• Sädgåsen fredad i hela landet Jägaren Tjänsten oma.riista.fi öppnar! Triangelinventeringarna på nätet 4 l 2014
• l 4 l 2014 Petteri Kontila Innehåll Jari Niskanen Mera sjöfågel än i fjol s. 22 Tanja Kopsa Marko Muuttola Varför jagar jägarna? s. 4 Effekt i mårdhundsjakten s. 44 3 Ledaren 4 Varför jagar jägarna? 8 Jaktmässan i Riihimäki 12 Begränsningar i jakten efter grågås och sädgås 13 Ordförandens spalt 16 Sjöfågeljakt på samfällda vattenområden 20 Sjön Kauljärvi lever upp 22 Mera sjöfågel än i fjol 26 Triangelinventeringarna nu på nätet 27 Forststyrelsen utredde triangelnätverken 28 Inventeringen av vilttrianglar 30 Inventeringen av fälttrianglar 32 Aktuellt från ministeriet 34 Grävlingen 38 Lodjur nära hus 40 Vindkraftverken påverkar viltet 42 Debatt om naturskyddsområden 2 l Jägaren 4 l 2014 Jaktlägret är sommarens höjdare s. 66 44 48 50 52 54 56 58 62 65 66 68 71 72 74 77 78 80 Mera effekt i mårdhundsjakten Skötseln av övergångszoner, del 3 Viltskogsvård – en fin möjlighet En modern kanal till jägarna Egenkontrollplan för slaktskjulet Oma.riista – ny tjänst för jägare Målsättningar för hjortdjursbeståndet, del 2 En kvinna med många järn i elden Bok om tjädern och om troféer På ungdomsläger växer man som jägare Välsmakande vilt för alla åldrar Juniorsidan Åland Nyhetsmagasinet Jakttiderna – se även riista.fi Affärer Adresser
• Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Viltkunskapen avgör - smarttelefonerna hjälper Viltkunskapen, eller i det aktuella fallet bristen på sådan, har än en gång visat sin betydelse. Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat avbryta jakten efter sädgås åtminstone för ett år framåt. Nyheten fick jägarna att gnugga sina ögon och en del av dem att fnysa av ilska. Det är inte den nuvarande formen för den finländska jakten som äventyrar gåsbeståndet, var den snabba repliken. Det är jakten i övervintringsområdena och den av svanarna orsakade konkurrensen om häckningsplatserna. Ministeriets beslut beror på att vi inte har tillförlitliga uppgifter om orsakerna till taigasädgåsbeståndets utveckling. Vi vet att beståndet har gått kraftigt tillbaka, men vi har inte tillräckligt exakta uppgifter om det häckande beståndets storlek och produktion av ungar, ej heller om avskjutningen i vårt land eller utmed flyttlederna. Därför är ministeriet tvunget att tillämpa försiktighetsprincipen och fatta det här svåra beslutet för att stoppa gåsbeståndets nedgång. En annan viktig orsak till beslutet är att Finland tagit på sig ansvaret för ledningen av beredningsarbetet för en internationell förvaltningsplan för taigasädgåsbeståndet. Syftet med förvaltningsplanen är att producera modeller för hur ovannämnda luckor i informationen ska fyllas. Om och när uppgifterna har sammanställts blir det möjligt att årligen uppskatta omfattningen på den hållbara jakten och komma överens om fördelningen av kvoten mellan länderna utmed flyttleden. Om inte en sådan förvaltningsplan, som täcker artens totala flyttled, kan åstadkommas upphör jakten efter arten slutligt på grund av redan fattade internationella beslut. För att vi ska vara trovärdiga bör vårt land nu i egenskap av huvudarkitekt för gåsplanen vara ett föredöme för de övriga länderna. Förbud råder nu för jakten efter taigasädgås i delpopulationerna i häckningsområdena i vårt land och Sverige samt i övervintringsområdet i Danmark. Genom vårt föredöme kan vi nu förutsätta, att även Sverige skyddar taigasädgåsen effektivare under höstflyttningen och övervintringen. Inom viltförvaltningen pågår ett projekt som syftar till att uppdatera insamlingen och utnyttjandet av viltinformationen till modern nivå. För att tjäna som en del av tjänsten Oma.riista.fi utvecklas en lösning som grundar sig på smarttelefoner. Med hjälp av en sådan kan en jägare redan ute i terrängen anmäla viltobservationer eller fällt vilt. För jägaren blir anmälningarna automatiskt en egen personlig dagbok och uppgifterna förmedlas anonymt till viltforskningen för utnyttjande. Syftet med det nya viltinformationsprogrammet är att underlätta och effektivera insamlingen av viltinformation. I fortsättningen kommer alla lagbundna fångstrapporter och viltforskningens tidigare insamlingar av information att ske med hjälp av den nya appen, men en särskilt stor möjlighet öppnar sig för förbättrande av den regionala och artvisa noggrannheten vid statistikföringen av småvilt. I framtiden kan det bli möjligt att vi med hjälp av appen får veta nästan fullständigt hur mycket vilt och vilka arter vi fäller. Tillräckligt detaljerad statistik erhålls till och med på jaktvårdsförenings- och jaktföreningsnivå. Ett lyckat genomförande av viltinformationsprojektet är till fördel för hela vilthushållningen och den finländska jaktens framtid. Kravet på hållbart nyttjande av naturresurser blir allt starkare såväl i vårt eget land som globalt. För den finländska viltresursens del kan vi inte möta kravet på annat sätt än med en täckande och tillförlitlig information. Om informationen saknas kan försiktighetsprincipen även leda till onödiga begränsningar. För teknikens del är viltkännedomens tid snart för handen. Det enda som behövs är att vi jägare entusiasmeras och binder oss vid det här funktionssättet. Jägaren 4 l 2014 l 3
• Kaisa Huttunen Jägarnas motiv och svårigheter undersöktes med intervjuer I våras gjordes på Finlands viltcentrals och Jägarförbundets uppdrag en omfattande undersökning med djupintervjuer. Syftet var att kartlägga behovet av att förnya arrangemangen kring jägarexamen och att utreda vilka motiverande faktorer och svårigheter som jägarna upplever, och deras behov av tjänster. Vid intervjuerna klarnade det bland annat att skytteträningen i dagsläget upplevs som besvärlig och att jägarna önskar sig fler kurser för att bredda sitt jaktliga kunnande. Varierande motiv för att jaga Undersökningen påvisade att de som skriver jägarexamen gör det av väldigt olika skäl. Alla har inte för avsikt att börja jaga.Somliga är enbart intresserade av viltvårdsarbete, somliga av att utbilda jakthundar och somliga skriver provet för att kunna ärva jaktvapen. Å andra sidan kan de här personerna längre fram bli intresserade av att börja jaga. 4 l Jägaren 4 l 2014 Intresse för naturen som hobby: l Fiske, svampplockning, bärplockning, vandring l Sportskytte l Ärvt vapen l Jakthundar som hobby (främst kvinnor) l Goda jaktmöjligheter l Tid att börja jaga (alterneringsledig, pensionerad, arbetslös eller annat uppehåll) l Matintresserad l Vill vara självförsörjande l Intresserad av vild mat l Spänning l Social samvaro, kamrater l Nätverkande, speciellt i affärslivet l Intresserad av viltvårdsarbete l Jakten en familjetradition De som skriver jägarexamen drivs ofta av ett eller flera av ovannämnda motiv. Vid intervjuerna framgick det att det ursprungliga motivet med tiden kan förändras. Motivet för att skriva jägarexamen kan ha varit exempelvis utbildning av en jakthund, men längre fram kan jagandet bli en livsstil för den här personen, som väljer arbete och boningsort så att de stöder jaktintresset. Hobbyn kan med tiden byggas ut: till en början är personen Jari Niskanen I våras lät Finlands viltcentral och Jägarförbundet göra en omfattande undersökning med djupintervjuer tillsammans med forskare Kaisa Huttunen. Undersökningen kartlade behovet av att förnya arrangemangen kring jägarexamen och utredde jägarnas motiv, svårigheter och behov av tjänster. Intervjuerna gjordes i Södra Finland,Egentliga Finland, Lappland, Kajanaland och Norra Karelen. De intervjuade valdes ut av Helsingfors och Nurmijärvi jaktvårdsförening, i diskussionsgrupper i de sociala medierna och genom rekommendationer. Inte bara jägare intervjuades utan även personal på jaktvårdsföreningarna och deltagare i en prepkurs för jägarexamen arrangerad av Åbonejdens jaktvårdsförening. Vi är skyldiga personalen på de ovannämnda jaktvårdsföreningarna ett stort tack för att undersökningen gick så väl, liksom även personerna som hjälpte till med att välja ut de intervjuade samt naturligtvis också de intervjuade själva! ki a Mä Minn Den nordligaste intervjun gjordes på Metsämiehentie i Sodankylä.
• kanske bara intresserad av att jaga skogshöns, men blir senare också intresserad av andra viltarter och jaktformer. Brist på jaktmöjligheter och kamrater dämpar intresset Att komma igång med jagandet är inte lätt, i synnerhet inte för nybörjare som inte har jägare bland släkt och vänner. Bristen på jaktmöjligheter beror ofta på att personen inte har blivit antagen som medlem i någon jaktförening och det försvårar enligt undersökningen möjligheterna för intresset att bli en hobby. Likaså begränsas jaktaktiviteten om personens jaktförening befinner sig långt borta från hemorten: det går mycket pengar till bränsle och av tidsmässiga skäl går det inte att jaga på vardagar och veckoslut. För en person i den här belägenheten inskränker sig jaktmöjligheterna ofta till semesterdagar som sparats till hösten, i synnerhet om personen fortfarande förvärvsarbetar. De här problemen berör främst den växande skaran av jägare som bor i städer. På grund av bristen på kunskaper, färdigheter och jaktmöjligheter kan intresset för jagandet slockna, eller så får personen nöja sig med att jaga några dagar om året. Skyttet väcker debatt Utbildning på önskelistan Bland de erfarna jägarna var man bekymrad över den allmänna försämringen av skjutskickligheten och vapenhanteringen. Somliga jägare befarar att om det händer olyckor så leder det omedelbart till en skärpning av praxis för beviljandet av vapentillstånd. I synnerhet nybörjare och kvinnor är osäkra på sitt eget skytte, men även män som jagat länge vill utvecklas som skyttar. Av intervjuerna framgick det att många jägare är osäkra på var skjutbanorna finns, deras öppettider, priser och system. Dessutom försvåras skytteträningen av att skjutbanor läggs ner. Det händer också att den som vill träna blir störd av en nedlåtande attityd på banan: att han blir trakasserad där. Skärpningen av polisens tillståndspraxis har på vissa orter försvårat skytteträningen för nybörjarjägare. Även om det tyvärr alltid finns personer med en nedlåtande attityd till skytteträning och säker vapenhantering, så visar undersökningen att jägarna är ansvarsfulla med en uppriktig vilja att utvecklas som skyttar. De intervjuade önskade mycket riktigt att informationen om skjutbanorna, var de finns och hur de fungerar, skulle finnas samlad någonstans och att attityden till skytteträning skulle vara mera uppmuntrande. Nybörjarjägare är väldigt intresserade av den skjututbildning som jaktvårdsföreningarna och Jägarförbundet ordnar och önskar att utbudet vore större. Jägarna är i allmänhet väldigt intresserade av kurser i olika jägarfärdigheter, jakt och omhändertagande och utnyttjande av fällt vilt. De som letar efter kurser för jägare gör det främst genom att googla och utbudet är stort. Inte bara viltcentralen och jägarförbundet ordnar kurser utan även bland annat marthorna, medborgarinstituten och olika kommersiella arrangörer.I detta nu är dock kännedomen om kurserna väldigt splittrad och slumpen avgör vad man hittar. Älgjaktens särskilda svårigheter Vid intervjuerna grunnades det också på förgubbningen i jaktföreningarna. I synnerhet älgjaktlagen behöver nytt blod,men samtidigt är man i jaktlagen rädd för att ungdomar och folk utsocknes ifrån på grund av jobb och familj inte kan binda sig till jagandet som pågår hela hösten. Dessutom vill man i älgjaktlagen bara ha personer som det går att lita på beträffande skjutskicklighet och vapenhantering. För personer som inte hör till ett älgjaktlag återstår bara att försöka skaffa tillstånd på statsmark, men då behövs det ett jaktlag och att sätta ihop ett sådant kan vara svårt eftersom majoriteten av de sökande ska vara personer som saknar andra möjligheter till älgjakt.I dagsläget kan ändå en sådan person tas i beaktande som är medlem i en jaktförening som jagar älg, men inte får vara med i föreningens älgjaktlag. Slöseri med entusiasm och erfarenhet? I skaran med personer som inte hör till någon jaktförening finns det gott om sådana som är intresserade av viltvård och andra talkoarbeten, och gärna ställer upp som hundförare. Samtidigt önskar sig många föreningar fler par händer och i jaktlagen kan det saknas goda spårhundar och apportörer. Utanför föreningarna har också sådana personer blivit som väldigt gärna skulle jaga, men som inte har någon i bekantskapskretsen som kunde hjälpa dem i gång. Samtidigt finns det i jägarkåren ett väldigt vetande och kunnande som har vunnits genom praktiska erfarenheter och som inte nödvändigtvis har någon nästa generation att föras vidare till. I synnerhet de ålderstigna veteranerna skulle kanske gärna ha sällskap på jakten,i synnerhet om de av hälsoskäl inte längre vill jaga ensamma. Jaktföreningarna kunde hjälpa till med att sammanföra de här människorna och underlätta förmedlingen av kunskap. Jägaren 4 l 2014 l 5
• TILLSAMMANS UPPLEVER VI MER. INGMAR FRIDA NYA TRACKER G1000 MAXIMAL: Nya Tracker G1000 MaximalTM är världens första hund pejl som använder 3G-och 2G nätverk. Det innebär bättre mottagning under extrema förhållanden och säkrare drift när det är rusning i GSM nätet. Pejlens Tracker SmartTM strömhantering ger lång drifttid. Lätt och kompakt, G1000 är byggd för att hålla. Pejlens tjocka glasfiberförstärkta skal och stötdämpande skydd för elektroniken, samt den externa antennen är tillverkade för att hålla extremt hård användning. Nya Tracker Live 2.0TM är en modern tjänst som kombinerar hundar och jägare. Nyheten säkrar positionerng i svåra och problematiska lägen. G1000 ÄR BYGGD FÖR ATT HÅLLA OCH HÖRAS Varför skulle du köpa gammal teknik när den nya 3G-eran har börjat? 3G+2G GARANTERA DEN BÄSTA MOTTAGNINGEN I EXTREMA MILJÖER Live 2.0 möjliggör den bästa realtids positionering som fins på marknaden. Alla i sälskapet har hundens position till sitt förfogande med 2 sekunders mellanrum. VÄLLKOMMEN MED PÅ TRACKERS TESTDAG DEN 2. AUGUSTI! MER INFO HITTAR DU PÅ WWW.TRACKER.FI.
• Happy Branding Company MATS ASTRID GUNNAR VÄRLDENS FÖRSTA 3G-HUNDSÄNDARE! Ny Tracker 2.0 programvaran är enkel att använda, mångsidiga och moderna terrängkartprogram till din mobiltelefon. Du kan styra din hund och jaktgruppen med hjälp av programvaran. Programmet har en femfaldig backup-anslutning till pejlen och automatisk säkerhetskopiering. Det gör också fjärrövervakning med tex din hem dator mycket enkelt. EN LICENS TÄCKER ALLA TJÄNSTER, SKOG-OCH SJÖKORT SAMT LIVE 2.0 TJÄNSTEN Vi tror på kraften i att göra saker tillsammans. Den perfekta jaktupplevelsen skapas när ett gemensamt mål uppfylls. För att kunna göra rätt beslut behöver du pålitlig realtidsinformation. Utan den infomationen är det omöjligt för gruppen att jobba efektivt. Tracker är världens smartaste kommunikationssystem för jägare. Tracker 2.0 är gjord för dem som vill leva i detta ögonblick, här och nu. Den är tillverkad för grupper av vänner som vill uppleva den perfekta jaktupplevelsen. Tillsammans. HITTA DIN NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE: WWW.TRACKER.FI
• Marja Martikainen Entusiasm, information och prylar på jaktmässan Den internationella jaktmässan i Riihimäki drog över 600 utställare och drygt 40 000 besökare. På viltcentralens avdelning presenterades välfärden som vilthushållningen skapar genom jakt- och naturupplevelser av mångahanda slag, informerades om viltcentralens verksamhet och svarades på frågor. lll Mässan pågick från torsdagen den femte till söndagen den åttonde juni och drog folk så det blev trängsel i idrottsparken i Riihimäki. Viltcentralens mässavdelning fanns inne i idrottshallen, där det var behagligt svalt i motsats till värmeböljan utanför som emellanåt nådde bortåt 30 grader. Mikael Luoma som är projektchef för vargförvaltningsplanen som är under beredning intervjuades på lördagen på mässcenen av kommunikationschef Klaus Ekman och var därefter anträffbar på viltcentralens avdelning. Luoma berättade om de olika stegen i arbetet med förvaltningsplanen och förklarade huvuddragen i planens syften. Tyngdpunkten i beredningen av vargförvaltningsplanen ligger nu på frågan hur och på vilka villkor de som bor i vargområden kan acceptera varg i sina hemtrakter. Solen gassade för hela slanten! Jyri Lehtinen från Pöytyä skrev jägarexamen för ungefär fem år sedan och blev kort därefter intresserad av att tävla i jaktskytte. Jakthagel är favoriten, men han har även provat på trap. Jyri är ivrig jägare och jagar helst duva och älg. Martti Levaste (till v) har kommit till mässan från Strömfors. Han var intresserad av Forststyrelsens jakttillstånd i norra Finland. Jaktchef Jouni Tanskanen hjälpte honom reda ut begreppen med tillståndsförsäljningen. Tanskanen berättade också, att om vädret håller i sig kan det bli årtiondets fågelhöst. Riihimäkiborna Airi och Hannu Karjalainen grunnar tillsammans med Marko Svensberg på viltcentralen vad det kan vara för ett djur som lämnar spillning under farstukvisten på deras stuga i Pertunmaa. Kan det månntro vara en mårdhund, grävling eller mård? Paret Karjalainen fick goda råd och en broschyr om hur man avhyser vilt som flyttat in i en byggnad. 8 l Jägaren 4 l 2014
• Vapenaffären Markus Remes satsade i år också på en utomhusavdelning där företaget presenterade sitt stora sortiment med tält och vindskydd, norska Bergans klädkollektioner för jakt och friluftsliv, och Chirukas jägarkängor. På Finlands viltcentrals avdelning kunde besökarna delta i en artidentifieringsfrågesport och titta på det stora filmutbudet. Ett ex av Handbok för jägare är aldrig fel! Försäljningschef Tapio Jouti på Eräkala demonstrerade det hetaste på duvjaktsfronten; det vill säga rörliga duvbulvaner. Hjorts avdelning var av traditionellt snitt och där presenterades importörens alla nyheter och självklart också lite gammalt. Företaget har ju verkat sedan 1881! Jägaren 4 l 2014 l 9
• På konservatorföreningens avdelning såg rapphönorna så livs levande ut att de kunde ha flugit sin kos när som helst. Corrotechs roterande vapenskåp gjorde intryck; kan man äntligen få ut geväret ur skåpet utan att kikarna trillar i golvet? Trackers VD Markus Salmenpohja presenterar företagets senaste tillämpning. I tälthallen var det hett som i en tältbastu. På lördagen var det tjockt med folk vid HH Sports monter. Christian Krogell som är chef för Enheten för naturens rekreationsanvändning på jord- och skogsbruksministeriet i samspråk med produktutvecklingschefen Kari Kuparinen på Sako.  10 l Jägaren 4 l 2014 Ungdomsverksamhet på FinnEnterprises avdelning. Wilhelmina Wadstein förevisar stolt sitt eget enkelskottsgevär. FinnEnterprise stöder varje år bl.a. Tjäderungdomslägret på Hangö udd. Verksamhetsledare Panu Hiidenmies på Finlands Jägarförbund väntar på att naturpälsauktionen ska börja. Kaukomarkkinats Lafayette har en stark ställning på marknaden.
• TIKKA T3 - BLACK EDITION • Tikka T3 Lite .308 • Burris Fullfield E1 2-7x35 • Optilock jalusta ja renkaat • Tikka asepussi • Sako asehihna • 14x1 Sako-kierre 1 099€ sh. (pakettisäästö 636€) SAKO A7 - BLACK EDITION • Sako A7 Synthetic .308 tai 30-06 • Burris FourX 3-12x56 • AseUtra SL5 Black • Optilock jalusta ja renkaat • Sako asepussi • Sako asehihna • 14x1 Sako-kierre sh. 1 899€ (pakettisäästö 733€) SAKO 85 - BLACK EDITION • Sako 85 Black Bear .308, 30-06 tai 9,3x62 • Steiner Nighthunter Xtreme 1-5x24 • Optilock jalusta ja renkaat • Sako asepussi • Sako asehihna sh. 2 990€ (pakettisäästö 1130€) PATRUUNATARJOUS! Black Edition kivääripaketin ostajalle • .308 Sako Range 8,0g • .308 Sako Hammerhead 11,7g SAKO OY, PL 149, 11101 Riihimäki SAKO FIRST CLASS kauppiaat löydät osoitteesta www.sakosuomi.fi sh. 69€ (norm. 84€) Vastaava paketti 30-06 patruunoita sh. 79€ (norm. 95€) ja 9,3x62 patruunoita 15,0g/18,5g sh. 119€ (norm. 143€) Yksi patruunapaketti per kivääripaketti Metsästäjä 4 l 2014 l 11
• Jord- och skogsbruksministeriet har med en förordning förbjudit jakt efter sädgås för ett års tid i hela landet. På grund av taigasädgåsens tillbakagång har jakten efter sädgås varit begränsad sedan 2010. Syftet är att få stammen som häckar i Finland att återhämta sig och stöda återhämtningen utmed hela flyttvägen. Begränsningarna i jakten har dock inte räckt till för att hejda tillbakagången och därför är det nu nödvändigt med en tillfällig fredning. I Hannu Huttu nformationen om uttaget av sädgås är fortsättningsvis väldigt osäker och bristfällig utmed taigasädgåsens hela flyttväg. I vårt land har man försökt klarlägga underarternas andel av sädgåsavskjutningen för att få veta hur stor del av avskjutningen som är taigasädgås och hur stor del tundrasädgås. Informationen är viktig ef- 12 l Jägaren 4 l 2014 tersom tundrasädgåsen, som flyttar genom Finland, har en stabil och stor stam. Tyvärr gav insamlingen av vingprover inte tillräckligt många bidrag. Enligt det internationella AEWA-avtalet om bevarandet av flyttande sjöfåglar är jakt efter taigasädgås inte tillåtet utan en internationell förvaltningsplan. EU-kommissionen Taigasädgås Jari Kostet Sädgåsen fredades i hela landet Tundrasädgås har rekommenderat medlemsstaterna att inte tillåta jakt efter sädgås.Finska staten har dock reserverat sig mot beslutet,men har utfäst sig att se till att jakten, om den fortsätter, ska begränsas med nationell lagstiftning så att den inte påverkar den minskande populationen av taigasädgås negativt. Begränsningar även i Danmark och Sverige I Danmark upphör jakten efter taigasädgås i praktiken helt och hållet tack vare tidsmässiga och geografiska begränsningar i gåsjakten. I Sverige har sädgåsen varit fredad i häck-
• Förvaltningsplanen stöder skötseln och jakten Under Finlands viltcentrals ledning bereds i detta nu en internationell förvaltningsplan för taigasädgåsen. Den borde bli klar hösten 2015 och träda i kraft 2016. Innan förvaltningsplanen är klar och den hållbara avskjutningen utmed flyttvägen kan fastställas måste vi försöka få stammen att sluta minska. Analyser som VFFI gjort av tidigare års ringmärkningar tyder på att överlevnadsgraden hos den häckande stammen är låg. Vi kan dra en obestridlig slutsats av forskningsresultaten: överlevnadsgraden för både de unga och de vuxna gässen måste höjas och det snabbaste sättet är att reglera jakten. I detta nu är detta i själva verket det enda snabba sättet med tämligen säker verkan att hejda tillbakagången eller åtminstone bromsa upp den. Eftersom vi är medvetna om den negativa utvecklingstrenden hos taigasädgåsstammen och statistiken för både stammen och avskjutningen är behäftad med brister,så måste vi gå försiktigt fram och begränsa jakten. I Finland bereds inte bara en internationell förvaltningsplan utan också en nationell plan för sädgåsstammen, och i utkastet presenteras flera åtgärder för att säkra hållbarheten i jakten efter sädgås i vårt land. Tryggandet av hållbarheten kommer sannolikt att kräva en reglering av skyldighet att anmäla avskjutningen, en precisering av regleringen av jakten och en effektivering av inventeringarna i övervintringsområdena. Dessutom ska sädgåsens häckningsområden i vårt land utredas och uppskattningarna av produktionen av ungar preciseras. Finlands viltcentral har inlämnat ett förslag till ministeriet om en fredning av sädgåsen för jaktåret 2014-15 för att få taigasädgåsstammen att vända uppåt så fort som möjligt. På det här viset försäkrar vi oss om att arten förblir jaktbar även i framtiden. Hannu Huttu ningsområdena. Jakt har varit möjligt bara i de allra sydligaste delarna av landet där arten övervintrar, med vissa begränsningar. Dessutom skjuts det sädgäss i södra och mellersta Sverige för att förhindra skador på odlingar, men det planeras regionala begränsningar.De svenska myndigheterna har informerats om den strikta finska och danska linjen. Dessutom har Finland lämnat in ett skriftligt spörsmål till Nordiska rådet om den svenska jakten efter sädgås. De sädgäss som häckar i eller nära Finland flyttar över Bottniska viken till Sverige och vidare till Danmark. I Estland skjuts ett stort antal gäss,men uttaget består huvudsakligen av tundrasädgäss samt möjligtvis några hundra taigasädgäss som häckar i Sibirien.Jakten hos grannen i söder påverkar således inte de taigasädgäss som häckar i Finland. Fredningen av grågåsen fortsätter i inlandet lll Efter ett förslag inlämnat av Viltcentralen fredade jord- och skogsbruksministeriet i fjol somras grågåsen i inlandet för tre år. Syftet med fredningen är att trygga hållbarheten i jakten efter grågås och få arten att breda ut sig även i inlandet. Vid havskusterna fortsätter jakten i normal ordning. Under de senaste decennierna har grågåsstammen vuxit kraftigt i Finland och de övriga nordiska länderna. I Sverige häckar arten i stort antal i de inre delarna av landet. Hos oss har hittills bara ett fåtal gäss häckat i inlandet, men antalet ökar hela tiden. Även observationerna av flyttande grågäss i inlandet har ökat klart och görs i varje landskap. För att snabba på grågässens utbredning har det gjorts planer för utsättningar. För över tio år sedan sattes grågäss ut i Ule träsk, men de grågäss som förekommer där nu är av okänt ursprung. I fjol och i år har försök med utsättningar gjorts i Maaninka i Norra Savolax. Grågåsen är ett värdefullt vilt och väl värd insatser för att arten ska öka och breda ut sig i inlandet. Grågässen kan i viss mån orsaka skador på odlingar, men omfattningen väntas vara liten. lll Grågåsen fredades för tre år (1.8 2013-31.7 2016) i vissa landskap och kommuner i inlandet. I artens huvudsakliga utbredningsområde – utmed havskusterna – är jakten däremot inte begränsad utan i normal ordning til?låten 20.8-31.12. Jakt efter grågås är förbjudet i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Norra Karelen, Norra Savolax och Päijänne-Tavastland. Likaså är jakten förbjuden i kommunerna Alajärvi, Alavus, Evijärvi, Kuortane, Lappajärvi, Soini, Vimpeli och Ähtäri i landskapet Södra Österbotten; i kommunerna Halsua, Lestijärvi, Perho och Veteli i landskapet Mellersta Österbotten; i landskapet Lappland förutom i kommunerna Kemi, Keminmaa, Torneå och Simo; i kommunerna Itis och Kouvola i landskapet Kymmenedalen, och i kommunerna Haapajärvi, Haapavesi, Kuusamo, Kärsämäki, Nivala, Pudasjärvi, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Siikalatva, Utajärvi och Taivalkoski i landskapet Norra Österbotten. Jägaren 4 l 2014 l 13
• Ordförandens spalt Tauno Partanen Styrelseordförande Finlands viltcentral Öppna spjällen - tuta och kör Det blev inte någon sommar i år heller utan frostnätter halvvägs in i juni. I en del av landet föll det också snö under midsommarveckan. Åter en gång skötte naturen om att hjortronplockarna inom vissa områden inte behöver utrusta sig med alltför stora ämbar. Också för hönsfågelkullarna var högsommarens köldknäppar såpass kyliga, att följderna kommer att vara synliga i hönsfågelbeståndens tätheter på hösten. Så småningom börjar det klarna vad den nya naturvårdslagen, som godkändes under föregående regeringsperiod, betyder för jakten i Södra Finland och i de naturskyddsområden som har grundats. Under de senaste åren har bl.a. lagarna om grundandet av Skärgårdshavets, Sibbo storskogs, Kolovesi och Södra Konnevesis nationalparker behandlats i riksdagen. För jaktens kontinuitet har lagtexten och tolkningen av denna varit rätt så hård: generellt har jakten inom alla dessa områden förbjudits och kan bara med några få välmotiverade undantag fortsätta. Områdesvisa specifika undantag från jaktförbudet är för Södra Finlands del tillåtna endast i Kolovesi och Skärgårdshavets nationalpark. I Kolovesi är en fortsättning på älgjakten tillåten eftersom det de facto reellt är fråga om en utvidgning av en redan tidigare grundad nationalpark. Visserligen är även älgjakten tillåten, men bara med tillstånd av den myndighet som ansvarar för förvaltningen av området och gäller för invånarna i kommuner som särskilt nämns i lag och därtill i områden som markerats på karta. För invånare i andra kommuner än de nämnda är älgjakten i området avslutad. I Bottenhavets nationalpark är jakten efter gråsäl tillåten närmast för att säkerställa fiskerinäringens kontinuitet. Ytterligare är höstjakten efter sjöfågel tillåten med tillstånd av Forststyrelsen på vissa i lag särskilt angivna skär. I Södra Konnevesi nationalpark skulle drevjakt efter älg vara möjligt, men älgar får inte skjutas inom parkområdet. Älgarna bör alltså drivas från sjöns öar 14 l Jägaren 4 l 2014 för att skjutas på annan plats. Problemet är att alla jaktföreningar inte har jakträtt på fastlandet. Det vore givetvis möjligt att skjuta inom vattenområdet, men därmed är mångahanda risker förbundna. I praktiken förefaller det som om många av öarna i området med tiden skulle förvandlas till skyddade oaser där jägarna inte i alltför hög grad stör dem. I statsrådets förordningar med närmare föreskrifter för de nygrundade nationalparkerna har statsmakten även i ökande grad börjat lyssna på jägarna. Finlands viltcentral har i samråd med Finlands Jägarförbund aktivt varit med och sökt lösningar. Ett bra exempel på det här samarbetet är statsrådets förordning om naturskyddsområden i Saimenområdet. Det har väckt särskild förvåning att inte Finlands viltcentral kallades för att höras när riksdagens miljöutskott behandlade frågor som hör till viltcentralens kompetensområde. Vid behandlingen av Kolovesi nationalpark inbegärdes ett skriftligt utlåtande av viltcentralen, men för de övriga nationalparkernas del lämnades viltförvaltningens mest centrala organisation totalt på sidan av miljöutskottets behandling. Mindre uppmärksamhet bland jägarna har det av EU:s kommission drivna utkastet till skjutvapendirektiv fått. Enligt utkastet ska bl.a. halvautomatvapen förbjudas för civilpersoner. Samtidigt ska kapaciteten för dessa vapens magasin begränsas. En ytterligare risk är att dessa vapen enligt ett framfört önskemål förses med apparatur för identifiering som grundar sig på biometrisk identifiering, så att ingen annan person än den registrerade innehavaren kan använda vapnet. Utkastet har behandlats i riksdagen av såväl förvaltningsutskottet som stora utskottet och har godkänts utan nationella undantag. Trots att större delen av jägarna anser förslaget vara helt förnuftsvidrigt, finns det inte några garantier för att det ännu i något skede förändras till karg verklighet – åtminstone till någon del. För jägarnas del är frågan så pass viktig, att det är skäl att försöka påverka utkastet med alla tillgängliga medel!
