• BJÖRNJAKT HUR KOMMER MAN MED? MINERALGROPEN LOCKAR VILTET MÅRDHUNDEN KAN BESEGRAS OCKSÅ PÅ FASTLANDET VILTINVENTERINGARNA JAKTÅRET 2022-2023 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA 4/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare
• JAKT 10 Jakttiderna och begränsningarna för sjöfågeljakten 24 Hur kommer man med i björnjakten? 30 Utrustningen: Mineralgropen – ett alternativ till slickstenen 36 Mårdhundskatastrofen kan avvärjas även på fastlandet 42 Vapensäkerhetens regel 3 – Fingret bort från avtryckaren 44 Utrustningen: Jaktstegen 58 Recept a la Kati Pohja VILTET 16 Av kärlek till viltet 28 Det hände sig på jakt 40 Sädgåsinventeringen i juli 48 Björnar som plågar biodlare 50 Viltdata är bästa intressebevakningen 60 Skogsvildrenen skyddas långsiktigt AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 46 Stämningar i folkvimlet: Jakt-ochfiskemässaniRiihimäki 54 Hitta rätt till passet! 56 Brott & Straff 68 Revirsamarbetet har utökats runt om i Finland 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 71 Ministeriet informerar FORSKNING 52 Nödvärn på jakt 62 Vad gömmer sig under skinnet på en fågel? 64 VargarnablevflerivästraFinland LAGAR & LICENSER 70 Fördelningen av hjortdjurslicenser i en samlicens 71 Först Oma riista – därefter de sociala medierna 24 Hur kommer man med i björnjakten? 42 Vapensäkerhetens regel 3 – Fingret bort från avtryckaren 50 Viltdata är bästa intresse­ bevakningen 58 Smaker från den stora världen Jägaren 4/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 2 22.6.2022 9.05 22.6.2022 9.05
• Särskilt viktigt är att vi välkomnar nya jägare och ger dem möjligheter att lära sig av erfarna. Ett nytt jaktår står för dörren E tt nytt jaktår står för dörren och åter en gång är tiden inne för att sätta utrustningen, hundarna och jägarna själva i skick. Det här betyder att vi går igenom redskapen för att kolla att de är som de ska, repeterar jaktens lagar och paragrafer, och åker till skjutbanan för att öva. När skördetiden är inne bör vi fästa särskild uppmärksamhet på att vi använder fångstredskapen på rätt sätt. Under föregående säsong orsakade slagjärn för små rovdjur lidande för björnar som trampade i sådana. I skrivande stund pågår en ändring i paragraferna för att undvika en upprepning, men ansvaret vilar på oss jägare oavsett om de nya bestämmelserna hinner träda i kraft eller inte. Låt oss därför mangrant vara omsorgsfulla med fångstredskapen så de är som de ska vara och väl skyddade. Särskilt viktigt är att vi välkomnar nya jägare och ger dem möjligheter att lära sig av erfarna. Det här kan med fördel inledas redan på förberedelsestadiet med redskapsvården och skytteträningen. En säker och ansvarsfull jaktkultur som respekterar naturen är en attityd som ska föras vidare till följande jägargeneration, och här bär vi alla ett ansvar. Genom våra egna handlingar skapar vi jaktens ansikte utåt. Vi tar således hänsyn till alla andra som också rör sig i naturen. På det viset kan samtliga njuta av friluftslivet, var och en på sitt sätt. Glöm inte heller att jaga med måtta! En jägare tar aldrig mer än han eller hon behöver och kan ta vara på. Naturens håvor är fina och förtjänar att bli behandlade med tillbörlig respekt. Jag önskar er alla ett gott och säkert nytt jaktår. Åter en gång väntar fina stunder i vår fantastiska natur! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 64 Vargarna blev fler i västra Finland 10 Jakttiderna och begränsningarna för sjöfågeljakten Ledar n 3 Jägaren 4/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0422.indd 3 22.6.2022 9.05 22.6.2022 9.05
• LE H TI KU VA / VE SA M O IL AN EN Ä nda upp i hög ålder rustade sig min farfar Väinö varje höst för älgjakt. Jaktlaget samlades ivrigt stökande på gårdsplanen med röda skärmmössor på huvudet och kanske gick fickpluntan en hastig runda före starten. Farfar muttrade medan han samlade ihop utrustningen om att han förhoppningsvis inte behövde skjuta med bössan. Jag fick uppfattningen att älgjakten för honom snarare var en traditionell ritual än ett projekt för anskaffning av animala proteiner. Så det här är ingenting att hymla om; mitt förhållande till jakten är motsägelsefullt. Ämnet är behäftat med så många filosofiska och praktiska problem att jag inte har förmått skapa en sammanhängande syn på saken. Årtiondena har utan tvivel slipat kanterna på mina etiska principer och rundat av dem såpass mycket att intet mera återstår än pragmatiska tankegångar. Jag äter minimalt med kött. Inte heller lagar jag kötträtter hemma. Viltet är ett hållbarare alternativ än det industriellt producerade och forcerat uppfödda köttet. Vilt som människoföda skaffar vi genom att jaga. Alltså är jakten ur den här synvinkeln betraktad om inte etiskt så i alla fall logiskt försvarbar. Det här öppnar förstås dörren till nya motsägelser. Jag har rättfärdigt delegerat jakten till dem som har det som hobby. Själv skulle jag aldrig någonsin döda andra däggdjur utom för att hjälpa ett skadat djur som lider. Gränsen går vid däggdjuren eftersom det har hänt att jag har fiskat. Men även det kan numera diskuteras eftersom det är bevisat att fiskandet vållar fiskar smärta. Men visst äter jag fisk bara någon annan har fångat den, någonstans utanför min omedelbara vardag. Jakten på stora rovdjur förstår jag däremot inte alls och allra minst förstår jag folk som dödar elefanter, lejon och tigrar för nöjes skull. Blotta tanken får min tro på Homo sapiens förnuft att vackla! Även vår inhemska jakt har ett tydligt och väldigt praktiskt problem som borde åtgärdas å det snaraste. Det är sjöfågeljakten i svag belysning, det vill säga i gryningen och skymningen. Eftersom jag har sysslat litet grand med ornitologi så vet jag att sjöfåglar i höstdräkt är mer än tillräckligt knepiga att känna igen också i fullt dagsljus. I dunkel är det ännu svårare och i praktiken så gott som omöjligt. Birdlife Finland publicerade för några år sedan tillsammans med Jägarförbundet en guide för identifiering av försvagade sjöfåglar. Den inkluderade de kraftigt försvagade arterna bläsand, stjärtand, skedand, årta, brunand, vigg, sothöna och snatter­ and. Informationen hade uppenbarligen ändå ingen effekt eftersom Birdlife i december 2021 lämnade in ett förslag till Jordoch skogsbruksministeriet om att förbjuda sjöfågeljakt i skymning. Det är svårt att föreställa sig att ett förbud av det här slaget skulle ha några nackdelar. En begränsning av jakten till den ljusa tiden på dygnet skulle minska på felidentifieringarna och bromsa nedgången för de försvagade arterna. Även jägarna borde med eftertryck understöda förslaget! PEKKA SAURI Skribenten är filosofie doktor och fackboksförfattare När det ena motsäger det andra Jägaren 4/2022 4 Gästskribenten 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 4 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 4 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
• 09_Kuvateksti INSAMLINGEN AV BJÖRN-DNA INLEDDES PÅ FÖRSÖK Naturresursinstitutet Luke utvecklar arbetet med att följa björnstammen. Med ett tvåårigt projekt ska man, jämsides med dagens metod som bygger på observationer av kullar, testa om det går att uppskatta björnstammen genom DNA-analyser. I nstitutet försöker alltså bygga upp ett material som består av genetiska analyser, som ett komplement till observationerna av kullar. DNA-provet består av björnavföring i ett provrör. Syftet med försöket är att i elva områden skapa ett DNA-baserat material som därefter jämförs med uppskattningarna som bygger på observationer av kullar. – Vi har utsett områdena för insamlingen av björnspillning på förhand och de är sådana där vi har gott om observationer av kullar, berättar experten Sanna Kokko-Timonen på institutet. 38 jaktvårdsföreningar deltar i insamlingen. Jv-föreningarnas och rovdjurskontaktpersonernas medverkan i DNA-insamlingen är oerhört värdefull eftersom vi bör få in en rätt stor mängd prover i de utvalda områdena. Riktlinjerna för förvaltningen av björnstammen och planeringen av avskjutningen bygger på tillförlitlig och färsk information om antalet björnar i landet. Du finner insamlingsanvisningarna och -områdena på luonnonvaratieto.luke.fi/sv/ SA M UL I HE IK KI NE N / LU KE M AR I TI KK UN EN Jägaren 4/2022 5 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 5 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 5 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
• MÅRDHUNDAR HADE HELMI-JÄGARNA FÄLLT DEN 1.5 2125 TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Personliga erfarenheter av jaktarrendeavtal I föregående nummer av tidningen Jägaren fanns en utmärkt artikel med rubriken ”Jaktföreningen är markägarens samarbetspartner”. Jag har under väldigt många år skött jaktarrendeavtalen för tre samfund och därför gav artikeln mig impulsen att berätta om mina personliga erfarenheter. För nästan 15 år sedan var jag invecklad i försäljningen av en rätt stor skogsfastighet. Jag frågade säljaren om orsaken till att han avyttrade en såpass stor egendom. Döm om min förvåning då denne sade att det främst berodde på de ständiga grälen om vem som skulle arrendera jakträtten. Käbblet fortsatte visserligen efter affären, men upphörde när den nya ägaren slog näven i bordet och röt att samfundet faktiskt vet bäst åt vem man arrenderar. Ett par andra fastigheter hade drabbats av omfattande bäverförödelse. Den ena arrendatorn meddelade i god tid om bäversamhället så att problemet blev åtgärdat. I det andra fallet upptäcktes förödelsen först när markägarens represeentant befann sig på plats i terrängen. Detta trots att jägare i den arrenderande föreningen hade fällt en bäver där på vårvintern! På en annan fastighet hände det sig att arrendatorn hade – i strid med arrendeavtalet – överfört jakträtten på tredje part. Ägaren sade därför upp avtalet och vände sig till en annan jaktförening. På ytterligare en arrenderande förening kunde inte en enda person ge besked om vem som hade anlagt en utfodringsplats för duvor och ett jägargömsle! Självfallet finns det också positiva fall. Beträffande föryngringen av skog har samarbetet med föreningarna fungerat utmärkt. På somliga fastigheter har föreningen på eget initiativ skött slyröjningen längs skogsbilvägar. Likaså har samarbetet kring skjutbanor och våtmarker skötts föredömligt. Kontakthållningen till markägaren är oerhört viktig – året om, inte bara när arrendeavtalet ska förnyas. Markägaren är definitivt jaktföreningens viktigaste samarbetspartner! En blogg om stora känslor I vår blogg om kärleken till viltet – Rakkaudesta riistaan – berättar Finlands viltcentrals personal om hur passionen för viltet och jakten visar sig i arbetet och på fritiden. För oss innebär den här kärleken stora och små gärningar för viltet. Den är att vårda vår jaktkultur med sina värderingar och verksamhetssätt, att respektera och vårda viltet och naturen. ”Jakten har på olika sätt alltid funnits i mitt liv. Jag har vuxit upp med den. Den har varit ett naturligt sätt för mig att vistas i naturen och skaffa mat. Jag har aldrig behövt försvara mitt jaktintresse, i synnerhet inte för mig själv. Men jag har ofta funderat på vad jakten är och har varit för mig. Vad är det som får mig att om och om igen återvända till samma landskap? Vad är det som hejdar mig och får mig att blunda och stillna där mitt i tystnaden? Det är känslan.” Skriver vår audiovisuella planerare Tero Salmela. Du hittar samtliga bloggtexter på www.riista.fi/blogi/ Årets sista Jägaren enbart på nätet Vi skriver tidningshistoria! Nummer 6/2022 av tidningen Jägaren kommer att publiceras enbart på nätet, både som webbtidning och i samma form som papperstidningen. Men detta är enbart ett försök; under nästa år kommer samtliga nummer att utges i vanlig ordning som tryckta. Läs Jägaren på nätet redan nu! Där är den tryckta utgåvans artiklar kompletterade med bland annat poddar och videor. www.jagarentidningen.fi K lumn Jägaren 4/2022 6 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 6 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 6 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
• Nyhet r @tahtaimessa Jägaren Vera Salmi njöt i maj av råbocksjaktens tjusning. Joonas Johansson fångade deras dimmiga jaktmorgon på bild. ”På morgonen låg dimman tjock som ärtsoppa och sikten var max 100 meter. Dold av dimman gick det fint att smyga till passet. Nånstans i dimman skällde ett rådjur och när dimridån äntligen gick upp klev en råbock in på scenen.” Bekämpningen av de främmande rovdjuren belönades med Pandapriset Miljöorganisationen WWF Finland som fyller 50 år delade jubileumsåret till ära ut två Pandapris. Med Pandapriset önskar WWF stöda och uppmuntra projekt som konkret verkar för naturoch miljöskyddet. Årets huvudpris gick till Skärgårdsnaturens vårdoch skyddsförening som leder Finlands viltcentrals Sotka-projekt. – Prispengarna kommer vi att använda till anskaffning av utrustning, som en ny båt. Vårt verksamhetsområde sträcker sig från Lovisa till Åland och den vårliga naturvårdstiden är kort. En båt som man kan övernatta ombord på ökar kostnadseffektiviteten och gör verksamheten miljövänligare, kommenterar Tommy Arfman som är ordförande för föreningen. – Jag tackar WWF för organisationens fördomsfrihet. Vid prisövervägandet har man låtit de praktiska resultaten avgöra, berömmer vilthushållningschef Jarkko Nurmi på Finlands viltcentral. AKTUELLT Jägaren ? Ett nytt jaktår börjar. Kontrollera i tjänsten Oma riista att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ? Inbetalningskortet för jaktvårdsavgiften finns också i Oma riista. ? Anteckna samtliga fällningar och observationer omedelbart i viltloggen. Då sköter du automatiskt också eventuella lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen / jaktsällskapet /licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av terrängappen. Föreningens eller jaktsällskapets kontaktperson ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera områdesinformationen. ? Skapa jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utse jaktledarna och foga licensen till gruppen. Licensinnehavaren ? Fördela jaktlicenserna för hjortdjur mellan licensdeltagarna. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12-16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Pandapriset på 20 000 euro överläts den nionde juni. På bilden från vänster Jarkko Nurmi (Finlands viltcentral), Heidi Andersson (WWF), Sami Vasenius och Tommy Arfman (Skärgårdsnaturens vårdoch skyddsförening) och Jari Luukkonen (WWF). Jägaren 4/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 7 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 7 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
• Pilotutbildningarna för nya jägare börjar Har du fyllt 18 och har jaktkort, men inte vet hur du ska komma igång med jagandet? Anmäl dig då till pilotutbildningen för nya jägare! För att få delta krävs det att du har skrivit jägarexamen, betalat jaktvårdsavgiften och är minst 18 år. Vi tar in högst 12 deltagare per pilotutbildning. Under pilotutbildningen behandlar vi bland annat följande: ? Kursinformation och verksamheten i en jaktförening ? ABC för jaktskytte ? Introduktion till viltvården ? En jaktdag Pilotutbildningarna startar i följande jaktvårdsföreningar: ? Kurikka och Ilmajoki jvf ? Nivala och Oulainens jvf ? Tammerfors och Nokianejdens jvf ? Orimattila jvf ? Viitasaari jvf ? Joroinens och Rantasalmi jvf Ytterligare information och anmälningar: www.riistainfo.fi/uudenmetsastajan-koulutuspilotitkaynnistyvat Delta i insamlingen av skogshönsprover Helsingfors universitet efterlyser jägare till en undersökning som görs i höst där universitetet samlar in blodprover av skogshöns i Norra Karelen och Kymmenedalen. Syftet är att kartlägga förekomsten av antikroppar mot Sindbis-viruset som orsakar pogostasjuka. I naturen hör skogshönsen till sindbisvirusets viktigaste värddjur. Universitetet skickar provtagningsutrustning och anvisningar till deltagarna. Låter det intressant? Kontakta i såfall: Essi Korhonen Helsingfors universitet, docent, ansvarig forskare för undersökningen Tfn 029 4126 883 essi.m.korhonen@helsinki.fi Kom ihåg OFU-repetitionsutbildningen För somliga examinatorer för skjutprov och jägarexamen, jaktövervakare och jvf-representanter vid terrängbesiktningar av viltskador lider det femåriga uppdraget mot sitt slut. Hur förhåller det sig med dig? Kontrollera dina uppgifter i nättjänsten Oma riista under fliken för egna uppgifter. För att få fortsätta med uppdraget måste du utnämnas på nytt. Detta kräver att du går repetitionsutbildningen senast den sista juli. Denna sköter deltagarna i första hand på egen hand på webbplatsen viltinfo.fi. Logga in med ditt Oma riista-lösenord. Då når du den officiella repetitionsutbildningen i vyn för kurser. Enbart personer vilkas utnämning upphör den sista juli i år kan gå utbildningen. För jv-föreningarnas nya OFU-funktionärer ordnas utbildningen som närundervisning eller på nätet på distans. Tidpunkterna för utbildningarna läggs ut i händelsekalendern på riista.fi. Den som så önskar kan gå repetitionsutbildningen genom att delta i de ovannämnda kurserna. Jv-föreningarnas styrelser föreslår den kursgenomgångna personen till uppdraget och viltcentralen fattar utnämningsbeslutet. För jv-föreningens representant vid terrängbesiktningar av viltskador krävs ingen lagstadgad utbildning, men även för detta uppdrag ska jvf föreslå personer som efterträder dem som är i tur att avgå. Ytterligare information om utbildningarna får du i händelsekalendern på webbplatsen riista.fi och av viltplaneraren i din region. Repetitionsutbildningen sköter man i första hand på egen hand på viltinfo.fi Burrel+ -palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat • 24 megapikselin still-kuvat • 2K 1440p @ 30fps videokuvaus äänellä • Laajakulmaoptiikka: 110° • Reagointiaika: 0,4 s • Säädettävä liikkeentunnistin • Sarjakuvaus 1-10 kuvaa • 2 kpl ajastimia + viikkokalenteri • 2.0” väri-LCD-näyttö etukannessa • Valaistut näppäimet • 32 Gt muistikortti • Paristot 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraan Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel+ -sovellus Android ja iOS puhelimille 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 10.6.2022 12.42 10.6.2022 12.42 Vilttrianglarna räknas 23.7-7.8 2022 Vi rekommenderar att ni gör inventeringen genast i början av perioden och skickar in resultatet på webbplatsen riistakolmiot.fi/sv/. Jägaren 4/2022 8 Nyhet r 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 8 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 8 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
• Burrel+ -palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat • 24 megapikselin still-kuvat • 2K 1440p @ 30fps videokuvaus äänellä • Laajakulmaoptiikka: 110° • Reagointiaika: 0,4 s • Säädettävä liikkeentunnistin • Sarjakuvaus 1-10 kuvaa • 2 kpl ajastimia + viikkokalenteri • 2.0” väri-LCD-näyttö etukannessa • Valaistut näppäimet • 32 Gt muistikortti • Paristot 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraan Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel+ -sovellus Android ja iOS puhelimille 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 898837_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_6_22_210x275.indd 1 10.6.2022 12.42 10.6.2022 12.42 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 9 4-9_Vieraskyna?+Uutiset_JA?0422.indd 9 22.6.2022 9.08 22.6.2022 9.08
• H O LT TI H AK O NE N AVSKJUTNINGS­ ANMÄLNINGEN Det är inte svårt: Skott, träff och anteckning i Oma riista! Rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtan, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake samt sothöna. För de här arterna ska fällningsanmälan göras till Finlands viltcentral. Dessutom omfattar skyldigheten även brunand och småskrake, för vilka ett tidsbestämt jaktförbud gäller. Gör fällningsanmälningen genast efter fällningen så blir den inte glömd. Men senast inom sju dagar. Uppge följande: ? Datum och kommun för fällningen ? Art och antal ? Jägarens namn och jägarnummer ? För vildsvin och rådjur dessutom kön och uppskattad ålder ? För vildsvin även platsens koordinater Det enklaste är att göra anmälningen i Oma riista. Du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Syftet är att precisera informationen om jakten på de arter som är fåtaliga och försvagade för att kunna bedöma jaktens hållbarhet. Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. J ordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en strategi som ska skapa en grund för uppfödningen av viltfåglar i hägn och en hållbar utveckling av den ansvarsfulla sjöfågeljakten. Arbetsgruppen ska också utvärdera olika tillvägagångssätt för att implementera EU:s biodiversitetsstrategi för de jaktbara sjöfåglarna. I arbetsgruppen företräds viltcentralen av vilthushållningschef Jarkko Nurmi och kommunikationschef Klaus Ekman. Som sakkunnig sekreterare fungerar specialplanerare Mikko Alhainen. Strategiarbetet inleds under innevarande år och verkställs med början nästa år. Arbetet är fördelat på två skeden. 1) Ansvarsfull sjöfågeljakt Vi formar en lägesbild och bedömer regleringsalternativens konsekvenser och effektivitet i förhållande till EU-målsättningarna. Därefter föreslår vi åtgärder och ändringar i bestämmelserna som ökar jaktoch viltvårdsmetodernas ekologiska hållbarhet och gör dem mera etiska och ansvarsfulla. Arbetsgruppen drar även upp riktlinjer för användningen av föda som lockbete vid sjöfågeljakt. För jaktåret som börjar inom kort bereds inga begränsningar. 2) Uppfödning av viltfåglar i hägn Vi formar en lägesbild av nuläget för uppfödningen av viltfågel i hägn med tillhörande näringsoch hobbyverksamhet. Utifrån denna bedömer vi riskerna för viltfåglarnas hälsa och välfärd. Arbetsgruppen fastställer nationella riktlinjer för hur uppfödningen av viltfågel i hägn kan utvecklas hållbart och föreslår sådana åtgärder och bestämmelseändringar som detta kräver. Från utfodring till vård av livsmiljöer För dem som avser att utfodra sjöfåglar i jaktsyfte under det inkommande jaktåret rekommenderar Finlands viltcentral måtta med spannmål och i synnerhet med avskjutningen vid utfodringsplatserna. Iståndsättningen och vården av livsmiljöer stöder sjöfågelstammarna. Den tid som jägarna lägger på viltvårdsarbete bör flyttas från utfodring till jakt på små rovdjur och iståndsättning av fågelkullarnas livsmiljöer. En strategi för viltfåglar i hägn och ansvarsfull sjöfågeljakt Jakttid rna 2022–2023 Jägaren 4/2022 10 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 10 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 10 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
