• 4 / 2010 ­ utfodring ökar jaktmöjligheterna, s. 24 Duvjakten öppnar jaktsäsongen Ungdomar vill ha flexibilitet i älgjakten, s. 50 Tjuvjakt ­ yrkesmässig brottslighet, s. 68 Vapen och jakt -panelen ­ unga jägare behöver också vapen, s. 13 Begränsningar av jakten på sädgås, s. 90 Ut på krogen eller jakt?
• Gästskribenten Ungdomsarbetet och ungdomens bortfall Blev ombedd att skriva om temat "varför är ungdomarna inte med i jaktföreningarnas älgjaktlag?". Ett ögonblick funderade jag, är det verkligen så? Antalet jägare har under de senaste åren hållit sig kring 300 000 och enligt sajten riista.fi avlägger 7000-8000 personer årligen jägarexamen. Största delen är ungdomar. Min egen erfarenhet är att ungdomsarbetet under de senaste åren har undergått en betydande ökning. Det syns på åldersfördelningen i den grupp av personer som avlagt jägarexamen. Jaktläger, jaktföreningarnas skolbesök och övrigt ungdomsarbete har inverkat. Antalet unga entusiastiska jaktintresserade har ökat. Mot bakgrunden av dessa uppgifter kunde man tro att andelen ungdomar i jaktföreningarna ökar. Ändå talar man fortfarande i viss omfattning om "förgubbning" i föreningarna och fåtalet ungdomar. Typiskt är att de markägare som utarrenderar sina marker till jaktföreningen får bli medlemmar. Utöver dem består medlemmarna bl.a. av markägarnas arvingar eller närstående med goda relationer. Ytterst få har annars haft möjligheter att bli medlem i föreningen. Efter att ha blivit (prov)medlem har nykomlingen möjlighet att ansluta sig till älgjaktlaget (beroende på föreningens stadgar kan detta ske genast eller efter t.o.m. flera års provmedlemskap, efter att ha blivit ordinarie medlem och medlemskap i hjortgänget!). Älgjakten försiggår oftast under veckosluten då största delen av deltagarna är lediga. Målet är gemensam jakt och delaktighet i fångsten, vilket förutsätter aktivt deltagande för dem som har anmält sig till jakten. Beroende på förening kan frånvaro leda till sanktioner i form av t.ex. förlust av köttet eller "vite". Syftet med dessa är fortsättningsvis att motivera aktivt deltagande. En del av de unga blir medlemmar i jaktföreningen antingen på eget initiativ eller med hjälp av närstående. En del av ungdomarna hör igen till dem som inte har kontakter eller "inmutningar", inga möjligheter att komma ut i jaktmarkerna; ingenting som vanligen skulle duga som förutsättning för att bli medlem i en förening eller få delta i älgjakten. Den unga kanske studerar fjärran från jaktmarkerna och det här kan vara ett hinder för deltagande i föreningens verksamhet och jakter, om förutsättningen för deltagande är aktivitet och bindning varje veckoslut. Å andra sidan kan studierna utgöra ett hinder för deltagande trots att den unga bor helt nära. Andra till de unga hänförda kanske just är i den åldern att familjebildning kan vara aktuell. Det minskar helt naturligt möjligheterna att komma ut på jakt. Suvi Kapiainen Skribenten är ordförande för jaktföreningen Viikin Akateemiset Metsästäjät ry Sålunda kan det lyckade ungdomsarbetet inte riktigt fullt ut ses i föreningarnas medlemskår eller älgjaktlagen, när unga som är utan jaktmarker och kontakter faller bort och å andra sidan ungdomar som blivit medlemmar studerar eller bildar familj. Om de beslutande organen i föreningarna inte förhåller sig välvilligare till medlemskap och deltagande i verksamheten t.o.m. för ungdomar utan marker blir det faktiskt så att det inte finns ungdomar med i älgjaktlagen eller i föreningens övriga verksamhet och för det förtjänstfulla ungdomsarbetets del blir det litet som att kasta vatten på en gås. Jaktföreningarna är i sina medlems- och jaktregelbeslut i nyckelposition med tanke på framtiden. Till all lycka har mera upplysta jaktföreningar förnyat sina stadgar och, utan markägarskap, möjliggjort medlemskapet i föreningen via provmedlemskap. Om ungdomsarbetet inte fortsätter på samma sätt sporrande och aktiverande de unga på föreningsnivå röstar dessa med sina fötter och antalet jaktintresserade unga medlemmar sjunker på älgjakterna och i föreningens verksamhet trots att 300 000 personer fortsättningsvis betalar jaktvårdsavgift. n Vad tycker du? Hur motiveras de unga att delta i älgjakten? Vad kan jaktföreningarna göra för saken? Kan nånting förbättras i föreningarnas stadgar eller praxis? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 2 l Jägaren l 4 l 2010 Vildmarkskalendern 4
• Innehåll l 4 l 2010 32 Totti Turunen 2 Gästskribenten: Ungdomsarbetet och ungdomens bortfall 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren: Tians team 6 Representantmötet samlades i Nyslott: Finlands viltcentral ett betydande framsteg ­ förutsättningarna för jaktvårdsföreningarnas verksamhet bör tryggas Sälarna väckte debatt 10 XIX Internationella jaktmässan i Riihimäki: 13 Vapenpanelen på jaktmässan i Riihimäki: Unga jägare behöver också vapen Jakten på sädgås under lupp 15 Ordförandens spalt: 18 Gamla fåglar framhävs i gåsfångsten 24 Duvjakten öppnar jaktsäsongen ­ fler jaktmöjligheter genom utfodring 28 Föreningarna reglerar själva sin hönsfågeljakt 32 Jägarprofilen: Duvhöken, jägarna och attityderna ­ bäst att öva först på banan 32 Jägarprofilen: 34 När björnen anfaller 38 Turkhaudanjärvi 42 Makkarasuo -- restaureringen framskrider ­ ett föredömligt projekt Duvhöken, jägarna och attityderna 46 Älgen och skogsbruket 48 Viltinventeringarna ­ frivilligarbete av bästa märke Ungdomar vill ha flexibilitet i älgjakten ­ Keski-Rengon Erä satsar på allvar på ungdomar Nytt rekord ­ 170 000 mårdhundar fällda Kulturarvet i statens skogar blir kartlagt 50 Ut på krogen eller jakt? 52 Jägare på ett år 56 Avskjutningsstatistiken berättar: 58 Jakten på statens marker: 60 Har du redan kommit igång med din gratis Tracker Hunter navigator 62 På vandring med Eki: Jägarens ryggsäckar När­Var­Hur? 66 Forskarperspektiveet: 68 Tjuvjakt ­ yrkesbrottslighet 18 18 Gamla fåglar framhävs i gåsfångsten 72 Sista gången med övervakningspatrullen 78 Jägarna omsorgsfullare och ansvarsmedvetnare än tidigare 84 Från skott till tallrik: Skogshöns 88 Jägarorganisationen meddelar 90 Begränsningar av jakttiderna 92 Affärer 95 Adresser Jägaren l 4 l 2010 l 3
• Text och bilder: Eerikki Rundgren Eräkalenteri JULI Statistiskt är juli årets varmaste månad i hela landet. Även om kvällarna i södra Finland börjar mörkna i slutet av månaden, förblir nattemperaturerna ännu i behagliga gradtal. Detta beror på att värme lagrats i mark och vatten. Nätterna blir dock oundvikligen svalare mot slutet av sommaren, vilket syns under vindstilla nätter när dimman samlas ovanpå vattendragen. AUGUSTI Hittills har man i Finland påträffat 55 av de tusentals trollsländearter som finns i världen. Starrmosaiksländan som vilar på trädstammen är den vanligaste och på samma gång den mest utbredda av de 11 mosaiktrollsländor som förekommer i vårt land. Starrmosaiksländan som trivs i alla typer av vattendrag kan ses flyga från början av juni ända till månadsskiftet september-oktober. I juli för ett år sedan mättes värmerekordet +29,3 °C den 2.7 i Tvärminne, Hangö. Endast en gång stannade månadens högsta dagtemperatur under +20 grader i Tvärminne, men annars mättes på något håll i Finland hela tiden högre dagtemperaturer än så. Till och med i Sodankylä var det över +20 grader under fjorton dagar i juli. Det är lätt att känna igen svarthakedoppingen under häckningstiden på det svarta huvudet med de brungula tofsarna samt den rödbruna halsen och sidorna. I vinterdräkt är det dock lite svårare att artbestämma den här lilla fågeln som hör till doppingarna, precis som för så många andra sjöfåglars del. Lättast är det kanske att skilja den från skäggdoppingen och gråhakedoppingen genom att den är mindre och på näbben. Trollsländeföreningen i Finland (Suomen sudenkorentoseura rf) grundades år 2006. Föreningens syfte är att främja forskning, bevarande, skyddet av trollsländor och hobbyverksamhet samt tjäna forskare och de som har trollsländan som intresse i Finland. På föreningens hemsida på adress www.sudenkorento.fi har man beskrivit alla trollsländsarter som påträffas i Finland i detalj. På utställningen "Naturens kraft" på Finlands Jaktmuseum kan den intresserade bekanta sig med grafikern Erik Bruuns produktiva och erkända livsverk. Bruuns affischer, broschyrer, frimärken, omslagsbilder på böcker, exlibris och övrig grafik från så många som sex årtionden finns framställda. Den mest kända och på samma gång även mest omtyckta av de logon som Bruun designat är nog Finlands Naturskyddsförbunds vikarlogo som fortfarande är i bruk. Naturen har dessutom alltid framstått starkt i Bruuns verk. Ett bra exempel på det är naturaffischernas serie som hela tiden följs upp med nya alster. Utställningen "Naturens kraft" pågår fram till 10.10.2010 i Riihimäki. Svarthakedoppingen häckar i skyddade havsvikar samt i frodiga dammar och träsk. Den trivs också, liksom många andra sjöfåglar, i avloppsvattenbassänger samt i andra våtmarker som människan skapat. Exemplaret på bilden bodde tillsammans med sin partner i juli förra året i en fågelvåtmark som är anlagd i Esbo centralpark. Det här är förmodligen samma par, som även den här sommaren häckade på samma våtmark. 4 l Jägaren l 4 l 2010
• Ledaren Tians team I slutet av maj informerade polisstyrelsen om en av polisen utförd operation under vilken eventuell kriminell bakgrund utreddes av polisen för alla innehavare av vapenlicens för att klarlägga om det bland innehavarna fanns personer som uppträdde våldsamt och var olämpliga att inneha vapen. Operationen, som krävde en massiv insats ledde till att vapenlicensen återkallades för 940 personer. Totalt finns det omkring 650 000 innehavare av vapenlicens i vårt land. Polisstyrelsen försåg sitt tillkännagivande med rubriken "Polisen har återkallat nästan tusen vapenlicenser", vilket gjorde att den stora allmänheten fick uppfattningen att det bland vapenägarna finns många suspekta och farliga gäng. Rubriceringen torde i viss mån ha varit ett svar på en del antivapenkretsars sensationshunger: "Fortsätt att riva, vapnen har redan tagits bort från tusen". Utgående från resultatet är det dock skäl att gratulera polismyndigheterna för en lyckad och välskött licensprövning. Egentligen är polisen värd en full tia för skötseln av vapenlicensfrågorna. Och en annan tia till vapenägarna ­ jägarna och skytteutövarna! Nu kan vi gå med ännu rakare rygg. Vi har offentligt konstaterats vara redliga medborgare. Hur så är vi erkända som redliga medborgare? Just konstaterades det ju att vapnen togs bort från närmare tusen. Visst, visst. Redliga människor har vi varit redan innan dessa straffregister- m.fl. utredningar, förhör och återkallelser. För de återkallade licensernas del måste decimaler tas i bruk när procenttal inte är tillräckligt noggranna utan resultatet blir noll vid avrundning. Vapenlicenserna återkallades för en andel på 0,0014 av vapenägarna ­ dvs. av 0,14 %. Av de en gång i tiden beviljade vapenlicenserna har således 99,86 % lyckats för polisen! I praktiken har kanske polisens licensprövning lyckats t.o.m. ännu bättre, för en del personer har säkert senare gjort sig skyldiga till brott efter att ha varit oklanderliga då licensen beviljades. Rubriken skulle utmärkt väl ha kunnat lyda "Polisen har lyckats helt i sin prövning av vapenlicenser" eller sett ur kundernas perspektiv "Vapenägarna har gjort sig skyldiga till ytterst få förseelser". Vilken annan grupp kan månntro uppvisa lika gott medborgerligt anseende ­ det torde inte vara lätt att hitta. Förhoppningsvis fortsätter tidigare års framgångshistoria och dess aktörer vid polisens licensförvaltning. Alla dagens tecken på förändringar i praxis och organiseringen av licensärenden ser inte ut som framgångsfaktorer. Att polisen fjärmar sig från människorna och att tyst information förloras förorsakar säkert stora problem också i den övriga polisiära verksamheten. Därtill kommer ökad pappersexercis i licensfrågor och överföringen av ansvaret till andra, dvs. anskaffning av utredningar från andra, ökad byråkrati, försämrad kundservice, till flera månader utdragna handläggningstider och höjning av kostnaderna för vapenlicenser över smärtgränsen är oroväckande exempel på en förvaltning som börjar sysselsätta sig själv samtidigt som den klagar över bristen på resurser. "Förbättras som postens service" och "Fungerar som tågdasset när det inte kommer något tåg" är ett par av de liknelser jag hört. Oskyldiga licenstjänstemän och polismän blir oförskyllt skuldbelagda. Riksdagens biträdande justitieombudsman har med anledning av ett flertal klagomål gett en viss nyländsk polisinrättning en anmärkning för långsam handläggning av vapenlicensärenden. Han har även bett polisstyrelsen om en mera omfattande utredning av handläggningstider och eventuella åtgärder för att vapenlicensärenden skall behandlas inom rimliga tider utan omotiverat dröjsmål. Det är skäl att korrigera olägenheterna omgående utan att längre pina människor med onödiga utredningar och oväsentligheter. På polisinrättningarna finns det nog know-how för att lösa frågor även i fortsättningen enligt "principerna för god förvaltning" etc. Må man koncentrera sig på väsentligheter och inte bygga upp mera onödig byråkrati till förtret för de unga. Ungdomen som vapeninnehavare och licenssökande är inget problem. Tvärtom växer de upp till redliga vuxna. Låt oss utnyttja även den möjligheten. Intressant är t.ex. det faktum att av vapen orsakade jaktolyckor i ljuset av statistik inte händer för under 20-åringar. Det får därför inte hända att en 15-åring som avlagt jägarexamen bommar jaktsäsongens premiär eller inte får skjuta skjutprovet för att vapenlicensförvaltningen lorvar i flera månader! Den här gången tar jag inte ställning dess mera till behövligheten eller obehövligheten av en revision av vapenlagen men några statistiska uppgifter må plockas fram som en liten repetition och för att åskådliggöra hur relativ frågan är. Under ett normalt år sköts 2 finländare med lovlig pistol, 84 kvävdes av sin mat, 80 frös ihjäl, 75 dog vid brand, 56 dödades med eggvapen och 39 dog i bastuvärme. Utifrån löpsedlar och tidningsartiklar kan det uppstå vanföreställningar om den här frågan. n Jägaren l 4 l 2010 l 5 PS! Förgubbningen i älgjaktlagen är verklighet idag. I spalten Gästskribenten tar ordföranden för Viikin Akateemiset Metsästäjät ry Suvi Kapiainen upp den här känsliga frågans praktiska aspekter. Om föreningen inte kan erbjudas jaktbara marker kan det ofta vara stopp för ett hägrande medlemskap i föreningen och särskilt i älgjaktlaget redan i det skedet. Älgjaktlagets strikta regler och bevakandet av "köttinan" har i många föreningar lett till bortfall för ungdomens del eller åtminstone till att ungdomarna inte deltar i älgjakten. Ger det här möjligen anledning att se sig i spegeln? Läs mera om temat på sidorna 50-53 i den här tidningen. Jari Pigg Huvudredaktör
• Klaus Ekman Representantmötet samlades i Nyslott Jägarnas centralorganisations högsta beslutande organ representantmötet möttes i Nyslott till som det nu ser ut sitt nästsista möte. Avsikten är att Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten från den 1.1.2011 sammanförs till Finlands viltcentral. Finlands viltcentral ett betydande framsteg ­ förutsättningarna för jaktvårdsföreningarnas verksamhet bör tryggas I På representantmötet röstades om slopande av kalvskyddet för vitsvanshindar. Norra Tavastland hade gett ett förslag om att kalvskyddet skulle slopas från årsskiftet men knappt omröstningen så slopandet föreslås inte. Hannu Huttu förslaget förlorade 6 l Jägaren l 4 l 2010
• I l I Nyslottsalen i Nyslott sammankom ett hundratal påverkare i viltbranschen för att dra upp riktlinjerna för den framtida viltförvaltningen. Representanterna i Jägarnas centralorganisations representantmöte och ett stort antal av viltförvaltningens förtroendevalda och tjänstemän sammankom för att diskutera aktuella viltfrågor. Mest diskusion väckte givetvis organisationens pågående reformarbete. Riktningen den rätta I lördagens inledande anföranden gick talarna detaljerat genom den aktuella situationen för organisationsreformen och de framtidsutsikter som redan nu kunde skönjas inklusive den lagberedning som rör organisationen. Projektchef Reijo Orava gav en mycket förtjänstfullt och klar redogörelse för projek- Ödemarksrådet Juha K. Kairikko (i mitten) är Jaktjournalist årgång 2009. T.v. JCO:s ordförande Tauno Partanen och t. h. juryns ordförande verksamhetsledare Jari Pigg. tet, vars namn är såpass prosaiskt som "Inrättandet av Finlands viltcentral". I den diskussion som följde gav förutsättningarna för jaktvårdsföreningarnas verksamhet anledning till den största oron. I flera inlägg hänvisades det till säkerställandet av frivilligarbetets kontinuitet, vilket givetvis förutsätter att såväl författningarna som finansieringen även i fortsättningen stöder detta uppskattningsvis 365 årsverken värda frivilligarbete. På söndagen antog representantmötet följande ställningstagande om organisationsreformen: Representantmötet anser den föreslagna reformen vara en behövlig förändring. Genom reformen kan överlappningar avvecklas och verksamheten effektiveras utan att rubba de regionala funktionerna. Kunskap, inflytande och sakkunskap på regional nivå bevaras fastän namnet ändras till Finlands viltcentral jämte regionkontor. Ytterligare möjliggör organisationen ett fortsatt bra samarbete mellan jägarna och markägarna. Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsförutsättningar skall säkerställas i förändringsprocessen. Representantmötet förutsätter att tillräckliga resurser inriktas till stöd för jaktvårdsföreningarnas verksamhet så att föreningarnas verksamhet och omfattningen av det frivilligarbete som utförs i dem kan bevaras. Jägaren l 4 l 2010 l 7
• FRI SIKT... ...tack vare Schmidt & Benders original FlashDot teknik Även röstningar genomfördes Representantmötets häftigaste vågor lade sig på lördagen, mötet genomfördes i god anda och den förda diskussionen var saklig. Diskussioner fördes om de till representantmötet framförda förslagen och två gånger klarade sig mötet med provröstning. Norra Tavastlands förslag om slopande av kalvskyddet för vitsvanshinden gick till sluten omröstning. Motförslaget vann och förslagsställaren återtog sitt förslag. Syftet Värddistriktets Heikki Kosonen fungerade som med förslaget var att ordförande för mötet. underlätta nedläggandet av vitsvanshindar efter årsskiftet. I motförslaget konsta- jaktförfattaren, ödemarksrådet Juha K. terades att ensam hind redan enligt Kairikko. nuvarande lagstiftning kan skjutas om Kairikkos litterära produktion är enorm. Som bilaga till förslaget fanns inte under ett år gammal kalv följer. Norra Karelen hade föreslagit en en över en cm tjock förteckning över ändring av JF 9 § på så sätt att tiden alla artiklar, handböcker, böcker och för meddelandet om fångsten skulle ha andra produkter han skrivit. De behöförlängts från en vecka till två veckor ver inte beskrivas dess närmare. Alltså men förslaget föll vid provröstningen. en unik meritförteckning med tanke på Lapplands jaktvårdsdistrikt hade Jaktjournalistpriset. föreslagit att avgiften för avläggandet ­ Vi kan med glädje konstatera att av skjutprov höjs till 10 euro per gång Juha K. Kairikko genom sin långvarioch att giltighetstiden för godkänt ga verksamhet på ett betydelsefullt sätt prov förkortas från tre till två år. Vid har främjat finländsk jakt, vilthushållprovröstningen vann motförslaget som ning och dess allmänna godtagbarhet innebar att avgiften höjs till 10 euro även bland den stora allmänheten. men att giltighetstiden förblir densam- Jaktjournalistpriset för år 2009 har helt säkert gått till rätt person, lovordar ma. ordföranden för juryn, verksamhetsleJuha K. Kairikko daren för Jägarnas centralorganisation Jaktjournalist Jari Pigg. I samband med representantmötet utdelades även priset till Jaktjournalis- Det sista representantmötet ten år 2009. Jaktjournalistpriset, som i Lappland? instiftades 2002, delades nu ut för åt- Representantmötets sista ord uttalades tonde gången. Prisets storlek är 2 000 av ordföranden för Lapplands jaktvårdsdistrikt Erkki Huhta. Med de oreuro. Bland förslagen till Jaktjournalist den inbjöd han JCO:s representantmöfanns det denna gång en person som te till, som det nu ser ut, sitt sista möte, klart överglänste alla andra. Det var som enligt gällande cirkulationssystem lätt för juryn att till ledande namn hålls inom Lapplands jaktvårdsdistbland kandidaterna lyfta fram långva- rikts verksamhetsområde. Han framrige verksamhetsledaren för Finlands förde förhoppningen att det mötet inte jägarförbund och huvudredaktören för skulle vara vemodigt utan en trevlig tidningen Jahti (tid. Urheilumetsästys), framåtriktad tilldragelse. l off on FlashDot ­ bättre träff i klart och skymt 1,5 - 6 x 42 Zenith Prislista 2010 6 x 42 6 x 42 7 x 50 7 x 50 8 x 56 8 x 56 8 x 56 8 x 56 10 x 42 1,1 - 4 x 24 1,1 - 4 x 24 1 - 8 x 24 1 - 8 x 24 1,5 - 6 x 42 1,5 - 6 x 42 1,5 - 6 x 42 3 - 12 x 42 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 2,5 - 10 x 40 2,5 - 10 x 56 2,5 - 10 x 56 2,5 - 10 x 56 2,5 - 10 x 56 4 - 16 x 50 12,5 - 50 x 56 12,5 - 50 x 56 1,1 - 4 x 20 1 - 8 x 24 1,5 - 6 x 20 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 3 - 20 x 50 4 - 16 x 42 4 - 16 x 50 4 - 16 x 50 5 - 25 x 56 5 - 25 x 56 5 - 25 x 56 12,5 - 50 x 56 12,5 - 50 x 56 Tilläggspris: Tilläggspris: HUN Klassik Klassik Klassik rödpunkt HUN Klassik HUN rödpunkt Klassik rödpunkt Klassik Zenith Zenith FlashDot Zenith Zenith FlashDot Klassik Zenith Zenith FlashDot Klassik Klassik Zenith Zenith FlashDot Summit Klassik Zenith Klassik rödpunkt Zenith FlashDot TESTVINNARE Varmint Field Target Parallax (luftgev) FT rödpunkt + Parallax (luftgev) PM ShortDot PM ShortDot PM P3 ShortDot PM II PM II/P Parallax (*) PM II/LP rödpunkt + Parallax (*) PM II/LP rödpunkt + Parallax (*) PM II PM II/P Parallax (*) PM II/LP rödpunkt + Parallax (*) PM II/LP DT rödpunkt + Parallax PM II/LP-2 DT, hårkors på 2 bildplan PM II/LP/MTC/LT rödpunkt + Parallax PM II/P Parallax, hårkors på 1 bildplan PM II/P Parallax, hårkors på 2 bildplan Klassik & Zenith hårkors 8 & FD8 PM II (*) märkta DT double turn Rp inkl moms euro 560 760 940 1295 600 940 975 1295 795 1120 1575 1295 1755 995 1180 1595 1195 1225 1420 1795 1090 1225 1420 1575 1795 1495 2095 2420 1995 1895 1895 1790 1995 2360 2465 2265 2070 2410 2595 2695 2770 2270 2270 95 160 Beställ vår NYA broschyr! SEDAN 1960 Norra Kajen 22, 00170 Helsingfors, Finland, Tel. 09-135 135 8, Fax 09-135 167 1 Schwed_Anz_90x272_4c_042010.indd 1 8 l Jägaren l 4 l 2010 29.04.10 14:02
• Klaus Ekman Sälarna väckte debatt Jaktmässan har varit och farit. Till mina livligaste minnen hör en tidningsredaktör som rörde upp känslorna om säljakten och dess berättigande. Den här redaktören blandade nämligen ihop våra havslevande sälar gråsälen och vikaren, vilka förökar sig i stadig takt, med den hotade saimenvikaren, som är ett skyddsobjekt. l Det var den nittonde gången som jaktmäs- XIX Internationella jaktmässan i Riihimäki ringarna i Östersjön har det observerats över 20 400 gråsälar, vilket betyder att stammen är avsevärt mycket större än så, eftersom man naturligtvis inte får syn på varenda säl under en inventering. Redaktörens jämförelser med vår hotade saimenvikare var både smaklös och grundlös - saimenvikarens väl och ve är ju tveklöst en hjärtesak som angår hela vårt land. D I JCO:s monter presenterades både den nya viltvårdscentralen och skador på husdjur som orsakats av stora rovdjur. san arrangerades i Riihimäki. Den har funnit sin form och antalet besökare uppgick till 47 000. Ändå kändes marknadsgatorna och tälten väldigt tomma på lördag eftermiddag och söndag morgon på grund av regnet och de hårda vindarna. Sälen en resurs Ett av mässans teman som både syntes och hördes var sälen och i synnerhet gråsälen. Vår legendariska matkulturambassadör Jaakko Kolmonen var på plats, presenterade och berättade. På sin egen avdelning lagade han sälrätter som besökarna fick smaka på. Och visst smakade det! Under den första mässdagen bjöd Forststyrelsen på basturökt sälkött och mässbesökarna fick gissa vad det var för slags kött som de åt. Sältemat visade åter en gång hur oberäknelig människans tankevärld kan vara. Det var under presskonferensen som Jaakko Kolmonens sältema fick en lokaltidningsredaktör att tappa fattningen. Reportern bad om ordet och höll ett väldigt känsloladdat anförande, men tyvärr rörde reportern ifråga fullkomligt ihop mässsans tema gråsälen ­ som under det senaste decenniet har varit på stark frammarsch i Östersjön ­ med saimenvikaren. Vid invente- Landets största jaktvaruhus Jaktmässan har med åren utvecklats till en allt viktigare handelsplats. Importörerna i branschen presenterar sitt sortiment och sina nyheter samtidigt som montergrannen som är återförsäljaren på orten säljer samma varor till mässbesökarna. Så här fungerar det: på Sako Oy:s stort uppslagna monter presenterades Berettakoncernens alla nyheter medan Budgetsport i montern bredvid sålde Berettas textiler. Jägarnas Centralorganisation körde med fyra olika teman och presenterade a) den nya viltvårdscentralen som startar den första januari 2011, b) skador på husdjur orsakade av stora rovdjur, c) våtmarker för viltet och d) skytteträning a la SRVA. Mässbesökarna var särskilt intresserade av skytteträningen på anfallande björn, med en specialtillverkad måltavla och bana. Paneldebatt om vapen och jakt Riihimäkimässan och Jägarnas Centralorganisation ordnade under den andra mässdagen en paneldebatt. Ämnet var förslaget till ny skjutvapenlag som ligger i riksdagen och det belystes ur många olika vinklar. Förslaget har dragit på sig en hel del kritik och debattens vågor har gått höga. Märkligt nog var det inte mer än drygt 50 personer som infunnit sig för att lyssna på inläggen och delta i diskussionen. l 10 l Jägaren l 4 l 2010
• Verkställande direktör Samuli Vanhala på JCO:s samarbetspartner Tracker Ab presenterade den nya hundpejlen Tracker Stealth för Olavi Seitaniemi. Modellen är gjord med en ny digital teknik och är särskilt väl lämpad för förhållanden där mobilnätet inte har tillräcklig täckning för GPS/GSM-systeErätukkus "varuhus" drog till sig folk som en magnet. men. Pejlen passar dessutom utomordentligt väl för stående hundar. Asko Mäkinen och företaget Valiokoiravarusteet ställde ut både utomhus och inne. Här håller Mäkinen i handen en ny viltkamera som automatiskt skickar bilderna direkt till Markku Onnela på Agropolis och Olli Elo på Resec Oy med kylsystemet Salla Riistakylmiöt. mobiltelefonen. Lasse Väyrynen presenterade Ultrapoints GPS-hundGyttorp fanns på sin gamla vanliga plats bredvid JCO. Jaktmässans verkställande direktör Pirjo Vilpponen var nöjd med paneldebatten om vapen och jakt, även om också hon var besviken på det blygsamma antalet deltagare. pejl. Back on Track Oy lanserade sina värmetäcken för hundar. Produkten har redan länge använts på hästar. Täckets keramiska textil lindrar dessutom smärtor och värk. Jägaren l 4 l 2010 l 11
• En jaktstuga som levereras ända hem med lastbil. Ser ut som en riktig hederlig bastu. Verkställande direktör Pekka Helminen på företaget Eloranta log belåtet vid sina nyheter från Merkel och Steyer Mannlicher. Finns inte kartan på Lantmäteriverket så behöver du den inte heller! D Sako Oy:s produktutvecklingsdirektör Kari Kuparinen presenterade nya Tikka `T3 Sporter för pinfärska jägaren Ida Ekman. Hennes jägarexamen Markus Remes presenterade hagelgeväret Lanber Ultra light. Ett lätt vapen är precis vad jägare i fjällen drömmer om. På Remes avdelning visades också CZ-kulvapen och Meopta kikarsikten. Krieghoffs verkställande direktör Peter Brass stod också i år i FinnEnterprises monter och presenterade företagets sortiment. Priset på en dubbelstudsare med sidolås ­ över 60 000 euro! ­ fick undertecknad att blekna. var precis ett dygn gammal. Hon var särskilt intresserad av ljuddämparen, som också dämpar rekylen. Den 11 år gamla jägarplantan är mest rädd just för rekylen. 12 l Jägaren l 4 l 2010
• Klaus Ekman Vapenpanelen på jaktmässan i Riihimäki: Unga jägare behöver också vapen Riihimäkimässan och Jägarnas Centralorganisation arrangerade under den fjortonde internationella jaktmässan en debattpanel på ämnet Vapnen och jakten. I panelen satt en rad med framträdande experter som diskuterade detta aktuella ämne och beredningen av den nya skjutvapenlagen som har väckt mycket debatt under hela det gångna året. till 16 år. Mycket riktigt: de nya och i synnerhet de unga jägarnas möjligheter att skaffa sig vapen blev ett av paneldebattens hetaste ämnen. För att säkerställa kontinuiteten i jakten måste rekryterandet av unga jägare fungera. Enligt propositionen till ny skjutvapenlag blir anskaffandet av vapen en synnerligen byråkratisk procedur för jägare som är yngre än 18. Det nuvarande systemet med ett licensbeslut skulle nämligen ersättas med i värsta fall tre licensbeslut! Panelen var enhälligt av den åsikten att de unga jägarna också i framtiden måste kunna skaffa sig vapen! den genomsnittliga finska vapenägaren gör sig skyldig till 50 % färre brott mot liv (oavsett vapen eller tillhygge) än vilken annan genomsnittlig finländare som helst. Det finns inte heller någon korrelation mellan vapenägandet och antalet självmord. Experterna i vapenpanelen diskuterade ett rykande aktuellt ämne, propositionen om ny vapenlag. Från vänster framme Mika Lehtonen på inrikesministeriet, Sauli Härkönen på Jägarnas centralorganisation, Panu Hiidenmies på Finlands Jägarförbund, Ville Hokkanen på Norra Savolax jaktvårdsdistrikt och Antti Sukuvaara på Vapenbranschens Näringsidkare. D l Det första skedet av förnyelsen av skjut- vapenlagen är avklarat och propositionen behandlas av riksdagen och befinner sig i detta nu i förvaltningsutskottet. I panelen deltog projektchef Mika Lehtonen på inrikesministeriet som har lett beredningen av lagen samt biträdande verksamhetsledare Sauli Härkönen på Jägarnas Centralorganisation, verksamhetsledare Panu Hiidenmies på Finska Jägarförbundet, ordförande Antti Sukuvaara på föreningen Vapenbranschens Näringsidkare samt viltvårdskonsulent Ville Hokkanen på Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. Mika Lehtonen utredde i sitt inledningsanförande på vilket sätt jägarnas vapenbehov har tagits i beaktande vid beredningen av lagen. Lehtonen konstaterade att propositionen inte innebär några större förändringar för jaktens del. Däremot kommer EU:s vapendirektiv att innebära förändringar hos oss uttryckligen för ungdomarnas vapenanskaffningar och licenspraxis. För handeldvapnens del föreslås en höjning av åldersgränsen till 20 år. Det här kommer att innebära en avsevärd olägenhet i synnerhet för jakten på små rovdjur, det vill säga fällor och gryt, konstaterade Ville Hokkanen, som i konkreta ordalag och med bilder beskrev de förhållanden under vilka djur avlivas vid bland annat en jakt med grythund. 5,5 miljoner dagar på jakt Sauli Härkönen på Jägarnas Centralorganisation konstaterade att Finland i jaktligt avseende är en stormakt. Sex procent av befolkningen har jaktkort och jägarna tillbringar varje år drygt 5,5 miljoner dagar på jakt. Det tillkommer ungefär 8000 nya jägare varje år och den typiska personen som skriver jägarexamen är en pojke i åldern 14 En statistisk illusion Antti Sukuvaara på vapenbranschens företagarförening inledde förtjänstfullt med att berätta om statistiska illusioner i vapenbranschen och den så kallade desinformationen som häftar vid vapnen sedan tragedierna i Jokela och Kauhajoki. Fördömanden har riktats mot den stora mängden vapen i förhållande till befolkningen, vapenmängdens kopplingar till brott mot liv och begångna självmord. Faktum är att när det gäller antalet vapen i förhållande till befolkningsmängden så avviker vårt land inte alls från de övriga europeiska staterna som Sverige, Frankrike eller Tyskland. Det samma gäller brotten mot liv. Det antal mord och dråp som årligen görs med lovliga vapen kan räknas på ena handens fingrar, upplyste Sukuvaara. Om den gällande skjutvapenlagens duglighet berättar också det faktum att Skjutbanorna ett bekymmer Det otillräckliga antalet skjutbanor var även det ett bekymmer som paneldeltagarna hade gemensamt. Det är en allmän trend i dessa tider att mindre skjutbanor måste stängas eftersom de inte uppfyller de stränga villkoren för miljötillstånd. För att jägarna ska kunna upprätthålla sin skjutskicklighet och förbättra den är det livsviktigt att det finns ett täckande nät av skjutbanor i hela landet. Mika Lehtonen på inrikesministeriet konstaterade mycket träffande i sitt avslutande anförande att inte heller samhället har någonting att vinna på att jägarna flyttar ut sin skytteträning till sandgropar utan övervakning. l Som moderator fungerade JCO:s kommunikationschef Klaus Ekman. Han lyfte bl.a. fram propositionens inverkan på unga jägares möjligheter att skaffa sig vapen. Jägaren l 4 l 2010 l 13
• Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. - leveranstid 1-2 veckor - nästan 100.000 produkter - lagersituationen på nätsidorna - per post i hela Finland Moultrie Game Spy D 55 Viltkamera NYHET PRODUKTNR 798698 Barnes Tipped Triple-Shock x Kuula 30 Cal 150 gr Caldwell 7 Rest Gevärs skjutstöd 190 MTM EZ-3 förbätrad lerduvshandkastare NYHET PRODUKTNR 414465 75 PRODUKTNR 496850 65 Hoppes Viper Boresnake 12 Cal NYHET PRODUKTNR 350039 Syntet Stock till Mosin-Nagant PRODUKTNR 820312 19 41 PRODUKTNR 777174 119 telefon vardagar 12-17 09-5122 933 ASE ja KONE Kaanaatie 68 Raisio - Reso Tel./Puh. (02) 239 0930 Öppet-Avoinna: Vardagar -Arkisin 10-17 www.midwaysuomi.com Kemiön Metsästyspuoti Kroggränd - Kapakkakuja 9 25700 Kimito - Kemiö Tel./Puh. (02) 423 804 Öppet-Auki Vardagar -Arkisin 12-18 www.asejaera.fi Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.