• VX-6 CDS 3-18x50 VALAISTU G4 –RISTIKKO € 1.679,- VX-6 CDS 2-12x42 VALAISTU G4 –RISTIKKO € 1.379,- MAAILMAN KESTÄVIN JA LUOTETTAVIN OPTIIKKA. Urheiluoptiikkatuotteet joutuvat joka kerta koetukselle kentällä. Niitä testataan haastavissa ja vaihtuvissa sääolosuhteissa sekä vaikeassa maastossa liikuttaessa. Myös rekyylin kesto joutuu testiin keskisytytteistä patruunaa ampuvia kivääreitä käytettäessä. Näissä tilanteissa vaaditaan erinomaista suorituskykyä. Siksi optisten laitteidemme on läpäistävä alan tiukin testausohjelma ennen kuin ne ovat valmiita mukaan metsästysretkelle tai kilpailutapahtumaan. Näin myös pyrimme varmistamaan, että saat investoinnistasi parhaan mahdollisen hyödyn. Katso testit osoitteesta Leupold.com/rugged Saatavana suomenkielinen Leupold –kuvasto. Kysy lähimmältä jälleenmyyjältäsi Katso lähin jälleenmyyjä: www.hjorth.fi ja www.ase.fi, hinnat voimassa sitoumuksetta 30.9.2014 asti VX-6 CDS 1-6x24 DX -RISTIKKO € 1.049,VALAISTU DX TAI G4 -RISTIKKO € 1.229,-
• Otto Hölli, Finlands viltcentral, och Jenny Fredriksson, Centralförbundet för fiskerihushållning Sjöfågeljakt på samfällda vattenområden På ett samfällt vattenområde är det delägarlaget som ordnar sjöfågeljakten. Besluten om fördelningen av jakträtten fattas på delägarlagets stämma medan det är bestyrelsen som verkställer besluten om jakträtt.   I enlighet med jaktlagens 6 § tillkommer rätten att bedriva jakt och bestämma om jakten områdets ägare. När det gäller ett samfällt vattenområde är det delägarna som besluter om de frågor som tillkommer ägaren och detta görs på delägarlagets stämma. Delägarlaget kan vara konstituerat och har då stadgar och en bestyrelse. Ett delägarlag för ett litet samfällt vattenområde, som en smärre å eller en bäck, kan också vara icke konstituerat. I jaktlagen och i synnerhet i jaktlagens tredje kapitel finns allmänna bestämmelser om hur jakt ska bedrivas och de här bestäm16 l Jägaren 4 l 2014 melserna gäller även för delägarlag.Likaså gäller lokala förbud och begränsningar, om vilka jord- och skogsbruksministeriet eventuellt har utfärdat en förordning,även för samfällda områden. Däremot reglerar jaktlagen inte fördelningen av jakträtten inom delägarlaget. I allmänhet sätts det inga kvantitativa begränsningar för jakten efter sjöfågel, vilket betyder att jakten kan bedrivas fritt i enlighet med jaktlagen.Inte heller är det nödvändigt att delägarlaget separat besluter om fördelningen av jakträtten mellan delägarna.För att undvika oklarheter är det ändå tillrådligt att delägarstämman även i sådana fall behandlar jaktärenden och konstaterar delägarnas jakträtt. Jämlikhet också på jakt Utgångspunkten är att delägarna i ett samfällt område har rätt att utnyttja området i enlighet med lagen och delägarlagets stadgar,sålunda att ingen hindrar någon annan delägare att använda området på motsvarande sätt. I en situation där områdets användningssyfte gör det omöjligt för alla delägare att utnyttja området i en utsträckning som mot- svarar vars och ens behov ska användningen av området ordnas i proportion till vars och ens andel. Detta görs med en överenskommelse eller på ett sätt som delägarlaget fattar beslut om. Ett behov av att fördela jakträtten kan uppstå exempelvis genom en begränsning i enlighet med jaktlagen. Sjöfågeljakt i proportion till ägandet Om rätten till jakt efter sjöfågel måste begränsas är utgångspunkten den,att jakträtten fördelas i proportion till vars och ens ägoandel. Detta kan göras så, att delägarstämman slår fast den totala mängd som får fällas och fördelar kvoten mellan delägarna i proportion till vars och ens ägoandel. Utgångspunkten kan också vara en kronologisk fördelning av jaktturerna mellan delägarna i proportion till vars och ens ägoandel. Om delägarna önskar reglera jakten geografiskt ska det likaså finnas tydliga grunder som inte kränker jämlikheten mellan delägarna. Exempelvis en fördelning som utgår från strandägandet är inte någon giltig grund. En
• Hannu Huttu På samfällda vattenområden regleras sjöfågeljakten av jaktlagen och lagen om samfälligheter. strandägare kan inte ha större rätt till vattenområdet utanför hans strand än övriga delägare. Kom ihåg att ett djur inte får skjutas närmare än 150 meter från ett bebott hus utan uttryckligt tillstånd av ägaren eller innehavaren. Detta gäller även delägarna i ett delägarlag. Beslutens laglighet ska alltid ställas i relation till frågan om varje delägare kan använda sin jakträtt på delägarlagets hela område och om han kan göra det på ett sådant sätt att principen om jämlikhet inte rubbas eller att inte någon av delägarna ges en ogrundad fördel i förhållande till någon annan delägare. Begränsningarna och undantagen ska alltid ha motiveringar som kan härledas till jaktlagen eller lagen om samfälligheter. Utomståendes rätt till jakt efter sjöfågel Det är inte ovanligt att någon av delägarna önskar ge jakträtt åt andra än delägare,exempelvis familjemedlemmar,ortsbor eller sommargäster. I jaktlagen finns inte någon motsvarighet till 18 § i lagen om fiske, som stadgar att en delägare fritt får överlåta sin fiskerätt till någon annan. En delägare i ett samfällt vattenområde får inte överlåta sin jakträtt till någon annan utan beslut av delägarlaget eller de övriga delägarnas medgivande. Om delägarstämman så besluter kan dock en utomstående ges jakträtt och för jakträtten får uppbäras en avgift. Bestyrelsens befogenheter specificerade Enligt lagen om samfälligheter kan det i ett delägarlags stadgar stå att delägarlagets bestyrelse kan utöva beslutanderätt i stället för delägarstämman i smärre frågor som berör delägarlaget och som är nämnda i stadgarna. Organiserandet av jakten är sällan en smärre fråga, vilket innebär att det är stämman som ska besluta om fördelningsgrunderna för jakträtten. Bestyrelsen kan dock beviljas en viss beslutanderätt om delägar- stämman har beslutat om fördelningens allmänna principer. Befogenheterna måste dock vara tillräckligt specificerade. Bestyrelsen kan exempelvis svara för de praktiska arrangemangen kring jakten bara stämman har specificerat till vem jakträtt kan säljas, till vilket pris och hur stor kvot. För att jaktärendena alltid ska behandlas med tillräcklig omsorg vore det förnuftigt att nämna jakten i delägarlagets stadgar för årsstämmans föredragningslista. Utarrendering av jakträtten Delägarlagets stämma kan besluta att arrendera ut jakträtten till exempelvis en jaktförening. Arrendeavtalet kan gälla hela jakträtten eller enbart en del av den. I det senare fallet behåller delägarna en del av jakträtten medan jaktföreningen bestämmer över sin del. Om jakträtten arrenderas ut i sin helhet är det arrendatorn som bestämmer om hur jakträtten ska användas. I det här fallet har delägarlaget och delägarna ingen jakträtt på det samfällda området utan jakträtt kan enbart beviljas av jakträttsinnehavaren. HYVIÄ N! TARJO SUURI N E UKSIA M Kesport Niskasen SUO ! SUURI ASEPÄIVÄ 2014 Laukaan Leppävedellä 9.8. klo 11–17 Ilmainen kiväärien koeammunta! Paikalla esittelijöitä mm: Sako • Beretta • Benelli • Sauer • Blaser • Caesar Guerini • HW-company • Lapua • Norma • Browning • CZ • Meopta • Zeiss • Ultrapoint • Tracker • Genzo • Una • Sasta • Pinewood • Fjällraven • Haglöfs • Lenz-sukat • Kartanokuva • Keljon konehuolto ... ja paljon muuta. Lisätiedot, niskanen.fi. niskanen.fi/verkkokauppa Kauppakatu 6, ÄÄNEKOSKI • 0207 189 802 Jägaren 4 l 2014 l 17
• Poimintoja Kärkkäisen tavaratalon yli 100 000 tuotteen valikoimasta: 59 € ANAR LUONDU 3 ERÄPUKU Runsaat taskutilat ja istuva leikkaus. Puku on suunniteltu suomalaiselle metsästäjälle ja kalastajalle. Tiivis pintakangas on vettähylkivää. Puvussa runsaat säädöt. Vetoketjukiinnitteisen hupun voit nopeasti irrottaa tai kiinnittää tilanteen mukaan.Tekniset tiedot:Materiaali: 65% polyester, 35% puuvillaVuori: 100% polyesterAikuisten koot: 48/S, 50/M, 52/L, 54/XL,56/XXL, 58/XXXL 80 65 € € ANAR 3-D NAAMIOPUKU Täydellinen naamioasu varis, kyyhky ja sorsametsälle. Kevyt hengittävä verkkomateriaali. Vetoketju. Sarjaan saatavissa myös kuvassa näkyvät 3D hanskat, sekä kasvonaamio. Materiaali: 100 % polyester ANAR BIVDU PRO METSÄSTYSPUKU Ympärivuotiseen käyttöön suunniteltu tyylikäs metsästyspuku hyvillä hengittävyys- ja vedenpitävyysominaisuuksilla. Harjattu pintakangas mahdollistaa äänettömämmän liikkumisen luonnossa. Useita tilavia taskuja, fleecepinnoitetut lämmittelytaskut, ohut hengittävyytä parantava mesh-verkkovuori, painonapein kiinnitettävän huppu, hartia- ja kyynärpäävahvikkeet, helman ja vyötärön kiristys ja muita tarpeellisia ominaisuuksia pienellä rahalla. Materiaali: polyester, kuitu. Tasarahalla takuulla sopivasti! 25 19 90€ HUNTER NAAMIOVERKKO Peittävä naamioverkko perinteisellä maastokuosilla. - Kevyt ja helppo kuljettaa. - Mitat: 180 x 400 cm 49 € Voyager 300 kumivene Ilmalla täytettävän Voyager 300 veneen koko on 243 x 102 cm ja siinä on tilaa kahdelle aikuiselle ja yhdelle lapselle. Kantavuus 190 kg. Airot voi kiinnittää veneen reunoille, kun niitä ei tarvita. Veneen perässä on paikka onkivavalle. Pakkaus sisältää veneen, airot (124 cm) ja paikkatarran.Mitat: 243 x 102 cmMax. paino: 190 kgKantokahvatPuhallettavia sivutaskujaSoveltuu 2 hengelle. Pituus, cm: 243 € MUSTANG LIUKUKANSI SAVUSTUSLAATIKKO Perinteinen pikku aski, ei sähköä, vain tulta ja haketta. -pituus 45 cm -leveys 23 cm -kork. 16 cm -pinta harjattu -kaksi ritilää -rasvapelti -pohja 0,4mm -kansi 0,8mm 5 10L LEPPÄ 90€ BORNIAK SAVUSTUSPURU Verkkokaupan asiakaspalvelu: 18 l Jägaren 4 l 2014 Savustuspuru 10 litran pussissa. Testattu koostumus parhaaseen ja tasaiseen lopputulokseen. 010 430 3030 (arkisin klo 8–16)
• Tervetuloa ostoksille Kärkkäiselle Iihin, Lahteen, Ouluun ja Ylivieskaan! 4 90€ 7 9 Metsästyspatruunat kyyhky ja varisjahtiin. - Lataus 32g - 25 kpl/pkt - Koot 2,75mm - 3,5mm - Kaliberiin 12/70 - Lataus 36g - Haulin koot 2.9mm-4,25mm - 25 kpl/rasia 90€ ARMUSA BECADA HAULIKONPATRUUNA espanjalaisvalmisteinen minimagnum metsästyspatruuna - kaliiberi 12/70 - lataus 40g - 10 patruuna/rs -haulin koot 2,9mm-3,9mm 45€ 90€ ARMUSA PLA-3 ARMUSA VELOZ HAULIKONPATRUUNA HAULIKONPATRUUNA 6kpl 3kpl 10 39 90 SK 308 KIVÄÄRINPATRUUNA 50 kpl Huippulaadukas harjoituspatruuna Lapua By SK. 8 gramman kokovaippaluoti ja jälleenladattava hylsy. 149 10 € € HUNTER SAMETTIPINTAINEN KYYHKYNKUORIKUVA Tasaisesti purua polttava generaattori takaa tasaisen savustustuloksen. Tuottaa savua yhdellä ttäytöllä jopa 7-8 tuntia. Yleismalli joten sopii myös muihin markkinoilla oleviin savustimiin. Lisävarusteena saatavana kylmäsavustus adapteri generaattorin ja suvustuskaapin väliin. - Jännite 230v - Teho max 110w - Tilavuus 2l - Paino noin 2kg - Pituus 366mm - Leveys 182mm Korkeus 247mm 229 € MUSTANG ELECTRONIC SÄHKÖSAVUSTIN electronisesti ohjattu savustin , 4 ritilää, 37x33cm , käyttökytkin paneeli savustimen päällä, 230V-50Hz, harjattu teräksinen ovi. Kärkitulet erikoishinta! 449 Ratapatruunat sopivasti. 250kpl/ltk -Kanta 8mm -Trap7,5 ja Skeet 9 - Lataus 24g - Kaliiberiin 12 Irtorasioina 5,90/rs. HUNTER SORSANKUVAT Meiltä sorsankaaveet edullisimmin. LENTÄVÄ 90€ HUNTER 90 KYYHKYNKUVA Samettipintainen kyyhkyn kuorikuva ei kiiltele auringossa ja on helppo kuljettaa pienessä tilassa. € BORNIAK GD-01 SAVUGENARAATTORI 9 ARMUSA 24g TRAP JA SKEET RATAPATRUUUNAT € BORNIAK UW-70 SAVUSTUSKAAPPI Tilava savustuskaappi, jolla saat ruokasi maistumaan entistäkin paremmalta. Sinkitty runko kestää paremmin ulkoilmassa. 500 w termostaatti säätää lämpötilan juuri haluamallesi tasolle. Kaappiin mahtuu kerralla jopa 10kg lihaa. - Jännite 230v - Vastus 500 Tilavuus 70l - Paino noin 10kg. Tarjous voimassa: Ylivieska, Lahti Varmista paremmat saaliit laskeutuvaa kyyhkystä muistuttavalla kyyhkynkuvalla. Kuvassa irroitettavat siivet ja pyrstö. Kuva kiinnitetään puuhun tai oksaan mukana tulevalla metallikaarella. Kaari mahdollistaa kaaveen liikkumisen elävästi tuulessa 599 € BORNIAK UW-150 SAVUSTUSKAAPPI Sinkitty tilava savustuskaappi, johon mahtuu kerralla jopa 20kg lihaa. Tällä asvustimella saavutat parhaat lopputulokset tasaisen maun, värin ja koostumuksen. Säädetävä teho lämpötilan mukaan 700w-1400w. - Jännite 230v - Teho max 1400w - Tilavuus 150l Paino 20kg - Korkeus 995mm - Syvyys 475mm - LEveys 530mm Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii 010 430 3820 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti 010 430 3630 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu 010 430 3020 Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Jägaren 4 l 2014 l 19
• Marja Martikainen SJÖN KAULJÄRVI LEVER UPP Kauljärvi i Laitila var en torrlagd och försumpad före detta sjö mitt i odlingsmarker, där det inte gick att odla någonting och inte trivdes djuren där heller. Genom ett samarbete mellan en jaktförening och markägarna restaurerades platsen och idag vimlar det av liv i sjön och ortsborna har fått en pärla. Med regleringen av vattennivån har byborna också sluppit översvämningarna. inledningen till diskussionerna om åns och våtmarkens framtid. För att NTM-centralen ska bevilja stöd för en våtmark ska det vara en jaktförening eller någon annan registrerad förening som gör ansökningen. Till ansökare för våtmarksprojektet utsågs jaktföreningen Laitilan Kaiku ry. Föreningen har ett gott nätverk i trakten och räknar ungefär 180 aktiva jägare och tjugo till trettio markägare. - Ansökningen hade lika gärna kunnat göras av en marthaförening, men eftersom våtmarker och jakt hör ihop så föll det sig naturligt att välja Kaiku, förklarar Laaksonen. Förbindelse för framtiden S jön Kauljärvi är ungefär 13 hektar stor och får sitt vatten från ett 500 till 600 hektar stort tillrinningsområde. Så sent som för några år sedan var platsen en huvudvärk som på vårarna svämmade över åkrar och vägar. Efter flera misslyckade dräneringsförsök var stället bevuxet med buskar och tvinbjörk. - Vi grunnade på vad vi skulle göra med sjön eftersom den var värdelös.År 2008 var det i tidningen Jägaren en artikel om att man kunde få stöd till iståndsättning av våtmarker. Jag kontaktade Jörgen Hermansson som är viltplanerare på Egentliga Finland och så rullade det igång,berättar Kari Laaksonen som är primus motor för projektet och markägare. I oktober 2008 höll vi ett möte som blev 20 l Jägaren 4 l 2014 Kauljärvi är numera en naturpärla som förhindrar översvämningar och renar lakvattnet, förklarar Kari Laaksonen, drivande kraft i projektet. Styrgruppen med fyra medlemmar tog itu med att bereda ärendet för jaktföreningens styrelse.I slutet av januari 2010 biföll föreningen enhälligt förslaget att ansökningen skulle göras i Kaikus namn. Att binda sig till projektet var ändå inget hastigt avklubbat rutinärende. Medlemmarna i jaktföreningen oroades av det enorma talkoarbetet som också skulle binda jägarna i framtiden till skötselarbetet. När en våtmark väl är anlagd krävs det röjningar och annat underhåll för att bevara den. För att säkra kontinuiteten krävs det dessutom årliga rapporter om våtmarkens tillstånd och utförda arbeten.Stötestenen var dock den garanti på 140 000 euro som några av jägarna personligen borgade för sedan staden hade dragit sig ur. - Det var ett jätteprojekt för en jaktfören-
• Inte bara fåglarna trivs i våtmarken utan också rådjuren, älgarna och bisamråttorna, som har byggt bon i åbrinken. ing att driva. Den största utgiftsposten var grävmaskinen, som på två veckor grävde en ny åfåra förbi sjön. Följande sommar var blöt och då vilade vi. I fjol somras grävde vi vidare. Det är ingen idé att gräva på vintern eftersom det är på sommaren som dammarna blir täta, förklarar Laaksonen. Som entrepenör för grävarbetena anlitades Kaivinkoneyhtymä Koskinen. Det är oerhört viktigt att grävmaskinsentrepenören är kompetent, vilket gjorde det möjligt att hålla den budget som EU-projektet föreskrev. Och projektbudgeten höll; efter avslutat arbete fanns det 200 euro kvar. Trots det krävdes det flera resor till Åbo under tre års tid innan alla papper var i ordning. Laaksonen märkte att en enda person inte räckte till, utan det behövdes en som hanterade datorn, en sekreterare och rejält med talkoanda, eftersom gänget hade en tendens att krympa sedan den första entusiasmen lagt sig. Hjärtat ska vara med och beslutet fattat att slutföra jobbet. Det behövs inte bara engagemang utan också en fortlöpande rak kommunikation. De som bor i trakten har från första början informerats om planerna och NTM-centralen i Egentliga Finland underrättades redan på idéstadiet. Anni Karhunen på NTM-centralen i Egentliga Finland var mycket riktigt nöjd med informationsgången och enhälligheten. Det räcker ju med ett enda klagomål för att ett projekt ska gå i stå. Sjön högre än omgivningen för Kauljärvi och i april 2011 gav NTM-centralen ett positivt beslut om den slutliga ansökningen. Arbetet kom fort i gång. Först måste det göras en maskinell röjning av buskagen, som på grund av faran för översvämning inleddes redan i mars. Grävarbetena inleddes i juli-augusti och NTM-centralen understödde med hydrologisk expertis. Regleringen av vattenståndet i Kauljärvi utgår från att sjön ligger högre än sin omgivning. Slutna fördämningar håller kvar vattnet i sjön och med munkar styrs vattnet så det rinner rätt väg. Vid regn leds vatten längre ifrån till sjön genom 100 millimeters rör. När det är torrt leds vattnet till dräneringsdikena som går kring sjön.Konstruktionen inkluderar en pump med vilken mera vatten kan pumpas in i sjön under hela sommaren.På det viset bibehålls ett vattenstånd som är optimalt för sjöfåglarna och vattenskyddet. Jaktföreningen Laitilan Kaiku ställde upp på restaureringen för att skapa mångfald i naturen, inte för att arrangera fågeljakter. Arbetet med pumphuset pågår fortfarande. Nytta under olika årstider Våtmarken är till nytta och glädje på många vis. De näringsämnen och fasta partiklar som rinner av åkrarna stannar i våtmarken, åkrarna kan brukas och översvämningarna når inte längre vägen. I sjön kan man nu se tiotals arter av sjöfågel och vadare. De fortsatta utvecklingsplanerna omfattar ett fågeltorn och en dyig strand för vadarna. En sådan kan lämpligen skapas med hjälp av kor.På vintern kan det plogas en skridskobana på ån. - Våtmarken utvecklas fortfarande, men i förhållande till arealen finns här redan mängder av änder,och sjön fungerar också som rastplats för vadare, förklarar våtmarksplanerare Mikko Alhainen belåtet. - Så sent som för två år sedan fanns det ingenting i sjön, men nu finns här redan fåglar i sådana här mängder. Arbetet har tagit flera år, men det har inte varit förgäves och det blir bara bättre! utbrister Laaksonen beundrande. Tiotals änder susar uppe i skyn, men vid Kauljärvi har det ännu inte förekommit någon jakt. Om det någonsin blir aktuellt med jakt där så blir det väldigt begränsat. - För dagens jägare är inte bytet det viktigaste utan han sätter större värde på mångfalden i naturen här och allt det positiva som är på gång. Genom samarbete har vi åstadkommit någonting fint och alla vinner på kuppen, fortsätter Laaksonen. Tapio Kuusisto som är med i styrgruppen och drivande kraft i projektet säger att han har bott vid Kauljärvi i 70 år.Under de här åren har sjön upplevt flera förändringar. Kuusisto tycker att det är fint att se sjön som den är nu. Det finns 3000 till 4000 torrlagda sjöar i vårt land, vilket betyder att det finns mängder av möjligheter till förändringar på olika håll i landet. Kauljärvi uppfyllde alla krav på en icke-produktiv investering. Även ägoförhållandena var lyckosamma eftersom sjön i tiden hade delats upp mellan åtta delägare för odling av sockerbetor. Nu kunde besluten om iståndsättandet av våtmarken fattas gemensamt. Markägarna gjorde ett arrendeavtal på femton år för området. Våtmarksplanerare Mikko Alhainen på viltcentralen gjorde en plan med kostnadskalkyl Tapio Kuusisto tackar Mikko Alhainen för att experterna på våtmarker har gett förnuftiga råd för anläggandet. Jägaren 4 l 2014 l 21
• Jukka Rintala, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet och Mikko Alhainen, Finlands viltcentral Mera sjöfågel än i fjol Petteri Kontila Inventeringen av sjöfåglar visar att det i år finns klart fler sjöfåglar och i synnerhet gräsänder än i fjol. Gräsanden är vår viktigaste jaktbara sjöfågel och den verkar tåla dagens avskjutning utan bekymmer. Artens plötsliga uppgång beror sannolikt på den milda vintern, uppger forskarna. Bläsand 22 l Jägaren 4 l 2014
• Gräsand 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 Kricka 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 Bläsand 1.2 1.0 0.8 0.6 Knipa Kimmo Pöri 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 V ilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus) började inventera sjöfåglar 1986. Inventeringarna i terrängen har nu gjorts i 29 år med samma metod.Inventeringsmaterialet inkluderar sedan 2012 även inventeringsresultaten från projektet Hembygdsvåtmark Life+. I den här artikeln rapporterar vi om resultaten för parräkningen av gräsand, kricka, bläsand, knipa och sothöna, utgående från de observationer som bokförts fram till den 23 juni.. Resultaten kommer att preciseras när de resultat som inkommit senare tas med i beräkningarna. Årets material omfattar 269 inventeringspunkter (VFFI inklusive 26 Hembygdsvåtmark Life+) och 95 (naturhistoriska centralmuseet).Det totala antalet par vid årets inventeringar uppgick till 710 (gräsand), 469 (kricka), 197 (bläsand), 706 (knipa) och 109 (sothöna). Årets sjöfågelstammar Enligt indexen (bild 1) har andstammarna vuxit sedan i fjol medan det för sothönans del inte syns någon nämnvärd ändring sedan fjolåret. Årets uppskattade förändringar är +30 % (gräsand), +29 % (kricka), +28 % (bläsand), +6 % (knipa) och –4 % (sothöna). Antalet gräsandspar ökade till nivån 30 % över medelvärdet för hela inventeringsperioden och var med andra ord större än någonsin förut. Antalet krickpar landade på nästan 10 % över medelvärdet.Bläsanden ökade en aning, men stannade ändå på cirka 30 % under medelvärdet. Sothönsstammen ligger av resultaten att döma fortsätt- Gräsand ningsvis på ungefär hälften av medelvärdet för hela perioden. För den viktigaste jaktbara arten, gräsanden, är ökningen av statistisk betydelse både för hela inventeringsperioden och i jämförelse med fjolåret. Uppgången torde ligga rätt nära sitt slutliga värde eftersom vi i skrivande stund hade fått in en hyfsad mängd resultat för de vanligaste änderna. Gräsandens årliga produktion av ungar har varit relativt stabil under de senaste åren och till exempel fjolårets lilla nedgång i produktionen av ungar hindrade inte stammen från att växa i år. Av allt att döma tål gräsanden utan bekymmer den nuvarande nivån på avskjutningen. Krickans produktion av ungar per par ökade med över 20 procent i fjol, vilket bidrar till att förklara årets ökning av antalet par. Kraftiga variationer i stammens storlek är typiskt för krickan, och variationerna har varit rätt kraftiga under hela perioden (bild 1). Bläsandens ökning i antalet par kan inte förklaras med förändringarna i produktionen av ungar eftersom den har varit nedåtgående under de två senaste åren. Den nu observerade plötsliga tillväxten hos änderna är mycket riktigt en följd av att dödligheten minskade i vintras, vilket sannolikt beror på att vintern var mycket mild i övervintringsområdena i norra och nordvästra Europa, jämfört med vintrarna innan. När vintern är mild minskar sjöfåglarnas behov av föda och födosöket hindras inte av isbildning. Dess- Sothöna 2.0 1.5 1.0 0.5 1990 2000 2010 Bild 1. Förändringsindexen 1986-2014 för några sjöfåglar. Medelvärdet för indexserierna har räknats om till värdet ett. Indexen visar således de relativa förändringarna i stammarnas storlek.Ett exempel: indexet 0,5 visar att årets stam är hälften av medelvärdet för hela perioden. Indexet 2 visar att stammen är dubbelt så stor som medelvärdet. Observera att den lodräta axeln i varje diagram är anpassad till arten. utom kan fåglarna övervintra längre norrut än normalt och undgår på det viset den långa flyttningens ansträngningar och dödlighetsfaktorer på vägen. Den långsiktiga minskningen av vårt sjöfågelbestånd har i synnerhet drabbat arter som häckar vid näringsrika sjöar. Detta tar sig bland annat uttryck i bläsandens och sothönans utförsbacke.Bland våra vanligaste änder har även krickan drabbats; den del av stammen som häckar vid näringsrika sjöar har minskat mera än den del som häckar vid näringsfattiga sjöar. Tidigare undersökningar har visat att orsakerna till minskningen uppenbarligen står att finna i häckningstrakten och eventuellt också på de gemensamma rastplatserna utmed flyttvägen. Jägaren 4 l 2014 l 23
• Kyyhkynmetsästys alkaa 10.8., sorsastus 20.8. Katoa kaislikkoon! Parhaat varusteet Erätukusta Kevyt Archie -erikoispuku Casey tekninen alusasu Lämpimän sään erittäin kevyt ja hyvin hengittävä erikoispuku kaislacamokuviolla. Kevyt, vuoreton anorakkitakki. Hupun etureunaan kiinnitettävän camo-kuvioidun hyttyssuojan alle mahtuu myös lippalakki. Tasku hyttyssuojalle. Korotettu kaulus. Edessä kaksi reilunkokoista taskua. Helppopääsyiset taskut. Ei tarttumiselle altistuvia kohtia. Kevyet housut, ei vuorta. Housuissa sivutaskut jotka suljettavissa nepparilla. Monipuoliset säädöt takissa ja housuissa. Casey MicroDry-alusasu siirtää tehokkasti iholla syntyvän kosteuden pois nopeassakin liikkeessä. Materiaali myös kuivuu nopeasti. ScenTech-käsittely vähentää eläimen vainuttavaksi pääsevää ihmisen hajua. 29 90 JahtiJakt oispuku Archie-erik 69 90 Reed camo -lippalakki verkolla 9 4 1 0 (19,90) Cooger Reed camo -käsineet Kevyet hanskat. Kämmenessä liukueste. 9 90 (13,90) Ase-/lintureppu JahtiJakt linturepussa on kahisematon pintakangas. Asekotelo repun selkäosassa. Säädettävä lantiovyö ja rintaremmi. Sorsakuvat Luonnollisen kokoinen houkutuslintu. Kyyhkynkuvat Luonnollisen kokoiset kyyhkyn kuva. 2 90 kpl Alkaen 2 90 Puinen kyyhky/teeripilli Tällä pillillä voit matkia puhallustekniikka muuttamalla kyyhkyn kutsuhuutoa tai teeren pulputusta. 9 5 1 0 Sorsapilli Se perinteinen sorsapilli. Tuottaa harjoittelun tuloksena oikeanlaisen sorsan kutsuhuudon. 49 90 9 13 0 Sorsahaitari Camo naamioverkot 50 0 (8,70/m) Metritavarana myytävä naamioverkko. Kestävä materiaali. Vaihtoehto sorsien houkutteluun on haitarimaisella kumiosalla varustettu pilli. Siihen ei tarvitse lainkaan puhaltaa, vaan sitä soitetaan ravistelemalla ja venyttämällä haitariosaa oikeaan tahtiin. Helppoa ja mukavaa! Kaikkien suomalaisten ulkoilukauppa 34 90
• HEINÄKUUN HUIPPUTARJOUS! Täysiverinen JahtiJakt Jussa metsästyspuku huippuedullisesti AIR-TEX -kalvo ja teipatut saumat tekevät Jussa-puvusta täysin tuulen- ja vedenpitävän sekä hyvin hengittävän. Hiljainen ja kestävä päällismateriaali, erittäin kevyt rakenne. Liikkuvuutta parantava ja pukemista helpottava erikoisvuori hihojen ja lahkeiden suissa sekä takin helmassa. Yhden käden säädöt. Runsas älykäs taskutus. Tuulelta suojaava pystykaulus, jossa miellyttävä sisäpinta. Painonapeilla suljettava tuulilista, vetoketjun leukasuoja. JahtiJakt-vedin helpottaa takin vetoketjun aukaisemista käsineet kädessä. Housujen pääsaumoissa kaksinkertaiset päällistikkaukset. Korotettu housujen selkäosa suojaa ristiselkää. Muotoon ommellut kyynärpäät ja polvet takaavat erinomaisen istuvuuden. ja tuulenTäysin itävä! p veden ku i! Tilaa het tsästyspu Jussa-me JahtiJakt 79 TILA 90 A HE TI! L enne oppuerä nn mää äkemät n hin tö taan ! (169,00) (189,00) Korkealaatuinen Rostojahtipuku aktiivikäyttöön JahtiJakt Rosto on pohjoisen Euroopan kattavimman jahtiasumalliston juhlamalli. Asu yhdistää metsästysasujen markkinajohtajan teknisen osaamisen ja suomalaisen huippusuunnittelun. Tuloksena on kevyt, kestävä ja äänetön puku vaativaan jahtikäyttöön. Voit valita Rosto-asusta parhaiten omiin vaatimuksiisi sopivan värin. Asu on saatavana vihreänä, ruskeana ja camokuvioituna. Asun varustelu on erittäin kattava. Materiaaliensa ja rakenteensa puolesta Rosto sopii erinomaisesti lähes kaikentyyppiseen jahtiin. Kaupan päälle: Voita rahat takaisin -arvonnan säännöt 1. Erätukku arpoo joka viikko yhdelle Erätukun klubiin kuuluvalle JahtiJakt-metsästyspuvun ostajalle rahat takaisin. 2. Kampanja on voimassa 11.7.-31.10.2014. Arvonta koskee Suomessa myytyjä JahtiJakt-metsästyspukuja. 3. Arvontaan osallistuminen edellyttää jäsenyyttä Erätukun klubissa. Klubin jäseneksi voi liittyä ostohetkellä. Jäsenyys on ilmainen. 4. Viikoittainen arvonta tapahtuu perjantaisin. Kuhunkin arvontaan osallistuvat kaikki siihen mennessä kampanja-aikana JahtiJakt-metsästyspuvun ostaneet klubilaiset. Viikon 44 arvonta tapahtuu maanantaina 3.11.2014. Tarjous! TI! TILAA HE uku etsästysp 199 JahtiJakt Rosto-m www.eratukku.? Tutustu verkkokauppaamme! 90 (249,00) (299,00) KaitumRowanturvaliivi fleecepusero ARVO 29,90€ ARVO 7,90€ Moose-bandana ARVO 6,90€ Tekninen Jake ScenTech MicroDry Sotka-kääntö-alusasu lippalakki ARVO 39,90€ ARVO 24,90€ Tuotteiden väri vaihtuu puvun värin mukaan. Etupaketin arvo yhteensä 109,50€ ASIAKASPALVELU P. 020 747 7000* (MA-PE 10-16) 5. Arvontaan osallistutaan Erätukun liikkeissä ostoksen yhteydessä täytettävällä kupongilla. Verkkokauppaostokset osallistuvat automaattisesti kilpailuun, kun ostaja on Erätukun klubin jäsen. 6. Voittajaan otetaan henkilökohtaisesti yhteyttä ja hänelle palautetaan ostetun jahtipuvun hinta pankkisiirtona. Jos voittaja on ostanut kampanja-aikana useita jahtipukuja, palautetaan arvokkaimman puvun hinta. 7. Voittajien nimet julkaistaan myös Erätukun Facebook-sivuilla. 8. Erätukun henkilökunta ja henkilökunnan perheenjäsenet eivät voi osallistua kilpailuun. *Puhelujen hinnat sis alv 24 %: kiinteästä verkosta 8,28 snt/puh + 6,85 snt/min, matkapuhelimesta 8,28 snt/puh + 16,56 snt/min
• Olli Kursula, Finlands viltcentral och Katja Ikonen, VFFI Triangelinventeringarna nu på nätet Åter en gång är det den tiden på året då tusentals frivilliga jägare beger sig ut för att inventera vilttrianglar och inventeringarnas betydelse har blivit ännu större än förut. Numera kan vi använda färska inventeringsresultat som underlag för besluten om jakttiderna för skogshönsen. Inventeringsmotivationen är god och antalet räknade trianglar ökar. Under sommaren öppnar den nya webbtjänsten riistakolmiot.fi som kommer att underlätta inventeringarna. Tjänsten riistakolmiot.fi öppnar S ommarens inventeringsperiod börjar den 26 juli och den populäraste inventeringstiden är 26 juli till 3 augusti. Det är vår förhoppning att så många trianglar som möjligt blir inventerade redan i början av perioden och att resultaten skickas in omedelbart när inventeringen är klar. Fram till den 3 augusti kan inventeringsresultaten användas som underlag när besluten fattas om höstens jakttider. Det är av största vikt att tidtabellen håller eftersom viltförvaltningen då får färskaste möjliga information för förordningen om jakttiderna. Det är också vår förhoppning att så många som möjligt ska använda den nya nättjänsten riistakolmiot.fi. Inventeringsresultaten kommer att läggas ut varje dag på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets webbplats så fort de första resultaten har kommit in. Den som inte hinner göra inventeringen 26 l Jägaren 4 l 2014 inom den önskade snäva tidtabellen ska ändå inte avstå från att inventera eftersom inventeringen kan göras ända till slutet av augusti. Även de sent komna resultaten inkluderas i det slutliga resultatet som blir klart på hösten. Inlämning helst på nätet Den här sommaren är det första gången som tjänsten riistakolmiot.fi används för inskickandet av inventeringsresultat.Vi hoppas att en så stor del som möjligt av sommarens resultat ska skickas in den här vägen. Du loggar in på riistakolmiot.fi med samma användarnamn och lösenord som på tjänsten oma riista. Du kan skapa dem i god tid på förhand på adressen oma.riista.fi > Registrera dig. För registreringen behöver du en personlig e-postadress, nätbankskoder (eller mobilt id) och ett mobiltelefonnummer. Du loggar alltså in på Oma riista med den e-postadress du använde vid registreringen och det lösenord som du själv hittade på. Det går redan nu att registrera sig och logga in på inventeringssidan. När du registrerar dig ombeds du att uppge dig som antingen ansvarsperson eller inventerare (den ansvarige kan förstås också vara inventerare) för din egen vilttriangel. Här behöver du din triangels nummer, som står på inventeringsblanketterna som skickats per post. Utbildning för det nya systemet VFFI arrangerar en kurskväll om vilttriangelsystemet som en videokonferens torsdagen den 24 juli och onsdagen den 30 juli klockan 18-20. Anmälningarna till kursen görs på förhand på e-postadressen riistakolmiot@rktl.fi.
