JAKTÅRET 2021-2022 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA RETRIEVERN – EN ÖVERRASKANDE MÅNGSIDIG JAKTHUND RASKT IGÅNG MED HJORTJAKTEN! OLYCKS UTREDNINGS CENTRALEN TITTAR PÅ JAKTEN 8 RÅD FÖR ÄLG JÄGARE 4/2021 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0421.indd 1 29/06/2021 8.32
28 Jakten på hjort och rådjur i området med tät stam JAKT 10 Jakttiderna och begränsningarna 2020-2021 14 Sami Takala, en jägare från 80-talet 22 Tips för bågjakt på hjort och rådjur 28 Jakten på hjort och rådjur i området med tät stam 30 Jakten på hjort och rådjur i området med gles stam 32 Håll jakttornen i skick! 36 Vad varje jägare bör kunna och veta 44 På jaktresa i Finland: Östra Finland 48 Tillsammans med hunden: Retrievern 52 Stålhagelpatroner på träning – glöm fördomarna 54 Inskjutning av kombigevär med slug 57 Väck med tryndjuren: Ett komihåg för vildsvinsjägare 58 8 råd för älgjägare 60 Recept a la Kati Pohja VILTET 38 Ringduvan: Så bestämmer du åldern 40 Vargstammen blev ännu starkare 64 Projekt utreder bläsändernasflyttning 66 Hjortdjursskadorna lades under lupp AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 34 Jaktolyckorna OTKES överväger utredning 46 Jaktutmaningen 2021 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 63 Ministeriet informerar FORSKNING 68 Mårdhundar i våtmarker: Lära dem låta bli ägg? LAGAR & LICENSER 62 Dispens för rörelsehindrade att använda motorfordon 30 Jakten på hjort och rådjur i området med gles stam 54 Inskjutning av kombigevär med slug 10 Sami Takala, en jägare från 80-talet Jägaren 4/2021 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys_pa?a?kirjoitus_JA?0421.indd 2 29/06/2021 9.40
10 Jakttiderna och begränsningarna 2020-2021 64 Projekt utreder bläsändernas flyttning "För fällningarnas del innebär det att jakten ska vara hållbar i förhållande till viltstammarna." Proportionalitetsprincipen U nder den gångna coronatiden har det talats en hel del om proportionalitet. På regeringens fikonspråk betyder det en skyldighet att rätta medlen efter målet, det vill säga att inte skjuta flugor med kanon. Dessutom är det förnuftigt att tänka efter om åtgärderna är nödvändiga, effektiva och genomförbara. När ett nytt jaktår nu drar igång bör vi jägare fundera på vad proportionalitet innebär för jakten. För fällningarnas del innebär det att jakten ska vara hållbar i förhållande till viltstammarna. Dessutom ska jakten gärna koncentreras till arter som vi försöker begränsa – oavsett om det är främmande rovdjur eller vitsvanshjortar i området med tät stam. För viltutfodringen innebär proportionalitet enligt undertecknad måttlighet. Syftet med matandet är inte att locka samtliga änder i socknen till samma pöl utan att skapa trygga jaktmöjligheter för arter som tål beskattning, som gräsand. I områdena med tät hjortstam där stammen ska skäras ner bör jakten begränsas till lockutfodring som stöder jakten. I lagbokens paragrafer avses med proportionalitet att åtgärderna ska stå i ett rimligt förhållande till syftet och de rådande omständigheterna. Ett delområde kräver dock en orubblig inställning. Det är den heltäckande säkerheten, både på jakt och i trafiken. Jag önskar er alla ett säkert och inspirerat jaktår! Låt oss jaga proportionerligt! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 4/2021 2-3_Sisa?llys_pa?a?kirjoitus_JA?0421.indd 3 29/06/2021 8.35
BI LD O LG A VÄ LI M AA J ag har aldrig jagat. Kanske beror det på att ingen i släkten sysslar med jakt. Eller på att jag under grabbåren blev intresserad av rockmusik. Pengarna gick till skivor och instrument. Jag var ett stadsbarn som tillbringade skolloven hos mormor i Pello. Morfar hade dött och det fanns inga andra karlar i huset. Någon hagelbössa hängde alltså inte på väggen. Men jag blev ändå intresserad av fiske. Några av mina kamrater i Pello jagade. De hängde med på andoch harjakter. Hos min kompis Kari födde de upp harhundar. Han berättade ofta om hundar och jakt. Med Kari upplevde jag sådant som de flesta stadsgrabbar aldrig får vara med om. Han jagade med fällor; gillrade slagjärn för bisamråttor på stränderna av ödemarkssjöar i trakten. Den norrgående järnvägen passerade Pello by. På den tiden kördes ingen persontrafik utan det var virkesvagnar som passerade ett par gånger om dagen. Jag traskade i hälarna på Kari längs banvallen till en tjärn långt borta i skogen för att gillra slagjärn. Han lyfte de drunknade bisamråttorna ur vattnet, flådde dem och sålde skinnen. På vintern jagade Kari räv med slagjärn tillsammans med Heikki, en annan av mina kamrater där. Vi övernattade i en skogsstuga som hade en eldstad som inte lagrade värmen utan måste eldas fortlöpande. Det var jag som vaktade elden. Räven är ett försiktigare djur än bisamråttan. Att gillra slagjärn i rävspår kräver största omsorg. Kari och Heikki var borta hela dagen med sina fällor medan jag eldade i spisen och sjöng. Hemma täcktes jag inte sjunga eftersom det alltid fanns någon som hörde. Jag sjöng vad som föll mig in, på hembakad engelska eller snarare rotvälska. Jag upptäckte att jag kunde hitta på melodier. För mig blev det en avgörande jakt eftersom den fick mig att börja komponera och sätta ord till egna låtar. Kari formade mina åsikter om jakt och fiske. Han godkände exempelvis inte studsare på jakt efter skogsfågel. Han hade ingen fågelhund som kunde skälla på en orre eller tjäder uppe i ett träd. Enligt honom skulle en riktig karl smyga sig nära och skjuta fågeln med hagelbössa. Vi tittade en gång på en dokumentär på teve om president Kekkonen. Han blev filmad när han skidade, fiskade och jagade. Kari blev alldeles ifrån sig när han såg presidenten på vaktjakt med studsare och kikarsikte. Efter det var Kekkonen inte länge någon riktig karl. Och idioterna som sköt genom bilfönstret på skogshöns som plockade småsten på skogsvägar var gemena skurkar. Det här hände på 70-talet. Naturskyddet trampade i barnskorna. Fabriker och tätorter släppte ut sitt avloppssvatten orenat i sjöar och åar, och bilister slängde sorglöst sitt skräp längs vägkanterna. Naturen var bara till för att utnyttjas. Den levererade vilt, fisk, bär, svamp och virke. Bara ett fåtal konstnärliga själar såg skönhetsvärden i naturen. Jag och mina kamrater i Pello var bekymrade för naturen här i landet. Vi lämnade aldrig skräp efter oss i naturen. Vi täckte alltid spåren efter brasan innan vi gick. Beklagligtvis syns spåren efter tanklösa personer överallt. Ofta känns det som att kämpa mot väderkvarnar. Lyckligtvis har attityderna förändrats. Men naturen är ändå alltid hotad. Kari ville att Pellonjärvi skulle bevaras som en fin fågelsjö. Han snickrade knipholkar som vi hängde upp i strandskogarna. Han ville beskatta kråkorna eftersom de plundrade sjöfåglarnas bon. Så han fixade en uvattrapp som han satte på en stör och ställde upp på en obebyggd strand. Kråkorna blev förstås som galna och anföll uven, och Kari sköt med hagelgeväret. Somliga betraktar jakten som en machosport för råskinn. Själv tänker jag inte på det viset. Jägarna som strövar i naturen brukar också älska den. De vill bevara naturen, både för sig själva och för kommande generationer. Jakten innebär också kamratskap och gemenskap vid brasan. För mig har naturen alltid varit helig, heligare än den finaste katedral. Ur naturen har jag öst hinkvis för mina sånger och böcker! KAUKO RÖYHKÄ musiker, författare Mina tankar om jakt Jägaren 4/2021 4 Gästskribenten 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 4 29/06/2021 8.34
hjortdjuren vållar ska hållas på en rimlig nivå. Bland dem som svarat lottar Finlands viltcentral ut fem (5) fjärrstyrda sändande Uovision Glory 20MP 4G viltkameror, värda 395 €. SVARA PÅ ENKÄTEN: VARFÖR SKA VI SKÖTA HJORTDJURSSTAMMARNA? E tt otroligt antal frivilliga jägare gör det möjligt att sköta hjortdjuren hållbart. För att det här värdefulla arbetet ska fortsätta måste verksamheten även i fortsättningen kännas meningsfullt på ort och ställe, och förutsättningar för arbetet finnas. Även om förvaltningen av hjortdjuren i vårt land regleras på flera olika nivåer så är det i sista hand jaktföreningarna och jaktlagen som verkställer beskattningsplanerna. Föreningarnas verksamhet är således av ovärderlig samhällelig betydelse. Jaktföreningarna och jaktlagen står emellertid inför ett antal utmaningar och förändringar i sin verksamhetsmiljö. Syftet med enkätundersökningen som Finlands viltcentral och Åbo universitet gör är att höra vad jägarna anser. Det är ju de som verkställer förvaltningen på lokalplanet. Hur fattas besluten? Hur fördelar sig arbetet mellan aktörerna? Hurdana är föreningarna? Fungerar verksamheten? Vad kunde göras bättre? Enkätresultatet kommer att användas i arbetet med att utveckla förvaltningen av hjortdjuren. Eftersom jägarna spelar en nyckelroll måste systemet fungera friktionsfritt för dem. Hjortdjursjakten ska ge generöst med jaktmöjligheter för den växande jägarkåren samtidigt som skadorna och olyckorna som Finlands viltcentral har redan undersökt konsumenternas och markägarnas syn på saken; nu är det jägarnas tur. Jägare, tyck till på adressen: link.webropol.com /s/hirvielain så deltar du i utlottningen. H AN N U HU TT U Jägaren 4/2021 5 Nyhet r 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 5 29/06/2021 8.34
Om andmatning och gynnsam skyddsnivå för vargen I maj skickade Jordoch skogsbruksministeriet ett utkast till förordning om en begränsning av sjöfågeljakten under jaktåren 2021-2024 på remiss. Utkastets förslag om ett förbud mot användningen av föda som lockbete vid sjöfågeljakt har väckt livlig debatt bland jägarna. Förslaget tycks ha kluvit jägarkåren – somliga understöder det medan andra är tvärt emot. Det ankommer inte på styrelsen för viltcentralen att ta ställning till jaktpolitiken utan att förverkliga den utstakade politiken. Att staka ut de viltpolitiska riktlinjerna hör till de regionala viltråden, riksviltrådet och i sista hand ministeriet. Frågorna som berör utfodringen av viltet har behandlats i de regionala viltråden samt på seminariet i höstas på Gustavelund. Däremot har frågan om foder som lockbete vid sjöfågeljakt inte behandlats i riksviltrådet. Hade månntro frågan om foder som lockbete vid sjöfågeljakt framskridit smidigare om den hade beretts i god tid i vintras även i riksviltrådet? Enligt Naturresursinstitutets uppskattning av vargstammen finns det nu ungefär 30 procent fler vargar i vårt land än i fjol. Institutet ska i höst fastställa ett referensvärde för en gynnsam skyddsnivå för vargen, vilket är avgörande för om vi kan inleda det femåriga försöket med stamvårdande vargjakt redan i vinter. I Östra Finlands förvaltningsdomstols beslut om överklagandet av varg dispenserna var den bärande motiveringen till avslaget att vargens skyddsnivå inte har konstaterats vara gynnsam. Referensvärdet kommer att vara avgörande för den framtida vargpolitiken i vårt land. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Sädgässens häckning bevakades med viltkameror Åbo universitet följde i våras med häckningen för 13 sädgäss med viltkameror. Genom bevakningen klarlades orsakerna till att häckningar misslyckas och man observerade hur gässen ställde sig till att ha en kamera intill boet. Kamerorna ställdes upp vid bon med gäss som Naturresursinstitutet hade försett med GPS-sändare. Störningen när kameran ställdes upp var kortvarig och gässen återvände inom kort för att återuppta ruvningen. I sju av de observerade bona kläcktes ungar. Rävar plundrade tre av bona, en korp plundrade ett, ett bo blev översvämmat och i ett bo kläcktes aldrig äggen. Enligt GPS-sändarna hoppar somliga vuxna sädgåshonor över häckningen helt och hållet. Skogsren vandrade till Ryssland för att kalva En skogsrensvaja överraskade forskarna. Från vinterbetet i Lappajärvi vandrade hon femhundra kilometer till ryska Karelen. Det handlar om ett steg i processen att förena skogsvildrenarna i Suomenselkä och Kajanaland. Skogsrenarna i Suomenselkä har, efter hand som stammen vuxit, sökt sig mot nordost och artfränderna i Kajanaland. Det här är första gången som vi får en bekräftad observation av en vandring mellan populationerna. Vajan som vandrade till Ryssland kalvade i fjol våras i södra Kajanaland, det vill säga exceptionellt långt borta, men en så här lång förflyttning hade vi inte väntat oss, uppger forskaren Antti Paasivaara på Naturresursinstitutet. LE O KO RH O NE N, N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Inom projektet Skogsvildren Life följer forskarna skogs renarnas vandringar med satellithalsband. K lumn Jägaren 4/2021 6 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 6 29/06/2021 8.34
Mika, med signaturen @mika.kooo, lät anlägga en våtmark på tre hektar vid sitt hus och den aktiva skötseln har gett resultat. Knipor, gräsänder och bläsänder har flyttat in i konstbona som han har byggt. – Det blir stim och stoj när nya kullar dyker upp nästan varje dag. Varje vår har nya bläsandspar dykt upp i våtmarken, men häckningen har inte lyckats förrän nu, den tredje våtmarksvåren. Det gör mej otroligt nöjd! Jakten på rovdjur och skadefåglar börjar väl ge resultat. Skogsindustrin: Stålhaglen orsakar inte problem På ett möte om blybegränsningar som socialoch hälsovårdsministeriet ordnade hördes också Skogsindustrin rf. Föreningen tog ställning till de ersättande hagelmaterialens konsekvenser för skogsindustrin här i landet. Enligt föreningen har sågarna i vårt land, med några undantag, inte stött på hagelproblem i sågvirket. Hagel som träffar stockdelen av ett träd stannar i regel vid ytan, som barkas eller flisas. Lokalt kan problem eventuellt uppstå i områden med stort jakttryck, men konsekvenserna för den mekaniska skogsindustrins verksamhet är försumbara. I cellulosaoch pappersfabriker orsakar haglen inte problem eftersom hagel som fastnat i barken lossnar i barkningstrumman eller längre fram i processen. Ta vara på jaktkortet Som bilaga i den här tidningen finner du jaktkortet för det nya jaktåret 1.8 2021–31.7 2022. Kortet finns baktill på tidningen. Du kommer väl ihåg att du också har jaktkortet i Oma riista. Du har det alltid med dig och det är lika giltigt som det tryckta kortet. Om papperskortet förkommer kan du skriva ut ett nytt i Oma riista. Om du får bekymmer med jaktkortet ska du kontakta Jägarregistret: metsastajarekisteri@riista.fi UR HELMI-PROGRAMMET FÖR ELIMINERING AV FRÄMMANDE ROVDJUR 4 300 000 € Jägaren 4/2021 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 7 29/06/2021 8.34
MYNÄMÄKIOMRÅDETS JVF SÖKER VERKSAMHETSLEDARE Mynämäkiområdets jaktvårdsförening söker en viltintresserad person för jobbet som verksamhetsledare. Föreningen är mycket aktiv. Den valda personen skolas in i uppgiften. Lön enligt avtal. Förfrågningar och ansökningar: Jvf:s ordförande Jukka Päivinen 0400 866193 eller jukpai@hotmail.com Gratis inträde på jaktmuseet med jaktkort Med giltigt jaktkort kommer du gratis in på Finlands jaktmuseum i Riihimäki. Museet presenterar inhemska jakttraditioner från stenålder till nutid. Utöver basutställningarna bjuder museet årligen på flera specialutställningar. Längre fram i sommar och i höst handlar det om Sakos historia och gevärsmodeller, om prisbelönta troféer och handgjorda knivar, samt konst med djurmotiv. • Sako 100 år | Till 26.9 2021 • Prisbelönta troféer på jaktmässor | 12.8–12.9 2021 • Maritta Meckelborg, konstutställning | 7.10 2021–9.1 2022 • Årets naturbilder 2020 | 12.10–31.12 2021 www.metsastysmuseo.fi Sommarens triangelinventeringar Vilttrianglarna inventeras 24.78.8 Vi rekommenderar att de inventeras senast 2.8. Då hinner resultaten säkert bilda underlag för förordningen om jakttider. Vi rekommenderar att resultaten skickas in på riistakolmiot.fi/sv/. Då kan de omedelbart användas. Webbplatsen har också en resultattjänst i realtid. Mera nyheter hittar du på www.jagarentidningen.fi Lämna inte kvar skräpet! Oavsett om du jagar vid en åkerkant, mitt i skogen eller på en ö i havet; lämna inte kvar sådant som inte ska vara där! Samla också ihop tomhylsorna och limsaflaskorna och för dem till återvinningen. Om jaktplatsen så kräver ska du ladda hagelgeväret med patroner som har biologiskt nedbrytbar förladdning. Det kan vara exempelvis ett kobete där förladdningar av plast kan bli ödesdigra. Låt oss tillsammans hålla snyggt i naturen och markägarna på gott humör! Aktörer avgår från arbetsgruppen för Evois vetenskapsnationalpark Aktörerna MTK Tavastland, jaktvårdsföreningarna i regionen, Finlands Jägarförbund samt förbundets distrikt Södra Tavastland med jv-föreningar avgår från arbetsgruppen för Evois vetenskapsnationalpark på grund av missnöje med förberedelseprocessen. De kräver att Evois ska utvecklas som ett friluftsområde. Bakom avgången ligger ortsbornas brist på inflytande. Evois friluftsområde är det största jaktområdet i södra Finland för jägare som inte äger mark eller hör till någon jaktförening. Årligen säljs 1000 jakttillstånd för småvilt för området. I eller intill området finns flera jaktföreningar, men miljöministeriet har trots det inskränkt jakten i parkprojektet. Även projektets styrelse är föremål för kraftig kritik av de avgående organisationerna. Jägaren 4/2021 8 Nyhet r 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 8 29/06/2021 8.35
Italialainen Caesar Guerini yhdistää tuotteissaan perinteet, esteettisyyden ja uusimman teknologian. Tämä toteutuu tavalla joka miellyttää vaativintakin käyttäjää. Caesar Guerinin haulikot valmistetaan huipputeknologiaa käyttäen. Tästä huolimatta tuotteissa näkyy perinteet ja taiteellisuus. Ceasar Guerini Figura 12/76 28” tai 30” piipuilla alk.2180 € Ceasar Guerini Figura Light 12/76 26” tai 28” piipuilla alk. 2180 € Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? tai www.ase.? maahantuoja: Hinnat voimassa 30.9.2021 asti. maahantuoja: 04-09_Vieraskyna?+uutiset_JA?0421.indd 9 29/06/2021 8.35
Kom ihåg skyldigheten att göra fällningsanmälan Fällningsanmälan till Finlands viltcentral ska göras för följande arter: rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake och sothöna. Dessutom omfattar skyldigheten även brunand och småskrake, för vilka ett tidsbestämt jaktförbud gäller. Anmälningen ska göras inom sju dagar efter fällningen. Den ska inkludera datum och kommun samt art och antal, jägarens namn och jägarnummer. För vildsvin och rådjur ska anmälningen också inkludera könet och en uppskattning av åldern. För vildsvin även koordinaterna för fångstplatsen. Anmälningen görs enklast i tjänsten Oma riista. Du kan också göra den på papper på viltcentralens blankett. Syftet är att precisera informationen om jakten för arterna som är fåtaliga och som har en negativ utveckling för kunna uppskatta jaktens hållbarhet. Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. VI REKOMMENDERAR att du gör fällningsanmälningen omedelbart efter fällningen, så blir den inte glömd. Från utfodring till vård av livsmiljöer För den som i höst tänker jaga sjöfåglar med foder som lockbete rekommenderar Finlands viltcentral sans och måtta med både säden och avskjutningen. Iståndsättning och vård av livsmiljöer stöder sjöfåglarna. Den tid som jägarna lägger på viltvårdsarbete bör överföras från utfodring till jakt på små rovdjur och iståndsättning av livsmiljöer för sjöfågelkullar. Föda som lockbete vid sjöfågeljakt Sedan början av sommaren har jordoch skogsbruksministeriet berett en förordning om förbud mot användningen av föda som lockbete vid sjöfågeljakt under jaktåren 2021-2024. D et är ministeriets avsikt att begränsa användningen av föda som lockbete. Syftet är att lindra jakttrycket på i synnerhet de fåtaliga arterna och arterna med negativ utveckling för att stammarna ska kunna återhämta sig utan något totalförbud mot jakt. En undersökning visar att ungefär sex miljoner kilo spannmål årligen forslas till vattendrag. Detta har på sina håll resulterat i en synnerligen stor andavskjutning, vilket inte har varit möjligt tidigare med traditionella jaktmetoder. Stjärtand, bläsand, vigg, skedand, årta och sothöna har minskat i mer än femton år. Enligt den senaste uppskattningen har även gräsanden gått aningen tillbaka medan kricka, bläsand och knipa har minskat en längre tid. Jordoch skogsbruksministeriet fortsätter beredningen av ärendet. Beträffande användningen av föda som lockbete är inga förändringar att vänta i höst. GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2021 10 Jakttid rna 2021–2022 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 10 29/06/2021 8.36
ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa*, sothöna* Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9 – 31.12 Småskrake* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder*, guding Höstjakt förbjudet Förordningen upphör 31.12 2021 Meddelas senare Grågås Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Sädgås* Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Kanadagås Hela landet på åker Hela landet 10.8 – 20.8 kl 12 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller* Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 JAKTTIDERNA 1.8 2021 – 31.7 2022 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, dalripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 8.9 2021. ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 1.8 – 31.12.2021 16.4. – 31.12.2022 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 16.4 – 31.12 Vildsvin* Hela landet 1.8 – 31.7. Sugga med ungar är fredad 1.3 – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski Vaktjakt i övriga landet I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 1.9 – 20.9 1.9 – 1.10 1.9 – 8.10**** 2.10 – 15.1 9.10 – 15.1 Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1.** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 24.9 vaktjakt**** 25.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 25.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 24 – 9 vaktjakt**** 25.9 – 31.1 Råbock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet 1.9 – 15.2, 16.5 – 15.6 1.9 – 15.2 Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * KOM IHÅG SKYLDIGHETEN ATT ANMÄLA FÄLLT VILT ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur: Drivande hund enligt JF § 8 får användas först efter 25.9 **** Inte i landskapet Lappland DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver, i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7. ? Skata i landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). Kolonier av gråtrut hela året. ? Kaja 10.3 – 31.7. Jägaren 4/2021 11 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 11 29/06/2021 8.36
BRUNAND ALFÅGEL SMÅSKRAKE EJDER STORSKRAKE Regleringen av sjöfågel jakten 2021 För jaktåret 2021 har jordoch skogsbruksministeriet begränsat sjöfågeljakten med en förordning i enlighet med 38 § i jaktlagen enligt följande: Jakt på brunand är förbjudet. Jakt på ejder är förbjudet från 20 augusti kl 12 till den 31 december. Jakt på småskrake är förbjudet. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havs området och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! Var noggrann med identifieringen. För storskrake gäller normal jakttid 1.9–31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! DE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA MED NEGATIV UTVECKLING: Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, sothöna, vigg, årta, skedand och bläsand. KOM IHÅG ATT GÖRA FÄLLNINGS ANMÄLNINGEN INOM SJU DAGAR! Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. Jägaren 4/2021 12 Jakttid rna 2021–2022 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 12 29/06/2021 8.36
SÄDGÅS För jakten på sädgås gäller följande begränsningar: ? Jakten på sädgås är förbjuden utom i tundrasädgåsområdet i landets sydöstra hörn och i delar av landskapet Lappland. Taigasädgås ? Jakt är tillåtet 20.8 kl 12–27.8 i landskapet Lappland utom i kommunerna Torneå, Kemi, Keminmaa och Simo. ? Kvoten är en (1) sädgås per säsong i jaktområdet Lappland. ? Förbjudet att använda foder (spannmål) som lockbete. ? Kom ihåg skyldigheten att göra fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista för att klarlägga avskjutningens fördelning i tid och rum. Tundrasädgås ? Jakt på tundrasädgås är tillåtet 1.10-30.11 i landskapet Södra Karelen, i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava i landskapet Södra Savolax, i landskapet Kymmenedalen, i kommunerna Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi i landskapet Norra Karelen, i kommunen Orimattila i landskapet Päijänne-Tavastland samt i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila i landskapet Nyland. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningar. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista för att klarlägga avskjutningens fördelning i tid och rum. Jakttiden för sädgås 2021 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 Ingen jakt Metsähanhen metsästysaika 2020 20.8. klo 12 27.8. 1.10. 30.11. Ei metsästystä GRÅGÅS För jakten på grågås gäller följande begränsningar: ? Jakt på grågås är förbjudet i inlandet. Jakt är tillåtet enbart vid kusterna (karta) ? 20.8 kl 12–31.12 samt 10.8–20.8 kl 12 på åkrar vid kusterna. ? En dygnskvot på två grågäss per jägare. ? Kom ihåg skyldigheten att göra fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista. Informationen behövs för att utreda jaktens fördelning i tid och rum. ? 10.8-20.8 kl 12 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling och åkrar med kommersiell odling eller foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. Jakttiden för grågås 2021 10.8 – 31.12 Ingen jakt Merihanhen metsästysaika 2020 10.8. 31.12. Ei metsästystä Ta bilden av den fällda sädgåsen så här. Underarten och åldersklassen fastställs utifrån näbben och täckfjädrarna på vingen. På bilden en tundrasädgås. Vi följer fördelningen av sädgåsens underarter i hela landet! Skicka ett foto av den fällda gåsens huvud och vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdatum och kommun som mejlrubrik. Vi uppmanar jägarna att frivilligt samla in data om sädgåsläget genom att anteckna alla observationer under jaktdagen i Oma riista. Insamlade data är absolut konfidentiella och används enbart i arbetet med att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen uppträder gässen i blandade flockar med bla fredade bläsgäss. Taigasädgässen har blivit fler och uppgången beror till stor del på begränsningarna av jakten i vårt land. Genom aktiv användning av viltdata och förnuftiga begränsningar kan vi jaga taigasädgåsen hållbart, både nu och framledes. Informationen som har samlats in av gruppen Metsähanhimiehet och andra frivilliga har varit avgörande för nystarten på jakten. Jaktbegränsningarna kontrolleras varje år utifrån stammens storlek och utveckling, avskjutningen och den inhämtade viltinformationen. Jägaren 4/2021 13 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0421.indd 13 29/06/2021 8.36
O ch visst blev det vilt; på färden hemåt låg det ofta höns i ryggsäcken. Sami inledde självfallet jägarbanan före gymnasiet eftersom innehavstillstånd för gevär beviljades i moppeåldern 15 år. Då körde han omkring på en väldigt liten moppe, en Honda Monkey. På den fanns det inte plats för tv-lådan så hunden fick trava bredvid. Det var säkerligen en festlig syn när lillgrabben med geväret på ryggen puttrade iväg på sin Monkey med Pruukin Blanca, en korthårig vorsteh, joggade bredvid. På det viset transporterade duon sig till fågelmarkerna. Som självfallet inte låg långt borta, det här utspelade ju sig i Nurmo. Sedan dess har Nurmo uppgått i Seinäjoki, som marknadsför sig som en rymdhuvudstad. Där finns det fortsättningsvis gott om mossar och skog och utrymme för hönsfåglarna. En sak var mycket bättre på 80-talet: – Då fanns det inga älgflugor alls. Nuförtiden är det ibland alldeles hopplöst att ströva i skogen, beklagar sig Sami. Fågel jagar han numera oftast i norr. I fjälllandskapet slipper han bli flugmat. Fågelmässigt går det nuförtiden att jaga också på slätterna, om man inte låter sig skrämmas av flugorna. – Nu finns det gott om orrar här igen, efter många dåliga år som fågeljakten låg nere. På den tiden åkte fågeljägarna norrut eftersom det inte fanns fåglar här hemma på slätten. Gymnasieeleven Sami Takala jagade fågel flitigt, oftast på tumanhand med sin hund. Transporten ut till jaktmarkerna skedde ofta med en vespa, geväret i fodral på ryggen och hunden i en tv-låda på pakethållaren. Bara huvudet syntes på jycken när den kikade upp ur lådan, minns Sami. TexT och bilder Olli Kangas år Samis vespa fungerar fortfarande. Vid styret franska bulldoggen Raili. SAMI TAKALA, EN JÄGARE FRÅN 80-TALET Med vespa på fågeljakt och hunden i papplåda Jägaren 4/2021 14 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 14 29/06/2021 8.37
Även om det inte fanns flugor så inledde Sami redan på 80-talet traditionen att varje höst åka norrut för att jaga fågel. Där tillbringade han inte dagar utan veckor. – Jag bodde i terrängen och jaktlaget bestod i regel av hunden och mig, minns Sami sina 80-talsjakter. Han ordnade med jobbet och familjen så, att det alltid gick att komma iväg. Numera är jagandet mera socialt, med kamrater och ofta även med Akseli, den ivrigaste jägaren bland de sex barnen. Första geväret jagar fortfarande Samis första hagelgevär var en Valmet 212. Bössan är inte längre den som han jagar mest med, men den är nyrenoverad, fungerar och blir använd. Den första studsaren är däremot den han fortsättningsvis jagar med, en Tikka M-55 som bär sin ålder med heder och än i denna dag sätter punkt för älgar. – Självfallet hade vi också ett miniatyrgevär, men vi jagade inte med det utan sköt bara kråkor, minns Sami sitt 80-tal. På väggen i Samis nyrenoverat stiliga kök hänger en ståtlig hornkrona. Den bars av älgen som blev 17-åriga Samis första fällning. Det var första hösten som han deltog som skytt i föreningens älgjakt. – Vi blev instruerade att i första hand skjuta kalvar, men utan något absolut förbud mot att fälla en tjur om en sådan skulle dyka upp. Jägaren på grannpasset vinkade häftigt åt mig, och där kom den travande, en hiskeligt stor tjur! Det var ett spännande skott, men det Åttitalsvespan har blivit bytt till ett bekvämare åkdon. Akseli är den ivrigaste jägaren i Samis barnaskara. Grabben utbildar också hundar för andjakt. Sami kontrollerar regelbundet munnen också på sina egna hundar. “Hästdoktorn” Samis stiliga hus vid stranden av ån Nurmonjoki. Jägaren 4/2021 16 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 16 29/06/2021 8.37
gick vägen, minns Sami sin första älg. Det är få förunnat att få en sådan älg i hårkorset, ens efter decenniers jagande, så Sami har all orsak att vara lycklig över fällningen. Bara en handfull av Samis skolkamrater jagade, så oftast jagade han fågel på tumanhand med hunden. Självfallet deltog han också i älgjakterna och jagade emellanåt and med ett större sällskap. När åttiotalet blev nittiotal studerade Sami till veterinär i Estland. På den vägen fick han naturligtvis många goda jaktkamrater på andra sidan viken. Han är fortsättningsvis medlem i en estnisk jaktförening och åker ofta dit. När sjukdomsläget det tillåter, alltså. I många år var det vildsvinsskinka på familjens julbord, men på grund av den afrikanska svinpesten är den estniska vildsvinstraditionen pausad. Coronapandemin satte dessutom stopp för allt övrigt resande. – Jag väntar otåligt på att få nystarta jaktresorna till Estland, berättar Sami. Hemmet och jobbet mitt i jaktmarkerna När vi frågar veterinär Takala om en jaktupplevelse som han drömmer om, men ännu inte har upplevt så tänker han efter en stund, eftersom han redan jagar det mesta. – Någon sådan verkar inte finnas; jag är fullkomligt nöjd med jaktläget som det är, funderar han. Då står ju allting rätt till med jakten och drömmarna när ingenting fattas. Det hör ju till det anspråkslösa nordliga kynnet att undra vad som har gått på tok när ingenting har gått galet. Samis hus ligger vid stranden av ån Nurmonjoki och djurkliniken ligger ett stenkast ifrån. Katsan vid hemstranden fångar ibland abborrar att avnjuta med egenhändigt plockade stenmurklor, men på intervjudagen finns där bara en ynka abborrpinne som släpps för att växa till sig. Katsan vid hemstranden fångar ibland abborrar att avnjuta med egenhändigt plockade stenmurklor. Sami har sex barn och av dem är den äldsta, Akseli, den ivrigaste jägaren. Han följer ofta med på jakt. Men även de övriga har ärvt ett inbyggt intresse för jakt. Vem vet, kanske några av Akselis yngre syskon också blir inbitna jägare? Intervjun görs medan säsongen för råbock pågår, så följande jaktliga operation blir att smyga på råbock under de närmaste dagarna. Bara det intensiva yrkeslivet på djurkliniken och renoveringen av hemmet det tillåter. Vi anar ändå att nysingeln Sami kommer att finna tid för en råbockskväll, oavsett hur intensivt det är med jobbet och renoverandet. Även bockjakten utgår hemifrån. I kanten på grannens åker ligger den första potentiella platsen för spaning. Dessutom har rådjur visat sig också i hans egen trädgård. Utsikterna till bockfällning är således goda! Jägaren 4/2021 17 14-17_Metsa?sta?ja?haastattelu_JA?0421.indd 17 29/06/2021 8.37
N är jag betraktade rucklet slog det mig att den skulle bli en strålande koja. Jag hade redan några höstar drömt om en vaktjaktskoja så jag skred från ord till handling. Stugan var precis lagom stor för ändamålet. Även om den var gammal och Från lekstuga till vaktjaktskoja Att rusta upp gammalt till nytt är trendigt. Ute på gården skräpade en gammal lekstuga som var färdig att slängas på midsommarbrasan. Jag beslöt att ge den nytt liv i form av vaktjaktskojan jag så länge hade drömt om. TexT och bilder Hanna Metsälä risig så var stommen fortfarande frisk. Projektet var inte särskilt krävande och det mesta fixade sig med hammare, spik och bräder. Nytt och snyggare utanpå Jag inledde projektet med att riva veran dans murkna räcken och spika nya bräder hela vägen runt utanpå stugans röda slitna skal. Stommen var frisk så det var enkelt att spika på de nya bräderna. Den gamla ytan blev under och utsidan blev snygg. På köpet blev stommen starkare och bättre isolerad. Efter ytterskalet blev det takets tur, som hade filt och var i dåligt skick. Jag lade plåt ovanpå filten, så blir det trevligare och torrare att tillbringa kvällar i kojan. Nytt och snyggare inuti Jag isolerade väggarna med styrox och lade spånskivor utanpå. Bakväggen fick en skjutglugg. Jag utgick från bekväm sitthöjd för att få rätt höjd på luckan så geväret ligger stadigt och bra med bekväm skjut ställning. Vad som är lagom högt är förstås personligt. Det vanliga glasfönstret ersattes med plexiglas och luckan blev av glidmodell. Nu saknades bara pallen, värmeaggregatet och madrassen. Grande finale Efter uppfräschningen av ytorna stod jag där med en enkel och anspråkslös, men lagom stor vaktjaktskoja som skulle få sitt elddop i höst. Det finns lika många kojmodeller som det finns jägare och envar snickrar efter eget huvud. Somliga bygger sin koja ända från noll. Själv kunde jag utnyttja den forna lekstugans stomme och komma ganska enkelt undan. Förändringen blev rejäl och stugan fick ett nytt liv! Jägaren 4/2021 18 Ungd msredaktionen 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 18 29/06/2021 8.38
Inte det du säger utan hur du säger det N är vi talar om jakt är det, tycker jag, viktigt att väga sina ord, i synnerhet om sällskapet inkluderar personer som inte är insatta i ämnet. Skryt om mycket byte kan i en annans öron låta som brist på respekt för djuren och att det bara är kvantitet som räknas. Det här ger en felaktig bild av jakten som intresse. Det är förnuftig att inleda samtalet med det grundläggande, som varför man jagar eller vilken nytta det är med jakten. Du kan bli tvungen till förklaringar ur flera olika vinklar för att alla ska förstå. Jakten som fritidsintresse väcker åsikter. Ingen är tvungen att godkänna jakten, men det går att förstå den. Lugn och sans samt argument som bygger på fakta är det enda sättet att skapa en positiv eller åtminstone neutral uppfattning. Som jag ser det behöver jakten nya ansikten och därför är det viktigt för oss jägare att tänka på vilket första intryck vi ger. På en sällskapsjakt är det självfallet tillåtet att överdriva och skämta, bara samtliga närvarande är med på noterna. Den som kör med grovkornigare humor ska tänka efter vilken uppfattning han förmedlar till nybörjarjägarna. Den som har fått ett negativt första intryck återkommer knappast. Än mindre vidareförmedlar han eller hon sina upplevelser i positiva ordalag. Det som är självklart för en jägare kan vara alldeles nytt för en som inte jagar. Själv har jag försökt sätta mig in i en sådan persons ställe och förklara så lättfattligt som möjligt hur det hela hänger ihop. Som jag ser det har spridandet av objektiv information en avgörande betydelse för jaktens framtid. I synnerhet om vi vill fortsätta i ett positivt åsiktsklimat. Det är varje jägares ansvar att berätta om jakten på ett sätt som passar sammanhanget för att inte missförstånd ska besannas. JOHAN SALMINEN Skribenten är en ung jägare som bor i Lahtis. För honom är jakten snarare en livsstil och passion än enbart en hobby. Före / efter K lumn 19 Jägaren 4/2021 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 19 29/06/2021 8.38
Förbudet mot föda som lockbete – för eller emot? Förbudet mot att lägga ut föda som lockbete vid sjöfågeljakt är i detta nu ett hett samtalsämne. Det får en att begrunda sitt eget förhållande till matandet, även om man jagar änder bara ibland. TexT Karlo Ruotsalainen M ånga föreställer sig att sjöfågel jakten med föda som lockbete är ett enkelt sätt att jaga; man sitter bara där vid spannmålshögen och fäller fåglarna efter hand som de dyker upp. Vilket det på sätt och vis också är, och passar därför i synnerhet för nybörjare. Skottlägena är inte särskilt snabba och änder är rätt lätta mål. Trots detta har jaktformen sina egna knepigheter. Det är rätt jobbigt att fixa dit fodret och änderna lär sig fort att undvika jägaren. Ibland riktas kritik mot jakten med föda som lockbete av etiska skäl. Men som jag ser det är det en jaktform bland andra. Själv jagar jag även annat vilt med föda som lockbete. Men den som jagar med den här metoden ska tänka på att födan lockar fåglar från ett stort område. Alltså går det inte att skjuta varje fågel som kommer inom skotthåll. En trave skjutna änder kan se trist ut i ögonen på en som inte jagar. Men en stor mängd fällda änder är ofta det sammanlagda resultatet av ett stort sällskap och alla jägare jag känner jagar med hänsyn. Men självfallet finns det jägare som inte jagar förnuftigt. Andra jaktformer Sjöfåglar kan jagas på många sätt. Att upphöra med matningen innebär alltså inte slutet för jakten. De traditionella metoderna är fortfarande bra; lockpipa, vettar, pass un der flygvägarna, att ströva längs stränderna. Lockpipan är en konstform i sig, vilket gör metoden ännu mer krävande. Själv har jag aldrig jagat änder på annat sätt än med föda som lockbete, men de övriga sätten intresserar. Där är det inte lika säkert att jakten lyckas och bytet blir ofta mindre, men det förminskar ju inte glädjen. Sällan jagar ju folk enbart för bytets skull. Hejda stammarnas nedgång Det går utför för våra sjöfåglar, så det vore inte fel att lätta på jakttrycket. Sjöfåglarna finner föda i naturen så matandet är inte livsviktigt för dem. Jakten på de små rov djuren och vården av livsmiljöerna betyder mer för sjöfåglarna än matandet. Jag är inte emot ett matningsförbud, men inte heller för. Det kan vara nyttigt på flera sätt. Någonting måste i alla fall göras eftersom stammarna inte kan fortsätta åka utför i det oändliga. Annars har vi snart inga sjöfåglar kvar att jaga! Änderna börjar besöka utfodringsplatserna så fort de har flyttat tillbaka till Finland på våren. Under sommaren drar den utlagda maten till sig fåglar från ett stort område. Detta ska jägarna ta hänsyn till när de jagar. JO UN I SA RV I KA RL O RU O TS AL AI NE N TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN KAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Value pack 500 kpl raj. erä VAIN ELISALTA! Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla 7,99 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 287,64 €. • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 37544_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 21/06/2021 10.17 Jägaren 4/2021 20 Ungd msredaktionen 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 20 29/06/2021 8.38
TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN KAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Value pack 500 kpl raj. erä VAIN ELISALTA! Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla 7,99 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 287,64 €. • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 37544_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 21/06/2021 10.17 18-20_Nuoret_JA?0421.indd 21 29/06/2021 8.38
Bågjakt på hjort och rådjur 8 tips text och bilder Antti Saarenmaa 1 Bågen är ett korthållsvapen Med jaktbåge skjuts det fällande skottet på i genomsnitt 20 meter, av välmotiverade skäl. Pilen flyger i bästa fall med 90 meter i sekunden, men ljudet när den lämnar bågen når viltets öron med ljudets hastighet, som är cirka 320 m/s. Ljudet orsakar en flyktreaktion hos viltet och en skrämd hjort eller ett rådjur hinner röra sig innan pilen når fram om skjutavståndet är för stort. Det bästa sättet att undvika skadskjutningar är alltså att hålla avståndet kort. 2 Sikta lägre än med ett gevär Eftersom ljudet då pilen lämnar bågen och flyger kan varna viltet så händer det att hjort och rådjur försöker undvika det som orsakar ljudet. På normala skjutavstånd leder det här till det så kallade string jump-fenomenet där djuret förbereder flykten genom att ladda benen för studs. Den här nigningen sänker bröstkorgen och pilen kan träffa högre än avsett. Sikta därför lägre än med gevär; på den understa tredjedelen i lodled i linje med frambenet. Om rådjuret eller hjorten hinner inleda nigningen träffar pilen då i hjärta-lung-området. Om inte, så träffar den lämpligt strax ovanför hjärtat. 3 Rutinen sköter skottet Bågskyttet är lika svårt som det är trevligt och kräver därför träning. Det kraftiga fysiska motståndet i kombination med den gevärsliknande skjutställningen och det lugnt kramande släppet skapar en unik kombination som kräver tillvänjning för både musklerna och huvudet. Jägaren 4/2021 22 22-25_Vinkit_jousimetsa?stykseen_JA?0421.indd 22 29/06/2021 8.39
Det är förnuftigt att skapa solid rutin med skyttet innan du börjar jaga eftersom det också i bästa fall krävs en hel del arbete för att skapa en skottchans på lämpligt avstånd utan att skrämma djuret. När det blir allvar av kommer spänningen att gnaga på allt som skytten har lärt sig. 4 Spänn bågen i rätt ögonblick Före det fällande skottet ska bågen spännas och eftersom det är en stor rörelse så hör den till de sista avgörande faktorerna för fällningen. En modern compoundbåge kan hållas spänd – beroende på hur vältränad skytten är – i mellan en halv minut och ett par minuter. Det känns som en lång tid för skytten, men är inte mer än ett ögonblick för ett vaksamt vilt. Bestäm på förhand det rätta ögonblicket för att spänna bågen och försök tajma det så att djurets huvud är skymt, kanske i gräset eller bortvänt. Om du ser ögat på rådjuret eller hjorten så ser ögat också dig när du rör dig. 5 Klädseln har betydelse Kamouflagemönster löser upp skyttens silhuett och gör det svårare för djuret att tolka figuren som en människa. Men ännu viktigare är att klädseln är ”jaktlig” och ljudlös. När du spänner bågen händer det lätt att ärmarna gnider mot kroppen, snörningen kring handlederna oväsnas eller att prylarna i fickorna skramlar. Tänk alltså på det här när du väljer kläder. Pilar med en lampa i nocken är ett utmärkt hjälpmedel vid bågjakt. När pilen avlossas tänds en ledlampa inuti nocken, vilket gör det lättare att se träffen och hitta pilen. Skytterutinens betydelse går inte att överskatta. Om du är osäker på hur träffen tog ska du leta rätt på pilen. En bra träff målar pilen röd. Jägaren 4/2021 23 22-25_Vinkit_jousimetsa?stykseen_JA?0421.indd 23 29/06/2021 8.39
7 Hitta viltets vägar eller bered dig på att smyga Om du inte är särskilt bra på att locka viltet till dig så får du i stället smyga till viltet, antingen dit där de betar eller till en stig som de följer. Lägg tid på att leta efter viltets vägar och på spaning. Prioritera väl trampade stigar och stigkorsningar. Lagom skjutavstånd är lika med lagom avstånd till stigen. Om du inte känner området och saknar kunskap om viltets vägar så är så kallad spot&stalkjakt ett beak tansvärt alternativ. Inled jakten under vinden, spana flitigt med kikaren och dölj dig efter bästa förmåga när du smyger. 8 Passet på marken eller uppe i träd? Vid jakt med båge gäller det att skapa en skott chans under viltets radar. Till de traditionella metoderna hör gömslen och trädpass på 45 meters höjd. Använd någondera metoden om det bara går. Det blir lättare att få till en skottchans och spänna bågen utan att bli upptäckt. Ibland är ett pass på marken ändå det enda alter nativet. Kom då ihåg att utnyttja allt skymmande som naturen bjuder på; buskar, större stenar, högt gräs, diken med mera för att få till en skottchans. Kanten på en stor och öppen åker är sällan drömpasset för en bågjägare! I torrt väder finns det ingenting som slår mjuk fleece eller ylle och en klok jägare kontrollerar och knäpper even tuella bröstknappar eller tar bort dem. Kolla dragkedjorna i ärmarna och stoppa in snoddar na på huvan. 6 Tre sinnen vaktar men nosen viktigast Hjorten och rådjuret spanar aktivt med synen, hörseln och luktsinnet. Det sägs att vilt brukar tåla en mild impuls från ett av sinnena utan att fly, men inte från två sinnen på samma gång. En enstaka syn eller hörselobservation får knappast en hjortflock att lägga benen på ryggen, men i kombination och om impulerna stärker varandra så blir flocken orolig och startar nedräkningen till flykt. Lukter fungerar däremot också ensamma som en bombsäker flyktimpuls. En hjort eller ett rådjur behöver ingen syn eller hörselobservation för att känna igen doften av en människa och om doften är tillräckligt stark så tar djuret utan tvekan till flykten. Håll alltså noga koll på vindriktningen och planera passet och vägen dit därefter. En flaska talk är värd sin vikt i guld som metod för att synliggöra den svagaste vindil. Ett trädpass lyfter jägaren över djurets omedelbara synfält och hindrar vid lämplig väderlek också lukter från att nå djuret. På marken: dölj dig bakom någonting eller fixa till ett gömsle. En gnutta talk i luften avslöjar också den lättaste luftström. Jägaren 4/2021 24 22-25_Vinkit_jousimetsa?stykseen_JA?0421.indd 24 29/06/2021 8.39
KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. HOUSUT ALASKA TREKKING LITE PRO 79 90 Stretch-materiaali mahdollistaa hyvän liikkuvuuden. Monipuoliset taskut. Neppareilla säädettävät lahkeensuut. Vetoketjuilla avattavat tuuletusaukot reisien sivuilla. TAKKI ALASKA JUNEAU 59 90 Mukavan rento ja tyylikäs takki, jonka joustava materiaali mahdollistaa erinomaisen liikkuvuuden. LIPPIS+KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 95 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. KÄSINEET LIVE DECOYS GEAR 9 95 Ohuet metsästyskäsineet, joilla saa hyvän tuntuman aseeseen. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5 X 3 M 19 90 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 28 40 1,89 €/KG Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan aktiivikoiran täysravinto. Monen suomalaisen koiran hyväksi havaitsema suosikki! JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 90 3,69 €/KG Nimensä mukaisesti viljaton uutuus! Sopii hyvin normaaliaktiivisille, hieman aktiivisemmille ja herkille koirille. JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 90 RIISTAHERNE 30 KG 17 50 0,583 €/KG Saatavilla myös 500 kg:n suursäkissä. MEILTÄ MYÖS RIISTAOHRAA JA REHUKAURAA! Hankkija_Metsa?sta?ja?4_420x275.indd All Pages 26-27_Ilmoitus_JA?0421.indd 26 29/06/2021 9.02
RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. -50€ TARJOUS VOIMASSA 31.7.2021 SAAKKA. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi UUSI BURREL+ MOBIILISOVELLUS! RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 249,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. SUPILOUKKU 36 X 31 X 107 CM 79,MINKKILOUKKU 16 X 18 X 72 CM 34 90 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 90 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. RIISTAKAMERA BURREL EDGE HD 129,HD+ -kuvanlaatu ja Full HD –videokuvaus. Kohteen havaittuaan tallentaa kuvan muistikortille. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. Kuva+video -tila. Inframustasalama. Tehokas liiketunnistin, jopa 25 m. Reagointiaika 0,6 s. Matala virrankulutus. 22.6.2021 14.58 26-27_Ilmoitus_JA?0421.indd 27 29/06/2021 9.02
Området med tät hjortstam Raskt igång med jakten! I höstas fälldes bortåt 70 000 vitsvanshjortar. Som garant för den rejäla avskjutningen stod en fin och snörik vinter, och aktiv jakt från den första september. Även i år kommer det att beviljas ett rekordstort antal jaktlicenser för hjort. TexT Antti Rinne och Pirkka Peltonen Bilder Naturresursinstitutet, Asko Hämäläinen rejält för att hejda stammens tillväxt och vända vitsvansarna nedåt i de täta områdena. Även intressegrupperna trycker oupphörligt på i frågan. De regionala viltråden har nu för första gången fastställt målsatta tätheter för hjortarna i älghushållningsområdena. Målen spikades för ett år, så vi borde nå dem under kommande säsong. För att nå målen krävs det att avskjutningen ökas med så mycket som en tredjedel från föregående säsong. Alltså är det bäst att kavla upp ärmarna redan den första september! Om avskjutningen år för år blir för liten så blir det varje år svårare att nå målet. Om beskattningen däremot är för stor så går det lätt att rätta till saken på ett enda år eftersom hjorten förökar sig effektivt. I de tätaste hjortområdena finns det i dagsläget ingen risk för överbeskattning. Fler hindar än bockar bör fällas I sydvästra Finland är hjortstammen väldigt tät. Under de senaste åren har större delen av stammens tillväxt varit koncentrerad till den här landsdelen. I området U ppskattningarna av hjortstammen och därmed även den målsatta avskjutningen har hittills visat sig vara underskattningar och därför har den målsatta avskjutningen år för år höjts drastiskt. Inför den stundande säsongen siktar viltförvaltningen och jägarna på att bryta hjortstammens tillväxt och minska på hjortarna i områdena med de tätaste bestånden. Nu om någonsin är det dags att lyfta avskjutningen Jägaren 4/2021 28 28-29_Pikkusorkat_tihea?_kanta_JA?0421.indd 28 29/06/2021 9.03
tivt genom riktad jakt och olika skyddsmetoder. Hjortdjursolyckorna i trafiken utgör en betydande olägenhet. Även om hjortoch rådjursolyckorna sällan leder till personskador så medför de betydande utgifter för samhället. Men det går att minska hjortdjursolyckorna genom riktad jakt. Vilka mål ska vi ha? Det finns ingen nationell förvaltningsplan för hjorten eller rådjuret, som det finns för älgen, men de regionala viltråden fastställde i våras för första gången målsatta tätheter på älghushållningsområdesnivån för vitsvanshjorten. I flera områden med gles stam ligger målet högre än stammens nutillstånd, vilket betyder att man stöder en behärskad ökning. För rådjuret finns det emellertid inga officiell mål för stammen, vilket innebär att enskilda jägare och jaktföreningar är avgörande för förvaltningen. De små hjortdjuren innebär avvikande åsikter mellan markägarna och jägarna, men också inom grupperna. Jägarna upplever kanske att de nya viltarterna hotar de befintliga jaktformerna. Det är förnuftigt att på ett tidigt stadium spika målen på lokalplanet och fördjupa sig i Området med gles stam De små hjortdjuren kommer – vad ska vi göra? När hjortdebatten går het glömmer vi ofta att det i stora delar av landet inte finns några hjortar, eller bara väldigt få. Likaså har rådjuret en enhetlig och tät stam bara vid sydoch västkusten. Hur ska vi då sköta hjortarna och rådjuren i området med gles stam? TexT Arttu Kouhia, Esko Paananen, Pirkka Peltonen Bilder Asko Hämäläinen, Heikki Mikkola I många trakter är hjorten och rådjuret nya och intressanta bekantskaper som öppnar för ökade jaktmöjligheter och nya jaktformer. Där de förekommer kan de skapa ett rekreationsmässigt och ekonomiskt mervärde och locka nytt folk till jägarkåren. Vi förknippar ofta hjortdjuren med skador och olyckor. Men hjortarna och rådjuren vållar ekonomiskt betydande skador på jordoch skogsbruket enbart där bestånden är täta. Det går att åtgärda problemen effekI området med gles stam är det viktigt att spara revirbockarna. Jägaren 4/2021 30 30-31_Pikkusorkat_harva kanta_JA?0421.indd 30 29/06/2021 9.04
djurens biologi och jakten på dem. Det stöder uppkomsten av en jaktkultur för hjort och rådjur samtidigt som det underlättar den framtida regleringen av stammen. Ansvarsfull vård av stammen Jakten är det enklaste sättet att påverka de små hjortdjurens antal och stammens struktur. Deras naturliga dödlighet är avsevärt större än för älgen, men de får också fler kid och kalvar. Det här ska vi hålla i minnet när vi dimensionerar jakten. I områden med mycket snö och rovdjur är det inte givet att stammen växer, trots att den inte jagas alls. Under gynnsamma förhållanden kan stammen däremot växa hastigt. Det är viktigt att jaktföreningarna tar ansvar för förvaltningen av både hjorten och rådjuret. I området med gles stam har nästan samtliga ansökningar om hjortlicens beviljats medan rådjuret inte är licensbelagt alls. Avskjutningen spikas således främst på föreningsnivå. En bra tumregel i området med gles stam är att minst hälften av avskjutningen borde bestå av kalvar och kid, och för de vuxna borde det väga någorlunda jämnt mellan könen. På det viset hålls stammen produktiv med en balanserad struktur. För hjort och rådjur är jakten dock i regel alltför inriktad på vuxna hanar. En titt på föreningarnas praxis På sommarmötet bör föreningarna diskutera de praktiska arrangemangen kring hjortoch rådjursjakten. Den jaktliga verksamheten är ofta väldigt inriktad på älgjaktlaget. Älgjakten lägger beslag på veckosluten och all föreningsverksamhet sker på älgens villkor. Det här kan leda till att förvaltningen av och jakten på hjort och rådjur reduceras till en biroll. Det är viktigt att föreningarna undviker onödiga begränsningar och erbjuder medlemmarna jaktmöjligheter. Om det är befogat med begränsningar av antalet rådjur som fälls kan föreningen förslagsvis införa fredningstider, fredade områden eller kvoter. Den sistnämnda kan vara personlig eller för hela föreningen. För hjortens del kan avskjutningen styras med licenser och praxis. Det gäller att skapa smidiga arrangemang som inte försvårar jakten i onödan utan stöder ett hållbart nyttjande av viltresurserna. M ET SÄ KA UR IS TI ED O T: O M A RI IS TA , TA US TA KA RT TA : M AA N M IT TA US LA IT O S De tätaste rådjursstammarna finns i södra och sydvästra Finland. Den mörkare färgen illustrerar en större rådjurstäthet. Kartan är gjord utifrån älgjägarnas uppskattningar av antalet rådjur i deras jaktmarker. I området med gles stam är det förnuftigt att rikta jakten mot kid och kalvar. Jägaren 4/2021 31 30-31_Pikkusorkat_harva kanta_JA?0421.indd 31 29/06/2021 9.04
Jakttornen utgör en av de största farorna för jägarna. Det här blev verklighet för mig i höstas när jag rasade med ett brak från ett älgtorn som ”borde ha varit i skick”. TexT och bild Arto Määttä Håll jakttornen i skick! BYGGNADSANVISNINGAR: ? Tornet ska vara stabilt konstruerat ? Överdriv inte höjden på tornet – ett par meters höjd på golvet brukar räcka ? Det ska gå enkelt och riskfritt att klättra upp och ner ? Kontrollera att räckena är stabila UNDERHÅLLSANVISNINGAR: ? Granska tornet omsorgsfullt före jaktsäsongen ? Om någonting börjar bli dåligt – omedelbart förbud mot användning ? Åtgärda felen snarast ? Inkludera en reparationsrunda för tornen i den årliga talkorutinen I värsta fall leder en olycka där jakttornet brister och jägaren faller till allvarliga skador. J akttornen utgör en omistlig del av sällskapsjakten här i landet. De höjer säkerheten genom att kulbanan riktas snett nedåt, ökar sikten och visar klart och tydligt passets plats. Den som bygger jakttorn ska tänka på att de ska vara stabila, att det ska vara enkelt att klättra upp och ned, och säkerhetsdetaljerna. Dessutom ska man aktivt hålla befintliga torn i skick och åtgärda brister eller riva tornet om det har tjänat ut. Mitt eget tillbud var lömskt. Utanpå såg tornet ut att vara i skick; stolparna, golvplankorna och räckena var friska och stadiga. Akilleshälen visade sig vara den ena tvärbalken som golvplankorna var fastspikade i. Där hade virket murknat och hölls ihop av friskt virke som inte var tjockare än en blyertspenna. På den ena sidan höll golvet att stå på, men när jag flyttade mig till den svaga sidan så gav den utan förvarning vika. Jag hade dock tur i oturen och föll stående med fötterna före och kunde ta emot med armarna. Vid landningen föll jag inte omkull, men det gjorde ont i hela kroppen och armarna var blåslagna. I värsta fall leder en olycka där jakttornet brister och jägaren faller till allvarliga skador, och ödesdigra olyckor har inträffat. Även vid olycksfall i arbetet utgör fall den vanligaste typen av allvarlig olycka. Därför ska vi aktivt jobba med att göra jakttornen (och övriga konstruktioner) säkra redan före jakten och säsongen börjar. En gång kan man ha ha tur, men turen är ingenting att lita på. 5etta Lövcamouflage Jacka + byxor 49,00 € Camonät 4,5x1,50 m 19,90 € 5-pack: 89,50 € Camohuva Lätt huva i mesh med lövcamouflage som döljer dig på passet. 9,90 € Buttolo-Blatter Lockpipa för rådjur 29,50 € Granlunds Minkfälla Fällan sluts då minken stiger på trampan inne i fällan. 34,90 € Work Sharp MK 2 Slipa alla dina knivar och verktyg snabbt och enkelt. 126,00 € Nyhet! Trofésköld rådjur Trofésköld i ljus eller mörk ek. Mått: 23x14 cm. 6,80 € 5-pack: 27,50 € Bäst i test! Storsäljare Kamouflera dig Crispi Valdres GTX Mycket lätt och bekväm känga med Gore-Tex. 279,00 € Inkl. skotork Värde 19,90 € Fritidspaket dam och herr Praktiskt paket för dig som jagar eller gillar att vara i skogen. Paketet innehåller bekväm byxa i stretch, fleecejacka och keps. 132,90 € Genzo Komradio 70XTM Populär och pålitlig radio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti! 299,00 € Huvtröja Optima Snygg fleecejacka för jakt och fritid i camouflagemönstret Optima-2. 69,50 € Stihl MS 170 Motorsåg 30 cm Lätt och smidig bensindriven motorsåg från Stihl. 185,00 € Följ oss på Instagram! @hylte.fi Zeiss Victory HT 3-12x56 ASV+H Riktmedel 60 1990,00 € Slaktknivar Olika modeller. Från 9,70 € /st Inkl. inskjutningsstöd Värde 59,90 € Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte-lantman.com Öppettider i butiken: Måndag-fredag: 9-18 • Lördag: 9-13 • Dygnet runt på webben! 0345-400 00 www.hylte-lantman.com Hantverksgatan 15, 314 34 HYLTEBRUK Prisjakt 4.8 Trustpilot 4.8 Pricerunner 4.9 Jägaren 4/2021 32 32_Tornit_kuntoon_JA?0421.indd 32 29/06/2021 9.05
