• Utgivare: 4 / 2011 n Tidninge Jägaren 60 år DEN NYBAKADE JÄGAREN I BÖRJAN AV SIN BANA, s. 24 ABC för jaktskytte, s. 28 Frivilligarbetet utgör viltförvaltningens stenfot, s. 6 Hagelgevär och hagelpatroner, s. 32
• Viltet är en viktig del av skogsbruket Skogen producerar mycket mera än bara virke. Samtidigt som träden växer produceras många andra nyttigheter. Flera av dem är nyttigheter som vi kanske tar för givet eller inte kommer att tänka på: rent vatten och ren luft, jämnare klimat och jämnare flöden i vattendragen, vackra landskap och mångfald i naturen, bär och svampar och förstås ­ vilt. Virket är fortfarande den viktigaste inkomstkällan för de allra flesta skogsägarna. Några markägare utnyttjar sin egendom inom gårdsturism och några får inkomster genom att sälja skogens naturvärden till staten genom att teckna frivilliga miljöstödsavtal. De andra nyttigheterna som skogen producerar ger inte ett direkt klirr i kassan, men upplevs nog som väldigt viktiga av de flesta skogsägare. En livskraftig viltstam och jaktmöjligheter är en naturlig del av skogen och ett tecken på att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt. Ibland har det känts som om diskussionen mellan skogsbruket och viltvården stannat vid att bryta arm om hur stor älgstam ett område klarar av. Ska vi sikta på två, fyra eller åtta älgar per tusen hektar? Älgarna betar i plantskogarna och lokalt kan skadorna vara mycket stora. Det betyder stora ekonomiska förluster för skogsägaren, besvär med skadevärderingar och en känsla av att älgstammen är för stor. Viltcentralens mission är att få viltkonflikterna under kontroll. Det är en utmanande vision men den ska inte vara omöjlig att nå. Den nya förvaltningsplanen för älgstammen utarbetas i samverkan med bland annat skogsägarna. Nu borde diskussionerna sträcka sig längre än till att diskutera antalet djur. Flera årtionden av aktiv förvaltning av hjortdjursstammarna och forskning har gett oss kunskap om hjortdjurens ekologi och om hur skadorna kan begränsas. Det är viktigt att ta fram resultaten och komma överens om hur man ska styra och reglera stammen. Johnny Sved enhetschef Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Eerikki Rundgren Gästskribenten 74 På vandring med Eki: Fötterna upp Ilpo Kojola Skogarna innehåller ju också annat vilt än hjortdjur. Det är arter som inte orsakar direkta ekonomiska förluster för skogsägarna och som därför inte är lika konfliktfyllda. Tyvärr händer det att de här arterna glöms bort inom det praktiska skogsbruket. I förlängningen betyder det att skogens möjlighet att erbjuda lämpliga livsmiljöer för viltet och jaktupplevelser för jägarna inte kan utnyttjas fullt ut. De åtgärder som krävs för att skapa eller bevara biotoper som gynnar viltet är i de flesta fall både enkla och billiga. Samtidigt som viltet gynnas får vi oftast också en större biologisk mångfald i skogen ­ det är en win-win situation för alla aktörer inom skogsbruket. Tapios Råd i god skogsvård kommer nu att uppdateras och en aspekt som vi fäster vikt vid är skogarnas mångbruk. I råden har vi möjlighet att lyfta fram i vilka förhållanden olika vilt trivs och den vägen föra fram informationen till det praktiska skogsbruket. När kunskapen finns är det lättare att göra små men avgörande förändringar i verksamheten för att skapa en helhet som tar tillvara det mesta av vad skogsnaturen kan erbjuda oss. Vad tycker du? Har vi möjligheter att lösa exempelvis de av älgarna orsakade konflikterna? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 2 l Jägaren l 4 l 2011 66 Skogsrenen behöver forskning och skydd
• Innehåll 4 2011 2 Gästskribenten: Viltet är en viktig del av skogsbruket 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren n Tidninge ren Jäga 60 år 6 Frivilligarbetet utgör viltförvaltningens stenfot 10 Ordförandens spalt: Funderingar vid utgången av ett intressant jaktår 12 Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld, del 2. 18 Christian Krogell fick erkännande för internationellt viltvårdsarbete 20 Jakttider, begränsningarna fastställs senare! 21 Nyhetsmagasinet och viltfrågesport 24 Den nybakade jägaren i början av sin bana Uppfödningen av den östra rapphönsarten inför ett nytt skede 40 28 Jägarförbundet publicerade ABC för jaktskytte 32 Hagelgevär och hagelpatroner 40 Uppfödningen av den östra rapphönsarten inför ett nytt skede 42 Vår inhemska rapphöna i belysningen av DNA-forskning 44 Våtmarker i hembygden: 48 Taiga eller tundra Viltcentralen gav vingarna ­ nu lär vi oss flyga ­ av vad är vårt sädgåsbyte sammansatt? Sverige inför domstol för sitt vargtak En utblick över den kommande regeringsperioden Det jagas redan mera mårdhund än skogshare Tuomo Karsikas 50 Aktuellt från ministeriet: 52 Aktuellt från ministeriet: 54 Fångsten av småvilt 2010: 58 Forststyrelsen iståndsätter viltets livsmiljöer 62 Jakten på statens marker: Vi är till för våra kunder 64 Möjligheter finns att påverka förvaltningsplanen för älgstammen 66 Skogsrenen behöver forskning och skydd 70 Från skogar och jaktmarker 72 Vetenskaplig viltkunskap: ­ Finlands Jägarförbunds 90-åriga färd Finns det svarta svanar i viltvärlden? 74 På vandring med Eki: Fötterna upp 78 Kvalitet vid hanteringen av viltet: Från slaktskjul till vilthanteringsanläggning Möjligheter finns att påverka förvaltningsplanen för älgstammen 64 80 Ålandsnytt 80 Viltcentralen informerar 82 Ur Pilvis dagbok, del 4: Lydnad och hörsamhet 83 Viltfrågesportens svar 84 Affärer 87 Adresser Hannu Huttu Jägaren l 4 l 2011 l 3
• Text och bilder: Eerikki Rundgren Vildmarkskalendern JULI Fjällabben häckar nästan över hela norra halvklotet inom trädlösa tundraområden. I Finland förekommer denna fågel, som trivs i öppet landskap, endast i Fjäll-Lapplands kalfjällsområden. Det uppskattas att vi har 100­2000 häckande fjällabbspar. Fjällabben är specialiserad på att jaga lämlar och populationsdynamiken går hand i hand med de årliga lämmelmängderna. AUGUSTI Den glest bebyggda vattendelaren i Suomenselkä är ett viktigt område för skogrenens sommarbete och reproduktion. Vajorna föder sina kalvar i synnerhet på de avlägsna kärrmarkerna och på skogsöar i myren i Salamajärvi nationalpark. En vandrare lyckas bäst få syn på en skogsren från fågeltornet i Heikinneva eller genom att röra sig försiktigt längs stigar och spångar på Pakosuo vandringsled. Under dåliga lämmelår använder fjällabben, förutom kadaver, även bär och insekter som föda. De föredrar ändå andra fåglars ägg och ungar. De kan även börja följa vandrare som rör sig i fjällen: när ljungpiparen lämnat sitt bo för en människa tar fjällabben tillfället i akt och plundrar äggen som lämnats utan moderns skydd. Bara i Finland känner man till ungefär 650 arter bladmossor, varav vitmossor och björnmossor är lättast identifiera. Björnmossornas form påminner ofta om en liten tallplanta; de mörkgröna bladen är mycket tjocka och liknar barr. Bildens enbjörnmossa är ganska vanlig i öppna mo- och bergsskogar. Under våren inventerades skogsrenstammen i Suomenselkä. Resultatet blev ungefär 1100 renar, vilket är lika många som 2009. Orsakerna till att stammens tillväxt avstannat är inte kända. Det är också oklart varför renarna inte har spridit sig till nya områden. Det borde inte finnas några naturliga hinder för renarnas spridning t.ex. till Birkaland. Under parkutställningen sommaren 2011 fylls Finlands Jaktmuseums gård av skickliga timmerskulpturer. De unika alstren av Mestariwerstas som specialiserat sig på kreativ knuttimring är handgjorda hyllningar till naturen. I museets interiör kan man beundra alster som prisbelönats i FM-tävlingarna i knivtillverkning under knivdagarna i Fiskars. Sporsäckarna på många björnmossor är vackra som blommor. Eftersom de är små och låga kan det dock vara svårt att upptäcka dem bland all annan växtlighet som täcker skogsmarken. I slutet av juli kan solens strålar ibland få mossornas sporsäckar, som sträcker sig uppåt, att lysa så att de verkligen syns bland andra växter. 4 l Jägaren l 4 l 2011 Käden jäljillä ­ Knuttimring i parkutställningen och FM-knivar Fiskars 2011 ­ Årets bästa knivarutställningen visas fram till slutet av augusti vid Finlands Jaktmuseum i Riihimäki. På sommaren är museet öppet från tisdag till söndag från 10: 00 ­ 18: 00. Mer information om museets utställningar på www.metsastysmuseo.com. Riikka Ahokas Mestariwerstas
• Ledaren I väntan på sensommaren och hösten Jägarnas tankar börjar redan vandra i skog och mark. I semesterns virvlar har sinnesron återvänt och den kommande höstens jakter börjar få allt mera plats i tankarna. Det är helt naturligt. Kroppen stannar i hängmattan när sinnet och själen börjar vandra längs bekanta stigar och dalgångar sakta smygande och stannande stilla vid varje egen skogskyrkas heliga platser. Minnena väller fram i tankarna, under genomgång av gamla händelser rullar de vidare längs den slingriga jaktstigen, över bäcken, fram till plantskogarnas utkanter... PS! - Skogen är viltets hem, sägs det. I spalten Gästskribenten lyfter medlemmen i riksviltvårdsrådet Johnny Sved från Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio fram viltet och beaktandet av dettas välbefinnnande i samband med skötseln av våra skogar. Han understryker att ett livskraftigt viltbestånd och jaktmöjligheter är en viktig indikator för att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt. En sådan linje för privatskogsbrukets del i kombination med såväl Forststyrelsens som de stora skogsbolagens riktlinjer för viltvården inger hopp om att vårt vilts levnadsförhållanden går mot allt bättre tider! Nu väntar vi bara på att de givna löftena infrias! Förväntningarna inför hösten är höga för många. Jaktresor har planerats med kompisarna, semester har reserverats för hösten och för viltsituationens del ser det bra ut. På våren var hönsfågelläget lovande, enligt hörsägen ypperligt på en del håll och när också väderleksförhållandena under häckningen och efter kläckningen har varit minst sagt hyfsade så är förväntningarna på ett bra fågelår berättigade. Även för det övriga småviltets del är positiva förväntningar motiverade. Möjligheter att fälla högvilt utlovas i samma omfattning som under tidigare år även om rådjuren och vitsvansviltet på en del håll har decimerats till i det närmaste obefintlighet på grund av två hårda vintrar och rikligt med lodjur. Enligt gammalt mönster inleds jaktsäsongen för många jägares del den tionde augusti med jakt på ringduva. Under duvjakten och framförallt under den därpå följande andjakten är det skäl att återkalla jaktens etiska sida och ansvarsfullhet i minnet. Det är skäl för envar att repetera vad detta innebär. Goda seder, hänsyn till andra, taktfullt uppträdande, respekt för bytet och det levande viltet ­ och framförallt ­ ett tillräckligt kort skjutavstånd till det vilt som ska nedläggas med hagelgevär bör vara norm för envar. Det lönar sig att praktiskt konstatera vad 30 meter på riktigt är för en sträcka och jämföra det avståndet med vad en del dumskallar vispar iväg på andvattnen och vid åkerkanterna. När det gäller skott är det annars också skäl att fästa uppmärksamhet vid kompisarna. Var dessa och hunden befinner sig ska alltid hållas under kontroll för att inte risksituationer eller skador ska kunna uppstå. Horisontala skott ska undvikas, framförallt i vassar och buskage vid sällskapsjakt, om inte absolut säkerhet råder om bakgrunden. Det är även skäl att fästa tillräcklig uppmärksamhet vid den egna säkerheten. Det är därför befogat att upprepa de gamla reglerna för säkerheten: Ta patronerna ur vapnet under pauser och när du tar dig över diken eller andra hinder. Ta bort säkringen först strax innan skottet , försökra dig om bakgrundens säkerhet och så vidare. Till de finländska jägarnas heder måste sägas att säkerhetsfrågorna hos oss är i föredömlig ordning . Ifol inträffade de facto rekordfå jaktolyckor och ­skador och trenden är god. Trots det finns det ingen orsak att slappna av. För jakttidernas del är det skäl för jägarna att beakta att förfaringssättet och tidtabellen för fastställandet av begränsningarna har förändrats i jämförelse med tidigare år. Jord- och skogsbruksministeriet ger förordningen om begränsningar i början av augusti, vilket innebär att det inte i det här numret av Jägaren ingår uppgifter om dessa tillsammans med jakttiderna. Information om begränsningarna sker genast efter att förordningen ifråga getts, bl.a. på viltcentralens webbsajt (www.riista.fi). Jägaren l 4 l 2011 l 5 Jari Pigg chefredaktör
• Projektchef Reijo Orava, Finlands viltcentral Hannu Huttu Frivilligarbetet utgör viltförvaltningens stenfot Det frivilligarbete som jägarna självmant uträttar i jaktvårdsföreningarna utgör viltförvaltningens största kraftresurs, ja själva stenfoten. Mätt i årsverken utgör arbetet i föreningarna lejonparten av allt viltförvaltningsarbete som uträttas. Viltcentralens verksamhetsorganisation är i skrivande stund under uppbyggnad och till viltcentralens viktigaste uppgifter hör att stöda och trygga jaktvårdsföreningarnas verksamhet. l Jaktvårdsföreningarna är viltförvaltningens aktörer på lokalplanet. Viltförvaltningslagen, som trädde i kraft i början av mars, föreskriver följande: Jaktvårdsföreningen svarar för främjandet av en hållbar vilthushållning inom sitt verksamhetsområde, främjar och organiserar jägarnas frivilligarbete samt sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivits för den. I den nya lagen regleras jaktvårdsföreningarnas uppgifter mera detaljerat än förut. Den viktigaste preciseringen är att lagen exakt fastställer de offentliga myndighetsuppgifterna och aktörernas befogenheter. Enligt den grundlag som trädde i kraft år 2000 kan en offentlig förvaltningsuppgift överlåtas på någon annan än en myndighet enbart genom en lag. Några sådana fullmaktsparagrafer kunde det således förstås inte finnas i 1993 års jaktlag. 6 l Jägaren l 4 l 2011 J Enligt 14 § i viltförvaltningslagen har en jaktvårdsförening följande uppgifter: En jaktvårdsförening har följande offentliga förvaltningsuppgifter: 1) att anordna i jaktlagen avsedda skjutprov och i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift avsedda jägarexamina, 2) att delta i terrängundersökningar som avses i 25 § i viltskadelagen, 3) att bistå de myndigheter som svarar för tillsynen över efterlevnaden av jaktlagen vid övervakning av jakten, samt 4) andra offentliga förvaltningsuppgifter som föreningarna enligt denna eller annan lag ska sköta. Jaktvårdsföreningarnas övriga uppgifter är följande: 1) att främja hållbar vilthushållning 2) att främja hållbar, säker och etiskt godtagbar jakt, 3) att främja viltvården, viltbeståndens hållbarhet och livskraft, skötseln av viltets livsmiljöer och förebyggande av skador som orsakas av viltet, 4) att producera expert-, utbildnings- och rådgivningstjänster med anknytning till jakten, vilthushållningen och viltet samt att ge information och sköta kommunikationen i fråga om dessa tjänster, samt 5) att utföra andra uppgifter som föreskrivits för jaktvårdsföreningen eller som åläggs den av jord- och skogsbruksministeriet eller Finlands viltcentral. I viltförvaltningslagen föreskrivs nu att det är Finlands viltcentral som på jaktvårdsförenings förslag utser föreningens jaktövervakare, examinatorer för jägarexamen och skjutprov samt skadegranskare. Dessa räknas alltså som offentliga förvaltningsuppgifter. De här personerna ska dessutom genomgå en utbildning som viltcentralen ordnar. Utbildningen av funktionärer för jaktvårdsföreningarna pågår som bäst i alla delar av landet. Jägare, som är medlemmar i en jaktförening eller ett jakt- sällskap, deltar frivilligt i utbildningen och kan sedan de blivit utnämnda börja sköta sina "offentliga förvaltningsuppgifter" som funktionärer i sina respektive jaktvårdsföreningar. Det är alltså på det här sättet som viltförvaltningen i vårt land fungerar. Också inventeringarna av viltet följer samma princip om frivillighet. Jägarna tar således självmant ansvar för att ärenden som berör dem blir omskötta. Det här är en för samhället kostnadseffektiv princip som förhoppningsvis
• kommer att tillämpas också inom andra förvaltningsgrenar i framtiden. Inom viltförvaltningen har verksamhetsmodellen redan blivit en tradition som bildar stenfoten för hela verksamheten utan vilken det hela inte skulle fungera. Flera av uppgifterna inom viltförvaltningen är såpass säsongbetonade att de vore omöjliga att sköta med tjänstemän utan att ge upphov till oskäliga kostnader. Det vore som att ordna riksdagsval utan frivilliga valfunktionärer. Viltförvaltningen är en serviceorganisation Jaktvårdsföreningarnas frivilligprocesser (380 årsverken) Kunderna (människan, relationen till viltet) l jagar l drar nytta l lider l nyttjar l njuter l fruktar l observerar l skyddar Enligt en undersökning som viltforskningscentralen gjorde i fjol utförs det inom jaktvårdsföreningarna 290 årsverken viltförvaltningsarbete. Insatsen består av föreningarnas förtroendepersoner och funktionärer i styrelserna plus ledningen av verksamheten plus de offentliga förvaltningsuppgifter som redan nämnts. Därtill kommer 90 årsverken frivilligarbete som jägarna gör för viltforskningen. Totalsumman 380 årsverken består av ungefär 40 000 personers insatser. I likhet med de övriga aktörerna inom viltförvaltningen betjänar jaktvårdsföreningarna och viltcentralen samma kunder. Därför utgår arbetet med att bygga upp viltcentralens serviceorganisation från att funktioner som är riktade till kunderna ska utvecklas inom gemensamma processer. den offentliga viltkoncernens övriga processer (ca 50 åv) Föreningarnas ekonomi nästa utmaning Åtstramningen av statsfinanserna reflekteras också på finansieringen av viltförvaltningen även om pengarna kommer från jaktvårdsavgifterna som jägarna själva har betalat in. För att riksdagen ska bevilja tilläggsresurser krävs det väl underbyggda motiveringar. Viltförvaltningslagens nya och klara preciseringar av uppgifterna innebär ett klart motiv till att det även om jägarna är beredda att ställa upp på talko för att hålla igång en sådan viltförvaltning som berör dem själva är det oskäligt att man inte i alla jaktvårdsföreningar kan betala ut ersättningar för direkta utgifter för skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter. När viltförvaltningslagen behandlades i riksdagen uttrycktes en önskan om att en ännu större del av jaktvårdsavgifterna i framtiden skulle riktas till jaktvårdsföreningarna för att trygga deras verksamhet. Det här kommer troligen att visa sig redan i statsbudgeten för nästa år. Det planeras en ökning på 6-9 % för det statliga stödet till jaktvårdsföreningarna medan finansieringen för viltcentralens del stannar på nuvarande nivå eller till och med sjunker. Eftersom verksamhetsledarnas trängda läge nu är känt så är det önskvärt att den höjda resurstilldelningen till föreningarna i första hand går till verksamhetsledarnas arbete och omkostnader. Men utan en höjning av nivån på jaktvårdsavgiften är ett snabbt ingri- pande i finansieringen möjligt bara om vi överför en del av viltcentralens tilldelning till föreningarna. Detta är ändå inte möjligt om viltcentralen ska klara av alla de nya uppgifter som viltförvaltningslagen förutsätter. En höjning av jaktvårdsavgiften är ett ärende för riksdagen som varje år fastställer avgiftens storlek när statsbudgeten slås fast. ST ÖD 380 årsverken frivilligarbete ST ÖD Viltcentralens processer (ca 65 åv) VILTBeSTÅnden l naturens egenvärde ST ÖD Frivilligarbetet inom jaktvårdsföreningarna utgör viltförvaltningens största resurs. 76 % av arbetet inom denna förvaltningsgren uträttas i jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna. Jvf-verksamheten utvecklas Den nya viltförvaltningslagen slog fast att jaktvårdsföreningarna själva besluter om hur de utvecklar sin verksamhet. Lagstiftningen ställer upp ramarna, men staten tänker inte diktera metoderna för hur verksamheten sköts. Det är därför önskvärt att det ute på fältet kläcks ideer och görs försök med hur verksamheten kan utvecklas. I allmänhet blir kostnadseffektiviteten större när en verksamhet betjänar en större grupp kunder. Men att slå ihop föreningar behöver inte nödvändigtvis vara den enda vägen. Olika former av samarbete, som exempelvis samarbetsområden eller gemensamma funktionärer kan leda till samma mål. l Artikelserien om hur Finlands viltcentrals organisation byggs upp fortsätter: 5/2011 Finlands viltcentral skapar förutsättningar för vilthushållning på lång sikt 6/2011 Finlands viltcentral är en serviceorganisation 1/2012 Viltcentralens processorganisation startar Viltcentralen stöder föreningarnas verksamhet Viltförvaltningslagen slår fast att det hör till Finlands viltcentrals uppgifter att stöda jaktvårdsföreningarna. När viltcentralens funktioner byggs upp ska den här uppgiften få sin egen serviceprocess. Till det viktigaste hör att stöda verksamhetsledaren, som ju drar ett större lass än föreningens övriga funktionärer; nämligen att organisera verksamheten och hålla igång den. Det har blivit allt svårare att hitta frivilliga till posten. Till Viltcentralens serviceformer för att stöda föreningarna hör utbildningen av föreningarnas funktionärer, rådgivning samt att upprätthålla och utveckla de gemensamma datasystemen. Att trygga föreningarnas ekonomiska verksamhetsförutsättningar anser många vara den viktigaste av viltcentralens uppgifter. Det behövs ekonomiskt stöd och arvoden för alla de arbeten som det inte längre är rimligt att vänta sig att görs på talko eftersom kraven är så höga och arbetsinsatsen så stor. Om frivilligarbetet upphör följer totalförnyelse av den finländska viltförvaltningen. Jägaren l 4 l 2011 l 7
• Ordförandens spalt Funderingar vid utgången av ett intressant jaktår Riksdagsvalet hölls i april och vi må sedan ha vilken åsikt som helst om valresultatet så hittas där åtminstone en vinnargrupp ­ antalet jägare bland riksdagsledamöterna ökade markant. antalet ledamöter som betalat jaktvårdsavgift för innevarande jaktår är 30 och antalet som avlagt jägarexamen något fler. efter en lång armbrytning kunde regeringsprogrammet färdigställas och envar kan i tankarna fundera över vad de skrivningar programmet innehåller kan betyda för vilthushållningssektorn. Vid en genomläsning av programmet kan en sådan tankegång inte undvikas att det även under den här valperioden kommer att föras många intressanta debatter om viltfrågor i plenisalen! I en del tidningar har det under den senaste tiden ingått svavelosande artiklar om att många till jakten knutna obligatoriska avgifter i samband med grundandet av Finlands viltcentral höjdes kännbart. Må det nu ännu en gång bli sagt att den avsedda ändringen av förordningen om avgifter inte hade det minsta samband med grundandet av viltcentralen. det råkar bara vara så att avgifter nu debiteras med stöd av 33 § i viltförvaltningslagen, som i sin tur hänvisar till lagen om grunderna för avgifter till staten. det här innebär t.ex. att storleken på avgifter för jägarexamen och skjutprov ska motsvara kostnaderna för arrangerande av dessa. Tidigare föreskrevs det om avgifterna i jaktlagens 71 §, som hade den mera svävande formuleringen "vid indrivningen iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten i tillämpliga delar". Här föreligger den väsentliga skillnaden. Viltcentralen gjorde av ministeriet begärda beräkningar enligt försiktighetsprincipen. utgående från dessa gav ministeriet sedan förordningen. För skjutprovets del kan konstateras att kostnadernas inverkan per jägare de facto återgick till nivån för det gamla skjutprovet. Idag är antalet försök per godkänd prestation såpass få att den genomsnittliga kostnaden per jägare i praktiken motsvarar det gamla skjutprovets nivå. Om t.ex. avläggandet av skjutprovet vart tredje år börjar vara en reell ekonomisk belastning är det skäl att överväga om det finns orsak att övningsskjuta en aning eller åtminstone skjuta in vapnet före provet! Från Östra Finland har det hörts bekymmersamma uppgifter om björnar som upprepade gånger anfallit skogsplanerare som rört sig i terrängen. Har det gått så att björnstammen förlorat sin naturliga rädsla för människan när stammen ökat och åtelutfordringen blivit vanligare? Om det här får fortsätta hamnar vi ännu i något skede i en situation då det frågas vem som bär ansvaret för den skada som uppstår? enligt förvaltningsplanen för björnstammen ska denna inte tillåtas växa i regioner där stammen har stabiliserats. Till detta område hör Östra Finland. I fortsättningen är förväntningarna stora på viltvårdsrådens arbete vid beredningen av förvaltningsplaner för olika viltarter. det är en fråga av största vikt att förvaltningsplanerna för t.ex. björnen och lodjuret i fortsättningen blir sådana dokument som i högre grad än tidigare har en styrande effekt på licenspolitiken. då bevaras även ett äkta intresse hos viltvårdsråden och intressegrupperna för att delta i utarbetandet och uppdateringen av förvaltningsplanerna. Och visst är det så att det ska gå att arbeta i skogen utan att vara rädd för att bli angripen av björnar trots att alla vet att skogsfackmän inte hör till de lättskrämdaste av folk som rör sig i skogen. När det här numret av Jägaren utkommer har viltvårdsråden redan hållit sina första möten. Ärenden och diskusionsämnen har det inte rått brist på och t.ex. frågan om hur arbetet med förvaltningsplanen för älgstammen framskrider har väckt särskilt intresse bland medlemmarna i råden. Likaså har rådsmedlemmarna vid sitt första möte fått ta ställning till ministeriets förfrågan om behovet av begränsningar av jakten för vissa viltarter. Starten för viltvårdsråden och ett nytt slags interaktiv viltpolitik har varit god. Härifrån är det bra att fortsätta! 10 l Jägaren l 4 l 2011 Tauno Partanen tf. styrelseordförande Finlands viltcentral
• 1 01 2 UT U US U S 0 v1 Pe r n en iA i Parasta metsälle 686 Silver Pigeon i UUTUUS UlTrA ligHT go lD Sv10 PerenniA i UUTUUS Sv10 Pere nni A i i i Sako FIRST ClaSS kauppIaaT löydäT oSoITTeeSTa www.SakoSuomI.FI
• Tapio Halla del 2 I slutet av 70-talet var det mest om älgen som jägarna pratade. Skogens konung fick till och med pryda omslaget på Jägaren en gång. Bilderna var fortfarande ganska "mjuka" på den tiden. Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld Under 90-talet utvecklades tidningarna Jägaren och Metsästäjä i flera olika avseenden. Tidningen fick en redaktion och en heltidsanställ redaktör och på tryckeriet var det en och samma person som skötte ombrytningen.. l Tidningarna Jägaren och Metsästäjä fungerar inte riktigt på samma sätt som andra tidskrifter som folk prenumererar på. En person som har skrivit jägarexamen och betalat jaktvårdsavgiften får någondera tidningen, beroende på vilket språk han valt och utan någon särskild avgift. Men: den som köper ett hus med trädgård får inte automatiskt "Vi i villa" och den som får tillökning i familjen får inte någon småbarnstidning i postlådan, oavsett hur gärna han eller hon vill veta mera om ämnet. Med andra ord är jägarna en smula priviligierade eftersom de allihop får en "facktidning" som stöder deras kunnande och håller dem uppdaterade. Det här är någonting som vi jägare ska hålla i minnet också när vi kritiserar vår tidning eller känner oss missnöjda. 12 l Jägaren l 4 l 2011
• Sex gånger om året Sedan 1965 har Jägaren och Metsästäjä utkommit sex gånger om året, med undantag för åren 70-75 då de utkom med fyra nummer om året. Det är klart att den rätt glesa utgivningstakten avgör tidningens upplägg. Även om det vore trevligt ibland med färska nyheter så går det inte i praktiken utan artikelhelheten i varje nummer handlar om sådant som redan har hänt, men går på djupet och tecknar bakgrund. Det inträffar väldigt sällan lagändringar eller annat som påverkar jakten, som vi kan rapportera om i realtid. De färska nyheterna hör ju närmast hemma i dagstidningarna eller i kvällspressen och att kommentera dåliga nyheter i branschen har av tradition inte hört till Jägarens gebit eller prioriteringar. På 80-talet kom vilttrianglarna som en ny metod att uppskatta viltstammarna. Viltvårdsförsök ges mycket spaltplats På Jägarnas Centralorganisation grundades på 70-talet en tjänst som försöksforskare i viltvård, som sköttes med framgång av Pentti Vikberg ända till millennieskiftet. Resultaten av den här försöksverksamheten publicerades under nästan tre decenniers tid i Jägaren, vilket betyder sammanlagt över 340 artiklar och imponerande 550 sidor. Lejonparten av artiklarna handlade om sjöfåglar eftersom det redan för tre decennier sedan var aktuellt att skapa sjöfågelmiljöer. Verksamheten är alltså inte alls något modefenomen från 2000-talet, som somliga försöker påstå. Nästan hälften av alla artiklar handlade om sjöfåglar. Därefter följde skogshönsen och hjortdjuren, vilka upptog ungefär en tredjedel av artikelmaterialet. Pälsdjuren, försöken med viltåkrar och fältviltet upptog återstoden av artikelmaterialet medan haren, skadefåglarna och viltvården i största allmänhet förpassades ut i marginalen. Att det skrevs så mycket om försöksverksamheten beror också på ett principbeslut som fattades på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, som innebar att rapporterna om viltvårdsförsök, som tidigare publicerats i VFFIs egna publikationer och i Suomen Riista, nu systematiskt överfördes till tidningen Jägaren. Älgarna ökade och påverkade också tidningen I slutet av 70-talet ökade älgstammen på ett sätt som vi aldrig skådat förut, vilket uppenbarligen skrotade de allvarliga planer som verksamhetsledaren Tapio Raitis och den övriga redaktionen hade i mitten av decenniet på att lägga om tidningens tyngdpunkt till småviltet. Tapio Raitis skrev en gång att de skulle ge mera spaltutrymme än tidigare åt småviltet och minska på de tidigare så dominerande hjortdjursfrågorna. Rent generellt skulle innehållet i tidningen lättas upp och göras läsarvänligare, bland annat genom att införa mera bilder. Älgkarlar i undertecknads ålder minns mycket väl hur älgstammens häftiga tillväxt gav upphov till aldrig tidigare skådade jakter som under några höstar nästan förvandlade älgjakten Under tidningens hela historia har det oftast figurerat något vilt på pärmen. Jägaren l 4 l 2011 l 13
• till ett jobb. Så har det ju gått i de norra delarna av landet också senare. Med andra ord fick också tidningen ta skeden i vacker hand och rapportera om älgarna, även om det ibland var en smula motvilligt. Det skrevs också om jaktkultur. Den här artikeln berättar om våra kändaste jaktmålare. Innehållsschema för tidningen I början av 80-talet började redaktionen göra upp ett innehållsschema för tidningen, som till valda delar faktiskt finns kvar än i denna dag. Det infördes återkommande spalter som bland annat JCO informerar, verksamhetsledarens spalt, distrikten informerar, resultaten från viltvårdsförsöken, frågor och svar, kåseri och annonser med köper & säljer. Dessutom presenterades någon viltart, organisationens verksamhet, jaktkulturella översikter och jaktolyckor i urval som varnande exempel. Det faller sig naturligt att tidningen utvecklas tillsammans med sin personal. När delar av redaktionen byts ut och nya ansikten träder till, börjar de nya med att sätta sig in i hur jobbet görs och fortsätter sedan en tid med att göra likadant, innan de börjar kläcka nya ideer och flätar in dem i det gamla. På det här viset utvecklas tidningen och när den ligger i framkant blir resultatet bra. Innehållsschemat skapar en plattform att stå på och de återkommande spalterna ger en ram samtidigt som det finns svängrum att spinna ihop nummer med något tema. Läsarvänligare med bilder När bilder och grafik används med god smak blir tidningen utan tvekan trevligare att läsa. Veikko Lahtinen som på 70-talet trädde till som ombrytare lade grunden för hur tidningen skulle se ut. Ett snyggt upplägg med tilltalande helsidesbilder, textbitar med bakgrundsfärg, grafik och svartvita teckningar förändrade tidningen i positiv riktning. Vid samma tid blev kvaliteten på färgbilderna bättre liksom tillgången på både bilder och fotografer ökade, vilket även det bidrog till att höja kvaliteten. Också det tryckeritekniska utvecklades. Fyrfärgsseparationen av fotografierna innebar en stor kvalitetsförbättring även om det var en dyr teknik. Efter 70-talet steg kvaliteten på tidningen. Också tryckeritekniken utvecklades och bildkvaliteten steg. I slutet av 80-talet övergick tidningen i sin helhet till fyrfärg. Händelser under tre decennier De viktigaste tilldragelserna under tre årtionden (1970-2000) på jaktfronten låter sig svårligen klämmas in i en enda artikel. Det som artikelförfattaren väljer att lyfta fram kan vara ovidkommande för en annan, medan det han väljer att utelämna kan vara en milstolpe för somliga andra. Säkert är dock att jägarkåren har vuxit under de här decennierna från 175 000 år 1968 till dryga 300 000 som i dag betalar jaktvårdsavgiften. Sett mot den här bakgrunden är jakten ingen obetydlig hobby eller samhällsfaktor. Parallellt har det förstås också uppstått ett jaktmotstånd, som delvis beror på fördomar och missuppfattningar. Men faktum är att de flesta i vårt samhälle ställer sig neutralt till jakten och accepterar den. 70-talet varslade om hjortdjursboom Som vi i det föregående konstaterade så ökade älgstammen rent enormt i slutet av 70-talet. I början av 80-talet var stammen som störst och räknade drygt 150 000 älgar medan den största avskjutningen inföll 1984 då drygt 68 000 älgar fälldes. Den minsta avskjutningen inföll 1997 då drygt 22 000 älgar fälldes. Avskjutningen och antalet beviljade licenser publiceras varje år i Jägaren. Också de övriga hjortdjurens stammar växte till sig under den här perioden. I mitten av 90-talet började vitsvanshjortarna öka med väldig fart och rådjuren bredde ut sig över stora delar av landet, bland annat tack vare utplanteringar. Redan på 50-talet råddes jägarkåren att beskatta viltbestånden så försiktigt som möjligt. Men på 70-talet visade forskningsresultaten och praktiken att de viltarter som förökade sig fort, som haren, kunde jagas intensivare under goda fortplantningsår. Jägarnas Centralorganisation gav ut tidningen som postades till alla som hade betalt viltvårdsavgiften. 14 l Jägaren l 4 l 2011
