Jägaren 4/2009 - Lehtiluukku.fi

4 / 2009 Mufflonfåret 70 år i Finland Förkovra dina artbestämningsfärdigheter! Ordförande Tauno Partanen: Förändring örändring öppnar möjligheter ö Jaakko Kolmonen: Utnyttja viltet i sin helhet Håll huvudet kallt björnjägare!
Gästskribenten: Om vikten av artbestämning Ornitologerna kritiserar ofta andjägarnas artbestämningsförmåga och påstår att en del jägare artbestämmer fåglarna först med bytet i handen om ens då. Förtroendeklyftan utgår från svårigheten med artbestämning. Att artbestämma sjöfåglar och gäss på hösten är svårt. I jämförelse därmed anses den del av jägarexamen som mäter artbestämningsförmågan vara barnsligt enkel. Den mäter inte beredskapen för sjöfågeljakt. Skymningsjakten utgör en del av artbestämningsdiskussionen. Ornitologerna har hört att andjakten allmänt fortsätter så sent i allt dunklare skymning att de anser att det inte mera är möjligt då att artbestämma fåglarna. Jägaren bör vara säker på att den överflygande fågeln, som avtecknar sig svart mot himlen, inte är t.ex. en snatterand, skedand, bläsgås eller salskrake. Om artbestämningen inte lyckas bör man ge upp. Kvällssträcket får fortsätta, jakten inte. Finns det fog för misstanken? Finns det bland andjägarna utövare med bristfälliga färdigheter för artbestämningens del? Eller ännu värre, jägare för vilka det är egalt om det är silhuetten av en sädgås eller en bläsgås som avtecknar sig mot kvällshimlen bakom siktet? Viltstatistiken stöder ornitologernas misstankar. Enligt den statistik som grundar sig på jägarnas egna meddelanden har det genomsnittliga årliga bytet av årta under de senaste åren uppgått till 16 500 fåglar. Det här är en omöjlighet. Det verkliga bytet av årta kan inte vara mer än en bråkdel av det ovannämnda. Det enligt jägarnas meddelanden dramatiskt decimerade beståndet av årta beskattas årligen i en omfattning som är många gånger större än häckningsbeståndet i Finland. Ibland nedvärderas artbestämningens betydelse i "gubbarnas prat". Det är riktigt att bytet med stor sannolikhet är ett fågelvilt, om jägaren ens har kunnat artbestämma objektet som en andfågel. Det är också riktigt att det kan förekomma fridlysta andfågelarter på alla jaktområden för andfågeljakt. Risken för att en fridlyst art ska skjutas finns således alltid och goda artbestämningsfärdigheter är sålunda nödvändiga. Risken är särskilt stor för gässens del. Under de senaste åren har det skett enorma förändringar i arternas förekomst. I en stor del av landet är det därför sannolikare att jägaren möter en fridlyst gåsart under jaktsäsongen än en viltgåsart. Jakt av misstag på fjällgås eller annan hotad art får inte ske. Utöver att det är fråga om ett naturskyddsbrott som leder till sanktioner på upp till flera tusen euro är det också fråga om en hotad arts framtid. Enligt min åsikt hör det till jägarens "yrkesstolthet" att försäkra sig om att inte ett sådant misstag sker för egen del. Enda sättet att säkerställa detta är att öva sig i artbestämning och behärska sig alltid när man inte är säker på artbestämningen. Den rätt jaktkortet ger att jaga är en otrolig rätt. Det är ett tillstånd att döda - "license to kill". Enligt min åsikt är innehavarna av tillståndet skyldiga att visa att kritikerna har fel. En modernisering av jägarexamen och orts- och datumrelaterade tidsgränser för skymningsjakt som i Sverige skulle minimera kritiken. I jägarexamen borde förmågan att artbestämma sjöfåglar mätas med växlande korta videosnuttar eller fotografier av andfåglar i höstdräkt simulerande jaktsituationen. Jaktkortet borde delas upp i däggdjurskort, sjöfågelkort, hönsfågelkort osv. För att få kortet i respektive grupp borde kandidaten visa såväl artbestämningsfärdighet i artgruppen som jaktfärdighet. Skulle du vara redo att låta testa dina egna artbestämningsfärdigheter och därigenom tysta ornitologernas kritik? G Gästskribenten är fågelskyddschef vid BirdLife Finland rf Teemu Lehtiniemi Vad tycker du? Borde det givetvis med undantag för naturreservat vara tillåtet att jaga inom naturskyddsområden? Borde det vara tillåtet att jaga inom de områden som ingår i skyddsnätverket Natura 2000, såsom det utlovades med statsmaktens mun när inrättandet av Natura startade? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 2 Jägaren 4 / 2009 Gästskribenten är en ny spalt i vår tidning. Vi ber om åsikter om spalten.
Innehåll N:o 4 10.07.2009 58. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 14.09.2009. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Jari Pigg Redaktör: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Juha Immonen (vordf) Bror Blusi Klaus Ekman Visa Eronen Ilkka Eskola (Hansaprint) Mikaela Miekanmaa (JSM) Juha Mäkinen (Forststyrelsen) Maria Nikunlaakso Vesa Ruusila (VFFI) Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 00890 Helsingfors tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2009/ JÄG09_03 Pärmfoto: Mikael Wikström sida 20 Björnar mitt i bebyggelsen metoder för problemförebyggande och -lösning sida 42 Insamlingen av sjöfågelvingar gav värdefull kunskap sida 82 Rådjur och vitsvansvilt följs upp med satellitband sida 48 Lintulahdet Life bredd på skötseln ger fler våtmarksfåglar sida 72 Uppfödning och utsättning del av rapphönsbeståndets förvaltning 51 Ålandsnytt 52 Eftersöket är en väsentlig del av handräckningen vid högviltsincidenter 56 Mufflonfåret 70 år i Finland 60 Varför vilttrianglar? 64 Med Eki på vandring: På villovägar 68 Dags för jägaren att börja motionera, del III: Finslipa jaktformen 72 Uppfödning och utsättning del av rapphönsbeståndets förvaltning 78 Satu Tuomisto: Jakt passar också för kvinnor 82 Rådjur och vitsvansvilt följs upp med satellitband 84 Konsten att locka sjöfågel säg det på ändernas språk! 86 En jaktgäst från utlandet tips för värden 88 Jaakko Kolmonen: Utnyttja viltet i sin helhet 92 Jägarorganisationen meddelar 96 Adresser 97 Affärer Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 2 Gästskribenten: Om vikten av artbestämning 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren: Med eftertanke mot den kommande hösten ... 6 Representantmötet samlades på Aulanko Tauno Partanen valdes till ordförande 10 Ordförandens spalt: Förändring öppnar möjligheter 11 Forskarperspektivet: Den tionde pärlan är hittad! 12 Jägarnas Centralorganisation och Tracker Oy presenterar: En gratis terrängnavigator åt alla jägare! 16 Håll huvudet kallt på björnjakten 20 Björnar mitt i bebyggelsen metoder för problemförebyggande och -lösning 24 Stora rovdjurs död undersöks 34 Artbestämning av änder i höstdräkt, del 1 42 Insamlingen av sjöfågelvingar gav värdefull kunskap 48 Lintulahdet Life bredd på skötseln ger fler våtmarksfåglar Jägaren 4 / 2009 3
Vildmarkskalender JULI Text och bild: Eerikki Rundgren Efter midsommaren börjar sommaren på allvar. I juli följer värmeböljorna och regnen på varandra. Värmerekordet i vårt land uppmättes i Åbo den nionde juli 1914 då kvicksilvret steg till +35,9 grader Celsius. Det är också i juli månad som de största regnmängderna har uppmätts, både per dygn och för en hel månad. Kniven är för varje jägare det viktigaste redskapet och någonting att vara stolt över. En bra täljkniv sitter som klistrad i näven på jägaren. Bredden på dennes hand brukar betraktas som ett lämpligt mått på bladets längd. Med en sådan kniv täljer man behändigt till tände och en hel del annat smått och gott. Korteniemi traditionsgård hör till de populäraste sevärdheterna i Liesjärvi nationalpark. Vid olika evenemang får folk tillfälle att uppleva vardagen på gården och har möjligheter att delta i olika arbeten. Lördagen den 11 juli slås höet på Korteniemi och sätts på stör för att torka. Det stora flertalet av våra dagfjärilar flyger mitt på sommaren. Ju varmare väder, desto livligare flyger fjärilarna. När det regnar håller de sig på marken. Mest fjärilar påträffar man på blomsterängar och i skogsbryn. Förändringarna i lantbruksmiljön och dikandet av våtmarker har gjort många fjärilsarter sällsyntare. Den svavelgula höfjärilen trivs på myrar, som artens finska namn suokeltaperhonen berättar. Larven lever främst på odon men äter också blåbär. Den här ståtliga fjärilen är lätt att bomma om man glömmer bort att ta en tur ut på kärret i juli. Fjärilarna på bilden parar sig i Koivusuo naturreservat i Ilomants. AUGUSTI Jaktsäsongen inleds den tionde augusti med duvjakten. I vårt land förekommer fem duvarter av vilka bara ringduvan är jaktbar. Arten har blivit vanligare och på sina håll har detta inneburit ökade skador på lantbruket. Med av jaktvårdsdistriktet beviljat tillstånd får ringduvor skjutas för att förebygga skador. Knivar som belönades med pris på årets FM-tävlingar i Fiskars kan beundras på jaktmuseet i Riihimäki. Knivmästarnas arbeten är utställda ända till slutet av augusti. Det populära evenemanget om böcker och vapen (Ase ja kirja) går av stapeln söndagen den 23 augusti på jaktmuseet mellan klockan 10 och 15. Feedback från gästskribentspalten Borde man få jaga inom skyddsområden, givetvis med undantag för naturreservat? Borde man få jaga i områden som ingår i skyddsområdesnätverket Natura 2000, såsom det utfästes med statsmaktens mun vid starten för Natura? Läsaråsikter om den gästskribentfråga som ställdes i senaste nummer av Jägaren: I Visst borde man få jaga. I Naturskydds- och Naturaområden bör utan vidare fredas för alla slag av jakt. Ju mångsidigare det naturliga biosamhälle är som uppstår i naturskyddsområden, dess starkare egenskaper och överlevnadsförmåga har också bestånden av skogsfågel. Områdena ifråga fungerar som s.k. urkläckerier från vilka särskilt fåglarna söker sig ut för att bilda egna revir när populationen blir större. På det viset ökar antalet även inom vidare områden. I När det en gång har lovats att jakten bevaras ska löftena hållas. Annars lider hela naturskyddets trovärdighet. Borde man få jaga inom skyddsområden, givetvis med undantag för naturreservat? ja 75 % nej 25 % Det gäller för jägarna att bemanna passen i skydd av gryningsdunklet före duvornas morgonsträck. Augusti månads klara morgnar och varma kvällar är idealiska för jakten även om duvjakten pågår ända till slutet av oktober. Eftermiddagens timmar innan kvällssträcket kan med fördel användas till gemytlig samvaro och tillvaratagandet av de fällda fåglarna. Läsarnas kommentarer Besök adressen www.riista.fi/vieraskyna och ta ställning till frågan som ställs på sidan 2 i Gästskribentens artikel. De mest träffande åsikterna publiceras i fortsättningen i den här spalten. 4 Jägaren 4 / 2009
Ledaren Jari Pigg verksamhetsledare Med eftertanke mot den kommande hösten... Hönsfåglarnas belägenhet ser ut att bli relativt anspråkslös för den kommande höstens del. Redan för ett år sedan misslyckades häckningen i många delar av landet och fågelbestånden bestod i det närmaste enbart av så kallade gamla fåglar de värdefullaste individerna som helst ska sparas. Den gångna sommaren var igen i stora delar av landet kall och blöt under just den tid då kullarna kläcktes. Bland jägarna var man bekymrad över hur de små kycklingarna ska klara sig eller rättare sagt över avsaknaden av möjligheter för dem att överleva. Många jaktvårdsdistrikt har efter moget övervägande fattat beslutet att förkorta höstens hönsfågeljakt. Efter att resultaten från tringelinventeringarna börjar bli klara i augusti är det skäl att ytterligare överväga en finkalibrering av jakten. Det är all orsak att inventera trianglarna just nu när det behövs noggranna och tillförlitliga fakta. Därefter kan jaktföreningarna fatta besluten om sina hönsfågelkvoter och begränsningar utgående från inventeringsresultaten och kompletterande lokala observationer och inte enbart på "känn". Hönsfågeljägarna har också tidigare upplevt svackor med bekymmer. T.ex. dalripan i norra Finland har under de gångna decennierna gått igenom motsvarande vågdalar många gånger. Fågelbestånden repar sig nog igen efter sina bottennoteringar bara förhållandena åter blir gynnsammare, men för jägarnas del är det skäl att inte fördjupa svackan utan handla tvärtom. Ändringen av naturvårdslagen behandlas i riksdagen under höstsessionen. I praktiken är avsikten att förbjuda jakt i mera täckande grad än tidigare och inom fler områden. Redan tidigare har jag sagt att tillåtandet av älgdrev inte har nånting med tillåtande av jakt att göra, och jag är fortsättningsvis av samma åsikt. Det är annars säreget att det för många år sedan sades att Natura-programmet representerar en alldeles ny praxis inom naturvården och att man inom Natura-områden begränsar bara aktiviteter som kan äventyra den livsmiljö eller naturtyp som är föremål för skyddet. Så här kunde man täckande inrymma många slags områden i programmet. Därefter sades och skrevs det att eventuella begränsningar av jakten skräddarsys områdesrelaterat och lokalt samt anpassande olika mål till varandra. Och att jakten begränsas bara till den del det är behövligt. Det väcker därför förundran att man efter att ha fått något slags godkännande av ett Natura-område för att skydda t.ex. en växtart eller ett silikatberg eller en trädbevuxen myr nu föreslår för riksdagen en lagändring, som innnebär att man med stöd av den behändigt med ett enda beslut kan förbjuda jakten på tiotals och hundratals dylika skyddsområden, för att inom dessa områden "skydda naturen och ekosystemen i sin helhet", och därför kan inte jakt bedrivas inom dem. På folkmål finns det många färgstarka termer för motsvarande verksamhetsformer, men de behöver knappast uppräknas här. I ändringsförslaget föreslås även en praktisk möjlighet att utvidga skyddsområden på gamla statliga marker med enbart en lantmäteriförrättning utan den idag fordrade föörfattningsberedningen. Så här kan man få skyddet att omfatta än fler hektar, visserligen utan särskilda naturvärden, eftersom statens marker redan i många repriser har inventerats för skyddsbehovens del. Även inom dessa områden kommer jaktförbudet att träda i kraft när det inrättade områdets fredningsbestämmelser utvidgas att omfatta även tilläggsområdet. Ett sakligt naturskydd är enligt jägarnas åsikt en god sak, men frågan är om de i vårt land använda medlen för skyddet börjar bli föråldrade; är de fortfarande korrekta, sakliga, relevanta och berättigade? Nyttjandet av förnybara naturresurser enligt principen för hållbart nyttjande har ute i världen uttryckligen setts som ett sätt att realisera ett riktigt naturskydd. G PS. Fågelskyddschefen Teemu Lehtiniemi på BirdLife Finland frågar i spalten Gästskribenten berättigat hur det är med jägarnas artbestämningsfärdigheter. Är dina artbestämningsfärdigheter up to date? För alla jägare lönar det sig att t.ex. studera närmare Jari Peltomäkis omfattande artikel om artbestämning av änder i höstdräkt i det här numret av Jägaren. På vår webbsajt www.riista.fi hittar du också högklassigt artbestämningsmaterial om såväl våra gäss som andfåglar (avsnittet om änder publiceras före jaktens början). Från vårt lager kan du beställa den av Jari Peltomäki skrivna och illustrerade Fågelguiden för jägare. I den beskrivs uttryckligen fågelvilt i höstdräkt och artbestämning av detta. Efter att ha fördjupat dig i nämnda material kan du svara med gott samvete på Teemu Lehtiniemis utmaning! Jägaren 4 / 2009 5
Representantmötet samlades på Aulanko Tauno Partanen valdes till ordförande Jägarnas Centralorganisations representantmöte samlades på Aulanko i Tavastehus. På denna traditionsrika plats fördes en omfattande diskussion om hela jägarorganisationens framtid. Eftersom också hela styrelsen var i tur att avgå kunde en viss spänning iakttas. mandatperiod, så det gällde också att välja ny ordförande för organisationen. Livlig diskussion om evalueringen Utgående från inledningsanföranden som hölls av JSM:s Sami Niemi och Talent Partners Jari Lindqvist uppstod en livlig diskussion om utvärderingen av jägarorganisationen. Mötesdeltagarna underströk i flera repriser tryggandet av jaktvårdsföreningarnas verksamhetsförutsättningar och talkoarbetets betydelse i viltförvaltningens administration. Talkoarbetet och dess betydelse hade förstås betonats redan i samband med presentationen av evalueringsrapporten. Det hölls också en paneldiskussion om temat. Även under den framgick behovet av att gå med i förnyelsprocessen mycket tydligt. Jaktchefen i Uleåborg, Keijo Kapiainen, redogjorde förtjänstfullt för tillämpningen av en ändring av jaktförordningen ifjol som överförde beviljandet av licenser för borttagande av skaderovdjur till jaktvårdsdistrikten. Processen har enligt Kapiaisen sysselsatt distrikten mer än väntat och även gett feedback. Sammanfattningsvis konstaterade man att jaktvårdsdistrikten fått ett mycket gott vitsord för sin verksamhet. Ministerns hälsningar sporrade Vid supén på kvällen var också minister SirkkaLiisa Anttila, som ansvarar för jaktfrågorna, till deltagarnas glädje närvarande. I sitt tal sporrade hon jägarorganisationen att delta i förnyelsearbetet och lovordade den positiva respons processen redan hittills erhållit. Ett särskilt tack riktade minister Anttila till avgående ordföranden, ödemarksrådet Simo Syrilä, för hans långvariga arbete den finländska jakten till fromma. Vid supén premierades också Jaktjournalisten 2008. Den här gången tillföll utmärkelsen Juha Raippalinna, en redaktör som gått den långa vägen och även själv är ivrig jägare. Sitt livsverk har han utfört vid Finska notisbyrån (FNB). Raippalinna var under flera decennier jaktens viktigaste länk till mediefältet. Tack för det! Ordföranden Syrilä dekorerades med Jägarnas Centralorganisations högsta utmärkelsetecken storförtjänsttecknet, som samtidigt kan innehas av högst 30 levande personer. Även långvarige styrelsemedlemmen, MTK:s Olavi Peltola premierades för förtjänstfull verksamhet. Han erhöll JCO:s förtjänsttecken i guld. R epresentantmötet hölls den här gången på Aulanko i södra Tavastland. Mötet förmodades bli intressant, för programmet dagen innan var fullt av föredrag och paneldiskussioner med anknytning till evalueringen och utvecklingen av jägarorganisationen. Och man väntade ju också på valet av en ny styrelse. Ordföranden Simo Syrilä hade i god tid meddelat att han inte mera står till disposition för en ny Den nya ordföranden för Jägarnas Centralorganisation blomsterhyllades såfort valet fastställts. Ny ordförande Det egentliga representantmötet på söndagen förlöpte elegant under ordförandeskap av Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikts nya ordförande Hannu S. Laine. Till de intressantaste ögonblicken under mötet hörde valet av ny ordförande. Endast ett förslag till denna post förelåg, ordföranden för Norra Savolax jaktvårdsdistrikt, forstmästare Tauno Partanen. Han valdes också enhälligt till uppgiften. Den nyvalda ordföranden konstaterade att hans kommande arbetsfält är fyllt av utmaningar. - Verksamhetskulturen inom JCO har präglats av att ordförandens roll har varit synnerligen markerad. Eftersom jag själv ännu är med i arbetslivet anser jag att den här modellen för verksamheten måste ändras i någon mån och ansvaret fördelas klarare mellan samtliga styrelsemedlemmar. Ordförandens roll i en organisation som vår måste med tanke på arbetsmängden vara sådan att också personer som är ute i arbetslivet kan sköta uppgiften. Vi har i vår styrelse ett utmärkt kunnande inom olika områden som det är skäl att utnyttja effektivare, underströk Partanen. Den nya ordföranden lyfte fram förnyelseprocessen såsom den viktigaste utmaningen inom den närmaste framtiden. 6 Jägaren 4 / 2009
Under panelen fördes en livlig diskussion om evalueringen av jägarorganisationen och behovet av en förnyelse av viltförvaltningen. I panelen deltog ordförande Simo Syrilä, styrelsesuppleanten Einari Kapiainen från Kymmene, jaktchef Reijo Orava från Nylands jaktvårdsdistrikt, kommunikationschef Klaus Ekman från JCO, Veikko Seuna från huvudstadsregionens jägarbyrå och konsultative tjänstemannen Sami Niemi från JSM. Panelens åsikter var synnerligen samstämmiga. Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila framförde statsmaktens hälsningar till mötet och tackade avgående ordföranden, ödemarksrådet Simo Syrilä för hans arbete den finländska jakten till fromma. - Jägarorganisationens viktigaste operativa resurs är organisationens kunniga, yrkesskickliga och motiverade personal. Framöver bör dennas arbetsinsats kunna organiseras bättre än tidigare till gemensamt gagn för vilthushållningen. Inom personalen finns det en avsevärd mängd knowhow, som bör kunna utnyttjas effektivare i hela landet. Därtill bör de små enheternas, exempelvis jaktvårdsdistriktens, sårbarhet vid ordnande av vikariat och i sjukdomsfall kunna lösas så att servicenivån hålls intakt, framhöll Partanen. - En av de väsentligaste utmaningarna är givetvis omsättningen av den offentliga viltkoncernens strategiska linjedragningar i praktiken i den lagstadgade organisationens verksamhet. Tidsmässigt kom strategiprocessen in i bilden vid en utmärkt tidpunkt och ger nya möjligheter att föra vilthushållningen framåt. - Den närmaste tidens största utmaning är att föra den inledda förändringsprocessen lyckligt i hamn. Centralt är att säkerställa fältets bindning även i fortsättningen. Organisationsmodellen må sedan bli vilken som helst, men element vilkas position vi inte har råd att äventyra är en förtroendemannaförvaltning och personal som arbetar för samma mål samt det talkoarbete som utförs på fältet, varnade Tauno Partanen. "Jaktens kontinuitet och ställning bör säkras" Ordförande Partanen underströk också säkerställandet av jaktens kontinuitet. - Också säkrandet av jaktens kontinuitet och ställning är en av de största utmaningarna. Hotbilder finns av många slag, men en jakt som grundar sig på principen om hållbart nyttjande bevarar sin ställning även i framtiden. Jägarna tar hand om samhälleligt viktiga frågor som det i praktiken vore nästan omöjligt eller åtminstone synnerligen dyrt att ordna på något annat sätt. Dylika uppgifter är exempelvis skötseln av hjortdjurs- och stora rovdjursfrågorna och viltinventeringarna. För att trygga kontinuiteten är det av centralt intresse att väcka ungdomens intresse för vårt fritidsintresse. För det sistnämndas del har det under den senaste tiden genomförts många fina projekt tillsammans med skolorna likaså har ungdomslägren varit mycket populära. Jägarnas Centralorganisations styrelse. Från vänster Erkki Huhta, Risto Hanhineva, Juhani Kukkonen, Tauno Partanen, Mikael Antell, Veikko Ahola, Aarno Puttonen, Ville Schildt och Bror Blusi. Jägaren 4 / 2009 7
- När det gäller skötseln av livsmiljöer i samarbete med markägarna har jägarorganisationen och jägarna starka traditioner. På det här området har vi varit och kan också i framtiden vara vägvisare och koordinatorer vid sammanförandet av olika aktörer. Aktiviteter av den här typen är ägnade att stärka samarbetet mellan markägare och jägare för jakträttens bindning vid markägandet är en av den finländska jaktens grundpelare. FNB:s Juha Raippalinna är Årets jaktjournalist Årets jaktjournalist 2008 Juha Raippalinna var uppenbart glad över beviset på uppskattning. Förnyelseprocessen och behovet av en sådan? Enligt Tauno Partanens uppfattning är en förnyelseprocess såväl nödvändig som oundviklig med beaktande av den mycket omfattande förändring som är på gång inom den statliga regionala förvaltningen enligt en mycket snabb tidtabell. Jägarorganisationen har för sin del relativt länge haft samma struktur. Därför förutsätter de stora förändringarna i verksamhetsmiljön att också jägarorganisationens verksamhet analyseras utifrån en ny utgångspunkt. En förnyelse upprätthåller organisationens beredskap och känslighet för förändringar det gäller att inte stelna i gamla former. Enligt Partanen är det helt naturligt och normalt att det också förekommer protester mot förändringar. Hur som helst bör vi i fortsättningen kunna sköta t.ex. licensbesluten på ett sätt som tål en utomstående, ofta också mycket kritisk granskning, sammanfattade Partanen. Nya vindar i styrelsen Efter det klara valet av ordförande följde val av övriga medlemmar till styrelsen, vars sammansättning blev följande: Norra valområdet Risto Hanhineva, Uleåborg (suppl. Asko Keski-Nisula, Kajanaland) Erkki Huhta, Lappland (suppl. Urho Tervonen, Kajanaland) Östra valområdet Juhani Kukkonen, Södra Savolax (suppl. Einari Kapiainen, Kymmene) Tauno Partanen, ordf, Norra Savolax (suppl. Pentti Pulkkinen, Norra Karelen) Västra valområdet Bror Blusi, Svenska Österbotten (suppl. Heikki Alakarhu, Österbotten) Veikko Ahola, Norra Tavastland ( suppl. Hannu S. Laine, Södra Tavastland) Mikael Antell, Nyland (suppl. Reinhold Jensen, Egentliga Finland) "Vi bör delta i förnyelsearbetet" Före mötet avslutades diskuterades jägarorganisationens förnyelseprocess ännu en gång. Trots att frågan inte fanns upptagen på mötets agenda ville mötet att följande kläm skulle antecknas i protokollet: "Representantmötet är enigt om att organisationen bör delta i förnyelsearbetet". I detta sammanhang konstaterades även att JCO:s styrelse redan har meddelat jord- och skogsbruksministeriet om organisationens positiva ställningstagande. G Text: Klaus Ekman I Jaktjournalistpriset för år 2008 delades ut i samband med representantmötet på Aulanko. Jaktjournalistpriset, som instiftades 2002, utdelades nu för sjunde gången. Priset är 2000 euro stort. Bland kandidaterna för jaktjournalistpriset fanns det också denna gång ett flertal förtjänta personer. Av kandidaterna lyfte juryn denna gång fram toppnamnet Juha Raippalinna, en långa linjens man som utfört sitt dagsverke som redaktör vid Finska Notisbyrån (FNB). Raippalinna har under tiotals år varit den person vid FNB som fört jaktens talan. Tusentals nyheter med jakttema har utgått från hans penna. Under långa perioder har alla av FNB publicerade artiklar med jakttema sammanställts av Raippalinna. Han har gärna tagit sig an jägarorganisationens pressmeddelanden, men det finaste har varit att han också under de mest bråda tider på eget initiativ med iver kunnat ta itu med aktuellla viltfrågor. I och med Juha Raippalinnas pensionering förlorar vilförvaltningen en viktig kontakt med medierna. Det är bara att hoppas att luckan kan fyllas. - Vi kan med glädje konstatera att Juha Raippalinna genom sin verksamhet i hög grad har främjat den finländska vilthushållningen och dess allmänna acceptans bland den stora allmänheten. Som ett tack för allt detta överlämnar vi jaktjournalistpriset för år 2008, tackade ordföranden för juryn Tapani Pääkkönen när han överlämnade prise. 8 Jägaren 4 / 2009
Metsästä Metsästää Metsästää 4 / 2009 tsäs ts tää 2009 0 9
Ordförandens spalt Tauno Partanen ordförande Förändring öppnar möjligheter Den utomstående bedömaren Talent Partners överlämnade i början av april sin evalueringsrapport om jägarorganisationen och presenterade resultaten av sitt arbete vid viltkoncernens seminarium i Tusby. I rapporten analyserades den nuvarande organisationens starka och svaga sidor samt presenterades ett rätt långt gående förslag till utveckling med tanke på en fortsättning. I och för sig bjöd rapporten inte på några särskilt överraskande öppningar vid jägarorganisationens interna palavrer har det redan under ett flertal år förts diskussioner om nästan alla nu framförda förslag till utveckling. Det kanske väsentligaste förslaget i rapporten var att Jägarnas Centralorganisaation och jaktvårdsdistrikten skulle sammanslås till en organisation, vars namn kunde ändras till exempelvis Finlands Viltcentral. En mera detaljerad presentation av rapportens innehåll ingick i föregående nummer av Jägaren. De gjorda förslagen fungerar som en utmärkt utgångspunkt för diskussioner, men det är skäl för viltförvaltningen att med tanke på fortsättningen själv fundera över vilka de bästa verksamhetsmodellerna kunde vara. Redan innan evalueringen inleddes startades utarbetandet av en strategi för den offentliga viltkoncernen vid ett seminarium på Gustavelund. Till den offentliga viltkoncernen hör utöver den lagstadgade jägarorganisationen även VFFI, Forststyrelsens jakttjänster och Metla. Arbetet kunde slutföras före senaste årsskifte och som bäst pågår omsättandet av strategin i praktiken. Arbetet råkade infalla vid rätt tidpunkt - nu kan vi utgå från en färdig och färsk strategigrund när vi begrundar fortsättningen. När den regionala förvaltningen i vårt land från början av nästa år grundligt förändras för det med sig så stora förändringar i verksamhetsmiljön att det är skäl också för jaktförvaltningen att överväga sin organisations struktur från nya utgångspunkter. T.ex. licensbesluten bör i fortsättningen kunna skötas på ett sätt som till alla delar håller också en utomstående granskning. Ifråga om personalens storlek är de nuvarande jaktvårdsdistrikten verkligt små enheter. Det ger upphov till många praktiska problem, t.ex. vikariatarrangemangen, svårigheten att utnyttja specialkunnande i större utsträckning, ordnandet av arbetsgivarverksamheten, utförandet av överlappande arbete. Enligt min uppfattning förutsätter också den ekonomiska situationen en analys av organisationens struktur för att vi även i fortsättningen ska kunna hålla jaktvårdsavgiften på en rimlig nivå. Jord- och skogsbruksministeriet har inte för avsikt att använda sin auktoritet för att driva igenom en förändring på fältet, utan frågade jaktvårdsdistrikten om deras ståndpunkt till frågan om de anser en förändringsprocess vara nödvändig om verksamhetsmiljön förändras mycket snabbt. Jaktvårdsdistriktens svar var positiva, likaså gav representantmötet klartecken för en start av förändringsprojektet. Före utgången av juni har det utsetts representanter för de olika grupperna till såväl styrgruppen som den egentliga beredningsgruppen. I vardera gruppen fungerar ministeriets representant som ordförande. Arbetet i de egentliga arbetsgrupperna kan inledas genast efter semesterperioden. Vi bör absolut se förändringen som en möjlighet och inte som ett stort hot. I jägarorganisationen har vi en såväl motiverad som kunnig personal samt en förtroendemannaförvaltning och aktörer på fältet som är starkt bundna vid verksamheten. Därför är jag övertygad om att förändringsprocessen lyckas. Väsentligt är dock att man lyssnar mycket noggrant på ovannämnda gruppers insikter under hela den tid förändringsprocessen varar. När vi allesammans arbetar för den gemensamma saken kan vi bevara det frivillig- och talkoarbete som präglar viltbranschen ävensom vår självständiga lagstadgade jägarorganisation också efter den regionala förvaltningens stora villervalla.. G 10 Jägaren 4 / 2009
Forskarperspektivet Den tionde pärlan är hittad! För några år sedan skrev jag i ett jubileumsnummer av tidskriften Suomen Riista en artikel där jag presenterade de finaste artiklarna som skrivits av den äldre generationens viltforskare. Jag kallade mitt bidrag "Nio pärlor" och uppmanade läsarna att var och en på egen hand hitta sin egen tionde pärla. Nu har jag själv hittat min egen tionde pärla! Eller rättare sagt så var det min mångåriga samarbetspartner och vän Ari Nikula på Skogsforskningsinstitutet i Rovaniemi som presenterade mig för pärlan. Den dök upp liksom i förbigående när vi talade i telefon. Ari kunde citera utantill långa stycken ur texten. Han var djupt imponerad av den äldre generationens kunnande och det var inte att undra på, för artikeln kunde ha varit publicerad i vilken dagsaktuell skötselguide eller rapport som helst. Till exempel de som gör upp förvaltningsplaner för skogshöns borde absolut ha en kopia av den här pärlan, både på skrivbordet och nattduksbordet. I Det handlar alltså om forstmästare Einari Vallealas inlägg om konfrontationen mellan skogsviltet och det moderna skogsbruket och följderna därav (E. Valleala 1954: Metsänhoitotoimenpiteiden vaikutuksesta metsännriistan viihtyisyyteen. Suomen Riista 8: 111-123). Artikeln kom till under det moderna finska skogsbrukets första år och inte heller Valleala kan ha haft särskilt mycket erfarenheter att falla tillbaka på. Nuförtiden är det blott sällan som vi stöter på någon som har en så enastående förmåga att förstå och tolka skogsnaturen. Valleala var en visionär. Jag återger här några stycken ur Vallealas text, i kursiv. Dessutom har jag tagit mig friheten att stryka under några ekologiska observationer som alltså är från en tid då det egentligen inte ännu existerade någon ekologi i vårt land! Av gammalt är det sed att inte söndra eller kraftigt gallra skogskanter som gränsar till vidsträckta kalhyggen, utan lämna sådana orörda såsom skyddande skog. Detta är ofta av nöden för att avvärja stormskador, men utgör samtidigt en åtgärd som är viltet till stort gagn. Landskapsmässiga skäl försvarar ett avsiktligt gynnande av björken i skogsbryn. Björken kan även försvaras av skogsbruksmässiga skäl, emedan detta trädslags vindtålighet inte står tallen efter. Samtidigt utgör dessa björkar utomordentliga vinterbeten för orrarna. För viltets trivsel är det önskvärt att från avverkningar och övriga skogsbruksåtgärder freda smärre arealer, även sådana som omfattar mindre än en hektar. De fredade arealernas antal beror självfallet på forstmästarens intresse och vilja att gagna viltets trivsel. Storleken på det fredade området är inte det avgörande. Ofta är det av större värde med flera smärre områden än ett stort. Det viktigaste är att det fredade området är så beskaffat, att viltet verkligen trivs där. Idealiska är bland andra små sankmarker, smala kärrhalsar, bäckdälder samt tjärnstränder. För skogsbrukets vidkommande är det fåfängt att vid avverkningar fälla och kvarlämna liggande sådana träd som kan tjäna som boplats för hålbyggande fåglar. I håliga träd häckar inte bara insektätande småfåglar utan även skogsduvan, som utomlands utgör ett högt värderat fågelvilt samt flera arter av småugglor, vilka är till obestridlig nytta. En parklik skönhet i skogen är ofta uppenbart svår att förena med viltets och det övriga djurlivets trivsel. Den sista meningen försvarar sin plats i vilken skogsvårdshandbok som helst. Nuförtiden talar vi ofta om att skogen får se behärskat oskött ut. Valleala är också fullt på det klara med vattenhushållningens betydelse i skogen. Kärren utgör den finska taigaskogens oaser! Artikeln andas Vallealas stora kärlek för i synnerhet skogshönsen, men hans omsorger omfattar alla levande varelser i naturen. Valleala tvivlade inte ett ögonblick på att skogen är djurens hem och att de ska trivas där. Skogen som viltmiljö kan variera stort i värde beroende på skogstyp, våtmarkstyp och beståndets struktur. Till de viktigaste miljöerna för viltet hör friska moar med angränsande trädbevuxna kärr. Skogsbruket med sina ingrepp och åtgärder har både positiva och negativa verkningar på skogen som miljö och på viltets trivsel. Mången negativ yttring kan kännbart lindras och positiv dito förstärkas medelst försumbart små uppoffringar vad gäller avkastningen. Synnerlig uppmärksamhet bör fästas vid behandlingen av frisk moskog och växtlig kärrskog. Ofta är verkningarna av olika skogsvårdande åtgärder så långsamma att deras faktiska betydelse inte ännu är skönjbar. Därtill kommer att forskning saknas. Ett exempel härpå är avverkning av skärmträd i kombination med röjning. Vi känner inte till vilken inverkan åtgärden har på beståndets mikroklimat eller på insektlivet i fältskiktet och därmed på fågelkullarnas tillgång på föda och födans kvalitet. Inte heller känner vi till vilka verkningar en utdikning av myrar som är viktiga för viltet har på mikroklimatet och insektlivet samt på tillgången till dagg, som fågelungarna nyttjar som dricksvatten. Einari Valleala stod troligen på förtrolig fot med viltforskarna professor Lauri Siivonen och doktor Pertti Seiskari. Samtalen herrarna emellan var säkerligen givande för alla tre. Valleala ägde helt klart en forskares karaktär och glöd, men att byta fack och spela vetenskapsmannens roll var dock på den tiden i det närmaste omöjligt. Skogsbrukets inverkan på viltets trivsel torde i det stora hela ändå vara negativ. Ändå förblir skogsbrukets konsekvenser av ringare omfattning än mången annan yttring av mänsklig kultur, i synnerhet den tilltagande bebyggelsen med sina biverkningar. Enkannerligen av dessa skäl bör skogsbruket göra sitt yttersta för att gynna viltets miljöer och bevara djurens hemtrevnad. Valleala avslutar sin artikel med det här stycket. Det reflekterar en verklig naturväns djupa oro för vad som kommer att ske med och i våra skogar. Det som sker är en process där vi själva är delaktiga, vare sig vi vill det eller ej. Valleala inser klart och tydligt och med rätta att människans aktiviteter i alla sina olika former och i sin helhet utgör det största hotet. Han efterlyser ansvarstagande i skogsbruket, kräver att vi ska göra allt som står i vår makt för naturens bästa, och ber i sitt stilla sinne naturen om förlåtelse. Tänk om vi hade lyssnat bättre på Einari Vallealas tankar redan för 55 år sedan! Då hade djurlivet i våra skogar mått bättre och skogen hade fortfarande varit djurens hem. G Harto Lindén Skribenten är forskarprofessor på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jägaren 4 / 2009 11
Jägarnas Centralorganisation och Tracker Ab presenterar: Även om Tracker Hunter navigatorn är ett ypperligt hjälpmedel på jakter ska du aldrig ge dig ut utan traditionell kompass och karta - batteriet kan ta slut och även då är det trevligt att hitta till bilen eller stugan. En gratis terrängnavigator åt alla jägare! Jägarnas Centralorganisation och Tracker Oy meddelade i föregående nummer av Jägaren och på jaktmässan i Uleåborg i slutet av maj att de utan någon kostnad donerar en terrängnavigator åt varenda jägare i landet. Alla som har betalat jaktkortet för jaktåret 2009-2010 kan ta tjänsten i bruk. en sådan kan det vara avgörande livsviktigt att veta var någonstans man befinner sig och kunna meddela sin position. Med programmets hjälp vet jägaren var hunden löper och var bilen står parkerad, och jakten blir tryggare när han med Tracker Hunters hjälp kan ta sig dit. Koll på positionen Mjukvaran innehåller en rad olika tekniska möjligheter. Det är till exempel möjligt att på kartan rita in gränserna för sitt eget jaktområde eller inventeringslinjerna för ens egen vilt- eller fälttriangel. Ägogränser visas automatiskt på lantmäteriverkets mest detaljerade terrängkartor. Nu är det alltså möjligt för jägare att fortlöpande känna sin position och göra det med större exakthet än någonsin förut. Det är också mycket lättare att följa en inventeringslinje när triangeln är inskriven på mobilens skärm. Möjligheten till exakt positionering kan också komma till nytta vid observationer av stora rovdjur. Rovdjursrapporte- T racker Hunter är ett kartprogram som man installerar i sin egen mobiltelefon. Med programmets hjälp kan man positionsbestämma sig själv, andra som använder programmet samt hundar med GPS-halsband. Tjänstens främsta syfte är att öka mängden tillgänglig information och därmed även säkerheten. När alla vet var någonstans de befinner sig så har också jaktledaren koll på läget. Programmet har en rad egenskaper som är bra för jägare, bland annat möjligheten till positionering i nödsituationer. I 12 Jägaren 4 / 2009 ringen ska ju framledes göras direkt i "Tassu" på nätet. Också Forecas väderleksrapporter utgör en trygghetsfaktor av rang till exempel vid kusten och ute i skärgården, men kan också i övrigt utgöra en viktig stödfunktion vid jaktplaneringen. Möjligheterna är med andra ord många. Programmet intresserar säkert i synnerhet unga jägare som är vana vid att använda ny teknologi i varierande sammanhang och som tycker att det är intressant med nya möjligheter att röra sig i terrängen utöver den gamla vanliga kartan och kompassen. Med Tracker Hunter lär de sig att röra sig i terrängen, lär sig läsa och använda kartan och lär sig orientera. Observera dock att programmet aldrig kan ersätta kartan och kompassen helt och hållet! Terrängnavigatorn förbättrar också verksamhetsmöjligheterna för SRVA, den nya organisationen för handräckning vid högviltsincidenter. Typiska fall är att SRVA-personal får rycka ut en fredag kväll eller på småtimmarna en söndag Hannu Huttu