• JAKTTIDERNA 1.8 2022 – 31.7 2023 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, dalripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 8.9 2022. ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa*, sothöna* Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9 – 31.12 Småskrake* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder*, guding Höstjakt förbjudet 1.6 – 15.6 Grågås Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Sädgås* Kontrollera området, tiderna och begränsningarna på s 13 och riista.fi Se riista.fi Kanadagås Hela landet på åker Hela landet 10.8 – 20.8 kl 12 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller* Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 1.12 – 28.2 ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö­ vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 1.8 – 31.12.2022 16.4. – 31.12.2023 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 16.4 – 31.12 Vildsvin* Hela landet 1.8 – 31.7. Sugga med ungar är fredad 1.3 – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski Vaktjakt i övriga landet I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 1.9 – 20.9 1.9 – 30.9 1.9 – 7.10**** 1.10 – 15.1 8.10 – 15.1 Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1.** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 23.9 vaktjakt**** 24.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 24.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 23. 9 vaktjakt**** 24.9 – 31.1 Råbock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet 1.9 – 15.2, 16.5 – 15.6 1.9 – 15.2 Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * KOM IHÅG SKYLDIGHETEN ATT ANMÄLA FÄLLT VILT ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur: Drivande hund enligt JF § 8 får användas först efter 25.9 2022 **** Inte i landskapet Lappland DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver, i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7. ? Skata i landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. ? Kaja 10.3 – 31.7. Jägaren 4/2022 11 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 11 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 11 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
• BRUNAND ALFÅGEL SMÅSKRAKE EJDER STORSKRAKE Begränsningarna i sjöfågeljakten 2022 För jaktåret 2022 har jordoch skogsbruksministeriet begränsat sjöfågeljakten med en förordning i enlighet med 38 § i jaktlagen enligt följande: Jakt på brunand är förbjudet. Jakt på ejder är förbjudet från 20 augusti kl 12 till den 31 december. Jakt på ejderhane (guding) är tillåtet 1-15 juni 2022-2024 i ett separat avgränsat område i ytterskärgården: https://kartta.paikkatietoikkuna.fi/ ? KARTTATASOT ? Aluesuunnittelu ja rajoitukset ? Uroshaahkan metsästysalue. Gör fällningsanmälan! Jakt på småskrake är förbjudet. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! Var uppmärksam med identifieringen! För storskrake gäller normal jakttid 1.9–31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, sothöna, vigg, årta, skedand och bläsand. Jakttid rna 2022–2023 Jägaren 4/2022 12 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 12 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 12 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
• SÄDGÅS GRÅGÅS Jakttiden för grågås 2022 20.8. – 31.12. Ingen jakt Merihanhen metsästysaika 2020 10.8. 31.12. Ei metsästystä Jakttiderna är under beredning. ? Följ webbplatsen www.riista.fi. För jakten på grågås gäller följande begränsningar: ? Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (karta) 20.8 kl 12 till 31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8–20.8 kl 12 ? I övriga delar av landet är jakten förbjuden ? En dygnskvot på två grågäss per jägare ? Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista, detta för att utreda jaktens fördelning i tid och rum. ? Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.8–20.8 kl 12. ? 10.8–20.8 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. Insamlingen av sädgåsbilder tar ny fart! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka bilden till hanhi@riista fi så deltar du i utlottningen av en viltkamera! Bland de deltagande jägarna lottar vi ut tre Burrel S12 HD+SMS 3 sändande viltkameror. Under de senaste åren har avskjutningen legat på en måttlig nivå, vilket betyder att vinstchanserna är rätt goda. Vi följer fördelningen av sädgåsens underarter i hela landet! Utifrån de inskickade bilderna uppskattar vi avskjutningens fördelning på taigaoch tundrasädgäss. Skicka in en bild på gåsens huvud och vinge till hanhi@riista.fi. Skriv fällningsdatumet och kommunen som rubrik. Vi uppmanar jägarna till frivillig produktion av viltdata om sädgåsläget genom att anteckna samtliga sädgåsobservationer under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är absolut konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen rör sig gässen i blandade flockar där det bla förekommer fridlysta bläsgäss. Ta bilden av den fällda sädgåsen så här. Underarten och åldersklassen fastställs utifrån näbben och täckfjädrarna. På bilden en tundrasädgås. Taigasädgässen har blivit fler och uppgången beror till stor del på begränsningarna av jakten i vårt land. Genom aktiv användning av viltdata och förnuftiga begränsningar kan vi jaga taigasädgåsen hållbart, både nu och framledes. Informationen som har samlats in av gruppen Metsähanhimiehet och andra frivilliga har varit avgörande. Jaktbegränsningarna kontrolleras varje år med avseende på stammens storlek och utveckling, avskjutningen och den inhämtade viltinformationen. VINN EN VILTKAMERA! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka en bild så deltar du i utlottningen! Jägaren 4/2022 13 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 13 10-13_Metsa?stysajat_ja_rajoitukset_JA?0422.indd 13 22.6.2022 9.12 22.6.2022 9.12
• Snygga kläder för jakt och fritid Vintage Väst Herr och dam En klassisk quiltad väst som passar lika bra på stan som en dag ute i skogen. 119,00 € Vintage Byxa Herr och dam Klassisk snygg byxa i vaxat bomullstyg som bara blir snyggare med tiden! 99,00 € Nyhet! Shorts Boksund Fritidsshorts med stretchpartier. Flera fickor. Finns i tre färger. 32,90 € Buteo Byxa True Black Herr och dam Regnbyxor som är tillverkade i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. 76,90 € Buteo Jacka Herr och dam Regnjacka som är tillverkad i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. Finns i flera färger. 129,00 € Serengeti Byxa Jaktoliv Herr och dam Tuffa fritidsbyxor med mycket stretch. Tillverkade i 97% bomull och 3% elastan. 48,90 € Byxa Boksund Herr Fritidsbyxa med stretchpartier i 4-vägsstretch. Två rymliga förvaringsfickor framtill. Finns i tre färger. 39,90 € Storsäljare! T-shirt Herr och dam 5,90 € 2-pack: 4,50 €/st 5-pack: 3,50 €/st Storsäljare! Max-On 1-6x24 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett kikarsikte som passar särskilt bra för drevjägare och hundförare. 549,00 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 649,00 € ProTac Hunter Hörselskydd Bekväma hörselskydd för jakt och skytte. Anslut jaktradion eller mobilen via stereo-ingången. Medhörning som dämpar höga ljud samtidigt som svaga förstärks. 89,00 € ShotHunt Wireless Hörselskydd T-Coil Passar till 90% av marknadens jaktradios! Förstärker svaga ljud och tar bort skadligt buller. T-Coil slinga för enkel sammankoppling. 489,00 € Vapenfodral Grön, camo eller orange Passar 98 % av alla vapen med ljuddämpare och optik monterat. 29,00 € Vapenkoffert Anpassningsbar Vapenfodral för ett gevär med kikarsikte. Förvarar ditt vapen tryggt och säkert mot stötar och slag. Två storlekar. Pris från 65,90 € Inkl. kampanjpaket Följande ingår: • Stoeger Kulfång • Måltavla 100-pack • Stoeger Vapenfodral • Kulspinner för luftgevär Värde 496:Luftgevär A30 Combo Syntet 219,00 € Luftgevär X5 Combo Syntet 189,00 € Trangia 25-4 UL Klassiskt stormkök från Trangia som lämpar sig för 3-4 personer. 59,00 € Självuppblåsande kudde Storlek 48x32x13 cm. 6,90 € Sovsäck Spacelite +7 190L Lätt, praktisk sovsäck med syntetfyllning. Passar för temperaturer ner till +7°C. Färg: Midnight blue/tangerine. 76,90 € Grillpinne teleskop inkl. fodral Praktisk och smidig grillpinne med teleskopskaft som enkelt dras ut vid användning. 5,90 € 4-pack: 4,50 €/st Fältflaska 0,7 L Grön Anpassad för tuff användning. 7,90 € Nyhet! Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 14 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 14 22.6.2022 9.13 22.6.2022 9.13
• Snygga kläder för jakt och fritid Vintage Väst Herr och dam En klassisk quiltad väst som passar lika bra på stan som en dag ute i skogen. 119,00 € Vintage Byxa Herr och dam Klassisk snygg byxa i vaxat bomullstyg som bara blir snyggare med tiden! 99,00 € Nyhet! Shorts Boksund Fritidsshorts med stretchpartier. Flera fickor. Finns i tre färger. 32,90 € Buteo Byxa True Black Herr och dam Regnbyxor som är tillverkade i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. 76,90 € Buteo Jacka Herr och dam Regnjacka som är tillverkad i 100 % återvunnen polyester. Vattenpelare: >10 000 mm. Finns i flera färger. 129,00 € Serengeti Byxa Jaktoliv Herr och dam Tuffa fritidsbyxor med mycket stretch. Tillverkade i 97% bomull och 3% elastan. 48,90 € Byxa Boksund Herr Fritidsbyxa med stretchpartier i 4-vägsstretch. Två rymliga förvaringsfickor framtill. Finns i tre färger. 39,90 € Storsäljare! T-shirt Herr och dam 5,90 € 2-pack: 4,50 €/st 5-pack: 3,50 €/st Storsäljare! Max-On 1-6x24 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett kikarsikte som passar särskilt bra för drevjägare och hundförare. 549,00 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 649,00 € ProTac Hunter Hörselskydd Bekväma hörselskydd för jakt och skytte. Anslut jaktradion eller mobilen via stereo-ingången. Medhörning som dämpar höga ljud samtidigt som svaga förstärks. 89,00 € ShotHunt Wireless Hörselskydd T-Coil Passar till 90% av marknadens jaktradios! Förstärker svaga ljud och tar bort skadligt buller. T-Coil slinga för enkel sammankoppling. 489,00 € Vapenfodral Grön, camo eller orange Passar 98 % av alla vapen med ljuddämpare och optik monterat. 29,00 € Vapenkoffert Anpassningsbar Vapenfodral för ett gevär med kikarsikte. Förvarar ditt vapen tryggt och säkert mot stötar och slag. Två storlekar. Pris från 65,90 € Inkl. kampanjpaket Följande ingår: • Stoeger Kulfång • Måltavla 100-pack • Stoeger Vapenfodral • Kulspinner för luftgevär Värde 496:Luftgevär A30 Combo Syntet 219,00 € Luftgevär X5 Combo Syntet 189,00 € Trangia 25-4 UL Klassiskt stormkök från Trangia som lämpar sig för 3-4 personer. 59,00 € Självuppblåsande kudde Storlek 48x32x13 cm. 6,90 € Sovsäck Spacelite +7 190L Lätt, praktisk sovsäck med syntetfyllning. Passar för temperaturer ner till +7°C. Färg: Midnight blue/tangerine. 76,90 € Grillpinne teleskop inkl. fodral Praktisk och smidig grillpinne med teleskopskaft som enkelt dras ut vid användning. 5,90 € 4-pack: 4,50 €/st Fältflaska 0,7 L Grön Anpassad för tuff användning. 7,90 € Nyhet! Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 15 14-15_Ilmoitus_JA?0422.indd 15 22.6.2022 9.13 22.6.2022 9.13
• Finland är en föregångare när det gäller insamling och användning av viltdata. Tusentals frivilliga jägare visar sin kärlek till viltet genom att delta i inventeringar. F ör att jakten ska vara hållbar behöver vi uppdaterad kvalitetsinformation om viltstammarnas storlek och utveckling. Det är grunden som dimensioneringen av jakten och det hållbara nyttjandet av viltstammarna står på. Sommartid handlar inventeringarna om sjöfåglar och skogshöns. Med vilttrianglarna räknar vi skogshönsens kullar Triangelinventeringarna ger oss information om skogshönsens stammar. Både jägarna och forskningen behöver exakta data om fåglarnas antal och årliga produktion. Insamlingen av viltdata handlar mycket riktigt om ett samarbete mellan viltforskningen och jägarkåren. Viltinformationen skapar hållbar jakt Passionen för viltet får bägge att dra åt samma håll. Varje år deltar nästan tiotusen jägare i inventeringarna. Forskarna samordnar räkningarna och behandlar resultaten, men det egentliga arbetet görs av frivilliga jägare i terrängen. Inventeringen av en sommartriangel kräver en tolv kilometer lång promenad i skogen. Kärleken till hönsjakten får tusentals inventerare att år efter år svettas bland myggen i sommarskogen. Det här om något är sann kärlek till skogshönsen! Resultatet av de årliga inventeringarna har en direkt inverkan på besluten om hur jakten på skogshönsen regleras och begränsas. Även jaktföreningarnas egna beslut om begränsningar bygger på vilttrianglarna. Den som inventerar på sommaren kan med gott samvete jaga på hösten! Inventeringsinspiration får vi när hönsläget är gott och utvecklingen leder till förlängda jakttider. Toppjakten, som blev tillåten efter en paus på 40 år, Den som inventerar på sommaren kan med gott samvete jaga på hösten! TO M AS KA N SA N AH O TU O M O TU RU NE N TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2022 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 16 22.6.2022 9.13 22.6.2022 9.13
• H AN N U HU TT U Vilttrianglarna räknas 23.7-7.8 2022 Vi rekommenderar att ni gör inventeringen genast i början av perioden och skickar in resultatet på webbplatsen riistakolmiot.fi/sv/. utgör ett gott exempel på kraften hos viltinformationen. Utan triangelinformationen hade inte den här fina traditionen kunnat återupptas. Inte heller skulle vi inspireras att svettas på skidor i vinterskogen! Sjöfåglarna räknas två gånger Sjöfåglarna räknas två gånger; i maj räknar vi paren och i juli kullarna. I fjol räknade jägare och fågelvänner de häckande paren på sammanlagt 2069 platser och kullarna på 636 platser. På våren räknas de häckande paren två gånger. Det tar inte mer än en kvart att räkna en punkt. Det är trevligt att följa med paren när uppvaktandet pågår. Flera räknepunkter är riktiga kärleksnästen och väcker hopp om en ny och välmående generation sjöfåglar. Sjöfågelräkningen är en avkopplande syssla där man på köpet får följa med hur sommaren framskrider och njuta av naturen. Viltdatainsamlarnas samlade insats utgör ett genuint bevis på kärleken till viltet. Viltet ger oss jägare så mycket och vi ger så gärna någonting i retur. Se inventering s­ videon i webbtidningen jagarentidningen.fi TU O M O TU RU NE N Varje sommar inventerar mellan 7000 och 8000 frivilliga jägare vilttrianglar. Jägaren 4/2022 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_riistatieto_JA?0422.indd 17 22.6.2022 9.14 22.6.2022 9.14
• Hur går det till på skjutprovet och vilka funktionärer finns där? I våras beslöt jag att ta reda på det här och samtidigt minnas hur spännande det är i skjuthytten. TexT och bilder Reetta Hokkanen ”F yra skott, tid 90 sekunder, börja när du känner dig klar.” Varje år får tusentals jägare höra de här orden när de avlägger skjutprovet. Situationen är spännande, oavsett om skytten är nybörjare eller rutinerad. På skjutbanan träffar jag både kända ansikten och okända, och alla väntar med spänning på sin tur. Tankarna snurrar kring frågan: Blir det godkänt? Får jag jaga älg i höst? Allting verkar hänga på hur jag lyckas här och nu. Det är klokt att före provet kontrollera att geväret är riktigt inskjutet. Det viktigaste på skjutprovet är att geväret är inskjutet, att skytten kan hantera det och att självförtroendet inte vacklar. När du vet att allt är som det ska med vapnet kan du slappna av på provet och prestera bättre. Alltså åkte jag till skjutbanan, drog åt några lösa skruvar och sköt några provskott. Självförtroendet tog ett kliv uppåt efter vinterns uppehåll i skyttet. Vad gör skjutprovsexaminatorn? Skjutproven hör till jv-föreningarnas offentliga förvaltningsuppgifter, men sköts i regel av frivilliga. För att få veta mera om examinatorns uppgifter kontaktaktade jag Pentti Helttunen, mångårig skytteövervakare och skjutbaneansvarig på Suomussalmi jaktvårdsförening. – Oftast har vi fyra roller: vi tar emot anmälningarna, leder skyttet, rapporterar träffarna och skriver ut intyget på godkänt skjutprov. Den som tar emot anmälningarna kontrollerar deltagarnas gevär, innehavstillstånd och jaktkort, och svarar för den allmänna säkerheten på provplatsen. Vid vapengranskningen kontrollerar jag också att vapnet är säkert för skytten. Det är rätt Skjuta, träffa och lappa Frivilliga sköter skjutproven vanligt att stocken har lösa skruvar. Med ett sådant gevär träffar man ju inte nånting, påpekar Helttunen. Han berättar att det jobbigaste med uppgiften är när folk har kommit långa vägar till provet, men inte har tillstånden i ordning. – Då kan jag tyvärr inte låta personen skjuta provet. Och det är vanligt att personen inte begriper varför jag måste vara så sträng. Jaktkortet måste vara i kraft för att jägarförsäkringen ska gälla. Men jobbet ger mera än det tar; det känns väldigt bra med alla glada miner efter en godkänd prestation, funderar Helttunen. Säkerheten det viktigaste Under åren som övervakare har det också inträffat farliga situationer. Men Helttunen påpekar att den säkra vapenhanteringen som tema på jägarutbildningarna har burit frukt på skjutbanorna och skjutproven. – Vapenhanteringen och uppträdandet på skjutbanorna har blivit mycket bättre. I synnerhet de unga och utbildade jägarna kan det här, säger Helttunen. Jägaren 4/2022 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 18 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15
• Övning ger färdighet N yttan med träningen visar sig vid skarpt läge på pass eller tävling. Du vill att träffarna ska sitta och tekniken fungera. När du ser att skottet träffar som det ska får du ett kvitto på att du behärskar det här. Men alla ids inte eller vill inte öva före jaktsäsongen eftersom ”jag har gjort det här i ett halvsekel och behöver inte öva”. Det här tänkesättet straffar sig när det första skottet skadar utan att fälla. I värsta fall är djuret fortfarande ohittat efter flera timmars letande och beroende på hur kulan tog blir döden långsam eller livet plågsamt. Men också en dödande träff kan vara dålig – nämligen om det bara var tur. Och sen tror sig jägaren vara bra! Därefter är det lätt hänt att personen skjuter också i knepiga situationer, men då räcker det inte med tur för att träffa rätt. Jag har noterat att mången jägare bara tränar ett par gånger för älgprovet och brassar ett tiotal skott med hagelbössan före säsongen. All träning är positiv, men förhållandena på skjutbana och på jakt är väldigt olika. När du på förhand vet hur lerduvan kommer att flyga och från vilket håll så är det inte samma sak som att träffa en duva som plötsligt kastar om kursen. Därför behövs det massor av träning. En tävlingsskytt tränar oftast flera gånger i veckan och skjuter hundratals skott. Själv tränar jag under säsongen tre gånger i veckan, också med miniatyrgevär och luftgevär. Under en typisk vecka skjuter jag ungefär 100 skott med miniatyrgevär och 130 till 200 med luftgevär. Även om luftgeväret inte är ett jaktvapen så är tekniken så gott som den samma som för ett miniatyrgevär. Det är skäl att vara ödmjuk och minnas att vi alla är ringrostiga i början av säsongen. Det är helt okej, men man slipper rosten genom att öva året om, allt emellanåt och med något vapen. Om det är nånting du funderar på så tveka inte att be om råd av någon annan på skjutbanan. Vi bits inte! Åtminstone inte hårt… Låt oss skapa en trevlig stämning på skjutbanan och ge utrymme åt skyttar av alla sorter och slag. Eftersom var åttonde finländare har skytte som hobby så låt oss dessutom göra hobbyn synlig: #jokakahdeksas ELISABETH MATTSSON Skribenten är en ung jägare och sportskytt från Houtskär. Skjutprovsexaminatorns viktigaste uppgift är att ansvara för säkerheten på provet. Uppdraget har också bjudit på komiska ögonblick. Ett av de roligaste var när kikarsiktet en gång trillade av i skjuthytten. – Ansiktsuttrycket var obetalbart komiskt, skrattar Helttonen. Pentti Helttunen har varit med i jvf-verksamheten i över tjugo år. Frivilligarbetet har alltid intresserat honom och han har skött flera olika uppdrag, bland annat som utbildare på förberedande kurser för jägarexamen. Helttunen konstaterar att jägarna har blivit fler med åren. Han hoppas att talkoandan fortlever och att folk ska engagera sig i jv-föreningens verksamhet. För att bli skjutprovsexaminator krävs att personen är 18 år fyllda, hederlig, myndig, pålitlig och lämplig för uppgiften. Dessutom ska personen ha gått utbildningen för skjutprovsexaminatorer som ordnas av Finlands viltcentral. – Sedan är det bara att anmäla sig som frivillig till verksamhetsledaren. Därefter utnämner viltcentralen de lämpliga personerna till uppdraget. Vi vill väldigt gärna ha ungdomar med i verksamheten! Hur gick det sedan? Efter anmälningen, en spännande väntan och småprat med bekanta blev det min tur. Jag fick tillstånd att börja. Med blicken på tavlan kramade jag av de fyra skotten. Strax efter knastrade det i radiotelefonen: Fyra träffar! Jag gick från skjuthytten på lyckliga ben till kontoret där övervakaren skrev ut skjutprovsintyget och antecknade prestationen i Oma riista. Nu skulle det smaka bra att inleda sommarens träningssäsong och se fram emot höstens björnoch älgjakter. Självförtroende och ett inskjutet gevär är det bästa bagaget för skjutprovet. ? Skjutprovs­ examinatorn Pentti Helttunen sköter bland annat granskningen av gevären och de obligatoriska tillstånden före skyttet. K lumn Ungd msredaktionen 19 Jägaren 4/2022 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 19 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15
• V i har drivit klubben i samarbete med Finlands Jägarförbund. Den har ett tiotal medlemmar, ivriga ungdomar som är intresserade av jakt och fiske och naturen. Vi brukar samlas en gång i veckan och hålla på i halvannan timme, men nu och då har vi hållit längre möten eller flyttat mötet till veckoslutet. Klubben har stått på tre ben; jakt, fiske och ut i naturen. Vi har också samarbetat med jaktföreningar på orten, jaktvårdsföreningar och fiskare. Från skogen till middagsbordet Jakt är lite knepigare att ordna i en klubb, men vi har kunnat prova på andjakt, vaktjakt på hjort och grytjakt. De här dagarna var särskilt uppskattade av klubbmedlemmarna. För De senaste två åren har jag fungerat som ledare för jaktoch fiskeklubben i Tuulos, som ordnas av 4H-föreningen i Tavastehus. Nu lider min tid som ledare mot sitt slut och det är tid att sammanfatta vad allt vi har hunnit göra under den här tiden. TexT och bilder Karlo Ruotsalainen Varje klubb­ medlem gör en egen pilk och får så småningom prova den i praktiken. Lärorikt med jaktoch fiskeklubb för ungdomar Jägaren 4/2022 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 20 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15
