• 4 / 2007
• Ledaren Raimo Vajavaara Verksamhetsledare Huvudredaktör Jägarnas Centralorganisation Rovdjurspolicyn håller på att klarna Realiserandet av vårt lands policy för de stora rovdjuren har de facto redan i många år försvårats av det vargkäromål som varit anhängiggjort och behandlats vid EG-domstolen. Ovissheten om hur EG-domstolen kommer att förhålla sig till den vargpolicy som bedrivits i Finland ledde automatiskt till försiktighet för såväl björnens och lodjurets som järvens del. Europeiska unionens omkring sex år långa övervakningsprocess har nu äntligen slutförts för vargens del. EG-domstolen gav sitt beslut i målet sistlidna juni. Domstolens beslut var i sin helhet en klar seger för viltförvaltningen i vårt land trots att inte alla åtalspunkter förkastades. Enligt domen ansåg domstolen inte att jakten skulle ha försvagat vargens gynnsamma bevarandenivå och ej heller att Finland skulle ha försummat skyldigheten att utreda möjligheterna till en så kallad annan tillfredsställande lösning. Någon ändring av jaktlagstiftningen krävdes ej heller. Fällande dom kom endast för tillåtandet av förebyggande jakt på varg. Detta närmast pga att Finland inte i sina dokument hade motiverat jaktens förebyggande effekt på uppkomsten av skador. I och för sig förbjöd EG-domstolen inte beviljande av jaktlicnser i syfte att förebygga skador. Förebyggandet av skador genom att reglera stammar är ju för oss finländska jägare en välbekant åtgärd. Vi har ju redan en etablerad jakt på älg uttryckligen för att förebygga skador som orsakas av älgar i våra skogar. Vi är inte vana att vänta passivt på att skadorna ska uppstå utan har alltid så vitt möjligt försökt förhindra uppkomsten av skador genom förebyggande aktiviteter. Trots att EG-domstolens dom som helhet betraktad var positiv ur Finlands synpunkt bör vi dock komma ihåg att EG-domstolen inte ansåg vargsituationen 2002 - som åtalet i grunden gällde - vara tillfredsställande, varken för vargstammens storleks eller för den i samband med vargjakten iakttagna licensförvaltningens del. Det föreligger sålunda inte något skäl för att återgå till situationen 2002 och den tidens vargstam och praxis vid licensförvaltningen. Mindre uppmärksamhet har det faktum fått, att vårt lands val att utarbeta nationella förvaltningsplaner för samtliga våra arter av stora rovdjur som redskap för förvaltningen stammarna ifråga i praktiken erhöll godkännande i samband med behandlingen vid EG-domstolen. Detta bör anses vara ytterst positivt. Vi är nu i en situation där vi med undantag för järven redan har nationella förvaltningsplaner för såväl vargen som björnen och lodjuret. Förvaltningsplanen är inte bara ett papper, för i den har vi redan på nationell nivå sammanjämkat av naturen intresserade aktörers synpunkter till en nationell viljeyttring för hur stammarna av stora rovdjur ska förvaltas i framtiden i vårt land. Det här är en utmärkt utgångspunkt att fortsätta ifrån för jägarna, förvaltningen och andra aktörer som ömmar för naturens välbefinnande. Nu är det dags att skrida till åtgärder för att göra rutinerna för eliminerandet av s.k. vargstöringar snabbare. Likaså ska praktiska problem lösas för att vi ska kunna genomföra de fastställda förvaltningsplanerna så att de tillfredsställer av medborgarnas tolerans förutsatta villkor. Utmaningen ligger i hur vi ska uppnå en situation där vi har stammar av stora rovdjur som är tillräckligt människoskygga och har en säkerställd gynnsam bevarandestatus, men samtidigt inte orsakar människorna mer än ett minimum av skador. I ett första skede bör beslutanderätten för beviljande av tillstånd för dödande av enskilda stora rovdjur föras närmare lokal nivå till jaktvårdsdistrikten. Det här skulle försnabba beslutsprocessen som åtminstone lokalbefolkningen nu anser vara alldeles för långsam. Det är helt klart att det rimmar illa med Europeiska unionens närhetsprincip att tillstånd för att ta bort enskilda stora rovdjur ska avgöras på ministerienivå. G 2 Jägaren 4 / 2007
• Innehåll Nr 4 13.07.2007, 56. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 10.09.2007. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Klaus Ekman Juha Immonen (v.ordf) Marko Mikkola Leif Norrgård Jarkko Nurmi och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2007/ JÄG07_04 Pärmfoto: Hannu Huttu sida 10 De stora rovdjuren väckte diskussion: Viltfolket och intressegrupperna samlades i Kuhmo sida 22 Nya vindar i gåsjakten Representantmötet: Vintertida orrjakt på önskelistan sida 6 sida 50 Gör troféer av skallarna 44 Genomgångsfällan kräver inget bete 50 Gör troféer av skallarna 54 Kontroll, försäljning och leverans av viltkött till restaurang ­ fakta eller fiktion? 57 Det händer i distrikten 58 Forststyrelsens jakt- och fiskekartor nu på nätet! 60 Älgflugsundersökningen har fått upp farten 63 JSM/Fiske- och viltavdelningens spalt: Föreskrifter 68 Ungdomsarbete á la Teuva... 70 Av kärlek till mat: Aila Hietala 72 Adresser 73 Affärer Jägaren 4 / 2007 3 Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 4 JCO meddelar 5 Jakttider och -begänsningar 6 Representantmötet: Vintertida orrjakt på önskelistan 10 De stora rovdjuren väckte diskussion: Viltfolket och intressegrupperna samlades i Kuhmo 18 Berättelsen om en viss björn... 22 Nya vindar i gåsjakten 28 Bilden av gåsjägaren vid millenniets början 34 JCO tryggar jaktens kontinuitet 38 Jakten på statens marker: Forststyrelsen effektiverar underhållet av sina skogsbilvägar 39 Ålandsnytt 40 Jaktföreningsenkäten 2005 del 4: Fortfarande ett tusental skjutbanor i föreningsbruk
• JCO meddelar Jaktkortet 2007 ­ 2008 Juridiska tjänster för jägare G Jägarnas Centralorganisation har ingått ramavtal om juridiska tjänster för jaktvårdsdistrikten, -föreningarna och enskilda jägare med Maanomistajien Arviointikeskus Oy och Vuosaaren lakiasiaintoimisto. Maanomistajien Arviointikeskus Oy har som specialområden: - planerings- och byggnadsjuridiska frågor - miljö- och naturskyddsjuridiska frågor - avtals- och ersättningsrätt - vattenrätt Kontaktuppgifter: Företaget har kontor i Helsingfors, Kouvola, Uleåborg, Seinäjoki och Åbo. Närmare kontaktuppgifter hittas på adressen www.arviointikeskus.fi eller tfn-växel 020 7411 050. Vuosaaren lakiasiaintoimisto har som specialområden: - avtal - bolags- och samfundsjuridik - beskattning - familje- och arvsrätt Kontaktuppgifter: Olli Piironen, tfn 09-341 1191, fax 09-341 1197, e-post olli.piironen@kolumbus.fi, adress Nordsjövägen 45, 00980 HELSINGFORS. JSM meddelar: G Ditt jaktkort för jaktåret 1.8.2007 ­ 31.7.2008 finns i extrapärmen på den här tidningen. Öppna extrapärmen och ta vara på kortet. Betala ditt kort genast eller senast innan du beger dig på jakt. Jaktvårdsavgiften för säsongen 2007 ­ 2008 är 24 euro. På jaktkortet finns en personlig referensnummer. Därför är det mycket viktigt att du vid betalning av jaktvårdsavgiften använder din egen referensnummer, för betalningarna registreras automatiskt i jägarregistret enligt referensnumret. Om du vid betalningen har använt någon annan persons registernummer registreras betalningen på denna person och den rätta betalaren får inte någon anteckning om betalad jaktvårdsavgift. Jaktvårdsavgiften kan betalas i banker, varvid kortet stämplas som betalat. Vid betalning över betalautomat, hemdator eller telefonbank ska kvitto eller kontoutdrag bifogas kortet som bevis över att avgiften har betalats. Förhandsverifikat från betalautomat duger inte som bevis över betalad avgift. EU-domstolens beslut stärker riktlinjerna i förvaltningsplanen för vargstammen G Finland dömdes endast på en av tre särskilda åtalspunkter i det av kommissionen väckta vargkäromålet. Enligt domen har jakten inte försvagat vargens gynnsamma bevarandenivå. Finland har inte heller försummat skyldigheten att utreda möjligheterna till annan tillfredsställande lösning. Enligt domstolen har Finland dock inte påvisat att särskilt betydande skada kan förbyggas genom jakt på varg. Väsentligt i beslutet är att det nuvarande systemet som bygger på av jaktvårdsdistrikten beviljade licenser inte strider mot habitatdirektivet. Jaktvårdsdistrikten kan fortsättningsvis bevilja licenser för jakt på varg inom av ministeriet tillåtna gränser. Ministeriet kommer inkommande höst att ge en styrande föreskrift om jakten på varg. Ministeriet anser att jaktvårdsdistrikten även i fortsättningen kan bevilja jaktlicenser för varg i syfte att förebygga särskilt betydande skada. Det här förutsätter dock att jaktvårdsdistrikten genom under innevarande år utförd uppföljning påvisar att uppkomsten av skador kan förebyggas genom jakt. Beslutet gäller dock inte fall där jaktvårdsdistrikten eller ministeriet har beviljat licens för t.ex. borttagande av vargar som regelbundet besöker gårdar. Beslutet gäller inte heller utnyttjandet av s.k. stamförvaltningslicenser i syfte att uppnå målen för vargstammens förvaltningsplan. Vid uppläggningen av vargpolicyn framöver beaktar ministeriet domstolens beslut inklusive motiveringar. Enligt domstolen hade vargstammen inte ännu 2002 uppnått gynnsam bevarandestatus och de av ministeriet åren 2000 och 2001 gjorda besluten om undantagstillstånd fyllde inte habitatdirektivets fordringar. I domstolens beslut beaktades dock också vargstammens utveckling efter 2002 och förvaltningsplanen för vargstammen. Utgående från detta kan det konstateras att förvaltningsplanen skapar en tillräcklig grund för att habitatdirektivets skyldigheter ska fyllas. Förvaltningen av vargstammen och jakten på varg bör också i fortsättningen grunda sig på den 2005 godkända förvaltningsplanen för vargstammen i Finland. JCO Laitiala försökscenter informerar G Vi ordnar intressanta och upplevelserika naturexkursioner med särskild betoning av olika viltteman för ungdomsgrupper och läroinrättningar för landsbygdsyrken samt andra av viltvård och jakt intresserade grupper. Kom med din grupp för att under våra sakkunnigas ledning fördjupa er i viltvårdens och jaktens färdigheter samt se och uppleva hur miljövårdens mångfald påverkar viltets och den övriga faunans liv. Vår natur visar sig särskilt under hösten från sin bästa sida och då är presentationen av terrängobjekt och övriga teman mest givande. Tidpunkten för studieexkursioner är 1.9 ­ 30.11.2007. Kurser och olika temadagar kan planeras tillsammans med våra specialister och genomföras under nästan hela året. Tillsammans med er skräddarsyr vi ett kursprogram som lämpar sig för er. Temat kan bl.a. vara förvaltning av rådjursstammen, skötsel av skogs-, fält- och vattenviltets livsmiljöer, fångst av små rovdjur eller varför inte behandling av fångsten eller grunderna för bedömning av troféer. Intresset för användning av jaktbåge ökar. Tillsammans med vårt nätverk av specialister kan vi också arrangera kurser i bågjakt. Mångfalden i vårt program kompletteras på nära håll (max 1 h) av Finlands jaktmuseum i Riihimäki, mässevenemangen i Riihimäki, Päijännehuset Rapala med sina museer i Vääksy i Asikkala kommun samt Tavastlands yrkeshögskolas filial i Evois med sina naturobjekt. Till JCO Laitiala försökscenter är det tjänligast att komma med minibuss eller buss. På det viset går gruppens förflyttningar till försökscentrets terrängobjekt snabbt och en del av informationen i terrängen kan ske under förflyttningarna. En lämplig gruppstorlek på studieexkursionerna och kurserna är som regel 20 - 25, dock högst 40 personer. Studieexkursioner under vardagar är avgiftsfria. För verksamhet som sker under veckoslut debiterar vi en driftsavgift på 200 euro/dag/grupp (moms 0%). Kostnaderna för de egentliga kursprogrammen uppskattas och debiteras skilt från fall till fall. För cateringtjänster sker alltid skild debitering. Vi ber att bokningen av tidpunkt för studieexkursioner sker före utgången av augusti 2007. Förfrågningar om ordnande av kurser och temadagar styrs till våra sakkunniga och tas emot under 2007. Överenskommelser om kurser bör ske minst två månader före planerat kursdatum. Förfrågningar och bokning av tid: JCO Laitiala försökscenter Johanna Lehtikangas tf vilthushållningssekreterare tfn 03­882 570 G Miehikkälä jvf: ny verksamhetsledare Kimmo Kuuva. Tfn 040 563 9835, e-post kimmo.kuuva@rajavartioliitto.fi, adress Rantalantie 205, 49720 Miehikkälä. Ändrad adress Direktdebiteringar G Av jägare som har ingått direktdebiteringsavtal med sin bank har jaktvårdsavgiften debiterats direkt från deras bankkonto den 11.6.2007. Meddelande om debiteringsdatum fanns på baksidan av Jägaren nr 3. Jägare som betalat avgiften via direktdebitering får ett plastat kort av ett bankkorts storlek med anteckning om att avgiften betalats. Om direktdebiteringen har misslyckats får jägaren ifråga ett likadant kort med tidningens extrapärm, som de som inte ingått ett direktdebiteringsavtal. Kortet ska betalas innan jakt inleds. Om du är osäker på om du har ingått ett direktdebiteringsavtal eller om direktdebiteringen misslyckats ska du förhöra dig om saken hos din bank eller jägarrregistret. Direktdebiteringsfullmakten behöver inte förnyas årligen. 4 Jägaren 4 / 2007
• Jakttiderna Begränsningar av jakttiderna: 1.8.2007­31.7.2008 Observera begränsningar brevid* VILTARTER Änder *1) Sjöfåglar *2) Guding Åda och unge Sothöna Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre och järpe Tjäder Dalripa OMRÅDE Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet NS, NK, Ös, SvÖ, MF, Ul, Ka, La Enontekis, Enare, Utsjoki Enontekis, Enare, Utsjoki Ny, EF, Sa, Ös, SvÖ, Ul Övriga delar med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet JAKTTIDER 20.8. klo 12.00 - 31.12. 1.9. - 31.12. 1.6. - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 20.8. kl. 12.00 - 31.12. 10.9. - 31.10. * 10.9. - 31.10. * 10.9. - 31.10. * 10.9. 10.9. 10.9. 10.9. 31.3. * 31.3. * 31.10. * 31.10. KUNGÖRELSE Till allmän kännedom meddelas att följande jaktvårdsdistrikt efter att ha hört jaktvårdsföreningarna inom sina verksamhetsområden har beslutat att med stöd av jaktlagens 38 § begränsa tiderna för jakten på vilt under den tid fredning enligt jaktförordningen inte är i kraft mellan den 1.8.2007 och den 31.7.2008. Besluten motiveras av den ringa storleken på viltbestånden ifråga. Vid besluten har jaktlagens 38 § och jaktförordningens 30 § tilllämpats. Södra Tavastland: Jakttiden för tjäder är 10. ­ 20.9.2007 i hela distriktet. Kajanaland: Rådjuret är fredat i hela distriktet med undantag för Vuolijoki jaktförenings verksamhetsområde. Mellersta Finland: Dalripa får jagas i Kannonkoski-Kivijärvi, Karstula-Kyyjärvi, Kinnula, Pihtipudas och Pylkönmäki jaktvårdsföreningar 10.9 ­ 31.10.2007. I övriga delar av distriktet är dalripan fredad. Rådjuret är fredat i Ala-Keitele, Konnevesi, Multia och Suolahti-Sumiainen jaktvårdsföreningar. Lappland: Jakten på skogsfågel är tillåten 20.9. ­ 31.10.2007 i Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki jaktvårdsföreningar. I Utsjoki jaktvårdsförening är jakt på tjäder helt förbjuden och i Kemijärvi, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski jaktvårdsföreningar är jakt på dalripa helt förbjuden. I Enontekis, Enare och Utsjoki jaktvårdsföreningar fortsätter dock jakten på dalripa och fjällripa fram till den 31.3.2008. I övriga jaktvårdsföreningar i Lapplands jaktvårdsdistrikt är jakttiden för skogsfågel den i jaktförordningen angivna, dvs 10.9. ­ 31.10.2007. Norra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10. ­ 30.9.2007. Norra Karelen: Älgen är fredad i Ilomants jaktvårdsförenings verksamhetsområde. Norra Savolax: Jakttiden för tjäder är i Kuopio, Leppävirta-Varkaus, Suonenjoki, Rautalampi och Karttula jaktvårdsföreningar 10.9. ­ 15.10.2007. I den övriga delen av distriktets verksamhetsområde får tjäder jagas enligt jaktförordningen. Dalripa får jagas i Kiuruvesi, Vieremä, Sonkajärvi och Rautavaara jaktvårdsföreningar enligt jaktförordningen, i övriga delar av distriktet är dalripan fredad. Nyland: Tjäder får jagas i Lappträsk, Orimattila, Pernå-Lovisa och Vichtis-Högfors jaktvårdsföreningar 10. ­ 17.9.2007. I övrigt är tjädern fredad. Rapphönan är fredad i hela distriktet. Jaktvårdsdistriktet kan på ansökan bevilja tillstånd till avvikelse från i detta beslut fastställda förbud gällande jakt på rapphöna om jakträttens innehavare har inlett betydande åtgärder i sitt område för att återuppliva rapphönsbeståndet genom återinplanteringar. Dispens ska sökas skriftligt av jakträttshavaren hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan ska en beskrivning ges av åtgärder som är avsedda att utföras vid vården av rapphönsbeståndet samt av det område för vilket dispens söks. Rådjuret är fredat i Askola-Pukkila, Lappträsk, Liljendal, Mörskom-Artjärvi, PernåLovisa, Borgnäs och Strömfors jaktvårdsföreningar Egentliga Finland: Tjäder är fredad i hela distriktet. Sökande av ändring Den som är missnöjd med dessa beslut kan söka ändring genom skriftligt besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd: postadress: PB 820, 00101 HELSINGFORS besöksadress: Kajsaniemigatan 4 A telefonväxel: (09) 6811 500 telefax: (09) 6811 5010 e-post: valituslautakunta@valituslautakunta.fi tjänstetid: kl. 8.00 - 16.15 Besvärstiden är 30 dygn räknat från dagen efter delfåendet. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter publiceringen av denna kungörelse. De av jaktvårdsdistrikten beslutade begränsningarna av tiderna för jakten publiceras i nr 4/2007 av tidningen Jägaren. Jaktvårdsdistrikten ger närmare anvisningar om sökandet av ändring. JAKTVÅRDSDISTRIKTEN Fjällripa Rapphöna Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Vikare Gråsäl Vildsvin Mufflon Älg Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock get och killing Brunbjörn Hela landet Hela landet Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Inom renskötselområdet, JF 28 § Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Inom renskötselområdet Med jv-distriktets tillstånd Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd 1.9. - 29.2. 10.8. - 31.10. 1.6. - 9.8. 1.9. - 29.2. 1.12. - 31.1. 20.8. - 30.4. 20.8. - 30.4. 1.10. - 19.5. Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1.5 - 31.7.) 1.11. - 31.3. 1.11. - 31.3. 1.12. - 28.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9. - 15.10. , 16.4. - 31.5. 16.4. - 31.12. 1.6. - 29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9. - 30.11. 29.9. - 15.12. 29.9. - 31.1. 29.9. - 31.1. 1.9. - 31.1. , 16.5. - 15.6.* 1.9. - 31.1. * 20.8. - 31.10. 20.8. - 31.10. Varg 1.10. - 31.3. 1.11. - 31.3. ANMÄRKNINGAR *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake. FÖRKORTNINGAR EF = Egentliga Finlands jvd Ka = Kajanalands jvd La = Lapplands jvd MF = Mellersta Finlands jvd NK = Norra Karelens jvd NS = Norra Savolax jvd Ny = Nylands jvd Sa = Satakunda jvd SvÖ = Sv Österbottens jvd Ul = Uleåborgs jvd Ös = Österbottens jvd Jägaren 4 / 2007 5
• 6 Jägaren 4 / 2007
• Representantmötet sammankom i Seinäjoki Vintertida orrjakt på önskelista Jägarnas Centralorganisations representantmöte sammankom i Seinäjoki i södra Österbotten för att dryfta det gångna året och dra upp riktlinjer för det kommande. Ekonomin är i sin ordning, likaså förvaltningen så mötet kunde koncentrera sig på till representantmötet gjorda framställningar. mar av stora rovdjur är under tillväxt och mot bakgrunden av detta är det enligt Virrankoski svårt att förstå varför vårt land har hamnat inför EG-domstolen pga vår vargpolicy. Som en direkt fortsättning på Virrankoskis inlägg presenterades de av jord- och skogsbruksministeriet färdigställda förvaltningsplanerna för lodjuret och björnen. Förvaltningsplanen för vargen blev ju klar redan ifjol. Klaus Ekman Österbottniska särdrag Som avslutning på ett strängt sakligt program fick mötesdeltagarna sedan litet andlig spis och rikligt med skratt ­ som känt förlänger ju det sistnämnda livet. Verksamhetsledaren för Lappo jaktvårdsförening Hermanni Sippola hade sammanställt ett skrattmuskelretande program om österbottniska särdrag. I den animerade stämning programmet skapade övergick man därefter till kvällens supé och hedersbevisningar. Jaktjournalistpriset för 2006 tilldelades Veijo Miettinen från Kuopio. Jägarnas Centralorganisations högsta förtjänsttecken, storförtjänsttecknet, förlänades överdirektören vid jord- och skogsbruksministeriet Seppo Havu. Förtjänsttecknet i guld förlänades för första gången en tjänsteman i JCO:s tjänst, försöksledaren för viltvården Pentti Vikberg. P rogrammet under representantmötets lördag bestod enligt redan traditionell praxis av ett komprimerat paket med aktuella frågor. Bland dessa fick älgen och skogsbruket en framträdande plats. Inledningsanföranden vid behandlingen av temat hölls av projektchef Klaus Yrjönen från Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och äldre forskare Sauli Härkönen från Skogsforskningsinstitutet. Kommenterande inlägg kring temat gjordes av direktör Jorma Vierula från Södra Österbottens skogscentral, verksamhetsledare Yrjö Ojaniemi från MTK Södra Österbotten och medlemmen i styrelsen för Österbottens jaktvårdsdistrikt Lasse Yrjänä. Efter de inledande inläggen utspann sig en livlig diskussion med ett stort antal anföranden. Diskussionen måste till slut blåsas av när lunchen kallade. Älgen och skogsbruket fick en framträdande plats i diskussionen. Naturagrunderna hemligstämplade På programmet efter lunchen stod europarlamentariker Kyösti Virrankoskis sammandrag över EU:s miljöpolitik och dennas inverkan på jakten. Virrankoski förundrade sig över att Naturaområdena, som har inrättats för att skydda vissa naturvärden, är omgivna av ett stort hemlighetsmakeri. Inom Naturaområdena borde dock sådan verksamhet vara tillåten som inte äventyrar syftet med områdets inrättande. Enligt Virrankoski borde följaktligen också jakt vara tillåten ­ om man bara skulle känna till de skyddsvärden som är i behov av skydd. Men dessa uppgifter är enligt högsta förvaltningsdomstolen hemligstämplade. I sitt inlägg berörde Virrankoski också vår aktuella debatt om de stora rovdjuren. Alla stam- Europarlamentariker Kyösti Virrankoski, överdirektör Seppo Havu och viceordförande Tapani Pääkkönen lyssnar på inlednngsanföranden. Jägaren 4 / 2007 7
• Tanken var att få jakten på hjort styrd också till början av säsongen. Veijo Miettinen Årets jaktjournalist 2006 G I samband med representantmötet i Seinäjoki delade Jägarnas Centralorganisation ut jaktjournalistpriset för 2006. Priset som instiftades 2002 delades nu ut för femte gången. Prisumman är 2 000 euro. Priset kan enligt statuterna tilldelas redaktör eller annan person eller samfund som verkat förtjänstfullt inom jaktinformationens område. Priset kan delas ut för tryckalster och radio- eller televisionsprogram med jakttema eller annan produkt med jakttema som producerats för elektroniskt medium. Priset kan också delas ut för lång och förtjänstfull karriär inom jaktinformationens eller -journalismens område. Bland kandidaterna för jaktjournalistpriset fanns det ett flertal meriterade personer och produktionsteam. Bland dem sållade juryn den här gången fram toppnamnet Veijo Miettinen från Kuopio. Veijo Miettinen har verkat länge i jägarorganisationens tjänst som viltvårdskonsulent i Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. Som viltvårdskonsulent lade han en stark grund för informationsverksamheten i landets samtliga jaktvårdsdistrikt. Veijo Miettinen kan med rätta kallas för nämnda informationsverksamhets fader. I Norra Savolax jaktvårdsdistrikt blev den aktiva informationen under hans tid en väsentlig del av den normala verksamheten och den här verksamhetsmodellen spred sig snabbt i hela riket. Med sin gemytliga savolaxiska stil främjade Veijo Miettinen i betydande utsträckning förståelsen för jaktfrågorna bland såväl medier som den stora allmänheten. Hans egen bakgrund som redaktör för Savon Sanomats jakt- och fiskesidor och hans starka kontakter med journalister öppnade vägen till medierna på ett helt nytt sätt för distriktet. Också hans roll i utvecklingen av tidningen Metsästäjä/Jägaren är värd att nämna. Trots att Veijo Miettinen nyligen gick i pension har han inte lämnat kontakterna med informationsvärlden. Han är också för närvarande med i ett flertal informativa produktioner - som t.ex. i egenskap av informatör för Savolax jakt- och fiskemässa, där hans breda kännedom om området i kombination med den journalistiska synen är en tillgång. Veijo Miettinen har med sin verksamhet på det mest betydelsefulla sätt främjat den finländska vilthushållningen och det allmänna accepterandet av denna i vårt land. G Redaktionen gratulerar sin långvariga samarbetspartner! Ekonomin är i sin ordning På söndagen sammanträdde representantmötets delegater till sitt egentliga möte. Som ordförande för mötet fungerade värddistriktets, dvs Österbottens jaktvårdsdistrikts ordförande Heikki Alakarhu med vederbörlig pondus. För ekonomins och förvaltningens del kunde man i en mycket lugn stämning konstatera att dessa frågor var under utmärkt kontroll i organisationen och därmed kunde ansvarsfrihet beviljas de redovisningsskyldiga. I diskussionen om framtiden framfördes också en kläm för anteckning i protokollet, som gick ut på att också i framtiden säkerställa jaktvårdsföreningarnas resurser och verksamhetsförutsättningar utan att ändå äventyra det för organisationen livsviktiga talkoarbetet. Som revisor fortsätter CGR Asko Vuorenalusta och som hans suppleant Bjarne Kantén. Som av jord- och skogsbruksministeriet förordnad revisor fungerar Tilintarkastusrengas Oy. Jakttiderna väckte diskussion De egentliga till representantmötet gjorda framställningarna togs upp till diskussion i slutet av mötet. De sydliga s.k. "hjortdistrikten" föreslog gemensamt att inledningen av jaktsäsongen för vitsvanshjorten och dovhjorten skulle tidigareläggas till den 1 september, såsom fallet redan är för rådjurets del. Tanken var att få jakten på hjort styrd också till början av säsongen så att avskjutningen inte skulle vara så beroende av jaktvädret i slutet av säsongen, dvs i januari. Förslaget godkändes enhälligt för vidarebefordran till jord- och skogsbruksministeriet. Kajanalands jaktvårdsdistrikt hade föreslagit tillåtande av vinterjakt på orre 1-15 januari utöver den nuvarande jakttiden. Förslaget väckte en livlig diskussion och godkändes i sin föreslagna form. Också i den här frågan beslöts att sända förslaget till jord och skogsbruksministeriet. Jaktlicensavgifter för flyginventeringar Representantmötet beslöt stöda de nordliga jaktvårdsdistriktens förslag om att styra en del av jaktlicensavgiftsmedlen för hjortdjur till flyginventering av älgar i norra och östra Finlands vidsträckta jaktområden där de nuvarande uppföljningsmetoderna är otillräckliga. Det föreslogs även att Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet skulle fungera som organisatör för dessa inventeringar. I slutet av mötet gav Heikki Kosonen en redogörelse över läget för revideringen av Handbok för jägare. Nästa år hålls representantmötet i Uleåborg. G Överdirektör Seppo Havu förlänades Jägarnas Centralorganisations storförtjänsttecken (i mitten). JCO:s försöksledare för viltvården Pentti Vikberg erhöll förtjänsttecknet i guld som första tjänsteman i JCO:s tjänst. Tecknen överläts av ordföranden jaktrådet Simo Syrilä (framme till vänster) och verksamhetsledare Raimo Vajavaara. 8 Jägaren 4 / 2007 Klaus Ekman
• Vatten Yttertyg 2x bättre membran. Resultat av flera års produktutveckling. Önskan av flera tusen finska jägare. Undersökt och testad av de bästa laboratorierna i branschen. Resultat av samarbetet mellan de bästa produktionsfabrikerna. Nytt AIR-TEX2 -membran, som besegrar de tuffaste väderomständigheter. Njut av alla väder. AIR-TEX2membran Innertyg Vattendroppar Fukt Värme 30% lättare Bättre andningsförmåga Bättre vattentäthet Bättre hållbarhet Bättre tvätthärdighet AIR-TEX2 -membranet är värmelaminerat direkt på det Teflon-behandlade, fuktmotståndiga yttyget. Kläderna blir då mycket lätta, till och med 30% lättare än de tidigare membranstrukturerna. Det nya AIR-TEX2 -membranets andningsförmåga har vid SmartWear Laboratoriets tester fastställts som verkligen utmärkt (andningsförmåga >11.000 g/m2/24h). Den utmärkta andningsförmågan betyder utmärkt komfort! Vattentätheten i AIR-TEX2membranet är grundligt testat vid Smart Wear Laboratoriet och fastställd som utmärkt (>10.000 mm). Till och med alla sömmar i membranet som laminerats på yttyget är vattentätt tejpade. Ett högklassigt membran bör tåla tufft bruk och behålla sina egenskaper även efter år av användning. AIR-TEX2 är tillverkad av de bästa materialen och med branschens bästa expertis. Jaktkläder bör tåla upprepad tvätt och torkning. Enligt undersökningar behålls AIR-TEX2 -membranets andningsförmåga och vattentäthet på samma höga nivå oavsett flera tvättomgångar. www.eratukku.fi
• De stora rovdjuren väckte diskussion Viltfolket och intressegrupperna samlades i Kuhmo De stora rovdjurens nuvarande situation och förvaltningsplaner samt de av rovdjuren orsakade problemen behandlades mångsidigt på rovdjursseminariet i Kuhmo 11 - 12.5. Som arrangörer och värdar för seminariet fungerade Jägarnas centralorganisation, Kajanalands jaktvårdsdistrikt och Kuhmo jaktvårdsförening. Till platsen hade anlänt närmare 300 representanter för olika aktörer med intresse för de stora rovdjuren. Jägaren 4 / 2007 P rogrammet under seminariet "De finska stora rovdjuren ­ stamförvaltning med många mål" var uppdelat på temahelheter. Måndagens förmiddagsprogram började med temat Stora rovdjur i Finland och landets närregioner. Överdirektör Eero Helle från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet inledde med en redogörelse över situationen i vårt eget land. Professor Jon Swensson från Norge fortsatte med att berätta om rovdjurssituationen och skadeersättningspraxis i Norge och Sverige. Därefter var det professor Pjotr Danilovs tur att tala om de stora rovdjuren och rovdjurssituationen i den nordvästra delen av Ryssland . Av den första temahelheten framgick att alla fyra arter av stora rovdjur i vårt land hade ökat i antal och år för år brett ut sig till nya trakter. Endast för järvens del har förändringarna i stammen varit obetydliga och järvens utbredningsområde har i stort sett förblivit lika stort som förut. I ett tidigare skede har järvar förflyttats från renskötselområdet till mellersta Österbotten och där har redan ungar påträffats. Enligt Danilov har inventeringar som utförts åren 2006-7 i nordvästra Ryssland visat att antalet vargar, björnar och lodjur inte under de senaste 15 åren har förändrats nämnvärt. Järvstammen har stärkts inom den norra delen av sitt utbredningsområde i Murmanskregionen men minskat i Karelen. Av Jon Swenssons redogörelse framgick hur mycket praxis för ersättningen av rovdjursskador i två grannländer kan skilja sig från varandra. I t.ex. Norge fastställs rovdjursskador på fritt betande får på ett helt annat sätt än i de fall skador drab- 10 Pentti Vikberg