morgon för att spåra upp en älg eller kanske till och med en björn som har krockat med en bil. - Betraktat ur vår organisations synvinkel är det positivt att positioneringen tas i bruk i större skala än förut. All inventering av viltet, från trianglarna till observationerna av de stora rovdjuren, bygger på positionsbestämningar. Med en navigator i handen kan varje jägare behärska den biten. Också för SRVA, som startade i våras, är det här ett i högsta grad välkommet verktyg, som kan användas exempelvis vid eftersöket på en trafikskadad björn eller älg, konstaterar kommunikationschef Klaus Ekman på JCO. Också på Tracker Oy väntar man ivrigt på att kampanjen ska rulla igång. - Allt är klart för starten. Vi önskar självfallet att tjänsten ska få så många användare som möjligt för att säkerhetseffekten ska bli maximal, uppger Samuli Vanhala som är verkställande direktör på Tracker. adress som han har uppgett. När programmet är installerat och telefonens säkerhetsinställningar har ställts in (allt detta förklaras i detalj i anvisningarna) kan programmet premiärstartas, varvid terrängnavigatorn registreras. - På grund av mobilens säkerhetsinställningar är laddandet av positionsprogrammen alltid en smula omständligt, men ändå rätt enkelt. Dessutom, påminner Vanhala, kan man få hjälp med nerladdningen i Tracker Store-affärerna och på Trackers kundservice. Installera Tracker Hunter i mobiltelefonen. Gör så här: 1. Kontrollera att din mobil har kapacitet för Tracker Hunter. Se förteckningen. 2. Gå till adressen trackerhunter.fi på internet och klicka Rekisteröidy nyt (finns enbart på finska). 3. Fyll i blanketten med dina uppgifter. Du har väl kommit ihåg att betala jaktkortet? 4. Registreringskoden skickas till den epostadress som du har uppgett tillsammans med installeringsanvisningarna. Koden fungerar som en nyckel till programmet. 5. Gå tillbaka till nätadressen trackerhunter.fi. Fortsätt installeringen enligt anvisningarna. 6. När installeringen är klar ska du starta programmet och registrera terrängnavigatorn. 7. Installeringen är nu klar och du kan börja navigera i terrängen och hålla koll på kamraterna och hundarna (med deras samtycke!). Tracker Hunter fungerar i följande mobiltelefoner: Nokia 5800 Xpress Music, Nokia 6110 Navigator, Nokia 6210 Navigator, Nokia 6220 Classic, Nokia E51, Nokia E63, Nokia E66, Nokia E71, Nokia E75, Nokia E90, Nokia N78, Nokia N79, Nokia N81 8GB, Nokia N82, Nokia N85, Nokia N95, Nokia N95 8GB, Nokia N96, Samsung i7110, Samsung i8510 - innov8, Samsung SGH-i450, Samsung SGHi550, SonyEricsson C702. En helhetsbetonad terrängnavigator Till den terrängnavigator som Jägarnas Centralorganisation och Tracker tillsammans delar ut hör en licens, det vill säga en användningsrätt, på ett år. Till paketet hör också 50 blad av lantmäteriverkets terrängkarta. I skalan 1:100 000 täcker det här mer än 830 kvadratkilometer. I den mest detaljerade skalan eller 1:20 000 får man nästan 3000 hektar. Den som vill ha fler kartblad kan handla över mobilen eller i webbaffären. Ett paket på 300 kartblad kostar tretton euro. Den som rör sig på flera olika områden gör klokt i att starta med tillräckligt många kartblad. - Det här är en fullfjädrad Trackermodell som redan används av många som jagar med hund, understryker Samuli Vanhala. Det är bara tidsbegränsningarna och kartbladen som är annorlunda. På terrängnavigatorns karta ser jägaren sig själv, jaktkamraterna och jaktlagets hundar li- Först koden, sedan installeringen För att kunna ta i bruk tjänsten behöver jägaren självfallet en telefon som har kapacitet för Tracker Hunter. Listan på kompatibla telefonmodeller finns här invid. När det är kollat behöver jägaren en registreringskod, som han får på tjänstens webbsida som finns på adressen www. trackerhunter.fi. När jägaren har knappat in sitt jägarnummer (som finns på det betalda jaktkortet) på blanketten så skickas registreringskoden och installeringsanvisningarna till honom på den epost- "Det var en ståtlig älgtjur, jag ska sända avstjälpningsplatsens exakta position med navigatorn till jaktledaren så de kan komma efter älgen med litet större materiel. ve och i realtid (tjänsten Tracker Live). Kartorna över jaktområdet laddas automatiskt ner i telefonens terrängnavigator. Man kan välja mellan terrängkartor i skalorna 1:20 000, 1:50 000 och 1:100 000 samt GT-kartor. Ägogränserna är färdigt inskrivna på de mest detaljerade terrängkartorna. Det går också att rita in de exakta gränserna för ens eget jaktområde på telefonkartorna och dela ut dem til kamraterna. I ett nödläge till går det att skicka sin position till jaktkamraterna med en enda knapptryckning. En nyen het är att man kan få väderprognosen för k precis det ställe d man just då befinner sig där (Tracker Sää by Foreca). Sä G Hannu Huttu Jägaren 4 / 2009 13
Håll huvudet kallt på björnjakten Hannu Huttu 16 Jägaren 4 / 2009
Björnjakten inleds den 20.8, men det lönar sig att börja göra spårobservationer redan tidigare på sommaren för att ta reda på hurdana björnar det rör sig i jaktområdet. Björn får aldrig skjutas om förutsättningarna är svaga, för på unga björnar är det dödande träffområdets diameter inte mer än cirka 20 cm. A v björnarna i Finland lever omkring 30 % i Norra Karelen. Björnstammen i området fortsätter sin jämna tillväxt. Enligt gjorda observationer föddes det under 2008 46-54 kullar i Norra Karelen, vilket gör 80100 ungar. Före jaktsäsongen 2009 uppskattas antalet över ett år gamla björnar uppgå till 360440 djur. Antalet 2009 födda ungar har uppskattats till 100, vilket betyder att det totala antalet björnar är 460540. Svårt att uppskatta stammen Uppskattningen av björnstammen grundar sig på av rovdjurskontaktpersonerna gjorda anteckningar av observationer. I Norra Karelen fungerar observerandet som regel bra, men fortfarande finns det en del områden där det skulle behövas fler kontaktpersoner. Under de två senaste åren har därtill björnjägarna gjort anteckningar om observationer under jakttiden. Dessa har varit till stor nytta för rovdjursforskningen. Härigenom har uppskattningen av stammen kommit att bättre motsvara jägarnas bedömning av björnstammens verkliga storlek. Under innevarande år utbildas rovdjurskontaktpersonerna i användning av det internetbaserade Tassuprogrammet och får en personlig kod som ger dem möjlighet att registrera sina observationer direkt på nätet. Samtidigt försöker man också engagera nya observatörer för utbildning. Antalet observationer av rovdjur har ökat stadigt i Norra Karelen. Under 2008 registrerades totalt drygt 4800 observationer. Avskjutningen ökar På den fria björnjaktens tid på 60- och 70-talen fälldes i genomsnitt 8,5 björnar per år i Norra Karelen. Variationsbredden var 2 till18 björnar per år. Det därpåföljande decenniet mer än fördubblades den årliga avskjutningen och uppgick i snitt till 19 björnar per år. Under de senaste åren har det årliga bytet rört sig kring 40 björnar. De jaktlicenser Norra Karelens jaktvårdsdistrikt beviljat utnyttjas i en handvändning. Fjolårets björnjakt i Ilomants varade några timmar. Vid tiotiden på förmiddagen den första jaktdagen var man redan tvungen att avblåsa jakten. I Lieksa och Ilomants fälldes totalt 13 björnar under den första dagen. Undvikandet av skadskjutning kräver omsorg Med det här antalet jaktlicenser blir björnjakten en hård kapplöpning om bytet och ibland försöker man skjuta björnen trots att förutsättningarna är dåliga, vilket leder till att björnen skadskjuts. Sådant sker årligen. Att hitta den skadade björnen är inte alltid så lätt, för som skadad utnyttjar björnen vattendrag för att vilseleda spårarna. Björnjägarna bör fästa särskild uppmärksamhet vid själva skjutandet. Om björnen har Att hitta en skadad björn är inte lätt, för som skadad utnyttjar björnen vattendrag för att vilseleda spårarna. Jägaren 4 / 2009 17
en ofördelaktig placering eller ställning i skottögonblicket ska skottet inte avlossas. Björn ska inte heller skjutas i en skogbevuxen terräng om det finns hinder mellan skytten och björnen. Också skott på björn i snabb rörelse bör undvikas. På en ung björn är det dödande träffområdet litet. Dess diameter är inte mer än cirka 20 cm. Om björnen håller hård fart är därför möjligheten att skottet blir en bom eller en skadskjutning verkligt stor. Jakten har förändrats sedan den fria björnjaktens tid Jaktkulturen har undergått väsentliga förändringar sedan den fria björnjaktens tider. Tidigare jagades björn vanligen med hund så att det utöver hunden inte deltog andra än husbonden eller ett litet sällskap. I Norra Karelen deltar idag drygt 1000 jägare i björnjakten. Björnjaktens karaktär har börjat likna älgjaktens. Sällskapen kan vara mycket stora och det ordnas även samjakter för flera föreningar. Också den traditionella björnjakten med små jaktlag har bevarats och det bedrivs även vaktjakt av ensamma jägare. Många deltar i sällskapsjakter som ordnas på morgonen och fortsätter dagen med vaktjakt på kvällen. Björnjakten inleds den 20.8 Björnjakten i Norra Karelen inleds i hela distriktet den 20 augusti. De två föregående åren har björnjakten i Mellersta Karelen och Tuupovaara inletts den 20 augusti och i övriga delar av distriktet den 1 september. Björnjägarna ville nu ha en klart enhetlig förordningsenlig begynnelsetidpunkt. Då är det lättare att planera semestrar och licenser. Norra Karelen har indelats i åtta licensområden. Inkommande höst torde områdena indelas på samma sätt som ifjol. I Norra Karelen utnyttjas en textmeddelandetjänst som uppdaterar info om till buds stående antal licenser. Jägarna bör ansluta sig till tjänsten. Av den kan antingen licensläget i hela Norra Karelen eller i något enskilt licensområde abonneras. Licensinnehavaren fungerar som björnkontaktperson i sitt område och uppdaterar textmeddelandetjänsten anefter han får meddelanden om nedlagda björnar. Det lönar sig för jägarna att skaffa sig en telefonanslutning som täcker hela jaktområdet. Matti Mela Licensläget med textmeddelande Björnarna följs upp över sommaren där skörden är obärgad. Vid jakt på björn får inte lockbete som har samband med föda användas. Av björnjägare fordras gällande björnprov. Vapnen och ammunitionen ska fylla av jaktförordningen ställda krav för björnjakt. Jägaren ska komma ihåg att han/hon utöver jaktlicens också ska ha rätt att jaga björn i området där jakten sker. Om skadskjuten björn som blivit kvar i skogen ska meddelande utan dröjsmål lämnas till närmaste polis. För eftersöket av den skadade björnen ska kunniga hundar och hundförare inkallas. Licensinnehavarna har fått förteckningar över sådana. Årsunge av björn är alltid fridlyst, likaså Köttet trikingranskas alltid Planeringen av björnjakten in- hona som åtföljs av årsunge. leds redan långt innan den egentliga jakten. Under sommaren och förhösten insamlas observationer av björnspår. nar jaktsällskap som kommer från orter utanför Utgående från spåren vet man hurdana björnar landskapet uppgifter om var björnarna rör sig, om det finns inom jaktområdet. Observationer görs de inte har kontakter med lokala jägare. också av björnhonor med ungar. Vanligen känner jägarna redan före jakten till de områden där Jägaren bör känna lagstiftningen det finns någon hona med unge. Jakt inom dessa Björnjägaren bör känna den lagstiftning som gälområden undviks för att inte honor med unge ska ler för björnjakt. Årsunge av björn är alltid fridfällas i misstag. Likaså känner man till de områ- lyst, likaså hona som åtföljs av årsunge. den där större björnhannar håller hus. De utgör Björn får inte drivas ur ide eller skjutas vid en större lockelse än unga björnar. Däremot sak- ide. Björn får inte skjutas vid åtel eller på åker 18 Jägaren 4 / 2009 Björnkött ska alltid trikingranskas, även när det är avsett för jägarens eget bruk. Björnkött som är till salu ska trikin- och köttgranskas. Granskningen utförs av kommunalveterinären. För björn som är till salu ska ytterligare intyg skaffas över att björnen förvärvats med stöd av licens. Intyget ges av jaktvårdsföreningen. Försäljningstillståndet söks av Finlands miljöcentral. G Text: Reijo Kotilainen, viltvårdskonsulent, Norra Karelens jaktvårdsdistrikt Hannu Huttu
P A T R U U N A T PARASTA PATRUUNAPESÄÄN Trophy Bonded® Tip patruunan edistyksellisen rakenteen, muotoilun ja neonpolymeerikärjen ansiosta tarkkuus, ballistiikka ja läpäisykyky ovat huippuluokkaa. Trophy Bonded ® ulkokuori varmistaa luodin luotettavan laajenemisen sirpaloitumatta. Uritettu runko-osa parantaa tarkkuutta ja pitää piipun puhtaampana. Luodin neonpolymeerikärki ja veneperä parantavat lentorataa ja tarkkuutta. Ytimeen fuusioitu vaippa maksimoi osumatehon. Trophy bonded® tip Niklattu hylsy ja luoti vähentävät kitkaa ja suojaavat korroosiolta. Luodin umpinainen runkoosa parantaa luun läpäisykykyä Ulkopuolinen uritus varmistaa optimaalisen laajenemisen .308 11,7g · .30-06 11,7g 2,59 ¤ kpl maahantuoja: Tarjous voimassa sitoumuksetta 30.9.2009 asti. K a t s o l ä h i n j ä l l e e n m y y j ä s i o s o i t t e e s t a w w w. h j o r t h . f i . Jägaren 4 / 2009 19
Björnar mitt i bebyggelsen - metoder för problemförebyggande och -lösning Björnstammen i Finland har under de senaste tjugo åren vuxit med över 50 % och samtidigt har tyngdpunkten för stammen delvis förskjutits från ödemarksdominerade områden till mera bebodda trakter. Den här utvecklingen har fört med sig allt fler konfliktsituationer mellan björnar och människor. Därför är det nu särskilt viktigt att bli medveten om de vanligaste potentiella problemsituationerna och inleda förebyggande av dem. vårt lands tätast bebodda trakter har björnarna redan blivit mycket vana vid ljud som orsakas av människor. Skogens konungars flyktavstånd har redan förkortats avsevärt och björnarna flyr inte nödvändigtvis mera för människan förrän avståndet krympt till bara några tiotals meter. Områden med täta trädbestånd gynnar björnarnas förmåga att gömma sig i skogen och det här djuret har faktiskt en unik talang att "försvinna" bland trädens skuggor. Vi har de facto redan i den sydligare delen av landet fått en björnstam, som är på god väg att "urbaniseras". 20 Jägaren 4 / 2009 Att björnarna vänjer sig vid människor är aldrig en bra sak. Men vi har sakteligen drivit in i den här belägenheten och de situationer där människan möter en björn blir år för år allt vanligare. Ute i världen finns det bara dåliga exempel på hur det går när björnarna återkommande har kommit in i bebyggelsen. Följden har som regel varit att björnen dör. Näringens betydelse understryks Också i vårt land blir björnarnas besök på männikornas gårdar hela tiden allt vanligare. Det finns vanligen om än inte alltid en bra orsak till visiterna på gårdarna. För att råda bot på problemen vore det ytterst viktigt att så snabbt som möjligt ingripa i i situationen och utreda orsaken till att björnen har kommit närmare bosättning. Björnarnas näringssituation har stor betydelse för djurets beteende. Efter den hårda vintervilan är näringen den viktigaste beteendepåverkande faktorn för vilken björnen är färdig att arbeta hårt. Gårdsbesöken infaller oftast i maj-juni då björnarna ytterst aktivt söker föda efter den spartanska vintervilan. Mycket ofta har orsaken till gårdsbesöken i vårt land varit lättillgängliga födoobjekt av olika typ. Tim Manley, som redan i omkring tjugo år ar- betat som björnspecialist vid Montana vilt- och fiskeriforskning, har en gedigen erfarenhet av björnproblem och lösning av dem. Kring millenieskiftet arbetade jag tillsammans med honom i sammanlagt ett knappt år under tre olika resor till Montana. För den här artikeln frågade jag honom ännu om färskt nytt om problembjörnarnas situation och hans åsikt i frågor gällande förebyggande av björnproblem. Enligt honom är redan avlägsnande eller skyddande av näringsobjekt som duger åt björnar ett ytterst betydelsefullt steg för förebyggande av björnproblem. Största delen av björnproblemen kan förebyggas med hjälp av ett effektivt skydd. I Fågelbräden i problemets kärna Den här våren har det förekommit fall där björnarna har kommit för att snaska på fågelbrädets gåvor. Inte att undra på för solrosfrön och fett som finns på en del utfodringsplatser är ypperliga varor för en hungrig björn. I Nordamerika är det just fågelbräden som är orsaken till en stor del av björnarnas besök på gårdarna och därför har det påbjudits begränsningar av matningen av fåglar i en del regioner. I de värsta björnproblemområdena borde matningen av fåglar också hos oss börja först i början av november och avslu-
Fördrivningspatroner och för användning av dem lämpligt vapen bör alltid tas med. Björnens fördrivningspatrull bör ha med sig flera hundar som fungerar med björn. . Vi har de facto redan i den sydligare delen av landet fått en björnstam, som är på god väg att "urbaniseras". tas senast vid utgången av mars. Vanligen stiger de första björnarna upp ur sin vinterdvala först i slutet av mars och ytterrst sällan börjar de genast cirkulera på gårdarna. Först i april-maj börjar människornas gårdar med sina näringsobjekt intressera de hungriga björnarna. För vinterfåglarna är de mest kritiska månaderna decemberfebruari, så det borde gå att med sådana här arrangemang få åtminstone ett björnlockande näringsobjekt ur vägen. Traditionellt har man ansett att problemet med björnar som besöker avfallstunnorna är ett problem som hör hemma på andra sidan "pölen", men under de senaste åren har man i vårt land noterat ett flertal fall där nalle har slagit sönder avfallskärlet och gottat sig på dess gåvor. Efter att en gång ha gjort så här anammar björnen snabbt det här beteendemönstret och fortsätter med "provsmakandet" av objekten. I värsta fall har moderbjörnen med sig sina ungar, varvid de dåliga vanorna överförs från generation till generation. Enligt Tim Manley är det allra effektivaste sättet att skydda näringsobjekten ett elstängsel. Björnar undviker elstötar in i det sista och så här inverkar stängslet på alla individer som försöker närma sig bosättningen. I Nordamerika används elstängsel bl.a. för att skydda hus- och produktionsdjur, avfall, komposter, bikupor och skyddsnät kring fruktträd. I vårt land används det mycket åtlar vid jakt på små rovdjur. Ofta är dessa åtlar utlagda rätt nära bosättning, ibland alldeles i det omedelbara grannskapet av bostadshus. Också björnarna har med hjälp av sitt ypperliga luktsinne hittat dessa åtlar. Om åteln är placerad för nära bosättningen kan björnen vänja sig alltför mycket vid människor. I Nordamerika fick jag själv bevittna ett tråkigt exempel på hur en grizzlybjörn med sin unge, som tillbringat sitt liv i ödemarken, snabbt lärde sig söka föda i närheten av husen. För att ta fotografier hade en person matat björnar alldeles i närheten av sitt hus. Efter det ökade problemen för hela bostadsområdet mycket snabbt. Björnarna gick systematiskt från hus till hus sökande efter lämplig föda. Fördrivningsoperationen bör planeras noga I vårt land är fallen då björnar återkommande åstadkommer förargelse i t.ex. någon stadsbebyggelse ännu få. Ibland bosätter sig ändå björnar alldeles i närheten av bosättningen på sina expeditioner för att söka föda eller går i misstag "vilse" i bosättningsområden. Våra "citybjörnar" är vanligen ensamma individer som under lugna nätter har kommit in i staden och när området har vaknat på morgonen har de fått panik på grund av det plötsliga oljudet. I Nordamerika kom de björnar vi följde med när skymningen fallit till stadens utkanter och när lugnet lagt sig slank de in i tätorten. Det är också förbluffande hur smidigt en stor grizzlybjörn kan röra sig i ett bosättningsområde utan att människorna just lägger märke till den. Dessa stadsbesökande individer försöker använda samma leder om de bara får en möjlighet till det. När vi fördrev björnar från städerna använde de varje gång nästan exakt samma leder när de rörde sig genom området, också under flykten. Till den nygrundade organisationens för handräckning vid högviltsincidenter (SRVA) uppgifter hör bl.a. handhavandet av citybjörnfall. Då är Borttagande eller skyddande av näringsobjekt är a och o. Jägaren 4 / 2009 21
det bra att känna till de typiska beteendemönstren för vissa björnar som rör sig i bostadsområden. Fördrivningsoperationen bör planeras särskilt noggrant och björnen bör få en möjlighet att att avlägsna sig samma väg som den kommit till området. Användning av lösa hundar i tätt bebodda områden är inte att rekommendera, eftersom hundarna riskerar att bli under bilar och dessutom får björnen inte tid att fatta övervägda beslut. Vid fördrivning av björnar bör flera viktiga detaljer beaktas. Operationen ska inte inledas med bristfällig utrustning. Gruppen måste ha med sig flera med björn fungerande hundar, fördrivningspatroner och för deras användning lämpat vapen. Men framförallt ska alla i gruppen ha den rätta inställningen. Dvs björnen ska inte i första hand avlivas utan det viktigaste är att få den bort från bosättningen. Det är inte heller bra att koppla lös hundarna för att få dem att skälla när björnen är på rätt ställe utan fördrivningen bör i första hand ske med kopplad hund. Genom att släppa lös hundar t.ex. efter en moderbjörn och ungar uppstår det bara onödiga risksituationer. Fördrivningsgruppen kan också ha med sig ett vapen med skarp ammunition. Om det blir nödvändigt kan björnen avlivas. I Nordamerika hade vår grupp med sig pepparspray och fungerande hundar. Eftersom det var fråga om en region där grizzlybjörnen är särskilt hotad kom det inte på fråga att vi skulle ha avlivat en björn i samband med fördrivningen.Då skulle hela projektet ha tagit slut med en gång. För björnen är fungerande hundars roll ytterst betydelsefull i arbetet med problembjörnar. I vårt land har SRVA-organisation även globalt sett ett unikt frivillignätverk för dylika operationer. Utöver fördrivningsoperationerna har hundarna en betydelsefull roll också när det gäller avlivande av skadskjutna och krockskadade björnar och allmänt sett vid undersökning av hndelser på problemplatser. Flyttning av björn till ödemarken enligt amerikansk modell. drivningsgruppens och björnens säkerhet tryggas. Det här förutsätter en övervägd och lugn verksamhet av gruppen. Björnen är alltid en stark och respekterad motståndare. Särskilt krävande är det att arbeta med skogarnas komnung i områden där det finns mycket människor. Det här kräver ett samarbete mellan SRVA och olika myndigheter. Björnarna är mycket olika individer. I Finland har det inte ännu förekommit många fall där björnen helt skulle ha förlorat sin rädsla för människan, utan största delen av nallarna flyr när de ser en människa. Ett problem är individer som inte blir rädda för människans närvaro. "Omvändningsarbetet med en sådan björn borde börjas omedelbart. På förvåren fördrevs en björn med familj med ljudpatroner i Södra Savolax. Björnfamiljens galoppspår syntes ännu efter en kilometer på sandvägen. En dylik björn har ännu en mycket känslig natur. Om björnen flyr efter enbart smällen av en ljudpatron ligger landet ännu bra. Björnen har visat intresse för hönshuset. SRVA är en bra utgångspunkt för handhavandet av problemen I vårt land är ännu antalet björnproblem relativt litet och därför är situationen god. I vårt land finns det utmärkta möjligheter att sköta problemen mellan människor och björnar med gedigen sakkunskap och den just grundade SRVA-organisationen är en god utgångspunkt för skötseln av de frågor som är förknippade med björnproblematiken. Enligt Tim Manley är det mycket viktigt när det uppenbarar sig björnproblem att man genast griper tag i saken och att man får en sakkunnig person till platsen somkänner till björnfrågorna och hur problemen med dem förebyggs. G Text och foto: Kai-Eerik Nyholm Fördrivningsgruppens och björnens säkerhet bör garanteras Vid fördrivning av björnar bör i första hand för22 Jägaren 4 / 2009 Enligt Tim Manley är redan avlägsnande eller skyddande av näringsobjekt som duger åt björnar ett ytterst betydelsefullt steg för förebyggande av björnproblem.
Metsästää 4 / 2009 23
Stora rovdjurs död undersöks Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Livsmedelssäkerhetsverket Evira har tillsammans med polismyndigheterna utarbetat anvisningar, som klarlägger och förenhetligar tillvaratagandet av stora rovdjurskroppar och prover. Anvisningarna hittas på nätet på sidorna för handräckning vid högviltfrågor (http://www.riista.fi/suurriista/). vårt land har de stora rovdjuren länge varit föremål för ekologisk forskning, men däremot har uppföljningen av deras dödsorsaker och hälsotillstånd varit obetydlig. De stora rovdjurens utbredning till nya områden och stammarnas numerära tillväxt har avsevärt ökat växelverkan mellan människor och rovdjur. Det har lett till att man allt oftare påträffar döda, skadade eller sjuka stora rovdjur. Nu vill man utnyttja dessa djur bättre inom forskningen. Djurets dödssätt avgör den fortsatta behandlingen Huvudprincipen för den fortsatta behandlingen av stora rovdjurs kroppar är att man i en normal jaktsituation handlar enligt anvisningarna i licensen. Hela kroppar eller av dessa begärda prover av jagade djur levereras till VFFI:s viltforskning i Taivalkoski, om detta förutsätts i licensvillkoren. I många fall ombeds man i jaktlicensen handla på här sättet, men inte alltid. Däremot levereras kropparna av som sjuka eller döda påträffade (t.ex. i trafiken döda) djur till Eviras forskningsenhet för fisk- och vilthälsa i Uleåborg. I En naturlig död kan berätta om sjukdom Virus, bakterier och parasiter kan få också stora rovdjur att insjukna. Vissa sjukdomar, de så kallade zoonoserna, kan överföras från djur på människa och tvärtom. Vargar och lodjur kan ha gemensamma sjukdomar med hemmahundar och -katter. Zoonoserna är föremål för särskilt intresse i forskningen kring djursjukdomar. Rabies är en dödande hjärnsjukdom som orsakas av ett virus som kan överföras till ett stort antal däggdjursarter. Rabies förekommer fortsättningsvis allmänt i Östeuropa och de södra delarna av Ryssland. Ekinokocken (Echinococcus granulosus) är dyntstadiet av en bandmask som förekommer hos hunddjur, men vars larvstadium kan utvecklas också hos människor. Hos oss är vargen huvudvärd och älgen eller renen mellanvärd i parasitens livscykel i naturen. Larvformen lever i de senares lungor. Trikinerna är rundmaskar, vilkas larver lever inkapslade i värddjurets ibland även i människans muskler. Trikiner förekommer allmänt hos våra stora rovdjur. Björnens kött trikingranskas alltid och detsamma är det skäl att komma ihåg för sådant kött från lodjur, som är avsett att användas som livsmedel. Rävskabb (kvalstret Sarcoptes scabiei) förekommer i någon mån också hos vargar och lodjur. Skabbkvalstret kan även angripa hundar och t.o.m. katter. Valpsjuke- och parvovirusen kan överföras såväl till hundar som vargar. Epidemier i naturpopulationer kan reflekteras på husdjur och tvärtom. Kropparna sänds i första hand hela till Evira eftersom alla kroppens delar kan ha betydelse vid utredning av dödsorsaken. I skinnet kan det finnas yttre parasiter eller t.ex. spår av bett. I vävnaderna under skinnet kan olika yttre skador och inflammationer eller svullnader som uppkommer vid en del sjukdomar ses. På extremiteterna, tårna och klorna kan det finnas skador som har påverkat djurets allmänna kondition. De inre or- 24 Jägaren 4 / 2009 Reijo Orava
ganen undersöks vid behov såväl för bakteriernas del som histologiskt (mikroskopiskt). För eventuella zoonosers del tas det prover av olika delar av kroppen: av huvudet, muskelvävnader och tarmen. För att alla behövliga patologiska undersökningar ska kunna göras bör kroppen levereras i så färskt skick som möjligt, helst i icke nedfruset tillstånd. Björnarna är ofta så stora att de kan levereras hela till forskningsinrättningarna bara från dessas närmaste omgivning. Om leveransen av praktiska skäl inte lyckas ska man per telefon meddela Evira om den som död påträffade eller avlivade björnen och komma överens om vilka vävnadsprover som eventuellt levereras till forskningen. Svårigheter kan uppstå också med sändningen av kroppar av vargar, lodjur och järvar. Också i dessa fall är det dock viktigt att göra en telefonanmälan av fyndet till Evira. Skabb kan också på varg orsaka en elakartad hudinflammation Prover av vid jakt fällda stora rovdjur insamlas av VFFI I jaktlicensen för det stora rovdjuret kan det förutsättas att kroppen, ett visst prov eller viss vävnad insänds till VFFI:s viltforskning i Taivalkoski. Tidigare uppstod det under jaktsäsongen särskilt för lodjurets del svår trängsel i forskningsinstitutets rovdjurslaboratorium på grund av de samtidiga leveranserna av kroppar. För att minska på trängseln och försnabba provtagningsprocessen ska kropparna ovillkorligen flås innan leveransen. Den flådda kroppen ska helst insändas ofrusen men kan också djupfrysas. Om det inte är tjänligt att leverera kroppen hel pga dess storlek utförs provtagningen i terrängen på åtgärd av skytten enligt givna skriftliga anvisningar. Önskade prover kan t.ex. vara fortplantningsorganen, tandprover samt en liten bit muskel- och levervävnad. På en särskild blankett som följt med licensen ifylls uppgifter om det fällda djuret. Platsen där djuret fällts markeras på en karta. Alternativt kan motsvarande koordinatdata införas i enhetskoordinatsystemet. Det bör dock observeras att om det inte i licensens text särskilt begärs om insändning av prover av det fällda djuret, kroppen eller delar av denna ska sådana inte sändas till forskningsinstitutet. Detta svarar inte heller i dylika fall för kostnaderna och bereder ej heller skallar till trofé. VFFI sammanställer sammandrag med data om de nedlagda stora rovdjuren. Dessa publiceras i branschens tidskrifter. Avsikten är att framöver sammanställa ett litet faktapaket för jägaren om det fällda djuret samt med en helhetsbild av rovdjurssituationen i området ifråga. Döda, skadade och sjuka stora rovdjur vill man utnyttja i forskningen. dom och privata personer kan inte utan vederbörliga tillstånd ta dem i besittning. I praktiken lämnas ett meddelande om djuret till polisen, som gör sin egen utredning av saken. Därefter levereras kroppen till forskningsinstitutet. Ibland kan det hända att den som hittat eller avlivat djuret t.ex. vill ha skinnet själv. Delar av djur som levereras hela till Evira kan dock inte returneras till avsändaren. På Evira behandlas kropparna i en obduktionssal där det behandlas många slag av sjuka djur och därför förstörs allt material som behandlats i samma utrymmen efter undersökningen som specialavfall. Kropparna prepareras inte heller i avsikt att göra troféer av dem utan för den patologiska forskningens behov. Från Evira kan delar av djuren sålunda endast sändas till sådana andra forskningsinstitut där de kan behandlas ändamålsenligt. Ett undantag från huvudregeln utgör dock säkerligen djur som blivit påkörda av bil eller tåg. Dessa djur kan flås före kroppen sänds bara saken avtalas per telefon med Evira. För innehavet av skinnet behövs det därtill ett CITES-tillstånd, som ska sökas av Finlands miljöcentral. För erhållande av tillståndet behövs det ett utlåtande av polisen om upphittandet av djuret. Den information som erhålls om stora rovdjurs dödsfall kommer att utnyttjas i vetenskaplig forskning och resultaten kan utnyttjas exempelvis vid utarbetandet av förvaltningsplaner. Info kommer också att distribueras direkt till fältet: För de stora rovdjur som undersökts hos Evira sänds det en skriftlig redogörelse över undersökningen till den som levererat provet. Av redogörelsen framgår patologiska fynd, resultaten av sjukdomsundersökningar och till de enskilda djuren relaterade uppgifter (vikt, kön, åldersklass, magens innehåll). G Text: Marja Isomursu, Evira och Samuli Heikkinen, VFFI Provets karaktär Förpackningsrekommendation Remiss I naturen påträffade kroppar är statens egendom I naturen påträffade djurkroppar är statens egen- Avsändning Evira - hel kropp (eller organ) - djupfryst - Kroppen slås in i tidningspapper, sedan i 2 hela plastsäckar, sedan i en låda med papper som fyllning (flådd kropp direkt i plastsäckar) - Organen i plastpåsar och låda, papper ytterst - Polisens rapport ELLER - www.evira.fi > Anvisningar för avsändning > Remisser > Remisser för vilda djur > Remiss för djursjukdomar hos vilda djur Matkahuolto, Evira betalar Evira, Matkahuolto, Uleåborg - före fredag! VFFI - flådd kropp eller organ - djupfryst (eller nerkylt) - Kroppen i 2 hela plastsäckar, sedan i låda med papper som fyllning - Organproven, varje prov i egen plastpåse och alla dessa i en påse, packas i papper och låda eller stark papperspåse - Blankett för fällda djur och geografiska data Matkahuolto, VFFI betalar, Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning Taivalkoski - före fredag! Jägaren 4 / 2009 25
NYHET 2009NYHET 20 Marknadens mest sålda åtel- oc Erätukkus nya oslagbara Scout Guard åtelkamera spelar outröttligt in allt vad som händer i terrängen eller i sin omgivning. Utnyttja kameran i alla tänkbara situationer. Den nya Scout Guard åtelkameran identifierar automatiskt all rörelse i sin omgivning och påbörjar inspelandet helt automatiskt och obemärkt. Inspelningen fungerar även i mörker. Kameran sparar 5 Mp bilder eller digitalvideo av högsta kvalitet på ett minneskort, varifrån man kan titta på bilderna eller videon med en helt vanlig dator. Scout Guard åtel och bevakningskamera obemärkt. även i totalmörker som sedan kan ses med vanlig dator SD-minneskort akkumulatorer ÅTELKAMERA + FÖRMÅNSPAKET ENDAST + minneskort ingår ej i priset 169e + leveranskostnader Beställ nu, du får ett mångsidigt multiverktyg på köpet! Multiverktyg med fodral. Tång, kniv, skruvmejsel, pik, såg + led lampa. Paketet innehåller åven: Värde 14,90 / r åtel agba amera Osl ingsk t vakn öttligt all be tr o in följer änder i s h ng. som givni om din ställ nast! Be ge mera ka Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
h bevakningskamera till shockpris VILTÅKER ELLER UTFODRINGSPLATS Följ hur djuren besöker utfodringsplatsen och vid vilka tider VILTVÄGAR OCH STIGAR Lär känna villebrådets vägar och de mest använda gångstigarna FÄLLOR OCH KADAVER Ta obemärkt reda på vad som händer vid fällor eller kadaver RÄVHÅLOR Upptäck de använda rävhålen 2 ST. ÅTELKAMERA + 2 ST. FÖRMÅNSPAKET + LEATHERMAN KICK HUSDJUR OCH KELDJUR Se efter vad dina husdjur gör när du själv är borta PRIS ECIAL SP ST ENDA UPFÖLJNING OCH IDENTIFIERING AV RÖRELSE Identifiera de som rör sig på gården, stugorna eller privata vägar. Apparaten spelar in bild eller video vid rörelse. Längden på videon kan inställas från 1 60 sekunder. Apparaten kan spara en digitalbild varannan sekund. minneskort ingår ej i priset 299e + leveranskostnader Leatherman Kick Paketet innehåller åven: Värde 39,00 Specialerbjudande för den som beställer 2 åtelkameror: Du får 2 kameror till ett specialpris endast 299 och Leatherman Kick multiverktyg på köpet. Förmånspaketets värde 78 . Beställ nu! Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong 1 9 Ja, jag beställer _____ styck Scout Guard åtel/bevakningskameror till priset lev. kostnader eller till priset 299 /2 st. vid beställing av 2 eller era. Erätukku betalar portot www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Beställarens underskrift Namn Adress (för under 18 år förmyndarens underskrift) Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 Jägaren 4/09 020 747 7000 Postnummer- och ort E-postadress* Telefonnummer 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen)
NYHET 2009 NYHET 2009 Black Series direkt till tung I den nya Black Series serien har vi fäst speciell uppmärksamhet vid ljusstyrka och hållbarhet. Optik av högsta klass och en sömlös 30 mm tub gör de nya siktena mer ljusstarka än tidigare, och möjliggör på så sätt exakta träffar även i skymning. Bland de nya JahtiJakt siktena hittar du alltid en lämplig lösning för så väl storvilt som fågeljakt, likaså från klappjakt till spaningsjakt. Välj en passande modell från vårt utbud. Alla JahtiJakt kikarsikten har 5 års garanti! Black Series ÖVERLÄGSEN GARANTI Nya Black Series färdig för jakt! NY OPTIK AV HÖGSTA KLASS Hög kvalitet och ljusstark optik. Exakt och klar bild. STARK KONSTRUKTION Sömlös 30 mm tub. LÄTT INRIKTNING Mycket lätt att rikta in, lättanvända sido- och höjdjusteringar. BELYST RIKTNINGSPUNKT Snabb justering av förstoring, brett förstoringsområde. HÖGKLASSIGA LINSER ÖVERLÄGSEN GARANTI Garanti 5 år. 5v Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
viktsserien BXT-42 Kikarsikte för jakt av storvilt och klappjakt. Utmärkt för korta och medellånga distanser. er, odell am elt ny äll nu! H best BXT-40 Mångsidigt och kompakt kikarsikte för älg, fågel, vildsvin- och rådjursjakt. ENDAST 119e ENDAST +leveranskostnader lager 119e +leveranskostnader BXT-50 ENDAST Effektivt universalt kikarsikte för medellånga och långa distanser. Utmärkt även för skymningsoch spaningsjakt. 149e BXT-56 Ljusstarkt kikarsikte med hög prestationsförmåga för långa distanser. Utmärkt för skymnings- och spaningsjakt. ENDAST +leveranskostnader 169e +leveranskostnader Black Series l NU på köpet til s alla Black Serie kikarsikten. Kikarringar Monteringsskenor för Weaver, Tikka och Sako. Snabbskydd för kikarlinser. Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer kikarsikten st BTX-42 med postförskott till priset 119/st + leveranskostnader Erätukku betalar portot www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot st BTX-40 med postförskott till priset 119/st + leveranskostnader st BTX-50 med postförskott till priset 149/st + leveranskostnader st BTX-56 med postförskott till priset 169/st + leveranskostnader Uppge vapentyp och monteringsskenors bredd. Om du beställer kikarsikten för olika typer av vapen eller monteringsskenor, ta kontakt med vår kundservice tel. 020 747 7000 Beställarens underskrift (för under 18 år förmyndarens underskrift) 020 747 7000 Jägaren 4/09 Vapentyp BTX-42 BTX-40 BTX-50 BTX-56 Monteringsskenors bredd (mm) Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Namn Adress Postnummer- och ort E-postadress* Telefonnummer Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen)
Finlands populäraste vapen För finska jägare och vapensamlare är det en hederssak att förvara vapen på ett lagenligt och tryggt sätt. Erätukkus vapenskåp är det säkraste sättet att förvara vapen! UPPFYLLER KRAVEN I VAPENLAGEN En ansvarsfull jägare skaffar sig alltid en lagenlig förvaring för sina vapen. Erätukkus vapenskåp fyller de mest krävande lagkraven. Alla vapen har en egen utformad och vad- förvaras också praktiskt på sina egna platser. Erätukkus vapenskåp tillverkas alltid av mategällande normer. Stark och stöldsäker kameller kassaskåpslås håller vapnen säkra. sina produkter direkt till användaren utan handelns dyra mellanhänder. Du får produkter med hög kvalitet till och med under halva priset. I Erätukkus breda sortiment hittar du säkert eller flera. I ett stöldsäkert vapenskåp kan du även förvara andra värdesaker Vapenskåpen kan hämtas från Erätukku -butikerna eller beställas med telefon eller genom dörr. Den snygga exteriören vittnar om ägarens hobby och om en ansvarsfull attityd. I den snygga interiören har alla vapen sin egen plats. 5v Erätukkus vapenskåp är tillverkade enligt den tuffaste finska vapenlagstandarden. Detta är skälet till att de beviljats 5 års inbrottsskyddsgaranti. Otso 5 Otso 8-15 R PRO Mått: Vikt Färg Lås: Mått: ENDAST 229 ENDAST +leveranskostnader 479 Vikt Lås: Färg +leveranskostnader Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
skåp från Erätukku! Leijona 5 Leijona 16 Premium Gun Safe Mått: Mått: Vikt Vikt Färg Lås: Färg Lås: Mått: Vikt Färg Lås: ENDAST 289 529 749 ENDAST +leveranskostnader +leveranskostnader +leveranskostnader ENDAST Premium Gun Case ENDAST 159 Nu kan du skaffa dig en säker och snygg vapenportfölj för dina handvapen! En ansvarsfull vapeninnehavare försäkrar sig om tryggheten även under transport. I vapenportföljen finns det plats för upp till 4 handeldvapen eller två vapen och rengörningstillbehör. Justerbara vadderingar. Måttanpassat till JahtiJakt Premium Gun Safe. +leveranskostnader Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer st. Otso 5 till priset 229 /kpl + leveranskostnader kpl Otso 8-15 R PRO till priset 479 /kpl + leveranskostnader kpl Leijona 5 till priset 289 /kpl + leveranskostnader kpl Leijona 16 till priset 529 /kpl + leveranskostnader kpl Premium Gun Safe till priset 749 /kpl + leveranskostnader kpl Premium Gun Case till priset 159 /kpl + leveranskostnader Beställarens underskrift Namn Adress Postnummer- och ort Erätukku betalar portot www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE (för under 18 år förmyndarens underskrift) 020 747 7000 Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen) Telefonnummer Jägaren 4/09 E-postadress*
De populäraste GPS-enheterna material endast från Erätukku Garmin 60 CSx - Aktivanvändarens och proffsets val Den effektiva GPS-mottagaren fungerar pålitligt även i svår terräng och enheten ger en exakt information om läge och framskridning. 2,6 tums displayen med bakgrundsbelysning är mycket lättläst. Tillsammans med Erätukkus TOPO Suomi terrängkartor en helt oslagbar GPS-enhet för bl. a jaktresor. 60 CSx håller sig funktionsduglig tack vare sin IPX7 vattentäta och hållbara konstruktion och med hjälp av överlägsen batterihållbarhet även vid långa jaktresor. CSX-modellen har även en exact elektronisk GPS-kompass samt en lufttryck- och höjdbarometer. eter. t grundsbe grundsbelysning och keyboard världen, med färdvägsegenskaper världen justeringar justerin laddbara batterier upp till 50 t laddb GARMIN 60 CSx + FÖRMÅNSPAKET ST NDA E 449 manual på engelska, bältesklips, armbandsrem der + leveranskostna R ÅN EXTRA FÖRMÅN FÖR ALLA BESTÄLLARE A S T F K U! END ÄTUK ER Förmånspaketet innehåller Till hösten 2009 presenteras ett helt nytt, ännu mer precist och mångsidigt TOPO Suomi 2009 kartmaterial. Alla som har köpt GPS-enheten från Erätukku får utan extra kostnad rätt till en uppgraderingar TOPO Suomi 2009. terier, snabbladdaren kan användas både via nätström och bilens cigarrettändare ket förprogrammerat på 2 Gt min- Beställ genast! Det valfria kartområdet kan laddas från Internet eller i Erätukkus butiker under hösten. Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna! Vanda Åbo Tammerfors Villmanstrand Seinäjoki Uleåborg
med ett unikt kartOregon 300 - Toppen modell med touch display för terrängnavigering Touch display och ett modernt användarsystem lättanvända och mångsidiga terrängnavigatorer. display med bakgrundsreflektion. Oregon har en dard. Enheten kan användas med bl.a. Erätukkus Oregon har en känslig GPS-mottagare. Dessutom knapplås, lufttrycksbarometer, höjdmätare, elektronisk kompass och bildvisning. are ngsidig t ny må 09 karta En hel 0 uomi 2 TOPO S s till hösten. lansera En ukku! ån Erät dast fr way points, rutter och geocaches GARMIN OREGON 300 + FÖRMÅNSPAKET AST END 449 + leveranskostna der enheten eTrex Legend HCx - En förmånlig och mångsidig terrängGPS med terrängkarta med plats för minneskort och har en känsförmånlig terräng GPS-enhet och märkbart bättre än sin föregångare i utmanande terrängomständigheter. Enheten är av kompakt storlek, lättviktig och enkel att använda. Joystick-knappen möjliggör användning med en hand. Inbyggd karta av Europas vägar, med ruttegenskap. GARMIN ETREX LEGEND HCX + FÖRMÅNSPAKET A END ST 259 + leveranskostna der Erätukku betalar portot Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer st Garmin Oregon 300 mot postförskott till priset 449/st + leveranskostnader, Topo Suomi kartografi* st Garmin 60 CSx mot postförskott till priset 449/st + leveranskostnader, Topo Suomi kartografi* st Garmen eTex Legend HCx mot postförskott till priset 259/st + leveranskostnader, Topo Suomi kartografi* (*Försäkra om det kartområde du vill välja www.eratukku.fi eller ring kundservice) Beställarens underskrift Namn Adress Postnummer och -ort (förmyndare för under 18 år) www.eratukku.fi Smidigt med kupong portot är redan betalt Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE 020 747 7000 Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen) e-post* Telefonnummer Metsästäjä 4/09
