OSALLISTU NUORI METSÄSTÄJÄ KANNATTAAKO KIVÄÄRIN PIIPUN • xxxxxx xxxxxx • xxxxxx xxxxxxx xxxxxxx XXXXX XXXXXXXXXX RIISTANHOITO YHDISTYKSESI KOKOUKSEEN LIITY TOIMITUS TIIMIIMME LYHENTÄMINEN? SÄDGÅSJAKT OCKSÅ I LAPPLAND SOMMARJAKTKORTET OCH JAKTTIDERNA JAKTÅRET 20202021 SÄSONGEN STARTAR GÄSTERNA LÅNAR FÄLLOR MED HJORT DJURSJAKT PÅ ÅKER 4/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare
AKTUELLT 5 Nyheter 20 Ungdomsredaktionen 46 Tjänsten låna en fälla 72 Jakt och jägare 64 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 69 Ministeriet informerar JAKT 4 Den första fällningen 10 Jakttiderna 2020-2021 16 Tips för duvjakten 28 Morkullan bjuder på utmaningar 33 Det hände sig på jakt 34 Älgjaktsmetoderna: Älgjakt på åker 40 Lockpipor för änder – en snabbkurs 42 Höj effekten på kanu-fällan 48 Tillsammans med hunden: smårovdjursjakt med stövare 54 En jägares vapen: Spridarpatroner för hagelgevär 58 Det lönar sig att gå jägarkursen 60 Drygt ett halvsekel med handböcker och tenter 16 66 Tips för duvjakten Var flyger och betar duvorna? Kartläggning aktiverar jägarna före säsongen Utgör guldschakalen ett hot? Guldschakalen betraktas som hot mot vår natur och sjukdomskuvös. Är den det? VILTET 24 Vargflockarnaharblivitfler 63 Förekommer trikinella hos bäver? 64 Forskning: Olika sätt att jaga skogshöns 66 Utgör guldschakalen ett hot? 70 Recept a la Akseli Herlevi 72 Morkullan LAGAR OCH LICENSER 68 Besluten om jaktlicens för hjortdjur skickas sista juli 40 Lockpipor för änder Lyssna också på nätet I Finland togs jägarexamen i bruk 1.8 1964 60 Jägaren 4/2020 2 Innehåll
46 Tjänsten låna en fälla Padasjoki jvf lånar ut minkfällor till sommargästerna JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral En olycksfri höst P å grund av coronaepidemin höll samhället och viltbranschen stängt i våras eller gick på sparlåga. Vi blev med ens tvungna att anpassa oss till undantagstillstånd och fundera på hur vi ändå kunde hålla hjulen rullande. De samhälleliga försiktighetsåtgärderna och stängningarna krävde ändringar också i paragraferna som berör jägarna. Skjutprovens giltighetstid förlängdes med ett år och förtroendeorganens valmöten sköts på framtiden. Allt detta har gjort oss oroliga för hur de olika funktionerna ska fortsätta fungera. Hur ska jaktvårdsföreningarna få pengarna att räcka till och hur ska folk orka under de exceptionella förhållandena? I början av sommaren kunde vi så sakta nystarta verksamheten. Skjutproven, kurserna för jägarexamen och examenstillfällena kunde åter igen ordnas – med iakttagna försiktighetsåtgärder och i enlighet med givna direktiv. I skrivande stund tyder statsmaktens anvisningar på att vi under merdelen av sommaren kommer att jobba på distans och undvika närkontakt i all verksamhet. Jag hoppas att situationen i höst ska närma sig det normala. Det här är viktigt eftersom det nya jaktåret redan står för dörren och i synnerhet jaktlagen inte önskar sig coronaviruset som kamrat. Låt oss alltså efter bästa förmåga förbereda oss för det kommande jaktåret. Det är hög tid att göra jägarna, hundarna och utrustningen klara för säsongstarten – utan att glömma träningen på skjutbanan! Vi ska inte heller glömma att vi var och en av oss representerar hela jägarkåren för våra medmänniskor. Låt oss jaga ansvarsfullt och hjälpa nya jägare in i jakten, med betoning på säkerheten. I slutet av den senaste jaktåret inträffade några beklagliga jaktolyckor med gevär. Samtliga som deltar i en jakt måste alltså kunna säkerhetsanvisningarna och följa dem. Snart är tiden inne då vi kan ägna oss åt vårt intresse igen; koppla av och njuta av naturen och dess gåvor. Jag önskar alla jägare och naturvänner en olycksfri höst! 10 Jakttiderna 2020-2021 Skyldigheten att anmäla fällningar utvidgas 1.8 Jägaren 4/2020 3 Ledar n
A nna-Riikka, som bor i Limingo i Norra Österbotten, blev jaktintresserad genom sin man och jakthunden som de skaffade tillsammans. I fjol somras skrev hon jägarexamen och tränade på skjutbanan. Hon beslöt att börja med orrjakt eftersom fåglarna sannolikt uppenbarar sig på spelplatsen och det går att välja sina skjutplatser i lugn och ro. Hon köpte en gästlicens och begav sig genast i början av säsongen med sin man till en myr för att vakta på orre. Snart uppenbarade sig några orrar på lämpligt avstånd. Jag fegade ur! Hjärtat bultade så hårt att det hördes och jag kände hur adrenalinet slog på. Jag hade väntat så länge på att själv få skjuta. Men trots att jag hade övat på bana så spände jag mig för mycket och känslorna svallade. Jag såg fågeln tydligt i kikarsiktet och visste att jag borde skjuta. Allting stämde, också platsen. Jag ville få till ett bra skott, men beslöt att inte chansa eftersom jag var så uppjagad. Nytt försök Hemma samlade Anna-Riikka tankarna under ett par dagar tills hon gjorde ett nytt försök. Vid sextiden på morgonen var hon tillbaka vid myrkanten, på en bra plats. Halvannan timme hann förflyta medan hon sörplade morgonkaffe på liggunderlaget tills en ny chans öppnade sig. Tre orrar hade uppenbarat sig på myren. Det första försöket hade inte gett mig skräck, utan jag fick känslan att nu klarar jag det här. Om jag kan träffa på skjutbanan så gör jag det också här. Fågeln trillade direkt. Skottet tog så exakt att inget kött blev förstört. Det var första gången som Anna-Riikka tog ur en fågel. Jag fick öva och det gick alldeles bra. Enligt min man är jag med min egen teknik numera bättre än han på att ta vara på orrar, säger hon med ett skratt. Anna-Riikka fortsatte att jaga skogshöns under hela hösten och var på vippen att fälla också en tjäder. Självförtroendet växte så mycket att hon till och med vågade prova ensam på toppskytte när hon fick en möjlighet. Under det här året har jag provat på mycket som är nytt. Av orren jag sköt lagade jag en orrgryta med äppel, som också barnen gillade. Jag som aldrig förr ens ätit orre! Det är fint att barnen lär sig att sätta värde på viltet och naturen. Dottern har sagt att hon också ska bli jägare. Det finaste med jakten är, enligt Anna-Riikka, att man skaffar ren och bra mat från naturen. Det har varit ett fint år och jag har blivit jaktbiten riktigt på allvar. Jag har nog aldrig förr fått uppleva så här mycket nytt. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan jakt. Det har blivit en trevlig grej som vi gör tillsammans. Anna-Riikka räknar redan timmarna och minuterna till hösten! ”Jag har blivit jaktbiten riktigt på allvar” Anna-Riikka Lahdenperä började jaga i höstas. Det rätta ögonblicket för hennes första fällande skott infann sig inte genast, men när det väl gjorde det var känslan av att lyckas desto finare. text Johanna Hellman bild Anna-Riikka Lahdenperä Jägaren 4/2020 4 Den f rsta fällningen
ut kontaktuppgifterna till jaktföreningen på orten till sommargästerna. Helhetsgrepp på jobbet kräver resurser Eliminerandet av rovdjuren kommer säkerligen också i fortsättningen att ligga i jägarnas händer, men fler måste engageras. Det uppstår kostnader för fällor, viltkameror, fällvakter och fisk som lockbete. Där skulle var och en som är intresserad av naturvård kunna delta genom att donera en valfri summa till en jaktförenings jakt på mink och mårdhund. Vi borde också engagera naturtjänsterna inom den kommunala sektorn i verksamheten. EFFEKTIVARE NATURVÅRD GENOM SAMARBETE Tanken på att jägare och fågelskådare kunde samverka började med att Jari Siivonen och Tapani Saimovaara diskuterade förändringarna i naturen. Siivonen hade fångat minkar i fälla som Saimovaara hade sett när hän tittade på fåglar. I årtionden har jägare jagat små rovdjur utmed stränderna av sjön Vesijärvi i Lahtis medan fågelskådare har sett små rovdjur vid stränderna under sina sommarutflykter. Effekterna av rovdjursjakten har alltså inte sträckt sig längre än till våren, delvis för att den exakta informationen inte har nått jägarna. Mellan de båda grupperna naturvänner fanns ett hål för minkarna som det var dags att täppa till. En whatsapp-grupp bildas De båda beslöt att sammankalla samtliga jaktföreningar inom Asikkala och Lahtisnejdens jaktvårdsförening och göra ett försök. För kontakthållningen skapade deltagarna en Whatsapp-grupp för att kvickt få ut information till gruppens medlemmar och kunna dela bilder och positioner. När en medlem har fått syn på en mårdhund och underrättat medlemmarna om platsen så kan i bästa fall någon rycka ut med sin hund för att eliminera djuret. Engagera sommargästerna också? Medlemmarna har också diskuterat om det skulle gå att låta folk som bor vid en strand rapportera observerade rovdjur eller hålla ögonen på en fälla. Det skulle underlätta jägarnas arbete. En möjlighet vore att dela Jari Siivonen Tapani Saimovaara Jaktföreningar obs! Kom ihåg att skicka ut en Oma riista-medlemsinbjudan till samtliga medlemmar i föreningen. Passa på att be om jägarnumret på sommarmötet. På det viset får föreningen fullständigare statistik i den förnyade vyn för avskjutningen. Jägare obs! Skicka ditt jägarnummer till föreningens kontaktperson så får du tillgång till Oma riistas föreningsfunktioner, bland annat kartorna över jaktområdena. Jägaren 4/2020 5 Nyhet r
Ta vara på ditt jaktkort Som bilaga i den här tidningen finner du ditt jaktkort för det nya jaktåret 1.8 2020 till 31.7 2021. Du finner kortet baktill på tidningen. Du kommer väl ihåg att jaktkortet också finns i Oma riista. Du har det alltid med dig och det är lika giltigt som det tryckta kortet. I Oma riista kan du dessutom skriva ut ett nytt kort om det gamla har förkommit. Kontakta Jägarregistret vid eventuella problem angående jaktkortet: metsastajarekisteri@innofactor.com TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Gässen på tapeten A rbetet med förvaltningsplanen för sädgåsen som inleddes 2015 har haft en positiv inverkan på stammens utveckling. Gåskullar har börjat förekomma i trakter där det inte på långa tider har förekommit bekräftade häckningar. Utifrån Finlands viltcentrals beredning har ministeriet nu skickat ett förordningsutkast på remiss där jakt på taigasädgås skulle tillåtas i mycket begränsad omfattning i häckningsområdena i norra Finland. Jakten på sädgås hör till vår traditionella jaktkultur och av allt att döma kommer vi att få prova på sädgåsjakt under en veckolång period i slutet av augusti. Ett vilt som har fällts på det här viset är säkerligen en upplevelse också för krävande jägare eftersom kvaliteten klart överglänser kvantiteten. För grågåsen har det föreslagits en dagskvot på två gäss per jägare vid kusten. Utifrån de senaste årens erfarenheter är det uppenbart befogat med en dagskvot. I inlandet ska grågåsen fortsättningsvis vara fredad. De mest braskande tidningsrubrikerna hänger ihop med den vitkindade gåsen. Ersättningarna för skadorna som arten ställer till med var redan i fjol uppe i nästan samma storleksklass som ersättningarna för älgskador. Medborgarinitiativet för att tillåta jakt på vitkindad gås samladepåkorttidindrygt50 000underskrifterochgår alltså vidare till behandling i riksdagen. Mendeträckerknappasttillattomklassificeraden vitkindade gåsen till ett vilt utan att på direktivnivå överföra arten till bilaga II. Miljöministeriet och jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska grunna på lösningar på problemet. Vi behöver politiska beslut i skyndsam ordning för att styra upp situationen och ett tydligt tryck gentemot EU för en ändring i direktivet. Den nuvarande situationen är direkt absurd eftersom gäss som har beviljats dispens av NTM-centralen måste grävas ner eller brännas. Man kan alltså fråga sig om vi ska skratta eller gråta? Jägarregistret betjänar jägarna Finlands viltcentral för ett jägarregister i enlighet med lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Jägarregistrets adressregister används bland annat vid postningen av tidningen Jägaren och inbetalningskorten för jaktvårdsavgiften. Jägarregistrets kundtjänst betjänar jägarna per telefon, mejl och brev. metsastajarekisteri@innofactor.com, 029 431 2002. Läs mera på nätet på www.jagarentidningen.fi. Mera nyheter på nätet www.jagarentidningen.fi FIN Metsästyskortti Jaktkort Hunting Card / Jagdschein 1.8.2020–31.7.2021 Tuoreimmat riista-alan uutiset! www.metsastajalehti.fi Vilttrianglarna inventeras 25.7-9.8 Vi rekommenderar att ni gör inventeringen senast 2.8 och skickar in resultatet på riistakolmiot.fi. Då hinner det säkert till beredningen av jaktförordningen. Jägaren 4/2020 6 K lumn
Jonas Johansson tog en somrig bild av den nya generationen jägare som tränar i Mickelsböle i Borgå: ”Barnen övningsskjuter med miniatyrgevär och luftgevär hemma på gården i Mickelsböle tillsammans med farfar. Freja och Viking har deltagit i älgjakten några år och planerar att ta jaktkort inom en snar framtid.” ASF-PROVERNA AV VILDSVIN Använd uppdaterade följebrevet för undersökningen Livsmedelsverket önskar att de som skickar in prover ska använda de nyaste blanketterna. Vi får ofta prover med blanketter kopierade från väldigt gamla modeller och då kan viss information saknas, berättar överinspektör Leena Oivanen på Livsmedelsverket. Även honorarblanketterna har brister Det är också viktigt att samtliga som vill få ett honorar för ett prov skickar en honorarblankett. Använd inte den gamla blanketten från Livsmedelssäkerhetsverkets tid utan Livsmedelsverkets blankett, fortsätter Oivanen. Ibland får vi prover utan någon honorarblankett och då betalar vi inget honorar om inte avsändaren skickar blanketten i efterhand. Att utreda oklara fall är besvärligt för alla. De nya blanketterna och ytterligare information om skickandet av vildsvinsprov: viltinfo.fi och ruokavirasto.fi. Inled hjortjakten med en spurt Fjolårets lyckade jakt hejdade vitsvansstammens tillväxt, men i synnerhet i området där stammen är tätast bör vi fortsätta minska på hjortarna och göra det rejält. Det är därför skäl att inleda säsongen effektivt när vaktjakten börjar den första september. Koncentrera gärna jakten till närheten av odlingar och livligt trafikerade vägar för att minimera skadorna och viltolyckorna i slutet av säsongen. Det är viktigt att skjuta kalvar så att de reproduktiva hindarna blir jaktbara. Låt oss komplettera slutspurten med en spurt i början! 5 716 VITSVANSHJORTAR FÄLLDES PÅ VAKTJAKTEN I SEPTEMBER I FJOL LI VS M ED EL SV ER KE T Uppdatera kontaktuppgifterna! Kom ihåg att uppdatera din mejladress i tjänsten Oma riista. Du uppdaterar din mejladress genom att välja Skapa ett Oma riista-lösenord och registrera dig på nytt. När du skapar ditt nya lösenord raderas det gamla. All din övriga information förblir oförändrad i tjänsten. Det nya lösenordet kan inte skapas med mobilappen eller i telefonen utan enbart med dator på nätet på adressen https://oma.riista.fi. Jägaren 4/2020 7 PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r
ELLIT ERÄTULILLA Älgjakt för damer 23–25 oktober Den traditionella älgjakten för damer arrangeras i år i NummiPusula i föreningen Heinhovin hirviseurues viltrika jaktmarker. Jakten arrangeras till största delen som drev. Vi tar emot 20 damer på pass och 20 i drevet. Du kan delta i drevet utan tidigare erfarenhet av jakt. Bindande anmälningar och deltagaravgiften senast 10 september: Jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050 3254 559, info@elliteratulilla.fi Delta i förhöstens utbildningar Utbildningar ordnas på bland annat följande teman: • Licensinnehavarens och jaktföreningens uppgifter i Oma riista (älg och vitsvanshjort) ? Fördelningen av jaktlicenser inom en samlicens, hur jakten inleds och avslutas, licensavgifterna mm • Utbildning för jaktledare – Uppgifter och ansvar • Älgens, rådjurets och vitsvanshjortens biologi ? Djurets ålder och kön, selektiv jakt • Kurs i viltvänligt skogsbruk ? Ersättning av älgskador (Finlands skogscentral) ? Förebyggande av älgskador ? Viltvänligt skogsbruk Ytterligare information om utbildningarna: https://riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang Vi informerar om utbildningarna på Oma riista. Älghushållningsområdesplaneraren där du bor ger ytterligare information. obs! Kurserna arrangeras med hänsyn till eventuella coronabegränsningar (distansutbildning, begränsat antal deltagare med mera). Du finner oss också i de sociala medierna och på bloggen Sorkkia ja sarvia! MILJÖTILLSTÅNDSPROJEKTET Drygt 30 skjutbanor under beredning Miljötillståndet har blivit en ödesfråga för skjutbanorna eftersom tillståndsprocessen inte lyckas utan professionell hjälp. Till all lycka finns sådan nu att tillgå. Projektet har rivstartat och nya banor börjar behandlas efter hand som resurser frigörs. Arbetet kommer att göras regionvis och stegvis. Förtroende för proffsen Tillståndsprocessen kräver mellan 50 och 500 timmar arbete, så det handlar om ett väldigt jobb för varje skjutbana. Enklast, snabbast och billigast löper processen om man kopplar in experter från starten och planerar det hela grundligt. På det viset undviker man arbete och utgifter i onödan. Den som driver en skjutbana ska alltså inte göra någonting på egen hand utan kalla på och lugnt invänta kavalleriet, betonar Lotta Jaakkola som är miljöchef på Finlands sportskytteförbund. Om din skjutbana blir erbjuden projekthjälp så ta emot den med öppna armar. Läs mera på www.jagarentidningen.fi ETT TREÅRIGT PROJEKT Finlands Sportskytteförbund, Finlands Jägarförbund, Finlands viltcentral, Reservistförbundet och Finlands reservofficersförbund beviljades av jordoch skogsbruksministeriet finansiering för ett treårigt miljötillståndsprojekt för skjutbanor. Syftet är att låta experter på miljötillstånd för skjutbanor sköta tillståndsprocesserna. Som ansvarig ledare för projektet står Finlands Sportskytteförbund. Projektet sysselsätter åtta personer och målet är att handlägga ansökningarna om miljötillstånd för nästan en tredjedel av skjutbanorna i landet. Varje punkt står för en skjutbana. För de gröna är miljötillståndet klart medan de blå är under beredning inom projektet. S12 HD+SMS Pro (4G) Suomen suosituimman riistakameran uusi 4G-versio videonlähetyksellä. Erinomainen kuvanlaatu, toimintavarmuus sekä helppo ja nopea käyttöönotto. Tilaa osoitteesta www.elisa.fi/ burrelpro 249 00 Kertamaksulla Vuoden kovin riistakamerauutuus alk. 6,90€/kk! Virtalähde 12 kpl AA-paristot tai ulkoinen verkkovirta/akku Kamera valitsee automaattisesti parhaan saatavilla olevan verkon (2G, 3G ja 4G) Erinomainen säänkestävyys IP67 Ajastin ja Time Lapse -toiminnot Kuvien ja videoiden lähetys sähköpostiin Burrelin ja Elisan kehittämä SIM-kortti kaikille riistakameroille ja koiratutkille – tilaa osoitteesta www.burrelhunting.com/sim Liittymä lähettäviin riistakameroihin sekä koirapantoihin. Avausmaksu 4,90€. Toimii 2G, 3G ja 4G verkoissa sekä tukee NB-IoT ja LTE-M verkkoja. Liittymän kk-hintaan sisältyy 100 kpl SMS/MMS viestiä. Puhelut normaalihintaisiin kotimaan lankaja matkpuhelinliittymiin 0,14 eur/min. Sisältää 3 Gt/kk EU dataa. Ei määräaikaa, liittymän voi irtisanoa koska tahansa. Burrel kuva 3 90 /kk Burrel video 6 90 /kk PIN-vapaa Vaativiin oloihin – Industrial Grade SIM 6 90 /kk 36 kk maksuajalla Pakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin Jägaren 4/2020 8 Nyhet r
S12 HD+SMS Pro (4G) Suomen suosituimman riistakameran uusi 4G-versio videonlähetyksellä. Erinomainen kuvanlaatu, toimintavarmuus sekä helppo ja nopea käyttöönotto. Tilaa osoitteesta www.elisa.fi/ burrelpro 249 00 Kertamaksulla Vuoden kovin riistakamerauutuus alk. 6,90€/kk! Virtalähde 12 kpl AA-paristot tai ulkoinen verkkovirta/akku Kamera valitsee automaattisesti parhaan saatavilla olevan verkon (2G, 3G ja 4G) Erinomainen säänkestävyys IP67 Ajastin ja Time Lapse -toiminnot Kuvien ja videoiden lähetys sähköpostiin Burrelin ja Elisan kehittämä SIM-kortti kaikille riistakameroille ja koiratutkille – tilaa osoitteesta www.burrelhunting.com/sim Liittymä lähettäviin riistakameroihin sekä koirapantoihin. Avausmaksu 4,90€. Toimii 2G, 3G ja 4G verkoissa sekä tukee NB-IoT ja LTE-M verkkoja. Liittymän kk-hintaan sisältyy 100 kpl SMS/MMS viestiä. Puhelut normaalihintaisiin kotimaan lankaja matkpuhelinliittymiin 0,14 eur/min. Sisältää 3 Gt/kk EU dataa. Ei määräaikaa, liittymän voi irtisanoa koska tahansa. Burrel kuva 3 90 /kk Burrel video 6 90 /kk PIN-vapaa Vaativiin oloihin – Industrial Grade SIM 6 90 /kk 36 kk maksuajalla Pakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin Jägaren 4/2020 9
A nmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen och inkludera datum för fällningen och kommunen, art och antal, jägarens namn och jägarnummer. För vildsvin och rådjur uppges även könet och den uppskattade åldern, och för vildsvin fällningens koordinater. Skyldigheten att anmäla fällt vilt utvidgas 1.8 Jakttid rna 2020–2021 Under jaktåret som börjar den 1.8 ska anmälan om fällt vilt göras till Finlands viltcentral för följande arter: rådjur, vildsvin, iller, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake och sothöna. Skyldigheten gäller också för brunand och småskrake, för vilka ett tidsbegränsat jaktförbud gäller. GÖR ANMÄLNINGEN omedelbart efter fällningen. Vi följer fördelningen av underarter i hela landet! Skicka ett foto av den fällda gåsens huvud och vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdatum och kommun som mejlrubrik. Vi uppmanar jägarna att frivilligt samla in data om sädgåsläget genom att anteckna alla observationer under jaktdagen i Oma riista. Insamlade data är absolut konfidentiella och används enbart i arbetet med att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen uppträder gässen i blandade flockar med bla fredade bläsgäss. Ta bilden av den fällda sädgåsen så här. Underarten och åldersklassen fastställs utifrån näbben och täckfjädrarna på vingen. På bilden en tundrasädgås. Smidigast går anmälningen i tjänsten Oma riista. Den kan också göras på papper på Finlands viltcentrals blankett. Syftet är att inhämta exaktare data om jakten på de fåtaliga och svaga arterna för att kunna bedöma jaktens hållbarhet. Informationen utgör grunden för hållbar jakt och säkrar jaktens framtid. Jägaren 4/2020 10
ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa, sothöna* Hela landet 20.8 kl 12 31.12 Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9-31.12 Småskrake* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9-31.12 Ejder*, guding Kontrollera området på riista.fi, höstjakt förbjudet 1.6-15.6 Grågås Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se www.riista.fi Sädgås Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se www.riista.fi Kanadagås Hela landet Hela landet på åker 20.8 kl 12 -31.12, 10.8-20.8 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12-31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se www.riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10 1.9-31.12 1.9-31.12 Fasan Hela landet 1.9-28.2 Ringduva Hela landet 10.8-31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9-28.2 Vildkanin Hela landet 1.9-31.3 Ekorre Hela landet 1.11-28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8-30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8-30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8-30.4 1.8-14.4 Uppfödd fjällräv och iller Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5-31.7) Grävling Hela landet 1.8-31.3 Mård Hela landet 1.8-31.3 Hermelin Hela landet 1.8-31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fnga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet 1.10-28.2 1.12-28.2 ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö vikare Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 16.4-31.12 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10, kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4-31.12 Vildsvin * Hela landet 1.8-31.7 Hona med ungar är fredad 1.3-31.7 Mufflon Hela landet 1.9-31.1 Älg Enligt JL 26 § med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 § utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I hela landet med av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. I hela landet med av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL 26 §. 1.9-20.9 1.9-9.10 vaktjakt vid åker 10.10-31-12 1.1-15.1 utan hund ** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9-25.9 vaktjakt 26.9-31.1 1.2-15.2 utan hund** Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 26.9-31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9-25.9 som vaktjakt 26.9-31.1 Rådjur bock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet Hela landet Utan hund 1.9-31.1, 16.5-15.6 1.9-31.1 1.2-15.2 utan hund ** Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn, med undantag för årsunge eller hona med sådan unge. 20.8-31.10 hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar. 20.8-31.10 hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL 41 § eller JL 41 a § 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur får jagas med drivande hund enbart under tiden 26.9-31.1 DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNA ÄR FREDADE NÄR DE HÄCKAR • kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5-31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4-31.7 och i övriga landet 10.3-31.7. • skata i Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4-31.7 och i övriga landet 1.4-31.7. • korp i renskötselområdet 10.4-31.7 (i övriga landet fredad hela året). Kolonier av gråtrut hela året. • kaja 10.3-31.7 OBS! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, fjällripa) bestäms och läggs ut på www.riista.fi den 8 september. Jägaren 4/2020 11
Regleringen av sjöfågel jakten 2020 För jaktåret 2020 har jordoch skogsbruksministeriet begränsat sjöfågeljakten med en förordning i enlighet med 38 § i jaktlagen enligt följande: DE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA MED NEGATIV UTVECKLING: Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och jagar stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand med måtta. BRUNAND EJDER EJDER (GUDING) ALFÅGEL SMÅSKRAKE STORSKRAKE Jakt på brunand är förbjudet. Jakt på ejder är förbjudet från 20 augusti klockan 12 till den 31 december. Jakt på småskrake är förbjudet. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9-31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! Jakt på ejder (guding) är tillåtet 1-15 juni 2019-2021 i ett specificerat området i yttre skärgården. https://kartta.paikkatietoikkuna.fi/ ? KARTTATASOT ? Aluesuunnittelu ja rajoitukset ? Uroshaahkan metsästysalue. Kom ihåg fällningsanmälningen. Var noggrann med identifieringen. För storskrake gäller normal jakttid 1.9-31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! Jägaren 4/2020 12 Jakttid rna 2020–2021
För jakten på grågås gäller följande begränsningar: • En dygnskvot på två grågäss per jägare. • Förbjudet att använda foder (spannmål) som lockbete vid jakt på åker 10.8-20.8 kl 12. • Jakt på grågås är förbjudet i inlandet. GRÅGÅS SÄDGÅS Den häckande stammen ska sprida sig till inlandet Utmed de europeiska flyttvägarna är grågåsstammen oerhört stark. Inom det europeiska handlingsprogrammet för gäss bereds en begränsning av stammens storlek. Målet är en grågåsstam som är jaktbar, men inte orsakar oskäliga skador för lantbruket. Den häckande stammen i vårt land är liten. Förvaltningen balanserar spridningen av arten till inlandet med uppgiften att förhindra skador på odlingar. I dagsläget finns det inget behov av att minska på den totala stammen. Kvoten per jägare och förbudet mot foder som lockbete vid jakt på åker syftar till att bevara stammens livskraft och möjligheterna att förebygga skador på odlingar. Finlands viltcentral rekommenderar • Anteckna fällda och observerade grågäss i Oma riista för att klarlägga avskjutningens fördelning i tid och rum. • 10-20.8 kl 12 grågåsjakt enbart på åkrar med spannmål, rotfrukter eller grönsaker, samt vallar, som kan skördas och där grågässen orsakar skador. Metsähanhen metsästysaika 2020 20.8. klo 12 27.8. 1.10. 30.11. Ei metsästystä Merihanhen metsästysaika 2020 10.8. 31.12. Ei metsästystä Merihanhen metsästysaika 2020 10.8. 31.12. Ei metsästystä Metsähanhen metsästysaika 2020 20.8. klo 12 27.8. 1.10. 30.11. Ei metsästystä För jakten på sädgås gäller följande begränsningar: Taigasädgås • Jakt tillåtet i landskapet Lappland utom i kommunerna Torneå, Kemi, Keminmaa och Simo. • Jakttiden är 20.8 kl 12-27.8. • Kvoten är en (1) sädgås/säsong. • Förbjudet att använda foder (spannmål) som lockbete. • Skyldighet att anmäla fälld gås. Taigasädgässen har blivit avsevärt fler och har nått den målsatta nivån 60 000 till 80 000 gäss. De finska jaktbegränsningarna har varit avgörande för återhämtningen. Med aktiv användning av viltdata och lämpliga begränsningar ska vi jaga arten hållbart, både nu och framledes. Informationen som har samlats in av gruppen Metsähanhimiehet och andra frivilliga har varit avgörande för nystarten på jakten. Jaktbegränsningarna kontrolleras varje år utifrån stammens storlek och utveckling, avskjutningen och den inhämtade viltinformationen. Förbudet mot jakt med spannmål i häckningsområdet bevarar denna värdefulla jaktliga tradition. Tundrasädgås • Jakt på tundrasädgås är tillåtet i landskapet Södra Karelen, i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava i landskapet Södra Savolax, i landskapet Kymmenedalen, i kommunerna Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi i landskapet Norra Karelen, i kommunen Orimattila i landskapet Päijänne-Tavastland samt i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila i landskapet Nyland. • Jakttiden är 1.10-30.11. • Skyldighet att anmäla fälld gås. Jakttiden för sädgås 2020 Jakttiden för grågås 2020 20.8 kl 12-27.8 10.8-31.12 1.10-30.11 Ingen jakt Ingen jakt 1 2 3 Skyldigheten att anmäla fällt vilt. Kvoten i de tillåtna jaktområdena: Sädgås i Lappland 1/säsong, grågås 2/dygn, alfågel 5/dygn. Förbudet mot spannmål vid grågåsjakt på åker samt sädgåsjakt i Lappland. KOM IHÅG! Jägaren 4/2020 13
TARJOUKSET VOIMASSA 31.8.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 RET022258 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloavaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseidenlaukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puh. varten. Matalapro ilinen muotoilu. TAIMEN 465 1 190,NORM. 1240,00 | PA465 Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Väritys sulautuu hyvin järvimaisemaan. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW / 2,68 hv. -50€ RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,RET750237 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokas 3400 mAh akku. Erittäin helppokäyttöinen suomenkielisen valikon ja selkeän näytön ansiosta. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5X3 M 19 90 KALDG801 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker –pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. REPPUJAKKARA NOORVIK COMMANDER 49 90 RET016080 Kahisematonta ja pehmeää kangasta. Ulkopohja vedenpitävä. Ulommat runkoputket on päällystetty kankaalla, ase ei kolise niitä vasten. Ristiselän tuki ja muotoillut olkaviillekkeet. Istumakorkeus 52 cm. Tilavuus 40 l, paino 2,4 kg. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 | HWC60620S XXXL Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60 % puuvillaa, 40 % polyesteriä. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199,00 | NOBU30158042 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikois-pinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. -50€ LIPPIS+KASVONAAMIO 9 95 RET810021 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. RIISTAHERNE 25 KG 12 50 RIISHERNE1N 0,50 €/KG Riistaherne sopii erityisesti riistalintujen, esimerkiksi sorsien ja kyyhkyjen, ruokintaan. Riistaherne on kotimaassa tuotettu VILOROCK SALT NUOLUKIVI 10 KG 5 30 VF19771 0,53 €/KG Lisäaineeton luonnon suolasta valmistettu nuolukivi. Valmistettu puhtaasta puristetusta vuorisuolasta. Sopii kaikille kotieläimille. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 | HWC90240 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvien ja takamuksen stretch-materiaali mahdollistaa hyvänliikkuvuuden. Vetoketjuilla avattavat tuuletusaukot reisien sivuilla. Monipuoliset taskut. Materiaali 65 % puuvillaa, 35 % polyesteria. JAHTI&VAHTI LIHA ATERIA 1 KG 2 60 NORM. 3,00 | LEM4536 2,60 €/KG Kotimainen täysravinto, joka sisältää naudanja sianlihaa. Monen koiran luottotuote! JAHTI&VAHTI LIHA ATERIA 1 KG 2 60 NORM. 3,00 | LEM4536 2,60 €/KG Kotimainen täysravinto, joka sisältää naudanja sianlihaa. Monen koiran luottotuote! JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 50 JO4498 3,65 €/KG Nimensä mukaisesti viljaton uutuus! Sopii hyvin normaaliaktiivisille, hieman aktiivisemmille ja herkille koirille. JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 50 UUTUUS! RIISTAKAMERA BURREL EDGE HD3G 249,NORM. 299,00 | RET820022, RET019494 Lähettää nopealla 3G-yhteydellä jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G-verkossa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat, parannettu valkotasapaino. Reagointiaika 0,6 s. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. -50€ RIISTAKAMERA BURREL EDGE HD+4G 299,NORM. 329,00 | RET820023 Nopealla 4G-yhteydellä jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat, parannettu valkotasapaino. Reagointi-aika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. BURREL 3G / 4G RIISTAKAMERAN OSTAJALLE TURVAKOTELO KAUPAN PÄÄLLE! RAJOITETTU ERÄ! ARVO 39,90€ Hankkija_Metsastaja4_420x275.indd All Pages 23.6.2020 9.15
TARJOUKSET VOIMASSA 31.8.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 RET022258 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloavaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseidenlaukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puh. varten. Matalapro ilinen muotoilu. TAIMEN 465 1 190,NORM. 1240,00 | PA465 Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Väritys sulautuu hyvin järvimaisemaan. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW / 2,68 hv. -50€ RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,RET750237 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokas 3400 mAh akku. Erittäin helppokäyttöinen suomenkielisen valikon ja selkeän näytön ansiosta. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5X3 M 19 90 KALDG801 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker –pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. REPPUJAKKARA NOORVIK COMMANDER 49 90 RET016080 Kahisematonta ja pehmeää kangasta. Ulkopohja vedenpitävä. Ulommat runkoputket on päällystetty kankaalla, ase ei kolise niitä vasten. Ristiselän tuki ja muotoillut olkaviillekkeet. Istumakorkeus 52 cm. Tilavuus 40 l, paino 2,4 kg. HUPPARI SWEDTEAM VEIL 39 90 NORM. 49,90 | HWC60620S XXXL Mukavan pehmeä ja rento huppari työhön ja vapaa-aikaan. Materiaali 60 % puuvillaa, 40 % polyesteriä. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199,00 | NOBU30158042 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikois-pinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. -50€ LIPPIS+KASVONAAMIO 9 95 RET810021 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. RIISTAHERNE 25 KG 12 50 RIISHERNE1N 0,50 €/KG Riistaherne sopii erityisesti riistalintujen, esimerkiksi sorsien ja kyyhkyjen, ruokintaan. Riistaherne on kotimaassa tuotettu VILOROCK SALT NUOLUKIVI 10 KG 5 30 VF19771 0,53 €/KG Lisäaineeton luonnon suolasta valmistettu nuolukivi. Valmistettu puhtaasta puristetusta vuorisuolasta. Sopii kaikille kotieläimille. HOUSUT SWEDTEAM LYNX 59 90 NORM. 79,90 | HWC90240 Erinomaisesti istuvat ja hyvin hengittävät housut työhön ja vapaa-aikaan. Polvien ja takamuksen stretch-materiaali mahdollistaa hyvänliikkuvuuden. Vetoketjuilla avattavat tuuletusaukot reisien sivuilla. Monipuoliset taskut. Materiaali 65 % puuvillaa, 35 % polyesteria. JAHTI&VAHTI LIHA ATERIA 1 KG 2 60 NORM. 3,00 | LEM4536 2,60 €/KG Kotimainen täysravinto, joka sisältää naudanja sianlihaa. Monen koiran luottotuote! JAHTI&VAHTI LIHA ATERIA 1 KG 2 60 NORM. 3,00 | LEM4536 2,60 €/KG Kotimainen täysravinto, joka sisältää naudanja sianlihaa. Monen koiran luottotuote! JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 50 JO4498 3,65 €/KG Nimensä mukaisesti viljaton uutuus! Sopii hyvin normaaliaktiivisille, hieman aktiivisemmille ja herkille koirille. JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 50 UUTUUS! RIISTAKAMERA BURREL EDGE HD3G 249,NORM. 299,00 | RET820022, RET019494 Lähettää nopealla 3G-yhteydellä jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G-verkossa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat, parannettu valkotasapaino. Reagointiaika 0,6 s. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. -50€ RIISTAKAMERA BURREL EDGE HD+4G 299,NORM. 329,00 | RET820023 Nopealla 4G-yhteydellä jopa 12 Mpx:n kuvia ja 20 Mt:n HD-videoita. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Etäohjaus puhelimella. Tarkat päiväja yökuvat, parannettu valkotasapaino. Reagointi-aika 0,6 sekuntia. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. BURREL 3G / 4G RIISTAKAMERAN OSTAJALLE TURVAKOTELO KAUPAN PÄÄLLE! RAJOITETTU ERÄ! ARVO 39,90€ Hankkija_Metsastaja4_420x275.indd All Pages 23.6.2020 9.15
F ör jägare är de första ringduvorna ett säkert vårtecken. Duvbestånden har blivit starkare i hela landet och hoandet hörs numera också i stan. Ringduvorna är skygga skogsinvånare som beter sig alldeles annorlunda än artfränderna som häckar i gårdsträd i tätorter. Duvan flyger snabbt och skickligt. När den varsnar fara kastar den om kursen med snabba vingslag. På bråkdelen av en sekund försvinner den utom räckhåll för hagelskuren. Duvorna har brett ut sig ända till Ivalo i Lappland, vilket har väckt intresset för duvjakt i Torneåoch Rovaniemitrakten. I södra Finland är duvan redan en favorit för många jägare. Duvan bygger sitt bo i en grenklyka i en gran och de första äggen uppenbarar sig tidigt, vilket betyder att det inte är ovanligt med en andra kull ungar. Halvvägs in på sommaren kan vi beundra spelflygningen som går i vågor och förebådar den nya kullen. Hanen stiger med kraftiga vingslag upp på vågens krön för att därefter glida utför och samla krafterna för nästa stigning. Även om ringduvorna har blivit fler och fortsättningsvis ökar kraftfullt så ska vi jägare självfallet jaga med sans och måtta. Tips för duvjakten Räknat i antal har ringduvan i många år legat i toppen på avskjutningsstatistiken. Under de första veckorna av duvsäsongen är det många jägare med hund som aktivt inleder jakten och forsätter säsongen ända tills det är dags att narra de flyttande flockarna. Uppgiften att kartlägga flygrutterna och platserna där duvorna betar ger sysselsättning redan innan säsongen börjar. text och bilder Panu Hiidenmies Det går att jaga duva både på morgonen och eftermiddagen. Det händer att duvorna flyger ända till tidig kväll. Jägaren 4/2020 16
Se videon om jakt på ringduva på www.jagarentidningen.fi .fi Jägaren 4/2020 17
Utfodring eller självplock på ärtåkern? Avsikten med utfodringen är att få duvorna att stanna i området och att styra deras flygvägar. Skogsbilvägar, kalhyggen och plöjda åkrar är typiska platser för utfodring av duvor, och olika utfodringskonstruktioner och automater är populära lösningar. På menyn står spannmål, ärter och majs. Sprid ut duvfodret direkt på marken eller på stubbarna på en plats som är tillräckligt öppen så att duvorna upptäcker maten. De smakar gärna på saltkorn som kan strös på en sten eller blandas i fodret. Utfodringen lockar lätt till sig duvor från ett stort område eftersom de obesvärat flyger flera kilometer till platserna där de betar. Vid utfodring på marken eller med automater blir fåglarna lättare störda och flyttar till någon annan plats än om de betar på en bra åker med ärter eller säd. En sådan är dessutom bättre på att hålla kvar duvorna i trakten när jakten börjar. En åker med ärter eller liggande vete räknas till de säkraste duvbetena, men det är inte lätt att jämka ihop jordbruket med jakten. En skicklig jägare placerar sig under sträckvägen eller träden där duvorna brukar slå och låter bli att stöka till skörden på åkern. En ringduva faller inte alltid direkt efter skottet utan kan glidflyga ett gott stycke om träffen var dålig. Letandet efter fällda duvor – med hund eller utan – leder nästan alltid till skador på spannmålseller ärtskörden. Jägaren måste därför alltid ha tillstånd av markägaren. Bulvaner – prova dig fram Somliga jägare förlitar sig på utfodring medan andra ställer ut bulvaner på stubbåkern eller en kombination av båda två. Duvjakt med bulvaner är en intressant jaktform. Fler bulvaner ger inte nödvändigtvis bättre resultat. Bulvaner som rör sig är ett utmärkt lockmedel bara dagen är gynnsam. Ibland verkar duvorna rent av vara rädda för bulvanerna. Om det inte fungerar med många bulvaner eller om de rörliga bulvanerna inte drar duvor till sig så är det dags att byta taktik. Du kan minska på bulvanerna och plocka bort duvkarusellen. Du kan också lägga fällda duvor på marken med utbredda vingar eller på ett skaft så de ser ut att landa. I allmänhet fungerar bulvaner bättre på eftermiddagen än på morgonen. För ringduvans del handlar jakten med bulvaner om att prova sig fram, så det är fritt fram att använda sin fantasi. Det är inte heller ovanligt att jägare använder lockpipa, även om vi inte har lika mycket erfarenheter av effekten på duvor som på sjöfåglar. Via skjutbanan till passet Ringduvan är vår största duva, men är trots det ett litet mål för hagelgeväret. Framförhållningen, alltså svingen, ska sitta om det ska bli någon fällning. På längre håll och en duva som håller marschfart hamnar hagelsvärmen utan tillräcklig framförhållning ohjälpligt bakom. Även om det är duvjakten som inleder säsongen så Det lönar sig att satsa på kamouflagekläder. Börja jakten med att bygga en koja eller ett gömsle. På duvjakt är den apporterande hunden den starkaste länken. Jägaren 4/2020 18
ska jakten inte vara träning. Det etiska och fällande skottet skapar man på skjutbanan. Där testar jägaren före jakten träffbilden för haglen för att veta säkert att den stämmer. Duvjägare ska särskilt träna på lerduvor som kommer från sidan och flyger över med hög fart. I praktiken är variationerna stora på jakt och därför är compak sporting ett gott alternativ till exempelvis skeet. Det viktigaste är att öva koncentrerat och skjuta tillräckligt många skott. Inte utan apportör Den apporterande hunden är den viktigaste länken i kedjan för ett jaktsällskap som jagar duva. Efter en dålig träff kan fågeln landa långt ifrån och utan hund är det svårt att hitta ett så litet vilt i växtligheten. Även efter en bra träff kan det bli svårt att hitta fågeln om den faller rakt ner i ett bestånd med mjölkört eller i en plantering. Heta dagar och duvfjädrar innebär påfrestningar för hundens mun och apportören ska därför ha tillgång till friskt vatten att dricka. Varmt väder påverkar också tillvaratagandet av bytet Duvan är värdefull och ska hanteras med omsorg, från fällningen till grytan. Varma augustimorgnar och eftermiddagar innebär det här att duvan genast ska läggas i en viltpåse eller kylväska. Åtminstone i södra Finland lyckas hängningen bara i ett kylrum eftersom flugorna Före skottet: • Identifiera de fredade duvarterna • skjut i första hand unga duvor • skjut inte på enstaka fåglar • lämna inte kvar hylsor och skräp i terrängen • akta så inte haglen rasslar ner på taket på ett hus i närheten • håll säkerhetsavstånd även när du jagar med miniatyrgevär • avtala om hjälp av någon som har en apporterande hund • ordna så att den fällda duvan hastigt kan kylas ner • tävla inte om vem som fäller flest duvor • om det finns hus i närheten; berätta för dem som bor där om jakten och ge dem gärna någon duva! utgör en uppenbar olägenhet och i praktiken börjar köttet genast fördärvas om det inte kyls ner. En duva räcker till en delikatessmiddag för en person. Vanligen tar man bara vara på bröstbitarna, men också hjärtat och levern är utsökt vildmat av bästa slag. Av benen kan man koka en såsbas eller en buljong. De inre organen ger också smak. Läs mera om duvjakt i tidningen Jägaren på nätet. En bulvan på skaft ställs ofta bakom flocken så att den landar i motvind. Jägaren 4/2020 19