• de flesta var det första gången som de fick nosa på de här jaktformerna. Men till jakten hör en hel del annat kring själva jagandet och det var sådant som vi gjorde mest. Vi har övat på hagelbana, kånkat ut slickstenar och – tillsammans med Jägarförbundet – gjort andbon av rör. Vi har också utfodrat viltet. Fjolhöstens specialare var en hjortkropp som vi fick som donation. Vi styckade den tillsammans och lagade mat av köttbitarna under året. En del av köttet vidareförädlade vi till korv. I höstas ordnade vi en förberedande kurs för jägarexamen och ett riktigt examenstillfälle tillsammans med jv-föreningen. Konsten att narra fisk Själv är jag ingen fiskare, så jag lärde mig en hel del på våra fiskefärder. Vi var flera gånger och pilkade och metade, men fick också prova på nätfiske och att ljustra fisk. Några gånger lagade vi mat av fiskarna. Dessutom gjorde vi fiskeredskap själva, som pilkar och metspön, som vi sedan fiskade med. Skogsutfärder med bär och svamp Vi gjorde ofta utfärder till olika ställen i trakten med brasplatser, som friluftsområdet i Evois. Ibland nöjde vi oss med att grilla korv och ströva i skogen. Andra gånger stekte vi plättar, gräddade bröd på pinne, ytterfile av hjort eller något annat som vi hittade på. I skogen plockade vi också bär och svamp, grillade ännu mera korv och lekte traditionella lekar som kurragömma – en favorit bland barnen! Lärorikt Som ledare lärde jag mig förstås mycket nytt om jakt och fiske, och fick massor av värdefulla erfarenheter av klubbverksamheten. Jag gillade att jobba med barnen och de gillade också (åtminstone oftast) klubben. Bredden på verksamheten överraskade positivt; aldrig hade jag trott att jag skulle få uppleva så mycket nytt! Jag uppmanar därför andra intresserade att engagera sig i barnoch ungdomsverksamheten. Dessutom bidrar det ju till att trygga framtiden för jakten! Jaktoch fiskeklubbarna Det finns en handfull jaktoch fiskeklubbar här i landet. Somliga hör till en 4H-förening, men utöver det kan organisatören vara en jaktförening eller en ungdomsförening. Klubben kan hålla möten fortlöpande under året eller ordna läger för barn och ungdomar. Lägren ordnas i regel under sommarlovet. ? I vintras fick vi hänga med på grytjakt. Trist blev det inte eftersom det fanns grävjobb mer än nog och barnen hjälpte ivrigt till. ? En hög med klubbtillverkade rör för änderna som vi har gjort, klara för start till Sammalistonsuo i Riihimäki där de ska bli bon. Jägaren 4/2022 21 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 21 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0422.indd 21 22.6.2022 9.15 22.6.2022 9.15
• KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 149,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. -50€ NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5 X 3 M 19 90 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 32 20 2,68 €/KG Tarkasti suunniteltu ja valmistettu aktiivisen koiran täysravinto. Lihaisa koostumus, sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 36 70 3,05 €/KG Erittäin aktiivisen koiran Suomessa valmistettu täysravinto. Sisältää runsaasti energiaa ja E-vitamiinia. WERRATON AKTIIVI 12 KG 52 90 4,40 €/KG Kananmunaa hyödyntävä aktiivisen koiran täysravinto. Proteiini 26 % ja rasva 16 %. Hankkija_Metsästäjä4_420x275.indd All Pages Hankkija_Metsästäjä4_420x275.indd All Pages 22-23_Ilmoitus_JA?0422.indd 22 22-23_Ilmoitus_JA?0422.indd 22 22.6.2022 9.16 22.6.2022 9.16
• TARJOUS VOIMASSA 31.8.2022 SAAKKA. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi LIPPIS+KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 95 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. SUPILOUKKU 36 X 31 X 107 CM 79,MINKKILOUKKU 16 X 18 X 72 CM 34 90 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 90 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 59 90 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon vaikeakulkuisessa maastossa. KYTTÄYSKOPPI 119,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. 15.6.2022 14.34 15.6.2022 14.34 22-23_Ilmoitus_JA?0422.indd 23 22-23_Ilmoitus_JA?0422.indd 23 22.6.2022 9.16 22.6.2022 9.16
• Hur kommer man med i björnjakten? alltid på ett strikt samordnat och aktivt sällskap, täckande utplacering av pass längs björnens rutter och ofta användning av flera hundar. En del utövar också vaktjakt längs björnens rutter. Björnjakt utanför renskötselområdet grundar sig på dispenser i stamvårdande syfte och dispenserna används ofta klart snabbare än kvoterna i renskötselområdet. Kvotjakt i renskötselområdet och jakt i de vidsträckta statsägda områdena också längre söderut utövas ofta i mindre grupper och till och med av ensamma jägare med hund. Den glesare björnstammen i renskötselområdet kräver mer sökande, och fångstens rytm är mycket annorlunda än längre söderut. ? I renskötselområdet kan man skjuta en björn till exempel under fågeljakt, om det finns återstående kvot, säsongstillståndet för björnjakt är betalt och man har avlagt skjutprov för björnjakt. Sannolikheten för att man ska stöta på en björn är emellertid ofta minimal. B jörnen är det största av våra stora rovdjur. Den är en mytomspunnen och imponerande ikon i finländsk mytologi, troslära och jaktkultur. Alla känner björnen, men sist och slutligen är det få som lyckas fälla en. För en del jägare är björnjakten, som startar den 20 augusti, årets höjdpunkt. I söder sällskapsjakt, i norr mer varierande – Praxis för björnjakten varierar något beroende på om det handlar om kvotjakt i renskötselområdet eller dispensbaserad jakt i stamvårdande syfte längre söderut. Björnjakt längre söderut grundar sig i princip Hur gör man för att komma med i björnjakten, och vad krävs av jägaren får att få jaga björn i Finland? Ville Hokkanen och Marko Paasimaa vid Finlands viltcentral förklarar hur regleringen av björnjakten fungerar och delar med sig av sina jakterfarenheter. TexT Antti Saarenmaa Jägaren 4/2022 24 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 24 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 24 22.6.2022 9.17 22.6.2022 9.17
• Ansök om dispens och organisera jakt För björnfångst i stamförvaltningssyfte krävs alltid att man ansöker om dispens. Som sökande kan fungera en person som områdets björnfångstsällskap väljer inom sig, eller en jaktförening eller samlicens. – Jaktvårdsföreningen stöder i princip att jägarna organiserar sig. Man söker dispens för avtalade områden antingen genom att använda de områden som anges i tjänsten Oma riista eller genom att ange ansökningsområdets yttre gränser. Målet med att organisera sig är att ge alla intresserade möjlighet att påverka och få information om björnjakten, konstaterar Marko Paasimaa. Dispenser beviljas i princip endast för en sökande per område, varvid Finlands viltcentral vid händelse av överlappande ansökningar måste bedöma ansökningarna bland annat utifrån mängden jaktområden som ansökts om. När en sökande har ansökt om dispenser från viltcentralen, organiserar hen användningen av dem i området och ser till att det fastställda dispensantalet inte överskrids. Beroende av dispensantalet ska jaktsällskapen när jakten framskrider hålla tät kontakt till dispenshavaren och reservera en av de tillgängliga dispenserna när de har fått uppgifter om en lämplig björn. I en del av områdena har man till och med använt sig av en textmeddelandetjänst, som sällskapen kan använda för att kontrollera antalet återstående dispenser i realtid. För möjlighet till björnjakt för en enskild jägare krävs anmälan till dispenshavaren, på statens marker betalt jakttillstånd för björn och på privatägda marker krävs jakttillstånd för användning av föreningens marker. Många sällskap samlar ihop jägare till björnjakt också utanför sitt område, eftersom jakten ofta kräver ett stort antal aktiva jägare. Skadebaserad fångst är en sak för sig Dispenser beviljade för björnjakt kan vara antingen stamvårdande eller skadebaserade. Höstens björnjakt med hund och i form av sällskapsjakt är utan undantag stamvårdande fångst, medan skadebaserad fångst grundar sig på observerade och påvisade skador orsakade av en enskild björnindivid, till exempel på gårdsområde eller vid hot mot en näring. Vid skadebaserad fångst strävar man efter att avlägsna björnen så säkert och effektivt som möjligt, och förhindra eventuella framtida skador. – Björnen är, liksom många andra djur, en opportunist när den söker mat. Om människan gör det möjligt för björnen att hitta mat på ett gårdsområde, lär sig björnen att söka mat där också i fortsättningen. Behovet av många skadebaserade dispenser hade förmodligen kunnat förebyggas genom exempelvis omsorgsfull placering av matrester i områden med tät björnstam. Vissa födoämnen, såsom honung, är oemotståndligt lockande för björnar som har fått smak på den. Björnen känner lukten av honung på flera kilometers avstånd och går i värsta fall igenom ett elstängsel för att komma åt den, berättar Hokkanen. Jakt i renskötselområdet Björnjakten i renskötselområdet är kvotbaserad. Renskötselområdet är indelat i östra och västra kvoten, och för att jaga björn krävs att jägaren har ett giltigt skjutprov för björnjakt, betalt säsongstillstånd för björnjakt KU VA VI LL E KA NK AR E AN TT I SA AR EN M AA Jägaren 4/2022 25 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 25 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 25 22.6.2022 9.17 22.6.2022 9.17
• lägre än i södra Finland och vägnätet ofta är glesare. – Trots att det inte är lätt att jaga björn utanför renskötselområdet heller, krävs det ofta avsevärt mer sökarbete i norr. Jakten är annorlunda i områden med gles stam. Identifieringen ytterst viktig Vid björnjakt måste en björnhona med kull och under ett år gamla ungar lämnas i fred. När jägarna hittar spår är deras första uppgift att försöka identifiera björnens ålder och kön. Framtassens bredd avslöjar mycket om björnen när bredden överstiger vissa gränser, men till exempel att skilja mellan en fjolårsunge och en stor årsunge kan vara en utmaning. När det rör sig om en hona är sannolikheten stor att det också finns ungar. – Om framtassen är över 14 cm bred är det emellertid ett ganska säkert tecken på att det är en hanne, konstaterar Hokkanen. Identifiering krävs förutom av spåren också vid synobservationer och skjutsituationen, eftersom det inte alltid är samma individ som lämnat spåren som är framför hunden. Man måste alltid vara säker på att identifieringen är korrekt, och därför krävs att jägarna innan jakten skaffar sig den kännedom som behövs. – Vid skjuttillfället måste man kunna bedöma björnens storlek och kön. Situationen underlättas inte av att björnen ofta stannar för skall i det tätaste buskaget, där sikten är minimal, eller skymtar förbi skjutlinjen väldigt snabbt, säger Ville Hokkanen. Björnen är ett topprovdjur som också betar – Björnen är som en ko, säger Hokkanen med ett skratt, men tillägger genast: men den är dessutom ett topprovdjur. Björnen söker i allmänhet föda där det finns tillgänglig sådan. I södra delarna av landet äter den gärna bär och betar på sädesfält, medan den längre norrut främst äter bär, eftersom det är glesare mellan jordbruksområdena. En del björnar kan emellertid också använda sig mycket aktivt av kött som näring, och vissa kan regelbundet ta en älgkalv, eller en fullvuxen älg. En renkalv kan björnen äta upp nästan helt och hållet. Det är absolut förbjudet att fälla björn med hjälp av föda som lockbete, men det är på statens marker eller jakträtt på området. I renskötselområdet har ortsbor rätt att jaga björn på statens mark i sin hemkommun. På privatägda marker krävs jakträtt på samma sätt som för all annan jakt. Innan jägaren skjuter en björn måste hen kontrollera återstående fångstkvot på sidorna riista.fi, och efter ett lyckat viltskott omedelbart göra fångstanmälan till Finlands viltcentral genom tjänsten Oma riista. Ett enklare tillståndsförfarande gör emellertid inte björnjakten enklare, eftersom björntätheten i renskötselområdet är klart I samband med björnjakt diskuterar man ofta bästa kaliber och om geväret borde ha bultlås, draglås eller vara självladdande. Det viktigaste enligt Ville Hokkanen är emellertid att träna rutiner och öva skytte. Myndigheterna som ansvarar för jaktövervakningen kontrollerar ofta fällda björnar. H AN N U HU TT U Jägaren 4/2022 26 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 26 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 26 22.6.2022 9.17 22.6.2022 9.17
• Björnjakten i ett nötskal ? För en framgångsrik björnjakt krävs förhandskartläggning ? Inom renskötselområdet jagas björn enligt kvoter, söder om renskötselområdet med stöd av dispens ? Fångstanmälan måste göras omedelbart ? En fungerande hund är avgörande för en lyckad björnjakt ? Skytten måste hålla huvudet kallt, eftersom en skadskjuten björn är farlig ? Rutiner och att träna vapenhantering är viktigare än vapnets kaliber ? Användning av föda som lockbete är absolut förbjuden tillåtet att söka björnspår på dess naturliga födoplatser. – Björnen äter sist och slutligen största delen av tiden. Den är också uppmärksam och försiktig, och därför är det mycket vanligt att ett spår som upptäcks på finska sidan slutligen leder över statsgränsen, då björnen har lärt sig att dra sig undan till gränszonen för dagvilan, säger Hokkanen. När ett byte har fällts När björnjägarna har hittat en lämplig individ, fått den framför hunden dessutom fällt den på ett säkert sätt, ska dispenshavaren utan dröjsmål meddela viltcentralen och de myndigheter som ansvarar för jaktövervakningen om fångsten. I renskötselområdet räcker det att den som fällde björnen gör en anmälan till Finlands viltcentral. De myndigheter som ansvarar för jaktövervakningen kontrollerar ofta fällda björnar. Björnköttet måste kontrolleras för trikin innan det förtärs. En typisk jaktdag – Hur en typisk jaktdag ser ut beror till stor del på jaktsällskapet och var i Finland fångsten äger rum. För all björnjakt gäller emellertid att man startar väldigt tidigt, säger Ville Hokkanen. – I allmänhet ska man vara ute, med hunden ivrigt sökande efter björnspår, vid fyratiden på morgonen. Hokkanen har erfarenhet av två huvudsakliga sätt att starta en björnjakt. Antingen är man först på pass vid kända björnrutter för att sedan gå igenom området med hundar eller så släpper man lös en hund först och börjar bygga passplatser först när man är säker på att det finns en björn framför hunden. – Vilket sätt man använder beror på området, eftersom björnen i synnerhet i närheten av östgränsen vid minsta lilla störning snabbt kan ta skydd på andra sidan gränsen. I vilket fall som helst är väckningen tidig för björnjägaren, och vaksamhet och agerande krävs ständigt. Passen hålls ibland hela dagen, och när skymningen närmar sig vilar man en stund för att sedan fortsätta tidigt följande morgon. Björnjakten är intensiv. Björnjakten alltid dispensbaserad Marko Paasimaa arbetar vid Finlands viltcentral som jaktchef i Kajanaland, och medverkar i processen för beviljande av dispens för stora rovdjur. Han påminner om att björnjakt som bedrivs utanför renskötselområdet alltid är dispensbaserad, antingen skadebaserad eller i stamvårdande syfte. Eftersom björnen enligt jaktlagen är fridlyst året runt, kan man avvika från jakttiderna endast med stöd av dispens. – Jägaren ska inte låta sig skrämmas av den kraftfulla och aktiva övervakningen, eftersom det handlar om dispensbaserad jakt på det största av våra stora rovdjur, påminner Paasimaa. Jaktcheferna eller viltplanerarna vid viltcentralens regionkontor kontrollerar de dispensansökningar som kommer in för sina verksamhetsområden och försäkrar sig om att de uppfyller nödvändiga kriterier, varefter de sänder beslutsförslagen för godkännande till chefen för offentliga förvaltningsuppgifter eller dennas ställföreträdare. Vid beslutsfattandet iakttas lagstiftningen, tidigare juridiska avgöranden och fastställda riktlinjer. – De som beviljas dispens är lokalt kända som pålitliga, jämlikt fungerande aktörer och väljs av de jägare som deltar i björnjakten i området. Dispenshavarna ska dessutom alltid utse en jaktledare för den björnjakt som bedrivs i området, betonar Paasimaa. Möjlighet till björnjakt Trots särdragen, dispensförfarandet, intensiteten och kraven förknippade med björnjakt deltar många jägare som bor utanför det bästa björnjaktsområdet i jakten. Den kräver aktiva och funktionsdugliga deltagare och hundförare. Vid situationer som ibland utvecklas snabbt är det en fördel att det finns tillräckligt med kunniga jägare. – Jägarens eget aktiva nätverkande, sakliga uppförande och positiva attityd är trumfkort för den som vill optimera sina möjligheter till björnjakt utanför renskötselområdet, och i norr får man jaga björn enligt kvoterna, så länge de grundläggande kraven gällande skjutprov, jakträtt för området och betalt säsongstillstånd uppfylls, påminner Hokkanen. Ville Hokkanen inledde sin björnjägarkarriär i samband med spårningsverksamhet. Villes tyska jaktterrier har varit med om mycket, och ofta lyckats hitta en björn när många andra redan gett upp. Marko Paasimaa är jaktchef vid Finlands viltcentral i Kajanaland, med dispenser för stora rovdjur som sitt ansvarsområde. Björnjakten är intensiv. H AN N U HU TT U Jägaren 4/2022 27 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 27 24-27_Miten_pa?a?see_karhujahtiin_JA?0422.indd 27 22.6.2022 9.17 22.6.2022 9.17
• fanns det bitmärken på halsen och ena örat. Spåren efter den sista bataljen syntes i snön på ett ungefär 50 x 50 meter stort område. Forskningsmästare Leo Korhonen på naturresursinstitutet tillkallades för att fastställa dödsorsaken. Genom att flå delar av älgen kunde han bekräfta att järven faktiskt hade angripit älgen medan den ännu levde. Men titten under huden avslöjade också annat. Den här älgtjuren bar också på tidigare skador i form av gamla blodutgjutningar vid revbenen och bröstbenet. Uppenbarligen hade den någon gång gått ner sig på isen eller råkat ut för någon annan olycka. Några älgkrockar hade inte inträffat i trakten, så skadorna härrörde inte från närkontakt med en bil. Ute i världen har liknande fall inträffat några gånger där en järv har dödat en älg i djup snö. I Ryssland och Kanade finns dokumenterade fall där gynnsamma omständigheter har låtit det här otroligt starka rovdjuret besegra taigaskogarnas största invånare. Om du råkar bevittna någon osannolik rovdjurshändelse i naturen ska du rapportera det inträffade till rovdjurskontaktpersonen eller direkt till viltcentralens regionkontor. Det ger oss värdefull kunskap om de stora rovdjurens beteende! Järven är det största mårddjuret i Europa och jagar i normala fall inte älg, men ibland, under gynnsamma förhållanden och om bytesdjuret är försvagat, kan det här lilla rovdjuret attackera ett djur som väger tio gånger mera. Det är vad som hände i början av april i de snötäckta ödemarkerna i Lieksa. TexT Kai-Eerik Nyholm och Leo Korhonen Bilder Leo Korhonen I början av april fick Lieksabon Jukka Rissanen höra att någon hade hittat en död älg vid ett snöskoterspår, med järvspår intill. Han beslöt att ta sig en närmare titt. Älgen hade kämpat sig fram i flera kilometer med snö ända upp till magen, följd av en järv som tydligen hade försökt ta sig upp på älgens rygg. På flera ställen hade älgen stått med utbredda ben och försvarat sig mot det attackerande rovdjuret. Till slut lyckades järven och den fick grepp om mankpuckeln på älgen, precis vid ryggraden. Dessutom Järven som anföll en älg Jägaren 4/2022 28 Det händ sig på jakt 28-29_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0422.indd 28 28-29_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0422.indd 28 22.6.2022 9.18 22.6.2022 9.18
• Ceasar Guerini Figura Ceasar Guerini Figura 12/76 28” tai 30” piipuilla 12/76 28” tai 30” piipuilla alk.2190 € alk.2190 € Ceasar Guerini Figura Light Ceasar Guerini Figura Light 12/76 26” tai 28” piipuilla 12/76 26” tai 28” piipuilla alk. 2190 € alk. 2190 € Guerini Tempio Light Syren 20/76 28 Guerini Tempio Light Syren 20/76 28 Naisille suunniteltu metsästyshaulikko Naisille suunniteltu metsästyshaulikko alk. 2835 € alk. 2835 € Katso lähin jälleenmyyjäsi Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.? tai www.ase.? osoitteesta www.hjorth.? tai www.ase.? Hinnat voimassa 30.9.2022 asti. MAAHANTUOJA: WWW.HJORTH.FI HJORTH_URHEILUTUKKU Italialainen Caesar Guerini yhdistää Italialainen Caesar Guerini yhdistää tuotteissaan perinteet, esteettisyyden ja tuotteissaan perinteet, esteettisyyden ja uusimman teknologian. Tämä toteutuu uusimman teknologian. Tämä toteutuu tavalla joka miellyttää vaativintakin tavalla joka miellyttää vaativintakin käyttäjää. käyttäjää. 28-29_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0422.indd 29 28-29_Tapahtui_era?stellessa?_JA?0422.indd 29 22.6.2022 9.19 22.6.2022 9.19
• Viltet behöver salter och mineraler under hela året och i synnerhet efter vintern, före ungarna kommer till världen. Mineralgropen efterliknar platser med mineralhaltig jord som finns i naturen och fungerar som det naturenligaste sättet att tanka mineraler. TexT och bilder Antti Saarenmaa E n vanlig slicksten fungerar utmärkt och när viltet väl har hittat den så gnagar djuren ofta också på stolpen. Mineralgropens innehåll är i stort sett det samma som i en slicksten. En mineralgrop gör man genom att blanda en saltoch mineralblandning med lämplig jord och vatten. Resultatet blir en mineralrik fläck på marken där djuren kan slicka och skrapa. Lätt att göra Blandningen för mineralgropar består till största delen av salt. Anvisningarna för att göra en hemlagad blandning finns främst på engelska eftersom det här är ett populärt sätt att sköta viltet i Nordamerika. Här på hemmaplan tillhandahåller affärerna i viltoch jaktbranschen färdiga alternativ. Utöver mineralMineralgropen – ett alternativ till slickstenen ? Det lättaste sättet att göra en mineralgrop är detta; leta upp ett lämpligt ställe i terrängen med mjuk mark och häll ut blandningen där. På mjuk mark behövs det inte alltid ens en spade. ? Hjortarna hittade mineralgropen i ett nafs och besökte den flitigt under sommaren. Jägaren 4/2022 30 En jägar s utrustning 30-31_Varusteet_Maanuolu_JA?0422.indd 30 30-31_Varusteet_Maanuolu_JA?0422.indd 30 22.6.2022 9.20 22.6.2022 9.20
