• UPPSKATTAD OCH KRÄVANDE – SÄDGÅSJAKT PÅ MYR BÖRJA JAGA SOM VUXEN HUR KOMMA IGÅNG? AKTIV MÅRD­ HUNDSJAKT MED LOCKPIPA RETRIEVERBÖRSEN KOPPLAR IHOP HUNDEKIPAGE MED JÄGARE JAKTTIDERNA OCH BEGRÄNSNINGARNA JAKTÅRET 2024 – 2025 Så här känner du igen sädgåsens underarter 4/2024 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0424.indd 1 01_Kansi_JÄ0424.indd 1 18.6.2024 14.29 18.6.2024 14.29
• JAKTEN 10 Jakttiderna 2024–2025 12 Begränsningarna för sjöfågeljakten 2024–2025 16 Sädgåsjakt på myr 22 Ungdomsredaktionen 30 Mårdhundsjakt med lockpipa 34 Ta alltid så bra stöd som möjligt 42 Retrieverbörsen 44 Att börja jaga i vuxen ålder 48 Det fällande skottet innebär ett ansvar 54 Från skottet till frysen – sjöfåglar 56 Viltrecept 62 Jakt med hund i renskötselområdet kräver hänsyn 70 Helmiprojektet ger resultat 72 Säkerheten framför allt VILTET 20 Identifierataigasädgåsoch tundrasädgås 26 Vitsvanshjortens sinnen 40 Kanadagåsen blev en betydande viltfågel 46 Höstflyttningenstyr begränsningarna för sädgåsjakten 50 Identifierakrickaochårta 64 Vem hjälper när vargen står på backen? AKTUELLT 4 Nyheter 36 Ansökningenomälglicenserhadeflyt 58 Luke: Rakt på sak 60 Jaktläger för ungdomar i Haapajärvi 66 Så ska en jaktförening fungera 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 39 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 38 Konstljus och apparater för mörkerseende blev tillåtet vid vildsvinsjakt 39 Vi utvecklar licensförvaltningen – frågor och svar FORSKNING 52 Sjöfågelinventering med drönare och värmekamera 68 Bäverstammarna är stabila 26 Vitsvanshjortens sinnen 16 Sädgåsjakt på myr 48 Det fällande skottet innebär ett ansvar 70 Helmi-projektet ger resultat Jägaren 4/2024 2 Innehåll 2-3_Sisällys_JÄ0424.indd 2 2-3_Sisällys_JÄ0424.indd 2 18.6.2024 14.29 18.6.2024 14.29
• Förutsättningen för framgång har varit att vi alla har ett gemensamt mål. Framgångsrik naturvård M ångfalden, naturvärdena och naturvården får allt mera samhällelig uppmärksamhet. Jägarna uträttar, ofta utan att göra något väsen av sig, ett enormt arbete för naturen, även om de inte skulle få den uppmärksamhet som de är värda. I bakgrunden finner vi den bärande kraften i våra jaktliga traditioner; viljan att trygga jaktens framtid. Vilket förutsätter att vi tar hand om viltet och viltets livsmiljöer, och dimensionerar jakten så att den är hållbar. Jägarna motiveras av stora och starka viltstammar som skapar möjligheter till jakt. Genom att vårda viltet och naturen skapar vi också framtida jaktmöjligheter och kan skörda räntan på vårt arbete. På det viset får naturen och viltet ett värde som vi är beredda att arbeta för. Visst finns det också värden av andra slag, men det som saknar värde blir ofta lämnat vind för våg. Jägarnas naturvårdsarbete har också det positiva draget att vi inte bara är motiverade utan också många! Med ett stort gäng får man mycket till stånd. Sädgåsens utveckling utgör ett gott exempel på värdet som jägarna sätter på en viltart. Det är ingen slump att jakten på sädgås har kommit så sakteliga igång igen. Jakten är resultatet av ett mångårigt jobbande för arten och begränsningar för beskattningen. Arbetet som har krävts för att lyckas har haft många komponenter, från jakten på små rovdjur, miljövård och insamling av observationer till uppkattningar av stammen, forskning och förvaltning. Förutsättningen för framgång har varit att vi alla har ett gemensamt mål. Det nya jaktåret rullar snart igång. Kom ihåg säkerheten på jakt och koncentrera er på att jaga arter som tål avskjutning eller behöver reduceras. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 56 Duvbröst och andra viltrecept 10 Jakttiderna och sjöfågelbegränsningarna 2024–2025 Ledar n 3 Jägaren 4/2024 2-3_Sisällys_JÄ0424.indd 3 2-3_Sisällys_JÄ0424.indd 3 18.6.2024 14.29 18.6.2024 14.29
• I år inventeras vilttrianglarna från 27 juli till 11 augusti. Till arterna som räknas hör skogshönsen (tjäder, orre, järpe och ripa) och morkulla, skogshare och björn. V ilttrianglarna som räknas på sommaren ger oss data om skogshönsens regionala tätheter och hur häckningen har lyckats. – Sedan 2016 har det gått uppåt för skogshönsen och vi har haft flera goda år. Det ska bli spännande att se om de goda åren fortsätter och hur häckningen har lyckats i år, säger specialforskaren Andreas Lindén på Naturresursinstitutet. – Vi rekommenderar att räkningen görs under de två första veckorna, så hinner resultatet säkert fram för att bilda underlag för förordningen om jakttiderna. För att få in resultaten i realtid rekommenderar vi också att de skickas in på webbplatsen oma.riistakolmiot.fi. SOMMARINVENTERINGEN AV VILTTRIANGLAR NÄRMAR SIG Höstens jakttider bestäms utifrån inventeringsresultaten så fort inventeringen är avslutad. Förordningen om jakttiderna för skogshönsen skickas på remiss efter mitten av augusti och den slutliga versionen träder i kraft strax innan hönsjakten börjar. Du hittar jakttiderna för skogshönsen på webbplatsen riista.fi. Frivilliga inventerar trianglarna Vilttrianglarna är permanenta inventeringsrutter anlagda i terrängen för inventering av skogsvilt. Varje triangel är liksidig med en sammanlagd längd på 12 kilometer. De tre inventerarna går i bredd och antecknar samtliga skogshöns inom en 60 meter bred zon. Inventeringen görs av frivilliga jägare. Under de senaste åren har ungefär 6 000 personer deltagit i sommarinventeringen och de har räknat cirka tusen vilttrianglar. TU O M O TU RU NE N M IK A KI M M O Färre observationer skapar osäkerhet för uppskattningen av lodjuren Enligt Naturresursinstitutets (Luke) senaste uppskattning av lodjursstammen finns det i landet som helhet minst 2 260 lodjur före jaktåret 2024-2025. Uppskattningen har tagits fram enligt samma principer som i fjol och observationerna bygger till stor del på observationer. Eftersom det i år finns klart färre observationer i underlaget än i fjol så kommer minimiantalet lodjur att bli lägre. Inventeringarna av vilttrianglar stöder ändå inte antagandet att loarna skulle ha blivit färre. På grund av den kraftiga minskningen i antalet observationer ger Luke enbart ett minimiantal. Under fjolåret fanns det uppskattningsvis minst 410 separata kullar. Under observationsperioden 1.9 2023–29.2 2024 bokfördes 39 procent färre obs av kullar än året innan. Uppskattningen bygger på observationerna av lodjurskullar som rovdjurskontaktpersonerna har skrivit in i Tassen 1.9 2023–29.2 2024 (cirka 3 900 stycken) samt forskningsdata om lons biologi. Nyhet r Jägaren 4/2024 4 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 4 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 4 18.6.2024 14.14 18.6.2024 14.14
• Nu kan du betala jaktkortet i Oma riista Nu går det att betala jaktvårdsavgiften i tjänsten Oma riista med de vanligaste sätten att betala på nätet. Logga in i Oma riista-appen eller nättjänsten. Klicka fram dina egna uppgifter och punkten för jaktkortet. Fortsätt till betalning och vidare på den vägen. Ditt jaktkort träder i kraft så fort betalningen är gjord och blir synligt både i appen och på nätet. Observera, att om du inte har betalat för innevarande jaktår 2023-2024 så kan du i tjänsten välja mellan att betala jaktvårdsavgiften (dvs jaktkortet) för det pågående eller det nya jaktåret. Med det nya jaktåret avses perioden 1.8 2024-31.7 2025 och avgiften kan betalas från och med 15.7. Om betalningen skulle misslyckas kan du mejla oss på maksut@riista.fi. Alla de andra vanliga betalningssätten fungerar fortfarande. Ta vara på ditt Jaktkort! Som bilaga i den här Jägaren finner du ditt jaktkort för det nya jaktåret 1.8 2024 till 31.7 2025. Du hittar kortet på baksidan av tidningen. Du kommer väl ihåg att jaktkortet också finns i Oma riista. Där har du det alltid med dig och det är lika giltigt som det tryckta kortet. Kontakta Jägarregistret om du har bekymmer med jaktkortet: metsastajarekisteri@riista.fi JA AK KO AL AN TE LA Anvisningar för ansvarsfulla sjöfågeljägare Sjöfågeljakten är en populär jaktform som ungefär 60 000 jägare i vårt land ägnar sig åt varje år. Anvisningarna för ansvarsfull sjöfågeljakt påminner jägarna om god jägarsed. På webbsidorna för ansvarsfulla jägare kan du repetera principerna för ansvarsfull jakt, säkerheten på jakt och öva artkännedom. På webbplatsen finns också en video om hur du tar tillvara det fällda viltet. riistainfo.fi/sv/ ansvarsfull-jagare/ ansvarsfull-fageljagare/ Nytt studiematerial för rovdjurskontaktpersoner Materialet för utbildning på nätet för rovdjurskontaktpersoner har kompletterats med nytt stoff. På kurs sidorna på Viltinfo finns nu ny information om DNAobservationsmaterial och informationsförmedling. I DNA-materialet fördjupar vi oss i DNA-insamlingens roll för uppskattningen av stammen, insamlingen och analysen, och hur man använder DNA-resultaten och publicerar dem. Kommunikationsmaterialet innehåller basfakta om de sociala medierna, kontakterna med medierna och informationsförmedling vid kris. Utöver den vanliga informationsförmedlingen behandlas också den för kontaktpersonen så viktiga kontakten med allmänheten. Materialet finns fritt tillgängligt på viltinfo.fi. RO VD JUR SKONTAKTPER SO N O BS ER VATI ON AV STORA RO VD JU R TE RO SA LM EL A Jaktkort Metsästyskortti Hunting Card / Jagdschein 1.8.2024 – 31.7.2025 Obs! Du betalar väl inte pappersfakturan för jaktåret 2024-25 OCH samma faktura i Oma riista! Jägaren 4/2024 5 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 5 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 5 18.6.2024 14.14 18.6.2024 14.14
• Höga förväntningar på den vitkindade gåsen – men blir det förändringar? I regeringsprogrammet utlovas att onödiga jaktbegränsningar för den vitkindade gåsen ska plockas bort och arten överföras till jaktlagen. I programmet står det också skrivet att ersättningar för skador ska betalas ut och att köttet på gäss som fälls med dispens ska vara lovligt att använda. Dessutom utfäste sig regeringen till att försöka flytta arten från fågeldirektivets lista på skyddade arter. Det är utomordentligt väl skrivet, men svårigheterna kvarstår. Ministeriet har därför tillsatt en arbetsgrupp som ska grunna på hur utfästelsen ska realiseras. Den vitkindade gåsen är den klart vanligaste gåsarten. I fjol åstadkom den skador för cirka tre miljoner euro på lantbruket; det mesta i östra Finland under vårflyttningen. Den vitkindade gåsen hör till bilaga II i Bernavtalet (1979) och är en skyddad art i EU;s fågeldirektiv. I vår nationella lagstiftning är arten skyddad i naturvårdslagen. Enligt nuvarande rättspraxis får arten inte störas på våren, inte ens med smällpatroner. På hösten får dispenser inte beviljas eftersom Naturresursinstitutets undersökningar visar att smällpatroner är effektivare. Arbetsgrupperna har således ett kvistigt problem att lösa! Att införa en ändring i fågeldirektivet är en osäker och utdragen process. Det finns ju inte ens någon mekanism där för att göra en art jaktbar. Om den vitkindade gåsen överförs och blir en nationellt jaktbar art så går det kanske ändå så, att den arbetskrävande byråkratin och arbetet med att förhindra skador faller på viltcentralen medan det blir jordoch skogsbruksministeriets uppgift att betala ut ersättningar? Enligt nuvarande rättspraxis är det inte säkert att viltcentralen skulle kunna bevilja dispenser för att skjuta gäss, inte ens på hösten. Inte heller går det att minska på stammen med dispenser enligt fågeldirektivet. En begränsning av stammen skulle kräva att arten är jaktbar på EU-nivå. För jägarna är det således ännu för tidigt att skaffa sig nya frysboxar för de vitkindade gässen! TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Presentkorten för viltkött har lottats ut Bland dem som svarade på Finlands viltcentrals enkät om jägarnas syn på klövdjuren har vi lottat ut tre presentkort till Viltgårdens viltkött. Fru Fortunna gynnade Seppo Rautiainen i Kajanaland, Jari Varmo i Södra Savolax och Kari Kumpulanen i Norra Savolax. Finlands viltcentral gratulerar vinnarna! Finlands viltcentral utbildar jaktledare Finlands viltcentral ordnar utbildningar för jaktledare för hjortdjursjakt innan säsongen börjar, både på plats hos jaktvårdsföreningarna och på distans. Det är viktigt att det i varje jaktförening eller jaktlag finns åtminstone en jaktledare som deltar i utbildningen. I augusti-september ska du följa med informationen från din jv-förening och viltcentralens händelsekalender. riista.fi/sv/jakt/sok-evenemang/ Nästa Jägaren utkommer den 13 september Jakttiderna för skogshönsen publiceras i septembernumret av Jägaren. För att jägarna ska hinna räkna vilttrianglarna, som ju utgör underlaget för jakttiderna, och för att jakttiderna ska hinna till tidningen, så har vi flyttat fram utgivningen några dagar. I år hinner hönssäsongen därför börja innan Jägaren 5/2024 utkommer, den 13 september. I webbtidningen och på vår webbplats lägger vi ut jakttiderna för skogshönsen så fort förordningen är given. ? jagarentidningen.fi > jakttiderna ? riista.fi/sv/jakt/jakttider K lumn Jägaren 4/2024 6 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 6 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 6 18.6.2024 14.14 18.6.2024 14.14
