• RINGDUVAN – EN FRAMGÅNGSSAGA DEN SVAGA ÄLGSTAMMEN KRÄVER ÅTGÄRDER ETT FORSKNINGS­ FAKTUM: JAKTEN HAR GOTT RYKTE JAKTÅRET 2023 – 2024 JAKTTIDERNA OCH BEGRÄNSNINGARNA 4/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0423.indd 1 01_Kansi_JÄ0423.indd 1 20.6.2023 8.49 20.6.2023 8.49
• 22 Ringduvan – en vinnare 30 Vitsvanshjorten är ett värdefullt vilt 52 Ordning och reda på andbulvanerna JAKT 16 Nordamerika: Jägarna är sjöfåglarnas väktare 18 Ett Via Dolorosa mitt i duvparadiset 26 Markägarna och jägarna är bekymrade – tar älgjakten slut? 44 Olika platser för duvjakt 52 Ordning och reda på andbulvanerna 56 Viltrecept a la Micke Björklund 58 Gott med grillat VILTET 22 Ringduvan – en vinnare 30 Vitsvanshjorten är ett värdefullt vilt 38 Av kärlek till viltet 48 Försommaren är älgkalvarnas tid 50 Motflerartsförvaltning 66 Uppskattningen av vargstammen 2023 68 Ersättningar för kolbindning skulle gynna det viltvänliga skogsbruket 70 Från valp till jakthund 72 Säkerheten framför allt AKTUELLT 5 Nyheter 10 Jakttiderna och -begränsningarna 34 Ungdomsredaktionen 40 Finländarna är positivt inställda till jakten 54 Brott & Straff 60 Jv-föreningarna är betydande skjutbaneadministratörer 62 Skjutbanorna i medvind 73 Jakt och jägare 75 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 65 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 64 Fördelningsgrunderna för jaktlicenser för hjortdjur Jägaren 4/2023 2 Innehåll 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 2 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 2 20.6.2023 8.50 20.6.2023 8.50
• 58 Gott med grillat 10 JAKTTIDERNA OCH -BEGRÄNSNINGARNA 2023-2024 Skymningsjakten på sjöfågel blir kanske förbjuden Finländarna ställer sig positiva till jakten V art femte år görs en undersökning av finländarnas inställning till jakten. Även den här gången är resultatet intressant och viktigt eftersom vi behöver markägarnas stöd och den stora allmänhetens godkännande för att kunna fortsätta. Kärnan i resultatet är denna; 60 procent av finländarna ställer sig positiva till jakten, 27 procent är neutrala och bara 12 procent är negativa. Undersökningen undersökte också några andra frågor, som vi presenterar här och i kommande nummer. I undersökningen framträdde den stora allmänhetens stöd för naturvårdsarbetet som jägarna uträttar och ett intresse för att konsumera viltkött om sådant skulle finnas på butikshyllan till ett rimligt pris. Resultatet speglar erfarenheter i utlandet; exempelvis i Nordamerika är jaktens godtagbarhet starkt knuten till att bytet tas till vara som mat. Det här stöder också vårt traditionella tänkesätt, att allt vilt vi fäller i naturen ska hanteras med respekt och tas till vara med största omsorg. Trots att vi numera lever i ett teknologiskt samhälle har principen om att respektera viltet inte förändrats. Lägg också märke till att andelen svarare med en negativ inställning till jakten har ökat med två procent och att andelen svarare med en neutral inställning har ökat med tre procent. Detta beror säkerligen delvis på polariseringen av det offentliga samtalet och på negativa bieffekter, som att olagligheter och brist på god jägarsed har funnit vägen in i samtalet. Från detta bör vi alla ta avstånd! En majoritet av den stora allmänheten bildar sin uppfattning om jakten genom jägare som man känner. Pressen och televisionen kommer på följande plats i listan över informationskällor. Det här förpliktigar oss alla. Jakten är vårt intresse och den lever och utvecklas med bilden som var och en av oss ger av den. Skördetiden närmar sig för oss jägare. Vi ska vårda vårt kunnande, våra hundar och vår utrustning. Vi ska sörja för säkerheten och bära vårt ansvar, och koncentrera oss på de viltarter som tål att beskattas. På det viset bygger vi jägare en ljusnande framtid! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 4/2023 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 3 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0423.indd 3 20.6.2023 8.50 20.6.2023 8.50
• H istoriskt sett har jakten varit nödvändig för människans överlevnad. Även i nutid har jakten en koppling till näringslivet genom regleringen av djurstammarna och skyddandet av husdjuren. Men för en majoritet är jakten inte en nödvändighet utan ett kärt intresse. Så varför jaga? Vad får en människa att använda sin begränsade fritid till att ströva i skogen med ett gevär i händerna? Jag ställde frågan till några jägare i den yngre generationen. Samtliga är stadsbor med föräldrar som inte jagar. De hade hittat till jakten i vuxen ålder utan några jaktliga familjetraditioner. Vad är det som år efter år får dem att söka sig till jakten? Jag fann sex svar på frågan. Kontakten med naturen framträdde som ett grundläggande tema. För att finna livet som du vill ha måste du bli ett med naturen och kunna läsa naturens språk. Den som promenerar är en åskådare medan den som jagar måste ta sig fram med öppna sinnen och kontinuerligt spana efter olika ljud, terrängformer och rörelse. Måste ingå i naturen. Efter ett par tysta och orörliga timmar på passet är upplevelsen meditativ naturen har accepterat dig som en del av sig, och fåglarna och gnagarna rör sig obekymrat runt omkring dig. Jakten leder dig djupt in i naturen – till stunder och ställen som du aldrig annars skulle uppleva. Ett prima jaktsällskap är likaså avgörande. Där fäster man sig inte vid vad kamraterna jobbar med i det civila utan envar löser in sin plats med sina meriter som jägare. Att tillsammans jobba för ett gemensamt mål, framgångarna och motgångarna, och de gemensamma måltiderna och nätterna i skogen skapar en djup sammanhållning. När jaktkamraterna efter en lång dag samlas för att äta och fira dagens jakt så är den delade glädjen och den starka samhörigheten påtagliga. Man kan inte heller påstå att inte själva jagandet skulle ha en dragningskraft. När jägaren har lyckats läsa naturens tecken rätt och viltet närmar sig siktet, då skärps sinnena, adrenalinet pumpar och närvaron är total. Världen runt omkring försvinner och kvar finns bara jaget och bytet. I den stunden har jägaren kontakt med sin inneboende uråldriga jägarinstinkt. Dessutom är jakten en syssla där man ständigt lär sig och utvecklas. För den som i början strövade i skogen blind och döv är det en oerhörd upplevelse att börja förstå naturen och var de olika viltarterna har sin gång. Samtidigt innebär varje ny art en omstart från ruta ett. Att jaga tjäder är någonting alldeles annat än att jaga rådjur. Tillsammans med en jägarkollega som bor på orten och har decenniers erfarenhet kan man i de nya jaktmarkerna skapa sig en förståelse för hur de olika arterna beter sig i den här trakten. När det kommer till kritan är jakten det mest etiska sättet att konsumera kött. I stället för att plocka en maskinellt plockad och vacuumförpackad höna uppfödd i bur ur frysdisken har djuret som du har fällt fått leva i frihet i naturen. Jägaren kan överblicka hela processen ända fram till tallriken, vilket ofta väcker ett kulinariskt intresse. Efter hand som frysen fylls på känns det fint att kunna bjuda sina vänner på bästa tänkbara middag, lagad på egenhändigt jagat kvalitetskött. Slutligen finns det också någonting nästan heligt närvarande i jakten. En av mina vänner medgav att han inte var det minsta troende, men att jakten hade blivit som en nästan religiös ritual i hans liv: – Det är som en helig rit; vi åker och jagar, och hoppas att Tapio ska skänka oss lycka. När skogens gudar visar sin välvilja respekterar vi bytet och offrar en liten sup åt Tapio som tack. Vi står i förbindelse med mänsklighetens uråldriga traditioner och själva fundamentet för att vara människa. Vi äter inte för att överleva utan befinner oss överraskande nära levnadssättet som rådde här i landet under förflutna årtusenden. Människan var ödmjuk inför naturen, som var så mycket större än hon själv. Vi utförde våra riter för att hedra naturen, som ett element i livets heliga kretslopp. FRANK MARTELA Skribenten är docent i välfärdspsykologi och forskar i lycka och livets mening på universitetet Aalto. Varför jagar du? Jägaren 4/2023 4 Gästskribenten 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 4 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 4 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• en liksidig triangel med en total längd på 12 kilometer. Tre inventerare går i bredd och bokför samtliga skogshöns som flyger upp inom ett 60 meter brett stråk. Inventeringarna görs av frivilliga jägare. Under de senaste åren har ungefär 6 000 personer ställt upp för sommarinventeringen och de har räknat tusen vilttrianglar. Sommarinventeringen av vilttrianglar är koncentrerad till skogshönsen medan vi på vintern räknar spåren efter jaktbara däggdjur. SOMMARINVENTERINGEN AV VILTTRIANGLAR NÄRMAR SIG I år pågår inventeringen av vilttrianglar från 22 juli till 6 augusti. Den inkluderar arterna tjäder, orre, järpe och ripa samt morkulla, skogshare och björn. V i rekommenderar att inventeringen görs under de två första veckorna, alltså före det sista veckoslutet. Resultaten bildar underlag för jaktförordningen och då hinner de säkert med. För att resultaten ska vara färska rekommenderar vi att de skickas in på webbplatsen oma.riistakolmiot.fi. Triangelinventeringarna görs i månadsskiftet juli-augusti och visar tätheterna för skogshönsen och hur de har lyckats med häckningen. Fjolårets inventering visade att skogshönsens tätheter låg kvar på samma nivå som året innan. För både tjädern och orren blev de vuxna fåglarna fler tack vare den goda produktionen av ungar sommaren 2021. Höstens jakttider bestäms utifrån inventeringsresultaten så fort inventeringen har avslutats. Förordningen för jakttiderna på skogshönsen skickas ut på remiss under den senare halvan av augusti och den slutliga förordningen träder i kraft strax innan jakten på skogshönsen börjar. Du finner jakttiderna på webbplatsen riista.fi och i Jägaren på nätet. Resultattjänsten och artpresentationerna flyttar efter hand till webbplatsen https://luonnonvaratieto.luke.fi/ > svenska. I skrivande stund finner du på den nya webbplatsen graferna och tabellerna för både sommaroch vinterinventeringen. Inventeringen görs av frivilliga Vilttrianglarna är fasta rutter i terrängen för inventering av skogsvilt. En vilttriangel är YTTERLIGARE INFORMATION: • riistakolmiot@luke.fi > svenska • riistakolmiot.fi > svenska • luonnonvaratieto.luke.fi > svenska TU O M O TU RU NE N Jägaren 4/2023 5 Nyhet r 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 5 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 5 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• Olagligheter i älgskogen I massmedierna har vi kunnat följa med hur en omfattande undersökning av tjuvjakt framskrider. Fallet handlar om ett savolaxiskt jaktsällskaps älgjakter i Kajanaland och började nystas upp när det uppdagades skillnader mellan de faktiska fällningarna och de anmälda. Tack vare ett utomordentligt samarbete mellan polisen i östra Finland, gränsbevakningen och forststyrelsens jaktövervakare utvidgades undersökningen till att omfatta olagligt dödande av stora rovdjur och djur som är fridlysta enligt naturvårdslagen. Enligt nyheterna har tiotals personer varit involverade i olagligheterna. Verksamheten har alltså varit både organiserad och systematisk. Å jägarnas vägnar riktar jag ett varmt tack till de ovannämnda myndigheterna för att de skyldiga kommer att lagföras. En verksamhet av det här slaget är sämsta tänkbara reklam för jakten som enligt en färsk undersökning åtnjuter ett stort förtroende bland finländarna. Hur förkastligt det än är att tjuvjaga så borde vi diskutera och analysera orsakerna till de här olagligheterna. Kan det vara ett symptom på att allting inte står rätt till i folkets djupa led? Kan ett av skälen vara en djup frustration över rovdjurspolitiken i vårt land och domstolarnas beslut om dispenser för stora rovdjur? Det finns många som inte begriper att i Sverige, som följer samma EU-bestämmelser, så fungerar den stamvårdande jakten medan domstolarna här i Finland gör klart strängare tolkningar av lagen. Likaså är det begripligt att jägarna oroar sig för att förlora sin jakthund i en vargattack. Det finns säkerligen många orsaker, men i samtal med jägare är det de ovannämnda skälen som gång på gång blir nämnda. Men oavsett orsaken så är det ett faktum att ingenting blir bättre av att bryta mot lagen det gör enbart enorm skada för vårt intresse, jakten! TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Andbonuset – ett förmånskort för jägare Den finska viltvårdsstiftelsen (Suomen Riistanhoito-Säätiö) lanserar ett förmånskort som stöder inhemska livsmiljöer, sjöfåglar och våtmarksarter. Andbonuset är digitalt och i kraft 12 månader i taget. För inköpspriset får kortinnehavaren tillgång till vissa exklusiva förmåner. Intäkterna från förmånskorten går via viltvårdsstiftelsen till iståndsättningar av livsmiljöer för sjöfåglar. Ytterligare information finner du på viltvårdsstiftelsens webbplats: riistasaatio.fi Kom ihåg OFU-repetitionsutbildningen För somliga examinatorer för skjutprov och jägarexamen, jaktövervakare och jf-föreningsrepresentanter vid terrängbesiktningar av viltskador upphör den femåriga utnämningen. Kontrollera hur det förhåller sig för dig under ”Egna uppgifter” i nättjänsten Oma riista. För att kunna fortsätta med uppdraget krävs det en ny utnämning, vilket i sin tur kräver att du går en repetitionsutbildning före den sista juli. Repetitionskursen sköter du i första hand själv på webbplatsen viltinfo.fi. Logga in med ditt Oma Riista-lösenord för att komma till den officiella repetitionsutbildningen i vyn för kurser. Repetitionsutbildningen är öppen enbart för personer vilkas uppdrag går ut den sista juli. För jaktvårdsföreningarnas nya OFU-funktionärer ordnas utbildningarna på distans på nätet eller som närstudier. Datumen för utbildningarna läggs ut i händelsekalendern på riista.fi (https:// riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang/). Den som så önskar kan också gå repetitionsutbildeningen på ett webbinarium. Jaktvårdsföreningens styrelse föreslår personen som har gått utbildningen till uppdraget och Finlands viltcentral fattar utnämningsbeslutet. För en jaktvårdsförenings företrädare vid terrängbesiktningar av viltskador finns inget lagstadgat utbildningskrav, men även för det här uppdraget ska jvf föreslå personerna som utnämns i stället för dem som avgår. Ytterligare information om utbildningarna finner du på riista.fi/ sv/jakt/sok-evenemang/ eller kontakta viltplaneraren i din region. Repetitions­ kursen sköter du i första hand själv på webbplatsen viltinfo.fi K lumn Jägaren 4/2023 6 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 6 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 6 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• @nierra_pohjanpystykorva Kaisu Pulju bor i Sodankylä och är året om på språng med sin nioåriga norrbottenspets Nierra. ”Nierra har varit i gång med mig i hela sitt liv. På vintrarna skidar vi sisådär 1000 kilometer och där emellan cyklar vi. Inga pauser här inte, jag vill att hon ska vara i form när jaktsäsongen börjar. Nierra har inga bekymmer med skidandet eller cyklandet. När vi cyklar löper hon snyggt bredvid och är inte rädd för cykeln eller trafiken. Jag har en cykelstång för kopplet. Nierra är alldeles uppenbart begåvad och det går framåt på alla fronter; när vi motionerar och när vi jagar och på fågelskallprov. Min jaktkamrat, fågelskällaren Nierra!” ANTALET ÖVNINGSSKOTT MED GEVÄR PER ÅR 25 000 000 AKTUELLT Jägaren ? Ett nytt jaktår börjar. Kontrollera i tjänsten Oma riista att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ? Du kan skriva ut inbetalningskortet för jaktvårdsavgiften i tjänsten Oma riista. ? Anteckna genast samtliga fällningar och observationer i viltloggen. Då sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen /jaktlaget / licensinnehavaren. ? Kolla att du har laddat ner den senaste versionen av appen i telefonen. Föreningens eller jaktlagets kontaktperson ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera ändringarna i områdesinformationen. ? Skapa jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utse jaktledarna och koppla licensen till grupperna. Licensinnehavaren ? Fördelar jaktlicenserna för hjortdjur mellan deltagarna. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12-16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Rätt skruv ger säkra konstruktioner Säkerhetsoch kemikalieverket (Tukes) har fått anmälningar om tillbud där användningen av fel typ av skruv har orsakat att ställningar och konstruktioner av trä har rasat. Tukes har fått kännedom om flera fall där dessa lösviktsskruvar i korrosivitetsklass C1 avsedda för torra inomhusutrymmen har använts för bärande tillfälliga och permanenta träkonstruktioner utomhus. Även jakttorn för älgjakt har rasat som en följd av att skruvförband har gett efter. I konstruktioner utsatta för väder och vind räcker det alltså inte med ”vanliga” elförzinkade skruvar. För tryckimpregnerat virke är RST eller syrafast skruv det rätta valet. Korrosivitetsklassen bör vara minst C3 när det är fråga om tryckimpregnerat virke och finländska väderförhållanden. Jägaren 4/2023 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 7 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 7 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• Anteckna dina observationer av sjöfåglar! Vi behöver veta mera om utbred­ ningen för de häckande fåglarna här i landet och du kan hjälpa oss genom att anteckna dina observa­ tioner i Oma riista. Antecknandet tar bara 15 se­ kunder och du behöver inte åka iväg någonstans. Dina vardagliga observationer på sommarstu­ gubryggan, i blåbärsskogen eller på fisketuren är redan de till stor hjälp. Om intresset räcker till kan du åka till någon plats där det finns mycket fåglar att observera. Anteckningarna i Oma riista om par, bon och kullar läggs in i ett rutnät om 10 x 10 km i den pågående fågelatlasen. Den exakta platsen för observationen och dina personuppgifter skickas däremot inte vidare. Resultaten från sjöfå­ gelinventeringarna går automa­ tiskt vidare till fågelatlasen. Så här enkelt är det att anteckna en observation i Oma riista: (Kolla att du har den senaste versionen om du gör det i mobilappen) ? Ny observation ? Välj arten du har observerat ? Välj en beskrivande obstyp ? Om du ser ett sjöfågelpar, välj obstypen par ? Om du ser en kull, välj obstypen kull och ange antalet fåglar (honan + ungarna) ? I mobilversionen fyller appen automatiskt i positionen, datumet och tiden; på nätet gör du det själv ? Kolla att positionen anger de observerade fåglarna ? Spara Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 31.8 ASTI. 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 13.6.2023 10.55 13.6.2023 10.55 Nyheter för jaktföreningar i Oma riista Funktionerna för jaktföreningar hittar du i Oma riista i vyn för statistik. Där kan du ta fram ny information om viltet i föreningens marker, exempelvis för sommar­ och vintermötet. Fällningarna som föreningens med­ lemmar och jaktgäster antecknar i Oma riista ingår i de nya och mera omfattan­ de fällningsrapporterna som det går att bearbeta efter ens egna behov. Du kan överskådligt se exempelvis de fällda orrarna som en tidsserie. Nytt är också rapporterna om hur uppskattningen av antalet kvarståen­ de klövdjur efter avslutad älgjakt har utvecklats sedan 2016. I Oma riista finns dessutom nu möjligheten att spara information om antalet hjortar vid räkningen på våren. Beträffande viltvården kan förening­ ens kontaktperson numera anteckna de vilt­ och naturvårdsarbeten som med­ lemmarna gör. Efter hand som åren går så kan man genom rapporterna jämföra variationerna mellan olika år. ? Anmälningen om avslutad jakt visar att antalet bebodda bävervinterbon befinner sig i stadig tillväxt. Närmare information om de nya funktionerna hittar du i tidningen Jägaren på nätet, under aktuellt för juni­juli i år. Jägaren 4/2023 8 Nyhet r 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 8 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 8 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 31.8 ASTI. 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 896209_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_210x275.indd 1 13.6.2023 10.55 13.6.2023 10.55 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 9 4-9_Uutiset_JÄ0423.indd 9 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• OBLIGATORISK AVSKJUTNINGSANMÄLAN J ordoch skogsbruksministeriets förordning är ute på remiss. Om det inte görs några ändringar i utkastet så kommer jakten på sjöfågel i fortsättningen att vara tillåten endast under dygnets ljusa tid. Enligt utkastet är jakttiden bunden till solens uppgång och nedgång på det viset att jakten får inledas en timme före soluppgången och ska avslutas en timme efter solens nedgång. Se efter i förordningen när den har trätt i kraft! Det lättaste sättet att se efter om förordningen har trätt i kraft är att kontrollera jakttiderna på webbplatsen riista.fi. Om förordningen träder i kraft gäller den för jaktåren 2023 till 2026. Solens uppgång och nedgång Tiderna för solens uppgång och nedgång på orten där du jagar finner du på meteorologiska institutets webbplats www.sv.ilmatieteenlaitos.fi > Väder och hav. Du kan också ladda ner meteorologiska institutets väderapp i telefonen. Stöder de utsatta sjöfågelarterna Det är inte ovanligt att olika sjöfågelarter liknar varandra till kroppsform och storlek. I svag belysning är det också för erfarna jägare svårt att se skillnaderna. I många Skymningsjakt på sjöfågel föreslås bli förbjudet GE TT Y IM AG ES länder har man insett det här och har begränsat jakten i skymning. Det är jordoch skogsbruksministeriets avsikt med den här förordningen att stöda de utsatta arterna. Jakttid rna 2023–2024 Skott ? träff ? anteckning i Oma riista! Rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtan, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake samt sothöna. För de här arterna ska fällnings anmälan göras till Finlands viltcentral. Dessutom omfattar skyldigheten även brunand och småskrake, för vilka ett tidsbestämt jaktförbud gäller. Gör fällningsanmälningen genast efter fällningen så blir den inte glömd. Lagen kräver att anmälningen ska göras inom 7 dagar. Uppge följande: ? Datum och kommun för fällningen ? Art och antal ? Jägarens namn och jägarnummer ? För vildsvin och rådjur dessutom kön och uppskattad ålder ? För vildsvin även platsens koordinater Det enklaste är att göra anmälningen i Oma riista. Du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Syftet är att precisera informationen om jakten på de arter som är fåtaliga och försvagade för att kunna bedöma jaktens hållbarhet. Viltinformationen bildar underlag för den hållbara jakten och jaktens kontinuitet. KONTROLLERA före jakten begränsningarna för skymningsjakten, sothönan, småskraken, sädgåsen och grågåsen! Jägaren 4/2023 10 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 10 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 10 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• JAKTTIDERNA 1.8 2023 – 31.7 2024 Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, ripa, järpe, dalripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 8.9 2023. ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Gräsand, kricka, årta*, bläsand*, stjärtand*, skedand*, vigg*, knipa Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 sothöna* PÅ REMISS osäker Brunand* Fredad i hela landet Se www.riista.fi Alfågel* I havsområdet 5 alfåglar/dygn, i övriga landet fredad 1.9 – 31.12 Småskrake* PÅ REMISS osäker Se www.riista.fi Storskrake* Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder*, guding Höstjakt förbjudet 1.6 – 15.6 Grågås PÅ REMISS osäker Se riista.fi Sädgås* PÅ REMISS osäker Se riista.fi Kanadagås Hela landet på åker Hela landet 10.8 – 20.8 kl 12 20.8 kl 12.00 – 31.12 Morkulla Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Orre Kontrollera jakttiden Se riista.fi Järpe Kontrollera jakttiden Se riista.fi Tjäder Kontrollera jakttiden Se riista.fi Ripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Fjällripa Kontrollera jakttiden Se riista.fi Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 29.