• blandningen behöver man då inte mera än en järnkratta och en spade för att luckra upp jorden och kratta ner mineralblandningen. Det optimala är att göra mineralgropen strax före regn, så står himlen för vattnet. Självfallet gäller det också att välja platsen med omsorg. Viltstigskorsningar och närhet till utfodringsplatser och gömslen gör det lättare för viltet att hitta platsen. Snabb effekt Ofta tar det tid för viltet att upptäcka en slicksten som är uppsatt på ett nytt ställe; ibland till och med månader. Mineralgropen verkar däremot bli upptäckt klart snabbare. Som exempel kan jag nämna en alldeles ny mineralgrop som jag gjorde vid en stigkorsfrågetecken. Mineralerna finns i marken och av observationerna att döma kan djuren avnjuta dem i månader. Men urlakas de av regnigt väder och täcker vintern dem snabbare än en slicksten på stolpe? I skrivande stund är min uppfattning den, att en mineralgrop som anläggs på våren fungerar fint långt in på hösten, men på vintern dämpar snön hastigt effekten. För en slicksten på en ny plats tar det däremot lite tid innan den börjar locka. Däremot klarar den vintern bättre och är tillgängligare för djuren också på senvintern. Bara arealen räcker till så finns det en nisch för båda mineraltillskotten i viltvården och jakten! Så här enkelt är det att anlägga en mineralgrop – se videon på jagarentidningen.fi ning; redan under den första veckan hittade hjortar och skogsharar dit. I motsats till slickstenen som liksom behöver mogna en tid. Är mineralgropen bättre? Till mineralgropens fördelar räknar jag att den känns naturenligare och att den snabbt får en kundkrets. Den sticker inte heller ut i naturen på samma sätt som en slicksten. Men å andra sidan finns det väl inte någon som upplever en slicksten som störande? Enligt mina egna subjektiva erfarenheter blir mineralgropen snabbare aktiv och lockar en bredare kundkrets. Livslängden är dock än så länge ett Mineralblandningen är klar för nerkrattning i marken. Den är optimerad för viltets behov. I handeln finns färdiga blandningar för den som tänker göra en mineralgrop. Samtliga fungerar på samma sätt; kratta ner i marken och tillsätt vatten. Jägaren 4/2022 31 30-31_Varusteet_Maanuolu_JA?0422.indd 31 30-31_Varusteet_Maanuolu_JA?0422.indd 31 22.6.2022 9.20 22.6.2022 9.20
• LISÄÄ TARJOUKSIA VERKKOKUVASTOSSA OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) ALASKA RAPTOR METSÄSTYSPUKU BLINDTECH INVISIBLE 2 Erikoishiljainen puku fleecevuorilla ympärivuotiseen käyttöön. Pintakankaaseen laminoitu APS-kalvo tekee kankaasta vedenpitävän. Koot XS-3XL. 229,Norm. 279,+ YLLÄTYSETU 0€ SASTA WOLF GTX TAKKI JA HOUSUT, VIHREÄ 100 % vedenja tuulenpitävä metsästyspuku Gore-Tex® Z-liner -kalvolla. Reilusti taskuja. Sopii mainiosti myös retkeilyyn. Koot XS-4XL. KATSO HINTAA! HÄRKILA PAJALA PUUVILLAPAITA PUNAINEN Laadukas ja erittäin miellyttäväntuntuinen puuvillapaita metsästykseen, retkeilyyn, arkeen tai vapaa-aikaan. 69,90 Norm. 99,90 KESTOSUOSIKKI! Miellyttävän pehmeä ja hiljainen Powerfleecetakki, jossa on rintatasku sekä tilavat sivutaskut. Koot 2XS-4XL. ALASKA JUNEAU POWERFLEECE BLINDTECH INVISIBLE ALKUKAUTEEN! 59,90 ALASKA PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT, RUSKEA/MUSTA Ympärivuotiseen metsästykseen, kalastukseen ja retkeilyyn. Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo. Koot 2XS-4XL. SIS. HENKSELIT 129,90 PINEWOOD FURUDAL ACTIVE CAMOU HOODIE STRATA FLEECETAKKI Fleecetakki, jossa on rintataskut radioantennin aukolla, vetoketjulliset etutaskut ja hihansuut peukalonrei’illä. UUTUUS! 99,90 ALASKA APEX PRO METSÄSTYSPUKU Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. SÄÄSTÄ 80€ 249,Norm. 329,Kenties Suomen suosituin metsästyspuku on nyt saatavana myös lapsille. Vedenpitävä kalvo ja teipatut saumat. Runsaasti kokovaihtoehtoja. ALASKA EXTREME LITE LASTEN METSÄSTYSPUKU UUTUUS! 149,90 ALASKA TEDDY -MIESTEN TAKKI MOSS BROWN Lämmin pile-fleecetakki. Korkea kaulus ja hihoissa peukalolenkit. Erittäin lämmin takki niin metsästykseen kuin vapaa-aikaan! 49,90 Norm. 69,90 KATSO HINTAA! ALASKA SUPERIOR 2 METSÄSTYSPUKU BLINDTECH INVISIBLE Erinomainen vedenpitävyys, hengittävyys ja tekniset ominaisuudet. Kaikki taskut vettähylkivillä vetoketjuilla. Koot XS-3XL. PARHAAT OMINAISUUDET ALASKA COOLDRY 180 G ALUSKERRASTO, MUSTA CoolDry-materiaali siirtää kosteuden seuraavaan kerrokseen pitäen ihon kuivana. Koot: XS-3XL. 39,90 SUOSITTU! ALASKA EXTREME LITE 3 METSÄSTYSPUKU, FOREST GREEN Varustettu laadukkaalla kalvolla, vettähylkivillä vetoketjuilla sekä uudella fluorihiilivapaalla pintakäsittelyllä. Koot 2XS-4XL. 100% VEDENPITÄVÄ! Metsästyskauden avajaiset! Osana suurta pohjoismaista Widforss -konsernia Retkitukku tarjoaa parhaan valikoiman metsästystuotteita aina edulliseen hintaan. Tarjoukset voimassa 31.8. asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. Tilaa Retkitukun uutiskirje * alennus voimassa normaalihintaisille tuotteille SAAT -10% ALENNUKSEN* SEURAAVASTA OSTOKSESTASI! Katso kaikki tarjoukset ja parhaimmat uutuudet verkkokuvastosta osoitteessa: www.retkitukku.fi 299,199,90 449,Norm. 599,HUIPPUTARJOUS! + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ 32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 32 32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 32 22.6.2022 9.20 22.6.2022 9.20
• LISÄÄ TARJOUKSIA VERKKOKUVASTOSSA OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) ALASKA RAPTOR METSÄSTYSPUKU BLINDTECH INVISIBLE 2 Erikoishiljainen puku fleecevuorilla ympärivuotiseen käyttöön. Pintakankaaseen laminoitu APS-kalvo tekee kankaasta vedenpitävän. Koot XS-3XL. 229,Norm. 279,+ YLLÄTYSETU 0€ SASTA WOLF GTX TAKKI JA HOUSUT, VIHREÄ 100 % vedenja tuulenpitävä metsästyspuku Gore-Tex® Z-liner -kalvolla. Reilusti taskuja. Sopii mainiosti myös retkeilyyn. Koot XS-4XL. KATSO HINTAA! HÄRKILA PAJALA PUUVILLAPAITA PUNAINEN Laadukas ja erittäin miellyttäväntuntuinen puuvillapaita metsästykseen, retkeilyyn, arkeen tai vapaa-aikaan. 69,90 Norm. 99,90 KESTOSUOSIKKI! Miellyttävän pehmeä ja hiljainen Powerfleecetakki, jossa on rintatasku sekä tilavat sivutaskut. Koot 2XS-4XL. ALASKA JUNEAU POWERFLEECE BLINDTECH INVISIBLE ALKUKAUTEEN! 59,90 ALASKA PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT, RUSKEA/MUSTA Ympärivuotiseen metsästykseen, kalastukseen ja retkeilyyn. Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo. Koot 2XS-4XL. SIS. HENKSELIT 129,90 PINEWOOD FURUDAL ACTIVE CAMOU HOODIE STRATA FLEECETAKKI Fleecetakki, jossa on rintataskut radioantennin aukolla, vetoketjulliset etutaskut ja hihansuut peukalonrei’illä. UUTUUS! 99,90 ALASKA APEX PRO METSÄSTYSPUKU Erityisesti aktiiviseen ja liikkuvaan metsästykseen suunniteltu puku, jossa tekniset ominaisuudet ovat huippuluokkaa. SÄÄSTÄ 80€ 249,Norm. 329,Kenties Suomen suosituin metsästyspuku on nyt saatavana myös lapsille. Vedenpitävä kalvo ja teipatut saumat. Runsaasti kokovaihtoehtoja. ALASKA EXTREME LITE LASTEN METSÄSTYSPUKU UUTUUS! 149,90 ALASKA TEDDY -MIESTEN TAKKI MOSS BROWN Lämmin pile-fleecetakki. Korkea kaulus ja hihoissa peukalolenkit. Erittäin lämmin takki niin metsästykseen kuin vapaa-aikaan! 49,90 Norm. 69,90 KATSO HINTAA! ALASKA SUPERIOR 2 METSÄSTYSPUKU BLINDTECH INVISIBLE Erinomainen vedenpitävyys, hengittävyys ja tekniset ominaisuudet. Kaikki taskut vettähylkivillä vetoketjuilla. Koot XS-3XL. PARHAAT OMINAISUUDET ALASKA COOLDRY 180 G ALUSKERRASTO, MUSTA CoolDry-materiaali siirtää kosteuden seuraavaan kerrokseen pitäen ihon kuivana. Koot: XS-3XL. 39,90 SUOSITTU! ALASKA EXTREME LITE 3 METSÄSTYSPUKU, FOREST GREEN Varustettu laadukkaalla kalvolla, vettähylkivillä vetoketjuilla sekä uudella fluorihiilivapaalla pintakäsittelyllä. Koot 2XS-4XL. 100% VEDENPITÄVÄ! Metsästyskauden avajaiset! Osana suurta pohjoismaista Widforss -konsernia Retkitukku tarjoaa parhaan valikoiman metsästystuotteita aina edulliseen hintaan. Tarjoukset voimassa 31.8. asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. Tilaa Retkitukun uutiskirje * alennus voimassa normaalihintaisille tuotteille SAAT -10% ALENNUKSEN* SEURAAVASTA OSTOKSESTASI! Katso kaikki tarjoukset ja parhaimmat uutuudet verkkokuvastosta osoitteessa: www.retkitukku.fi 299,199,90 449,Norm. 599,HUIPPUTARJOUS! + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ + YLLÄTYSETU 0€ 32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 33 32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 33 22.6.2022 9.20 22.6.2022 9.20
• BURREL ACTIVE AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Pienet elektroniset nappimalliset aktiivikuulosuojaimet metsästykseen tai ammuntaan. Nappikuulokkeet vaimentavat kovat äänet tehokkaasti. Virrankesto jopa 8h ja lataaminen onnistuu kätevästi mukana tulevassa kuljetusboksissa. UUTUUS! 89,EBERLESTOCK GUNRUNNER PACK H2 PACK MILITARY GREEN 22 L Hiljaisesta ja vedenpitävästä materiaalista valmistettu ja äärimmäisen lujatekoinen. Toimii yhdistettynä neste-, aseja päiväreppuna. 179,90 Norm. 229,65 KPL ERÄ! VIKING TROPHY 4.0 KUMISAAPPAAT, VIHREÄ Soveltuu erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle ja kalastajalle. Erittäin kevyt ja erinomaisesti istuva saapas. 69,90 Norm. 89,90 100 KPL ERÄ! BURREL S22 WA LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Etunäytöllä varustettu laajakuvariistakamera toimii nopealla 4G -yhteydellä. Kuvien ja videoiden lähetys sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. 299,GARMIN ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Jopa 20 koiran samanaikainen seuranta. Suuri 3” värikosketusnäyttö. Hätäsignaalin avulla sijantitietojen lähetys muille jahtikavereille. 679,BURREL LITE ETÄISYYSMITTARI Kevyt ja käteen sopiva etäisyysmittari metsästyskäyttöön. 7-kertainen suurennos. Maksimimittausetäisyys: 400 m. 99,VIKING TARGET GTX VAELLUSKENGÄT, UNISEX, RUSKEA Vedenkestävä ja hengittävä kenkä vaellukseen ja metsästykseen. Korkea varsi. Hyvä pito ulkopohjassa. Vaimentava EVA-välipohja. 169,90 Norm. 199,90 KATSO HINTAA! CRISPI TITAN GTX BROWN METSÄSTYSKENGÄT Pehmeä ja hiljainen saapas, joka sopii täydellisesti hiivintämetsästykseen ja koiranohjaajalle. 299,Norm. 349,SAVOTTA JÄÄKÄRI L RINKKA 60 L, CAMO Rinkassa on sisäinen alumiiniranka sekä uudistetut lantiovyö ja kantoviillekkeet, joiden ansiosta rinkka on tukeva kantaa. 299,Norm. 369,ERIKOISTARJOUS! TRANGIA RETKIKEITIN 25-3 UL JA KAASUPOLTIN Retkikeitinten klassikko! Hyvän kokoinen 3–4 hengen ruuanlaittoon. Tässä versiossa mukana kaasupoltin. 89,90 Norm. 114,90 MYYDYIN MALLI! SUOMI AMMO S PATRUUNAKAAPPI Säilytä patruunat lukitussa kaapissa erillään aseista. Kiinnitettävissä seinään. Mitat: 225 x 380 x 260mm. 89,90 UUTUUS! SUOMI AMMO L PATRUUNAKAAPPI Säilytä patruunat lukitussa kaapissa erillään aseista. Kiinnitettävissä seinään. Mitat 750 x 380 x 260 mm. 169,90 UUTUUS! SUOMI RS8 ASEKAAPPI Uuden aselain mukainen sertifioitu raskas asekaappi, jossa on asetuet 8 aseelle. Mitat: 1490 x 550 x 350 mm. Paino n. 100 kg. 599,MYYDYIN MALLI! BURREL 10X42 DIAMOND MAG KATSELUKIIKARIT Laadukkaat katselukiikarit magnesiumrungolla. Linssin ulkopintoja suojaa monikerrospinnoite. Mukana säilytyskotelo. 229,UUTUUS! BURREL EXTRA VHF-RADIOPUHELIN Erinomainen äänenlaatu ja kuuluvuus. 3 100 mAh:n tehoakku. 16 esiohjelmoitua kanavaa. VOXja kuiskaustoiminnot. Latausvälineiden ja säilytyslaukun lisäksi mukana toimitetaan kuuloke sekä 50-senttinen tehoantenni. ALE -44% BURREL ACTIVE HUNTER PRO AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Tehokkaat matalaprofiiliset aktiivikuulosuojaimet ovat vedenkestävät (IPX5) ja suodattavat yli 82db:n äänet. Toimii 2xAAA paristoilla. 69,UUTUUS! LISÄÄ TARJOUKSIA VERKKOKUVASTOSSA OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) + ETUTUOTE 0€ + YLLÄTYSETU 0€ 99,90 Norm. 179,32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 34 32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 34 22.6.2022 9.20 22.6.2022 9.20
• BURREL ACTIVE AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Pienet elektroniset nappimalliset aktiivikuulosuojaimet metsästykseen tai ammuntaan. Nappikuulokkeet vaimentavat kovat äänet tehokkaasti. Virrankesto jopa 8h ja lataaminen onnistuu kätevästi mukana tulevassa kuljetusboksissa. UUTUUS! 89,EBERLESTOCK GUNRUNNER PACK H2 PACK MILITARY GREEN 22 L Hiljaisesta ja vedenpitävästä materiaalista valmistettu ja äärimmäisen lujatekoinen. Toimii yhdistettynä neste-, aseja päiväreppuna. 179,90 Norm. 229,65 KPL ERÄ! VIKING TROPHY 4.0 KUMISAAPPAAT, VIHREÄ Soveltuu erinomaisesti liikkuvalle metsästäjälle ja kalastajalle. Erittäin kevyt ja erinomaisesti istuva saapas. 69,90 Norm. 89,90 100 KPL ERÄ! BURREL S22 WA LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Etunäytöllä varustettu laajakuvariistakamera toimii nopealla 4G -yhteydellä. Kuvien ja videoiden lähetys sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. 299,GARMIN ALPHA 100 + T5 KOIRA-GPS Jopa 20 koiran samanaikainen seuranta. Suuri 3” värikosketusnäyttö. Hätäsignaalin avulla sijantitietojen lähetys muille jahtikavereille. 679,BURREL LITE ETÄISYYSMITTARI Kevyt ja käteen sopiva etäisyysmittari metsästyskäyttöön. 7-kertainen suurennos. Maksimimittausetäisyys: 400 m. 99,VIKING TARGET GTX VAELLUSKENGÄT, UNISEX, RUSKEA Vedenkestävä ja hengittävä kenkä vaellukseen ja metsästykseen. Korkea varsi. Hyvä pito ulkopohjassa. Vaimentava EVA-välipohja. 169,90 Norm. 199,90 KATSO HINTAA! CRISPI TITAN GTX BROWN METSÄSTYSKENGÄT Pehmeä ja hiljainen saapas, joka sopii täydellisesti hiivintämetsästykseen ja koiranohjaajalle. 299,Norm. 349,SAVOTTA JÄÄKÄRI L RINKKA 60 L, CAMO Rinkassa on sisäinen alumiiniranka sekä uudistetut lantiovyö ja kantoviillekkeet, joiden ansiosta rinkka on tukeva kantaa. 299,Norm. 369,ERIKOISTARJOUS! TRANGIA RETKIKEITIN 25-3 UL JA KAASUPOLTIN Retkikeitinten klassikko! Hyvän kokoinen 3–4 hengen ruuanlaittoon. Tässä versiossa mukana kaasupoltin. 89,90 Norm. 114,90 MYYDYIN MALLI! SUOMI AMMO S PATRUUNAKAAPPI Säilytä patruunat lukitussa kaapissa erillään aseista. Kiinnitettävissä seinään. Mitat: 225 x 380 x 260mm. 89,90 UUTUUS! SUOMI AMMO L PATRUUNAKAAPPI Säilytä patruunat lukitussa kaapissa erillään aseista. Kiinnitettävissä seinään. Mitat 750 x 380 x 260 mm. 169,90 UUTUUS! SUOMI RS8 ASEKAAPPI Uuden aselain mukainen sertifioitu raskas asekaappi, jossa on asetuet 8 aseelle. Mitat: 1490 x 550 x 350 mm. Paino n. 100 kg. 599,MYYDYIN MALLI! BURREL 10X42 DIAMOND MAG KATSELUKIIKARIT Laadukkaat katselukiikarit magnesiumrungolla. Linssin ulkopintoja suojaa monikerrospinnoite. Mukana säilytyskotelo. 229,UUTUUS! BURREL EXTRA VHF-RADIOPUHELIN Erinomainen äänenlaatu ja kuuluvuus. 3 100 mAh:n tehoakku. 16 esiohjelmoitua kanavaa. VOXja kuiskaustoiminnot. Latausvälineiden ja säilytyslaukun lisäksi mukana toimitetaan kuuloke sekä 50-senttinen tehoantenni. ALE -44% BURREL ACTIVE HUNTER PRO AKTIIVIKUULOSUOJAIMET Tehokkaat matalaprofiiliset aktiivikuulosuojaimet ovat vedenkestävät (IPX5) ja suodattavat yli 82db:n äänet. Toimii 2xAAA paristoilla. 69,UUTUUS! LISÄÄ TARJOUKSIA VERKKOKUVASTOSSA OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) + ETUTUOTE 0€ + YLLÄTYSETU 0€ 99,90 Norm. 179,32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 35 32-35_Ilmoitus_JA?0422.indd 35 22.6.2022 9.20 22.6.2022 9.20
• Mårdhundskatastrofen kan övervinnas – även på fastlandet häcka i trakter där det kryllar av mink och mårdhund. Jakten med hund försvåras av det täta landsvägsnätet, den täta bebyggelsen, järnvägsspåren, den betande boskapen och de lömska vårisarna. Samt av negativt inställda markägare. På fastlandet finns det inga effektiva geografiska hinder för mårdhundarnas vandringar. I södra Finland är jaktkulturen dessutom starkt fokuserad på klövviltet, vilket ytterligare försvårar. Fångstgrupperna i de tre Helmiprojekten nedan bevisar dock att mårdhundsproblemet går att lösa också i trakter med tät population bara attityden, kunnandet och resurserna finns. Projektets fångstmän eliminerar målmedvetet mårdhundar kring de värdefullaste fågelvattnen och dämpar på det sättet inflödet av nya mårdhundar. Grupperna har övervunnit både stora och små utmaningar och har lyckats få mårdhundarna under kontroll. LUPINLAHTI I FREDRIKSHAMN I Lupinlahti i Fredrikshamn har man fått rovdäggdjuren under kontroll genom att systematiskt och under många år samköra olika jaktformer. Det här Natura-området ingår i Helmiprojektet och skyddas av Ismo Andrejevs fångstgrupp som jagar med fällor, vaktjakt, grytjakt och ställande hundar. Den effektiva jakten bedrivs inom en radie på flera kilometer kring Lupinlahti. – En metod som biter är att kombinera ett tätt nätverk av åtlar med viltkamera och ställande hundar. Vi eliminerar nästan året om mård hundspar som visar sig vid kamerorna, berättar Andrejev. I de södra landsdelarna stöter man på attityden ”Det går inte längre att bli kvitt mårdhunden genom jakt”. Artens fortplantningsförmåga och populationstätheterna är ju oerhört stora. De markhäckande fåglarnas ägg försvinner i gapet på mårdhundarna och somliga fåglar låter bli att I södra Finland är utgångsläget för den effektiva jakten på mink och mårdhund allt annat än enkelt. Men trots svårigheterna har Helmi-projektet mot de främmande rovdjuren gett uppmuntrande exempel på goda resultat i värdefulla fågelvatten. TexT Jyri Mononen, Ilkka järvinen och Tomi Nevalainen Jägaren 4/2022 36 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 36 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 36 22.6.2022 9.21 22.6.2022 9.21
• trånga platser, i tät bebyggelse och nära trafikleder. Både Fredrikshamns stad och jaktvårdsföreningen ställer sig föredömligt positivt till verksamheten. Fångstgruppen använder flera olika fångstformer och skapar en ljusare framtid för fågellivet i Lupinlahti. Fångstgruppen berömmer också dem som deltar i rovdjurstalkot i mindre skala. Varje fälla på en sommarstugustrand och varje anmäld mårdhundsobservation är värdefull. KORTEJÄRVI I URJALA Även i Kortejärvi i Urjala har fångstmännen fått övertaget i kampen mot mårdhunden. Man håller rovdjuren på ett minimum genom att följa upp varje observation. Framgångarna förklaras delvis av att den målmedvetna jakten inleddes för flera år sedan. Inte heller då lämnade jägarna någon fångstmetod oprövad. Efter hand som projektet framskred flyttades fokus till att stöda fågellivet i Naturaområdet i Kortejärvi. Fångstmännen försöker upprätthålla ett mårdhundstomrum med en radie på två, tre kilometer kring den värdefulla fågelsjön, i tre jaktföreningars marker och på Hongola gårds marker. I Kortejärvi gjordes en undersökning med konstbon och andägg som ingick i Åbo universitets mårdhundsforskning. Arbetet som jägarna uträttade avsatte spår i resultaten på det viset att inte fler bon än två blev enligt viltkamerorna plundrade av mårdhundar. I jämförelseområdena utan effektiv jakt blev hälften eller ännu fler av bona plundrade av mårdhundar. Samtliga konstbon blev ändå plundrade under försöGenom att avliva de reproduktiva paren förebygger man framtida kullar och om det ändå föds kullar så eliminerar man dem innan ungarna hinner sprida sig. Jobbet med att hålla de små rovdjuren under kontroll är tungt och ändlöst. – Det går inte att slappna av ens för ett ögonblick. Mårdhundarna blir genast fler om vi pausar jobbet. Men å andra sidan är det väldigt givande, betonar Andrejev. Nolltolerans också i stan Fångstområdet är avgränsat till Fredrikshamns stad, vilket innebär krångel. Men även i stan är det nolltolerans som gäller för mårdhundarna. Metoderna vid bebyggelse inkluderar vaktjakt och fällor, och precisionsjakt med välutbildade och effektiva ställande hundar. Hundarna får på förhand lära sig rutterna från släpp till åtel. Fångstformen fungerar också på Lyssna på avsnittet av podden Sorkkia ja sarvia (på finska) där jägaren Heikki Yntälä berättar om jakten på de främmande rovdjuren: Viimeisenkin vieraspedon perään, jagarentidningen.fi och Spotify. JE NN I KO RT EL AI NE N TO M I NE VA LA IN EN VI LL E NI EM EL Ä Jakten med ställande hund utgör en viktig komponent i arbetet med att hålla mårdhundarna under kontroll. Grytjägarna Henry Karrala, Lehtori Leino, Satu Väisänen och Markus Hanski har haft en tung men givande dag i Itis. Den reproduktiva populationen har eliminerats i tid före mårdhundarna och fåglarna får ungar. I Koisjärvi i Nummi-Pusula har fågellivet fått en ljusare framtid tack vare jägarna och iståndsättningen av livsmiljön. Jägaren 4/2022 37 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 37 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 37 22.6.2022 9.21 22.6.2022 9.21
• ket trots att det fanns väldigt få mårdhundar. I synnerhet kråkorna och rävarna visade intresse för äggen. Varje mårdhund som visar sig blir avlivad På grund av det totala predationstrycket i Kortejärvi har fåglarna det inte lätt med häckandet, men området utgör trots det ett gott exempel på att det går att jaga främlingen mårdhunden till nästan noll också på Även i Urjala tar fångstmännen vara på möjligheterna med åtelkameror och varje mårdhund som fastnar på bild blir avlivad. Man tackar inte heller nej till utomstående hjälp utan bjuder in gästjägare som är intresserade av mårdhund. Det behövs också jägare som medverkar i mindre skala. Om en jägare som vaktar på hjort får en mårdhund på kornet ska han alltid avliva den. – Tät bebyggelse gör jakten besvärlig och begränsar användningen av hundar. Dessutom borde folk vara bättre informerade om hur viktig den här jakten är och att det är nödvändigt med aktiva metoder, understryker Yntälä. Eftersom fångstmännen jobbar för att åstadkomma en bättre miljö för sjöns fågelliv borde vi också hålla de övriga landrovdjuren och kråkfåglarna under kontroll. KOISJÄRVI OCH SAVIJÄRVI I NUMMI-PUSULA På skötselobjekten Koisjärvi och Savijärvi i Nummi-Pusula inleddes den effektiverade jakten i februari i vintras. Utgångsläget var inte lätt, men där fanns en jaktkultur för rovdjur från förut och jaktvårdsföreningen hade utmärkta kunskaper om jakt på små rovdjur. Och små rovdjur fanns det i väldiga mängder! Enligt Åbo universitets bedömning var utgångsläget i Nummi-Pusula dystert; platsen hörde till de mårdhundstätaste i Nyland. I området finns hundfarliga landsvägar, betande boskap och gott om klövvilt. Bebyggelsen består av byar och markägandet är splittrat. De viktigaste jaktområdena är splittrade på tre olika jaktföreningar. Resultatet av den första fångstvåren imponerar; drygt 100 fällda rovdjur kring fågelobjekten. Insatsen skar ner den reproduktiva delen av mårdhundspopulationen rejält, men minimeringen av rovdjuren är ändå inte mer än halvvägs. Fångstgruppen är ett väl sammansvetsat team och under de närmaste åren kan vi vänta oss resultat i klass med Lupinlahti och Kortejärvi även här. Det finns lyckligtvis gott om kunniga vaktjaktsjägare och räknat i antal är det just de som har stått för de flesta fällningarna under våren. Ortsbornas talkohjälp uppskattad Markägarna i de berörda områdena är positivt inställda och ställer bland annat upp genom att ploga vägar, flytta vaktjaktskojor och underhålla åtlar. – Det här jobbet bakom fronten är oerhört värdefullt. Jakten handlar om så myck? Grytjakt pågår i Kortejärvi. ? Pontus Hammarbergs vorsteh Iida fick i höstas äran att fånga Helmiprojektets första mårdhund. Fångstavtalen för Kortejärvi undertecknades kvällen innan och fångstgruppen satte i gång omedelbart. IL KK A JÄ RV IN EN PO N TU S H AM M AR BE RG krävande platser och därefter hålla populationen vid ett minimum. – Detta tack vare att vi har kunnat jaga mårdhundarna med kombinationer av samtliga fångstmetoder. Den lättfångade delen av populationen fångar man med fällor, men för att tömma ett område på mårdhundar krävs det kunniga jägare med grythundar och ställande hundar, och jägare som vaktar vid åtel, berättar Heikki Yntälä som leder Helmifångstgruppen här. Jägaren 4/2022 38 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 38 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 38 22.6.2022 9.21 22.6.2022 9.21