• Antti Nykänen Forststyrelsen utredde Triangelnätverken i sina jaktområden Forststyrelsen har gjort en utredning om nätverken av aktiva vilttrianglar i statens jaktområden. Resultaten av utredningen hjälper oss att styra tilläggsresurser till de områden där behovet av inventeringar är störst. F Viltstammarna i jaktområdena Den uppskattade storleken på viltstammarna i Forststyrelsens jaktområden beräknas utifrån de vilttrianglar som ligger inom en Aku Ahlholm orststyrelsen planerar jakten på statsmarker så, att den är hållbar. Detta lyckas inte om alltför få trianglar blir inventerade.Vi har nu gjort en omfattande utredning av trianglarnas täckningsgrad. Från sydligaste Finland till Lapplands bortersta avkrokar finns det statliga jaktområden som administreras av Forststyrelsen. Antalet jakttillstånd som är till salu planeras varje år separat för varje jaktområde. Beslutet fattas utifrån uppskattningen av stammarna, områdenas karaktäristika och Forststyrelsens kvotbeslut.Uppskattningarna som görs av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet bygger på de årliga triangelinventering- arna som görs i juli-augusti. I övre Lapplands fjällområden inventeras riporna med hönshundar. Vid planeringen av det område i norra Finland som avses i jaktlagens 8 § tar vi dessutom hänsyn till det uttag som görs av ortsbor med fri jakträtt på statsmark. Frivilliga jägare inventerar varje år 800-900 trianglar på olika håll i landet. Även Forststyrelsen deltar i det här talkot. Triangelinventeringarna ger oss en uppskattning av skogshönsens täthet (individer /kvadratkilometer skogsmark),kullarnas medelstorlek och fågelbeståndens utvecklingstrend i förhållande till föregående år.Triangelinventeringarna skapar således en grund för regleringen av jakten, i synnerhet för skogshönsens del. Skogshönsens stammar varierar både från år till år och från region till region.Därför är det viktigt att nätet av vilttrianglar är tillräckligt tätt och täcker hela landet så väl som möjligt, i synnerhet de områden där det jagas skogshöns. Triangelinventering pågår i Forststyrelsens marker i Pyhäjoki. Täckningsgraden hos nätverket av vilttrianglar i förhållande till statens jaktområden. Områdena som ska få tilläggsresurser är inringade. 50 kilometers radie från respektive områdes medelpunkt. En triangels inverkan på ett områdes uppskattade stamstorlek minskar med avståndet. Det är viktigt att det nära varje jaktområde finns tillräckligt många aktiva vilttrianglar, det vill säga sådana som räknas varje år, för att uppskattningarna av viltstammarnas storlek ska bli tillförlitliga.För att åstadkomma en tillförlitlig uppskattning behöver vi resultaten från minst 100 löpkilometer inventeringslinje. Eftersom varje vilttriangel består av tolv kilometer inventeringslinje så ska det finnas minst nio aktiva vilttrianglar i närheten av jaktområdet. I regel täcker dagens nätverk av aktiva vilttrianglar rätt väl Forststyrelsens jaktområden. Bortsett från de allra nordligaste jaktområdena har ungefär 85 procent av jaktområdena i sin närhet tillräckligt många vilttrianglar som inventeras varje år. Situationen är alldeles acceptabel,men det finns utrymme för förbättringar. Utifrån utredningen ska vi styra tilläggsresurser för inventering till de områden där behovet är störst. På så vis försäkrar vi oss om att til?läggsresurserna kommer till bästa möjliga nytta. Jägaren 4 l 2014 l 27
• Pekka Helle, Katja Ikonen och Jukka Rintala, VFFI Triangelinventeringen av spår i snön: Den exceptionella vintern 2014 Den gångna vinterns inventeringar av spår i snön gjordes under väldigt snöfattiga förhållanden, i synnerhet i de sydligaste delarna av landet. I östra och norra Finland kunde trianglarna inventeras ganska normalt, men i det sydvästra hörnet blev flera trianglar oräknade eftersom det inte fanns någon snö. För de flesta mellanstora däggdjur noterades färre spår än året innan medan spårtätheterna för hjortdjuren låg på samma nivå som i fjol. Vinterns inventering av spår i snön var den tjugosjätte i ordningen. Under ett par års tid har det drivits kampanjer för att höja intresset för inventeringarna,vilket har resulterat i en ökning av antalet trianglar som inventeras både på sommaren och vintern. Vid den senaste inventeringen blev sammanlagt 500 vilttrianglar räknade, vilket var färre än vintern innan, men ändå låg på samma nivå som för två-tre år sedan. Materialet samlades in under extremt besvärliga förhållanden och skulle ha varit klart anspråkslösare utan det aktiva kampanjandet. Exceptionellt snöfattig vinter i söder Efter tre snörika vintrar tog den senaste vintern en alldeles annan vändning och var mycket mild. Efter en mild höst och januari svalnade vädret hastigt och blev rejält kallt, men bara för några veckor. I början av inventeringsperioden var det ont om snö i landets sydliga och mellersta delar, oftast mindre än 10 cm. I Lappland och nordöstra Österbotten var snöläget normalt för årstiden. I februari var det sällsynt milt, i synnerhet i landets mellersta och norra delar. Vid månadsskiftet februari-mars fanns det knappt alls någon snö i landets södra och västra delar. Även längre österut var det sällsynt med mera snö än ett par tvärhänder. Däremot var snödjupet rätt normalt i Lappland,nordöstra Österbotten och Kajanaland. 28 l Jägaren 4 l 2014 I mars var det fortfarande mildare än normalt i hela landet. Enligt meteorologiska institutet är det så här milt i mars bara ett par gånger per århundrade. I södra och mellersta Finland var förutsättningarna för en spårräkning i snön väldigt dåliga. Sydväst om linjen Imatra-Uleåborg var snötäcket inte permanent under inventeringstiden och längst i sydväst fanns det bara tidvis snö. Det fanns väldigt begränsat med dagar som var lämpliga för inventering, i värsta fall bara några få. På grund av det exceptionellt svaga snöläget förlängdes inventeringsperioden i hela landet till den 15 mars. Vi ska här beskriva inventeringsresultaten i stora drag och enbart för de vanligaste arterna. I synnerhet för de snöfattigaste områdena vid syd- och västkusten är inventeringsmaterialet knappt. På VFFI:s webbplats rktl.fi finns en mera ingående sammanfattning. Skogsharen och fältharen För skogsharen minskade spårmedelvärdet för hela landet med cirka 40 % från fjolåret.På regional nivå är förändringen kopplad till snötäckets tjocklek: tillbakagången var minst i östra och norra Finland medan spårtätheten minskade kraftigt sydväst om linjen Imatra-Uleåborg.I de regioner där inventeringen lyckades bättre var det bara Norra Savolax som låg på fjolårsnivå.Regionalt noterades de högsta medelvärdena i viltcentralsregionerna Norra Savolax,Norra Karelen och Sydöstra Finland. Liksom för skogsharen minskade också spårmängderna för fältharen klart från vintern innan; med cirka 40 %. I likhet med tidigare år noterades de största spårtätheterna för fältharen i södra och västra Finland. På regional nivå är det svårt att bilda sig en uppfattning om förändringarna eftersom väldigt få trianglar blev inventerade på artens viktigaste förekomstområde. Räven För räven hade medelvärdet för spårtätheten i landet som helhet minskat med en tredjedel sedan vintern i fjol. Förändringarna visar inga tydliga regionala drag, men de regioner där spårtätheten var oförändrad eller minskade minst låg i östra Finland. Norra Savolax var den enda regionen där rävens spårtäthet hade ökat klart från föregående vinter. Trots förändringarna ligger regionerna med de största spårtätheterna i södra och västra Finland. Det verkar finnas ett samband mellan förändringarna hos rävens spårtätheter och skogsharens: där skogsharen minskade mest gjorde också räven det – och tvärtom. Spårindex (spår/10 km/dygn) Skogshare ST SS 9.8 12.4 20.5 S-ÖF K MF L 16.5 17.5 7.6 U Ö 14.5 9.8 NT NK RP Sa Uu VS 17.2 20.1 31.3 1.8 PS 7.8 3.5 7.9 Fälthare 2.8 0.1 0.9 0.0 0.2 0.0 0.1 0.8 1.6 0.1 0.6 0.0 2.8 1.5 0.8 Ekorre 2.9 2.9 3.6 2.8 2.9 1.3 3.3 3.3 2.0 4.1 0.0 3.3 2.5 2.1 2.8 Räv 3.4 2.9 4.5 2.1 4.2 2.7 2.9 6.3 3.2 1.9 1.9 0.2 6.9 2.5 5.4 Mårdhund 2.9 1.4 1.0 0.0 0.7 0.0 0.1 0.1 0.8 0.1 0.6 0.0 0.9 1.0 0.0 Hermelin 0.2 0.3 0.2 0.3 0.4 0.1 0.2 0.1 0.1 0.4 0.8 0.0 0.2 0.1 0.8 Småvessla 0.2 0.3 0.4 0.1 0.2 0.0 0.0 0.0 0.2 0.2 0.4 0.0 1.0 0.3 0.4 Mink 0.1 0.3 0.1 0.1 0.2 0.0 0.1 0.0 0.1 0.3 0.3 0.0 0.0 0.0 0.0 Mård 0.5 0.9 0.7 0.5 0.9 1.1 0.5 0.3 1.1 0.7 0.6 0.0 1.2 0.0 0.0 Utter 0.1 0.4 0.2 0.1 0.3 0.1 0.1 0.1 0.5 0.1 0.4 0.0 0.3 0.0 0.0 Lodjur 0.1 0.4 0.2 0.2 0.7 0.0 0.1 0.3 0.8 0.9 0.6 0.0 0.8 0.4 0.4 Vitsvansvilt 23.5 0.4 0.9 0.0 0.1 0.0 0.0 2.0 0.5 0.0 0.0 0.0 8.8 9.4 10.0 Älg 3.7 4.9 4.6 2.4 2.8 2.3 3.8 3.9 7.7 5.1 5.5 2.5 4.1 8.4 5.4 Rådjur 0.4 0.0 0.4 0.0 0.3 0.1 2.7 0.5 0.0 0.1 0.2 0.8 2.2 0.0 0.7 0.0 Fåglar/10 km Tjäder 0.5 0.6 0.8 Orre 1.8 6.5 2.2 1.1 0.6 0.6 0.3 0.2 0.6 0.4 0.7 0.8 0.7 0.8 8.0 1.4 6.9 12.6 7.1 7.9 0.0 4.4 4.4 2.5 7.7 Järpe 1.6 1.0 0.5 0.5 1.0 0.2 0.3 0.3 1.0 0.7 0.4 0.3 0.8 0.3 0.4 Ripa 0.0 0.0 0.0 0.6 0.0 1.2 0.0 0.0 0.1 0.2 0.0 0.1 0.0 0.0 0.6
• Fråga PetPower Bonuskort från din närmaste butik. Spara upp till 139 € *. Även kvalitet kan vara billigt! Dog food Advisor * * * * * Exempel High Performance 15 kg vetefri 49,90 € (rekommenderat pris) MADE IN USA propacpetfood.com Råprotein 30 % Råfett 20 % Marknadsföring och import: PetPower Maximum Oy, www.petpower.fi Kundservice +358 50 358 4888 * beräknat enligt Pro Pac Lamb & Rice priser i söder, där det finns mest luckor i materialet, så går det inte att uttala sig tillförlitligt om skillnaderna mellan regionerna. Hannu Huttu Resultaten av den exceptionella vintern För skogsharen minskade spårmedelvärdet för hela landet med cirka 40 % från fjolåret. Mårddjuren Antalet mårdspår utmed inventeringslinjerna minskade till ungefär hälften av fjolåret. På regional nivå verkar förändringarna nyckfulla, även om granskningen lider av att materialet för södra Finland är så magert; problemet är det samma även för de övriga fåtaliga arterna. Förändringen i antalet mårdspår från året innan hade inte någon tydlig koppling till förändringarna hos någon annan art i den här gruppen. De största spårtätheterna för mård noterades i Norra Tavastland,Satakunta och Lappland,men inte i sydväst som det så ofta brukar vara. Även för hermelinen hade spårtätheten minskat sedan vintern innan, med nästan en tredjedel, medan småvesslan påträffades i nästan samma omfattning som under fjolvintern. Ingendera arten visade några tydliga regionala skillnader i förändringarna; förändringarna i spårtäthet var inte regionalt så sammanhängande som de brukar vara. Hjortdjuren För älgen var medelvärdet för spårtätheten av samma storleksordning som i fjol. I norra Finland noterades ingen förändring från vintern innan medan vi kan skönja en svag tillväxt i öster och en motsvarande tillbakagång i väster. Spårtätheterna för rådjur och vitsvansvilt låg likaså på samma nivå som vintern innan. Eftersom de här arterna förekommer främst Har tätheterna för flera arter (skogshare, fälthare, räv, mård) faktiskt minskat sedan fjolåret såsom inventeringsresultaten indikerar? Frågan är viktig, men det går inte att besvara den eftersom vi aldrig förr under triangelinventeringens historia har haft så exceptionella snöförhållanden. Inte heller vet vi hur sådana här extrema förhållanden påverkar djurens beteende och rörelser. Materialet från de sydligaste viltcentralsregionerna var magert. Vi ska minnas att i det långa loppet innebär ett år med magrare material ingen katastrof, utan som helhet betraktat ger materialet en god uppfattning om hur arterna utvecklas på lång sikt. Inventeringen av spår i snön påverkas inte bara av snötäckets djup,alltså om det finns tillräckligt med snö eller om snön ligger så djup att den försvårar framkomligheten för djuren. Även snötäckets struktur kan påverka resultatet. Vi fick in observationer av inventerare som hade sett att också nyfallen snö kunde vara sådan att de lättare djuren inte lämnade några tydliga spår efter sig. Å andra sidan noterades det gott om spår efter småvessla i förhållande till mård, vilket tyder på att det här problemet var geografiskt begränsat. Jägaren 4 l 2014 l 29
• Juha Tiainen och Jukka Rintala, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Inventeringen av fälttrianglar Tanken bakom en spillningsinventering är den, att varje individ producerar ett visst antal spillningshögar per dygn. Man kan räkna antalet spillningshögar på en viss areal och genom att beakta tiden under vilken högarna har producerats så går det att räkna ut stammens täthet i antalet individer per arealenhet. Inledningen på det här året var den snöfattigaste i fälttrianglarnas sextonåriga historia. På grund av snöbristen blev större delen av trianglarna oräknade. Många var så förargade att de kontaktade oss, men även vi måste lämna större delen av våra egna trianglar oräknade. 30 l Jägaren 4 l 2014 Spillningsinventering är en tänkbar metod som ger ett brett och representativt underlag. Metoden ger oss inte bara förändringsindex utan även en uppfattning om stammarnas tätheter och variationer. Trianglar där arten förekommer Spillningsinventering Antal spår/10 km/dygn (i snitt) Alla trianglar blir vanligare med ovanliga vintrar. Om det för 40-50 år sedan förekom en sådan per decennium eller vart annat decennium så förekommer de nu ett par gånger per decennium. Inne i landet är det synnerligen ovanligt med snölösa vintrar medan det i sydväst och på västkusten är vanligare. De milda vintrarna och det tunna snötäcket påverkar viltets förutsättningar att klara vintern, men det krävs inventeringar för att få klarhet i hur stammarna förändras. Vi har lyckan att kunna följa med stammarna genom spårräkningar i snö, vilket också görs hos grannen i öster. I de mildare delarna av Europa finns det däremot inga landsomfattande inventeringar som våra vilt- och fälttrianglar. Även hos oss kommer inventeringarna att bli allt svårare att genomföra, i synnerhet fälttrianglarna som ligger inom ett hundra km brett bälte utmed kusten. Hur ska vi då inventera? Spår sammanlagt / dygn (alla trianglar) Finland ligger i en klimatzon där det ska finnas snö på vintern. En vinter utan snö hör till ovanligheterna, men klimatet blir varmare och det Rådjurets starka tillväxt fortsätter i södra Finland. Inventeringen görs varje år på fasta provytor, som är statistiskt representativt placerade i området som ska inventeras. Provytorna kan vara linjer eller cirklar. I praktiken kan en inventeringsenhet bestå av en fälttriangel som redan finns. Spillningshögarna räknas utmed hela rutten eller på runda provytor med bestämda mellanrum. Om triangellinjen har en bredd på två meter så blir arealen 2 m x 6 km = 1,2 ha. Om cirkelprovytorna har en radie på fem meter så blir arealen 78,5 m2. Om vi gör cirkelprovytor med 50 meters mellanrum i en fälttriangel blir det inalles 120 stycken med en Andel av alla trianglar (%) Inventeringar utan snö? Markku Jyrkkä I mitten av januari fick vårt land ett snötäcke, men i synnerhet i sydväst var det väldigt tunt, bara några centimeter. Vid månadsskiftet januari-februari fanns det i bältet med fälttrianglar bara drygt fem centimeter snö, och i Nystadstrakten inte ens det. Under en stor del av februari var det 6-8 grader mildare än normalt. Nederbörden var till mängden någorlunda normal, men föll oftast i form av regn och slask. I slutet av månaden hade snötäcket försvunnit i nästan hela bältet med fälttrianglar. Bara 42 trianglar blev inventerade, vilket är hälften färre än inledningsåret 1999.Vi vill rikta ett varmt tack till alla dem som har ställt upp under fälttrianglarnas sextonåriga historia och i synnerhet till de lyckligt lottade som kunde inventera sina trianglar i år! Trots att materialet blev så blygsamt kunde vi räkna ut förändringsindexen för innevarande år. De pekar i det stora hela på måttliga förändringar sedan i fjol. Exempelvis den tidigare noterade tillbakagången för hermelin och mård pågår fortsättningsvis. I södra Finland fortsätter rådjurets kraftiga uppgång medan vitsvansviltet ökar i väster. För tjäder och orre är årets toppnoteringar för indexen en följd av tillväxten som noterades redan vid inventeringarna i somras, men kraften hos ökningarna återspeglar slumpens effekter i det ovanligt smala triangelmaterialet. Hur går det till? Skogshare 62 192 7,6 12,3 Fälthare 86 590 23,4 27,3 Hardjur 21 184 7,3 34,1 Ekorre 83 125 5,0 5,9 Räv 95 273 10,8 11,4 Mårdhund 43 69 2,8 6,4 Hermelin 14 7 0,3 1,8 Småvessla 33 37 1,5 4,4 Mink 2 2 0,1 3,3 Mård 10 4 0,2 1,7 Grävling 2 1 0,0 1,7 Utter 5 2 0,1 1,7 Lodjur 14 7 0,3 2,0 Katt 29 19 0,8 2,6 Vitsvansvilt 64 273 10,8 16,8 Älg 40 68 2,7 6,6 Rådjur 48 228 9,0 19,0 Tjäder 7 3 0,1 1,7 Orre 33 176 7,0 21,0 Järpe 17 22 0,9 5,2 Rapphöna 2 24 1,0 40,0 Fasan 12 14 0,5 4,6 Duvhök 5 2 0,1 1,7 Korp 14 26 1,0 7,2
• Mårdhund 253 0.5 2.0 Fasan 83 0.5 0.5 0.5 Korp 208 2.0 1.5 1.5 Utter 32 1.5 2.5 0.0 0 Järpe 126 Rapphöna 163 1.5 Orre 350 2010 Älg 479 Södra Finland Västra Finland 0.5 4 Dovhjort 46 1.5 1 2 3 4 Mård 70 2 1.2 0.6 0.5 2.0 0.5 0.5 1.5 2.5 0.5 0.0 0.5 1.5 0.0 1.5 Tjäder 14 Räv 2709 2000 Vitsvans 1699 1.5 Katt 177 Rådjur 955 0.5 Mink 28 2.0 1.5 0.5 Lo 68 0.6 1.0 1.4 1.5 1.8 Småvessla 173 1.5 Hermelin 127 3.0 Ekorre 1681 0.5 2010 0.6 0.5 2000 Index Fälthare 4289 1.2 1.5 Skogshare 1599 Diagrammet visar variationerna hos förändringsindexen för Södra Finland (viltcentralsregionerna Nyland, Egentliga Finland, Kymmene och Södra Tavastland) och Västra Finland (viltcentralsregionerna Satakunta, Österbotten, Norra Tavastland och Uleåborg) 1999-2014. För bägge serierna är medelvärdet för indexen ett. I princip följer indexvariationerna de verkliga stammarna. Ett exempel: indexet 1,5 betyder att stammen är halvannan gång större än medelvärdet för inventeringsperioden. Siffran efter artnamnet är det årliga medelvärdet för antalet observerade spår. totalareal på 0,94 ha. Hur stor provytan ska vara (triangelrutten eller cirkelprovytorna utmed rutten) beror på hur tätt spillningshögarna ligger. Att gå inventeringslinjen och nosa upp spillningshögar kräver en oerhörd koncentration eftersom målsättningen är att hitta varenda en. Sannolikt är det lättare att räkna högarna i provytor med 50 meters mellanrum. Tidsintervallet? ningsfrekvensen mycket lägre, 14-17 högar per dygn på vintern. Rådjurets spillningsfrekvens har svenskarna uppskattat till 20 gånger i dygnet. I Sverige har man redan länge använt spillningsinventering för att beräkna stammarnas storlek och förändringar. Hur mycket producerar djuren? För vilka arter passar metoden? Mängden spillning som en individ producerar beror på flera faktorer, främst kön, ålder, kvaliteten på födan och vädret. Juha Matala och Antti Uotila beräknade att älgarna i södra Finland producerar vintertid i genomsnitt 23,5 spillningshögar om dygnet. I Sverige är spill- Spillningsinventeringen fungerar inte för alla arter som omfattas av fälttrianglarna. För vissa av dem som metoden passar är det bara möjligt att räkna ut förändringsindex och för andra även täthetsindex. Metodens användbarhet beror på hur tydligt spillningshögarna går att identifiera. Hjortdjuren producerar högar medan hararna rör sig och lämnar en sträng av spillning som gör det svårt att bestämma antalet högar. Metoden går ju ut på att räkna högarna, inte de enskilda ”pillren”. Metoden ger alltså täthetsvärden för hjortdjuren,men inte för skogsharen och fältharen. Största delen av de arter som vi inventerar med fälttrianglar faller utanför en spillningsinventering. För skogshönsen får vi den bästa inventeringsinformationen vid kullräkningarna i augusti, men för de övriga arterna måste vi ta fram andra inventeringsmetoder om vi även i fortsättningen önskar årlig information om stammarnas förändringar. Juha Tiainen Tidsintervallet bestäms med ett dygns noggrannhet från det att löven fallit på hösten fram till inventeringsdagen. Inventeringen görs sedan snön smultit, men innan växtpe- rioden börjar och grönskan täcker spillningen. Fotografierna här invid åskådliggör principen: på älgspillningen ligger några torra löv, alltså räknas högen inte. Vitsvansspillningen är däremot färsk och på den ligger inga löv, alltså räknas högen. En hög med älgspillning från tidigt i höstas, delvis täckt med löv. Fotograferad 9 mars i år . En färsk spillningshög efter vitsvanshjort fotograferad 9 mars i år . Jägaren 4 l 2014 l 31
• Aktuellt från ministeriet Överinspektör Janne Pitkänen Förvaltningsplanen för bestånden av skogshöns klar Förvaltningsplanen för skogshöns, som varit länge under beredning, har nu färdigställts. Under beredningen gick vi noggrant igenom dagens kunskaper om skogshöns. Under de senaste decennierna har skogshönsen undersökts i rimlig utsträckning. Det ger en hållfast grund för åtgärderna i förvaltningsplanen. Sammandraget av de här resultaten, i form av ett hela 167 sidor långt utkast, sändes på remiss. Enbart litteraturförteckningen omfattade 35 sidor. Responsen från remissen gav vid handen att det fanns gott om grundligt motiverad substans i utkastet, men att helheten började vara så omfattande och detaljerad, att omfattandet av de väsentliga åtgärderna försvåras. Eftersom förvaltningsplanen i hög grad stöder sig på skogsägarnas och skogsproffsens frivillighet och informationsförmedling bör informationen ges en lättfattlig form för att vi ska kunna åstadkomma önskade resultat. Därför beslöt vi oss för att koncentrera själva förvaltningsplanen och publicera resten av bakgrundsmaterialet som en summarisk resumé. Huvuddelen av förvaltningsplanen består sålunda av åtgärderna. Men den biologiska grunden har inte försvunnit. Den nu publicerade förvaltningsplanen försöker bara inte samla all kunskap om våra skogshöns i samma bok, utan utgör utgående från sina grunder ett starkt åtgärdspaket. Med det här paketet bevarar våra hönsfågelbestånd sin livskraft också i framtiden. Under den här långa processen har vi också lagt märke till att situationen och vår kunskapsgrund redan delvis har förändrats från den situation som rådde då vi för fem år sedan inledde arbetet. Målet rör sig, som det sägs ibland i politiken. I samband med den av EU:s fågeldirektiv föreskrivna rapporten gick vi i fjol igenom alla fågelbestånds utveckling. Beståndens utvecklingstrender på kort sikt rapporterades för åren 2001-2012. Orrens trend är positiv och tillväxten hela 53-70 %. Också tjäderbeståndet har ökat med 19-35 %. Även järpen visar en aning tillväxt med 3-15%. Däremot går det sämre för ripan, den har minskat 48-63 %. I Lappland ligger ripbeståndet fortsättningsvis på samma nivå som tidigare, men längre söderut har nedgången varit 32 l Jägaren 4 l 2014 desto större. Fjällriporna lever på de nordliga kalfjällen långt från allt annat liv och utom räckhåll för inventeringar, så det finns inte noggranna uppgifter om deras utveckling. Vilttriangelinventeringarnas resultat har vänt över i en glädjande ökning, särskilt då beslutet om jakttiderna numera fattas utgående från färska uppgifter. Under 2000-talet har orrbeståndet utvecklats särskilt gynnsamt och beståndets utvecklingstrend visar en tillväxt på över 50 %. Det förefaller vara klart, att det nuvarande jakttrycket inte har varit någon begränsande faktor för beståndets tillväxt. Sålunda kunde jakten efter orre under goda fågelår utökas genom att inom områden med täta bestånd tillåta en jaktperiod för orrtupp också i januari. Vi har nu sänt ett förslag till en förordning om det här på remiss. Så här kan jaktmöjligheter som erbjuds av fågelbestånd med snabb tillväxt utnyttjas. Under dåliga år skulle vinterjakt givetvis inte tillåtas, utan förbjudas med en förordning utfärdad av ministeriet. Med uppgifter från täckande vilttriangelinventeringar kan jaktens hållbarhet säkerställas. Inom vissa områden finns det dock fortsättningsvis ett behov av att utöka inventeringarna. Det här långvariga projektetet har i glädjande omfattning satt folk i rörelse redan före det slutförts. Viltcentralen och Tapio har berett nya viltinriktade rekommendationer för skogsvården. Med tanke på återupplivandet av ripbeståndet reviderades skogslagen precis lagom vid årsskiftet. I samband med revideringen av skogslagen underlättades också återställandet av myrskogar genom att avstå från den i skogslagen föreskrivna förnyelseskyldigheten på lågproduktiva dikade myrar. Ändringen främjar utdrivningen av virke från dikade tvinmarker och impediment, varvid den ursprungliga myrnaturen med tiden återställs på objekten. Förändringen medför att arealen utdikad mark minskar och de lämpliga livsmiljöerna för bland annat riporna ökar. Erfarenheterna från återställandet av ripmyrarna i statens ekonomiskogar är uppmuntrande, eftersom det har det uppstått nya riprevir på de återställda myrfigurerna.
• ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO (sommar) Kullen består av 2–5 ungar Kort och bred svans Mårdhunden och räven utnyttjar gärna hålor som grävlingen grävt Ryggen silvergrå, täckhåren ljusa i topparna Starka klor att gräva med 60–90 cm m 0c 2 – 11 cm cm kg Två svarta ränder från nosenöver ögonen och öronen till nacken Vaknar ur vinterdvalan i mars-april v fram och v bak (höst) Svart buk Korta ben Små däggdjur och fåglar Grävling Grodor och Insekter h fram och h bak Meles meles Framtassen Badger/Mäyrä Föda Allätare: små däggdjur, grodor, bär, säd, insekter, avfall, as, ägg och fåglar Spillning Den årliga avskjutningen 15 Tusen stycken 12 9 Grävlingen ger ett lågt och bas- ruktade ägget vilar en tid och de 2-5 ungarna föds i grytet i marsapril året därpå. Grävlingen är allätare och lever på små däggdjur, grodor, daggmaskar, säd, bär, insekter, fåglar, ägg, kräldjur mm. Den blir aktiv först efter solnedgången. Grävlingens klor är kraftiga och utmärkta att gräva med. Mårdhunden och räven utnyttjar gärna de gångar och gryt som grävlingen grävt Skalle Grävlingen förekomGrävlingen jagas för den speciella pälsens skull, med grytmer allmänt upp till Uleåborg. hundar och fällor. Den årliga avskDen är nattaktiv och ligger i dvala jutningen varierar mellan 8000 från oktober till april. Brunsten och 14 000 individer. infaller på försommaren. Det bef- tant intryck. Huvudet är smalt och spetsigt i förhållande till kroppen. Svansen är kort och bred. Kroppsvikten varierar beroende på årstiden mellan 4,5 och 24 kg. Under den långa dvalan tappar den vikt. Det bästa kännetecknet är det vita ansiktet med två svarta ränder som går från nosen över ögonen och öronen till nacken. 5 cm Bär och säd Avskjutning/ region Ind / 10 km2 <0,10 0,10–0,39 0,4–0,69 0,7–0,99 1,0–1,29 >1,3 6 De små rovdjuren i Finland i storleksordning 3 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 34 l Jägaren 4 l 4,5–24 kg 2014 Hermelin Mink Mård Mårdhund Grävling Räv Källa: VFFI
• Osuvat tarjouspaketit. Howa-äänenvaimenninpaketti » Howa 1500 Hogue -luodikko kaliiperissa .308 Win 22” » Leupold VX-1 3-9x40 DX -tähtäinkiikari » Leupold STD -kiikarinjalusta ja renkaat » AimZonic Predator Hunt camo-oranssi äänenvaimennin 7,7mm » piipun kierre 14x1 valmiina » BlackHawk Mountain Nylon asehihna PAKETTITARJOUS 1299€ sh. 1512 € Howa-tarjouspaketti metsästäjälle » Leupold STD -kiikarinjalusta ja renkaat » BlackHawk Mountain Nylon -asehihna » Howa 1500 Hogue kaliiperissa .308 Win 22” (vaihtoehtoisesti: .223 tai 6,5x55) » Leupold VX-1 2-7x33 DX -tähtäinkiikari » kevyt vaimennin metsästyskäyttöön » joustava piippumutterijärjestelmä mahdollistaa saman vaimentimen käytön eri kierteissä » Predator Hunt malli saatavana kaliiperissa 6,7 mm, 7,7 mm ja 9,3 mm » saatavana olevat kierteet 13x1, 14x1, 15x1, 18x1 ja ½”x20unf » paino vain 310 g, mitat 150x49,5mm » vaimennus .24 db (.308) » testivoittaja Jaktjournalen 1-2/2013, alle 500 g vaimentimet » saatavana mustana tai camo-värityksellä » viitehinta musta 309 € ja camo 329 € PAKETTITARJOUS 999€ sh. 1226 € maahantuoja: Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi. Tarjoushinnat voimassa 30.9.2014 asti. GYTTORP ASEKAAPIT G3/S1/3/350/U Valtakunnallinen kampanja 1.7.2014 - 31.8.2014 G3/S1/6/350 4 aseelle kampaN ja: 6 aseelle kampaN ja: 389€ 429€ +toi OVH: 440€ OVH: 490€ +toimitusk ulut mituskulut • IMP- ja EN 14450 -sertifioitu (täyttää uuden aselain vaatimukset) • 4-tapin pulttilukitus (2 pysty ja 2 vaaka) • toimituskulut: 49€ (osoitteeseen purettuna) G3/S1/8NT G3/S1/8/D 4 aseelle 8 aseelle kampaN ja: 519€ +toimitusk ulut OVH: 590€ Gyttorp Finland Oy jälleenmyyjät ja lisätiedot: www.gyttorp.fi kampaN ja: 499€ +toimitusk ulut OVH: 570€ G3/S1/14/D 14 aseelle kampaN ja: 649€ +toimitusk ulut OVH: 720€
• Metsästäjän ja eränkä - Varustaudu kyyhkyjahtiin! + ACME KYYHKYPILLI s! Huipputarjou Hyväsointinen Perus kyyhkypilli, lisää tehoa kuvastukseen... ERÄ! 15 PINEWOOD CAMO PITKÄHIHAINEN T- PAITA Pitkähihainen camo paita, 65% puuvillaa ja 35% polyesteriä Väritys Realtree Hardwoods Green 90 2390 norm. 23,90 KYYHKYPILLI BUCK EXPERT Helpposoittoinen ja erittäin aidonkuuloinen ääni. 3990 PINEWOOD MAX-4 LIPPIS VERKOLLA Yhden koon lakki-kasvosuojayhdistelmä, max-4 väritys. 1695 LIVE PIGEON KYYHKY KUORIKUVA SAMETTIPINTA Laadukas ja pieneen tilaan mahtuva päällekkäin pinottava kyyhkysetti. 19 5 kpl MIDWEST NAAMIOHUPPU+ HANSKAT Camo naamiohuppu ja Camo naamiokäsineet kokonaispakettina. 1995 ACU-LIFE KORVATULPPA Kuulevat Acu-Life-korvatulpat vaimentavat tehokkaasti laukausäänet, mutta eivät puheääntä. SOPIVAT ERINOMAISESTI METSÄSTYKSEEN, SUOJAA KUULOASI AMPUMAMELULTA. 18 90 90 á 4,50 DEERHUNTER SNEAKY 3D KASVOSUOJA Ohut camokuvioinen 3D kasvosuoja 895 Tarjous DEERHUNTER SNEAKY 3D HANSIKAS Ohut camokuvioinen yhdenkoon 3D hansikas. 695 Tarjous DEERHUNTER SNEAKY 3D JAHTIASU Väri innovation camo, takissa huppu ja kasvosuoja, koot: M/L ja XL/XXL 65 90 Tässä vain osa valikoimastam ALAHÄRMÄ • IISALMI • KIIM .fi www.HHsport /HHsport.fi
• ävijän erikoisliike FRANCHI AFFINITY CAMO 12/76 28” ERÄ! Max-4 kuvioidulla Komposiitti tukilla ja inertia toimisella lukolla varustettu. Franchi Affinity on nopea ampua ja suunnata keveytensä ansiosta, kapasiteetti 4+1 ptr (ilman rajoitinta ) sis. 3kpl 70mm vaihtosupistajaa, piipun pituus 28”, teräshaulikelpoinen., paino vain 2,94kg Vain HHsportista PITKÄVARTINEN, GORE-TEX METSÄSTYS- JA VAELLUSKENKÄ. Gore-Tex kalvo ja uusittu pitävä viking pohja. Kenkä on leveällä lestillä, päällinen nahkaa. täysin vedenpitävät, mutta hengittävät. takuu 12kk . Takuuaika 7 vuotta. VALMISTAJA / MAAHANTUOJA: Franchi Italy / Sako Oy 995,- BERETTA XTREMA 300 CAMO MAX-4 Max-4 kuvioidulla komposiitti tukilla, itsepuhdistuva ja itsesäätyvä kaasumäntä mekanismi, perän ja varmistimen voi säätää myös vasenkätiseksi, 3kpl ochp supistimia, 28” piipulla, teräshaulikelpoinen, kaliperissa 12/89 , peränsäätöpalat, kova laukku, hihnalenkit, Beretta takuu 3 vuotta. Uutuus! UUTTA! ta! Kampanjahin Vain HHsportista RIO ROYAL METSÄSTYSPATRUUNA 9 1370,- GYTTORP EXTRA METSÄSTYSPATRUUNA kal.12/70, lataus 36g, 22mm kannalla, 25kpl rasiassa, 410m/s, lyijyhauli,haulikoot 2.75-4.5mm kal.12/70, lataus 36g, 12mm kannalla, 25kpl rasiassa, lyijyhauli, koot 2.75-3.5mm 9 95 rasia 2 kpl Tarjous 69 95 7995 /pari /pari 3000 2 6500 á 36,90 SAKO JA TIKKA -ASEISIIN VAIN HHSPORTISTA! 3 OTTA U 1 VU TAKU Ä YHTEENS VUOTTA mme. Tule tutustumaan paikan päälle! MINKI • KOKKOLA • NIVALA • RAAHE /HHsportSuomi Hyvin jalkaan istuvat ja nilkasta tukevat vaellussaappaat, Kantapäässä iskunvaimennus, vaelluskengän pohjalla, Sisältä polyesteri-kanvaasiseosta. Koot: 38-48 kpl Kevyt ja kestävä 3D verkko syksyn jahteihin, koko 2.4m x 6m, väri vihreä / ruskea. TAKUU VIKING TROPHY VAELLUSSAAPAS Force-saappaassa on samat ominaisuudet kuin Trophy-saappaassa, mutta neopreenivuori tarjoaa sekä käyttömukavuutta että lämpöä. Jalkaterässä on kolme kumikerrosta, joiden tarkoituksena on vakauden ja kestävyyden parantaminen. varustettu Vikingin ainutlaatuisella UGC®-pohjalla. Force-malli on valmistettu matalatiheyksisestä kumiyhdisteestä, josta saadaan paljon kevyemmät saappaat tekemättä kompromisseja kestävyyden tai vakauden suhteen. Irrotettava sisäpohja edesauttaa nopeaa kuivumista. á 16,95 CAMO SYSTEMS NAAMIOVERKKO U 2 VU TAKU n Tarjoushintaa VERKKOK rasia Erittäin kevyt 3D naamioverkko, väri vihreä/ ruskea, koko 1.4m x 3m, paino ainoastaan 0.5kg. 18900 VIKING FORCE II NEOPRENE LUONNONKUMISAAPAS METSÄSATUÄPJPÄAN 95 CAMO SYSTEMS 3D NAAMIOVERKKO + OTTA VIKING DEER HUNTER 10” me Verkkokaupastam iman löydät laajan valiko etsästysaseita, optiikkaa, m eita ja tarvikkeita, erävaatt uuta! m n o lj a p ä k e s a it -asuste www.hhsport.fi
• Katja Holmala, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Preliminära GPS-resultat: Lodjur nära hus är undantag Katja Holmala I vårt land har vi följt med lodjur med GPSsändarhalsband ända sedan 2008. Sändarhalsbanden utgör en av metoderna för kontinuerlig uppföljning av stammen. För de här preliminära resultaten har vi analyserat 20 lodjur (8 honor, 12 hanar) i södra Finland O lika arter anpassar sig på olika vis till den landskapsmosaik som människan har skapat genom att använda markerna på olika sätt. Somliga arter gynnas av mänsklig verksamhet medan andra lider av det. Vissa arter påverkas inte alls. Vid mitten av 1900-talet var de stora rovdjuren nästan utrotade i både vårt land och det övriga Europa. Tack vare skyddsåtgärder har rovdjuren under de senaste decennierna återvänt till en del av sina gamla förekomstområden och brett ut sig till nya. Bild 2. Bilden visar ett exempel på ett individuellt lodjurs positioner på kartan i förhållande till buffertzonerna kring permanent bebodda hus. Punkterna visar lodjurets positioner. De gula fälten är åkrar. 38 l Jägaren 4 l 2014
• A. 100 90 90 80 80 70 50 över 100 m 70 60 50-100 m 50 40 40 60 25-50 m 30 20 0-25 m 10 B. 100 över 100 m 50-100 m 25-50 m 30 20 0-25 m 10 196 2 196 4 196 7 197 0 197 1 227 0 227 1 197 0c 253 6 806 0b 253 5b 282 2 282 3 282 4 282 5 282 4b 282 7 805 8 806 0 679 5 196 2 196 4 196 7 197 0 197 1 227 0 227 1 197 0c 253 6 806 0b 253 5b 282 2 282 3 282 4 282 5 282 4b 282 7 805 8 806 0 679 5 0 0 Diagram 2. De individer som ofta rör sig nära bebodda hus avviker från det typiskt lodjursbeteendet. Stolpdiagrammet visar de individuella skillnaderna mellan olika lodjur på olika avstånd från permanent bebodda hus, a) när snön ligger och b) vid barmark i södra Finland. Det finns inte information om alla individer för bägge tidsperioderna. Landskapet dit rovdjuren återvänder är väldigt olikt det som de en gång lämnade. Jord- och skogsbruket, bebyggelsen och vägnätet har brett ut sig och utvecklats, vilket har förvandlat miljön till mångbruksområden samtidigt som det har blivit ont om enhetliga områden i naturtillstånd. Det är en seglivad uppfattning om rovdjuren att de kräver enhetliga och ostörda områden för att må bra, men de senaste decenniernas faktiska utveckling visar för bland annat lodjuret att detta är en missuppfattning. Helhetsgrepp på lodjurets rörelser Eftersom lodjuret förekommer allmänt i södra Finland görs det vintertid många observationer av spår i snön.Kontaktpersonerna för stora rovdjur gör flitigt noteringar i den elektroniska databasen Tassen. Observationerna som skrivs in i Tassen är koncentrerade till vintern när det finns snö, men handlar ändå främst om den mänskliga synvinkeln, det vill säga vilka typer av observationer som blir bokförda. Noteringarna berättar egentligen inte om hur djuren rör sig eller utnyttjar sin miljö. Ett gsm-halsband sänder däremot dygnet runt och året om, vilket gör 100 A. 90 80 det möjligt att få ett helhetsgrepp om djurens beteende. Halsbanden avkastar en väldig mängd detaljinformation om lodjurens beteende. För de lodjur som undersökningen omfattade fanns det inalles drygt 16100 exakta positioner, givna med satellitpositionering var fjärde timme. Lodjurens rörelser i förhållande till fast bebyggelse undersöktes också i relation till tiden (snöfri tid: maj-september; snön ligger: oktober-april) och djurens kön. Vi ställde upp en serie buffertzoner kring hus som enligt lantmäteriverkets digitala uppgifter var permanent bebodda. Zonerna var a) 0 - 25 m, b) 25 - 50 m, c) 50 - 100 m och d) över 100 m från huset. det. Indelningen i över 100 meter och under 100 meter bygger på undersökningar som har gjorts på vissa vilda djur om hur de upplever störningar på grund av mänsklig verksamhet. Å andra sidan har det här inte undersökts för lodjurets del. Inte bara den mänskliga verksamheten utan också förekomsten av bytesdjur påverkar lodjurets nyttjande av rummet. Lodjurets bytesarter gynnas av att människan har gjort landskapet öppnare eftersom det gör dem svårare att nå.Dessutom ligger åkrar,planteringar och viltutfodringar i allmänhet nära vägar och byggnader. Lodjuret håller helst avstånd till bebyggelse Det fanns inga tydliga skillnader mellan årstider eller kön vad gäller positionerna i de olika buffertzonerna (diagram 1). Däremot verkar det i viss utsträckning finnas individuella skillnader, men de individer som påträffades nära hus utgjorde oftare än genomsnittet tydliga undantag från det normala beteendemönstret (diagram 2). Vid den här preliminära analysen har vi inte gjort skillnad mellan tätort och landsbygd, utan undertecknad granskade permanent bebodda hus utan avseende på var de var belägna. De olika buffertzonerna kring hus ser i verkligheten alldeles annorlunda ut i tätorter och på landsbygden. Exempelvis en ensam lo som på landsbygden rör sig 50 meter från ett hus kan mycket väl befinna sig i skogen. Vid de fortsatta analyserna kommer undersökningen att inkludera inte bara avstånden utan även markanvändningsklassen för positionerna, om huset ligger i tätort eller på landsbygden, och tidpunkten på dygnet. Av lodjurens totala rörelser är det bara en rätt liten del som kommer närmare bebodda hus än 100 m. I genomsnitt befann sig lodjuren nära hus (diagram 1) vid mindre än 10 % av alla positioneringar. Den innersta av buffertzonerna (0-25 m) visar i praktiken att lodjuret har korsat gårdsplanen medan de övriga zonerna i allmänhet ligger utanför gårdsområ100 80 70 över 100 m 60 50-10 m 50 25-50 m 40 0-25 m 30 70 25-50 m 40 0-25 m 30 10 10 Hane 50-10 m 50 20 Hona över 100 m 60 20 0 B. 90 0 Hona Inga skillnader mellan snöföre och barmark Hane Diagram 1. Det fanns inga skillnader av statistisk betydelse mellan hanarnas och honornas beteende vad gäller medelvärdena för hur djuren har rört sig på olika avstånd från hus, a) när snön ligger och b) vid barmark i södra Finland. Jägaren 4 l 2014 l 39
• Suomen Tuulivoimayhdistys ry Bygg vindkraftverk med hänsyn till viltet Arto Marjakangas, projektchef, Finlands viltcentral Av energi- och klimatpolitiska skäl är det meningen att vårt land ska öka användningen av förnybara energikällor. En av dem är vindkraften, där staten frikostigt stöder byggande och produktion. Bland jägarna frågar man sig vilka konsekvenser vindkraftsparkerna kan ha för viltet och jakten. V id utgången av 2013 hade det i vårt land byggts 211 vindkraftverk i industriell regi med en sammanlagd effekt på 447 megawatt (MW).Den sammanlagda effekten för pågående och planerade projekt överstiger 11 000 MW. Enligt planerna ska det byggas kraftverksparker i havet,vid kusten och inne i landet. Även om alla projekt inte skulle bli av så kommer antalet kraftverksparker att mångdubblas under de närmaste åren. 40 l Jägaren 4 l 2014 De som producerar vindkraft i vårt land industriellt använder kraftverk med en horisontell axel som har en rotor med tre blad.Kraftverken blir allt större: vid de nyaste projekten kan tornets höjd, det vill säga rotornavets höjd, till och med överstiga 150 meter medan bladens diameter kan överstiga 120 meter. Vad utrymmet beträffar kräver ett vindkraftverk minst fem rotordiametrar, eller med andra ord ungefär en halv kilometer fritt luftutrymme. En kraftverkspark på bortåt tio möllor inklusive förbindelsevägar breder ut sig över flera kvadratkilometer. I de största vindkraftsparkerna som planeras skulle det finnas över hundra möllor och totalarealen skulle räknas i tiotal kvadratkilometer. För ett vindkraftsparkprojekt ska det göras en konsekvensbedömning för hur miljön påverkas om det blir minst tio kraftverk eller om den sammanlagda effekten uppgår till minst 30 MW. Byggandet stör mest När ett vindkraftverk byggs och är i drift kan det påverka fågelviltet och däggdjursviltet både direkt och indirekt.Den främsta av de direkta konsekvenserna är att fåglar kolliderar med kraftverket och dör.Byggandet och driften kan också störa djuren och hindra deras naturliga rörelser. Framför allt innebär det bestående förändringar i deras livsmiljö. Det är dock ont om forskningsresultat som går att tillämpa på våra förhållanden. Störningen är störst under byggnadsskedet. När en vindkraftspark anläggs på land handlar det om många byggnadsskeden, från anläggandet av vägar och fundament till byggandet av ellinjer. Trafiken är livlig eftersom det inalles blir flera tusen transporter av jord, betong och konstruktionselement. Ska vindkraftsparken omfatta tiotals möllor så handlar det om tiotals tusen transporter. Markanläggningsarbetena och fundamenten görs i regel på våren och sommaren, och möllorna ställs upp på hösten. Även om det bara är ett par procent av en vindkraftsparks totala areal som blir bebyggd så ökar röjningen för möllorna, vägarna och ellinjerna splittringen av viltets livsmiljöer. Vi känner till att detta bland annat ökar predationen på skogshöns. Å andra sidan bildas det ett uppslag av lövträd och buskar på det röjda området, vilket ökar tillgången på föda för växtätare. Gjorda observationer visar att gäss, änder och fälthöns undviker kraftverk, vilket innebär att lämpliga livsmiljöer i närheten inte blir utnyttjade.Den här bortstötande effekten sträcker sig maximalt en halv kilometer från ett kraftverk.
• Förbindelsevägarna i en vindkraftspark hålls öppna året om. Det betyder att också fritidstrafiken och den mänskliga närvaron sannolikt ökar i parkområdet och påverkar viltets nyttjande av livsmiljöerna. Väjning minskar krockarna Vindkraftsparkernas blockerande effekt är störst vid kusterna utmed fåglarnas flyttvägar. Gäss och änder är i allmänhet duktiga på att väja för upprättstående hinder,vilket minskar risken för att kollidera med kraftverk. Till exempel ejdrar som närmar sig en vindkraftspark till havs börjar väja redan en eller två kilometer före möllorna. Att behöva väja för en enda vindkraftspark spelar ingen större roll för fåglarna, men om det däremot finns flera parker utmed flyttvägen att väja för så ökar sannolikt fåglarnas energiförbrukning, vilket påverkar deras uthållighet och fortplantning. Ripor kolliderar Kollisioner inträffar i alla fall, men skillnaderna i antalet krockar är stora mellan olika vindkraftsparker.Risken för kollisioner påverkas av fåglarnas flyghöjd,parkens belägenhet,antalet möllor och möllornas inbördes placering. Gjorda observationer visar att krockar oftast inträf- far i vindkraftsparker på land i skärgården och vid kusten, i närheten av platser där flyttfåglarna koncentreras och samlas. Krockdödligheten för gäss har beräknats teoretiskt bland annat för de 14 landbaserade vindkraftsparker som planeras mellan Kalajoki och Brahestad. Krockdödligheten för de grågäss och sädgäss som flyttar utmed den här rutten på våren beräknades till en halv procent av det totala antalet genomflyttande gäss. Siffran verkar liten, men för långlivade arter som förökar sig långsamt kan också en liten ökning av dödligheten med tiden få allvarliga konsekvenser. På en ö vid den norska västkusten finns en vindkraftspark med 68 möllor och där har man observerat att ripor kolliderar. På marken under möllorna påträffas i genomsnitt tio ripor per år och nästan lika många till en bit ifrån. Det vanliga är att fåglarna kolliderar med rotorbladen, men flera av riporna hade uppenbarligen krockat med tornet eller slungats till marken av luftströmmarna. Sammanfattningsvis löper hönsfåglarna en större risk än många andra fåglar att kollidera med kraftverk och ellinjer. Hur går det för jakten? vindkraftens konsekvenser i vårt land.Vid konsekvensbedömningen av miljöpåverkan borde vi särskilt undersöka den sammanlagda effekten av vindkraftsparker som planeras i samma område eller utmed en flyttväg. För vilthushållningen är det särskilt problematiskt om enhetliga skogsområden splittras av vindkraftsparker.Därför är det önskvärt att byggandet av vindkraftverk i industriell regi skulle koncentreras till industriområden och havsområden där de totala konsekvenserna för djurlivet sannolikt är lindrigare än vid kusten och i inlandet. På det här viset skulle vi skona nyckelområden för viltet från byggande, som flyttvägar och samlingsplatser utmed kusterna, och i inlandet spelplatser och hjortdjurens vandringsvägar och kalvningsområden. Och jakten? I Sverige är det förbjudet att jaga inom ett planerat område för en vindkraftspark,men hos oss har det tills vidare inte införts några begränsningar i jakten.Även om den som jagar med studsare alltid ska ta hänsyn till vad som finns i skjutriktningen så kan det bli debatt om riskerna för att träffa en mölla. Frågan lyder således: kommer det en vacker dag att införas jaktförbud också i våra vindkraftsparker? Vi behöver å det snaraste mera forskning om Jägaren 4 l 2014 l 41
• Stadganden för de nya parkerna under arbete Jakten i naturskyddsområden väcker så gott som undantagslöst en intensiv debatt för och emot. Nationalparkerna grundas med stöd av speciallagar och i samband med utarbetandet av dessa är det möjligt att skriva in undantag från fredningsbestämmelserna. Regleringen av djurbestånden i nationalparkerna kan verkställas genom normalt förfarande enligt jaktlagen eller genom att ty sig till något av de undantag, som naturvårdslagen möjliggör (tillståndskrävande undantag enligt naturvårdslagens 15 §.) S om bäst inleds grundandet av två nya nationalparker i vårt land. När den här artikeln skrivs har behandlingen i riksdagen av förslagen till nationalparker i Tykö i Salo samt i Konnevesi- och Rautalampiområdet inletts. Behandlingen av förslagen ser ut att avkasta i någon mån från varandra avvikande definitioner av hur förvaltningen av viltbestånden i områdena ska ordnas. Sett från naturvårdslagens utgångspunkter kan älg drivas i nationalparkerna i samband med jakt. För jakt enligt naturvårdslagens föreskrifter i nationalparker är det möjligt att ansöka om dispens av Forststyrelsen. Förutsättningarna för undantag finns inskrivna i naturvårdslagen. I de nationalparker som redan finns har Arbetet med bestämmelserna för de nya parkerna pågår 42 l Jägaren 4 l 2014 dispenser för jakt enligt naturvårdslagens föreskrifter beviljats i varierande utsträckning. I Bottenhavets nationalpark har dispenser beviljats för jakt efter vitsvansvilt. I ett nyligen avgjort ärende avslog Forststyrelsen en ansökan om dispens för att fälla en älg och en vitsvanshjort i Sibbo storskogs nationalpark. Finlands viltcentral har överklagat beslutet hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Förvaltningen av hjortdjursstammarna kan sannolikt fortsätta i Tykö nationalpark – genomförandet oklart I Tyköområdet har det redan länge bedrivits målmedveten viltvård. I tiden utmärkte sig Tykö herrgård som viltvårdare. Bland annat utplanterades kanadagäss i området.Sedermera har områdets jaktföreningar ansvarat för viltvården. Idag jagar fyra jaktföreningar i Tykö friluftsområde inom ramen för sina jaktarrendeavtal med Forststyrelsen. Utnyttjandet av områdena har planerats omsorgsfullt och de senaste riktlinjerna finns i den av Forststyrelsen utarbetade skötsel- och nyttjandeplanen 2011–2026 för Tykö friluftsområde och Natura 2000-området. Organiseringen av jakten i området har således grundat sig på förfarande enligt jaktlagen,där den hållbara vilthushållningen har en central roll vid skötseln av områdena. Grundandet av en nationalpark motiveras ofta kraftigt med behovet av att säkerställa berörda områdes naturvärden. Andra motiveringar är den nytta den regionala ekonomin får, samt förbättrade rekreationsmöjligheter. Skötseln och nyttjandet av viltbestånden beaktar inte naturvårdslagen vid grundandet av nationalparker, utan utgångspunkten är tillståndet för älgdrev. Vid grundandet av nationalparker har alltid en kategorisk inställning lett till en intensiv debatt om jaktens fortsättning i området. Så har det även skett för Tykös del. När Tykö nationalpark i framtiden grundas är utgångspunkten för skötseln av viltbestånden i området de möjligheter som naturvårdslagen erbjuder. De är inte goda, för paragraferna i naturvårdslagen erbjuder bara möjligheter att bevilja dispenser. Om önskemålet är att sköta viltbestånden i området bör det i den speciallag som ska utarbetas hittas ett tydligt omnämnande av förfarandet enligt jaktlagen. En dylik formulering påträffas i t.ex. lagen om Bottenvikens nationalpark. I den konstateras det att fredningsföreskrifterna (13 §) i naturvårdslagen inte utgör hinder för inom området bedriven säljakt. I Tykö var formuleringen för jaktens del i den skrivelse som lämnades till riksdagens remissdebatt den 11.06.2014 följande: ”Utan att äventyra syftet med grundandet av nationalparken kan jakt efter älg och vitsvanshjort bedrivas 15.10 – 31.12 med tillstånd av den myndighet som ansvarar för förvaltningen av området för att förebygga betydande skador på vägtrafiken samt jordoch skogsbruket.” Under riksdagens remissdebatt uppfattade de närvarande saken så,att jakten inom området fortsätter. Även medierna hade förmedlat temat så, att jakten kan fortsätta i området. Föreskrifterna för finansiering av naturvårdslagen ska dock fortsättningsvis tillämpas i området. För att jakt efter hjortdjur ska tillåtas i området bör det alltså inlämnas en ansökan om dispens enligt 15 § i naturvårdslagen. I praktiken förutsätter jakt på hjortdjur inom området alltså att områdets jaktförening vidtar likadana åtgärder som vidtogs i Sibbo storskogs nationalpark. Regleringen av hjortdjursstammarna i Sibbo storskog beroende av dispenser I samband med grundandet av Sibbo storskogs nationalpark väckte hjortdjursstammarnas behov av reglering livlig debatt i riksdagens utskott. I lagen om grundande av nationalparken togs det ändå inte in specialomnämnanden om avvikelser från naturvårdslagens grundlinje. Jakt efter hjortdjur kan til?låtas inom området när i naturvårdslagens 15
• Kimmo Pöri § nämnda förutsättningar uppfylls. Uppfyllandet av förutsättningarna bedöms av Forststyrelsen om det görs en ansökan om dispens från områdets fredningsföreskrifter. Genom beslut som fattats i april 2014 har Forststyrelsen gett tillstånd att driva älg i området och till fångsten av främmande arter (mårdhund och mink). Dispens för jakt efter vitsvanshjort eller älg beviljades inte. Beslutet fattades med ett flertal olika delbeslut och en del av dessa har inte ännu vunnit laga kraft. Handläggningen av inlämnade besvär i olika rättsinstanser kan ta flera år. Geografiskt ligger Sibbo storskog i kilen mellan tre av Finlands livligast trafikerade leder, Lahtis motorväg, Ring III och Borgå motorväg. Inom parkens influensområde sker det årligen tiotals hjortdjurskrockar. Enligt Forststyrelsens tolkning förutsätter tillstånd för exempelvis älgjakt en statistiskt tydlig ökning av antalet krockar som kan kopplas till nationalparkens jaktförbud. Enligt Forststyrelsens tolkning är det inte möjligt att ingripa i problemen i förebyggande syfte med stöd av 15 § i naturvårdslagen. Ett undantagförfarande enligt naturvårdslagens 15 § har visat sig vara ett ytterst byråkratiskt, trögt och i praktiken odugligt sätt att sköta den nödvändiga regleringen av hjortdjursstammarna i nationalparkerna. Under de förflutna åren har viltförvaltningens och riksdagens arbetstid använts i veckotal enbart till byråkrati och planering av denna i anslutning till regleringen av hjortdjursstammarna i Sibbo storskogs nationalpark. Temat har troligen sysselsatt Forststyrelsen klart ännu mera. Exempelvis i samband med utarbetandet av skötsel- och nyttjandeplanen för området har det gått mycket tid till frågor med anknytning till regleringen av hjortdjursstammarna. Stammarnas behov av reglering har understrukits i skötsel- och nyttjandeplanen, som har sänts till miljöministeriet för godkännande. I Södra Konnevesi nationalpark drivs älgarna ut i vattnet? När detta skrivs har riksdagen ännu inte fattat sitt slutliga beslut om det förslag till nationalpark som går under arbetsnamnet Södra Konnevesi nationalpark. I sitt betänkande utgår miljöutskottet från att jakten upphör i området. Avvikelser från den stränga förbudslinjen kan tänkas, likaså förutsättningar från naturvårdslagens 15 §, som t.ex. i Sibbo storskogs nationalpark. I praktiken torde detta en aning karikerat innebära, att älgarna i Konnevesi nationalparks älgreservat jagas ut i privata vattenområden som omger parken för att skjutas där. Dispenser kan beviljas för fångst av rovdjur av främmande ursprung - minkar och mårdhundar - om någon önskar söka sådana. Behovet av reglering med redan i de grundläggande bestämmelserna ningarna i naturvårdslagens 15 § förefaller för nationalparkernas del att vara stramare än stramt. På grund av den omfattade linjedragningen verkar det som om den enda i praktiken vettiga lösningen för förutsebara regleringsbehov skulle vara att fastställa ett undantag som godkänner jakt redan i den grundande lagen. I en tid när statsförvaltningen ställer sparmål kunde förvaltningen av viltarternas stammar i nationalparkerna (utan att äventyra syftet med parkens grundande) skötas med avsevärt mindre arbete inom statsförvaltningen om det sköttes enligt förfarandet i jaktlagen. I samband med utarbetandet av de skötsel- och utnyttjandeplaner som följer efter grundandet av nationalparker har specialisterna vid Forststyrelsens naturtjänster möjlighet att planera och anpassa jaktrutinerna till nationalparkernas övriga användning och naturvårdssyfte. Skribenten är jaktchef på Finlands viltcentrals region Nyland och har bl.a. i uppgift att arbeta för en hållbar vilthushållning. Finlands viltcentral har en i viltförvaltningslagen stadgad uppgift att övervaka vilthushållningens allmänna bästa. Detta innebär att det är viktigt att så stora områden som möjligt står till vilthushållningens förfogande. Linjedragningen för tolkningen av förutsättJägaren 4 l 2014 l 43
• Marko Muuttola, Viltplanerare, Södra Tavastland Mera effekt i mårdhund Skymningsjakt efter mårdhund med ställande hund är en riktig precisionsinsats mot mårdhundspopulationen på en ort, men lagstiftningen bromsar effektiv den här jaktformen genom att begränsa användningen av artificiell belysning. M årdhundsjakt med ställande hund bjuder på intressant action med hunden och förlänger jaktsäsongen för hunden i bägge ändarna. Den här jaktformen – ovan jord i stället för under - med ställande hund är sannolikt den effektivaste formen av mårdhundsjakt och saldot för en jakt kan till och med överstiga tio stycken. För en inbiten jägare med en bra hund kan resultatet för en höstsäsong lätt överskrida hundra mårdhundar. I synnerhet i landets södra delar kan man få ihop till en sådan mängd mårdhundar på en medelstor jaktförenings marker. Jakten på marken i stället för under den är rena precisionstillslaget mot mårdhundspopulationen på orten. Många hundraser möjliga Marko Muuttola Mårdhundsjakt med ställande hund handlar 44 l Jägaren 4 l 2014 om precis det som namnet säger, att hunden ställer mårdhunden innan den går i gryt. Till exempel en älg kan välja att strunta i den skällande hunden, men en mårdhund har inget annat val än att stanna eftersom den inte kan springa undan. Ställandet sker när hunden börjar skälla ståndskall på så nära håll att bägge djuren har synkontakt med varandra. I det här läget vågar inte mårdhunden längre fly, vilket skulle ge fienden en möjlighet till attack. Medan ståndskallet pågår försöker mårdhunden hålla synkontakt med sin motståndare och se så stor och skrämmande ut som möjligt. Vanligen skyddar den ryggen genom att ställa sig mot ett träd, en sten eller någonting annat i terrängen. Under idealiska förhållanden går en mårdhundsjakt med ställande hund till så här. Hunden spårar upp mårdhunden, hejdar den och börjar skälla, och jägaren avlivar mårdhunden med ett välriktat skott utan att den ens lagt märke till jägaren. På en sådan här jakt har hundens ras (eller blandras) ingen betydelse utan det viktiga är hundens intresse för mårdhund. För mindre hundar är problemet att de ryms in i gryt och mellan stenblock, vilket i värsta fall leder till att ägaren förlorar sin hund eller åtminstone får tillbringa natten med grytutgrävningar.Av det här skälet rekommenderas ofta hundar av litet större modell. Även gamla hundar kan lära sig Det enklaste sättet att börja med utbildningen av sin hund är med en åtel eller annan utfodring dit mårdhundar kommer för att äta. En hund med jaktinstinkt tar i regel upp jakten på eget initiativ om spåret är färskt eller den har fått synkontakt, och husse behöver inte göra annat än vänta i spänning på att ståndskallet ska börja. Efter några försök brukar hunden fatta galoppen och i fortsättningen kan man sätta den på litet äldre spår. Det är oerhört viktigt att lugnt och sansat låta hunden jobba med spåret och få rutin, även om viltet till en början skulle komma undan. Hunden ska lära sig att spåra upp mårdhunden och hejda den med ståndskall. Också en gammal hund, en som kanske befinner sig i slutet av sin tävlings- eller jaktkarriär, lär sig fort hur slipstenen ska dras bara den får en chans. För att jakten ska vara effektiv i viltrika marker får hunden ändå inte vara alltför ivrig med spårandet. Ett mårdhundspar som begett sig Enligt jaktförordningen får artificiella ljuskällor användas vid avlivning i gryt, fällor, blockfält och byggnader, under en byggnad eller ved- eller virkestrave, eller om djuret på annat sätt befinner sig i hjälplöst tillstånd.