• Murphy underströk även att åtgärder i syfte att förebygga skador är önskvärda i samband med skyddsarbetet. som är bindande för medlemsstaterna. Han behandlade också problem i anslutning till de stora rovdjurens gynnsamma bevarandenivå. Murphy underströk även att åtgärder i syfte att förebygga skador är önskvärda i samband med skyddsarbetet. I princip är det möjligt att via EU få stöd för dylik verksamhet, som t.ex. för användning av vallhundar och uppförande av stängsel för att förhindra rovdjursskador. Efter föredraget uppstod en livlig diskussion om EG-domstolens vargkäromål. På en fråga om EG-domstolens behandling av målet konstaterade Patrick Murphy att Finland gjort klara framsteg i främjandet av vargens gynnsamma bevarandenivå efter domstolens stämning, särskilt på grundvalen av de mål som ställts i den nyligen publicerade förvaltningsplanen för vargstammen. Det här gav anledning till en fråga från deltagarna: "Om en gång Finland har gått framåt så här bra i vargfrågan, så varför har inte kommissionen dragit tillbaka käromålet efter att ha sett att situationen har förbättrats?" På detta konstaterade inledaren att EG-domstolen fungerar på ett sätt som inte ger särskilt mycket rörelseutrymme i situationen ifråga. Och domstolen har endast behandlat vargsituationen i Finland år 2002. av ministeriet, trots att sökanden kan lämna in besvär över ett negativt beslut. Från ministeriets sida framhölls den omöjliga situation som en möjlighet till besvär över positiva beslut skulle leda till. Situationen kunde begrundas i form av en fråga: "Vid ett positivt beslut får den vars egendom är föremål för skadegörelse eller fara via ett tillstånd en snabb lösning för undanröjning av problemdjuret, men vem och vilka syftemål skulle den representera som överklagar ett sådant tillstånd?" Kompliceras situationen av den nya bedömningen av de stora rovdjurens hotklass? Matti Osara konstaterade att björnen, vargen, järven och lodjuret trots att arterna finns nämnda i jaktlagen som vilt är arter som enligt habitatdirektivet kräver noggrant skydd och därför beaktas i den uppföljning av hotade arter som verkställs av miljöministeriet. Som bäst pågår en bedömning av arternas hotgrad. Resultaten beräknas vara klara 2010. Klassificering av hotgraden har utförts tre gånger. Första gången tilllämpades finländsk klassificering men andra gången övergick man till att tillämpa IUCN:s klassificering, som också tillämpas vid den tredje klassificeringsomgången. Som grund för den senaste klassificeringen användes uppgifter om stammarna under 1990-talet. Enligt inledarens åsikt är det ytterst viktigt att vid förvaltningen av de stora rovdjuren beakta de finska rovdjursstammarnas förbindelse med nordvästra Ryssland och vidare med västra Sibirien. Enligt Matti Osara utgör det av stora insjöar splittrade näset mellan Finska viken och Vita havet ett visst hinder och de stora rovdjurens kontakt med västra Sibirien den vägen är inte en självklarhet. Slutligen skedde en genomgång av de stora rovdjurens nuvarande hotklassificering: G björnstammens tillväxt har fortgått jämnt och björnen är klassad som en missgynnad art G järvstammen har stärkts, men järven är fortfarande klassad som en starkt hotad art G lodjursstammen har stärkts och utbrett sig jämnt över hela landet men lodjuret är fortfarande klassat som en missgynnad art G vargen hotas inte direkt av försvinnande och hotet är inte akut. Eftersom antalet fortplantningsdugliga exemplar var under 50 vid den tredje hotklassificeringen är vargen dock fortfarande klassad som en starkt hotad art Beror det minskade antalet skogsrenar på det ökade antalet vargar? Specialforskare Ilpo Kojola analyserade de stora rovdjurens inverkan på stammen av skogsren. I ryska Karelen har skogsrenstammen minskat, men huvudorsaken anses inte vara vargen eftersom också vargstammen har minskat där. I Kajanaland har stammen av skogsrenar klart minskat under de senaste åren och detta har skett samtidigt med att antalet vargar i området ökat påtagligt. Mellan åren 1996 och 2006 har vargtätheten i området med skogsren i Kajanaland ökat nästan femfalt. Det bör dock konsta- Förvaltningsplanens mål är att också höra lokalbefolkningen I sitt inledningsanförande underströk Madeleine Nyman målet för de stora rovdjurens förvaltningsplaner: via förvaltningen och skyddet av stammarna säkerställs att respektive art hålls på en gynnsam bevarandenivå. Hon konstaterade vidare att de artrelaterade förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren och de i planerna givna riktlinjerna ger en möjlighet att närma sig stamförvaltningens specifika behov och hänvisade till de nyligen publicerade förvaltningsplanerna för björnen, lodjuret och sälarna. Nyman betonade att internationella riktlinjer iakttagits vid utarbetandet av förvaltningsplanerna men att samtidigt även de stora rovdjurens biologiska krav och befolkningens (även av habitatdirektivet kända) socioekonomiska perspektiv beaktats. För att säkerställa det sistnämnda var en av de centrala principerna vid utarbetandet av planerna öppenhet och interaktion med medborgarna vid beredningen av planerna. När verkställandet av förvaltningsplanerna nu inleds kommer också ekonomiska, sociala och kulturella krav samt regionala och lokala särdrag att beaktas ännu tydligare. Efter redogörelsen uppstod en livlig allmän diskussion om den i samband med inledningen berörda komplicerade handläggningen av tillstånd för borttagande av problemrovdjur. Från åhörarnas sida framfördes en undran varför det inte går att besvära sig över ett positivt beslut bar får som betar bakom elstängsel (obligatoriska) i Sverige. a Livlig diskussion om förvaltningen av rovdjurstammarna och EG-käromålet Eftermiddagens temahelhet, som behandlade förvaltningen av stammarna av stora rovdjur, inleddes av chefen för EU-kommissionens habitat- och biodiversitetsenhet Patrick Murphy med temat Habitatdirektivet och förvaltningen av stammarna av stora rovdjur. Överinspektör Madeleine Nyman från jord- och skogsruksministeriet berättade om förvaltningen av de finska stammarna av stora rovdjur och förvaltningsplanerna samt om målen för dessa planer. Miljöministeriets synpunkter framfördes av överinspektör Matti Osara. Åhörarna hade räknat med att Patrick Murphys anförande skulle innehålla hänvisningar till riktlinjer för förvaltningen av vargen i Finland som givits i EG-domstolens utslag i vargmålet (domen offentliggjordes två dagar efter seminariet). Föredragshållaren berörde dock inte alls den här frågan utan gick till en början igenom förekomsten av och antalet stora rovdjur i EU: s medlemsländer, internationella konventioner om bevarandet och förvaltningen av stora rovdjur samt punkter i EU:s lagstiftning om dessa frågor Jägaren 4 / 2007 11
• En tillförlitlig kunskap om storleken på de stora rovdjurens stammar är en förutsättning för saklig rovdjursdiskussion. teras att också det faktum att antalet övriga stora rovdjur, särskilt lodjuret, har blivit vanligare är en bidragande orsak till att antalet skogsrenar har minskat. Renarnas mortalitetssändare talar ett kargt språk Specialforskare Mauri Nieminen från VFFI redogjorde för de av stora rovdjur orsakade skadornas omfattning och för ersättningspraxis för renskador. För seminariepubliken presenterades därefter senaste fakta om renarnas mortalitet, som erhållits med hjälp av sändare som fästs vid renkalvar och vajor i de renbeteslag som deltagit i märkningen. Särskilt för det sydligaste renbeteslaget, Halla renbeteslag, förefaller situationen att vara hopplös. Av de med sändarband försedda kalvar som märktes 2006 i Halla renbeteslag påträffades nästan hälften döda. Av den allmänna diskussionen och renvärdarnas inlägg framgick med önskvärd tydlighet att en dylik kalvavgång så småningom gör den regionala renskötseln olönsam. Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jarmo Vaittinen, som öppnade rovdjursseminariet i Kuhmo, har här tankeutbyte med JCO:s verksamhetsledare Raimo Vajavaara. Också vargens inavel och dödande av fel björnar kan leda till problem Den svenska vargforskaren Olof Liberg analyserade faktorer som hotar vargens gynnsamma bevarandestatus i Sverige och Norge. Bland dessa faktorer hör tjuvskyttet tyvärr inte till de minsta enligt honom. I framtiden kan dock inavel bli ett ännu värre problem för vargstammens livskraft. Målet för den svenska vargstammen är 20 fortplantningsdugliga par. I Norge är målet endast tre par. I Norge har vargarna svårt att leva ytterom vargzonen i landets sydöstra del. Enligt inledaren skulle det behövas vargar från Finland på den svenska och norska sidan, men djur som försöker komma västerut har före de kommit fram ofta hunnit dödas. Sannolikt är dock att vargar från den växande finska vargstammen med tiden lyckas vandra tillräckligt långt västerut för att förbättra situationen inom den alltför inavelspräglade fennoskandiska vargpopulationen. Professor Jon E. Swenson från Norges biovetenskapliga universitet fäste uppmärksamhet vid björnjaktens inverkan på björnstammarna. Också reglerna för jakten kan ha oväntade följder. Om fel djur jagas kan det leda till mindre önskvärda följder. Bakom denna slutledning ligger tanken att alla björnexemplar inte har lika stor betydelse för och inverkan på björnstammens utveckling. Om en björn i dålig eller god kondition skjuts bör det hållas i minnet att det i bakgrunden kan finnas ärftliga faktorer som påverkar allmänkonditionen. Skottet kan sålunda ha oåterkalleliga och långvariga följder. Strävan till att skjuta dominerande handjur - ett dödande enligt kön - kan leda till högre mortalitet för unga djur. Hondjuren blir tvungna att para sig med dessa unga handjur. Det har konstaterats att stamtätheten för sin del inverkar på åldern hos honor som får ungar första gången, på hur snabbt dessa djur växer samt på revirets storlek och stammens utbredning. Slutsatsen blir att jaktens inverkan på björnstammen bör analyseras på individnivå. Nya vindar i uppföljningen av stammarna Enligt forskningsdirektör Vesa Ruusila (VFFI) är en tillförlitlig kunskap om storleken på de stora rovdjurens stammar förutsättningen för en saklig rovdjursdiskussion. Därför bör man känna till rovdjurssituationen med en individs noggrannhet. För detta behov tillför användningen av DNA-analys nya möjligheter. DNA-prover insamlas från spillning, hår eller vävnader. Dylik info kan utnyttjas i många sammanhang, bl.a. när artens spridning eller art- och rasrenhetsfrågor undersöks. Radiosändarmetoden och GPSpositionssystemet utvecklas hela tiden och ger ny information, särskilt om ändringar i vargens och björnens boplatser, utnyttjandet av livsmiljöerna samt ortstrohet. Tillsammans med rovdjurskontaktpersonernas observationer bidrar denna information till att bestämma stamstorleken allt noggrannare. Chefen för EU-kommissionens habitat- och biodiversitetsenhet Patrick Murphy berättade om habitatdirektivets effekter på förvaltningen av stammarna av stora rovdjur. Rovdjuren med vid planeringen av älgstammens målsatta storlek Äldre forskaren Sauli Härkönen från Skogsforskningsinstitutet konstaterade i sin inledning, som handlade om sammanjämkning av förvaltningen av hjortdjurs- och storarovdjursstammar, att man i t.ex. Kajanaland utöver skogsrenen och vargen också kan analysera en ännu mer komplicerad tankebyggnad. Till denna hör såväl älgen och de stora rovdjuren som skogsrenen. Enligt Härkönen har älgstammen genom människans aktiviteter (t.ex. skogsbruket, jaktformerna) nått en sådan nivå att vargstammen, som så gott som helt och hållet befinner sig utanför jaktmöjligheterna, i och med älgstammens tillväxt i sin tur har blivit så tät att det redan inverkar på antalet skogsrenar. En intressant fråga vid förvaltningen av vargstammen är hur problemet med att den växande vargstammen kraftigt decimerar skogsrenstammen ska lösas - alltså en ekvation där den ena (vargen) är allmänt förekommande på global nivå och den andra (skogsrenen) ytterst sällsynt. Rovdjursstöringar bör tas bort genast Den första delen av den andra seminariedagen hade reserverats för en genomgång av lokala utmaningar och synpunkter. Pekka Kunnas redogjorde i sin inledning för utmaningar i anslutning till jakt på stora rovdjur. När stammarna av stora rovdjur växer och rovdjuren uppenbarar sig i nya områden uppstår ofta det problemet att man inte behärskar jakten på djuret ifråga, dvs hur det ska tas av daga. I den här saken råder stora skillnader mellan rovdjursarterna. Enligt Pekka Kunnas behärskar man jakten bra för lodjurets del och flera olika metoder står till buds för lojakten. Lodjuret är inte heller något hot mot människan och jakten kan genomföras enligt förvaltningsplanen. För vargens del är situationen den motsatta: man behärskar inte jakten, vargen kan vara ett hot mot människan, vargkoncentrationerna måste skötas och problemvargar avlägsnas genast. För vargjakten lämpliga jaktledare bör utbildas. Avsaknaden av jaktkunskaper gör att också björnjakten är ett problem i nya områden. Björnen är ett hot mot människan och jakt bör därför genomföras i överensstämmelse med förvaltningsplanen. Björnar som i alltför hög grad vant sig vid människan bör tas bort genast. Nätverket av för björnjakt lämpliga hundar inklusive förare bör utformas så att det är riksomfattande. När verkställandet av förvaltningsplanerna nu inleds kommer också ekonomiska, sociala och kulturella krav samt regionala och lokala särdrag att beaktas ännu tydligare. 12 Jägaren 4 / 2007 Rovdjurskontroverserna under kontroll genom kommunikation och samarbete Överinspektör Jukka Bisi från Forststyrelsen konstaterade genast i början av sitt anförande att rovdjursstammarnas tillväxt har medfört helt K In T M 0
• Finlands mest populära jaktställ ­ till erätukkupris utan mellanhänder! Säker funktion med stil JahtiJakt AIR-TEX ­membranstället är det legendariska jaktstället, som var den första att vinna jägarnas förtroende med sin funktionalitet. Kärnan för membranställets egenskaper är det testade AIR-TEX-membranet, vars vattentäthet och andningsförmåga är av högsta klass. Funktionaliteten och det förmånliga priset har gjort att membranstället har blivit jägarnas favorit i Europa likaväl som i USA. Äkta AIR-TEX När du väljer ditt jaktställ, försäkra dig om att membranet är ett äkta AIR-TEX. Dess användare är de mest belåtna med vattentätheten och andningsförmågan i sina ställ. (Taloustutkimus 4/04 och Metsästystutkimus 5/2006). VTT:s och Tammerfors universitets undersökningar visar membranets överlägsenhet vetenskapligt Detaljer i det funktionella stället är bl. a. avsvalande ventileringar i jackan och byxorna. Produktnummer : 001 Olika tillbehör kan tryggt förvaras i de rymliga fickorna med AIR-TEXmembran. Byxornas passform har försäkrats med midjans trepunktjustering. Byxben och jackärmar har kardborreåtstramning. VID KÖ V2 PA PRODUKTER S AM NÖC O 0 20 PRODUKTNUMMER: 001 Se sidan På köpet till JahtiJakt AIR-TEX-stället. Totalt värde för motsvarande produkter 222 : X ENDAST På köpet rätukku: från E Kupongbeställningar: Internetbeställningar: Telefonbeställningar: 1. Fleece-jacka Snygg JahtiJakt-fleecejacka för flerlagerklädsel och fritid. 2. Fleece-mellanställ Fuktförflyttande, behagligt fleecemellanställ för flerlagerklädsel. 3. AIR-TEX-membrankeps Vändbar jaktmössa med AIR-TEXmembran. Vändbara öronlappar. Vändsida med orange signalfärg. 4. Säkerhetsväst Reflex fram- och baktill. Ny tydligsignalfärg. Händiga snabbfästen. sidan 21. Butiker: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda www.ERATUKKU.fi SNABBASTE Mån-Fre kl 9-18 + Lö 14.7. och 21.7. kl 10-15 020 747 7000 internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• nya utmaningar för viltmyndigheterna. När det uppstår problem på grund av de stora rovdjuren frågas det ofta vem som ansvarar för rovdjursfrågorna och vem som kan ge hjälp. Information kan idag fås på många håll, särskilt via olika webbsajter. T.ex. av Jägarnas Centralorganisation (www.riista.fi), VFFI (www.rktl.fi), jordoch skogsbruksministeriet (www.mmm.fi) och Luontoliitto (www.luontoliitto.fi). Strävan har dock varit att koncentrera all information om de stora rovdjuren eller åtminstone länka den till webbsajten www.suurpedot.fi, som upprätthålls i samband med naturumet Petola. Det här är en samarbetssajt för alla aktörer som är öppen för alla. Från den här sajten går det också att via länkar komma till alla informationskällor som behandlar frågor kring de stora rovdjuren. Jord- och skogsbruksministeriet har inlett ett projekt, vars mål är en betjänande verksamhet som gör all information om de stora rovdjuren, som t.ex. resultaten av forskningsverksamhet och statistiska uppgifter, tillgängliga för medborgarna och myndigheter. Genomförandet av detta projekt är en av den närmaste tidens största utmaningar för förvaltningen och administrationen av rovdjursfrågorna. För att minska på kontroverser på lokal nivå och för att tjäna som diskussionsforum för motsatta intressen har man i några jaktvårdsdistrikt grundat rovdjursdelegationer. Forskaren Jani Pellikka behandlade i sin inledning dessa delegationers verksamhet och framtid. Initiativen till grundandet av dessa delegationer har tagits av många aktörer och som sammankallare har landskapsförbunden fungerat. Delegationerna har strävat till att skapa konstruktiva diskussionskontakter mellan olika intressegrupper och även lyckats därmed. En del av delegationerna har dock under de senaste åren insomnat. Därför är det nu viktigt att med tanke på grundande av nya delegationer och en resultatrik fortsättning och effektivering av redan existerande delegationers verksamhet fundera på framtida verksamhetsformer för delegationerna. invånare inte behöver stora rovdjur, men de accepterar rovdjursstammar, som inte utgör ett hot mot och en fara för människor och landsbygdens näringar. För exempelvis förebyggandet av skador behövs det mera resurser samt klara direktiv och tolkningar för hur man ska avvärja akut rovdjursfara i nödvärnssituationer. Kennelklubben påpekade att man enligt klubbens uppskattning har förlorat 400 hundar under de senaste 10 åren på grund av rovdjuren. Om inte de problem vargstammens tillväxt har åsamkat de skadelidande kan lösas blir följden en tilltagande antivargopinion. Ur naturturismens synpunkt är bl.a. observationen och fotograferandet av björnar en om vårar och höstar återkommande produkt. Mot- ståndet mot den här verksamheten har minskat och framtiden ser bra ut för björnobservationsprodukterna. För den här verksamheten vore det bra om björnjakten kunde börja i början av september. Fortsättning önskades för seminariet Som avslutning på det två dagar långa infopaketet om stora rovdjur avtackade ordföranden för JCO, jaktrådet Simo Syrilä föredragshållare och deltagare för ett sakligt seminarium. Han ställde också en fråga om behovet av en sammankomst av det här slaget och fick en enhälligt positiv respons. På frågan om träffar av den här typen borde ordnas också framöver var svaret lika enhälligt: Ja! G Mapp med materialet från seminariet om stora rovdjur Föreläsningsmaterialet (50 s) från seminariet "De finska stora rovdjuren - stamförvaltning med många mål", som arrangerades i Kuhmo i början av juni kan ännu erhållas från JCO:s lager till priset 10 euro. Suomalaiset suurpedot ­ monitavoitteista kannanhoitoa -seminaari Lokala uppfattningar De lokala aktörernas synpunkter i rovdjursfrågorna kom starkt fram under seminariet. Enligt landskapsfullmäktiges syn på saken är vi dock också i fortsättningen tvungna att leva med rovdjursfrågorna. Mera ansvar och beslutanderätt borde överföras till landskapsnivå. Jägarförbundets Kajanalandsdistrikts åsikt är att Finland beslöt om sin egen rodjurspolicy ända fram till medlemskapet i EU, men att EU:s habitatdirektiv har förorsakat problem, bl.a. på grund av skyddet av vargen, vilket lett till att vargen blivit vanligare och därför också inverkat på älg- och skogsrenstammarnas utveckling. Jaktlicenspraxis för de stora rovdjuren bör i sin helhet överföras till jaktvårdsdistrikten. Kajanalands naturskyddsdistrikt underströk i sitt inlägg att man genom saklig information kan bli kvitt onödig rädsla och fördomar. Föreningen för stora rovdjur i Finland framhöll att den föråldrade hotgradsklassificeringen för de stora rovdjuren bör justeras så att den motsvarar dagens uppgifter om rovdjursstammarnas storlek och samtidigt bör rovdjurens klassificering ändras så att det blir lättare än för närvarande att jaga dem. Också licensförvaltningen borde göras lättare och rationaliseras. Boskapsuppfödarna anser att landsbygdens 14 Jägaren 4 / 2007 Raimo Vajavaara Marko Svensberg (toim.) Metsästäjäin Kainuun riistanhoitopiiri Keskusjärjestö Kuhmon riistanhoitoyhdistys
• Jägaren 4 / 2007 15
• Unik möjlighet vid köp av nytt jaktställ: Erätukku tar emot gamla jaktställ vid utbyte! Finland största försäljare av jaktkläder, Erätukku, gör historia inom klädselbranschen; ersättning av gammalt ställ vid utbyte till en ny. Erätukku öppnar jaktsäsongen med ett unikt utbyteserbjudande, vars syfte är att förnya klädförrådet av finska jägare på ett grundläggande sätt. ­ Det lönar sig att gräva fram det gamla, slutanvända jaktstället från skåpbottnen och byta ut det till till ett nytt Premiumjaktställ med toppegenskaper. Vid utbytet betalar vi 50 euro för ställ som ställ, lovar Erätukkus VD Juha Kärkkäinen. ­ De gamla jaktställen är vanligtvis inte vattentäta, och har egenskaper som inte längre håller med tiden, berättar Kärkkäinen. ­ Det unika utbyteserbjudandet garanterar varje jägare en möjlighet att skaffa sig kläder av hög kvalitet, med vilka man kan jaga i alla väderomständigheter. ­ Lämpliga kläder ökar förhoppningsvis motivationen och lockar nya entusiaster till jakt, resonerar Kärkkäinen om Erätukkus erbjudande. andningsförmågan är av högsta mätbara klass enligt forskningsresultat och egenskaperna håller sig även efter bruk och flera tvättomgångar. väntningar. Det samma gäller för friluftsställ och annan utrustning, tydliggör Kärkkäinen. Erätukku har en strikt kvalitetskontrollprocess med 10 punkter och noggranna laboratorietester för fortlöpande testning av produkterna. ­ Vår princip är, att endast de bästa materialen och det bästa arbetet duger, betonar Kärkkäinen. Ny klädselteknologi betjänare jägare JahtiJakt Premium -stället som marknadsförs som utbytesställ, representerar enligt Kärkkäinen det absoluta avancerade spetskunnandet inom den teknologin för intelligenta kläder. Och Scentech -luktspärrsteknologin å sin del förhindrar villebrådet att vittra lukter av jägaren. Så kan man komma betydligt närmare villebrådet. Kunderna med i produktutvecklingen VD Kärkkäinen tackar Erätukkus kunder för aktivitet och bra ideér. ­ De bästa ideérna föds vid tuffa jaktsituationer och därifrån förädlas de till nödvändiga egenskaper i produkten. När man vill utveckla ett utmärkt jaktställ, så bör produktutvecklingen basera sig på jägarnas behov och för- Stället har en helt ny AIR-TEX2 -membranteknologi. Som resultat av en lång produktutvecklingsprocess värmelamineras AIR-TEX2 direkt på ytmaterialet, och på så sätt har man fått stället mycket lättviktigt och behagligt att använda även vid regn. Vattentätheten och
• Camomönstret ny ställfavorit Erätukkus populära nätbutik förnyade sig Erätukkus nya praktfulla nätbutik har öppnats precis innan början av jaktsäsongen. Man har satsat på att göra butiken mer logisk och klar och produkterna är grupperade enligt användningssyfte och användargrupper. Att hitta sin egen produkt och tillbehör till det är nu verkligen enkelt. I nätbutiken kan man "fingra på" produkterna när man själv vill och göra inköp när det passar en bäst. Erätukkus "utan mellanhänder"verksamhetsmodell garanterar alltid mest förmånliga priser och mest kvalitativa produkter. Bekanta dig med sidorna och gå på uppköp på En verklig hitprodukt för den påbörjande jaktsäsongen ser ut att bli det Camo-mönstrade membranjaktstället, som Erätukku utvecklat. Yttygets snygga mönster är av finsk toppdesign, designad av konstnären Kimmo Takarautio ­ själv en ivrig jägare. Tygfärgerna och hela mönstringen är noggrannt uttänkt och anpassat för färger och växtlighet i den skandinaviska naturen. Det nya Camo-mönstrets kamoufleringsegenskaper har testats bl. a. av nöjda bågjägare, vars väsentliga mål är att komma nära villebrådet. Det nya Camo-mönstret är nu även tillgänglig i Camomembrankängorna. SnöCamomönstret, som är designat för vinterjakt, skyddar när man närmar sig villebrådet i vinterförhållanden. www.eratukku.fi Jättepopulära Erätukkubutiker kommer upp i tät takt! Vid sidan om utvidgningen av nätbutiken har Erätukku under det senaste året grundat flera nya Erätukku-butiker. Utöver butikerna i Uleåborg, Tammerfors och Vanda samt i Borlänge, Sverige, har nya Erätukkubutiker öppnats i Haparanda och Brahestad. Butiken som öppnats vid Ikea i Haparanda betjänar inte bara Finland och Sverige utan hela Nordkalottens område. Ikeas möbler lockar kunder från ett brett område och på samma gång kan man nu skaffa sig förmånliga jakt- och fritidskläder. Produktsortimentet i Erätukkubutikerna är huvudsakligen detsamma som i Erätukkus nätbutik. Butikerna har nationella kampanjerbjudanden men också butiksvarierande lagerrensningar, där produkterna säljs ännu förmånligare än i Erätukkunätbutiken. Siktet med ny ljusstyrka och snabbare inriktning Prissänkningen och förnyelsen av JahtiJakt kikarteknologin fortsätter även under denna jaktsäsong. I de nya JahtiJakt Premium kikarsiktena har man fäst speciell uppmärksamhet på ljusstyrkan och hållbarheten. En 30 mm tub, som är starkare än vanliga kikare, ökar kikarens ljusintensitet ännu mer och det möjliggör att precisa skott är möjliga även vid skymning. Kikarprisen är dock ändå mycket låga. Och för de allra snabbaste kikarbeställare utlovas en unik CaliPRO-snabbinriktningsguide till samma pris, utvecklad av Erätukku. Med hjälp av guiden kan jägaren rikta in sitt kikarsikte på ett pålitligt sätt under jaktsituationer, även när patroner och distanser ändras. CaliPR
• Ur beslutsfattarens synvinkel Berättelsen om en viss björn ... .. . - varför sköts björnen i Hangö? Polisen är skyldig att trygga allmänhetens säkerhet: Björnen i Hangö måste skjutas för att det inte fanns möjligheter att flytta den levande till skogarna på Hangö udd. I en stad är björnen alltid en säkerhetsrisk. Det största problemet är allmänhetens nyfikenhet. en 6.5.2007 förmedlade sjöbevakningen till polisinrättningen i Hangö uppgiften om att ornitologer hade observerat en björn på Granskär söder om Hangö stad. Det startade en kedja av beslut och åtgärder som på eftermiddagen ledde till att en jägare som inkallats för handräckning avlivade björnen när denna höll på kliva i land på Tulludden i Hangö. I den här artikeln redogör vi för den kedja av beslut som polisens allmänna och fältledning gick igenom under söndagen ifråga. För att konkretisera situationen behövs det en kartskiss över området där händelsen utspelades. Granskär, där björnen observerades, ligger cirka 1,6 kilometer söderom Tulludden i Hangö. Tulludden är det finska fastlandets sydligaste punkt. Björnen hade uppenbart simmat till Granskär från Tulludden. Till denna hade den kommit under natten, sannolikt längsmed stadens södra strand eftersom ett ögonvittne hade observerat björnen på Täktomvägen i det sydöstra hörnet av stadens tätbebyggelse. Med stöd av polislagens 25 § har polisman rätt att ta fast eller avliva ett djur som orsakar fara för människor. Uppgiften att upprätthålla säkerheten börjar 18 Jägaren 4 / 2007 D från det ögonblick polisen blir medveten om en fara som eventuellt hotar människors säkerhet. Polisen begär vid behov hjälp av andra myndigheter i området, som har lämplig utrustning för att sköta uppgiften. Polisen begär också bistånd av viltsakkunniga eftersom det särskilt när det gäller stora rovdjur är viktigt att försöka förutse djurets beteende. Polisen har inte rätt att sluta ögonen eller avstå från säkerhetsuppgiften om det finns en verklig risksituation. inbjudan till äventyr. "De sku vara kiva att se en björn här i hemknutarna." Björnen söker inte själv kontakt med människan men omgiven av allmänheten kan det hända att flyktvägarna stängs och det finns inte en enda sakkunnig som garanterar att en björn som söker sig ut är ofarlig. Inte in i staden När en björn kommer in i en tätort är metoden som regel den att björnen drivs bort från tätortens centrum. I det här fallet hade det varit nödvändigt att driva björnen genom centrum av Hangö. Det var sålunda omöjligt att planera operationen utgående från tidigare erfarenheter så att björnen hade styrts genom staden utan att utsätta människor för fara. Björnen kan drivas och påverkas med hjälp av hundar, men inte mitt i ett människovimmel. Här uppkom operationens viktigaste specialvillkor: Björnen fick inte kliva i land vid stadens tätbebyggelse. Tulludden är ett lager- och hamnområde men delvis också ett skydds- och grönområde där det rörde sig mycket människor på söndagen. Härav följde att björnen inte kunde släppas i land ens på Tulludden, eftersom avlivandet av den där skulle medföra alltför stora risker. Allmänheten det största problemet Av erfarenheter som erhållits i Nyland i situationer då man försökt driva bort björnar har polisen lärt sig att den svåraste, nästan omöjliga uppgiften är att behärska människornas beteende då en björn kommit in i en tätort och uppgiften om det här sprider sig. Det är inte fråga om människors rädsla för björnen utan deras nyfikenhet och dumdristighet. För tre år sedan råkade en björn förvilla sig till centrum av Järvenpää och när polisen sent på kvällen började jaga bort den med hjälp av hundar hade det samlats uppskattningsvis ett tusental människor kring området. Det behövdes 19 polispatruller för att hålla människorna borta och ändå drällde det nyfikna för nära, bl.a. en ung mor med barnvagn: "Här lär finnas en björn, vi vill se den." En liknande tillströmning av publik blev det ett år senare när en ung björn på vandring hamnade i närheten av Esbo centrum. När polisen varnade allmänheten för björnen som rörde sig i området och önskade att publiken skulle hålla sig borta uppfattade många budskapet som en Markku Tuominen, kommissarie Reijo Orava, jaktchef Levande till skogarna på Hangö udd? Också vid tllämpningen av polislagen är målet att beakta frednings- och skyddsbestämmelser som gäller för djurarten ifråga. Eftersom drivandet av björnen genom staden inte kunde komma på fråga dryftade vi andra möjligheter att få
• Björnen på Granskär. Björnen sköts senare i vattnet när den höll på att kliva i land vid Tulludden. Den fick inte släppas in i Hangö stads tätbebyggelse. Björnen kunde inte sövas och försöket att få den simmande förbi staden misslyckades. Vid utarbetandet av förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren var alla aktörer eniga om att s.k. rovdjursstöringar ska tas bort. Ytterligare rådde enighet om att rovdjur inte får släppas in i bosättningscentra. De ska drivas bort därifrån eller, om detta inte lyckas, avlivas. När myndigheterna handlar enligt denna allmänt godkända princip uppstår det ändå alltid en livlig debatt om saken eller åtminstone kritik för att "branden har släckts på fel sätt". björnen levande tillbaka till skogarna på Hangö udd. Den första undersökta metoden var att söva björnen. En i frågan väl insatt rovdjursforskare höll dock den metoden för omöjlig. T.o.m. i skogsområden finns risken att ett djur som ges narkos drunknar i någon vattenpöl eller i ett dike. På ett skär, i havet eller vid Tulluddens strand skulle drunkningsdöden vara nästan säker. Kvar fanns sålunda bara ett enda alternativ: Björnen måste simma förbi stadens tätbebyggelse. Simsträckan österut till Täktom var drygt 6 kilometer och mot norr till Bromarv cirka 10 kilometer, såsom kartskissen här intill visar. Efterklokt kan det sägas att det här inte var något realistiskt alternativ men i själva situationen hoppades vi kunna undvika avlivande av björnen. Trots försök med båt att styra björnen simmade den i icke önskade riktningar; först ut mot havet och till slut sedan mot Tulludden. Vi analyserade också alternativet att vänta och låta björnen själv fatta besluten. Det här skulle ha förutsatt att det mellan björnen och staden hade placerats en vakt, som skulle ingripa om björnen försökte komma i land på Hangö udd. Det var dock svårt att förutspå björnens tidtabell, men sannolikt skulle den ha börjat röra på sig under de närmaste dagarna i skydd av skymning eller mörker. För dem som bor i norra Finland bör det påpekas att vårnatten i början av maj vid sydspetsen av landet ännu är ganDen skjutna björnen var en ung hanne. Bredden på björnens framtass var 13 cm. Björnen hade fått trikinsmitta så kroppen måste brännas. ska mörk. Att observera björnen bland vågorna på havet och stoppa den med ett skott skulle ha inneburit alltför många osäkerhetsfaktorer. Själva vaktgruppen skulle vi nog under dagens lopp ha fått ihop av jägare på Hangö udd. Kritik för att björnen sattes att simma Slutresultatet av våra resonemang var att situationen måste föras till ett slut under samma dag och medan det ännu var ljust. Särskilt de aktiviteter som följde på detta beslut har kritiserats - användningen av båtar och helikopter för att få björnen att röra på sig - men också de var motiverade. Kontakten med björnen fick inte brytas och för att söka och följa den var det nödvändigt att använda modern teknik. Mest kritk har björnens simmande i det kalla havsvattnet fått. Saken har dock förmänskligats för mycket. Björnen hade under natten frivilligt simmat ut till Granskär. Det hade den inte gjort om den inte fysiologiskt skulle ha tålt kyla eller upplevt det kalla vattnet som mycket plågsamt. Påtryckningarna med båt på björnen för att förhoppningsvis få den att simma i en säker riktning var alltså den misshagliga delen av operationen, som om den skulle ha lyckats hade sparat björnens liv. Efterklokt kan man säga att björnen borde ha avlivats ute på Granskär. Det skulle ha varit den bästa lösningen för den. Men säkert är att myndigheten inte heller vid en sådan lösning skulle ha undgått kritik: där ute på skäret var den ju inte farlig för någon. G Jägaren 4 / 2007 19 Karta över Hangö udd. Granskär ligger 1,6 kilometer söder om spetsen på Hangö udd. Sjövägen till stranden österom tätbebyggelsen är cirka sju kilometer och mot norr till Bromarv cirka tio kilometer.
