. Om björnarna däremot slår sig ner i trakten och räderna mot bikuporna blir till en vana, då lönar det sig att skydda biodlingen, fortsätter Karoniemi. Det finns sammanlagt ungefär 650 elstängsel ute på bigårdarna i landet. Mekaniska ljudstängsel testas på ungefär 100 gårdar.Tack vare de här avskräckande åtgärderna och jakten på björnar har skadeutvecklingen för bigårdarna inte kommit åt att skena iväg. Pekka Karoniemi ger råd och anvisningar åt andra biodlare i form av en honungsbjörnstelefonjour (040-5322 997) som i praktiken har öppet året runt.Telefonjouren håller Pekka uppdaterad om björnarnas framfart samtidigt som han kan ge biodlare råd om vilka åtgärder de kan vidta. När midsommarveckan var till ända hade Pekka fått sammanlagt 19 anmälningar om björnskador under innevarande år.
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_082_085
3.7.2006
13:44
Sivu 84
jag0604_082_085
3.7.2006
13:44
Sivu 85
jag0604_086_089
3.7.2006
13:45
Sivu 86
MJÖLDRYGEFÖRGIFTNING HOS HJORTDJUR
Mjöldrygeförgiftning eller ergotism är ett fenomen som har plågat mänskligheten i många hundra år. Det är en skrämmande och häftig sjukdom som yttrar sig som kramper, illamående och hallucinationer. Det bränner som eld i fingrar och tår, som kan drabbas av kallbrand. Först på 1800-talet kunde man konstatera att sjukdomsalstraren var ett svampgift som förekom i brödsäd och i synnerhet hos råg. Samma gift kan orsaka en rad olika symptom också hos djur. Kan orsaka kallbrand
Med mjöldrygeförgiftning avses ett förgiftningstillstånd orsakat av alkaloiderna (ergotalkaloider) i myceliebildningen av svampen Claviceps purpurea. Människor drabbas av förgiftning när de äter Även använt som läkemedel mat gjord på säd som är infekterad med mjöldryga medan djur förgiftas av infekterade växter som de På grund av sin förmåga att dra samman blodkärl betat. Det finns alkaloider av mångahanda slag och har mjöldrygealkaloider också använts som läkederas verkningar varierar likaså. De kan ha kärl- medel exempelvis för att hejda livmoderblödningar sammandragande egenskaper, vilket får till följd att efter förlossningar, och mot migrän. blodcirkulationen hämmas och vävnader drabbas Redan på medeltiden, innan alkaloidernas giftiav syrebrist. Vid kronisk förgiftning kan detta till- ga egenskaper var ordentligt kända, förstod man stånd leda till kallbrand. Hos djur uppträder att använda alkaloider för att förstärka krystningarkallbrandsskadorna för det na vid förlossning. På grund allra mesta vid kroppens ytav effekterna på det centrala tersta delar, alltså längst ut på nervsystemet har svampgifextremiteterna, i öronen och terna också förädlats för narÄNDÅ SKA VI INTE på svansen, där blodcirkulakotiska ändamål, som exemÖVERDRIVA tionen redan är svag. pelvis LSD. MJÖLDRYGEGIFTERNAS BETYDELSE. På ett djur med drabbade Ergotism är svårt att diaextremiteter kan man konstagnosticera med säkerhet eftera att kallbranden är skarpt tersom giftet lämnar kroppen avgränsad och relativt hastigt via njurarna, stannar under framknäna och hasarna. Det kan och vilda djur blir i regel inte undersökta förrän förekomma svullnad, men på ett långt framskridet långt efter exponeringen för giftet. Dessutom är det stadium är det drabbade stället torrt, mörkt och ofta mycket arbetskrävande att analysera svamphårlöst. Kallbranden kan också vara begränsad till gifter i vävnadsprover. extremitetens spets, vilket hos hjortdjuren betyder Diagnosen bygger därför i regel på typiska fynd klövarna. Den yttersta, förhornade delen faller bort av kallbrand och uteslutning av andra orsaker, som och när kallbranden framskrider faller också klöv- fysisk skada, förfrysning och bakteriell förgiftning. benet bort. När de kallbrandsdrabbade delarna har De konstaterade eller misstänkta fall av ergofallit bort kan den återstående delen av extremite- tism som har påträffats hos vilda djur drabbar enten läkas och ny hud växa ut. I värsta fall finns det kannerligen benen, öronen och svansen i form av bara torra benstumpar kvar som sticker ut från ex- kallbrand. I praktiken vore det svårt att upptäcka tremiteternas ändor. Om förgiftningen drabbar fle- andra förgiftningssymptom hos vilda djur än ra extremiteter blir det förstås omöjligt för djuret kallbrand. I vårt land rapporterades redan på 1960att röra sig normalt och ett vilt djur dukar under av talet ett sannolikt fall av ergotism hos en vitsbrist på föda. En stor giftdos kan orsaka ett akut vanshjort. Hjorten påträffades i Tottijärvi i Nokia
86
förgiftningstillstånd som yttrar sig som symptom i nervsystemet, exempelvis så att djuret krampar, vacklar eller drabbas av störningar i syn och hörsel. Människor kan börja hallucinera.
®
Mjöldrygesvampen Claviceps purpurea parasiterar på ett stort antal vanliga gräsväxter. Till värdväxterna hör timotej, kvickrot, svingel, gröe och starr. Bland odlingsväxterna parasiterar den i synnerhet på råg men också på korn och vete. På försommaren när vädret har blivit varmt bildar svampen små fruktkroppar vilkas sporer förs med vinden till gräsens blommor. Det första tillfället att observera en mjöldrygesvamp är när en blomställning har blivit smittad och avsöndrar en klibbig honungsdagg som droppar och lockar till sig insekter. Honungsdaggen innehåller svampsporer som med insekternas hjälp sprider sig till följande värdväxt. Senare på sommaren bildar mjöldrygan en mörk, krökt myceliebildning på det ställe på axet där det borde sitta en kärna. I väggen på denna bildas en rad olika kemiska föreningar, alkaloider. I den här formen, som en vilokropp, kan svampen övervintra i marken. När temperaturen sedan stiger på våren och fuktigheten har nått en lämplig nivå aktiveras vilokroppen och på ytan av mjöldrygorna växer det ut små, svampformade fruktkroppar.
4 · 2006 JÄGAREN
jag0604_086_089
3.7.2006
13:45
Sivu 87
och hade förkrympta öron samt klövskador på alla fyra benen. I England har kallbrand i extremiteter och öron påträffats hos rådjur, och i Norge hos älg och rådjur.
Gynnas av fukt och värme
Under det här årtiondet har observationer av älgar och vitsvanshjortar som eventuellt lider av mjöldrygeförgiftning gjorts vid kusterna i Egentliga Finland. Den sydvästra kusten är ett gynnsamt område för mjöldrygan eftersom havet gör klimatet fuktigt och milt. Också i Norge har majoriteten av ergotismfallen påträffats i kustkommunerna. Till Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel (EELA, numera Livsmedelssäkerhetsverket Evira, avdelningen för forskning i djursjukdomar och livsmedel) har skickats prover på extremiteter med klövskador, förkrympta öron samt en hel älgkalv med kallbrandsangripna klövar. Den här tjurkalven hade förkrympta öron och på tre av extremiteterna var klövarna så illa däran att kalven i praktiken var oförmögen att röra sig. När kalven Älgörats spets har drabbats av kallbrand och fallit av. Till höger ett normalt öra. påträffades levde den men var i dålig kondition. exponering för mjöldrygans gifter efter hand kan Den avlivades i Korpo den 17.11.2004 och vägde då Förgiftning orsaken till kalvarnas öka ett djurs motståndskraft. Unga individer som inte mer än 40 kg. viktminskning? inte är vana vid gifterna skulle således lida mest av Uppmuntrade av de här fynden skickade vi hösten 2005 ut ett frågeformulär i Korpo där vi bad Med tanke på effekterna av gifterna hos mjöldrygan mjöldrygan. Ändå ska vi inte överdriva mjöldrygegifternas om uppgifter om hälsotillståndet hos de älgar och är den sjunkande kroppsvikten hos kalvarna ett fevitsvanshjortar som hade fällts. Syftet var att kart- nomen som stämmer till eftertanke. Det har ju kon- betydelse. Förekomsterna av mjöldrygesvamp valägga förekomsten av symptom på mjöldrygeför- staterats att gifterna förhindrar mjölkproduktionen rierar med väderleken under sommaren och vingiftning. Till EELA returnerades uppgifter om 25 hos exempelvis svin och hästar, och gör tillväxten tern. Genetiskt sett finns det olika typer av Claviceps purpurea. Mängden av och kvaliteten på de djur, av vilka 17 var älgar och 8 vitsvanshjortar. långsammare hos unga kor. Förändringar som tydde Hos kalvar som är någ- giftiga alkaloider som svampen bildar kan variera på ergotism hade påträfra dagar gamla har det kon- från år till år. Mjöldrygegifterna verkar med andra fats hos en ung (uppskattstaterats kallbrand som är ord inte vara en faktor som är konstant från år till ningsvis 1,5 år gammal) typisk för mjöldrygeförgift- år, eller som ensam och på lång sikt skulle kunna MÄNNISKOR DRABBAS AV älgtjur vars båda öron och ning, och man misstänker åstadkomma synliga förändringar hos hjortdjursFÖRGIFTNING NÄR DE ÄTER svans var förkrympta. Det att förgiftningen har skett populationerna. Sannolikt har exempelvis åldersMAT GJORD PÅ SÄD SOM ÄR här innebär att förekomstvia moderkakan eller mjöl- och könsstrukturen hos en population en större inINFEKTERAD MED MJÖLDRYGA MEDAN DJUR verkan på kalvarnas kroppsvikt under jaktsäsongfrekvensen för typiska erken. FÖRGIFTAS AV INFEKTERADE gotismsymptom uppgick En mjöldrygeförgiftning en. Som så ofta i naturen är det också här sannolikt VÄXTER SOM DE BETAT. till 4 % i det begränsade som inträffar under dräk- frågan om summan av flera olika faktorer. materialet ifråga. tigheten kan i värsta fall leda till att fostret stöts bort. Effektiv bekämpning i naturen nästan I formuläret ombads jäI Norge har man, liksom i omöjlig garna också bedöma djurens kondition utgående från kroppens fetthalt och Korpo, upptäckt ergotismskador hos just kalvar muskelmängd. Detta skulle göras på en tredelad och älgar som är halvtannat år gamla, vilket har fått För ett djur som individ är en mjöldrygeförgiftning skala: god-medelmåttig-dålig. Majoriteten av älgar- forskarna att misstänka att en långvarig men lindrig ett smärtsamt och förödande öde. I praktiken är na och vitsvanshjortarna var i god eller medelmåtdet omöjligt att effektivt bekämpa eller förebygga tig kondition. Fyra älgtjurar bedömdes vara i dålig förgiftningar ute i naturen. Svampen vilar i marken kondition och en av dessa var drabbad av ergooch det finns lämpliga värdväxter överallt. Men den tism. Kroppen vägde bara 86 kilogram medan som utfodrar vilt ska hålla mjöldrygan i minnet. kroppsvikten hos den älg som var i bäst kondition Man ska inte utfodra vilda djur med säd av dålig var 220 kilogram. Enligt älgjägarna i Korpo har kvalitet eftersom det kan vara förorenat med fler kroppsvikten hos älgkalvarna i området sjunkit unoch andra svampgifter än mjöldryga. Det är också der de två senaste årtiondena. Utifrån detta materivärt att hålla i minnet att även fåglar är känsliga för al från i höstas och de sex kalvar som fälldes i oktomjöldrygans gifter. Den som sår säd på en viltåker ber har vi kommit fram till en medelkroppsvikt på ska använda utsäde som är kontrollerat mot mjöl58 kilogram hos kalvarna. dryga. Ett fält som är infekterat med mjöldryga ska plöjas till åtminstone fem centimeters djup, och följande år ska fältet sås med andra grödor än gräs. Det allt varmare klimatet och de täta älgstammarna kan öka förekomsten av ergotism. Därför ska jägarna hålla ögonen öppna för hjortdjur med missbildade extremiteter och öron. Eviras forskningsenhet i Uleåborg svarar för forskandet i sjukdomar hos de vilda djuren i vårt land och tar gärna emot observationer och prover av fall som kan tänkas bero på mjöldrygeförgiftning. o
MARJA ISOMURSU
Av kallbrand förorsakade förändringar på de nedre delarna av älgens extremiteter. veterinär Enheten för forskning i vilda djur Livsmedelssäkerhetsverket Evira
JÄGAREN 4 · 2006
Av kallbrand skadade klövar på älgkalv.