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 29.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.11 – 29.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland I övriga landet 1.8 – 30.4 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller* Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 29.2 1.12 – 29.2 ART OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID DISPENSTID Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Östersjö­ vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 1.8 – 31.12.2023 16.4. – 31.12.2024 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi. 16.4 – 31.12 Vildsvin* Hela landet 1.8 – 31.7. Sugga med ungar är fredad 1.3 – 31.7. Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski Vaktjakt i övriga landet I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 1.9 – 20.9 1.9 – 6.10 1.9 – 13.10**** 7.10 – 15.1 14.10 – 15.1 Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1.** Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 29.9 vaktjakt**** 30.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 30.9 – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 23. 9 vaktjakt**** 24.9 – 31.1 Råbock* *** Get och killing* *** Hela landet Hela landet 1.9 – 15.2, 16.5 – 15.6 1.9 – 15.2 Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 7 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn. 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar 20.8 – 31.10, hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet ANMÄRKNINGAR: * KOM IHÅG SKYLDIGHETEN ATT ANMÄLA FÄLLT VILT ** Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur *** Rådjur: Drivande hund enligt JF § 8 får användas först efter 30.9 2023 **** Inte i landskapet Lappland DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver, i hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN ? Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7. ? Skata i landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. ? Korp i renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). ? Kolonier av gråtrut hela året. ? Kaja 10.3 – 31.7. Jägaren 4/2023 11 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 11 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 11 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• SMÅSKRAKE Enligt förslaget ska jaktförbudet hävas. BRUNAND ALFÅGEL EJDER SOTHÖNA Begränsningarna i sjöfågeljakten 2023 Arterna som är inramade med rött befinner sig i skrivande stund på remiss. För dem kan det alltså ännu bli ändringar. Kontrollera de slutliga begränsningarna på riista.fi före jakten! Jakt på brunand är förbjudet. Enbart jakt på ejderhane (guding) är tillåtet 1-15 juni i ett avgränsat område i ytterskärgården: https://kartta.paikkatietoikkuna.fi/ ? KARTTATASOT? Aluesuunnittelu ja rajoitukset ? Uroshaahkan metsästysalue. Gör fällningsanmälan! Enligt förslaget ska jakten förbjudas. Jakten på alfågel är förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! STORSKRAKE Var uppmärksam med identifieringen! För storskrake gäller normal jakttid 1.9–31.12. Kom ihåg att anmäla fällningen! DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand. Det samma gäller för sothöna och småskrake. Se dem nedan! Jakttid rna 2023–2024 UTKASTET! Kontrollera jakttiderna på riista.fi Jägaren 4/2023 12 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 12 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 12 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• Grågås ? Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (karta) 20.8 kl 12 till 31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8–20.8 kl 12 ? I övriga delar av landet är jakten förbjuden ? En dygnskvot på två grågäss per jägare ? Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista, detta för att utreda jaktens fördelning i tid och rum. ? Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.8–20.8 kl 12. ? 10.8–20.8 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. ? Följ läget på www.riista.fi. SÄDGÅS GRÅGÅS Sädgås Taigasädgås ? Utkastet: 20.8 kl 12.00–27.8 2023 i landskapet Lappland, utom i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Torneå, Keminmaa, Kemi och Simo. I landskapet Norra Österbotten i kommunerna Ijo, Muhos, Kuusamo, Uleåborg, Pudasjärvi, Utajärvi, Taivalkoski och Vaala, utom på havssidan om europaväg E8 i kommunerna Ijo och Uleåborg samt på södra sidan av riksväg 22 i kommunerna Muhos, Uleåborg, Utajärvi och Vaala. ? En säsongkvot på en sädgås gäller i det nordliga jaktområdet. ? Jakt med foder som lockbete och på åkrar är förbjudet. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. Tundrasädgås ? Utkastet: 1.10– 30.11 2023: I landskapen Södra Karelen och Kymmenedalen, i landskapet Södra Savolax i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava, i landskapet Norra Karelen i kommunerna Kitee, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi, i landskapet Päijänne-Tavastland i kommunerna Itis och Orimattila samt i landskapet Nyland i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. ? Följ läget på www.riista.fi. Jakttiden för grågås 2023 10.8 – 31.12 Ingen jakt Lä nt ine n ka nn an ho ito alu e Ete läi ne n ka nn an ho ito al ue VINN EN VILTKAMERA! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka en bild så deltar du i utlottningen! Insamlingen av sädgåsbilder tar fart! Anteckna fällningen i Oma riista och skicka bilden till hanhi@riista.fi. Bland de deltagande jägarna lottar vi ut tre viltkameror. Under de senaste åren har avskjutningen legat på en måttlig nivå, vilket betyder att vinstchanserna är rätt goda. Skicka in en bild på gåsens huvud och vinge. Skriv fällningsdatumet och kommunen som rubrik. Vi uppmanar jägarna till frivillig produktion av viltdata om sädgåsläget genom att anteckna samtliga sädgåsobservationer under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är absolut konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. Observationerna kan inte offentligt lokaliseras till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. Under höstflyttningen rör sig gässen i blandade flockar där det bla förekommer fridlysta bläsgäss. Jakttiden för sädgås 2023 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 Ingen jakt UTKASTET! Kontrollera jakttiderna på riista.fi före jakten Jägaren 4/2023 13 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 13 10-13_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0423.indd 13 20.6.2023 8.54 20.6.2023 8.54
• KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös gol in. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 | 30 PV ALIN 199,00 € Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon vaikeakulkuisessa maastossa. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 36 95 2,77 €/KG Tarkasti suunniteltu ja valmistettu aktiivisen koiran täysravinto. Lihaisa koostumus, sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 42 95 3,22 €/KG Erittäin aktiivisen koiran Suomessa valmistettu täysravinto. Sisältää runsaasti energiaa ja E-vitamiinia. JAHTI&VAHTI KOIRIEN LOHIÖLJY 1 L 21 99 21,99 €/L Runsaasti elimistölle tärkeitä omega-3 rasvahappoja, sisältäen erityisesti EPA:a ja DHA:a. Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 2 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 2 13.6.2023 13.42.58 13.6.2023 13.42.58 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 14 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 14 20.6.2023 8.55 20.6.2023 8.55
• 13.6.2023 13.42.58 13.6.2023 13.42.58 TARJOUS VOIMASSA 31.8.2023 SAAKKA. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi LIPPIS+KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 99 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. SUPILOUKKU 36 X 31 X 107 CM 79 95 MINKKILOUKKU 16 X 18 X 72 CM 34 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5 X 3 M 19 99 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 59 95 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä4_420x275_2023.indd 3 13.6.2023 13.43.00 13.6.2023 13.43.00 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 15 14-15_Ilmoitus_JÄ0423.indd 15 20.6.2023 8.55 20.6.2023 8.55
• Nordamerika: Jägarna är sjöfåglarnas väktare Med jaktbegränsningar, iståndsättningar och skydd av livsmiljöer lades grunden till en guldålder för sjöfåglarna i Nordamerika. Där har nämligen änderna och gässen blivit fler samtidigt som nästan alla andra fåglar har blivit färre. TexT Brian Lovett, Bilder Jarkko Nurmi H imlen är fylld med gäss. Våtmarkerna är fyllda med gräsänder. Vid kusten är vikarna fulla med dykänder. Sådana här syner är vanliga i Nordamerika, men utan samarbete och insatser av bekymrade jägare och naturvårdare hade de kunnat dö ut för årtionden sedan. För ett drygt århundrade sedan gick det brant utför för flera arter och läget var kritiskt för sjöfåglarna. Men med hjälp av pionjärerna för skyddandet av sjöfåglar inleddes en ny era av ansvarstagande i början av 1900-talet. Arbetet ledde till en förnuftigt reglerad och vetenskaplig förvaltning av sjöfåglarna. Vilket gjorde det möjligt för de nordamerikanska gässen och änderna att trivas och blomstra trots svårigheterna i vår nutida värld. – Jag är övertygad om att det var sjöfågeljägarnas vilja att skydda fåglarna som ledde till att tillståndet för sjöfåglarna inte är lika bedrövligt som för många andra nordamerikanska fågelarter, säger doktor Scott Petrie, chef för Delta Waterfowl i en nyskriven artikel av Kyle Wintersteen. – I hundra år har fågeljägarna gång på gång stått inför svåra val och de har varje gång valt att ta ansvar. När de europeiska invandrarna vällde in i Amerika på 1700och 1800-talet inleddes en kommersiell jakt på sjöfågel i stor skala. Det var vanligt att skjuta med enorma hagelgevär (eller snarare smärre kanoner) som fällde dussinvis med fåglar med ett enda skott. Dessutom lockade man till sig sjöfåglar med utfodring och levande artfränder. Det var en effektiv jaktmetod som avkastade tunnvis med färskt andkött för den växande befolkningen. Vid sekelskiftet 1900 gick det brant utför för många sjöfågelarter på grund av den kommersiella jakten och förlusterna av livsmiljöer. Men viltvårdens och viltskyddets föregångare vaknade upp och började jobba för en förändring. Jägarna insåg att de måste delta aktivt i förvaltningen av sjöfåglarna, och bildade därför skyddsgrupper, som organisationen Delta Waterfowl. Det fick regeringen att lyssna. Lagstiftning och viltkunskap Året 1900 blev det förbjudet att föra tjuvjagat vilt över en delstatsgräns och 1913 fick delstaterna befogenheter att fatta beslut om flyttfåglarna. Det gjorde slut på vårjakten och gav myndigheterna befogenheter att I Nordamerika bygger sjöfågeljakten på dagskvoter som övervakas. Jägarna ska kunna känna igen sjöfåglarna. Det är förbjudet att jaga i skymning och vid utfodringsplatser. För att lyckas med jakten ska jägarna lära sig att använda lockpipa och bulvaner. Jägaren 4/2023 16 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 16 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 16 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
• Sjöfågeljägare – OBS! Det nordamerikanska föredömet visar att jägarna har kraft att vända nedåtgående sjöfåglar uppåt. Nu tar vi här i Finland följande steg på samma väg. Finlands viltcentral har drivit flera internationellt prisbelönade projekt, viltfolket har anlagt hundratals våtmarker och Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren skyddar de 73 värdefullaste fågelvattnen. Men jakten är fortfarande inte begränsad i någon större utsträckning. Nu införs begränsningar i skymningsjakten och jag tror att fortsättning följer i form av kvoter. Vartåt riktlinjerna pekar ser vi i jordoch skogsbruksministeriets strategi för ansvarsfull sjöfågeljakt. Just nu håller Helsingfors universitet på med en utredning om sjöfågeljakt med foder som lockbete. Även om jakten inte är grundorsaken till problemen så måste vi reagera. Under årens lopp har sjöfåglarna förlorat så mycket som 90 procent av sina naturliga häckningsområden; mink och mårdhund far iväg med ägg och ungar, och eutrofieringen gör ont värre. Jakten med foder som lockbete avkastar mycket fågel och passar därför inte in i bilden. Viltförvaltningen arbetar utifrån villkoren som jaktens hållbarhet dikterar. Den bästa intressebevakningen för jakten är att ta väl hand om viltet – det vinner jägaren alltid på. Jag är övertygad om att en majoritet av jägarna efterlyser åtgärder för att vända sjöfåglarnas utveckling uppåt. Strategin för ansvarsfull sjöfågeljakt inkluderar också drastiska åtgärder. Men tänk om konceptet fungerar och vi kan få stammarna att växa som de gör i Nordamerika? Då skulle både välmåendet som sjöfågeljakten skapar och fåglarna räcka till för fler; fåglarna skulle fördela sig jämnare över landet och arterna skulle vara jaktbara i stället för fredade. Tänk på det! Text och bilder JARKKO NURMI införa begränsningar i jakten. 1916 slöts ett avtal om de flyttande fåglarna mellan USA och Kanada, vilket befäste det formella samarbetet om skyddandet av jaktbara och icke jaktbara fåglar. Senare anslöt sig även Mexiko. 1934 års Migratory Bird Hunting Stamp Act skapade ett program som är bättre känt under namnet federal duck stamp. Jägarna blev då skyldiga att skaffa ett speciellt ”andmärke” och för intäkterna har man skaffat miljoner hektar livsviktiga livsmiljöer för sjöfåglarna. 1937 fick viltvården ytterligare en betydande inkomstkälla när tillverkningen av jaktgevär och jaktpatroner belades med en skatt. Dessutom har oräkneliga våtmarker och häckningsmiljöer skyddats genom andra program. Samtidigt reglerades jakten på sjöfågel allt mer detaljerat och flera gammalmodiga jaktmetoder blev förbjudna. Viltinformationen blir använd Sedan 1974 har USA och Kanada gjort omfattande inventeringar av sjöfåglarna för att undersöka förhållandena i våtmarkerna på våren och storleken på den reproduktiva stammen på fastlandet. Inventeringarna bildar underlag för jakttiderna och begränsningarna. Svindlande resultat 2022 uppgick den reproduktiva andpopulationen i Nordamerika till 34,2 miljoner. Sedan mitten av 90-talet har jägarna kunnat njuta av de längsta jaktsäsongerna och de största kvoterna som lagen någonsin har tillåtit. Vägen har inte varit lätt, i synnerhet inte i början. Förändringar upplevs som besvärliga och det finns alltid folk som protersterar mot begränsningarna Bakom vården av sjöfåglarnas livsmiljöer ligger ett stort maskineri. Vissa våtmarker sköts som störningsfria fågelbanker. I sådana gäller också tillträde förbjudet för fiskar. Fiskarna dödas för att förhindra konkurrens om födan. I skötselanvisningarna för det här fågelvattnet står det ”Kill the fish”. av de traditionella jaktmetoderna senast kanske mot förbudet mot blyhagel vid sjöfågeljakt, i början av 90-talet. Men stämningarna har förändrats sedan dess och andjägarna ser framåt och ställer upp för att skydda fågelstammarna och vårda livsmiljöerna. Jaktmöjligheter för kommande generationer Andjakten har utvecklats i en viltvänligare riktning med betoning på förnuftiga metoder som inte överbelastar populationerna. Målet är inte längre att maximera bytet. – Jägarna var de ursprungliga beskyddarna. Vid sekelskiftet 1900 inledde de rörelsen som vi känner den idag, uppger Petrie i artikeln om Delta Waterfowl. – På den tiden fanns det knappt alls fågelbongare eller annat friluftsfolk. Jägarna insåg hoten mot sjöfåglarna och det övriga viltet, drev igenom lagändringar och satsade egna pengar för att de flyttande fåglarna skulle blomstra som de gör idag. Men det är vanligt att icke-jägare inte vill inse det här eller helt enkelt inte vet, men de fiffigaste gör det. Och som grädde på moset vill jägarna att det ska fortsätta så här. På det viset får också kommande generationer njuta av de otroliga sjöfågelresurserna i Nordamerika, som jägarna har bidragit till att rädda. Jägaren 4/2023 17 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 17 16-17_Pohjois-Amerikan_vesilinnut_JÄ0423.indd 17 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
• På duvjakt krävs det spaning på flockarna, goda råd och en gnutta tur för att lyckas. TexT och bilder Antti Saarenmaa P å den stora åkern odlades ärter, och en del hade redan torkat och gulnat. Den här tidiga augus­ timorgonen smattrade regnet mot vindrutan på bilen trots att det enligt prognosen borde ha upphört. Det bekymrade mig en smula eftersom duvor inte låter sig lockas av bulvaner när det regnar. Jag hade jagat ringduva med bulvaner några gånger tidigare, och varje gång vid nytröskade åkrar eller ärt­ odlingar. Jag hade jagat med skalbulvaner och kikat på jaktbloggar och diskussionsforum på nätet för att hitta de bästa tipsen. Som att ställa bulvanerna i V­form på åkern med spetsen mot vinden och näbbarna likadant, så landar duvorna där mitt ibland dem. Men jaktlyckan hade ändå alltid blivit rätt blygsam. Den här gången hoppades jag att det skulle gå bättre. Helkroppsbulvanerna (av hög kvalitet!) som en Ett Via Dolorosa mitt i duvparadiset kamrat i min jaktförening en gång hade skaffat fanns i en lada vid åkerkanten, fritt till utlåning. Ett par dussin luddiga duvbulvaner och en motordriven duvkarusell, prydligt instuvade i en stor säck. Med säcken och ka­ mouflagenätet i händerna styrde vi, min jaktkamrat och jag, stegen till åkerkanten för att inreda ett gömsle under grenarna på en gran. Morgonen var disig och duggig, och verkade allt annat än lovande. Vi lade ut duvbulvanerna i morgondunklet, utsåg lämpliga passplatser och hällde upp kaffet. Jag bekla­ gade att min kamrat hade fått utstå en tidig väckning i onödan; i det här regnvädret skulle det knappast bli några duvor. Men ett vingfladder avbröt tankegången när två duvor landade bland bulvanerna. Vi stelnade till och trodde knappt våra ögon. De följande två duvorna flög en sväng över bulvanerna och försvann i diset. Så visst flyger duvorna! Nya lärdomar Vi ändrade på skalbulvanernas uppställning i ärtåkern. Efter en konsultation per mobil med min jaktkamrat Ta­ neli Sinisalo i Yläne hade jag fått ett rakt svar angående uppställningen av bulvaner. ? En helkroppsbulvan ser äkta ut för både duvor och människor. ? Tidiga väck­ ningar bjuder på fina upplevelser, som de här tranorna. Jägaren 4/2023 18 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 18 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 18 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
• – Har du någonsin sett att duvor alltid skulle landa i V-formation på en åker? Eller att de alltid skulle beta med näbben i motvind? Han hade rätt. Jag åtog mig att spana noggrannare på fåglarna och faktiskt; ute på åkern bildade duvorna några smärre klungor och de rörde på sig hela tiden. Nykomna duvor landade helst i mellanrummen mellan grupperna. Även skalbulvanerna blev sågade av Sinisalo. – Tycker du faktiskt att en sådan ser ut som en fågel? Allt emellanåt fungerade skalbulvanerna alldeles bra och drog duvor till sig, men de gjorde dem inte särskilt intresserade av att landa. Med de luddiga bulvanerna hände det däremot nästan varje gång. Skillnaden var tydlig. Morgonflygningen blev till sist ändå alldeles hyfsad. Det dystra ruggiga vädret fortsatte hela morgonen. Det blev just inga skottchanser eftersom duvorna alltid dök upp överraskande i duggregnet. Trots det var jag beredd att äta upp mina ord och ändra åsikt. Visst flyger duvor i regn också ibland, bara matbordet känns intressant. En annorlunda september I början av säsongen rör sig duvorna i vårt jaktområde främst i små grupper och bulvanerna verkar fungera. Efter hand som säsongen framskrider samlar de sig till allt större grupper och kavalkaden på två dussin bulvaner hade tappat effekten som den hade i augusti. Under de sista jakterna studerade jag under eftermiddagspasset hur flockar på tjugotalet duvor samlade sig i de höga tallarna på andra sidan åkern. De satt där i timmar tills uppskattningsvis 500 ringduvor flög upp som ett väldigt klot och landade på åkern som en svärm vandringsgräshoppor. Behöver det sägas att jag fick sitta alldeles i fred med mina bulvaner? På fel sida av åkern. Hur ska man kunna veta var en sådan jätteflock tänker landa? ? Att smälta in i terrängen är viktigt. Här lyckades vi fint med att gömma oss under granarna vid åkerkanten. Familjens retriever fick hänga med för att jobba. Barnen fick viktiga uppgifter att sköta och blev glada. 19 Jägaren 4/2023 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 19 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 19 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
• Några tips för duvjakten ? Spana, spana, spana. Du måste hitta duvorna. ? Den rätta tiden att slå till är när duvorna betar. I övermorgon kan det vara för sent. ? Satsa på kvalitetsbulvaner. ? Placera ut bulvanerna naturligt i små grupper. ? Ju större flock du tänker locka desto fler bulvaner behöver du. ? En duvkarusell lockar duvor också på längre håll, men det händer att den skrämmer bort dem. ? Om duvorna avbryter inflygningen är någonting fel med kamoufleringen, duvkarusellen eller bulvanernas placering. ? Ett par kråkbulvaner en bit ifrån väcker duvorna förtroende. – Nä, inte finns där någon logik, kommenterade Sinisalo. Kanske är det ändå bättre att koncentrera sig på att jaga små flockar? Den oberäkneliga ringduvan På morgonpasset är duvornas flykt vanligen aktiv och kort. Eftermiddagspasset är klart längre, men fåglarna landar sällan vid bulvanerna. Det kunde gå en halv timme mellan att det hände något. Ringduvan visade också sin oberäkneliga sida. Om du dagen innan på just det här passet såg 50 duvor som pickade i sig ärter så ser du följande dag inte ens skymten av en fjäder. Än en gång fick jag ett gott råd av mina jaktkamrater. Medan ärterna mognar och tröskningen närmar sig kan duvorna byta bete från dag till dag, vilket ökar knepighetsgraden för jägaren efter hand som säsongen framskrider. En aktiv och resultatinriktad jägare spanar därför aktivt med kikare utmed åkrarna för att hitta ställena som är duvornas favoriter just nu. En jägare som får en möjlighet att jaga i början av säsongen på ett välbesökt duvbete medan det mesta av ärterna fortfarande står, får skatta sig lycklig. För mig blev duvjakten i höstas något av en Via Dolorosa, en smärtans väg, trots att den egentligen var givande och trivsam. Ärtåkern var fullkomlig, ett riktigt paradis för duvor, men bättre jaktlycka hade krävt bättre tajming och upplägg ända från början. Duvbröst i stekpannan blev ändå ingen ovanlig maträtt den hösten. Om jag bara hade vetat redan i början det som jag på slutet fick lära mig i praktiken och genom andras goda råd! Men den kommande säsongen står jag rustad med djupare kunskaper! Enligt undertecknad smakar duvbrösten bäst saltade och pepprade och stekta i smör. Jaktlyckan med bulvaner varierade mellan inga duvor alls och ett halvdussin. Även om vi gärna hade knipit fler duvor så räcker det gott med några spännande skottchanser för en finfin jaktdag. För mig blev duvjakten i höstas något av en Via Dolorosa, en smärtans väg, trots att den egentligen var givande och trivsam. Jägaren 4/2023 20 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 20 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 20 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
• VX-FREEDOM RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Leupoldin paras hinta-laatusuhde. Hinnat alkaen 399 €. KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 21 18-21_Kyyhkyparatiisi_JÄ0423.indd 21 20.6.2023 8.56 20.6.2023 8.56