• DE STÖRSTA SAMLICENSERNA ÖVERSKRIDER 1 400 000 HEKTAR! Nyhet r AKTUELLT Jägaren ? Ett nytt jaktår börjar. Kontrollera i tjänsten Oma riista att jaktkortet och skjutprovet är giltiga. ? Anteckna genast samtliga fällningar och observationer i viltloggen. Då sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar till föreningen /jaktlaget / licensinnehavaren. ? Kolla att du har laddat ner den senaste versionen av appen i telefonen. Föreningens eller jaktlagets kontaktperson ? Inför ändringarna i licensbeslutet för hjortdjur på kartan över jaktområdet och uppdatera ändringarna i områdesinformationen. ? Skapa jaktgrupperna för den nya jaktsäsongen, utse jaktledarna och koppla licensen till grupperna. Licensinnehavaren ? Fördelar jaktlicenserna för hjortdjur mellan deltagarna. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12-16, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi Vi söker påhittiga unga jägare till vår redaktion Är du en jaktintresserad ungdom som gillar att skriva eller fotografera? Skulle du tycka om att kläcka idéer till artiklar för Jägaren? Vi söker jagande ungdomar yng­ re än 20 till ungdomsredaktionen, som vill dela sin passion för jakt med läsarna. Som redaktör får du inte bara värdefulla arbetserfarenheter utan också ett honorar för publicerade texter, bilder och videor. Redaktionen hjälper dig vid be­ hov med att strukturera dina uppslag. Din personlighet och kreativitet får gärna synas i det du skriver eller fotograferar. Låter det intressant? Skicka i såfall in din fritt formulerade ansökning till metsastaja@riista.fi senast den första augusti. Berätta kort om dig själv och ditt jaktin­ tresse, och om ditt skrivande och fotograferande, och varför vi borde välja just dig. Till ansök­ ningen kan du bifoga exempelvis ett foto som du har tagit eller en länk till en video eller blogg som du har gjort. Observationer av fågelkullar i Oma riista Sensommaren, när fågelungarna har lämnat boet, är en utmärkt tid för att följa med fåglarnas liv och leverne. Att anteckna observationer av jaktbara och fredade fåglar i Oma riista – och i synnerhet av deras kullar – är både enkelt och nyttigt. Det är bara att välja art, observationstyp (exempelvis kull) och antalet individer, och spara. Observationerna som tyder på häckning överförs i höst från Oma riista till den pågående fjärde fågel­ atlasen. De exakta positionerna för observationerna överförs däremot inte, och inte heller observatörens personliga uppgifter. Syftet med fågelatlasen, som pågår med jämna mellanrum, är att klarlägga utbredningen för de häck­ ande fåglarna i vårt land och vilka förändringar som pågår. Informa­ tionen används på många olika sätt, bland annat för att säkerställa att jakten är hållbar. I dagsläget kan det vara just dina observationer som är de allra intres­ santaste! Du kan kolla läget för kart­ läggningen på fågelatlasens karttjänst tulokset.lintuatlas.fi. Med verktygen i tjänsten kan du också ta reda på vilka arter vi saknar observationer av i din hemtrakt, kring sommarstugan eller där som du brukar jogga. Med terrängkartan och flyg­ bilderna kan du ta fram tänkbara häckningsmiljöer där någon viss art ännu inte har blivit observerad. Varje observation är värdefull! Mera information: lintuatlas.fi > fågelatlasen TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2024 7 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 7 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 7 18.6.2024 14.14 18.6.2024 14.14
• Vi jägare skräpar väl inte ner i naturen? Hylsor och tomma läskburkar med mera skräp hör inte hemma i naturen! Du samlar väl ihop ditt skräp och tar det med dig och lägger det där som skräp ska läggas? Att ta hand om sitt skräp är särskilt viktigt på landsbygden där skräpet utgör en allvarlig fara för betande husdjur. Att ta hand om sitt skräp är troligen det enklaste sättet att hålla sig väl med markägarna och ge en positiv bild av jakten och jägarna. Projektet Av kärlek till viltmat I våras inleddes i Egentliga Finland ett projekt som ska utveckla nya verksamhetsmodeller för restauranger att erbjuda sina kunder viltköttsupplevelser och för jaktföreningar att sälja viltkött till restauranger och vidareförädling. Den växande vilthushållningen, jakten, viltturismen och matturismen skapar möjligheter för aktörer på landsbygden att bedriva verksamhet året om. Viltköttet och vilthushållningen, liksom jakten med anslutande mattjänster, utgör goda exempel på verksamheter som har en betydande inverkan på den regionala ekonomin. Projektet har beviljats EU-landsbygdsfinansiering från Egentliga Finlands NTM-central och det koordineras av Sydvästra Finlands utbildningssamkommun Novida. Delgenomförarna är Raseko (Reso, Nådendal, Nousis, Virmo, Masku och Rusko), Salonejdens yrkesinstitut och Axxell Brusaby. Finlands viltcentral hjälper till med ta fram föreningar för pilotprojektet och ställer sitt viltkunnande till förfogande för hela projekttiden. Projektet efterlyser alltså jaktföreningar och jaktsällskap som vill medverka i nätverket av tjänster som ska föra viltköttet ut till kunderna. Inledningsvis kommer viltcentralen att mejla jaktföreningarna och jaktsällskapen i Egentliga Finland och pejla intresset genom att be dem svara på ett antal frågor. BURREL-LIITTYMÄT ALK. 4,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Huippukamera, jonka hinta ei ketuta! 229?€ S12 HD SMS Pro 4G Mökkipaketti Burrel S12 HD SMS Pro on helppokäyttöinen lähettävä riistakamera metsästykseen ja valvontaan, joka edustaa viimeisintä kamerakehitystä monipuolisilla verkkoyhteyksillä, erinomaisella kuvanlaadulla, pitkällä kantamalla ja näkymättömällä mustasalamalla. Tutustu ja tilaa omasi: elisa.fi/metsastaja Kampanja voimassa 31.8.2024 asti. Mökkipaketti sisältää riistakameran, muistikortin, seinätelineen, kylmälaukun, lippiksen, valvontakyltin ja 2 kpl ikkunatarroja. Burrel-sovellus Täysin uusittu Burrel-sovellus on nyt entistäkin helpompi käyttää ja sisältää monipuoliset ominaisuudet kameran asetusten sekä kuvien hallintaan. 894116_Elisa_Big_Logo_Burrel_S12_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_6_24.indd 1 894116_Elisa_Big_Logo_Burrel_S12_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_6_24.indd 1 13.6.2024 14.47 13.6.2024 14.47 HALLÅ DÄR, DU SOM GILLAR JAKT & FISKE! VILTCENTRALEN LETAR EFTER JUST DIG! Är du en naturvän som aktivt använder sociala medier? På våra somekanaler, som redan har drygt 20 000 följare, delar vi kunskap om vilt, hållbar jakt och viltmat. Vi söker speciellt efter ungdomar som är intresserade av natur, djur och hållbar jakt. Om du älskar naturen och vill sprida kunskap så platsar du kanske hos oss! Kom med i vårt sociala medier-team och skapa innehåll som intresserar likasinnade unga. Vi lär oss tillsammans med yrkesfolk och påverkare i branschen – utveckla ditt kunnande och börja påverka själv! Ansökningstiden har börjat! Skicka in din ansökan senast 31 augusti till tiedote@riista.fi. Berätta för oss hurdant innehåll du vill producera och vilken erfarenhet du har av att producera innehåll för de sociala medierna. Med de utvalda personerna avtalar vi sedan om ersättningen för arbetet. Grip chansen i svansen – visa oss och följarna hur viltet inspirerar! Vi har bytt namn på tidningen Jägarens instagramkonto till Suomen riistakeskus. Tidningen Jägaren är en av viltcentralens kanaler och där behandlar vi jaktens värld och jaktliga aktualiteter. Tanken är att bredda vår informationsförmedling till att behandla också andra teman med anknytning till viltvård och hållbar vilthushållning, och på det viset berätta om vårt arbete på viltcentralen. ? Följ oss på Facebook och Instagram! GE TT Y IM AG ES TE RO SA LM EL A Nyhet r Jägaren 4/2024 8 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 8 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 8 18.6.2024 14.14 18.6.2024 14.14
• BURREL-LIITTYMÄT ALK. 4,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Huippukamera, jonka hinta ei ketuta! 229?€ S12 HD SMS Pro 4G Mökkipaketti Burrel S12 HD SMS Pro on helppokäyttöinen lähettävä riistakamera metsästykseen ja valvontaan, joka edustaa viimeisintä kamerakehitystä monipuolisilla verkkoyhteyksillä, erinomaisella kuvanlaadulla, pitkällä kantamalla ja näkymättömällä mustasalamalla. Tutustu ja tilaa omasi: elisa.fi/metsastaja Kampanja voimassa 31.8.2024 asti. Mökkipaketti sisältää riistakameran, muistikortin, seinätelineen, kylmälaukun, lippiksen, valvontakyltin ja 2 kpl ikkunatarroja. Burrel-sovellus Täysin uusittu Burrel-sovellus on nyt entistäkin helpompi käyttää ja sisältää monipuoliset ominaisuudet kameran asetusten sekä kuvien hallintaan. 894116_Elisa_Big_Logo_Burrel_S12_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_6_24.indd 1 894116_Elisa_Big_Logo_Burrel_S12_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_6_24.indd 1 13.6.2024 14.47 13.6.2024 14.47 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 9 4-9_Uutiset_JÄ0424.indd 9 18.6.2024 14.14 18.6.2024 14.14
• Jakttid rna 2024–2025 SJÖFÅGLARNA OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Gräsand, kricka, årta 1), bläsand 1), stjärtand 1), skedand 1), vigg 1), knipa Hela landet 20.8 kl 12.00 – 31.12 Sothöna 1) Fredad i hela landet Se www.riista.fi Brunand 1) På remiss osäker Se www.riista.fi Alfågel 1) På remiss osäker Se www.riista.fi Småskrake 1) Hela landet 1.9 – 31.12 Storskrake 1) Hela landet 1.9 – 31.12 Ejder 1) Höstjakt förbjudet Se www.riista.fi Grågås 1) Kontrollera områdena, tiderna och begränsningarna på s 13 Se www.riista.fi Sädgås 1) På remiss osäker Se www.riista.fi Kanadagås Hela landet på åker 10.8–20.8 klo 12.00 Hela landet 20.8 klo 12.00 – 31.12 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt ÖVRIGA FÅGLAR OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Morkulla Hela landet 20.8 klo 12.00 – 31.12 Rapphöna Landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. 1.9 – 31.12 I övriga landet med jaktlicens av Finlands viltcentral enligt JL § 10. 1.9 – 31.12 Fasan Hela landet 1.9 – 28.2 Ringduva Hela landet 10.8 – 31.10 SMÅVILTET OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Skogshare och fälthare Hela landet 1.9 – 28.2 Vildkanin Hela landet 1.9 – 31.3 Ekorre Hela landet 1.9 – 28.2 1.11 – 28.2 Europeisk bäver Med jaktlicens beviljad av viltcentralen enligt JL § 10 20.8 – 30.4 Kanadensisk bäver Hela landet 20.8 – 30.4 Räv I landskapet Lappland 1.8 – 30.4 I övriga landet 1.8 – 14.4 Uppfödd fjällräv och iller 1) Hela landet Hela jaktåret (hona med ungar får inte dödas 1.5 – 31.7) Grävling Hela landet 1.8 – 31.3 Mård Hela landet 1.8 – 31.3 Hermelin Hela landet 1.8 – 31.3 Utter Med dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt SKOGSHÖNSEN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Orre, Järpe, Tjäder, Ripa, Fjällripa Obs! Jakttiderna för hönsfåglarna (tjäder, orre, järpe, ripa och fjällripa) bestäms och läggs ut på vår webbplats www.riista.fi 6.9.2024 Se www.riista.fi SÄLARNA OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Östersjö vikare Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 1.8 – 31.12.2024 16.4 – 31.12.2025 Gråsäl Inom regional kvot given med stöd av JL § 10. Kontrollera kvoten på www.riista.fi 16.4 – 31.12 Jägaren 4/2024 10