• NYTT SnöCamo-membranställ utan kos Nytt 'osynligt' SnöCamo membranställ för vinterjakt SNÖCAMO Nyaste nytt igen från Erätukku. För jaktsäsongens slut ett ställ som anpassar sig helt otroligt bra till terräng och vinter; SNÖCAMO-membranställ, jacka och byxor. design Kimmo Takarautio X2 supermembran, vattentäthet och andningsförmåga av högsta klass i vinterkyla ranet och tyget nätfode membran, formbar skärm design genomföring för handsfree-sladd nederkant insektsskydd i jacka och byxor fästen i byxben och ärmslut skyddar ryggen av byxben. Värde 399,- 0 Nu från Erätukku utan kostnad för beställare av två *produkter! KÖ VID *Förmånen gäller beställningar av JahtiJakt PREMIUM-, CAMO-, PRO- och AIRTEX2 PRODUKTER AV P membranställ samt PREMIUM-membranskor. Produkterna är märkta på 0 AMO annonserna med SNÖCAMO 0 -sigillen. SNÖC SE SIDAN 20 . www.ERATUKKU.fi
• kostnad när du beställer två produkter! Så här gör du: 1. Se hösten 2007 bästa Erätukku-erbjudanden i denna tidsskrift. 2. Beställ nu två produkter märkta med SNÖCAMO 0 -sigillen VID KÖ P 2 AV PRODUKTE R S AM NÖC O 0 20 . (samma eller olika) SE SIDA N så får du toppnyheten SNÖCAMO AIR-TEX2- membranstället värde 399 utan kostnad 0 . 3. Beställ nu händigt med kupongen nedan eller på nätet www.eratukku.fi 4. Dessutom får de 500 snabbaste kupong- och nätbeställare en JAKTKNIV eller en produktbunden extra förmån (se annonser) på köpet av alla andra förmåner. 5. Beställ flera produkter på samma gång så sparar du leveransutgifter. 6. Försäkra dig om de bästa förmånerna. Beställ idag! 1. Anteckna i kupongen nedan alla produkter som du beställer med produktnamn och -nummer. 2. Fyll i användarmått på respektive platser. 3. Beställ minst två produkter försedda med SNÖCAMO 0 -sigillen (samma eller olika), så får du SnöCamo membranstället utan kostnad. 4. Fyll noggrannt i beställarinformation och underteckna beställningen. 5. Posta kupongen genast, postavgiften är redan betald. Leverans av kupongorder mot postförskott, leveranskostnader tillkommer. JahtiJakt jaktkniv för de 500 snabbaste kupong- eller nätbeställare. Skaftet är format för att ha en bra passform i handen, behandling av villebråd och täljning sker utan svårigheter. Lättskött blad, knivens längd 215 mm.. Fodral av starkt läder, tryckknapplås. Värde 39 Erätukkus beställningskupong utan mellanhänder KÖ P 2 AV PRODUKTE Erätukku betalar kupongens porto R Genom att beställa två SNÖCAMO 0 -märkta produkter får du SnöCamo-membranstället utan kostnad. Anteckna även mått för användare av SnöCamo-membranstället. Produktnummer finnes i annonserna på produkternas prislapp eller direkt under priset. VI D SN MO ÖCA SE SIDAN Pris 0 20 . Produkter jag beställt Produktnummer Produktnamn Användarmått längd cm vikt kg midja. cm Skoanvändarmått fotlängd cm Erätukku Avtal 501247 Ja, jag beställde på samma gång två eller flera produkter märkta med SNÖCAMO 0 -sigillen och får utan kostnad som beställarförmån JahtiJakt SNÖCAMO membranstället 0,00 0 Jägaren 4/07 Namn Postnummer och -ort e-mail Beställarens underskrift Adress Mobiltel. målmans underskrft för barn under 18 år Jag ansluter mig samtidigt till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
• ya dar N in v i gåsjakten Gässen är ett eftertraktat vilt och mången jägare rankar dem till och med högre än tjädern! Mycket har hänt på gåsjaktsfronten under de senaste trettio åren. Sedan början av 1970-talet har gåsbestånden ökat explosivt och jaktmetoderna har förändrats. synnerhet kanadagåsen och grågåsen har ökat kraftigt under de senaste tjugo åren och detta har skapat utomordentliga förutsättningar för jakten. Sädgåsbestånden har hållit för jakten relativt väl i Lappland, men i de södra delarna av artens utbredningsområde har de häckande stammarna stagnerat. Som en följd av gåsbeståndens tillväxt har numera nästan alla jägare i vårt land möjligheter att jaga gås. I Höstmöten allt vanligare Att gässen har ökat syns i synnerhet för grågåsens vidkommande i form av allt större flockar. Innan gåssäsongen börjar förekommer det koncentrationer på över tusen gäss utmed västkusten, bland annat i trakterna av Uleåborg, Vasa, Björneborg och Åbo. Också vid sydkusten stöter vi på flera stora gåsmöten redan i augusti. Ännu för ett tjugotal år sedan var gåsmötena på sensommaren av ett betydligt anspråkslösare format och räknade med undantag av Uleåborgstrakten bara några hundratal fåglar. Det vanliga har varit att jakten har skrämt iväg grågässen från deras häckningsområden och gässens höstflyttning har dragit igång bums på andjaktens första dag. På 1980-talet var jakten på grågås i praktiken över redan vid utgången av augusti. Så effektivt lyckades alltså trycket från jägarna få gässen att inleda sin flyttning. Tidtabellen för gässens flyttning har emellertid förändrats under de senaste åren. Trakter där jakttrycket fortsättningsvis är hårt töms på gäss på några få dagar, men å andra sidan har grågässen och kanadagässen också hittat fristäder där de kan vila. I sydvästra Finland och vid sydkusten har gåskoncentrationerna vuxit hastigt un22 Jägaren 4 / 2007 Veli-Matti Väänänen der de senaste åren och så sent som i slutet av september förekommer det gåsmöten på några tusen individer i bland annat Ingå och Karis. I Ekenäs och Kimito har de största gåsmötena räknat till så mycket som fem tusen gäss! Ännu för ett par decennier sedan var det redan i början av september svårt att hitta grågäss i landet, medan det idag är så, att de sista grågässen lämnar oss först i mitten av november. För sädgåsens del varierar flyttningens tidtabell från trakt till trakt och stora gåsmöten om hösten är ett okänt fenomen i vårt land. Enligt Einari Väyrynens omfattande ringmärkningsmaterial inleder de häckande gässen i norra Österbotten flyttningen tidigare än artfränderna i Lappland och Ryssland. De österbottniska gässen blir störda av jakten och börjar redan på andjaktens första dag styra kosan mot västkusten. I normala fall skulle de inleda höstflyttningen först en månad senare. Eftersom nätverket av skogsbilvägar har byggts ut går det numera lätt och fort för jägarna att nå de nordösterbottniska gåsmyrarna. Härav följer att det inte finns tillräckligt med fristäder kvar för gässen där de kan vila. I Lappland ligger gåsmyrarna däremot fortfarande långt borta i väglöst land dit det inte går att traska på stundens inspiration. Det finns fler ostörda gåsmyrar, eller svårtillgängliga delar av myrar, i Lappland än i Österbotten, där gässen kan vila. Gåsjakt från myr till kust Ännu för ett par årtionden sedan räknades myrarna i Lappland och norra Österbotten till landets bästa och högst värderade gåsjaktmarker. De vidsträckta myrmarkerna i norr och de anlagda sjöarna i Lokka och Porttipahta skapade förutsättningar för gåsjakt på traditionellt vis, där jägarna kunde tillbringa flera dagar ute i obygderna. De segaste gossarna höll ut i en hel vecka på sitt gåspass. Storjägarna skiljde sig från mängden ­ de som hade erfarenhet och kände de bästa ställena knep sig en stek. Jagande turister utan kännedom om gässens rutter kunde bara hoppas på att ha tillräckligt med tur för att komma till skott. Redan då var fågelvattnen i Uleåborgstrakten kända som goda jaktmarker för grågås,
• men fågelmängderna var bara en bråkdel av vad de är nuförtiden. Jakten på kanadagås befann sig fortfarande bara på funderingsstadiet. Grågås- och kanadagåsbeståndens häftiga tillväxt har flyttat tyngdpunkten för gåsjakten i vårt land ut till kusterna. Fortsättningsvis jagas det gås på myrarna i norr men lejonparten av uttaget fälls på våtmarker och åkrar vid kusterna. Grågåsens och kanadagåsens andel av det totala gåsuttaget har vuxit år för år. I dag fälls det varje år över 5000 kanadagäss och 4000 grågäss i vårt land och avskjutningen har nästan fördubblats sedan slutet av 1990-talet. Numera häckar grågåsen och kanadagåsen längs nästan hela vår kust från Bottenviken ända till Finska vikens innersta del. De tätaste populationerna hittar vi ändå på västkusten och i sydväst. Uttaget av sädgås har under en följd av år legat på drygt 6000 stycken, men med tydliga variationer från år till år. Rekordåret 1998 fälldes nästan 11 000 sädgäss. Bakom avskjutningstopparna ligger kraftiga östliga luftströmmar på hösten som för med sig fler gäss än vanligt från Ryssland till vårt land. Jaktmetoderna har förändrats I dagsläget ökar intresset för gåsjakt hela tiden och gässen är ett mycket uppskattat fågelvilt. Detta visar sig också i jakten. Allt fler andjägare som jagar vid kusten spanar efter gäss och när jägarna styr stegen till vikar och åkrar så är det ofta enbart gås som gäller medan de mindre änderna har halkat ner en god bit på rankinglistan. Också jaktmetoderna har förändrats. Grågås och kanadagås jagas numera med vettar. Det är Jägaren 4 / 2007 23
• Vettajakten är en behändig jaktform som gör det möjligt att ta sig med bil till passet i gryningen eller skymningen när gässen flyger. en behändig jaktform som gör det möjligt att ta sig med bil till passet i gryningen eller skymningen när gässen flyger. Det går nämligen utmärkt att jaga med vettar på torra land och jägarn slipper vada i dy och gegga, vilket ju ofta är fallet på andjakt. Efter hand som avskjutningen ökar kommer gåsjakten sannolikt att bli ännu populärare. Också sädgåsen jagas i någon mån med vettar men myrarna där sädgåsen häckar ligger ofta så otillgängligt att det inte går att släpa med sig vettarna i flera kilometer. Därför har jakten på sädgässens gamla häckningsmyrar levt vidare enligt gamla mönster även om det allt tätare nätverket av skogsbilvägar har gjort gåsmyrarna lättare att nå. Ändå är det så, att man inte kan "titta in" på en sädgåsmyr på samma vis som på en åker med grågäss och kanadagäss. Men gåsjakten med vettar kan också ha negativa sidor eftersom det är en effektiv jaktform och vettarna drar till sig gäss av alla arter. De växande gåsbestånden vid kusterna har gjort jakten med vettar till en jaktform med stor avkastning och jakten pågår numera aktivt under hela hösten. Även om grågåsen och kanadagåsen verkar klara av dagens jakttryck förhåller det sig så, att vettajakten på västkusten ökar mortaliteten för 24 Jägaren 4 / 2007 sädgåsen. Detta visar sig också i avskjutningen under innevarande årtionde, där uttaget av sädgås har följt uttaget av grågås och kanadagås (diagram 1). Detta faktum visar att den främsta jaktmetoden vid kusterna ­ vettajakten ­ står för en större andel än förut av den totala avskjutningen av sädgås. Detta kan i sin tur ha konsekvenser för sädgåsbestånden i norr, för enligt Einari Väyrynens ringmärkningsmaterial följer våra häckande sädgäss västkusten när de flyttar. Och det är precis de här gässen som numera utsätts för ett allt större jakttryck under sina flyttningar i landet. De sädgäss som skjuts vid sydkusten är däremot till största delen sådana som häckar i Ryssland och som utsätts för ett mindre jakttryck än sina finska artfränder. På de främsta gåsmarkerna vid västkusten kan det därför vara skäl att avstå från vettajakt på sädgås eftersom arten har gått tillbaka åtminstone på sina sydliga häckningsplatser. Vid gåsjakten på den överflödande kusten kan vi spara sädgässen för våra jägarkolleger på myrarna i norr. Dessa har ju inte någon glädje av att grågässen och kanadagässen blir allt fler. Fredade områden ett plus eller minus? 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 = sädgås = kanada- och grågås 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Avskjutningen av sädgås under perioden 2000 till 2005 samt medelvärdet för avskjutningen av grågås och kanadagås under samma period. I vårt land har man i hårda ordalag under de senaste åren kritiserat Natura och även andra naturskyddsprojekt. På jägarhåll har man varit rädd för att alla begränsningar av jakten ska leda till en begränsning av jaktmöjligheterna. Kan frågan verkligen betraktas i svartvitt på det här viset? Eller är det möjligt att fredade områden kan ge upphov till nya jaktmöjligheter? De senaste årens koncentrationer av grågås på fredade våtmarker vid sydkusten och i sydvästra Finland ger inte belägg för att jaktmöjligheterna skulle krympa. Det verkar snarare förhålla sig tvärtom. I våtmarkerna finns det inte tillräckligt med föda för gässen och alltså flyger flockarna ett par gånger om dagen till åkrar i trakten för att beta. Avståndet mellan den fredade rastplatsen Uttag
• Vindarna påverkar gässens flyttning G Gässen är storvuxna fåglar och flyger gärna i medvind när de flyttar. I frisk motvind klarar de inte ens av att flytta några längre sträckor, men i medvind kan de tillryggalägga flera hundra kilometer på en dag. Alltså kan ryska gäss i medvind utan svårighet passera Finland utan att stanna för att rasta. Vindriktningen påverkar flyttningen. I slutet av maj väntar tundragässen, prutgässen och de vitkindade gässen på sydvästliga vindar och så fort vinden har kantrat till lämplig riktning börjar flyttningen till häckningsplatserna på den arktiska tundran. På hösten har gässen tid att vänta litet längre. De gäss som häckar i Ryssland flyttar mellan den sista veckan i september och slutet av oktober. Västliga vindar sätter däremot stopp för flyttandet. Men så fort västvinden har kantrat till östlig vind bryter gässen upp från sina häckningsplatser och hundratusentals fåglar sträcker över Finland. Om vindarna däremot blåser mera från nordost går flyttningen snarare sydost om vårt land. Hösten i fjol torde gå till jägarhistorien som århundradets gåshöst. Efter en lång period av västliga luftströmmar gjorde vinden helt om till ostlig, vilket satte igång en massiv gåsflytt rakt över södra och mellersta Finland. Hos oss möttes gässen av duggregn och en dimfront, och tvingades gå ner och vänta. Aldrig förr har det räknats så många vilande gäss i vårt land! Tusentals gäss observerades i bland annat Södra Savolax, Kymmene och Nyland. Till de vanligaste arterna hörde den vitkindade gåsen och tundragåsen samt rossicus, en underart av sädgås som häckar i tundrazonen. Inte oväntat satte gåsinvasionen fart på jägarna och artbestämningskunskaperna sattes på prov. Utifrån höstens erfarenheter vet vi att det finns utrymme för förbättringar på den här kanten, trots att det har delats ut generöst med artbestämningsmaterial under de senaste åren, bland annat i form av JCO:s fågelguide och i artiklar i tidningen Jägaren. Det är skäl att studera den här gåslitteraturen med omsorg innan det blir höst igen och säsong för gås! G Som en följd av gåsbeståndens tillväxt har numera nästan alla jägare i vårt land möjligheter att jaga gås. och betesåkrarna kan variera från några hundra meter till flera kilometer. Den fredade våtmarken håller kvar grågässen och kanadagässen ända till slutet av oktober. Tidigare lämnade de trakten redan i augusti. Samtidigt ökar jaktmöjligheterna runt omkring den fredade viloplatsen så det står härliga till, och gör det till på köpet inom ett stort område. Vi kan alltså med fog fråga oss vilketdera alternativet som lönar sig bättre. Att med ett himla pangande köra iväg gässen under andjaktens första dagar och kunna räkna in en handfull gäss på kontot. Eller att kunna jaga gäss under hela hösten på åkrarna i trakterna runt omkring den fredade våtmarken. Jag vågar påstå att det senare alternativet åtminstone innebär en större avkastning, men denna är å andra sidan fördelad på Veli-Matti Väänänen fler jägare över ett större område. Tidigare var det ju bara den handfull jägare som jagade ute på våtmarken som fick någonting att stoppa i ränseln. De allt större koncentrationerna av gäss på våtmarker vid kusterna kan mycket väl utgöra en av de faktorer som ligger bakom grågåsens raska populationsökning. Gässen får tillfälle att redan i Finland äta upp sig till övervintringskondition, vilket sannolikt innebär en minskad dödlighet i jakt under övervintringen för de fåglar som är i god kondition. De gäss som dröjer sig kvar i Finland undgår dessutom förhöstens gåsjakt i Sverige och Danmark och i övervintringsområdena. Alltså kan höstens gåsmöten i vårt land vara till nytta för både jägarna och vår egen gåsstam. G Jägaren 4 / 2007 25
• 2490 NORTH ICE EXT6500 ryggsäck TILL EXEMPEL NORTH ICE Tundra EXT-10 Sovsäck Erätukkus nya nät Besök vår hemsida w 6900 JahtiJakt vändbar fleece 3900 JahtiJakt Woodland stövlar 5900 Bäst utrustning till det förmånligaste priset direkt från fabriken TILL EXEMPEL TILL EXEMPEL TILL EXEMPEL
• a www.eratukku.fi TILL EXEMPEL ätbutik är öppnad! JahtiJakt fågelryggsäck 3490 CSx -paket TILL EXEMPEL 549 nüvi 660 TILL EXEMPEL TILL EXEMPEL 499 JahtiJakt Sitsskydd 1290 2000 1 st 2 st ken utan mellanhänder. www.eratukku.fi
• sjägarenkäten Resultat från den riksomfattande gå Bilden av gåsjägaren vid millenniets början Under tidernas förlopp förändras jaktmetoderna. Så har skett även för gässens del. Även i den jaktbara faunan har det skett förändringar. Inplanteringen av kanadagås var en framgång. Arten har brett ut sig inom ett vidsträckt område och ökat i antal. Också vårt bestånd av grågås har ökat kraftigt. För sädgåsens del är situationen måhända inte riktigt lika bra. Aslak Ermala, Pentti Vikberg I anslutning till sin förfrågan om småviltsfångsten sände Viltoch fiskeriforskningsinstitutet ett enkätformulär gällande gåsjakt till jägare som åren 2003-2005 fått gäss som byte. Totalt avsändes 358 formulär. Enkäten besvarades av 51 % av mottagarna, dvs 182 jägare. Namnen på enkätformulärens mottagare frågade vi inte efter, eftersom vi inte ville att den här uppgiften skulle inverka på svarsbenägenheten eller de givna uppgifterna. I enkäten frågade vi efter det område i kommunen där gåsjakten oftast sker. Utgående från svaren kunde vi följa upp svarens regionala fördelning. Antalet finsk- och svenskspråkiga svarare framgick av svaren. Åldersfördelningen mellan dem som fått byte har tre toppar I samband med utredningen fanns det också en möjlighet att under- Den ringa användningen av studsare vid gåsjakt överraskade forskarna. 28 Jägaren 4 / 2007 Jari Niskanen
• söka åldersfördelningen för jägare som fått gåsbyte. Såsom diagrammet visar hade den tre toppar. Den första toppen bildas av trettioåringarna, den andra av fyrtio-femtioåringarna och den tredje av jägare som redan uppnått pensionsålder. Den äldsta aktiva gåsjägaren i vårt material var 91 år gammal. Jämfört med åldersfördelningen för alla jägare är särskilt andelen äldre gåsjägare större än i hela jägarkåren. Är gåsjakten en tradition som inte ens åldrandet kan hindra? gynnade havsstränder (37,4 %). En klart mindre grupp (12,1 %) väntade på gässen vid sjöar och träsk. Det frågades också av jägarna hur många dagar och/eller nätter de under andjaktsäsongen är ute på gåsjakt. En del av svaren angav noggranna datum, en del med några dagars variationsbredd. I snitt använde 2000-talets gåsjägare tio dagar för att få sitt gåsbyte och antalet nätter på gåsjakt stannade vid sex. Användningen av bulvaner och vettar har klart ökat bland gåsjägarna. jakt. Det intressanta är därför vad gåsjägarna använder i stället för blyhagel. I enkäten frågades efter typen på hagelpatronen: stål eller järn /vismut/zink/molybden. Av svararna använde knappa hälften vismut (42,9 %). Användningen av stålhagel var redan mindre (35,2 %) och efter dessa två typer av patroner kommer zink (12,1 %) och volfram (2,7 %). Två meddelade att de använt tungsten och en heavyshot. Som regel var hälsningarna angående användningen av ersättande hagel inte särskilt positiva. Så när som på några få undantag klandrades de ersättande haglens svaga effekt och dyra pris. Särskilt motiverades olämpligheten för gåsjakt med att skjutavståndet förkortats (till 10-20 m) i jämförelse med tidigare blyhagel, isynnerhet som gässen ytterst sällan släpper jägaren så nära som de ersättande haglen kräver. I många svar berättades att antalet skadskjutna fåglar ökat såväl vid andjakten som vid gåsjakten. En del jägare berättade att de helt slutat att använda hagelgevär i samband med andjakten. För vapnens och ammunitionens del frågades det ytterligare av gåsjägarna vilken hagelstorlek de använder. Vid gåsjakt används relativt stora hagel: 60,4 % av svararna Platsen för andjakten väljs enligt tillgången på gäss I enkäten frågades om svararen jagar särskilt gäss eller om gäss jagas bara i samband med övrig andjakt. Av alla jägare som fått gäss som byte under de tre åren var 55 % "alltigenom" gåsjägare, dvs totalt 100 jägare. Dessutom fanns det bland svararna 21 (11%) jägare, som jagar gäss "vid sidan" av andjakten och väljer jaktplatsen så att där också finns möjligheter att få gäss som byte. Bland jägare som fått gäss som byte fanns det också 29 jägare som haft god tur på andjakten och fått också gäss som byte utan att ha haft särskild avsikt att jaga gäss. Hagelgevär och grova hagel Av gåsjägarna frågades om vilka vapen de använder; om vapnet var ett kulgevär (vilken kaliber), kombivapen eller drilling (vilken kulkaliber, vilken kaliber på hagelpipan). Gåsjägarna använder ofta både hagelgevär och studsare. Av svararna använde 92,9 % hagelgevär, vilket måste anses vara en överraskande hög siffra. Det bör dock beaktas att också studsaren fortsättningsvis ingår i gåsjägarens utrustning. Av svararna använde något över hälften studsare (56,0 %). Det är kanske överraskande att endast 18 gåsjägare använde kombivapen. Drilling använde bara 2 jägare vid gåsjakten. Hagelgevärets kaliber var som väntat nästan utan undantag 12. För studsarnas del var vid jakt på hjortdjur använda kalibrar - kanske något överraskande - vanliga. Det här antyder att studsare av kaliber .308 och större används för många syften. Som vi mycket väl vet är användning av blyhagel förbjuden vid gås- Forststyrelsens jaktmarker Höstens jaktsäsong närmar sig! Nu är det redan dags att bestämma var och när ni vill jaga. De senaste uppgifter om de områden för vilka Forststyrelsen säljer jakttillstånd finns på www.villipohjola.fi/metsastys. Höstens tillstånd börjar säljas enligt följande: Södra, Västra och Östra Finlands län samt Uleåborgs län med undantag av Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski Lapplands län med undantag av Posio, Salla och Savukoski Posio, Salla, Savukoski Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski Enontekis, Enare, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripa) Tillstånd för jakt på ripa i övre Lappland säljs per telefon och per internet. Man kan inte ansöka om dessa tillstånd i förväg. 28.8. 29.8. 30.8. 31.8. 3.9. De flesta jagar gäss på åkrar I enkäten frågades i vilken miljö svararen jagar gäss: åker/sjö- och träskstränder /myrar/havsstrand. Den klart största delen av svararna, 57,1 %, passade vid åkrar, den näststörsta gruppen (38,5 %) lurade på myrar och en nästan lika stor grupp Tillståndsförsäljning: Tfn 0203 44122, www.villipohjola.fi/metsastys Telefonförsäljningen börjar varje dag kl. 8.00 och webbförsäljningen kl. 10.00. Jägaren 4 / 2007 29
• Följ med Erätukku på björnjakt till Kanada! Enastående möjlighet att åka till de mest berömda björnprovinserna i Kanada. Området har över 100.000 svartbjörnar, otrolig natur och ett välplanerat program för tio dagar. Möjlighet till fiske finns också. Med på resan finns en finsk/svensk guide. Boka nu genast, det finns bara ett begränsat antal platser! Avresa 13.8., 19.8., 26.8., 2.9. och 9.9. Pris för resan 2 895 innehåller alla tillstånd och licenser, logi med frukost. Fullt Ansvarlig reseanordnare Mecaclub och Lakeuden Matkat, guide Paul Palmu. Mer information och bokningar tel. 0400-681877. 895 2 +flyg till Kanada En finsk grupp fällde 12 björnar under en vecka i september 2006. www.mecaclub.net
• ÅLDER 8 7 6 Antal jägare 5 4 3 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder hur många bulvaner som sätts ut i terrängen. Användningen av bulvaner på gåsjakt är en jaktmetod som håller på att bli vanligare, särskilt vid åkerjakt på kanadagås ochgrågås. Vid jakt på grågås på myrar är igen "kacklande" utan bulvaner en traditionell metod. Av svararna använde kring en tredjedel (37,4 %) bulvaner på gåsjakt. Svararnas användning av bulvaner för olika gåsarter varierade dock mycket. Också andvettar användes. Även antalet vid jakt lämpligt i terrängen uppställda bulvaner varierade mycket. Som minsta antal bulvaner uppgavs fyra och som största anta hela 65 bulvaner (ett ganska stort jobb!). Ofta var bulvanerna gjorda av jägaren själv av de mest olika material, såväl simmande vettar som på land uppställda bulvaner. på gåsjakt - särskilt om terrängförhållandena är svåra. För att utreda hur vanlig användningen av hund är frågades i slutet av enkätformuläret: använde jägaren ifråga hund som hjälp och om hund användes, så vilken var rasen? Det förefaller som om användningen av hund på gåsjakt skulle vara något vanligare än i allmänhet på andjakt. Av svararna angav 68 gåsjägare (37,4 %) att de använde hund. Vanligast av på jakt använda hundraser var vorsteh, labradorer och finska spetsar men också många, många andra raser. Bland svaren fanns uppgifter om över tjugo olika raser. G uppgav att de använder hagel av storleken 4,0 mm eller större. Gåsjägaren är ensamjägare I enkäten frågades om gåsjägaren som regel jagar ensam eller med sällskap: ensam/sällskapets storlek vanligen två /tre eller flere. I svaren gavs flera alternativ. Med kännedom om finländarens mentalitet torde svaren inte vara särskilt överraskande. Av gåsjägarna väntar två tredjedelar ensamma på sitt pass på eventuellt uppdykande gäss. Å andra sidan är ett jaktlag på två kamrater på gåsjakt nästan lika vanligt (60,0 %). Grupper på tre gåsjägare är redan sällsyntare (41,8 %) och större grupper av gåsjägare är redan nästan ett undantag (13,5 %). Användningen av bulvaner/ vettar ökar I enkäten frågades av svararna om de använder bulvaner eller inte. Vid positivt svar frågades om hurdana gåsbulvaner jägaren använde och En tredjedel använder hund som hjälp Precis som på andjakt rekommenderas användning av hund också Enligt enkäten används över tjugo olika hundraser vid gåsjakt.. Jägaren 4 / 2007 31
• Metsästäjä 4 / 2007 33
• Jägarnas centralförbund grundades med stöd av jaktlagen Lagen säger så här; Idag finns det 304 105 jägare i vårt land som hör 298 jaktvårdsföreningar med en eller flera kommuner som verksamhetsområde. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet styrs och övervakas av 15 regionala jaktvårdsdistrikt. Jägarorganisationens verksamhet i sin helhet utvecklas och främjas av Jägarnas centralorganisation (JCO). JCO:s, jaktvårdsdistriktens och -föreningarnas verksamhet grundar sig på jaktlagstiftningen och jägarnas eget initiativ. Den högsta beslutanderätten i ärenden som ankommer på JCO utövas av centralorganisationens representantmöte som hålls årligen. JCO har en styrelse som bereder och verkställer representantmötets beslut samt sköter organisationens övriga praktiska ärenden. Styrelsens mandattid är tre år. Medlemmarna i styrelsen väljs i huvudsak bland de kandidater som uppställts av jaktvårdsdistrikten. Representantmötet väljer först ordförande för styrelsen och en personlig representant för honom eller henne och därefter sex andra styrelsemedlemmar och personliga suppleanter för dem bland de kandidater som uppställts av jaktvårdsdistrikten. Valet skall ske så att från Norra och Östra Finlands valområden väljs två personer och för dem personliga suppleanter från vardera valområdet, samt från Västra Finlands valområde tre personer och för dem personliga suppleanter. Dessutom väljer representantmötet till styrelsen en medlem jämte personlig suppleant vilka företräder någon organiserad bransch som är av vikt med tanke på jakten och viltvården. Till styrelsen hör dessutom en medlem som jord- och skogsbruksministeriet förordnar och som har en av ministeriet förordnad personlig suppleant. Centralorganisationen har en verksamhetsledare som anställs och entledigas av styrelsen. Av JCO:s intäkter kommer huvudparten från jaktvårdsavgifter i form av ett statsbidrag. Varje jägare får vid erläggandet av jaktvårdsavgiften samtidigt en försäkring mot jaktolyckor. Upprätthållandet av jägarnas gruppförsäkring och jägarregistret ingår i JCO:s i lag bestämda uppgifter. Därtill sörjer JCO för uppbörden av jaktvårdsavgifterna till staten. JCO tryggar ja Vårt lands över 300 000 jägare kan med gott humör njuta ute i naturen av sitt fritidsintresse jakten. Vi får dock inte glömma jaktens etiska värden och viltvårdens betydelse. Vi är ju Europas jägarrikaste land. J akten är ett relativt unikt fritidsintresse. Den för våra tankar till vacker natur, motion och byte ­ bra så. Som jägare styrs vi alla av lagen. Jägarnas centralorganisation grundades för 45 år sedan med stöd av jaktlagen. Jägarna kan jaga tryggt - centralorganisationen säkerställer fritidsintressets kontinuitet samt främjar jakten och viltvården. JCO:s kontor finns i Östersundom på östra sidan av Helsingfors. Den fastanställda personalen vid kontoret och JCO:s Laitiala försökscenter i Hollola uppgår sammanlagt till 16 personer, vartill kommer vikarier och sommararbetare. MKJ Laitiala försökscenter i Hollola kommun i södra Tavastland fungerar som ett försöks-, kurs- och modellområde för jakt och viltvård. Försökscentret erbjuder synnerligen mångsidiga och åskådliga exempel på vilt- och naturvård för jägarutbildning och rådgivning ­ naturliga ramar för främjande av praktisk jakt och viltvård. JCO erbjuder sina medlemmar G den riksomfattande tidningen Metsästäjä/Jägaren på båda inhemska språken G intressant jaktinfo i form av broschyrer, böcker och dvd:n G yrkesskicklig handledning, högklassigt kursmaterial G jägarförsäkring G experttjänster G möjligheter att påverka bevarande och utveckling av jakten samt utökade jaktmöjligheter G vägledning för upprätthållandet av den finländska jaktkulturen samt kontroll av vår jakts internationella acceptabilitet. Pauliina Lunna Arbete i centrum av jaktinformationen Tidningen Jägaren är en viktig del av JCO:s kommunikation. Tidningen, som utkommit i 56 år, når alla jägare. Den utkommer sex gånger per år på två språk. ­ Tidningen arbetar långt utgående från upplysningsprincipen. Innehållet fungerar som säkerhet och garanti för hela den finländska jaktens etiska grund, sammanfattar tidningens redaktionschef, kommunikationschef Klaus Ekman. Artiklarna innehåller aktuell information om bl.a. ändringar i lagstiftningen, nya forskningsrön och internationell verksamhet. ­ Enligt våra läsarenkäter öppnar 98 % av jä- Julinumret av Jägaren under arbete. Verksamhetsledare Raimo Vajavaara, som också fungerar som tidningens huvudredaktör, och kommunikationschef Klaus Ekman, tidningens redaktionschef, finslipar de sista ombrutna korrekturen. Biträdande verksamhetsledare Jari Pigg leder ansvarsområdet Främjande av vilthushållningen. 34 Jägaren 4 / 2007
