• 4 / 2008
• Ledaren Jari Pigg Huvudredaktör Mot ett nytt jaktår... Snart inleds ett nytt jaktår. Ifjol inlöste ett större antal personer jaktkort än någonsin tidigare, över 308 000. Inemot 8 300 nya jägare anslöt sig till vår skara, vilket var något fler än under tidigare år men ändå i stort sett det antal vi blivit vana vid. Av de nya var 17,5 % kvinnor vilket innebär att antalet kvinnliga jägare fortsätter att öka. Hos de nya, unga och kommande jägarna finns vår framtid. När det gäller deras möjligheter att komma med i den organiserade jakten är arbetsfältet fortsättningsvis stort. I många föreningar utförs det ett verkligt fint arbete de unga till fromma. De nya vandrarna på jaktstigen styrs och handleds till sakkunniga och ansvarsmedvetna jägare. Till den finländska jakten hör också annat än att enbart ta tillvara bytet. Det görs mycket frivilligarbete vid inventeringen av viltbestånden ävensom annat arbete för att säkerställa de allmänna förutsättningarna för jakt. Jakten är fortfarande en del av vårt fungerande samhälle. Det har också funnits bekymmer. I vintras då EU:s skjutvapendirektiv reviderades var det hårresande att följa med planerna på att förbjuda självständig användning av vapen för under 18 år gamla personer vid jakt och skjutövningar. Till all lycka formulerades direktivet så att 15 år fyllda men under 18 år gamla ungdomar också i fortsättningen kan få innehavstillstånd för vapen och tillstånd att, såsom tidigare, med vårdnadshavarnas samtycke självständigt använda vapnet också på jakt. Endast inköp av vapen skulle vara förbjudet. Förhoppningsvis kommer man inte i den nationella lagstiftningen att fungera påvligare än påven själv utan så att vårt lands utmärkta och riktiga praxis som fostrar till ansvarsmedveten vapenhantering kan fortsätta. Därom ska vi alla för vår egen del måna när det blir dags att revidera vår egen vapenlagstiftning. Till ansvarsmedvetet vapenbruk hör också utveckling och upprätthållande av skjutskickligheten. I sista hand är det fråga om att vara medveten om sina egna färdigheter. Saken konkretiseras genom att skytten endast avlossar skott mot viltet då han/hon är säker på att träffen är dödande. Det är därför skäl att besöka skjutbanan för att träna så mångsidigt som möjligt med de vapen som ska användas på jakten. Samtidigt lär sig jägaren säker och korrekt användning och hantering av vapnet, vilket väcker förtroende också hos andra ­ såväl hos medjägare som övriga nyttjare av naturen. Det är också skäl att repetera artbestämningen. En icke identifierad art ska alltid anses vara en fredad art. Som ett bra exempel kan t.ex. tas ringduvjaktens början. I många trakter förekommer det då rikligt med fredade skogsduvor. För att inte tala om andjakten. Under den förekommer det upp till tiotals arter som ska artbestämmas. I den här tidningen ingår en artikel om fjällgåsen. Hos oss förekommer det också många andra gåsarter som över huvudtaget inte är jaktbara i vårt land, vilket vi framförallt inte får glömma under gässens höstflyttning. Hagelgevärsjägare ska dessutom alltid komma ihåg att alla fåglar som är för långt borta, såväl duvor, änder som gäss, är helt fredade. När detta skrivs är det redan ganska säkert att jaktförordningen kommer att ändras under sommaren på så sätt att jaktvårdsdistrikten i fortsättningen kan bevilja undantagstillstånd under vilken årstid som helst för fällande av varg, björn, lodjur och utter för sådana individers del som utgör en särskilt betydande skaderisk samt för sådana stora rovdjurs del som hotar den allmänna säkerheten. Hittills har dessa undantagstillstånd beviljats av jord- skogsbruksministeriet. Ändringen gör tillståndsprocessen snabbare. Handläggningens långsamhet har varit föremål för t.o.m. mycket hård kritik. Ministeriet har inte med sina begränsade resurser kunnat behandla ansökningarna om tillstånd tillräckligt snabbt, men i fortsättningen kommer tillståndsbesluten att handläggas på åtgärd av 15 regionala viltförvaltningsmyndigheter, behandlingen blir snabbare och därigenom förbättras situationen för medborgare som lider pga problemindividerna. Givetvis styr ministeriet även i fortsättningen dessa myndighetsbeslut genom sina föreskrifter. Besluten om tillstånden kommer fortsättningsvis att vara flera sidor långa eftersom tillståndsbesluten inte mera under EU:s tid har skrivits på klarspråk och formulerats för sökanden av tillstånd utan formuleringen, ordformerna och förklaringarna har gjorts för yrkesändringssökande som spelar med Brysselkortet för kännedom om att direktivets förutsättningar har iakttagits. Deras besvärsrätt torde fortfarande bevaras men tack vare ändringen kommer medborgarrättigheterna för människor som lider av problemrovdjurens framfart att realiseras snabbare än tidigare. Tron på systemets funktionsduglighet förbättras! G 2 Jägaren 4 / 2008
• Innehåll Nr 4 11.07.2008, 57. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 08.09.2008. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Jari Pigg Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Jari Pigg Klaus Ekman Juha Immonen (v.ordf) Marko Mikkola Leif Norrgård och Jarkko Nurmi. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2008/ JÄG08_04 Pärmfoto: Hannu Huttu sida 64 Intensivare jakt på vitsvansviltet sida 78 Björnens revir sida 38 Det hänger på jägarna att rädda fjällgåsen i Norden sida 82 Inventering av dalripa i Övre Lappland 4 JCO:s representantmöte: Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsförutsättningar bör säkerställas! 8 Ordförandens spalt: Frivilligarbete är en styrka 10 Jakt- och fiskemässan för 18 gången i Riihimäki 18 Hagelgeväret som småviltsvapen 24 Eftersök på skadskjutet vilt - Sunt förnuft minskar risken för skadskjutning 30 Sjöfågel i sikte - skötselåtgärder och begränsningar av jakten 34 Viltvatten behöver skötsel, del II 38 Det hänger på jägarna att rädda fjällgåsen i Norden 44 Sommarinventeringar med vilttrianglar fyller 20 år 50 Jakten på statens marker: Jaktturismen på statens marker i norr 51 Forskarperspektivet: Uppifrån Luokanvaaras hjässa 52 Vinnarna valda i teckningstävlingen "ART - liv i skogen" 56 60 64 68 72 74 78 82 86 88 90 92 93 96 97 Eftersök på skadskjutet vilt - Sunt förnuft minskar risken för skadskjutning Med Eki på vandring: Över älvar och bäckar Tjäder-TVn blev en succé Intensivare jakt på vitsvansviltet Med en uppgiftsbana blir friluftsdagen lyckad Ålandsnytt Namibia - safarijakt av alla slag Björnens revir Inventering av dalripa i Övre Lappland Viltförvaltningsplanen i Pihlajavesi: Jakt på Naturaområde Av kärlek till mat: Aila Hietala Ungdomsspalten Jägarorganisationen meddelar Jakttider Adresser Affärer sida 24 Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 OBS! Jakttiderna finns på sidan 93 och begränsningarna av jakttiderna på sidan 94! Klipp ut! Jägaren 4 / 2008 3
• Jägarnas centralorganisations representantmöte: Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsförutsättningar bör säkerställas! Jägarnas centralorganisations högsta beslutande organ representantmötet samlades den 25 maj i Uleåborg på hotell Radisson SAS. Vid sidan av förtjänstfulla och intressanta inledande inlägg under lördagen blev oron för jaktvårdsföreningarnas verksamhetsförutsättningar och säkerställandet av dessa veckoslutets mest laddade diskussionstema. Talkoarbetet får inte äventyras! sationen under hela våren. Inledningsanförandet i denna omdebatterade fråga hölls av regeringsrådet Tanja Viljanen från jord- och skogsbruksministeriet. Samma tema tangerades också i jaktchefens för Nylands jaktvårdsdistrikt Reijo Oravas presentation av utvecklingen av jaktvårdsföreningarnas servicestruktur. I sin presentation utgick Orava från ett projekt som är på gång i Nyland. Förvaltningsplaner och strategier Förvaltningsplaner för viltet är i ropet för närvarande och planer för såväl sälarna som rapphönan presenterades för deltagarna. Också vilthushållningens nationella våtmarksstrategi är på slutrakan och presenterades för mötesdeltagarna. Också överdirektör Pentti Lähteenoja höll ett inlägg under mötet och motiverade bl.a. överföringen av beviljandet av tillstånden för avlivning av stora rovdjur från ministeriet till jaktvårdsdistrikten. Syftet är ju att göra beslutsprocessen så snabb som möjligt, för som regel är avlägsnandet av rovdjuret brådskande i dessa fall, dvs situationen är nästan alltid akut. I sitt inlägg underströk Lähteenoja också den betydelse jaktvårdsföreningarnas verksamhet har och särskilt det värde föreningarnas enorma talkoarbete har som stenfot för hela viltförvaltningen. Oro för jaktvårdsföreningarna Överdirektör Lähteenojas öppning i jaktvårdföreningarnas riktning gav sedan upphov till en serie diskussionsinlägg om tryggandet av jaktvårdsföreningarnas verksamhetsförutsättningar som sträckte sig över hela mötesveckoslutet. Mötesdeltagarna var helt eniga i frågan, vilket t.o.m. resulterade i att det fogades en kläm om tryggandet av förutsättningarna för jaktvårdsförening- E Klaus Ekman tt hundratal förtroendemän och funktionärer hade åter samlats till Jägarnas centralorganisations representantmöte. Som traditionen bjuder koncentrerade deltagarna sig under lördagen under sakkunnig handledning på intressanta och aktuella frågor. Omorganiseringen av den regionala förvaltningen har väckt diskussion inom jägarorgani- I sitt inlägg underströk Lähteenoja också den betydelse jaktvårdsföreningarnas verksamhet har och särskilt det värde föreningarnas enorma talkoarbete har som stenfot för hela viltförvaltningen. Överdirektör Pentti Lähteenoja underströk jaktvårdsföreningarnas roll som hela jägarorganisationens stenfot. Representantmötets ordförandeklubba svingades rutinerat av värddistriktet Uleåborgs Kalevi Hirvonen. Som föredragande fungerade bitr. verksamhetsledare Jari Pigg. 4 Jägaren 4 / 2008
• Regeringsrådet Tanja Viljanen redogjorde för det aktuella läget för omorganisationen av den regionala förvaltningen. Som granskare av fullmakter fungerade medlemmarna i JCO:s styrelse Harri Isomuotia från Satakunda (framme) och Timo Isojärvi från Mellersta Finland. De utarbetade mötets representantoch röstförteckning, enligt vilken 113,99 röster var representerade på mötet. Hannu Huttu Under representantmötet framfördes misstankar om att det nuvarande skjutprovet får älgjägarnas skjutskicklighet att försämras Jägaren 4 / 2008 5
• arnas verksamhet till representantmötets framställningar. Ändringen av skjutprovet för något år sedan förorsakade ett djupt hål i jaktvårdsföreningarnas ekonomi som inte har kunnat fyllas med jaktvårdsavgiftsmedel. Samtidigt framfördes misstankar om att älgjägarnas skjutskicklighet skulle ha förfallit. Norra Savolax förslag om förhöjd skjutprovsavgift väckte följdriktigt en livlig diskusion om frågan. Det av Norra Savolax gjorda förslaget godkändes kompletterat med en kläm av Kajanaland om en utredning av strukturen på skjutprovets finansiering samt med JCO:s styrelses ställningstagande om en förkortning av skjutprovets giltighetstid från nuvarande tre år till två år. Samtidigt framfördes misstankar om att älgjägarnas skjutskicklighet skulle ha förfallit. skulle fastställas egna björnkvoter. Kajanalands jaktvårdsdistrikt föreslog att det gjorda förslaget skulle förkastas. Vid omröstningen erhöll Lapplands förslag 37,49 röster, motförslaget 67,51 röster och 8,99 röster röstade tomt. Mötets 45 deltagare representerade totalt 113,99 röster. Veikko Neuvonen Jaktjournalist 2007 med tillägget att samma linjedragning också ska gälla för skogsrensområdena i Kajanaland, dvs att den gynnsamma skyddsnivån för vargen inte heller i Kajanaland får äventyra bevarandet och utvecklandet skogsrenstammen. Mötets enda slutna omröstning gällde Lapplands jaktvårdsdistrikts förslag om en ändring av indelningen i områden för den kvoterade björnjakten på så sätt att det nuvarande i jaktförordningens 5 § fastställda östra renskötselområdet skulle delas upp mellan Lapplands län och Uleåborgs län i två skilda delar för vilka det årligen I anslutning till mötet överläts på lördagskvällen Jaktjournalistpriset för 2007. Prisets jury med viceordföranden för JCO:s styrelse Tapani Pääkkönen som ordförande var enhällig i sitt val av naturredaktören Veikko Neuvonen, känd av hela folket i vårt land. Neuvonen var mycket tagen av valet och höll ett sällsynt spirituellt och inspirerande tacktal som fick rungande applåder av mötesdeltagarna. Som avslutning på årets representantmöte önskade mötesrepresentanten för Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt Asko Viljanen representantmötet välkommet till Södra Tavastland nästa vår. G Inga vargflockar i områden med skogsren! Mellersta Finland hade ingett ett förslag om att bildning av vargflockar inte ska tillåtas i Suomenselkä i skogsrenarnas kalvnings- och övervintringsområden. Förslaget godkändes enhälligt Redaktör Veikko Neuvonen är Årets jaktjournalist 2007 I Jägarnas centralorganisation utdelade under representantmötet i Uleåborg jaktjournalistpriset för år 2007. Jaktjournalistpriset, som instiftades 2002, utdelades sålunda nu för sjätte gången. Priset är 2 000 euro stort. Enligt stadgarna för priset kan det tilldelas redaktör, annan person eller samfund som verkat förtjänstfullt inom jaktinformationens område. Priset kan utdelas för produkt med jakttema som framställts för publicering i trycksak, radio- eller televisionsprogram eller annat elektroniskt medium. Priset kan också utdelas för långt och förtjänstfullt arbete inom jaktinformationens eller -journalismens område. Bland kandidaterna för jaktjournalistpriset fanns ett flertal förtjänstfulla förslag. För juryn var det dock lätt att lyfta fram ett namn framom andra: redaktör Veikko Neuvonen. Veikko Neuvonen har i över trettio års tid lättfattligt, objektivt och fördomsfritt redigerat och lett ett flertal kända naturprogram i tv och radio. I programmen Luonto-ilta (naturkväll), Luonto-Suomi (Naturfinland) och Luontoretki (Naturexkusionen) har han ofta också tagit upp jakt- och viltfrågor. Dessa teman har alltid presenterats i en objektiv och för jakten och viltvården positiv och utvecklande anda. Neuvonen är också tillsammans med naturfotografen Hannu Hautala bekant sedan många år för sin spalt Tarkkana luonnossa (Uppmärksam i naturen) i tidskriften Metsästys ja Kalastus. Veikko Neuvonen har med sin verksamhet på det mest betydelsefulla sätt främjat kännedomen om den finländska naturen och det allmänna accepterandet av hållbart nyttjande i vårt land. Det var flykt över jaktjournalisten Veikko Neuvonens tacktal som utlöste rungande applåder. Till vänster ordföranden, ödemarksrådet Simo Syrilä och till höger ordföranden för juryn Tapani Pääkkönen. 6 Jägaren 4 / 2008
• Nu är det dags att skaffa sig den bästa utrustningen för höstens jakt ­ från Erätukku får er Utnyttja en ya förmånliga rätukkuer. Ut yttja den nya, förmånli a Erätukkumån du högsta kvalitet till marknadens lägsta priser. Utnyttja den nya, förmånliga Erätukkued n eece-jacka hö kv litet ece- a k hög kvalitet! finansieringen. Snabba beställare belönas med en fleece-jacka i hög kvalitet! e rad · Från Erätukku TOPPRODUKTER TILL NETTOPRIS! UN EKON DE OM R 3/2 SÖK ISK 00 NIN 8 G ite al Erätukkus förnyade nätbutik t s -f ör h å l l an · Utmärkta pris/kvalitetsUtmär Utmärkta pris/kvalitets ris/kv litet /kv et förhållanden · Tekniskt avancerade produkter · Branschens ledande nätbutik (Ekonomisk undersökning 3/2008) ag de · Tekn i s k t G tom 60 d Nominell årsränta för finansiering av 1000 på 12 månader betalningstid är 19,1 %. Sökanden bör vara minst 18 år och kreditinformation bör vara i sin ordning. Ny, ig förmånlig Erätukkufinansiering UK ER IN K U -F IN A N SI Så här fungerar å hä f Erätukku-finansieringen: · Lätt och snabb att söka, flexibel · Fungerar i Erätukkus telefonförsäljning, nätbutiken och i butikerna · Du får alltid en faktura vid inköp, som du kan betala t o m förfallodagen eller betala med delbetalning utan att meddela separat · T o m 60 dagar räntefri betalningstid · Tryggt sätt att betala · Återbetalning med de belopp du själv önskar · Kreditgräns 1000 · 2 räntefria månader per år av anc ar et rä nte fr i b U tm v ärk t pris/k [värde 89,-] al nin FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,Snabba beställarens extraförmån! EXTRA g s tid ER ÄT för de 500 snabbaste När dina inköp överstiger 150 euro, får du en North Ice teknisk fleece-jacka* utan kostnad. Nu lönar det sig att köpa mer på en gång! Köp vad som helst, extraförmånen gäller de 500 snabbaste! 1 fleece / beställning. * Behagligt mjuk, teknisk, bondad fleece-jacka för all slags fritidsbruk. Passar för användning både ute och inne. Storlekar: XXS-XXL.
• Ordförandens spalt Frivilligarbete är en styrka Under vårt representantmöte i maj framfördes i flera repriser oro för jaktvårdsföreningarnas framtid. Den aktiva delen av vår medlemskår åldras i rask takt. Det har blivit allt svårare att rekrytera frivillig arbetskraft. Kostnaderna har stigit kraftigt. Intäkterna av skjutbanorna har sjunkit i och med att älgprovet förnyades. Trots att meningen inte ens vore att finansiera föreningarnas verksamhet med intäkterna av älgprovet borde man åtminstone få kostnaderna täckta. Det är ju inte fråga om någon utbetalning av löner utan om ersättning av kostnader som orsakats övervakarna. I samband med revideringen av den regionala förvaltningen konstaterades att vår organisations styrka ligger i talkoarbetet. Det kan inte ersättas med extern finansiering. Om jaktvårdsföreningarnas verksamhet bryts ner på grund av att man inte ens förmår betala kostnadsersättningar innebär det att stenfoten bryts ner för hela vår organisation. Jord- och skogsbruksministeriet har nyligen föreslagit att behandlingen av jaktlicenser för rovdjursstöringar överförs till jaktvårdsdistrikten. Stammarna av stora rovdjur har fortsättningsvis vuxit, måhända med undantag för vargstammarna. Ministeriet hinner helt enkelt inte behandla ansökningarna snabbt. En överföring av behandlingen till regional nivå skulle göra behandlingen snabbare, föra den närmare lokal sakkunskap och samtidigt förbättra befolkningens rättsskydd. Som man kunde ana fanns det några högljudda aktörer som ser som sin uppgift att alltid motsätta sig allt som har med jakt eller vilthushållning att göra och även nu framförde sina protester. Samma aktörer har den här gången krävt att få vara med om att behandla ansökningarna om licens för att ta bort störingar. Det bör dock hållas i minnet att besluten fortsättningsvis kommer att vara myndighetsbeslut. Nämnda aktörer är inte myndigheter utan medborgarorganisationer som driver en eller flera egna saker. Paragraferna har inte ändrats, det är enbart fråga om prövning från fall till fall inom vissa skadeområden. Licenserna ska gälla bara för viss tid. Jaktvårdsdistriktens verksamhet styrs även i fortsättningen av jord- och skogsministeriet genom givna föreskrifter. Ministeriet fastställer också största tillåtna antal fällda djur för respektive rovdjursart. Centralorganisationens styrelse har utsett biträdande verksamhetsledaren, forstmästare Jari Pigg till ny verksamhetsledare för organisationen. Han har trätt i centralorganisationens tjänst redan 1994. På nära håll har han haft möjlighet att följa med tre verksamhetsledares verksamhet. Det ger honom goda förutsättningar för att fortsätta det arbete som han redan som tillförordnad har skött under ett halvt år. Jag önskar Jari varmt välkommen till den nya utmanande uppgiften och tillönskar honom framsynthet, seghet och krafter så att centralorganisationen och jägarorganisationen i sin helhet klarar av alla kommande nya utmaningar. G Simo Syrilä ordförande ödemarksråd 8 Jägaren 4 / 2008
• UK K U - FIN A N S Populärast i Finland! MOTSVARANDE 249,leveranskostnader Skyddande krage, insida av värmande fleece. Extra starka textilläderförstärkningar. Vatten- och vindtätt samt andande AIR-TEX -membran i jacka och byxor, tejpade sömmar. Ljudlöst och extra slitstarkt yttyg. Luftigt nätfoder, snyggt ruttyg på jackans överdel. Praktisk bröstficka under vindlistan, jackan behöver inte öppnas. Mångsidiga och funktionella fickor, jacka 10 st, byxor 4 st. Fickor för t ex mobilen eller GPS. Alla fickor med AIR.-TEX ­membran, håller innehållet torrt. Uppvärmingsfickor med insida av fleece. Extra starka dragkedjor. Ventilering under armarna och på höfterna. Justerbar midja och nederkant. Skyddsfärg designad för finsk skog. DropStop ­ytbehandling i jacka och byxor. Åtstramning i byxben. inkl. förmånspaket JAHTIJAKT AIR-TEX ­STÄLL ­STÄLL 149,- Snygg med säker funktionalitet! Finlands mest populära jaktställ, som var först att vinna jägarnas förtroende. Kärnan för egenskaperna är det testade AIR-TEX -membranet, vars vattentäthet och andningsförmåga är av högsta klass. Funktionaliteten och det förmånliga priset har gjort detta ställ till en favorit hos jägarna. Storlekar: XXS-XXXL Er Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 89,-] Säkerhetsväst Flanellskjorta För jakt och fritid. Kvalitetsbomull. Nytt snyggt utseende. Två bröstfickor. Förlängd nertill, döljer ryggen. Reflexband fram- och baktill. Synlig signalfärg, snabbfästen. TEKNISK KOMFORT -membran Vattentätt och andande, ett specialmembran designat för jakt- och fritidsklädsel i samarbetemed testlaboratorier och användare. Mest nöjda med vattentätheten och andningsförmågan i sina membranprodukter är användarna av AIR-TEX -membranprodukter. (2004 Ekonomisk undersökning, 2006 Jaktklädselundersökning) Vä dba möss Vändbar mössa Vändbar mössa ssa Jakthandskar Praktiska jakthandskar för jakten. AIR-TEX-membran, händig vändegenskap. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅBO ULEÅBORG, Alasintie 8 | VANDA, Valimotie 27 | TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 | HAPARANDA, Ikano-huset ÅBORG, Alasin asinti V Valimoti i TAMMER R , Possij rvenk A ME j enkatu APARANDA ano-hu A, huset ER I IN G tom 60 ag a JÄGARNAS STORFAVORIT FÖR ETT TOPPRIS! t r rä nte fr i be al n ing s tid ER d ÄT
• JAKT- OCH FISKEMÄSSAN för 18 gången i Riihimäki Jakt- och fiskemässan har hållits i Riihimäki ända sedan 1972. Söndagen den 8.6.2008 överskreds den magiska siffran en miljon mässbesökare. Det här årets mässa hade drygt 50 000 besökare. U nder den traditionella jakt- och fiskemässan i Riihimäki var vädret mycket varmt och soligt. Särskilt under torsdagen och fredagen rådde ett rentav tropiskt klimat i tälten och värmen tangerade växthustemperaturer. Åtminstone för utställarna blev hettan smått kämpig. Skolan som traditionellt tjänat som centrum för mässområdet var pga sanering stängd och det förorsakade givetvis en del ändringar i dispositionen av utrymmen vilket kunde ses också i mässbesökarnas rörelser. Folket styrdes till nya rutter. Knappt om nyheter Än en gång fanns det relativt litet av verkliga nyheter på jaktsidan. Förändringarna framgick de facto tydligast i att mässan i sin helhet har ändrat karaktär. Den har i allt högre grad blivit en handelsplats där landets bredaste "urval" av produkter inom jakt- och fiskeområdet presenteras, allt till mässpris. Sexhundra utställare, tillverkare och importörer bjöd ut produkter och info inom naturintresseområdet. Jägarnas Centralorganisation hade satsat på förvaltningsplaner för olika viltarter och presenterade även en ny DVD, den samnordiska produktionen: Björnens verkliga ansikte. DVD:n innehåller unikt material om möten mellan människa och björn. På JCO:s avdelning fanns också en avdelning kallad SARVI, som trots sitt namn inte var utställningens troféutställning utan jord- och skogsbruksministeriets, vilt- och fiskeriforskningsinstitutets, Forststyrelsens och Jägarnas centralorganisations gemensamma webbnyhetsbrev för viltbranschen. Avdelningens röda huvudfärg skiljde sig mycket tydligt från de övriga avdelningarnas dominerande gröna och ballongerna som delades ut på avdelningen var mycket åtrådda, särskilt bland de yngre mässbesökarna. Mässan öppnades med juniorkrafter. Wilhelm och Wilhelmina Wadstein förklarade raskt mässan för öppnad. Agropolis Oy från Jockis ställde upp med en imponerande samling skinnprodukter som tillverkas och designas av viltskinn. Av skinn som skadats av älgflugor och vrakas i normal produktion får bolaget till stånd de mest fantastiska klädesplagg och andra skinnprodukter. Hälsa som tema Mässans huvudtema var jakt och fiske som intressen och dessas betydelse för folkhälsan. Vi jägare har ju alltid varit medvetna om att jakten och givetvis också alla andra naturintressen har stor och positiv inverkan på människans mentala och fysiska välbefinnande. Detta faktum underströks vid mässans öppnande och särskilt på lördagen då omsorgsminister Paula Risikko besökte mässan. På mässans jakt- och fiskestig gavs en bred presentation av utbildningen inom naturbranschen. På stigen kunde vandraren bekanta sig med hela skalan av utbud på utbildning, från vildmarksguide till viltmästare. Stigens tema var Natur som yrke?. G Klaus Ekman JAKT- OCH FISKEMÄSSAN 10 Jägaren 4 / 2008 G JAKT- OCH FISKEMÄSSAN
• JCO:s partner i ungdomsprojektet höll sig bra framme: Mika Hjorth och Leupoldkikarna... ...SAKO:s starka män Kari Kuparinen, Pentti Louhisola och Kai Lilja med SAKO:s nyheter 85:na... ...och Erätukku med sitt jättelika försäljningstält, och kommersen gick... Jakt- och fiskemässans starka kvinnor, vd Pirjo Vilpponen (t.h.) och mässchef Satu Uskali var rätt så nöjda med mässan, trots att saneringen av centralskolan tvingat till många omläggningar av arrangemangen. Erätukku och BudgetSport bildade ett gemensamt försäljningstorg. Tidvis liknade det närmast en myrstack. Fortsätter på sidan 14 G JAKT- OCH FISKEMÄSSAN G JAKT- OCH FISKEMÄSSAN Jägaren 4 / 2008 11 G
• TRACKER NYHETER! Trackers produkter är Finsk tillverkade av högsta kvalitet ­ tillverkat för jägare och jakthundar! Med A-GPS och GPRS är spårning av jakthundar snabbare, lättare coh mera pålitligt! Läs mer: www.tracker.fi eller ring, 08 521 9290. TM 879 Tracker G400TM GPS halsband » A-GPS (Assisterad GPS), detta gör posi- » Vägmätare tioneringen av enheterna snabbare och » GPS-batterisparfunktion mycket säkrare » Vattentät och stötsäker » GPRS spårning (Tracker Live behövs), detta » Vikt 225 gram inklusive halskan göra spårning ekonomiskt* band, klar att användas. » Områdesalarm, skallalarm Paketpris (halsband + mjukvara) 1049 199 LIVE TM Tracker LiveTM GPRS service » Positionsdata med bara några sekunders mellanrum genom GPRS service » Periodisk spårning och lokariserings förfrågan genom GPRS nätverk » Utdeling av positioneringsinformation Gratis till 31.12.2008 ** Tracker HunterTM mjukvara » Navigering på kartan eller med kompass » Kartladdning dirrekt via GPRS » Spårning av hundar och jaktkamrater » Terräng karta, sjökort och vägkarta » Utdeling av positioneringsinformation, realtidsspårning samt Tracker Live service * Med en fast månadsavgift för data i abonnemang kan spårning vara mer ekonomiskt jämfört med SMS spårning. ** Du betalar bara för data i abonnemang Tracker Store återförsäljare: ESPOO MARTINKYLÄN AUTOPUHELIN FORSSA TEKNISET LEHTOVIRTA HÄIJÄÄ NESTE HÄIJÄÄ HELSINKI WEXTRA OY IISALMI EXPERT SAARIVAINIO IMATRA EXPERT E.HATAKKA IVALO IVALON LUKKO OY JOENSUU JOENSUUN TELEMAAILMA JYVÄSKYLÄ MIDARE OY KAJAANI MUSTA-PÖRSSI KEMI FOTORES KY KITTILÄ KAAMOS SPORT OY KOKKOLA OY KOKKOTEL SERVICE AB KUHMO PAIKALLIS-SÄHKÖ KUOPIO MARKANTALO KUUSAMO PRISMA LAPPEENRANTA EXPERT E.HATAKKA LIEKSA ESAN KODINKONE OY MALAX MALAX VIDEO SHOP MARIEHAMN ÅLANDS DATATELEFON MIKKELI KARIKON AUTOTALO NIVALA EXPERT PÄIVÄRINTA OULAINEN TEKNISET TOKOLA OULU OULUN TELEPALVELU OY, URHEILU RINTAMÄKI PIEKSÄMÄKI ASENNUSPALVELU REIJO HALONEN PIETARSAARI NAVITEK OY AB PUDASJÄRVI KOILLIS-TELE PUOLANKA HEIKINVAKKA KY ROVANIEMI A.OLLAKKA OY SALO MARKANTALO SAVONLINNA KARIKON AUTOTALO SEINÄJOKI WEXTRA OY SOTKAMO PAIKALLIS-SÄHKÖ SUOMUSSALMI PAIKALLIS-SÄHKÖ OY SUONENJOKI KESKI-SAVON VIESTINTÄ, SONERAPISTE TAMPERE MARKANTALO, RXTX-TUOTE TURKU TURUN TELE-PÖRSSI OY UUSIKAUPUNKI SÄHKÖLIIKE ESKO-HOLVI OY VANTAA MAUVAN VARKAUS KESKI-SAVON VIESTINTÄ, SONERAPISTE ÄÄNEKOSKI NISKANEN OY KODINTEKNIIKKA JA URHEILU
• 30 å r a Tr av t ck er kvalite KILPA 2008! Tracker samarbetar med Kilpa 2008. Trackers nyhet, Tracker G400 passar utmärkt för stövare och andra drivande hundar! Med hjälp av A-GPS och GPRS i G400 håller du säker koll på hunden. Fantastisk byteskampanj! Kom till oss med din gammla hund pejl eller GPS pejl*, vi byter den till Tracker Hunter mjukvara (värde 199 !), när du köper Tracker G400 halsband. Alltså, du får hela paketet för bara 879 ! *Vi tar emot hund pejl eller hund GPS pejl, tillverkat av vem som helst.Vi kräver endast att apparaten fungerar (granskas i butik). Använder du Tracker eller Pointer GPS pejl, behöver vi namn av användaren och telefonens IMEI kod. www.tracker.fi/trackerstore 08 521 9290 Hunting Experience
• JAKT- OCH FISKEMÄSSAN Fortsättning från sidan 11 På plats var alla bekanta: G JAKT- OCH FISKEMÄSSAN G JA Hannu Ojanen från Hantaurus,, Matias Dahlberg från Kimito jaktbod / Midway Finland, Ari Alinen från AA-Production& Marketing, generaldirektör Peter Brass från Krieghoff, Ola Sandqvist från Gyttorp, de hårda lerduvsmännen Markus Remes och Marko Kemppainen, Asko Mäkinen från Despectus. 14 Jägaren 4 / 2008
• KT- OCH FISKEMÄSSAN G JAKT- OCH FISKEMÄSSAN G Överdirektör Eero Helle från VFFI bekantar sig med jord- och skogsbruksministeriets, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets, Forststyrelsens och Jägarnas centralorganisations gemensamma avdelning SARVI. Presentationen sköttes av Taija Pöntinen från VFFI och Mikaela Miekanmaa från JSM/ kommunikation. Också Forststyrelsen och Villi Pohjola hade en representativ avdelning på mässan. Chiruca lanserade en verklig nyhet: importören Markus Remes presenterade ett nytt patent: en metallvajer och en mekanisk spännanordning som ersätter tidsödande skosnören på vandringskängor. Kängan sitter i ett nafs stadigt och spänt på foten och när låsningen öppnas tar det en knapp sekund att ta skon av foten. Nu behöver man inte mera frysa på hjort- eller rävpasset. Koppla i batteriet och Thermalution-västen är efter en stund klar för användning t.o.m. i sträng kyla. Thermalution-värmevästen är världens första för civilt bruk avsedda plagg som är försett med ett kolfibervärmeelement. Viltkamerorna håller klart på att bli vanligare. Nu kan redan vanliga jaktföreningar och jaktsällskap skaffa sådana. Vd:n för Tracker, Samuli Vanhala presenterade Trackernyheten G400 GPS-bandet, en A-GPS som erbjuder snabb och säker lokalisering, samt hunduppföljningstillämpningen GPRS, som möjliggör en förmånlig och snabb kontakt mellan hundbandet och jägarens mobiltelefon. Tracker presenterade också sin nya svenska samarbetspartner Zodiak. De nya VHF-telefonerna har ockå en skyddad kanal som håller kommunikationen inom jaktlaget helt intern. Jägaren 4 / 2008 15
• DET MEST EFTERSÖKTA STÄLLET FÖR JAKT ­ NYASTE TEKNIK TILL ERÄTUKKU-PRIS! Storrit! favo UK K U - FIN A N S Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ER I IN G tom 60 ag d ar et rä nte fr i b al n ing s tid ER ÄT
• Avtagbar, justerbar AIR-TEX2membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Avtagbar älgflugehuva. Behaglig och mjuk manchesterkrage. Klaffskyddade bröstfickor. Skyddad bröstficka för viktiga ting. Uppvärmingsfickor, lätta att använda, på bröstet. Mångsidiga och funktionella fickor. Jacka med dubbelriktad dragkedja. Trepunkt midjejustering i byxorna. Nytt vattentätt AIR-TEX2-membran i jacka och byxor. Ventilering med under armarna och på höfterna, nätskydd mot älgflugor, myggor och insekter. Andande och fuktförflyttande nätfoder. Byxor med knappar för hängslen. Förhöjd midja i byxorna skyddar ryggen. Rymlig lårficka med knappförslutning. [värde 89,-] FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,för de 500 snabbaste EXTRA TEKNISK FRAMGÅNG -kalvo Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2-membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g /m3/24 h). Dessutom fick membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelarens höjd > 10 000 mm). Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 175,-] N TI LE R AND E | VÄ |V E R M ELA MI N ÄTT JAHTIJAKT PRO ­STÄLL Högklassigt jaktställ som utvecklats från europeiska jägares önskan och ideér för krävande bruk. Det nya AIR-TEX2-membranet i bästa klass, samt andra nya toppegenskaper gör PRO-stället till ett helt unikt jaktställ för alla väder. Storlekar: XXS-XXXL i n kl . f ör m å n spake t + lever a kostna nsde r 199 90 MOTSV ARAND Favorit ! E 450,- ULEÅBORG Alas nt ULEÅBORG, Alasintie 8 E RG, s VAND VANDA, Valimoti VANDA, Valimotie 27 NDA alim ti DA limotie TAMMERFORS, Possijärvenkatu TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 M FORS är n HAPARANDA, Ikano-huset APARANDA, kano h s RANDA A no-h ER AD | VAT T E PRO NT Fleece-ja a Fleece-jacka Fleece-jacka ej Snygg e c jacka för iktklädse Snygg fleece-jacka fö skiktklädsel Snygg fleece-jacka för skiktklädsel ng jacka a tk äds kl d och fritid. h f itid iti t Mic oD y un e ställ MicroDry ­underställ MicroDry ­underställ äll Behagligt, tekniskt JahtiJakt ­underställ. MicroDry specialmaterialet förflyttar fukten till de yttre klädesplaggen och känns torr. Säkerhetsväst äkerhetsväst kerhetsväst rhetsväs tsväs äs st Reflexband fram- och baktill. Synlig eflexband fram och baktill. S nlig exba fram- c baktill. Synlig ba ambak ll. li lig i signalfärg, med dragkedja. lf dd k d Vändbar mössa AIR-TEX2-membran, praktisk vändegenskap.