• KLÖVDJUREN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Vildsvin 1) Hela landet 1.8 – 31.7 Sugga med kultingar är fredad 1.3 – 31.7 Mufflon Hela landet 1.9 – 31.1 Älg Enligt JL § 26 med jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral: I kommunerna Kuusamo och Taivalkoski samt i landskapet Lappland. 1.9 – 20.9 I landskapen Kajanaland och Norra Österbotten utom i kommunerna Kuusamo och Taivalkoski 1.9 – 4.10 Vaktjakt i övriga landet 1.9 – 11.10 (inte i landskapet Lappland) I landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland 5.10 – 15.1 I övriga landet utom i landskapen Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland Obs! Älgjakt med hund är förbjudet i renskötselområdet 1.1 – 15.1 (Gäller inte hund vid eftersök på skadat djur). 12.10 – 15.1 Vitsvanshjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 27.9 Vaktjakt (inte i landskapet Lappland) 28.9 – 15.2 Skogsvildren Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 28.9. – 31.1 Dovhjort Med av viltcentralen beviljad jaktlicens för hjortdjur enligt JL § 26 1.9 – 27.9 Vaktjakt (inte i landskapet Lappland) 28.9 – 31.1 Råbock 1) 2) Hela landet 1.9 – 15.2 Råbock i hela landet 1) 2) 16.5 – 15.6 1) Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällt vilt 2) Rådjur: Drivande hund enligt JF § 12 får användas från 28.9.2024 STORA ROVDJUREN OMRÅDE ELLER LICENS JAKTTID / DISPENSTID Björn I renskötselområdet med stöd av statsrådets förordning (452/2013) om i jaktlagen föreskrivna dispenser, med stöd av 8 §. Kontrollera kvoten på riista.fi. 20.8 – 31.10 (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar) I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom avsedd dispens beviljas för fångst eller fällande av björn (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar). 20.8 – 31.10 (hona med ungar får inte fällas, inte heller årsungar) Varg Med av viltcentralen beviljad dispens enligt JL § 41 eller JL § 41 a 3 mom Tiderna framgår av dispensbeslutet Lodjur Dispens enligt JL § 41 a 3 mom kan beviljas för att fånga eller fälla ett lodjur (utom hona med unge yngre än ett år) i renskötselområdet och övriga landet. 1.10 – 28.2 renskötselområdet 1.12 – 28.2 övriga landet ÖVRIGA DE VIKTIGASTE SKADLIGA FRÄMMANDE ARTERNA Mink, mårdhund, bisamråtta, tvättbjörn och sumpbäver I hela landet utan fredningstid DE ICKE FREDADE FÅGLARNAS FREDNINGSTIDER UNDER HÄCKNINGEN Kråka, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast I landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 1.5 – 31.7, i Norra Savolax och Norra Karelen 1.4 – 31.7 och i övriga landet 10.3 – 31.7 Skata I landskapen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland 10.4 – 31.7 och i övriga landet 1.4 – 31.7. Korp I renskötselområdet 10.4 – 31.7 (i övriga landet fredad hela året). Kolonier av gråtrut Hela året Kaja 10.3 – 31.7 Gör fällningsanmälningen genast efter fällningen. Lagen kräver att den ska göras inom sju dagar. Det smidigaste är att göra anmälningen i Oma riista, men du kan också göra den på viltcentralens pappersblankett. Anmälningen ger oss exakt information om jakten på de sällsynta och de försvagade arterna. Vi behöver informationen för att uppskatta jaktens hållbarhet. Med informationen säkrar vi jaktens hållbarhet och kontinuitet. DEN OBLIGATORISKA FÄLLNINGSANMÄLNINGEN Skott ? Träff ? Anteckning i Oma riista Jägaren 4/2024 11 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 11 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 11 18.6.2024 14.15 18.6.2024 14.15
• Jakttid rna 2024–2025 Begränsningarna i sjöfågeljakten 2024 Arterna som är inramade med rött befinner sig på remiss. För dem kan det alltså ännu bli ändringar. Kontrollera de slutliga begränsningarna på riista.fi före jakten! EJDER Jakten på ejder är förbjuden från den 20 augusti klockan 12 till 31 december. SOTHÖNA Jakten på sothöna är förbjuden. DE FÖRSVAGADE JAKTBARA SJÖFÅGLARNA Finlands viltcentral rekommenderar att jägarna helst jagar gräsand, kricka och knipa, och undviker att jaga stjärtand, vigg, årta, skedand och bläsand. BRUNAND Jakten på brunand föreslås bli förbjuden. ALFÅGEL Jakten på alfågel föreslås bli förbjuden utom i havsområdet och på öar och skär i havsområdet. I havsområdet gäller en kvot på fem (5) alfåglar per jägare och dygn. Jakttiden är 1.9–31.12. Kom ihåg fällningsanmälningen! F inlands viltcentral har lämnat in ett förslag till jordoch skogsbruksministeriet om jaktförbud och jaktbegränsningar för sädgås, brunand och alfågel. Enligt förslaget ska jaktförbudet för brunand och jaktbegränsningarna för alfågel fortsätta i tre år till medan jaktområdet för sädgås skulle utvidgas i norra Finland samt i oktober-november i vissa kommuner i Norra Karelen. Begränsningsförslagen är under sommaren ute på remiss och ändringar är därför fortfarande möjliga. FINLANDS VILTCENTRALS FÖRSLAG | Kontrollera på riista.fi! Jägaren 4/2024 12 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 12 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 12 18.6.2024 14.15 18.6.2024 14.15
• Grågås ? Jakt på grågås är tillåtet vid kusterna (karta) 20.8 kl 12–31.12 samt på åkrar vid kusterna 10.8–20.8 kl 12. ? I övriga delar av landet är jakten på grågås förbjuden. ? En dygnskvot på två grågäss per jägare. ? Obligatorisk fällningsanmälan. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista; detta för att klarlägga jaktens fördelning i tid och rum. ? Förbjudet att jaga med föda som lockbete 10.8-20.8 kl 12. ? 10.8-20.8 kl 12 får grågås jagas enbart på åkrar med konventionell odling av spannmål och andra växter där syftet är kommersiellt eller som foder för produktionsdjur. Stödberättigade viltbeten och små viltåkrar får inte utnyttjas vid jakt. SÄDGÅS GRÅGÅS Sädgås Taigasädgås ? UTKASTET: 20.8 kl12–27.8 2024 i landskapet Kajanaland och i landskapet Lappland med undantag av kommunerna Torneå, Keminmaa, Kemi och Simo på havssidan om europaväg E8. I landskapet Norra Österbotten utom i kommunerna Ijo, Kalajoki, Kempele, Limingo, Lumijoki, Uleåborg, Pyhäjoki, Brahestad och Siikajoki på havssidan om europaväg E8. Jakten skulle ändå vara tillåten i området mellan europaväg E8 och regionväg 813. ? En säsongkvot på en (1) sädgås gäller i det nordliga jaktområdet. ? Jakt med foder som lockbete och på åkrar är förbjudet. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. Tundrasädgås ? UTKASTET: 1.10-30.11 2024: I landskapen Södra Karelen och Kymmenedalen, i landskapet Södra Savolax i kommunerna Enonkoski, Puumala, Nyslott och Sulkava, i landskapet Norra Karelen i kommunerna Ilomants, Joensuu, Kitee, Kontiolahti, Liperi, Rääkkylä och Tohmajärvi, i landskapet Päijänne-Tavastland i kommunerna Itis och Orimattila, och i landskapet Nyland i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Pukkila. ? Kom ihåg skyldigheten att anmäla fällningarna. Anteckna dem och dina observationer i Oma riista. ? Följ med läget på www.riista.fi. Insamlingen av sädgåsbilder behöver mera bilder Anteckna den fällda sädgåsen i Oma riista och skicka en bild på gåsens huvud och ena vinge till hanhi at riista.fi. Skriv fällningsdagen och kommunen som rubrik för mejlet. Med bildinsamlingen samlar vi data om hur underarterna fördelar sig. Informationen kan användas för att exempelvis förstora jaktområdet. Om informationen är otillräcklig måste vi följa försiktighetsprincipen. Vi uppmanar jägarna att delta i den frivilliga inhämtningen av info om sädgåsläget genom att anteckna alla obs av sädgäss under jaktdagen i Oma riista. Den insamlade informationen är konfidentiell och används enbart för att utveckla uppskattningen av den häckande stammen. De sparade observationerna kan inte öppet knytas till något visst område. Öva artidentifiering före jakten. På hösten flyttar gässen i blandade flockar där den fredade bläsgåsen kan ingå. SÄKRA JAKTENS KONTINUITET Jakttiden för sädgås 2024 20.8 kl 12 – 27.8 1.10 – 30.11 Ingen jakt Jakttiden för grågås 2024 10.8 – 31.12 Ingen jakt Lä nt ine n ka nn an ho ito alu e Ete läi ne n ka nn an ho ito al ue FINLANDS VILTCENTRALS FÖRSLAG | Kontrollera på riista.fi! Jägaren 4/2024 13 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 13 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 13 18.6.2024 14.15 18.6.2024 14.15
• M ånga sjöfågelarter liknar varandra och vid svag belysning är det också för erfarna jägare svårt att bestämma arten. Den här svårigheten är erkänd i många länder som därför har infört begränsningar för jakten i skymning. Tiden för solens uppgång och nedgång där du jagar kontrollerar du enklast i Oma riista-appen. Du hittar tiderna i ena nedre hörnet på ingångssidan: ”mer” ? ”soltider”. Våtmarkerna, sjöfåglarna och blyhaglen I fjol blev det förbjudet att använda patroner med blyhagel i våtmarker. Men här uppstod ett missförstånd. Många antog att det var tillåtet att skjuta sjöfåglar med blyhagel utanför det förbjudna området, men detta är inte fallet. Det gamla vanliga förbudet mot blyhagel vid sjöfågeljakt har inte försvunnit utan gäller fortfarande. Och gäller som känt all jakt på sjöfågel, också utanför våtmarker. Förbudet mot blyhagel som trädde i kraft i fjol gäller också för allt annat vilt i våtmarker och i skyddszonen omkring. Det enklaste sättet att se de här områdena är att klicka ”Områden med blyhagelförbud” i Oma riista-appen. Skymningsjakt på sjöfåglar är förbjudet! Jakt på sjöfågel är tillåtet enbart under den ljusa tiden på dygnet, som bestäms av solens uppgång och nedgång. Det är tillåtet att skjuta tidigast en timme före solens uppgång och senast en timme efter nedgången. OBS! GE TT Y IM AG ES Jakttid rna 2024–2025 ? Område med blyhagelförbud i Oma riista. Jägaren 4/2024 14 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 14 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 14 18.6.2024 14.15 18.6.2024 14.15
• VX-FREEDOM RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Leupoldin paras hinta-laatusuhde. Hinnat alkaen 399 €. KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 15 10-15_Metsästysajat_ja_rajoitukset_JÄ0424.indd 15 18.6.2024 14.15 18.6.2024 14.15
• Gåsjakt på myr Det är nittonde augusti ute på en aapamyr i östra Lappland och jakten på sädgås börjar i morgon. TexT och bilder Arttu Kotisara E n skogsholme hägrar där framme, ute på aapamyren. Vattnet klafsar om stövlarna, men emellanåt kan jag följa en sträng fastmark som är övervuxen med dvärgbjörkar. Den skoningslösa hettan får svetten att flöda medan knotten myllrar i ögonen och öronen på mig. Ryggsäcken tynger på axlarna och hagelgevärets rem skavar. Studsaren hänger lyckligtvis utanpå ryggsäcken. Myrholmen som jag har utsett till övernattningsplats närmar sig sakta men säkert. Upplevelsen känns säkert bekant för dem som har provat på jaktformen! Sädgåsen fredades 2014, men i somliga trakter i norra Finland kunde gåsjakten återupptas 2021. Jakten på den här gåsarten regleras med en förordning som utfärdas av jordoch skogsbruksministeriet. Intresserade jägare ska alltså kolla begränsningarna varje år. En uppskattad jaktform En jägare som vill komma enkelt undan på jakten ska alltså avstå från gåsjakt på aapamyrar. Det är nämligen förbjudet att förenkla jakten med utfodring eller att passa vid åkrar. Återstår alltså att klafsa omkring på en myr ute i ödemarken. Det är uttryckligen svårigheterna som gör sädgåsjakten till en av de högst värderade jaktformerna. Mårdjakten som spårning i djup snö, björnjakten på egen hand i väglös ödemark, och tjäderjakten i januarikyla tävlar i samma kategori. Det svåra med gåsjakten består av komponenter. Aapamyrar är svåra att ta sig fram på och de bästa platserna ligger i regel långt från närmsta väg. För jakten ? Gässen betar gärna i tjärnarna i myrlandskapet. ? Blåbärsställena på skogsholmarna drar gässen till sig. ? Oftast är det nödvändigt med kikarspaning för att få syn på gässen. Jägaren 4/2024 16 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 16 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 16 18.6.2024 14.16 18.6.2024 14.16
• velser. När flera gäss i en flock trumpetar blir effekten en rätt kaotisk orkester. Det är viktigt att se skillnaden mellan vuxna och unga individer eftersom jakten på sädgås ska vara selektiv. De vuxna gåsparen håller troget ihop hela livet och är därför mycket värdefullare än de unga för att stammen ska utvecklas positivt. Gåsen som håller vakt när flocken betar är oftast en vuxen. På myrarna där sädgåsen får jagas finns inga andra gäss, så för artbestämningens del ska det inte uppstå några bekymmer. Men vid svag belysning kan en grå sångsvansunge ändå orsaka en felbedömning. Numera får sjöfåglar skjutas tidigast en timme före soluppgången och senast en timme efter solnedgången, vilket betyder att dagsljuset alltid räcker till för att bestämma arten. Spaning på förhand är väl använd tid Gåsjakt går det att ägna sig åt på impuls, men med spaning på förhand blir sannolikheten enormt mycket större för att jägaren åtminstone ska få syn på några gäss. Oräkneliga gåskullar har blivit upptäckta liksom i förbifarten av personer som plockar hjortron i juli. Kullarna hinner förstås samla sig till större flockar innan jakten börjar, så det är inte alls säkert att den där kullen vid hjortronstället finns kvar. Förhandsspaningen ska göras på ett sådant vis att gäller det att rusta sig för flera dagar eftersom ett kort dagsbesök vid myrkanten vanligen innebär att jägaren kammar noll. Jägaren ska behärska de grundläggande jägarfärdigheterna och kunna läsa myren för att inte försätta sig själv i livsfara. Det hjälper att känna till gässens levnadssätt, och lokalkännedom räknas som merit. Att klafsa omkring på sviktande myrmark med full packning är såpass tungt att otränade personer inte ska ge sig in på det. När föremålet för jakten dessutom är en ytterst skygg och försiktig fågel så förstår läsaren att det handlar om en enormt krävande jaktform! Fastställ arten och åldern Sädgåsen ger ett grått intryck. Buksidan är ljusare än ryggsidan. Näbben är orange med svart rot och spets. Benen är orangegula. En ung sädgås är aningen mindre än en vuxen och näbben saknar den orange färgen. Lätet är nasalt, en trumpetstöt med två eller tre staSe videon om gåsjakt på myr jagarentidningen.fi Jägaren 4/2024 17 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 17 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 17 18.6.2024 14.16 18.6.2024 14.16