• Förändringar på 80-talet För jaktens vidkommande var 80-talet i flera avseenden en tid av framsteg. En dialog med miljöskyddssektorn kom igång, metoder att uppskatta viltstammarnas storlek utvecklades, jägarorganisationen utvecklades och det sattes fokus på att höja den enskilda jägarens kunnande. Vilttrianglarna ersätter linjerna Det kanske viktigaste viltprojektet under det här decenniet var utvecklandet av vilttrianglarna, som ersatte de tidigare linjetaxeringarna. Tanken var att åstadkomma ett tillräckligt tätt nät av trianglar för att resultaten skulle bli tillförlitliga. Som bäst fanns det drygt tusen trianglar i landet. I jämförelse med linjetaxeringarna har trianglarna flera fördelar: vintertid kan man observera också annat vilt än hönsfåglar, triangeln går genom olika biotoper och den finns alltid på samma plats i terrängen. Också internationellt sett var det här en betydande förnyelse. Trianglarna ger jägarna och forskarna mycket mera information än mången annan uppskattningsmetod. Dessutom kan triangelinventeringarna betraktas som en manifestation av jägarnas seriösa attityd till jakten eftersom jobbet ju görs frivilligt och oavlönat. På 80-talet skrevs det mycket om rabies och inte utan orsak eftersom det ju handlar om en farlig sjukdom. Den första observationen av rabies i Finland sedan 50-talet gjordes den 8 april 1988. I slutet av 80-talet kom totalfredningen av duvhöken som en överraskning för jägarna. Den nya jaktlagen 1993 90-talets viktigaste händelse på jaktfronten var utan tvekan den nya jaktlagen, som ersatte den tidigare lagen från 1962. En intressant detalj i sammanhanget är att jaktlagen har förnyats med ungefär trettio års mellanrum. Innan 1962 års lag var det 1934 års jaktlag som gällde. En avgörande skillnad mot den gamla lagen var termen "hållbart nyttjande". Jakten skulle bedrivas enligt det hållbara nyttjandets princip utan att tumma på viltkapitalet. Lagen tillkom även i övrigt med ett öga på EU:s direktiv som påverkade jakten indirekt genom skydd av olika slag. Vårt land hade ju redan lämnat in sin ansökan om medlemskap i EU. När lagen trädde i kraft började i jägarorganisationerna en aldrig förut skådad ruljangs med kurser och utbildningar, och bland annat Jägarens handbok genomgick en totalrevidering. Inget under alltså att Jägaren och Metsästäjä upplät en avsevärd mängd sidor åt material som hade med den nya lagen att göra. Mest engagerades nog ändå jägarna av paragrafen i lagen som förbjöd blyhagel vid jakt på sjöfågel, men förbudet trädde inte i kraft förrän den första augusti 1996. På det hela taget har lagen visat sig vara väldigt modern och folk har varit nöjda med den. I slutet av decenniet var det bland annat rovdjursfrågan som väckte debatt, men mera om den i följande avsnitt av den här artikelserien. Nästa artikel ska handla om dagsläget och lite grann också om framtiden. l Jaktlagen förnyas delvis Under 80-talet verkställdes också en delförnyelse av jaktlagen där jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna avskiljdes till separata enheter. I lagen infördes också en paragraf som stadgar att intäkterna från jaktkorten kan användas till annat än jägarorganisationens utgifter. Det här innebar att en del av intäkterna kunde kanaliseras till exempelvis jaktmuseet. 1989 stod det länge efterlängtade nya museet klart i Riihimäki och därmed kunde ett projekt ros i land som med många turer hade pågått sedan 30-talet. Det nya jaktmuseet öppnades för allmänheten under sommaren 1990. 1990 stod det nya jaktmuseet i Riihimäki klart. Byggandet gavs mycket spaltutrymme. En oönskad gäst I slutet av decenniet nådde sjukdomen rabies Finland, eller vattuskräck som den kallades förr i världen. Åter en gång fick jägarna rycka in och sjukdomen kunde slås tillbaka med vaccinbeten och smårovdjurskampanjer. Om den bataljen rapporterades i flera nummer av tidningen. Fortfarande läggs det ut vaccinbeten varje år längs östgränsen och Finland har i många år varit rabiesfritt. En uttömmande rapport om kampen mot rabies står att läsa i nummer 37/1991 av Suomen Riista (Bengt Westerling: Raivotauti Suomessa ja sen torjunta vuosina 1988-90). 16 l Jägaren l 4 l 2011
• WWW. HAG LO fS . fI HAGLöfS GRYM HI Tukeva, korkeavartinen vaelluskenkä innovatiivisesta materiaaliyhdistelmästä. Kevyt, kestävä ja nopeasti kuivuva. Vuorattu Gore-Tex® Performance Comfortilla. Anatomisesti muotoiltu sisäpohja SOLElta tukee koko jalkaa. Pitävä ulkopohja on valmistettu yhteistyössä Vibramin® kanssa. DAVI D KVART GRYM HI ­ KENKIÄ MYYVÄT SEURAAVAT LIIKKEET Intersport Erä-Urheilu Joensuu, Intersport Rintamäki Oulu, Intersport Imatra, Intersport Jämsä, Intersport Kokkola, Intersport Megast. HAGLÖFS LOGOTYPE Koskikeskus Tampere, Intersport Rovaniemi, Intersport Sotkamo, Kesport Evijärvi, Kesport Iisalmi, Kesport Kemijärvi, Kesport Kuusamo, Kesport Pieksämäki, Kesport Äänekoski, Kolström Oy, Oulainen Urheilu Pajala, Oy Carlson Joensuu, Oy Carlson Kuopio, Oy Carlson Mikkeli, Oy Carlson Varkaus, Mysports Vaasa, Palettisport Saarijärvi, Palettisport Kyyjärvi, Partiovaruste Turku, Retkiaitta Outdoor Oy, Retkiaitta Outdoor Tammisto, Sportia Kt-Sport Kuusankoski, Sportpiste Karhula, Supersport Seinäjoki, Trekki Lahti, Trekki Heinolan Abc, Trekki Riihimäki Abc, Urheilu Koskimies Lappeenranta, Wasasport Vaasa. B A S I C L O G O T Y P E . TO B E U S E D A S N E G AT I V E W H I T E O N A B L A C K O R D A R K B A C K G R O U N D O UT ST A NDIN G OUTDOOR EQUIP MEN T
• B Biträdande avdelningschefen för jord- och skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning Christian Krogell dubbas till Saint Hubertusriddare. Christian Krogell fick erkännande för internationellt viltvårdsarbete l Biträdande avdelningschefen vid jordoch skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning Christian Krogell har kalllats till medlem av den inom jaktvårdens område ansedda europeiska riddarorden St. Hubertus. Christian Krogell dubbades i början av juni till Hubertusriddare vid en ceremoni i St. Hubertkatedralen i Belgien. Medlemskapet är ett erkännande av ett internationellt och nationellt utfört betydelsefullt arbete för främjandet av vilthushållningen. Samtidigt blev även långvarige verksamhetsledaren för Finlands jägarförbund, ödemarksrådet Juha K. Kairikko dubbad till Hubertusriddare. i rask takt är det äntligen även möjligt att visa hur man med ett omfattande frivilligt arbete kan främja den egentliga naturvården och ett samarbete över gränserna. Jakträttshavarna och markägarna innehar en nyckelposition i det här arbetet, för de har den juridiska rätten att verkställa ett planmässigt arbete viltet och den övriga naturen till fromma på de marker de förvaltar, fortsätter Krogell. Saint Hubertus är en riddarorden som grundades år 1444 och har som syfte att på internationell nivå främja viltvård och know-how som gäller vilt. Till medlemmar kallar riddarorden på internationell nivå meriterade proffs i viltfrågor. Saint Hubertus själv levde på 600 700-talen e.Kr. Det berättas att han konverterat till kristendomen efter att på en jakt ha sett ett krucifix mellan hornen på en hjort. Efter detta blev han den första viltvårdaren och så småningom jaktens skyddshelgon. Väsentligt är att Hubertusideologin fortsättningsvis lever: riddarorden upprätthåller till viltvården och respekten för viltet knutna traditioner. Christian Krogell, som är bosatt i Kyrkslätt, är filosofie magister och jaktråd. Han har en lång och mångsidig karriär inom viltförvaltningen bakom sig, bl.a. vid Jägarnas centralorganisation, Forststyrelsen och jord- och skogsbruksministeriet. För närvarande arbetar han som biträdande avdelningschef för jord- och skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning. Krogell är glatt överraskad över den erkänsla som visats honom ­ Trots att utnämningen är personlig är det också en hedersbevisning som gäller för hela den finländska vilthushållningen. Den visar att den finländska vilthushållningen värdesätts även internationellt. Vårt viltkoncernsamarbete fungerar som ett fint föredöme för andra och till exempel viltvårdsrådens arbete är med europeiskt mått mätt ytterst exceptionellt, säger han. Viltkoncernideologin och en övergripande nationell vilthushållningsstrategi har länge varit en av de viktigaste frågorna bland de målsättningar Krogell ställt upp. Viltkoncernens verksamhetsformer och förvaltningsplanerna för såväl respektive art som för olika livsmiljöer bildar en helhet för utveckling och bevarande av mångfalden i naturen. ­ Nu när målsättningarna realiseras Krogell har ända sedan 1980-talet verkat på viltförvaltningens internationella fält. Han har fungerat som Finlands långvariga representant i förvaltningsorganen för olika naturskyddskonventioner, exempelvis Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter, Bonn-konventionen om skydd av flyttande vilda djur samt AEWA-konventionen om skydd av flyttande vattenberoende fågelbestånd. AEWA är en gren av Bonnkonventionen. Ytterligare har Krogell deltagit i skötseln av frågor som gällt Cites- och Ramsarkonventionerna. Krogell hade även en central roll under förhandlingarna om EU:s naturskyddsdirektiv där viltfrågorna var en för EU mycket besvärlig nöt. För närvarande fungerar han bl.a. som viceordförande för det internationella jakt- och viltvårdsrådet CIC:s flyttfågelkommission. I sitt arbete har han aktivt exporterat "viltkoncernidén" till utlandet och även strävat till att stärka viltförvaltningens samarbete med det övriga Europa. Ödemarksrådet Juha K. Kairikko, som kallades till medlem av riddarorden vid samma tillfälle, är bekant sedan fyra decennier då han verkade som verksamhetsledare för Finlands jägarförbund och huvudredaktör för tidningen Jahti (tid. Urheilumetsästys). Han är även känd för att vara en mycket produktiv författare av böcker med jaktinformation och har erhållit internationell erkänsla för sin litterära produktion. Tidigare har två finländska ödemarksråd kallats till medlemmar i Saint Hubertus riddarorden: Olavi Joensuu, nyligen pensionerad vildmarkschef på Forststyrelsen och Lorenz Uthardt, långvarig viceordförande för Jägarnas centralorganisations styrelse, viceordförande för FACE, EU:s förbund för medlemsländernas jägarorganisationer och viceordförande för Finlands CICdelegation. l De nya Saint Hubertus-riddarna Christian Krogell och Juha K. Kairikko. 18 l Jägaren l 4 l 2011
• Jakttider 1.8.2011-31.7.2012 VILTARTER Änder *1 Sjöfåglar *2 Guding Åda och unge Sothöna Grågås och sädgås Kanadagås Morkulla Orre Järpe Tjäder Dalripa OMRÅDE Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Landskapena Norra Savolax, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland. Enontekis, Enare, Utsjoki. Fjällripa Rapphöna Enontekis, Enare, Utsjoki Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Vildkaninen Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. Hela landet Hela landet Hela landet JAKTTIDER 20.8. klo 12.00-31.12. 1.9.-31.12. 1.6.-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo 12-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. Mufflon Älg Hela landet Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono 10.9.-31.3. 10.9.-31.3. 10.9.-31.10. Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. Vikare Gråsäl Vildsvin VILTARTER Utter OMRÅDE Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd dispens. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd dispens. Hela landet JAKTTIDER Se. www.riista.fi Se. www.riista.fi 1.9.-15.10., 16.4.-31.5. 16.4.-31.12. 1.6.-29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9.-30.11. 24.9.-31.12. 1.9.-20.9. ja 11.10.-30.11. 24.9.-31.1. 24.9.-31.1. 10.9.-31.10. Rådjur, bock Get och killing 1.9.-31.1, 16.5-15.6. 1.9.-31.1. 20.8.-31.10. (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8.-31.10. (Hona som åtföljs av ungar få inte dödas, ej heler under ett år gammal unge). 1.1.-31.12. 1.9.-29.2. 10.8.-31.10. 1.9.-29.2. 1.9.-31.3. 1.12.-31.1. 20.8.-30.4. 20.8.-30.4. 1.10.-19.5. Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5.-31.7.) 1.11.-31.3. 1.11.-31.3. 1.12.-29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.12.-28.2 Brunbjörn I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn 20.8-31.10 (med undantag för björnhona som åtföljss av under ett år gammal unge) 20.8-31.10. I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens 1.1-31.12. Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Se. www.riista.fi Hela landet Hela landet Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 4! § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). Se. www.riista.fi Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake. Obs! Användning av drivande hund i rådjursjakt är tillåten endast mellan 25.9.-31.1. Förfaringssättet för begränsningar av jakten har ändrats! jord- och skogsbruksministeriets förordning om eventuella begränsningar ges senast den 5.8.2011 efter att de första resultaten från triangelinventeringarna blivit klara. De aktuella jaktbegränsningarna hittas på viltcentralens webbsida på adressen www.riista.fi! Önskvärt vore att en så stor del av vilttrianglarna som möjligt inventeras redan under juli så att resultaten kan utnyttjas vid beredningen av eventuella beslut om begränsningar. n I samband med den revision av viltförvaltningen som trädde ikraft i början av mars överfördes befogenheten att förbjuda eller begränsa jakten till jord- och skogsbruksministeriet. Om beståndet av någon viltart äventyras inom artens utbredningsområde eller del av detta kan jakt på viltarten ifråga förbjudas eller begränsas genom av ministeriet given förordning. I övergångsskedet för förnyelsen av viltförvaltningen ger ministeriet vid behov en förordning som kan gälla flera viltarter. Finlands viltcentral hör jaktvårdsföreningarna om respektive förenings behov av begränsnin20 l Jägaren l 4 l 2011 gar och bereder utgående från dessa ett förslag för ministeriet, varefter en eventuell förordning ges senast den 5.8. Förbudet eller begränsningen kan träda i kraft tidigast två veckor efter att förordningen givits. Bestånden av skogshöns kan variera mycket beroende på hur sommarens häckning lyckats och de aktuellaste uppgifterna om skogshönsbestånden erhålls genom inventeringarna av vilttrianglarna. Dessa kan inledas 23-24.7-. Det är därför önskvärt att en så stor del av vilttringlarna inventeras redan under juli för att resultaten ska kunna utnyttjas vid beredningen av eventuella beslut om begränsningar.
• Nyhetsmagasinet Uppfödare av fågelvilt ska registrera sig n Lagen om ett system för identifiering av djur som trädde ikraft våren 2010 (238/2010) föreskriver om registrering av aktörer som är ansvariga för djur samt även av djurhållningsplatser. Först ut var jord- och skogsbruksministeriet med JSM:s förordning om identifiering av fjäderfä och vissa andra fåglar (867/2010). Enligt förordningen skulle alla hållare av fjäderfä, alltså även hållare av fågelvilt, anmäla sig som djurhållare ävensom registrera djurhållningsplatsen senast den 30.4.2011. Med fjäderfä avses sådana fågelarter som föds upp eller i regel hålls för produktion av alla kött-, ägg- eller andra produkter såsom broilrar, äggläggande hönor, kalkoner, gäss, ankor, pärlhöns, vaktlar och strutsfåglar. Förordningen gäller även uppfött fågelvilt, exempelvis fasaner, änder, rapphöns, tjädrar och orrar. Registreringen sker genom att fylla i blanketter för djurhållare och djurhållningsplatser som finns på Eviras webbsajt http://www.evira.fi/files/attachments/fi/ evira/lomakkeet_ja_ohjeet/elaimet/282411_ rekist_siipikarjan_pitajat_fi.doc och lämna in dem till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars område djurhållningen i huvudsak sker. Antalet djur har inte någon betydelse, redan djurhållare med en enda fågel ska registrera sig. Om anmälaren är ett gårdsbruk är anmälningsplatsen den kommun inom vilken gårdens ekonomicentrum är beläget. I samband med blanketterna för registrering ges det anvisningar för ifyllandet punkt för punkt. Aktörer med värphönserier som redan är registrerade behöver inte anmäla sig på nytt. Härvid ska dock kontrolleras att uppgifterna i registret är ajour och vid behov ska uppgif- terna korrigeras och / eller kompletteras. Som blankett för korrigeringarna används samma blankett som vid registreringen. Som nya uppgifter om djurhållningsplatsen ska nu bl.a. det maximala antalet djur på platsen, byggnadernas produktionsyta och platsens kartkoordinater meddelas. Koordinaterna är en väsentlig uppgift för att myndigheterna ska kunna bygga upp beredskap för eventuella epidemier. Om aktören sedan tidigare har en kod för djurhållningsplatsen, men alla detaljuppgifter om fjäderfäbesättningen på djurhållningsplatsen saknas ska uppgifterna kompletteras inklusive eventuellt saknad registrering av fjäderfähållaren själv. Ytterligare ska en förteckning över djuren föras. Mera detaljerade anvisningar om förteckningen är på kommande. ganska glesa i södra och sydvästra Finland. Jaktlicenser för rapphöna beviljas av Finlands viltcentrals regionkontor. Dessas kontaktuppifter samt även blanketter för ansökan om jaktlicenser hittas på webben på adressen.riista.fi. I första hand beviljas licenser för områden där rapphönsbeståndet är livskraftigt och beståndet förvaltas aktivt. Det lönar sig att lämna in ansökan om jaktlicens i god tid före jaktsäsongens början till Finlands viltcentrals regionkontor. Jaktsäsongen för rapphöna är 10.9­31.10. n Avgifterna för jägarexamen och skjutprovet fastställdes I fortsättningen debiterar jaktvårdsföreningarna avgifter för de uppgifter de utför enligt följande: - förrättning av jägarexamen 20 euro per provomgång (från 13.5.2011) - för skjutprov 20 euro per provomgång (från 13.5.2011) - för i skjutvapenlagen avsett intyg över aktivt utövande av hobbyverksamhet 25 euro (från 13.6.2011) PS! I offentligheten har det rört sig mycket rykten och ovisshet om varpå höjningen av avgifterna beror. Man har misstänkt att Finlands viltcentral, som inledde sin verksamhet den 1.3.2011, ligger bakom höjningen av avgifterna. Det här påståendet är helt taget ur luften. Höjningen av priserna beror på kravet i lagen om grunderna för avgifter till staten att storleken på avgifter för offentliga förvaltningsuppgifter ska motsvara kostnaderna för utförandet av dessa. Så visade t.ex. en utredning av jaktvårdsföreningarnas faktiska kostnader för anordnande av skjutprov att dessa redan för två år sedan låg närmare 30 än nu fastställda 20 euro. För jakt på rapphöns krävs det jaktlicens framöver n Jaktförordningen ändrades den 1.3.2011 och i och med ändringen av dess 1 § kommer det i fortsättningen att krävas jaktlicens för jakt på rapphöns i landskapen Satakunta, Egentliga Finland och Nyland. I fortsättningen behövs jaktlicens inte i Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga delar av Finland har rapphönan redan länge varit ett licensbelagt vilt. Jaktlicenserna beviljas av Finlands viltcentrals regionkontor. Under 1900-talet förde det högrationaliserade jordbruket och de förändringar detta åstadkom i jordbruksmiljöerna med sig en försämring av rapphönans levnadsförhållanden och försvagade rapphönsbestånden i vårt land. Trots att utvecklingen under senare tider vänt sig i en gynnsammare riktning för rapphönan bl.a. tack vare aktiva beståndsvårdande åtgärder, trädesläggning, vissa stödåtgärder inom jordbruket och förändringar i jordbruksmetoderna är våra rapphönsbestånd fortsättningsvis Viltfrågesport 3 Svaren på sida 83 8) Islutetav2010publiceradesenbedömningavihurhöggradolika arterivårtlandärhotade.Avdestorarovdjurenbedömdesjärven,lodjuret ochbjörnensommerahotadeäntidigare,trotsattderasstammarharblivit stabilare.Varför? 1. inavel x. inflyttningen anses ha upphört 2. tjuvjakt 9) VemharutnämntstillordförandeförFinlandsviltcentralsriksviltråd? 1. Hannu S. Laine x. Erkki Huhta 2. Urho Tervonen 10) HurmångavalparfickvargarnaivårtlandivårasenligtVFFI:s uppskattningar? 1. 30-40 x. 80-90 2. 50-60 11) Enförvaltningsplanförälgenärunderarbete.Hurochnärkandupåverka planensutformning? 1. Denna sommar genom att besvara en internetenkät Under hösten på ett möte x. I höst på ett möte för intressegrupper 2. Nästa vår på ett möte för intressegrupper 12) ImajutnämndesJukkaBisitillvildmarkschefpåForststyrelsen.Ivilket jaktvårdsdistriktharhantidigarejobbatsomjaktchef? 1. Uleåborg x. Kajanaland 2. Österbotten 13) Rådjursbockarfårjagasunderperioden16majtill15juni.Hurmånga bockarfälldesivårtlandvåren2010? 1. 75 x. 52 2. 235 14) NärtidningenJägarenutkommerimittenavjuliärbaranågrafåviltarter lovliga.Förvilkenavdessaarterärdenårligaavskjutningenminst? 1. grävling x. vildsvin 2. gråsäl 15) VilketviltsomförekommeriFinlandföderflestungarperkull? 1. mårdhund x. gräsand 2. rapphöna 16) Hurmångalodjurfälldesundersäsongensomavslutades28/22011? 1. 149 x. 371 2. 450 1) IenfärskundersökningharGeologiskaforskningscentralenGTKoch FinlandsmiljöcentralSYKEundersökthurgiftigaämnensipprarnerimarkentill grundvattnetpåMansikkakuoppaskjutbanaiNummi-Pusula.Hurlängetardet enligtundersökningenförgiftigaämnenattnågrundvattnetpånågrameters djupimarken? 1. 10 år x. 100 år 2. tusentals år 2)Framledeskanmanförjaktmedfällaellergrytjaktfåtillståndattskaffa sigenminiatyrrevolverellerminiatyrpistolutanmagasin.Personenskakunna visaatthanägnarsigaktivtåtsinhobby.Tillvilkenmyndighetskautredningen lämnasin? 1. finlands viltcentral x. polisen 2. jaktvårdsföreningen 3) Begränsningenavjakttidernafördeolikaviltarternaövergickdenförsta marsiårtilljord-ochskogsbruksministeriet.Hurlångtidinnanbegränsningen träderikraftskaministerietfattabeslutet? 1. 30 dagar x. två månader 2. två veckor 4) Avgiftenförskjutprovetstegden13majiår.Hurmycketkostar skjutprovetnu?1. 10 euro x. 20 euro 2. 13 euro 5) FinlandsJägarförbundärlandetsstörstajägarorganisationmedfrivilligt medlemskap.Förbundetjubilerariår.Ihurmångaårharförbundetfunnits? 1. 110 år x. 90 år 2. 60 år 6) Detnordiskamårdhundsprojektetgårutpåattförhindraattmårdhunden spridersigtillDanmark,SverigeochNorge.Hurmångamårdhundarharfälltsi Sverigeframtillden3majiår? 1. 21 x. 105 2. 7) Hurmångaskadorpåhundarsomharorsakatsavstorarovdjuranmäldes under2010? 1. 15 x. 35 2. 56 Jägaren l 4 l 2011 l 21
• VALITSE AITO SUOMALAINEN Nyt pieni erä esittelykäytöstä edullisesti! MULLISTAVA UUTUUS! TÄYSIN UUDISTUNUT JAHTIOHJELMISTO Automatisoidut toiminnot ­ vähemmän muistettavaa! Jälkipelit kännykästä tai netistä ­ vaikka heti maastossa! Pointer Magnum-panta · Tehokas,nopea,varmatoiminen · UusiA-GPSmodulipaikantaakoiranvaikkasisätiloista · Vesitiivisjaiskunkestävärakenne · Erittäinpienikokonen(vain225gkäyttökunnossa) · Uusisuurtehoakku,toimintaaikajopa10vrk · Haukkulaskuri,haukunkuuntelu,matkamittarijne GPRSyhteydenansiostajatkuvakoiranseurantaerittäinedullisesti! · IlmaisetmaastokartatSuomesta · Vainyksivuosimaksu ­kaikkitoiminnotjapalvelut · Eierilisenssejäjatuotenimiä TOTJE RJOUS! VAIHTA+ OHALMA+PUHELIN AN GPS-P 00eur *Hyvitystutkastakuitutkasta-3 pakettiin. taessasi vanhan pantasi täyteen vaih -300,- Nyt hyvitys tutkasta kuin tutkasta* Rajaton määrä karttoja! /vuosi EIMUITA KULUJA! 59,- Esittelykiertue! TUTUSTUUUTUUTEENJAMUIHINPAIKANNUSTUOTTEISIINJATEEKAUPAT ESITTELYKIERTUEELLA.Katsokiertuepaikatjaajankohdat:www.pointer.fi PetSafe Stealth UUTUUS! Pitkä kantomatka, kompakti muotoilu, yhdenmukaistettu868MHz, automaattinen suuntavalaisu. Mukana paristot. Yhdellä vastaanottimella voidaan seurata jopa9koiraakäyttämälläSTEALTHTM Add-A-DogTM-lisäkaulapantalähettimiä. Tracker Classic+Intello 449,- norm. 499,- Vastaanotin ja teholähetin. Paketti tuo käyttäjälle maksimaalisen kantaman. Mukana säilytyskotelo. 449,Uusi malli! Tracker Exactpaketit alk. Soveltuu niin pienille kuin suurille koirille.Varustettuseisonta-tai haukkuhälyttimellä. Bellman Luolatutka 199,- Digitaalinen vastaanotin. Nuolet ilmoittavat suunnan ja numerot etäisyyden metreinä ja sentteinä. Vastaanotin näyttää suunnan ja syvyyden. Nuolet auttavat nopeasti paikantamaan kohdan, jossa etäisyys koiraan on matalin. · Toimintasäde10cm­60mmaaperästäriippuen · Valmiusajat:pantan.100h,vastaanotinn.200h · Bellman&Flint-laatua! 459,- Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! www.valiokoiravarusteet.fi 0500 176 596
• RIISTA- JA VALVONTAKAMERAT SG-550MMS riistakamera GSM-lähettimellä Kuvatsuoraansähköpostiintaikännykkään. Valmiusaika maastossa jopa useita kuukausia. Videossamyösäänentallennus.Erittäinhelppo asennus.Värinäyttö,langatonkaukosäädin. Toimiimyöstavallisenariista-/valvontakamerana. Et tarvitse erillistä gsmlähetintä ­ kaikki samassa paketissa! SG-550V Camo VALMIIKSI ASENNETTUNA! KYSY NYT TARJOUS Tallennusinfrapunanavullamyöspimeässä. 5MPkuvattaidigivideotmuistikortille.Tukee 8Gbmuistikortteja.Soveltuuesimerkiksi myösvalvontaan.Valmiusaikamaastossa useitakuukausia!Sisältäävärinäytöllisen ohjaimen­katsokuvatvaikkapaikanpäällä. 129,HD-kamera! PetSafe-tuotevalikoimastalöydätlaadukkaattuotteetlemmikillesikoulutuksesta pihavahteihin.LisääPetSafe-tuotteitaverkkokaupassamme. lemmikillesi! 179,- parasta KG-680V PetSafe SprayKoulutuspannat alk. 119,- Pienikokoinen ja huippukuvanlaadun omaava 8MPRiistakamera!Testattuvaativissa olosuhteissa, kestää pakkasta. Virtalähteenä 8kplAA-paristoja.HD-kuvanlaatu.Kuvaamyös videokuvaa.16GBmuistikortintuki,2"värinäyttö. 8 MP Pehmeäänjaluonnomukaiseenkoulutukseen! Auttaakontroilloimaankoiraasiilman kytkentääjopa275msaakka.Neljäerisuihketasoa. Turvallinenniinihmisillekuinkoirallesikin. 149,UUTUUS! KYSY TARJOUS! PetSafe SprayHaukunestopannat Little Acorn 12MP Camo Sitruuna-taituoksuttomallasuihkeellatoimivat. Vedenkestäviä, kevyitä ja pienikokoisia. alkaen Pienikokoinenjakestävä.12MPkuvanlaatu varmistaahienotpäivä-jayökuvatkohteesta. IntegroidunGSMmodulinansiostakamera halutessasi lähettää otetut kuvat multimediaviestinä matkapuhelimeentaisähköpostiin. ISOILLE KOIRILLE (15kg ja yli) ............99,PIENILLE KOIRILLE ............................69,- Myös ilman gsm-läheitntä PetSafe Pihavahdit Näkymätön pihavahti Rajaalemmikillesilaajajaviihtyisä juoksualuekotipihalle,mökille,mummolaan. Lemmikkisi voi liikkua vapaasti ulkona, mutta pysyy rajaamasi alueen sisäpuolella. Peruspaketillaaitaatjopa1400m2 alueen. Lisäaitaustasaatavissa150merissä. Isoille Pihavahti Super koirille! Pihavahtiisommillekoirille(40kgjayli). 69,- PREMIUM-LIHANKÄSITTELYTUOTTEET Lihamylly Lite Monipuolinen pikkumylly jokaisen kodin tarpeisiin. Näppärä koko helpottaa varastointia mutta kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. Mukana leikkuuterät ja makkarasuutin. 199,219,399,- Mini Deluxe vakuumipakkaaja Nosturivaaka HUIPPUSUOSITUT! 149,399,249,7, 100 kpl norm. 299,- Langaton pihavahti Helpostiasennettavajakoirallesi turvallinen.Signaalinkantomatkan.30 m.Tuotteensaathelpostimukaasiesim. mökille,mummolaanjne. Ruostumatontaterästä.Erittäinsuorituskykyinen. Soveltuu ilmakanavoiduillepusseille. Saumausleveys400mm.Paino12.5kg. Maksimipunnituspaino300kg.Minimi punnituspaino2kg,tarkkuus0,1kg.Mukana kaukosäädin ja laturi. Vaa´assa ladattava akku. Koiratarhat ja koiratalot ­ Valiolaatua! Koiratarhat Tarhoissakevytjaruostumaton alumiinirakenne. Luja teräsverkko. Tarhaelementinkorkeus184cmja leveys198cm.Myöselementtejä yksittäin. Vakuumipussit Huippuedullisetjalaadukkaat Premium-vakuumipussitjarullat. Lisää tuotteita netissä! AINAEDULLISEENHINTAAN ! SUORAANMAAHANTUOJALTA Hintoihinlisätääntoimituskulut. 90 VERTAA HINTOJA! Hinnat alkaen VALMISTETTU SUOMESSA! 71, Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! 1000 kpl 10 Koirataloissa siirrettävä tuulikaapin väliseinä, ovipeitteet, kaksinkertainen ikkuna,säädettäväilmastointiluukku,avattavakatto.Ulkomitat126x96cmja 96x176cm.Sisäkorkeus75cm. Koiratalot esim. 4x4m tarha 599,- www.eratuote.fi 045 652 0000
• Jaktchef Jyri Rauhala, Finlands viltcentral Södra Tavastland Den nybakande jägaren i början av sin bana Duktiga jakthundar och deras ägare har fullt upp. Oavsett ras är dressyren ett projekt som kräver tid och tålamod. 24 l Jägaren l 4 l 2011
• Varje år startar runt 8000 nya jägare sitt nya intresse - eller åtminstone avlägger jägarexamen. De verkliga möjligheterna att jaga i praktiken varierar mycket: med den nya behörigheten fortsätter de lyckosammaste smidigt med vad de kanske gjort under många år, vissa tvingas att fråga efter möjligheter att ens ibland få komma med på något jakttillfälle. Det är slutligen jämförelsevis få nya jägare som får börja sin karriär med en högtidlig nedläggning, sådana som ibland presenteras i branschpublikationer. F l Finland är inte vilket land som helst på jaktens världskarta. Här kan man utöva en mycket mångsidig jakt, vilket i många länder - åtminstone i Europa bara är en avlägsen vision. Det avlånga nordeuropeiska landet erbjuder livsmiljöer för ett rikt viltbestånd från södra skärgården till fjällen. Inte är jakten emellertid gratis här heller, även om de flesta medborgare har möjlighet att jaga utan större ekonomiska insatser jämfört med många andra länder. Pengar, bra kontakter, ägande av marken och en lämplig bostadsort, jämnar naturligtvis jägarnas väg till en upplevelserik hobby, samma principer reglerar förstås även möjligheterna att utöva många andra fritidsintressen. Hur skulle man på ett lämpligt sätt kunna hjälpa nya jägare, vars utgångsläge för det nya intresset är svårare än för andra? En klar skyldighet för den etablerade jägarkåren borde förmodligen vara att arbeta i denna riktning, åtminstone om vi vill se en kontinuitet i jakten och ännu, så att de traditionella värdena inom vår jakt ska föras vidare. Grundkunskaper från jägarexamen Jägarexamen ger en laglig rättighet att utöva jakt. Därutöver måste man få ett skjutvapentillstånd och ännu ett tillstånd att utöva jakt på ett visst område. Man borde kanske jämföra detta med avlagd förarexamen: man får övningsköra, men bilen måste man skaffa själv och ansvara för dess lagenliga skick. Förutom jägarexamen och den inledande utbildningen arrangeras nuförtiden ett stort antal tillfällen för nya eller framtida jägare: säker vapenhan- Att locka järpe är ett traditionellt sätt att jaga. Kunskapen att locka övrigt vilt medför många möjligheter till att iaktta och jaga djur. Jägaren l 4 l 2011 l 25
• Att skaffa en jakthund ska inte göras av ett plötsligt infall, det är frågan om att i åratal att binda sig att arbeta med hunden och sköta om den. tering, olika jaktläger och viltundervisning i skolorna. Om man bemöter all efterfrågan, är en annan fråga. En ständig fråga för alla funktionärer är den tillgängliga tiden liksom bristen på ekonomiska resurser. Hos oss anstränger man sig ändå för att framtida jägare ska ha tillräckliga färdigheter för sitt nya intresse. Det är uppenbart att alla inte kan ledas effektivt direkt till jaktmarkerna. Man måste hitta sätt för ungdomarna själva att motiveras att utöka sina möjligheter inom sin nya hobby. Efterfrågan på jaktkunskaper En sak är "bombsäker": i framtiden kommer efterfrågan på olika jaktkunskaper att öka snabbt - och har redan ökat. Om ni inte tror, fråga fast ägarna av duktiga älghundar eller retrievers om de eventuellt har brist på jakttillfällen under hösten? Kunskapen att locka vilt har blivit en märkbar sektor inom jakten. Efterfrågan särskilt på fångst av små rovdjur, artkännedom och alla former av expertis inom viltvård kommer att öka när större delen av jägarkåren bor i tätorter. Allas tid och möjligheter räcker bara inte lägre till att jakten skulle vara nummer ett som man satsar på med samma intensitet som den ivrigaste delen av jägarkåren fortfarande gör. En del av de nya aktörerna kunde hitta en egen nisch genom särskild kompetens. Man borde också hitta metoder att utveckla de personliga kunskaperna på ett bra sätt. Nyckeln till detta är säkert initiativförmåga och en personlig önskan att satsa, medan jägarkåren å andra sidan bör överväga olika sätt till lämplig vägledning och tillräckliga utvecklingsmöjligheter. Det är praktiska saker och de måste också övas i praktiken. Dagens nybörjare har på sätt och vis ett drastiskt mycket bättre utgångsläge än tidigare: mer än någonsin finns ett urval av information tillgängligt via olika kanaler. Efterfrågan och utbud möts Kan man tänka sig att det vid sidan om utbildningen som leder till den egentliga jägarexamen skulle utvecklas ett "högstadium" som skulle motivera till att utvecklas vidare inom jakten för att kunna njuta av sitt intresse ännu mera. Vem skulle utveckla en sådan utbildning? Funktionärer hittas nog om det finns efterfrågan av en sådan utbildning. Jag har medvetet använt termen jägarkåren . En förbättring av jägarkårens kunskapsnivå skulle naturligtvis gynna jakt och viltvård, i slutändan skulle samhället ha en stor fördel. Man måste också diskutera hur kunskapen smidigt kan tillämpas i praktiken, hurdant nätverk man borde bygga upp? Uppenbara svar kan med tiden hittas av sig själv.l För att förhindra skador som orsakas av vilt krävs noggrant planerade och särskilt riktade åtgärder. Dessa bör så långt som möjligt förverkligas under normal jakt. 26 l Jägaren l 4 l 2011
• Ett träffande val ELEY HAGELPATRONER FÖR JAKT OCH ÖVNINGSSKJUTNING LERDUVEPATRONER TRADITIONELLA JAKTPATRONER Vägvisarens för lerduvepatroner, Eleys, urval fyller såväl hobbyskyttens som den krävande tävlingsskyttens fordringar. Urvalet av Eleys pålitliga och högklassiga traditionella jaktpatroner täcker patroner av alla storlekar och vikter såväl med plasthylsor som med traditionell pappershylsa. ELEY FIRST En patron med hög prestationsförmåga för nybörjare till förmånligt pris. ELEY VIP Av tävlingsskyttar uppskattad patron med optimala komponenter och bästa möjliga prestationsförmåga. ELEY GRAND PRIX / IMPAX Traditionell jaktpatron med svag rekyl, särskilt lämpad för engelska vapen. ELEY ALPHAMAX+ För sin effekt och hastighet känd 36 g patron med lång lång skottvidd. Kan även fås som 12/76 Magnum. ELEY CLASSIC GAME Klassisk jaktpatron med papphylsa och kopparöverdragna hagel. Bekanta dig närmare med det breda urvalet av Eleypatroner hos din närmaste återförsäljare eller på adressen www.remes.fi Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi REMES KATALOG FÖR 2011 HAR UTKOMMIT! Bekanta dig med katalogen på nätet eller hos din närmaste återförsäljare IE GH OFF JUBILEUMSARET Då Jägaren vinner! JA GD- UND SP ­ 125 R EN KR O R T WA F F · cal 30-06, 8x57 IRS, 9,3x74R · Piplängd 60 cm · Bayerischer Backe, kindstöd · Ograverad · ,,Handspanner", vapnet spänns på nytt då det bryts · Snelltryck i främre avtryckaren · Förberedd kikarmontering · Vapenkoffert 4.600 inkl. moms n EUR CLASSIC DUBBELSTUDSAREN Jubileumsfördel 1.013 EUR W I R K Ö N N E N W A F F E N. KOLLA DATUMET FÖR NÄSTA FABRIKSBESÖK! 1,25 - 4x20 HUN OPTION Schmidt & Bender FlashDot FD7 med fabriksmonterat vridmontage SEDAN 1960 1.868 EUR Norra Kajen 22, 00170 Helsingfors, Finland, Tel. 09-135 135 8, Fax 09-135 167 1