Artbestämning av änder I HÖSTDRÄKT del 1 För jakt i skymningen krävs det en synnerligen erfaren jägare som förmår artbestämma änderna enbart utifrån deras silhuetter. Vilken art är det på bilden? Gräsanden är vår största simand och därför också ett eftertraktat vilt. Den har en blå vingspegel med vita kanter och är till kroppsformen en "basmodell". På silhuettbild 1 finns också en gräsand. Den fredade snatteranden är väldigt lik gräsanden. Den har en skarpt tecknad orange-svart näbb och ett vitt fält vid vingens bakkant. I den här artikeln ska vi kortfattat repetera grunderna för hur man artbestämmer änder i höstdräkt. I synnerhet simänderna är i början av hösten svåra att skilja åt eftersom hanarna uppträder i en eklipsdräkt som liknar honans dräkt. Vi ska dessutom här i del 1 ta en titt på hur man känner igen brunanden, viggen, den fredade berganden samt knipan och den fredade salskraken. Gräsanden har vita vingundersidor och en enhetligt tecknad, brokig buk. S 34 imänderna och dykänderna skiljer sig från varandra bl.a. genom sitt beteende när de betar. Simänderna dyker med framändan medan stjärten brukar sticka rätt upp i vädret. Dykänderna dyker som namnet anger helt och hållet ner under ytan och dyker vanligen upp på Jägaren 4 / 2009
något annat ställe än där de försvann. Ett annat särskiljande drag är simändernas vana att från vattenytan studsa direkt upp i flykt medan dykänderna löper ett stycke på vattenytan innan de får luft under vingarna. Simänderna Simänderna trivs särskilt bra i näringsrika vatten. När jaktsäsongen börjar är de allihop fortfarande klädda i en brunsvartbrokig dräkt och är således väldigt lika varandra. Också äldre hanar är i början av hösten klädda i sin eklipsdräkt som liknar honornas. Även om alla simänder har arttypiska vingspeglar så är detta, tycker jag, ett kännetecken som man inte ser ordentligt förrän man har fågeln i handen. För det mesta ser jägaren änderna i flykten och underifrån. Därför är det mest praktiskt att dela in simänderna (Anas) i följande grupper: I Vit undersida på vingarna har gräsanden, skedanden och den fredade snatteranden. I Mörk eller brokig undersida på vingarna har bläsanden, stjärtanden, krickan och årtan. De två sistnämnda, det vill säga krickan och årtan, skiljer sig dessutom från övriga änder genom att de är så små. Den framtunga skedanden har en arttypisk, enormt stor näbb medan den vitmagade bläsanden har ett klotrunt huvud. Den smäckert byggda stjärtanden har igen en väldigt lång hals. Med en smula övning går det att se skillnad på alla änderna utifrån kroppsformen! Bland simänderna är den fredade snatteranden svårast att känna igen och förväxlas lätt med en liten gräsand. Den är mindre till storleken och har en liknande kroppsbyggnad. Snatteranden har beklagligt få iögonenfallande kännetecken, men arten har ändå en arttypisk kombination av kännetecken; nämligen de vita vingundersidorna och den skarpkantat vita buken. Dessutom har snatteranden en liten (kan variera i storlek) vit vingspegel på vingens bakkant, som syns på både över- och undersidan. I synnerhet i södra Finland är snatteranden en ganska allmän art i näringsrika fågelsjöar. Snatteranden har vita vingundersidor och en ljus buk med rätt tydliga gränser. Bläsanden har mörka vingundersidor och en skarpkantat vit buk. Stjärtanden har mörka vingundersidor medan buken är rätt jämnt brokig. Dykänderna Knipan och den fredade salskraken påträffas i hela landet, både i havsvikar och i insjöar. De två arterna är ungefär lika stora. Salskraken är dock mera långsträckt till formen och har ett klart mindre huvud än knipan. Dessutom är salskrakens vingundersidor vita där vingen möter kroppen. Vingens hela bakkant är mörk. Knipan har däremot mörka vingundersidor där vingen möter kroppen och vingens bakkant har alltid ett vitt fält. Dessutom har salskraken en arttypisk vit haklapp vid näbbroten. I flykten avger knipans vingar en kraftigare susning än salskrakens. Av Aythya-arterna förekommer brunanden allmänt i södra Finland medan viggen förekommer i stort antal i hela landet. Berganden, som är väldigt lik viggen, är däremot fridlyst. Berganden häckar i vårt land sparsamt vid kusterna och i sjöar i landets norra delar. Senare på hösten när berganden flyttar kan den observeras rätt allmänt i hela landet, både vid kusterna och inne i landet. Brunanden är lätt att skilja från de två andra Aythya-arterna eftersom den har ett stort, grått fält på vingen. Viggen och berganden liknar däremot varandra väldigt mycket eftersom båda har ett stort, vitt fält som sträcker sig utmed hela vingen. Berganden är emellertid aningen större Skedanden har en karaktäristisk, stor näbb som gör hela fågeln framtung. Jägaren 4 / 2009 35
än viggen och har i somliga dräkter tydliga ljusa fält vid näbbasen och på kinden. Även om det ofta handlar om snabba lägen på jakt så är det med en smula övning fullt möjligt att lära sig känna igen de olika fågelarterna. Allihop har nämligen sin egen kännspaka form samt små färgkännetecken som gör det möjligt att skilja dem åt. Uppgiften att lära sig känna igen änderna får inte kännas som ett nödvändigt ont utan drivkraften borde snarare vara ett äkta intresse för fåglarna. Evolutionen har när allt kommer omkring och under årmiljonernas lopp skapat fåglarna till underbart vackra varelser! G Text och bild: Jari Peltomäki Knipan är en dykand som är liten till växten, men som har ett stort huvud. Notera det vita bandet kring halsen och den höga näbben. Knipans vingundersidor är mörka närmast kroppen. Vingarna har ett vitt fält vid bakkanten. Krickan är vår minsta simand. Den har brokiga vingundersidor. Huvudets teckning är svagare än hos årtan medan näbben har gult vid basen. Årtan är en liten simand som har brokiga vingundersidor. Observera den tydliga teckningen på huvudet samt den mörka näbben. 36 Jägaren 4 / 2009
På den fredade salskraken är vingundersidorna vita närmast kroppen. Den yttre delen av vingarna har mörk bakkant. Salskraken har en vit fläck undertill på huvudet. Notera att vingundersidorna är vita närmast kroppen. Den fredade berganden har en vit vingspegel som löper utmed hela vingen precis som hos viggen. En vigg (uppe till v) och två knipor. Notera att viggen har en vit vingspegel som löper utmed hela vingen och att kniporna har stora, klotrunda huvuden. Jägaren 4 / 2009 37
NE TT äsittel OH ytuo IN tteet TA AN ! HIRVIPORUKAT! tulossa jahtikauteen Lih an k LIHASAHA AMMATTITASON LIHANKÄSITTELYTUOTTEET Premium Compact -kammiovakuumipakkaaja Pumppu: 10m /h kammion Pumppu: 10m3/h, kammiion koko 385 x 380 x 100 mm, saumausleveys 260 mm. VERTAA HINTOJA! 6,90 54,90 Hinnat alk . 998 198 Premium Mini -vakuumipakkaaja Saum Saumausleveys 300 mm. y /100 kpl /1000 kpl Premium-vakuumipussit Koot 80 micron: Koot / 80 miicron: t Koot / 120 miicron: Koot 120 micron: t KAPASITEETTI JOPA 150 kg/h Teksti ja kuvat: Teppo Hämäläine n KOKONAISPISTEE T: T Valmistaja: Izhevsk Arms, Venäjä Kaliiperi: 12/76 Hinta: 495 euroa Maahantuoja: Oy K. Hjorth Ab, (03) 234 4300 2,3 Baikal on halpishaulikko jen klassikko vuodesta toiseen. Sillä on Suomessa vahva Baikal ei ole ammuttaessa kannattajakun ns. Baikalin lainkaan niin tansa, puolue, joka kuin miltä se huono kehuu asetta näyttää, vaikka joka käänteessä. Testiryhmämm sitä ei pidettykään vertailun helpoimpana e oli kuitenkin asiasta hiukan ammuttavana. eri mieltä. Suurehkosta painostaan johtuen Baikal kulkee Baikalille on svingissä kuin juna ja hoitaa ominaista kirveellä hommansa totuttelun veistetty työkalumainen rakenne, jälkeen varsin mallikkaasti. karkea työnjälki ja sen mukainen on myös aseen ergonomia. Metsästäjän kannalta hyvänä Ase on toiminnoiltaan melko ominaisuutena jäykkä, mutta automaattinen on tämän vastapainona varmistin. Painosta luonnehtii tietynlainen sitä johtuen aseen mukana kantaminen jämäkkyys. Ulkonäöllisesti liikkuvassa metsästyksessä sitä pidettiin poikkeuksetta houkuttele. ei rumana. Aseessa on korotettu Suurimpana kisko ja matala plussana pidettiin sillä ampuu perä, joten Baikalin halpaa helposti alle. hankintahintaa Lisäksi koeaseessa , mutta kuten täinkisko oli täheräs asetta kokeilleishiukan kierossa. ta mainitsi: "vanha Rekyylituntum totuus pitää yllättävän mieto, a on kuitenkin paikkansa: jos haluaa vaikka perälevy halvan ja hyvän, on kova. Niinpä niin pitää ostaa kaksi asetta". Baikal IJ- Baikal IJ- a IJ- KOKONAISPISTEE T: Kaliiperi: 12/76 Valmistaja: Sarsilmaz, 3,7 Turkki Hinta: 650 euroa Maahantuoja: Ef-Security Oy, (06) 429 5550 498 Premium Maxi-lihamylly Soveltuu erinomaisesti metsästäjille ja poromiehille. Edullisuutensa ansiosta loistohankinta myös kotikäyttöön. Jauhatuskapasiteetti jopa 150 kg/h. Teho 800 W. KOKONAISPISTEE Premium Lite-lihamylly a, ei pakastimess nyt ja lihat ovat inen jahtimuoto stysaika päätty . Mielenkiinto on hirven metsä on tarjolla iä asekaappiin Kun Suomessa tuva sellainen lukita kiväär istaan kohdis tarvitse vielä ttiseen suurri kuitenkaan vaivaa. laisittain eksoo ään hiukan ja vieläpä suoma lla, jos on valmis näkem hinna kohtuullisella RIISTA T: Hinta: 799 euroa Maahantuoja: Normark Oy, (014) 820 711 JARKKO Valmistaja: Fair, Italia Kaliiperi: 12/76 Aseen koneisto toimii jouhevasti suoraan paketista ja se tuntuu valmiimmalta aseelta kuin monet muut. Negatiivisena havaintona aseen taipumus oli puhkoa nalleja käyttämistäm Gamebore-rat me apatruunoista . Kyseessä on sesti nallipiikin ilmeipään epämuotoisuu s tai vaihto- KOSKINEN 149 Jokakodin pikkujätti Monipuolinen pikkumylly jokaisen kodin tarpeisiin. Näppärä koko helpottaa varastointia mutta kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. Mukana leikkuuterät ja makkarasuutin. 60 kg/h, 350 W. hyvän karjun Matti ampui yksinään joka hiippaili kaukana koirista. S TÄHTÄIMESA Ä IK VILLIS 2 KOKONAISPISTEE T T: Valmistaja: Laurona, Espanja Kaliiperi: 12/76 6,0 Hinta: 970 euroa Maahantuoja: HW-Company Oy, (06) 8245 700 Vertailun hinnakkain ase on edukseen heti kättelyssä, koska se toimitetaan Lauronan lukonkehyksen asiallisessa kovamuovisessa sa. Myös sen rakenne on salkusholkkiavain arvioitiin ahko, mikä vaikuttaa korkeryhmän parhaaksi. ampumatuntu Rakennetta maan. Myös tutkittaessa voimakkaasti huomio kiinnittyi hammastavaa mimattomiin tähtäinkiskoa toiejektoreihin. häiritsevänä. pidettiin Asetta valmistetaan Eräs testaajista lemmilla vaihtoehdoilla onnistui myös momaan oikean rikkoja ilman ejektoreita käden peukalonsa osat on vain tietyt jäykkään ja jätetty pois. kulmaiseen teräväNiinpä aseen avaussalpaan. voi päivittää ejektorilliseksi niin halutessaan. Aseen rekyylituntuma a pidettiin voimakkaana. Laurona oli ryhmän siisteimpiä Jyvä on poikkeuksellise aseita, joskin sti melko suuri sen muotoilu ja valmistettu jakoi mielipiteitä. punaisesta muovista. Aseen kokonaisvaiJyvä peittää kutelmaa pidettiin siten paljon maisemaa, mutta hyvänä, vaikka ei himmeän siinä havaittiin tiettyjä puutteita. värisenä tarjoa kontrastia. riittävää Sarsilmazissaki n havaittu perän ja kehyksen liitoksen haritus Aseen ampumatuntu oli myös Lauronassa, masta pidettiin. joskin huomattavasti sapainoinen Ase on tavähäisempänä ja helppo ampua. . Lisäksi alapiipun patruunapesä Lisäksi se on jen pituuteen oli aavistuksen piippunähden kevyt. vinossa. Käyttöominais osalta asetta uuksien pidettiin varsin mainiona. Laurona Ixo Caza Caza z Turkkilaisen Sarsilmazin urakka ei alkanut mairittelevasti. Kyseessä oleva yksilö on Sarsilmazin liipaisinergono ollut esittelykäytössä pidempään, mia jakoi mielipiteitä. jo eikä sen supistusholkkej Pitkillä sormilla ongelmia ei a ole ilmeisesti avattu aikoihin. ollut, vaan ampuminen on hyvin luontevaa, Aseen mukana tuleva holkkiavain mutta lyhyemmillä on periaatteessa tarttumaelimillä varustetut hyvä, koska se on monipuolinen joutuivat muuttamaan yleistyökalu, mutta yritettäessä ampumaotettaan normaalista irrottaa jumiutunutta poikkeavaksi holkkia avain antoi periksi Varsinkin verrattaessa ja vääntyi. Toziiin ja Baikaliin, Myös supistushokkie neiston toiminta kon sovituksessa on jouhevaa on toivomisen varaa, koska ja herkkäliikkeistä toinen holkeista Ulkonäöstä mainittiin, . jää aavistuksen että Sarsilmaz Lisäksi havaittiin, ulos. olisi paremman näköinen ilman että tämän yksilön kehyksen kaiverruksia. piiput ampuvat hiukan eri paikkoihin. Koska Sarsilmaz oli vertailuin Muissakin sovituksissa lyhyin ase, sen pumatuntuma amon huomautettava jakoi myös mielipiteitä. tyisesti harittava a ja eriRekyylituntuma pidettiin perän sovitus kovahkona, ottaa silmään, kyseinen vika eikä asetta pidetty koska johtaa todennäköisest helppoina ampua. erityisen Lyhyisiin puskapyssyihin i vähänkään remmalla laukausmääräll suupuolestaan piti tottunut ä tukin halkeamiseen. tuntumaa hyvinkin luontevana ja asetta eräänä helpoimmista ammuttavista. Sarsilmaz Millenn ium KOKONAISPISTEE T: Valmistaja: Fausti Italia Kaliiperi: 12/76 Stefano S.R.L., 5,7 Hinta: 750 euroa Maahantuoja: Asetalo Oy, (03) 475 5371 raaleja. Lincoln oli vertailun ainoa ase, joka ei saanut oikeastaan lainkaan suoranaisia haukkuja. Testaajien kommentit olivat positiivissävytt eisiä tai neut- Lincoln Premier voimakas. ehtoisesti piikin antama isku on poikkeuksellis en Lincolnin ampumaomina isuuksia pidettiin hintään melko vähyvinä. Pientä kritiikkiä esitettiin aseen perälevystä, joka on kova ja liukas, eikä vaimenna lainkaan siten rekyyliä. Automaattivar ja Berettasta mistinta kopioitua piipunvalitsint a pidettiin hyvinä ominaisuuksin a metsästystä ajatellen. Punainen loistekuitujyvä todettiin toimivaksi, jos kyseisestä tähtäinvaihtoe hdosta sattuu mään. pitä- Vertailussa kolmannelle sijalle sijoittuneella no Faustilla Stefaolisi kenties Vertailun voittajaan ollut rahkeita parempaankin sijoitukseen, verrattaessa Fausti oli hiukan raskastekoisem mutta sen ampumaergon pi, eivätkä sen pudotti sen omia sovitukset olleet sijoitusta. Kaksi aivan vastaavalla testausryhmän tasolla. Myös koki ampumisen jäsentä Lauronaan verrattuna Faustia vaikeaksi, koska pidettiin ampumaomina aseen tähtäyskisko jäi heillä tukin muotoilusta isuuksiltaan erilaisena. johtuen helposti pystyyn, jolloin ns. aseella ampui Aseen rekyylituntuma helposti yli. perän mitoitus osoittautui miedoksi Ne joille oli sopivampi ja sen tasapainoa pitivät suuntautumispidettiin mainiona. ta hyvänä ja toinen ongelmasta Myös aseen yleisestä jämäkkyydestä kärsineistäkin Faustilla aikaan pidettiin. Miinuksena sai mainittava, hyviä tuloksia on että vaikka Faustissa muuttamalla ampuma-asent hiukan ei ole ejektoreita, oaan. Koska sen taittaminen tukki on ilmeisen on jäykkää. keana sovitettavissa korArvosteluissa helposti ampujan mainittiin positiivisena mittoihin, ei asialle tule antaa liikaa etutukin muotoilu. myös painoarvoa. Sen otepinta Asia olisi toinen, jos perää on paksu mutta käteen sopiva. jouduttaisiin Aseen tähtäyskiskoa jälkikäteen kasvattamaan. ja jyvää pidettiin myös toimivina ja lisäksi aseen ulkonäköä kehuttiin. Stefano Fausti Elegant KUVAT: TEKSTI JA N TEPPO HÄMÄLÄINE 7,0 Lincolnin työnjälki on siistiä ja asetta kin hintaansa pidettiinnähden kaikkein tyylikkäimpänä aseena. Pientä miinusta annettiin aseen lakatusta tukista, eikä etutukin schnabel-pääte ttäkään suuremmin arvostettu. 4 RIISTA RIISTA Kaikki koeammuntaa n osallistuneet rankkasivat Lincolnin ampumaomina isuuksiltaan ja myös kokonaisarvosteluss a joko sijalle 1 tai 2. Osa testiryhmästä rankkasi Lauronan sen edelle. 3 KOKONAISPISTEE T: Valmistaja: Tulsky Zavod, Venäjä Kaliiperi: 12/76 Oruzheiny 2,7 Kuten Baikal, myös Toz on "kirveellä veistetty työkalumainen ja " ase. Tämä tunne johtuu ja todella karusta painosta viimeistelystä. Käytännöllises katsoen kaikki ti puu- ja metalliosien väliset sovitukset ovat surkeita, eikä metalli-metalli sovituksissakaan ole hurraamista. Lisäksi jopa näkyvien metallipintojen viimeistely on pahimmillaan ala-arvoista. Karheus tuntuu myös asetta avattaessa, jolloin varsinkin ejektoreista johtuen voimaa tarvitaan melko paljon. Aseen käyttöominaisu uksiin kuuluukin tietynlainen kankeus. Aseen perä on trap-asemaisen suora ja myös etutukin muotoilussa ja karhennuksissa parantamisen olisi hiukan varaa. Ase on lisäksi jonkin nokkapainoine verran n Toz -MB -E Erityiseksi viaksi katsottiin se, että koeaseen vaikuttaisi olevan tukki halki heti kehyksen takaa. Lisäksi piipun supistaja yläon hiukan vinossa ja alapiipun patruunapesä on selvästi epäkeskeinen suhteessa piippuun. Osa testaajista piti Tozia traktorimaisen käyttöaseena, toimivana jolla totuttelun jälkeen osuu vän mukavasti. yllättäOsa ryhmästä ei kuitenkaan aseesta muuta keksinyt positiivista kuin edullisen hankintahinnan. Tylyin kommentti oli: "Jos Toz olisi kanssa viimeinen Baikalin haulikko maailmassa niin en tietäisi kumman ottaisin vapaaehtoisest i en kumpaakaan." Metsästyskäytt öä ajatellen myös Tozin varmistimen toimintatapa ja sen yhteydessä sijaitseva piipun valitsin vaativat metsästäjältä tiettyä huolellisuutta ja tottumista. Hinta: 530 euroa Maahantuoja: Asetalo Oy, (03) 475 5371 RIISTA 5 Edullinen hinta, ammattitason suorituskyky TON USKOMAUS! TARJO TOIMI! HETI Kun ostat yli 200 arvosta PREMIUM lihankäsittelytuotteita, saat LAADUKKAAN ELEKTRONISEN haudutuspadan kaupanpäälle! Tarjous voimassa 20.8.'09 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. ! L uvas ke tt ää ve koka EITA Oassa jaItkSÄtiÄhiTyvUnOrkTTuppaamme T KKäAtutuSum y st www.eratuote.fi 3 38 Metsästäj Metsä ä Metsästäjä 2009 Hintoihin lisätään toimituskulut.jä 4 / 2009 puh. 045 652 0000
Berganden har ett stort och runt huvud. Den ljusa fläcken vid näbbens rot varierar i storlek. Observera dessutom den kraftiga näbben. Viggen har en liten tofs baktill på sitt lilla, runda huvud och en rätt klen näbb. Brunanden är en stor Aythya-and som har mörka eller röda ögon. Fjäderdräkten går i en brun nyans som stöter aningen i rött och har grå teckning. I flykten känner man igen brunanden på det ljusgrå fältet som sträcker sig utmed hela vingen. Från augusti finns det elektroniskt material för artbestämning av andfåglar på adressen www.riista.fi. Jägaren 4 / 2009 39
40 Jägaren 4 / 2009
Jägaren 4 / 2009 41
Insamlingen av gav värdefull kunskap Veli-Matti Väänänen SJÖFÅGELVINGAR Under åren 2005 till 2007 gjorde Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Helsingfors universitet tillsammans en riksomfattande insamling av sjöfågelvingar. Åter en gång stod jägarna för en ovärderlig insats för forskningen! Utan de hundratals frivilliga andjägarnas bidrag hade det varit omöjligt att åstadkomma en så här omfattande insamling. Vi vill därför rikta ett varmt tack till alla som har deltagit i undersökningen. S lutresultatet av vinginsamlingen landade på 6106 änder och gäss. Det skickades in prover från alla jaktvårdsdistrikt och alla hörn av landet. Geografiskt sett blev täckningen alltså mycket god. En insamling av vingprover är ett utmärkt sätt att besvara frågor som knyter an till andjakten och som är viktiga för skötseln av fågelbestånden. Till frågorna hör bland annat hur andjakten ska riktas in på de olika arterna, hur uttaget varierar regionalt och tidsmässigt, hur flygförmågan utvecklas och tidpunkten när de gamla honorna ruggar. Vingproverna med sin bakgrundsinformation ger oss också möjligheter att bedöma den apporterande hundens inverkan på sjöfågeluttaget. Vi skördar räntan på kapitalet Insamlingen gav en synnerligen uppmuntrande bild av den finländska sjöfågeljakten. Till de vanligaste arterna i vingmaterialet hörde gräsanden 42 Jägaren 4 / 2009 (58 %), krickan (17 %), bläsanden (8 %) och knipan (4 %). Tyngdpunkten i avskjutningen ligger således klart på de vanligaste arterna. Arter som årta, brunand och sothöna var däremot mycket knappt företrädda i vingmaterialet med 0,1 % per art. De unga fåglarnas stora andel i uttaget av sjöfågel verkar stå sig orubbligt från insamling till insamling. I vingmaterialet utgjorde ungfåglarna över 80 procent av simänderna och 90 procent av dykänderna. Det är viktigt att jakten är inriktad på fågelkapitalets avkastning för att sjöfågeljakten också i fortsättningen ska vara uthållig. Här ska vi ändå inte glömma bort att också uttaget av ungfågel kan bli för stort, men när jakten har tyngdpunkten på ungfåglarna så har den också goda förutsättningar för uthållighet. På riksnivå var ungfåglarnas andel av uttaget i genomsnitt störst i norra Finland. För de flesta arterna minskade andelen ungfåglar längre söderut i landet. Andelen vuxna fåglar i uttaget var störst i kustdistrikten i södra Finland. När vi betraktar sjöfåglarnas flyttningsrutt (flyway) i sin helhet verkar det för flera arters del vara så, att andelen ungfåglar minskar ju närmare övervintringskvarteret som vi kommer. I dagsläget är det vingmaterial från kricka som de europeiska forskarna har undersökt grundligast. För krickans del utgör ungfåglarnas andel av avskjutningen ungefär 90 procent i Lappland medan andelen i övervintringskvarteren i nordvästra Frankrike har sjunkit till knappa 60 procent. Gräsanden och krickan är det vanligaste bytet när finländska jägare jagar sjöfågel. Det är viktigt att jakten är inriktad på fågelkapitalets avkastning för att sjöfågeljakten också i fortsättningen ska vara uthållig. Vuxna fåglar i uttaget Hos änderna, liksom hos det övriga fågelviltet, är produktionen av ungar störst hos gamla honor.
Vid ruggning går vingen genom följande stadier. 1) Handpennorna har fällts och de nya har precis börjat växa ut (en vänstervinge). 2) Handpennorna har vuxit ut till nästan hälften av sin blivande fulla längd. Fågeln är fortfarande oflygg (den mellersta vingen). 3) Ruggningen är avslutad för vingens del (en högervinge). Veli-Matti Väänänen Användningen av apporterande hund vid näringsrika fågelvatten kan innebära en ökad dödlighet för ruggande andhonor. En välutbildad apportör har inga problem med att fånga oflygga, ruggande fåglar. ber månad minskar både andelen ruggande fåglar och uttaget med rask fart. I oktober stöter vi blott sällan på ruggande fåglar. När vi undersökte i hur hög grad som vingarna på gamla honor hade utvecklats så fann vi som väntat en skillnad mellan landets norra och södra delar. I landets södra hälft det vill säga söder om linjen Uleåborg-Kuhmo utgjorde andelen ruggande gamla honor under hela jaktsäsongen ungefär 40 procent. Norr om den här linjen var andelen nästan 70 procent. Inte bara skadskjutna som flaxar I början av jaktsäsongen är andelen ruggande andhonor i terrängen som störst, det vill säga vid samma tid då jakttrycket är som hårdast. Mest ruggande fåglar finns det vid fågelsjöar och i näringsrika vikar utmed flyttningsrutterna. De ruggande andhonorna är oförmögna att flyga. De döljer sig i tät vattenvegetation och lämnar sitt gömsle bara om de är tvungna. De individer som jägaren eller hunden lyckas stöta upp flyr flaxande utmed vattenytan eller tar sig med knapp nöd upp i luften på sina halvvuxna vingpennor. Sådana fåglar blir ofta felbedömda som vingbrutna och skjutna, På andjakt är det därför viktigt att komma ihåg att alla änder som flyger flaxande inte är skadade. Den apporterande hunden är andjägarens viktigaste medarbetare. Vid de flesta fågelvatten är Med ålder och erfarenhet ökar kullarnas storlek och antalet ungar som blir flygga. Av de fågelungar som påträffas i vissa fågelvatten kan en avsevärd del vara producerade av några få honor som har lyckats väl med häckningen. De erfarna moderänderna är de värdefullaste individerna i ett sjöfågelbestånd. Om en stor andel sådana blir fällda kan produktionen av ungar minska kraftigt följande sommar, eftersom sjöfågelhonorna är trogna sin häckningsort. När ungarna har blivit stora nog att klara sig på egen hand går honan in i följande fas; rugg- ningen som räcker en dryg månad. Under den här tiden är honorna oförmögna att flyga under ungefär tre veckor. Vårens ankomst och i synnerhet islossningen påverkar häckningens tidtabell och därmed också tidpunkten för när ruggningen börjar. Det har således sina naturliga orsaker att de andhonor som häckar i söder kan börja rugga tidigare än artfränderna i norr. Bland de gamla andhonor som fanns företrädda i vingmaterialet höll vingpennorna fortfarande på att växa ut under jaktsäsongens tio första dagar. Hos nästan 60 procent av honorna hade ruggningen inte ännu ens börjat. Under septem- Bläsandshonorna inleder ruggningen först när ungarna klarar sig på egen hand vid månadsskiftet juli-augusti. Jägaren 4 / 2009 43 Veli-Matti Väänänen Mikko Alhainen
det så gott som nödvändigt med en apportör för att kunna bärga de fällda sjöfåglarna. Dock finns det en risk för att hunden kan öka på andelen ruggande fåglar eftersom en välutbildad apportör inte har några svårigheter med att nosa rätt på ruggande fåglar som döljer sig i vassen. Det här bidrar i sin tur till att öka jakttrycket på de gamla honorna. Det är därför en god idé att ta sig en funderare på jaktarrangemangen i början av andjakten när det finns ruggande honor i området så att dessa inte drabbas av jakten. En möjlighet värd att pröva är att anlägga nya fågelvatten i närheten och förlägga jakten till dem. De flesta jägare känner till att utfodring med säd är ett effektivt sätt att locka till sig sjöfåglar. Med utfodringen kan man locka över änder från ruggningsområdet till de nya fågelvattnen. Till den nya utfodringen kommer bara de flygga änderna och på det viset lämnas de ruggande honorna utanför jakten. De nya viltvattnen är samtidigt också till nytta för vattenskyddet eftersom ett välfungerande fågelvatten samtidigt binder näringsämnen effektivt. G Teksti: Mikko Alhainen, Veli-Matti Väänänen, Aslak Ermala & Hannu Pöysä Dock finns det en risk för att hunden kan öka på andelen ruggande fåglar i uttaget. 70 60 50 40 % 30 49 20 10 0 20-29.8 30.8-8.9 9.9-18.9 19.9-28.9 25 11 29.9-8.10 67 255 Andelen gamla honor av de simänder som ännu ruggar eller som har avslutat ruggningen räknat i tiodagarsperioder från jaktsäsongens början. När änderna ruggar I De vuxna sjöfåglarna ruggar på sommaren och detta tar ungefär en månad. Ruggningen innebär att fågeln byter till nya vingpennor genom att de gamla faller bort och nya växer ut. Medan det här pågår är fåglarna oflygga i ungefär tre veckors tid. De enda individer som fortfarande ruggar när jaktsäsongen börjar är gamla honor som har lyckats med häckningen. Den sena tidtabellen för bytet till nya vingpennor beror på att honorna inte kan börja rugga förrän ungarna har blivit flygga i slutet av sommaren. Honor som misslyckas med häckningen inleder sin ruggning redan mitt på sommaren. Simandshonorna ruggar i näringsrika vatten nära platsen där de häckade. En del av simandshanarna, som till exempel stjärtänderna, flyttar inför ruggningen och byter fjädrarna utanför vårt lands gränser. Också hos dykänderna är det vanligt med en flyttning inför ruggningen. Till exempel kniphonorna flyttar ut till våra kuster, mot Östersjön till. Hos gässen infaller ruggningen redan tidigare på sommaren. Honorna prickar in ruggningen så, att de blir flygga igen samtidigt som ungarna. Unga gäss som inte häckar samlar sig i stora flockar för att rugga tillsammans. Den största koncentrationen av ruggande grågäss i vårt land finns vid Karlö. Sädgäss som inte har häckat flyttar österut för att rugga, eventuellt till Kolahalvön eller kanske ända bort till östra Vita havet. TUPA SAUNA PKH TERASSI Laadukkaat 34¤ /100 kpl 38¤ /100 kpl 1 1 haulikonpatruunat Saga Steel 12/70 32g koot 2-5, teräshaulipatruuna, lähtönopeus 375 m/s Saga Magnum 12/76 50g koot 2-7, kanta 25 mm, lähtönopeus 387 m/s 2 72¤ /100 kpl Saga Export 12/70 34g 33¤ /100 kpl kiekkopatruunoita! maahantuoja: koot 1-7, kanta 16 mm, lähtönopeus 434 m/s 2 Kysy myös edullisia Hyvinvarustetuista aseliikkeistä kautta maan. Hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2009 asti. Saga Export 12/70 32g koot 0-7, kanta 12 mm, lähtönopeus 435 m/s Ka ts o l ä h i n j ä l l e e n my y j ä s i o s o i tte e s ta w w w. h j o r th . fi . 44 Jägaren 4 / 2009
SUOMI www.midwaysuomi.com BSA Catseye 3-10x44 Kikarsikte Belyst d tbu te u r ö das bre illbeh garen ns ent jä ld e p ka Vär av va länds fin den för Ex em pl ar ur r vå tb re d t au bu d: Hornady GS-1500 Digitalvåg Max 100 g Moultrie D 40 Viltkamera Prod. 438260 70 Prod. 398103 150 Prod. 912450 179 Caldwell 7 Skjuttöd för gevär Fajen Syntetstock Mauser 98 Ameristep Outhouse Vakkoja 170x170x195 cm Prod. 496850 59 Prod. 225012 100 Prod. 923347 100 Kundservice vard. 9-17 09-51 22 933 - www.midwaysuomi.com SILENTUM LJUDDÄMPARE Kemiön Metsästyspuoti Kapakkakuja 9 25700 Kemiö Puh. (02) 423 804 Kaanaatie 68 Raisio Puh. (02) 239 0930 Avoinna ma-pe 10-17, la 9-14 Auki-Öppet Arkisin-Vardagar 12-18 www.asejaera.fi Vapen & Skyttetillbehör, Optik,Fällor,Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen. Jägaren 4 / 2009 45
Paras valikoima ja halvin hinta myymälöissämme ja verkkokaupassamme! Ta r j o u k s e t v o i m a s s a K ä r k k ä i s e n m y y m ä l ö i s s ä j a v e r k k o k a u p a s s a 10 . 7. - 3 1. 8 t a i n i i n k a u a n k u i n t a v a r a a r i i t t ä ä OSA PATRUUNOISTA SAATAVISSA ALKAEN VIIKOLLA 31 Patruunat vain liikkeistämme, ei verkosta! Armusa Skeet tai Tarp PATRUUNAT 24g Armusa savikiekkopatruuna - Kaliiberi: 12/70 - Lataus: 24 grammaa - Haulikoko: Skeet 9/ Trap 7.5 0,16/kpl KYYHKY KUORIKUVA 6kpl Kerralla koko parvi reppuun, helppo kuljettaa jahtipaikalle - Pituus 39 cm 2,48/kpl 6kpl yhteishintaan: 159 Armusa 12/70 HAULIKONPATRUUNA 32g Laadukas metsästyspatruuna nyt tukkuhintaan - Lataus: 32g - 25kpl/rs. 0,27/kpl 14 1000 patruunaa! KELLUVA SORSA Mitä suurempi houkutuskuvien parvi, sitä suuremmat saaliit! Suosittelemme vähintään kuuden kuvan parvea. - Uros ja naaras - Muovia 1,60/kpl 90 METSÄHANHEN KUORIKUVA Kevyt kuorikuva hanhijahtiin - Vartiova ja ruokaileva 13,16/kpl 6 90 rs Armusa 12/70 Becada PATRUUNA 40g Parhaimman tarjoaa Armusa. Huippusuosion saavuttanut edullinen metsästyspatruuna - Kaliiberi: 12/70 - Lataus: 40g - 10 patruuna/ltk - Haulin koot: 2,9mm4,25mm 0,49/kpl 10 6kpl 79 KELLUVA HANHI 6kpl Armusa 12/76 Magnum HAULIKONPATRUUNA Espanjalainen metsästyspatruuna - Kaliiberi: 12/76 - Haulin koot: 2,9-4,25mm - 25kpl/rs. 0,54/kpl VARIS HOUKUTUSKUVA Aseta muutama variksenkuva kyyhkysparveen - varovaiset kyyhkyset uskaltautuvat paremmin jahtipaikalle! 3,33/kpl - Vartiova ja ruokaileva 9,80/kpl 13 50 rs 4 90 rs. Armusa 20/76 HAULIKONPATRUUNA Metsästyspatruunat 20 kaliiberin haulikkoon - Lataus: 32 grammaa - Koot 2,9-3,9mm - 25kpl/rs 0,39/kpl 10 3kpl 59 6kpl Armusa 12/70 HAULIKONPATRUUNA 36g Valmistaudu pienriistajahtiin Laadukas metsästyspatruuna, metsästäjille jotka saavat saalista - Lataus: 36g - 25kpl/rs - Haulin koot: 2.9mm4,25mm 0,31/kpl Sniper 4x32 TÄHTÄINKIIKARI Laadukas kiikaritähtäin 4-kertaisella suurennoksella. Erinomainen vaihtoehto esimerkiksi pienoiskivääriin. Varmista tarkat osumat ja valitse Sniper. Kiikarin takuu 5 vuotta. Sniper 3-12x42, TÄHTÄINKIIKARI Valovoimainen tähtäinkiikari rata- tai metsästyskivääriin. - Suurennos: 3-12 - Obektiivin halkaisija: 42 mm - Pituus: 320 mm - Rungon halkaisija: 30mm - Takuu 5 vuotta 790 rs. 990 rs Armusa 12/70 TERÄSHAULIPATRUUNA Lailliset patruunat sorsajahtiin! - Kaliiberi: 12/70 - Lataus: 32g - Haulikoot: 2,9mm-4,25mm - Teräshauli - 25kpl/rasia 0,35/kpl 35 Sniper 3-12X56 TÄHTÄINKIIKARI Suurella etulinssillä varustetulla tähtäinkiikarilla näet paremmin hämärässä. Kiikari soveltuu hyvin metsästäjälle joka ei tarvitse erillistä valaistusta tähtäimeen. Laadukkaat valmistusmateriaalit tekevät kiikarista pitkäikäisen jahtikumppanin. Suurennoskerroin säädettävä 3- 12 kertainen, etulinssi 56mm. Kiikarissa on 30mm runkoputki. Sniper takuu 5 vuotta 69 Sniper 6-24x50AOE TÄHTÄINKIIKARI Kiikaritähtäin kyttäys- ja hämäräjahtiin. - Suurennos: 6-24 - Obektiivin halkaisija: 50 mm - Pupilli: 1,5-6 mm - Pituus: 400 mm - Rungon halkaisija: 30mm - Silmän etäisyys: 85-100 mm - Valaistu ristikko - Parallaksisäätö - Takuu 5 vuotta Armusa 16/70 PLA-1 PATRUUNA Laadukkaat metsästyspatruunat 16 kaliiberin haulikkoon. - Lataus: 28g - Koot: 2,93,9mm - 25kpl/rs 0,39/kpl 990 rs 890 rs 99 179 Osta myös verkosta: www.karkkainen.com
Ta r j o u k s e t v o i m a s s a K ä r k k ä i s e n m y y m ä l ö i s s ä j a v e r k k o k a u p a s s a 10 . 7. - 3 1. 8 t a i n i i n k a u a n k u i n t a v a r a a r i i t t ä ä Anar Luondu II MAASTOPUKU Uusi metsästysasumme saatavilla. Kaislakuvioidun maastopuvun ominaisuuksista ei ole tingitty. Vettähylkivä pintamateriaali, jonka hengittävyys on parasta luokkaa säästä riippumatta. Puvussa reilu mitoitus. - Juniorikoot: 110cm 170cm. - Aikuisten koot: 48-58 Sniper ASEPUSSI Keinonahkainen asepussi - Paksu toppaus - Todella tukeva - Koko: 135x30cm Sniper CAMOPUKU - Loistavasti maastoon sulautuva camopuku - Suunniteltu Sniperampujille ja -metsästäjille - Sisältää takin päänsuojan sekä housut Perfect Line TALJAJOUSI Perustaljajousipaketti aloittelevalle jousiampujalle tai nuorten ja naisten harjoituskäyttöön. - Sis. 2kpl nuolia, rannesuojan ja nuoliviinin - Paino: 0,9kg - Vetovastus: 20 paunaa - Kaaret muovia 2690 Allen Licensed KIIKARIASEPUSSI Camo kuosinen kivääripussi sivutaskulla - Kantokahvat - Pehmustettu - Puolipitkä vetoketju - Pituus: 115mm 49 Anar 47 ASEKAAPPI Asekaappi metsästysaseillesi - Tukeva kaappi 4 - 7 aseelle - Vahvaa terästä - Seinäkiinnitysmahdollisuus - 5 vahvaa lukkotappia - Turvasaranat - Asetuki lakattua puuta - Mitat: K/ 156cm, L/ 37cm, S/ 32cm - Paino: 60kg - Väri: musta 95 Sniper CAMOVERKKO - Kaisla- ja sammalkuosilla 89 Perfect Line LASTENJOUSI Harjoitusjousi junioreille - Teho: 15 paunaa - Paketissa 3 puunuolta, rannesuoja ja nuoliviini asu 1850 18 4 50 Allen Licensed HAULIKKOPUSSI Laadukas haulikkopussi suositulla Camo-kuosilla. - Pituus 132 cm 39 Allen Mossy Oak KASVONAAMIO Kasvonaamio kyyhky- ja sorsajahtiin - Pitävä hihnakiinnitys - Kiinnityshihna pään ympäri - Lippalakki ei sisälly hintaan - Ohut, hengittävä verkkomateriaali 29 Perfect Line HIILIKUITUNUOLI Laadukas hiilikuitunuoli soveltuu myös tehokkaimpiin taljajousiin. - Pituus: 30" - Nuolessa vakiona vaihdettava taulukärki - Väri: musta tai camo - 12 kpl/pkt 7,41/kpl Allen HAULIKONPATRUUNAVYÖ Nailoninen patruunavyö 12 kaliiberin patruunoille - Pikalukko - Tilaa 20 patruunalle - Maksimi vyötärönympärys: 132cm - Väri: musta 225 Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI Näyttävä asekaappi jopa 11 aseelle - Vahvaa terästä - Seinäkiinnitysmahdollisuus - 5 vahvaa lukkotappia - Turvasaranat - Erillinen lukittava käsiase- /patruunalokero - Telineet ovessa - Asetuki lakattua puuta - Mitat: K/156cm, L/ 53,5cm, S/ 31,5cm - Väri: valkoinen 4 90 Erä! 89 39 Perfect Line PISTOOLINUOLI Nuolet pistoolijouseen - 10 kpl/pkt - Materiaali: alumiini 0,49/kpl pkt 90 Allen Magnum KUVAPUSSI Pakkaa houkutuslinnut kätevään verkkokassiin - Koko: 120x127cm - Kantohihnat - Vyötäröremmi - Erittäin kestävä verkkomateriaali Perfect Line PISTOOLIJOUSI Tehokas pistoolijousi urheiluammuntaan. Paketti sisältää 3 nuolta ja tähtäimet. - Teho 80 paunaa - K-18 Allen Neopreeni PATRUUNAVYÖ Neopreeni patruunavyö haulikonpatruunoille - Nopea pikalukkokiinnitys - Tilaa 25 magnumpatruunalle - Maksimi vyötärönympärys 147cm, säädettävä - Suosittu camo max4 kuosi 1850 Allen KIVÄÄRINPATRUUNAVYÖ Nailoninen patruunavyö kiväärin patruunoille - Nopea pikalukko - Joustavat taskut kaliibereihin .222-.458 - 20 kiväärinpatruunalle - Maksimi vyötärö 132 cm, säädettävä - Väri musta 1990 Virittämistä vaille valmis setti AMPUJANLASIT Ampujanlasit radalle ja metsälle - Kevyet ja istuvat ampujanlasit - Keltainen linssi parantaa näkyvyyttä 690 Allen KUULOSUOJAIMET Kevyet kuulosuojaimet ampujalle - Paino 48g - Säädettävä pituus - Koko taitettuna 15x6,5cm - Varapehmusteet - Musta 4 90 550 Allen VÄRINÄNVAIMENNIN JOUSEEN - Tehty värinää vaimentavasta polymeeristä - Kestää väh. 1000 laukausta 289 Voit tilat a myös puhelimella tai sähköpostilla Tilaa soitta malla numer oon 010-4303030 (Ark 9-16) Muina aikoin a lähetä tilaus myynt i@kar kkain en.com tai klikka a itsesi verkk okaup paan. 4 90 1990 se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3000 Infopiste 010 430 3820 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
Lintulahdet Life bredd på skötseln ger fler fåglar Vi lyckades utmärkt med att förbättra fågellivets betingelser i våtmarkerna. Nuförtiden hör man ofta folk säga att jägarna är naturskyddare och bästa sortens naturvårdare. Varenda kotte skriver säkerligen inte under ett sådant påstående, men alldeles taget ur luften är det ändå inte. Fågelvikarna Life är ett modellexempel på hur jägare och övriga naturvårdare kan samarbeta. vatten, röjde i trädbestånden, anlade strandängar, ökade betesgången och grävde insektdammar. I projektet ingick också att göra upp planer för hur områdena ska skötas och användas samt att sätta upp informationstavlor och bygga konstruktioner för friluftslivet. Det togs också fram ett brett urval material för miljöfostran. Projektet koordinerades av Nylands och Sydöstra Finlands miljöcentral i samarbete med en lång rad partner, bland andra Nylands och Kymmene jaktvårdsdistrikt, Finlands miljöcentral, några städer i de aktuella områdena, ett antal fågel- och naturorganisationer, Helsingfors universitet samt sist men inte minst jägare på de berörda orterna. des upp en plan för rovdjursjakten på varje område och nödvändig utrustning för jakten inhandlades med projektmedel. Jägarna stod för en enorm talkoinsats. Vid varje projektobjekt gick det i genomsnitt åt 700 arbetstimmar per år för jakten och jaktförberedelserna. Allt detta uträttade våra hängivna, naturvårdande jägare mot en blygsam ersättning för kostnaderna! Några gånger gick det till och med så, att ersättningarna inte räckte till för att täcka utgifterna, eftersom den arbetsinsats som krävdes för effektiv mink- och mårdhundseliminering kom som en överraskning för projektets planerare. Trots att det visade sig kräva ett jättearbete att eliminera rovdjuren så lyckades vi minska på antalet rovdjur vid projektets fågelvatten. Noggrannast följde vi med antalet minkar och mårdhundar vid Gammelstadsviken och Bredviken. Där mätte forskarna vid Helsingfors universitet fortlöpande rovdjurstätheten med doftposter under hela projekttiden. Antalet besökare vid doftposterna verifierade jägarnas observationer, att vi genom intensifierad jakt lyckades minska på antalet mårdhundar till en bråkdel av den ursprungliga tätheten och hålla antalet nere på den här nivån. Däremot visade det sig vara svårare att få ner minkbestånden till en bestående, lägre nivå. Under hela projekttiden stod uttaget av mink på en väldigt jämn nivå, vilket visar att vi inte lyckades åstadkomma några mer bestående minkfria rum. Detta behöver ändå inte betyda att vinterns och vårens minkjakt inte skulle ha varit till nytta för det övriga djurlivet i projektområdena. U nder de senaste årtiondena har jägare anlagt och rustat upp tusentals fågelvatten och våtmarker. Ofta håller de dessutom efter minkarna och mårdhundarna. Jägarnas intresse för sjöfåglarna och fåglarnas bästa i kombination med en stor portion jaktlust får numera allt mer uppmärksamhet också bland de övriga naturvårdande myndigheterna och organisationerna. Projektet Lintulahdet Life är ett utmärkt exempel på hur fruktbart samarbetet kan vara mellan jägarna och de övriga naturvårdarna. Inte oväntat utsåg den europeiska kommissionen nyligen Lintulahdet Life till ett av de fem "Best of the Best" LIFE Nature-projekten bland över hundra LIFE naturprojekt som avslutades under åren 2007 och 2008. Framgångsrik jakt på mink och mårdhund Under de fyra åren som projektet pågick fälldes vid de tolv viltvatten som ingick i projektet summa 1337 mårdhundar och 400 minkar. Mårdhundarna jagades med fällor som fångar levande, vaktjakt vid åtel och några olika hundbaserade metoder. Jaktmetoderna valdes utifrån varje områdes egna karaktärsdrag. På objekten med ett livligt friluftsliv som Vik-Gammelstadsviken i Helsingfors, Bredviken i Esbo och Ruskis vid Borgå ås mynning fångades mårdhundarna med Kanufällor som är erkänt effektiva och med nedgräva, "osynliga" fällor. De dolda fällorna kan inte mäta sig med Kanufällorna i fråga om effektivitet, men de har den fördelen att de kan placeras ut vid friluftsleder utan nämnvärd risk att utsättas för skadegörelse. Minkarna jagades med slagjärnsfällor, med fällor som fångar levande samt med kombinationsmetoden lövblåsare-hund-hagelbössa. Det var jägare på de berörda orterna som stod för jagandet. Projektet inleddes med att det gjor- Bredd på skötseln av våtmarksnaturen Under åren 2004 till 2007 sköttes och restaurerades inom projektet Lintulahdet Life en rad fågelvatten som ligger vid Finska viken utmed fåglarnas flyttningsrutter. En av de många skötselmetoderna var att jägare på de aktuella orterna jagade mink och mårdhund med effektiva metoder. Lintulahdet Life var ett omfattande projekt där våtmarksmiljöerna sköttes om på flera olika sätt. Bland annat ökade man på andelen öppet 48 Jägaren 4 / 2009 Inventering visar effekterna på fågellivet Effekterna av de olika skötselåtgärderna följdes