• gässen inte anar oråd; de är skygga och blir de störda så är det lätt hänt att de flyttar. Kikarspaning och lyssnande vid myrkanten några dagar före jakten ger det säkraste resultatet. Även fjädrar, dun och avföring avslöjar var flocken gärna håller till. Sädgåsen är en väldigt oförutsägbar art, så flocken som den förhandsspanande jägaren upptäcker kan försvinna till okänd ort även om den inte har blivit störd. Omsorgsfulla förberedelser och rätt utrustning Före jakten bör du kontrollskjuta gevären. Testa också hagelpatronernas träffbild och inträngning. Med stålhagel är 25 meter det maximala säkra skjutavståndet för sädgås. Med volfram blir träffen bra också på mycket längre avstånd. Med studsare blir skjutavstånden ofta långa och inskjutningen ska därför göras med omsorg. Klädseln är en avgörande faktor för att klara sig ute på gåsmyren. Vädret är ofta varmt eller hett och en membrandräkt får svetten att flöda. En terrängdräkt som andas känns trevligare. Packa dessutom ner en omgång lätta regnkläder i botten på ryggsäcken. Vandringskängorna kan du glömma; rejäla gummistövlar är vad som gäller ute på myren. Ett par lätta vadarstövlar räknas inte heller som någon överdrift. Myggorna, knotten och framför allt svidknotten går i synnerhet på kvällen jägaren på nerverna om han inte har skyddat dig. Ett svart myggnät över en hatt med brätten och instoppad innanför kragen håller kvar jägaren i komfortzonen, i synnerhet om också händerna är skyddade med lämpliga handskar. En rejäl handkikare är den viktigaste utrustningsdetaljen för den egentliga jakten. Oavsett om du jagar på en myr eller vid en skogstjärn så är det svårt att upptäcka gässen med obeväpnade ögon. Ett teleskopsvirvelspö är väldigt bra att ha när gåsen är fälld och ska bärgas i öppet vatten. Före jakten ska du också komma ihåg att skaffa tillståndet. För gåsjakt i Forststyrelsens marker behöver du ett tillstånd för sjöfågel. I motsats till tillstånden för hönsfåglar så går det i regel att få tillstånd för sjöfågel i samtliga områden. Priset för tillståndet svider inte heller i plånboken. Campingutrustningen Ofta räcker det med vakuumpackade reservstrumpor och ett extra underställ. I början av gåsjakten kan det bli nattfrost och plötsligt känns tillvaron i sommarsovsäcken kall på natten. Taket på vindskyddet ska vara vattentätt så jägaren slipper vakna i en vattenpöl. Möjligheten att stänga den öppna sidan med en duk eller ett myggnät borgar för en god nattsömn. Kolla också basutrustningen Kolla också basutrustningen; första hjälpenväskan med sitt genomtänkta innehåll, kompassen, den energihaltiga nödransonen, ventilationstejpen, yxan och kniven (båda vassa!), vattenfiltreringskannan och matlagningskärlen. Med de här grejerna klarar du av det mesta! Med tanke på nödsituationer är det förnuftigt att installera 112-appen i telefonen och även packa ner en elbank för telefonen. Att grejerna för att göra upp eld är vattentätt förpackade är en självklarhet. Reservera tillräckligt med tid Det är också förnuftigt att inleda förberedelserna för gåsjakten minst en dag i förväg. Vandringen ut på myren och iordningställandet av lägret tar såpass mycket tid att Gässen är nyfikna och det är inte ovanligt att en flock som passerar över myren gör en avstickare för att kika på hunden. ? På gåspasset är ansiktsskyddet en viktig utrustningsdetalj. Den som skjuter med studsare ska vara uppmärksam på terrängen i skottets riktning så inte kulan orsakar skada. ? 25 meter är ett lämpligt avstånd för den som jagar gås med hagelgevär. Jägaren 4/2024 18 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 18 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 18 18.6.2024 14.16 18.6.2024 14.16
• den som börjar packa grejerna först på morgonen den första tillståndsdagen får bråttom. Och brådskan är precis det sällskap som man inte vill ha med sig på jakten! När jakten väl börjar, den 20 augusti klockan 12, är det inte heller läge att stressa. Om du känner till ett ställe som gässen gillar så kan du efter några timmar på passet och väl kamouflerad kanske åtminstone få se dem. Det kan finnas fler jägare där, på olika ställen på och vid myren, och någonstans ifrån kan gåsflocken flyga upp. När skottläget uppenbarar sig Att smälta in i terrängen hör till det viktigaste. Ett kamouflerande ansiktsskydd är bra att ha, och dito handskar. När flocken närmar sig gäller det att hålla sig alldeles stilla tills den är inom skotthåll. Om avståndet är för stort när gässen passerar så låt bli att skjuta. En skadskjuten och försvunnen gås fördärvar hela jakten! Om gässen landar inom räckhåll för studsaren så är det ansiktsskydd och långsamma, försiktiga rörelser som gäller. Gässen är oerhört bra på att upptäcka rörelser och stannar inte kvar för att kika. Hunden kan inte överskattas Av tradition har jägarna använt spetsar på gåsjakt, men en apporterande hund är oftast till stor hjälp, oavsett rasen. Spetsen hittar gässen, oavsett om de befinner sig i vattnet eller i skogen i färd med att äta blåbär, och driver dem till närmsta insjö eller myrtjärn. Det här förutsätter förstås att gässen inte är medvetna om jägaren. De är inte rädda för en såpass liten hund utan börjar snarare retas med den så fort de har plumsat ner i vattnet. Hunden skäller, gässen snattrar och jägaren ålar sig närmare – se där ett skottläge som stannar i minnet! På passet kommer också hunden till nytta och behöver inte döljas. Gässen är nyfikna och det är inte ovanligt att en flock som passerar över myren gör en avstickare för att kika på hunden. Den allra största nyttan gör hunden när den letar rätt på en skadskjuten och försvunnen gås. Gässen är fenomenalt bra på att gömma sig, så att en människa kan passera tätt förbi en ruggande eller skadad gås utan att upptäcka den. Men det går inte att gömma sig för hundens väderkorn och även om gåsen skulle vara en hejare på löpning så hinner hunden ifatt den. Lämna inga spår i naturen Allt för snart är jakten över och det är dags att återvända till civilisationen. En sann jägare lämnar inte minsta lilla skräp efter sig på lägerplatsen eller passet. Han ger eldstaden en rotblöta innan han går och täcker kanske den med mossa så att inga spår av lägret blir kvar. Kom ihåg att anmäla fällningen Om jakten har lyckats så väl att en sädgås har hamnat i ränseln så är jägaren skyldig att göra en fällningsanmälan. Vilket är enklast att göra i tjänsten Oma riista. Det går också att göra anmälningen på viltcentralens blankett för ändamålet, och den ska göras inom sju dagar från fällningen. Skicka också gärna in en bild på gåsens huvud och ena vinge till hanhi@riista.fi. ? Hunden är en nästan oumbärlig hjälpreda på gåsjakten. Jägaren är skyldig att anmäla den fällda gåsen. Ståtliga landskap ingår som ett bonus på gåsjakten. Jägaren 4/2024 19 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 19 16-19_Metsähanhen_suopyynti_JÄ0424.indd 19 18.6.2024 14.16 18.6.2024 14.16
• Illustrationer: Asmo Raimoaho Ung Ung Ung Ung Vuxen Bläsgås Spetsbergsgås Ung Vuxen Vuxen Vuxen Vuxen 1,7– 4 kg 16 cm kg 68– 90 cm 1,7– 4 kg 160 cm kg 68– 90 cm Taigasädgås Anser fabalis fabalis Taiga bean goose / Taigametsähanhi Tundrasädgås Anser fabalis rossicus Tundra bean goose / Tundrametsähanhi Fårad hals Fårad hals Kortare hals Litet, runt huvud Ljusrött på näbben Ljusröda ben Ljusröd näbb nästan helt utan svart Mindre än en taigasädgås Huvudet mörkare än halsen Huvudet och halsen enhetligt bruna Längre hals Tydligare glipa vid näbbroten Lägre glipa vid näbbroten Unga har mindre färg på näbben Mörkare näbb Rundare huvud än taigasädgåsen I profil tydligare kilform än tundrasädgåsen Unga har ingen fårad hals Låg panna Hög panna Svanliknande näbb Kortare och kraftigare näbb Mycket orange på näbben Taigasädgås Taigasädgås Tundrasädgås Tundrasädgås Taigasädgås Tundrasädgås Häckar Övervintrar Häckar Övervintrar Det orangegula på tundrasädgåsens näbb består oftast av ett smalt band framtill på näbben. Näbben är klart kortare och kraftigare än på en taigasädgås. Tundrasädgåsen är mindre än taigasädgåsen och bara aningen större än en spetsbergsgås. Denna har ljusröda ben medan en sädgås har orange ben. Taigasädgåsen ger ett långt och slankt intryck. Näbben är längre och smalare än på en tundrasädgås och glipan vid näbbroten är lägre. Det orangegula på näbben är större än på tundrasädgåsen medan det svarta vid näbbroten varierar. Taigasädgåsen är ofta större och nästan lika stor som en grågås. Anser brachyrhynchus Anser albifrons Fridlyst Fridlyst Kä lla : AE W A Eu ro pe an Go os e M an ag em en t Pla tfo rm C M Y CM MY CY CMY K Metsahanhet_svenska.pdf 1 31.5.2024 11.40 Jägaren 4/2024 20 20-21_Infograafi_Metsähanhet_JÄ0424.indd 20 20-21_Infograafi_Metsähanhet_JÄ0424.indd 20 18.6.2024 14.16 18.6.2024 14.16
• Illustrationer: Asmo Raimoaho Ung Ung Ung Ung Vuxen Bläsgås Spetsbergsgås Ung Vuxen Vuxen Vuxen Vuxen 1,7– 4 kg 16 cm kg 68– 90 cm 1,7– 4 kg 160 cm kg 68– 90 cm Taigasädgås Anser fabalis fabalis Taiga bean goose / Taigametsähanhi Tundrasädgås Anser fabalis rossicus Tundra bean goose / Tundrametsähanhi Fårad hals Fårad hals Kortare hals Litet, runt huvud Ljusrött på näbben Ljusröda ben Ljusröd näbb nästan helt utan svart Mindre än en taigasädgås Huvudet mörkare än halsen Huvudet och halsen enhetligt bruna Längre hals Tydligare glipa vid näbbroten Lägre glipa vid näbbroten Unga har mindre färg på näbben Mörkare näbb Rundare huvud än taigasädgåsen I profil tydligare kilform än tundrasädgåsen Unga har ingen fårad hals Låg panna Hög panna Svanliknande näbb Kortare och kraftigare näbb Mycket orange på näbben Taigasädgås Taigasädgås Tundrasädgås Tundrasädgås Taigasädgås Tundrasädgås Häckar Övervintrar Häckar Övervintrar Det orangegula på tundrasädgåsens näbb består oftast av ett smalt band framtill på näbben. Näbben är klart kortare och kraftigare än på en taigasädgås. Tundrasädgåsen är mindre än taigasädgåsen och bara aningen större än en spetsbergsgås. Denna har ljusröda ben medan en sädgås har orange ben. Taigasädgåsen ger ett långt och slankt intryck. Näbben är längre och smalare än på en tundrasädgås och glipan vid näbbroten är lägre. Det orangegula på näbben är större än på tundrasädgåsen medan det svarta vid näbbroten varierar. Taigasädgåsen är ofta större och nästan lika stor som en grågås. Anser brachyrhynchus Anser albifrons Fridlyst Fridlyst Kä lla : AE W A Eu ro pe an Go os e M an ag em en t Pla tfo rm C M Y CM MY CY CMY K Metsahanhet_svenska.pdf 1 31.5.2024 11.40 Jägaren 4/2024 21 20-21_Infograafi_Metsähanhet_JÄ0424.indd 21 20-21_Infograafi_Metsähanhet_JÄ0424.indd 21 18.6.2024 14.16 18.6.2024 14.16