• Ordförandens spalt Jakten på sädgås under lupp n På jaktvårdsdistriktens möten i juni fattas det årligen vid behov beslut om begränsning av olika viltarters jakttider. De vanligaste besluten om begränsning har gällt hönsfåglar eftersom bestånden av dessa fåglar redan under en längre tid har varit på nedgång och det är fråga om en för oss mycket viktig viltgrupp, som rentav väcker ett alltför stort intresse som jaktobjekt. T.ex. ifjol var sommarens väderleksförhållanden ytterst oförmånliga för hönsfåglarnas kycklingkullar. Av hönsfåglarna har dalripan varit värst utsatt och är därför nu fredad i större delen av landet även under inkommande jaktsäsong. Den här hösten har jaktvårdsdistrikten även för avsikt att att i stort sett täckande hålla sädgåsjaktens hållbarhet under uppsikt. Det har obestridligen konstaterats att sädgåsbestånden har minskat i alarmerande omfattning i häckningsområdena. Samtidigt har ändå fångsterna hållits på samma nivå eller rentav ökat. Ekvationen går inte riktigt ihop! Största delen av beskattningen av det gåsbestånd som häckar i vårt land sker mycket nära beståndets häcknings- och kläckningsområden under jaktsäsongens två första veckor. De fåglar som skjuts norr om linjen Vasa- Kajana under sädgåsens flyttningstid före medlet av september hör i huvudsak till det finländska sädgåsbeståndet. Med undantag för Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt har alla distrikt begränsat jakttiden för sädgåsen så att jakten börjar först den 10.9. I Pelkosenniemiområdet i Lappland, som är ett av vårt lands viktigaste häckningsområden, är sädgåsen helt fredad. I Kajanalands jaktvårdsdistrikt inleds jakten på sädgås den första september. Efter medlet av september flyttar en del av det sädgåsbestånd som häckar i Ryssland via vårt land. Sädgåsbeståndet ifråga är av samma underart som vårt. Så här har det gåsbestånd som häckar i vårt land bättre möjligheter att klara sig genom den jaktbeskattning som sker under flyttningstiden. Likaså är det högst sannolikt att de häckande gässen i fortsättningen beger sig senare iväg på sin flyttningsfärd när inledningen av jakten framskjuts. Även det torde öka fåglarnas möjligheter att klara sig under flyttningssträcket. Under senare år har det också vid jakt på sädgås blivit vanligare att utfodra gässen eller att effektivera jakten med hjälp av vettar och lockpipor. Från trakter med vidsträckta åkerområden berättas det att man med ovannämnda metoder har kunnat skjuta hela kullar med sädgäss. Det är skäl att komma ihåg en dylik jaktform med lockpipor har utvecklats utomlands i områden med strikta dag- och säsongkvoter för varje jägare och gåsbestånden är av en helt annan storleksordning än här. Enligt min mening är den traditionella finländska sädgåsjaktkulturen en så fin jaktform att den inte får äventyras med dylik nymodig rovjakt. Den traditionella jaktformen äventyrar garanterat inte sädgåsbeståndets framtid, men ger möjligheter att uppleva oförglömliga jaktupplevelser i den finska myrnaturen. En av viltförvaltningens utmaningar i framtiden är att utveckla en metod för dimensionering av jakten på sädgås på en hållbar nivå såväl inom våra häckningsområden som utmed gässens flyttningsvägar. Det har också föreslagits ändringar i jakttiden för älg i de tre nordligaste kommunerna och i Muonioområdet. I områdena ifråga skulle jakten inledas i början av september och den tidigarelagda jakten skulle fortsätta till den 15. september och sedan efter fredning under brunsttiden fortsätta från den sista lördagen i september framåt. Under de två första veckorna skulle inte okopplad hund få användas. I de i förslaget nämnda områdena skulle jakttiden avslutas redan vid utgången av november. Jägarnas centralorganisation förordar förslaget om tidigareläggning av älgjaktens början, men enligt vår åsikt finns det inte grunder för att begränsa användningen av frikopplad hund. För att jakten skall kunna genomföras framgångsrikt bör det absolut vara tillåtet att använda frikopplad hund. Enligt vår uppfattning kunde tidpunkten för älgjaktens avslutande vara densamma som i övriga delar av landet. Ytterligare anser vi det vara viktigt att kunna följa upp och göra en mångsidig utvärdering av förändringens; fångstens struktur i början av säongen, inverkan på älgens brunst ävensom övrig inverkan på älgstammen bör utredas. Likaså bör effekterna av förändringen på rennöringen följas upp och utredas samt inverkan på annan jakt och nyttjande av naturen. Under sommarens lopp klarnar det om förordningen träder ikraft redan inkommande höst! n Tauno Partanen ordförande Jägaren l 4 l 2010 l 15
• Veli-Matti Väänänen Gamla fåglar framhävs i gåsfångsten Under åren 2005 ­ 2007 genomförde VFFI och Helsingfors universitet tillsammans en riksomfattande insamling av sjöfågelvingar. Bidraget av flera tiotals frivilliga jägare genererade förutom över 5500 andvingar även omkring fyrahundra prover av gäss. Än en gång har de finländska jägarna visat sin vilja att stödja viltforskningen och de jägare som deltog i vinginsamlingen förtjänar ett hjärtligt tack! D 18 l Jägaren l 4 l 2010
• D l Det häckande beståndets storlek, föryngringen samt fångsten är väsentlig information som underlag för ett hållbart nyttjande och skötseln av sjöfågelbeståndet. Övervakningen av sjöfågelstammarna har skötts exemplariskt i Finland jämfört med övriga Europeiska unionen. Ingenstans bland de övriga medlemsstaterna övervakar man sjöfågelbeståndet, reproduktionen och fångsten så aktivt som i Finland. Fångsten är en viktig del när man planerar skötseln av sjöfågelbeståndet. Fångstenkäten som årligen genomförs i Finland ger information om sjöfågelfångstens storlek och förhållandet mellan arternas förekomst. Viktig information om fångstens åldersstruktur, vilket är av betydelse för beståndets skötsel, fattas dock. Vinginsamlingarna är fortfarande nästan det enda sättet att på ett tillförlitligt sätt bestämma sjöfågelfångstens struktur i detalj. I tidningen Jägaren har redan tidigare rapporterats om andfångstens struktur utgående från den senaste vinginsamlingen (Jägaren 4/2009). Denna artikel kommer att behandla gäss, eftersom kunskapen om gåsfångsten i Finland tidigare har grundat sig på bytesstatistik. Även om provmängden inte är stor, innehåller vingmaterialet fortfarande ny kunskap. Sädgås Få unga gäss i fångsten Till skillnad från fågelfångsten i övrigt är unga fåglar en minoritet i gåsfångsten. De unga fåglarnas andel i vingmaterialet var för sädgås 33, grågås 26 och kanadagås 41 procent. Jämfört med simänder där över 80 procent av fångsten består av unga änder framhävs de gamla fåglarna kraftigt i gåsfångsten. Den stora andelen gamla gäss i fångsten kan bero på att gåsparet föder upp kullen tillsammans från kläckning till nästa vår. Detta utsätter honorna för jakt. I det här fallet blir honfåglarna mest synliga för jägaren. Ungfåglarnas jaktdödlighet är tack vare gåshonornas erfarenhet bara något högre än hos vuxna fåglar. Gåsparet leder sin kull längs säkra vägar till övervintringsställena. Gäss tillbringar vintern i samma områden från ett år till ett annat, och samma säkra åkerareal kan fungera som matplatser på varandra följande år. Däremot måste unga änder söka sig till övervintringsområden utan hjälp och är tvungna att själv lära sig flyttvägen och riskerna på övervintringsområdet. Det leder till en betydande ökning av dödligheten bland unga änder. Gäss blir fertila senare än änderna - vanligtvis först vid två eller tre års ålder. Gäss som inte häckar tillbringar ruggningen i stora grupper och när jakten drar igång på hösten är de i gott skick. Sädgåsen ruggar även öster om Finland i nordvästra Ryssland och möter jakt först på flyttvägen. Detta gör det Vitkindad gås Prutgås Jägaren l 4 l 2010 l 19
• också svårare att jaga gäss än änder genom att de redan har erfarenhet av flytten och riskerna under övervintringen. Gässens tidiga häckningstidtabell syns också i vingmaterialet. Gåskullarna tycks bli flygförmögna före jaktpremiären. Fångsten innehöll inga grå- och kanadagåsungar med underutvecklade vingar Av sädgässen hade endast en ungfågel pågående tillväxt i vingen men även den var redan flygförmögen. Grågåsen ökar ­ jakten flyttas till åkrarna Ökningen av grå- och kanadagås har observerats redan under flera år i gåsfångsten i Finland. Sädgåsen har traditionellt varit det vanligaste gåsbytet i Finland. Enligt statistiken från de senaste två åren (2007-2008) har sädgåsen blivit den näst vanligaste gåsarten i fångsten. I framtiden kommer det ökande antalet grågäss förmodligen att leda till en tätplats i gåsfångsten. På grund av att vingmaterialet är så litet och geografiskt fördelat, beskriver den inte särskilt väl fördelningen av de olika gåsarterna i fångsten. Men också vingmaterialet antyder att grågåsen blir allt vanligare. Ök- Grågås Tålamod i gåsjakten n Vingmaterialinsamlingen visade att gåsjakten sätter jä- garnas känslor i svallning med haltande artbestämning som följd. Den fridlysta bläsgåsen blir den lättaste måltavlan. Gässen har samma utseende året runt. Endast hos unga fåglar klarnar färgerna under första vintern. Därför är det lätt att känna igen gäss och det är skäl att fördjupa sina kunskaper före sjöfågeljaktens start. Böcker i artbestämning som Jägarnas fågelguide skriven och illustrerad av Jari Peltomäki och utgiven av Jägarnas centralorganisation samt bildtjänster på internet, såsom flash-materialet om gässens artbestämning på www.riista.fi sajten erbjuder ett utmärkt tillfälle att förbättra kunskaperna i artbestämning. Vitkindade gåsen påminner om kanadagåsen, men på den vitkindade gåsen fortsätter det svarta på halsen ända till bröstet och ryggen går i grå ton med mörk teckning. På kanadensaren är halsen svart ungefär till mitten och ryggen är brun. Prutgåsen är mycket mörk till skillnad från de övriga gässen. Bara magen är vit förutom en liten fläck på halsen. Sädgåsen är den mörkaste av alla gäss. Magen och flanken saknar svarta fläckar. Näbben är svart-gul. Grågåsen är ljusare än sädgåsen, näbben rödaktig och magen har svarta fläckar. Bläsgåsen har större svarta fläckar än grågåsen på magen. Näbben är mindre och pannan har en vit fläck. Att artbestämma en ensam bläs- eller sädgås är en utmaning även för den erfarna fågelskådaren. Fjällgåsen är mindre än de tidigare nämnda och den har en tydlig fläck på pannan, svarta fläckar på magen och en gul ring runt ögat. Den är klenare byggd än bläsgåsen och i flykt ser den ut att ha ett litet huvud samt en kort näbb och hals. n Grågås 20 l Jägaren l 4 l 2010
• Sellier&Bellot:n metsästäjien kanssa tiiviissä yhteistyössä kehittämä umpikuparinen eXergy -kivääriluoti. Alumiinikärjen ansiosta luoti aukeaa osuessaan välittömästi viiteen sakaraan, näin iskuenergia on maksimaalinen. Luodin jäämäpaino on jopa 100 %. UUTUUS! mm. 308 Win. 11,7 g ja 30-06 Spring. 11,7 g Kiväärin harjoittelupatruunat .308 Win FMJ 9,55g .30-06 Sprg FMJ 11,7g Bulk p g 6,5x55 Swedish FMJ 9,0g 38 / 50 kpl 43 / 50 kpl 39 / 50 kpl Pappilantie 2, 90460 Oulunsalo Puh. 08 520 99 99 Fax. 08 520 99 19 www.remes.fi ti Myynti: Ase- Ase- ja urheilu- liikkeet kautta maan
• Fjällgåsen ningen av de höstliga grågåsflockarna indikerar detsamma. Idag är det inte ovanligt att se tusenhövdade grågåsflockar betande på åkrarna i syd- och sydvästkusten. Enligt vingmaterialet nedläggs grågäss ännu vid kusten, kanadagässen blir till byte också i de inre delarna av landet medan sädgåsen kan jagas i hela Finland. Gåsjakten ser ut att flytta allt mer till åkrarna. En betydande del av vingmaterialet härrör från åkrarna. Under de senaste tjugo åren har bulvanjakt på gäss ökat kraftigt i Finland. Idag jagar man gäss med bulvaner förutom på kustens åkerområden även i inre delarna av landet. Utan tvekan har ökningen av bulvanjaktens popularitet påverkat särskilt sädgåsfångsten. Flyttande sädgäss slår för bulvanerna precis som gråoch kanadagäss. Under den senaste tiden har det hörts oroande rykten om tillståndet i det finländska sädgåsbeståndet. Atlasmaterialet pekar på att södra gränsen för sädgåsens utbredning fortfarande stiger norrut. Också i Lappland på sädgåsens huvudsakliga häckningsområden har funnits oroande nedgång i den häckande stammen. Detta har man redan reagerat på, eftersom jakten på sädgås inleds genom ett beslut från jaktvårdsdistrikten i praktiken först den 10.9 i hela landet och till exempel i Pelkosenniemi fredas sädgåsen under hela hösten 2010. Åtgärden är drastisk inom finsk sjöfågeljakt, och återspeglar en djup oro för sädgåsen. Kanadagås Gässen är högljudda n Gäss har typisk läten som man med lite övning lär sig att identifiera. Som mest högljudda är gässen i flyttflockar och när de äter. Genom att kombinera flockens form och läten kan man öva igenkännandet. Man kan hitta ljudband eller förlita sig på möjligheterna på internet vid inövning. Den vitkindade gåsens läte påminner om hundens skall och även flockarna är karakteristiska plogar eller trådar som behåller samma form. Prutgåsflockarna är liknande trådar och band, men flockens form är ständigt vågig ackompanjerat av ett lågmält porlande "prrot-prrot" Kanadagåsflockarna påminner om de gråa gässens plogar eller köformade flockar, men kanadensarna är betydligt större än sina kusiner. Flyktljudet som hörs långt är ett klingande trumpetaktigt nasalt "aa-hoank". I flykt skiljer man sädgåsen från grågåsen från de mörka vingarna, vars undre sida ser nästan svart ut. Vingens framkant på både över- och undersida av grågåsens vinge är ljusgrå, vilket kan ses på långt håll. Den högljudda sädgåsen känns igen på det nasala trumpetandet "kaijak" eller "kajakak". Grågåsen har ett kraftigt läte, ett välljudande trumpetande " ka-ga-ga-ga". Det är svårt att urskilja en flygande prutgås från en sädgås i den dåliga belysningen på hösten, men sett på tillräckligt nära håll kan man upptäcka de svarta fläckarna på prutgåsens mage och den vita skölden på pannan. Lätet avslöjar den ändå ganska lätt i flykten, det melodiska "klik-klik-klik"som är betydligt gällare än hos säd- och grågåsen. Fjällgåsens läten är högre och gällande än hos andra gäss: "kiju" eller "kiju-ju". n Beskatta avkastningen På basen av vingmaterialet är andelen unga i gåsfångsten låg. För skötseln av gåsbeståndet samt för jaktens hållbarhet är det viktigt att öka andelen unga fåglar i fångsten. Det är inte lätt, för det är ofta svårt att urskilja unga och gamla fåglar från varann I snabba jaktsituationer är det normalt nästan omöjligt. Av de gäss som betar kan unga fåglar urskiljas ganska lätt från de äldre på basen av de mattare färgerna. Färgen på näbben och på fjäderdräkten är betydligt mattare hos de unga än hos de vuxna. I kullflockarna vaktar de vuxna fåglarna när de unga äter eller vilar. I sådana situationer bör du undvika att skjuta på honorna och fokusera att jaga de unga fåglarna. Likaså kan man spara de främre fåglarna i en flygande gåsflock eftersom de troligtvis är äldre gäss. Gåsparet anländer plikttroget till samma bekanta häckningsområde år efter år. Om honorna blir byte kan följden bli att hela gåsbeståndet i området minskar eller försvinner från det egna jaktområdets vatten eller mossar. l 22 l Jägaren l 4 l 2010
• PPU-UUTUUS! HUI SG-550MMS Riista-/valvontakamera GSM-lähettimellä Automaattinen liikkeen tunnistus. Tallennus infrapunan avulla myös pimeässä. Tallentaa videot ja kuvat muistikortille. SG-550MMS valvontakamera soveltuu myös esim. omakotitalon, kesämökin tai koiratarhan valvontaan kun et itse ole paikalla. Toimii myös tavallisena riista-/valvontakamerana. Et tarvitse erillistä gsmlähetintä! Kaikki yhdessä! Kuvat suoraan sähköpostiin tai kännykkään Ei tarvetta ulkoiselle virtalähteelle Valmiusaika maastossa jopa useita kuukausia Toimii myös tavallisena riista-/valvontakamerana Videossa myös äänen tallennus Erittäin helppo asennus NYT USKOMATTOMAAN Langaton kaukosäädin TUTUSTUMISHINTAAN! Lämpötilan näyttö Laserkohdistus Värinäyttö Ominaisuudet: Kenno: 5 Megapikseliä värillinen CMOS Suurin kuvatarkkuus: 2560x1920 norm. Näyttö: 1.7" LCD Muisti: SD-kortti 8Mb-16Gb Still kuvien tarkkuus: 2560x1920 Videokuvan tarkkuus: 640x480 (16FPS) / 320x240 (20FPS) Liiketunnistin: Herkkyys säädettävissä, monipistemittaus IR-salaman etäisyys: 10-12 m Laukaisuviive: < 1.2s Otosviive: 1s­60min Videon pituus: 1­60s Virrankesto: jopa useita kuukausia Mitat: 130x80x50 mm Kaukosäädin, kaapeli televisoon, USB-kaapeli tietokoneeseen 449e 520e Hälytykset matkapuhelimeen, reaaliaikainen ääni, ulkoinen liitäntä, tarkka, monihälytys, kaukosäädin, katsele kuvia matkapuhelimellasi, sms-kaukoohjaus, liiketunnistin, infrapunavalaistus, vastaanota kuvia sähköpostiisi, 220V verkkoliitäntä, varavirtana lithium akku. aidot ja alkuperäiset! Riista-/valvontakamera SG-550 SG-550V Camo Hintoihin lisätään toimituskulut. GSM-valvontakamera Automaattinen liikkeen tunnistus. Tallennus infrapunan avulla myös pimeässä. 5 megapikselin kuvat tai digivideota muistikortille. Tukee myös 8Gb muistikortteja. SG-550 riistakamera soveltuu myös esim. omakotitalon, kesämökin tai koiratarhan valvontaan kun et itse ole paikalla. Valmiusaika maastossa useita kuukausia! UUSI MALLI! Sisältää värinäytöllisen ohjaimen, jolla voit katsella kuvat vaikka paikanpäällä. 149e SG-55 0V Ca mo 129e 199e alk. IR-liiketunnistimet GSM-valvontakameraan 24,90 Försäljning på Svenska 050 4033 000 Tilaa kätevästi verkkokaupasta! 045 652 0000 www.eratuote.fi
• Reijo Kotilainen, viltvårdskonsulent, Norra Karelens jaktvårdsdistrikt Duvjakten inleder jaktsäsongen ­ fler jaktmöjligheter genom utfodring Ringduvan, den allmännaste viltfågeln på åkerområden, är ett önskat och läckert byte. Enligt bytesstatistiken från år 2008 var ringduvan det tredje vanligaste bytesdjuret efter gräsand och skogshare. Ringduvan har blivit allmännare och brett ut sig i hela Finland med undantag av nordligaste Lappland. De största duvfångsterna fås i västra Finland inom Uleåborgs och Österbottens jaktvårdsdistrikt, men hela västra Finland är ett starkt duvområde. Genomsnittet av den årliga fångsten under de senaste 10 åren är ca 150 000 individer. 24 l Jägaren l 4 l 2010
• R l Ringduvan äter fröer av spannmål och ogräs, ärtor, knoppar och löv av risväxter, bär och animalisk föda. Ringduvan är ett tacksamt viltvårdsobjekt som tydligt ökar jaktmöjligheterna när den utfodras. tillstånd av jaktvårdsdistriktet för avvikelse från jaktförordningens fredningstider. Placera utfodring korrekt En korrekt placerad utfodringsplats drar till sig duvor från ett vidsträckt område. Den mest effektiva utfodringsplatsen skapas genom att sprida spannmål och ärtor direkt på svartträdan eller på ett öppet område som hålls öppet med träda. Det är bra att använda spannmål som råg och vete i utfodringen, men annat duger också. Ärter är särskilt omtyckta. Det är en bra idé att blötlägga ärtorna ett dygn före utfodringen så att de mjuknar och går bättre an. En duva lär sig också att äta från andra fasta underlag, som till exempel från utfodringsplattformar, som är uppsatta i träd, på stenar eller liknande platser. Det är viktigt att också erbjuda grov salt, till exempel på utfodringsplattformens kant. Genom att börja utfodra redan på våren får man häckande par att stanna i närområdet. Utfodringen kan upphävas under sommaren. Utfodring under sommaren drar till sig även andra matgäster till utfodringsplatsen, såsom t.ex. mårdhundar, rävar och kråkfåglar. Genom att börja utfodringen 2-3 veckor före jakten får man duvorna att komma till utfodringsplatsen. Utfodra på svartträda Man får en bra duvplats genom att utfodra på svartträdan så att området harvas så fort det bildas brodd. När vete och råg nästa vår börjar växa låter man växtligheten utvecklas på den ena halvan och den andra halvan hålls i svartträda där utfodringen centreras. När den ena halvans grödor har blivit klara för tröskning, gör man liggsäd i vilket fall duvorna gärna kommer för att äta av den färdiga liggsäden och börjar inte leta efter sådant från annat håll. På hösten kan man så råg-vete blandning på det skiftet som varit i svartträda och låter den växa till nästa sommar. Av den utvecklas höstens duvåker. På samma sätt plöjs föregående års åker och av den bildas en svartträda där utfodringen centreras. Duvor kan också orsaka betydande ekonomisk skada till jordbrukarna genom att äta i stora flockar på odlingarna. För att förebygga skada kan jordbrukaren ansöka om Viktigt med lugnt område Det rekommenderas att utfodringsplatsen placeras på ett lugnt område. Utfodringsplatsens placering kan utredas genom att följa duvornas naturliga flygvägar. Det är bra att placera utfodringsplatsen på åkern, på ett hygge ansluten till åkermark, eller på en skog- eller klippö mitt i ett åkerområde. Utfodringsplatsen bör vara vid skogskanten eller så borde där finnas enstaka träd där duvorna kan landa och iaktta omgivningen. Skogskanten och högre vegetation erbjuder också en möjlighet för jägaren att skydda sig. Byter lätt matplats Duvorna vänjer sig vid sin matplats men byter lätt ut den om matplatsen står tom eller om den utsätts för kontinuerlig störning. Störningar vid matplasten kan utgöras av bland annat återkommande skötsel av stället vid bästa mattid eller dagrovfåglarnas återkommande attacker. Vanligtvis är orsaken den att de hittat ett bättre ställe i närområdet. Det kan förekomma stora variationer i antalet fåglar som besöker matplatsen under sommaren. Duvorna kan försvinna helt från utfodringsplatsen om det finns nästan mogen liggsäd i närområdet. Även blåbärens tillmognad orsakar byte av näringsobjekt. Skjut inte enskilda fåglar! Ringduvan flyttar tidigt, den anländer tillsammans med de första flyttfåglarna ofta när marken ännu är täckt av snö. Ringduvan föredrar granskogar som häckningsomgivning. Ringduvan gör ett skrangligt rede av ris i vilken den lägger 2 ägg i april-maj. Det ostadiga risredet kan förstöras i hård vind. Vanligtvis producerar ringduvan också en andra kull. De första kullarna bildar flockar i slutet av sommaren. I början av jakten skall man undvika att skjuta enskilda fåglar eftersom de kan vara individer som ännu häckar. Kamouflera dig väl Det är bra att förbereda jaktplatsen före jaktsäsongen börjar. För att duvan inte skall se jägaren lönar det sig att bygga skyddsplatser på stället i god tid. När det uppstår nya konstruktioner på området kan duvorna undvika platsen under en tid. Genom att på förhand övervaka flygvägar och sitträd kan man klarlägga de bästa passplatserna. En duva upptäcker enkelt en rörlig jägare och byter direkt flygriktning. Jägaren bör använda kläder och ansiktsskydd i terrängens färger. Ifall man använder kulvapen vid jakt är ett miniatyrgevär försett med ljuddämpare ett bra alternativ. Skjutriktningen bör väljas så att skyttet inte kan innebära fara för andra, eftersom Vid duvjaktens premiär riktas jakten helst mot individer i flock. Hannu Huttu Jägaren l 4 l 2010 l 25
• En välplanerad duvjakt kan medföra en betydande mängd byte. jaktområdena vanligtvis är i närheten av bebyggelse. Välj patron med små hagel och god täckning när du jagar med hagelgevär. Till exempel 2,5­2,7 är bra hagelstorlek för duva. Ett bra träffområde är i storlek av ungefär en halv handflata, så täckningsområdet måste vara tätt. Att skjuta på för långa avstånd ökar också skaderisken. Jaktområdet finns ofta i närheten av odlingar. Jägaren måste hålla i minnet att det inte är tillåtet att gå på odlingar utan tillstånd så länge skörden inte är bärgad. En apporterande hund är nästan nödvändig för att hitta bytet, den orsakar inte heller skada på odlingarna när den apporterar fåglar där. Som jaktform är vaktjakt på duvor en social jaktform, där man hinner umgås och utbyta tankar med jaktkamraterna. Den är bra för unga nybörjarjägare för att man hinner förbereda sig i god tid innan skottchans när man redan på långt håll kan se duvan närma sig. Starta tidigt Duvorna börjar röra på sig tidigt. De första visar sig på matplatsen redan före klockan fem på morgonen, det är därför skäl för jägaren att vara på plats. Bulvanerna är också till betydande hjälp i jakten. Bulvanerna måste vara spridda över matplatsen med näbben i motvind. En duva är aktiv hela dagen, även om det är betydligt lugnare mitt på dagen. Aktiviteten tilltar på eftermiddagen och flykten varar ända till kvällen. Den första jaktdagen ger vanligtvis bästa resultat, efter det blir duvorna skyggare och undviker platser där de jagats. När det finns andra utfodringsplatser i närliggande områden kan det komma fåglar som inte tidigare störts på matplatsen. Att också hålla mellandagar i jakten ökar fågelmängden på platsen. Den bästa jaktdagen är en vindstilla, mulen och regnfri dag. Duvorna undviker att flyga i hård vind och regn. Vid klart väder igen flyger duvorna högt. Hantera bytet omsorgsfullt På duvjaktens premiär kan det vara hetta, så fångsten ska hanteras i enlighet med detta. Jägaren har anledning att förse sig med en kylväska med kylackumulator för att omedelbart lägga bytet i kyla. Man bör också förhindra flugornas åtkomst till bytet. Med bra och sakliga förberedelser fås duvfångsten oförstörd till matbordet. l Ringduvans jakttid är mellan 10.8 ­ 31.10 Kräver jaktkort och jakträtt Det får inte skjutas på närmare avstånd än 150 meter från byggnad i vilken någon bor utan tillstånd av byggnadens ägare eller innehavare. Utan uttryckligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare får ingen i jaktsyfte röra sig på odlingar innan grödan är bärgad eller uppsatt. Användning av apporterande hund förbättrar avsevärt hittandet av bytet och hunden finner även skadade fåglar som försöker gömma sig genom att springa. Kom ihåg trygga skjutriktningar Tillräckligt liten hagelstorlek och täckande hagelpatron i hagelbössan. En utfodringsplattform kan byggas nästan var som helst och förutom föda lönar det sig att erbjuda duvorna också salt! 26 l Jägaren l 4 l 2010
• Saana VALMISTETTU SUOMESSA! Vuosien kokemuksella valmistetut ja erittäin suositut HELPOSTI MUUNNELTAVISSA! KYSY MYÖS MUITA KOKOJA! Tilaa 6-8 aseelle ja hyllyt toisesta kaapista poistettaessa jopa 12-14 aseelle. Säilytä patruunasi ja metsästystarvikkeesi erillisessä lukitussa kaapissa! Teräksisessä kaapissa kaksi värivaihtoehtoa. Ovissa ripustuskoukut. Mitat 1070x370x1500mm. Paino 92kg. Antiikkipronssi Asekaappi Tracker -koiratutkat Classic +Intello Exact Vastaanotin ja teholähetin. Maksimaalinen kantama. Säilytyskotelo. 449e Valio Koiratarhat ja Koiratalot Esim. 4x4m Koiratarhoissa kevyt ja ruostumaton alumiinirakenne. Luja teräsverkko, silmäkoko 50 x 100 mm. Toimitetaan täydellisenä elementtisarjana, joka on helppo koota. Tarhaelementin korkeus 184 cm ja leveys 198 cm. Elementtejä saatavilla myös yksittäin. Koirataloissa siirrettävä tuulikaapin väliseinä, läpinäkyvä ovipeite molemmissa ovissa, kaksinkertainen ikkuna, säädettävä ilmastointiluukku. Avattava katto. Kahta kokoa: ulkomitat n. 126 x 96 cm ja 96 x 176 cm. Sisäkorkeus 75 cm. Varustettavissa lämmittimellä. Hintoihin lisätään toimituskulut/rahti. 599e alk. VALMISTETTU SUOMESSA! Pienille ja suurille koirille. Erittäin tarkka suuntima. Varustettu haukkuhälyttimellä. Säilytyskotelo. 299e 199e 450e 499e Exact -lintupaketti Soveltuu niin pienille kuin suurille koirille. Varustettu seisontahälyttimellä. Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupasta! www.valiokoiravarusteet.fi Försäljning på Svenska 050 4033 000 0500 176 596 Jakt på småviltpå småvilt börjar säljas i Resten av Forststyrelsens tillstånd för jakt augusti. Tillstånden säljs enligt tabellen: Södra, Västra och Östra Finland samt f.d. Uleåborgs län (förutom Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski, Suomussalmi och Kuhmo) Posio, Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Kuusamo, Pudasjärvi, Taivalkoski, Suomussalmi, Kuhmo Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio Enontekiö, Inari, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor) Försäljningen av tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel pågår hela tiden. Tillstånd kan skaffas på flera sätt Servicenummer 0203 44122, webbutiken www.villipohjola.fi/nettikauppa Tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel kan även skaffas från automatnumren: 0600 829003 - tillstånd för 1 dygn, 0600 829004 - tillstånd för 2 dygn, 0600 829005 - tillstånd för 3 dygn. Även ungdomstillstånd kan skaffas från automatnumret 0600 829007 www.metsa.fi/metsastys höstförsäljning 24.8. 25.8. 26.8. 27.8. 30.8. Jägaren l 4 l 2010 l 27
• Petri Vartiainen, jaktchef, Norra Savolax A Praxis har varit att det är jaktvårdsdistrikten som reglerar jakten på skogshönsen genom begränsningar och rekommendationer. Dessa bygger i sin tur nuförtiden främst på triangelinventeringarna. Utöver de begränsningar som bestäms på distriktsnivå reglerar också jaktföreningarna och jaktlagen själva - i egenskap av jakträttsinnehavare - jakten för sina medlemmar i sina egna jaktmarker. På jägarhåll anser man att det finns ett behov av reglering, i synnerhet under dåliga fågelår. Föreningarna reglerar själva sin hönsjakt 28 l Jägaren l 4 l 2010
• A l Av allt att döma reglerar jaktförenin- garna inom Södra Savolax jaktvårdsdistrikt sin hönsjakt med en mycket hög täckningsgrad. Emellertid ville vi på distriktet få en bekräftelse på vårt antagande. Alltså vände vi oss till våra föreningar och jaktlag med en rundfråga för att kartlägga läget under hösten 2008. Över hälften av jaktföreningarna och en femtedel av jaktlagen returnerade frågeformuläret. Vi anser att andelen returnerade svar var god och att resultatet av kartläggningen kan betraktas som tillförlitligt. Enkäten bekräftade vårt antagande om att det är vanligt med reglering på föreningsnivå. Samtidigt fick vi också veta vilka former av begränsningar som är de vanligaste, vilka arter som brukar omfattas av begränsningarna, vilka motiveringar som används samt hur förändringarna hos hönsbestånden återkopplas till reglerandet. Hösten 2008 låg skogshönsbestånden på en hyfsad nivå och Södra Savolaxdistriktet införde inga begränsningar. Reglering vanligare i föreningar än jaktlag Föreningarna och jaktlagen inom Södra Savolax jaktvårdsdistrikt reglerade sina medlemmars hönsjakt under jaktåret 2008 med en synnerligen hög täckningsgrad. Bland de jaktföreningar som svarade på enkäten uppgav nästan alla att de hade reglerat hönsjakten på något sätt. Jaktlagen var däremot inte lika aktiva med reglerandet; bara vart fjärde hade ställt upp begränsningar för sina medlemmar. Det här beror sannolikt på att det typiska sydsavolaxiska jaktlaget sysslar med älgjakt. Beträffande skogshönsen är jaktlagen inte lika aktiva som föreningarna. I de senare gäller jakträtten oftast allt vilt. Kvoter den vanligaste metoden Det kommer knappast som en överraskning för någon att det vanligaste sättet att begränsa jakten var med en personlig kvot. Hälften av de föreningar och jaktlag som beslutat om en reglering nöjde sig med kvoter för medlemmarna. Ungefär 35 procent av föreningarna och jaktlagen använde sig av flera regleringsformer samtidigt. Den vanligaste kombinationen var i sådana fall kvoter och fredning. Ungefär var tionde förening begränsade jakten genom att freda någon art helt och hållet. En personlig kvot innebär en jämnt fördelad begränsning av jakttrycket från de enskilda jägarnas sida, men kan på föreningsnivå innebära ett allt för stort uttag för viltbeståndet. För att förhindra att avskjutningen blir för stor kan det därför vara förnuftigt att göra som med björnjakten i renskötselområdet, det vill säga införa en maximal kvot per jaktförening, inklusive ett jaktstopp. Systemet tillåter de intresserade jägarna att jaga, men när föreningens kvot är fylld avbryts jakten för den säsongen. De som besvarade enkäten fick med egna ord beskriva hurdana kvoter och begränsningar de använde. I flera svarsformulär beskrevs kvoten som en tjäder och två orrar. Tjäderhönorna var ofta totalfredade och det var vanligt att föreningarna rekommenderat sina medlemmar att inte skjuta några hönor alls. Tjäderjakten strängare reglerad En granskning av de olika hönsfågelarterna visar att det är vanligare med begränsningar för de sällsyntare arterna, precis som det enligt regleringsprinciperna ska vara. Alla föreningar och jaktlag som hade infört begränsningar i jakten uppgav att de hade reglerat jakten på tjäder. Också jakten efter orre var i regel föremål för uppmärksamhet: 75 procent av jaktlagen hade infört begränsningar även för jakten efter orre. För järpen, som det finns mycket mera av, fanns det inte något behov av begränsningar bland dem som besvarat enkäten. Det var bara 10 procent som uppgav att de hade infört begränsningar i jakten efter järpe. Bygger på observationer i terrängen Undersökningen visar att jaktföreningarna bygger sina regleringslösningar på egna observationer i terrängen och utifrån de här observationerna fattade 73 procent av föreningarna och jaktlagen ett beslut om begränsningar i jakten. Däremot uppgav bara tre procent av svararna att de hade använt sig av resultaten från triangelinventeringarna som underlag för begränsningar. Det här resultatet kom som en överraskning eftersom antalet inventerade trianglar inom Södra Savolax distrikt har stått på hyfsade cirka 70 stycken under de senaste åren. Nästan en fjärdedel av föreningarna har en egen vilttriangel. Distriktet har dessutom i sin rådgivning betonat vikten av att ta vara på inventeringsresultaten. Förklaringen till att trianglarna utnyttjas i så liten utsträckning kan vara den att jägarna vid inventeringen betraktade de noterade fåglarna som sina egna observationer. Begränsningarna flexar med bestånden Enkäten visar att jaktföreningarna och jaktlagen inom Södra Savolax distrikt anpassar begränsningarna efter fågelbestånden. 88 procent av dem som svarat uppgav att de justerade begränsningarna efter förändringarna i fågelbestånden. Vår förhandsuppfattning om hur kvoterna justeras från år till år var den motsatta, vilket betyder att enkätresultatet kom som en positiv överraskning. Även om det inte är särskilt vanligt att sydsavolaxiska jägare jagar skogshöns, så blundar inte föreningarna och jaktlagen heller för behovet av reglering. Reglering på föreningsnivå minskar behovet på distriktsnivå I trakter med ett måttligt jakttryck på skogshönsen fungerar det så, att den reglering som görs på föreningsnivå minskar på behovet av reglering på distriktsnivå. På Södra Savolax distrikt har vi inte förkortat jakttiden för hönsen annat än under särskilt svaga fågelår. Utifrån den information som enkäten har gett oss så har tillvägagångssättet varit motiverat; föreningarna inom distriktet reglerar alltså medlemmarnas jakt efter skogshöns genom begränsningar som justeras för varje år och detta sker med en mycket hög täckningsgrad. Regleringen på föreningsnivå har den betydande fördelen att besluten kan fattas vid en förnuftig tidpunkt. Föreningarna fattar nämligen sina beslut i augusti när skogshönsbeståndens tillstånd har klarnat. Distrikten däremot måste fatta sina beslut om höstens begränsningar senast i slutet av juni ­ i praktiken alltså utifrån triangelresultaten för hösten innan. På föreningsnivå går det alltså mera flexibelt att ta hänsyn till hur hönsen har lyckats med häckningen, jakttrycket på orten och de färskaste inventeringsresultaten. Det är därför vår förhoppning att i framtiden kunna fungera på det här viset också på distriktsnivå. l Jägaren l 4 l 2010 l 29
• Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jägarprofilen Duvhöken, jägarna och attityderna Hönsfåglarna är ett mycket uppskattat vilt bland jägarna i Finland. Många drömmer om att ströva i rika fågelmarker med en spets eller vorsteh som sällskap. För de flesta är det tyvärr en dröm som allt för sällan slår in, om ens någonsin. Duvhöken har länge betraktats som en rovfågel som skövlar skogshönsbestånden. För mängder av jägare kom det därför som en chock när duvhöken blev fredad. Hur har då livet tillsammans för hök och jägare utvecklat sig under de senaste tjugo åren? l På Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har drygt 4200 svar. I den här artikeln tänker jag koncentrera mig på den sista frågan i enkäten, nämligen svararnas attityder till duvhöken. Enkäten tog ett brett grepp på spektret av jaktbara arter och frågade efter vad jägarna tyckte om begränsningarna i jakten. inte att det på damsidan skulle finnas mera hökhat än bland herrarna utan att skillnaden ­ om den finns på riktigt ­ med största sannolikhet beror på att damerna är aktivare på hundsidan. P 32 l Jägaren l 4 l 2010 vi pejlat de finländska jägarnas tankar och attityder genom en enkät i början av fjolåret, 2009. I jägarregistret valde vi på måfå ut 7000 personer som hade betalat sin jaktvårdsavgift och postade frågeformuläret till dem. Efter milda påtryckningar fick vi in I enkätsvaren råder stor enhällighet om att duvhökarna har blivit allt för många, trots att inventeringarna visar att stammen har krympt med ungefär en tiondel under de senaste trettio åren. Fredad i två decennier Vid det här laget har duvhöken varit fredad i drygt två decennier. Tiden torde alltså vara mogen för en utvärdering av hur jägarna idag betraktar denna flydda tiders ärkebandit. I rundfrågan räknades det inte upp några specifika arter för svararna att ta ställning till, utan de utvalda jägarna fick själva bestämma för vilka arters del de önskade förändringar. 294 svarande nämnde duvhöken. Här kan det vara skäl att konstatera att frågan var formulerad på ett sådant sätt att det knappt alls fanns utrymme för positiva åsikter om fredning, ifall den svarande hade velat svara så. Jag undersöker också hur duvhöksbestånden har förändrats och hur arten har klarat sig när skogshönsen har blivit färre. Jag väntade mig faktiskt att de äldre jägarna som var med när duvhöken blev fredad skulle ha en mera negativ attityd till fågeln än de yngre jägarna. Detta var emellertid inte fallet, utan det fanns ungefär lika många unga jägare i gruppen som det fanns i enkäten som helhet. De yngsta i gruppen var födda 1996 och deras budskap var det samma: "Duvhöken har ökat för mycket". Kvinnornas andel av de hökkritiska låg på knappa 7 procent, vilket är aningen mer än deras andel av jägarkåren. Jag tror ändå Var håller hökhatet hus? Sedan gammalt har attityderna till duvhöken varit mest negativa i trakter där jägarna värderar skogshönsen mycket högt. I Nyland har jakten på skogshöns inte varit någon framträdande jaktform på väldigt länge. I västra Nyland upphörde fenomenet att folk förstörde duvhöksbon nästan helt redan i början på 1970-talet. Den här formen av "viltvård" verkar ha upphört i regionen på ett tidigt stadium, även om det givetvis förekom att hökar jagades och dödades om höstarna. Eftersom jägarna värderar skogshönsen så högt så ligger det nära till hands att anta att detta skulle ha en tydlig inverkan på attityderna till duvhöken. I Kajanalands, Lapplands, Uleåborgs och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt ligger skogshönsen i topp på jägarnas favoritlista. Trots det finner vi de mest kritiska attityderna i Södra Savolax, Norra Tavastehus, Norra Savolax och Österbottens distrikt. När det gäller hökavoghet placerar sig Österbottens distrikt på en fjärde plats, vilket kan komma som en överraskning betraktat ur ett historiskt perspektiv. I de här jaktvårdsdistrikten verkar inte skogshönsen ha någon särskilt framträdande ställning bland jägarna. I Lappland utgör jakten på skogshöns en viktig jaktform, men trots det förhåller sig de lappländska
• Duvhöken har mycket lätt för att anpassa sig. Den förr så skygga skogsfågeln har flyttat in i tätorterna. Inom Helsingfors stad häckar nuförtiden flera duvhökar som alltså delar revir med tusentals eller till och med tiotusentals människor. Höken på bilden åt under en månads tid nästan varje dag på VFFI:s gård under vintern 2010. jägarna överraskande likgiltigt till duvhöken. I den här jämförelsen placerar sig Lapplands distrikt alltså i svansändan tillsammans med distrikten vid sydkusten. Hur har det gått för duvhöken? I enkätsvaren råder det stor enhällighet om att duvhöken har förökat sig allt för kraftigt. I vårt land har vi följt med duvhöksbeståndens utveckling med stor noggrannhet ända sedan början av 1980-talet. Under året 2008, för att ta ett exempel, byggde inventeringsinformationen på en granskning av drygt 1900 bon. Inventeringarna visar duvhöks- stammens årliga variationer har varit mycket små i jämförelse med de övriga rovfåglarna. Ändå har arten minskat med ungefär en tiondel under de senaste trettio åren. Någon ökning i antalet duvhökar har alltså inte setts till sedan fredningen. Det har till och med sagts att fredningen eventuellt ledde till en minskning av den häckande stammen. Den här uppfattningen bygger på följande tanke: om jägare eliminerar 5000 hökar på hösten så minskar konkurrensen om födan mellan de återstående hökarna, vilket i sin tur skulle tillåta en tätare häckande stam. Det är utan tvivel ett faktum att duv- Önskar att fredningen av duvhöken skall hävas (%) 2 4 6 8 10 12 Södra Savolax Norra Tavastland Norra Savolax Österbotten Norra Karelen Uleåborg Mellersta Finland Satakunda Kajanaland Södra Tavastland Nyland Egentliga Finland Sv. Österbotten Lappland Kymmene 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Fångsten av skogshöns per jägare 3,0 3,5 Den procentuella andelen jägare som är negativa till duvhöken samt uttaget av skogshöns per jägare och jaktvårdsdistrikt under året 2008. höken dödar stora mängder av skogshöns. Detta var fallet i synnerhet förr när det fanns gott om skogshöns. I Tavastland har vi följt med vad duvhöken äter i nästan ett halvsekel och undersökningen visar att andelen hönsfåglar på duvhökens meny under våren har minskat till hälften. Bortfallet av hönsfåglar har ersatts med mindre fåglar. Medelstorleken på duvhökens byten i regionen har minskat med nästan 15 procent. Detta har inneburit en stressfaktor också för duvhöken själv och i synnerhet för hanen som ju under häckningen ensam håller honan och ungarna med mat. På den här punkten verkar det naturliga urvalets tryck ha varit så stort att duvhökshanarnas kroppsstorlek har krympt klart och tydligt på några årtionden för att bättre stämma överens med storleken på de viktigaste bytesdjuren. Om jag hävdar att duvhökarna har blivit avsevärt fler efter fredningen och att skogshönsen därför har blivit ännu färre, så instämmer de flesta och tycker att påståendet är riktigt. Ändå är påståendets bägge delar fel: duvhökarna har inte blivit fler och hönsfåglarna har minskat knappt alls under den här tidsperioden. Skogshönsens tillbakagång ägde till största delen rum redan tidigare. Enligt min mening är det här ett utmärkt exempel på hur vilseledande det kan vara att presentera orsak och verkan i förenklad form. Skogshönsen är illa ute, inte tu tal om den saken, men en övergripande blick på den miljö som de nuförtiden lever i väcker misstanken att problematiken är långt mer komplicerad. l Jägaren l 4 l 2010 l 33
• Maria Nikunlaakso När björnen anfaller... ­ Bäst att öva först på banan I När Pauli Nyström träffat den sidlöpande björnen startar den andra björntavlan sitt anfall mot honom. 34 l Jägaren l 4 l 2010
• I När en skadad eller skadskjuten björn går till anfall mot en jägare eller en srva-karl så har han bara någon sekund på sig att skjuta och skottet måste läggas exakt. Det dödliga träffområdet är inte större än en tennisboll och sitter mellan björnens ögon. Därför är det livsviktigt att öva på förhand på en skjutbana. l I maj blev den andra skjutbanan i vårt land färdig där jägare kan öva skytte på en björn som anfaller rakt emot. Orten i fråga heter Pälkäne. Modell hade man tagit av Leppävirta-Varkaus jaktvårdsförenings skjutbana, som presenterades i Jägaren nummer 6/2009. Övning i skytte på anfallande björn är viktigt för alla som har att göra med stora rovdjur och i synnerhet för dem som sysslar med storviltsassistens. Banan kan förstås också användas för vanlig skytteträning. Övning i skytte på rörligt mål är nyttigt också för exempelvis dem som jagar hjortdjur och vildsvin. Ett par hundra euro plus talkojobb Skjutbanan i Pälkäne med attackerande björn är tvådelad. Först skjuter man ett sidoskott på en löpande björn monterad på en älgsläde. Efter skottet startar en annan björntavla som är monterad på en egen släde sitt anfall rakt mot skytten. Eftersom den sidlöpande björntavlan i Pälkäne rör sig på en älgsläde som redan fanns blev kostnaderna för projektet högst måttliga. ­ Vi lade ut mellan 200 och 300 euro på material, berättar Kalle Lehtimäki på jaktföreningen i Pälkäne. ­ Sen var vi några gubbar som gjorde jobbet på talko under ett par kvällar och det gick sammanlagt på typ 30 till 40 timmar. Utöver den älgsläde som redan fanns behövdes det en flaggstångsfot, ett block, en fjäder och en kedja för byggandet av den anfallande björntavlan. Tavlor med en anfallande björn kan köpas på Jägarnas Centralorganisations lager till priset två euro stycket. Tavlan är av rätt tjockt papper och fästs i en träram. ­ Trä är det absolut bästa materialet för ramen eftersom det inte blir någon rikoschett ifall kulan råkar träffa där, förklarar Kalle Lehtimäki. Den anfallande björnen i Pälkäne fungerar i dagsläget manuellt, det vill säga att det behövs muskelkraft från gubbarnas sida för att få fart på den. ­ Följande steg är förstås att förse den anfallande björnen med en motor, eftersom det inte är så lätt att hitta frivilliga som springer med ändan på draglinan, småler Lehtimäki. Som att träffa en tennisboll Att få in en dödande träff på en björn som kommer löpande rakt emot är allt annat än enkelt. Området där en träff garanterat dödar är inte större än en tennisboll och ligger mellan björnens ögon. Att sikta någon annanstans innebär en chansning. ­ Det är bättre att skjuta ett enda skott som är genomtänkt och välplacerat än slänga iväg flera panikskott, förklarar utvecklingschef Tuomo Pispa på Jägarnas Centralorganisation. Det ska sitta i ryggmärgen på jägaren hur skottet ska läggas, för sekunderna är räknade. Därför är det livsviktigt att öva på bana och att jägaren ute i terrängen använder sitt eget, inkörda vapen. ­ Vid snabba övningssituationer ser man det här tydligt. Om jägaren inte instinktivt siktar på björnens ögon så skjuter han så att säga mitt i den svarta klumpen. Då dödar inte heller träffen genast utan kulan tar i bästa fall någonstans i trakten av nosen och halsen, fortsätter Pispa. På ett srva-uppdrag är ett hagelgevär laddat med brennekekulor ofta ett säkrare och användbarare val än en studsare med kikarsikte. Det avgörande är dock att skytten känner sitt vapen och har övat tillräckligt mycket med det på banan. ­ En björn som är skadad eller har en skällande hund efter sig gömmer sig vanligtvis i terräng med tät vegetation, vilket försätter skytten i en väldigt krävande situation. Dessutom måste skytten vara uppmärksam på att han inte träffar hunden som försöker ställa björnen. I kikarsiktet är det svårt att ha full koll på läget, vilket kan resultera i chansartade skott. Av den här orsaken är ett hagelgevär laddat med brenneke ofta det säkraste alternativet, upplyser viltvårdskonsulent Marko Mikkola på Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt. Avskräckningspatroner skrämmer utan att skada SRVA:s avskräckningspatruller bör också öva med olika slags avskräckningspatroner på skjutbanan. Syftet med en avskräckningspatron är att skrämma björnen så att den förknippar smärta eller ett obehagligt skarpt ljud med människan och platsen som den ska hålla sig borta från. ­ Det är absolut inte meningen att skada björnen och därför ska grabbarna testa patronerna med sina egna vapen innan de ger sig i kast med en riktig björn, förklarar Mikkola. På skjutbanan upptäcker man att en och samma patron kan bete sig väldigt olika med olika vapen. Vid skarpt läge är det därför bäst att använda sitt eget vapen som man känner och ladda med patroner som man har testat på skjutbanan och som fungerar. En del av de av- Området där en träff garanterat dödar är inte större än en tennisboll och ligger mellan björnens ögon. Att sikta någon annanstans innebär en chansning. skräckningspatroner som finns på marknaden är fullkomligt odugliga och kan i värsta fall förstöra geväret. Efter varje skott ska skytten alltid kontrollera att det inte finns patronrester kvar i loppet. Lätt förenklat så finns det fyra olika typer av funktionsdugliga avskräckningspatroner. Med signalpatroner åstadkommer man en ljud- och/eller ljuseffekt. Sådana kan användas också på rätt långa avstånd (60 till 80 meter), men sommartid måste man vara försiktig så det inte uppstår en gräsbrand. Patronen får inte riktas allt för nära björnen och inte heller avfyras i sådan terräng där den kan rikoschettera och träffa djuret. Smällpatronerna är däremot ofarliga att använda. Sådana kan kombineras med en hund som sätter fart på björnen eller med ammunition som gör ont. Som sådana är smällpatronerna dock rätt så tandlösa eftersom björnen inte upplever dem som särskilt skrämmande. Däremot kan smällpatronerna användas i stället för signalpatroner om vegetationen är tät. Om srva-patrullen använder gummibrennekekulor måste gubbarna veta på vilket avstånd de skjuter och på vilken del av björnen de ska sikta. Därför måste den här typen av ammunition absolut testas på förhand med eget vapen. Gummikulan riktas mot björnens stora muskler. De tyngsta projektilerna med den största utgångshastigheten fungerar på 20 till 30 meters avstånd medan de lättaste har effekt på högst tio meters håll. Så kallade ärtpåsar används på mycket korta avstånd. Blyhaglen inuti tygpåsen är effektiva på ungefär tio till femton meters avstånd. Observera att patroner av olika tillverkning kan bete sig väldigt olika. l Området där en träff omedelbart dödar är inte större än en tennisboll och ligger mellan björnens ögon. Jägaren l 4 l 2010 l 35
• I T IVOIMAUSETTEET YL EX® -T O GORE-T sportista HH Marko Mikkola, viltvårdskonsulent, Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt 449,- · metsästäjän kestosuosikki ylivoimaisella gore-tex® kalvolla · normaali suositushinta puvulle 689,- Sasta Wolf PUKU Med en exakt och effektiv operation n Situationerna där en björn ska skrämmas bort sköts av en Sasta Pihla Naisten GORE-TEX® PUKU 429,- · naisten mitoituksella oleva Sastan uutuuspuku, aktiiviseen ulkoiluun · normaali suositushinta puvulle 649,- 590,- · uudella, ylivoimaisella, Gore Optifade Concealment -kuosilla oleva metsästyspuku · täysin veden- ja tuulenpitävä 3-kerros gore-tex® puku · irroitettava ja säädettävä huppu · norm. hinta 814,- (takki ja housut) · TUOTE SAATAVANA ELOKUUSSA Mehto Optifade Camo METSÄSTYSPUKU Meiltä myös muita Sasta, Härkilä ja Seeland pukumalleja. Tuotteet nähtävänä nettisivuillamme www.HHnet.fi, ja sieltä HHsport. Kannattaa kysyä myös tarjousta ryhmätilauksesta. · kestävä ja vedenpitävä, ylivoimaisella gore-tex® kalvolla oleva jalkine, tehty suomalaiseen jalkaan sopivaksi · tuotteessa uusi Viking pitävä pohjaratkaisu, isot raksit, joten helppo pauloittaa · tuotteella vuoden takuu · norm. hinta 249,- Viking Deer Hunter GORE-TEX® JALKINEET 179,- · kestävä ja suosittu luonnonkumisaapas suomalaiseen jalkaan · kengissä pitävä vaelluskengän pohjaratkaisu, irroitettava pohjallinen · tuotteella vuoden takuu · norm. hinta 89,- Viking Trophy LUONNONKUMIJALKINEET handfull noggrant utvalda frivilliga, som har ett avtal med polisen om handräckning vid problematiska situationer. De här personerna är vanligtvis erfarna björnjägare eller hundförare, som har övat med avskräckningspatroner och får inneha sådana. En avskräckning görs alltid på order av polisen och i sista hand är det polisen som utifrån srva-kontaktpersonens rekommendation besluter vem eller vilka som beviljas fullmakt för uppgiften. Med andra ord är det inte vem som helst som kan börja skrämma bort björnar och av den här orsaken är det bara utvalda personer som får testa och använda avskräckningspatroner. Vid en avskräckningsoperation utgår man alltid från att det rör sig om ett friskt djur. Detta innebär att personen som ska utföra uppdraget inte tar skarpa patroner med sig ut i terrängen. Srva-personen försöker välja en sådan plats i terrängen att björnen, om den eventuellt ilsknar till, inte kan komma åt honom. Också en särskild sorts björngaser, som används i stor utsträckning i Nordamerika, hör till björnpatrullens utrustning. Däremot ska de medhjälpare som följer med som uppbackning, trots alla försiktighetsåtgärder, ta skarpa patroner med sig. Detta både för sin egen säkerhet och för den eventualiteten att polisen besluter att björnen trots allt ska avlivas. Den grundläggande iden med avskräckningen är att göra björnen medveten om människans närvaro. Innan det är dags för avskräckningspatronerna gäller det att sätta fart på björnen så att man kan skjuta mot djurets stora muskler på bakkroppen och vålla smärta. Effekten kan stegras ett snäpp genom signal- eller smällpatroner. Avskräckningspatroner plus hundar som hålls kopplade är en fungerande kombination. I somliga fall kan det vara nödvändigt att släppa hundarna lösa, men det väsentliga är att inte tappa kontrollen utan kunna avsluta operationen så fort björnen har lämnat området där den inte är önskvärd. En avskräckning ska alltså verkställas som en effektiv precisionsoperation! Dessutom ska avskräckningen sättas in så fort som möjligt när en individ har börjat uppföra sig så att den orsakar problem. Ju längre tid som en björn får till exempel rumstera på en gård och rota i soporna, desto starkare blir uppfattningen att människan och människans lukter inte är farliga. Innan insatsen verkställs ska man emellertid utreda varför individen i fråga beter sig på ett avvikande sätt. Ofta räcker det med att klarlägga orsaken och eliminera den för att björnen ska hålla sig borta. n 59,- Poikkea nettisivuillemme HHnet.fi ja sieltä HHsport. Sivuillamme palvelemme sinua reaaliajassa, hyvillä yli 1000 aseen valikoimillamme. Sivuiltamme näet edullisen hintatasomme ja varastotilanteen paikkakunnittain. Toimitamme tuotteita myös Postin ja Matkahuollon kautta. www.HHnet.fi Viltvårdskonsulent Marko Mikkola drar igång björntavlans attack mot skytten genom att själv springa med linan åt andra hållet. Nivala · Alahärmä · Raahe · Iisalmi 36 l Jägaren l 4 l 2010
• ME TEEMME HISTORIAA. JÄLLEEN. ® ® VX -3 / VX -3L UUTTA VX-3L 4,5-14x56 LR IR Metric G4 -ristikko Tähtäimeen on nyt myös saatavissa kolmannen sukupolven valaistusjärjestelmä, jossa on useita kirkkausasetuksia ja liikkeentunnistin. Tähtäin on täydellinen seuraavaan jahtiin. VX-3 2,5-8x36 DX -ristikko 1595,- 635,- VX-3 6,5-20x40 Adj. Obj. FDX -ristikko 995,- VX-3 1,5-5x20 IR Metric DX / G4 / CD -ristikko 895,- Monille metsästäjille VX-III oli ensimmäinen, viimeinen ja ainoa oikea kiikaritähtäin. Tähän mennessä olemme olleet täysin samaa mieltä. Metsästyksen jännityksen sisäistänyt uusi VX-3 on optiselta suorituskyvyltään, mekaaniselta toiminnaltaan ja kestävyydeltään huomattavasti parempi kuin edeltäjänsä. Tämä kiikaritähtäin on metsästäjän luotettava kumppani sateella ja paisteella, ilta- ja aamuhämärässä, vuodesta toiseen. VX-3 on ladattu täyteen optista tekniikkaa: Xtended Twilight Lens System -järjestelmä, DiamondCoat 2 -linssipinnoite, mustat linssin reunukset, toisen sukupolven vesitiivistystekniikka, kaksoisjousella varustettu kääntölinssijärjestelmä ja pakkaskarkaistut säätimet. Kaiken tarkoituksena on auttaa sinua saamaan elämäsi saalis. Katso lähin Leupold ­jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth. www.leupold.com L_VX3_185x271_Fi_10_RZ.indd 1 31.03.10 11:15 Jägaren l 4 l 2010 l 37
• Marko Muuttola, viltvårdsplanerare, Jägarnas Centralorganisation. Foto: Jukka-Pekka Nieminen / jaktföreningen i Turkhauta Turkhaudanjärvi ­ restaureringen framskrider Marko Muuttola / jaktföreningen i Turkhauta Till de fortsatta planerna hör att öka arealen öppet vatten samt att bygga en mekanism som reglerar nivån på vattenytan. 38 l Jägaren l 4 l 2010
• P I tidningen Jägaren nummer 1/2010 berättades det om restaureringen av sjön Turkhaudanjärvi i Södra Tavastland. Projektet har kommit gott igång och det har blivit en hel del talkotimmar. Grävningsarbetena har varit omfattande. Vi har uppfyllt målsättningarna för arealen öppet vatten och byalandskapet har undergått avsevärda förändringar. l Projektet att restaurera den här igenväxta sjön rullade igång för ett par år sedan, när jaktföreningen på orten lämnade in en ansökning om finansiering till Leader-aktionsgruppen. En åtgärdsplan gjordes upp och utifrån den ansökte jaktföreningen om 75 000 euro i investeringsstöd för att restaurera sjön. I slutet av 2009 inleddes arbetena med en röjning av trädbestånden och videsnåren utmed stränderna. Syftet var att öppna sjöutsikt från byvägen samtidigt som öppenheten skulle locka till sig fåglar och sjön skulle bli attraktivare för fritid och friluftsliv. De uppgrävda jordmassorna skulle läggas i den röjda zonen längs stränderna. Den gångna köldvintern var gynnsam för grävningsarbetena. Trots kölden preparerades körspår för grävmaskin och traktor genom att snön stampades till, varvid tjälen gick djupare och markens bärkraft ökade. De här förberedelserna gjordes på talko av jaktföreningen, sammanlagt 185 maskintimmar. Som en sedimenteringsbassäng Under vintern arbetade två grävmaskiner med lång bom vid sjön Turkhaudanjärvi i sammanlagt halvannan månad. De grävde sig i genomsnitt ner till en meters djup och flyttade på cirka 15 000 kubikmeter jord. På det viset skapade vi ungefär två hektar öppet vatten. Jordmassorna forslades med två traktorer och en del användes som jord- förbättring på åkrarna medan en del lades i högar i strandzonen och en del blev till öar ute i vattnet, ovanpå det djupa skiktet av vitmossa. Innan grävarbetena inleddes gjorde vi en bedömning av torvlagrets tjocklek och vattnets djup genom att trycka en järnstång genom vitmossan tills hård botten stötte emot på drygt två meters djup. Vi antog att det under skiktet av vitmossa skulle finnas fritt vatten. När grävmaskinerna körde igång visade det sig emellertid att det under det cirka halvmeter tjocka lagret av mossa inte alls fanns något vatten utan en mullhaltig jordart bestående av jordpartiklar och näringsämnen som under tidernas lopp har förts dit av vattnet och liksom skapat en sedimenteringsbassäng. Sjön har under tidernas lopp fungerat som en bra sedimenteringsbassäng ska göra: när strömmen har saktat av har jordpartiklarna sjunkit till botten. Vattnet, som kommer ända från ån Helijokis övre lopp, har dröjt i Turkhaudanjärvi och renat sig. Därifrån har färden sedan gått vidare med Puujoki till Kernaalanjärvi. Redan på 1960-talet var sjön allvarligt igenvuxen och det var då som det grävdes en ny fåra för Helijoki som kringgick Turkhaudanjärvi. Vid grävningen lades jordmassorna på sjöns sida av den nya fåran så att sjön och Helijoki skildes åt. Numera rinner Helijoki en knapp halv meter under sjöns Jägaren l 4 l 2010 l 39
• Arbete mer än nog Arbetet med att iståndsätta sjön Turkhaudanjärvi har som sagt kommit gott igång. Redan nu har det blivit en massa talkotimmar och pengar har gått åt till det omfattande grävandet. Vi har nått upp till den målsatta arealen öppet vatten och byalandskapet har förändrat sig en hel del. Till de fortsatta planerna hör att öka arealen med öppet vatten samt att bygga en mekanism som reglerar nivån på vattenytan, så att vi kan hålla sjön där vi vill ha den. För de här åtgärderna krävs det emellertid en stadig binge pengar och blickarna spanar därför redan efter nya finansieringsmöjligheter. För vår syn hägrar redan en sådan fason på sjön där det öppna vattnet och växtligheten bildar en mosaik. l nivå, vilket betyder att sjön får nytt vatten bara när ån svämmar över. Av de beviljade medlen återstår fortfarande en knapp tredjedel av totalsumman. I planerna ingår dessutom att bygga ett fågeltorn på stranden samt en naturstig med skyltar som berättar om restaureringen, fågellivet och viltvården. Det är meningen att gubbarna i jaktföreningen ska trappa upp jakten på de små rovdjuren i höst och göra upp gemensamma spelregler för jakten vid sjön. Bevarandet av sjöfågeljakten vid sjön utgjorde mycket riktigt en av de främsta drivkrafterna för jaktföreningen, som fick medlemmarna att sparka igång med restaureringen. PS. En i hast genomförd fågelräkning i mitten av maj när honorna redan låg i sina bon gav följande fågelsaldo: 6 gräsänder, 2 krickor, 3 sothönor, en brun kärrhök, tiotals vadare samt en ruvande sångsvan och en fiskmås. 1000 talkotimmar Under det gångna året har jaktföreningen på orten jobbat flitigt för sjöns bästa och har lagt ner sammanlagt cirka 1000 arbetstimmar på projektet. Merparten ­ 800 arbetstimmar ­ har lagts ner på den egentliga restaureringen av sjön, men också de små rovdjuren som mink och mårdhund har fått sin beskärda del av insatserna. Det är tänkt att jakten ska effektiveras bland annat genom att bygga fler fällor. Målsättningarna för utvecklingsprojektet Turkhaudanjärvi: en allmän ansiktslyftning för byn skapa gynnsammare förhållanden för jakt och fisk (muddring, öppet vatten) gynna friluftslivet (spångar, fågeltorn, röjning av strandbuskagen) minska på översvämningarna och hejda näringsämnena förbättra miljön för fågellivet Åtgärderna vid restaureringen: öka andelen öppet vatten genom muddring röja trädbestånden och buskagen bygga ett fågeltorn anlägga en naturstig göra infotavlor och förnya parkeringen jaga små rovdjur 40 l Jägaren l 4 l 2010
• Todellinen voittaja Micro 5 on kiistatta markkinoiden " metsästysradio. paras Erittäin pitkä toiminta-aika. Olen ollut metsällä " täyttä päivää ilman akun vaihtoa tai latausta. 4­5 Erittäin " kätevä muoto, aivan uudenlainen tuntuma. Paras " kantama. Lafayette Micro 5 on 100 % vesitiivis (IP 68). Sen kestävä metallirunko on testattu military standardien MIL 810 F mukaisesti ja se on kätevä ja helppo käyttää. Micro 5:n tarvikkeet ovat tehdyt kovaa käyttöä varten. Ne ovat IP-testattuja ja niiden kaapelit ovat Kelvarvahvistettuja. Lafayetten uudet metsästyspuhelimet löydät mm. näistä asiantuntijaliikkeistä: Alahärmä: HH-Sport · Espoo: Budget Sport · Espoo: Martinkylän Autopuhelin · Evijärvi: Ilpon Katiska · Forssa: Forssan Ase ja retkeily · Haapajärvi: Raimo Olkkonen Oy · Helsinki: Erliike Hiidenkivi · Helsinki: Aseistamo.fi · Huittinen: Digimesta · Iisalmi: HH-Sport · Jalasjärvi: Expert Vilponen · Joensuu: Telemaailma · Juva: Juvan Rauta ja Maatalous · Jyväskylä: Midare · Kajaani: Ase- ja optiikkahuolto · Kankaanpää: Expert ASA · Karhula: Karhulan Ase ja Erävaruste · Klaukkala: Juhani Sinisalo · Koikkala: Agripalvelu · Kokkola: Kaustisen Konekeskus · Kuopio: ERÄ + · Kuusankoski: KT Sport · Kurikka: Ase- ja Patruuna · Lahti: LSK Kodintekniikka · Lappeenranta: WildSport · Lapväärtti: Rautia Rosenback · Lempäälä: Budget Sport · Leppävesi: RJ-Elektro · Loppi: Erä-Loppi · Mariehamn: Lantbruk Ab · Mikkeli: Karikon Autotalo · Mäntsälä: Ritkos · Nivala: HH-Sport · Oulu: Budget Sport · Parkano: Parkanon Expert · Polvijärvi: Erä-Ankkuri · Pori: Eräpori · Porvoo: Porvoon Mikrokulma · Raahe: HHSport · Raisio: Budget Sport · Rauma: Sissos · Riihimäki: Eräkontti Oy · Rovaniemi: Ollin Erä ja Kalastus · Salo: Gigantti Salo · Savonlinna: Karikon Autotalo · Seinäjoki: Wextra · Sulkava: Neste Lohilahti · Säkylä: Eräpuoti Ketunhäntä · Tammisaari: Ekenäs Telehörnan · Tampere: RXTX-Tuote · Turku: Vihanto · : · Äänekoski: Sähkö Niskanen · Vaasa: Kurre Erä ja Kalastus Kaukomarkkinat Oy, PL 98, 00501 Helsinki www.lafayette.fi Puh 09 5211, radiopuhelimet@kaukomarkkinat.com Metsästäjä l 4 l 2010 l 41
• Veli-Matti Pekkarinen Makkarasuo - ett föredömligt projekt Framtiden får utvisa hur väl vi har lyckats med skötseln av viltets miljöer. 42 l Jägaren l 4 l 2010 I Iståndsatta torvproduktionsanläggningar av samma storleksklass som myren Makkarasuo i Kangasniemi har varit sällsyntheter i Södra Savolax jaktvårdsdistrikt. Det här projektet, som slutfördes under innevarande somma r, utgör ett gott exempel på vad som kan åstadkommas med projektfinansiering och ett brett samarbete mellan olika intressegrupper i regionen. De sju hektaren våtmark står inför sin första säsong som viltvatten. l I södra Österbotten och Norra Savolax har verkställts, har välsignats med ett växande nätverk av projekt. Vattenskyddsarbetets täckningsgrad i landskapet innebär samtidigt en avsevärd ökning av vilthushållningens värde i regionen. har det varit vanligast med projekt som genomförs med stöd av finansieringslagen för uthålligt skogsbruk. Den skogsekologiska experten Timo Soininen på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har beskrivit hur projekten sprider sig. De skogscentraler, inom vilkas områden de flesta Kemeraprojekt Från idé till projekt Det var markägaren, Juhani Tahvonen, som tog initiativet till det här naturvårdsprojektet och kontaktade Södra Savolax Skogscentral. Eftersom torven började vara på upphällningen efter många års torvtäkt blev det dags att planera för myrens framtid. Primärt handlade projektet om vattenskyddet. Ån Kolunpuro som tar vägen via Makkaralampi och fortsätter till Naturaområdet i Lapinjärvi. Som fågelsjö betraktat håller Lapinjärvi på att växa igen, men är ett betydande naturskyddsobjekt för sjöfåglar. Idén med Makkarasuo var att återställa myren i naturtillstånd sedan torvtäkten upphört. Tillrinningen från ett drygt 300 hektar stort område uppströms skulle på det viset bli omhändertagen. Skogscentralen fattade intresse för projektets möjligheter och började göra upp en projektplan under ledning av naturvårdsexperten Antti Leinonen. Seppo Laitinen fungerade som lokal sakkunnig och assistent. Han har deltagit i projektet från två olika vinklar; dels som skogsförbättringsarbetsledare på den Skogscentral som handhar projektet och dels som verksamhetsledare för Kangasniemi jaktvårdsförening. Samarbetet med intressegrupperna i trakten fungerade således som smort. Medan projektplanen ännu befann sig på ritbordet kontaktaktade Skogscentralen även Södra Savolax jaktvårdsdistrikt, där detta våtmarksärende styrdes till viltvårdskonsulenten. Syn förrättades under våren 2009. Deltog gjorde markägaren Juhani Tahvonen, Seppo Laitinen samt undertecknad. När vi gick runt det drygt sju hektar stora området började det gå upp för oss att projektet hade utomordentliga möjligheter att lyckas. Stället liknade en åker med öppna diken där tegarnas nivå låg lagom högt ovanför dikesbottnarna. Det fanns gott om vattenytor med varierande djup. Under samma promenad kunde vi också ana oss till områdets tre blivande fördämningar. Med tanke på skötseln av ett objekt är det viktigt att vattenytans höjd går att reglera. Vattenytan i var och en av fördämningarna kan separat höjas och sänkas med hjälp av en konstruktion i metall. Utifrån vår inspektion gjordes sedan mät-
• ningar av terrängen för att få fram exakta positionsbestämningar och höjdvärden. Med myndighetsbeslut Ett Kemeraprojekt för skötsel av skogsnatur kräver en projektspecifik plan för att godkännas. Av planen ska framgå bland annat syftet med åtgärderna, var de sätts in och deras omfattning. Ett Kemeraprojekt planeras, godkänns och genomförs under Skogscentralens ledning eller övervakning. Beslutet om finansiering av ett skötselprojekt för skogsnatur fattas av Skogscentralen, inom ramarna för tilldelade resurser. För Makkarasuos del har projektet letts av Södra Savolax Skogscentral. Antti Leinonen, som fungerade som ansvarig planerare, inkluderade mätningsresultaten i sitt planeringsarbete. Det föll sig naturligt att åskådlig- göra variationerna i vattenytans höjd på ett objekt av den här storleksklassen med hjälp av X-, Y- och K- koordinater. Det egentliga planeringsarbetet gjordes huvudsakligen på kontoret med hjälp av datormodeller. Datorns 3D-tillämpningar är ofta ett utmärkt hjälpmedel vid planeringen av våtmarkshelheter som omfattar flera hektar. Finslipning När planen var klar och finansieringen beviljad var det dags att inleda grävningsarbetena. Eftersom planen var klart och tydligt uppställd gick det fort att få fason på bassängerna med djupt vatten och öarna. Tillrinningen har visat att objektet har potential som häcknings- och rastplats för sjöfåglar. Ett drygt halvår efter markarbetena upptäcktes att dammvallarna hade gett efter på några ställen. Vallarna, som står på torvgrund, hade under den senaste, bistra vintern tappat ungefär 15 procent av sin höjd. Lyckligtvis upptäcktes detta i tid vid en normal inspektion och vallarna kunde byggas på. Med tanke på framtida projekt har Makkarasuo gett oss värdefull praktisk kunskap om objekt av det här slaget. Under Skogscentralens ledning förverkligades projektet med god fart, vilket även det sannolikt kommer att öka intresset för att dra igång liknande projekt. Framtiden får utvisa hur väl vi har lyckats med skötseln av viltets miljöer. Åtminstone är förväntningarna högt ställda. Det står ju redan ett fågeltorn på platsen! l n "Som viltvårdskonsulent har jag deltagit i arbetsgruppen för projektet och kunde bidra med viltvårdsmässiga synpunkter på planen. Objektet är omfattande till sin areal och har goda framtidsutsikter för vattenskyddet, landskapet och viltvården", säger Veli-Matti Pkkarinen. Juhani Tahvonen har också för avsikt att gynna friluftslivet i området. I enlighet med sina planer har markägaren byggt ett fågeltorn vid kanten av våtmarken samt ett vindskydd en bit ifrån för fritidsfolk och naturvänner. Kemera -naturvårdsprojekten n Naturvårdsprojekten med Kemera-finansiering utgör ett alternativt sätt att arbeta för vattenskyddet och mångfalden i skogsnaturen. Naturvårdsprojekten är möjliga i ekonomiskog som ägs av privata markägare. Alternativt ska det område som gynnas av projektet vara privat ekonomiskog. Kemeraprojekten har nu pågått i ungefär tio års tid. I fjol fanns det i vårt land drygt 300 halvfärdiga eller helt färdiga naturskyddsprojekt med en vattenskyddsaspekt. Redan de nya vattenskyddsprojekt som startades under 2009 ­ cirka 35 till antalet ­ har ett influensområde på drygt 90 000 hektar. Under fjolåret användes sammanlagt 825 000 euro i finansiering av vattenskyddsobjekt. För Makkarasuo beräknas den totala kostnaden uppgå till 35 000 euro. Tillrinningsområdet uppströms om objektet är 300 hektar stort. Markägarna visar ett betydande intresse för skötseln av mångfalden i naturen. Bakom initiativet till ett projekt ligger vanligtvis både vattenskyddsaspekter och en önskan att sköta om viltets miljöer. Jägaren l 4 l 2010 l 43
• www.erakontti.fi Naamioverkko metritavarana leveys 2,4 m 9,50/jm Lafayette Micro-5 vhf puhelin 329 59 HotBuy sorsasetti rauhallinen asento (6 uros + 6 naaras) Peltor SportTac kuuleva kuulonsuojain 120 Live Pigeon kyyhkysetti ThermaCELL hyttyskarkotin 25,90 samettipintainen kuorikuva (12 kpl) 49 TerveTuloa osToksille uudisTuneeseen verkkokauppaamme. Meillä voit maksaa ostoksesi suoraan verkkopankkiin tai luottokortilla. oY erÄkonTTi aB kinturinkuja 4, riihimäki puh. 010 440 9410 www.erakontti.fi 44 l Jägaren l 4 l 2010
• Jyri Rauhala, jaktchef, Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt Älgen och skogsbruket Hannu Huttu 46 l Jägaren l 4 l 2010