• sjakten Tips för jakten: ll Mata aktivt. I södra Finland ska utfodringarna ligga cirka 3 km från varandra. Använd modern teknik som gps och viltkameror. Samarbeta med dem som bor på orten, informera om det du håller på med och kom överens om spelreglerna. Därefter kommer folk att hålla dig underrättad om mårdhundsobservationer och du & din hund får inbjudningar till jakt. En hund som jagar mårdhund och har gps: l Jagar inget annat vilt – uppfyller lagens bokstav och jakten stör inte övriga djur l Är inte alltför uthållig som spårare – lämnar tid för effektiva tillslag l Är medelstor eller stor och ryms inte in i gryt l Ställande hund – uppfyller lagens bokstav under hela mårdhunds säsongen l Jakt med drivande hund under tiden 20.8-28.2. Marko Muuttola i lag förbjudet att driva små hjortdjur med hundar som har en mankhöjd på mer än 28 cm. Om hunden följer spåren efter icke-önskat vilt går det dessutom jakttid till spillo.Jägaren ska respektera fredningstiderna för det övriga djurlivet och hunden får inte störa fredat vilt. Även här hör lydnaden till de grundläggande kraven på hunden, vilket betyder att husse (eller matte) ska lägga krut på lydnadsträningen redan när hunden är valp. Skumraskjobb och aktiv utfodring Under hösten fälls mårdhundar bland annat som bifångst vid annan jakt. Ofta försitter hundförare tyvärr tillfället eftersom de är rädda för att hunden ska börja jaga mårdhund i stället. anmälas Observationer av mårdhund kan på nätet på adressen akkaat/ http://www.riistakala.info/nis ut för att proviantera lämnar otroligt mycket spår efter sig och för att reda ut dem kan också en bra hund behöva mycket tid. Om spåret som hunden följer är äldre än en timme kan jakten dra ut på tiden och ta stopp vid ett gryt. På ett färskare spår hittar hunden, om den är ivrig,ofta mårdhunden i närheten och jakten blir ett precisionstillslag mot mårdhundarna i trakten. På det här viset går det inte tid till att vänta in hunden och under kvällens lopp hinner husse & hund avverka flera platser. I ett område med ett glesare mårdhundsbestånd fångar en hund, som spårar mårdhund uthålligt, också upp slumpmässigt omkringströ- vande individer. Vilket visserligen kan dra ut på tiden. När en mårdhund flyr för en hund lämnar den inte bara nya spår utan utnyttjar också väldigt skickligt sina egna stigar i snår och diken, och vattendrag. I synnerhet täta snår och vattendrag kräver att hunden verkligen vill hinna fatt viltet. Vid den här jaktformen utgör dock det övriga viltet den största svårigheten för hunden. För att jakten ska vara maximalt effektiv får hunden inte låta sig distraheras av annat vilt. I synnerhet älg- och harrena hundar är uppskattade vid den här jaktformen. Dessutom är det I början av hösten pågår jakten i tidig skymning då djuren blir aktiva och beger sig ut och letar efter mat. Den här tiden på året är mårdhundarna aktiva och daglegan finns ofta någon annanstans än i grytet. Merparten av mårdhundarna kniper man under tidig kväll. Det brukar räcka med en skymningsrunda på några timmar till utvalda platser för att få napp. Tidigt på hösten hör kanterna kring våtmarker och åkerkanter till de bästa platserna, liksom gårdsplaner och trädgårdar med lockande äppel och bärbuskar. I sådana fall ska jägaren fråga husägaren om lov att titta in och i regel får jägaren,bara han är känd,en inbjudan avec hund till trädgården. Efter hand som hösten framskrider tankar mårdhundarna i allt livligare takt inför den stundande vintern och börjar besöka åtlar allt regelbundnare. En jägare som anlagt åtlar redan i juli-augusti plockar hem en mängd mårdhundar enbart genom att vakta vid åtlarna. Jakten kulminerar i september-oktober. Effektiv jakt ”ovan jord” kräver inåtling. Jägaren 4 l 2014 l 45
• Vad jaktlagen och jaktförordningen stadgar om mårdhundsjakt JF 25 §, Särskilda fredningstider l Hona av mårdhund, vilken åtföljs av årsunge, är fridlyst 1.5–31.7. JL 25 §, Begränsningar som beror på bebyggelse, odlingar och trafikleder än 150 meter från en sådan byggnad i vilken någon bor utan uttryckligt tillstånd av byggnadens ägare eller innehavare. l Utan uttryckligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare får ingen söka efter vilt på en gårdsplan eller i en trädgård eller i jaktsyfte röra sig på odlingar innan grödan är bärgad eller uppsatt. JL 51 §, Skyldighet att hålla hundar kopplade l Från den 1 mars till den 19 augusti skall hundar som är utomhus hållas kopplade eller så att de omedelbart kan kopplas. l Avvikelse från den skyldighet som avses i 1 mom. får göras då andra än drivande hundar används för jakt.  l Enligt Finlands viltcentral innebär drivande att ett vilt hålls i rörelse av en förföljande hund på ett sätt som inte kan betecknas som en tillfällig kontakt. Det spelar ingen roll om hunden skäller eller driver ljudlöst. JF 14 §, Användning av ljuskälla l Artificiella ljuskällor får användas vid spårning och avlivning av sårade djur eller djur i fotsnara och vid avlivning av djur som befinner sig i ett gryt, i en fälla, i ett blockfält, i eller under en byggnad eller under en ved- eller virkestrave eller annars i hjälplöst tillstånd. JF 32 §, Begränsning av användningen av motordrivna fortskaffningsmedel l Vilt får inte i fångstsyfte skrämmas eller spåras med luftfartyg eller med motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen eller med fartyg eller båtar vilkas motor är i gång. l Vilt får inte skjutas från luftfartyg eller från motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen, inte heller i skydd av dessa eller, omedelbart efter att de har stannat, närmare än hundra meter från dessa eller från fartyg eller båtar vilkas motor är i gång. 46 l Jägaren 4 l 2014 Tomi Nevalainen l Djur får inte skjutas på närmare avstånd En ställande hund håller nära kontakt med mårdhunden och ger den inga möjligheter att fly. Mårdhundsjakt med hund på marknivå är effektiv viltvård. Saldot för en kväll kan bli flera mårdhundar; rekordet torde ligga på 20 stycken på en kväll. Med ungefär en eller två åtlar eller utfodringar per tusen hektar lockar man mårdhundarna till en lättillgänglig traktering. Avverka sedan de här platserna med hunden, men kom ihåg att lämna dem i fred emellanåt så nykomlingar känner att det är tryggt att äta där. Viltkameror är en bra hjälp vid utfodringarna, och sådana kan användas utan skrupler vid sådan här jakt. När vintern närmar sig drar mårdhundarna ner på aktiviteten och i slutet av säsongen förskjuts jakten mot midnatt eller senare, när enstaka strögäster tittar in för en matbit. På vårkanten blir jakten livligare i mars när de unga mårdhundarna letar efter ett revir åt sig. Dessutom infaller brunsten vid den här tiden. På utfodringsplatsen blir den slumpartade trafiken kring midnatt hastigt livligare och mårdhundar utifrån tidigarelägger sina matvanor.Det är dags att släppa den ställande hunden lös. Mårdhunden är fredad från den första maj och jägare med ställande hund hinner dra andan innan augusti. Begränsningarna för ljuskällor försvårar I den nationella strategin för främmande arter listas mårdhunden som skadlig och jakten efter arten borde därför effektiveras.Trots detta ska vi följa de lagar och förordningar som reglerar jakten, och inte glömma att jaga etiskt. Bland mårdhundsjägarna har den senaste ändringen i jaktlagen satt sinnena i svallning eftersom användningen av ljuskällor vid avlivning av mårdhund begränsades till gryt, blockfält, byggnader och virkes- eller vedtravar. Visserligen uppstår det sådana situationer också med den här jaktmetoden, men oftast slutar jakten med att hunden ställer mårdhunden på öppen mark och jägaren kommer till platsen. Enligt lagen (JF 14 §) är det inte tillåtet att använda artificiella ljuskällor vid avlivning i mörker utom i undantagsfall. Begränsningen i användningen av ljuskällor vid jakt efter små rovdjur innebär en oerhörd inskränkning av den effektivaste tiden för jakt. I praktiken inskränker sig jakttiden under dygnet till tiden mellan soluppgång och solnedgång, och nätter med månsken. Förordningens formulering om avlivning vid ”annars i hjälplöst tillstånd” används allmänt vid jakt efter små rovdjur eftersom djuret vid sådana här kontaktsituationer oftast hejdas med maktmedel. En ändring i lagstiftningen beträffande användningen av artificiella ljuskällor skulle göra spelreglerna klarare och göra jakten på marknivå jämställd med grytjakten. När hunden skäller spelar det ingen roll för mårdhunden om det sker ovan jord eller under eftersom den i bägge fallen befinner sig i sin egen miljö och kan fly bara hunden tillåter det. Etisk och säker jakt primärt Vid jakt ska jägaren undvika att vålla djuren onödigt lidande och detta skulle underlättas om det vore klart och tydligt tillåtet att använda artificiellt ljus vid mårdhundsjakt. Dessutom skulle det bli möjligt att effektivt eliminera mårdhundar utan att behöva lägga resurser på att leta efter nya metoder. Jakten ska vara etisk och säker även när det handlar om mårdhund. Även om det handlar om en effektiv form av mårdhundsjakt, som bygger på kortvariga tillslag mot artens tillhåll, så ska vi hålla i minnet att det bland annat är förbjudet att spåra och ofreda vilt med motorfordon.Det är också förbjudet att transportera jaktvapen i ett fordon i terrängen, exempelvis på en åker. Överenskommelser om gemensamma spelregler mellan mårdhundsjägare och exempelvis dem som utfodrar hjortar minskar risken för osämja. Det idealiska vore om mårdhundsjägaren får mårdhundsinformation av den som utfodrar hjortar så lämnar hundarna vitsvansarna i fred. På det viset kan bägge parterna ha nytta av varandra och kan öppet dela med sig av informationen om hur djuren rör sig. Likaså har åtlar och användningen av åtlar för att locka stora rovdjur gett upphov till konflikter mellan olika intressegrupper,och därför pågår en precisering av lagstiftningen om åtlar. I detta nu omfattar utkastet flera punkter som försvårar jakten efter små rovdjur. Det är fara värt att vi kommer att förlora de sista verktygen för jakten efter mårdhund..
• lar-vahvisteisia ja IP-luokiteltuja lisävarusteita. Kehitetty lähes kaikkia tarpeita varten. Karhuhälytin. Micro 5+ tarjoaa kaikki toiminnot, kuten karhuhälytin, puheen kompressointi, salaus, pikavalinnat, ääniskannaus jne. Kestää kovaa käyttöä. Metsästysradiopuhelimen on kestettävä kovaa käyttöä. Siksi Micro 5+:ssä on vankka kokometallinen kotelo. With love from Hello and Friends. Photo: BlackFriday.se Laaja lisävarustevalikoima. Suuri valikoima Kev- Kehitetty Pohjoismaissa. Micro 5+ on kehitetty pohjoismaisia olosuhteita ja metsästysmarkkinoidemme vaatimuksia varten. Erittäin pieni virrankulutus. Micro 5+ kuluttaa erittäin vähän virtaa, joten kompaktista akusta huolimatta valmiusaika on 200 tuntia. UUTUUS 6W Kaikki samanlaisia. Jotta jokainen Micro 5+ tarjoaisi saman suorituskyvyn ja tekniset erittelyt, ne “kloonataan” kehittyneen viritysmenetelmän avulla. JÄLLEENMYYNTI www.radiopuhelimet.fi - www.lafayette.eu ALAHÄRMÄ: HH-Sport, ESPOO: Martinkylän Autopuhelin, EVIJÄRVI: Ilpon Katiska, FORSSA: Forssan Erä ja retkeily, HAAPAJÄRVI: Raimo Olkkonen Oy, HELSINKI: Eräliike Hiidenkivi, Varuste.net, HUITTINEN: Digimesta, II: J.Kärkkäinen, IISALMI: HH-Sport, JALASJÄRVI: Expert Vilponen, JOENSUU: Telemaailma, JUVA: Juvan Rauta ja Maatalous, JYVÄSKYLÄ: Midare, KANKAANPÄÄ: Expert ASA, KIIMINKI: HH-Sport, KIRKKONUMMI: Erä+, KOIKKALA, JUVA: Agripalvelu, KOKKOLA: HH-Sport, KOKKOLA: Kaustisen Konekeskus, KOUVOLA: KT Sport, KUOPIO: Erä +, KURIKKA: Ase- ja Patruuna, LAHTI: J.Kärkkäinen, LAPPEENRANTA: UK Koskimies, LAPVÄÄRTTI: Rautia Rosenback, LAHTI: Lahden Viihdetaso, LOPPI: Erä-Loppi, MARIEHAMN: Lantbruk Ab, MÄNTSÄLÄ: Ritkos, NIVALA: HH-Sport, OULU: J.Kärkkäinen, PARKANO: Parkanon Expert, PIEKSÄMÄKI: Greentrail, PORI: Eräpori, PORVOO: Porvoon Mikrokulma, RAAHE: HH-Sport, RAUMA: Sissos, RIIHIMÄKI: Eräkontti Oy, ROVANIEMI: Ollin Erä ja Kalastus, SALO: Gigantti Salo, SOINI: Ahti Huvila, SULKAVA: Neste Lohilahti, TAMMISAARI: Ekenäs Telehörnan, TAMPERE: RXTX - Tuote, TURKU: Wihanto Oy, Turunmaan Ase ja Kone Oy, YLIVIESKA: J.Kärkkäinen, ÄÄNEKOSKI: Sähkö Niskanen, VAASA: Kurre Erä ja Kalastus
• METSÄS T DEL II OA ONT LU HOITAVA T ÄT ÄJ gszoner n å g r e v ö v a Skötseln VÅRDAR NA NA REN TU JÄG AR Marko Svensberg, specialplanerare, Finlands viltcentral Illustrationer: Jari Kostet Invid vattendragen blomstrar biodiversiteten Övergångszoner som gränsar till vattendrag är artrika livsmiljöer. Vid vården av dem gäller det att göra överväganden från fall till fall och vattenvården är viktigt att minnas. 48 l Jägaren 4 l 2014 E n öppen strandäng är en del av ett bra fågelvatten eftersom den erbjuder viktiga häckningsplatser och områden med föda för många and- och vadarfåglar. Efterhand som betet på strandängarna har upphört har de tidigare öppna stränderna vuxit igen och beskogats. För att upprätthålla biodiversiteten i naturliga och byggda våtmarker krävs fortlöpande vårdåtgärder. Den effektiva dikningen av skogarna har minskat förekomsten av små vattendrag och det finns allt färre övergångszoner i anslutning till dem. Återställning och aktiv vård av säsongsvåtmarker,fuktiga dälder och övergångszoner längs åstränder främjar viltet,den biologiska mångfalden och många sällsynta arter.
• Skogbeklädda stränder lll Beakta vattenvården genom att lämna tillräckligt breda lll Spara hålträd och död ved, grupper av granar och alar samt skyddsremsor. Gödsla inte,behandla inte jordytan och bryt inte stubbar på övergångszonen. lll Försök att beakta viltet och strandzonens ryggradslösa djur genom att lämna en 10 – 50 meter bred trädbeklädd zon på små och större vattendrags stränder. lll Kom ihåg att skogs- och vattenlagen skyddar små vattendrag som är i ett tillstånd som liknar naturtillstånd så som små tjärnar, bäckar, rännilar och källor samt deras närmiljö. Härma bävern och låt bävern dämma upp på lämpliga platser. lll Grunda våtmarker och röj också bort träd så att det bildas en mosaik av halvöppen strandlinje där buskskiktet tidvis är tätt men också de öppna ställena ökar. Här finns det rikligt med föda och skydd för en stor mängd olika arter. blommande och bärande träd och buskar invid bäckar, åar och sjöar. En helhet som gynnar många arter bildas av blad som faller i vattnet, beskuggningen, belysnings- och fuktighetförhållandena. Till exempel järpen behöver skydd och föda så som också öringarna som plaskar i bäckarna. lll Gynna lövträd, för att behålla en tillräcklig beskuggning, ett flerskiktat trädbestånd och grova gamla trädstammar, grova döda stående stammar och markträd. lll Undvik att söndra jordytan i övergångszonen mot små vattendrag.Undvik att köra så att det uppstår körskador och gör vid behov tvärsgående instick i övergångszonen. lll Försök bevara och återställa torrlagda bäckfåror, svämskogar och säsongvåtmarker så att områdets naturliga översvämningsdynamik återställs. Öppna stränder och svämängar lll Inled vårdåtgärderna på över- gångszonen i tid. Sörj för ett tillräckligt öppet landskap i övergångszonen till värdefulla fågelvåtmarker.Sjöfåglarna undviker våtmarker som täckts av vattenväxter, omringas av höga träd eller ett ogenomträngligt buskage. En täckt terräng med enstaka träd där rovfåglar har utsikt ökar fåglarnas,fågelungarnas och fågelboens risk att bli byten. lll Håll buskaget och trädbeståndet tillbaka med regelbundet återkommande röjningar och slåtter på öppna strandängar.Gynna bete som bäst håller strandängarna och hagmarkerna öppna. Spara små grupper av buskar och starr- och vasstuvor som skydd och boplatser för fåglar. Gallra i övertäta och höga trädbestånd. lll Spara speciellt lövträd i våtmarkens utkanter, de erbjuder viktig föda för våtmarksfaunan. lll Koncentrera slåttern av stora vassområden till en del av området och spara också områden större än en hektar orörda för vattenfåglar som ruggar och arter som behöver stora enhetliga vassområden. lll Utför slåttern utanför häckningstiden och senast i början av augusti. På så sätt avlägsnas möjligast mycket näring. För bort slåtteravfallet från vattnet tillräckligt långt upp på land för att komposteras så att näringsämnena inte kommer åt att göda vattendraget. lll Upprepa röjningen och slåttern på igenvuxna områden till en början varje år och sedan med 2-4 års mellanrum. Finlands viltcentral och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio gav i maj ut boken Råd i god skogsvård. Den kan beställas i Tapios webbshop på adressen tapio.fi. Jägaren 4 l 2014 l 49
• JÄG AR REN TU VÅRDAR NA NA Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral Viltskogsvård Jari Kostet Blåbär och trädskikt i skogen Den nya skogslagen erbjuder skogsägaren nya alternativ och valfrihet i skogsvården. Den grundläggande idén i lagen är att erbjuda skogsägaren fler möjligheter än tidigare att inrikta skogsvården enligt sina egna värderingar. Finlands viltcentral har deltagit i skapandet av nya, viltinriktade rekommendationer för skogsvården. Syftet med dessa är att utveckla vården av skogshönsens livsmiljöer som en del av skogsbruket. S kogsvårdsmetodernas mångfald blir mångsidigare och i fortsättningen kan skogsägaren, om denna så önskar, lättare än tidigare utöver att sköta sina skogar med traditionella gallrings- och förnyelseavverkningar också tillämpa olikåldrig beståndsvård. Istället för kalavverkningar utförs då plockhuggningar eller huggs mindre förnyelseytor på vilka den naturliga underväxten och det naturliga plantuppslaget utnyttjas. Det här förbättrar kvaliteten på skogshönsens livsmiljöer, för så här klarar sig kycklingskedets viktiga kalasbord, blåbärsriset, och där levande insektarter bättre. Skogens skiktka50 l Jägaren 4 l 2014 raktär ökar och det uppkommer olikåldriga beståndsklasser, som igen ökar utbudet av skyddade platser för skogshönsen. Viltinriktade rekommendationer för god skogsvård Den av Finlands viltcentral utarbetade förvaltningsplanen för skogshöns har nyss fastställts av jord- och skogsbruksministeriet,men på viltcentralen har vi redan genomfört ett flertal utvecklingsprojekt, som stöder genomförandet av planen i praktiken (se faktarutan). Ett av de viktigaste var deltagandet i utarbetandet av de nya rekommendationerna för skogsvården. Finlands viltcentral deltog i utarbetandet av de allmänna rekommendationerna, men därtill utarbetades 2013 Viltinriktade rekommendationer för god skogsvård i samarbete med Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Tanken bakom projektet var att beskriva skogsvårdens viltvänliga metoder på ett sådant sätt att skogsägare med värderingar som omfattar vilt och jakt kan välja arbetsmetoder som gynnar viltet vid skogsvården på fastigheten. Det är givetvis också väsentligt att förmedla ny viltkunskap till skogsbruksplanerarna, så att de i fortsättningen kan utarbeta allt viltvänligare skogsbruksplaner. Projektet lyckades bra och i augusti när Skogsbrukets utvecklingscentral publicerar sin handbok i viltskogsbruk är de produkter projektet avkastat tillgängliga för alla som törstar efter viltinformation. I handboken hittar skogsägarna och skogsfackfolket anvisningar om de bästa sätten att skapa vilttäta bestånd, skötseln av kantzoner och om hur avverkning av mindre öppningar och i olikåldriga bestånd genomförs med hänsyn till viltet. Skogsägarnas, skogsbranschens och jägarnas samarbetskedja fungerar Jägarnas roll i vården av skogsnaturen är central i fortsättningen, för de äger omkring en tredjedel av arealen privat skog i vårt land.Särskilt förbättrandet av viltets livsmiljöer motiverar jägarna till naturvårdsarbeten. Enligt forskningen är säkerställandet av mångfalden i naturen idag ett av markägarnas viktigaste mål i skogsbruket. Om allt fler jagande markägare i fortsättningen väljer viltvårdsinriktade åtgärder i sin skogsvård ser skogshönsens framtid allt ljusare ut. För många skogsägare är gynnandet av viltarterna ett viktigt mål och skogsbrukets ekonomiska tänkande prioriteras inte alltid. Det är viktigt att komma ihåg, att bestånden av skogshöns uttryckligen behöver det finländska skogsbruket,för de mår inte bra om de skogsvårdande åtgärderna utelämnas helt. I slandominerade risbestånd flyger inte tjädern och orrkullen hittar inte föda i fältskiktets svaga ljus.
• Viltcentralens skogsprojekt lll Finlands viltcentral inledde för ett par år sedan ett enormt samarbete med aktörerna inom skogsbranschen för att stöda åtgärdsförslagen i förvaltningsplanen för skogshöns och förbättra kvaliteten på skoghönsens livsmiljöer. Den röda tråden i arbetets vision har varit att i samarbete med skogsägare och skogsbranschen utveckla praxis som förbättrar skogshönsens livsmiljöer. Förteckningen över genomförda projekt är lång. l Projektet Viltet i kantzonerna för vård av kantzoner (2011-2013) l Rekommendationer för god skogsvård (2012-2013) l Viltinriktade rekommendationer för god skogsvård (2012-2013) l Revideringen av PEFC- kriterierna för certifiering av skog (2013-2014) l Ett steg i viltskogen – naturens rikedomar i skogen, på myrar och i kantzoner (2014-2015) Tanja Huuskonen Utöver dessa projekt förbereds som bäst det enorma TAIGA-GROUSE Life+ projektet, som när finansieringen är klar pågår åren 2016-2023. Projektets grundidé är att utveckla praktiska planeringsredskap och modeller för skogsvården så, att tyngdpunkterna för en viltvänlig skogsvård på ett effektivt sätt integreras med skogsbrukets vardag. Som huvudpartner i det av viltcentralen beredda projektet fungerar i det här skedet av planeringen Finlands skogscentral och skogsbolaget UPM. Kamp mot de små rovdjuren med tätt blåbärsris? lll De för skogshönsen viktigaste åtgärderna i i livsmiljöerna är att i skogsterräng öka blåbärsrisets täckningsgrad och på avverkningsytor minska gräsvegetationen. Främjande av flerskiktsbestånd och undvikande av vidsträckta kalytor när markägaren så önskar, hör till de viktigaste åtgärderna vid vården av skogshönsens livsmiljöer. Förändringen i skogarna kan ses i minskningen av bestånden med blåbärsris, för deras täckningsgrad har minskat från 1950-talets nivå med uppskattningsvis närmare 90 %. Det här har givetvis inverkat på skogshönsen, eftersom bestånden av blåbärsris är kycklingstadiets stående bord, som är dukat med en livsviktig insektmeny. Färre bestånd av blåbärsris innebär alltså färre skogshöns! Direkt i hälarna på de försvunna livsmiljöerna och blåbärsskördarna smyger en ny tyst dråpare med indirekt verkan lätt in i barrskogarna; gräsbindningen av skogsmarkerna. Med hjälp av den öppnas ”sorkmarknader” som i sin tur erbjuder en legion av smårovdjur en tummelplats: där det finns gräs finns det sork, där det finns sork finns det små rovdjur. När sorkbestånden kollapsar fokuseras rovdjurens predation till skogshönsens äggfyllda bon i högre grad än under tidigare årtionden. Såväl hönsfåglarna själva som äggröra duger. Sorkarna kan ge upphov till ansenliga skador också på odlade trädplantor. Också därför kan det måhända löna sig att även i fortsättningen försöka minska på gräsbindningen. I nyckelposition under framtidens ”smårovdjurskampanjer” fungerar därför skogsproffs istället för jägare. Den nya skogslagen öppnar fina möjligheter för viltvård Jägaren 4 l 2014 l 51
• Fabula Outdoor En modern kanal till jägarna En ny modern kanal för alla dem som är intresserade av jakt och friluftsliv har öppnats på nätet. Det går att titta på videorna och programmen på kanalen Fabula Outdoor i flera olika apparater från television till telefon. Den första programserien kallas Kuinka pääsen metsästäjäksi, alltså hur jag blir jägare. F abula Outdoor presenterar saklig information om jakt och friluftsliv med den nya informationstekniken. Kanalen visar programserier där experter berättar om ämnen inom sitt eget gebit. Dessutom visar kanalen enskilda program om ämnen med anknytning till jakt och aktualiteter. Den första programserien heter Kuinka pääsen metsästäjäksi, hur jag blir jägare. Det finns inget material på svenska. Där förklaras steg för steg hur den som vill börja jaga ska göra för att komma igång. Avsnitten i programserien berättar bland annat om avläggandet av jägarexamen,medlemskap i en jaktförening,tillstånd att skaffa och inneha skjutvapen, vikten 52 l Jägaren 4 l 2014 av skjutskicklighet och om hur man väljer jaktvapen och riktmedel. Experter på Viltcentralen, Forststyrelsen, Jägarförbundet, polisen, föreningar och företag medverkar i serien. På kanalen Fabula Outdoor presenteras bland annat bågjakt, skjutprovet för björn, fasanjakt och hur man använder en viltkamera. Jaktupplevelser får tittarna vara med om genom att se på jaktfilmer producerade av Fabulas samarbetspartner Videosara. På videobloggar avhandlas aktuella ämnen som berör jakt. Där informerar organisationer med anknytning till jakt om vad som är på gång och ventilerar åsikter i olika frågor,som skjutbanor, jaktbrottslighet, kvaliteten på jaktpatroner och uppfödning av framgångsrika jakthundar. Dessutom pågår det debatter ute på nätet, vilket betyder att @fabulaoutdoor hänger med i de sociala medierna. Härnäst kommer Fabula Outdoor att berätta om bland annat jakthundar, välfärden som jakten skapar och om inbitna jägares upplevelser inom sina egna specialiteter. Den nya kanalen anser det vara viktigt med samarbete i alla riktningar och en bra dialog med jägare,friluftsfolk,företag och alla aktörer i jaktbranschen. Syftet med kanalen är att med ett intressant innehåll visa även dem som inte är insatta i ämnet vilken allsidig hobby jakten är, med allt som därtill hör. För ytterligare information: fabulaoutdoor.com, @fabulaoutdoor.