• r jaktens kontinuitet garna tidningen och åtminstone bläddrar i den. Tidningens reella roll har ökat. Enligt en riksomfattande undersökning bildar idag närmare 65 % av finländarna sin uppfattning om jakten mycket långt utgående från uppgifter av en jägare i den närmaste kretsen. Det innebär att varje finländsk jägare själv är den viktigaste förmedlaren av information och kunskap om jakt. ­ Så här sprider sig uppgifter och etiska värden som erhållits via Jägaren tack vare tidningens stora och täckande upplaga och jägare som förmedlar dem till vida kretsar av medborgare. Det är dessutom trevligt att diskutera fakta med anknytning till jakten sinsemellan, preciserar Ekman. Informationen om jaktens internationella roll har ökat. I tidningen Jägaren har vi bl.a.kunnat läsa om systemet med vapenpass, Naturafrågor, stora rovdjur, av direktiven förutsatta begränsningar, fredningar och t.ex. ansökningar av undantagstillstånd. Utöver av tidningen fylls Klaus Ekmans arbetsdagar också av andra kommunikationsjobb. ­ Utarbetande av broschyrer och meddelanden, arrangerande av mässor, utställningar och andra evenemang och deltagande i dessa ingår i mina arbetuppgifter. Dessutom blir det daglig rådgivning i frågor om både jaktlagen och annat som har med viltet att göra. ­ Det kan jag i ärlighetens namn säga, att den finländska jakten håller all internationell jämförelse. Hos oss är jakten säker och jaktens etiska värden respekteras. Det sker t.ex. bara 10-15 jaktolycksfall per år som ersätts av den till jaktkortet bundna jägarförsäkringen mot att antalet jägare faktiskt är över 300 000 som sammanlagt gör över fyra miljoner "jaktarbetsdagar" per år. ­ I sin upplysthet är de finländska jägarna i toppklass på global nivå, konstaterar Klaus avslutningsvis. Imponerande internationell verksamhet ­ Jägarnas centralorganisation bevakar jaktens, inte jägarnas intressen, understryker centralorganisationens verksamhetsledare Raimo Vajavaara. ­ Det här förväxlar man ofta och det är inte så underligt för det är inte många som är insatta i organisationsfrågorna, tilägger han. JCO är avvikande och speciell såtillvida att organisationens verksamhet är fastställd i lag. Det är ovanligt såväl i Finland som utomlands. ­ Vi hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och resultatstyrs av ministeriet. Vår reella styrka är att vi har möjlighet att i frågor som gäller den lagbundna jakten vara med redan i beredningsskedet. Utöver den nationella lagstiftningen är vi med och påverkar EU-lagstiftningen, internationella förändringstryck och konventioner. ­ I den internationella verksamheten fungerar vi som centralorganisation på tre olika nivåer. Vi har nordiskt samarbete genom de nordiska jägarorganisationernas samarbetsorgan NJS, samarbete på EU-nivå genom EU-ländernas jägarorganisationers förbund och lobbningsorgan FACE samt global verksamhet genom det internationella jakt- och viltskyddsrådet CIC. Så här kan vi följa med vår tid eller rättare sagt vet vi redan på förhand vad som händer ute i världen. Och därigenom kan vi reagera i förväg för internationella förändringstryck som fokuseras på den finländska jakten ­ De största hoten mot oss kommer de facto från utlandet. Finland är ifråga om jaktförhållanden helt annorlunda än andra länder. T.ex. grekerna kan inte förstå varför vi inte har begränsat jakten på viltet när förhållandena är svåra, som exempelvis på vintern. Även i övrigt har finländarna en jaktkultur som avviker från många andra länder, eftersom våra jägare jagar för att äta medan jägarna i många andra länder jagar troféer. ­ Som centralorganisation kan vi bl.a. erbjuda jägarna en tidning, en försäkring och jägarregistertjänster samt mångsidiga kurs- och rådgivningstjänster och material. Det här förekommer inte i andra länder. T.ex. i Sverige där jaktkortet kostar i stort sett lika mycket som hos oss medför det inte någon av nämnda tjänster. Att se in i framtiden är ytterst viktigt också på centralorganisationens arbetsfält. ­ Vi sörjer för vår egen del för att jägarkåren förnyas, har en sund åldersstruktur och positiva attityder. Lika viktigt är det också att sörja för de förnybara naturresurserna. Vi naggar inte kapitalet i kanterna utan beskattar avkastningen. Vi vill också underlätta distriktens och föreningarnas arbete och stöda deras strävanden, betonar Vajavaara. G Ytterligare info om JCO hittar du på adressen www.riista.fi Utvecklingschef Tuomo Pispa ansvarar bl.a. för organisationens informationsteknologi, som t.ex. webbsidorna. Lagerchef Marion Sundqvist sörjer för att materialströmmarna fungerar. Lagret håller stängt i juli, men leveranserna fortsätter igen med full effekt efter semestrarna.. Specialplanerare Marko Svensberg ansvarade bl.a. för de praktiska arrangemangen av seminariet "De finska stora rovdjuren - stamförvaltning med många mål", som presenteras på annan plats i det här tidningsnumret. Fältchef Ilkka Ala-ajos leder JCO:s Laitiala försökscenter. Jägaren 4 / 2007 35
• Tracker Oy, Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo, sales@tracker.fi Mera info www.tracker.fi eller 08 521 9290 MyWay-försäljning MyWay Point affärer runt i Finland Kundstöd 0600 414 610 0,95 min+pvm (må-fre kl 8-20, lö kl 9-16) 36 Metsästäjä 4 / 2007
• Nya MyWay Navigator är nu ännu lättare att använda. Med MyWay ser du hunden och jaktkamratens position noggrant i terrängkartan. MyWay fungerar nu även i S60 3rd seriens mobiltelefoner. MyWay Navigator Ny lättandvänd programvara. Klart förbättrad meny. I MyWay kulmineras år av kunnande när det gäller terräng och sjönavigering med mobiltelefon. Nya MyWay Navigator använder effektift telefonernas stora och skarpa displey. MyWay Navigator har lättandvänd ikon baserad meny, en förbättrad patenterad flera måls navigering samt spårning och enkel att instalera. Den förnyade kompass sidan i MyWay Navigator bevakar GPS modulens* status samt din rörelse och visar dig kompass riktningen snabbt och enkelt (pat.pending). MyWay Navigator Programm och tillbehör i olika förpackningar, skaffa det du behöver. Förenlig med äldre Tracker och Pointer GPS sändare och programm. Nyhet i Juli, linjeverktyg, Med vilken du lätt kan rita ut jaktområdets gräns linjer och även andra kart linjer*** * För att kunna använda kompassen eller se din plats kartan behöver du en Bluetooth GPS, tex Tracker MyWay BT GPS 100:n ** Symbia telefoner *** De som redan har skaffat Navigator programmet får uppdateringen gratis Köp före 20.8.så får du kommande uppdateringar gratis: GPRS spårning i realtid och fastighetsgränserna 199 Dog GPS TTA-310i Testvinnarens nya ännu bättre halsband med SuperSense® teknik. Nya komponenter i samma skal. Hållbar och enkel i samma paket. Nya SuperSense® GPS är i praktiken dubbelt känsligare i svåra förhållanden (testad med stövare). Batteri förbrukningen bara 67 % jämfört med förra. Skall alarm och räknare* * Skall alarm får MyWay användren uppdatera under sommaren gratis. * Ställbar skall alarm meddelar när skallet har börjat ,slutat, samt berättar skall tätheten(ungefär) och hur länge hunden har skallat eller varit tyst. 1. NYA SuperSense® GPS 2. 33 % Bättre batterikapacitet 3. Skallräknare 4. Skallalarm (Start-Slut) 5. Positionering visar hundens spårlogg (4 min) 6. GPRS funktion färdigt i halsbandet 7. Lättast, endast 230 g 8. Passar även i sele 9. Allt i hållbart paket (inga kablar i halsbandet) 10. Mikrofon P INay T MyW Kysy t arjous 1000 9,95 MyWay P INT Affärerna MyWay Point erbjuder fullständigt stöd till MyWay produterna. 36 MyWay affärer runt om i Finland. Point betjänar och ger råd till kunderna samt erbjuder nyheter, tillbehör, service och reservdelar. Närmaste MyWay Point affär hittar du på adressen www.tracker. /mywaypoint. 30:års födelsedags överrasknings gåva till alla Dog GPS:n köpare Tillbehör Outdoor telefon fodral BT GPS fungerar i gåfart Dog GPS bil laddare GPS sele XS-L ESPOO MARTINKYLÄN AUTOPUHELIN FORSSA TEKNISET LEHTOVIRTA HÄIJÄÄ HÄIJÄÄN HUOLTOKESKUS OY IISALMI SAARIVAINIO OY (TEKNISET) IMATRA EXPERT E.HATAKKA JOENSUU MARKANTALO JYVÄSKYLÄ MIDARE OY KAJAANI MUSTA-PÖRSSI KEMI FOTORES KY KOKKOLA KOKKOTEL OY KUHMO PAIKALLIS-SÄHKÖ KUOPIO MARKANTALO KUUSAMO PRISMA LAPPEENRANTA EXPERT E.HATAKKA LEMPÄÄLÄ BUDGET SPORT C/O Koy Ideapark LIEKSA ESAN KODINKONE OY MIKKELI KARIKON AUTOTALO MARIEHAMN ÅLANDS DATATELEFON NIVALA EXPERT PÄIVÄRINTA OULAINEN TEKNISET TOKOLA OULU R.RINTAMÄKI, OULUN TELEPALVELU OY PIEKSÄMÄKI ASENNUSPALVELU REIJO HALONEN PIETARSAARI GIGANTTI PUDASJÄRVI T:mi KOILLIS-TELE RAAHE RAAHEN KONTTORIKONE OY ROVANIEMI A.OLLAKKA OY SALO MARKANTALO SAVONLINNA KARIKON AUTOTALO SEINÄJOKI WEXTRA OY SUOMUSSALMI PAIKALLIS-SÄHKÖ OY TAMPERE RXTX-TUOTE MIKA RISSANEN OY TURKU TURUN TELE-PÖRSSI OY / PUHEMIES VANTAA BUDGET SPORT VARKAUS KESKI-SAVON VIESTINTÄ ÄÄNEKOSKI NISKANEN OY KODINTEKNIIKKA JA URHEILU Metsästäjä 4 / 2007 37
• Jakten på statens marker Forststyrelsen effektiverar underhållet av sina skogsbilvägar I de glest bebyggda trakterna i landets norra och östra delar har Forststyrelsen hand om en betydande mängd skogsbilvägar. Det handlar om ungefär 30 000 kilometer skogsbilväg som har byggts för skogsbrukets transporter. Vägarna används för virkesdrivning, skogsskötsel och skogsplanering, men i synnerhet i Lappland och Kajanaland är vägnätet viktigt också för att göra skogarna tillgängliga för allmänheten, jägarna inräknade. Älgjaktlagen ställer ofta ut passoch drevkedjorna utmed vägarna och det fällda viltet forslas för det mesta ut till närmsta skogsbilväg. Också fågeljägarna nyttjar skogsbilvägarna för att ta sig ut till sina jaktmarker. G Ett väl underhållet nätverk av skogsbilvägar är de facto en grundläggande förutsättning för att skogsindustrin ska fungera. Dagens skogsindustri är nämligen beroende av fortlöpande virkesleveranser med tidtabeller som håller. Också med tanke på kostnaderna för transporterna och effektiviteten är det viktigt att vägnätet är väl underhållet. Därför har Forststyrelsen beslutat att satsa rejält på en upprustning av skogsbilvägarna. Det rör sig om investeringar på ungefär 30 miljoner euro under de kommande tio åren. För de här pengarna ska vi inte bygga några nya vägar utan rusta upp det befintliga nätverket av vägar. Prioriteringarna kommer att rätta sig efter skogsindustrins behov, det vill säga att resurserna riktas till de trakter där skogsbruket är som intensivast. En del av vägarna befinner sig i sin helhet i Forststyrelsens ägo medan andra byggs och sköts i samarbete med andra markägare. Stamvägarna är byggda för att kunna trafikeras året om medan de regionala vägarna är utsatta för tjälskador på våren ­ och som dagens klimat ser ut, allt oftare också på hösten. Sommarvägarnas bärighet varierar igen med terrängen och väderleksförhållandena. En del av dem är enbart avsedda för trafik under torra sommarperioder medan andra inte håller för trafik förrän marken frusit till. Vintervägarna är som namnet låter förstå avsedda för trafik enbart vintertid. Med den här satsningen ska vi bland annat öka vägarnas motståndskraft mot tjälskador och förnya broar. Vägbottnar som tidigare varit kör- Hannu Huttu bara bara under torra perioder ska uppgraderas till skogsbilvägar och äldre vägsystem ska rustas upp så de bättre motsvarar dagens krav på körbarhet. Alldeles nya vägar kommer vi däremot inte att bygga annat än i undantagsfall. På Forststyrelsen har vi gjort den erfarenheten att längden på den tjänliga delen av vintern, den som underlättar virkesdrivningen och virkestransporterna, har krympt med ungefär en månad. Efter höstens och vårens omfattande tjälskador kommer vi i år att lägga ner ytterligare sex miljoner euro på upprustningen av vägnätet. Det betyder att det blir en fördubbling av vägunderhållet i år. Lejonparten av investeringarna riktas till norra och östra Finland där merparten av Forststyrelsens 30 000 kilometer skogsbilväg ligger. I Lappland har Forststyrelsen 12 000 kilometer vägar att sköta om, vilket faktiskt är mer än vad Vägverket har. Under de närmaste åren kommer med andra ord också jägarna att få tillgång till bättre vägar. Å andra sidan kommer jägarna kanske allt oftare att stöta på vägbyggen som hindrar dem från att nå sina jaktmarker. I det läget hoppas vi att jägarna tar det lugnt och kör försiktigt. Förbättringarna av vägnätet kan emellertid också innebära förändringar i jaktmarkerna eftersom dessa blir lättare att nå. Somliga jägare tycker kanske att det här är bra medan andra blir irriterade. Däremot planerar Forststyrelsen inte några nya vägar i trakter som är väglösa. De jägare som uppskattar lugn och ro kommer således också i framtiden att hitta jaktmarker i sin smak. Alla är välkomna att använda skogsbilvägarna, bara folk kommer ihåg att det handlar om enklare vägar än landsväg. Den som kör på en skogsbilväg gör bäst i att vara försiktig. I synnerhet i tjällossningstider ska bilförare ta hänsyn till vägens skick och se upp för tjälskador. Eftersom en väg kan vara lätt att fördärva hoppas Forststyrelsen att jägarna använder vägarna med ansvar. De värsta spårfårorna uppstår när vägen har varit frusen och tinar upp, vilket händer både på våren och hösten. I dagens klimat har tjälskadorna på hösten blivit värre samtidigt som de förargligt nog sammanfaller med jaktsäsongen. Om hjulspåren är djupa skadar de vägbädden eftersom vattnet inte kommer åt att rinna ut i någondera diket utan sipprar nedåt och försvagar vägens bärkraft. I värsta fall kan det gå så, att en tung terrängbil som på fel dag hämtar en älgkropp förstör vägen precis som den har blivit satt i skick. En del av vägarna underhålls inte heller fortlöpande, vilket betyder att hjulspåren kan finnas kvar i många år, till förargelse för alla som använder vägen. Även om vägen inte skulle ha lidit några värre skador så innebär också åtgärdandet av hjulspår en extra utgift. Så länge det inte blir några spår i vägen är det ingen fara på taket. Om det däremot börjar uppstå hjulspår är det bäst att vara förnuftig och vända om. Det brukar vara klokt gjort, både med tanke på den egna bilen och på alla andra som använder vägen. Var och en som använder en allmän väg bär sin bit av ansvaret för att vägen inte ska bli fördärvad. Välkomna ut i jaktmarkerna, på upprustade vägar! G N m N v N t N a N l N f f m Tapio Pouta, regionchef, Forststyrelsen, Kemijärvi 1 J s j p r j 2 n 3 d n l 38 Jägaren 4 / 2007
• Vi tar emot ditt gamla jaktställ vid utbytet! Nu från Erätukku ett unikt utbyteserbjudande för ägare av gamla jaktställ. Ersättning för ett gammalt ställ (ställ som ställ) 50 vid utbyte till det bästa JahtiJakt Premium ­membranstället med alla extra. Ny membranteknologi Ny vattentäthet Ny torkningsförmåga Unik luktspärr Ny andningsförmåga Ny överlägsen lätthet Nytt förmånligt pris direkt från fabriken utan mellanhänder Andra nya egenskaper Ny komfort Ny stil Nytt Extra-paket på köpet till samma pris Ersättning för ditt gamla jaktställ Gör så här: 1. Beställ det nya JahtiJakt PREMIUM membranstället som utbyteserbjudande med kupong, på nätet eller genom att ringa. Nämn utbyteserbjudandet. 2. Du får genast ersättning. 3. Instruktioner för hur det gamla stället returneras får du med din leverans. 50 Presentation av det nya JahtiJakt PREMIUM membranstället och utbyteserbjudandet på följande sidor Alla jaktställ, med eller utan membran, tas emot för utbyte. Trasiga, nedslitna och olika par, så länge det är en jacka och byxor.
• PREMIUM Högsta klassens toppnyhet ­ JahtiJakt Premium-membranställ Kupongbeställningar: Kupong på sidan 21. Internetbeställningar: www.ERATUKKU.fi SNABBASTE internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV 0
• VATTENTÄT ANDANDE Ny teknologi revolutionerar jakten Som ägare till Premium-ställ kommer du obemärkt ännu närmare villebrådet. Med hjälp av Scentech-luktspärrsteknologin förhindrar man villebrådet att vittra kroppslukter. Premium-ställets NYA AIR-TEX2-membran är laminerat direkt på ytmaterialet, så att dräkten är ännu mer lättviktig, bekväm och slitstark. Bekanta dig och beställ genast! Oslagbart, nytt Vatten Yttertyg -membran N YHET 2008 AIR-TEX2membran Innertyg Det NYA AIR-TEX2 ­membranet som är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial behåller sina utmärkta egenskaper även efter hårt bruk och flera tvättgånger. I testerna vid Tammerfors Tekniska Universitets SmartWear Laboratoriet fastställdes att det nya AIR-TEX2 ­membranets andningsförmåga är helt utmärkt, som ny samt efter tre tvättgånger. (andningsförmåga >11 000 g/m2/24h). Vattendroppar I samma tester fick membranet högsta betyg även för sin utmärkta vattentäthet (höjd av vattenpelare >10.000 mm). Och toppegenskaperna håller sig även efter flera tvättgånger! Fukt Värme SCENTECHTM -tyg Luft & Fukt Värme Antibakterie testat (KS K0693, JIS L1902) -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Premium-jatkstället används den unika Scentech-luktspärrsteknologin. Med hjälp av denna förhindrar man kroppslukter tränga igenom ytmaterialet, så att villebrådet kan vittra det. JahtiJakt har utvecklat Scentech-luktspärrsteknologin i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitut som först i Finland. Silverpartikel Svett Hud Teknologin baserar sig på silverpartiklar, som förintar luktbakterier som människokroppen producerar. Silverpartikal-silverpartiklarna är placerade inuti i tråden redan vid tillverkningsprocessen. På så sätt håller Premium-ställets tyg som är vävt av dessa trådar, sina luktspärrande egenskaper för evigt! Egenskapen avlägsnas ej i tvätten eller med livslängden. Stället är antibakteriebehandlat och produkten är även antibakterietestat (KS K0693, JIS L1902). Luktbakterier Jaktställ för bredare bruk Vår Blåsigt Premium -ställ: Premium-ställ & Extraprodukterna Sommar Soligt Höst Regnigt Vinter Kallt JahtiJakt PREMIUM-stället och Extra-produkterna som levereras med det bildar en klädselhelhet, som lämpar sig för alla väder. Med PREMIUMstället och rätt skiktklädsel håller du dig varm vid bitande kyla och kan jaga redan vid varmare dagar under förhösten. Se även ULEÅBORG: Alasintie 8 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 HAPARANDA: Ikano-talo X VANDA: Valimotie 27 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 -paketet Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. kl 10 - 15 020 747 7000 L
• Tufft utbyteserbjuda a PREMIUM Alla tiders handutsträckning till jägare: JahtiJakt PREMIUM membranställ med alla kryddor nu i ett otroligt utbyteserbjudande. Erätukku öppnar jaktsäsongen med ett tufft utbyteserbjudande, med syftet att förnya finska jägares klädsel på ett massivt sätt. Nu ger vi 50 ersättning för ditt gamla ställ (gäller alla ställ), när du byter det mot en ny JahtiJakt Premium! Utbyteserbjudande gäller endast de snabbaste. HANDLA GENAST! Med Premium-stället får du även ett värdefullt EXTRA-PAKET på köpet. Motsvarande produkters värde är 419 . Och som snabb nät-/kupongbeställare kan du också få en JAKTKNIV (500 snabbaste). Produktnummer: JJ0103 KÖ V2 PA PRODUKTER JahtiJakt Premium membranställ med Extra-paket SNÖ O CAM Se sidan 0 20 ersättning för gammalt ställ 299,90 -50,00 VID du betalar endast 249,90 Pris inklusive Extra-paket. OBS! När du beställer PREMIUM-stället som utbyteserbjudande för priset 249,90 , fyll i JJ0103V som produktkod på beställningen. På köpet till JahtiJakt Premium-stället. Totalt värde för motsvarande produkter 419 . X NDAST köpet E tukku: På 1. JahtiJakt pullover från Erä Snygg pullover för jakt och fritid. Textilförstärkningar på ärmar och axlar. Skyddande krage. 2. Vändbar membranmössa Membranmössa med AIR-TEX -membran, där vändsidan är orange signalfärg. Vändbara öronlappar och justerbart omfång. 4. Säkerhetsväst Tydlig orange signalfärg. Reflexband fram- och baktill. Behändig att sätta i fickan. Med dragkedja. 4. Fleece-mellanställ Mycket varmt mellanställ för kallare väder. Material av behaglig MicroDryfleece, som andas och förflyttar fukten ut genom stället. Kupongbeställning: Kupong på sidan 21. Internetbeställning: www.ERATUKKU.fi SNABBASTE internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV PRODUKTNUMMER: JJ0103
• da ande för snabba ­ du betalar endast 249,90 Avtagbar, justerbar AIR-TEX ­membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Vattentät och ventilerande jacka med AIR-TEX2-membran Behaglig och mjuk manchesterkrage ScentechTM-luktspärrsteknologi Stänktäta bröstfickor Bröstfickor skyddade med stänktäta dragkedjor. Två fickor under vindlistan. Genomföring för t. ex. telefonsladd Hengittävä ja kosteutta siirtävä verkkovuori Jacka med dubbelriktad dragkedja Vattentät och ventilerande byxor med AIR-TEX2-membran Trepunkt midjejustering i byxorna. Lårfickor på båda sidor. PRODUKTNUMMER: JJ0103 Skyddad bröstficka på insidan samt nätfickor Mångsidiga och funktionella fickor Jacka med dubbelriktad dragkedja Ventilering med nätskydd under armarna och på höfterna Skyddar bl.a. från myggor och älgflugor. Benslut med kardborreåtstramning och skavskydd. Ersättning för ditt gamla jaktställ gäller alla ställ 50 8. Sitsskydd för bilen JahtiJakt sitsskydd skyddar dina bilbänkar effektivt. Passar alla bilmodeller. Lätt att ta bort och tvätta i till och med 60 grader. Materialet är vatten- och smutsavvisande polyester. 5. Scentech-underställ e yten För skiktklädsel. Speciellt designat för JahtiJakt Premium -stället, underställ förverkligad med Scentech-teknologin. Micro1Dry-tyget suger upp fukten. 6. Flanellskjorta För jakt och fritid. Bomull av hög kvalitet. Nytt, snyggt yttre. Två bröstfickor. Förlängd nederkant gömmer ryggen. 7. Hängslen Starka läderhållare, slitstark med säkra knappfästen. Elastiskt och slitstarkt material. Nytt snyggt utseende Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. kl 10 - 15 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 HAPARANDA: Ikano-talo
• CAMO Första presentation för nya "osynliga" JahtiJakt Camo -membranstället Kupongbeställningar: Kupong på sidan 21. Internetbeställningar: www.ERATUKKU.fi
• SMÄLTER IN I TERRÄNGEN V ANDANDE Överlägsen kamouflering med Camo-membranställnyheten JahtiJakts nya Camo-ställ representerar genom material och design det nyaste inom ställteknologin. Det Camo-mönstrade tyget, som smälter in terrängen, det nya AIR-TEX2 -membranet och den revolutionära SCENTECH-luktspärrsteknologin gör stället nästa "osynligt" för villebrådet. Resten är upp till dig själv. Nytt 'osynligt' Camo-tyg Färger och mönstring av det nya terrängmönstrade Camo-tyget är en noggrannt designad helhet av konstnären Kimmo Takarautio, som är anpassade för den finska naturens färger och vegetation. I sitt Camo-ställ kan jägaren eller friluftaren smälta in i naturens fäger och kommer obemärkt närmare sitt mål. Det nya Camo-ställets vattentäthet, andningsförmåga och lätthet är av bästa klass! NYHET 2008 Vatten Yttertyg Oslagbart, nytt -membran A AIR-TEX2m membran In Innertyg Vattendroppar Fukt Värme Det NYA AIR-TEX2 -membranet som är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial behåller sina utmärkta egenskaper även efter hårt bruk och flera tvättgånger. I testerna vid Tammerfors Tekniska Universitets SmartWear Laboratoriet fastställdes att det nya AIR-TEX2 -membranets andningsförmåga är helt utmärkt, som ny samt efter tre tvättgånger. (andningsförmåga >11 000 g/m2/24h). I samma tester fick membranet högsta betyg även för sin utmärkta vattentäthet. (höjd av vattenpelare >10.000 mm). Och toppegenskaperna håller sig även efter flera tvättgånger! SCENTECHTM -kangas Ilma & Kosteus Lämpö Antibakterietestat (KS K0693, JIS L1902) -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Camo-jatkstället används den unika Scentechluktspärrsteknologin. Med hjälp av denna förhindrar man kroppslukter tränga igenom ytmaterialet, så att villebrådet kan vittra det. JahtiJakt har utvecklat Scentech-luktspärrsteknologin i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitut som först i Finland. Silverpartikel Hiki Iho Teknologin baserar sig på silverpartiklar, som förintar luktbakterier som människokroppen producerar. Silverpartikal-silverpartiklarna är placerade inuti i tråden redan vid tillverkningsprocessen. På så sätt håller Premium-ställets tyg som är vävt av dessa trådar, sina luktspärrande egenskaper för evigt! Egenskapen avlägsnas ej i tvätten eller med livslängden. Stället är antibakteriebehandlat och produkten är även antibakterietestat (KS K0693, JIS L1902). Luktbakterier Läs mer på nästa uppslag Uleåborg: Alasintie 8 Tammerfors: Possijärvenkatu 4 Haparanda: Ikano-talo Vanda: Valimotie 27 Brahestad: Sovionkatu 4-6 Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. kl 10-15 020 747 7000 L
• CAMO Nyhetsställ nu unde er Det lönar sig att skaffa Camostället just nu! Det nya JahtiJakt Camo membranstället finns nu att få som presentationserbjudande, då du kan få det under halva priset jämfört med andra liknande ställ som finns på marknaden. När du beställer Camo-membranstället får du dessutom ett värdefullt Extra-paket på köpet, vars produkter är tillverkade i samma stil som stället. Handla och beställ just nu! VI D KÖ P 2 AV PRODUKTE R SNÖ C 0 MO A Se sidan 20 PRODUKTNUMMER: JJC0101 För all slags bruk Vår Blåsibt Sommar Soligt Höst Regnigt Vinter Kallt Camo-ställ: Camo-ställ & extraprodukterna: . Camo-ställets användingsskala är brett. Tillsammans med EXTRA-paketprodukterna kan du alltid hitta passande klädsel oberoende av väder eller årstid. EXTRA-paketets Fleece-jacka kan du alternativt använda som ytterjacka vid mildare väder. På köpet till JahtiJakt Camo-stället: Totalt värde för motsvarande produkter 167 : X DAST å köpet ENukku: P från Erät 1. JahtiJakt Camo-fleecejacka Snygg Camo-mönstrad fleecejacka för skiktklädsel och fritid. 2. MicroDry Camo-underställ Fuktförflyttande, behagligt Camo-mönstrat MicroDry-underställ för skiktklädsel. Kupongbeställningar: Kupong på sidan 21. Internetbeställningar: www.ERATUKKU.fi Produktnummer JJC0101
• de halva priset och bästa förmåner för de snabba! er NY CAMO STIL SCENTECH Nytt vattentätt och ventilerande AIR-TEX2-mebran i jackan och byxorna Avtagbar, justerbar AIR-TEX ­membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Det nya Camo-mönstret smälter obemärkbart in i terrängen Andande och fuktförflyttande nätfoder Avtagbar älgflugehuva Mjuk och skön manchesterkrage ScentechTM-luktspärrsteknologi Klaffskyddade bröstfickor Skyddad bröstficka för viktiga tillbehör. Mångsidiga och funktionella fickor. Jackan har en dubbelriktad dragkedja Ventilering under armarna och på höfterna. Skyddar bl.a. från mygg och andra insekter. Byxor med förhöjd, skyddande rygg. Mångsidiga och funktionella fickor Trepunkt midjejustering i byxorna. Byxben med kardborreåtstramning och slitskydd. 4. Camo hängslen Elastiska och slitstarka Camo-mönstrade hängslen. Starka läderhållare och knappfästen. Alla Erätukku produkter säljes direkt till konsumenter utan mellanhänder, på så sätt sparar du onödiga utgifter. Erätukku ger dessutom detta värdefull Extra-paket på köpet. Värdet för motsvarande produkter är 167 . kupong- och internetbeställare snabbaste Camo-terrängmössa Den Camo-mönstrade terrängmössän smälter in i skogsterrängen. På köpet till de snabbaste beställarna! Motsvarande värde 15 . Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. kl 10-15 020 747 7000 Uleåborg: Alasintie 8 Tammerfors: Possijärvenkatu 4 Haparanda: Ikano-talo Vanda: Valimotie 27 Brahestad: Sovionkatu 4-6
• PREMIUM Premium-klass membransko nyhet för tufft bruk Vattentät, andande och "luktfri" I JahtiJakt Premium -membranskon har vi använt rentav tredubbel vattentäthetsteknologi. Strukturen släpper också ut fukten från fötter och håller dem torra. Tack vare innerfodrets Scentech-luktreducering kommer du obemärkt ännu närmare viltet. teknologin eliminerar luktorsakande bakterier och förhindrar villebrådet att vittra kroppslukter i terrängen. Teknologin nu även i skorna. Tredubbel vattentäthetsteknologi och smutsavvisning. Sömmarna är vattentäta tack vare en tredubbel speciabehandling. X2 -membranet är värmelaminerat inpå Thinsulate-vaddet och rundar foten som en strumpa. X2 -membranet. Dessutom bl.a. : X2- stärkning VI D KÖ P 2 AV PRODUKTE R SNÖ C O 0 AM PRODUKTNUMMER: 602PRE S e sid a n 2 0. Kupongbeställningar: Kupong på sidan Internetbeställningar: 21. www.ERATUKKU.fi
• SCENTECH-LUKTREDUCERING NYTT AIR TEX2 MEMBRAN Nytt förmåga i alla omständigheter. -kalvo! X2 Bottnets struktur i fyra skikt skikt är Premium klass kvalitet och bekvämlighet. Den isolerande sulan är stadig men har bra föl- X2 -membranets utmärkta funktionalitet är testat vid ett flertal laboratorie- och terrängtester X2 som förhindrar vattnet att tränga in i skon. Membranet sträcker sig ända upp till skaftets överkant och Vibram-sulan håller på krävande underlag. luktreduceringsteknologin eliminerar luktbakterier och förhindrar villebrådet att vittra människan. NY DESIGN hela foten. Skorn går även bra på vintern. Den tvättbara energisulan har stötdämpning och energireantibakteriebehandling. Läst designad för skandivaska fötter. Mångfaldig vattentäthetsgaranti Tredubbla sömmar i de viktigaste sömmarna. Lädersömmar med tredubbel terar bästa vattentäthet. Äkta Thinsulate-vadd X2 På köpet till JahtiJakt Premium-skor: Totalt värde för motsvarande produkter 44. kupong- och internetbeställare snabbaste X ENDAST På köpet rätukku: från E 1. Yllesockor Varma och behagliga JahtiJaktmaterialet håller fötterna torra. membranskor. 2. Liner-strumpor Benvärmare Skyddar byxbenen. Starkt vattentätt material. Justerbar öppning. Motsvarande. 38. Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. kl 10 - 15 020 747 7000 Uleåborg: Alasintie 8 Tammerfors: Possijärvenkatu 4 Haparanda: Ikano-talo Vanda: Valimotie 27 Brahestad: Sovionkatu 4-6
• PRO Helt förnyat JahtiJakt PRO-membranställ till förra säsongens pris! Helt förnyat favoritställ för alla väder. Högklassigt jaktställ som utvecklats från europeiska jägares önskan och ideér för krävande bruk. Det nya AIR-TEX2 ­membranet i högsta prisklass, samt många andra nya toppegenskaper gör PRO-stället till ett helt unikt jaktställ för alla väder. Vattentäthet Den utmärkta vattentätheten är av testad toppklass tack vare det nya AIR-TEX2 ­membranet. Membranställets alla sömmar är behandlade för vattentäthet och fickorna har bl.a. stänkvattenskyddade specialdragkedjor. Andande PRO-ställets nya AIR-TEX2 ­membran fick utmärkta resultat i SmartWearLaboratoriets (SWL) tester. Enligt testrapporten är AIR-TEX2 ­membranets andningsförmåga av utmärkt klass både som ny och efter tre tvättomgångar. ( >11.000 g/m2 24h). Pro duk tnu mm er: JJ0 102 Lätt PRO ­membranstället är otroligt lätt och elastiskt tack vare AIR-TEX2 ­membranet som är laminerat in på ytmaterialet. Det Teflon-behandlade ytmaterialet blir inte vått och behåller därför sin lätthet även vid fuktiga omständigheter. VID KÖ V2 PA PRODUKTER SN MO ÖCA Se sidan 0 20 PRODUKTNUMMER: JJ0102 Dessa på köpet till JahtiJakt PRO ­stället. Totalvärde för motsvarande produkter 401 . X T t ENDAS Snygg JahtiJakt ­fleecejacka för skiktklädsel På köpeErätukku: och fritid. från Kupongbeställningar: Beställningskupong på sidan 1. Fleece-jacka 2. Forest-set Nya JahtiJakt Forest-setet är designat för naturmänniskor ­ vandring, fiske, bärplockning osv. Smuts- och vattenavvisande yta. 3. AIR-TEX-membrankeps Vändbar keps med AIR-TEX ­membran. Vändbara öronlappar. Vändsida med orange signalfärg. Internetbeställningar: SNABBASTE 21. www.ERATUKKU.fi internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• NYTT MEMBRAN Nytt -membran! PRO-ställ: PRO-puku & extraprodukter: Vår Vind Sommar Sol KVALITETSYTA Höst Regn Vinter Kyla Det nya AIR-TEX2 ­membranet designat för JahtiJakt PROstället är ett specialmembran designat speciellt för jaktställ, och garanterar ställets bekvämlighet i alla omständigheter. Membranet förhindrar vatten och vind att tränga in, men fukt från svett släpps ut genom det andande membranet. Funktionaliteten är testad vid ett flertal laboratorie- och terrängester. JahtiJakt PRO-stället och medföljande Extra-produkter bildar ett klädselset, som lämpar sig för alla väder. Med PRO-stället och riktig skiktklädsel håller du dig varm vid bitande kyla, men blir ej våt av svett ens under de varmaste dagarna. Det nya AIR-TEX2 ­membranet i jackan och byxorna. Avtagbar, justerbar AIR-TEX2 ­membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Avtagbar algflugehuva Behaglig och mjuk manchesterkrage Bröstfickor med fickklaffar Ventilering under armarna och på höfterna. Nätskydd för älgflugor, mygg och andra insekter Nätskydd som andas och förflyttar fukt Byxor med knappar för hängslen Skyddad bröstficka på insidan för viktiga tillbehör Mångsidiga och funktionella fickor Jacka med dubbelriktad dragkedja Byxor med förhöjd rygg som skyddar Mångsidiga och funktionella fickor Trepunkt midjejustering i byxorna Rymlig lårficka med knappförslutning 4. Säkerhetsväst Reflexband fram- och baktill. Ny tydlig signalfärg. Händiga snabbfästen. 5. MicroDry-underställ Material av behaglig MicroDry, som andas och förflyttar fukten ut genom stället. 6. AIR-TEX-membranhuva Avtagbar huva med AIR-TEX ­membran. Mångsidiga nya justeringar, formbar skärm. 7. Älgflugehuva Avtagbar älgflugehuva, som skyddar från mygg och insekter. Serviceöppning med dragkedja. Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 + Lördagar 14.7 och 21.7 kl 10 - 15 020 747 7000 OULU: Alasintie 8 TAMPERE: Possijärvenkatu 4 HAAPARANTA: Ikano-talo VANTAA: Valimotie 27 RAAHE: Sovionkatu 4-6
• PREMIUM Nyheter med ljusstyrka ­ JahtiJakt Premium-sikten med 30 mm tub Kupongbeställningar: Kupong på sidan 21. Internetbeställningar: www.eratukku.fi
• Ljusstyrka till en helt ny nivå tack vare 30 mm tub! I de nya Jahti Jakt Premium ­siktena har vi fäst speciell uppmärksamhet på deras ljusintensitet och hållbarhet. Med 30 millimeter tub, som är starkare än i vanliga sikten, får kikaren mer ljusintensitet än tidigare, och möjliggör precisa skott även i skymningen. Bland de nya JahtiJakt ­siktena hittar man den riktiga lösningen både för storvilt och fågeljakt. En 5-års garanti som ges åt alla JahtiJakt Premium ­sikten berättar också om hög kvalitet. Premium-teknologi med ljusstyrka Höjdjusteringsskruv Höjdjusteringsskruv Effektjusteringsring Okularens fokuseringsring 30 mm tub med ljusstyrka Bakre del aav objektivglaset (bakre lins) Främre del av objektivglaset (främre lins) ENKEL INRIKTNING Sidojusteringsskruv LJUSSTYRKA Utmärkt ljusstyrka Tack vare tuben på 30 mm som ger mer ljusstyrka kan man med JahtiJakt Premium ­sikten möjliggöra jakt och skjutning även i regn och skymning. SUPEROPTIK Brett synfält Belyst siktpunkt Lätt inriktning Underlättar uppfattningen av målet och ger en tydlig bild av terrängen, där skottet skall skjutas. Ny superoptik Optiken i JahtiJakt Premium ­siktena är tillverkad med skicklighet och av toppmaterial. Den högklassiga linsslipningen finslipar också nivån på superoptiken. De nya JahtiJakt Premium siktena har en belyst siktpunkt mitt i hårkorset, vars ljusintensitet kan väljas enligt omständigheter på 11-stegsjusteringen. Immavvisande linser Belagda linser och gasfylld kikare garanterar en klar lins från kalla vinterväder till höstregn. I de nya JahtiJakt Premium siktena har man gjort inriktningen ännu lättare. Du behöver inte längre separata verktyg, utan kan göra allt med bara händerna. 30 mm tub 30 mm tub ökar ljusintensiteten och hållbarheten i JahtiJakt Premium siktena Vattentäthet Alla JahtiJakt Premium sikten håller regn och är därmed optimaliska för vilka som helst väderföhållanden. Se även Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 + Lö 14.7. och 21.7. 10-15 X -paketet 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 HAAPARANTA: Ikano-hus