• Med helhetsgrepp på vården av fågelvattnen når vi målen Syftet med Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren är inte att maximera fällningarna utan att skapa ett rovdjurstomrum under häckningstiden. När ett fångstområde förstoras bör markägarna vara positivt inställda och det får inte bli kvar fickor med rovdjur, oavsett områdets storlek. Både livsmiljön och den totala fällningen ska vara optimala för att även de krävande fågelarterna ska bevaras. När rovdjursläget som helhet är under kontroll och man också iståndsätter livsmiljöerna på objekten så kan vi förvänta oss fina resultat. Platserna kan tjäna som modellexempel på hur den ansvarsfulla sjöfågeljakten och mångfalden i naturen gynnas av ett omfattande samarbete. Målsättningarna konkurrerar inte med varandra utan tvärtom stöder varandra. Om vi kan bevara en jaktkultur för småvilt så hittar vi också de mest motiverade smårovdjursjägarna. Vilket ju framgår av det föregående! Läs mera här: https://vieraspeto.fi/sv/samarbete/projektet-helmi-frammande-rovdjur/ et mer än att krama avtryckaren och släppa hunden, framhåller Heikki Kortelainen som leder fångstverksamheten. Även i Koisjärvi har man kallat in kunnigt folk också längre ifrån. Gästspelande hundekipage ställer upp i Nummi-Pusula med både grythundar och ställande hundar. Ända sedan projektets början har Kortelainen ordnat rovdjursveckoslut där man tömmer gryten i området och avlivar mårdhundarna som fångats på bild med ställande hundar. Åbo universitets mårdhundsforskare ger även här värdefull kunskap för planeringen av den effektiverade jakten. I skrivande stund har Kortelainen satt gps-halsband på åtta mårdhundar. Här på fastlandet har mårdhundarna i allmänhet varit överraskande ortstrogna även då den ena i ett par har blivit avlivad. Utifrån de slumpmässigt valda konstbona (23 konstbon i Koisjärvi och Savijärvi) kan vi redan se effekterna av den första vårens effektiverade jakt. De främmande rovdjuren plundrade ”bara” en dryg tredjedel av bona. Men häckningen är fortsättningsvis riskabel eftersom nästan alla konstbon ändå blev plundrade, ofta av grävlingar eller kråkfåglar. Ett långsiktigt arbete Strategin som fångstgruppen i Koisjärvi och Savijärvi tillämpar går ut på att tömma markerna kring sjöarna på mårdhundar. När jägarna har nått målet i synnerhet på våren frigörs resurser för att jaga längre ut, i synnerhet på hösten. De utvidgar ändå inte jakten till allt för stora arealer utan ser till att fångstresurserna räcker till och att området kring fågelskyddsobjekten hålls enhetligt. – Tidsramen som vi jobbar med är krävande. Vi är medvetna om att det krävs åratal av uthålligt och långsiktigt arbete innan det börjar synas att fågellivet återhämtar sig. Det gäller att hålla motivationen uppe också sedan när fällningarna blir färre, påpekar Kortelainen. Vi siktar på att markerna ska bli så gott som tomma. Motivationen att tillbringa gryningstimmarna vid en åtel svalnar om det knappt någonsin blir besök. När vi jagar med åtelkameror och ställande hundar går det däremot att göra snabba och exakta utryckningar precis när kameran har fångat en mårdhund. Joija Tikkanens väst­ sibiriska laika Hamppi vid en åtel i Nummi­Pusula där en mårdhund strax innan hade blivit fångad på bild. Jyri Mononen och Heikki Kortelainen förser en mårdhund med sändarhals­ band. Det var östsibiriska lai­ kan Piraatti som ställde den. I Nummi­Pusula borrar sig vete­ ranerna Jarno Korpela och Ville Saukkola djupt ner i ett gryt efter en mårdhund. HE IK KI KO RT EL AI NE N JE NN I KO RT EL AI NE N HE IK KI KO RT EL AI NE N Jägaren 4/2022 39 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 39 36-39_Mantereen_supikoira_JA?0422.indd 39 22.6.2022 9.21 22.6.2022 9.21
• Den preliminära planen för inventeringsplatserna (svarta punkter) på olika håll i landet. Inventeringen omfattar större delen av sädgåsens utbredningsområde. Naturresursinstitutet fortsätter med flyginventeringen av sädgäss som Finlands viltcentral har inlett som ett pilotprojekt. TexT Antti Paasivaara M ed inventeringen följer vi under den första halvan av juli med helikopter gåsstammens storlek och struktur på drygt tusen potentiella ruggningsplatser på olika håll där sädgåsen förekommer. Institutet har sedan 2018 utvecklat en inventeringsmetod främst för vårt inhemska behov och detta är den tredje inventeringen i sin nuvarande form. Enligt planerna ska vi etablera den helikopterburna inventeringen av sädgäss som en del av de normala vilträkningarna. En svår art att följa Sädgåsen har visat sig vara en av de allra svåraste arterna att inventera. Den är fåtalig och bebor vidsträckta och svårnådda ödemarker. Tidigare har bara en liten del av de inventerade platserna varit gåsbebodda trots att samtliga är tänkbara ruggningsplatser. De ruggande gässen är skygga, vilket gör uppgiften ännu svårare. Trots detta har vi det ambitiösa målet att skapa en uppfattning om den årliga produktionen av ungar och så småningom också av stammens nutillstånd. Detta i kombination med annat material. GPS-märkningar och markinventeringar som stöd för flyginventeringen Sedan 2018 har flyginventeringen fått stöd av GPS-halsringar på gäss. Vi förväntar oss att de märkta kullarna ska avkasta data i realtid för inventeringen och forskningen i kraven som sädgåsen ställer på sin miljö. Men på grund av boförlusterna är det bara ett fåtal märkta gäss som får en kull. Vi måste alltså satsa ännu mer på märkningarna. På några platser inventerar vi de ruggande sädgässen och ungarna också på marken för att få en uppfattning om hur de olika metoderna fungerar. Men att genomföra markinventeringar utan att störa gässen har även det visat sig vara svårt. Men med omsorgsfulla förberedelser kan en sådan när den lyckas ge oss en exaktare uppfattning om gässen på en viss plats. Å andra sidan har helikoptern visat sig vara överlägset bäst när det gäller att på kort tid nå gässen på vidsträckta områden i svårgången terräng som är besvärlig eller omöjlig att nå till fots. I nästa nummer av tidningen Jägaren berättar vi mera om resultatet av sommarens inventering. PE TR I TI M O NE N Sädgåsinventeringen i juli 12 90 55-17252-54 12 90 56-5431 2 99 55-05229 19 90 55-11025 metälle Motonetin kautta Varustaudu hyvissä ajoin syksyn tulevaan metsästys kauteen. Meiltä löydät monipuolisen valikoiman varusteita retkeilyyn ja metsästykseen. Tarkista tuotteen saatavuus oman paikkakuntasi Motonetista osoitteesta motonet.fi tai tilaa se verkkokaupasta. Melior Super GT 12/70 32 g #4-6 PATRUUNAT Lohman Gold Series SORSAPILLI Jahtijakt urossorsan HOUKUTUSKUVA JahtiJakt 1,4 x 3 m NAAMIOVERKKO Muutama tärppi tulevaan sesonkiin: Jägaren 4/2022 40 40-41_Metsa?hanhilaskenta_JA?0422.indd 40 40-41_Metsa?hanhilaskenta_JA?0422.indd 40 22.6.2022 9.22 22.6.2022 9.22
• 12 90 55-17252-54 12 90 56-5431 2 99 55-05229 19 90 55-11025 metälle Motonetin kautta Varustaudu hyvissä ajoin syksyn tulevaan metsästys kauteen. Meiltä löydät monipuolisen valikoiman varusteita retkeilyyn ja metsästykseen. Tarkista tuotteen saatavuus oman paikkakuntasi Motonetista osoitteesta motonet.fi tai tilaa se verkkokaupasta. Melior Super GT 12/70 32 g #4-6 PATRUUNAT Lohman Gold Series SORSAPILLI Jahtijakt urossorsan HOUKUTUSKUVA JahtiJakt 1,4 x 3 m NAAMIOVERKKO Muutama tärppi tulevaan sesonkiin: 40-41_Metsa?hanhilaskenta_JA?0422.indd 41 40-41_Metsa?hanhilaskenta_JA?0422.indd 41 22.6.2022 9.22 22.6.2022 9.22
• Regel 3 – Håll fingret borta från avtryckaren Samtliga regler för vapen­ säkerheten är viktiga, men kanske bör vi betona den tredje allra mest. Det är ju med avtryckaren som man avfyrar vapnet! Håll fingret borta från avtryckaren så brinner inte skottet av. TexT Arto Määttä Ett skjutvapen avfyrar inte sig självt. ”G eväret brann av i misstag” eller ”Det bara hände” är bortförklaringar som ingen vill höra. Det handlar nästan undantagslöst om vårdslös vapenhantering eftersom ett vapen som mekaniskt sett är i skick inte kan avfyra sig självt. För att det ska hända måste man trycka på avtryckaren. Och omvänt; om ingen trycker på avtryckaren blir det heller inte något skott. Den tredje regeln fungerar som en säkring för de två första reglerna. Även om geväret skulle vara laddat och pipan skulle vara riktad i en förbjuden riktning så 1. Alla vapen är alltid laddade 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 3. Håll fingret borta från avtryckaren 4. Var säker på ditt mål Vap nsäkerhetens fyra regler AR TO M ÄÄ TT Ä Jägaren 4/2022 42 42-43_Aseturvallisuus_sa?a?nto?3_JA?0422.indd 42 42-43_Aseturvallisuus_sa?a?nto?3_JA?0422.indd 42 22.6.2022 9.23 22.6.2022 9.23
• Oavsiktligt schabbel I synnerhet med cylinderstudsare finns det en risk för att skytten snuddar iväg ett vådaskott. Vanligen händer det vid omladdningen eller omedelbart efter. När fingrarna trevar efter sin rätta plats råkar långfingret slinka innanför varbygeln och trycka av. Men det finns sätt att undvika den här fadäsen. Det går att hantera slutstycket så, att skjuthandens fingrar hålls under kontroll. Om skytten fattar slutstyckshandtaget med ett kramande grepp så brukar fingrarna hållas tätt ihop. Om skytten däremot använder ett pincettgrepp eller öppen hand så kommer fingrarna att befinna sig närmare avtryckaren. Från greppet med samlade fingrar går det dessutom smidigare att flytta handen till kolven utan att fingrarna irrar omkring där de inte ska vara, och pekfingret lägger sig automatiskt rakt och ovanför varbygeln. Här lurar faran: ? Korrekta rutiner saknas ? Olika praxis på bana och på jakt ? Oavsiktlig avtryckarberöring vid exempelvis laddningsrörelsen blir det inget skott. Om ingen trycker på avtryckaren så händer inte heller någon olycka. Enkelt – håll fingret rakt Den som följer den tredje regeln håller pekfingret rakt och ovanför varbygeln. Först när skytten ser målet i siktet och har fattat beslutet att skjuta flyttar han (eller hon) fingret till insidan av varbygeln. Och så fort skottet är skjutet flyttar skytten tillbaka fingret till utsidan. Liksom med pipkontrollen ska avtryckarkontrollen läras in till en rutin. Så måste det vara. Rutinen blir aldrig en nackdel och har ingen negativ inverkan på skyttet. Systematiska regelbrott I jaktskyttegrenarna har det uppstått en ovana där skytten (i både kula och hagel) håller fingret på avtryckaren redan i beredskapsläget. För vapensäkerheten är det här ett klart och tydligt regelbrott – skytten håller ju fingret innanför varbygeln innan han ser målet i siktet och har fattat beslutet att skjuta. Det här bör vi alla vara uppmärksamma på! På hagelbanorna är läget rent ut sagt bedrövligt eftersom majoriteten av skyttarna lägger fingret på avtryckaren redan när de väntar på lerduvan. Skyttarna motiverar det här med att de lägger fingret på avtryckaren först när geväret är i beredskapsläge och då pekar det redan i en säker riktning. Men motiveringen håller inte. Det behövs bara en oväntad störning så vänder sig skytten om och de laddade gevärspiporna med honom – med fingret på avtryckaren! Då är det bäddat för en allvarlig olycka. För en stram avtryckarkontroll talar också det att förhållandena på bana och på jakt avviker från varandra, vilket är ett uppenbart problem. Det här leder till att skytten inte utvecklar rutinen att hålla fingret borta från avtryckaren. Då är det lätt hänt att pekfingret landar på avtryckaren på jakt – när det inte ska göra det! Utöver det som vi vill uppnå på skjutbanan bör vi allvarligt grunna på helhetsbilden och banskyttets inverkan på vapenhanteringen som helhet betraktat. I synnerhet när det är jakten som är motivet för skyttet. Dags för ett allvarligt samtal Det finns ett utmärkt exempel på tillämpningen av den tredje regeln. Vid dynamiskt sportskytte (SRA, IPSC) är kravet på avtryckarkontroll absolut och inskrivet i reglerna. Den som bryter mot säkerhetsbestämmelserna blir diskvalificerad. På jaktskyttesidan finns det inte några sådana här regler. För de nationella grenarnas del bör vi ha ett allvarligt samtal om huruvida vi borde införa stramare bestämmelser för avtryckarkontroll vid exempelvis Jägarförbundets tävlingar i jaktälgskytte. Detta vore en förbättring för bansäkerheten och – via nya rutiner – säkerheten på jakt. På det viset skulle toppskyttarna i grenarna också fungera som föredömen och vägvisare för alla nya skyttar och jägare. ? Pekfingret ska vara rakt och ligga ovanför varbygeln. Lägg inte fingret på avtryckaren förrän du ser målet i siktet och har fattat beslutet att skjuta. Det första du gör efter skottet är att ta fingret från avtryckaren och lägga det på på sin plats. ? I jaktskytte­ grenarna har det uppstått en ovana där skytten håller fingret på avtryckaren redan i beredskapsläget. Det är ett klart regelbrott mot vapensäkerheten. GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2022 43 42-43_Aseturvallisuus_sa?a?nto?3_JA?0422.indd 43 42-43_Aseturvallisuus_sa?a?nto?3_JA?0422.indd 43 22.6.2022 9.23 22.6.2022 9.23
• J aktstegen är en stege av stål med en sittplats upptill som lutas mot ett träd. Beroende på modellen kommer jägaren upp tre till sex meter från marken. Väl där uppe får han (eller hon) god utsikt, nedåtriktade skott och ett trevligt pass där det går att sitta länge. Det finns jaktstegar för en och två personer, och flera modeller har dessutom ett fotstöd så jägaren kan stå. För den som lider av höjdskräck känns det kanske ändå bättre att klättra upp i ett jakttorn av den vanliga modellen, men på en skogsdominerad plats, i ojämn terräng och i sluttningar utgör jaktstegen ett utmärkt alaternativ. Så här ställer du upp jaktstegen I regel går det att ta isär en jaktstege i två eller flera delar, vilket betyder att två eller kanske tre jaktstegar får plats på ett normalstort släp. Beroende på modellen kan det gå väldigt fort att montera och ställa upp stegen. Oftast börjar man, oavsett modell, med att ställa upp den monterade stegen mot ett träd. Därefter kilar man stegbenen stadigt i marken med jordkilar och fäster mittstöden på stegen i trädstammen. Slutligen klättrar man upp och spänner fast jaktstegen i trädet med fästlinan. På längre och dyrare stegar fäster man dessutom stegen nedtill runt trädet med en lina som löper i kors. Det eliminerar svajet i sidled. Två personer klarar utan problem av att resa stegen medan en eventuell tredje person ofta får rollen som arbetsledare och lustigkurre. Så använder du jaktstegen Att använda en jaktstege är hur enkelt som helst. Jägaren fäster utrustningen i en lina för upphissning, klättrar Jakttornen och vaktjaktskojorna kräver timmermansarbete på talko, men det finns ett alternativ; jaktstegen. En sådan kan flyttas och ställas upp av två personer och kräver inte mer än ett tillräckligt kraftigt träd. text och bilder Antti Saarenmaa Jaktstegen som alternativ till jakttornet Se videon om hur man ställer upp och fäster en jaktstege: jagarentidningen.fi Jägaren 4/2022 44 En jägar s utrustning 44-45_Varusteet_Tikaspassit_JA?0422.indd 44 44-45_Varusteet_Tikaspassit_JA?0422.indd 44 22.6.2022 9.24 22.6.2022 9.24
• När är jaktstegen ett bättre val än ett torn av trä? ? När träden står tätt ? När passet ska vara flyttbart ? När jägaren behöver sitta högt ? På ojämn mark upp och sätter sig, fäster selen, fäller ner säkerhetsbågen som också fungerar som skjutstöd och hissar upp utrustningen. Fördelarna Till jaktstegens fördelar räknar vi självklart att den går fort att ställa upp och är lätt att flytta. Om jaktföreningen behöver flytta på passet så klarar ett par personer av operationen. Dessutom kan jägaren sitta högre än i ett älgtorn eftersom det är längden på stegen som avgör sitthöjden. Det går utmärkt att sitta på en bekväm sits på sex meters höjd, studera den omgivande naturen och vänta på en skottchans. Ett jakttorn av trä bjuder sällan jägaren på en lika fin utsikt! En jaktstege murknar inte med tiden eller kräver plan mark som ett torn. Oavsett gevärsmodellen kan skytten få till en bekväm skjutställning eftersom skjutstödet kan höjas och sänkas. Lämplig också för två tillsammans Mina egna erfarenheter av jaktstegar har varit väldigt goda, i synnerhet av de lite högre modellerna och sådana för två personer. Bara bänken är generöst tilltagen så finns det gott ? Det är förnuftigt att fästa en rejäl karbinhake i trädet ovanför sitsen för jägaren att fästa säkerhetsselen i. Därefter hissas utrustningen upp. ? Jaktstegen är fäst i marken med kilar och i trädet med lina. På stegen på bilden går en av linorna runt trädet och tillbaka i kors för att hindra svaj i sidled. om plats för två. Dessutom ligger maxvikten oftast rätt högt, vilket medger två personer samtidigt. Till och med två vuxna och ett barn har förekommit! Bara man är noggrann med säkerheten vid uppklättringen och sätter sele på junioren så passar jaktstegen utmärkt också för smärre jägarfrön. På sex meters höjd är utsikten fantastisk och tiden flyger som på vingar medan man kikar på naturen. Alla ljud hörs fint där uppe medan avsaknaden av tak och väggar får jägarna att smälta in i naturen. Somliga jaktstegar är för en person och andra för flera. Jägaren 4/2022 45 44-45_Varusteet_Tikaspassit_JA?0422.indd 45 44-45_Varusteet_Tikaspassit_JA?0422.indd 45 22.6.2022 9.24 22.6.2022 9.24
• STÄMNINGAR I FOLKVIMLET Jaktoch fiskemässan i Riihimäki Efter en fyra år lång paus kunde Jaktoch fiskemässan i Rihimäki äntligen arrangeras igen, den 9 till 12 juni. Årets tema var ansvar. Stämningen stod på topp redan från den första dagen. Årets mässa var sannerligen efterlängtad! TexT och bilder Hanna Metsälä ? I jaktoch fiskehallen fanns en imponerande samling troféer med bland annat krönta huvuden från våra skogar. En enorm björnfäll drog till sig särskilt beundrande blickar. ? I montern för hageloch studsarskolan pågick livliga meningsutbyten om det rätta valet av gevär och övningsskytte. Även Mikko “Peltsi” Peltola dök upp för att samtala om sitt jaktintresse. ? Finlands viltcentral körde med temat Av kärlek till viltet. Här diskuterades det vad jägarna kan göra för viltet och vikten av att vi jagar de små rovdjuren. Jägaren 4/2022 46 46-47_Era?messut_50v_JA?0422.indd 46 46-47_Era?messut_50v_JA?0422.indd 46 22.6.2022 9.25 22.6.2022 9.25
• ? På programarenan avlöste demonstrationerna varandra på löpande band. En av dem var en retrieverdemo där man presenterade de här hundarnas arbete i olika jaktliga situationer. Fem helskärpta labradorer medverkade; de följde och inväntade uppmärksamt sina förares kommandon. Ingen brist på fart här, inte! ? Den som funderade på att uppdatera vapengarderoben eller hundpejlen till hösten kunde nosa på de hetaste nyheterna bla vid Sako Areenas monter. ? Finlands jägarförbunds monter bjöd på ett allsidigt program för alla åldrar. Varje mässdag hade sitt eget tema; hur man gör ett andbo, första hjälpen, pågående projekt och hur man kommer igång med jagandet. 40 VUODEN AJAN PARASTA RIISTALLESI Saksalainen brändi Landig on jo 40 vuoden ajan ollut edelläkävijä ja markkinajohtaja riistan kylmäsäilytyksessä. Meiltä löydät juuri tarpeisiisi sopivat riistakylmäkaapit niin peuralle kuin kauriille. Vakuumikaupan kattavasta Landig -tuotteiden valikoimasta löydät myös vakuumikoneet, sous-vide tarvikkeet, sekä muut laadukkaat välineet riistankäsittelyyn. WWW.VAKUUMI.FI Vakuumikauppa Kaatokuja 1 17200 Vääksy Finland Puhelin: +358 44 560 8245 46-47_Era?messut_50v_JA?0422.indd 47 46-47_Era?messut_50v_JA?0422.indd 47 22.6.2022 9.25 22.6.2022 9.25
• I de nya björnmarkerna har inte alla hunnit gardera sig mot skador och björnarna har under de senaste åren gjort avsevärd skada på binäringen. TexT Teemu Lamberg Bild Mari Tervonen B jörnstammen har i enlighet med förvaltningsplanen expanderat till nästan hela landet. De tätaste populationerna finner vi fortsättningsvis i landets östra delar, men björnarna har blivit fler också i de södra och mellersta delarna. Större delen av biodlarna finns söder om linjen St Michel-Vasa. Året 2021 noterades sammanlagt 88 fall av björnskador på biodlingar (130 fall året 2020). Ersättningarna Björnar som plågar biodlare uppgick till sammanlagt 118 000 euro (168 000 euro året 2020). Om en skada inträffar En biodlare med bin som huvudsyssla tittar till bikuporna ungefär en gång i veckan. Men där emellan hinner björnen i värsta fall fördärva hela odlingen. När odlaren upptäcker en skada ska hen omedelbart kontakta landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen. Myndigheten rapporterar skadan och bedömningen av den till jaktvårdsföreningen och identifierar skadegöraren tillsammans med jv-föreningens skadegranskare. Be gärna jv-föreningens rovdjurskontaktperson att också granska Större delen av björnarna respekterar ett fungerande elstängsel och lämnar biodlingen i fred. Jägaren 4/2022 48 48-49_Riistavahingot_karhu_JA?0422.indd 48 48-49_Riistavahingot_karhu_JA?0422.indd 48 22.6.2022 9.25 22.6.2022 9.25