• Jussi Partanen Aku Ahlholm Användning av skjutstöd bör övas också på skjutbana. Användningen av stödet kan inverka på vapnets träffpunkt. Jägarförbundet publicerade ABC för jaktskytte Finlands jägarförbund har ända sedan förbundet grundades haft som mål att förbättra jägarnas skjutskicklighet. Den nu publicerade handboken återvänder till jakt- och övningsskyttets rötter i 2000-talets anda. Trots sitt namn finns det nog nytt i handboken även för den som är mera bevandrad i ämnet. ABC för jaktskytte ­ en handbok för bättre viltskott är avsedd för alla jägare. l Utgångspunkten är att jägarna övar skytte för sin egen räkning. Det att de är medvetna om sin egen begränsning och vid behov även låter bli att skjuta gör dem till verkliga jägare. För att komma till den punkten bör jägaren kunna bege sig ödmjukt till skjutbanan för att öva. Med den riktiga inställningen när du är framme vid skjutbanan kan färden mot bättre viltskott börja. bryts hagelgeväret och studsarens lås öppnas, Om du jagar med ett halvautomatvapen ska du öva också med det på banan. Gör bara klart för andra på banan att vapnet inte är laddat, dvs håll låset öppet. Onödiga förflyttningar med vapnet bör undvikas. På skjutbanorna finns det ställningar för vapnen där de förvaras under pauserna mellan skyttet. Ladda vapnet först på skjutplatsen och bryt det eller öppna låset genast efter skyttet. Använd hörselskydd och skyddsglasögon. Samtliga dessa åtgärder är säkerhetssignaler till de övriga användarna av skjutbanan och ett bevis på att du kan fungera säkert med vapen. Fungera på samma sätt med vapnen också i skogen. Antalet säkerhetsfaktorer ökar när jaktförhållandena förändras. Det lönar sig att fundera på dem redan under vandringen till passet och om det t.ex. råder oklarhet om skjutsektorerna så fråga om dem. Hundförarna, drevkarlarna och alla andra som deltar uppskattar en säker jägare. av dem. Principerna för vapnens funktion bör vara bekant, dvs hur de laddas, säkras och avlossas. Mindre servicearbete, såsom rengöring och inoljning av vapnet är det skäl att lära sig. Funktionerna för inskjutning av kikargeväret lönar det sig att utöka med kontroll av åtdragningen av siktet och siktmedlet. Det är viktigt att behärska regleringen av sikten och den vägen ändringar av träffpunkten. Siktmedel finns det för alla syften och det är givetvis bra att känna den egna kikarens eller rödpunktsiktets egenskaper. Skjut alltid in geväret för den patron som är avsedd att använda på jakten. Det kan vara tiotals centimeters skillnad på övningspatronens och jaktpatronens träffpunkt. Undvik inskjutning i hård vind för siktpunktens förskjutnings skull. Fundera på förhand på skjutavstånd under kommande jakter och skjut in geväret därefter. Uppgifter om kulbanan kan du fördjupa dig i på patrontillverkarnas webbsidor. Det lönar sig att ta med skjutande av träffigure rmed hagelpatronerna, ta in det som en del av övningsskyttet. Så här undviker du överraskande besvi- U 28 l Jägaren l 4 l 2011 Gör säkerhetstänkandet automatiskt När vapnet tas ur påsen på skjutbanan Jägaren bör känna sina redskap Till jägarens basvapen hör hagelgeväret och studsaren eller en kombination
• kelser i praktiska jaktsituationer samt framförallt onödiga skadskjutningar. Samtidigt lönar det sig att studera choker och deras inverkan på olika skjutavstånd. Inskjutning och provskjutningar lönar det sig att göra så vitt möjligt i samma temperaturet som den egentliga jakten sker. Till exempel hård kyla sänker patronens effekt. Spektret av olika vapentyper och kalibrar är idag enormt men det räcker till med att känna det egna vapnet och en säker användning av det. Jaktlagen och ­förordningen reglerar även för sin del användningen av vapen och patroner vid jakt. Aktuella uppgifter hittar du alltid i Finlands författningssamling och både aktuell och äldre lagstiftning hittar du på adressen www.finlex.fi. avslöjar snabbt hur likartade lyften är. Samtidigt klarnar kolvens lämpllighet för skytten. Vid skytte mot rörligt mål med hagelgevär siktar man egentligen inte och därför är kolvens lämplighet för skytten särskilt viktig. Gevärsskyttet inleds naturligtvis med inskjutning av vapnet från bänkstöd ellerr en sandpåse. För gevärskolvens måtts del lönar det sig att fästa särskild uppmärksamhet vid kindstödets höjd. Efter inskjutningen kan man börja skjuta längre upprepade serier. Att göra det med miniatyrgevär är ett utmärkt alternativ. Vapnet fungerar på samma sätt som större gevär men den obefintliga rekylen gör att man på en dag kan skjuta hundratals skott. Miniatyrgevärets patroner är också billiga. Arbeta in grundskjutskickligheten i ryggmärgen Övningar med såväl gevär som hagelgevär lönar det sig att utföra hemma med hjälp av klickpatroner. Torrträning kostar ingenting och den stress det egentliga skyttet orsakar uteblir. Torrträna lyft, avlossande av skott och transport av vapnet. Utför lyften t.ex. framför en spegel och försök att hitta de eventuella fel du gör. Kom ihåg att koncentrera dig så att rätt teknik gräver sig in i ryggmärgen. Också övningar med luftgevär är ett utmärkta sätt att lära gevärsskyttets grunder. I den egentliga banträningen lönar det sig att avancera steg för steg. Med hagelgevär börjar övningarna med att skjuta på ett orörligt mål. Skytte på korta sträckor mot papp eller papper Gör användningen av stöd till en vana För jägare som bedriver toppskytte är det självklart att bland terrängens formationer söka bästa möjliga stöd. På vårvintern får bäverjägaren ett bra skjutstöd av sina stavar. För rådjursjägaren lönar det sig att släpa på sitt höga tvåbenta stöd när han smyger sig till åkerkanten. I vakjaktstornet ger kojans konstruktioner stöd för vapnet. Skjutstöd finns det av många slag och det lönar sig också att använda dem. Det finns enbenta, tvåbenta och trebenta. Det finns också stödben som kan fästas fast vid vapnet. så att de alltid följer med på jaktfärden. Skjutkäppen kan också tillverkas av jägaren själv av trä. Jägarna rekommenderas att alltid använda skjutstöd och inte glömma att öva användningen också på skjutbanan. emotkommande lerduvor och beroende på hur vi lyckas övergå till svårare. Ju närmare vi kommer den centralaste plats fyra desto större blir den förhållning vi behöver. Att ta en tillräcklig förhållning hör till hagelgevärsskyttets största utmaningar. Lerduvsskyttet kan också inledas på jägartrapbanan. Om du rör dig i älgskogen bör du också öva dig att skjuta mot rörliga mål med gevär Gevärets rörelser och att ta förhållning kräver upprepningar jför att de under höstens jakter ska vara naturliga. Att ta förhållning och på sätt och vis skjuta förbi målet är inte naturligt för människohjärnan. Det är på grund av det här det är så viktigt att övningsskjuta mot rörliga mål med både hagelgevär och studsare. När skjutvinkeln ändras i relation till viltet inverkar det avsevärt på träffområdets storlek. "Älgklockan" åskådliggör utmärkt detta. Viltets anatomi på måltavlorna Studsarjägaren bör sträva till att rikta sin kula mot det vitala lung- och hjärtområdet. De vitala områdenas storlek och plats varierar hos olika viltarter. Nuförtiden finns det att få anatomiska tavlor för skjutövningar. På främre sida Ett brutet hagelgevär eller en hylsa i halvautomatens lås är en säkerhetssignal till övriga användare av skjutbanan. Flygande lerduvor och rörlig älg När skjutandet på stående mål flyter går vi över till rörliga mål. Vid hagelgevärsskytte betyder det flygande leduvor. På den halvcirkelformade jakthagelbanan börjar vi med att först skjuta på enklare Pasi Sairanen Aku Ahlholm På rörlig älg måste man ha förhållning. Hur mycket? Det lär man sig bara genom En trefot ger verkligt stabilt stöd vid skytte stående. övning. Jägaren l 4 l 2011 l 29 Pasi Sairanen
• av dessa tavlor finns det en bild av viltet och på andra sidan en anatomisk karta, som visar om skottet har träffat vitala områden. Det finns anatomiska tavlor över ett flertal viltarter. Den senaste nykomlingen är Jägarförbundets egen vitsvanshjort. Särskilt vid jakt på större hagelvilt ska hagelsvärmen riktas mot viltets vitala delar. Jägaren kan givetvis inte vara säker på de enskilda haglens träffpunkt och just därför är det viktigt att testa hagelpatroner. Skjutavstånden och haglens storlek bör hållas rimliga för att kunna nå en tillräcklig täckning med haglen och bevarad träffenergi. På grund av kulbanans krökning och hagelgevärets korta effektiva bärvidd är avståndsbedömning en av jägarens viktigaste färdigheter. Den kan i praktiken övas var och när som helst. Välj bara objekt, uppskatta avståndet och mät det. Avståndsmätarna har löst även detta problem, men försök inte ersätta de traditionella jaktfärdigheterna med olika apparater. För nya viltarters del lönar det sig att studera artens anatomi innan du beger dig ut på jakt. I Jägarförbundets viltskottssimulator kan du redan bekanta dig med sju olika viltarters anatomi, gör ett besök. www.metsastajaliitto. fi/simulaattori Motivation genom variation Eftersom det inte är fråga om tävlingsskytte kan de grundläggande övningarna varieras. Dessa ska vara meningsfulla så att de motiverar. Övningarnas variationer ska alltid beakta säkerhet och skjutbanans ordningsregler, som varierar rätt så mycket. Om skyttet avviker från det invanda ska banreglerna utredas innan skyttet inleds. På hagelsidan är jaktstigs-, sportingoch compakskytte mångsidiga övningsgrenar för jägare som vill ha nånting nytt i de grundläggande övningarna. På gevärssidan lönar det sig att skjuta på rörlig älg på olika avstånd och om möjligt från ett på skjutbanan byggt älgtorn. Ett bra exempel på variation i rörligt skytte finns i Satakunta där man sedan 1880-talet hållit den s.k. Mattis torn-tävlingen. Ett sätt att närma sig saken är att på förhand fundera på de skjutmöjligheter Kvinnliga jägare, vill du ha utbildninng? n Kvinna, du som är jägare eller har för avsikt att bli jägare. Saknar du uttryckligen till kvinnliga jägare riktade kurser? Skulle du t.ex. hellre öva skytte och vapenhantering i ett kvinnogäng? Skulle du önska träffa andra jaktintresserade på kurser med jakttema? Eller uppskattar du mera att att det för jägare ordnas kurser och evenemang som är avsedda för alla oberoende av kön? Jägarförbundets kvinnoarbetsgrupp kartlägger behovet av kurser för jaktintresserade kvinnor. Svara på enkäten och berätta din åsikt på adressen www.metsastajaliitto.fi/naiskysely Mellan alla som deltagit i enkäten utlottas en Haltin Nammi vedenpitävä naisten metsästysasu jaktdräkt. som kan dyka upp på jakten. Om du är på lockjakt efter räv vid åkerrkanterna ska du öva dig i att skjuta från sittande ställning på en rävtavla. Följande gång bär det av på vakjakt efter vitsvanshjort. Det sker ju i skymningen, kanske från ett torn. Skär ut en hjortsilhuett från en pappbit och skjut efter att skymningen inträtt några skott i silhuetten, t.ex. från ett älgtorn. Att placera det svarta korset på den mö rka djursilhuetten är svårt och ofta skjuter man något under. Din uppfattningsförmåga i skymningsförhållanden klarnar med den här övningen. Även på jaktföreningsnivå kan egna övningsformer utvecklas. Genom att arrangera talkoarbeten kan en bana för deen anfallande björnen byggas i anknytning till älgbanan med rimligt besvär. Den 20 augusti närmar sig. Ordna internt för föreningen "andjaktsmästerskap" som skjuts sittande på ryggsäckspallar på jaktskyttebanan. Skytteövningarna kan varieras i det oändliga såsom det har visats ovan. Det beehövs bara en aning fantasi och intresse för bättre viltskott, säkerheten inte att förglömma. l Artikeln grundar sig på den av Jägarförbundet publicerade handboken ABC ABC för jaktskytte får du från Eräkontti Finlands Jägarförbund 2011, 68 s. Säljes av Eräkontti 9,90 n ABC för jaktskytte är en tydligt illustrerad och detaljerad handbok för bättre viltskott. Handboken omfattar skyttets teori, vapen- och riktmedelteknik samt praktiska övningar. ABC fungerar även som en handbok när du behöver uppgifter om t.ex skjutning av träffbilder med hagelgevär eller inskjutning av kombivapen. ABC passar för såväl nybörjare som längre hunna. Jägarförbundets distrikt ordnar utgående från den nya ABC-handboken kurser i jaktskytte. under kurserna går vi igenom för varje jägare lämpliga mångsidiga skjutövningar. Alla som deltar i kurserna får en egen ABC-handbok. Fråga efter följande kurs av ditt distrikt. Också tävlingsgrenarna är planerade för jägare n Jaktskyttegrenarna är skräddarsydda med tanke på jägarnas behov. Bland jaktskyttets tio olika grenar hittas en lämplig övningsform för alla jakter ­ du må sedan vara älgjägare, vän av andjakt eller står i beråd att bege dig på skogsfågeljakt, med eller utan hund. Finlands jägarförbund ansvarar i Finland för jaktskyttets tävlingsverksamhet Som medlem i Jägarförbundet kan du om du så önskar delta i tävlingarna ända upp till internationell nivå. 30 l Jägaren l 4 l 2011
• Renaissance Classic Kevyt päällekkäispiippuinen metsästyshaulikko, kal. 12/76. Pähkinäpuutukki A-luokkaa, Prince of Wales pistoolikädensija, koristekaiverrukset kullatuin riistakuvioin, TSA rekyylinvaimennin, kevytmetallirunko teräsvahvikkein, 3 vaihtosupistajaa ja kova laukku. sh. 1199,Maahantuoja: Lisätietoa tuotteista saat Sako First Class -kauppiailta. Kauppiaslistan sekä 2011 tuotekuvastomme löydät osoitteesta: www.sakosuomi.fi Försäljningen av småviltlicenser fortsätter i augusti Forststyrelsens resterande småviltlicenser kommer till salu i augusti. Kom ihåg att kontrollera om det finns begränsningar i jaktsäsongen inrättade av jord- och skogsbruksministeriet! Försäljning av hönsfågellicenser under hösten, startdatum 23.8. Södra, Västra och Östra Finland 24.8. Posio, Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemi träsk 25.8. Österbotten och Kajanaland 26.8. Keminmaa, Kittfall, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå 29.8. Enontekis, Enare, Utsjoki (licenser för ripa) Vattenfågel och hare Småviltlicenser som inte omfattar hönsfågel samt licenser för delsäsong och licenser för små rovdjur har funnits till salu sedan den 14 juni. Försäljning av licenser Licenser kan köpas från nämnda datum, fr.o.m. kl. 8 per telefon och fr.o.m. kl. 10 över webben. Telefontjänst: 0203 44122 Webbutik: www.villipohjola.fi/pika/nettikauppa Licenser för vattenfågel och hare per sms: 0600 829003 - endygnslicens 0600 829004 - tvådygnslicens 0600 829005 - tredygnslicens Ungdomslicens (inkluderar hönsfågel) kan också beställas till mobiltelefonen: 0600 829007 www.metsa.fi/metsastys Jägaren l 4 l 2011 l 31
• Text och bild: Erkki Kauppi Hagelgevär och patroner J 32 l Jägaren l 4 l 2011 De första beläggen för hagelvapen härstammar från 1500-talet. Övergången från det som fanns innan var tekniskt sett enkel; man laddade en grovkalibrig arkebus (som hade luntlås) med hagel eller metallskrot och se där, en hagelbössa! Idag är hagelgeväret det vanligaste jaktvapnet också hos oss. l Jakten med hagelgevär började ta form på 1600-talet när den landägande adeln utvecklade jakten med slätborrad hagelbössa till en betydelsefull social tilldragelse. De vackra och dyra hagelgevären med flintlås var emellertid inte särskilt praktiska som jaktvapen. Flintlåset arbetar med en såpass stor fördröjning att en fågel lätt hinner komma undan. Olägenheten rättades inte till förrän på 1800-talet då tändhatten introducerades och efter den följde det bakladdade vapnet med patroner. De första bakladdarna som laddades med patroner och som kunde brytas var stiftantändare. Tändhatten fanns inuti patronen. Ur patronen stack det upp ett stift som hanen slog ner i tändhatten som antände krutet. let. På den tiden hade gevären fortfarande yttre hanar. Hagelgevär med inre hanar, så kallade hammerless, dök upp på 1870-talet och blev den förhärskande vapentypen för de följande hundra åren. Vid sekelskiftet 1800-1900 fanns redan alla dagens grundtyper av hagelgevär. Utöver enpipiga vapen och tvåpipiga med piporna sida vid sida hade det utvecklats tvåpipiga med piporna under varandra, pumpgevär och halvautomatiska gevär. Dessutom förekom det olika slags kombinationsvapen med hagelpipor, som kombibock, drillingar och vierlingar. De sistnämnda med tre respektive fyra pipor är exklusiva sällsyntheter. För hundra år sedan höll sig de besuttna med tvåpipiga hagelgevär som hade piporna bredvid varandra medan vanligt folk på landsbygden i regel hade enpipiga hagelgevär. I vårt land var det vanligt att vapensmeder byggde om gamla musköter till enpipiga hagelgevär. Sedermera tillverkades sådana här konverterade vapen också genom att en smed avlägsnade räfflingen från Berdangevär och Mosin-Nagantgevär. Efter krigen tillverkade Lapua en 12.0 x 75 mässingshylsa för Mosingevär. Den här kalibern var en totalt inhemsk besynnerlighet, men lämpade sig tydligen väl för ekorrjakt. stark och säker. En rad olika lösningar som låstes undertill, på sidan, ovanpå eller mellan piporna såg dagens ljus och patenterades. Under de hundra år som har gått sedan dess har det egentligen inte skett några avgörande förbättringar med undantag för de utbytbara choketuberna. Den reglerbara trångborrningen börjar vara historia, men de utbytbara choketuberna med gänga hör numera till standardmöblemanget på jaktvapen. Utpräglade tävlingsvapen tillverkas däremot med fast choke för en specifik tävlingsgren. Tack vare choketuberna kan vanliga vapeninnehavare med ett och samma vapen jaga olika viltarter och delta i olika tävlingsgrenar. Förr var det vanligt att hagelgevär för jakt hade ena pipan med halvchoke och den andra med helchoke. Med choke eller trångborrning menas att pipan är en aning trängre ute vid mynningen än i övrigt. Vid full choke är pipans diameter vid mynningen ungefär en millimeter mindre. Dagens hagelgevär har i regel fem olika choketuber från full choke till ren cylinder, som alltså saknar trångborrning helt och hållet. De halvautomatiska har blivit vanligare De olika typerna av hagelgevär har alltså knappt förändrats alls, bara fått små tillskott av finesser. Brytbara enkelpipiga vapen tillverkas fortfarande även om deras andel av alla nya vapen är obetydlig. Efter krigen tillverkades den här Hanarna föll bort för drygt ett sekel sedan Rätt snart utvecklades vapen med centralantända patroner som var säkrare. Det hände ungefär i mitten av 1800-ta- Från reglingsmekanism till byteschoker När brytvapnen kom i bruk var problemet att konstruera en regling mellan piporna och mekanismen som var både
• vapentypen av Tikkakoski och Valmet. De dubbelpipiga vapnen med piporna bredvid varandra har förlorat sin dominerande ställning för länge sedan. Numera används sådana vid ceremoniella fasanjakter och priset är oftast svindlande på grund av de små serierna och den höga kvaliteten. De halvautomatiska gevären ökar hela tiden i popularitet, i synnerhet bland unga jägare. Lyckligtvis lägger jaktlagen band på eldkraften genom begränsningen av magasinet till två patroner. För pumphagelgevär finns ingen begränsning av antalet patroner, men i vårt land har de ändå inte blivit särskilt populära trots den sansade prislappen. Dessutom finns det rariteter som hagelgevär med bultlås och gevär med revolvermekanism. Under det första världskriget tog också den amerikanska armen i bruk pumphagelgevär. Även polisen gillar den här vapentypen. För polisiära uppgifter har det även konstruerats vapen där skytten efter läget kan välja mellan pumpfunktion eller halvautomatik. Exempelvis tårgaspatroner fungerar inte i en halvautomat eftersom de utvecklar för lite energi. För militärt bruk har det gjorts försök med bland annat pilpatroner för att få en längre effektiv räckvidd. För polisiärt bruk finns det flera olika ammunitionstyper, flera av dem icke-dödande. lig densitet och lagom mjuk och lätt att forma, och sliter knappt alls på pipan. Naturligtvis vore guldhagel ännu bättre men patronens pris skulle i dagsläget landa i storleksklassen 1000 stycket. På grund av blyets giftighet kom det i slutet av 1900-talet ut ersättande hagelmaterial på marknaden, i synnerhet för sjöfågeljakten. I USA har järnhaglen redan länge varit i bruk vid jakt på sjöfågel och blyförbudet övervakas strängt av myndigheterna. Sedan 1996 förbjudet jaga sjöfågel med bly I vårt land förbjöd den nya jaktlagen som trädde i kraft 1993 blyhagel vid sjöfågeljakt och förbudet trädde i kraft den första augusti 1996. Det var si och så med tillgången på ersättande hagel och kvaliteten var emellanåt diskutabel. Mången jägare frågade sig om han kunde skjuta med sin bössa med järnhagel och prislappen på patronerna var ofta förskräckande. Sedan dess har kvaliteten på patronerna förbättras avsevärt, men det effektiva skjutavståndet är med lättare hagel en smula kortare än med bly. Med wolframhagel och Hevi-Shot räcker effekten till men priset är därefter. Med sådana blir det inget extra pangande för att testa hur man träffar. Järnhagel används i någon mån även vid skytte på lerduvor. Det finns länder och skjutbanor där det är förbjudet att använda blyhagel. På stora skjutbanor handlar det om oerhörda mängder patroner som går åt. Där har hagel som rostar ställt till med problem, i synnerhet vid regn när rostvattnet rinner iväg. Vid de olympiska spelen är det inte tillåtet att använda järnhagel och framtiden är osäker för den här hageltypen. hatten i mitten av hylsans botten, och därmed var den centralantända patronen uppfunnen. Den blev snart dominerande och dominerar fortsättningsvis. Stommen i hylsan bestod av papper som limmats till en cylinder, liksom på en stiftsantänd patron. Inuti basen fanns en kort holk av rullat papper i vilken tändhatten placerades. Basen hölls ihop av en mässingskopp som hade ett pressat veck i ytterkanten. Numera är mässsingen ersatt med pläterat stål. Numera består hylsan oftast av ett plaströr och förladdningen är ersatt med en hagelkopp av plast som skyddar de yttersta haglen från att bli deformerade mot pipan samtidigt som den förkortar längden på hagelsvärmen. När hagelkoppen lämnar pipan öppnar den sig och låter hagelsvärmen fortsätta på egen hand. Mynningen på hylsan är stukad Några hagelgevär av olika modell. Till vänster en hammerless. De övriga tre med yttre hanar i olika utföranden. Levande fåglar, glaskulor och lerduvor För att öva sig i hagelskytte var det någon som i slutet av 1800-talet kom på att använda levande djur som släpptes lösa, oftast fåglar. För att spara på utgifterna övergick man till glaskulor fyllda med fjädrar och senare till lerduvor. Nuförtiden görs lerduvorna av mald krita med något slags beck som bindemedel. Lerduveskyttet utvecklades i sin tur till faktiska tävlingsgrenar, av vilka somliga till och med är olympiska. Vid skeetskytte har man två kastare och skytten flyttar sig mellan olika skjutstationer för att skjuta på lerduvor som kastas från någondera eller bägge kastarna. Vid trap står kastaren framför skytten och lerduvorna flyger iväg i olika riktningar från honom. Finlands jägarförbund har vidareutvecklat de här grenarna till aningen förenklade versioner för övningsskytte och tävlingskytte. I grenarna sporting och compak skjuter man på lerduvor som från flera kastare slungas i varierande riktningar. De här grenarna ger sannolikt den bästa träningen för jakt. Som hagelmaterial valdes från första början bly. Det är en metall med lämp- Från stiftantändning till centralantändning De första hagelpatronerna var av typen pin-fire, det vill säga stiftantändning. Själva geväret hade ett slaglås medan tändhatten var placerad inuti hylsan, vid basen som var av metall. Stiftet stack ut ur patronen. Hanen träffade stiftet som i sin tur slog mot tändhatten. Haglen inneslöts i hylsan med en bit rund papp varefter hylsans mynning stängdes. När krutet antändes tryckte förladdningen av filt ut haglen genom pipan. Det uppstod en lätt gasläcka mellan stiftet och hylsan, men hanen var bred och skyddade skyttens ögon. Laddandet gick i alla fulla fall avsevärt smidigare än med en mynningsladdare. Det dröjde inte länge ­ till 1860-talet ­ innan man kom på att placera tändJägaren l 4 l 2011 l 33
• i stjärnform med sex eller åtta flikar. I somliga patroner finns det fortfarande en framlapp som gör att det ryms fler hagel i hylsan. Det finns också fabrikat där hylsan är gjuten i ett stycke. De har en normal plåtförstärkning eller alternativt en enkel stålbricka som förstärker basen och som samtidigt fungerar som kant. Det har också gjorts försök med hylsor som är av plast helt igenom. Det har gjorts försök med att ersätta pappen med en zinkhylsa. Det har också gjorts försök med hylsor av mässing och aluminium. Några olika hagelpatroner i genomskärning. Längst till vänster en patron med förladdning av papp och en patron med normal hagelkopp i plast. Till höger en brennekevariant och en fosterslugg. Hagelstorlekar för alla ändamål Skeethaglen hör till de minsta som används och har en diameter på två millimeter. De passar bara för de allra minsta djuren, som att hålla efter trastar. Traphaglen har en diameter på 2,4 millimeter och går att använda på exempelvis duvjakt. För jakt efter hare ligger haglen på 3,0 till 3,5 millimeter och så vidare uppåt enligt storleken på viltet. Det är emellertid meningslöst att jaga rådjur med åtta millimeters hagel, vilket ofta förekommer i jägarexamen som ett felaktigt svarsalternativ. I USA är det vanligt att det i tätbebyggda områden är förbjudet att jaga hjort med studsare. I stället används hagelgevär. Det vanligaste är då att ladda bössan med slugg eller brenneke. Buckshot, det vill säga hjorthagel, är ett annat vanligt alternativ. Sådana har en diameter på mellan 6 och 9,7 millimeter. Här rekommenderar Winchester storlekarna 000 och 00 för hjortjakt, vilket betyder 9,1 mm och 8,4 mm. Hagel av storleken dubbelnoll finns det femton stycken av i Winchesters tretumspatroner. Det finns några olika typer av slugg och brenneke. Utgångsmodellen är en rund kula och sådana finns det fortfarande på marknaden. Nere på kontinenten har Original Brenneke varit populär sedan slutet av 1800-talet medan det i USA är Foster slug som har varit i ropet sedan 1930-talet. Med tiden har det utvecklats ett otal varianter av den här ammunitionen, inräknat sluggvarianten sabot som kräver en räfflad sluggpipa. Hagelkalibrer som är godkända för jakt i Finland. Från vänster 410, 36, 32, 14 mm, 28, och för större vilt 20, 16, 12 och 10. Några hagelpatroner med metallhylsa. Från vänster 22LR, 9 mm Flobert, 9 mm Para, 38 Special, 12,0x75 och tre aluminiumversioner samt några mässingshylsor: Greener polispatron, kaliber 16 och 12 samt kaliber 8. Det började på en ås i Tammerfors I Finland inleddes tillverkningen av hagel redan år 1856, i Tammerfors. Det skedde uppe i ett högt torn på åsen Piispalanharju, där den smälta metallen fick svalna till rund och fast form under fritt fall. I begynnelsen var tornet av trä men ersattes senare av en konstruktion i metall. Fabriken upphörde med verksamheten 1972. Också i Lahtis har det Några varianter av brenneke (till vänster) och en slugg (sjunde från vänster) samt tre saboter. 34 l Jägaren l 4 l 2011
• funnits en hagelfabrik som var verksam åren 1906 till 1909. I Finland inledde Vihtavuori tillverkningen av hagelpatroner år 1931. Efter krigen började företaget Hj. Jousi Oy tillverka hagelhylsor i Åbo. Det gjordes också hylsor med bottenstämplarna Nalle och Rixo. Hylsor tillverkades även för Kuopioföretaget Oy Pyrox Ab. I Köklax i Esbo verkade fram till 1971 företaget Kapselo Oy som även tillverkade hagelpatroner, både före krigen och efter dem. Ett betydande affärssegment var hylsor som såldes utan hagel, men med tändhatt, eller halvladdade, det vill säga med krut och förladdning men inga hagel. Skytten fick själv fylla patronen med egna hagel i önskad storlek. Men när importbegränsningarna föll bort gjorde de billiga utländska patronerna slut på den inhemska produktionen, med undantag för Vihtavuori. Ursprungligen tillverkade statens krutfabrik (Valtion ruutitehdas, VRT) i Vihtavuori även bland annat tändhattar för hagel- och studsarpatroner. Numera importeras Vihtavuoris hagelpatroner. Några inhemska patroner. Från vänster sex Jousipatroner, en Pyroxpatron, en Vihtavuori halvladdad och en laddad samt tre Kapselopatroner. Verktyg och material som behövs vid laddning av hagelpatroner. Tikkakoskis enpipiga H45 I Finland började den industriella tillverkningen av hagelgevär genast efter krigen. Tikkakosti tillverkade den enpipiga modellen H45 och introducerade några år senare den dubbelpipiga sidebysidemodellen H49. 1953 blev det ett uppehåll i vapentillverkningen tills tillverkningen av ett kombivapen med hanar började 1965. Bland modellerna som följde märks bland annat hagelmodellen M77 med piporna under varandra. I Tikkakoski upphörde tillverkningen av hagelgevär 1989 när fabrikens studsarproduktion flyttades till Riihimäki. I liten skala fortsatte dock personalen i Tikkakoski en tid med att tillverka hagelmodellen Topical. 1948 började Valmet tillverka hagelbössan Leijona med piporna under varandra. Till en början fanns vapnet enbart i kalibern 16, men ett par år senare utökades sortimentet med kalibern 12. Modellen 212 kom ut på marknaden i början av 70-talet och serien 412 inledde sitt segertåg på 80-talet. Under åren 1955 till 1964 tillverkade Valmet också en enpipig modell kallad Tapio. När Valmet och Sako slog ihop vapentillverkningen upphörde produktionen av hagelgevär i Finland. Visserligen fortsatte serien 412 i Italien under namnen Tikka 412 och 512. Året 2000 såldes Sako till Beretta och på den nya husbondens befallning övergick man i stället till att importera Berettakoncernens hagelgevär. l Sju askar med tändhattar för hagelpatroner. Bredd på variationen. Från vänster hylsan till en stiftantänd patron, en banpatron helt i plast, tre specialpatroner för polisen och till höger en tårgaspatron. Jägaren l 4 l 2011 l 35
• 2 50 6 kpl KELLUVA TAVI 10 9 Perinteinen, kelluva tavinkaave. SORSANKUVAT 8 90 Mitä suurempi houkutuskuvien parvi, sitä suuremmat saaliit! Suosittelemme vähintään kuuden kuvan parvea. Kuvan materiaali on hyvin kelluvaa muovia. - Kuva viitteellinen KYYHKYN KUORIKUVAT 6kpl/pkt Kerralla koko parvi reppuun, helppo kuljettaa jahtipaikalle - Pituus 39 cm - HUOM. Hinta 6 kappaleen yhteishinta! 90 10 6 5 kpl ISTUVAT KYYHKYT Perinteinen kokokuva-malli - Kiinnitys puuhun tai maahan - Pituus 31 cm KELLUVA KANADAN-HANHI Kelluvat hanhen kaaveet verkkokaupastamme - Ruokaileva, vartioiva ja katseleva 9 PÖLLÖ 50 3 kpl 10 90 Kaunis koriste tai peloite marjapensaaseen. Korkeus 40cm. VARIKSEN HOUKUTUSKUVAT Aseta muutama variksenkuva kyyhkysparveen, varovaiset kyyhkyset uskaltautuvat paremmin jahtipaikalle! KANNETTAVA KUVAPUSSI Kuljeta kaaveet kuljetussäkissä. Sopii sorsan ja kyyhkynkuville. Säkissä kantohihnat. Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• 39 29 90 Miellyttävä takki retkeilyyn, metsästykseen ja ulkoiluun. Ohut, mutta kestävä kangas, on vettä hylkivää. Ventilointi selässä parantaa hengittävyyttä. Takissa tilavat taskut painonapeilla, vetoketjullinen rintatasku sekä kiinteä, kaulukseen piilotettava huppu pään suojaksi. - Väri: vihreä, mustat olkapäät - Materiaali päällinen: 65% polyesteri, 35% puuvilla - Materiaali vuori: 100% polyesteri Anar Seita TAKKI 90 9 90 Vettä hylkivät, hengittävät housut ulkoiluun, metsästykseen ja retkeilyyn. Ohut, mutta kestävä ulkokangas, hylkii vettä eikä ole liian kuuma liikuvaan ulkoiluun. Housuissa painonapein varustettu reisitaskut molemmissa lahkeissa sekä vetoketjullinen avaintasku takapuolella sekä tarranauhalla kiristettävät lahkeen suut. Ohut verkkovuori parantaa hengittävyyttä ja lisää käyttömukavuutta. - Materiaali, päällinen: 65% polyesteri, 35% puuvilla - Materiaali, vuori: 100% polyesteri Anar Seita HOUSUT Anar Luondu T-PAITA Täydellinen naamiointi edellyttää täydellistä pukeutumista. Uusin kaislakuvio T-paita kaikille luontoihmisille. - Kokoja aikuisille ja lapsille 12 - Ilmatäytteinen - Maastokuosi 90 Anar Air MAKUUALUSTA + SUOJAPUSSI 6 90 7 90 59 Anar Luondu LIPPALAKKI Anar Forest KASVONAAMIO Anar Luondu II PUKU Kaislakuviollinen lippalakki metsästäjälle ja kalastajalle. Täydentää erinomaisesti Luondu-asun kokonaisuutta. Pehmeästä, hengittävästä kankaasta valmistettu kasvohuppu metsästäjälle. Uusi kuviointi takaa täydellisen naamioinnin jahtipaikallasi. Lakista saatavissa yksi koko. Kaislakuviopuku, jossa runsaat taskutilat ja istuva leikkaus. Puku on suunniteltu suomalaiselle metsästäjälle ja kalastajalle. Tiivis pintakangas on vettähylkivää. Puvussa runsaat säädöt istuvuuden parantamiseksi. Vetoketju kiinnitteisen hupun voit nopeasti irrottaa tai kiinnittää tilanteen mukaan. - Kokoja lapsille ja aikuisille 22 50 29 Metsästäjän ja kalastajan kahluuhousut - Housussa kiinteät henkselit - Koot: 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46 - Väri: Vihreä - Materiaali kumi/PVC Sniper KAHLUUHOUSUT Luontoon sulautuva, camo kankaasta valmistettu eräreppu, jossa runsaasti taskuja ulkopuolista täyttöä varten, pohjassa ylikuormausvara, jolla saa tilavuutta lisää noin 3 litraa. Säädettävät kantolaitteet ja lannevyö. Pikalukolla kiristetävä lumihuppu. Kokonaistilavuus noin 45 litraa. Reppu suomalaiseen luontoon ja eräretkeilyyn. Sniper Forest ERÄREPPU 19 90 Sniper KAHLUUSAAPPAAT Perinteiset kahluusaappaat metsästäjälle ja kalastajalle. Kengissä kätevä vyökiinnitys. - Koot:: 40-46 - Väri:Vihreä - Materiaali kumi/PVC 4 90 METSÄSTYSLIPPIS NAAMIOVERKOLLA Osta myös verkosta:
• NAAMIOVERKKO 180x200cm 14 90 19 90 MTM VEDENPITÄVÄ PATRUUNALAATIKKO - Sadalle 12 kaliberin paukulle NAAMIOVERKKO 180x400cm Kevyt naamioverkko kuljetuspussissa. Luonnolliset maastovärit. Verkossa kiinnitysnarut Peittävä naamioverkko perinteisellä maastokuosilla. - Kevyt ja helppo kuljettaa. 24 19 90 Sniper Easy Cal 12 PATRUUNAVYÖ Vahvoista materiaaleista valmistettu patruunavyö maastokuviolla. - Vyössä paikat 12 kaliiberin haulikonpatruunoille erillisillä läppä taskuilla - Säädettävä malli - Nopea pikalukkokiinnitys Silver RETKILYHTY 6 90 8 90 Camp NUOTIOPANNU KULJETUSPUSSISSA - Vetoisuus noin 0,7 litraa - Alumiinia Retkilyhty pimeneviin iltoihin - Virtapihit led-polttimot MTM EZ-3 KIEKONHEITIN 9 90 8 90 199 Anar 47 ASEKAAPPI Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI 279 Uusi saranallinen kiekonheitin. Nauti heittämisestä entistä enemmän! METSÄSTÄJÄN TAITTOLAPIO - Kenttälapio kuljetuspussissa. - Näppärä apuväline vaikka riistapellolle. - Asekaappi 4 - 7 aseelle; - Vahvaa terästä; - Seinäkiinnitysmahdollisuus; - 5 vahvaa lukkotappia; - Turvasaranat; - Asetuki lakattua puuta; - Kork. 156 cm, lev. 37 cm, syv. 32 cm; - Paino 60 kg - Asekaappi jopa 11 aseelle - Vahvaa terästä - Seinäkiinnitysmahdollisuus - 5 vahvaa lukkotappia - Turvasaranat - Erillinen lukittava käsiase- / patruunalokero - Telineet ovessa - Asetuki lakattua puuta - Kork. 156 cm, lev. 53,5 cm, syv. 31,5 cm - Väri valkoinen www.karkkainen.com
• 1000 patruunaa hintaan: 189 13 50 1000 patruunaa hintaan: 1000 patruunaa hintaan: Armusa Gold Serial 12/70 RATAPATRUUNAT 189 175 Uudet Armusan ratapatruunat nyt myös Goldsarjaan. Tasalaatuinen ja nopea patruuna, jolla on tullut menestystä monissa sarjoissa. Vaihtoehtoiset patruunat Trap tai Skeet. Lataus 24g. Armusa Trap 28g PATRUUNAT Armusa 24g SAVIKIEKKOPATRUUNAT Armusan ratapatruunat perinteisesti. - cal 12/70 - trap 24g - skeet 24g Rasiahinta 5,20,- Laatikkohinta 45,- Ratapatruuna raskaammalla latauksella. Patruunaa sopii hyvin myös kyyhkyn metsästykseen. Pitkäkantainen hylsy, toimii useissa eri haulikoissa. METSÄSTYSPATRUUNAT SAATAVILLA ELOKUUSSA! Näillä onnistut! 7 90 Armusa 12/70 Pla-3 Armusa 12/76 Pla-3 HAULIKONPATRUU- HAULIKONPATRUUNAT NAT Tasalaatuinen metsästyspatruuna, metsästäjille jotka saavat saalista - Lataus 36g - Haulin koot 2.9mm-4,25mm Armusan vastaus Magnum-patruunan kysyntään. Toimiva pitkäkantainen patruuna 50 gramman latauksella! - Kaliiberi 12/76 - Haulin koot 2,9-4,25mm - 25kpl/rs. 4 90 Armusa 12/70 Armusa 12/70 Becada HAULIKON- VELOZ HAULIKONPATRUUNAT PATRUUNAT Viimekauden ylivoimainen suosikki - Kaliiberi 12/70 - Lataus 40g - 10 patruuna/rs - Haulin koot 2,9mm-4,25mm 6 90 Varmista saaliisi kyyhkyn aloituksessa. Suosikkipatruuna kevyemmällä latauksella - Lataus 32g - 25kpL/rs. - Koot 2,75mm-4,25mm Armusa 12/70 Steel HAULIKONPATRUUNAT Lailliset patruunat sorsajahtiin! - Kaliiberi 12/70 - Lataus 32g - Haulikoot 2,9mm-4,25mm - Teräshauli 8 90 Heinäkuun kova tarjous! 5 PUHDISTUSSARJOJA 4 90 695 Laadukas saksalainen. - Ristikko 4a - Suurennos 2,5-10x48 - Takuu 30 vuotta.. Erä kiväärin puhdistussettejä uloskantohintaan. - Kaliiberit 5,7mm, 6,5mm, 9,3mm MTM PATRUUNARASIA Haulikon patruunat kätevästi rasiaan. - Rasian vetoisuus 25 patruunaa - Mallit 12/70-12/76 ja 12/89 patruunoille DOCTER VZF 2,5-10X48 KIIKARITÄHTÄIN 14 ASEPUSSI 90 Maastokuosinen pehmustettu asepussi kiikarikiväärille. Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Sakari Mykrä, Natur- och viltvårdsstiftelsen & Antti Impola, Finlands viltcentral Satakunda Uppfödningen av den östra rapphönsarten inför ett nytt skede V Tuomo Karsikas 40 l Jägaren l 4 l 2011
• Sakari Mykrä Jari Minni V För jämnt två år sedan berättade vi senast i Jägaren om uppfödningen av rapphönans östra underart, som förekommer vilt hos oss. Då hade det farmade bestånd, som fått sin början 2002, flyttat till nya utrymmen och farmningen, som siktar på beståndsvårdande återbesättande, fick ny fart. Sedan dess har det hänt mycket. l Vid de utplanteringar som ända fram till dessa dagar utförts i viltvårdande eller jaktsyfte har vi i huvudsak använt ett för oss främmande rapphönsbestånd, som ursprungligen har införts och fortfarande införs till Finland från olika delar av Europa. För utplanteringar som utförts enbart för att tjäna jaktliga syften lämpar sig den här lättuppfödda västliga rapphönan nog, men annars har utsläppandet av den här arten i naturen inte någon som helst positiv beståndsvårdande betydelse. I praktiken klarar sig den här västliga arten inte i vår finländska natur och de få exemplar som överlever kan å andra sidan hota renheten i vårt eget vilda bestånds arvsmassa. Varför den östra underarten? Observationen av de genetiska skillnaderna mellan den finska vilda rapphönan och den för uppfödning allmänt använda västra underarten gjordes ursprungligen kring 2000-talets början. På initiativ av Natur- och viltvårdsstiftelsen samt jord- och skogsbruksministeriet har forskningen kring rapphönans arvsmassa fortsatt vid Ulåborgs universitet med nya metoder som utöver att de möjliggjorde bestämning av underart även gjorde det möjligt att utreda korsningar mellan underarterna. För underarternas uppdelnings del stärker de färska resultaten ett redan tidigare observerat faktum: det finska vilda rapphönsbesståndet avviker klart från beståndet i det kontinentala Europa och beståndet i England. Om resultaten av den i maj avslutade undersökningen berättas mera detaljerat på annan plats i denna tidning. observationen tyder indirekt men starkt på att den västra underarten inte i våra förhållanden har någon större betydelse. Ett mera direkt bevis på samma sak är att inte ens de år efter år verkställda utplanteringarna av tusentals fåglar av den västra underarten på vissa platser i vårt land som jaktobjekt ser ut att öka bestånden inom de närmaste trakterna.De fåglar som återstår efter jakterna bara försvinner någonstans för följande häckningsperiod. Efter att åkerskiftena i allt större utsträckning börjat få växttäcken året runt tack vare trädor, allmännare direktsådd samt vissa åtgärder inom jordbruket som får miljöstöd ser det ut som om rapphönan under de senaste tio åren skulle ha kommit upp ur den allra värsta vågdalen. Granskat i snitt över hela landet är det för den här ökningens del uttryckligen fråga om förbättrad kvalitet på vårt eget vilda bestånds livsmiljöer. Oberoende av detta behövs det utplanteringar. Rapphönan kan nog sprida sig naturligt från områden med starkare bestånd så småningom, men i väntan på detta lönar det sig inte att vara sysslolös och bara rulla tummarna så länge det finns tomma regioner. Efter att först ha kollat att livsmiljöerna är i skick för rapphönornas behov lönar det sig absolut att försöka med återinplanteringar med den östra underarten. Utöver helt tomma områden gäller det här även platser där det slumpvis förekommer en flock nu och då. Om igen arten påträffas regelbundet årligen inom området lönar det sig igen att istället för utplantering inrikta alla disponibla resurser på förbättring av livsmiljön och skötsel av det bestånd som redan lever i området. Flocken som ska utplanteras bör bestå av sinsemellan bekanta individer för vilkas del det bör ordnas en så mjuk landning som möjligt i den vilda naturen. Enligt dessa ska det skapas ett nätverk av aktörer som koordinerat föder upp rapphöns av vår vilda rapphönsart i avels- och utplanteringssyfte. Efter publiceringen av förvaltningsplanen har främjandet av detta mål lyckats bra. Den östra underartens farmbestånd flyttade 2008 från sin ursprungliga placeringsort till att börja med till Sastmola i Satakunda där Natur- och viltvårdsstiftelsens rapphönsprojekt finansierade ändamålsenliga uppfödningsutrymmen. När beståndet ökade i Sastmola har fåglar utlokaliserats till två andra farmer, den ena i Vilppula i Tavastland, den andra i Jorois i Savolax. Nätverket har planerats och styrts av Natur- och viltvårdsstiftelsen och i finansieringen har utöver stiftelsen även jord- och skogs- Ägg från östlig rapphöna i ruvningsmaskin av bordsmodell på farmen i Sastmola. Pga de värpande parens behov av stora utrymmen kan det bara finnas ett begränsat antal av dem. Därför är också antalet ägg som ska ruvas tillsvidare såpass obetydligt, att ruvningen klaras av med små maskiner. Vilppula nya värpningsfarm. Paren bor i ca tre kvadratmeter stora häckar som alla är placerade inom en rovdjurssäker med nät täckt skyddsinhägnad. Äggen insamlas från häckarna, som har jordbotten, och ruvas i större omgångar. Fåglar nu på tre farmer I den av jord- och skogsbruksministeriet 2009 publicerade förvaltningsplanen för Finlands rapphönsbestånd ingick riktlinjer för uppfödningen av rapphöns. I tomma regioner är plantering på sin plats I ljuset av de nya resultaten ser det till all lycka ut som om den västliga underarten, trots att det på en del håll utförts rentav rikliga utplanteringar, inte skulle ha beblandat sig med vårt vilda bestånd. Åtminstone fanns det inte bland material som undersöktes tecken på korsningar mellan underarterna i provindividerna eller deras förfäder. Den här Jägaren l 4 l 2011 l 41
• bruksministeriet och Finlands viltcentral Satakunda deltagit. En del av sommarens produktion i Sastmola flyttas ännu till en fjärde farm, varefter farmnätverket börjar vara i ett sådant skick att farmbeståndets framtid kan anses vara tryggad även för icke förutsedda motgångar. Arbetsdrygt farmningsobjekt Praxis för farmuppfödningen av de östliga rapphönsen är i stort sett densamma på alla tre farmer. Under hösten och vintern hålls moderhönorna i stora löphäckar, antingen alla tillsammans eller könen separat. I dessa häckar bjuds fåglarna på olika typer av stimulans. Efter att parningen skett på våren flyttas fåglarna parvis till stora värpningshäckar med jordbotten. I maj börjar värpningen och äggen samlas in från parhäckarna för att ruvas maskinellt. Behovet av utrymme är även i detta skede stort. Kontinentaleuropeiska västliga farmfåglar värper glatt sina ägg inomhus, t.o.m. i häckar på en halv kvadratmeter som är försedda med nätbotten, men de östliga rapphönorna kräver en utomhushäck på flera kvadratmeter för värpningen. Parhäckarna har placerats på en till två meters avstånd från varandra och har en sådan konstruktion att grannparen inte har direkt insyn till varandra. Runt hela den grupp av värpningsburar som är i användning har det uppförts en rovdjurssäker fast inhägnad. Värpningsarrangemangen i sin helhet är såpass arrbetsdryga att verkställa att vi då verksamheten inletts inte kunnat hålla fler än 20-35 värpande par per farm. Förnuft i utplanteringsmetoderna Vid utsättningen i det fria har det för rapphönsens och även för annat fågelvilts del onödigt ofta tillämpats våghalsiga metoder som närmast inneburit ett sätt att "kasta pengarna i sjön"; utplanteringssatsen plockas ur en stor skara kycklingar om vuxit upp i hönshuslika uppfödningsförhållanden och kånkas med en gång i en papplåda ut i terrängen. Livsmiljön må sedan vara av hur god kvalitet som helst så sprids en sån här för varandra vilt främmande grupp av kycklingar, som därtill är kapitalt ovana med ett vilt liv, som agnar för vinden och stryker ganska snabbt med. Den flock som ska utplanteras bör bestå av sinsemellan bekanta individer. På ett eller annat sätt bör tillgång till näring, skydd och en med tanke på rovdjuren så mjuk landning som möjligt i den vilda naturen i den vilda naturen. Engelsmännen, om har bedrivit omfattande forskning kring utplanterat fågelvilts acklimatisering vid utplantering, är helt övertygade om att en järpgrupp som ska utplanteras ska få växa upp tillsamman som en kull från det de är daggamla. Enligt dessa forskare nås de bästa resultaten om en sån här starkt på varandra präglad kycklingkull utplanteras i terrängen antingen tillsammans med ett vuxet par eller, vilket är ännu bättre erbjuds för adoptering av ett vilt rapphönspar utan kycklingkull. Häckning i terrängen i skydd av ett nät Utöver ovan beskrivna arrangemang med häckar för värpningen utförs försök med s.k. skyddad häckning på farmerna för den östra Tuija Liukkonen, Natur- oh viltvårdsstiftelsen & Uleåborgs universitet Vår inhemska rapphöna i belysningen av DNA-forskning n Åren 1998­2002 undersöktes den finska rapphönans ursprung med hjälp av mitokondrio-DNA (senare används förkortningen mtDNA). med hjälp av den här metoden kunde det utredas att såväl de finska som de övriga europeiska rapphönsarterna är uppdelade på två olika linjer. För dessa linjer började benämningarna den östra och den västra eftersom deras ärftliga skillnader tydde på två olika olika utbredningsleder efter istiden: den hade, tänkte man sig, brett ut sig till Finland från Balkanhållet medan den västra igen kom till Finland från Mellaneuropa som en följd aav utplanteringar. Under senaste vinter breddades undersökningen på så sätt att det utöver de tidigare erhållna mtDNA-resultaten togs sk. mikrosatelliter till hjälp. Där var mtDNA ärvs enbart på moderlinjen och alltså enbart berättar honfåglarnas historia ärvs mikrosatelliiterna via bägge föräldrarna. Sålunda berättar de litet exaktare för oss om hurdan rapphönans populationsstruktur är i Finland. Med hjälp av mikrosatelliterna har vi även en möjlighet att litet närmare granska hur allmänna korsningarna mellan den östra och den västra linjen är hos oss. Som undersökningsprover användes tidigare insamlade prover (i huvdsak fjädrar eller färdigt isolerat DNA) samt några nya under de senaste åren erhållna fjäderprover. De nya inhemska proverna representerade såväl vilda som uppfödda rapphöns. Utöver dessa prover erhölls även prover från bl.a. England. För en del av av de gamla proverna hade vi till vår disposition uppgifter om vilkendera mtDNA-linjen de representerar. För analyserna delade vi upp de inhemska proverna i underpopulationer på grundvalen av geografiskt läge och utplanteringshistoria. Enligt de uppgifter vi erhållit har rapphöns utplanterats i följande underpopulationer: Uleåborg med omgivning, Mellersta Österbotten (Nivala, Ylivieska, Kalajoki), Södra Österbotten 1 (bl.a. Ylistaro, Lappo, Alajärvi, Seinäjoki och Nurmo), Sydvästra-/Västra Finland samt Nyland. För underpopulationen Södra Österbotten 2 (bl.a. Ilmajoki och Kauhajoki) har vi inte uppgifter om utförda utplanteringar eller alternativt har vi säkra uppgifter om att det inte har utplanterats rapphöns i området. Utöver de nämnda använde vi i våra analyser två olika farmbestånd. Det ena var ett farmbestånd av östlig underart om vars tillväxt det berättas i denna tidning. Som jämförelseobjekt hade vi bl.a. prover från Frankrike som insamlats i Pyrenêerna samt i England insamlade prover som representerar den västra mtDNA-linjen och från Grekland samt Irland erhållna prover som representerar den östra mtDNA-linjen. Tolkningen av resultaten är inte ännu slutförd och de resultat som presenteras här är preliminära. Färska resultat De inhemska underpopulationerna avvek klart från de utländska underpopulationerna. Ytterligare fanns det i nästan alla, inklusive de vilda, underpopulationerna synliga tecken på inavel. Den östra underartens finska farmbestånd representerade tillsammans med våra vilda fåglar samma typ. Till vår överraskning avvek den ena av de undersökta farmbeståndens fåglar till sin typ helt från såväl de vilda fåglarna som från det andra farmbeståndet. De där fåglarna som bildar en avvikande grupp representerade således inte någon korsning mellan uppfödda och vilda fåglar utan en helt egen typ. En möjlig förklaring till det här kan vara slumpen. Den här typen kan ha kommit till farmbeståndet av en slump vid grundandet av farmen eller senare och av någon orsak kan den den ha börjat utecklas i farmbeståndet. De franska och brittiska fåglarna var inte av samma slag som de finska, de liknade inte farm fåglarna, inte just heller de vilda fåglarna utan bildade en klart egen grupp och representerar sannolikt den västra linjen. För de grekiska och de irländska provens del är ännu ett par mikrosatellitlokus under arbete. Om proverna vet vi att de för mtDNA:ets del representerar den östra linjen så det blir intressant att se hur de nya uppgifter vi får ställer sig till det här mönstret. Noggrannare uppgifter analyseras ännu från Estlands, Bulgariens, Ungerns, Kroatiens, Sloveniens, Danmarks och Polens prover. 42 l Jägaren l 4 l 2011
• Ett träffande val DIANA- OCH CZ-STUDSARPAKET INKLUSIVE KIKARSIKTEN TILL EXTRAPRIS ­ RESERVERA GENAST ETT EGET! STUDSARPAKET CZ 527 AMERICAN 222 Rem. eller 223 Rem. STUDSARPAKET + Kozap 527 kikarfäste + Meopta Meopro 4-12x50 + Kozap 527 kikarfäste + Nikko Platinium Nighteater 4-16x44 kikare 1250,DIANA PANTHER 21 .177 CZ 527 American-modellens kolv representerar klassisk amerikansk formgivning. Den lätta pipan vibrerar fritt. CZ 527 SYNTHETIC 825,- 222 Rem. eller 223 Rem. Kolven på CZ 527 Synthetic-studsaren är designad i amerikansk stil och av syntetiskt material. Ett lätt paket för fågeljägare. LUFTGEVÄRSPAKET + Diana 4x32 kikare + Diana kikarfästen + Diana luftgevärskulor, 500 st. + Diana skärmmössa Panther är ett 21 ytterst träffsäkert, till formgivningen modernt 7,5 joules gevär. Modellen har en syntetisk lätt kolv, automatisk säkring samt ett klart Truglo-fiberoptiksikte. MINIATYRGEVÄRSPAKET INKLUSIVE UTBYTBAR PIPA + NikkoStirling Mountmaster 4x32 kikare (inkl. kikarfästen) + ljuddämpare CZ 455 Standard är basmodellen i CZ 455-serien minityrgevär med utbytbara pipor. Gevärens kolv är av bok. Med vapnet följer ett polymermagasin för fem patroner. (Magasin för 10 patroner säljs separat). CZ 455 STANDARD 22 .lr 250,- 449,- VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi REMES KATALOG FÖR 2011 HAR UTKOMMIT! Bekanta dig med katalogen på nätet eller hos din närmaste återförsäljare Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet underarten. Försöken går ut på att försöka få rapphönsparet att lägga ägg och själva ruva på sin kull i en inhägnad som är större än basmodellen och utplacerad i terrängen. Om ruvningen i inhägnaden lyckas kan antalet kycklingar i kullen ökas upp till 30­40 fåglar genom att utöka kullen med i stort sett lika gamla maskinruvade dunungar. I skrivande stund (10.6.) är två utomhusinhägnader för detta ändamål i användning i Vilppula. I den ena har ett par plcerats helt nyligen så vi väntar ännu på resultat. I den andra inhägnaden har däremot rapphönsparet värpt och renlärigt redan täckt in ett dussin ägg i bogropen. Förhoppningarna om att den skyddade häckningen ska lyckas är höga. En sån här i inhägnadens miljö på varandra präglad äkta kull är den bästa möjligga utplanteringsenheten med återinförande eller stärkande av det lokala beståndet för ögonen. ra fåglar. Naturligtvis förekommer det fortlöpande normal avgång pga ålder och olyckor och de förflutna åren inrymmer också en allvarlig av mink orsakad skadegörelse som decimerade antalet fåglar med flera tiotal. Under den tid den här artikeln skrevs värpte rapphönsen flitigt på alla tre farmer. I Sastmola värper 35 par, i Vilppula 27 par och i Jorois 28 par och antalet värpta ägg är uppe i drygt 700. Den pågående häckningsperioden är de facto den första under vilken det även finns ett mindre antal kycklingar till salu. Det här givetvis under förutsättning att värpningen fortsätter lika fint även under de närmaste veckorna. När tidningen utkommer vet vi redan hur situationen ser ut. Om livsmiljöerna i området ifråga är i gott skick lönar det sig för den som planerar återinplantering av östliga rapphöns att ta kontakt med farmarna. Farmaren Harri Alakruuvi i Sastmola svarar på numret 040 580 2070. Kontakt med farmerna i Vilppula och Jorois fås vid behov genom ombudsman Sakari Mykrä på Natur- och viltvårdsstiftelsen (tfn 044 292 6892). För kunskapstörstande finns det dessutom rikligt med information om såväl skötsel av rapphönans livsmiljöer som om farmning och utplantering på Natur- och viltvårdsstiftelsens webbsajt www. luontojariista.fi under rubriken Publikationer. l Äntligen utbud av östliga rapphöns för utplantering Farmbeståndet av vuxna fåglar har vuxit under de senaste tre åren från knappa hundra till över tvåhundSkyddad häckning i terrängen. I häcken på bilden i närheten av rapphönsfarmen har paret värpt innan medlet av juni och täckt in ett dussin ägg i bofördjupningen. Om ruvningen lyckas kan kycklingkullen med sin moderhöna släppas ut direkt från häcken i en för dem bekant miljö. Mat och vatten finns i häcken bjuds det på i häcken ännu efter att de släppts fria. Jägaren l 4 l 2011 l 43
• Mikko Alhainen, projektchef, Finlands viltcentral ­ nu lär vi oss flyga! Början av året var en bråd tid på den nya viltcentralen och än har vi inte slagit av på tempot. Det tar tid att lära sig nya datasystem och verksamhetssätt, vilket i kombination med den kalla och snörika vintern höll livet i våtmarkerna irriterande stillsamt under flera månaders tid. Men omsider blev det vår och livet i naturen återvände och ute i våtmarkerna började det krylla och myllra: andflockar, gäss, svanar och viltvårdsplanerare kollade om terrängen är lämplig för att sätta ungar till världen. Viltcentralen gav vingarna Våtmarker i hembygden 44 l Jägaren l 4 l 2011 I l I den första modellvåtmarken har vi redan åstadkommit en livsmiljö för sjöfåglar. I slutet av fjolåret blev det tjuvstart vid planeringen av våtmarken i Pappilanluhta och tack vare den stränga kölden kunde maskinerna köra ut på den gungande mossen redan i februari. Sjöfåglarna fann vägen till den restaurerade mossen så fort isarna gått. Mera om det här projektet, som genomfördes i samarbete med Lieksa stad, får ni läsa i tidningen Jägaren i höst. Ingen brist på utmaningar Det är inte någon enkel sak för sjöfåglarna att välja ut ett bra ställe att häcka på. En plats som verkar lämplig medan vårflödet pågår kan torka ut ­ rätt fort till och med ­ på grund av effektiv dikning. En våtmark som ser attraktiv ut kan visa sig vara hopplös på grund av härjande minkar och mårdhundar. I en näringsfattig sjö, eller en som är överbefolkad av fisk, kan det finnas för litet föda för dunungarna. Också viltvårdsplanerarna står inför liknande utmaningar när det gäller att välja ut lämpliga modellvåtmarker. Det går att anlägga eller restaurera en våtmark som kryllar av liv på objekt av många olika slag. Till de viktigaste egenskaperna hos ett sådant objekt hör gynnsam terräng, markägarnas goda vilja och framför allt grannsämjan. Kartläggningen av våtmarker omfattar ungefär 550 objekt plus drygt hundra våtmarksobjekt till som har blivit efteranmälda, vilket skapar ett gott underlag för valet av modellvåtmarker. Men att hitta våtmarker som har alla de här viktiga egenskaperna är däremot inte det lättaste, i synnerhet inte när kostnaderna måste hållas på en rimlig nivå. Medan terrängarbetet pågår har jägare, markägare och viltcentralens folk kommit i gång på många håll med att inventera sjöfåglarna. Inventerarna har observerat fåglar och fyrfotingar av alla de slag, från enkelbeckasin till älg, utöver de vanliga jaktbara änderna. Det är
• Stefan Pellas och Mikael Ehn inspekterar Boträsket vid den österbottniska kusten. Stället är igenvuxet och har tillgång till vatten. Trakten är för låglänt för att det ska gå att höja vattennivån. Alltså planerar man att använda grävmaskin för att skapa grunda ytor med öppet vatten och skapa en modellvåtmark på det sättet. viktigt att inventera sjöfågelbestånden i en våtmark innan restaureringen sätter i gång för att kunna bedöma projektets inverkan på fåglarnas levnadsbetingelser. Det blivande nätverket av modellvåtmarker börjar ta form. Tyvärr har vi varit tvungna att utelämna flera objekt som ser intressanta ut på pappret, efter en närmare utredning av de praktiska förutsättningarna för en iståndsättning. Invecklade markägoförhållanden hör till de största svårigheterna. När en våtmarkskandidat har flera ägare går det sällan att hitta en gemensam melodi. En annan betydande orsak till att en kandidat havererar är terrängformerna och jordarterna. Ett våtmarksobjekt som ser lovande ut på kartan och i teorin kan i terrängen visa sig vara omöjligt eller oerhört dyrt att genomföra. Det kan bero på jordmassorna som ska schaktas, att jordarterna är väldigt känsliga för erosion eller vattenförhållandena. Lyckligtvis får vi i alla delar av landet fram dugliga våtmarksobjekt där markägarna stöder projektet. Regionala skillnader Våtmarkskartläggningen har avkastat ett material som talar sitt tydliga språk om skillnaderna i intresset för projektet mellan de gamla jaktvårdsdistrikten. Skillnaderna blir markanta när vi jämför de olika viltvårdsplanerarnas distrikt med varandra. Men det är inte bara folks attityder som påverkar möjligheterna att anlägga våtmarker utan också terrängens form och markens värde. På Timo Niemeläs planeringsdistrikt i sydvästra Finland håller "de sävliga tavasterna" först nu på och vaknar till insikt om vilka möjligheter som våtmarkerna erbjuder. Kan det eventuellt bero på de senaste decenniernas bastanta hjortdjursstammar? I södra Tavastland finns det gott om potentiella våtmarker i folks hemknutar och det finns goda exempel i hela regionen. I norra Tavastland har det däremot varit knepigare att hitta modellvåtmarker. Underhandlingar pågår om en handfull objekt, men den oslipade våtmarksjuvelen lyser fortfarande med sin frånvaro. I Satakunta råder det ingen brist på intresse, men Välmående livsmiljöer skapar förutsättningar för starka viltbestånd, som i sin tur skapar förutsättningar för jakt på lång sikt. det har varit jobbigt att få fram lämpliga objekt för projektet. Så om någon av läsarna i norra Tavastland eller Satakunta har på sin egen mark ett våtmarksobjekt på minst en knapp hektar och som går att dämma upp, och du är intresserad av att utveckla platsen till ett sjöfågelvänligt objekt med stor bredd på den biologiska mångfalden, så kontakta Timo Niemelä på timo.niemela@riista.fi I Egentliga Finland och Nyland används marken väldigt effektivt. Där är det därför svårt att hitta större områden med svag produktionsförmåga som är lämpliga till våtmark. Igenvuxna sjöar hittas det för all del, men restaureringen av en sådan kräver ett eget Life-projekt. Modellobjekten i Timos distrikt kommer till största delen att bestå av för landsändan typiska våtmarker på ungefär en hektar. I Juha Siekkinens distrikt i norra Finland och Österbotten ligger intresset för våtmarker på en berömligt aktiv nivå. Juha Siekkinen Jägaren l 4 l 2011 l 45
• Planeringen av våtmarker pågår i hela landet I det insjödominerade södra Savolax finns det gott om igenväxta småsjöar och vikbottnar. I Hujansalo kommer man att använda grävmaskin för att öka arealen öppet vatten. En bottendamm ska hindra viltvattnet från att torka ut på sommaren. Där har det gällt att välja ut de bästa bland goda kandidater. I Lappland, Uleåborg, Kajanaland och Österbotten (både kusten och inlandet) kommer modellvåtmarkerna att vara arealmässigt stora och ligga på mellan ett par hektar och ända upp till så mycket som tjugo hektar. Vid den låglänta kusten är grävmaskinen ofta det enda alternativet, medan det i norra Finland finns ett gott utbud av objekt att dämma. Lejonparten av hela det här våtmarksprojektets modellobjekt, den sammanlagda arealen alltså, kommer att vara planerad av Juha. I östra Finland är det Veli-Matti Pekkarinen som planerar våtmarkerna tillsammans med jaktvårdskonsulenten Reijo Kotilainen i Norra Karelen. Tack vare Reijos aktiva och effektiva grepp om jobbet och Lieksa stads fördomsfria inställning har projektet hunnit allra längst i Norra Karelen. Spåren av Reijos planeringsarbete kommer också att synas i det våtmarksbegeistrade Norra Savolax. Det finns med andra ord intresse för våtmarksprojektet i östra Finland: nya objekt blir anmälda och modellvåtmarkerna kommer att röra sig mellan dryga hektaren och drygt tio hektar i storlek. Den blivande modellvåtmarken i Iso-Ahde i Nyland är karaktäristisk för sydvästra Finland. Platsen är en sänka som är tydligt avgränsad i terrängen och fuktig under vissa tider på året. Med en fördämning skapas här en miljö för sjåfåglar. derhandlingarna med markägarna och olika föreningar på de berörda orterna. Klarhet i saken får vi under hösten och vintern. Det finns ett stort intresse för våtmarker. Folk är aktiva med att anmäla nya objekt och intressanta sådana trillar in varje vecka. I skrivande stund är projektets resurser tyvärr redan uppknutna till bokade modellvåtmarker. Först nästa sommar klarnar det om projektets resurser räcker till för ytterligare objekt. Life-projekt en av flera finansieringsmöjligheter Syftet med det här våtmarksprojektet är att det ska utgöra ett steg på vägen till ett framtida skötselprogram för livsmiljöer. Där ska det finnas finansiering för att restaurera och sköta våtmarker och andra viltmiljöer på ett sätt som är lät- Femton objekt redan under planering Planeringen av våtmarker pågår i hela landet och på några objekt kommer maskinarbetena att inledas redan i höst. För ungefär tjugo våtmarker pågår un- tillgängligt för markägare. Ännu är det dock för tidigt att räkna med det här systemet, utan var och en gör bäst i att aktivt söka alternativa finansieringsmöjligheter för sin våtmark. Det är värt att komma ihåg att det exempelvis finns flera Leader aktionsgrupper som kan ordna finansiering för att anlägga våtmarker. Med Leader projektstöd är det också möjligt att realisera våtmarker på skogsmark. Kontaktuppgifterna till aktionsgrupperna finns på internet på adressen www.landsbygd. fi. Klicka därefter Leader. Matnyttig läsning finns också i artikeln på sidorna 34-35 i Jägaren nummer 3/2010. Det tar sin tid för våtmarkstankar att mogna och ett projekt att komma igång, i synnerhet om objektet har flera ägare. Att markägarna och byborna är överens och intresserade är guld värt. Ett våtmarksprojekt av den här typen kan inte realiseras på en plats som uppfyller villkoren för lantbrukets stöd för ickeproduktiva investeringar. För våtmarker i lantbruket går det däremot att få finansiering utan problem, ända upp till 11 500 /ha. Ansökningstiden för lantbrukets våtmarksstöd (stödet för ickeproduktiva investeringar) går ut den sista juni. Den som funderar på att anlägga en våtmark i sitt jordbruk under de närmaste åren gör klokt i att börja planera redan under innevarande sommar! Det går åt överraskande mycket tid till planeringen av en våtmark i jordbruket och sensommaren brukar därför vara en lämplig tid att inleda planeringen, inklusive den lantmäteritekniska avdelningen. Då kan man under vårens brådska finslipa planen innan ansökningstiden för följande år går ut. l Veli-Matti Pekkarinen 46 l Jägaren l 4 l 2011 Timo Niemelä
• Monarch ­ tarkkuutta kun tarvitset sitä eniten Nikonin uusi Monarch-kiikaritähtäin ­ ratkaisevaan hetkeen näköpiirissä Nikonin uusi, loistava kiikaritähtäin aloittaa metsästyskauden. Monarch E1,1-4x24 puna/viher-näkökentällä ja pienellä 1,1-kertaisella ille suurennuksella sopii parhaiten lyhyille ja keskipitkille seen. s ampumaetäisyyksille, esimerkiksi hirvenmetsästykseen. pa p Kiikaritähtäimen näkökenttä on laaja ja kirkas ­ jopa hämärässä ja sumussa. Optiikka on Nikonin huippulaatua. aatua. a Uusi Monarch nopeuttaa ja helpottaa tähtäämistä ­ lopun jätämme sinulle. Monarch E 1,1 4x24 1,1-4x24 1,1-4x24 Since 1917 NIKON NORDIC AB Äyritie 8 B, 01510 Vantaa, Puh. 0207589570, www.nikon.fi
• Minna Ruokonen, Pekka Helle & Veli-Matti Väänänen Vilande ung Anser fabalis fabalis, dvs en taigasädgås. Taiga eller tundra ­ av vad är vårt sädgåsbyte sammansatt? I Europa förekommer det två underarter av sädgås. Av dem häckar taigasädgåsen i Finland (Anser fabalis fabalis). Österut från Fennoskandiens nordliga trädlösa högland häckar tundrasädgåsen (Anser fabalis rossicus). Enligt sitt namn häckar dessa två underarter i olika miljöer från skogstrakter till öppen tundra.. l Sädgässens flyttstråk tangerar Finland. Vårt eget gässbetånd flyttar via västkusten till övervintringsområdena i södra Sverige. De sädgäss som flyttar från Ryssland kommer ibland förda av ostliga vindar i täta flockar över Finland. I flocken finns åtminstone vid sådana tillfällen såväl taiga- som tundrasädgäss. Tundrasädgässen övervintrar bl.a. i Polen och Tyskland. Identifieringen av sädgässens underarter är svår. Ett utmärkande känne48 l Jägaren l 4 l 2011 tecken är bl.a. taigasädgåsens aningen längre näbb och att näbbens orangegula område sträcker sig rejält bakom näsborrarna nästan fram till näbbroten. På tundrasädgåsen når det gulaktiga området till jämnhöjd med näsborrarna och dessutom är näbbroten högre. Utmärkande färgkännetecken finns inte på fjäderskruden. Jägarna har redan lagt märke till att taigagässbestånden gått tillbaka. Under fjolårets jaktsäsong framsköts början på sädgåsjakten till september i största delen av vårt land. Närmare uppgifter om sädgässfångstens fördelning på underarter finns varken i vårt land eller på annat håll i Europa. Den här uppgiften skulle behövas för säkerställande av en hållbar jakt på sädgås. Först uppgifter om förekomsten av underarter i fångsten skapar grund för reglering av jakten på sädgås eller överhuvudtaget om behovet av en sådan bedömning på olika håll i vårt land. I samband med senaste vinginsamling erhölls även vingar av sädgäss. Av dem togs det DNA ­prov för att identifiera underarterna. Det här materialet har analyserats under ledning av Minna Ruokonen på Uleåborgs universitet. Enligt resultaten fanns det som väntat utöver taigasädgäss även tundrasädgäss. Vad består gåsbytet av? Man kunde tänka sig att det skulle vara just detsamma vilkendera sädgåsen vi skjuter ­ gås som gås. Saken är dock inte så här enkel. Det bestånd av taigasädgås som häckar hos oss omfattar i hela världen bara omkring 70 000 gäss, medan det redan bara i Europa övervintrar över 300 000 tundrasädgäss. Taigasädgåsbeståndet har under de senaste åren enligt uppgifter från såväl oss som från Sverige gått bekymrande mycket tillbaka. Däremot har de västliga bestånden av tundrasädgås ökat.