• Ringduvan har alltid varit jaktbar i vårt land, men först på 60-talet började man fästa större uppmärksamhet vid jaktmöjligheterna. Avskjutningen började öka och numera ligger arten i toppen, räknat i antal fällda individer. TexT Juha Tiainen F orskaren Ilkka Koivisto på dåvarande Viltforskningsinstitutet framförde i början av 60-talet i flera artiklar sin oro för hållbarheten i jakten på skogshöns. Han lyfte fram en dittills oanvänd möjlighet; ringduvans värde som vilt. När Viltoch fiskeriforskningsinstitutet grundades år 1964 inleddes också den regelbundna statistikföringen över avskjutningen. Under hela 60-talet var antalet fällda ringduvor mycket blygsamt, men började växa på 70-talet. Milstolpen 100 000 fällningar nåddes 1978 och 200 000-strecket passerades strax efter millennieskiftet. Under de senaste åren har avskjutningen under somliga år överskridit 300 000. Under de senaste decennierna har gräsanden legat i fällningstoppen på småviltssidan, avdelningen fåglar, men ringduvan passerade gräsanden året 2014 och tog ledningen för gott. Ringduvan jagas i hela sitt utbredningsområde i vårt land, men den häckande stammen är mycket gles i Lappland och arten saknas norr om trädgränsen, vilket innebär att också avskjutningen är blygsam där. Den största avskjutningen finner vi i Österbotten (den genomsnittliga årliga avskjutningen åren 2017-2021 är nästan 40 000 duvor), i de södra delarna av Uleåborg (drygt 33 000 duvor) och i Satakunta (nästan 25 000 duvor). Hur hållbar är jakten på ringduva? För hundra år sedan sträckte sig ringduvans förekomstområde från sydkusten upp till Ule älvs insjösystem. Ringduvan – en vinnare Enligt observationer har flyttningen tidigarelagts med två veckor under det senaste halvseklet. JA AN A O JA LA IN EN PI RJ O SI NK KO NE N Jägaren 4/2023 22 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 22 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 22 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• ken bland duvorna 95 procent av de kända dödsorsakerna är jaktrelaterade. Urbaniseringen I Centraleuropa har ringduvan häckat i städer sedan urminnes tider. Som en bidragande orsak har man betraktat det ofördelaktiga förhållandet mellan skogen (häckningsmiljön) och åkrarna (betesmiljön) för duvorna. Det är ont om lämpliga trädbestånd, i synnerhet som ringduvan helst häckar i kolonier tillsammans med ormvråk, brun glada och tornfalk som ger skydd mot kråkfåglar. Ett liknande system med beskydd hittar vi hos oss mellan skrattmåsar och änder. Polacken Ludwik Tomia?oj? undersökte ringduvornas häckning i parkerna i Wroc?aw. Duvornas bon fanns högt uppe i trädkronorna ända tills kråkorna började urbaniseras. Häckningsresultatet försämrades för duvparen som häckade högt uppe, så duvorna flyttade ner till ett par meters höjd, intill trottoarerna. Häckningsresultatet blev klart bättre eftersom den mänskliga närvaron skyddade mot kråkorna. Hos oss började ringduvan urbaniseras på 90-talet. Numera förekommer det allmänt på landsbygden att ringduvor häckar vid hus och i byar. Hur den nya livsmiljön inverkar på häckningsresultatet har ännu inte blivit undersökt hos oss, men det ser ut att fungera utmärkt i och vid bebyggelse. Erövringen av den nya livsmiljön som gynnar häckningen har stärkt den häckande stammen och därmed även den jaktbara stammen på hösten. Jordbruket omvandlas Utan tvivel har också omvandlingen av jordbruket gynnat ringduvan. Sedan mitten av 90-talet – under och Stammen uppgick till uppskattningsvis 100 000 par. Sedan dess har utbredningsområdet fortlöpande blivit större och når i detta nu upp till Sodankyläs breddgrad. Samtidigt har stammen blivit tre-fyra gånger större. Den kraftiga ökningen av beskattningen verkar inte ha hindrat duvstammens kraftiga tillväxt. Ringduvans vårflyttning börjar i mitten av mars och fortsätter under hela april. Tidtabellen hänger självfallet på var någonstans i vårt avlånga land som duvorna befinner sig. Enligt observationerna som har gjorts på fågelstationerna vid kusten har flyttningen tidigarelagts med två veckor under det senaste halvseklet. Ringduvans häckningsresultat är gott. Det påverkas av den långa häckningssäsongen, som har tidigarelagts eftersom duvorna numera inleder vårflyttningen tidigare. Om den första häckningen misslyckas tvekar inte duvan att börja om på nytt. Arten inleder häckningen i april eller senast i maj, nuförtiden ibland så tidigt som i mars. Makarna börjar bygga boet tillsammans, men när kullens två ägg är lagda (det andra ett dygn senare) och ruvningen har börjat så fortsätter maken hämta kvistar och honan flätar in dem i boet. Boet är till en början bräckligt, men blir klart robustare medan häckningen fortskrider. Häckningen Kullen består alltid av bara två ägg, men i stället blir det två kullar under sommarens lopp. Det kan till och med bli tre kullar om den första häckningen är tidig och både den och den andra lyckas. En häckningsomgång tar sju till åtta veckor. Att bygga boet och lägga äggen tar en knapp vecka, ruvningen tar två och en halv veckor, och ungarna blir flygga på fem veckor. Om den första häckningen lyckas kan duvorna häcka en andra gång och till och med en tredje gång i samma bo. Duvparet slipper bygga ett nytt bo, vilket sparar tid, men å andra sidan bättrar de på sitt bo medan ruvningen pågår. Med tiden kan boet bli nästan lika stort som ett kråkbo! Ringduvan är känd för att lätt överge boet om honan blir störd under ruvningen och flyr; äggen kan till och med trilla till marken. Paret ersätter det övergivna boet genom att hastigt bygga ett nytt och efter en knapp vecka lägger honan nya ägg. Om duvorna förlorar för mycket tid på misslyckade häckningar så blir det inget tredje försök. Häckningssäsongen är lång och fortsätter ända till augusti-september. Duvorna har således gott om tid att producera åtminstone två kullar. Enligt undersökningen som Ilkka Koivisto 1959 publicerade i Suomen Riista blev 80 procent av de kläckta ungarna flygga. Den jaktbara stammen på hösten Alltså; om den häckande stammen är mindre än 400 000 par så finns det när jaktsäsongen börjar ungefär 750 000 vuxna duvor i terrängen. Om de har producerat fyra ungar under häckningen och om (matematiskt sett) 3,2 ungar har blivit flygga så har de 375 000 paren producerat 1 200 000 ungar. Den jaktbara stammen skulle alltså uppgå till nästan två miljoner duvor och en avskjutning på 250 000 duvor skulle utgöra drygt 20 procent. Ringduvan hör till de mest jagade viltarterna i Europa. Även i vårt land utgör jakten den främsta dödsorsaRingduvan hör till de mest jagade viltarterna i Europa. JA AN A O JA LA IN EN PI RJ O SI NK KO NE N JA RI NI SK AN EN Jägaren 4/2023 23 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 23 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 23 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• före vår tid som EU-medlem har markanvändningen inom jordbruket blivit effektivare, produktionsstrukturen har förändrats och odlingarna har blivit ensidigare. Effektiveringen av markanvändningen har konsekvenser för hur jordbruket organiseras, och storleken på skiftena ökar; med större skiften kan jordbruket drivas effektivare. Omvandlingen av produktionsstrukturen visar sig i form av färre mjölkgårdar och nedläggningar i stor skala i södra Finland. Samtidigt har tyngdpunkten i jordbruket skiftat till spannmål. Den tilltagande ensidigheten i jordbruket har också inneburit en minskning av odling med växtföljd allt oftare odlar man en och samma växt på samma skifte, ofta vårsäd. Här pågår dock en förändring genom EU:s nya stödprogramsperiod. Ringduvan hör till de få häckande fågelarter som har gynnats av förändringarna. Den häckar i skog eller bebyggelse, och betar på åkrar. Åkrarna med vårsäd hör till de bästa betesmiljöerna för fröätare som lever på bland annat säd och ärter. Enligt Naturresursinstitutets inventeringar av häckande fåglar i jordbruksmiljö åren 2001-2019 har duvstammen vuxit med koefficienten 1,5-2 gånger. Jägare notera detta Det finns en etisk fråga knuten till duvjaktens hållbarhet. Jaktsäsongen börjar den 10 augusti, då en stor del av ringduvorna fortfarande häckar. I sin atlas över påträffade ringmärkta fåglar som utges av Naturhistoriska Centralmuseet lyfter Jari Valkama fram att fem procent av de ringduvsungar som ringmärktes i boet blev ringmärkta den 10 augusti eller senare. Om honorna blir fällda av jägare så överlever inte heller ungarna. Skribenten Juha Tiainen är extern sakkunnig och specialforskare (emeritus) på Naturresursinstitutet. Antalet ringduvor som skjuts enligt statistiken som Viltoch fiskeriforskningsinstitutet och Naturresursinstitutet har gjort upp. Avskjutningens (ringduva) fördelning per viltcentralsregion åren 2017 till 2021. Egentliga Finland (brun sektor) ligger i överkanten och de övriga regionerna följer medsols. Skogsduvan I betande duvflockar finns det ofta också skogsduvor, som inte får jagas. Men med övning är det ändå inte särskilt svårt att skilja på duvarterna i flykten. Skogsduvan är mindre än ringduvan och tamduvan, och har en rundare stjärt. Därför ger den ett trindare intryck. Den har inga vita fält på vingarna, som ringduvan har, oavsett åldern. Inte heller har den någon vit ring runt halsen, som också saknas på unga ringduvor. Avskjutningens fördelning Avskjutningen (ringduva, hela landet) 300 000 200 000 100 000 Individer 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Eg Finland Nyland Satakunta SÖ Finland S Tavastland N Tavastland M Finland Österbotten Kust-Österbotten Uleåborg södra Uleåborg norra S Savolax N Savolax N Karelen Kajanaland Lappland Asiakasetuhintaan ovat oikeutettuja kaikki Telia Finlandin kuluttaja-asiakkaat, joilla on Telian kuukausilaskutteinen puhelintai nettiliittymä. Etu ei koske Prepaid-liittymiä tai taloyhtiölaajakaistan perusnopeuksia. *36 kk maksuaika. Telia Rahoitus on joustava ja koroton maksuvaihtoehto, eikä se edellytä liittymäsopimusta. Asiakasetuhinnat ovat voimassa 31.8.2023 asti. Ei jälleenmyyjille. Niteforce Concept 4G LTE 20MP -riistakamera 149 € 189 € tai 4,14 €/kk* • Kuvat kätevästi sovellukseen • Etäohjattava & suomenkielinen sovellus Android & iOS -laitteille Liittymä laitteeseen alk. 3,99 € • Riistakameraan, koiratutkaan tai muuhun etäohjattavaan laitteeseen • Rajaton netti kotimaassa Uovision Livestream 4G LTE -riistakamera 299 € 399 € tai 8,31 €/kk* • Terävä kuvanlaatu ja lämpöliiketunnistin • Helppokäyttöinen pilvipalvelu Samsung Galaxy Xcover 5 199 € 289 € tai 5,53 €/kk* • Vedenja iskunkestävä • 3 vuoden takuu Garmin Fenix 7 -älykello 499 € 649 € tai 13,86 €/kk* • Jopa 18 pv akun kesto • iOS & Android -yhteensopivuus Ultracom R10 -koiratutka 649 € 769 € tai 18,03 €/kk* • GSM-pohjainen paikannuslaite • Vesija pölytiivis Jahtaa riistaa, älä kenttää Telian liittymäasiakkaana saat nyt metsästyslaitteet tarjoushintaan. Osta omasi ja hyppää Telian palkittuun verkkoon myös metsällä. Katso kaikki tarjoukset: telia.fi/metsastaja. JA RI PE LT O M ÄK I Jägaren 4/2023 24 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 24 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 24 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• Asiakasetuhintaan ovat oikeutettuja kaikki Telia Finlandin kuluttaja-asiakkaat, joilla on Telian kuukausilaskutteinen puhelintai nettiliittymä. Etu ei koske Prepaid-liittymiä tai taloyhtiölaajakaistan perusnopeuksia. *36 kk maksuaika. Telia Rahoitus on joustava ja koroton maksuvaihtoehto, eikä se edellytä liittymäsopimusta. Asiakasetuhinnat ovat voimassa 31.8.2023 asti. Ei jälleenmyyjille. Niteforce Concept 4G LTE 20MP -riistakamera 149 € 189 € tai 4,14 €/kk* • Kuvat kätevästi sovellukseen • Etäohjattava & suomenkielinen sovellus Android & iOS -laitteille Liittymä laitteeseen alk. 3,99 € • Riistakameraan, koiratutkaan tai muuhun etäohjattavaan laitteeseen • Rajaton netti kotimaassa Uovision Livestream 4G LTE -riistakamera 299 € 399 € tai 8,31 €/kk* • Terävä kuvanlaatu ja lämpöliiketunnistin • Helppokäyttöinen pilvipalvelu Samsung Galaxy Xcover 5 199 € 289 € tai 5,53 €/kk* • Vedenja iskunkestävä • 3 vuoden takuu Garmin Fenix 7 -älykello 499 € 649 € tai 13,86 €/kk* • Jopa 18 pv akun kesto • iOS & Android -yhteensopivuus Ultracom R10 -koiratutka 649 € 769 € tai 18,03 €/kk* • GSM-pohjainen paikannuslaite • Vesija pölytiivis Jahtaa riistaa, älä kenttää Telian liittymäasiakkaana saat nyt metsästyslaitteet tarjoushintaan. Osta omasi ja hyppää Telian palkittuun verkkoon myös metsällä. Katso kaikki tarjoukset: telia.fi/metsastaja. 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 25 22-25_Sepelkyyhky_JÄ0423.indd 25 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• Älgstammen och produktionen av kalvar minskar, vilket leder till färre jaktmöjligheter och små bytesmängder. I sydvästra Nyland är man såpass bekymrad över älgstammen att man i höst knappt vill fälla några älgar alls. TexT och bilder Mikael Wikström I sydvästra Nyland, liksom på andra håll i landet, har älgen varit ett synnerligen viktigt vilt. Älgjakten har förenat bybor och gett både motion och upplevelser i naturen. Jaktbytet har gett stora mängder kött åt jägarna, markägarna och deras bekanta. Men nu har situationen förändrats. Hur man har hamnat i den här situationen klarnar genom att ta en titt på historien från 2010 och framåt. Tar älgjakten slut här? Klöv 2020 Älgstammen i sydvästra Nyland var länge relativt stor och det var man van vid. I skogsbruket upplevdes sällan allvarliga skador. Men även om älgstammen i övrigt var välmående så oroade man sig över den minskade kalvproduktionen, de minskade kalvvikterna och de mindre tjurarna. Därför inledde man år 2010 ett samarbete mellan jägarna, jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna kallat Klöv 2020. Representanterna för jaktvårdsföreningarna samlades regelbundet för att diskutera målen och beskattningsprinciperna. 2011 fastställde man gemensamma mål för älgstammens täthet, könsfördelning och kalvandel. Man ville hålla tätheten på tidigare nivå, vilket var cirka 6,2 enligt Naturresursinstitutets (Luke) senaste information. För könsfördelningen fastställdes målet till cirka 1,2 och för kalvandelen till cirka 20 procent. Älgstammen förvaltades med gemensamma beskattningsrekommendationer inom åtta jaktvårdsföreningar som deltog. I rekommendationerna ingick bland annat kalvarnas andel av jaktbytet och älgkornas andel av de vuxna fällda älgarna samt hurdana älgkor som borde sparas med tanke på god kalvproduktion. Även för tjurarna fanns gemensamma hornrekommendationer för hela området för att höja andelen fullvuxna tjurar i stammen och i bytet. Seminarier ordnades varje år för samtliga älgjägare i området. De hade i allmänhet 100 till 200 deltagare. Man diskuterade älgens biologi, populationsdynamik och var? Under jaktsäsongen 2022–2023 hade endast nio procent av de vuxna hondjuren i älgförvaltningsområde UU2 tvillingkalvar, 46 procent hade en kalv och 45 procent var utan kalv. Under exempelvis säsongen 2015–2016 hade 26 procent tvillingkalvar medan 42 procent hade en kalv och 32 procent var utan kalv. (Material: Lukes Hirvitietotaulukko 2023) Jägarna och markägarna bekymrade Jägaren 4/2023 26 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 26 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 26 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• för det var viktigt att samtliga jägare och föreningar i området skulle följa samma beskattningsprinciper. Jägarna i området var på höstarna väldigt omsorgsfulla med hurdana älgar de fällde. De observerade älgarnas antal per fälld älg var högt, vilket är ett tecken på selektiv beskattning. Det ansvarsfulla arbetet gav önskat resultat. Kalvproduktionen och tjurarnas storlek förbättrades. Andelen kor med tvillingkalvar nådde toppnoteringar och i området fanns en aldrig förut skådad mängd tjurar med verkligt stora horn. Det enda man inte lyckades påverka var kalvarnas storlek. Älgförvaltningsområdet som en del av det nya beståndsvårdssystemet Fram till 2015 fungerade samarbetet i sydvästra Nyland i Klöv 2020:s regi. Då fastställde jordoch skogsbruksministeriet skötselplanen för Finlands älgstam och beståndsvårdssystemet med de nya älgförvaltningsområdena togs i bruk. De gemensamma diskussionstillfällena mellan jaktvårdsföreningarna i sydvästra Nyland förvandlades till officiella beskattningsplaneringsmöten, där man räknade lämpliga beskattningsmängder utgående från målsättningarna. Fastställandet av målsättningar blev en uppgift för de regionala viltråden. Klöv 2020:s verksamhet upphörde och det ordnades inte längre seminarier för jägarna eller möten för jaktvårdsföreningarnas representanter. Nylands regionala viltråd höll målsättningarna för sydvästra Nylands älgstams könsfördelning och kalvandel på tidigare nivå, men det nya täthetsmålet var nästan en älg per tusen hektar mindre än förut. Tre år senare (2018) sänktes täthetsmålet på nytt med nästan en älg per tusen hektar. Vid samma tid kom vargarna in i bilden. Tidigare hade det inte funnits något behov av att räkna med vargarnas predation, men 2015 föddes den första kullen vargungar i området. Ett par år senare bildades följande vargrevir och nu verkar ett tredje revir vara på gång. Älgstammen skars ner drastiskt Det nya täthetsmålet ledde till en drastisk nedskärning av älgstammen. Enligt statistiken har tjurstammen föryngrats men i ko stam men har av allt att döma en ännu större förändring skett. Tidigare fanns det en ko med tvillingkalvar per varje tusen hektar, men under förra jaktsäsongen behövdes nästan femtusen hektar per tvillingkalvsko. Andelen kor med en kalv och kor utan kalv har däremot ökat under senare år. I älgförvaltningsområde UU2 ökade kalvproduktionen i samband med Klöv 2020-samarbetet åren 2011–2015 (den gröna perioden). Genom selektiv beskattning av tjurarna utökades de fullvuxna tjurarnas andel i stammen och i bytet. Som fullvuxna räknades tjurar med stånghorn som hade ? 8 taggar och tjurar med skovelbildning som hade ? 12 taggar. I sydvästra Nyland har man av tradition fällt mycket älg. På grund av minskande stam och kalvproduktion har också bytesmängderna rasat under de senaste åren. Det möjliga älgbytet under jaktsäsongen 2023–2024, om andelen använda jaktlicenser och andelen kalvar i bytet är samma som 2022–2023, är markerat med rött. Älgstammens beskattningsuthållighet har försvagats avsevärt i älgförvaltningsområde UU2. Om trenden för de fem senaste åren skulle fortsätta, skulle beskattningsuthålligheten under jaktsäsongen 2023–2024 ligga på cirka 13 procent. Det betyder i praktiken att om stammens storlek uppgår till 100, skulle man kunna fälla 13 älgar för att stammens storlek skulle vara 100 också efter följande jaktsäsong. M at er ia l: Lu ke s Hi rv iti et ot au lu kk o 20 23 Andelen kor med tvillingkalvar av de ? 2,5-åriga hondjuren 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2005 2010 2015 2020 M at er ia l: Vä st ra N yl an ds jv f:s oc h Ky rk sl ät t jv f:s by te ss ta tis tik De fullvuxna tjurarnas andel av de fällda tjurarna i sydvästra Nyland 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2005 2010 2015 2020 M at er ia l: Vä st ra N yl an ds jv f:s oc h Ky rk sl ät t jv f:s by te ss ta tis tik Älgbytet i sydvästra Nyland / 1000 ha 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 M at er ia l: Lu ke s Hi rv iti et ot au lu kk o 20 23 Stammens beskattningsuthållighet 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Jägaren 4/2023 27 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 27 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 27 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• Förra jaktsäsongen var nästan hälften av de vuxna korna utan kalv. Stammens beskattningsuthållighet, alltså stammens jaktbara nettotillväxt, har krympt rejält på några få år. Under senaste jaktsäsong var beskattningsuthålligheten så låg som cirka 21 procent. Till det här finns sannolikt flera orsaker. De yngre och mindre korna föder färre kalvar av vilka vargarna dödar en betydande del. Dessutom har det visat sig att en torr och varm vår och sommar försämrar tillgången på kvalitativ föda, vilket i sin tur leder till att korna är i svagare skick när de ska kalva följande år. Enligt Lukes senaste stamuppskattning har vitsvansstammen i sydvästra Nyland minskat med 20 procent på två år. Om det varit konkurrens om växtföda borde vitsvansstammens nedgång börja synas i förbättrad kalvproduktion och högre kalvvikter inom några år. Det kan förstås även vara så, att när vitsvansstammen har minskat, har vargarnas födosök allt mera riktats mot älg. Utöver de ovannämnda möjliga orsakerna, kan det finnas hittills okända faktorer som försvagar kalvproduktionen, som till exempel diverse parasiter. Mycket försiktig jakt När det finns få älgar så jagas det mindre och görs färre älgobservationer. Det här har uppenbarligen inneburit utmaningar, eftersom det har varit stora kast i Lukes stamuppskattningar och beskattningsrekomJägarna och markägarna i området har velat vara försiktiga och har under de senaste åren fällt klart färre älgar än vad Luke rekommenderat. Under den senaste säsongen var jaktbytet 42 procent mindre medan det under säsongen 2021–2022 låg 21 procent under Lukes rekommendation. Endast 42 procent av jaktlicenserna som beviljades för senaste jaktsäsong användes och under säsongen 2021–2022 var utnyttjandegraden 54 procent. Trots detta är stammen enligt stamuppskattningen 13 procent under den nuvarande målsättningen. I förhållande till Klöv 2020-samarbetets målsättning är stammen nu 34 procent mindre. Lukes beskattningsrekommendation för sydvästra Nylands älgförvaltningsområde för nästa säsong är 101 älgar, alltså 0,37 per tusen hektar. Om stammens beskattningsuthållighet ändå skulle fortsätta sjunka enligt de fem senaste årens trend och Lukes senaste uppskattning av stammen håller streck, skulle den jaktbara stammens täthet i höst ligga på cirka 4,7 älgar per tusen hektar. Det är aningen mindre än dagens täthetsmål. Älg stammen skulle alltså vara aningen mindre än målsättningen utan en enda fälld älg. Sydvästra Nylands jägare och markägare har varit ansvarsfulla och skött sin älgstam med omsorg. Enligt dem är älgläget så allvarligt att man nästa höst knappt vill fälla några älgar alls. En liten mängd jaktlicenser har ändå ansökts för att systemen ska hållas funktionsdugliga med tanke på framtiden. Svag älgstam också på annat håll Läget i sydvästra Nyland är inte exceptionellt. Älgtätheten har sjunkit märkbart i nästan samtliga älgförvaltningsområden i landet. Den genomsnittliga tätheten låg på 2,6 älgar per tusen hektar efter senaste jaktsäsong, vilket är hälften av läget för tjugo år sedan och två tredjedelar av medeltalet för det här årtusendet. Även kalvproduktionen har sjunkit statistiskt märkbart i två tredjedelar av älgförvaltningsområdena, och det finns inte ett enda älgförvaltningsområde där kalvproduktionen skulle ha stigit under det här årtusendet. Den sämre kalvproduktionen ses i färre kor med dubbelkalv och flera kor utan kalv. Enligt skötselplanen för Finlands älgstam ska älgstammens fortplantningseffekt, åldersstruktur, den genetiska strukturen och älgarnas hälsotillstånd regelbundet uppföljas med provinsamlingar. Sådan forskning gjordes senast för drygt tjugo år sedan. Då hjälpte jaktföreningarna viltforskningen och jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare hade frysarna fulla med älgkäkar för åldersbestämning. Nu skulle det vara rätt tid att verkställa den här delen av skötselplanen för att få klara svar på orsakerna till den försvagade kalvproduktionen och verktyg för att lösa problemet. En minskning av kapitalet och tillväxten innebär förstås minskad avkastning. Under föregående jaktsäsong fanns ett stort antal älgförvaltningsområden där det fälldes mindre än en älg per tusen hektar. Hela landets byte var under förra säsongen i medeltal endast 1,2 älgar per tusen hektar. Borde det vara möjligt att jaga älg också i framtiden? Genom att fälla små 1,5-åringar och spara halvvuxna tjurar fick man mycket tjurar med stora horn, både i det levande beståndet och i bytet. Sådana tjurar har kunnat beskådas också bland annat på jaktmässan i Riihimäki, som den här i Raseborg hösten 2015 fällda tjuren med skovelhorn uppmätta till 303 poäng. Borde det vara möjligt att jaga älg också i framtiden? mendationer för sydvästra Nyland. Utifrån Lukes senaste stamuppskattning var den föregående uppskattningen 11 procent för stor och låg till och med utanför konfidensintervallet på 95 procent. Om jägarna i sydvästra Nyland under senaste jaktsäsong hade fällt lika mycket älg som Luke rekommenderade 2022 så hade stammen legat på cirka 3,5 älgar per tusen hektar efter den senaste säsongen, alltså 26 procent under det nuvarande målet (4,75). Läget var nästan identiskt under säsongen 2021–2022. Jägaren 4/2023 28 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 28 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 28 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 29 26-29_Hirvitilanne_Suomessa_JÄ0423.indd 29 20.6.2023 8.57 20.6.2023 8.57