87
jag0604_086_089
3.7.2006
13:45
Sivu 88
jag0604_086_089
3.7.2006
13:45
Sivu 89
jag0604_090_093
3.7.2006
13:45
Sivu 90
I vår jaktkultur har intresset för skjutstöd och skjutkäppar varit blygsamt i jämförelse med sydligare länder och det övriga Europa. I och med förnyelsen av skjutprovet har det blivit tillåtet att stöda geväret med exempelvis någon konstruktion på skjutplatsen, gevärsremmen, en skjutkäpp eller något annat lämpligt underlag. Vapnet får däremot inte låsas mekaniskt vid underlaget. Försäljarna av skjutstöd har vädrat vårluft och utbudet är numera stort. Tiden får utvisa om käppen har kommit för att stanna i den finländska jägarens hand. Dessutom förbiser jägarna ofta att käppen är användbar till väldigt mycket. I besvärlig eller snödjup terräng kan jägaren slippa vrickningar genom att pröva underlaget med käppen. De flesta käppar kan dessutom göra god tjänst bland annat som kamerastativ eller klädhängare vid lägerelden. Här följer ett knippe erfarenheter av olika skjutstöd. o
JARKKO RUOTSALAINEN
4 · 2006 JÄGAREN
®
EN KÄPP FÖR SÄKERHETS SKULL
I vår finländska kultur föreställer vi oss käppen som ett hjälpmedel som träder in i bilden vid en viss, rätt hög ålder. Men efter förnyelsen av skjutprovet visar också den yngre generationen intresse för "käpphjälp".
JOUKO SAVONE N
Skjutstödet MTM SNCR 30 passar både på skjutbanan och i ett fast gömsle, som en koja för vaktjakt. I det här utförandet går det lätt att bära gevärets servicegrejer med sig. Vid sittande skytte är stödet stadigt. Stödet passar också bra för inskjutning av gevär.
90
jag0604_090_093
3.7.2006
13:46
Sivu 91
Så här korta stödben är lätta att bära med sig. Sittande eller liggande skytte med det här stödet är mycket stabilt. Modellen är ett bra val på både bana och jakt, exempelvis fågeljakt där skjutriktningen ofta är snett uppåt. Vid jakt på däggdjur kan undervegetationen dock bli ett problem eftersom stödbenen är så korta, och man når liksom inte att skjuta över växtligheten. Till vänster Ram-Lines fäste av alligatorkäftstyp som fästs kring pipan. Rekommenderas för halvautomatgevär. Till höger ett fäste av Harristyp som fästs i remöglan. Det har hänt att modellen har spräckt framstocken på en halvautomat. För att nå god precision i skottet är det bättre med ett stöd som fäster i framstocken än om pipan. Ett fäste som omsluter pipan hindrar pipan från att vibrera fritt och påverkar därmed träffpunkten.
Tvåbenta skjutstöd ger bättre stabilitet åt geväret än enbenta. I synnerhet svajandet i sidled är avsevärt mindre än med en monopod.
En skjutkäpp är enbent och ger god stabilitet åt vapnet i höjdled. Till monopodens fördelar kan också räknas att den passar som promenadkäpp i terrängen. Dessutom kan den användas som kamerastativ.
Vad skjutstödets längd beträffar finns allt vad man kan önska sig. På de flesta skjutkäppar går höjden att justera. Det krävs en hel del längd på käppen för att skjutställningen ska bli den rätta. I vår finländska terräng är undervegetationen ofta rätt högvuxen, vilket betyder att en tillräcklig längd på skjutkäppen är avgörande för att skottet ska lyckas.
Ryggsäcken, en sandpåse eller valda delar av skjutbanans konstruktioner är tillåtna som stöd enligt det nya skjutprovet. För de flesta äldre jägare är ryggsäcken en gammal bekant i det här avseendet.
JÄGAREN 4 · 2006
91
jag0604_090_093
3.7.2006
13:46
Sivu 92
Skjutstöden görs med varierande fästen och detta ska man inte glömma att ta med i beräkningarna. Ett populärt fäste består i all sin enkelhet av en gaffel i övre ändan. I synnerhet på jakt är ett fäste av den här typen mycket praktiskt eftersom det är så enkelt och snabbt att hantera. Ett fäste som snabbkopplas till gevärsremmens ögla är däremot litet stabilare att skjuta med än gaffelmodellen. De skjutstödsmodeller som fästs i remöglan har relativt enkla låsningar. Med litet övning går det nästan lika fort som med en gaffelkäpp.
Ett annat sätt att vid behov ordna ett snabbstöd är att luta sig mot ett träd. Som tumregel kan sägas, att ingen skytt är så bra att han vinner på att lämna ett stöd oanvänt om han har möjlighet att använda ett. På skjutbanan är det alldeles okej att pröva sina gränser men ute på jakt krävs det att varje skott ska sitta exakt.
Eftersom materialet är lätt och skjutstöden hopfällbara eller hopskjutbara går de flesta stödkäppar att föra med sig i terrängen utan något besvär. 4 · 2006 JÄGAREN
Med kniven kan en jägare tälja en skjutkäpp åt sig i terrängen. Längden på käppen får jägaren avgöra efter tycke och smak eftersom justeringen i höjdled inte går lika lätt som med en fabriksgjord skjutkäpp. Å andra sidan ligger det här hemmagjorda alternativet inom räckhåll för var och en.
92
jag0604_090_093
3.7.2006
13:46
Sivu 93
Jahti 68 PRO VHF -metsästyspuhelin
Kiikarit ja punapistetähtäimet Riistamaa-asekaapit
670,840,195,250,275,330,350,530,560,495,670,990,64,85,99,120,49,-
Ylivertainen akun kesto ja mainio kuuluvuus. Meopta 2100 3-12x50 + valo Tehty ankariin olosuhteisiin, roiskevesitiivis. Meopta Meostar 3-12x56 RD Kobra punapiste, sisältää jalan - akku 7.2V 1600 mAh Leupold VX-1 2-7x 33mm Duplex - lähetysteho 5W Leupold VX-1 3-9x 40mm Duplex - mitat 125 x 63 x 45 mm - paino akun kanssa 350 g Leupold VX-1 4-12x 40mm Duplex (ilman antennia) Leupold VX-2 1-4x 20mm Duplex - kanavia 99 max Leupold VX-2 6-18x 40mm Fine Duplex (luvalliset harrastekanavat Leupold VX-2 6-18x40 Target Dot Täyttää standardit esiohjelmoitu) Leupold VX-3 1,5-5x20 Heavy Duplex MIL STD810 ja IP54. Leupold VX-3 LR 6.5-20x40 Mukana pikalaturi ja korvakuulokemikrofoni. 239,00 Fine Duplex, 30 mm runkoputki Leupold VX-3 LRT 8.5-25x 50mm Baikal IJ-27 pakettitarjous Dot/Fine Duplex, 30 mm runkoputki Päällekkäispiippuinen Baikal IJ-27 -haulikko kal. 12/76, Zos 3-9x40 Mil-Dot, parallaksisäätö kovakromatut piiput ja pähkinäpuutukki Zos 4-16x50, parallaksisäätö Zos 6-24x50, valaistu ristikko, par.säätö Zos 6-24x50, valaistu Mil-Dot, par.säätö - 5 vaihtosupistajaa, asepussi ja patruunavyö 390,00 Zos punapistet. + jalka 11mm/Weaver
5 aseelle 150x35x30 cm, 90 kg 340,10 aseelle 150x54x42 cm, 150 kg 390,Ovet lujaa 6 mm ja runko 4 mm terästä. Saatavana myös muita malleja!
Lee juhlavuoden lataussarja
Sisältää kaiken tarvittavan patruunoiden jälleenlataukseen; lisäksi tarvitset vain latausholkit kaliiperillesi!
119,00
Houkutuskuvat
Metsähanhi / kanadanhanhi 6 kpl parvi kuoria Kelluva kanadanhanhi järvelle ja merelle, yksittäin Sinisorsaparvi, 6 kpl kelluvia kuvia Moottoroitu siipiään liikuttava kyyhkynen 85,00 16,00 19,00 30,00
Luodinnopeusmittarit
Mittaa luodin, nuolen, täyteisen, ilmakiväärin luodin ja värikuulan nopeuden alueella 10-1700 m/s. Chrony M-1 119,00 Saatavana myös muita malleja ja lisävarusteita.
Espoo
Kouvola
Oravannahkatori 1 Tapiontie 2 puh. (09) 4110 1290 puh. (05) 375 0288 ma-pe 12-18 ma-pe 10-18
Eräliike Riistamaa
93
JÄGAREN 4 · 2006
www.riistamaa.fi
jag0604_094_097
3.7.2006
13:46
Sivu 94
JAKTEN PÅ STATENS MARKER
talade behov av begränsningar stadgar jaktlagen i vilket fall som helst att jakträttsinnehavaren är skyldig att jaga hållbart. Det nära samarbetet mellan viltforskningen och de myndigheter som administrerar jakten utgör den bakersta försvarslinjen när det gäller att bevara viltet. Det är vanligt att skyddsområden gränsar till marker med licensjakt, men ett skyddsområde kan också ingå i ett licensområde. Det är som så ofta en fråga om planering och genomförande av planerna. Forststyrelsens jaktplanerare, som sedan början av 2005 har varit tjänstemän, har en skyldighet att ta hänsyn till både den ekologiska och den sociala uthålligheten när de planerar och avpassar försäljningen av licenser. Behoven av skyddsåtgärder och naturvården kan vad jaktens dimensionering beträffar betraktas som separata frågor medan den lovliga jakten i området kan avpassas så den stämmer överens med skyddsområdets karaktär. Här är det rätt och riktigt att samarbeta med skyddsbiologerna. Ett bestämt område kan avsättas för jakt på enbart pälsvilt, hare eller hjortdjur om det exempelvis är befogat att freda fågelstammarna där. Om parterna önskar sig ljudlös jakt kan de avtala att det bara är tillåtet att jaga med pilbåge och fällor. Den avgörande skillnaden mellan licensjakten och ett arrende är den, att man med licenser kan erbjuda jaktmöjligheter för ett större antal jägare. Både på ett arrendeområde och ett licensjaktsområde kan det dessutom finnas särskilda objekt som vid behov kan lämnas utanför jagandet. Det kan till exempel vara en plats där flyttfåglar rastar eller en våtmark med speciell flora och fauna. Begränsningarna kan också införas i skötseloch bruksplanen för ett skyddsområde, eller de kan skrivas in som ett villkor i arrendeavtalet eller som en begränsning för licensjakten. Det ovannämnda väcker säkert frågan om det inte vore enklare med ett klart och tydligt antingen eller: antingen är det förbjudet eller så är det tillåtet. Som undertecknad ser på saken har den ovan skissade modellen vissa vägande fördelar. En tillämpning av den här modellen kan på lokalnivå öka acceptansen för skyddsområden och viljan att ta ansvar för vår natur. Den handlar ju om att jämka samman olika intressen. Dessutom vinner den här modellen terräng också på andra håll i världen. Ett "ja" med en viss styrning leder ofta till ett bättre slutresultat än ett "nej".o
HANNU HUTTU
JAKT PÅ SKYDDSOMRÅDEN KRÄVER PLANERING OCH KOMPROMISSER
I Folk har en mycket känslomässig inställning till jakten. Det här kommer särskilt tydligt fram när samtalet kommer in på jakt i skyddsområden. Den process för en revidering av naturskyddslagen som pågår har åter en gång sparkat igång debatten. Jägarnas representanter befarar att jaktmotståndarna kommer att försöka begränsa jaktmöjligheterna och göra detta systematiskt och i naturskyddets namn. Jag känner inte till vilka politiska lidelser som rör sig ute på extremkanten men som anställd på Forststyrelsen kan jag lyfta fram de metoder med vilka vår jaktliga verksamhet kan möta utmaningen. Jagandet och skyddandet utesluter inte varandra, men kräver omsorgsfull planering. Vi måste kunna definiera skyddandets målsättningar, samtidigt som vi accepterar den moderna jaktens natur samt de möjligheter och problem som är förknippade med jakten. Under tidernas lopp har skyddsområden grundats i en rad högst olika syften: det kan vara några arter som ska skyddas, eller en naturtyp, eller ett landskap. Och jakten är fortsättningsvis en helhet med
4 · 2006 JÄGAREN
många aspekter. Dagens jakt kan definieras på olika sätt: som ett tagande av byte enligt det hållbara nyttjandets princip (exempelvis fågeljakten), eller som en reglering av viltstammarna (exempelvis älgjakten), eller till och med som ett naturvårdsarbete (eliminering av främmande arter). Forststyrelsen förfogar över verktyg för planeringen av jakten, och med dessa kan jakten styras, det vill säga tillåtas eller begränsas. Ett arrendeavtal för jakträtten till ett område är i det här avseendet ett utmärkt verktyg.Villkoren kan förhandlas fram mellan parterna, det vill säga mellan Forststyrelsen och arrendatorn. I ett arrendeavtal för jakträtten kan parterna komma överens om att begränsa eller utesluta jakten på någon art eller artgrupp.Arrendeavtalet kan också innehålla åligganden.Vid exempelvis ett värdefullt fågelvatten kan parterna komma överens om att arrendatorn åtar sig att sköta jakten på mink och mårdhund. I arrendeavtalet kan man också skriva in en tidsmässig begränsning av jakten, till exempel om detta vore till fördel för friluftslivet i området. Men även om det inte finns några ut94
JUKKA BISI
Överinspektör
jag0604_094_097
3.7.2006
13:46
Sivu 95
Kehity riistan ja luonnontuntemuksen mestariksi
11.9.2006 31.8.2007 Opinnot ovat monimuotokoulutusta. Ryhmä kokoontuulähijaksolle n.5 pv:nä kuukaudessa. Muu opiskelu tapahtuu etäopiskeluna. Hakijoissa arvostamme pitkäaikaista alan harrastustoimintaa sekä kiinnostusta metsästysmatkailun ja metsästysseuratoiminnan kehittämiseen. Osallistumismaksu 150 .Hakuaika 11.8.mennessä Lisätietoja: Riistamestari Heikki Taskinen 040-574 1 813 heikki.taskinen@poke.fi Esite ja hakukortti 014- 4690 300 riitta.pekkanen@poke.fi tai www.poke.fi - aikuiskoulutus -hakeminen Pohjoisen Keski-Suomen oppimiskeskus LUONNONVARA-ALA Kolkanlahdentie 280,43100 SAARIJÄRVI
RIISTAMESTARIN ERIKOISAMMATTITUTKINTOON VALMISTAVA KOULUTUS 40 ov
Kotimaiset
METSÄSTYSELOKUVAT
suoraan tuottajalta. Esim. huippu-uutuus Linnustajan eräsyksy, jokaisen linnustajan toive-elokuva, h. 28 euroa, kesto 1 h 44 min. Aiemmin ilmestyneitä: Kruunupäiden jäljillä (elokuva suomalaisesta hirvijahdista), Unelmien huurremetsot (suomalaismetsästäjä Ruotsin talvimetsomailla), Ajokoiralla alkusyksystä ensilumille (jänisjahtia hienoimmillaan!), kanakoiramiehille elokuvat Kanalintuja Sompion kairoilta, Sulkia ja sattumia, Riekkoja tuntureiden takaa. Ja monia muita: Pystykorvan lintusyksy, Elokuun 20., Hanhiaapojen kutsu jne. Tutustu sivuilla www.videosara.fi Soita tai tekstitä tilauksesi numeroon 0400-229 739 tai tilaa sähköpostilla os. arttu@videosara.fi Tuottaja: Videosara/Arttu Kotisara, Salmenkuja 53, 44610 Kärnä
Leikkaa irti ja lähetä
Haluan liittyä SPJ:n jäseneksi
Nimi/Namn Jakeluosoite/Utdelningsadress Postinro/Postnr Toimipaikka/Postanstalt
95
Postimerkki
Suomen Pystykorvajärjestö - Finska Spetsklubben ry Hannele Luukinen Ristikatu 13 94600 KEMI
Syntymäaika/Födelsedag
jag0604_094_097
3.7.2006
13:46
Sivu 96
2006
a ri ffavorit
e + Bonuspakett äkt Membrandrriken för 1/5 av priis ! s
r diirekt från fab rik
DU BETALAR BARA:
North ICE membrandräkt Bonuspaket Värde av beställning
* Rekommenderat pris
99
värde* värde* värde*
298 221
+porto och postförskottsavgift
519
DIN FÖRMÅN
420
När du beställer här nu!