• Älglöpningen är en mångsidig gren En solig majdag åkte jag med min skytteförening, Puolangan Ampujat, till årets första träning i älglöpning. TexT Suvi Seppänen Bilder Suvi Seppänen och Taisto Seppänen Ä lglöpningen består av tre delar; avståndsbedömning, skytte och löpning. Tävlingen börjar med löpning och på vägen kommer avståndsbedömningen och en skjutstation. Därefter räknas poängen för varje del ihop. Löpning, skytte och avståndsbedömning Väl framme på skjutbanan ställde jag geväret, magasinet och hörselskydden i ställningen. Därefter hämtade jag lappen för avståndsbedömningen och pennan. Min skjutstation hade redan fått en tavla, så den detaljen behövde jag inte ta hand om. Alltså gick jag till startplatsen och väntade. Där gick starten och löparfältet satte iväg, envar i sin egen fart, längs banan som i det här fallet var en slingrande stig i skogen. Avståndsbedömningen kom efter ett par kilometer. Den här gången gällde det att uppskatta avståndet till fyra älghuvud på 50 till 200 meters håll. När jag hade grubblat mig fram till en hyfsat uppskattning löpte jag vidare till skyttet. På en älglöpning skjuter man stående på hundra meter. Det knepiga är förstås att man har tagit sig löpande dit och flåsar. Därför har vi infört smärre undantag i reglerna för unga och äldre deltagare. Det finns också en älggångsserie där deltagarna promenerar i stället för att löpa. Avslappnad stämning gör deltagandet trevligt På löpetappen efter skyttet går det att skruva upp tempot. Personligen tog jag det ändå lugnt i spurten eftersom solen gassade. I målet fanns det sedan tid att återhämta sig medan domarna jobbade. Som det brukar vara, så fanns det även på dagens träning deltagare i alla åldrar. Tack vare den avslappnade stämningen är tröskeln låg för att delta i älglöpningsträningarna; allt som krävs är intresse. Följande programpunkt var att hämta tavlorna. Varje tavla räknades och träffarna poängsattes. Bedömningslapparna lämnades in och domarna började räkna ihop den sammanlagda poängen. Jägaren 4/2024 22 Ungd msredaktionen 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 22 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 22 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• De sociala mediernas jägargeneration N uförtiden verkar det vara bättre med tio fåglar i ränseln än i skogen, för allt fler jägare klistrar upp sina fällningar på Instagram och Facebook. När jaktåret har börjat svämmar internätet över av bilder på fällningar, men många känner sig stressade av det här, av kraven på att ”lyckas”. Jag skulle gärna tala enbart gott om de sociala medierna (ofta kallade some) eftersom de ju är ett praktiskt verktyg för att göra positiv reklam för jakten. I Facebook-grupperna pågår ju inte bara skryt och påhopp utan också en hel del konstruktiva och uppmuntrande samtal om jakten. Och på Instagram delar folk med sig av sina fina stunder. För många nybörjare utgör de här medierna en källa till inspiration och motivation för jaktintresset. Ändå har jag en känsla av att (och ofta verkar det också så) medierna för många har blivit en kanal där man romantiserar fällandet av vilt och rentav idealiserar det, och betraktar fällandet som det allra viktigaste med jagandet. Här lurar alltså det största felet med PR:n och reklamen för jakten! Ju fler fällningar och ju större horn, desto bättre! Som jag ser det vore det viktigare när vi gör PR och reklam för jakten att visa en helhetsbild med allt som ingår i jagandet; skytteträningen, hundutbildningen, viltutfodringen och mycket mer. Det är dubbelmoral att säga till folk som inte jagar att jakten inte enbart handlar om att fälla vilt utan också om att vårda viltet och respektera naturen, om fällningarna ändå är det enda synliga syftet. Jakten har redan under en längre tid befunnit sig i en korseld, både politiskt och bland allmänheten. Som jag ser det borde vi vårda bilden som vi skapar av jakten i stället för att ställa den i en gråzon. Det förvånar mig inte alls att många som ogillar jakt har fått uppfattningen att jägarna är mordlystna djurdräpare eftersom vi envisas med att lägga ut bilder av döda djur på nätet, i stället för att variera bildflödet med viltvård och strövande i skogen utan fällningar. Och eftersom det bekymrar mig att jägare är så besatta av fällningar så finns det säkerligen många andra som också är det. En jaktdag är ju inte misslyckad om man inte skulle se skymten av några djur. Jag önskar därför, både nu och för framtiden, att vi på jaktkontona skulle få se mera äkta vara om personlig tillväxt och mognad, och inte bara krutdoftande stunder! REETTA HOKKANEN Jag är en numera Helsingfors boende 20-årig jägare och hundmänniska med rötterna i Suomussalmi i Kajanaland. Jag jagar mångsidigt alla slags vilt, men på höstarna mest älg och mindre klövdjur. Älglöpning ? En jaktskyttegren där syftet är att höja jägarnas fysiska kondition och träffsäkerheten vid skytte. ? Tre delmoment som bedöms: löpning, skytte och avståndsbedömning. ? Finns flera serier på olika nivåer; passar därför alla jägare. ? Ordnas tävlingar runt om i landet upp till finska mästerskap. Mera info finner du på metsastajaliitto.fi Eftersom älglöpningen är så mångsidig så har varje förening sin egen variant av upplägget på träningarna. När min egen förening ordnar träningar så gör vi det som en lekfull tävling. Den här gången landade jag på en andra plats! Ett fint utgångsläge för att höja flåset, vässa förmågan att bedöma avstånd och slipa skyttet inför hösten! Före starten ställer deltagarna gevären i en ställning. Poängen för varje delmoment räknas ihop. K lumn Ungd msredaktionen 23 Jägaren 4/2024 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 23 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 23 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• På viltcentralens Uleåborgs­ kontor tillbringar jag sommaren med att handlägga ansökningar om älglicens och jobbet fördjupar mitt kunnande om viltbranschen. TexT Hanna Kukkola Bild Inga Littow I slutet av april plingade det till i e-posten; ett mejl som en av mina lärare på universitetet vidarebefordrade om ett sommarjobb på Finlands viltcentral. Jag läste annonsen och beslöt på stående fot att söka jobbet eftersom jag är intresserad av viltbranschen. Ända sedan jag var liten har jag strövat i naturen med mina föräldrar och jag har alltid varit intresserad av processerna och samspelet som pågår där. Intresset för viltbranschen tändes när jag började jaga. Jägarexamen skrev jag när jag var elva och viltbranschen intresserar eftersom den öppnar möjligheter att jobba i och med naturen. Dessutom skulle det ge mig möjligheter att vara med och påverka den hållbara vilthushållningen och främja och utveckla jakten. Branschen har en avsevärd kulturell betydelse. Jakten och viltvården ingår i våra folkliga traditionerna och jag vill delta i överförandet av traditionerna till den yngre generationen. Med studierna som språngbräda Mina studier har förstärkt intresset för branschen. I fjol våras blev jag kandidat i naturvetenskaper med inriktning på biologi vid Uleåborgs universitet. I skrivande stund studerar jag vidare till magister med ekologi som huvudämne, och har även klämt in en kurs i viltekologi. Min kandidatavhandling berörde viltekologin. Den handlade om vildlevande djurs stressreaktioner och hur jakten stressar hjortdjur. Min ansökan till viltcentralen var väldigt fritt formulerad. Jag mejlade den till jaktchefen på regionen Uleåborg och bifogade meritförteckningen och ett ansökningsbrev där jag presenterade mig och berättade om vad jag kunde, studierna och mina hobbyer. Några dagar senare tog viltcentralen kontakt och vi avtalade om en anställningsintervju. Och en vecka efter intervjun började jag på jobbet. Som helhet betraktat gick alltså rekryteringsprocessen fort och smidigt. Den här sommaren jobbar jag på regionkontoret i Uleåborg. Till arbetsuppgifterna hör att hjälpa till med licensförvaltningen, men huvudsakligen kommer jag att jobba med ansökningarna om älglicens i regionen. Sommarjobb på Finlands viltcentral Det har varit intressant att se beviljningsprocessen för älglicenserna från den beviljande ändan. Jag kommer också att få följa med jaktchefen och viltplaneraren för att göra sådant som att granska rovdjursstängsel hos kunderna. I skrivande stund har jag jobbat i en månad på viltcentralen. Jag har fått en bra start på jobbet och det har börjat rulla på. Tack vare möjligheten till distansarbete finns det flexibilitet och hjälpen är alltid nära; bara att fråga veteranerna i branschen. Jag har på en kort tid lärt mig mycket nytt och nått djupare än ytan på viltcentralens verksamhet. Det har varit intressant att se beviljningsprocessen för älglicenserna från den beviljande ändan. Jägaren 4/2024 24 Ungd msredaktionen 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 24 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 24 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• Vain Motonetista 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 25 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0424.indd 25 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• Av vitsvanshjortens sinnen är syn-, hörseloch luktsinnet de viktigaste ur jakthänseende. Hur kan jägaren använda denna information? TexT och bilder Taneli Sinisalo M ånga har någon gång varit i en situation där en hjort upptäcker jägaren och tar till flykten, trots att jägaren känner att hen inte har gjort något som kunde väcka hjortens uppmärksamhet. ”Hjorten måste ha något slags sjätte sinne...” Sanningen är emellertid den att vitsvanshjorten, precis som andra däggdjur, har fem sinnen: känsel-, smak-, syn-, hörseloch luktsinne. De tre sista av dem använder den effektivt för att upptäcka olika faror. Hörseln ganska likadan som hos människan Vitsvanshjortens hörsel tros ofta vara betydligt bättre än den faktiskt är. Naturligtvis hör hjorten ljud mycket bättre till exempel i lugnt väder, men det gäller också för andra djur och för människan. Vitsvanshjortens hörsel i sig är inte mycket bättre än till exempel hos människan, och hörseln hos hjorten och människan har också många likheter. Hjorten hör ljud bäst i frekvensintervallet 4-8 kHz, medan människan hör ljud bäst i frekvensintervallet 2-5 kHz. Det är ingen slump att båda arternas intraartskommunikation sker inom dessa frekvenser. Det betyder att båda kan höra varandras röster ganska bra. Hjorten hör alltså höga frekvenser bättre än vad människan gör, medan människan hör lågfrekventa ljud bättre. Tekniskt sett, i ljuset av siffrorna, är våra hörselsinnen väldigt lika, men de bästa hörselområdena är på lite olika frekvenser. Effektiv lokalisering av ljudkällor Låt dig ändå inte luras av det ovan nämnda, eftersom hjorten har en god förmåga att skilja mellan så kallade naturliga och onaturliga ljud. Prasslande löv och grenar som bryts är naturens ljud, och hjorten är förvisso intresserad av dem, men inte nödvändigtvis genast på sin vakt. Människoröster, metalliskt klingande ljud och ett pip från telefonen gör däremot att hjorten genast blir på sin vakt. Hjortens största fördel gentemot människan är dess öronblad. Hos en fullvuxen hjort är de i snitt cirka tio gånger större än hos människan, vilket gör att de tar Vitsvanshjortens sinnen ? Vitsvanshjorten förlitar sig på sina tre viktigaste sinnen för att skydda sig mot predatorer: hörsel-, synoch luktsinnet. Hjorten kan svänga öronen åt olika håll och är bra på att lokalisera ljudkällan. ? I hjortens öga finns inga tappceller som bearbetar rött ljus. Därför uppfattar den röda nyanser som grå eller bruna. Bilden är riktgivande. Vitsvanshj rtens år Jägaren 4/2024 26 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 26 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 26 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• emot ljuden starkare. Också en människa som försöker lyssna noga lägger ibland händerna bakom öronen för att fånga upp mera ljud. Detta motsvarar till mycket stor del hur mycket bättre ljudet når hjortens öron. En större fördel än storleken på öronbladen är hjortens förmåga att samtidigt vända öronen åt olika håll. Den är exceptionellt bra på att lokalisera orsaken till en ljudkälla. Hjortens ögon är skapta för dunkelt ljus Som de flesta andra djur i skogen ser vitsvanshjorten bäst i skymningen och gryningen. Hjortens pupill är ett brett, mera horisontellt streck. Hos människan är pupillen rund. När skymningen faller vidgas hjortens pupill och når sin fulla storlek, varvid den får in en mycket större mängd ljus i ögat än vad människan får. För att vitsvanshjortens öga ska fungera optimalt i svagt ljus saknar dess öga ett inbyggt UV-filter. Det gör att blått ljus bättre kan komma in i ögat, och därmed lyser verkligen alla blå nyanser i hjortens ögon. För att vara mer exakt kan den se nyanser av blått cirka 20 gånger bättre än människan kan. I naturen finns det mest blått ljus i gryningen och skymningen, det vill säga den tid som vi människor kallar ”det blå ögonblicket”. Vid den här tiden ser hjorten cirka 18 gånger bättre än människan. Det är därför hjortar är mest aktiva i skymningen. För att maximera förmågan att se i mörker har hjorten en speciell hinna i bakre delen av ögat som fungerar som en spegel. Hinnan reflekterar ljuset som passerat genom ögat tillbaka för att bearbetas igen. Samma egenskap finns hos många djurarter och det är just hinnan som får djurens ögon att lysa i mörkret, till exempel i strålkastarljuset från en bil. Annorlunda färgvärld än den vi ser Vitsvanshjorten har 20 gånger fler stavceller än tappceller i ögonen. Med hjälp av stavcellerna observeras en förändring av ljusets klarhet, men skillnaden mellan olika färger uppfattas med hjälp av tappcellerna. Vad vitsvanshjorten vinner i mörkerseende, förlorar den i förmågan att urskilja färger. Det finns tre typer av tappceller, av vilka en bearbetar gröna färger, en röda och en blå. De tappceller som bearbetar röda färger saknas nästan helt hos hjorten och av den anledningen ser den röda och orange nyanser som bruna eller grå. Den signalorange färg som används vid hjortjakt är därför inte synlig för vitsvanshjorten på samma sätt som den är för människan. Trots att vitsvanshjortens