• På sina håll har vitsvanshjorten trängt undan älgen som det värdefullaste viltet. Trots att jägarna i det stora hela förstår hjortens värde som vilt så finns det fortsättningsvis folk som betraktar hjorten som ett skadedjur. Kan detta verkligen stämma? TexT och bilder Christoffer Wallgren Vitsvanshjorten i siffror (2022-2023) ? Under jaktåret 2022-2023 fälldes här i landet 67 152 vitsvanshjortar. I Nyland fälldes 13 263 hjortar. ? Hjortstammen minskade från året innan med cirka 13,6 procent och är nu klart mindre (20 procent) än toppnoteringen för ett par år sedan (Luke 17.3.2023). ? Större delen av de fällda hjortarna (95 procent) sköts i viltcentralsregionerna Nyland, Egentliga Finland och Satakunta samt i Norra och Södra Tavastland. ? Avskjutningen avkastade ungefär 2 200 000 kg hjortkött. ? Värdet på köttet uppgick till cirka 16 400 000 euro. ? Värdet på hjortjakten uppgick till cirka 41 000 000 euro. ? I fjol användes cirka 250 000 euro till förebyggandet av hjortskador på jordoch skogsbruket (vitsvans, dovhjort), bland annat viltstängsel, elektriska hjortdjursstängsel, viltband, trico avskräckningsmedel och skrämmor. Budgeten för förebyggande material uppgick till cirka 500 000 euro, av vilket ungefär hälften var riktat till hjortarna. Jägarna finansierar åtgärderna med licensavgifterna för hjortdjur. ? Jordbruksskador orsakade av vitsvanshjortar ersattes med 272 000 euro och skogsskador med 8 800 euro. Vitsvanshjorten är ett värdefullt vilt inhägnade eller skadade. Enligt honom är det viktigt att ha en artrik växtlighet runt omkring eftersom det minskar skadorna. Under intervjun får Nordblads hund syn på en ensam hjortkalv som har smugit sig närmare, dold bland äppelträden. Inga skador på skogen Nordblad minns att älgarna orsakade skador på skogen på 80-talet, när stammen var stor; då betade de topparna på unga träd. – Men när träden sedan har fått växa vidare så har jag inte fått några klagomål om virkets kvalitet från skogsbolagen. Varken då eller nu. Det märks inte på pappersmassan om en hjort eller älg har smakat på trädet, säger Nordblad med ett skratt. Dessutom är skadorna enligt Nordblad lätta att förhindra. – Hjortarna äter oftast träd som är av mindre värde i skogsbruket. När man röjer i en plantering ska man bara röja runt plantorna och lämna kvar duktigt med sly som mat åt klövdjuren och gömslen för andra djur. C arl Nordblad är jordbrukare och skogsägare i Kyrkslätt. Kommunen ligger i Västra Nyland och har en stor hjortstam. Nordblad beskriver storleken på sin gård som ganska liten. Där finns svängrum, men inte tillräckligt för älgjakt. Åkerlandskapet som öppnar sig från Nordblads gårdsplan i eftermiddagssolens sken har fått gäster. En flock vitsvanshjortar på ungefär 20 individer strövar längs dikeskanten, bortåt från oss. Nordblad odlar sin jord och brukar sin skog i ett av de allra hjorttätaste områdena, men betraktar ändå inte hjortdjuren som något problem. – Älgarna är inget problem eftersom de har jagats nästan till utrotning. Och vargarna tar hand om de få som finns kvar. Det är märkligt hur vi människor lyckas röra till naturens gång så att älgarna nästan har blivit ett minne blott. Jägarna och beslutsfattarna borde ta klart mera ansvar, så det inte går lika illa för vitsvanshjorten. Så kan det ju inte få vara, att hela djurstammen utplånas på grund av några få hektar odling, suckar Nordblad. Däremot oroar sig inte Nordblad för att hjortarna ska fördärva hans odlingar. – Egentligen äter hjortarna inte det som odlas utan främst gräs och hö, och klövarna är ganska lätta och ställer inte heller till med skador. Nordblad medger dock att det finns vissa grödor som hjortarna gärna äter, som ärter. Likaså kan specialodlingar som jordgubbar bli lidande om hjortarna trampar sönder den skyddande plasten. Han påminner om att det går att skydda specialodlingar. Nordblad pekar på sina odlingar med äppelträd och bärbuskar; de är varken Se videon där vi intervjuar Carl Nordblad: jagarentidningen.fi Jägaren 4/2023 30 30-31_Maanviljelijä_ja_peura_JÄ0423.indd 30 30-31_Maanviljelijä_ja_peura_JÄ0423.indd 30 20.6.2023 8.58 20.6.2023 8.58
• Då gör älgarna och hjortarna klart mindre skada, tipsar Nordblad. Men lite skador åstadkommer väl ändå hjortdjuren också i Nordblads skogar? – Smärre skador får man lov att finna sig i, det handlar ju bara om naturlig eko-gallring! Djuren hör hemma i naturen och någonstans ska de ju också få vara. Skogen tar, men bara lite, och ger desto mer tillbaka, konstaterar Nordblad filosofiskt. En markägare som uppskattar kött Nordblad har arrenderat ut sina marker till jaktföreningen på orten. Tidigare fick han älgkött. – Nu när det inte finns älgar längre så får jag hjortkött, snyggt styckat och packat. Staten borde begripa att stöda produktionen av viltkött bättre än man gör i dagsläget. Det är naturligt, rent och inhemskt, och framställt nästan utan kostnader! Bästa tänkbara kött som man kan få! Finland är det enda landet i Europa där man kan jaga vildlevande vitsvanshjortar. På frågan om vitsvansen hör till Finlands natur funderar Carl Nordblad en stund innan han svarar. Han påpekar att enligt somliga undersökningar är 98 procent av alla djurarter som har levt på planeten utdöda eller utrotade. – Det vore väldigt märkligt att med vett och vilja utrota vitsvanshjorten. Den har funnits här hos oss i snart hundra år. Den utgör en självklar del av naturen i vårt land och hör hemma här. Som jordbrukare lever jag av naturen och är beroende av den, och i naturen ingår självklart också djuren, sammanfattar Nordblad sina tankar. "Smärre skador får man lov att finna sig i, det handlar ju bara om naturlig eko-gallring!" Carl Nordblad, som är markägare i Kyrkslätt, ser inte vitsvanshjortarna som något problem eftersom skadorna som de åstadkommer kan minimeras med förebyggande åtgärder i både jordbruket och skogsbruket. 31 Jägaren 4/2023 30-31_Maanviljelijä_ja_peura_JÄ0423.indd 31 30-31_Maanviljelijä_ja_peura_JÄ0423.indd 31 20.6.2023 8.58 20.6.2023 8.58
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar Hirvas lasten metsästyspuku Anar Hirvas JR metsästystakki on lasten versio suositusta aikuisten Hirvas metsästyspuvusta! Anar Hirvas on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Erityinen kaksikerroksinen materiaali on erittäin hiljainen maastossa liikuttaessa. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com Anar Hirvas metsästyspuku Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset. Täysin vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com Anar Hirvas metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuvun ominaisuuksia suunniteltaessa on lähtökohtana ollut jahtikauden alati muuttuvat sääolosuhteet sekä metsästäjien toiveet. Lopputuloksena on syntynyt täysin tuulenja vedenpitävä takki, joka on äärimmäisen hiljainen. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com – syntynyt suomalaisessa luonnossa JR PUKU 159 159,-,PUKU 289 289,-,PUKU 289 289,-,Anar Dulkot oranssi/camo kääntötakki Tyylikäs ja käytännöllinen kääntötakki kaikenlaiseen met sästykseen. Oranssilta Digicamo-puoli täyttää hirvieläinmet sästyksen vaatimukset. Kääntötakki on tuulenpitävä, mutta kuitenkin hengittävä. ? Y, 149 149 Anar Bear Pro metsästysliivi Metsästysliivi vaativimmankin metsästäjän tarpeisiin. Hiljainen liivi monipuolisilla taskuilla ja ominaisuuksilla. ? Y, 99 99 Anar Gahta retkeilyhousut Anar Gahtahousut ovat katu-uskottavat retkeilyhousut, jotka sopivat niin vaellukseen, kalastukseen, ulkoiluun kuin työhou suiksikin. Polviin, takapuoleen ja lahkeisiin sijoitettu vahvikema teriaali hylkii tuulta ja vettä. ? Y, 89 89 ? Suomalaista suunnittelua ? Suomessa testattu 32-33_Ilmoitus_JÄ0423.indd 32 32-33_Ilmoitus_JÄ0423.indd 32 20.6.2023 8.58 20.6.2023 8.58
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta – syntynyt suomalaisessa luonnossa Anar Miella anorakkipuku Anar Miella on kevyt ja hyönteisiltä suojaava puku, joka sopii kaikille luonnossa liikkujille. Kulutusta kestävä ripstop-materiaali pitää tuulta ja on äärimmäisen kevyt ja hengittävä. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 79 79 00 00 Anar Muorra vaellushousut Anar Muorra vaellusja ulkoiluhousut ovat monikäyttöiset ja kulutusta kestävät housut vahamateriaalista. Housut sopivat niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 139 139 00 00 Anar Miella camo takki Kevytanorakki integroidulla hupunreunaan kiinnitettävällä hyönteisverkolla. Takin kevyt ja hengittävä materiaali suojaa hyönteisten pistoilta ja puremilta. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 49 49 00 00 Anar Muorra vaellustakki Anar Muorra on erinomaisesti hengittävä vaellusja ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 189 189 00 00 Anar Dulkot oranssi/camo kääntötakki Tyylikäs ja käytännöllinen kääntötakki kaikenlaiseen metsästykseen. Oranssilta Digicamo-puoli täyttää hirvieläinmetsästyksen vaatimukset. Kääntötakki on tuulenpitävä, mutta kuitenkin hengittävä. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 149 149 00 00 Anar Bear Pro metsästysliivi Metsästysliivi vaativimmankin metsästäjän tarpeisiin. Hiljainen liivi monipuolisilla taskuilla ja ominaisuuksilla. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 99 99 00 00 Anar Galda vaellushousut Anar Galda vaellusja ulkoiluhousut ovat monikäyttöiset ja kulutusta kestävät housut vahamateriaalista. Housut sopivat niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 139 139 00 00 Anar Gahta retkeilyhousut Anar Gahtahousut ovat katu-uskottavat retkeilyhousut, jotka sopivat niin vaellukseen, kalastukseen, ulkoiluun kuin työhousuiksikin. Polviin, takapuoleen ja lahkeisiin sijoitettu vahvikemateriaali hylkii tuulta ja vettä. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 89 89 00 00 Anar Galda vaellustakki Anar Galda on erinomaisesti hengittävä vaellusja ulkoilutakki kulutusta kestävästä vahamateriaalista. Takki sopii niin liikkuvaan vaellukseen kuin muihin luontoaktiviteetteihin. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 189 189 00 00 32-33_Ilmoitus_JÄ0423.indd 33 32-33_Ilmoitus_JÄ0423.indd 33 20.6.2023 8.58 20.6.2023 8.58
• Jägaren 4/2023 34 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 34 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 34 20.6.2023 8.59 20.6.2023 8.59
• Mångsidig träning inför jaktsäsongen Innan det nya jaktåret börjar förbereder jag mig med ett mångsidigt skytteprogram. TexT och bilder Siiri Niskala I min jaktförening betonar vi att det är viktigt att träna. För dem som deltar i älgjakten rekommenderas att åtminstone en gång under sommaren åka till skjutbanan för att träna och skjuta in geväret. Min förening bokar några träningsdagar på skjutbanan i Peltojärvi som är öppna för samtliga medlemmar. Där kan vi bland annat öva på rörliga djurtavlor. Skaffa rutin med luftgevär Dessutom kompletterar jag skjutbanedagarna med luftgevärsskytte hos farmor. Till mina sommarfavoriter hör att utmana farfar på en lekfull tävling i precisionsskytte. Övningspatronerna för studsare är dyra. Träning med luftgevär är speciellt för unga jägare ett billigt sätt att öka precisionen och nöta in rutiner. Oftast krävs det ingen licens för ett luftgevär, så det är ett enkelt sätt att komma igång med skyttet. Men att jaga med luftgevär är däremot förbjudet i vårt land. Den som skjuter med luftgevär på privat mark ska tänka på säkerheten och får inte störa grannarna eller grannskapet. Efteråt samlar vi in det mesta av de skjutna blykulorna och för dem till återvinningen. Bli du med geväret före jakten Hagelgeväret är en nyare bekantskap för mig än studsaren och därför är det viktigt för mig att träna på en riskfri plats med pappa som instruktör. Jag inledde träningen med att studera träffbilderna för hagelsvärmar på olika avstånd för att sedan övergå till lerduvor. Även om haglen tenderade att undvika lerduvorna så lät jag mig inte nedslås; bara övning gör en till mästare! En jägare som har övat på skytte i olika situationer har redan nått halvvägs till det fällande skottet. En god och ansvarsfull jägare övar och har koll på vad han eller hon kan och inte kan! ? Ett kulfång som samlar upp kulorna gör det enkelt att återvinna blyet och skona miljön. Det finns tavlor av alla de slag för luftgevärsskytte. ? Vårt luftgevär har ett sikte med en röd eller grön punkt, men alternativen är många. ? Inled tränings­ säsongen i god tid. I de första trä­ ningspassen med luftgevär deltar ofta hela familjen. På bilden min lillebror Santtu Niskala. Jägaren 4/2023 35 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 35 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 35 20.6.2023 8.59 20.6.2023 8.59
• Elisabeth Mattson på tidningen Jägarens ungdomsredaktion visar i bildserien Från hav till bord hur man ger sina fällda änder mera smak. TexT och bilder Elisabeth Mattsson Gasbrännaren ger smak åt änderna Bränn knipan med gas. Lågan ska vara synlig; det ger den bästa smaken. Trä upp knipan på en pinne så går bränningen lättare. Bränn ända tills dunet brinner och en del av fettet smälter. Skinnet ska inte spricka och köttet ska inte bli genomstekt. Om det blir kvar större mängder förkolnat dun kan det skrapas bort med kniv. Det blev tre knipor till slut. En hane och två honor. Börja med att plocka fjädrarna, men lämna dunet kvar för bränningen. Bryt därefter vingarna och fötterna med yxa eller kniv. De färdiga kniporna ser ut så här. Det smälta fettet glänser och nästan hela stjärten är bortbränd. Nästa steg är att klippa upp knipan, börjande från halsen. Gör det så, att ryggen med lungorna och njurarna blir ett sammanhängande paket. Så här ser de färdiga köttbitarna ut. Lägg ihop delarna innan du vacuumpackar dem till ett praktiskt paket för matlagning. Den som så önskar kan också ta vara på hjärtat och muskelmagen. Knipan är packad och klar för frysen. Fleeceväst Bolmen Herr och dam Mjuk och varm fleeceväst. Grå eller brun. 51,50 € Fleecetröja Bolmen Herr och dam Stilren fleecejacka. Grå eller brun. Från 49,50 € Fleecejacka Canada Superskön fleecejacka med mjuk, borstad pile på insidan. Med huva. Rödeller grönrutig. 22,00 € Byxa Aspudde Herr Klassisk, enfärgad fritidsoch vildmarksbyxa. Tre färger. 37,00 € Max-On 1-6x24 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett kikarsikte som passar särskilt bra för drevjägare och hundförare. 519,00 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 609,00 € Skjutstöd Flex Five Ger maximalt med stöd tack vare fem ben och fyra stödpunkter. Väger endast 1,25 kg. 84,50 € Hunting Bag Ekered II Perfekt jaktväska i kraftig oxfordväv med flyttbara innerväggar. Många fack och fickor som gör det lätt att hålla ordning på all utrustning vid exempelvis eftersök. 75,00 € Oak Stolsryggsäck Bra stolsryggsäck för jakt och friluftsliv. Rymmer 35 liter. Med avlastningsbord och ryggstöd. Stolen är tillverkad i aluminium vilket gör den lätt. 139,00 € Rock Harness Mångsidig, vadderad sele. Unik på grund av det mycket andningsbara materialet HexiVent, som ger maximal komfort även i varmt väder. 70,50 € Spårlina Flat 10 m AntiSlip med Reflex Blaze Flat spårlina tillverkad i kraftigt band med invävda gummitrådar för ett maximalt och säkert grepp. Med kraftig metallhake. 19,00 € Ken Onion Edition KnivVerktygsslip Ultimat kniv och verktysslip för hem och verkstad. Klarar alla typer av knivar. 159,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi Jägaren 4/2023 36 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 36 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 36 20.6.2023 8.59 20.6.2023 8.59
• Fleeceväst Bolmen Herr och dam Mjuk och varm fleeceväst. Grå eller brun. 51,50 € Fleecetröja Bolmen Herr och dam Stilren fleecejacka. Grå eller brun. Från 49,50 € Fleecejacka Canada Superskön fleecejacka med mjuk, borstad pile på insidan. Med huva. Rödeller grönrutig. 22,00 € Byxa Aspudde Herr Klassisk, enfärgad fritidsoch vildmarksbyxa. Tre färger. 37,00 € Max-On 1-6x24 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett kikarsikte som passar särskilt bra för drevjägare och hundförare. 519,00 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 609,00 € Skjutstöd Flex Five Ger maximalt med stöd tack vare fem ben och fyra stödpunkter. Väger endast 1,25 kg. 84,50 € Hunting Bag Ekered II Perfekt jaktväska i kraftig oxfordväv med flyttbara innerväggar. Många fack och fickor som gör det lätt att hålla ordning på all utrustning vid exempelvis eftersök. 75,00 € Oak Stolsryggsäck Bra stolsryggsäck för jakt och friluftsliv. Rymmer 35 liter. Med avlastningsbord och ryggstöd. Stolen är tillverkad i aluminium vilket gör den lätt. 139,00 € Rock Harness Mångsidig, vadderad sele. Unik på grund av det mycket andningsbara materialet HexiVent, som ger maximal komfort även i varmt väder. 70,50 € Spårlina Flat 10 m AntiSlip med Reflex Blaze Flat spårlina tillverkad i kraftigt band med invävda gummitrådar för ett maximalt och säkert grepp. Med kraftig metallhake. 19,00 € Ken Onion Edition KnivVerktygsslip Ultimat kniv och verktysslip för hem och verkstad. Klarar alla typer av knivar. 159,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 37 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0423.indd 37 20.6.2023 8.59 20.6.2023 8.59
• Det viltvänliga skogsbruket kräver nytt tänkesätt Kan en skogsägare få ett bättre tack än spelande tjädrar i sin skog? S tunden då ett skogshöns flyger upp är en enastående upplevelse. Det är inte ovanligt att skogsägare känner stolthet då de strövar i sin skog. Skogsskötseln har lyckats om skogshönsen godkänner skogen som sin livsmiljö. Det viltvänliga skogsbruket ger oss verktygen för att visa vår kärlek till barrskogarnas högt värderade bevingade invånare. I de viltvänliga skogarna handlar kärleken till viltet om små vardagliga gärningar. Sådana som man gör medan man bedriver sitt normala skogsbruk. Ofta passerar de omärkligt i vardagen. Men det är de små valen, detaljerna som man lämnar ogjorda, som åstadkommer den stora effekten. Även om kärlek helst inte ska mätas i pengar så går det att vara kärleksfull utan nämnvärda ekonomiska uppoffringar. I den viltvänliga skogen gäller att litet är vackert; vi lämnar kvar viltsnår, tar det lugnt med röjsågen och gynnar blandskog. Vi utplånar inga träslag helt och hållet. Vi betraktar det gamla med nya ögon Det viltvänliga skogsbruket handlar om att rucka på invanda tankebanor och se skogen med hönsfåglarnas ögon. Tjädrarna, orrarna och järparna behöver mat och gömslen för att kunna bilda familj. Det här betyder snår, täta mattor med ris och varierande träslag. I en viltvänlig skog är sikten vågrätt sett i genomsnitt 20 till 70 meter. Inte mer. Vi lämnar alltid fyra-fem viltsnår per hektar och storleken varierar från en klunga med några få träd till två ar. I den viltvänliga Viltvårdschefen Ville Pasanen på A. Ahlström Fastigheter är expert på viltvänligt skogsbruk. I jobbet ser han att metoderna fungerar. TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2023 38 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0423.indd 38 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0423.indd 38 20.6.2023 9.00 20.6.2023 9.00
• Utöver viltet gynnar viltvänligheten också många bärätare och arter som behöver blandskog. Hit hör exempelvis lavskrikan, trastarna och pollinerarna av olika slag, som de stora surrande bina, humlorna och getingarna. Artrikedomen skapar mångfald och hälsa i skogen. Blandskogen innebär också en beredskap inför framtiden eftersom den har större resiliens. Anvisningarna för det viltvänliga skogsbruket har utvecklats i samråd med skogsfackmän för att fungera i praktiken. Principerna för den här formen av skogsbruk försvårar inte virkesproduktionen. Inte heller innebär de några ökade kostnader för skogsägaren. Se videon där A. Ahlström Fastigheter tar hänsyn till viltet i sina skogar: jagarentidningen.fi Några enkla tips för ett viltvänligt skogsbruk ? Spara snår och undervegetation. ? Gynna blandbestånd. ? Röj enbart runt de viktiga träden – undvik överdrivet städande. ? Spara fältskiktet och buskskiktet. ? Bevara kärr och skogen i övergångszonen mellan torvmark och mo. ? Använd kontinuerligt skogsbruk på lämpliga ställen. ? Spara träd i grupper. skogen behöver allting inte vara välstädat in i minsta vrå, utan här låter vi kärleken blomma. I den viltvänliga skogen ser inte kärleken till ålder eller ideologi. Vi kan ta hänsyn till viltet vid samtliga gallringar och avverkningar under beståndets hela omloppstid. Inte heller är kärleken till viltet bunden till skogsodlingsmetoden, utan passar i både jämnåriga bestånd och kontinuerligt skogsbruk. Göm inte lyckan under skäppan Även om det viltvänliga skogsbruket handlar om enkla saker och att en liten insats ger en stor utdelning, så får man gärna slå på stora trumman. Det är fritt fram att skryta med sina bedrifter och uppmana övriga markägare att haka på. Skogshönsen håller till i ekonomiskogen och vi påverkar deras livsmiljö genom att införa ändringar i skogsbruket på stora arealer. Ju fler skogsägare som tar hänsyn till viltet i sitt skogsbruk, desto större blir den sammanlagda effekten. De viltvänliga metoderna är frivilliga och okomplicerade. Tröskeln för att komma igång är låg. Gjorda undersökningar visar att skogsägarna har en mycket positiv inställning till att beakta skogshönsen i sin skog. Alla vinner i det viltvänliga skogsbruket Även om de karismatiska skogshönsen ofta utgör impulsen till att införa viltvänligheten i ens skogsbruk så gynnar metoden även många fåglar, djur och insekter. Bland vinnarna hittar vi bland andra skogsharen, rådjuret, hjorten och älgen. Viltet ingår i skogens avkastning och viltrikedomen i kombination med ett lönsamt skogsbruk ökar totalvärdet och skapar välmående. TE RO SA LM EL A TU O M O TU RU NE N Jägaren 4/2023 39 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0423.indd 39 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0423.indd 39 20.6.2023 9.00 20.6.2023 9.00
• T SANOM A Finländarna är positivt inställda till jakten Vi frågade finländarna vad de tycker och tänker om jakten. Undersökningen gjordes under perioden 7 april till 10 maj i år av Taloustutkimus Oy. Ungefär hälften av de 1063 svarande intervjuades personligt medan den andra hälften utfrågades av en panel på nätet. Svararna var 15 till 79 år gamla. Tidningen Jägaren 18 % TV-nyheterna 53 % Dagstidningar 51 % TV-program om jakt 28 % Släktingar och bekanta, nyheterna och dagstidningarna utgör de främsta informationskällorna för jakten. De vanligaste informationskällorna Inställningen till jakten Släktingar och bekanta 55 % 48 % Helsingfors Nyland 59 % Övriga södra Finland 67 % Västra Finland 70 % Norra och östra Finland Den positiva inställningen landsdelsvis Andelen negativt inställda är fortfarande liten (12 %). En fjärdedel av finländarna ställer sig mycket positivt till jakten. Inalles 60 procent av finländarna ställer sig ganska eller mycket positivt till jakten (kvinnorna 54 % och männen 66 %). 66 % 54 % 24 % Mycket positivt 36 % Ganska positivt 27 % Varken positivt eller negativt 8 % Ganska negativt 4 % Mycket negativt 1 % Kan inte säga Jägaren 4/2023 40 40-41_Suhtautuminen_metsästykseen_JÄ0423.indd 40 40-41_Suhtautuminen_metsästykseen_JÄ0423.indd 40 20.6.2023 9.00 20.6.2023 9.00