Använd Oma riista på ditt eget sätt Ursprungligen började jag använda Oma riista för att kunna ha jaktkortet och skjutprovet i elektronisk form. Nu använder jag tjänsten aktivt året om. text Karlo Ruotsalainen J ag har för vana att anteckna varje fällt vilt i viltloggen, för då kan jag senare gå tillbaka och kolla detaljer. När jag planerar en ny jakt så kan jag se efter vad jag har fällt tidigare. Det är ju omöjligt att flera år senare minnas varje fällning, så jag antecknar genast detaljer om djuret. Naturresursinstitutet använder jägarnas anteckningar om fällningar och observationer vid uppskattningarna av viltstammarna. Den som aktivt skriver noteringar skapar alltså värdefulla viltdata! Den som systematiskt antecknar samtliga fällda vilt i Oma riista slipper dessutom hålla reda på vilka arter som det ska göras fällningsanmälan för. Den här egenskapen är nyttig, i synnerhet efter den första augusti då gruppen arter som kräver anmälan blir större. Nättjänsten har egenskaper som appen saknar Oma riista finns både som nättjänst och som mobilapp. Mitt eget användande handlar främst om appen som jag använder som karta i terrängen, i stället för licenser på papper och som anteckningsmaterial för bytet. Dessutom gillar jag appens genvägar, som till jakttiderna. Många har säkert börjat använda tjänsten för att det blir så enkelt att ha licenserna med sig, i synnerhet som den numera också fungerar för Forststyrelsens tillstånd. Jag brukar använda Oma riistas nättjänst när jag behöver studera kartan närmare på en stor skärm eller kolla någonting om jaktföreningen. Nättjänstens viktigaste egenskaper är möjligheten att ansöka om jaktlicens, sköta föreningsärenden och skicka meddelanden. En annan nyttig egenskap är möjligheten att kolla föreningens områden eftersom det är svårt att minnas gränser utantill, i synnerhet om området är splittrat. Enkel och okomplicerad att använda Tjänsten Oma riista kostar ingenting. För att börja använda den behöver du en fungerande epostadress och för identifieringen nätbankskoder eller mobilcertifiering. Om detta ändå inte lyckas så hittar du anvisningar på Viltinfo och riista.fi. Att komma igång går fort, men för min egen del blev det en fördröjning för att jag saknade nätbankskoder. Jägaren 4/2020 20 Ungd msredaktionen
Felaktiga föreställningar J ag får höra en hel del kommentarer av jämnåriga ungdomar om att jag jagar. När jag nämner min hobby blir reaktionen ofta överraskning. Den intressantaste kommentaren går ungefär så här: Tänk att nån ids slösa värdefull tid på en hobby där gamla och grymma stormagade gubbar dödar oskyldiga djur. Jakten har blivit främmande för ungdomarna och därför är fördomarna och missuppfattningarna så starka. Det måste det bli en ändring på! Bakom de negativa kommentarerna ligger en väldig okunskap. Folk är rädda för sådant som är nytt och främmande. Så fort tillfälle ges försöker jag rätta till de felaktiga föreställningarna så sakligt och begripligt som jag kan. Det är bäst att svara uppriktigt på kommentarerna. Bland mina jämnåriga råder det delade åsikter om jagandet eftersom det handlar om ett rätt sällsynt fritidsintresse bland dagens ungdomar. För det första förstår ungdomarna inte meningen med jakten och för detandraärtröskelnförattbörjajagahög.Ändåfinns där en gnutta intresse eftersom många har nämnt att farfar eller morfar jagar. Det är trevligt att jaga tillsammans med de gamla vanliga gubbarna, men med tanke på framtiden måste vi tänka på ungdomarna och släppa in nya medlemmar. Men av nya medlemmar krävs att de ska kunna och veta allt och helst också äga mark för att bli insläppta i en förening. Kriterier av det här slaget gör det svårare att börja jaga. Det kommer inga nya jägare och snart vet ingen ensomattjaktenfinnsomviintesläpperinnyaenergiska ungdomar. Ett inslag av yngre ansikten kring jägarbrasan ger omväxling till de gamla vanliga gubbskäggen. JOHAN SALMINEN Snart börjar det! Snart har det åter igen gått ett år och ett nytt jaktår börjar. Innan hundarna kan släppas eller sjöfågeljakten inledas så är det för många duvjakten som gäller. text Hanna Metsälä I nled förberedelserna för djuvjakten som börjar den 10 augusti i god tid. Somliga har anlagt viltåkrar som nu växer så det knakar. Andra lägger ut spannmål av olika slag eller ärter som duvorna älskar. Väldigt många använder bulvaner. Snart knäpper viltkameran bilder av duvor, vilket betyder att lockandet med foder har lyckats. Medan augusti närmar sig förbereder duvjägarna också säkra och bra pass. Kamouflagenät ger bättre skydd mot upptäckt eftersom sådana är terrängfärgade och lurar duvorna. Det går förstås att klara sig utan kamouflagenät eftersom buskar och små träd också döljer. Grön klädsel är A och O vid duvjakt. Se över utrustningen Försumma inte att se över utrustningen före jakten. Augustimorgnar kan vara kalla och kräver varm jägarklädsel. En rejäl ryggsäck bör jägaren ha och i synnerhet sådana med pall är praktiska på passet. Packa ner matsäck och någonting att dricka. Sen är det en annan femma om det finns tid för en kaffepaus; precis när jägaren tänker hugga in på smörgåsen så kommer det en duva flygande! Kontrollera hagelgeväret före det nya jaktåret och putsa det vid behov. Byt choketuberna från dem du använder på banan till dem du jagar med och åk en sväng till patronbutiken. När översynen är gjord återstår att ivrigt vänta på premiärmorgonen. För många är det duvorna som utgör inledningen på jaktåret, som sedan rullar i gång. Jag önskar er alla säkra skott och givande stunder i naturen! Jägaren 4/2020 21 K lumn
P å min hemort Suomussalmi i Kajanaland grundade jag i våras två punkter för sjöfågelinventering och valde dem för att de var lätta att nå och hade god utsikt. Båda är fridfulla insjöstränder och på åtminstone den ena platsen häckade änder i fjol. Jag mejlade uppgifterna för punkten till Naturresursinstitutet och fick anvisningarna för inventeringen i retur. Till de obligatoriska uppgifterna hör bland annat punktens koordinater, längden på strandlinjen och arean på området som inventeras. Allt detta går enkelt att räkna ut på Karttapaikka. Parräkningen och kullräkningen Jag kunde göra parräkningarna i slutet av maj och början av juni eftersom isarna gick upp rätt sent i Kajanaland i våras. Den första parräkningen ska helst göras en vecka efter islossningen, vilket betyder att räkningarna görs vid olika tider på olika håll i landet. Den andra räkningen görs ungefär en eller två veckor efter den första. Kullarna räknas i juli från samma punkter. Till den första inventeringspunkten promenerade jag hemifrån. Efter en stund såg jag en kniphane simma omkring en bit längre bort. Jag återvände hem och skurKikare och andungar På våren återvänder sjöfåglarna från södern till Finland för att häcka. Vi måste följa med fågelstammarnas storlek för att få tillförlitliga data om fåglarnas antal, både regionalt och nationellt. Hur går detta egentligen till? text och bild Reetta Hokkanen rade iväg med skotern till den andra inventeringspunkten. Där tog räkningen några minuter. Med mig hade jag kikare, kamera och anteckningsmaterial. Utöver kniphanen såg jag ett bläsandspar och ett gräsandspar. Jag skrev in samtliga observationer på laji.fi på nätet. Nu väntar jag otåligt på kullräkningen. De viktigaste arterna som räknas är knipa, gräsand, kricka, bläsand och sothöna, men observationer av andra sjöfåglar noteras också. Det viktiga är att veta fågelarten, antalet och könet på de vuxna. Avstå inte från inventeringen bara för att du inte kan varenda art. Det räcker med att kunna grunduppsättningen. Ett betydelsefullt arbete Vem som helst får delta i inventeringen, men de flesta som gör det är jägare eller andra frivilliga. Det är spännande att smyga ner till stranden och observera fåglarna; samma spänning som jägare vill uppleva när de jagar. Samtidigt stärker räknandet ens egen artoch områdeskännedom. Själv började jag räkna sjöfåglar eftersom jag vet att det är ett betydelsefullt arbete. På hösten kan jag sedan med gott samvete jaga eftersom jag har dragit mitt strå till stacken för viltstammarna. Vid den andra fågelräkningen blev det, som Hokkanen uttrycker saken, full pott, det vill säga 21 krickor. Nähdään metsällä ja täällä: tracker.fi – facebook.com/tracker.fi TRACKER HUNTER 6 TRACKER ARTEMIS Tracker Artemis – tulevaisuuden koiratutka pitää sisällään hyväksi todettua sekä uutta teknologiaa. Tuki 2G-verkolle, mutta myös uudelle NB-IoT / LTE-CAT M1 -verkolle, joka on vähän energiaa kuluttava ja kuuluvuudeltaan aiempaa parempi IoT 4G-teknologia. Uutuutena uniikki ääninäytteen tilaus: tilaa ääninäyte koiralta, kuuntele kartalta, jaa kavereille tai fiilistele jälkipeleissä. Lue lisää verkkosivuilta tai kysy jälleenmyyjältämme. NB-IOT LTE-CAT M1 KUUNTELE HAUKKU KARTALTA ETÄKÄYTETTÄVÄT LED-VALOT GPS/GLONASS 3200 mAh LATAA UUSI OHJELMA NYT! Jägaren 4/2020 22 Ungd msredaktionen
Nähdään metsällä ja täällä: tracker.fi – facebook.com/tracker.fi TRACKER HUNTER 6 TRACKER ARTEMIS Tracker Artemis – tulevaisuuden koiratutka pitää sisällään hyväksi todettua sekä uutta teknologiaa. Tuki 2G-verkolle, mutta myös uudelle NB-IoT / LTE-CAT M1 -verkolle, joka on vähän energiaa kuluttava ja kuuluvuudeltaan aiempaa parempi IoT 4G-teknologia. Uutuutena uniikki ääninäytteen tilaus: tilaa ääninäyte koiralta, kuuntele kartalta, jaa kavereille tai fiilistele jälkipeleissä. Lue lisää verkkosivuilta tai kysy jälleenmyyjältämme. NB-IOT LTE-CAT M1 KUUNTELE HAUKKU KARTALTA ETÄKÄYTETTÄVÄT LED-VALOT GPS/GLONASS 3200 mAh LATAA UUSI OHJELMA NYT! PB
M ed största sannolikhet fanns det här i landet 30 familjeflockar, av vilka 24 hade sitt revir innanför gränsen. Det totala antalet revir låg kvar på samma nivå, men andelen flockrevir var större än i mars 2019. Vargstammen i vårt land har vuxit under de senaste åren Det uppskattade totala antalet familjeflockar var i mars i år ungefär 40 procent större än för tre år sedan. Ökningen av antalet flockrevir som i sin helhet ligger innanför landets gränser (bild 1) har varit ännu tydligare. Tyngdpunkten i västra Finland 18 av flockreviren i vårt land låg i det västra stamförvaltningsområdet och 11 i det östra stamförvaltningsområdet. I renskötselområdet fanns ett sannolikt flockrevir. Vargstammen har potential att växa fort. En uppgång förutsätter att det finns ledigt utrymme för nya revir och att födan räcker till för nya familjeflockar. För ett år sedan, i mars 2019, uppgick andelen revir med en familje flock till 51 procent av samtliga revir medan andelen i mars i år uppgick till 65 procent. Att andelen har ökat sedan fjolåret pekar å ena sidan på en lyckad produktion av ungar och å andra sidan på att det har bildats få nya revir. Stora regionala skillnader I likhet med tidigare år var reviren i västra Finland koncentrerade till områdets västra del medan reviren i östra Finland var koncentrerade till områdets östra och norra delar (bild 2). Under den gångna vintern var vargstammens täthet störst i ett område på cirka 2000 Vargflockarna har blivit fler I mars i år var det totala antalet vargflockar 25 procent större än året innan. text Ilpo Kojola, Samu Mäntyniemi, Samuli Heikkinen, Katja Holmala och Antti Härkälä, Naturresursinstitutet (Luke) bild Mari Tikkunen Jägaren 4/2020 24
Flockar Samtliga revir Reviren på den finska sidan Par 10 20 30 2017 2018 2019 2020 bild 1 Antalet flockoch parrevir i mars åren 2017–2020 Parreviren inkluderar några revir med två eller tre vargar. bild 2 Reviren med familjeflockar (> 3 individer) och sannolika par inom landet i mars 2020. Reviren 2020 Jägaren 4/2020 25
bild 5 Det retroaktivt uppskattade antalet familjeflockar och par åren 2017-2020 och prognosen till mars 2021. bild 4 Sannolikhetsfördelningen för antalet familjeflockar och par Det största möjliga värdet på sannolikheten är ett, vilket motsvarar 100 % sannolikhet. Siffrorna inom parentes anger antalet flockar och par med 90 % konfidensintervall. kvadratkilometer (Laitila, Mynämäki, Pöytyä) i Egentliga Finland. Där påträffades tre flockar som var stora för våra förhållanden. Den starka vitsvansstammen i området torde vara en bidragande orsak till att vargtätheten är så hög. Högre täckning på materialet Uppskattningen av läget i mars under innevarande år bygger på en väldig mängd observationer som de frivilliga rovdjurskontaktpersonerna har skrivit in i Tassen. Under perioden första augusti 2019 till sista februari i år bokfördes 1126 observationer av flockar (det vill säga minst tre vargar) och 1357 observationer av par. Det här var 51 % fler observationer av flockar och 36 % fler observationer av par än under samma tid ett år tidigare. På 845 av proverna, främst avföring, gjordes genetiska analyser och på 679 prover gick det att identifiera individen. Proverna var 39 % fler och de lyckade analyserna 42 % fler än i materialet som bildade underlag för uppskattningen av stammen i fjol. Andelen revir som avkastar en tillräcklig mängd insamlade prover har ökat år för år, men ännu har vi en lång väg kvar till fullständig täckning enligt den svenska modellen. För renskötselområdet bygger materialet till största delen på de vargar som har fällts där (16 individer). I sydöstra renskötselområdet fanns en flock som eliminerades med jaktlicenser före årsskiftet. Uppskattningens nya metoder För uppskattningen av antalet individer per revir och revirtyp (en ensam varg, ett par, en flock) utvecklades en matematisk modell som bygger på en sannolikhetskalkyl. Modellen bearbetar Tassen-observationerna, DNA-proverna och den kända avgången i reviren, och förenar dem till en sannolikhetsfördelning. Utajärvireviret (bild 3) är ett exempel på metoden. Där identifierades fyra individer genom DNA-proverna, vilket med hundra procents sannolikhet klassificerade reviret som ett flockrevir. Det sannolikaste antalet individer var fyra, men med cirka 18 procents sannolikhet kunde det finnas fem eller sex vargar i reviret. Utgående från det uppskattade antalet individer per revir beräknade vi en sannolihetsfördelning för familjebild 3 Sannolikhetsfördelningen för antalet individer och revirtyper för Utajärvirevire Sannolikhetsvärdet 0,8 betyder 80 procents sannolikhet. Sa nn ol ikh et 0.0 0.4 0.8 1 Par Flock Ensam 2 3 4 Antal individer Revirtyp 5 6 7 0.00 0.15 37 39 41 43 45 47 49 51 Sa nn ol ikh et Samtliga par och flockar tillsammans (43–49) 0.00 0.15 24 26 28 30 32 34 36 38 Sa nn ol ikh et Samtliga flockar (27–33) 0.00 0.15 19 21 23 25 27 29 31 Sa nn ol ikh et Samtliga flockar i Finland (21–27) 1 2 3 4 5 0.00 0.3 4 5 6 7 8 9 Sa nn ol ikh et Gränsflockarna (5–7) 0.00 0.3 Sa nn ol ikh et Gränsparen (1–3) 0.00 0.15 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Sa nn ol ikh et Samtliga par (13–20) 0.00 0.15 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Sa nn ol ikh et Samtliga par i Finland (10–18) 1.4.2017 1.4.2018 1.4.2019 Vargstammens årstidsvariationer 1.4.2020 1.4.2021 11.11.2017 11.11.2018 11.11.2019 11.11.2020 An ta l Flockarna Paren 20 40 60 Retroaktiv uppskattning 2017-2020 Prognos 2020-2021 Samtliga revir Kotimaiset Sievi-kevytsaappaat kaikkeen ulkoiluun Sievi Light Boot Camo on mukava ja turvallinen jalkine työhön ja vapaa-aikaan. Polyuretaanimikrosolurakenne tekee jalkineesta erittäin kevyen, käytössä miellyttävän ja kulutusta kestävän. Teräksinen naulaanastumissuoja antaa ryhtiä ja kiertojäykkyyttä epätasaisessa maastossa kävelyyn ja samalla ehkäisee terävien esineiden tunkeutumisen pohjan läpi. • Kevyt ja hyvin jalkaan sopiva • Polyuretaanisaapas kestää pidempään kuin useimmat kumisaappaat • Tilava, pohjoismainen lesti • FlexStep®joustopohja ja liukastumista estävä pohjakuviointi • Pohjakuviointi puhdistaa itsensä tehokkaasti liasta • Ei hankaavia ja hiertäviä saumoja • Erinomainen lämmöneristyskyky • Kestää vettä, öljyä ja useita kemikaaleja • Jalasta riisumista helpottava kantapykälä • Vuorimateriaalin ansiosta kuivattaminen on nopeaa ja helppoa • Lyhennettävä varsiosa Jägaren 4/2020 26
FRAMTIDSUTSIKTER Täckningen hos uppföljningsmaterialet för vargstammen har under de senaste åren blivit avsevärt bättre. Det här har vi den stora skaran av frivilliga observatörer och provinsamlare att tacka för. Även Naturresursinstitutet har satsat rejält på att utveckla uppskattningen av stammen. Arbetet med att utveckla uppföljningen ska fortsätta. Det finns fortsättningsvis regionala aktivitetsskillnader beträffande arbetet med att observera och att samla in prover, som borde jämnas ut. En av målsättningarna för de kommande åren är att utsträcka den DNA-baserade uppföljningen till samtliga kända vargrevir. Under de två, tre närmaste åren kommer vi att öka effekten i DNA-metoderna tack vare den nya analysapparatur som ska skaffas till institutet. Apparaten bygger på den såkallade SNP-tekniken som gör analyserna billigare och snabbare. Liknande apparatur används i Sverige och Tyskland i arbetet med att följa med vargstammen. I Sverige kan de som skickar in prover läsa analysresultaten på nätet några veckor senare. Den här metoden kommer säkerligen att höja aktivitetsnivån bland de frivilliga provinsamlarna. Vid analysen är majoriteten av individerna i den svenska vargstammen identifierade redan till årsskiftet. I Sverige följer vargforskarna i första hand läget i början av vintern och stamuppskattningen för föregående vinter publiceras på försommaren, liksom vi gör även här i Finland. flockarna och paren i vår vargstam. Den visar trovärdigheten hos varje givet antal flockar och par (bild 3). Den högsta stolpen visar det sannolikaste antalet flockar eller par. Ju lägre stolpe desto lägre sannolikhet för detta antal flockar och par. Ett exempel: Antalet familjeflockar är med 20 % sannolikhet 30, men med 18 % sannolikhet finns det 29 familjeflockar. Summan av sannolikheten för samtliga utfall är 100 %. I mars innevarande år strövade beräkningsvis 29-41 flockar i landet Stamuppskattningen för mars beskriver läget när vargstammen befinner sig på minimum. De nya ungarna föds i april-maj och därefter blir stammen efter hand mindre. I november strövar här i landet enligt prognosen och med 90 procents sannolikhet 29 till 41 familjeflockar och 22 till 36 par (bild 4). Prognosen inkluderar både flockarna som rör sig över gränsen och flockarna där den ena reproduktiva individen har dött. Med anledning av det stora antalet kullar våren 2019 kommer antalet strövande vargar sannolikt att vara aningen större än under tidigare år och fler nya par än tidigare kommer sannolikt att bildas till våren 2021. Vi riktar vårt varmaste tack till de frivilliga och Lukes terräng personal för insamlingen av materialet. Kotimaiset Sievi-kevytsaappaat kaikkeen ulkoiluun Sievi Light Boot Camo on mukava ja turvallinen jalkine työhön ja vapaa-aikaan. Polyuretaanimikrosolurakenne tekee jalkineesta erittäin kevyen, käytössä miellyttävän ja kulutusta kestävän. Teräksinen naulaanastumissuoja antaa ryhtiä ja kiertojäykkyyttä epätasaisessa maastossa kävelyyn ja samalla ehkäisee terävien esineiden tunkeutumisen pohjan läpi. • Kevyt ja hyvin jalkaan sopiva • Polyuretaanisaapas kestää pidempään kuin useimmat kumisaappaat • Tilava, pohjoismainen lesti • FlexStep®joustopohja ja liukastumista estävä pohjakuviointi • Pohjakuviointi puhdistaa itsensä tehokkaasti liasta • Ei hankaavia ja hiertäviä saumoja • Erinomainen lämmöneristyskyky • Kestää vettä, öljyä ja useita kemikaaleja • Jalasta riisumista helpottava kantapykälä • Vuorimateriaalin ansiosta kuivattaminen on nopeaa ja helppoa • Lyhennettävä varsiosa Jägaren 4/2020 PB
Jägaren 4/2020 28