Mångfalden i våtmarkerna är värd att bevara. I frodiga och vassbevuxna våtmarker hålls strandängarna öppna bara om vi sköter om dem genom slåtter eller betesgång. I Gammelstadsviken i Helsingfors är det betande lantraskor som håller strandängarna öppna. Vid behov kan effekten förstärkas genom slåtter. Utan effektiv eliminering av mink och mårdhund är de fåglar som häckar på ängarna illa ute eftersom ägg och ungar lätt hamnar i gapet på ett rovdjur. Lintulahdet LIFE i ett nötskal I Syftet med projektet Lintlahdet Life var att bevara de våtmarker inom nätverket Natura 2000 som ligger i Finska viken utmed flyttfåglarnas sträck. Till projektets syften hörde också att upprätthålla en gynnsam skyddsnivå för de djur- och växtarter som behöver våtmarker och som tas upp i fågeloch naturdirektivet. Vi koncentrerade oss särskilt på att höja våtmarkernas värde för de fåglar som rastar där under flyttningen. - 12 våtmarker utmed Finska vikens norra kust - 10 nya planer för skötsel och nyttjande - 185 ha nya öppna strandängar med låg vegetation - 176 ha mera ängar och hagar som betas - 87 ha röjningar av trädbestånd på ängar och strandängar - 76 ha iståndsättning av vattenhushållningen - 78 ha mosaikartade arealer med öppet vatten - 40 insektsdammar för den citronfläckade kärrtrollsländan (Leucorrhinia pectoralis) - 1337 mårdhundar och 400 minkar eliminerades Vi delade också ut läromaterial om våtmarkerna till alla grundskolor och naturskolor i Nyland och sydöstra Finland. Friluftslivet främjades med hjälp av fågeltorn, spångar och informationstavlor. Mera info om projektet Lintulahdet Life finner du på adressen www.ymparisto.fi/lintulahdetlife upp med inventeringar av fågellivet, växtligheten och insektfaunan. I fågelinventeringen ingick en kartläggning av de häckande våtmarksfåglarna samt räkningar av flyttfåglarna. Det sistnämnda gjordes i början och slutet av projektet på alla objekt. Alla resultat från fågelinventeringarna visar samstämmigt att vi lyckades alldeles utmärkt med att uppnå projektets huvudmål, det vill säga att förbättra livsbetingelserna för fågellivet i de utvalda fågelvattnen. De verkställda åtgärderna har förvandlat fågelvattnen till trivsammare biotoper med större bredd. Den effektiva jakten på mink och mårdhund samt den ökade arealen öppna strandängar har inneburit en avsevärd ökning av antalet häckande sjöfågel- och vadararter, liksom antalet fågelindivider. Bland vadarna har antalet par av mindre strandpipare, tofsvipa, enkelbeckasin och rödbena ökat med nästan 55 procent. Den utökade arealen ängar har gynnat häckande sjöfåglar som bläsand, årta och skedand. Antalet bläsandspar ökade med 34 procent, antalet årtpar med 20 och antalet skedandspar med 52 procent. Det totala antalet sjöfågelindivider som rastade på objekten ökade på våren med 42 procent och på hösten med 80 procent. Antalet simänder ökade på våren och hösten med 50 procent medan antalet gäss trefaldigades på våren och fyrfaldigades på hösten. Utöver de arter som jag nämner här finns det många rastande vadare som gynnas av att det nu finns mera ängar. Jägarna stod för en imponerande insats. Genom effektiv jakt fick vi antalet mårdhundar att minska till en bråkdel av den ursprungliga tätheten och stanna på den nya nivån. För jakten stod jägare på orten. Mera info om "Best of the Best LIFE Nature project" hittar du på: www.ymparisto.fi > Ympäristöministeriö > Ajankohtaista"Ajankohtaista > Tiedotteet 2009 > Kaksi suomalaista luontohanketta Euroopan kärkeä jektet mink och mårdhund vid fågelvatten kan göra det i nummer 53/2007 av Suomen riista som ges ut av Vilt- och fiskeriforskningscentralen och den finska viltvårdsstiftelsen. De markhäckande fåglarna fick fler ungar Utifrån de erfarenheter som vi har fått av Lintulahdet Life verkar jakten på mink och mårdhund ha haft den största positiva effekten för de mark- häckande våtmarksfåglarnas häckningsresultat. Det finns många vadare och simänder som gynnas av att boplundrarna blir färre. Åren 2002 till 2004, det vill säga före Lintulahdet Life, gjordes i huvudstadsregionen ett projekt om mink och mårdhund vid fågelvatten. Utifrån de vetenskapliga analyserna från detta projekt och de inventeringar som gjordes under Fågelvikarna Life så innebär jakten på mink och mårdhund goda nyheter åtminstone för sothönan, bläsanden, gräsanden, tofsvipan, skäggdoppingen och den bruna kärrhöken. Resultaten från det föregående projektet visar att också knölsvanen - kanske en smula överraskande - verkar ha gynnats av jakten på mink och mårdhund. Som mätare för jaktens effekter användes ett index för antalet kullar per fågelpar. Den som vill läsa mera om resultaten av pro- Projektet avslutat - naturvården fortsätter Det egentliga Life-projektet avslutades sommaren 2007, men de naturvårdande insatserna pågår fortfarande. De iståndsatta strandängarna hålls öppna med specialstödsavtal för betesgång och vid behov med kompletterande slåtter. Även jakten på mink och mårdhund fortsätter vid projektobjekten. För våtmarksobjekten i Nyland har det gjorts avtal med jägarna separat för varje objekt. Enligt avtalen ersätts utgifterna för jakten med medel som skjuts till från Helsingfors stad, Nylands miljöcentral och Forststyrelsen. Brett samarbete ger bättre resultat Projektet Lintulahdet Life utgör ett utmärkt exempel på att vi med ett brett samarbete kan Jägaren 4 / 2009 49
Vad mårdhunden äter vid ett fågelvatten Inom projektet samlade vi också in mårdhundsavföring under maj, juni och juli. Tabellen nedan visar vad en nyländsk mårdhund äter under den här perioden: I Tabellen visar medelvärdet för de olika födoämneskategoriernas relativa volymer per forskningsområde. Den lodräta axeln visar värdet i procent medan den vågräta axeln visar kategorierna. Till höger om färgnyckeln och områdenas namn står antalet analyserade avföringsprov inom parentes. Andelarna presenteras både som stapeldiagram och i tabellform eftersom de minsta värdena inte går att åskådliggöra i form av staplar. Förkortningen GSV står för Gammelstadsviken. Till kategorin stora däggdjur räknas de som är större än bisamråttan. Variationen mellan de olika områdena är stor och vi kan anta att inte heller åren ser likadana ut. Mårdhunden anpassar således sin matsedel efter de födoämnen som för stunden är lätta att få tag på. Diagrammet är taget ur Visa Eronens pro gradu som han skrev på Helsingfors universitet år 2007. Avhandlingen handlade om vad mårdhunden äter i näringsrika våtmarker. Lintulahdet Life-projektets objekt 1. Saltfjärden, 2. Medvastö - Stormossen, 3. Bredviken, 4. Tusby träsk, 5. Gammelstadsviken, 6. Borgå ås mynning - Stensböle, 7. Pernåviken, 8. Pyhäjärvi, 9 Salminlahti, 10. Kirkkojärvi, 11. Pappilansaari-Lupinlahti, 12. Kirkon-Vilkkiläntura. åstadkomma mycket mera än om liten grupp drar igång med ett litet projekt. Nylands och Sydöstra Finlands miljöcentral skötte den komplicerade koordinationsbiten mycket fint och de övriga samarbetspartnerna uppfyllde sina åtaganden planenligt. Projektet innebar ett närmande mellan vilt- och miljömyndigheterna samt de övriga naturvårdande organisationerna och skapade en grund för framtida gemensamma insatser. Vi på Nylands jaktvårdsdistrikt önskar därför till alla som har deltagit i projektet framföra vårt varmaste tack för det goda samarbetet och de storartade insatserna för våtmarksnaturens bästa. Ett särskilt tack vill vi rikta till alla de engagerade jägare, både herrar och damer, som utan att sky vare sig möda eller besvär jagade och fortfarande jagar mink och mårdhund i projektvåtmarkerna. Utan denna samfällda insats hade detta fina projekt aldrig lyckats! Det är också väldigt fint att man ända uppe på den europeiska kommissionens nivå har noterat att Lintulahdet Life på ett positivt sätt sticker ut från mängden av Life Naturprojekt. G Text och bild: Visa Eronen Viltvårdskonsulent Nylands jaktvårdsdistrikt Medelvärden för de olika födoämneskategoriernas relativa volymer i proverna i de olika forskningsområdena under hela den tid undersökningen pågick 70 60 50 40 % 30 20 10 0 kräldjur ödlor grodor övriga växter 53,98 42,28 38,19 24,50 57,76 66,09 ryggradslösa 3,12 1,81 5,46 4,94 7,03 8,20 stora däggdjur små däggdjur fåglar skräp totalt 0,30 0,86 1,16 0,09 0,02 0,11 fiskar frukt och bär ägg 0,02 0,27 0,07 0,03 0,32 0,00 säd Esboviken (n 51) Bredviken (n 18) GSV (n 36) Vanjärvi (n 150) Koisjärvi (n 21) Ridasjärvi (n 11) 0,61 0,00 2,97 20,81 5,20 3,13 14,05 3,93 1,63 16,07 1,23 3,67 0,76 0,77 4,98 2,33 0,26 4,56 6,94 20,60 17,63 26,67 16,82 5,31 15,61 2,01 5,36 0,41 4,78 0,00 3,92 27,98 20,27 4,27 4,92 3,80 0,78 0,00 2,22 0,12 0,29 0,45 0,44 0,04 0,11 0,41 0,33 5,33 50 Jägaren 4 / 2009
NYHET 2009NYHET 2009 Nyhet 2009! Jaktbågar av gängliga för alla Vem kan skaffa sig en jaktbåge? Vem som helst. Det är dock rekommenderat att den som skaffar sig en jaktbåge också har en jaktlicens. Vad för slags bågar får man jaga med? Tillåtna jaktbågar har minst 180 newton (40 pound) dragstyrka. Pilspetsen bör vara sådan att ett skott dödar omedelbart. Armborst är inte ett lagligt jaktvapen. Vad jagar man med bågen? Lovligt villebråd i Finland är: I vissa länder är även storviltsjakt med båge lagligt. Jakttider För bågvapen gäller samma jakttider som för äldvapen. Jaktlisens till halva priset Forststyrelsen säljer jaktlisens för båge till halva priset om man jämför mot jaktlisens för krutvapen helt pp en du nar u n t öpp kt. Nu ka åjak Båg ld för ja en n ttare är ny v på det lä are. g prova onsin tidi g Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
toppen klass tillBågen har bl.a. precisionsfrästa compoundhjul, tryckformade plattor, mekaniserade magnesium- eller aluminiumlemmar, drop away rest, precist optiskt sikte och precisionsmätta kablar. et! enyh s ur Jätt r riv De hä derna! hän De nya JahtiJakt-bågarna är exakta jaktvapen för all slags vilt VARNING Utvecklade i samarbete med ledande bågvapentillverkare JahtiJakt-bågvapensortimentet är utvecklat i samarbete med världens ledande bågvapentillverkare. Vid tillverkningen av bågarna ut nyttjas tillverkarens breda erfarenhet av bästa material och strukturlösningar. JahtiJakt-jaktbågar är mycket kraftfulla vapen som lätt kan jämföras med ett jaktgevär. Tack vare den stora genomslagskaften pentrerar pilen lätt även grova material tex. trävägg. Vid annan använding än jakt får bågen bara användas på för den anvisad plats och måltavla som kan stoppa pilen Snabbt och exakta skott Den ergonomiska utformningen och utrustningen är designade så att de möjliggör snabba och exakta viltskott. Tillräckligt med kraft för all slags vilt Minimumstyrka som krävs av jaktbågar i Finland är 40 pound (180 newton). Även de lättaste JahtiJakt-jaktbågar nu överstiger detta krav. Styrkan i de större JahtiJakt-bågarna räcker även för storviltsjakt. Lätt att hantera i jaktsituationer Design- och formgivningserfarenhet av en av de ledande bågvapentillverkarna i världen garanterar lätt hantering av JahtiJaktjaktbågar i terräng. Bågarnas magnesium- och aluminiumstommar är lätta och starka. Camomönster designat för nordisk terräng JahtiJakt-jaktbågar har ett av artisten, jägaren Kimmo Takarautio designat camomönster som anpassar sig för den nordiska naturens färger och vegetation, och det återfinnes även i JahtiJaktjaktklädsel. När man spänner den camomönstrade bågen urskiljs man inte i terrängen vilket betyder att viltskotten kan skjutas från nära håll. Allt nödvändigt i paketet I JahtiJakt- bågvapenpaketet finns allt man behöver för att utrusta bågen till jakt du kan börja använda bågen omedelbart. För att kunna skaffa sig jaktspetsar behövs dock jaktlicens. Exakta skott Bågstommarnas utformninga och sikten av hög kvalitet möjliggör mycket exakta skott i alla situationer. 3 års garanti JahtiJakt-jaktbågar har ett tre års garanti för material och tillverkningsfel. Garantin gäller ej delar som nötts ut eller slits (t.ex. strängar och kablar). Beställ enkelt: www.eratukku.fi eller tel. 020 747 7000 Mån-Fre 9 - 18
Beställ genast en superbåge. Du f all utrustning, till och med hundr JAHTIJAKT 65 LBS PRO COMPOUNDBÅGE Jägarens superbåge JahtiJakt 65 LBS PRO är ett massivt redskap för jägaren. Tack vare sin låga storlek och magnesiumstomme är den lätt och enkel att hantera i terräng. En styrka på till och med 65 pound räcker även till jakt av storvilt. Stränglängden och styrkan är justerbara till användaren. I Erätukkus förmånspaket finns även all behövlig utrustning för användning av bågen. Du får all behövlig utrustning på köpet i förmånspaketet. Beställ genast! 1. 65 LBS PRO compoundbåge 2. Optiskt 3-pinnsikte 3. Drop Away Rest 4. Fingerslinga 5. Nockläge 6. Peepsikte 7. Handledsslinga 8. Handledsrelease 9. Kolfiberpilar 12 st 299,00 25,00 10,00 3,00 3,00 6,00 6,00 39,00 89,00 Totalt Du betalar endast 480,00 299,00 GARANTI 3 ÅR Garantin gäller ej delar som nötts ut eller slits (t.ex. strängar och kablar). Vänta inte, dessa rivs ur händerna! Förmånspaketet innehåller allt som behövs! l vilt För al tyrka rbar s Juste ott ba sk Snab Magnesiumstomme Justerbar bågstyrka Skyttens längd Bågvikt Utgångshastighet Vapenlängd 45-65 pound 170-200 cm 1,9 kg 82 m/s 90 cm 2. 3-pinnsikte 3. Drop Away Rest 4. Fingerslinga 5. Nockläge JAHTIJAKT 65 LBS PRO COMPOUNDBÅGE + FÖRMÅNSPAKET ST NDA E 299 +leveranskostna der 6. Peepsikte 7. Handledsslinga 8. Handledsrelease 9. Kolfiberspets, 12 st Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
år ett bågpaket som innehåller atals euro billigare än vanligt. JAHTIJAKT 55 LBS COMPOUNDBÅGE rar Kvalitetsbåge ende komm ll ku re val ti e tuk kt Erä toppen tmär jaktbåg Ett u rsta förmånligt en fö JahtiJakt 55 LBS är en högklassig coumpoundbåge till ett super pris. Vapnets styrka räcker till all lovlig viltjakt i Finland. Bågen är lätt att hantera och spänna och lämpar sig därför utmärkt till en första båge för jakt. Tack vare sin lätthanterlighet lämpar den sig även utmärkt för övningsskjutning. I den här bågen är pris/kvalitet förhållandet definitivt på sin plats för den som börjar med bågskytte. Aluminiumstomme Bågstyrka Skyttens längd Bågvikt Utgångshastighet Vapenlängd Vilket pris! Paketet innehåller all behövlig utrustning. 1. 55 LBScoumpoundbåge 2. 2-pinnsikte 3. Drop Away Rest 4. Nockläge 5. Handledsrelease 6. Aluminiumpilar 6 st 149,00 15,00 10,00 3,00 15,00 23,00 Totalt Du betalar endast 215,00 149,00 Beställ genast! JAHTIJAKT 55 LBS COMPOUNDBÅGE + FÖRMÅNSPAKET AST END 55 pound 175-195 cm 1,8 kg 63 m/s 105 cm Förmånspaketet innehåller allt som behövs: 149 + leveranskostnad er 5. Handledsrelease 6. Aluminiumpilar, 6 st Erätukku betalar portot GARANTI 3 ÅR Garantin gäller ej delar som nötts ut eller slits (t.ex. strängar och kablar). 2. 2-pinnsikte 3. Drop Away Rest 4. Nockläge Bågvapen tillgängliga i butikerna i slutet av juli. Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer JahtiJakt jaktbågar st 65 LBS PRO compoundbågar mot postförskott till priset 299/st + leveranskostnader, jag får även förmånspaketet som tillhör bågen. st 55 LBS compoundbågar mot postförskott till priset 149/st + leveranskostnader, jag får även förmånspaketet som tillhör bågen. Beställarens underskrift Namn Jägaren 4/09 Adress Postnummer- och ort E-postadress* Telefonnummer (för under 18 år förmyndarens underskrift) www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE 020 747 7000 Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen)
För den som söker utmaningar en recurvebåge för småvilt och övning JAHTIJAKT 40 LBS RECURVEBÅGE En JahtiJakt 40 LBS recurvebåge utrustad med camomönster är ett fullblodigt jaktvapen. Tack vare sin magnesiumstomme är bågen mycket lätt och enkel att transportera i terräng. Stommens utmärkta form och det i bågpaketet medföljande siktet möjliggör snabb aktion vid viltskott. Med en enkel konstruktion är den traditionella recurvebågen en lätt anskaffning till den som börjar med bågskyttehobbyn. Då jakt med en recurvebåge är helt klart mer krävande än med en coumpoundbåge, bjuder den således verkliga utmaningar även för mer erfarna entusiaster. Erätukkus JahtiJakt 40 LBS recurvebågpaket innehåller all nödvändig utrustning till ett förmånligt pris när man börjar denna hobby. Du får all nödvändig utrustning i förmånspaketet på köpet. Beställ genast! 1. 40 LBS -recurvebåge 2. 2-pinnsikte 3. Nockläge 4. Fingerskydd 5. Aluminiumpilar, 6 st 149,00 9,00 3,00 5,00 23,00 Totalt Du betalar endast 189,00 149,00 Vänta inte, de här rivs ur händerna! Förmånspaketet innehåller allt nödvändigt! Magnesiumstomme Bågstyrka Skyttens längd Bågvikt Utgångshastighet Vapenlängd 40 pound 170-190 cm 1,52 kg 47 m/s 152 cm 2. 2-pinnsikte 3. Nockläge 4. Fingerskydd 5. Aluminiumpilar, 6 st JAHTIJAKT 40 LBS RECURVEBÅGE + FÖRMÅNSPAKET ST NDA E 149 GARANTI 3 ÅR Gäller ej delar som slits eller nötts ut, som t.ex. strängar der +leveranskostna Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna! Vanda Åbo Tammerfors Villmanstrand Seinäjoki Uleåborg
Nu ett brett sortiment av tillbehör och utrustning i Erätukku-butikerna och i nätbutiken Aluminiumpilar 6 st serie Skjutklara aluminiumpilar är utrustade med fixerade tavelspetsar. JahtiJakt camofärg. AST END Carbonpilar Serie 12 st Färger: JahtiJakt Camo eller svart Skjutklara carbonpilar. Pilarna är utrustade med tavelspetsar som kan bytas ut till separat tillgängliga jaktspetsar. AST END Jaktspetsar 3 st serie Effektiva jaktspetsar utvecklade för jaktbruk. Passar ihop med JahtiJakt carbonpilar. A END ST Bågväska En vadderad bågväska tillverkad av starkt tyg skylddar till vapnet och tillbehör. AST END Pilfång 100cm x 100cm Hållbart och lätt inhemskt pilfång av cellplast för säkra övningar. Bågvapen till salu i butikerna i slutet av juli. AST END 23 89 15 39 99 Erätukku ID 5013247 er +leveranskostnad er +leveranskostnad er +leveranskostnad +leveranskostnad er er +leveranskostnad Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer JahtiJakt jaktbågar och tillbehör st 40 LBS recurvebågar, 149/st + leveranskostnader, jag får också tillhörande förmånspaket st Aluminiumpil-serier, 23/serie + leveranskostnader st Carbonpilar-serier, svart, 89/serie + leveranskostnader st Carbonpilar-serier, camo, 89/serie + leveranskostnader st Jaktspets-serier, 15/serie + leveranskostnader st Bågväskor, 39/st + leveranskostnader st Pilfång, 99/st + leveranskostnader Beställarens underskrift Namn Adress Postnummer och -ort Metsästäjä 4/09 (förmyndare för under 18 år) www.eratukku.fi Smidigt med kupong portot är redan betalt Erätukku betalar portot Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 020 747 7000 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen) e-post* Telefonnummer
Ett otroligt paketerbjudande: Toppbåge + Camo-membranställ 10. JahtiJakt AIR-TEX2 1- 9. JahtiJakt 65 LBS PRO Camo-membranställ Coumpoundbåge med tillbehör Utnyttja det otroliga superpaketet: totalt 16 produkter 1. 65 LBS PRO coumpoundbåge 2. Optiskt 3-pinnsikte 3. Drop Away Rest 4. Fingerslinga 5. Nockläge 6. Peepsikte 7. Handledsslinga 8. Handledsrelease 9. Kolfiberpilar, 12 st 10. JahtiJakt AIR-TEX2 Camoställ 11. JahtiJakt Camofleece 12. MicroDry Camo-underställ 13. Camo hängslen 14. Camo terrängkeps 15. Camokeps med nät 16. Camo handskar 299,00 25,00 10,00 3,00 3,00 6,00 6,00 39,00 89,00 279,00 39,90 29,90 16,90 14,90 19,90 12,90 Totalt 893,40 Du betalar endast 11. JahtiJakt Camofleece 12. MicroDry Camo-underställ 16. Camo-handskar 495,00 = 13. JahtiJakt Camohängslen ERÄTUKKUS OTROLIGA PAKETPRIS 15. Camokeps med nät 14. Camo-terrängkeps Bågvapen tillgängliga i butikerna i slutet av juli. 65 assiva amens m ls Jägar edskap til rdisk no dr poun ed det för ande m ss mans ng bäst pa t. terrä amoställe C kan Beställningskupong Ja, jag beställer ____ st JahtiJakt Camo-membranställ + JahtiJakt 65 LBS PRO compoundbåge sambeställning mot postförskott till ett otroligt totalpris av 495 /st + leveranskostnader. Jag får dessutom förmånspaketen för båda produkterna + Camo-handskar och Camo-keps med nät. Fyll i information om stället i tabellen i den nedre delen av kupongen och storleken på handskarna i tabellen bredvid. Beställarens underskrift Namn (för under 18 år förmyndarens 495 + leveranskostna der Storlek på handskar (S, M eller L) handskar 1 handskar 2 handskar 3 handskar 4 Erätukku betalar portot Jägaren 4/09 Längd (cm) k ku Erätu beställ st Endaa detta, t! gör genas Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Adress Postnummer- och ort E-post* Telefonnummer Vikt (kg) Midja (cm) Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen) Ställ 1 Ställ 2 Ställ 3 Ställ 4
JahtiJakt armborst för hobbyanvändning JahtiJakt 150 LBS armborst Armborstset av toppen klass för krävande hobbybruk. Mycket effektiv! Skjuttillbehör medföljer, inklusive rödpunktssikte! OBS! Att jaga med armborst är inte tillåtet i Finland. JAHTIJAKT 80 LBS Pistolarmborst Pistolbåge nu toppen klass för krävande hobbybruk. Lämpar sig även för fiske. BÅGSETET INNEHÅLLER: 150 LBS armborst Optiskt rödpunktssikte Pilställning Bärrem Skyddsglas Aluminiumpilar, 6 st Totalt 149,00 39,00 15,00 9,00 9,00 19,00 240,00 PAKETET INNEHÅLLER: 80 LBS-pistolarmborst pistolarmborst Totalt 39,00 sis. 39,00 SETERBJUDANDE NU ENDAST: 149 JAHTIJAKT 20 LBS Övningscompoundbåge Ett snyggt bågvapenset för barn och unga. Fast med denna båge trivs även vuxna! Lätt och enkel att använda. Bassetet inkluderar allt som behövs för att börja! Snygg svart recurve övningsbåge för precisionsskjutning! Passar både vuxna och barn! Lätt och enkel att använda. NU ENDAST er +leveranskostnad 39 er +leveranskostnad Hobbybågar för barn och unga JAHTIJAKT 20 LBS Recurve övningsbåge JAHTIJAKT 18 LBS Övningsbåge för barn Ett traditionellt bågvapen som första båge för barn. Det första steget till en fantastisk bobby! BÅGSETET INNEHÅLLER: 20 LBS-compoundbåge 2-pinnsikte Handledsskydd Pilställning, camo Aluminiumpilar, 2 st Totalt 69,00 9,00 4,00 15,00 9,00 106,00 BÅGSETET INNEHÅLLER: 20 LBS-recurvebåge 2-pinnsikte Handledsskydd Pilar, 2 st Totalt 49,00 9,00 4,00 9,00 106,00 BÅGSETET INNEHÅLLER: 18 LBS-recurvebåge Handledsskydd Pilar, 2 st Pilfång Totalt 29,00 4,00 9,00 1,00 43,00 SETERBJUDANDE NU ENDAST: SETERBJUDANDE NU ENDAST: SETERBJUDANDE NU ENDAST: 69 er +leveranskostnad Bågvapen tillgängliga i butikerna i slutet av juli. 49 er +leveranskostnad 29 er +leveranskostnad Erätukku betalar portot Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer st 150 LBS armborst mot postförskott 149/st + leveranskostnader st 80 LBS pistolarmborst mot postförskott 39/st + leveranskostnader st 20 LBS övningscompoundbåge mot postförskott 69/st + leveranskostnader st 20 LBS recurve övningsbågar mot postförskott 49/st + leveranskostnader st 18 LBS övningsbågar för barn mot postförskott 29/st + leveranskostnader Beställarens underskrift Namn Adress Postnummer- och ort Jägaren 4/09 (för under 18 år förmyndarens underskrift) www.eratukku.fi Smidigt med kupong Sujuvasti kupongilla Erätukku betalar portot postimaksu valmiiksi maksettu Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE 020 747 7000 Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen) E-postadress* Telefonnummer
Endast de osynliga kommer nä camoställen är de mest populä Det avgörande sista steget närmare villebrådet Jägare har alltid förstått behovet av att röra sig obemärkt. Camo-ställets mönster bryter ner jägarens konturer och djuret kan inte gestalta den som rör sig. Djuret blir oftast inte rädd även om den har identifierat rörelse. 1. Avtagbar, justerbar AIR-TEX2 -membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. 2. Avtagbar älgflugehuva. 3. Mjuk och skön manchesterkrage. 4. Ventilering med nätskydd under armar och på höfter. Skyddar bl.a. från myggor och älgflugor. 5. Ljudlöst material som inte prasslar. De viktiga extra sekunderna för siktning Tack vare Camo-stället kommer jägare närmare villebrådet än en jägare klädd i ett traditionellt ställ. Skottet träffar säkrare och det blir färre skadeskjutningar. 11. Klaffskyddade bröstfickor 6. Fuktförflyttande nätfoder som andas. 7. Jacka med dubbelriktad dragkedja. Camo-ställets popularitet växer Tack vare sina obestridda förmåner är Camo-stället överlägset det mest populära i Kanada och USA. Nu har även europeiska och nordiska jägare börjat förstå meningen med terrängklädsel. 8. Trepunkts-midjeåtstramning i byxorna. 12. Mångsidiga och funktionella fickor 9. Byxor med förhöjd midja som skyddar ryggen, samt elastisk midja. 13. Nytt vattentätt AIR-TEX2 membran som andas i jacka och byxor immo ren K amojäga c ären, designat ill den stn Kon har sat t autio är anpas ch färger. r Taka t som o e flora are önstr naturens rkt närm m emä iska nord mmer ob ådet. r Du ko villeb CAM O 10. Byxben med karborreåtstramning och slitskydd Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna! Vanda Åbo Tammerfors Villmanstrand Seinäjoki Uleåborg
ra ra runtom i världen JahtiJakt Camo-membranställ är ället ranst b flage mem amo- rängcamo Jakt C et ter Jahti s erläg ett öv Ett noggrant designat camo-mönster för den nordiska naturen JahtiJakt Camo-stället har camomönster designat av konstnären, jägaren Kimmo Takarautio. Färger och former i tyget är noggrant anpassade för den nordiska naturens färger och vegetation. I Camo stället kan jägaren eller friluftaren smälta in i naturens färger och former bättre än med vanliga camo- och terrängmönstrade ställ samtidigt som han kommer obemärkt närmare sitt mål. Andningsförmåga och vattentäthet av absolut högsta klass Andningsförmåga > 11.000 g / m2 / 24h* Vattenpelare > 10.000 mm* AIR-TEX2 -membranet i Camo-stället har en direkt laminering på ställets yttertyg. Stället är lätt och det TEFLON-behandlade yttertyget blir inte vått. Ställets alla sömmar är vattentätt tejpade. Andningsförmågan i AIR-TEX2-membranet är överlägset och stället behåller sin lätthet även vid regn. *Laboratorietester är utförda vid Tammerfors tekniska universitets SmartWear Laboratorium. -luktspärrsteknologi förbättrar klart och tydligt jägarens omärkbarhet Genomtänkta förvaringsutrymmen Stället har vattentäta fickor (även stänktät dragkedja) för bl.a. radiotelefon, mobiltelefon och GPS. Under jacklisten finns fickor med genomdragning för telefonsladdar. I många jaktsituationer strävar man att minimera villebrådets vittring av jägaren. SCENTECH-teknologin i JahtiJakt Camo-stället förhindrar lukt från människokroppen att tränga ut genom ställets yttertyg så att villebrådet kan få vittring. SCENTECH-teknologin grundar sig på de silverpartiklar som finns i tyget som växelspelar med svett från huden. Justeringar som garanterar komfort Jackan har en dubbelriktad dragkedja framtill samt åtdragning vid nederkant och midja. Byxorna har en lättanvänd trepunktsjustering som garanterar komforten. Byxben med slitskydd och åtstramning som följer benets naturliga rörelser. Rikligt med fickor I JahtiJakt Camo-stället finns det tillsammanlagt rentav 16 rymliga fickor för jägarens alla viktiga saker. Funktionaliteten i fickorna är noggrant utvecklat och testat. Vattentät AIR-TEX2 -membranhuva Avtagbar, andande och vattentät AIR-TEX2-membranhuva med formbar skärm. Huvan har justeringsmekanism som garanterar komfort. Även löstagbar älgflugehuva. Skyddad ventilering Ventilering under armar och vid höften med nätskydd, som förhindrar bl.a. mygg och älgflugor att tränga in i stället. Beställ: www.eratukku.fi eller frånnumret 020 747 7000 mån-fre 9 - 18
Beställ Camo-membranstället som passar bäst till nordisk terräng till ett toppen pris! Du får ett närapå osynligt toppmembranställ samt ett stort förmånspaket: JahtiJakt camo-membranstället 279,00 Produkter i förmånspaket: 1. MicroDry Camo-underställ 2. JahtiJakt Camo-fleece 3. JahtiJakt Camo-hängslen 4. Camo-keps 29,90 39,90 16,90 14,90 2. JahtiJakt Camo-fleece Snygg Camo-mönstrad fleecejacka för skiktklädsel och fritid. Värde 39,90 Förmånspaketets värde 380,60 Du betalar endast 279,00 Ta vara på förmånen, beställ genast! 1.Scentech Camo-underställ Fuktförflyttande, behagligt Camo-mönstrat MicroDry-underställ för skiktklädsel med bra kvalitet. Värde 29,90 3. JahtiJakt Camo-hängslen Elastiska och hållbara Camo-mönstrade hängslen. Starka läderhållare och knappförslutning. Värde16,90 4. Camo-keps Snygg Camo-mönstrad keps. Värde14,90 JAHTIJAKT CAMO-MEMBRANSTÄLL akt ahtiJ rår i J a ing troliga fö ! ett Allt d tällets o l genast -s äl Camo aket. Best p måns CAM O + FÖRMÅNSPAKET ST NDA E 279 +leveranskostnade r Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna! Vanda Åbo Tammerfors Villmanstrand Seinäjoki Uleåborg
En torr känga kronar jaktresan Fullborda camoutrustningen med Camomembrankängan till ett specialpris CAMO JahtiJakt Camo-kängorna representerar en teknologi, som tidigare inte funnits på marknaden. Med det nya AIR-TEX2membranet är kängorna lätta, vattentäta och andas effektivt. På så sätt håller sig fötterna torra och kängorna är oskavande även vid längre jaktresor. Och -luktspärren hjälper dig att komma luktfritt närmare villebrådet. Camo-mönster designat för nordisk natur JahtiJakt Camo-kängornas mönster och färger är noggrant designade och för vegetationen i nordis natur. Design by Kimmo Takarautio. 1. Yttermaterial av slitstark Cordura 2. Stadig och följsam bottenstruktur Utmärkt vattentäthet, varm struktur Kängorna har ett nytt AIRTEX2-membran. För utom av en utmärkt vattentäthet och andningsförmåga är membranet dessutom mycket lätt och slitstarkt. 3. Stadig JahtiJakt-sula 4. Förstärkning i häl och framdel Utmärkt förmånspaket 1. AIR-TEX -skospray AIR-TEX -impregneringsspray för skydd av membrankängor. Ta vara på förmånspaketet, beställ genast! 2. Liner-strumpor por r Tunna liner-strumpor. CoolMax-materialet oolMax-materialet håller fötterna torra. CAMO-MEMBRANKÄNGA + FÖRMÅNSPAKET ST NDA E Beställ genast! Beställ genast Beställningar via nätet: Beställningar via nätet: 99 Längd fotmått (cm) +leveranskostnade Erätukku betalar portot r Beställningskupong Ja, jag beställer st JahtiJakt Camo-membranställ mot postförskott till priset 279 / st + leveranskostnader och får även JahtiJakt Camo-membranställets förmånspaket som innehåller 4 produkter. ja, jag beställer st JahtiJakt Camo-membrankängor mot postförskott till priset 99 / st + leveranskostnader och får även JahtiJakt Camo-membrankängas förmånspaket som innehåller 2 produkter. Beställarens underskrift Namn Metsästäjä 4/09 Längd (cm) (förmyndare för under 18 år) www.eratukku.fi www.eratukku.fi Smidigt med kupong Smidigt med kupong portot är redan betalt portot är redan betalt Känga 1 Känga 2 Telefonbeställningar från morgon Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Adress Postnummer och -ort e-post* Telefonnummer Vikt (kg) 020 747 7000 020 747 7000 Midja (cm) Jag ansluter mig samtidigt utan kostJag ansluter mig samtidigt utan kostnadErätukku-klubben och får de nyaste nad till till Erätukku-klubben och får erbjudandena direkt till min e-post. de nyaste erbjudandena direkt till min (*Fyll (*Fyll i din e-post adress på kupongen) e-post.i din e-post adress på kupongen) Ställ+paket 1 Ställ+paket 2 Ställ+paket 3 Ställ+paket 4
JahtiJakt Premium Jaktställens etta i alla egen 1. 2. Bekväm och mjuk sammetskrage Avtagbar och justerbar AIRTEX2-membranhuva med formbar skärm Mjukt och ljudlöst material Som andas fuktförflyttande nätfoder Skyddade bröstfickor samt nätfickor i jackfodret Skyddade bröstfickor med stänktäta dragkedjor Ventilering under armar med nätskydd för bl. a. myggor och älgflugor Vattentät och andande jacka med AIR-TEX2-membran och Scentech-luktspärrsteknologi Jacka med dubbelriktad dragkedja samt åtdragning vid nederkant och midja 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Mångsidiga och funktionella fickor ÖVERLÄGSEN BRA ANDNINGSFÖRMÅGA 11. Byxor med ryggskyddande midjeförhöjning samt elastisk midja 12. Vattentäta byxor som andas med AIR-TEX2-membran och Scentech-luktspärrsteknologi 13. Nätventilering vid höfter, skyddar bl.a. från myggor och älgflugor 14. Rymlig bakficka med flik 15. Tre-punkts åtdragning i byxor 16. Midjeband med knappar för hängslen 17. Lårfickor på båda sidor 18. Formsydda byxben 19. Benslut med kardborrestramning och slitskydd P R E M IU M t an Materiale te våt Du blir in arm Vattentät blir inte v ingar Du nsöppn ed dig Ventilatio u får allt m fickor D äm ed ter Bekv Rikligt m smöjlighe stering a borta Många ju insektern a Håller uv ittring te viltet v Älgflugsh rr Ger in ehövs ej -doftspä Scentech Annat b ånspaket förm Komplett nskaper mför eges Du svettas ej Jä da Premium JahtiJakt tt ställ Välj l ha e när du vil r allt. som ha Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
skaper er skap en för eg själv Jäm h s e oc PREMIU M Andningsförmåga och vattentäthet av absolut högsta klass Andningsförmåga > 11.000 g/m2/24 h* Vattenpelare > 10.000 mm* AIR-TEX2-membranet i JahtiJakt Premium-stället har en direkt laminering på ställets yttertyg. Stället är lätt och det TEFLON-behandlade yttertyget blir inte vått. Ställets alla sömmar är vattentätt tejpade. Andningsförmågan i AIR-TEX2-membranet är överlägset och stället behåller sin lätthet även vid regn. *Laboratorietester är utförda vid Tammerfors tekniska universitets SmartWear Laboratorium. -luktspärrsteknologi förbättrar klart och tydligt jägarens omärkbarhet I många jaktsituationer strävar man att minimera villebrådets vittring av jägaren. SCENTECH-teknologin i Premium-stället förhindrar lukt från människokroppen att tränga ut genom ställets yttertyg så att villebrådet kan få vittring. SCENTECH-teknologin grundar sig på de silverpartiklar som finns i tyget som växelspelar med svett från huden. Det bästa luktspärrsresultatet når man när det SCENTECHbehandlade materialet är direkt mot huden. Därför innehåller förmånspaketet som kommer med Premium-stället ett tekniskt MicroDry-underställ som innehåller SCENTECH-luktspärrsteknologi. Vattentät AIR-TEX2-membranhuva Avtagbar och vattentät AIR-TEX2-membranhuva som andas med formbar skärm. Huvan har justeringsmekanism som garanterar komfort. Även löstagbar älgflugshuva. Rikligt med fickor I JahtiJakt Premium-stället finns det tillsammanlagt 16 rymliga fickor för jägarens alla viktiga saker. Fickornas funktion är noggrant utvecklad och testad. Intelligenta förvaringsutrymmen Stället har vattentäta fickor (även stänktät dragkedja) för bl.a. radiotelefon, mobiltelefon och GPS. Under jacklisten finns fickor med genomdragning för telefonsladdar. Byxjusteringar som garanterar komfort Jackan har en dubbelriktad dragkedja framtill samt åtdragning vid nederkant och midja. Byxorna har en lättanvänd trepunktsjustering som garanterar komforten. Byxben med slitskydd och åtstramning som följer benets naturliga rörelser. Skyddad ventilering Ventilering under armar och vid höften med nätskydd, som förhindrar bl.a. mygg och älgflugor att tränga in i stället. Beställ utan besvär: www.eratukku.fi eller tel. 020 747 7000 Mån-Fre 9 - 18
Beställ toppstället genast. Du spar hundratals euro i jämförelse med m PREMIU M Speciellt designad för skiktklädsel, genomförd med Scentech-teknologi, med MicroDry-tyg som förflyttar fukt bort från huden. Jaktställens etta i alla egenskaper. JahtiJakt Premium-stället är jaktställens etta i alla egenskaper: andningsförmåga, vattentäthet, komfort, omärkbarhet, detaljer designade för jägare. Det superstora förmånspaketet som kommer på köpet fullbordar Premium-stället till en perfekt helhet. Du får allt i en beställning till ett förvånansvärt förmånligt pris. Värde 29,90 KLÄ DIG RÄTT Det vattentäta och andande Premium- stället är ett sk. skalställ. Det möjliggör en kvalitativ skiktklädsel, som garanterar den bästa möjliga komforten vid jakt. Färg grön/orange, AIR-TEX2membran,vändbara öronflikar, mjukt och ljudlöst material. Idén med skiktklädsel 1. Tekniskt underställ suger upp fukt från huden och förflyttar det till det yttre skikten. Stället känns alltid behagligt mot huden. Värde 14,90 PREMIU M 2. 3. 1. 2. Tekniskt mellanställ håller kroppen varm och förflyttar fukten från understället ut genom det andande Premiumstället. 3. Skalställ (JahtiJakt Premium-ställ) andas ut fukten som kommer underifrån och är vattentät utifrån. JAHTIJAKT PREMIUM -MEMBRANSTÄLL + FÖRMÅNSPAKET På köpet ett högklassigt tekniskt underställ och mellanställ, behövliga för skiktklädsel, av ett Premium ställ. Beställ genast! T DAS EN 249 +leveranskostna der Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
ar till och med otsvarande ställ Fuktförflyttande, behagligt fleecemellanställ för skiktklädsel. För jakt och fritid, kvalitativ bomull med två bröstfickor. Förlängd baktill, skyddar och värmer ryggen. Allt detta ingår i Premium-ställets paket till ett otroligt förmånligt pris! Värde 19,90 Värde 24,90 Sammanlagt 470,30,249,00,- Du betalar endast Ta vara på erbjudandet, beställ genast! Passar de flesta bilmodeller, lätt att dra av och tvätta, material vattenoch smutsavvisande material. Värde 14,90 Reflexband fram- och baktill, utmärkande signalfärg (orange), med dragkedjefäste framtill. Värde 7,90 ! äll genastabba Best mån för sn För Beställning t. om. 15.8.09 Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer_____ st JahtiJakt snabba beställare Premium-ställ mot postförskott till priset 39,90 249 / st + leveranskostnader och får även JahtiJakt Premium- ställets förmånspaket. (Förmån för snabba: beställning t. om. 15.8.2009) Beställarens underskrift Namn Jägaren 4/09 Adress Postnummer och ort E-post* Telefonnummer Längd (cm) www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Förmånsvärde för Erätukku betalar portot (förmyndare för under 18 år) Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE 020 747 7000 Vikt (kg) Midja (cm) Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen) Ställ+paket 1 Ställ+paket 2 Ställ+paket 3 Ställ+paket 4
JahtiJakt Pro Marknadens föremånligaste Air-Tex2 membranställ DETALJER FÖR JAKT Andningsförmåga och vattentäthet av absolut högsta klass Andningsförmåga > 11.000 g/m2/24 h* Vattenpelare > 10.000 mm* AIR-TEX2 membranet i JahtiJakt Pro-stället är direkt laminerat på ställets yttertyg. Stället är lätt och det TEFLONbehandlade yttertyget blir inte vått. Ställets alla sömmar är vattentätt tejpade. Andningsförmågan i AIR-TEX2 membranet är överlägset och stället behåller sin lätthet även vid regn. * Laboratorietester är utförda vid Tammerfors tekniska universitets SmartWear Laboratorium. 1. 2. 3. Skyddande krage, insida av värmande fleece Specialförstärkta textilläderförstärkningar Vatten- och vindtätt AIR-TEX2-membran som andas i jacka och byxor, tejpade sömmar Mycket starkt ljudlöst yttertyg Luftigt nätfoder, snyggt ruttyg i överdelen av jackan Händig bröstficka under vindlistan, jackan behöver inte öppnas Alla fickor med AIR-TEX2membran, varor hålls torra Mångsidiga och funktionella fickor, jacka med 10 st och byxor med 4 st Uppvärmingsfickor av fleece 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Extra starka dragkedjor 11. Ventilering under armar och vid höften 12. Justerbar midja och nederkant 13. Skyddsfärg designad för finsk skog 14. Droptop-ytbehandling i jacka och byxor 15. Ästramning benslut åga, bästa Bästa andningsförm komfort vattentäthet, bästa PRO Alla detaljer planerade för jakt Avtagbar och vattentät AIR-TEX2membranhuva som andas med formbar skärm. Även löstagbar älgflugshuva. Rikligt med förvaringsfickor, vattentäta för bl. a VHF-telefoner, mobiltelefoner och GPS, genomdragning för telefonsladdar. Ventilering under armar och på höften med nätskydd, som förhindrar bl.a. myggor och älgflugor att tränga in i stället. Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
Beställ stället till ett toppen pris Se allt du får på köpet i förmånspaketet Speciellt designat för skiktklädsel, MicroDry-tyget förflyttar fukten bort från huden. Med Oxford-axelförstärkning samt bröst- och sidofickor med dragkedja. Reflexband fram- och baktill, stark signalfärg (orange) med snabbfästen framtill. Värde 19,90 Värde 29,90 Värde 7,90 Färg grön/orange, AIR-TEX2 membran, vändbara öronflikar, mjukt och ljudlöst material Värde 14,90 Dessa produkter på köpet för beställare av Pro-stället! JAHTIJAKT PRO-MEMBRANSTÄLL + FÖRMÅNSPAKET Ta vara på erbjudandet, beställ genast! T DAS EN Beställ genast! Beställningar via nätet: 199 der +leveranskostna Erätukku betalar portot PRO Beställningskupong Ja, jag beställer______ st JahtiJakt Pro-ställ mot postförskott till priset 199 / st + leveranskostnader och får även JahtiJakt Pro-ställets förmånspaket som innehåller 4 produkter. Beställarens underskrift Namn Jägaren 4/09 Längd (cm) (förmyndare för under 18 år) www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Adress Postnummer och ort E-post* Telefonnummer Vikt (kg) 020 747 7000 Midja (cm) Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen) Ställ+paket 1 Ställ+paket 2 Ställ+paket 3 Ställ+paket 4
JahtiJakt Classic Det legendariska AIR-TEXmembranstället JahtiJakt Classic AIR-TEX-membranstället är det legendariska jaktstället, som först vann jägarnas förtroende med sin funktionalitet. Kärnan för egenskaperna i membranstället är det testade AIR-TEXmembranet, vars vattentäthet och andningsförmånga är av högsta klass. Funktionaliteten och det förmånliga priset har gjort membranstället till jägarnas favorit likaväl i Europa som i USA. Utmärkt vattentät och varm Andningsförmånga > 5.000 g/m2/24 h Vattenpelare > 10.000 mm Det testade vattentäta AIR-TEX-membranet ligget mellan yttertyget och fodertyget. Strukturen gör stället varmt och det lämpar sig speciellt bra för kalla omständigheter. Det Teflon-behandlade yttertyget motstår vatten och håller därför sina egenskaper även vid fuktiga omständigheter. JAHTIJAKT CLASSIC -MEMBRANSTÄLL + FÖRMÅNSPAKET vattentäta AIRClassic ställets starkt mellan ytter- och TEX membran finns n gör att stället fodertyget. Strukture sig speciellt varmt och det lämpar är digheter. bra för kyliga omstän T DAS EN 149 der +leveranskostna Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
Finlands mest populära membranställ till ett specialpris Speciellt designat för skiktklädsel, MicroDry-tyget förflyttar fukten bort från huden. Varm och stilig microfleeceväst designed för fritidsbruk. Sidofickor med dragkedjor. Värde 19,90 Värde 29,90 Stilig keps med justering bak för jakt och frtidsbruk. För beställare av Classicstället, förmånspaket på köpet. Värde 7,90 n, anse ch a på genast! r Ta va ställ be Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Erätukku betalar portot www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Ja, jag beställer_____ _st JahtiJakt Classic-ställ mot postförskott till priset 149 / st + leveranskostnader och får även JahtiJakt Classic-ställets förmånspaket som innehåller 3 produkter. Beställarens underskrift Namn Jägaren 4/09 Längd (cm) (förmyndare för under 18 år) Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Adress Postnummer och ort E-post* Telefonnummer Vikt (kg) 020 747 7000 Midja (cm) Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen) Ställ+paket 1 Ställ+paket 2 Ställ+paket 3 Ställ+paket 4
Jaktkänga i toppen klass Tredubbel vattentäthetsteknologi JahtiJakt Premium-membrankänga 1. 2. 3. X X Dessutom bl.a: X Fyrskiktsstruktur i botten nd Vattentät känga som a as Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna!