• har erfarenhet av jakt 12 % jagar inte men känner en jägare 65 % jagar inte, känner ingen jägare, är inte intresserad av jakt 20 % jagar inte, känner ingen jägare, är intresserad av jakt 2 % Finländarna har starka band till jakten Instämmer Av annan åsikt Varken instämmer eller av annan åsikt eller kan inte säga Instämmer Av annan åsikt Varken instämmer eller av annan åsikt eller kan inte säga Är du rädd för björnen eller vargen? 32 % 32 % 50 % 51 % De stora rovdjuren Även de stora rovdjuren måste kunna regleras genom jakt 66 % 16 % 18 % Vid uppskattningen av de stora rovdjurens stam mar litar jag mera på forskarna än på jägarna 51 % 26 % 23 % Ett stort rovdjur på egen backe får dödas, tycker jag 50 % 38 % 12 % Tjuvjakt på stora rovdjur är acceptabelt om inga jaktlicenser beviljas 17 % 73 % 10 % Finländarna stöder jakten på främmande arter Jakten på de skadliga arterna mink och mårdhund är viktig för naturen i vårt land 78 % 6 % 16 % Finländarna litar på jägarna Jägarna följer givna bestämmelser för jakten 63 % 16 % 21 % Jakten äventyrar inte viltstammarna i vårt land 63 % 12 % 25 % Jägaren 4/2023 41 40-41_Suhtautuminen_metsästykseen_JÄ0423.indd 41 40-41_Suhtautuminen_metsästykseen_JÄ0423.indd 41 20.6.2023 9.00 20.6.2023 9.00
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar Galda merinovilla T-paita Anar Galda on ohut ja miellyttävän tuntuinen naisten merinovillainen T-paita. Materiaali on 100 % 150 g merinovillaa. Pehmeä ja miellyttävä merinovilla ei kutita tai hiosta ja kuivuu nopeasti, mutta lämmittää myös kosteana. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 39 39 00 00 Anar miesten boxerit Anar miesten bokserit ovat täydellinen valinta aktiivisen ulkoilijan ja liikkujan boksereiksi. Ne on valmistettu miellyttävästä ja pehmeästä viskoosisekoitteesta, joka siirtää tehokkaasti kosteuden iholta. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 19 19 90 90 Anar Muorra merinovilla T-paita Anar Muorra ohut ja mukavan tuntuinen miesten merinovillainen T-paita. Materiaali on 100 % 150 g merinovillaa. Pehmeä ja miellyttävä merinovilla ei kutita tai hiosta ja kuivuu nopeasti ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 39 39 00 00 Anar Buorre mustat sukat 3 paria Mukavat, hengittävät, saumattomat ja hyvin kulutusta kestävät Anar Buorre sukat jokapäiväiseen käyttöön. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 99 90 90 Anar Garra merinovillasukka Lämmin ja erittäin laadukas merinovillasukka joka hengittävyytensä ansiosta pitää jalat kuivana ja lämpimänä koko päivän! Napakka, mutta mukava istuvuus. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 12 12 90 90 Infiray Affo AP13 lämpökamera Metsästyskäyttöön suunniteltu pienikokoinen lämpökamera. 12 ?m:n kenno, jonka 256 x 192 resoluutio tuottaa terävää kuvaa. Paino 340 g, mitat 160 x 60 x 60 mm. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 699 699 00 00 Hunter 25 kg riistamaissi Riistamaissi riistapelloille.Sopii käytettäväksi sellaisenaan. Erityisherkkua mm. villisialle, kyyhkylle, sorsalle ja kauriille. Paino: 25kg ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com Norm. à 19,90 35 35 00 00 Osku 25 kg riistaherne Erinomainen kyyhkynhoukutin. Toimii myös peuralle ja kauriille. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com Norm. à 17,90 35 35 00 00 Anar Lokka lippalakki Puuvillasta valmistettu lippalakki, joka sopii arkeen, retkille ja metsästykseen. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 19 19 90 90 Anar Muorra/Galda huppari Tekninen huppari kaikkeen ulkoiluun ja vapaa-aikaan. Hupparin joustava ja hengittävä materiaali pitää olosi mukavana koko päivän. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 69 69 00 00 Sniper Safety 7 asekaappi Täysteräksinen asekaappi. EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Mitat 1450 x 400 x 335 mm, paino 68 kg. Värit musta tai valkoinen. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 469 469 00 00 /2kpl /2kpl /2kpl /2kpl Saatavilla elokuussa! Anar Tsarmi Vaelluskenkä Korkeavartiset Anar Tsarmi vaelluskengät ovat kevyet kengät, jotka sopivat niin metsästäjille kuin vaeltajille. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 199 199 00 00 Karkkainen_Metsastaja_4_23_420x275x2_PMA.indd 2 Karkkainen_Metsastaja_4_23_420x275x2_PMA.indd 2 19.6.2023 10.03.03 19.6.2023 10.03.03 42-43_Ilmoitus_JÄ0423.indd 32 42-43_Ilmoitus_JÄ0423.indd 32 20.6.2023 9.01 20.6.2023 9.01
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar Galda merinovilla T-paita Anar Galda on ohut ja miellyttävän tuntuinen naisten merinovillainen T-paita. Materiaali on 100 % 150 g merinovillaa. Pehmeä ja miellyttävä merinovilla ei kutita tai hiosta ja kuivuu nopeasti, mutta lämmittää myös kosteana. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 39 39 00 00 Anar miesten boxerit Anar miesten bokserit ovat täydellinen valinta aktiivisen ulkoilijan ja liikkujan boksereiksi. Ne on valmistettu miellyttävästä ja pehmeästä viskoosisekoitteesta, joka siirtää tehokkaasti kosteuden iholta. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 19 19 90 90 Anar Muorra merinovilla T-paita Anar Muorra ohut ja mukavan tuntuinen miesten merinovillainen T-paita. Materiaali on 100 % 150 g merinovillaa. Pehmeä ja miellyttävä merinovilla ei kutita tai hiosta ja kuivuu nopeasti ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 39 39 00 00 Anar Buorre mustat sukat 3 paria Mukavat, hengittävät, saumattomat ja hyvin kulutusta kestävät Anar Buorre sukat jokapäiväiseen käyttöön. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 99 90 90 Anar Garra merinovillasukka Lämmin ja erittäin laadukas merinovillasukka joka hengittävyytensä ansiosta pitää jalat kuivana ja lämpimänä koko päivän! Napakka, mutta mukava istuvuus. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 12 12 90 90 Infiray Affo AP13 lämpökamera Metsästyskäyttöön suunniteltu pienikokoinen lämpökamera. 12 ?m:n kenno, jonka 256 x 192 resoluutio tuottaa terävää kuvaa. Paino 340 g, mitat 160 x 60 x 60 mm. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 699 699 00 00 Hunter 25 kg riistamaissi Riistamaissi riistapelloille.Sopii käytettäväksi sellaisenaan. Erityisherkkua mm. villisialle, kyyhkylle, sorsalle ja kauriille. Paino: 25kg ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com Norm. à 19,90 35 35 00 00 Osku 25 kg riistaherne Erinomainen kyyhkynhoukutin. Toimii myös peuralle ja kauriille. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com Norm. à 17,90 35 35 00 00 Anar Lokka lippalakki Puuvillasta valmistettu lippalakki, joka sopii arkeen, retkille ja metsästykseen. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 19 19 90 90 Anar Muorra/Galda huppari Tekninen huppari kaikkeen ulkoiluun ja vapaa-aikaan. Hupparin joustava ja hengittävä materiaali pitää olosi mukavana koko päivän. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 69 69 00 00 Sniper Safety 7 asekaappi Täysteräksinen asekaappi. EN14450 sertifioitu ja hyväksytty. Mitat 1450 x 400 x 335 mm, paino 68 kg. Värit musta tai valkoinen. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 469 469 00 00 /2kpl /2kpl /2kpl /2kpl Saatavilla elokuussa! Anar Tsarmi Vaelluskenkä Korkeavartiset Anar Tsarmi vaelluskengät ovat kevyet kengät, jotka sopivat niin metsästäjille kuin vaeltajille. ? Y, ? O, ? J, ? L, ? I, ? .com 199 199 00 00 Karkkainen_Metsastaja_4_23_420x275x2_PMA.indd 2 Karkkainen_Metsastaja_4_23_420x275x2_PMA.indd 2 19.6.2023 10.03.03 19.6.2023 10.03.03 42-43_Ilmoitus_JÄ0423.indd 33 42-43_Ilmoitus_JÄ0423.indd 33 20.6.2023 9.01 20.6.2023 9.01
• Duvsäsongen närmar sig och mången jägare funderar på lämpliga platser för passet. Det finns en hel del som kan göras på förhand eftersom spaning ger resultat. I den här artikeln synar tidningen Jägaren tre olika platser för duvjägare. TexT och bilder Panu Hiidenmies I ntresset för duvjakt har ökat under det senaste tjugotalet år. Efter hand som duvorna blir fler ökar också de aktiva duvjägarna i antal. Ringduvan förökar sig kraftigt här i landet och klarar därför jakttrycket Olika platser för duvjakt Konsten att knipa en ringduva väldigt bra. Men kom ihåg; i början av säsongen kan somliga duvor fortfarande ha en senfödd kull i boet. Låt alltså bli att fälla ensamflygande individer! Nya duvbeten attraherar duvor Det är ett välkänt faktum att ärtoch rågodlingar drar till sig duvor. En tröskad eller liggande rågåker kan ha en rent magnetisk effekt, i synnerhet om det inte finns gott bete någon annanstans i trakten. Ju större arealer det finns av ringduvans favoritfoder – ärter desto fler tänkbara passplatser finns det, men samtidigt också fler alternativ för fåglarna. Så hur ska jägaren hitta åkern där duvorna betar just den dagen? Tidpunkten då ärterna mognar och baljorna spricker ökar duvornas intresse för att landa på en viss åker. När ? Jakten på ringduva inleder jaktåret. Ibland kan en bra passplats faktiskt ligga i dunkel granskog. Också på duvjakt är det nödvändigt med en apporterande hund för att duvorna säkert ska komma ända fram till ryggsäcken. Se videon om tänkbara platser för duvjägare på jagarentidningen.fi Jägaren 4/2023 44 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 44 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 44 20.6.2023 9.02 20.6.2023 9.02
• allt klaffar så vimlar det alltså av fåglar bland ärterna på fältet. Sommaren 2022 var det ont om inhemska ärter och därför utökade odlarna arealerna i bland annat Loppis. Grannen odlade ärter på tiotals hektar. För jaktens del blev det knepiga nu det, att det fanns enorma arealer med ärter i trakten. Vi hade utsett en passplats och gjorde den ännu mer lockande genom att plöja ner stående ärter och lägga ut salt och lösa ärter ovanpå. Passet blev alltså en kombination av ny plats, odlade ärter och lockfoder. Duvjakt inne i skogen På den tiden då det var glest mellan duvorna var duvjägarna kända för sin skicklighet. Att i sluten skog fälla duvor krävde listighet och ihärdighet. Om det inte finns odlingar som lockar duvor i ens egna jaktmarker så går det att locka till sig duvbrösten. Tidningen Jägaren besökte en utfodringsplats för duvor som ligger mitt i skogen, i en trakt med mycket hjort. Allt emellanåt har ärterna ändå gått åt så fort att det troligen är hjortarna som också har upptäckt att det bjuds på sommarmat. – Vi kalhögg ett skifte och lämnade kvar några höga stubbar som underlag för viltfoder. Duvorna brukar ha vägarna här förbi. De följer en bäck och sedan skogskanten. Utmed hyggeskanterna finns det träd med naturliga sittplatser och vi har sett en hel del fågel där. Svårigheten med att anlägga en utfodringsplats i skogen Jägaren 4/2023 45 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 45 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 45 20.6.2023 9.02 20.6.2023 9.02
• Fördärva inte stående säd! Den som jagar i ett åkerlandskap ska på förhand tänka igenom hur hunden ska jobba när den apporterar duvorna. Placera passet helst så, att duvorna inte faller i otröskad säd. Fördärva inte odlingen! Det här ska varje duvjägaren komma ihåg om han eller hon tänker sig en framtid som duvjägare! på det här sättet är den, att om det finns stora odlingar runt omkring som bjuder duvorna på bete så styr de självfallet dit. Å andra sidan lockar det utlagda fodret fåglarna hit och i början av säsongen kan utsikterna för jakten till och med vara goda, berättar jägaren och viltvårdaren Jyrki Ravantti. På en anlagd utfodring ska det hela tiden finnas någonting att äta. Annars flyttar fåglarna till bättre beten. Den traditionella duvåkern Den tredje platsen för duvjakt är den traditionella; en vidsträckt ärtodling som sträcker sig över tiotals hektar i ett landskap som är lagom brutet för att passa till jakt. Med åkerholmar ute bland ärterna och låga höjder utmed kanterna. Landskapsmässigt således en oslagbar kombination. Det finns gott om passplatser och duvbestånden har under decenniernas lopp vuxit sig starka. Eftersom området är så stort finns det passplatser också för ett stort sällskap med jägare. Det går att ställa ut skyttarna med tillräckliga avstånd emellan vid träden där duvorna förväntas sätta sig. Med hänsyn taget till vinden. Om det blåser brukar duvorna gira så att de landar i motvind. Alltså kan skytten placera sig i förhållande till trädet så, att duvan, när den flaxar med vingarna och bromsar, befinner sig på optimalt avstånd för skottet. När duvorna på morgonen anländer till betet brukar de börja med att slå sig ner i träden vid åkerkanten. Efter hand som jaktdagen och säsongen framskrider kan passen också organiseras på det sättet att sektorn bestäms utifrån hur de skjutna duvorna faller på åkern. Ofta finns det något ställe på åkern som de gärna siktar in sig på. Jägaren kan också försöka styra duvornas flygriktning med bulvaner. Det gäller att placera passet inom gott hagelhåll. På vidsträckta åkrar kan det här bli knepigt om fåglarna tänker landa ute på mitten. Ihärdighet belönas Det är vanligt att jägare har följt med fågellivet i åratal och ofta även matar dem. Men tappa inte sugen om du inte genast hittar en passplats! Det avgörande för att få resultat är att du håller span på naturen så att har du koll på hur fåglarna flyger och i vilka mängder. Bevaka också träden som duvorna sätter sig i och ställena där de betar. Ringduvan kan växla beteende över en natt, så jägaren måste vara skärpt för att nå framgång på jakten. Ihärdigheten belönas till slut och duvorna trillar in. Då väntar den bästa tänkbara belöningen på hunden när den får apportera fällningen. Hemma hos jägaren fräser det sedan i stekpannan när viltmiddagen är på gång. En duvjakt innebär hårt arbete för hundarna. Se därför till att de får skugga och vatten! O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? Jägaren 4/2023 46 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 46 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 46 20.6.2023 9.02 20.6.2023 9.02
• O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 47 44-46_Kyyhkynmetsästyspaikat_JÄ0423.indd 47 20.6.2023 9.02 20.6.2023 9.02
• Älg n som vilt Åren 2008 till 2011 följde vi på Naturresursinstitutet med ett hundratal GPSförsedda älgar, bland dem flera älgkor med kalv. Vi fick veta hur älgarna vandrade och vilka miljöer de uppehöll sig i, vilket gav oss en stor mängd ny kunskap om deras beteende under kalvningstiden. TexT Markus Melin, Juho Matala, Jyrki Pusenius och Lauri Mehtätalo Bild Leena Partanen Försommaren är älgkalvarnas tid T idigare fältundersökningar på olika håll i världen visar att älgkalvarna oftast föds i maj. Vi har sett att de tidigaste kalvningarna inträffar sent i april och de senaste i början av juni. Tidpunk­ ten påverkas av när höstbrunsten infaller, älgkons fysiska kondition och hur våren framskrider. Kalvarna föds senare i trakter där snön dröjer kvar längre än genomsnittet. Älg­ modern måste ha tillgång till stora mängder gott foder eftersom diandet kräver energi. Ho­ norna blir därför tvungna att göra avvägning­ ar i sina val av livsmiljöer. Det valda området måste erbjuda både skydd åt den växande kalven och föda åt den diande modern. Här i vårt land kunde vi fördjupa oss i frågan tack vare Naturresursinstitutets (Luke) stora databas om de GPS­försedda älgarna. Genom kontroller i terrängen visste vi vilka älgkors kalvar som hade överlevt sitt första år och kunde med säkerhet analysera de dräktiga älgkornas rörelser och val av livsmiljöer, före, under och efter kalvningen. Vi testade det här i två områden; i Vasatrakten och i Kuhmotrakten. Där analyserade vi 22 kalv­ ningsperioder och fick fram data om den här kritiska tiden. När föds kalvarna? Älgkornas vandringsmönster förändras när kalvningen närmar sig, och genast efteråt. När kalven kom till världen syntes det i GPS­datan som ett minskat strövande; älgkon höll sig mest stilla på plats. Utifrån den här informationen kunde vi ringa in tidpunkten och platsen för kalvningen. Enligt analyserna kalvade samtliga GPS­älgar i maj, och en klar majoritet gjorde det i mitten av månaden. De tidigaste kalvningarna inträffade under den första veckan i maj och de senaste under den sista veckan. I juni observerade vi inte någon enda kalvning; samtliga kalvar antogs Jägaren 4/2023 48 48-49_Hirvi_syntymä_JÄ0423.indd 48 48-49_Hirvi_syntymä_JÄ0423.indd 48 20.6.2023 9.02 20.6.2023 9.02
• I DE FÖLJANDE DELARNA Utifrån sändar halsbands materialet gör vi nya under sökningar så fort resurserna räcker till. Andra undersökningar har fördjupat sig i sådant som älgarnas rörelser under en värmebölja och hur snötäcket inverkar på älgarnas rörlighet. Mera om detta i kommande nummer! då redan vara på benen och kunna följa med sin mor. Vi begav oss ut i terrängen för att kolla upp älgkorna som hade varit dräktiga för att se när de började vandra med sin nyfödda kalv. I Vasanejdens forskningsområde föddes kalvarna en vecka tidigare än i Kuhmo-Suomussalmi, även om det fanns individuella skillnader även inom områdena. I hurdan skog föds kalvarna? Vi inledde klarläggandet av platserna där korna kalvade genom att ur GPS-datan ringa in de troliga kalvningsområdena; det vill säga att vi sållade fram GPS-positionerna för kalvningsdagarna. Därefter analyserade vi landskapet och skogsstrukturen på kalvningsplatserna. Här använde vi terrängdatabasen, satellitbilder och laserskanningsdata. På det viset fick vi fram några återkommande mönster. Platserna där älgkorna vistades vid kalvningen och omedelbart efter hade mera vegetation i buskskiktet. I synnerhet i Kuhmo kalvade en majoritet av GPS-korna i skogsbestånd på dikade torvmarker, trots att de hade kunnat välja odikade torvmarker eller skog på momark. Förkärleken för dikade torvmarker noterades också i det västra området, men där visade korna under kalvningstiden en större variation vid valet av terrängtyp, bland annat öar vid kusten. Älgarna i Kuhmotrakten verkade däremot tillbringa även återstoden av sommaren i dikade skogar. Efter hand som kalvarna växte och sommaren framskred sökte sig älgkorna till dikade platser med ett större inslag av lövträd i skogen. Intressanta enskilda fall Om älgarna vid kusten känner vi till att de ofta tillbringar sommaren vid havet och vintern inne i landet. En del av våra GPS-älgkor följde det här mönstret; de kalvade på någon ö vid kusten och återvände på senhösten till inlandet med sin kalv. Utländska undersökningar har visat att älgkor år efter år återvänder till samma plats för att kalva. Vi noterade det här fenomenet också i vårt material, men begränsat till ett fåtal individer. En älgko nedkom i våras på en plats tio kilometer från fjolårskalvningen medan en annan återvände till så gott som samma plats. I det här avseendet kunde vi inte urskilja någon tydlig mönsterskillnad mellan områdena, utan skillnaderna var individuella. I Kuhmotrakten var det en älgko som kalvade nära bebyggelse och stannade där hela sommaren. I Nordamerika har man sett älgar bete sig på det här sättet för att minska på risken för björnangrepp. Vårt material är emellertid för litet för att medge en grundlig undersökning av frågan. Den ursprungliga artikeln finner du här: Melin, M., Matala, J., Pusenius, J. & Packalen, T. 2019. Calving and post-calving habitat use of female moose in two contrasting areas. Wildlife Biology 2019 (1), p. 1-12, https://doi.org/10.2981/wlb.00569 Ett typiskt kalvningsområde i Kuhmotrakten. Den gröna och den lila polygonen visar var samma älg kalvade åren 2009 och 2010. Avståndet mellan kalvningsplatserna är mindre än en kilometer. Bilden visar hur en älgko med kalv rörde sig under sommaren på ön Kvimo i Vasa. Den blå polygonen visar platsen där kalven föddes. Kuhmonejden. De blå punkterna visar älgkons vandringar med sin kalv medan det röda området visar var kalven föddes. Älgkon tillbringade hela sommaren nära den här gården. Jägaren 4/2023 49 48-49_Hirvi_syntymä_JÄ0423.indd 49 48-49_Hirvi_syntymä_JÄ0423.indd 49 20.6.2023 9.02 20.6.2023 9.02
• Växelverkan mellan stora rovdjur och hjortdjur är mångfacetterad, och det är inte lätt att få samspelet att fungera. Den ökade och mer utbredda förekomsten av storvilt utmanar emellertid till att se förvaltningen av bytesdjur och rovdjur som en helhet. TexT Joni Saunaluoma Bilder Joni Saunaluoma, Jaakko Alalantela, Mari Tikkunen, Soili Jussila och Hannu Huttu V itsvanshjorten, som infördes i landet för knappt 100 år sedan, har tagit sin plats i det finska ekosystemet och fungerar som en betydande födoresurs för de stora rovdjuren. Också rådjursoch skogsrenstammarna har vuxit i takt med de starkare stammarna av stora rovdjur. Det finns ett allt större behov att granska storviltarterna och deras stammar som en helhet i vilken delarna påverkar varandra. I nuläget kan stamförvaltningsmålen för olika arter till och med vara sinsemellan motstridiga. Mot flerarts förvaltning Byte och predator Flerartsfrågor handlar om konkurrens mellan de olika arterna, och är inget okomplicerat fenomen. Konsekvenserna är olika beroende på ur vilken djurarts perspektiv frågan granskas. Dessutom varierar förhållandena i fråga om arternas förekomst mellan olika delar av landet. Det behövs mer information om de stora rovdjurens näringsintag, men vissa observationer har redan framkommit i undersökningarna. Tillgången till bytesdjur verkar åtminstone enligt en svensk undersökning inverka på vargens näringsintag. Små hjortdjur blir också i Finland en avsevärt viktigare näringsresurs i takt med att arternas stamtätheter klart överstiger älgtätheten. Också i fråga om de stora rovdjurens predation verkar det finnas skillnader i om den riktas mer mot kalvar eller vuxna individer. I detta avseende kan lodjuret ha en förhållandevis större inverkan på rådjursstammen än vad björnen har på älgstammen. Fortplantningseffektiviteten varierar mellan hjortdjursarterna, och till exempel skogsrenen får endast en kalv, medan rådjuret och vitsvanshjorten kan få upp till tre ungar. Av den anledningen klarar olika hjortdjursarter olika stor predation. När predationstrycket från stora rovdjur ökar kan en art med svagare reproduktion avta, eftersom fortplantningseffekten inte är tillräcklig för att ersätta dödligheten. Samtidigt möjliggör en art med bättre reproduktionsförmåga och större stamökning en större rovdjursstam. Å andra sidan har det påpekats att en art som klarar sig bättre kan fungera som rovdjursartens huvudsakliga föda och ersätta den predation som riktas mot arten med svagare reproduktion. Hjortdjur kan skydda hundar Vid diskussioner om stora rovdjur påtalas ofta de skador som rovdjuren orsakar husdjur och produktionsdjur. I synnerhet hundskador orsakade av varg är av förståeliga skäl alltid ett hett samtalsämne bland jägare. I vargområden är oron ofta stor när en hund släpps lös. I en undersökning som nyligen publicerades i Finland granskades hjortdjurstätheter och hundskador. I undersökningen observerades att hjortdjursstammarnas täthet inverkar på risken för hundskador. Den täta stammen av vitsvanshjort i sydvästra Finland minskar tydligt risken för att en hund ska utsättas för en vargattack. I områden där det enbart finns älg är risken Jägaren 4/2023 50 50-51_Monilajisuus_JÄ0423.indd 50 50-51_Monilajisuus_JÄ0423.indd 50 20.6.2023 9.03 20.6.2023 9.03