M orkullan är ett vilt som få jägare här i landet är särskilt intresserade av, vilket också visar sig i avskjutningsstatistiken. Mellan 2000 och 6500 morkullor blir fällda per säsong trots att antalet häckande par här i landet uppgår till cirka 120 000. Stammen skulle alltså klara en kraftigare beskattning. Det här har noterats av utländska morkullsfantaster som kommer hit varje år från i synnerhet Frankrike och Italien. Jag har varit guide för några av dem och på köpet fått inblickar i de kontinentala traditionerna kring morkullsjakten, som är någonting alldeles speciellt. Nere på kontinenten är jakten på morkulla en väldigt uppskattad och populär jaktform med ett antal traditioner som i våra ögon förefaller märkliga eller till och med lustiga. En av dem är att samla på morkullstroféer, vilket åtminstone jag för min del i min ungdom aldrig skulle ha kommit på tanken att göra när jag hade fällt en morkulla. Morkullan är en av få fåglar som jägare samlar troféer av. En morkullsfjäder som ståtar i jägarhatten är på kontinenten tecknet på en riktig jägare. Finns jaktformer att välja på Morkullan är svårskjuten. Den störtar upp med schwung och kastar hit och dit när den fått upp farten. Utan hund hinner morkullan dessutom i regel överraska jägaren när den hastigt flyger upp nästan under fötterna på honom, eftersom det är så svårt att urskilja en morkulla som trycker på marken. Morkullans fjäderdräkt är synnerligen väl terrängkamouflerad och en orörlig fågel är så gott som omöjlig att få syn på. Jakten på morkulla kan bedrivas på flera olika sätt. Mina första morkullor fällde jag på en åker igenvuxen med vide. Vi var tre jägare som gick i bredd genom snåren med mig på högerkanten. Jägarna som jagar i kedja torde fortsättningsvis vara den största gruppen i vårt land som ägnar sig åt morkulla eftersom arten fortfarande betraktas som en bifångst. På vårjaktens tid fälldes morkullor åtminstone i några länder utmed rutten som hanarna följde under spelflykten. Jakten med stående och stötande hundar är sannolikt den vanligaste jaktformen bland morkullsjägarna. Jag har varit med några gånger när det var en spaniel som finkammade snåren. Som jaktform står metoden närmare jakten med kedja eftersom fågeln, när den stöts upp av hunden, håller hög hastighet. Skytten måste därför vara vaken hela tiden. Jaktformen som ligger mig närmast hjärtat är att jaga tillsammans med en stående hund. En morkulla håller i regel bra för hunden och medan hunden arbetar hinner jägaren förbereda skottet. Var jaga? ”Du ska gå dit där det kilar omkring småkryp på marken”, rådde mig en gentleman som jagade morkulla med en engelsk setter. Det var då när jag hade börjat jaga morkulla på större allvar. Och han hade rätt. Morkullan håller till på platser med frodig växtligheten och ”småkryp som kilar omkring på marken”. Morkullan är en vadare som lever i skogen och skogen ska vara varm, fuktig och frodig. I regel dominerar lövträden där. På finska heter morkullan lehtokurppa och ”lehto” betyder ju lund! En annan populär terrängtyp är fuktiga granbestånd med inslag av lövträd. Mitt bästa jaktområde är just en sådan grandominerad blandskog som gränsar till ett fuktigt kärr. Där finns mossa, ormbunkar och buskar i stora mängder. Och ständigt dunkel. Platser som skogen har återtagit, som forna åkrar och torvtäkter, är också utmärkta morkullsmarker. Varje år har jag skjutit några morkullor vid kanten av en videbevuxen före detta torvtäkt och på några grönskande åkerholmar i hemknutarna. I regel hittar man morkullan i de tätaste snåren på platsen, men visst finns det undantag. Min sista Morkullan bjuder på utmaningar Jag känner inte särskilt många jägare som den 20 augusti vänder ryggen till stränder och vattendrag och i stället styr stegen till lundartade skogar och frodiga granbestånd. Där gömmer sig en fågel som bjuder jägarna på upplevelser, utmaningar och en delikatess att stoppa i grytan. text Jouni Kantonen bilder Tuomo Karsikas och Jouni Kantonen Jägaren 4/2020 29
derar jag orange klädsel (väst + hatt). Det ökar säkerheten eftersom tempot på jakten kan vara högt. Kängorna ska vara stadiga och vattentäta eftersom typiska morkullsmarker är fuktiga, oavsett hur många plusgrader termometern visar. Som vapen fungerar i praktiken vilket hagelgevär som helst, men choketuberna ska vara generösa. Min egen morkullsbössa har 25 tums pipor och chokerna är förbättrad cylinder och halv choke. Den här bössan är mycket snabbare i vändningarna än sina långpipiga kolleger och passar därför utomordentligt väl till den här jaktformen. Hagelgevär i kalibrerna 16 och 20 fungerar också väldigt bra. Lämplig hagelstorlek rör sig kring 2,5 mm (7). En lätt 32 grams laddning har då tillräckligt med hagel för god täckning på kort håll. Mina morkullor har jag oftast skjutit på 15 till 20 meters håll. Den som inte fäller sin morkulla på det avståndet kan ge hoppet förlorat. morkulla i fjol befann sig i kanten av en torr mo med glest trädbestånd, där hunden fann den under en en. Medan jag satte kurs på hunden var jag säker på att den hade hittat en tjäder och bytte till grövre hagel i pipan. Alldeles i onödan. När jaga? Jakttiden för morkulla är den samma som för de flesta sjöfåglar, det vill säga från 20 augusti klockan 12 till den sista december (åtminstone i fjol). Slutet på säsongen saknar betydelse eftersom våra morkullor då redan solar sig i sina övervintringsområden. Själv har jag tagit till vana att genast efter tolvslaget på premiärdagen gå och finkamma mina vanliga ställen. Det brukar ge resultat. Man hinner med ändernas kvällsflykt också och i mina hemtrakter börjar den bästa andsäsongen egentligen först med septemberregnen. Jag brukar passa på att kolla mina morkullsställen om jag råkar jaga annat i närheten. Höstflyttningen i oktober är ett kapitel för sig eftersom fåglar från de övriga delarna av landet då kommer till södra Finland. I synnerhet i fuktiga granbestånd kan man då påträffa morkullor i stora skaror som tankar inför flyttningen. Om det uppstår slingrande spår i mosstäcket och mosstussar som ligger upp och ner så är det bäst att ta hunden och hagelgeväret med sig. Bytet kan bli överraskande stort eftersom det kan finnas tiotals morkullor på ett litet område. Mitt eget ”rekord” lyder på sju morkullor i ett hektarstort granbestånd. Morkullan på middagsbordet ”På den där köttmängden blir du då inte fet!” utbrast en jägare av det gamla gardet när jag visade morkullan som jag hade fällt. Det hade han alldeles rätt i eftersom köttet främst finns på bröstet, men inte mer än cirka 300 gram. Själv betraktar jag fågeln som en verklig delikatess, smaken är distinkt och faller åtminstone mig i smaken. Morkullans kött är ljust och mört, och det ska absolut hänga länge för att den fina smaken ska framträda. Beträffande matlagningen är jag ändå ingen extrem kock i motsats till många av våra europeiska jaktkamrater som serverar morkullan med huvudet kvar och ibland till och med tarmarna också. Jag har grillat hela morkullor i ugn, och även rökt morkullor hela. Fileerna brukar hamna i stekpannan. Till morkullan har jag serverat röstipotatis, kålpaj, pilaffris med mera liknande. Såsen kan med fördel göras på inhemsk svamp, exempelvis kantareller eller någon sopp. Ett lätt och friskt rödvin med bärsmak blir ett utmärkt val, liksom äkta kvalitetsäppelcider, som mina franska gäster lärde mig att dricka till morkulla. Annars hade nog ett sådant experiment förblivit ogjort. Om utrustningen Morkullsjakten innebär ett rumsterande i snåren, så jägaren måste skydda kläderna mot kvistar. Bland europeiska morkullsjägare förekommer det ofta västar och byxor av läder. Åtminstone i södra Finland behövs den skyddande klädseln inte bara för kvistarna utan också mot fästingarna. Dessa håller beklagligtvis gärna till på samma platser som morkullorna. Skydda också hundarna mot fästingar. Om flera jägare deltar i en jakt rekommenEn högt uppskattad fågel Det finns inte många fåglar som har en egen jakttidning, men morkullan har det. Åtminstone i Frankrike ges det ut en sådan. Det samma gäller för vapnen; flera europeiska tillverkare gör hagelgevär som är avsedda uttryckligen för jakt på morkulla. På de här bössorna är den ena pipan ofta räfflad för att ge hagelsvärmen en rejäl spridning på kort håll. I Centraleuropa blir den som skjuter sin första morkulla föremål för särskild uppmärksamhet. Han får kanske bjuda jaktsällskapet på middag eller kyssa sin morkulla där bak. Kanske får han ett diplom för sin bedrift. Den första morkullan hamnar sällan i grytan utan blir i regel uppstoppad och ställd på paradplats i skyttens hem. Jag har ett par gånger haft tillfälle att närvara vid en sådan fest och visst känns det lite speciellt för en inbunden finne som undertecknad. De som har skjutit dubblé utgör sedan ett kapitel för sig. I flera länder har de här virtuoserna en egen klubb där den som skjuter en dubblé får bli medlem. Bedriften ska intygas av två andra personer och göras med en och samma anläggning. Här kan nämnas klubben The Shooting Times Woodcock i England och Dansk Sneppeklub i Danmark. Flera av de här klubbarna delar ut eller säljer rekvisita till sina medlemmar som utåt visar att detta är en baddare till jägare. Flera av klubbarna arrangerar dessutom en årlig sammankomst för medlemmarna med god mat och ädla drycker. Eftersom arten är ett populärt och eftertraktat fågelvilt så har det i flera länder införts begränsningar. I vissa länder får hunden inte ha någonting annat än en bjällra om halsen som visar hur hunden rör sig och när den står. För morkullsjägare som kommer till Finland är det därför ofta en otrolig upplevelse att få jaga ”fritt”. Pejlhalsbandet som jag har på mina egna hundar väcker stor förvåning hos mina gäster. Jägaren 4/2020 30
Fågeln som utbildar hunden En av mina bekanta har kallat morkullan en ”enögd utbildare”. Med detta avsåg han artens sätt att trycka sig mot marken till sista stund och samtidigt hålla ett (bara det ena!) öga på hunden. Det är inte ovanligt att en stående hund kan stå precis framför fågeln utan att den flyger upp. Det här kan utnyttjas på flera sätt vid utbildningen av hunden. För en självsäker och otålig hund kan arbetet med en morkulla lära den att ha tålamod och samarbeta med jägaren. För att inte tala om morkullans uppflog; rätt upp och fort! Jag har inte råkat på en enda ung stående hund som efter morkullans uppflog skulle ha följt efter den. Snarare står hunden där och ser häpen ut: Vart tog den vägen? Morkullan flyger nästan alltid upp så hastigt att inte ens en dummare hund skulle försöka följa efter. Nu är det på sin plats att berömma hunden för att den stannade kvar. Det svåraste för en hönshund är i regel apporten. I synnerhet hundar med intresse för hönsfåglar tycker att det är jobbigt och plågsamt att apportera en morkulla. För mina egna hundars del har det lyckligtvis inte förekommit någon ovilja att apportera eftersom mina jaktmarker är rätt snåriga och utan hund hade mången morkulla gått förlorad. Där någonstans är den! Och visst var den där. Strax bakom stammen, knappt ens två meter från hunden. Jägaren 4/2020 31
PB #BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-FREEDOM mallit: UUTTA Nyt myös valaistu ristikko! TWILIGHT LINSSIJÄRJESTELMÄ HYVÄLLÄ VALONLÄPÄISYLLÄ VETTÄ JA NAARMUJA EHKÄISEVÄ LINSSINPINNOITUS HELPOT JA SELKEÄT SÄÄDÖT TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-Freedom 1,5-4x20 Duplex 299€ VX-Freedom 1,5-4x20 FireDot valaistu 589€ VX-Freedom 2-7x33 Duplex 299€ VX-Freedom 3-9x40 Duplex 389€ VX-Freedom 3-9x40 FireDot valaistu 589€ VX-Freedom 4-12x40 TriMoa 469€ VX-Freedom 6-18x40 TriMoa SF 779€ VX-FREEDOM VX-FREEDOM KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • HINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2020 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY
stängslet, men krafterna hade inte räckt till utan frambenen hade tagit i den översta tråden. Av farten hade den gjort en kullerbytta och landat huvudstupa på ena hornet. Som gick av och nacken likaså, med dödlig utgång. Varmt blod strömmade ut när jag stack den. Jag skar ut köttet kring nacken och måste kassera lika mycket blodigt kött som efter ett vanligt skott. Polisen beviljade inte någon ny licens som ersättning för älgen som dött på det här viset eftersom hunden hade följt efter den. Den unga tjuren med ynka två taggar räknades alltså som en fällning. Men vår jaktförening led inte annan skada än en försämring av förhållandet mellan kalvar och vuxna i avskjutningsstatistiken. V i var ute och jagade älgkalv sent i november. Vi såg tecken på älg i ett litet område, så vi ringade in det och släppte hunden. Hunden fann mycket riktigt en älgtjur, som blev skrämd och skenade iväg. Hundägaren följde sin hund på GPS:en och märkte att den rörde sig i riktning mot ett rejält stängsel för biffkor en dryg kilometer bort, så han skyndade iväg för att hinna till stängslet före hunden. Väl där såg han ett stort djur som låg vid stängslet. Djuret visade sig vara älgen som vi hade sett strax innan. Nu låg den innanför stängslet med bruten nacke och huvudet under kroppen. En tio centimeter tjock stängselstolpe hade gått av, men taggtråden var hel. Älgen hade i sitt uppskrämda tillstånd försökt hoppa över text Leo Tarssanen teckning Antti Yrjölä Älgen som föll utan ett enda skott Jägaren 4/2020 33 Det händ sig på jakt #BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-FREEDOM mallit: UUTTA Nyt myös valaistu ristikko! TWILIGHT LINSSIJÄRJESTELMÄ HYVÄLLÄ VALONLÄPÄISYLLÄ VETTÄ JA NAARMUJA EHKÄISEVÄ LINSSINPINNOITUS HELPOT JA SELKEÄT SÄÄDÖT TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-Freedom 1,5-4x20 Duplex 299€ VX-Freedom 1,5-4x20 FireDot valaistu 589€ VX-Freedom 2-7x33 Duplex 299€ VX-Freedom 3-9x40 Duplex 389€ VX-Freedom 3-9x40 FireDot valaistu 589€ VX-Freedom 4-12x40 TriMoa 469€ VX-Freedom 6-18x40 TriMoa SF 779€ VX-FREEDOM VX-FREEDOM KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • HINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2020 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY
Viltåkrarna drar till sig älgar så länge där finns någonting att äta. 34 Jägaren 4/2020
J aktföreningen Köörtilän metsästysseura har såpass små och splittrade marker att vaktjakten vid en åker redan av det skälet har blivit föreningens huvudsakliga jaktform. Under hela den tid som jag har jagat har nästan alla älgar blivit fällda på vaktjakt, förklarar 19-åriga Aaro Tommila som hör till ungdomarna i föreningen. Jakten är lugn och sansad och det blir aldrig något besvärligt läge där man ju ändå ska avstå från att skjuta. Köttet är gott eftersom skottet sitter i lungorna och det blir inget ”stresskött” eftersom älgen inte har drivits, säger Tommila och räknar upp vaktjaktens klara fördelar jämfört med andra jaktformer. Kallträskföreningens marker klyvs av den livligt trafikerade riksväg 8, vilket innebär svårigheter för jakten med hund. På grund av de senaste årens stora mängder älgar och jaktlicenser prioriterar vi jakten på åker och försöker ta vara på hela jaktsäsongen. Över hälften av älgarna blir fällda på en åker, konstaterar Ari Ahola som är en av föreningens ivrigaste ”älgvaktare”. I september när älgarna brunstar så beter de sig annorlunda än längre fram på hösten. Tjurarna visar sig på åkrar utan att äta någonting och gör det också mitt på dagen. Kalvarna kan vara tillsammans på en åker utan att hålla sig i närheten av sin mor. I oktober är älgarna åter igen enbart intresserade av mat och deras tider stämmer bättre överens med solens dygnsrytm, förklarar Ahola. ÄLGJAKTSMETODER, DEL 5 Älgjakten på åker är inte någon allmän jaktform, men för jaktföreningen Köörtilän metsästysseura i Sastmola på västkusten och Kallträskin Erä på gränsen mellan Kristinestad och Sastmola är det ett fungerande och uppskattat sätt att nå avskjutningsmålen. text Joni Saunaluoma bilder Joni Saunaluoma och Jussi Peurala Älgjakt på åker Jägaren 4/2020 35
Viltåkrarna är effektiva I bägge föreningarna sår medlemmarna några viltåkrar på beprövade ställen. – Vi sår några viltåkrar med en foderkål-foderraps-havre-blandning som verkar vara den bästa på att locka älg. Visst vaktar vi vid andra åkrar också, men viltåkrarna har visat sig vara de absolut säkraste ställena att fälla älgar på, berättar Tommila. – Utöver viltåkrarna har också små havreåkrar mitt i skogen visat sig fungera fint, fortsätter Ahola. Om någon jordbrukare har bekymmer med en älg som vållar skador så brukar medlemmarna i Aholas förening ställa upp och fälla den. Åkrarna som ligger mitt i skogen är som skapta för att vara viltåkrar för älgar medan det kan vara besvärligt att odla kommersiella grödor på sådana platser, i synnerhet vid kusten där älgstammen är stark. Stationär eller cirkulerande I allmänhet innebär älgjakten vid en åker att jägaren stannar på en och samma plats, men allt emellanåt kan jägaren ändå under en och samma kväll cirkulera kring flera åkrar. Ari Ahola använder sig av två olika metoder: vaktjakt och smygjakt. – Även om jag ägnar mig åt vaktjakt på en fast plats så verkar det bli bättre resultat om jag cirkulerar mellan små och givande åkrar. Jag börjar alltid med att kontrollera vindriktningen och den avgör från vilket håll jag går till de olika åkrarna. På en morgoneller kvällsrunda hinner man alldeles bra kolla flera tänkbara åkrar. – Hos oss avtalar vi på förhand om vilka åkrar vi vaktar vid. Men om vägen dit stryker förbi en annan åker så kollar jag förstås den också. Vaktandet sker huvudsakligen i torn eller kojor, förklarar Aaro Tommila taktiken som hans kamrater använder. Med gott stöd och tålamod med skottet blir det inga skadskjutningar. När flera jägare tänker knipa en älg under samma kväll är det viktigt att kommunikationen inom gruppen fungerar. Under föregående jaktsäsongen utgjorde vaktandet på platser där älgarna betar tre procent av jaktdagarna. Med en bärbar stege går det lätt och smidigt att komma upp en bit över terrängen. För det mesta kan man i lugn och ro studera en älg som betar på en åker och då är det enklare att identifiera djuret. Jägaren 4/2020 36
Bytet med maskinkraft till flåningen När medlemmarna diskuterar älgjakten på åkrar på föreningens älgmöte handlar det ofta om hur älgkroppen ska forslas till slaktskjulet. Logistiken är inte enkel, men med maskinkraft går den detaljen enkelt att ordna, intygar båda karlarna. – Hos oss är det alltid fler än en person som är ute och vaktar eller finns i hemknutarna nära jaktområdet, så det går att kalla på förstärkningar vid behov. Ofta stupar djuret på åkern och då är det enkelt att hämta den med framskopan på en traktor, berättar Tommila. Det bor tre killar i byn som man kan ringa till om det skulle behövas ett handtag. För det mesta hämtar vi kroppen med traktor, men inom gänget har vi också funderat på en bärbar vinsch eller en järnhäst, fortsätter Ahola sin beskrivning av verksamheten i föreningen. Om området är bra så kan älgjakten på åkrar ge lika god avkastning som jakten med jaktlag. Det avgörande är att det ska finnas lämpliga åkrar där älgarna gärna håller till, med växtlighet som lockar dem till sig. – Om man jämför med exempelvis jakten med ställande hund så kommer man i båda nära älgen och pulsen går upp i varv. Den som smyger till en bra plats för skottet måste verkligen vara skicklig. För mig är vaktandet vid en åker och jakten med hund lika givande, och jag har fällt älgar på båda sätten, funderar Ari Ahola. Järnhästen har utvecklats i Sverige och används där i skogsbruket. Den är en liten, lätt och smidig enpersons skogsmaskin med breda larvband som bär också på blöta myrar. Järnhästen kan transporteras baktill i en paketbil och med den kan en jägare på egen hand forsla ut en älgkropp till väg. Den rör sig i promenadhastighet och klarar av två älgar på en gång. Med en direktsåmaskin gjord av en gammal skivbillssåmaskin går det att anlägga en viltåker direkt på obearbetad mark. En vall med klöver beseglade den här överåriga tjurens öde. Ett mera lockande ställe för älg än det här får man leta efter. BI LD : JU SS I PE UR AL A BI LD : AA RO TO M M IL A Jägaren 4/2020 37
Anar Geassi Technical t-paita Anar Geassi Technical t-paita Camo-kuosilla tyylitelty tekninen paita kaikenlaisiin aktiviteetteihin. Erittäin joustava Miellyttävä ihoa vasten Siirtää kosteutta pois iholta Hyvin istuva Koot: XXS XXXL 19 90 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat metsästyskengät. Valmistettu laadukkaasta nahasta Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189 ,Anar Savka Digicamo lippalakki Anar Savka Digicamo lippalakki. Erittäin hyvin istuva Yhden koon malli Vedenpitävä materiaali Värit: vihreä ja oranssi 19 90 Anar Baddi vyö Anar Baddi on helposti lyhennettävä tekstiilivyö kestävästä canvasmateriaalista. Leveys noin 4 cm Metallinen lukko ja vyön pää Vyön pituus n. 140 cm Useita eri värejä 14 90 Anar Luondu lippalakki Anar Luondu lippalakki. Erittäin hyvin istuva malli Materiaali: 100 % puuvilla Värit: vihreä, sininen ja oranssi. 9 90 Anar Muorra miesten huppari Tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Brodeeratut Anar-logot. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit; oranssi, sininen, musta ja vihreä Koot: XS 3XL 69 ,Anar Galda naisten huppari Anar Galda naisten huppari on tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit: punainen ja vihreä Koot: XXSXXL 69 ,Anar Magga naisten metsästyspuku Anar Magga on erityisesti naisille mitoitettu upea ja hyvin istuva puku. Suomessa suunniteltu ja testattu Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Värit: vihreä tai camo Koot: XXS-XXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Anar Miella anorakkipuku Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin. Kevyt, vuoriton anorakki ja housut Sisältää kiinteän hyttysverkon Puku suojaa erittäin hyvin kaikenlaisilta hyönteisiltä Värit: sininen, punainen ja camo Koot: XS XXXL 69 ,Anar Garra naisten tai miesten housut Anar Garra housut ovat monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXS-XXL Miesten koot: XS-XXXL 129 ,Anar Garra naisten tai miesten takki Anar Garra takki on erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXSXXL Miesten koot: XS XXXL 159 ,Anar Suohtas metsästyspuku Anar Suohtas metsästyspuku on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Suomessa suunniteltu ja testattu Erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus Vedenpitävä ja hengittävä Värit: vihreä tai camo Koot: XXSXXXXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Anar Garra Short miesten metsästyshousut Suomessa suunniteltu ja testattu Shortversio on 5cm lyhyemmällä lahkeenpituudella Värit: ruskea ja vihreä Koot: M-XXXL 129 ,Tilaa netistä! 269,VAIN! Tarjous voimassa 17.7.-31.7.