• HAGELGEVÄRET som småviltsvapen Petteri Kontiola 18 Jägaren 4 / 2008
• De flesta som börjar jaga skaffar ett hagelgevär som sitt första vapen och upplever sedan sina första lyckliga jägarstunder med det här geväret. H agelgeväret är ett korthållsvapen både för vilt som står stilla och framför allt för småvilt i rörelse. Ett hagelgevär avlossar en svärm som kan bestå av så mycket som flera hundra hagel. Svärmen har en effektiv räckvidd på 15 till 35 meter. För att det ska kännas trevligt att jaga småvilt med hagelgevär krävs det inte bara att geväret fungerar utan också att hagelpatronerna och trångborrningen passar ihop. Dessutom krävs det övning i skytteteknik som är anpassad till de aktuella jaktformerna. Gevärstyper av olika slag Enpipiga hagelgevär och gevär med piporna sida vid sida är nuförtiden sällsynta, men ibland stöter man ändå på eleganta sidebyside-bössor. Eftersom sådana är lätta och har stil så är de populära bland jägare som sätter värde på de här egenskaperna. Nuförtiden domineras vapenmarknaden av bössor med piporna under varandra. Typen har egenskaper som passar utomordentligt bra för skytte på rörliga mål och dessutom är brytmekanismen till sin konstruktion pålitlig och hållbar. Utbytbara choker gör ett gevär användbart både på hagelbanan och på jakt i varierande former. De halvautomatiska hagelgevären har blivit mycket vanliga. Förbudet mot blyhagel vid jakt på sjöfågel har påverkat kalibervalet också för den här vapenkategorins del. Den traditionella kalibern 12/70 har blivit omkörd av 12/76. Också kalibern 12/89 har blivit mycket vanlig på sjöfågeljakt. För de halvautomatiska vapnens del ska vi hålla i minnet att det enligt tillägget 869/98 i jaktförordningens 16 § får finnas maximalt två (2) patroner i magasinet vid jakt på viltfågel, skogshare, europeisk bäver, varg, iller, utter, mård, lodjur och icke fredade fåglar. Det betyder att det får finnas tre patroner i magasinet bara vid jakt på fälthare, kanadensisk bäver och rådjur. Det är emellertid inte bara halvautomaterna som har blivit populärare utan också pumphagelgevären. För de senares del gäller inga patronbegränsningar eftersom vapnet måste laddas om med en handrörelse. I synnerhet vid smygjakt och passjakt måste jägaren dessutom tänka på att pumpgevärets rörliga förstock kanske inte fungerar alldeles ljudlöst. Viltvårdskonsulent, Lapplands jaktvårdsdistrikt Kalibern och säkerheten De vanligaste kalibrerna på hagelgevär är 12/70, 12/76, 12/89, 20/70, 20/76 och 16/70. Kalibermåttet kom en gång i tiden till på ett rätt så speciellt sätt. Exempelvis kaliber 12 definierades så, att man av ett pund (453,6 gram bly) stöpte tolv lika stora kulor. Kaliber 16 innebär på motsvarande vis att man av samma mängd bly stöpte sexton lika stora kulor. Den andra siffror i kaliberbeteckningen betyder hylsans längd i avfyrat tillstånd och patronboets längd ska stämma med hylsans längd. Det här är livsviktiga saker att hålla reda på eftersom man i ett vapen av exempelvis kalibern 12/70 inte får använda patroner av kalibrerna 12/76 eller 12/89. Längden på den avfyrade hylsan får aldrig någonsin vara större än längden på patronboet. Detta är det bästa stället att lära sig hagelskyttets teknik Urpo Kainulainen, För att det ska kännas trevligt att jaga småvilt med hagelgevär krävs det inte bara att geväret fungerar utan också att hagelpatronerna och trångborrningen passar ihop. Jägaren 4 / 2008 19
• Viltart Hagelstorlek (mm) (stålhagel) 2,4 (2,5) 2,4 (2,7) 2,75 (3,0) 3,0 (3,3) 3,5 (3,7) 3,5 (3,7) 3,5-4,0 Laddning (g) 30-32 32-35 32-36 35-36 36-50 36-50 36-50 Morkulla Järpe och rapphöna, Orre, duva Fasan, kricka Hare, gräsand Tjäder, gåsi Räv Rådjur Maximiskjutavstånd, meter KvartsHalvborrning Full borrning borrning 32 36 40 32 37 40 34 38 36 35 38 39 38 37 Sommarpäls 25 40 40 39 38 Vinterpäls 20 I dagsläget är kalibern 12/76 den mest använda på jakt eller åtminstone den vanligaste kaliber på nyanskaffade vapen, med kalibern 12/89 som god tvåa. De här såkallade magnumkalibrerna är populära bland sjöfågeljägare. Eftersom patronerna har större volym så rymmer de både grövre hagel och större hagelmängder. På det viset når man en bra täckning med de grövre alternativa haglen och ett resultat som inte är sämre än med blyhagel på samma avstånd. Men också de mindre kalibrerna har sina fördelar. Vapen i kalibrerna 16 och 20 är smäckra och lätta och passar bra för kvinnor eller på jakt med fågelhund. Graden av trångborrning avgör hur pass mycket hagelsvärmen packas ihop. Det finns både fast trångborrning som en gång för alla sitter i pipan och utbytbara choker. Den kraftigaste choken på en tolvkalibrig bössa är till diametern en millimeter trängre än pipan vid patronboet. Man använder följande benämningar på de olika graderna av trångborrning: Cylinderborrning (C) har ingen trångborrning alls Kvartsborrning (IC) Halvborrning (M) Trekvartsborrning (IM) Full borrning (F) De olika graderna av trångborrning passar till olika jaktformer. Cylinderborrning och kvartsborrning fungerar fint på jakt med fågelhund och Håll hagelgeväret upprätt och vilande i armbågsvecket. Kolven är lagom lång när avtryckarfingrets yttersta led når bekvämt att trycka av. Trångborrningen och patronvalet hänger ihop Choken eller trångborrningen på ett hagelgevär är en förträngning i pipan för att koncentrera hagelsvärmen innan den lämnar mynningen. 20 Jägaren 4 / 2008 Tuomo Karsikas
• NYHET! ZODIAC TEAM PRO 68 VHF RADIO - Kristallklart ljud - Lång räckvidd - Liten och lätt, vattentålig (IP65) - Täta anslutningar för tillbehör - Enkel att använda - 1800mAh litium batteri - Stilig & snabb bordsladdare - Laddar på en timme! 269 Levereras med: - 68 MHz antenn - 1800mAH Litium batteri - Snabb bordsladdare - Öronmussla - Bältesclips - 3 års garanti Tillbehör: Blåtandsheadset till kom.radio 147 NYHET! Zodiac produkter nu i Finland från Tracker. Läs mer; www.tracker.fi/zodiac eller ring 08 521 9290 Zodiac produkter från följande Tracker Store återförsäljare: Mikkeli Karikon Autotalo Oy | Pietarsaari Navitek Seinäjoki Wextra Oy | Oulun Telepalvelu | Tampere RXTX-tuote Valio Koiravarusteet | Häijää Neste Häijää | Mäntsälä RitKos Oy Savonlinna Karikon Autotalo Oy Eller från väl utrustade butiker. Hunting Experience Metsästäjä 4 / 2008 21
• duvjakt där skjutavstånden är relativt korta. Den som däremot jagar hönsfågel med skällande fågelhund behöver en trångborrning mellan halvborrning och full borrning. Vid jakt på sjöfågel ska man dessutom ta hänsyn till de giftfria alternativa hagelmaterialens egenskaper och kraven som ställs på geväret. I stället för blyhagel använder man på sjöfågeljakt oftast hagel av stål, vismut eller molybden. Stålhagel får inte användas i en pipa med starkare choke än halvborrning eftersom stålhaglen inte låter sig koncentreras vid trångborrningen. Om trångborrningen är för kraftig kan vapnet ta skada. Å andra sidan ger stålhaglen en väl samlad träffbild också med en lätt trångborrning. Undertecknad har själv goda erfarenheter av kombinationen stålhagel och cylinderborrning på sjöfågeljakt. Dessutom kompenserar stålhaglens hastighet för en eventuell eftersläpning i framförhållningen. Stålhaglen ska vara grövre än motsvarande blyhagel. Vid sjöfågeljakt ger kalibrerna 12/76 och 12/89 en bra träffbild eftersom mängden hagel är större. I hagelgevär av äldre modell med större trångborrning ska man i stället för stål använda mjukare material som exempelvis vismut. Man väljer sin hagelpatron utgående från vapnet, trångborrningen och den aktuella jaktformen. Med hänsyn till viltets kroppsstorlek väljer man en patron som ger en så stor chockeffekt som möjligt när så många hagel som möjligt träffar på en gång. Alltså är det klok politik att först testa patronerna och hagelstorleken genom att skjuta testbilder på olika avstånd och med olika choker. Se samtidigt efter hur djupt haglen tränger in och jämför. På småviltsjakt varierar hagelstorleken mellan 2,5 mm och 4 mm. Hagelpatroner tillverkas också med olika kraftig laddning, från lätta till magnum. Snabba patroner behöver inte nödvändigtvis fungera på önskat vis med en kraftigare trångborrning. Inte heller passar kraftiga laddningar på en jakt med snabba lägen och korta avstånd. Tabellen här invid som är tagen ur Jägarens handbok visar de rekommenderade hagelstorlekarna på småviltsjakt liksom även laddningen och det maximala skjutavståndet med olika grader av trångborrning och bly eller stålhagel. Pipan skjuter men kolven träffar Jaktsäsongen närmar sig obönhörligt och senast nu ska jägaren börja finslipa skjutformen och trimma utrustningen så att den fungerar. Det är nämligen inte alla jägare som förstår att det är måtten och vinklarna på kolven som gör hagelgeväret till ett personligt precisionsverktyg för jägaren. De avgörande måtten är kolvens längd, höjden på kolvkammen (pitchen) och skränkningen. Hur det står till med de här tre måtten klarnar bara man lägger an kolven mot kinden några gånger och siktar på någonting (med oladdat gevär!). Om kolven passar skytten ska kornet lägga sig under den önskade träffpunkten medan spången syn som en platta mellan det främre och det bakre kornet (det vill säga om geväret har två korn). Om geväret skjuter över målet så ser man för mycket av spången medan kornen inte sammanfaller. Den här vinkeln på kolvkappan passar för trapskytte. Ett gevär med lågt träffläge är svårare att skjuta med. Här täcker kornen varandra och spången är skymd. Målet ligger så lågt att det skyms av piporna. En allt för lång kolv förhindrar en smidig anläggning medan en kort kolv kastar vapnet ur kurs. Det går lätt och fort att ta reda på om kolvens längd är lämplig. Håll geväret upprätt med kolvändan vilande i armbågsvecket. Handen ska nu få ett stadigt grepp om kolvhalsen och avtryckarfingrets yttersta led ska lägga sig bekvämt på avtryckaren. Vid tillpassningen av lämplig längd på kolven ska man också komma ihåg vinkeln på bakkappan. När geväret står upprätt på bakkappan får det inte falla framåt eller bakåt. Normalt brukar det skilja mellan 8 och 13 centimeter mellan lodlinjen och spångens linje och den här vinkeln kallas pitch. Med pitchen justerar man kolven så att den passar avståndet mellan skyttens öga och nyckelben, så att skytten vid anläggningen ser så mycket av spången som han önskar. Också för detta finns det ett praktiskt test som jägaren kan göra. Lägg an vapnet mot kinden och lägg en blyertspenna på tvären baktill över spången. Kornet borde fortfarande synas ovanför pennan. Med den här vinklingen på kolven går det att skjuta i flykten eftersom jägaren kan hålla målet ovanför spången och ändå träffa. Genom att justera skränkningen får man kolven att vila på rätt plats mot axeln med hänsyn till jägarens personliga axelbredd. För de flesta jägare räcker det med att kunna se bägge kornen på linje efter varandra eller (om vapnet bara har ett korn) kornet mitt på spången utan att behöva vrida på huvudet eller trycka kinden mot kolven. Serietillverkade hagelgevär har i allmänhet så gott som raka kolvar som ofta passar också för vänsterhänta skyttar. Om det däremot behöver göras mera omfattande justeringar av kolven så är det bäst att överlåta uppgiften på en yrkesman så att slutresultatet fungerar och vapnet fortfarande ser snyggt ut. Lerduvor, lerduvor... När hagelgeväret väl har fått de rätta måtten på kolven så känns det bra att börja öva skytte på rörliga mål. Skjuttekniken omfattar momenten skjutställningen, greppet om vapnet, anläggningen, svingen, avfyrningen och framförhållningen. Det bästa sättet att slipa tekniken är att öva på lerduvor på skjutbanan. Grunden för allt flyktskytte är att jägaren står i balans och har en avslappnad skjutställning. En aningen framåtlutad ställning stabiliserar balansen och mjukar upp rekylen. Med en aning böj på knäna går det lättare att vrida på kroppen och följa måltavlan. I beredskapsläge ska pipan befinna sig i ögonhöjd. Greppet om vapnet ska vara stadigt men inte något hårdhänt kramande. Det är viktigt att hitta det rätta stället på förstocken för vänsterhanden för att svingen ska bli jämn. Märk gärna ut stället så att det alltid är det samma. Anläggningen tränas förstås främst på skjutbanan men kan också tränas hemma med oladdat vapen. Med mängdträning med oladdat vapen får man kolvändan att varje gång lägga sig i gropen mellan bröstmuskeln och axeln. Men också för den som skjuter mycket händer det ibland att anläggningen börjar krångla. Vid flyktskytte ska skytten dessutom komma ihåg att alltid hålla bägge ögonen öppna. Det ger ett större synfält och samtidigt ett bättre grepp om avstånd, rörelse och riktning. Vapnet och överkroppen ska röra sig som en enhet vid svingen. Då följer vapnet och skyttens blick med varandra. Man siktar inte heller med ett hagelgevär och avfyrar på samma sätt som med en studsare utan skottet går i blickens riktning och piporna ligger som riktningsgivare strax utanför fokus. Vid skytte på rörligt mål är det en fungerande teknik att öka hastigheten på svingen så att den passerar målet och därefter trycka av utan att stanna. Vid de allra flesta bommar på både vilt och lerduvor går skottet nämligen bakom eftersom framförhållningen har varit otillräcklig. Genom att träna och åter träna på flyktskyttet blir det småningom instinktivt. På de flesta orter finns det mycket goda möjligheter att träna hagelskytte. Många jaktvårdsföreningar, jaktföreningar och skytteföreningar ordnar med handledning i hagelskytte innan jaktsäsongen börjar. G Källor: Timo Hyytinen: Metsästäjän asekäsikirja, Handbok för jägare; Jägarnas Centarlorganisation Vapen i kalibrerna 16 och 20 är smäckra och lätta och passar bra för kvinnor eller på jakt med hönshund. På det här sättet kan skytten justera kolven så att han ser lagom mycket av spången. 22 Jägaren 4 / 2008
• Eftersök på skadskjutet småvilt Sunt förnuft minskar risken för skadskjutning Också för den mest ansvarsfulla jägare kan det hända efter skottet att anden dyker eller hönsfågeln försvinner. Då är det bra att känna till några knep och veta hur olika viltarter brukar bete sig när de blivit skadade. Det bästa sättet att minimera skadskjutningarna är förstås att jaga med den rätta attityden. Jarkko Nurmi, jaktchef på Österbottens jaktvårdsdistrikt 24 Jägaren 4 / 2008
• Maskeringen är mycket viktig på fågeljakt eftersom maskerade jägare kommer åt att skjuta på kortare håll.och minskar risken för skadskjutningar. med bara huvudet eller en del av näbben ovanför vattenytan. Också en skadad fågel kan fortsätta flyga i flera hundra meter som om ingenting hänt tills den plötsligt börjar tappa höjd och försöker landa. I sådana fall handlar det vanligen om en träff i inälvorna. Det händer att skytten efter skottet får det intrycket att fågeln har släppt fötterna och hänger med dem under kroppen. En fågel som har skadskjutits på det här sättet påträffas vanligen död där den har landat. Även om skottet inte skulle ge någon synlig effekt så ska du följa fågeln med blicken så länge det bara är möjligt. Också en liten förändring i flygmönstret kan vara ett tecken på träff. Märk ut nedslagsplatsen Det är bäst att noggrant ta landmärken för nedslagsplatsen innan du lämnar passet, för när du trampar iväg genom ruggarna kommer du lätt ur kurs och tappar bort det rätta stället. Nedslagsplatser är mycket lätta att tappa bort, i synnerhet om jägaren har haft lyckan att fälla två fåglar i samma skottläge. Om inte fågeln hittas inom ett par minuter där den föll så är det bäst att sluta rota i ruggarna och i stället börja lyssna. Ett prassel i vassen, vajande strån eller ett plaskande kan avslöja flyktingen. Det finns också andra ljud att lyssna efter. Det hände mig en gång att jag efter långt letande hittade krickan jag hade fällt i en grästuva när jag kollade upp ett ljud som påminde om muspip och som kom från tuvan. O fta beror en skadskjutning helt enkelt på att jägaren har slarvat med förberedelserna. Till exempel kan passet ligga för långt borta från fåglarnas sträck så att jägaren frestas att skjuta på alltför långt avstånd. Det är därför klokt att rekognoscera sträcken på förhand så att passet kan läggas där i terrängen som fåglarna flyger lågt. Maskeringen är mycket viktig på fågeljakt eftersom maskerade jägare kommer åt att skjuta på kortare håll och minskar risken för skadskjutningar. Uppifrån fåglarnas perspektiv är det mycket lätt att se en jägare som rör på sig. Ett oskyddat ansikte lyser som en lampa och får fåglarna att stiga precis innan de når skotthåll. Det kan kännas som en överdrift att hålla på med maskeringsnät, ansiktsskydd och terrängmönstrade handskar, men ofta är det precis sådana detaljer som fäller avgörandet. Följande morgon i strandkanten Även om eftersöket fortsättningsvis skulle vara resultatlöst så är spelet ännu inte förlorat. Inte ens erfarna jägare känner alltid till skadskjutna sjöfåglars benägenhet att efter en stund söka sig till strandkanten. En and som skjutits i kvällningen och tappats bort kan ofta hittas följande morgon i vattenbrynet. Dit har den tagit sig raka spåret från nedslagsplatsen. Man ska alltså ge sig ut och leta efter den försvunna fågeln också följande dag. Vid det laget borde ju också en hundlös jägare ha fått tag på en kollega med eftersökshund. Eftersök på hönsfåglar och duvor På jakt efter skogshöns inträffar skadskjutningarna oftast när jägaren skjuter på fåglar som flyger upp från marken eller en trädgren. Den som jagar med hagelgevär men utan hund ska vara uppmärksam eftersom skogshöns är stora och lätt ger en illusion av att vara mycket närmare vid skottögonblicket än de faktiskt är. I synnerhet gamla individer förstår att utnyttja vegetationen när de flyr från en jägare och fågelns flyende skepnad tycks jämt och ständigt befinna sig bakom buskar och kvistar. I ett sådant läge hjälper inte annat än att låta bli att skjuta. Vid skott på skogshöns med hagelgevär måste skottlinjen alltid vara öppen utan minsta hinder. Eftersök på sjöfågel Vid jakt efter sjöfågel blir det mer skadskjutet vilt kvar i terrängen än vid andra jaktformer. De bästa fågelvattnen är frodiga och näringsrika, och det händer ofta att en skadad fågel dyker in i växtligheten för att gömma sig. Jägaren kan själv minska på risken för skadskjutning genom att välja sitt pass med omsorg. Leta efter en passplats där fåglarna efter träff faller i öppet vatten. Då kan du fort och obehindrat följa upp med ett andra skott om ett sådant skulle behövas. Se på halsen vid träff! Sättet på vilket fågeln tecknar träff visar om träffen var bra eller dålig. Om haglen träffat bra dör fågeln redan i luften. Halsen blir lealös och faller ner, och fågeln faller med indragna vingar och roterande kropp. En skadad sjöfågel faller däremot med stel hals eller med flaxande vingar och ofta dyker den så fort den slagit i vattnet och sätter kurs rakt bort från skytten. En skadskjuten fågel klarar av att simma långa sträckor Ladda om och gå till nedslaget På skogshönsjakt är det bäst att fort gå fram till nedslagsplatsen. Ett skadat skogshöns kan lägga benen på ryggen så fort den har tagit mark och skogshönsen har kraftiga ben, så en rymling kan kvickt tillryggalägga flera hundra meter. Isynnerhet tjädrar, orrar och ripor tar sig kvickt från platsen. I regel flyr också skogshönsen i riktning bort från skytten. Om skytten vet att få- Jägaren 4 / 2008 25
• En skadskjuten sjöfågel försöker vanligen ta sig till stranden och om skadskjutningen har inträffat under kvällsflykten händer det att fågeln hittas på morgonen i vattenbrynet. Dit har den tagit sig raka vägen från nedslagsplatsen. geln har lagt benen på ryggen så är å det bäst att kvickt kolla upp den sannolikaste flyktriktningen. Kom bara ihåg att först ladda om geväret geväret innan du skyndar iväg eftersom den m skadade fågeln kan ge sig iväg på en sista kort flygtur och försvinna. Om a. fågeln däremot är illa däran försöker rsöker den sannolikt gömma sig nära stället där den d den föll ned. Hålor under stenar och rötter är sanh nolika gömställen liksom under hyggesavder fall. Kamma också igenom riset noggrannt set eftersom där kan finnas en grop eller skreva op som fågeln trycker i. En hagelskytt som skjuter på en sittande fågel å kan ibland råka ut för en tråkig överraskning. kig överraskning. r Han har sin stek som i en liten ask men ändå flyger den plötsligt sin väg! Om avståndet överstiger vståndet 30 meter eller sikten är skymd d av kvistar så skyddas hönsfågeln av av sina kraftiga kraftiga a vingar mot haglen. En bra träff. Fågeln faller med avslappnat hängande h l och hä d hals h hittas död på nedslagsplatsen. Vingträff. Fågeln faller med stel hals och kan dyka så fort den nått vattdy a å net. Skjut en gång till om det kan göras riskfritt. Teckningar: Seppo Polameri Träff Träff i inälvorna. Fågeln förändrar sitt sätt att fäller att flyga och fäller ut benen. Den äl förlorar höjd och faller inom kort till marken. Hittas i regel död. 26 Jägaren 4 / 2008
• VA L U TA FÖR PENGARNA A-bolt r lke Sta rg. p ite pos 0 -06 S m o / .3 lt C - Bo 8Win A . 30 A - B o l t St a i n l e s s St a l ke r . 30 8W i n / . 30 - 0 6 S p r g . A - B o l t H u nt e r Fi e l d . 30 8W i n / . 30 - 0 6 S p r g . ( . 3 0 8 äve n v ä n s t e r u t f ö r a n d e ) A - B o l t M10 0 0 E c l i s p e . 30 8W i n Friliggande pipa 60° bultlås Hagelgevärs säkring Löstagbart magasin med gångjärn Ställbar avtryckare 60° Återförsäljare: Espoo: Budget-Sport | Forssa: Forssan Ase ja Retkeily | Haapajärvi: Raimo Olkkonen Oy | Heinola: Heinolan Urheilukontti | Helsinki: Ajanase, Eräliike Hiidenkivi, Finn Enterprise | Humppila: Aseliike Rantanen Ky | Häijää: Häijään Urheilutarvike | Hämeenlinna: Profish & Outdoor, Seppo Kastepohja | Härmä: H-H Sport Alahärmä | Iisalmi: Kalastusväline Rutilus | Imatra: Patruunamyynti Hämäläinen | Jalasjärvi: Kesport Jalasjärvi | Joensuu: Joensuun Sar | Juankoski: Sepon Urheilu & Patruuna | Juva: Juvan Rauta ja Maatalous | Jyväskylä: Armoria Ay | Jämsä: Av Ase ja Erä | Karhula: Karhulan Ase ja Erä | Kempele: Oulun Ase | Kirkkonummi: Kirkkonummen Erävaruste | Kiuruvesi: Rapakkojen Kauppa | Klaukkala: Juhani Sinisalo Oy | Kuusamo: Elmo Sport, P. Heiskanen T:MI | Kuusankoski: KT-Sport | Köyliö: Eräpuoti Ketunhäntä | Lahti: Asepiste Oy | Lappeenranta: Urheilu Koskimies, Wild Sport Finland | Lappfjärd: Rosenbacks Butik | Lempäälä: Budget-Sport | Nivala: HH-Sport Nivala | Nummela: Lohjan Ase ja Osa | Nurmes: Nurmeksen Jakamo | Närpes: TOP 5 | Oksakoski: Peritalo Ay | Oulu: J. Kärkkäinen Oy | Perniö: Eräeläin | Polvijärvi: Eräankkuri | Pori: Erä Pori | Porvoo: Fenno-Arms | Pulkkila: Kalaoskarin Teerikirnu | Pännäinen: LuckyEve | Raahe: Halpa-Halli Raahe | Raisio: Budget-Sport | Rauma: Sissos-Myymälä Oy | Riihimäki: Eräliike H. Mäkelä | Rovaniemi: City Sport, Intersport | Sauvo: Ase ja Korjausliike Talvitie Oy | Seinäjoki: EF-Security Oy | Siilinjärvi: Erä Sawo | Ekenäs: Ekenäs Vildmarksboden | Sodankylä: Sportia-Sodankylä | Soini: Ahti Huvila Oy | Tampere: Asekauppa Erkki Lähdeniemi, Kuningas Ase Oy | Turku: Turun Ampumakeskus | Vantaa: Budget-Sport | Vampula: Vampulan Erätarvike | Vasa: Pomaco Oy | Ylivieska: J. Kärkkäinen Oy, Ylivieskan Urheilu & Lelu | Ylöjärvi: Ylöjärven Asetarvike
• Också studsaren kan skadskjuta En hönsfågel som har skadskjutits med studsare reagerar oftast så, att den fäller sig från trädtoppen och glidflyger i flera hundra meter innan den tar mark. Lägg flygriktningen noggrant på minnet och skynda dig fram till trädet där fågeln satt. Det är en bra idé att först ta ut kompassriktningen för flykten och först därefter inleda eftersöket. Fiberband är ett praktiskt sätt att märka ut vägen som du tar. Bara eftersöksriktningen är den rätta så hittas fågeln vanligen, död. Träff eller bom? Skogshönsen är storvuxna viltfåglar och vid jakt med hagelgevär händer det ibland att de inte alls tecknar träff. Det kan bli en liten förändring i sättet att flyga eller riktningen, men det är tecken som är svåra att upptäcka i snabba lägen. Fler än en skadskjuten fågel har försvunnit i okända öden på grund av att träffen har avfärdats som en bom, och jägaren har fortsatt sin färd. Detta trots att fågeln kanske har fallit bara tjugo, trettio meter längre bort! Efter skottet ska skytten spetsa öronen. Hörs det kanske i flyktriktningen en dämpad duns mot marken eller ljudet av törnar mot träd och snår? Även om jägaren inte skulle höra någonting alls är det bäst att följa efter fågeln och kamma igenom terrängen i flyktriktningen. En ansvarskännande jägare skjuter bara i säkra lägen och utgår efter varje skott från att viltet kan ha blivit skadskjutet. Också på skogshönsjakt är hunden en oersättlig medhjälpare. Finns det inte någon hund som genast kan börja söka så ska jägaren återvända så fort som möjligt med en lånad hund. Eftersök på duvor Duvan har ett speciellt karaktärsdrag som varje duvjägare måste känna till. Om det inte blir en fullträff så kan en duva nämligen fortsätta flyga ett stycke innan haglen börjar bita. Också en duva som verkar vara oskadd kan plötsligt falla mitt i flykten. Om den påskjutna duvan slår i ett träd några hundra meter bort är den sannolikt skadad och kan falla död till marken efter att ha suttit en stund i trädet. I sådana här fall ska jägaren ta en liten paus och sedan följa upp läget. hand om den. Men harar och i synnerhet fälthare jagas också med karlar i drevet eller genom spårning och då är risken större för att villebrådet ska gå förlorat. Det är viktigt att passet väljs med omsorg. Det gäller att utse en sådan plats att det går fort och utan hinder att följa upp med ett andra skott. Tänk i korridorer Den som jagar hare, räv eller rådjur ska välja sitt pass så, att det inom skjutsektorn finns flera fria skjutkorridorer eller gläntor som har minimalt med träd och buskar. Ta också med viltets sannolika ingångsriktning i beräkningen. Ett skott rakt från sidan är alltid effektivare än ett skott bakifrån eller framifrån. Genom att tänka på det här viset i "korridorer" går det ofta att upptäcka viltet i god tid och identifiera det innan skottet. Undertecknad har några gånger på rå- Eftersök på fälthare och skogshare På harjakt med drivande hund brukar det inte bli några problem med eftersöket. Även om haren inte faller på skottplatsen så tar hunden djursjakt lyckats med att skapa skottchanser i förväg genom valet av passplats. Jag har alltså försökt hitta ett pass där viltet måste korsa en glänta redan innan det kommer inom skotthåll. Då kan jag i god tid försäkra mig om att det rådjur som går i pass är lovligt under jakten i fråga. Om så är fallet så skjuter jag i följande glänta eller korridor. För det mesta går harjakten vid en tid på året då det ligger snö på marken. Då kan hårtofsar och bloddroppar ge ledtrådar och bekräfta att haren faktiskt har blivit träffad. Om djuret inte hittas efter några hundra meters eftersök är det bäst för en hundlös jägare att hålla ett par timmar paus och låta haren gå i lega. Där kan den eventuellt sedan påträffas död. Sårlegan finns ofta i ett snår eller till och med bland stenblock eftersom den skadade haren söker sig till terräng som är så svårgången som möjligt för förföljaren. Hararna är sega och stora djur så det är bäst att inte ens tänka tanken på skotthåll över 30 meter. Detta gäller i synnerhet lägen där haren stöts upp från sin lega. Jag avråder bestämt från skott bakifrån eftersom haglen som träffar de kraftiga musklerna i bakdelen inte når fram till de inre organen. Lämna skadskjutningen därhän Om ett vilt blir skadskjutet så beror det så gott som undantagslöst på att jägaren har schabblat, vilket grämer den upplysta jägaren i långa tider efteråt. Men också den mest samvetsgranna av jägare kan råka ut för en skadskjutning och det kommer alltid att inträffa sådana. Men genom att handla rätt kan man minimera risken för att råka ut för sådant. Tänk därför efter före jakten om det är värt att förstöra dagen genom likgiltighet och i hur hög grad du kan minska på risken för skadskjutning genom att jaga med rätt attityd. G Välj hagel efter viltet Jakten på en fälthare går mot final. Valet av passplats är av stor betydelse för att jägaren ska få ett bra skott. Sjöfågel: 2,75-3,50 mm Skogshöns: 3,00-3,50 mm Harar, räv: 3,50­4,00 mm Duva, fasan: 2,70­3,00 mm 28 Jägaren 4 / 2008
• UUTTA! LEUPOLD MX: Uusi laadukas modulaarinen LED ­valo Leupoldilta. Hinnat alk. 159 euroa. UUTTA! SUOSITTU VX-L SARJA NYT MYÖS VALAISTULLA RISTIKOLLA VX-L 3,5-10x56 DX tai G4 ­ristikolla VX-L ­sarjan tähtäin kiikarit voit asentaa jopa 30 % matalammalle, kuin perinteiset isolla objektiivilla varustetut tähtäinkiikarit. Tämä tarkoittaa lisää tarkkuutta, mukavuutta, nopeutta ja tasapainoa. VX-L:n runkoputki on työstetty yhdestä lentokonealumiini kappaleesta ja valaistus on toteutettu uudella tarkalla LED ­teknologialla. VX-L sarjassa on indeksoidut linssit ja kirkas Diamond Coat ­päällystys. Argon/Krypton ­suojakaasu takaa täyden vesitiiviyden. Leupoldin 30 vuoden takuu. LEUPOLD VX-L saatavilla olevat ristikkovaihtoehdot. VX-L 3,5-10x56 valaistu DX tai G4 ­ristikko VX-L 4,5-14x56 valaistu DX, G4 tai B&C ­ristikko Valaistu Duplex ­ristikko Valaistu G4 ­ristikko Valaistu Boone & Crockett ­ristikko Katso lähin Leupold ­jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi Leupold & Stevens Inc., Oregon, USA · www.leupold.com Jägaren 4 / 2008 29
• Flygbild över Ivalo älvs delta. Sjöfågel i sikte Marko Svensberg, specialplanerare, Jägarnas Centralorganisation - skötselåtgärder och begränsningar av jakten Sjöfåglarna utgör tacksamma föremål för planmässig skötsel och jakt. Genom att anlägga, restaurera och sköta om viltvatten kan vi åstadkomma bättre viltmiljöer och bara vi dessutom håller efter de små rovdjuren så blir resultatet ett starkt fågelbestånd och mycket fågelungar, vilket i sin tur skapar stabila förutsättningar för jakt på lång sikt. Med förnuftiga begränsningar av jakten har fåglarna inte heller så bråttom att lämna viltvattnet och jakten blir mera givande. I nom Europeiska unionen är Finland en stormakt när det gäller sjöfåglar. För de sju jaktbara arternas del häckar över hälften av fågelindividerna hos oss. Den finländska jägaren spelar med andra ord en viktig roll också internationellt sett. Det är verkligen inte någon oväsentlig fråga hur fåglarna som kommer hit för att häcka mår, hur vi sköter om viltbiotoperna och hur vi jagar här i vår nordiska avkrok av världen. Eftersom det handlar om flyttfåglar har det inte funnits ett lika stort intresse för planmässig skötsel av stammarna som för de arter som stannar. I vilka avseenden kan vi då skärpa oss? Aktiva skötselåtgärder Enligt inventeringarna har nästan alla jaktbara sjöfågelarter i vårt land ökat under de senaste fyrtio, femtio åren. Ändå är framtiden som alltid ett oskrivet kapitel. För exempelvis stjärtanden har det inte gått särskilt bra. Bestånden har krympt i södra och mellersta Finland och troligen är tillbakagången en följd av förändringarna i artens levnadsmiljöer. Ett annat bekymmersamt faktum är att också flera icke jaktbara våtmarksfåglar minskar. Också i deras fall antas tillbakagången bero på en försämrad tillgång på lämpliga miljöer att leva i. Det enda förnuftiga sättet att reagera på situationen är att satsa på att anlägga nya viltvatten och rusta upp gamla. Genom att satsa på viltets miljöer kan vi inverka på hur fågelbestånden mår och samtidigt påverka sjöfågeljaktens framtid och status. Den som grunnar på aktiva skötselingrepp i en viltmiljö ska försöka förutse den kommande utvecklingen och sätta in åtgärderna i tid. Det råder nämligen ingen brist på möjligheter! När du funderar på hur stort projektet ska bli ska du komma ihåg att det i vårt land har torrlagts ungefär 3000 sjöar och att ungefär hälften av våtmarkerna är dikade, det vill säga drygt fem miljoner hektar. I framtiden kommer behovet av skötselåtgärder att växa eftersom vattendragen eutrofieras, grundas upp och växer igen. Detta är fallet i synnerhet i södra och mellersta Finland. Det är särskilt viktigt att sköta om de näringsrika fågelvattnen eftersom en betydande del av de jaktbara arterna häckar i sådana. Det är också väldigt viktigt att hålla hårt efter de små rovdjuren vid ett 30 Jägaren 4 / 2008 Matti Mela
• Enligt inventeringarna har nästan alla jaktbara sjöfågelarter i vårt land ökat under de senaste fyrtio, femtio åren. fågelvatten eftersom de har en så stor inverkan på produktionen av ungar. Marko Svensberg Satsa på de produktiva viltmiljöerna Hälsotillståndet för våta viltmiljöer kan förbättras nästan överallt och med olika metoder för olika arter. Igenväxningen kan bromsas upp och förebyggas genom av torrlägga viltvattnet och muddra bort dyn och gräva bort den överflödiga vattenväxtligheten. Samtidigt röjer man bland buskar och träd. Förbättringen av fågelviltets miljöer kan också omfatta åtgärder som att slå och beta strandängar samt anlägga nya viltvatten. Ekonomin är också en viktig aspekt i det här arbetet. Att börja iståndsätta en våtmark som har legat för fäfot i allt för många år kan kosta så svindlande summor att det blir klart billigare att anlägga en ny. Det som vi däremot ska försöka undvika är att anlägga sedimenteringsbassänger som inte kan användas av sjöfåglar. Små dammar med branta stränder bjuder sällan på någon inbjudande häckningsmiljö eller föda medan fågellivet kan bli starkt och artrikt om viltvattnet är stort med flacka stränder och har låga öar att häcka på. Ett lantbruk har avsevärda möjligheter att anlägga nya lämpliga miljöer för sjöfåglarna och det lönar sig att utnyttja möjligheterna till ekonomiskt stöd för att öka sjöfågelbeståndens produktivitet. Genom att återställa muddrade bäckar till naturtillstånd och plana ut branta dikeskanter gör man en fin insats för sjöfåglarna. Nya fågelvatten kan anläggas bland annat i gamla torvtäkter, näringsrika dammar, bäverskadeområden och i skogs- och myrpartier med sänkor. Vid planeringen av skogsdikningar blir vattenskyddsaspekten allt viktigare och denna borde i allt högre grad integreras i arbetet för viltets bästa. Ofta kan man på en jaktförenings marker förbättra sjöfåglarnas miljöer och möjligheterna till jakt genom att anlägga viltvatten. Det är viktigt att viltvattnet har stor variation så att det ger föda och skydd också åt fågelkullarna Jaktmöjligheter Genom att anlägga viltvatten och rusta upp sådana förbättrar vi inte bara sjöfåglarnas miljöer utan ökar också i väsentlig grad våra egna möjligheter till jakt på sjöfågel. Resultaten är dessutom ofta både snabba och stora. Ett viltvatten som håller hög klass börjar dra till sig fåglar så fort det blivit klart. Det lönar sig alltså att satsa på kvalitet, både med tanke på attraktionskraften och den ökade produktionen av ungar. Vid arbetet med att anlägga nya viltvatten och restaurera gamla finns det en rad krav att beakta som de olika fågelartena ställer på sin miljö. De här kraven kan grupperas i fåglarnas anspråk på födan, deras anspråk på häckningsförutsättningar och deras anspråk på förhållandet mellan öppna vattenytor och vegetation i dammens mosaik. Tumregeln 50-50-50 ger ofta hög klass på viltvattnet och många nöjda fågelarter. Det vill säga 50 % öppet vatten, 50 % mosaikartad växtlighet samt grundare vatten än 50 centimeter på en så stor del av dammen som möjligt. Totti Turunen Den som jagar varje kväll får snart se fåglarna flytta till fridfullare vattendrag. Med längre uppehåll mellan jaktdagarna blir fåglarna i trakten fler och jakten mera givande. Samtidigt kommer säsongen att sträcka sig längre in på hösten. Jägaren 4 / 2008 31
• Kvantitet uppväger inte kvalitet I När anläggandet och upprustandet av viltvatten kommer på tal får man ofta höra kommentaren att "vi har ju vattenpölar så det räcker och blir över!". Men det hela är faktiskt mer komplicerat än så. Kvaliteten och storleken på viltvattnet är avgörande faktorer eftersom produktionen av ungar och sjöfåglarnas trivsel är knutna till de resurser som miljön har att bjuda på. I näringsfattiga sjöar är antalet fåglar litet och produktionen av ungar obefintlig. I näringsrika sjöar kan däremot antalet häckande fåglar per ytenhet vara tio gånger större. För många sjöfågelarter, i synnerhet för daggamla ungar och dykänder, utgör de vattenlevande ryggradslösa smådjuren som vattengråsuggor, fjädermyggor och snäckor en viktig föda. Daggamla ungar kan inte äta sädeskorn och därför avgörs deras öde under de första levnadsveckorna innan de är gamla nog att äta säd. Tillgången på proteinrika småkryp är alltså en mycket viktig faktor för överlevnaden, liksom tillgången på gömslen och rovdjurstrycket. Genom att återställa rensade bäckar till naturtillstånd och plana ut branta dikeskanter skapar man rejäla möjligheter att vårda sjöfågelbestånden. Begränsningar i jakten Vi finländare ska alltså skärpa oss inte bara när det gäller att anlägga och underhålla goda viltvatten för sjöfåglarna utan också beträffande jaktarrangemangen. Vid många goda fågelvatten går det tyvärr till så att antalet fåglar minskar dramatiskt på grund av det häftiga skjutandet under jaktsäsongens första dagar. Det här är någonting som mången jägare har personliga erfarenheter av. Det är typiskt att fåglarna flyger sin kos efter ett par dagar och så står dammen där tom och övergiven tills det mot slutet av september kommer förstärkningar i form av flyttfåglar. I synnerhet änder som har bildat flock ger sig lätt iväg. Fåglar som är ortsbor känner till fridfullare vatten som de söker sig till eller så inleder de flyttningen söderut direkt. För jägarna är det här förstås ingen önskvärd utveckling eftersom det ju är jaktmöjligheterna som samtidigt flyger Hunden är en oersättlig kamrat på sjöfågeljakten. Ett viltvatten som håller hög klass börjar dra till sig fåglar så fort det blivit klart. sin kos. Så varför inte bromsa upp fåglarnas benägenhet att fly fältet genom att lägga upp jakten på ett förnuftigare vis? Det kan väl verkligen inte vara någon god affär att jaga iväg det vilt som Några alternativ till begränsningar av jakten - förnuftiga fredningar kan ge större uttag I Jaga bara på vissa veckodagar och exempelvis två dagar i veckan. I Jaga varannan vecka eller växla mellan olika platser. I Jaga med hela sällskapet var sjunde till tionde dag. Efter fredningen känns jakten som en ny säsongstart. I Flytta fram premiären en bit, exempelvis till den första september. Då hinner viltvattnet dra till sig en hel del fågel från trakten. I Freda ett näringsrikt viltvatten helt eller delvis. Det fredade området drar till sig fåglar som också rör sig i trakterna runt omkring. Jakten kan vara tillåten på åkrar och vid sjöar i trakten. I Bestäm en kvot på två till fem fåglar per dag eller en totalkvot för hela hösten. I Begränsa antalet patroner till mellan tio och tjugo per dag. Då utnyttjar jägarna bara de goda skottlägena och de överlånga hållen faller bort. vi själva har fött upp så att danska och franska jägare kan ta fåglarna på kornet och få en tidig start på säsongen? Av tradition och gammal vana brukar jägare inte självmant begränsa sin egen jakt på sjöfågel. Inte heller brukar lagstiftningen lägga sig i jakttider eller vilka arter som jagas eftersom de flesta sjöfågelstammarna i vårt land är starka. Ändå finns det ingenting som hindrar att jägarna själva sätter gränser för sin jakt. Det är ju väldigt vanligt att jaktföreningar inför begränsningar i sin jakt på skogshöns. Det är alltså skäl att ta sig en funderare på behovet av olika tidsmässiga eller områdesmässiga begränsningar för att bromsa upp eller förhindra att sjöfåglarna flyr eller flyttar. Åtgärderna kommer jägarna till godo i form av en längre jaktsäsong och eventuellt också en ökad avskjutning. Det förnuftigaste alternativet är ökade och frivilliga begränsningar i jakten på föreningsnivå. Begränsningarna kan se ut på många olika sätt och det är föreningens egna medlemmar som är mest lämpade att fatta besluten. Ett exempel på goda fredningsobjekt är frodiga våtmarker som kan erbjuda rikligt med föda för änderna inför flytten söderut. Om det är fråga om en sjö och det inte går att freda hela sjön så kan man freda delar av den. De fredade områdena ökar fågelmängderna i det omgivande åkerlandskapet och i övriga viltvatten i närheten och erbjuder på så vis möjligheter att jaga längre in på hösten. Dessutom brukar jakten kännas mera givande när det finns mera fågel. G 32 Jägaren 4 / 2008 Totti Turunen Marko Svensberg
• Lafayette siirtyy Bluetooth aikaan Lafayetten Bluetooth-adapteri BTA 80 mahdollistaa helposti langattomien kuulevien kuulonsuojainten käytön yhdessä Lafayetten kanssa
• Till skötseln av ett viltvatten hör också underhållet av knipholkarna. Plocka bort gamla, murkna holkar och sätt upp nya i stället. Viltvatten behöver skötsel del I föregående nummer av Jägaren berättades om anläggandet av större viltvatten, vilket kräver stora insatser och oftast också maskiner. I den här andra artikeln behandlas mindre projekt som en jaktförening kan ro iland med talkokrafter. Ett mindre viltvatten stöder samtidigt föreningens övriga viltvårdsarbete och ökar viltets trivsel. 34 Jägaren 4 / 2008 II
• I synnerhet uppgiften att förvandla de omgivande viltfattiga vassruggarna och starrbestånden till ängsartade beten kan kräva en insats med slåttermaskin. Om betesgången blir årligen återkommande och man slår efter häckningen kommer växtligheten att förändras och bli allt lämpligare för korna. Slåttern kan göras i jaktföreningens regi som ett viltvårdsarbete eller av jordbrukaren som sedan kan låta sina kor beta där. I vilket fall som helst ska man inte slå allt som växer utan lämna en del av buskarna och vassen som gömslen och häckningsplatser för sjöfåglarna. Videsnår avskräcker sjöfåglarna I synnerhet på kanterna till iståndsatta lertäktsgropar vid åkrar växer det på några år upp nästan ogenomträngliga snår av vide och sälg. Buskagen spärrar utsikten från lergropen utåt åkern och gör platsen mindre attraktiv som viltvatten för sjöfåglar. När den före detta lertäkten väl är iståndsatt ska man vara beredd att röja slyet med fyra till fem års mellanrum. Det är bara vid passplatserna som det kan tänkas bli kvar någon buske men i övrigt gör man rent hus med slyet. Också för de små viltvattnens del gäller det att slå bestånden av kaveldun, vass och säv med jämna mellanrum. Röjningen omfattar inga större ytor och en jaktförening fixar det lätt på talko. På bankarna vid större viltvatten uppstår det förstås också snår av sälg och vide. Här är den negativa effekten på fågellivet ännu större och slyröjningen får verkligen inte bli ogjord. Det gäller att skaka fram frivilliga röjsågskarlar i föreningen eller alternativt leja ut jobbet till en utomstående och finansiera det hela genom att uppbära en avgift av dem som jagar and på platsen. Den som tänker sig betande kor på stränderna till viltvattnet gör klokt i att några år innan börja slå de ogenomträngliga ruggarna av vass. bygga häckningsgömslen på öarna. Dessa görs av trädgrenar och stödnät och är öppna i båda ändorna. Inspektera holkarna och utfodringsflottarna Också vid små viltvatten går det att hålla igång en liten population av knipor bara man inspekterar och städar en eller ett par knipholkar varje år. För kniporna vid ett större viltvatten - där det kan finnas tiotals holkar - är det förstås ännu viktigare att holkarna blir underhållna. Om en holk ser förfallen ut är det bäst att ersätta den med en ny innan taket trillar av, bottnen trillar ur eller väggarna blir så glesa att ungarna trillar ut. För måsarna kan man på våren, innan häckningstiden är inne, göra underlag för bona i form av plankstumpar som fästs vågrätt ovanpå pålar. Den som på våren utfodrar änder och gäss med säd på flottar ska förstås inspektera utfodringsflottarna och kolla att de är i skick samt förnya bottennät som börjat rosta. Med tanke på höstutfodringen är det bäst om flottarna kan tillbringa sommaren skyddat under tak i stället för att murkna och rosta i någon buske. fåglarna på korn i fröform och råg som brodd. Dessutom kan vi tänka på hararna och hjortdjuren genom att på en del av åkern odla klöver och raigräs. Det är också en bra idé att odla foderraps och foderkål. Far minkarna iväg med avkastningen? Till den fortlöpande skötseln av viltvatten hör också jakten på de små rovdjuren. Anläggandet av viltvattnet har krävt en stor arbetsinsats och därtill kommer alla stödåtgärder för att höja fåglarnas trivsel. Allt detta går förlorat om rovlystna små fyrfotingar får härja fritt bland holkar och bon. Rovdjursjakten är motiverad också av den anledningen att det rika fågellivet drar till sig små rovdjur och jakten på sådana ger resultat. I synnerhet jakten på mink och mårdhund blir effektiv eftersom det inte är svårt att lära sig var de har sin gång vid ett viltvatten. försöksledare för viltvården, Jägarnas centralorganisation Också de anlagda öarna slyar igen Medan det blivande viltvattnet ännu är torrt och man anlägger dammvallen skapar man de blivande öppna vattenytorna och samlar muddringsjorden till små och flacka anlagda öar. Om man inte röjer i videsnåren så erövras också de små öarna hastigt av buskar och träd. Med några års mellanrum kommer det alltså att vara läge för ett röjningstalko. De röjda stammarna lämnas kvar som gömslen för änder som häckar. Innan fåglarna börjar häcka kan man hjälpa dem på traven genom att Glöm inte fisket! I synnerhet från svenskt håll har vi kunnat ta del av forskningsresultat som visar att fiskar äter massor av växtdelar och ryggradslösa smådjur. Därmed konkurrerar de med änderna om födan. Fiskarna försvagar med andra ord sjöfåglarnas levnadsbetingelser och framtidsutsikter. Det är inte heller sällsynt att fiskare hittar knipungar i magen på gäddor. Vi ska alltså bärga vår skörd också i form av fisk! Vi ska ju inte tacka nej till de naturgåvor viltvattnet ger för vårt arbete för fåglarna och miljön! G Pentti Vikberg, Viltåkrar vid strand ska skötas ordentligt Viltåkrar vid strand ska kalkas och gödslas och odlas för att stränderna ska förbli öppna år efter år och samtidigt ge änderna ett extra tillskott med mat. På en viltåker vid strand bjuder vi sjö- När den före detta lertäkten väl är iståndsatt ska man vara beredd att röja slyet med fyra till fem års mellanrum. I synnerhet jakten på mink och mårdhund blir effektiv eftersom det inte är svårt att lära sig var de har sin gång vid ett viltvatten. När ett litet viltvatten har blivit iståndsatt dröjer det några år innan sälg, vide och andra trädslag börjar erövra bankar och bryn. Då ska man inte dröja med att röja bort slyet! Vid stränderna till låglänta viltvatten kan vi låta kor och får ta hand om uppgiften att sköta om stränderna och hålla efter buskarna. Korna betar och trampar och tar kål på de högvuxna snåren. Samtidigt uppstår det små, fuktiga sänkor som kryllar av insekter och floran börjar förändras i en riktning som är gynnsam för sjöfåglarna. Jägaren 4 / 2008 35