för hårt bruk Nytt X Utmärkt vattentäthet och andningsförmåga -membran X X X PREMIUM-MEMBRANKÄNGA Värde 19,90 Värde 29,90 + FÖRMÅNSPAKET AST END 149 +leveranskostna der Erätukku betalar portot Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer_____ st JahtiJakt Premium-membrankängor mot postförskott till priset 149 / st + leveranskostnader och får även JahtiJakt Premium-kängas förmånspaket som innehåller 2 produkter. Beställarens underskrift Namn Jägaren 4/09 Adress Postnummer och ort E-post* Telefonnummer (förmyndare för under 18 år) www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE 020 747 7000 Fotmått (cm) Känga 1 Känga 2 Känga 3 Känga 4 Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen)
En flock av lockfåglar i naturlig storlek fungerar bäst Färdiga lockfågelset nu från Er Skapa en äkta andflock Det är bra att ha lockfåglar i stor mängd, minst sex stycken, men ofta använder man även 10 stycken i en flock. Placera lockfåglar i ändernas naturliga omgivning och platser där de äter nära vass. Det lönar sig att mata änderna på plats redan veckor innan början jakten. Lockpipan för änder förstärker lockfåglarnas effekt märkbart! Nu får du färdiga lockfågelset som är lätta att ta med. Använd både vaktande och ätande gäss Ju större flock av gåsbilder desto effektivare lockbete! I en flock bör det finnas både vaktande och ätande gäss. Det är viktigt att den vaktande gåsens näbb alltid visar motvinds. De som kan använda en lockpipa för gäss får sin flock verkligen till liv de gäss som hör pipan kan inte motstå lockelsen att landa vid flocken. + 9 st honor 3 st hanar + transportsäck Andflock, 12 lockfåglar AST END Gör en matningsplats för duvorna Vänj duvorna till jaktfältet redan på försommaren med hjälp av matningsplatsen bjud på frön och ärter. Sätt minst tio lockfåglar på fältet vid jakt: några vaktande med huvudet uppe och många uppsatta på en pinne, som ser ut att picka mat från fältet. Det är bra att sätta upp några kråkbilder bland flocken, de ökar duvornas förtroende. Lockpipa för duvor fullbordar effekten. 35 EN + leveranskostna d + 6 st helbild 6 st skalbild 3 st kråkbilder + lockpipa för duva-orre + fästningspinnar T + transportsäck DAS + Bygg en orrflock Orrar trivs bäst i kärr och vid kanterna av sumpmark. Enligt erfarenhet nås det bästa resultatet vid orrarnas spelområden när man sätter 6-8 orrar att sitta i träd eller på spetsen av stavar i en halvcirkel på en höjd där de syns på hundra meters avstånd. På den öppna platsen som blir kvar innanför cirkeln sätter man minst två spelande orrar. Duvflock, 15 lockfåglar 59 + leveranskostna d ten effek bart märk ilderna. r på Ökar på b po viltpi ! r kkus Erätu jande sido e S föl Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna! Vanda Åbo Tammerfors Villmanstrand Seinäjoki Uleåborg
ätukku till extrapris + Gåsflock flytande, 6 lockfåglar 2 st vaktande 4 st ätande AST E D + 2 transportsäckarN rrar och o mbir ko ände gäss, lar /pipa bart ör F fåg slag r lock nen ett o te ä natio iltlockbe v + Gåsflock skalbild, 6 lockfåglar 2 st vaktande 4 st ätande + transportsäck AST END d + 12 st flock + transportsäck AST END 89 + leveranskostna + leveranskostnad 89 + leveranskostna d Duvflock helbild, 12 st 39 Duvflock skalbild, 6 st 6 st knippa + fästningspinnar ENDAST 15 + + leveranskostnad Sammetsorrar flock, 6 lockfåglar 4 st sittande T 2 st med läten ENDAS Kråkflock Kråkflock, 3 lockfåglar flo AST END 25 25 3 st kråkbilder + kråkpipa + leveranskostnad + leveranskostnad En sammetsorre som kan fyllas. Följer med i kompakt storlek, när den fylls är den i storlek av en riktig orre. Utnyt tj ne örmå f extra a När du beställer lockfåglar för över 100 euro får du en camo-keps på köpet (värde 19,90 ) Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer JahtiJakt lockfåglar st Andset, 9 honor, 3 hanar + transportsäck, 35 eur/set + leveranskostnad st Gåsset, flytande: 4 ätand., 2 vakt. + 2 transportsäckar, 89 eur/set + leveranskostnad st Gåsset, skalbild: 4 ätand., 2 vakt. + transportsäck, 89 eur/set + leveranskostnad st Duvset, helbild: 12 st flock + säck, 39 eur/set + leveranskostnad st Duvset, skalbild: 6 st knippa + fästningspinnar 15 eur/set + leveranskostnad st Duvset, 6 st helbild + 6 st skalbild + 3 st kråkor + duvpipa+ säck, 59 eur/set + leveranskostnad st Kråkset: 3 st helbilder + kråkpipa, 25 eur/set + leveranskostnad st Orrset: 4 sittande och två med läten, 25 eur/set + leveranskostnad Beställarens underskrift Namn Adress Postnummer och -ort (förmyndare för under 18 år) www.eratukku.fi Smidigt med kupong portot är redan betalt Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku Metsästäjä 4/09 ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE 020 747 7000 Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen) e-post* Telefonnummer NYHET2009NYHE n! Erätukku betalar portot
NYHET2009NYHET2009 Lockpipor och fällor av hög Användningen av jaktpipor har ökat starkt de senaste åren. En lockande faktor är ljudet som imiterar vilt av samma art eller rovdjur. Med lite övning lär man sig lätt att spela de riktiga lätena med riktig längd, som låter naturliga och lockande. Nu finns det ett stort sortiment av högklassiga europeiska lockpipor hos Erätukku. Beställ genast din egen! Lockpipa för järpe Med JahtiJakt järpepipan spelar man genom att blåsa jämnt några blåsningar med rätt rytm: två långartade och till slut ett kort "galande". AST END 90 5 + leveranskostna + leveranskostna d Lockpipa för and JahtiJakts traditionella blåsbara andpipa används genom att justera utblåsningar, effektivitet, längd och rytmik. A END ST 90 16 90 24 d Lockpipa för gås JahtiJakts blåsbara gåspipa fungerar genom att justera utblåsningar, effektivitet, längd och rytmik. A END ST d + leveranskostna Lockpipa för duva-orre Med denna lockpipa för duva eller orre kan spela läten av båda dessa viltfåglar genom att justera spelningstekniken, men när man så vill kan man också få ut gökarnas galande eller ugglornas hoande. A END ST 1490 KRÅKA VILDSVIN RÅDJUR d + leveranskostna Mer lockpipor www.eratukku.fi RÄV (HARE) RÄV (FÅGEL) RÄV (MULLVAD) BLÄSAND RAPPHÖNA KRICKA Erbjudandena gäller även i Erätukku-butikerna! Vanda Åbo Tammerfors Villmanstrand Seinäjoki Uleåborg
kvalitet nu från Erätukku JahtiJakt fällor för små rovdjur är tillverkade i Finland Minkfälla Längd: 72 cm Höjd: 16 cm Bredd: 18 cm Material: Aluzink nät 1" x 1" Förstärkningar av galvaniserad tråd 4 mm A END Mårdfälla Längd: 107 cm Höjd: 36 cm Bredd: 31 cm Material: Aluzink nät 1" x 1" Förstärkningar av galvaniserad tråd 4 mm A END Rävfälla Längd: 199 cm Höjd: 46 cm Bredd: 31 cm Material: Aluzink nät 1" x 1" Förstärkningar av galvaniserad tråd 4 mm ST NDA E 25 69 179 ST + leveranskostna d ST + leveranskostna d + leveranskostna d Det löna sig att konsentrera fällfångst av räv och mårdhund nära bebyggelser och fält. I fältfångst är det lönsamt att vänja djuren att hitta näring vid fångstplatserna redan under sommaren. Fällan låses så att den inte går av och djuren kan hämta betet helt fritt. När fångsttiden börjar kan man gillra fällan och djuren som vant sig till att äta betena vid fällan blir fångade. Fällfångst av mink bör koncentreras vid floder och strömmar. De bästa ställena är det där vattnet håller sig smält året runt. Fällan placeras intill stranden, på en naturlig gångväg för minkar. Det bästa betet är ganska färsk fisk. Betet bör bytas minst en gång i veckan. Fällan bör placeras så att den är lätt att kontrollera minst en gång om dygnet. Förvara fällan utomhus eller på annan liknande plats, där det inte utsätts för lukt av människor. Annars kan fångsteffektiviteten sjunka. Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer st Lockpipa för järpe, 5,90/st + leveranskostnad st Lockpipa för and, 16,90/st + leveranskostnad st Lockpipa för gås, 24,90/st + leveranskostnad st Lockpipa för duva-orre, 14,90/st + leveranskostnad st Minkfälla, 25/st + leveranskostnad st Mårdfälla, 69/st + leveranskostnad st Rävfälla, 179/st + leveranskostnad Erätukku betalar portot www.eratukku.fi Smidigt med kupong portot är redan betalt Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku Beställarens underskrift Namn Adress Postnummer och -ort (förmyndare för under 18 år) 020 747 7000 Metsästäjä 4/09 e-post* Telefonnummer ID 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-post adress på kupongen)
En ny JahtiJakt Pro VHF-telefon av toppen kvalitet tillgänglig för alla av över för köp 0 pris Special oner: 149,0 10 telef . Ring nu! /telefon NYHET 2009 JAHTIJAKT PRO VHFTELEFON + FÖRMÅNSPAKET ENDAST 159e +leveranskostErätukku betalar portot Beställ genast! Beställningar via nätet: Beställningskupong Ja, jag beställer _______st. JahtiJakt Pro VHF-telefonen med postförskott till priset 159 /st. (over 10 st till priset 149 /st.) + leveranskostnader och får även förmånspaketet på köpet. www.eratukku.fi Smidigt med kupong Erätukku betalar portot Beställarens underskrift Namn Adress (för under 18 år förmyndarens underskrift) Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 Erätukku ID 5013247 Jägaren 4/09 020 747 7000 Postnummer- och ort E-postadress* Telefonnummer 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Jag ansluter mig samtidigt utan kostnad till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. (*Fyll i din e-postadress på kupongen)
Ålandsnytt Hannu Huttu Avgifter för rådjur och älg I Landskapsregeringen har fastställt älg- och rådjursavgifterna för år 2009 enligt följande: Vuxen älg: Älgkalv: Rådjur: Rådjurskid: 84 euro 26 euro ingen avgift ingen avgift Landskapsregeringen beslöt att även i år inte ta någon avgift för fällda rådjur. Däremot kvarstår skyldigheten att lämna in uppgifter över fällda djur enligt de blanketter som sänds till jaktområdenas tillståndsinnehavare. Uppgifterna skall lämnas in senast 14 dagar efter jakttidens slut. Avgiften för fällda älgar betalas i efterhand på så sätt att jakträttsområdena senast 14 dagar efter jaktens utgång lämnar in resultatet från jakten på av landskapsregeringen utsänd blankett. Därefter skickas särskild faktura på basen av redovisningen. Om det under jakt fälls älg som inte kan användas som människoföda krävs, om det är en vuxen älg, ett veterinärintyg för att befrias från licensavgift och om det är en kalv ett bevittnat intyg från jaktledaren. Kan djuret inte tillvaratas som människoföda står landskapsregeringen för omkostnaderna för veterinärintyget mot redovisning. MN EFTERSÖKSHUNDAR Taxar (vid eftersök på rådjur) Område Namn Finström Sundberg Åsmund Finström Nordqvist Mervi Jomala Eriksson Bror och Katarina Jomala Hagberg Lars-Erik Lemland Johansson Peter Lumparland Lindgren Bengt-Olof Vårdö Nordberg Stig-Göran Retrieverhundar (vid eftersök på rådjur) Område Namn Finström Berndtsson Cecilia och Kenneth Hammarland Koskinen Monica och Karlsson Sigurd Hammarland Andersson Pia Hammarland Lundberg Marléne och Bernt Mariehamn Saltvik Saltvik Telefon 42384, 0457-5244584 040-5294391 31279, 0400-784862 32850, 0400-826 525 34328, 0400-762737 35589, 0457-3135589 47710 Augustismällen I Lördagen den 1 augusti anordnas för tredje året i rad jaktstigen "Augustismällen" på Furuborg i Lumparland. Anmälan på plats och start mellan 9.00 och 11.00. Ta med hagelgevär kaliber 12 och vapenlicens. Ammunition ingår i startavgiften. Klasser: dam, junior, senior samt 3-mannalag. Startavgiften är 20 euro per person, avgiften för lag 10 euro perperson. Fina priser i alla klasser, dessutom lottas en bärbar dator ut bland alla deltagare! Sunes Jakt och Fritid visar jaktvapen och tillbehör under dagen. Arrangörer: Lemlands Jaktvårdsförening och Lumparlands Jaktvårdsförening. Se också www.jakt.ax för mer info. Jaktvårdsavgiften för jaktåret 2009-2010 I Landskapregeringen beslöt fastställa jaktvårdsavgiften för jaktåret 2009-2010 till 20 euro. MN Telefon 41760, 0457-3135381 33663, 040-8466166 0457-5267353 0457-3613822 040-5498884, 040-5548950 Norrdahl Kristian 22460, 0457-5603460 Carlsson Hasse, Mattsson Monika 48584, 0457-5244394 Karlsson Denice 48325, 0457-3422513 Vårjaktsstatistik I Vi vill påminna dig som inte skickat in resultatet från årets vårjakt på alfågel att göra det. Som bekant är vi skyldiga att årligen sända in uppgifterna över fällda fåglar till EU-kommissionen, det är därför viktigt att få in uppgifter om bytesmängd och viltvårdsinsatser. Om ni är osäker om ni lämnat in statistiken eller tappat bort statistikblanketten kan ni kontakta jakt- och viltenheten (telefon 018-25 000). RG Älghundar (endast älg) Område Namn Västra Åland Eriksson Erik Västra Åland Sundström Egil Västra Åland Holmberg Håkan Västra Åland Nordlund Kent Östra Åland Sandberg Sigvard Norra Åland Svenblad Dan Norra Åland Svenblad Åke Telefon 38339, 0457-5958039 33603, 0457-5482694 32416, 040-5217266 36247, 040-5125940 35301, 0457-5300971 41657, 0457-5243952 49968, 0457-5267367 Jägaren 4 / 2009 51
Eftersöket är en väsentlig del av handräckningen vid högviltsincidenter Vid eftersök av skadade djur används så gott som alltid hundar som hjälp. En kopplad spårande hund är ett mycket lämpligt arbetsredskap för uppgiften. princip är eftersök ett enkelt jobb. Hunden visas på början av spåret och följer spåret fram till djuret. Nästan alla hundar kan spåra, för konsten finns inskriven i generna i dessas arvsmassa. Vargen spårar älg för att få sin mage fylld med kött och samma instinkt styr hunden. Redan som liten kan hundvalpen driva spår, för det är en medfödd egenskap. Spårande hundar dresseras att följa spåren av ett skadat djur. De bästa hundarna kan följa upp till fyra veckor gamla blodspår. En för uppgiften dresserad hund kan urskilja ett skadat djur bland friska djur. Det stressade djuret lämnar i terrängen efter sig sin vittring som hunden följer. Barmarkstiden blir det ytterst sällan för människoögat synliga blodspår kvar i terrängen . sträckor, om det inte pressas. Ut på spåret bör man därför bege sig först när djuret lugnat sig och sökt upp en lega. Det här sker vanligen ett par timmar efter att djuret skadats. Ofta försöker djuret söka sig till ett vatten för att lätta på sin tillvaro. Man vet dock aldrig på förhand hur länge eftersöksuppgiften varar. Därför är det skäl att utrusta sig rejält såväl för vägkostens som för utrustningens del. Med en spårande hund kan man i princip söka efter vilket vilt som helst. Om hunden har jaktinstinkt följer den det sökta djurets spår även utan vittring av skadat djur. Spårande av klövdjur är som regel något lättare än för andra djurs del på grund av att klövarna river upp spår i marken och härvid lämnar en starkare och hållbarare vittring. Tassarna på stora rovdjur, t.ex. björnen, river inte ens till namnet upp markytan, så eftersöket av ett sådant djur är en betydligt större utmaning. Vid torrt och blåsigt väder stannar vittringen av en björn kvar bara några timmar. Hundar som hittar en björn i terrängen är vanligen skickliga spårare. Den här egenskapen kan förbättras med eftersöksövningar. I Hur lång tid uppdraget tar vet man ej på förhand Normalt är spåret några timmar, vanligen dock under två dygn gammalt. Eftersöksuppdraget med kopplad hund är ändå som regel relativt kort, för det skadade djuret rör sig inte långa Bara väldresserade hundar för tuffa operationer För eftersök av skadade djur behövs det för upp- Vid starten bloddränks svampen och platsen markeras i terrängen. Fiberbanden bör till slut samlas in och tas med från terrängen. Med svampen dras ett blodspår i terrängen. 52 Jägaren 4 / 2009
Vid eftersöken kan hundar av många raser användas. Vid en SRVA-incident väljs alltid den lämpligaste och bästa till buds stående hunden. Loukkaantuneen eläimen etsintä ei ole koskaan koiran koulutus- tai harjoitustilanne. giften utbildade hundarbetspar. Med hundarbetspar avses hundförare med eftersökshund. Beroende på situationen kan det behövas både hundar som spårar kopplade och hundar som är kapabla att utföra självständigt eftersöksarbete. Hundarna ska var testade på förhand. I en eftersökssituation bör målet vara att hundarna alltid är de bästa möjliga för situationen ifråga. Eftersöket av ett skadat djur får aldrig vara ett tillfälle för dressyr och övning för hunden. Under utförande av uppgiften fungerar alla som polisens handräckning och syftet är att så snabbt som möjligt få ett slut på det skadade djurets lidande. Vid ett bra organiserat eftersök leds operationen av antingen polisen eller jaktledare som befullmäktigats därtill av polisen. I skogen leder hundföraren eftersökspatrullens verksamhet. Utöver den personal som beger sig ut i terrängen behövs det jägare som känner området bra och vid behov bemannar passen. Kontakterna sköts med VHF-telefon eller GSM. Uppföljningen och ledningen av operationen underlättas av användningen av en GPS-hundpejl. På så sätt kan man följa med hundens rörelser var som helst inom GSM-nätets hörbarhetsområde. Det är också bra om operationens ledare kan lokalisera hunden på sin "stab". Kopplad hund är långsammare men säkrare Med en kopplad spårande hund kan man allra bäst följa efter det absolut rätta djuret. Med hunden kopplad ser hundföraren när han rör sig hela tiden de spår som uppkommit i terrängen och utgående från dem kan han berätta om t.ex. I ändan av spåret lämnas det nedlagda "bytet" och svampen läggs i plastpåsen. Jägaren 4 / 2009 53
djurets eventuella skadegrad: har det brutna ben, blöder det, kommer blodet droppvis eller som ett flöde, ligger djuret emellanåt osv. Informationen underlättar beslutsfattandet och valet av verkställighetssätt: hur man ska förhålla sig till djuret. Som kopplad löper inte hunden så stor risk för att bli under en bil eller t.ex. drunkna i isen. Inom vargområdena, där det finns risker för att hunden hamnar i gapet på en varg, är användningen av kopplad hund det säkraste sättet att utföra uppgiften, om det bara annars är möjligt. Om det skadade djuret inte kan nås med en kopplad hund, utan det t.ex. ger sig iväg från sin lega, kan hunden fritt bytas till en fritt arbetande hund eller så kan djuret alternativt med hjälp av den kopplade hunden tvingas mot passkedjan. Mest praktiskt är det om samma hund kan användas för spårningen av djuret såväl kopplad som fri. En stor del av älghundarna spårar självständigt vid fritt sök, men i viltrika områden beger sig inte en hund som söker fritt nödvändigtvis efter ett skadat djur. Även om en hund som söker fritt skulle hitta ett dött djur i skogen stannar den inte ens närmelsevis alltid vid djuret, för att inte tala om att den skulle anmäla det för sin husse genom att skälla. Med en kopplad hund kommer man långsammare men säkrare till rätt djur och samtidigt hålls jägarna bättre informerade om händelsernas gång. Inlärning av eftersök I Hundar av vilken ras som helst kan läras eftersök och det är varken svårt eller dyrt. Som hjälpmedel behövs det en s.k. spårsele för hunden och ett rep eller en lina av 612 meters längd. För att göra spåret behövs det tillstånd av markägaren, blod av nöt, hjortdjur eller björn, en 5*10 cm stor superlonbit och ett cirka 3 meter långt starkt snöre, en hel plastpåse samt fiberband snitsla spåret. I slutet av spåret behövs det ett nedlagt "byte", t.ex. en älgklöv. En svamp blöts med vatten för att den ska avge vittring bättre. I terrängen nära startplatsen sparkas markytan sönder och svampen nedblodas i den här gropen. Starten kan markeras med fiberband. Därefter dras spåret i terrängen så att svampen alltid kommer sist. Spårets dragning kan markeras med fiberband. I ändan på spåret lämnas det nedlagda "bytet" och svampen läggs i plastpåsen. Svårighetsgraden ökas småningom Spåret får bli minst två timmar gammalt innan det körs med hunden. Spårets längd, ålder och svårighetsgrad ökas när hunden utvecklas. De första spåren borde vara raka och högst hundra meter långa. Senare när hunden utvecklats kan spåren vara flera hundra meter, t.o.m. kilometerlånga och längs med spåret kan man göra t.ex. vinklar, legor, avbrott samt vattendrags- och vägövergångar. Vid inlärningen är det viktigt att framskrida progressivt och tålmodigt. 23 Eftersökshunden är som bäst i 610 års ålder. spårövningar i månaden är en tillräcklig takt vid inlärningen. Hunden bör fysiskt vara i god kondition för att klara av uppgiften i såväl brännande sommarhetta som vintrig kyla. Eftersök är tungt hjärnarbete för hunden och om inte fysiken är i skick orkar hunden inte koncentrera sig på uppföljningen av spåret. Följden härav är avbrott. Det viktigaste är spårsäkerhet Hundens stil att arbeta dvs om den följer spåret ovanför eller på sidan om det är oväsentligt. Också nosen kan hållas vid marken eller i luften. Det viktiga är spårtrohet och -säkerhet: jägaren måste kunna lita på hundens arbete. Förtroendet mellan hunden och föraren uppstår genom flitigt övande och arbete tillsamman. Också hundförarens färdigheter förkovras under efterträningen och konsten att kunna "läsa" den egna hunden är viktig: är hunden i arbete eller inte? Utbildningen av en eftersökshund är ett trevligt jobb och det borde vara regelbundet. Eftersökshunden är vanligen som bäst i 610 års ålder. Hundvalpens eftersöksdressyr kan inledas genast i överlåtelseåldern vid sidan av annan grunduppfostran och artdressyr. I eftersöksverksamheten kommer man med genom att delta i eftersökskurser. Sådana ordnas i många kenneldistrikts verksamhetsområden. Ytterligare information om kurser ger kenneldistriktens eftersöksinstruktörer och jaktvårdsdistrikten. Kontaktuppgifter för eftersökshundförare finns på adressen www.riistaweb.riista.fi. Text: Ville Hokkanen, viltvårdskonsulent, Norra Savolax jaktvårdsdistrikt Vid stora rovdjursincidenter behövs det specialkunnande Vid eftersök av skadat högvilt och särskilt av stora rovdjur behövs det specialkunnande. Ut i spåren av en björn eller ett vildsvin som skadskjutits är det skäl att bege sig i en grupp på 23 man, i vilken det ingår en hundförare, en skytt och en terrängguide samt två hundar, av vilka den ena arbetar fritt och den andra kopplad. Därtill är det skäl att hålla hundar i reserv. Med dem kan eventuella vägnät i närheten kollas och så här begränsa det område inom vilket det eventuellt skadskjutna eller skadade djuret söks. Den fritt arbetande hunden sörjer för att inte björnen eller vildsvinet kan överraska patrullen och den kopplade hunden säkrar att rätt djur hittas. Skyttens uppgift är att hela tiden vara beredd att skjuta det skadade stora rovdjuret. Som beväpning bör patrullen ha ett hagelgevär laddat med brennekepatroner samt en studsare med älgammunition. Terrängguiden kan under vandringen alltid märka ut det sista säkra spåret i terrängen, samt sörja för orienteringen och kommunikationen. Det behövs också hundarbetspar i reserv, om förhållandena är mycket krävanden. I gassande sommarhetta tröttnar t.o.m. hundar med god kondition snabbt och då tas reservhundarna i bruk. Vanligen leder hundföraren eftersökspatrullens verksamhet och sörjer för kommunikationen med ledaren för hela operationen. Övrig information sköts för hjortdjursincidenternas del av SRVA-kontaktpersonen och för stora rovdjursincidenternas del alltid av polisen. Personer som deltar i eftersöksuppgifter bör inneha ett giltigt betalat jaktkort. Jaktkortets försäkring täcker också eventuella olyckshändelser som drabbar hund som deltar i eftersöksuppgiften. G Text och foto: Ville Hokkanen, viltvårdskonsulent, Norra Savolax jaktvårdsdistrikt 23 spårövningar i månaden är en tillräcklig takt vid inlärningen av eftersök. Högviltshandräckning, dvs SRVA I I början av maj uppdaterade den lagbundna jägarorganisationen organiserandet av nödvändiga åtgärder vid omhändertagandet av vid krockar eller annars skadade djur genom att bilda en enhetlig larmkedjemodell för hela landet. För verksamheten, i praktiken högviltshandräckning till polisen, används på såväl svenska som finska förkortningen SRVA, på finska suurriistavirka-apu. Kedjan fungerar på så sätt att larmet mottas av nödcentralen via det normala nödnumret 112. Därefter tar nödcentralen direkt kontakt med jaktvårdsföreningens SRVA-kontaktperson om det är fråga om en hjortdjursolycka. Vid en situation där ett stort rovdjur är inblandat förmedlas informationen först till polisen som därefter kontaktar SRVA-personen. SRVA-kontaktpersonen koordinerar och delegerar skötseln av situationen till den lokala eftersökspatrullen och larmar ett tillräckligt antal personer för att klara upp djurets situation. För verksamhetens del är det alltså alltid fråga om handräckning som ges myndigheten. Utredningen av de stora rovdjursincidenterna leds av polisen. Gula reflexvästar är en obligatorisk säkerhetsutrustning. 54 Jägaren 4 / 2009
u estatt T a MAASTOON METSÄLLE NÄE KOIRASI JÄLKI JA MATKAN PITUUS SUORAAN KARTALLA PUHELIMESSASI JAHDIN AIKANA - SEURAAVANA PÄIVÄNÄ - NETISSÄ - MILLOIN VAIN HALUAT. laatua Personal 99 Locator Kotimaisen Benefonin valmistama Twig Locator GPS paikannin - Huoltovapaa, voit vaihtaa itse akun ja SIM-kortin - Uusinta GPRS- ja palvelinteknologiaa hyödyntäen edulliset käyttökustannukset ja seurantatoiminnot - Haukun kuuntelu - Toimii erityisen hyvin valjaassa - paino 100 g NYT 1200 mAh akulla ! > 20% lisää toiminta-aikaa Uutta W b Web 39/v MONIPUOLINEN GPS-VIESTIVÄLINE STIVÄLINE STIVÄLINE ÄLINE JAHTIPORUKOILLE! Lähetä vaikka KAATO ryhmäviestinä koko porukalle, EasyGO neuvoo p paikalle! Internetselaimella toimiva EasyGO Locator paikannuslaitteiden karttapohjainen seurantaohjelmisto - Käytä Locatoria vaikka läppärillä! - Pääkäyttäjällä on mahdollisuus paikantaa laitetta, laittaa jatkuvaan seurantaan ja säätää laitteen asetuksia. Seurantahistorian tarkastelu. - Seurantatoiminnoissa ja paikantimen asetusviesteissä käytetään GPRS-yhteystapaa Hunter YHTEISTYÖSSÄ: Laajennusosa metsästäjille e - MH: 2009 hirvi- ja pienriistalupa-alueet stalupa-alueet alupa al eet lupa-alu a-alu - Yhteensopiva yleisimpien koira GPS merkkien kanssa. 89 Valjaat, tarvikkeet, huolto ja myynti www. tutkahemmo.fi Koko paketti 495 sis. Web käyttöliittymän vuodelle 2009 www.easygo.fi Valmistus / myynti: InfoKartta Oy, Oulu Jägaren 4 / 2009 55
Mufflonfåret 70 år i Finland 56 Jägaren 4 / 2009 Äldre baggar är mycket försiktiga. Den här herren har fem/sex år på nacken.
Det vilda fåret från Medelhavsöarna Korsika och Sardinien har nu funnits i Finlands fauna i 70 års tid. Trots ett avsevärt annorlunda klimat, klarar mufflonerna sig bra här och förökar sig så väl att det varje år kan fällas ett antal djur. Jaktens omfattning är förhållandevis liten sett ur ett nationellt perspektiv, men i de områden mufflonerna nu finns, har de en mycket viktig roll för de lokala jägarna. M ufflonernas historia i Finland startade i Ingå i västra Nyland i början av 1930-talet. Det genom en man vid namn Ragnar Kreuger (1897-1997). Kreuger var mycket intresserad av jakt och allt som hade med naturen att göra, och för att kunna ägna sig åt sina stora intressen köpte han i flera olika omgångar land- och vattenområden i Ingås yttre skärgård. Kärnan i det här området är en 70 hektar stor holme som heter Hättö. Ett resultat av många experiment Sin barndom tillbringade Kreuger på en gård i Viborg där han växte upp med kronhjortar som förts in från Sankt Petersburg. Tanken på att introducera nya djur var därför inte främmande för Kreuger, som tyckte att det skulle lämpa sig väl med nya arter ute på det annars ganska karga och ödsliga Hättö. En era av försök och misstag inleddes, där Kreuger införskaffade än den ena arten, än den andra. Listan över djur och växter som Mufflontacka med ungefär tre månader gammalt lamm. introducerades på Hättö är lång och än idag finns det många olika träd och buskar som härstammar från Kreugers tackor från Högholmen. För att blanda om lite experiment. bland generna bytte Hättö och Säbbskär några Av djuren som sattes ut på Hättö med grann- djur i slutet av 1980-talet. Hättö fick en bagge holmar, visade det sig att bland annat sten- och en dräktig tacka från Säbbskär och Säbbbockar, tvättbjörnar och påfåglar inte klarade skär fick en tacka från Hättö. Några år senare, år sig speciellt bra. De muffloner som Kreuger tog 1995, skaffade jägarna på Säbbskar ytterligare in från Danmark, via Högholmens djurpark år två baggar från Ähtäris djurpark. 1939, hade däremot en riktigt god livslust ute i sin nya miljö. År 1942 föddes det första lammet Mufflon också till Nagu och därefter ökade beståndet varje år med några Fram till 1980-talet fanns det endast två bestånd nya lamm. I slutet av 1940-talet hade Hättö re- med frilevande mufflon i Finland, men intresdan cirka 30 muffloner och de första jakterna set för mufflonerna hade vaknat också i Nagu. kunde ordnas. Bent Barner-Rasmussen som sköter jakten på ön Högsar skaffade en dräktig tacka och tre lamm Nya utplanteringar från Säbbskär. Djuren hölls en tid i en liten inHändelserna på Hättö föranledde ett visst intres- hägnad och släpptes i frihet i maj efter att isarna se också på andra håll. I Björneborg fick Repo- gått. Av någon anledning försvann alla mufflosaaren metsästysseura upp ögonen för Kreugers ner med en gång från Högsar. Några år senare muffloner och köpte en bagge och två tackor år gjorde Barner-Rasmussen ett nytt försök med tre 1949. Djuren sattes ut på den 150 hektar stora baggar och tre tackor. Det lyckades bättre och ön Säbbskär utanför Björneborg. stammen började föröka sig. De nya tackorna var inte renrasiga muffloner, År 1971 köptes två nya baggar och två nya utan avkomma till djur som blandats upp med tamfår av finsk lantras. Det ses i att vissa av djuren på Högsar inte har exakt de färger som är karaktäristiska för mufflon. Inslaget av tamfår märks också vid lamningen på så vis att tendensen till tvillinglamm är större än hos renrasiga muffloner. Nya lamm kan också födas utanför den för mufflon vanliga lamningsperioden. För att åtgärda detta har jakten på Högsar handlat om att försöka avlägsna djur med inslag av tamfår. En annan åtgärd var att man i mitten av 2000-talet skaffade två renrasiga mufflontackor från Etseri djurpark. Märkliga djur upptäckta Mufflonerna som kom från Säbbskär till Högsar men försvann, var som bortblåsta i några års tid. På holmarna Anisor, Brännkärr och Ängholm som ligger 400 meter öster om Högsar, började jägarna däremot förundra sig över vad det var för djur de plötsligt hade fått i markerna. Först efter att saken kom upp med Bent Barner-Ras- Jägaren 4 / 2009 57
mussen klarnade det att det var hans muffloner som hade simmat över och etablerat sig på grannholmarna. Den dräktiga tackan och de tre lammen resulterade i att stammen efter ungefär tio års tid bestod av 24 muffloner på de tre holmarna med en total areal på cirka 100 hektar. Jägarna tyckte det var trevligt med ett nytt vilt så djuren utfodrades om vintrarna och beskattades årligen med ett par muffloner. Kaj Åberg som kom i kontakt med mufflonerna vid Anisor tyckte att muffloner skulle lämpa sig bra också på hans holme Svartö, norr om Lillandet i Nagu. I början av 2000-talet fångades en bagge och en tacka på Högsar, som Åberg satte ut på Svartö. Den senaste vintern räknade man in sju djur och vårens lamning borde betyda några djur till på den 100 hektar stora ön. Bestånden växer Idag finns det alltså frilevande mufflonbestånd 58 Jägaren 4 / 2009 inom både Nylands, Egentliga Finlands och Satakunda jaktvårdsdistrikt och den allmänna trenden under de senare åren har varit att mufflonerna ökat i antal. På Hättö ligger vinterstammen nu på 25 djur och man räknar med en årlig tillväxt på tolv lamm. Man har för avsikt att hålla stammen på den nivån vilket betyder att det fälls omkring ett dussin djur per år. Mufflonjakten på Hättö har genom tiderna främst bedrivits som klappjakt, men man har också försökt jaga med drivande tax och genom vaktjakt. Stammen beskattas selektivt så att man är försiktig med baggar som uppvisar goda hornanlag. Vaktjakt lämpar sig bäst i och med att det ger möjlighet att betrakta djuret före skottlossning. Under jakten fälls både lamm, tackor och baggar i förhållande till deras förekomst i beståndet. Som ett resultat av Ragnar Kreugers införande av arter på Hättö, finns det också rikligt med dovvilt på holmen. Vinterstammen uppgår till omkring ett trettiotal djur. Dessutom härbärgerar Hättö tidvis också vitsvansvilt, rådjur och någon älg. Taxjakt på Säbbskär På Säbbskär har mufflonerna idag inte konkurrens av något annat klövvilt, men sommartid får mufflonerna sällskap av höglandsboskap, Highland cattle, som senaste år uppgick till 16-17 kor. Tapani Pöysti som är ordförande för Reposaaren metsästysseura bedömer att mufflonbeståndet på Säbbskär nu består av närmare 60 djur i vinterstam, vilket är aningen mera än under tidigare år. Den årliga tillväxten har som mest uppgått till 18 lamm. Avskjutningen har legat aningen under tillväxten, vilket är orsaken till att stammen ökat. Under jaktsäsongen 2008 fälldes 14 muffloner på Säbbskär och de flesta av dem för drivande tax som är den vanligaste jaktformen. Jakten inriktar sig i första hand på unga
Mufflonerna har klövar som är väl lämpade för bergsklättring. FAKTARUTA: djur och man försöker att inte skjuta tackor och fina äldre baggar. Säbbskär har ingen fast befolkning så det uppstår inte problem med några trädgårdsodlingar. Inte heller skogen har konstaterats ha skador förorsakade av mufflonerna. Storlek I Mufflonfåret, Ovis musimon, är det minsta av de vilda fåren. Det kan få en boghöjd på uppemot 75 centimeter och en kroppslängd på ungefär 120 centimeter. Levandevikten hos gamla baggar kan stiga till 50 kilogram och hos tackor till 35 kilogram. Päls I Pälsens karaktär skiljer sig från tamfårets ull, och liknar mera pälsen på ett hjortdjur. Färgen varierar beroende av årstid från rödbrun på sommaren till brunsvart på vintern. Oberoende av årstid har alla muffloner vita "sockor" och vit undersida. Horn I Hos mufflonerna kan båda könen få horn, men tackornas är väldigt små. Baggarna kan få kraftiga rundade horn med en längd på över 80 centimeter. Mufflonet är ett slidhornsdjur så hornen växer varje år utan att fällas. Det gör att varje år får en ring i hornet, med vilken en bagges ålder kan avgöras. Fortplantning I Brunsten infaller i november-december och dräktighetstiden är 140-160 dygn. Lammen föds i april-maj. Tackorna får vanligtvis ett lamm åt gången, men högproduktiva tackor kan ibland få tvillingar. Födoval I Mufflonet klassas som en grovbetare i och med att det kan "vräka i sig" det mesta ur markvegetationen i motsats till exempelvis vitsvansviltet som är en kvalitetsbetare. Det här betyder i praktiken att mufflonerna äter en mängd olika gräsarter, svampar och olika lavar. Ursprung I Ursprunget till de europeiska mufflonerna är öarna Korsika och Sardinien. Idag förekommer muffloner i de flesta länder i Europa samt i USA, Nya Zeeland och på Hawaii. Vaktjakt föredras på Högsar På Högsar har mufflonerna brett ut sig till ett område omfattande ungefär 600 hektar. Vinterstammen ligger nu på närmare 50 djur och den årliga tillväxten på 20-30 lamm. Hittills har man fällt 4-6 djur per år, i huvudsak lamm. I och med att tillväxten ökat räknar man med att kunna fälla ett tjugotal djur under höstens jakt liksom också under de kommande åren. Också på Högsar har man prövat på jakt med drivande tax, men erfarenheterna visar att det ofta medför svårigheter för passkyttarna. Mufflonerna packar oftast tätt ihop sig framför taxen så att det inte går att plocka ut enskilda djur ur flocken. Bent Barner-Rasmussen anser därför att lämpligaste jaktformen på Högsar är vaktjakt eller smygjakt. I och med att mufflonerna är dagaktiva kan jaktformerna bedrivas när som helst på dagen. Den här jakten ger dessutom bättre möjligheter till selektiv jakt. Förutom mufflonerna finns det också ett kraftigt bestånd av dovvilt på Högsar. Härtill har man rikligt med rådjur och vitsvansvilt. Älgstammen är däremot väldigt gles. Trots den höga tätheten av klövvilt har Barner-Rasmussen inte kunnat märka av konkurrens mellan arterna, däremot att både mufflon, dovvilt, rådjur och vitsvans har stått och betat på samma åkrar samtidigt. Enligt Barner-Rasmussen är skadorna som mufflonerna förorsakar i jord- och skogsbruk obetydliga. Däremot kan det uppstå skador i trädgårdar om man inte stängslar in dem. Lösa hundar ställer till problem I motsats till bestånden på Hättö, Säbbskär, Högsar och Svartö har beståndet kring Anisor gått tillbaka. Lösa sällskapshundar har medfört skada för mufflonerna. En del av djuren har flytt till andra holmar och andra har gått andra öden till mötes. Från att som mest ha varit 24 djur i vinterstam, uppskattas beståndet på Anisor, Brännkärr och Ängholm nu till högst tio djur. På Säbbskär finns ett bestånd med cirka 60 djur i vinterstam, i Nagu finns två bestånd med sammanlagt närmare 70 djur och på Hättö finns 25 muffloner i vinterstam. Mufflonernas framtid Under vintern 2008-2009 kunde de frilevande mufflonerna i Finland räknas till ungefär 150 djur som fanns i totalt fyra geografiskt avskilda områden med en sammanlagd areal på drygt 1 000 hektar. Med sommarens lamm inräknade är stammen före jakt i grova drag 210 djur och jägarna räknar med att kunna fälla ett femtiotal muffloner under hösten. Antalet är i sig inte stort, men jägarna som tar hand om dessa djur får definitivt uppleva en mycket annorlunda jakt på ett mycket annorlunda vilt. Som utvecklingen nu är kommer antalet jägare som får uppleva mufflonjakt att öka. En utmaning beträffande mufflonerna i Finland är deras genetik. Bestånden är vitt avgränsade från varandra vilket gör att det inte förekommer något naturligt utbyte av anlag mellan Senaste vinter fanns det ungefär 150 muffloner i Finland i totalt fyra geografiskt avskilda områden med en sammanlagd areal på drygt 1 000 ha. bestånden. I och med att "stamdjuren" vid etableringar av nya bestånd har varit väldigt få, finns det en uppenbar risk för negativa följder på grund av inavel, ifall detta inte beaktas. Många förflyttningar av muffloner har genom åren skett mellan de olika bestånden och man kan tänka sig att detta kommer att fortsätta. Även om man kanske kan se det som en fördel att bestånd med inflytande av tamfår kan ha större produktivitet och eventuellt kurvigare horn, är ju ett renrasigt bestånd alltid att föredra. G Text och bild: Mikael Wikström Jägaren 4 / 2009 59
Varför vilttrianglar? Inventeringen av skogshöns äger rum i juli-augusti, men triangel det verkar som om triangelinventeringarna inte längre skulle intressera jägarna lika mycket som förut. Utgör inte viltinventeringarna längre en grundsten i vår jaktkultur? Och varför skulle just du ställa upp och inventera någon triangel? kunna planera jakten så att den förblir uthållig. Skogshönsens bestånd varierar kraftigt från år till år och avskjutningen måste anpassas och hänga med i variationerna helst ännu bättre än den gör idag. Den viktigaste målsättningen för sommarinventeringarna är att utgöra ett verktyg för planeringen av jakten. Till exempel en jaktförening bör i sin verksamhet ta hänsyn till skogshönsbeståndens täthet när medlemmarna på sommarmötet slår fast begränsningarna i skogsfågeljakten, exempelvis genom kvoter eller fredningar. I dagsläget är det särskilt viktigt att planera jakten med omsorg eftersom skogshönsbestånden befinner sig nere i en vågdal på många håll i landet. Resultaten av inventeringarna skickas till dem som har skött om inventeringen. Det är också möjligt att ta del av resultaten i realtid på nätet medan inventeringsperioden pågår (se www.rktl.fi). strikten och Jägarnas Centralorganisation. Jord- och skogsbruksministeriet använder informationen som underlag för beslut på riksnivå. För JCO gör inventeringarna det möjligt att övervaka och reglera den uthålliga jakten, vilket på lång sikt gagnar alla jägare. Beräkningarna av skogshönsbeståndens storlek har huvudsakligen använts för att reglera jakttiderna. Problemet har varit det, att besluten på grund av besvärsfristerna måste fattas redan i maj-juni, vilket betyder att besluten måste fattas på tidigare års uppgifter om hur fågelbestånden och jaktstatistiken har utvecklats. Å andra sidan har det här inte betraktats som något oöverstigligt problem eftersom jägarnas frivilliga begränsningar av jakten verkar fungera precis som de ska. De begränsningar som jaktvårdsdistrikten slår fast utgör ramarna inom vilka jägarna själva och jaktföreningarna fattar de slutliga besluten om sina egna begränsningar av jakten. arbete. Också finska zoologer och h ekologer har lärt t sig att utnyttja triangelmaterialet. De finska jägarnas as insatser för invennteringarna är välälkända ute i världen. en. Inventeringarnas resultat och omfattning ing har väckt avund och häpnad på de internarnationella arenorna. För forskarna utgör triangelmaterialet veritabla pärlor. För forskare som forskar i populationernas dynamik, det vill säga i beståndens utveckling, utgör sommarens skogshönsinventeringar med sin åldersoch könsfördelning ett sagolikt material. När fågelobservationerna sedan kombineras med skogsinventeringar så blir det också möjligt att bedriva landskapsekologisk forskning. Det behöver väl knappt ens sägas att sådan här forskning är till nytta för oss jägare. Vi får tillgång till allt bättre information om vilka krav som skogshönsen ställer på sin miljö och vilka effekterna blir av förändringar i skogshön- I nventeringsglöden har svalnat efter de första årens entusiasm. Av inalles ungefär 1700 trianglar räknas varje sommar cirka 800 stycken. Det finns säkert många skäl till att entusiasmen har svalnat men vi ska inte här börja gräva i saken. I stället kan vi fråga oss varför det är bra att inventera trianglar? Hur ska vi motivera gänget att ställa upp på vår världsberömda inventeringsmetod? Vilken nytta har vi av inventeringarnas resultat? Information i retur Uppgifterna från inventeringarna behandlas på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och förädlas till information som går i retur till jägarna själva på olika nivåer; till jaktvårdsföreningarna, jaktvårdsdi- Grunden för jaktplaneringen Vi behöver triangelinventeringarna eftersom det är nödvändigt att veta besked om skogshönsbeståndens storlek och variationer för att vi ska 60 Jägaren 4 / 2009 Pärlor för forskarna För viltforskarna utgör sommarens och vinterns triangelinventeringar det viktigaste och mest omfattande materialet för deras vetenskapliga
Fjolårsresultatet för hönsfåglarna hörde till de svagaste under inventeringens tjugoåriga historia. Under svaga år gäller det att visa återhållsamhet vid jakten på äldre fågelindivider eftersom dessa utgör det produktiva kapitalet som ska stå för tillväxten under de kommande åren sens miljöer. Med sådana kunskaper blir det kanske möjligt att ännu starkare påverka skogsbrukets skötseldirektiv och de metoder som vi själva använder i våra egna skogar. Inventerandet av viltets mångfald och forskandet i växelverkan mellan rovdjuren och deras bytesdjur öppnar ett praktiskt taget oändligt forskningsfält som också jägare brukar intressera sig för. Info också för jägarna Vi jägare måste hålla i minnet att det är vår uppgift att bevara jaktens uthållighet. I det här arbetet har vi inte råd att pruta på inventeringarna. Om vi trots allt ändå skulle göra det så får vi bereda oss på att det blir problem längre fram. I brist på fakta blir tröskeln lägre för jägarna att börja ställa egna krav på vilka arter j g som ska vara jaktbara, s jakttiderna och till och jakttid med t totala fredningar. Om inventeringslusten falnar är det luste inte längre möjligt att underbygga jaktens und uthållighet med kaluthå la fakta utan vi blir f tvu tvungna att ty oss till tyc tyckande och tänkande. Om vi inte ka längre kan peka län på solida fakta så hamnar jakten lätt h i motvind, även o om läget i verkligh heten inte alls vore s så illa. Som till exe empel för tjäderns del. Det är inte alls ovanligt att saal ker och ting inte är vad de verkar vara. Flygekorren har använts som slagträ i fredningspolitiken, men vem kunde ana att det i våra skogar finns tre gånger fler flygekorrar än älgar, det vill säga ungefär 300 000 stycken! Man hör ofta pratas att det inte finns någon talkoanda längre, vilket säkerligen beklagligt ofta är sant. Även om brådskan i dagens yrkesliv är högst konkret så är det vår uppgift att skaka liv i den gamla hederliga talkoandan. Visst måste det gå att plocka fram talkoanda hos jägarna, eftersom det handlar om viltet och vårt eget intresse. G Text: Marko Svensberg specialplanerare Jägarnas Centralorganisation Reijo Orava Det lönar sig att beakta tidtabellen för triangelinventeringarnas resultat när datumet för jaktföreningens sommarmöte fastslås. Tack vare tidigarelagd inventering och elektronisk returnering av blanketterna har VFFI de senaste åren kunnat publicera de första, preliminära resultaten kring den 10.8. Inventeringen av viltbestånden ger avgörande argument för att jakten ska vara uthållig. Jägaren 4 / 2009 61
Hur utnyttjas triangelresultaten flexiblare beskattning av skogshönsen I Det är klok politik för en jaktförening att ta vara på inventeringsresultaten vid planeringen av skogshönsjakten. Det är tråkigt att man i många föreningar allt emellanåt fattar besluten på känn och utifrån tidigare års beslut i stället för att bygga på informationen från de senaste inventeringarna. Ofta slås kvoter fast vanemässigt, exempelvis till en tjädertupp per gubbe och det ruckar man inte på även om fågelbestånden skulle vara starka nog att tillåta en höjning. Det bör finnas en beredskap att vid behov flexa åt bägge hållen. Beståndsuppgifter som bygger på medlemmarnas egna observationer kan träffa alldeles rätt, men kan också slå fullkomligt fel. Det är lätt hänt att uppgifterna bygger på ett alldeles för klent underlag, det vill säga på några få turer i skogen. Hur ska man alltså bära sig åt för att ta vara på inventeringsresultaten fullt ut? Triangelinventeringen ger ett beräknat antal orrar per kvadratkilometer som sedan multipliceras med den egna jaktmarkens areal. Svaret är lika med det beräknade antalet orrar i de egna markerna. Den rekommenderade avskjutningen varierar mellan en och tolv procent. Utifrån procenten stämmer man av jakten efter antalet jägare och får en kvot som kan vara personlig eller gälla för jaktföreningen som helhet. Metoden utgör ett mycket okomplicerat sätt att bestämma en kvot. När ett fågelbestånd befinner sig i tillväxt eller på topp rör sig avskjutningen i storleksklassen tio till tolv procent. När beståndet befinner sig på tillbakagång rör sig uttaget om fem till sex procent. När beståndet har nått botten nere i vågdalen ska avskjutningen ligga på blygsamma en till två procent. Ett exempel. En förenings jaktmarker omfattar totalt 6000 hektar och av detta utgör 5000 hektar skogsmark. Orrbeståndet har uppskattats till tio fåglar per kvadratkilometer skogsmark. Alltså finns det inalles 50 km2 x 10 orrar/km2 är lika med 500 orrar i föreningens marker. Om orrbeståndet befinner sig i tillväxt kan föreningen med en tioprocentig avskjutning fälla 50 stycken orrar i sina jaktmarker. Om orrbeståndet däremot befinner sig på botten och räknar fyra fåglar per kvadratkilometer så finns det totalt 200 orrar i föreningens marker. Med en avskjutning på en till två procent får jägarna inte fälla fler än två till fyra orrar i sina marker. Det är sannerligen inte mycket! Under ett gott år kan kvoten delas mellan de jägare som deltar i orrjakten. Under ett dåligt år kan det däremot vara klokast att avstå från orrjakten helt och hållet. Eller varför inte belöna den flitigaste viltvårdaren med en bonus- kvot? I det levande livet så brukar ju cirka 10 % medlemmarna i en jaktförening känna varandra väldigt bra och veta vilket uttag 10-12 % 5-6 % som olika rekommenderade kvoter 1-2 % brukar ge. När man grunnar på eventuella beTid Tiden gränsningar i jakten så är det klokt att i Riktgivande beskattningsgrader i olika skeden av ekvationen inkludera skogshönsbeståndens utvecklingscykel. Siffrorna åskådavskjutningen under liggör variationen i den rekommenderade beskatttidigare år, antalet ningsgraden i cykelns olika skeden. medlemmar som jagar den aktuella vilt- (Diagram enligt Harto Lindén et al 1991) arten, medlemmarnas åsikter om viltbestånden samt resultaten från både äldre de små rovdjuren med flera åtgärder och nyare inventeringar. Eller behövs som borde göras för artens bästa. För det kanske inte några begränsningar mången jägare är ju drivkraften uttryckalls? Det går ju ofta så att jaktintresligen den, att arten är jaktbar eller att set hastigt svalnar när fågelbestånden det finns utsikter att få jaga den. är svaga. När man funderar på mera Triangelresultaten kan också komma långvariga fredningar så ska man inte till användning om man vill undersöka glömma bort att tänka på medlemhur fågelbestånden har utvecklats i marnas lust och intresse för att sköta egna och angränsande marker under om fågelbestånden. För exempelvis en längre tidsperiod. Man kan till tjäderns del har det visat sig att inte ens exempel jämföra fågelbeståndens långa fredningsperioder på distriktsnivå utveckling med indexen för de små eller ännu större arealer har nämnvärt rovdjuren vid inventeringarna av spår förbättrat läget för arten. Det går tvärt i snön eller med jaktstatistiken för om lätt så, att långvariga fredningar hönsfåglarna och de små rovdjuren får jägarna att tappa intresset för arten. eller med verkställda viltvårdsåtgärder Och när intresset falnar så blir det och jaktbegränsningar. G snart si och så med insatserna för att Text: Marko Svensberg förbättra artens miljöer och jakten på Täthet 62 Jägaren 4 / 2009