• PREMIUM st Ny Premium­klass ljuss 1.5-6x42 PRODUKTNUMMER: JJ16PRE07 PRODUKTNUMMER: JJ39PRE07 Nytt JahtiJakt Premium-kikarsikte designat för jakt av storvilt, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. Siktpunkt med 11-stegs justering av ljusintensiteten. 30 mm tub. 3-9x40 Ett nytt JahtiJakt Premium ­kikarsikte för all slags villebråd, med belyst punkt i mitten av hårkorset. Siktpunkten har en 11-stegs justering för ljusstyrka. 30 mm tub. På köpet till alla JahtiJakt kikarsikten. Totalt värde för motsvarande produkter 128 : X AST 1. Kikarringar kikarfästen, pet END u: 30 mmvapnet. med vilka kikaren kan stadigt montekö På tukk ras på från Erä Kupongbeställningar: 2. Installeringsset för kikarfästen Med högklassiga fästen kan man montera kikarsiktet stadigt till de flesta vapenmodeller som finns på marknaden. (Sako, TIkka ja Weaver) Kupong på sidan 21. Internetbeställningar: www.eratukku.fi Produktnr: JJ39PRE07 Produktnr: JJ16PRE07
• s ss tyrka. Beställ genast! 2.5-10x50 PRODUKTNUMMER: JJ2510PRE07 PRODUKTNUMMER: JJ41PRE07 Ett allround JahtiJakt Premium-kikarsikte, som tack vare sin stora ljusintensitet är utmärkt för skymning- och passjakt. Optimalt sikte för längre distanser. Belyst punkt i mitten av hårkorset. 30 mm tub. Prod.nr: JJ2510PRE07 siktpunktens ljusintensitet 4-16x56 Nytt JahtiJakt Premium ­kikarsikte, som är designat för långa distanser, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorsets. Siktpunkt med 11-stegs justering av ljusintensiteten. Batteri som standard. 30 mm tub. Produktnr: JJ41PRE07 siktpunktens ljusintensitet CaliPRO Revolutionär JahtiJakt­produkt. Till det inriktade siktet fästes en etikett som motsvarar distans och patron på inriktningsmärket av kikaren. Inriktning är möjlig för olika distanser och för två olika patroner. 3. Snabbskydd för kikarlinser Kätevät avattavat kiikaritähtäimen pikasuojat. Suojaavat linssejä. Nopeat avata. 4. CaliPRO-snabbinriktning CaliPRO systemet är designat för att snabba upp vapnets inriktning för önskade distanser. Möjlighet att rikta in till två patroner. Värde 29 Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 + Lö 14.7. och 21.7. 10-15 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 HAAPARANTA: Ikano-hus
• PREMIÄR FÖR JUBILEUMSNYHETER för 3 - 5 vapen 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 199 er + leveranskostnad 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 299 er + leveranskostnad J LEIJONA 100 för 3 - 5 vapen LEIJONA 140 för 8-11 vapen 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 199 er + leveranskostnad 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 349 + leveranskostnad er Kupongbeställningar: Internetbeställningar: Kupong på sidan 21. SNABBASTE www.eratukku.fi internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• 10-ÅRS JUBILEUMSPRIS! ALLA VAPEN och VÄRDESAKER I SÄKERHET 10-ÅRS IS! JUBILEUMSPR 399 er + leveranskostnad 10-ÅRS IS! JUBILEUMSPR 529 er + leveranskostnad för 8-11 vapen Beställ nu stark säkerhet för hemmet till 10-års Jubileumpriset! 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 449 + leveranskostnad er Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 + Lö 14.7. och 21.7. 10-15 BUTIKER: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda 020 747 7000
• CAMO Camo-membransko NYHET! Lätta och obemärkta steg. Torrt skodon krönar jaktresan JahtiJakt Camo-skorna representerar en teknologi, som tidigare inte funnits på marknaden. Med det nya AIRTEX2 -membrabet är skorna vattentäta och andande. På så sätt håller sig fötterna törra och oskavande även vid längre jaktresor. Och Scentech-luktreduceringsteknologin hjälper dig att komma närmare villebrådet luktfritt. Nytt Camo-mönster Den nya Camo-mönstrade skon smälter obemärkbart in i naturens färger. Design Kimmo Takarautio. Skor med nytt AIR-TEX2 strålande vattentätheten och andningsförmågan är membranet mycket lätt och slitstarkt. Produktnummer: 602CAM Den revolutionära SCENTECH-luktspärrsteknologin eliminerar luktbakterier och förhindrar villebrådet att vittra människan. Nu även i skorna! Dessutom bl.a. : O Cordura PRODUKTNUMMER: 602CAMO På köpet till JahtiJakt Camo-skor: Totalt värde för motsvarande produkter 28 . bottenstruktur framdel X ENDAST På köpet rätukku: från E 1. JahtiJakt-yllesockor Varma och behagliga JahtiJakt -yllesockor för kallt väder. Äkta ull. 2. AIR-TEX -skospray AIR-TEX -skyddsspray för membranskor. SNABBASTE internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV Kupongbeställningar: Kupong på sidan 21. Internetbeställningar: www.eratukku.fi Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 + Lö 14.7. och 21.7. 10-15 BUTIKER: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda 020 747 7000
• Ålandsnytt Värt att veta! U nder jaktåret 2007 kommer ingen licensavgift uppbäras för fällda rådjur. Däremot har licensinnehavaren (rådjursjaktlagen) fortsättningsvis skyldighet att lämna in statistikuppgifter över antalet fällda rådjur. EFTERSÖKSHUNDAR Taxar (vid eftersök på rådjur) Område Finström Hammarland Jomala Jomala Lemland Lumparland Sund Vårdö Namn Sundberg Åsmund Danielsson Niklas Eriksson Bror och Katarina Hambrudd Allan Johansson Peter Lindgren Bengt-Olof Johansson Mikael Nordberg Stig-Göran Telefon 42384, 0457-5244584 21590, 0457-5957622 31279, 0400-784862 31170, 0457-562049 34328, 0400-762737 35589, 0457-3135589 45432, 0457-525706 47710 Bågjaktens första år på Åland I och med den nya jaktförordningen trädde i kraft den första augusti i fjol blev det tillåtet att bedriva jakt med pil och båge i landskapet. För att få jaga med pil och båge krävs: giltigt åländskt jaktkort bågjägarexamen godkänt årligt skjutprov lagenlig utrustning Det obligatoriska årliga skjutprovet omfattar en skjutserie med sex skott mot måltavlor utplacerade på jaktmässiga avstånd från skytten. Måltavlorna skall föreställa jaktbara viltarter. En pil skall skjutas mot respektive måltavla. Minst fem av sex pilar skall träffa i vitalområdet (hjärta/lungor) för att provet skall godkännas. Provet övervakas av skytteprovsexaminator utsedd av landskapsregeringen. Jaktåret 2006-2007 avlade sammanlagt 36 skyttar (11 ålänningar, 16 svenskar, 8 finländare och en person från USA) det obligatoriska skjutprovet. Totalt avlades 44 skjutserier varav 36 var godkända. Under året rapporterades totalt 3 rådjur, 3 mårdhundar och 1 räv fällda med pil och båge. Mer information om bågjakt finns på jakt- och viltenhetens hemsida: "www. regeringen.ax" < avdelningarna < näringsavdelningen < skogsbruksbyrån < jakt- och viltvård < information. MN Retrieverhundar (vid eftersök på rådjur) Område Finström Hammarland Hammarland Mariehamn, Lemland Mariehamn Saltvik Saltvik Namn Berndtsson Cecilia och Kenneth Koskinen Monica och Karlsson Sigurd Lundgren Bernt Lindholm Folke Norrdahl Kristian Karlsson Denice Telefon 41760, 0457-3135381 33663, 040-8466166 0457-5267353 040-5548950 12442, 34004 22460, 0457-5603460 48325, 0457-3422513 Carlsson Hasse, Mattsson Monika 48584, 0457-5244394 Älghundar (endast älg) Område Västra Åland Västra Åland Västra Åland Östra Åland Östra Åland Norra Åland Namn Eriksson Erik Hambrudd Allan Holmberg Håkan Sandberg Sigvard Helsing Åke Svenblad Åke Telefon 38339, 0457-5958039 31170, 0400-562049 32416, 040-5217266 35301, 0457-5300971 35640, 0457-3135740 49968, 19891, 0457-5267367 Jägaren 4 / 2007 39 Vårjaktsstatistik Vi vill påminna dig som inte har skickat in resultatet från årets vårjakt på alfågel att göra det. Som bekant är vi skyldiga att årligen sända in uppgifterna över fällda fåglar till EU-kommissionen, det är därför viktigt att få in uppgifter om bytesmängd och viltvårdinsatser. Om ni är osäker om ni lämnat in statistiken eller tappat bort statistikblanketten kan ni kontakta jakt- och viltenheten (telefon: 018-25000). MN G
• Del 4 Jaktföreningsenkäten 2005 Fortfarande ett tusental skjutbanor i föreningsbru E nligt jaktföreningsundersökningen år 2005 förfogade jaktföreningarna i landet över sammanlagt nästan 800 hagelbanor. Jämfört med läget fem år innan hade antalet banor minskat med ungefär tio procent. Det vore därför intressant att undersöka om minskningen beror på vad markanvändnings- och byggnadsförordningen stipulerar om grundvattenområden och närheten till bebyggelse. Vi känner ju till att i synnerhet små skjutbanor har stängts på olika håll i landet. G G G G Visar sig blyfaran i antalet hagelbanor? Med kulvapen tävlas det som förut. Jaktövervakarna har blivit färre. Vilttrianglarna inventeras som förut. SKYTTEVERKSAMHET jvfnamn 00 050 700 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 föreningsnamn Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Hela landet Föreningen har skjutbanor miniälg hagelgevär älg 52 60 82 53 65 35 29 68 29 7 34 48 71 102 71 44 39 39 40 55 40 47 63 94 40 51 23 25 32 25 53 43 64 3 23 39 60 60 60 33 40 26 20 56 51 578 789 726 studsare 30 12 44 20 53 29 40 57 0 13 21 10 44 20 20 413 annan, vad? 8 0 0 0 9 10 10 5 11 19 5 7 0 0 0 83 antal 15 12 10 14 4 5 5 21 0 6 21 3 6 7 5 133 Mest hagelbanor i Kymmene Under de tre år som enkäten har gjorts (1997, 2000 och 2005) har Kymmenedistriktet varje gång legat på topp med flest hagelbanor i landet, hela 102 stycken. Skillnaden till de övriga distrikten är mycket tydlig, oavsett distriktens storlek eller antalet jägare, eftersom Kajanaland kommer på andra plats med 68 banor. Det sammanlagda antalet älgbanor som föreningarna i landet förfogar över är 726. Antalet är större än det var i föregående kartläggning. Kan detta tolkas som ett tecken på att älgbanorna är utsatta för ett lindrigare stängningshot än hagelbanorna? På kulbanorna försöker man ju nuförtiden ta vara på kulorna med kulfång. Det största antalet älgbanor i föreningsbruk fanns i Österbottens jaktvårdsdistrikt; det vill säga 94 stycken. På följande plats i statistiken kom föreningarna i Södra Tavastlands distrikt. Sammanlagt fanns det 413 kulbanor i föreningsbruk i hela landet, vilket även det är en aningen större siffra än i den föregående enkäten. Också här ligger de österbottniska föreningarna i täten med sina 57 banor. Läget är det samma som det var fem år tidigare. Av de övriga banorna, som det fanns 711 stycken av, utgjorde miniatyrälgbanorna (578 stycken) den klart största kategorin. Men också för de övriga banornas del är trenden stigande jämfört med läget fem år tidigare. Det största antalet föreningsbanor av det här slaget finner vi i Kymmene medan det fem år tidigare var de lappländska föreningarna som toppade kategorin. JAKT I regionen observerade jaktbrott och -förseelser, antal Jaktövervakare, pers. föreningsnamn HJORTDJURSSKADOR Skogskador förebyggdes, antal objekt 22 47 54 27 22 102 5 78 34 38 48 23 0 20 153 673 åkerskador förebyggdes, antal objekt 8 0 24 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 26 64 föreningsnamn Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland jvfnamn Minskande trend för hageltävlingar Jaktföreningarna arrangerade nästan 2500 hageltävlingar. Men också på den här kanten hade antalet tävlingar minskat jämfört med läget fem år tidigare, och minskningen uppgick till nästan femton procent. Å andra sidan hade antalet tävlingar ökat en aning (2224 stycken) jämfört med enkäten år 1997. Vid var och en av de tre enkäterna har jaktföreningarna i Satakunta varit de klart aktivaste när det gäller att arrangera hageltävlingar. Den här gången kom föreningarna i det österbottniska distriktet som obestridlig tvåa. Vid enkäten 1997 var det Södra Tavastland som låg tvåa och år 2000 var det Kymmenedistriktet. Älgskyttetävlingar arrangerades det i hela landet nästan 3800 stycken, vilket är aningen färre 40 Jägaren 4 / 2007 Pentti Vikberg 00 050 700 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland 164 466 49 252 240 261 1040 489 176 334 330 263 268 238 148 4717 30 12 49 14 4 48 20 21 6 13 16 0 0 26 5 264 00 050 700 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 jvfnamn
• 5 vilttrianglar och i inventeringarna deltog 5085 jägare. Fem år innan inventerades ungefär etthundra fler trianglar eller 1302 stycken. Det faller sig naturligt att också antalet inventerare har förändrats i proportion, eller 5489 inventerare år 2000. Föreningarna inventerade 1301 sommartrianglar och inventeringarna gjordes av 7188 personer. Fem år tidigare var antalet trianglar 1385 stycken och antalet inventerare sammanlagt 7333 personer. Sjöfågelinventeringarna minskar? För viltinventeringarnas del utgör punkträkningen av sjöfåglar den största skillnaden gentemot läget fem år tidigare. Förändringen är de facto så stor att vi måste betrakta resultaten med en stor dos försiktighet. Trots detta har siffrorna ändå någonting att berätta om sjunkande inventeringsaktivitet. Sjöfågelinventeringarnas tyngdpunkt ligger nu i Svenska Österbottens distrikt medan det fem år tidigare var Satakunta som klart och tydligt låg etta. Antalet hagelbanor håller på att minska. Särskilt markant märks det i och med att de små banorna försvinner. än vid enkäten år 2000. Föreningarna i Satakunta var klart aktivast när det gäller att arrangera tävlingar (727 stycken), vilket är ungefär dubbelt fler än föreningarna i Österbottens distrikt (375 stycken), som kommer på andra plats. Kultävlingar arrangerades det inalles 845 stycken, vilket i det stora hela var lika många som fem år tidigare. Jämfört med 1997 års enkät (545 stycken) var antalet kultävlingar ändå klart större vid de två senare enkäterna, det vill säga åren 2000 och 2005. Enligt statistiken arrangerade föreningarna sammanlagt 207 jaktstigstävlingar i landet, vilket är så gott som lika många som fem år innan (203 stycken). I den här kategorin befann sig de nyländska föreningarna i en klass för sig med 86 tävlingar eller 41,5 procent av alla tävlingar i landet. På distriktsnivå är förändringarna emellertid stora och i flera distrikt är trenden klart och tydligt nedåtgående. I åtta distrikt uppgav föreningarna ett klart mindre antal övervakare än de gjorde fem år innan och i många föreningar hade antalet jaktövervakare krympt till hälften. I föreningarna i Uleåborgs distrikt har antalet jaktövervakare emellertid nästan fördubblats, men någon entydig orsak till de här förändringarna står inte att finna. Åkertrianglarna har blivit fler För åkertrianglarnas del har inventeringarna däremot ökat i omfattning. Sammanlagt inventerade föreningarna i vårt land 193 trianglar. Fem år tidigare låg siffran på 119, vilket betyder att trianglarna har blivit drygt sex procent fler. Av allt att döma är det nuförtiden samma personer som sköter flera trianglar eftersom antalet inventerare har ökat med blygsamma två stycken, från 320 till 322! Man skulle kunna tro att i synnerhet det faktum att rådjuren har brett ut sig och blivit fler skulle få inventerandet av åkertrianglar att sprida sig till nya jaktvårdsdistrikt, men ändå har antalet distrikt krympt med ett. För fem år sedan inventerade föreningarna åkertrianglar i Mellersta Finland, Kymmene, Österbotten, Svenska Österbotten, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. Nu har Mellersta Finland och Kymmene fallit bort och Uleåborg kommit till. Tyngdpunkten för inventerandet av åkertrianglar har flyttat till de nyländska jaktföreningarna, både beträffande antalet trianglar och antalet inventerare. G Antalet jaktbrott oförändrat Antalet uppdagade jaktbrott och förseelser (264 stycken) är i samma storleksklass som fem år tidigare (243 stycken). Det största antalet brott och förseelser uppdagades bland jaktföreningarna i Kajanalands distrikt eller med andra ord 48 stycken. Ungefär samma antal avslöjades av föreningarnas jaktövervakare i Lapplands distrikt. Fem år tidigare stod saldot för föreningarna i Norra Savolax och Lappland på 39 jaktbrott och förseelser och för Uleåborgs distrikt två färre. Sjunkande trend för antalet jaktövervakare År 2005 fanns det i landets jaktföreningar sammanlagt drygt 4700 jaktövervakare. Det betyder att jaktövervakningen inte har försvagats särskilt mycket sedan föregående enkät då antalet var 4982. VILTINVENTERINGAR jvfföreningsnamn namn 00 050 700 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karlen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Hela landet Vilttrianglarna på ungefär oförändrad nivå Enligt enkäten inventerades under vintern 1207 markinventering av älg ha 337127 654237 231929 229555 456040 1330064 975452 538772 81485 1100305 679432 230915 353734 743084 704421 8646552 pers. 1292 1924 2490 804 1780 2456 2938 1073 402 3147 2342 829 782 2808 2842 27907 vilttrianglar sommar antal 75 115 137 89 53 111 171 83 34 113 91 41 82 79 28 1301 flyginpers. viltpers. punktin- pers. åkerpers. ventering trianglar ventering trianglar av älg ha vinter av sjöfågel antal antal ha 396 102452 15 67 344 2241 8 0 0 791 0 0 103 555 0 0 0 0 845 0 0 132 562 132 34 0 0 586 0 0 68 266 0 0 0 0 466 265367 13 62 297 2219 4 0 0 566 469025 68 97 372 0 0 0 0 1030 690327 65 156 648 75 50 10 20 526 345737 57 73 323 5 5 21 26 96 133514 17 23 62 0 0 0 0 642 498841 113 113 592 0 0 0 0 469 34603 11 69 261 0 0 0 0 117 241640 39 21 101 13724 52 10 10 328 169938 38 71 323 4035 82 49 82 205 137387 46 119 284 0 0 93 159 128 89550 26 33 97 0 0 10 26 7188 3178380 508 1207 5085 22431 236 193 322 Jägaren 4 / 2007 41 pers.
• FRÅN IMPORTOR TILL NATURMÄNNISKA Finlands förmånligaste B-energiklass Finlands förmånligaste fyrhjuling för vägtrafik 200 L FÖRVARINGSFRYS ·946x576x825 ·volum 205L ·snabbfrysning ·lampa ·inredning i aluminium ·beklädnad i vitt stål ·korg ·öppninf för smältvatten ·tyst FUDE HORNET F200 cc ·längd 1680mm ·bredd 1115mm ·höjd 1120mm ·1-cyl., 4-takts ·9,5kW/7500rpm ·12,1Nm/6500rpm ·elsstart ·80km/h ·kedjedrift ·skivbromsar ·växlar: 4+back ·handkoppling ·CDI-tändning ENERGIBESPARANDE TOPPFRYS NU! 249,250cc Custom ·2-cyl., 4-taktsmotor ·luftavkylning ·C.D.I ·14 kW / 8500 rpm ·elsstart ·2,3 l / 100 km ·5 växlar ·skiv-/trumbromsar ·110 km/h ·vikt 174 kg. 1490,125cc RMB ·1-cyl., 4-taktsmotor ·luftavkylning ·C.D.I ·8,2 kW / 9300 rpm ·elsstart ·trumbromsar ·teleskop-/monocross -fjädringar · 5 växlar DU FÅR EN DRÄKT PÅ KÖPET NÄR DU KÖPER EN MOTORCYKEL! 125cc Custom ·1-cyl., 4-taktsmotor ·luftavkylning ·C.D.I ·6,8 kW/7500 rpm ·elsstart ·2,1L / 100km ·5 växlar ·skiv-/trumbromsar ·90 km/h ·vikt 153 kg . FÖRMÅNSPAKET: FÄRGER: 1890,- 2690,200cc för terräng ·1-cyl., 4-takts ·luftavkylning ·10,2 kW ·14 Nm ·kardansdrift ·5 växlar + back 1745,250cc FÖR VÄG ·1-cyl., 4-takts ·vattenkylning ·10,5 kW ·17.6 Nm ·automat ·back ·vikt 225 kg SIDOVÄSKOR (100,-) MC-DRÄCKT (295,-) HJÄLM (69,-) DU FÅR EN DRAGKÄRPA PÅ KÖPET NÄR DU KÖPER EN QINGQI-FYRHJULING! Släpkärra (550,-) 1695,FUDE RACE FUDE CROSSI 50cc 110cc 3990,OFF ROADBIL 150cc tion forma ch der, in tar bil av dessa o r Du hit videon dukte och a andra pro k mång vår nätbuti i T OFF ROADBIL 260cc FÖR 899,- 399,- 1950,·4-takst ·Diesel ·18,4 kW 3990,- FUDE CROSSI 200cc FUDE FYRHJULINGAR 4-DRIFTS VERKU TRUCK, NISSAN MED MOTOR 999,· Över 70 servicepunkter i Finland · Det enda företaget med eget reservdelslager · Pålitligt, gammalt familjeföretag · Beställ till grossistpris direkt från importören 42 Jägaren 4 / 2007 399,- alk. 8990,- 19500,w U B
• GARMIN GPSmap 60Cx Det populära Garmin 60C -kart-GPS:t som har varit framgångsrik i tester har nu fått efterföljaren Garmin 60Cx. Nu kan du ladda ner mer TOPO-Suomi PLUS -kartor på minneskortet än någonsin tidigare. 60Cx till Finlands förmånligaste pris, endast från Erätukku. Tillsammans med TOPO-Suomi PLUS -terrängkartor är GPS:en helt överlägsen bl.a. för jaktbruk. nüvi 200/nüvi 250 Garmin nüvi 200 produktfamiljens produkter är lättanvända gps-navigatorer med elegant och mycket tunn design. Anordningen har en detaljerad gatukarta, automatisk finskspråkig steg för steg -ruttning med touchscreen Produktegenskaper Produktegenskaper och teknisk information: Till E + programmerings- och leveranskostnader Produktnummer: 005CX60 479 X -P tukku rä RIS 64 Mb MINNESKORT MEDFÖLJER! Upp till 100 x 100 km -karta Vi har även extra minneskort! Nyhet på Nordens kartor! Garmin nüvi 200 Till Produktnummer: 010-00621-13 TESTVINNARE! TM (19/05) testade Garmin 60 CS och På köpet till denna produkt: 219 ku-P rätuk RIS kkuErätu PRIS Nyhet på Europa-kartorna! Välj en från 1-16 områden! (motsvarande 99 ) (motsvarande 49 ) + leveranskostnader Garmin nüvi 250 Till E (motsvarande 59 ) Produktnummer: 010-00621-02 269 + leveranskostnader www.ERATUKKU.fi Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. 10-15 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4 - 6 HAPARANDA: Ikano-huset
• Genomgångsfällan k Den som jagar med fällor har vant sig vid att använda beten av alla de slag. En genomgångsfälla skiljer sig därigenom från mängden att den fångar också utan bete. Om fällan placeras i en trave höbalar eller en hög med stenar eller stubbar så gör den säkert också god verkan, bara de små gynnarna vänjer sig vid att snoka omkring där. Rent generellt lönar det sig att välja platser där rovdjuren redan har för vana att ströva omkring. Marko Muuttola, planerare, Laitiala försökscenter J ägare som jagar med fällor har vant sig vid att använda de mest varierande beten, allt från hundtorrfoder till härligt stinkande godbitar i olika stadier av förruttnelse. Under de senaste åren har det dessutom gjorts reklam för industriellt tillverkade invittringsmedel, som är tänkta att locka viltet till sig så det kommer inom räckhåll för jägaren. Däremot stöter man mera sällan på fällor som fungerar helt och hållet utan bete. Genomgångsfällan är en sådan. Där bygger funktionsprincipen på de små rovdjurens nyfikenhet och läggning för att undersöka hålor och utrymmen under byggnader. Den naturligaste placeringen för en genomgångsfälla är en laduvägg eller utrymmet under ett golv. Börja med invittringen Man kan börja invittringen med att lägga in små godbitar i fällans tunnel. Dessutom är det en bra idé att lägga dit exempelvis halm eller säd, som lockar till sig möss. När rovdjuren väl vant sig vid fällan och den blivit invittrad behövs det inte längre något bete. Medan rovdjuren letar efter möss och tänkbara bohålor vänjer de sig vid platsen och det blir naturligt för dem att ta vägen genom fällan. I synnerhet under brunsten snokar rödsvansarna omkring under ladugolven och är välkomna gäster eftersom de ju är listiga och sällan går i fällor. Under tillvänjningen och utom jaktsäsongen lyfter man av luckorna på fällan och tar bort trå- den, och säkrar på det viset att något djur inte av misstag kan bli inspärrat. Genom att också ta bort tråden förhindrar man att något rovdjur som passerar igenom fällan trasslar in sig i den. Genomgångsfällan fungerar på alla de små rovdjuren, men används huvudsakligen för jakt på räv, mårdhund och grävling. Rätt material ökar livslängden I synnerhet när det gäller fällor av stort format som kräver mycket arbete är det skäl att välja material med en så lång livslängd som möjligt. Det kan vara exempelvis tryckimpregnerat trä, betong eller rör av plast. Ett lager takfilt mellan marken och konstruktionen hindrar också materialet från att börja ruttna. I sin enklaste form består genomgångsfällan av ett rör som djuret passerar igenom. Med tassarna vidrör de tråden som utlöser fällan och luckan i vardera ändan faller ner så djuret blir inspärrat. Fällan är ungefär tre meter lång. Ingångarna kan vara 20 till 30 cm i diameter medan den egentliga fällan, sektionen där viltet ska stanna, Hannu Huttu 44 Jägaren 4 / 2007
• n kräver inget bete Det är en god idé att placera fällan där som smårovdjuren brukar ha sin gång under golvet. Med exempelvis stenar kan man styra rovdjuren till fällan. En genomgångsfälla som är infälld i golvet känns naturlig för de smårovdjur som rör sig under ladan. Gör spår i fällans golv och väggar för luckorna, så går de säkert i lås och förhindrar flyktförsök. Till de bästa ställena för en genomgångsfälla hör det dragfria utrymmet under en lada. Jägaren 4 / 2007 45
• måste vara större för att fällan Det här behöver du ska vara laglig. (Fällor och anför att bygga en dra fångstanordningar skall genomgångsfälla av bräder: vara sådana att ett fångat djur ryms i dem stående eller ligTrävirke gande i naturlig ställning och 100x50mm c 40 m 50x50mm c 12 m till sin konstruktion sådana att 25x50mm c3m djuret inte kan skada sig självt. Järnstång c 3,5 m Jaktförordningen 11§) Luckor 400 x 315 mm, 2 st Som utlösare fungerar en Gångjärn 1 st metrev som placeras mitt i fälLås 1 st lan och löper till en råttfälla. Råttfälla 1 st Det här ger en mycket känslig Metrev 1-3 m avgillringssmekanism. Gillra gärna metreven på ungefär sju centimeters höjd, så kan möss passera under den utan att utlösa fällan. Stöden som håller luckorna öppna frigörs när råttfällan blir avgillrad. Luckorna kan med fördel göras av mineritskivor eller av 5-10 mm tjock filmfaner. De har då tillräckligt med egen vikt för att slå igen fort. Gör styrspår för luckorna i både väggarna och golvet för att luckorna säkert ska falla rakt ner och det fångade smårovdjuret inte ska kunna rymma. Gör en lucka i locket mitt på fällan för att enkelt kunna vittja fällan. Alternativt kan du göra ett hål i sidan på genomgångsfällan och ansluta en vanlig mårdhundsfälla. Då slinker det fångade rovdjuret in där när genomgångsfällan har slagit igen, vilket gör avlivandet enklare. För att minimera trafiken till och från fällan och lukten av människa är det en bra idé att förse fällan med en mekanism som visar om den har slagit igen. Fäst ett tunt plastsnöre eller en metrev i fällans ena lucka eller direkt i råttfällan. Den andra ändan av snöret eller reven förs ut, utanför laduväggen och knyts ihop med ett band eller liknande som syns bra. När fällan slår igen stiger eller sjunker bandet beroende på hur det är fäst i fällan och jägaren slipper ränna fram och tillbaka för att kolla sin fälla. En genomgångsfälla fångar levande och måste därför vittjas minst en gång i dygnet (Jaktförordningen, 11§). G Stöden som bär upp luckorna frigörs när råttfällan avgillras. Med en råttfälla som utlösare kan mekanismen göras tillräckligt känslig. Det är bäst att kapsla in råttfällan så varken människor eller djur kommer åt att fingra på den från utsidan. Avsluta med att strö ut hö och säd inuti fällan. Lägg golvbräderna på plats och täck både golvet och fällan med ett lager hö. En tom plastflaska fäst i mekanismen visar om fällan har slagit igen. Det blir lätttare att kontrollera fällan och man minskar på människolukten vid den. 46 Jägaren 4 / 2007
• YLI 100 VUODEN KOKEMUKSELLA, TARKEMPI KUIN HAUKANSILMÄ: VX-III 1,5-5x20 valaistus CD/DX/G4 VX-II 1-4x20 DX VX-I 2-7x33 DX 790,- 410,- 280,- LEUPOLD VX-II 3-9x40 DX SILVER VX-L 4,5-14x50 DX VX-III 6,5-20x50 TD LRT 425,- 950,- 1100,- Leupold maahantuonti ja markkinointi Hjorth Urheilutukku, katso lähin jälleenmyyjä osoittesta: www.hjorth.fi Leupold & Stevens Inc., Oregon, USA · www.leupold.com Leupoldilla on kiikari jokaisen tarpeisiin, alkaen edullisesta VX-I -sarjasta aina laadukkaimpiin VX-III ja VX-L -sarjoihin. VX-I sarjassa on edullisesta hinnasta huolimatta 1/4 MOA:n mikrometrisäädöt, vesitiiviys ja MultiCoat -linssit. VX-II -sarjassa on 1/4 MOA:n klikkisäädöt, MultiCoat4 -linssit ja paljon ristikko vaihtoehtoja. VX-III ja VX-L -sarja ovat parhainta Leupoldia, ominaisuuksia mm. Index Matched Lens System -linssit (jopa 98 % valonläpäisy), sormin toimivat 1/4 tai 1/8 MOA:n klikkisäädöt, Extreme Fast Focus -okulaari ja Argon/Krypton -kaasutäyte (VX-L). VX-L -sarjan objektiivi mahdollistaa todella matalan ja vakaan kiikarin asennuksen. Kaikki Leupold tähtäinkiikarit on valmistettu USA: ssa, kysy lisää jälleenmyyjältäsi. Lumisten kairojen metsohaukut G Uskomattomalla tavalla kuvattu elokuva taitavan pystykorvan ja tarkkakätisen miehen retkistä metsojen asuttamaan erämaahan. Hienoja haukkuja, komeita pudotuksia, erätunnelmia vailla vertaa! Kesto 50 min., hinta 26 euroa (vhs ja dvd). G Hirviporukoille uusi opetus-dvd Hirvenruhon paloittelu. Tämän avulla paloittelun oppii kuka hyvänsä! Hinta 20 euroa (vain dvd). G Runsaasti myös muita eräelokuvia! Tilaa sähköpostilla osoitteesta arttu@videosara.fi tai soita/tekstitä numeroon 0400-229739. Voit noutaa omasi myös Viitasaaren ABC-liikennemyymälästä. Lisätietoja sivuilla www.videosara.fi Videosara, Arttu Kotisara, 44610 Kärnä Jägaren 4 / 2007 47
• 48 Jägaren 4 / 2007
• Jägaren 4 / 2007 49
• Gör en trofé Mätningsprinciperna är desamma för alla skallar. Bredden mäts på skallens bredaste ställe. av bäverskallen féer. Finland inämnade för ett antal år sedan ett förslag till CIC, det internationella rådet för jakt och viltvård, om att bäverskallar skulle kunna bedömas som troféer. Medaljklassificeringen för bäverskallar har preliminärt bekräftats. Poänggränserna för klasserna kontrollerades ifjol och medaljgränserna är idag som följer: guld 26,0 poäng, silver 25,5 poäng och brons 25,0 poäng. I Finland och de baltiska länderna har man redan i flera års tid bedömt bävertroféer på troféutställningar. Ett exempel: på troféutställningen i Sagadi i Estland, som arrangerades hösten 2006, fanns det över femtio bäverskalltroféer utställda. Den 20 augusti börjar bland annat jakten på björn och bäver. Bägge arterna kan numera också troféklassificeras. På initiativ av Finland kan bäverskallar sedan år 2002 bedömas på troféutställningar arrangerade av CIC. Dessutom är en skalle en trofé som håller nästan hur länge som helst. B äverjägare har alltid tagit vara på köttet och skinnet, men också skallen kan bli ett fint minne från jakten. För bäverskallar finns det nu en troféklassificering. I enlighet med principen om hållbart nyttjande ska man ta vara på hela viltet. Det har jägarna redan under forntiden insett och vetat att det blir mycket fina pälsar av bäverskinnet. Bäverskinnet utgör dessutom en trofé som pryder väggen hemma hos väldigt många jägare. Av skinnet kan man också låta göra en särdeles slitstark mössa eller varför inte en väst. Allt efter tycke och smak. Preparera skallen till trofé En skalle kan med andra ord prepareras till ett riktigt trevligt Sedan 2002 har också bäverskallar bedömts på troféutställningar. Bäverskav och skalltroféer Många jägare förstår att sätta värde på bäverns goda kött. Mycket riktigt utsågs bäverskav på 1990-talet till landskapsmaträtt i Södra Savolax. Att laga bäverskav är varken svårt eller komplicerat. Börja med att skära loss köttet från benen. Skär det i tunna skivor och lägg i fryspåsar. I frysen får köttet sedan vänta på den rätta stunden då det skulle sitta fint med en snabblagad och härlig vilträtt. Tälj tunna flarn av det frysta köttet direkt i stekpannan. Häll på en skvätt vatten och krydda med en nypa salt och svartpeppar. Märkvärdigare än så är det inte. Serveras på gammalt gott vis med potatismos. Duka med rårörda lingon eller tranbär och smaksensationen är klar. Nyheten på bäverfronten är den, att bäverskallar numera också kan bedömas som tro- Skallens längd mäts från nosbenets yttersta punkt till bakhuvudet. Mätningarna görs med skjutmått i centimeter med två decimalers noggrannhet. Veli Lappalainen Det första snittet avgör i hög grad slutresultatet för hela fällen. 50 Jägaren 4 / 2007