• Forststyrelsens jaktmarker Höstens jaktsäsong närmar sig! Nu är det redan dags att bestämma var och när ni vill jaga. De senaste uppgifter om de områden för vilka Forststyrelsen säljer jakttillstånd finns på www.villipohjola.fi /metsastys. Höstens tillstånd börjar säljas enligt följande: tillståndsförsäljningen börjar Söndra, Västra och Östra Finlands län samt Uleåborgs län med undantag av Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski, Suomussalmi, Kuhmo 26.8. Posio, Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä 27.8. Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski, Suomussalmi, Kuhmo 28.8. Lapplands län med undantag av Enontekis, Enare, Utsjoki 29.8. Enontekis, Enare, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripa) 1.9. Telefonförsäljningen börjar varje dag kl. 8.00 och webbförsäljningen kl. 10.00. Telefon 0203 44122 och www.villipohjola.fi/metsastys. Tillstånd för jakt på ripa i övre Lappland säljs per telefon, 0203 44122. Man kan inte ansöka om dessa tillstånd i förväg. Uppgifter om jaktområden, olika typer av tillstånd och deras priser finns i guiden "Metsästys valtion mailla 2008". Denna guide delades ut med januarinumret av den finska Metsästäjä-tidningen. Jakttillåtelsernas bokning och annulleringsvillkor har förändrats. Mer information om nya tillåtelsevillkor hittar du från internetsidan www. villipohjola.fi/metsastys Mer information: Ge fångstrespons ­ trygga din fångst på nätet Uppgifterna om fångsten utnyttjas bl.a. för dimensioneringen av jakten och för uppföljning av viltbestånden. Responsen ger Forststyrelsen värdefull kunskap som utnyttjas för att utveckla jaktprodukterna, marknadsföringen och försäljningen samt verksamheten inom jakt och fiskeområdena. Ge din fångstrespons på adressen www.villipohjola.fi/metsastys Tillståndsförsäljning: www.metsa.fi/fangstrespons puh. 0203 44122 SÄKER OCH PÅLITLIG TRACKER 310i Nu får du det populära Tracker 310i GPS halsbandet med ny Tracker Hunter mjukvara för paketpriset av 879 . Med Tracker Hunter och Tracker Live service kan du ta i bruk GPRS spårning där halsbandet sänder positionsdata med bara några sekunders mellanrum. 699 Paketpris (halsband + mjukvara) Tracker HunterTM mjukvara 199 879 Gratis till 31.12.2008 LIVE TM Tracker LiveTM GPRS service Hitta din återförsäljare på www.tracker.fi eller ring 08 521 9290. 36 Jägaren 4 / 2008 Hunting Experience
• Jägaren 4 / 2008 37
• Det hänger på jägarna Ingar Jostein Öien att rädda fjällgåsen i Norden Förr var fjällgåsen en karaktärsfågel för Fjällappland och förekom i stort antal vid Bottenhavets kuster. Nu löper arten en akut risk att dö ut helt och hållet i vårt land. För hundra år sedan häckade tusentals fjällgåspar i Lappland, men idag bedömer man att det inte finns fler än ett tjugotal häckande par kvar i Norden. Fjällgåsen är med andra ord den mest hotade häckande fågelarten i Norden. jällgåsstammens tillbakagång beror framför allt på att jakttrycket alltför länge har varit alltför stort längs artens flyttväg. Enligt tillgängligt forskningsmaterial räcker jakten ensam till som dödlighetsfaktor för att förklara stammens tillbakagång. Enligt inventeringar som har gjorts i terrängen verkar dödligheten bland unga fjällgäss vara större än 70 % under den första höstflyttningen samtidigt som mortaliteten bland de vuxna gässen överstiger 15 %. Det här är helt enkelt en större dödlighet än stammen klarar av! 38 Jägaren 4 / 2008 Summan av flera faktorer En annan orsak som säkerligen har bidragit till artens nedgång är att antalet lämpliga rastplatser och övervintringsställen har minskat på grund av jordbruket och andra mänskliga aktiviteter. På sina håll utgör människan dessutom ett avsevärt störningsmoment. Att undertecknad här lyfter fram hoten mot fjällgåsen under flyttningen innebär ändå inte att det inte skulle finnas betydande hotbilder också i häckningsområdena i Lappland. En sådan faktor verkar utgöras av räven som har brett ut sig till fjällområdet. Det enda häckningsområde som vi i detta nu känner till i Norden ligger i Finnmarken rätt nära gränsen till Finland. Det är över tio år sedan en häckning senast kunde bekräftas i vårt land, men det har sedan dess gjorts obekräftade observationer. Det är alltså fullt möjligt att det fortfarande finns par som häckar i de nordligaste och mest avlägsna delarna av fjällen. Eftersom vi känner till att fjällgåsens produktion av ungar fortsättningsvis är hyfsat god i Norden brukar man leta efter orsakerna till det svåra läget utmed flyttningsrutterna. Det antas att jakttrycket på fjällgås har varit särskilt stort i det Projektet kan redan redovisa konkreta resultat. I häckningsområdet i Norge har de norska jägarna inlett effektiverad jakt på räv. F Petteri Tolvanen Adult fjällgås i Nordnorge i maj. Ingar Jostein Öien
• Den gamla fjällgåshanen Imre som i Nordnorge fick en satellitsändare på ryggen i maj 2006 och sköts i södra Ryssland på hösten 2006. Adult fjällgås (tredje nerifrån/bakifrån) i en flock bläsgäss. gamla Sovjetunionen samt i Mellanöstern under de senaste årtiondena. Ändå skjuts det tyvärr fortfarande fjällgäss också i väst. Det färskaste fallet inträffade vid sjön Kerkini i Grekland som är en känd övervintringsort för nordiska fjällgäss. Där påträffades i december i fjol en skjuten fjällgåshane vid namn Mánnu som ringmärktes i Norge året innan. Fjällgåsen är självfallet totalt fridlyst också i Grekland och incidenten inträffade till råga på eländet i ett naturskyddsområde där det inte ens är tillåtet att jaga. Värt att notera i sammanhanget är att fjällgåsen har minskat samtidigt som de övriga arktiska gässen har ökat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Det här beror på att fjällgåsen inte har populationer som övervintrar i västra eller centrala Europa. Där har gässen och deras övervintringsområden redan länge åtnjutit ett skydd som står på en mycket högre nivå än vad som är fallet utmed fjällgåsens flyttvägar. Ännu så sent som för ett drygt årtionde sedan var fjällgåsens flyttvägar nästan okända, men de har sedan dess kartlagts med satelliter och sändare för att förbättra skyddet för arten. Tack vare satellitspårningen har vi fått skriva om våra uppfattningar om artens flyttvägar helt och hållet, men vi känner fortfarande inte till alla viktiga rastplatser och övervintringsområden. Jari Kostet Stort, internationellt projekt pågår med stöd av EU Just nu pågår ett internationellt projekt för skyd- dandet av fjällgåsen. Projektet leds av Finland och finansieras av EU-fonden LIFE. Målsättningen är att göra den europeiska delen av flyttningsvägen trygg för arten. Rent praktiskt har vi inom fjällgåsprojektet kartlagt flyttningsvägarna med hjälp av satelliter, iståndsatt viktiga rastplatser i Estland och Ungern och bedrivit upplysningsverksamhet bland jägare och jordbrukare på särskilt utsatta orter i Estland, Ungern och Grekland. Genom de här åtgärderna vill projektet framför allt åstadkomma att de viktigaste rastplatserna och övervintringsområdena blir upprustade så att arten upplever dem som trygga och trivsamma. Projektet kan redan redovisa konkreta resultat. I häckningsområdet i Norge har de norska jägarna inlett effektiverad jakt på räv. I den trakt i Porsangerfjorden där gässen samlas på hösten har säsongstarten på gåsjakten flyttats fram så att fjällgässen hinner dra vidare. I Estland och Ungern har fjällgässen börjat utnyttja områden som har blivit iståndsatta enkom för dem. Om det här faller väl ut behöver fjällgässen inte längre landa på sämre och farligare ställen utanför skyddsområdena. Eftersom artens produktion av ungar är rätt god skulle vi genom de här åtgärderna kunna hjälpa fjällgåsen förbi vågdalens botten och vidare upp. Det glädjande goda häckningsresultatet i fjol somras - 33 ungar i augusti i Porsangerfjorden - gav anledning till en försiktig optimism. Ändå är arbetet långt ifrån färdigt. Särskilt i Grekland är det beklagligt vanligt med tjuvjakt. På bilden fjällgås (den nedre) och bläsgås i adult dräkt (den övre). Jari Kostet På bilden från vänster till höger fjäll-, bläs-, spetsbergs-, säd- och grågås i adult dräkt. Jägaren 4 / 2008 39 Petteri Tolvanen
• DEN FÖRNYADE MODELLEN AV FINLANDS MEST POPULÄRA MEMBRANSTÄLL! Nu två ställ till ett pris! Vatten- och vindtätt samt andande material Justerbar huva Ännu mjukare material Ventilering under armarna Stänktät bröstficka Rikligt med fickor Slitstarkt ripstop ­material Tejpade sömmar Nytt ! ARAND MOTSV ns+ levera er kostnad t tionsPresenda nde! erbju a 29 8 , E må inkl. för 49,1 Herrar och damer Damer Herrar och damer nspaket Erä kkus förmånspaket 0,- [värde 138,-] Erätukkus fö ätuk örmån F Filip m micro-fritidsställ N Nu ett 2:a ställ på köpet i t f förmånspaketet! Vindtät t s samt andande microtyg f iv för mycket även för aktiv a fi användning. Färger grafitg grå/röd (hör till de röda o ll och svarta membranställ len) och grafitgrå/ljusb (hör till det ljusblåa blå m membranstället). Ett förnyat NORTH ICE -friluftarens membranställset 2009 Det bästa för friluftslivet! Det vatten- och vindtäta samt andande AIR-TEX ­membranstället håller dig varm och torr i alla väder. Skalstället av testad toppklass fungerar utmärkt t ex för stavgångare, cyklister, bärplockare och all annan utomhusvistelse! Färger röd, ljusblå och svart Storlekar XXS-XXXL T T-shirt T Teknisk t-shirt. Materialet et e f förflyttar fukt och torkar r s snabbt. För damer och h herrar, färger svart/grå ( (hör till de svarta och ljusussb blå membranställen) samt mt mt r röd/grå (hör till det röda a m membranstället). Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17)
• TEKNISK KOMFORT -membran Vattentätt och andande, ett specialmembran designat för jakt- och fritidsklädsel i samarbetemed testlaboratorier och användare. Mest nöjda med vattentätheten och andningsförmågan i sina membranprodukter är användarna av AIR-TEX ­membranprodukter. (2004 Ekonomisk undersökning, 2006 Jaktklädselundersökning) [värde 89,-] Pres e erbjuntations dand MOT SVAR e! AN FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,för de 500 snabbaste EXTRA UK K U -F IN A N ER SI IN G tom 60 ag d ar e rä nte fr i b t lever kostn ansade r 59,- DE 13 9,- t! Nyt No North Ice Trekking Mid eller Tr Trekking Mid Lady ­membranskor 2 2009 F Förnyad fritidssko för terräng och fritid. Vattentätt, andand de AIR-TEX ­membran, ytmaterial vattentätt läder. Stadig b bottenstruktur i fyra skikt, flexibel och rullande Phylon ­ ­mellansula. Bra grepp med slitstark botten, gummibelagt stenskydd i framdelen av skon. Egna modeller för damer o och herrar. S Storlekar 36-46 al nin g s tid ER ÄT
• Ett skyddsprogram för fjällgåsen Just nu håller ett nationellt skyddsprogram för fjällgåsen på att skrivas. Programmet har den kortsiktiga målsättningen att rädda den nordiska populationen från att dö ut och den långsiktiga målsättningen att återföra fjällgåsen till de häckande arternas skara i vårt land. Samtidigt är också en ny internationell skyddsplan för arten under beredning. Bägge planerna utgår från ett internationellt samarbete och att tillräckliga skyddsåtgärder ska vidtas utmed hela flyttningsrutten. För häckningsområdena i Fjällappland föreslår skyddsprogrammet i första hand åtgärder som effektiverad eliminering av räv, information samt ett minimerande av sådana störningar som är orsakade av människan i de områden där det är sannolikast att fjällgäss kommer att slå sig ner. I praktiken betyder det här områden där arten ännu fanns för inte så länge sedan. Så fort det påträffas fjällgäss som häckar i de här områdena ska skyddsåtgärderna trappas upp. Vad beträffar rastplatserna vid stränderna av Bottenhavet är det avgörande viktigt att strandängarna blir omskötta och att gässen får beta i fred. Jägarorganisationerna utgör centrala aktörer i det internationella arbetet med att skydda fjällgåsen och uppgiften att informera och upplysa jägarna. På det viset kan vi nå målsättningen att minska det jakttryck som arten är utsatt för. Dessutom genomströvar jägarna en mängd tänkbara fjällgåsmarker i vårt land. Alla observationer av fjällgäss, också osäkra sådana, är värdefulla och det är därför önskvärt att iakttagelserna genast rapporteras till arbetsgruppen. Kontaktuppgifterna finns i slutet av den här artikeln. På bilden fjällgås i adult dräkt (andra nedifrån) tillsammans med tre bläsgäss i adult dräkt och en bläsgås i juvenil dräkt. Vad kan du göra för fjällgåsen? Fjällgåsen är totalfredad i Finland, i EU-länderna och i så gott som alla andra länder där arten förekommer. Det här hjälper emellertid inte fjällgåsen särskilt mycket eftersom den lätt blir oavsiktligt skjuten i samband med jakt på andra gäss, i synnerhet bläsgäss. Ute på jakt är det nämligen oerhört svårt att skilja bläsgås och fjällgås från varandra eftersom båda ju har en vit bläs i pannan. Att skilja unga bläsgäss och fjällgäss från andra grå gäss är inte heller någon lätt uppgift. Eftersom det förhåller sig på det här viset finns det i praktiken bara ett enda fungerande sätt att skydda fjällgåsen och det är att också förbjuda jakten på bläsgås. I vårt land är detta redan gjort och bläsgåsen är alltså fredad. Så fort gässen passerar gränsen till Estland och Ryssland förändras emellertid läget eftersom bläsgåsen är lovlig där. Det betyder att gåsjägarna i de här båda länderna måste vara skärpta och komma ihåg sitt ansvar. Förlusten av en enda nordisk fjällgås motsvarar procentu- ellt sett en förlust på ungefär tusen individer av de nordvästeuropeiska sädgässen. I Finland löper en fjällgås störst risk att bli tagen på kornet av jägare i augusti-september i Lappland när sädgåsjakten pågår. Särskilt skadligt för stammen är det om man på våren skjuter vuxna gäss som är på väg för att häcka. Detta är fortfarande tillåtet i rysk lagstiftning trots internationella vädjanden. Den bästa rekommendationen för att undvika ovälkomna förluster är därför ­ oavsett land ­ att alltid låta bli att skjuta då det i en gåsflock syns vita pannor och svarta fläckar på buken. Finska jägare på resa till något av grannländerna kan gärna föra vidare den här informationen och berätta om hur viktigt det är att arten skyddas. G Fjällgåsen på WWF:s webbsidor: www.wwf.fi/ ymparisto/uhanalaiset_lajit/kotimaiset/kiljuhanhi.html Fjällgåsen-LIFE-projektet: www.wwf.fi/lwfg Jari Kostet Om artbestämning av fjällgås I F jällgåsen är den minsta och mörkaste av de grå Anser-gässen. Trots att arten är mindre än bläsgåsen så är fjällgåsen ändå förvillande lik denna i alla dräkter. Under flyttningarna uppträder båda arterna rätt ofta i samma flock. Kännetecknen som skiljer fjällgåsen från bläsgåsen är i viktighetsordning som följer. Aningen mindre till storleken. Huvudet och halsens överdel enhetligt mörkbruna. Tjock gul ring kring ögat samt en mycket kort och ljusröd näbb. Vuxna fjällgäss har i likhet med bläsgässen svarta fläckar på buken samt ett vitt fält i pannan. På fjällgåsen går dock bläsen som en kil högre upp mot hjässan än på bläsgåsen. Unga fjällgäss och bläsgäss i höstdräkt saknar emellertid det vita i pannan och svarta på buken, och påminner alltså till färgen mera om sädgäss. För den som känner igen gässens läten är detta ett mycket bra sätt att identifiera de olika ansergässen. Fjällgåsens arttypiska läte i flykten är ett visslande, rent och klingande "tu-ju" eller "tu-ju-ju" som saknar de större grå gässens sträva ton. Bläsgåsen har däremot ett väldigt typiskt och lättigenkänneligt "klik klik" som hörs tydligt och som inte liknar något av de andra gässens läten. Det är över tio år sedan en häckning senast kunde bekräftas i Finland, men det har sedan dess gjorts obekräftade observationer. Två fjällgäss i adult dräkt. 42 Jägaren 4 / 2008 Jari Kostet
• Ari Leinonen Förekomsten av fjällgås i vårt land och i världen I Fjällgåsen häckar ovanför trädgränsen i Lappland. De fjällgäss som häckar i de nordiska fjällen samlas i augusti med sina ungar i Finnmarken vid Ishavskusten och i synnerhet i bottnen av Porsangerfjorden. I början av september styr de mot nordligaste finska Lappland och vidare österut mot Ryssland. Där vilar de någon vecka för att sedan dela upp sig på två sträck. Somliga styr mot sydväst och Europa medan andra tar en sydostlig kurs i riktning mot Kazakstan. Den europeiska flytten går till Hortobagy i Ungern som är en mycket viktig rastplats på både hösten och våren. När vintern skärper till drar fjällgässen vidare till sjön Kerkini i norra Grekland för att i slutet av december fortsätta till floden Evros delta på gränsen mellan Grekland och Turkiet. Det andra höststräcket leder till sjöarna på den nordkazakstanska stäppen. Tidigare antog man att de nordiska fjällgäss som på hösten flyttar till Kazakstan skulle övervintra vid Kaspiska havet och i Mesopotamien, men det finns inga bevis för att de nordiska fjällgässen skulle övervintra här. Däremot har det gått så, att tre nordiska fjällgäss med satellitsändare som tagit vägen till Kazakstan övervintrade i Grekland, på exakt samma ställe som de artfränder som hade tagit den europeiska rutten - till forskarnas stora förvåning! På våren återvänder fjällgässen till Ungern i mars och de sista eftersläntrarna dröjer sig kvar där ända till slutet av april. Följande rastplats för att ladda upp energiförråden är den lettiska och estniska kusten. I början av maj fortsätter gässen norrut från Estland och etappen går till Uleåborgstrakten, närmare bestämt till strandängarna vid Bottenhavet. Den följande och sista rastplatsen på vårsträcket är Porsangerfjorden i Finnmarken. Fjällgåsens kända flyttvägar, rastplatser och häckningsområden. Det nordiska häckningsområdet har av säkerhetsskäl flyttats på kartan. © Fjällgåsen-LIFE ­projektet. Jägaren 4 / 2008 43
• Sommarinventeringen med vilttrianglar fyller 20 år Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Sommarinventeringen med vilttrianglar fyller 20 år och under de här åren har det observerats nästan 240 000 skogshöns. Sammanlagt har trianglarna inventerats 17 743 gånger och inventerarna har tillryggalagt imponerande 204 000 kilometer i skogsterräng. Detta är ingenting mindre än en makalös prestation av jägarna! Triangelmaterialet (som börjar 1988) bildar tillsammans med den tidigare inventeringen av fågelkullar (1964-1988) en serie fågelobservationer som är enastående också med internationella mått mätt. riangelinventeringarna har alltså hunnit få 20 år på nacken. Nationellt har fåglarna således sommarinventerats i tjugo års tid, men i Satakunta distrikt gjordes en inventering på försök redan sommaren 1987. Under den här tiden har det gjorts 239 887 observationer av skogshöns fördelat på 44 819 tjädrar, 91 277 orrar, 83 680 järpar och 20 111 ripor. Dessutom har det observerats 5 656 morkullor, 7 925 harar 44 Jägaren 4 / 2008 T och 2 323 björnar (spår och spillning). Den som analyserar materialet behöver sannerligen inte lida någon brist på siffror! Att beräkna djurstammars täthet med hjälp av en linjetaxering är en gammal och beprövad metod som ofta används vid inventeringar av djur, växter och andra naturresurser. När det gäller fåglar bokför man de observationer som görs inom en viss bredd på linjen och om linjen ger en rättvisande bild av terrängtyperna i området så får man med multiplikation fram ett värde på fågeltätheten. Till de första i vårt land som gjorde linjetaxeringar av fåglar hör Einari Merikallio som gjorde sina första försök på 1910-talet. Sedermera strövade Merikallio med sina linjer genom hela landet för att på 1950-talet publicera sina resultat i form av en bok. Det här slaget av undersökning som bygger på antal kallas kvantitativ och Merikallios bok hör även internationellt sett till de grundläggande verken i ämnet. Stickprov Alla forskningsmetoder av samplingstyp bygger på sampel, det vill säga stickprov. Hur många stickprov som behövs varierar från fall till fall och antalet kan bestämmas antingen exakt eller på ett ungefär. När forskaren sedan vill ge- neralisera samplingsresultatet så det gäller hela målområdet är det viktigt att samplet är slumpartat och således ger en rättvisande bild av det undersökta områdets olika biotoper. Detta syns också i direktiven för inventering av vilttrianglar. Inventeringslinjen ska löpa igenom de dominerande marktyperna i skogsområdet i samma proportioner som dessa förekommer i terrängen. På grund av terrängförhållandena och triangelns geometriska form uppnår man emellertid sällan den här målsättningen. De hönsfåglar som inventeraren får syn på när han går triangeln behöver inte nödvändigtvis ge en rättvisande bild av den verkliga fågeltätheten i området. Ett litet sampel är känsligt för slumpens inverkan, vilket inte är någon nyhet för vare sig fågelinventerare eller enkätmakare. Det här tar vi på VFFI i beaktande när vi skickar resultaten för de enskilda trianglarna genom att vi också bifogar resultaten för de angränsande trianglarna. Det samma gäller för uppskattningar av fågeltätheten i rutor om 50 x 50 kilometer eller för enskilda jaktvårdsföreningar. Som stöd bifogar vi då resultaten för de angränsande områdena. Diagram 1 åskådliggör variationerna mellan olika vilttrianglar. Materialet gäller augusti
• Diagram 1. Fördelningen av antalet tjädrar, orrar och järpar i en vilttriangel under inventeringen sommaren 2007. Vid en förvånansvärt stor del av trianglarna påträffades arten inte alls (stapeln till vänster) och i genomsnitt var observationerna få (pilarna visar medelvärdet). Toppnoteringen ligger på 24 tjädrar, 50 orrar och 41 järpar i en triangel, men det hände förstås inte i en och samma triangel! månad år 2007. Andelen räknade trianglar där en art inte påträffats alls uppgår för tjäderns del till cirka 30 %, för orrens del till 18 % och för järpens del till 23 %. De trianglar där det bara har observerats några få individer utgör majoriteten av materialet och där kommer förstås också medelvärdet att lägga sig. Andelen trianglar där det har observerats 20 individer eller fler är mycket liten och påverkar knappt alls medelvärdet. Staplarna i diagram 1 varierar från år till år med fågeltätheterna. Andelen noll-trianglar ger oss en god uppfattning om fågelläget under enskilda år. Järpen skiljer sig från mängden genom att staplarna för sex till sju observerade fåglar är litet högre, vilket visar att inventerarna har observerat en kull. Orren visar svagt en liknande tendens och somliga år är fenomenet rätt tydligt. Hur exakt blir tätheterna uppskattade? En fråga som ständigt gör sig påmind är hur väl triangelresultaten stämmer överens med den verkliga mängden fåglar. Beträffande tillförlitligheten finns det två faktorer att hålla i minnet. Taxeringsstråket är 60 meter brett men vid en inventering får man inte syn på alla fåglar som befinner sig inom zonen. Enligt en svensk undersökning blir så gott som alla tjäder- och orrkullar Hannu Huttu Diagram 2. Tjäderns och ripans variationer i fyra olika zoner under åren 1964 till 2007. Siffrorna för perioden 1964-87 bygger på linjetaxering av skogshöns medan siffrorna för 1988-2007 bygger på triangelinventeringar. Fortsätter på sidan 48 Jägaren 4 / 2008 45
• H NY 09 ET Testvinnaren i jaktmagasinet Erä-lehti presenterar NY ÖVERLÄGSEN POINT Pointer introducerade världens första hundgps i början av 2000-talet. NYA ojämförbara Pointer MAGNUM har tagits fram utifrån erfarenheter hos tiotusentals Pointer hundGPS-användare och med nästan ett decenniums utvecklingsarbete i ryggen. Nya POINTER MAGNUM har tillverkats i Finland för mycket tufft hundbruk och är späckad med unika egenskaper. Testvinnarens DE: N CHOCKERBJUDA ram halsband + prog aket + 3 års servicep + lev.kostn. H NY Nytt Magnum T09 E GPS-halsband H NY Nya Magnum -uppföljningsprogram Testvinnarens nyhetsmodell · Tydliga, mångsidiga och exakta kartor · Kontinuerlig uppföljning av hundens position · Mycket lätt och snabb att använda · Passar ihop med alla Pointer- och Tracker-GPS ­apparater · Mångsidiga funktioner · Mycket förmånliga brukskostnader T09 E + 39/mån (35mån) MAGNUMSERVICEPAKET INNEHÅLLER: 1. Alltid nyaste program uppdateringar i halsband och uppföljningsprogram (35mån) 2. nyaste kartmaterial (10x mer än tidigare) 3. LIVE-tjänst, med kontinuerlig uppföljning av hundens position (35 mån) 4. Snabb servicetjänst ­ ersättningsapparat inom 42 h 5. 3 års garanti 6. efter avtalsperiod övergår apparaten i kundens ägo Testvinnarens nyhetsmodell · Effektiv, snabb, säker · Nya A-GPS-modulen lokaliserar hunden till och med inomhus · Vattentät och stöttålig konstruktion · Testad · Mycket liten (endast 225g bruksvikt) · Nytt högeffektivt batteri, drifttid upp till 10 dygn · bl.a. skallräknare, skallavlyssnare, färdmätare osv. · Tack vare GPRS kontinuerlig uppföljning mycket förmånligt ! NYHET en cket lit Bl.a. My 25g 2 ­ bara upp · drifttid n yg till 10 d ! NYHET uerlig ntin Bl.a. Ko ing av uppföljn s hunden position Halsband och program köpta separat utan servicepaket sammanl. 1049 euro (band 879 och program 199)
• sin nyhetsmodell: ER HUND-GPS! Utvecklat/testat för drivande och skällande hundar. Även små raser. MAGNUM-BYTESERBJUDANDE! Vi byter in mot helt Pointer Magnum-paket: · alla äldre traditionella hundpejlar oavsett fabrikat och skick (mottagare + halsband) · hund-gps-pejlar av alla fabrikat · äldre modeller av Pointer eller Tracker hunduppföljningsprogram MAGNUM P ass p a k e t e t s Ring och fråga om ditt inbyteserbjudande! Magnum Nyhet VISNING/UTBILDNINGSTILLFÄLLEN Ilmajoki, Riistavalli ...............................23.7.klo 18.00 Kitee, Veljekset Laakkonen .............24.7.klo 18.00 Munsala, Pelat Jaktstugan.............24.7.klo 19.00 Siilinjärvi, Punttisilmä ........................28.7.klo 18.00 Aura, Kettulinna ...................................... 4.8.klo 18.00 Joensuu, Veljekset Laakkonen ......... 6.8.klo 18.00 Luumäki, Luumäen metsästysseur. maja ....... 7.8.klo 18.00 Kajaani ........................................................ 8.8.klo 19.00 Ähtäri........................................................14.8.klo 18.00 Med hjälp av Nya Pointer Magnum-passpaketet kan uppföljning av hunden förmånligt utvidgas till hela jaktlaget. Passpaketet innehåller NYA Pointer LIVEtjänsten samt Magnum-uppföljningsprogrammet och Magnum-servicetjänsten. Den som ska stå på pass får tillgång till nyaste programuppdatering och nyaste kartmaterial i tre år till låg månadskostnad. Tack vare nya LIVEtjänsten blir det inte längre hundägaren som ska stå för passmännens hunduppföljningskostnader. VAR MED I SKALL/DREVTÄVLING 11 ska: ENDAST 95 /mån per paket. avtal 36 mån och VINN Björnresa till Kanada eller resa till Thailand för 2 personer! Läs mer» Vi betjänar bara på sven www.pointersolutions.com 0400 245 083 6 Suomeksi: 0500 176 59
• Marcus Wikman Fortsättning från sidan 48 inom stråket upptäckta medan ensamma tuppar och hönor utan ungar blir observerade med bara 50- 60 % sannolikhet. Ensamma fåglar drar sig nämligen diskret undan när inventerarna närmar sig. Sammanfattningsvis innebär detta att tätheterna som inventeringen ger ligger aningen under de verkliga siffrorna. Den andra faktorn som inverkar på de uppskattade tätheternas tillförlitlighet är det att trianglarna inte är fullkomligt slumpartat placerade utan ligger i terräng som är litet skogigare än genomsnittet. Enligt somliga undersökningar höjer den här förskjutningen de uppskattade fågeltätheterna med ungefär en femtedel över de verkliga. Dessutom finns det säkert skillnader i stickprovens träffsäkerhet mellan de olika delarna av landet men här saknar vi tillförlitliga kunskaper. Eftersom den här överskattningen i det stora hela är av samma storleksklass som underskattningen så gör VFFI inte några korrigeringar i sina täthetsvärden. I det här sammanhanget ska vi dessutom hålla i minnet att det vid inventeringarna inte alls är nödvändigt att få fram det exakta antalet individer, utan det gäller att köra med exakt samma metod år efter år. På det viset får vi fram trenderna för de olika arternas variationer och storleken på förändringarna. Däremot är det förstås nödvändigt med exakta siffror på antalet individer och tätheterna när det gäller att finslipa avskjutningen till rätt storlek. ningen fortsatte ända till slutet av 1980-talet då triangelinventeringarna tog vid. Metoden - tre personer som inventerar längs en linje - är exakt den samma i bägge fallen, men på kullräkningens tid ville man styra inventeringarna till de gynnsammaste markerna för kullarna. Linjerna var inte heller permanenta utan kunde läggas om exempelvis på grund av avverkningar. En av tankarna bakom triangelinventeringarna var att linjerna skulle vara permanenta. De skulle inte bara löpa genom goda fågelbiotoper utan ge en rättvisande och proportionerlig bild av terrängtyperna i området. Året då systemet lades om - 1988 - gjordes inventeringarna på somliga håll med båda metoderna. Vissa skillnader noterades men för den totala fågeltätheten gav metoderna i praktiken samma resultat. Den här imponerande serien av inventeringar omspänner nu 44 år vilket är enastående mycket också med internationella mått mätt. tidigare årtiondenas branta och tämligen regelbundna variationer har gått till historien medan dagens variationer snarare verkar vara slumpartade ökningar och minskningar. Ripan i knipa i söder I sydligaste Finland har ripbestånden varit väldigt svaga ända sedan inventeringens början och på stora områden saknas arten helt och hållet. I mellersta Finland har artens utförsbacke varit brant. I början av 1960-talet låg de genomsnittliga tätheterna på över fem individer per kvadratkilometer skogsmark, men de har numera krympt till under en individ per kvadratkilometer. I Kajanaland och södra Lappland har bestånden varierat kraftigt, men den generella trenden har bara varit aningen negativ. För nordligaste Lapplands del kan vi inte se någon förändringsriktning vare sig uppåt eller neråt, men variationerna mellan olika år är avsevärda. Toppen som inföll för några år sedan för tankarna till artens bästa år under de senaste 45 åren, men därefter har det gått ordentligt utför för ripan. För nordligaste Lapplands del ska vi också komma ihåg att vilttrianglarna i den här zonen ligger i skogsterräng - med några få undantag - och kan alltså med säkerhet inte ge någon rättvisande bild av ripbestånden på kalfjällen. De finländska jägarna har under de senaste 45 åren med sitt frivilliga arbete samlat in ett otroligt fågelmaterial som har omsatts till kunskaper som tjänar både viltforskningen och jakten. Vi på VFFI är skyldiga alla dem som under årens lopp har deltagit i inventeringarna ett stort tack! Nu hoppas vi att den här fantastiska serien med inventeringar ska fortsätta och att jägarna också i fortsättningen ska vara lika entusiastiska. G Tjäderns utvecklingstrender Det vanliga är att inventeringsresultaten presenteras distriktsvis, men det är också intressant att betrakta förändringarna hos viltstammarna exempelvis enligt indelningen i diagram 2 där landet är indelat i nord-sydliga bälten. För tjäderns del lägger vi märke till några intressanta drag. Långtidstrenden för tjädern är negativ och minskningen har varit brantast i mellersta Finland. Visserligen har arten gått tillbaka också längst i söder och i zonen nästlängst i norr, men allra längst uppe i norr finns det ingen långtidstrend överhuvudtaget. I synnerhet under perioden 1960-80-talen krympte tjäderbestånden, men under de senaste tjugo åren verkar den genomsnittliga stammen ha stått på stället utan att förändras. Vi ser också klart och tydligt att de En enastående serie inventeringar Den riksomfattande inventeringen av skogshöns inleddes 1964 som en kullräkning, men tjuvstartade redan sommaren 1963. Kullräk48 Jägaren 4 / 2008
• Jakten på statens marker Jaktturismen på statens marker i norr "En turist är en person som på sin resa stannar minst en natt på en ort." I Varje år jagar ungefär 25 000 personer med licens på Forststyrelsens marker. De allra flesta av dem uppfyller definitionen ovan på en turist. Licensjägarna tar oftast själva hand om förberedelserna för sin jaktresa. Det är företagen och de fåtaliga jägarna utomlands ifrån som köper färdigt paketerade tjänster av jaktturismföretagen. De här företagen som erbjuder inkvartering och guidning är oftast små och ligger i glesbygden, och bygger åtminstone delvis sin verksamhet på efterfrågan från licensjägare. Jaktturisterna som organiserar sin resa själva är avgörande viktiga för turistföretagen i glesbygden och för bensinstationer och matbutiker. De här företagens säsong fortsätter i nästan två månader in på hösten. För många företagare är hösten till och med en bättre säsong än sommaren! Som kunder betraktat spenderar jägarna mera pengar än de turistande familjerna under sommaren. Forststyrelselagen förändrade licensernas natur Forststyrelselagen som trädde i kraft i början av 2005 innebar en avsevärd förändring för jaktlicenserna på statsmark. Tidigare behandlades licenserna på samma sätt som ansökningarna från markinnehavare, men efter lagändringen förvandlades de till administrativa beslut som fattas av en myndighet. När de administrativa besluten fattas ges företräde åt principen om medborgerlig jämlikhet och tryggandet av jaktmöjligheterna för ortsbor. Det tas inte någon hänsyn till behoven hos turismföretagarna eller det övriga näringslivet - eller kundservicen, flexibiliteten eller någonting annat som strider mot principen om jämlikhet. För licensförsäljningens del innebär det här att den licenskvot som myndigheterna slår fast samtidigt också utgör ett tak för hela försäljningen och försäljningen inleds samtidigt för alla kundkategorier och ingen försäljningskanal får vara en säkrare väg till licens än någon annan. Tillstånden får inte knytas till inkvartering, guidning eller några andra tjänster. Efter lagändringen är det Villi Pohjola som sköter om distributionen av licenser eftersom företaget redan då hade en fungerande försäljningsorganisation som uppfyllde lagens krav. Efter lagändringen måste också alla andra försäljningspunkter dras in eftersom licenskvoten inte kunde delas upp för försäljning på olika platser. I norra Finland fanns det ungefär ett tjugotal jaktturismföretag som innan lagändringen hade en egen andel licenser att sälja. Antalet sådana försäljningspunkter ökade år för år, vilket betyder att antalet licenser per försäljare hade minskat i vilket fall som helst. Sedan lagen och licensdistributionen ändrades har Forststyrelsen fått en hel del oförtjänt kritik. Störst efterfrågan på jaktmarkerna i norr På de flesta jaktområdena räcker licenserna till för att motsvara efterfrågan. Den stora utmaningen för dem som söker licens och för företagarna och deras kunder utgörs av de mest efterfrågade licensområdena och tidpunkterna i norra Finland där efterfrågan är enorm i förhållande till licenskvotens storlek. Året 2005 försökte 650 tusen samtal nå fram till Villi Pohjolas försäljning under dagen då försäljningen öppnade. För att dämpa rusningen har försäljningen graderats så att den öppnas på olika dagar för olika områden, men i fjol var läget fortfarande sådant att det kunde komma över 150 tusen samtal under de brådaste dagarna! Med anledning av den väldiga efterfrågan och för rättvisans skull sker försäljningen bara per telefon under förmiddagen på öppningsdagen. I växeln finns en maskin som släpper igenom samtalen i en slumpartad ordningsföljd. När rusningens klimax väl är passerat kan man köpa licenser också på nätet. Visserligen skulle det finnas licenser så det räcker åt alla om jägarna bara vore beredda att flexa i fråga om jaktområdena, jakttiderna och antalet personer som vill åka samtidigt till samma ställe. Ändå är det klart att vi inte kan kräva någon flexibilitet av det här slaget. De små jaktmarkerna i södra Finland kan inte uppväga en resa till Lappland. Jägarna måste vara ute i god tid på jobbet med att boka sin semester och oftast är det ett gäng kamrater som ska åka på jakt tillsammans och då måste ju alla ha likadana licenser. Tidigare var det så att jaktgänget tillsammans planerade vart man skulle åka och jaga, men numera måste man börja med att skaffa licenserna och först därefter kan man planera resan. Det kundcentrerade har av nödvändighet blivit licenscentrerat. Vi har under årens lopp försökt göra försäljningen smidigare genom att utveckla systemen och arrangemangen, men för själva kärnan i problemet finns det ingen lösning. När tvåtusen jägare samtidigt försöker köpa tjugo licenser var blir de flesta tyvärr utan, det bildas köer och många är besvikna och missnöjda. Det vore inte heller någon lösning att utöka antalet försäljningskanaler eftersom licenserna då skulle ta slut ännu fortare. På de statliga markerna finns det idag nästan lika mycket licenser och jägare som innan lagändringen. Volymerna avgörs av hur stort jakttryck viltstammarna tål och på områden med fri jakträtt beror det också på i hur hög grad ortsborna jagar. I Lappland har situationen lett till en ökad efterfrågan på licenser på privata marker. I synnerhet de samfällda skogarna har utvecklat sina licensarrangemang och jaktgästerna har blivit en viktig inkomstkälla. I samfällda skogar är det lättare att utveckla jaktturismen eftersom där inte råder samma krav på jämställdhet och jaktlig uthållighet som på statens marker. Vilket förstås är en klen tröst för de jaktturismföretag som ligger mitt i vidsträckta statsmarker. G Jari Niskanen Matti Keränen, Villi Pohjola, enhetschef 50 Jägaren 4 / 2008
• erb jud a 2/08 a i sk t a v PRODUKTKATALOG s- fö r h å ll a n d e Nätbutiken förnyades! Bek Bekanta dig med utvalet och b beställ tekniska strum strumpor utan kostnad (värd (värde 19,-) www.eratukku.fi · Te kn E UN KONO DE M 3/2RSÖKNISK 00 ING 8 H nd öste en frå ns tuf n m fas ark te na dsl eda ce ra är d · Utm n kt pris ren /kv a l i te t
• sin nyhetsmodell: ER HUND-GPS! Utvecklat/testat för drivande och Utvecklat/testat tv sk llande kä raser skällande hundar. Även små raser. MAGNUM-BYTESERBJUDANDE! BYTE BYT Vi byter in mot helt Pointer Magnum-paket: Point · alla äldre traditionella hundpejlar oavsett fabrikat och skick oa (mottagare + halsband) · hund-gps-pejlar av alla fabrikat · äldre modeller av Pointer eller Tracker hunduppföljningsprogram Trac MAGNUM P ass p a k e t e t s Ring och fråga om ditt inbyteserbjudande! i Min Sonera. Just ett sådant du vill ha. Rätt pris, bra täckning och flexibilitet efter användningsbehov. Magnum Nyhet VISNING/UTBILDNINGSTILLFÄLLEN Ilmajoki, Riistavalli ...............................23.7.klo 18.00 Kitee, Veljekset Laakkonen .............24.7.klo 18.00 Munsala, Pelat Jaktstugan.............24.7.klo 19.00 Siilinjärvi, Punttisilmä ........................28.7.klo 18.00 Aura, Kettulinna ...................................... 4.8.klo 18.00 Joensuu, Veljekset Laakkonen ......... 6.8.klo 18.00 Luumäki, Luumäen metsästysseur. maja ....... 7.8.klo 18.00 Kajaani ........................................................8.8.klo 19.00 Ähtäri........................................................14.8.klo 18.00 Med hjälp av Nya Pointer Magnum-passpaketet kan uppföljning av hunden förmånligt utvidgas till hela jaktlaget. Passpaketet innehåller NYA Pointer LIVEtjänsten samt Magnum-uppföljningsprogrammet och Magnum-servicetjänsten. Den som ska stå på pass får tillgång till nyaste programuppdatering och nyaste atering e kartmaterial i tre år till låg månadskostnad. Tack vare nya LIVEtjänsten blir det inte längre hundägaren som ska stå för passmännens hunduppföljj/mån per paket. ningskostnader. avtal 36 mån 11 ENDAST 95 Musti Rätt abonnemang för en testvinnare. VAR MED I SKALL/DREVTÄVLING /DREV /DREVTÄV IN /DREVTÄVLING DV och VINN Björnresa till Kanada eller resa till Thailand för 2 personer! Läs mer» ska: Vi betjänar bara på sven Hasse Vasara hasse@ 050no403 .fi3000 rdicsale Suomeksi: myynti@ www.pointersolutions.com 0 2 solut 083 040pointer45ions.com
• PREMIUM-KLASSENS JAKTS |V EN TI LE R AND E | VÄ R M ELA MI N NT ÄTT Avtagbar, justerbar AIR-TEX ­membranhuva va med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. sm. m. Behaglig och mjuk manchesterkrage. Vattentät och andande jacka med AIR-TEX2-membran. Scentech-luktspärrsteknologi. Skyddad bröstficka på insidan samt nätfickor. Bröstfickor skyddade med stänktäta dragkedjor. Två fickor under vindlistan. Genomföring för t. ex. telefonsladd. Mångsidiga och funktionella fickor. Jacka med dubbelriktad dragkedja. Ventilering med nätskydd under armarna och och och på höfterna. Skyddar bl.a. från myggor och h älgflugor. Andande och fuktförflyttande nätfoder. Vattentäta och andande byxor med AIR-TEX2-membran. Trepunkt midjejustering i byxorna. Lårfickor på båda sidor. Benslut med kardborreåtstramning och skavskydd. och skavskydd. oc skavskydd. av kydd. v Höst ste erbj ns tuffa e ARAN MOTSV 299 90 ket ns+ leverader stna ko PREMIUM EMIUM JAHTIJAKT PREMIUM -STÄLL T PREMIUM -STÄLL Förutom sällskap och hund ta även med dig toppklass teknik på jaktresan. Smyg ännu närmare villebrådet i JahtiJakts nya Premium ­membranställ. Med Scentech ­luktspärrsteknologi ochAIR-TEX2-membran. Behaglig, hållbar och ännu lättare även vid regn. Storlekar: XXS­XXXXL Flanellskjorta Bilsätesskydd Passar alla bilmodeller. Lätt avtagbara och tvättbara till och med i 60 grad tvätt. Vatten- och smutsavvisande polyester. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ER AD | VAT T E udande ! ABBASTE 100 SNSTÄLLARE B NÄTklEssig JahtiJakt ga Hö ingväska ­ ut r u st n o st n ad utan k 9,90] [värde 3 DE 599, å n sp a nkl. förm i Erätukku Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 265,, ] å 265,-] Vändba membranmössa Vändbar membran Vändbar membranm dba embra ranm AIR TE -m mbran, praktisk vänAIR-TEX -membran, prak AIR-TEX2-membran, prak R TE -memb mbran, ak b degen ka degenskap degenskap egen k Säkerhetsväst Reflexband fram- och baktill. Ny starkare signalfärg. Dragkedjefäste. För jakt och fritid. Bomull av hög kvalitet. Nytt snyggt utseende. Två bröstfickor. Förlängd nedre del skyddar ryggen.