5etta Lövcamouflage Jacka + byxor 49,00 € Camonät 4,5x1,50 m 19,90 € 5-pack: 89,50 € Camohuva Lätt huva i mesh med lövcamouflage som döljer dig på passet. 9,90 € Buttolo-Blatter Lockpipa för rådjur 29,50 € Granlunds Minkfälla Fällan sluts då minken stiger på trampan inne i fällan. 34,90 € Work Sharp MK 2 Slipa alla dina knivar och verktyg snabbt och enkelt. 126,00 € Nyhet! Trofésköld rådjur Trofésköld i ljus eller mörk ek. Mått: 23x14 cm. 6,80 € 5-pack: 27,50 € Bäst i test! Storsäljare Kamouflera dig Crispi Valdres GTX Mycket lätt och bekväm känga med Gore-Tex. 279,00 € Inkl. skotork Värde 19,90 € Fritidspaket dam och herr Praktiskt paket för dig som jagar eller gillar att vara i skogen. Paketet innehåller bekväm byxa i stretch, fleecejacka och keps. 132,90 € Genzo Komradio 70XTM Populär och pålitlig radio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti! 299,00 € Huvtröja Optima Snygg fleecejacka för jakt och fritid i camouflagemönstret Optima-2. 69,50 € Stihl MS 170 Motorsåg 30 cm Lätt och smidig bensindriven motorsåg från Stihl. 185,00 € Följ oss på Instagram! @hylte.fi Zeiss Victory HT 3-12x56 ASV+H Riktmedel 60 1990,00 € Slaktknivar Olika modeller. Från 9,70 € /st Inkl. inskjutningsstöd Värde 59,90 € Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte-lantman.com Öppettider i butiken: Måndag-fredag: 9-18 • Lördag: 9-13 • Dygnet runt på webben! 0345-400 00 www.hylte-lantman.com Hantverksgatan 15, 314 34 HYLTEBRUK Prisjakt 4.8 Trustpilot 4.8 Pricerunner 4.9 32_Tornit_kuntoon_JA?0421.indd 33 29/06/2021 9.05
T idigare var det sällsynt med allvarliga jaktolyckor, men i höstas inträffade flera allvarliga sådana där de berörda inte följde reglerna för säker vapenhantering. – Med anledning av höstens olyckor är det viktigt att vi fäster särskild uppmärksamhet vid jaktsäkerheten, både inom viltförvaltningen och bland samtliga jägare. På grund av olyckornas allvarliga konsekvenser övervägde Olycksutredningscentralen i höstas att inleda en utredning, men ansåg då att olyckorna var enstaka händelser som inte överskred utredningströskeln. – Höstens jaktolyckor signalerade ändå att vi bör ägna saken särskild uppmärksamhet, konstaterar Nurmi. Likartade olyckor en väckarklocka Olycksutredningscentralen utreder enskilda olyckor för att kunna höja den allmänna säkerheten. Centralen har dock befogenheter att undersöka flera likartade olyckor som en temautredning. – Centralen är särskilt intresserad av fall där offret är en utomstående, berättar Nurmi. Under nästa jaktår kommer centralen att följa med de olyckor och tillbud som inträffar och vid behov utreda dem. Om det inträffar flera jaktolyckor går det att koppla ihop dem till en temautredning. Med ökad säkerhet som syfte – Vid en utredning är det väsentligt att sammanställa en översikt över tidigare jaktolyckor. Jag vill också betona att det enda syftet med en utredning är att höja säkerheten, understryker Nurmi. Envar jägare bör nu syna sin egen inställning till vapensäkerheten och vid behov repetera de fyra reglerna. – Tryggandet av jaktsäkerheten handlar om grundläggande fakta, det vill säga hur jägaren hanterar sitt gevär och att han vet vad han skjuter på, avrundar direktören för Olycksutredningscentralen, Veli-Pekka Nurmi. JAKTOLYCKORNA Olycksutrednings centralen överväger att inleda utredning – Det är viktigt att samtliga som rör sig ute i naturen kan göra det riskfritt i samma skog, understryker professor Veli-Pekka Nurmi, direktör för olycksutredningscentralen. TexT Tero Kuitunen Bild Roope Ruohonen Olycksutredningscentralen (OTKES) är ett ämbetsverk som verkar i anslutning till justitieministeriet. Centralen utför sina uppgifter självständigt och oberoende. Om centralens uppgifter och befogenheter stadgas i Lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser. Centralen har befogenheter att i praktiken underOLYCKSUTREDNINGSCENTRALEN Jägaren 4/2021 34 34-35_OTKES_Metsa?stysturvallisuus_JA?0421.indd 34 29/06/2021 9.05
VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER 1 ALLA VAPEN ÄR ALLTID LADDADE Anta aldrig att ett vapen är oladdat. Börja alltid med att kontrollera vapnet och följ därefter de övriga reglerna. 2 RIKTA ALDRIG VAPNET MOT NÅGONTING SOM DU INTE TÄNKER SKJUTA PÅ Med ett skjutvapen får man enbart sikta på sådant som man är beredd att skjuta på, även om man inte tänker skjuta. Att vapnet är oladdat är ingen ursäkt (se regel 1). 3 HÅLL INTE FINGRET PÅ AVTRYCKAREN Ett vapen avfyrar inte sig självt; det är någon som avfyrar skottet. Håll fingret utanför varbygeln ända tills du ser målet i siktet. 4 VAR SÄKER PÅ MÅLET Skjut inte på någonting oidentifierat. Skjut inte på skuggor, ljud eller silhuetter om du inte kan se målet tydligt. Kontrollera kulfånget så inte en kula som passerar genom målet eller hagel som inte träffar orsakar fara. söka vilken allvarlig olycka som helst eller tillbud. Syftet med centralens undersökningar är att höja säkerheten och förebygga nya olyckor, inte att klarlägga rättsligt ansvar. För centralens utredande tjänstemän gäller ett lagstadgat förbud mot att vittna i domstol. Vid en säkerhetsutredning ska händelseförloppet, orsaker och följder samt räddningsinsatserna och myndigheternas åtgärder klarläggas. Vid utredningen ska särskilt klarläggas om säkerheten i tillräcklig utsträckning har beaktats i den verksamhet som har lett till olyckan samt vid planeringen, tillverkningen, byggandet och användningen av de anläggningar och konstruktioner som har orsakat eller har drabbats av olyckan eller tillbudet. Dessutom ska det utredas om ledningen, övervakningen och inspektionen har ordnats och skötts som sig bör. Vid behov ska det också utredas om det eventuellt finns brister i gällande bestämmelser och föreskrifter om säkerheten och myndigheterna. När beslutet om att inleda en utredning fattas tar centralen hänsyn till bland annat olyckans allvarlighet och sannolikheten för en upprepning. Även olyckor eller tillbud med lindrigare konsekvenser kan utredas om centralen bedömer att en utredning kan ge viktig information som höjer den allmänna säkerheten och förebygger olyckor. Utredningen sammanställs till en rapport med säkerhetsrekommendationer till berörda myndigheter och övriga aktörer. Det hör till centralens lagstadgade uppgifter att följa upp hur givna rekommendationer följs. Om det inträffar flera jaktolyckor går det att koppla ihop dem till en temautredning, säger Veli-Pekka Nurmi. Jägaren 4/2021 35 34-35_OTKES_Metsa?stysturvallisuus_JA?0421.indd 35 29/06/2021 9.05
M ånga har inlett sin jägarbana genom att följa med en erfaren jägare. I skogen har nybörjaren lyssnat på naturen med skärpta sinnen och försökt göra sig så osynlig och doftlös som möjligt för att öka utsikterna till byte. Även i dag kräver de flesta jaktformer att jägaren strövar i skogen, men på exempelvis storviltsjakt blir det allt vanligare att jägaren tillbringar jaktdagen i bilens omedelbara närhet. Strövandet i skogen kräver kunskaper och färdigheVad varje jägare bör kunna och veta Jakten har blivit väldigt teknisk. Utvecklingen är en oundviklig del av jaktkulturen, men vissa traditionella färdigheter bör varje jägare ändå behärska och öva regelbundet. Ingen av oss vill väl att förmågan att orientera och röra sig i terrängen ska försvinna med GPS-apparaterna? TexT och bilder Kai-Eerik Nyholm Ett sällskap erfarna jägare på toppjakt pausar vid brasan. Att kunna använda yxa och såg och göra upp eld hör till det grundläggande som varje jägare ska kunna. Jägaren 4/2021 36 36-37_Era?taidot_JA?0421.indd 36 29/06/2021 9.06
ter av jägaren; somliga upplever till och med skogsguden Tapios domäner som skrämmande och vågar sig inte ut i terrängen, i synnerhet inte efter mörkrets inbrott. I princip borde varje frisk jägare kunna ströva självständigt i skogen. Orientering och förmåga att läsa terrängen Varje jägare bör behärska orienteringens grunder med karta och kompass. Den som strövar i skogen ska aldrig vara helt beroende av tekniska hjälpmedel eftersom han ligger illa till om de krånglar. GPS:en är ett bra komplement och hjälpmedel för att hitta sig själv i skogen, men kartan och kompassen bör vara plan A. När den här baskunskapen sitter i ryggmärgen fungerar orienteringen var som helst. Det är förnuftigt att studera kartor över jaktområdet i olika skalor och ta med sig en papperskarta över känd terräng som övning. När du övar med karta och kompass ska du vara uppmärksam på att kartan är rättvänd i förhållande till väderstrecken. När det är gjort (nord-sydlig riktning), kan du börja jämföra terrängen med tecknen på kartan. Det här bör du öva på regelbundet. Förmågan att hitta i terrängen utvecklas efter hand så att du med en blick på kartan kan kryssa genom landskapet när du jagar. Bara ett fåtal personer med mycket skogserfarenhet har en sådan GPS i huvudet att han eller hon inte behöver karta eller kompass. Under årens lopp har jag faktiskt träffat några sådana! Även personer med stor terrängerfarenhet råkar ut för att gå i cirkel eller tappa bort sig, men det gör dem en erfarenhet rikare. Den som aldrig beger sig ut i skogen lär sig heller aldrig att ströva där! Att göra upp eld Konsten att göra upp eld har under mänsklighetens historia varit en livsviktig färdighet för överlevnad, men numera är den inte längre någon självklarhet. I likhet med andra jägarfärdigheter ska den övas regelbundet. Brasan kräver kunskap om lämpliga trädslag och användningen av redskap. Att tälja tände för brasan är en nyttig övning alltid då du gör upp eld. De erfarna personerna i ett jaktsällskap ska helst överlåta tändandet av brasan på de oerfarna och vid behov handleda dem i hanteringen av yxa, kniv och såg. Ibland är det också av säkerhetsskäl nödvändigt att kunna tända en brasa. I synnerhet på hösten och vintern kan kylan överraska och då gäller det att fort få fart på brasan. Tidigare nummer av tidningen har behandlat den livräddande och livsviktiga första hjälpen. Jägaren bör kunna ge första hjälpen – i synnerhet i terrängen! I höstnumret av Jägaren ska vi fördjupa oss i hur man övernattar i skogen. Önskar er god jakt öva flitigt på jägarfärdigheterna! Håll ditt jägarkunnande på topp! ? Orientering med karta och kompass ? Förmåga att läsa terrängen ? Kunna röra sig tyst i terrängen ? Kunna smyga sig inpå viltet ? Göra upp eld under olika förhållanden ? Övernatta i terrängen under olika årstider ? Kunna ge första hjälpen ? Kunna uppskatta avstånd ? Hålla hög nivå på naturkunskaperna ? Repetera allemansrätten https://www.ymparisto.fi/ sv-FI/Natur/Allemansratten Det går utmärkt att ta bilen till jaktmarkerna, men därefter fortsätter man till fots i skogen. Att aktivt köra omkring med bilen som jaktredskap är varken etiskt eller acceptabelt. Den här gruppen bäverjägare som njuter av våren ute i naturen övernattar i terrängen och behärskar de traditionella jägarfärdigheterna. Ansmygningen till den skällande spetsen utgör den spännande och krävande höjdpunkten på jakten. Jägaren 4/2021 37 36-37_Era?taidot_JA?0421.indd 37 29/06/2021 9.06
Den årliga avskjutningen Föda Sädeskorn, ärter, frön, knoppar, blad, bär och animalisk föda Sädeskort och ärter Vinge Stjärt Ringduva Columba palumbus Common wood pigeon/Sepelkyyhky Ung Gammal Ung Gammal Ljusa och fransiga spetsar Robust intryck Slankare intryck Rund spets Spetsig spets Jämnare till färgen Källa: Lintuatlas.? Häckning Större vingtäckarna Mellersta vingtäckarna Mindre vingtäckarna Armpennor Tertialer ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Handpennor Vuxen Vuxen Vuxen Ung Ung Ung Enklast bestämmer du ringduvans ålder på den vita halsfläcken, färgen på näbben och ögonen, och fjäderdräkten. (höst) (sommar) Ringduvan förekommer nära odlingar, främst i landets södra halva, men har spritt sig ända till Lappland. Stammen har vuxit i många år, uppskattas vara dubbelt större än på 50-talet och 1,5 gånger större än på 70-talet. Lägger i april-maj två vita ägg i ett bräckligt risbo, vanligen i granskog. Får ofta en andra kull. Ringduvan bildar gärna flockar och flyttar i stora sådana. Vårflyttningen i mars-april, höstflyttningen i september-oktober. Den årliga avskjutningen ökar. Årligen fälls 145 000-300 000 ringduvor. Ringduvor 00 01 02 03 04 05 06 07 08 10 09 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Säker Sannolik Möjlig Vitt band över vingen Brett svart ytterband på stjärten Vit fläck på sidan Blågrå färgteckning Ljusare undersida Rödaktiga ben Rött bröst Brunt bröst Vinrött på halsen Blågrå näbb Den vita sidfläcken saknas Glänsande grönt Jämn färgteckning och runda fjädrar Ojämn färgteckning och fransiga fjädrar 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 Säd och ärter Knoppar och blad Bär Ljust rödgrå fötter Ljusgult öga Blågrått öga Rödgul näbb 500 g 68– 80 cm kg 43 cm C M Y CM MY CY CMY K Sepelkyyhky_ika_aukeama_ruotsi.pdf 1 23.6.2021 16.16 Jägaren 4/2021 38 38-39_Linnun_ika?_sepelkyyhky_JA?0421.indd 38 29/06/2021 9.07
Den årliga avskjutningen Föda Sädeskorn, ärter, frön, knoppar, blad, bär och animalisk föda Sädeskort och ärter Vinge Stjärt Ringduva Columba palumbus Common wood pigeon/Sepelkyyhky Ung Gammal Ung Gammal Ljusa och fransiga spetsar Robust intryck Slankare intryck Rund spets Spetsig spets Jämnare till färgen Källa: Lintuatlas.? Häckning Större vingtäckarna Mellersta vingtäckarna Mindre vingtäckarna Armpennor Tertialer ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Handpennor Vuxen Vuxen Vuxen Ung Ung Ung Enklast bestämmer du ringduvans ålder på den vita halsfläcken, färgen på näbben och ögonen, och fjäderdräkten. (höst) (sommar) Ringduvan förekommer nära odlingar, främst i landets södra halva, men har spritt sig ända till Lappland. Stammen har vuxit i många år, uppskattas vara dubbelt större än på 50-talet och 1,5 gånger större än på 70-talet. Lägger i april-maj två vita ägg i ett bräckligt risbo, vanligen i granskog. Får ofta en andra kull. Ringduvan bildar gärna flockar och flyttar i stora sådana. Vårflyttningen i mars-april, höstflyttningen i september-oktober. Den årliga avskjutningen ökar. Årligen fälls 145 000-300 000 ringduvor. Ringduvor 00 01 02 03 04 05 06 07 08 10 09 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Säker Sannolik Möjlig Vitt band över vingen Brett svart ytterband på stjärten Vit fläck på sidan Blågrå färgteckning Ljusare undersida Rödaktiga ben Rött bröst Brunt bröst Vinrött på halsen Blågrå näbb Den vita sidfläcken saknas Glänsande grönt Jämn färgteckning och runda fjädrar Ojämn färgteckning och fransiga fjädrar 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 Säd och ärter Knoppar och blad Bär Ljust rödgrå fötter Ljusgult öga Blågrått öga Rödgul näbb 500 g 68– 80 cm kg 43 cm C M Y CM MY CY CMY K Sepelkyyhky_ika_aukeama_ruotsi.pdf 1 23.6.2021 16.16 Jägaren 4/2021 39 38-39_Linnun_ika?_sepelkyyhky_JA?0421.indd 39 29/06/2021 9.08
Vargstammen blev ännu starkare Fler revir än i fjol I mars bedömde vi att det sannolikt fanns 57 (90 % konfidensintervall 54-59) familjeflockar och par med revir. Det fanns alltså ungefär en femtedel fler revir än i mars i fjol. Troligen överskrider en del av reviren riksgränsen i öster. 35 familjeflockar (konfidensintervall 32-38) påträffades, gränsflockarna medräknade. Av dessa levde uppskattningsvis 28 (25-30) sannolikt helt och hållet innanför östgränsen. Familjeflockarnas sannolika totala antal var 16 % större än i fjol. Familjeflockarna var i genomsnitt större än på vårvintern 2020 och i mars i år uppskattade vi att antalet I jämförelse med fjolåret har det skett en klar tillväxt hos vår vargstam. Det sammanlagda antalet familjeflockar och par med revir uppskattades i mars i år till 57 medan siffran för mars i fjol var 46. I maj förstärktes stammen med nya ungar och torde i detta nu vara större än någonsin sedan 1800-talet. TexT Ilpo Kojola, Samuli Heikkinen, Mia Valtonen, Inari Helle, Antti Härkälä, Samu Mäntyniemi, Naturresursinstitutet (Luke) Bild Hannu Huttu Jägaren 4/2021 40 40-43_Susikanta-arvio_JA?0421.indd 40 29/06/2021 9.08
individer var cirka 30 % större än året innan, dvs 279321 vargar. Utan den kända dödligheten (35 vargar) skulle ökningen av antalet individer ha varit cirka 40 %. I likhet med många andra hunddjur har vargen en hög fortplantningspotential, vilket betyder att en årlig tillväxt i den här storleken inte är ovanlig för vargen om den har god tillgång på föda och utrymme för nya revir. Likaså uppskattade vi att det i mars i år fanns fler parrevir än i mars i fjol. Det totala antalet parrevir var med största sannolikhet 22 (18-25). Av dem låg 20 (1723) helt och hållet på den finska sidan. Det totala antalet par var 23 % större än året innan. Vargstammens tyngdpunkt i västra Finland Tyngdpunkten i vargens förekomstområde flyttade för några år sedan till västra Finland. Att döma av flockreviren har utvecklingen – jämfört med året 2020 ändå inte fortsatt uppåt; ungefär 60 % av samtliga familjeflocksrevir fanns i västra Finlands stamförvaltningsområde, vilket är samma procent som i mars 2020. I västra Finlands stamförvaltningsområde framFlockoch parreviren i mars 2021. De delade figurerna visar gränsrevir. *) Revirets status oklar eftersom honan dog före mars. Säker familjeflock Osäker familjeflock Säkert par Sannolikt par Osäkert par Jägaren 4/2021 41 40-43_Susikanta-arvio_JA?0421.indd 41 29/06/2021 9.08