• kotimainen tikka-paketti 1699 2011 jahtipaketti sisältää: SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi · Tikka T3 LiTe STainLeSS .308 Luodikon SuukierTeeLLä · BurriS FourX 3-12X56 vaLaiSTun TähTäinkiikarin · opTiLock Tikka jaLuSTan ja renkaaT · aSeuTran uuTuuSvaimenTimen SL5 .30, kierre 14X1 Sako · Tikka aSepuSSin ja aSehihnan Saatavilla liikkeistä toukokuun loppupuolella. Prover av sädgäss önskas Vinginsamlingen gav en god grund för utredningen av sädgåsfångstens struktur. Materialet är dock ännu litet och har tyngdpunkten på sädgåsens häckningsområden i norra Finland. Därför önskar forskningen mera vingar av sädgås. Därför vädjar vi till gåsjägarna runtom i landet att de sänder in vingprov av sädgäss som de fällt till forskningen. Det skulle också vara fint att få vingprover från hela Finland, för underartstrukturen på gåsfångsten i olika delar av landet varierar sannolikt mycket. Vi önskar få vingprover av alla gäss i respektive fångst. Av bytesgåsen bryts den bättre bevarade vingen, som sänds till Evois viltforskningsstation. Provpåsar erhålls från Evois samt från en del av viltcentralens regionkontor. Proven kan även sändas direkt till Evois (adress: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tfn 0205 7511). Det vore bra om blod och fukt torkas av med hushållspapper från vingarna innan de sätts i ett kuvert. Kring provet kan ännu lindas ett hushållspap- per så att inte kuvertet suger blod. Därefter kan kuvertet sändas per post. I plastpåsar bör vingarna inte läggas. Som bakgrundsuppgifter behöver vi avsändarens kontaktuppgifter samt datum och plats för jakten. l Ytterligare info: DNA - forskning: Minna Ruokonen, Institutionen för biologi, Uleåborgs universitet, minna.ruokonen@oulu.fi Sändning av vingprov:: Petri Timonen, VFFI, petri.timonen@rktl.fi Allmänt: Veli-Matti Väänänen, Helsingfors universitet, veli-matti.vaananen@helsinki.fi Bytet är en vuxen Anser fabalis fabalis, dvs en taigasädgås. Anser fabalis rossicus, dvs en tundrasädgås. Jägaren l 4 l 2011 l 49
• Aktuellt från ministeriet Sverige inför domstol för sitt vargtak Sveriges riksdag godkände riktlinjerna för en ny rovdjurpolitik i maj 2009, "En ny rovdjursförvaltning". Den mest betydande förändringen i jämförelse med tidigare var begränsandet av den svenska vargstammen till 210 vargar. Även i vårt land begeistrades många aktörer av detta beslut som av svenskarna kallades för tufft samtidigt som de uttalade en förhoppning om att det i Finland skulle fastställas ett motsvarande vargtak. Därför är det bra att nu analysera situationen i Jägaren. n Utgående från riktlinjerna för storarovdjurspolitiken tilllät Sverige först vintern 2009-2010 s.k. licensjakt efter varg oberoende av om vargarna hade orsakat skada. Fångsten blev 28 vargar. Licensjakten fortsatte senaste vinter varvid fångsten blev 19 vargar. Utöver vargjakten förutsatte riktlinjerna att Sveriges vargstams genetiska mångfald skulle berikas bl.a. genom att förflytta vargar. De svenska myndigheterna förhandlade bl.a. även med representanter för jord- och skogsbruksministeriet om den här saken. Förflyttningsplanteringar från platser ytterom Sveriges gränser har dock inte ännu utförts. Svenskarna ville ha valpar ­ vi skulle ha varit färdiga att flytta vuxna vargar särskilt från renskötselområdet. Sverige hade motiverat vargtaket och den s.k. licensjakten med att den svenska vargstammens genetiska mångfald med säkerhet kunde stärkas endast genom att flytta vargar från t.ex. Finland eller Ryssland. Enligt Sverige skulle denna åtgärd dock vara möjlig endast genom att öka medborgarnas acceptans av vargstammen. Den här acceptansen försökte Sverige få genom att begränsa vargstammen till 210 individer och tillåta licensjakt. De svenska naturskyddsorganisationerna väckte talan i saken hos kommissionen och kommissionen inledde ett övervakningsförfarande. Inofficiella diskussioner och korrespondens mellan kommissionen och svenska myndigheter inleddes den 4 mars 2010. Eftersom kommissionen inte var nöjd med Sveriges svar inledde kommissionen övervakningsförfarandets officiella skede. En officiell anmärkning gavs den 28 januari 2011. Sveriges svar tillfredsställde fortsättningsvis inte kommissionen, så den 16.6.2011 följde ett motiverat utlåtande. Sverige har tid fram till den 17 augusti att svara på det motiverade utlåtandet. Övervakningsförfarandet har framskridit exceptionellt snabbt. Förmodligen är det så att kommissionen vill föra ärendet till domstol före inkommande jaktsäsong inleds. Intressant ur den nationella diskussionens synpunkt är att Sverige redan före sitt svar på den officiella anmärkningen hade sagt upp taket på 210 vargar. Sverige hade konstaterat att det trots allt endast var fråga om ett interimistiskt delmål. Sverige hade uppenbart inlämnat redogörelser i vilka det konstaterats att den gynnsamma skyddsnivån skulle uppnås först när det finns 450 vargar i Sverige. Trots svaren på den officiella anmärkningen och uppsägningen fortsatte alltså kommissionen övervakningsförfarandet. I sitt motiverade utlåtande konstaterar kommissionen att Sverige har handlat i strid med artiklarna 12 och 16 i habitatdirektivet eftersom Sverige på förhand hade fastställt en viss nivå som därtill var klart alltför låg. Kommissionen konstaterar ytterligare att Sverige fungerade i strid med direktivet genom att tillåta "licensjakten" trots att den svenska vargstammens genetiska grund är mycket smal och utbredningsområdet begränsat. Kommissionen anser att den svenska vargstammen inte når upp till gynnsam skyddsnivå. Kommissionen kritiserar särskilt att Sverige medvetet hindrar vargarnanas närvaro i renskötselområdet. Sluligen kritiserar kommissionen Sverige för att landet motiverar ovannämnda åtgärder med att lova att vargar ska flyttas till förekomstområdet trots att egentliga konkreta beslut inte har fattats. Kommissionen konstaterar i sitt motiverade utlåtande mycket detaljerat, att ett angivet vargtak ­ särskilt om det är så lågt som Sverige hade gått in för ­ strider mot habitatdirektivet. Kommissionen förutsätter att Sverige effektiverar skyddet av vargstammen även inom renskötslområdet. Ytterligare påvisar kommissionen att Sverige inte lyckats öka medborgarnas acceptans av varg genom licensjakten och vargtaket. I det här sammanhanget hänvisar kommissionen särskilt till Svenska Jägareförbunds ställningstaganden. Kommissionen konstaterar att andra klart tillfredsställande lösningar finns, bl.a. delegationer samt effektivt och snabbt avlivande av vargindivider som förorsakar skada. Slutligen kritiserar kommissionen mycket detaljerat den i Sverige tillåtna jakten och dess dimensionering. I det här skedet torde det redan vara klart att det är skäl att glömma tanken på ett vargtak. Kommissionens teser är så väl underbyggda och Sveriges försvar så svagt att någon möjlighet att ha framgång i domstolen med de här åtgärderna finns inte. Och som jag redan konstaterade, även Sverige har sagt upp taket. Vi har dock av en annan orsak skäl att mycket noggrant följa med hur övervakningsförfarandet utvecklas. Särskilt bekymmersamt är vissa av kommissionens synpunkter på tolkningen av habitatdirektivets artikel 16.1 punkt e. I vårt land används stycket ifråga i direktivet vid s.k. beståndsvårdande jakt efter björn och lodjur. Kommissionen är ute efter en tolkning som ganska häftigt skulle begränsa antalet beviljade jaktlicenser. Sverige står nu inför att söka konkreta åtgärder för att stärka vargstammen. I första hand torde Sverige hoppas att vargstammen i Finland och särskilt inom det finska renskötselområdet stärks såpass mycket att det vandrar vargar naturligt över till Sverige. I det motiverade utlåtandet finns det antydningaaar om detta. Detta antydde även Sveriges miljöminister Andreas Carlgren i sitt tillkännagivande. Han konstaterade att Sverige i skyndsam ordning kommer att utarbeta en förvaltningsplan. Utöver detta kommer Sverige att presentera konkreta åtgärder för att öka vargstammens genetiska mångfald. Som exempel nämnde han artificiell insemination, men tidigare har det varit fråga om utplanteringar. Ytterligare konstaterade Carlgren att Sverige under sommaren inleder underhandlingar med Finland och Norge om ett ökat nordiskt samarbete för förvaltning av en "gemensam fennoskandisk" vargstam. Återstår att se hur tuff Sveriges storarovdjurspolitik ser ut efter några år. Sami Niemi Konsulterande tjänsteman 50 l Jägaren l 4 l 2011
• Kevyet Vedenpit ävät Kestävät Pehmeät ja joustav at Lämmin vuori Nopeasti kuivuvat Vaativiin olosuhteisiin! Viking Icefighter Kestävät, kovaan käyttöön tehdyt PU (polyuretaani) saappaat ovat erityisesti suunniteltu Pohjolan kylmiin talviin. Lämmin villasekoitevuori (30% villaa) pitää jalat lämpiminä ja kuivina kaikissa olosuhteissa. Viking Thermo saappaat www.vikingfootwear.com
• Aktuellt från ministeriet En utblick över den kommande regeringsperioden I senaste nummer av Jägaren skrev jag att Finland före det här numrets publicering skulle ha en ny regering och ett nytt regeringsprogram. Det hängde på håret. Regeringsunderhandlingarna utmynnade fredagen den 17 juni i förhandlingsresultatet, den nya regeringens program "Ett öppet, rättvist och modigt Finland". Den nya regeringen har 19 ministrar. Till jord- och skogsbruksminister utnämndes erfarna Jari Koskinen. n Jyrki Katainens regeringsprogram ser för vilthushållningens och jaktens del relativt neutral ut vid en preliminär bedömning. I regeringsprogrammet ingår inte någon klar och konkret skrivning om stora förändringar som gäller jakt eller vilthushållning, exempelvis om lagändringar. Som jag ser det bekräftar regeringsprogrammet grundlinjerna i den nuvarande viltpolitiken: 1) Viltarterna bevaras livskraftiga. Det säkerställs att av viltarterna orsakade skador, bl.a. älgskadorna hålls på en acceptabel nivå. 2) Det säkerställs att stammarna av stora rovdjur hålls på en hållbar nivå med beaktande av människornas och produktionsdjurens behov av säkerhet och mångfalden i naturen. 3) I tjuvjakten ska ett effektivt ingripande ske. Dessa noteringar motsvarar viltpolitikens nuvarande målsättningar. I den del som behandlar miljöpolitiken hittas därtill en skrivning under rubriken naturens mångfald enligt vilken En totalutvärdering av hur Finlands storarovdjurspolitik lyckats. Det här är i själva verket en mycket välkommen linjedragning för där kommer man oundvikligen även in på utvärdering av situationen för rovdjursforskningens finansiering. Av utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kommer man att skära ner minst 110 miljonr euro medan regeringen kommer att säkerställa finansieringen av skyddsåtgärder för hotade arter. Alla stora rovdjur är ju hotade enligt den nyligen uppdaterade hotklassificeringen,så kanske finansieringen av rovdjursforskningen äntligen ordnar sig under den här regeringens tid. Ställvis är det dock svårt att tolka regeringsprogrammet och en del formuleringar kan innehålla t.o.m. betydande ändringar i nuvarande situation, trots att man inte önskat skriva ner detta direkt. I regeringsprogrammet konstateras det t.ex. att statens sektorforskningsinstitut sammanförs till större helheter. Vad detta kan betyda för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets del återstår att se. Vad jag kan förstå finns det två alternativ. Det är helt möjligt, att det nuvarande allt tätare LYNET-samarbete räcker för att fylla regeringsprogrammets skrivning. Det andra alternativet är radikalare: fusionering av forskningsinstituten. Regeringsprogrammet innehåller ytterligare följande intressanta skrivning som lämnar mycket öppet: Jord- och skogsbruksministeriets och detta underställda förvaltningsstrukturer förnyas så att de bättre motsvarar landsbygds- och näringspolitikens målsättningar. För att inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde effektivera forsknings-, utbildnings- och rådgivningsorganisationernas verksamhet görs en extern utredning som grund för åtgärderna. Det kan således vara så att tanken på ett miljö- och naturresursministerium inte är begravd trots att den inte som sådan har skrivits in i regeringsprogrammet. Regeringen har för avsikt att stärka miljöförvaltningens roll, som t.ex. dess förutsättningar att sköta koordineringen av uppgifter som överskrider förvaltningsområdenas gränser och starta ett utredningsprojekt som gäller behovet av att förya statens centralförvaltning. Å andra sidan, om det inte hittades samförstånd mellan de sex partierna under regeringsförhandlingarna om överföring av jord- och skogsbruksministeriet till miljöministeriet kan det hända att det inte hittas senare heller om inte i regeringsprogrammet förutsatta utredningar och på totala utvärderingar dragna slutsatser uttryckligen leder därtill. Sami Niemi Konsulterande tjänsteman 52 l Metsästäjä l 4 l 2011
• Omasta kontista UUTUU S! JAHTIIN Haulikoita mm: Stefano Fausti Albion Light 12/76 28", vaihtosup. Stefano Fausti Albion 12/76. 5 x vsup. Stefano Fausti Progress Inertia 12/76 itselataavakert. Stefano Fausti Volo de Luxe 12/76 EVS Stefano Fausti Elegant 20/76 vaihtosup. Stefano Fausti Style 20/76, 28", VS rinn.piipp. 1-liip. Stefano Fausti Dallas kal 10/89, 26" piiput, sup F/F Armed Super Magnum 12/89 itselat. kertatuli Armes TS870 pumppu 12/76, 22" tai 28" piippu 1590,00 1070,00 1190,00 1350,00 1140,00 1710,00 1030,00 440,00 390,00 Kivääreitä mm: Marlin M1895SS tai M1895G (guide gun) kal 45-70 Marlin M1895 XLR kal 45-70 Merkel 141A 9,3x74R tuplakivääri Merkel 140A kal 470NE tuplakivääri Merkel 140A kal 375H&H tuplakivääri Merkel 220E tuplaluodikko kal 243 win + Zeiss Jena 6x42 M44 venäläisiä, kal 7,62x53R kuin uusia, lyhyt (1 metri) M27 "pystykorva" 7,62x53R, varikkoperuskorjattuja Tokarev SVT-40 kal 7,62x53R, erittäin hyviä 820,00 1150,00 4900,00 5900,00 5900,00 3700,00 290,00 300,00 590,00 TOZ 78-04 22LR, paketti sis. 4x32 +jalat + vaim. Henry vipulukko, 22 mag. + jalat + BSA E 3-9x32 AO kiik. CZ ZKM452 .22 magnum + 4x32 kiikari + jalat, pakettitarjous 330,00 590,00 490,00 BSA Kiikaritähtäimet, 3 vuoden takuu. JAG 4-16x50 IR MD valolla 197,00 JAG 3-12x56 valolla ........... 197,00 3-10x44IR valolla ....................206,00 2,5-10x44AO Panther ........ 178,00 PT8-32x44 MD .........................290,00 STS 4-16x44 IR Tactical range valoristikolla................................................210,00 NS3-9x40AO 22, pienoiskiv. tähtäin matkarummuilla .........................160,00 AR3-12x44AG ilmakiv.kiik... 145,00 AR2-7x32 ilmakiv.kiik. ...........100,00 Harjoitteluun, Hämmerli AR20FT tarkkuusilmakivääri 4,5mm kertalaukaus, 300 bar ilmasäiliö, säätötukki, 7,5J, kokopituus 1009mm. 790,00 Saatavana myös Hämmerli CR20S tarkkuusilmakivääriä 88g CO2 säiliöllä, paino 4550g kokopituus 1142mm, säätötukki 590,00 Patruunatarjouksia: HUOM! 100 kpl hinta! PMC 308 win FMJ 147gr ......................70,- PMC 222 rem 50gr SP ........95,PMC 300 win mag 180gr SP ...............165,- PMC 270 win 150gr SP.... 140,PMC 375 H&H 17,5g Barnes ...............390,- PMC 223 rem 55gr...............45,Hull 12/70 haulikon patr no 4 tai no 5 teräsh................................................36,Hull 12/67 High Pheasant haulikoko no 6 lyijy .............................................55,Hull 12/67 Special Pigeon kyyhkyspatr haulikoko n6 lyijy.......................55,- UUTUU S! Desipesu lahtivajoille Desipesu lahtivajoille Varastossamme runsaasti käytettyjä urheilu­ ja metsästysaseita. Soita ja tilaa ilmainen lista, samalla saat Asetalon tuotekuvaston, tai vieraile sivuillamme www.asetalo.fi. Kysy kauppiaaltasi! Kotisivumme: www.asetalo.fi · E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE o Verkk . www 24akhntti. er o kaup pa Eräkontti PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti. Jägaren l 4 l 2011 l 53
• Eija Nylander, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Fångsten av småvilt 2010 Fler mårdhundar fällda än skogsharar l I jaktstatistiken för 2010 gick uttaget av mårdhund för första gången förbi utre. Av de slumpvis utvalda jägarna svarade 77 % på enkäten. taget av skogshare. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet önskar härmed tacka alla Under 2009 fälldes det rekordmycket mårdhund och resultatet för 2010 ­ 164 000 jägare som gav sig tid att besvara frågorna. Den som vill veta mårdhundar ­ blev bara en aning mindre. Däremot blev uttaget av skogshare, mera om avskjutningen under 2010 kan gå in på adressen 159 000 djur, klart mindre än året innan. Och alltså gick mårdhunden om skogs- http://www.rktl.fi/tilastot/metsastystilastot/ . Där finns också haren i statistiken och tog täten som det mest fällda däggdjuret. Fältharar fälldes en länk till den färskaste jaktstatistiken. l det 89 000 djur, det vill säga lika många som året innan. Rävar och minkar fälldes det drygt 50 000 djur av vardera arten. Tabell 1. Varje år betalar fler än 300 000 jägare jaktUttaget av småvilt under vårdsavgift. Gjorda enkäter visar att ungefär var 2010 och antalet fjärde jägare håller paus från jagandet varje år. jägare som fällt småvilt. Under 2010 var det ungefär 230 000 personer som jagade. Av dem var det 127 000 som jagade älg och 199 000 som jagade mindre vilt. Ungefär tre fjärdedelar av dem som jagade småvilt fällde Hardjur ett eller flera vilt. Skogshare 159200 49100 32 Ungefär 104 000 jägare jagade sjöfågel och Fälthare 89000 33700 22 fällde sammanlagt drygt en halv miljon fågKanin 1200 .. .. lar. Drygt hälften av det här uttaget bestod av Pälsdjur gräsänder. 2010 års uttag av gräsand, 265 000 Mårdhund 164200 36600 24 fåglar, liksom uttaget av kricka, 124 000 fåglar, Mink 54200 19200 13 Räv 52700 21400 14 stannade på samma nivå som året innan. Det Mård 25600 8600 6 fälldes 52 000 knipor, vilket är ungefär 10 000 Grävling 14000 5700 4 fler än året innan. Uttaget av bläsand sjönk däBävrar 6300 4400 3 remot från 49 000 till 39 000 änder. Bisam 5900 900 1 En del av de jaktbara sjöfåglarna är klassifiEkorre 5300 2100 1 cerade som hotade eller ska hållas under uppsikt Hermelin 2000 1400 1 och för deras del blev avskjutningen mycket rikIller 600 300 0 tigt mindre än under tidigare år. För viggens del Gäss blev tillbakagången särskilt stor; avskjutningen Grågås 8900 2700 2 föll från drygt 6000 fåglar 2009 till 1000 fåglar Kanadagås 6200 2500 2 Sädgås 5100 3300 2 under 2010. Också för sädgåsens del noterar vi Sjöfågel en klar tillbakagång från nästan 8000 sädgäss Gräsand 265400 60500 40 2009 till 5000 i fjol. Kricka och årta 124300 36800 24 123 000 personer jagade skogsfågel. Den Knipa 52500 21200 14 sammanlagda avskjutningen uppgick till Bläsand 38500 14300 9 171 000 orrar, 92 000 järpar, 35 000 tjädrar Alfågel 8000 1600 1 och 8000 ripor. För alla skogshöns innebar 2010 Stjärtand 7200 4200 3 en klar ökning från de rekordsvaga siffrorna för Ejder 5200 900 1 året innan. För orrens del var ökningen 70 %, Storskrake 5100 1500 1 för järpen drygt 50 % och för tjädern drygt 60 %. Skedand 4000 2500 2 Vigg 1400 1000 1 För ripans del uppgick ökningen till drygt 80 %, Småskrake 1100 600 0 men uttaget blev ändå väldigt litet jämfört med Brunand 900 500 0 tidigare år. Skogshöns Räknat i antal fällda exemplar leder gräsanOrre 170600 63300 42 den statistiken med ringduvan som tvåa. För Järpe 92100 41600 27 ringduvans del låg uttaget ­ 232 000 duvor ­ på Tjäder 35100 24900 16 samma nivå som året innan. I enkäten frågades Ripa 8400 2500 2 det inte bara efter egentliga viltarter utan också Övriga jaktbara fåglar efter antalet fällda kråkor, skator och måsfåglar Ringduva 232100 26000 17 (gråtrut och havstrut). De här arterna placeFasan 35600 7700 5 rar sig, räknat i antalet fällda fåglar, i täten på Morkulla 4700 3300 2 Sothöna 600 300 0 jaktstatistiken. I fjol fälldes omkring 180 000 Icke fredade kråkor och100 000 skator samt drygt 30 000 Kråka 182000 29100 19 måsfåglar. Skata 102400 20600 14 De här uppgifterna samlades in i början av Duvfångsten - nu 232 000 fåglar - har fortsättningsvis hållits Måsfåglar 33000 5500 4 mycket stor. 2011 med en enkät som postades till 5 400 jägaJägare som fällt arten 54 l Jägaren l 4 l 2011 Hannu Huttu Andelen som fällt vilt av alla som jagat småvilt, % Uttag, antal
• VÅRT TOPPMÄRKE Nordis Oy fyller 10 år! Vi firar jubileumsåret med att erbjuda: 20 st .308 Win Naturalis-patroner och 20 st .308 Win FMJ-patroner till det sammanlagda priset 75 ! Kampanjprodukterna hittar du bl. a. i följande affärer: AA-Production & Marketing Ace-Gun Oy Aholan Auto ja Urheilutarvike Ahti Huvila Oy Anon Ase ja Tukku Armoria Jyväskylä Ase- ja Optiikkahuolto H. Korhonen Ase ja Urheiluliike Patruuna Aseliike Rantanen Ky Asepaja M. Vuorela City Sport Oy Kemi City Sport Oy Rovaniemi Digimesta Oy E. Jylhä Ky Elmo Sport Kuusamo Erä+ Kuopio Oy Erä+ Oulu Oy Eräliike Riistamaa Oy Espoo Eräliike Riistamaa Oy Kouvola Eräloppi Oy Erämaailma Eräpori J. Sillankorva Forssan Ase ja Retkeily Green Trail Oy Halpa-Halli Juusolat Ky Häijään Urheilutarvike Ky Ilpon Katiska Intersport Savonlinna Intersport Sotkamo Intersport Tornio J. Kärkkäinen Oy Lahti J. Kärkkäinen Oy Oulu J. Kärkkäinen Oy Ylivieska Juvan Rauta ja Maatalous Oy Karhulan Ase ja Erä Karhunjälki Oy Kemiön Metsästyspuoti Kesport Alajärvi Kesport Iisalmi Kesport Ilomantsi Kesport Jalasjärvi Kesport Kauhajoki Kesport Äänekoski Kimmon Konepaja Oy Krono Järn KT-Sportcenter Kärkkäinen Express Oy Loimaan Asekellari Mantsin Rauta-Sport Laatikainen Ollin Erä ja Kalastus Ky Oy Carlson Joensuu Oy Carlson Kuopio Oy Carlson Mikkeli Oy Carlson Varkaus Oy Eräkontti Ab Printec Systems Oy Ltd Prisma Limingantulli Pääkkönen & Piirainen Oy Raimo Olkkonen Oy Rajan Ase Ky Rautia Erkinheimo Rautia Ranua Ruotsalainen Oy Schröder Oy Sepon Urheilu ja Patruuna Oy Sissos-Myymälä Oy Sportia Nurmes Sport'in Riskilä Suomi Ase Oy T:mi Heinolan Kontti Tiura-Uistin Ky Tukkimies Urheilu ja Lelu Oy Urheilu Koskimies & Kni Urheilu Pajala Oy Urheiluase Oy Wild Sport Finland Oy Ylöjärven Asetarvike Ämmän Erä-Urheilu Oy På våra webbsidor finns en komplett lista över återförsäljare. Kolla! Med denna kupong 20 st LAPUA .308 Win Naturalisoch 20 st FMJ-patroner till det sammanlagda priset 75! Fyll i kupongen här intill med dina kontaktuppgifter och returnera den till din affär. Kupongen berättigar dig att inlösa jubileumsårets kupongerbjudande. Mellan alla som returnerat kupongen utlottas produktpriser. Namn ______________________________ E-mail ______________________________ Tfn ______________________________ Erbjudandet är i kraft till den 31.10.2011 Nordic Distribution Oy Nordis PB 5, 62101 LAPPO www.nordis.fi Erbjudandet är i kraft till den 31.10.2011 Metsästäjä l 4 l 2011 l 55
• Nilla Aikio, Timo Eskola, Markus Pekkinen och Ahti Putaala, Forststyrelsen Forststyrelsen iståndsätter viltets miljöer Forststyrelsen restaurerar, iståndsätter och skapar nya livsmiljöer på statsmark för viltfåglarna. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på impediment och tvinmark, och åtgärderna koordineras med ekonomiskogsbruket. De preliminära resultaten är väldigt positiva ­ viltet hittar till de iståndsatta platserna. P 58 l Jägaren l 4 l 2011 l På mark som ägs av staten, företag och privatpersoner finns flera hundra tusen hektar tvinmark och impediment som med olika åtgärder kan förvandlas till bättre miljöer för viltet. Restaureringarna ökar mångfalden i naturen, inte bara på själva objektet utan också i omkringliggande marker. Potentiella objekt som inte ens behöver vara dyrbara att återställa till viltmiljöer kan vara våtmarker som dikats ut, kärr vid bäckar, gamla torvtäkter, avdankade fiskodlingsdammar och svämland vid bäverdammar. Våtmarker som har restaurerats eller anlagts för viltet är nyttiga också på andra sätt. De skapar en variation i landskapet som är angenäm för människoögat och ökar möjligheterna till friluftsliv. De fungerar som vattenmagasin under torra perioder och jämnar ut flödestoppar. Våtmarker som har planerats och anlagts koordinerat med skogsbruket kan dessutom utmärkt väl integreras i skogsbrukets vattenskydd. Kostnadseffektiv verksamhetsmodell ger resultat Restaurerandet av viltmiljöer började som ett tvåårigt projekt år 2007. När projektet avslutades rekryterade ForstNu strömmar vattnet igen i den gamla bäckfåran. Platsen, som ligger i Över-Ijo, restaurerades för att skapa en biotop för viltfåglar. Timo Eskola
• styrelsen tre planerare på heltid för att fortsätta med verksamheten, nämligen Nilla Aikio i Lappland, Timo Eskola i Österbotten och Kajanaland samt Markus Pekkinen i södra Finland. Iståndsättandet av viltmiljöer gjordes till en integrerad del av Forststyrelsens normala verksamhet och har sedan dess vidareutvecklats i samarbete med naturtjänsterna och skogsbruket. Kartläggningen och planeringen av lämpliga restaureringsobjekt görs nu integrerat med skogshushållningen. Genom att samordna skötseln av viltmiljöerna med skogsbrukets planering och arbeten åstadkommer vi avsevärda kostnadsinbesparingar och får effekt i skötseln av viltmiljöerna. De minsta viltobjekten orsakar knappt alls några extrakostnader för skogsbruket. Tilläggskostnaderna för de större viltobjekten täcks med intäkterna från försäljningen av jaktlicenser till jägare. På det här viset går pengarna tillbaka till viltvården i jaktområdena. Restaureringen av viltmiljöer i statsmarker har kommit effektivt igång. I Forststyrelsens ekonomiskogar hade vid utgången av fjolåret restaurerats 1480 ha myrar för ripa och sädgås, anlagts drygt 20 stycken viltvatten för sjöfågel på 0,5 till 30 ha, restaurerats 60 ha små våtmarker i sänkor på momark samt återställts en 10 ha stort kärr vid ett dike. Även om det här inte verkar särskilt imponerande så blir det sammantaget och med åren avsevärda arealer. Vi ska inte heller glömma bort de restaureringar som görs inom skyddsområden. Vi har, för att nämna ett exempel, restaurerat drygt 16 000 hektar myr i statliga skyddsområden och det har haft en gynnsam inverkan inte bara på mångfalden i naturen utan säkerligen också för att bevara bestånden av häckande ripor och sädgäss. Ripan gillar restaurerade myrar Vi stöder ripornas möjligheter att leva på myrar i barrskog genom att iståndsätta myrar där de spelar och häckar. Vi avlägsnar trädbeståndet som har gynnats av dikningen och vuxit upp. Vi lägger igen eller dämmer diken för att gynna vattenhushållningen och få myrväxtligheten att återvända. Gölarna som bildas vid en restaurering bidrar också till att öka sjöfåglarnas trivsel på platsen. Restaureringen av ripmyrar inom statlig ekonomiskog började år 2007 och resultaten har varit väldigt uppmuntrande eftersom riporna verkar acceptera objekten redan under våren efter restaureringen och mutar in revir. Att tuvullen har blivit vanligare tyder på att det finns många viltarter som har börjat söka sin föda på de restaurerade myrarna. På myren Maijanneva i Sievi iståndsattes en ripmyr på cirka 170 hektar. I april 2009 inventerades ripbeståndet på objektet och reviren kartlades. Med de närmaste omgivningarna medräknade påträffades inalles sju riprevir. Fyra av reviren fanns på den del av myren som var planerad för restaurering. På våren efter restaureringen fanns det 12 riprevir och hela elva av dem fanns på den restaurerade delen! På den gamla torvtäkten i Orastinsuo i Över-Ijo anlades ett fågelvatten på 28 hektar. Bottendammen som reglerar vattenståndet syns nere till höger på bilden. Fågelvatten av många olika slag När vi på Forststyrelsen anlägger viltvatten för sjöfåglar i statsmarker med ekonomiskogsbruk är det i första hand på sådana ställen där människan redan har gjort ingrepp i vattenhushållningen. Det kan vara sanka ställen som Jaakko Mikkonen tittar närmare på ett dike som ska läggas igen. Platsen är en ripmyr i Ryti i Kuhmo. Våtmarken i bakgrunden, som delvis har torkat ut, ska också förstoras. Jägaren l 4 l 2011 l 59 Timo Eskola Ahti Putaala
• Förr odlades det fisk i Latvajärvi i Kittilä, men sjön har nu förvandlats till ett fågelvatten på 30 ha med varierande vattendjup skogsbruket har dikat ut, nedlagda torvtäkter och gamla fiskodlingsdammar. I synnerhet i norra Finland har vi kunnat utnyttja gamla fiskodlingsdammar. I Latvajärvi i Kittilä lades fiskodlingen ner för drygt tio år sedan och vattenytan sjönk permanent. Och det var inte bara vattnet som försvann utan också sjöfåglarna gjorde det. Utifrån platsens egen karaktär och sjöfåglarnas miljökrav höjde vi sjöns vattennivå och åstadkom på det viset ett viltvatten på ungefär 30 hektar med varierande vattendjup. I Latvajärvi förbättrade vi sjöfåglarnas miljö enbart genom att höja vattenytan, vilket innebar att kostnaderna blev små i förhållande till nyttan. De inventeringar av sjöfåglarna som har gjorts efter restaureringen visar att sjön har återfått sin roll som ett betydande fågelvatten. I Vahojärvi anlade Forststyrelsen två våtmarker på initiativ av jaktföreningen Tesoman erämiehet. Vi fann en naturlig plats för våtmarkerna i en sänka i skog med en bäck som en gång i tiden blivit rensad. Först avlägsnade vi trädbeståndet och därefter byggde vi en damm och höjde vattennivån utan att avlägsna bottenvegetationen. På det här viset åstadkom vi två grunda viltvatten med flacka stränder och en sammanlagd areal på ungefär två hektar. "Den här våtmarkens positiva effekter begränsar sig inte till själva viltvattnet", berättar Miikka Reiman, som är medlem i jaktföreningen. Några sjöar i närheten har fått fler invånare i form av sjöfågelpar. I synnerhet gräsänderna blev fler i trak- ten sedan viltvattnet kom till. Jaktföreningen håller efter de små rovdjuren i trakten och bidrar på det viset till att sjöfåglarna får häcka i fred. Blickarna vänds mot orörd skog De orörda skogarna är viktiga livsmiljöer inte bara för tjäderns ungar utan också för de övriga hönsfåglarnas kullar. Skogar vid bäck i naturtillstånd eller i ett tillstånd som är snarlikt ett naturtillstånd hör till de särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagens 10 §. Enligt lagen ska särdragen hos sådana biotoper bevaras vid all verksamhet på platsen. Ofta är det möjligt att återställa ett kärr vid dike genom att iståndsätta vattenhushållningen. Restaurering av kärr kräver alltid en omsorgsfullt skräddarsydd planering och realisering. Som ett pilotprojekt för restaurering av kärr iståndsatte Forststyrelsen år 2009 Rajapuron korpi i Över-Ijo . Dikena som dränerade objektet lades om så att vattnet återgick till den naturliga bäckfåran. Vid samma tillfälle byggdes också två sedimenteringsbassänger för dikesvattnet, en i var ända av kärret. Sedimenteringsbassängernas stränla sko oE der och botten formgavs med särskilt hänsyn till sjöfåglarnas behov och på det här viset skapades en fungerande livsmiljö för både skogshöns och sjöfåglar. Följer med effekterna Vi följer systematiskt med vilka effekter restaureringen har på viltfaunan och får på det viset ett jämförelsematerial för olika objekt och metoder. Resultaten kan vi sedan använda som ett verktyg för att välja kostnadseffektiva objekt och metoder, och vidareutveckla verksamheten. I april kartlägger vi ripornas vårliga revir på restaurerade myrar och omkringliggande myrområden. En effektiv metod för att få klarhet i riptupparnas revir är att spela upp ripläten, som vanligen får revirförsvarande tuppar att reagera omedelbart. Metoden förutsätter dock att kartläggningen görs på precis rätt tid på våren och på dagen. Vi följer med produktionen och utvecklingen hos de anlagda viltvattnen genom att inventera sjöfåglarna, vatteninsekterna och de övriga ryggradslösa djuren, och genom att kartlägga växtligheten. Huvudansvaret för inventeringarna ligger på Institutionen för skogsvetenskaper vid Helsingfors universitet, där inventeringsmaterialet bland annat kan ligga till grund för doktorsavhandlingar. Sjöfåglarna räknas fem gånger per sommar och objekt. Inventeringarna visar att sjöfåglarna hittar fort till de nya häckningsmiljöerna och det är inte ovanligt att observera kullar redan under sommaren efter restaureringen. Den här riptuppen i Kuhmo mutade in sitt vårrevir så fort trädbeståndet på restaureringsobjektet hade röjts Ti m Viltet integreras i ekonomiskogarna I den här artikeln berättar vi i ord och bild om hur mycket som kan göras för viltet på tvinmark och impediment. För väldigt många skogslevande viltarter är det avgörande ändå hur väl vi lyckas integrera dem i skötseln av ekonomiskog. Forststyrelsen ger inom kort ut en ny miljöguide för skogshushållningen där bevarandet av viltets och i synnerhet skogshönsens livsmiljöer och livsmöjligheter lyfts fram i ännu högre grad än förut. Mer om detta följer i nästa nummer av tidningen Jägaren. l 60 l Jägaren l 4 l 2011 Nilla Aikio