• TÄLL OFÖRSKÄMT BILLIGT TEKNISK UTVECKLING -membran Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2 ­membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g/ m3/24h). Dessutom fick membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelarens höjd > 10 000 mm). LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi Med den innovativa ScentechTM-luktspärrsteknologin förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. [värde 89,-] Scentech-underställ För luktfri skiktklädsel. Speciellt designad för JahtiJakt Premium-stället. MicroDrytyget suger upp fukten. FÖRMÅN fleece 0,n du köper för över 150,när G tom 60 EXTRA för de 500 snabbaste UK K U - FIN A N S ER I IN ag Fuktförflyttande, behagligt fleece-mellanställ för skiktklädsel. d ar et rä nte fr i b Fleece-mellanställ al n ing s tid ER ÄT
• TOPPERBJUDANDE ALDR |V EN TI LE R AND E | VÄ R M ELA MI N t Hel tät! n atte v NT ÄTT För de ste bba 100 snatällare nätbes ra re m e d b envärma litet B kva ad an kostn,-] ut 8 [värde 3 Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ER AD | VAT T E
• AIR-TEX2-membranet förhindrar vatten att tränga in kängan. Membranet når ända upp till skaftets överkant och ger kängan ett bra vaddjup Scentech ­luktspärrsteknologin förhindrar människolukteratt sprida sig utanför kängan Vatten- och smutsavvisande ytläder, tredubbla sömmar i fogar Tredubbel behandling i sömmarna garanterar bästa möjliga vattentäthet AIR-TEX2-membranet förflyttar fukten utåt, men håller fötterna och strumporna torra Thinsulate-vaddet håller foten varm En rätt designad snörning stöder foten på alla ställen Antibakteriebehandlad energi-innersula som är tvättbar och har stötdämpning Lest utvecklad för skandinaviska fötter Den fyrdubbla sulan är stadig och rullar bra, Vibram ­sulan håller på krävande underlag UK TEKNISK NG UTVECKLING -membran K U - FIN A N S Det nya AIR-TEX2 ­membranet är värmelaminerat direkt på kängans ytmaterial. Toppegenskaperna håller även i hårt bruk. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX ­membranets andningsförmåga är utmärkt. Dessutom fick membranet de bästa värdena för sin utmärkta vattentäthet (höjd av vattenpelare > 10 000 mm). LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi Med hjälp av den innovativa ScentechTM ­luktspärrsteknologin förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. Höst å n sp nkl. förm i 129 ns+ leverader stna ko ARAND MOTSV j aste erb ens tuff udande ! E 299,- 90 aket HÅLLBARHET OCH STADIGHET Vibram- fyrskiktssula Sulan i fyra skikt är stadig och rullar bra. En äkta Vibram ­sula håller på krävande underlag. Kängan fungerar bra även vintertid. Fyrskiktssulan isolerar kylan från marken. Energinnersulan kan tvättas och har stötdämpning och returenergi, samt luktneutralisering och antibakteriebehandling. Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 29,-] JAHTIJAKT PREMIUM ­KÄNGOR T PREMIUM I JahtiJakt Premium AIR-TEX ­membrankängan har man använt så mycket som tredubbel vattentäthetsteknologi. Uppbyggnaden låter även fukt släppas ut från kängan och håller foten varm. Kängan är av äkta ytläder, som fått en vattentäthets- och smutsavvisningsbehandling. Sömmarna har fått en tredubbel behandling för vattentäthet. Innerfodrets Scentech ­luktspärrsteknologi låter dig komma ännu närmare villebrådet. Storlekar: 38-48. JahtiJakt Liner-strumpor Tunna Liner ­strumpor. CoolMax ­materialet håller fötterna torra och skavfria. Skokräm Bivax från naturens egna ingredienser, skyddar skor från smuts och vatten. ER I IN G tom 60 ag a t r rä nte fr i b e IG FÖRR SKÅDAT! al n d ing s tid ER ÄT
• MED SIKTE PÅ MARKNADENS BÄSTA PRIS-KVALITETS ­FÖRHÅLLANDE t Bäs re! a sälj UK K U - FIN A N S Utmärkt ljusstyrka Tack vare tuben på 30 mm som ger mer ljusstyrka kan man med JahtiJakt Premium ­sikten möjliggöra jakt och skjutning även i regn och skymning. Lätt inriktning I de nya JahtiJakt Premium siktena har man gjort inriktningen ännu lättare. Du behöver inte längre separata verktyg, utan kan göra allt med bara händerna. Immavvisande linser Belagda linser och gasfylld kikare garanterar en klar lins från kalla vinterväder till höstregn. Brett synfält Underlättar uppfattningen av målet och ger en tydlig bild av terrängen, där skottet skall skjutas. Ny superoptik Optiken i JahtiJakt Premium ­siktena är tillverkad med skicklighet och av toppmaterial. Den högklassiga linsslipningen finslipar också nivån på superoptiken. Vattentäthet Alla JahtiJakt Premium sikten håller regn och är därmed optimaliska för vilka som helst väderförhållanden. 30 mm tub och hållbarhet 30 mm tub ökar ljusintensiteten och hållbarheten i JahtiJakt Premium siktena. Femårsgarantiet berättar om hållbarheten. Belyst siktpunkt De nya JahtiJakt Premium siktena har en belyst siktpunkt mitt i hårkorset, vars ljusintensitet kan väljas enligt omständigheter på 11-stegsjusteringen. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ER I IN G tom 60 ag d ar et rä nte fr i b al n ing s tid ER ÄT
• I de nya Jahti Jakt Premium ­siktena har vi fäst speciell uppmärksamhet på ljusintensiteten och hållbarheten. Med 30 millimeter tub, som är starkare än i vanliga sikten, får kikaren mer ljusintensitet än tidigare, och möjliggör precisa skott även i skymningen. Bland de nya JahtiJakt ­siktena hittar man den riktiga lösningen både för storvilt och fågeljakt. 30 tub mm hög med styrljuska Alla våra Premium-kikarsikten har en 11-stegsjustering för ljusintensiteten av siktpunkten, batteri som standard och de är 100 % vattentäta. En 5-års garanti som ges åt alla JahtiJakt Premium ­sikten berättar också om hög kvalitet. 5-års ti garan 5-års ti garan MOT le kostverans n ad er + Premiumkikarsikte e 1.5­6 x 42 2 mån sp a förm ke t å n sp aket Nytt JahtiJakt Premium-kikarsikte designat för jakt av storvilt, remium-kikarsikte designat för jakt av storvilt, emium-k karsi t designat mium k sign si ak kt torv to vilt, at a vända de bel st pu kte m tt hårkorely punkten med möjlighet att använda d n belysta punkten mitt i hårkoratt använda den belysta punkten mitt årkor. set. 30 mm tub. Ett ny t JahtiJakt Premium-kikarsikte för all slags villebråd, Ett nytt J nytt Premium-kikarsikte för al slags villebråd, remium-kik rsikt ö all slags villebråd, ium k m ikt te lag lleb g me belyst punkt i mitten a hårkorset. 30 mm tub. med be kt kt mitten av hårkorset. 30 mm tub. itte te årkorset ub. med be tub. 5-års ti garan 5-års ti garan MO TSV ARA MO mån le kostverans n ad er . för sp a n sp ket ake t Ett allround JahtiJakt Premium-kikarsikte, som tack ti akt rem um-kikarsikte m c tiJakt Premium-kikarsikte, som tack emi m-k te, usintensitet r utmärkt för skymning- och sintensite si mä kt ör kymn ng- h vare sin stora ljusintensitet är utmärkt för skymning- och alt sikte för längre distanser. Belyst punk t ikte ör ngr distanser. elys punkt ke er. passjakt. Optimalt sikte för längre distanser. Belyst punkt i rset. 30 mm tub. et. ub. mitten av hårkorset. 30 mm tub. + Nytt Jahti Nytt JahtiJ ytt JahtiJakt Premium kikarsikte, designat för långa ahti emium kikarsikte, designat fö långa mium ikarsikte, esig a för ång dist nse distanse assjakt, med möjlighet a använda den ssjakt me möjlighe att anvä d de anvä distanser och passjakt, med möjlighet att använda den be yst belysta n mi t hårkorset. itt b. belysta punkten mitt i hårkorset. 30 mm tub. mitt årkorset mm tub. Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 128,-] ukkus p De första 250 ngarna beställni D aliPro DV får en Cgssystem på justerinköpet 9,-] [värde 2 Monteringssken för Monteringsskena fö Monteringsskena för eringss kikare välj Sako, kikare (välj: Sako, kikare (välj: Sako, a re ä l j o Ti k Tikka Weaver) Tikka, Weaver) eaver) ver) Kikarringar Kika Kikarr nga Kikarringar karr gar 30 mm Snabbskydd Snab skydd Snabbskydd d för kikarlinser fö k karlin e för kikarlinser n CaliPro CaliPro är utt CaliPro är utvecklat fö at vecklat för att a vecklat för att ma ska unn man ska kunna man ska kunna st stä in vapnet vapnet ställa in vapnet sn sna ka snabbt på olika av avs avstånd. Bruksan anv anv anvisningar på D DV DVD medföljer. + le kos veran tna sde r Premiumkikarsikte e 2.5­10 x 50 0 i n kl 129 ,NDE TSV ARA 37 9 ,- Premiumkikarsikte e 41 4­16 x 56 ink l. fö 149 ,NDE 399 ,- rmå + le kostveransn ade r i n kl . för 99,DE 3 SVA RAN MOT 49,- Premiumkik kikarsikte e 3­9 40 3­9 x 4 i n kl . 99,- SVAR AND E 34 9,-
• PRESENTATION AV NYHET I HÅ JAHTIJAKT CAMO ­MEMBRANSTÄLL esign Camo-d rautio Finsk o Taka by Kimm BASTE 100 SNABNGARNA L NI BESTÄögL lassig JahtiJakt k får en h ustningsväska ad ­ ut r ra kostn utan ext e 39,90] [värd Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) UK K U - FIN A N S ER I IN G tom 60 ag d ar et rä nte fr i b al n ing s tid ER ÄT
• RDASTE KLASS: N TEKNISK UTVECKLING -membran Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2-membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g/m3/24h). tvätto Dessutom fick me membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelaren höjd > 10 000 mm). (vattenpelarens TI LE R AND E | VÄ |V E R M ELA MI N NT ÄTT JAHTIJAKT CAMO ­MEMBRANSTÄLL Du smälter bättre in i terrängen när du klär dig i JahtiJakts nyaste ställ. Tack vare AIR-TEX2 ­membran, camo-mönstrat tyg och ScentechTM-luktspärrsteknologi är jakten lätt och behaglig. Storlekar XXS-XXXXL s+ leveran r ostnade k ARA MOTSV igt! förmånl Otroligt 20,- å n sp nkl. förm i Ljudlöst material. Avtagbar älgflugehuva. Avtagbar, justerbar AIR-TEX2-membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Mjuk och skön manchesterkrage. ScentechTM-luktspärrsteknologi. 79,2 NDE 5 aket Nytt AIR-TEX2-membran som andas och är vattentätt i jacka och byxor. Med det nya Camo mönstret kan du röra dig obemärkt I naturen och den smälter helt in i terrängen. Skyddad bröstficka. Skyddad bröstficka för viktiga tillbehör. Mångsidiga och funktionella fickor. Jackan har en dubbelriktad dragkedja. Trepunkt midjejustering i byxorna. Nätfoder som andas och är fuktförflyttande. Ventilering med nätskydd under armar och på höfter. Byxor med förhöjd, skyddande rygg. Byxben med kardborreåtstramning och slitskydd. [värde 89,-] FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,för de 500 snabbaste EXTRA Camo hängseln Camo-hängseln amo äng el Elastiska och slitstarka camomönstrade hängslen. Starka läderhållare och knappfäste. AD | VAT T CAMO ER E LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Camo -membranstället används ScentechTM-luktspärrsteknologi, med vars hjälp förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. Erätuk Erätukkus förmå förmånspaket 0,- [värde 182,-] Camo-fl e Camo-fleece Camo-fleece S Snygg camo-mönstrad fleeceötd jacka för skiktklädsel och fritid. MicroDry MicroDry MicroDry Dry Camo-underställ amo under täl mo-u Camo-underställ Fuktförflyttande, behagligt, camo-mönstrat MicroDry ­underställ för skiktklädsel. Camo eps Camo keps Camo keps p En justerbar keps m k mp En justerbar keps som kompletjusterba uste ba e er ar kompl kompletp terar de andra Camo-plaggen.
• FRÅN MARKNADSLEDAREN TILL erlsga sen Övbrottägranti in 5 PRO 3-5 vapen · · · · · · · · · Fy Fy Fyller vapenlagsstandarden In In Inbrottsgaranti St St Starkt kamlås St St Stabil pansardörr In In Inbrottssäkert gångjärnsystem M Mer utrymme, nya dörrfack Fö Fö Förankringshål i botten och bakre vägg Va Va Vadderat vapenställ och inredning Pl Pl även för pistoler, långa vapen Plats erlsga sen Övbrottägranti in Mått Mått 1380 x 350 x 300 Mått: Vikt Vikt: Vikt: tom 45 kg, Färg: grå Lås: Lås: n Lås: nyckellås, 2 nycklar, kamlås Fabrikserbjudande! MOTSVARANDE 36 0,+ leveranskostnader 229,erlsga sen Övbrottägranti in Fabrikserbjudande! MOTSVARANDE 69 s s s ss s s s s ss sssssssssve sev ansevera sleverans+ leveransna na os na kos na kos na kostna ko tna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostn kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostna kostnader kostnader kostnader kos na 5,- 479,in 8 PRO 5­8 vapen · · · · · · · · · · Fyller vapenlagsstandarden Inbrottsgaranti Inbrottssäker stark konstruktion Starkt kamlås Stabil pansardörr Inbrottssäkert gångjärnsystem Mer utrymme, nya dörrfack Förankringshål i botten och bakre vägg Vadderat vapenställ och inredning Plats även för extra långa vapen, kikarvapen och pistoler · Dörr med praktisk ficka för dokument och kartor Mått: 1500 x 500 x 370 Vikt: tom 75 kg, Färg: grå Lås: nyckellås, 2 nycklar, kamlås erlsga sen Övbrottägranti Fabrikserbjudande! MOTSVARANDE 79 0,- Fabrikserbjudande! Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) UK K U - FIN A N S ER I IN G tom 60 339,- + leveransos ko kos kostnader ag a t r rä nte fr i be 0,MOTSVARANDE 41 599,- eve ev eve eve e e eve eve eve eve eve eve le le le le le leve leve leve leve le lev leve leve levera leve leve an leveransleverans+ leveransder der der der de de de de de r de r der der der der der der der der der der der ader ader ader ader ader ader ader nader tnader ostnader ostnader kostnader al n d ing s tid ER ÄT
• ETT OSLAGBART PRIS 8-15 R PRO 8-15 vapen · SIS-godkänt certifikat (SS3492) · Tillverkad enligt hårdaste finska vapenlagsstandarder · Inbrottsgaranti · Fyller vapenlagsstandarden · Tillverkad av stark inbrottssäkert 4 mm stål · Dörr med inbrottssäkert mangan -specialstål · Specialförsäkrat dyrkningsskydd · Godkänt säkerhetslås, reservnyckel · Förankringshål i botten och bakvägg · Gott om utrymme för långa vapen, kikarvapen och pistoler · Uttagbar övre hylla för patroner och tillbehör · Dörr med 5 rymliga förvaringsfack och 4 hållare för läskstänger Mått: h. 1500 x b. 500 x d. 370 Vikt: tom 144 kg, Färg: grå Lås: Mayer ­säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås erlsga sen Övbrottägranti in LEIJONA 100 3­5 vapen · · · · · · Inbrottsgaranti Extra stark konstruktion Inbrottsäkert kassaskåpslås Rymlig övre hylla Ny snygg exteriör Dörr med förgyllt Leijona-vapen · Förankringshål i botten och bakre vägg Mått: h. 1450 x b. 350 x d. 350 Vikt: tom 67 kg Färg: burgundybrun Lås: nyckel- och kassaskåpslås [värde 89,-] FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,för de 500 snabbaste EXTRA VAPENSKÅPET ÄR DEN SÄKRASTE PLATSEN ATT FÖRVARA DINA VAPEN Bostadsinbrott har haft en alarmerande ökning och vapen är en efterfrågad vara. Enligt lagen om förvaring av vapen som trädde i kraft 1.3.1998 måste både vapen 1.3.199 och patron förvaras så att det inte patroner finns någon risk att de hamnar i utomstående händer. utomståend · vapen och patroner är alltid bakom oc lås, utom räckhåll för barn och olov olovliga stabilt in inbrottssäkert kam- eller regellås håller vapnen säkra serietillverkade säkerhetslås med stabila reservnycklar och fast säkerhetshandtag låser dörren säkert datorer / program / värdefulla dokument / betyg i säker förvaring fungerar som säkerhets- / kassaskåp Fabrikserbjudande! MOTSVARANDE 390,- 229,erlsga sen Övbrottägranti in 16 R PRO 10­16 vapen · SIS-godkänt certifikat (SS3492) · Tillverkad enligt högsta finska vapenskåpstandard. · Inbrottsgaranti · Fyller vapenlagsstandarden · Tillverkad av kraftigt inbrottssäkert 4 mm stål · Dörr av inbrottssäkert, starkt mangan-specialstål · Specialförsäkrat uppdyrkningsskydd · Godkänt säkerhetslås, reservnyckel · Förankringshål i botten och bakvägg · Rymlig förvaring för långa vapen, kikarvapen och pistoler Uttag tag · Uttagbar övre hylla för patroner och utrustning n ning, mellanvägg och justerbara hyllor Dörren h örre · Dörren har 5 st rymliga förvaringsfack hållare å la ållare · 4 hållare för läskstånger i dörren Måt Mått: h. 150 1 Mått: h. 1500 x b. 575 x d. 400 mm Vikt om Vikt: Tom 15 Vikt: Tom 152 kg, Färg: Grå Lås: Godkän s: odkä Lås: Godkänt Mayer-säkerhetslås oc re rv y och reservny ch res och reservnyckel, starkt kamlås + leveranskostnader · · · · LEIJONA 160 8­11 vapen · · · · Inbrottsgaranti Extra stark konstruktion Inbrottsäkert kassaskåpslås Lätt justerbar, två uttagbara hyllor på högra sidan Ny sny y · Ny sny exteriör snygg Dörr Dörr med · Dörr m förgyllt Leijona-vapen Förank Förank rank · Förankringshål i botten och bakvägg + leveranskostnader Parti på 50 st! MOTSVARANDE 89 00,- 499,- Mått h. 1500 Mått: h. 1500 x b. 700 x d. 460 Mått: 1500 Vikt om 45 Vikt: tom 145 kg, Vikt: tom 145 k Färg: burgundybrun Lås: yckelLås: nyckel- oc kelLås: nyckel- och kassaskåpslås, tre poli trespoligt örgy trespoligt förgyllt igt trespoligt förgy handtag
• UK K U - FIN A N S Camo-kängan kä som blivit en stor succé är förnyad: Bättre passform i skaftet Stadigare häl Stadig och hållbar JahtiJakt ­sula Extra lätt känga som torkar snabbt för aktivt bruk TEKNISK UTVECKLING -membran dande! nserbju atio Present DE 169,SVARAN MOT Det nya AIR-TEX2 ­membranet är värmelaminerat direkt på kängas ytmaterial. Toppegenskaperna håller även i hårt bruk. I SmartWearlaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX ­membranets andningsförmåga är utmärkt. Dessutom fick membranet de bästa värdena för sin utmärkta vattentäthet (höjd av vattenpelare > 10 000 mm). mån inkl. för 99,- spaket Erätukkus ätu us förmånspak förmånspaket 0,[värde 29,-] Jahti k JahtiJakt JahtiJakt ahtiJ h Liner-strumpor Line tr Lin r strumpor Liner-strumpor Tunna Liner-strumpor. umpo umpor. mpor. or CoolMax ­materialet ialet alet ale e håller fötterna torra. ra. a s+ leveraner kostnad CAMO JAHTIJAKT CAMO ­KÄNGOR MO ­KÄNGOR JahtiJakt Camo -kängorna representerar en ny teknologi, som tidigare inte funnits att erbjuda. Tack vare det nya AIR-TEX2 -membranet är kängorna vattentäta och andande. Så håller sig fötterna torra och skavfria även under långa jaktresor. Och ScentechTM -luktspärrsteknologin hjälper dig att komma närmare villebrådet även luktfritt. Storlekar: 38-46. LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi Med hjälp av den innovativa ScentechTMluktspärrsteknologin förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. Skospray AIR-TEX skospray till skyddande av kängorna Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅBO ULEÅBORG, Alasintie 8 | VANDA, Valimotie 27 | TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 | HAPARANDA, Ikano-huset ÅBORG, Alasin asinti V Valimoti i TAMMER R , Possij rvenk A ME j enkatu APARANDA ano-hu A, huset ER I IN G tom 60 ag a DEN FÖRNYADE CAMO-KÄNGAN TILL ETT SHOCKPRIS! t r rä nte fr i be al n ing s tid ER d ÄT
• Forskarperspektivet Uppifrån Luokanvaaras hjässa I Uppifrån toppen av fjället Luokanvaara ser man milsvitt omkring. I nordost ligger Suvantovaara och i västsydväst skymtar Repovaara och Kilsivaara. Och i norr, halvannan mil bort, anar jag fjället Susivaara. Luokanvaara som jag står på ligger i Pudasjärvi och kommungränsen till Posio ­ tillika länsgränsen mellan Uleåborg och Lappland ­ ligger inte långt ifrån. Gränsen till Ranua ligger i Isovitikko åt nordväst till. Inte är det långt till Kumpujenselkä heller, trots att stället ligger på Taivalkoskisidan. Jag befinner mig alltså ute i obygden, långt borta från tätorter och bebyggelse. Tavlan framför mig är inte något nationallandskap, men ändå känt. Om jag avslöjar att området också kallas "Osaras hygge" så går det kanske upp ett ljus för läsaren? För några årtionden sedan var den här trakten så vitt jag vet det största sammanhängande kalhygget åtminstone i Norden. Det tunga krigsskadeståndet efter andra världskriget, den tröstlösa arbetslösheten och omplaceringen av folk från de avträdda områdena ledde till väldiga kalhyggen på statens marker. Skogsinventeringar som gjordes på den tiden kom fram till slutsatsen att skogarna trots deras höga ålder hade en alltför liten virkesvolym och var improduktiva i skogsbruksavseende. År 1944 var hela 40 % av skogarna i norra Finland över 120 år gamla, men virkesvolymen låg ändå i genomsnitt på bara 61 kubikmeter per hektar. Alltså tog staten energiskt itu med att förnya och "iståndsätta" skogarna. På den tiden var kalhyggena i allmänhet samlade till stora koncentrationer. Arbetet framskred stämpling för stämpling, hygge för hygge. Man sopade rent. Avverkningarna organiserades så att de utgick från skogshuggarstugorna. Virket drevs ut med häst och släde till bäckar och åar för att därifrån flottas vidare. Man gick så högt uppströms som det var flottningsmässigt möjligt, men inte längre. När ett område var avverkat så flyttades stugan till följande område och arbetet fortsatte. I den här trakten skapade älven Livojoki med sina förgreningar förutsättningar för att flotta virke från ett ofantligt stort och sammanhängande kalhygge. I nord-sydlig riktning var hygget nästan 26 kilometer långt och i öst-västlig riktning ungefär elva kilometer. Med de öppna myrarna och tjärnarna medräknade var hygget över 200 kvadratkilometer stort, det vill säga ungefär två grundkartsblad. Försök föreställa dig landskapet som det såg ut för femtio år sedan! Jättekalhygget i Pudasjärvi-Posio var emellertid inte det enda "flygfältet" som Forststyrelsen åstadkom utan det uppstod många fler i nordöstra Österbotten, Kajanaland, Nordbotten och Lappland. De väldiga kalhyggenas tid varade från slutet av 1940-talet till 1960-talet och undgick inte heller skarp kritik. Längre norrut var förnyelsen av skogen nämligen problematisk och många var rädda för att tundran bit för bit skulle ta över hela Lappland så att där aldrig mer skulle uppstå någon riktig skog. Nu, flera årtionden senare, kan vi konstatera att oron var obefogad och att skogen växer så det knakar. I Pudasjärvi-Posio har man redan börjat med förstagallringarna och kunnat ta ut så mycket som 55 till 60 kubik virke per hektar. Här har tillväxten säkert blivit hjälpt på traven av att man förnyat genom hyggesbränning. Jag har gjort några expeditioner hit sommartid och kunnat konstatera att många skogslevande fågelarter har återvänt till området. De vanliga fågelarterna som bofink, trast, flugsnappare och korsnäbb finns här allihop, men här finns också mera krävande skogsarter som tretåig hackspett, lavskrika, duvhök, kungsfågel och trädkrypare. Jag har emellertid fått det intrycket att det finns färre hålbyggande fågelarter än i en mogen naturskog och att en förstagallring skulle minska på fåglarna, både antalet arter och antalet individer. Det forna kalhygget är med andra ord en riktig läckerbit till forskningsobjekt för en fågelkunnig studerande! Det saknas inte heller vilt i de här skogarna. Överallt ser jag spår och spillning av älg och hare. Även tjädern har återvänt till området, liksom andra hönsfåglar. Som Pentti Valkeajärvi konstaterade i föregående nummer av Jägaren så godtog tjäderhönorna redan för cirka tjugo år sedan de unga täta tallbestånden som vinterbete och idag vet vi att det till och med finns spelplatser här. Det finns gott om sådana bestånd i vårt land som redan är eller snart blir mogna för den första gallringen - det handlar om miljoner hektar! Med vilka metoder den första gallringen verkställs är en viktig naturvårdsåtgärd som får effekter långt in i framtiden. I de sydligaste delarna av vårt land har vi kunnat se att första gallringar som görs i tid är bra och till och med nödvändiga för bland annat tjädern. Ett bestånd som lämnas ogallrat blir lätt så tätt att en större fågel inte ens har utrymme att flyga. Där kan också växtligheten i fältskiktet tyna bort på grund av bristen på solljus. I norr är läget igen ett annat, åtminstone på kargare marker. Där är det inte heller alla gånger möjligt att följa tjäderdirektivet för första gallringar, det vill säga att granar i undervegetationen borde lämnas kvar - eftersom det inte ens finns några granar där! I landets norra delar kan en alltför girigt genomförd första gallring leda till att trädbeståndet blir alltför glest för tjäderns smak. Om direktiven för tjädern är olika för olika delar av landet och för olika boniteter så önskar jag att det samma borde gälla för viltet över huvudtaget G Jägaren 4 / 2008 51 Skribenten är specialforskare på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och stationerad i Uleåborg Pekka Helle,
• Vinnarna valda i teckningstävlingen ­ liv i skogen! Serie årskurs 7 I år var det högstadiet elevernas tur att få delta stävlingen i teckningstävlingen geras som arrangeras av 4H. s Tävlingens tema var liv ch i skogen och det fanns sklasser, två tävlingsklasser, nämligen en för eleverna ju i årskurs sju och en för eleverna i årskurserna io. åtta och nio. id den preliminära ben dömningen granskades ingen 3806 tävlingsbidrag av vilka 20 gick vidare i vardera k serien. Det gällde sedan för domarna att utse de fem bästa i bägge serierna och därefter rangordna dem från första till femte plats. Nivån var hög och uppgiften utmanande. Domarna kunde med tillfredsställelse konstatera att finalbidragen representerade en rad olika tekniker. Där fanns olja, blyerts, kol, tusch och krita samt ett kollage. Också datorn hade varit med på ett hörn. Domarna var imponerade av den höga konstnärliga nivån och beklagade att de måste utesluta flera fina arbeten från finalen. Ett varmt tack till alla deltagare och hjärtliga gratulationer till pristagarna! Som domare fungerade följande personer: Tuomo Pispa, Jägarnas Centralorganisation; Seppo Hassinen, Finlands 4H-förbund; Tiina Rinne, Finlands 4H-förbund; Seppo Leinonen (expert på bildkonst); Anna-Kaarina Jaakkola (expert på bildkonst) och Erika Lindholm, Finlands svenska 4H. G I bägge serierna delades följande priser ut: 1. 500 e, 2. 400 e, 3. 300 e, 4. 200 e, 5. 100 e Dessutom lottades etthundra kikare ut bland alla deltagare! V 1. Alexander Ekblom, Godby, Åland Domarnas utlåtande: En mycket väl återgiven disig skymning. Vackra nyanser av brunt och svart. Ingenting överflödigt och inga ditkrystade träd i bakgrunden eller liknande. 52 Jägaren 4 / 2008
• Serie årskurs 8-9 1. Eveliina Mäntylä, Haapavesi Domarnas utlåtande: En intensiv skildring av en flicka som ivrigt har rest sig och spillt ut bären! En äkta situation. Fantastiska färger. En verkligt begåvad målning med perspektiv och djup, av en konstnärshand. 2. Anni Naukkarinen, Vihtavuori Domarnas utlåtande: En fantastisk stämning. Det syns att det är kallt. Ljuset och stämningen är härliga. Djuplodande. Visar en finsk jaktradition. 3. Sofia Suominen, Tavastehus Domarnas utlåtande: En fint framställd rödhake. Skapande datoranvänding! En härligt sagoaktig stämning. Liksom en sagoskog. Tekniskt begåvat utförande. 3. Maiju Rintakumpu, Ylivieska Domarnas utlåtande: Ett kollage som inte väjer för svåra lösningar. Bra helhet och komposition. Björnens ställning är fin, skuldrorna betonade. Stiliserad. 2. Tuulia Koskinen, Elimäki Domarnas utlåtande: Häftig, man ser kretsloppet i naturen. Djuren är skickligt och djärvt beskurna. Vacker pennföring med fina linjer. Fågeln täcker med avsikt för bytets ögon. 4. Sandra Karlsson, Godby, Åland Domarnas utlåtande: En stiliserad varg som ser livslevande ut. En fin tredimensionell effekt när betraktad på håll. Speciell teknik. Skicklig användning av naturmaterial. 5. Elina Haapaluoma, Kristinestad Domarnas utlåtande: En mycket skicklig tecknare. Ser verkligt äkta ut och allting stämmer precis. Fint återgiven skogsstämning. Precis så här kan ett älgmöte gå till. Vackra färger med många nyanser. 5. Emmi Mäkilehto, Kristinestad Domarnas utlåtande: Träden dominerar. Fint utförande. Dunkel och känslig. Ett vackert ljus. Unga hanar som nosar på världen. 4. Anni Hautala, Karvia Domarnas utlåtande: Vackert motljus, fint månsken. Spontan kontakt mellan två djur. Ögonblicket är fint fångat med bra stämning. Ett hedersomnämnande gavs till följande: Serie årskurs 7 Jonna Akseli, Isojoki; Josefiina Jokiaho, Töysä och Maaria Leppiaho, Ranua.. Sarja: 8.-9. luokat Simone Knuts, Petalax; Tiia Hagman, Parikkala och Laura Pakarinen, Rääkkylä. Jägaren 4 / 2008 53
• [värde 89,-] FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,för de 500 snabbaste EXTRA VI HAR JUST ÖPPNAT EN NY NÄTBUTIK, KOM GENAST PÅ INKÖP Erätukkus nätbutik betjänar de växande kundantalet ännu bättre efter förnyelsen. På adressen www.eratukku.fi hittar du helt otroligt förmånliga erbjudanden och de senaste produktnyheterna. Kom och bekanta dig och skaffa dig ett par tekniska strumpor ­ gratis! EKONO S UNDER2 3/ pr Bransc leda nätb Forest-ställ Forest Camo -ställ Forest Camo JR -ställ Garmin Nuvi 200 bilnavigator Camouflage mouflagen ou agenät ufl Vändbar jacka MOTSVARANDE 179,- MOTSVARANDE 229,- MOTSVARANDE 169,- MOTSVARANDE 69,- MOTSVARANDE 149,149 - 89,­ 179,­ 79,­ 135,­ 49 90 3990 www.eratukku.fi Erätukkus nätbutik har · mest förmånliga priser och alltid nya erbjudanden · de senaste produktnyheterna vanc er ad · Utm ä r kt is/ kva
• D Det lönar sig att besöka n tt nätbutiken, för genom att g gå med i E-klubben får du s som anslutningsgåva ett par t e tekniska strumpor (värde 19,-) o och i fortsättningen a · de bästa erbjudandena bland de första · förhandsinformation om produktnyheter ande · information on kommande evenemang · nöjd kund ­garanti - du kan alltid returnera produkten om den inte passar UK r: · säkra e-betalningsförbindelser: I K U - FIN A N S Nordea, Sampo, Osuuspankki en samt de vanligaste kreditkorten er · även traditionell beställning per postförskott ­ samt fraktura (betalning senast på förfallodatum) eller på avbetalning (Erätukku-finansiering) · snabba leveranser s tid MISK G ÖKNIN 008 s litet hens nde utik Softsell Camo ör -f hå Te l l a nd e · Camo multiverktyg + lampa Sätesskydd för bilen Sovsäck Liggunderlag Ryggsäck 75 l Även! grön Även 65 l MOTSVARANDE 199,TSVARANDE MOTSVARANDE 59,- MOTSVARANDE 25,- MOTSVARANDE 99,- MOTSVARANDE 79,- MOTSVARANDE 169,ARANDE 169 - 79,­ 19 90 14 90 2 st 20,­ 34 90 29 90 4990 ER IN G tom 60 ag A Anslut dig till E Erätukkus E-klubb d ar et rä nte fr i b Att handla i nätbutiken är tryggt al n ing ER ÄT k ni sk ta
• Med Eki på vandring ÖVER ÄLVAR OCH BÄCKAR Den som vandrar i skog och mark stöter på terränghinder av olika slag, men mest av allt är det vattendragen som påverkar valet av rutt. Dessutom hör vattendragen sannolikt också till det farligaste som en skogsvandrare kan ställas inför. Om det inte går att ta sig runt så blir vandraren tvungen att vada över eller fixa till något slag av flytetyg för passagen. L Eerikki Rundgren ängs de populäraste vandringslederna brukar det finnas broar över älvar och bäckar. I statens friluftsområden, för att ta ett exempel, går de markerade vandringslederna via befintliga broar så vandrare inte behöver bekymra sig för vattendragen. I sådana områden finns det också en hel del andra konstruktioner som gör livet lättare, som exempelvis spångar och eldstäder. Vandringsleden Karhunkierros i Oulanka nationalpark är känd för sina ståtliga forsar och hängbroar. Men det är förstås inte bara för att glädja friluftsfolket som broarna är slagna precis vid forsar, utan det är helt enkelt enklast att bygga bron där älven är som smalast och där 56 Jägaren 4 / 2008 äl ä l t b k d t k å fi som älven är smalast brukar det också finnas en fors. På somliga stället finns det inte någon bro utan i stället en färja eller båt som för passagerarna över älven. Färjan är fäst i rep som är dragna över älven och så halar man sig över till andra stranden med muskelkraft. Nuförtiden är det bara på de mest avsides belägna vandringslederna som det finns färjor. Där brukar det inte heller uppstå någon trängsel på stranden. Vandringsleden Pirhun kierros i Ilomants korsar två gånger den fridfulla älven Koitajoki som flyter genom vidsträckta myrar. Stränderna är grunda och älven är bred. I sådan terräng är en färja oftast en förnuftigare lösning än en bro som måste byggas hög och lång för att inte slitas iväg när smältvattnet flödar på våren. Färjorna är i gång bara under sommaren. Jägare som är ute sent om hösten gör klokt i att kolla om färjorna fortfarande är i trafik. Till exempel vid Koitajoki tas färjorna upp redan i slutet av september trots att jakten på skogshöns fortfarande pågår. Att söka vadställen Den som styr kosan ut i avlägsnare marker och stöter på en sjö eller älv gör bäst i att försöka ta På vandringsleden Karhunkierros finns det flera hängbroar som leder över ståtliga forsar. Vid bron över Oulankajoki finns en utmärkt övernattningsstuga kallad Savilampistugan som är öppen för alla vandrare.