trädde tre starka områden; sydvästra Finland, Södra Österbotten och Norra Österbotten (bild 1). I sydväst var förekomsterna koncentrerade till Egentliga Finland och södra Satakunta, men några av reviren i området sträckte sig till Nyland och Södra Tavastland. Revirkoncentrationen i Södra Österbotten inkluderade revir som sträckte sig till norra Satakunta, Kust-Österbotten och Norra Tavastland. Typiskt för vargstammens utbredning i vårt land är att det fortsättningsvis saknas revir nästan helt i större delen av Insjöfinland. Reviren bildar en ganska sammanhängande bro som sträcker sig från sydvästra Finland mot Norra Österbotten och Övre Savolax till östgränsen. Vid östgränsen delar sig bron norrut och söderut. Orsakerna till att utbredningen söder om renskötselområdet ser ut så här går tills vidare inte att uttömmande förklara. I renskötselområdet är vargstammens årstidsvariationer större än i övriga landet, vilket beror på behovet av att eliminera individer under vintern på grund av de avsevärda skadorna. Under fjolåret anmäldes 735 vargdödade renar. Skador orsakades både av vargarna i reviren vid östgränsen och i betydande omfattning även av vargar som vandrat in till renskötselområdet. Materialet utomordentligt komplett Informationsunderlaget för uppskattningen av stammen i mars i år var mera komplett än någonsin förut i vårt land. Vi kunde således fastställa revirens status (familjeflock/par) med 100 % sannolikhet för nästan samtliga bekräftade revir (bild 1). Täckningen förbättrades i synnerhet för det genetiska materialet, men även antalet observationer som hade antecknats i systemet Tassen var klart större än året innan. 1499 avföringsoch urinprov samlades in och ur 1173 av dem lyckades vi utvinna DNA. Mängderna är nästan dubbelt större än i fjol. Vid analyserna identifierades inalles 278 vargindivider, av vilka en del hade dött före mars. Antalet lyckade identifieringar var drygt fyra gånger större än antalet identifierade vargar, vilket visar att materialet är utomordentligt komplett. Även Tassen-observationerna spelade en framträdande roll vid uppskattningen av vargstammen, i synnerhet för reviren där tillgången på DNA-material var knapp. Vi gick igenom Tassen-observationerna av flockar och par som var gjorda under tiden 1.8-28.2. Rovdjurskontaktpersonerna hade antecknat inalles 1738 observationer av fler vargar än två och 1683 observationer av två vargar. Sammanlagt innebar det här cirka tusen observationer mer än året innan. Fler vargar än på 120 år I detta nu är vargstammen av allt att döma större än någonsin sedan slutet av 1800-talet. Av avskjutningsSnart är det höst och fågeljakt! Tillstånd – en investering i naturen Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd för hönsfågeljakt fortsätter i augusti och september. Nu säljer vi den slutgiltiga kvoten som baserar sig på resultaten av vilttriangelräkningarna. Mån 30.8 Södra, Västra och Östra Finlandsområden Tis31.8 Enontekis,Enare,Utsjoki Ons1.9 Salla,Savukoski,Pelkosenniemi, Sodankylä,Kemijärvi Försäljningbörjarklockan9.00.DukanskaffatillståndiEräluvat-webbutikenochviatjänstnumret020692424. Tors2.9 Keminmaa,Kittilä,Kolari,Muonio, Pello,Rovaniemi,Ranua,Simo, Tervola,Övertorneå,Posio Fre3.9 ÖsterbottenochKajanaland Utvecklingen åren 1990-2021 för (A) reviren som ligger helt och hållet inom landet, (B) flockarna, (C) paren och (D) det totala antalet vargar. Vargstammens variationer inom varje år visas med värdet för stammen i mars, maj och november. Bilden bygger på en populationsmodell som beskrivs här: https://riistahavainnot.fi/static_files/suurpedot/ kantaarviot/luke-luobio_39_2021.pdf (C) Parrevir 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 35 25 15 5 (B) Flockrevir 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 40 30 20 10 (D) Samtliga individer 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 400 300 200 100 (A) Samtliga revir 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 60 40 20 Modell Nov uppskattning Mars uppskattning Jägaren 4/2021 42 40-43_Susikanta-arvio_JA?0421.indd 42 29/06/2021 9.08
rapporterna att döma gick det vid den tiden brant utför för vargarna. Under de tre sista decennierna av 1800-talet sjönk antalet årligen dödade vargar från 300-400 till några tiotal och stammen förblev liten under hela 1900-talet. Så sent som på 90-talet inledde vargarna en stabil uppgång. Vid millennieskiftet fanns det ett tiotal familjeflockar och några år senare drygt tjugo. Uppgången pågick i ungefär tio år. Därefter bröts den och stammen återgick till den tidigare nivån för åren 2009-2013. Därefter började tillväxten igen, men minskade på nytt vintern 2016-17 för att återigen börja växa (bild 2). Prognosen berättar Vargstammen når under sin årscykel sitt minimum i april innan ungarna föds och sitt maximum i slutet av maj när ungarna är födda för att därefter minska efter hand som ungar dör av naturliga orsaker. Enligt prognosen för början av juli uppgår stammens storlek då med 90 % sannolikhet till 391-515 vargar. Prognosen för den 11 november ger 337-452 vargar. Enligt prognosen för slutet mars nästa år uppgår det sammanlagda antalet flockar och par till 53-83 och antalet individer till 209-366. Tack Uppföljningen av vargstammen i vårt land har utvecklats till europeisk toppnivå. För detta har vi att tacka de frivilliga provinsamlarna och dem som har antecknat observationer. Över hälften (56 %) av proverna samlades in av frivilliga. Personalen på Institutet och viltcentralen jobbade hårt på en bredare front än förut med provinsamlingen. Vi vill också rikta ett stort tack till organisationerna som framgångsrikt har uppmuntrat folk att börja samla in prover. Du finner uppskattningen av stammen på adressen https://riistahavainnot.fi. Den inkluderar en genomgång av samtliga revir i landet. Snart är det höst och fågeljakt! Tillstånd – en investering i naturen Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd för hönsfågeljakt fortsätter i augusti och september. Nu säljer vi den slutgiltiga kvoten som baserar sig på resultaten av vilttriangelräkningarna. Mån 30.8 Södra, Västra och Östra Finlandsområden Tis31.8 Enontekis,Enare,Utsjoki Ons1.9 Salla,Savukoski,Pelkosenniemi, Sodankylä,Kemijärvi Försäljningbörjarklockan9.00.DukanskaffatillståndiEräluvat-webbutikenochviatjänstnumret020692424. Tors2.9 Keminmaa,Kittilä,Kolari,Muonio, Pello,Rovaniemi,Ranua,Simo, Tervola,Övertorneå,Posio Fre3.9 ÖsterbottenochKajanaland 40-43_Susikanta-arvio_JA?0421.indd 43 29/06/2021 9.08
Östra Finland TexT Lauri Itkonen, Valto Kontro och Henri Mutanen bild Antti Yrjälä M ätt i antalet jaktbara djur är östra Finland inte den allra viltrikaste delen av landet, men genom sin bredd på viltfaunan erbjuder den rikligt med tillfällen för både jägare och andra naturvänner. Den kuperade terrängen, vattendragen och mosaiken av skogsoch våtmarkstyper skapar livsmiljöer för många djurarter. Älgen är här ett ytterst betydelsefullt vilt, men vid sidan av älgen har björnjakten på sina håll trätt fram som en populär jaktform. Hundkulturen utgör en omistlig del av de östfinska jakttraditionerna. Sällskapsjakterna, den glesa bebyggelsen och de stora skogsområdena gynnar användningen av hundar. I östra Finland finns statsmarker som Forststyrelsen säljer jakttillstånd till, bland annat för hönsoch sjöfågel, hare och bäver. Jägare utsocknes ifrån lägger ofta ett småviltstillstånd i inköpskorgen för Östra Finland och tillbringar höstlovet i det nordkarelska landskapet. BJÖRNEN | I Norra Karelen finns den tätaste björnstammen i landet och den största avskjutningen: under fjolåret fälldes 163 björnar. Den nordkarelska björnstammen är fortsättningsvis stark trots den ökade jakten. Utanför renskötselområdet tål björnstammen uppskattningsvis en femtonprocentig total dödlighet. VILDSVINET har återvänt till vårt land från Ryssland. Även om arten kan påträffas på olika håll i landet så visar avskjutningen var stammen har sin tyngdpunkt: i fjol stod Sydöstra Finland för 58 procent av den totala avskjutningen i landet. På grund av hotet från den afrikanska svinpesten bör stammen hållas på ett minimum. SÄDGÄSSEN | Gässen räknas till fågeljaktens storvilt. Finland har varit en föregångare i arbetet med den internationella gåsförvaltningen. Gässen lever och (framför allt) flyttar över landskapsoch riksgränser, vilket understryker vikten av internationella förvaltningsplaner. I Östra Finland häckar taigasädgäss. Under flyttningen senare på hösten förekommer också stora skaror av tundrasädgäss som häckar i Ryssland. HAREN | Norra Savolax har alltid varit ett harlandskap. Haren gynnas av viltvårdsarbetet och tål därmed också intensiv jakt. Avskjutningen har minskat i jämförelse med tidigare årtionden, vilket kan bero på att jakten med stövare har minskat. Under 2019 fälldes uppskattningsvis 19 900 harar i Norra Savolax. ORREN OCH TJÄDERN | För skogshönsen har avskjutningen ökat sedan 2017 när stammarna började repa sig. Det har också gått att tillåta den traditionella toppjakten i januari. Dimensionerna på jakten bestäms utifrån resultaten från vilttrianglarna, både nationellt och på föreningsnivå. Skötseln av livsmiljöer utgör en viktig del av arbetet med att viltvårda tjädern. Det viltvänliga skogsbruket har lärt oss att tjädern även trivs i ung gallringsskog. Skogen ska bjuda skydd och föda för tjäderungarna och utrymme för de vuxna fåglarna. DEN KANADENSISKA BÄVERN | Det finns gott om sjöar och åar i Savolax och Karelen, och därmed fina livsmiljöer för bävern. I Östra Finland är det den importerade kanadensiska bävern som vi träffar på. Jägaren 4/2021 44 På jaktr sa i Finland I DEN HÄR ARTIKELSERIEN BEHANDLAR VI JAKTENS SÄRDRAG OCH DEN ARTRIKA VILTFAUNAN PÅ OLIKA HÅLL I VÅRT LAND. 44-45_Metsa?stysmatkalla_Ita?-Suomi_JA?0421.indd 44 29/06/2021 9.09
VARGEN | I Östra Finland har vargen påverkat jakten under hela vår historia. Problemen handlar om attacker på husdjur och jakthundar. Älgen är det viktigaste bytesdjuret för vargen i den här delen av landet. Det råder brist på alternativa bytesdjur eftersom rådjuren och hjortarna är fåtaliga. LODJURET | Lodjursstammen har vuxit sedan millennieskiftet och den tofsörade katten påträffas i hela landet utanför renskötselområdet. Uppgången har bidragit till den ökade uppfödningen av stövare och rovdjursjakten med stövare. RÄVEN är ett vanligt vilt i hela Östra Finland och pälsjakten på räv har långa traditioner. Den långa jaktsäsongen öppnar för mångsidig jakt med olika metoder, från augusti till långt in på vårvintern. De vida områdena med glest vägnät skapar förutsättningar för rävjakt med drivande hund, om mickel råkar ha vägarna i trakten. 45 Jägaren 4/2021 44-45_Metsa?stysmatkalla_Ita?-Suomi_JA?0421.indd 45 29/06/2021 9.10
1. Delta i en viltutbildning. 2. Ta med dig någon jaktintresserad på jakt. 3. Skriv en positiv kommentar i en jaktdiskussion i de sociala medierna. 4. Fäll minst fem främmande rovdjur. 5. Prova ett nytt viltrecept. 6. Övernatta utomhus på en jakt. 7. Prova på en ny jaktform. 8. Delta i en triangelinventering. 9. Tappa inte bort dig på kartan. 10. Torka kläder som blivit våta på jakt vid en brasa. 11. Plåstra om en vattenblåsa på egen eller en jaktkamrats fot. 12. Tappa inte utrustning i skogen. 13. Ta det lugnt och sansat när hunden klantar. 14. Anteckna en observation eller fällning i Oma riista. 15. Träna på skjutbanan. 16. Snickra eller häng upp en fågelholk. 17. Ha det mysigt vid brasan, ensam eller med andra. 18. Lär din hund att apportera eller markera vilt. Delta i vår lekfulla jaktutmaning! Hinner du med samtliga 52 punkter under jaktåret 21-22? Du kan dela dina bilder i de sociala medierna på #metsästyshaaste och #metsästäjälehti. Jaktutmaningen 2021 H AN NU HU TT U Jägaren 4/2021 46 46-47 Metsa?styshaaste_JA?0421.indd 46 29/06/2021 9.10
35. Gör eller låt göra ett jaktminne. 36. Upptäck att du har klätt dig efter vädret på en jakt. 37. Upptäck viltspår. 38. Jakten får dig att svettas – av spänningen eller ansträngningen. 39. Njut av stunderna då ingenting tycks hända. 40. Vakna tidigt på jaktdagens morgon. 41. Jaktårets första jakt. 42. Vårda utrustningen: smörj kängorna och olja gevären. 43. Om du tvekar; låt bli att skjuta på ett vilt. 44. Lyssna på en podcast om jakt. 45. Drick någonting hett ur kåsan. 46. Påminn en annan jägare om vapensäkerhetens regler. 47. Skriv ut ett varningsmärke för viltolycka åt en bekant med bil. 48. Prova på en ny sorts campingmat. 49. Inventera innehållet i första hjälpenväskan. 50. Beundra höstens ljud och färger. 51. Studera hur något vilt beter sig. 52. Läs en jaktartikel som du brukar hoppa över. Följ tidningen Jägaren på instagram på @metsastajalehti 19. Gå, löp eller cykla hunden och dig själv i form. 20. Ta till vana att använda handkikare för att jaga ännu säkrare. 21. Underrätta ägaren till dina jaktmarker om en viktig observation. 22. Kontakta en ensam jaktkamrat. 23. Titta in hos någon av markägarna för en pratstund och viltnyheter. 24. Hälsa på friluftsfolk som du möter i skogen. 25. Ordna en utfärd med brasa för miniorer. Korv och marshmallows smakar alltid. 26. Delta i föreningens eller jaktlagets talko. 27. Åk till jaktvårdsföreningens möte. 28. Repetera artigenkänning på Viltinfo eller med Handbok för jägare. 29. Rädda en korv ur brasan. 30. Ta en tupplur på pausen. 31. Gläd dig åt en trevlig jaktdag även om du åker tomhänt hem. 32. Delta i en sjöfågelinventering. 33. Ta med dig en ungdom på jakten. 34. Plocka skräp i terrängen (utöver ditt eget). H AN N U HU TT U H AN NU HU TT U Jägaren 4/2021 47 46-47 Metsa?styshaaste_JA?0421.indd 47 29/06/2021 9.10
Retrieverns viktigaste uppgift är att hämta det fällda viltet snyggt och oskatt till föraren. Jägaren 4/2021 48 48-50_Koiran_kanssa_noutajat_JA?0421.indd 48 29/06/2021 9.11
Retrievern blir allt populärare Nästan vem som helst vet vilken hund som avses när det pratas om retrievrar. Däremot känner alla inte till de sällsyntare retrieverraserna. Alla jägare inser inte heller hur mångsidiga retrievrarna är som jakthundar. Den som funderar på att skaffa valp ska därför ta reda på om någon av retrievrarna är lämpad för jakten som hunden ska användas till. TexT och bilder Panu Hiidenmies kanske ännu grundligare än på ett egentligt prov, och avslöjar värdefull information om hundens egenskaper och kapacitet. Används mera och mångsidigare För ett tjugotal år sedan fungerade retrievern oftast som husses eller mattes andapportör, men sedan dess har läget förändrats kapitalt. Representationsjakterna har blivit fler och har skapat rikligt med tillfällen för retrieverfolket. Eftersom en myckenhet vilt blir fällt under en och samma dag blir det också en hel del apporter. På de här jakterna får hundarna jobba flitigt med att apportera varmt vilt. De blir även i högre grad än på en vanlig jakt utsatta för distraktioner som skottlossning och flygande fåglar. De kommersiella jakterna och representationsjakterna är visserligen inte jämförbara med den traditionella jakten, men på hundkanten är det väl retrieverfolket som har gynnats mest av de ökade möjligheterna till träning och jakt. Retrievrar används allt oftare också på annan jakt än som apportörer på sjöfågeljakt, som är rasens specialitet. På hönsjakt påträffar vi dem som stötande hundar och nära tätorter på småviltsjakt. Somliga retrievrar jobbar som SRVA-hund och spårar upp skadskjutna och trafikskadade hjortdjur. Även i år är det duvjakten som inleder jakthösten för retrievrarna. Stort utbud på retrieverprov Beträffande proven för retrievrar är utbudet brett, börjande med ett anlagsprov som öppnar vägen till de egentliga provens värld. För retrievrar i början av R etrievrarnas popularitet här i landet började sin uppgång för många år sedan. Även om somliga retrievrar blir sällskapshundar tack vara sitt goda lynne så är det väldigt många som jagar aktivt. Vanligast som jakthund är labradoren (labbis) trots att golden retriever leder registreringsligan. Dessutom var labradoren den mest registrerade hundrasen i landet i fjol. Aktiekursen för den gyllene har stigit bland jägarna och den är numera vanligare än förut som jakthund. Bland de övriga retrieverraserna finner vi släthårig retriever (flatcoated), chesapeak bay retriever, curly coated retriever och nova scotia retriever. Bland samtliga raser finner vi utomordentliga jakthundar med sin egen anhängarskara. Via anlagsprov till framgång Uppfödarna strävar till att stärka de ärftliga anlagen och tar hänsyn till dem i avelsarbetet. Hundarnas provoch utställningskarriär börjar med anlagsprov. Provverksamheten har blivit avsevärt livligare under de senaste tio åren. Så sent som för ett par decennier sedan var det rätt sällsynt med prov för retrievrar, men numera ordnas det prov nästan varje vecka. Syftet med provverksamheten är att lyfta fram de avelsmässigt intressanta hundarna. För många retrievermänniskor utgör provverksamheten en avsevärd del av deras ”hundliv”. Erfarna och ansvarsfulla uppfödare jagar också med sina hundar och testar dem på så vis i praktiken. Provsituationer kan övas med måttlig belastning medan den praktiska jakten kan variera rent oerhört. En jakt kan bli långvarig och väderleken kan bli obarmhärtig. Då ställs hundens egenskaper på prov, Jägaren 4/2021 49 Tillsammans m d hunden 48-50_Koiran_kanssa_noutajat_JA?0421.indd 49 29/06/2021 9.11
provkarriären finns det nybörjarklass och öppen klass. När hunden nått segrarklass kan den delta i varmviltsprov som liknar jakt. Där fäller man vilt och provet kan ordnas i samband med en jakt. Viltet som apporteras kan vara en sjöfågel, fasan, rapphöna eller ringduva. Hundarna testas alltså under realistiska jaktliga förhållanden, men det är inte hundföraren som skjuter. På praktiska jaktprov, som exempelvis en kvällsflykt, är det föraren som fäller fågeln. För retrievrar ordnas också prov med dummy, det vill säga en attrapp. På sådana prov apporteras inget vilt. Förmågan och viljan att hitta vilt Jakten med retriever handlar om samarbete. Hunden ska ha förmågan och viljan att arbeta enligt jägarens önskemål så att det fällda viltet blir snyggt och effektivt hämtat. I princip börjar hunden alltså jobba efter skottet. Å andra sidan ska en retriever kunna vara tyst och omärklig under jakten. Det här gäller både på passet och när jägaren smyger ner till sjöstranden. En rastlös hund som oväsnas skrämmer fort iväg viltet utom räckhåll. Värst är det om hunden inte sitter stilla på passet utan är rastlös och gnyr. Illa är det också om hunden avbryter jobbet mitt i, efter kvällsflygningen, för att vattnet är kallt och det skymmer, när fågeln fortfarande är ohittad. En retriever ska därför ha starka instinkter, vara uthållig och tåla kyla. Vädertåligheten hänger på både pälsen och attityden. Det går att sätta en neoprenväst på en apportör, men hunden bör ha en dubbelpäls som skyddar mot kyla och väta. Hunden ska vara mjuk i munnen när den apporterar vilt eftersom djuret är värdefullt och ska levereras helt och otuggat. Jägaren har ju ingen glädje av hunden om den visserligen apporterar, men fåglarna är söndertuggade! Valpen ska utbildas Om du funderar på att skaffa en retrievervalp rekommenderar jag att du åker till prov för retrievrar och deltar i jakter med sådana hundar. På det viset lär du känna personer som har sådana hundar. Diskutera med uppfödare och nosa på deras hundar så hittar du kanske en valp som är frisk och har det rätta lynnet och egenskaperna. Att utbilda en rastypisk retriever kräver tid och en stor insats, men uppgiften är inte övermäktig. Det är en givande resa till målet; en jakthund som samarbetar med sin förare och är lugn och motiverad. Hunden ska ha förmågan och viljan att arbeta enligt jägarens önskemål Retrievrarna är främst avsedda för arbete i vatten. Pälsen, attityden och simkunskaperna är vida kända. Att jobba med två hundar kräver koncentration av både föraren och hundarna. Jägaren 4/2021 50 48-50_Koiran_kanssa_noutajat_JA?0421.indd 50 29/06/2021 9.11
Nähdään metsällä ja täällä: tracker.fi – facebook.com/tracker.fi. Lataa Tracker Hunter 6 Google Playsta tai App Storesta. PYSY EDELLÄ Tracker -koiratutkat ja paikannusohjelmistot pitävät sinut, koirasi ja porukkasi kartalla, missä ikinä olettekin. 2021 uutuudet: Tracker Map Planner: uusi kartansuunnitteluohjelma, jonka avulla suunnittelet kartat helposti tietokoneella. Ryhmäristiinpaikannus: Olipa ystäväsi sitten Trackerin tai Ultracomin käyttäjä, nyt voitte kuulua kaikki samaan ryhmään. Lue lisää verkkosivuiltamme tai kysy lähimmältä jälleenmyyjältäsi. MONIPUOLISET KARTAT TRACKER SAFETY RYHMÄT & RISTIINPAIKANNUS JÄLKIPELIT PALJON MUITA HYVIÄ OMINAISUUKSIA TUTUSTU 2 VIIKKOA MAKSUTTA! 48-50_Koiran_kanssa_noutajat_JA?0421.indd 51 29/06/2021 9.11