• Det är dags att fästa mer uppmärksamhet vid flerartsfrågorna. finns områden där storviltssituationen är sådan att hållbar älgjakt i stor omfattning inte är möjlig. Trots att det ur vilthushållningens perspektiv skulle löna sig att låta antalet älgar öka, sätter skadefrågan sina egna begränsningar. När metoden för till exempel minskande av skogsskador är att begränsa älgstammens storlek, försvagas möjligheten att ta jaktmöjligheterna i beaktande. Å andra sidan visar ersättningarna av jordoch skogsbruksskador att olika hjortdjursarter orsakar olika stora skador i proportion till stamtätheten. Det skulle finnas orsak att granska hjortdjursarterna som en större helhet. För flerartsförvaltning skulle det också krävas att man på nytt reflekterar över det intensiva skyddet av de växande rovdjursstammarna. Verktyg för modellering av flerartsförvaltning Syftet med verktyget MSE för flerartsmodellering som utvecklas inom projektet VargLIFE är att visa hur olika rovdjursarters predation påverkar hjortdjursstammarnas storlek och det potentiella jaktbytet. Å andra sidan visar det hur rovdjursstammarnas storlek är beroende av olika hjortdjursarters täthet. Avsikten är att verktyget bland annat ska hjälpa de regionala viltråden att beakta flerartsfrågor vid fastställandet av måltätheten för hjortdjursstammarna. Trots komplexiteten och utmaningarna är det dags att fästa mer uppmärksamhet vid flerartsfrågorna. Behovet av detta har framkommit också i samband med de färska uppdateringarna av stamförvaltningsplanerna. för hundskador däremot större. Resultatet visar att förvaltningen av hjortdjursstammarna och regleringen av stamtätheter kan underlätta samexistensen för stora rovdjur och människor. Aktiva val avgör Jordoch skogsbruk, trafiksäkerhet och vilthushållning ställer sina egna villkor på förvaltningen av stammarna. Samtidigt bör också arternas livskraft och naturens biologiska mångfald beaktas. I östra Finland ? Vid flerartsförvaltning tar vi hänsyn till beroendeförhållandena mellan arterna och hur de påverkar varandra. Vid förvaltningen av hjortdjuren beaktar vi de stora rovdjuren; deras tillstånd och antal. FÖRVALTNINGEN AV HJORTDJUREN SOM FLERARTSFÖRVALTNING SA NN A PI IR AI NE N / VI RN A M AR KK IN O IN TI Jägaren 4/2023 51 50-51_Monilajisuus_JÄ0423.indd 51 50-51_Monilajisuus_JÄ0423.indd 51 20.6.2023 9.03 20.6.2023 9.03
• Det går att förvara och trans­ portera en handfull sjöfågel­ bulvaner lite hur som helst, men en större mängd kräver ordning och reda. För att inte tala om vikterna och linorna, som allt för lätt trasslar till det. Hur borde man då transportera bulvanerna och lägga ut dem på vattnet? TexT och bilder Antti Saarenmaa M ina egna bulvaner låg i långa tider i en hopplös röra, nerknölade i plastpåsar eller säckar, med viktlinorna i ett trassel. Jag började varje andjakt med att reda ut linorna och i värsta fall ersätta gamla med nya. Här hjälpte det inte att linda linan runt kölen på bulvanen eftersom linorna i den allmänna röran ständigt trasslade in sig i varandra. Ordning och reda på andbulvanerna Aha-upplevelsen infann sig sent omsider, levererad av en andjägare med mera erfarenhet. Han fick mig att kritiskt fundera på vattendjupet där bulvanerna ska guppa och att justera linorna med tyngderna till det rätta djupet. Det gäller att också ta hänsyn till vattenväxtligheten där man tänker jaga det är inte ovanligt med så mycket växtlighet på vattenytan att bulvanerna hålls på plats utan ankring. Vinden och bottnens beskaffenhet påverkar också ankringsbehovet. Den som jagar vid små insjöar klarar sig med lätta vikter medan jägaren ute på havet behöver mera massa i ändan på linan, annars far vinden och dyningarna iväg med bulvanerna. Välj alltså vikt och linlängd efter behovet. Extra vikt och längd är onödigt och trasslar bara till det. Gummiband och L-sänke Offra gärna en stunds eftertanke på vikterna och hur du fäster dem innan du åker iväg till järnhandeln. Vikten och linan ska lindas om bulvanen så, att de inte trasslar ihop sig med de andra bulvanerna. Om höjden på kölen tillåter det, så är ett alternativ att använda en lina med ett flexibelt gummiband i ändan och där en L-formad vikt. Linda viktlinan om kölen och fästs vikten i ändan på kölen genom att kila in den. Vid lugnt väder kan bulvanerna strös ut bland ytväxterna utan vikter. En jägar s utrustning Jägaren 4/2023 52 52-53_Kaaveet_järjestykseen_JÄ0423.indd 52 52-53_Kaaveet_järjestykseen_JÄ0423.indd 52 20.6.2023 9.04 20.6.2023 9.04
• ”Texas-Rig” Den som letar efter en patentlösning kan kika närmare på det som kalllas Texas Rig; där består viktlinan av en inkapslad stålvajer. I båda ändorna på vajern finns en ögla och mellan dem en tyngd som glider fritt längs vajern, tillsammans med en tafs som fäster vajern i bulvanen. Man samlar in bulvanerna för transport genom att fästa öglan i vajerändan i en karbinhake. Och tvärtom när man lägger ut bulvanerna; man hakar loss dem en i taget från karbinhaken och kastar ut dem. Glidvikten och tafsen som glider längs vajern ser till att bulvanen och vikten lägger sig och ligger som de ska på och i vattnet. Bulvankassarna I en bulvansäck med fack har varje bulvan ett eget fack. Där hålls viktlinorna utan att trassla till det, även om lindningen om kölen skulle lösa upp sig. Bulvansäcken står upprätt och är enkel att stuva in i bakluckan och ställa ner på durken i båten. I kassen hålls också större bulvaner på plats, vilket gör sådana mycket enklare att hantera. Om det inte alls behövs några viktlinor kan bulvanerna stuvas som de går och står i en större säck. Sådana säckar är vanligen gjorda av något glest tyg som låter bulvanerna torka, men ändå klarar av en större mängd andbulvaner. Lösningen fungerar också för förvaringen av en bunt Texas Rig-bulvaner. Lägg andbulvanerna på säckens botten och låt karbinhakarna hänga utanför, lättåtkomliga. Och som grädde på moset så går det att förvara bulvanerna i säcken både under säsongen och mellan säsongerna. Sparar tid och nerver Mängden andbulvaner som behövs varierar med tidpunkten under säsongen och förhållandena runt omkring. Det ska vara enkelt och smidigt att använda bulvanerna, och det ska gå att förvara dem i ordning. Annars spills värdefull jakttid på att trassla och knåpa. För min egen del förändrades jakten med bulvaner radikalt med bulvankassarna och de bättre lösningarna för vikterna och linorna. Jag rekommenderar dig att sätta dig in i ämnet, i synnerhet om du tänker jaga änder också senare än den 20 augusti. I slutet av säsongen när det är kallt och änderna flyttar går det knappast att lägga ut för mycket bulvaner. Då måste det vara enkelt att lägga ut dem och plocka in dem igen. Med Texas Rigsystemet buntar man enkelt ihop bulvanerna genom att hänga dem i en karbinhake. Tack vare glidvikten och den glidande fästningen går det enkelt att lägga ut bulvanerna och plocka in dem. I en kasse med fack hålls bulvanerna skilda från varandra. Livslängden ökar och det blir inget trasslande med linorna. Med en sådan kass är det inte heller svårt att transportera större bulvaner. I en nätkass torkar bulvanerna och kan transporteras med bibehållen ordning och reda. Jägaren 4/2023 53 52-53_Kaaveet_järjestykseen_JÄ0423.indd 53 52-53_Kaaveet_järjestykseen_JÄ0423.indd 53 20.6.2023 9.05 20.6.2023 9.05
• AN TT I YR JÖ LÄ T alan väcktes mot två älgjägare för jaktbrott. Enligt åtalet hade jägarna av grov oaktsamhet använt sig av ett motordrivet fordon och vållat fara för människor och egendom. Enligt åtalet hade jägarna dessutom brutit mot förbud och begränsningar som hade givits för den allmänna säkerheten. Jaktledaren åtalades för jaktbrott eftersom han enligt åtalet hade försummat att planera, organisera och ge anvisningar för jakten, vilket han enligt jaktlagen borde ha gjort. Den andra jägaren vållade enligt åtalet fara för människor och utomståendes egendom genom att skjuta en älg som i skottögonblicket befann sig på uppskattningsvis 10 till 20 meters avstånd från ett järnvägsspår. Älgen, som just då drevs av en hund, befann sig på en för järnvägsunderhåll avsedd väg utmed spåret. Jägaren hade följt hunden med sin GPS och ställt sig på en plats som han antog att älgen skulle passera. Jägarna bestred åtalet och yrkade på att staten skulle ersätta deras rättegångskostnader. ETT ANTAL OBESTRIDLIGA FAKTUM Fallet inkluderade ett antal obestridliga faktum. Jakten hade skett under lovlig tid och föreningen hade jaktlicens för älg. Under den här jakten, som bedrevs med hund, hade det skett en skadskjutning som ledde till att föreningen hade fortsatt jakten utanför sitt jaktområde. Den andra jägaren hade ställt sin bil vid servicevägen och promenerat till en plats några hundra meter längre fram, där han antog att älgen skulle passera. Den här slutsatsen hade han dragit utifrån hundpejlen. Det var samma jägare som tidigare hade skjutit på en älg några kilometer ifrån, i föreningens jaktmarker, nära tågspåret på mark som hörde till statsjärnvägarna. Jakt på skadskjuten älg slutade i tingsrätten – åtalet förkastades VAR DET EN JAKT PÅ SKADSKJUTEN ÄLG? Enligt tingsrättens bedömning var den avgörande frågan den, huruvida älgen hade varit skadskjuten. Enligt den första skytten, som hade fungerat som jaktledare, hade skottet han skjutit träffat framtill på älgen. Den här slutsatsen hade han dragit av skottet och senare av det faktum att det på älgen efter fällningen hade funnits två skottskador; det skadskjutande skottet och det fällande skottet. Enligt den första skytten hade det på marken där älgen befunnit sig vid det första skottet funnits älgpäls och blodstänk. Älgen hade fortsatt och hunden hade börjat skälla på den på nytt. Han hade anmält skadskjutningen till ett vittne som deltog i jakten: älgen är träffad, det finns blodspår, och den måste avlivas. Vittnet hade vidarebefordat jaktledarens order om att avliva älgen och detta hade sedan blivit verkställt. Det fanns ingenting i utredningen som skulle ha stött åtalspunkten att det första, skadskjutande skottet skulle ha saknats. Det som vittnet berättade om det första skottet grundade sig inte på egna syneller hörselobservationer. Det fanns inte heller någon utredning om huruvida det första skottet hade träffade älgen. Med hänsyn taget till vittnets berättelse Jägaren 4/2023 54 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 54-55_Rikos ja rangaistus_JÄ0423.indd 54 54-55_Rikos ja rangaistus_JÄ0423.indd 54 20.6.2023 9.05 20.6.2023 9.05
• E n jägare åtalades för jaktbrott. Enligt åtalet hade jägaren, när han var ute och körde snöskoter, fått syn på några älgar, stannat snöskotern mitt på vägen, tagit sitt gevär och skjutit en av älgarna. I skottögon­ blicket befann sig jägaren intill snösko­ tern, med motorn i gång, närmare än hundra meter från fordonet. Dessutom bar han ingen varselväst. Därtill åtalades jägaren för trafikför­ seelse eftersom han körde snöskoter på allmän väg, och för skjutvapenförseelse eftersom han transporterade sitt gevär med snöskoter, vilket inte är lagligt. Här kan också nämnas att den skjutna älgkalven förklarades förverkad och köttet såldes på auktion. TINGSRÄTTENS BESLUT Vid behandlingen av fallet hördes flera vittnen, men bara ett av dem var åsyna. Jägaren bestred samtliga åtal, men tings­ rätten fastställde att han hade gjort sig skyldig till de ovannämnda gärningarna, förutom skjutvapenförseelsen. Geväret förklarades förverkat till staten och han meddelades jaktförbud. Älgjakt med snöskoter – hovrättens dom HOVRÄTTEN FÖRKASTAR ÅTALEN Jägaren godtog inte domen utan överkla­ gade till hovrätten, där han lade fram ny bevisning. Hovrätten fastställde att den framlagda bevisningen var synnerligen motstridig beträffande avståndet från snöskotern som jägaren befann sig på vid skott ögon­ blicket. Själv uppgav jägaren att han befann sig uppskattningsvis hundra meter från snöskotern och nära vittnets bil. Enligt vittnet hade jägaren stått fem­sex meter från snöskotern när han sköt medan skotern hade stått ett tjugotal meter från hans bil. Hovrätten ansåg att värdet på vittnets bevisning försvagades av att jägaren och vittnet hörde till samma lilla jaktförening där det redan tidigare hade förekommit skarpa meningsskiljaktigheter. Dessutom stämde vittnets berättelse, sådan som han hade berättat den i tings­ och hovrätten, inte överens med det han uppgivit vid förundersökningen. Åtalet förkastades, vilket innebar att staten blev skyldig att ersätta jägarens rättegångskostnader. om det som skett ansåg tingsrätten det vara klarlagt att den första jägaren hade skjutit på älgen, precis som han hade uppgett. Tingsrätten noterade att om det inte hade handlat om en avlivning av en skadskjuten älg så hade det alldeles uppenbart varit ett uppsåtligt jaktbrott. Men antagandet stöddes inte av jägarnas öppna uppträdande vid fäll­ ningen och med myndigheterna. Älgjaktla­ get försökte inte dölja det skedda och älgen hade tagits ur på banförvaltningens område på en synlig plats. Samtalet med polispa­ trullen som anlände till platsen stödde inte heller det brottsliga alternativet. Tingsrätten fastställde att det hade handlat om avlivning av ett skadskjutet vilt. NYTTJANDE AV MOTORFORDON VID JAKT Jägaren som hade fällt älgen åtalades också för att ha använt ett motorfordon vid jakten. Men eftersom det inte handlade om jakt utan om avlivning så förkastades även detta åtal. Så vitt jaktföreningen visste fanns det inte där älgen avlivades något annat älgjaktlag som man hade kunnat kontakta. Dessutom hade jägaren promenerat mellan 200 och 300 meter från bilen. VÅLLANDE AV FARA Skytten som avlivade älgen berättade att han hade försökt minimera riskerna genom att planera fällningen på förhand. Enligt upp­ gift hade han hunnit följa med situationen ”ett bra tag”. Om skjutriktningen föreligger ingen annan utredning än skyttens egna ord; att han sköt mot skogen. Enligt utredningen hade skottet inte varit riktat utmed vägen el­ ler tågbanan. Avståndet till älgen hade varit mellan 50 och 100 meter och skytten hade befunnit sig högre än älgen, vilket minskade risken för skador eller en olycka. Skytten berättade att han hade försäkrat sig om att det inte fanns människor eller egendom bak­ om älgen. Tingsrätten fastställde att skytten inte hade vållat någon fara. Det var alltså inte fråga om älgjaktlagets jaktmarker. I sådana brukar det finnas säker­ hetshöjande faktorer, som förhandsplanera­ de och utmärkta pass och jakttorn. Rätten fastställde att säkerhetshöjande faktorer, som förhandsplanerade skjutsektorer, hade varit en omöjlighet på platsen eftersom älgjaktlaget inte hade jakträtt där. Av detta skäl var situationen, enligt tingsrättens uppfattning, inte fullt ut jämförbar med den planering som älgjaktlagen och jaktledarna gör på förhand i enlighet med jaktlagen och jaktförordningen. Samtliga åtal förkastades och staten ålades att betala jägarnas rätte­ gångskostnader. Jägaren 4/2023 55 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 54-55_Rikos ja rangaistus_JÄ0423.indd 55 54-55_Rikos ja rangaistus_JÄ0423.indd 55 20.6.2023 9.05 20.6.2023 9.05
• ÄLGENTRECÔTE Entrecôte är en ädel köttbit som ger en känsla av lyx. Älgentrecôte har mindre fett insprängt än nötentrecôte; för att köttet ska bli saftigt och mört är det därför viktigt att tillredningstemperaturen är låg. 1 älgentrecôte 1 vitlök 2 knippen timjan 2 kvistar rosmarin Rökt flingsalt Peppar Bindgarn Snurra bindgarnet runt entrecôten så att köttbiten får en jämnare form. Gnid in köttet med salt och peppar. Dela vitlöken mitt itu, behåll skalet på. Bryn entrecôten i en stekpanna tillsammans med vitlökshalvorna och kvistarna med timjan och rosmarin. Bryn köttet på alla kanter. Baka entrecôten i ugnen i 80 grader tillsammans med vitlökshalvorna och kryddorna tills köttets innertemperatur är 56 grader. Entrecôten kan med fördel bakas på ett galler, så att stekningen blir jämnare. Klipp bort bindgarnet före servering. Mat n UNDER 2023 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm Jägaren 4/2023 56 56-57_Reseptit_JÄ0423.indd 56 56-57_Reseptit_JÄ0423.indd 56 20.6.2023 9.06 20.6.2023 9.06
• VILTFÄRSBIFFAR MED OST 4 portioner Viltfärsen är torr och behöver hjälp på traven. För att biffarna ska bli saftigare blandar jag därför fläskfärs i smeten. Fläskfärsen gör dessutom att smaken blir mildare. 500 g viltfärs 500 g fläskfärs 2 dl ströbröd 1 dl grädde 5 dl vatten 1 dl hackad gul lök 2 msk senap 1 msk grönsaksbuljongpulver 2 dl riven ost ½ dl persilja ½ dl hackad färsk timjan Salt och peppar Smör till stekning Hacka lök och timjan. Riv osten. Blanda ströbröd, grädde och vatten i en skål. Rör ner alla ingredienser förutom köttet i ströbrödsblandningen. Blanda slutligen i köttet. Forma färsen till biffar i den storlek du önskar. Stek biffarna i en stekpanna med smör. ROSTADE PALSTERNACKOR Palsternackor innehåller en sötma som passar utmärkt ihop med viltkött. Smaken av vitlök, timjan och rosmarin gör de rostade palsternackorna ännu läckrare. 4 lagom stora palsternackor 1 hel vitlök 1 knippe timjan 2 kvistar rosmarin Salt och peppar 50 g smör Sätt ugnen på 180 grader. Skala palsternackorna, avlägsna ändan och toppen. Dela palsternackorna på längden och skär dem i 6 bitar. Halvera vitlöken. Lägg palsternackan i en ugnsform tillsammans med vitlök, timjan, rosmarin, smör, salt och peppar. Baka i 15 minuter. Till båda rätterna passar följande som tilltugg: Jägaren 4/2023 57 56-57_Reseptit_JÄ0423.indd 57 56-57_Reseptit_JÄ0423.indd 57 20.6.2023 9.06 20.6.2023 9.06
• Matlagningsmet der för viltmat Gott med grillat Det går utmärkt att grilla viltkött, bara man lär sig den grundläggande tekniken. TexT och bilder Kati Pohja F ör den som planerar en grillfest är viltköttet sällan det första han eller hon tänker på. Men viltkött går att grilla precis lika bra som annat kött, bara man tar hänsyn till vad de olika kroppsdelarna kräver. Dessutom ska kocken förstå skillnaden mellan direkt och indirekt grillning. Vid grillning befinner sig köttet ovanför en kraftig hetta. Även om det skulle gå att reglera hettan så passar metoden med kraftig hetta från ett enda håll sällan för helkött. Grillar man på det här viset så blir resultatet en mer eller mindre bränd yta medan köttet inuti är rått. Därför bör varje grillkock lära sig skillnaden mellan direkt och indirekt grillning, och hur metoderna påverkar köttet som grillas. Välstekt med indirekt grillning Vi talar om direkt grilling när det som grillas ligger ovanför värmekällan. På en gasgrill finns den direkta värmen ovanför gaslågorna och på en kolgrill ovanför glödbädden. En sådan grillning passar till exempel för korv, tunna lövbiffar och mör innerfilé där grillningen ska gå fort. Vid grillning av helkött blir resultatet oftast bäst om man inte grillar köttet någon längre stund över den direkta värmen utan bara tills ytorna har fått färg. Därefter övergår man till den indirekta värmen och tar alltså bort köttet från gaslågorna eller kolen. På det viset steks köttet långsammare och det går enklare att nå den önskade innertemperaturen utan att bränna ytan. Dessutom krävs det en lämplig stektermometer för att grillningen ska lyckas. På det viset når köttet den önskade stekningsgraden inuti utan att kocken behöver anta eller gissa. Fungerar med både gas och kol Med en gasgrill fungerar den indirekta grillningen så, att kocken släcker en del av brännarna och lägger köttet ovanför de släckta. Stäng därefter locket. Värmen från de tända brännarna cirkulerar nu inuti grillen och steker köttet till önskad temperatur. Med en kolgrill kräver den indirekta grillningen förberedelser på förhand eftersom en del av kolbädden ska lämnas utan kol. Du kan avgränsa kolbädden med tunna Jägaren 4/2023 58 58-59_Ruoanlaitto_Grillaus_JÄ0423.indd 58 58-59_Ruoanlaitto_Grillaus_JÄ0423.indd 58 20.6.2023 9.06 20.6.2023 9.06
• eldfasta tegel inhandlade i någon järnaffär. På en grill med slät botten går det enkelt att ställa upp en vägg, men för en klotgrill måste teglen slås i bitar och sedan bygger man väggen av bitarna. Lägg därefter kolen eller briketterna på den ena sidan av väggen. Börja med att bryna köttet ovanför kolbädden. Flytta därefter köttet till den andra sidan av väggen och stick in termometern. Stäng grillkupan. Nu cirkulerar värmen och köttet steks jämnt i den indirekta värmen. Grilla de lämpligaste bitarna För att grillningen av viltkött ska lyckas krävs det dessutom att den som har styckat kroppen har identifierat de olika delarna rätt och har kunskap om hur de olika kroppsdelarna ska tillagas. På hjortdjuren utgörs de bästa grillbitarna av flankstek, rumpstek (picanha) och entrêcote, som man hittar som en förlängning av ytterfilen. Självklart går det också att grilla fileer, innerstek och rostbiff – efter tycke och smak till lämplig innertemperatur. De rekommenderade innertemperaturerna för nötkött kan användas som riktgivande. Även fågelfileer kan grillas i indirekt värme, bara kocken har tålamod att låta innertemperaturen nå medium. Viktigt att låta köttet vila Efter grillningen följer ett moment till; att låta köttet vila. Svep inte in det i folie utan täck det lätt och låt det vila i lugn och ro. Fågelfiléer ska vila i minst tio minuter medan stora älgstekar lugnt kan få vila i en hel timme. ? Älgentrêcoten har stekts till 57 grader och därefter har den fått vila i 30 minuter under folie. Inuti är köttet rosa. Glödbädden i klotgrillen är delad i två avdelningar med eldfasta tegel. Kolen ligger på den ena sidan och på den andra sidan finns en folieform med lite vatten i, för fettet som droppar. Grillgallret läggs ovanpå. Här börjar vi med att bryna köttets ytor ovanför kolbädden till vänster. Därefter flyttar vi köttet till den indirekta värmen på höger sida och sticker in stektermometern. Stäng grillkupan. Termometern ska befinna sig på den indirekta sidan. Då går det lättare att avläsa temperaturen som köttet steks i. Det krävs en lämplig stektermometer för att grillningen ska lyckas. Jägaren 4/2023 59 58-59_Ruoanlaitto_Grillaus_JÄ0423.indd 59 58-59_Ruoanlaitto_Grillaus_JÄ0423.indd 59 20.6.2023 9.06 20.6.2023 9.06
• I fjol försvagades säkerhetsläget i Europa när Ryssland angrep Ukraina. I kölvattnet efter invasionen har vi nu på alla nivåer insett att det är nödvändigt med skjutbanor. TexT och bilder Lotta Laitinen H är i landet finns det vidsträckta områden där det knappt alls finns några skjutbanor, och för vissa skyttegrenar inga alls. Avstånden till banorna är allt för långa eftersom antalet skjutbanor har minskat med cirka 70 procent sedan 90-talet till dagens 670 skjutbanor. Detta har skett trots att skjutbanorna är av stor samhällelig betydelse. Skjutbanorna används inte bara av jägare, sportskyttar, reservister och hobbyskyttar utan dessutom också av polisen, tullen, gränsbevakningen, Skjutbanorna i medvind brottspåföljdsmyndigheten och djurbekämpningen på flygfälten. Det ryska anfallet på Ukraina lyfte skytteträningens betydelse för landsförsvaret och det med rätta, men som försvarsministeriet och försvarsmakten har konstaterat så stöder all skytteträning landets försvar. Statsrådets utredning om skjutbanor Ett konkret förslag med anledning av de förändrade förhållandena var målsättningen som försvarsutskottet publicerade i juni i fjol; att det ska finnas 1000 utomhusbanor för skytte. Det här innebär ett tillskott på minst 330 skjutbanor utöver dem som redan finns genom att ta i bruk nedlagda banor och bygga nya. När försvarsutskottet hade lagt fram sitt förslag gav riksdagen statsrådet i uppgift att utreda tillståndet för skjutbanorna i vårt land och hur vi kan öka antalet skjutbanor. Ansvaret för skjutbaneutredningen vilade på försvarsministeriet, som beredde utredningen i samarbete Riksdagens försvarsutskott har formulerat en målsättning på 1000 utomhus­ banor för skytte i vårt land. Lyssna på avsnittet om att känna sina gränser, Tunne omat rajasi ampujana, i podden Sorkkia ja sarvia jagarentiningen.fi Jägaren 4/2023 60 60-61_Ampumaratojen_tulevaisuus_JÄ0423.indd 60 60-61_Ampumaratojen_tulevaisuus_JÄ0423.indd 60 20.6.2023 9.06 20.6.2023 9.06