• Arrendator restaurerar miljöer n Det är fullt möjligt att restaurera viltmiljöer också på arrenderad jaktmark. I Kärsämäki har Forststyrelsen arrenderat ut ett markområde till jaktföreningen Miiluranta-Sydämen Metsästysseura som inkluderar ett myrområde kallat Kivineva. Våren 2010 tog jaktföreningen kontakt med Forststyrelsens planerare Timo Eskola och därav följde en gemensam planering för att återställa ett cirka 24 hektar stort myrområde. Det var skogsbruksplanerare Matti Myllylä på Forststyrelsen som skötte planeringen av restaureringen. Det egentliga restaureringsarbetet, det vill säga att fälla trädbeståndet på myren, röja och dämma dikena gjordes av jaktföreningen med egna krafter och under Jorma Seppäläs ledning under vårvintern 2011. Kärsämäki jaktvårdsförening stödde jaktföreningen med en smärre summa. I våras gjordes på objektet en kartläggning av utgångsläget för ripans del. Vid inventeringen påträffades två riprevir, vilket betyder att det finns förutsättningar för ripbeståndet att utvecklas. Granne till Kivinevamyren ligger ett viltvatten för sjöfågel som jaktföreningen också har iståndsatt och som är uppskattat bland fåglarna. Med andra ord kommer samarbetet mellan Forststyrelsen och arrendatorn att leda till att Kivineva utvecklas till ett välbesökt tillhåll för viltet. KivIneva före restaureringen. Jorma Seppälä granskar resultatet av Kivinevas restaurering. LIITY JÄSENEKSI SUOMEN METSÄSTÄJÄLIITON UUDENMAAN PIIRI ry Suomen Metsästäjäliitto ry on Suomen suurin metsästäjien etujärjestö, johon kuuluu yli 150 000 jäsentä. Jäsenmaksuun sisältyy: Jahti lehden vuosikerta · Muut piirin palvelut, koulutus · Osallistumisoikeus kilpailu ym. toimintaan. Tutustu piirin toimintaan kotisivuiltamme: www.metsastajaliitto. /uusimaa Jägaren l 4 l 2011 l 61
• Jakten på statens marker Vi är till för våra kunder Finländarna är ett jagande folk. Såvitt vi känner till klättrade vi inte ner från träden senare än andra, men vi har bevarat det starka bandet till naturen. n I de områden som ägs av staten och administreras av Forststyrelsen finns det riktiga nationalklenoder där fantastiska landskap, ödemarkskänsla och god service sammanfaller. Somliga områden sorterar under ekonomiskogsbruket medan andra är fredade i varierande grad eller belagda med olika begränsningar. Men lika fullt är de allihop till för friluftsfolket och intresset för dem verkar snarare öka än minska. Därför måste vi sköta om dem med ansvar. Jakten på statens marker bedrivs inte som ett företag som ska göra vinst utan den bärande målsättningen är att jakttjänsterna ska fungera väl och på lång sikt. Ekonomiskt ska verksamheten bära sig själv. Om licensavgifterna ger ett överskott så kanaliseras det till skötseln av viltmiljöer, exempelvis för ripan eller sädgåsen. Att serva jägare och friluftsfolk är inte någon enkel match eftersom folk har så olika behov. En vill ut i markerna för egen maskin medan en annan väntar på goda råd och den tredje kräver guide. Några viltgarantier kan vi inte ge, men upplevelser får kunderna garanterat. Det kan handlar om att plurra i eller tappa bort sig, få stoppa en tjäder i ränseln, finna lugn och ro ­ don efter person alltså. Somliga områden drar som magneter och det blir stockning i licenskön. Så även i år. Och när somliga blir utan licens så får vi kritik. Men om alla fick licens så skulle vi få ännu mer kritik. Vem vill ströva i skogen om man jämt stöter på folk? Forststyrelsens licensmaskineri fungerar inte heller efter marknadsekonomiska principer, utan alla som söker licens behandlas lika. Det ger säkerligen ett stelt och byråkratiskt intryck, men är rättvist på ett burdust vis. Licenserna kvoteras och fördelas enligt förhandsanmälningarna. Dessutom bestäms priset på licenserna genom en förordning. Men i alla fall: när en flock ripor flyger upp rakt framför en eller hunden skäller intensivt, då pumpar blodet häftigare i kroppen. Människan behöver upplevelser. Vi lyssnar uppmärksamt efter kundernas varierande förväntningar och utvecklar våra tjänster i en sådan riktning att så många som möjligt får möjligheter till upplevelser. Naturen påverkar oss med väldig kraft. Numera talar vi om ekosystemtjänster. Med den här fina termen vill vi beskriva de tjänster som naturen erbjuder oss. Men egentligen erbjuder den ju oss bara den materiella inramningen. Upplevelserna får vi på köpet. De stimulerar och ger kraft och hälsa. Jakten för upp spänningen och upphetsningen till ytan, vilket säkert är ett resultat av evolutionen. Utan adrenalinkicken och endorfinets känsla av välbehag skulle mången familj i urtiden ha blivit utan middag. Numera är förstås upplevelsen viktigare än att fälla viltet, men utan betydelse är fällningen inte. Det finns någonting primitivt och svårförklarligt fascinerande i jakten och fisket. Typiskt för jägare är också att de känner ansvar för viltstammarna och sköter om dem. På viltfronten har det mer än en gång förutspåtts att världens undergång är nära, men ännu har vi inte sett till den. Naturen reparerar spåren efter oss så gott den hinner och kan. Bara vi begriper att ta ansvar och inte begära för mycket. Vårens spelplatser lovade gott åtminstone för hönsjägarna; det var ett nästan öronbedövande liv och leverne ute i naturen! Jukka Bisi, vildmarkschef 62 l Jägaren l 4 l 2011
• Uusi Gator! John Deere XUV 855D 15000 UUTTA · Agressiivinen muotoilu · Hiljaisempi · Tehokkaammat levyjarrut · Tilavampi uusi Deluxe-lava · Entistä suurempi joustovara · Suljettu voimansiirto, kahluusyvyys yli 50 cm alv 0% Unohtumattomien eräelämysten äärellä Raikas luonto on paratiisi omalle eräharrastuksellesi. Karista arjen pölyt ja koe aito eräelämys. Villin Pohjolan kautta saat Metsähallituksen metsästys- ja kalastuslupien lisäksi lupia yhteismetsien metsästysaluelle. Vaihtelua jahtiharrastuksiin tarjoaa mahdollisuus latvalinnustukseen Ruotsissa. Villi Pohjola tarjoaa noin 500 laadukkaan vuokrakämpän valikoiman ympäri Suomen. Valitse eräharrastuksesi tukikohdaksi sopiva jahti- tai kalakämppä netistä. Varaa luvat ja kämppälomasi netistä: Villipohjola.fi, puhelimitse tai sähköpostilla. Ota yhteyttä myyntipalveluumme: Yksityisasiakkaat p. 0203 44122 (lankap. 8,28 snt + 7 snt/min, matkap. 8,28 snt + 17 snt/min) villipohjola@villipohjola.fi www.agrimarket.fi www.deere.fi Ryhmäasiakkaat p. 0205 64 4333 (lankap. 8,28 snt + 7 snt/min, matkap. 8,28 snt + 17 snt/min) business@villipohjola.fi Metsästäjä l 4 l 2011 l 63
• Jani Körhämö, projektchef, Finlands viltcentral Möjligheter finns att påverka förvaltningsplanen för älgstammen Finlands viltcentral bereder för närvarande en förvaltningsplan för älgstammen vars syfte är att sammanställa och sammanjämka olika till älgen knutna aktörers synpunkter och målsättningar. Med stöd av planen dras riktlinjerna upp för förvaltningen av den kommande älgstammen. De till älgen knutna intressegrupperna kallas samman regionvis inkommande höst. Även alla andra har möjligheter att påverka förvaltningsplanen genom att på hösten besvara den elektroniska enkäten gällande förvaltningsplanen. 64 l Jägaren l 4 l 2011 Hannu Huttu
• J l Jord- och skogsbruksministeriet har som mål för Finlands viltcentral ställt beredningen av en förvaltningsplan för älgstammen. Det är fråga om en plan på strategisk nivå som drar upp riktlinjerna för förvaltningen av älgstammen i framtiden. För beredningen har jord- och skogsbruksministeriet ställt vissa mål i samband med tillsättandet av styrgrupp för projektet. Vid beredningen av förvaltningsplanerna ska enligt målen lokala förhållanden beaktas samt regionala aktörer och riksomfattande intressegrupper erbjudas möjligheter att delta i utarbetandet av planen. Vid beredningen av förvaltningsplanen ska ytterligare riksviltvårdsrådets och de regionala viltvårdsrådens medlemmars sakkunskap utnyttjas. Medlemmar av de regionala viltvårdsråden är utöver de av jaktvårdsföreningarna tillsatta medlemmarna representanter för landskapsförbunden, ntm-centralerna, skogscentralerna samt markägarorganisationerna. I riksviltvårdsrådets sammansättning är intressegruppernas representation ännu bredare. Enligt de av ministeriet uppställda målen ska det vid utarbetandet av förvaltningsplanen för älgstammen ytterligare fästas särskild uppmärksamhet vid på vilket sätt det vore möjligt att utveckla ställandet av målen för förvaltningen av älgstammen på regional nivå så att beaktandet av olika intressen breddas. Därtill ska särskild uppmärksamhet fästas vid hur förvaltningen av älgstammen kan sammanjämkas med förvaltningen av de ökande stammarna av stora rovdjur. Nu är det dags att påverka förvaltnigen av älgstammen. skador uppgått som mest till över fem miljoner euro. Även den här mätaren är såtillvida bristfällig att alla skogsskador inte syns i ersättningsbeloppen, kanhända bara isbergets topp. Under de senaste tio åren har de stora landrovdjuren återvänt, stammarna har vuxit och i praktiken spritt sig över hela landet. Av våra stora rovdjur lever åtminstone vargen och björnen under stark växelverkan med älgen. Det innebär även att riktlinjerna för förvaltningen av stammarna av stora rovdjur och av älg inverkar på varandra. Älgen har stärkt och bevarat sin position i samhällsdebatten och synpunkterna och målen för förvaltningen av älgstammen varierar beroende på infallsvinkeln. Målet och samtidigt utmaningen för förvaltningsplanen är att försöka sammanjämka målsättningarna och finna sådana riktlinjer för förvaltningen av älgstammen som möjliggör en så god "samhällsfrid" som möjligt. Även i de kommande sammankomsterna för intressegrupperna torde diskussionens centrala frågor tas upp. Vilket är det lämpliga antalet älgar? Kan målsättningarna fastställas även på något annat sätt än som älgtätheter, t.ex. som någon viss olycksfrekvens? Vilka alla bör kunna delta i målsättningen för förvaltningen av älgstammen? Ska besluten om älgmålsättningarna fattas på regional nivå och i såfall med hurdan metod? Är kunskaperna om förvaltningen av älgstammen tillräckliga och har de korrekt form? Är nuvarande system för reglering av stammen oduglig eller klarar vi oss med mindre finjusteringar? Strävan är att vi i den mån det förekommer missnöje med sakernas tillstånd försöker hitta bättre alternativ. Det är nu dags att påverka förvaltningen av älgstammen. erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet av förvaltningsplanen vid de möten för intressegrupper som sammankallas av de regionala viltvårdsråden och som ordnas två gånger i viltcentralens samtliga regioner under den tid projektet pågår. Under inkommande höst sammankallas intressegrupperna under septemberoktober av de regionala viltvårdsråden. Dessa möten inleds med redogörelser för bakgrunden, älgstammens utveckling i regionen ifråga, skadesituationen samt älgjakten. Huvuddelen av programmet under dessa möten ägnas gemensamt arbete med frågor i anknytning till förvaltningsplanen. De regionala viltvårdsråden har vid sina möte fattat beslut om vilka regionala aktörer som kallas till respektive möte och kontakt med dessa aktörer tas på åtgärd av förvaltningsplaneprojektet i början av augusti. Förvaltningsplaneprojektet på nätet Finlands viltcentrals uppgift är att bereda, utarbeta och uppdatera förvaltningsplaner för viltarter eller dessas livsmiljöer. På viltcentralens webbsajt på adressen www.riista.fi/hoitosuunnitelmat har det öppnats en egen sektion för förvaltningsplaner och syftet är att via sidorna informera om beredningen av olika förvaltningsplaner samt erbjuda möjligheter att påverka vid respektive tidpunkt aktuella planer, t.ex. genom elektroniska förfrågningar. På förvaltningsplanesidorna ges information om aktuella planeobekt och dessas beredningsskeden. Förvaltningsplanen för älgstammen fungerar som pilotprojekt och basuppgifter om projektets framskridande ges på planesidorna. Via sidorna erbjuds också möjligheter att påverka utarbetandet av planen. Från medlet av augusti blir det möjligt att svara på elektroniska frågor om beredningen av förvaltningsplanen. Den här möjligheten är avsedd för alla medborgare. På enkäten hoppas vi få många svar så att vi får en så bred kartläggning som möjligt av synpunkter på förvaltningen av älgstammen. l Sammanjämkandet av målsättningarna en utmaning Förvaltningen av älgstammen och älgjakten har långa traditioner i vårt land. En älgjakts- och stamregleringskultur av nuvarande karaktär kan anses ha börjat på 1970-talet då älgstammen snabbt ökade till en storleksordning som var avsevärt större än under tidigare decennier. Älgjakten har blivit en betydande del av den finländska vilthushållningen och värdet på den årliga älgfångsten når redan mätt enbart med köttets värde upp till tiotals miljoner euro. Ytterligare ger jakten en rekreationsnytta vars värde t.o.m. torde överstiga bytets värde. Som motvikt till nyttan i vågskålen kommer sedan de skador älgen orsakar. I vägtrafiken har det under de under de senaste åren inträffat kring halvannat tusental älgkrockar och utöver de materiella skadorna orsakas det i en del av olyckorna även personskador. För skogsbrukets del har de årliga ersättningarna för älg- De regionala viltvårdsråden sammankallar intressegrupperna Den öppna beredningsprocessen har en viktig position vid beredningen av förvaltningsplanerna. Under den erbjuds möjligheter att delta och påverka för de aktörer som har behov och mål för förvaltningen av aktuell art. Intressegrupper som på olika sätt har anknytning till älgen och förvaltningen av älgstammen Påverka förvaltningsplanen för älgstammen genom att svara på enkäten fr.o.m. den 15.8 på adressen www.riista.fi/ hoitosuunnitelmat Jägaren l 4 l 2011 l 65
• Ilpo Kojola1, Pjotr Danilov2, Kalevi Heikura3, Juri Kurhinen1, Samuli Heikkinen1, Vladimir Belkin2, Valeri Efimov4, Sergei Kochanov5, A. Korolev5, Jyrki Pusenius1 & Viktor Mamontov4 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, 2Karelska forskningscentralens biologiska institut, Petrozavodsk, 3Uleåborgs universitet, Zoologiska museet, 4Biologiska forskningsinstitutet, Archangelsk, 5Komi forskningscentral, Biologiska institutet, Syktyvkar 1 Skogsrenen behöver forskning och skydd I 66 l Jägaren l 4 l 2011 l I Europa lever endast omkring 9 000-10 000 skogsrenar. Ända sedan 1800-talet har antalet minskat och förekomstområdena blivit allt mindre. Det tidigare enhetliga spridningsområdet har splittrats till 21 förekomster. Samtidigt har också den kanadensiska skogsrenen, skogskaribun, gått tillbaka. Det finns många orsaker till tillbakagången. Dessas inbördes betydelse torde ha samband med såväl tidsperioden som den region som är föremål för granskning. Suomenselän naaraita vasoineen. I Kajanaland är kalvarnas överlevnad svag. Stammen i Karelen och Suomenselkäområdet är stabil Vid helikopterinventeringar i Finland påträffades senaste vinter 1900 skogsrenar , av dessa 800 i Kajanaland och 1100 i Suomenselkäomrdet. Kajanalands närhistoria präglas av en återinvandring från ryska Karelen som inleddes på 1960-talet och efter returen en stam med jämn tillväxt som nådde sin kulmen för tio år sedan. Antalet skogsrenar i Kajanaland var som störst 2001. Under helikopterflygningarna det året observerades 1700 renar. Därefter har stammen decimerats nästan kraschartat och uppgick 2005 till endast omkring tusen djur. Därefter har antalet minskat långsammare. Vid inventeringen innevarande år påträffades 800 renar. Det av viltcentralen i Kajanaland och VFFI insamlade materialet visar att sommarens kalvavgång Ilpo Kojola är såpass stor att någon tillväxt för skogsrenstammen inte är sannolik för närvarande. Skogsrenstammen i Suomenselkäområdet, som fick sin början genom återinförsel, blev under de två första decennierna snabbt starkare, men därefter har antalet i snart tio år hunnit hållas på sin nuvarande nivå med omkring tusen djur. I Suomenselkäområdet har kalvarnas överlevnad varit klart bättre än i Kajanaland, vilket innebär att risken för att stammen ska minska är mindre där. I det ryska Karelen bedöms att det finns 3 000 skogsrenar. Stammen har stabiliserats på nämnda nivå efter en kollaps på 90-talet. I slutet av 1950-talet fanns det bara 2 000 skogsrenar i Karelen men redan kring medlet av 1960-talet hade antalet stigit till 3 000. Tidpunkten för den här tillväxten för populationen infaller tidsmässigt med skogsrenens återkomst till Kajanaland från andra sidan gränsen. I Karelen ökade antalet skogsrenar under 70-talet till 6 500 och höll sig på den här nivån ända till senare hälften av 80-ta- Ilpo Kojola
• Karta över förekomsten av skogsren i Europa. let. Den nedgång som inföll i början av följande decennium sammanfaller också med att den sydliga gränsen för förekomstområdet då försköts längre norrut än den var tidigare. Forskningen inför stora utmaningar Antalet skogsrenar i Archangelsk och Komi minskar Skogsrenstammarna i såväl Archangelsk som Komi håller på att decimeras. Skogsrenstammen i Archangelsk uppskattas till 2 000 - 2 500 djur. Renar påträffas inom fem separata områden av vilka det största sträcker sig ända in på den östra grannens, republiken Komis område. Renarna inom det här nordligaste området är dock inte nödvändigtvis rena skogsrenar utan antalet egentliga skogsrenar i Archangelsk kan mycket väl vara färre än nämnda drygt 2 000. Skogsrenstammen i republiken Komi antas uppgå till 3 000 ­ 3 500 djur. Skogsrenarna i Komi är koncentrerade till de östra delarna av området i grannskapet av Uralbergen. Jakten har upphört Jakten på skogsren upphörde 2002 i Kajanaland. Då kunde de första tecknen på att stammen vänt över i nedgång varseblis. Samma år förbjöds jakten också i ryska Karelen., Archangelsk och Komi. Under de senaste åren har antalet jaktlicenser i Suomenselkä skurits ner kraftigt. Skogsrenens trångmål har även noterats i skyddsdokumenten. Skogsrenen har såväl i det ryska Karelen som i republiken Komi antecknats i den s.k. röda boken som en sårbar djurart. I den förvaltningsplan som utarbetades 2008 för skogsrenstammen i vårt land har det ställts som mål att markant stärka skogsrenstammen. Lindrandet av den europeiska skogsrenens trångmål försvåras av det stora antalet öppna frågor. Vid sidan av utredningen av orsaker bör även enhetliga och jämförbara metoder för uppföljningen av stammen från Suomenselkä till Ural tas som mål. Orsaken till att stammarna av skogsren och kanadensisk skogskaribu minskar har bl.a. antagits bero på att antalet stora rovdjur ökar och att livsmiljön försvagas. I vissa områden ser det även ut som om olaglig jakt skulle vara ett problem. På de kajanaländska reSkogsrenens situation i Europa. narnas sommarbeten lever Område Uppskattat antal täta björn- och vargstamSuomenselkä 1 100 mar medan förekomsten Kajanaland 800 av lodjur har varit rikligast Ryska Karelen 3 000 närmast inom skogsrenarArchangelsk 2 000 ­ 2 500 nas övervintringsområden. Komi 3 000 ­ 3 500 Antalet skogsrenar och kalvproduktionen sjönk brant samtidigt som stammen av vargar mångdubblades i början av 2000-talet i renområdet. Det är dock för tidigt att dra slutsatser om de stora rovdjurens roll, för vi vet ytterst litet om björnens, järvens och lodjurets betydelse. I det ryska Karelen finns det rikligt med björnar medan stammen av lodjur är ytterst fåtalig. En stam på några tiotal djur av landets fåtaligaste stora rovdjur, järven, lever i Kajanaland och den får inte heller glömmas bort i funderingarna. I Brittiska Columbia märktes för några år sedan nyfödda kal- var av skogskaribu med s.k. mortalitetssändare. I undersökningen ifråga visade sig järven vara den viktigaste beskattaren av kalvar. Livsmiljöns eventuella förändring i en för skogsrenen ogynnsam riktning är en komplex fråga. För renen är gamla skogar och odikade kärr en idealmiljö, men också vanlig ekonomiskog duger som boendeområde. Den splittring av livsmiljön som åstadkommits av skogsbruket kan dock öka renens exponering för predatorerna. Tillväxtens avstannande för renstammen i Suomenselkäområdet indikerar dock att analysens infallsvinkel borde breddas från rovdjuren till att omfatta även andra faktorer, för den här stammen lever i ett område där stamtätheten för de stora rovdjurens del för de mesta är relativt rimlig. Summa summarum antyder de senaste tidernas utveckling för de europeiska stammarna av skogsren att förvaltningen av stammen och skyddet av denna invånare i taigaskogen är en stor utmaning. Renen kan vara känsligare för av människan orsakade förändringar i livsmiljön än vi föreställt oss. Ett internationellt forskningsprojekt vore på sin plats men det ser ut som om decimeringen av renarna även skulle kräva utarbetande av något slags gränsöverskridande verksamhetsplan utgående från de fakta som redan nu finns att tillgå. l *Artikeln är ett bearbetat utdrag ur publikationen "Current status of wild forest reindeer in Europe", som ingår i publikationen Vänskapsparkens 20­års seminarium. Trend stabil minskande stabil minskande minskande Skogsren från Archangelsk. Jägaren l 4 l 2011 l 67 Viktor Mamontov
• TARJOUS KIVÄÄRIT Rajoitettu erä -SISÄLTÄÄ KIIKARI JA JALAT HUIPPUTARJOUS PAKETTI REMINGTON 770 PAKETTI 308/30-06 Rajoitettu erä 599 Euroa 999 Euroa Rajoitettu erä Kuva Porin myymälästämme Porin myymälässä Suomen laajin valikoima jousitarvikkeita myös aseet / patruunat asetarvikkeet sekä huippulaatuisia kiikareita ja asusteita. 699 Euroa BROWNING A-BOLT www.aa-metsastys.com TIKKA T3 Tarjouspaketti 1699,00 Euroa BROWNING X-BOLT COMPOSITE Paketti sisältää : Aseen , kiikarin Nikon 2-7x32 sekä weawer kiikarin jalat +asehihnan 3-D Maastoverkot 1,4m x 3,7m 24,90 1,4m x 9m 59,90 Kasvosuoja 8 Euroa Maastolakki kasvosuojalla 3-D Lierilakki Kasvosuojalla HOUKUTUSPILLIT JA METSÄSTYS DVD:t 19,90 Euroa 34,90 Euroa Tilaa ilmainen 2011 kuvastomme HANHI FULL DECOY UUTUUS VARIS 3 kpl 15 Euroa 4 kpl 119Euroa -3kpl Ruokaileva -1 kpl Nukkuva Metsähanhet maalle Metsähanhi kelluva 6 kpl 69,90 Euroa 3 kpl 39,90 Euroa 12 kpl 134,90Euroa 6 kpl 69,90Euroa (Kanadan hanhet samat hinnat) (Kanadan hanhet samat hinnat) 19,90 Euroa 19,90 Euroa 9,90 Euroa TUTUSTU TUOTTEISIIMME www.aa-metsastys.com KYYHKYNEN KYYHKY METSÄSTÄJÄN SETTI (Kokonainen) -12kpl pinottavia SORSAT 3 UROSTA /9 NAARASTA - 12kpl kokokuvaa 12kpl sis. Painot,Narut+ Houkutuskuva säkin (Sisältää myös kuvasäkin) HUIPPUTARJOUS HUIPPUTARJOUS 49,90 Euroa AA-Production&Marketing 24,90 Euroa 59,90 Euroa Metsästäjäntie 1 28600 Pori Avoinna arkisin 10-17 Puh.02-6375777 / Iltaisin 0400-300290
• Huippulaatuiset PSE metsästysjouset Varustepaketti sisältää Tuote toimitetaan - Valmiiksi kasattu -Alumiini tähtäimen (ei koske jänteitä) - Säädettynä henkilökohtaisille mitoillesi -Jännetähtäimen - Tähtäimet säädettynä ja ammuttuna. -Whisker nuolihyllyn - Lisäksi saat 6kk ILMAISEN puhelinneuvonnan -Nuolitelineen (Täydellinen metsästyspaketti jossa kaikki tarvikkeet 579,00) Takuu 5 vuotta 0 PSE Nova Hinta vain 399 Euroa Rajoitettu erä tilaa heti ennen kuin loppuvat Jousi toimitetaan ILMAISEKSI lähimpään matkahuollon toimipaikkaan. Huippulaatuiset metsästysjouset valmistettu USA:ssa Varustepaketti sisältää Tuote toimitetaan - Valmiiksi kasattu -Alumiini tähtäimen (ei koske jänteitä) - Säädettynä henkilökohtaisille mitoillesi -Valokuitu valaisimen - Tähtäimet säädettynä ja ammuttuna. -Jännetähtäimen - Lisäksi saat 6kk ILMAISEN puhelinneuvonnan -Nuolitelineen (Täydellinen metsästyspaketti jossa kaikki tarvikkeet 679,00) Takuu 5 vuotta a PSE STINGER TUTUSTU TUOTTEISIIMME www.aa-metsastys.com Koiratutka jossa huippuominaisuudet / toimintavarmuus sekä helppokäyttöisyys Jousi toimitetaan ILMAISEKSI lähimpään matkahuollon toimipaikkaan. Hinta vain 499 Euroa Huippu ominaisuuksien tutka 2010 Koiratutkapaketti joka sisältää -Ultrapoint pannan -Ultrapoint ohjelmiston 2011 -3 kk ILMAISEN puhelinneuvonnan -Latauslaitteen ja akut tutkaan -Nopea paikannus jopa 3 sek päivitys. -Ilmaiset maanmittaulaitoksen kartat. - Dogps + seurannan päivän jahdeista internetin kautta. -Saat tutkan meiltä valmiiksi asennettuna puhelimeesi. I AA-Production&Marketing Metsästäjäntie 1 28600 Pori Avoinna arkisin 10-17 Puh.02-6375777 / Iltaisin 0400-300290 Huipputarjous 699 Euroa (Norm. 899)+ postikulut -Huom !!! Rajoitettu erä , toimi nopeasti
• Pekka Allonen, Finlands jaktmuseum Hagelskyttar i aktion i Kellokoski i Tusby i början på 60-talet. Från skogar och jaktmarker ­ Finlands Jägarförbunds 90-åriga färd Lördagen den 28 maj firades Finlands Jägarförbunds 90-årsjubileum på Finlands Jaktmuseum i Riihimäki med 200 inbjudna gäster. Då öppnades också utställningen Från skogar och jaktmarker ­ Finlands Jägarförbunds 90-åriga färd . Utställningen pågår från den 29 maj till den 2 oktober i år och ska därefter visas på olika håll i landet. Utvecklar jaktkulturen Jägarförbundet har ända sedan det grundades arbetat med att på olika sätt utveckla den finska jaktkulturen. I begynnelsen kämpade man mot tjuvjägare och för fredningstiderna. Litet längre fram började man jobba för föreningsverksamheten och på 70-talet började man förse jägarna med tidsenlig utrustning. Med detta i åtanke grundade förbundet år 1975 en egen specialaffär för jägare, Oy Eräkontti Ab. Den stora succén på 70- och 80-talet var en overall för jägare som blev populär. Den finns med på utställningen inte bara för att den var en kommersiell framgång utan också för att den var banbrytande och förändrade utseendet på den finska jägaren. Vadmalsblusarna och dito byxorna gick till historien. På utställningen är det en docka som står iklädd overallen och visar hur jägarna såg ut för några decennier sedan. Först på 1960-talet breddades förbundets verksamhet till att omfatta organiserad tävlingsverksamhet. Det var då som Jägarförbundet började arrangera FM-tävlingar i jaktskytte och älgskidning. I synnerhet på 70- och 80-talet var tävlingsintresset väldigt stort. Museet har i sina samlingar en stor mängd föremål med anknytning till tävlingsverksamheten och ett flertal av dem har ställts ut. Tävlingspriser berättar om tävlingar som varit, liksom skärmmössor som tillverkats enkom för FM-tävlingar. Bland föremålen vill vi särskilt lyfta fram en Winchester m 1895 som tillhört Mauri Piskula. Med detta vapen vann Piskula det första officiella finska mästerskapet i älgskytte i Kouvola år 1964. Ett annat högintressant föremål från den tiden är diplomingenjör Eero Kujalas (1927-1978) tävlingsblus med ett stort antal märken på ärmen. Man kan se att blusen varit i flitig användning. Kujala var under många år ordförande för Jägarförbundets tävlingskommitte, och en färgstark sådan. Planschen som berättar om tävlingsverksamheten bjuder på fascinerande glimtar från gångna tiders tävlingar. M 70 l Jägaren l 4 l 2011 l Museet har omfattande samlingar av föremål och bilder med anknytning till Jägarförbundet eftersom förbundet och flera av dess distrikt har deponerat sina arkiv på museet. Det faller sig med andra ord väldigt naturligt att det är jaktmuseet som arrangerar jubileumsutställningen. Utställningen är uppbyggd på nio olika teman med planscher som berättar om förbundets historia, tävlingsverksamhet, viltvård, internationella verksamhet, publikationer, arbetet med att utveckla jaktkulturen och förbundets roll som samhällelig påverkare. Utställningen berättar också om förbundets relationer till de olika jaktformerna i vårt land och kända profiler under de gångna decennierna. I ett antal vitriner presenteras föremål med anknytning till förbundets historia ur museets samlingar och dokument ur arkivet. Publikationer och utplanteringar av vilt Med tiden lyckades Jägarförbundet med sin verksamhet få de finska jägarna att inse att det var nyttigt med viltvård. De förstod betydelsen av att utfodra och inventera viltet. Planscherna på utställningen berättar också om detta. Till jägarförbundets förtjänster måste vi också räkna den viltvårdsmässigt finaste operationen i vårt land, nämligen införseln av ett antal vitsvanshjortar från Minnesota i USA. Hjortarna var en gåva från amerikafinländare till det gamla hemlandet. Som ett minne av donationen skänkte de dessutom också Tapio Silander/Jaktmuseet
• Takrenovering halverar inträdesavgifterna n Den första juni inleds en länge efterlängtad renovering av Finlands Jaktmuseum. Det har nämligen påträffats fuktskador i byggnaden, både under taket och i fasaden, på grund av otillräcklig luftcirkulation. Först ska yttertaket förnyas samt de fuktiga limbalkarna och isoleringen. Kostnadsberäkningen går på cirka 270 000 euro. Enligt planerna ska därefter fasaden förnyas under 2012. Reparationerna görs av Riihimäki stad, som äger museibyggnaden. Jaktmuseet håller öppet i normal ordning medan renoveringen av taket pågår, men en del av utställningssalarna måste dock tyvärr stängas för sommaren. Inträdesavgiften är halverad under den tid som reparationerna pågår. Med jaktkort är inträdet fritt som vanligt. Sommarens utställning heter Från skogar och jaktmarker ­ Finlands Jägarförbunds 90-åriga färd. I museiparken finns en annan utställning där företaget Mestariwerstas ställer ut timmerskulpturkonst. Jaktmuseet ett ståtligt gåvobrev till förbundet. Till vardags hänger gåvobrevet bakom glas och ram på väggen på Jägarförbundets kontor, men är nu utställt till allmänt beskådande. Jägarförbundet har också gett ut en hel del publikationer. Upplysning och rådgivning riktad till jägarna har hört till förbundets serviceuppgifter ända sedan 20-talet. Förbundet har gett ut handböcker om det mesta med anknytning till jakt, men det betydelsefullaste har säkert ändå varit förbundets tidningar. Det finns en hel del tidningar och handböcker utställda. Planscherna berättar i ord och bild om förbundets publikationshistoria. Förbundet är stort och en presentation av dess nittioåriga historia innebär med nödvändighet begränsningar och urval, vilket betyder att viktiga händelser och personer har blivit utelämnade. Det väsentligaste finns ändå med och museet kan bjuda besökarna på friska fläktar från jakten i vårt land. l Jägare vid ett jakttorn, med vapen och radiotelefoner. Från och med 70-talet har det kommit mer och mer hjälpmedel för jägarna. Ilja Koivisto, Finlands Jaktmuseum En naturdag på jaktmuseet n Finlands Jaktmuseum tog ett nytt steg i sitt arbete gentemot allmänheten genom att arrangera en naturdag för skolan i Uramo den 12-13 maj i år. Det var liv och lust både inne i museet och utanför när 300 lågstadieelever tog itu med en uppgiftsbana som handlade om jakt och natur. Det praktiska genomförandet kalkerades på Viltcentralens uppgiftsbana för skolor som jaktföreningar kan låna på viltcentralens regionkontor. På jaktmuseet anpassade vi uppgiftsbanan efter naturen kring museet och Uramoskolans önskemål. Naturdagen arrangerades i samarbete med Hausjärvi-Riihimäki jaktvårdsförening och den ornitologiska föreningen Kanta-Hämeen lintutieteellinen yhdistys. Vem har bajsat här då? Klar favorit på uppgiftsbanan var älgjaktskontrollen, bemannad med dagens dragplåster den norska gråhunden Emma, samt husse Pekka och matte Raisa Partanen. Den mest förbryllande uppgiften fanns på spillningskontrollen där det gällde att identifiera vilket djur som hade bajsat vad. Eleverna fick till och med så harpiller i filburkar för att ta reda på om fröna som hararna vinterutfodrats med skulle gro. På uppgiftsbanan fanns också kontroller som handlade om bågskytte, bygga fågelholkar, pälsdjur och invandrade djurarter. Självfallet inkluderade naturdagen en fikastund ute vid jaktmuseets grillplats. Dessutom ingick den här naturdagen i produktutvecklingen av Jaktmuseets tjänster. Det är meningen att museet ska vidareutveckla uppgiftsbanans kontroller till temaguidningar för klassutfärder och andra besökargrupper. Pekka Partanens norska gråhund Emma blev favoJägarförbundets mångårige verksamhetsledare Juha K Kairikko presenterar Oy Eräkontti Ab:s 70-talssuccé jägaroverallen. Året är 1976. riten bland Uramoskolans elever. Jägaren l 4 l 2011 l 71 Riikka Ahokas/Finlands Jaktmuseum