syn är betydligt mindre exakt än människans kan den bearbeta det den ser fyra gånger snabbare än vad människan kan. Detta ökar observationen och uppfattningen av rörelser avsevärt. Synfältet är hela 300 grader Liksom hos de flesta bytesdjur är hjortens ögon placerade på sidorna av huvudet. Det gör att dess synfält för stereoseende, det vill säga det område som båda ögonen kan se samtidigt, är ganska smalt. Detta försvagar djupseendet och är en delorsak till att hjortens syn inte är lika exakt som vår. Det att pupillen är i horisontalplan ökar synfältets Jägaren 4/2024 27 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 27 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 27 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• omfattning och hjorten kan uppfatta rörelser särskilt i horisontell riktning mycket bra. Samtidigt begränsar det synfältet vertikalt. Å andra sidan, när pupillen möjliggör ett brett synfält, blir noggrannheten av den sedda bilden lidande. Enligt amerikanska studier kan en vitsvanshjort se ett föremål lika exakt på 20 meters avstånd som vi kan se det på 60 meters avstånd. Något överraskande är alltså exaktheten hos människans syn ungefär tre gånger bättre än hos vitsvanshjorten. Å andra sidan ger ögonens position och den horisontella pupillen ett enormt synfält på 300 grader. En hjorts enda blinda vinkel, cirka 60 grader, ligger direkt bakom dess huvud. Ett roligt faktum är också att hjortens ögon fungerar som en gimbal, bekant för fotografer, och vänder sig upp till 50 grader när hjorten sänker huvudet för att äta. På så vis hålls pupillen i horisontellt läge, vilket ger ett brett synfält även när djuret är som mest sårbart. Luktsinnet ett otroligt instrument Om ett av hjortens sinnen står över de andra är det luktsinnet. Det är det absolut viktigaste sinnet för en hjort och också det viktigaste som en jägare bör ta i beaktande. Luktsinnets betydelse för hjorten indikeras av att om en hjort hör eller ser något misstänkt försöker den få bekräftelse på orsaken till faran med ett annat sinne. Den litar så starkt på sitt luktsinne att den inte behöver andra sensoriska bekräftelser för att stödja det. Blotta förnimmelsen av lukten av rovdjur är tillräcklig för att hjorten ska ta till flykten. En hjort har 297 miljoner luktreceptorer i näsan, vilket är lika många som hos den hund som har bäst luktsinne, dvs blodhunden. Den genomsnittliga hunden har cirka 220 miljoner luktreceptorer, och människan har bara 5 miljoner. Hjortens luktsinne är ungefär 60 gånger bättre än människans. Med sina nästan 300 miljoner luktreceptorer kan en vitsvanshjort urskilja en luktmolekyl bland en halv ? När en vitsvans ­ hjort känner lukten av en predator tar den oftast till flykten direkt. ? Hjortens synfält är hela 300 grader. Men dess så kallade stereosynfält är smalt, vilket försvagar synskärpan och djupseendet. Metsästäjälehti-2024-04_210x134mm_convert.indd 1 Metsästäjälehti-2024-04_210x134mm_convert.indd 1 11.6.2024 17.16.41 11.6.2024 17.16.41 Jägaren 4/2024 28 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 28 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 28 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• miljard luktmolekyler. För att på något sätt kunna förstå detta måste man ge det en skala. I teorin går det så här: En 200 liters plåttunna rymmer cirka 700 äpplen. Om man fyller cirka 715 000 tunnor (om tunnorna placerades i två staplar skulle de nästan nå från jorden till månen). Om det finns ett ruttet äpple gömt bland äpplena kan hjorten plocka ut det med hjälp av sitt luktsinne. Ett så exakt instrument är hjortens luktsinne. Näsans anatomi och luktsinnets funktion Hjortens näsborrar är inte runda, utan snarare droppformade, vilket möjliggör en stor expansion när det finns behov av att dra in mycket luft på en gång. Utöver näsborrarna i näsan har hjortens mun små öppningar i den främre delen av gommen direkt in i näsgången som kallas vomeronasalorgan eller Jacobsons organ. I förbindelsen till näsgången finns luktreceptorer, vars syfte är att specifikt bearbeta luktmolekyler som kommer genom denna passage. I själva näsgången finns skiktad luktepitelvävnad som är full av luktreceptorer. Eftersom epitelet är skiktat är ytan genom vilken molekylerna passerar väldigt stor. Luktreceptorerna omvandlar luktmolekylerna till elektriska impulser och skickar dem vidare till luktloben. Luktloben sitter mellan näsborrarna och hjärnan och är cirka fyra gånger större än hos människan. Från luktloben skickas signalerna från impulserna direkt till delar av hjärnans limbiska system, amygdala och hippocampus. Det limbiska systemet styr bland annat hjortens beteende, modersinstinkt, parning, val av föda och flyktreaktionen i samband med rovdjur eller andra faror. Av denna anledning behöver en vitsvanshjort inte ytterligare en sensorisk bekräftelse när den känner lukten av ett rovdjur. Vad lär vi oss av detta? Det bästa sättet att hålla sig undan hjortens blick är att hålla sig stilla. Camouflagemönstrade kläder bryter silhuetten och ger en liten fördel om man måste röra på sig. Vid blåsigt väder rör sig även omgivningen, vilket gör att rörelser inte upptäcks lika lätt. Men vid lugnt väder måste man vara försiktig i sina rörelser så länge man kan se hjortens ögon. Du kan vara säker på att om du är på samma nivå som hjorten och kan se dess ögon, så ser den också dig. Signalorange kläder upptäcks inte av hjortar, men alla blåtonade kläder bör lämnas hemma, eftersom de lyser i hjortarnas ögon. Undvik alla onaturliga ljud, såsom att hosta eller prata, pipande telefoner eller metalliska ljud. Hjortar hör emellertid inte ljud särskilt mycket starkare än vi gör. Även om till exempel våra kläder prasslar tydligt i våra egna öron är det värt att överväga om ljuden kan höras ända till hjorten. Om ljudet låter svagt i ditt öra, bär det knappast särskilt långt. Det är omöjligt att lura hjortens luktsinne. Det finns kommersiella täckdofter som garanterat är till hjälp, men genom att planera din jakt efter vinden kan du ta det säkra för det osäkra. Så länge du kan hålla lukten av människa utom räckhåll för hjorten finns det möjligheter till ett viltskott. Om möjligt, försök placera dig i passet klart ovanför hjortens nivå. Till exempel en sluttning, en stor sten eller ett trädstativ är utmärkta alternativ. Detta hjälper till att hålla sig utanför hjortens synfält, eftersom det är vertikalt begränsat, och hjälper till att hålla lukterna utom räckhåll för hjorten, särskilt om hjortjakten sker på nära håll. Metsästäjälehti-2024-04_210x134mm_convert.indd 1 Metsästäjälehti-2024-04_210x134mm_convert.indd 1 11.6.2024 17.16.41 11.6.2024 17.16.41 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 29 26-29_Valkohäntäpeura_aistit_JÄ0424.indd 29 18.6.2024 14.17 18.6.2024 14.17
• Lockjakt på räv med lockpipa känner många till, men visste du att också vår främmande art mårdhunden låter sig lockas med pipa? TexT och bilder Antti Saarenmaa M en den opportunistiska allätaren mårdhunden reagerar annorlunda på lockpipa än räven. I den här artikeln ska vi fördjupa oss i mård­ hundsjakten med lockpipa tillsammans med Aki Perälä som är expert på lockjakt. Mårdhunden är klart mera allätare än räven och äter små däggdjur, grodor, insekter, bär, frukt och säd. Lock­ jägaren konkurrerar alltså med en hel rad med lockelser! – En lockjägare ska vara uthållig eftersom han måste hålla mårdhundens intresse uppe oavbrutet. Så fort mård­ hunden hejdar sig och stoppar nosen i marken så vet du att den har hittat någonting intressantare, berättar Perälä. Av samma orsak kan det ibland vara omöjligt att få den att röra sig ur fläcken, om den har intressantare mat på gång. – Om mårdhunden har exempelvis ett kadaver att gnaga på så intresserar kanske lockpipan inte ett dugg, fortsätter Perälä. Hur ska lockjägaren blåsa? Eftersom lockjägaren ska hålla mårdhunden oavbrutet intresserad så krävs det oavbruten aktivitet. – När jag har lyckats fånga en mårdhunds uppmärk­ samhet med pipan så blåser jag så gott som oavbrutet och håller max tio sekunders pauser. Man får inte låta mårdhundens intresse slappna av. Om man slutar locka så kan den i värsta fall liksom glömma bort varför den alls var på väg mot lockjägaren, utbrister Perälä och skrattar. Perälä berättar att i det här avseendet avviker mård­ hundens beteende klart från räven. Med den ger ett alltför ihärdigt lockande snarare motsatt effekt. Inte heller manövrerar mårdhunden så, att den närmar sig i motvind, som räven gör, utan går ofta bara rakt på. – Den väljer gärna lättframkomlig terräng utan att ta omvägar. Mårdhunden kan alltså komma lufsande längs en åkerväg och rakt i famnen på jägaren. Men var ändå uppmärksam, för ibland kan det raka spåret till lock­ pipan löpa nere i ett dike. Då får jägaren inte syn på djuret förrän nosen sticker upp bara några meter ifrån, förklarar Perälä. Lockpipor av olika typ För mårdhunden fungerar det med pipor som har en klar ton som härmar mindre bytesdjur. Nödlätet från en fågel eller något litet djur är typiska ljud som intresse­ rar mårdhundar. – Mårdhundens egen ljudvärld är också väldigt intressant. Kontaktljudet är ett gällt skall som påminner lite grann om en rådjurspipa. I själva verket så låter en buttolo­rådjurspipa väldigt likt. Jag sköt en gång den ena mårdhunden i ett par, och den andra sprang iväg, men med kontaktljudet fick jag den att komma tillbaka och inom skotthåll, berättar Perälä. Mårdhundsjakt med lockpipa Uppe till vänster en buttolo för lockjakt på rådjur. Med den får man också ett ljud som liknar mårdhundens kontaktläte. I mitten en Reese RO-S som härmar ett litet djurs nödläte. ? Höåkrar och ängar är utmärkta platser för lockjakt på mårdhund. Efter slåttern ser man mårdhundarna klart och tydligt. Jägaren 4/2024 30 30-31_Supin_pillitys_JÄ0424.indd 30 30-31_Supin_pillitys_JÄ0424.indd 30 18.6.2024 14.18 18.6.2024 14.18
• Var och när? – Min personliga favorit beträffande lockjakt på mårdhund är slagna höfält i början av augusti. Jag spanar längs småvägar utmed höåkrarna och letar efter blåbärsspillning. Mårdhunden gillar ju blåbär och att följa vägar, så spillningen avslöjar den obönhörligt. På höängar finns mycket att äta för mårdhunden och eftersom åkern är slagen så syns mårdhundarna klart och tydligt. – Mårdhundsungarna är tidigt ute på äventyr på egen tass, så det kan hända att pipan lockar till sig en hel kull i en lång rad, berättar Perälä. Dessutom ska vi komma ihåg att även om mårdhunden kan verka tankspridd när man lockar på den så glömmer den inte var den har hittat godbitar. Om den någon kväll hittar en delikat matbit, som en liten åtel, äggskal eller hundmat, så kommer den tillbaka följande kväll för att kolla platsen. Att locka med ljud De elektroniska lockdosorna utgör ett intressant hjälpmedel för den som lockar på mårdhund. Mårdhunden är klassad som en skadlig främmande art och därför är det tillåtet att använda ljudinspelningar som lockmedel. – Om lockpipan inte känns som din grej eller om du vill ha mera effekt så finns det elektroniska hjälpmedel för lockandet. På det viset har jägaren händerna fria. Och om du känner att lockpipa är din grej, så hjälper inspelningarna dig att komma igång, avrundar Perälä. H AN N U KE KK O NE N Jägaren 4/2024 31 30-31_Supin_pillitys_JÄ0424.indd 31 30-31_Supin_pillitys_JÄ0424.indd 31 18.6.2024 14.18 18.6.2024 14.18
• HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN ASEKAAPPI SUOMI RS8 679,Uuden aselain mukainen (EN-14450:2006 S1) asekaappi 8 aseen säilyttämiseen. 3 mm terästä. Ulkomitat: 149 x 55 x 35 cm. Paino: 100 kg. KAUPAN PÄÄLLE BURREL OTSALAMPPU! ARVO 59,95 € . ASEPUSSI ALASKA 24 95 Topattu asepussi haulikolle tai kiikarikiväärille. Vetoketjulla suljettava patruunatasku. Pituus 124 cm. ASEÖLJY FORREST 150 ML 9 99 Korkealaatuinen synteettinen NATOhyväksytty aseöljy. Suojaa, voitelee ja puhdistaa. Jähmettymispiste -58 °C. JAHTI&VAHTI VILJATON 12 KG 44 95 3,75 €/KG Kotimaisista raaka-aineista valmistettu viljaton, energiapitoinen täysravinto aikuisille koirille. Sopii myös koirille, joilla on herkkä ruuansulatus. HINNAT VOIMASSA 31.7.2024 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TAIMEN 465 1 490,Vakaa ja helpposoutuinen vene on turvallinen käyttää. Vakiovarusteena airot ja hankaimet. Väritys sulautuu hyvin järvimaisemaan. Pituus 4,67 m, leveys 1,41 m. Moottorisuositus enintään 2 kW / 2,68 hv. RAJOITETTU ERÄ ILMAKIVÄÄRI HATSAN 125 SNIPER VORTEX 5,5 MM/6,35 MM 299,NORM. 349,00 Tehokas kaasumäntätoiminen ilmakivääri. Säädettävä tukki ja poskipakka. Säädettävä laukaisu. 3-9x32 kiikaritähtäin. Äänenvaimennin.30 päivän alin hinta 299,00 €. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 36 95 3,08 €/KG Tarkasti suunniteltu ja valmistettu paljon liikkuvan koiran täysravinto. Lihaisa koostumus, sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 42 95 3,58 €/KG Erittäin paljon liikkuvan koira täysravinto. Sisältää erittäin runsaasti energiaa sekä käyttökoiran vaatiman määrän E-vitamiinia. RIISTAKAMERA BURREL S22WA 4G 279,Tallentaa 24 MP kuvia ja 2K-laatuista 1440p videota muistikortille. Lähettää kuvat sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. 110° laajakuvalinssi. Inframustasalama. RIISTAKAMERA NITEFORCE MINI 20 MP 79 95 Pienikokoinen ja huomaamaton riistakamera, sopii myös valvontakäyttöön. Tallentaa 20 MP:n kuvia tai HD (720P) -laatuista videokuvaa. Tallennus 2-32 GB SD-muistikortille. Inframustasalama. RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 239,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii 4G, 3G ja 2G-verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. NÄIHIN BURREL 4G KAMEROIHIN KAUPAN PÄÄLLE VERKKOLAITE + SEINÄTELINE ARVO 34,98€ . RAJOITETTU ERÄ 32-33_Ilmoitus_JÄ0424.indd 32 32-33_Ilmoitus_JÄ0424.indd 32 18.6.2024 14.18 18.6.2024 14.18
• JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. LIPPIS + KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 99 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 59 95 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN ASEEN PUHDISTUSNARU BORESNAKE 19 99 Harjaa, puhdistaa ja öljyää aseen piipun yhdellä vedolla. Kolme eri mallia: .22, .222, .223 / .308 (7,62) / cal. 12 haulikko. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi WEKE KATISKAN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE WEKE HOUKUTUSSYÖTTI 1 KG! ARVO 9,99 € . WEKE KATISKAT 149 189,Kotimaiset, äärimmäisen hyvästä pyytävyydestään tunnetut testivoittajakatiskat. Kolme erikokoista mallia, Wiekas, Werraton ja Woitokas, joissa kaikissa norppalukko. KANULOUKKU 150X100X50 CM 349,Erittäin tukeva kotimainen elementeistä koottava loukku supikoiran, mäyrän ja ketun pyyntiin. Sisältää laukaisulaitteen. REPPU RETKI TROOPER 35 L 49 95 Maastoon ja kaupunkiin sopiva monikäyttöinen reppu, jossa on runsaasti taskuja. Rintaremmi, lantiovyö sekä 3D-selkäosa mahdollistavat kuorman kantamisen mukavasti. SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistus-materiaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 RAJOITETTU ERÄ RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 279,Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Käännä ja zoomaa kameraa puhelimen sovelluksella. Tallenteet voi jakaa usealle käyttäjälle. KAUPAN PÄÄLLE USB C LATURI ARVO 19,99 € . 32-33_Ilmoitus_JÄ0424.indd 33 32-33_Ilmoitus_JÄ0424.indd 33 18.6.2024 14.18 18.6.2024 14.18
• Ju stabilare skjutpositionen är, desto större är sannolikheten för ett lyckat viltskott. Om man inte har med sig ett skjutstöd ska man använda sig av de möjligheter omgivningen erbjuder. TexT och bilder Antti Saarenmaa K iväärikoulus (gevärsskolan) ansvarige tränare Markku Vehmas tips för att hitta en så stadig skjutposition som möjligt och utnyttja naturens egna skjutstöd bygger på respekt för viltet. – När ett skott riktas mot ett levande vilt är det skyttens ansvar att alltid sträva efter bästa möjliga träff och minimera skaderiskerna. Det är ingen skam att använda sig av ett stöd även om skjutavståndet inte är långt. Om skjutavståndet är över 50 meter försöker jag alltid använda någon form av stöd när jag skjuter. Även om skjutfärdigheterna skulle vara tillräckliga för att skjuta utan stöd även på längre avstånd, ska man inte ta några risker när det gäller viltskott, understryker Vehmas. Ett träd erbjuder högt stöd – Träd i alla storlekar, både fallna och stående och även deras grenar, är bra och snabba stöd, vilket jag personligen föredrar vid klövviltsjakter när jag inte bär med mig mitt fyrbenta skjutstöd, säger Vehmas. Skytten stöder ena armen mot trädet och placerar gevärets bipod antingen i en lämplig grenklyka eller i stödhandens tumgrepp. Skjutpositionen kan sedan ändras snabbt efter behov och stabiliseras genom att man lutar sig mot trädet med samma stödhand. Om vapnet har rem med snabbkoppling som lämpar sig för ändamålet kan man alternativt placera den runt trädet och på så sätt fästa vapnet vid trädstammen. – Det finns vapenremmar på marknaden som är lämpliga för just detta ändamål, säger Vehmas. Medelhögt stöd knästående eller sittande – Om det inte finns något lämpligt träd på passplatsen använder jag mig ofta av knästående skjutposition. Knästående skjutposition är bekant för många, men för optimal stabilitet krävs det korrekt användning av vapenremmen. Ta alltid så bra stöd som möjligt Se videon om användningen av skjutstöden och positionerna som rekommenderas av Markku Vehmas på jagarentidningen.fi Jägaren 4/2024 34 34-35_Ammu_tuelta_JÄ0424.indd 34 34-35_Ammu_tuelta_JÄ0424.indd 34 18.6.2024 14.18 18.6.2024 14.18
• – För den som inte är van vid knästående skjutposition och användning av rem skulle jag kanske rekommendera en sittande skjutposition, som kan göras stabilare även utan rem, säger den mångåriga skytteutbildaren. Själv använder han ofta rem på geväret. Vid tävlingsskytte är remmen nödvändig för honom, och därför har han den gärna med sig också i skogen. – Att lära sig använda rem kan vara nyttigt för alla. Liggande skjutposition är den mest stabila – Om undervegetationen tillåter och det finns behov av att skjuta på längre avstånd är liggande position den allra stabilaste. I ett sådant fall placerar jag vapnet på en stubbe, tuva eller sten, eller, i brist på naturligt stöd, på min ryggsäck. Vehmas ryggsäck är utrustad med ram, vilket gör att den håller formen. Han kan vända ryggsäcken från sida till sida för att hitta rätt vinkel för situationen. – Jag stabiliserar gevärets bakre del genom att placera knytnäven mellan kolven och underlaget, om avståndet är lämpligt. I annat fall bibehålls stabiliteten i kolven med överkroppen. I alla skjutpositioner har överoch mellankroppen stor betydelse för stabiliteten, understryker Vehmas. Träna För varje stöd och skjutposition finns det olika knep. Vehmas uppmanar allvarligt alla att öva på att använda improviserade skjutstöd och i synnerhet att skjuta i till exempel sittande position. – Ju bättre rutinen för att hantera vapnet, stödet och skjutpositionen utvecklas, desto bättre går skyttet i själva jaktsituationen, påminner Vehmas. ? Genom att luta sig mot ett träd får både vapnet och skytten stöd. ? Vid behov kan till exempel ett fallet träd fungera som ett snabbt skjutstöd. LOPEN METSÄSTYSALUEEN VUOKRAUS Lisätietoja tarjousten tekemisestä: www.upmbonvesta.fi Jägaren 4/2024 35 34-35_Ammu_tuelta_JÄ0424.indd 35 34-35_Ammu_tuelta_JÄ0424.indd 35 18.6.2024 14.18 18.6.2024 14.18
• Ansökningsomgången för hjortdjurslicenser är avklarad för denna gång. I det stora hela hade ansöknings­processen­bättre­flyt­i­ år än under tidigare år. TexT Reetta Hokkanen I år löpte ansökningstiden från den första april till den 30 april klockan 16.15, och inom den här tiden fick Finlands viltcentral in 2013 ansökningar. Fem ansökningar trillade in efter att tiden hade gått ut. Ansökningsomgången i siffror I år ansöktes om 40 477 licenser för älg, 61 602 licenser för vitsvanshjort, 674 licenser för dovhjort och 96 licenser för skogsvildren. Varje licens ger rätt att fälla en vuxen eller två kalvar. Licensansökningarna täckte drygt 90 procent av landets landareal, vilket betyder att vi förvaltar hjortdjuren i så gott som hela landet. Räknat per viltcentralsregion fick vi förstås in flest ansökningar i de största regionerna; Lappland 464, Kajanaland 301 och Uleåborg 235 stycken. Minst fick vi in i Satakunta 45, Sydöstra Finland 40 och Kust-Österbotten 21 stycken. Antalet ansökningar påverkas kraftigt av att det är så vanligt med samlicenser. De största samlicenserna fanns också i år i Lappland. Där kan arealerna uppgå till svindlande 1 400 000 hektar (!) med drygt 60 deltagare i en samlicens. Ansökningsprocessen har igen slipats med framgång I år hade vi för första gången en chatfunktion vid handläggningen av licenser för hjortdjur, och en funktion för utredningen av splitterområden och överlappande ansökningsområden. Det här gjorde det Ansökningen om hjortdjurs­ licenser hade fint flyt möjligt för både ansökarna och handläggarna att göra utredningarna direkt i Oma riista. Utredningarna om splitterområden och överlappningar fanns direkt tillgängliga i systemet och svaren på utredningarna sparades automatiskt i tjänsten; informationen skickades alltså inte alls på andra kanaler, som e-post. Den här nya egenskapen gör utredningarna smidigare och ökar även datasäkerheten. Ansökarna hade också bättre tillgång än förut till bakgrundsinformation om hjortdjuren, bland annat webbplatserna riistavahingot.fi, riista.fi och luonnonvaratieto.luke.fi. Tjänsten Oma riistas rådgivning hjälpte ansökarna med bland annat frågor som gällde skapandet av områden. De nya licenserna för hjortdjur beviljas senast i slutet av juli. Jägaren 4/2024 36 36-37_Hirvilupahaku_JÄ0424.indd 36 36-37_Hirvilupahaku_JÄ0424.indd 36 18.6.2024 14.50 18.6.2024 14.50
• Extreme Lite Uutuus! Kaikkien aikojen kevyin vedenpitävä metsästyspukumme. TILAA OSOITTEESTA WWW.ALASKABRANDS.FI Vedenpitävyys: 20 000 mm Hengittävyys: 20 000 g/m 2 /24 h PFC-vapaa käsittely hylkii likaa ja vettä (DWR) Ekologinen valinta valmistettu kierrätyskuiduista KEVEYS VEDENPITÄVYYS KESTÄVYYS HILJAISUUS OMINAISUUDET < -20°C -10°C 0°C 10°C 20°C 30°C > KÄYTTÖLÄMPÖTILAT Night Green Blaze 3D / BlindMax HD SAATAVILLA SEURAAVISSA VÄREISSÄ Extreme Lite on ollut pitkään yksi myydyimmistä tuoteperheistämme – eikä suotta! Extreme Lite -metsästyspuvut tunnetaan erinomaisesta hinta-laatusuhteesta, keveydestä, hiljaisista pintakankaista sekä erinomaisesta vedenpitävyydestä ja hengittävyydestä. Ylpeänä esittelemme täysin uudistuneen Extreme Lite -metsästyspuvun, johon olemme lisänneet lukuisia uusia ominaisuuksia, kuten älykkäät radiopuhelintaskut, ventilaatiotoiminnot sekä nauhakoukut lahkeensuihin. Lisäksi puvun leikkauksissa ja mitoituksissa on hienosäädetty istuvuus ja liikkuvuus lukuisille eri kehotyypeille. 249,Takki + housut 36-37_Hirvilupahaku_JÄ0424.indd 37 36-37_Hirvilupahaku_JÄ0424.indd 37 18.6.2024 14.50 18.6.2024 14.50
• A vsikten med lagändringen är att effektivera jakten på vildsvin för att förhindra att den afrikanska svinpesten (ASF) sprider sig till oss. Om sjukdomen når vårt land skulle det innebära avsevärda ekonomiska förluster för svinuppfödarna. Sjukdomen skulle också regionalt begränsa jakten och jaktturismen, eller innebära ett totalstopp för dessa. Enligt jordoch skogsbruksministeriets arbetsgrupp för vildsvinet är målet på medellång sikt att halvera vildsvinsstammen från dagens nivå. Utanför svinkoncentrationerna i Östnyland och Sydöstra Finland är målet att vildsvin enbart ska påträffas sporadiskt. Några koncentrationer eller någon etablerad stam ska alltså inte få bildas. Konstljus och apparater för mörkerseende blev tillåtet vid vildsvinsjakt En ändring i jaktlagen trädde i kraft den 10 maj, som gör det tillåtet att använda elektroniska mörkersikten och konstljus vid nattjakt på vildsvin utan dispens av viltcentralen. Bilder Thomas Ohlsson och Tero Kuitunen Jägaren 4/2024 38 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 38-39_Lait&Luvat_JÄ0424.indd 38 38-39_Lait&Luvat_JÄ0424.indd 38 18.6.2024 14.19 18.6.2024 14.19