• I april innevarande år arrangerade Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt och Tavastlands yrkeshögskola ett diskussionstillfälle på Evois för att dryfta älgen ur skogsbrukets synpunkt. Under dagen fick deltagarna i temadagen lyssna på inlägg och diskutera om frågan hur livet tillsammans med älgarna kan och bör organiseras. T l Traditionellt har älgfrågorna dryftats via de problem älgarna orsakar, oftast i anslutning inträffade skador i skogsbruket och trafiken. Inledningsvis höll biträdande verksamhetsledaren vid Jägarnas centralorganisation Sauli Härkönen ett föredrag med rubriken "Olika perspektiv på älgen". Inlägget var täckande; perspektiven framgick via många i offentligheten framförda ståndpunkter. I sitt föredrag ställde inledaren även frågan om hur de av älgarna orsakade kostnaderna och den nytta de avkastar borde utvärderas? Vilka kunde de till det nuvarande systemet knutna behoven av ändring och utveckling vara? Finns det för många älgar? Verksamhetsledaren för MTK-Tavastland Jukka-Pekka Kataja framförde önskemålet att man i samband med den kommande nationella älghushållningsstrategin mycket noggrant skulle pröva storleken på de målsatta älgstammarna. Den maximala övre gräns jord- och skogsbruksministeriet för närvarande uppställt som mål (4,0 älgar per tusen hektar i respektive älghushållningsområde) är i dagens läge för hög i många regioner. Kataja underströk också älgens stora betydelse för gemenskapen i landsbygdens sammanslutningar : Olika jaktevenemang ­ exempelvis de traditionella älghipporna ­ är betydelsefulla upprätthållare av gemenskapskänslan. Miljöexperten Juha-Matti Valonen från UPM ­ Kymmene behandlade detaljerat UPM:s val av metod vid plantskogsskötseln. Centralt är att förebygga och minimera skador orsakade av älgar. Målet för bolagets jaktarrangemang på de egna markerna är att stöda viltvård som främjar mångfalden i skogen samt finländsk jaktkultur. Överlärare Ilmari Häkkinen från Tavastlands yrkeshögskola berättade om Evoisområdet som övervintringscentrum för älgarna förr och nu. Inom Evois traditionella älgjaktsområde och det mycket traditionella vinterbetesområdet har det skett en förändring: Älgarna ser inte ut att samlas inom området till vintern på samma sätt som tidigare. Det antas att orsaken till detta är den förändring som skett i skogens struktur. Som sista man vid sammankomsten berättade forskaren Jyrki Pusenius om arbetet med att förse älgarna med GPS-halsband. Den nationella älghushållningsstrategin I diskussionerna och föredragen under dagen på Evois tangerades nu och då den nationella älghushållningsstrategin, som avses vara slutligt utarbetad 2012. Av det arbetet förväntas det givetvis mycket. Behovet av att revidera lagstiftningen om jakt på hjortdjur är säkert en sak som det är skäl att analysera grundligt. Inom skogsbruket har man säkert starka synpunkter på strategin. Praktiska observationer i Södra Tavastland har redan tidigare lyft fram frågan om hur viktigt det är att förstå skogsstrukturens inverkan på älgens vinterdynamik. Älgens position som producent av influenser av olika slag bör förstås i en bred bemärkelse. Vid olika seminarier har man närmat sig frågan ur varierande perspektiv. Existerar det överhuvudtaget något sådant sätt att närma sig frågan så att det leder till en tillräcklig behandling? Älgens ­ och hjortdjurens ­ betydelse är mångfacetterad. Hur skulle det låta med en omfattande överläggning och utredning med temat hjortdjuren och ekosystemtjänsterna? l Metsästäjä l 4 l 2010 l 47
• Leena Forsman och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltinventeringarna ­ frivilligarbete av finaste märke Beträffande viltinventeringarna har samarbetet mellan jägarna och viltforskarna redan pågått i ett halvt århundrade. Det var 1963 som inventeringarna ute i terrängen av skogshönsen inleddes i en landsomfattande skala. Under årens lopp har det tillkommit en handfull inventeringsprojekt till, av vilka också de färskaste redan är inne på sitt andra decennium. Enkäten skickades ut till 533 personer och vi fick in 212 svar, vilket utgör nästan 17 % av alla kontaktpersoner. Det fanns stora variationer i antalet arbetstimmar (1-600 timmar) och körkilometer (10-5000 km) mellan de olika observatörerna. 41 % av svararna hade lagt ner mindre än 20 timmar på rovdjuren och 45 % uppskattade att de hade kört högst 200 kilometer. Mest körkilometer per person blev det i Uleåborgs distrikt och minst i Egentliga Finland. I Lappland var det uppskattade antalet timmar och körkilometer överraskande litet. I flera distrikt var antalet inskickade svar lågt, varför vi måste ta siffrorna med en viss reservation. Vi uppskattade alltså mängden arbetstimmar och körkilometer per jaktvårdsdistrikt. Sammanlagt lade observatörerna ner 60 700 timmar (1,8 timmar per observation) på de stora rovdjuren och körde nästan 790 000 kilometer (24 km per observation) för att följa upp observationerna. V 48 l Jägaren l 4 l 2010 l Vi har alltid varit medvetna om att jägarnas insatser är betydande, men det är först nu som vi har undersökt den faktiska omfattningen i detalj. Varje år knogar tusentals jägare på med inventeringar; de kör sammanlagt 900 000 kilometer och jobbar i nästan 90 manår. Den här utredningen ingår i en kartläggning av frivilligarbetet inom vilthushållningen som vi har gjort för jord- och skogsbruksministeriet. Under älgjakten år 2008 fylldes det i 5320 obskort, vilket täckte ungefär 85 % av alla älglicenser. I nio jaktvårdsdistrikt låg kortens täckningsgrad på över 90 %. På älgobskorten för året 2008 noterades 48 554 fällda eller observerade älgar fördelat på 79 534 jaktdagar. Vi uppskattar att det tar ungefär 20 minuter att fylla i observationerna för en jaktdag. Likaså uppskattar vi att det tar ungefär 20 minuter att mäta de fällda älgarna och ta proverna. Enligt det här sättet att räkna tar det ungefär dubbelt så lång tid att notera jaktdagens observationer som att mäta ett fällt djur. I Lappland krävdes det 2,5 jaktdagar för att fälla en älg medan det i Svenska Österbotten räckte med 0,7 dagar. Mest tid att fylla i korten gick det åt i Lapplands och Uleåborgs jaktvårdsdistrikt (cirka 6 900 timmar) medan det gick åt minst tid i Södra Tavastland (1 100 timmar). Sammanlagt gick det åt 42 700 timmar till att fylla i älgobskorten. Fem riksomfattande inventeringar Arbetet med att uppskatta djurstammarnas storlek är svårt och krävande. Alldeles särskilt svårt är det med sådana däggdjur och fåglar som är både stora och sällsynta. Vilket gäller för en stor del av det jaktbara viltet. I dagsläget pågår fem riksomfattande inventeringar, där terrängarbetet nästan helt och hållet bygger på jägarnas frivilliga insatser. Den här utredningen av frivilligarbetets omfattning gäller året 2008. De storviltsinventeringar i terrängen som organiseras av jaktvårdsdistrikten faller utanför den här granskningen. Rovdjurskontaktpersoner i 30 år Nätverket av kontaktpersoner för de stora rovdjuren har fungerat i tre decennier. Det finns över 2000 observatörer, av vilka nästan 1300 bokförde och skickade in observationer till VFFI under 2008. Under det här året gjordes 33 000 rovdjursobservationer av olika slag. 43 procent av observationerna följdes upp i terrängen. Flest aktiva observatörer fanns det i Norra Karelens, Södra Savolax och Norra Savolax jaktvårdsdistrikt. Utfrågningen gjordes per epost. Observatörerna ombads göra en uppskattning av antalet arbetstimmar och körkilometer som de under 2008 lagt ner på de stora rovdjuren. Älgobskorten ett viktigt verktyg Älgobskorten är ett viktigt verktyg vid den årliga uppskattningen av älgstammens storlek. Älgjaktlagen fyller varje jaktdag i korten med sina observationer och varje fällt djur. Vilttrianglar två gånger om året Vilttrianglarna inventeras två gånger om året. En triangel är en tolv kilometer lång inventeringslinje som löper i skogsterräng. Under de senaste åren har 600 till 700 trianglar inventerats varje år, på sommaren aningen fler än på vintern. För det mesta är det mer än en person som går en triangel; sommarinventeringen är upplagd så att det krävs en grupp på minst tre personer. Maximalt har nästan 20 personer deltagit i inventeringen av en triangel. Inventeringsarbetet fördelas vanligen på flera grupper. I genomsnitt går det 3,7 timmar till
• en sommarinventering och 4,2 timmar till en vinterinventering. Variationerna i tidsåtgång är inte särskilt stora mellan distrikten; mellan 3,1 och 4,1 timmar på sommaren och mellan 3,2 och 5,4 timmar på vintern. Året 2008 inventerades 638 trianglar på vintern och 779 trianglar på sommaren. Sommarinventeringarna krävde sammanlagt 17 400 timmar medan vinterinventeringarna krävde 11 600 timmar. Antalet inventerare uppgick på sommaren till 4 800 och på vintern till 2 300 personer. I samband med innevarande års vinterinventering frågade vi ut inventerarna om hur många kilometer de kört för att göra inventeringen. 371 personer svarade på frågan (72 %), vilket får betraktas som ett gott resultat i förhållande till antalet inventerade trianglar. I Egentliga Finlands och Svenska Österbottens distrikt inventeras bara ett fåtal trianglar, vilket betyder att vi inte heller fick in särskilt många svar om körsträckorna. Jaktföreningarna som arrenderar sina jaktmarker långt borta hemifrån hade förstås de längsta körsträckorna till sina trianglar. I allmänhet var körsträckorna ändå rätt korta. Per jaktvårdsdistrikt varierar medelvärdena från Svenska Österbottens 11 kilometer till Norra Karelens 85 kilometer. Den genomsnittliga körsträckan per vilttriangel låg på 59 km medan den uppskattade totala körsträckan under 2008 uppgick till 36 600 km på vintern och 44 500 km på sommaren. Stora rovdjur Jaktvårdsdistrikt S Tavastland S Savolax Kajanaland M Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten N Tavastland N Karelen N Savolax Sv Österbotten Satakunta Nyland Eg Finland Sammanlagt Arbetstimmar 1 754 6 486 4 089 6 203 8 266 1 023 3 283 4 644 2 395 7 088 6 515 1 960 3 945 2 201 859 60 710 Km 26 816 103 037 61 864 80 620 81 232 16 213 64 416 49 320 17 215 133 313 88 948 16 625 22 616 18 470 10 453 791 158 Älgobservationer Arbetstimmar 1 096 3 120 4 312 3 417 1 599 6 883 6 941 2 267 1 148 2 942 3 035 1 286 1 764 1 740 1 148 42 699 Vilttrianglar Arbetstimmar 1 096 2 537 3 335 2 068 1 264 4 343 3 150 1 607 880 3 235 1 664 482 1 782 927 344 29 100 Km 2 295 4 834 10 179 6 633 2 763 16 048 7 521 3 570 2 442 12 716 5 119 260 3 919 2 082 772 81 153 Fälttrianglar Arbetstimmar 29 18 ­ ­ ­ ­ 36 69 14 ­ ­ ­ 146 295 69 676 Sjöfåglar Arbetstimmar 89 65 42 8 29 21 23 17 11 59 47 14 111 20 ­ 556 Km 885 2 728 768 204 563 262 1 273 122 632 1 821 346 180 3 107 232 ­ 13 123 Fälttrianglarna enbart på vintern Viltstammarna i odlingslandskapet beräknas vintertid med en spårräkning i snö som görs längs en triangelformad rutt i distrikten i södra och västra Finland. Under vintern 2008 inventerades 175 fälttrianglar. Flest inventeringar gjordes i Nyland och Satakunta. Fälttrianglarna är placerade i kulturmiljö och inventerarna bor i regel i närheten. Vi har inte gjort någon separat uppskattning av körsträckorna eftersom avstånden i allmänhet är mycket korta och trianglarna kan till och med ligga på promenadavstånd. Inventeringslinjen är sex kilometer lång och tar ungefär tre timmar att gå. Inventeringen görs så gott som undantagslöst efter ett snöfall. Några särskilda preliminära rundor behövs därför inte. I allmänhet är det en enda person som går linjen. Arbetsmängden varierar en smula mellan de olika distrikten (mellan 2,4 och 3,6 timmar per triangel) medan den genomsnittliga tiden ligger på 2,9 timmar. Vi uppskattar den totala arbetsinsatsen för fälttrianglarna under året 2008 till 507 timmar. Sjöfåglarna inventeras i samarbete Inventeringarna av sjöfåglar vid inlandsvatten görs i hela landet i samarbete med Naturhistoriska centralmuseet. Inventeringen görs från en enda punkt och är inte särskilt krävande. Inventeringen görs tre gånger; först en parräkning Sjöfågelinventeringen har den minsta tidsåtgången av inventeringarna ­ cirka 556 arbetstimmar - vilket utgör 0,4 % av jägarkårens årliga totala arbetsinsats vid inventeringarna. Även om vi kunde göra sjöfågelinventeringarna mycket effektivare så skulle resultatet inte utgöra mer än någon tiondels procent av den totala arbetsinsatsen. som görs två gånger i maj och därefter en räkning av kullarna som görs en gång i juli. Under 2008 inventerade frivilliga jägarkrafter sjöfåglarna vid 429 punkter. Det var 160 personer som utförde inventeringen. Den egentliga räkningen av fåglar vid en punkt tar inte någon lång tid: i de flesta fall bara tio till femton minuter. När räkningen görs vid en enda punkt uppskattar vi minimiarbetsmängden till en halv timme. När det finns fler punkter att räkna definierar vi inventeringstiden så, att den startar när den första punkten börjar och slutar när den sista punkten är klar. Sammanlagt gick det åt 550 arbetstimmar, det vill säga i genomsnitt 3,5 timmar per person. Den största noterade arbetstiden för en person uppgick till nästan 50 timmar medan den minsta tiden var en halv timme. Den "mesta" inventeraren avverkade 48 punkter medan bara tolv personer räknade fler än fem punkter. 41 % av inventerarna räknade bara en enda punkt. 2008 års inventerare fick också svara på frågor om körsträckorna. Vi fick in 116 svar, vilket utgör 72 % av inventerarna. Kopplingen mellan antalet inventeringspunkter och körsträckan var emellertid svag. Därför justerade vi inte sträckorna efter antalet punkter vid bedömningen av icke uppgivna resor. För en punkt uppgavs en körsträcka på drygt 200 kilometer medan fyra punkter kunde avverkas till fots. För det mesta var körsträckorna kortare än 20 kilometer. De längsta körsträckorna uppgavs i Södra Savolax (i genomsnitt 248 km) och de kortaste i Österbotten (15 km). I Lappland låg den genomsnittliga körsträckan på 65 km. Det gjordes alltså tre inventeringar per punkt, vilket betyder att körsträckan för varje enskild inventering var en tredjedel av de uppgivna siffrorna. Sammanfattningsvis körde sjöfågelinventerarna alltså över 13 100 kilometer med bil. l Jägarnas frivilliga arbetsinsats vid inventeringarna av viltstammarna samt antalet körkilometer per jaktvårdsdistrikt år 2008. Jägaren l 4 l 2010 l 49
• Maria Nikunlaakso Ut på krogen eller jakt? Ungdomar mellan 20-30 år lyser ofta med sin frånvaro i jaktföreningarnas älglag. Många är i ett livsskede där såväl studier ­ ofta långt från hemorten -- som krogbesök under veckosluten, inträde i arbetslivet och grundande av familj hör till. För många kan det vara en omöjlig ekvation att kombinera allt detta med älgjakt varje helg. Hur kan jaktföreningarna tillmötesgå ungdomarna så att föreningarna kan behålla livskraften och de unga har möjlighet att fortsätta sitt jaktintresse också i en ny fas i livet? 50 l Jägaren l 4 l 2010 Ungdomar vill ha flexibilitet i älgjakten T l Tidningen Jägaren intervjuade tre ungefär trettioåriga jagande ungdomar bosatta i Helsingfors. Alla hade flyttat dit från annat håll för att studera när de var omkring tjugo år gamla. Av de som intervjuades är två ­ Maija och Jussi - fortfarande med i hemkommunens älglag. För Jussi tar det ungefär en timme att köra hemifrån på älgjakt, för Maija två. För Olli är det sju timmar till hemortskommunen, och han är inte längre med i hemföreningens älglag. ­ Älgjakt är mycket mer meningsfullt när man genomför det på annat sätt än förenat med varje veckoslut, konstaterar Olli. Han jagar älg i ett mindre sällskap som inte jagar regelbundet utan bara när det passar var och en. Sällskapet varierar och samtidigt jagar högst fem jägare. ­ Det viktigaste är inte sällskapet utan jaktmetoden. I det här sällskapet kan man själv påverka jaktmetoden och jaga också med ställande hund. Reglerna decennier gamla Maija och Jussi är också störda av hur de egna jaktföreningarna genomför älgjakten. Med ställande hundar ska det jagas så att älgen faktiskt stannar för drevskallet utan att bli jagad av hunden. De tre anser att hundar inte skall användas som ersättning för drevkedjan, men om avsikten är att utöva drevjakt borde drevkarlar användas. ­ Bra drevkarlsjakt är verkligen roligt och kollektivt, säger Olli. ­ Men om vi skulle prova på drevkarlsjakt borde vi ha ambulanser färdigt vid vägrenen eftersom så många i vårt sällskap har så dålig kondition, flinar Maija. Ungdomarna är av den åsikten att problemet i många älglag är att jakten är or-
• Många föreningars regler är decennier gamla och passar inte till dagens förhållanden. ganiserad enligt behoven hos dem som är oförmögna eller ovilliga att flytta på sig på annat sätt än med bil. Det är samma tjurskallar som torpederar alla reformidéer. ­ Reglerna i många föreningar är decennier gamla och passar inte till den nuvarande situationen. I föreningarna borde det också funderas på hur reglerna ska fås att möta dagens krav så att föreningens verksamhet kan fortsätta, säger Maija. Grälandet stör För de alla tre har jaktföreningens dörrar öppnats lätt. De skulle inte vara lätt att byta till en ny jaktförening. Det skulle inte finnas tid och motivation för att sköta en provmedlems betungande förpliktelser. ­ Jag skulle inte börja med den ruljansen igen att i värsta fall vara tvungen att delta i talkon innan man överhuvudtaget får jaga, och vänta fem år för att få komma med i älglaget. Det är helt en fråga om tidsanvändning, förklarar Maija. Tidsanvändning är annars också nyckelordet som reglerar de ungas medlemskap i älglaget. Maijas och Jussis älglag är så pass flexibla att det går att vara frånvarande från höstens jakter vid behov. Det är av största vikt för dem båda eftersom livet är mycket mer än jakt. Älgjakten är dessutom inte den enda intressanta jaktformen, utan den tid de har för jakt vill de alla använda också för annan jakt och för att jaga med egna kompisar. ­ Inte skulle jag spela ishockey heller i ett lag som jag inte trivs i, så varför jaga med ett sådant?, funderar Olli. Det som stör trivseln i jaktföreningen är det eviga bråkandet även då den unga inte själv på något sätt ingår i tvisten. Det är sällan frågan om oenigheter i jakten, utan det kan handla om mark- och vägkonflikter från 50 år tillbaka. Redan ett par grälsjuka jägare kan effektivt förstöra älglagets gemenskap. En annan störande sak är moraliseringen, t.ex. det att de ungas krogbesök kritiseras. Större flexibilitet I Jussis jaktförening jagas det älg bara under en dag under veckosluten. På så sätt blir det tid för annat också under helgen. Maija å andra sidan tycker att när hon en gång kör 400 kilometer under en helg för att jaga, är det bättre att jaga båda dagarna. Möjligheten till flexibilitet är det viktigaste för dem alla, vilket tyvärr ofta förloras genom att det är nödvändigt att bevaka de egna köttandelarna för att inte bli utan. ­ I vårt lag minskar köttandelen vartefter jägaren är frånvarande från jakten, men det är helt ok. Det skulle vara en idealisk situation on köttet skulle fördelas mellan dem som deltagit i jakten, funderar Jussi. Olli har en mera radikal syn på köttfördelningen vid älgjakt: ­ Det borde inte vara köttet som motiverar. Andan är generellt mycket bättre vid de jakter där utgångspunkten inte är köttfördelning. Då kommer bara de med som verkligen njuter av jakten, inte de som är avundsjuka över köttandelarna. När det är köttandelarna och gamla vanor som styr jakten drar man ofta också ofta onödigt länge ut på den. ­ Irriterande när jakten inte kan avslutas trots att älgarna skjutits. Under de stunderna tänker jag ofta att jag nog inte längre deltar i älgjakten nästa höst, säger Jussi. Älglaget upprätthåller en gemenskapskänsla Trots svårigheter trivs Maija och Jussi i sina älglag ­ i synnerhet då det inte bråkas. Man får en bra "fiilis" av att arbeta tillsammans och att få byte kollektivt är trevligt. Samtidigt består banden till hemortskommunen och dess verksamhet. ­ I samband med älgjakten förs även andra diskussioner än sådana som är relaterade till älgjakten. Om jag inte skulle vara med i älgjaktlaget skulle jag inte heller kunna kommunicera om jakten efter mindre hjortdjur på ett naturligt sätt, förklarar Jussi. Både i Maijas och i Jussis älgjaktlag finns endast en ungefär lika gammal ungdom ­ det vill säga under fyrtio åringar. ­ Ifall vår verksamhet och våra regler kvarhålls oförändrade när de som nu är 40­ 60 år slutar, finns föreningen i nuvarande form inte längre kvar, säger Maija rakt ut. Därför borde man hitta flexibilitet i föreningarna nu och inte när det är för sent. l Huikeita kokemuksia erämatkojen ja upeiden jahtipäivien merkeissä! Varaa pian omasi ja toteuta unelmasi luonnon sydämessä Vaihtoehtoina mm. Laukon peurajahti ajojahtina mäyräkoirilla Laukon kulttuurihistoriallinen ympäristö ja runsas peurakanta takaavat sinulle ja ryhmällesi upean jahtipäivän. Vietä pikkujoulut fasaanijahdin parissa. Fasaanit odottaa seisovia koiria ja metsästäjiä hienossa maalaismiljöössä Uudellamaalla. Jäämeren eksotiikkaa Pohjoinen Jäämeri tarjoaa kalamiehille unohtumattoman ja varmasti ainutlaatuisen elämyksen kuningasrapusafarin parissa. www.kuninkaanera.fi Lue lisää tapahtumistamme Tidsanvändning är nyckelordet som reglerar huruvida ungdomarna hör till älgjaktlaget eller inte. Erämatkailun edelläkävijä KUNINKAANTIE 28, 01740 VANTAA, FINLAND TEL. +358 9 253 25300, FAX. +358 9 253 25355 WWW.KUNINKAANERA.FI Jaa jahtikokemuksesi facebookissa metsästysmatkat.fi Jägaren l 4 l 2010 l 51
• Maria Nikunlaakso Jägare på ett år - Jaktföreningen Keski-Rengon Erä satsar på ungdomarna på allvar Panu Ignatius ville inte ha böcker, blommor eller konjak på sin 80-års dag. Han ville ge ungdomarna i Rengo möjligheten att jaga. I september 2009 startade jaktföreningen KeskiRengon Erän Nuorisoakademia (De Ungas Akademi , DUA) med de 3800 euro Panu Ignatius fått i födelsedagspresent som startkapital. I Keski-Rengon Erä är situationen den samma som i så många andra jaktföreningar: medlemmarnas medelålder är närmare sextio år. ­ Den här situationen har vi nu greppat. Förhoppningsvis bär projektet frukt och att de som klarat av DUA ansöker om provmedlemskap i föreningen, säger Jaakko Mannila, ordförande för Keski-Rengon Erä. U De Ungas Akademi Bakre raden jaktfaddrarna Marko Lehto, Aarre Hieoch Pekka Ojala Mellersta raden i Keski-Rengon Erä. tala, Panu Ignatius akademikerna Anna Valaja, Olli Rekola, Vesa Rekola, Pyry Kinnari och jaktfaddern Hannu Karppi. Längst fram akademikerna Laura Hyönä och Saana Rekola. På bilden saknas den sjunde akademikern Rene Kinnari och jaktfaddern Ville Ruoppa. l ­ Ungdomsarbetet inom jakten i Finland är bra, men vanligtvis är det kortvarigt för enskilda ungdomar och det är svårt att bli medlem i jaktföreningen. Vi i Keski-Rengon Erä ville erbjuda möjligheten för de som deltog i DUA att bli en permanent del av föreningsverksamheten, berättar Ignatius. Orientering och till skyttebanan Sedan början av september har DUA sammanträtt minst två gånger i månaden. Sju ungdomar i ålden 15­18 år, fyra jaktfaddrar och Ignatius själv deltog. Pekka Ojala, som arbetat professionellt inom jaktbranschen, koordinerade verksamheten. Också övriga föreningsmedlemmar har hjälpt till alltid vid behov. På mötena har man lärt sig allt från användning av karta och kompass till färdigheter i första hjälpen och vapenhantering. Deltagarna har byggt fällor, varit på grythundsjakt, på skyttebanan, hjortpass, harjakt, som drevkarlar på älgjakt och övernattat i skogen. De har försökt göra bekantskap med vildmarkslivet så mångsidigt som möjligt. ­ Roligast har det varit på skyttebanan när vi lärde oss att skjuta med hagelgevär och gevär, berättar 17-åriga Laura Hyönä. Hyönä fick en inbjudan på posten, liksom många andra 14­17 åriga Rengobor vars förälder hör till Keski-Rengon Erä eller äger jaktmarker. Jakten intresserade henne och när hon dessutom lyckades ganska enkelt locka med sin kompis Anna Valaja, har det varit verkligen intressant och roligt i DUA. ­ Det har verkligen varit lärorikt att röra sig i skogen, berömmer 15-åringen Vesa Rekola i sin tur. De unga akademikerna utmärkte sig så väl vid älgjakten att föreningens vandringspris för årets drevkarl ­ drevkarlsklockan - förra hösten överräcktes till DUA. 52 l Jägaren l 4 l 2010
• perheenjäsentä, tilaa pian omasi! Lär känna föreningen Att delta i DUA medför inga kostnader för de unga utan DUA står för alla kostnader. Alla ungdomar får älgvästar och ­ hattar med texten KeskiRengon Erä Nuorisoakatemia. De VHF-telefoner som skaffats för DUA blir kvar i föreningen inför nästa kurs som startar om ett år. Akademikerna har deltagit aktivt i de evenemang som organiserats under året, och endast enstaka tillfällen har missats på grund av obligatorisk skolgång eller övrigt program. Inte ens från kursen i hur en älg flås blev det någon massflykt. ­ Visst lyckades också det när det hela tiden fanns någon vuxen med som gav råd, berät- Pyry Kinnari (t.v.) och Olli Rekola skär upp hjortfilé till "Från skog till tar 15-åriga Sanna bord"-middagen. Rekola. De vuxna ­ Trots att föreningen har haft fler söi föreningen har blivit välbekanta under året, vilket säkert gör det lättare för framtida kande än det varit möjligt att ta medlemdeltagande i föreningens verksamhet. En av mar under de senaste åren, har föreningens DUA:s höjdpunkter som tillreds gemensamt styrelse som princip att man värderar ungär middagen "Från skog till bord", som bl.a. domsakademiskapet i medlemsansökan, och omfattar en tvåårig hjortbock som man själv att alla ungdomsakademiker som lämnat in styckat. På samma gång lär man sig bords- en ansökan blir provmedlemmar, lovar ordförande Mannila. skick och andra seder. Styrelsen har även planerat att anslutAkademin betalar första ningsavgiften på 600 euro för ordinarie jaktkortet medlemskap skall halveras för de som är Koordinatorn Pekka Ojala delar ut Handbok under 20 år. för jägare till alla ungdomar i slutet av midNär jakten börjar på hösten ordnas det dagen, inför jägarkursen som startade föl- igen gemensamma aktiviteter. Det finns en jande vecka. DUA betalar allas kursavgifter överenskommelse med jaktfaddrarna att samt det första jaktkortet. Diplom för avlagd ungdomarna alltid kan ringa till sin fadder jägarexamen delas ut under sommaren på när han vill med på jakt. Om ett par år är det meningen att fler föreningens älghippa. Ungdomarna lämnas inte ensamma efter unga i Rengo skall ha möjlighet att jaga; då att jaktkortet är avlagt och DUA avslutad. startar den andra DUA kursen. l riist n päälle 4 hen a illallin Isälle en gel Viilat le Vanhal la eht lahjakortti arvo aalla, 260 Vaihtoehtoina mm. Laukon peurajahtiin Kaup riista an päälle tornista 4 hen illallin Isälle kyttäämällä. en gel Viilat le Vanhal Tämä on yksi hienoimla eht lahjakortti arvo aalla, 260 mista jahtimuodoista. Laukon peurajahtiin Nyt jahtilahjakortit myynnissä, asiakasta tai ystävää. Ilahduta perheenjäsentä, Nyt jahtilahjakortit myynnissä, asiakasta tai ystävää. tilaa pian omasi! tilaa Vaihtoehtoina mm. pian omasi! tornista kyttäämällä. Vaihtoehtoina mm. Tämä on yksi hienoimIsälle Isälle lahjakortti mista jahtimuodoista.lahjakortti Asiakkaillesi Laukon peurajahtiinLaukon peurajahtiin tornista kyttäämällä. lahjakortti tornista kyttäämällä. on yksi hienoimTämä Viron villisika ajojahtiin. jahtimuodoista. mista Tämä on yksi hienoimLähde mukaan mista jahtimuodoista. Asiakkaillesi riistakannan lahjakortti Asiakkaillesi harvennukseen. lahjakortti Viron villisika ajojahtiin. Kaup riista an päälle ll 4 hen riKauaan in gelliestapilll pääele ln i 4 V l ine Viilathengelalnahlaln eihttehe Vanha la V il l aa arvo aravaatllal,a, lla o 6 260 2 0 l Kaupa n Kaad päälle ettuj eläin ten li en h arvo n. 600 at Ystävällesi Osallistu ystäviesi lahjakortti seisovilla koirilla. Osallistu ystäviesi kanssa hienon jahtipäivän kanssafasaanijahtiin viettoon fasaaninmetsäshienon jahtipäivän Vihdin tyksen parissa. Alla ungdomsakademiker som tyksen parissa. lämnat in ansökan blir antagna som provmedlemmar i föreningen. Kaupaaupan K n p s p ää e a l sauKuaunäiäallle naiinlktlt n a Kuninohissaan L ar kaa , Lohisvo 300n arvo sa, viettoon koirilla. 300 seisovillafasaaninmetsäsYstävällesi Kaupa tyksen parissa. np Osallistu ystäviesi saun äälle lahjakortti a Kunin ilta ka kanssa hienon jahtipäivän Vihdin fasaanijahtiin Lohis an arvo sa, viettoon fasaaninmetsässeisovilla koirilla. 30 Kaupa 0 np tyksen parissa. Osallistu ystäviesi saun äälle a Kunin ilta kanssa hienon jahtipäivän Erämatkailun edelläkävijäo kaan L hi KUNINKAANTIE 28, 01740 VANTAA, ar FINLANDssa, viettoon fasaaninmetsäs- +358 9 253 25300, FAX. +358 9 253vo 300 TEL. 25355 WWW.KUNINKAANERA.FI Jaa jahtikokemuksesi facebookissa metsästysmatkat.fi Lähde mukaan Asiakkaillesi riistakannan lahjakortti harvennukseen. Viron villisika Ystävällesi ajojahtiin. Lähde mukaan lahjakortti Ystävällesi riistakannan Vihdin fasaanijahtiin lahjakortti harvennukseen. Vihdin fasaanijahtiin seisovilla koirilla. Viron villisika ajojahtiin. Lähde mukaan riistakannan harvennukseen. Kaupa n Kaad päälle etupuj eläin Ka t an eänlle a d teeKnalittpujä h e arvo läinteen latn nrv600 ihat a. o n. 600 Kaupa n Kaad päälle ettuj eläin en te arvo n lihat n. 600 Jägaren Erämatkailun edelläkävijä l 4 l 2010 l 53
• Paras valikoima ja halvin hinta myymälöissämme ja verkkokaupassamme! Tarjoukset voimassa Kärkkäisen myymälöissä ja verkkokaupassa 09.07.2010 - 02.08.2010 tai niin kauan kuin tavaraa riittää Jokainen metsästäjä tarvitsee täm än! 59 Takuu 1 vuosi KATSELUKIIKARI 10x42 6 90 19 90 Laadukas metsästäjän katselukiikari maastovärityksellä suurennos 10x42 ROKKA KENTTÄPULLO 6 90 Kenttäpullo alumiinisuojuksella. - vyökiinnitys Tilausnumero 101166684 Naamiointi käsinnet metsästäjälle - grip-kämmenosa - selkäosa puuvillaa - Väri Mossy oak. - Yksi koko ALLEN JERSEY NAAMIOKÄSINEET Tilausnumero 101166608 Tilausnumero 100712669 POP UP Camo TELTTA Täydelliselllä maastokankaalla valmistettu hetivalmis teltta. Vetoketjulliset ovet jokaisella sivulla. Sopii erinomaisesti naamiokojuksi. Oviaukoista teet kätevästi ampumaikkunat jättämällä vetoketjut yläosasta auki. Teltta toimitetaan kätevässä kuljetuspussissa. Gamo Shadow 1000 ILMAKIVÄÄRI Ilma-aseiden kärkikaartia. Tehokas ja näyttävä ilmaase, jossa poskipakalla varustettu synteettinen, säänkestävä tukki. Nyt järisyttävä uutuus luodin hakaisija 6,35mm. - Pituus:110cm - Paino::3,0kg - Lähtönopeus:190m/s Tilausnumero 101166625 Tilausnumero 101134721 199 12 6kpl 9 6kpl 90 Mitä suurempi houkutuskuvien parvi, sitä suuremmat saaliit! Suosittelemme vähintään kuuden kuvan parvea. SORSA, KELLUVA 7 90 50 Tilausnumero 100494148 METSÄHANHI, KELLUVA Perinteinen hanhenhoukutin. Kelluva malli. Vartiova ja ruokaileva. Poistuvat mallit, uusien tieltä. Nopeimmille! Kerralla koko parvi reppuun, helppo kuljettaa jahtipaikalle - pituus 39 cm - HUOM ! Hinta 6 kpl yhteishinta KYYHKY, KUORIKUVA Tilausnumero 100494140 Osta myös verkosta: www.karkkainen.com Tilausnumero 100494132
• 1000 kpl 169 Suosituimmat ratapatruunat -cal 12/70 - trap 24g - skeet 24g Kysy tarjouksemme myös 28g trap patruunoista. Armusa savikiekko patruunat 1000 kpl Haulikonpatruunat, metsästäjille jotka saavat saalista -lataus 36g -haulin koot 2.9mm-4,25mm Näillä onnistut! Armusa 12/70 PLA-3 36G 6 25KPL PATRUUNA 7 90 4 90 Tilausnumero 100491744 Jo viimekauden kiistaton Armusa lista ykkönen! Minimagnum - tehokkaampiin suorituksiin - kaliiberi 12/70 - lataus 40g - 10 patruuna/rs -haulin koot 2,9mm-4,25mm Armusa 12/70 Becanda 40G PATRUUNA Allen Claymaster KIEKONHEITIN 45 Loppuerä! Unohda käsiäsi väsyttävät kiekkolingot. Helppokäyttöinen jalallinen kiekon heitin, jossa säästät rahan lisäksi rutkasti energiaa. Narusta vetäisemällä saat lentoon jopa 2 kiekkoa kerralla. Ei muuta kuin treenaamaan. Jahtikaudella onnistut takuulla paremmin. Tilausnumero 100513951 Tilausnumero 100513881 Tilausnumero 100712686 950 Lailliset patruunat sorsajahtiin! -Kaliiberi 12/70 -Lataus 32g -Haulikoot 2,9mm-4,25mm -Teräshauli Armusa STEEL SHOT PATRUUNAT 690 Metsästyspatruunat alkukauden jahteihin. -lataus 32g -25kpL/rs. Armusa12/70 VELOZ 32G 6 25KPL PATRUUNA PURKINSULKIJA 259 Kotimainen purkinsulkija. Kätisyys vaihdettavissa. purkkikoot 200g, 300g,400g, 800g. Edullisempi vaihtoehto jokaiseen kotiin. Tilausnumero 100042454 Tilausnumero 100513851 Tilausnumero 100514515 Laatu Puku! 550 49 Jokamies LUONDU II PUKU Originaali kaislakuviopuku. Kestävät kankaat, tilavat taskutilat ja istuva malli. Erinomainen maastoväri myös syksyn jahteihin. Tuotteita rajoitetusti. Kokoja myös lapsille, se mitä on isommalla, tulee olla myös pienemmällä! - Aikuisten koot 46-58 - Lastenkoot 110-170cm Ehdoton väline kyyhky ja sorsajahtiin. - pysyy hyvin paikoillaan - kiinnityshihna pään ympäri Allen Mossy OAK KASVONAAMIO Hunter METSÄ NAAMIOVERKKO 29 Naamioverkko passipaikan suojaksi. Reilu koko laajempi peitto - Mitat: 2,8x2m Kenttälapio kuljetuspussissa. Nopea ja helppo käyttää Tapio TAITTOLAPIO 4 90 Tilausnumero 100712679 Tilausnumero 101166707 Tilausnumero 101166683 PURKINSULKIJA PIKAKIINNITYSMALLI Uutuus malli! Kotimainen purkituslaite, jossa purkin kiinnitys pikalukituksella. Kääntövarren kätisyys vaihdettavissa. Sopivat purkkikoot 200g, 400g. Tilausnumero 100353761 269 Voit tilat a myös puhelimella tai sähköpostilla Tilaa soitta malla numer oon 010-4303030 (Ark 9-16) Muina aikoin a lähetä tilaus myynt i@kar kkain en.com tai klikka a itsesi verkk okaup paan. Tilausnumero 101013056 se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Eija Nylander, VFFI Avskjutningsstatistiken berättar: Nytt rekord: M l Majoriteten av jägarna tillbringade bara en Under jaktåret 2009 jagade nästan två tredjedelar av alla jägare som löst jaktkort småvilt, det vill säga 194 000 personer. Majoriteten av dessa, 190 000 personer, jagade med ett vapen av något slag medan 4 000 personer jagade med fällor, slagjärn eller andra passiva metoder. De som jagade med ett vapen tillbringade sammanlagt 2,4 miljoner dagar på jakt medan jägarna med fällor var ute i 1,6 miljoner dagar. handfull dagar på jakt medan de ivrigaste var igång under nästan hela säsongen. Av dem som jagade med ett vapen tillbringade hälften högst fyra dagar på jakt medan 3 % tillbringade minst 60 dagar på jakt under 2009. Hälften av dem som jagade med fällor gjorde det i minst femton dagar. Observera att i statistiken räknas jakt efter varje art som räknas upp i tabellen här invid som småviltsjakt. 145 000 småviltjägare hade lyckan med sig och fällde ett eller flera vilt. Nästan var tredje sköt en eller flera gräsänder och nästan lika många fällde en skogshare. Ungefär var fjärde jägare fällde en orre och ungefär var femte en mårdhund eller en fälthare. Ungefär var fjärde jägare fick dock ingenting. Mest gräsand, skogshare och ringduva Uttaget av skogshöns har under de tre senaste åren befunnit sig i en brant utförsbacke. Avskjutningen under jaktåret 2009 blev, med undantag av järpen, mindre än året innan. Under jaktåret 2009 sköts drygt 100 000 orrar, 60 000 järpar och drygt 20 000 tjädrar. Dalripan var fredad i nästan hela landet och avskjutningen blev mindre än någonsin sedan vi började föra statistik. Under jaktåret 2009 sköts drygt 4 000 ripor i norra Lappland. Så sent som året innan blev saldot 24 000 ripor och i hela landet 30 000 ripor. Sammanlagt sköts det drygt en halv Hannu Huttu Harar Skogshare Fälthare Kanin Pälsvilt Mårdhund Mink Räv Mård Grävling Bävrar Bisam Ekorre Hermelin Iller Sjöfågel Gräsand Kricka Bläsand Knipa Alfågel Årta Grågås Sädgås Stjärtand Kanadagås Ejder Storskrake Skedand Ejer Småskrake Brunand Skogshöns Orre Järpe Tjäder Ripa Övrigt vilt Ringduva Fasan Rapphöna Morkulla Sothöna 201 300 57 000 88 600 36 200 3 900 .. 171 900 37 600 19 59 800 21 500 11 58 600 24 400 13 20 200 9 500 5 9 800 5 300 3 8 300 4 400 2 8 200 1 600 1 6 300 2 100 1 2 600 1 600 1 1 200 900 under 0,5 263 000 108 700 49 000 42 500 13 400 11 200 9 700 7 900 7 900 7 000 6 300 5 200 4 400 4 300 2 100 900 59 500 31 32 200 17 13 500 7 17 900 9 2 000 1 5 600 3 3 400 2 4 500 2 3 600 2 2 900 1 1 800 1 2 500 1 2 800 1 800 under 0,5 800 under 0,5 500 under 0,5 23 14 8 1 101 100 44 900 59 700 26 600 21 400 15 800 4 600 1 500 232 900 26 800 14 50 500 7 100 4 5 900 700 under 0,5 5 800 3 300 2 300 200 under 0,5 56 l Jägaren l 4 l 2010 Antalet jägare som fällt fällt vilt av alla som jagat småvilt % 29 19 .. Antalet jägare om fällt vilt Avskjutning 170 000fällda! mårdhundar Uttaget av småvilt samt antalet jägare som fällde småvilt under 2009.