Den nya North ICE modellen 2006 är en förbättrad version av den jättepopulära modellen från ifjol. Utrustad med AIR-TEX® membran håller den vatten och vind otroligt bra, naturligtvis även i sömmarna. Ventilationsförmågan är av hög nivå - därför lämpar den sig för alla aktiviteter utomhus - även i regn, vind and tack vare flerlagerklädsel även i kyligt väder.
ls , ll Regn eller solsken rt IC North ICE ra rä te membrandräkten ädje lä je ti ger mer motionsgl ty mest omtyckt på rk marknaden!
Vatten- och vindtät AIR-TEX® -huva.
Den avtagbara huvan är justerbara.
Jackan har en skyddande, designad nederkant.
Praktisk bröstficka.
Hög krage som skyddar från vädret, bekvämt innertyg.
Tre rymliga fickor på framsidan.
Praktiska ventilationsöppningar under armarna.
Bandjustering i byxbenen.
Se de nya www-sidorna: www.eratukku.fi
jag0604_094_097
3.7.2006
13:46
Sivu 97
DETTA BONUSPAKET FÖR ATT ETT VÄRDE ÖVER 200 FÅR DU PÅ KÖPET!
1.
MicroDry mellanlager
2.
Fleecejacka
En ny efterfrågad teknisk toppenprodukt för flerlagerklädsel, jacka och byxor av mikrofleece. Att ha på sig under membradräkten vid kallt väder. Praktisk att ha som sådan i olika bruk. Färgen är elegant grå.
Värde 69
En ny praktisk och elegant, teknisk fleece-jacka. Bekväm soft-fleece. Rymliga fickor. Färger: grå/röd med det röda setet och svart/blå med det blåa setet.
0;Ryggsäck
3.
0;Extra förmån för kupongoch Internetbeställare!
Handskar Mössa
Värde 25
En varm och stilig North ICE Varm, elegant North ICE mössa av dubbel ylletyg. handske med god passform. Färg: svart. Förstärkt handflata. Färg: svart.
Värde 59
!
En stilig ryggsäck för allehanda bruk. Volym 20 l. Transpirerande, mjuka axelremmar och ryggstöd. Regnskydd, flera fickor och plats för bl a en cykelhjälm och två dryckflaskor.
Värde 39
0;-
Värde 29
0;-0;-
Allt detta PÅ KÖPET för en snabb beställare!
Toppklass i tester
AIR-TEX®-membranets vattentäthet testades av VTT (Finlands statliga tekniska testlaboratorium). Det uppnådde högsta vattentäthet, 10 000 mm (VTT pro6/3069/03). I testerna vid Tammerfors Tekniska Universitet nådde North Ice AIR-TEX® dräkten utmärkta värden för vattentäthet och ventilationsförmåga.
Beställa www.eratukku.fi
Telefonbeställningar: Mån - Fre klo 9 - 18:
Membrandräkt 06
08-840 4400
EXTRA för två beställningar
SE SIDAN 10
Beställningskupong
Minska vår telefonkö och beställ din egen North ICE membrandräkt med den här kupongen eller via Internet för priset 99 + porto och postförskottavgift. Posta kupongen genast, portot är redan betalt. Du får förmånspaketet för snabba beställare och extra bonus på köpet (värde tillsammanlagt 221). Värdet av produkterna du får är 519, du betalar bara 99!
Sändning per postförskott, postavgift tillägges.
BONUS
Erätukku betalar portot.
Beställarens underskrift (förmyndare för under 18-åriga) Namn Adress Postort E-post* Mobilnummer* Postnummer
Jägaren 4/06
Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-15
Erätukku Avtal 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Du får pengarna tilbaka om du inte är njöd!
Markera dräktanvändarnas mått här.
(Storlekar även för kvinnor och juniorer.)
Längd cm Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3
Vikt kg
Midja cm
Röd
Blå
www.eratukku.fi
Jag går med i Erätukku-klubben gratis och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
jag0604_098_101
3.7.2006
13:47
Sivu 99
"I ett så här stort gäng ska det väl finnas karlar som gör nånting!"
berättelser om triangelinventeringar och inventerare
Det här är den första delen av en tvådelad artikel som presenterar några av de viktigaste slutsatserna i Jani Pellikkas doktorsavhandling som publicerades i fjol. På finska heter avhandlingen "Metsäluonnon riistanrikkauden hoito suomalaisten toimijoiden ja toimintojen vuorovaikutuksia", ungefär "Skötseln av viltrikedomen i skogsnaturen växelverkan mellanfinländska aktörer och verksamheter". Denna första artikel handlar om varför jägare inventerar trianglar. Den andra delen, som ingår i följande nummer av Jägaren, handlar om hur triangelinventeringarna används vid skötseln av viltbestånden. Trogna inventerare
Det var något av en aha-upplevelse när jag insåg att medlemmarna i olika föreningar kan tänka och tala om inventeringarna och reglerandet av jakten på väldigt olika sätt, som dessutom ofta avviker från de offentliga uttalandena. Den här insikten föregick upptäckten att trianglar inventeras bara i ungefär en fjärdedel av föreningarna; främst i dem som är stora men också i överraskande små. Insikten föregick också upptäckten att inventeringarna görs mycket troget. Majoriteten av de trianglar som finns är inventerade minst tolv gånger och femton procent av de trianglar som grundades jaktåret 1988-89 har inventerats vart enda år! Jag fick en känsla av att det behövdes en förklaring till varför jägarna deltar i triangelinventeringarna. Vad får gubbarna att år efter år traska sin triangel? För att kunna svara på den här frågan och för att bättre förstå den föreningsverksamhet som säkrar uthålligheten började jag våren 2004 göra intervjuer. Jag valde ut föreningar av olika storlek i flera jaktvårdsdistrikt, både sådana som inventerar regelbundet och sådana som gör det oregelbundet, samt föreningar som har lagt av med inventerandet. Jag utgick från det enkla antagandet att det inte handlade om enbart nyttan av inventeringsresultaten utan att det bakom deltagandet också låg liknande personliga faktorer som vid annan talkoverksamhet och vid deltagandet i själva jakten. Det vill säga ett bra gäng, inventeringens utmaningar, och själva upplevelsen. ser knutna till inventeringarna. Det var inte många av de jägare som jag talade med som framhöll att resultaten av inventeringarna var till nytta för bland annat dimensioneringen av jakten inom föreningen. Trots att inventeringsresultaten används för just detta ändamål i en del av föreningarna, förs motiveringar av det här slaget tydligen fram snarare i sammanhang där man uttalar sig offentligt eller talar med personer som inte sysslar med jakt. I den andra delen av den här artikeln ska jag gå närmare in på synvinklar med anknytning till nyttan av inventeringarna. I stället för nyttoaspekten lyfte många av de intervjuade fram andra aspekter av triangelinventerandet. Som väntat fick jag höra att de som sköter inventeringarna och som ställer upp på talkojobb ofta är samma personer år efter år. Det här visar å ena sidan att alla föreningsmedlemmar inte har samma möjligheter eller lust att delta i föreningsverksamheten, men visar å andra sidan också att deltagarna gång på gång vill vara med på ett gemensamt uppdrag tillsammans med ett gäng som alldeles uppenbart känns bra. För några föreningar, i synnerhet små och klipska sådana, utgjorde inventeringarna ett sätt att bedriva ett förbrödrande samarbete med grannföreningen. Det var en överraskning för mig hur funktionell en lösning av den här typen kan vara.
®
Repliken i rubriken hörde jag en jägare i Satakunta fälla när jag gjorde intervjuer om jaktföreningarnas verksamhetsår. Repliken kunde ha gällt talkoverksamheten i nästan vilken förening som helst, men den fälldes apropå inventerandet av en jaktförenings vilttrianglar. Jag hade inlett arbetet med min doktorsavhandling flera år innan samtalet med repliken ägde rum. Den bärande tanken i avhandlingen var att leta efter metoder för att säkerställa viltbeståndens överlevnad på lång sikt. Gnistan till att undersöka jaktföreningarna och intervjua föreningarnas eldsjälar fick jag, när jag insåg att jaktföreningarna spelar en avgörande roll för att vi ska nå den här långsiktiga bärkraften. Föreningarna samlar vid inventeringarna information om viltet och står också i hög utsträckning för de praktiska åtgärder med vilka vi bärkraftigt säkerställer viltbeständens överlevnad.
Utmaningar och upplevelser
Den effekt som inventeringens kravnivå har på entusiasmen tog sig uttryck på två motsatta vis. Somliga jägare upplever inventeringen speciellt vintertid som en fysisk utmaning som kräver både kunnande och uthållighet. Andra jägare blir igen entusiastiska eftersom inventerandet inte uppfattas som allt för krävande. Det vill säga när inventerarna är flera i gänget, varvid den enskilda deltagarens andel av den tolv kilometer långa sträckan blir kort. En del av de intervjuade hänvisade till upplevelserna under själva inventerandet eller vid "efterspelet". Det är väl ingen större sak att ta sig runt en triangel en vacker augustidag när hönskullarna med jämna mellanrum brakar upp och fladdrar iväg till närmsta träd. Eller att göra det vid några minusgrader i januari-februari när skidorna har gott glid. Om föret däremot har varit uselt och inget vilt har setts till kan bastun, grillkorven och det kalla ölet som väntar i jaktstugan ändå göra underverk med humöret. Till de intressanta drivkrafterna bakom inventerandet som framkom vid intervjuerna hör hänvisningarna till traditionen. I somliga föreningar hade nämligen medlemmarna inventerat skogshöns ända sedan 1960-talet! En annan grej som kom fram var att det i somliga föreningar var obligatoriskt för provmedlemmar att delta i triangelinventeringarna. Medlemsaspiranten som deltar i en inventering lär
Varför lockar triangelinventeringarna?
Redan vid de första intervjuerna började jag i tankarna ana att det fanns en rad varierande betydel-
99
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_098_101
3.7.2006
13:47
Sivu 100
sig känna föreningens jaktmarker. Han lär sig identifiera viltspår och idealiska viltmiljöer, vilket ju är nyttigt med tanke på kommande jakter. Ur föreningens synvinkel sett kan det obligatoriska deltagandet i inventeringar handla om att få en uppfattning om aspirantens beredskap till gemensamma aktiviteter innan det egentliga medlemskapet beviljas.