SH OK KI HI NN AT ! PUUIPUUS! H T UU YÖT Y AALINEN H Y TTÖÖN! MAKSIM KÄ OIRA NLUOKAN K KOVA Täysin yhteen MKJ/Trackesopiva r ja Tracker Hunte maastonavig r o ohjelmistojeintin kanssa! TESTIVOITTAJAN UUTUUS TUUS U -panta Tilaa myös uusi Pointer MAX-seurantaohjelmisto! lmisto! m NYT! 699 Musti ennen 899 OHJELMAN LIVE-PALVELU, Huippu-uutuus ja KARTAT* N o seurantaohjelmisto kaikki mitä tarvitset! *) LIVE-palvelu POINTER MAX Sis. viideksi vuodeksi ja 2500 karttaruutua ilman erillisiä lisäkuluja! 299 Tarjous! JAHTIPUHELINTARJOUKSET GPS-panta+puhelin Nyt Magnum-paketti Sony Ericsson C702 -paketti -seurantaohjelmistolle KYSY KYSY MYÖS TA T TARJOUS NOKIA-PUHELIMELLA! Paras liittymä hyvä Oikea hinta, s ja muunkuuluvuu yttän neltavuus kä n tarpeiden jä mukaiseksi Sony Ericsson C702 Nokia 6210 Navigator 199 NYT! ennen 898 1359 parhaalle tuotteelle 249 Tarjous! Minun Sonera. Juuri sellainen kuin sinä haluat. ljaat sekä muut Meiltä akut ja vanhempiin Pointerva tarvikkeet myös ulliseen hintaan! ed malleihin TU! KAUPPA AVAT VERKKO Hintoihin lisätään toimituskulut. varusteet.fi valiokoira Metsästää 4 / 2009 MYYNTI 63
Sjöar och bäckar är utmärkta fästpunkter i terrängen och orienterandet går lättare om man följer sådana. Tillgången på vatten är också en viktig faktor vid valet av lägerplats. Med Eki på vandring PÅ VILLOVÄGAR Att råka ur kurs och att gå vilse är två helt olika saker. Också erfarna orienterare kan tappa uppmärksamheten för en stund och råka ur kurs, men vana naturmänniskor klarar av att pricka in sig på kartan igen. n jägare ger sig aldrig iväg på någon lite längre färd utan att ta med sig kartan och kompassen. Också när han (eller hon) rör sig i gamla bekanta trakter följer kartan och kompassen med i fickan eller ryggsäcken. Ute i terrängen kan det alltid hända att man träffar på någon som behöver ett handtag för att hitta rätt. Vem som helst kan råka tappa bort sig lite grann någon gång. Med kartans och kompassens hjälp går det ändå fort att hitta rätt riktning igen. Det blir en liten avstickare på kanske en halv timme, men värre än så blir det inte heller. Vi kan lära oss av missödet och i fortsättningen hålla bättre koll på orienteringen. En vandring i väglös terräng handlar i vilket fall som helst inte om precisionsorientering. Det brukar räcka med att veta att jag ska komma fram till en å och att det då ska ligga en svårforcerad myr på vänster hand. Det är först när det gäller att hitta en stuga eller något annat litet objekt som det krävs större exakthet. Spelar det förresten någon större roll om vi, när det lider mot kväll, inte kan pricka in ex64 Metsästäjä 4 / 2009 E akt var någonstans vi befinner oss på kartan? Vi gör halt på någon lämplig lägerplats, gör det bekvämt för oss och vilar under natten. När den nya dagen gryr kan vi fortsätta att studera kartorna såframt det inte redan på kvällen gick att ringa in lägerplatsen. Sätten är många när det gäller att klura ut var man befinner sig. Ett sätt är att kliva upp på en höjd och stämma av kartan med den omgivande terrängen. Sannolikt hittar du en sjöstrand eller en myrkant att orientera dig efter. Som en sista utväg kan du utse en kurs som känns förnuftig och sedan envist följa den. Då kan målet vara en tvärgående väg som du vet att du förr eller senare måste komma fram till. Vandringen avlöpte kanske inte helt enligt planerna, men du blev en upplevelse rikare! Det är väldigt sällan som någon går fullkomligt vilse långt borta i väglösa marker. Den som har tappat kursen irrar omkring ett slag innan han hittar rätt eller stöter på bebyggelse. Läget blir aldrig hotfullt eftersom den erfarna vandraren vet vad han ska göra och han har kompletterat sin föredömliga packning med extra ransoner proviant. Lugnt och sansat Under pågående jaktsäsong är det inte alls ovanligt att stöta på en bär- eller svampplockare som har gått vilse i skogen. För ett jaktlag är det en hederssak att hjälpa personen till rätta. Att gå vilse är någonting mycket värre än att tappa kursen. När det händer har vandraren inte den blekaste aning om var någonstans han befinner sig. Det finns inga möjligheter att bestämma sin position eftersom den som har gått
Om du ändå går vilse: I Sätt dig och ta det lugnt. Ät och drick och se till att hålla dig varm. Om det lider mot kväll ska du slå läger och sova på saken. I Återkalla i minnet när och var du senast var alldeles säker på din position. Gör en bedömning av hur långt du har gått sedan dess. I Jämför terrängen omkring dig med kartan och sök dig till en hög punkt i terrängen med god utsikt över omgivningarna. I Ta ut kompassriktningen till exempelvis ett terrängavsnitt som du kan se eller i riktning mot en väg som du vet att förr eller senare kommer emot. I Om det inte går att fixera någon punkt i något väderstreck så ring nödnumret 112 och berätta att du har gått vilse. I Om mobilen inte får nätkontakt ska du kliva upp på ett krön eller ett fjäll. Ta ur simkortet och försök på nytt. I Om du har informerat om vandringen och rutten så kommer spaningar att inledas när du inte dyker upp på utsatt tid. I När du har slagit läger kan du tända en brasa eller breda ut någonting som syns och drar till sig eventuella spanares uppmärksamhet. I avsides belägna trakter kan det finnas stora områden som ligger i radioskugga så att mobiltelefonerna inte får kontakt. Uppe på ett högt krön brukar problemet ändå lösa sig. Gå inte vilse! Gör så här: I Lär dig orientera i terräng som du känner till. Ta alltid med karta och kompass när du beger dig ut i skogen. I Ställ in vandringens start och mål på GPS:n samt eventuella etappmål som brasplatser och ödestugor. I Överskatta inte dina egna och kamraternas färdigheter. Välj målet och rutten så att de passar din egen nivå. I Följ med på kartan även om det skulle vara din kamrat som sköter orienterandet. Stanna genast för att orientera dig om du känner dig osäker på var någonstans ni befinner er. I När sikten är dålig ska du stanna oftare för att kolla positionen. Ta er till slutmålet via flera deletapper. Obs! Glöm aldrig att berätta där hemma eller för någon vän vart du tänker bege dig och hur länge du kommer att vara borta. Om du vandrar i Lappland är det klokt att lämna en kopia av ruttplanen och tidtabellen i hotellreceptionen. Om vandringen är tänkt att bli lång ska du också informera Forststyrelsens närmaste naturum. Ladda mobiltelefonen precis innan du ger dig iväg så att batteriet är fullt. Låt bli all onödig användning av mobilen och håll den avstängd när den inte behövs. Om det uppstår en nödsituation ska du använda mobilen enbart för att kontakter med myndigheterna. Det är bara då som det går att bestämma din position. vilse knappast ens har någon karta eller kompass med sig. Den vilsegångna personen är i regel en gröngöling i terrängen. Han saknar inte bara kunskaper utan också utrustning. Situationen blir inte ljusare om mobiltelefonen dessutom har blivit hemma. Lyckligtvis sker merparten av de här fallen nära bebyggelse eller något turistcentrum. Hjälpen är således inte långt borta. För den som har tappat bort sig totalt är det viktigaste att inse faktum och handla rationellt. Men vad ska den vilsegångna ta sig till om han saknar karta, orienteringskunskaper och alla övriga skogsfärdigheter? Då är det bäst att sätta sig och ta det lugnt. Det är fåfängt att slösa tid och energi på att tappa huvudet och yra omkring. Rikta timvisaren mot solen och halvera vinkeln mellan timvisaren och klockan tolv. Detta ger dig väderstrecket söder. På sommaren när vi har sommartid ska du flytta timvisaren en timme bakåt innan du tar ut väderstrecket söder. I alla naturreservat som är öppna för allmänheten är det förbjudet att lämna de utmärkta lederna. Koivusuo utgör inget undantag. Även om Pirhuleden är utmärkt markerad i terrängen så är det klokt att ta med sig en karta. Den ger alltid mycket mera information om trakten än vad man kan se från stigen. Slå på GPS:n om du har blivit osäker och vill kolla avståndet och riktningen till följande etappmål. I synnerhet på längre vandringar är det viktigt att spara på batteriet! Metsästää 4 / 2009 65
I stället för att tycka synd om dig själv ska du spetsa öronen och lyssna efter trafikljud eftersom närmsta väg sällan ligger särskilt långt borta. Om ingenting hörs så ska du återkalla i minnet hurdana ställen du nyss har passerat. Gör helt om och gå tillbaka samma väg som du har kommit. Detta förutsätter förstås att du är säker på vägen. Annars gör du bara ont värre. Om du däremot inte kan rekonstruera vägen tillbaka så ska du försöka skapa dig åtminstone en ungefärlig uppfattning om i vilken riktning närmsta landsväg ligger. Tänk igenom saken noggrant, för när du väl har bestämt dig för en riktning så ska du inte lättvindigt rucka på den. Myrstackar och trädgrenar visar söder En räddande stolpe på Väderstrecken klurar man enklast ut med hjälp vägen. Med hjälp av det av solen och en analog klocka. På sommaren står här kodsystemet kan solen i öster klockan sju på morgonen, i söder myndigheterna direkt klockan ett och i väster klockan sju på kvällen. lokalisera personen Med hjälp av den analoga klockan (det vill säga som ringer nödsamtalet. en som har visare) har man hela tiden koll på Räddningsverket har väderstrecken bara solen behagar visa sig. Vid nämligen kodens och mulet väder får man gå efter andra tecken för att stolpens exakta position. bestämma norr och söder, öster och väster. Myrstackar ligger på sydsidan av träd och stenar och vetter alltså åt söder. Ensamväxande träd har mera grenar på sydsidan och grenarna är yvigare och tätare. Lavar föredrar sydsidan på träd och stenar medan mossor mest håller till på den norra sidan. G Friluftsområden brukar ha föredömlig skyltning, men Text och foto: Eerikki Rundgren vid stigkorsningar finns det alltid en risk för att slå in på fel väg. Den som har en karta upptäcker fort sitt misstag och rättar till det. Några kommentarer I När jag rör mig ute i naturen stöter jag alldeles för ofta på folk som inte har vare sig karta eller kompass med sig. I Noux nationalpark är det ingenting ovanligt att möta personer som har ställt bilen vid vägkanten och på måfå slagit in på en stig i hopp om att den ska leda till närmsta brasplats. Tyvärr har det här slaget av "friluftsliv" ökat i hela Finland och på grund av den växande turismen också i Lappland. I synnerhet vid stora turistcentra litar folk alldeles för mycket på turen och på skyltar och markerade leder och stigar i nationalparkerna. De flesta har ändå en GPS på sig, men begriper inte att apparaten är ett hjälpmedel som stöder kartan och kompassen. Eftersom GPS:n är deras enda orienteringsmedel så blir det nödvändigt att ha den påknäppt hela tiden. När batteriet tar slut så blir förvirringen total och personerna måste ringa och be om hjälp. I landets norra delar har det nästan gått rutin i sådana här nödsamtal. Folk tappar bort sig i terrängen, felbedömer sina krafter och orkar inte ta sig tillbaka för egen maskin - eller gitter helt fräckt inte göra det! De betraktar räddningsmanskapet som en skogstaxi med skyldighet att bjuda skattebetalarna på gratis skjuts! Har folk verkligen tappat bort känslan för vad som är rimligt och ansvaret för sina egna handlingar? Att man annars kommer sent till träffen med kompisarna i baren är inte orsak nog att beställa hemtransport! Varje onödig utryckning tär på myndigheternas resurser att ta hand om verkliga nödsituationer. 66 Metsästäjä 4 / 2009
Kunderna beställde en bra bank! Tjänsteproducent Tapiola Bank Ab Metsästää 4 / 2009 67 När banken planerades frågade vi kunderna hurudan bank de vill ha. Det blev en bank som tänker på kundernas förmån. Banken erbjuder t.ex. en av marknadens bästa räntor på brukskontot och över 90 % av de aktiva kunderna är villiga att rekommendera Tapiola Bank till sina vänner.* Besök tapiola.fi eller ring 01019 5102 månfre 820. * Tapiola Banks kundnöjdhetsenkät 12/2008, Otantatutkimus
Dags för jägaren att börja motionera, del III Finslipa jaktformen! Det är bara några veckor kvar tills jaktsäsongen börjar. Det är dags att finslipa jaktformen genom att lägga till några utmaningar i träningen. Snart är du redo att njuta av jakten utan att behöva stånka eller stöna! specifik genom att flytta ut den till jaktmässiga förhållanden och övergå till muskelkonditionsövningar som efterliknar påfrestningarna under en jakt. På det här viset skapar vi bästa möjliga förutsättningar för att jakten ska gå med spänst i stegen. U Uthållighetsträning i skogen Du har skött grundträningen med stavgång och lätt joggning. Nu är det dags att förflytta sig ut i terrängen där du kommer att jaga under hösten. Förlägg minst hälften av uthållighetsrundorna till skogen och försök hålla dig borta från stigar och markerade leder så mycket som möjligt. Terrängen är ojämn och gör rörelserna lite mer krävande. Du märker snart att musklerna framtill på höfterna som för låren framåt får jobba på ett alldeles annat sätt än vid promenader på trottoarer och därför tröttnar fortare. Också balanssinnet får sig en körare eftersom det måste checka att vart enda steg bär. Det är precis de här utmaningarna som nu gör träningen grenspecifik nder de senaste månaderna har vi byggt upp grundkonditionen med lugna promenader, med grundläggande muskelkonditionsövningar och med tänjningar som lösgör spända muskler. All den här träningen har lagt en finfin grund, men ännu är det någonting som fattas. Detta någonting är övningar som direkt stöder jaktsituationen. En idrottare riktar alltid in sin träning så att den blir mera grenspecifik när tävlingssäsongen närmar sig, eftersom grundträningens övningar inte optimalt motsvarar de krav som tävlandet ställer. Också för jägare är det en god idé att börja följa den här principen när almanackan vänder blad från juli till augusti. Vi gör träningen gren68 Jägaren 4 / 2009 eftersom den här aspekten uteblir på släta vägar och spånbanor. I stället för sträckor där du joggar så kan du lägga in korta effektetapper genom att välja krävande terräng. Gå inte runt alla sankmarker och myrar utan försök ta dig över dem. Ta dig raskt upp för backarna och känn hur pulsen stiger och det börjar samlas mjölksyra i benen. Det här är ingenting farligt utan tvärtom en körare som är precis vad kroppen nu behöver efter grundträningen; det vill säga litet tuffare motstånd så att konditionen fortsätter att utvecklas. Om du bor nära dina jaktmarker så utgör de här träningspassen samtidigt ett utmärkt tillfälle att kartlägga viltläget inför hösten. Du får en uppfattning om hur stor avskjutningen ska vara för att kännas förnuftig samtidigt som du ser var någonstans viltet håller till. Muskelkondition för jaktens strapatser Efter ett par månader med muskelkondisträning för benen och magen har du fått mera styrka och
Förhöstens träningsprogram Uthållighetsträning I Kör uthållighetsträning två gånger i veckan. Du är nu mogen att länga på passen till 60-120 minuter. Under kortare pass kan du lägga in joggningssträckor om du tränar på plan mark. I skogen kan du höja pulsen genom att promenera raskt på en myr eller i backig terräng. Ett längre pass kan bestå av lugn promenad i skogen samtidigt som du kartlägger viltläget. Intensiteten ska vara sådan att skjortan ändå blir aningen fuktig av svett. I Kör muskelkondis och tänjningar två gånger i veckan. Använd övningarna i detta och föregående avsnitt, men lägg huvudvikten på de övningar som presenteras här och lämna bort någon av muskelkondisövningarna i förra avsnittet. Tre till fyra olika övningar är en lämplig mängd. Jaktspecifika övningar Utmaning 1. Stora rörelser med kroppen som motvikt Tränar för: I Gång i sank terräng: fötterna sjunker och måste lyftas högre. Det arbetande benet måste samtidigt jobba hårt med att hålla balansen. I Motlut: det arbetande benet tvingas arbeta hårt eftersom kroppen både ska drivas framåt och lyftas uppåt. I Stenar, vindfällen, tuvor och andra hinder. Ibland skulle det ta för lång tid att gå runt ett besvärligt terrängavsnitt. Ibland är det inte ens möjligt att göra det. Då är det bra att ha tränade ben som orkar med strapatsen. Träna så här uthållighet. I det förra avsnittet gick vi igenom några övningar för muskelkondition. Nu ska vi göra några tillägg som gör övningarna grenspecifika för jägare. Det första tillägget är en förstoring av benens rörelsebanor. Det andra tillägget är större krav på balansen. Det tredje tillägget är statiskt arbete. Det sistnämnda krävs i synnerhet av mellangärdets muskler på en jaktfärd. Övningarna är lätta att anpassa till sin egen nivå och därefter efter hand öka på kraven. I likhet med de tidigare övningarna kan du också här bokföra raska framsteg med regelbunden träning. Jag önskar läsarna givande dagar på jakt och angenäma träningspass! Glöm inte bort att fortsätta med tränandet när jaktsäsongen har tagit slut så orkar du ännu bättre i markerna under nästa höst! G Text: Timo Haikarainen Uppstigningar på bänk I Använd en stadig bänk, låda eller ett trappsteg. Ställ dig framför bänken och lyft upp det ena benet. I Stig upp på bänken med kraften hos det lyfta benet. Det andra benet får fritt följa efter. I Du kan göra övningen mera krävande genom att använda ett högre steg. Ta till en början stöd med handen, men lämna efter hand bort det så utvecklar du också balansen. I Gör tre set om 15 till 25 repetitioner med bägge benen. Jägaren 4 / 2009 69
Utmaning 2. Ryggen tröttnar på jakt I Den som jagar måste bära på ryggsäck och vapen, och ibland flera gevär. Även om ränseln skulle vara aldrig så riktigt konstruerad så förskjuter den kroppens tyngdpunkt en smula bakåt. Då blir det lätt svank på ryggen. Den tröttnar och börjar lätt värka. I När jägaren går i skogen händer det allt emellanåt att han vacklar till och måste korrigera balansen. Om kroppens stödkorsett, det vill säga magmusklerna, inte reagerar tillräckligt snabbt i såna situationer stoppar ryggens stödorgan rörelsen. Det här frestar sakteliga på ryggen och när dagen lider mot sitt slut så har den redan stelnat duktigt. I Stående på pass. Långa stunder stående på passet anstränger ryggen och om magmusklerna inte förmår ge den rätta hållningen så börjar ryggen igen göra sig påmind. Träna så här Kaivattu uutuus markkinoille, kotimainen HuntView koira-GPS suomalaisen metsästäjän tarpeisiin. 389 2 Dra in magen Lisää tuotevaihtoehtoja: www.huntview.net I Ställ dig vid sängkanten och aktivera magens stödmuskler genom att göra så här: Föreställ dig att du knäpper ett par byxor som sitter för spänt. Dra in naveln mot ryggraden och föreställ dig dessutom att du är duktigt kissnödig och måste hålla dig. Hur underligt det än låter så sätter det här de djupa magmusklerna i arbete! I Håll den här fantasibilden och luta dig mot sängen. Håll kroppen alldeles rak och fortsätt fantasin med de spända byxorna och kissnöden. Andas jämnt. I Håll den här ställningen tills magmusklerna har tröttnat såpass att höfterna börjar ge efter. I Upprepa övningen tre gånger och håll så länge som du kan Tips för jaktfärden I Pausa med jämna mellanrum. Även om du har planerat en lång dagsetapp så ska du rasta allt emellanåt och ställa ner ryggsäcken. Rulla på axlarna, sträck ut armarna och sträck på dig några gånger från topp till tå. Om det är möjligt så lägg dig på rygg och lyft upp fötterna mot till exempel ett träd. Det vilar ryggen och fötterna effektivare än om du bara sätter dig på en stubbe. I Kom ihåg att dricka! Även en lindrig vätskebrist försvagar krafterna och uppmärksamheten. Också jägare kan drabbas av sendrag allt emellanåt, men regelbundet motionerande före jaktsäsongen förebygger effektivt. Att dricka tillräckligt mycket vätska förebygger likaså sendrag. Drick helst vatten, men också rejält utspädd saft fungerar. I Tanka energi. Självklart finns det inget som går upp emot att grilla korv på brasa, men se till att du också packar ner proviant i stil med fullkornsbröd och bananer. De frigör energi till kroppen i jämn och lugn takt och blodsockret håller sig på en lämplig nivå. Försök äta en bit med två till tre timmars mellanrum så märker du en klar förbättring av orken. I Sköt om återhämtningen efter jakten. Om du har tillbringat hela dagen ute i skogen så låt bli att bums sätta dig i bilen. Ta dig i stället tid att göra några 30 sekunders tänjningar, åtminstone för de tröttaste muskelgrupperna. Kom också ihåg att äta och dricka ordentligt så fort som möjligt efter jakten. På det viset går återhämtningen fort igång och du känner dig pigg och nyter följande dag. Oavsett om du tillbringar den på jakt eller på jobbet. 70 Jägaren 4 / 2009
Metsästää 4 / 2009 71
som en del av rapphönsbeståndets förvaltning 72 Jägaren 4 / 2009 Jägaren Jari Peltomäki Uppfödning och utplantering
Den som fördjupar sig i den nyligen publicerade förvaltningsplanen för rapphönsbeståndet i Finland kan konstatera att de medel som står till buds vid skötseln av beståndet är rätt många. Även uppfödning och utplantering kan ha en central roll i förvaltningen i regioner där livsmiljöerna är i skick men det vilda beståndet saknas eller är mycket svagt. F örvaltningsplanen för rapphönsbeståndet i Finland publicerades vid midsommartiden. Den från förvaltningsplanerna för olika viltarter sedan tidigare bekanta åtgärdsdelen omfattar för rapphönans del närmare femtio beståndsåtgärder. Av dem handlar några också om uppfödning och utplantering. I förvaltningsplanen dras linjerna upp för skapandet av ett nätverk av aktörer som föder upp vår vilda underart av rapphönan och producerar fåglar i avels- och utplanteringssyfte. I förvaltningsplanen regleras inte uppfödningen av rapphöns i sig dess mer, eftersom den uppfödda fågeln i beståndsförvaltningshänseende får betydelse först när den släpps fri i naturen. Största delen av de beståndsvårdande åtgärder som tangerar temat gäller också uttryckligen frisläppandet av de uppfödda fåglarna i naturen. I planen konstateras bland annat att man under de närmaste åren kommer att precisera principerna för frisläppandet av olika underarter av rapphönan i naturen och att man på längre sikt kommer att utvärdera ändamålsenligheten med att ännu i fortsättningen släppa ut individer av för oss främmande uppfött bestånd eller till sitt ursprung okända individer i naturen. De fina rapphönskycklingarna för utplantering är en värdefull vara, som det inte är ändamålsenligt att hälla ut ur en papplåda på åkerrenen och önska lycklig resa i den vilda naturen. På bilden en utmärkt formgiven flyttbar tillvänjningshäck från Jorois för utplanteringskycklingar. Häcken bjuder inte bara på skydd för rovdjur utan tillräckligt skydd för dåligt väder åt de ännu vid friluftsliv ovana kycklingarna. Ännu efter att luckorna öppnats finns det mat i den bekanta häcken för den händelse kycklingarna skulle återvända. Vår vilda underart för återutplanteringar I mars 2002 meddelade Österbottens, Satakunta och Nylands jaktvårdsdistrikt att det grundats ett uppfött bestånd av vår inhemska rapphönsunderart på Ånäs gård i Strömfors i Östra Nyland. Målet var att fåglarna framöver vid återutplanteringar av rapphöna i allt högre grad uttryckligen skulle härstamma från det uppfödda beståndet av vår vilda finländska rapphönsunderart. Projektet inleddes efter att det i samband med forskning som utförts vid Uleåborgs universitet på 1990-talet hade framgått att det finländska beståndet av vilda rapphöns och det hos oss allmänt uppfödda rapphönsbeståndet representerade olika underarter. Undersökningarna i Uleåborg visade att de nu aktuella så kallade östra och västra underarterna av rapphönan redan för upp till miljoner år sedan hade skiljt sig genetiskt från varandra och att de sålunda också levde separat från varandra under hela den senaste istiden. I Finland har det så vitt man vet på åtgärd av kungliga och adliga personer redan på 1700-talet införts rapphöns för utplantering och senare har det delvis ända till våra dagar införts rapphöns för uppfödning åtminstone från Sverige, Danmark och Mellaneuropa. Det under tidernas lopp för utplantering använda beståndet har åtminstone i huvudsak varit av västligt ursprung. Som fria i naturen har de västliga rapphönsen dock inte haft någon större framgång, eftersom största delen av de vilt levande rapphönsen hos oss fortsättningsvis representerar den östliga underarten. Enligt dagens uppfattning har vårt vilda bestånd brett ut sig till vårt land från öster över gränsen i sydost efter att jordbruket på 1600-talet börjat skapa för arten lämpliga livsmiljöer. Idag förhåller man sig mycket kritiskt till främmande djur- och växtarters, underarters och rasers utbredning och det här stämmer också för rapphönans del. Den östliga rapphönsunderarten är mera krävande än den västliga vid uppfödning. Den kräver mera utrymme och en uppfödning som siktar på en massiv produktion på tusentals fåglar är inte för den östliga underartens del alls så enkel. Under åren 20022008 ökade uppfödningsbe- ståndet av underarten sakteliga på Ånäs under Lars Ahlströms och gårdens viltvårdares överinseende. Man testade många slag av uppfödningsmetoder och arbetet fick en fin början. Ifjol överlät Ahlström verksamheten till en företagare i Sastmola i Satakunta. Överlåtelsen omfattade också uppfödningsbeståndet på omkring hundra fåglar samt uppfödningsutrustning. Häckningen startade lovande i Sastmola När uppfödningen av de östliga rapphönsen upphörde på Ånäs finansierade Natur- och viltvårdsstiftelsens rapphönsprojekt, som koordinerar förvaltningen av arten i Finland, de behövliga utrymmena i Sastmola, så att verksamhetens direkta fortsättning och det ännu anspråkslösa Den östra och den västra uppfödningsbeståndets rapphönsunderarten skiljde sig framtid skulle vara tryggenetiskt från varandra redan för gad. Idag omfattar Sastmolas rapphönsfarm miljoner år sedan. två stora löphäckar med inne- och uteutrymmen för tiden ytterom häckningstiden samt en värpningsgård utomhus, där de häckande paren alla har en egen häck på 23 kvadratmeter. Dessutom har det uppförts serviceoch kläckeriutrymmen på farmen. Hela uppfödningsbeståndet flyttades till Sastmola genast efter att kycklingproduktionen hade kläckts ifjol somras och nu har fåglarna börjat sin första häckningssäsong i nya utrymmen. Häckningen har startat Jägaren 4 / 2009 73 Sakari Mykrä
fint och när den här tidningen går i tryck har det första äggpartiet just kläckts och det andra och tredje befinner sig i kläckningsmaskinen. Beståndet kräver komplettering Flaskhalsen för uppfödningen av rapphöns av den östliga underarten har tillsvidare varit värpningen. Från år till år har den av uppfödningsbeståndet producerade äggmängden varit mindre än väntat. Till en början kan det hända att orsaken var olämpliga värpningsutrymmen, men den modell som utvecklades för ett par år sedan på Ånäs verkar lovande. Innevarande års äggläggningsresultat i de nya utrymmena torde vara det bästa under hela uppfödningsbeståndets sjuåriga historia och om allt går bra kan fågelantalet nu fördubblas med ett slag. För närvarande är dock en del av uppfödningsbeståndets individer redan rätt ålderstigna men också det här kan reflekteras i äggläggningsresultatet. Allt som allt har beståndet utgått ifrån ett rätt litet antal fåglar så det finns ett behov av komplettering. Redan under innevarande häckningssäsong har vi försökt samla in ett parti vilda rapphönsägg från Österbottens och Satakunta jaktvårdsdistrikt för att kläckas i Sastmola. Det är högst sannolikt att de i naturen insamlade äggen representerar den östliga underarten men givetvis testas de kläckta kycklingarnas arvsmassa innan de får utöka uppfödningsbeståndet. Målet är att utöka uppfödningen i framtiden Uppfödningen av den östra rapphönsunderarten är alltså fortfarande under utveckling. För projektet svarar Natur- och viltvårdsstiftelsen, Satakunta jaktvårdsdistrikt och Jägarnas Centralorganisation. Farmutrymmena har finansierats av Natur- och viltvårdsstiftelsen och uppfödningsverksamheten finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Hela verksamheten siktar naturligtvis till att uppfödning av den östra rapphönan ska vara en verksamhet som i sig är en lämplig ekonomiskt lönsam binäring i jordbruket. De uppfödda kycklingarna av östlig härstamning skulle redan nu ha en rätt stor efterfrågan, men tyvärr finns det inte ännu tillräckligt fåglar för avsalu. Förfrågningar har kommit från många som av intresse önskar uppföda rapphöns privat men också från många jaktföreningar som satsar på viltvård på sina egna marker samt från många intresserade av jakt med hönsfågel. Rapphönan är måhända den hönsfågel som är effektivast när det gäller reproduktion. Såfort problemen med värpning är lösta kan det vara att uppfödningen av östliga rapphöns snabbt får helt nya dimensioner. För närvarande är hela uppfödningsbeståndet i samma byggnad, vilket i sig är mycket riskkänsligt. Enligt linjedragningarna i förvaltningsplanen för rapphönan strävar Natur- och viltvårdsstiftelsen under de närmaste åren till att främja en breddning av verksamheten till två tre nya enheter. När verksamheten steg för steg utvidgas börjar det redan finnas fåglar för avsalu Vid utplantering av rapphönor bör det satsas mera på kvalitet än kvantitet. Häckutrymmena i Sastmola har delvis uppförts i en hall som stod tom och delvis utomhus. På bilden en tudelad löphäck, där fåglarna tillbringar tiden ytterom häckningstiden. I vardera ändan finns en med nät täckt del, från vilken fåglarna via luckor kommer in i det skyddade inneutrymmet. I mitten av byggnaden mellan fåglarnas utrymmen finns service-, tvätt- kläckningsutrymmen. 74 Jägaren 4 / 2009 Sakari Mykrä Tuomo Karsikas
Den väsentliga faktorn för en lyckad jakt är en pålitlig patron. Såväl i Sellier&Bellots som i Eleys sortiment av hagelpatroner finns det patroner för såväl sjö- och skogsfågel- som harjakt. I Sellier&Bellots sortiment finns patroner med stål- och blyhagel. Eley har också patroner med vismuthagel för sjöfågeljakt. Du må sedan välja Sellier&Bellots eller Eleys patroner för ditt hagelgevär så ska du veta att du får en prima, fungerande patron. Bekanta dig med vårt sortiment på våra hemsidor www.remes.fi Tillverkad av högklassisk erkad av högklassisk kunnande i Finland nande Finland VÄRLDSNYHET GSM MODUL som gör det möjligt att få åtelkamerans bild rakt till din Mobiltelefon Nu kan du beställa CybernCams åtelkameramodul från följande platser: ERÄTUOTE Puh. 0400 199 011 www.eratuote.fi "postorder" Karikon Autotalo, Karikontie, 50600 Mikkeli Puh. 010 289 9600 Wextra, Keskuskatu 9, 60100 Seinäjoki Puh. (06) 215 0500 ande Special erbjudden som era till på åtelkam Modulen. beställer Fråga närmare din återförsäljare Nu kan du även använda din Åtelkamera som realtids övervakningskamera www.riistapalikka.fi FUNGERAR I DOM FLESTA ÅTELKAMEROR SOM ex: wieldwiw, scoutt guard Du vet genast då t:ex Hjorten kommer till mat platsen Nu kan du använda din Åtelkamera även för realtids övervakning Otroligt lätt att använda Låga användningskostnader Fungerar i alla Mobiltelofen som kan ta emot mms meddelande Made in Finland Eller beställ här webbem 299,leverans kostader + leverans kostader Flera återförsäljare hittar du på www.cyberncam.com erförsäljare f Jägaren 4 / 2009 75
Vuosien kokemuksella valmistetut ja erittäin suositut 599 Esim. 4x4m 4 Talvilämmin asunto koirallesi 450 alk. och överlåtelse till en "hushållsuppfödning" i anslutning till den nationella förvaltningen av beståndet, såväl för privata personer som jaktföreningar. Utplanteringen är precisionsverksamhet Vid förvaltningen av rapphönan bör huvudvikten alltid ligga på omsorgen om de vilda fåglars välbefinnande som redan lever i naturen. Det lönar sig inte att ens en aning förbättra ett livskraftigt lokalt bestånd med utplantering utan satsa alla resurser på de vilda fåglarnas välgång. Men, såsom det redan konstaterades ovan, även utplanteringarna försvarar sin plats under vissa förhållanden. För den som planerar utplanteringar är det dock skäl att vara medveten om vissa detaljer. Det har ute i världen forskats mycket kring hur utplanteringar och utplanterade fåglar klarar sig och man vet att det på sikt endast i undantagsfall går att förbättra lokala rapphönsbestånds tillstånd med uppfödningens och utplanteringens medel. Och i varje fall bör det satsas minst lika mycket på livsmiljöns kvalitet och rovdjurskontroll innan de uppfödda fåglarna släpps fria, som på vården av det vilda beståndet. Man vet också att det finns klara skillnader i kvalitet mellan olika uppfödnings- och utplanteringsmetoder. Utplanteringarna bör vara precisionsverksamhet som satsar på kvaliteten istället för frisläppande av hundratals fåglar. Vid undersökningar har det absolut bästa resultatet erhållits vid utplantering via tillvänjningshäckar av kycklingkullar tillsamman med sina moderhönor samt utplanteringar av kullar på 10-15 kycklingar som vuxit upp tillsamman från kläckningsögonblicket i ett kycklinglöst vilt pars revir. Vilda vuxna par som inte häckat eller har förlorat sin kull adopterar mycket gärna kullen som hämtats till deras hemknutar och fostrar sedan från den stunden kycklingarna som sina egna. Om man alltså vill ha verkligt effektiva utplanteringar av rapphöns är verlställandet av dessa rätt tidskrävande och arbetsdrygt. Det lönar sig alltså alltid att noga överväga på vilka uttryckliga åtgärder för skötseln av rapphönan i hemknutarna det lönar sig att fokusera de egna begränsade resurserna. G Text: Sakari Mykrä, projekchef, Natur- och viltvårdsstiftelsen Valio Koiratarhat Valio Koiratalo Siirrettävä tuulikaapin väliseinä, läpinäkyvä ovipeite molemmissa ovissa, kaksinkertainen ikkuna, säädettävä ilmastointiluukku. Avattava katto. Kahta kokoa: ulkomitat n. 126 x 96 cm ja 96 x 176 cm. Sisäkorkeus 75 cm. Varustettavissa lämmittimellä. Kevyt ja ruostumaton alumiinirakenne. Luja teräsverkko, silmäkoko 50 x 100 mm. Toimitetaan täydellisenä elementtisarjana, joka on helppo koota. Tarhaelementin korkeus 184 cm ja leveys 198 cm. Elementtejä saatavilla myös yksittäin. Näkymätön aitaus Rajaa koirallesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä PetSafe-pihavahdilla kotipihalle, mökille, mummolaan. Koirasi voi vapaasti liikkua ulkona, mutta pysyy "näkymättömällä aidalla" rajaamasi alueen sisäpuolella. Peruspaketilla aitaat jopa 1400m2 alueen. 229 79 e LISÄÄ TUOTTEITA NETISSÄ! Haukunrajoitinpannat Meiltä myös: USEITA ERI MALLEJA! amm yvään verkkokauppa assa jatkuvasti kehitt Käy tutustum Hintoihin lisätään toimituskulut. t.fi oiravarusVtAeeKOIRAVARUSTEET valiok VALIO V VARUSTEET Ilmalla täytettävät ainen s l houkutinkuvat - aaeesi? s Sakari Mykrä De häckande parens värpningshäckar har placerats på markgrunden i en för rovdjur skyddad yttre rastgård. På bilden jaktchefen för Satakunta Mauri Krusberg (t.v.), Sauli Härkönen från Jägarnas Centralorganisation samt viltvårdskonsulent Reima Laaja på Satakunta jvd bekantar sig under uppfödarens guidning med konstruktionen på den ännu tomma äggläggningshäcken. LapArt Oy Nikkarinkuja 8, 96900 Rovaniemi myynti@lapart.fi www.hanhimagneetti.fi Det första kycklingpartiet har just kläckts i de nya utrymmena i Sastmola. Innevarande års äggkläckningsresultat i de nya utrymmena torde vara det bästa under hela uppfödningsbeståndets sjuåriga historia och om allt går bra kan fågelantalet nu fördubblas med en gång. 76 Jägaren 4 / 2009 Sakari Mykrä
www.erakontti.fi Leikkuualusta PE-HD500 Elintarvikelaatuinen hygieeninen leikkuualusta, jota käytetään lihateollisuudessa. Kestävä, helppo pitää puhtaana, ei ime kosteutta. Reilun kokoinen (100x50x2cm) ja tukeva levy, joka säästää pöytää ja veistä. 69 Viiltosuojakäsine Viiltosuojakäsine Nitriilikäsine Leikkuualusta Spectra- kuidusta kudottu ohut käsine suojaksi lihankäsittelyyn, koot M, L ja XL. 12,50 /kpl Nitriilikäsine Kertakäyttöinen. Koot M, L ja XL. 100 kpl pakkauksissa. TARJOUS! 3 kpl:n erä lautoja 169 Victorinox suorateräinen paloitteluveitsi 10,95 Victorinox käyräteräinen paloitteluveitsi i 20 21 9,90 Victorinox nylkyveitsi 29 Mundial suorateräinen paloitteluveitsi 12,90 Mundial käyräteräinen paloitteluveitsi Mundial nylkyveitsi 15,50 Frost avausveitsi 16,50 EKA teurastussetti 69 Jousivaaka 0-10kg 29,50 VAKUUMIPUSSI 200x300mm Jousivaaka 0-50kg Jousivaaka 0-50kg o vaa -50k 50k 39,90 59,90 10 /100 kpl 79 79 TARJOUS! /1000 kpl Jousi aaka 0-2 0 Jousivaaka 0-250kg Jousivaaka 0-250kg siv ka -250 2 VAKUUMIPUSSI 300x400mm 20 TARJOUS! /100 kpl /500 kpl TERVETULOA OSTOKSILLE UU OA OSTOKSILLE UUDISTUNEESEEN VERKKO TUNEESEEN VERKKOKAUPPAAMME. Meillä voit maksaa ostoksesi suoraan verkkopankkiin tai luottokortilla. OY ERÄKONTTI AB Tehtaankatu 13, Riihimäki Puh. 010 440 9410 www.erakontti.fi Jägaren 4 / 2009 77
Satu Tuomisto, miss Finland år 2008 och segrare i teveserien Dansar med stjärnorna, tänker skaffa sig jaktkort och vapenlicens under sommaren. Tuomistos intresse för jakt väcktes för några månader sedan när hon inledde ett samarbete med företaget B&R Hunting som arrangerar jaktresor till södra Afrika, men någonting alldeles nytt är jakten ändå inte för Tuomisto. Satu Tuomisto: Jakt passar också för kvinnor Satu Tuomisto presenterade storviltsjakt i södra Afrika på B&R Huntings avdelning på natur- och jaktmässan i Jyväskylä i början av juni. 78 Jägaren 4 / 2009
-H ela min familj jagar. Vårt hem har alltid varit fullt med vapen och vi har alltid haft jakthundar, berättar Tuomisto. När hon var yngre brukade Tuomisto följa med sin pappa på harjakt, men under de senaste åren har tiden inte räckt till. Nu står hon inför stora utmaningar. - Tillsammans med grabbarna på B&R Hunting åker jag på storviltsjakt till södra Afrika. Det ska bli ett teveprojekt där pojkarna lär mig att jaga. Väl på plats i Afrika i början av nästa år ska Tuomisto tillbringa ett par månader med att lära sig jaktens grunder samt naturen och kulturen på ort och ställe. - Jag tänkte direkt att det här är en chans som aldrig kommer en andra gång. fiske ju faktiskt handlar om samma sak. Tuomisto önskar också vara med om att föra in jakten i en ny tidsålder. - Det är beklagligt många som fortfarande tycker att jagandet inte är någonting för kvinnor. Också den fördomen vill jag skrota. Kom ihåg Jaktnöten I Den toppopulära Jaktnöten hittar du på vår framsida på adressen www.riista.fi. Massor med nya frågor! Nöten är också ett ypperligt medel vid förberedelserna för jägarexamen. Nu kan du också föreslå nya frågor. Bland dem som föreslagit sakliga frågor utlottas i slutet av året produkter från JCO:s lager. Jakten i blodet Också Tuomistos pojkvän är intresserad av jakt. Paret tänker därför skaffa sig jaktkort på samma gång. Pojkvännen ska lära sig jaga här i Finland samtidigt som Tuomisto själv jagar i Afrika. Utöver Afrikaprojektet hoppas Tuomisto också på att få jaga fågel tillsammans med sin storebror. - Ända sedan jag var liten har jag lyssnat på min pappas och min brors härliga berättelser från fågeljakterna och det vore kul att få prova på det själv. Jag antar att jag liksom har jakten i blodet, skrattar Tuomisto. Tuomistos planer stannar inte vid att lära sig jaga utan hon tänker också lära sig att laga mat på vilt. Hittills har det varit mamma som har skött om den avdelningen. - Älgen hör till mina favoriter på matbordet, men allt vilt är gott bara man lagar till det rätt, påpekar Tuomisto. G Text och foto: Maria Nikunlaakso Vill skrota fördomar Tuomisto känner inte till några andra misser eller modeller som jagar. - För mig personligen är jakten trots allt ändå en alldeles naturlig sak, försäkrar Tuomisto. Genom att delta i jaktprojektet vill hon bidra till att punktera några av fördomarna om jakt. - När någon dömer ut jakten så brukar jag fråga personen i fråga vad den tycker om fiske. För det mesta tycker folk att fiske är alldeles ok och då svarar jag att jakt och Annonsera avgiftsfritt! Riistainfo-tjänsten erbjuder jaktmöjligheter Jägarnas centralorganisation upprätthåller Jaktmöjlighetertjänsten på adressen www.riistainfo.fi. JCO erbjuder ett forumför alla som bjuder ut jaktmöjligheter. Erbjud eller bläddra igenom jaktmöjligheterna! I Jaktmöjligheter-tjänsten kan du efter registrering lagra din jakt erbjudes-annons gratis. Bläddring bland annonserna kräver inte ens registrering. Annonserna kan gälla bytesjakt, vara kommersiella eller avtalsjakter. I de lagrade annonserna kan du bläddra utgående från region eller viltart. Genom att klicka på annonsen kommer all info i annonsen detaljerat fram för närmare granskning. Samtidigt öppnas en möjlighet för bläddraren att per e-post lämna en kontaktbegäran till den som erbjuder jakt. Så här får jakterbjudaren en möjlighet att efter att ha fått kontaktbegäran ta kontakt t.ex. per telefon med den jaktintresserade och närmare förhandlingar i frågan kan inledas. - För Satu Tuomisto personligen är jakten trots allt ändå en alldeles naturlig Teveprojektet som handlar om att lära sig jaga är för Satu Tuomisto ett gyllene tillfälle som inte kommer igen. Jägaren 4 / 2009 79
Ilmainen karttaohjelma matkapuhelimeesi Metsästäjä, lataa matkapuhelimeesi ilmainen karttaohjelma Ultrapoint Maasto-GPS. Ultrapoint Maasto-GPS:n ominaisuuksia 1. Suunnistat haluamaasi kohteeseen todella vaivattomasti. 2. Lisäät karttaan omat hyödylliset paikkamerkit, esim. mökin, auton ja leirin. 3. Tiedät, missä jahtikaverisi kulkevat. 4. Paikannat Ultrapoint-laitteita (esim. Ultrapoint KoiraGPS:ä) ja MPTP-yhteensopivia laitteita (mm. Benefon ESC). 5. Näet etäisyydet esim. autollesi tai jahtikaverisi luokse. 6. Laitat viestiä ohjelman omalla sisäisellä chatillä nopeasti ja näppärästi. Et tarvitse tekstiviestejä etkä joudu sulkemaan ohjelmaa. 7. Saat ilmaiseksi sata karttalatausta. Jatkossa 500 latausta 20 ja tuhat latausta 35 . 8. Kaikki kartat ovat Maanmittauslaitoksen tuttuja ja selkeitä karttoja. 9. DoGPS NET -palvelun kautta kulkuasi voi seurata netissä reaaliajassa tai jälkikäteen Google-kartoilla. 10. Ohjelma käy yli 80 eri puhelinmalliin. rapoint mainen Ult 0.2009 Lataa il 1.7.1.1 aasto-GPS t.fi ! M oin www.ultraöphdot internetistä. tt e käy Tarkemmat
"Huimaa vauhtia eteenpäin" DoGPS 4, Ultrapoint Koira-GPS:n uusin ohjelmaversio, on kehitetty entistäkin helppokäyttöisemmäksi. Lukuisat uudet ominaisuudet takaavat lisätehoja ja lisäturvallisuutta. Kauden huippu-uutuuksia - DoGPS+ Chat -viestintäjärjestelmä - Uusi tehokkaampi karttamoottori - Vaihdettavat symbolit - Reittien lataaminen palvelimelta - Tuki kosketusnäyttöisille Java-puhelimille Katso lisää www.ultrapoint.fi Jari Rundgren, Ultrapoint-testikäyttäjä Koivumaan Erä koira-GPS Kotimainen iin olosuhteisiin is pohjoisma myyjät Ultrapoint :n Koira-GPS jä valtuutetut lleen Ultrapoint Koira-GPS:ään kuuluu useimpiin puhelinmalleihin soveltuva ohjelmisto sekä muovinen, pestävä panta akkuineen ja latureineen. Antennit sijoittuvat optimaaliselle paikalle koiran niskaan. Akuissa on markkinoiden pisin virrankesto. Kaik www.ultrap t-mallit ki Ultrapoin ja -ominais uudet oint.fi SIBERIA
Rådjur och vitsvansvilt följs upp med satellitband om undersökningens framskridande och resultat kommer även framöver att ges också i denna tidning. Meddelanden om observationer önskas Jägare och andra som rör sig i naturen ombeds meddela om sina observationer av bandförsedda rådjur och vitsvanshjortar. Djuren kan individualiseras med hjälp av en kod som finns på bandet, förutsatt att iakttagaren kommer tillräckligt nära djuret, men också observationer av bandförsedda djur utan upppgifter om koder, är till nytta. Om observationen meddelas bandets kod, plats t.ex. med koordinater, platsens namn, by och kommun, datum och klockslag samt andra uppgifter om djuret t.ex. om dess kondition, beteende och om det rör sig i flock eller ensamt. Samma om du hittar ett band som fallit eller ett dött bandförsett djur. Meddela uppgifterna med e-post till adressen juho.matala@metla.fi (tfn 0102113274) eller jyrki.pusenius@rktl.fi. G Text: Juho Matala och Pertti Hokkanen, METLA Jyrki Pusenius, VFFI Sauli Härkönen, JCO F rån våren 2008 har sammanlagt 32 rådjur och vitsvanshjortar fått ett gps-gsm-uppföljningsband kring sin hals i ett gemensamt projekt för Skogsforskningsinstitutet, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Livsmedelsverket som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Banden har applicerats på djuren inom en zon som sträcker sig från Norra Savolax till den nyländska kusten. Zonen bildar ett område där likartade förhållanden råder ifråga om klimat, växtlighet och av människan skapad infrastruktur, som t.ex. vägnätets omfattning och splittrad miljö. Avsikten är att i respektive del av zonen undersöka trafikens och de stora rovdjurens, särskilt lodjurets, inverkan på de små hjortdjurens utnyttjande av livsmiljön och på dessas mortalitet. Vid undersökningen utreds också relationen mellan utnyttjandet av livsmiljön och skogsskadorna samt klimatförändringens inverkan på arternas utbredning till nya områden. Positionsbestämning med en timmes intervall Uppföljning av djurens rörelser sker med hjälp av gps-positionsbestämningar som görs av satellitbandet med en timmes intervaller. Data om observationerna sänds som textmeddelanden via gsm-nätet till servern. I undersökningsskedet kan de noggranna positionsuppgifterna utnytt82 Jägaren 4 / 2009 jas t.ex. genom att kombinera dem med existerande positionsmaterial eller genom att göra fokuserade terrränginventeringar på punkterna för gjorda observationer. Inom ramen för vårt projekt har satellitbanden lagts om djurens hals på utfodringsplatserna med den skenbart enkla metoden skyttbedövningsgevär-segt vaktande. I praktiken har arbetet varit utmanande och samarbetet i undersökningsområdena med jaktvårdsdistrikten / -föreningarna samt den lokalkännedom jägarna i respektive område har erbjudit varit ytterst viktig för en framgångsrik påsättning av banden på djuren. På grund av vid bandpåläggningen använda sövnings- och väckningsmedel gäller ett halvt års karenstid innan de bandförsedda djurens kött kan användas som människoföda. Därför ska skjutande av bandförsedda djur i samband med kommande jakter undvikas. Det är också viktigt för att undersökningen ska lyckas med hjälp av satellitbandtekniken att uppgifter om de bandförsedda djurens rörelser erhålls så länge som möjligt. Vad gäller antalet djur som ska följas upp är projektet ännu halvvägs, vilket innebär att påsättningen av band på djur ännu kommer att fortsätta inkommande vinter. Målet är att totalt förse 30 rådjur och 30 vitsvanshjortar med ett gpsgsm-band kring halsen. Information Bandförsedd råbock. Foton av bandförsedda djur finns att se på via nätet: http://www.maaseuduntulevaisuus.fi/ fi_FI/kauris/ I projektet bandförsedda djurs senaste positionsbestämningar. Rådjurens positioner markerade med cirklar och vitsvanshjortarnas med trianglar. Djuren har individualiserats med olika färger.