• Individer Uttaget av skogshare, fälthare och mårdhund 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Syksyn tunnelmalliset ja hyvää fiilistä pullollaan olevat tapahtumat upeassa koskimaisemassa. Vaihtoehtoina mm. Rapujuhlat 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 skogshare fälthare mårdhund Individer 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Uttaget av skogshöns Väriä makua sekä pirskahtelevaa tunnelmaa Tule ja koe unohtumaton ilta hyvässä seurassa makuhermoja hivelevien rapujen, snapsien ja laulun raiun kera! Kuninkaallinen eräruokakurssi Tule ja opi riistanvalmistuksen salat Kuninkaan Lohien riistaviikot lokakuussa! 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Orre Ripa Järpe Tjäder Individer Uttaget av de vanligaste sjöfåglarna 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Gräsand Kricka Knipa Bläsand Viilajazz jäämeren tunnelmissa ­ tunnelmallinen ilta jazzin merkeissä legenda Erik Lindströmin tahdittamana Hurmaava ilta jazzin, swingin ja todellisten helmien merkeissä vuosikymmenten takaa. www.kuninkaanlohet.com Lue lisää tapahtumistamme miljon sjöfåglar. Ungefär hälften av dem var gräsänder. Uttaget av gräsänder (263 000) liksom kricka (109 000) och bläsand (49 000) låg på samma nivå som året innan. Uttaget av knipa (43 000) blev däremot mindre än under tidigare år. Bland de övriga jaktbara fåglarna sköts det mest ringduva, drygt 200 000 fåglar, och fasan, cirka 50 000 fåglar. Bland däggdjuren jagades det främst skogshare och mårdhund. Uttaget av mårdhund har i stadig takt blivit större under de senaste åren. Under jaktåret 2009 sattes ett nytt rekord, hela 170 000 stycken! Uttaget av skogshare låg på cirka 200 000 harar och fälthare nästan 90 000 harar. Den här informationen om avskjutningen samlades in genom en enkät som postades till ett antal jägare i början av innevarande år. 5 400 jägare valdes slumpmässigt ut och 76 % av dem fyllde i formuläret och returnerade det. Vi på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet tackar alla dem som ställde upp och besvarade frågorna. Den som vill veta mera om avskjutningen kan gå in på internet på adressen http://www.rktl.fi/tilastot/ metsastystilastot/. Där finns också en länk till den färskaste jaktstatistiken. l Varaukset myyntipalvelu@kuninkaanlohet.com KUNINKAANTIE 28, 01740 VANTAA, FINLAND TEL. +358 9 253 25300, FAX. +358 9 253 25355 www.kuninkaanlohet.com Jägaren l 4 l 2010 l 57
• Jouni Taivainen, Jakten på statens marker Kulturarvet i statens skogar blir kartlagt Sedan 2006 har vi på Forststyrelsen inventerat kulturarvet i statens skogar. Till en början gjordes kartläggningarna i nationalparker och skyddsområden, men sedan 2008 har verksamheten steg för steg utvidgats till att omfatta också ekonomiskogar. I år rullade Forststyrelsen igång ett projekt med målsättningen att i enlighet med Finlands nationella skogsprogram 2015 inventera kulturarvet i statens skogar. n Denna första sommar ligger tyngd- Jouni Taivainen specialplanerare, Forststyrelsen punkten i arbetet på ekonomiskogar och friluftsområden. Inventerarna kommer bland annat att röra sig i Teijo, Lieksa, Jyväskylätrakten, Taivalkoski, Pudasjärvi, Posio, Ranua och Enare. Dessutom kommer Forststyrelsens avdelning för naturtjänster att fortsätta som förut med inventerandet av skyddsområden på olika håll i Finland. Vi kommer alltså att vara verksamma från norr till söder och från öster till väster. Syftet med inventeringarna är att region för region kartlägga objekt av väldigt varierande ålder och beskaffenhet som ligger i skog. En del av dem är skyddade i lag, som exempelvis fornlämningar. Andra objekt hör till tidigare stadier av skogsbruk, som till exempel (lämningar av) skogsarbetarbaracker och flottningskonstruktioner. Sådana är mera sällan skyddade i lag, men omfattas trots det av inventeringen eftersom de på ett värdefullt sätt illustrerar människans användning av skogen i vår närhistoria. Men eftersom inventeringsområdena är så vidsträckta är det inte alls meningen att vi ska nosa upp var enda tjärgrav, stenåldersboplats, stenfot efter ängslada eller sved som gömmer sig i skogen, utan vi försöker synliggöra karaktärsdragen hos varje enskilt område. Innan inventerarna ger sig in i skogen samlar de in information från det aktuella området från många olika källor för att kunna förlägga fältarbetet till de rätta platserna. Viktigt källmaterial är bland annat registret över fornlämningar, arkeologiska rapporter från inventeringar och utgrävningar, gamla kartor, lokalhistoriker samt Forststyrelsens egen databas. I den sistnämnda finns inskrivet observationer av bland annat tjärgravar, fångstgropar och byggnadslämningar. Vid tidigare inventeringar har det emellertid visat sig att den allra bästa kunskapskällan är ortsborna själva. Så mycket som 40 till 50 procent av alla objekt har hittats utifrån tips från folk på orten. För objekt som påträffas vid en inventering noteras positionen och görs en beskrivning som inkluderar fotografier. Efter avslutat fältarbete förs de här uppgifterna in i Forststyrelsens databank. På det viset är informationen alltid omedelbart tillgänglig och vi kan ta hänsyn till objekten vid planering och i skogsbruket. På det här viset säkrar Forststyrelsen att ett stycke kulturarv inte går förlorat. Dessutom kan objekten utnyttjas vid undervisning och forskning och för friluftslivet. Det ska bli oerhört intressant att se vad allt som kommer att hittas i våra skogar ­ finns det månntro kvar någon oupptäckt sejte i Lappland eller snubblar vi över något bortglömt röse? Och hur många tjärgravar finns det egentligen i Österbotten? I vilka trakter? I vårt land har det bedrivits arkeologisk forskning i drygt etthundra års tid, men förr brukade man lämna skogarna utanför inventeringarna. Med det nationella skogsprogrammet kommer vi med säkerhet att få fram en tydligare bild av olika regioners karaktär och markanvändningens historia. Under innevarande sommar är sex arkeologer avlönade för inventeringsprojektet och de kommer att kamma igenom ungefär 400 000 hektar på olika håll i landet. Dessutom kommer Forststyrelsens skogsarbetare med sin gedigna lokalkännedom att vara inkopplade på fältarbetet samt ett antal arkeologistuderande. Nästa års inventeringsmålsättning kommer att vara dubbelt större, liksom också antalet avlönade arkeologer. Aldrig förr i vårt land har det varit en så manstark skara arkeologer på språng samtidigt i våra skogar. Också internationellt sett verkar det vara ett enastående projekt. Forststyrelsen har på allvar gått in för att undersöka och bevara vårt kulturarv. I den finska skogens dunkel ruvar minnen av allehanda slag efter flydda tiders människor och sysslor. Håll ögonen öppna när du rör dig i naturen ­ kanske kommer du att betrakta skogen med nya ögon! På Forststyrelsen är vi också intresserade av just dina iakttagelser. Genom att följa med i lokaltidningen kan du få veta om det rör sig inventerare i dina hemtrakter. Eller gå in på Forststyrelsens webbsida metsa.fi, klicka "svenska" och "projekt" för att få veta mera om det nationella skogsprogrammet. n Viltvård för jägare - Ka-Nu fällan - Nätfälla för mårdhund nätfälla för mink - Ihjäl fälla för mink eller mård - Gävleborg fälla för mink eller mård - Jalmari saxfälla (NYHET) - Duke 120mm sax för mink - Duke 160 mm sax för mård - Duke 220 mm sax - Conibear 120mm för mink och mård - Tepa avgillring för sax - Saxpaket 120/2 (inkl 5 saxar) gillringstång, sax för mink - Jahti sax för bäver, kampanjpaket (inkl två saxar + gillringstång) Saltstenar: Knz Wild och Standard 230 /st 79,90 /st 34,90 /st 49,90 /st 50 /st 59,90 /st 12,90 /st 19,90 /st 24,90 /st 24,50 /st 7,90 /st 55 /st 12 /st 79 /st Fråga pris på hel pall! För mera info om våra produkter och beställningar: www.erakontti.fi erakontti@erakontti.fi Tfn 010-440 9410 58 l Jägaren l 4 l 2010
• Karri Oikarinen Har du redan kommit igång med din gratis Tracker Hunter navigator? Nu även på nätet Den säkerhetskampanj som Jägarnas Centralorganisation driver tillsammans med Tracker Ab fortsätter under den nya jaktsäsongen som står för dörren. Varje finländsk jägare får alltså en möjlighet att ladda ner en Tracker Hunter terrängnavigator i sin mobiltelefon och använda den kostnadsfritt i ett helt år. Navigatorn ska dessutom nu få en ny tjänst som gör det möjligt att följa med hur jaktkamraterna och jakthundarna rör sig i terrängen också på internet hemma på datorn, både i realtid och i efterhand. l JCO och Tracker öppnade den här ena- J 60 l Jägaren l 4 l 2010 stående tjänsten i fjol. Då kunde var och en som betalat sitt jaktkort kostnadsfritt ladda ner Tracker Hunter terrängnavigatorn i sin mobil för ett helt år. Under det första året var det nästan trettiotusen finländska jägare som anslöt sig till tjänsten. Efter det första kostnadsfria året förvandlas tjänsten till en avgiftsbelagd sådan. Tack vare att tjänsten blev så populär kunde priset på den förnyade licensen hållas på en rimlig nivå. Kampanjen fortsätter således och den som ännu inte har tagit vara på chansen kan fortfarande ladda ner terrängnavigatorn gratis i sin mobil så fort han har betalat viltvårdsavgiften. Då fungerar programmet ända till den sista juli 2011. Om du skaffade dig en terrängnavigator i fjol, men inte aktiverade den så kan du fortfarande använda den registreringskod som skickades till dig då. ­ Våra erfarenheter från i fjol är väldigt positiva. Terrängnavigatorn ökar säkerheten under jakten och är till stor hjälp bland annat vid inventeringar av viltet. Ur vår synvinkel sett är det en viktig egenskap att positionsbestämningen går lättare än någonsin förut. Alla inventeringar från vilttrianglar till observationer av de stora rovdjuren bygger på positionsbestämning och med en navigator i handen har varje jägare den avdelningen under kontroll. Av Bild 1 Bild 2
• den orsaken ville vi fortsätta samarbetet med Tracker, förklarar kommunikationschef Klaus Ekman på JCO. I efterhand på nätet För nya abonnenter, men självfallet också för dem som redan använder tjänsten erbjuder Tracker nu en ny tjänst på nätet som gör det möjligt att följa med jaktkamraterna och hundarna hemma på datorn ­ på en stor skärm i realtid eller i efterhand. Den här internetmöjligheten hör till tjänsten Tracker Live, utan några separata avgifter. Du hittar tjänsten på adressen www.trackerhunter.com. ­ Egentligen är webbtjänsten tänkt att följa med hunden så nära realtid som möjligt, men tjänsten har den speciella egenskapen att man kan följa med hundens och jägarens aktiviteter också i efterhand. På det viset ser man väldigt tydligt hur hundens och jaktlagets rörelser påverkar varandra och man kan analysera jaktsituationer och dra nyttiga lärdomar, förklarar Hannu Lohi som är produktchef på Tracker. Tänk dig en jaktsituation där du ska jaga älg med hund. Du släpper lös hunden i skogen och den börjar leta efter älg (bild 1). I mobiltelefonen kan du i realtid följa med hur hunden rör sig i terrängen. Hunden hittar en älg och börjar skälla. Bild 2: vägledd av mobilen smyger du närmare samtidigt som älgen börjar gå undan, det vill säga att älg och hund rör sig framför dig och det övriga jaktlaget. Bild 3: Efter en stund ställer hunden älgen på nytt och du kan ta dig inom skotthåll. Bild 4: Skottet träffade som det skulle och du kopplar hunden, som inte utan orsak kan känna sig nöjd. Väl hemma igen är du på så gott humör att du bara måste få berätta för hustrun om jakten ­ och det är nu som finessen kommer in på scenen, det bästa med Tracker Hunter på nätet. Det är nämligen inte bara under den aktuella dagen som du kan spela upp jakten på datorn, hur det gick till när du, din hund och kamraterna jagade, utan du kan återuppleva jakten gång på gång och dessutom med valfri hastighet; antingen i återgiven realtid eller snabbare framspolad. Dessutom finns det en klocka som visar exakt när allting hände. Du kan alltså återuppleva jakten gång på gång så mycket du vill! ­ Jägaren ser klart och tydligt hur jakten har utvecklat sig klockslag för klockslag under dagens lopp och hur hunden och kamraterna har rört sig. Det här ger oss alldeles nya möjligheter att dela med oss av jaktupplevelserna. Det har ju i många år funnits liknande möjligheter att följa med idrottstävlingar, som till exempel orienteringsmästerskap. Av det har vi lärt oss att möjligheten att spela upp ett händelseförlopp på nytt, klockslag för klockslag, är viktigt för att kunna skapa sig en helhetsbild av händelsen, förklarar produktchef Hannu Lohi på Tracker. Bild 3 Byggs ut till utlandet JCO:s och Trackers gemensamma kampanj har väckt ett avsevärt intresse även utomlands. En motsvarande kampanj har redan lanserats i Sverige och är aktuell på andra håll i Europa. ­ Jägarorganisationerna i de här länderna är intresserade av den här tjänsten eftersom den ökar säkerheten och gör jakten effektivare. I synnerhet som den erbjuds av ett professionellt och pålitligt företag, konstaterar Samuli Vanhala, verkställande direktör på Tracker. Av allt att döma har terrängnavigeringen med mobiltelefon blivit en väsentlig del av jaktupplevelsen, främst i Finland, men i en ökande omfattning även i andra länder. ­ Det känns fint att vi i vårt land genom samarbetet mellan Tracker och JCO kan vara föregångare, konstaterar Vanhala. l I samarbete med JCO ger Tracker Ab gratis en navigator till alla nya jägare och till alla dem som inte ännu har en sådan! Den kostnadsfria användarlicensen är i kraft för nya abonnenter ända till utgången av nästa jaktår, det vill säga till den sista juli 2011. Gå in på webbadressen www.tracker.fi för mera information och anvisningar! Bild 4 Jägaren l 4 l 2010 l 61
• Eerikki Rundgren På vandring med Eki Jägarens ryggsäckar R 62 l Jägaren l 4 l 2010
• Jaakko Puuperä R med stödkonstruktion. Bärmesarna har en yttre stödkonstruktion, vanligtvis av aluminium. De anatomiska ryggsäckarna har en invändig ram och stödkonstruktionen är av plast och inkapslad i ryggdelens stoppning. Den styva stödkonstruktionen bildar, tillsammans med bärremmarna och höftbältet, ryggsäckens bärsystem. Många äldre jägare minns att man tidigare med ramryggsäck avsåg endast de traditionella bärmesarna. När tillverkare och återförsäljare idag talar om ramryggsäckar hänvisar de nästan uteslutande till anatomiska ryggsäckar. För tydlighetens skull talar jag antingen om anatomiska ryggsäckar eller om bärmesar. Även ramryggsäckar och ryggsäckar utan ram blandas ofta ihop. Med en ryggsäck utan l Ramryggsäckarna är stora ryggsäckar Bärbarheten är ryggsäckens viktigaste funktion. I synnerhet på längre vandringar uppskattas en ryggsäck som sitter bra på ryggen. Ryggsäcken är en väldigt personlig utrustning, och testvinnaren passar inte nödvändigtvis alla ryggar. ram menar jag en liten ryggsäck för dagsutflykter som inrymmer högst lättare utrustning för en jaktdag eller annan utflykt. En sådan liten ryggsäck tas inte med för en övernattning för att inte tala om längre jaktresor. Tyngden på höften Både bärmesar och anatomiska ryggsäckar finns i modeller under 60-liter och till och med över 100-liter, så båda lämpar sig för längre vandringar. De viktigaste kriterierna som påverkar köpbeslutet borde vara hur ryggsäcken sitter och bärbarheten, först därefter kommer de övriga egenskaperna som volym och om den är lätt att packa. Det är ingen tröst att lätt hitta sakerna i ryggsäcken om det är ett elände att bära den. På de flesta ryggsäckar går det att justera ryggens längd. Om den trots det inte sitter som handen i handsken ska inte den typen av ryggsäck köpas även om den annars faller i smaken. Viktigast är att få ryggsäcken att sitta på ryggen så att merparten av vikten kommer på höften. Den absolut viktigaste egenskapen är ett brett och väl sittande, vadderat höftbälte i ryggsäckens bärsystem. När höftbältet känns Vid regn dras ett separat regnskydd över såväl den som bär på ryggsäcken som över själva ryggsäcken. Utöver det här skyddet ska åtminstone sovsäck och byteskläder packas i torrsäckar eller plastpåsar. Det finns en mängd olika ryggsäckar och kassar med bärremmar för paddling och övriga vattenutflykter, i vilka utrustningen garanterat förblir torra under färden. bra och stadigt ser man till att också bärremmarna placeras bra på axlarna. Alla ryggsäckar känns bra på ryggen när de är tomma. Därför måste en ny ryggsäck provas när den är så fullpackad som möjligt före köpbeslutet. Det skulle vara bra att bära på den en stund. Desto bättre om någon bekant har en likadan ryggsäck som kan lånas och provas. Idag finns det även egna ryggsäckar för kvinnor. I dessa har bl.a. beaktat brösten beaktats vid utformningen av axelremmarna och placeringen av bröstremmen. Damryggsäckar är vanligen också något smalare än de universella ryggsäckarna. En och samma ryggsäck passar sällan för alla jägare i familjen. Konstigt nog fick jägarens knappa utrustning förr plats i en liten jutesäck eller i en näverränsel. På bilden är Pentti Sarja på väg till skogsarbete med sin hemgjorda näverränsel. Människan som häst Bärmesarna är rymliga och det är lätt att packa utrustning för långturer. De har vanligtvis också många utvändiga förankringspunkter. Skrymmande utrustning, såsom tält och sovsäck, kan fästas i ett ramverk som stiger ovanför huvudet, där de hålls stadigt på plats. Själv använder jag en bärmes när det verkligen finns mycket att bära. En rymlig och stadig bärmes är det självklara valet t.ex. på en filmningsresa , då man utöver nor- Jägaren l 4 l 2010 l 63
• Lyft ryggsäcken med ryggen rak n En van vandrare bär Ryggsäcken lyfts upp från marken och stöds på det ena låret... ...och ena handen flyttas under ryggsäcken varefter ryggsäcken svingas upp på ryggen. Bilder: Hanna Sarja Först spänns höftbältet och därefter axelremmarna, eventuellt även bröstremmen. omkring en tjugo kilos ryggsäck rimligt lätt på sin rygg. Vid lyftet av ryggsäcken upp på ryggen lurar det alltid en viss risk: en enda felaktig rörelse och färden kan sluta med en försträckt rygg. Först lyfts ryggsäcken från marken upp på låret. Ena handen förs under ryggsäcken varefter denna svingas upp på ryggen. Håll ryggen rak hela tiden, kroppen får inte vridas. När ryggsäcken landat på ryggen spänns först höftbältet och därefter axelremmarna. Under korta pauser behöver ryggsäcken inte nödvändigtvis tas från ryggen. Det räcker att sitta ner så att ryggsäckens tyngd lättar från axlarna. Det är dock bra att vila musklerna emellanåt. I synnerhet på längre vandringar är det bra att ta pauser tillräckligt ofta och lägga ner den tunga ramryggsäcken på marken för en stund. Den som bär bössan i en jaktryggsäck ska komma ihåg att vapnets pipa sticker fram långt ner under ryggsäcken. Det är inte bara att sätta sig när vapnet finns i hölstret. När ryggsäcken läggs ner måste den läggas på längden på marken på längden om inte vapnet först avlägsnats. n mal hajkutrustning har kamerautrustning, gömsle och kamouflagenät att bära Bärmesens utvändiga bärsystem tar ändå mycket plats till exempel i bilens baklucka. När bilen packas är man sannolikt tvungen att lösgöra en del saker som fästs vid ryggsäcken. Bärmesen är långt ifrån det mest bekväma alternativet i kollektivtrafiken för att inte tala om flygfält. Bärmesen är som bäst när man har mycket utrustning och är tvungen att packa ryggsäcken proppfull. En stor halvfull ryggsäck som dinglar på ryggen känns däremot skranglig när ryggsäckens innehåll inte hålls stadigt på plats. Bärmesarna saknar för det mesta kompressionsremmar. Fördelen med anatomiska ryggsäckarna är deras justerbarhet. Med hjälp av kompressionsremmarna kan en anatomisk ryggsäck även med knapp förpackning spännas till ett hårt knyte. Topplock och sidofickor kan också vara helt löstagbara. Och även om den anatomiska ryggsäcken skulle vara fullpackad är den den smalare än bärmesen och tar inte lika mycket plats. Även om de anatomiska ryggsäckarna också har utvändiga förankringspunkter är det bra att få största delen av utrustningen inpackad. I synnerhet utrustning som tält och sovsäck, som packats ovanpå anatomiska ryggsäcken, börjar lätt gunga och störa balansen. Det lönar sig inte att överpacka en anatomisk ryggsäck alltför mycket. Jag tycker att en anatomisk ryggsäck är bekvämare att bära i svår terräng än en bärmes. En väl packad anatomisk ryggsäck sitter stadigt på ryggen vilket gör det lättare I en större jaktryggsäck med hölster finns det plats utöver för vapnet och övriga jakttillbehör även åtminstone för helgens men eventuellt t.o.m. för en litet längre färds utrustning. att hålla balansen. Och om jag inte drar min utrustning i pulka på vintern, packar jag den hellre i en anatomisk ryggsäck. Den anatomiska ryggsäcken som sitter bra på ryggen är mycket bekväm att bära så länge det mesta av utrustningen får plats innanför ryggsäcken. Stor och tung utrustning som blir på utsidan svajar lätt. Att packa ramryggsäcken Det är skillnad på hur utrustningen packas i ramryggsäcken. Ju längre vandring det är frågan om och ju mer utrustning som behövs med, desto större betydelse får packningen. Som en allmän regel ska tung utrustning placeras inne i ramryggsäcken så nära ryggen som möjligt. Det här har beaktats i jaktryggsäckar med hölster. Vapnet, som ofta är det tyngsta enskilda föremålet, placeras i en jaktryggsäck alldeles bakom ryggen där den hålls stadigt på plats. Vid behov kan vapnet dock tas fram snabbt ur hölstret. När ryggsäcken ska packas är det bra att fundera på vilken utrustning som behövs under dagen. Längst ner kan sovsäcken packas och kanske en del av ombyteskläderna, som först på kvällen tas fram vid lägret. Lunchtillbehör, paus- och regnkläder samt förstahjälpsutrustning är i stället bra att ha lättillgängliga. Småsaker och snacks försvinner lätt i den stora säcken och är därför bättre att placera i ryggsäckens sido- topp- och frontfickor. På så sätt kan de hittas lätt och snabbt under pausen. Kläderna och maten är bra att packa i egna plastpåsar eller torrsäckar i ramryggsäcken. l 64 l Jägaren l 4 l 2010 Jaakko Puuperä Jaakko Puuperä
• Kesän kuuma saunatarjous E i saalis ole aina tärkeintä. Erämies tietää, mikä nautinto on pitkän jahtipäivän päätteeksi riisua päältä märät vaatteet, oikaista puutuneet jalkansa saunan pehmoisissa löylyissä ja saada päivän kahvi- ja makkarakuurin päälle lämmin ateria. Ja kun raukeus hiipii jäseniin, voi kellahtaa laverille kaikessa rauhassa ja antaa unen tulla... Nyt nopeille (20 kpl) terassi kaupan päälle, soita heti! Aivan uskomaton valmiusaste. Täysin käyttövalmiit massiivihirsiset Eräkämpät, Saunamökit, Savusaunat, Pihasaunat sekä Aitat. Jopa tunnissa toimituksesta käyttövalmiina! Menestyksen kunniaksi SuurVoitto-arvonta. Huippupalkinnot: eräkämppä, sauna tai aitta. Arvo 10.000 . Tarkemmat tiedot SuurVoitto-arvonnasta sekä osallistuminen osoitteessa www.perinnesauna.fi tai myymälässä. Soita ja varaa henkilökohtainen esittely: KYLLÄ, se tulee valmiina! Vantaa Petikko Tarjoustalon piha 040 517 7608 Lahti Renkomäki Kodin Terran piha 050 400 8343 Piippola Tehdas Museotie 1528 044 289 5855 Jägaren l 4 l 2010 l 65
• Ålandsnytt Avgifter för rådjur och älg n Landskapsregeringen har fastställt älg- och rådjursavgifterna för år Jaktvårdsavgiften för jaktåret 2010-2011 n Landskapregeringen beslöt fastställa 2010 enligt följande: Vuxen älg: Älgkalv: Rådjur: Rådjurskid: 90 euro 30 euro ingen avgift ingen avgift jaktvårdsavgiften till 30 euro för det inkommande jaktåret. Jaktkortet skickas ut som vanligt i slutet av juli månad. n MN Landskapsregeringen beslöt att även i år inte ta någon avgift för fällda rådjur. Däremot kvarstår skyldigheten att lämna in uppgifter över fällda djur enligt de blanketter som sänds till jaktområdenas tillståndsinnehavare. Uppgifterna skall lämnas in senast 14 dagar efter jakttidens slut. Avgiften för fällda älgar betalas i efterhand på så sätt att jakträttsområdena senast 14 dagar efter jaktens utgång lämnar in resultatet från jakten på av landskapsregeringen utsänd blankett. Därefter skickas särskild faktura på basen av redovisningen. Om det under jakt fälls älg som inte kan användas som människoföda krävs, om det är en vuxen älg, ett veterinärintyg för att befrias från licensavgift och om det är en kalv ett bevittnat intyg från jaktledaren. Kan djuret inte tillvaratas som människoföda står landskapsregeringen för omkostnaderna för veterinärintyget mot redovisning. n MN Vårjaktsstatistik n Vi vill påminna dig som EFTERSÖKSHUNDAR Taxar (vid eftersök på rådjur) Område Namn Finström Sundberg Åsmund Finström Nordqvist Mervi Jomala Eriksson Bror och Katarina Jomala Hagberg Lars-Erik Lemland Johansson Peter Lumparland Lindgren Bengt-Olof Sund Johansson Mikael Vårdö Nordberg Stig-Göran Retrieverhundar (vid eftersök på rådjur) Område Namn Finström Berndtsson Cecilia och Kenneth Hammarland Koskinen Monica och Karlsson Sigurd Hammarland Andersson Pia Hammarland Lundberg Marléne och Bernt Mariehamn Saltvik Saltvik Norrdahl Kristian Carlsson Hasse, Mattsson Monika Karlsson Denice inte skickat in resultatet från årets vårjakt på alfågel att göra det. Som bekant är vi skyldiga att årligen sända in uppgifterna över fällda fåglar till EU-kommissionen, det är därför viktigt att få in uppgifter om bytesmängd och viltvårdsinsatser. Om ni är osäker om ni lämnat in statistiken eller tappat bort statistikblanketten kan ni kontakta jakt- och viltenheten (telefon 018-25 000). n RG Telefon 42384, 0457-5244584 040-5294391 31279, 0400-784862 32850, 0400-826 525 34328, 0400-762737 35589, 0457-3135589 0457-0525706 47710 Augustismällen n Söndagen den 15 augusti Telefon 41760, 0457-3135381 33663, 040-8466166 0457-5267353 0457-3613822 040-5498884, 040-5548950 22460, 0457-5603460 48584, 0457-5244394 48325, 0457-3422513 anordnas för fjärde året i rad jaktstigen "Augustismällen", denna gång med start vid skjutbanan i Haddnäs Lemland. Start: kl. 10.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 och kulgevär (inkl. ammunition) för älgfiguren medtages. Startavgift: 25 /person, lagavgift 10 /person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Fina priser i alla klasser. Servering. Sunes Jakt och Fritid visar jaktvapen och tillbehör. Välkomna! Arrangörer: Lumparlands & Lemlands jaktvårdsföreningar n Älghundar (endast älg) Område Namn Västra Åland Eriksson Erik Västra Åland Holmberg Håkan Västra Åland Nordlund Kent Östra Åland Sandberg Sigvard Norra Åland Svenblad Dan Norra Åland Svenblad Åke Telefon 38339, 0457-5958039 32416, 040-5217266 36247, 040-5125940 35301, 0457-5300971 41657, 0457-5243952 49968, 0457-5267367 66 l Jägaren l 4 l 2010
• Monarch ­ tarkkuutta kun tarvitset sitä eniten Nikonin uusi Monarch-kiikaritähtäin ­ ratkaisevaan hetkeen näköpiirissä Nikonin uusi, loistava kiikaritähtäin aloittaa metsästyskauden. Monarch E1,1-4x24 puna/viher-näkökentällä ja pienellä 1,1-kertaisella ille suurennuksella sopii parhaiten lyhyille ja keskipitkille seen. s ampumaetäisyyksille, esimerkiksi hirvenmetsästykseen. pa p Kiikaritähtäimen näkökenttä on laaja ja kirkas ­ jopa hämärässä ja sumussa. Optiikka on Nikonin huippulaatua. aatua. a Uusi Monarch nopeuttaa ja helpottaa tähtäämistä ­ lopun opun jätämme sinulle. Monarch E 1,1-4x24 , NIKON NORDIC AB Äyritie 8 B, 01510 Vantaa, Puh. 0207589570, www.nikon.fi Metsästäjä l 4 l 2010 l 67