Anar Geassi Technical t-paita Anar Geassi Technical t-paita Camo-kuosilla tyylitelty tekninen paita kaikenlaisiin aktiviteetteihin. Erittäin joustava Miellyttävä ihoa vasten Siirtää kosteutta pois iholta Hyvin istuva Koot: XXS XXXL 19 90 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat metsästyskengät. Valmistettu laadukkaasta nahasta Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189 ,Anar Savka Digicamo lippalakki Anar Savka Digicamo lippalakki. Erittäin hyvin istuva Yhden koon malli Vedenpitävä materiaali Värit: vihreä ja oranssi 19 90 Anar Baddi vyö Anar Baddi on helposti lyhennettävä tekstiilivyö kestävästä canvasmateriaalista. Leveys noin 4 cm Metallinen lukko ja vyön pää Vyön pituus n. 140 cm Useita eri värejä 14 90 Anar Luondu lippalakki Anar Luondu lippalakki. Erittäin hyvin istuva malli Materiaali: 100 % puuvilla Värit: vihreä, sininen ja oranssi. 9 90 Anar Muorra miesten huppari Tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Brodeeratut Anar-logot. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit; oranssi, sininen, musta ja vihreä Koot: XS 3XL 69 ,Anar Galda naisten huppari Anar Galda naisten huppari on tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit: punainen ja vihreä Koot: XXSXXL 69 ,Anar Magga naisten metsästyspuku Anar Magga on erityisesti naisille mitoitettu upea ja hyvin istuva puku. Suomessa suunniteltu ja testattu Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Värit: vihreä tai camo Koot: XXS-XXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Anar Miella anorakkipuku Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin. Kevyt, vuoriton anorakki ja housut Sisältää kiinteän hyttysverkon Puku suojaa erittäin hyvin kaikenlaisilta hyönteisiltä Värit: sininen, punainen ja camo Koot: XS XXXL 69 ,Anar Garra naisten tai miesten housut Anar Garra housut ovat monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXS-XXL Miesten koot: XS-XXXL 129 ,Anar Garra naisten tai miesten takki Anar Garra takki on erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXSXXL Miesten koot: XS XXXL 159 ,Anar Suohtas metsästyspuku Anar Suohtas metsästyspuku on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Suomessa suunniteltu ja testattu Erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus Vedenpitävä ja hengittävä Värit: vihreä tai camo Koot: XXSXXXXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Anar Garra Short miesten metsästyshousut Suomessa suunniteltu ja testattu Shortversio on 5cm lyhyemmällä lahkeenpituudella Värit: ruskea ja vihreä Koot: M-XXXL 129 ,Tilaa netistä! 269,VAIN! Tarjous voimassa 17.7.-31.7.
A ndpiporna delas in i två huvudtyper: pipor med ett membran och pipor med två. Skillnaderna handlar om ljudet, blåsandet och användbarheten. Piporna med ett membran är populära bland erfarna lockjägare eftersom de har ett större ljudregister. Piporna med två membran är lättare att använda, det vill säga att också jägare med mindre erfarenhet kan få fram ett läte som fungerar. Nybörjare ska alltså välja en pipa med två membran. Även om sådana i allmänhet är tystare och kräver mera kraft i blåset så är ljudkvaliteten enklare att kontrollera med en sådan och utsikterna att lyckas blir större i början av karriären. Ljudstyrkan och materialet Följande indelning görs utifrån pipornas ljudstyrka. Det finns så kallade open water-pipor med ett hårdare ljud och timber-pipor med ett naturligare och lägre ljud. Behovet av ljudstyrka beror förstås på miljön där pipan används. Jägare skaffar sig ofta flera olika pipor och använder dem i olika situationer; en pipa med mera ljudstyrka för att locka änder längre ifrån till vettarna och en tystare för att locka på fåglar som jägaren redan samtalar med. Materialet som en pipa är tillverkad av påverkar ljudet och användbarheten. Traditionella pipor görs av trä och har i regel ett mjukare ljud och lägre ljudstyrka. Akrylpiporna ger mest ljud och låter skarpare. De kräver därför mera övning och erfarenhet för att jägaren ska lära sig behärska dem. Mellan trä och akryl hittar vi polykarbonat som är ett stabilare material än trä medan ljudet inte låter lika rått som hos akryl. Pipornas egenskaper avgör ljudkvaliteten, ljudstyrkan och användbarheten. Somliga pipor är väldigt köldtåliga medan andra inte fungerar som de ska i kyligt väder. En pipa som i början av säsongen, när det är varmt, fungerar och låter fint kan i värsta fall vara oduglig i slutet av säsongen. Don efter person Lockpiporna för änder är kommersiella produkter med en enorm världsomspännande marknad. Det stora flertalet pipor kommer från Förenta Staterna där de marknadsförs aggressivt. Kring dem cirkulerar en omfattande affärsverksamhet. Därför ska köparen hålla huvudet kallt och välja en pipa som passar hans eller hennes egen erfarenhetsnivå och sätt att blåsa. Skillnaderna mellan jägarna är så pass stora att alla Lockpipor för änder – en snabbkurs För den som tänker börja jaga änder med lockpipa utgör piporna det största bekymret. Det finns ett väldigt utbud och stora skillnader beträffande egenskaperna. Hur ska jag bära mig åt för att välja rätt? text Arto Määttä bilder Arto Määttä och Hannu Huttu Jägaren 4/2020 40
pipor inte fungerar på samma sätt för alla. Det gäller alltså att ur marknadsföringen, produktförpackningarna och färgerna filtrera fram de egenskaper som fungerar för en själv. Valet av pipa handlar först och främst om ljudet, som kan låta olika beroende på vem som blåser. Blåsandet är en konst som kräver inlärning och övning, och inte ens efter det är det sagt att två jägare som låter ungefär likadant skulle blåsa på samma sätt. Därför använder de sannolikt också olika pipor. Ständigt lära sig mera Det krävs övning för att lära sig använda en lockpipa. Börja alltid med det grundläggande, det vill säga en riktig blåsteknik och en basuppsättning läten. Redan ett normalt ”kvaak” kräver inlärning för att ljudet ska ha den rätta strävheten och det tydliga och snärtiga avslutet. Därefter kan repertoaren utökas med olika läten och serier som änderna använder i olika situationer. Man kommer långt med grunduppsättningen läten, men de ska övas tills de sitter för att de ska fungera på jakt. Det rätta ljudet är själva nyckeln. Börja med att försöka härma hur änderna låter. Det kan vara en god idé att börja studierna med att skaffa två eller tre pipor och lära sig skillnaderna mellan dem. När du sedan hittar en pipa som låter rätt så är det enklare att jobba vidare med den än att krångla med en pipa som inte passar dig. Nu har du en grund att gå vidare från och utveckla den uppsättning ljud som du behöver för lockjakten och framtida pipanskaffningar. Trä, polykarbonat, akryl – tillverkningsmaterialet avgör hur pipan låter och ljudstyrkan. Det är inte ovanligt att lockjägare tar med sig flera pipor för olika situationer. Skillnaden mellan enkelt membran och dubbelt handlar, som namnet anger, om hur pipan alstrar ljuden. Se videon om grundtekniken för andjakt med lockpipa och lyssna på ljuden på jagarentidningen.fi .fi Jägaren 4/2020 41
Fälljakten kan ge en vilseledande bild av mårdhunden. På hösten traskar unga individer också in i illa gillrade fällor medan saldot för fångsten på våren kan stanna på noll med samma uppställning. Jägaren måste kunna gillra fällan med omsorg för att knipa vuxna mårdhundar. text Kari Karhula bilder Mikko Alhainen DEL 4 HÖJ EFFEKTEN PÅ KANUFÄLLAN Knip mård hunden M årdhunden är ett hunddjur och är i motsats till vad många tror ofta skygg och försiktig. För fälljägare är de vuxna mårdhundarna skoningslösa motståndare som kan låta bli att gå i fällan om de anar ugglor i mossen. Rörde du vid fällans kant med bar hand? Då gjorde du sannolikt ett avgörande fel. Fånga mårdhunden där den har sin gång Platsen där fällan gillras är avgörande för att det ska bli någon fångst. De bästa platserna ligger utmed rutterna som mårdhunden följer. Standardrutterna löper längs stranden av sjöar, åar och havet. I jordbrukslandskapet strövar mårdhundarna ofta i gränszonen mellan skog och åker, och längs utfallsdiken. Jägaren hittar sina personliga bästa ställen genom att prova sig fram. När platsen väl är vald blir följande steg den exakta placeringen, som ska göras med omsorg. Fällans botten ska stå på ett solitt underlag. Täck nätbottnen väl. Lägg hinder på fällans sidor så att mårdhunden inte kommer åt betet den vägen. Det är vanligt att en ny fälla når sin maximala fångstförmåga först när den har tappat sin ”nybyggda” doft. Eliminera lukten av människa När fällan väl är ställd på en riktigt bra plats gäller det att minimera den doft av människa som finns på Så ska det se ut när kanufällan står på plats. Jägaren 4/2020 42 Väck m d de främmande rovdjuren!
.fi På www.jagarentidningen.fi finns en video som visar grunderna i jakten med kanufälla. Jägaren 4/2020 43
och omkring fällan. Rör aldrig fällan eller betet med bara händer. Mårdhunden är ett hunddjur och har ett oerhört välutvecklat luktsinne – och doften av mänsklig beröring dröjer länge kvar i fällan. I det stora hela är det omöjligt att helt undvika att doft fastnar, men det går att minimera dofterna. Handskar och gummistövlar eliminerar effektivt doften av människa. Bäst blir resultatet om handskarna inte används till någonting annat än att gillra fällor och hantera fångade mårdhundar. Ännu bättre blir det om handskarna förvaras i en plastpåse tillsammans med ett mårdhundsskinn. Det gäller att minimera besöken vid fällan eftersom jägaren tillför ny doft vid varje besök. Placera gärna fällan så att den kan kontrolleras på håll, till exempel med en kikare. Ännu enklare blir det med en elektronisk fällvakt. Då går det också att ställa fällan på den allra bästa platsen. Extra bete ökar dragningskraften Det som gäller för människolukten vid fälljakt gör det inte för betet. Det är betets lukt som lockar mårdhundarna till fällan. Ju kraftigare doft desto större räckvidd har betet. Lukten av enbart betet når sällan särskilt långt och därför skruvar en extra laddning bete upp effekten i jakten. Det egentliga betet kan kompletteras med hundtorrfoder på fällans botten eller en snabbåtel. Baktill på kanufällan kan du bygga en separat åtelbox som sprider dofter omkring sig utan att ändå bjuda mårdhundar eller asätande fåglar på föda. I praktiken kan det vara en U-formad konstruktion av lastpallar som täcks med nät. I den kan du lägga mårdhundarna som tidigare gått i fällan och fiskrens eller inälvorna av annat vilt som luktproducenter. Åtelboxens enda ”öppna” sida ligger mot kanufällans baksida, vilket betyder att mårdhunden kommer närmare festmåltiden genom att kliva in i fällan. Men den enda godbiten som mårdhunden kommer åt är fäst vid avgillringssnöret. En precisionsgren Fälljakt på mårdhund är absolut en precisionsgren där det inte är ovanligt att jägare genom vårdslöshet inte får ut full effekt av redskapet. Det är inte alls omöjligt att fånga vuxna mårdhundar med kanufälla, men det gäller att inte ge dem några fördelar. Föreställ dig att du gillrar kanufällan för att fånga räv så kommer du in i den rätta jaktliga föreställningsvärlden. MÅRDHUNDEN SOM TRIKINSPRIDARE Mårdhunden är en allätare som gärna besöker åtlar för att äta. På grund av detta är hela 60 procent av de vuxna mårdhundarna i södra Finland infekterade med trikiner. Trikinerna smittar från djur till djur när djuren äter kött som innehåller inkapslade larver. Infekterat kött kan också smitta människor, men tillagning i över 70 grader celsius dödar parasiten. Mårdhundarnas höga trikinhalter kan kännas betydelselöst, men i verkligheten kan detta öka exempelvis mängden infekterade vildsvin och björnar. Av det här skälet rekommenderas att mårdhundskadaver inte används som åtelmaterial utan destrueras genom exempelvis nedgrävning. Slaktavfallet av annat vilt och de tidigare fällda mårdhundarna som du lägger i åtelboxen fungerar utmärkt som extra lockmedel. Då behöver du inte heller destruera de tidigare mårdhundarna. Samtidigt förhindrar du spridningen av trikiner. Mårdhunden kommer närmare festmåltiden genom att kliva in i fällan. Men den enda godbiten som mård hunden når är fäst vid avgillringssnöret. Jägaren 4/2020 44
Ut på hönsfågeljakt! Fo to : Em m a Ah lh ol m Tillstånd – en investering i naturen Resten av kvoten för hönsfågeljakt kommer till försäljning enligt den följande tidtabellen: Mån 24.8 Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis 25.8 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Ons 26.8 Österbotten och Kajanaland Tors 27.8 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 28.8 Enontekis, Enare, Utsjoki Försäljning börjar klockan 9.00. Du kan skaffa tillstånd i Eräluvat-webbutiken och via tjänstnumret 020 69 2424.
I fjol somras var det en sommargäst som kontaktade mig och berättade om minken som han hade sett. Han insåg sambandet mellan minken och de allt färre änderna i sjön. Jag lånade ut min egen fälla och vi blev kvitt minken. Därefter skaffade sig den här sommargästen en egen fälla och nu jagar han kontinuerligt vid stugstranden”, berättar Markus Niemi på Padasjoki jaktvårdsförening. För jägare är det knepigt att jaga mink på ställen där sommarstugorna står tätt. Tomterna är små och inte utarrenderade till någon jaktförening, och dessutom känns det pinsamt att gillra fällor vid stugor. Tjänsten Låna en fälla I Padasjoki i landskapet Päijänne-Tavastland finns många som bor vid en strand, både sommargäster och fast bosatta, som har märkt att sjöfågelkullarna har blivit färre. Boven i dramat är den skadliga främlingen minken, som jagar effektivt och simmar bra, och finkammar också de minsta öarna för att ha ihjäl varenda sjöfågelkull den stöter på. Padasjoki jaktvårdsförening har därför börjat låna ut minkfällor till sommargästerna. text och bilder Jyrki Puupponen Fällan gillras vid ett vattendrag. Bäck-, åoch sjöstränder är bra ställen att jaga på. Lådan med slagjärnet är lätt att använda och ofarlig för användaren. Markus Niemi som är verksamhetsledare på Padasjoki jaktvårdsförening visar en sommargäst hur minkjakten med fälla går till. Färsk mört och fiskrens är utmärkt bete i fällan. Jägaren 4/2020 46
Dessutom finns det rent enormt med strandområden och stränder i Padasjoki; hundratals kilometer. Jvf lånar ut fällor och visar hur de används Arbetet med att trappa upp jakten på de små rovdjuren befinner sig i viltvårdens kärna, så jaktvårdsföreningen beslöt att prova en ny infallsvinkel på problemet. ”Sommargästerna hör ofta av sig när de har sett en mink. Alla som har sommarstuga känner inte till att man numera får jaga mink utan jaktkort. Alltså beslöt jaktvårdsföreningen att sänka tröskeln för sommargästerna att börja jaga mink genom att i Padasjoki lansera tjänsten Låna en fälla”, fortsätter Niemi. I Padasjokiområdet finns några utsedda personer som lånar ut fällorna och visar hur de används. Man använder slagjärn som dödar genast och behöver därför inte separat avliva en mink som gått i fällan. ”Jakten med fälla är det effektivaste sättet att precisionsjaga på platser där minkar har blivit sedda. Fällan med slagjärnet i en låda är ett utmärkt redskap för en sommargäst utan vapen. Den är lätt och ofarlig att använda”, förklarar Niemi. Fällan kräver regelbunden tillsyn eftersom färsk fisk är det bästa betet för mink. Men fällan kräver ändå inte daglig tillsyn eftersom en mink som har tittat in dör omedelbart. Ställ fällan där en mink har blivit sedd Tanken är att jaktvårdsföreningens tio fällor ska vara i kontinuerlig användning på olika håll i kommunen och föras dit där en mink har blivit sedd. ”Vi hoppas att sommargästerna när de märker hur enkelt det är att jaga blir inspirerade och skaffar egna fällor. Projektet aktiverar sannolikt också jägare på ort och ställe”, berättar Niemi. Jaktvårdsföreningen berättar om hur minkjakten går till bland annat på Facebook, i artiklar i lokalpressen och – när coronarestriktionerna lättar – på olika evenemang. ”Det är trevligt att se hur ofta sommargästerna blir intresserade av vår tjänst. Det är fritt fram att kopiera den på andra håll i landet”, påpekar Niemi. Padasjoki jaktvårdsförenings tjänst Låna en fälla • Fällan lånas ut av den fällansvariga för en rätt kort tid, dvs någon vecka, beroende på efterfrågan. • Den fällansvariga visar mottagaren hur fällan fungerar. • Att gillra fällan kräver tillstånd av markägaren. Gillra fällan på exempelvis din egen sommarstugutomt. • Mink får jagas året om. Den fällansvariga visar var och hur fällan ska placeras. • Ingångshålet i fällan är så litet att större djur än mink, som katter, inte ryms in. • Fällorna ska användas så effektivt som möjligt under lånetiden och ska underhållas regelbundet. • Jakten kräver inte jaktkort, vilket betyder att vem som helst får jaga med fälla. • Minken dör när fällan slår igen och behöver inte avlivas separat. • Projektet ska sänka tröskeln till minkjakt och sommargästerna uppmuntras att skaffa egna fällor. Jägaren 4/2020 47
Uthållig jakt med hund ledde jägarna till mårdhundens gryt. Tacka stövaren Oku för det! Jägaren 4/2020 48
STÖVAREN Utbildning ger superhund för mårdhundsjakt H unden är ett måste vid jakt på främmande rovdjur, uppger jägaren Heli Niemi-Vasenius i Kisko i Egentliga Finland och berömmer och klappar sin treåriga finska stövare Joikua, som skälver av jaktlust. Hunden vill ut i skogen för att springa, skälla och nosa. Tänk om det finns mårdhundsspår i skogsbrynet där på andra sidan åkern! Nu bara måste vi iväg, men det är matte som bestämmer takten. Det måste en hund lära sig för att få följa med på jakt också i fortsättningen. Minst lika sprängfull av jaktlust är den drygt årsgamla amerikanska rävhunden Oku. Även om Oku och Joiku är av olika ras så liknar de varandra till lynnet. Husse Sami Vasenius ler åt den unga hundens iver. Vi skaffade Oku från Juha Mäkimarttis kennel i Keminmaa. Mäkimartti har jobbat hårt med det nordiska projektet för att eliminera mårdhundarna i Lappland. Långsiktig och uthållig utbildning Vid pausbrasan i Kisko är det nära till skrattet när samtalet glider in på hundhistorier. Oku är ung och ivrig och nosade upp sin första mårdhund vid en åkerkant och störtade iväg efter vittringen. Strax därpå hördes ett egendomligt morrande och en ilsken mårdhunds ljudliga fräsande. Mårdhunden hade slunkit in under kupan över en gammal pump för att komma undan. Oku snodde runt kupan och Det finns så mycket mårdhundar i vår närnatur att de är ett plågoris. Det här jagande äkta paret uppger att de fäller ett par hundra mårdhundar om året, men någonstans ifrån fylls det alltid på med fler. Hundarna är ovärderliga när det gäller att bevara mångfalden i skogen och livsutrymmet för viltet. text Hia Sjöblom bilder Hia Sjöblom och Sami Vasenius ylade och skällde och försökte med våld gräva sig in, berättar Sami Vasenius. Jag blev tvungen att kalla på hustrun med gevär, skrattar han och berättar att de sedan dess har gjort rejäla framsteg. Vi betraktar den finska stövaren som en nationalskatt. Den amerikanska rävhundens styrka ligger i snabbheten. Den kommer lätt upp i hastigheter över 30 km/h, bekräftar Vasenius och berättar med ett skratt att farten och förnuftet inte alltid håller jämna steg, i synnerhet inte hos unga hundar. Därför ska utbildningen vara uthållig och långsiktig. Med jakten och viltvården som livsstil Det äkta paret som ägnar sig åt hundar, naturen och jakten bor och jagar i Kisko, ett tjugotal kilometer från centrum av staden Salo. Jakten och viltvården är en livsstil för oss. I den ingår det höga tempot och att det emellanåt ser kaotiskt ut hemma hos oss. Utelivet och motionen får vi på köpet. Vad skulle vi göra utan jakten? Hur kan någon som bor i ett höghus få tiden att gå? Heli Niemi-Vasenius betonar att även om de främmande rovdjuren nu är laglösa och jaktsäsongen saknar begränsningar så ska även de få vara i fred när de har ungar. I praktiken innebär det att vårt jaktår rullar från augusti till början av maj. Det är humant, konstaterar hon. Tillsammans m d hunden Jägaren 4/2020 49
Gemensamt hundintresse Hundarna är medlemmar i den här jagande familjen. Det finns utrymme för olikheter. Även om nästan samtliga hundar deltar i jagandet med liv och lust så har inte alla det i blodet. Heli Niemi-Vasenius berättar om en patterdaleterrier som gärna sprang och deltog i drevet. Men ner i gryt ville den ändå inte gå, så den blev i stället en sällskapshund, berättar hon roat. På gården är det inte bara stövarna som skäller utan också några strävhåriga foxterrier, som Heli föder upp i sin kennel Miiluniemen kenneli, och några patterdaleterrier och en norsk gråhund. Inkallning ska man öva mycket och ofta för att kunna avsluta en jakt utan krångel. Joiku är redan tre år och fortfarande händer det att den mitt i en mårdhundsjakt börjar följa ett klövdjur i stället. Man måste få hunden att förstå vilket vilt den ska driva, säger hon. Dessutom ska hunden lita på husse eller matte. I många år hade jag en östsibirisk laika som jaktkamrat. Den var effektiv och fin. Jag saknar den fortfarande när jag är ute och jagar, berättar Sami Vasenius. Han har beslutat att unga Oku ska bli minst lika bra. När en drivande hund stannar är det jägarens uppgift att hitta den och fälla viltet, förklarar Sami Vasenius och intygar att den som jagar med hund garanterat får tillräckligt med motion. Det behövs outtröttligt och målmedvetet utbildande och övande för att det hela ska fungera. Stövaren talar med sitt skall om att bytet är funnet och leder jägaren till platsen. En bra jakt är lika med ett fungerande samarbete. Hundarna och deras utbildare njuter tillsammans av resultatet och det fällda viltet. Det vet Heli Niemi-Vasenius och Sami Vasenius med stövarna Joiku och Oku. Naturoch viltvårdsstiftelsen bekämpar aktivt mink och mårdhund Stiftelsens VD Kim Jaatinen och hans hundar är en välbekant syn, i synnerhet på mårdhundsoch minkjakter i skärgården. Han uppmanar jägarna att skaffa och utbilda hundar som är lämpliga för sådan jakt. Det är i högsta grad fungerande naturvård som bär in i framtiden. De främmande rovdjuren är ett miljöproblem. De jagar samma djur som våra inhemska rovdjur. För många arter blir det sammanlagda predationstrycket för mycket. I synnerhet de markhäckande fåglarna är illa ute. Jägaren 4/2020 50
Anar Geassi Technical t-paita Anar Geassi Technical t-paita Camo-kuosilla tyylitelty tekninen paita kaikenlaisiin aktiviteetteihin. Erittäin joustava Miellyttävä ihoa vasten Siirtää kosteutta pois iholta Hyvin istuva Koot: XXS XXXL 19 90 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat metsästyskengät. Valmistettu laadukkaasta nahasta Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189 ,Anar Savka Digicamo lippalakki Anar Savka Digicamo lippalakki. Erittäin hyvin istuva Yhden koon malli Vedenpitävä materiaali Värit: vihreä ja oranssi 19 90 Anar Baddi vyö Anar Baddi on helposti lyhennettävä tekstiilivyö kestävästä canvasmateriaalista. Leveys noin 4 cm Metallinen lukko ja vyön pää Vyön pituus n. 140 cm Useita eri värejä 14 90 Anar Luondu lippalakki Anar Luondu lippalakki. Erittäin hyvin istuva malli Materiaali: 100 % puuvilla Värit: vihreä, sininen ja oranssi. 9 90 Anar Muorra miesten huppari Tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Brodeeratut Anar-logot. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit; oranssi, sininen, musta ja vihreä Koot: XS 3XL 69 ,Anar Galda naisten huppari Anar Galda naisten huppari on tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit: punainen ja vihreä Koot: XXSXXL 69 ,Anar Magga naisten metsästyspuku Anar Magga on erityisesti naisille mitoitettu upea ja hyvin istuva puku. Suomessa suunniteltu ja testattu Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Värit: vihreä tai camo Koot: XXS-XXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Anar Miella anorakkipuku Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin. Kevyt, vuoriton anorakki ja housut Sisältää kiinteän hyttysverkon Puku suojaa erittäin hyvin kaikenlaisilta hyönteisiltä Värit: sininen, punainen ja camo Koot: XS XXXL 69 ,Anar Garra naisten tai miesten housut Anar Garra housut ovat monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXS-XXL Miesten koot: XS-XXXL 129 ,Anar Garra naisten tai miesten takki Anar Garra takki on erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXSXXL Miesten koot: XS XXXL 159 ,Anar Suohtas metsästyspuku Anar Suohtas metsästyspuku on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Suomessa suunniteltu ja testattu Erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus Vedenpitävä ja hengittävä Värit: vihreä tai camo Koot: XXSXXXXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Anar Garra Short miesten metsästyshousut Suomessa suunniteltu ja testattu Shortversio on 5cm lyhyemmällä lahkeenpituudella Värit: ruskea ja vihreä Koot: M-XXXL 129 ,Tilaa netistä! 269,VAIN! Tarjous voimassa 17.7.-31.7.