UUSI VX -3 / VX -3L SARJA, ® ® MAKSIMAALINEN VALONLÄPÄISY UUTTA VX-3L 4,5-14x56 LR IR Metric G4 -ristikko VX-3L 6,5-20x56 LR FDX -ristikko VX-3 6,5-20x40 Adj. Obj. FDX -ristikko 1550,- 1450,- 970,- VX-3 1,5-5x20 IR Metric DX / G4 / CD -ristikko 885,- Monille metsästäjille VX-III oli ensimmäinen, viimeinen ja ainoa oikea kiikaritähtäin. Tähän mennessä olemme olleet täysin samaa mieltä. Metsästyksen jännityksen sisäistänyt uusi VX-3 on optiselta suorituskyvyltään, mekaaniselta toiminnaltaan ja kestävyydeltään huomattavasti parempi kuin edeltäjänsä. Tämä kiikaritähtäin on metsästäjän luotettava kumppani sateella ja paisteella, ilta- ja aamuhämärässä, vuodesta toiseen. VX-3 on ladattu täyteen optista tekniikkaa: Xtended Twilight Lens System -järjestelmä, DiamondCoat 2 -linssipinnoite, mustat linssin reunukset, toisen sukupolven vesitiivistystekniikka, kaksoisjousella varustettu kääntölinssijärjestelmä ja pakkaskarkaistut säätimet. Kaiken tarkoituksena on auttaa sinua saamaan elämäsi saalis. Katso lähin Leupold jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi www.leupold.com Jägaren 4 / 2009 83
Konsten att locka på sjöfågel - säg det på ändernas språk! Lockjakten hör till vår jaktkultur och gör nu comeback på scenen igen. Jägaren som jagar med pipa eller vettar visar att han känner djurens beteende och har en vilja att ständigt lära sig mera. Lock på and är en jaktform som bjuder på utmaningar. Den lär jägaren ödmjukhet och ger upplevelser värda att minnas. naturen, men har samtidigt också fördelen av att kunna utnyttjas på flera olika sätt. Ett behärskat utnyttjande tjänar både moder natur och oss jägare, som kan skörda avkastningen. Lockjakt i ett rätt litet och delvis vegetationstäckt fågelvatten gör platsen intressantare också ur ett fågelperspektiv. ning som består av en serie på ungefär halvdussinet grundkvack. Varje grundkvack i serien ska vara kortare än kvacket innan. Också blåstrycket sjunker mot slutet av serien, vilket innebär att också ljudstyrkan sjunker mot slutet. Blås varje hälsningsserie på en och samma utandning så att hälsningen bildar en sammanhållen serie. Antalet grundkvack i serien talar om hur angelägen hälsningen är. Tre grundkvack är rätt så neutralt medan åtta kvack utgör en ivrig välkomsthälsning. "Kom tillbaka!" Om fåglarna anar oråd vid vettaskåran eller bara likgiltigt flyger förbi så kan du försöka kalla dem tillbaka. Det här ropet låter likadant som hälsningen ovan, men tempot är klart snabbare och ljudstyrkan rejält uppskruvad. Det låter nästan som en befallning - kom hit och det ögonaböj! Kvackserien kan vara längre än hälsningen, men också här sjunker kraften mot slutet. Använd kom tillbaka-ropet om de föregående ropen inte hade någon effekt och fåglarna hotar att försvinna i fjärran. Grundkurs i lockjakt Den grundläggande idén med en lockpipa är att den härmar. Varje andart kommunicerar på sitt eget sätt med sina artfränder. I den här artikeln ska vi emellertid koncentrera oss på hur den vanligaste jaktbara anden, det vill säga gräsanden, låter. Närmare bestämt är det honans läte som vi är ute efter, eftersom det verkar vara den gångbaraste valutan vid jakt med den här metoden. Grundreglerna för lockandet är ändå de samma och gäller för alla våra jaktbara sjöfåglar. Observera att de här exemplen är riktgivande! Det egentliga klassrummet och undervisningen finns ute i naturen, där du ska lyssna och prova dig fram. Underskatta inte ljudets kraft! Tystnad är ändå bättre än ett dåligt lock. Börja öva dina kunskaper och färdigheter i god tid innan säsongen börjar, till exempel under bilresor. I kvacksnacket råder det ännu inte något handsfree-tvång! A ndjaktspremiären har genom åren fått jägarna att mangrant samlas vid sjöar och stränder. Men efter de första dagarnas entusiasm kvarstår bara en glesnande skara inbitna andjägare. Möjligheterna att jaga sjöfågel kan ibland stå i ett motsatsförhållande till det faktiska jagandet. I början av säsongen är jägarna nämligen många, vilket gör fåglarna skygga och de rör sig mycket. Ett par veckor senare finns det bara ett fåtal jägare kvar i vasskanten samtidigt som det på de bästa platserna har samlats inte bara ortens egna änder utan också stora skaror av flyttande artfränder. På sina håll ler jaktlyckan huldast under frostklara novemberveckor. Då finns det flera olika jaktmetoder som står jägaren till buds. I vårt land har lockjakten på sjöfågel huvudsakligen gått ut på att locka med föda eller med vettar. Stödutfodringen är oproblematisk eftersom den inhemska säden är billig och lätt att få tag på. Det finns hur många ställen som helst där sjöfåglar kan tanka krafter i form av talkosäd, både inför flyttningen och under flyttningen. För vettarnas del har utvecklingen gått i riktning mot allt naturtrognare skapelser och det finns till och med vettar som kan röra på sig! Det kommer säkert att bli allt vanligare att jägare använder sig av vettar och gör det allt effektivare. Jakten med vettar har sina egna konster och knep. Det räcker inte med att lägga ut en massa sådana för att få resultat. Snattret När andhonor betar verkar de snacka oavbrutet med varandra - de snattrar. I det här läget talar lätet om för oss att änderna är nöjda och känner sig trygga. Du får fram ljudet genom att göra alldeles korta blåsningar i lockpipan. Genom att lätta på olika fingrar skapar du ett intryck av att det är flera andhonor som snattrar. Inflika allt emellanåt ett grundkvack för att liva upp tillställningen. På marknaden finns också särskilda pipor för det här snattret, som har en rördel av gummi och en pipa. Genom att blåsa ett lockläte åstadkommer du enkelt ett naturtroget snatter. Snattret är alltså inte något egentligt lockläte utan skapar en illusion av att platsen är ett trivsamt ställe att beta på. G Text och bilder: Veli-Matti Pekkarinen Viltvårdskonsulent Södra Savolax jaktvårdsdistrikt Börja med grundkvacket Stommen i gräsandens välbekanta lockrop består av variationer på ett grundrop. Det finns på marknaden en hel del pipor, av vilka somliga fungerar bättre än andra. Välj en pipa som ger ett så naturtroget ljud som möjligt. Det här förutsätter förstås att du börjar med att lyssna på änderna innan du skaffar dig en pipa. Håll pipan i vecket mellan tummen och pekfingret. När du blåser så reglerar du trycket inuti pipan med pekfingret, långfingret, ringfingret och lillfingret och kan på så vis framhäva någon viss del av ropet. Gör så att du sluter handen tätt om pipan och håller den knuten som om du kramade en pingpongboll. Blås en kort första ton och lyft sedan på de fyra fingrarna. Lätet du får fram borde låta kvAAK. Upprepa kvacket och öva flitigt på det. Det här lockropet fungerar som det går och står, i synnerhet i kombination med vettar. Det går också att lära sig locka på nätet. En utmärkt adress för ändamålet är den amerikanska organisationen Ducks Unlimiteds sajt www.ducks.org. Du kan också göra en sökning på exempelvis "duck calling" och bläddra dig fram till de intressantaste sajterna. Sedan är det bara att sätta igång med härmandet! Lockjaktens lockelser Fördelen med lockpipa och vettar är att jägaren kan styra det fågelvilt som han jagar till en plats där jakten har de bästa förutsättningarna att lyckas, det vill säga till en plats som jägaren känner till. Han har då kunnat förbereda tillvaratagandet exempelvis genom att ta med sig en apporterande hund. Jägaren har kunnat förbereda en vettaskåra eller något annat gömsle som ger honom en riskfri skjutsektor. Till det allra viktigaste hör också att jägaren på det här viset får änderna inom effektivt skjuthåll, vilket avsevärt minskar på riskerna för skadskjutningar. Jägarna blir mer och mer intresserade av att anlägga och sköta viltvatten, vilket tjänar flera naturvårdande syften på en och samma gång. Viltvattnen tjänar vattenskyddet och mångfalden i 84 Jägaren 4 / 2009 Hälsning För att locka till sig änder som närmar sig blåser man en hälsMed en blåspipa är det viktigt att komma ihåg att börja med att skapa ett tryck. Det får du genom att stänga med alla fingrarna. Variera ljudet genom att glänta på fingrarna i olika kombinationer.
Stephen Dillon har många gånger jagat i Finland tillsammans med sin vän Antti Erkkilä. Den här våren var det dock första gången han var med om en bäverjakt. Det med en gemensam skottsalva erhållna bytet vägde 21,5 kilo. ett nytt finskt jaktkort. Han får inte heller glömma bort att hålla sitt eget jaktkort i kraft i hemlandet eftersom detta är själva förutsättningen för att beviljas ett finskt jaktkort. I det här sammanhanget är det skäl att komma ihåg ett undantag som beror på vår lagstiftning. Det förhåller sig nämligen så, att en finsk medborgare som bor utomlands inte kan beviljas ett jaktkort för utländsk gästjägare, utan han är tvungen att avlägga finländsk jägarexamen trots att han i övrigt är fullt jämförbar med en utländsk jägare. Riku Hirvonen Skjutprovsintyget Enligt jaktlagens 21 § krävs det ett avlagt skjutprov för att få jaga hjortdjur och björn med gevär. Som skytt på en hjortdjurs- eller björnjakt får även fungera en person som har ett gällande intyg på att han har avlagt motsvarande skjutprov i ett annat land. Alternativt kan den utländska jägaren lämna in till jaktvårdsföreningen en utredning som visar att han i sitt hemland har rätt att jaga vilt av motsvarande storlek. Även om gällande lagstiftning i vårt land inte specifikt kräver det så lönar det sig att skaffa ett skjutprovsintyg via jaktvårdsföreningen för den utländska jägaren. Detta såväl då han har ett intyg över att avlagt giltigt skjutprov i hemlandet som då han kan uppvisa ett intyg på att han har rätt att jaga vilt av motsvarande storlek i hemlandet. Sådana dokument är till stor hjälp, i synnerhet i en situation då en jaktövervakare granskar att alla dokument är i sin ordning. Med andra ord kan jaktvärden till jaktvårdsföreningens verksamhetsledare lämna in en papperskopia eller en skannad och mejlad kopia av det utländska skjutprovsintyget som motsvarar det finska skjutprovet eller en utredning över att jaktgästen har rätt att jaga vilt av motsvarande storlek i sitt hemland. Verksamhetsledaren postar därefter skjutprovsintyget till exempelvis jaktvärdens hemadress. Om den utländska jägaren inte har något gällande intyg eller om han inte kan förete en godtagbar utredning, så måste han avlägga ett finskt skjutprov enligt gällande regler. Antti Erkkilä En jaktgäst från utlandet tips för värden Varje år får vi i Finland besök av ett par tusen gästande jägare från utlandet. De utländska jägarna måste ha jaktkort, precis som de finländska jägarna. Det mest praktiska sättet att sköta papperskvarnen är att den finländska jaktvärden vänder sig till sin egen jaktvårdsförening. jaktkort och detta beställer man via sin jaktvårdsförening. Jaktvärden lämnar in till jaktvårdsföreningens verksamhetsledare en kopia av gästens jaktkort eller någon annan tillförlitlig utredning över att personen i fråga har rätt att jaga i sitt hemland. Det kan vara en papperskopia eller en skannad och mejlad kopia av det utländska jaktkortet. Om den utländska jägaren inte kan uppvisa någon godtagbar utredning över sin rätt att jaga i hemlandet så ska han avlägga finsk jägarexamen för att få jaga i Finland. Jaktkortet för en utlänning beviljas för ett jaktår i sänder. Det postas från Jägarregistret till den adress som jaktvårdsföreningens verksamhetsledare har uppgett i ansökningen - till exempel till jaktvärdens hemadress. Även om den aktuella utlänningen skulle bo i Finland så måste han varje jaktår ansöka om D å är det jaktvårdsföreningens verksamhetsledare som ordnar jaktkortet utifrån de uppgifter som jaktvärden har lämnat in. Dessutom tillkommer att kraven på skjutprov, införseln av skjutvapen, lånandet av gevär och införseln av hund också har sina regelverk att följa. De ärenden som rör skjutvapen sköter man hos polismyndigheterna. Vid ärenden som gäller införsel av hund vänder man sig till livsmedelssäkerhetsverket Evira. Att skaffa jaktkort Den utländska jägaren behöver ett 86 Jägaren 4 / 2009 Utan osjälvisk hjälp och bistånd av jägarna från jaktföreningen Someen Erä-Ässät ry hade Stephen och Antti helt säkert också blivit utan detta byte. På bilden Riku Hirvonen (t.h.) och Teemu tillsammans med Stephen Dillon. Införsel av skjutvapen Det är tillåtet för en utländsk jägare att använda egna vapen och egen
Jaktkortet för den utländska jägaren beställs via jaktvårdsföreningen. ammunition när han jagar i Finland. Alternativt kan den finländska jaktvärden ställa den behövliga utrustningen till gästens förfogande. Lagstiftningen för införsel av skjutvapen varierar och beror på vilket land som jaktgästen kommer från. Om jaktgästen kommer från ett land som hör till den europeiska unionen så går införseln av hans skjutvapen smidigast med ett europeiskt vapenpass. Innehavaren av vapenpasset får transportera och till Finland införa de skjutvapen med tillhörande patroner som är inskrivna i passet. Vapnen ska vara lämpliga för jakt och höra till C- eller Dklass i vapendirektivet. Innehavaren av vapenpasset ska dessutom ha en skriftlig inbjudan eller någon annan tillförlitlig utredning varav framgår att transporten och införseln av vapnen är nödvändiga för att kunna delta i jakt. Det europeiska vapenpasset ska alltid följa med vid hantering och transport av vapnen och ammunitionen. Om jaktgästen kommer från Norge, Sverige, Island eller Danmark så ger det norska, svenska, isländska eller danska tillståndet att inneha vapen rätt att införa vapnen i fråga och en tillräcklig mängd patroner till Finland samt att inneha dem här i maximalt tre månader. Förutsättningen för införseln är att jägaren med t.ex. en inbjudan kan styrka att han / hon ska jaga eller delta i ett skytte- eller jaktevenemang. Det finns ett tredje alternativ för införsel av skjutvapen och patroner till landet och det är med ett privat importtillstånd som ger rätt att inneha det gods som licensen gäller. Villkoret för att de finländska polismyndigheterna ska bevilja ett privat importtillstånd är att den utländska personen ska kunna förete ett intyg som är utfärdat av myndigheterna i hans hemland. Av intyget ska det framgå att personen i sitt hemland har rätt att inneha det aktuella skjutvapnet. Det privata importtillståndet beviljas för högst tre månader. En privat importlicens för införsel av skjutvapen och patroner till Finland gäller från både länder inom den europeiska unionen och från länder utanför unionen. Ett fjärde alternativ är att de finländska polismyndigheterna beviljar ett innehavstillstånd för det vapen som ska införas till landet. Den som bor i ett annat EU-land och som har beviljats ett innehavstillstånd för skjutvapen i Finland ska omedelbart anmäla om detta till berörda myndigheter i sitt hemland. Att låna skjutvapen De finländska polismyndigheterna kan bevilja en utländsk person ett parallelltillstånd för ett skjutvapen, om den finländska innehavaren av vapnet ger sitt samtycke. För att kunna få ett parallelltillstånd ska den utländska personen uppvisa ett intyg där myndigheterna i hans hemland ger sitt medgivande till tillståndet. Dessutom ska personen lämna in en skriftlig utredning om att han önskar inneha ett skjutvapen i Finland. För att få ett parallelltillstånd vänder man sig till den finska polisen, eller om särskilda omständigheter föreligger, till en finländsk beskickning utomlands. Det är tillåtet för en finländare att låna ut sitt skjutvapen åt en utlänning bara denne äger ett dokument som ger honom rätt att inneha ett skjutvapen i Finland. Ett sådant dokument kan vara ett innehavstillstånd för skjutvapen som är utfärdat i Finland eller ett europeiskt skjutvapenpass som är utfärdat i något annat EU-land. Det kan också vara ett innehavstillstånd som är utfärdat i Norge, Sverige, Island eller Danmark. Vapnet som lånas ut ska vara av motsvarande klass eller lägre än vad utlänningen själv har rätt att inneha. Den som har fyllt aderton år och har rätt att innehava skjutvapen får överlåta skjutvapnet för användning under hans direkta övervakning om han effektivt kan övervaka och leda den som använder vapnet så att användningen inte medför någon fara. Förbered dig på jakten! Resten av Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i augusti. Lägg märke till att säsongen har förkortats på många områden. Om eventuella förändringar informeras på et a et a t och i ip j a . Allt småvilt (inkl. hönsfåglar) Höstförsäljningen inleds 25.8. Södra, Västra och Östra Finland samt Uleåborgs län (förutom Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski, Suomussalmi och Kuhmo) 26.8. Kemijärvi, Posio, Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä 27.8. Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski, Suomussalmi och Kuhmo 28.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio 31.8. Enontekiö, Enare, Utsjoki (tillstånd för jakt av ripor) Försäljn ing Servicenummer 0203 44122 ebbutik .villipohjola. Annat småvilt Införsel av hundar Det är tillåtet för en utländsk jägare att ta med sig en hund som ska vara med och jaga. Bestämmelserna för införsel av hundar varierar beroende på vilket land hunden kommer ifrån. Införselvillkoren inkluderar bestämmelser om id-märkning, rabiesvaccinering, avmaskning mot ekinokocker samt djurpass. Uppdaterad information om dessa frågor finns tillgänglig på Livsmedelssäkerhetsverkets webbsida på adressen evira.fi. Glöm inte heller bort att en utländsk jägare gör klokt i att på förhand kolla upp att han eller hon efter jaktresan faktiskt kan ta med sig sin hund tillbaka hem! G Text: Sauli Härkönen biträdande verksamhetsledare Jägarnas Centralorganisation (gäller inte hönsfåglar) Försäljningen pågår. Tillstånd kan köpas även med mobiltelefon. Man ringer till ett automatnummer. Tillståndet kommer i form av ett textmeddelande. 0600 829003 - 1 vrk 0600 829004 - 2 vrk 0600 829005 - 3 vrk 0600 829006 - säsongtillstånd på små rovdjur 0600 829007 - ungdomstillstånd Säsongtillstånd i Lappland Säsongtillstånd i Lappland kan fortfarande sökas till 5.8.2009. Tillståndet kan sökas endast för jakt på annat småvilt än hönsfågel. Säsongtillstånd kan även sökas särskilt för bågjakt. Elektronisk ansökan .l pa ak .prota on. eller .metsa. metsast s pienriista. www.metsa.fi/metsastys Jägaren 4 / 2009 87
Jaga bara så mycket det behövs, behandla djuret med omsorg, utnyttja det i sin helhet och förstör inte köttets smak med överdriven kryddning se där viltkocken Jaakko Kolmonens råd för en användning av viltet som respekterar naturen och våra finländska traditioner. Jaakko Kolmonen: ågot sådant villbråd torde inte påträffas i vårt land, vars kött viltkocken Jaakko Kolmonen inte under sin långa karriär skulle ha prövat. Å andra sidan är han inte heller nämnvärt intresserad av kött från utländskt vilt. Viltets smak härrör från det djuret har ätit. Finländskt vilt är särskilt välsmakande för att växterna i vårt land är så rena och aromrika. Ta t.ex. björktrasten. Under jordgubbstiden är den verkligt god, säger Kolmonen. Uppskattningen av finländskt vilt kommer från Kolmonens barndomshem, där det bodde tre generationer. Med sin farfar och farbror såväl jagade som fiskade Kolmonen. Till respekten för naturen hör att man tar bara det man behöver och att djuret utnyttjas i sin helhet. De facto har Kolmonen specialiserat sig på ett övergripande utnyttjande av djuren. Av djuret går egentligen inte annat till spillo än avföringen och klövarna. Lapplänningen kokar ännu en soppa på klövarna, utreder Kolmonen sin filosofi, som bland annat presenteras i hans bok Hirvieläinten teurastus ja teurastuspäivien herkut. I boken finns t.ex. ett recept på hur man får en läcker rätt av älgtestiklar genom att steka dem på ett kålblad eller flambera dem. N Utnyttja viltet i sin helhet chili, vitlök och curry, det räcker med honung och en nypa av någon av dessa. Också som vätska i viltgrytan rekommenderar Kolmonen inhemska safter istället för utländska viner, som innehåller svavel och tillsatsämnen. De bästa av safterna är lingon- och svartvinbärssaft. Fågeln ska stickas omedelbart Kolmonen är gärna med på fågel- och harjakter, trots att han inte har jaktkort. Jag tar gärna genast hand om bytet, för många jägare slarvar vid behandlingen av djuret. Själv sörjer jag för att t.ex. stickandet av fågeln sker omedelbart, så att blodet genast fås att rinna ut. Om blodet stannar i fågeln blir den unken i frysen och börjar smaka lever. Också smaken av vad fågeln har ätit blir starkare, varvid t.ex. sjöfåglar börjar smaka dy, förklarar Kolmonen. Kött av vilt får Kolmonen genom sitt breda nätverk av kontakter, som till många delar har funnits ända sedan 1970-talet. Med dessa erfarna jägare för Kolmonen gärna diskussioner om olika möjligheter att utnyttja djuren. Utan det här nätverket skulle inte heller kocken Kolmonen finnas, konstaterar han. Även annars trivs Kolmonen i jägarnas sällskap. Jägarna är ofta djupsinnigt folk som vill föra sina kunskaper vidare och har därför förmåga att ge de unga en jordnära uppfostran. Salt och vilda örter som kryddor Till respekten för viltet hör utöver ett övergripande utnyttjande även att smaken ska få komma rejält till sin rätt. Kolmonen kan inte låta bli att förundra sig över att man gömmer viltsmaken med starka kryddor. Exmpelvis älgen och hjorten äter ju verkligt god mat: säd, rågbrodd, trädknoppar, morötter och rödbetor. Faktum är att viltet marinerar sitt kött med den egna födan. Till kryddningen behövs det enligt Kolmonen bara salt och inte mycket av den varan heller. Därtill lönar det sig att använda naturens egna kryddor: ljung, lingon, blåbär och små björkblad, dvs samma välsmakande naturgåvor som viltet själv äter. Användning av andra kryddor rekommenderar Kolmonen bara om frysen är sprängfylld med älgkött och man vill ha ombyte till den smaken. Men inte ens då lönar det sig att blanda flera starka kryddor som soja, 88 Jägaren 4 / 2009 Ej med brådska utan med kärlek Dykänderna ska inte flås utan enbart plockas, för fettet under skinnet innehåller rikligt med omega-fettsyror och vitaminer. Enligt Kolmonens åsikt är vilt som vilt gott om det behanlas rätt. Nummer ett bland favoriterna är dock alfågeln, vars fett enligt Kolmonen håller en ytterst hög kvalitet. Alla fåglar plockas, för om de flås försvinner inte bara skinnet som skyddar köttet, utan också det ytliga fettet som finns under skinnet. Fettet på fågeln lönar det sig dock absolut att bevara för det innehåller rikligt med omegafettsyror och vitaminer, förklarar Kolmonen. Kolmonen är en ivrig förespråkare för finländska traditonsrätter, och han har just
Brittas alfågelsoppa 4 alfåglar fåglarnas hjärtan, muskelmagar 2 l vatten 4 tsk salt För alfågelsoppan ska alfåglarna plockas för fettet i dykändernas bröst- och benskinn är soppans bästa krydda. Soppa på flådda alfåglar saknar smak. Rengör också muskelmagarna och ta vara på levern och hjärtat. Lägg alfåglarna, alla hjärtan, muskelmagar, vatten och salt i en tryckkokare. Alfåglarnas koktid är en timme. Vid kokning i en vanlig kastrull tar det 2½ timme för alfåglarna att mjukna. Vid kokning av alfåglarna i en vanlig kastrull bör man vara försiktig så att inte fettet följer med vattenångan ut i rumsluften. Fåglarna är färdigkokta då köttet lossnar från benen. Lyft fåglarna och organen ur kastrullen och täck dem med papper eller folie. Sila buljongen. 2 l fågelbuljong 1/2 l potatisklyftor 2 lagerblad 15 kryddpepparkorn levern Klimpdegen: 2 dl mjölk 3 dl vetemjöl en nypa salt Koka potatisklyftorna i fågelbuljongen med kryddorna tills de är nästan mjuka. Tillred klimpdegen. Blanda in mjölet och saltnypan i mjölken. Gör en provklimp. Tag med fuktad sked en plommonstor degklimp och skjut klimpen med hjälp av pekfingret eller en annan sked över i den småkokande soppan. Om klimpen inte hålls ihop ska du sätta mera mjöl i degen. Vanligen tycker man att klimpen smakar bättre ju mjukare den är. Forma klimparna och lägg dem i soppan för kokning. Lägg också leverbitarna i soppan för att kokas. Koktiden för klimparna är cirka fem minuter. Avsmaka saltet i soppan. Lösgör benen och bröstbitarna från fåglarna. Bena ur de största benen. Värm upp fåglarnas kött, hjärtan och muskelmagar i en stekpanna. Servera den heta soppan på varma sopptallrikar och alfågelköttet mm på låga tallrikar. I Hangötrakten görs klimpdegen i huvudsak på vetemjöl. I Korpo skärgård är igen rågmjöl en vanligare ingrediens. Man kan också blanda in malda, råa organ i klimparna. Då blir koktiden litet längre, men klimparna är verkligt goda. PÅ Åland blandar man också in potatis och ägg i klimpdegen och kryddar klimparna med kardemumma. Britta säger: "Till sist ska man plocka de största benen från fåglarna och bryna dem försiktigt i smör utan att bränna dem. Sen är det bara att äta. Smaklig måltid! Skjut först in mindre vitlöksklyftor i hjärtats håligheter och sedan de större in i den utvidgade åderdelen. Djurets värdefullaste muskel kryddad med vitlök. Färsk persilja lämpar siig utmärkt som krydda. Vitlökskryddat hjorthjärta i folie hjärta av hjortkalv 1015 vitlöksklyftor 34 skivor bacon folie Skölj och torka av hjärtat. Skala vitlöksklyftorna och skjut därefter in dem i hjärtats åderhåligheter. Lägg baconskivorna runt hjärtat och paketera in det i folie. Ugnsstek hjärtat i 220 graders ugn, på bastuugnens stenar eller i en lägerelds glöd. Uppskattad stektid 40 minuter. Stora hjärtan måste stekas upp till två timmar. Stekningen är klar när stektemometern visar 70 grader. Faktum är att viltet marinerar sitt kött med den egna födan. nu under arbete en bok om matkulturen under 193050-talen; "Näin ovat terveet suomalaiset syöneet". Då fanns inte dagens sjukdomar, som t.ex. blodtryck och kolesterol, utan de har kommit först när man börjat äta humbug, konstaterar Kolmonen. Utöver dykänderna har också bl.a. vitsvansviltet, älgen och björnen värdefulla fettsyror. För att fettsyrorna ska bevaras får inga vilträtter tillredas i alltför hög temperatur, utan 100° C är enligt Kolmonen den optimala uppvärmningstemperaturen för vilt som vilt. Vid sidan av överdriven kryddning är det största hotet vid tillredning av vilträtter att köttet kokas eller steks torrt i alltför hög temperatur. T.ex. mörade filéer och rostbiff samt allt kött av under ett år gamla kalvar är färdiga redan när deras inre temperatur är 60 grader. Utöver författandet av böcker är Jaakko Kolmonen en efterfrågad föreläsare och mässpeaker. Den upptagna mannens kockande styrs dock en grundregel: Vilt ska inte tillredas med brådska utan med kärlek. Allra bäst smakar maten när man respekterar dess råvaror och älskar de människor för vilka maten tillreds. G Text: Maria Nikunlaakso I Mera av Jaakko Kolmonens viltrecept finns på adressen www.kokkikolmonen.com. I Kolmonens böcker Hirvieläinten teurastus ja teurastuspäivän herkut och Hirvieläinten paloittelun ABC kan köpas i Jägarnas Centralorganisations webbhandel www.riista.fi/tilaukset. Jägaren 4 / 2009 89
Jägarorganisationen meddelar Provtagare vid kartläggningen av fågelinfluensa? I Under 2009 verkställs i Finland igen ett provtagningsprogram med syftet att utreda förekomsten av fågelinfluensavirus av olika typ hos fjäderfä och vilda fåglar i vårt land. Verkställare av provtagningsprogrammet i vårt land är livsmedelssäkerhetsverket Evira. I fjol deltog ett flertal jägare i provtagningen. Jägarna ska än en gång ha ett stort tack för insatsen. Av de fjolåriga proverna påträffades virus med förmåga att alstra sjukdom i sammanlagt 17 prover. Av de positiva proverna hade 15 erhållits av jägare, vilket för sin del berättar om den goda kvaliteten på de prover som levererats av jägare. Hur bli provtagare? Evira söker för provtagning även i år jägare som fyller följande förutsättningar: du jagar änder och/eller gäss och är redo att leverera prover från omkring tio fåglar du jagar på en plats från vilken det är möjligt att föra proverna till kylförvaring inom högst några timmar och att sända proverna veckovis. Som prover behövs penslingsprover från fågelns svalg och kloak. Provet är lätt att ta från en skjuten fågel. Evira levererar provtagningsredskap och -instruktioner till de frivilliga. Om du är intresserad av att delta i provtagningen, svara vänligen till Jessica Löfgren-Eriksson, jessica. lofgren-eriksson@evira.fi tfn 040 572 2897, helst senast den 31.7.2009. Meddela samtidigt också: I tar du prover av andfåglar eller gäss eller vardera I hur många prov tror du att du kan ta, och I från vilket område skulle du ta proverna (kommuner eller landskap) Evira betalar ett beskattningsbart arvode på 6 euro per fågel till provtagaren enligt separat faktura. Svarspriserna för enkäten Jägare i Finland 2009 har utlottats I Enkäten som kartlade den finländska jägarens profil sändes till 7 000 jägare. Av dem svarade över 60 %. Svarandet stimulerades genom att utlova en utlottning av fyra presentkort á 500 euro mellan dem som svarat. Nu har utlottningen skett och de lyckliga vinnarna är Jari Alajoutsijärvi från Kemijärvi, Jouko Arvela från Oulunsalo, Heimo Kokkonen från Ilomants och Eero Sydänmaa från Lahtis. Våra bästa lyckönskningar till vinnarna och ett stort tack till alla som svarade på enkäten! Enkäten var denna gång lång och därför verkade den säkert för många vara jobbig att svara på. Som belöning för besväret får vi dock aktuell info om sällsynt många frågor och fenomen med anknytning till jakten. I utsikt ställs utöver uppgifter om jaktens fokusering regionalt och till viltarter även data om olika viltvårdsåtgärder. Vi får bl.a. höra vad jägarna tycker om olika jaktformer och deras åsikter om förvaltningen av jakten. Med finns också ur samhällets synpunkt väsentliga frågor om teman och verksamhetsformer med anknytning till jakten. Enkäten har genomförts av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i samråd med Jägarnas centralorganisation och fiske- och viltavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet. De första resultaten utlovas inkommande höst. Anna-Liisa Toivonen, forskare VFFI Det händer i distrikten: Södra Tavastland Ellit Erätulilla älgjakt för kvinnor 16-18.10. 2009 I Ellit Erätulilla är en för kvinnor som är jägare eller intresserade av jakt avsedd älgjakt. Tvådagarsjakten arrangeras i år i Tammela av jaktföreningen Pohjois-Tammelan metsästysseura ry. Till jakten antas 20 passkvinnor och 20 drevkvinnor. Obs! Även Du som inte tidigare har jagat kan delta. Under veckoslutet får vi fördjupa oss i älgjaktens mysterier såväl i teorin som i praktiken, vi får nya vänner och träffar gamla bekanta. Du kan delta oberoende av var i vårt land du bor! Deltagaravgift 250 euro för passkvinnor, 230 euro för drevkvinnor. I avgiften ingår 2 jaktdagar, logi fr-sö, kvällsmål fr, frukost lö-sö, terrängmål lö, bastu lö, kvällsvard lö, sopplunch sö, skogsvägkost, transporter under jakten, försäkringar samt moms. Ytterligare info och bindande anmälningar senast 10.9.2009. Jaktsekreterare Mari Skogberg tfn 050-3254559 eller info@elliteratulilla.fi Viltvårdsarbete erhöll internationellt erkännande I För första gången har två finländska sakkunniga utnämnts till riddare inom viltbranschen i Europa. Riddarorden St. Hubertus har som medlemmar i sin skara godkänt ödemarksrådet Lorenz Uthardt från Malax och Forststyrelsens vildmarkschef, ödemarksrådet Olavi Joensuu från Haukipudas. För första gången har två finländska viltproffs godkänts som medlemmar i klassiska riddarorden Saint Hubertus. Riddarorden, som grundades 1444, främjar internationell viltvård och viltknow-how. Till medlemmar i riddarorden kallas internationellt förtjänta proffs. Saint Hubertus själv levde på 600 - 700-talen e. Kristus. Det berättas att han själv omvändes till den kristna läran efter att på en jaktfärd ha sett ett kors mellan hornen på en hjort. Efter det blev han den första viltvårdaren och så småningom jaktens skyddshelgon. Väsentligt är att Hubertusideologin fortsättningsvis lever: riddarorden upprätthåller den traditionella respekten för viltvården och viltet. Riddarordens arbete ger också praktisk nytta. "Via orden kan nu också den finländska vilthushållningens moderna kunnande spridas i Europa", konstaterar ödemarksrådet Olavi Joensuu. "Sverige, Norge och Danmark har redan varit representerade. Nu är också Finland med", gläder sig Lorenz Uthardt. Lorenz Uthardt ör ödemarksråd, politices magister och agrolog från Malax. Han har bl.a. verkat som viceordförande för Jägarnas Centralorganisation, viceordförande för EU-medlemsländernas jägarorganisationers FACE samt ordförande för det internationella jakt- och viltvårdsrådet CIC:s Finlandsdelegation. Olavi Joensuu är ödemarksråd och filosofie magister från Haukipudas. Joensuu arbetar för närvarande som vildmarkschef vid Forststyrelsen. Till uppgifterna hör bl.a. ansvaret för alla jaktfrågor på statens marker. Norra Tavastland Användning av apporterande hundar vid jakt I Tid: lördag 15.8.2009 kl. 10.00 Plats: Valkeakoski, Juhansali, Suutarinlahdentie Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt, Norra Tavastlands kenneldistrikt och Birkalands Retrieveförening ordnar för alla intresserade av användning av apporterande hundar ett tillfälle att bl.a. bekanta sig med retrieverraser och användningen av dessa vid jakt. Evenemanget inleds med en omkring en timme lång föreläsning, varefter vi förflyttar oss ut i terrängen för att följa med jaktdemonstrationer. Deltagarna ombedes anlända kl. 10 och programmet avslutas vid 13-tiden. Deltagarna uppmanas ta med sig gummistövlar. I presentation av apporterande raser mm. I jaktdemonstration I kaffeservering Ytterligare info om evenemanget ger viltvårdskonsulent Marko Mikkola, 045-135 9690, marko.mikkola@riista.fi Norra Savolax Generalplanering av våtmarker med mångsidig funktion I I Onkivesiområdet i Norra Savolax verkställs under den kommande sommaren en generalplanering av nyttjandet av våtmarker med mångsidig funktion. Målet för projektet är att intill bäckar och utfallsdiken hitta naturligt låglänta, översvämningskänsliga objekt på vilka man i första hand med hjälp av fördämningar kunde anlägga nya eller restaurera gamla våtmarker. Målet är därtill att uppmuntra odlare och registrerade föreningar att på eget initiativ ansöka om jordbrukets specialmiljöstöd, som är avsett just för anläggning och vård av våtmarker. Planeringens tyngdpunkt ligger på åkerdominerade områden och vid kartläggningen kommer fordringarna för jordbrukets miljöstöd att beaktas. Då dessa uppfylls blir det möjligt att för anläggande våtmarken ifråga ansöka om stöd för icke-produktiva investeringar. När mångfunktionella våtmarker fungerar som bäst Ändrade adresser: I Österbottens jaktvårdsdistrikts telefonnummer har ändrats. Det nya numret är 0400 475 760. I Ilomants jvf: Jarkko Eronen, Kauppatie 45, 82900 Ilomantsi, tfn 0500 192 559, ilomantsi@riista.fi I Liperi jvf: Kirsi Ainola, Käsämäntie 37 C, 83430 Käsämä, tfn 0400 399 391, liperi@riista.fi I Nurmes jvf: Jussi Väänänen, Haverilantie 11, 75530 Nurmes, tfn 050 466 5654, nurmes@riista.fi 92 Jägaren 4 / 2009