• TARJOUS! Beretta A400 Xplor Light - kevyttä nyt myös hinta! Berettan ohittamaton vuoden 2014 kampanjatarjous huippusuositusta A400 Xplor Light -puoliautomaattihaulikosta! Piipunpituus 26” tai 28”. Toimitetaan kovassa muovilaukussa ja 3 vaihtosupistajalla. Saatavana myös kick-off rekyylinpoistoperällä molemmissa pituuksissa hintaan 1490€. Tuotteita on rajoitettu erä! Kampanja on voimassa niin kauan kun tuotteita riittää. Kysy lisätietoja lähimmältä Sako First Class -kauppiaaltasi. SAKO OY, PL 149, 11101 RIIHIMÄKI SAKO FIRST CLASS KAUPPIAAT LÖYDÄT OSOITTEESTA WWW.SAKOSUOMI.FI
• Sauli Laaksonen Dags för en egenkontrollplan för slaktskjulet Vid försäljning av viltkött från ett slaktskjul till konsument eller detaljhandel, affärer och restauranger, ska slaktskjulet anmälas som livsmedelslokal. Samma krav gäller polisen och jaktvårdsföreningarna när dessa säljer viltkött. Som kött betraktas flått vilt eller plockad fågel, som även kan vara färdigt styckade. Anmälningen om slaktskjul görs till myndigheten som svarar för den kommunala livsmedelstillsynen. Köttet behöver inte besiktas, men det ska finnas en egenkontrollplan för slaktskjulet. E genkontrollplanen är slaktskjulets viktigaste dokument. Där beskrivs kortfattat hur verksamheten i slaktskjulet ska gå till för att slutprodukten, viltköttet, ska hålla högsta hygieniska kvalitet. Genom att följa planen visar jägarna konsumenterna och vid behov även de övervakande myndigheterna att verksamheten i slaktskjulet uppfyller lagstiftningens krav på säker livsmedelshantering. Det är jägaren eller jaktföreningen som ansvarar för att det viltkött som säljs är säkert. När egenkontrollplanen görs upp ska man identifiera de biologiska, kemiska och fysikaliska farorna med viltkött. Det mest kritiska momentet när viltet slaktas, då köttet kan kontamineras av sjukdomsalstrande mikrober från avföring eller jord, är flåningen och urtagningen av matsmältningskanalen. Följande kritiska moment är nedkylningen av kropparna.I egenkontrollplanen beskriver man skriftligt hur riskerna vid de här momenten ska hanteras. Okomplicerat är bäst Verksamheten i ett slaktskjul är i allmänhet väldigt småskalig och säsongbetonad. Det betyder att riskerna beträffande livsmedelssäkerheten är små och därmed är även myndigheternas behov av övervakning litet. Det är bäst att göra upp egenkontrollplanen själv. När man själv har tänkt igenom det hela och låtit det sjunka in så känns det naturligt att följa planen. Dessutom ska planen vara tillräckligt enkel och klar för att fungera i praktiken. Det är viktigt att föra bok över de åtgärder som blir gjorda, och för ett slaktskjul räcker det med ett vanligt anteckningshäfte. Utifrån uppställningen nedan är det inte svårt för en jaktförening att göra upp en egenkontrollplan för sitt slaktskjul. Det är en bra start på verksamheten. Vid behov kan myndigheterna begära preciseringar, men det är inget problem att föra in sådana i planen. 54 l Jägaren 4 l 2014 Egenkontrollplanen är slaktskjulets viktigaste dokument. Där beskrivs kortfattat hur man minimerar de livsmedelshygieniska riskerna vid slakt av vilt och nedkylning. Med tanke på säkerheten är det viktigt att kyla ner köttet på rätt sätt och förvara det vid rätt temperatur. Att föra anteckningar hör också till egenkontrollen i slaktskjulet.
• Den som från ett slaktskjul säljer enbart oflått vilt eller oplockade fåglar till konsument eller detaljhandel behöver inte göra någon anmälan. Däremot gäller skyldigheten att föra bok över överlåtet vilt och att anmäla misstänkta sjukdomar hos viltet även för slaktskjul. Någon anmälningsskyldighet föreligger inte heller när en person jagar enbart för sitt eget behov, det vill säga att kött inte överlåts till någon annan än de sedvanliga andelarna till markägarna. 1. Jaktföreningens/slaktskjulets namn, (FO-nummer) och adress. 2. Planens syfte, förslagsvis: Se till att viltköttet är säkert och av bra kvalitet genom att förhindra att sjukdomsalstrande bakterier i pälsen, tarmkanalen, marken eller miljön förorenar köttet. Förhindra att sådana och nedbrytande mikrober förökar sig i köttet. 3. Ansvarspersonen för egenkontrollen, med kontaktupp gifter. Om flera jaktsällskap använder slaktskjulet ska en ansvarsperson utses för varje sällskap. 4. En allmän beskrivning av slaktskjulet, grundläggningsåret, verksamheterna (exempelvis slakt av hjortdjur, styckning av kött och förvaring) och verksamheternas omfattning (en uppskattning av antalet djur per år och mängden kött som levereras till konsumenter eller detaljhandeln). 5. Verksamhetstiden: i regel en del av året, till exempel så länge jaktsäsongen pågår. 6. En schematisk grundplan över slaktskjulet som inkluderar vattenkranarna. Markera med exempelvis pilar de olika momenten i vilthanteringen och hur personalen rör sig. 7. Vilka personer som kommer att jobba i slaktskjulet (exempelvis medlemmarna i jaktsällskapet /älgjaktlaget). 8. Det hygieniska kunnandet: utbildningen och kraven på dem som jobbar i slaktskjulet (minimikravet är hygienpass för dem som jobbat där i 30 dagar). Rekommenderas att ansvarspersonerna har gått en hälso- och hygienutbildning för jägare. De som jobbar i slaktskjulet ska sätta sig in i egenkontrollplanen. Utbildningarna antecknas. 9. Hygienen i slaktskjulet a. Den personliga hygienen a.I. Användningen av skyddskläder och hårskydd. a.II. Rutterna: ingen går ut klädd i skyddskläder. a.III. Handtvätt: när arbetet börjar och alltid vid behov. a.IV. Inga variga sår, ringar eller piercingar, naglarna skötta. a.V. Ingen jobbar med magsjuka eller influensa. b. Slakthygienen b.I. Vid slakten: följ gärna anvisningarna i boken Metsästäjän terveysoppi. Boken kan ligga framme i slaktskjulet. b. II. Redskapen steriliseras i minst 82-gradigt vatten. b. III. Håll isär den smutsiga och den rena delen. Gränsen går vid flåningen. Instruktioner för rengöringen av redskap och skyddskläder innan arbetet fortsätter efter flåningen. b. IV. Anvisningar för hur smuts avlägsnas från viltkroppen. Synlig smuts avlägsnas med kniv. Vatten får bara användas (vid behov) vid rengöringen av de inre ytorna i buk- och brösthålan. V. Anvisningar för avlägsnandet av blodutgjutningar efter skottet. c. Hygienen vid styckningen c. I. Användningen av skyddshandskar. c. II. Tvätt och sterilisering av redskap, ytor och skärbräden. c. III. Om styckningen görs på samma plats som slakten: anvisningar för hur momenten tidsmässigt skiljs åt och rengöringen innan styckningen. 10. Temperaturen i kylrummen a. En beskrivning av lokalerna och utrustningen, och temperaturerna med gränsvärden (förrådet för kroppar och kött 6 ?C eller svalare, frysrummet -18 ?C eller kallare). b. Följ med temperaturerna: automatik eller dagliga noteringar för hand. c. Organ förvaras i högst fem dygn. 11. Rengöringsprogrammet a. Alltid vid behov och när arbetspasset avslutas. b. Metoder, mekanisk rengöring, kemisk rengöring, desinficering. c. Rengöringsmedlen som används, godkända av Evira, spara bruksanvisningarna. d. Granska att det är rent, anteckna resultatet. 12. Vattenhygienen a. Varmt och kallt vatten som uppfyller kraven för dricksvatten (vattenledning, egen brunn, transport i kärl). b. Om vattenledning: kvalitetskraven uppfyllda. c. Om egen brunn: laboratorieanalys förslagsvis vart annat år. 13. Skadedjursbekämpningen a. Täta konstruktioner, håll dörrarna stängda, skyddsnät. b. Beten, fällor. 14. Avfallshanteringen a. Förvaringen av slaktens biprodukter (exempelvis i märkta plastkärl). b. Vart och hur ofta förs avfallet bort (exempelvis till avstjälpningen eller grävs ned när slakten är klar för dagen). 15. När jaktsäsongen börjar kontrolleras slaktskjulets tillstånd: lokalerna och utrustningen. Reparationer. 16. Överlåtelsen av köttet a. Enbart kött av friska djur säljs eller överlåts. b. Hygienisk transport, temperaturen 6 ?C eller svalare. Om transporten kortare än två timmar krävs ingen maskinell kylning. c. Till köttet bifogas ett dokument: art, köttmängd, fångsttid och –plats, leveransdag och mottagare. I dokumentet antecknas att köttet inte är besiktat. d. Bokföring: spara en kopia av leveransdokumentet. Spara den i ett år. Mera information om försäljningen av okontrollerat kött finns på: evira.fi > På svenska > Livsmedel > Tillverkning och försäljning > Köttbesiktning > Obesiktat kött från frilevande vilt. Mera information om riskhantering för vilt och egenkontroll för slaktskjul finns i boken METSÄSTÄJÄN TERVEYSOPPI av Sauli Laaksonen. Wazama Media Oy, ISBN: 978-952-68016-0-5, 299 s. http://www.erakontti.fi/ Jägaren 4 l 2014 l 55
• Ari Kontiainen, Ville Hokkanen, Finlands viltcentral a riista Registrera dig på Om Oma riista -ny tjänst för jägare Oma riista är en ny personlig gratistjänst för jägare med positionsinformation. I tjänsten kan du enkelt föra en egen jaktdagbok - en viltlogg - och lämna in lagstadgade anmälningar om vilt som du har fällt och bokfört. Du kan använda tjänsten både på nätet och som mobilapp. Tjänsten utvecklas fortlöpande och kundnära. Så småningom ska du också kunna kolla upp bl.a. att ditt jaktkort är i kraft. och landet som helhet. Av rapporterna framgår inte enskilda fällda djur; var de fälldes eller vem som sköt. Avskjutningsinformation kan på välmotiverade grunder överlåtas till viltforskningen, men inte heller nu överlåts personuppgifterna för specificerade djur utan särskilt tillstånd. Genom att använda tjänsten bidrar du till att jakten förblir hållbar. Viltcentralens anställda kan inte se dina enskilda noteringar. Tjänstens operatörer kan dock på välmotiverad begäran av exempelvis polisen granska detaljinformation. Systemet noterar att informationen har blivit granskad och användaren kan begära ut informationen. Anmälan om fällt vilt S yftet med tjänsten Oma riista är att samla alla viltrelaterade tjänster på ett och samma ställe. Finlands viltcentral utvecklar tjänsten i nära samarbete med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet,Forststyrelsen och övriga aktörer inom viltförvaltningen. I tjänstens första skede har vi skapat användarvänliga funktioner där jägare kan spara avskjutningsinformation på nätet eller i terrängen med smarttelefon. Du kan skriva in vilket Skriv in fällt inhemskt vilt som helst som du har fällt. med jaktsäsongen 2014-15 är alla jägarnummer åttasiffriga. Du kan ersätta jaktdagboken av papper med tjänsten Oma riista. Det ger dig fördelar och förbättrar i synnerhet för småviltets del statistikföringens geografiska och artspecifika noggrannhet. Av noteringarna du skrivit in i systemet skapas rapporter för viltplaneringsändamål och planeringen av hållbar jakt. Rapporterna publiceras på tre nivåer; jvf-nivå, regionnivå vilt med bara tre klick. En egen viltlogg I din jaktdagbok – viltloggen - i tjänsten Oma riista sparar du informationen som du skriver in på nätet eller mobilen: klockslaget då viltet fälldes, djurarten, positionen på kartan och eventuellt även bilder och tilläggsinfo. Som skytt kan du även anteckna en annan person med hans jägarnummer. Viltet förs då till hans viltlogg. Observera att från och 56 l Jägaren 4 Tjänsten Oma riistas ingångssida. l 2014 Fällt vilt som skrivs in i tjänsten Oma riista är ännu inte en sådan officiell anmälan om fällt vilt som lagen kräver. Det är emellertid inte svårt att förvandla dina noteringar till en sådan. Om det krävs en anmälan för viltet som du har fällt kan du på nätet fylla i den til?läggsinformation som behövs och skicka in anmälningen till Finlands viltcentral. Med anmälningen ger du viltförvaltningen enbart rätt att se den viltinformation som är lagstadgad.
• Menyn till Oma riistas app för smarttelefon. Nättjänsten Oma riistas viltlogg. Även fällt vilt som du skriver in på en smarttelefon överförs hit automatiskt. Tjänsten Oma riista utvecklas kundnära Personen som handlägger anmälningen ser inte dina bilder eller den tilläggsinformation som du har skrivit in. Under jaktåret som börjar den första augusti kan vi hantera anmälningar som görs om gråsäl, rådjur, björn, varg, lodjur, järv och utter. Förteckningen över djurarter kommer längre fram att förlängas. Den här tjänsten ersätter den tidigare tjänsten saalis.riista.fi. Anmälningar på papper behövs inte längre. Om framtiden Utvecklandet av tjänsten Oma riista fortsätter kundnära. Det är meningen att den enskilda jägaren ska kunna se och delvis uppdatera den information hos viltförvaltningen som han har skrivit in om sig själv och sin jakt. Han ska kunna hämta och kontrollera viltrelaterad information om bland annat avskjutning och observationer, och göra det både som enskild jägare och som medlem i en jaktförening eller ett jaktsällskap som har beviljats jakttillstånd eller dispens. Vi tror också att tjänsten kommer att skapa nya möjligheter till obehindrad informationsförmedling för individer, föreningar och viltförvaltningens organisationer. Oma riista-appen lll Med tjänsten Oma riistas mobilapp kan du i terrängen skriva in uppgifterna om vilt du fällt, snabbt och enkelt. Ibland med så lite som tre klick! Appen registrerar automatiskt tid och plats – du behöver bara välja djurarten. Om du vill kan du lägga in en bild och skriva in mera information. Appen överför automatiskt informationen till nättjänsten Oma riista, där du kan bläddra i informationen och skriva vidare. Det går också att skriva in fällt vilt utan att vara uppkopplad. Vi skapar de kostnadsfria Oma riista-apparna för Android, iOS och Windows Phone, i nämnd ordning. Du hittar dem i affärerna Google Play, Apple App Store och Windows Phone. Användingen av appen kräver att du är registrerad på tjänsten Oma riista. Skaffa eget lösenord till tjänsten så här lll Nättjänsten Oma riista kräver att du registrerar dig som användare. Registreringen kräver att du identifierar dig på den offentliga tjänsten Vetuma. Där behöver du antingen bankkoder eller mobilt id. Användningen av tjänster på nätet bygger på tillförlitlig identifiering av personen. Dessutom behöver du en epostadress och ett mobilnummer. Din epostadress fungerar därefter som användarnamn för tjänsten tillsammans med ett lösenord som du själv har valt. Om du glömmer lösenordet går det att skaffa ett nytt. Tjänsten hämtar dina adressuppgifter från befolkningsdatasystemet. Dina kontaktuppgifter visas inte för någon annan. Om du har ett uppdrag inom viltförvaltningen, som exempelvis rovdjurskontaktperson, så visas offentligt bara samma uppgifter som tidigare på riistaweb. Efter registreringen kan du logga in på tjänsten, både på nätet och med mobilen. Så småningom kommer du att kunna använda ditt Oma riista-lösenord även för andra tjänster inom viltförvaltningen, som den nya tjänsten riistakolmiot.fi som VFFI öppnar i juli. Jägaren 4 l 2014 l 57
• DEL II rsbeståndet ju d rt jo h a n eg et d r fö Målsättningar Mikael Wikström Stammens könsfördelning Könsfördelningen har vid sidan av tätheten och åldersfördelningen stor betydelse för ett bestånds egenskaper. Den kan bland annat påverka hur många kalvar som föds och hur stora kalvarna är när vintern kommer. Också djurens medelålder påverkas av könsfördelningen. Det här styr i sin tur hur mycket kött, hur många skottillfällen och hur många horntroféer markägarna / jakträttsarrendatorerna kan få. B land nyfödda hjortdjur är hanarna i regel i majoritet. Handjuren utgör vanligtvis 50 – 55 procent av de nyfödda, men dödligheten bland vuxna handjur är däremot aningen större än bland hondjuren. Det här leder till att könsfördelningen i ett naturenligt bestånd är i balans. Det finns alltså ungefär lika många vuxna hondjur som handjur. Det här är en situation som bland annat älgar och vitsvansar genom evolutionen har anpassat sig till. Arternas beteende, till exempel i samband med brunsten, fungerar därför bäst när könsfördelningen är i balans. En viss förskjutning i könsfördelningen tolereras innan olika former av problem uppstår, så ett bestånd kan alltså ha en liten majoritet av antingen handjur eller hondjur.Men om förskjutningen i könsfördelningen blir för stor lider beståndet på många sätt. Korna behöver många fullvuxna tjurar Bland älgkor infaller brunsten i normala fall kring slutet av september och början av oktober. Kon är mottaglig för själva befruktningen under ungefär endast ett dygn, men kan hålla flera tjurar sysselsatta under flera dygn. Det har visat sig att kon är mycket noggrann med att få en bra far till sina kalvar, och hon vill aktivt kunna välja ut en fullvuxen, ståtlig och lämplig tjur. Tjurarna är bäst lämpade att föröka sig när de är 6½ - 10½ år gamla. 58 l Jägaren 4 l 2014 Efter att älgkon blivit betäckt, går hon dräktig i ungefär 237 dygn innan hon kalvar. Om kon däremot inte har hittat en lämplig tjur under den egentliga brunsten, kan hon ombrunsta cirka tre veckor senare. Om hon inte lyckas hitta en lämplig tjur nu heller, kan en ny ombrunst inträffa cirka sex veckor efter den egentliga brunsten. Kon hoppas kunna hitta en fullvuxen och präktig tjur, men om det inte lyckas kan hon till sist bli tvungen att ty sig till en ung och liten ”pojkspoling”. Om det råder brist på fullvuxna tjurar som en följd av för snedvriden könsfördelning, fungerar alltså inte älgarnas naturliga brunstbeteende. Vitsvansviltet har ett brunstbeteende som liknar älgens, men brunsten infaller i slutet av oktober och början av november och intervallet mellan ombrunsterna är cirka fyra veckor. Sen betäckning ger sen födsel Om en älgko tvingas ombrunsta som en följd av brist på lämpliga tjurar, kommer hon att föda mycket senare än normalt. Dräktighetstiden är den samma oberoende av när betäckningen sker. Forskning från Norge visar att om det finns lika många tjurar som kor i beståndet, föds kalvarna under en förhållandevis kort period under våren. Om könsfördelningen är snedvriden föds kalvarna under en lång period som sträcker sig ända till juli. Små kalvar blir små vuxna En kalv född vid rätt tidpunkt har vanligtvis omkring fem månader på sig att få i sig behövlig näring, innan hösten och därmed jaktsäsongen inleds. En sådan kalv är välvuxen och har en slaktvikt på omkring 80 kilogram. En sent född kalv har däremot kanske endast hälften av den här tiden att växa innan hösten kommer. Den kan därför väga endast omkring 30 – 50 kilogram. En 1½-årig älg väger vanligtvis cirka två gånger mera än då den var kalv. Det betyder att kalven på 80 kilogram väger cirka 160 kilogram som 1½-åring, medan en 50 kilograms kalv väger cirka 100 kilogram vid 1½-års ålder. Om en sent född kalv överlever sin första vinter, kommer den alltid att vara mindre än de jämnåriga älgarna som fötts vid rätt tidpunkt på våren. Storleken avgörande Bland älgarna har storleken betydelse, både bland tjurar och kor. I alla åldersklasser är tunga kor mycket produktivare än lätta kor. Som exempel måste en kviga uppnå en viss vikt för att bli könsmogen. Av kvigor som väger åtminstone 160 kilogram ovulerar cirka 90 procent,medan endast cirka 40 procent av kvi-
• gorna som väger 140 kilogram ovulerar. En kviga som väger 100 kilogram får vänta åtminstone ett år innan hon blir könsmogen. En stor ko får ofta två kalvar medan en lätt ko oftare får en kalv. Dessutom får tunga kor större kalvar än lätta kor. Vad gäller tjurarna, får tunga tjurar para sig oftare än lätta tjurar. Korna väljer ju aktivt stora tjurar framom små tjurar. Hur stor älgen är som kalv, kommer alltså att påverka dess möjligheter under resten av livet. Om en stor del av kalvarna föds sent och är små på hösten, innebär det en försämrad produktivitet i beståndet så länge de älgarna lever. Problemen kan alltså komma med fördröjning, de kan ackumuleras under en lång tid och en ond spiral kan uppstå. För jägarna innebär det naturligtvis också mindre kött i frysboxen om de fällda älgarna är små. Färre kalvar Om korna inte blir betäckta under den egentliga brunsten,utan måste ombrunsta,tycks de oftare få enkelkalvar istället för tvillingkalvar. Orsaken till den försämrade produktiviteten antas vara att tjurars närvaro och beteende påverkar korna hormonellt. Tidpunkten för ägglossning och hur många äggceller som avstöts, kan möjligen variera beroende på hur många tjurar som konkurrerar om en ko samt hur gamla tjurarna är. Tyvärr har det inte ännu forskats i alla detaljer kring detta. Liten skevhet kan ge vissa fördelar Även om en skev könsfördelning kan medföra många negativa konsekvenser i ett hjortdjursbestånd, kan en viss skevhet ge vissa önskvärda effekter. Om man vill maximera antalet födda kalvar för att få möjligast många skotttillfällen, kan man uppnå det genom att ha lite flera vuxna kor än tjurar i beståndet. Utkastet till nationell skötselplan för älgstammen förutsätter att könsfördelningen i varje älgförvaltningsområde inte överstiger 1,5 kor per tjur. Om man vill maximera antalet skottillfällen kan man alltså sätta könsfördelningsmålet till 1,5 kor per tjur. Det kan ändå vara förnuftigare att åstadkomma de många skottillfällena antingen genom att öka beståndets täthet en aning, eller genom att höja beståndets medelålder (förutsatt att tätheten inte är nära markens bärförmåga eller medelåldern överstiger det optimala). Båda dessa åtgärder kan ge flera födda kalvar, samtidigt som de negativa effekterna av en skev könsfördelning uteblir. Om det viktigaste är att kunna fälla många tjurar med stora hornkronor, kan man sätta könsfördelningsmålet till omkring 0,7 kor per tjur. Stammen kommer då att få många fullvuxna tjurar som ger stora troféer. Herefordtjurarna är tack vare sina stora testiklar lämpade att betäcka många kor. En älgtjur behöver på grund av sina små testiklar en betydligt längre ”återhämtningstid” innan följande betäckning kan ske. Älgarna är anpassade för förhållanden där det finns ungefär lika många tjurar som kor. Det rätta med tanke på älgstammens välmående är en könsfördelning där det finns ungefär lika många kor som tjurar. Det är ju så strukturen i en naturenlig stam ser ut. Om också tätheten och åldersfördelningen är lämplig,kommer brunstbeteendet att fungera väl. Antalet kalvar per ko är stort och kalvarna är tunga. Jägarna får alltså stora djur att slakta.Den ”effektiva populationsstorleken” är stor vilket tryggar artens fortlevnad ur genetiskt perspektiv. Planering av beskattningen Hur stammens könsfördelning ser ut,beror på hur dödligheten bland tjurar och kor har styrts under tidigare år. Varje år det fälls flera vuxna tjurar än antalet tjurkalvar som överlever jakten, kommer stammens könsfördelning att förändras så att antalet kor per tjur ökar. Om könsfördelningen är skev med en övervikt av kor och målsättningen är att balansera stammen till ungefär lika många kor som tjurar, fäller man under ett antal år färre vuxna tjurar än det antal tjurkalvar som överlever jakten. Om könsfördelningen är mycket skev kan det krävas många år av sådan här avskjutning för att få stammens könsfördelning i balans. När man nått målsättningen och vill bibehålla den, fäller man varje år lika många vuxna tjurar som antalet tjurkalvar som överlever jakten. Om andelen tjurkalvar är till exempel 52 procent och andelen kokalvar är 48 procent, kan man av de vuxna älgarna fälla i grova drag cirka 52 procent tjurar och 48 procent kor, om avskjutningen är lika stor som stammens årliga nettotillväxt. Utgående från information om stammens struktur, räknar man hur många tjurar och kor det ska finnas kvar efter jakten, och hur många man fäller inom älgförvaltningsområdet. Mängden fördelas mellan områdets jaktvårdsföreningar och vidare på jaktföreningsnivå. Om jaktföreningarna är små och kanske endast fäller en vuxen älg per år, kan det vara lämpligt att planera med ett medeltal för till exempel tre år. Det kan till exempel göras så att under två av åren fälls en ko per år och ett år fälls en tjur och så vidare Många faktorer spelar in Förutom stammens könsfördelning,åldersfördelning och täthet, inverkar mycket annat på till exempel produktiviteten och djurens storlek. Efter en ovanligt varm och torr sommar kan kalvarnas vikter vara lägre. Också olika parasiter kan påverka hälsotillståndet. Som jägare är det svårt att påverka klimatet eller förekomsten av parasiter.I och med att forskningen visar på ett tydligt samband mellan könsfördelning, kalvstorlek och antal kalvar per ko, är det reglering av könsfördelningen som är det verktyg jägarna kan ta till för att råda bot på många problem. Jägaren 4 l 2014 l 59
• Kor Tjurar Ålder Vid balanserad könsfördelning finns det många tjurar och kor i lämplig ålder att föröka sig; 6½ - 10½ år, och det naturliga brunstbeteendet fungerar. Stammen har 1,0 kor per tjur och andelen kalv som lämnas i vinterstammen är 20 procent. Det innebär att kornas och tjurarnas medelålder är cirka 4,5 år. 17,5 16,5 15,5 14,5 13,5 12,5 11,5 10,5 9,5 8,5 7,5 6,5 5,5 4,5 3,5 2,5 1,5 Kalv Överlevande tjurar Överlevande kor Döda älgar Kor Tjurar Om könsfördelningen är skev kan stammen helt sakna tjurar i lämplig ålder att föröka sig; 6½ - 10½ år, vilket påverkar brunstbeteendet negativt. Det finns visserligen många högproduktiva kor, men det hjälper inte om det råder brist på lämpliga tjurar. Stammen har här 2,0 kor per tjur och andelen kalv som lämnas i vinterstammen är 20 procent. Kornas medelålder är drygt 6 år medan tjurarnas medelålder är knappt 3 år. Produktivitet, kalvar / ko år n +1 Överlevande tjurar Överlevande kor Döda älgar Produktivitet, kalvar / vuxen år n +1 Ålder 1,00 17,5 16,5 15,5 14,5 13,5 12,5 11,5 10,5 9,5 8,5 7,5 6,5 5,5 4,5 3,5 2,5 1,5 Kalv 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Könsfördelning, kor / tjur år n 3,5 0,50 0,45 0,40 0,35 0,5 Ett exempel från Klöv 2020-området i sydvästra Nyland hur skev könsfördelning påverkar produktiviteten. Produktiviteten per ko är störst när det finns många tjurar. Utgående från antalet kalvar per ko, skulle antalet kalvar per vuxen vara störst vid 1,9 kor per tjur. Vid den här könsfördelningen skulle alltså maximalt antal skottillfällen fås. Maximalt antal skottillfällen betyder däremot inte maximal mängd kött, i och med att älgarnas vikter sjunker vid skev könsfördelning. 200 tjurkalvar 180 160 140 kokalvar 120 11.5. 21.5. 31.5. 10.6. 20.6. 30.6. 10.7. Kalvningsdag l 2014 Andel kor me tvillingkalv Kalvens levandevikt på vintern, kg 220 Jägaren 4 3,5 55% Forskning på ön Vega i Norge visar att sent födda kalvar väger avsevärt mindre än kalvarna födda vid normal tidpunkt. En kalv född i maj väger i genomsnitt 40 - 50 procent mera än en kalv född i juli. (Källa: Seather et al 2001) l 1,5 2,0 2,5 3,0 Könsfördelning, kor / tjur år n 0,55 240 60 1,0 50% 45% 40% 35% 0,9 1,1 1,3 1,5 1,7 1,9 Könsfördelning, kor / tjur 2,1 Forskning vid Finlands kust visar att färre tjurar leder till färre tvillingkalvar. Korna med tvillingkalv utgör cirka 52 procent av de kalvförande korna när könsfördelningen är 1,0 ko per tjur. Om könsfördelningen förskjuts till 2,0 kor per tjur sjunker tvillingandelen till cirka 40 procent. (Källa: Nygrén 2009)