• jaktminne. Men för att den blivande trofén inte ska fara illa måste den prepareras till troféskick. När kroppen är flådd lossas skallen och kokas. Efter kokningen går det utan svårigheter att lossa muskler och annan vävnad från skallen. Man ska akta sig för att koka skallen för länge, eftersom bensömmarna i kraniet då öppnar sig helt. Tänderna kan också vara problematiska eftersom de lätt spricker när de har torkat. För att förhindra att de spricker kan man dessutom koka dem i paraffin. När skallen väl är putsad kan man behandla den med väteperoxid för att bleka den. Det att man tar vara på skallen som en separat trofé hindrar inte att man låter stoppa upp djuret. Skallen kan ställas ut där hemma som den går och står, med underkäken i en naturlig ställning. Men den kan också monteras med metalltråd på en sköld, komplett med underkäken i behåll. För att förhindra att tänderna spricker kan man dessutom koka dem i paraffin. Skallen som trofé CIC har utarbetat troféklassificeringar för skallar av varg, björn, lodjur, grävling, räv och mårdhund. Och som ovan nämndes kan också bäverskallar numera bedömas på både CIC:s utställningar och nationella sådana. Officiellt kan troféer bara bedömas på troféutställningar. En trofé måste ha torkat i minst tre månader innan den kan bli officiellt bedömd på en utställning. Sedan gammalt har det mest varit björn- och lodjursskallar som blivit utställda, men under de senaste åren har också skallar av räv, grävling och mårdhund blivit vanligare. Och som sagt är också bävern en nykomling. Det finska rekordet för en lodjursskalle är 29,10 poäng, vilket också är världsrekord för arten. Lodjuret i fråga fälldes år 1988 i Kalvola. Det finska rekordet för en björnskalle är 67,74 poäng och björnen i fråga fälldes i Nurmes år 2003. Det finska rekordet för bäverskallar är i detta nu 25,95 poäng och bävern i fråga fälldes år 2004 i Etseri. I det följande ska vi gå igenom principerna för hur man mäter skallar. Med hjälp av anvisningarna kan man själv mäta och bedöma en skalle och alltså få en uppfattning om hur många poäng den är värd. Det här är praktiskt för den som överväger att föra en skalle till en officiell utställning för bedömning. Här invid finns också en bedömningsblankett som du kan fylla i. Mätningen och anvisningarna för bedömningen Mätningsprinciperna är de samma för alla skallar. Med skallens längd menas skallens största längd och med skallens bredd menas skallens största bredd. Mätningarna görs med ett skjutmått i centimeter med två decimalers noggrannhet. Skallens längd Skallens längd mäts från nosbenets yttersta punkt till bakhuvudet. Vanligen mäter man till nosbenets framkant, men om tänderna sticker ut är det godkänt att räkna in dem i skallens totala längd. Skallens bredd Bredden mäts på skallens bredaste ställe, vinkelrätt mot skallens längdlinje. Skinnet som trofé Skinn av björn, lodjur och varg kan också bedömas som troféer. Skinnet av ett stort rovdjur kan mycket riktigt förvandlas till en imponerande trofé, men mätningsprinciperna skiljer sig en smula mellan arterna. Skinnen ska garvas och skyddas mot insektsskador, men det är bäst att lämna garvningen till en yrkesman i branschen. Anvisningar för förbehandlingen finner man bland annat i pälsbranschens handböcker. Flå djuret så fort som möjligt efter fällningen eftersom skinnet börjar tappa kvalitet nästan genast. Skrapa bort fettet och gör det så noggrannt som möjligt. När skinnet är skrapat fortsätter förbehandlingen av det nyflådda skinnet med torkning, saltning eller frysning. På det viset stabiliseras skinnet innan det skickas till beredning. Vid flåendet avgör det första snittet i hög grad slutresultatet för hela fällen. Undvik spetsiga hörn och flikar där djurets ben ansluter till kroppen, det vill säga i "armhålorna" och ljumskarna. Snitta med omsorg så att snitten möts i så trubbiga vinklar som möjligt. På framoch bakbenen ska snitten läggas medhårs så att pälsen täcker skinnkanterna. Det garvade skinnet kan därefter, om man så önskar, monteras på ett lämpligt tyg. Huvudet kan mycket väl vara uppstoppat, det hindrar inte bedömningen av skinnet som trofé. Anvisningar för mätning och bedömning På ett skinn görs mätningarna med ett smalt och böjligt måttband och antecknas i centimeter med en decimals noggrannhet. Skinnet kan bedömas även om huvudet skulle vara uppstoppat. Skinnet får inte tänjas åt något håll vid mätningen. Det finska rekordet för björnskinn är 346,19 poäng. Den här björnen fälldes i Imatra år 2003. Den officiella bedömningen av ett björnskinn görs på en officiell troféutställning. Troféutställningar ordnas på olika mässor, både på jaktmässor och andra. I vårt land är det den finska CICs utställnings- och trofékommissionen som ansvarar för trofébedömningarna. Skinnets längd: Mäts från nosens spets till skinnkanten på svansspetsen. Fällhår får inte ingå i mätningen. Skinnets bredd: Mätningen görs vinkelrätt mot längdlinjen, på det smalaste stället bakom frambenen. Formpoäng Till mätresultatet kan läggas högst 30 % formpoäng. Antalet formpoäng bestäms utifrån formeln (längden x bredden):100. Fällens längd maximalt 10 % Fällens jämnhet maximalt 10 % Fällens glans och massivitet maximalt 10 % Troféns poäng får man genom att därefter addera skallens längd och bredd. VARG BJÖRN LODJUR RÄV GRÄVLING MÅRDH BÄVER MÄTNING Skallens längd Skallens bredd _______ _______ Canis lupus Ursus arctos Lynx lynx Vulpes vulpes Meles meles Nyctereutes procyonoides Castor fiber, Castor canadensis koefficient x1 x1 poäng _____ p. _____ p. _____ p SAMMANLAGD POÄNG (längd + bredd) Medaljklasserna och de finska rekorden Guld VARG 41,0 BJÖRN 55,0 LODJUR 26,0 RÄV 25,0 GRÄVLING 22,0 MÅRDHUND 21,5 BÄVER 26,0 Silver 39,0 53,0 24,5 24,5 21,5 21,0 25,5 Brons 37,0 51,0 23,0 24,0 21,0 20,5 25,0 Rekordet 44,48 p. 67,74 p. 29,10 p. 25,54 p. 24,27 p. 21,12 p. 25,95 p. Plats Ilomants Nurmes Kalvola Sjundeå Teisko Hyvinge Etseri år 1986 2003 1988 2001 2006 2006 2004 Jägaren 4 / 2007 51
• Bedömningen av formpoängen görs av tre trofédomare som ska enas om fällens egenskaper. Genom att dra med fingrarna genom fällen bedömer de fällhårens längd samt fällens jämnhet och massivitet. Vid bedömningen ska domarna ta i beaktande att pälsen i "armhålorna" och ljumskarna är glesare och att fällhårens längd varierar på olika delar av skinnet. Skinnets kvalitet är bättre på senhösten än om björnen har blivit fälld på sensommaren. Den sammanlagda poängen Den sammanlagda poängen för trofén får vi enligt följande formel: (längden x bredden):100 + 0-30 % formpoäng. Det finska rekordet för björnskinn lyder på 346,19 poäng. Mera information om troférekord och bedömningen av trofeer finner du bland annat på Jägarnas Centralorganisations webbsida som har adressen: www.riista.fi BJÖRN, skinn Ursus arctos MÄTNING Skinnets längd Skinnets bredd CIC Finland, utställnings- och trofékommissionen TROFÉBEDÖMNING ____ cm ____ cm Poäng ____ Poäng: (längden x bredden):100 BEDÖMNING Formpoäng Fällens längd Fällens jämnhet Fällens glans och massivitet SAMMANLAGD POÄNG (maximalt 10 %) (maximalt 10 %) (maximalt 10 %) ____ ____ ____ ____ Medaljklasserna: Guld 300 poäng, silver 275 poäng, brons 250 poäng Björnen hör till de högst vörderade jaktbytena i vårt land. Av björnen kan såväl skallen som skinnet göras till trofé. Skinnets bredd mäts på det smalaste stället. Som regel är mätningspunkten strax bakom frambenen. Björnskinnets längd mäts från nosens spets till skinnkanten på svansspetsen. Skinnet får inte tänjas åt något håll vid mätningen. Fällens längd, jämnhet och massivitet bedöms av trofédomarna genom att dra igenom fällen med fingrarna varvid hårlagets kvalitet framgår. 52 Jägaren 4 / 2007
• Jubileums erbjudande ENKELT! 3-färgs ledljus rad underlättar positioneringen. Skallindikator; ljus och ljud ändrar när hunden skallar. Nära knapp (hunden under 1,5 km:s radie) visar hundens riktning och avstånd direkt. Beredskap att följa två hundar. Mottagaren kan ställas på tyst då används ledljusen. Hörbarhet - Mycket långt, frekvens 138 MHz, effekt 150 mW Noggrann - Tracker-teknologin ger en noggrann riktning och avstånd. Snabbpejling - Tracker-teknologin möjlig gör en snabb och enkel positionering. Konstrution - pejlen är byggd för tufft jaktbruk, stark aluminium stomme samt patenterade hållbara antenner. Skallindikator - fungerar felfritt i alla väder. Classic-paket 549 +lev.kostnader Ergonomisk form Stark och vattentät konstruktion Mycket lång hörbarhet, frekvens 138 MHz Laddbart batteri Signal ljus Ställbar skallindikator Utbytbara antenner / kort och lång modell Till alla hundar, från små taxar till stora stövare Classic-paket med Pico-halsband 599 + lev.kostnader Lätt sändare av aluminium, vikt från 72 g Frekvens 433 MHz, mycket noggrann Mycket snabb och lättanvänd Ställbar skallindikator Signalljus för batteri Exact-paket 335 + lev.kostnader Bruksfärdigt paket innehåller: sändarhalsband, batteri, mottagare, bältesväska, bruksanvisning, laddare(Pico). Ring & beställ! 020 - 7477 080 08 - 5400 600 0400 245 083 (vardagar kl 9-17) (vardagar kl 17-20) (vardagar kl 17-20) Tracker Oy, Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo www.tracker.fi Metsästäjä 4 / 2007 Tr ac ke r Ny Dubbelt lättare 110 g he 53 Pi co t!
• Kontroll, försäljning och leverans av viltkött till restaurang ­ fakta eller fiktion? 54 Jägaren 4 / 2007
• I regel ska kött av icke uppfött vilt kontrolleras om det är tänkt för distribution till restaurang eller minuthandel. Kravet på kontroll gäller allt kött som distribueras för allmän konsumtion, inräknat jagat vilt. För det jaktbara viltet finns det emellertid några undantag i lagstiftningen och lindringar i kraven jämfört med köttet av husdjur och vilt som är uppfött. Med försäljning direkt till konsumenten avses att köttet inte får distribueras via någon mellanhand eller grossist, utan säljaren måste vara jägaren själv och köparen måste vara den person som själv konsumerar köttet. Säljaren kan också vara en jaktförening, en jaktvårdsförening eller polisen vid exempelvis en auktion på en älg som avlivats efter en trafikolycka. Leena Oivanen, estämmelser om köttkontroll och övrig livsmedelshygien ingår i livsmedelslagstiftningen. Livsmedelslagens definition av vilt avviker till en del från begreppen i jaktlagen. Som icke uppfött vilt räknas enligt livsmedelslagen vilda klöv- och hovdjur, harar, gnagare, björnar och övriga jaktbara landlevande däggdjur, sälar samt vilda jaktbara fåglar. Det vilda viltet indelas i högvilt och småvilt. Som småvilt räknas de jaktbara fåglarna, hararna och gnagarna medan alla andra jaktbara däggdjur räknas som högvilt. Om köttkontrollen av och hygienen för icke uppfött vilt stadgas i EU:s hygienförordningar som gäller inom hela den europeiska unionen. Därtill kommer den finska livsmedelslagen med tillhörande förordningar. Huvudregeln är att allt kött som är avsett för allmän konsumtion i vårt land, även köttet av icke uppfött vilt, ska vara kontrollerat. Därav följer att viltkött som levereras till exempelvis en affär eller en restaurang ska vara kontrollerat, och likaså om köttet levereras till ett styckeri eller till ett godkänt företag för att förädlas. Undantag i det här generella kravet på köttkontroll görs om köttet är avsett för jägarens eget bruk samt vid några andra specialfall som specificeras i livsmedelslagen. B överinspektör på Livsmedelsverket Evira, enheten för kött- och fiskhygien te heller några andra bestämmelser om hygien. Med jägarens eget bruk avses kött av icke uppfött vilt som konsumeras av en enskild jägare eller en medlem i en jaktförening, i personens privata hushåll. Okontrollerat kött får serveras till jägarens egen familj och vid egna privata tillställningar med inbjudna gäster. En jägare får sälja eller på annat vis överlåta okontrollerat kött av icke uppfött vilt direkt till andra konsumenter såsom släktingar, grannar eller markägare, men bara för deras eget bruk. En jägare får också sälja styckat, okontrollerat viltkött, men av okontrollerat kött är det inte tilllåtet att tillverka produkter för försäljning, såsom köttfärs, korv eller basturökt kött. Matvaror av det här slaget får inte heller i övrigt överlåtas eller ges åt grannar, släktingar, markägare eller några andra personer. Hare och viltfågel till affär eller restaurang utan kontroll I regel är det bara tillåtet att leverera kontrollerat kött till minuthandeln. Det enda undantaget från den här generella regeln utgörs av vilda harar, kaniner och fåglar. Köttet av dessa får säljas okontrollerat till både restauranger och minuthandel. Jaktförordningens 31§ totalförbjuder dock försäljningen av tjäder, orre och järpe som har jagats i Finland, samt delar av dessa såsom deras skinn, samt vissa andra viltfåglar. Okontrollerat kött av hare och fågel får också säljas som styckat, men av sådant kött får det inte tillverkas några matvaror för försäljning som exempelvis köttfärs, korv eller basturökt kött. Det är också tillåtet att leverera köttet via en mellanhand. Okontrollerat kött av hare eller viltfågel får inte levereras till ett godkänt företag som exempelvis sysslar med att stycka eller förädla kött. Med harkött och fågelkött som levereras till minuthandeln ska det medfölja ett dokument som uppger vilken dag och tid djuret har fällts samt i vilken kommun. Kött för eget bruk behöver inte kontrolleras Viltkött som är avsett för jägarens eget bruk behöver inte kontrolleras. För sådant kött gäller in- Viltkött som är avsett för jägarens eget bruk behöver inte kontrolleras och för sådant kött gäller inte heller andra bestämmelser om hygien. På hippor och andra tillställningar får okontrollerat kött serveras På hippor och andra privata tillställningar som exempelvis bröllop och födelsedagar som arrangeras av jägare får okontrollerat kött av icke uppfött vilt serveras. Tillställningen får också Hannu Huttu Jägaren 4 / 2007 55
• arrangeras i en lokal som är godkänd för livsmedelshantering, som exempelvis en skola, ungdomsförening, restaurang eller liknande. Tillställningen ska vara arrangerad av jägare och den ska vara privat och alltså avsedd för en tydligt avgränsad skara inbjudna gäster. Köttkontrollen görs där djuret slaktas Kontrollen av viltkött ska alltid göras av en behörig veterinär och köttkontrollen ska göras på den plats där slakten av djuret slutförs, det vill säga där kroppen flås och styckas. Slakten och köttkontrollen kan göras på ett godkänt slakteri eller ett småslakteri som är godkänt för slakt av icke uppfött vilt. Detta kan också göras på en godkänd anläggning för hantering av vilt eller på platsen där viltet slaktas. Denna sistnämnda plats ska vara godkänd av kommunalveterinär för slutlig slakt av icke uppfött vilt och köttkontroll. De flesta älgar och övrigt vilt kontrolleras just på slaktplatsen, som i praktiken brukar vara jaktföreningens slaktskjul. I lagstiftningen finns beskrivet de strukturella och funktionella krav som ställs på slakterier, småslakterier och anläggningar för hantering av vilt. För en slaktplats, som är godkänd av kommunalveterinären ges det däremot inte några detaljerade föreskrifter utan lagen förutsätter att slakten ska kunna utföras hygieniskt. Beslutet om att godkänna en slaktplats görs alltid av samma kommunalveterinär som sköter om köttkontrollen. Med termen livsmedelsanläggning i livsmedelslagen avses plats som är godkänd för slakt av vilt och köttkontroll. Den som använder en slaktplats och där låter kontrollera kött ska lämna in en anmälan om denna verksamhet till kommunens myndighet för livsmedelsövervakning. efter fällningen eller infångandet. Personerna i fråga ska gå en särskild kurs i ämnet. Vid den här hygienutbildningen för jägare behandlas viltets anatomi, förändringar som orsakas av sjukdomar, miljöfaktorer som via viltet kan påverka människans hälsa, hygienisk hantering av kött samt aktuella föreskrifter och bestämmelser. Lagstiftningen går i detalj in på kraven för kursens innehåll och dessutom ska kursprogrammet godkännas av Evira. Om det i jaktföreningen finns en medlem som har gått den här utbildningen får den här personen besiktiga kroppen och de inre organen redan På älghippor och andra privata tillställningar, t.ex. bröllop och födelsedagar som arrangeras av jägare får okontrollerat kött av vilt serveras. För att kunna göra en köttkontroll på ett icke uppfött vilt behöver veterinären som sagt det tidigare nämnda dokumentet med uppgifter om när och var djuret blivit fällt. Dokumentet överlåts av jägaren som har gått hygienutbildningen, om det finns en sådan, eller av jägaren som för kroppen till kontroll. Kontrollen går ut på att försäkra sig om att viltkroppen och de inre organen är tjänliga som livsmedel. Om en preliminär kontroll av kroppen har blivit gjord av en hygienutbildad jägare och dokumentationen är tillräcklig, behöver de inre organen inte granskas. Om viltkroppen blir godkänd vid köttkontrollen märker veterinären den med stämplar. Viltkött som har kontrollerats på slaktplatsen kan enbart säljas i hemlandet medan kött som har kontrollerats på en godkänd anläggning kan säljas också till andra EU-länder. Den kontrollerade kroppen kan förzas till ett godkänt styckeri för styckning och därifrån vidare till köttförädling eller minutförsäljning. Viltkött som är godkänt för konsumtion i hemlandet ska hållas separat från kött som är godkänt för övriga EU-länder. Vissa djurarter trikinundersöks alltid På björnar, vildsvin, lodjur, bävrar, sälar och andra potentiella trikinvärdar görs det alltid också en trikinundersökning. Därför måste det också tas ett prov som sedan skickas till ett godkänt laboratorium för undersökning. För provtagningen och skickandet svarar samma veterinär som sköter om köttkontrollen. Viltkroppen kan inte godkännas förrän resultaten av trikinundersökningen är klara. Om kroppen visar sig vara infekterad av trikiner vrakas den. Det är väldigt vanligt i vårt land att små rovdjur lider av trikiner, och att även björnar och vildsvin är infekterade. Evira rekommenderar därför att man alltid låter trikinundersöka björn och vildsvin även i sådana fall då kroppen inte ska föras till kontroll utan köttet ska konsumeras i jägarens eget hushåll eller säljas direkt till en enskild konsument. Tänk på hygienen redan vid fällningen Efter fällningen ska man på älgar, hjortar och annat högvilt ta ur magsäcken och inälvorna så fort som möjligt och vid behov även sticka djuret. Också småvilt kan med fördel passas redan på platsen där djuret fällts. Samtidigt kan också de inre organen lösgöras från viltkroppen. Det är tillåtet att lämna magsäcken och inälvorna på skottplatsen. Björn och säl kan också flås på platsen där de fälldes om inte hygienen blir lidande. Helst ska man ändå gräva ner inälvorna och det övriga slakteriavfallet och inte lämna det så hundar och vilda djur kan komma åt det. Detta för att inte sprida parasiter och sjukdomar som det fällda viltet eventuellt har lidit av. Viltkroppen ska transporteras så fort som möjligt till slaktplatsen eller anläggning där slakten kan slutföras och köttet kontrolleras. Där ska kroppen flås så fort som möjligt och passas, och de inre organen ska tas ur om detta inte blev gjort på skottplatsen. Det är också viktigt att kroppen kyls ner till en tillräckligt låg temperatur. Kroppen får inte styckas innan kontrollen och huvudet och de inre organen ska finnas kvar. Kropp som ska kontrolleras får inte heller vara fryst. Kropp som ska kontrolleras ska åtföljas av ett dokument med uppgifter om fällningsdatum, tidpunkt och kommun samt eventuella misstankar om att djuret lider av någon sjukdom eller sjukliga förändringar. Köttförsäljning ska anmälas till myndigheterna på fällningsplatsen. Om det vid granskningen inte framgår någonting onormalt och djuret inte heller har uppträtt på ett onormalt sätt innan skottet behöver bara kroppen föras till köttkontroll medan de inre organen kan lämnas kvar på fällningsplatsen. Om viltet däremot är en björn, ett vildsvin eller något annat djur som kan tänkas vara värd för trikiner ska också huvudet och mellangärdet följa med kroppen. Den hygienutbildade jägaren ska dessutom bifoga en skriftlig anmälan till den veterinär som utför köttkontrollen.Av detta dokument ska framgå fällningsdag, tidpunkt och kommun. Dokumentet ska dessutom vara numrerat. Enligt Eviras uppfattning kan veterinärer som är medlemmar i en jaktförening fungera som hygienutbildad jägare utan att behöva gå kursen. En anmälan om överlåtelse och försäljning av viltkött ska göras till kommunens livsmedelsövervakande myndighet. Anmälan ska göras på förhand. Anmälningsskyldigheten gäller varje enskild jägare som säljer kontrollerat eller okontrollerat viltkött direkt till konsument, levererar hare eller viltfågel till minutförsäljning eller säljer kontrollerat viltkött till exempelvis en affär eller restaurang. Anmälningsskyldigheten gäller också jaktföreningar, jaktvårdsföreningar och polisen, om denna ordnar en auktion på eller försäljning av okontrollerat viltkött. Anmälningen ska göras till den livsmedelsövervakande myndigheten i den kommun där försäljningen äger rum. Om försäljningen av kontrollerat viltkött är omfattande eller yrkesmässig ska lokalen där köttet hanteras vara godkänd i enlighet med livsmedelslagen. G Ytterligare information om köttkontroll och aktuell lagstiftning finner du på Livsmedelsverket Eviras webbsida på adressen www.evira.fi. I detta nu bereder Evira bland annat ett direktiv för myndighetsövervakningen av slaktplatser för vilt. Köttkontrollen sköts av veterinär Köttkontrollen ska göras av en behörig veterinär. Köttkontroll av ett icke uppfött vilt på slaktplatsen får enbart utföras av kommunalveterinären i området ifråga. På godkända småslakterier och anläggningar för hantering av vilt görs köttkontrollen av den kommunalveterinär som också i övrigt övervakar stället. På godkända slakterier sköts köttkontrollen av den veterinär på Evira som övervakar slakteriet i fråga. Ny hygienutbildning för jägare på väg Enligt lagstiftningen kan jaktföreningarna ha medlemmar som har fått utbildning i att göra en preliminär granskning av viltet omedelbart 56 Jägaren 4 / 2007
• Det händer i distrikten Södra Savolax Kurser för jaktledare för älgjakter G Södra Savolax jaktvårdsdistrikt ordnar i augusti-september kurser för jaktledare och dessas ersättare. Kurserna är öppna och deltagande i kurs som hålls i annan förening är möjlig. Teman på kurserna är bl.a. säkerhet, jaktledarens upgifter samt förvaltning av älgstammen. Kurserna inleds med en videovisning kl. 17.30 och det egentliga kursprogrammet börjar kl. 18.00. Ett undantag är Kristina jaktvårdsförening där motsvarande tider är 18.30/19.00. Förfrågningar: Södra Savolax jaktvårdsdistrikt, viltvårdskonsulent VeliMatti Pekkarinen 0400-257 407. Kursdatum: Anttola, må 3.9 Ollinmäki vingård Enonkoski, on 8.8 Kievari Enonhovi Hartola, Pertunmaa, on 8.8 Pertunmaa ungdomsgård Haukivuori, to 23.8 Haukivuoren Riistamiehets stuga Heinolanejden, to 9.8 Hotell Kumpeli Heinävesi, ti 4.9 Högstadiets skolcentrum Joroinen, to 16.8 Kerisalon Seurapirtti Juva, to 16.8 Hotell Juva Kangaslampi, to 6.9 Kangaslampi församlingssal Kangasniemi ti 18.9 Kommungården, fullmäktigesalen Kerimäki fr 14.9 Hotell Herttua S:t Michelsnejden to 9.8 Porrassalmen Eräveikots stuga Mäntyharju ­ Hirvensalmi fr 22.8 Tyllilä-Hovi Pieksämäki, Virtasalmi, Jäppilä ti 28.8 Naarajärvi, Kanttila Punkaharju on 29.8 Kommungården, fullmäktigesalen Puumala on 5.9 Kommungårde, fullmäktigesalen Rantasalmi må 27.8 Andelsbankens konferensrum Kristina on 19.9 Hotell Heimari Savonranta må 13.8 Sampola Sulkava ti 21.8 Andelsbankens konferensrum Sysmä ti 7.8 Sysmä sparbank Nyslott må 6.8 Undervisningsrestaurang Paviljonki Välkomna alla nuvarande och kommande jaktledare! Norra Savolax Inskjutnings- och servicedag för vapen och riktmedel G Lördagen den 21.7.2007 med början kl. 12 på Leppävirta-Varkaus jvf: s 100 m skjutbana i Riikinneva (skyltning från Varkaus-Sorsakoski-vägen). Under eftermiddagen har jägarna möjlighet att skjuta in sitt vapen inför höstens jakt. Kikar- och vapenexperter på plats. På trapbanan finns samma möjlighet att få handledning och rådgivning i hagelskytte. Särskilt ungdomar och nybörjare är välkomna. Rådgivnings- och kurseftermiddagen ingår i FJF:s Norra Savolaxdistrikts Metso-projekt. Eftermiddagen är avgiftsfri. Ytterligare info: Vesa Paldanius 040-7363622 och Lauri Itkonen 050-4078359 Egentliga Finland Eftersökskurs i Egentliga Finland G Plats: Kiikala, Rekijoki ungdomsgård Soihtula, Soihtulantie 1 invid väg nr 2403. Skyltning från Kiikala kyrka. Tid: Torsdag 23.8.2007 kl. 18:00. Deltagaravgift 5 euro, kaffe ingår. Kursen är avsedd för såväl jägare som hundförare. Under kursen behandlas bl.a. undersökning av krockplatsen, aktiviteter under eftersöket och avlivningssituationen. Förhandsanmälning och ytterligare info (gärna ) mellan 13-19.8.2007: Teuvo Mäkelä 0400-525216/ teuvo.makela@pp2.inet.fi Arr: Jaktvårdsdistriktets, kenneldistriktets eftersökshandledare och Kiskodistriktets jvf. Jägaren 4 / 2007 57
• Forststyrelsens jakt- och fiskekartor nu på NÄTET! kan vi markera de områden där det exempelvis bara är tillåtet att driva älg, eller de vatten där det finns begränsningar för storleken på nätens maskor. Även utrustningsnivån på området kan man från och med i höst få utskriven på kartan. På det viset hittar man stugorna, vindskydden, eldstäderna och all annan utrustning som finns på platsen i fråga. F orststyrelsen har öppnat en ny tjänst på nätet där man hittar Forststyrelsens alla jaktoch fisketillståndsområden. Alla tillståndsområden är lätta att leta fram och kartorna kan förstoras och förminskas, och kan skrivas ut i önskad skala. Områdenas gränser är klart och tydligt utmärkta. Du kan börja planera din jakteller fiskeresa redan nu, hemma vid datorn. Du kan planera rutterna på förhand och skriva ut de kartor som du kommer att behöva. karta.fi och Retkikartta.fi. Där finns också en länk till Villi Pohjolas webbsidor. Exakta och orienteringsdugliga kartor Jägare och fiskare har i sin kundrespons riktat en hel del kritik mot kartorna. När tillstånden beviljas är det omöjligt att bifoga en heltäckande uppsättning kartor som klart och tydligt skulle visa alla områden som ett tillstånd berättigar till och som dessutom skulle vara i en sådan skala att man kan använda dem för orienteringen i terrängen. På den nya nättjänstens kartor är också de minsta skiften, sjöar och tjärnar utsatta som hör till tillståndsområdet. Med hjälp av karttjänsten går det förstås också att leta sig fram till nya jaktoch fiskeställen där man inte har varit tidigare. Faktum är att kartorna håller en så hög standard att man kan orientera med dem. Ingen avgift på tjänsten Användningen av nättjänsten utflyktskarta. fi ingår i tillståndsavgifterna. Övriga delar av tjänsten är finansierad med samhälleliga medel. Dock är det möjligt att det längre fram kommer att krävas att kunderna registrerar sig för att få tillgång till kartorna. Karttjänsten har alltså både en finsk och en svensk adress, Retkikartta.fi och Utflyktskarta.fi. Kartor av alla de slag på adressen Utflyktskarta.fi Från och med juni omfattar karttjänsten Forststyrelsens alla områden för småviltsjakt, fritidsfiske, jakttillståndsområden, utflyktsmål och allmänna vattenområden. Dessutom visar kartorna skyddsområden, ödemarksområden och områden för friluftsliv. I höst tillkommer Forststyrelsens tjänster för friluftslivet, det vill säga stugor, vandringsleder och olika konstruktioner som exempelvis eldstäder. Mot slutet av året utökas nättjänsten med kartor över älgjaktsområdena. Karttjänsten ger också möjligheter att ta reda på var det finns allmänna vattenområden. På de allmänna havsområdena äger personer som är fast bosatta i Finland rättigheter i enlighet med jakt- och fiskelagen. För de allmänna vattenområdena i insjöar gäller rättigheterna invånarna i de berörda kommunerna. Du hittar tjänsten på nätadresserna Utflykts- Servicenivån och begränsningar i tillstånden En av målsättningarna för karttjänsten är att kartorna ska komplettera jakt- och fisketillstånden. Av kartorna ska framgå inte bara det aktuella områdets gränser utan också nivån på servicen och alla begränsningar som gäller för tillståndet. Avgränsningarna syns på kartorna som separata områden med en text som ger besked om gällande begränsningar. När kartan skrivs ut medföljer alla begränsningar för det aktuella området, både på kartan och som en textbilaga. På det här viset Användarvänlig Karttjänsten är ett lätt och praktisk sätt för kunderna att få fram kartor över önskade områden. Specialkartor kan fortsättningsvis förstås också skaffas via andra kanaler. Sådana kartor saknar dock för det mesta uppgifter om gällande begränsningar för jakt- och fiskeområden, och nivån på utrustningen. Här får kunden själv bestämma varifrån han skaffar sina kartor för olika behov. Poängen är i alla fulla fall att Forststyrelsen nu erbjuder en tjänst som är lätt, snabb och billig för kunden. G Heikki Hallila, Forststyrelsen 58 Jägaren 4 / 2007
• Baikal IJ-513M -ilmakivääri Kaliiperit 4,5 tai 5,5 mm Erittäin tehokas jousimäntätoiminen ilmakivääri, lähtönopeus 300 m/s (4,5 mm) / 250 m/s (5,5 mm) K18 Ammuntatuet Kevyet ja käytännölliset ammuntatuet. Jalkojen päissä tulppien alla metallipiikit, jotka saavat pitävän otteen alustaan. Irrotettavat sommat estävät uppoamisen hiekkaan. Korkeus säädettävissä. Mukana kantopussi. 179,- Baikal IJ-27 12/76 -haulikko Edullinen ja varmatoiminen perushaulikko. Ejektorit, hihnalenkit, 3 vaihtosupistajaa ja pehmustettu perälevy. Tukki valikoitua pähkinäpuuta. Kovakromatut piiput, paino n. 3,6 kg. 1-jalkainen 29,2-jalkainen 39,3-jalkainen 49,- 370,- Trius-kiekonheittimet Näppärä ja pitkäikäinen kiekonheitin, jonka T-muotoisen jalustan voi kiinnittää maahan, lankkuun tai esimerkiksi vararenkaaseen. Helppo virittää ja käyttää. Tack Driver -ammuntapussit Yksiosainen ammuntapussi jonka pitävien kylkien väliin ase kiristyy tukevasti. Sopii haulikolle ja kiväärille. Vähentää rekyyliä ja aseen hyppäämistä huomattavasti. (myydään tyhjänä, täytä esimerkiksi riisillä) Birdshooter 79,- 39,- Dead Shot -pussit Vakaa ja nopeakäyttöinen kaksiosainen ammuntatuki. Kestävää nailonia, ei naarmuta asetta. - Mahdollisuus käyttää korkeitakin kulmia - Yhdelle tai kahdelle kiekolle - Lähtönopeus säädettävissä - Säätöihin ei tarvita työkaluja One Step 129,Uutuusmalli One Step viritetään ja laukaistaan jalalla, helppo ampua myös yksin! (Saatavana 5.8.) 19,- Myydään tyhjänä, täytä esimerkiksi hiekkapuhallushiekalla. Caldwell-bipodit Himmeän mustaa alumiinia. Kääntyy 20° kumpaankin suuntaan, kallistuu 18° Leupold-tähtäinkiikarit Euro-dollari -vaihtokurssin ansiosta amerikkalaisten laatutuotteiden hinta on nyt kohdallaan! Zos 1x22x33 punapiste integroitu Weaverkiinnitys korkea (35-76 cm) 85,matala (20-30 cm) 59,- 69,Zos 3-9x40 parallaksisäätö alkaen 8 m 1" runkoputki kaikkiin aseisiin! hiusristikolla 64,Mil-Dot -ristikolla Leupold VX-II 1-4 x 20 mm . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-III 1,5-5 x 20 mm . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-I 2-7 x 33 mm. . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-II 2-7 x 33 mm . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-I 3-9 x 40 mm. . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-II 3-9 x 40 mm . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-II 3-9 x 50 mm . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-I 4-12 x 40 mm . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-II 4-12 x 50 mm. . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-II 6-18 x 40 AO . . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-II 6-18 x 40 Target Dot . . . . . . . . . . Leupold VX-III 6,5-20 x 40 LR . . . . . . . . . . . . . Leupold VX-III 8,5-25 x 50 LRT . . . . . . . . . . . . Leupold FX-II 4 x 28 Handgun käsiasekiikari - uutuus! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350,495,245,345,270,370,470,350,490,560,560,670,990,340,- 55,Lee juhlavuoden lataussarja Sisältää kaiken tarvittavan patruunoiden jälleenlataukseen. Lisäksi tarvitset vain latausholkit kaliiperillesi! Zos 1,5-6x42E 11-portainen säädettävä valaisu (punapiste ristikon keskellä) 30 mm runkoputki 78,- Zos 6-24x50E parallaksisäätö alkaen 20 m 1" runkoputki punapisteristikolla 119,120,valaistulla Mil-Dot -ristikolla Stag Arms -tuotteet Valikoimissamme Stag Armsin laadustaan tunnetut AR-15 -tyyppiset reserviläiskiväärit ja niiden osat. Katso lisää nettisivuiltamme! 95,- Eräliike Riistamaa Espoo Oravannahkatori 1 02120 Espoo puh. (09) 4110 1290 ma-pe 12-18 Kouvola Tapiontie 2 45160 Kouvola puh. (05) 375 0288 ma-pe 10-18 Tuotevalikoima ja nettikauppa: www.riistamaa.fi Jägaren 4 / 2007 59
• Anu Ruohomäki Den här älgflugan samlades in som puppa i vintras och har kläckts i ett värmeskåp. Arja Kaitala (Uleåborgs universitet), Sauli Härkönen (Skogsforskningsinstitutet), Sauli Laaksonen (Evira) och Hannu Ylönen (Jyväskylä universitet) Älgflugsundersökningen har fått upp farten Vinterns insamling av älgflugspuppor gav forskarna tiotusen puppor "Hej, jag hoppas att det här är såna där älgflugspuppor! Skickat av Lauri Haaramo, 8 år, Gammelby." Provet som Lauri hade skickat in fick nummer 74. Visst är det älgflugspuppor, Lauri! Tusen tack! 60 Jägaren 4 / 2007 i fick in ungefär 200 svarskuvert med älgflugspuppor och citatet ovan kommer från ett av följebreven. I många av kuverten fanns flera tuber med puppor från olika älglegor. Sammanlagt handlar det om ungefär tiotusen puppor som vi har fått in under vårvinterns insamling. Bakom det här stora antalet puppor ligger en väldig insats av drygt tvåhundra jägare och skogsvandrare. V Överträffade alla förväntningar Tiotusen puppor är en utomordentligt bra mängd för vår undersöknings syften eftersom vi enligt försiktiga beräkningar hade väntat oss två till tre tusen stycken. Om vi ställer antalet i relation till det plågsamma förhållandet mellan älgfluga och värddjur är tiotusen älgflugor en mängd som lätt kan förekomma på en enda älg under höstens jaktsäsong.