Anar Geassi Technical t-paita Anar Geassi Technical t-paita Camo-kuosilla tyylitelty tekninen paita kaikenlaisiin aktiviteetteihin. Erittäin joustava Miellyttävä ihoa vasten Siirtää kosteutta pois iholta Hyvin istuva Koot: XXS XXXL 19 90 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat metsästyskengät. Valmistettu laadukkaasta nahasta Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189 ,Anar Savka Digicamo lippalakki Anar Savka Digicamo lippalakki. Erittäin hyvin istuva Yhden koon malli Vedenpitävä materiaali Värit: vihreä ja oranssi 19 90 Anar Baddi vyö Anar Baddi on helposti lyhennettävä tekstiilivyö kestävästä canvasmateriaalista. Leveys noin 4 cm Metallinen lukko ja vyön pää Vyön pituus n. 140 cm Useita eri värejä 14 90 Anar Luondu lippalakki Anar Luondu lippalakki. Erittäin hyvin istuva malli Materiaali: 100 % puuvilla Värit: vihreä, sininen ja oranssi. 9 90 Anar Muorra miesten huppari Tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Brodeeratut Anar-logot. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit; oranssi, sininen, musta ja vihreä Koot: XS 3XL 69 ,Anar Galda naisten huppari Anar Galda naisten huppari on tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Materiaali 100% polyesteria Tuote on suunniteltu Suomessa Värit: punainen ja vihreä Koot: XXSXXL 69 ,Anar Magga naisten metsästyspuku Anar Magga on erityisesti naisille mitoitettu upea ja hyvin istuva puku. Suomessa suunniteltu ja testattu Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Värit: vihreä tai camo Koot: XXS-XXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Anar Miella anorakkipuku Anar Miella-kevytpuku on suunniteltu lämpimiin säihin. Kevyt, vuoriton anorakki ja housut Sisältää kiinteän hyttysverkon Puku suojaa erittäin hyvin kaikenlaisilta hyönteisiltä Värit: sininen, punainen ja camo Koot: XS XXXL 69 ,Anar Garra naisten tai miesten housut Anar Garra housut ovat monikäyttöiset vaellushousut kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXS-XXL Miesten koot: XS-XXXL 129 ,Anar Garra naisten tai miesten takki Anar Garra takki on erinomaisesti hengittävä ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Värit: ruskea ja vihreä Suomessa suunniteltu ja testattu Naisten koot: XXSXXL Miesten koot: XS XXXL 159 ,Anar Suohtas metsästyspuku Anar Suohtas metsästyspuku on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Suomessa suunniteltu ja testattu Erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus Vedenpitävä ja hengittävä Värit: vihreä tai camo Koot: XXSXXXXL Housut norm. 129,Takki norm. 159,Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Anar Garra Short miesten metsästyshousut Suomessa suunniteltu ja testattu Shortversio on 5cm lyhyemmällä lahkeenpituudella Värit: ruskea ja vihreä Koot: M-XXXL 129 ,Tilaa netistä! 269,VAIN! Tarjous voimassa 17.7.-31.7.
darpatroner i stor skala trots att vi här hos oss knappt alls har någon erfarenhet av sådana. Morkulla och kanin är mycket riktigt det mest typiska ”dispersante-viltet” medan vi kunde utöka den här kategorin med hare och skogshöns. Några provskjutningsexempel Spridarpatronerna beter sig på lite olika sätt beroende på hagelgeväret. En kraftig choke och brant övergångskona ökar vanligtvis spridningen. Om övergångskonan däremot är flack och choken mild så blir spridningen proportionellt mindre. I det senare fallet ger patroner som saknar hagelkopp en träffbild med större spridning än patroner med hagelkopp. Liksom med alla andra patroner finns det inget annat sätt att hitta den lämpligaste kombinationen för sitt eget skytte än att prova sig fram. En hagelsvärm sprider sig väldigt hastigt; mellan 20 och 25 meter glesnar träffbilden med i genomsnitt hela tio procent, det vill säga med cirka 30 hagel. Tabellen här invid visar några typiska resultat och för jämförelsens skull också ett par konventionella patroner (Tricolor och Champion). Notera att vid provskjutning med en helt räfflad slugpipa var 20 meter redan på tok för mycket; det maximala skjutavståndet landade på 10 meter! D et finns spridarpatroner från full choke ända till ren cylinder. På hagelgevär med utbytbara choketuber går det att använda spridarpatroner i stället för att byta choketub. Spridarpatronerna är i regel märkta med ord som disperser, dispersante, scatter, streu eller thicket load, beroende på tillverkaren och tillverkningslandet. Du finner patronerna i välförsedda vapenaffärer, men hos oss är urvalet minimalt och det förekommer knappt alls hagelstorlekar under nummer 6. Eftersom skjutavstånden är korta (under 25 meter) ska hagelstorleken ligga klart under genomsnittet för att det inte ska uppstå luckor i hagelsvärmen. För vilt i storlek med hare och tjäder räcker nummer 6 (2,75 mm) mer än väl till och för vilt i storlek med orre och mindre passar storlekarna 7½ – 9 (2,4 – 2 mm) bäst. Olika spridarpatroner Det går att sprida träffbilden på olika sätt. Fabrikspatroner är i regel försedda med ett plastkors bland haglen, antingen löst eller integrerat med förladdningen. Patronens utgångshastighet är ofta förhöjd, vilket ökar spridningen och dessutom ger skytten någon millisekunds fördel vid tajta lägen. Patroner av det här slaget har masstillverkats ända sedan början av 1900-talet. I USA förekom i Westerns kataloger en speciell ”Thicket load” medan Remington hade en ”Scatter load” och på den europeiska sidan kan nämnas FN:s ”Dispersante”. Hos de här patronerna var den vanligaste metoden att sprida hagelsvärmen att med pappbitar dela in hagelladdningen i avdelningar. Metoden är fortsättningsvis användbar även om den inte används längre i dagens fabrikspatroner eftersom den är för krånglig för massproduktion. En liknande konstruktion förekommer fortfarande hos bland annat Tunets Disco-patroner, men pappbitarna har ersatts med plastskivor som sprider effektivare. I Centraloch Sydeuropa finns en brett urval spridarpatroner med olika egenskaper, med franska Tunets sortiment som ett gott exempel. Om vi utgår från laddningarna med den största spridningen så talar vi om Disco, följd av Cubic (med kantiga hagel) och därefter Arx, Croisillon, Dispersante och Super dispersante som alla har sin speciella lösning för förladdningen. Därefter följer laddningarna Becasse och Open. De två sistnämnda är i praktiken vanliga laddningar med en filtförladdning utan hagelkopp eller en så kallad Freeshot förladdning av plast. Av de här laddningarna tillverkas det dessutom mellanformer: med exempelvis Super Croisillon går det att skjuta någon meter längre än med en ”vanlig” Croisillon. På kontinenten tillverkas det alltså spriPå sådan jakt där viltet är snabbt och skjutavståndet väldigt kort tenderar vanliga hagelpatroner och choketuber att ge en allt för samlad hagelsvärm. Det här leder till bommar eller – vid en bra träff – att bytet trasas sönder och blir odugligt att äta. Problemet kan avhjälpas med spridarpatroner. text och bilder Esa Höysniemi ritningar Sara Valdez Sprid hagelsvärmen Spridarpatroner och räfflade choketuber En Arx där hagelkoppens inre flikar ökar spridningen genom en roterande rörelse Så fungerar disco-patronen. Plastskivorna mellan hagellagren sprider hagelsvärmen hastigt. En Croisillon med ett plastkors upp och ned i patronen. Jägaren 4/2020 54 En jägar s vapen
Med Geminis räfflade choke och den första konventionella patronen blev träffbilden den samma som med en spridarpatron och full choke. Den andra patronen spred haglen klart mera (52 vs. 79 %). En räfflad choke för slug fungerade med bägge patronerna procentuellt sett likadant; träffbilden blev tätare, men täthetstalet visade att den ena träffbilden var klart mera koncentrerad till mitten än den andra (1,3 vs. 2,7). Tunetpatronerna med ett integrerat kors i hagelkoppen fungerade för det mesta PROVSKJUTNING 20 M PATRON HAGEL TRÄFFAR TRÄFFTÄTHET g st st % Gemini räfflad choke B&P Tricolor nr. 6 36 302 158 52 1,4 Gemini räfflad choke S&B Champion nr. 6 36 292 231 79 2,3 Carlsons slug räfflad choke B&P Tricolor nr. 6 36 302 256 85 1,3 Carlsons slug räfflad choke S&B Champion nr. 6 36 292 251 86 2,7 Räfflad pipa, Winchester S&B Champion nr. 6 36 292 21 7 1,2 Räfflad pipa, H&R Ultracom S&B Champion nr. 6 36 292 32 11 1,1 Full choke FN Legia Dispersante (kub) 30 318 260 82 1,3 Full choke S&B Red and Black Streucreuz nr. 6 34 302 236 78 3,5 Full choke Pegoraro Dispersante nr.6 32 315 260 82 0,8 Full choke Tunet Dispersante nr. 6 32 293 233 80 1,5 Halv choke Tunet Dispersante nr. 6 32 293 212 72 1,5 Ren cylinder Tunet Dispersante nr. 6 32 293 236 81 2,1 JÄMFÖRELSEPATRON Full choke B&P Tricolor nr. 6 36 302 302 100 4,5 Full choke S&B Champion nr. 6 36 292 292 100 9 Täthetstalet visar haglens fördelning inuti en 75 cm cirkel. Talet ska ligga så nära ett (1) som möjligt. Träffarna täcker då hela cirkeln jämnt. För en konventionell patron ligger tätheten kring 1,6 när skjutavståndet är 35 meter. Vi räknar ut täthetstalet genom att rita två cirklar inuti varandra; den större med diametern 75 cm och den mindre med 32,5 cm. Formeln: Antalet träffar i inre cirkeln x 3 / antalet träffar i yttre cirkeln. Tillräcklig hagelmängd: För orre och mindre vilt cirka 130 träffar och för större vilt 100. Alltså på det avstånd som skottet avlossas. Spridarpatroner säljs också hos oss även om det sällan finns mindre hagel än sexan på butikshyllan. Bilden visar kantiga hagel samt de vanligaste förladdningslösningarna hos fabrikspatroner. Med trånga choketuber är skillnaderna mellan de olika konstruktionerna minimala, men när vi går till rymligare choketuber så uppstår skillnader; somliga sprider mera medan andra sprider mindre med full choke. Jägaren 4/2020 55
Räfflad choke och pipa Det går att åstadkomma en större spridning än den normala genom speciella choketuber och med pipor som är helt eller delvis räfflade. Om ditt jagande främst handlar om korta avstånd och snabba lägen så är det kanske dags att skaffa ett särskilt hagelgevär för ändamålet. Även hos oss förekommer det hagelbockar där den ena pipan är räfflad hela vägen. Dessa har dock felaktigt marknadsförts som bössor för slug trots att det rätta syftet är jakt på morkulla. Ett hagelgevär av den här typen kan vara en Woodcock, Becasse eller Beccaccia. I motsats till en räfflad choketub är räfflingen i en hagelpipa flackare än räfflingen i en slugpipa. Forna tiders sluggevär för storvilt hade vid mynningen en så kallad paradoxräffling, men numera används en sådan räffling för att sprida hagelsvärmen. I modellnamnet på geväret eller choken nämns då vanligen ordet Paradox. Palveluntarjoaja: LähiTapiola Keskinäinen Vakuutusyhtiö ja LähiTapiolan alueyhtiöt Monipuolista turvaa aktiiviselle metsästyksen harrastajalle Kotivakuutuksemme avulla saat kattavan turvan aseille ja varusteille, niin kotimaassa kuin ulkomailla. Lisäksi vastuuvakuutuksemme korvaa sinun yksityishenkilönä aiheuttamasi vahingot. Tärkeää on, että koirallasi on voimassaoleva eläinvakuutus ja että olet myös itse vakuutettu tapaturmien varalta. Lue lisää lahitapiola.fi/metsastajille ja hoida turvasi kuntoon ennen metsästyskauden alkua. Ett modernt hagelgevär för morkulla med utbytbar choketub och en cirka 15 cm lång Paradoxräffling. Den andra pipan kan vara räfflad i sin helhet. Till vänster två slugchoketuber och till höger en Gemini för hagelpatroner. Slugchoker kan också användas för att sprida hagelsvärmen, men som man kan förmoda av räfflingens branta stigning så sprider de inte lika effektivt som en choke som är avsedd för hagelpatroner. fint med full och halv choke, men med ren cylinder motsvarade spridningen full choke beträffande hagelmängden. Täthetstalet visade dock att en rymligare choke gav en träffbild som var klart mera koncentrerad till mitten, det vill säga att det med full choke fanns fler hagel i kanten på träffbilden. Hjälper spridarpatronerna? Spridarpatronerna är väl värda att prova när det handlar om korta skjutavstånd. Liksom vid allt annat hagelskytte så hittar man den lämpligaste genom att prova sig fram. För ett tillfälligt behov kan man skaffa sig en räfflad choke som kan användas med konventionella patroner för samma ändamål. Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko, hinta 949 € Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Beretta 686 Silver Pigeon 1, 12/76 Laadukas 686 on näyttävillä kaiverruksilla varusteltu päällekkäispiippuinen haulikko, hinta 1650,Tikka T3x Lite Adjustable Kaliberit 6,5CM, 308, ja 9,3x62. Synteettinen tukki ja säädettävä poskipakka. Hinta 1250,Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 949 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Meopta MeoPro Optika 6 1-6x24 Uusi, edullinen Optika 6 -sarja tarjoaa suorituskykyä ja luotettavuutta. Kysy myös muita Optika 6 -sarjan kiikareita Steiner Ranger 3-12x56 NSI STEEL WATERFOWL 35g 12/76 Huippu teräspatruuna vesilinnustukseen, lähtö 442m/s, 129 €/250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Sako Patruuna kannu 200 ptr 308 Sako Range + 20 ptr Sako Superhammerhead + NATO ammuslaatikko 529,950,199,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. OULUN ASE Tuotteita rajoitetusti. Toimitus Metsästäjä paketilla, sisältää puhdistusvälineet + kantohihnan ja asepussin. Benelli m2 Comfortech 26" ja 28" Kaliberi 12/76. Vakiotoimitukseen kuuluu 5 sisäpuolista vaihtosupistajaa, toimitus salkussa. Hinta 1400,Benelli m1 Super 90 28" Kaliberi 12/76 puoliautomaattihaulikko. Vakiotoimitukseen kuuluu 3 sisäpuolista vaihtosupistajaa: IC/****M/***-F/* ja supistaja-avain. Hinta 895,
Palveluntarjoaja: LähiTapiola Keskinäinen Vakuutusyhtiö ja LähiTapiolan alueyhtiöt Monipuolista turvaa aktiiviselle metsästyksen harrastajalle Kotivakuutuksemme avulla saat kattavan turvan aseille ja varusteille, niin kotimaassa kuin ulkomailla. Lisäksi vastuuvakuutuksemme korvaa sinun yksityishenkilönä aiheuttamasi vahingot. Tärkeää on, että koirallasi on voimassaoleva eläinvakuutus ja että olet myös itse vakuutettu tapaturmien varalta. Lue lisää lahitapiola.fi/metsastajille ja hoida turvasi kuntoon ennen metsästyskauden alkua. Jägaren 4/2020 Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko, hinta 949 € Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Beretta 686 Silver Pigeon 1, 12/76 Laadukas 686 on näyttävillä kaiverruksilla varusteltu päällekkäispiippuinen haulikko, hinta 1650,Tikka T3x Lite Adjustable Kaliberit 6,5CM, 308, ja 9,3x62. Synteettinen tukki ja säädettävä poskipakka. Hinta 1250,Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 949 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Meopta MeoPro Optika 6 1-6x24 Uusi, edullinen Optika 6 -sarja tarjoaa suorituskykyä ja luotettavuutta. Kysy myös muita Optika 6 -sarjan kiikareita Steiner Ranger 3-12x56 NSI STEEL WATERFOWL 35g 12/76 Huippu teräspatruuna vesilinnustukseen, lähtö 442m/s, 129 €/250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Sako Patruuna kannu 200 ptr 308 Sako Range + 20 ptr Sako Superhammerhead + NATO ammuslaatikko 529,950,199,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. OULUN ASE Tuotteita rajoitetusti. Toimitus Metsästäjä paketilla, sisältää puhdistusvälineet + kantohihnan ja asepussin. Benelli m2 Comfortech 26" ja 28" Kaliberi 12/76. Vakiotoimitukseen kuuluu 5 sisäpuolista vaihtosupistajaa, toimitus salkussa. Hinta 1400,Benelli m1 Super 90 28" Kaliberi 12/76 puoliautomaattihaulikko. Vakiotoimitukseen kuuluu 3 sisäpuolista vaihtosupistajaa: IC/****M/***-F/* ja supistaja-avain. Hinta 895,
H andboken behandlar artkännedom, lagparagrafer och en hel del annat stoff som är nytt för den som inte har vuxit upp i en jagande familj eller på andra vägar känner till ämnet från förut. Paula Laukkanen som är verksamhetsledare på Helsingfors jaktvårdsförening uppmuntrar dem som tvekar. Den som inte kommer alldeles oförberedd skriver nog godkänt i provet, intygar Laukkanen. Resultatet blir garanterat bättre för den som går jägarkursen, fortsätter hon. En koncentrerad kurshelhet Kursen som förbereder för jägarexamen utgör en oerhört koncentrerad helhet där det allra viktigaste stoffet för provet och jakten behandlas detaljerat och lättfattligt. För den som inte är en baddare på självstudier rekommenderas att gå kursen. Det som behövs för att bli stämplad som godkänd fastnar i minnet liksom av sig självt. Självfallet går man inte kursen enbart för stämpeln utan för att tillägna sig det som alla måste veta som jagar. Det är särskilt viktigt att behärska kapitlet om säkerhet och vapenhantering. Det lönar sig att gå jägarkursen Handbok för jägare är ett så tjockt opus att fler än en kan känna en ilning av skräck när han eller hon bläddrar i den för första gången. Ska jag faktiskt kunna allt det här? text och bild Olli Kangas Inte alltid med modersmjölken I Helsingfors ges kursdeltagarna sex dagar hagelträning med låg tröskel. På grund av coronaepidemin ställdes övningarna in, men under sommaren återupptas de förhoppningsvis igen. Det är rätt många kursdeltagare som håller i ett hagelgevär för första gången. Examina och kurserna fortsätter på virusets villkor Examenstillfällena med tillhörande kurser som har annullerats på grund av pandemin fortsätter tills vidare på coronareglernas villkor. På grund av säkerhetsavståndet kommer det tyvärr att gå så, att alla intresserade inte genast får plats på kurserna och examenstillfällena, beklagar Paula Laukkanen som är verksamhetsledare på Helsingfors jaktvårdsförening. Dessutom hör en stor del av utbildarna på grund av sin ålder till riskgruppen, så det finns färre funktionärer att tillgå. Å andra sidan försöker vi kompensera för säkerhetsavstånden genom att arrangera fler kurser och examenstillfällen. Laukkanen berättar att antalet personer som deltar i jägarexamen har ökat under de senaste åren. Glädjande många av de intresserade är unga vuxna. Det talas en hel del om förgubbningen av jakten, men åtminstone här hos oss i Helsingfors kommer det många som är 20 till 30 år gamla, glädjer sig Laukkanen. BI LD GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2020 58
FÄRSK JÄGARE: Provet strängt men rimligt Aleksi Lokki gick jägarkursen tillsammans med sin far Tuomas precis före corona. Aleksi hann skriva provet före uppehållet, men hans far får vänta tills efter sommaren. Aleksi tyckte att provet var krävande, men inte omöjligt. Visst fick jag ligga i med studierna. Det var ingen barnlek, men jag är övertygad om att alla klarar det som vill, säger han. När gänget som hade skrivit provet väntade på resultaten steg spänningen så det gick att ta på den. Stämningen var faktiskt rätt spänd, men lyckligtvis gick det bra, minns Aleksi. Hans intresse för jakten hade vuxit fram efter hand. Familjen har alltid tillbringat mycket tid ute i naturen, bland annat med flugfiske. Det vimlar av vilt kring sommarstugan, vilket väckte tanken på att börja jaga. Jag är intresserad av närmat från naturen, men vill också ha ett nytt förhållande till naturen. Viltvården känns intressant, det är ju naturvård, funderar Aleksi Lokki. Någon favoritjaktform kan han ännu inte nämna, men det finns en sak som han väldigt gärna vill börja med. Hagelskyttet är en sådan grej som känns verkligen intressant. Tänk om jag kunde lära mig det, drömmer han. Precis. Och skyttet blir man ju aldrig färdig med. Och däri ligger ju en del av tjusningen. Koncentrerade kursdeltagare. Aleksi Lokki i mitten av bakre raden med pappa Tuomas till höger. Stadsborna får inte längre jagandet med modersmjölken. På skjutbanan börjar undervisningen på ruta ett, hur man håller ett hagelgevär, säkerhetsaspekter och provskjutning, berättar Laukkanen. Artikelskribenten gick kursen för decennier sedan då handboken var svartvit med gråa pärmar. När jag nu bläddrar i den fina senaste upplagan får jag lust att gå kursen på nytt. Det kunde väl ordnas en repövning för oss veteraner! Se videon på www.jagarentidningen.fi jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. hankkija.fi Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia harrastus-, metsästys-, vetoja urheilukoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti-kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON EXTRA ENERGIA ENERGIA KAUPAN PÄÄLLE Jokaiselle Jahti&Vahti Energia tai Extra Energia -säkin ostajalle Jahti&Vahti Palautusjuomajauhe (350 g) kaupan päälle. Testaa ja huomaa vaikutus koirasi työkuntoon! Jahti&Vahti PALAUTUSJUOMAJAUHE Tarjous voimassa 30.9. saakka.