• Neena Kuukasjärvi Kerttu och Jukka Ylilauri föder upp både spinone och petit basset griffon vendéen, ettriga franska drivande hundar. ”Änglar hemma, men ena jäklar på jakt”, som Kerttu Ylilauri uttrycker det. rekärvar och fåglar utan också på upplevelser med natur, skog och jakt. Upplevelser på jaktsafari Höstmorgonen gryr över slätten. Dimman dröjer sig kvar över åkrarna och den stigande solen och vinden som så sakta vaknar lovar perfekt väder för jakthundarnas kungsgren, jakten med hönshund. I gårdens jaktstuga med anor från 1700-talet är man tidigt på benen. - Oavsett om det är erfarna eller gröna deltagare på våra jaktsafarir så inleder vi morgonen med en genomgång av reglerna och kontrollerar deltagarnas vapen- och jakttillstånd. Därefter förflyttar vi oss till en närbelägen åker där vi i god tid har satt ut viltfåglar. När sällskapet är berett blåser vi i jakthornet och jakten kan börja.Som jaktmark tjänar ett åkerlandskap på cirka 150 hektar som jaktföreningen i Lumijoki låter gården disponera. - Fyra till sex personer kan delta i en jakt som skyttar medan några fler personer kan delta utan vapen. Det går också att jaga med egen hönshund, men om man inte har någon så ställer husets provpremierade spinonehundar alltid upp. Under jaktdagens gång trakteras jaktgästerna med braskaffe och fikapauser i ett närbeläget vindskydd. Efter väl förrättat värv är det eldat i både rökbastun och under badtunnan - och i den stiliga salen i huvudbyggnaden står både mat och dryck av närproducerade råvaror framdukat. En kvinna med många järn i elden Än i denna dag är det många som uppfattar jakten och jakthundarna som en sysselsättning för män, där kvinnor inte passar in i bilden. Fördomar av det här slaget har aldrig avskräckt Kerttu Ylilauri i Lumijoki, som bland annat har jakten som levebröd. -J ag har aldrig upplevt att jag skulle ha blivit nertryckt eller förbigången i manliga grupper eller sammanhang. Som jag ser det hänger det på ens egen attityd, tycker Kerttu Ylilauri som är husmor på Ylilauri gård. Vilket är lätt att tro på när man betraktar och lyssnar på denna företagsamma, frispråkiga kvinna, som har lätt att le. En lång karriär som företagare i servicebranschen och en karriär till som landsbygdsföretagare samt en utbildning till mentalvårdare har gett henne övning i att komma överens med folk – också med karlfolk. 62 l Jägaren 4 l 2014 Flera strängar på lyran Släktgården Ylilauri med drygt tvåhundra år gamla anor ligger i norra Österbotten,invid Lumijoki kyrka, alldeles vid åstranden. Det nuvarande husbondsfolket Kerttu och Jukka övertog gården år 1988. De drev ett bageriföretag och några år senare även en jordgubbsodling. Det är fortsättningsvis jorden som ger det mesta av inkomsten. - Sedan -91 har vi odlat havre och producerat havrekärvar för både partihandeln och direktförsäljning.Vi har alltid satsat på försäljningen, marknadsföringen och kundarbetet. Alla tre måste göras bra – förlorar man kundernas förtroende så är det kört. Dagens husbondsfolk är de första i kedjan av husbönder som inte har boskap. Bortsett från de halvvilda fjäderfäna. Det gamla hönshuset och stallet står i dag för en trygg uppväxtmiljö för cirka tusen fasanungar per år. - Vid fyra månaders ålder är fasanungarna klara att via ett hägn sättas ut i naturen och bli vilda. Vi säljer fasaner både till utsättning och hundutbildning. Det mesta av fasanerna stannar ändå på gården. Ylilauri gård lever inte enbart på hav- Provverksamhet är service av bästa märke Husmor på Ylilauri är mera än en kaffekokare för sina gäster. Gården har i mer än ett decennium arrangerat hönshundsprov. - Det måste vara hundratals gånger under årens lopp som jag har följt med hundarnas prestationer. Det har gett mig möjligheter att följa med provverksamheten från första parkett och uppskatta det som är viktigt vid seriös jakt
• Gårdshelheten andas en stämning där århundradena är närvarande. I den ståtliga matsalen i huvudbyggnaden trakteras både provgäster och safarikunder. I badtunnans och rökbastuns värme sitter det fint med eftersnack om jaktdagens upplevelser. med hönshund, förklarar Kerttu Ylilauri som också kan ställa upp som provfunktion (KAER och DRAJ). För husbondsfolkets omutliga attityd och kvaliteten på arbetet talar även det, att deltagare kommer också långväga ifrån – år efter år med entusiasmen på topp. Det är inte alls ovanligt att deltagarlistorna för höstens prov blir fullspikade redan i mars. - Jag gillar speciellt det att alla är jämlika på ett prov. Det finns varken skojare eller helgon utan alla startar från samma linje. Det enda som betyder något är hunden och jobbet som ska göras med den. Alltid hunden främst Även om vi också tar upp andra ämnen så återvänder samtalet gång på gång till hundarna. Kerttu Ylilauri är urtypen för en hundmänniska, i själ och hjärta hängiven. - Jag har haft glädjen att få stöda nya unga uppfödare och följa dem i början av sin bana, och även dela med mig av den kunskap som erfarenheterna har gett mig. I gengäld har jag fått färsk information av mina yngsta,säger Kerttu och medger att hon även uppfattar sig som modersgestalt. Under sin tjugo år långa bana som uppfödare har Kerttu Ylilauri förtjänat sina sporrar med gårdens kennel Fragola och spinonehundar. Nästan alla spinonehundar som i vårt land har premierats på specialprov för hönshundar är av hennes uppfödning. Utan att sky tid och kostnader har hon från utlandet hämtat kvalitet till sina egna linjer. Bakom dagens framgångar ligger åratal av långsiktigt arbete och försök – men även misstag. - Av dem lär man sig. Också i hundvärlden är det rätt vanligt att folk jobbar kortsiktigt för egen vinning och glömmer rasens bästa. Det finns alltid så- dana som inte unnar andra framgång. Å andra sidan går det lätt att samarbeta eftersom alla har samma mål; att utveckla rasen. Även om ägarna till Fragolahundar har tillgång till uppfödarens support 24/7 så levererar hon inga färdigt utbildade hundar. - Det får var och en göra själv. En spinone är en enmanshund och när de lämnar oss är det meningen att de ska bli sådana. Vi sätter inte ens igång en enda kull innan vi har goda jägarhem i sikte, som är beredda att förbinda sig till hunden så länge den lever. Om uppriktig hängivenhet talar också uppfödarens egen verksamhet. Kerttu Ylilauri tillbringar valparnas första veckor tillsammans med dem - på det viset får både hundmamman och valparna utan avbrott både trygghet och omvårdnad. Och framför allt: uppfödaren får från första början en stark känsla för individerna i kullen, de blivande jakthundarna. Nahkasaapas, vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla Hinta 65€ koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Korkealaatuinen. vahvarakenteinen, Boots, tylppäkärkinen, musta. Hinta koot 37-46 74€ Maihari, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. Hinta 69€ koot 37-48 Saapas, "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. Hinta koot 36-48 69€ Nahkasaapas, kosteutta kestävä nahka, teddykarva vuori, varrensuussa nauhakiristys, pitävä pohja Hinta koot 38-48 74€ Utkomsten består av flera olika bitar och binder husbondsfolket på Ylilauri gård till hemknutarna året om. ”Vi är inte sådana som vill ha semester. Det vore urtrist att ligga på stranden och slöa. Ger vi oss iväg nånstans så är det oftast med hundarna: till prov eller utställningar eller nånting annat med hundar. Lyckligtvis finns det i familjen ivriga och kapabla gossar här hemma” , berömmer Kerttu sina fyra barnbarn. Jägaren 4 l 2014 l 63
• Det finns mera på kommande! Åtminstone mera tillstånd. Resten av Forststyrelsens tillstånd för jakt på småvilt börjar säljas i augusti. Med tillstånd för hönsfågeljakt kan du jaga all småvilt. Du kan också skaffa förmånligare tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfåglar. Resten av tillstånd för hönsfågeljakt börjar säljas: Ma25.8. Södra, Västra och Östra Finland Ti 26.8. Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Ke 27.8. Nord-Österbotten och Kajanaland To 28.8. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Ylitornio, Posio Pe 29.8. Enontekiö, Enare, Utsjoki (tillstånd för jakt på ripor) samt tillstånd för jakt på hönsfåglar i fyra områden i Enare Försäljningen av tillstånd för jakt på annat småvilt än hönsfågel har pågått sedan 16.6. Tillstånd för jakt på hönsfågel kan även skaffas från automatnumren. Dessa mobiltillstånd kan skaffas 1.9.2014 0600 55 1601 – 1 dygn 0600 55 1602 – 2 dygn 0600 55 1603 – 3 dygn 0600 55 1600 – 1 dygn, tillstånd för jakt på ripor i övre Lappland. Ungdomstillstånd (innehåller hönsfågeljakten): 0600 55 1615 Försäljning Servicenummer: 020 69 2424 Webbutik: www.eraluvat.fi
• Ny bok om tjädern Ilkka Ala-Ajos Den viktigaste informationen om tjädern, kungen bland våra hönsfåglar, har nu sammanställts i boken Metso, havumetsien lintu. Tyngdpunkten i det emotsedda verket ligger på skötseln av tjäderns livsmiljöer. Boken är rikt illustrerad. Författarna önskar att boken ska inspirera aktörer i skogsbranschen att tänka också på tjäderns och det övriga djurlivets trivsel i ekonomiskog. Trofékunskap i bokform Den här nyutgivna troféboken ledsagar läsaren genom trofémätningens historia och understryker vikten av trofémätningar och mätningarnas resultat som en del av det moderna sättet att sköta viltstammarna. Mätningarna leder dessutom till ett hållbart nyttjande av viltresurserna, skonar naturen och bevarar mångfalden. lll Boken om trofébedömning lll I boken medverkar experter på skog och vilt som berättar om hur skogen och tjäderstammen i vårt land har utvecklats i ett långt perspektiv, om artens förutsättningar att anpassa sig till ekonomiskog och om framtidsutsikterna. Den går på djupet med jaktkulturens övergång från matanskaffning till etisk hobby. Boken ges ut av Finlands viltcentral och tjäderparlamentet, Keski-Suomen Metsoparlamentti. Tjädern har permanenta spelplatser och därför är det viktigt för arten att de bevaras. Principerna för skötseln av tjäderskog behandlas både på ett högre plan och på spelplatsnivå. Vi får följa med en skogsarbetare i plantskogar och yngre gallringsbestånd. I verket ingår bilder av drygt tjugo fotografer. Till de kändaste hör Hannu Huttu och Jorma Luhta som vunnit erkänsla också för sina tjäderbilder. Merparten av bilderna har inte publicerats tidigare. Boken lämpar sig för alla som är intresserade av tjädern och artens livsmiljöer, och i synnerhet för skogsfackmän, skogsägare och jägare. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera aktörer i skogsbran- METSO METSO havumetsien lintu tar i första hand upp de viltarter som är viktigast för finländska jägare, men behandlar även en betydande del av de drygt 300 troféarter som är upptagna av CIC. Den lyfter särskilt fram de vanligaste europeiska viltarterna utan att förbigå de afrikanska, asiatiska och nordamerikanska arterna. Boken ger jägare fördjupad förståelse för hur vi med trofématerialet kan följa med hur viltstammarna mår. Troféernas statistiska förändringar i mått och form hos de olika arterna ger en fingervisning om en stams genotyp eller vilka förändringar som pågår i miljön, om vandringarna samt om konsekvenserna av jaktens inriktning. Trofémätningarna är grundforskning om vilt i CIC:s regi, men bygger ändå i hög grad på självständighet och frivillighet. Boken är i första hand avsedd för personer som jobbar eller studerar i viltbranschen, men även för jägare. Bokens syfte är att fungera som en handledning i hållbart nyttjande av viltet som naturresurs och därmed även bredda kunskaperna om jaktkulturen hos övriga naturintresserade grupper. havumetsien lintu En bok med flera syften schen att ta hänsyn också till tjäderns och det övriga djurlivets trivsel i ekonomiskog. Boken Metso havumetsien lintu utkom i juni under den internationella jaktmässan i Riihimäki. Den kan beställas på Finlands viltcentrals webbshop www.kauppa.riista.fi eller på telefon 029 431 2111, pris 38 € + leveranskostnader. Mera information finns på adressena www.metsoparlamentti.fi Till de officiella mätningarna av troféer på utställningar hör nästan alltid en uppmuntran i form av medaljer. Boken understryker dock att en trofémedalj i första hand är ett erkännande för resultatet av selektiv jakt. Medaljen uttrycker också att en jägare har avslutat levnaden för ett vilt som har fällts i enlighet med den hållbara jaktens princip. Ute i världen har trofékulturen gamla traditioner. Väl konserverade troféer utgör ett stycke värdefull bevarad natur som kan hålla i århundraden. Det innebär att trofén är värdefull inte bara för jägaren utan också för senare generationer av jägare och forskare. Boken är användbar också vid förhandsmätning av troféer, vilket i vårt land görs i olika sammanhang. Vid trofébedömningar på jaktvårdsföreningar och jaktföreningar går det att med bokens hjälp förhandsmäta exempelvis hornen på älgtjurar och hjortar i området och samtidigt göra en analys av åldersstrukturen. Trofébedömningarna ger jägarna på orten en uppfattning om avskjutningens inriktning på olika åldersklasser och troféernas kvalitet, och bidrar på så vis till planeringen av hur viltet ska skötas. Enligt statistiken har det i vårt land under de tre senaste decennierna mätts ungefär fyratusen troféer, av vilka drygt tvåtusen är älgtroféer. Förvaltningsplanerna för hjortdjuren utvecklas och i framtiden kommer behovet av att förstå och behärska den selektiva jakten att öka. Stoffet i boken stöder även denna utveckling. Boken kan beställas på Finlands viltcentrals webbshop http://kauppa.riista. fi/ och på telefon 029 431 2111 pris 40 € + leveranskostnader. Någon liknande bok har inte tidigare publicerats på finska. Jägaren 4 l 2014 l 65
• Tanja Kopsa På jaktläger växer man som jägare På ett jaktläger i Haapajärvi i norra Österbotten får ungdomar handledning i ansvarsfull och etisk jakt. Lägerprogrammet är varierat och resultatet av många års erfarenheter. L ägerdeltagarna Ulrika Jääskeläinen, Sanni Leppänen, Aleksi Korpela, Leevi Jääskeläinen, Leonard Jääskeläinen och Otto Leppänen hoppar i land från båten. De har varit ute på trollingfiske och fått fångst, som de också får lära sig filea. Småkusinerna Jääskeläinen från Överijo och Leppänen från Rantasalmi hugger tag i Aleksi Korpela från Oulainen för att stolta och belåtna posera med fiskefångsten. - Visst är vi kompisar! Det blev vi nyss på båten. Nu ska vi gå och bygga minkfällor! Vi befinner oss på det tionde nationella jaktlägret för ungdomar i åldern elva till sexton år, i Haapajärvi i norra Österbotten. Lägret har 42 deltagare och några av dem har en vuxen med sig. Platsen är den gamla byskolan som ägs av Siiponkoski byaförening, vackert belägen i ålandskapet. Gården och de närmaste markerna med skog och vatten erbjuder en idealisk inramning för jaktlägret. Lägret arrangeras i samarbete med lokala krafter: Haapajärvi-Reisjärvi jaktvårdsförening, skytteföreningen Haapajärven Ampumaseura, hundföreningen Haapajärven Kennelseura, Haapajärvi stads ungdomstjänster, Siiponkoski byaförening och några privatpersoner som önskar dra sitt strå till stacken för att skapa bredd i lägerprogrammet. - Vi driver i hög grad lägret med den rutin som många års erfarenheter har gett oss. Var och en av arrangörerna vet vad den ska göra när den får lägerprogrammet i sin hand. Somliga av arrangörerna har varit med ända från början. Om någon vill arrangera ett liknande läger så ställer vi gärna upp och delar med oss av våra erfarenheter och ger råd, lovar jaktvårdsföreningens ordförande Risto Hanhineva. viltvårdsskäl. Genom väl skött rovdjursjakt kan man förbättra häckningsresultatet för sjöfåglar, skogshöns och många fredade fågelarter. - Jag underströk för lägerdeltagarna att vi följer principen om hållbar jakt, som utgör grunden för jaktlagen och jakten i vårt land. Det vill säga att vi reglerar jakten med hänsyn till viltstammarnas storlek och utveckling. Vi utnyttjar viltet i den mån det går och sköter om det genom att sköta om livsmiljöerna.Och dit hör bland annat jakten efter de små rovdjuren som jagar vilt. Enligt rovdjurskontaktpersonen Leppänen får ungdomarna på lägret handledning i ansvarsfull och etisk jakt. Han berömde ungdomarna och sade att de är ivriga och motiverade att lära sig. Handledning till ansvarsfull jakt Bredden i lägerprogrammet håller intresset uppe Heta Järvenpää och Iida Korkeakoski från Haapajärvi bygger en minkfälla tillsammans med Mika Hihnala från Kalajoki. Samarbetet löper som en dans när Heta läser anvisningarna, Mika håller i bräderna och Iida spikar ihop fällan. Strax innan handlade det om olika fällor för små rovdjur ute i terrängen under ledning av rovdjurskontaktperson Olli Leppänen. De lärde sig att man jagar små rovdjur som mink, mård, hermelin och mårdhund av Fjortonåriga Mika Hihnala jagar tillsammans med sin morfar och sina syskon. Morfar Reijo Kurki småler glatt när han kommer med sina tre barnbarn till lägret. Mormor har också fått följa med. Lägret som pågår i fyra dagar betraktas av morföräldrarna med barnbarn som en gemensam semester med ett välplanerat program. Till jaktlägrets späckade program hör av tradition bland annat jaktlagstiftning,övning- Leevi Jääskeläinen sköt med pilbåge och visade sig vara en baddare på bågskytte. 66 l Jägaren 4 l 2014 Heta Järvenpää, Iida Korkeakoski och Mika Hihnala bygger en minkfälla och lär samtidigt känna varandra.
• PAREMPIEN METSÄSTYSVARUSTEIDEN MAAHANTUOJA TILAA Nordhunterin uutiskirje JA VOITA kauden uutuuspillit! Nordic Grouse HYBRIDICAMO 76 sivua laatutuotteita! www.nordhunter.com Tulossa syksyllä! • Zink Greylag Goose Call -merihanhipilli • Yksikielinen Flextone Supernatural -sorsapilli • Kaksikielinen Buck Gardner Mallard Magic -sorsapilli Liikkuvan metsästäjän MYYNTI: ase- ja eräliikkeet nordhunter_metsastaja_no_4_puolis_062014.indd 1 ar i terrängen, artkännedom och god jägarsed. På programmet står också skjutvapen och hur sådana används på jakt, jakthundar, eftersök på skadat vilt och tillvaratagandet av fällt vilt. Största delen av lägerdeltagarna avrundar lägret med att skriva jägarprovet och får jaktkort om de skriver godkänt. Av jägare krävs det artkännedom och kunskaper om bland annat lagstiftningen och hur man tar till vara fällt vilt. Tillstånd att inneha skjutvapen beviljas inte förrän en person har fyllt 18, men en minderårig som fyllt 15 kan få ett parallelltillstånd till sin vårdnadshavares gevär. Personer yngre än 15 får jaga med skjutvapen enbart under en vuxens övervakning. Justus Jaakonsaari som kommit till lägret från Janakkala är enligt sin pappa Osmo en väldigt ivrig jägare som jagar både med sin pappa och med andra han känner. Familjen Jaakonsaari har kört 400 kilometer till Haapajärvilägret, men strunt i det när man får hänga med på ett så här intressant läger! - Vi anmälde oss direkt till lägret när vi såg annonsen i tidningen Jägaren eftersom jaktlägren är så få och efterfrågade. -puku LUE LISÄÄ: www.nordhunter.com 19.6.2014 risoja som representerar Europatoppen i bänkskytte,och Erkki Pekkala som tagit silver på luftgevär i handikapp-OS. Vid bågskyttet sköt Leevi Jääskeläinen så snyggt att det överraskade instruktörerna Jarmo Heinonen och Pasi Laine. Det gick upp för dem att den unge mannen tränade bågskytte hemma. Heinonen och Laine berättade att de jagade småvilt med båge, bland annat fågel. Matti Mieltyinen,som demonstrerade olika slags vapen,påminde ungdomarna om att ett luftgevär inte är något jaktvapen utan ett övningsredskap. Olika vapen på skjutbanan På skjutbanan får lägerdeltagarna prova på bågskytte, hagelgevär, luftgevär och bänkskytte. Bland instruktörerna fanns bland annat Ulla,Eija ja Risto Mu- Hae uusi METSÄSTÄJÄN VARUSTEET -kuvasto kauppiaaltasi! Lägerdeltagarna Ulrika, Sanni, Aleksi, Leevi, Leonard och Otto provade på trolling och visst blev det napp! Efter fisket byggde de fällor för små rovdjur. Flickorna har hittat till jaktlägret Ungdomsarbetarpraktikanten Roosa Leskelä gjorde sin andra sommar som ledare på lägret och det gladde henne att flickorna hade hittat dit. Sammanlagt fanns där sju flickor: Sanni Leppänen, Ulrika Jääskeläinen, Mimosa Karjalainen, Henna Hihnala och Ida Palviainen. De berättade att de hade funnit sig väl till rätta i det pojkdominerade gänget och hade lärt sig massor av nya saker om jakt. Många av lägerdeltagarna siktade på att avrunda lägret med att skriva jägarprovet.Men oavsett om de fixade kortet eller inte så reste de hem från lägret många erfarenheter rikare med nya kunskaper om jakt och friluftsliv i bagaget. På lägret hade de kul med likasinnade och knöt nya vänskapsband. Jägaren 4 l 2014 l 67 14.56
• Ulla Miettunen Välsmakande vilt för alla Värd för kvällen i viltmatens tecken är Jukka Laine, även kallad Laippo. Inbjudna gäster är Juha Pokka, Mikko Isoherranen samt barnen Alli, Into, Hilla, Emma och Anton. Männen förenas av intresset för mat - Juha basar för Turun Pursiseuras (Åbo segelsällskap) restaurang, Mikko är restaurangen Herkkunuottas köksmästare i Åbo saluhall medan Jukka är intresserad av matlagning på sin fritid. Alla tre är dessutom passionerade svampplockare. 68 l Jägaren 4 l 2014 F ör den här sommarkvällens träff tillreds den här gången tre olika vilträtter. Kompisgänget prövar ofta olika recept och eftersom de den här gången råkat få ett paket med vakuumförpackad köttfärs av vitsvansvilt av en bekant jägare i Yläne beslöt de sig för att tillreda vilträtter. Att inhandla en fasan visade sig vara en aning utmanande, men till slut hittades den i specialbutiken för renkött, Heinoset Oy i Åbo saluhall. Till en början tillreds Juhas Shepherd´s pie, dvs en viltversion av en traditionell engelsk paj. Barnen hänger med i köket och får sina egna uppgifter. ”Jag tycker det är viktigt att lära barnen hur mat lagas och jag vill också, att de åtminstone smakar på allt möjligt.Allt behöver man inte tycka om, men smaka måste man”, säger Jukka. Juha och Mikko nickar samförstånd. Den stekta köttfärsen kryddas och i pannan tillsätts lök, tomat, bönor och tomatkross. Därefter får köttet mogna i lugn och ro. Sedan tillreds wallenbergarna. Mikko har malat fasanens bröstbitar i matberedaren och gjort degen redan hemma. Nu formas biffarna. ”Wallenbergarnas deg ska vara pösig och luftig, annars lyckas inte biffarna. Det bästa slutresultatet får du när färsen passerar frysen innan den används. Också grädden ska vara kall”, säger Mikko. Biffarna steks i rikligt smör i panna och sätts därefter i ugn för att mogna. Barnen tar på sitt ansvar att skala de koka-
• Mikko skär upp biffar så det räcker åt alla. Kniven är en gåva av Laippos patologkolleger. Från vänster Juha, Mikko, Hilla och Alli. bordet.Snart kan hela sällskapet fly in i värmen från den regniga sommarkvällen.Som måltidsdryck ett gott amerikanskt rödvin, för barnen vatten. ”Helt fantastiskt gott. Å du milde! Efter alla dessa år av tjatande märker jag att mina barn faktiskt kan använda kniv och gaffel”, skrattar Laippo. Fasanwallenbergare, lättrökt palsternackspuré, bondbönor och sockrade lingon en form och panera dem i skorpmjöl. Stek tills biffarnas inre temperatur är 60 grader. (recept för sex) (nästan lika god utan rökning) 0,5 kg palsternacka 0,5 l mjölk 0,5 l grädde 100 g smör salt och peppar Wallenbergs biffar av fasanfärs steks i panna. åldrar de bondbönorna och tillreda hamburgarsåsen. Skalandet sker i bästa sämja och Hilla finslipar genom att steka bönorna i smör. Den starka, nyss rivna pepparroten får Alli att gråta och de övriga barnen lägger sista handen vid såsen. För hjortburgarna används ett enkelt recept. Laippo får huvudbry med att linda baconskivorna runt biffarna,men med hjälp av Juhas vänliga handledning lyckas också det. ”Och grillen får sen bli het i lugn och ro. Det finska folkets arvsynd är att ha så himla bråttom vid grillningen, maten ska vara klar med en gång”, hojtar Juha efter Laippo, som är på väg ut. Laippo tar fasta på rådet, tänder grillen ute och hämtar inifrån öl för väntetiden. Sällskapet trivs ute och samtalar i lugn och ro medan grillen värms upp. Barnen går in för att duka Lättrökt palsternackspuré Rök palsternackorna lätt, helst med alspån. Koka dem mjuka i en gräddmjölkblandning och mosa. Tillsätt rumsvarmt smör och vispa till en jämn massa. Krydda med salt och peppar. (Eventuell överbliven gräddmjölk kan bra användas som soppgrund).. 1 kg fasanfärs (använd matberedaren) 35 g salt 5 g vitpeppar 3 g cayennepeppar 2 äggulor 1 ägg 1,3 l grädde Sockrade lingon Blanda den svalnade färsen och saltet. Portionen räcker till ca 20 biffar, men att göra mindre degsatser är svårt. De överblivna biffarna går bra att frysa in. Blanda in kryddorna och äggen i degen, vispa till en jämn massa. Minska beredarens hastighet och häll grädden i degen litet åt gången som ett tunt band. Degen ska vara mycket finkornig och mjuk. Ta ut runda biffar av degen med 100 g bondbönor 1 msk smör Salt, socker och peppar 100 g lingon 80 g socker Blanda och håll i rumsvärme 4 timmar. Bondbönor Koka bondbönorna, skala dem och stek i smör. Krydda med salt, socker och peppar. Bryn en matsked smör och häll det på biffen strax innan servering. Dekorera med hackad bladpersilja. Stekt hjortfärs, tomater och bönor. Jägaren 4 l 2014 l 69
• Shepherd´s pie på hjortkött 400-500 g hjortköttfärs 2 lökar 2 morötter 1 vitlöksklyfta 3 tomater 1 burk tomatkross (400 g) 1 burk kidneybönor (240 g) 100 g färska, gröna bönor 11-12 mjöliga potatisar 100 g smör 3 ägg 150 g riven ost timjam salt och peppar Pepparrotsmajonnäs 1 dl majonnäs 2 msk nyriven pepparrot 2 msk chilisås 2 msk amerikansk gurksallad salt och svartpeppa Stek färsen i panna och tillsätt de finhackade lökarna och den finfördelade vitlöksklyftan. Krydda med salt, peppar och timjam. Tillsätt de bitskurna morötterna, tomaterna och bägge bönsorterna. Tillsätt tomatkrosset och låt dra. Värm upp ugnen till 200 º. Koka potatisen, mosa och tillsätt smöret. Tillsätt de tre äggen och den rivna osten till potatismoset och lägg massan i en spritspåse. Överför färsblandningen från pannan till ett eldfast kärl och spritsa potatisostmoset över färsblandningen. Lägg formen i ugnen och grädda i åtminstone 45 minuter. En serveringsklar Shepher´s Pie. Laippo grillar burgare med sin nya kolgrill av märket Weber. Hjortköttburgare 800 g hjortfärs 1 msk senap (Dijon) 8 baconskivor smör för stekning salt och svartpeppar Blanda hjortfärsen, senapen, saltet och svartpepparn. Forma blandningen till fyra hamburgare och två baconskivor runt varje biff. Stek eller grilla burgarna tills de har fått vacker färg på båda sidorna, cirka fyra minuter/sida. Servera burgarna mellan grillade eller stekta brödskivor. Med burgarna serveras ost, tomatskivor, sallad, lök, avokado, saltgurka och fransk potatis. 70 l Jägaren 4 l 2014 Alli tillreder såsen för hjortburgarna.