• med övriga ministerier samt miljötillståndsprojektet som koordineras av Finlands skyttesportförbund. Rörig och föråldrad lagstiftning försvårar I den förtjänstfullt verkställda utredningen identifierades faktorerna som försvårar skjutbaneverksamhetens fortsatta existens och utveckling. Där framlades också åtgärder för att eliminera dessa faktorer. Innan miljötillståndsprojektet för skjutbanor inleddes lät miljöförvaltningen förstå att den svaga kvaliteten på tillståndsansökningarna utgör ett bekymmer. Under projektets gång har det klarnat att inte heller välgjorda tillståndsansökningar löser alla problem eftersom regelverket är rörigt och ger myndigheter möjligheter att överskrida sina prövningsbefogenheter. Myndigheternas verksamhet borde styras av principerna för ändamål, objektivitet och proportionalitet. Dessutom finns det i lagstiftningen så kallade giljotinparagrafer med vilka en myndighet kan förbjuda en verksamhet. Som en första åtgärd bör lagstiftningen för miljötillståndsprocessen för skjutbanor uppdateras. Miljösynpunkterna bör beaktas riskbaserat och motiveras med verklighetsbaserade vetenskapliga argument. Dessutom ska vi vara uppmärksamma på att tillståndsärendena Skjutbanorna i Finland Skjutbanor sammanlagt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 674 Miljötillståndet gäller tills vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Saknar miljötillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 Nya banprojekt Miljötillståndet i kraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Miljötillståndet pågår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Deltar i miljötillståndsprojektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Tillståndsbestämmelserna kontrolleras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 PÅ DE CIVILA SKJUTBANORNA SKJUTS ÅRLIGEN CIRKA 25 MILJONER PATRONER ? Reservistorganisationerna cirka 10 miljoner . ? Jägarna och sportskyttarna cirka 15 miljoner . ? Därtill kommer ett antal myndigheter: polisen, gränsbevakningen, tullen, brottspåföljdsmyndigheten, djurbekämpningen på flygfält med flera. Försvarsmakten skjuter årligen 10-15 miljoner patroner (inklusive försvarsutbildningsföreningen MPK) . Källa: Jussi Partanen, Finlands Jägarförbund handläggs objektivt och att både de som gör ansökningen och de som fattar tillståndsbesluten ska vara väl insatta i ämnet. Regelverket för skjutbanor är i detta nu fördelat på inrikesoch miljöministeriet. En ändring i det här avseendet skulle göra tillståndsgivningen klart transparentare och snabbare. Kommissionens strävanden bör hejdas På EU-nivån bör Finland tillsammans med de övriga medlemsländerna verka för att skjutbanorna helt och hållet lämnas utanför förslaget till begränsning av blyhaltig ammunition. Om kommissionens förslag till begränsningar och förbud blir verklighet skulle det avsevärt försvaga den militära försvarsförmågan och försörjningssäkerheten i hela EU. Konsekvenserna för produktionen av och tillgången till ammunition skulle bli förödande. På skjutbanorna går det inte att påverka begränsningsförslagets syfte att skydda flyttfåglarna och hålla viltköttet rent, men begränsningens konsekvenser för verksamheten på skjutbanorna skulle bli väldigt negativa. Trixande med undantag för vissa grupper av skyttar skulle inte hjälpa, även om undantagen skulle se ut som lockande snabbvinster. Hur ser framtiden ut? Framtiden för skjutbanorna ser ljusare ut än den har gjort på årtionden. För att trygga verksamheten i dagens nätverk av skjutbanor och göra det lättare och snabbare att anlägga nya banor krävs det förändringar som måste införas å det snaraste. Nu är det frågan om beslutsfattarna har modet att införa tillräckliga förändringar och om de olika grupperna av skyttar förmår hålla en fortsatt enad front. Skyttet som hobby är fortsättningsvis rätt okänt bland allmänheten, vilket innebär utmaningar för skyttarna. Vi borde därför satsa ännu mer på samhällelig påverkan och informationsspridning. Våra kunskaper om skjutbanornas miljöpåverkan ökar och preciseras fortlöpande, men lagstiftningen släpar långt efter. Jägaren 4/2023 61 60-61_Ampumaratojen_tulevaisuus_JÄ0423.indd 61 60-61_Ampumaratojen_tulevaisuus_JÄ0423.indd 61 20.6.2023 9.06 20.6.2023 9.06
• Projektet hjälper också besvärliga fall Syftet med miljötillståndsprojektet för skjutbanor är att föreningarna som driver en skjutbana ska få proffshjälp med ansökningen om miljötillstånd. I detta nu har projektet jobbat med cirka 170 banor. Arbetet inkluderar sådant som intressebevakning och rådgivning. Responsen på miljötillståndsprojektet har över lag varit positiv. – Experthjälpen som vi fick var helt nödvändig för att få ihop bunten med bilagor till ansökningen. Det krävs expertis för att sammanställa detaljerade motiveringar för en gammal skjutbana utan tillstånd som har drivts av skyddskåren och dessutom ligger strax utanför en tätort, berättade verksamhetsledaren Tapio J. Laine på Puumala jaktvårdsförening. För Puumalabanan innebar närheten till tätorten problem, i synnerhet med bulleraspekten. På platsen gjordes en bullerutredning för den nya pistolbanan och den gamla älgbanan. Bullerutredningen visade att miljön kring banan krävde en närmare granskning av bullerbekämpningen. Den välgjorda planen för bullerbekämpningen visade att det med tillräckliga takoch vallstrukturer går att minska bullret till en godtagbar nivå. Med en expertgjord miljötillståndsansökan som inkluderar övertygande motiveringar går det alltså att placera en skjutbana invid en tätort. Jägaren 4/2023 62 62-63_Ampumarata_ja_RHYt_JÄ0423.indd 62 62-63_Ampumarata_ja_RHYt_JÄ0423.indd 62 20.6.2023 9.41 20.6.2023 9.41
• Skjutbanorna är samhälls­ nyttiga på många sätt Försvarsutskottet fastställde för ett år sedan målet att höja antalet skjutbanor i vårt land till minst tusen. Med anledning av målsättningen beredde försvarsministeriet en utredning för statsrådet om skjutbanorna. Där listades ett flertal samhällsnyttiga aspekter för skjutbanorna. Bland annat för myndigheterna med säkerhetsansvar, för jägarnas lagstadgade skyldighet att upprätthålla skjutskickligheten, och för ökad säkerhet och gemenskap. Dessutom är eventuella miljörisker lättare att upptäcka och åtgärda när skyttet koncentreras till skjutbanor. Dessutom bekräftade skjutbaneutredningen att de föreningsägda banorna har positiva effekter också för den offentliga ekonomin eftersom de minskar myndigheternas behov av att anlägga fler skjutbanor. Jaktvårdsföreningarna är betydande skjutbaneadministratörer Det finns 670 civila skjutbanor i vårt land och 35 som drivs av försvarsmakten. Jaktvårds­ föreningarna står som verksamhetsutövare för ungefär var femte bana. TexT Lotta Laitinen och Tuomas Pelkonen J ägarna, alltså jv-föreningarna och jaktföreningarna, är av avgörande betydelse för upprätthållandet av ett landsomfattande nät av skjutbanor. I dagsläget administrerar de tre fjärdedelar av skjutbanorna här i landet. Om vi inkluderar skytteföreningarna så når vi upp till nästan 90 procent av banorna. Enligt statistiken för 2021 skjuts drygt 75 procent av alla skott på de här banorna. Utan de civila skjutbanorna skulle det alltså vara omöjligt att upprätthålla skjutskickligheten här i landet. Jaktvårdsföreningarna som mångfaldens väktare Enligt iakttagelser som gjorts beträffande projektet för miljötillstånd för skjutbanor är jaktvårdsföreningarna stabila och ekonomiskt rätt solida i sin roll som verksamhetsutövare. Vid beviljandet av tillstånd för deras skjutbanor framträder betydelsen av de offentliga förvaltningsuppgifterna. Varje år skjuts tiotusentals lagstadgade skjutprov och för dem krävs det skjutbanor. Försvarsutskottet har formulerat målsättningen att det ska finnas minst 1 000 skjutbanor här i landet, vilket innebär minst 330 nya banor eller gamla som öppnas på nytt. Detta utan att det befintliga nätverket av banor glesnar. Nu när framtiden åter igen ljusnar för skjutbanorna efter en vågdal som har varat i årtionden hoppas vi att erkända skjutbaneadministratörer som jaktvårdsföreningarna överväger sina möjligheter att delta när jobbet med att nå målet 1000 banor börjar. Det är oerhört viktigt med skjutbanor som ligger inom rimligt avstånd för att jägare och många andra ska kunna öva skytte och säker vapenhantering. Skjutbaneadministratörerna i Finland Jaktföreningar Jv­föreningar Skytteföreningar Jakt­ och skytteföreningar samt jvf totalt Privata Reservofficerare eller reservister Övriga föreningar Övriga sammanslutningar Försvarsmakten 100 200 300 400 368 139 55 28 13 3 52 35 12 LO TT A LA IT IN EN Jägaren 4/2023 63 62-63_Ampumarata_ja_RHYt_JÄ0423.indd 63 62-63_Ampumarata_ja_RHYt_JÄ0423.indd 63 20.6.2023 9.41 20.6.2023 9.41
• D en totala mängden licenser som beviljas beror på förvaltningsmålsättningarna i älghushållningsområdet och stammens struktur, och på omfattningen av de skador som hjortdjuren orsakar. Utgående från dessa fattas beslutet om en totalkvot för jaktvårdsföreningen eller delområdet med effektiverad beskattning. Jaktvårdsföreningarna deltar i uppgörandet av beskattningsplanen för sitt område och planen för älghushållningsområdet. Dessutom kan jv-föreningen ordna ett möte för licensansökarna där föreningen informerar om beskattningen och licensansökningen – dock inte någon beskattningsplanering för enskilda licensansökare. Licenserna läggs i en grundpott och en tilläggspott Den totala mängden jaktlicenser som har tilldelats en jv-förening eller ett delområde med effektiverad beskattning delas i en grundpott och en tilläggspott. Fördelningsgrunderna för jaktlicenser för hjortdjur Grundpotten fördelas mellan ansökarna utifrån arealerna privatmark. I området som avses i jaktlagens 8 § fördelas statsmarkernas avkastning mellan ansökarna utifrån antalet godkända skyttar. Fördelningen av tilläggspotten utgår i sin tur från mängden bekräftade skador orsakade av hjortdjur samt skadegraden. Grundpottens andel av licenserna är alltid större, men detta beror självfallet på omständigheterna och skadeläget som helhet betraktat. Tilläggslicenserna kräver bekräftade skador Antalet jaktoch tilläggslicenser kan också påverkas av de hjortdjursrelaterade trafikolyckor, skogsskador och jordbruksskador som har inträffat under de senaste åren i ansökningsområdet. Om den ansökande önskar hänvisa till skador som skäl till antalet licenser i licensansökningen ska dessa vara bestyrkta av myndigheterna. Även Skogscentralens utlåtande om älgskadorna kan godtas som kompletterande bevisning för fler licenser. Enbart den beräknade älgtätheten, allmänt hållna utlåtanden från olika instanser, hänvisningar till privaträttsliga avtals giltighet, hänvisningar till VMI-skador i stället för viltskaderegistret, hänvisningar till eventuella framtida skador eller skador hos grannföreningen eller hjortdjurstätheten eller licensantalet hos grannarna räcker inte för att tilläggslicenser ska beviljas. Den ansökande måste kunna bevisa skadorna. Vid fördelningen av grundpotten och tilläggspotten beaktas också forskningsdata från olika håll i landet om hur älgarna i genomsnitt rör sig i förhållande till storleken på ansökarnas områden. Vi försöker alltså inte minska skadorna enbart genom riktad jakt på ett avgränsat (för litet) område utan också gradvis och planmässigt på ett större område där djuren samlar sig vid den drabbade platsen. Vilka faktorer inverkar på antalet jaktlicenser som beviljas och fördelningen av dem? Jaktvårdsföreningen/ Viltcentralen BESKATTNINGSPLAN Totalkvoten för jvf eller delområdet med effektiverad beskattning 100 % Mängden skador eller annan fördelningsgrund Tilläggslicensernas andel X-XX % Skador på skog eller plantering Trafikolyckor Skadekategori Skador på jordbruk N x x x I x x x II x x x III x x x IV x x x Fördelning som bygger på andelen skyttar Fördelning som bygger på andelen arrendemark Grundandel X-XX % Fördelning som bygger på andelen privat / statsmark Statsmark Privat mark Jägaren 4/2023 64 Lagar och licenser LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. 64-65_Lait&Luvat_JÄ0423.indd 64 64-65_Lait&Luvat_JÄ0423.indd 64 20.6.2023 9.08 20.6.2023 9.08
• JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Jakt tilläts enligt internationellt avtal F ör att skydda flyttande vattenfåglar och reglera jakten längs hela flyttvägen krävs samarbete mellan olika länder. Därför anslöt sig Finland år 2000 till avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA). Fågelarterna som nämns i bilagan till avtalet har indelats i klasser enligt skyddsåtgärderna. Bilagan uppdateras under partskonferensen med tre års mellanrum. Klassificeringen för småskraken ändrades år 2015, eftersom den övervintrande stammen i Västoch Mellaneuropa uppskattades till endast 75 000–105 000 individer. Eftersom en minskning till under 100 000 individer uppfyller kriteriet för arter som kräver strikt skydd har jakt på småskrake varit förbjuden sedan år 2018 enligt jordoch skogsbruksministeriets tidsbegränsade förordningar. I fjol kontrollerades skyddsklassificeringarna för alla vattenfåglar. Wetlands International, tekniska kommittén och avtalets sekretariat upprättar stamuppskattningarna och bilagornas uppdateringar inför partsmötet. De övriga parterna observerade inte att den nya stamuppskattningen för småskrake är 100 000–160 000 individer, varför jordoch skogsbruksministeriet och Finlands viltcentrals delegation lyfte upp frågan och började utreda möjligheterna att korrigera skyddsklassificeringen till rätt nivå innan tidsfristen för ändringsförslag till avtalet löper ut. Eftersom en skyddsklassificering som är striktare än vad kriterierna anger hade varit ett uppenbart fel, ansåg mötet att felet kunde korrigeras. Också för EU-kommissionen passade det att jakten på småskrake tillåts. Det handlar i högsta grad också om trovärdigheten och den samhälleliga acceptansen för skyddet och jaktregleringen. Om skyddsåtgärderna är fortsatt strikta trots att en art ökar, leder det på sikt till att sådant skydd knappast får bred acceptans. Skyddsåtgärderna måste anpassas efter behovet. När en återhämtning av stammarna uppnås måste hållbar jakt också tillåtas. Naturligtvis ska man även ta lärdom av gamla misstag i form av tillåtande av för effektiv jakt, vilket man gjorde beträffande jakten på sädgås. De viktigaste villkoren för beviljandet av jaktlicens Jaktlicens för älg kan beviljas för ett sammanhängande område med en landareal på minst 1000 hektar. Området ska vara lämpligt för älgjakt och ansökaren ska ha jakträtt för älg där. Fristående områden som understiger 1000 hektar beaktas inte i licensövervägandet och ökar inte heller antalet licenser som beviljas. För de övriga licensbelagda hjortdjuren uppgår minimikravet på den enhetliga arealen mark till 500 hektar. Statsmarkernas avkastning fördelas utifrån skyttarna Om en ansökan om jaktlicens för hjortdjur inkluderar mer än 1 000 hektar statsmarker ska en förteckning över skyttarna bifogas. När jaktlicenser beviljas för områden som avses i jaktlagens 8 § ska uppmärksamhet också fästas vid att fördelningen av jaktmöjligheter är rättvis och att jakten organiseras på ett lämpligt sätt. På grund av den stora jaktliga belastningen på statsmarkerna beviljas jaktlicenser i regel enbart till sådana ansökare som har minst tio jägare (giltigt skjutprov eller att provet går ut i år) som inte jagar någon annanstans. Av dessa har minst sex inga andra möjligheter att jaga det ifrågavarande hjortdjuret någon annanstans. Kravet på ett minimiantal skyttar gäller området som avses i jaktlagens 8 § utom i Enontekis och Utsjoki. Jägare som har någon annan möjlighet att jaga och som de också utnyttjar beaktas inte i licensövervägandet. Skytten anses, med några få undantag, ha andra möjligheter till älgjakt om han är medlem i en annan jaktförening eller ett annat jaktlag som ansöker om jaktlicens för älg av Finlands viltcentral. Likvärdighet Inom en jaktvårdsförening eller ett delområde med effektiverad beskattning ska ansökarna behandlas likvärdigt, det vill säga att likadana ärenden ska handläggas på samma sätt. Utan motiverade skäl går det inte att bevilja någon ansökare fler jaktlicenser per areal privatmark än någon annan. Det går inte heller att bevilja fler licenser än de ansökta, även om ansökaren enligt licensövervägandet skulle vara berättigad till fler. En samlicens fördelar själv licenserna mellan deltagarna Juridiskt sett består en samlicens av en enda ansökande. Denna behandlas likvärdigt med de övriga ansökarna i jv-föreningen eller delområdet med effektiverad beskattning. Viltcentralen kan inte vara med och bestämma antalet licenser som en samlicens ansöker om eller hur licenserna fördelas mellan deltagarna. Det här är beslut som samlicensen fattar internt och som ligger utanför viltcentralens och jv-föreningens befogenheter. Uppdaterade och detaljerade anvisningar för licensansökningen och information om licensövervägandet finner du i avsnittet om licensansökningar på Finlands viltcentrals webbplats: https://riista.fi/sv/jakt/ansokning-om-licenser-och-dispenser/ blanketter-for-jaktlicens/hjortdjur/ K lumn 65 Jägaren 4/2023 64-65_Lait&Luvat_JÄ0423.indd 65 64-65_Lait&Luvat_JÄ0423.indd 65 20.6.2023 9.08 20.6.2023 9.08
• Sedan 2017 har vargarna blivit fler och uppgången fortsätter. Stammen är fortsättningsvis starkt koncentrerad till landets västra delar. TexT Ilpo Kojola, Samuli Heikkinen, Inari Helle, Annika Herrero, Antti Härkälä, Helena Johansson, Samu Mäntyniemi, Mia Valtonen, Naturresursinstitutet I mars fanns det med största sannolikhet 42 familjeflockar, vilket är 14 procent mera än året innan. Paren har blivit färre, men det totala antalet individer var 7 procent större än i mars i fjol. I mars detta år fanns det med största sannolikhet 310 vargar här i landet. Vargstammen är fortsättningsvis starkt koncentrerad till västra Finland, där det i mars enligt uppskattningarna fanns 28 familjeflockar. Ungefär en tredjedel av familjeflockarna levde i det östra stamförvaltningsområdet. I både väster och öster visade det sig finnas två familjeflockar mer än i fjol. De nya familjeflockarna i västra Finland finns i vitsvansområdet i sydväst medan de två nya flockarna i östra Finland rör sig vid östgränVargarna blir fortsättningsvis fler sen. I insjöområdet i mellersta och sydöstra Finland fanns det i likhet med de senaste åren bara några få vargrevir. Vargen återkom till Finland på 90-talet som en etablerad reproduktiv art och stammen har sedan dess vuxit med i genomsnitt 10 procent per år. Åren 2007 till 2011 minskade stammen i östra Finland, men sedan 2017 har antalet familjeflockar i öster inte haft någon tydlig uppåteller nedåtgående riktning utan tillväxten har huvudsakligen ägt rum i väster. I västra Finland ökade antalet familjeflockar med i genomsnitt 21 procent under åren 2017 till 2023; tyngdpunkten i vår vargstam har sedan 2018 legat i väster. I väster är vargarna koncentrerade till vitsvansområdet i sydväst; där fanns det 15 familjeflockar i mars detta år. De här flockarna utgör 36 procent av samtliga bekräftade familjeflockar i landet och 43 procent av de familjeflockar vilkas revir bedöms ligga i sin helhet innanför landets gränser. Prognosen Antalet vargar når sitt årsminimum i mars innan valparna föds i april-maj. Förändringarna efter mars beskrivs med en populationsmodell som bygger på data från flera år och ingående kunskaper om vargens biologi. Modellen beskriver vargpopulationen söder om renskötselområdet som en helhet och beaktar alltså inte de regionala skillnaderna. Om det inte blir någon stamvårdande jakt förutspås antalet vargflockar som lever helt och hållet inom landets gränser vara 30-55 i november i år (med 90 % sannolikhet) och 27-51 i mars nästa år. Antalet flockar kommer således med 71 procents sannolikhet att vara större än i mars i år. I höstas sex revir i östra renskötselområdet I höstas gjordes bedömningen att det fanns fem flockar nära östgränsen i renskötselområdet. Flockarna fanns i Salla (2), Kuusamo (2) och Suomussalmi (1). Utöver dem upptäcktes ett par i Suomussalmi med ett revir som i sin helhet låg inom landet. I renskötselområdet fälldes rekordmånga vargar; 47 stycken, vilket utgör 78 procent av den kända totala dödligheten (60 vargar). Antalet renar som har bokförts som vargdödade var i fjol totalt 1 261. Siffran ligger över medeltalet för de senaste åren, men aningen under noteringen för 2021. Då bokfördes 1 533 renar på vargarnas konto. Korsningar mellan varg och hund Att hålla den vilt levande vargen rasren ingår som en viktig del i arbetet med att följa vargstammen. Alltså att upptäcka hybrider M AR I TI KK UN EN F rskning Lyssna på avsnittet om uppskattningen av vargstammen (på finska) i podden Sorkkia ja sarvia: jagarentidningen.fi Jägaren 4/2023 66 66-67_Susikanta-arvio_2023_JÄ0423.indd 66 66-67_Susikanta-arvio_2023_JÄ0423.indd 66 20.6.2023 9.08 20.6.2023 9.08
• Vargreviren i mars 2023. Familjeflockarna är markerade med gröna cirklar och paren med blåa kvadrater. De osäkra reviren är markerade med orange cirklar. Det lodräta strecket betecknar flockar som antas röra sig på båda sidorna om gränsen. Källa: Naturresursinstitutet. Bildserien visar hur antalet familjeflockar har utvecklats åren 1997–2023. Källa: Naturresursinstitutet. Vargstammens utveckling åren 1990-2023 enligt populationsmodellen och prognosen för tiden mars 2023 till mars 2025. Den svarta linjen visar den sannolikaste uppskattningen och prognosen. Det oranga och det blåa beskriver osäkerheten hos uppskattningen och prognosen; ju mörkare nyans desto större sannolikhet. Uppskattningen och prognosen gäller för vargarna som lever söder om renskötselområdet och väster om östgränsen. Källa: Naturresursinstitutet. mellan varg och hund. Med en speciell DNA-analys går det att identifiera hybrider med stor tillförlitlighet. Hybriderna räknas inte in i vår vargstam Bland DNA-proverna som togs under säsongen 2022-2023 påträffades inalles åtta hybrider i tre olika områden; sex i Ylämaareviret vid gränsen i sydost, en i Kasköreviret i Närpes och en i Tuupovaara. I Ylämaa konstaterades redan vintern 2021-2022 att det fanns hybrider i flocken. Enligt släktskapsanalysen är Närpesvargen nära släkt med hybriderna i Ylämaareviret. Troligen är den en ung individ som har vandrat iväg från reviret där den föddes. I Tuupovaara togs i november i fjol ett DNA-prov som visade sig höra till en hybrid som infångades på senhösten i fjol och avlivades efter beslut av veterinär. Individen betedde sig tamt och hade då den fångades ett halsband, vilket visar att den hade varit någons husdjur. Ett gott informationsunderlag Under granskningsperioden 1.8 2022–28.2 2023 bokförde kontaktpersonerna för stora rovdjur totalt 3 710 observationer av flockar och par, vilket är 11 procent mera än året innan. På 1 198 prover gjordes en DNA-analys; av dem var 1141 urineller avföringsprov insamlade i terrängen. Merdelen av proverna (66 %) samlades in av frivilliga. 82 % av DNA-analyserna lyckades, vilket är den största andelen under de senaste åren. Observationerna och de insamlade proverna spelar en avgörande roll för arbetet med att följa vargstammen. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack till er alla som har deltagit i terrängarbetet! Modell (prognos 2024-2025) Modell (historia) Uppskattning november Uppskattning mars 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 20 40 60 80 10 (A) Samtliga revir 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 10 20 30 40 50 60 70 (B) Flockrevir 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 10 20 30 40 50 60 70 (C) Parrevir 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 10 30 50 70 (D) Samtliga individer M AR I TI KK UN EN Gräns för förvaltningsområde Familjeflock Gränsflock Jägaren 4/2023 67 66-67_Susikanta-arvio_2023_JÄ0423.indd 67 66-67_Susikanta-arvio_2023_JÄ0423.indd 67 20.6.2023 9.08 20.6.2023 9.08