• På många ställen har det byggts konstruktioner som gör livet lättare för dem som vandrar. Det förebygger också slitage på känslig natur. I naturskyddsområdet i Jonkerinsalo leder en bro och en spång till vindskyddet i Hiidenportti. Studera kartan innan du hoppar i och börjar simma och leta efter en plats där du kan vada över. När sommarsolen steker gör det gott för fötter som baddat i vandringskängor att få vada i svalt älvvatten. På längre vandringar är det bäst att passa på att tvätta ställen som lätt får skavsår, som fötterna och ljumskarna, när man vadar över en bäck eller älv. Mikaela Reinikainen Inte bara sjöar och älvar utan också stora myrar har en avsevärd inverkan på valet av rutt. Längs spången som följer det gamla renstängslet går det ändå utan besvär att korsa den här myren. På flera ställen där folk brukar ta sig över har någon fixat till en enkel bro. Käppar som har stuckits ner i stranden eller diket ger vandraren ett handtag så han inte behöver fixa till någon egen stav. Det går en färja över Koitajoki. Det finns också en färja på bl.a. vandringsleden Keroharjun reitti i Salla. På webbadressen www. luontoon.fi ser du när färjorna tas upp på hösten. sig runt landvägen. Redan vid planeringen ska hänsyn tas till vattendragen längs rutten och funderas på hur man bäst passerar dem. Ändå kan det på en längre färd uppstå ett sådant läge att man helt enkelt måste ta sig över. Studera kartan innan du hoppar i och börjar simma och leta efter en plats där du kan vada över. Sjöar och tjärnar brukar det vara bäst att godvilligt gå runt, men det brukar lyckas att utan större möda ta sig över älvar eller bäckar som förbinder dem. Kartan har en hel del att berätta om möjligheterna att ta sig över. Om det inte finns någon fors som är utmärkt så letar man efter ett ställe där höjdkurvorna samlar sig och terrängen runt omkring är torr. Forsar och ställen med strömt vatten kan vara bredare än älven i övrigt men samtidigt grundare och lämpliga för den som vill vada över. Också stigar som är utmärkta på kartan kan Jägaren 4 / 2008 57
• Vatten piggar upp Där det inte finns någon bro tar man sig vanligtvis över genom att vada. Som stöd används då en drygt två meter lång stav, som man kan tälja till av exempelvis en al som växer på stranden. Håll staven uppströms om dig och ta stöd mot bottnen. Staven och ena foten ska hela tiden ha bottenkontakt. När det är sol och sommar friskar det upp att vada och simma. Det svala vattnet gör gott för fötter som har svullnat i vandringskängor. Ändå är det inte någon särskilt god idé att börja simma över ett bredare vattendrag för i synnerhet i norr kan vattnet vara iskallt också mitt i sommaren. För den som är simkunnig utgör ett tjugotal meter i kallt vatten ändå ingen fara. Stuva ner ryggsäcken och kläderna i en sopsäck eller en särskild torrsäck och puffa säcken framför dig när du simmar. Luften inuti gör att torrsäcken samtidigt fungerar som en ponton. Om gruppen inte är stor så kan ni svepa in grejorna i en lätt presening eller vindskyddsduken. Under mina egna vandringar har jag aldrig ställts inför en situation där jag skulle ha korsat ett vattendrag på något annat sätt än vadande. Mitt första flytetyg för ändamålet tillverkade jag så sent som för ungefär tio år sedan tillsammans med min kompis Antti. Vi testade på kul att bygga en s.k. donits. Sedan dess har jag gjort flera donitsar och ryggsäcksflottar av olika modeller och storlekar. Ändå är det här kunskaper som jag bara har behövt vid tävlingar. En donits som gjorts med omsorg är en stadig och sjöduglig farkost. Ena ändan av repet på bilden fördes med ryggsäcksflotte över till andra stranden för att hala över donitsen. Självfallet går det också att tälja till paddlar för att driva fram flytetyget. drag med donitsar. Till sin konstruktion är farkosten stabil och stadig, men tillverkningen går inte i en handvändning. Då går det klart snabbare att bygga en flotte av ryggsäckarna, även om det är en konstruktion som inte har tillnärmelsevis samma bärkraft som en donits. Ryggsäcksflotten fort fixad Donitsens stomme består av en krans av kvistar och grenar som radas i cirkel. De hålls på plats av käppar som stuckits ner i marken i två cirklar innanför varandra. Den stadiga "donitsen" Donitsen har fått sitt namn av formen på sin stomme och är alltså en farkost för att ta sig över vattendrag. Börja med att tälja till ett antal pinnar och slå ner dem i marken i två cirklar innanför varandra. Fyll därefter på med färska kvistar mellan cirklarna så det bildas en krans. Bind kransen och ett ramverk av slanor över kransen som stöd. Kommen så här långt kan du plocka bort pinnarna som varit nedstuckna i marken. Stommen till donitsen är nu klar. Bred ut en presenning på marken och lägg stommen ovanpå. Vik upp presenningens kanter över stommen och fäst dem med rep i ramverket. Flytetyget är nu klart för sjösättning. Stig ombord genom att stiga på stödramen. Om donitsen är stor så har den ingenting emot att du först stiger på själva kransen. Förr brukade det höra till partigängarutbildningen för beväringar att öva övergång av vatten- När kransen av kvistar är klar binds den ihop med rep på tillräckligt många ställen. Finska mästerskapen i skogsvandring gick i Levi för ett par år sedan. Vid uppgiften att korsa en älv byggde vi mitt par Hannu Numminen och jag en ryggsäcksflotte. Vi hade tränat på konstruktionen i förväg. Vi använde vindskyddsduken, bägge ryggsäckarna och liggunderlagen, två slanor och tre remmar. Vi bredde ut vindskyddsduken på marken och lade liggunderlagen ovanpå bredvid varandra. Därefter lade vi ryggsäckarna tvärs över ändorna på liggunderlagen. Efter det lade vi en slana på vardera sidan och rullade upp vindskyddsduken på slanorna och lyfte upp de inrullade slanorna ovanpå ryggsäckarna. Mellan slanorna bildades det då en glugg stor nog för en karl. Till sist samlade vi ihop vindskyddstyget framtill och baktill och knöt ihop hela paketet med de tre remmarna. Därefter tog vi oss över ån, en i taget. Vi knöt ett snöre i flotten och den som blev kvar på stranden matade ut snöret efterhand som den andra handpaddlade sig över till den andra stranden. När den första av oss stigit i land på andra sidan knöt han ett andra snöre i flotten varefter kompisen på utgångsstranden halade den tillbaka. Därefter hjälpte den som först kommit över sin kompis genom att hala flotten till sig. G Ovanpå kransen läggs ett stödramverk av stadiga slanor. Tips på nätet I Ungdomsorganisationen 4H ger på sina webbsidor handfasta råd om hur man tillverkar en donits. Du hittar instruktionerna på adressen http://www.4h.fi/ nuorten_sivut/4h-top-tehtavat/metsa_ja_ luonto/erankavija/ I Pojkscoutkåren Vartiovuoren Pojat har på sin hemsida en riktigt kul serie bilder som visar hur det gick till när världens kanske största donits blev till. Du hittar bilderna på adressen http://varpo.fi/fi/ julkaisut/oppaat/donitsi Jägare som är ute sent om hösten gör klokt i att kolla om färjorna fortfarande är i trafik. 58 Jägaren 4 / 2008 En presenning eller vindskyddsduk breds ut på marken och donitsens stomme läggs på den. Därefter viks pressenningens kanter upp över stommen och viks in. Fäst presenningen vid stödramverket. Tuomo Valve, Suomen sotilas -lehti ge en fingervisning om var det går att ta sig över. De leder ofta till ställen där det är enkelt att ta sig över bäcken eller älven. En annan ledtråd är på stranden kvarlämnade trästavar som har använts för att komma över. Om älven eller bäcken flyter fridfullt över en myr så letar man oftast förgäves efter ett vad. Men också långt borta i skog och mark kan någon ha rustat till en enkel bro om övergångsstället är populärt. Det kan i all sin enkelhet vara en stadig trädstam som har fällts över ån, med stödkäppar nerstuckna i bottnen. T S N N T
• YS KILPAILU JÄLJESTYS VARTIOINTI PAIMENNUS Energialataus JÄLJESTYS VARTIOINTI PAIMENNUS METSÄSTY VARTIOINTI PAIMENNUS METSÄSTYS JÄLJEST äärisuorituksiin TI Tositilanteissa koiran suorituskyky punnitaan. Yltääkseen parhaaseen lopputulokseen PAIMENNUS METSÄSTYS KILPAILU VARTIOI sen ruuastaan US täytyy saadarasituksessatarpeeksi korkealaatuisiaenergialähde onKovassaLisäksi PAIMENN METSÄSTYSriittävän tehokas ravintoaineita. rasva. KILPAILU JÄLJESTYS pitkäkestoisessa ainoa YStarvitaan laadukkaita ja hyvin sulavia valkuaisaineita,VARTIOINTI METSÄSTYS KILPAILU JÄLJESTYS vitamiineja, kivennäis- ja hivenaineita sekä antioksidantteja. ENERGY 4300 ja ENERGY 4800 -ruuat ovat koirille, joiden harrastuslaji tai työ vaativat erityistä fyysistä kestävyyttä ­ aina äärirajoille asti. ENERGY 4300 Tarkoitettu koiralle, joka joutuu kohtuulliseen rasitukseen, muutaman tunnin suorituksiin, kuten esimerkiksi agility-, TOKO- tai IPO-kilpailuissa, ratajuoksussa tai poliisikoiran tehtävissä. Sisältää valkuaisaineita 28 % ja rasvaa 21 %. ENERGY 4800 Tarkoitettu koiralle, joka toimii pitkään rasittavissa ja kestävyyttä vaativissa olosuhteissa, kuten esimerkiksi valjakkourheilun, täyden päivän metsästyksen, paimennuksen tai rajavartiotyön parissa. Sisältää valkuaisaineita 32 % ja rasvaa 30 %. Kun aloitat Energy-ruokavalion, totuta koirasi siihen vähitellen 3­4 viikon ajan. Näin sen ruuansulatus ehtii sopeutua muutokseen. Jos vaihtelet Energy-ruokia keskenään, totuttelua ei tarvita. Muista antaa työkoiralle kunnon ruokalepo ennen rasituksen alkamista. Lepojaksoilla suosittelemme koirallesi Royal Canin BREED-, MINI-, MEDIUM-, MAXI- tai GIANT-ruokavalioita. TUTUSTUMISTARJOUS BOOSTER RÉSISTANCE RÉSISTANCE À L'EFFORT À L'EFFORT IMPROVED PEAK IMPROVED PEAK EFFICIENCY EFFICIENCY ACTIVITY Tieteellinen energiaruokavalio työ- ja kisakoirille Kun ostat 15 kg säkin Royal Canin Energy -sarjan ruokaa, saat 10 alennuksen. Etu on voimassa erikoisliikkeissä 30.8.2008 asti. Yksi kuponki / talous. Ei voi yhdistää muihin tarjouksiin. Etuseteli 10 www.royalcanin.fi Ostajan nimi:_________________________________________ Tuote:_______________________________________________ ­ Kuva: Alain Damperat
• Tjäder-TVn blev en succé 60 Jägaren 4 / 2008
• Vä Väderstationen vid Lottas bo. En givare ligger dold under äggen. giv Kycklingarna kläcktes 5.6.2008. Kyc Före utgången av april hade webbsajten redan 61 000 besökare från 69. Svindlande siffror! När Mellersta Finlands Tjäderparlament lanserade sin tjäder-TV blev det genast succé. I praktiken handlade det om att en tjäderspelplats filmades under hela den tid som det pågick spel. Därefter filmades en häckning ända från början. När tjäderhönan som fått smeknamnet Lotta började ruva i Uurainen var kamerorna laddade och klara. Lotta värpte sju ägg som kläcktes 5.6.2008. nisationer och företag i skogsbranschen. Samarbetsgruppen prickade sannerligen in en klockren fullträff när den i form av ett samarbetsprojekt lyckades filma ett tjäderspel live och dessutom fånga en tjäderhönas ruvning på film. Det var många, många tittare som ivrigt följde med; först naturens fantastiska skådespel tjäderspelet och sedan tjäderhönan Lottas lyckade häckning! följde med Lottas förehavanden och populariteten bara ökar! Dataöverföringen en flaskhals På grund av begränsningarna i dataöverföringens kapacitet kommer livebilderna med fyrtio sekunders mellanrum. Det här beror på att det bara finns GPRS-förbindelse i området. I datorns minne lagras bilderna däremot med en sekunds mellanrum. Vi hade fyra kameror i gång på spelplatsen. Tre av dem fotograferade själva spelplatsen medan den fjärde var placerad där som parningen ägde rum. För att det tekniska skulle fungera behövdes det ett aggregat på platsen som levererade elström. Aggregatet gömdes i en grop som låg femtio meter ifrån och täcktes med presenningar och grangrenar. Det gick åt ungefär åtta liter bränsle i dygnet. Det var inte bara datatekniken och kamerorna som behövde ström. Det behövde också den 61 000 besökare i april! Parlamentet inledde förberedelserna för tjäderspelsprojektet redan i början av september i fjol och började samla ihop en samarbetsgrupp. Man fann en lämplig spelplats med nio tjädertuppar som låg i ett 43 år gammalt tallbestånd, det vill säga i mycket ung skog. Den 22 april kunde de första bilderna publiceras i galleriet. Före utgången av april hade webbsajten redan 61 000 besökare från 69 länder. Svindlande siffror! Den 22 maj fanns det redan 63 000 besökare som Klaus Ekman M ellersta Finlands Tjäderparlament har uträttat ett fint och imponerande arbete för sin landskapsfågel tjäderns bästa. I sin verksamhet engagerar parlamentet i mycket hög utsträckning naturvänner och jägare i den här delen av landet samt många föreningar, orga- Övervakningstekniken i fält. Det var nödvändigt med ett aggregat för att få allt det tekniska att fungera. Aggregatet låg i en grop som hade grävts enligt konstens alla regler. Tack vare presenningen och grangrenarna hördes det inte mer än ett svagt surr som inte störde fåglarnat. Jägaren 4 / 2008 61
• TRACKER KOIRA-GPS -LAITTEET SUORAAN VARASTOSTA ASENNETTUNA! Toimitukset ympäri Suomen. Ei toimituskuluja. Tracker 310 Tracker 310i Tracker G400 Nyt täydellinen paketti asennettuna. Tilaukset:Timo Autio p.050 3640404 (klo 9:30-17:00) Pannoilla 24 kk vesitiiveystakuu. Trackerin esittely-/koulutuspäivät Tarjous 898.- Tarjous 1179.- Tarjous 1349.Vielä 50kpl shokkierä. Sis pannan, ohjelman, Nokia 6110 navi + asennuksen Sis pannan, ohjelman, Nokia 6110 navi + asennuksen Sis pannan, ohjelman, Nokia 6110 navi + asennuksen » Seinäjoki » Helsinki (Konala) » Sipoon ampumarata 31.7 7.8 7.8. klo 10-16 klo 10-16 klo 17-19 Tilaisuuksissa Trackerin tehtaan edustajia.Vapaa pääsy! HELSINKI Mekaanikonkatu 7, 00880 Hki Puhelin 09 - 434 2520 Faksi 09 - 434 25225 Aukioloajat ma-pe 8-16, la suljettu HELSINKI Konalantie 47, 00390 Hki Puhelin 020 - 744 3200 Faksi 020 - 744 3201 Aukioloajat ma-pe 8-16, la suljettu SEINÄJOKI Kauppakatu 1, 60100 Seinäjoki Puhelin 06 - 2150 500 Faksi 06 -2150 555 Aukioloajat ark. 9 - 17.30, la 10 - 14 Hunting Experience Tjäderbeståndet har i praktiken fördubblats sedan parlamentet grundades! toppmoderna väderstationen som fortlöpande registrerade väderleken både på spelplatsen och vid Lottas bo. Väderstationen tar fram data som kopplas direkt till videoinspelningen. Med andra ord får också forskarna ett intressant material att bita i! Föda två gånger i dygnet Redan nu visar det insamlade materialet att Lotta under ruvningen äter två gånger i dygnet. Tack va- re kameraövervakningen kan vi hålla koll på hur länge ruvningen varar, hur ofta äggen blir vända och självfallet också om boet överlever. Det är ju trots allt ungefär en tredjedel av tjäderbona som blir plundrade redan under ruvningen. Lotta stördes inte nämnvärt av den snö som föll söndagen den 18 maj. Tack vare bildmaterialet kunde vi avgöra hur pass värmeisolerande en tjäderhönas fjäderdräkt faktiskt är. Det syntes knappt någonting alls av Lotta i snön, inte förrän hon beslöt sig för att gå och äta. Temperaturgivaren som finns under äggen i boet visar att temperaturen i boet varierar väldigt lite oavsett vädret. Tjäderbeståndet ökar Tjäderparlamentets verksamhet för landskapsfågeln tjäderns bästa har fått mycket uppmärksamhet, också bland tjädrarna. De senaste siffrorna från triangelinventeringarna visar att tjäderbeståndet i Mellersta Finland är det starkaste i landet. Där finns i genomsnitt fem tjädrar per kvadratkilometer. Beståndet har i praktiken fördubblats sedan parlamentet grundades. G Varken väderstationen eller kamerorna på spelplatsen verkade störa tupparna. En tupp kom så nära som sju meter från aggregatet! Projektansvarig: tf jaktchef Olli Kursula, Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt Kameror och övervakningsteknik: HSH valvonta Grafisk planering: Kristian Hohkavaara Teknisk realisering: Agileus Software Oy Väderstationen och det tekniska: Ilkka Lilja Oy 62 Jägaren 4 / 2008
• SUOMI www.midwaysuomi.com den s av v bredas för d ape te u n t en f inlä tillbehö bud nds r ka jä gare n Värl Ex em pl ar ur r vå tb re d t au bu d: Barnes Pinfärska Laddhandbok Nr 4 MTM Digitalvåg 1200 g. Nyhet ! TrugloTitan Ställbarchoke-tub Till Rem n (även till andra!) Prod. 728299 40 Prod. 785229 59 9 Prod. 759080 1 175 Vortex-uutuus: Diamondback 2-7x35 BDC-kororistikolla a Midway Dogtown 34 gr (2,2g !) Varmintkula 500 st Moultire GameSpy Viltkamera 4.0 megapixel Prod. 972746 290 Prod. rod. 32314 932314 90 Prod. 912450 190 Kundsevice vard. 9-17 09-51 22 933 Näthandeln 24h www.midwaysuomi.com SILENTUM VAIMENNIN Kemiön Metsästyspuoti Kapakkakuja 9 25700 Kemiö Puh. (02) 423 804 www.kimitojaktbod.fi e-mail: info@kimitojaktbod.fi Auki-Öppet Arkisin-Vardagar 12-18 Kaanaatie 68 Raisio Puh. (02) 239 0930 Avoinna ma-pe 10-17, la 9-14 www.asejaera.fi Vaapen & Skyttetilbrehör,Optik,Fällor,Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av sikten & ljuddämpare, reparationer,renoveringar,Custom byggen. Jägaren 4 / 2008 63
• Intensivare jakt på vitsvansviltet Hannu Huttu jaktchef, Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt I det föregående numret av vår tidning behandlades frågor med anknytning till förvaltningen av stammen av vitsvansvilt ur det perspektiv koncentrationerna i sydvästra Finland bjuder på. Många inlägg i den diskussion som fördes under vitsvansviltdagen i Jokionen är ännu i färskt minne. När nu jaktföreningarnas sommarmöten närmar sig kan det vara bra att grunna på en del praktiska åtgärder. Vår belägenhet är rätt så klar: antalet djur i vårt lands centrala vitsvansviltområde är alltför stort. Det yttrar sig i form av det fortsatt ökande antalet vitsvanskrockar. vitsvansstammens tyngdpunkt vilar tungt på den del av vårt land där också trafikarbetet ligger på en hög nivå är det klart att det ökade antalet vitsvansvilt syns tydligt i krockstatistiken. Vi vet att vitsvanskrockarna når sin årliga kulmen i november, att deras antal redan i oktober börjar öka snabbt och att det ännu i december sker många krockar. Det innebär att det redan i början av hösten borde fällas mera vitsvansvilt än idag så att höststammen skulle decimeras märkbart kraftigare än hittills innan den med säkerhet kommande krocktoppen. Jakten på vitsvansvilt inleds den sista lördagen i september samtidigt med älgjakten. Härav följer sedan det traditionella fenomenet som försvårar en tidig inledning av vitsvansjakten. Gammal praxis för många jaktföreningar är att effektivare jakt på vitsvansvilt inleds först när älgjakten börjar lida mot sitt slut. Man vill också vänta på snön. Så här förflyter oktober och av grafen här intill framgår som ett exempel hur jakten framskred ifjol höstas i Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt. Att snön smalt kring självständighetsdagen då vi redan var inne i årets mörkaste tider kan också tydligt utläsas ur bytets volym. Den andra grafen visar hur tyngdpunkten för avskjutningen av hindar är koncentrerad till de sista jaktdagarna. Vad nu det kan bero på? Avskjutningen av vitsvansvilt i oktober bör ökas Trots gjorda framställningar har jakttiden för vitsvansvilt inte ändrats så att den skulle börja redan i början av september. Till vår disposition Jyri Rauhala, D 64 e av vitsvansviltet orsakade krockarna är den fråga som väcker mest uppmärksamhet då det blir tal om den växande vitsvansviltstammens konsekvenser. När Jägaren 4 / 2008 Gammal praxis för många jaktföreningar är att effektivare jakt på vitsvansvilt inleds först när älgjakten börjar lida mot sitt slut.