• Låt bli att locka björnen! Djurfotografering med viltkameror har blivit allt vanligare. Man lockar björnarna till kameran på olika sätt, också med honung. Lockandet är tanklöst eftersom man samtidigt ökar riskerna för att biodlingarna i trakten ska få ovälkommet besök. vider kan dock bli så sugna på honung att de försöker gräva sig in. Det är därför viktigt att underhålla stängslet och regelbundet mäta spänningen. Oftast inträffar skadorna på våren, vilket betyder att stängslet måste aktiveras innan de hungriga nallarna kliver ur idet. Övriga metoder Som en första hjälp för en oskyddad odling kan man förse den med ett otvättat plagg och en radio som sänder prat oavbrutet. Utan störningar återvänder björnen gärna till den demolerade odlingen så länge där finns honung. Somliga individer låter sig inte avskräckas av en elstöt. Om en björn orsakar orimligt stor skada och inga andra avskräckningsmetoder hjälper kan biodlaren lämna in en ansökan om dispens för att fälla björnen till Finlands viltcentral. Dispensen är alltid det sista alternativet när ingenting annat biter. Vi rekommenderar att man för höstens björnjakt riktar de stamvårdande dispenserna till problemindivider av det här slaget. skadan och anteckna observationen i Tassen-systemet. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bedömer skadans omfattning och hjälper biodlaren med ansökningen om ersättning. Biodlaren beviljas ersättning för skadorna som björnen har vållat om värdet överskrider 170 euro per kalenderår. I regel räcker det med en enda skada för att nå gränsen. Stängsel skyddar mot skador Det bästa sättet att skydda bikupor från björn är med ett elektriskt stängsel. Finlands viltcentral skaffar stängslen med ett särskilt bidrag som jordoch skogsbruksministeriet har beviljat och odlarna kan beställa stängslen direkt från Farmcomp Ab. Stängslet med tillbehör levereras några dagar senare och paketet innehåller elaggregatet, plaststolparna och elbanden. Strömkällan och hörnstolparna av trä ordnar odlaren själv. Större delen av björnarna respekterar ett fungerande elstängsel och lämnar biodlingen i fred. Somliga indi? Om björnen försöker gräva sig in under elstängslet faller stolparna lätt omkull. Här råder det inga tvivel om gärningsmannens identitet! ? Stängslet ska vara draget minst en meter från bikuporna, elaggregatet och batteriet. AN NE LI SA LO NE N Jägaren 4/2022 49 48-49_Riistavahingot_karhu_JA?0422.indd 49 48-49_Riistavahingot_karhu_JA?0422.indd 49 22.6.2022 9.25 22.6.2022 9.25
• Här finner du inventeringarna som du kan delta i: ? Sjöfågeltaxeringarna: https://www.luke.fi/ fi/seurannat/vesilintuseurannat. Aktivera en avsomnad inventeringspunkt eller anlägg en ny. ? Vilttriangelinventeringarna: riistakolmiot.fi ? De stora rovdjuren. Anmäl din observation så fort som möjligt till en rovdjurskontakt­ person. Deras kontaktuppgifter: https://riista.fi/riistahallinto/yhteystiedot/ yhteystietohaku ? Bli en rovdjurskontaktperson! Kontakta din jvf eller viltcentralen och gå utbildningen för kontaktpersoner: https://www.riistainfo.fi/kurssi/ petoyhdyshenkilon-peruskurssi ? Fågelatlasen: https://lintuatlas.fi. Materialet för den fjärde atlasen samlas in åren 2022–2025. Vi behöver data om i synnerhet de försvagade sjöfåglarnas häckningsområden och utbredning. Viltinventeringarna – bästa intressebevakningen för jakten M ed komplett och uppdaterad viltinformation kan vi flexibelt reglera jakten samtidigt som vi får ett underlag för besluten om jaktlicenser och dispenser. Triangelinventeringarna utgör ett särskilt fint och internationellt uppskattat exempel på effektiv inhämtning av viltinformation. Linjetaxeringarna av skogshönsen och det jaktbara viltet som inleddes på 60-talet förädlades i slutet av 80-talet till triangelinventeringar. Dessa används som underlag när de årliga jakttiderna slås fast. Detta förutsätter i sin tur att vi sätter värde på skogshönsen och Jakten ska bedrivas hållbart så att viltstammarna inte äventyras. Vilt observa­ tionerna som jägarna samlar in spelar en nyckelroll för hållbarheten. TexT Matti Kervinen och Olli Kursula Bild Hannu Huttu förstår mekanismerna för hur stammarna går upp och ner så vi kan anpassa jakten till hönsstammarnas nutillstånd. Ett stort antal räknade trianglar innebär inte automatiskt långa jaktsäsonger, men täckande inventeringar borgar för hållbar jakt. Det torde inte vara en överdrift att hävda att jakten på skogshönsen och i synnerhet tjädern kunde ha gått till historien utan triangelinventeringarna. Triangelinventeringarna utgör en slagkraftig helhet. Jägarna som inhämtar informationen, den oberoende forskningsanstalten som analyserar den och viltförvaltningen Jägaren 4/2022 50 50-51_Riistatieto_on_edunvalvontaa_JA?0422.indd 50 50-51_Riistatieto_on_edunvalvontaa_JA?0422.indd 50 22.6.2022 9.26 22.6.2022 9.26
• Triangelinvente ringarna utgör en slagkraftig helhet som omsätter den färska informationen i handling utgör en oslagbar trio som kritikerna inte rår på. Sjöfågelinventeringarna bör trappas upp Inventeringarna av sjöfåglar visar att flera jaktbara arter har minskat. Inventeringarnas kontinuitet, den geografisk täckningen och täckningen beträffande de olika typerna av vattendrag är synnerligen svag i jämförelse med triangelinventeringarna. Detta innebär att uppskattningarna för flera änder är behäftade med en avsevärd osäkerhet. Samtidigt är sjöfågeljakten lagd under lupp. Finns det något bättre sätt att bevara den hållbara jakten än att öka sjöfågelinventeringarnas täckningsgrad och höja sjöfåglarnas värde som vilt till nivån de förtjänar? Observationerna av de stora rovdjuren bildar underlag för stamvårdande dispenser Lodjuret och björnen jagas med stamvårdande dispenser. Det här har bidragit till att de båda rovdjuren åtnjuter ett högt värde som vilt. Den stamvårdande jakten dimensioneras så, att stammarna bevarar sin livskraft. Som beviljningsgrund för en stamvårdande dispens duger i praktiken enbart kunskap om stammens tillstånd i det aktuella området. Observationerna som rovdjurskontaktpersonerna skriver in i Tassen-systemet, i synnerhet om ungarna, är avgörande. Tassen-observationerna bildar underlag för den uppskattning av stammen som Naturresursinstitutet gör och utgående från denna ufärdar jordoch skogsbruksministeriet sin årliga förordning om största tillåtna jaktkvot. De separata kullarna och det regionala individantalet som beräknas i uppskattningen inkluderas därefter när Finlands viltcentral fattar besluten om dispenser inom förordningens ramar. Avgörande är att det geografiskt och tidsmässigt samlas in tillräckligt mycket observationer av de stora rovdjuren. Observationerna ska rapporteras så fort som möjligt till rovdjurskontaktpersonen på orten. En stor mängd observationer innebär dock inte automatiskt ett stort antal dispenser. En brist på observationer innebär inte heller att det inte skulle finnas rovdjur på orten, men på grund av informationsbristen kan, i enlighet med försiktighetsprincipen, inga dispenser beviljas. En uthållighetsgren att följa med viltstammarna Typiskt för flera viltarter – med skogshönsen i spetsen – är att stammens storlek undergår avsevärda variationer från år till år. Kunskap om stammens långtidsutveckling är därför oumbärligt för bedömningen av hur mycket jakt en art tål. Den går i regel inte att bedöma förrän man har tillgång till minst ett par decenniers observationsdata. Kontinuiteten är således avgörande för arbetet med att följa viltstammarna. Genom att göra inventeringarna år efter år enligt anvisningarna, på samma sätt, på samma plats och vid samma tid får vi grepp om vilka förändringar som pågår. Observationer medan man gör annat Ofta hör man folk säga att det är jobbigt att följa med viltstammarna. Med dagens bränslepriser avstår man ju gärna från att åka iväg för att kika på rovdjursspår. Observerandet ska inte göras till någonting som man gör med långa tänder. Jägarna rör sig ofta i terrängen och det brukar gå bra att göra observationer medan man gör annat. Det räcker med att personen är beredd att anteckna observationer, till exempel i Oma riista eller i ett häfte. Har enstaka observationer betydelse? Utvecklingen för datorer och appar har gjort det lättare att skriva in observationer i databaser. De enstaka anteckningarna som görs utanför de etablerade inventeringarna innebär dock ett antal tekniska utmaningar. Men analysmetoderna utvecklas även de och så småningom kommer även bruksvärdet på de fristående observationerna att stiga. För närvarande är det bästa sättet att dra sitt strå till stacken att delta i de etablerade långtidsinventeringarna, som sjöfågeltaxeringarna, triangelinventeringarna och de stora rovdjuren genom nätverket av rovdjurskontaktpersoner. Jägaren 4/2022 51 50-51_Riistatieto_on_edunvalvontaa_JA?0422.indd 51 50-51_Riistatieto_on_edunvalvontaa_JA?0422.indd 51 22.6.2022 9.26 22.6.2022 9.26
• Nödvärn på jakt När någonting inträffar på jakt så är det i regel oväntat och överraskande. Jägaren löper risk att råka i en situation som uppfyller kriterierna för ett jaktbrott, exempelvis om han blir attackerad av ett rovdjur och försvarar sig. Jägaren bör alltså veta när det är tillåtet att försvara sig och när det inte är det. TexT Riku-Olli Paukkeri E nligt strafflagen kan man göra sig skyldig till jaktbrott och grovt jaktbrott enbart på jakt. Men den juridiska definitionen på ordet jakt avviker klart från den allmänspråkliga betydelsen. Att döda ett vilt betraktas juridiskt sett och enligt jaktlagens 2 § alltid som jakt, oavsett om gärningen gjordes på en ”riktig jakt” eller om gärningsmannen saknade jaktkort. En person som oavsiktligt kör ihjäl en hare har juridiskt sett jagat. Levandefångst räknas också som jakt. Den som ringmärker vilt i forskningssyfte ska därför se till att hen gör det i enlighet med jaktlagens bestämmelser. Som jakt räknas även att i fångstsyfte spåra ett djur, med eller utan hund. Den som utan jaktlicens spårar ett vilt för att döda det begår också ett jaktbrott. Bestämmelserna om jaktbrott kan med andra ord tillämpas på en mängd situationer. Ansvarsfrihetsgrunderna I fjärde kapitlet av strafflagen stadgas om ansvarsfrihetsgrunderna, det vill säga de omständigheter som friar den brottsmisstänkta från straffansvar. Gärningen uppfyller alltså kriterierna för ett jaktbrott, men gärningsmannen frikänns eftersom kriterierna för ansvarsfrihet är uppfyllda. Ansvarsfrihetsgrunderna kan indelas i berättigade och ursäktliga. När kriterierna för ett berättigande är uppfyllda kan gärningen betraktas som juridiskt sett berättigad trots att den enligt strafflagen är straffbar. När kriterierna för ursäktlighet är uppfyllda är gärningen juridiskt sett lagstridig, men ändå ursäktlig och därför godtagbar. När kriterierna för berättigande eller ursäktlighet är uppfyllda frikänns således gärningsmannen. Nödvärn Strafflagens bestämmelser i 4 kap 5 § om nödvärn är i jaktligt avseende de viktigaste av ansvarsfrihetsgrunderna i strafflagen. Med nödvärn avses en situation där en person tvingas försvara någonting som är juridiskt skyddat exempelvis egendom, människoliv eller hälsa för att avvärja en omedelbar och tvingande fara. Med andra ord är försvaret berättigat På jakt gäller förhöjd omsorgsskyldighet. Vid nödvärn där man åberopar ansvarsfrihet på ursäktliga grunder är det tillåtet att beakta egendomens känslomässiga värde. RA UN O PA UK KE RI Jägaren 4/2022 52 F rskning 52-53_Tutkittua_vastuuvapaus_JA?0422.indd 52 52-53_Tutkittua_vastuuvapaus_JA?0422.indd 52 22.6.2022 9.27 22.6.2022 9.27
• Artikeln bygger på en avhandling för en juridisk magisterexamen, Vastuuvapausperusteet metsästysrikoksissa, ansvarsfrihetsgrunderna vid jaktbrott. Den är i sin helhet tillgänglig på adressen urn.fi/urn:nbn:fi:uef-20220280. Med nödvärn avses en situation där en person tvingas försvara exempelvis egendom mot en hotande, omedelbar och tvingande fara. på egendomen, det vill säga försäljningsvärdet, med naturskyddsvärdet på det vilda djuret. Naturskyddsvärdet på en varg, björn och järv är så stort att det inte nödvändigtvis är berättigat att skydda en ekonomiskt mindre värd jakthund vid ett angrepp. Vid nödvärn där man åberopar ansvarsfrihet på ursäktliga grunder är det tillåtet att beakta egendomens känslomässiga värde och betrakta försvarshandlingen som ursäktlig. Förhöjd omsorgsskyldighet På jakt gäller förhöjd omsorgsskyldighet – enligt både lag och rättspraxis. I praktiken ska jägaren således vara särskilt omsorgsfull i alla sina handlingar för att inte göra sig skyldig till brott, inte ens av oaktsamhet. Den förhöjda omsorgsskyldigheten inkluderar all jaktlig verksamhet som kan leda till lagstridiga konsekvenser och skada miljön. Begreppet miljö inkluderar här natur, bebyggelse och andra människor. Även en osannolik risk för att jakten ska orsaka skada av ovannämnda art utgör enligt juridisk när det som försvaras är värdefullare än det som offras. Men försvaret kan vara ursäktligt även om det som offras skulle vara värdefullare; om situationen är oväntad eller tvingande, eller om det som försvaras är särskilt viktigt för den som försvarar. Defensivt nödvärn Ett specialfall av nödvärn är sådant där handlingen riktas mot en angripare. I det typiska fallet är det ett vilt djur som attackerar en jakthund eller en människa. Här talar vi om defensivt nödvärn där försvarshandlingen är berättigad även om värdet på angriparen skulle vara större än värdet på det som försvaras. Men inte heller här får skillnaden i värde vara orimligt stor. Ett människoliv är dock oersättligt dyrbart och därför är det alltid berättigat att rädda livet på en person. Vid ett angrepp på egendom exempelvis en jakthund – bör dock försvararen väga värdet på hunden mot värdet på det angripande djuret. Ett sätt är att jämföra det gångbara värdet praxis ett tvingande skäl att avbryta jakten. Ett brott mot omsorgsskyldigheten kan göra det omöjligt att åberopa tvingande skäl. Jägaren har en förhöjd skyldighet att undvika situationer där hen blir tvungen att försvara sig mot ett angripande djur. Alltså ska en jägare inte släppa sin hund i ett område där hen vet att det förekommer vargar. Om jägaren ändå gör det och nödgas skjuta en varg för att försvara sin hund kan handlingen inte betraktas som juridisk försvarbar. GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2022 53 F rskning 52-53_Tutkittua_vastuuvapaus_JA?0422.indd 53 52-53_Tutkittua_vastuuvapaus_JA?0422.indd 53 22.6.2022 9.27 22.6.2022 9.27
• Till tjänsten Oma riistas senaste funktioner hör möjligheten att på en förenings kartor införa uppgifter om pass och andra viktiga platser. Föreningens medlemmar ser passen, slickstenarna och de övriga platstyperna i Oma riista-appen. TexT Lauri Itkonen D en nyaste funktionen är kanhända främst avsedd för jaktledare som svarar för säkerheten på en sällskapsjakt. Med funktionen kan jaktledaren lotsa en jägare till hans rätta plats och samtidigt ha koll på de övriga passen. En förklarande beskrivning av passet ökar säkerheten. Beskrivningen kan bestå av en väganvisning till passet och hur jägaren känner igen det, de förbjudna skjutsektorerna samt avstånden till synliga punkter i terrängen. Väl framme vid passet kan jägaren jämföra med beskrivningen och behöver således inte hålla alla anvisningar i minnet. Jaktledaren bör därför rekommendera jaktsällskapet att skaffa sig Oma riista och ladda ner appen. Med ledning av kartmarkeringarna och sin egen positionsbestämning finner jägaren vägen också till ett pass där han inte har varit förut. Funktionerna tas i bruk under sommaren Föreningens Oma riista-kontaktperson eller jaktledaren fastställer passen och de övriga punkterna i terrängen Hitta rätt till passet! och inför dem på föreningens kartor. Detta görs här: OMRÅDEN /VÄGPUNKTER. Det finns fyra slag av positionspunkter: Pass, Slicksten, Utfodringsplats och Annat. De har symboler i olika färger. Positionspunkternas belägenhet, antal och beskrivningar kan redigeras efter behov. Föreningsmedlemmarna ser kartorna och markeringarna också i Oma riista på webben, men kartfunktionerna är inte optimerade för små skärmar. I praktiken fungerar det här bäst om du laddar ner Oma riistas mobilversion eftersom funktionerna är planerade för användning i terrängen och du har mobilen med dig på jakten. Både Oma riistas webbläsare och mobilversionen fungerar med samma inloggning. Under sommaren och hösten ordnar föreningarna möten, samråd och talkojobb. Det ger medlemmarna utmärkta möjligheter att be om råd, testa funktioner och markera sitt pass och andra viktiga punkter i Oma riista. Passen är lätta att hitta när de är markerade på kartan i Oma riista. När du klickar på symbolen för passet får du fram den kompletterande informationen. Det kan vara den lättaste vägen dit eller skjutsektorerna. Oma riista är en gratistjänst som upprätthålls av Finlands viltcentral. Rådgivning: Oma riista-helpdesk, vardagar 2–16, tfn 029 431 2111, mail oma@riista.fi. På viltinfo finner du anvisningarna för positions punkter för föreningens kontaktperson och medlemmarna. Jägaren 4/2022 54 54-55_Oma_riista_Paikkapisteet_JA?0422.indd 54 54-55_Oma_riista_Paikkapisteet_JA?0422.indd 54 22.6.2022 9.27 22.6.2022 9.27
• VX-FREEDOM RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Leupoldin paras hinta-laatusuhde. Hinnat alkaen 399 €. KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI 54-55_Oma_riista_Paikkapisteet_JA?0422.indd 55 54-55_Oma_riista_Paikkapisteet_JA?0422.indd 55 22.6.2022 9.27 22.6.2022 9.27
• AN TT I YR JÖ LÄ R ovaniemi hovrätt ändrade Kajanalands tingsrätts dom där en jägare hade skjutit en fridlyst skogsvildren på en älgjakt. I tingsrätten krävde åklagaren att jägaren skulle dömas för grovt jaktbrott. Dessutom yrkade åklagaren på tre år jaktförbud, att jaktkortet skulle överlåtas till jv-föreningen och att brottsverktyget – älgstudsaren – skulle förklaras förverkat till staten. Jägaren trodde sig ha skjutit en älgkalv, men det fällda djuret visade sig vara en vildrenskalv. Enligt åtalet hade jägaren handlat med grov oaktsamhet och olovligt dödat en fridlyst skogsren. Enligt åklagaren hade jägaren fattat beslutet att skjuta hastigt och i skymning, och hade därför inte kunnat identifiera djuret. Tidigare hade skytten blivit särskilt påmind om skillnaderna mellan en älgkalv och en skogsrenskalv, och om att det fanns skogsvildrenar i trakten. Av de här skälen ansåg åklagaren gärningen som helhet vara grov. JÄGAREN BESTRED ÅTALET Enligt sin egen mening hade jägaren inte gjort sig skyldig till ett grovt jaktbrott eftersom han inte hade handlat med uppenbar likgiltighet för jaktens bestämmelser. Han yrkade därför på att jaktförbudet skulle gälla för högst ett år. TINGSRÄTTEN ÖVERVÄGDE Enligt strafflagen (48 a kap 1 §) ska en jägare som av grov oaktsamhet och obehörigen jagar i strid med jaktlagen eller fredning av vilt för jaktbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år. Enligt samma Jaktbrottet som blev grovt i hovrätten lag (48 a kap 1a §) ska, om en skogsvildren dödas och brottet även bedömt som en helhet är grovt, gärningsmannen för grovt jaktbrott dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år. Tingsrätten fastställde att jakt är en verksamhet som kräver särskild aktsamhet. Jägaren ska identifiera djuret före skottet. Tingsrätten tog hänsyn till att jägaren var oerfaren och trött, och att det vid tidpunkten rådde skymning. Dessutom led skytten av en sjukdom som försvagade synen. I det här avseendet ansåg rätten att jägaren hade handlat med grov oaktsamhet. Tingsrätten fastställde dock att jägaren som helhet betraktat inte hade handlat med grov oaktsamhet utan snarare med en ung jägares iver. Den åtalade dömdes för jaktbrott till böter. Det blev inte heller något jaktförbud eftersom jägaren inte hade visat likgiltighet för jaktens bestämmelser. Inte heller förklarades geväret förverkat till staten. ÅKLAGAREN ÖVERKLAGADE Åklagaren var inte nöjd med tingsrättens beslut och överklagade till hovrätten. Hen yrkade fortsättningsvis på att jägaren skulle dömas för jaktbrott, meddelas jaktförbud och att geväret med kikarsikte skulle förklaras förverkat till staten. JÄGAREN YRKADE PÅ ATT ÅTALET SKULLE FÖRKASTAS Jägaren ansåg att tingsrätten hade fattat ett korrekt beslut. Som helhet betraktat var gärningen inte grov. Skogsvildrenen hade oväntat dykt upp i skjutsektorn Jägaren 4/2022 56 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0422.indd 56 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0422.indd 56 22.6.2022 9.28 22.6.2022 9.28
• Skällande jakthundar störde – fällande dom för hemfridsbrott band med skallindikator på sina hundar för att kunna påvisa ljudnivån på skallen. Av bevisföringen framgick även att samtliga vittnen inte uppfattade skällandet lika störande. Tingsrätten fastställde ändå att skällandet var högljutt och störande. Dessutom hade detta påpekats för jägaren ett flertal gånger, men ändå fortsatte skällandet. Jägaren dömdes till böter för hemfridsbrott. JÄGAREN ÖVERKLAGADE TILL HOVRÄTTEN Hovrätten övervägde fallet ur flera synvinklar. För det första skulle rätten bedöma om skällande hundar överhuvudtaget kunde betraktas som ett hemfridsbrott. För det andra skulle rätten fastställa om grannarna hade uppfattat skällandet som störande. Slutligen skulle rätten avgöra om den åtalade uppsåtligen hade låtit hundarna skälla. Hovrätten hörde dessutom några nya vittnen och som ett nytt bevis godkändes en video som jägaren hade spelat in av sina skällande hundar. Slutligen beslöt hovrätten att inte ändra på tingsrättens dom. B eträffande domar som handlar om skällande hundar råder motstridig rättspraxis. Det finns en hel rad med olika fall. Avståndet till grannarna varierar och ljudnivån på skallen kan variera en hel del, liksom hur mycket skällande folk står ut med. Ju kraftigare skällandet och ylandet är och ju längre det håller på, desto större är sannolikheten för ett skäligt störande. Situationen förvärras i regel om oljudet pågår nattetid. I allmänhet betraktas störande hundar som ett brott mot hemfriden; så var också fallet i det här fallet som behandlades i Helsingfors tingsrätt. TINGSRÄTTEN DÖMDE HUNDÄGARE Enligt åklagaren hade den åtalade jägaren stört grannarnas hemfrid genom att låta sina tre hundar skälla oavbrutet. Detta hade påpekats för jägaren ett flertal gånger, men skällandet hade ändå fortsatt. Jägaren bestred åtalet och hävdade att skällandet inte hade pågått oavbrutet. Han ansåg att skällandet var ett naturligt ljud som grannarna skulle tåla. Dessutom hävdade jägaren att skällande hundar inte nämns i kriterierna för brott mot hemfriden. INTRESSANT BEVISFÖRING Vid bevisföringen hördes parterna i målet och grannarna. Särskild vikt gavs grannarnas vittnesmål och jägarens egen uppfattning. Dessutom hade jägaren satt pejlhalsfrån samma håll som en älgkalv enligt den åtalades uppfattning borde ha kommit. Det hela var en olycka utan stöd för jaktförbud eller förverkande. HOVRÄTTEN ÄNDRADE TINGSRÄTTENS BESLUT Hovrätten fastställde att jägaren hade handlat med grov oaktsamhet. Vid bedömningen av grovhetsgraden är utgångspunkten den, att ett brott riktat mot ett fredat djur är grovt. Jägarens skyldighet att identifiera djuret han tänkte skjuta underströks av att han var oerfaren och vid tidpunkten ensam, vilket gjorde det svårt att identifiera djuret. Skyldigheten att identifiera det avsedda djuret understryks ytterligare av faktumet att det skymde och att jägaren hade förvarnats om att det fanns skogsvildrenar i trakten. Situationen var således sådan att jägaren borde ha avstått från att skjuta eftersom han inte var säker på identifieringen. Så handlade han emellertid inte utan tog en medveten risk för att djuret i fråga inte var någon lovlig älgkalv. Hovrätten ansåg därför att jaktbrottet som helhet betraktat skulle bedömas som grovt. Jägaren dömdes till fyra månader villkorligt fängelse och jaktförbud. Geväret gick till staten. Jägaren 4/2022 57 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0422.indd 57 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0422.indd 57 22.6.2022 9.28 22.6.2022 9.28