A nvändningen av järnhagel på skjutbanor och skytteträning har ökat främst tack vare det förmånliga priset på patronerna. Järn är billigare än bly och det här syns tydligt på priset på en ”patronlimpa”. Dessutom har kulturutbytet mellan norra Finland och norra Sverige, i synnerhet beträffande sportinggrenarna, ökat vanan att ladda med järnhagel. I Sverige är det nästan kategoriskt förbjudet att använda blyhagel på bana, så finska skyttar har vant sig vid att skjuta med järnhagel på tävlingar där. Det här har bidragit till att sprida järnhaglen vidare till andra användningsområden. Järnhaglen har med andra ord använts redan en längre tid på skjutbanor, även om huvudvikten av naturliga skäl ligger på blyet. Ett riskfritt val Användningen av järnhagelpatroner på lerduvebanor bromsas främst av fördomar. ”Håller bössan, splittras lerduvorna, hur går det med framförhållningen?” är frågor som vi får höra om och om igen. Det korta svaret på frågorna är att ”Jodå, bössan håller, lerduvorna splittras och framförhållningen behöver du inte fundera på”. Vid grundträning med järnhagel märker skytten i regel ingen skillnad mellan järn och bly på avstånd under 35 meter. Även på längre avstånd är det för de flesta omöjligt att märka någon skillnad. På sådana avstånd är ju svårigheten att träffa större än begränsningarna hos hagelmaterialet. Haglens hållfasthet är alltid ett bekymmer när järnhaglen förs på tal, oavsett om det handlar om jakt eller banskytte. Här ska vi dock minnas hagelstorlekens betydelse för belastningen som geväret utsätts för. Hagelladdningen med mindre hagel som används i banpatroner passerar choketuben klart smärtfriare än grova hagel, vilket innebär att belastningen blir lindringare. Likaså innebär den mindre hagelladdningen i banStålhaglen (det vill säga järnhaglen) har varit vardag redan länge på sjöfågeljakt, men på annan jakt är det här hagelmaterialet sällsyntare. Under de senaste åren har järnhaglens popularitet dock ökat på bana, vilket kanske kommer som en överraskning. TexT och bilder Arto Määttä Stålhagelpatroner på träning Glöm fördomarna! Jägaren 4/2021 52 En jägar s vapen 52-53_Varusteet_tera?shaulit_harjoittelussa_JA?0421.indd 52 29/06/2021 9.12
patroner en lättare belastning på choketuben. I praktiken klarar alltså vilket som helst någorlunda modernt hagelgevär som är omskött banpatroner med järnhagel hur fint som helst. Även de som oroar sig för trycket i patronerna kan sluta oroa sig eftersom tryck är tryck, och belastningen som mekanismen utsätts för är oberoende av materialet. Träff splittar lerduvan Beträffande förmågan att splittra lerduvor innebär järnhaglen inga problem. De splittrar duvorna lika bra som blyhaglen. Även om järnhaglens energi vore lägre vid träff så kompenseras det av den större mängden hagel, vilket beror på att materialet är lättare. Därtill kommer att järnhagelpatronerna ger tätare svärmar, det vill säga att hagelsvärmens genomsnittliga storlek är mindre än för bly med sama choketub. Vid hagelskytte krävs det en framförhållning för att träffa. Det innebär att hagelsvärmen ska riktas mot den punkt där lerduvan kommer att befinna sig när haglen når fram. Storleken på framförhållningen varierar en aning också för blyhagelpatronerna och olika hagelstorlekar, men i praktiken handlar det om försumbara skillnader på korta och medellånga avstånd. Skillnaden märks (om den alls märks) först när avstånden blir långa. Men då ska skytten främst tänka efter om det ändå är bättre att låta bli att skjuta, oavsett hagelmaterialet. Sannolikheten för en bom ökar dramatiskt i vilket fall som helst. Patronen på bilden är laddad med järnhagel och visar tydligt hur väl hagelkoppen skyddar pipan mot haglen. W I K O S K I h u n t i n g T U N N E E L Ä M Y S V a r a u k s e t j a t i e d u s t e l u t : h u n t i n g @ w o i k o s k i . f i + 3 5 8 ( ) 4 6 5 6 5 9 8 1 V i i h t y i s ä v i i k o n l o p p u f a s a a n i j a h d i s s a v a i o m a n m e t s ä s t y s k o i r a n k a n s s a v i e t e t t y h e t k i u p e i s s a m a i s e m i s s a ? O p a s t e t u t v i i k o n l o p p u p a k e t i t s e k ä m a a s t o t k o i r a n k o u l u t u k s e e n www.woikoskihunting.fi Vildmarksvandrarens trogna följeslagare, den finska tändbriketten SUOMI TÄNDBRIKETTER Besök vår hemsida www.suomisytytyspalat.fi Jägaren 4/2021 53 52-53_Varusteet_tera?shaulit_harjoittelussa_JA?0421.indd 53 29/06/2021 9.12
K ombigevär tillverkas både med piporna under varandra och bredvid varandra, med kulpipan ovanför eller under. Den viktigaste skillnaden för skytten är dock den, om kulpipan kan justeras eller inte. Vid skytte med slug är ställbara pipor det viktigaste för skytten. En friliggande kulpipa kommer som följande och först därefter den vanligaste typen där piporna är fastlödda i varandra utmed nästan hela sin längd. I det sistnämnda fallet är tester med olika patroner det enda sättet att påverka träffpunkten. Jag rekommenderar därför kombigevär med fasta pipor för slugskytte enbart för jägare som laddar sina patroner själv. Kombi utan justeringar Konstruktionen med fasta pipor skiljer sig tydligast från de övriga genom att träffpunkten flyttar sig för varje skott om de skjuts tätt efter varandra. Beroende på kulpipans placering börjar träffarna genast stiga eller sjunka i 5-10 cm steg (på 100 meters håll). Om kulpipan sitter under hagelpipan brukar träffarna börja klättra I den här artikeln belyser jag inskjutningsproblemen med slug och föreslår lösningar. TexT och bilder Esa Höysniemi Inskjutning av kombigevär med slug Jägaren 4/2021 54 En jägar s vapen 54-56_Varusteet_rihlakon_kohdistus_JA?0421.indd 54 29/06/2021 9.13
uppåt, och tvärtom. Det samma gäller för sluggarna och om piporna ligger sida vid sida flyttar sig träffarna i sidled. Vapnets innehavare bör därför känna till storleken på flytten och i vilken riktning den går eftersom det händer att man på jakt måste följa upp med ett snabbt andra skott. De snabbaste hinner få iväg fler skott än så. Med fasta pipor blir det dessutom stora skillnader mellan träffarna med olika laddningar och skjutordningen mellan piporna kan påverka träffarna. Vid inskjutningen bör skytten därför besluta med vilken pipa han vanligen skjuter först och göra inskjutningen på samma sätt som på jakt; först den ena pipan och den andra genast efter. Låt geväret svalna helt innan du skjuter nästa tvåskottsserie. Dessutom ska du efter inskjutningen kontrollera hur träffarna påverkas om du byter ordningsföljden mellan piporna. ? En rejält modifierad Tikka M17: Pipparet kommer från modellen 77 K, piporna är förkortade 20” och en justerbit är satt mitt på piporna och vid mynningarna, övergången är gjord flackare, avfyrningsmekanismen är modifierad till två avtryckare, cylinderchoke. Vid provskjutning med tre olika fabriksladdade sluggar var träffsäkerheten utmärkt och träffarna sammanföll nästan. Dessutom spelade ordningsföljden mellan kulpipan och hagelpipan ingen roll (tavlan nere till vänster). På 50 meter sköt piporna aningen i kors. Det behövdes alltså en smärre justering (med mittbiten trycker man kulpipan mot hagelpipan) och därefter kunde kikarsiktet ställas in. Övre raden: Till vänster en blykula utan ytbeläggning och tre alternativ med beläggning. Undre raden: Blyförbudet kommer att innebära förändringar också för jakten med slug. De flesta patrontillverkare har redan utökat sortimentet med blyfria alternativ av koppar, mässing, tenn och stål. Till vänster en Brenneke Magnum som kan laddas i slätborrad pipa med full choke. Till höger ytbelagda kulor för räfflade pipor. Eftersom sådana är framtunga så fungerar de också i slätborrade pipor, men enbart med ren cylinder eftersom de inte formar sig på vanligt sätt och därför kan skada trångborrningen. Observera skillnaden i räfflingen på kulorna. De här sluggarna är ENBART för räfflade pipor. Ladda aldrig sådana i slätborrade pipor eftersom de är baktunga och kräver räffling för att stabilisera sig. Dessutom kan de skada trångborrningen. På gevär som inte kan justeras men har en friliggande kulpipa (exempelvis äldre Tikka, Valmet Leijona, Baikal Taiga) rubbar en ändring av skjutordningen eller flera skott i följd i allmänhet träffpunkten knappt alls. På de här gevären kan kulpipan relativt enkelt göras justerbar. En vapensmed kan sätta en justering mitt på pipan, vid mynningen eller på båda ställena. Samtidigt kan pipor om så krävs förkortas och hagelpipan förses med utbytbara choketuber. När du testar träffsäkerheten för sluggar bör du göra det med samtliga choker från ren cylinder till full choke. Till vänster en räfflad holk och till höger en tunnväggig vanlig choke som installerats efteråt samt en längre holk för stålhagel som även fungerar med sluggar. Träffbilderna på 50 meter med samma gevär och tre olika choker (blått halv choke, grönt förbättrad cylinder och ofärgad ren cylinder). Även om träffbilderna är av samma storleks klass så stabiliserar sig kulorna som de ska enbart med förbättrad cylinder (grönt). Valet av choke är i det här fallet således enkelt. Om pipans väggar är för tunna för vanliga choketuber går det att installera en holk eller tunnväggiga (Thin wall) choketuber. Sådana finns också för stålhagel och kan användas för slug. Kombigevär med justerbara pipor När kulpipan är justerbar (exempelvis Valmet 412, Verney-Carron Sagittaire) blir inskjutningen märkbart lättare och ordningsföljden mellan piporna brukar inte spela någon roll. Jägaren 4/2021 55 En jägar s vapen 54-56_Varusteet_rihlakon_kohdistus_JA?0421.indd 55 29/06/2021 9.13
Situationen förändras först när piporna måste justeras så mycket att spelrummet börjar ta slut. Då blir spänningen så hög att funktionen närmar sig fasta pipor. Här är det förnuftigt att byta laddning i kulpipan eller sluggen för att lindra spänningen. Teori och praktik I teorin börjar piporna skjuta i kors om man ökar patronens effekt eller hastighet, och i motsatt fall går träffarna ifrån varandra. Det här går att utnyttja vid inskjutningen. Men det är inte ovanligt att detta i praktiken inte händer, och det krävs fler tester. I teorin fungerar slugs på samma sätt, men på grund av den långa tiden i pipan stökar rekylen till det. Dessutom kan fel i Drillingar Åtgärderna som beskrivs i den här artikeln kan också tillämpas på drillingar. På sådana är i regel den högra hagelpipan fabriksinställd att med traditionell brenneke träffa samma punkt som kulpipan på 50 meter. Kombigevär med slug på hjortjakt ? Välj om möjligt ett gevär med justerbar kulpipa ? Provskjut dig fram till en träffsäker slug, helst med ytbeläggning ? Om du provskjuter med stöd; provskjut också utan stöd, skillnaden kan vara stor ? Utbytbara choketuber är en fördel ? Kom ihåg att olika sluggar träffar olika ? Sätt dig in i ammunitionsfrågan, använd aldrig sluggar för räfflade pipor i oräfflade ? Kom ihåg att en slug är långsam – skjut inte på rörliga mål utan föregående träning ? Reservera mycket tid på skjutbanan så du kan skjuta in geväret med kalla pipor patronläget, pipan eller choketuberna röra till det rejält. Redigast blir det genom att först ta reda på vilka sluggar som träffar bäst (minst tre skott på 50 meter) och undersöka geväret om det brister i träffsäkerheten. Övergången kan vara för brant eller patronläget för glappt, eller så ligger inte patronläget i linje med pipan. Det händer att utbyteschoker sitter snett, ibland så mycket att en slug fördärvar geväret efter hand som det samlas bly mellan pipan och chokens bakkant. Rent generellt kan vi konstatera att ju längre pipa och ju snävare choke desto större blir skillnaderna i träff mellan olika sluggar. Du har nått en tillräcklig träffsäkerhet för sluggarna när träffarna håller sig inom 10 cm. Det maximala skjutavståndet är det där det här kravet fortfarande uppfylls, oavsett om det är 20 meter eller 70. Undantaget bekräftar regeln, det vill säga att allt det som vi i teorin vet om inskjutning av kombigevär och dubbelpipiga vapen ändå inte gäller för vartenda gevär. Skaffa alltså inte ett kombigevär om du inte är beredd att tillbringa mycket tid på skjutbanan! Övrigt att tänka på Innan du justerar siktet ska du alltid först justera pipornas träffar så nära varandra som möjligt. På hjortjakt kan temperaturen variera från väldigt varmt till väldigt kallt. Kölden försvagar patronernas effekt, i synnerhet för slugs, vilket kan ha avsevärda konsekvenser för träffpunkten. Provskjut alltså geväret också vid kallt väder. Sluggar med en ytbeläggning är bättre än bly eftersom det minskar friktionen (pipan värms upp långsammare) och håller pipan renare. Den här unga råbocken sköts med en hemladdad Ares slug på 60 meter. Vid mynningen och mellan piporna på den här Valmet Leijona har jag satt en 6 mm bit för att sluggen i kaliber 16 och den .25-35-kalibriga kulpipan ska träffa samma punkt. Skaffa inte ett kombi gevär för slugskytte om du inte är beredd att tillbringa mycket tid på skjutbanan! Jägaren 4/2021 56 54-56_Varusteet_rihlakon_kohdistus_JA?0421.indd 56 29/06/2021 9.13
Väck med tryndjuren! Ett komihåg för vildsvinsjägare F ör många finländare är vildsvinet fortfarande en rykande färsk nyhet. Trots att det förekommer etablerade populationer främst i Sydöstra Finland, Östnyland och Teisko i Tammerfors så fälldes i fjol vildsvin i samtliga viltcentralsregioner utom i Lappland. Varje vildsvinsjägare bör därför ha klart för sig vad som händer efter skottet. Avskjutningsanmälningen Det enklaste sättet att göra den lagstadgade fällningsanmälningen är i Oma riista-appen i telefonen, i terrängen direkt efter fällningen. Du kan också göra anmälningen på nätet eller på viltcentralens anmälningsblankett. Provtagningen Du ska ta ett prov av det fällda svinet för undersökning beträffande afrikansk svinpest. Dessutom samlar Naturresursinstitutet in livmoderprover som stöd för uppskattningen av stammen. För de inskickade proverna betalas ett honorar eller alternativt testas svinet för trikiner. Utrustningen för provtagningen beställer du från Livsmedelsverket eller viltcentralen. Provet för ASF-undersökningen inkluderar njuren, mjälten och blod. Livmoderprovet kan skickas med ASF-proverna eller direkt till institutet. Om du önskar undersöka svinkroppen för trikiner ska du också skicka ett prov av frambensmuskeln och tungan eller diafragman. Du finner anvisningarna på Livsmedelsverkets webbplats. Till proverna bifogas den ifyllda remissen och belöningsfakturablanketten. Du finner den senaste versionen av dem på Livsmedelsverkets webbplats. Slaktavfallet Det är inte tillåtet att lämna slaktavfall av vildsvin eller kroppsdelar i terrängen, tillgängliga för vilda djur, utan de ska grävas ner enligt Livsmedelsverkets anvisningar till minst en meters djup. Platsen får inte vara ett grundvattenområde eller skyddsområdet kring en vattentäkt, ligga nära en brunn eller i sluttningen mot ett vattendrag. Vid behov kan slaktavfallet kalkas. Åldersbestämningen Utifrån tandväxlingen kan vildsvin åldersbestämmas upp till tvåårsåldern. På äldre individer uppskattar man åldern genom att mäta hörntänderna. Anvisningarna för åldersbestämningen finner du i tjänsten Viltinfo. TexT Valto Kontro Bilder Livsmedelsverket På grund av smittorisken ska ett vildsvin inte tas ur i terrängen utan föras helt till slaktskjulet. Där går det också lättare att ta proverna. Utrustningen för provtagning är alltid bra att ha med sig. Beställ den från Livsmedelsverket eller viltcentralens regionkontor. Jägaren 4/2021 57 57_Villisikana?ytteet_JA?0421.indd 57 29/06/2021 9.14
Anvisningar för nya älgjägare 1 Träna flitigt på skjutbanan tills skyttet och älgstudsaren sitter och går på rutin. 2 Lär dig älgens anatomi så du kan visualisera den tredimensionellt. Kom ihåg att den rätta träffpunkten beror på skjutvinkeln. 3 Förenkla fällningen genom att alltid skjuta på lungområdet. Det tillåter mest fel, men är ändå dödande. 4 Kom ihåg att älgjakt är samarbete. Den enskilda skyttens framgångar och motgångar fördelar sig på flera. 5 Var beredd. Skottchanserna är få, men de kommer fort. 6 Ha klart för dig vilka älgar som inte får skjutas. Det snabbar upp beslutet att skjuta eller låta bli när varje sekund är dyrbar. 7 Momenten som följer på fällningen lär man sig genom att göra. Nöj dig inte med rollen som åskådare utan försök göra ”smutsjobbet” med hjälp av andra. Det gör dig självgående som älgjägare. 8 Lär dig hantera bytet för optimal kvalitet på köttet. Kom ihåg hygienen! Tveka inte att be om hjälp av kunnigare jägare. Nybörjare på älgjakten? 8 råd för nybörjare och föreningar F ör nybörjare kan bristen på erfarenhet och kunnande kännas som en oöverstiglig tröskel för att delta i älgjakt. Nybörjarna är därmed också en utmaning för föreningarna. Veteranerna bör hålla i minnet att alla är barn i början, även på älgjakt. I bästa fall känns föreningen lockande för nybörjaren och deltagandet i älgjakten blir en fin upplevelse. TexT Arto Määttä Anvisningar för föreningar och jaktlag 1 Alla har vi en gång varit nybörjare. 2 Nya jägare deltar alltid i jakten med bristfälliga kunskaper. De ska veta att de aldrig behöver klara sig på egen hand utan att de fort får hjälp. 3 Kom ihåg att det finns många skäl att börja jaga älg. För somliga är fällningarna det viktiga medan andra uppskattar samvaron kring brasan och korvgrillningen. 4 Unga jägare har sällan bestämt sig för vad de helst vill jaga. Älgjakten konkurrerar med småviltet och de små rovdjuren. Även om ungdomarna är likvärdiga medlemmar ska vi minnas att de är unga och har även andra intressen. 5 Negativa upplevelser i början kan kvadda jaktintresset. Blir det bekymmer ska vi inte slå en slagen utan betona att på älgjakt kan det mesta hända de flesta. 6 Instruera nybörjaren att hålla sig till enkla och säkra metoder. Småaktigheter om träffen eller smärre köttförluster leder inte framåt. Kräv inte mer av en ungdom än av övriga medlemmar. 7 Planera jakten så, att den inte blir ett tvång för samtliga medlemmar. Öronmärk hellre licenser för dem som vill hålla igång hela säsongen. 8 Uteslut inte några tillåtna jaktformer. Ett majoritetsbeslut om jaktformerna kan dämpa lusten att delta. Jägaren 4/2021 58 58_8_ohjetta_hirvijahtiin_JA?0421.indd 58 29/06/2021 9.14
Kauden ohittamattomat tarjoukset Shelby Wilder Camo Camo haulikko 12/76 28” vaihtosupistajat ja kaksi Weaver-kiskoa, teräshaulikelpoinen Ruger American Rim? re Target Laminate HB Pulttilukkoinen tarkkuuspienoiskivääri laminaattitukilla, paksulla piipulla ja vaimenninkierteellä. Kaliiperi 22 LR, 22 Mag tai 17 HMR h. 790 € h. 785 € h. 575 € h. 499 € Kauden patruunauutuudet NANUK-aselaukut Kanadalainen NANUK-aselaukku suojaa maassa ja ilmassa. Saga Export 12/70 30 g, 2,75mm, 435 m/s, kyyhkypatruuna Saga Field Steel 12/70 36 g koot 3, 4 ja 5, 400 m/s teräshaulipatruuna Ddupleks Monolit Slug 12/70 28 g lyijyvapaa täyteinen sopii ammuttavaksi kaikilla supistuksilla sileästä tai rihlatusta piipusta (saatavana myös 12/76). 10,90 €/25 rasia 13,90 €/25 rasia 10,90 €/5 rasia 19,90 €/10 rasia 49 €/25 rasia Baschieri & Pellagri Dual Shok Copper 12/70, 32 g, 440 m/s, kuparihaulipatruuna (lyijyvapaa patruuna, saatavana myös 12/76) FOB Sweet Copper 12/70 34 g kuparihaulipatruuna (lyijyvapaa patruuna, saatavana myös 20/70, 12/76 ja 12/89) maahantuoja • www.hjorth.? Tarjoukset voimassa sitoumuksetta 30.9.2021 asti tai niin kauan kun tarjouserää riittää. Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta ase.? tai hjorth.? . h. 575 € h. 499 € Taktinen malli suositusta 10/22 pienoiskivääristä. Kaliiperi 22 LR, vaimenninkierre ½-automaatti pienoiskivääri, vaimenninkierre ja liekinsammutin Ruger 10/22 FS Tactical Ruger 10/22 .22 LR • laukut hyväksytty lentokonekuljetuksia varten • IP67 ja MilStd-810F • Softgrip-kantokahva • PowerClaw-tuplalukitussalvat • metalliosat ruostumatonta terästä • laakeroidut pyörät, sisusta muokattavissa • väri: musta, oliivi tai hiekanruskea • Nanuk 995 sisämitat 132,1x36,8x15,2 cm • hinnat alk. 399 € Ruger Precision Rim? re h. 760 € Pulttilukkoinen tarkkuuspienoiskivääri .22 LR tai .17 HMR. Säädettävä tukki ja vaimenninkierre. SteelAction HS Straight Pull Saksalainen suoravetolukkokivääri irtolippaalla ja vaimenninkierteellä. Puulaatu LUX 2, kaliiperi .308, 6,5 Cr (9x3x62 hinta 3190 €) h. 2990 € maahantuoja • www.hjorth.? 58_8_ohjetta_hirvijahtiin_JA?0421.indd 59 29/06/2021 9.14