kan de samtidigt minska den närsaltsbelastning som urlakas från jordbruket i vattendragen, öka mångfalden i naturen och landskapet i jordbruksmiljön samt dana lämpliga livsmiljöer för sjöfåglarna. För verkställandet av projektet svarar Norra Savolax miljöcentral tillsammans med sina samarbetspartner MTK Norra Savolax, ProAgria Norra Savolax, Norra Savolax TE-central, kommunerna i regionen och Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. Tilläggsinfo om projektet ger Veli-Matti Vallinkoski tfn 040 589 3290 eller e-post veli-matti.vallinkoski@ymparisto.fi Jakttiderna 1.8.200931.7.2010 Observera begränsningar på baksidan* VILTARTER Änder *1) Sjöfåglar *2) Guding Åda och unge Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre och järpe Tjäder Dalripa OMRÅDE Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet NS, NK, Ös, SvÖ, MF, Ul, Ka, La Enontekis, Enare, Utsjoki Enontekis, Enare, Utsjoki Ny, EF, Sa, Ös, SvÖ, Ul Övriga delar med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet JAKTTIDER 20. 8. klo 12.00 - 31.12. 1. 9. - 31. 12. 1. 6. - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 20. 8. kl.12.00 - 31. 12. 10. 9. - 31. 10. * 10. 9. - 31. 10. * 10. 9. - 31. 10. * 10. 10. 10. 10. 9. 9. 9. 9. 31. 3. * 31. 3. * 31. 10. * 31. 10. Inskjutnings- och servicedag för vapen och riktmedel I Arrangörer: Norra Savolax jaktvårdsdistrikt och Leppävirta-Varkaus jaktvårdsförening Tid: sö 9.8.2009 med början kl.12 Plats: Riikinneva skjutbana, Leppävirta Möjlighet att få det egna vapnet inskjutet (ta med det egna vapnet, patroner och hörselskydd). Vapen- och riktmedelspecialister, bl.a. Yrjö Katainen och Veijo Kärki, ger personlig handledning och rådgivning. Personlig handledning på trapbanan, ungdomar och nybörjare välkomna, eget vapen inte nödvändigt. Vapensmeden Juha Fagerström från Varkaus, presentation av Eloranta Oy:s produkter. SRVA-övning, demonstration: "angripande björn". Skyltning från Varkaus-Sorsakoski-vägen. Ytterligare info: Lauri Itkonen 050 407 8359 leppavirta-varkaus@riista.fi Fjällripa Rapphöna Kurser för älgjaktledare 2009 I En representant för Norra Savolax polisinrättning är med på kurserna 14.8. Rautavaara kommunhus, kl. 18.00 17.8. Kiuruvesi, Turhalan metsäpirtti, kl. 19.00 19.8. Kuopio, Savonia, kl. 18.00 25.8. Suonenjoki och Rautalampi Futuria, kl. 18.00 27.8. Leppävirta-Varkaus Kiveläskolans auditorium, kl. 18.00 1.9. Tervo, Karttula och Vesanto, Ungdomsgården Manttu, kl. 18.00 2.9. Siilinjärvi, Haapamäki observationsgård, kl. 18.00 4.9. Vieremä, Rientola, kl. 18.00 6.9. Iisalmi, Hanhilampi, kl. 18.30 7.9. Keitele, Leppäselkä skjutbana, kl. 18.00 8.9. Lapinlahti, Lapinlahti gymnasium, kl. 18.30 20.9. Sonkajärvi Kangaslampi skidcentrum, kl. 18.00 25.9. Varpaisjärvi, Hotell Kairisto, kl. 19.00 Förfrågningar om övriga jaktvårdsföreningars kurser kan riktas till verksamhetsledarna. Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Vildkaninen Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Utter Lo Vikare Gråsäl Vildsvin Mufflon Älg Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock get och killing Brunbjörn Hela landet Hela landet Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Inom renskötselområdet, JF 28 § Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Inom renskötselområdet Med jv-distriktets tillstånd Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd 1. 9. - 28. 2. 10. 8. - 31. 10. 1. 9. - 28. 2. 1. 9. - 28. 2. 1.12. - 31. 1. 20. 8. - 30. 4. 20. 8. - 30. 4. 1.10. - 19. 5. Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1.5 - 31.7.) 1. 11. - 31. 3. 1. 11. - 31. 3. 1. 11. - 30. 4. 1.12. - 28. 2. (Hona med ungar får inte dödas) 1. 9. - 15.10., 16.4. - 31. 5. 16. 4. - 31. 12. 1. 6. - 29. 2. (Hona med ungar får inte dödas) 1. 9. - 30. 11. 26. 9. - 31. 12. 26. 9. - 31. 1. 26. 9. - 31. 1. 1. 9. - 31. 1., 16.5.- 15. 6.* 1. 9. - 31. 1. * 20. 8. - 31. 10. 20. 8. - 31. 10. "ERÄMIMMIT" på Metsäkartano i Rautavaara I Tid: 11 - 13.9.2009 Jaktkurs för jaktintresserade kvinnor Ytterligare info: www.metsakartano.com Anmälningar: Senast 13.8 till Metsäkartano, tfn 040-8396350. Kajanaland Varg 1.10. - 31.3. 1.11. - 31.3. Jägarkvällar i Kajanaland I Kajanalands jaktvårdsdistrikt ordnar tillsammans med jaktvårdsföreningarna en serie jägarkvällar före jaktsäsongen. Under kvällarna behandlas aktuella jaktfrågor varefter vi avslutningsvis koncentrerar oss på älgfrågor. Alla är välkomna till kvällarna, men särskilt önskvärt är det att älgjaktledarna är på plats. Jvf Puolanka Suomussalmi Hyrynsalmi-Ristijärvi Paltamo Kajana Vuolijoki Sotkamo Kuhmo Datum 31.8.2009 1.9.2009 2.9.2009 3.9.2009 4.9.2009 7.9.2009 8.9.2009 9.9.2009 Kl. 18.00 18.00 18.00 17.00 17.00 17.00 18.00 18.00 Plats Puolankajärvi skola, auditoriet Scandic Kiannon Kuohut Hyrynsalmi kommunhus, fullmäktigesalen Paltalinna Kajana bibliotek, Kalevalasalen, Kauppakatu 35 Onnelan Maatilamatkailu, Ojanperä Vuokatti idrottsinstitut, auditorium Isopölly Kuhmohuset, Pajakkasalen I Icke fredade fåglar är f fridlysta som följer: 1 1) kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast inom Uleåborgs, Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt 1.5. - 31.7., inom Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt 1.4. - 31.7. och i övriga delar av landet 10.3. - 31.7; 2 2) skata inom Norra Savolax, Norra Karelens, Uleåborgs, Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt 10.4. - 31.7. och i övriga delar av landet 1.4. - 31.7; 3 3) korp inom renskötselområdet 10.4. - 31.7; 4 4) kolonier av gråtrut hela året. Jaktvårdsdistriktet kan bevilja tillstånd till avvikelse från fredning. Förkortningar EF Ka La MF NK NS Ny Sa SvÖ Ul Ös = = = = = = = = = = = Egentliga Finlands jvd Kajanalands jvd Lapplands jvd Mellersta Finlands jvd Norra Karelens jvd Norra Savolax jvd Nylands jvd Satakunda jvd Sv Österbottens jvd Uleåborgs jvd Österbottens jvd A Anmärkningar * *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. * *2) Alfågel, stor- och småskrake. Jägaren 4 / 2009 93
Begränsningar av jakttiderna: Nyland KUNGÖRELSE I Till allmän kännedom meddelas, att följande jaktvårdsdistrikt efter att ha hört jaktvårdsföreningarna inom sina verksamhetsområden har beslutat att med stöd av jaktlagens 38 § begränsa tiderna för jakten på vilt under den ordinarie jakttiden 1.8.2009 31.7.2010. Besluten motiveras av den ringa storleken på viltbeståndens ifråga. Vid beslutet har jaktlagens 38 § och jaktförordningens 30 § tillämpats. Södra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10 20.9.2009. Södra Savolax: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 15.10.2009. Kajanaland: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i Puolanka och Suomussalmi 10 30.9.2009. Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i Kuhmo, Sotkamo, Kajana, Vuolijoki, Paltamo och Hyrynsalmi-Ristijärvi jaktvårdsföreningar 10.9 15.10.2009. Dalripan är fredad i hela distriktet. Mellersta Finland: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i hela distriktet 10.9 15.10.2009. Dalripan är fredad i hela distriktet. Rådjuret är fredat i Konnevesi och Suolahti-Sumiainen jaktvårdsföreningar. Lappland: Jakt på dalripa och fjällripa är förbjuden i alla andra av distriktets jaktvårdsföreningar utom i Enontekis, Enare och Utsjoki, där dalripa och fjällripa får jagas 20 30.9.2009 samt 1.1 28.2.2010. Tjäder, orre och järpe får jagas 20.9 30.9.2009 i alla jaktvårdsföreningar i distriktet med undantag för Utsjoki jaktvårdsförening, där jakt på tjäder är förbjuden. Uleåborg: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i hela distriktet 10.9 15.10.2009. Dalripan är fredad i hela distriktet. Österbotten: Rådjuret är fredat i Toholampi jaktvårdsförening. Norra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10 30.9.2009. Jakttiden för orre och järpe är i hela distriktet 10.9 15.10.2009. Norra Karelen: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i hela distriktet 10.9 15.10.2009. Dalripan är fredad i hela distriktet. Norra Savolax: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i hela distriktet 10.9 15.10.2009. Dalripan är fredad i hela distriktet. Satakunda: Jakttiden för tjäder och orre är i Ala-Satakunda, Euranejdens, Harjavalta, Tavastkyro-Viljakkala, Ikalis-Jämijärvi, Kokemäki-Kauvatsan, Lavianejdens, Sydvästra Satakunda, Mouhijärvidistriktets, Norrmarknejdens, Björneborgs, Punkalaidun, Sastamala, Säkylä-Kjulo och Ulvsby distrikts jaktvårdsföreningar 10 30.9.2009. Nyland: Tjäder får jagas i Pernå-Lovisa, Liljendals och Lappträsk jaktvårdsföreningar 10 17.9.2009. I övrigt är tjädern fredad. Rapphönan är fredad i hela distriktet. Jaktvårdsdistriktet kan på ansökan bevilja tillstånd att avvika från i detta beslut fastställda förbud gällande jakt på rapphöna, om jakträttens innehavare har inlett betydande åtgärder inom sitt område för att återuppliva rapphönsbeståndet genom återinplanteringar. Dispens ska sökas skriftligt av jakträttens innehavare hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan ska en beskrivning ges av åtgärder som är avsedda att utföra vid vården av rapphönsbeståndet samt av det område för vilket dispens söks. Rådjuret är fredat i Askola-Pukkila, Liljendals och Strömfors jaktvårdsföreningar. Egentliga Finland: Tjädern är fredad i hela distriktet. Besvärsundervisning Den som är missnöjd med dessa beslut kan söka ändring genom skriftligt besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd: postadress: PB 820, 00101 HELSINGFORS besöksadress: Kaisaniemigatan 4 A telefonväxel: (09) 6811 500 (09) 6811 5010 telefax: e-post: valituslautakunta@valituslautakunta.fi tjänstetid: kl. 8.00 - 16.15 Besvärstiden är 30 dygn räknat från dagen efter delfåendedagen. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen från publiceringen av denna kungörelse. De av jaktvårdsdistrikten gjorda begränsningarna av jakttiden publiceras i nr 4/2009 av tidningen Jägaren. Jaktvårdsdistrikten ger närmare anvisningar om besvärssökandet. JAKTVÅRDSDISTRIKTEN Evira undersökte tungmetaller: Vildkaninens kött duger som föda I För tungmetallhalternas del kan vildkaninernas kött användas som människoföda. EVIRA har under den gångna vintern undersökt tungmetallhalterna i köttprover av fångade vildkaniner. Blyet och kadmiet håller sig klart under maximigränsen. För övriga metaller har det inte fastställts gränsvärden för användningen som livsmedel, men t.ex. zink- och kopparhalterna är lägre än i svin- och nötkött. Egentliga Finland Kurs i eftersök av hjortdjur i Egentliga Finland I Program: Undersökning av krock-/skadskjutningsplatsen, eftersöket i praktiken, avlivningssituationen, läggande av ett övningsspår mm. Kursen är riktad till såväl jägare som hundförare. Plats: Nystad, Kalanti, Jahtipolku, Kalantijägarnas stuga, Skyltning från Kalannintie (väg nr 43) TID: TORSDAGEN 27.8.2009 KL. 18:00 Deltagaravgift; 10,-, kaffe ingår. Förhandsanmälningar teuvo.makela@pp2.inet.fi Ytterligare info mellan 17 och 21.8 2009: Teuvo Mäkelä 0400-525216 Arr: Jaktvårdsdistriktet, kenneldistriktets eftersökshandledare, Kiskodistriktets jvf och jf Kalannin erämiehet. Jaktvårdsdistrikten vädjar: Minst en femtedels ökning av antalet vitsvanhjortar som fälls I Stammen av vitsvanshjort i sydvästra Finland har redan under flera år haft en fortlöpande tillväxt. I samma takt har antalet hjortkrockar ökat. För att stoppa hjortstammens tillväxt hoppas nedannämnda jaktvårdsdistrikt att antalet fällda hjortdjur under inkommande jaktsäsong ska kunna ökas med minst 20 %, med andra ord minst en fällning till för varje fem fällningar under jaktsäsongen innan. Ytterligare borde minst hälften av den vuxna hjortfångsten vara hondjur. Vi ber jaktföreningarna och -sällskapen inom våra verksamhetsområden ställa sina förenings- och sällskapsrelaterade mål för fångsten under den kommande jaktsäsongen högre än den nedlagda fångsten jaktsäsongen innan. Noggrannare anvisningar för licensinnehavarna ges med jaktlicensbesluten. SÖDRA TAVASTLANDS, NORRA TAVASTLANDS, SATAKUNTA, NYLANDS OCH EGENTLIGA FINLANDS JAKTVÅRDSDISTRIKT I När t.ex. ett hjortdjur eller ett stort rovdjur blir överkört larmas alltid en på jägarnas frivilligarbete grundad SRVA-patrull till platsen för att sörja för att det skadade eller döda djuret snabbt fås ut från terrängen. Den på annan plats i denna tidning presenterade SRVA-organisationen är en av de mest framträdande formerna för handräckning åt myndigheterna, som jägarna erbjuder samhället gratis. 94 Jägaren 4 / 2009
Stort tack! till BR-Hunting Oy LTD för donationen till JCO:s fond för ungdomsverksamhet! In memoriam På grund av att vår nuvarande jaktchef går i pension lediganslår Satakunta jaktvårdsdistrikt härmed Jaktchef Heikki-Paavali Salonen har avlidit I Mellersta Finlands jaktchef Heikki-Paavali Salonens väg genom livet ändades den 22 maj innevarande år bruten av en svår sjukdom. Han föddes i Muurame 1931. Därifrån flyttade familjen till Korpilahti där jaktmarkerna öppnade sig för ynglingen genast utanför hemmets dörr. År 1957 utexaminerades han från forstinstitutet i Kuru som forsttekniker. 1960 valdes H-P till jaktchef för Finlands jägarförbunds distrikt i Mellersta Finland. Den här befattningen skötte han fram till den 30.6.1962. På grund av den lagändring som gjordes då inledde han följande dag arbetet som jaktchef på Jägarnas centralorganisation. 1988 gick han i pension. I sitt arbete var han känd för sin initiativrikedom och arbetsamhet. Med sina artiklar medverkade han i många tidningar. Han skrev också en bok om pälsjägaren F. Kuusimäki. Det av honom planerade jaktevenemanget Erätulet, som genomfördes i Jyväskylä 1977, var det första storevenemanget i vårt land som byggde på finländsk jaktkultur. Närmast sörjande efter den bortgångne är hans maka och tre barn med familjer. Hemma hos Heikki Paavali har många tavlor med sitt vackra språk berättat om hans starka intresse för den finländska ödemarksnaturen. Martti Rissanen BEFATTNINGEN SOM JAKTCHEF Till Satakunta jaktvårdsdistrikts verksamhetsområde hör 20 jaktvårdsföreningar i landskapen Satakunta och Birkaland. Antalet jägare i distriktet uppgår till omkring 15 200. Distriktets kontor finns i Nakkila. Till jaktchefens uppgifter hör enligt befattningsbeskrivningen bl.a. att underställd styrelsen leda distriktets verksamhet, bereda licensärenden och verkställa licensbeslut i egenskap av myndighet, samarbete med intressegrupper och myndigheter, åtgärder i anslutning till hållbar vilthushållning, ordnande av till jakt knuten utbildning och rådgivning samt eventuella av Jägarnas Centralorganisation och jord- och skogsbruksministeriet givna uppdrag. Ett framgångsrikt handhavande av uppdraget förutsätter: I god kännedom om viltförvaltningen I gedigen erfarenhet som jägare I organisationsförmåga och beredskap för självständig verksamhet I beredskap för flexibel arbetstid och rörlighet inom verksamhetsområdet I samarbets-, interaktions- och ledarförmåga I utbildning; för branschen lämpad högskoleexamen Som en fördel för handhavandet av befattningen räknas även: I god kännedom om viltvård och miljöförfattningar I god förmåga att uppträda och god skriftlig framställningsförmåga I goda adb-färdigheter I behärskande av engelska och svenska Befattningens lön fastställs enligt gällande i branschen följt kollektivavtal. Befattningen bör tas emot den 1.1.2010. Till jaktvårdsdistriktets styrelse riktade skriftliga ansökningar jämte bilagor, som inte returneras, inlämnas senast den 15.8.2009 under adress:Satakunta jaktvårdsdistrikt, Porintie 9, 29250 Nakkila Förfrågningar ordförande Harri Isomuotia (03) 371 8822, 0400 732 156, eller jaktchef Mauri Krusberg (02) 531 9002, 0500 638 062 LIITY SINÄKIN PYSTYKORVAISTEN JOUKKOON! KKOON! Omistatko suomenpystykorvan, karjalankarhukoiran tai pohjanpystykorvan, vai oletko aikeissa hankkia tällaisen kansallisaarteen? Liittymällä SPJ:n jäseneksi ja maksamalla 22 euron vuosijäsenmaksun saat 6 numeroa Pystykorva-lehteä ja monia muita jäsenetuja. Tervetuloa hyvään seuraan! Halu Haluan liittyä SPJ:n jäseneksi u seneksi Nimi Jakeluosoite Postinumero P Postitoimipaikka Puhelinnumero PostiPostit merkki merkki Suomen Pystykorvajärjestö - Finska Spetsklubben ry p Soile Torvinen Lindalintie 6 B 10 www.spj.fi Syntymäaika 02400 Kirkkonummi Jägaren 4 / 2009 95
Adresser Jägarnas Centralorganisation, JCO Fantsvägen 13-14, 00890 HELSINGFORS, Telefoner: 09-2727 810 Fax. 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi G Verksamhetsledare: Jari Pigg, tel. 09-2727 8111. G Bitr. verksamhetsledare: Sauli Härkönen, tel. 09-2727 8112, 050-5055 635. G Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G Jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8117, 040-5573 827. G Kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. Maria Nikunlaakso, tel. 09-2727 8119, 040-7425 626 G Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, fax. 03-8825 711, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-9113 832. Adressändringar: 0303 9777 Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Tehdastie 2, 21530 Pemar, tel. 02-4779 610, fax. 02-4779 615. Jaktchef Heikki Uotila, tel. 0400-530 548, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400-137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400-268 390. Kymmene: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440-494 005, fax. 05-3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-7162 223. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96101 Rovaniemi, PB 8050, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-3790 085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. Kursula, Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tfn 020 7479 630, 0400-243 414, telefax 020 7479 639. Tf vv-konsulent Teemu Lamberg, tfn 040-4878 987. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Tel. 044-3653 810, fax. 017-2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050-4311 276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 0400-231 452, vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-1359 690. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-3507 230, fax. 09-3872 878. Jaktchef Reijo Orava, tel. 0500-420 810, vv-konsulent Visa Eronen, tel. 050-3661 114. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-3507 244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-5319 000, fax. 02-5319 001. Jaktchef Björntelefon 016-3790 086. Mellersta Finland: Tf jaktchef Olli Mauri Krusberg, tel. 0500-638 062, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-3560 351, fax. 06-3560 360. Jaktchef Mathias Lindström, tel. 050-3490 175, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 352, 050-5117 279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-5353 500, fax. 08-5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 3234 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 0400-475 760, fax. 06-4217 225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-4217 222, 0400-180 083. Forststyrelsen Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-7336 229. Överinspektör Outi Helander, tel. 09-1605 2188, 040-4847 778. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-250 00, fax. 018-192 40. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-253 13, marcus.nordberg@regeringen.ax Jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-253 28, roger.gustavsson@regeringen.ax Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020-57 511, fax. 020-57518 79 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 020 575 1896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 559. G Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 689. Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020-5646 609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör tf. vildmarkschef Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Forststyrelsen, Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020-344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020-772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Finlands Jägarförbund: Kaartokatu 1 C, PL 91, 11101 Riihimäki. Tel. 019-760 490, fax. 019-7604 910, e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. 09-887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. 96 Jägaren 4 / 2009
Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Priset är 15 euro/rad 2009. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2009 utkommer den 14.9.2009. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 31.7.2009. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Finska stövarvalpar av friska, premierade föräldrar. Överlåts vecka 32. Pris 450 e. Tfn 0400-278 840, Joensuu. Ryska stövarvalpar av fina drivande föräldrar. Överlåts v 28. Tfn 050-384 4088. Chesapeake bay retriever, fyraårig tik, för jakt. Frisk, FT import från USA. Carita, tfn 040-551 7465, www.batzis.com Labradorvalpar av jagande härstamning tfn 040-596 5140. Säljes lovande drever, brukshärstamning. 10 mån gammal. Tfn 040-731 8176. Beaglevalpar med championhärstamning. 650 . Tfn 050-589 0775, Rääkkylä. Beagle-valpar vecka 29. Bara för jägare. Korpo. Tfn 044-216 7255, 040-553 3671. Beagle-valpar nu och under sommaren. Jaktkamrater med fin jagande stamtavla. Tfn 019-677 1041, 0400-607 415. Säljes beaglevalpar. Föräldrarna EK-hundar. Tfn 050-352 3843. Beaglevalpar, tikar födda 19 april. Mor bch, far BCH FM 2008. Tfn 050-539 4606. Jack Russellvalpar kan reserveras, jagande härstamning. Far och mor har temperament och stark jaktinstinkt. Tfn 040-574 5550. Valpar av tysk jaktterrier. Födda 27 maj. Tfn 040-709 2425, Petäjävesi. Valpar av tysk jaktterrier födda 21 maj. Tfn 041-464 4691. Valpar av engelsk setter för jägare. Tfn 044-391 0374. www.kotinet.com/kuuhingon Engelsk setter, Sverige, Norge, Finland. Brukshundar. Tfn 040-546 5644. Valpar av engelsk setter, brukshärstamning. Mor bl.a. KAKE VOI1 och KAER AVO1. Far norsk BCH-härstamning. Överlåts i augusti. Bara för jakt och prov. Tfn 040-536 5386. Strh taxvalpar av drivande föräldrar. Far trippelch och mor MÄAJ 1. Tfn 040-547 608 09 eller 044-750 3326. Kh taxvalpar för jakt i olika former. Tål att se på. Tfn 040-565 8142. Strh vorstehvalpar, överlåts v 28. Registrerade och chippade. Fina föräldrar. Tfn 050-334 4526. Strh vorstehvalpar, UCH-föräldrar, både brun- och svartfläckiga. Överlåts i juli vecka 28. Tfn 040-502 1113, Hollola. Vorstehvalpar, både strh och kh. BCH-mödrar. Apporterar, naturligt stående. Stor efterfrågan men rimligt pris! Även en utbildad 3 årig tik, står och apporterar fint. Tfn 0400-632 583. Valpar av kh vorsteh, f 10 maj. Topphärstamning, friska föräldrar. Tfn 040-551 9662, 050 -574 0372. Liten münsterländervalpar av friska och provpremierade bruksföräldrar. Överlåts vecka 30. www.salontuulen.fi tfn 040-831 2868. Liten münsterländervalpar, f 16 maj. Tiken i avelsregistret, hanen tysk. Kombinationen rek av avelskonsulent. Överlåtelsegamla efter 4.7. Tfn 0400-714 453, Lappo. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Fällor för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400-181 498, Taisto Hietala http://www.kesavaylan.net/ Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Gjorda av starkt förzinkat nät. För mink och mård 72 x 18 x 15 cm, 25 e/st. Genomgångsfälla 105 x 18 x 15 cm, 40 e/st. För mårdhund och räv 115 x 35 x 38 cm, 58 e/st. Undervisningsvideo/dvd om jakt med fällor 60 min, 25 e/st + frakt. V. Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528, 06-484 5221. PE-NA avgillringsmekanism, passar fällor av Kanutyp. Rostfritt stål. Funktionssäker, lätt att använda. Pris 29 e + frakt. PH - Riista tfn 050-566 2691. Baikal IJ-27 395,Lincoln Basic 680,Remington 870 Expr. 440,CZ 550 Standard 630,Remington 770 + klackar+kikare 570,Tikka T3 Hunter 770,Leupold 2-7x33 249,Meopta R1 3-12x56 595,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi, 63800 Soini, tfn 06-528 1203. Vapen/patroner bla Armed 12/76 VS pump 390,-, Armed 12/89 halv-automat VS 440,-, Toz 12/76 VS 530,- Fausti Albion 12/76 1070,-, Marlin 45-70 760,- Tokarev 7,62 studsare 590,-, Henry 22 WMR+kik 565,- Baikal 222+kik 270,-, BSA kikare, Safepower skåp, Trust hagelpatroner mm. Asetalo Oy, Virrat, tfn 03-475 3896. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 syn 360 e, 12/89 syn 440 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och förmånligt med post eller buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på webbshoppen www.asetarvike.com Tfn 040-540 1182. Vapen + patr + laddn grejer och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. Alfa/Ultra-Alfa ljuddämpare för gevär 140-160 euro, installering 50 euro. Stål, inte svetsad. Dämparens diameter 42mm, vikt från 250g. www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd, tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Sako, Tikka, CZ och Remington gevär. Studsarspecial! CZ 550 .308 Win från 650 e. Benelli, Beretta, FC och Lincoln hagel. Meopta R1 3-12x56 med ljuspunkt 775 e och Tasco 3-9x40 Pronghorn 75 e, garanti 10 år. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.asetarvike.fi Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte", som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 045-7730 4244, medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö Finska jämt- och gråhundklubben rf:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340 eller 0400-774 914 samt www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246.Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi: irländsk setter: Tero Savolainen 044-013 0703, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400 139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Den naturvetenskapliga konservatorn. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net T:mi Eläintäyttämö Teuvo Puska, Jämijärvi. Tfn 040-728 0291. Alla arbeten i branschen. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 045-122 1380. Troféarbeten i Vanda: Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Valpar av karelsk björnhund för älg- o björnjakt. Tfn 040-546 5644. Karelska björnhundar. Mor Avo1, far FIN BCH. Överlåts vecka 30. Tfn 040-514 2789. Valpar av västsibirisk laika. Tfn 0400-186 986. A. Halonen. Jämthundsvalpar födda 14 april. Far BCH Tainion Roni. Mor BCH Pyssynivan Reeta. Tfn 050-599 1690. Jämthundsvalpar, 2 hanar födda 3 april. Tfn 040-761 8079. Valpar av finsk stövare kan reserveras. Far FIN BCH Kuturan Viltteri. Mor Pikijussin Sävy. Topphärstamning. Avelskonsulentens rek, tfn 045- 634 5559, Jyväskylä. Valpar av finsk stövare. Fin härstamning. Tfn 040-587 3470. Valpar av finsk stövare f 20 april. Tfn 044-373 9585. Valpar av finsk stövare födda 13 juni. Premierade föräldrar. Tfn 050-321 4463. Valpar av finsk stövare. Far räv- och harchampion. Mor driver ivrigt. Ring tfn 040-912 2464. Valpar av finsk stövare. Tuff brukshärstamning. Förfr tfn 0400-429 971. 13 mån gammal finsk stövartik. Far XXX Käskevän Eetu 37732/97B. Tfn 045-638 9297. Säljes finska stövarvalpar födda 3 maj. Mor Riuttaskorven Taru, far Ajotaiturin Jehu. Championföräldrar. Tfn 0400-836 445, Kuru. Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. METSÄSTYSELOKUVAT KESÄHINNOIN! Laadukkaat Videosaran dvd-elokuvat nyt tosi edullisesti,kun tilaat useampia saman tien! Esim. uutuus KETTUKOIRIA JA ERÄNKÄVIJÖITÄ, elokuva kettujahdeista amerikankettukoirilla, PEURAMAILLA, suomalaista valkohäntäpeuran metsästystä parhaimmillaan, AFRIKKA - METSÄSTÄJÄN PARATIISI, saalisrikas eräretki Afrikkaan. LINNUSTAJAN ERÄSYKSY, linnustajan toive-elokuva! Yhteensä 22 erilaista metsästyselokuvaa kiehtovista aiheista! Ovh 26 , mutta kysy kesätarjous, jos tilaat useampia! Lisätietoja www.videosara.fi tai gsm 0400-229 739. Voit tilata tekstiviestillä tai sähköpostilla, os. arttu@videosara.fi. Videosara/Arttu Kotisara, 44500 Viitasaari Jägaren 4 / 2009 97
Drillingar, studsare. I lager över 200 beg gevär. Även patroner. Ring 050-367 6856, se www.ace-gun.com eller titta in. Relanderinkatu 90, 78200 Varkaus. Nu har vi dem igen! Toppeffektiva armborst! Megaxo challenger 150 pounds 169 e (riktpris 210 e) www.eraplus.fi Säljes Tracker nya G400 GPS-hundpejl samt dessutom Tracker Classic, Maxima och Exakt pejlare. Begagnade pejlar med garanti. Vi köper begagnade Trackerpejlar av nyare modeller. Snabb och pålitlig service av Tracker pejlare. VHF-telefoner + tilläggsutrustning. Petsafe skallbegränsare och skolningsband. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO, Tfn 0400-362 136, 06-7281 520, www.larsmohelcom.fi Inhemska choketuber mm laddningsutrustning och vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämparen för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor: endelade 250 e och tvådelade 350 e. Beställ broschyr på tfn 050-511 7465. www.netikka.net/kivineva. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder Mark III samt med lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mink o mård. Vapen och optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Batterier till hundpejlar samt Tracker gps till gott pris. Tfn 0400-783 784. Ultrapoint-hundpejlar, Lafayette-jakttelefoner + tillbehör. Toz 78 06+kik+klackar+dämpare 295e. CZ 452+dämpare+kik+klackar 379 e, Baikal IJ27 395 e, IJ27E 429 e, MP-153 395 e. Tikka T3 770 e, T3 SS 800 e, T3 Battue 820 e. Tmi Ilpon Katiska, Evijävi. Tfn 06-7651225, 0400-335016, katika@japo.fi. www.ilponkatiska.fi. VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki! RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi. Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Servar också kamaxlar, klipparblad. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. NT AA 499 Classic+Intello SH OK KI Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Knivarna Tommi och Jämerä. Tauno Mäkeläinen, Kajanaland, tfn 0400-215 393. Bandsågsblad för kött, trä mm. Diamantfilar, bett, verktyg. Snabbt service, gott pris. Tfn 017-816 335. www.terapalvelu.fi. Metalldetektorer, alla märken. Priser från 59,90 euro. FINNDETECTOR.com. Tfn 040- 827 0528. Jaktinspirerade prylar av läder, päls, horn och trä samt Victorinox. Ultima Thule Design Oy, tfn 016-622 727, www.ultimathule.fi . MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Ryggsäckar, gevärsfodral mm jaktutrustning. www.erakonttinen.kotisivukone.com tfn 050-374 2409. Ett stort sortiment kvalitetsutrustning för jägare. Titta in och slå till! www.erasawo.fi Wehrmachts kombinerade terräng och snödräkt. Actiontestad! Tysk. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr tfn 0400-722 007 / Hfrs. Älgflugsskydd inkl vändbar mössa. Tfn 044-337 8877, jom-hunter.reiru.net. Lappkåtor för trädgården eller sommarstugan. Lätta och snabba att sätta upp. Inget byggnadstillstånd. Storlekarna 4 m, 5 m och 6 m. Inte ens dyr! Tfn 0400-172 268. Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås and järpe älg hjort rådjur räv mårdhund mink kråka hök duva fasan björn varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Högklassiga inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Webbadress: www.eratapio.fi Med skinner går det lekande lätt att flå högvilt! http://skinneri.suntuubi.com tfn 050-573 235. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi. Affären för hela familjen! Vi har det mesta. www.sekatavarakauppa.fi Vi tillverkar skidor av björk för fri terräng. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Fasaner i Forssa, nya marker för skolning. www.fasaanitila.net, tfn 050-307 3752. Fasaner för höstens utplanteringar. Olika åldrar. Hyvinge. Tfn 0400-612 309 eller 0400-709 967. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. Metsänpoika ett ADB-system för jaktföreningar där ni kan markera arrenden och fällningar på kartan. Heltäckande föreningsbokföring med bla arrendeavtal, medlemsregister, e-fakturering, licenser och föreningsmeddelanden. Se www.winsu.net eller beställ gratis demo på tfn 013- 651 023 /Pentti Kuokkanen. Säljes en kollektion pälsdjur. 17 arter, bl.a. björn, varg, lo. Har Citestillstånd. Tfn 050-583 2053. Lappland: i Tanhu finns tomter för jägare vid bäck eller i fjällandskap. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. Jaktstuga i Puolanka på en av Forststyrelsens arrendetomter. Ge offert. Tfn 050-411 5559. Andelar i samfälld skog i Mustiala i Tammela. Berättigar till medlemskap i jaktförening. Mkt fina jaktmöjligheter, bl.a. älg, vitsvans, rådjur, tjäder, småvilt. Inkl fiskerätt, gemensam strandvilla, årlig utdelning per andel. Säljes i partier om 1000 st. Förfr /anbud antti.reijonen@pp3.inet.fi Tfn 0500-780 459. Kittilä, Levi. Villa av rundstock 32 m2. Storstuga, kök, bastu. Tomt 1,44 ha. Beviljad byggn rätt 110 m2. Fridfullt läge vid åstrand. Bra högkvarter för jägare. Vid statens jaktområde 2612. Tfn 0400-811 131. Ilomants, Petkeljärvi, Oinaslampi. Sommarstuga, fritidsbostad. Fastigheten 2 tomter, totalt 3 ha. Strandlinje c 400 m. Stockstuga m storstuga + 1 rum + bastu c 37 m2. Bod 24m², gäststuga 18m². Återstår byggn rätt tot 215m². Bp 95.000,-. Tfn 050-305 9422. I Enare kommun en skogsfastighet om c 1 ha, åstrand 100 m. Andel i samfällt vatten. Tfn 0500-301 423. Köpes Vi köper viltkroppar, bla älg, hjort, hare. Trestjärnig svamp, även torkad. Deliresta Oy / Autiosaari, 050-522 5973. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avh i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälsskinn. Tfn 0400-561 267. N! Arbete utförs Vi bereder alla slag av hudar. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 S:t Michel, tfn 010-387 3090. HI Classic tehopaketti sisältää vastaanottimen sekä teholähettimen. Paketti tuo käyttäjälle maksimaalisen kantaman. Mukana säilytyskotelo. DE NYA JAKTMEDALJERNA 2009 Exact t Soveltuu niin pienille kuin suurille koirille.. Exact paketti tuo käyttäjälle erittäin tarkan suuntiman. Varustettu haukkuhälyttimellä. Mukana säilytyskotelo.. 299 Petfinder Sopii hyvin pienille koirille, luolakoirille ja lemmikeille pienen kokonsa vuoksi. Mukana säilytyslaatikko. Paino vain 28g! MI121 Älgmedalj guld MI122 Älgmedalj silver MI123 Älgmedalj bron MI124 Hagelgevärsmedalj guld MI125 Hagelgevärsmedalj silver MI126 Hagelgevärsmedalj brons MI127 Studsarmedalj guld MI128 Studsarmedalj silver MI129 Studsarmedalj brons MI133 Älgloppsmedalj guld MI134 Älgloppsmedalj silver MI135 Älgloppsmedalj brons MI136 Universalmedalj guld MI137 Universalmedalj silver MI138 Universalmedalj brons MI139 Distriktsmästerskapsmedalj guld MI140 Distriktsmästerskapsmedalj silver MI141 Distriktsmästerskapsmedalj brons MI142 Trapmedalj guld MI143 Trapmedalj silver MI144 Trapmedalj brons 199 Exact -lintupaketti Soveltuu niin pienille kuin suurille koirille. Varustettu seisontahälyttimellä. 249 MI130 Älgskidningsmedalj guld MI131 Älgskidningsmedalj silver MI132 Älgskidningsmedalj brons paristot ja Meiltä saat myöseen hintaan! lis tarvikkeet edul Alla medaljer har samma pris (4,90e/st). Medaljerna är försedda med ett blåvitt band. Gravering möjlig på frånsidan (extra pris). Se på bilder av medaljerna www.erakontti.fi DU KAN BESTÄLLA GENOM NÄTAFFÄREN, PER E-POST erakontti@erakontti.fi, eller PER TELEFON 010-4409410 OY ERÄKONTTI AB Tehtaankatu 13, 11710 Riihimäki P ve V ka TTU! KAUPttyvAnArkkoAuppaamme VERKKO tkuvasti kehi ää Käy tutustumassa ja 98 Hintoihin lisätään Metsästäjä 4 / 2009 toimituskulut. et.fi liokoiravaruste va VALIO KOIRAVARUSTEET puh. 0400 245 083
Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Vi reparerar och servar vapen samt övriga vapensmedsarbeten. Tfn 03-348 4004, 050-404 7387 Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejlar. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Fasanjakt med fågelhund för grupper. Hyvinge. Gör en intressant utfärd tex med gänget på jobbet! Förfr tfn 0400-709 967 eller 0400-612 309. Ge ett anbud! marjuk.kivi@pp.inet.fi. Kuhmo: björn, älg, bäver, småvilt. Inkv på jaktområdet. Tfn 040-538 2049. ilmo.juntunen@kajaani.net Upplev ditt livs gåsjakt i Sverige! www.hanhijahdit.fi eller ring tfn 045-126 1269. Småviltsjakt i Ilomants. Stuga 49m2 med bekv. Tfn 0400-624 155. Jaga duva och and 80 km från Hfrs. Tfn 040-580 3451, 019-663 268. I Pylkönmäki har vi fågelmarker och strandstugor. Se www.jukanmokit.com , tfn 0400-829 909. Jaga vildsvin, rådjur mm på Ösel. Tfn 044-502 1081. Kuusamo. Stuga + licenser. Tfn 0400-281 229. Arvostatko metsäluontoa ja itsenäisen työn vapautta? Kouluttaudu METSÄPALVELUJEN TUOTTAJAKSI Metsäalan perustutkinto 120 ov / 3 lukuvuotta Koulutuksen sisältö on metsänhoitoa, puunkorjuuta, pienkoneiden huoltoa ja metsäkuljetusta. Valinnaisopinnoiksi voit valita erikoispuiden kaatopalveluja, puun jatkojalostusta, metsäenergian hankintaa tai opastus- ja neuvontataitoja. Opiskelu on edullista: opiskelijalle kuuluu maksutta aamupala, lounas ja päivällinen sekä asuntolapaikka 2 hengen huoneessa. Opinnot alkavat 11.8.2009 Uthyres Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Vid goda harmarker. Tfn kvällstid 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjligheter pilka, jaga, plocka bär. Tfn 0400-193 351. Gammal bondgård med moderna bekv vid Siikajokis mynning. Fina möjl till sjöfågeljakt, bärpl och fiske. Båtramp o sjöväg till havet. Tfn 0500-583 649. Vid stranden av Muonio älv 72m² stuga + bastu +grillkåta. Jakt och fiske. Vid statsmarker. Guidning om så önskas. Tfn 040-504 4304. Vi hyr ut till semesterfirare, jägare, bärplockare, svampplockare och friluftsfolk. Inkv i rum, olika alt. Kök, bastu och badrum. Per dygn, veckoslut och vecka. Längre tider enligt avtal. Nära nationalparkerna Patvinsuo och Suomujärvi. Höntönvaara fd folkskola ca 40 km från Lieksa centrum mot Ilomants. Förfr Juha Turunen, tfn 040-596 5863. Se kartor och foton på nätet: personal.inet.fi/yritys/jstins/ eller ingenjörsbyrå Juha Turunen, e-post juha.turunen@pp4.inet.fi. Villipohjolas jaktområden för småvilt; 1. 7642 Kuora Kontiovaara-Uimaharju, 15800 ha. 2. 7638 Elimo-Kitsi-Piilo, 59765 ha. Puolanka: vi hyr ut moderna stugor vid sjöstrand, nära till statsmarker. Se webben www.asuntojamokki.fi eller ring tfn 040-557 3789. Stugor i Puolanka nära Paljakka skidcentrum. Vid stora jakt- och bärmarker. Tfn 050-379 5533, 040-545 5406. Stugor i Puolanka, vid jaktmarker. www.korvenkummajainen.fi, tfn 044-530 1122. 120 m2 stockvilla vid stranden av Ranuanjärvi. Fridfullt läge, 7 km till centrum. Bra jakt, fiske, bad, svamp, bärpl. Nära statsmarker. 10 + 2 pers. laplandholiday.cjb.net . Tfn 0400-790 850. Hakulomake: www.fai.fi tai kysy lisää 050 596 2831 TÄYTÄ HAKULOMAKE HETI! Luonnonvara- j ympäristöala ja i Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Jaktresor utomlands sedan år 2000. Asien, Afrika, S Amerika, Europa, Kanada, Ryssland. Tfn0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi, www.vsdsafaris.fi Stugor i Puolanka vid jaktmarker. www.korvenkummajainen.fi, tfn 044-530 1122. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hunddressyr samt fasanförsäljning. Även andjakt. Fråga på inkv och måltider. http://koti.aina.net/~kokkala Ulla och Auvo Kokkala 050-588 9593 / 040-841 0999. Metsäkouluntie 60, 31350 LIESJÄRVI 2+2 trevliga fiskestugor 30 m vid stranden av Simojoki. 32 km till Ranua. Fiskelov för 1 pers och båt inkl i priset. Lax och hjortron! Elbastu ingår samt sommartid ved-strandbastu. Utedass. Nära statsmarker. Se Lohiniitty på internet, tfn 0400-790 850. Mäkikangasstugan i Patvinsuo i Lieksa ligger på Forststyrelsens marker. Fin terräng för jakt, friluftsliv, bärplockning. Flera rum, passar också större grupp. Reserveringar tfn 050-469 1107. I Pallas en fritidsstuga med bekv. Vid vandringsleder. Fina möjl fiska, plocka bär och svamp. Egen svirvelsjö. Härligt fjällandskap! Tfn 040-552 7360. Stuga med bastu och el i västra Lappland, tfn 040-756 7633. 2 Stuga för 8 pers + rökbastu och kåta. I Jorois mitt i statsmarker. Tfn 050-559 8145. Förmånliga hyrbilar från 19,90 /dygn. Mera info på www.smart-travel.fi Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. G En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jäga- utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: rens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras Jägaren 4 / 2009 99
Stövarvän Genom att bli medlem i vår förening kan du själv påverka aveln av stövare Om du blir medlem får du alla årets Ajokoiramies-tidningar och informationsbladet "Pennusta ajavaksi koiraksi" SAJFSK:s kansli Kettuja ht kaamok ia sessa s. 6 s. 48 Indeks it uudist uivat Ulkom uoto-opp ia Kiljaval la s. 86 Kaksois astu tuksista s. 63 s. 34 Lehdelle naiskirj eenvaiht aj a s. 36 Ykköspa lkinnon mat Lähikuv ka Kainu useen niston R eetu s. 53 assa Ran Medlemsavgiften är endast 22 euro. Ingen anslutningsavgift. www.ajokoirajarjesto.fi