• Johanna Peltokangas Tjuvjakt ­ yrkesbrottslighet Typiskt för tjuvjakten är att det jämt och ständigt är samma personer som bedriver verksamheten. Vilket visar att tjuvjägarna inte betraktar risken för att åka fast som särskilt stor och att straffen inte avskräcker. Det är svårt att leda ett jaktbrott i bevis samtidigt som gärningsmannen i regel kommer undan med böter och förverkande av redskapen. Johanna Peltokangas har i sitt pro gradu-arbete undersökt tjuvjakten och dess former som den framträder i ett antal rättsfall under åren 2000 till 2008. l I vårt samhälle har jaktbrotten i allmän- Tjuvjägarna betraktar risken för att åka fast som liten och straffen avskräcker inte heller I het betraktats som någonting mindre viktigt. I synnerhet på senare tid har jaktbrotten fått uppmärksamhet på grund av deras anknytning till annan brottslighet och organiserad kriminalitet. Det har konstaterats att jaktbrottsligheten delar karaktärsdrag med den ekonomiska brottsligheten. I synnerhet i Lappland har tjuvjakten på de stora rovdjuren fått publicitet under de senaste åren. Kommer undan med böter För jaktbrott och jaktförseelser har påföljden för det allra mesta blivit böter. En villkorlig fängelsedom blir aktuellt bara då brottet är grovt. I mitt forskningsmaterial, som omfattar 207 rättsfall, förekommer det inte några ovillkorliga fängelsestraff alls. Den längsta villkorliga fängelsedomen löd på ett år och fyra månader. En väsentlig del av straffen innebar ett förverkande av redskap och vapen, och vanligtvis stannar påföljderna därvid. Problemet vid jaktbrott är bevisningen. Dessutom händer det att professionella tjuvjägare erkänner vid förundersökningen, men bestrider sitt vittnesmål i rätten. Forskningsmaterialet omfattar som sagt 207 rättsfall där gärningsmännen åtalades för jaktbrott. I merparten av fallen (78 fall) handlade brottet om älg. 35 av fallen handlade om älgkor som följdes av minst en kalv som var yngre än ett år. Den näststörsta gruppen (43 fall) utgjordes av jaktbrott som var riktade mot skogshöns. För de stora rovdjurens del var brotten oftast ­ i tolv fall - riktade mot björn. I fem av fallen handlade jaktbrottet om varg. I tre av fallen handlade jaktbrottet om lodjur och i ett av fallen om järv. För de övriga hjortdjurens del handlade tre av rättsfallen om rådjur och likaså tre av fallen om skogsren. I tre av jaktbrotten hade jaktledaren deltagit i gärningen, men i 52 av fallen hade åtalet förkastats. I bara sex av fallen gick den åtalade helt fri från straff. I 45 av fallen hade den åtalade överklagat till hovrätten. Där gick det som så, att i 28 fall fastställdes tingsrättens dom utan några som helst ändringar, i tio fall fastställdes domen med smärre ändringar, i sex fall skärptes straffet och i fem fall lindrades straffet. Liten risk åka fast Att tjuvskyttet bedrivs professionellt ser vi på det, att det i flera fall är samma personer som återkommer som gärningsmän. Det här visar i sin tur att risken för att åka fast för ett jaktbrott betraktas som liten och att straffen inte avskräcker. Även personer i mitt material som meddelats jaktförbud återkom som gärningsmän. I flera av fallen är det svårt att avgränsa jaktbrottet, det vill säga att det i praktiken inte alltid går att avgöra om det är fråga om ett jaktbrott, en jaktförseelse eller en annan brottsrubrik. Det finns fall där definitionen av begreppet jakt drivs till sin spets, när det är oklart om det rör sig om ett vilt eller inte. Vi utgår ju från att jakten riktas mot vilda djur, men definitionen av begreppet vilt avgör valet av brottsrubricering. Ett fall kan vara komplicerat med fler brottsrubriker än enbart jaktbrott, som till exempel rattfylleri, skjutvapenbrott, naturskyddsbrott, djurskyddsbrott och terrängtrafikförseelse. I mitt material varierade gärningsmännens ålder från ungdomar till pensionärer. Däremot var varenda person som åtalades för jaktbrott en man. Dessutom var det vanligt att gärningsmannen hade flera års erfarenhet av jakt. Bland de unga brottslingarna berodde brottet i allmänhet på oförstånd eller hänsynslöshet. En del av brotten berodde på att gärningsmannen identifierat arten i fråga fel. l Den här artikeln bygger på undertecknads avhandling pro gradu som blev klar i våras på Lapplands universitet. Den heter Metsä- ja metsästysrikokset sekä -rikkomukset Suomessa ja Ruotsissa vuosina 2000­2008 och handlar alltså om jaktbrott och jaktförseelser samt skogsbrott och skogsförseelser i Sverige och Finland under åren 2000 till 2008 68 l Jägaren l 4 l 2010
• Tjuvjakten på älg synnerligen planmässig I följande fall handlar det om yrkesmässig personer, som sköter urtagningen och flåningen. tjuvjakt på älgar. Fallet illustrerar tydligt på vilket Älgen flås med raska tag och i regel skärs också systematiska sätt som tjuvjakten bedrivs. tungan ut. Därefter transporterar en fjärde person köttet till köparen, som är avtalad på förhand. Dessutom äger verksamheten ett visst mått av n " A hade utan tillstånd fällt sex älgar. Därefter hade A gömt älgköttet och sålt det. Bland det kon- stabilitet, till exempel genom muntliga avtal eller fiskerade köttet fanns det en bladmage som visade genom att vara inarbetad. Karaktäristiskt för tjuvjakten på älg är att verksamheten pågår under en att älgen hade skjutits i månadsskiftet maj-juni. lång tid. I synnerhet den storskaliga tjuvjakten på Från nacken på en av älgarna hade tillvaratagits en gevärskula som visade att djurets skjutits med älg är upplagd som ett beställningsarbete med en A:s gevär. A och B hade hyrt en fritidsstuga där de klar arbetsfördelning och en köpare som är avtalad på förhand. Dessutom delas de influtna pengarna hade hanterat köttet i badrummet. I tingsrättens motivering nämndes att vapnens art och ljuddäm- mellan gärningsmännen. I en del av rättsfallen har gärningsmännen fört bok över de skjutna djuren parna pekade på tjuvjakt, liksom även kulan som påträffats i älgens nacke. Vidare nämndes i moti- och antecknat gärningsplatserna och inkomsterna. veringen den stora mängden kött som hanterats i Det vanliga är att älgarna skjuts vid en skogsbilväg eller i närheten av en sådan. Däremot är det sällan fritidsstugan; de sex tungorna och bladmagen. A hade inte kunnat presentera en trovärdig förklaring som gärningsmännen försöker gömma undan till älgkropparnas ursprung. A hade sålt av köttet till resterna av kadavret. I regel tar de bara vara på de bästa bitarna och lämnar resten kvar i skogen. några hotell. I mitt material fanns ett fall som var klart större Enligt tingsrättens dom förutsätter tjuvjakt i än de andra och omfattade 83 åtalspunkter. Det denna omfattning planmässighet, förberedelser och täckande av spåren efter brottet. A dömdes till rörde sig om en omfattande jaktbrottslighet. Fallet sju månader villkorligt fängelse. Dessutom förklara- hade tydliga drag av professionell verksamhet des följande förverkat till staten: köttets värde 7352, med avtal om leveranserna av kött, hur pengarna 45 mark, ett militärgevär, en kikare, en ljuddämpare skulle delas och hur uppgifterna fördelades. Trots och en köttkvarn. A meddelades dessutom fyra års det stora antalet åtalspunkter måste flera av dem jaktförbud. Därtill skulle A ersätta staten med 3000 förkastas i brist på tillräcklig bevisning. Dessutom var det snarare regel än undantag att gärningsmark för jakttillstånden, 22 500 mark för älgarnas männen i rätten ändrade på sina vittnesmål från värde, 7 160 mark för den ekonomiska nyttan av brottet samt 479 mark för bevisningskostnaderna. förundersökningen. I det stora hela bedömde dock rätten att vittnesmålen från förundersökningen var För B:s del fann rätten att hans vittnesmål om trovärdiga. döljande av olovligt byte inte var trovärdigt och " A, B, C och D hade fungerat som kumpaner i förklarade den ekonomiska nyttan av brottet brott. De hade främst ägnat sig åt tjuvjakt på älg, förverkad, det vill säga värdet av köttet han sålt, men i viss utsträckning även skjutit skogshöns. Det 6 420 mark. " vanliga var att minst två av gärningsmännen (A-D) De åtalade överklagade till hovrätten. För B:s del ansåg hovrätten att inkvarteringen i fritidsstu- körde omkring med bil på skogsvägar, medhagan inte räckte som bevis för att det sålda älgköttet vande studsare med ljuddämpare, i syfte att leta upp älgar som sedan sköts vid vägen. skulle vara brottsligt fånget. Däremot beslöt Omedelbart efter fällningen avlägsnade sig hovrätten att inte ändra på A:s dom, utan dömde A att ersätta staten med bevisningskostnaderna på gärningsmännen från platsen för att senare återkomma för att flå och stycka djuret. Köttet 870,22 mark. För B:s del förkastades yrkandet på förverkande transporterades från platsen och delades lika melav den ekonomisk nyttan (6 420 mark). I tingsrätten lan kumpanerna, oavsett uppgift i brottet. På samma sätt delade gärningsmännen också kunde det inte bevisas att älgarna skulle ha skjutits på pengarna från försäljningen av köttet. Brotfrån en bil vid väg. Sammanlagt beslagtogs över ten begicks under tiden första september 1998 till 427 kilo älgkött av A. En av fällningarna hade ägt rum mellan julafton och juldagen. Förverkandet av första januari 2003." Skotten hade skjutits från bilen och med flera köttkvarnen som ett brottsredskap motiverades olika studsare. Köttet hade i regel sålts till samma med verksamhetens omfattande natur. I rättens motivering till domen betraktades A:s verksamhet företag. Gärningsmännen hade begagnat sig av som ekonomisk brottslighet. Vid tiden då A:s dom halogenstrålkastare vid brotten. Åtalspunkterna var som följer: skjutvapenbrott, brott mot jaktlagen, föll hade han redan tidigare dömts till villkorligt 23 fall av döljande av olovligt byte (av vilka tio fängelse. Typiskt för tjuvjakt på älg är att gärningsmännen som sekundärt åtal) och 58 jaktbrott. Nio persoföljer ett likartat mönster. Vanligtvis är det en per- ner åtalades i fallet; fyra huvudgärningsmän, två son som sköter själva fällningen. När älgen väl är skyttar, två personer som hanterade viltet samt fälld ringer han sina medbrottslingar, vanligen två köttköparen. n Skogshöns tjuvjagas på stundens ingivelse n Beträffande skogshönsen sker gärningen huvudsakligen utan någon föregående planering. Hönset skjuts i de här fallen från en väg, invid vägen, med bilen som skärm eller sittande i bilen. Det typiska fallet är en tjäderhane eller hona som äter sten på vägen eller en orre som sitter i ett träd intill vägen. Gärningen sker alltså snarast på stundens ingivelse utan någon planmässighet. I mitt material har skogshönsen skjutits på en väg eller vid en väg samt både under jakttiden och utom den. För skogshönsens del förekom det inte någon storskalig tjuvjakt utan det handlade om enstaka fall. n Tjuvjakten på de stora rovdjuren avspeglar rovdjurshatet n Vad de stora rovdjuren beträf- far visar sig planmässigheten i hur rovdjuren spåras, passkedjor ställs upp, bytet delas och det fällda djuret säljs. Dessutom finns det några kända fall där björnar har hållits olagligt inspärrade i burar. För det mesta har förhållandena i buren varit förfärliga så att björnarna har magrat och blivit stressade. Alltså tillkommer det en djurskyddsaspekt i fallet. För de stora rovdjurens del avspeglar gärningarna ett rovdjurshat. Däremot är det fullt förståeligt att en företagare upplever rovdjuren som ett hot mot sin näring. För rovdjurens del förekommer det en brokig skara jaktmetoder, bland annat snöskoter, saxar, fällor, beten och gift. Dessutom begås gärningarna i trakter där det inte är tillåtet att jaga de stora rovdjuren. När de råkar ut för tjuvjägare utsätts de helt klart för avskyvärda och brottsliga jaktmetoder.. n Jägaren l 4 l 2010 l 69
• Liikuttavan halpa Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää. Koko- ja värivaihtoehdot voivat vaihdella myymälöittäin! BIG BANG BIG BANG Halti Riekko jahtireppu aton. Materiaali hiljainen ja kahisem . Oma malli oikea ja vasenkätisille it. Paino 0,4kg. Mukana riistanyör Hunters Specialties naamiohuppu ja käsineet BIG BANG Muck Boot Avon Kevyt ja lämmin jokasään saapas. Väri: vihreä. Koot: 37-48. 16,90 (99,90) Yhteensä BIG BANG Pro Logic 3-D camo naamioitumispuku 3-D metsästyspuku. 32,90 Ostettavissa myös verkkokaupasta! BIG BANG Tuulen- ja vedenpitävä metsästysasu Gore-Tex Housut -kalvolla. Laadukas ja mukava mikrokuitumateriaali. Koot: s-xxxl. 5 9,90 229 Takki Chevalier Ranger light takki tai housu BIG BANG 69,90 Paljon ase,- patruuna,retkeily- sekä kalastuspoistoja 179,,(369,-) (269,-) Ostettavissa myös verkkokaupasta! e mälässämm Myy on nyt ALE!ytöjä. n lö Tule tekemää Tutustu asevalikoimaamme ja tarjouksiimme myös verkossa www.budgetsport.fi 70 l Jägaren l 4 l 2010
• a urheilukauppa BIG BANG Saga steel 12/70 32g 25 kpl rasia Korvaava teräspatruuna vesilinnustukseen. Haulikoot: 3,3mm, 3,5mm ja 3,7mm. BIG BANG Haulikoko: 3,1mm. Fiocchi 12/70 lyijypatruuna 32g 25kpl/rs BIG BANG Beretta Silver Pigeon haulikko Viidellä vaihtosupistajalla. Kova laukku. 7,95 25 kpl BIG BANG ktorit. Kolme vaihtosupistajaa, extra e. Sopii Finnclassicin vaihtopiipuill Kovamuovisalkussa. 7,95 25 kpl Leijona Hunter 12/76 päällekkäispiippuinen haulikko BIG BANG Sorsastuspatruunat 10 kpl rasia 32g. Gyttorp Silver 12/70 Volfram Koot: 3 ja 5. Laadukas Volfram innustukseen. patruuna vesil 1850,10 kpl (2400,-) BIG BANG Nordic Hunter M68 VHF-puhelin evesitiivis, 26-kanavainen vhf-puhelin. Roiskn-akku, teho-akulla ja pöytälaturilla. Li-io 5 vuotta. u vyökiinnike ja pöytälaturi. Taku 795,(299,-) (919,-) 27,90 179,- Ostettavissa myös verkkokaupasta! Espoo Friisilä Lempäälä Ideapark Raisio Kuninkoja Oulu Limingantulli Kuitinmäentie 27, 02240 Espoo · Ark. 10-20 la 10-17 su 12-16 Ideaparkinkatu 4, 37570 Lempäälä · Ark. 10-20 la 10-18 su 12-18 Itäniityntie 11, 21280 Raisio · Ark. 10-19 la 10-16 su 12-16 Kempeleentie 4, 90400 Oulu · Ark. 10-19 la 10-16 su 12-16 Jägaren l 4 l 2010 l 71
• Aku Ahlholm, specialplanerare, Forststyrelsen, Bilder Aku Ahlholm Sista gången med övervakningspatrullen I våras organiserade Forststyrelsens jaktövervakare i samarbete med polisen och gränsbevakningen en drive med effektiverad övervakning i jaktmarkerna. I Kajanaland var det sista gången som veteranen Aimo Tervamäki organiserade övervakningspatrulleringen innan pensioneringen under nästa år. Och visst fastnade det fula fiskar i håven! l Under den första halvtimmen med patrul- U Aimo Tervamäki (till v) och Jouko Malinen lyssnar medan Terho Liptar om vad de sett i skogen. ponen och Kalevi Lauronen berät- len stöter vi på spår av både järv och björn. Strax därpå får jaktövervakare Aimo Tervamäki veta att det också varit vargar och lodjur i farten. Det råder alltså ingen brist på stora rovdjur i Kajanaland! ­ Vi har så det räcker till, menar Terva- mäki tankfullt och skakar på huvudet. Mycket rovdjur betyder mycket jobb. I skrivande stund pågår en vecka med effektiverad jaktövervakning i Kajanaland, med Tervamäki som organisatör. Pådraget inkluderar nio patruller med folk från Forststyrelsen, Gränsbevakningen, polisen samt dessutom rörliga polisen. Ända sedan början av året har det varit ovanligt livligt med misstänkta tjuvfällningar, pälsar av oklart ursprung, förberedelser till tjuvjakt samt ingenting mindre än vargjakt med fotsnara! Det finns med andra ord mer än nog att undersöka! ­ Det handlar om så väldiga skogsområden att allting står och faller med samarbetet mellan myndigheterna. En ensam karl vore bara en droppe i havet, konstaterar Tervamäki. Tervamäkis och gränsbevakningsmästare Jouko Malinens patrull går en runda till åtlarna som de känner till och kollar att de har tillstånd. Samtidigt kollar de två gubbarna i patrullen vad rovdjursspåren har att berätta. De övriga patrullerna som ingår i den effektiverade övervakningen har samma uppdrag. Några av de deltagande patrullerna utgår från högkvarter i Suomussalmi och Kajana. ­ Björnen är det dyrbaraste av rovdjuren, förklarar Tervamäki. Tjuvjakten på björnar sker nämligen uteslutande i syfte att tjäna pengar. Köttet och skinnet inbringar så mycket pengar att det är många som faller för frestelsen. I maj höjde jord- och skogsbruksministeriet det maximala beloppet på björn till 15 500 euro. Det är alltså den maximala 72 l Jägaren l 4 l 2010
• Gränsbevakningsmästare Jouko Malinen är en av dem på gränsbevakningen i Kajanaland som har specialiserat sig på jaktövervakning. ersättning som en tjuvjägare kan dömas att betala för en olagligt fälld björn. Kuhmo ligger utanför renskötselområdet vilket betyder att tjuvjakten inte går till på samma sätt som längre norrut. Enligt Tervamäki är exempelvis järven ett rätt så vanligt rovdjur som lämnas i fred. Varken den eller lodjuret är särskilt utsatta för tjuvjakt. ­ Men när vi kommer till renskötselområdet blir situationen en helt annan, bekräftar Jouko Malinen. Egentligen är vargen det enda stora rovdjuret som klart och tydligt väcker hat också söder om renskötselområdet. Dessutom är det viktigt att övervakarna syns, det höjer tröskeln för folk att våga sig på olagligheter. vervakare. De har i det närmaste polisiära befogenheter i sitt arbete och koordinerar övervakningen på statens marker. Några avbrott i verksamheten kommer det alltså inte att bli. Under årens lopp har emellertid jobbet blivit såpass komplicerat att veteranen Tervamäki kommer att lämna över till yngre krafter utan någon större saknad. ­ Förr var det så att om någon hade tjuvfällt en älg, så ledde spåren utan krumbukter till huset där älgen ätits upp, minns Tervamäki. Numera måste myndigheterna dra igång en omständlig och detaljerad utredning och samarbeta sinsemellan. Det krävs mycket mer av jaktövervakarna nuförtiden. Den ef- Dags för veteranen att gå Det är dags att slå sig ner och äta lunch i Hiidenportti nationalpark. Vi befinner oss nära stället där gränserna för kommunerna Kuhmo, Sotkamo, Nurmes och Valtimo nästan möter varandra. Kanhända anar vi en smula vemod i luften? Tervamäki, som är en veteran inom jaktövervakningen i Kajanaland, ger ord åt det som vi redan känner till, att han under nästa år kommer att gå i pension. För en som har trätt i statens tjänst redan år 1965 kan det nu vara dags att lämna scenen, funderar han. Det är nu på vårvintern som Forststyrelsen brukar köra sin effektiverade jaktövervakning och den här gången är alltså Tervamäkis sista. Den effektiverade jaktövervakningen kommer förstås att fortsätta. Till Tervamäkis efterträdare utnämndes i höstas Seppo Toikkanen som är baserad i Suomussalmi. Allt som allt har Forststyrelsen elva jaktö- Aimo Tervamäki kan av spåren i snön läsa vem eller vad som har rört sig i terrängen. Jägaren l 4 l 2010 l 73
• Uusituin ominaisuuksin erikoishintaan! Nyt mukana myös tilarajaoikeus karttoihin (arvo 30 ). Hae omasi Ultrapoint-jälleenmyyjältä. Vain 99 8 Ennen 949 n -ohjelmisto annan, Pro , akut ja laturin. oint-p Sis. Ultrap ksuttomat kartat) a 0 saakka. (lisenssim voimassa 20.8.201 Tarjous on piin uluu useim PS:ään ku lmisto sekä nt Koira-G je Ultrapoi veltuva oh alleihin so ineen ja puhelinm panta akku liselle n, pestävä ttu optimaa muovine t on sijoite an n. Antenni aan pann at latureinee n. Tä llä ta in. iran niskaa paikalle ko s ää riolosuhteissak rmuu toimintava n saavuttanut Suuren suosio koira-GPS Kotimainen iin olosuhteisiin is pohjoisma yyjät ut jälleenm VI · HAAPAJÄR U Carlson, :n valtuutet SA Forssan Ase ja Retkeily IISALMI HH-Sport · JOENSU NPÄÄ Tekniset NKAA en · Koira-GPS a · FORS Ultrapoint-Sport · EVIJÄRVI Ilpon Katisk ppo Kastepohja Ky · II Kärkkäine- ja Eräliike Kaukopartio · KA MPELE Oulun Ase · KE As Se Raimo Olkkon en Oy · HÄIJÄ Ä passikavereille ja kaikille maastossa liikkujille Ilmaiseksi HH a, spuoti ASALA ALAHÄRMÄ o Sport · ön metsästy NA Erämaailm jaani · KANG KEMIÖ Kemi · HÄMEENLIN a · KAJAANI Tekniset Ka KUUSAMO Elm loppi · City-Sport · Neste Häijää IO Carlson · alvelu · KEMI SKYLÄ Armori rosvo · KUOP KSA Rajan Ase · LOPPI Erä · OULU raate · JYVÄ avon asennusp Kokkola · KUHMO Korpi Erä ä-S Pajala mies · LIE KARTTULA Sis INEN Urheilu nekeskus Urheilu-Koski TV-Markku · -Sport · OULA KOKKOLA Ko Marketing Sport Finland, a · NIVALA HH PORI AA- Production & Agripalvelu · NRANTA Wild · KOIKKALA ILA Tutkapant il · en · LAPPEE -Myymälä · n Bear · NAKK · PIEKSÄMÄKI Green Tra UMA Sissos ste, Kärkkäin · RA on LAHTI Asepi · MUHOS Joh rvike O Ase ja Kone NLINNA Carls on, Tukkimies rikkalan autota -Sport · RAISI Salla · SAVO MIKKELI Carls RIKKALA Pa · RAAHE HH SALLA Urheilu Kalastus Oy · VARKAUS Viestimaa · PA ÄRVI Anon ase ja tukku Kone-Linna · ja Tiura Uistin, IJÄRVI Expert -Tuote · VAASA Kurre Erä PUDASJ Y Oy · tus · SAAR · PORVOO ISO in Erä ja Kalas MPERE RX/TX City-Sport, Oll Huvila Oy · TA ROVANIEMI · SOINI Ahti rkkäinen Simonen Oy SODANKYLÄ YLIVIESKA Kä · t· RAT Eurovirra Carlson · VIR Kaikki Ohjeet netissä www.ultrap mallit ja -o Ultrapoint- minaisuud et oint.
• fektiverade övervakningen i Kajanaland är samtidigt ett försök som involverar sådana personer inom polisen och gränsbevakningen som är specialiserade på jaktövervakning. Verksamheten är samtidigt en övning i samarbete och därför består patrullerna alltid av personer från olika myndigheter. De här personerna med inriktning på jaktövervakning har i sin tur satt sig in i hur de andra myndigheterna arbetar. Till exempel har en del av gränsbevakarna deltagit i polisens övningar. ­ Dessutom har vi personer som också på sin fritid sysslar med jakt och friluftsliv. Så jobb och fritid förstärker varandra, förklarar Jouko Malinen. Aimo Tervamäki är bestämt av den åsikten att samarbetet inom jaktövervakningen är det enda recept som fungerar. Innan Aimo blev jaktövervakare var han gränsbevakare och efter det utbildade han sig till polis. Jaktövervakningsveteranen Tervamäki och en speciell karta nära gränsen till Valtimo. Var enda kotte granskas Patrullen fortsätter. Så här på vårkanten är det inte många som rör sig ute i terrängen. Tervamäki och Malinen granskar därför varenda bil och snackar med varenda kotte de träffar. I synnerhet kring åtlar som de känner till är det skärpt uppmärksamhet som gäller. En karl som patrullen stöter på i nationalparken uppger att han är på väg till affären. Tja, vem vet? Förr eller senare kommer han förstås att vara det. Vi kommer fram till en avverkning i Forststyrelsens regi och träffar Taisto Ratilainen, Terho Lipponen och Kalevi Lauronen på fikapaus. Det är utmärkt tajmning och grabbarna har tid att snacka om vad de sett i skogen. Patrullen fortsätter efter en stund och kommer att nosa upp saker och ting som polisen i sinom tid har synpunkter på. Med andra ord har inte heller den här omgången av den effektiverade jaktövervakningen varit bortkastad tid. Dessutom är det viktigt att övervakarna syns, det höjer tröskeln för folk att våga sig på olagligheter. ­ Jag oroar mig inte alls för jaktövervakningens framtid, konstaterar Tervamäki belåtet. Det är dags att avsluta det tre dagar långa pådraget. Aimo städar ut sin tjänstebil, bokar biltvätt för den och däckbyte. Bilen ska redan nu överföras till hans efterträdare i Suomussalmi. l Insatsen med effektiverad jaktövervakning i Kajanaland skedde i april som ett samarbete mellan Forststyrelsens jaktövervakare, gränsbevakningen och polisen. Nio patruller tillbringade tre dagar ute i terrängen med skärpt uppmärksamhet. Jouko Malinen och Aimo Tervamäki undersöker ett spår och slår fast att här har björnen haft sin gång. Jaktövervakningen n Det är Forststyrelsens jaktövervakare som svarar för övervakningen på statens marker. De har i det närmaste polisiära befogenheter i jobbet. Mycket riktigt så krävs det polisutbildning för att bli antagen som jaktövervakare. Forststyrelsen samarbetar främst med polisen och gränsbevakningen vid övervakningen av jakten. Dessa tre övar samverkan bland annat genom gemensamma övervakningsinsatser. Behovet av jaktövervakning har ökat under de senaste åren bland annat på grund av tjuvjakten på stora rovdjur. Under fjolåret rapporterades tio fall av olovligt fällande av stort rovdjur samt lika många försök till tjuvjakt. n Jägaren l 4 l 2010 l 75
• TARJOUS KIVÄÄRIT Rajoitettu erä -SISÄLTÄÄ KIIKARI JA JALAT HUIPPUTARJOUS PAKETTI 779 Euroa Rajoitettu erä REMINGTON 770 PAKETTI 308/30-06 Rajoitettu erä 649 Euroa 399 Euroa Kuva Porin myymälästämme Porin myymälässä Suomen laajin valikoima jousitarvikkeita myös aseet / patruunat asetarvikkeet sekä huippulaatuisia kiikareita ja asusteita. ERÄ LEHDEN TESTIVOITTAJA ASEENKULJETUSLAUKKU MOSSBERG 100 ATR cal 308 www.aa-metsastys.com BROWNING A-BOLT STALKER 308 TAI 30-0 Paketti sisältää : Aseen , kiikarin jalat sekä TESTIVOITTAJA ASELAUKKUMME 3-D Maastoverkot 1,4m x 3,7m 29,90 1,4m x 9m 65,00 Kasvosuoja 10 Euroa Maastolakki kasvosuojalla 3-D Lierilakki Kasvosuojalla 35,00 Euroa HOUKUTUSPILLIT JA METSÄSTYS DVD:t 25 Euroa 39 Euroa Tilaa ilmainen 2010 kuvastomme Metsähanhet maalle Metsähanhi kelluva 6 kpl 76,90 Euroa 3 kpl 59 Euroa 12 kpl 149,90Euroa 6 kpl 95Euroa (Kanadan hanhet samat hinnat) HANHI FULL DECOY UUTUUS 2010 VARIS 3 kpl 16 Euroa 4 kpl 99Euroa -3kpl Ruokaileva -1 kpl Nukkuva (Kanadan hanhet samat hinnat) 19,90 Euroa 19,90 Euroa 12,90 Euroa TUTUSTU TUOTTEISIIMME www.aa-metsastys.com HUIPPUTARJOUS SORSAT 3 UROSTA /9 NAARASTA sis. Painot,Narut+ Houkutuskuva säkin 59,90 Euroa 34,90 Euroa KYYHKYNEN (Kokonainen) 12kpl KYYHKY METSÄSTÄJÄN SETTI -12kpl pinottavia - 12kpl kokokuvaa (Sisältää myös kuvasäkin) 69,90 Euroa AA-Production&Marketing Metsästäjäntie 1 28600 Pori Avoinna arkisin 10-17 Puh.02-6375777 / Iltaisin 0400-300290
• Huippulaatuiset PSE metsästysjouset Varustepaketti sisältää -Alumiini tähtäimen -Jännetähtäimen -Whisker nuolihyllyn -Laukaisulaitteen -3 kpl metsästysnuolia Tuote toimitetaan - Valmiiksi kasattu (ei koske jänteitä) - Säädettynä henkilökohtaisille mitoillesi - Tähtäimet säädettynä ja ammuttuna. - Lisäksi saat 6kk ILMAISEN puhelinneuvonnan jos haluat teknisiä neuvoja jousen käytöstä. 06 Takuu 5 vuotta E 0 0 tilaa heti ennen kuin PSE Nova Hinta vain 499 Euroa Rajoitettu eräloppuvat Jousi toimitetaan ILMAISEKSI lähimpään matkahuollon toimipaikkaan. Huippulaatuiset metsästysjouset valmistettu USA:ssa Varustepaketti sisältää -Alumiini tähtäimen -Valokuitu valaisimen -Jännetähtäimen -Whisker nuolihyllyn -3 kpl metsästysnuolia Tuote toimitetaan - Valmiiksi kasattu (ei koske jänteitä) - Säädettynä henkilökohtaisille mitoillesi - Tähtäimet säädettynä ja ammuttuna. - Lisäksi saat 6kk ILMAISEN puhelinneuvonnan jos haluat teknisiä neuvoja jousen käytöstä. Takuu 5 vuotta PSE STINGER Jousi toimitetaan ILMAISEKSI lähimpään matkahuollon toimipaikkaan. Hinta vain 569 Euroa TUTUSTU TUOTTEISIIMME www.aa-metsastys.com Koiratutka jossa huippuominaisuudet / toimintavarmuus sekä helppokäyttöisyys Huippu ominaisuuksien tutka 2010 -Nopea paikannus jopa 3 sek päivitys. -Ilmaiset maanmittaulaitoksen kartat. Koiratutkapaketti joka sisältää -Ohjelman mukana tilanrajat ILMAISEKSI. -Ultarpoint pannan - Dogps + seurannan päivän jahdeista internetin kautta. -Ultrapoint ohjelmiston -Saat tutkan meiltä valmiiksi asennettuna puhelimeesi. -Tilanrajat ILMAISEKSI -Tutka toimitetaan postitse ILMAISEKSI tilaajalle. -3 kk ILMAISEN puhelinneuvonnan -Latauslaitteen ja akut tutkaan (Norm. 949) I Huipputarjous 899 Euroa AA-Production&Marketing Metsästäjäntie 1 28600 Pori Avoinna arkisin 10-17 Puh.02-6375777 / Iltaisin 0400-300290
• Tiina Riippa: Tapiolas informationstjänster Jägarna omsorgsfullare och ansvarsmedvetnare än tidigare Jägarna fäster större uppmärksamhet vid säkerheten än tidigare. Det här framgår även av skadestatistiken: Under de senaste åren har trenden för antalet olyckor som drabbat jägare och eurobeloppen för skadeersättningar med stöd av gruppförsäkringen varit på nedgång. Även om det förekommer årliga variationer har antalet skador på lång sikt minskat. l "Hela jägarkåren är värd ett tack 5,5 m med skj iljoner jaktdag utvapen a åsamkad r, 17 fall av e person skador! Särskilt de unga jägarna tar säkerhetsfrågorna på allvar för det här! Särskilt unga jägare är väl medvetna om sitt ansvar, bland annat vid hanteringen av vapen", säger marknadschef Jukka Ruoho på Tapiolagruppen. Jägarnas centralorganisation försäkrar alla som löst jaktkort i Finland med en jägarförsäkring som avtalats med Tapiolagruppen. År 2009 anmäldes sammanlagt 17 skador till Tapiola i och för ersättning. Av dessa ersattes nio av ansvarsförsäkringen medan de övriga omfattades av jägarens privatskadeförsäkring. Ansvarsförsäkringen ersätter om jägaren med vapen i samband med jakt åsamkar en annan jägare personskada. Olycksfallsförsäkringen igen ersätter skador som jägaren åsamkar sig själv med vapen under jakt, t.ex. om en olycka inträffar på grund av att vapnet brinner av eller exploderar. Även ersättningsbeloppen har minskat betydligt på fem år, vilket vill säga att mycket allvarliga jaktolyckor numera förekommer mera sällan. Ifjol inträffadedock några olycksfall där skadorna fokuserades till trakten av ansiktet, dvs. nära ögat-situationer kunde sålunda inte helt undvikas. "Arbetet för att förebygga olyckor har gett resultat. Tack vare att antalet skadefall har minskat har vi kunnat höja maximibeloppen för gruppförsäkringens ersättningar rejält. Därtill har vi tagit med hela SRVA-, dvs handräckningsverksamheten i gruppförsäkringsavtalet utan att höja premierna", berättar Ruoho. SRVA-verksamheten är såtillvida enastående att handräckningen ges i talkoanda. Nuförtiden kan det dessutom förekomma synnerligen krävande eftersök av stora rovdjur ­ inte bara avlivande av krockskadade älgar. Antalet skadefall har i det närmaste halverats sedan 2002 År 2008 bokfördes totalt 16 skador som skulle ersättas men ett år tidigare steg antalet skador till över 20. Enligt den statistik som förts vid Tapiola har antalet årligen inträffade jaktskador som orsakats annan jägare med vapen halverats under de senaste sju åren: 2002 inträffade 21 skadefall och ifjol 10. Antalet skador som jägare orsakat sig själv har minskat med omkring en tredjedel från 16 skadefall 2002 till 8 ifjol. Under det dystraste året 2003 inträffade 23 skadefall där jägare orsakade annan jägare skada och 16 skadefall där jägare åstadkom skada på sig själv, dvs. sammanlagt 39 jaktolyckor. 78 l Jägaren l 4 l 2010 Beaktande av säkerhet och förebyggande av skador De nya villkoren i Tapiolas jägarförsäkring träder i kraft 1.8.2010. De viktigaste ändringarna är de just gjorda höjningarna av ersättningsbeloppen och att SRVA-verksamheten i sin helhet kommer att omfattas av försäkringen. Premierna förändras inte. Jukka Ruoho påpekar att försäkringen är ytterst viktig för jägaren. Ännu bättre är naturligtvis att det inte överhuvudtaget inträffar någon olycka. Genom försiktighet, beaktande av säkerhetsfaktorer och ansvarsmedveten och omsorgsfull hantering av vapnet kan många även allvarligare skador för att inte tala om dödsfall undvikas.