Ä ven om lagen trädde i kraft 1.8 1962 så inleddes arbetet med att planera examen och examensfrågorna först följande sommar. Examen togs i bruk 1.8 1964, vilket betyder att det i år har gått jämnt 55 år sedan varje ny jägare måste skriva jägarexamen för att få jaktkort. Jägarna utan examen I jägarkåren i vårt land finns det fortfarande jägare som inte har skrivit jägarexamen. Nuförtiden väcker detta faktum förvåning. När jag sedan avslöjar att jag själv hör till dessa examenslösa så får jag kanske frågan med vilka knep och konster jag har lyckats jaga i åratal – jägarexamen är ju lagstadgad! Handböcker och tenter i drygt ett halvsekel Jägarexamen har vandrat en lång väg Jaktkortet blev obligatoriskt med 1934 års jaktlag, men jägarexamen infördes först i 1962 års jaktlag. Finland var det första nordiska landet som införde en obligatorisk jägarexamen. text Juha K. Kairikko bilder Jaktmuseum Visst är den det, men den har inte alltid varit det. Enligt verkställighetsbestämmelsen i 1962 års jaktlag förelåg inget examenstvång för de jägare som hade skaffat jaktkort före den första augusti 1964. Kortet postades till dem och betalningen höll kortet giltigt utan några vidare krusiduller. Bara jägaren såg till att han eller hon också i fortsättningen betalade jaktvårdsavgiften utan något fem år långt uppehåll så behövde han aldrig skriva provet. De yngsta jägarna utan examen är numera i 70-årsåldern. Men även bland jägarna som idag är äldre än 70 så har de allra flesta skrivit provet. I praktiken skaffade man ju sig jaktkortet tidigast som 15-åring eftersom det var minimiåldern för att beviljas innehavstillstånd för vapen. Ett examenstillfälle på 60-talet. Jägaren 4/2020 60
Förutseende När det åren 1959-1961 ryktades om att en lagstadgad jägarexamen skulle införas löste drygt 46 000 jägare jaktkort, somliga bara för att de kanske någon gång skulle börja jaga. När det sedan blev bekräftat att lagen hade fått en bestämmelse om en obligatorisk examen med en övergångsperiod så besökte drygt 24 000 personer länsmanskansliet under övergångstiden för att skaffa sig jaktkort. Inte heller dessa behövde skriva jägarexamen. Under de två första åren med ett faktiskt jaktkortstvång minskade det totala antalet jägare med cirka 10 000 personer. Därefter återställdes den normala tillströmningen. Här kan dessutom nämnas att Finlands Jägarförbund redan på 50-talet föreslog att det skulle bli obligatoriskt med en jägarexamen, men ministeriet uppmanade förbundet att vänta tills förnyelsen av lagen var klar. Några distrikt började då ordna med frivilliga examenstillfällen, och det svenskspråkiga distriktet gav till och med ut en egen examenshandbok. En handbok för jägarexamen Så fort den nya jaktlagen med kravet på jägarexamen hade trätt i kraft utsågs biträdande direktör Keijo Nyberg på nygrundade Jägarnas Centralorganisation till uppgiften att skriva en examenshandbok. Som fackgranskare utsågs en kommitté med Nyberg och två andra personer. Och eftersom man i all föreningsverksamhet alltid har älskat kommittéer så utsåg man en ny och ännu större kontrollkommitté för att granska biträdande direktörens och kontrollkommitténs arbete. Därefter läste JCO:s arbetsutskott manuskriptet innan handbokens första upplaga trycktes. I april 1964 hade projektet äntligen kommit så långt att handboken kunde tryckas. Den första upplagan hade titeln Vad var och en bör veta om jakt med en undertitel som berättade att detta var en Handbok för jägarexamen. Till formatet var boken synnerligen blygsam med sidor i storleken A5. Den hade drygt 50 sidor, men titelsidan och reklam upptog sju av dem, så det egentliga innehållet var inklämt på 43 sidor. Men eftersom texten var satt med en väldigt liten stil så fanns det ändå plats för mycket stoff. Lyckligtvis var förstoringsglaset redan uppfunnet! Handboken behandlade koncentrerat bestämmelserna i jaktlagen, utredde säkerhetsaspekter, behandlade frågor kring beskattningen av viltet och avhandlade god jägarsed. Viltvård Viltvården gavs av naturliga skäl rätt stort utrymme. Som betydande viltfördärvare betraktades duvhök, sparvhök, uv och i Lappland fjällvråk. Handboken hade teckningar av en gammal duvhök, en fjällvråk, en bivråk och en ormvråk. Eftersom jakt på rovfåglar betraktades som effektivt viltvårdsarbete fanns där ett helt uppslag med anvisningar i ord och bild för hur man bygger en bur för hök och vråk. Kontinuerlig decimering av små rovdjäggdjur betraktades självfallet också som effektiv viltvård. Olika fångsmetoder beskrevs kortfattat. På ett annat uppslag gavs anvisningarna med både text och teckningar för hur man bygger en rovdjursfälla, precis som för hökoch vråkburen. Även säkerheten i ord och bild Särskilt betonades att jägaren skulle vara säker på att han kunde skjuta varje fällande skott riskfritt. En helsidesteckning visade en jägare som såg det översta av ryggen på en älg bakom en liten kulle, men det var inte alls någon älg utan två kvinnor som plockade svamp med baken i vädret! Handboken som förbereder för jägarexamen har vuxit från ett rätt anspråkslöst häfte till en rejäl bok. Viltvården gavs stort utrymme ända från början i jägarexamen. Jägaren 4/2020 61
En annan teckning på samma tema visade en älg bakom ett snår, som visade sig vara en traktor. Examenstillfällena Det var jaktvårdsföreningarna som ordnade examenstillfällena och dessa bestod av två delar. Det skriftliga provet hade 20 frågor med tre alternativa svar. Det fanns alltså inalles 60 svarsrutor. För varje fråga skulle man markera rätt ruta eller flera rutor. I undervisningsdelen av examen undervisades aspiranten i vapensäkerhet och andra säkerhetsfrågor. Undervisningsdelen var inget egentligt prov för aspiranten, för där tenterades ingenting. Under det första året ordnades bortåt 2000 examenstillfällen med 14 748 prestationer. Av dessa godkändes 9630 eller 66,5 procent. Nya och förnyade upplagor av handboken Den första versionen av handboken för jägarexamen trycktes i 10 000 exemplar, som antogs räcka i flera år. Men det gjorde upplagan inte. Handboken sålde slut redan under det första året, varför man redan i början av följande år måste ta en ny upplaga. Där införde författarna rätt mycket ändringar som ändå inte påverkade ämnesinnehållet. Namnet var fortsättningsvis Handbok för jägarexamen. Detta opus skulle förbli en bästsäljare under åren som följde. Den totalförnyade nionde upplagan kom ut 1975. Därefter ökade sidantalet för varje upplaga och examen blev ännu mer krävande. Procenten godkända låg i regel på drygt 50, men ibland sjönk resultatet en god bit under. När det i början av 60-talet blev allmänt känt att jägarexamen skulle bli obligatorisk för nya jägare gav det upphov till en hel del funderingar. Munterhet väckte bland annat den här skämtteckningen i tidningen Apu av signaturen OH (Olavi Hurmerinta). Jägaren 4/2020 62
I nternationellt har det fortfarande forskats rätt lite i fenomenet eftersom förekomsten av trikinella alltid har förknippats med rovdjur, inte med växtätare. Av precis det här skälet har flera nordamerikanska forskare uteslutit bävern ur sin forskning och det har knappt alls ackumulerats någon kunskap i ämnet. Det polska fallet I en undersökning som gjordes i fjol i Polen påträffades trikinella (trichinella spiralis) för första gången hos europeisk bäver. Fyndet var dessutom det första i hela Europa. 2015 påträffades en annan trikinella-art (trichinella britovi) hos en bäver i Lettland (materialet omfattade 183 individer). I Polen omfattade forskningsmaterialet 69 individer. Den europeiska bävern är där en strikt skyddad art, men jakt är tillåtet i områden där arten orsakar skador. Bland jägare är bäverköttet en uppskattad delikatess, vilket betyder att fyndet har betydelse också för tillvaratagandet av fällda bävrar. Läget i Finland? På min fråga svarar veterinärmedicine doktor Sauli Laaksonen direkt att det är ett oerhört sällsynt fenomen. I Finland är risken närmast teoretisk eftersom bävern infekteras med den här otrevliga parasiten enbart om den äter eller smakar på något dött djur. Men den ovanan är visserligen allmän bland gnagarna. Bland sälarna i vårt land har trikinella inte påträffats mer än en enda gång och infektionsmekanismen är identisk med den hos bävern. Det finns inte ett enda bekräftat fall bland bävrarna i vårt land. I Finland hör bävern dock till de viltarter som borde kontrolleras för trikinella om köttet säljs kommersiellt. Hur ska en fälld bäver tas till vara? Laaksonen ger ett praktiskt knep: om köttsaften vid tillagningen är klar så är parasiten med största sannolikhet eliminerad. Om vi talar om hur välstekt köttet ska vara så handlar det om genomstekning till minst 70 grader. Det är också viktigt att komma ihåg att inte mata hundar med ostekt kött av djur som kan vara infekterade med trikinella. Även om risken för trikinella hos bävrarna i vårt land är närmast teoretisk så är det bra att vara medveten om den. Här i vårt land är det inte ovanligt med bäver på middagsbordet och köttet är en riktig delikatess bara det tillagas rätt. På andra sidan Atlanten betalar folk till och med rätt bra för bäverkött. En undersökning av trikinella hos bävrarna som fälls i vårt land skulle ge ytterligare belysning beträffande hur pass vanligt fenomenet är bland plattsvansarna i vårt land. I jägarkretsar stöter man ofta på frågan om bävrarna i vårt land har trikiner. text och bild Kai-Eerik Nyholm Förekommer det trikinella hos bäver? Jägaren 4/2020 63
De olika sätten att jaga skogshöns i Finland Artikelseriens sista del handlar om de olika sätten att jaga skogshöns i Finland. text Jani Pellikka, Naturresursinstitutet, Ahti Putaala, Forststyrelsen, Matti Kervinen och Jukka Keränen, Finlands viltcentral och Lappland) flest järpar på jakt där jägaren strövade utan hund. Beträffande tjädrarna och riporna fälldes flest fåglar med en hund av någon ras. För orrarnas del fälldes ungefär hälften med hund och den andra hälften med andra jaktsätt. Jakten med andra metoder avkastade betydligt färre höns än de ovannämnda metoderna. Vaktjakten vid till exempel en spelmyr handlar som känt närmast om orre. Hösten 2018 fälldes cirka 22 procent av den totala orravskjutningen i de främsta hönsregionerna vid en spelplats eller i närheten av en sådan, med eller utan bulvaner (bild 1). Ungefär 10 procent av de fällda järparna lockades med pipa. Specialisering och kombinering av jaktmetoder Här i landet finns det förhållandevis många hönsjägare som har specialiserat sig på något av de ovan beskrivna jaktsätten. Personerna som jagar enbart med skällande hund eller enbart med hönshund utgör tillsammans nästan 40 procent av Forststyrelsens B eträffande skogshönsen tillåter lagstiftningen både att jägaren står stilla på en plats och aktivt letar upp höns i terrängen. Han eller hon får också locka höns till sig med ljud och bulvaner. Det är också vanligt att jägarna har hjälp av hundar, som det finns många raser av. Under loppet av en jaktdag och under en säsongen kan jägarna kombinera flera olika jaktmetoder. Det här stora utbudet av jaktsätt väcker frågan: med vilka metoder kniper hönsjägarna i vårt land nuförtiden sitt byte? Jaktmetoder av många olika slag Beträffande tjädern, orren, järpen och ripan har flest fåglar under de senaste åren, räknat i antal, fällts med skällande, stående eller stötande hundar, och genom att ströva utan hund i terrängen och spana efter höns (bild 1). Ett exempel: år 2018 fälldes i de främsta hönsjaktsregionerna (Uleåborg, Kajanaland 10 20 30 40 50 60 Tjäder Järpe Ripa Orre Med hund Strövande utan hund Annat sätt (tex lockpipa) Vaktjakt (myr) Bulvan (vid myr) Vaktjakt /bulvan (annan terräng) bild 1 Tjäderns, orrens, järpens och ripans andel av den totala avskjutningen per jaktmetod i de främsta hönsjaktsregionerna (Kajanaland, Lappland, Uleåborg) hösten 2018. Jägaren 4/2020 64 F rskning
tillståndsjägare. Jägarna som strövar utan hund i terrängen och letar efter fåglar som flyger upp utgör likaså cirka 40 procent. Återstoden av Forststyrelsens tillståndsjägare är så kallade generalister som kombinerar flera olika metoder, samtidigt eller tillämpat efter situationen. Oftast kombinerar jägaren vaktjakt med strövande i terrängen, med eller utan hund (se rutan här invid). Jaktmetoderna efter hand som hösten framskrider I materialet för hösten 2018 syns inga förändringar i tyngdpunkten beträffanden metoderna för jakt på tjäder eller ripa mellan den första jaktmånaden (10.9–10.10) och den andra jaktmånaden (11.10–10.11.) Metoderna som oftast leder till en fälld orre strövande till fots i terrängen med hund eller utan uppvägdes till en liten del (34 % ? 27 %; 48 % ? 40 %) av jakten vid en myr under den andra jaktmånaden (15 % ? 23 %). Under den andra jaktmånaden blev lockjakt på järpe med pipa vanligare i förhållande till den första månaden (9 % ? 17 %). Strövar ensam utan hund Strövar i grupp utan hund Med skällande hund Med hönshund Med stötande hund Vaktjakt utan bulvaner (tex spelmyr) Drevjakt Jakt med bulvaner Sannolikheten för att en jägarprofil jagar på ett visst sätt % 25 % 50 % 75 % 100 % Generalisterna som kombinerar flerametoder Jägarna med skällande hund 16 %* 19 %* 41 %* 24 %* Hönshundsjägarna Terrängströvarna utan hund * Procent av Forststyrelsens tillståndsjägare Ytterligare information: Pellikka, J., Artell, J., Rautiainen, M. & Putaala, A. 2018. Valtion maiden kanalintulupametsästäjät. Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja Sarja B 241. Jägaren 4/2020 65
GRANSKA VILTKAMERABILDERNA UPPMÄRKSAMT! Den första observationen av en guldschakal i vårt land gjordes i Rautavaara i Norra Savolax i juli 2019. Sedermera har det framkommit att det finns viltkamerabilder tagna i januari samma år i Reisjärvi i Norra Österbotten. Och i vårvintras publicerades viltkamerabilder av en guldschakal tagna nära Kajana sommaren 2018. Det gäller alltså att studera viltkamerabilderna noggrant och anmäla misstänkta fall till Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral, som hjälper med artbestämningen. Nya observationer kommer utan tvivel att göras! 66 Jägaren 4/2020
N är guldschakalen dök upp i vårt land i fjol somras blev det ett väldigt hallå i massmedierna. Trots att Jordoch skogsbruksministeriet tidigare på våren hade föreslagit att guldschakalen skulle klassas som ett vilt så stödde inte riksdagens jordoch skogsbruksutskott förslaget och därför godkände riksdagen aldrig någon ändring i lagen. Eftersom en främmande art definieras som en art som människan har utplanterat eller infört medan en invandrad art har brett ut sig på egna ben, så hänfördes schakalen – eftersom den hade invandrat trots ministeriets förslag till naturvårdslagen och fredades. Bristen på insikt har sedermera fortsatt. Guldschakalen är ett strövande djur som nattetid obehindrat slinker genom städer och över huvudvägar. I Ungern vandrade en schakal med halsband drygt 200 km på ett par veckor. Inte ens Sankt Petersburg hindrar schakalen från att nå Finland. Schakalerna i vårt land har alltså inte blivit utplanterade utan har traskat hit till Finland på egna ben. Rovdjuren påverkar varandra Det är en missuppfattning att schakalen skulle bli ett tillskott ovanpå det befintliga rovdjurstrycket, som om dagens rävoch mårdhundspopulationer skulle kompletteras med en förskräcklig schakalpopulation. Undersökningar som har gjorts i andra länder visar att det knappast ändå går så här. De olika rovdjursarterna påverkar varandra och effekterna kan få konsekvenser för bytesdjurens stammar. Alltså: vargen och schakalen, eller motsvarigheten vargen och kojoten (även kallad prärievarg) i Nordamerika, trivs inte med varandra i samma områden. Det har till och med hävdats att den tidigare vargförföljelsen i sydöstra Europa gav guldschakalerna tillfälle att bli fler och sprida sig. En tillräckligt stor vargstam i vårt land skulle alltså hindra schakalen från att sprida sig. På motsvarande sätt vill inte räven dela marker med schakalen. I vargtrakterna i USA blir kojoterna färre medan rävarna blir fler. Om det inte fanns vargar skulle kojoterna bli fler medan rävarna blir färre. Konsekvenserna visar sig hos de här rovdjurens bytesdjur, som hjortar, harar och ekorrar; deras stammar växer eller minskar. I Europa har liknande trender kunnat iakttas. Vargen begränsar guldschakalen. I Lettland har rävarna blivit färre i områdena med guldschakaler. Insjöfinland en lämplig livsmiljö? Här i vårt land kom de första observationerna av guldschakaler längre norrut; återstår att se om Insjöfinland blir en lämplig livsmiljö för arten. I Estland har arten etablerat sig inte bara vid havet utan också vid sjön PeiÄr guldschakalen ett hot? Schakalen har betraktats som en kuvös för sjukdomar och en olycka för naturen. Myt eller sanning? text Heikki Henttonen, Heidi Krüger och Katja Holmala bild Esko Inberg pus. Schakalen beskattar fågellivet i våtmarkerna, men samtidigt verkar rävarna och mårdhundarna bli färre. Även om guldschakalens föda till stor del består av små däggdjur och åtlar så står sannolikt också vitsvanskalvar och rådjurskid på menyn. Å andra sidan blir rävarna och mårdhundarna färre, vilket kan spara annat vilt. Schakalen jagar också betande får och i synnerhet lamm, vilket betyder att behovet av rovdjursstängsel ökar inom schakalrevir. Schakalen hämtar inga nya sjukdomar eller parasiter Enligt ett annat skräckscenario skulle guldschakalen fungera som en sjukdomsdepå och sprida nya patogener, det vill säga smittämnen, och parasiter till vårt land. En omfattande sammanfattning av forskningsläget visade dock att guldschakalen håller sig med samma parasitfauna som de övriga hunddjuren. Guldschakalen hämtar med andra ord ingenting till landet som inte redan finns här eller som de övriga hunddjuren inte skulle kunna införa. Påståendet att schakalen med sina tassar skulle kunna införa afrikansk svinpest i landet är teoretiskt. Lika väl skulle de övriga och mycket vanligare hunddjuren kunna transportera smittan, för att inte tala om människan! Totala antalet rovdjur avgör sjukdomsläget För de mest fruktade sjukdomarna som sprids med hunddjur, som rabies och ekinokocker, är populationstätheten hos de främsta värdarterna avgörande. I större delen av vårt land räcker inte rävstammens täthet till för att överskrida det kritiska täthetströskelvärdet för att rabies ska sprida sig och bevaras. Tillsammans överskrider räven och mårdhunden dock det här tröskelvärdet. Som vi i det föregående konstaterade så kommer guldschakalen knappast att öka rovdjurens totala täthet eftersom rävarna och mårdhundarna troligen blir färre när schakalerna blir fler. Med säkerhet går det inte att ge någon prognos för situationen, men det kan till och med gå så, att den totala rovdjursstammen, som är avgörande för spridningen av sjukdomar och parasiter, inte alls växer. I så fall inträffar ingen större förändring i riskerna för sjukdomar och parasiter. Borde räknas som vilt Oavsett guldschakalen så växer primärproduktionen i vårt land efter hand som klimatet blir varmare. Det här kommer bland annat visa sig i en ökning bland hundrovdjuren, vilket ökar riskerna för att sjukdomar och parasiter ska sprida sig. Guldschakalen borde alltså klassas som ett vilt för att vi ska kunna förvalta stammen förnuftigt – och jakten. Jägaren 4/2020 67