• har vi därför bara oktober före årets krocktopp. I medlet av september sjunker solen (Helsingfors horisont, 2008) kl. 19.41. September vore därför en suverän tid för vakjakt på relativt lätt jagat vitsvansvilt, t.ex. intill slåttermark. Inte är oktober heller ännu någon dålig tid. Solen sjunker i medlet av månaden kl. 18.10 så den ljusa tiden är ännu rimligt lång även fast det inte ännu fallit snö. För jämförelsens skull kan det konstateras att solen i medlet av december för Helsingfors horisonts del sjunker kl. 15.12, vilket under snöfattig tid betyder ett ganska tröstlöst mörker under eftermiddagens sista timmar. Nyckelfrågan lyder därför: Hur mycket kan och borde avskjutningen av vitsvansvilt öka under oktober? I föregående nummer av Jägaren gjorde vi uppskattningen att det under den kommande jaktsäsongen borde fällas minst 25 000 djur, åtminstone 2 500 fler än under jaktsäsongen innan. Inom det tätaste vitsvansområdet hos oss i Södra Tavastland verkar knappt hundra jaktföreningar eller -sällskap. Inom hela sydvästra Finlands område med koncentrationer av vitsvansvilt finns det sålunda flera hundra vitsvansviltjaktlag. Låt oss göra följande tanke- experiment: Ovannämnda föreningar och sällskap besluter sig för att genast från den sista lördagen i september och under oktober fälla enligt sina respektive möjligheter omkring 5 - 15 fler djur än under motsvarande tid ifjol. Och varför inte litet fler om det ser ut att lyckas? Det här skulle i praktiken innebära några tusen extra djur i jämförelse med fångsten i oktober ifjol då det ökade minimimålet för jakten skulle uppnås redan i början av hösten. Samtidigt skulle ett betydande antal djur tas bort från trafiken redan före den oundvikliga krocktoppen. Från denna situation skulle det vara ytterst bra att fortsätta mot även om snön, som underlättar jakten under den mörkaste årstiden, skulle låta vänta på sig såsom under de närmaste tidigare åren. Jägare som jagar i områden med koncentrationer av vitsvansvilt i Södra och Norra Tavastland, västra Nyland, Satakunda och Egentliga Finland kan nog genomföra en sådan operation. Hela skalan jaktmetoder ska tas i bruk Vaktjakten är fortfarande en väsentlig metod för jakt på vitsvansvilt. Den är, beroende på jaktobjektet, som regel lätt att arrangera. Vaktplatserna, utfodringen och viltåkrarna ska givetvis planeras och sättas i skick i god tid så förberedelserna ger nog en del jobb. Traditionellt har man i viss mån varit främmande för vaktjakt under barmarkstid för utan hund kan jägaren ha svårt att hitta det fällda djuret när mörkret faller på. Som känt löper djuren t.o.m. efter en bra lungträff med lätthet vidare i riktning mot snårskogen vid åkerkanten. Idag används det dock jämfört med tidigare år betydligt fler hundar som med lätthet kan spåra upp på nämnt sätt försvunna djur. Vilken hund som helst som i rimlig utsträckning dresserats för spårning klarar av en sådan uppgift. Hundar som enbart används för jakt på älg eller hare Utan snö kunde det bli oskjutet i dessa förhollanden. Hannu Huttu Jägaren 4 / 2008 65
• Fällt vitsvansvilt per vecka 2007-2008 Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt 700 600 500 400 300 200 100 0 100 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Fällda djur Fällda djur Fällt vitsvansvilt per vecka 2007-2008, hindar Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt 29 .9 -7 .1 8. 0 -1 4 15 .10 .-2 22 1.10 .-2 29 8.1 .10 0 .-4 .1 5. 1. -1 1.1 12 1. .-1 19 8.1 .-2 26 5.1 .11 1. .-2 .12 . 3. -9 10 .12 .-1 . 6 17 .12. .-2 3.1 24 2 .-3 . 0 31 .12 .12 . .-6 .1 7.- . 13 14 .1. .-2 0 21 .1. .-2 7 28 .1. .-3 1.1 Tyngdpunkten för vitsvansbytet låg på slutet av säsongen, snöfallet de sista jaktdagarna räddade mycket. Också tyngdpunkten för hindbytet låg på slutet av säsongen. Ju snabbare kalvarna faller, dess snabbare är det fritt fram för hindjakten. ska givetvis inte ges sådana här uppgifter. För vaktjakt är inte heller mörkret ännu i oktober en sådan olägenhet som senare på hösten under eventuella snölösa förhållanden. Många jaktföreningar och -lag fäller inte heller vitsvansvilt i samband med älgjakt. Det här var också förståeligt tidigare då jägarnas kontaktmedel sinsemellan var sällsynta eller inte överhuvudtaget fanns. Idag har också det här problemet försvunnit eller håller åtminstone på att försvinna. Idag kan vi i många jaktsituationer mycket snabbt informera alla deltagare efter respektive skott om vad slags vilt som har fällts. Eventuell förvirring kan undvikas genom goda anvisningar och säkerställande av informationsspridningen. Ändå vill säkert inte alla ännu kombinera älg och vitsvansjakten. Jägare som använder ställande älghund vill helt naturligt inte börja med sådan jakt. Vid jakt med drevkedja är dock situationen en annan. I samband med älgjakten uppstår det ändå då och då utmärkta tillfällen för fällande av vitsvansvilt. Jakt på hjortdjur med drivande hund är i vårt land av relativt ungt datum. Den blev möjlig först i samband med revideringen av jaktlagen 1993. Det kan gott sägas att den här jaktformen sedermera utvecklats på ett strålande sätt till en av vår tids finaste jaktformer. Den är givetvis en sällskapsjakt på vitsvansvilt och rådjur med bistånd av taxar. Särskilt för vitsvansviltets del kan man förmoda att det här jaktsättet åtminstone delvis kommer att kompensera vaktjakten som håller på att bli allt svårare att genomföra. Vi har redan nu ett antal vitsvansviltjaktlag som får en ansenlig del av sitt byte uttryckligen med hjälp drivande hund. Vi har redan nu ett antal vitsvansviltjaktlag som får en ansenlig del av sitt byte uttryckligen med hjälp av drivande hund. 29 .9 -7 .1 8. 0 -1 4 15 .10 .-2 22 1.10 .-2 29 8.1 .10 0 .-4 .1 5. 1. -1 1.1 12 1. .-1 19 8.1 .-2 26 5.1 .11 1. .-2 .12 . 3. -9 10 .12 .-1 . 6 17 .12. .-2 3.1 24 2 .-3 . 0 31 .12 .12 . .-6 .1 7.- . 13 14 .1. .-2 0 21 .1. .-2 7.1 28 . .-3 1.1 Kommande jakters utmaningar Jägarna har tillgång till ett visst urval av metoder för effektivering av jakten. Det som passar den ena intresserar inte nödvändigtvis andra. Inom vitsvansviltets kärnområde bör dock jakten intensifieras och respektive aktör bör överväga de för egen del bästa metoderna. I den här artikeln har det inte fästs uppmärksamhet vid den strukturella beskattningen av vitsvansviltstammen. Den frågan behandlades i föregående nummer av Jägaren. Trots det kan det också här konstateras att beskattningen av hondjur bör öka inom områden med tät stam. Det vore mycket önskvärt att jaktföreningar och -sällskap i områden med tätare vitsvansstammar under sina sommarmöten behandlar frågor med anknytning till jakten på vitsvansviltet och diskuterar situationen med tanke på en effektivering av jakten. G 66 Jägaren 4 / 2008 Jouko Savonen
• UUTTA! LEUPOLD MX: Uusi laadukas modulaarinen LED ­valo Leupoldilta. Hinnat alk. 159 euroa. YLI 100 VUODEN KOKEMUKSELLA TARKEMPI KUIN HAUKANSILMÄ: LEUPOLD VX-II VX-II 3-9x40 Silver DX ­ristikko, saatavana myös mustalla viimeistelyllä VX-II 1-4x20 DX ­ristikko VX-II-kiikaritähtäimen suosio ei ihmetytä ketään, joka on 380,- joskus käyttänyt sitä ampuessaan. Sen arvokkaisiin ja suorituskykyisiin ominaisuuksiin kuuluvat myös tarkat 1/4-MOA:n välein varmistavat säätimet. Multicoat 4 -linssijärjestelmän valonläpäisy on erinomainen, minkä ansiosta sen kirkkaus on ylivertainen, kuva terävä koko näkökentän alueella ja kontrasti optimaalinen. Tietyissä malleissa oleva säädettävä objektiivi yksinkertaistaa määrättyjen etäisyyksien parallaksin säätämistä. Lukittava ja erittäin nopeasti tarkentuva okulaari, kosketustoiminen suurennuksen säädin. Tutustu myös Leupoldin VX-III ja VX-I ­sarjoihin osoitteessa www.leupold.com. 395,- VX-II 3-9x50 DX tai HDX ­ristikko 475,- VX-II 4-12x50 FDX ­ristikko, saatavana myös 4-12x40 FDX 595,- Duplex ­ristikko Fine Duplex ­ristikko Heavy Duplex ­ristikko Katso lähin Leupold ­jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi Leupold & Stevens Inc., Oregon, USA · www.leupold.com Jägaren 4 / 2008 67
• Med en uppgiftsbana blir friluftsdagen lyckad Inom Nylands jaktvårdsdistrikts ungdomsprojekt har vi utvecklat en uppgiftsbana för samarbetet mellan jaktföreningar och skolor. I maj gjordes ett pilotförsök som gav så positiva erfarenheter att Jägarnas Centralorganisation nu planerar att ta fram en liknande uppgiftsbana för alla jaktvårdsdistrikt.. Precis så här enkelt kan det vara att lyckas med ungdomsarbetet när det finns ett färdigt material att tillgå för en friluftsdag med uppgiftsbana. Ett färdigt paket Målsättningen för det här ungdomsprojektet som Nylands jaktvårdsdistrikt har dragit igång är att uppmuntra jägarna till samarbete med skolorna och bjuda eleverna på mera kunskaper om jakten, viltet och naturen. Jägarna är experter på naturen i sina hemknutar och besitter en hel del sådana praktiska kunskaper om jakten och viltet som lärarna och eleverna inte har en aning om. Den skojiga temadagen för skoleleverna är samtidigt en PR-insats med ett värde som inte låter sig mätas i pengar. Den bärande tanken bakom uppgiftsbanan kan sammanfattas i ordet "enkelt". Banan är V ad sägs om en friluftsdag för skolelever som skulle vara så här lätt att arrangera? Först bjuder din jaktförening in skolan på er hemort till en temadag vid er jaktstuga. Sedan ställer ni upp kontrollerna i terrängen och posterar en jägare vid varje kontroll som under en kvart berättar för eleverna om grundläggande saker som exempelvis olika viltarter. Kontrollerna består av färdiga tavlor med bilder och instruktioner. Barnen delas upp i små grupper som en i taget besöker varje kontroll. Efter avslutad uppgiftsbana grillar ni tillsammans den korv som skolan har skickat med barnen som matsäck. Så är friluftsdagen över. Den gick på under tre timmar och blev lyckad. Eleverna återvänder till skolan tillsammans med sina lärare. För skoleleverna är besöket vid jaktstugan, korvgrillningen vid brasan och exempelvis bågskyttet och jakthundarna en upplevelse som de sent ska glömma. Samtidigt är lärarna tacksamma för att jaktföreningen har bjudit på ett färdigt program. färdig och det är enkelt att hämta och ställa upp den. Efter hand som föreningarna blir varma i kläderna kan den som vill lägga till egna kontroller och sätta en alldeles egen fason på sin temadag. Det är bara ens egen fantasi som sätter gränser för friluftsdagen och samarbetet med skolorna. Tanken bakom den färdiga uppgiftsbanan är ju att befria föreningarna från det dryga arbetet med att planera och förbereda. Med hjälp av det färdiga materialet kommer jaktföreningarna igång med sitt ungdomsarbete och får ny inspiration för samarbetet med skolorna. Uppgiftsbanan har konstruerats som en helhet som kan transporteras med släpvagn eller en rymlig bil. Varje kontroll är nerpackad i sin egen låda. Varje kontrollpaket är komplett med tillbehör, vilket kan innebära en båge med måltavlor som passar för barn eller en infotavla med Anna Tuhti 68 Jägaren 4 / 2008
• bilder och rekvisita som horn och fjädrar. Till varje kontrollpaket hör också en skriftlig anvisning med förslag på hur kontrollen i fråga kan göras i praktiken. Den som bemannar en kontroll har förstås fria händer att lägga till eller dra ifrån. Till exempel uppstoppade djur har det inte gått att packa ner i kontrollpaketen, men sådana är ändå intressanta och åskådliga som extramaterial. Några barnvänliga jakthundar är också ett säkert dragplåster som ger barnen mycket att prata om och fundera på. Banan testades i maj På Nylands jaktvårdsförening nöjde vi oss inte med att skapa en uppgiftsbana utan vi ville också testa banan i praktiken och föra ut den till jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna. Undertecknad som leder ungdomsprojektet fyllde därför almanackan i maj med friluftsdagar tillsammans med olika skolor och jaktföreningar. Tanken var att hjälpa jaktföreningarnas medlemmar att genomföra en friluftsdag från början till slut och samtidigt få praktiska erfarenheter som skulle hjälpa oss att finslipa instruktionerna och utrustningen. Under maj månad hann uppgiftsbanan cirkulera till femton jaktföreningar och jaktvårdsföreningar, vilket gav 800 nyländska skolelever en möjlighet att prova banan i praktiken. En typisk dag kunde se ut på två olika vis. Antingen så, att en liten skola ställde upp i sin helhet (vilket innebar cirka 60 elever) eller så, att vi fick en grupp på färre än 30 elever (vilket innebar en del av en skola, exempelvis alla elever i årskurs fyra). Oftast bjöd jaktföreningarna in lågstadieeleverna (sju till tolv år) på sin egen hemort, men uppgiftsbanan testades också på högstadieelever Tanken var att hjälpa jaktföreningarnas medlemmar att genomföra en friluftsdag från början till slut och samtidigt få praktiska erfarenheter som skulle hjälpa oss att finslipa instruktionerna och utrustningen. (13 till 15 år). Det visade sig att banan fungerade lika bra med båda grupperna. Alla friluftsdagar med skolelever under testperioden lyckades utmärkt. Varje gång vi avslutade en sådan dag syntes det enbart nöjda kontrollbemannare, glada skolelever och belåtna lärare. Bestämt gick det också på det viset att varenda friluftsdag avslutades med att lärarna och jaktföreningen kom överens om att fortsätta samarbetet eller att göra temadagen till en årligen återkommande tradition. Samarbetet med skolorna intresserade också lokaltidningarna som i positiva ordalag rapporterade om de skojiga temadagar som jägarna arrangerade. För jaktföreningar som inte tidigare hade sysslat med ungdomsarbete var det en enorm upplevelse att nu få arrangera en friluftsdag för elever. Jägarna fick märka att eleverna varken bits eller äter jägare, utan tvärtom så var eleverna blyga och artiga. Och mycket riktigt utbrast en av jägarna som blivit eld och lågor att tänk om jag som har varit affärsman i hela mitt liv ändå borde ha blivit lärare! Skolorna ställer gärna upp Tvärtemot vad jägarna ofta föreställer sig så är det inte svårt att få skolor att ställa upp på en utedag med jakt och natur som tema. Lärarna i de olika skolorna tog med öppna armar emot vårt färdiga program, som dessutom inte kostade dem en enda cent! Dagen presenterades för dem som en friluftsdag med jakt, viltvård och natur som tema och med jägare som visar och berättar för eleverna om olika djur och exempelvis om allemansrätten. Det här är ämnen som passar bra in i skolornas läroplan. Den respons som vi fick av lärarna var positiv. Ett vanligt svar var att de gladde sig särskilt mycket åt att få ett färdigt ordnat program och att uppgiftsbanan stödde undervisningen i skolan. Alldeles extra trevligt var det med kontrollerna med praktiska uppgifter att göra, som exempelvis skytte med luftgevär eller pilbåge. Lärarna Jägaren 4 / 2008 69
• Glöm inte att det alltid är lärarna som bär ansvaret för eleverna på en friluftsdag, men det ankommer förstås på jaktföreningen att se till att uppgiftsbanan och i synnerhet skytteuppgifterna är riskfritt organiserade. Ändå är det lugnande att veta att eleverna följs av andra vuxna som bär det yttersta ansvaret. Att få göra själv är toppen Frågar man eleverna så finns det inget som går upp emot att få skjuta. I synnerhet bågskyttet var skojigt, tyckte både de yngre och de äldre eleverna. Men också jakthundarna, korvgrillningen och bland annat viltvårdsuppgiften med plantering blev ofta nämnda i kommentarerna. Lyssnar man på eleverna så klarnar det att hela poängen med friluftsdagen är att få göra saker själv. Att få skjuta, att få plantera, att grilla korv på en pinne över öppen eld, att få klappa en jakthund. Att få göra och uppleva saker egenhändigt ger upplevelser som stannar i minnet. Därför ska det helst finnas några praktiska uppgifter bland kontrollerna där eleverna får göra någonting själv. När det kommer till kritan är det inte livsviktigt att eleverna kommer ihåg alla fakta om viltet utan det viktiga är att de får ett positivt intryck av jägarna, naturen och jakten som hobby. Uppgiftsbanans innehåll Kunskapskontroller: Hjortdjur Små rovdjur Skogsharen och fältharen Hönsfåglar Allemansrätten Älgolyckor i trafiken Vapen Uppgiftskontroller: Viltvård Luftgevärsskytte Bågskytte Konstruktionsuppgift Dessutom finns det en låda med allmänna anvisningar. Det står naturligtvis varje jaktförening fritt att göra sina egna tillämpningar av uppgiftsbanan och att lägga till egna kontroller. Så här går det till 1. Kontakta ditt distrikt och be dem skicka anvisningarna för uppgiftsbanan, till exempel med epost. 2. Ta reda på hur många jägare i din förening som ställer upp och bemannar kontrollerna. 3. Räkna antalet elever. Varje kontroll kan ta tre till sju elever. Tio elever känns som ett absolut maximum. Exempelvis fem jägare = fem kontroller, vilket betyder 15 till 35 elever och maximalt 50 stycken. Bjud inte in fler elever än jaktföreningen klarar av och begränsa till exempelvis bara eleverna i årskurs fem. Med färre elever går det hela lättare. 4. Kontakta skolan och erbjud den en friluftsdag med jakt som tema. Plats: jaktföreningens stuga eller någon annan lämplig plats. Avtala med skolan att eleverna får matsäck med sig. 5. Boka uppgiftsbanan och hämta den på distriktets kontor. 6. Samla alla jägare som deltar och gå igenom arrangemanget. Bestäm vem som tar hand om vilken kontroll. Behövs det mera rekvisita som exempelvis jakthundar eller uppstoppade djur? 7. Åk ut till platsen i god tid på morgonen och ställ upp uppgiftsbanan i terrängen. 8. Var och en ska vid sin kontroll ge en positiv och ansvarsfull bild av jägarkåren. Ha en trevlig dag och avrunda med vägkost tillsammans vid brasan. 9. När dagen är avslutad ska du fråga jägarna, lärarna och eleverna vad de tyckte om dagen. Fråga lärarna om de vill göra dagen på nytt nästa år. 10. Returnera banan till distriktet i samma skick som du kvitterade ut den. Kom ihåg att meddela om någonting fattas, är trasigt eller har tagit slut. G En egen uppgiftsbana för varje distrikt? berömde också att eleverna inte behövde tävla mot varandra eller göra skriftliga uppgifter, utan att de fick njuta av sin friluftsdag, var och en efter sina egna förutsättningar. Bara det finns jägare som ställer upp och bemannar kontrollerna så är det inget problem att hitta skolor som ställer upp. Det färdiga materialet sänker tröskeln och det gör också lärarnas närvaro. Det är mest praktiskt att låta lärarna sköta informationen om utedagen till elevernas hem och ordna transporten till uppgiftsbanan. Sådant ingår i deras jobb och de sköter det galant. Be gärna att skolan skickar matsäck med eleverna. När den stora dagen sedan är inne behöver inte jägarna tänka på annat utan kan koncentrera sig på att sköta uppgiftsbanan. Nylands jaktvårdsdistrikt lånar också i fortsättningen ut sin uppgiftsbana. Kontakta distriktets kontor. Några föreningar har redan bokat in sig på listan för hösten. Men uppgiftsbanan gäller inte bara de nyländska jaktföreningarna. Eftersom banan har visat sig fungera så planerar vi på JCO att ta fram fler banor, en för varje distrikt. De erfarenheter som vi har fått av det inledande testet kan alltså visa sig vara mycket användbarare än vi ursprungligen hade kunnat ana. Om det vill sig väl kan alla jaktföreningar i landet redan nästa vår ha en möjlighet att låna en uppgiftsbana från sitt eget distrikt och arrangera en egen friluftsdag för skolelever. Ett stort tack till alla jägare som ställde upp när uppgiftsbanan testades i maj! För de jaktföreningar som inte tidigare hade sysslat med ungdomsarbete var det en enorm upplevelse att nu få arrangera en friluftsdag för elever. Kotimaisia Tilaa nyt laadukkaat kotimaiset metsästyselokuvat ja koe unohtumattomat erähetket tv-tuolistasi! Valitse vaikka näistä: Hanhia mereltä, Näädänpyytäjät, Lumisten kairojen metsohaukut, Eränkäyntiä karhusaloilla, Tavoitteena talviriekot, Linnustajan eräsyksy, Kanalintuja Sompion kairoilta, Kruunupäiden jäljillä, Ajokoiralla alkusyksystä ensilumille, Unelmien huurremetsot ym. Koko valikoima on esitelty sivuilla www.videosara.fi Tutustu ja tilaa! Ei pilkkahintaan, mutta näistä on iloa moniksi katselukerroiksi! Videosara/Arttu Kotisara, 0400-229739 arttu@videosara.fi METSÄSTYSELOKUVIA! 70 Jägaren 4 / 2008
• PRIS SÄNKER, NÄR DU KÖPER FLER! [värde 89,-] UK K U - FIN A N S LÄTTANVÄND Ä OCH EFFEKTIV · FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,för de 500 snabbaste EXTRA · · · · · · · Nyhetsmodell 2009 Vattentät IPX7 Toppeffektiv Lång räckvidd Överlägset den mest köpta jaktradion Fyller högsta myndighetskriterier · Med regleringsknappen väljer du 25 förprogrammerade kanaler, byter frekvens, effektivitet osv. Stabil struktur, stänktät Batteriets verkliga laddningsstatus syns hela tiden Frekvens 67-73 MHz Snabbrusspärr gör att du når även de svagaste ljuden Belyst display, 3 olika färgalternativ Samtalsförbindelse öppnas automatiskt i VOX-funktionen Med PRI-funktionen kan du följa radiotrafiken från två kanaler samtidigt Tydliga, belysta tryckknappar Erätukkus förmånspaket 0,- rans+ leve ader kostn VA MOTS i fjol! g slut r to ,De hä E 349 Lång batteritid i n kl . 9,19 förm RAND et n sp a k å Beställ för er telefonällskapet s hela jakt gång! på en 1 st: 199, 9,17 5 ­ 10 st : á st : över 10 á 159,- Basantenn Basantenn för vanligt bruk. Längd 13 cm. Marschantenn Effektantenn för långa distanser. Längd 50 cm. Reservbatteri Li-Ion 7,4 V Ett andra effektivt batteri förutom batteriet i telefonen. Batteriladdare Stadig bordsladdare, 230 V Billaddare Cigarrettändaruttag, 12/24 V JAHTIJAKT VHF ­RADIOTELEFON JAHTIJAKT VHF ­RADIOTELEFON Tack vare ny VHF-teknologi en superlång räckvidd ologi en superlån rä kvidd log superlång räckvidd up ång id anden. Lång batteritid me nden Lå g atteriti med dn e ti även i krävande förhållanden. Lång batteritid med nd, kompakt liten storlek. d ompak iten to pakt effektbatteriet. Lättanvänd, kompakt liten sto l n år år Stadig struktur, överlägsen 2 års garanti. Bälteclips Stadig avtagbar bältesclips på baksidan. Skyddsfodral Skyddar telefonen i krävande omständigheter. Head-Set hörlur+mikrofon Du kan följa radiotrafiken ljudlöst. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅBO ULEÅBORG, Alasintie 8 | VANDA, Valimotie 27 | TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 | HAP RANDA, Ikano-huset ÅBORG, Alasin a VANDA, Valimotie D TAMMER ORS, Po sijärv n MMERFOR R ärvenk HAPARANDA, ano-hu PA A, h ER I IN G tom 60 ag SUPERPOPULÄRA RADIOTELEFONERS d ar et rä nte fr i b a ln in g s tid ER ÄT
• Ålandsnytt Jaktstig I Lumparland och Lemlands jaktvårdsföreningar inbjuder till jaktstig med hagelgevär lördagen den 9:e augusti kl. 09.00 vid Furuborg, Lumparland. Klasser: Damer, seniorer, juniorer samt lag. Kostnad 20e/person plus 10 e/person för deltagande i lag, kaliber 12 patroner ingår. Anmälan på plats. Lumparlands ungdomsförening ordnar servering. För ytterligare information kontakta Börje Stenberg tfn: 0457 361 3800. Jesper Grönholm visar jaktbågar (även möjlighet att prova på). Varmt välkomna! års mellanrum. För tillfället pågår en utställning i Jakt- och fiskemuseet som varar hela sommaren. Hittills har sammanlagt 245 horn blivit värderade till medalj på Åland varav 61 guld, 97 silver samt 87 till brons sedan jaktstarten år 1973. För att protokollen skall bli komplett ifyllda är det viktigt att följande uppgifter finns noterade om trofén: I Datum då bocken fälldes I Skottplats, kommun och by I Bockens vikt, passad Namn Bror Eriksson Jens Harberg Per Holmström Runar Jansson Mikael Johansson Bengt-Olof Lindgren Johan Mörn Åsmund Sundberg Egil Sundström Adress Karrbölevägen 155, 22150 JOMALA Ringvägen 17, 22100 MARIEHAMN Lafsbölevägen 173, 22430 SALTVIK Södravägen 93, 22340 GETA Norrbyn 15, 22530 SUND Långnäsvägen 294, 22630 LUMPARLAND Tengsödabyväg 298, 22430 SALTVIK Landströmsgatan 21, 22310 PÅLSBÖLE Torpvägen 813, 22240 HAMMARLANS I övrigt skall man komma ihåg att hornet måste vara löstagbart från skölden, samt att det inte får finnas gips eller annan fyllnig i skallen. Nedanstående personer utför trofémätningar på rådjur samt även för älg och vitsvanshjort. De kan även i många fall hjälpa till med beredningen av trofén. RG I Skyttens namn I Bockens ålder I Troféns ägare Telefon 0400-784862 19548 0400-724799 49481 0457-0525706 0457-3135589 0457-5244450 0457-5244584 0457-5482694 Trofémätning I Nu när bockjakten snart är i gång vill vi passa på att tipsa om möjligheten att bedöma troféerna. Det finns 9 trofémätare på Åland, tag kontakt med någon av dem om du vill ha din trofé mätt. För att bedömningen ska kunna göras måste tre månader har gått sedan bocken fällts, detta för trofén skall hinna torka innan den vägs vid bedömningen. Efter att din trofé har blivit bedömd får du ett protokoll om den håller medaljklass. Man kan även få en medalj men då krävs att trofén deltar i en utställning. Utställningar ordnas med några EFTERSÖKSHUNDAR Taxar (vid eftersök på rådjur) Område Finström Hammarland Jomala Lemland Lumparland Sund Vårdö Namn Sundberg Åsmund Danielsson Niklas Eriksson Bror och Katarina Johansson Peter Lindgren Bengt-Olof Johansson Mikael Nordberg Stig-Göran Telefon 42384, 0457-5244584 21590, 0457-5957622 31279, 0400-784862 34328, 0400-762737 35589, 0457-3135589 45432, 0457-0525706 47710 Retrieverhundar (vid eftersök på rådjur) Område Finström Hammarland Mariehamn Saltvik Saltvik Namn Berndtsson Cecilia och Kenneth Koskinen Monica och Karlsson Sigurd Norrdahl Kristian Carlsson Hasse, Mattsson Monika Karlsson Denice Telefon 41760, 0457-3135381 33663, 040-8466166 0457-5267353 22460, 0457-5603460 48584, 0457-5244394 48325, 0457-3422513 Älghundar (endast älg) Område Västra Åland Västra Åland Västra Åland Västra Åland Östra Åland Norra Åland Norra Åland Namn Eriksson Erik Sundström Egil Holmberg Håkan Nordlund Kent Sandberg Sigvard Svenblad Dan Svenblad Åke Telefon 38339, 0457-5958039 33603, 0457-5482694 32416, 040-5217266 35301, 0457-5300971 41657, 0457-5243952 49968, 19891, 0457-5267367 Sten Khristoffersson 36247, 040-5125940 72 Jägaren 4 / 2008
• Skyttedag I Jomala jaktvårdsförening anordnar den 23 augusti en skyttedag i Överby-Ytterby med start kl. 10.00, skyltning längs vägen. Tag med eget kulgevär (samt 10 kulgevärspatroner) helst rådjurskaliber eller grövre samt hagelgevär (samt 10 skeetpatroner). Anmälan görs på plats till en summa om 5 euro, hagelpatroner finns att köpa på plats. Klasser: Damer, herrar och juniorer. Förutom vinstpriser lottas ett mycket fint pris ut bland samtliga deltagare. Servering av grillkorv samt drycker. För mer information kontakta Kristian Aller tfn: 0457 530 1404 eller Christoffer Gustavsson tfn: 040 759 7854 Vikaren på Åland I Viltforskarna samt jakt- och viltenheten vill tacka alla de jägare som deltagit i kartläggningen av vikareförekomsten på Åland. Jakt- och viltenheten har under några år tillika med vårjaktstatistiken sänt ut en förfrågan om och i så fall var jägare observerat vikare. Data som jägarna sänt in har sammanställts i en rapport som finns på landskapsregeringens hemsida på följande adress: www.regeringen.ax avdelningarna näringsavdelningen skogsbruksbyrån jakt - och viltvård information Det går även bra att direkt kontakta jakt- och viltenheten för ett exemplar av publikationen. MN Vårjaktsstatistik I Vi vill påminna dig som inte skickat in resultatet från årets vårjakt på alfågel att göra det. Som bekant är vi skyldiga att årligen sända in uppgifterna över fällda fåglar till EU-kommissionen, det är därför viktigt att få in uppgifter om bytesmängd och viltvårdsinsatser. Om ni är osäker om ni lämnat in statistiken eller tappat bort statistikblanketten kan ni kontakta jakt- och viltenheten (telefon 018-25 000). RG Jägaren 4 / 2008 73
• "Finland" i Afrika: NAMIBIA - safarijakt av alla slag Jag står i den gassande ekvatorialsolen på ett litet torg. Framför mig står en torgförsäljare som säljer frimärken och berättar att han känner Eeva Ahtisaari. Jag tittar på märkena och lägger märke till ett häfte som berättar om Martti Rautanen och andra finländska missionärer i slutet av 1800-talet i Amboland. Eftersom jag är intresserad av historia köper jag häftet och en del andra färggranna märken med djurmotiv. Jag är i Namibia på 12 000 kilometers avstånd från Finland. Så långt borta - men ändå så nära. Terrängen i Namibia består av jämn busksavann med taggiga buskage. Det är bäst att vara försiktig med buskarna för de har utan undantag två tum långa taggar som lätt tränger igenom kläderna och förorsakar smärtsamma skråmor. E Tapio Halla ftersom det vimlar av finländare i Namibias historia har de något slags specialstälning här. Man tycker om finländarna - i motsats till vad man anser om erövrarna. Namibia är en tidigare europeisk ­ engelsk och tysk ­ koloni men finländarna kom för att bedriva missionsarbete i det politiskt fria Amboland i norra Namibia, som vid den tiden var i tysk besittning. Angola på andra sidan gränsen mot norr var då en portugisisk koloni. Se74 Jägaren 4 / 2008 Huvudstaden Windhoek har omkring 250 000 invånare och låg bebyggelse. Staden ligger på ca 200 kilometers avstånd från Atlantkusten 1700 meter över havet. Området är en högplatå som omges av bergskedjor.
• nare härskade Sydafrika över Namibia som blev självständigt 1991. Den tiden befann sig många finländare i landet i fredsbevarande uppgifter. Stort land, stora variationer Så här sägs det också ofta om vårt grannland i öster, men det måste nog också sägas om Namibia. Landet är tre gånger så stort som Finland men har bara ett par miljoner invånare. Det gränsar i väster mot Atlanten, i söder mot Sydafrika, i norr mot Angola och i öster mot Botswana och Zimbabwe. Österom Namibia ligger den enorma Kalahariöknen som också kommer in på namibiskt territorium. Totalt kommer Kalahari in på nio staters territorium. Det rör sig inte om någon liten fläck. Det hos oss kanke mest kända djuret i Kalahariöknen är mangusten (meerkat). I televisionens naturdokument har mangusten gjorts till ett nästan mänskligt, fiffigt och klokt djur. Namibias största stad är huvudstaden Windhoek, som ligger inne i landet omgiven av bergskedjor på en platå över 1700 meter över havsytan. Staden har något under 300 000 invånare, så det är fråga om en stad av i stort sett samma storlek som Tammerfors. Byggnaderna är som regel låga, antalet skyskrapor är obetydligt. En annan betydelsefull stad är hamnstaden Swakopmund, som är en viktig semesterstad för huvudstadsborna. Till den flyr man undan Afrikas sommar. Temperaturerna kan då stiga till en outhärdlig nivå, särskilt för vithyade. rism. En betydande andel av turismen utgörs av jaktturism. Det finns över 800 registrerade jaktfarmer i landet. De erbjuder logitjänster och jakt. Utbud finns för alla slags intresseinriktningar. Priserna är visserligen tack vare safarijakten höga, men denna har såväl här som på andra håll i Afrika redan långa traditioner. En gång i livet Länge hade jag funderat på Afrika och till sist fick jag min chans. "En gång i livet"-expeditionen startade med flyg från Helsingfors till Frankfurt och därifrån vidare med Air Namibias Boeing 340-plan till Windhoek. Den 11 timmar långa flygresan skedde på natten och förlöpte överras- kande smärtfritt under tittande på den löjliga serien Frends och sovande. Väl framme hälsades passagerarna välkomna av ett bländande solsken. Vapnets införselformaliteter gick smidigt med den lokala polisen som inte ens debiterade någon avgift för införseltillståndet. Så det var bara framåt marsch, som förriga beväringen. Spårningsjakt Vi spårar kuduantilop i bokstavligt talat tropisk värme. Den gassande solen har stigit upp och vattenflaskan i fickan ger ringa tröst. Stefanus och Manfred går framför mig och undersöker kuduns spår på den hårda sandiga marken. ­ Hur i herrans namn tror de att de kan hitta något djur i den här terrängen, undrar jag i tankarna. Sanningen är dock den att de här kumpanerna är betydligt skickligare i att spåra i den här terrängen än jag spårar älg i nysnö. Terrängen är full av taggiga buskar där varje buske är som en jättelik krusbärsbuske försedd med tvåtums taggar som inte ger vandraren någon nåd. Hos oss kan man tränga sig genom buskagen hur som helst men här lyckas det inte. Taggarna tränger lätt igenom kläderna så det är bäst att väja för varje kvist om man inte vill ha smärtsamma skråmor. Annars är terrängen en lättforcerad och jämn savann. Plötsligt stannar killarna. ­ Hey, there it is! Put your gun here, viskar Manfred och pekar på sin axel. ­ Var är den, funderar jag utan att se annat än gråa buskage. Vi flyttar oss litet i sidoriktning och då ser jag den! Kudun står med framsidan mot oss och jag kan urskilja halsen och öronens svarta kanter. Jag lägger vapnet på Manfreds stödande axel, han sätter fingrarna i öronen och jag siktar. Jag Utkomst av primärproduktionen Landets huvudnäringar är jordbruk, fiske och gruvdrift samt tu- Vårtsvin. Författaren i mitten! I staden finns det ett stort antal souvenirbutiker med ett på typiskt afrikanskt sätt betydande urval av träföremål. Kuduantilopen är ett av Namibias nationaldjur. Statyn finns i centrum av Windhoek. Jägaren 4 / 2008 75
• trycker på avtryckaren och hör kulan träffa med ett mjukt klatsch. Jag hör kudun falla och bli på platsen. Vi går fram för att se och där ligger ett kuduhondjur. Kulan har träffat halsen precis som den skulle göra. Jag har fällt ett afrikanskt djur! Efter gratulationer och fotografering återvänder vi till bilen. Hanteringen av bytet sköts med lokala krafter. Jakten gick som planerat. Invånarna på farmen fick kött. Det var uttryckligen det vi hade varit ute efter. På torget i hamnstaden Swakopmund säljs souvenirer. Vårtsvin... Följande eftermiddag sitter vi med Manfred i ett högt torn invid boskapens vattentäkt. Tornet svajar en aning men landskapet är vackert ­ såvida ett grått slättlandskap som är täckt av tät buskagevegetation kan anses vara det. Men det här är ju Afrika! Det talas mycket om jakten i hägn i Afrika. Sanningen är dock den, åtminstone i den här regionen, att markerna visserligen är inhägnade men det har ingenting med jakten att göra. Jag såg redan från flygplanet långa linjer på marken och funderade över vad de kunde betyda. Det klarnade sedan att markerna för boskapens skull har inhägnats med tre till fem kilometer långa rakt dragna stängsel. Varje ruta är flera hundra hektar stor. Det omkring tre meter höga stängslet, som består av tre platta trådar, stoppar inte vilt av något som helst slag. Det är därför helt ett slag i luften att tala om jakt i hägn. Längs med stängslet finns det också alltid en körbana som utnyttjas vid skötseln av boskapen och då denna förs från ett område till ett annat. Det som har betydelse för jakten är vattenhålen. På en del av rutområdena finns det vattenhål som får sitt vatten med hjälp av en liten väderkvarn, som lyfter det från markens djup. Under den torra årstiden utnyttjar alla djur dessa vattenhål eftersom det just inte finns vatten på annat håll Det var alltså på en sådan plats vi satt på pass. Efter en timmes väntan närmar sig ett vårtsvin framifrån från höger. Det är misstänksamt och avlägsnar sig. Sannolikt vittrade svinet bilen med vilken vi kom till platsen. Lukten av av- Ett kuduhondjur som byte. gaser stannar kvar länge i terrängen trots att bilen hade åkt iväg för länge sedan. En stund därefter kommer det två svin framifrån från höger. Det främre av dem är större. Trots att vi egentligen är ute för att jaga oryxantilop eller kudu besluter vi oss för att ta det säkra för det osäkra och fälla ett vårtsvin. Jag skjuter svinet med .308:n och det faller på andra sidan staketet som omger vattenhålet. Vi fortsätter att vänta och nu anländer ett nytt svin, den här gången från höger. Det dröjer på vägen, äter nånting på marken och styr sedan mot vattenhålet. Svinet blir upphetsat när det vittrar blod. Det rusar till andra sidan staketet och börjar ruska i det döda svinet! Vi ser förundrade på scenen och Manfred säger: - Crazy pig, shoot it! Jag gör som han säger och så har vi två svin! Inte en doublé i egentlig mening men ändå två med två patroner. Vi är alltså fortfarande ute för att anskaffa kött för lokalbor och de blir också ytterst glada över fångsten. Det är bara lokal- bor som äter köttet, besökare blir inte bjudna på det - lyckligtvis. Lukten är såpass stark! Andra djur Namibia är det land där måhända stammen av geparder är starkast i södra Afrika. Vi såg spår av katten men inte själva djuret. Stammarna av vårtsvin och kudu är rikliga, likaså stammen av oryxantilop. Vi såg också små, hundstora tik-tikantiloper samt en hyena. I södra Afrika finns det ett drygt tjugotal antiloparter av vilka den afrikanska skogsantilopen, elandin är den största. Den är större än vår älg. Kudun är i storlek nånting mellan vitsvansvilt och älg. En intressant skillnad vid en jämförelse med våra hjortdjur är det avsevärt mindre spåret i relation till djurets storlek. På hårda marker behövs det ju inte någon alltför stor klöv eller hov för att röra sig i motsats till vår älg, tamren eller skogsren. Kuduns skinn är också mycket tunt och korthårigt. Skyddsfärgen är ypperlig. Det kräver rätt mycket praktik för att kunna urskilja djuret i terrängen. I det avseendet upplevde jag mig vara en ganska stor novis. Afrikas fascination Numera förundrar jag mig inte mera över dem som när de kommer hem från Afrika reserverar en ny resa redan innan resväskorna är uppackade. Afrika trollbinder på många nivåer. Vänliga människor, billig prisnivå - utom för jaktens del - otroliga landskap och känslan av stillhet är sådant som blir allt mer sällsynt i dagens värld. Visst är det riktigt att man på en tio dagar lång resa bara hinner skrapa litet på ytan och att varje land är särpräglat. De som också har besökt andra länder i södra Afrika konstaterar just detta faktum. Inget land är likt de andra och det råder betydande skillnader i kulturerna. Därför packar jag redan för följande resa...... G Boskapsskötsel och jordbruk är vid sidan av turismen viktiga utkomstformer. Inom alla näringar finns det mycket som att utveckla. 76 Jägaren 4 / 2008
• LOKALISERA DIG SJÄLV. FÖRVARA DITT SPÅR. PLANERA DIN RESVÄG. MYWAY NAVIGATOR KALLAS I DAG Pohjakartta (C) Maanmittauslaitos 49/MML/07 TM Äntligen! En billig navigator med omfattande terrängkarta ­ och hela paketet lämpligt i en mobil telefon. MyWay är avsedd för alla vandrare som inte nöjer sig med vanlig väg. Med Myway kan du lokalisera dig själv och dina vänner, orientera, spara ditt spår eller planera rutt. 19,90 /månad (web-butik) eller 69 / år. Inkl. 300 kartarutor.. Köp. Hitta dig själv. www.tracker.fi/myway TM www.tracker.fi/myway TRADITIONELLA HUND PEJLAR FÖR KRÄVANDE JAKT! Levereras färdig att användas: Classic + Pico Classic + Intello Exact paket 599 » Enkel att använda, effektiv » En närpejlings funktion då avståndet till hunden » 2 kanaler är ca 300m eller kortare 569 » Enkel att använda, effektiv » En närpejlings funktion då avståndet till hunden » 2 kanaler är ca 300m eller kortare 349 » Mycket enkel att använda » Lätt och säker » Effektiv pejl » Låg batteri indikator » Lätt, vikt endast 72 g » Frekvens 433 MHz » Justeringsbar skallindikator » Ljusindikator för låg batteri Classic mottagare Classic mottagare Exact mottagare » Lätt, bara 110 g » Frekvens 138 MHz » Räckvidd: Ca 3-8 km beroende på terräng och väder. » Laddningsbart halsband » Skallindikator » Lämplig för alla hundar, små och stora Pico sändare » Effektiv, frekvens 138 MHz » Med skallindikator eller ståndalarm » Bäst för älghundar och stövare Intello sändare Exact sändare Alla paket inkl. mottagare, 1 st. sändare, batteri, laddare (endast Pico), bältesclips, bruksanvisning och 2 års garanti. Läs mer om återförsäljare; www.tracker.fi/trackerstore eller ring 08 5400 600 (vardagar. 8-18) eller 0500 176 596 (veckoslut 8-18) Hunting Experience Jägaren 4 / 2008 77
• Björnens revir 78 Jaakko Ojala Jägaren 4 / 2008