• Vetenskaplig viltkunskap Finns det svarta svanar i viltets värld? Det finns ett gammalt engelskt ordspråk som säger att goda människor är lika sällsynta som svarta svanar. Ända in på medeltiden borgade miljoner observerade vita svanar för riktigheten i det här omdömet om människans natur, ända tills en holländsk forskningsresande fann svarta svanar i Australien, en egen art. Matematikern Nassim Taleb presenterade sin teori om svarta svanar i en bok som han publicerade år 2007. Som en svart svan definierade han en händelse som är sällsynt och inträffar fullkomligt överraskande, men som får ett extremt genomslag. I efterhand ­ retrospektivt ­ går det lätt att hitta en logisk förklaring till det inträffade, eftersom all kunskap för att förutsäga händelsen fanns, men ingen kunde på förhand kombinera faktorerna på rätt sätt. Terrordådet den elfte september, finanskrisen och kärnkraftsolyckan i Fukushima är exempel på händelser som inträffat oväntat och skakat världen, men som granskade i efterhand inte alls var fullkomligt oförutsägbara. Att internet och textmeddelanden per mobiltelefon har blivit så vanliga är exempel på positiva svarta svanar. De var sällsynta, oförutsägbara uppfinningar med enormt genomslag som kunde bli verklighet tack vare att den allmänna tekniska nivån hade nått tillräckligt högt. I viltbranschen är människans direkta och indirekta påverkan knuten med många band till de jaktbara arternas miljöer och ekologi. I den här ömsesidigheten är det lätt att ana sig till svarta svanar i exempelvis klimatförändringen och bland de invandrade arterna. Vi får räkna med att det i framtiden försvinner viktiga jaktbara viltarter medan nya kommer till. Kan till exempel vår vita nationalfågel svanen med släktingar bli en framtida svart svan? Djursjukdomarna är en outsinlig källa för den som vill använda fantasin och måla hotbilder på väggen. Även om vi hittills har undgått större katastrofer så håller rörligheten hos arter som struntar i formaliteterna vid landets gränser liv i riskerna för sjukdomar och parasiter, som om de bryter ut skulle vända upp och ner på dagens jakt och nyttjandet av naturresurser. Det kan också komma förändringar i jakten eller regleringen av jakten som inte beror på naturförhållandena eller jägarna utan på förändringar i samhällsutvecklingen. Gör vi trots allt ändå misstaget att underskatta de effekter som en 72 l Jägaren l 4 l 2011 allt äldre jägarkår har på regleringen av våra hjortdjursstammar? Kommer något EU-direktiv att totalförbjuda slagjärnen och förändra vår jaktkultur? Eller kommer jakten att bli en så betydelsefull och integrerad del av naturvården att den blir en sysselsättande näringsgren? Kommer viltköttet att bli följande hälsoboom? En avgörande faktor i den svarta svanens logik är att vi människor filtrerar våra observationer så att vi bara ser det som förstärker våra uppfattningar, men utesluter det som inte passar in. Att så är fallet kan vi enkelt och praktiskt konstatera på jakt. En lämpligt knotig gren kan för en jägare i gryningsdunklet se precis ut som en orre och han måste smyga sig tätt inpå innan sanningen uppenbarar sig. Den som synar ett sannolikt vargspår tittar mest på de ledtrådar som tyder på varg trots att det kan vara mycket sannolikare att det finns en lo i ändan på spårlöpan. Det krävs ofta en större bevisbörda för att frångå sina förhandsuppfattningar än för att bekräfta det man trodde. Samma fenomen gäller också vid forskningsarbete. Kanske går vi till överdrift med att testa befintliga hypoteser, men utelämnar lätt resultat utan statistisk betydelse som inte stöder hypotesen i fråga. I stället för att ta fram ny kunskap kan det vara viktigare och mera givande att undersöka varför vi inte har påträffat några förklarande faktorer för vissa fenomen. Risktagning av den här typen utgör en del av fundamentet för forskningen, men det är beklagligt få forskare som har möjligheter till det på grund av bristande resurser. Jag frågar mig alltså om de svarta svanarna bara är en läckerbit för efterkloka eller om kan vi göra någonting åt saken? Genom förutseende kan vi minska på de negativa effekterna och få ut större nytta av de positiva effekterna. Det blir allt viktigare att aktivt följa med förändringarna i miljön och förstå förhållandet mellan orsak och verkan. Det blir alltså allt viktigare att fråga sig varför eller hur någonting inträffar, i stället för att göra exakta analyser av vad som hände. Genom samarbete går det utan svårigheter att utvidga kretsen av kunniga kontakter och samarbetspartners. Genom att koordinera viltförvaltningen, viltforskningen och jägarna skapar vi utmärkta förutsättningar för kommande utmaningar och bygger upp en beredskap för svarta svanar. Det ger samtidigt en utmärkt kontaktyta till hela vår bransch och därmed också till samhället i övrigt. Vesa Ruusila, forskningschef, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
• Ett träffande val MEOPTA MEOSTAR LJUSPUNKTKIKARE De till sin optiska prestationsförmåga utmärkta Meostar kikarsiktena har tillverkats av en aluminiumlegering av toppkvalitet. Kikarna är kvävefyllda och tillslutna, vilket gör dem imfria och helt vattentäta. Den unika inre mekanismen garanterar problemfri funktion. Kikarna har kvadratisk reglering av sidoriktning och höjd 0,7 cm / 100 m. MEOSTAR R1 1,5-6X42 RD Ett träffande val med överlägset mångsidiga all roundegenskaper för jakt på högvilt. Mekanismen håller även för hård rekyl. Linsernas MB550-yta och sjustegsregleringen av ljuset stöder olika situationer från dagsklart ljus till djup skymning. NYHET! MEOSTAR R1 1-4X22 K-DOT 4C Ett träffande val för jakt vid klart dagsljus. Idealisk också under gryning och skymning. Klarheten på den röda punkten i centrum av hårkorset kan regleras på skalan 0-7. Mellan varje steg finns en on-off koppling. K-DOT MEOSTAR R1 3-12X56 Ett träffande val för ytterst utmanande ljusförhållanden, t.o.m. för nattlig jakt. Linsernas MB550-yta garanterar 99,8 % genomsläppning av ljus. Klarheten på den röda punkten i centrum av hårkorset kan regleras på skalan 0-7. Mellan varje steg finns en on-off koppling. Hårkorset förstoras jämsmed förstoringen. MEOSTAR R1r 3-12X56 4C Ett träffande val för krävande ljusförhållanden under tidiga morgnar och sena kvällar. Klarheten på den röda punkten i centrum av hårkorset kan regleras på skalan 0-7. Mellan varje steg finns en onoff koppling. Hårkorset finns i det bakre fokuset. Hårkorset förstoras inte vid förstoringen. 4C 4K VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi REMES KATALOG FÖR 2011 HAR UTKOMMIT! Bekanta dig med katalogen på nätet eller hos din närmaste återförsäljare Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet Kiväärin patruunat Maailmanlaajuisesti luotetut E VO L U T I O N KAIKKEEN KÄYTTÖÖN Metsästäjät kaikkialla maailmassa luottavat korkealaatuisiin RWS-metsästyspatruunoihin Luodit: Evolution - UNI - ID w w w.ukpallas.fi
• Text och bilder:t: Eerikki Rundgren På vandring med Eki Fötterna upp M Luftbad torkar snabbt såväl fötter som skor. Att lyfta upp fötterna hjälper i sin tur mot svullnad. 74 l Jägaren l 4 l 2011
• M På jaktfärderna kan fötterna utsättas verkligt hårt. Det går att undvika obehagliga blåsor och andra besvär bara man kommer ihåg att sköta om fötternas välbefinnande och är beredd på eventuella problemsituationer. l Många onödiga blåsor beror på oklippta tånaglar. För långa naglar gnids mot skospetsen när man går, varvid man böjer på tårna för att undvika smärtan. Detta igen leder till att tårna skavs, vilket är oerhört smärtsamt om det utvecklas till blåsor. Att förebygga är den bästa medicinen också inom fotvård. Om det trots allt uppstår problem, gäller det att agera snabbt för att undvika ytterligare besvär. Man låter ofta problemen bli värre av ren lättja. När en försummar att vårda sig själv kan det orsaka förtret för hela sällskapet. Den kanske vanligaste orsaken till skavande fötter och blåsor är ändå nya skor. Detta är lätt att undvika genom att endast och bara använda bekanta skor. Om man har lust att på hösten jaga med nya skor på sig, finns det skäl att besöka skoaffären genast och inte först när säsongen startat. Särskilt läderkängor bör köras in i god tid innan de används på längre sträckor. Och ju styvare skor, desto längre tar det att gå in dem. Det säkraste sättet att skaffa sig blåsor är att åka ut på vandring med nya skor som inte ännu formats enligt fötterna. nen som uppstår av skavning. Ovanpå tunna understrumpor som överför fukt, klär man ett par lite stadigare strumpor. Det beror mycket på lufttemperaturen hur tjocka de ska vara. Precis som med underkläder är bomull kanske det sämsta materialet på strumpor. Bomullsstrumpor absorberar fukt men avger knappt något, och därför blir de fuktiga väldigt fort. Våta bomullsstrumpor blir också lätt skrynkliga, senast då börjar de skava. Enbart ylle, eller ylle kombinerat med olika konstgjorda fibrer, hör till de bästa materialen på strumpor. Produkter av merinoylle lämpar sig för de flesta som inte kan använda vanligt ylle direkt mot sin hud. Ylle är också det enda materialet som fungerar i såväl varmt som kallt väder. Särskilt under längre jaktfärder kan det i något skede vara nödvändigt att tvätta strumporna. Genom att använda Många onödiga blåsor beror på oklippta tånaglar. yllestrumpor kommer man betydligt lättare undan, eftersom ylle alltid rengörs lite när den vädras. Yllestrumpor som hängt på en trädgren över natten luktar inte på samma sätt som andra strumpor på morgonen. Det är skäl att sköta om skorna direkt från början, så att de kan användas ännu flera år framöver. Läder på skor som smörjs regelbundet bibehålls mjukt och smidigt. Lätta tofflor för kvällssysslor Det är bättre att använda lättare tofflor i stället för jaktskodon under pysslandet vid lägerplatsen eller vid stugan. Då får fötterna som baddat i skorna hela dagen luft. Som stugtofflor kan samma skor som reserverats för bilfärden användas. Till exempel sandaler är utmärkta. Det blir lätt så att kängorna hålls på långt in på kvällen, i synnerhet om kvällssysslorna förutsätter ständig rörlighet mellan inner- och ytterutrymmen. I brist på bättre är till och med stövlar mera praktiska skodon än kängor i stugan eftersom de är lätta att sparka av sig genast när man kommer in. Senast till natten ställs jaktkängorna in i värmen på ett luftigt ställe stående upprätt för att torka. Skodon som smörjts väl före färden behöver inte nödvändigtvis knepigare åtgärder än så under en jaktfärd som pågår ett par dagar. Men om man har pulsat i kärr under dagen, löner det sig att skölja skorna noggrant från all smuts på kvällen. Det syrliga kärrvattnet fräter förrädiskt såväl gummistövlar som läderkängor. Efter sköljning kan en aning vårdande och impregnerande ämne strykas på det ytfuktiga lädret. När det är vackert väder lämnas skorna Bättre med två par strumpor Det lönar sig att ha två par strumpor ovanpå varann för att minska friktio- utanför tältet över natten stående upprätt för att vädras. För att påskynda skornas torkning lönar det sig att ta ut inläggssulorna. Hälften vunnet med renlighet Det lönar sig att ha luftiga tofflor under långa bilfärder, för att fötterna inte i onödan baddas före jaktfärden ens börjat. Bytet till tunga vandringskängor sker först när det bär av ut i terrängen. Det är ännu viktigare att sköta om fötternas renhet, än att sköta om skor och strumpor. Det här medför inga större Jägaren l 4 l 2011 l 75
• H AU L I KO N PAT RU U N AT Laatu ja kokemus Det är viktigare att sköta om fötternas renhet än att sköta om skor och strumpor. Oklippta naglar orsakar lätt blåsor som kan leda till att naglarna lossnar smärtsamt. Långa naglar söndrar även strumpor och de vattentäta hinnorna på skorna. Perinteiset lyijyhaulit: Waidmannsheil , Special ja Magnum. Lyijytön vaihtoehto: Steel Game. www.ukpallas.fi svårigheter särskilt om en varm bastu väntar vid stugan efter en dag på jakt. Och även om bastun inte skulle vara uppvärmd, lönar det sig åtminstone att gå och skölja fötterna före läggdags. Det går lika bra att skölja fötterna till exempel vid stranden om rinnande vatten saknas. Skygga inte för kallt vatten eftersom det inte bara uppfriskar utan även minskar svullnaden. Och det är ingen överdrift att skölja fötterna mitt under jaktdagen. Under pauserna är det bra att ha tålamod att ta av sig stövlarna ens för en liten stund så att fötterna får torka i friska luften. Trots att skotillverkare och ­ försäljare intygar annat så är ventilationen liten även i de bästa skor. Vid övernattning i terrängen är det nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid fotvård på ett helt annat sätt än vid övernattning i stuga. Till exempel pysslandet kring lägerelden är en mycket hårdare påfrestning för fötterna eftersomdet är nödvändigt att hålla skorna på en längre stund än i stugan. vara våta och smutsiga strumpor som korvat sig. Därefter söker man sig till vatten om inte skavningen försvinner efter att strumporna rättats till eller bytts. Skölj bort smuts från fötterna varefter det oftast räcker med att limma en bit skavsårsplåster på det torkade skavsåret för att förhindra att skavsåret utvecklas till en blåsa. Om skavsåret trots allt utvecklas till blåsstadiet är det nödvändigt att vidta mindre vårdåtgärder. För att kunna göra det här måste första hjälpväskan förutom plåster och konstgjord hud innehålla antiseptiskt rengöringsmedel och en vass nål. Den här kan vid behov steriliseras till exempel över en låga. På en liten blåsa kan man placera en bit konstgjord hud men en större kräver punktering. Det ska helst göras först på kvällen så att den tömda och rengjorda blåsan får vila och läka i fred över natten. Först när färden fortsätter skyddas blåsan med konstgjord hud eller plåster. En steril nål förs in genom blåsans kant genom huden, varefter man försiktigt klämmer ut all vätska. Om vätskan är otrevligt gulaktig i stället för klar, är det möjligt att blåsan har infekterats och måste rengöras särskilt noggrant. En ordentligt infekterad blåsa är det bra att visa för en läkare. l Tapahtumien keskipisteessä Norma Oryx Täydellinen laajeneminen Skavsår bör behandlas omedelbart JAKTMATCH - EDULLISET JA TARKAT LINTU- JA HARJOITUSPATRUUNAT. Myynti: alan liikkeet Uusi Norma-luettelo 2011 on ilmestynyt www.norma.cc www.ukpallas.fi Om skorna börjar skava mitt på dagen är det skäl att reagera genast. Det kan ibland vara allt annat än lätt att stanna, men det hjälper inte att bagatellisera situationen. Orsaken kan helt enkelt 76 l Jägaren l 4 l 2011
• Omistatko suomenpystykorvan, karjalan karhukoiran tai pohjanpystykorvan, vai oletko aikeissa hankkia tällaisen kansal lisaarteen? Liittymällä SPJ:n jäseneksi ja maksamalla 22 euron vuosijäsenmaksun saat 6 numeroa Pystykorvalehteä ja monia muita jäsenetuja. LIITY SINÄKIN PYSTYKORVAISTEN JOUKKOON! Tervetuloa hyvään seuraan! Osallistu suomenpystykorvan ja/tai karjalankarhukoiran terveyskyselyyn osoitteessa: www.spj.fi. Ilmoittamalla nykyisen tai jo kuolleen koirasi terveystiedot tuet arvokkaalla tavalla rotujemme eteen tehtävää työtä. Haluan liittyä SPJ:n jäseneksi Nimi Jakeluosoite Postinumero Postitoimipaikka Puhelinnumero Posti merkki Suomen Pystykorvajärjestö Finska Spetsklubben ry Soile Torvinen Lindalintie 6 B 10 www.spj.fi Syntymäaika 02400 Kirkkonummi Jägaren l 4 l 2011 l 77
• Markku Onnela, projektchef, Agropolis Oy Kvalitet vid hanteringen av viltet Från slaktskjul till vilthanteringsanläggning Efter den 1.9.2011 kan jägarna i liten skala sälja obesiktigat viltkött till närområdets affärer och restauranger. Förhållandena och verksamheten ska då för hygienens del hålla hög standard. De ändringar i lagstiftningen om besiktningspraxis för viltkött som träder ikraft i början av september kommer även att efter en övergångsperiod ändra kraven på det utrymme som ska användas vid besiktningen. l Sättandet av utrymmen för vilthantering i anläggningsskick möjliggör även direktförsäljning av viltkött. Försäljning av färdiga köttpaket direkt till slutanvändaren ger föreningen den bästa ekonomiska nyttan. Med de erhållna medlen kan föreningen utveckla sin verksamhet genom att modernisera anordningar och utrymmen. Dessa utrymmen kan utnyttjas året om även för närområdets behov. 78 l Jägaren l 4 l 2011 Modell från Haukipudas I oktober 2011 blir ett av Agropolis Oy planerat projekt klart i Haukipudas, en byggnad som fyller måtten för en anläggning för vilthantering. ­ Vi har gått en lång väg för att nå detta mål, berättar projekchef Markku Onnela från Agropolis. Den byggnad som nu blir klar i Haukipudas och har alla egenskaper som krävs av en anläggning för vilthantering har konstruerats för att kopieras och realiseras av större jaktföreningar eller av mindre föreningar som vill ha gemensamma hanteringsutrymmen. ­ Koncentration är dagens melodi, så en kritisk utvärdering av de egna verksamhetsutrymmena och metoderna inför den jaktsäsong som nu börjar samt verkställande av de åtgärder utvärderingen kanske leder till kan bli en betydelsefull gärning för framtiden, säger Onnela. Vilthanteringsanläggningens modellritningar och kostnadskalkyler blir slutligt klara ännu under innevarande år. Stålkonstruktionen beundras av projektets ledare, eldsjälen Martti Järvinen. Vilthanteringsutrymmena fyller givna författningar och förordningar och det finns anviningar för verksamheten i utrymmena. Planer som utarbetats för pilotprojektets finansieringsarrangemang är lätta att presentera för NTM-centralen eller aktionsgrupper i det egna området. Det återstår ännu två år av finansieringsperioden så ännu finns det tid för att anhålla om bidrag och förbättra utrymmen till den nivå förordningen kräver. Praxis och storleken på stödprocenterna (0 % ­ 50 %) varierar områdesvis. Jägare som fungerar som primärproducenter har skyldigheter. Därför utbildar Agropolis mångkunniga jägare som kan hantera viltköttet. Dessa jägare får efter genomgången kurs ett pass som dokumenterar deras kunskaper. Pilotkurserna genomfördes 2009 i Satakunta
• Korvrecepten väckte efterfrågan n Sällan har en tidningsartikel förorsakat en motsvarande störtflod av telefonsamtal. Det har varit trevligt att svara på de ställda frågorna och förhoppningsvis har frågeställarna fått välsmakande svar. Vi återkommer alltså jämte bilder till korvstoppningens hemligheter i följande nummer av Jägaren! Från och med början av septemberkan jägarna sälja obesiktigat viltkött i liten skala till närområdets affärer och restauranger. Som talkoarbete gjorda pelarformer. och Birkaland. De två dagar långa kurserna ordnas nu årligen ute i Finlands viltcentrals regioner. Med bra planering är hälften vunnet I projektet koncentrerade vi oss på att utveckla konstruktioner som kan mångfaldigas och gör det möjligt att variera utrymmenas disposition. Därför kom vi till att en pelarbaserad konstruktion med stålstomme var det bästa alternativet. Materialet för utsidan kan väljas så att det smälter in i omgivningen. Den snabbt uppförda stomkonstruktionen och plåttaket som möjliggör ett uppförande i skydd för ogynnsamt väder och utförande av ett effektivt talkoarbete. Elementsocklarna samt den enhetliga golvplattan inklusive avloppsinstallation och rumsrelaterade tappningar möjliggör en snabb uppmontering av slakthjärtat med polyuretanfyllda laminatorelement. Slakthjärtat kan också uppmonteras i en redan tidigare uppförd byggnad om byggnadens höjd tillåter det. l Jägaren l 4 l 2011 l 79
• Viltcentralen informerar Ålandsnytt Avgifter för rådjur och älg n Landskapsregeringen har fastställt älg- och rådjursavgifterna för år 2011 enligt följande: Vuxen älg: 90 euro Älgkalv: 30 euro Rådjur: ingen avgift Rådjurskid: ingen avgift Landskapsregeringen beslöt att även i år inte ta någon avgift för fällda rådjur. Däremot kvarstår skyldigheten att lämna in uppgifter över fällda djur enligt de blanketter som sänds till jaktområdenas tillståndsinnehavare. Uppgifterna skall lämnas in senast 14 dagar efter jakttidens slut. Avgiften för fällda älgar betalas i efterhand på så sätt att jakträttsområdena senast 14 dagar efter jaktens utgång lämnar in resultatet från jakten på av landskapsregeringen utsänd blankett. Därefter skickas särskild faktura på basen av redovisningen. Om det under jakt fälls älg som inte kan användas som människoföda krävs, om det är en vuxen älg, ett veterinärintyg för att befrias från licensavgift och om det är en kalv ett bevittnat intyg från jaktledaren. Kan djuret inte tillvaratas som människoföda står landskapsregeringen för omkostnaderna för veterinärintyget mot redovisning. MN Jaktvårdsavgiften oförändrad n Landskapregeringen beslöt fastställa jaktvårdsavgiften till 30 euro för det inkommande jaktåret. Jaktkortet skickas ut som vanligt i slutet av juli månad. MN Björnskjutprovets 5-årsmärke kan beställas n Björnskjutprovets märke för Augustismällen 2011 n Lördagen den 13 augusti anordnas jaktstigen "Augustismällen" i Bredmo skjutbana i Lemland. Start: kl. 09.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 och kulgevär (inkl. kulgevärsammunition, minst 10 stycken) medtages. Startavgift: 25 /person, lagavgift 10 /person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Nytt för i år: Jaktloppis! Har du gamla jaktprylar du vill bli av med? Kom och sälj det. Kontakta Kristina på tel. 0457-5957748. Fina priser i alla klasser. Servering. Sunes Jakt och Fritid visar jaktvapen och tillbehör. Välkomna! Arrangörer: Lumparlands & Lemlands jaktvårdsföreningar under fem år avlagt skjutprov kan fås från Finlands viltcentrals lager. Vid beställning av märket gäller samma praxis som för älgprovets märken, dvs kunden ska kunna dokumentera att han / hon under fem på varandra följande år avlagt björnskjutprovet, t.ex. med prestationskorten för skjutprovet. Märket kan beställas direkt från Finlands viltcentrals lager genom att sända kopior av prestationskorten eller genom att visa korten ifråga för jaktvårdsföreningens verksamhetsledare, varefter denna kan beställa produkten ifråga av viltcentralen. Märkets pris är 5 + porto Obs! Märket kan inte beställas direkt via viltcentralens webbsidor. Rättelse n På sida 62 i föregående nummer av Jägaren där Juha Tiainen skrev om sjöfågelarterna i den s.k. röda boken hade det i bildtexten insmugit sig ett pinsamt artidentifieringsfel. I bildtexten stod det att bilden visade en bläsand och tre viggar. Bilden visade de facto två bläsänder och två viggar. Bildtexten skrevs på redaktionen och "artidentifieringen" skedde utgående från en s.k. skärmbild, vars storlek var såpass obetydlig och kvaliteten därefter att ett fel var möjligt i brådskan. Men det var trevligt att notera att så många jägare och läsare av tidningen observerade felet och sände oss rättelsepost om saken ­ visst kan jägarna artidentifiera! Redaktionen Eftersökslistan Taxar (vid eftersök på rådjur) Område Finström Finström Jomala Jomala Lemland Lumparland Mariehamn Sund Vårdö Namn Sundberg Åsmund Nordqvist Mervi Eriksson Bror och Katarina Mattsson Per-Anders Johansson Peter Lindgren Bengt-Olof Nordmyr Karl-Gustav Johansson Mikael Nordberg Stig-Göran Telefon 42384, 0457-5244584 040-5294391 31279, 0400-784862 31959, 0400-723540 34328, 0400-762737 35589, 0457-3135589 040-7043355 0457-0525706 47710 Retrieverhundar (vid eftersök på rådjur) Område Finström Hammarland Hammarland Mariehamn Saltvik Älghundar (endast älg) Område Västra Åland Västra Åland Västra Åland Östra Åland Östra Åland Norra Åland Norra Åland Namn Eriksson Erik Holmberg Håkan Nordlund Kent Nordqvist Hans Engström Jocke Svenblad Dan Svenblad Åke Telefon 38339, 0457-5958039 32416, 040-5217266 36247, 040-5125940 050-0839311 040-9635119 41657, 0457-5243952 49968, 0457-5267367 Namn Berndtsson Cecilia och Kenneth Andersson Pia och Sture Lundberg Marléne och Bernt Norrdahl Kristian Carlsson Hasse, Mattsson Monika Telefon 41760, 0457-3135381 0457-3613822 040-5498884, 040-5548950 22460, 0457-5603460 48584, 0457-5244394 Det händer i regionerna Södra Tavastland Ellit Erätulilla - 10-års jubileumsjakt 1416.10.2011 n Ellit Erätulilla är en älgjakt som är avsedd för jagande och jaktintresserade kvinnor. Tvådagarsjakten arrangeras i år i Tammela av jaktföreningen Halli ry. Till jakten antas 20 passkvinnor och 20 drevkvinnor. 80 l Jägaren l 4 l 2011
• Obs! Även Du som inte tidigare jagat kan delta. Under veckoslutet bekantar vi oss med älgjakt såväl i teorin som i praktiken, vi får nya vänner och träffar gamla bekanta. Du kan delta oberoende av var i Finland Du bor! Deltagaravgiften är 280,- för passkvinnor 260,- för drevkvinnor och omfattar två dagar älgjakt, logi fr-sö, ett kvällsmål fr, frukost lö-sö, måltid i terrängen lö, bastu lö, kvällsmat lö, sopplunch sö, vägkost i skogen, transporter under jakten, försäkringar och moms. Ytterligare info och bindande anmälningar senast 10.9.2011: jaktsekreterare Mari Skogberg tfn 050-3254559 eller info@elliteratulilla.fi Kust-Österbotten n Finlands viltcentral Kust-Öster- botten arrangerar svenskspråkig kurs i säljakt. Datum: Teori 10.8 samt skyttedelen av kursen den 11.8 på kvällen. Plats: Närpes, Rangsby UF Tid: 18:00 Adress: Björkgrundsvägen 1, Rangsby Tilläggsuppgifter: Ola Knöös tel. 0400-260 850 Kurser för älgjaktledare 2011 n Under kurserna hålls en genomgång av aktuella älgjaktfrågor. På plats under kurserna är en representant för Norra Savolax polisinrättning. Ytterligare info ges vid behov av jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare. Norra Savolax 6.9. 18.00 Tervo, Ungdomsgården Manttu, Mantuntie, 72210 Tervo 6.9. 18.00 Vesanto, Ungdomsgården Manttu, Mantuntie, 72210 Tervo 7.9. 19.00 Kiuruvesi, Kiuruvesi kulturcentrum 8.9. 18.30 Lapinlahti, Lapinlahti gymnasium, Kivistöntie 2, 73100 LAPINLAHTI 13.9. 18.30 Maaninka, Maaninkajärvi skola, Maaningantie 49, 71750 Maaninka 14.9. 18.00 Leppävirta-Varkaus, Kivelä skola, auditoriet, Laivurintie 19, Leppävirta 14.9. 18.00 Riistavesi, Tuusjärvi plantskolas matsal, Tuusjärvi, Tuusniemi 14.9. 18.00 Tuusniemi, Tuusjärvi plantskolas matsal, Tuusjärvi, Tuusniemi 15.9. 19.00 Nilsiä, Nilsiä kommuns fullmäktigesal 16.9. 19.00 Varpaisjärvi, Hotelli-ravintola Safoksi, Varpaisjärvi 19.9. 18.00 Pielavesi, Säviä ungdomsgård, Säviänvanhatie 161, 72550 SÄVIÄ 20.9. 18.00 Rautalampi, Futuria, Jalkalantie, 77600 Suonenjoki 20.9. 18.00 Suonenjoki, Futuria, Jalkalantie, 77600 Suonenjoki 22.9. 18.00 Siilinjärvi, Haapamäki observationsgård, Haapamäentie, 70900 Toivala ga bl.a. Veijo Kärki, Yrjö Katainen och Suomen Asetekniikka ger personlig handledning och råd. På trapbanan instruerar Risto Suurla samt Leppävirran Ampujat, ungdomar och nybörjare välkomna, eget vapen inte nödvändigt. Möjlighet att provskjuta SRVAövningen "anfallande björn". Kaffe- och korvbuffé. Plats Riikinneva skjutbana i Leppävirta, skyltning från Varkaus ­ Sorsakoski-vägen. Fritt inträde. Dagen arrangeras av Leppävirta-Varkaus jaktvårdsförening. Ytterligare info: Lauri Itkonen 050 407 8359 leppavirta-varkaus@riista.fi Egentliga Finland Kurs i eftersök av hjortdjur på Kimitoön n Program: Undersökning av krock-/ skottplatsen, demo av eftersöket, avlivningssituationen, utläggning av ett övningsspår mm. Plats: Kimitoön, Amos Andersonsvägen 2 Söderlångvik herrgård, kaféet Tid: Torsdagen den 25.8.2011 kl. 18:00 Deltagaravgift; 10,-, kaffe ingår. Anmälningar: teuvo.makela@pp2.inet.fi Teuvo Mäkelä 0400 525216 Kursen är tvåspråkig Arr: Finlands viltcentral, Egentliga Finland, kenneldistriktets hundförare, Kimitoöns jvf och Söderlångvik jaktlag Möjlighet att skjuta in vapen i Heinjoki n Kuopio jaktvårdsförening ordnar ett allmänt tillfälle att skjuta in vapen på Heinjoki skjutbana 15.8.2011 kl. 17.00. På plats som sakkunniga Toivo Hakonen och Veijo Kärki. Köranvisning: Från Kuopio södra motorväg i riktning mot Vehmasmäki ca 1 km och till höger till skjutbanan. 15.7 - 17.7.2011 n Under lägret sker preparation av frågor som tas upp i samband med jägarexamen. Anmälan och förfrågningar Janne Kokkonen tfn 050-5390986 eller nilsia@riista.fi Ungdomsläger på Villa Tarpinen i Nilsiä För ansvarsmedvetna jägare! ABC för jaktskytte 9,90 NYHET! guide för bättre viltskott 24.8. 18.00 Vieremä, Rientola, Petterintie 23, 74200 Vieremä 25.8. 19.00 Vehmersalmi, Andelsbankens klubblokal, Vehmersalmi 26.8. 18.00 Sonkajärvi, Kangaslampi skidcentrum 29.8. 18.00 Kuopio, Hotelli Savonia, Sammakkolammentie 2 70200 Kuopio 30.8. 18.00 Juankoski Andelsbankens klubbrum, Juankoski 31.8. 18.00 Kaavi, Raukku, Nordöstra Savolax kennelklubbs stuga, Radantie 11 A, 73670 Luikonlahti 1.9. 18.00 Keitele, Leppäselkä skjutbana, Vesannontie, Keitele 5.9. 18.00 Idensalmi, Hanhilampi skyttecentrum, Hanhilammentie 99, Iisalmi 6.9. 18.00 Karttula, Ungdomsgården, Manttu, Mantuntie, 72210 Tervo 9.9 - 11.9.2011 n Anmälningar och ytterligare info, tfn 040 - 8396352 myynti@metsakartano.com www.metsakartano.com Erämimmit på Metsäkartano i Rautavaara Måltavla för vitsvanshjort 9,90 100x70 cm, anatomisk frånsida För övning och utbildning av jaktskytte Kanu fälla 180x120cm 199 NYHET! n Sö 7.8.2011 med början kl. 12 på Riikinneva skjutbana i Leppävirta Möjlighet att få det egna vapnet inskjutet på 100 m (eget vapen, patroner och hörselskydd med). Vapen- och riktmedelsakkunni- Inskjutnings- och servicedag för vapen och riktmedel EXTRAPRIS! Beställningar och förfrågningar: Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki p.010 4409 410, erakontti@erakontti.fi Jägaren l 4 l 2011 l 81
• Juha Immonen Ur Pilvis dagbok, del 4 Den grundläggande lydnadsträningen ska helst inledas medan hunden är valp. Efter kommandot sitt ska hunden lära sig plats. Till en början för bara någon sekund, men förläng tiden efter hand. Det är bra att göra övningarna på varierande platser. jag brukar ge kommandona med normal röst, men att jag vid olydnad alltid morrar till som en hund eller ropar ett Hej! Det är ett bra ord ­ det låter nästan likadant som nej! Jag noterade att jag i de allra flesta fall av olydnad fungerar på det här sättet. Självklart hör det till att vara snabb med berömmet när Pilvi har gjort rätt. Fint! I en bok som jag läste innan vi skaffade Pilvi stod det att belöningen ska komma inom en halv sekund efter att hunden gjort rätt. Det är ingen lång tid! Belöningen ska tajmas precis mitt i prick, annars belönar jag henne de facto för nånting alldeles annat än för det som var meningen. Men vad har detta att göra med min lättja, då? Jo, att hunden måste lära sig att de få gånger som husse säger nåt så är det bäst att lyssna. Jag måste alltså bli bättre på att påkalla Pilvis uppmärksamhet innan jag ger ett kommando. Där har jag min läxa att lära mig och en utmaning! Annars kan ju valpen inte veta om jag pratar med henne eller med grannen. Gunilla Hansson Lydnad och hörsamhet Pilvi har hunnit bli 12 veckor gammal och håller på och lär sig lydnad och hörsamhet. Allt emellanåt påminner jag henne om vem som är flockens ledare. Till husses förargelse verkar hon inte vara intresserad av att apportera krickor, men under sin första tur i skogen visar hon sig vara klipsk. l Kopplet är Pilvis mardröm nummer ett! Fröken har under den senaste månaden fått springa omkring vild och fri där hemma. Hon har inte tidigare behövt stifta bekantskap alls med denna ormliknande förskräcklighet. Jag märker att jag gjort fel som inte tidigare gjort mig besväret att vänja Pilvi vid halsband och koppel. Hon får spader när hon märker att hon om halsen har någonting som hindrar henne från att störta omkring som hon själv vill. Vi har testat kopplet utomhus och då har hon smitit iväg ett par gånger och blivit ännu mer förskräckt av att kopplet envist följer efter. Jag har nu tagit för vana att vänja henne vid kopplet samtidigt som hon äter. Då har hon uppmärksamheten på maten och hinner inte 82 l Jägaren l 4 l 2011 uppfatta det förskräckliga kopplet som jämt förföljer henne som nånting obehagligt. Dessutom har jag köpt ett nytt halsband åt Pilvi och satt det på för att hon ska ha det lättare att vänja sig vid sin "halsprydnad". En minnesvärd premiärtur Igår började andjakten. Jag hängde med en kompis och hans retriever till en strand. Vi blev inte utan fågel. Idag visade jag några av gårdagens fåglar för Pilvi. Visst blev hon intresserad av dem, men hon vägrade ta en fågel i munnen. Jag till och med bollade lite grann med en av fåglarna och försökte med lek få Pilvi att ta knipan i munnen. Nehej du. Jag surnade till. Att apportera en dummy fungerar hur fint som helst, men intresserar inte en aristokratisk hönshund särskilt länge. Det får väl nån retriever ta hand om, verkade Pilvi tänka. Eftersom saken inte intresserade så lastade jag fröken i bakluckan på kombin och körde ut till jaktmarkerna och lät henne springa omkring. Jag promenerade iväg på skogsbilvägen, höll mig till den, och lät henne ränna omkring av hjärtans lust. Söta öde vilken fart! Och jag noterade hur klipskt en hund redan i den åldern begriper att utnyttja vinden. Henne blir det då inte svårt att lära upp, om hon tänker fortsätta vara så där skärpt, tänkte jag i mitt stilla sinne. En bit längre fram stötte Pilvi på en orrhöna. Den hade inga ungar. Då la min lilla raket i överväxeln och stampade på gasen. Vi fortsatte gå ända tills vägen tog slut och där tog det stopp som mot en vägg. Min första tanke var att Pilvi gjort sig illa, trots att hon inte gnällde. Jag gick fram till henne och frågade vad som stod på, men Pilvi lyssnade inte utan tittade rakt fram utan att röra en fena. Står hon för en fågel, undrade jag. Men det gjorde hon inte ­ Lyssna - jag har nåt viktigt att säga Jag är lat, det medger jag. Vilket förresten inte kommer som någon chockerande nyhet för hustrun. Men varför bekänna det i den här dagboken? Visst kan latmaskar också utbilda hundar, men de måste vara beslutsamma. Och det är en egenskap som jag har upptäckt hos mig själv. De få gånger då jag ger Pilvi ett kommando väntar jag mig att hon ska lyda. Och det ska väl inte vara för mycket begärt av en hund som är 12 veckor gammal? Pilvi vet mycket väl var hon har sin plats. Idag gav jag henne kommandot gå till egen plats, men fröken bara vimsade hit och dit. Jag tog itu med olydnaden med ett morrande och gav sedan kommandot på nytt, med normal samtalsröst, att gå till hundens plats. Nu fungerade det fint. En verkställd självrannsakan avslöjade att