Ansvar för att ta fram information
Det mest beaktansvärda var dock iakttagelsen att man i många inventerande jaktföreningar motiverade deltagandet med att medlemmarna bar ansvar för framtagandet av information. För en del av dem som jag intervjuade betydde det här att jägarna i fråga såg det som sin skyldighet att ta fram information från sina hemknutar för forskningen och myndigheterna. En del av dem som fungerade som kontaktpersoner och organisatörer för sin för-
enings inventeringsverksamhet tog följdriktigt ansvaret mera personligt eftersom de vid en tidigare tidpunkt hade lovat att organisera inventerandet i sin förening och gett löftet till exempelvis en verksamhetsledare i jaktvårdsföreningen som var en gammal bekant. Vad lärde jag mig då av dem jag intervjuade om inventering av vilttrianglar? Åtminstone lärde jag mig att det inte var något trick för ökad prestige, med vilket Svensson ville demonstrera sin ansvarsmedvetenhet inför det övriga samhället. Däremot märkte jag att inventeringarna deras inledning, fortsättning och avslutning var knutna till många faktorer som i sin tur var knutna till nytta, nöje och svårighetsgrad. Och det här gällde på både personlig och föreningsnivå. Bland de här faktorerna hittar vi mycket riktigt de metoder med vilka vi kan trygga framtiden för systemet med inventeringar av vilttrianglar. o
JANI PELLIKKA
Ytterligare information
Pellikka, J. 2005: Management of wildlife richness in Finnish forests interplay between game-related actors and actions. Avhandling om viltzoologi, Institutionen för tillämpad biologi, Helsingfors universitet. Pellikka, J., Rita, H. & Lindén, H. 2005: Riistakolmiolaskenta metsästysseuroissa mikä motivoi metsästäjää laskentoihin? Suomen Riista 51: 60-68.
Triangelinventeringarna tidigarelagda under sommaren 2006
I En av målsättningarna för triangelinventeringarna är att kunna finjustera hönsfågeljakten så att den stämmer överens med årets bestånd. På lokal nivå kan jakten justeras med hjälp av kvoter och begränsningar i jakttiderna. För att göra det här möjligt tidigareläggs triangelinventeringarna så, att de preliminära resultaten hinner bli klara till jaktföreningarnas sommarmöten. I Det är meningen att VFFI ska publicera en preliminär lägesbedömning som är så täckande som möjligt under vecka 32 för att materialet ska vara tillgängligt för mötena, som hålls under denna vecka. Den tid för inventering
4 · 2006 JÄGAREN
av vilttrianglar under sommaren 2006 som vi främst rekommenderar är således
29.7 - 10.8.
I Den här inventeringsperioden omfattar två veckoslut. Det snabbaste sättet att returnera inventeringsresultaten är via VFFI:s webbsida. Resultat som skickas in senast den 10.8 blir tillgängliga till veckoslutet 12-13.8. Inventeringar kan dock göras under hela augusti månad. Det finns alltså inga skäl för att hoppa över årets inventeringar för dem som inte hinner göra dem inom den tidigarelagda tiden.
100
jag0604_102_105
3.7.2006
13:43
Sivu 102
Inventeringen av viltspår i kulturmiljö vintern 2006
På vintern längtar människorna efter sommaren, åtminstone när spårräkningarna i snö är avklarade. I sommarhettan tänker vi kanske på snö för att svalka oss. Resultatet av inventeringen av åkertrianglar vintern 2006 ger oss, så här på tröskeln till det nya jaktåret, en uppfattning om storleken på viltbestånden i odlingslandskapet i jämförelse med tidigare år.
®
Under vintern 2006 inventerades sammanlagt 248 åkertrianglar, vilket i det stora hela är lika många som under tidigare år. Åkertrianglarna är en viltinventeringsmetod som introducerades år 1999 av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. Trianglarna ger oss information om hur viltbestånden har utvecklas i lantbruksdominerade miljöer, det vill säga i det mosaikartade kulturlandskap som bildas av skog, odlingar och bebyggelse. Åkertrianglarna kompletterar vilttrianglarna, som är förlagda till skogsdominerade trakter. Inventeringen går ut på att inventerarna går en sammanlagt sex kilometer lång, triangelformad rutt och räknar spåren i snön. Inventeringen görs i huvudsak av frivilliga personer. Dessa får i retur ett personligt resultat efter inventeringen samt ett stort tack här och nu! Jaktvårdsföreningarna har fått en sammanfattning av resultaten från de åkert-
rianglar som har räknats på föreningens område.
Totalantalet spår ökade från ifjol
För åkertrianglarna gäller att antalet spår per triangel brukar vara rätt stort. I årets inventerade trianglar uppgick det sammanlagda antalet spår till 19.474 stycken. Detta ger ett genomsnitt på 79 spår per triangel, i motsats till 87 spår för åren innan. Den genomsnittliga tiden från snöfall till inventering var cirka 1,5 dygn, precis som under tidigare år. Omräknat till spår per dygn ger detta ett genomsnitt på 62, vilket är ungefär det samma som under tidigare år. Spårutfallet talar om för oss att viltpo-
Beståndet av skogshare ökade duktigt från året innan.
Fälthare
1.6 1.4 1.2 1.0 1999 2002 2005 1.2 1.0 0.8 0.6
Skogshare
1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 1999 2002 2005
Ekorre
1999 2002 2005 1.8 1.6 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4
pulationerna är större vid bebyggelse än i skogstrakter. Vilttrianglarnas rutt är dubbelt så lång som åkertrianglarnas men vinterns inventering av vilttrianglar gav ändå ett lika stort genomsnittligt resultat på 64 spår/10 km/dygn. Observationer gjordes av alla de 20 däggdjursarter och åtta fågelarter (se tabell) som ingår i inventeringen av åkertrianglar. I varje enskild triangel observerades i genomsnitt sju arter. Den minsta noteringen var tre arter och den största 15. De vanligaste och talrikaste arterna var precis som under tidigare år fältharen, räven, skogsharen och ekorren, vilka utgjorde 66 procent av hela spårmaterialet. Detta ligger dock under genomsnittet för de tidigare åren (70 %). Hjortdjurens andel av materialet uppgick till 23 procent, vilket låg en aning över resultatet för tidigare år (22 %).
I n 1.6 d 1.4 e 1.2 x 1.0
Räv
7 6 5 4 3 2 1 1999 2002 2005
Rådjur
Älg
Ökningar och minskningar
Beträffande de genomsnittliga förekomsterna noterar vi att det för många arter har inträffat förändrar sedan föregående inventering. I synnerhet ekorrpopulationerna har gått tillbaka. Antalet ekorrspår minskade med en tredjedel från året innan. Det var ett dåligt kottår för granen, vilket innebar en kraftig nedgång i antalet mindre korsnäbbar som ju lever på granfrö. Det svaga läget för ekorren verkar ha haft negativa följder för mården, som avkastade färre spår i snön än året innan. Skogsharens populationer ökade klart från året innan. Också fältharen ökade, men inte lika mycket. Också räven ökade, men det beror kanske snarare på att det var en bra sorkvinter än på hartillgången. Detta ser vi på att antalet spår av hermelin och småvessla var tre till fyra gånger större än året innan. Bland hjortdjuren ökade rådjuret i hela landet. Vitsvanshjorten ökade längst i söder medan antalet älgspår fortsatte att minska. Bland skogsfåglarna ökade observationerna av orrar med nästan hälften. Järpen fortsatte att minska i de västra delarna medan populationsminskningen i söder inleddes redan tidigare. Bägge arter-
1999 2002 2005 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3
1999 2002 2005
Vitsvanshjort
2.5 2.0 1.5 1.0 1999 2002 2005
Järpe
Södra Finland Västra Finland 1999 2002 2005
Populationsvariationerna för fälthare, skogshare, räv, ekorre, hjortdjur och järpe i Nylands, Egentliga Finlands, Kymmene och Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt, vilka bildar södra Finland samt Satakunda, Österbottens, Norra Tavastlands och Uleåborgs jaktvårdsdistrikt, vilka bildar västra Finland. Läget år 1999 betecknas med siffran 1 och de följande åren jämförs med detta utgångsår. 4 · 2006 JÄGAREN
102
JARI NISKANEN
jag0604_102_105
3.7.2006
13:43
Sivu 103
na följer resultatet av kullräkningen i augusti 2005, men visar mycket brantare kurvor. Båda är ju utpräglat skogslevande arter medan kulturlandskapet är av marginell betydelse för dem.
Älgarna vid kusten
Under innevarande årtionde har vi i vårt land försökt minska på älgbestånden eftersom älgen ställer till med samhälleliga problem i trafiken och planteringar. Av den här orsaken ville vi se närmare på hur den ökade avskjutningen har visat sig i antalet spår i åkertrianglarna. I bilderna här invid har vi sammanställt spårtätheterna och antalet fällda älgar, uppdelat på hela materialet och på Nyland. Älgarna samlar sig vid kusten där trafiken är livligast och behovet sannolikt är störst av att minska på älgbestånden för att reducera trafikolyckorna. Vi granskade därför älgtätheterna separat för zonen som ligger inom 20 kilometer från kusten och för det övriga landet som ligger innanför denna zon. Enligt inventeringarna av åkertrianglar har älgtätheterna varit klart större vid kusten än i inlandet. I Nyland var tätheterna vid kusten klart högre än i det övriga inventeringsmaterialet. I inlandet fanns det däremot ingen nämnvärd skillnad mellan Nyland och det övriga inventeringsmaterialet. År 2000 sjönk de nyländska älgtätheterna påfallande kraftigt, uppenbarligen tack vare den effektiverade jakten. Uttaget under älgjakten hösten 1999 var halvannan gång större än under året innan, 1998. Vid kusten sjönk spårtätheterna mycket riktigt mellan åren 2000 och 2001, eftersom vi då hade avverkat två höstar med ett ovanligt stort uttag. Under de följande åren verkade älguttaget inte ha haft någon inverkan på tätheterna i Nyland åtminstone inte någon inverkan som syns i åkertriangelmaterialet. Vid kusten verkade älgstammen till och med ha ökat under åren 2002 och 2003. I det sammanlagda materialet för alla deltagande jaktvårdsdistrikt har förändringarna i spårtäthet för älgen inte varit lika kraftiga. Dock kan vi skönja en betydelsefull och lätt nedåtgående trend både vid kusten och i inlandet. o
JUHA TIAINEN och JUKKA RINTALA
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
Också rävbeståndet ökade, men förklaringen är inte i första hand de ökade harbestånden utan den rikliga sorkförekomsten.
Älgens spårtäthet per tio kilometer och dygn, dels inom 20 kilometer från kusten och dels i inlandet innanför detta bälte, i Nyland och i hela inventeringsmaterialet. Stolparna visar på motsvarande sätt storleken på älguttaget under hösten innan. I siffran för alla distrikt ingår kustdistrikten Nyland, Egentliga Finland, Satakunta och Österbotten.
Art
Trianglar där arten observerats 177 223 44 199 3 1 1 238 47 68 101 28 1 25 21 41 82 106 1 68 88 12 33 51 3 15 29 9 36
Andel av alla trianglar (%) 71,4 89,9 17,7 80,2 1,2 0,4 0,4 96,0 19,0 27,4 40,7 11,3 0,4 10,1 8,5 16,5 33,1 42,7 0,4 27,4 35,5 4,8 13,3 20,6 1,2 6,0 11,7 3,6 14,5
Totalantalet spår/dygn (alla trianglar) 1594 4159 437 1049 4 1 1 2914 144 207 261 32 1 36 24 83 189 2045 44 369 1149 14 222 83 8 152 63 10 193
Genomsnittligt antal spår /10km/dygn Alla Trianglar trianglar med spår 10,7 27,9 2,9 7,0 0,0 0,0 0,0 19,6 1,0 1,4 1,8 0,2 0,0 0,2 0,2 0,6 1,3 13,7 0,3 2,5 7,7 0,1 1,5 0,6 0,1 1,0 0,4 0,1 1,3 15,0 31,1 16,6 8,8 2,4 1,7 0,8 20,4 5,1 5,1 4,3 1,9 1,7 2,4 1,9 3,4 3,8 32,2 72,5 9,0 21,8 1,9 11,2 2,7 4,4 16,9 3,6 1,9 8,9
Skogshare Fälthare Hare, någondera Ekorre Bäver Bisam Varg Räv Mårdhun Hermelin Småvessla Mink Iller Mård Utter Lodjur Katt Vitsvanshjort Dovhjort Älg Rådjur Tjäder Orre Järpe Dalripa Rapphöna Fasan Duvhök Korp
Resultatet av åkertriangelinventeringen vintern 2006 för 20 däggdjurs- och 8 fågelarter. Sammanlagt 248 trianglar inventerades. Det genomsnittliga antalet snöspår /10 km /dygn har dels räknats ut för alla trianglar och dels för de trianglar där arten i fråga påträffades.Till antalet fågelspår har man lagt antalet observerade fåglar multiplicerat med antalet dygn. 103
JÄGAREN 4 · 2006
jag0604_102_105
3.7.2006
13:43
Sivu 104
Terrängnavigationens ledstjärna
Tracker MyWay är det enda som jägare och naturvandrare behöver. Det är den bästa vägvisaren i naturen, till land och till sjöss. Du behöver inget annat det har allt.
r ay är gjord fö Tracker MyWner med stor s telefo Nokia displey: Nokia 6682 Nokia N90 Nokia 3230 Nokia N70 Nokia 6670 Nokia 6680 Nokia 6630 Nokia 6681 Nokia 6260 Nokia 7610 Nokia 6620 Nokia 6600
Rutten som man färdats på 1-100 000 kartan, visas i hela displayet. Lägerplatsen sparas i minnet.