10_Laatikonteksti Kokt andkött Att koka viltfåglar och frysa in det kokta köttet är ett bra sätt att bredda användningen av köttet. P å mormors tid brukade man koka fåglarna eftersom det på de vedeldade spisarnas och ugnarnas tid var det säkraste sättet att ställa mört kött på bordet. Inte heller hade mormor tillgång till någon stektermometer för exaktare matlagning, som nuförtiden gör det möjligt att göra fileerna precis så välstekta som önskas. Kokningen är än i denna dag ett bra tillagningssätt. Det kokta fågelköttet är lätt att frysa in i lämpliga portioner för senare tillredning. Det här receptet är skrivet för and, men samtliga fåglar kan kokas. Rätta mängden vätska och kryddor efter fågelns storlek. Dessutom är det ekonomiskt att frysa in kokt kött eftersom sådant tar mindre plats i frysen än hela fåglar eller bröstbitar. Det kokta fågelköttet går lätt och fort att tillreda till en pasta, soppa, gryta eller frestelse. Kokt och fryst fågelkött i portionspåsar räddar mycket riktigt mången vardagsmiddag. Julienne är ursprungligen en rysk kruka med svamp och grädde. Svampen kan kompletteras med grönsaker och kött. Den lagas oftast i portionsformar och täcks med ost eller deg. Kokt andkött passar alldeles strålande till en delikat och mättande julienne! KOKT GRÄSAND cirka 4 portioner 1 gräsand, plockad eller flådd cirka 2 ½ l vatten 2 morötter 200 g rotselleri 1 lök 10 cm bit purjo 10 vitpepparkorn 10 kryddpepparkorn 2 lagerblad 1 msk havssalt Rengör och skölj fågeln. Lägg fågeln i kokande vatten. Avlägsna skummet om sådant bildas på ytan. Tillsätt de skalade och skivade rotfrukterna. Löken behöver inte skalas. Tillsätt den skivade purjon och kryddorna. Låt anden småkoka i ungefär en timme. För mindre fåglar kan tiden kortas en aning och för större fåglar längas. Låt fågeln svalna. Avlägsna skinnet och lösgör allt kött från benen. Frys in köttet i portioner eller fortsätt med matlagningen. Sila kokspadet och avsmaka. Koka vid behov ihop spadet, låt det svalna och frys in det i portioner. Fågelbuljongen används på samma sätt som köttbuljong. Ett tips: I en stor kastrull kan du koka flera fåglar samtidigt. Tillsätt vatten och kryddor efter behov. Jägaren 4/2021 60 MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa bilder Laura Riihelä Mat n 60-61_Reseptit_JA?0421.indd 60 29/06/2021 9.15
ANDJULIENNE 4 portioner Det kokta köttet av en gräsand 1 dl torkade skivor av karljohanssvamp 1 morot 1 lök 1 vitlöksklyfta 2 msk smör eller olja 1 påse (150 g) fryst spenat 1 tsk timjan ½ tsk salt ¼ tsk svartpeppar 1 burk (250 g) rinnande smältost (tex Forsfararen cheddar) 2 dl tjock matgrädde Dessutom 2 skivor smördeg (frysvara) 1 ägg 1 dl riven ost Skär köttet i bitar. Blötlägg de torkade svampskivorna i vatten. Skala och skiva moroten och lökarna. Värm fettet i en kastrull. Tillsätt de finfördelade grönsakerna och sautera en stund. Tillsätt köttet och bryn det en stund. Pressa överloppsvattnet ur svampen och lägg den i kastrullen. Tillsätt spenaten och kryddorna. Värm under omrörning tills spenaten har smultit och blandningen kokar. Tillsätt smältosten och matgrädden. Koka upp. Fördela smeten i fyra ugnsfasta portionsformar. Kavla ut degen om formarna är stora. Skär båda degskivorna itu, lägg dem på formarna och tryck dem mot kanterna. Pensla degen med ägg och strö riven ost över. Ställ formarna i ugnen på 200 grader i cirka 20 minuter eller tills degen är lagom brynt. Ett tips: Julienne kan också lagas med annat kokt viltkött. Jägaren 4/2021 61 60-61_Reseptit_JA?0421.indd 61 29/06/2021 9.15
D ispensen för användning av motordrivet fordon är en yttersta åtgärd för att en person överhuvudtaget ska kunna jaga. Dispensen ger personen rätt att använda ett fordon för transport till passet och eftersök på skadat eller skadskjutet vilt, men inte för att exempelvis leta efter eller spåra vilt. Bestående eller långvarig allvarlig nedsättning av rörelseförmågan Dispens för rörelsehindrade kan beviljas när det är fråga om en bestående eller Dispens för rörelsehindrade kan sökas i tjänsten Oma riista. Den ger tillstånd att transportera vapen i terrängen med motorfordon och att skjuta från ett fordon eller i omedelbar närhet av fordonet. I första hand ska ett handikapp beaktas när jakten arrangeras, exempelvis vid valet av pass. Enligt jaktlagens 35 § får ett oladdat jaktvapen insatt i fodral tranporteras utan särskilt tillstånd med motordrivet fordon när ett fällt vilt hämtas och vid transport av skytt till av jaktledaren anvisat pass. Dessutom får ett jaktvapen i fodral transporteras bland annat på istäckt vatten, på en snöskoterled och på ett stråk som har utmärkts i terrängen. Giltigt i högst fem år Dispensen för en rörelsehindrad gäller i högst fem år och är begränsad till att gälla en viss typ av motorfordon. Med dispensen får enbart vapnen som dispensinnehavaren jagar med transporteras. I regel saknar en dispens geografiska inskränkningar. Användningen av dispensen förutsätter att innehavaren har markägarens tillstånd eller rätt att röra sig i terrängen med motordrivet fordon i enlighet med terrängtrafiklagen. långvarig allvarlig nedsättning av rörelseförmågan, som förlamning i benen. Till ansökningen bifogas ett giltigt läkarutlåtande där nedsättningens orsak, varaktighet och omfattning framgår. Därtill krävs läkarens bedömning av huruvida personen förmår jaga utan att orsaka fara eller skada i enlighet med jaktlagens 20 §. Dispens för rörelsehindrade att använda motorfordon GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2021 62 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 62-63_Lait&Luvat_JA?0421.indd 62 29/06/2021 9.16
JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Hot bör inte automatiskt innebära jaktförbud D en här sommaren vann ett medborgarinitiativ för jaktförbud för hotade arter understöd. Men vi behöver inga kategoriska fredningar på lagnivå eftersom jordoch skogsbruksministeriet kan förbjuda eller begränsa jakten genom förordningar, både smidigare och exaktare. Ministeriet har med förordningar förbjudit eller begränsat jakten på bland annat brunand, småskrake, sädgås, grågås, alfågel, ejder och ripa. För skogshönsen fastställs jakttiderna och jaktförbuden utifrån triangelinventeringarna. Ett lagstadgat förbud som automatiskt utlöses av IUCN:s, den internationella naturvårdsunionens, bedömning av en arts hotstatus går emot organisationens egna direktiv. Orsaken till att en art klassas som hotad kan vara någon annan än jakt, vilket innebär att automatiska förbud inte nödvändigtvis träffar rätt. Ett kommersiellt utnyttjande av en art kan, om det regleras väl, bidra till att skydda en art. Järpen utgör ett varnande exempel på initiativ som inte fungerar. 2019 klassades arten som hotad. Det här byggde främst på en tidsserie som upphörde 2018 och inkluderade bottenåren 2016-2017 i artens inventeringshistoria. Tack vare en god produktion av ungar återhämtade sig järpen, men är fortsättningsvis hotad. Det är således fullkomligt obefogat med ett totalt jaktförbud. Bedömningarna görs i stor utsträckning av frivilliga grupper av naturvänner. Ministeriets och viltcentralens experter har inte tillåtits delta i den såkallade fågelarbetsgruppens arbete. Det innebär att bästa expertis och objektivitetsprincipen för förvaltningen, det vill säga att bedömningen är adekvat och opartisk, inte kan garanteras. Därför bör besluten om skyddsåtgärder vara en uppgift för det demokratiska systemet, det vill säga för myndigheterna och den offentliga förvaltningen. För vildsvin ska fällningsanmälan göras inom sju dagar efter fällningen. En stor del av anmälningarna görs i mobilen direkt efter fällningen. Lycka till på vildsvinsjakten – anmäl direkt efter fällningen Anmälningsskyldigheten gäller numera även för följande arter: iller, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Kom ihåg OFU-repetitionsutbildningen För flera tusen examinatorer för skjutprov och jägarexamen, jaktövervakare och jf-föreningsrepresentanter vid terrängbesiktningar av viltskador upphör den femåriga utnämningen. Kontrollera hur det förhåller sig för dig under ”Egna uppgifter” i nättjänsten Oma riista. För att kunna fortsätta med uppdraget krävs det en ny utnämning, vilket i sin tur kräver att du går en repetitionsutbildning före den sista juli. Repetitionskursen sköter du i första hand själv på webbplatsen viltinfo.fi. Logga in med ditt Oma Riista-lösenord för att komma till den officiella repetitionsutbildningen i vyn för kurser. Repetitionsutbildningen är öppen enbart för personer vilkas uppdrag går ut den sista juli. Med anledning av corona-läget ordnas utbildningarna för jaktvårdsföreningarnas nya ofu-funktionärer på nätet som ett webbinarium. Datumen för utbildningarna läggs ut i händelsekalendern på riista.fi. Den som så önskar kan också gå repetitionsutbildningen på ett webbinarium. Jaktvårdsföreningens styrelse föreslår personen som har gått utbildningen till uppdraget och Finlands viltcentral fattar utnämningsbeslutet. För en jaktvårdsförenings företrädare vid terrängbesiktningar av viltskador finns inget lagstadgat utbildningskrav, men även för det här uppdraget ska jvf föreslå personerna som utnämns i stället för dem som avgår. Ytterligare information om utbildningarna finner du på riista.fi/sv/jakt/ sok-evenemang/ eller kontakta viltplaneraren i din region. Repetitionskursen sköter du i första hand själv på webbplatsen viltinfo.fi TH O M AS O HL SS O N K lumn 63 Jägaren 4/2021 62-63_Lait&Luvat_JA?0421.indd 63 29/06/2021 9.16
Projekt utreder bläsändernas flyttning Ett nytt forskningsprojekt inom SOTKA utreder bläsändernas flyttning med hjälp av GPS-sändare och isotoper av grundämnen. TexT Antti Piironen och Toni Laaksonen, Åbo universitet, Sari Holopainen, Helsingfors universitet, Naturhistoriska museet M ätt i antalet fällda fåglar är bläsanden vår främsta bland de försvagade jaktbara sjöfåglarna. Enligt inventeringarna har arten minskat i vårt land, men som helhet betraktat och utmed hela flyttvägen verkar stammen ha hållits rätt stabil. Den årliga avskjutningen i vårt land har under de senaste åren legat på 20 till 30 tusen bläsänder. Det är dock oklart i vilken utsträckning avskjutningen består av vår egen häckande stam och i vilken utsträckning av genomflyttande bläsänder. Vi känner bristfälligt till artens flyttvägar och tidtabellen för flyttningen, och känner alltså inte till hur jakten fördelar sig på vår häckande population och genomflyttarna. Forskningsprojektet inleddes i våras och finansieras genom Jordoch skogsbruksministeriets SOTKA-projekt. Syftet är att utreda bläsandens flyttbeteende och ursprunget på individerna som fälls i vårt land. Undersökningen görs i samarbete med Åbo universitet och Naturhistoriska museet. Under vårflyttningen försågs 42 bläsänder på olika håll i landet LA SS I VÄ N SK Ä Jägaren 4/2021 64 64-65_Haapanoiden_muuttoa_tutkitaan_JA?0421.indd 64 29/06/2021 9.17
Insamling av bläsandsvingar i höst Syftet med insamlingen är att genom isotopanalys utreda ursprunget för bläsänder som skjuts på olika håll i landet vid olika tidpunkter. Insamlingen är frivillig. Vi önskar därför att jägarna i höst ska skicka in vingprover av fällda bläsänder till undersökningen som organiseras av Åbo universitet. Utifrån provet bestämmer vi fågelns ålder och kön, och isotopfördelningen (se artikeln här invid). Till de deltagande jägarna skickar vi därefter resultatet av isotopanalysen och ett sammandrag av resultatet för hela insamlingen. Så här tar du provet och skickar det ? Bryt av ena vingen vid kroppen och lägg den i frysen eller ett välventilerat utrymme. Skicka enbart ena vingen (den mindre skadade). ? Kontakta Antti Piironen (tfn 050 311 2306, antti.p.piironen@utu.fi) för kuvert. ? Fyll i blanketten i påsen; tiden och platsen samt skyttens kontaktuppgifter. ? Lägg vingen i det färdigt frankerade kuvertet enligt de bifogade anvisningarna. Vi önskar oss prover från hela landet och hela jaktsäsongen för att kunna klarlägga om det finns skillnader beträffande åldern, könet eller ursprunget hos bläsänder fällda vid olika tider i olika landsändor. med GPS-sändare. De har redan nu avkastat intressant information när de i maj spred sig över Finland och till Sverige och Ryssland. Flyttningen till Sverige innebar en överraskning; till och med individer som märktes i östra Finland flög tvärs igenom landet till grannen i väster. I höst ska forskningsprojektet samla in vingprover av bläsänder som har fällts här i Finland. Med vingproverna undersöker vi fåglarnas ursprung genom att analysera isotopsammansättningen i fjädrarna. Förekomsterna av såkallade stabila isotoper av olika grundämnen varierar geografiskt och lagras genom födan i vingfjädrarna som växer ut på sommaren. Eftersom vi känner till den geografiska spridningen av olika isotoper kan vi genom en isotopanalys av vingpennorna avgöra var ungefär fågeln har befunnit sig när den ruggade. Vuxna honor och ungar ruggar där de häckar, vilket ger information om var de gör detta. De vuxna bläsandshanarna flyttar troligen från häckningsområdet för att rugga. För deras del kan analysen avslöja vart de flyttar för ruggningen. För att klarlägga flyttvägarna försågs 42 bläsänder på olika håll i landet med GPS-sändare under vårflyttningen. Utifrån vingproverna som jägarna skickar in bestäms åldern, könet och isotoperna. VE LI -M AT TI VÄ ÄN ÄN EN Jägaren 4/2021 65 64-65_Haapanoiden_muuttoa_tutkitaan_JA?0421.indd 65 29/06/2021 9.17
Hjortdjurs skadorna lades under lupp Inom Marttilanejdens jaktvårdsförenings område i Egentliga Finland har vitsvanshjorten varit stark i många år. För att minska på skadorna skred jv-föreningen från ord till handling. TexT och bilder Antti Rinne -N är jag körde med riksväg 10 till Koski såg jag utfodringsplatser rätt nära vägen. Det hade inträffat flera viltolyckor med hjortdjur på de här platserna och det började bekymra mig. Jag tog upp frågan med Osmo Purhonen, verksamhetsledaren på vår jaktvårdsförening, och vi skred omedelbart från ord till handling, berättar Mauri Rauhala, ordförande på Marttilanejdens jaktvårdsförening. Jv-föreningens styrelse beslöt att kartlägga viltutfodringarna, vaktjaktskojorna och viltåkrarna i vårt område. Vi tittade också på platserna för viltolyckor, övriga platser där det har inträffat skador och på odlingar som lockar viltet. Vi tillsatte en arbetsgrupp för utredningen med medlemmar från samtliga fyra jaktföreningar i vårt område. – Till en början var folk skeptiska och ovilliga att berätta om sitt utfodrande. De undrade vad infon skulle användas till. Men efter hand som arbetet framskred skingrades misstron och folk insåg att nyttan med utredningen var avsevärd, berättar verksamhetsledare Osmo Purhonen. Åkrar lockar viltet att korsa vägar Vägen från Åbo till Tavastehus är livlig och går rakt genom jv-föreningens åkerdominerade område. Det inträffar rätt mycket viltolyckor med hjortdjur, under fjolåret cirka 180. Innevarande år har hittills sett ljusare ut eftersom det har inträffat cirka 40 procent färre olyckor med vitsvanshjort än under samma tid i fjol. Förändringen beror dels på den upptrappade jakten och dels på den snörika vintern. I Marttila har andelen åkrar med växttäcke på vintern ökat betydligt under de senaste åren efter hand som det har blivit vanligare med höstsådd och fleråriga växter. I regel har plöjningen gjorts först på våren. De mest lockande åkrarna finns ofta vid livligt trafikerade vägar och lockar djuren närmare vägarna. Jaktvårdsföreningens ordförande Mauri Rauhala (till v) och verksamhetsledare Osmo Purhonen tittar på kartorna över utfodringsplatserna som utredningen har resulterat i. En typisk vy inom Marttilanejdens jvf: smala skogskorridorer på båda sidorna av vägen som hjortdjuren följer. I 100 km/h hinner en bilförare knappast väja för djuren. Jägaren 4/2021 66 66-67_Marttila_peuravahinkojen_ehka?isy_JA?0421.indd 66 29/06/2021 9.17
Åtgärdsförslagen i utredningen ? Vitsvanshjortarna och rådjuren ska minskas genom effektiverad jakt ? Jakten ska ännu mer än förut koncentreras till början av säsongen ? Jakten ska styras till skadeutsatta platser ? Föreningarna behöver fler aktiva jägare, i synnerhet ungdomar ? En kritisk granskning av jaktföreningarnas stadgar om jakt ? Hanteringen och försäljningen av det fällda viltet ska utvecklas ? Arrendeavtalen ska uppdateras ? Placeringen av utfodringsplatser och viltåkrar prioriteras upp ? Övergång till portionerande utfodring ? Minskad utfodring utanför jaktsäsongen ? En genomgång av varningsmärkena för hjortdjur ? Årliga överläggningar med NTM-centralen och Centralförbundet för lant– och skogsbruksproducenter MTK ? Riktad användning av gula band ? Utökad användning av Trico i planteringar ? Kontakterna och kommunikationerna med ortsborna och markägarna ska utvecklas Man har försökt åtgärda problemet genom att rikta intensifierad jakt mot markerna kring sådana åkrar. På hösten för jägarna flyttbara vaktjaktskojor till ställen dit hjortarna gärna söker sig för att beta. Föreningarna drar åt samma håll I Marttilatrakten sköter några föreningar sina utfodringar gemensamt medan de i de andra föreningarna sköts individuellt av medlemmarna. Praxis för jaktlicenserna för hjort varierar en hel del; i några föreningar är jakten väldigt fri medan andra delar ut licenserna till medlemmarna. En hel del hjortar fälls av gästjägare och för intäkterna utvecklar föreningarna bland annat sina slaktskjul och jaktstugor. Föreningarna upplever dock att stora gästjakter är betungande att organisera på talko. Men å andra sidan hämtar gästgrupperna pengar till landsbygden när de betalar för boendet och maten. Kartläggningen av utfodringsplatserna inom hela jvf-området innebär en avsevärd nytta för jaktföreningarna. Den har bland annat uppdagat situationer där två grannföreningar har utfodringsplatser väldigt nära varandra vid gränsen mellan dem, eller till och med inom grannens skjutsektor! När samtliga utfodringsplatser, viltåkrar och vaktjaktskojor finns på kartan går det att planera jakten effektivare och säkrare. – Här har samtliga jaktföreningar i området dragit åt samma håll för att nå ett gemensamt mål. Även samarbetet inom jv-föreningen har ökat. Hjortarna förenar snarare än splittrar, vilket somliga kanske föreställer sig ibland, berömmer verksamhetsledare Purhonen. Utfodringsplatserna inte boven bakom viltolyckorna Utredningen visade att utfodringsplatserna inte är den främsta orsaken till viltolyckorna. Vägarna som djuren följer och ställena där de betar samt populationens storlek är de främsta faktorerna som styr hjortarnas vandringar. Men hjortarna rör sig självfallet också mellan betena, vilket gör betenas placering i förhållande till varandra viktig. – Innan man placerar utfodringarna borde man därför först utreda var hjortarna brukar hålla till, betonar Purhonen. – Vi har märkt att hindarna stannar nära utfodringsplatserna med sina kalvar under brunsten på hösten medan bockarna följer hindarna. Utan utfodring skulle hindarna röra sig över ett klart större område, och därmed även bockarna. Det här skulle sannolikt sätta sina spår också i olycksstatistiken, tillägger Rauhala. I den här trakten är det vanligt att åkrar som hjortdjuren upplever som lockande ligger nära någon väg. Det här är av allt att döma en betydelsefullare faktor än utfodringarna för viltolyckorna med hjortdjur. – Det här är självfallet svårt att påverka eftersom det handlar om jordbrukarnas levebröd och stödvillkor som ska uppfyllas. Vi har funderat på om det skulle gå att minska på kravet på växttäcke vintertid i stödvillkoren på kritiska platser, berättar Ruhala. Vid utredningen gjordes en åtgärdslista och en karta över utfodringsplatserna inom hela jv-föreningen. Listan ger jaktföreningarna rekommendationer och anvisningar, men i sista hand faller förverkligandet på jägarna och jaktföreningarna. Samarbetet mellan jaktvårdsföreningen och jaktföreningarna är gott, så en stor del av de föreslagna åtgärderna kommer sannolikt att verkställas. En del av förslagen riktar sig till andra aktörer. – Hädanefter ska vi också utöka dialogen med markägarna och de övriga intressegrupperna. Ett gott förhållande till markägarna är avgörande för jakten, sammanfattar Rauhala och Purhonen. Riksväg 10 är livligt trafikerad och löper rakt genom jaktvårdsföreningens område. SRVA-viltolyckorna är ingenting ovanligt, men man har lyckats minska dem genom målmedvetet arbete. Kartläggningen av utfodringsplatserna inom hela jvfområdet innebär en avsevärd nytta för jaktföreningarna O M A RI IS TA , FI NL AN DS VI LT CE N TR AL / BA KG RU ND SK AR TA : LA N TM ÄT ER IV ER KE T Hjortolyckorna och olyckskoncentrationerna i Marttilanejdens jvf 1.4 2020-31.3 2021 (127 st) Jägaren 4/2021 67 66-67_Marttila_peuravahinkojen_ehka?isy_JA?0421.indd 67 29/06/2021 9.17