• Under de senaste fyrtio åren har älgflugan blivit till en riktig landsplåga för inte bara hjortdjuren utan också för alla människor som rör sig i skogen Vi fick in prover på puppor från hela södra och mellersta Finland medan de nordligaste proverna sammanföll med sydgränsen för renskötselområdet. Värt att notera i sammanhanget är att vi också fick ett prov från en renlega i Puolanka. Vi följer uppmärksamt med hur älgflugan breder ut sig norrut och vad detta kan ha för följder för renhushållningen. En avsevärd del av pupporna samlades in i Egentliga Finland medan östra Finland, Norra Karelen och Saimentrakten stod för ett mindre antal. Detta väcker hos oss forskare intressanta frågor bland annat om älgflugan eventuellt varierar i perioder och om det till och med kan vara möjligt för älgarna att utveckla immunitet. Pågående forskningsprojekt Älgflugeprojektets andra planeringsmöte hölls i mars på Uleåborgs universitet. Tyngdpunkten låg på planeringen av projektets viktigaste delområden för detta år, för att det insamlade och omfattande puppmaterialet ska bli så väl utnyttjat som möjligt. Under innevarande år kommer vi främst att inrikta vår forskning på att undersöka älgflugans levnadsmönster. Vi kommer i synnerhet att försöka klarlägga vilka faktorer som kan begränsa älgflugans utbredning och hur arten väljer sin värd. Utvalda puppor har, omsorgsfullt förpackade i nät och väv, skickats till olika orter i mellersta och norra Finland (på axeln KonnevesiUtsjoki) för undersökningar av artens förmåga att överleva. Projektet fick en hel del publicitet i våras. När de här älgflugorna har kläckts kommer de att skickas tillbaka till Uleåborg där de ska undersökas för att ta reda på vilka signaler som får dem att välja sitt värddjur. I ett annat delprojekt ska vi undersöka vilka effekter som älgflugornas bett och blodsugande har på hjortdjurs hälsa och beteende. En del av pupporna har dessutom skickats till Helsingfors universitet för virologiska undersökningar där forskarna kommer att undersöka om arten eventuellt sprider några sjukdomar. På tröskeln till renskötselområdet Värt att notera i sammanhanget är att vi också fick ett prov från en renlega i Puolanka. Älgflugspuppor samlades in från artens hela utbredningsområde. På bilden är de kommuner markerade där puppor blev insamlade. (Lantmäteriverket, tillstånd nr MYY/179/06-V) n Älgflugan har nått renskötselområdets sydgräns. En del av älgflugeprojektet går ut på att undersöka hur älgflugan påverkar renarna och om arten eventuellt försvagar renarnas hälsa. Enligt vår prognos kommer älgflugan att trivas på tamrenen på samma sätt som den lever och mår gott på tamrenens kusin skogsrenen. Detta kan innebära ett nytt hot mot rennäringen. Älgflugans bett skadar tamrenens hud och kommer med stor sannolikhet att orsaka ytterligare fysisk och psykisk stress för renarna, och detta vid en tidpunkt då renarna precis har klarat av massförekomsterna av knott och mygg. Vi kommer också att undersöka älgflugans inverkan på rennäringen som helhet. En väsentlig del av forskningsprojektet går ut på att leta efter metoder att krympa älgflugepopulationerna och hindra dem från att etablera sig i renskötselområdet. Varje år parasitmedicineras ungefär 80 procent av renhjordarna mot styngflugor (Oestridae), som är besvärliga parasiter. Vi ska därför också undersöka om samma parasitmedicinering skulle ha effekt också mot älgflugorna. Redan innan arbetsgruppen höll sitt möte i Uleåborg hörde norska och svenska forskare av sig. I Sverige och Norge verkar älgflugan åtminstone lokalt ha en tydlig och negativ effekt på älgen. Efter hand som vi har fått allt fler påstötar om samarbete har det uppstått ett allt större behov av att planera forskningen och hitta gemensamma nordiska synergifördelar. Detta framför Älgflugor på en fälld älg. De har fällt sina vingar och sugit blod, och är nu klara att föröka sig.. Sauli Laaksonen Jägaren 4 / 2007 61
• allt eftersom forskningsgruppens resurser är begränsade. Vår forskargrupp är tacksam för alla puppor som har skickats in. Vi kommer att använda materialet optimalt, men tyvärr måste vi ge oss till tåls ända till slutet av året innan de första forskningsresultaten föreligger. Hälsningar från Ryssland Det var på 1960-talet som älgflugan spred sig från Sovjetunionen till sydöstra Finland. Sedan dess har arten spritt sig mot norr och väster med en hastighet av några mil om året. I detta nu följer gränsen för älgflugans etablerade utbredningsområde renskötselområdets sydgräns. Under de senaste fyrtio åren har älgflugan blivit till en riktig landsplåga för inte bara hjortdjuren utan också för alla människor som rör sig i skogen. Mycket riktigt börjar älgflugan vara ett lika vanligt samtalsämne som vädret och myggorna när folk träffas och pratas vid en stund. Petteri Nieminen på Joensuu universitet presenterade på mötet i Uleåborg några undersökningar som gjorts i det forna Sovjetunionen på 1960- och 1970-talet. Undersökningar som har publicerats på ryska går ju lätt vår forskning förbi utan att bli upptäckta eller uppmärksammade. Enligt de här undersökningarna uppfattades älgflugan redan på 1960-talet som ett plågoris bland landsbygdsbefolkningen och bäroch svampplockare i Ryssland och Vitryssland. Det var då, på 1960-talet, som de första massförekomsterna av älgflugor noterades. Tydligen uppfattades älgflugan också som ett plågoris för soldaterna eftersom också det militärmedicinska institutet deltog i undersökningarna! I de ryskspråkiga undersökningarna hittar vi en hel del För att undersöka älgflugans överlevnad förpackades pupporna en och en och placerades ut i terrängen. Här håller professor Arja Kaitala på med terrängarbetet För oss alla som rör sig i naturen på hösten är älgflugan en välbekant följeslagare, trots att vi egentligen inte vet någonting alls om krypet. detaljer om älgflugans utveckling och livscykel som är aktuella hos oss just nu eftersom flugtätheterna nu verkar ha nått samma nivå som de låg på för fyrtio år sedan i Sovjet. Av allt att döma är älgflugan inte någon bra flygare. Efter kläckningen följer älgflugan en likadan livscykel som fästingen, som sätter sig i ris och gräs och väntar på en värd. Men med den skillnaden att älgflugan tydligen gör en kort, flygande spurt på något tiotal meter för att nå sin tilltänkta värd. Detta innebär i sin tur att älgflugan skulle breda ut sig mycket långsamt om den var hänvisad till sin egen flygförmåga. Alltså behöver den sitt värddjur också för detta. Som fripassagerare på en älg eller ett rådjur kan en älgfluga mycket väl tillryggalägga tiotals kilometer från platsen där den steg på och följande år erövra nytt territorium genom sina ättlingar när dessa kläcks ur pupporna. Detta är således ingenting mindre än älgflugans effektiva utbredningsmekanism! Ett värddjur som tillryggalägger långa sträckor kan transportera en älgflugshona som producerar mer än 5000 puppor. Detta innebär att antalet puppor och nya flugor är stort redan från första början i det nya området. logiskt sett är arten väldigt intressant. Den är utan minsta tvivel en vinnare, även om vi inte alltid vill medge det. En annan intressant aspekt är den, hur eventuella förändringar i klimatet kommer att påverka älgflugans roll i djurlivet i vårt land. I skrivande stund består nämligen prognoserna inte av någonting annat än bekymrade antaganden. Våra täta älgbestånd hjälper förstås också älgflugan i artens "själviska" uppsåt. Också rådjurspopulationerna är på väg uppåt. För att inte tala om vad som kan komma att hända när älgflugan på allvar drabbar renskötselområdet med sina hundratusentals renar! G Älglusflugan (Lipoptena cervi) kan lätt förväxlas med fågellusflugan (Ornithomyia avicularia) som också räknas till lusflugorna. Fågellusflugan fäller emellertid aldrig sina vingar. Dessutom pekar fågellusflugans vingar, när de är infällda, snett ut åt sidorna och vingarnas ådring är svart. På älgflugan är vingarnas ådring ljus medan vingarna i hopfällt läge pekar rakt bakåt och delvis överlappar varandra på bakkroppen. Du kan följa med älgflugeprojektet på projektets egen hemsida på adressen http://cc.oulu.fi/~lcervi/. Där kan du också mejla in åsikter och synpunkter. Sauli Laaksonen För oss alla som rör sig i naturen på hösten är älgflugan en välbekant följeslagare, trots att vi egentligen inte vet någonting alls om krypet. Bio62 Jägaren 4 / 2007 Sauli Härkönen Framgångsrik nykomling Älgflugspupporna som hittas där älgar haft sin lega på vintern är två till tre millimeter stora. Klipp ut och spara!
• JSM/Fiske- och viltavdelningens spalt JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Datum 16.6.2006 FÖRESKRIFT Giltighetstid Tillsvidare Jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens G FÖRESKRIFT Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat att utfärda följande föreskrifter om begränsning av jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens, förutsättningar för beviljande av jaktlicens och förfaranden som skall iakttas vid beviljande av jaktlicens. G Denna föreskrift är i kraft tillsvidare och gäller sådan licensbelagd jakt som avses i 28 § i jaktförordningen. Utöver denna föreskrift meddelas årligen separata föreskrifter om enskilda arter vilka gäller i ett jaktår och i vilka regionala övre gränser fastställs för jaktvårdsdistrikten angående antalet individer per art som får jagas med stöd av jaktlicenser. I dessa föreskrifter kan jord- och skogsbruksministeriet för varje enskilt jaktvårdsdistrikt även begränsa de särskilda undantagsgrunder enligt 28 § i jaktförordningen med stöd av vilka jaktlicenser kan beviljas. 1) Allmänt Beviljandet av jaktlicens skall övervägas från fall till fall, och i regel kan tillstånd att bedriva jakt med stöd av en och samma jaktlicens beviljas för jakt på en enda individ av en art enligt 28 § i jaktförordningen. Jaktlicens skall beviljas endast för ett begränsat område med beaktande av dels undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. 1­3 punkten i jaktförordningen, dels, när det gäller undantagsgrunden enligt 4 punkten, de stamvårdsmässiga mål som uppställts i vårdplanen för arten. Jaktlicenser som omfattar hela jaktvårdsdistriktet skall inte beviljas. För varje jaktlicens skall jaktvårdsdistriktet separat begrunda om följande punkter uppfylls: 2) Gynnsam skyddsnivå De regionala övre gränser gällande individer som får jagas med stöd av jaktlicens, vilka fastställs för jaktvårdsdistrikten genom separata föreskrifter baserar sig på information från vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. När den regionala övre gränsen fastställs årligen i jord- och skogsbruksministeriet separata föreskrifter har den regionala övre gränsens inverkan på den gynnsamma skyddsnivån redan beaktats och vidare har det säkerställts att ett eventuellt beviljande av jaktlicens inte äventyrar den gynnsamma skyddsnivån för den art som är föremål för avvikelsen. Jaktvårdsdistriktet kan bevilja jaktlicenser inom ramen för sin regionala övre gräns och i enlighet med anvisningarna i föreskriften. I jaktlicensbeslutet skall i fråga om den gynnsamma skyddsnivån särskilt hänvisas till den separata regionala översta gräns som ministeriet har fastställt för varje enskild art. 3) Utredning av undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. i jaktförordningen A) Undantagsgrunderna i 28 § 1 mom. 1­3 punkten i jaktförordningen Jaktvårdsdistriktet skall innan jaktlicens beviljas utreda följande aspekter som anges i 1­3 punkten om undantagsgrunder och i jaktlicensbeslutet anteckna de motiveringar som baserar sig på utredningen. 1. bevara vild fauna eller flora G Specificering av nyttan för vild fauna eller flora och G Bedömning av på vilket sätt avvikelse från skyddet av en art som anges i 28 § i jaktförordningen förbättrar tillståndet för den art för vars skydd undantagstillstånd övervägs. G Om specificeringen och bedömningen visar att nyttan för den art som skall skyddas inte är tillräcklig, skall tillstånd att jaga en art som är föremål för jaktlicens inte beviljas. 2. förebygga särskilt betydande skada G Specificering av särskilt betydande skada G Specificering av det potentiella skadeområdet (skadeobjekten) utgående från övervakningsinformation och sådana skador som eventuellt redan har uppstått G Omfattningen av den skada som man strävar efter att kunna förebygga genom jakt på en art som anges i 28 § i jaktförordningen och G Bedömning av sannolikheten för att skaderisken realiseras eller för att en skada kommer att upprepas. G Om det inte handlar om att försöka förebygga en särskilt betydande skada skall tillstånd att jaga en art som är föremål för jaktlicens inte beviljas. 3. på grund av tvingande skäl trygga folkhälsan, den allmänna säkerheten eller något annat mycket viktigt allmänt intresse, inklusive sociala och ekonomiska orsaker, samt om avvikelsen medför synnerligen viktig nytta för omgivningen G Specificering av folkhälsa eller allmän säkerhet som man särskilt avser att trygga genom att döda en art som skall skyddas G Bedömning av sannolikheten för att folkhälsan eller den allmänna säkerheten äventyras G Specificering av annat mycket viktigt skäl som är av tvingande karaktär med tanke på ett allmänt intresse (inklusive ekonomiska och sociala orsaker) G Specificering av synnerligen viktig nytta för omgivningen G Om dessa punkter inte uppfylls skall tillstånd att jaga en art som är föremål för jaktlicens inte beviljas G Licenser som beviljats i enlighet med ovan nämnda undantagsgrunder i 28 § 1-3 punkten i jaktförordningen skall begränsas regionalt på ett ändamålsenligt sätt med tanke på reviret och beteendet hos den individ som är föremål för jaktlicens. B) Undantagsgrund 4 i 28 § 1 mom. i jaktförordningen (att selektivt och begränsat i noggrant övervakade förhållanden eliminera vissa individer) G Tillämpning av undantagsgrunden tillåts i de årligen meddelade föreskrifterna om enskilda arter endast de jaktvårdsdistrikt inom vilka det utgående från vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beståndsuppskattning kan anses finnas en tillräckligt talrik stam eller inom vilka beståndsuppskattningen visar på en betydande tillväxt av stammen. G Tillämpning av undantagsgrunden tillåts endast i fråga om sådana arter vars stam i hela Finland, utgående från vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beståndsuppskattning, kan anses vara tillräckligt stor och att vården av stammen för ifrågavarande art förutsätter att individer av arten elimineras också när det på grund av stammens täthet och/eller individantal är omöjligt att ange en bestämd individ för vilken det särskilt kunde påvisas att undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. 1­3 punkten uppfylls. G Tillämpning av undantagsgrunden skall överensstämma med riktlinjerna för enskilda arters vårdplaner och för sin del stödja skydd och vård av arter enligt 28 § i jaktförordningen. G Jaktlicenser skall inom jaktvårdsdistriktet beviljas enbart för områden där arten förekommer frekvent så att licenserna i regel riktas mot individer som regelbundet rör sig i närheten av permanent bosättning, i närheten av potentiellt skadeobjekt eller orsakar befogad oro bland den lokala befolkningen. 4) Förekomst av annan tillfredsställande lösning Jaktvårdsdistriktet skall innan jaktlicens beviljas för varje enskild licens utreda om det finns en annan tillfredsställande lösning för beviljande av jaktlicens enligt 28 § 1 mom. 1­4 punkten och i jaktlicensbeslutet anteckna de centrala punkterna i utredningen. Om utredningen visar att det finns andra tillfredsställande lösningar i fråga om en viss licensansökan skall jaktlicens inte beviljas. A) Undantagsgrunder 1­3 G I fråga om undantagsgrund 1 skall jaktvårdsdistriktet utreda om den art som är föremål för skydd (annan art) i ett beslut enligt denna punkt är av sådan natur att denna arts skyddsnivå kan förbättras endast genom att tillåta jakt på en art nämnd i 28 § i jaktförordningen( varg, björn, lodjur, utter). Om den art som är föremål för skydd (annan art) i beslutet är en viltart, skall jaktvårdsdistriktet först utreda om begränsning av jakt på denna art (annan art) kan betraktas som en annan tillfredsställande lösning. Om den art som utgör grund för beslutet (annan art) är en art som avses i naturvårdslagen skall jaktvårdsdistriktet begära ett utlåtande i ärendet från en behörig regional miljöcentral. G I fråga om undantagsgrund 2 skall jaktvårdsdistriktet utreda vilka metoder som överhuvudtaget finns att tillgå för att förebygga sådan skada som anges i ansökan och hur de lämpar sig för den situation som avses i ansökan. På motsvarande sätt skall jaktvårdsdistriktet utreda vilka andra tillfredsställande lösningar som redan har tillämpats på den situation som avses i ansökan (till exempel fördrivning med olika metoder, inhägnande för att skydda husdjur, elstängsel osv.) och vilka effekter dessa har haft. G En motsvarande utredning skall göras i fråga om undantagsgrund 3. B) Undantagsgrund 4 G Jaktvårdsdistriktet skall innan jaktlicens beviljas utreda om det finns en annan tillfredsställande lösning för beviljande av jaktlicens enligt 28 § 1 mom. 4 punkten med beaktande av de stamvårdsmässiga mål som uppställts i vårdplanen för arten och andra alternativa lösningar och i jaktlicensbeslutet anteckna de centrala punkterna i utredningen. G Utredning och granskning av ovan nämnda G omständigheter skall antecknas i beslutet. Jord- och skogsbruksminister Klipp ut och spara! Juha Korkeaoja Biträdande avdelningschef Christian Krogell Jägaren 4 / 2007 63
• JSM/Fiske- och viltavdelningens spalt JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Datum 21.6.2007 FÖRESKRIFT Gäller1.8.2007 - 31.7.2008 Med stöd av jaktlicens eller inom ramen för regional kvot tillåten jakt FÖRESKRIFT Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat ge följande föreskrifter om begränsning av jakten som bedrivs med stöd av en jaktlicens eller inom ramen för en regional kvot, om förutsättningar för beviljande av en jaktlicens, handlingssättet vid beviljande av jaktlicenser samt om redogörelsen som skall avges om den tillåtna jakten: 1. Europeisk bäver Med stöd av jaktlicenser som beviljas av Satakunta jaktvårdsdistrikt får fällas högst 250 europeiska bävrar. Övriga jaktvårdsdistrikt får bevilja licenser för jakt efter europeisk bäver endast om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning för att förebygga betydande skador. 2. Brunbjörn Renskötselområdet: inom det östra renskötselområdet som avses i 5 § i jaktförordningen får det maximalt fällas 20 björnar och inom det västra renskötselområdet 6 björnar Antalet brunbjörnar som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten enligt jaktförordningens 28 § får inom området för etablerad stam uppgå till högst: 3 björnar Södra Savolax jaktvårdsdistrikt (markområdena öster och söder om Saimens vattenområde som begränsas av områdena för Kymmene och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt) Kajanalands jaktvårdsdistrikt (utanför renskötselområdet) 8 björnar med stöd av de undantagstillstånd som har beviljats enligt jaktlagens (615/1993) 41 § 2 mom. eller polislagens (493/7.4.1995) 25 § eller övriga av människor dödade björnar som man fått vetskap om, som ett avdrag från det antal björnar som får fällas med stöd av jaktlicenser. Efter att ett jaktvårdsdistrikt har beviljat en jaktlicens skall distriktet lämna en kopia av licensen till jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation. Vid utgången av jaktsäsongen för brunbjörn skall distriktet ytterligare till ministeriet och Jägarnas centralorganisation leverera en redogörelse som avses i artikel 16.2 i naturdirektivet, med uppgifter om antalet beviljade jaktlicenser, grunderna för beviljandet av licenserna samt resultatet av jakten. Denna föreskrift kan kompletteras utifrån observationer av björnungar. 3. Östersjövikare Tills vidare skall licenser för jakt efter östersjövikare inte beviljas. 4. Gråsäl Antalet gråsälar som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten får uppgå till högst: Stamförvaltningsregionen för Bottenviken-Kvarken: Lapplands jaktvårdsdistrikt 90 gråsälar Uleåborgs jaktvårdsdistrikt 105 gråsälar Österbottens jaktvårdsdistrikt 70 gråsälar Sv. Österbottens jaktvårdsdistrikt 180 gråsälar Stamförvaltningsregionen för Sydvästra Finland: Satakunta jaktvårdsdistrikt 80 gråsälar Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt 100 gråsälar Stamförvaltningsregionen för Finska viken: Nylands jaktvårdsdistrikt 35 gråsälar Kymmene jaktvårdsdistrikt 25 gråsälar Licenser skall inte beviljas för områden som ligger utanför stamförvaltningsregionerna. I övriga jaktvårdsdistrikt skall licenser för fångst av gråsäl inte beviljas. På de fällda gråsälarna skall tas prover som direkt skickas för undersökning till vilt- och fiskeriforskningsinstitutet enligt institutets anvisningar. 5. Vid beviljandet av jaktlicenser ska därtill iakttas jord- och skogsbruksministeriets föreskrift av 16.6.2006 (Dnr 3405/720/2006) om med stöd av jaktlicens tillåten jakt samt i övrigt jaktlagens och jaktförordningens bestämmelser. 6. Andra arter Ministeriet ger senare separata föreskrifter för vårjakten efter sjöfågel och jakten efter varg, lodjur och utter. Före det skall jaktlicenser för jakten efter dessa arter inte beviljas. I övrigt skall vid beviljandet av jaktlicenser följas bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. G Kymmene jaktvårdsdistrikt 6 björnar (områdena för jaktvårdsföreningarna i Ruokolahti-Imatra, Rautjärvi och Parikkala) Norra Karelens jaktvårdsdistrikt 38 björnar (områdena för jaktvårdsföreningarna i Kesälax, Kides, Tohmajärvi/Värtsilä, Rääkkylä, Joensuutrakten, Tuupovaara, Eno, Ilomants, Lieksa, Valtimo och Nurmes) I andra jaktvårdsdistrikt än de ovan nämnda bör licenser för jakt på brunbjörn inte beviljas. Antalet björnar som får fällas med stöd av jaktlicenser är inte en kvot som måste uppfyllas. Målet med föreskriften är att en gynnsam skyddsnivå för björnstammen kan hållas. Jaktvårdsdistriktet skall utreda från fall till fall om de förutsättningar som är ett villkor för beviljandet av jaktlicens föreligger. I Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt får man endast bevilja licens för jakt efter brunbjörn i de syften som anges i 28 § 1 mom. 1-3 punkterna i jaktförordningen. Licenserna för jakt efter brunbjörn i det syfte som avses i jaktförordningens 28 § 1 mom. punkt 4 bör begränsas till avlivande av specifika enskilda individer och till maximalt en jaktvårdsförenings område eller ett i övrigt klart definierbart högst 300 000 ha stort enhetligt område för skötsel av björnstammen. I det syfte som avses i 28 § 1 mom. 4 punkten i jaktförordningen beviljad jaktlicens kan inte efter beviljandet bytas till annan individ eller annat område. I beslutet om jaktlicensen skall grunderna för beviljandet av licensen nämnas separat för varje enskild individ. Jaktvårdsdistrikten bör beakta den extra avgång som omfattar antalet björnar som efter att dessa föreskrifter getts har avlivats Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Överinspektör Jussi Laanikari 64 Jägaren 4 / 2007 Klipp ut och spara!
• pp p
• Alltid de bästa godbita ar Testvinnarens Super-nyhetsmodeller 2008 vara Halsband utan program Pointer Halsband-GPS + Pointer GPS ­programvara Pointer är globalt helt överlägsen när det gäller hund-GPS-enheter. Över fem års utveckling, baserat på önskemål av tiotusentals användare har vi nu utvecklat ett nytt Pointer Halsband-GPS. ENDAST 699 d + programmeringskostna nskostnader + levera TESTIVINNARE Halsband + programvara NU TILL MÄSSPRIS Alla Pointer-halsband och GPS är kompatibla med varandra ENDAST 819 + GPS-modul + leveranskostnader nad + programmeringskost Vi gör användarfärdiga set med telefonen. Pointer GPS -programvara Genom att köpa endast Pointer GPS-programmet, får du fullkomliga terräng-GPS -egenskaper. Dessutom kan du vid passjakt spåra t.ex. kamratens hund! Fråga om ett oslagbart erbjudande! ra Pointer GPS -programva Pointer GPS -programpake- ENDAST tet innehåller: 199 + GPS-modul + leveranskostnader Telefonbeställning Mån-Fre: kl 8-17 66 Metsästäjä 4 / 2007 020 747 7080 Alla dagar kl 8-18 0400 245 083
• a arna från testvinnaren a Nu för snabba Pointer Halsband-GPS + programvara kunder PITOKOKKI-kokgryta värd 240 på köpet! 1 gryta/beställning värd 240 Supereffektiv Halsband-GPS -NYHET för små hundraser ­ Pointer NYHET vikt bara 130g Nu Sverige-premiär för världserövrarens nyhet för små raser. Överlägset lätt, effektiv och omärkbar ENDAST Halsband-GPS - Piggu-Pointer. vara Halsband utan program 599 d + programmeringskostna kostnader + leverans Litet antal Pointer Quick och Pointer Maraton GPS super-billigt! BUTIKER: ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 www.pointersolutions.com BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 HAPARANDA: Ikano-hus Metsästäjä 4 / 2007 67
• Ungdoms spalten Ungdomsarbete à la Teuva... begynnelsen var 4H-klubben, jaktvårdsföreningen och Jussi. Tuula är den som håller igång 4H-klubben på orten, Seppo är jaktvårdsföreningens verksamhetsledare och Jussi en ornitolog i den högre skolan, ordförande för den ornitologiska föreningen i Suupohja. Den gemensamma nämnaren för dessa tre var viljan att engagera ungdomar för viltvård, jakt, naturen och fåglarna. Det var verksamhetsledaren som inledde projektet i slutet av 2004. Seppo utgick från 4H:s klubbkvällar och fortsatte under 2005 tills alla åtta klubbarna var genomgångna. I ungefär en timmes tid berättade han om jakt och viltvård, men inte som någon föreläsning utan som en dialog med ungdomarna. Uppgiften innebar i det avseendet en utmaning att det fanns klubbmedlemmar i alla åldrar, från sex år ända upp till sexton. Försök nu sen hålla ett program som är intressant för allihop! Hjälpen hittades i JCO:s lager. Vi beställde videor, handböcker och stordiaserier och kunde på så vis bjuda varje åldersgrupp på stoff av intresse. Vad videorna beträffar blev det bums klart att pojkarna och flickorna hade olika favoriter. Pojkarna gillade filmen om jakt som hobby medan filmen om jakthundar blev flickornas absoluta favorit. Etappen med praktisk viltvård genomfördes under våren 2005 som tillverkning och uppsättning av fågelholkar. Vi hyrde en holksvarv för en vecka av Ilmajoki jvf. De engagerade jaktföreningarna hade bullat upp med holkämnen på tre olika platser, där svarvandet skulle äga rum. Svarven hade tre olika stora bett så vi kunde svarva till holkar för både småfåglar och knipor. Tillsammans med 4H:arna färdigställde sedan Jussi Kentta holkarna och berättade samtidigt om hur de ska sättas upp och vilka som kommer att flytta in. De äldre ungdomarna förde sedan ut de större holkarna ­ för knipor, ugglor och flygekorrar ­ i terrängen tillsammans med karlar från jaktföreningarna. Sammanlagt svarvade vi till 400 stycken holkar i olika storlekar! Erkki Siljamäki, som är rektor på lågstadiet i Teuva, ivrig jägare och tidigare verksamhetsledare på en jaktvårdsförening, höll under läsåret 2005-06 en jägarkurs på högstadiet som tillvalskurs i biologi. 29 elever deltog i kursen, som avslutades med en möjlighet för dem som var I intresserade att skriva jägarprovet. Dessutom höll Siljamäki en jägarkurs i jaktvårdsföreningens regi med sex ungdomar och tre vuxna som deltagare. Jaktföreningen Ajo ordnade med sin jaktchef Erkki Uitto och ordförande Jorma Tarkka i spetsen en härlig älgjakt för kursdeltagarna den 5.11.2005, komplett med korvgrillning, saft och mackor. 26 elever deltog i jakten. Var och en fick följa med en jägare ut till passet. En kalv blev fälld under den här jakten, vilket gav deltagarna en chans att se vad man gör sedan, efter fällningen. Att döma av rektorns tacktal och kursdeltagarnas miner så lyckades jakten över förväntan. Man lär så länge man har elever. Verksamhetsledaren, 63 år fyllda, fick som kamrat på passet Antti Heinola, 15 fyllda. Och Antti instruerade sin jaktkamrat och sade att nu ska vi vara riktigt tysta och inte säga ett knyst utan bara knycka varann i ärmen om det kommer en älg. Antti kommer bergsäkert att bli en tillgång för jaktföreningen! Men eldsjälarna Jorma Tarkka och Erkki Uitto lämnade inte rekryterandet av ungdomar vid detta. I fjol våras, den 26 mars, ordnade jaktföreningen ett skidjippo som kallades Suksenjärven hiihto. Loppet var öppet för alla invånare i kommunen i allmänhet och för ungdomar i synnerhet, och annonserades ut i pressen. Utöver skidandet och förfriskningarna gavs det ute på sjön också tillfälle att bland annat testa sin förmåga att bedöma avståndet mellan två fågeltorn. För de yngre bjöds det dessutom på snöskoteråkning. Särskilt glädjande var det att se hur bra de kom överens med varandra, dels jägarna som fanns på plats och dels ornitologernas ledare Jussi, som inte sysslar med jakt. Bägge parter kunde med glimten i ögat diskutera ämnen som exempelvis fredningen av duvhöken. Alla de här projekten skulle inte ha lyckats utan helhjärtade insatser av jägarna, högstadiet, jaktvårdsföreningen, 4H-klubben, jaktföreningen Ajo och ornitologernas ordförande Jussi. Ett stort tack till er alla! G jaktvårdsföreningen i Teuva Ornitologiska föreningens ordförande Jussi Kentta fixar en holk tillsammans med 4H-gänget. E Samarbetspartner i fonden förungdomsverksamhet: Seppo Vainionpää, verksamhetsledare, Leupold tähtäinkiikarit, pitkät Baikal - ruutiaseet Metsästyskiväärit Jägarkursens yngsta deltagare skjuter för älgprovet (vapen .308). Garmin kartta-GPS, Jahti-Jakt -eräasusteet w UL BR 68 Jägaren 4 / 2007
• Ett förnyat och imponerande membranställset endast för priset av stället! Det bästa för friluftsliv! Nytt ´07 -membranställ! Det vattentäta och andande membranstället håller dig varm och torr i alla väder. Skiktställ av testad toppklass och till helheten hör även friluftsprodukter för stavgångare, cyklister, bärplockare... Bekanta dig med egenskaperna och beställ genast! Jacka och byxa med vatten- och vindtätt AIR-TEX -membran, vilka har en superklass andningsförmåga och komfort. Avtagbar huva, med mångsidiga justeringsmöjligheter. En skyddande krage för alla väder, med behaglig insida. Jacka med tre dragkedjefickor samt två bröstfickor med dragkedja. ENDAST MEMBRANSTÄLLSETtsvarande Mo 99 + leveranskostnader 2 färgalternativ! Fleecejacka helhet annanstans ca 500 Tekniska ventileringsöppningar för luftcirkulation under armarna i jackan. Svarta byxor med förhöjd rygg. Dessutom bältesöglor, snabba kardborrejusteringar samt två fickor med dragkedjor. Praktisk öppning för telefonens eller musikspelarens hörlursladd ut genom fickan. Med massor av andra egenskaper. Superkvalitets -membran! Det lätta och elastiska AIR-TEX -membranet är ett resultat av långvarig produktutveckling. AIR-TEX -membranets andningsförmåga som testats vid Tammerfors Tekniska universitet är toppklass! Membranets utmärkta vatten- och vindtäthet garanterar en lyckad utomhusvistelse! Produktnummer/RÖTT SET: NI0047 Produktnummer/BLÅTT SET: NI0037 De snabbaste nätbeställare får dessutom Du får allt detta till samma pris ENDAST 99.- 2 färgalternativ! Membranställ 2 färgalternativ! Teknisk T-shirt Liner-strumpor Gatorssandaler på köpet! Fleecemellanställ Rib-mössa (värde för motsvarande 39 ) www.ERATUKKU.fi Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-18 + Lör 14.7. och 21.7. 10-15 020 747 7000 Metsästäjä 4 / 2007 69 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4 - 6 HAPARANDA: Ikano-huset
• kärlekl mat Av til Den stående favoritspalten i alla tidningar är matsidorna. I Jägaren har det inte på några år ingått en "recepthörna", men nu finns den! Under innevarande år berikas jägarnas kökstips av Aila Hietala från Punkalaidun. Tillbringa lukulliska stunder i viltets tecken! Kållåda med älgfärs 1 kg 400 gr 2 1 1 2 1 1 ¾ 8 2 2 kål älgfärs olja morötter lök tsk mejram tsk salt tsk grovmalen svartpeppar msk sirap dl okokt grötris dl vatten köttbuljongtärningar ägg Fylld hjortfilé 500 gr 140 gr 1 tsk 1 tskl 1 tsk 1 tsk ½ förp. hjortfilé kallrökt lax i skivor salt svartpeppar vitlökspulver örtagårdskryddblandning vitlöksfärskost 1. Skala löken och morötterna. Skär morötterna till tunna slantar. Tärna löken. 2. Strimla kålen till tunna strimlor. 3. Bryn kålstrimlorna i olja i en gryta. Låt dem ännu dra kring 20 minuter i grytan. Blanda in morotsslantarna i grytan. Tillsätt kryddorna. 4. Bryn köttfärsen och löktärningarna. 5. Lägg köttfärs-lökblandningen och riset i grytan. Blanda. 6. Värm upp vattnet och tillsätt buljongtärningarna. Låt buljongen svalna. Tillsätt äggen. 7. Smörj en ugnsform. 8. Lägg kål-köttfärsblandningen i ugnsformen. 9. Häll köttbuljongblandningen över. Blanda så att vätskan sugs upp jämnt i hela formen. 10. Lägg in formen i ugnen i 200 grader för 1 timme. Sänk temperaturen till 175 grader och låt lådan småstekas ännu i 20 minuter. 11. Servera med lingonsylt och en sallad. 70 Jägaren 4 / 2007 1. Torka av filén med hushållspapper. 2. Klyv filén längs mitten nästan itu. Öppna den som en bok. 3. Bulta lätt med en köttklubba. 4. Bred ut färskosten, kryddorna och saltet över filéns yta. 5. Lägg laxskivorna bredvid varandra på den ena halvan av filén. 6. Vik den andra halvan över laxskivorna som ett lock. 7. Fäst filéhalvorna vid varandra med tandpetare på den öppna sidan. 8. Lägg filén i en smord ugnsform. 9. Koka upp 1½ dl vatten och häll vattnet i formen. 10. Lägg in formen i ugn och stek i 175 grader 45 till 60 minuter. Ös emellanåt med skyn i ugnsformen. 11. Servera med ugnslök, ugnsrotfrukter och klyftpotatis.