Tracker MyWay gör navigeringen rolig och lätt att använda. Röststyrd vågnavigering, sjö- och terrängnavigeringen håller dig alltid på rätt rutt, så att du kan koncenterera dig på själva resan. Med MyWay kan du samtidigt lokalisera din vän eller hundens position i skogen flera mål på samma gång!
På bilden visas din rutt som Logg information
Detta är MyWay allt i ett
Terrängnavigering Sjönavigering Bilnavigering
Besök närmaste återförsäljare: www.tracker.fi/mywaynokia/dealers.htm
Tack vare flera karttillverkare som stödjer vår leverantör för kartor kan vi leverera de bästa och mest tidsenliga kartor. Ex 1-100 000 över hela Finland, även områden som saknas från Lantmäteriverket.
jag0604_102_105
3.7.2006
13:43
Sivu 105
MyWay till din GSM!
-PATENT PENDING-
Överlägsen pilvisning (kompass) som gör funktioner snabbare och underlättar att hitta målet. Automatisk påskoppling av GPS Automatisk ner laddning av nya och precisa terrängkartor på minneskortet, bl a från Finland, Sverige, Norge, StorBritannien, Tyskland. Dessutom precis land- och havskart över hela Europa. Den första med möjligheten att positionera flera mål samtidigt.
OBS! Ett andra mål i denna riktning. Visas som bild även om det inte har plats på kartan. Tid för senaste uppdateringeng Målets hastighet Klocka Målets rörelseriktning Avstånd till målet
SNABBVALSKNAPP FÖR UPPDATERING! Man behöver ej lämna programmet, apparaten hämtar automatiskt. Plats för ett obegränsat antal positioner (Waypoints) i minnet.
Använd MyWay som HundGPS!
Av MyWay får du en Hund-GPS genom att skaffa ett Tracker-halsband:
· Det enda GPS-halsbandet där att finns i en och samma mycket tåliga box · Sändaren är helt vattentät och mycket hållbar. Hållbarheten och säkerheten är testade på bl a rävhundar i över ett års tid. · Garanti plus vattentäthetsgaranti 2 år · Följning av hundens färdande och skällning med ett knapptryck · Superkänslig GPS-mottagare, fungerar utmärkten i halsbandet · Med det känsliga 1700mAH batteriet har man flera dagars användningstid. · Positionering, spårning samt områdesspårning. Även jaktkompisen kan lokalisera hunden. · Tracker MyWay fungerar också med Pointer.
Visar kartan Visar displeyet Visar rutten man färdats samt sparar den, för återfärd av samma rutt.
Tracker Koira-GPS-panta
Tracker GPS halsband
konkurent1 konkurent 2
Resemätare Spår till målet Mål- och färdningsriktning Riktning mot användaren. Ett streck visar riktningen mellan användaren och målet. Man vet alltid i vilken riktning målet finns. OBS! Egen position i denna riktning! Syns som bild även när den inte ryms på kartan. -PATENT PENDINGVisar målets batteritillstånd. Vid positionering ser man genast avståndet.
230 gr
250 gr
332 gr
t lätt Otrolig n! och lite
1) klar att använda 2) vikten kan variera beroende av batterier
Tracker hundGPS-halsband
HELT färdig att använda: GPS-halsband, anslutning och laddare. GPS-halsband, anslutning och laddare. Kontakta närmaste återförsäljare för ett bra pris.
De snabbaste får en billaddare värd 29
Så långt varor räcker. värde
638
Tracker MyWay -paket ENDAST
KOSTNAD Dessutom UTAN KOSTNAD, ett fodral, värde 24
299
Paketet innehåller:
· Sjö- och terräng värde 279 samt bilnavigation Värde 199 ¤ · högklassig Bluetooth GPS mottagare värde 120 ¤ · 512mb minneskort värde 40 ¤ · billaddare · nätladdare · CD-manual · Bilnavigation för hela Skandinavien färdiga på minneskortet · Rätt till 300 sjö- och terrängrutor
Tracker MyWay-försäljning: Kompetenta återförsäljare i hela landet
Tillägsuppgifter: www.tracker.fi eller 08-521 9290 Kundsupport: 0600-414610 0,19e/min + pvm (mån-fre kl 8-20, lör kl 9-16)
Tracker Oy, Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo sales@tracker.fi
jag0604_106_107
3.7.2006
13:48
Sivu 106
DET HÄNDER
I DISTRIKTEN
Södra Tavastland
Jaktläger för damer
I Ellit Erätulilla är en jakthappening för damer i hela landet som jagar eller är intresserade av jakt. Den traditionella älgjakten för tjejer ordnas i år den 13-15 oktober i Tammela på föreningen Tammelan Metsästysseuras marker.Vi utgår från den gamla kungsgården i Mustiala. Jakten går främst som drevjakt. 20 damer på pass och 20 i drevet får plats. Du kan delta i drevet utan någon tidigare erfarenhet av jakt.Vi installerar oss på fredagen, lördagen jagar vi och avrundar med bastu och jägarmiddag. På söndagen fortsätter jakten och vi avslutar med en gemensam måltid. Deltagaravgiften är 230 euro för pass och 210 euro för drev.Avgiften inkluderar två jaktdagar, transporterna under jakten, inkvarteringen i Mustiala, kvällsbit, frukostar, bastu, jaktmiddag, fältmåltider och försäkringar. Info och anmälningar senast 10 september till jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050-3254 559, Kalamajantie 1237, 12750 PILPALA, mariskogberg@surfeu.fi
Mellersta Finland
Distriktets älg- och hagelmästerskap
Svenska Österbotten
I Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt arrangerar ett ungdomsläger 7-9 augusti. Anmälningar och förfrågningar till jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare.
I Mellersta Finlands jvd:s älgmästerskap hålls på Vihtakangasbanan i Korpilahti lördagen 12 augusti kl 10. Hagelmästerskapen hålls på Jouhtisvuoribanan i Konnevesi söndagen 13 augusti kl 10. Den förra arrangeras av Vanha-Korpilahti jvf och den senare av Konnevesi jvf. I den individuella delen är klasserna allmän, ungdomar, oldboys över 50 och oldboys över 60. I älgtävlingen finns en klass för damer. Förfrågningar och anmälningar senast 31 juli: för älgmästerskapen Olavi Kaipainen, Nättiläntie 9, 40950 Muurame, tfn 040-5402 362. För hagelmästerskapen Kosti Savolainen, Reporangantie 150, 44330 Hytölä, tfn 040-5647 615. Deltagaravgiften för hagel är 12 euro och för älg 10 euro.Tävlingarna följer Jaktskytteregler 2002. Deltagarna ska ta med sig giltigt jaktkort som styrker medlemskapet i någon av jaktvårdsföreningarna i Mellersta Finlands jvd.
Nyland
Kurs för skjutprovsövervakare
I En kurs för skjutprovsövervakare hålls onsdagen 19 juli kl 18 på distriktets kontor, adress Sompiogatan 1, 00730 Helsingfors. Anmälningar och förfrågningar: Visa Eronen, visa.eronen@riista.fi eller 050-3661114.Vid behov går kursen på både svenska och finska.
Rapphönan: fredning och dispens
Södra Savolax
Eftersökskurs
Norra Savolax
I Tid: 14 augusti, kvällstid I Plats: Koivakkalan Eräs stuga, Ristiina Nybörjarkurs, spårning och blodspår med hund. Möjligheter att prova på med egen hund. Arrangör: Stor-Savolax Kenneldistrikt och Södra Savolax jaktvårdsdistrikt. Anmälningar och förfrågningar till kursledaren senast onsdagen 9 augusti: Matti Partio, Puntalantie 199A, 52300 RISTIINA, mobil 050 535 9580, e-mail: matti.partio@pp.inet.fi
Föreläsning om stora rovdjur; eftersök och jakt
I Tid: 8 augusti kl 18 21. I Plats: Idensalmi, Metsäpirtti. Norra Savolax jaktvårdsdistrikt, Norra Savolax kenneldistrikt, Jägarförbundets Norra Savolaxdistrikt samt Idensalmitraktens kennelklubb arrangerar en föreläsning om eftersök och jakt på stora rovdjur, närmare bestämt björn. Kvällens föreläsare är björnspecialisten Yrjö Eronen. Fritt inträde. Välkomna! Förfrågningar: Erkki Shemeikka, erkki.shemeikka@pp.inet.fi , 0400-815 185
I Nylands jaktvårdsdistrikt har fredat rapphönan i alla sina jaktvårdsföreningar.Avsikten med fredningen är att skydda de vilda bestånden för jakt. Dock är det möjligt att beviljas dispens från fredningen om jakträttsinnehavaren sätter ut uppfödda rapphönor för att återinföra en population i sina marker. Detta eftersom syftet med utsättningen är att skapa ett jaktbart bestånd och börja jaga, medan en totalfredning skulle omintetgöra meningen med denna viltvårdsåtgärd, som de facto stöder rapphönan. En skriftlig anhållan om dispens skickas in till Nylands jvd.Anvisningar och ett formulär finns på distriktets hemsida: http://www.riista.fi/uusimaa/
Egentliga Finland
Eftersökskurs
Kajanaland
Kurser för jaktledare
I Kajanalands jaktvårdsdistrikt ordnar under hösten 2006 följande kurser för jaktledare och vice jaktledare. 29.8. Paltamo, Paltamon metsästysseuras stuga 31.8. Hyrynsalmi-Ristij., Kommunhuset i Hyrynsalmi 5.9. Vuolijoki, Kommunens ämbetshus 7.9. Kajana, Stadsbiblioteket, Kalevalasalen 12.9. Puolanka, Skolcentrets auditorium 14.9. Sotkamo, Idrottsinstitutet, auditoriet Isopölly 19.9. Kuhmo, Kuhmohuset, Pajakkasalen 21.9. Suomussalmi, Ungdomsföreningens hus Kurserna börjar klockan 18 och behandlar jaktledarens uppgifter, säkerhetsaspekter, älgläget i höst mfl aktuella frågor.Vi önskar deltagare från varje älgjaktlag som jagar i Kajanaland.
Blodspårskurs
I Tid: 26 augusti kl 9-15. I Plats:Vehmersalmi, Pohjois-Soisalo jaktförenings stuga. Norra Savolax kenneldistrikt, Norra Savolax jaktvårdsdistrikt och Jägarförbundets Norra Savolaxdistrikt arrangerar en blodspårskurs i samarbete med Pohjois-Soisalo jaktförening.Vi välkomnar alla hundägare som vill lära sin hund att följa ett blodspår. På kursen går vi igenom spårandets grunder och eftersök på skadat vilt. På förmiddagen kör vi teori och på eftermiddagen övar vi på blodspår i terrängen.Ta egen matsäck med. Ingen kursavgift.Välkommen, med eller utan hund! Anmälningar och förfrågningar: Ville Hokkanen, ville.hokkanen@riista.fi, 017-265 3820.
I Plats: Loimaa, Metsämaan metsästysseuras stuga. Skyltning från riksväg 9. I Tid: torsdagen 24 augusti kl 18. I deltagaravgiften 5 euro ingår kaffe. Kursen vänder sig till både jägare och hundförare.Vi kommer att gå igenom bla hur man undersöker en olycksplats, eftersöket i praktiken och fångskottet. Förhandsanmälningar och förfrågningar 7-20 augusti till:Teuvo Mäkelä, 0400-525216 / teuvo.makela@pp2.inet.fi . Arrangörer: jaktvårdsdistriktets och kenneldistriktets eftersöksinstruktörer.
4 · 2006 JÄGAREN
106
jag0604_106_107
3.7.2006
13:48
Sivu 107
ÅLANDS
NYTT
Per-Erik Eriksson, Föglö visade hur tillverkning av fjädervettar går till. Ortens jaktbutiker förevisade diverse produkter, t.ex. hundpejlar, ljuddämpare och kläder. Tillverkning och försäljning av fågelholkar. Trofémätare fanns på plats och utförde mätningar på medtagna horn. Jens Harberg visade och rekommenderade viner passande till viltkött samt bjöd även på sälkött. Stallhagen informerade om sina ölsorter. Arrangör för evenemanget var jakt- och fiskemuseet och landskapsregeringens enhet för jakt- och viltvård. RG
Jägardag på jakt- och fiskemuseet
I För tredje året i rad har det anordnats en jägardag på Ålands Jakt- och fiskemuseum i Eckerö. Dagen var 22 april och bjöd på strålande väder och gott om intresserade jägare och naturvänner. De som hade kommit till museet kunde ta del av ett brett program som innehöll: Ett föredrag om älgflugans utbredning framfört av Larry Hulden intendent vid zoologiska museet i Helsingfors. Ett pris delades ut till årets viltvårdare på Åland 2005, priset gick till Boje Eriksson,Vårdö för att han har bedrivit en omfattande viltvård genom bl.a. mårdhundsjakt samt även utfodring av vilt. Information om bågjakt och även möjlighet att pröva på att skjuta med en jaktbåge.