• Viltfrågesport 4 rätt framför oss fanns nämligen spåren efter en vuxen björn. Rätt så färska, gissade jag utifrån Pilvis beteende. Ingenting syntes till eller hördes. Jag fortsatte framåt, men Pilvi satt där hon satt vid spåren och vägrade följa med mig. Jag gick tillbaka till henne och vi återvände till bilen, som stod ett par kilometer ifrån. Den blev minnesvärd, vår första skogstur! har grunnat och kommit fram till att lydnad är att upprepa någonting inlärt på kommando. Sitt, kom, plats. När hunden har lärt sig de här kommandona så lyder den och gör som husse säger eftersom också en hund hellre vill lyckas än misslyckas. Sannolikt får den ju också en godbit eller ett gillande tack av sin förare. Men att en hund är lydig behöver inte nödvändigtvis betyda att den är hörsam. Som jag ser det är hörsamhet att hunden utför kommandot genast och inte sen när husse höjer på rösten eller vrålar. Också i hönshundskretsar betonas det ofta att föraren ska ha hunden i sin hand. Det här gäller säkert också för många andra raser där hunden samarbetar tätt ihop med sin förare. Och man börjar ute på lydnadskanten ­ vid klubbens gemensamma övningar. Där lär man sig i själva verket och i värsta fall bara manér, som inte alls behöver ha någon koppling till hörsamheten. Visserligen åstadkommer man med lydnadsträning saker tillsammans, som utvecklar samarbetet. Eftersom hundar är flockdjur så uppfattar de saker som man gör tillsammans som någonting trevligt. Att jag skriver om det här beror på att jag idag gick med Pilvi och tittade på när hundklubben övade lydnad och jag märkte att en del av jyckarna inte ens gillade det. Dessutom snappade jag upp kommentarer i stil med att fast min Fido är toppen här på planen så drar han iväg efter fåglar som en galning och lyssnar inte ett dugg. Alltså undrar jag om vi i utbildningen av våra hundar koncentrerar oss på fel saker när vi lär jyckarna prestationer i stället för att jobba med att stärka kommunikationen ­ det vill säga öka hundens hörsamhet. Och detta tänker jag grunna vidare på... för att lära mig. l I stället för att öva in manér med hunden så borde man jobba med hörsamheten. När föraren ger ett kommando måste hunden vara hörsam. Därför måste övningarna vara varierande och både husse och hund motiverade. Av en ung hund ska man inte kräva Juha Immonen Svaren på frogorna på sidan 21 Rätt svar Värt att veta 1) 2. De giftiga ämnena sipprar långsamt ner. Halterna av bly, arsenik och antimon på trap- och skeetbanorna i Mansikkakuoppa i Nummi-Pusula verkar inte på kort sikt utgöra något hot mot kvaliteten på grundvattnet. Jordmånen på hagelbanorna har förmåga att binda de här giftiga ämnena och grundvattnets nivå ligger stabilt på flera meters djup under markytan. Enligt gjorda beräkningsmodeller handlar det om mycket långa tider för de här ämnena att nå grundvattnet, upp till flera tusen år. 2) 2. 3) 2. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om en begränsning av jakten bygger på resultaten av triangelinventeringarna och kommer tidigast vid månadsskiftet augusti- september. Begränsningarna, om det blir några, läggs ut på riista.fi så fort de har publicerats. 4) x. 5) x. 6) 1. 7) x. År 2010 gjordes 35 ansökningar om ersättning för skadad eller dödad hund, fördelat på 26 för varg, 7 för lodjur och 2 för björn. När en skada orsakad av ett stort rovdjur har inträffat ska den omedelbart anmälas till kommunens myndigheter. 8) x. För de stora rovdäggdjuren är bedömningen numera den, att de inte längre får tillskott från Sverige, Norge eller Ryssland. Därför har järven, lodjuret och björnen flyttats upp ett steg i graderingen av utrotningshot trots att de räknat i antalet individer har blivit fler. Lodjuret och björnen, som tidigare klassades som hänsynskrävande, är nu hotade medan järven, som tidigare var starkt hotad, nu är akut hotad. Också vargen räknas som starkt hotad. 9) 1. Riksviltrådet är ett riksomfattande strategiskt organ som stöder viltpolitiken. Det har i uppgift att handlägga ärenden som berör vilthushållningen. Riksviltrådet har inte några uppgifter med anknytning till viltcentralens offentliga förvaltning eller personalförvaltning. På riksnivå ska viltvårdsrådet bland annat i hjortdjurspolitiken verka för ett öppet och ömsesidigt samarbete med olika intressegrupper samt jämka ihop olika intressen. Medlemmarna i riksviltvårdsrådet utses av jord- och skogsbruksministeriet. 10) 2. Det tätaste vargbeståndet i vårt land finns i Kajanaland. 11) 1., x., 2. Det är Finlands viltcentral som bereder förvaltningsplanen för älgstammen. De regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet står i nyckelposition när det gäller att dra upp riktlinjerna för förvaltningsplanen medan det är jord- och skogsbruksministeriet som godkänner den. Förvaltningsplanen ska stå klar vid utgången av 2012. 12) 2. Jukka Bisi har lett handläggningen av jaktärenden på Forststyrelsen som tf vildmarkschef sedan 2008. Åren 2005-2008 fungerade han på Forststyrelsen som överinspektör för jaktärenden. Innan dess har han bland annat varit forskare vid Uleåborgs universitet och jaktchef på Österbottens jaktvårdsdistrikt. Bisi disputerade år 2010 på Uleåborgs universitet med en avhandling om vargkonfliktens anatomi i Finland. 13) 1. Vårjakten på råbock är en fascinerande jaktform. I största delen av landet är rådjursbestånden emellertid så svaga att vårjakt på bockar som hävdar revir kan äventyra populationen på orten. 14) x. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets publikation Jakten 2009 fälldes det under 2009 110 vildsvin och 475 gråsälar. Uttaget av grävling uppskattades till 9800 stycken. 15) 2. En rapphöna lägger i regel 16-24 ägg. En gräsand lägger vanligen 9-13 ägg. Mårdhunden får i södra Finland i medeltal c 9 ungar. Även om antalet ungar som blir flygga varierar stort så är rapphönan under goda år obestridlig etta när det gäller att få ungar. 16) x. Under jaktsäsongen som slutade den sista februari fälldes 371 lodjur. Lodjuret är det vanligaste av de stora rovdjuren i vårt land och populationen har vuxit kraftigt under de senaste tio åren. Den minimiuppskattning som VFFI gjorde i vintras av lodjursstammen ligger på c 2300-2500 djur, medan den året innan låg på c 2000 djur. Att åka bil är kul I ett tidigare avsnitt av den här dagboken skrev jag att Pilvi inte har några problem med att åka bil. Efter några åkturer ut till jaktmarkerna gillar hon det ännu mer. Varje gång jag öppnar bakluckan på bilen så hoppar hon bums in ­ klar att åka. Jag har infört den regeln, att upp i bilen hoppar hon bara sedan husse gett lov. Och på motsvarande sätt lämnar hon inte bilen förrän hon fått lov, även om bakluckan skulle gapa på vid gavel. Det här är en säkerhetsfråga och samtidigt en bra möjlighet ­ inbyggd i vardagen - att påminna om vem som är chefen. Du hoppar inte ut ur bilen förrän flockens ledare säger att du får. Det gick rätt fort för henne att begripa det här. Samma princip gäller vid matskålen. Först när husse har gett lov får hon börja äta. Varje dag är en utbildningsdag, det har jag fått erfara! Jag är inte riktigt den typen som trivs på exercisfältet, men jag tycker fortfarande att vårt samarbete fungerar fint. Vilket jag ju skrev tidigare också. De få gånger som jag ger ett kommando ­ då kräver jag. Det är en princip som jag inte tänker tumma på. Lydnad vs hörsamhet Det här är ett verkligen intressant ämne. Jag mer än vad den har förutsättningar att klara av på sin nuvarande nivå. Belöningen ska komma inom en halv sekund efter att hunden gjort rätt. Jägaren l 4 l 2011 l 83
• Affärer Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Risto Kannisto 0400-544 030, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400-139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och hardrivande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Intresserad av tysk jaktterrier? Kontakta vår rasorg på adressen www. saksanmetsastysterrierit.org. Enbart valpar av komb som uppfyller avelskriterierna. Valpförmedlare: Susanna Pasanen, tfn 040-731 0674. Ansökn om medlemskap: Jukka Kinnunen, tfn 050-560 2088. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. Toppkvalitet! T:mi eläinkonservaattori Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. www.elainkonservaattori.fi Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla arbeten i branschen, tfn 0400-788 636. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Säljes valpar av fint drivande, renrasig finsk stövare. Far renrasig gråhund. Kan reserveras. Födda 1.6, priset kan diskuteras. Ring och reservera din valp. Tfn 045-265 1788. Labradorvalpar av friska bruksföräldrar. Överlåts 12.6. Pris 800 . Tfn 050-3106 447, Bborg. Valpar av släthårig retriever för jakt och prov. Överlåts i slutet av juli. koivisto.riitta@gmail.com, tfn 040-544 6697. Beaglevalpar, far dubbelch, mor syster till finsk mästare. Tfn 050-401 5079. Beaglevalpar av drivande föräldrar med jagande stamtavla. Födda 25.5. Tfn 050-552 5298, Raumo. Beaglevalpar och vuxna beaglar för jägare, inget överpris. Tfn 019-677 1041, 0400-607 415. Patterdale terrier valpar bara för jägare. Tfn 050-561 0806. Valpar av slh foxterrier fö.v 19. Båda förä. FI KVA-L fin grythund 040-8499 821. Strh taxhanvalp efter tuffa drivande prem föräldrar. Tfn 040-547 6809 eller 044-750 3326. Hanvalpar av strh tax, f 12.4. Föräldrarna drivande härstamning, far FI spårch. Åbo, tfn 040-579 2647. Valpar av kh tax, drivande härstamning. Mor drevch, far MÄAJ 1. Överlåts vecka 32. Tfn 0400-851 348 eller 0400-529 238. 2 hanvalpar av strh tax. Föräldrarna både drivande och grythärstamning. Båda fin, premierad stamtavla. Tfn 050-517 6997. Valpar av kh vorsteh för jägare, prem föräldrar. Överlåts vecka 27. Riekkohaun Kennel, tfn 040-543 3361. American Foxhound valpar. Far: Kettumiehen Jeremiah. Mor: Amy. Säljes tyska jaktterrier valpar. Tfn 045256 9907. Släth foxterriervalpar födda v 19. Båda förä FI KVA-L, fin grythund. 040-8499 821. Bretonvalpar av goda föräldrar. Tfn 0400-399 880. Valpar av Grand basset griffon vendée. Överlåts vecka 29. Tfn 050-595 2151, dinetten.nettisivu.org Kan reserveras: cockerspanielvalpar med brukshärstamning. Betäckt 6/2011. Tfn 044-587 9765, Muurame. Valpar av engelsk springer spaniel, brukshärstamning, rena engelska linjer. Tuomo Kotasaari, 0400-287 465. Valpar av eng springer spaniel med brukshärstamning. En mångsidig jaktkamrat för dig! Mor VOI-klass. Överlåts från 18.7. Juha Kuukka, 050-320 6679. Valpar av jaktspringerspaniel, premierade föräldrar. Nöjdhetsgaranti. Tfn 044-035 4838. www.karelianwild.com Wachtelvalpar från Sverige. KeilerWald Joyce S 24116/2005, Kärrmarkens Eddie S 35079/2004. Friska prima hundar för jakt och drev, trevliga familjehundar. Tfn +46-73-382 8989 (vi talar också finska). Säljer jakthundsvalpar, förfr Juha Mäkimartti, tfn 050-301 1676. Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2011 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterial med faktureringsadress ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2011 utkommer den 12.9.2011. Materialet för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 29.7.2011. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Björnhundsvalpar f 10 maj, 1 hane + 1 tik kvar. Far BCH & UCH Rantu, mor BCH Kätkyuoren Raksu. Bara för jakt eller prov. Mäntsälä, 050-599 6456, A. Tiainen. Björnhundsvalpar, 2 tikar, provprem föräldrar. Födda 15 april. Vet granskade & reg. 040-520 3867. Björnhundsvalpar. Födda 3 juni. Överlåts vecka 31. Tfn 044-270 2455, Nyslott. Valpar av norsk gråhund, BCH-föräldrar. A-rek. Överlåts v 33-34. Tfn 0400-297 933, Kangasala. Hanvalpar av norsk gråhund, jagande BCH föräldrar. Skäller björn. Överlåts från vecka 28. Tfn 0400-199 412. Östsibirisk laika, valparna födda 4 juni. Garanti. Tfn 040-564 9740. www.suojarannankennel.net Säljes valpar av östsibirisk laika, f 15 mars. Tfn 050-505 7771. Jämthundsvalpar födda 10 mars. Föräldrarna dubbelch. Tfn 041-779 7350. Säljes jämthundstik f 16 mars pga tidsbrist. Far Fi UCH och Fi BCH. Mera info på tfn 040-1619 037, Juha Iivarinen Jämthundsvalpar födda 27 maj. Jagande härstamning, BCH-föräldrar. Ring för info! Tfn 050-544 8697. Valpar av finsk spets, födda 16 maj. Överlåts v 26. Tfn 044-759 1295. Valpar av finsk stövare, fin stamtavla, föräldrarna prem på prov / utställningar. Tfn 0400-570 525. Hanvalpar av finsk stövare. Födda vecka 16. Föräldrarna A-höfter och ataxifria. Föräldrarna jagar bra, skäller fint. Tfn 0440-332 338, Marko Korhonen. Valpar av finsk stövare, fin stamtavla. Föräldrarna premierade på prov/utställn. Tfn 0400-570 525. Valpar av finsk stövare. Bra hardrivande föräldrar. Far BCH, tfn 041-705 1214, Laukaa. Valpar av finsk stövare f 29 maj. 7 hanar + 7 tikar. Mor Kotikallion Nita. Far Korpilehdon Karo. Hardrivande. Tfn 0400-790 215. Valpar av finsk stövare f 24 maj. Far: 4 prov / 3 ettor, mor driver utmärkt. Tfn 0400-569 816. Organisationer och föreningar Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte", som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en gladlynt jakthund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kolla vår hemsida: www.beaglejarjesto.fi. Där hittar du köpare och säljare. För mera info Jari Liukkonen, tfn 050-590 4657, info@beaglejarjesto.fi. Medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Jukka Holma tfn 0400-31 06 86 eller Jussi Kuittinen 050-3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Östermark. Tfn 0500-360 962. Alf Cederlund, Västerbyvägen 605 A, 49220 Broby. Alla arbeten i branschen. Tfn 050-341 4947. Erkki Hartikainen, Pusula. Tfn 0400-499 579. Konservator Juhani Hirvonen. Fiskar, fåglar och däggdjur. Tfn 041-773 2910, juhani_hirvonen@luukku.com Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040-558 4019, www.lietsala.net Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Förändringar i jakten på västkusten Grundandet av Bottenhavets nationalpark för med sig förändringar i jaktbestämmelserna för området. Jakt på gråsäl, drivandet av älg och höstjakt på sjöfågel inom vissa områden är tillåten i framtiden. Alla annan jakt är förbjuden. Främmande arter och små rovdjur kan även i framtiden fångas genom specialtillstånd av Forststyrelsen. Förändringarna träder ikraft den 1.7.2011. Mera information: Madeleine Nyman, jakt och fiskeplanerare, Puh 0205 644685 www.metsa.fi/metsastys 84 l Jägaren l 4 l 2011
• d art i de Finska jaktmarkerna nästa generation jaktradio DC-70 Micro5. assar stora och små händer . . . etall testad enligt MIL-std 810F och IP-68, 100% vattentät. ddkrets som snabbladdar Li-ion batteriet. www.lafayette.eu 319e (sh. 349e) raj.erä Uuden sukupolven radiopuhelin Micro 5 Tracker G400 panta 699e Lämpöeristetyt koirankopit 1-os 300,2-os (kuvassa) 380,2-os maxi 450,T:mi R.Kivineva 06-4534 333 www.koirankoppi.fi Myös iltaisin, kuljetus järjestyy! KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Arméns kombinerade terräng och snödräkt. Utmärkt för jägare! Se www.wh-varuste.fi eller ring 0400-722 007. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Lindab Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014-471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Högklassiga inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. Även tryckkokare för konserver. Tfn 040-585 8133. Webbadress: www.eratapio.fi Vi tillverkar skidor av björk för fri terräng. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Fasankycklingar för utplantering. Fråga också om höstens och vinterns jakter. Tfn 040-580 4721. Fasaner i Forssa, nya marker för dressyr. www.fasaanitila.net, tfn 050-307 3752. Fasaner, från daggamla till vuxna. Lappo. Tfn 040-526 9508. Fasanungar för utplantering. Fråga även på höstens och vinterns jakter. Uusimaa. Tfn 040-5804 721. För viltutfodring vete/ärtblandning i 500 kg storsäck, 150 e / säck. Även mindre partier och andra växtslag. Tfn 045-2606 346, Ikalis. Ärter för viltutfodring. Egentliga Finland. Tfn 0400-321 087. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. Känd österbottnisk älgjägares memoarer nu av trycket. Köp en egen eller ge i gåva. 15 e + postning. Tfn 0400-776 646, Hannu Anttila. Köper och säljer: www.jahtihuuto.net Ale.fi! Bästa extrapriserna på nätet på adressen ale.fi. Hos oss är det alltid rea! Köp, sälj, byt, hyr eller ge bort på nätkiosken. Titta in bums! Nettikioski.fi Allt mellan himmel och jord för jobb och fritid eller som gåva. Sekatavarakauppa.fi På Suomen Tukkuri hittar du jägare allt du behöver i klädväg och utrustning, till partipriser. www.tukkuri.fi Nätaffären EräSawo har allt som jägare och fritidsfolk behöver: www.erasawo.fi Lappland: i Tanhua finns tomter för jägare samt färdiga stugor. Medlemskap i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. I Sodankylä i Lappland mellan Saariselkä och Ivalo finns tomter vid bäck och uppe på fjäll. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. Skäligt prissatt, liten, prydlig sommarstuga i norra Sverige, stranden av sjön Arvidsjaure, möblerad. Utmärkt bas för jakt, fiske, hjortron. Nära till jaktmarker och fiskevatten. Ägaren säljer. Förfr 040-750 6803. Bastustuga (24 m2) vid Luirojoki (Savukoski, Tanhua), tomt 1,2 ha. Tfn 040-763 0907. En mormorsstuga i östra Taivalkoski nära statsmarker för jakt och fiske. www.etuovi.com/kohde/63011 Egnahemshus i Vartius i Kuhmo. Nära till jaktmarker och fiskevatten. Tfn 040-746 3985. METSÄSTYSPORUKAT! Isommat erät, kysy tarjous! Riistakamerat KG-680V SG-550M Pieni ja kom- Lähettää pakti koko kuvat kännykkään. Sopii myös valvontakameraksi Nokia puhelin tai riistakamera 699 e paketin ostajalle kaupan päälle! raj. erä, arvo 150 e UUTUU S! Katso päivän hinta netistä tai kysy asiakaspalvelusta! Vain yksi vuosimaksu koko paketille - sisältää kaikki toiminnot ja palvelut sis. Tracker G400 panta + Hunter3 (24 kk) ohjelmiston sopimus 59e /vuosi DigiMesta.com 24e sopimus 24 kk /kk Lauttakylänkatu 6-8, Huittinen, p. 045 112 8622,myynti@digimesta.com Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Avgillringsmekanismer för Kanufällor, rostfritt stål, funktionssäkra också på vintern. www.ph-riista.fi, tfn 050-566 2691, PH-Riista, Muurame. Tikka T3 Hunter 820,-, Tikka Lite ss 850,Franchi Field 890,-, Marocchi 03 Lite 950,Finn 412SK 860,-, Finn 512S Marocchi 1150,Lincoln Premier 795,-, Sabatti Falcon 650,Beretta Silv.PigI 1650,-, Urika 2synt. 1390,Browning BSP 660,-, Remington 870 Exp 450,Baikal MP-27 400,-, Browning Phoenix 950,Browning A Bolt 680,-, Mossberg 100 ATR 399,Kahles 2,5-10x50 890,-, Docter 2,5-10x48 710,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och pålitligt med post och buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Sako,Tikka, CZ och Remington studsare. Studsarspecial! CZ 550 .308Win från 650e, Benelli, Beretta, FC och Lincoln hagel. Meopta R1 3-12x56 m ljuspunkt 775e och Tasco 3-9x40 Pronghorn 75 e, 10 års garanti. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Tfn 040-718 8170. Beg vapen på nätet: www.asetarvike.fi Tikka T3 Hunter .308 840e, Lite S/S .308 860e, Marlin 308 eller 30-06 480e. Beretta, Finn 412S och Benelli hagel. Meopta R1r 3-12x56 med belysn 770e, Burris 3-12x56 ljusp 520e,Tasco 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7 Tfn 03-348 4004, www.asetarvike.fi Specialaffären på nätet för begagnade vapen: www.euroase.fi Studsare Baikal 12/223 390 e, hagel Remington 870 12/89 350 e. Bägge med utrustning. Tfn 0400-805 270, Lundo. Drilling Merkel Suhl 2/12 7x65R, kikars Carlzeiss 6x42, som ny, 2900e, tfn 040-533 4711. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY. UnA18-shot hagel som är 65 % tyngre än bly med mera för laddning av hagelpatroner. UnA-choker mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 120 euro, installering 60 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981, www.it-asepaja.fi. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämparen för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi. Silentum ja Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor, 1-delad 300,- och 2-delad 380,-. Tfn 06-453 4333, www.koirankoppi.fi Golvvärme för hundkojor! Lätt att installera. Säker 12/230 V transformator. http://koti.mbnet.fi/t20aaa/KOIRA.HTM Tfn 050-520 7252. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt l ong range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Toppen hund-GPS 395, huntingtracker.net, tfn 040-966 2067. Störst i landet på beg hundpejlar: Tracker 230mhz, Äly Speed, Äly Supra, Classic, Supra Comp, Pointer 2001-2007, Magnum med/utan skallindikator. Tracker Gps band. Vhf-telefoner med utrustning. Petsafe skallbegränsare och utbildningshalsband, räckvidd 900 m. Snabb och pålitlig Tracker pejlservice. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 Larsmo. Tfn 0400-362 136, 06-7281 520. www.koiratutkat.fi Kvalitetsbatterier till hundpejlare och jakttelefoner. Även cellbyten. Oy Cellpac Ab, tfn 06-364 1565, www.cellpac.net Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. Köpes Vi köper and-, gås- och ejderkött, 040-900 4339 esa.nykanen@wildmark.fi , Hangö Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Köper en svarv för fågelholkar, tfn 0400-575 408. Långt i norr, vid vatten, en jaktstuga / tomt med jaktmöjligheter. Tfn 040-523 6034, 040-508 7543. Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder hudar av småvilt och får. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Aseseppä J. Janhunen, servar och reparerar vapen samt övriga arbeten i branschen. Ruovesi. Tfn 0400-674 632. Valmet 212 nya kolvar. Vapenarbeten, ljuddämpare, vapen, patroner och tillbehör. Ase-ja optiikkahuolto, Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. Kolvar och beg vapen: www.asehuolto.net. Hemsida: www.asejaoptiikkahuolto.net. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Vi reparerar och servar vapen samt övriga vapensmedsarbeten. Tfn 03-348 4004, 050-404 7387. Stockar, reparationer med mera. Rauli Lönnfors, tfn 044-283 2596, Valkeala. Vapensmedsarbeten med 20 års erfarenhet, snabb leverans. Vapensmederna H. Nuutinen och E. Jänönen. Rajan Ase Lieksa, tfn 0400-170 626. Asekorjaamo O Putkonen Mikkeli. Reparerar, servar vapen, installerar kikarsikten, dämpare, pipor. Tfn 0400- 941715. Se www.asekomoputkonen.net . Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Jägaren l 4 l 2011 l 85
• Vi söker provisionssäljare med eget företag Sveriges Exportråd representerar ett framgångsrikt svenskt företag inom fritidssektorn som håller på att etablera sig i Finland. Ett viktigt led i denna etablering är att vara närvarande och uppsökande mot kunderna. Vi söker Dig som har eller kommer starta ett eget säljbolag och som vill arbeta på uppdrag mot en provisionsersättning. Arbetet är uteslutande B2B och det vore meriterande om du är van att arbeta på detta sätt. All fakturering och leverans kommer ske från Sverige. Låter detta intressant? Du är välkommen att skicka din ansökan till finland@swedishtrade.se dock senast den 19.8.2011 Sveriges Exportråd i Finland ger vid behov ytterligare information på tel. +358 9 686 460 från och med 1.8.2011 Etäluettavat ja lähettävät riistakamerat! Safari SG550M GSM Camo 5.0MP Ltl Acorn GSM 12MP Camo Jägaren N:o 4/2011, 60. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 12.9.2011. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Chefredaktör: Jari Pigg Redaktionschef: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Juha Immonen (vordf) Bror Blusi Mikaela Carlsson (JSM) Klaus Ekman Visa Eronen Ilkka Eskola (Hansaprint) Juha Mäkinen (Forststyrelsen) Maria Nikunlaakso Vesa Ruusila (VFFI) Redaktionens adress: Finlands viltcentral Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 040-450 3360 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2011/Jäg11_04 Pärmfoto: Marko Svensberg Medlem i Tidningarnas Förbund 219e 319e Markkinoiden laajin riistakamera valikoima löytyy nettisivuiltamme! Eränetti Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadr.: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Jag servar hundpejlar, de vanliga modellerna. Heino Savolainen. Niittykuja 14. 71920 Pajujärvi. Tfn 050-530 7453. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Pälssömnad. Turkis Arianna, Helena Toivanen. Tfn 040-507 0396. turkisarianna.nettisivu.org. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Jaktresor med kvalitet till Afrika, S Amerika och Kanada. Stort urval och bästa markerna till gott pris. B&R Hunting Oy, tfn 010-622 3940, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fasaner från dunungar till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fågeljakt i norra Sverige i Pajala, Övertorneå i Torne älvdal. Lempeansuvanto.com, tfn 050-491 5839. Upplev fantastiska jakter i Sverige, Polen och Tyskland! Gås, vildsvin, rådjur mm. www.hanhijahdit.fi/ 045-1261269 Med elva års erfarenhet! Jaktresor till världens alla hörn. Ryssland, Afrika, Europa, Amerika, Kanada, Asien, Australien och Nya Zeeland. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup. ERÄ-KORPINEN: Jakt- och fiskeresor, sommarlov. www.erakorpinen.fi , tfn 040-555 1394. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hundutbildning samt fasanförsäljning. Även andjakt. Fråga på inkv och måltider. auvo.kokkala@aina.net. Ulla och Auvo Kokkala, 050-588 9593/040-841 0999. Jaga hönsfågel i Arvidsjaur/Arjeplog i norra Sverige. Hönssäsongen 25.8 - 31.1. Jaktstugor i vacker sjönatur. Stora jaktmarker. Sällskap om 3-5 pers. Inget krångel med arrangemangen! Bra möjl utbilda hunden. Boka nu! www.erataito.fi, tfn 0400-681 877. MPK: jakt- och friluftstjänster, www.metsastyspalvelut.com, tfn 044-541 0437. Kuusamo, stuga + tillstånd. Tfn 0400-281 229. Inkvartering för jägare i Suomussalmi. www.alassalmeneramokit.fi, 0400-300 552 / Luukkonen. Jaga med guide. Transport upp på fjällen. Utsjoki. Tfn 040-554 0780, info@ittna.fi . Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Stugor i östra Kuhmo. Tillstånd säljs för hare, fågel och bäver. Tfn 0500-253 563. www.kuhmonet.fi/ekinmokit. Fina möjligheter jaga och fiska. Tfn 0400-371 557. Lantgård mitt i statsmarker, kåta, strandbastu, båt. Sotkamo. Semestra, jaga, plocka bär. Tfn 040-582 6397 Jägare och fiskare! Prima stugor 50 km söder om Kuusamo, mitt i statsmarker. Även en jaktstuga. Tfn 040-500 3474, www.kylmaluoma.com En stuga i Taivalkoski. Fina jaktmarker. Tfn 040-351 4927. Ny invartering i Kajanaland för jaktsällskap. Mera info på www.raatteenportti.fi/majoitus. Tfn 040-534 7677. Jaktföreningens stuga i Rautavaara. 50 e/dygn för fyra personer. Tfn 045-651 3121. www.rautavaaraneramiehet.net En stuga i Ilomants, fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Nettimökki.fi/ id 2311, tfn 040-328 8892. Varkaus ­ en stuga för 8 pers mitt i VP. Rökbastu, kåta, vindskydd, båt mm. Tfn 050-559 8145. Övrigt Kontanter behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Önskar arrendera jakträtt för älg + småvilt i nö Österbotten. Tfn 040-853 3289. ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 86 l Jägaren l 4 l 2011
• Adresser FINLANDS SUOMEN RIISTAKESKUS VILTCENTRAL Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040-867 2667. Fantsvägen 13­14, 00890 Helsingfors Telefon: 040 450 3360 Fax. (09) 2727 8130 e-mail: riistakeskus@riista.fi, förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Tf. direktör: Jari Pigg, tel. (09) 2727 8111. Tf. chef för offentliga förvaltningsuppgifter: Sauli Härkönen, tel. 050 5055 635. Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. (09) 2727 8118, 0400 648 678. Jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Marko Svensberg, tel. (09) 2727 8117, 040 5573 827. Tf. chef för intern service: Tuomo Pispa tel. (09) 2727 8115, 0400 700 778, Kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. (09) 2727 8116, 0400 463 943, Maria Nikunlaakso, tel. (09) 2727 8112, 040 742 5626 Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. (09) 2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. (03) 882 570, fax. (03) 8825 711, Ilkka Ala-Ajos, 0500 817 913. Marko Muuttola, 050 911 3832. Adressändringar och jaktkortsärenden: 0303 9777 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-250 00, fax. 018-192 40. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-253 13, marcus.nordberg@regeringen.ax Jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-253 28, roger.gustavsson@regeringen.ax Finlands viltcentrals regionkontor e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis, tel. (02) 4779 610. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 0400 882 250, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400 909 565, kansliföreståndare Pirkko Järvinen, tel. (02) 477 9600. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400 188 565, fax. (08) 712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400 137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400 268 390, kansliföreståndare Ritva Juntunen, tel. 0400 188 565. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax, tel. (06) 3560 351, fax. (06) 3560 360. Jaktchef Ulf-Erik Widd, tel. 040 503 7191, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. (06) 3560 352, 050 5117 279, kansliföreståndare Lena Södergård-Ahlskog, tel. (06) 356 0350, 050 406 7508. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi, tel. (016) 379 0081, fax. (016) 3790 085. Jaktchef Antti Siira, tel. 0400 392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400 394 329, kansliföreståndare Leena Haapamäki, tel. 0400 864 329. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020-57 511, fax. 020-57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 689. Björntelefon (016) 379 0086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 7479 639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400 242 727, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400 243 414, kansliföreståndare Seija Kiiveri, tel. 020 747 9630. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400 376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 0500 196 622, kansliföreståndare Kaija Riikonen, tel. 050 374 0776. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Fax. (017) 2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500 376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050 4311 276, kansliföreståndare Tuula Ruuskanen, tel. 044 2612 184. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. (03) 3140 9400, fax. (03) 3140 9450. Tf. jaktchef Marko Mikkola, tel. (045) 1359 690, tf. konsulent Otto Hölli, tel. (0400) 547 764, kansliföreståndare Leena Särkijärvi, tel. (03) 3140 9411. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. (09) 3507 230, fax. (09) 3872 878. Tf. Jaktchef Visa Eronen, tel. (050) 3661 114, tf. vv-konsulent Markku Laulumaa, tel. 040 704 1843, kansliföreståndare Carola Lönnfors, puh. (09) 350 7230. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. (09) 3507 244, 0500 458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. (02) 5319 000, fax. (02) 5319 001. Jaktchef Antti Impola, tel. 050 598 8857, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500 742 354, kansliföreståndare Tuija Korhonen, tel. (02) 531 9003. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440 494 005, fax. (05) 3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400 258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040 716 2223, kansliföreståndare Airi Karvinen, tel. 044 049 4006. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440 452 830, fax. (015) 452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500 257 407, tf. vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 0400 257 407, kansliföreståndare Tuula Varjus, tel. 0440 452 830. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. (03) 644 650, fax. (03) 6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400 225 745, byråsekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 040 558 3367. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. (08) 5353 500, fax. (08) 5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500 387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500 282 082, byråsekreterare Ritva Oksanen, tel. 0500 287 346. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 22, 60100 Seinäjoki, tel. 0400 475 760, fax. (06) 4217 225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400 180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 0400 180 083, byråsekreterare Sirpa Hakala, tel. 0400 475 760. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020-344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020-772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Finlands Jägarförbund: Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 841 0050, fax. 010 841 0051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. 09-887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 4 l 2011 l 87
• Stövarvän Genom att bli medlem i vår förening kan du själv påverka aveln av stövare Finska Stövarklubben är den största rasorganisationen i Finland. Dess främsta målsättning är att förbättra aveln och uppfödningen med tanke på jaktegenskaper och exteriören för stövare. Föreningen representerar 30 olika raser av drivande hundar. Teemana jalostu s Pienriist an zoonoo sit ­ os a2 s. 14 Koira JAHTIK UNTOON s. 64 AJOPYS TE palkittu R ke kasvatta ttukoirien ja s. 60 Pienriist an zoonoo sit s. 18 PENNUN ostamin en SAJ­FSK:s kansli Öppet 10-14 Tel. 044 311 0330 Adress: Uusikatu 57-59, 90120 Uleåborg E-post: saj.fsk@dnainternet.net Itäiset ilvesjahd it s. 75 ja myy minen s. 56 Bli medlem i år så får du alla Ajokoiramies-tidningar 2011 och Pennusta ajavaksi koiraksi -tidningen för medlemsavgift 25 euro. www.ajokoirajarjesto.fi Jag anmäler mig som medlem i Finska Stövarklubben Mottagaren betalar portot SUOMEN AJOKOIRAJÄRJESTÖ FINSKA STÖVARKLUBBEN RY Tunnus 5007589 90003 VASTAUSLÄHETYS