O m du fortfarande väntar på beslutet om jaktlicens för hjordjur ska du vänta till den sista juli då samtliga beslut är klara och senast då skickas till de sökande. Beslutet skickas elektroniskt med mejl eller som brev till postadressen, beroende på vilketdera sättet den sökande har valt. Om beslutet ändå inte har kommit den sista juli bör den sökande kontakta regionkontoret i sin viltcentralsregion. Antalet licenser utgör summan av flera faktorer Antalet jaktlicenser som beviljas beror på målen som är uppställda för förvaltningen i det aktuella älghushållningsområdet, storleken på den totala kvoten för jaktvårdsföreningen eller delområdet med effektiverad beskattning, siffrorna för hjortdjurets stam samt mängden hjortdjursskador som har rapporterats till myndigheterna. Dessutom inverkar landarealen hos de privata marker som kan godkännas för älgjakt samt antalet skyttar i området som avses i jaktlagens 8 §. Splitterområdena avförs När ansökningarna handläggs på Finlands viltcentral avförs med stöd av jaktlagens 27 § sådana områden som inte uppfyller jaktlagens krav på areal och enhetlighet. Dessutom kan vi med stöd av jaktförordningen begära att den sökande lämnar in en utredning av jakträtten i de områden som avses i licensansökningen (JF 6 §). Beträffande ansökningarna som gäller området som avses i jaktlagens 8 § granskar vi också uppgifterna i blanketten med skytteförteckningen. Vår begäran om utredning tryggar den sökandes rättigheter Somliga sökande har undrat varför vår begäran om utredning är så detaljerad. Det beror på att viltcentralen i enlighet med förvaltningslagen har en utredningsskyldighet och en skyldighet att arbeta i enlighet med god förvaltningssed. Det handlar om att trygga den sökandes rättigheter när vi utreder sådant som motstridiga uppgifter om markområden, splitterområden och oriktigt inritade text Finlands viltcentrals Offentliga förvaltningsuppgifter bild Leena Partanen Besluten om jaktlicens för hjortdjur skickas till de sökande senast sista juli Jägaren 4/2020 68 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser
JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Finsk finansiering räddade taigasädgåsen År 2014 förbjöds jakten på sädgås i hela landet. Jakten på åkrar söder om Uleåborg som efter hand hade vuxit sig för effektiv och jakten på häckningsmyrar med spannmål som lockbete där avskjutningen hade blivit orimligt stor höll på att bli ödesdiger för gässen. Bakom förbudet låg också det att AEWA (avtalet om bevarandeavflyttandesjöfåglariAfrikaochEurasien) stramadeåtskyddsklassificeringenförsädgåsen.Finlands viltcentral åtog sig därför att leda beredningen av en internationell förvaltningsplan. I år färdigställdes en populationsmodell som visar att denfinskafredningenräddadetaigasädgåsen.Förefredningenstoddefinskajägarnaförsåmycketsomhälften avdentotalaavskjutningenutmedflyttvägen-likamycket som de svenska, danska och ryska jägarna tillsammans. Den totala beskattningen låg så högt som på 20 och 25 procent, vilket såvitt känt ingen gåsart klarar av. Efterdenfinskafredningenföllbeskattningentill cirka fem procent och stammen vände uppåt. Även i Danmark blev jakten i praktiken totalförbjuden. I Sverige har det framförts förslag om begränsningar av jakten. Förvaltningsplanenochpopulationsmodellenfinansierades huvudsakligen med jaktvårdsavgifter. Även Naturresursinstitutet deltog i arbetet med populationsmodellen ochbidrogtillfinansieringen. Vikanvarastoltaöverattdetvarfinskfredningoch finansieringsomräddadetaigasädgåsen!Finlandsviltcentrals projektarbete förtjänar ett stort tack. Stammen uppskattas nu ligga på den målsatta nivån 75 000gäss.Menandelengässsomhäckarivårtland ligger än så länge dold i morgondimman över ruggningsmyrarna. Därför kan jakten i vårt land bara tillåtas i strängt begränsad omfattning. Någon återvändo till den storskaliga jakten vid åkrar och utfodringen med spannmålfinnsinte. gränser. Det handlar om varje sökandes rätt att bli hörd och om absolut likabehandling av de sökande. Sådana frågor kan inte avgöras utan att höra den sökande. Vid exempelvis beslut där en del av arealen avförs (och den sökande inte beviljas det ansökta antalet licenser) har arealerna betydelse när licenspotten inom en jaktvårdsförening ska fördelas mellan de sökande. Flera små markområden och ritfel kan lätt leda till en så stor kumulativ summa att en sökande beviljas oskäligt många licenser i förhållande till en annan sökande. Det här kan dessutom förvärras när det beräknade antalet licenser avrundas till ett helt tal. Notera dessutom att området där de beviljade licenserna får användas ska anges i beslutet. Licenserna får inte användas i de områden som saknar jakträtt, inte ens om de är små. Ju noggrannare den sökande följer anvisningarna när han eller hon fyller i sin ansökan, desto mindre orsak har vi på viltcentralen att be om ytterligare utredningar vid licensövervägandet. Den sökande inför själv ändringarna i Oma riista De officiella ansökningsdokumenten sparas i den ursprungliga form som de är inlämnade i. På Finlands viltcentral inför vi inga ändringar i kartan över jaktområdet för hjortdjursjakt som den sökande har ritat in i tjänsten Oma riista och fogat till sin licensansökan. Eventuella begränsningar i licensernas användningsområde och strukna fastigheter uppdateras inte heller automatiskt på den sökandes karta över jaktområdet eller på deltagarnas kartor. Den sökande ska själv införa de ändringar som krävs på kartan i Oma riista eller i någon annan tjänst, som jaktledarna och jägarna behöver för jakten. Den sökande ansvarar personligen för att kartorna stämmer överens med beslutet om jaktlicenser och den övriga lagstiftningen. Licenserna ska träda i kraft före jaktsäsongen börjar Besluten med tillhörande ansökningsdokument är offentliga dokument till de delar som de inte omfattas av sekretesskravet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Besluten skickas till de sökande så, att de vinner laga kraft innan jaktsäsongen börjar, om de inte blir överklagade. För ytterligare information om beslutet eller eventuella sakeller skrivfel ska den sökande vända sig till beslutets handläggare. Kontaktuppgifterna finns i slutet av beslutet. Om den som har mottagit ett beslut eller ett rättat beslut fortsättningsvis är missnöjd med beslutet kan han eller hon överklaga till förvaltningsrätten inom 30 dagar efter mottagandet av beslutet. Till beslutet är fogat en besvärsanvisning med anvisningar för hur dokumentet ska skrivas och till vilken förvaltningsrätt det ska skickas. Den sökande ska själv införa de ändringar som krävs på kartan i Oma riista eller i någon annan tjänst, som jaktledarna och jägarna behöver för jakten. Jägaren 4/2020 69 K lumn
Avlägsna hinnorna från levern och skär den i jämntjocka skivor. Häll rödvinsättikan och rödvinet i en kastrull. Koka ihop vätskan på medelvärme i 5-10 minuter eller tills ungefär hälften av den ursprungliga mängden återstår. Tillsätt demi glace-såsen och koka i 5 minuter till. Stek baconet i separat stekpanna tills riktigt sprött och lägg på hushållspapper för att rinna av. Stek syltlökarna i torr panna i ett par minuter tills de är aningen brynta och överloppsvätskan har avdunstat. Lägg det stekta baconet och syltlöken i såsen. Krydda vid behov med salt och peppar. Rör precis före serveringen ner smöret med visp i såsen och fortsätt röra medan du häller. Avrunda med denfinfördeladetimjanen.Krydda leverskivorna med salt och peppar och stek dem i smör i het panna i cirka en minut per sida. Servera med traditionellt potatismos och lingon. För fyra personer 600 g lever av älg eller hjortkalv 2 dl demi glacesås 4 dl rödvin 0,5 dl rödvinsättika 100 g finfördelad bacon 1 dl syltlök 1 msk smör 1 msk färsk timjan Salt och peppar bilder Elina Himanen STEKT KALVLEVER MED BURGUNDSÅS Hur ett traditionellt recept på gryta blir en saftig sås. Mat n SOM TIDNINGEN JÄGARENS VILTKOCK HUSERAR TOP CHEF-VINNAREN, ”MISTER NAUGHTYBRGR” AKSELI HERLEVI. HAN ÄR INBITEN JÄGARE OCH TROLLAR FRAM RECEPT TILL VILTDELIKATESSER SOM FÅR SNÅLVATTNET ATT RINNA. Följ Akseli Herlevi på Instagram: @akseliherlevi Jägaren 4/2020 70
ANDHJÄRTA PÅ SPETT För fyra personer 24–30 hjärtan av and eller annan fågel 4 skivade vitlöksklyftor 2 msk finfördelad färsk persilja Det rivna skalet av ½ citron 2 msk citronsaft 50 g smör Salt och peppar Trä upp hjärtana på spettpinnar och krydda med salt och peppar. Grilla dem på het grill i cirka 5 minuter eller stek spetten i en stor stekpanna. Värm smöret i en (annan)stekpannatillsdetbörjarbubbla en aning. Lyft stekpannan av spisen och tillsättvitlöksskivorna,denfinfördelade persiljan, det rivna citronskalet och citronsaften. Häll kryddsmöret med sked på spetten och njut! Kom ihåg att ta vara på hjärtat när du jagar fågel! Till den här fantastiska delikatessen passar hjärtat av samtliga fåglar. Jägaren 4/2020 71
Morkullan är en vadare och ungefär stor som en järpe. Näbben är lång och rak. Vingarna är breda och rundade i spetsen. Fjäderdräkten är brunbrokig och svår att urskilja på marken. Ryggen och övergumpen är rostbruna. Svarta tvärband på hjässan. Ögonen är stora och sitter nära hjässan. Morkullan flyger upp i sista stund och flyger med tvära kast. Den fredade dubbelbeckasinen ser i flykten nästan lika tung ut som en morkulla. Morkullan förekommer tämligen allmänt i södra och mellersta Finland och häckar i lövdominerad skog. Arten förekommer knappt alls norr om polcirkeln. I april–maj lägger morkullan 3-4 droppformade, gulgrå, brunspräckliga ägg. Ibland häckar arten en andra gång i juni-juli. Boet ligger dolt i ris på marken. Den årliga avskjutningen uppgår till 2000–6500 morkullor. Nere på kontinenten är arten ett mycket populärt vilt. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Morkulla Scolopax rusticola Eurasian woodcock/Lehtokurppa Föda Maskar, sniglar, larver, insekter. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Maskar Larver Sniglar Den årliga avskjutningen 150–420 g 55 –6 5 cm 33–38 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Brunbrokig fjäderdräkt Stora ögon 6-7 cm lång näbb Ljusare undersida Ljusgråa ben Rostbrun rygg Svarta tvärstrimmor Morkulla Dubbelbeckasin fredad Enkelbeckasin fredad 1 2 3 4 5 6 7 8 Tusen morkullor 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 Lätet vid spelflykt ”orr orr orr pist” 150–420 g 140–260 g 80–140 g Jägaren 4/2020 72
Morkullan är en vadare och ungefär stor som en järpe. Näbben är lång och rak. Vingarna är breda och rundade i spetsen. Fjäderdräkten är brunbrokig och svår att urskilja på marken. Ryggen och övergumpen är rostbruna. Svarta tvärband på hjässan. Ögonen är stora och sitter nära hjässan. Morkullan flyger upp i sista stund och flyger med tvära kast. Den fredade dubbelbeckasinen ser i flykten nästan lika tung ut som en morkulla. Morkullan förekommer tämligen allmänt i södra och mellersta Finland och häckar i lövdominerad skog. Arten förekommer knappt alls norr om polcirkeln. I april–maj lägger morkullan 3-4 droppformade, gulgrå, brunspräckliga ägg. Ibland häckar arten en andra gång i juni-juli. Boet ligger dolt i ris på marken. Den årliga avskjutningen uppgår till 2000–6500 morkullor. Nere på kontinenten är arten ett mycket populärt vilt. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Morkulla Scolopax rusticola Eurasian woodcock/Lehtokurppa Föda Maskar, sniglar, larver, insekter. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Maskar Larver Sniglar Den årliga avskjutningen 150–420 g 55 –6 5 cm 33–38 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Brunbrokig fjäderdräkt Stora ögon 6-7 cm lång näbb Ljusare undersida Ljusgråa ben Rostbrun rygg Svarta tvärstrimmor Morkulla Dubbelbeckasin fredad Enkelbeckasin fredad 1 2 3 4 5 6 7 8 Tusen morkullor 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 Lätet vid spelflykt ”orr orr orr pist” 150–420 g 140–260 g 80–140 g Gevär, delar mm, www.euroase.fi. Högkvarter för jägare, fiskare eller som sommarstuga i byn Värriö i Savukoski. Liten fastighet 0,63 ha /frontmannahus, vid vatten, el, borrbrunn, ekonomibyggnad, strandbastu. Mera info och bilder www.tori. fi, förfr 0400 581 726 / Juha. Veckoandel under jaktsäsongen, Katinkulta, v 38. 43,5 + loft 18 kvadrat. Pris 3000 euro. Förfr tfn 040 6417 726. Fasaner från Lintumies, tfn 050-5225 178. KÖPES Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Betalar och avhämtar, Raputukku Järf, tfn 040 5465 995. Flodkräftor till dagens pris. Avhämtning, kontant betalning. 044 2915 616 /Toni Sisso ky. Vi köper flodkräftor! Alla mått går, från 9 cm. Kontant. Ring 045-6116612 UTHYRES Boende i södra Taivalkoski, bäddar för 12 pers. Tfn 044 5187 748, www.backwoodshusky.com/majoitus. Jaga i Kajanaland; nettimokki.com/5968. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker, tfn 0400 398 208. Stuga med bekvämligheter vid fiskrik sjö i Sotkamo. Vp 2km, tfn 044-2663 203. Stuga i Paljakka i Puolanka, vid jakt-, bäroch utfärdsmarker. Tfn 040 5455 406, arika57@luukku.com. ÖVRIGT Två stugor för jägare. 050 3130 003. JAKT Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Efterlyses; rådjurs/hjortjakt mot ersättning. Nv@eraverkko.fi, 0400 781 179. Stuga + tillstånd i Kuusamo, 0400-281 229. Jakt och transporter i Enontekis, 0400646 151. Guidade hönsjakter i Kuusamo, www.seikkailupalvelut.fi, 040 5814 337. ERÄ-KORPINEN.FI: boende i strandstugor (fiske), semester, bär och svamp; +358 40 5551 394 /Sakari. Fasanjakt och fasaner för utsättning. WWW.FASAANITILA.NET, 045-3496 096. Varför inte jaga ripa och fiska i Enare? Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Hyr stuga och jaga småvilt i Paljakka i Puolanka. Be om offert för stuga och tillstånd. Tfn 0400-688 163. HUNDAR Valpar av engelsk springer spaniel med ren engelsk jagande härstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Wachtelvalpar kan reserveras. En kull i våras, en i höst. Säljer också utbildad sexårig hane. Förfr 040 7018 999, Kangasala. Valpar av karelsk björnhund, 050-5988 158. Valpar av karelsk björnhund f 26.3 av jagande föräldrar. Tfn 0400-157 022. Två jämthundstikvalpar f 2.4. Mor bch, uch. Far bch. Förfr tfn 0500-876 716. Valpar av estnisk stövare, f 15.6, tfn 044 5947 723, www.hetelahteen.fi. TILL ER TJÄNST Jägare, hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 500 4233. Obs!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 718 8170. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. OULUN ASEPAJA KY. Alla reparationsoch ändringsarbeten i vapenbranschen med 39 års erfarenhet. Kikarinstalleringar, blånering, kolvar. Av Sako Service Centerteam auktoriserad vapensmed, tfn 0500 435 703. KONSERVATORER Fiskar. Studio Antti Saraja Oy. 0400 712149. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Markku Natri, Lappo, www.markkunatri.fi, 0400-363 345 Suomen eläintäyttämö, tfn 040 5015 166, Vanda. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Markku Haapaniemi, Teuva, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962. SÄLJES Laddnings-, skytteoch jaktgrejer, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www. asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308, www.porinase.fi. Ytterligare info www.naajamed.fi. Finfina hundkojor, 1-delad 310,och 2-delad 390,-. 06-4534333, www.koirankoppi.fi. 43 år pålitliga affärer. Mossber 308 + kik 399 €, Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandringskängor, Ultracom GPS-pejlar, kikare mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384118, WWW.ANONASE.COM. Snabba leveranser från nätbutiken! Erätapio burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 5858133, www.eratapio.fi. Fästingstrumpan skyddar dig mot fästingar, 19,90 e / 2 par. Till salu på www.nearby.fi/naajamed. Vapen, patroner, jaktgrejer, tracker hundpejlar mm, www.ahtarineravaruste.fi, tfn 040 5388 827. Till salu i Ilomants skogsfastighet 21,49 ha och jaktstuga vid bäck. Medlemskap i jaktförening möjligt. Tfn 0400 651492. Fastighet på 6 ha med hus + uthus vid statsmarker, tillståndsområde 7621, tfn 0400 310 162. Baikal hagelgevär och Ruger miniatyrgevär med cylindermagasin och kikarsikte samt vapenskåp. Vanda. 0400 668 713. Däck till bil, atw, mc; www.riekko.eu. Stugtomter i Enare och Savukoski i Lappland, vid bäck, på fjäll. Väg fram. Pris från 6000 €, tfn 040 8320 190. asetalvitie.fi, 0500-526 008. Gevär, optik, kikarfästen, patroner, ljuddämpare, vapensmedsarbeten. Titta in på hemsidan eller ring Matti. Jägaren 4/2020 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2020 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2020 utkommer den 9 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi.
VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA Under tiden 1 augusti till och med den 8 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE Lördagar 1 augusti till och med den 29 augusti, lördagar kl. 10.00–13.00. Tisdagar 4 augusti – 25 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 7 juli – 28 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109) och Mats Perämaa (tfn 0400 721 168) VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 8 augusti till och med den 5 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA Under tiden 1 augusti till och med den 12 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS Under tiden 25 juli till och med den 12 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 7 juli till 25 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Kungörelse angående älgskytteprov 2020 Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med genomförande av provet skall giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN 74 Jägaren 4/2020 Åland
Kungörelse angående praktiskt bågskytteprov 2020 Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 2006:70) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I HAMMARLAND, ÖSTANTRÄSK Den 4 5 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00– 22.00. Anmäl i förväg till Roger Pettersson: Tel: +358 40 3695233 Skjutbanans adress är Hammarlandsvägen 918. I samband med det praktiska provets avläggande skall uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Skogsbruksbyråns enhet jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN Information angående årets skjutprov och Covid-19 F ör att förebygga smittspridning i samband med årets älgoch bågskytteprov är det viktigt att tänka på de allmänna förhållningsreglerna även i samband med detta. På några enkla sätt minimerar vi risken för smittspridning och möjliggör att skytteträning och skjutprov kan genomföras i stort sett i normal omfattning. Tänk dock på att i första hand inte besöka skjutbanan om du inte är frisk och helt symptomfri. Är du osäker är det bättre att vänta till nästa tillfälle. På skjutbanan är det viktigt att tänka på den sociala distanseringen och vistas utomhus så mycket som möjligt. Vänta inte på er tur tillsammans inne i väntbåsen. Ordna gärna betalningen i jämna pengar och kom ihåg att använda handsprit. Om du tillhör en riskgrupp och känner dig orolig för att utsättas för smitta kan du kontakta den skjutbaneansvarige och diskutera eventuella lösningar. JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN 75 Jägaren 4/2020 Nr. 4/2020 69. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9.9.2020. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730Helsingfors,E-post:förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout:ArjaKarjula(AsteHelsinkiOy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman och Arja Karjula. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2020/Jag20_04 Pärmfoto: Getty Images / ktatarka ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com
H U I P P U M E R K K I M M E Metsästyskauden parhaat kolmenollakasit! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Nyt yhteishintaan • kaksi rasiaa Lapua® Naturalis AirLock™ .308 Win 11,0 g:n patruunoita sekä • rasia Lapua® Lock Base .308 Win 9,7 g:n patruunoita vain 160,00 €! Kampanjatuotteet ostettavissa mm. seuraavista liikkeistä: Ahti Huvila Oy Eräloppi Oy Neste Lohilahti Armoria Oy Green Trail Oy Ruoto Oy Aseja Korjausliike Talvitie Oy Heinolan Kontti Salon Akvaarioliike Oy Aseja Optiikkahuolto H. Korhonen Oy Häijään Urheiluliike Oy Sunes Jakt & Fritid Asekauppa Erkki Lähdeniemi Kallion Asepaja Tampereen Säästötex, Tornio Asepaja M. Vuorela Kesport Alajärvi TT-Ase AV-Ase ja Erä Oy Kesport Parkano Urheiluja Koneliike Mauno Vilponen Ky Eräkellari Oy Kuusamon Tärppi Oy Eräliike Riistamaa Oy Kärkkäinen Oy Uusi AirLock™ -menetelmä suojaa Lapua® Naturalis -metsästyspatruunat kosteudelta ja näin pidentää niiden käyttöikää. Kun varustaudut tulevaan metsästyskauteen, kannattaa se tehdä valitsemalla Lapuan parhaat patruunat! Kampanja on voimassa 31.12.2020 saakka. Nordis Oy Lapuan Naturalis ja Lockbase_nro4 2020_210x240mm.indd 1 12.6.2020 11:53:48