Bror "Boje" Eriksson årets viltvårdare 2006
Värt att veta
I Jägarexamen är giltig fem år efter att du senast betalt jaktkortet (jaktvårdsavgiften). Detta innebär att du måste skriva om jägarexamen om du har haft "jaktuppehåll" eller av någon annan anledning inte betalt jaktkortet under de senaste fem åren. SKYDDSJAKT PÅ GRÅSÄL Även i år finns det möjlighet för jaktvårdsföreningarna att dela ut tillstånd till sina medlemmar att bedriva skyddsjakt efter gråsäl. Jakten får ske i inner- och mellanskärgården under förutsättning att jägaren har jakträtt på det aktuella området. Jakt inom Natura 2000-områden är förbjuden 4.51.8. Nytt för i år är att jaktvårdsföreningarna delar på den totala kvoten om 390 gråsälar med yrkesfiskarna och fiskodlingarna, för att detta ska fungera har det införts ett rapporteringssystem som i korthet går ut på att man genast rapporterar varje fälld säl för att därigenom kunna kontrollera att det finns gråsälar kvar på kvoten. För mera information kontakta din jaktvårdsförening (Adresser, se tidningen Jägaren nr 3) De jaktvårdsföreningar som hittills har sökt och beviljats licenser är Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kökar, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sottunga och Vårdö. RG VÅRJAKTSSTATISTIK Vi vill påminna dig som inte har skickat in resultatet får årets vårjakt på sjöfågel att göra det. Som bekant är vi skyldiga att årligen sända in uppgifterna över fällda fåglar till EU-kommissionen, det är därför att få in uppgifter om bytesmängd och viltvårdinsatser. Om ni är osäker om ni lämnat in statistiken eller tappat bort statistik blanketten kan ni kontakt jaktoch viltenheten (telefon: 018-25000) RG KURS FÖR EFTERSÖKSHUNDAR Ålands Kenneldistrikt r.f. planerar att hålla en kurs för eftersökshundar i början av september. Kursledare är Krister Jansson från Ludvika vars ut107
bildningar är godkända av Svenska Jägareförbundet och används flitigt i deras kursverksamhet. Intresserade kan kontakta Åsmund Sundberg (telefon: 0457-5244584) för ytterligare information. Kursen behöver 12 deltagare för att bli av så tveka inte att ta kontakt. RG
EFTERSÖKSHUNDAR
TAXAR (VID EFTERSÖK PÅ RÅDJUR) Område Namn Finström Sundberg Åsmund Hammarland Danielsson Niklas Jomala Eriksson Bror och Katarina Jomala Hambrudd Allan Lemland Johansson Peter Lumparland Lindgren Bengt-Olof Sund Johansson Mikael Vårdö Nordberg Stig-Göran Telefon 42384, 0457-5244584 21590, 0457-5957622 31279, 0400-784862 31170, 0400-562049 34328, 0400-762737 35589, 0457-3135589 45432, 0400-525706 47710
RETRIEVERHUNDAR (VID EFTERSÖK PÅ RÅDJUR) Område Namn Telefon Eckerö Österlund Ulla och Leif 38568, 0457-5267068 Finström Berndtsson Cecilia och Kennet 41760, 0457-3135381 Hammarland Lundberg Bernt 040-5548950 Hammarland Koskinen Monica och 33663, 040-8466166 Karlsson Sigurd 0457-5267353 Mariehamn, Lemland Lindholm Folke, Sundblom Benita 12442, 34004, 0400537102 Mariehamn Norrdahl Kristian 22460, 0457-5603460 Saltvik Carlsson Hasse, Mattsson Monika 48584, 0457-5244394 Saltvik Björke Denice 48325, 0457-3422513 ÄLGHUNDAR (ENDAST ÄLG) Område Namn Västra Åland Eriksson Erik Västra Åland Hambrudd Allan Västra Åland Holmberg Håkan Östra Åland Sandberg Sigvard Östra Åland Helsing Åke Norra Åland Svenblad Åke Telefon 38339, 0457-5958039 31170, 0400-562049 32416, 040-5217266 35301, 0457-5300971 35640, 0457-3135740 49968, 19891, 0457-5267367
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_108_111
3.7.2006
15:04
Sivu 108
ADRESSER
Jägarnas Centralorganisation, JCO
Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, Telefoner: 09-2727 810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi
JCO internationell intressebevakning
www.riista.fi
I I I
I
I I
verksamhetsledare, Raimo Vajavaara, tel. 09-2727 8111. ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Jari Pigg, tel. 09-2727 8112, 0400-463 942,Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-5573 827. kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Adressändringar 0303 9777. Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943, lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913.
Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet.Telefax 09-160 52284. Avdelningschef Seppo Havu, tel. 09-160 53360, 040-545 2146. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-160 53373, 040 735 3173. Jaktråd Seppo Mattila, tel. 09-160 53362, 0400-106 086. Överinspektör Jussi Laanikari, puh. 09-1605 2283, 040-733 6229. Överinspektör Madeline Nyman, puh. 09-1605 2469, 040 752 3302 Överinspektör Sami Niemi, puh. 09-1605 3374 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn,Tel. växel 018-25000,Telefax. 018-19240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328 roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 0205 7511, telefax 0205 751 201. Besöksadress Viksbågen 4.
I I I I I I I
Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Heikki Uotila, 21555 Taatila, tel. 02-4779 610, 0400-530 548, telefax 02-477 9615. Vv-konsulent Jörgen Hermansson, 0400-909 565. Kajanaland: Jukka Keränen, Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 08-713 480, 0400-137 028, telefax 08-712 397. Vv-konsulent Petri Vartiainen, 0400-268 390. Kymmene: Erkki Kiukas, Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 05-344 0965, 0400-258 479, telefax 05-344 0998. Vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland:Teuvo Eskola,Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi. tel. 016-379 0081, 0400-392 667, telefax 016-379 0085. 0400-864 329(tsto) Vv-konsulent Urpo Kainulainen 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086 Mellersta Finland: Jukka Purhonen, Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, 0400-242 727, telefax 020 7479 639. Vv-konsulent Olli Kursula 0400-243 414. Norra Karelen: Juha Kuittinen,Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, 0400-376 189, telefax 013-285 263. Vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Jouni Tanskanen Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. tel. 017-282 3388, 0500-376 800, telefax 017-282 3005. Vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 017-265 3820, 050-431 1276. Norra Tavastland: Jani Körhämö, Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, telefax 03-3140 9450, 0400-231 452. Vv-konsulent Marko Mikkola, puh. 03-3140 9417, 045-1359 690. Nyland: Reijo Orava, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, 0500-420 810, telefax 09-387 2878. Vv-konsulent Visa Eronen, 050-366 1114 Huvudstadsregionens jägarbyrå: 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Mauri Krusberg, Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, 0500-638 062, telefax 02-531 9001. Vv-konsulent Reima Laaja 0500-742 354. Svenska Österbotten: Mathias Lindström, Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vaasa, tel. 06-3560 352, 050-3460 175, telefax 06-3560 360, Vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 351, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 015-452 830, telefax 015-452 831.Veli Lappalainen tel. 015-452 090, 0500-257 407, Vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen tel. 015-452 829, 0400-257 407. Södra Tavastland: Jyri Rauhala, Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, 0400-225 745, telefax 03-644 6522. Uleåborg: Keijo Kapiainen, Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, 0500-387 705, telefax 08-533 3555. Vv-konsulent Harri Hepo-oja 0500-282 082. Österbotten: Jarkko Nurmi,Vapaudentie 3234 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, 0400-180 084 , telefax 06-421 7225. Vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083.
Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 0205 751 500, telefax 0205 751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, puh. 0205 751 400, telefax 020 575 1409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 0205 7511, telefax 0205 751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 0205 751 870, telefax 0205 751 879 Söderskärs viltforskningsstation, tel. 0205-751 896. Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 0205 751 550, telefax 0205 751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, puh. 0205 751 680, telefax 0205 751 689.
Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tfn 0205 646 609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Forststyrelsen,Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tfn 0203 44 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-191 28847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531.
4 · 2006 JÄGAREN
108
jag0604_108_111
3.7.2006
15:05
Sivu 109
AFFÄRER
Under rubriken Affärer publiceras bara radannonser av en spalts bredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Skriv med textade bokstäver.Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2006 är priset 12 euro/rad.Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit.Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14,01100 Östersundom.E-post:marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2006 utkommer 11.9.2006. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast 28.7.2006.
Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen.Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar,däggdjur.Också troféer. Pertti Siipola,Kilinkuja 10,70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073,0400-177 588. Juhani Tyvelä,Kaijantie 12,Uleåborg. Tfn 0400-199 477. Troféarbeten i Vanda:Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41,01490 Vanda. Tfn 09-823 5757,040-501 5166.
HUNDAR
Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare.För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma.R.Ikonen, tfn 013-881 985,0500-279 777. Valpar av n gråhund,fina älgskällare. Härstamn Leilikallio,Kallionahde,Novika. F vecka 17.Tfn 050-446 2680,Parkano. Tikvalpar av n gråhund födda 21.1. Championföräldrar med A-höfter och topphärstamning. Förfr 0400-567 203,Alajärvi Valpar av n gråhund,2 tikar och 2 hanar, f 27.4.För älgjakt.Föräldrarna VOI 1 och BCH. Tfn 0400-172348,Muuruvesi. N gråhund,två hanvalpar f 31.3 .2006. Far BCH & UCH Sirkkosuon Rölli.Mor HikaranTuisku.Komb rek av avelskonsulent. Goda skällare i båda föräldrarnas släkt. M.Antikainen,tfn 050-3511130,Outokumpu. Valpar av jämthund och finsk spets, premierad härstamn.Tfn 0400-674 511 och 0400-380 985. Valpar av jämthund.Far:BCH/K Täysajajan Jimmy 28624/3A.Mor BCH Sunny 28394/00 A. Farfar BCH & UCH/K Ukkoteeren Raiku. Morfar BCH Niinivaaran Vili.Kan reserveras på tfn 0400-179 097. Jämthundstik 4 år,tuff härstamning,skäller älg.Tfn 0400-274744. Valpar av norrbottenspets,jagande föräldrar. Födda 2.6.Uleåborg.040-8052397. Valpar av finsk spets.Far BCH (älg),även mor skäller på älg.Föds v 24.Tfn 050-344 6318, Nurmes. Strh italiensk stövare,femårig tik.Italiensk import,för avel.Tfn 041-7814144. Hanvalpar av finsk stövare födda 27.4.2006. Far XX Vilppulan Vihtori 32767/99B. Mor Riuttaskosken Taru 40265/02. Förfr 0400-836445. 8 veckor gamla valpar av finsk stövare, bra härstamn.Samt hanvalp född 2.4. Far XXX Mulonsalon Anttu 34716/01A. Tfn 0456389297. Valpar av finsk stövare,födda 11.5.06. Föräldrarna bra härstamning,driver.Far Rantakairan Manu,mor Kuturan Hani. Tfn 06-861 1109,mobil 0400-829 761. Valpar av finsk stövare:Båda föräldrarna 2x1 i prov. Tfn 040-558 3360. Valpar av finsk stövare födda vecka 30.Far S UCH,Fin BCH & UCH Mulonsalon Anttu 34716/01A.Mor Fin BCH Tahvonmäen Netti 41643/98.Förfr 040-840 5883. Valpar och vuxna ryska stövare tfn 050-548 5403.Hemsida mtv3.fi/itarajan. Valpar av rysk stövare,Kajanaland. Överlåts v 33.Esa Jäppinen,040-912 7231. Valpar av rysk stövare.Snabbt upptag, uthålligt drivande,friska föräldrar.Driver räv. Garanti.Tfn 041-4302862, Ylivieska. Valpar av rysk stövare,tuff härstamning. Drevgaranti.Tfn 0400-274744. Drevervalpar av drivande championföräldrar. Förnyad komb.Tfn 041-430 2862,Ylivieska. Drevervalpar av premierade,drivande föräldrar.040-743 3714. Beaglevalpar av drivande,premierade föräldrar.För jägare.Tfn 019-677 1041, 0400-607 415.Kennel Eräkaveri.
ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR
Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningens sekreterare seppo Erkkylä,tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt.Valpförmedling tfn 050-302 2406. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588.www.dreeveri.fi En spaniel för jaktbruk. Working Spaniels Club Ry:s valpförmedling tfn 08-378 160,0400-286 892. Finska stövarklubben är rasorganisationen för alla högbenta stövarraser.Anslut dig nu som medlem:du får en valpguide och 6 nummer per år av tidningen Ajokoiramies, nästan 500 sidor fakta om stövare. Medlemsavgiften är bara 20 euro. Adress SAJ-FSK,Uusikatu 57-59, 90120 Uleåborg.Tfn 08-311 0275 (kl 10-14), fax 08-311 0495. E-mail:saj.fsk@mail.suomi.net. Internet:http://www.ajokoirajarjesto.fi Beaglen är en glad,liten engelsk harhund med nos för vilt,främst hare.Tänker du skaffa en beagle,kontakta Finlands Beagleklubb. Medlemsregistret och valpförmedlingen tfn 03-633 6150. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben ry:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269,040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor.Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet:http://www.shhj.fi Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230.Medlemsärenden tfn 09-874 7230.Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com LAIKAN passar för all slags jakt.Kontakta Finska laikaklubben rf:s valpkonsulenter. Östsibiriska:Titi Broman 019-512 002, 0400-425 772 och Jari Peura 040-550 0876. Västsibiriska:Lasse Hiltunen 0400-200 217. Rysk-europeiska:Marjo Halonen 040-764 0104.Internet:www.laikajarjesto.fi För mera info kontakta:Voitto Pulkkinen 050-3852564. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532,040-531 1340,050-917 1095 eller www.mayrakoiraliitto.fi.
Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp.Finsk spets:Sirpa Hokkanen 050-543 1223,Asko Ränkman 02-826 0491, Hannele Luukinen 040-567 0159.Karelsk björnhund:Jorma Tahkola 014-485 429, Jukka Puominen 016-355 1087. Norrbottenspets:Timo Järvinen 050-563 8811,Ensio Lehisto 08-521 1186. Eller ordf Antti Aarnio,06-412 8446.Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt:http://www.spj.fi När du skaffar en setter eller pointer,kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer:Risto Lehmunen 014-372 1626, engelsk setter:Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi:irländsk setter: Markku Hakuli 040-846 8036, Tapio Ranta 0400-870 788,gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry föreningen för ryska stövare.Valpförmedling tfn 0400-798 704.Medlemsärenden tfn 050-538 6434.Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat.Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar.Webbplats: www.zoo-gate.fi/vak/ FOXTERRIERN är en prima jakthund. Valpförmedling:040-706 6810. Medlemsärenden 050-375 4879. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen,i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten.Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org.
Beaglevalpar av hardrivande föräldrar. Tfn 050-3370 029. Beaglevalpar tfn 050-3739585. Beaglevalpar av drivande föräldrar. 041-5059446. Valpar av strh foxterrier, mor BCH. Föds i mitten av juli.Tfn 0500-671749. Se www.killerinkennel.net Valpar av tysk jaktterrier, tfn 050-562 2387,Oravais. Ettrig hanvalp av engelsk setter söker jaktkamrat! Av landets äldsta och framgångsrikaste brukslinjer. Tfn 040-536 5386. Valpar av strh tax,drivande härstamning, premierade föräldrar.Förfr 041-506 6985. Valpar av strh tax,beräknad nedkomst v 31. Föräldrarna undersökta,friska,drivande. Far FM-05 (a),Fin BCH-A & UCH Snöbackens Arro.Mor Olpesa CA Glaura 2 xAVO1,cert. Tfn 040-5003121/Kai,045-6757395/Kirsi. Valpar av strh vorsteh för kommande jakter. Bruksföräldrar med topphärstamning. Reserv tfn 0400-722 132. Valpar av strh vorsteh kan reserveras.Som brukshund eller utställningar.050-301 2255. Valpar av strh och kh vorsteh. Frisk,högklassig,jagande härstamn. Även valputbildning och utbildade valpar. 0400-632 583. Valpar av strh vorsteh,2 hanar och 1 tik finns kvar.F 27.3,chippade och vacc.Bra härstamn, lovande.Tfn 0400-458057. Valpar av strh vorsteh,brukshärstamn. Föräldrarna pålitliga,samarbetsvilliga vinnare. Överlåts v 27.Tfn 050-5290726,03-6749841. Valpar av kh vorsteh.Prima föräldrar,jaktoch utst.Härstamning.Reserveringar tfn 0400-722132. Tikvalpar av kh vorsteh f 19.5. Tfn 040-8205769. Valpar av kh vorsteh. Kennel Milk White Henna och Jyri Rauhala. 0400-225745,044-0203956.
SÄLJES
Nät.Mink-,hund-,får-,ren-,struts-,svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare.Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt.T:mi Timo-Paula.Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra.Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör,06-764 1033. Fiskeryssjor,även för siklöja.Stora,med stängselnät.Också nät för sik och siklöja. Tfn 0400-138 055. Fällor för små rovdjur:mink,mård. Fotsnara för räv,reservvajer.Se www.kesavaylan.tk och klicka "pyydykset" . Taisto Hietala,0400-181498. Finn Classic 412SK 890,-,Khan 330,Baikal IJ27 385,-,Lincoln 4 choke 650,Escort PS 360,-,Escort sup.mag.410,Baikal MP153 385,-,Brow.Phoenix 890,Mossb M500 350,-,Remington 870 395,Sabatti Falc 585,-,Mossb.m 835 420,Tikka T3 + optik+Bushn 1,5-4,5x21 890,Sako 75+optik+Dockter 1-4x24 1850,Leupold 1-4+läpät 350,-,2-7x33 265,Burris 1,75-5x20 320,-,3-9x40 310,Ahti Huvila Oy,tfn 06-528 1203, 63800 Soini,www.ahtihuvila.fi Sabatti 12/65 920,-,Baikal studsare 490,Lincoln 12/767 dlx 790,-,MP-153 390,Tikka battue 840,-,Sabatti vänster 650,Meopta 1,5-6 495,-,3-12 m belysn 790,Leupold 2-7 245,-,Leupold 4-12 310,Gott om beg vapen,fråga! Alavuden Urheiluliike,06-511 1238.
KONSERVATORER
Pasi Ahopelto,Soini.0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Markku Hyvönen,Lehtomäentie 8, 75500 Nurmes.Tfn 013-444 021, 0400-209 093,också försäljning. Naturvetenskaplig konservator. Esa Kemppainen,Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223,050-563 0169. Jag preparerar fåglar,däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt,säljer uppstoppade djur.Soini Kinisjärvi, Lehmilehto,97420 Lohiniva.Tfn 016-659 131. Raimo Lietsala,35300 Orivesi.Ögon av glas material för uppstoppning.Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019,www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri,Lappo. Säljer ögon av glas,håller kurser. Tfn 06-438 8901,0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski,Ähtäri / Vasa, 040-581 9624,www.trofeart.tk Ari Santala,Sastmola.Tfn 0500-594 362. Alla arbeten.
109
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_108_111
3.7.2006
15:05
Sivu 110
27 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 synt.360e,12/ 89 synt.430e Tikka T3,CZ,Yildiz,Baikal,Marlin Sasta Goredräkter,Chiruca vandringskängor Ultrapoint GPS-hundpejl Anon Ase ja Tukku,Pudasjärvi, 08-821 337,0400-384 118,0400-384 518. Snabbt och förmånligt med post och buss! www.anonase.com Kikarerbjudande! Tasco 3-9x40 (75:-), 10 års garanti. Sako,Tikka studsare,Benelli,Beretta,Finn Classic och Lincoln hagel.Be om offert! Ylöjärven Asetarvike,Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi.Tfn 03-348 4004, Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Vi säljer nya och beg jaktvapen:Benelli, Remington,Lincoln,Baikal mm och patroner, krut,tändhattar,kulor samt övriga jaktförnödenheter till konkurrenskraftiga priser! KRONO JÄRN,Torgarev.2,Kronoby. Tfn 06-834 5003,050-411 0473. Effektiv och lätt:SAKljuddämparen.22 lr 35 e, 5,7 rem (.223) 75 e,5,7 rem 6.5 Mauser 120 e, 7.62 (308 osv) 120 e.Medeltida och japanska svärd.Oulun Työstökeskus Oy,08-311 3133. Sako 308 x Bushnell 3200.Valmet 412.12 x dubbel 12x6,5.Valmet 112 .12,Valmet 20 och Valmet Leijona 12.Tjädertavla 90 x 70 cm,olja, P.Mikkola 1974.Tfn 0400-150 435. Säljes bangevär Sako cal 222,med Mäkinenpipa,Leupold kikare 6-20 och Loukonenkolv.Hög precision.Tfn 0400-179072. Hagelgevär Valmet 412 S,oanvänd. Miniatyrgevär Standard (precisionsskytte). Dödsbo säljer.Förfr tfn 040-583 8038. Hagelgevär Lincoln Premier 12/76,som ny. Ge anbud.0400-750 738. Drilling + kikarsikte.Avbetaln möjl.Valmet 412S nickelpipa T.Tap-Lakelander 308W. Pris 1650 2500 euro.Tfn 0400-795 909. MC 109,12-70, oanvänd.e 5000,J.P.Sauer drilling 12-70 + .222 Rem + MSW 4x36,e 4000,-. Barella killås,6,5 x 55 Sch.M + Zeiss 8x56,e 2500,-.W.C.Scott hagel m hanar.12,e 1000,-. Baikal kombi 28-70 + .22 Mg e 500,-. Förfr tfn 0400-209010. ALU-LJUDDÄMPARE,ytan aluminium,inuti stål. Två modeller,Hunter och Tactical.Kal .22 - 9,3 x 66.IT-Asepaja,Runkotie 17,54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981.www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv,lätt och hållbar.För alla gevärskalibrer (22LR 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra,Rahkeentie 6, 80100 Joensuu.Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen,dämpningseffekt över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky Sahamyllynkatu 33,80170 Joensuu. Tfn 013-896 862.Webbadress:guns.connect.fi, e-post:markku@guns.connect.fi
Låsbara vapenställningar som fästs på väggen.Tillverkade av stål.Svartmålade.Passar alla vapen.För 3 vapen 45 e,för 4 vapen 50 e, för 5 vapen 55 e,för 6 vapen 60 e + leveranskostnader.Tfn 06-834 5377, 040-547 0607,050-594 9670. Vi kan skjutstöd! Tex skjutstödsränsel,vikt 700 g,pris 59 euro.HH-Pastuk, tfn 02-825 1120,050-356 0862. Element för hundgårdar,tfn 040-773 0562, fax 03-212 1511 T:mi Kymppitarhat. http://personal.inet.fi/yritys/kymppitarhat. Prima hundutrustning,kojor,hundgårdar, värmeelement,pejlar,skallbegränsare mm i branschen.Tfn 0400-176 596. Värmeisolerade hundkojor:1-delad fr 195,och 2-delad 290,-.Beställ broschyr. Tfn 050-511 7465,06-454 33 33. Hundkojor förmånligt direkt från tillverkaren. Tfn 03-434 1517,0400-438 311. Grytpejlar Deben,ny modell,Mark III (180 e), lång räckvidd (260 e),inkl alla kostn. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl,Terrier Finder MK III samt long range.Omedelbart dödande fällor för mink o mård.Vapen o optik.Ring,det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi , tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Tracker gps för hund.Vid snabb beställn fraktfritt i hela landet.Kamerastativ,skjutstöd från 25 e.www.eskoholvi.com . Tfn 02-8423481,0400-783784. Tracker-GPS hundpejl.Nya modeller till bra pris i vår affär.Även installering.Wextra Oy, Autio,Kauppakatu 1,Seinäjoki. Tfn 06-21 50 500,050-36 40 404. Batterier för hundpejl förmånligt.Även kvällar,tfn 0400-783 784. Batterier till hundpejl samt GPS för hundar till bra pris! www.eskoholvi.com / tfn 02-8423481. Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner, Batterier,antenner,monofoner,billaddare, Peltor hörselskydd,skyddsglasögon, Lafayette PMR-telefoner,bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky, Joutsa www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095,0400-642 215 VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service.Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki.RJAK,Pb 26,44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt för jägare. Också service.Tfn 02-462 8200,0400-822 230. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier,antenner,monofoner mm. Peltor hörselskydd,nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi,tfn 08-761 831,0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi VHF-puhelimet,uudet mallit.Lafayette,Star PA8099,sekä muut merkit.Kuulosuojaimet. RitKos Oy,tfn 019-688 4111,0400-203 398, www.ritkos.fi.
Star Hunter jaktradior till bra pris. Sähköpuoti Oy,Kastelholmsvägen 2, 00900 Helsingfors,tfn 09- 25 34 0100. Ultrapoint GPS för hundar VHF-telefoner Nordland Zodiak från 199 e, Baikal ij 27 och MP-153 389 e,Sporting 490 e, Saiga 308 halvautomat + snabbklack 510 e, TikkaT3,lägsta pris,Sako,Beretta,Remington, Swarowski,Leupold,Bushnell,Tasco kikare, Optilock mfl stativ (?) förmånligt. Tmi Ilpon Katiska, Hovilantie 31,62500 Evijärvi, 06-7651225,0400-335016,katiska@japo.fi Jakttält,kaminer,nattkikare.Tfn 040-586 7152.www.haukka.fi Vassklippare direkt av tillverkaren. Tfn 015-361 955,0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren.Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33,80170 Joensuu. Tfn 013-896 862.Webbadress:guns.connect.fi. E-post:markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa.Skymmer varken sikte, mål eller terräng.Geväret är ständigt klart för alla former av skytte.Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440.Kauko Hämäläinen, Kihmulank.11,74130 Idensalmi. Jakt-,fiske- och båttillbehör.Säljer,köper,byter. Eräpori,Teljänkatu,10 Bborg.Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813,tfn 06-729 0431. Fasaner:vuxna och ungar i olika åldrar samt värpande hönor.040-767 8600,0400-579 595. Fasanhönor och tuppar för utplantering, också dunungar och uppfödda ungar. Tfn 02-4730538 eller 0400-528021. Fasaner för hunddressyr och utplantering, Kajanaland.Tfn 0500-727 561. Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer.Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi.Tfn 014-471 475, fax 014471 523,0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören.Största sortimentet i landet. Gås and järpe älg hjort rådjur räv mårdhund mink kråka hök duva fasan björn mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt.Pris 35 e + leveranskostnader.Tfn 0400- 304 633. Konserveringsapparater av god kvalitet, inhemska och direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133 Puuru släpskivor för älg,se demo på www.puuru.com.Tfn 044-368 1441. Älgpulkan Janmatic med sidomedar. Lätt och hållfast.0400-171 800. Universalbryne med 10 års garanti! Vässer knivar av alla de slag, yxor liar skäror saxar mm,15,-. Läderryggsäckar 60,Fårskinnsvästar 120,Kolstålsknivar från 26,www.villenpuoti.com Tfn 0400-547 850 Populär och slitstark.Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms.Finns i lager. Tfn 0500-627 883 vaarala@phpoint.fi Välj originalet! Orrbulvanen Samettiteeri® av tyg som du fyller. Finns i jaktaffärer i hela landet. www.erastaja.com,erastaja@erastaja.com Renar kan användas till mycket! Kostar inte mer än en hundvalp.www.hailuoto.info tfn 045137 2982 / Mosku. Byggnader av torrfuru. Hus,stugor,bastur. Även bord och grilltak, eller enligt kundens ritningar. Leveras inom EU. Javelin Brokers,040-555 3318.