• D e finländska björnarnas revir förefaller att vara större än björnarnas revir i Sverige där den genomsnittliga stamtätheten är högre än hos oss. I det östligaste Finland har björnarna också en till årstiden bunden rörlighet över östgränsen, vilket påverkar revirets storlek. En bild av antalet björnar som rör sig vid den östliga riksgränsen kan erhållas genom att analysera det material som finns om gränsöverskridningarna. Gränsbevakningen gjorde ifjol omkring 4000 observationer av spår som visade att björnen passerat gränsen. Tät stam, mindre revir Honor utan återväxt och honor som åtföljdes av ettåringar rör sig inom något större områden än moderbjörnar som sköter sina ungar. De av den fortplantningsbiologiska situationen förorsakade skillnaderna är dock relativt små då storleken på hela det årliga reviret beaktas. Stammens täthet påverkar också klart rörelseområdenas dimensioner. Inom ramen för björnprojektet i Sverige som nu pågått i tjugo år har totalt omkring 400 björnar försetts med sändarband, främst honor. Man har observerat att honornas revir minskar när stammens täthet ökar. En i mellersta Sverige utförd undersökning som grundar sig på DNA­analyser visar att det som mest finns drygt 20 björnar på tusen kvadratkilometer. Ett index som räknats ut utgående från älgjägarnas observationer (björnobservationen/första jaktveckan) visar att björntätheten i två finska jaktvårdsdistrikt (Ilomants och Lieksa) är av samma klass som i de områden i Sverige som har de tätaste stammarna. I forskningsområdet i Mellersta Finland är stamtätheten lägre än i den svenska björnstammens kärnområde eller de östra delarna av Kuhmo och Lieksa. Hannarnas vidsträckta revir i Kajanaland och Övre Karelen Björnhannarnas revir i Kajanaland och Övre Karelen är exceptionellt stora för björnar i barrskogszonen. I ett område med tät björnstam väntar man sig att reviret ska vara betydligt mindre. Den mera detaljerade undersökning av bl.a. åtlarnas inverkan på björnarnas rörelser som är under arbete kan kasta ljus över den här frågan. På rak arm kunde man tänka sig att de mångåriga fortograferingsåtlarna kan minska rörelseområdets storlek, men effekten kan också vara den motsatta, för under årens lopp kan det vara att allt fler björnar vilkas övervintringsområden och brunstmarker ligger långt borta från fotograferingsplatsernas gåvor också börjar hitta vägen dit. Björnhannens revir upp till 10 000 km2 I den svenska björnstammens kärnområden rör sig hannarna inom ett 1 000 - 1 500 km2 och honorna inom ett ca 300 km2 stort område. I Kuusamo rör sig hannarna i genomsnitt i ett 1600 km2 stort område (figur 1) medan de i Kajanaland och Övre Karelen utnyttjar hela 6 200 km2 (Figur 2). Arealen för de minsta reviren är av samma storleksordning som reviren i Sverige men en del av de finländska björnarna rör sig under årets lopp i områden på upp till 10 000 km2. I vårt material ingår också fem honor med GPS-sändare honor om vilkas rörelser vi har ett täckande material. Av dessa rör sig tre i Mellersta Finland, en levde i Kajanaland och en i Norra Karelen. De tre björnhonorna i Mellersta Finland har revir (Figur 3) som är många gånger större än honornas revir i Sverige, medan honorna som rört sig i de östra delarna av Kuhmo och Lieksa hade revir (260 och 180 km2, figur 4) som var av samma storleksordning som de genomsnittliga reviren i Sverige. Hur många björnar rör sig vid östgränsen? Av det material Erkki Pulliainen samlat framgår att gränsbevakningen ifjol gjorde omkring 4000 observationer av spår som visade att björnen passerat gränsen. Vid uppskattningen av antalet djur kan gränsöverskridningar som gjorts av björnar som försetts med GPS-band tas som utgångspunkt för beräkningarna. Ett typiskt minimiantal överskridningar av gränsen för en vuxen björn är två gånger per år, för björnarna i den östligaste delen av landet övervintrar i Ryssland. Men många björnar gör också sommartid ett besök österom gränsen. Trots att några björnar som har för vana att under hela sommaren pendla av och an mellan Ilpo Kojola ja Samuli Heikkinen, VFFI Figur 1. Tre björnhannars och två björnhonors ("Hanna" och "Sanna") revir jämte GPS ­punkter. Figur 2. Tolv björnhannars årliga revir i Kajanaland och Norra Karelen. Jägaren 4 / 2008 79
• åtlarna vid östgränsen och markerna på ryska sidan lämnades bort från kalkylen observerade vi att björnarna i genomsnitt passerade östgränsen över 15 gånger årligen. Enligt den här kalkylen skulle antalet björnar som överskrider gränsen vara omkring 270 djur (4000/15). De facto torde antalet vara mycket större för en del överskridningarna kan ha undgått observation. Beräkningsgrunderna beaktar inte heller ungbjörnar som utvandrar permanent till Ryssland. Hurdana är de björnar som fälls? En typisk bytesbjörn i vårt land är en ung hanne. Andelen handjur i fångsten är särskilt hög (73 %) i renskötselområdet, men en markant handjursdominans (65 %) råder också utanför renskötselområdet i Östra Finland. I Mellersta Finland är andelen hannar något mindre (55 %). I renskötselområdet har björnfällandet varit koncentrerat till närheten av östgränsen. Det handjursdominerade bytet i landets östra delar kan mycket väl bero på att det årligen invandrar ett påfallande stort antal unga hannar till östra Finland från den starka stammen bakom östgränsen. Av de unga björnhonorna i nordvästra Ryssland torde största delen på för arten typiskt sätt slå sig ner i närheten av sin moderbjörn. Björnbytets struktur påverkas i väsentlig grad av björnstammens struktur men det finns också andra faktorer som inverkar. I det här sammanhanget får vi inte glömma björnarnas individuella skillnader med hänsyn till revirens storlek och sättet att utnyttja reviret. Om björnen t.ex. redan tidigt på förhösten drar sig tillbaka till trakterna bakom östgränsen sparar den sitt skinn betydligt säkrare än den björn som stannar kvar i Finland, för jakten på ryska sidan i närheten av gränsen är ytterst obetydlig. Också det hur regelbundet björnen vandrar genom vissa terrängområden eller besöker samma platser i sitt sökande efter föda torde inverka på sannolikheten att den slutar som jaktbyte. Den här frågan försöker vi framöver analysera genom att jämföra rörelsemodellen för fällda björnar med rörelsemodellerna för björnar som år efter år hålls vid liv. Tack Antero Hakala, Leo Korhonen, Reima Ovaskainen och Seppo Ronkainen har svarat för levandefångsten och märkningen av björnar. Ett flertal lokala jägare har haft en avgörande viktig roll vid förberedelserna inför fångsten. G Figur 3. Tre björnhonors revir i Mellersta Finland jämte GPS -punkter. Figur 4. Fem björnhannars revir i Kuusamo. 80 Jägaren 4 / 2008 Jaakko Ojala
• Jägaren 4 / 2008 81
• Inventering av DALRIPA i Övre Lappland 82 Jägaren 4 / 2008
• Jarmo Katajamaa och Ahti Putaala, Forststyrelsen Pekka Helle, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Det framförs ofta misstro mot vilttriangelmetodens tillämpbarhet för den årliga uppföljningen av dalripbeståndet i fjällmarkerna. Det är svårt att få syn på kullarna som ligger och trycker i fjällområdets våtmarker vid inventeringar som utförs med mannakraft och osäkerheten ökas av det obetydliga antalet trianglar i Övre Lappland. Problematiskt vid genomförandet av inventering med vilttrianglar är dessutom de fåtaliga jägarna och långa avstånd. Det gör att inventeringar som utförs som frivilligarbete blir mycket tunga och kostsamma. Av dessa orsaker har viltforskningen inte alltför mycket fört kampanjer för att få fler trianglar i Övre Lappland. R ipbeståndets variationer och utvecklingstrend framgår av det samlade långtidsmaterialet. I Diagram 1 har resultaten av uppskattningarna av kycklingkullar (1964-1987) och de senare vilttriangelinventeringarna (1988-) under de senaste 44 åren sammanställts. Variationen i ripbestånden och ett visst mått av regelbundenhet i denna uppmuntrar till tolkningen att vi med inventeringarna har fått reda på något väsentligt om dynamiken för ripbeståndens variation. Självfallet måste vi komma ihåg att diagrammets För planeringen, koordineringen och det praktiska genomförandet av inventeringen svarar VFFI och Forststyrelsen med gemensamma krafter. Täthet 14 12 10 8 6 4 2 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Diagram 1. Ripbeståndets variationer i Enare, Enontekis och Utsjoki kommuner 1964-2007 enligt augustiinventeringarna av skogsfågel (den vertikala axeln: fåglar per kvadratkilometer). 1 Sannolikheten för observation 0,8 0,6 0,4 0,2 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240260 280300 240 260 280 300 Avstånd till inventeringslinjen (m) Diagram 2. På inventeringslinjen och i dess omedelbara grannskap hittas alla ripor. Sannolikheten för att de observeras sjunker ju längre avståndet till inventeringslinjen är från platsen där de trycker. Jägaren 4 / 2008 83
• Verkställandet av en hållbar jaktplanering förutsätter en så tillförlitlig och aktuell bedömning som möjligt av ripbeståndet i planeringsområdet. resultat kommer från inventeringslinjer som till största delen finns i skogsmiljöer. Med de ripor som finns på fjället kan sakerna åtminstone i någon mån förhålla sig annorlunda. Av triangelinventeringarnas resultat föreligger också erfarenheten att uppskattningen av riptätheten under något år när väl jakten har inletts på hösten har visat sig vara felaktig på grund av väderleksförhållandena eller andra exceptionella omständigheter. Tillförlitliga och aktuella uppgifter om beståndet behövs Verkställandet av en hållbar jaktplanering förutsätter en så tillförlitlig och aktuell bedömning som möjligt av ripbeståndet i planeringsområdet. Utgående från denna grund har tanken på att följa upp ripbeståndet i Övre Lappland med någon effektivare metod än triangelinventeringen egentligen funnits redan under en längre tid. Äntligen håller vi på att komma från ord och planer till handling. En lämplig redan använd metod för inventering av ripor i fjällområden påträffas hos våra grannar i väster. Särskilt i Norge men också i Sverige har man redan länge genomfört uppföljning av ripbestånden med en metod som utnyttjar stående fågelhundar som hjälp. Den yta hundens sökfigur täcker är många gånger större i jämförelse med triangelinventeringens 60 meter breda fält. Avstånden på 20 meter mellan inventerarna är dessutom så långa att den här finkamningen lämnar många ripor oupptäckta. Det hundbiträdda materialets statistiska behandling (Distancemetoden) är långt utvecklad och den kan bl.a. eliminera effekterna av skillnader mellan hundarna på slutresultatet. När en ripa observeras är det väsentligt att observationspunktens vinkelräta avstånd till inventeringslinjen mäts noggrant. Spridningen av avstånden till ripobservationerna från inventeringslinjen för observationer som gjorts utmed linjen och antalet observationer per inventeringssträcka tjänar som variabler när ripbeståndets täthet och felmarginal beräknas. Analysen beaktar också om observationen gäller en enskild fågel eller en kull. Dessa skiljer sig nämligen i sannolikheten för att påträffas. För att statistiskt kunna fastställa spridningen av avstånden tillförlitligt behövs det 40-60 observationer. En enhetlig inventeringsmetod i alla nordiska länder skulle ge ypperliga möjligheter till uppföljning och undersökning av ripbeståndens variationer i hela kalottområdet. Underhandlingar om samarbete kring ett gemensamt nyttjande av material pågår som bäst med aktörer som ansvarar för inventeringarna i Norge och Sverige. Inventeringsförsök tillsammans med fågelhundsjägare Fågelhundbiträdda ripinventeringar genomförs i år för första gången i fjällområdena i Enare, Enontekis och Utsjoki kommuner under det andra veckoslutet i augusti. Deltagarna i inventeringen får utbildning för uppgiften och får därefter inleda inventeringar på rutter som planerats på förhand. Linjeinventeringarna genomförs i första hand med hjälp av lokala jägare och hundintresserade i Övre Lappland. Motiverade jägare som jagar ripa med fågelhund får nu den möjlighet de länge önskat att delta och bära sitt strå till stacken för att få en noggrannare uppskattning av ripbeståndet än hittills. För planeringen, koordineringen och det praktiska genomförandet av inventeringen svarar VFFI och Forststyrelsen med gemensamma krafter. För registrerandet av inventeringsmaterialet, uträkningen av resultaten och publiceringen av dessa svarar VFFI. Vid ripinventeringarna samlar man först på resultat och erfarenheter under flera år och olika skeden av beståndsvariationerna. Också en fortsatt vilttriangelinventering i Övre Lappland är mycket viktig, helst med bättre täckning än tidigare, för att få jämförelsematerial till den nya inventeringsmetoden, vars användbarhet nu testas. Ytterligare information ger vid behov Jarmo Katajamaa (telefon 040 593 1935 och e-post jarmo.katajamaa@metsa.fi. G Maahantuoja: TELKO GROUP Radiopuhelimet PL 40, 02631 Espoo, Puh 09-5211/Radiopuhelimet email: radiopuhelimet@telkogroup.com STAR Hunterit löydät mm. näistä asiantuntijaliikkeistä: ALAHÄRMÄ: EVIJÄRVI: FORSSA: Forssan Erä HAAPAJÄRVI: HELSINKI: Eräliike Hiidenkivi, ISALMI: JOENSUU: JOUTSA: JUVA: Juvan Rauta ja Maatalous KURIKKA: KANKAANPÄÄ: KLAUKKALA: LAPVÄÄRTTI: LAHTI: LOPPI: MÄNTSÄLÄ: NIVALA: OULU: Viestimaa PARKANO: PORVOO: RAAHE: RAUMA: RIIHIMÄKI: SULKAVA: Neste Lohilahti SALO: SEINÄJOKI: TAMPERE: TAMMISAARI: MARIEHAMN: VAASA: Pomaco 84 Jägaren 4 / 2008
• UNIK JAKTKARTA FRÅN ERÄTUKKU REVOLUTIONERAR JAKT- OCH VILDMARKSRESORNA MED SIN SUVERÄNITET! NYHET! · mycket hållbar · skräddarsydd för användaren · plus: gårdsgränser, älg- och småviltsområden dast t! En äte på n från 38,- ERÄTUKKUS JAKTKARTA ERÄTUKKUS JAKTKARTA Erätukk Jaktkarta Erätukkus Jaktkart r det bästa verktyget för planeErätukkus Jaktkarta är det bästa verktyget för planerätukku t arta t et ästa rktyget r planeta t ae ring av jakt. Du får den lätt och snabbt via nätet ing jakt. n ät o nab t ia ätet et ring av jakt. Du får den lätt och snabbt via nätet ­ i från det önskade område o skrä d r ytt för d området och skräddarsytt ör mrå precis f å d t ö kade området och skräddarsytt för dina egna önskemål. [värde 89,-] FÖRMÅN fleece 0,när du köper för över 150,G tom 60 EXTRA e Erätukkus jaktkarta genomförs på nätet baserat på dina val. Du kan välja t ex · kartområdets mittpunkt, varifrån du kan vidga kartan i önskade riktningar · storlek av kartområdet · skala på kartan (1 : 10000­1 : 800000) Kartan trycks på speciellt material som är vattentätt och slitstarkt med oblekbara UV-färger så i princip är Erätukkus Jaktkarta evig! I samarbete Kartcentalen och Forststyrelsen för de 500 snabbaste UK K U -F IN A N ER SI IN d Beställ www.eratukku.fi ns+ levera er ad kostn r P re m i ä pr i s ag ar e rä nte fr i b t al nin g s tid ER ÄT
• Fångst av små rovdjur och älgjakt upplevs vara nödvändiga också i skyddsområden. Forststyrelsens planerare Arto Vilén, ordföranden för Nyslotts jaktvårdsförening Heikki Kosonen och viltvårdskonsulenten i Södra Savolax jaktvårdsdistrikt Veli-Matti Pekkarinen byter erfarenheter av knep vid minkfångst. En björn som lärt sig att hitta föda på campingplatsen kan vara en otrevlig tältkamrat. jakten, skyddsmålen för och rekreationanvändningen av skyddsområdet. Projektets betydelsefullaste resultat var otvivelaktigt att få de olika intressegrupperna samlade kring samma bord så att de efter förda underhandlingar i samarbete kunde hitta för alla lämpliga lösningar. Jakten stör inte Pihlajavesi Natura 2000-området har en sammanlagd areal på 36 737 hektar inklusive vattenområden. Av arealen är ca 73 % vatten. Området är ett viktigt sjöturism- och rekreationsområde. Uppskattningsvis har området årligen 5000-15000 besökare. Målet för planen är att utveckla en ur jägarsynpunkt fungerande modell för jakt- och viltvårdsaktiviteter som beaktar områdets särdrag och skyddsmål samt säkerställer möjligheterna till jakt. Ytterligare utreddes om det finns motsättningar mellan jakten och övrig användning av området å ena sidan och målen för Natura 2000-programmet å andra sidan. För att utreda jakt- och viltvårdspraxis inom området sändes ett enkätformulär till alla 32 jaktföreningar och jaktlag i området. Ytterligare utreddes bl.a. inställningen hos övriga besökare i området och lokalbefolkningen till jakt och eventuella störande moment denna medför. Av dem som svarade var det endast 15 % som motsatte sig jakt och bara tre procent av dem som deltog i besökarenkäten hade upplevt att jakten medförde olägenhet eller störde. Allmänt ansågs det att jakten och jaktföreningarna hade stor betydelse som en samlande faktor vars sociala betydelse understryks särskilt för dem som bor på öarna och dem som flyttat från hemorten. Ur jaktsynpunkt speciella regionala särdrag som måste beaktas var bl.a. skjutriktningarna, särskilt vid användning av kulvapen, samt hänsyn till sommarstugorna t.ex. under andjakten. För skyddade arter utgör jakten inte något störningsmoment, särskilt som jakten på små rovdjur under saimenvikarens reproduktionstid (1.1-30.4) styrs till områden ytterom vikarnas viktigaste boplatser. På motsvarande sätt har det avtalats med fiskarna om frivilliga begränsningar av nätfisket, som särskilt gäller vikarens centrala förekomstområden (15.4-30.6). Älgjakten anses ha stor betydelse också ur skyddets synpunkt eftersom älgstammens närvaro märks genom att granen tränger in i lövskogen i skyddsområdet. Älgjakten bör också därför förläggas till förhösten för när vintern närmar sig flyttar huvuddelen av älgarna till fastlandet. Viltförvaltningsplanen för Pihlajavesi: Jakt på Naturaområde Armbrytningen om jakträtten på Naturaområden fortsätter. Det första glädjande och positiva resultatet nåddes i Pihlajavesiområdet där jaktpraxis inom därvarande Naturaområde fortsätter i det närmaste oförändrad enligt den nyligen fastslagna viltförvaltningsplanen. planerare, Jägarnas centralorganisation viltförvaltningsplanen kan i framtiden uttnyttjas i andra jämförbara skyddsområden. Samarbetet ynglar av sig Utgångspunkten för projektet var en promemoria som utarbetades av den s.k. Pihlajavesiarbetsgruppen, som tillsattes redan i medlet av 1990-talet. I promemorin påpekades att viltet hade glömts bort i dåtida planer. Man beslöt då att det skulle utarbetas en förvaltningsplan för viltbestånden i området. Som ansvarig för det dåtida projektet fungerade dåvarande viltvårdskonsulenten på Södra Savolax jaktvårdsdistrikt Sauli Härkönen. Tanken på en ny viltförvaltningsplan väcktes för ett par år sedan under jaktvårdsdistriktets årliga evenemang Savon Erätulet av regionchef Jarmo Väisänen på Forststyrelsen och Heikki Kosonen på Nyslotts jaktvårdförening som då "slog ihop sina kloka huvuden". Viltförvaltningsplanen, som blev klar nu i våras, realiserar riktlinjerna i skötsel- och nyttjandeplanen för Pihlajavesi Natura 2000-området för jaktens och fiskets del. I förvaltningsplanen sammanjämkas F orststyrelsen fungerar på statens marker som förvaltare och nyttjare av naturresurserna. Affärsverksamheten bedrivs i ekonomiskogarna enligt principen för hållbart nyttjande med beaktande av miljöfrågorna. Därtill sköter Naturtjänster skydds- och rekreationsområden samt svarar bl.a. för fiske- och viltfrågar. Forststyrelsen har de facto ett omfattande utbud av jakt-, fiske-, fritids- och rekreationsmöjligheter för alla medborgare. Strävan att så omfattande som möjligt hålla statens marker öppna för jakt gav upphov till ett pilotprojekt i Pihlajavesiområdet intill Nyslott. Resultaten av den nu uppgjorda 86 Jägaren 4 / 2008 Marko Muuttola
• Jaktens och jaktföreningsverksamhetens betydelse för att hålla bygemenskapen aktiv. n=26 st Rätt liten 19% Mycket stor 27% Inte särskilt stor 12% Rätt stor 42% Ett öppet samarbete mellan de olika intressegrupperma har varit en nyckelfråga vid utarbetandet av viltförvaltningsplanen för Pihlajavesi. Från vänster planerare Arto Vilén från Forststyrelsen, viltvårdskonsulent VeliMatti Pekkarinen från Södra Savolax jaktvårdsdistrikt, planerare Ilkka Heiskanen, regionchef Jarmo Väisänen och planerare Hanne Liukko från Forststyrelsen och Heikki Kosonen från Nyslotts jaktvårdsförening. Jaktens och j ktfö i kt h jaktföreningsverksamhetens b t d l k ht betydelse för att hålla bygemenskapen aktiv upplevs vara viktig. Källa: Pihlajavesi viltförvaltningsplan, Forststyrelsen. Aktiv verksamhet inom skyddsområdet Kärnan av Pihlajavesi Natura 2000-området bildas av statliga markområden som ingår i strandskyddsprogrammet. Inom Naturaområdet finns det ytterligare marker som ingår i lundskyddsprogrammet. Områdets viktigaste värden finns i saimenvikaren och den unika skärgårdsnaturen. Saimenvikaren, flygekorren och uttern, som alla förekommer i Pihlajavesiområdet, är också arter som är upptagna i habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Säkerställandet av förekomsten av Under projektets gång har det fötts talrika idéer om hur gemensamma frågor och nuvarande praxis kunde utvecklas. För rekreationsnyttjarna ställs det bl.a. i utsikt anvisningar för hur matrester ska behandlas: hur göra för att matresterna Projektets betydelsefullaste resultat var att få intressegrupperna inte ska vara tillgängliga för djur, som t.ex. mårdsamlade kring samma bord så att de efter underhandlingar i hundar och björnar. En samförstånd kunde hitta lämpliga lösningar för alla. björn som lärt sig att hitta föda på campingplatsen kan vara en otrevlig tältkamrat. Lokalbefolkningens kännedom om säkra vandringsrutter under olika årstider utnyttjas i guider. Tack vare den övervakning jägarna utför får Forststyrlsen aktuell information om t.ex. eldplatsernas tillstånd. Dessutom utför jägarna olika inventeringar av viltet och biträder vid uppföljningen av arter som ska skyddas. Viltförvaltningsplanen för Pihlajavesi utgör en del av den skötsel- och nyttjandeplan för Pihlajavesi Natura 2000-området som håller på färdigställas. G dessa arter har de facto för artskyddets del varit en utgångspunkt för inrättandet av detta Naturaområde. Jakten och viltvården anses inte strida mot målen för områdets skydd. Aktiv viltvård är snarare ägnad att öka mångfalden i området. Av sjöfåglarna gagnar jaktföreningarnas holktalkon knipor och skrakar. Dessutom drar ugglor och småfåglar nytta av "skräddarsydda" holkar som förs ut i terrängen. Jägarnas aktiva fångst av små rovdjur förbättrar möjligheterna att klara sig för såväl viltets som andra däggdjurs och fåglars ungar. I Pihlajavesiområdet är det framförallt silltruten och skrattmåsen som drar nytta av fångsten. Vardera hör till de sårbara arterna. I framtiden kan det vara att fångsten av små rovdjur också gagnar saimenvikaren för när snötäcket minskar blir kutarna mera utsatta för rovdjuren. Enligt enkäten har jägarna årligen fångat omkring 300 små rovdjur, främst mårdhundar. Därför satsar Forststyrelsen på fångsten av små rovdjur och överlåter fällor till jägarnas disposition. Det konstateras också i viltförvaltningsplanen att målen för skyddet inte står i strid med jakten och att jakten på statens marker i Pihlajavesi Natura 2000-området ska fortsätta i sin nuvarande omfattning också i framtiden. Samarbete i sikte också framöver Pihlajavesi Natura 2000-områdets markdispositionskarta. Källa: Pihlajavesi viltförvaltningsplan, Forststyrelsen. Jägaren 4 / 2008 87
• ärlekl mat Av k til Aila Hietala Duvbröst 5 1½ 1 1 1 1 3 3 1. 2. tsk tsk tsk pkt dl bröstbitar av duva salt svartpeppar örtkryddblandning bacon lök vitlöksklyftor vatten Kåldolmar med harkött 25 dolmar 1 2 1 1 l msk tsk stort kålhuvud, ca 2,5 kg vatten salt mejram ris-korn morötter lökar harfärs genomkokat kålinnanmäte matgrädde salt grovmalen svartpeppar vitpeppar mejram pepprig örtkryddblandning salt sirap 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Fyllning: 1 dl 2 2 600 gr 200 gr 2 dl 3 tsk 1 tsk ½ tsk 1 tsk 1 tsk På ytan: 1 tsk 1 msk För ugnsplåten: 3 dl kålspad 14. 15. Gröp ur kålhuvudets fot. Koka kålhuvudet mjukt i salt- och mejramkryddat vatten. Lösgör bladen anefter de mjuknar. Avkyl bladen. Skär bort den hårda delen i bladets fot. Koka ris-kornet mjukt i vatten. Skölj med kallt vatten. Låt rinna av i ett durkslag. Mal harköttet två gånger i en köttkvarn. Riv moroten med grovt rivjärn. Tärna löken till små tärningar. Finhacka det som blivit över av kålhuvudets innanmäte på en arbetsskiva. Blanda fyllningens ingredienser med en mixer. Bred ut kålbladen på en arbetsskiva. Fördela fyllningen jämnt på alla kålblad. Rulla ihop dolmarna. Lägg dem överlappande på en smord ugnsplåt. Strö och bred ut över dolmarna 1 tsk salt, 1 tsk sirap och 2 msk olja. Häll över kålspadet på plåten. Sätt in plåten i 200 graders ugn för att stekas. Ös under stekningen med spadet på plåten. Stek ca 1 timme. Mognadstiden beror på om det är sommar- eller vinterkål. Servera med lingonsylt och kokt potatis. Torka av duvbrösten med hushållspapper. Krydda bröstbitarna med salt, svartpeppar och örtkryddblandning. 3. Lägg baconskivorna kring bröstbitarna. 4. För över bröstbitarna I en smord ugnsform. 5. Tillsätt vattnet. 6. Skala lökarna och tärna dem till små tärningar. Lägg löktärningarna i formen. 7. Lägg formen i 200 graders ugn för 15 minuter. Sänk temperaturen till 175-150 grader. 8. Låt bröstbitarna bli genomstekta, ca 3 timmar. Ös emellanåt med spadet i formen. 9. Ta de genomstekta bröstbitarna ur ugnen. Låt dra en stund före du urbenar köttbitarna. Skiva dem. Lägg bröstbitarna bredvid varandra i en serveringsform. 10. Tillred en svampsås. Använd spadet från formen till såsen. Trattkantarellsås: 300 gr färdigt rensade och finhackade trattkantareller 2 msk olja 3 dl vatten 1 lök 1 vitlöksklyfta ½ tsk svartpeppar ½ tsk citronpeppar ½ tsk timjan 2 msk maizena för brunsås 1 burk crème fraiche 1. 2. Skölj svampen och låt den rinna av ordentligt. Bryn svampen och löktärningarna i olja. Koka upp vattnet och spadet från ugnsformen. Tillsätt den brynta svamplökblandningen och kryddorna. Låt småkoka en stund. Tillsätt maizenan och crème fraichen. Koka upp. Servera med duvbröstbitarna samt kokt potatis och en sallad. 3. 4. 88 Jägaren 4 / 2008
• Viltgulasch 6 portioner 500 gr ½ dl 2 l 1 tsk 5 5 100 gr 100 gr 2 300 gr 5 7 dl ½ burk 2 2 msk 2 tsk 2 ½ tsk 3 På ytan: 1. hjort- eller älgstek olja vatten salt vitpepparkorn svartpepparkorn purjolök selleri morötter klyftpotatis vitlöksklyftor vatten krossade tomater köttbuljongtärningar rödvin eller rödvinsättika paprikapulver lagerblad grovmalen svartpeppar paprikor finhackad persilja Fylld rådjursstek recept för 4 personer 600 gr rådjursstek ½ förpackning champinjoner 1 tsk timjan ½ tsk salt 2 msk olja ½ påse torkade plommon ½ burk soltorkade tomater 1 tsk salt 1 tsk viltkrydda 1 tsk grovmalen svartpeppar Till formen: 2 dl vatten + en köttbuljongtärning Sås: 6 dl buljong (vatten + buljong från ugnsformen) 1 påse rödvinssås 1 dl matgrädde För dekoration: purjoringar + grönpepparkorn 1. 2. 3. 4. 5. 6. Torka av steken med hushållspapper. Skär med en vass kniv upp steken I två delar som en bok. Bulta steken tunnare med en köttklubba. Blanda samman kryddorna. Strö över stekens yta. Skiva champinjonerna. Tärna plommonen och de soltorkade tomaterna. Bryn champinjonerna i olja. Tillför de tärnade plommonen, soltorkade tomaterna samt timjan och den halva teskeden salt till champinjonerna. Blanda. Bred ut blandningen över steken. Rulla steken till en rulle. Fäst den med tandpetare. För över den i en smord ugnsform. Värm upp 2 dl vatten och lägg köttbuljongtärningen i vattnet. Häll den färdiga buljongen över i formen. Sätt steken i ugnen i 175 grader för en ½ timme. Sänk temperaturen till 150 grader. Ös steken emellanåt med buljongen i formen. Låt steken vara i ugnen ca 1½-2 timme tills den är genomstekt. Låt steken stå och dra innan du skär upp den i skivor. Tillred såsen. Använd buljongen från formen också som grund för såsen. Mät upp i en kastrull 6 dl buljong. Tillsätt rödvinssåsen och grädden. Koka upp. Häll en aning av såsen över stekskivorna. Servera resten av såsen skilt. Dekorera stekskivorna med purjoringar och grönpepparkorn. Servera med klyftpotatisen, ugnsrotfrukterna och lingonsylt. Delikatessås på rådjursstek recept för 4 personer 550 2 2 3 3 7 1 1 1 1 1 2 2 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. gr msk rådjursstek olja lökar morötter vitlöksklyftor vatten salt svartpeppar pepprig örtblandning matgrädde apelsinsaft sojasås maizena för brunsås dl tsk tsk tsk dl dl msk msk För servering: smetana och tärnad delikatessgurka 2. Skär steken i tunna strimlor. Bryn dem lätt i olja. 3. Koka upp vattnet. Tillsätt saltet och köttstrimlorna i vattnet. 4. Låt småkoka och skeda bort skummet från ytan. Tillsätt de hela kryddorna. 5. Låt koka tills köttet är genomkokt. 6. Tag bort köttstrimlorna från buljongen. Sila buljongen. 7. Strimla rotfrukterna och skiva purjon. 8. Fräs rotfrukterna lätt I olja. 9. Skala potatisen och klyfta den till små klyftor. 10. Tillsätt ännu 7 dl vatten till buljongen. Lägg rotfrukterna, tomatkrossen och kryddorna i buljongen. Koka. Tillsätt också potatisklyftorna för att kokas. Låt soppan koka nästan färdig. 11. Tillsätt köttbuljongtärningarna, paprikorna strimlade, rödvinet eller rödvinsättikan samt de genomkokta köttstrimlorna. Koka upp. 12. Servera smetana och delikatesstärningar till soppan. PS. Soppan är "eldig". Använd mindre mängder kryddor om du eller gästerna inte tycker om den eldiga smaken. Torka av rådjurssteken med hushållspapper. Skär den i tunna strimlor. Bryn strimlorna lätt i olja. Tärna lökarna och bryn i olja. Koka upp vattnet. Tillsätt de brynta köttstrimlorna, löken och kryddorna för kokning. Skala morötterna och strimla till stickor. Låt koka på låg temperatur ca 30 minuter. Tillsätt vatten om buljongen minskat under kokningen. Tillsätt morotsstrimlorna. Låt ännu koka ca 15 minuter så att köttet är genomkokat. Tillsätt grädden, apelsinsaften och maizenan. Koka upp. Servera med kokt potatis, lingonsylt och riven morot. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Aila Hietala är född i Paavola i Uleåborgs län. Hon är professionell kokfru och har 40 års erfarenhet av matlagning i storhushåll. För närvarande verkar hon som kokfru i Punkalaidun samskola. Hennes stora intresse utöver arbetet är att planera och experimentera med nya recept. Intresset har resulterat i två kokböcker. Ailan keittokirja 2 utkom våren 2006. Recepten vi nu tar del av kommer från den kokboken. Jägaren 4 / 2008 89
• Ungdomsspalten Under detta år kommer vi i varje nummer av tidningen Jägaren att presentera ett av de fem projekt som har belönats av JCO:s ungdomsfond. Pristagarna och artiklarna är tänkta att tjäna som föredöme och inspiration för alla jägare! I det här numret presenterar vi Lappajärvi-Vimpeli jaktvårdsförenings arbete för att intressera ungdomen för jakt. Som en följd har ett rekordstort antal ungdomar deltagit i jägarexamen. Lappajärvi-Vimpeli jaktvårdsförening arrangerade viltdagar för skoleleverna Under de senaste åren har man på Lappajärvi-Vimpeli jaktvårdsförening satsat allt aktivare på att intressera skolelever för jakt. Och arbetet har gett resultat. Våren 2007 informerade man skolelever om jakten som fritidsintresse och redan samma vår skrev ett rekordstort antal ungdomar jägarexamen. I samarbete med skolan i Lappajärvi arrangerade jaktvårdsföreningen i höstas en viltdag för eleverna i årskurserna sju, åtta och nio. Allt som allt deltog ungefär 150 elever i arrangemanget. Eleverna gick en uppgiftsbana med rätt knepiga kontroller som handlade om jakt och viltvård. Uppgifterna handlade bland annat om viltets biologi, artkännedom, jakten på små rovdjur och god jägarsed. Dessutom fanns det en kontroll som handlade om allemansrätten. Det hela var uppställt som en lekfull tävling där jaktvårdsföreningen premierade de bästa eleverna. Efteråt hölls en gemensam genomgång av alla uppgifter tillsammans med eleverna. Men viltdagen handlade inte enbart om att lösa uppgifter. Under dagens lopp presenterades också jakt i praktiken med fällor, hundar och pilbåge. Eleverna fick fundera på frågor som: På viltdagen fick eleverna se flera olika typer av fällor för små rovdjur. Mikael Luoma Vad ska jägaren tänka på vid jakt med fällor? Varför jagar man överhuvudtaget små rovdjur? Hur hanterar man ett gevär och en pilbåge på ett tryggt och säkert sätt? Somliga elever visste redan en hel del om jakt och många lyssnade med spetsade öron. Dagen avrundades med en lunch i jaktföreningens stuga. Där fanns också uppstoppade djur att titta på med stora ögon. Ungdomsarbetet är givande Både elevernas och lärarnas kommentarer efter viltdagen var enbart positiva. Skoleleverna var påtagligt intresserade av ämnet och ivriga. Dagen bekräftade det som vi redan kunnat iaktta i arbetet med ungdomar, att barn i skolåldern gärna vill veta mera om jakten som hobby. Det gäller bara att stöda och uppmuntra på rätt sätt. Jaktvårdsföreningens viltdag är ett utmärkt exempel på det här. - Det krävs inte någon orimlig arbetsinsats för att arrangera en viltdag och en sådan dag blir väldigt givande för både ungdomarna och oss lite äldre, säger Markku Mäki, Olli Kangas och Erkki Savola samt Markku och Mikael Luoma som har stått i med arrangemangen. Det är inte bara jaktvårdsföreningen utan också skolorna i området som har uppmuntrat eleverna att prova på jakt och viltvård. Det här har gjorts bland annat i form av tillvalskurser i ämnet på högstadiet. Till och med i gymnasiet kan eleverna välja kurser som ger fördjupade kunskaper i viltbiologi och friluftsliv. Jaktvårdsföreningen har varit med på ett hörn och stött undervisningen i skolorna. I höst är det meningen att det ska arrangeras en viltdag för eleverna i skolan i Vimpeli för att på så vis täcka hela jaktvårdsföreningens område med info om jakten, viltvården och naturen. I fortsättningen är det meningen att viltdagen ska arrangeras vart tredje år för eleverna i högstadiet. Då skulle varje elev få sig en dos jakt- och viltkunskap åtminstone en gång under åren i grundskolan. G Samarbetspartner i fonden för ungdomsverksamhet: Leupold kikare, långa Baikal - krutvapen Jaktgevär På den här kontrollen gäller det att känna igen olika skinn. Inga problem, tyckte Hilla Honkaniemi. Garmin kart-GPS, Jahti-Jakt - jaktkläder 90 Jägaren 4 / 2008
• Trius-kiekonheittimet Näppärä kiekonheitin, jonka T-muotoisen jalustan voi kiinnittää maahan, lankkuun tai esimerkiksi vararenkaaseen. Helppo virittää ja käyttää. - Mahdollisuus käyttää korkeitakin kulmia - Yhdelle tai kahdelle kiekolle - Lähtönopeus säädettävissä Birdshooter nyt vain 49,- Säätöihin ei tarvita työkaluja Deben-luolakoiratutka Debenin uusin luolatutka toimii jopa 12 metrin syvyyteen saakka. Lähetinpanta on täysin vesitiivis ja sen toiminta-aika on yli 350 tuntia. Lähetin laitetaan päälle magneettikytkimellä, jolloin siitä ei tarvitse poistaa paristoja joka käyttökerran jälkeen. Nahkainen panta johon lähetin kiinnittyy on helppo uusia vaurioiduttuaan. Edén-koiratutka Ruotsin suosituin tutkapanta! Suuren saksalaisen metsästyslehden testimenestyjä (Wild & Hund 21/2007). Ilmaisee onko koira liikkeellä vai paikallaan. Kevyen rakenteen ansiosta soveltuu erinomaisesti myös mäyräkoirille. Lähettimellä pitkä käyttöaika (400 h) tavallisilla AA-sormiparistoilla - et tarvitse kalliita koiratutkaparistoja! Pitkä kantama. 290,- 245,- Kollimaattorisarja Suorita tähtäinkiikarin alkukohdistus helposti ja nopeasti ilman hukkalaukauksia! Soveltuu hyvin myös aseen kohdistuksen tarkistamiseen jahtimatkalla. Ei kaipaa paristoja. Sopii lähes kaikkiin kaliipereihin. 49,- Zos 6-24x50E parallaksisäätö alkaen 20 m 1" runkoputki punapisteristikolla ....... 95,valaistulla Mil-Dot -ristikolla... 120,- Baikal IJ-513M -ilmakivääri Kaliiperi 4,5 mm Erittäin tehokas jousimäntätoiminen ilmakivääri, lähtönopeus 320 m/s K18 Zos 10-40x56 AOE Tactical parallaksisäätö alkaen 10 m, 30 mm runkoputki, valaistu Mil-Dot -ristikko toisessa polttotasossa, 5-portainen valo pun/vihr, mukana mustat kääntyvät suojaläpät 189,- Baikal IJ-27 EM-M-1C 12/76 - suursuosikki! Kaliiperi 12/76, piiput kovakromattu. Automaattivarmistin ja ejektorit / ulostyöntäjät. Hihnalenkit valmiina. 245,Mukana 4 vaihtosupistajaa! Zos 6-24x50AOE Tactical 420,- 190,8-32x56 Tactical Mil-Dot -ristikko säädettävällä 11-portaisella valaisulla, sniper-säätötornit, parallaksisäätö alkaen 10 m 30 mm runkoputki Tikka T3 -mallisto alkaen 690,- ! Mil-Dot -ristikko ensimmäisessä polttotasossa 5-portaisella valaisulla (punainen ja vihreä), sniper-säätötornit, parallaksisäätö alkaen 15 m, 30 mm runkoputki, mukana kääntyvät suojaläpät Lee Breech Lock -lataussarja Uudistettu Breech Lock -malli, jossa aikaa ja työtä säästävä latausholkkien pikalukitus. Lisäksi tarvitset vain latausholkit kaliiperillesi ja hylsynpitimen. 230,- HS Camo -naamiointivälineet Naamiointihuppu 12,Soveltuu hyvin myös silmälasien käyttäjjille. Hengittävää verkkokangasta, helppo käyttää ja kuljettaa taskussa. Naamiointikäsineet 9,Näillä käsineillä sulaudut maastoon! Hengittävää verkkokangasta. Yhteishintaan 15 euroa! 125,PPU-luodit Saatavana myös muita painoja ja kaliipereita! Ammuntatuet Kevyet ja käytännölliset ammuntatuet. Jalkojen päissä tulppien alla metallipiikit, jotka saavat pitävän otteen alustaan. Irrotettavat sommat estävät uppoamisen hiekkaan. Korkeus säädettävissä. Mukana kantopussi. 1-jalkainen 29,2-jalkainen 39,3-jalkainen 39,- alennettu hinta! PPU .30 . . . . . PPU .30 . . . . . PPU 7,62 rk-luoti PPU .303 . . . . PPU 7 mm. . . . PPU 6,5 mm. . . PPU 9 mm. . . . PPU 9,3 mm. . . PPU .44 . . . . . 123 gr / 8,0 g FMJ . . . 145 gr / 9,4 g FMJ BT. . 123 gr / 8,0 g FMJ . . . 150 gr / 9,7 g FMJ BT. . 173 gr / 11,2 g FMJ BT . 139 gr / 9.0 g FMJ BT. . 147 gr / 9,5 g FMJ . . . 285 gr / 18,5 g SP. . . . 240 gr / 15,6 g FPJ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22,- / 200 kpl 23,- / 200 kpl 24,- / 200 kpl 30,- / 200 kpl 39,- / 200 kpl 25,- / 200 kpl 19,- / 200 kpl 49,- / 200 kpl 36,- / 200 kpl Eräliike Riistamaa Espoo Oravannahkatori 1 02120 Espoo puh. (09) 4110 1290 ma-pe 12-18 Kouvola Tapiontie 2 45160 Kouvola puh. (05) 375 0288 ma-pe 10-18 ~ www.riistamaa.fi ~ Kesätarjous - heinäkuun aikana nettikaupassa tehdyissä tilauksissa toimituskulut -50%! Jägaren 4 / 2008 91