• Ammattitason lihankäsittelytuotteet Premium NETTOHINTAAN SUORAAN MAAHANTUOJALTA! Compact 28 Premium Maxi Kammion mitat (mm) 385x380x100, sauman mitat (mm) 260x8, pumpun kapasiteetti 10 m3/h, nettopaino 44 kg. sh. NYT 998e 2498e Premium TARJOUS! 1950e vakuumipakkaaja -lihamylly 150 kg/h NYT KAPASITEETTI JOPA Soveltuu erinomaisesti metsästäjille ja poromiehille. Edullisuutensa ansiosta loistohankinta myös kotikäyttöön. Premium Duo 50x2 vakuumipakkaaja PIENI ERÄ! Premium Lite-lihamylly Monipuolinen pikkumylly jokaisen kodin tarpeisiin. Näppärä koko helpottaa varastointia mutta kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. Mukana leikkuuterät ja makkarasuutin. 498e UUTUUS! sh.950e Mitat (mm) 580x650x1010, kammion mitat (mm) 530x525x130, sauman mitat (mm) 500x8x2, pumpun kapasiteetti 20 m3/h, nettopaino 125 kg. 149e sh.299e UUTUUS! vertaa hintoja! 229e Nosturivaaka 119e Vaaka Alumiininen, LCDnäyttö, rst koukku ja riippu, roiskevesitiiviit painikkeet. Maksimi punnituspaino 300kg, Maksimi punnituspaino 300kg. Mukana kaukosäädin ja laturi. vakuumipussit Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupasta! www.eratuote.fi Försäljning på Svenska 050 4033 000 045 652 0000 Hintoihin lisätään toimituskulut/rahti. MADE IN GERMANY · SINCE 1840 Korkeaa laatua hintatietoisille Haenel yhdistelmäaseet ja luodikot valmistetaan pitkän asesepän perinteen ja korkeiden laatukriteerien mukaan. Haenel aseet ovat puhdaslinjaisen kruusailettomia, joten viimeistelty Saksalainen laatu on nyt myös hintatietoisen ulottuvilla. Jaeger 810 -rihlakko Jaeger 810 on Saksalainen laaturihlakko, jonka luotipiippu on kelluva ja helposti säädettävissä. Aseessa on; kiikarinkiinnityskisko asennusta varten, automaattinen varmistin ja avotähtäimet. · kaliiperi: .12 (1/2 sup. teräskelpoinen) ja .222, 243, 6,5x55, 7x57R ja .308 pituus 103 cm, piippu: 60 cm · · · tukki: pähkinäpuuta patruunakapasiteetti: 2 paino: 2,9 kg Helposti säädettävä kelluva piippu. · Jaeger 811 -tuplaluodikko Yhdellä liipaisimella varustettu tuplaluodikko. Aseessa on automaattinen varmistin ja kiikarinkiinnityskisko asennusta varten. Alempi piippu on kelluva ja helposti säädettävissä. · · · kaliiperi: 9,3x74R pituus: 98 cm, piippu: 55 cm avotähtäimet tukki: pähkinäpuuta patruunakapasiteetti: 2 · paino: 2,8 kg · · maahantuoja: Kaksoislukittu käsinviritys palauttimella. K a t s o l ä h i n j ä l l e e n m y y j ä s i o s o i t t e e s t a w w w. h j o r t h . f i . Jägaren l 4 l 2010 l 79
• Vid förebyggandet av skador hjälper också en noggrann statistikföring av skador, något som jägarna själva har önskat. Nuförtiden antecknas också noggrannare uppgifter om skadorna, bl.a. skadans upphovspersons ålder, en detaljerad beskrivning av händelsen och vem som skadades, så att lärdom kan tas av det inträffade. Tapiola deltar i det förebyggande arbetet och säkerhetsutbildningen. Om temat har det bla. sammanställts en undervisningsfilm med temat ansvar och säkerhet. Filmen behandlar jakt, jaktlagen och till denna knuten skjutvapenlagstiftning. På videon ges även information om jägarens ansvar och säkerhet, försäkring, jaktens etiska regler samt om olycksfallsrisker i anslutning till hantering av vapen. Talet om unga jägares ansvarsmedvetenhet är inte gripet ur luften för i ljuset av statistiken var det oftast 40-70 år gamla jägare som år 2008-09 var parter i skadefall där en jägare skadade en annan jägare. En medjägare kan råka vara på skottlinjen Jägarförsäkringen består av ansvarsförsäkring, privat olycksfallsförsäkring för jägare, privat olycksfallsförsäkring för funktionärer och olycksfallsförsäkring för hund i SRVA-uppdrag. Olycksfall som drabbar jägaren själv pga att vapnet brinner av eller exploderar under jakt ersätts av den privata olycksfallsförsäkringen för jägare. Ansvarsförsäkringen ersätter personskador som jägaren åsamkar annan jägare med sitt vapen. Ofta brinner vapnet av i misstag eller jägaren tror att en skepnad som rör sig är ett djur. Också i fjol skedde de flesta av de olyckor där en medjägare drabbades av en olycka i en jaktsituation. Utöver sjukvårdskostnader ersätter ansvarsförsäkringen sveda och värk, bestående men och ett eventuellt inkomstbortfall. Typiskt är att de flesta av olyckorna sker under fågeljakt. Oftast händer olyckan jägaren själv när ett laddat vapen i misstag brinner av och träffar den egna foten eller handen, t.ex när jägaren stiger in i bilen. Olyckorna förefaller att ske ofta i ögonblick när den egentliga jakten inte är på gång och när jägarna ivrigt flyttar från plats till plats. Årligen sker olyckor för att jägaren glömt att säkra vapnet och det brinner av i bilen eller touchar ett buskage. I jaktsituationer bör jägaren alltid komma ihåg att beakta det övriga jaktsällskapet. l H AU L I KO N PAT RU U N AT Laatu ja kokemus Nyt myös lyijyttömät vaihtoehdot: Rottweil Ultimate Tungsten sekä Steel Game Perinteiset lyijyhaulit Waidmannsheil , Special ja Magnum Korvaavat: Ultimate Volfram ja Steel-Game Kokeneet metsästäjät luottavat laadukkaisiin Rottweil haulikon patruunoihin - jo yli 100 vuoden ajan. Lisätietoja: www.rottweil-ammunition.com www.ukpallas.fi Myynti: alan liikkeet Bekanta dig med försäkringsvillkoren n Jägarförsäkringen ersätter även olyckor som skett i misstag och förutsätter inte vållande. Försäkringens giltighet lönar det sig alltid att kontrollera, för nuförtiden är jaktresor till utlandet vanliga. Försäkringen är i kraft i Norden och i EU-länderna. Jägarförsäkringen täcker även olyckor som drabbar funktionärer i samband med begivenheter för upprätthållande av skjutskickligheten. Den täcker också olyckor som drabbar försäkrad jakthund i samband med organiserad högviltshandräckning. Att skador drabbar funktionärer är dock ytterst sällsynt. Detsamma gäller hundar. 2009 drabbades 4 funktionärer och 2 jakthundar av olyckor som ersattes. 2008 inträffade bara en hundolycka. För andra jaktolyckor lönar det sig att ta en täckande hundfförsäkring för hunden. Vapnen lönar det sig att beakta i samband med hem- eller lantbruksförsäkring för jägarförsäkringen ersätter inte vapen som gått sönder. Försiktighet är trumf på jakten. Vapen ska alltid hanteras som om de vore laddade. Håll din mobiltelefon med dig även om du inte under jakten har den på. Använd säkerhetsväst också på fågel- och småviltsjakt. Också för hunden är det bra att ha en väst. Var särskilt försiktig på andjakten när du skjuter bland vassruggarna. Skjut inte från en alltför rank roddbåt. Jägarförsäkringens nya villkor träder ikraft 1.8.2010. Kolla villkoren hos t,.ex. Jägarnas centralorganisation, på JCO:s webbsajt www.riista.fi, eller på Tapiolas webbsajt www.tapiola.fi/. n NORMA ruudit nyt myös Suomessa Kemiallisesti yhteenliitetty vaippa ja sydän takaa tehokaan osuman Norma Oryx Täydellinen laajeneminen JAKTMATCH EDULLISET JA TARKAT Myynti: alan liikkeet LINTU- JA HARJOITUSPATRUUNAT. www.norma.cc www.ukpallas.fi Jägaren l 4 l 2010 l 81
• Supikoiraloukku Kätevä kokoontaittuva loukku supikoirien, villiminkkien ja karkuri-kettujen pyyntiin. Tukevaa muovi-pinnoitettua teräslankaa. Koko pyyntikunnossa 94 x 32 x 33 cm, taitettuna 110 x 64 x 4 cm - helppo kuljettaa myös henkilöautossa. Edulliset AK-ase-/turvakaapit AK-asekaapit ovat murtovarmoja mutta silti edullisia. Uutuus AK2 kahdelle aseelle: paino 30 kg, 25x125x15, 95,-! yksi avain, ei patruunalokeroa. Isommissa kaapeissa on erillinen lukittava ylälokero, ovessa tappilukitus, turvalukko vara-avaimineen, pehmustetut asepidikkeet ja sisäseinät. Seinämävahvuus 3 mm, ovi 4 mm. AK5: paino 60 kg, 35x145x30 cm AK10: paino 90 kg, 48x150x36 cm 44,- Peltor Tactical Sport Entistä herkempi aktiivikuulosuojain. Toimii kahdella 1,5V AAA-paristolla jopa 500 tuntia. Automaattinen virrankatkaisu, voimakkuudensäätö painonapeilla. Mukana vaihdettavat kuoret, oranssit ja mustat. Paino paristoineen 320 grammaa. 190,290,- TK-ase-/turvakaapit oikeaan hintaan! TK-turvakaapit on hyväksytty standardin EN-14450 mukaan. Ovissa tappilukitus ja hyllyjä, turvalukko vara-avaimineen, pehmustetut asepidikkeet. Väri taitettu harmaa. Pohjassa neljä 12 mm reikää kiinnitykseen. Isojen kaappien (TK12 ja TK15) hinta sisältää kuljetuksen! TK7: paino 82 kg, 36x149x39 cm, 1-7 pitkälle aseelle. Erillinen lukittava ylälokero, ovi ja runko 3 mm terästä. Nyt vain 99,- !!! FX-ilma-aseet - huippulaadukkaat paineilmatoimiset ilma-aseet! FX Typhoon Match (lippaaton pulttilukko, 4,5 tai 5,5 mm): 290,540,670,- synteettisellä tukilla 460,- TK12: paino 158 kg, 54x149x40 cm, 1-12 pitkälle aseelle. Erillinen ylähylly, ovi ja runko 4 mm terästä. pähkinäpuutukilla 570,- FX T12 Match (12 luodin lipas, 5,5 mm): TK15: paino 192 kg, 60x160x45 cm, 1-15 pitkälle aseelle. Erillinen ylähylly, ovi ja runko 4 mm terästä. synteettisellä tukilla 565,- Baikal MP-27 EM-1C 12/76 - suursuosikki! FX Ranchero (8 luodin lipas, 5,5 mm): suoravetolukko, 11 mm kiikarikisko, pähkinäpuutukki. 760,FX-käsipumppu (250 bar) varusteineen...................................................195,00 FX-käsipumppu "turbo" ..........................................................................215,00 FX-sukelluspulloadapteri (sis. painemittari, suodatin ja venttiili) ................95,00 FX-painemittari etutukkisäiliöihin..............................................................69,00 Varalipas T12 (5,5 mm)............................................................................49,00 3 Ilmasäiliön laajennuspala (45 cm ) ............................................................37,00 Uusi nimi, vanha tuttu. Kaliiperi 12/76, piiput kovakromattu. Automaattivarmistin ja ejektorit / ulostyöntäjät. Hihnalenkit valmiina. Mukana 3 vaihtosupistajaa! 395,- Lothar Walther -piippuaihiot Laadukkaat saksalaiset tarkkuuspiippujen aihiot custom-aseisiin. Myös muita kaliipereita. Evanix -ilma-aseet 22 LR .................................610 x 18 mm,16,4" rihlaus ...............................105,00 22 LR Biathlon ...................648 x 26 mm, 16,4" rihlaus ..............................195,00 222 Rem ............................650 x 23 mm, 12,6" rihlaus ..............................150,00 6,5x55 SE ..........................655 x 30,2 mm, 8,7" rihlaus .............................195,00 308 Win .............................655 x 30,2 mm, 12" rihlaus ..............................195,00 338 Lapua Mag ..................655 x 30,2 mm, 10" rihlaus ..............................195,00 5,5 mm ilma-ase .................605 x 16 mm, supistettu...................................139,00 6,35 mm ilma-ase...............605 x 16 mm, supistettu...................................139,00 Lee Breech Lock -lataussarja Windy City -pulttilukko 5,5mm, 10 p. lipas 790,Evanix-kiväärit ovat tehokkaita paineilmatoimisia ilma-aseita. Aseissa on hyvä ergonomia, viimeistely ja puutukit. Kuvassa Windy City peukalonreikätukilla ja noin 45 laukauksen painesäiliöllä, tutustu myös muihin malleihin nettisivuillamme. Kiikarikisko 11 mm, useimmissa malleissa valmiina vaimenninkierre (½" UNF). Evanix-käsipumppu täyttöadaptereineen 175,00 - käy myös FX-aseisiin. Aikaa ja työtä säästävä latausholkkien pikalukitus. Lisäksi tarvitset vain latausholkit kaliiperillesi ja hylsynpitimen. Mukana suomenkielinen jälleenlatausopas. Meiltä myös muut Lee-tuotteet! 125,- RM-lihamylly Kätevä verkkovirralla toimiva lihamylly. Mukana tulee kaksi erilaista terälevyä lihan jauhamiseen ja suulake makkaroiden täyttämiseen. Teho 550 W. PPU-luodit Saatavana myös muita tyyppejä, tarkista netistä tai kysy! 22................. 55 gr / 3,6 g FMJ BT ........................................16,00 / 200 kpl 7 mm ............ 173 gr / 11,2 g FMJ BT .....................................39,00 / 200 kpl 30.................123 gr / 8,0 g FMJ..............................................22,00 / 200 kpl 30.................145 gr / 9,4 g FMJ BT ........................................24,00 / 200 kpl 7,62 rk-luoti.. 123 gr / 8,0 g FMJ.............................................24,00 / 200 kpl 9,3 mm ......... 285 gr / 18,5 g SP .............................................49,00 / 200 kpl 59,RM-vakuumipakkauskone Tyhjiöpakattu liha säilyy pakastettuna paremmin, vie vähemmän tilaa eikä pussi vuoda sulatusvaiheessa. Vakuumipakkauskone toimii verkkovirralla ja mukana tulee yksi pussirulla. 49,- Eräliike Riistamaa 82 l Jägaren l 4 l 2010 Espoo Oravannahkatori 1 02120 Espoo puh. (09) 4110 1290 ma-pe 12-18 Kouvola Tapiontie 2 45160 Kouvola puh. (05) 375 0288 ma-pe 10-18 ~ www.riistamaa.fi ~
• JoUkSet! tSafe-taR Pe Sän kovimmat ke rajoittava johto näkymätön aitaUS LemmikiLLeSi! pienille ja isoille koirille, kissoille jne. tuplajohto, ei signaalia radiolähetin ERITTÄIN SUOSITTU! PERUSPAKETILLA AITAAT JOPA 1400M2 ALUEEN! PetSafe Näkymätön aitaus Rajaa lemmikillesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä PetSafe-pihavahdilla kotipihalle, mökille, mummolaan. Lemmikkisi voi vapaasti liikkua ulkona, mutta pysyy "näkymättömällä aidalla" rajaamasi alueen sisäpuolella. Aluetta voidaan laajentaa lisäaidalla tarpeen mukaan. 229e 239e Isoille koirille! sallittu liikkuma-alue kielletty liikkuma-alue PetSafe-Super Isommille koirille (40kg ja yli) tarkoitettu "näkymätön aita". Rajaa koirallesi laaja ja viihtyisä juoksualue näkymättömällä PetSafepikavahdilla kotipihalle, mökille, mummolaan. Koirasi voi vapaasti liikkua ulkona, mutta pysyy "näkymättömällä aidalla" rajaamasi alueen sisäpuolella. Peruspaketilla aitaat jopa 1400m2 alueen. Lisäaitausta saatavissa 150 m erissä. Haukunrajoitin -pannat pienille ja isoille koirille PetSafe Langaton pihavahti 99e Lisäpanta Näkymättömän aidan lisäkaulapanta pienille koirille. Kosteudenkestävä. Sisältää pariston. 299e 109e Super Lisäpanta Helposti asennettava ja koirallesi turvallinen PetSafe langaton pihavahti. Signaali kantaa n. 30 m lähettimestä joka suuntaan. Tuotteen saat helposti mukaasi esim. mökille, mummolaan jne. 79e 39e PetSafe-lisäaita Lisäjohto näkymättömään aitaukseen. 150m johtoa ja 50 merkkilippua. 199e Näkymättömän aidan lisäkaulapanta isoille koirille (yli 40kg). Kosteudenkestävä. Sisältää pariston. PetSafe Spray koulutuspanta Pehmeään ja luonnomukaiseen koulutukseen! Tämä tuote auttaa sinua kontroilloimaan koiraasi ilman kytkentää jopa 275m saakka. Toiminnoissa valittavissa neljää eri tasoista suihketta matalasta korkeaan. Pannan lähettämä suihke kohdistuu koiran kuonon alueelle ja saa näin koiran reagoimaan käskyysi. Suihke on täysin turvallinen niin ihmiseille kuin koirallesikin. Hintoihin lisätään toimituskulut. Meiltä myös tarvikkeet! t, tarvikkee Valikoimistamme saat myös paristot ym. kuten pantojen täyttöpullot, Etsimme jälleenmyyjiä. Ota yhteyttä ja kysy lisää! asiakaspalvelu@valiokoiravarusteet.fi PetSafe uudistuu! tilaa kätevästi verkkokaupasta! VALIO KOIRAVARUSTEET www.valiokoiravarusteet.fi 0500 176 596
• Jaakko Kolmonen, bilder: J. R. Kokkinen Från skott till tallrik Skogsfågel Till våra skogsfåglar hör tjädern, orren, järpen, dalripan och fjällripan. Tjädern och orren trivs i barrträdslandskap medan järpen föredrar en frodigare miljö. Dalripan påträffas i skogsbrynen i närheten av myrar och blir vanligare ju längre norrut vi kommer. Fjällripan hittar vi i Fjällappland. l Fångsterna av skogsfågel har varierat de F Också den här den rika kajaorren är byte från naländska viltskogen i bakgrunden. senaste åren mellan 250 000 och 500 000 fåglar. De årliga fångsterna av duva och orre uppgår till omkring 150 000 fåglar. Fångsterna av dalripa och järpe har igen hållit sig kring cirka 100 000 fåglar. Tjädrar skjuts det omkring 40 000, fasaner kring 20 000 och rapphöns 600­20 000. Järpens och fasanens kött är ljust medan de övriga arternas kött är mörkt. Fältfåglarna, fasanen och järpen, har tack vare uppfödning även spritt sig till naturen. Under de senaste åren har jordgubbsod- larna fångat björktrast på jordgubbsodlingarna. Trastarnas kött har t.o.m. funnit vägen till matborden. Köttet är välsmakande såväl som stekt som i form av soppor. Inte så underligt ­ det har ju blivit marinerat med aromrika bär allt från jordgubbar till blåbär. Ebba Ahonen från Käyliä berättar intervjuad av Jaakko om hur fåglar behandlades i tiden: "Fågelns kräva lösgjordes försiktigt. Matstrupen kapades och bands upp med garn. Den del av strupen som gick till svalget bands också löst. Med hjälp av ett paperossmunstycke blåstes det luft i krävan. Med hjälp av garn slöts öppningarna till krävan så att luften hölls där. Efter att krävan torkat hade barnen i Lappland en ballong. Av strupen gjordes det igen en skallra. In i den lades små stenflisor. Sedan slöts strupens ändar. Efter torkningen var barnens skallra klar. Av fåglar tillreddes vanligen välling. Följande ramsa berättar vad det gjordes av fågeln och vad det fanns i vällingen: "Fågelfångaren ska huvet ha, bäraren får halsen, kokerskan är mitten värd, fötterna åt skinnaren." En uppskattad läckerhet var de de mjuka broskartade delar som fanns under tjäderns klor". Precis som i Fjärran Östern har man också i vårt land kunnat utnyttja fåglar noggrant. Nerverna i styr bakom kolven Det är skäl för fågeljägaren att komma ihåg att kocken uppskattar mera av skinn skyddade rena bröst- och benmuskler än alltför nära påskjutna blodiga fåglar. Det här betyder att det lönar sig att välja vapen och ammunition enligt fågel samt att mycket noggrant överväga skjutavstånd. Det gäller att hålla nerverna i styr för att inte sprida metall ut i naturen eller skadskjuta fågeln. Savolaxarna säger: "Det är bättre att äta långt-borta-soppa än att skjuta fågeln till mos eller skadkjuta den till ouppnåelighet." 84 l Jägaren l 4 l 2010
• Den här gången innebär långt-borta-soppa att vi inte äter fågelsoppa efter fågeljakten. Det är skäl att komma ihåg att avsikten med ett lyckat skott är att fågeln dör av haglens anslagsenergi och att den dör snabbt. Bröstköttet på fåglar som på 1960-talet levererades till restaurangerna innehöll ofta rikligt med hagel och hovmästarna var tvungna att varna matgästerna för detta. Demonstration med and: Klubba och skär av blodådrorna i halse Fågeln är sällan helt död genast efter skottet. Då lönar det sig att genast klubba den. Lika viktigt är det att skära av blodådrorna i nacken. Så här hinner blodet rinna av innan dödsstelheten inträder. Om blodet stannar i fågeln smakar köttet. Det här är vanligt när dalripa fångas med snara. Många jägare klagar också över att sälkött smakar lever. Även då beror det på att stickandet misslyckats. Hängning mörar Hängning av en gammal tjäder och orre mörar köttet och förstärker viltsmaken. Om blodet har fått rinna av och bukhålan är torr och ren kan också en tjäder få hänga upp till en vecka i ett kylutrymme i jämn 3 ­ 4 graders temperatur.. l Ytterligare anvisningar om hantering av vilt och recept finns i boken Vilträtter i Finland, Karelen och Petsamo och på adressen www.kokkikolmonen.com. Boken kan erhållas till förmånspriset 21 euro på ovannämnda webbadress. Plocka trakten kring analöppningen. Nappa tag i ändtarmens ända och snitta loss den från analöppningen. Snitta ett tvärsnitt i gumpen så att du får in handen. Dra ut tarmarna. Hjärtat hittar du under bröstbenet. Lungorna sitter hårt fast på var sida av ryggraden. Lossa dem genom att skuffa ut dem med fingrarna genom Karis stek med björkhängen Kari undersöker gärna vad viltet har ätit för tillfället. I medlet av oktober fann hann i orrens mage björklöv,lingon, björkhängen, ljung och bitar av blåbärsris. 20 g fett en plockad orre 4 dl svartvinbärssaft 5 gröna björkblad 30 lingon 1 msk hängen 1­2 blåbärs- och ljungris nypa salt 1 dl såsbuljong och 2 msk korngryn Värm upp fett i en gryta. Lösgör fågelns och bryn fågelns delar i smör i grytan. Tillsätt saften och övriga ingredienser. Lägg locket på grytan och låt fågeln beroende på storlek småputtra i 1­1 1/2 timme. Ös fågeln ett par gånger under småputtrandet. Lösgör köttet från fågelns ben och bröst. Bryt fågelbenen i bitar och lägg dem i grytan, tillsätt en dl vatten och koka en såsgrund i 15 minuter. Sila såsen och avred den med korngrynen. Avsmaka såsens salt. Lägg på serveringsfatet blåbärs- och ljungstänglar och en skvätt svartvinbärssaft. Skär upp köttet på stänglarna. Servera köttet med potatismos. Bjud såsen skilt. halsöppningen. Lösgör krävan under halskinnet. Tag tillvara muskelmagen, även kallad örmagen. Snitta upp den med kniv och rengör den från föda. Avlägsna också den skrynkliga innerhinnan från örmagen. Efter plockandet sveds fåglarnas tunna dun och eventuella fjäderslidor bort. Svedningen är lätt att göra över kolglöd eller gaslåga. Då blir fåglarnas yta inte sotig, men ytan får samtidigt en liten extra smaknyans. Efter svedningen kapas fågelns hals. Krävan avlägsnas. Benen bryts vid vristlederna. På kalkoner och fasaner tas benens senor först bort. Halsen reserveras för buljong. På dykande fåglar sitter fjädrarna hårt fast i skinnet. Därför flås ofta dessa fåglar. Flåendet måste ske försiktigt så skinnet inte river kött med sig. Flåendet kommer också ifråga i början av hösten för fåglar som inte ruggat färdigt.. Det är bättre att äta långt-borta-soppa än att skjuta fågeln till mos eller skadskjuta den till ouppnåelighet. Jägaren l 4 l 2010 l 85
• Orre à la Topi 30 g smör en plockad orre 1/2 l vatten 1 dl vetemjöl Värm upp grytan och smält smöret. Bryn den plockade och svedda orren så jämnt som möjigt. Häll så mycket vatten i grytan att fågeln täcks 3 ­ 5 cm. Lägg lock på grytan och låt orren småkoka i under 200 graders ugn eller på spisen med mild värme. Tag efter en timme ett par dl sky på en djup tallrik och vispa in vetemjölet i den ljumma skyn. Häll över blandningen i grytan och blanda in den i stekskyn med en visp. Fågeln är beroende på ålder färdig på 2-3 timmar. Koka som tillägg oskalad potatis och skivade morötter. I Kajanaland serveras allmänt som tillägg till kötträtter lingon som sådana eller som rörda. Envar matgäst skär uppåt sig önskad mängd kött av fågeln, antingen av från bröst eller benen. Benen tas till vara för senare soppa. Plockandet bevarar smak För fågelns värdefulla grundsmak är det viktigt att fåglarna plockas. Så här kan fåglarnas såväl näringsfysiologiskt som ur smaksynpunkt viktiga fetter tas tillvara. Skinnet med sitt fettlager skyddar fågeln under stektiden ­ för att inte tala om hur välsmakande det är att äta som stekt. Står sig annars bra i en jämförelse med stekt skinn av gravlax ! Skärgårdsbornas jämförelse sitter bra: "Alfågelsoppa utan det feta skinnet är som en konjakssås utan konjak." Plockandet börjar med att plocka vingoch stjärtfjädrarna. Plockandet av fjädrar börjar från stjärtändan och arbetet avancerar i riktning mot halsen. Plockandet sker mothårs, några fjädrar i taget. Stora knippen av fjädrar får inte plockas på en gång för skinnet rivs lätt upp. Infrysning av fågel Om du inte genast tillreder mat av fågeln ska du frysa in den plockad. Det lönar sig att frysa in fågeln styckad om den inte kommer att tillredas hel. Så här tar den mindre utrymme. Lägg fågeln i en flerskiktspåse och lägg påsen i vatten. Låt vattnet trycka ut luften ur påsen och slut påsen med en tillslutare. Så här får du en kompakt förpackning. Maskinellt vakuumförpackad håller fågeln allra bäst i frysen. Kiväärin patruunat Maailmanlaajuisesti luotetut Annonsera avgiftsfritt! Riistainfo-tjänsten erbjuder jaktmöjligheter Jägarnas centralorganisation upprätthåller Jaktmöjlighetertjänsten på adressen www.riistainfo.fi. JCO erbjuder ett forumför alla som bjuder ut jaktmöjligheter. Erbjud eller bläddra igenom jaktmöjligheterna! I Jaktmöjligheter-tjänsten kan du efter registrering lagra din jakt erbjudes-annons gratis. Bläddring bland annonserna kräver inte ens registrering. Annonserna kan gälla bytesjakt, vara kommersiella eller avtalsjakter. I de lagrade annonserna kan du bläddra utgående från region eller viltart. Genom att klicka på annonsen kommer all info i annonsen detaljerat fram för närmare granskning. Samtidigt öppnas en möjlighet för bläddraren att per e-post lämna en kontaktbegäran till den som erbjuder jakt. Så här får jakterbjudaren en möjlighet att efter att ha fått kontaktbegäran ta kontakt t.ex. per telefon med den jaktintresserade och närmare förhandlingar i frågan kan inledas. Metsästäjät kaikkialla maailmassa luottavat korkealaatuisiin RWS metsästyspatruunoihin. Nyt myös Suomessa kilpailu­ kykyiseen hintaan: Luodit: - Evolution - UNI - ID RWS - Munition Lisätietoja: www.rws-munition.de www.ukpallas.fi 86 l Jägaren l 4 l 2010
• -paketti GPS-PANTA + OHJELMA + PUHELIN* Nyt Magnum-paketti (GPS-panta + ohjelma) ja Nokia E52 Sonerasopimuspuhelin* uskomattomaan yhteishintaan. Ohjelma 300 karttaruutua ja 1 vuoden Live-palvelu. 898e 100 LA POINTER ­ AITO SUOMALAINEN Täyden p aketin o sta LISÄETU Premium Katso tu-lihankäsittelytu otteet w ww.eratotteisiin. uote.fi HJAKORT !lle ja TI Kysy tarjouksia myös muilla puhelinmalleilla! Minun Sonera -liittymän norm. hintaiset kotimaan puhelut 0,0796 /alkava minuutti + puhelun aloitusmaksu 0,049 /kpl. Tekstiviestit 0,0796 /kpl. Kotimaan dataliikenne alk. 0,91 /alkava tunti. Nokia E52 Minun Sonera -liittymällä yhteensä alk. 9,00 /kk (24 kk sopimuksella kokonaishinta alk. 263,76 ). Liittymän hinta ilman laitetta alk. 1,99 /kk (47,76 /24 kk) ja puhelimen svh. 299 . Etusi sopimuksella 96 . Katso 3G-verkon suuntaa-antavat peittoalueet www.sonera.fi/peittoalue. Tarjous voimassa 30.9.2010 asti. Hyväksi haukuttu! Minun Sonera -liittymä ja Nokia E52 * /kk 24 kk:n sopimuskausi + Minun Sonera -liittymä alk. 1,99/kk. 9 Huimaavat ominaisuudet! Sähköposti aina mukanasi. 3G- ja WLAN-yhteydet Erinomainen akkukesto ja äänenlaatu - 3,2 megapikselin kamera salamavalolla. · Vesitiivisjaiskunkestävä · A-GPSjaGPRS · Ladattava,tehokasakku · Kahdenvuodentakuuym.huippuominaisuuksia! -panta 699e NYT NOPEILLE TILAAJILLE! ESITTELYKÄYTÖSTÄ PIENI ERÄ Pointer Max Tarjous voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää. -pantoja 599e Tilaa kätevästi verkkokaupasta! Huippu-uutuus seurantaohjelmisto ­ kaikki mitä tarvitset! LIVE-palvelu viideksi vuodeksi ja 2500 karttaruutua ­ ilman erillisiä lisäkuluja! 299e Kysy USKOMATON VAIHTOTARJOUS vanhasta tutkastasi! VALIO KOIRAVARUSTEET Försäljning på Svenska 050 4033 000 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Muista ohjelmistopäivitykset! www.pointer.fi www.valiokoiravarusteet.fi
• Jägarorganisationen meddelar Evira söker fågelprovstagare n Under innevarande år kommer Evira åter en gång att driva ett provtagningsprogram för att klarlägga förekomsterna av olika fågelinfluensavirus hos vilda fåglar i vårt land. Provtagningsprogrammet verkställs av Livsmedelssäkerhetsverket Evira. I fjol var det rätt många jägare som deltog i programmet. Ett stort tack till er som gjorde det! I 23 av proverna som togs i fjol fann vi virus med en lindrig förmåga att orsaka sjukdom. De positiva proverna var alla inskickade av jägare, vilket ju visar att de prover som jägarna skickar in håller god kvalitet. Hur gå med? Också under detta år behöver Evira jägare som tar prover och som uppfyller följande krav: - du jagar änder och /eller gäss och du kan leverera prover av ett tiotal fåglar - du jagar på en sådan plats att du kan placera proverna i kallt förvar inom några timmar och du kan posta proverna en gång i veckan Vi behöver ett penslingsprov från fågelns svalg och ett prov från kloaken. Proverna är inte svåra att ta på en skjuten fågel. Evira förser de frivilliga medarbetarna med instruktioner och utrustning. Om du är intresserad av att delta i provtagningen, mejla Jenni Kiilholma på jenni.kiilholma@evira.fi eller ring 040 ­ 489 33 48, helst senast den 31 juli. Uppge då även följande: - kommer du att ta prover på andfåglar, gäss eller båda två? - ungefär hur många prover kommer du att ta? - var i landet kommer du att göra detta? Evira betalar provtagarna sex euro per fågel. Inkomsten är beskattningsbar. Trikiner påträffade hos gråsäl i Östersjön n I våras påträffades trikiner hos gråsälar som hade skjutits i Bottenviken. Trikiner är larver av Trichinella, trikinmasken, som lever i musklerna på sitt värddjur. Trikinerna kan överföras till människan och ge upphov till trikinos, en dödlig tarmsjukdom. Det här är första gången som det har påträffats trikinella i köttet på sälar som har skjutits på finskt vatten. Ute i världen har trikinella påträffats i flera sälarter, bland annat vikare, storsäl och blåssäl. Infekterade djur har tidigare observerats i arktiska hav. Det är parasiten Trichinella nativa som nu har konstaterats hos gråsäl. Det är en art som är anpassad till ett kallt klimat och som utan svårighet uthärdar nedfrysning. Att sätta sälköttet i frysen dödar med andra ord inte den här parasitens larver medan däremot en rejäl upphettning av köttet dödar alla arter av trikinella. Det är alltså livsviktigt att steka eller koka allt kött, även om det är sällsynt med trikinella hos sälarna i Östersjön. Det ska alltid göras en köttkontroll på sälkroppar som är tänkta för allmän konsumtion, inräknat en trikinundersökning innan köttet går till försäljning. I vårt land är det dock väldigt sällsynt att människor blir infekterade. Det händer i distrikten Södra Tavastland Kurs i bågskytte n Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt och JCO:s Laitiala försökscenter arrangerar en kursdag om bågjakt på försökscentret i Hollola den 14 augusti kl 10-17. Dagen riktar sig främst till nybörjare och jägare som vill veta mera om bågjakt. Vi kan ta emot maximalt 25 deltagare. Kursavgiften är 40 (betalas på platsen) inklusive lunch och kaffe. Intresserade anmäler sig senast den 6 augusti per epost mkj.laitiala@riista.fi eller på telefon 03-882 570. Glöm inte att nämna eventuell specialdiet. Välkomna! Arbetsgrupp föreslår strängare straff för jaktbrott n En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet föreslår att brottslagen kompletteras med brottsrubriken grovt jaktbrott. Detta för att kunna döma ut strängare straff än i dag för särskilt klandervärda brott. Vid grovt jaktbrott skall gärningsmannen i regel också meddelas jaktförbud. Dessutom skall brottsrubriken grovt döljande av olagligt byte införas i lagen. I den nuvarande utformningen av straffskalan tas det inte någon hänsyn till om jaktbrottet varit synnerligen grovt. Även om det inte har skett någon markant ökning av det totala antalet jaktbrott så har myndigheterna under de senaste åren noterat att antalet råa och planmässiga brott har ökat. Dessutom riktar sig brotten i högre grad än förut mot fredade viltarter. Arbetsgruppen förslår att gärningsmannen döms för grovt jaktbrott om brottet är utfört på ett särskilt brutalt och grymt sätt. Det kan handla om fall där djuret har vållats ett långvarigt lidande, till exempel genom att gärningsmannen har underlåtit att kontrollera en fälla regelbundet. Eller fall där gärningsmannen har gillrat med skumplastbollar, vilket leder till en plågsam död för djuret. Eller fall där gärningsmannen har förföljt djuret till utmattning eller har dödat det genom att köra över det med snöskoter. Brottet betraktas även som grovt om det är riktat mot ett stort antal djur. För stora djur som exempelvis älgen kan som ett stort antal räknas, beroende på omständigheterna, fyra till fem djur. Som grovt betraktas dessutom brott där gärningsmannen eftersträvar en avsevärd ekonomisk nytta eller där brottet är synnerligen planmässigt genomfört. Som planmässigt kan brottet betraktas om gärningsmannen på förhand har organiserat försäljningskanaler för det olagligt fällda viltet. Ett jaktbrott bedöms också som grovt om gärningsmannen dödar eller skadar järv, lo, björn, skogsren, utter eller varg. Eftersom de här djuren är hotade har de ett särskilt skyddsvärde och eftersom Finland är medlem i EU har vi förbundit oss att skydda dem. Ytterligare en förutsättning för att ett jaktbrott ska bedömas som grovt är att gärningen som helhet betraktad anses vara det. Grovt brott leder alltid till fängelse Arbetsgruppen föreslår att påföljden för ett grovt jaktbrott skulle vara fängelse i minst fyra månader och högst fyra år. Påföljden för ett jaktbrott som inte betecknas som grovt är böter eller fängelse i högst två år. Arbetsgruppen föreslår även att en ny brottsrubrik tas in i lagen, nämligen grovt döljande av olagligt byte. Den nya brottsbeteckningen omfattar bl.a. transport, förmedlande och saluförande av viltet. Påföljden för grovt döljande är böter eller fängelse i högst tre år. Arbetsgruppen föreslår att det maximala straffet för ett döljande som inte är grovt höjs från nuvarande sex månader fängelse till ett år. På det här viset stämmer påföljden bättre överens med andra typer av döljande av brott. Jaktförbud för flera år Den som döms för grovt jaktbrott meddelas alltid jaktförbud, såframt det inte föreligger särskilda skäl att inte göra det. Enligt arbetsgruppens förslag är jaktförbudet för ett grovt brott minst tre och högst tio år långt. I dagsläget kan påföljden för ett jaktbrott bli maximalt fem års jaktförbud. För att effektivera undersökningen av jaktbrott föreslår arbetsgruppen att polisen ska ges befogenheter till teleövervakning och positionsbestämning av mobiltelefoner när förundersökningen gäller ett grovt jaktbrott eller ett grovt döljande av olagligt fällt vilt. Med den här informationen kan polisen få klarhet i den misstänktes mobiltelefon- och eposttrafik och få reda på vilka personer som har rört sig i närheten av brottsplatsen. Teleövervakningen ger däremot inte polisen tillgång till innehållet i textmeddelandena, mobilsamtalen och e-posten. Varje år döms mellan 20 och 50 personer för jaktbrott. Påföljden har i allmänhet varit böter, men några gånger om året har gärningsmannen dömts till villkorligt fängelse. Ett tjugotal personer har varje år meddelats jaktförbud. I genomsnitt har förbuden varit ett och ett halvt år långa. Temadag våtmarker för viltet n Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt och JCO:s Laitiala försökscenter arrangerar en dag på temat våtmarker för viltet, anläggning och skötsel. Dagen arrangeras på försökscentret i Hollola den 25 september kl 10-16. Vi kan ta emot maximalt 25 deltagare. Lunch för 20 serveras under dagen. Intresserade anmäler sig senast den 17 september per e-post mkj.laitiala@riista.fi eller på telefon 03­882 570. Glöm inte att uppge eventuell specialdiet. Välkomna! Älgjakt för damer n Älgjakt för damer 22 ­ 24 oktober i Tammela. Vår älgjakt för tjejer har redan hunnit bli en tradition! I år arrangeras den i Tammela på jaktföreningen Pohjois-Tammelan Metsästysseuras marker. Vårt högkvarter blir den gamla kungsgården i Mustiala. Jakten kommer huvudsakligen att ske som drev. Vi tar emot 20 damer för passen och 20 för drevet. För en plats i drevet behövs det ingen tidigare erfarenhet av jakt. Inkv från fredag kväll den 22 oktober, främst i tvåpersoners rum. Efter frukosten på lördag morron transport ut i terrängen, samling och genomgång inför dagens jakt. Därefter börjar jakten. Tidtabellen beror självfallet på älgarna. Under pausen inmundigar vi mellanmål vid en brasa. Efter jaktdagen sitter det fint med bastu och middag med eftersnack på Iso Piippu. Varför inte smaka på gårdsbryggeriets egna ölsorter? På söndag morgon fortsätter vi jakten. Vi avslutar veckoslutet med att äta tillsammans. Du kan redan då anmäla ditt intresse för att delta i nästa års älgjakt för tjejer. Deltagaravgifterna: På pass 250 I drevet 230 I avgiften ingår två dagar på jakt, på pass eller i drevet, transporterna under jakten, inkv inkl sänglinne fre-sö i Mustiala, kvällste fre, två frukostar, bastu lö, jaktmiddag lö, lunch i terrängen, lunch sö, matsäck, försäkringar och moms. Bindande anmälningar senast den 4 september. Kajanaland Jägarkvällar i Kajanaland n Kajanalands jaktvårdsdistrikt ordnar i samarbete med jaktvårdsföreningarna ett antal jägarkvällar. Vi kommer att diskutera aktuella jaktärenden och avrunda kvällarna med älgen som tema. Vi hälsar alla välkomna, i synnerhet älgjaktsledare. Puolanka: 30.8 kl 18.00, Puolankajärvi skola, auditoriet Hyrynsalmi-Ristijärvi: 31.8 kl 18.00, Hyrynsalmi kommunhus, fullmäktigesalen Suomussalmi: 1.9 kl 18.00, Scandic Kiannon Kuohut Paltamo: 2.9 kl 17.00, Paltalinna Kajana: 6.9 kl 17.00, biblioteket, Kalevalasalen, Kauppakatu 35 Vuolijoki: 7.9 kl 18.00, Onnelan Maatilamatkailu, Ojanperä Sotkamo: 8.9 kl 18.00, Vuokatti idrottsinstitut, auditoriet Iso-Pölly Kuhmo: 9.9 kl 18.00, Kuhmohuset, Pajakkasalen 88 l Jägaren l 4 l 2010