• Smaker från den stora världen Av duva kan vi trolla fram saftiga och kryddiga viltsmaker. Varför inte grillade duvpoppers i amerikansk stil eller en klassisk fransk duva a la Lyon? F örenta staterna är duvjaktens, grillandets och grillfesternas förlovade land. Amerikanerna älskar poppers på fileer av duvbröst med färskost och jalapeno, inlindade i bacon. Poppers passar utmärkt för en kvällssittning eller när det skulle smaka med något smått & gott på vilt som inte kräver timmar i köket. Det är ju inte så vanligt med delikat fingermat gjord på vilt! Duva a la Lyon är igen en variant på den klassiska franska kyckling a la Lyon. Laga gärna varianten på duva av bröstbitarna på plockade fåglar. Då skyddar skinnet köttet mot uttorkning och blir härligt frasigt under tillagningen. Låt dig inte skrämmas av mängden vinäger, för det är ju den som tillsammans med vitlöken, tomatpuren, creme fraichen och dragonen ger rätten dess distinkta och fantastiska smak. Det här är en gryta som varje duvjägare bör försöka sig på! DUV-JALAPENOPOPPERS 16 st 8 bröstfileer av duva (utan skinn) ¼ tsk salt 8 jalapeno ½ burk (à 200 g) färskost (okryddad) 2 paket (à 170 g) bacon Samt cocktailpinnar Putsa bröstfileerna och skär dem itu på längden. Salta lätt. Klyv jalapenorna på längden och plocka ur fröna. Fyll jalapenohalvorna med färskost och lägg en filéhalva ovanpå osten. Linda därefter en baconskiva runt varje jalapanohalva och fäst (om det skulle behövas) med en cocktailpinne. Grilla poppersarna under fortlöpande vändning tills baconet är brynt, osten smulten och köttet färdigt. Det här går på ungefär åtta minuter, beroende på grillens temperatur. Servera dem som sådana som fingermat på en kvällssittning eller med exempelvis kryddad gräddfilssås. Ett tips: Du kan även laga poppersarna i panna på spisen. Den okryddade färskosten kan bytas till en smaksatt. Jägaren 4/2022 58 MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa bilder Laura Riihelä Mat n 58-59_Reseptit_kyyhky_JA?0422.indd 58 58-59_Reseptit_kyyhky_JA?0422.indd 58 22.6.2022 9.28 22.6.2022 9.28
• 4 duvbröstbitar, gärna plockade 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar 2 msk smör 1 dl rödvinsvinäger 4 vitlöksklyftor 1 lagerblad 2 dl vatten 1 msk viltfond 2 msk tomatpure 1 burk (200 g) creme fraiche 1 msk dragon Putsa köttet och gnid in pepparn och saltet. Ställ ugnen på 225 grader. Hetta upp smöret i en gryta och bryn bröstbitarna, alla på en gång eller i två omgångar. Lägg köttet i grytan och häll i vinägern. Skala vitlöksklyftorna och skär dem i några bitar. Tillsätt löken och lagerbladet i grytan. Stek i ugn i tjugo minuter utan lock. Ställ grytan på spisen och lägg köttet på en tallrik. Rör i vattnet, viltfonden och tomatpuren. Låt sjuda på spisen tills hälften av spadet återstår. Rör i creme fraichen och dragonen. Lägg bröstbitarna i spadet och ställ tillbaka grytan i ugnen för cirka 30 minuter utan lock. Servera rätten duva a la Lyon med förslagsvis potatis och grönsaker. DUVA A LA LYON 4 portioner Jägaren 4/2022 59 58-59_Reseptit_kyyhky_JA?0422.indd 59 58-59_Reseptit_kyyhky_JA?0422.indd 59 22.6.2022 9.28 22.6.2022 9.28
• Skogsvildrenen skyddas långsiktigt D en vildlevande renen var en av hörnstenarna som gjorde bosättning möjligt i det förhistoriska Finland. Efter hand tämjde människorna också vildrenar till tamrenar medan de fortsatte att jaga skogsrenen i århundraden. 1913 totalfredades vildrenen av senaten i vårt land eftersom stammen hade blivit fåtalig. Men det dröjde innan lagens långa arm nådde de sista skogsbygderna där det fortfarande förekom vildrenar och på 20-talet jagades arten trots fredningen tills inga fler fanns kvar. Utdöendet var ett faktum. Under krigsåren återvände skogsrenen för egen maskin över östgränsen till ödemarkerna i Kajanaland och stammen började så sakta återhämta sig. Efter En skogsrensvaja med kalv i Seitseminenhägnet i maj 2022. Skogsvildrenarna har fortplantat sig mycket bra i tillvänjningshägnen. Projektet Skogsvildren LIFE inleddes hösten 2016 för att skydda och vårda skogsvildrenen, som hör till vår ursprungliga fauna. Projektet koordineras av Forststyrelsens jaktoch fisketjänster och har löpt med så god fart att slutet redan skymtar, om ett drygt år. Tiden börjar alltså vara inne för ett bokslut. TexT Sakari Mykrä-Pohja och Milla Niemi Bilder Tiina Mäkelä Jägaren 4/2022 60 60-61_Metsa?peurat_JA?0422.indd 60 60-61_Metsa?peurat_JA?0422.indd 60 22.6.2022 9.29 22.6.2022 9.29
• Den här unga (2,5 år) vildrenstjuren släpptes från Lauhanvuorihägnet hösten 2019. Under projekttiden släpptes inalles ett 80-tal vildrenar från hägnet. krigen skyddades skogsrenens livsmiljöer och på den tiden fanns det fortfarande knappt om fyrbenta jägare. Ett halvsekel efter utdöendet kunde skogsrenar flyttas från Kuhmo till Suomenselkä, till dagens Salamajärvi nationalpark. Återutsättningen som gjordes för fyra decennier sedan för att bevara skogsvildrenen är kanske den mest lyckade skyddsåtgärden för skogsren eller caribou i hela världen. Populationen i Suomenselkä har redan vuxit till tvåtusen renar – drygt dubbelt upp mot dagens population i Kajanaland. Samtidigt har arten utvidgat sitt utbredningsområde. Som skogsrenskalven som i januari fångades i Helsingfors visar kan enstaka strövbenägna individer påträffas i stort sett var som helst. Fasen med tillvänjningshägn på slutrakan Vid tiden för millennieskiftet började man fundera på ett ännu större utbredningsområde. Viltförvaltningen inledde tillsammans med ett antal skyddsorganisationer skissandet på nya återutsättningar. Planerna infogades i det delvis EU-finansierade projektet Skogsvildren LIFE. Även om vildrensprojektet har genomförts i en föränderlig verksamhetsmiljö så har kärnan byggts kring framgångsreceptet för återutsättningarna i Suomenselkä. Återutsättningarna i nationalparkerna Seitseminen och Lauhanvuori har utgjort själva kärnan i projektet. Hösten 2017 flyttades de första skogsvildrenarna till tillvänjningshägnen på orterna där de senare skulle släppas ut. Sedan dess har vi hänförts av den första hägnfödda kalven, upplevt spänningen när vildrenar släpps ut i naturen och glatt oss över kalvar som fötts i det fria. Nu lider fasen med tillvänjningshägn mot sitt slut och under sommaren ska de sista vildrenarna släppas ut. Skogsvildrenen återvände till faunan i Birkaland och Södra Österbotten De 43 ursprungliga individerna som fördes till hägnen kom främst från djurparker, men även vilda individer fångades till bägge hägnen. Både ursprungliga individer och hägnfödda kalvar har släppts ut i nationalparkerna. Under de tidigare åren föddes inalles 38 kalvar i hägnen och den här våren passerades milstolpen femtio kalvar. Ute i naturen föddes de första kalvarna efter utsläppta vajor våren 2020. Den här våren har så vitt vi vet ett tiotal kalvar sett dagens ljus ute i det fria. Under de här åren har fem kalvar och en vuxen vildren dött i tillvänjningshägnen. Likaså verkar dödligheten bland de utsläppta individerna hittills ha varit låg. Vildrenarna som släpptes i Seitseminen kunde i våras identifieras på foton. Av de ursprungliga 19 utsläppta fattades inte fler än de två som vi redan visste var döda. Den ena avlivades på grund av en ögonskada medan dödsorsaken för den andra förblev oklar. Lauhanvuorirenarna har inte låtit sig fotograferas lika ofta, men enligt fotografier som tagits och observationer som gjorts under vintern så är minst två tredjedelar av de 24 utsläppta vildrenarna i skrivande stund vid liv. Vi känner till att tre har dött. Två av dem i en olycka medan en svalt ihjäl. Orsaken till svälten förblir en gåta eftersom vajan i fråga tillbringade hela EU-finansieringen skapar möjligheter Projektet Skogsvildren LIFE har en budget på fem miljoner euro. En betydande del av summan får vi genom Life-programmet som i år fyller 30 år. EU har förbundit sig att stå för 60 procent av de faktiska projektkostnaderna. För den inhemska finansieringen står utöver de tio projektkompanjonerna också jordoch skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Även Finlands Jägarförbund stöder projektet. I detta nu bereder man på Forststyrelsen en ansökan om finansiering för ett uppföljande projekt. Om ansökningen beviljas kan det nya projektet inledas under 2025. Där kommer fokus att ligga på skogsvildrenens DNA, bevarandet av artens livskraft och arbetet med att förena delpopulationerna. hösten i utmärkta lavmarker och hade mat i tarmarna när den dog. Med hänsyn taget till nativiteten under projekttiden och den observerade mortaliteten verkar läget vara det, att vi efter sommarens utsläpp kommer att ha ett femtiotal skogsvildrenar i både Seitseminen och Lauhanvuori. Det här uppfyller med råge målen i projektplanen! Mer om ämnet i podden Sorkkia ja Sarvia (på finska) i avsnittet Mystinen metsäpeura, Den mystiska skogsvildrenen: jagarentidningen.fi Jägaren 4/2022 61 60-61_Metsa?peurat_JA?0422.indd 61 60-61_Metsa?peurat_JA?0422.indd 61 22.6.2022 9.29 22.6.2022 9.29
• Vad gömmer sig under skinnet på en fågel? Jakten på ringduva börjar den tionde augusti och andjakten den tjugonde. Det händer att fåglarna bjuder på överraskningar! TexT Livsmedelsverkets forskningsprocess för de vildlevande djurens hälsa N är fågeljakten har börjat brukar forskarna på Livsmedelsverket som forskar i de vildlevande djurens hälsa få några samtal om och fotografier på vad jägare har hittat efter fällningen. Hypopuslarver under huden på en duva Jägaren har kanske observerat vita, millimeterstora och avlånga parasiter under huden på en ringduva och på bröstmuskelhinnan. Den som ser efter riktigt noga ser kanske också att de rör på sig en aning. Det handlar om hypopus-larver (nymfer) av köttkvalster. De vuxna kvalstren lever i fågelbon och det är bara det här speciella stadiet (deutonymstadiet) som parasiterar. Man har känt till de parasiterande hypopuslarverna i över 150 år och vi vet att sådana förekommer hos flera fågelarter, bland annat ugglorna och vadarna. Ändå är deras liv fortsättningsvis till stora delar okänt. Man tror att de vuxna individerna, som har mun, inte äter någonting. Hypopus-larverna saknar däremot mun, växer under huden på fåglar och upptar näring genom sitt mjuka skal. Vi känner till att hypopus-larverna hör till flera släkten med flera arter, men den typiska hypopusarten som förekommer på flera duvarter på olika håll i världen heter Hypodectes propus. Sannolikt är det just den som kan påträffas under huden på duvorna i vårt land. Det antas allmänt att de här parasiterna inte utgör något nämnvärt bekymmer för värden. Inte heller utgör de någon fara för människor som äter duva. Däremot kan det krävas en oförskräckt karaktär för att äta kött som man vet att innehåller köttkvalster! Livsmedelsverkets forskare som ägnar sig åt de vildlevande djurens hälsa är intresserade av de här parasiternas förekomst i vårt land. Vi hoppas få in fågelprover ? Hypopuslarver på en ringduvas bröstmuskel. Bilden är inte häv så vi tar gärna emot bättre bilder på adressen antti. oksanen@ruokavirasto.fi. H AN N U HU TT U Jägaren 4/2022 62 F rskning 62-63_Kyyhkyn_ja_sorsan_loiset_JA?0422.indd 62 62-63_Kyyhkyn_ja_sorsan_loiset_JA?0422.indd 62 22.6.2022 9.30 22.6.2022 9.30
• för att kunna bekräfta att eller om den här parasiten förekommer på olika håll i landet. Det skulle ge oss en tydligare uppfattning om de här gåtfulla småkrypens liv. Den som plockar sin duva och tillreder den med skinnet på förblir dock i salig okunskap om hypopuslarvernas eventuella existens. Någon bismak ger de knappast upphov till. Urdjur som bildar cystor i musklerna på änder Släktet Sarcocystis är urdjur med en livscykel som omfattar två värddjur. Parasitens könliga förökning sker i tarmväggen hos huvudvärden. Den ger upphov till följande form som med värdens avföring kommer ut i naturen. De här formerna fortsätter till mellanvärden genom födan som denna äter. Där förökar sig parasiten könlöst genom delning och bildar cystor i muskelvävnaden. Beroende på arten kan dessa vara mikroskopiskt små eller stora som havrekorn. Det senare är fallet med muskelcystorna Sarcocystis rileyi hos änderna. Livscykeln fullbordas när huvudvärden äter en infekterad mellanvärd utan att steka den. Livscykeln för andparasiten S. rilei har utretts i Nordamerika. Där är skunken huvudvärd medan rollen som mellanvärd spelas av ett flertal änder. Under de senaste decennierna har den här parasiten påträffats allt oftare i Europa, i synnerhet i de östra delarna dit även Finland geografiskt sett hänförs. Parasitproverna av gräsand, bläsand och kricka som för ett tiotal år sedan samlades in i Finland och Litauen var samtliga identiska med avseende på de gener som undersöktes. Den sannolikaste förklaringen är den, att parasiten är en nykomling. Sedan dess har observationer gjorts i bland annat Ungern och Danmark och på de brittiska öarna. Enligt litauiska forskare kan både räv och mårdhund tjäna som huvudvärd för parasiten, och kanske även de övriga hunddjuren. För att förhindra att parasiten sprider sig bör infekterade andfåglar inte lämnas i terrängen. För att freda sitt samvete bör var och en göra vad hon eller han kan och destruera urdjuren. Ge inte hunden rått utan välstekt kött. Den som utfodrar änder ska tänka på att spannmål också lockar mårdhundar. Det kan finnas så mycket sarcocystis-cystor i en and att man inte kan undgå att märka dem även om man steker fågeln plockad och med skinnet kvar. Cystorna blir synliga senast när man skär upp köttet. Om smaken kan vi inte uttala oss, men blotta åsynen brukar göra köttet oätligt. Parasiterna ingår som en naturlig del i livets stora väv och kan inte dömas ut på moraliska grunder. Ingen är förstås tvungen att äta parasitinfekterat kött! ? Hypopuslarver från en storskarv under mikroskop. De är sannolikt av en annan art än larverna på ringduva. Skalan är 0,1 mm. ? En flådd gräsand med en kraftig infektion av Sarcocystis rileyi bredvid en frisk kropp. PE RT TI RA UT AP AR TA GE TT Y IM AG ES GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2022 63 F rskning 62-63_Kyyhkyn_ja_sorsan_loiset_JA?0422.indd 63 62-63_Kyyhkyn_ja_sorsan_loiset_JA?0422.indd 63 22.6.2022 9.30 22.6.2022 9.30
• I mars i år uppgick antalet vargrevir med största sannolikhet till 60. Av dessa beboddes 37 av en familjeflock och 23 av ett par. Antalet revir med en familjeflock som i sin helhet befann sig på vår sida av gränsen uppgick till 32 och antalet parrevir till 21. För fyra områden som troligen var revir förblev tillståndet oklart, men samtliga beboddes sannolikt av åtminstone ett par. Vid uppskattningen av vår vargstam använder vi en matematisk modell. Åren 2020 och 2021 läste modellen sannolikt delar av Tassen-observationsmaterialet felaktigt och därför har vi justerat nyckeltalen för vargstammen under de här åren en aning. Vargarna blev fler i västra Finland I mars detta år var vargstammen i vårt land ungefär lika stor som i mars i fjol. Vargarna fortsatte att öka i de västra delarna, men minskade en aningen i de östra. Det fanns sannolikt 60 flockeller parrevir. Åtta av dem sträcker sig troligen också till den ryska sidan. Antalet familjeflockar var oförändrat, men i år fanns fler par än i fjol. TexT Ilpo Kojola, Samuli Heikkinen, Mia Valtonen, Antti Härkälä, Helena Johansson, Jenni Harmoinen, Inari Helle och Samu Mäntyniemi Bild Mari Tikkunen Mer om detta i dokumentet för stamuppskattningen. I den här artikeln har vi uppdaterat värdena för flockarna och paren för året 2021. I mars i år var antalet familjeflockar (37) lika stort som i fjolårets uppskattning. Det sannolikaste antalet flockar som helt och hållet rör sig inom landet uppskattades i mars i år till aningen fler (32) än i fjol (30). Likaså fanns det i år fler par (23) än i fjol (19). Det totala antalet individer uppgick med största sannolikhet till 290 vargar, vilket är av samma storleksordning som det uppdaterade men preliminära värdet för 2021. Uppskattningsspannet för mars i år, uttryckt med 90 % konfindensintervall, var 275-315 vargar. Kännetecknande för vår vargstam under 2000-talet är att antalet individer svajar. Oftast har detta tagit formen av ökningar och minskningar i intervaller om några år. Före mars 2017 inföll en kortvarig men kännbar nedgång. Därefter vidtog en fem år lång period då stammen nästan fördubblades till cirka trehundra individer (bild 1). Tyngdpunkten allt tydligare i västra Finland Tyngpunkten i vargstammens förekomstområde ligger numera i landets västra delar (bild 2). De västfinska revirens relativa andel av samtliga revir har ökat under de senaste åren. I mars i år befann sig uppskattningsvis 68 % av samtliga bekräftade revir och 77 % av alla revir som i sin helhet ligger inom landet i västra Finland. Antalet revir i västra Finland var ungefär 22 % större än i mars i fjol och i motsvarande grad ungefär 16 % färre i östra Finland. I västra Finland var reviren koncentrerade till områdets västra delar medan de i östra Finland var koncentrerade till områdets norra delar (bild 2). Jägaren 4/2022 64 F rskning 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 64 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 64 22.6.2022 9.30 22.6.2022 9.30
• ? Utvecklingen åren 19902022 för följande, i sin helhet inom landet belägna: vargrevir (A), flockar (B), par (C) och det totala antalet vargar (D). Vi beskriver variationerna i antal för varje år med värdena för mars och november. Modellen ger oss också ett värde på antalet vargar i maj. Resultatet bygger på en populationsmodell som presenteras i dokumentet för stammens uppskattade storlek. Uppskattningsspannet för mars 2022 var 275-315 vargar. Det är främst i landets sydvästra del som vargarna har blivit fler. Här i området med en stark stam av vitsvanshjort finns det uppskattningsvis 20 revir, vilket är en tredjedel av samtliga revir i landet. Reviret i Vuolijoki-Marttinen i östra Finland framträder här som någonting speciellt. Där har två olika honors kullar genom släktskapsanalys konstaterats ha samma far. Reviret ligger på båda sidorna av gränsen mellan Kajanaland och Norra Savolax och är det första i sitt slag som har bekräftats här i landet. I år upptäckte vi också några områden som bebos av flera vargar, men enligt den genetiska släktskapsanalysen utgör de inte någon familjeflock. Ovanligt mycket varg i renskötselområdet i vintras I mars brukar det bara finnas några få vargar i renskötselområdet. I Salla observerades i vårvintras ett par som rör sig på båda (A) Samtliga revir 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 80 60 40 20 Modell November uppskattning Mars uppskattning (D) Samtliga individer 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 500 300 100 (B) Flockrevir 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 50 30 10 (C) Parrevir 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Antal 50 40 30 20 10 ? Vargreviren i Finland i mars 2022. Familjeflock Status oklar Par Gränsrevir *) Två kullar med samma far Jägaren 4/2022 65 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 65 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 65 22.6.2022 9.31 22.6.2022 9.31
• Vargprognosen Typiskt för vargstammens storlek är de stora årstidsvariationerna, som vi beskriver med en simuleringsmodell. Denna beskriver stammens förväntade utveckling efter stamuppskattningen för mars. Under årets gång når stammen en topp i början av sommaren när ungarna har fötts. Då kan vargarna vara halvannan gång fler än i mars. Antalet revir når däremot sitt maximum i början av vintern när de strövande vargarna grundar nya revir, men vintermortaliteten ännu inte har börjat tära på revirantalet. Enligt prognosmodellen kommer det i november i år att finnas 75-89 revir (90 % konfidensintervall). Våren 2023 kommer det med 90 % sannolikhet att finnas 60-88 revir, vilket betyder att vargstammen kommer att bli större än den var i mars detta år. sidorna om gränsen. Med skadebaserade dispenser avlivades inalles 23 vargar vintern 2021/2022. Antalet ligger över genomsnittet. Under fjolåret bokfördes cirka 1500 vargdödade tamrenar, vilket är nästan dubbelt fler än normalt. I nio renskötselområden kunde den fällda vargens sannolika födelserevir fastställas genom DNA-analys (bild 3). För det längsta avståndet till födelsereviret stod en varghane fälld i Sodankylä. Den var född 790 km därifrån i Kaivolareviret i Egentliga Finland. En hane född i Inarireviret i Norra Karelen hade vandrat 480 km till Savukoski. En nästan lika lång väg från sitt födelserevir, cirka 430 km, hade hanen som i januari fälldes i Posio tillryggalagt. Den hade utgått från Tohmajärvi i Norra Karelen. Den här vargen hade dessutom hunnit med en avstickare till Sverige, dit den hade vandrat med sin bror, för att i december återvända till Finland. Brodern stannade däremot i Sverige och har blivit observerad i Västerbotten. Fyra vargar som fälldes i de södra delarna av renskötselområdet hade utgått från revir i Norra Österbotten. Uppskattningen av stammen vilar på bra data Dataunderlaget för uppskattningen av vargstammen är omfattande. Det består av fyra olika datasamlingar där de viktigaste utgörs av observationerna av par och flockar som rovdjurskontaktpersonerna skriver in i Tassensystemet, och DNA-analyserna på avföringsprover och döda vargar. Vid stamuppskattningen tar vi också hänsyn till datasamlingen om den kända mortaliteten. Den är en sammanställning av viltcentralens, livsmedelsverkets, naturresursinstitutets och ett antal andra myndigheters data. Den fjärde datasamlingen består av observationerna som görs i Lukes eget terrängarbete. Som observationsmaterial för stamuppskattningen användes de flockoch parobservationer som gjordes under perioden 1.8 2021 till 28.2 2022. Det fanns totalt 3356 observationer, vilket är nästan lika många som året innan (3421). Andelen flockobservationer i årets uppskattningsmaterial var en aning mindre (46 %) än i fjolårets material (51 %). Antalet DNA-analyser som lyckades uppgick till 694, vilket utgör 67 % av de insamlade proverna. Antalet analyser som lyckades var 2,7 gånger större än antalet identifierade individer (n=251), vilket vi betraktar som ett synnerligen gott resultat. Större delen av proverna (71 %) samlades in av frivilliga. Många att tacka för mycket Vad gäller tillförlitligheten och aktualitetsvärdet ligger vårt arbete med att följa vargen i den europeiska toppen. För detta ? Vargarna som har fällts i renskötselområdet (totalt 23 individer). Enligt DNA-materialet är 9 av dem individer som vi känner från förut, samt deras utgångsrevir. är vi ett stort tack skyldiga alla frivilliga rovdjurskontaktpersoner för de tusentals observationerna inskrivna i Tassen och deltagandet i insamlingen av DNA-prover samt alla övriga frivilliga. Vi tackar också de myndigheter som har deltagit i insamlingen och gjort observationer samt institutets terrängpersonal för deras fantastiska insatser för att bygga upp den här datahelheten. Den detaljerade rapporten om uppskattningen av varg­stammen­finner­du­på­ luonnonvaratieto. luke.fi/sv/ Kända vargar som dött 2021-2022 i R Nya vargar som dött 2021-2022 i R Reviren­därifrån­vargarna­utvandrat­till­R R­=­Renskötselområdet Jägaren 4/2022 66 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 66 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 66 22.6.2022 9.31 22.6.2022 9.31