• Duvbröst i köttfärs med svamp 4 1 1 1 duvbröst tsk salt tsk svartpeppar tsk örtagårdskryddblandning Viltfärsrullad uunipannullinen 6 5 1 1,2 1 ägg dl påse dl tsk mjölk spenat (frysvara) vetemjöl salt olja lökar älgfärs vitlöksklyftor grötris salt svartpeppar viltkrydda vitlöksfärskost crème fraîche riven ost Plättar med rökt hjortkött 10 plättar 5 1 ½ ½ 2½ 2½ 4 4 300 dl tsk tsk tsk dl dl dl mjölk salt paprikapulver viltkrydda kornmjöl vetemjöl mineralvatten ägg gr tärnat rökt hjort- eller älgkött Köttfärssmet: 500 gr hjort- eller älgfärs 250 gr finhackad skogssvamp 1 dl vatten ¾ dl potatisflingor 2 skivor ljust bröd 2 dl matgrädde 1 ägg 2 tsk salt 1 tsk paprikapulver 1 tsk grovmalen svartpeppar ½ tsk vitpeppar 1 tsk viltkrydda 1 lök olja 1½ pkt amerikansk bacon 1. Torka av duvbrösten. Bryn lätt i olja. Krydda. 2. Lägg dem i en smord ugnsform. Skölj stekpannan. Häll över skyn i ugnsformen. Lägg folie över. 3. Sätt in formen i ugn. Stek brösten i 200 grader ½ timme. 4. Bryn den tärnade löken och svampen i olja. Låt kallna. 5. Koka upp vattnet och tillsätt potatisflingorna. Blanda och låt potatismosen kallna. 6. Tillred färssmeten. 7. Bred ut bakplåtspapper på arbetsbordet. Smörj hela pappret med olja. Lägg baconskivorna bredvid varandra på bakplåtspappret. 8. Bred ut färssmeten jämnt över baconskivorna. 9. Ta duvbrösten ur ugnen. 10. Lägg dem på färsen. Rulla med hjälp av bakplåtspappret ihop till en rulle. 11. För över i ugnsformen. Häll köttbuljong i formen så att du emellanåt kan ösa färsrullen. 12. Stek i 200-175 grader cirka en timme. 13. Låt dra en stund innan du skär upp rullen i skivor. 14. Servera med kulpotatis, ugnslök och morotsslantar. Fyllning: 2 msk 2 400 gr 2 ½ dl 1 tsk 1 tsk 1 tsk 125 gr. 3 msk 100 gr 1. Tärna det rökta köttet till små tärningar. 2. Blanda in mjölet, kryddorna och saltet i mjölken. 3. Låt smeten stå en stund. 4. Tillsätt äggen, mineralvattnet och köttkärningarna. 5. Stek under god värme i murbottenpanna. 6. Servera med lingonsylt. PS! De är läckra. Lönar sig att pröva! Gratinering: 100 gr riven ost 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Blanda äggen, mjölken, saltet, den tinade spenaten och vetemjölet. Bred ut bakplåtspapper på en ugnsplåt. Smörj med olja. Bred ut blandningen över pappret och lägg plåten i 200 graders ugn för 20 minuter. Bryn köttfärsen och de tärnade lökarna i olja. Koka riset i saltat vatten. Kyl ner riset och låt det rinna av. Blanda ingredienserna och kryddorna till fyllningen väl till en jämn massa. Stjälp över spenatplattan på en fuktad handduk. Bred ut fyllningen jämnt över spenatplattan. Rulla plattan med hjälp av handduken till en rullad. För över rulladen på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Strö riven ost över rulladen. Gratinera i 225 grader på övre nivån i ugnen i 5-10 minuter. Serveras som kvällsmåltid med en god sallad. Aila Hietala är född i Paavola i Uleåborgs län. Hon är professionell kokfru och har 40 års erfarenhet av matlagning i storhushåll. För närvarande verkar hon som kokfru i Punkalaidun samskola. Hennes stora intresse utöver arbetet är att planera och experimentera med nya recept. Intresset har resulterat i två kokböcker. Ailan keittokirja 2 utkom våren 2006. Recepten vi nu tar del av kommer från den kokboken. De läckra recepten här intill och många andra ingår i Ailan keittokirja 2, som kan beställas via gsm 040-8314418 eller e-postadressen aila.hietala@kolumbus.fi Jägaren 4 / 2007 71
• Adresser Jägarnas Centralorganisation, G verksamhetsledare, Raimo Vajavaara, G kommunikation, tidningarna JCO Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM, Telefoner: 09-272 7810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Heikki Uotila, Tehdastie 2, 21530 Paimio, tel. 02-477 9610, 0400-530 548, telefax 02-477 9615. Vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Jukka Keränen, Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 08-713 480, 0400-137 028, telefax 08-712 397. Vv-konsulent Markus Pekkinen, tel. 0400-268 390. Kymmene: Erkki Kiukas, Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 05-344 0965, 0400-258 479, telefax 05-344 0998. Vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland: Teuvo Eskola, Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi. tel. 016-379 0081, 0400-392 667, telefax 016-379 0085. tel. 0400-864 329 (tsto) Vv-konsulent Urpo Kainulainen tel. 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086 Mellersta Finland: Jukka Purhonen, Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 747 9630, 0400-242 727, telefax 020 747 9639. Vv-konsulent Olli Kursula 0400-243 414. tel. 09-2727 8111. G ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Jari Pigg, tel. 09-2727 8112, 0400-463 942, Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-557 3827. Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. G lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-911 3832. Adessändringar: 0303 9777 Norra Karelen: Juha Kuittinen, Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, 0400-376 189, telefax 013-285 263. Vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Jouni Tanskanen Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. 0500-376 800, telefax 017-282 3005. Vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 017-265 3820, 050-431 1276. Norra Tavastland: Jani Körhämö, Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, telefax 03-3140 9450, 0400-231 452. Vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-135 9690. Nyland: Reijo Orava, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, 0500-420 810, telefax 09-387 2878. Vv-konsulent Visa Eronen, tel. 050-366 1114 Huvudstadsregionens jägarbyrå: tel. 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Mauri Krusberg, Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, 0500-638 062, telefax 02-531 9001. Vv-konsulent Reima Laaja tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Mathias Lindström, Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vaasa, tel. 06-356 0351, 050-349 0175, telefax 06-356 0360, Vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-356 0352, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, telefax 015-452 831. Petri Vartiainen tel. 0500-257 407, Vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Jyri Rauhala, Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, 0400-225 745, telefax 03-644 6522. Uleåborg: Keijo Kapiainen, Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, 0500-387 705, telefax 08-533 3555. Vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Jarkko Nurmi, Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, 0400-180 084, telefax 06-421 7225. Vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet. Telefax 09-1605 2284. Avdelningschef Seppo Havu, tel. 09-1605 3360, 040-545 2146. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-735 3173. Jaktråd Seppo Mattila, tel. 09-1605 3362, 0400-106 086. Överinspektör Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, tel. 09-1605 2469, 040-752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-733 6229. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-25 000, Telefax. 018-19 240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328, roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020 575 1500, telefax 020 575 1509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020 575 1400, telefax 020 575 1409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020 575 1870, telefax 020 575 1879 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 020 575 1896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020 575 1550, telefax 020 575 1559. G Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020 575 1680, telefax 020 575 1689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020 564 6609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-537 0993, jukka.bisi@metsa.fi Forsstyrelsen, Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. JCO international intressebevakning 72 Jägaren 4 / 2007
• Affärer OBServera att priset på radannonserna har stigit från den första januari till 15 euro per rad a 40 nedslag! Under rubriken Affärer publiceras bara radannonser av en spalts bredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2007 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2007 utkommer den 10.9.2007. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 27.7.2007. Två hanvalpar av estnisk stövare. Har papper. Tfn 0400-214 950, Suomussalmi. Hanvalpar av finsk stövare, födda 7 maj. Far KXX PaukkuPeten Osku, mor KXX Jänkärevon Noora. Förfrågningar: 040-910 5527. Säljes valpar av finsk stövare, födda 29 mars. Jagande, premierade föräldrar. Registrerade, tatuerade och friska valpar för höstens jakter. Tfn 050-572 8809. Valpar av finsk stövare födda 3 april. Far xx Tiltan Tallin Onni, mor Ruunajoen Rilla. Prov 1. Ägare Ari Pölönen, Puumala. Tfn 050-528 1790. Valpar av finsk stövare, god härstamning. Far BCH och mor utst.ERI och drevp 86 33 p. Överlåts i juli. Helst till person som sysslar med drevprov. Tfn 040-750 8791. Valpar av finsk stövare, jagande föräldrar. Far BCH. Dubbel mästare stövarklubben i Kajanaland. Tfn 050-327 4646. Valpar av slh retriever, friska föräldrar m god härstamn. Överlåts i juli. Tfn 050-593 0199. Valpar av slh retriever, föräldrarna premierade vid prov och på utställningar. Tfn 0400-842 998. Valpar av engelsk springer spaniel, ren engelsk jagande härstamning. Föräldrarna premierade på jaktprov. Tuomo Kotasaari, tfn 08-816 2677, 0400-287 465. Beaglevalpar för jägare igen från Eräkaveri. Tfn 019-677 1041, 0400-607 415. Beaglevalpar, tfn 050-373 9585. Beaglevalpar till salu. Far BCH, mor utställningscert. Bägge driver hare. Tfn 041-505 9446 eller 041-503 4646. Valpar av Jack Russellterrier, jagande härstamning. Reg JRTCGBSF Ry. Förfr 040-574 5550. Slh foxterriervalpar, jagande härstamning. Tfn 050-363 7652. Strh foxterriervalpar födda 20.6.07. Äkta Killerhärstamning. Tfn 0500-671 749. Patterdaleterriervalpar för grytjägare. Mor import från USA, far tjeckisk import. Utmärkta grythundar, sällskapliga med andra hundar. Med 30 års erfarenhet som grytjägare och uppfödare. Valparna föds i början av juli. Tfn 0400-671 749. Valpar av tysk jaktterrier, tuff brukshärstamning. Tfn 041-464 4691. Nytt blod för drivande taxar! Valpar av strh tax, mor drev-BCH, far: första pris för unghundar på drevprov (9 mån). Goda egenskaper går i arv i släkten. Tfn 02-538 2300. Kleiner münsterländervalpar. Överlåts vecka 28. Tfn 040-564 5261. Valpar av kh vorsteh, toppklassiga jaktlinjer. Tfn 044-560 5339. Valpar av kh vorsteh. Tfn 0400-620 042/ Harri. Valpar av strh vorsteh, föräldrarna provpremierade med extra tuff härstamning. I kullen väntas också valpar med vitt hårbotten. Tfn 045-130 0224 och 0400-269 874. Valpar av strh vorsteh för jägare. Tfn 02-473 0538 eller 0400-528 021. Valpar av strh vorsteh. Föräldrarna premierade på prov & utställn. Tfn 040-833 9870. Valpar av strh vorsteh, jagande föräldrar. Föds vecka 27. Tfn 040-530 4518. Rävjägare obs! Till salu valpar av american foxhound. Juha Mäkimartti, tfn 040-761 7152. 27 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 synt. 360 e,12/ 89 synt. 430 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-hundpejlar. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Med post eller snabbt och förmånligt med buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Jaktgevär CZ 550 cal. 458 win. Lux-modell. Snygg. Bp. 800e/bud. Tfn 050-505 5086. Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-), garanti 10 år. Sako, Tikka studsare. Benelli, Beretta, Finn Classic och Lincoln hagel. Be om offert! Ylöjärven Asetarvike, Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Älgstudsare 7,62 x 53R, 8x56 kikare. Tikkakolv. Pris 330,-. Hagel Suhl, sida vid sida, pris 200,-. Hagel Salvinelli, över-under 12/70, fina graveringar. Pris 450,-. Tfn 040-581 1681. ELDKRAFT!!! Vi saluför nästan alla vapen som imp till landet, i hela landet, till jägarvänliga priser. Stort vapenurval i vår affär, bla alla Tikka och Sako jaktgevär. Vi importerar Boar-patroner, vilket betyder pålitlig kvalitetsamm. till höstens jakter. Be om offert eller titta in! Det lönar sig! Kala-Oskarin Teerikirnu, Kihonkuja 2, 92600 Pulkkila. Tfn 08-812 1080/040-558 2016. www.teerikirnu.com Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 BMG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Ljuddämparserien Alfa har kommit! Helt i stål, lätt, effektiv, förlänger inte vapnet, eliminerar rekylen! Kal.5.7/222 ­ 6.5 Mauser, kal.7.62/308, kal.9.3/458. Dämparens diameter 42mm, längd 70mm-200mm, vikt från 250g, pris 130-150 euro. Se webbsidan för vapentillbehör samt japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 3133, 040-508 5833. www.ouluntyostokeskus.com. SAK-ljuddämpare för älgstudsare 120.00. För fågelstudsare (5.7/222 rem)SAK-dämpare 75.00. För miniatyrgevär, pistoler SAK-dämpare 37.00. För studsare SAK-MILrs-skjutstöd 120.00. Se hemsidan för vapentillbehör samt japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 3133, 040-508 5833, www.ouluntyostokeskus.com Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen, dämpningseffekt över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi Silentumdämparen är lätt och effektiv och eliminerar rekylen och knallen. Gjord i verktygsaluminium, isärtagbar för rengöring. Elim också mynningsflamman. Pris 295 + montering. Även övriga vapensmedstjänster. Kimito jaktbod, tfn 02-423 804, www.kimitojaktbod.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 50 e, för 4 vapen 55 e, för 5 vapen 60 e, för 6 vapen 65 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Elektroniskt hörselskydd Peltor Tactical 6S 99 euro, Tasco 3-9x40 med ljuskors 88 euro. Se våra oslagbara priser på www.eranetti.fi Hylspoleringsmaskin 69 euro, hylspoleringsspån 4,4 e/kg. www.eranetti.fi Prima hundutrustning, kojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare mm i branschen. Tfn 0400-176 596. Hundkojor: endelad 220,- och tvådelad 320,-. Beställ broschyr på tfn 050-511 7465. Hundgårdselement tfn 040-773 0562. www.elisanet.fi/kymppitarhat Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi En spaniel för jaktbruk. Working Spaniels Club Ry:s valpförmedling tfn 08-378 160, 0400-286 892. Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 03-633 6150, medlemsreg och kassören tfn 040-522 2839. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben ry:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf. Sekr Saara Heikkinen 044-526 5647. Se www.laikajarjesto.fi Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340 eller 0400-774 914 samt www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 02-826 0491. Karelsk björnhund: Jorma Tahkola 014-485 429, Jukka Puominen 0400-178 417. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Antti Aarnio, 050-338 9437. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi När du skaffar en setter eller pointer, kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: Risto Lehmunen 014-372 1626, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi: irländsk setter: Pekka Soini 0400-688 616, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www. venajanajokoirayhdistys.net FOXTERRIERN är en mångsidig jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekr 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Tapio Eloranta, Ahlainen. Tfn 044-569 1604. Naturvetenskaplig konservator. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223, 050-563 0169. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 016-659 131. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi Jari Niskanen, Laukas. Tfn 0400-317 828. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Ari Santala, Sastmola. Tfn 0500-594 362. Alla arbeten.. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 0400-199 477. Troféarbeten i Vanda: Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Harri Huuhtanen, Ahmas. 0400-346 109. www.konservaattori.com Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Avkomma av karelsk björnhund med 6 I & 40 II + björnpr. 40 björnar skjutna. Vuolasvirt. p. 94 årsmodell. 89 + 92, älgk 93 mm. Älgk fem år i rad. Stamtavla finns, starka blodsband med Erauspoikahundar. Valparna har garanti för älg- o björnskall. Esko & Markku Halme, tfn 0400-126 824, 0400-282 669. Valpar av norsk gråhund, toppkombination! Tfn 0500-378 049, 050-599 1690. Valpar av norsk gråhund. Far BCH 7 år. Flera älgar fällts för mor. Överlåts v 28. Tfn 040-821 0301. Valpar av västsibirisk laika. Tfn 0400-186 986, A.Halonen. Hanvalp, jämthund, brådmogen, tuff härstamning. Föräldrarna BCH & UCH. Tfn 0400-658 201. Jämthundsvalpar f 26 april. Bra härstamning, endast för jägare/ hundprovsentusiaster. Tfn 050-401 0521, http://personal.inet.fi/koti/hipulin-kennel Valpar av rysk stövare samt vuxna. Tfn 050-548 5403, webbsajt mtv3.fi/itarajan. Valpar av rysk stövare. Tfn 040-754 8139. Kullen har avelsrek. Säljes Nät. Mink-, hund-, får-, ren-, struts-, svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Baikal IJ27 395,-, Baikal MP153 398,- Yildiz SPZ 479,-, Mossberg m930 670,- Browning Phoenix 980,-, Citori 1320,- Khan Camo 490,-, Sabatti Falcon 690,- Remington m870 400,-, Mossb M500 370,Benelli Super 90 1150,-, Aimp 7000 245,- Tikka T3+klackar+Burris 3-9x40+GPS 1120,- Bush. 1,56x44 230,-, Tasco 2-8x32 75,- Leup 2-7x33 265,-, 1-4x20 370,- Docter 1-4x24 595,-, 2,5-10x48 680,Burris 3-9x40 295,-, 1,75-5x20 298,Ahti Huvila Oy, tfn 06-528 1203,63800 Soini. www.ahtihuvila.fi Jägaren 4 / 2007 73
• Grytpejlar Deben, nyaste modellen Mark III (180 e), med lång räckvidd (260 e), inkl alla kostn. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Dödande fällor för mink o mård. Vapen o optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi , tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Tracker GPS-pejlar alltid till gott pris! Våra affärer ligger i Helsingfors och Seinäjoki. www.wextra.com, 06-215 0500. Tracker GPS-hundpejlar i lager. Också Tracker Classic, Maxima mottagare (1000 frekvenser) 138 Mhz och 230 Mhz. Beg servade pejlar med garanti. Snabb pejlservice, frekv justeringar. Antenner och batterier. Vi köper beg Tracker pejlar av nyare modeller. VHF-telefoner + komplett extrautrustning. Skallbegränsare: Bark Control Deluxe. Dressyrhalsband: Petsafe Deluxe Trainer. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 Larsmo. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520, www.larsmohelcom.fi Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner, Batterier, antenner, monofoner, billaddare, Peltor hörselskydd, skyddsglasögon, Lafayette PMR-telefoner, bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky, Joutsa www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095, 0400-642 215 VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki. RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi VHF-telefoner, nya modeller. Lafayette, Star PA8099 samt övriga märken. Hörselskydd. RitKos Oy Mäntsälä. 019-688 4111, 0400 203 398, www.ritkos.fi Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Skavar geväret på axlarna? Dags för en Eberlestock-ryggsäck med vapenfodral! Livstidsgaranti, ljudlös konstruktion. Färger: HW Gray, Max-1, Olive mm. X1A1 36L e 149 för endagsjakter, GS05 Gunslinger 47L e 189-209, J107 Dragonfly 47-75 L e 299, G3 Phantom 47L e 289 "drag-bag" , Stort urval jägar- o militärplagg. Med Posten, buss eller i jaktaffärer. Importör: Kivelä Outdoor 040-728 4667, www.kivelaoutdoor.com Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Tfn 015-361 955, 0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Lerduvekastare Nasta. Två motorer och knappbrytare. Lätt beg, säljes enl anbud. Jaktföreningen Levon ms, Vammala. Tfn 050-564 3281, timo.iso-ketola@vammala.fi Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulank. 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, kikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Wehrmacht vändbar terräng / snödräkt, 100% bomull, fodrad. Actiontestad! Tysk nyhet. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr på 0400-722 007 /Hfrs. Nyheter för andjägare och andra jaktintresserade! Membrandräkter, visselpipor, värmeplagg, ryggsäckar, bulvaner mm. Direkt från importören. Erä-Tomppa, www.erätomppa.fi Högklassiga inhemska konservslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Se oss på webben: www.eratapio.fi Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014­471 523, 0400-661 379. Till salu fasaner i olika åldrar. A. Kuittinen tfn. 040-767 8600 Leppävirta. Uppfödda fasanungar tfn 02-473 0538 eller 0400-528 021. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Vakuumapparat för alla slags färskvaror. Italiensk tillverkning. Riktpris 129 euro, nu 59 euro plus frakt. Tfn 040-581 1681. Duvjägare! Foderärter för viltåkern, 490,-/ton, även mindre partier. www.savenmaa.fi. Tfn 0400-288 500. Frank's fantastiskt fina hundfoder till gott pris. www.manne.fi eller tfn 044-765 0042. Älgpulkan Janmatic är lätt och hållfast. Tfn 0400-171 800. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi Bryne med 10 års garanti. Vässer knivar, yxor, liar, skäror, saxar mm, 15 e. Läderryggsäckar 60 e. Fårskinnsvästar 120 e. Kolstålsknivar från 26 e. www.villenpuoti.com Tfn 0400-547 850 Metsänpoika ­ ett ADB-system för jaktföreningar där ni kan markera arrenden och fällningar på kartan. Heltäckande föreningsbokföring med bla arrendeavtal, medlemsregister, e-fakturering, licenser och föreningsmeddelanden. Se www.winsu.net eller beställ gratis demo. Tfn 013- 651 023 /Pentti Kuokkanen. ADB-program för jaktföreningar, 50 e. Se www.helppokauttaa.com Till salu däck för terrängbilar, på alufälgar. Även märkesdäck. 215~265 R15 och 32x11,5 LT R15. 5 och 6 bultar, 139,7. Även med camomönstring. Kalevi Lappalainen,tfn 0400-726 362. En gammal gård vid Petsikkotunturi, vid stranden av Säytsjärvi. Tfn 045-630 2636. I Taivalkoski ett renoverat hus på c 80 m2 med egen tomt 0,5 ha. För jägare eller fast boende. Jakt- o fiskemöjl på statsmark. Nära till å, sjö. Bra läge, bilväg fram, goda förbindelser. Ge ett bud! Tfn 040-532 4863. Köpes Jag köper älg- och renhorn (inte monterade), tfn 050-586 2157. Älghorn. Säljer knivprodukter. Email: brisaknives@multi.fi Tfn 050-586 2157. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning, avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Vi köper älg- och björnkött för vår restaurang. Riistaravintola Taiga, tfn 08-838 220. Önskas köpa rådjursjakt /jakttillstånd. Tfn 044-769 2476. Beg Tikka T3 308 win med optik. Tfn 0500-316 165. Köpes hardrivande,~2-3 år gammal finsk stövare. Tfn 050-582 9303. Karhukurssi Suomen Laikajärjestö järjestää karhunmetsästyskurssin Nummi-Pusulassa, Pusulan koululla, la 28.7.2007 alkaen klo 9.00, osoite: Kaukelantie 1. Tulokahvit klo 8.00. Ohjelmassa karhun historiaa, lupa-asioita, aseita, metsästystä, saaliin käsittelyä, koirien koulutusta, haavakkotilanteita yms. Kouluttajana kokenut karhunmetsästäjä, historiantuntija, koirien kouluttaja ja kasvattaja sekä viranomainen. Kurssimaksu 35 e maksetaan 20.7. mennessä Elämän Maku ry:n tilille 536903-29305, viite: karhu. Hintaan sisältyy luentomoniste, tulokahvit, lounas, pullakahvit ja todistus. Tiedustelut Pertti Numminen, p. 050-352 4858. 74 Jägaren 4 / 2007 VALOKUITUTÄHTÄIMET Arbete utförs Vi bereder alla slag av hudar: får, nöt, älg, räv mm. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, 51900 Juva. Tfn 015-651 113, 050-345 6585, 0400-760 060. WWW.TALJATUKKU.FI Beredning av pälsar. Turkis­Jan Oy, Tarhatie 16, 73500 Juankoski. Tfn 050-434 1406. För mera info se www.turkisjan.com Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183 Helsingfors. T:mi Aseola. Alla värderings-, ändrings, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen. Idensalmi, tfn 0400-674 668. JP­Gunsmith. Vapensmedsaffären i norra Kymmenedalen. Tfn 0400-920 870, kl 8-17. www.jp-gunsmith.fi Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150 Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Tukkitie 4, 90520 Uleåborg. Tfn 08-311 6520. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net VAIHTOSUPISTAJAT Myös Baikalii Baikaliin! Eräliikkeistä kautta maan Maahantuonti: Kartanokuva Oy www.kartanokuva.fi
• Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 - 528 098. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejl. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice, service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi. Jakt- o föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Asekmo O.Putkonen. Reparerar vapen och monterar kikare, dämpare. Inpassning av pipor på Finnlassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Tuomikatu.18, 50120 S.t Michel. Tfn 0400-941 715. I Pylkönmäki i Mellersta Finland finns inkv i strandstugor samt jaktmarker. http://www.jukanmokit.com/ Tfn 0400-829 909. Jaga hönsfågel i Lappland. Fungerande hundar, bytesgaranti! (Jag hyr ut fungerande hönshundar). Tfn 040-833 9870. Erfaren och kunnig jägare undervisar både nya och gamla intresserade i jakt på and, gås, duva och skogshöns. Tfn 050-524 1900. Uthyres Fritidsstuga vid strand vid Simojärvi i Ranua, med bekv. Fina möjl jaga, pilka, fiska och plocka bär. Tfn 0400-193 351. Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Tfn 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjl att jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Fritidsstugor i östra Kuhmo. www.kuhmonet. fi/kiekinkoskenlomamokit Tfn 0500-253 563. Stuga i Kuhmo. Gränsar till Villi Pohjolas marker. Fina möjl jaga, fiska, plocka bär. Tfn 044-013 7534. WWW.ULVOVASUSI.FI erbjuder inkv i Ilomants. 4-8 pers lägenheter med bekv + bastu, kåta, kallrum, hundgård mm. Mitt i VP 7652 (39 000 ha) och vid VP 7638 (60 000 ha). Bokn tfn 0400-240 072. I Ilomants väntar stuga, bastu, vindskydd på jägare. Båt för andjägare. Tfn 0400-555 022. Semestra i Molkojärvi i Kittilä i Lappland! Fina ställen för jakt och bärplockning! Tfn 040-584 2564 eller info@kittilanerakeskus.inet.fi I Naruskajärvi i Salla nybyggd lyxstuga med alla finesser för 8 pers. I Taivalkoski en basutrustad stuga för 6 pers. Tfn 045-137 4590. Bastustuga, Lokka-Porttipahta i Vuotso, 24 m2 + loft med bekv för 2-4 pers. Tfn 0400-632 548. Ett större antal stugor att hyra på fina ställen i Enare och Utsjoki. www.ylalapinvuokramokit.com , tfn 0400-949 972, kvällar. Rymlig mangårdsbyggnad på gård i Puolanka, nära Paljakka skidcentrum. Tfn 045-633 8500, e-post moilanen.mikko@elisanet.fi Stuga med bekv i Paljakka i Puolanka, vid stora jaktmarker. Tfn 040-545 5406. Stugor i Puolanka, www.korvenkummajainen.fi Stuga med alla bekv i Puolanka. Utmärkta möjl jaga, fiska och plocka bär. Tfn 0400-282 586. Stuga i Pirttimäki i Nurmes, mitt i goda jaktoch bärmarker. Rymmer också ett större gäng. Tfn 0400-355 754. Stugor i Lompolo i Kittilä. Fina möjl jaga, fiska och plocka bär. Rimliga priser. Tfn 0400-123 879. www.aittatieva.net Strandstuga vid stor sjö i Sotkamo för 6-8 pers. 2 km till VP-marker. Fri jakt på gårdens marker. Tfn 040-737 0279. Prima stockstuga på 200 m2 för 15-20 pers i Lieksa, mitt i statsmarker. Jaktområdet Kitsi. Finns fortf möjl boka in sig för hösten. Hyra 60 e/dygn. www.huvila.net/574 . Tfn 050-336 9708, Eero Härkönen. Rymlig fritidsbostad med bekv i Valtimo. Jaga i Forstst viltrika marker eller i föreningsmarker. Tfn 050-345 2000. www.oyk.fi/~valijoen.lomat Mormorsstuga vid sjöstrand, vid statsmarker. Båt, strandbastu. Centralvärme. Fina möjl fiska och jaga. För 7-10 pers. Tfn 040-582 6397. Jaktf Saariharjun Seudun Erä hyr ut sin stuga med bekv i Ranua. Tillstånd för småviltsjakt på föreningens marker (c 6000 ha) ingår i dygnshyran. För mera info ring 0400-193 375. Jaktstuga + rökbastu vid Forstst marker i Varkaus. Tfn 050-559 8145. En jaktstuga i Rautavaara. Förfr Juha Korhonen, 0400-945 999. Semestra i vackra landskap i västra Lappland. Fina möjl jaga, campa och plocka bär. Stugor med bastu från 50 euro/dygn. Lehkosen Lomamökit, Pello. Tfn 040-534 1896. www.lehkonen.net En stor och en liten jaktstuga att hyra i Hattuvaara i Lieksa. Förfr tfn 045-111 7012. Fritidsstugor och lantgårdsinkv i Kinnula. Fina möjl jaga, fiska och plocka bär. Tfn 0400-555 185, 014-487 757. I Kylmäluoma i Taivalkoski finns en torrfurustuga med bekv för 8 pers. Tfn 050-340 9353. Stockvillor i Enontekis + riplicenser för 30 000 ha jaktmarker. Ounasloma Oy, tfn 016-521 055, www.ounasloma.fi I Kitkajärvi i Kuusamo finns fritidsstugor vid strand, med bekv. Fina möjl fiska, jaga och plocka bär. Tillstånd av ägaren. Tfn 0400-284 988. Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utlänningar. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi AFRIKA! Paketresa 3 fällningar 1585 euro. Paketresa 6 fällningar 2420 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET , 0400-620 449. Björn, hönsfågel, gås, vildsvin och mycket mera! Jakt-, fiske- och andra vildmarksresor till Karelen, Sverige, Sibirien, Estland mm. Kaunis Karjala fixar ditt livs resa! www.kauniskarjala.com , Unto Eskelinen, tfn 040­772 00 92. Sydafrika, Namibia, Zimbabwe och Mocambique. Förstklassiga jaktsafarir från 1490 e! www.brhunting.fi, 040-417 8807. Björn, vildsvin, hjort, bergsget. Jätteälg! Safarir i Afrika. Tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi Följ med på våra individuella och toppklassiga jaktresor till viltrika marker i Estland, Namibia eller Sydafrika. Förfr: scanhunting@co.inet.fi eller tfn 040-561 1000. Förstklassiga jaktresor sedan 1993. Scanhunting Oy. Fantastiska jaktmarker i Polen, nya resepaket! På novemberresan ryms 15 jägare med i anmälningsordning. Tfn 050-520 6100, fax 06-450 3029. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jakt i mellersta och norra Österbotten samt i norra Mellersta Finland: www.metsastysretket.fi/ Tfn 044-769 2476. Ripjakt i Enare. Boka guide, stående hund, transporter, inkvartering, måltider. Tfn 0400-501 842. Jaktresor! Guidetjänster, skogsfågel, sjöfågel, gås, hare, duva, mårdhund, räv, mård. Forstst o föreningsmarker, inkv möjl. www.kokkoniemi.net. Tfn 044-541 0437. Kuusamo. Stuga + tillstånd. Tfn 0400-281 229. Koillismaa: 1000 ha privat, enhetligt skogsområde, gränsar till statsmark. Sjöfågel, skogshöns, älg (fastigheten har egna licenser), björn, hare. Inkv för 6 pers, möjl fiska o plocka bär. Takakumpu skogsgård, Peippo. Tfn 040-541 5982. Erä-Korpinens jaktresor: Forstst + föreningsmarker c 80 000 ha. Flera inkv alternativ. www.reisjarvi.fi/erakorpinen. Tfn 040-555 1394. Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. G En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 (Lokalsamtalsavgift) Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: Jägaren 4 / 2007 75