• Jakttiderna Jaktläger för ungdomar n Arrangörer: Forststyrelsen, Kajanalands jaktvårdsdistrikt och Kuhmo jaktvårdsförening Tid: 21­22 augusti Plats: Kuikan kämppä, Kuhmo Målgrupp: 12­16-åriga pojkar och flickor Pris: 50 / person, inkl program, måltider och inkvartering. På programmet bland annat: Besök på naturcentret Petola Föreläsningar om jakt och natur Vapenpresentation En kväll i gömsle; björnar och fotografering Hundpresentation, demo av hundar i arbete Möjlighet att skriva jägarprovet Sista anmälningsdag 10 augusti. Förfrågningar och anmälningar (namn, ålder, adress) till Heikki Väyrynen, heikki.vayrynen@metsa.fi, tfn 0400-291 007. Vi tar 15 deltagare i anmälningsordning. Till deltagarna skickas en separat kallelse med närmare anvisningar och lägerprogrammet. 1.8.2010­31.7.2011 Observera begränsningar på baksidan* viltarter Änder *1) Sjöfåglar *2) Guding Åda och unge Söthöna Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre och järpe Tjäder Dalripa Fjällripa Rapphöna Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Vildkaninen Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Utter Lo Vikare Gråsäl Vildsvin Mufflon Älg Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock get och killing Brunbjörn Område Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet NS, NK, Ös, SvÖ, MF, Ul, Ka, La Enontekis, Enare, Utsjoki Enontekis, Enare, Utsjoki Ny, EF, Sa, Ös, SvÖ, Ul Övriga delar med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Med jv-distriktets tillstånd Hela landet Hela landet Inom renskötselområdet, JF 28 § Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd Inom renskötselområdet Med jv-distriktets tillstånd Övriga delar av landet med tillstånd enligt JF 28 § av jvd JaKttider 20. 8. klo 12.00 - 31. 12. 1. 9. - 31. 12. 1. 6. - 31. 12. 20. 8. kl. 12.00 - 31. 12. 20. 8. kl. 12.00 - 31. 12. 20. 8. kl. 12.00 - 31. 12.* 20. 8. kl. 12.00 - 31. 12. 20. 8. kl. 12.00 - 31. 12. 10. 9. - 31. 10. * 10. 9. - 31. 10. * 10. 9. - 31. 10. * 10. 10. 10. 10. 9. 9. 9. 9. 31. 3. * 31. 3. * 31. 10. * 31. 10. Mellersta Finland Säsongöppning n Jyväskylänejdens jaktvårdsförening, Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt och Finlands Jägarförbunds Mellersta Finlands distrikt rf arrangerar som under tidigare år en öppning av den nya jaktsäsongen fredagen den 13 augusti kl 14-20 på Rajamäkibanan i Seppälänkangas. På programmet info om aktualiteter på viltvårdskanten. Dessutom smått och gott för höstens jakter, vapendemonstrationer och provskytte. För mera info kontakta verksamhetsledare Jani Nuijamaa, 040-5052 274, jyvaskyla@riista.fi . Egentliga Finland Kurser i eftersök på hjortdjur n Program: Undersökning av olycks- /skottplatsen, eftersöksdemo, avlivning, att göra ett övningsspår mm. Kursen riktar sig till både jägare och hundförare. Kurs 1 Tid: Måndagen den 16 augusti kl 18.00 Plats: Laitila, Suontaka, Myllykoskentie 112, Jaktföreningen Kaikus stuga Kurs 2 Tid: Torsdagen den 26 augusti kl 18.00 Plats: Nystad, Lokalahti, Tirkkalantie 170, föreningen Uudenkaupungin urh. mets. stuga Kelokallio Deltagaravgift: 10,- inkl fika Förhandsanmälningar teuvo.makela@pp2.inet.fi, 0400-525216 Arrangör: Eg Finlands jvd, Kenneldistriktets eftersöksinstruktörer, Laitilanejdens jvf, Vakka-Suomi jvf , jaktföreningen Laitilan Kaiku och Lokalahden urheilumetsästäjät. 1. 9. - 28. 2. 10. 8. - 31. 10. 1. 9. - 28. 2. 1. 9. - 31. 3. 1. 12. - 31. 1. 20. 8. - 30. 4. 20. 8. - 30. 4. 1. 10. - 19. 5. Hela jaktåret (Hona med ungar får inte dödas 1. 5 - 31. 7.) 1. 11. - 31. 3. 1. 11. - 31. 3. 1. 11. - 30. 4. 1. 12. - 28. 2. (Hona med ungar får inte dödas) 1. 9. - 15. 10., 16. 4. - 31. 5. 16. 4. - 31. 12. 1. 6. - 28. 2. (Hona med ungar får inte dödas) 1. 9. - 30. 11. 25. 9. - 31. 12. 25. 9. - 31. 1. 25. 9. - 31. 1. 1. 9. - 31. 1., 16. 5.- 15. 6.* 1. 9. - 31. 1.* 20. 8. - 31.10. (Hona med ungar får inte dödas) 20. 8. - 31.10. (Hona med ungar får inte dödas) 1.10. - 31.3. 1.11. - 31.3. Österbotten Jakt för damer n Vill du jaga tillsammans med andra tjejer, utan en massa karlar som styr och ställer? Jaktföreningen Horon metsästäjät arrangerar i samarbete med Österbottens jvd en jakt för damer i Horonkylä. Det vankas alltså trevliga dagar tillsammans med likasinnade som älskar att ströva i skog och mark. Du kan lugnt ta med dig din egen hund. På våran jakt behöver du inte bekymra dig för käket, för visst känns det trevligare på passet när magen är mätt! Det blir ett prima gäng och ett finfint veckoslut i älgens tecken. Ingen hemlängtan här, inte. Datumet är 29-31 oktober. Begränsat med bäddar, anmäl dig i god tid! Kalaset kostar 180 euro, i vilket ingår frukost (lö, sö), kvällste (fre, lö), middag (lö, sö), matsäck i skogen, inkvartering och härliga jägardagar. Du ska ha ett giltigt jaktkort, vapenlicens samt godkänt i älgskytteprovet. Det övriga programmet, utöver jakten, utformar vi efter deltagarnas egna önskemål. Mera info: Hannu Ojanpää, 050-528 1863 Bindande anmälningar senast 1.9 till: Salla.Myllari@seamk.fi Varg Icke fredade fåglar är fridlysta som följer: Förkortningar EF Ka La MF NK NS Ny Sa SvÖ Ul Ös = = = = = = = = = = = Egentliga Finlands jvd Kajanalands jvd Lapplands jvd Mellersta Finlands jvd Norra Karelens jvd Norra Savolax jvd Nylands jvd Satakunda jvd Sv Österbottens jvd Uleåborgs jvd Österbottens jvd Norra Savolax Inskjutning av gevär och service på kikare n Karttula jaktvårdsförening ordnar en temadag för inskjutning av gevär och service på kikare på Kylmämäki skjutbana onsdagen den 21 juli kl 17-21. Som instruktörer fungerar Yrjö Katainen och Veijo Kärki. Förfrågningar: Juhani Sepponen, 0500-579 751. Inskjutning av gevär och service på kikare 1) kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast inom Uleåborgs, Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt 1.5. - 31.7., inom Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt 1.4. - 31.7. och i övriga delar av landet 10.3. - 31.7; 2) skata inom Norra Savolax, Norra Karelens, Uleåborgs, Kajanalands och Lapplands jaktvårdsdistrikt 10.4. - 31.7. och i övriga delar av landet 1.4. - 31.7; 3) korp inom renskötselområdet 10.4. - 31.7; 4) kolonier av gråtrut hela året. Jaktvårdsdistriktet kan bevilja tillstånd till avvikelse från fredning. n Suonenjoki jaktvårdsförening ordnar en temadag för inskjutning av gevär och service på kikare på Onkilampi skjutbana tisdagen den 27 juli kl 18-21. Som instruktörer fungerar Tapio Kajan och Veijo Kärki. Förfrågningar: Helena Koivistoinen, 050-363 7901. Anmärkningar *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake. Jägaren l 4 l 2010 l 89
• Begränsningar av jakttiderna: n Till allmän kännedom meddelas, att följande jaktvårdsdistrikt efter att ha hört jaktvårdsföreningarna inom sina verksamhetsområden har beslutat att med stöd av jaktlagens 38 § begränsa tiderna för jakten på vilt under den tid fredningen enligt jaktförordningen inte är i kraft mellan 1.8.2010 ­ 31.7.2011. Besluten motiveras av den ringa storleken på viltbestånden ifråga. Vid beslutet har jaktlagens 38 § och jaktförordningens 30 § tillämpats. Södra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 ­ 20.9.2010. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Södra Savolax: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 ­ 15.10.2010. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Kajanaland: Dalripan är fredad i hela distriktet. Jakttiden för tjäder, orre och järpe i Puolanka och Suomussalmi jaktvårdsföreningar är 10.9 ­ 30.9.2010 och i de övriga jaktvårdsföreningarna 10.9 ­ 15.10.2010. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 1.9 ­ 31.12.2010. Mellersta Finland: Jakttiden för tjäder,orre och järpe i hela distriktet är 10.9 ­ 15.10.2010. Dalripan är fredad i hela distriktet Rådjuret är fredat i SuolahtiSumiainen jaktvårdförening. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Kymmene: Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. KUNGÖRELSE Uleåborg: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i hela distriktet 10.9 ­ 15.10.2010. Dalripan är fredad i hela distriktet. Jakttiden för sädgåsen är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Österbotten: Dalripan är fredad i hela distriktet. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Norra Tavastland: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9­ 30.9.2010. Jakttiden för orre och järpe är i hela distriktet 10.9 ­ 15.10.2010. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9. ­ 31.12.2010. Norra Karelen: Jakttiden för tjäder, orre och järpe är i hela distriktet 10.9 ­ 15.10.2010. Dalripan är fredad i hela distriktet. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Norra Savolax: Jakttiden för tjäder är i hela distriktet 10.9 ­ 30.9.2010. Jakttiden för orre och järpe är i hela distriktet 10.9 ­ 15.10.2010. Dalripan är fredad i hela distriktet. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Svenska Österbotten: Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Dalripan är fredad i hela distriktet. Satakunda: Tjädern är fredad i hela distriktet. Jakttiden för orre är 10.9 ­ 30.9.2010 i Kihniö, Parkano-Karvia, Ikaalinen-Jämijärvi och Norra Satakunda jaktvårdsföreningar. I de övriga delarna av distriktet är orren fredad. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010 Nyland: Tjäder får jagas i Lappträsk, Liljendal, Orimattila och Pernå-Lovisa jaktvårdsföreningar 10.9 ­ 17.9.2010. I övrigt är tjädern fredad. Jakttiden för sädgås är i hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Rapphönan är fredad i hela distriktet. Jaktvårdsdistriktet kan på ansökan bevilja tillstånd att avvika från i detta beslut gällande jakt på rapphöna om jakträttens innehavare har inlett betydande åtgärder inom sitt område för att återuppliva rapphönsbeståndet genom återinplanteringar. Dispens ska sökas skriftligt av jakträttens innehavare hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan ska en beskrivning ges av åtgärder som är avsedda att utföra vid vården av det område för vilket dispens söks. Intensivkurs för jägarexamen i Nilsiä n Tid och plats: 31.7-1.8 på Villa Tarpinen i Nilsiä Nilsiä jaktvårdsförening ordnar en förberedande kurs för jägarexamen som avslutas med en möjlighet att skriva provet. Kursavgiften är 45 per person och inkluderar kaffe och mat bägge dagarna. Examensavgiften är 13 . Inkv på villa Tarpinen möjligt. Anm och förfr nilsia@riista.fi eller Janne Kokkonen, 050-539 0986. Inskjutning av gevär och demo på Heinäjoki skjutbana n Kuopio jaktvårdsförening ordnar en dag med inskjutning av gevär på Heinäjoki skjutbana lördagen 7 augusti kl 10-15. Fackmän på plats: Kikarsikten; Veijo Kärki Ljuddämpare; Jaki-Tuote Gevär; Toivo Hakonen Laservapen; jvf Passa samtidigt på att se dig omkring på skjutbanan! Köranvisn: följ motorvägen söder om Kuopio mot Vehmasmäki c 1 km, vänt höger till skjutbanan. Förfr: Matti Laitinen 040-5545602, Arto Huttunen 044-3672886. Inskjutning av gevär och riktmedel på Riikinneva skjutbana n Tid: söndagen 8 augusti från kl 12. - Möjlighet få ditt eget vapen inskjutet (ta med geväret, patroner och hörselskydd) - Fackmän på vapen och riktmedel, bla Yrjö Katainen och Veijo Kärki, handleder individuellt - På trapbanan instruerar Risto Suurla; ungdomar och nybörjare välkomna, eget vapen inte nödvändigt - Vapensmed Juha Fagerström från Varkaus - Möjlighet provskjuta mot SRVA:s anfallande björn - buffé med kaffe och korv Plats: Riikinneva skjutbana i Leppävirta, skyltning från vägen Varkaus-Sorsakoski. Fritt inträde. Arrangörer: Norra Savolax jaktvårdsdistrikt och Leppävirta-Varkaus jaktvårdsförening. Mera info: Lauri Itkonen, 050-407 8359, leppavirta-varkaus@riista.fi Kurser för jaktledare n På kurserna går vi igenom aktuella ärenden med anknytning till hjortdjursjakten och säkerheten på jakt. Alla älgjaktledare och biträdande jaktledare är välkomna! För mera info kontakta verksamhetsledaren på resp jvf: kontaktuppgifterna finns på adressen: riistaweb.riista.fi 26.8.2010 kl 18.30 Leppävirta-Varkaus jvf, Leppävirta, Kiveläskolans auditorium, Laivurintie 19 1.9.2010 kl 18.00 Rautavaara jvf, kommunhuset 2.9.2010 kl 18.00 Suonenjoki jvf, Pitäjän tupa 5.9.2010 kl 12.00 Idensalmi jvf, Hanhilampi skjutbana 7.9.2010 kl 18.00 Kuopio jvf, Hotell Savonia, auditoriet 7.9.2010 kl 18.30 Keitele jvf, Leppäselkä skjutbana 7.9.2010 kl 18.30 Tervo, Karttula och Vesanto jvf, Tervo ungdomsgården Manttu, kaffet kl 18 8.9.2010 kl 18.30 Lapinlahti jvf, Lapinlahden lukio, Kivistöntie 2 8.9.2010 kl 18:30 Maaninka jvf, Maaninkajärven koulu, auditoriet 9.9.2010 kl 18.00 Pielavesi jvf, kommunhusets fullmäktigesal 14.9.2010 kl 19.00 Nilsiä jvf, kommunhusets fullmäktigesal 15.9.2010 kl 18.00 Sonkajärvi jvf, Sonkajärvi, Kangaslampi skidcenter 16.9.2010 kl 18.30 Kiuruvesi jvf, Kiuruvesi, Hotell Peltohovi 16.9.2010 kl 18.00 Siilinjärvi jvf, Haapamäki försöksgård 17.9.2010 kl 18.00 Vieremä jvf, ungdomsgården Rientola 20.9.2010 kl 18.00 Juankoski jvf, Juankoski, Andelsbankens klubbrum 21.9.2010 kl 19.00 Vehmersalmi jvf, Vehmersalmi, Andelsbankens mötesrum 24.9.2010 kl 19.00 Varpaisjärvi jvf, Varpaisjärvi, Hotell Kairisto Lappland: Jakt på dalripa och fjällripa är förbjuden i alla andra jaktvårdsföreningar i Lapplands jaktvårdsdistrikt med undantag för Enontekis, Enare och Utsjoki jaktvårdsföreningar där dalripa och fjällripa får jagas 20.9 ­ 31.10.2010 samt 1.12.2010 ­ 28.2.2011. Tjäder, orre och järpe får jagas 20.9.2010 ­ 30.9.2010 i Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Savukoski, Salla och Övertorneå jaktvårdsföreningar. Tjäder, orre och järpe får jagas 20.9 ­ 20.10.2010 i Kemijärvi, Keminmaa, Pello, Posio, Ranua, Rovanieminejdens, Simo, Sodankylä, Tervola och Torneå jaktvårdsföreningar. Tjäder, orre och järpe får jagas 20.9 ­ 31.10.2010 i Enontekis och Enare jaktvårdsföreningar. I Utsjoki jaktvårdsförening är jakt på tjäder, orre Egentliga Finland: Tjädern är fredad i och järpe förbjuden. Sädgåsen är fredad i hela distriktet. Jakttiden för sädgås är i Pelkosenniemi jaktvårdsförening. hela distriktet 10.9 ­ 31.12.2010. Besvärsanvisning Den som är missnöjd med dessa beslut kan söka ändring genom skriftligt besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd: postadress: PB 820, 00101 HELSINGFORS besöksadress: Kajsaniemigatan 4 A, 7 vån. telefonväxel: (09) 6811 500 telefax: (09) 6811 5010 e-post: valituslautakunta@valituslautakunta.fi tjänstetid: kl. 8.00 - 16.15 Besvärstiden är 30 dygn räknat från dagen efter dagen för delfåendet. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagenfrån publiceringen av denna kungörelse. De av jaktvårdsdistrikten gjorda begränsningarna publiceras i nummer 4/2010 av tdningen Jägaren. Jaktvårdsdistrikten ger närmare anvisningar om besvärssökandet. . JAKTVÅRDSDISTRIKTEN 90 l Jägaren l 4l l4 2010 Metsästäjä l 2010 Svenska Österbotten Ungdomsläger n Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt arrangerar ett jaktläger för ungdomar i åldern 13 till 18 år. Tid: 3-5 augusti. Plats: Södra Vallgrund. Anmälningar till och mera info av verksamhetsledaren i din jaktvårdsförening. Anmäl dig senast 15 juli. Begränsat med platser! Nya adresser n Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt har flyttat. Den nya adressen är: Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt, Pb 16, 66531 Kvevlax Besöksadress: Långgatan 4, 66530 Kvevlax
• Omistatko suomenpystykorvan, karjalan karhukoiran tai pohjanpystykorvan, vai oletko aikeissa hankkia tällaisen kansal lisaarteen? Liittymällä SPJ:n jäseneksi ja maksamalla 22 euron vuosijäsenmaksun saat 6 numeroa Pystykorvalehteä ja monia muita jäsenetuja. LIITY SINÄKIN PYSTYKORVAISTEN JOUKKOON! Tervetuloa hyvään seuraan! Osallistu suomenpystykorvan ja/tai karjalankarhukoiran terveyskyselyyn osoitteessa: www.spj.fi. Ilmoittamalla nykyisen tai jo kuolleen koirasi terveystiedot tuet arvokkaalla tavalla rotujemme eteen tehtävää työtä. Haluan liittyä SPJ:n jäseneksi Nimi Jakeluosoite Postinumero Postitoimipaikka Puhelinnumero Posti merkki Suomen Pystykorvajärjestö Finska Spetsklubben ry Soile Torvinen Lindalintie 6 B 10 www.spj.fi Osallistu nimikilpailuun! Syntymäaika 02400 Kirkkonummi Keksi Suomen Metsästysmuseolle osuva nimi. Paras ehdotus palkitaan. Suomen Metsästysmuseo ­ Finlands Jaktmuseum ry. järjestää kaikille avoimen nimikilpailun. Tavoitteena on löytää suomalaiseen eräkulttuuriin, riistaeläimistöön tai luontoon liittyvä ytimekäs kutsumanimi museolle. Sitä ei käännetä muille kielille, vaan se täydentää nykyistä nimeä. Nimen tulee olla jokapäiväisessä käytössä toimiva, mieleenjäävä, helposti ymmärrettävä ja myös kansainvälisesti käytettävissä. Osallistumisohjeet: Kilpailuaikaa on 15.8.2010 saakka. Kilpailuun voi osallistua: · museon kotisivuilla www.metsastysmuseo.fi · sähköpostilla info@metsastysmuseo.fi · postitse osoitteeseen Suomen Metsästysmuseo, Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, kuoreen tunnus NIMIKILPAILU · toimittamalla ehdotuksen museon infon kilpailulaatikkoon Kuva: Antti Saraja Ehdotuksen mukana tulee olla vastaajan yhteystiedot (nimi, osoite ja puhelinnumero). Suomen Metsästysmuseo ry:n hallitus valitsee parhaan nimiehdotuksen. Palkintona on 100 euron lahjakortti museokauppaan. Lisäksi kaikkien osallistuneiden kesken arvotaan 50 euron lahjakortti. Kilpailun tulokset julkistetaan museon kotisivuilla syyskuun loppuun mennessä. Metsästysmuseo varaa itselleen oikeuden olla käyttämättä parhaimpana palkittua nimeä. Jägaren l 4 l 2010 l 91
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2010 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2010 utkommer den 13.9.2010. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 30.7.2010. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Tero Savolainen 0400-130 703, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400 139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och hardrivande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 045-122 1380. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Drevervalpar, mor dubbelchampion, driver även räv. Tfn 044-534 0831. Beaglevalpar till jägare. Veterinärgranskade. Tfn 019-677 1041 eller 0400-607 415. Beagle hane 5 år, jagar, utst cert. Tfn 040-509 0788. Jack Russell terriervalpar, jagande stamtavla. Tfn 050-3778830. Jack Russell terriervalpar, jagande föräldrar. Reg JRTCGBSF rf. Förfr tfn 040-574 5550. Säljes valpar av tysk jaktterrier för jägare. Bägge föräldrarna i avelsregistret. Rähinäröllin kennel, tfn 044-572 5214. Valpar av tysk jaktterrier, BCH-föräldrar. Tfn 050-533 5292. Valpar av irländsk setter, jagande härstamn, föräldrarna premierade på bruksprov. Kennel Fellwind`s, tfn 0400-284 140 eller 040-577 1034. Valpar av strh tax, drivande härstamning. Föds vecka 25. Mera info tfn 045-675 7395. www.rantakaupin.com Strh taxvalpar bruksch föräldrar, föds vecka 26. Karttula. Tfn 044-269 0866. Münsterländervalpar till jägare. Prima bruksföräldrar. Far i tyska och mor i finska avelsregistret. Korpiaallon Kennel, tfn 044-586 1458, Juha. Finfina valpar av strh vorsteh, premierade föräldrar. Tfn 044-589 6280. http://kotisivu.dnainternet.net/arthak Valpar av kh vorsteh, födda 24.5. Far svensk dubbelch, mor segrarklass. Tfn 0400-707 630. Till salu korthåriga taxvalpar, födda 22 .5.10. En hane o. två tikar, fin stamtavla. Tfn 0400-218 7778. Valpar av kh vorsteh. Championföräldrar. Tfn 040-746 0443. Valpar av kh vorsteh, bruksföräldrar. Mera info på adressen www.netikka.net/pyypellonkennel tfn 040-745 4093. Kh vorstehvalpar för allt slags vilt, dubbelch föräldrar, fina tidigare kullar. För jägare. Överlåts vecka 27. Vi hjälper gärna med utbildningen. www.katajakangas.com tfn 045-111 2100, Haapajärvi. Kh vorstehvalpar överlåts från 1.7. Valpar av engelsk setter, vackra nordiska brukslinjer. Valpar av finsk spets föds 1.7. Förfr tfn 040-546 5644. Hanvalp, kh weimaraner. Föräldrarna premierade på prov och utställn. Tfn 050-492 1028. Valpar av amerikansk foxhound, far Friendships Pac Man UCH, mor Nata. Födda 3.4. Tfn 050-349 8545. Plott hound valpar, rovdjursjagande föräldrar. Björn, lo mm. Tfn 050-537 4601. Spinonevalpar kan reserveras. För jakt el som familjehund. Friska och premierade släkter. Tfn 0400-217 330. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Avkomma av karelsk björnhund med 6I & 40 II + dipl björnprov. 55 björnar skjutna. Vuolasvirt p. år 94, årsmodell 89 + 92, älgk 93. 2 st 98, seger år 00. Älgkung 5 år i rad. Stamtavla. Starka blodsband med Erauspoikahundar. Valparna garanti för älg- o björnskall. Esko & Markku Halme. Tfn 0400-126 824, 0400-282 669. Hanvalpar av karelsk björnhund, hälsogranskade och provpremierade föräldrar. Far BCH, topprankad i avelsstatistiken. Mor Avo 1, skäller björn. Överlåts i slutet av juli. Tfn 050-514 6498. Valpar av norsk gråhund, två olika kombinationer. Valparna f vecka 18. Bilder på föräldrarna adr Reposaaren kennel. Juha Nikitin, Teuva, tfn 040-705 2188. Säljes valpar av norsk gråhund, chippade, avmaskade. Tfn 0400-765 356. Valpar av norsk gråhund, jagande föräldrar. Parkano, tfn 050-446 2680. Valpar av västsibirisk laika. Tfn 0400-186 986, A. Halonen. Säljes jämthundsvalpar, BCH-föräldrar. Tfn 050-386 2242. Jämthundsvalpar, 4 hanar och 4 tikar. Pelkosenniemi, tfn 0400-337 497. Finsk spets, tik 1 år. Snäll, kavat, vacker, barnkär. Reg, chippad, vacc. Bara för jägare. Tfn 044-280 3037. Lafayette Micro Valpar av norrbottenspets, Kaikenriistan Kennel, 5 tfn 040-511 5518. Hanvalpar av strh italiensk stövare söker jägarhem. Födda 13.4. Överlåts genast. 040-519 4443. Valpar av finsk stövare, överlåts vecka 29. Tfn 050-321 4463. Valpar av finsk stövare, drivande föräldrar. Tfn 044-511 0400, Nurmes. Pris 500 . 4-årig finsk stövarhane. Tfn 050-527 6412. Finsk stövare Suonotkon Viivi, 2 år. Pga förändrade förh. Idensalmi. Tfn 0400-491 013. Finska stövarvalpar, fina BCH föräldrar, bra härstamn. Tfn 0500-923 942. Ryska stövarvalpar, mor dubbelch. Tfn 041-430 2862, Ylivieska. Labradorvalpar, brukshärstamning, föräldrarna premierade på jaktprov. Far ung lovande ungersk import, mor engelsk imp med toppstamtavla. Överlåts vecka 30. Tfn 044-302 1310. Labradorvalpar med jagande stamtavla. Friska, premierade föräldrar. Tfn 050-556 2266. Drevervalpar, föräldrarna premierade på drevprov. Födda 21.5. Tfn 040-592 6458. Organisationer och föreningar Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte", som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 045-7730 4244, medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva. jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Jukka Holma tfn 0400-310 686 eller Jussi Kuittinen 050-306 7480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-327 1782 eller Marko Niemelä 045-131 6109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http:// www.metsastysnoutajat.com Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Alf Cederlund, Västerbyvägen 605 A, 49220 Broby. Alla arbeten i branschen. Puh. 050-341 4947 Fåglar, däggdjur, troféer. Tapio Kontula, Itis. Tfn 040-729 3683. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Paketit saatavissa myös osamaksulla 1-os 290,2-os 370,(kuvassa) 2-os maxi 440,Kuljetus järjestyy! Talkompressor för ökad räckvidd. Loppuuko Tracker Hunter Naturlig storlek valmiiksi asennettuna hintaan MKJ ilmaislisenssisi? Hanki jatkoaikaa, niin pysyt kartalla tulevalla jahtikaudella. Jatkoaika Tracker Tracker karttaHunter -ohjelmalle lataussetelit 500 12kk +Live seuranta e e karttaruutua 12kk Täydet Tracker paikannuspakettivaihtoehdot sis. G400 panta, Hunter ohjelmisto, puhelin, asennustyö ja postikulut. 859,- tai 959,- aketti Etupupan ka älle. pä En ny långlivad art i de Finska jaktmarkerna Lafayette presenterar nu nästa generation jaktradio DC-70 Micro5. Ergonomisk design som passar stora och små händer . . . Platt robust hölje helt i metall testad enligt MIL-std 810F och IP-68, 100% vattentät. Pelkkä G400 panta 699,Tracker G400 panta ja Hunter Myös muut jatko- ja täyslisenssivaihtoehdot ohjelmisto +Live seuranta 24kk sekä karttapaketit myynnissä. Kaikissa paketeissa mukana myös koiran Live internet seuranta tietokoneella. 69 39 Esim. kuvan G400 panta ja Nokia puhelin E52 hintaan 959,- 819,319,- Lafayette Micro 5 Uuden sukupolven radiopuhelin h. 349e) raj. erä (s riistakamera Strömsnål med inbyggd laddkrets som snabbladdar Li-ion batteriet. infrapunasalamalla Raj.erä Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi 115e DigiMesta.com Kysy lisää... Isommat erät, kysy tarjous! METSÄSTYSPORUKAT! www.lafayette.eu Lauttakylänkatu 6-8, Huittinen, p. 045 112 8622 www.digimesta.com, myynti@digimesta.com, av. ark.10-17 92 l Jägaren l 4 l 2010
• Laadukkaat 34¤ 38¤ /100 kpl 1 1 ­haulikonpatruunat Saga Steel 12/70 32g koot 2-5, teräshaulipatruuna, lähtönopeus 375 m/s Saga Magnum 12/76 50g /100 kpl koot 2-7, kanta 25 mm, lähtönopeus 387 m/s 2 72¤ /100 kpl Saga Export 12/70 34g 33¤ /100 kpl ­kiekkopatruunoita! maahantuoja: koot 1-7, kanta 16 mm, lähtönopeus 434 m/s 2 Kysy myös edullisia Hyvinvarustetuista aseliikkeistä kautta maan. Hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2010 asti. koot 0-7, kanta 12 mm, lähtönopeus 435 m/s Saga Export 12/70 32g K a t s o l ä h i n j ä l l e e n my y j ä s i o s o i t t e e s t a w w w. h j o r t h . f i . Fällor för små rovdjur: fotsnaror för räv. Slagjärn för alla små rovdjur inkl bäver. Tfn 0400-181 498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net Avgillringsmekanismer för kanufällor. Rostfritt stål, funktionssäker och lättanvänd. Pris 29 st. Martes slagjärnsfälla för mård och mink, lätt att gillra. Pris 79 . www.ph-riista.fi tfn 050-566 2691. Baikal MP-27 395,-, Baikal MP-153 420,-,Sabatti Falcon 650,-, Lincoln Basic 695,Remington 870 420,-, Finn 412 Marochi 830,Escort Hunter 295,-, CZ ZKM 452 Stand 295,Tikka T3 Hunter 795,-, Tikka T3 Lite SS 830,Studsarpaket Stevens+klackar+kik. 420,Bushnell Trop.3-9x40 135,-,3-12x56 belysn 280,Kahles 2,5-10x50 880,-, Meopta 3-12x56 595,Leupold 2-7x33 240,-,3-9x40 260,Zwarowski Z6 2-12x50 1590,-, 1-6x24 1380,Lerduvekastare 55,-, Harris Bibodi 90,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och förmånligt med post och buss! www.anonase.com Vapen/patroner bla Fausti Inertia 12/76 halvautomat 1190,-, Armed 12/76 VS pump 390,-Armed 12/89 halv-aut VS 440,-, Toz 12/76 VS 530,-,Fausti Albion 12/76 1070,- Marlin 45-70 760,-,Tokarev 7,62 studsare 590,-, Henry 22 WMR+kik 565,- Toz .22 miniatyrg paket med kik + dämp från 300,- CBC 4,5mm luftgevär 24J 195,- eller 5,5mm 24J 235,- Lee 90050 laddn serie 140,-,BSA kikare, Safepower skåp, Redding laddn utrustn, Trust och Hull hagel patr för bana/jakt mm. Beställ gratis katalog + beg lista. Asetalo Oy, Virrat, Tfn 03-475 5371. Drillingar, studsare... Specialaffär för beg vapen. Även vapensmedstjänster. Se www.ace-gun.com , ring tfn 050-367 6856 eller titta in: Ace-Gun Oy, Relanderinkatu 90, 78200 VARKAUS. Beretta och Franchi hagelgevär samt Sako, Tikka, CZ, Remington studsare. Miniatyrgevär Sako, Toz, Ruger och Marlin. Vi har alla de populäraste vapenfabrikaten och stort urval patroner. Hör av dig, vi tänker på ditt bästa. Leveranser över hela landet. Kala-Oskarin Teerikirnu. 92600 Pulkkila, tfn 08-812 1080 /040-558 2016, www.teerikirnu.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Sako,Tikka, CZ och Remington gevär. Studsarspecial! CZ 550 .308 Win från 650e. Benelli, Beretta, FC och Lincoln hagel. Meopta R1 3-12x56 ljuspunkt 775e och Tasco 3-9x40 Pronghorn 75e, garanti 10 år. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Tfn: 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.asetarvike.fi Allt i laddnings-, ammunitions- och jaktväg. Optik och hundpejlar. Webbshopspriser. www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY. UnA18-shot hagel som 65 % tyngre än bly med mera för laddning av hagelpatroner. UnA-choker mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare bara 150 euro, installering 60 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Nyhet: lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet-.458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981, www.it-asepaja.fi. Patenterade Reflex ljuddämparen för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi. Silentum ja Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Dödligt effektiva armborstet cf-120 nu till specialpriset 99 ! Armborst Megaxo Challenger 169 . Effekt 150 pounds! www.erasawo.fi Nästa utmaning - bågjakt!!! Titta in och kolla våra varor och tjänster för nybörjare. Vi har allt som du behöver för att komma igång med bågskyttet. Vi servar skyttar på alla nivåer med mångårig kunskap och erfarenhet. www.merrysport.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor, 1-delad 290,- och 2-delad 370,-. Beställ broschyr på tfn 06-453 4333 eller se www.koirankoppi.fi Hundgårdar! Element 2m x 1,8m, 70 , Nätrulle 150 / 30m. Fri frakt i hela landet! Även hundkojor, ställn för matskålar, värmeelement, strö mm! www.huacaya.ota.fi / Tfn 050-359 4133. Hundgårdselement tfn 040-773 05 62, www.elisanet.fi/kymppitarhat Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Förzinkade hundgårdselement, 4 st 100 x 165 och 4 st 100 x 195, inkl dörrelement. Passar tex tax eller beagle. Samt fin hundkoja. Bp 3003 / offert. Tfn 040-552 7256. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mink o mård. Vapen och optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Störst i landet på beg hundpejlar! Tracker 230 Mhz, Äly Supra, Classic, Comp, Pointer 2001 ­ 2007, Magnum, Ultrapoint. Med skallindikator eller utan. Dessutom Trackers nya pejlar G400 GPS, Classic, Maxima, Exact. Snabb och pålitlig Tracker pejlservice. VHF-telefoner + utrustning. Petsafe skallbegränsare samt dressyrhalsband. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520. www.koiratutkat.fi Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Wouxun VHF-telefoner från 158e, Minkfälla Trapper 11e, Lerduvekastare Do-All 39e, Bi-poder från 41e, kikare Olivon Quattro 1-4x24IR m ljuspunkt 188e, skjutstöd Caldwell NXT 44e, skjutkäpp Pro-Hunter Tripod 68e, hylspoleringsmaskin Frankford Arsenal 48e, digital krutvåg Wimax 35e, Vakuummaskin Bigland 79e, gaskök Sherpa King 25e, stormköksset med kaffepanna Sherpa King 25e, avståndsmätare TriStar Aite 119e + mycket mer jaktelektronik. Mera på: Eränetti verkkokauppa, www.eranetti.fi Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi. Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg klippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Apel kikarklackar, 1", passar tex ½ A Rem. Pris 225e. Tfn 050-546 1198. Viltkameror från 99e ! Ny 8.0MP Safari KG-680V 189e, uppdaterad Safari Scout Guard CAMO 550VB 138e, StealthCam Prowler HD 8.0MP 253e, Moultrie Game Spy i45 236e, Moultrie Game Spy i65 309e, WildView IR 5.0MP 99e. Dessutom heltäckande sortiment extra utrustn för alla märken. Se hela vårt sortiment på: Eränetti verkkokauppa, www.eranetti.fi . Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Wehrmachts kombinerade terräng och snödräkt. Tysk. Även sommarbyxor. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr tfn 0400-722 007 / Hfrs. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Deerhunter special hunting set 169 (riktpris 349 ). Fodrad membrandräkt för jägare, toppkvalitet. Vilket pris! www.eraplus.fi www.kivelaoutdoor.com Enormt mycket jaktutrustning! Kläder, skodon, lockpipor, bulvaner mm mm. Eberlestock ryggsäckar med gevärsfodral, av importören! Tfn 040-728 4667 ­ Rovaniemi Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax ­471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Högklassiga inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Webbadress: www.eratapio.fi Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi. Vi tillverkar skidor av björk för fri terräng. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Fasaner i Forssa, nya marker för dressyr. www.fasaanitila.net, tfn 050-307 3752. Säljes ärter för viltutfodring, 0.40 e/kg. Tfn 045-260 6346, Ikalis. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. Köper och säljer, www.jahtihuuto.net Lappland: i Tanhua finns tomter för jägare samt färdiga stugor. Medl i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. I höst kan du jaga i egna marker i Petservaara i Salla, 101 ha fina jaktmarker. Pris 34 000 . Förfrågningar Hannu Mukkala / 040-716 7535. Lapintalo, Angeli, Enare, 99000 vesakivi@hotmail.com tfn 040-724 2720. Säljes ett skogsskifte på 125 ha, hel eller i två delar. Piispajärvi i Suomussalmi. Möjl sälja virke. Vid statsmarker. Tfn 0400-619 422. I Sodankylä i Lappland mellan Saariselkä­Ivalo finns tomter vid bäck och på fjäll. Priser från 4000 , tfn 040-832 0190. I norra Kuhmo 7,7 ha skogsäga med barack, statsmarker omkring. Tfn 0400-336 307. Köpes Vi köper viltkroppar av bla älg, hjort, hare. Trestjärnig svamp, även torkad. Deliresta Oy / Autiosaari, 050-522 5973. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Jägaren l 4 l 2010 l 93
• Aina valmiina! Räven-reppu Nerokas reppu asekotelolla varustettuna. Mahdollistaa nopean ampumavalmiuden ja on yhteensopiva useimmille luodikoille. Valmistettu hiljaisesta FaunaTex-kankaasta. Andjakt i Ruovesi, fråga också på fasanjakt. Tfn 050-320 6679. Fågeljakt i Suomenselkä. Inkv i strandstugor i Pylkönmäki, jaktmöjligheter. www.jukanmokit.com tfn 0400-829 909. I Suomussalmi kan du bo som en jägare. www.alassalmeneramokit.fi , mera info tfn 0400-300 552. Tjänster för jägare och naturfolk. Fina möjligheter syssla med jakt, fiske och annat naturliv. Inkv och bastu. www.metsastyspalvelut.com tfn 044-541 0437. Kuusamo, stuga + tillstånd, tfn 0400-281 229. Kuusamo: älgjakt och boende. Tfn 040-853 3289. Jaga ripa i Utsjoki med guide samt transporterna till boendet. Tfn 040-554 0780 anttos@wippies.fi Jägaren N:o 4/2010, 59. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 13.9.2010. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Jari Pigg Redaktör: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Juha Immonen (vordf) Bror Blusi Klaus Ekman Visa Eronen Ilkka Eskola (Hansaprint) Mikaela Miekanmaa (JSM) Juha Mäkinen (Forststyrelsen) Maria Nikunlaakso Vesa Ruusila (VFFI) Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2010/Jäg10_04 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Design made in Sweden. www.fauna.se www.hjorth.fi Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjligheter pilka, jaga, plocka bär. Tfn 0400-193 351. Gammal bondgård med moderna bekv vid Siikajokis mynning. Fina möjl till sjöfågeljakt, bärpl och fiske. Båtramp o sjöväg till havet. Tfn 0500-583 649. Stugor i norra Kuhmo, vecka från 220e. www.kuhmonet.fi/ekinmokit tfn 0400-371 557. Hyr en stuga i Suomussalmi vid stranden av sjön Korvua. Tfn 050-564 9868. Fridfullt belägna strandstugor med el i Sotkamo. 2 km till VP jaktområden. Fri jakt på gårdens marker. Tfn 044-300 9905. I Varkaus en jaktstuga mitt i VP med rökbastu, båt, kåta mm. Tfn 050-559 8145. Prydlig bastustuga för 4 pers med låg hyra. Vid västgränsen av Pello. Fina möjl jaga, fiska, plocka bär. Tfn 040-756 7633. 2 upprustade mormorsstugor mitt i statsmarker i Sotkamo. Tfn 040-582 6397. Stugor i östra Kuhmossa, vi visar dej till prima bäverjakt. Tfn 0500-253 563. Kelokartano Helppo Salla, www.nettimökki.com/3719, tfn 0400-641 937. Affärer Vi köper vapen och tillbehör. Erä+ Oy, Siikaranta 4, 70620 Kuopio posti@eraplus.fi Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejlar. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Arbete utförs Vi bereder alla slag av hudar. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Vi reparerar och servar vapen samt övriga vapensmedsarbeten. Tfn 03-348 4004, 050-404 7387. Stockar, reparationer med mera. Rauli Lönnfors, tfn 044-283 2596, Valkeala. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! I Hauho finns fasanjakt och möjl till hunddressyr samt fasanförsäljning. Även andjakt. Fråga på inkv och måltider. http://koti.aina.net/~kokkala Ulla och Auvo Kokkala, 050-588 9593 /040-841 0999. Jaktresor med kvalitet till Afrika, S Amerika och Kanada. Stort urval och bästa markerna till gott pris. B&R Hunting Oy, tfn 010-622 3940, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Ditt livs björnjakt i Kanada! Ring genast tfn 041-7226 416! WWW.MECACLUB.NET ERÄ-KORPINEN: Sommarsemestrar och jaktresor: Totalt c 100 000 ha jaktmarker! Duva, sjöfågel, björn, gås, hare, hönsfåglar, älg. Guidning om önskas. Inkv flera alternativ; stugor vid sjöstrand, i jaktområdet V-P Sievi 5634. www.erakorpinen.fi Tfn 040-555 1394. Jaktresor till Estland med över 20 års erfarenhet. Prima jaktmarker; vildsvin, rådjur, gås, björn. Resor även för företag. Tfn 050-343 0453. Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu 013-227 010. ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 94 l Jägaren l 4 l 2010
• Adresser Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, Telefoner: 09-2727 810 Fax. 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040-867 2667. www.riista.fi Verksamhetsledare: Jari Pigg, tel. 09-2727 8111. Bitr. verksamhetsledare: Sauli Härkönen, tel. 09-2727 8112, 050-5055 635. Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. Jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Marko Svensberg, tel. 09-2727 8117, 040-5573 827. Utvecklingsschef:Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. Maria Nikunlaakso, tel. 09-2727 8119, 040-7425 626 Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi,tel. 03-882 570, fax. 03-8825 711, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-9113 832. Adressändringar och jaktkortsärenden: 0303 9777 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-250 00, fax. 018-192 40. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-253 13, marcus.nordberg@regeringen.ax Jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-253 28, roger.gustavsson@regeringen.ax Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Tehdastie 2, 21530 Pemar, tel. 02-4779 610, fax. 02-4779 615. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 02-477 9610, 0400-882 250, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 02-4779 620, 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400-137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400-268 390. Kymmene: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440-494 005, fax. 05-3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-7162 223. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-3790 085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 7479 639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400 242 727, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400-243 414. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Tel. 044-3653 810, fax. 017-2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050-4311 276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 0400-231 452, vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-1359 690. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-3507 230, fax. 09-3872 878. Vv Jaktchef Visa Eronen, tel. 050-3661 114, vv-konsulent Markku Laulumaa, tel. puh. 040-704 1843. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-3507 244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-5319 000, fax. 02-5319 001. Jaktchef Antti Impola, tel. 050-598 8857, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-3560 351, fax. 06-3560 360. Jaktchef Mathias Lindström, tel. 050-3490 175, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 352, 050-5117 279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, tf vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-5353 500, fax. 08-5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 0400-475 760, fax. 06-4217 225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-4217 222, 0400-180 083. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020-57 511, fax. 020-57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020-5646 609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör tf. vildmarkschef Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020-344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020-772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Finlands jaktmuseum Jägarförsäkring Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Finlands Jägarförbund: Finska Kennelklubben: JCO international intressebevakning Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 841 0050, fax. 010 841 0051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. 09-887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 4 l 2010 l 95
• Stövarvän Genom att bli medlem i vår förening kan du själv påverka aveln av stövare Finska Stövarklubben är den största rasorganisationen i Finland. Dess främsta målsättning är att förbättra aveln och uppfödningen med tanke på jaktegenskaper och exteriören för stövare. Föreningen representerar 30 olika raser av drivande hundar. Medlemsavgiften är 25 euro. Ingen anslutningsavgift. Teemana jalostu s s. 73 uusi KIPPAR I s. 12 pä kaunein änäyttelyn s. 32 Junnuk et Järjestö lle HEMMO s. 36 Ataksia tietoisk u Emokoi ra M ASTIIT n raju TI s. 76 koirille omegaa ? Ajolum Ju liikkeelle en kenn elistä s. 40 PentuP Annikan äiväkirJ A s. 65 Pullan ja Pete ro du nmestA riksi s. 10 SAJ­FSK:s kansli Öppet 10-14 Tel. 044 311 0330 Adress: Uusikatu 57-59, 90120 Uleåborg E-post: saj.fsk@dnainternet.net Bli medlem i år så får du alla Ajokoiramies-tidningar 2010 och Pennusta ajavaksi koiraksi -tidningen för medlemsavgift 22 euro. www.ajokoirajarjesto.fi Jag anmäler mig som medlem i Finska Stövarklubben Mottagaren betalar portot SUOMEN AJOKOIRAJÄRJESTÖ FINSKA STÖVARKLUBBEN RY Tunnus 5007589 90003 VASTAUSLÄHETYS