• Snart är det höst och fågeljakt! Fo to : M ar kk u Pi rt tim aa Tillstånd – en investering i naturen Försäljningen av Forststyrelsens tillstånd för hönsfågeljakt fortsätter i augusti och september. Nu säljer vi den slutgiltiga kvoten som baserar sig på resultaten av vilttriangelräkningarna. Mån 29.8 Södra, Västra och Östra Finlands områden Tis 30.8 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons 31.8 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors 1.9 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 2.9 Österbotten och Kajanaland Försäljning börjar klockan 9.00. Du kan skaffa tillstånd i Eräluvat-webbutiken och via tjänstnumret 020 69 2424. 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 67 64-67_Suden_kanta-arvio_JA?0422.indd 67 22.6.2022 9.31 22.6.2022 9.31
• Uppdaterade anvisningar ger stöd åt frivilliga Revirsamarbetet har utökats runtom i Finland situationen i området och överväga åtgärder och lösningar vid problemsituationer. I arbetsgrupperna ingår lokala representanter till exempel från jaktvårdsoch naturskyddsföreningar, kommunalförvaltning, jordbruksproducentorganisationer, myndigheter och hundhobbyorganisationer. Verksamhetsmodellen har utvecklats genom åren I nuläget finns det 32 arbetsgrupper runtom i Finland, och fler grundas i takt med att intressegrupperna i revirområdena anser att det är nödvändigt. För närvarande är 27 av grupperna verksamma, eftersom en del av grupperna pausar verksamheten då vargsituationen i området inte anses kräva aktiva åtgärder. En del av grupperna har varit verksamma mer än fem år. Hur har verksamhetsmodellen utvecklats? I många grupper har revirsamarbetet hittat sin form under årens lopp, så att alla kan mötesordningen, aktörerna känner varandra och diskussionen är mångsidig. Grupperna har tagit fram många olika åtgärder, som exempelvis att skicka pressmeddelanden till lokaltidningar, ordna träffar, utarbeta utlåtanden gällande förvaltningen av vargstammen, sprida information om förebyggande av rovdjursskador och erbjuda ett starkt stöd till insamlingen av DNA från varg. Revirsamarbetsgruppernas frivilliga verksamhet fick till en början stöd av koordinatorer finansierade av JSM åren 2016– 2018. Sedan år 2019 har samordnandet av revirsamarbetet varit en del av Finlands viltcentrals kärnverksamhet. Utvecklandet av revirsamarbetet togs även med som en del av projektet VargLIFE, inom vilket webbinarier för arbetsgrupperna har anordnats och nya anvisningar har utarbetats. Tuija Kailaste, som är med i Letala revirsamarbetsgrupp sedan fyra år, anser att utbildningsmaterialet som viltcentralens koordinator delat ut har fungerat som en bra ram för verksamheten. Möten har ändå alltid ordnats enligt behov, och med betoning på viktiga regionala synvinklar. Samarbetsgrupperna som grundats för områden med vargrevir har sedan år 2016 samlat lokala intressegrupper till diskussioner om stamförvaltningen av varg. Målet är att sprida information om varg och tillsammans hitta lösningar på eventuella olägenheter orsakade av varg. TexT Mari Lyly Bild Mari Tikkunen I stamförvaltningsplanen för varg som fastställdes år 2015 framfördes att revirsamarbetsgrupper ska grundas för områden med vargrevir. Den primära avsikten med grupperna är att främja revirspecifik stamförvaltning av varg och framföra lokalbefolkningens synpunkter. Grupperna sammankallar företrädare för olika intressegrupper för att bedöma vargJägaren 4/2022 68 68-69_Reviiriyhteistyo?ryhma?t_JA?0422.indd 68 68-69_Reviiriyhteistyo?ryhma?t_JA?0422.indd 68 22.6.2022 9.31 22.6.2022 9.31
• Samarbete ger styrka Keilaste anser att den egna arbetsgruppen fungerar smidigt, trots att verksamhet i en arbetsgrupp i sig går ut på att hitta en me­ del väg och sammanjämka olika synvinklar. – Det som motiverar till frivilligverk­ samhet är att gruppen på ett öppet och övergripande sätt hanterar vargfrågor i om­ rådet och att diskussionen förs i god anda. I arbetsgruppen klarar man av att diskutera även svåra frågor på ett objektivt sätt, säger Kailaste. Enligt henne har gruppen en bred repre­ sentation. Dessutom har man bjudit in gäster till mötena, vilket har främjat spridningen av sakkunskap mellan intressentgrupper­ na. För att skapa en helhetsbild och uppnå övergripande förståelse är det viktigt att arbetsgruppens medlemmar delar med sig av kunskap och information. – Kanske kunde gruppen i fortsättningen samarbeta mer också med andra arbetsgrup­ per i närområdet, funderar Kailaste. Kunskapsspridning en viktig del av verksamheten Liksom flera andra arbetsgrupper har även Letala arbetsgrupp ordnat ett evenemang för allmänheten i sitt område, vilket enligt Kailaste gav goda erfarenheter. Kunskaps­ spridningen har gjort skillnad. Vikten av kunskapsspridning har beto­ nats inom revirsamarbetet. I grupperna ingår aktörer som har uppdaterad information om rovdjurssituationen i området och en övergripande översikt av stamförvaltning­ en av varg och aktörernas roll, men också representanter som inte är insatta i varg­ frågor sedan tidigare. Arbetsgruppernas medlemmar har på mötena delat med sig av kunskap och information till varandra, varvid medlemmarnas förståelse för olika intressegruppers bekymmer och olägenheter har ökat. Under de senaste åren har många grupper börjat använda sig av olika lokala diskussionsforum, till exempel WhatsApp, i kunskapsspridningen. Miljöchef Tuija Kailaste representerar Letala stad i områdets revirsamarbetsgrupp. Revirsamarbetsgruppernas verksamhetsområde täcker vanligtvis minst en vargflocks revir. I samband med förändringar i revirgränserna och vargstammen anpassar sig även revirsamarbetet och en arbetsgrupp kan vid behov pausa verksamheten. Lyssna på poddcasten Sorkkia ja sarvia, och få reda på hur revirsamarbetet löper för Kalajoki-Sievigruppen och Pyhäjokigruppen. Anvisningar för revirsamarbetsgrupper I mars 2022 uppdaterade projektet VargLIFE anvisningarna till arbetsgrupperna, vilka riktar sig till såväl arbetsgrupper som medborgarna i allmänhet. Anvisningarna: ? redogör för syftena med revirsamarbetet ? ger arbetsgrupperna exempel på teman för åtgärder ? lyfter fram förslag på främjande av kunskapsspridning och utbildning, förebyggande av skador och stöd till rovdjursobservationer samt utökat regionalt samarbete, samt ? beskriver hur revirsamarbetsgrupper kan grundas i områden med nya vargrevir. Ytterligare information om projektet: www.susilife.fi TU IJA KA IL AS TE Jägaren 4/2022 69 68-69_Reviiriyhteistyo?ryhma?t_JA?0422.indd 69 68-69_Reviiriyhteistyo?ryhma?t_JA?0422.indd 69 22.6.2022 9.31 22.6.2022 9.31
• Fördelningen av hjortdjurslicenser i en samlicens I jaktlicensprocessen för hjortdjur stöter vi ofta på situationen där personerna som behöver kompletterande information blandar ihop följande två saker; a) fördelningen av licenser mellan dem som ansöker om jaktlicens och b) fördelningen av jaktlicenserna inom en samlicens. TexT Antti Siira P unkt a), det vill säga besluten om fördelningen av jaktlicenser mellan dem som ansöker är en offentlig förvaltningsuppgift som Finlands viltcentral handhar i enlighet med viltförvaltningslagen. Villkoren för beviljandet är fastställda i jaktlagen och jaktförordningen. Beträffande fördelningen inom en licenskvot har en samlicens juridiskt sett en enda ansökande, som behandlas likvärdigt med de övriga som ansöker. För punkten b), det vill säga en enskild ansökare och i det här fallet för en samlicens är fördelningen av de beviljade jaktlicenserna däremot entydigt en intern fråga för licensdeltagarna. Där har varken viltcentralen eller jaktvårdsföreningen några befogenheter. I rollen som licensbeviljare har viltcentralen inga befogenheter att besluta om antalet licenser som ansöks i en samlicens eller om fördelningen av de beviljade licenserna mellan licensdeltagarna. Om det uppstår oenighet mellan licensdeltagarna om licensfördelningen så handlar det om en privaträttslig tvist där viltcentralen inte kan ta ställning. Finlands viltcentral rekommenderar att Deltagarna i en samlicens besluter själva om fördelningen av jaktlicenserna. KE IJO VÄ ÄN ÄN EN Jägaren 4/2022 70 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 70-71_Lait &Luvat_JA?0422.indd 70 70-71_Lait &Luvat_JA?0422.indd 70 22.6.2022 9.32 22.6.2022 9.32
• JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Flyttvägens sak är vår F lyttfåglarnas återkommande vårflyttning till nordliga häckningsområden och höstflyttningarna tillbaka till övervintringsområdena är ett otroligt naturfenomen. Fåglarna överskrider gränserna för stater, folk, kulturer och förvaltningar. Längden på flyttvägarna överskrider den mänskliga vardagen – och de enskilda jaktområdena – med tusentals kilometer. Kanhända överskrider flyttfåglarna också jägarnas och viltvårdarnas känsla av ägande på ett annat sätt än stannfåglarna. Fågeln som vi på hösten följer med hagelgeväret – inte vet vi varifrån den kommer eller vart den är på väg. Men om jägarna i länderna utmed flyttvägen jagar som om det inte fanns någon nästa vår så upphör kanske vårflytten helt och hållet! Ansvaret för våra flyttande naturresurser är gemensamt och berör oss alla. Därför har ju det internationella avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA) kommit till. Bilagorna i avtalet uppdateras med tre års mellanrum och då bedöms också jaktens hållbarhet utmed hela flyttvägen. Men det här arbetet befinner sig ännu i början och Finland kunde ta en ännu aktivare roll. Avskjutningsanmälningarna, vingproverna, insamlingarna av sädgåsbilder, ringmärkningarna och GPS-sändarna har redan gett oss mängder av banbrytande information. Vi är skyldiga alla de tusentals frivilliga viltinventerarna och alla som skickar in viltdata ett stort tack! Men flyttvägarna ruvar fortfarande på många olösta mysterier! Här i vårt land ger sjöfågelinventeringarna färska data om stammarna innan jaktsäsongen ens har börjat. Jaktlagens 38 § ger oss – även med europeiska mått mätt – exceptionella befogenheter att reglera jakten, exakt och i realtid. I andra länder utmed flyttvägen räknar man fåglarna under jakten eller efteråt, på vintern. Även detta är viktigt. Inventeringsinformationen från häckningsområdena och övervintringsområdena bör kombineras med avskjutningsdatan för att vi ska kunna göra prognoser för utvecklingen. För sjöfåglarnas del befinner sig Finland i nyckelställning eftersom vi för flera arters del har de betydelsefullaste häckningsområdena i EU. Det är viktigt att förvissa sig om att avskjutningen för de svaga arternas del inte blir för stor utmed flyttvägen, varken här eller någon annanstans. Först Oma riista – därefter de sociala medierna Nuförtiden delar jägarna med sig av glädjen över en fällning med ord och bilder i de sociala medierna, direkt efter skottet. Men du glömmer väl inte den lagstadgade fällningsanmälningen som ska göras för ett stort antal arter? Alltså; det första du ska göra vid det fällda viltet är att logga in på Oma riista och anteckna fällningen så den officiella delen blir avklarad. Fällningsanmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen för de här djuren: rådjur, vildsvin, iller, grågås, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. deltagarna i en samlicens på förhand kommer överens om sådant som ansökningen och fördelningen, jaktarrangemangen, hur eventuella tvister ska hanteras, beslutsfattandet och behörigheten. Finlands viltcentral har tagit fram en avtalsmodell för samlicenser. Den är enbart riktgivande och kan efter behov kompletteras och anpassas efter samlicensens behov. https://riista.fi/sv/jakt/ansokning-om-licenser-och-dispenser/blanketter-for-jaktlicens/hjortdjur/ Jaktlagen 30 a § om samlicenser Jaktlicens enligt 10 och 26 § samt dispens enligt 41 § kan sökas gemensamt av flera sökande och beviljas då gemensamt till dem (samlicens). I ansökan och beslutet om samlicens ska det fastställas vem som i förvaltningsmässigt hänseende innehar licensen. Om samlicens beviljas för jakt på fler än ett djur, kan licenshavarna komma överens om hur samlicensen fördelas mellan dem. Var och en av licenshavarna i en samlicens ska iaktta de skyldigheter för jaktlicenshavare som föreskrivs i denna lag och med stöd av den. K lumn 71 Jägaren 4/2022 70-71_Lait &Luvat_JA?0422.indd 71 70-71_Lait &Luvat_JA?0422.indd 71 22.6.2022 9.32 22.6.2022 9.32
• Uusi yhteinen sovellus Tracker-, Ultracomja BBark -pantojen seurantaan ilman erillistä ristiinpaikannuslisenssiä Uudistunut ryhmätoiminto ja yhteiset ryhmät Ultracom NEXT -sovelluksen kanssa Monipuoliset Safety -ominaisuudet koiran, metsästäjien ja muiden luonnossaliikkujien turvallisuuden lisäämiseksi Nyt saatavilla myös sovelluksen ilmaisversio Tutustu myös uusiin Trackerja Ultracom -tuotesarjan pantamalleihin • • • • • www.tracker.fi Nyt ladattavissa uusi Tracker -sovellus! Lataa tästä ilmaisversio: 72-73_Era?ilmoitukset_JA?0422.indd 72 72-73_Era?ilmoitukset_JA?0422.indd 72 22.6.2022 9.33 22.6.2022 9.33
• Kuusamo, stuga + tillstånd, 0400-281 229. Höns-, andoch harjakt, www.metsastyspalvelut.com, Reisjärvi, tfn 044 5410 437, Norra Österbotten. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. WWW.FASAANITILA.NET, Hundutbildning från 50 € / dygn. Även fasan. Forssa. Mäntyrinne samfällda skog säljer tillstånd för skogshöns och småvilt i sina marker. www.lapinriistatila.fi, 040 7084 913 / Similä. Vi ordnar fasanjakt i Kittilä. Egen uppfödning, www.lapinriistatila.fi, 040 7084 913, Similä. Extra fin andjakt i Rantasalmi på gårdens marker, från 20.8. Inkv i tvåpersoners rum. Som paket med full service för företag och grupper. Ring 045 1111 388. HUNDAR Valpar av finsk stövare f 11.4 efter drivande föräldrar. Far UCH, BCH. Tfn 044-707 7701. Valpar av norsk älghund. Uthålliga fina föräldrar. Förfr S. Kastepohja, tfn 0400 480 822. Tikvalpar av jämthund, f 7.4, www.pihlajaharjun.fi, 050 3005 869. Jämthundsvalpar efter BCH-föräldrar till aktiva hem, 040 771 9272. Tikvalpar av jämthund, far Rokkapalon Renttu, mor Kilpimäen Bisse, tfn 0400 745 262. Valpar av finsk spets, 044 0490 777. 3 mån gammal hanvalp, finsk stövare, 044 2668 024. UTHYRES Uthyres jaktstuga i Sonkajärvi, vid statsmarker och vandringsleden Volokinpolku. Juha Korhonen, 0500 571 040. Jakt i Ilomants. 6 pers stuga m bastu. Nära till statsmarker. Tfn 0400 193 783. Vi hyr ut jaktföreningens stuga i Rautavaara, www.rautavaaraneramiehet.net. I Akujärvi i Ivalo en tomt med fiskerätt, väg fram. Tfn 0400 927 941. Hagelgevär 12/76, som nytt! Tfn 0400 600 613. Sako TRG 308 rst för fågel och rådjur, Sako 22 LR, Husqvarna kal 16, Tikka enpipig kal 16, tfn 045 6731 043. Rymligt egnahemshus i Hyrynsalmi nära Ukkohalla, Hallanmaantie 2. Byggt 1956, förfr. tfn 040-7558 477 / Matti Hiltunen. Begagnade vapen och tillbehör i gott skick, porinase.fi, 040-5417 308. Egnahemshus i Luhanka vid fina jaktoch fiskemöjligheter. Medlemskap i förening möjl. 040 7610 237, bp 93 t €/offert. Benelli 12/70 & studsare Sako 5,7. Förfr tfn 050 5165 601. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Däck för terräng och 4x4, www.riekko.eu. KÖPES Jordbruk eller skogsfastighet 20-200 ha, seppo.wahlberg@elisanet.fi, tfn 050 2007, max 100 km från Tammerfors. Spara annonsen! Köper ett Mauser / Sako gevär 9,3x57 js, 0400 835 290, har tillstånd! Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040 5465 995. Köper en Baikal Sever 20 / .22WMR. Tfn 045 6099 950. Vi köper flodkräftor! 040-6361 665, Krustas Oy JAKT Privat stor skogsfastighet och tillgång till statsmarker i Tervola. Prima stuga och catering, atv. Gott om hönsfågel. 0400 930 199. Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi 040 1913 200, 0400 882 871. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Esa Kemppainen, 050 5630 169, www.trofeet.fi. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, 045 3303 417. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 4139 606, Kempele. Jägare ohoj! Vi syr hattar, tumhandskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 5004 233, Turkisatelje. PERTUNMAAN ARTESAANISAVUSTAMO. Fråga efter vårt frystömningserbjudande! Grillkorv, knackkorv, konserver, wurst, basturökt. Avhämtning efter avtal i Lahtis, Hyvinge, Mäntsälä, Askola, Borgå, Liljendal och Kouvola. Jarno / 040 8267 709. UTHYRES Boende i nordvästra Suomussalmi, se www.naljanganmetsastajat.fi. Natursemestra i Kajanaland; lomalaattaja.fi. Jakt i Kittilä, nettimökki.com, 12073. Hirvaskosken Kartano i Pudasjärvi kan hyras av hela jaktsällskap. Gården ligger nära statens jaktmarker. Hundar kan inkvarteras i det fd stallet. www.hirvaskoski.fi, tfn 040-5318 118. Boka vår Apaja-stuga i Simojärvi i Ranua, tfn 0400 193 351. SÄLJES Värmeisolerade hundkojor, odelad 350 € och tvådelad 460 €. Tfn 06-4534 333. Mera info på www.koirankoppi.fi. 45 år i branschen! Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Goredräkter och kängor, Ultracom GPS-pejlar, kikare, skidor mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM, med buss och post. Tikka M65 magasin, 308/ 30-06, 040 7581 366. Valpar av finsk stövare efter BCH föräldrar till rimligt pris. Tfn 0400-198 507. Säljer sydafrikanska vilttrofeer och ett parti skinn. Tfn 044-3606 285. Tikka 7 mm rem mag kahles kikare. Tfn 040 3666 805. Uppstoppat älghuvud med 13 taggar. Tfn 040 5645 261. Ärter för viltet i 25-500 kg säckar, 0400-702 723. Erätapio burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Säljer en HC veckoandel v 40 (lö-lö) i Kuusamo. Lämplig för ett 2-4 pers jaktsällskap. Tfn 050 3232 560. asetalvitie.fi. Ring Matti, 0500-526 008. Vapen, patroner, optik, vapensmedsarbeten mm. KESKI-POHJANMAAN AMMATTIOPISTO tule opiskelemaan riistalinjalle Hae jatkuvassa haussa ? www.kpedu.fi/perho Metsästyksestä ammatti? Opiskele luontoohjaajaksi Perhossa! Jägaren 4/2022 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2022 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2022 utkommer den 9 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 17 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 72-73_Era?ilmoitukset_JA?0422.indd 73 72-73_Era?ilmoitukset_JA?0422.indd 73 22.6.2022 9.33 22.6.2022 9.33
• VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA: Under tiden 30 juli till och med den 6 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE: Lördagar 30 juli till och med den 27 augusti kl. 10.00–13.00. Tisdagar 2 augusti – 23 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 5 juli – 26 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109). Kungörelse angående älgskytteprov 2022 Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Nu även kortbetalning. Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. I samband med genomförande av provet ska giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Då alla banor nu har elektronisk markering är användning av helmantlad ammunition önskvärd. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 6 augusti till och med den 3 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA: Under tiden 30 juli till och med den 10 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Nu även kortbetalning. VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS: Under tiden 23 juli till och med den 10 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 26 juli till 23 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan H AN N U HU TT U Jägaren 4/2022 74 Åland 74-75_A?land_JA?0422.indd 74 74-75_A?land_JA?0422.indd 74 22.6.2022 9.34 22.6.2022 9.34
• Kungörelse angående praktiskt bågskytteprov 2022 Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I FINSTRÖM, VANDÖ: Den 3-4 juli är banan öppen för bågskytteprov kl. 14.00–18.00. Anmäl i förväg till Kurt Blomqvist: Tel: +358 457 3424668 Skjutbanans adress är Vandövägen 262. I samband med det praktiska provets avläggande ska uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax ? Miljö och natur ? Jakt och viltvård ? Beslut och lagstiftning ? Riktlinjer för jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN H AN N U HU TT U Åland Nr. 4/2022 71. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 9.9.2022. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman, Tero Salmela och Markku Pakarinen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2022/Jag22_04 Pärmfoto: Erik Mandre/Getty ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: 75 Jägaren 4/2022 EU Ecolabel : 74-75_A?land_FIX_JA?0422.indd 75 74-75_A?land_FIX_JA?0422.indd 75 23.6.2022 13.27 23.6.2022 13.27
• KAIKKI, MITÄ VAADIT TÄHTÄINKIIKARILTASI. UUSI BLASER B2 -OPTIIKKA PÄIVÄ JA HÄMÄRÄMETSÄSTYKSEEN. VALMISTAJA BLASER. VALMISTETTU SAKSASSA. YKSINKERTAISESTI LOISTAVA. UUSI N ou da ta m et sä st ys lak ia kä yt tä es sä si lis äla itt ei ta , ku te n läm pö ka m er ao pt iik ka a. A se ita ja pa no ks ia m yy dä än va in lu va nh alt ijo ille . Ku va n as e va lin na isi lla lis äv ar us te illa . © 20 22 BLA_B2_Zielfernrohre_Anzeige_ATGs_210x275mm_FIN.indd 1 BLA_B2_Zielfernrohre_Anzeige_ATGs_210x275mm_FIN.indd 1 10.06.22 10:58 10.06.22 10:58 76_Ilmoitus_JA?0422.indd 76 76_Ilmoitus_JA?0422.indd 76 22.6.2022 9.35 22.6.2022 9.35