• Jägarorganisationen meddelar Jari Pigg verksamhetsledare för Jägarnas centralorganisation I Styrelsen för Jägarnas centralorganisation har valt AFM, forstmästare Jari Pigg (44) till ny verksamhetsledare. Pigg har verkat som organisationens biträdande verksamhetsledare och från början av innevarande år skött verksamhetsledarens uppgifter som tillförordnad. Jari Pigg har varit anställd vid JCO sedan 1994. Till Jägarnas centralorganisation kom han från Forststyrelsen. Ändrade adresser I Norra Savolax jaktvårdsdistrikts nya telefonnummer: tfn 044-365 3810, fax. 017-282 3005 Jaktchef Jouni Tanskanen, 0500-376 800 Viltvårdskonsulent Ville Hokkanen, 050-431 1276 Kontorsföreståndare Tuula Ruuskanen, 044-261 2184 I Kangasniemi jvf: ny verksamhetsledare Seppo Laitinen, Pölläkänmäentie 125, 51260 TAHKOMÄKI, tfn 040-962 7596, kangasniemi@riista.fi Hauho fick ny skjutbana I Idag byggs det inte alltför ofta nya skjutbanor. I Hauho beslöt man sig dock för att genomföra ett sådant projekt och hauhoborna var inte rädda för vare sig arbetsbördan eller den djungel tillståndsförfarandet var. I ett strålande sommarväder firades öppnandet av Somervuori skjutbana på gränsen mellan Hauho och Tuulos kommuner den 6.6.2008. Öppningsanförandet hölls av ordförnden för Hauhon Metsästysseura ry Timo Juutila. Skyttets historia i Hauho går tillbaka i tiden till självständighetens första år då skyddskåren övade på fältvidderna. I tiderna byggdes också den första skjutbanan i Tuittula. I samband med att skyddskårernas verksamhet upphörde nedlades Tuittula skjutbana. I och med att skytteverksamheten återupptogs senare återställdes också Tuittula. Först upprättades en älgbana och därefter iordningställdes så småningom hagelgevärs-, pistolskytte- och miniatyrgevärsbanor. Från 1960-talet användes banorna också av skytteföreningen och försvarsorganisationerna. Sommaren 2006 fattade man beslutet att flytta den gamla Tuittulabanan bort från grundvattenområdet och den närbelägna bosättningen. Efter många underhandlingar och besvärsprocesser kom slutligen beslutet om tillstånd i slutet av 2007. Det treåriga projektets totala kostnader steg till 120 000 euro. Antalet talkoarbetstimmar uppgick till omkring 4000. En tredjedel av kostnaderna finansierades med medel ur Linnaseudun POMO+-programmet. Hauho jaktförenings sekreterare Matti Rantti ansvarade för hela papperskriget och viceordföranden Mauri Salonen såväl för planeringen som ledningen av byggnadsarbetena. Keijo Mäkelä kommer att fungera som banansvarig. I ett senare skede kommer vi att berätta mera om den nya skjutbanan som i hög grad har utökat de lokala möjligheterna att bedriva skytte. Nordisk jakt ­ ett föredöme för hela Europa I De nordiska jägarorganisationerna och organisationernas samarbetsorgan Nordisk Jaegersamvirke (NJS) ordnade i maj ett informationstillfälle för europarlamentarikerna i Strasbourg. Under informationen presenterades nordisk jaktpraxis för parlamentarikerna. Syftet med informationen var att klarlägga den nordiska modellen för ordnandet och genomförandet av viltvårds- och jaktfrågor eftersom den mellaneuropeiska jakten i hög grad avviker från vår s.k. bondejaktskultur. Det här framgår tyvärr också tydligt av formuleringen av de EU-direktiv som gäller för jakten ­ de är skrivna ur ett mellaneuropeiskt perspektiv. Ordförandena Simo Syrilä (JCO) och Lauri Kontro (FJF) från Finland tillsammans med Norges Torstein Moland (NJFF), Sveriges Torsten Mörner (SJF) och Danmarks Ole Roed Jakobsen delade i EU:s parlament ut den splittnya publikationen Nordic Hunting ­ Securing Nature and Wildlife for Coming Generations. Publikationen lanserades vid det möte FACE, dvs EU-ländernas jägarorganisationers gemensamma organ höll i mars i Bryssel och strax därefter i april vid CIC:s, det internationella viltvårdsrådets sammankomst i Marocko. I publikationen presenteras just ovannämnda nordiska modell för förvaltningen av viltfrågor. JCO Laitiala meddelar: På kommande för ungdomar! I JCO Laitiala försökscenter och Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt samt distriktets östliga jaktvårdsföreningar inleder hösten 2008 en serie fördjupande kurser för ungdomar med syftet att preparera dem för jägarexamen. Preliminärt har de enskilda kurshelheterna planerats att vara tre dagar långa och hållas under Päijänne-Tavastlands skolors höst-, vinteroch sommarlovsperioder. Kursprogrammen jämte tidtabeller publiceras under sommarens lopp på webben på adressen www.riista.fi, senast så fort tidpunkten för nämnda skolors höstlov 2008 har fastställts. Den fördjupande kursverksamheten omfattar utöver det på jägarexamenskurser använda basmaterialet även praktiska avsnitt under vilka man med hjälp av instruktiva hjälpmedel, material och verksamhetsmiljöer kommer att koncentrera sig särskilt på artkännedom, vård av viltets livsmiljöer, fångst av små rovdjur och hantering av byte samt trygga jaktmetoder. Den fördjupande kursverksamheten riktar sig till en början som ett pilotprojekt till unga i 12-18-års åldern i östra Tavastland. Om försöket kröns med framgång kan kursverksamheten utvidgas. Följ också med information i ungdomsspalten i nr 5 av Jägaren. Ytterligare info ger JCO Laitiala försökscenter, tfn 03-882570. Torstein Moland, ordförande för Norges Jaeger- og fiskerforbund och viceordförande för FACE, samt verksamhetsledare Jari Pigg och ordförande, ödemarksrådet Simo Syrilä på väg till EU-parlamenetet med den nordiska jaktens glädjebudskap. 92 Jägaren 4 / 2008
• Att observera vid direktdebiteringen av jaktvårdsavgiften för jaktsäsongen 2008-2009! I Tråkigt nog misslyckades direktdebiteringen av många jägare som valt direktdebitering som betalningsform, bl.a. på grund av bankbyte, saknad täckning på kontot och andra fel! Till dessa jägare kommer jaktkortet som bilaga i Jägarens pärm. Vid betalningen av detta kort ska den personliga referensen användas! Vid betalning över bank erhålls stämpel på kortet. Vid betalning över betalautomat, hemdator eller telefonbank ska kvittot biläggas kortet! VILTARTER Änder *1) Sjöfåglar *2) Guding Åda och unge Jakttiderna 1.8.2008­31.7.2009 Observera begränsningar på baksidan* OMRÅDE Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet NS, NK, Ös, SvÖ, MF, Ul, Ka, La Enontekis, Enare, Utsjoki Enontekis, Enare, Utsjoki Ny, EF, Sa, Ös, SvÖ, Ul Övriga delar med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet JAKTTIDER 20. 8. klo 12.00 - 31.12. 1. 9. - 31. 12. 1. 6. - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 10. 9. - 31. 10. * 10. 9. - 31. 10. * 10. 9. - 31. 10. * 10. 10. 10. 10. 9. 9. 9. 9. 31. 3. * 31. 3. * 31. 10. * 31. 10. Läkemedelsverkets föreskrift ger ny karenstid för nyttjande av undersökningsbjörnar som livsmedel I Läkemedelsverket har föreskrivit att kött av björnar som behandlats med av VFFI använda preparat får användas som livsmedel tidigast sex månader efter behandlingen med preparatet. Beslutet gäller jaktsäsongen 2008. I praktiken gäller begränsningen försäljning som livsmedel till t.ex. restauranger alla björnar som behandlats innevarande år under tiden apriloktober. Begränsningen gäller inte björnar som behandlats före 2008. På de behandlade björnarnas öronmärken och halsband har utöver året även den månad, vars sista dag karensen utlöper, antecknats med vattenbeständigt tusch. T.ex. för en björn som behandlats i april 2008 har anteckningen formen 10-08, vilket innebär att karenstiden utlöper vid utgången av oktober innevarande år. På motsvarande sätt har anteckningen för en björn som behandlats i september 2008 formen 03-09, vilket innebär att karenstiden utgår den sista mars 2009. För öronmärkens del har karenstiden antecknats bakom det märke som visar respektive björns nummer/behandlingsår (t.ex. 87/08) ävensom på märket på björnens andra öra. Märkningen av karenstidens utgång på halsbandet eller centralenheten under halsen sker på ljus botten (vit, gul, blå). De under innevarande år märkta björnarnas identitet och därigenom behandlingstidpunkter kan också utredas med hjälp av en avläsare från den chipskod som injicerats på ryggsidan framför bogarna strax till vänster om mittlinjen. De fyra björnar som innevarande år hann få halsband före början av juni har rört sig i Mellersta Finland och Södra Österbotten. Antero Hakala VFFI, för levandefångsten av stora rovdjur ansvarig forskare Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre och järpe Tjäder Dalripa Fjällripa Rapphöna Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Vikare Gråsäl Vildsvin Mufflon Älg Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock get och killing Brunbjörn Hela landet Hela landet Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Inom renskötselområdet, JF 28 § Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Inom renskötselområdet Med jv-distriktets tillstånd Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd FM i ödemarksvandring - "Pärttylinvaellus 2008" I Plats: Sodankylä Tid: 28 - 31.8.2008 Program: I 28.8. Öppning, startuppgift och start I 28.8 ­ 31.8. Mästerskapen I 31.8. Målgång, bastu och prisutdelning Det höstliga Lappland förtrollar besökaren och under tävlingens gång börjar redan ruskatidens färgprakt infalla. Välkommen att tävla i ödemarksfärdigheter i vackra mellersta Lapplands marker! Ytterligare info om tävlingen, logi och anvisningar på adressen www.eravaellus2008.com. 1. 9. - 28. 2. 10. 8. - 31. 10. 1. 6. - 9. 8. 1. 9. - 28. 2. 1. 12. - 31. 1. 20. 8. - 30. 4. 20. 8. - 30. 4. 1. 10. - 19. 5. Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1.5 - 31.7.) 1. 11. - 31. 3. 1. 11. - 31. 3. 1. 12. - 28. 2. (Hona med ungar får inte dödas) 1. 9. - 15.10., 16.4. - 31. 5. 16. 4. - 31. 12. 1. 6. - 29. 2. (Hona med ungar får inte dödas) 1. 9. - 30. 11. 27. 9. - 31. 12. 27. 9. - 31. 1. 27. 9. - 31. 1. 1. 9. - 31. 1., 16.5.- 15. 6.* 1. 9. - 31. 1. * 20. 8. - 31. 10. 20. 8. - 31. 10. Varg 1.10. - 31.3. 1.11. - 31.3. Dragningen av vinnare i viltfrågetävlingen på JCO:s avdelning på jaktmässan skedde den 12.6.2008. Bland dem som svarat rätt utlottades tre Viltspel. Vinnarna: Anja Keto, Koskioinen, Ossi Sohlman, Kuusankoski, Hannu Tiainen, Laukaa Mellan alla som deltagit utlottades fem viltfrågetävlingsprodukter. Vinnarna: Anssi Nykänen, Libelits, Teemu Ukkola, Vederlax, Pauliina Rantanen, Pöytyä, Teijo Rytteri, Mäntyharju, Martti Vuorinen, Eura Vinnarna lyckönskas! I Icke fredade fåglar är f fridlysta som följer: 1 1) kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast inom Uleåborgs, Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt 1.5. - 31.7., inom Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt 1.4. - 31.7. och i övriga delar av landet 10.3. - 31.7; 2 2) skata inom Norra Savolax, Norra Karelens, Uleåborgs, Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt 10.4. - 31.7. och i övriga delar av landet 1.4. - 31.7; 3 3) korp inom renskötselområdet 10.4. - 31.7; 4 4) kolonier av gråtrut hela året. Jaktvårdsdistriktet kan bevilja tillstånd till avvikelse från fredning. Förkortningar EF Ka La MF NK NS Ny Sa SvÖ Ul Ös = = = = = = = = = = = Egentliga Finlands jvd Kajanalands jvd Lapplands jvd Mellersta Finlands jvd Norra Karelens jvd Norra Savolax jvd Nylands jvd Satakunda jvd Sv Österbottens jvd Uleåborgs jvd Österbottens jvd A Anmärkningar * *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. * *2) Alfågel, stor- och småskrake. Jägaren 4 / 2008 93
• Jägarorganisationen meddelar Begränsningar av jakttiderna: Det händer i distrikten Södra Tavastland Ellit Erätulilla - älgjakt för damer 17 - 19.10.2008 I Tvådagarsjakten arrangeras i år i Tammela av jaktföreningen Tammelan Metsästysseura ry. I Till jakten antas 20 passkvinnor och 20 drevkvinnor. Obs! Även Du som inte tidigare har jagat kan delta. I Under veckoslutet får vi fördjupa oss i älgjaktens mysterier såväl i teorin som i praktiken. I Deltagaravgift 250,- för passkvinnor, 230,- för drevkvinnor. I avgiften ingår 2 jaktdagar, logi fre-sö, kvällsmål fre, frukost lö-sö, terrängmål lö, bastu lö, kvällsvard lö, sopplunch sö, skogsvägkost, transporter under jakten, försäkringar samt moms. Ytterligare info och bindande anmälningar senast 14.9.2008. Jaktsekretarare Mari Skogberg tfn 050-3254559 eller info@elliteratulilla.fi Uleåborg KUNGÖRELSE I Till allmän kännedom meddelas, att följande jaktvårdsdistrikt efter att ha hört jaktvårdsföreningarna inom sina verksamhetsområden har beslutat att med stöd av jaktlagens 38 § begränsa tiderna för jakten på vilt under den tid fredningen enligt jaktförordningen inte är i kraft mellan 1.8.2008 ­ 31.7.2009. Besluten motiveras av den ringa storleken på viltbestånden ifråga. Vid beslutet har jaktlagens 38 § och jaktförordningens 30 § tillämpats. Södra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 ­ 20.9.2008. Kajanaland: Jakttiden för dalripa är i hela distriktet 10.9.-30.9.2008. Mellersta Finland: Dalripa får jagas i Kannonkoski-Kivijärvi, KarstulaKyyjärvi, Kinnula, Pihtipudas och Pylkönmäki jaktvårdsföreningars område 10.9 ­ 31.10.2008. I övriga delar av distriktet är dalripan fredad. Rådjuret är fredat i Multia och Suolahti-Sumiainen jaktvårdsföreningar. Lappland: Jakten på skogsfågel börjar i Enontekis och Utsjoki jaktvårdsföreningar den 20.9 och fortsätter enligt förordningen, dock så att jakt på tjäder är förbjuden i Utsjoki jaktvårdsförening. I Enare jaktvårdsförening är jakt på skogsfågel tillåten 20.9 ­ 31.10.2008. Jakten på dalripa och fjällripa börjar på nytt 1.1.2009 och avslutas 28.2.2009. I Muonio jaktvårdsförening börjar jakten på skogsfågel 20.9 och avslutas redan 30.9.2008. Jakt på dalripa är förbjuden i Muonio jvf. I Sodankylä jaktvårdsförening får skogsfågel jagas enligt jaktförordningen 10.9 ­ 31.10.2008, dock så att jakttiden för dalripa är 10.9 ­ 15.10.2008. I övriga jaktvårdsföreningar i Lapplands län får skogsfågel jagas enligt jaktförordningen 10.9 ­ 31.10.2008 med undantag för dalripan. Jakten på denna är förbjuden. Norra Tavastland: Jakttiden för tjäder är 10 ­ 30.9.2008 i hela distriktet. Norra Savolax: Jakttiden för tjäder är 10.9 - 15.10.2008 i Karttula, Kuopio, Riistavesi, Rautalampi, Tervo, Maaninka, Lapinlahti, Idensalmi, Kiuruvesi och Vieremä jaktvårdsföreningar. I den övriga delen av distriktet får tjäder jagas enligt förordningen. Dalripa får jagas 10 - 30.9.2008 i Kiuruvesi, Vieremä, Sonkajärvi och Rautavaara jaktvårdsföreningar, i övriga delar av distriktet är dalripan fredad. Nyland: Tjäder får jagas i Pernå-Lovisa och Lappträsk jaktvårdsföreningar 10 ­ 17.9.2008. I övrigt är tjädern fredad. Rapphönan är fredad i hela distriktet. Jaktvårdsdistriktet kan på ansökan bevilja tillstånd att avvika från i detta beslut fastställda förbud gällande jakt på rapphöna, om jakträttens innehavare har inlett betydande åtgärder inom sitt område för att återuppleva rapphönsbeståndet genom återinplanteringar. Dispens ska sökas skriftligt av jakträttens innehavare hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan ska en beskrivning ges av åtgärder som är avsedda att utföra vid vården av rapphönsbeståndet samt av det område för vilket dispens söks. Rådjuret är fredat i Askola-Pukkila och Mörskom-Artjärvi jaktvårdsföreningars områden. Egentliga Finland: Tjädern är fredad i hela distriktet. Besvärsundervisning Den som är missnöjd med dessa beslut kan söka ändring genom skriftligt besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd: postadress: PB 820, 00101 HELSINGFORS besöksadress: Kajsaniemigatan 4 A telefonväxel: (09) 6811 500 fax: (09) 6811 5010 e-post: valituslautakunta@valituslautakunta.fi tjänstetid: kl. 8.00 - 16.15 Besvärstiden är 30 dygn räknat från dagen för delfåendet. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen från publiceringen av denna kungörelse. De av jaktvårdsdistrikten gjorda begränsningarna av jakttiden publiceras i nr 4/2008 av tidningen Jägaren. Jaktvårdsdistrikten ger närmare anvisningar om besvärssökandet. JAKTVÅRDSDISTRIKTEN Jaktläger för ungdom I Arrangörer: Forststyrelsen och Uleåborgs jaktvårdsdistrikt Tid: 30-31.8.2008 Plats: Palosaari, Forststyrelsens modellområde för viltvård, Pyhäjoki Målgrupp: 12-15 år gamla flickor och pojkar Pris: 10 e / person På programmet bl.a.: lördag 30.8.2008: I hagel- och miniatyrgevärsskytte I orientering I tillverkning av fällor I naturstig I bastubad och måltider söndag 31.8.2008: I möjligheter att i mindre grupper i terrängen följa med hur älghund, stövare, spårhund samt skällande och ställande fågelhund arbetar i praktiken. I Sista anmälningsdag 10.8.2008. Förfrågningar och anmälningar (namn, ålder, adress): Reijo Hirvonen, reijo.hirvonen@metsa.fi tfn 0205 64 6668 eller Hannaleena Mäki-Petäys tfn 0205 64 6621. I Till lägret antas 15 lägerdeltagare i den ordning de anmäler sig. Till lägerdeltagarna sänds ett särdkilt kallelseberev som innehåller noggrannare anvisningar och lägerprogram Lars Mikkola in memoriam I Uleåborgs jaktvårdsdistrikts långvarige jaktchef Lars Mikkola insomnade i början av juni i en ålder av 88 år. Mikkola verkade som jaktchef för distriktet ända från grundandet av detta, dvs från 1962. Han gick i pension 1983. Norra Tavastland Seminarium om jaktinformation ­ träffar & bommar I Tid: lö 9.8.2008, kl. 8.30 ­ 16.00 Plats: Tammerfors, Ahlmans yrkesinstitut I Seminariet riktar sig till personer som utsetts i respektive jaktvårdsförening, särskilt till verksamhetsledare, ordförande och rovdjurskontaktpersoner. Verksamhetsledarna ombeds meddela föreningens representation (max. 5 personer) senast 1.8 till distriktet. Dagens huvudföreläsare är jaktjournalisten Jere Malinen. Deltagandet i seminariet är kostnadsfritt. I programmet ingår en måltid och kafferaster. Förfrågningar: viltvårdskonsulent Marko Mikkola (03) 3140 9417, 045 135 9690, marko.mikkola@riista.fi Konstruerande av KaNu-fällor I Tid: ti 5.8.2008, kl. 18.00 Plats: Jaktföreningen Pälkäneen Metsästysseuras stuga, Ampumaradantie 9, Pälkäne. I Under kvällens lopp fördjupar vi oss i konstruktion av KaNu-fällor och andra vid fångst av små rovdjur använda fångstredskap. Kursen ordnas 94 Jägaren 4 / 2008
• av Pälkäneen Metsästyssseura, Pälkänen-Luopioinen jvf och Norra Tavastlands jvd. Förfrågningar: viltvårdskonsulent Marko Mikkola (03) 3140 9417, 045 135 9690, marko.mikkola@riista.fi Norra Savolax Noggrannare uppgifter om kursprogrammet och kursavgifter ger kursledarna. Anmälning senast 18.07 till Henry Kainulainen tfn 050 577 2760 eller e-post henry.kainulainen@villatarpinen.com. Förfrågningar Esko Mertanen tfn 0400 385 879. Kajanaland Inskjutnings- och servicedag för vapen och riktmedel I Arrangörer: Norra Savolax jaktvårdsdistrikt och Leppävirta-Varkaus jaktvårdsförening Tid: sö 20.7.2008 med början kl. 12.00 på Riikinneva skjutbana i Leppävirta. I Möjlighet att skjuta in eget vapen (ta med eget vapen, patroner och hörselskydd) I På plats vapen- och siktmedelsakkunniga, bl.a. Yrjö Katainen och Veijo Kärki. De ger om så önskas personlig handledning och rådgivning I Vapensmeden Juha Fagerström presenterar Elorantas produkter I Tränaren på FM-nivå Risto Suurla instruerar på trap­banan. Särskilt ungdom och nybörjare är välkomna. Eget vapen ej nödvändigt. I Skyltning från Varkaus-Sorsakoski vägen, ytterligare info: Lauri Itkonen 050 407 8359 lauri.itkonen@pp.nic.fi Fritt inträde till dagen. Kurs i björnjakt i Kajana I Kajanalands jaktvårdsdistrikt arrangerar en introducerande och fördjupande kurs i björnjakt för björnjägarna. Kursen ordnas den 5.8 i Kajana i Kaukametsäs Koutasal (Koskikatu 2) kl. 17.00. Kursen är ca 3 timmar lång. Som utbildare fungerar den erfarna björnjägaren Pekka Kunnas från Norra Karelen. Kursteman är bl.a. förberedelser för jakten, val och användning av hund samt handlande i en jaktsituation och efter skottet. Ytterligare info: Viltvårdskonsulent Markus Pekkinen 0400-268 390. Kurser för älgjaktledare I Keitele 26.8. Leppäselkä skjutbana kl. 18.30 I Leppävirta-Varkaus 27.8, Kiveläskolans auditorium kl. 18.00 I Riistavesi och Tuusniemi 28.8. Tuusniemi plantskolas matsal, kl. 18.00 I Tervo, Karttula och Vesanto 2.9., Ungdomsgården Manttu, Tervo kl. 18.00 I Juankoski 4.9. Andelsbankens klubbrum, kl. 19.00 I Kaavi 5.9. Raukku kl. 18.00 I Rautalampi och Suonenjoki 8.9. Huvudbiblioteket Kivijalka, Rautalampi kl. 18.30 I Lapinlahti 9.9., Lapinlahti gymnasium kl. 18.30 I Maaninka 15.9. Andelsbankens klubbrum, kl. 19.00 I Vieremä 16.9. Ungdomsgården Rientola kl. 18.00 I Vehmersalmi 17.9. Andelsbankens klubbrum kl. 19.00 I Varpaisjärvi 26.9. Hotell Kairisto kl. 19.00 Vilttriangelinventeringarna börjar I Vilttriangelinventeringarna inleds under den sista veckan i juli. Jaktvårdsdistriktet uppmanar jägarna att inventera vilttrianglarna innan föreningens sommarmöte, på det att tringlarnas preliminära inventeringsdata skulle vara tillhanda då besluten om jakten på hönsfågel fattas. Ytterligare info om vilttriangelinventeringarna, www.rktl.fi Viltkurs i Nilsiä på Villa Tarpinen 1­3.8.2008 I Kursen är avsedd för såväl ungdom som litet äldre. Möjlighet att avlägga jägarexamen som avslutning på kursen. Jägaren 4 / 2008 95
• Adresser Jägarnas Centralorganisation, G verksamhetsledare, Jari Pigg, G kommunikation, tidningarna JCO Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM, Telefoner: 09-272 7810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Tehdastie 2, 21530 Pemar, tel. 02-477 9610, fax. 02-477 9615. Jaktchef Heikki Uotila, tel.0400-530 548, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400-137 028, vv-konsulent Markus Pekkinen, tel. 0400-268 390. Kymmene: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel 0440-494 006, fax. 05-344 0998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland: Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-379 0085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. tel. 09-2727 8111. G ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-557 3827. Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. G lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-911 3832. Adressändringar: 0303 9777 Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 747 9639. Jaktchef tf. Olli Kursula, tel. 0400-243 414, vv-konsulent tf. Teemu Lamberg, tel. 040-4878 987. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. fax. 017-282 3005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 017-265 3820, 050-431 1276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 0400-231 452, vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-135 9690. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, fax. 09-387 2878. Jaktchef Reijo Orava, tel. 0500-420 810, vv-konsulent Visa Eronen, tel. 050-366 1114. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, fax. 02-531 9001. Jaktchef Mauri Krusberg, tel. 0500-638 062, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-356 0351, fax. 06-356 0360. Jaktchef Mathias Lindström, tel. 050-349 0175, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-356 0352, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 1 3100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-644 6522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, fax. 08-533 3555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, fax. 06-421 7225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Björntelefon 016-3790 086. Jord- och skogsbruksministeriet Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020 564 6609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-537 0993, jukka.bisi@metsa.fi PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet. Telefax 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-735 3173. Konsulterande tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, tel. 09-1605 2469, 040-752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-733 6229. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-25 000, Telefax. 018-19 240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328, roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020 575 1500, telefax 020 575 1509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020 575 1400, telefax 020 575 1409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020 575 1870, telefax 020 575 1879 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 020 575 1896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020 575 1550, telefax 020 575 1559. G Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020 575 1680, telefax 020 575 1689. Forststyrelsen, Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. JCO international intressebevakning 96 Jägaren 4 / 2008
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2008 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2008 utkommer den 8.9.2008. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 25.7.2008. Valpar av finsk stövare, födda 14.5. Far bra rävhund med rävchampföräldrar. Mor Syysaamun Jahti, rävprov 1p. Ivrig också på lodjur. Folke Hed, tfn 0400-366 606 eller Tapani Pukkila, tfn 040-833 5554. Valpar och vuxna ryska stövare, tfn 050-548 5403, hemsida mtv3.fi/itarajan. Tikvalp jackrussel kan reserveras. Bruksföräldrar. Född 4.6. Mor FIN BCH, FIN B-UCH Luolapirun Raivo. Tfn 040-522 5223, Kennel Luolapirun. Valpar av patterdale terrier, en erkänt prima grythundsras. Samt. ytterst social familjehund. Tfn 0400-671 749. Vi väntar valpar av tysk jaktterrier v 31. Mor BCH & UCH Matukan Rita. Far BCH Eräpiku Urkki. Tfn 040-526 7039. Valpar av slh foxterrier. Födda 6.4. Fungerande och godlynta föräldrar. Veterinärgranskade. Tfn 050-533 9821. Valpar av slh foxterrier. Föräldrarna BCH och jagar fint. Överlåts v 32. Tfn 050-340 5094. Valpar av strh vorsteh, Kennel Huuliveikon. Tfn 050-518 2611. Valpar av strh vorsteh. Föräldrarna i avelsreg, bägge premierade voi 1 på prov. Födda vecka 24. Enbart för jakt. Ring 050-529 0726 och reservera din jaktkamrat. Renko. Valpar av kh vorsteh, föräldrarna i avelsreg. Överlåts v 26. Tfn 040-778 0507 / Pertti, Kauhava. Valpar av kh vorsteh, föräldrarna godlynta med gedigen jakterfarenhet. Mor UCH, far Kaer, 2 x VOI 1. Tfn 040-527 5042, Tarvasjoki Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Kvalitetsmärken till absolut bästa nätpriser! Optik: Leupold, Burris, Bushnell, Tasco. Avståndsmätare, viltkameror, kulhastighetsmätare, lerduvekastare mm. Butiken öppen 24/7 på adressen www.eranetti.fi. Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 50 e, för 4 vapen 55 e, för 5 vapen 60 e, för 6 vapen 65 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor: endelad 250 e och tvådelad 350 e. Beställ broschyr på tfn 050-511 7465. www.netikka.net/kivineva Grytpejlar,www.deben.com, Terrier Finder Mark III (170 e) samt med lång räckvidd dvs long range (230 e), inkl alla kostnader. Snabb leverans. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Omedelbart dödande saxar för mink o mård. Vapen och optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Ultrapoint hundpejlar. Lafayette radiotelefoner. Beretta, Sako och Tikka vapen. TOZ 78-04 + kikare + dämpare 295,-. Tikka T3 från 790,Baikal IJ27 12/76vs 415,Baikal MP153 Specialpris! T:mi Ilpon Katiska Hovilantie 31, 62500 Evijärvi 06-765 1225,0400-335 016 www.ilponkatiska.fi Batterier till hundpejlar / Tracker GPS förmånligt. Tfn 0400-783 784. Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner. Batterier, antenner, monofoner, billaddare. Peltor hörselskydd, skyddsglasögon. Lafayette PMR-telefoner, bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky, Joutsa. www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095, 0400-642 215. VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki! RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi VHF-telefoner, nya modeller. Lafayette, Star PA8099 samt övriga märken. Hörselskydd. RitKos Oy Mäntsälä. 019-688 4111, 0400 203 398, www.ritkos.fi Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 03-633 6150, medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Saara Heikkinen, 044-526 5647. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340 eller 0400-774 914 samt www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246.Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. När du skaffar en setter eller pointer, kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi: irländsk setter: Tero Savolainen 044-013 0703, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Den naturvetenskapliga konservatorn. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223, 050-563 0169. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 016-659 131. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317828. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Ari Santala, Sastmola, tfn 0500-594 362. Alla arbeten. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 0400-199 477. Troféarbeten i Vanda: Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Säljes Nät. Mink-, hund-, får-, ren-, struts-, svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Gjorda av starkt förzinkat nät. För mink och mård 72 x 18 x 15 cm, 24 e/st. Genomgångsfälla 105 x 18 x 15 cm, 36 e/st. För mårdhund och räv 120 x 35 x 38 cm, 55 e/st. Undervisningsvideo om jakt med fällor 60 min, 25 e/st + frakt. V. Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528, 06-484 5221. Fällor för små rovdjur:www.kesavaylan.net / Taisto Hietala, tfn 0400-181 498. Baikal IJ-27 395,-, Browning Citori 1190,Baikal Taiga 630,-, Winchester Super X2 980,SKB 505 1350,-, Franchi Fast Black 980,-Browning Gold Phoenix 900,-, Escort PS 360,-Lincoln 4-choke 698,-, Sabatti Falcon 690,- Baikal IJ-43 265,-, Finn Classic 412 790,-Tikka T3 Hun 770,-, Tikka T3 Lite ss 790,-Sako 75 cal 243 990,-, Remington 700 590,-Leupold 2-7x33 249,-, 4-12x40 325,Aimpoint 7000L 249,-, Kahles 2,5-10x50 890,-Burris 1,75-5x20 279,-, 2,5-10x50 670,- Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi, 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 syn 360e, 12/89 syn 440e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi. Tfn 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och förmånligt med post eller buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Baikal hagelpipor / reservdelar. Kontakta Asekomo Putkonen, tfn 0400-941 715, e-mail olavi.putkonen@surfi.fi . Vapen- och laddningstillbehör; www.unlimitedammo.fi Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till rejäla priser på nätet; www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-) med 10 års garanti. Sako, Tikka studsare. Benelli, Beretta, Finn Classic och Lincoln hagel. Be om offert! Ylöjärven Asetarvike, Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älgoch björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Björnhundsvalpar kan reserveras, födda v 21. Provpremierade föräldrar. Kjulo, tfn 0400-890 807. Björnhundsvalpar, tuff älgjagande härstamning, friska föräldrar. Far BCH, skäller för björn. Mor skäller älg fint. Tfn 040-561 2896 Säljes norska gråhundsvalpar, 4 hanar och 3 tikar. Bra härstamning. Överlåts från 9.7. Förfrågningar: 0400-472 086. Tikvalpar av norska gråhundar, färäldrarna dubbelchamp. Födda 6.4. Risto Hämäläinen, S:t Michel, tfn 044-370 8373. Valpar av västsibirisk laika, kan överlåtas, far mycket tuff härstamning! Jaktkamrater redan i höst. Liperi, tfn 0400-434 131, 050-591 2783. Valpar av rysk-europeisk laika, mor skäller fågel, far 2 diplom för björn och vildsvin. Födda 20.3. Tfn 050-518 8533. Valpar av finsk spets födda 22.5. En hane och fem tikar. Tfn 044-759 1295. Reg valpar av finsk spets, av spetsklubben rek avelskomb. Föds v 27. Tfn 050-366 9490. Valpar av finsk stövare, födda 10.6. Far dubbelchamp, mor drevprov 1. Tfn 0500-923 942. Finsk stövartik 2 år. Far XXX Mulonsalon Anttu. Tfn 045-638 9297. Jägaren 4 / 2008 97
• Alahärmä · Nivala · Raahe Sasta Wolf GORETEXPUKU -suomalaista laatua 429,Chiruga Dogo Boa GORETEXJALKINE -kaupanpäälle hoitoaine 279,- LAFAYETTE VHF-PUHELIN -täydellinen metsästäjän tehopaketti täydellä varustuksella 390,- Benelli M2 comfortech 12/76 PUOLIAUTOMAATTI HAULIKKO -kysy myös muita malleja OVH: 1526,- /tarjous www.HHnet. Tutustu uudistuneisiin ja monipuolisiin nettisivuihimme osoitteessa www.hhnet. ja sieltä HHsport. Sivuiltamme löydät yli 900 uuden ja käytetyn aseen valikoiman. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Tfn 015-361 955, 0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Ryggsäckar, hölster, patronbälten. Äkta läder. Ring 040-767 4293 för mera info eller se www.lukkojanahkapisila.com Jaktinspirerade prylar av läder, päls, horn och trä samt Victorinox. Ultima Thule Design Oy, tfn 016-622 727, www.ultimathule.fi . MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, kikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Jägare obs! Hos oss hittar du kläder och tillbehör, alltid till rejäla priser. www.varusvarasto.fi Wehrmachts kombinerade terräng och snödräkt. Actiontestad! Tysk. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr tfn 0400-722 007, Hfrs. Bågskyttar! Merrysport har öppnat sin nätbutik! Titta in och kolla läget. www.merrysport.fi Älgflugedräkt strl S­XXL. Inkl vändbar mössa med styv kant. Fixar också fästingar. Inhemsk testvinnare! Pris 14.95 (riktpris 59,- ), 5 st 30 % rabatt. Tfn 044-3378877, 0500-331 849. E-mail: jom-hunter@virtainhovi.fi . Se www.jom-hunter.reiru.net. Suomen Tukkuri, partihandeln för jaktföretag. Tfn 020-756 9976, www.tukkuri.fi Genom Suomen Sekatavarakauppa jakttillbehör av kvalitet. www.sekatavarakauppa.fi . Fasaner i alla åldrar, året om. Forssa. www.fasaanitila.net . Tfn 050-307 3752. Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014­471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. För jägare skärbräden, fällor för små rovdjur, måltavlor för skytte, viltåkerfrö mm utrustning. Snabb leverans till gott pris. Tfn 019-716 670, www.erakontti.fi. Högklassiga, inhemska förslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Se vår sajt: www.eratapio.fi Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Metsänpoika ­ ett ADB-system för jaktföreningar där ni kan markera arrenden och fällningar på kartan. Heltäckande föreningsbokföring med bla arrendeavtal, medlemsregister, e-fakturering, licenser och föreningsmeddelanden. Se www.winsu.net eller beställ gratis demo. Tfn 013- 651 023 /Pentti Kuokkanen. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi Vi tillverkar skidor för fri terräng. Av björk. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi Sköldar för horntroféer. Massiv furu. Älg 14e, hjort 11e, rådjur 9e. Tfn 050-438 2370. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. I Tanhua i Lappland säljes tomter på 1-2 ha vid bäck. Ger medlemskap i jaktförening. Byggn tillstånd ok. Även för bärplockare. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. 2 skogsfastigheter m strand i Kuusamo, 17 ha. För jakt, fiske, fritid. Bra vägförb. 700 m strand, del i samfälld skog. Tfn 0400-831 067. Köpes Vi köper viltkroppar, bla älg, hjort, hare. Trestjärnig svamp, även torkad. Deliresta Oy / Autiosaari, 050-522 5973. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälsar, tfn 0400-561 267 Arbete utförs Vi bereder alla slag av hudar: får, nöt, älg, räv mm. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, 51900 Juva. Tfn 015-651 113. WWW.TALJATUKKU.FI Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183 Helsingfors. T:mi Aseola. Alla värderings-, ändrings-, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen. Idensalmi, tfn 0400-674 668. JP­Gunsmith. Vapensmedsaffären i norra Kymmenedalen. Tfn 0400-920 870, kl 8-17. www.jp-gunsmith.fi Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Asekorjaamo O. Putkonen, S:t Michel, Tuomikatu 18. Reparerar, servar, installerar kikare och dämpare, deaktiverar, skrotar, värderar. Auktoriserad inpassning av bytespipor för Finnclassic, Valmet, Tikka 512 gevär. PS. Vi har i lager nya pipor, kolvar mm reservdelar för Baikal hagel av olika modeller samt miniatyrgevär. Tfn 0400-941 715, www.asekomoputkonen.net, email: olavi.putkonen@surffi.fi 98 Jägaren 4 / 2008
• Haulikkoon HiViz ­ ja kavereille kans! + Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 - 528 098. Ylöjärven Asepaja, T:mi Mika Hiltunen, Ylöjärvi. Tfn 010 387 5300. Vapensmed till er tjänst, det mesta för jägare! Ring eller kolla på nätet www.ylojarvenasepaja.fi Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejlar. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. + = 8250 54 00 Nyt saat HiViz S200-, S300- tai S400tähtäimet itsellesi ja kahdelle kaverillesi yhteishintaan 54 (18 /kpl), kun ostatte kolme tähtäintä yhdellä kertaa. Säästätte peräti 28,50 ! Kampanja voimassa 31.12.2008 asti. Hae erikoishintaiset tähtäimet itsellesi ja kahdelle kaverillesi lähimmästä ase- tai eräliikkeestä! Jakt-, fiske- och andra vildmarksresor till Karelen, Kajanaland, Ryssland, Sverige, Lappland. Björn, vildsvin, toppfågel, bäver mm. www.kauniskarjala.com , 040-772 0092. Följ med på våra individuella och toppklassiga jaktresor till viltrika marker i Estland, Namibia eller Sydafrika. Förfr: scanhunting@co.inet.fi eller tfn 040-561 1000. Jaktresor sedan 1993. Scanhunting Oy. Jaga fasan med jaktföreningen i Kauhajoki i 4000 ha jordbrukslandskap. Inkvartering på Honkamaja. Förfr och licenser: Juhani 0400-207 797, Jyri tfn 050-368 1001. Erä-Korpinens jaktresor: Forststyrelse+ föreningsmarker c 80000 ha. Flera inkvarteringsalternativ. www.reisjarvi.fi/erakorpinen. Tfn 040-555 1394. Kuusamo, stuga + licenser tfn 0400-281 229. Suomussalmi i Kajanaland: inkv för jägare och friluftsfolk sedan 1983. Mobil 0400-489 315, 0400-300 552 / Luukkonen. En trevlig stuga för 6-8 pers i Sotkamo, fridfullt läge vid stor skogssjö. El, båt, grill, gott om fisk i sjön mm. 2 km till VP-område. Tfn 044-275 9405. Stugor i Kuhmo. Fina möjl fiska och jaga. Tfn 0400-371 557. Semestra i västra Lappland och jaga, vandra, plocka bär! Stugor med bastu från 55 euro/ dygn/2-4 pers. Lehkosen Lomamökit Pello. www.lehkonen.net. Tfn 040-534 1896. En liten jaktstuga i Laukaa. Fina möjl jaga, fiska och plocka bär. Tfn 040-508 7287 Fritidsstugor i Kuusamo vid stranden av Kitkajärvi. Utmärkt fiske 30 000 ha och jakt 6000 ha. Tillstånden av ägaren. Tfn 0400-284 988. Ranua: jaktföreningen Saariharjun Seudun Eräs stuga med bekv kan hyras. Lov för småviltjakt på föreningens marker ( c 6000 ha) ingår i dygnshyran. För info ring 0400-193 375. I Kajanaland finns en stockstuga vid sjöstrand, med el. Vid statens jaktmarker. Tfn 044-301 7919. Stockvillor i Heta i Enontekis. Riptillstånd på 30 000 ha marker ordnas. Ounasloma Oy, tfn 016-521 055, www.ounasloma.fi Vid stranden av Karhujärvi i södra Salla fritidslägenhet för 6 pers, 56m2 + bastu och bekv. Mycket fina möjl jaga, fiska, plocka bär, fotvandra. Till Suomu 15 km, Oulanka nationalpark 30 km. Statsmarker (Vilma-Savina) invid. Tfn 0400-322 141. En stockstuga i Jyväskylä lk för andjägare och fiskare. Tfn 0400-244 406. Lägenheter i olika storlekar uthyres för semesterfirare, jägare, bärplockare, svampplockare och friluftsfolk. Dessutom kök, bastu och duschrum. Dygn, veckoslut, veckor. Längre tider enligt avtal. Nära till nationalparkerna Patvinsuo och Suomujärvi i Lieksa. Gamla folkskolan i Höntönvaara c 40 km från Lieksa centrum mot Ilomants. Förfr Juha Turunen, tfn 040-596 5863. juha.turunen@pp4.inet.fi Villi Pohjolas jaktområden för småvilt 7642 Kuora-Kontiovaara-Uimaharju på 15 800 ha och 7638 Elimo-Kitsi-Piilo på 59 765 ha. w www.kartanokuva.fi Stugor i Puolanka, 044-530 1122, www.korvenkummajainen.fi I Pallas en 5 pers fritidsstuga med bekv. Fina svamp- och bärmarker samt fiskemöjl. Fotvandring start från stugan. Inga djur. Tfn 016-642 175. I Molkojärvi i Kittilä rum och stugor vid jaktmarker. www.elappi.fi/~erakeskus, info@erakeskus.inet.fi Jägare! Vi erbjuder inkvartering i Rautavaara i Norra Savolax. Nära till Villi Pohjolas marker Sire­Yöttäjä och Jyrkkä-Kontio. Förf och bokningar Aittarinne, tfn 017-780 058. www.rautavaara.fi/yrityssivut/aittarinne. Semestra i västra Lappland och koppla av med jakt, bärplockning, friluftsliv. Stugor med bastu från 55 e / dygn / 2-4 pers. Lehkosen Lomamökit i Pello. www.lehkonen.net. Tfn 040-534 1896. En jaktstuga 40 km österut från Kuhmo. Tfn 040-726 8302. En jaktstuga för 8 pers + rökbastu mitt i statsskogar (VP-7693). Nära Varkaus. Tfn 050-559 8145. En stockstuga vid gård, öppen spis. Nära Luosto, Aska, natursköna Käyräsvaara. Fina möjl jaga och plocka bär. Tfn 0400-264 972. En stuga för 2 pers med el och strandbastu i Lokka vid stranden av Luiro. 1,5 km till konstjön Lokka. Möjl fiska, jaga och plocka bär. Tfn 0400-264 972. En jaktstuga i Rautavaara. Förfr Juha Korhonen, tfn 0400-945 999. Uthyres Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Vid goda harmarker. Tfn kvällstid 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. I Naruskajärvi i Salla finns en nybyggd lyxstuga med alla finesser för 8 pers. Tfn 045-137 4590. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjligheter pilka, jaga, plocka bär. Tfn 0400-193 351. Kinnula: stuga för 10 pers med bekv. 4000 ha jaktmarker. För info ring Seppo Pekkarinen, 040-834 7305. http://personal.inet.fi/koti/sivuaho En stuga i Paljakka i Puolanka nära skidcentrum. Vid stora jaktmarker. Tfn 040-545 5406 eller 050-407 3356. Fritidsstugor i östra Kuhmo. Tfn 044-275 9405. Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Vi gör jordanalyser på skjutbanor och sanerar i hela landet. Över tio års erfarenhet. www.PTI-Soil.fi. Tfn 010-632 140, mobil 0400-315 511. PTI-Soil Oy. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utlänningar i grupp. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi AFRIKA! Paketresa 3 fällningar 1685 euro. Kanada, svartbjörnspaket 2000 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET , 0400-220 557. Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. G En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jäga- utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: rens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras Jägaren 4 / 2008 99
• Stövarvän Genom att bli medlem i vår förening kan du själv påverka aveln av stövare Finska Stövarklubben är den största rasorganisationen i Finland. Dess främsta målsättning är att förbättra aveln och uppfödningen med tanke på jaktegenskaper och exteriören för stövare. Föreningen representerar 30 olika raser av drivande hundar. Om du blir medlem får du alla årets Ajokoiramies-tidningar och informationsbladet "Pennusta ajavaksi koiraksi" s. 6 Kettuja ht kaamok ia sessa Indeks it uudist s. 48 uivat Ulkom uoto-opp ia Kiljaval la s. 86 Kaksois astutuks ista s. 63 s. 34 Lehdelle naiskirj eenvaiht aja Kainuus een s. 36 Ykköspa lkinnon matka Lähikuv assa Ran niston R eetu s. 53 SAJ­FSK:s kansli Öppet 10-14 Tel. 044 311 0330 Fax. (08) 311 0495 Adress: Uusikatu 57-59, 90120 Uleåborg E-post: saj.fsk@dnainternet.net Medlemsavgiften är endast 20 euro. Ingen anslutningsavgift. www.ajokoirajarjesto.fi Jag anmäler mig som medlem i Finska Stövarklubben Namn Adress Mottagaren betalar portot Postnummer SUOMEN AJOKOIRAJÄRJESTÖ FINSKA STÖVARKLUBBEN RY Tunnus 5007589 90003 VASTAUSLÄHETYS Postanstalt Födelsetid