Stugor och tomter i Enare och Utsjoki: www.pohjoisenlkv.fi,040-596 9916. 2 ha tomt säljes i Näljänkä i Suomussalmi. Vid å,allmän väg vid rån,ellinje över tomten. Trädbeståndets värde 3500 euro.Utmärkt läge för jaktstuga.Statsmarker alldeles nära. Ge ett anbud! Förfr tfn 0400-171 938. Skogstomt i Paalasmaa i Juuka säljes, tfn 0400-672 982. Skogstomt i Muonio till salu,tex för jägare. Tfn 015-366 666 eller 050-379 0490. Jägarfastighet,45 min körväg från Helsingfors.Över 10 ha,hälften åker,hälften skog.Bra småviltstam,också rådjur.Gammal bondgård som rustats upp till sommarnöje, fyra byggnader,vindskydd och damm, södersluttning.Så här fina ställen sällan till salu.Ring tfn 0400-484 012. Stugtomt vid Maaninkajärvi i Posio. 40 km till Ruka,30 km till Suomu.Väg fram. Byggn tillst finns.Gränsar till statsmarker. Tfn 040-541 5982. Jägare! Säljes skogsfastighet i Kuusamo. Areal ca 13 ha.Inkl separat strandtomt 0,9 ha. Andel i samfälld skog,med jakträtt. Till Ruka fågelvägen ca10 km.Pris 26000 euro. Tfn 0400-505151.E-mail:narex@co.inet.fi
KÖPES
Vilt,bla älg-,hjort- och harkroppar. Trestjärnig svamp,även torkad. Deliresta Oy,Lehmann.040-900 4337. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning,hämtar i hela landet. Raputukku Järf,tfn 040-546 5995. Även pälshudar,tfn 0400-561 267. Jag köper älg- och renhorn (inte monterade),tfn 050-586 2157.
ARBETE UTFÖRS
Vi bereder alla slag av hudar: får,nöt,älg,räv mm.Nahkajalostamo M.Salonen Ky,51900 Juva.Tfn 015-651 113, 050-345 6585,0400-760 060. Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183 Helsingfors. T:mi Aseola.Alla värderings-,ändrings-, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen.Idensalmi,tfn 0400-674 668. JPGunsmith.Vapensmedsaffären i norra Kymmenedalen. Tfn 0400-920 870,05-331 235. Service på vapen och reparationer,reservdelar. Apel kikarklackar.Asekorjaamo K.Götsch, 16450 Mallusjoki.Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J.Immonen.Stockar och andra arbeten i branschen.Koivuniementie,Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen,reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150 Valkeala. Oulun Asepaja Ky.Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen.Tukkitie 4, 90520 Uleåborg.Tfn 08-311 6520. Asekmo O.Putkonen,reparerar och servar vapen,installerar kikare,deaktiverar. Finnclassic,Tikka 512 och Valmet bytespipor inpassas.Specialtillbehör för vapen.Tuomikatu 18,50120 S:t Michel,tfn 0400-941 715. Specialist på inpassning av bytespipor,aukt av importören.Finnclassic,Valmet och Tikka 512 gevär.Snabb leverans.Också andra arbeten i branschen,vapen,patroner,tillbehör.Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14,87100 Kajana.Tfn 08-613 0655,040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK,Pb 26,44101 ÄKI.Tfn 050-557 2000. Aukt Tracker hundpejlservice,Parkanon TV-EL Huolto,Peltokuja 6,39700 Parkano. Tfn 03-448 1296.
4 · 2006 JÄGAREN
110
jag0604_108_111
3.7.2006
15:05
Sivu 111
Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejl.Lindholms TV-service, Pb 1,66601 Vörå.Besöksadress:Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy,kikarservice,service och reparationer på kikarsikten.Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne.Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi.
Jaga vildsvin i Estland,nära Pärnu.Inkv 3 nätter,2 jaktdagar,måltider.Bokning & info +358-500-49 49 99 eller ako.consult@phnet.fi
UTHYRES
Fritidsstuga vid strand vid Simojärvi i Ranua,med bekv.Fina möjl jaga,pilka,fiska och plocka bär.Tfn 0400-193 351. Luosto:stockstuga med bekv,fridfullt läge. Tfn 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjl att jaga,fiska o plocka bär. Tfn 0400-892194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm Ilomants:Ulvova susis värdshus har rum för 4-8 pers.Tfn 013-881 707, www.ulvovasusi.fi Strandstuga med bekv + bastu i Porttipahta i Sodankylä.Fina möjl jaga,fiska,plocka bär. Tfn 0400-194 979. Fritidsstugor i östra Kuhmo. www.kuhmonet.fi/kiekinkoskenlomamokit. Tfn 0500-253 563. Jaktstuga i Rautavaara,förfr Juha Korhonen, 0400-945 999. Fritidsstuga för 5 pers med bekv o fantastiska fjällvyer i Pallas.Fina svamp- o bärmarker, utmärkt fiske,vandringsleder vid huset. Inga husdjur.Ring så berättar jag mera. Tfn 016-642 175. Jaktstuga + rökbastu mitt i område VP-7693 i Varkaus.Tfn 050-559 8145. Stockvillor i Enontekis + riplicenser på 30 000 ha område.Ounasloma Oy,tfn 016-521055, www.ounasloma.fi . Två stugor vid varandra på 51,5 m2 med sovrum,stugkök och loft samt ett parhus på 55 m2 med två sovrum o två loft uthyres för hela året eller kortare tider.Pyhä.Tfn 0400-394 192. Kittilä:högklassiga strandstugor för dig som vill plocka hjortron eller jaga på hösten. Fina fågelbestånd.Tfn 0400-195 552. I västra Lappland är fjällandskapet ståtligt och höstens färgprakt glöder.Koppla av och semestra,jaga,plocka bär,lev friluftsliv. Stugor med bastu från 45 euro /dygn. Jaktstuga mitt i statsmarker i Etelä-Taivalkoski.Tfn 0400-385 296. Jaktföreningen Saariharjun Seudun Eräs stuga m bekv i Ranua kan hyras.Tillstånd för småviltsjakt på föreningens marker (ca 6000 ha) ingår i hyran.Förfr tfn 0400-193375. I Nummi-Pusula finns ett jaktområde för sjöfågel på Salonkylä fiskelags vatten. Förfr 0440-422408.
JAKT ERBJUDS
Finland:älg,vitsvans för utländska grupper. Estland:vildsvin,björn,gås,kronhjort mm. Lettland:nya jaktpaket. E-mail:juhani.tuomaala@nic.fi Tfn 050-520 6100,06-450 3039. Vill du till skogs, ut på jakt? www.jaskanjahdit.f AFRIKA! Paketresa m 3 fällningar 1585 euro. Paketresa m 6 fällningar 2420 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET Björn, höns, gås, vildsvin och mycket mera! Jakt-,fiske- och andra vildmarksresor till Karelen,Sverige,Sibirien,Estland mm. Kaunis Karjala fixar ditt livs resa! www.kauniskarjala.com ,Unto Eskelinen tfn 040772 00 92. www.metsastysretket.fi , 10 företag som arrangerar jaktresor. Kuusamo.Stuga + tillstånd.0400-281 229. Sjöfågel- och fasanjakt i Leppävirta. www.villiriistakuittinen.net. 040-767 8600,0400-579 595. Jaga fågel i nordöstra Österbotten! Vid gränsen mellan Kuusamo och Posio erbjuds ca 800 ha privat jaktmark för 34 pers/vecka. Inkvartering på platsen.Ingen annan jakt. Tfn 040-541 5982. Ryssland,Lettland,Kirgistan.Björn,vildsvin, varg,lo,hjort,argalifår,stenbock. Afrika från 1800 euro.Buffel 7500 euro. Många års erfarenhet.Tfn 0400-888 875. hunt@vsdgroup.fi Varför inte jaga i Namibia.Flyg,transporter,5 jaktdagar med helpension.Hela paketet 2450 euro.Scanhunting Oy,tfn 040-561 1000. Högklassiga jaktpaket med helpension för grupper,bla grågås,gräsand,rådjur och vitsvanshjort. www.prohunting.fi , tfn 044-303 9825. Kom till Valtimo på jakt.Inkv i välutrustade fritidsbostäder.Nära till förenings och Forststyrelsens marker.Gott om fågel och hare. www.oyk.fi/~valijoen.lomat tfn 050-345 2000. Erä-Korpinens jaktresor:duva,sjöfågel,gås, höns,älg.Tillstånd,kartor,guide,inkv,måltider. Tfn 040-5551394
I Joutsenniemi,Iijärvi i Kuusamo finns en stuga för fem och bod för fyra pers,med el. Fridfullt läge ute på udde.Bra möjl fiska o jaga. Se bilder på www.miikkahanhilahtilkv.fi . Hyra 300 ?/vecka.Förfr M Hanhilahti.Tusby, tfn 0400-800 777. Flera stugor till uthyrning i Enare och Utsjoki. Förfr kvällstid på 0400-949971, www.ylalapinvuokramokit.com Föreningen Posion Seudun Invalidit ry hyr ut en stuga i Posio för april-september.Plats för fyra pers.Vid sjöstrand,båt,fiskemöjl,wc, bastu,el.Tfn 040-7599 178.
ÖVRIGT
KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär.Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Två tyska jägare önskar jaga tjäder i Uleåborgstrakten 23-28 oktober i år. Offerter på tyska eller engelska skickas till Ingo Noeske,Schützenstr,5,D-21244 Buchholz/N, tfn/fax 0049-4181-4488.
Jägarnas Centralorganisation öppnade 1.6.2006 en ny AVGIFTSFRI tjänst - "Jaktmöjligheter" - som en del av Viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi
Viltinfotjänsten erbjuder Dig en möjlighet att gratis annonsera om jaktmöjligheter eller söka efter bytesjakt för Dig själv.
Se närmare i anvisningarna på sida 9.
TIDNINGEN JÄGARENS ADRESSÄNDRINGAR OCH JÄGARREGISTRET
I Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen.
1. ADRESSÄNDRING VIA POSTEN FINLAND
flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Oy / Jägarregistret
Telefon 0303 9777 (Paikallisverkkomaksu)
Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi
I En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte
111
2. JÄGARENS EGNA ADRESSÄNDRINGAR TILL REGISTRET:
3. ANMÄLNINGAR OM ÄNDRAD JAKTVÅRDSFÖRENING GÖRS SKRIFTLIGT TILL ADRESSEN:
YAP Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi
JÄGAREN
4 · 2006
jag0604_112_001
3.7.2006
13:50
Sivu 6
Med att ansluta dig som medlem nu
får du alla årets Ajokoiramiestidningar + "Från valp till drivande hund" guiden enbart med att betala medlemsavgiften 20 euro. Obs! Ingen separat anslutningsavgift.
· · · ·
Finska Stövarklubben är Finlands största rasorganisation med mer än 11.000 medlemmar
Enligt läsarundersökning 2003 är Ajokoiramiestidningen en tidning som läses från pärm till pärm. Tidningen utkommer med sex nummer per år och innehåller sammanlagt över 500 sidor stövarverk samhet. I varje nummer finns också svenska artiklar. Jaktsäsongen för stövare är lång, från september till slutet av februari. Med din stövare kan du förutom att jaga, tävla både på prov och utställningar vilket ger hobbyn en extra dimension.
SAJ-FSK:s kontor
Är öppet 10-14 Tel. (08) 311 0275 Fax. (08) 311 0495 Uusikatu 57-59 FIN-90120 ULEÅBORG Email: saj.fsk@mail.suomi.net Internet:http://www.ajokoirajarjesto.fi
Jag vill bli medlem i SAJ-FSK
Mottagaren betalar portot
Nimi/Namn Jakeluosoite/Utdelningsadress Postinro/Postnr Toimipaikka/Postanstalt Syntymäaika/Födelsedatum
Suomen Ajokoirajärjestö Finska Stövarklubben ry
Sopimus 90100/719 90003 OULU