• Vården av de jaktbara djurarternas livsmiljöer är viltvård av bästa märke. Dessutom är kostnaderna sällan någonting att oroa sig för. TexT Aapo Tikka M erparten av skogarna i vårt land ligger utanför skyddsområdena, vilket betyder att viltet oftast lever i vanlig ekonomiskog. Skogsägarna har mycket riktigt en bärande roll i vården av viltets livsmiljöer, men oron för en försvagning av intäkterna från skogsbruket kan begränsa viljan att vårda skogen viltvänligt. Ersättning för kolbindning vid viltvård I ett slutet och mosaikartat skogslandskap trivs en av våra högst värderade viltarter, nämligen tjädern. Där tjädern spelar är skogens slutenhet en avgörande strukturell faktor. Bara slutenheten är tillräckligt hög så duger Ersättning för kolbindning skulle gynna det viltvänliga skogsbruket också ett gallringsmoget bestånd som spelplats. En ersättning för kolbindning kunde fungera som inkomstkälla för vården av slutna livsmiljöer av den här typen där avverkningsintäkterna ofta blir lägre. En begränsning av avverkningarna stöder i regel kolbindningen, vilket skulle göra det möjligt att införa en ersättning för kolbindningen. Kolbindningen har ett avsevärt marknadsvärde och därför kunde det ofta vara ekonomiskt mycket lönsamt för skogsägare i hela landet att satsa på kolbindning på spelplatser. Samtidigt skulle målsättningarna för biodiversiteten, klimatet och viltvården realiseras på ett bättre sätt än genom konventionellt skogsbruk. Det skulle handla om ett modellexempel på skogligt mångbruk och nya möjligheter för naturvården i ekonomiskogar. Potentialen hos ersättningarna för kolbindning begränsar sig inte till spelplatser. Bevarandet av skogens slutenhet gynnar hönsfåglarna på flera sätt. Det minskar behovet av iståndsättningsdikningar, vilket i sin tur kan minska dödligheten bland fågelungarna. Blåbärsriset gynnas om vi undviker ? Tjädern godtar även ett gallringsbestånd som spelplats bara det är tillräckligt slutet. LA UR I KA RJ UN EN Jägaren 4/2023 68 F rskning 68-69_Metso_ja_hiilensidonta_JÄ0423.indd 68 68-69_Metso_ja_hiilensidonta_JÄ0423.indd 68 20.6.2023 9.09 20.6.2023 9.09
• Var ligger spelplatsen? Tjädern har en särskilt betydelse som paraplyart för mångfalden i naturen i de nordliga barrskogarna. Det vill säga att det finns många andra arter som gynnas av att vi vårdar tjäderns livsmiljöer. Dessutom byter tjädern livsmiljö under årets gång. På våren samlar sig tjädrarna på sina spelplatser, vilka ingår i ett större nätverk av spelplatser som i sin tur hör till de viktigaste tjädermiljöerna i det viltvänliga skogsbruket. Tallen är det viktigaste trädslaget på en spelplats. En sådan ligger ofta i barrblandskog eller sluten tallskog med varierande täthet. Ett undre, lagom slutet trädskikt ger livsviktiga gömslen på eller nära marknivån och sikten brukar variera mellan 20 och 50 meter. Det är inte ovanligt att det på spelplatsen finns höjder som reser sig över den omgivande terrängen, men å andra sidan kan spelplatsen också ligga på en myr eller ett kärr med träd. Skogsstrukturen på en spelplats borde bevaras oförändrad år efter år. kalhyggen, vilket i sin tur gynnar skogshönsen. Därtill kommer en lång rad andra arter som gynnas av en sluten livsmiljö. Uppgång för kolbindningsmarknaden Klimatförändringen har seglat upp som en av de största globala utmaningarna, vilket återspeglar sig även i skogsbruket. Skogen har blivit inkluderad på den hastigt växande kolmarknaden, där kolbindningen har fått ett monetärt värde. För närvarande befinner sig de ersättningar för kolbindning som finns utom räckhåll för vanliga skogsägare, men läget kan förändras med tiden. Kolkompensationen går till så, att en konsument, ett företag eller en organisation betalar för en tjänst som kompenserar kolutsläppen som köparen gör genom att binda eller minska motsvarande utsläpp någon annanstans. Kravet för kolkompensation är att den aktuella utsläppsminskningen inte skulle ha skett utan kompensationshandeln. På det här sättet skulle en skogsägare kunna få intäkter genom att bevisligen ha ökat kolbindningen i sin skog. Artikeln bygger på en pro gradu-avhandling i projektform vid den forstvetenskapliga fakulteten på Östra Finlands universitet tillsammans med Naturresursinstitutet. Syftet var att uppskatta potentialen hos ersättningarna för kolbindning på skogsfastigheter på olika håll i landet vid vården av spelplatser. Syftet var också att klarlägga hur en begränsning av avverkningarna på spelplatser inverkar på en skogsfastighets intäkter och om det finns möjligheter till ersättande intäkter från kolbindningen. ? I framtiden kan inkomstbortfallet från en begränsning av avverkningar kanske kompenseras med en ersättning för kolbindning. LA UR I KA RJ UN EN TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2023 69 68-69_Metso_ja_hiilensidonta_JÄ0423.indd 69 68-69_Metso_ja_hiilensidonta_JÄ0423.indd 69 20.6.2023 9.09 20.6.2023 9.09
• I en ung hönshunds liv följer många skeden efter varandra och i något av dem börjar apportskolan. För Vilis del har apporten bjudit på både framgångar och bakslag. Men det går framåt och vår unga setter sprakar av energi. TexT och bild Panu Hiidenmies E n hönshund ska söka efter fåglar i terrängen, både självständigt och enligt husses anvisningar. När den har hittat en fågel ska den stå för fågeln och visa var den finns, för att sedan på kommando resa den. När fågeln flyger upp ska hunden stanna för att sedan på kommando apportera den fällda fågeln till FRÅN VALP TILL JAKTHUND – DEL 6 Apportskolan jägaren. Jakten med stående hund omfattar med andra ord många moment innan fågeln är bärgad. Under fågelhundens första levnadsår kan allt som händer användas som läromedel. Emellanåt blir det fel och emellanåt rätt. Som helhet betraktat ska det ändå gå åt rätt håll för att husse så småningom ska få njuta av en rastypisk jakt med sin engelska setter. Det går inte att utbilda en setter med tvång! Apportera både det ena och det andra Apportinlärningen kan göras på flera olika sätt. Med Vili började jag lekfullt med en tennisboll. Det var ändå inte meningen att kasta bollar och andra grejer fortlöpande åt valpen utan tanken var att tända lusten att bära föremål i munnen och att skärpa uppmärksamheten. På ett mycket tidigt stadium fick Vili också nosa på jaktbara fåglar hemma hos uppfödaren. Han började Den engelska settern är något av en konstnärsnatur. Det märks ofta på beteendet. Jägaren 4/2023 70 Tillsammans m d hunden 70-71_Pennusta_pyytökoiraksi_osa6_JÄ0423.indd 70 70-71_Pennusta_pyytökoiraksi_osa6_JÄ0423.indd 70 20.6.2023 9.09 20.6.2023 9.09
• genast leka och nafsa, men när en annan hund togs med i övningen skärpte sig Vili och tog fågeln snabbt och ordentligt i munnen. Vi utnyttjade avundsjukan mellan hundarna; Vili ville ju inte låta den andra hunden lägga vantarna på bytet! Andra gånger har vi övat apport med en dummy av läder. Det är ett praktiskt och snyggt sätt att öva. Utmaningar av olika slag När allting klaffar löper hunden efter apportkommandot iväg för att hämta fågeln, tar den i munnen och återvänder i rask takt till husse, utan att tugga på fågeln. Det är stiligt om hunden sedan lugnt sätter sig innan den överlåter fågeln, men i praktiken och ute i terrängen är det vanligt att jägare låter hunden leverera fågeln stående. Det finns en hel del som kan gå fel vid apporten. Kanske tuggar hunden sönder den skjutna fågeln eller äter upp den. Vilket självfallet inte är önskvärt, men delvis är det en lynnesfråga. Somliga hundar gräver ner fågeln och gömmer den. Eller så börjar hunden leka med fågeln och vispar omkring med den. Det händer att hunden inte alls återvänder med fågeln till föraren utan sticker iväg åt ett alldeles annat håll. Det är inte heller ovanligt att hunden släpper dummyn eller fågeln till marken innan föraren hinner ta den. Men med träning går det att undvika sådana här missöden. Med Vili har jag övat apporten med en positiv attityd och belöningar när han gör rätt. Eftersom bus och hyss ingår i den engelska setterns lynne ska den som utbildar hunden vara koncentrad vid varje träningspass. Är man trött så är det meningslöst att ens börja. Målet: en fågel i ryggsäcken De engelska hönshundarna betraktas ofta som krävande att utbilda, i synnerhet beträffande apporten. Säkerligen finns det lättare raser att utbilda till apportörer. Men å andra sidan; den som har valt en engelsk setter får också löpa linan ut och ta hela paketet från stånd till apport med en och samma hund. Den engelska settern verkar vara något av en konstnär. En glad och fartfylld filur som gärna flänger omkring utan något större behov av att vara sin förare till lags. Syftet med apportutbildningen är att få en hund som hämtar fåglarna, i första hand på land men också i vatten. Apporten utgör en fundamental del av jakten, men om den har allvarliga brister kan det hända att den fällda fågeln inte ens blir hämtad. I synnerhet för en ung hund är apporten av en fågel en fantastisk belöning. Med Vili ser jag fram emot vår första jakt där pusselbitarna faller på plats och jag kan fälla fågeln för Vilis stånd. Om han håller sig lugn och apporten sitter som den ska så kan han få apportera på riktigt i skarpt läge. Se videon där Vili övar apport på jagarentidningen.fi Med Vili har jag övat apporten med en positiv attityd och belöningar när han gör rätt. Vili brukar öva apport med en dummy av läder. BI LD ER : SI NN A RI IK O NE N Jägaren 4/2023 71 70-71_Pennusta_pyytökoiraksi_osa6_JÄ0423.indd 71 70-71_Pennusta_pyytökoiraksi_osa6_JÄ0423.indd 71 20.6.2023 9.09 20.6.2023 9.09
• Kan du d t här? 1. I hurdan terräng kalvar älgarna enligt Lukes undersökning? a) I terräng med mycket växtlighet i buskskiktet b) I terräng med glest buskskikt c) I terräng med mycket träd 2. Tjädern spelar ofta a) på åkrar, öppna myrar eller sjöis b) i barrblandskog eller sluten tallskog c) i en röjd plantering 3. Skjutbanorna lyder under a) jordoch skogsbruksministeriet b) inrikesoch miljöministeriet c) försvarsmakten 4. Vad har följande arter gemensamt? Rådjur, vildsvin, iller, sädgås, grågås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, vigg, ejder, alfågel, storskrake och sothöna. a) Stammarna växer kraftigt b) Lagstadgad fällningsanmälan ska göras för dem c) De är ursprungliga arter 5. Hur många skjutbanor finns det här i landet? a) 460 b) 670 c) 1200 6. På vilka grunder fastställs jakttiderna för orren? a) Resultaten från vilttrianglarna b) Avskjutningen under föregående år c) Vårvädret 7. Vilket vilt jagas mest i vårt land, räknat i antal? a) skogsharen b) gräsanden c) ringduvan 8. Det finns en styckningsdetalj på nötdjur som sitter i kållappen. Vad kallas den också? a)flankstek b) picanha c) entrêcote 9. Enligt Taloustutkimus Ab förhåller sig x % av finländarna väldigt negativt till jakt. Hur många procent är x? a) 12 procent b) 8 procent c) 4 procent 10. I Nordamerika är sjöfågelstammarna väldigt starka tack vare: a) Jägarna b) Jaktförbuden c) Utsättningen av fåglar De rät ta sva ren : 1a, 2b, 3b, 4b, 5b, 6a, 7c, 8a, 9c, 10a Den som skolar jakthundar och jagar i början av säsongen bör ta hänsyn till dagstemperaturerna. TexT Henri Mutanen K På sommaren och i början av jaktåret hör temperaturen till de viktigaste faktorerna som påverkar hundens säkerhet. En hund förmår ju inte reglera kroppstemperaturen lika effektivt som människan. Pälsen håller kroppsvärmen instängd och flämtandet är det enda sättet att svalka sig. Överhettning leder till värmeslag, som är livsfarligt för en hund. Håll grundkonditionen uppe under off-säsongen Det är inte ovanligt att jakthunden efter avslutat jaktår blir liggande på soffan eller i kojan. Även för toppidrottare rasar formen om de bara slappar. Först på sensommaren inser husse (eller matte) att konditionen är risig, men då är temperaturerna ofta uppe och snuddar vid värmebölja. Risig kondition i kombination med sommarhetta utgör en hälsorisk för hunden – till och med en dödlig sådan! Det är med andra ord klokt att hålla jaktkamraten i form under hela off-säsongen och ta vara på de svalare dagarna. De heta dagarna kan man sedan lata sig i skuggan. Vänj gärna hunden ända från valpdomen vid vatten, så går det att komplettera grundkonditionen med simning. Överhettningsrisk i början av säsongen I början av jaktåret kan både den nyvaknade jaktlusten och de höga dagstemperaturerna leda till överhettning. Långvarigt arbete under en het dag kan innebära en orimlig belastning för hunden, i synnerhet som formtoppen ännu ligger en bit in i framtiden. I början av säsongen krävs det mått och sans i andra ändan av kopplet eftersom en ivrig hund riskerar att överskrida sina gränser. Håll därför en rimlig längd på arbetspassen och koppla hunden när dagstempen stiger, även om det lutar mot skottchans och husse /matte kokar av jaktlust. Lämna inte heller hunden någon längre stund i bilen efter jakten; på förhösten kan det fortfarande bli livsfarligt hett inne i bilen! På förhösten kan det vara torrt i skogen och en hund med viltvittring i nosen glömmer kanske att dricka. Ta alltså med dig vatten också för hunden och bjud den regelbundet att dricka. Somliga hundar dricker inte tillräckligt; då kan man piffa upp vattnet med lite blöt mat eller kosttillskott för hundar. När hunden flämtar och flåsar TU O M O TU RU NE N Jägaren 4/2023 72 Säk rheten framför allt 72_Turvallisuus_ensin_koira_JÄ0423.indd 72 72_Turvallisuus_ensin_koira_JÄ0423.indd 72 20.6.2023 9.10 20.6.2023 9.10
• WWW.FASAANITILA.NET, Boka din dag för jakt eller hundutbildning! 045-3496 096, Forssa. Jaktoch fisketjänster i övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. ERÄKORPINEN.FI: Jakt / Fiske / Semester / Bär / Svamp. 5 strandstugor vid jaktområde. 040 5551 394 /Sakari Muuttola. HUNDAR Valpar av amerikansk toy fox terrier. 045 6304 345, 045 6360 596, www.toyfox.fi. Valpar av rysk-europeisk laika. Tuff härstamning. 044 2351 044. Valpar av engelsk springer spaniel, ren engelsk brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Valpar av karelsk björnhund, Luotisuoran Opri / Risunevan Turo, födda 2 april. Tfn 040 5359 438. Blandrasvalpar. Far finsk stövare, mor finsk stövare/spets. Har jaktinstinkt. Födda 9 juni. Tfn 040 5485 801. Valpar av finsk spets, 050 5988 158. KONSERVATORER Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Eläintoppari, Akaa, Vanda, tfn 040-5015 166. Ilomantsin eläintentäyttö, 050 338 5729, ikonenaki1@gmail.com. Markku Natri, Lappo, 0400 363 345, markku@markkunatri.fi. Jägare ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 5004 233, Turkisatelje. Hemsidor för jaktföreningar, från 450 €. Fräscha och funktionella, se jokinetti.fi. Lägg dina planer under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering Juha. Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 4139 606, Kempele. Vantaan Asekorjaamo, 044 388 1231. Vi bereder småviltshudar. Nahkamuokkaamo Eräturkis. Tfn 040 7237 084. Pälsberedningstjänster; R.Halkola, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. KÖPES Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Avhämtar i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040 5465 995. Flodkräftor. 044 2915 616 / Toni Sisso ky. Flodkräftor. Fråga efter mått och priser. Krustas Oy, tfn 045-6116 612. JAKT Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 1913 200, 0400 882 871. Kuusamo: Stuga + Tillstånd, 0400-281 229. Vi köper licens för hjort & rådjur, hannu.lahteenmaki@pp8.inet.fi, 040 4198 364. Jaktföreningen MÄKI-HOVI ry söker nya medlemmar, 040 7761 461 /Jani. Jaga hönsfåglar, änder och harar i Reisjärvi i Norra Österbotten. Kokkoniemi, www. metsastyspalvelut.com, tfn 044 5410 437. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Koppar och fat och gåvor med jaktmotiv. Butiken på nätet: www.helmihelena.fi. UTHYRES Uthyres en stuga med jakträtt i ägarens marker + duvor, 2 utfodringsplatser. 0400 362 985, 86800 Pyhäsalmi. En stuga av rundstock, välutrustad, nära statsmarker, 044 266 3203 Jaktstugor i övre Kajanaland, laattaja.fi. Loma Apaja, välutrustat, även strandbastu, tfn 0400 193 351. Kittilä; en 8-12 pers stuga vid Levijärvi. 2 hundgårdar med uppvärmda hundkojor. 040 7245 220 /aapo.latvajarvi@gmail.com. En stuga i Näätämöjoki. 040 5436 039. I Partakko i Enare en jaktstuga för 3 pers, el, bilväg fram. Saariselkä 6 pers, auroracabin.fi. Jaga i statens marker i Kuhmo. Boende, www.saunajarvi.com, tfn 0400 892 194. SÄLJES Värmeisolerade hundkojor, endelad 350 € och 2-delad 460 €. Även värmeaggregat och kojdörrar, 050-5117 465, www.koirankoppi.fi. asetalvitie@fi, 0500-526 008, 16-20, Matti. Vapen, sikten, patroner, vapensmedsarbeten mm. Däck för 4X4 ATV och MC på nätet, www.riekko.eu. Vi säljer jaktstugor i Lappland, https://lapinmetsakiinteistot.fi/ erapaikat-lapista/Lapin Metsäkiinteistöt, tfn 040 533 0834. Bättre begagnade vapen samt tillbehör. 040-5417 308, porinase.fi. Vi säljer jaktgevär. Hagel Baikal 12 / 70. Gevär 8,2 halvautomat. Gevär 8,2 med magasin. Miniatyrpistol 22 kal. Halvautomat. efraim.mannisto@gmail.com, tfn 0400 661 678. Docter ljuspunkt, Valmetfäste, 200 €. Blaser snabbfäste med 30 mm ringar, 200 €. Sako Karapiini 375 H&H mag, obetydligt använt, 1300 €. Tfn 0400 191 692. Några kvar: Sako 85 studsare, upp till 50 % rabatt! Kalibrer: .308 Win, 6,5x55 SE, .243 win, .270 Win, .300 WM och .22-250. www.Sissos.fi, tfn 02-8228 282. ERÄTAPIOS burkförslutare, direkt från tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Titta in före jakten; skjortor, anoraker och mycket mer, www.tuntsa.fi, 040 5223 480. TILL ER TJÄNST Kylrum för vilt och slaktskjul, skräddarsytt efter era behov. Servar, reparerar och gör lagstadgade besiktingar av gamla anläggningar. Jobbar i hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com, www.ristopitkanenoy.fi. Vapensmedsarbeten med gediget kunnande! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Jägaren 4/2023 73 OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2023 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2023 utkommer den 8 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 16 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE 73_Eräilmoitukset_JÄ0423.indd 73 73_Eräilmoitukset_JÄ0423.indd 73 20.6.2023 9.10 20.6.2023 9.10
• VID SKJUTBANAN I BRÄNDÖ, ÅVA: Under tiden 29 juli till och med den 5 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt tisdagar kl. 17.00–20.00. Kontaktperson är Börje Strandvall (tfn 040 048 7438). VID SKJUTBANAN I KUMLINGE, ENKLINGE: Lördagar 29 juli till och med den 26 augusti kl. 10.00–13.00. Tisdagar 1 augusti – 22 augusti kl. 17.00–20.00. Älgbanan är öppen för träning på mini-älg (50 meter med kal.22) tisdagar 4 juli – 25 juli kl. 18.15–21.00. Kontaktpersoner är Jan Malmberg (tfn 040 545 9109) och Linus Grönvall (tfn 0400 56 2639). Tillfällen att avlägga i 36 § jaktlagen för landskapet Åland avsett skjutprov för deltagande i älgjakt anordnas enligt följande: Älgjaktlag eller grupper kan efter överenskommelse med ledaren för respektive skjutbana beredas tillfälle att under tiden 15 juni till och med den 30 september mot särskild avgift avlägga prov vid andra tider än här kungjorda. Vid flertalet banor finns även möjlighet att träna under de tillfällen som är annonserade som provtillfällen, hör med respektives banas personal vad som gäller angående kostnader med mera. I samband med genomförande av provet ska giltigt jaktkort samt giltigt tillståndsbevis för innehav av skjutvapen som berättigar till att bära ett skjutvapen som är godkänt vid jakt efter älg, visas för ledaren av provet. I övrigt sker provet enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanorna. Då alla banor nu har elektronisk markering är användning av helmantlad ammunition önskvärd. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN VID SKJUTBANAN I FÖGLÖ, GRANBODA: Alla lördagar från och med den 5 augusti till och med den 2 september kl. 10.00–14.00. Kontaktperson är Henning Malmlund (tfn 0457 078 1184). VID SKJUTBANAN I HAMMARLAND, BODA: Under tiden 29 juli till och med den 9 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar och torsdagar kl. 18.00–20.00. Under samma tider finns även möjlighet att träna. Grupper kan boka banan även andra tider för träning eller provskjutning. Kontaktperson är Håkan Holmberg (tfn 040 521 7266). Nu även kortbetalning. VID SKJUTBANAN I LEMLAND, HADDNÄS: Under tiden 22 juli till och med den 9 september, lördagar kl. 10.00–14.00 samt onsdagar kl. 18.00–20.00. Under perioden 25 juli till 22 augusti är skjutbanan öppen för träning tisdagar kl. 18.00–20.00. Grupper kan boka banan även andra tider. Kontaktperson är Andreas Nordas (tfn 0457 342 8862). Nu även kortbetalning. KUNGÖRELSE Älgskytteprov 2023 AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Jägaren 4/2023 74 Åland 74-75_Åland_JÄ0423.indd 74 74-75_Åland_JÄ0423.indd 74 20.6.2023 8.51 20.6.2023 8.51
• Uppföljning av Älginventeringen 2023 S om en första åtgärd efter älginventeringen i mars och det väldigt svaga resultatet angående älgstammen som inventeringen visade, beslöt jaktförvaltningen att kalla till ett möte den 25 april med älgvårdsområdena samt jakträttslagen för att tillsammans diskutera med alla berörda hur vi ser på den situation som älgstammen nu befinner sig i. Som vi redovisade i förra tidningen så har älgstammen från föregående inventering år 2018 gått ner ca 40 %. Vi har nu en vinterstam på ca 300–400 älgar mot att vi tidigare hade ca 600–700 älgar i vinterstam. Under mötet konstaterades det att man från landskapets samtliga jaktvårdsföreningar medgav att älgstammen inte är vad varit eller borde vara. Till en viss del så har förutsättningarna ändrat både vad gäller klimat, odlingsgrödor och framför allt konkurrens från övriga hjortdjur. Men vi borde ändå kunna ha en starkare älgstam än vad som är fallet för tillfället. Det talades redan nu om att älgjakten inför denna höst borde begränsas till endast kalv och eventuella svaga eller skadade vuxna individer. Vi kommer dock att hålla ett digitalt möte med jaktvårdsföreningarna i augusti där vi bland annat kommer att beakta hur inkommande sommar varit och därefter ge nya rekommendationer inför denna hösts eventuella jakt. – RG KUNGÖRELSE Praktiskt bågskytteprov 2023 Tillfällen att avlägga praktiskt skjutskicklighetsprov för bågjakt i enlighet med 11 § i landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006) anordnas enligt följande: VID SKJUTBANAN FÖR BÅGJAKT I FINSTRÖM, VANDÖ: Den 14-15 juni är banan öppen för bågskytteprov kl. 18.00–20.00 samt även 5 augusti kl 12.00-16.00. Anmäl i förväg till Kurt Blomqvist: tel: +358 457 3424668 Skjutbanans adress är Vandövägen 262. I samband med det praktiska provets avläggande ska uppvisas intyg över godkänd bågjägarexamen för ledaren av provet. Provet sker enligt av landskapsregeringen fastställda regler, vilka vid provtillfällena finns anslagna vid skjutbanan. I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov utom ovan kungjorda tider. Detta kan t ex gälla prov för personer som inte har hemort på Åland. Ytterligare information finns på landskapsregeringens hemsida: www.regeringen.ax ? Miljö och natur ? Jakt och viltvård ? Beslut och lagstiftning ? Riktlinjer för jakt med pil och båge. Skogsbruksbyråns enhet för jaktoch viltvård JAKTFÖRVALTARE ROBIN JUSLIN Åland Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi EU Ecolabel : Nr. 4/2023 72. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 8.9.2023. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2023/Jag23_04 Pärmfoto: GettyImages ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund 75 Jägaren 4/2023 74-75_Åland_JÄ0423.indd 75 74-75_Åland_JÄ0423.indd 75 20.6.2023 8.51 20.6.2023 8.51
• H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy NorDis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Kysy kauppiaaltamme: www.nordis.fi/jalleenmyyjat GRS Fenris • tummanharmaa synteettinen drop-in -tukki, lasikuituvahvistettua komposiittia • pilaripedattu • vetopituuden ja poskipakan korkeussäätö • pikahihnalenkit • paino 1400 g • suositusvähittäishinta 499,00 € Syyskuun loppuun mennessä kaikille GRS Fenris -tukin ostaneille GRS-ampumatuki kaupan päälle! Kampanja on voimassa 30.9.2023 saakka. Nordis Oy GRS Fenris_Metsästäjä_nro 4 2023_210x275mm.indd 1 Nordis Oy GRS Fenris_Metsästäjä_nro 4 2023_210x275mm.indd 1 7.6.2023 13.23.08 7.6.2023 13.23.08 76_Takakansi_JÄ0423.indd 76 76_Takakansi_JÄ0423.indd 76 20.6.2023 8.52 20.6.2023 8.52