• Sakari Lähteenmäki Teckning: Jouko Moisa l Två gånger om året inventerar Johan och Tina en vilttriangel med sin pappa. Det blir en tolv km lång promenad! Medan de går antecknar de alla djur och djurspår som de ser. Med vilttrianglarna, som inventeras varje år, får vi reda på om de olika viltstammarna växer eller minskar. För att spela spelet behöver du spelbrickor, en tärning, papper och penna, två spelare och en sekreterare (det går också bra att spela spelet ensam eller på tumanhand). l Gå framåt ett steg i taget i vilttriangeln. Kasta tärningen två gånger efter varje steg. l Lägg spelbrickorna i startcirkeln. l Kasta tärningen. Se efter vilket djur i kanten som har en tärning med lika många ögon. l Kasta tärningen på nytt. Utfallet visar hur många djur du såg. l Sekreteraren antecknar observationen. l Om bägge tärningskasten ger en tvåa antecknar sekreteraren en björn. l Räkna ihop observationerna när triangeln är inventerad. l Vilket djur såg du mest av? Vilket djur såg du minst av? Hur många observationer gjorde du sammanlagt? Ripa Johan och Tina vilttriangelspel Järpe Orre Hare Morkulla Tjäder Björn Lantmäteriverket LMV Spelregler Jägaren 4 l 2014 l 71
• Ålandsnytt Vitsvanshjortdag på Torsholma lll Ålands landskapsregerings jakt- och viltvårdsenhet bjuder in till en föreläsning om vitsvanshjortens förvaltning söndagen den 31 augusti 2014 klockan 14.00 på Torsborg i Torsholma, Brändö. Föreläsare är Tomas Landers och Kaarlo Nygren från Finland båda med gedigen erfarenhet av förvaltning av hjortdjursstammar. Besökare från fasta Åland kan ta färjan från Hummelvik 11.10 och boka in en heldag i skärgården. För eventuell samåkning ta kontakt jakt- och viltenheten. Brändö jaktvårdsförening kommer att ordna med kaffeservering. Ian Barner-Rasmussen Varmt välkomna 72 l Jägaren 4 l 2014
• KUNGÖRELSE ANGÅENDE ÄLGSKYTTEPROV 2014 lll Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: l Vid skjutbanan i Brändö, Åva: Under tiden 2 augusti till och med den 6 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Träning för älgskytteprovet kan även ske tisdagar 8 – 29 juli kl. 18.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). l Vid skjutbanan i Kumlinge, Enklinge: Under tiden 9 augusti till och med den 6 september lördagar kl. 10.00–13.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning tisdagar 15 juli - augusti kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109), Gerhard Björk (tfn 040-5136470) l Vid skjutbanan i Föglö, Granboda: Alla lördagar från och med den 9 augusti till och med den 6 september kl. 10.00–15.00. Samt onsdagen den 27 augusti kl. 16.00–20.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184) l Vid skjutbanan i Hammarland, Boda: Under tiden 30 juli till och med den 6 september lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Grupper om minst 10 personer kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). l Vid skjutbanan i Lemland, Haddnäs: Under tiden 16 juli till och med den 30 augusti lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00– 20.00. Under perioden 17 juni till 26 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper om minst 10 personer kan boka banan även andra tider för provskjutning. Kontaktperson är Johan Grönroos (tfn 0457 342 1351 el. hem. 018-33680). Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I SAMBAND MED PROVETS AVLÄGGANDE SKALL JAKTKORTSNUMMER SAMT GILTIGT TILLSTÅNDSBEVIS FÖR INNEHAV AV SKJUTVAPEN SOM BERÄTTIGAR TILL ATT BÄRA ETT SKJUTVAPEN SOM ÄR GODKÄNT VID JAKT EFTER ÄLG FÖRETES FÖR LEDAREN AV PROVET. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jakt- och viltvård Jaktförvaltare Robin Juslin SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VILTMÄSTARE Den förberedande utbildningen för specialyrkesexamen för viltmästare (40sv) är för Dig, jägare, som vill lära Dig mera i teori och praktik om jakt- och viltvård med viltmästarexamen som mål. Utbildningen ordnas som flerformsstudier, närstudierna sker huvudsakligen på veckoslut omfattande utbildningsjakter och studieresor inom Finland och till grannländer. Obs! Ny utbildning startar i september! Anmäl Dig före den 31.08. Mera information om utbildningarna ger kursledare Svante Wistbacka, tfn 044-739 7277, svante.wistbacka@axxell.fi. Axxell Brusaby erbjuder också andra utbildningar inom naturbruk, bekanta dig med vårt utbud på www.axxell.fi/brusaby. Mera information www.axxell.fi/brusaby/vuxen ÖPPNA ÅLÄNDSKA MÄSTERSKAPET AUGUSTISMÄLLEN 2014 LÖRDAGEN DEN 23 AUGUSTI START VID BREDMO SKYTTEBANOR I LEMLAND Start: kl. 09.00. Anmälan på plats. Glatt humör, vapenlicens, hagelgevär cal.12 medtages. Startavgift: 25 €/person, lagavgift 10 €/person. Hagelammunition ingår i startavgiften. Klasser: Dam, senior, junior samt 3-manna lag. Fina priser i alla klasser. Servering. Sunes Jakt och Fritid visar jaktvapen och tillbehör. VÄLKOMNA ! Arr. LUMPARLANDS & LEMLANDS JAKTVÅRDSFÖRENINGAR Jägaren 4 l 2014 l 73
• Nyhetsmagasinet Nytt jägarnummer lll Alla jägare har fått ett nytt jägarnummer som är 8 tecken långt. Ändringen kräver inga åtgärder av jägarna. Det nya jägarnumret används bl.a. av tjänsten Oma riista. Kurs med temat jägarnas hygien och hälsa lll En tvåspråkig kurs som arrangeras av Finlands Jägarförbunds Nylandsdistrikt i Ingå på Västankvarn lördagen den 16.8 kl. 09.00-18.00. Kursavgift för medlemmar i Jägarförbundet 100 € / person och för icke medlemmar 150 € / person. Bindande anmälningar senast onsdagen den 6.8 per e-post till: tomas.landers@live.fi. Docent Sauli Laaksonen föreläser om hjortdjurssjukdomar. Kursplatsens adress: Västankvarnsvägen 373, 10230 Ingå Jaktföreningarnas familjedag 16.8 lll I början av året sände Finlands Jägarförbund och Finlands Jakten behöver positiv publicitet viltcentral ett meddelande om familjedagen till jaktföreningarna. Det är fråga om en öppna dörrarnas dag för familjerna som jaktföreningens gäster. Familjedagen hålls på alla orter vid samma tidpunkt för att föreningarnas fina arbete ska bli känt i så stor utsträckning som möjligt. En länk med information om dagen finns på Jägarförbundets sidor: www. metsastajaliitto.fi/perhepaiva Jägarna utför en hel del fint frivilligarbete som inte alltid kommer till allmänhetens kännedom. T.ex. bydagar är välbekant sysselsättning för många jaktföreningar, men inte för den stora allmänheten. När vi kan meddela medierna att alla jaktföreningar i hela landet under samma dag ordnar program för familjerna fångar vi säkert medierna uppmärksamhet – på ett positivt sätt. På köpet får de som bor inom föreningens område en positiv uppfattning om föreningen, dvs. jägarna. Bägge parterna lär känna varandra. Fina priser har reserverats för de deltagande föreningarna och föreningar som ger feedback. Mellan alla föreningar som deltar i familjedagen eller som fyllt i responsblanketten på nätet utlottas följande priser: Alla med den 16 augusti Avsikten är att jaktföreningarna ska bjuda in familjer inom sitt verksamhetsområde den 16.8 till jaktstugan eller annan lämplig plats. Alla är välkomna – kända och okända, barn och föräldrar – hela familjen. Det är enkelt att organisera familjedagen Anmäl er jaktförening som arrangör av en familjedag på adressen: www.metsastajaliitto.fi/perhepaiva Det finns inga förhandskrav eller programskyldigheter. Det enda önskemålet är att ni bjuder in folk i ert område den 16.8 och ordnar program med anknytning till föreningens verksamhet. Programmet kan vara korvgrillning, smärre viltvårdsarbeten, en presentation av jakthundar eller en naturstig – vad som helst, som passar just er. Ordnandet kan också underlättas genom att man arrangerar en gemensam träff med grannföreningarna, jaktvårdsföreningen på orten eller de övriga föreningarna i Jägarförbundets distrikt. Om jaktvårdsföreningen önskar vara med i arrangemangen t.ex. på så sätt, att jaktföreningarna i jaktvårdsföreningens verksamhetsområde arrangerar en gemensam familjedag, är det också ett bra sätt att arrangera dagen. l l l l Uovision UM565 8 MB -viltkamera (värde 289 €) Hopfällbar KaNu-fälla (värde 219 €) Ekas 4-delars slaktset (värde 79,90 €) 5 ex av handboken Metsästysseuratoiminnan käsikirja (värde 39,50 €/st)) Delta i lotteriet genom att fylla i nätblanketten efter familjedagen. Blanketten öppnas efter familjedagen och kan fyllas i 16–24 augusti på adressen: www.metsastajaliitto.fi/perhepaiva Ytterligare information: Finlands Jägarförbund, Organisationsinformatör Kai Tikkunen kai.tikkunen(at)metsastajaliitto.fi, Tfn 010 841 0056 Finlands viltcentral, Tjänster för nya jägare, jaktchef Erkki Kiukas, erkki.kiukas(at)riista.fi, Tfn 029 431 2221 Finlands Jägarförbunds adress riistaruoka.fi erbjuder viltfödans vänner tjänster lll Det av jord- och skogsbruksministeriet delfinansierade projektet Viltmat har öppnat sajten riistaruoka.fi, som sammanför aktörer med anknytning till viltmat från jägare till konsumenter. Sajtens användare har möjlighet att dela med sig av sina egna viltmatsrecept, -tips och fotografier. Ytterliga- 74 l Jägaren 4 l 2014 re ett syfte med sajten är att samla information om hantering, inhandling och försäljning samt tillredning av viltkött. Gästskribenter bloggar om aktuella teman och söktjänsten Riistasta Viiniin hjälper den villrådiga att hitta de lämpligaste vinalternativen för viltdelikatesserna. www.riistaruoka.fi
• och alla kände säl- ten efter gråsäl att ske inom ramen för en kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet med en förordning. Kvotjakt har tidigare varit i bruk för björnjakt i renskötselområdet. För gråsälen blir jaktlicensförfarandet enligt jaktlagens 10 § nu historia, vilket minskar på förvaltningsbyråkratin. Jaktkvoter för gråsälen fastställs för tre stamförvaltningsområden. Bottenviken-Kvarkens stamförvaltningsområde omfattar de havsområden som hör till landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland. Sydvästra Finlands stamförvaltningsområde omfattar de havsområden som hör till landskapen Satakunta och Egentliga Finland. Finska vikens stamförvaltningsområde omfattar de havsområden som hör till landskapen Nyland och Kymmenedalen. Jakt efter gråsäl får bedrivas inom ramen för kvoten under jakttiden, dvs. 16.4-31.12. När den fastställda kvoten har fyllts ska Finlands Viltcentral meddela att jakten efter gråsäl är avslutad inom stamförvaltningsområdet ifråga. Informationen om avslutandet av jakten ska vara effektiv och avslutandet av jakten anses ha kommit jägarna till kännedom när tre dygn förflutit efter att förbudet meddelats. hunden Jocke. Fotot Anmälan om gråsälsavskjutningen ska göras till Finlands viltcentral senast den tredje vardagen efter att gråsälen fällts. Ange följande uppgifter i anmälningen: 1 jägarens jägarnummer och kontaktuppgifter 2) gråsälens kön och vikt 3) tidpunkten för fällningen 4) platsens koordinater, stamförvaltningsområde, viltcentralsregion och aktuell jaktvårdsförening. Att försumma anmälningsskyldigheten är en jaktförseelse för vilken böter kan utdömas. Anmälan om fälld säl görs enklast på viltcentralens elektroniska tjänst Oma riista. Du behöver användarnamn och lösenord till Oma riista för att enkelt kunna anteckna de uppgifter som behövs för en anmälan om gråsälsavskjutningen i mobilen och göra en elektronisk anmälan. Registrera dig redan före jaktsäsongen på adressen oma.riista.fi. Markku Jokinen Hundarna fick röra sig fritt på 1930-talet lll Under det kommande jaktåret (som börjar 1.8) kommer jak- Anmälan om avskjutningen ska göras till viltcentralen. Jaktmuseets fotoarkiv Gråsälsjakten kvoteras är taget i Riihimäki år 1937. Jaktmuseets fotoarkiv. Hundens år på Jaktmuséet lll På Finlands Jaktmuseum firas hundens år med hela tre utställningar. Jaktmuseets Skall genom historien och Finska Kennelklubbens jubileumsutställning 125 år – ett bra liv med hunden presenterar hundens och det finländska hundintressets historia och nutid. På museets uteområde har Riihimäki medborgarinstituts bildhuggargrupp producerat en Hundpark, där avbildningar av favorithundar kan beundras dygnet runt. Under sommarens lopp arrangerar museet ett flertal hundevenemang; ytterligare info på adressen www.metsastysmuseo.fi. Inskjutningsdag för vapen och kikare i Kuopio lll Kuopio jaktvårdsförening ordnar en inskjutningsdag för vapen och kikare i Kuopio på Heinjoki skjutbana lördagen den 20.9 kl 9.00-15.00. l På plats sakkunniga Toivo Hakonen och Veijo Kärki. l Även möjlighet att avlägga älgskytteprovet. l Förfr. Arto Huttunen: 044-3672886 eller kuopio@rhy.riista. fi Inskjutnings- och servicedag för vapen och riktmedel lll sö 10.8 med början kl. 12 på Riikinneva skjutbana l Möjlighet att få sitt eget vapen inskjutet på 100 m (ta med geväret, patroner och hörselskydd) l Sakkunniga på vapen, riktmedel och måttbeställningskolvar, bl.a. Yrjö Katainen, Suomen Asetekniikka och Metsolan Asepaja Oy ger personlig handledning och rådgivning. l På trapbanan fungerar Risto Suurla och Leppävirran Ampujat som tränare, unga och nybörjare välkomna, eget vapen inte nödvändigt. l Skytte med ekovapen l Möjlighet att provskjuta SRVA-övningen ”anfallande björn” l Kaffe- och korvbuffé Plats: Riikinneva skjutbana i Leppävirta, Riikinnevantie 95, guidning från Varkaus–Sorsakoski-vägen. Fritt inträde. Dagen arrangeras av Leppävirta-Varkaus jvf. Ytterligare info: Lauri Itkonen, 050 407 8359, 050 407 8359 leppavirta-varkaus@rhy.riista.fi Jägaren 4 l 2014 l 75
• Nyhetsmagasinet Det internationella viltvårdsrådet (CIC) är en oberoende rådgivande organisation. CICs mål är att globalt främja skyddandet av de vilda djuren och göra det möjligt att jaga dem hållbart. Finlands delegation fungerar som en del av internationella CIC. Mikko Rautiainen, Finlands CIC-delegations sekreterare Jägare mot tjuvjakt Världens jägare samlades i slutet av april i Milano för att diskutera brottsligheten kring de vilda djuren. 42 länder och miljoner jägare var representerade. Med diskussionerna som utgångspunkt utarbetades en resolution, i vilken brottsligheten riktad mot de vilda djuren fördöms i alla dess former. lll Det internationella viltvårdsrådets (CIC) generalförsamling hölls i Milano den 24–26 april. Samtidigt hölls ett internationellt toppmöte där jägarorganisationernas, skyddsavtalens och de övriga viktigaste aktörernas representanter samlades för att diskutera brottsligheten som hotar stammarna av vilda djur. Till de största hoten mot bevarandet av djurarterna hör tjuvjakten och smugglingen av djur. Särskilt arter som nyttjas i den traditionella orientaliska medicinen är begärliga. För hundra gram hornmjöl av noshörning betalas det drygt 5000 euro på den svarta marknaden. Kring tjuvjakten bedrivs det årligen en business på uppskattningsvis 19 miljarder dollar. Inget under att handeln blomstrar och att folk i utvecklingsländerna gärna skaffar sin utkomst också med olagliga metoder. Så här ser det ut i utlandet - hur är läget hos oss? Organiserade jägare och reglering av jakten har varit väsentliga mediciner vid bekämpningen av tjuvjakten. Så även i Finland. Älgen hotades av utrotning. Jaktföreningsverksamheten organiserades och tjuvskyttet vändes till nedgång. Viltcentralens Mikael Wikström lyfte i paneldiskussionen fram den här detaljen, övriga världen till kännedom. Vid en pejling mot den här bakgrunden är det egentligen ganska förvirrande att termerna ”tjuvjakt” och ”jakt” fortlöpande förväxlas. Ibland har man försökt lösa problemet genom totalförbud mot normal jakt (t.ex. Kenya). Effekten har varit den motsatta: tjuvjakten har exploderat. Kurs i björnjakt i Suonenjoki lll Suonenjoki jvf, Finlands viltcentral Norra Savolax och Finlands Jägarförbund Norra Savolax distrikt arrangerar tillsammans en kurs i björnjakt torsdagen den 7.8. Föreläsningen börjar kl. 17.30 i Futuria-auditoriet (Jalkalantie 6, Suonenjoki). Vi fördjupar oss också i temat selektiv beskattning av älgstammen. Föreläsningen är avgiftsfri och din kompis bjuder på kaffet! Välkommen! Suonenjoki jaktvårdsförening, Finlands viltcentral Norra Savolax Finlands Jägarförbund, Norra Savolax-distriktet Ytterligare information ger viltplanerare Teemu Lamberg, 029 431 2212 76 l Jägaren 4 l 2014 Tjuvjaktshotet verkar ofta finnas någonstans i fjärran länder. Hur är det då här på den gamla kontinenten och i Nordamerika? Tjuvjakten har inte försvunnit. Den hotar just inte mera bevarandet av djurbestånd – med undantag för enstaka fall. EU-kommissionens representant András Demeter tog också upp en ny typ av utmaning: det har blivit allt vanligare att folk godkänner tjuvjakt på stora rovdjur. Skyddet av faunan fungerar dock oftast bäst när lokalbefolkningen binds till skyddandet och upplever att den har nytta av det. Till det här kunde vi sträva också vid skyddandet av stora rovdjur. I Finland uppdateras som bäst förvaltningsplanen för vargstammen. I det här projektet söker vi lösningar med ovannämnda perspektiv. Det är trevligt att märka att vi åter en gång befinner oss bland föregångarna. Städa egen bakgård CIC och dess medlemsorganisationer bjuder in hela jägargemenskapen från lokal nivå till internationella aktörer till ett talko mot tjuvjakten. Förslaget är entydigt; all lagstridig verksamhet ska fördömas. Det kan vara bra att inleda talkot på egen bakgård. För att dagens jakt ska hålla för den stora allmänhetens granskning är det bra att alla jägares verksamhet är transparent och överensstämmer med avtalade regler. Endast så kan vi undvika att jakten fortsättningsvis förväxlas med tjuvjakt och andra olagligheter. Bekämpning av viltbrottsligheten och samarbetet mellan de internationella aktörerna kommer att utgöra en strategisk hörnsten i CIC:s verksamhet. Situationen följs upp på kommande generalförsamlingar. Ytterligare info: www.cic-wildlife.org Egentliga Finland Kurs i Salo med temat eftersök på hjortdjur lll Program: Undersökning av olycks-/skottplatsen, presentation av eftersöket, avfångning, utläggning av övningsspår samt användningen av hund i en björn-SRVA situation. Kursen är avsedd för såväl jägare som hundförare. Torsdagen 21.8.2014 kl. 18:00, Heinäsuontie 233, Salo Vaskio jaktförenings stuga Deltagaravgift; 10 e, kaffe ingår Anmälning senast14.8, helst per e-post; teuvo.makela@pp2.inet.fi, eller 0400 525216 Max 50 personer Arr: Finlands viltcentral Egentliga Finland, Kenneldistriktets eftersöksförare, Salonejdens jvf och Vaskio jaktförening.
• Jakttider 1.8.2014–31.7.2015 VILTARTER OMRÅDE JAKTTIDER VILTARTER OMRÅDE JAKTTIDER Änder *1 Hela landet 20.8 kl 12.00-31.12 Utter Se. www.riista.fi Sjöfåglar *2 Hela landet 1.9-31.12 Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Guding Hela landet 1.6-31.12 Hela landet 20.8 kl12.00-31.12 I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Se. www.riista.fi Åda och unge Sothöna Hela landet 20.8 kl12.00-31.12 Vikare Kontrollera området Se. www.riista.fi Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd jaktlicens. 1.9.-15.10, 16.4.-31.5 Grågås Sädgås Hela landet Fredat Gråsäl Hela landet 20.8 kl12.00-31.12 Kvotjakt from 1.8.2014. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4-31.12 Kanadagås Morkulla Hela landet 20.8 kl12.00-31.12 Vildsvin Hela landet Orre Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi 1.6-28.2 (Hona med ungar får inte dödas) Järpe Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Mufflon Hela landet 1.9-30.11 Tjäder Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Älg 27.9-31.12 Dalripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Fjällripa Kontrollera jakttiden Se. www.riista.fi Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono Rapphöna Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. 10.9-31.10 1.9-20.9 och 11.10-30.11 Vitsvans-, dovhjort Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 27.9-31.1 I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 10.9-31.10 Skogsvildren Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. 27.9-31.1 Fasan Hela landet 1.9-28.2 Rådjur, bock Hela landet 1.9.-31.1, 16.5.-15.6 Ringduva Hela landet 10.8-31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9-28.2 Get och killing Hela landet 1.9-31.1 Vildkanin Hela landet 1.9-31.3 Brunbjörn Ekorre Hela landet 1.12-31.1 I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. Europeisk bäver Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. 20.8-30.4 20.8-31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). Kanadensisk bäver Hela landet 20.8-30.4 Bisamråtta Hela landet 1.10-19.5 Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Hela landet Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5-31.7) I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn (med undantag för björnhona som åtföljs av under ett år gammal unge) 20.8-31.10 (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). Mård Hela landet 1.11-31.3 Hermelin Hela landet 1.11-31.3 Lo Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 41 § avsedd dispens. 1.1-31.12 I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens Varg I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). I renskötselområdet I övriga dellar av landet 1.10-28.2 1.12-28.2 OBS! Kontrollera alla jakttider på adressen www.riista.fi innan du beger dig på jakt. 1.1-31.12 Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Se. www.riista.fi Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Se. www.riista.fi Obs! Förordningarna om begränsningarna av jakttiderna för skogshönsfåglar avges senare i augusti, kontrollera därför ALLTID jakttiderna på adressen www.riista.fi. Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake. Obs! Användning av drivande hund i rådjursjakt är tillåten endast mellan 27.9–31.1 OBS! Områdena där grågås får jagas hittar du på sidan 13 i denna tidning. Vi sponsrar Vilttriangelkampanjen fortsätter Vilttriangelutmaning för jaktföreningarna och hundorganisationerna RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta lll Kampanjen för att öka vilttriangelinventeringarna inleddes på Ny omgång för kampanjen sensommaren 2012 med en utmaning till jaktföreningarna och fågelhundsorganisationerna om att grunda nya trianglar. Tävlingen avslutades i september 2013. Under tävlingen grundades 78 nya trianglar och tiotals avsomnade trianglar aktiverades. Trots tidigareläggningen av inventeringarna ökade det totala antalet inventerade trianglar klart. Under sommarinventeringen 2013 inventerades 929 trianglar mot 821 trianglar året innan. Inspirerade av det fina resultatet har vi beslutat fortsätta utmaningskampanjen. I tävlingen deltar trianglar som grundats under perioden 16.9.2013-15.9.2014. Priserna utlottas bland dem som grundat vilttrianglar. Varje ny triangel fungerar som lottsedel och kan vinna en av Retkitukku Oy donerad Alaska Light jaktdräkt. Det finns sex sådana att kämpa om. Alla med! Jägaren 4 l 2014 l 77
• Affärer Hundar Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2014 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013 881 985, 0500 279 777. Karelska björnhundsvalpar, goda björngener går i arv, över 60 fällningar på tre generationer. Jagar också älg bra. Kuusisto, 050 4152 700. Karelska björnhundsvalpar födda v 22. Överlåts v 29/30. Tfn 0500 235 4581. Annonsmaterialet med faktureringsadress skickas till tidningens redaktion. Adressen är marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 5/2014 utkommer den 8 september. Materialet till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 4 augusti. Björnjagande karelska björnhundsvalpar. Mor björn 1, älg 1, skällt björn flera gånger. Far bruks-ch, skällt björn. Tfn 0400–835 990. Valpar av norsk gråhund f 10 april. Uthålliga bch föräldrar. Tfn 044 9631934 / Yöjäljen kennel. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050-365 9222 eller Jussi Kuittinen 050-3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Hällefors och svensk vit älghund: Esa Tammenoksa, 040 709 8928. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050 572 7010. Internet: http://www.shhj.info. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s ordförande Jukka Tuikka 044 360 3178. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934. Medlemsärenden tfn 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto–Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Marja Kontas 040 543 8382, Juha Prinkkilä 050 563 5983. Karelsk björnhund: Annamari Pirinen 040 828 1489, Jenni Suoknuuti 044 579 3546. Norrbottenspets: Eija Karppila 050 411 9928, Raija Tiilikainen 040 778 9900. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbplats: www.spj.fi. Valpar av norsk gråhund födda 20 februari. Björnskällande dubbel-ch föräldrar. 2 hanar +2 tikar. Vacc 21 maj. Tfn 040 5517 598 /Kari. Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net. Säljes norsk gråhundstikvalp född 21 april. Föräldrarna bch och uch champion. www.hullanvuori.webs.com. Tfn 050 558 7218. Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Jämthundsvalpar, födda 3 februari. Bch föräldrar. En hane och två tikar. Tfn 040 509 3164. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050 563 0169.  www.trofeet.fi Jämthundsvalpar födda 30 maj. Far: bch&uch. Mor: bch&uch. Tidigt mogna. Tfn 040 741 6660. Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas – material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Valpar av finsk stövare. Far: BCH. Mor: drev 1, utst 2 x cert. Tfn 0500 923 942. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www. markkunatri.fi. Drevervalpar efter jagande föräldrar. Födda 8 april. Tfn 0400 196 153. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net Beaglevalpar, Kontiolahti. Överlåts vecka 33. Tfn 050 410 4793. Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri, 040 581 9624, www.trofeart.tk Beaglevalpar, hanar efter BCH föräldrar. Överlåts vecka 28, tfn 040 836 629. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. Strh taxvalpar, jagande härstamning. N Savolax, www.miklankennel.net, 044 269 0866. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. Valpar av amerikansk rävhund födda 1 maj. Föräldrarna jagar lo och räv. Skäller bra, premierad härstamning, bla 3-rasmästare. 050 325 3898. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. 10,90€ /rasia (25 kpl) (25 kpl) Finn 612SC Black +gevärsfodral 950,Armsan 612DW hagel 349,Winchester SX 3 BS 1090,Beretta A300 Outlander 990,Beretta A 400 Light 1390,Tikka T3 Lite SS+gevärsfodral 895,Haenel SLB 2000+, cal 9,3x62 1095,Leupold VX-3 3,5-10x50 med belysn 980,Kahles KX 3,5-10x50 4A 895,Aimpoint 9000 L + presentkort 399,Ahti Huvila Oy, 63800 Soini 06 528 1203. www.ahtihuvila.fi 31 år rejäl vapenhandel! Tikka T3 Lite SS+gevärsfodral 895,-, Mossber 12/76 syn 360 e, 12/89 syn 440 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Gore Haenel SLB 2000+, cal 9,3x62 1095,dräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS, Leupold VX-3 3,510x50 belysn 980,- Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08 821 337, 0400 384 118, 0400 384 518. Snabbt och billigt med post och buss! Begagnat: stort varierande sortiment vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter. www.euroase.fi, 050 465 4695. Tikka T3 paketspecial med kikarsikte från 1099 €. Sako A7 .308 Burris Foux-X 3-12x56 paket 1990 €. Beretta, Benelli, Guerini, FC, CZ och Howa! Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 348 4004, www.asetarvike.fi SAKO Old classic de luxe 30-06 2850,-, REMINGTON Versa Max Camo 1350,-. Pekka T, tfn 0400 433 848. Hagelgevär Valmet 312 12/76+ bytespipa 12/222 REM + kikarsikte, beg pris 850,-. 050 410 9990. Hagelgevär Pointer ½-automat, 500 e. Hagelgevär Baikal, tvåpipig, 500e. Studsare 400 e. Tfn 050 543 0492. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019 782 307. Nät för hund, mink, fällor mm. Tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. Suomen Eläintäyttämö, Nyland. Tfn 040 501 5166, Österberg. Laadukkaat 11,90€ /rasia Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor mfl fällor. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi eller ring 050 566 2691. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Säljes Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. 2 -haulikonpatruunat Saga Magnum 12/76 50g Saga Steel 12/70 32g koot 1-7, kanta 25 mm, lähtönopeus 387 m/s koot 2-5, teräshaulipatruuna, lähtönopeus 375 m/s 8,90€ /rasia (10 kpl) 9,90€ /rasia (25 kpl) 1 1 Saga Export 12/70 34g koot 1-7, kanta 16 mm, lähtönopeus 434 m/s Kysy myös edullisia -kiekkopatruunoita! maahantuoja: 2 Saga Export 12/70 32g koot 2-7, kanta 12 mm, lähtönopeus 435 m/s Hyvinvarustetuista aseliikkeistä kautta maan. Hinnat voimassa sitoumuksetta 30.10.2014 asti. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi. 78 l Jägaren 4 l 2014
• 1-os 290,Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 3133, 040 508 5833. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi  Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017 824 123 eller 040 527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Kniven Gerber Survival, 55 e, tillverkas a v Fiskars. Garanti. Be om offert om du vill ha fler. Tfn 0400 411 304. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, www.asejaera.fi. Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. Köpes Vi köper fortlöpande pälshudar av alla slag till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Vi köper kräftor i hela landet, kontant betalning och avhämtning. Raputukku Järf, tfn 040 546 5995. Ett pip-par i älgkaliber till en Finnclassic 512 SK, tfn 050 340 9839. Arbete utförs Vi bereder pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Ahola, 02 728 7503, 050 462 5938. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Inhemska vadmalskläder, plåtskjortor mm jaktutrustning hittar du på www.tuntsa.fi. Också den nya älgvästen.  040 522 3480, Stick-On Oy.  Kuljetus Gård säljes, bra jakt och fiske, billigt. Lappland. 0400 693 101. Vi bereder skinn av småvilt. Finskin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel. Tfn 010 387 3090. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midway.fi. 2-os maxi 440,- Säljes gård i Pudasjärvi på 49 ha, goda jaktmarker. Bostadshus i gott skick, byggt 1993, boyta 140 m2. Förfr tfn 0400 255 279. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08 761 831, 0400 296 517. www.raimoolkkonen.fi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi, tfn 06 729 0431, 06 724 7815. 2-os 370,(kuvassa) Säljes jägarhögkvarter på 3,7 ha vid skogsbilväg, väg ända fram. Stuga, bastu, vindskydd, utedass, lada, hundgård, koja; säljes möblerad. Medlemskap i jaktförening. Starka viltstammar. 23.000 €. 0400 521 227. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 040 581 3124. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 613 0655, 040 535 4134, www.asehuolto.net. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040 7188 170. Din vapentekniker i södra Österbotten: Asetekniikka K. Kapela, Korpuusentie 72, 60550 Nurmo. Tfn 050 524 1838. Vard 9-18. järjestyy! Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi Jakt Fasanjakt i Nyland. Även möjl utbilda hundar. Fåglar till salu. 040 580 4721 eller mikko.halla@gmail.com Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda och testade jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Björn- och hönsjakt i Suomussalmi. Tfn 050-325 8966, www.erapalvelu.net. Säljakt i Bottenviken. Seanature.net, 0400 154 600, Inkvartering för jägare i Pyhäjoki. www.erapalvelut.net, 044 028 1792. Svensk jakt av toppkvalitet! Gås, hjort, vildsvin, älg mm. www.carlanderoutdoor.se. Jakt i Kärsämäki, www.jahtiin.net. Älg- och björnjakt i Taivalkoski-Kuusamo i Koillismaa samt småvilt. Yrkesguider med hundar. Tfn 0440 525 634, www.marinvaara.fi. Begränsat med licenser, boka i tid! Klövdjurs- och andjakt i Sagu. www.prohunting.fi / 040 558 9012., pro.hunting@luukku.com Inkvartering för höns- och älgjägare i Suomussalmi. www.alassalmeneramokit.fi, Petri Luukkonen, 0400 300 552. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker, tfn 0400 398 208. ERÄ-KORPINEN: Jakt-fiskesommarsemester, www.erakorpinen.fi; tfn 040 555 1394. Stuga i Pyhäjärvi i N Österbotten. Jaktområden + fiskemärken ingår i hyran. 0400 362 985. Jaktstuga med jakträtt i Saarijärvi. Även möjligt träna hundar. Kontakta Mahlun Riistamiehet/Jaakko Ilvonen, 040 742 6787, jaakko.ilvonen@elisanet.fi. Uthyres en stuga i Lappland årsvis, du rår om stugan helt själv. Nybyggd, möblerad, god utrustningsnivå, bla tv. Hyran bara 4900 e, mokki.lapista@posti24.fi Jakt, fiske, inkv i Lestijärvi. www.lestipuu.fi, 040 506 0340. Stora bastustugor och jaktmarker i Rovaniemi/Tervola. Stark stabil hönsstam i våra privata jaktmarker. Stugorna precis vid jaktmarkerna. Timrad kåta mitt i området. Även bespisning mm tjänster, exvis ATWuthyrning. Se www.katkavaara.fi. Vi arr även älgjakt. Tfn 0400 930 199 eller katkavaara@laplandwelcome.fi . Loma-Laattaja hyr ut stuga i HyrynsalmiPka-Ssalmi vid statsmarker. 2 hundburar. www.nettimokki.com/ hyrynsalmi/5968<http://www.nettimokki. com/hyrynsalmi/5968> tfn 0500 684 090. Skogshöns-, har- & andjakt. www.metsastyspalvelut.com, tfn 044 541 0437. I Joutsa är det liv i byn! 2 lägenheter, c 65 m2 och 70 m2, för permanent eller fritidsboende. Jakt- och fiskemöjligheter. Tfn 040 548 4819. Kuusamo Stuga + tillstånd 0400 281 229 Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Jag servar jaktradior, hundpejlar… RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Älg- och vildsvinsjakt i Estland 1.10-15.12. Hundar och jakttorn. 3 dgr tors-sö, bra marker. Ytterligare info: Mikko, 040 465 1556, villisikajahdit@gmail.com Terrängmönstrade camouflagenät, nya, 150x300cm, 8 e/st, 040 324 8880. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Uthyres Nära Varkaus och mitt i VP stuga, rökbastu, kåta, båt mm. Tfn 050 559 8145. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pb 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Vid stranden av Enare träsk en högklassig stuga för 8 personer. Utmärkt för jakt och fiske. Mera info på www.nettimokki.com/inari/5799 eller ring 040 7374 021. Stuga för veckoslut eller enl överensk på bra plats i Vaala, 0440 280 861. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puurutuote.com. Tfn 0400 368 144. Inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040 5858 133. www.eratapio.fi. Natursköna tomter vid bäck i Tanhua från 5000 e, medlemskap i jaktförening. Natursköna tomter i Vuotso och Ivalo från 5000 e. I Savukoski 2 x 20 ha i ödemark, pris 10.000 e och 15.000 e. Tfn 040 832 0190. Reparerar, installerar, servar och deaktiverar jakt- o andra vapen. Baikal reservdelar. Asekomo O Putkonen, S:t Michel, Tuomikatu 18, tfn 0400-941 715. 2-6 pers stugor vid stranden av Kitkajärvi i Kuusamo. Fiske o jakt på ägarens eller samfällda marker och vatten. www.taivallahti.fi, 0400 284988. Uthyres i Kuusamo en högklassig stuga för 4 pers. Egen strand vid fiskrik sjö. Egen båt. Även regnbågsfiske vid vår tjärn. Utmärkta jaktmöjligheter för småvilt på viltrika privatmarker, fina vindskydd. Även tillgång till gemensamma jaktområden. Förfr 040 773 0128. Jägaren 4 l 2014 l 79
• Jägaren Nr. 4/2014 63. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 8.9.2014. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Marja Martikainen, tfn. 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Pärmfoto: Hannu Huttu ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi/Kontaktuppgifter Medlem i Tidningarnas Förbund Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret Tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi www.riista.fi/tilaukset REGIONKONTOR Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 029 431 2341, viltplanerare Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342, viltplanerare Heli Paavola, tel. 029 431 2343. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231, specialplanerare Marko Paasimaa, tel. 029 431 2232, förvaltningssekreterare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax. Jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311, förvaltningssekreterare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi. Jaktchef Antti Siira, tel. 029 431 2251, viltplanerare Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252, förvaltningssekreterare Leena Haapamäki, tel. 029 431 2253. Björntelefon 029 431 2500. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 029 431 2241, viltplanerare Olli Kursula, tel. 029 431 2242, förvaltningssekreterare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291, viltplanerare Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292, förvaltningssekreterare Kaija Riikonen, tel. 029 431 2293. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Jaktchef Jouni Tanskanen, puh. 029 431 2301, viltplanerare Teemu Landberg, puh. 029 431 2212, förvaltningssekreterare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303. Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Tryckeri: Hansaprint 2014/Jag14_04 Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Adresser Redaktionsråd: Reijo Orava (ordf), Aku Ahlholm, Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Marko Mikkola, Marja Martikainen, Ilkka Lampi, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen Petri Vartiainen och Vesa Ruusila Kundservice och rådgivning Tfn. 029 431 2001, vardagar tfn. 9 – 15 asiakaspalvelu@riista.fi Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 029 431 2281, tf. viltplanerare Otto Hölli, tel. 029 431 2284, förvaltningssekreterare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331, tf. viltplanerare Antti Piironen, tel. 029 431 2332, förvaltningssekreterare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Paula Laukkanen, tel. 040 347 2400. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila. Jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321, viltplanerare Reima Laaja, tel. 029 431 2322, förvaltningssekreterare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221, viltplanerare Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222, förvaltningssekreterare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211, viltplanerare Veli-Matti Pekkarinen, tel. 029 431 2403, förvaltningssekreterare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201, viltplanerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116, förvaltningssekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261, viltplanerare Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262, förvaltningssekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263. Österbotten: Vapaudentie 32–34 B 22, 60100 Seinäjoki. Tf. jaktchef Sami Tossavainen, tel. 029 431 2304, viltplanerare Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272, förvaltningssekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273. Laitiala centrum: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi. fältchef Ilkka Ala-Ajos, tel. 029 431 2116,