Mårdhundar i våtmarker: Lära dem låta bli ägg? Hur mycket mårdhundar finns det i våtmarkerna? Hur intensivt ska de jagas för att åstadkomma synliga resultat? Vad kan vi göra om det fortfarande finns mink och mårdhund kvar när sjöfåglarna börjar häcka? TexT och bilder Toni Laaksonen och Vesa Selonen, Åbo universitet I ett projekt som drivs av Åbo universitet och finansieras av Jordoch skogsbruksministeriet undersöker vi faktorer med anknytning till mårdhundarna; jakten och konsekvenserna. Den första frågan lyder: Hur många mårdhundar strövar egentligen omkring längs fågelvattnens stränder i inlandet? När projektet inleddes våren 2020 satte vi med markägarnas tillstånd upp 168 viltkameror på stränderna av tolv fågelsjöar i södra Finland. I bildmaterialet för två veckor förekommer mårdhundar på 199 bilder, vilket är drygt tre gånger mera än räv (59 bilder), men klart mera sällan än det vanligaste djuret, vitsvanshjorten (1165 bilder). Täthetsuppskattningen för djur som inte identifieras individuellt bygger på metoder där vi uppskattar sträckorna som djuren vandrar. I detta nu ligger uppskattning av mårdhundstätheten på senvåren i strandzonen på i medeltal ett vuxet djur per kvadratkilometer. Det förekommer förstås variationer mellan platserna. Uppskattningen kräver kanske justeringar när vi med hjälp av de GPS-försedda mårdhundarna får exaktare värden på hur djuren strövar. I våras försåg vi fem mårdhundar med halsband; ett stort tack till jägarna som hjälpte oss! I våras hängde vi upp kamerorna igen på samma platser. Syftet är att undersöka huruvida mårdhundstätEn mårdhund fångad av viltkameran. På bilden syns också två markeringskäppar som är ställda på bestämda avstånd för att göra det lättare att bedöma avståndet till djuret. Med det här delprojektet inom SOTKA-projektet närstuderar vi effektiviteten i mårdhunds jakten och alternativa sätt att minska predationen mot sjöfåglar i våtmarker. Jägaren 4/2021 68 F rskning 68-69_Tutkittua_supikoira_JA?0421.indd 68 29/06/2021 9.18
våtmarker med var sitt jämförelseområde. Vi följde med mårdhundarnas vandringar och äggkonsumtion för att upptäcka eventuella förändringar. Om undersökningen visar att metoderna fungerar så är följande steg att utveckla lättanvända versioner för allmänt bruk. Men dit är vägen ännu lång eftersom analysen av det insamlade materialet bara är påbörjad. heten eller en eventuell förändring i tätheten beror på antalet mårdhundar som fälldes i vintras. Vi har därför samlat in jaktinformation från jägarna i områdena. På lång sikt utgör uppskattningen av jaktens dimensioner och uppföljning av jaktens effekter hörnstenar för planeringen av verksamheten. Alla gånger lyckas man ändå inte tömma ett område genom jakt på vintern eller tidiga våren, och då finns det mårdhundar kvar under häckningen. Då går det inte längre att jaga med hund. På våren är mårdhundarna dessutom obenägna att gå i fällor. Det är därför förnuftigt att prova på andra sätt att minska på predationen mot sjöfåglarna. Ägg som orsakar illamående Vid den experimentella undersökningen som inleddes i våras testade vi om det går att ”lära” mårdhundar att lämna sjöfågelbon i fred. Försöket omfattar två olika metoder. I det första lade vi andeller ankägg i terrängen som hade preparerats med ett medel som gör däggdjur illamående. Djuret ska förknippa illamåendet med äggen och därefter undvika ägg, åtminstone för en tid. Samma fenomen fungerar också för oss människor. Idén att lära sig genom illamående är gammal, men först under de senaste åren har det funnits versioner som kan användas i terrängen. Ämnet som vi använder, tiram, har konstaterats vara ofarligt för det här syftet och spanska forskare har använt det med framgång i terrängen, där rävar lärdes att lämna den illa trängda rödhönans ägg i fred. Doftbedrägeri Den andra metoden vi testade att lura rovdjuren på kunde kallas doftbedrägeri. Den bygger på att rovdjuren lär sig av erfarenhet att känna igen vilka dofter som betyder mat och vilka som inte gör det. Om det finns mycket dofter på ett ställe som signalerar icke-mat så är det lika bra att traska vidare. Försöket gick ut på att klarlägga om det går att lura mårdhundar på det här sättet i våtmarker. Vi lade ut tätt med doftposter i strandzonen som bestod av sjöfågelfett och oljan som impregnerar fjädrarna. Att skydda viltet genom ett sådant här doftbedrägeri är någonting nytt, men ute i världen har metoden använts med framgång i andra sammanhang. I Nya Zeeland lyckades man på det här sättet skydda hotade vadarfåglar från rovdäggdjur under häckningen. I områdena med doftbedrägeri blev vadarnas produktion av ungar 70 procent högre än i jämförelseområdena. Syftet med de här försöken är att utreda om metoderna över huvudtaget fungerar för mårdhundar och sjöfåglar. Vi har testat bägge metoderna i sex olika Linda Uusihakala, som studerar viltvetenskap och bistår vid undersökningen, kontrollerar en viltkamera. Ett rovdjursätet ägg och resterna av ett konstgjort bo. En mårdhund som far iväg med ett ägg som är preparerat med ämnet som framkallar illamående. M IK AE LA H O NK AL A Jägaren 4/2021 69 68-69_Tutkittua_supikoira_JA?0421.indd 69 29/06/2021 9.18
E tt doftämbar kan från fall till fall avse vilken sluten konstruktion som helst som det är omöjligt för små rovdjur att ta sig in i. Den har springor eller borrade hål som släpper ut dofterna av det lockande materialet inuti. Enligt hörsägen används olika varianter av doftämbaret också i andra länder med framgång på smårovdjursjakt. De större kusinerna – det vill Det satsas allt mera resurser och kreativitet på att jaga de skadliga främmande rovdjuren, och vackert så. Effektiv jakt vid åtel kan avkasta flera mårdhundar per kväll, men hur jagar man med åtel om det är för krångligt att anlägga en sådan eller om det inte går för sig att stapla animaliska rester fullt synligt? TexT och bilder Antti Saarenmaa Doftämbaret: Vaktjakt utan åtel säga tunnor hittas i aktivt bruk i bland annat Nordamerika vid jakt på svartbjörn. Betningen för svartbjörn sker traditionellt med slutna tunnor som är fyllda med bröd, donitser, hundmat, popcorn och annat som befunnits effektivt. Tunnan bjuder rovdjuret på underhållning och sysselsättning, och jägaren på effektiv jakt. Här hos oss handlar jakten med doftämbar främst om mårdhund. Åteljakten på mårdhund är effektiv och populär, och av allt att döma fungerar doftämbaret nästan som en åtel på mårdhundsjakt. Enkel konstruktion Konstruktionen består av en behållare – exempelvis ett ämbar med lock med ett rör som leder upp dofterna till markytan. Tänk också på ämbarets hållbarhet; det ska hålla när tjälen går i och ur jorden. Dessutom ska ämbaret vara lätt att plocka bort och det ska vara enkelt att fylla på med doftstarkt material. Du håller igång ämbaret genom att regelbundet tanka det med sådant som lockar mårdhundar. Sprid gärna någonting lockande runt omkring ämbaret, som doftmedel. Efter lagändringen är det numera tillåtet med mörkersikten, även sådana som fästs på kikarsiktet, vid jakt på mink och mårdhund. De är synnerligen användbara hjälpmedel. Viltkameran ger jägaren värdefull information om mårdhundarnas dygnsrytm och gör jakten exaktare. Jägaren 4/2021 70 70-71_Hajupo?ntto?_JA?0421.indd 70 29/06/2021 9.19
Ett doftämbar för mårdhund Konstruktionen: ? Utgå från ett stadigt ämbar med lock. ? Fäst ett 100 mm rör på insidan av ämbaret med exempelvis popnitar. Lämna utrymme nedtill så betet kan hällas i utan att röret täpps till. ? Täpp till röret upptill med en plugg. Borra hål i röret runt om så dofterna kan sippra ut. ? Fäst ett insektnät upptill (på insidan) på röret så flugorna inte kommer åt betet. I terrängen: ? Gräv ner ämbaret så att locket ligger klart under markytan och bara röret syns. ? Häng upp en viltkamera bredvid röret; fotografera mårdhundarna och följ deras dagliga rytm. ? Kring röret kan du strö kattmat eller hundtorrfoder så rovdjuren emellanåt hittar nåt ätbart. Jakten med doftämbar Mårdhunden får jagas året om. Dofterna fungerar oavsett årstiden bara själva behållaren ligger under tjälen. Om den fryser dämpas dofterna, men de elimineras inte helt. Doftämbaret skapar möjligheter till både vaktjakt och jakt med ställande hund när jägaren har fått en etablerad kundkrets. En viltkamera ger jägaren en klar uppfattning om mårdhundarna som gästar tunnan och när på dygnet de gör det, vilket gör jakten exaktare. Minimera störningarna vid ämbaret så lär sig inte mårdhundarna att undvika vissa tider. Då kan jägaren lyckas fälla flera individer under en och samma kväll. Mårdhunden rör sig gärna i skymning och mörker. Numera är det tillåtet att använda lampor och infrarödoch värmesikten vid jakt på skadliga främmande rovdjur och det är förnuftig att använda sådana. Sannolikt låter mårdhunden sig inte luras i det oändliga av enbart dofter om den inte emellanåt får någonting att äta. Jag rekommenderar därför att du alltid tar med dig några godbitar när du jagar eller att du i närheten ställer upp en foderautomat som ibland bjuder på någonting gott att knapra på. Röret ska vara generöst tilltaget och lätt att öppna. Det förenklar påfyllningen. Gräv ner ämbaret så att locket ligger klart under marknivån och bara röret är synligt. Bygg flera doftämbar när du en gång håller på. Växla vaktplats regelbundet, det minskar jakttrycket och ökar utsikterna till fällning. Doftämbaret utgör ett fungerande och lättskött alternativ till åteln på platser där det inte fungerar med vanlig åteljakt. Jägaren 4/2021 71 70-71_Hajupo?ntto?_JA?0421.indd 71 29/06/2021 9.19
I GODA HÄNDER euromaster.fi EUROMASTER – DÄCK FÖR ALLA VÄGAR Jägarens terräng är utmanande och omständigheterna krävande. Dom övervinns och destinationen nås med hjälp av rätta däckval. Mud Terrain T/A KM3 All Terrain T/A KO2 Hitta din närmaste Euromaster-butik på våra nätsidor eller ring 0207 700 800* * Från mobil-abonnemang och från abonnemang i det fasta telefonnätet 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min (moms 24%). SUOMEN SUURIN metsästysja kalastusliike Katso koko 50 000 tuotteen valikoima verkkokaupastamme. 899€ Beretta A350 Xtrema kaliiperi 12/89 Max5 Camo, 28’’ piippu kova laukku ja vaihtosupistajat normaalisti 1350€ 72-73_Era?ilmoitukset_JA?0421.indd 72 29/06/2021 9.19
I GODA HÄNDER euromaster.fi EUROMASTER – DÄCK FÖR ALLA VÄGAR Jägarens terräng är utmanande och omständigheterna krävande. Dom övervinns och destinationen nås med hjälp av rätta däckval. Mud Terrain T/A KM3 All Terrain T/A KO2 Hitta din närmaste Euromaster-butik på våra nätsidor eller ring 0207 700 800* * Från mobil-abonnemang och från abonnemang i det fasta telefonnätet 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min (moms 24%). Vi bereder päls av småvilt. Nahkamuokkaamo Eräturkis. Tfn 040 7237084, eraturkis@gmail.com. UTHYRES Semestra i Kajanaland, nettimokki. com/5968. Varför inte jaga i Suomussalmi? Kurimo värdshus inkvarterar också större sällskap. Facebook kurimon majatalo, kurimohostel.fi, tfn 044 9943 845. Jaga i Hossa; boende, utrustning att hyra, transporter www.hossanportti.fi. Jaktstuga i Suomussalmi, jaktmarker runt omkring, tfn 0500 335 555. JAKT Fina jaktstugor i östra Kuusamo, förfr Leif 0400 317 294. Kuusamo, stuga + tillstånd, 0400-281 229. Björnoch hönsjakt i Suomussalmi. www.erapalvelu.net, 050 325 8966. Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 0400 882 871, 0400 464 362. www.metsastyspalvelut.com, tfn 044 5410 437. Jakt, bärplockning, stugliv, småviltsjakt. Jaga i Norra Karelen, säsongtillstånd 100 €. Vecka 50 €. Området 2500 ha. Förfr 0400 176 660. SÄLJES Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417308, www.porinase.fi. Kärsämäki, fritidsbostad/EHH. Fastighetbeteckning 317-404-19-26. Bp 23.000 €. Se Tori.fi. Lohiloukku Oy LKV, 040 500 6450. WWW.ERAMESTA.COM, nätbutiken för bågskyttar, jägare och hundpejlar. Auktoriserad service på Tracker hundpejlar. Surfa in eller ring! +358 45 112 8622, vardagar 10-17. 44 år pålitliga affärer. Mossbe 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz. Sasta Goredräkter, Fotsnaror, Ultracom GPS-pejlar, kikare. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384118. WWW.ANONASE.COM. Snabba leveranser från nätbutiken. Hundkojor 1-delad 330,och 2-delad 430,tfn 06-453 4333, www.koirankoppi.fi. Vapenaffären med fullständig service, titta in: www.jahtiaitta.fi. Dubbelpipig Miroku 12/70 & studsare Sako 5.7. Varkaus, tfn 040 7503 096. Glöm inte www.tuntsakauppa.fi, 040 522 3480. Vapen, sikten, patroner, delar, vapensmedsarbeten mm. Se våra erbjudanden: asetalvitie.fi. E-post matti@asetalvitie.fi, tfn 0500 526 008. Egnahemshus 3 rum + k + bastu, 101/155 m 2 i östra Suomussalmi vid statsmarker. Vedo eldriven vattencentralvärme, solpaneler och lösöre. 1,77 ha. Möjl köpa hela 58 ha fastigheten. Högkvarter året om för älg o björn, jaktlag, bärplockare, naturvänner. Medlemskap i jaktföreningen möjligt. Bp 34.500 €. Tfn 040 5229 891. Säljes förmånligt som obehövliga: spec för beagle Garmin Alpha 50 GBS och pejlhalsband Garmin Alpha T5 mini. Tfn 040-5220 880. Ett högkvarter för jägare i östra Lappland, tfn 040 7741 889. GRIPFINGER skjutstöd, nyhet! På FB. Säljes i affärer i branschen. Tfn 040-5606 113. Bastusläpvagn, 4000 €, tfn 050 3275 241. Två isolerade hjortkojor, egen tillverkning / 0400 478 746. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Esa Kemppainen, trofeet.fi, 050 5630 169. Markku Natri Lapua 0400 363 345, markku@markkunatri.fi. Safari i Afrika, Namibia, S Afrika, Mosambik, Buffalo mm. ILOMANTSIN-ELÄINTENTÄYTTÖ. A. Ikonen, 050 3385 729, ikonenaki1@gmail.com, www.ilomantsin-elaintentaytto.fi. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Service och reparationer på gamla maskiner samt lagstadgade granskningar. I hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Björnjakt i ryska Karelen, björn och älg i Kamchatka 20.08-1.11.2021. +358 44 525 8695, valentin.sadov737@gmail.com. KÖPES Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040 546 5995. Flodkräftor till dagens pris, avhämtning enligt avtal, 044 2915 616 /Toni Sisso ky. Vi köper flodkräftor! Måtten: 9 cm, 10,2 cm, över 11 cm och över 12 cm. 040-636 1665, Krustas Oy. ÖNSKAS HYRA Välutrustad stuga i Ranua, i statsmarker, tfn 0400 398 208. HUNDAR Säljer jämthundsvalpar. Födda 23/24 maj. Kan reserveras: 2 tikar och 5 hanar, föräldrarna god härstamning. 600 €, tfn 0400 130 516/ seppo.lassila.57@gmail.com. Valpar av karelsk björnhund, bch-föräldrar, födda 19.5, tfn 040 771 7138. Gordonsettervalpar med jaktlig stamtavla efter jagande föräldrar f 3.6, FI26200/17-NO38271/17, oreg, 700 €, 040 4124 465 /040 5375 889. Överlåtelsegamla valpar av västsibirisk laika, 050 442 0211. Valpar av finsk spets, 044 0490 777. Oy Eräkontti Ab erakontti@erakontti.fi VILTUTFODRINGEN BÖRJAR PÅ ERÄKONTTI! Kvalitetsfoder för viltet! Beställ en pall eller flera till jaktföreningen. Frakten ingår i priset Havre 240 kg 144,00 € 480 kg 237,00 € Korn 240 kg 144,00 € 480 kg 237,00 € Vete 240 kg 163,00 € 480 kg 299,00 € FÄLLOR Granlunds fällor • Minkfälla 34,90 € • Universalfälla 79,90 € • Grävlingsfälla 139,00 € Jalmaris slagjärn med låda • 6 st 339,00 € • 12 st 645,00 € + Jalmaris vippfälla på köpet (värde 49,90 €) Fraktfria leveranser Jägaren 4/2021 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2021 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2021 utkommer den 9 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 20 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 72-73_Era?ilmoitukset_JA?0421.indd 73 29/06/2021 9.19
VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA: Under tiden 31 juli till och med den 7 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE: Lördagar 31 juli till och med den 28 augusti, lördagar kl. 10.00–13.00. Tisdagar 3 augusti – 24 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 6 juli – 27 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109) och Mats Perämaa (tfn 0400 721 168) Kungörelse angående älgskytteprov 2021 Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: ning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med genomförande av provet skall giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 7 augusti till och med den 4 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA: Under tiden 31 juli till och med den 11 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS: Under tiden 24 juli till och med den 11 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 27 juli till 24 augusti är skjutbanan öppen för träGE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2021 74 Åland 74-75_A?land_ja_apinat_JA?0421.indd 74 29/06/2021 9.21
Kungörelse angående praktiskt bågskytteprov 2021 tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 2006:70) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I FINSTRÖM, VANDÖ: Den 3 4 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 17.00–21.00. Anmäl i förväg till Kurt Blomqvist: Tel: +358 457 3424668 E-post: kurt.blomqvist@aland.net Skjutbanans adress är Vandövägen 262 I samband med det praktiska provets avläggande skall uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN Jaktens dag 2021 S nart är det återigen dags för Jaktens dag på jaktoch fiskemuséet i Eckerö. Det slutliga programmet är inte fastställt men dagen arrangeras den 5 september och temat den här gången är klövviltsförvaltning och med fokus på vitsvanshjorten och samförvaltning av klövviltarter. Föreläsare från Finland och Sverige deltar över videolänk. Om någon är intresserad av att bidra till dagen med något program, utställning eller försäljning är ni välkomna att ta kontakt till info@jaktfiskemuseum.ax ÅL AN DS JA KT O CH FI SK EM US EU M GE TT Y IM AG ES Åland 75 Jägaren 4/2021 Nr. 4/2021 70. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9.9.2021. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman och Markku Pakarinen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2021/Jag21_04 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: 74-75_A?land_ja_apinat_JA?0421.indd 75 29/06/2021 9.21
LEICA AMPLUS 6 1–6 x 24 i LEICA AMPLUS 6 2.5–15 x 50 i UUTUUS! Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis Leica Amplus 6. Luotettavaa suorituskykyä. Metsästäjät luottavat Leica Amplus 6 -tähtäinkiikariin, koska ratkaisevalla hetkellä, vain oleellinen merkitsee: luotettavuus, tarkkuus ja kestävyys tekevät Leica Amplus 6 -tähtäinkiikarista voittamattoman luokassaan 6x. Metsästäjille, jotka tuntevat lajinsa. leica-amplus.com LEICA AMPLUS 6 2.5–15 x 56 i NorDis Oy Leica_Amplus Metsästäjä nro 4_210x275.indd 1 24.6.2021 9.31.43 76_Takakansi_JA?0421.indd 76 29/06/2021 8.32