• Leaderfinansiering för skjutbanor L eader-verksamhetsgrupperna och NTM-centralerna har under de senaste åren beviljat landsbygdsfinansiering för glädjande många skjutbaneprojekt. Hela 149 projekt som finansierades under åren 2014-2022 hade anknytning till en skjutbana. Den samanlagda finansieringen uppgick till drygt 4,2 miljoner euro. Ett flertal jaktvårdsföreningar, skjutbaneföreningar och jaktföreningar har beviljats finansiering. Projekten har bland annat haft som mål att rusta upp en skjutbana till nivån som miljötillståndet kräver för fortsatt verksamhet. Finansiering har också beviljats för miljötekniska undersökningar och bullermodelleringar i enlighet med miljötillståndskraven; dessa ska bilda underlag för planerna för att reducera miljöriskerna och bullret. Med de beviljade medlen har man byggt tak för att dämpa bullret, höjt bullervallar och byggt skjutstationer för älgbanor, måltak på pistolbanor och serviceoch kontorsbyggnader. Vid vissa projekt har man byggt en compak sporting-bana som fyller dagens krav, eller en miniatyrälgbana. Flera finansierade projekt har handlat om att byta ut resultattavlorna till elektroniska. Finansieringen har alltså stött många lokala projekt av olika slag, från konstsnökanoner på en skidskyttestadion till skyttesimulatorer och 3D-banor för bågskytte. Den pågående finansieringsperioden började i fjol och pågår till 2027. Skjutbanor på landsbygden beviljas fortsättningsvis finansiering. Tidigare har skjutbaneprojekten varit knutna till temat idrott och motion, men i dagsläget ökar säkerhetsaspekten. Det finns 15 NTM-centraler och 52 Leadergrupper som beviljar finansiering för utvecklingsprojekt på landsbygden. För varje region har det gjorts upp en utvecklingsplan för landsbygden eller en lokal utvecklingsstrategi som fastställer riktlinjerna för hur finansiering beviljas. JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Enheten för vilt och fiske Naturresursavdelningen Jordoch skogsbruksministeriet Varför är licensbesluten så dyra? Tjänar viltcentralen pengar på dem? Priset på tillståndsbesluten bygger på Lagen om grunderna för avgifter till staten, och en förordning som jordoch skogsbruksministeriet utfärdar vart annat år. Förordningen gäller för avgifterna som uppbärs för viltcentralens och jaktvårdsföreningarnas offentliga förvaltningsuppgifter. Storleken på avgifterna bestäms enligt 6 § i Lagen om grunderna för avgifter till staten, som anger att storleken på den avgift som staten uppbär för en offentligrättslig prestation ska motsvara beloppet av statens totalkostnad för prestationen. Priset på ett tillstånd av en viss typ avgörs av de ingående skyldigheterna, de juridiska lösningarna och den rättslig praxis som styr mängden arbete som beslutet kräver. Likaså ger upprätthållandet och utvecklandet av de digitala tjänsterna upphov till kostnader som påverkar priset på besluten. Men digitaliseringen bidrar också till att vi ibland kan sänka priserna, vilket vi har kunnat göra för exempelvis besluten om hjortdjurslicens. Det hör till Finlands viltcentrals uppgifter att säkerställa att kostnaderna som tillståndsbesluten ger upphov till förblir rimliga och motsvarar den kvalitetsnivå som besluten kräver. Varför går det inte att se grannarnas områden så att man kan kolla eventuella överlappningar när man definierar sitt jaktområde och när ansökningsprocessen pågår? En pågående ansökning och ansökningens kartor är inte offentliga handlingar. Vid handläggandet av en ansökning skickar viltcentralen, om så skulle krävas, en begäran om utredning till ansökaren i tjänsten Oma riista. Då ser ansökaren områdena där det (exempelvis) föreligger en överlappning med grannarna och kan klara upp det som är oklart och uppdatera kartorna för den kommande jaktsäsongen och framtida ansökningar. Vi utvecklar licensförvaltningen – frågor och svar K lumn 39 Jägaren 4/2024 38-39_Lait&Luvat_JÄ0424.indd 39 38-39_Lait&Luvat_JÄ0424.indd 39 18.6.2024 14.19 18.6.2024 14.19
• Här i Finland går det fint för den nordamerikanska kanadagåsen. Utbredningsområdet breder ut sig, gässen blir fler och avskjutningen ökar. TexT och Bilder Veli-Matti Väänänen H är hos oss är kanadagåsens historia fortfarande väldigt kort, bara ett sextiotal år. Arten kommer från Nordamerika och sattes i vårt land ut under 60-, 70och 80-talet. Från Sverige infördes i början av 60-talet några gäss, men dessa bildade aldrig någon etablerad stam. Ett nytt försök gjordes på 70-talet, då gäss släpptes ut på 22 orter på olika håll i landet. Den här gången lyckades det och kanadensarna blev en del av vår jaktbara fågelfauna. Kanadagässen började föröka sig och tillväxten gjorde en rivstart. Fågelatlasen illustrerar framgångarna; enligt den pågående tredje fågelatlasen fortsätter arten att föröka sig och breda ut sig, och gör det i synnerhet i inlandet. Vid kusten förekommer arten nästan oavbrutet från Vederlax till Torneå. I inlandet har gässen nått ända till linjen Lieksa – Kuopio – Vasa. I dagsläget uppgår stammen i vårt land till ungefär 10 000 par. Kanadagåsen blev en betydande viltfågel Häckar på holmar underlättar framgången Beträffande häckningen är kanadagåsen kräsen och häckar på holmar. Som inte behöver vara stora; det går utmärkt med ett skär på några kvadratmeter i en vasskant. Där bygger gåsen sitt bo av växtmaterial och lägger fyra till sju ägg. Äggen läggs i april och ungarna kläcks efter en månadslång ruvning. Kanadagässen breder fortsättningsvis ut sig och blir fler i vårt land, i synnerhet i inlandet. Jägaren 4/2024 40 40-41_Kanadanhanhen_nykytilanne_JÄ0424.indd 40 40-41_Kanadanhanhen_nykytilanne_JÄ0424.indd 40 18.6.2024 14.19 18.6.2024 14.19
• Öboendet skapar trygghet främst mot räv och mårdhund. På en liten vattenomfluten holme eller klippa är boet lättare att försvara och undgår vanligen plundrare. Bägge föräldrarna vakar över ungarna. En eventuell brist på holmar löser kanadagässen praktiskt. I exempelvis Noux nationalpark häckar flera gåspar på flytande flottar och öar. Som mest har där häckat tre par på flottar i samma lilla sjö utan trassel med granngässen eller änderna. Vilket visar att kanadensarna är väldigt sociala. Forskarna har inte heller kunnat påvisa att kanadagässen skulle ha några negativa konsekvenser för de övriga sjöfåglarna. Den här växtätande och storvuxna gåsarten konkurrerar uppenbarligen inte om samma resurser som de övriga sjöfåglarna. När situationen så kräver kan kanadagåsen ändå stå på sig. Arten inleder häckningen tidigt och den vresiga smålommen får backa och avstå från häckningsflotten. I stället väntar den på att gåsungarna ska kläckas och först därefter lägger den vantarna på flotten för egen räkning. Bygg häckningsflottar Vi kan hjälpa kanadensarna genom att lägga ut häckningsflottar i näringsrika sjöar som saknar holmar eller klippor. En fridfull vassvik passar utmärkt för ändamålet; där kan flotten ankras i vasskanten eller inne i vassen. Flotten ska vara vattenomfluten och där ska finnas tillräckligt med växtmaterial för bobygget. Två till fyra kvadratmeter är en lämplig storlek på flotten. Att sjön ska vara näringsrik syns tydligt i Noux. Där stannar inte gåsungarna kvar i näringsfattiga sjöar utan flyttar längs bäckar till näringsrikare vattendrag. Vilket även svanarna gör. Flexibel i valet av miljö för ungarna Som miljö för ungarna godkänner kanadensarna både eutrofa sjöar, vattendrag som är förbundna med varandra och kustvatten. Det enda kravet som gässen ställer är att det ska finnas generöst med mat. Men inte heller här är kanadagåsen särskilt kräsen; i brist på bättre så duger också skotten på ung bladvass. I regel väljer honorna en miljö för ungarna där det finns gott om växter med örtstam, både på land och i vattnet. Gräsmattor utgör överdådiga matbord för ungarna, men sommargästerna ser förstås ogärna gäss på gräsmattan kring stugan eftersom gässen verkar kakka mer än de äter. När ungarna har lärt sig flyga bildar gässen flockar och övergår till att beta på åkrar. De inleder höstflyttningen sent; i oktober eller först i november om hösten är mild. De övervintrar i södra Östersjön och vid Nordsjökusten. Omtyckt bland jägare Kanadagåsen uppfyllde våra önskningar och blev en talrik jaktbar art i södra Finland och vid kusten. Detta blir inte heller sämre av att varianten som infördes till Europa hör till de storvuxna. Hanen kan väga bortåt sju kilo och honan drygt fem kilo, vilket gör arten till den största jaktbara fågeln i vårt land. För jägarna är gåsjakten en attraktiv jaktform. Vettar och lockpipa är utmärkta hjälpmedel. En skicklig gåsjägare kan placera ut vettarna i en arttypisk formation som tar hänsyn till vinden och ger plats åt gässen att landa. Den som är skicklig med gåspipan kan lura samtliga våra jaktbara gåsarter att landa vid vettarna. Kanadagåsen torde vara den enklaste att jaga av våra gäss eftersom det bland dem finns individer som har vuxit upp vid tätorter och blivit rätt tama. Oftast kommer kanadensarna raka spåret till vettarna utan att först kretsa omkring på hög höjd som grågässen gör. Efter hand som kanadagässen har blivit fler har också avskjutningen ökat. Under de senaste tio åren har i genomsnitt 5 000 kanadagäss blivit fällda per år. Som mest har avskjutningen nått upp till drygt 8 000 gäss. För jägarna är gåsjakten attraktiv och avskjutningen har ökat i takt med att gässen har blivit fler. Jägaren 4/2024 41 40-41_Kanadanhanhen_nykytilanne_JÄ0424.indd 41 40-41_Kanadanhanhen_nykytilanne_JÄ0424.indd 41 18.6.2024 14.19 18.6.2024 14.19
• Polvijärvibon Joni-Pekka Saari har flera terrier och en stövare. Men någon egen retriever tänker han inte skaffa sig, för en sådan jakt­ kamrat hittar han på den populära retrieverbörsen (Noutajapörssi). TexT och bilder Heikki Hamunen F yraåriga Roihus flämtande tar tvärt slut när Minna Siitonen gör sig klar att kasta den upptinade gräs­ anden, som hon har plockat ur frysen, ut i sjön. Roihu är Siitonens hund, men Joni­Pekka Saa­ ri har redan i två år kunnat njuta av golden retrieverns kunnande på andjakt. – På hösten blir det andjakt varje vecka, men inte tänker jag skaffa mig en retriever för det, säger Saari som koncentrerar sig på små rovdjur och redan är husse till flera terrier och en plotthundsvalp. En kanal för hundar och jägare Saaris, Siitonens och Roihus vägar korsades på face­ bookgruppen Noutajapörssi (retrieverbörsen) som drivs av retrieverföreningen (Suomen Noutajakoirajärjestö). Gruppen är en mötesplats för jägare utan hund som be­ höver en retriever och hundekipage som behöver jägare. Hösten 2021 tog Siitonen mod till sig och bjöd ut sin unga hunds tjänster på retrieverbörsen. – Jag berättade öppet att jag inte kan lova någonting om hundens kunnande. Roihu var då bara elva måna­ der och hade ännu inte sett någon levande and. Men anlagsprovet var i alla fall avklarat, berättar Siitonen. Det första uppdraget blev en duvjakt. – Jag märkte att jag hade en lugn och uppmärksam hund med mig på Efter flyttningen till Facebook blev Retrieverbörsen hastigt populärare. Både Joni-Pekka Saari och Minna Siitonen har använt börsen med framgång. Retrieverbörsen kopplar ihop hundekipage med jägare Jägaren 4/2024 42 42-43_Noutajapörssi_JÄ0424.indd 42 42-43_Noutajapörssi_JÄ0424.indd 42 18.6.2024 14.20 18.6.2024 14.20
• passet. Roihu begrep överraskande fort vad han förväntades göra. Vi följde med samma gäng på en kvällsflygning och några dagar senare på andjaktspremiären. Sedan dess har Siitonen på höstarna lagt ut annonser med bilder och videor på Roihu på retrieverbörsen. Genom dem har hon fått ett lagom antal kontakter till jägare, men till några som har hört av sig har hon ändå varit tvungen att svara ”tyvärr”. Avtala privat om spelreglerna Retrieverbörsen grundades 2012, har 3 700 medlemmar och 60 000 besök per år. Maija Päivärinta och Sanna Sierilä som kläckte idén till börsen uppger att det fortsättningsvis är vanligt att jägare drar sig för att bjuda in en främmande hund till sin jakt. Kanske tror de här jägarna att hundföraren blir besviken om det inte blir någon fällning. Borde hundföraren få ett honorar eller reseersättning? – Oftast räcker det för hundförarna att hunden får delta i en jakt. De vill hjälpa till så att alla fällda fåglar blir bärgade. Som belöning får hundföraren gott humör, för det känns bra att hjälpa jägaren. Retrieverbörsens allmänt hållna anvisningar handlar om hur annonsörerna ska utforma sin annons. När en jägare och en hundförare har fått kontakt genom börsen så avtalar parterna sinsemellan om sina spelregler. Lätt som en plätt Börsens grundare, Päivärinta och Sierilä, uppger att jägare ofta blir positivt överraskade av hur trevligt och lätt det är att jaga med en utbildad retriever. Även Saaris erfarenheter är positiva. – Alla förare har haft pli på sin hund. De sitter stilla på passet ända tills de får kommandot att apportera, berättar Saari. På andjaktspremiären, för att ta ett exempel, hade Saaris jägargäng med sig flera retrievrar. – Vid hett väder kroknar en ensam hund rätt fort. Under en lång dag är det därför bättre med ett par tre hundar. På kvällsflygningar har vi ofta ett par hundar med oss, berättar Saari vidare. Utbudet störst i söder Största delen av annonserna på börsen är utlagda av personer med hund. – Som så ofta i de sociala medierna så finns det fler som följer än som skriver. En stor del av följarna är jägare som kontaktar de annonserande hundägarna. Så visst finns det mera hundfolk på börsen än jägare, berättar Sierilä. Saari är ett exempel på en jägare som har lagt ut egna annonser. – När jag har lagt ut en annons så brukar det bara ta några timmar innan jag har hittat ett hundekipage, berättar Saari som har jagat sedan barnsben. Mest är det hundekipage i den södra ändan av landet som annonserar och söker jaktmöjligheter. – Det är naturligt eftersom jaktmarkerna tenderar att ligga i de övriga delarna av landet, säger Päivärinta. Win-win-win Jägarna och hundförarna är eniga om att det bara finns vinnare i det här upplägget. – Vårt gäng jagar ofta i en våtmark med änder där det är rätt snårigt. Utan hundar skulle det inte bli nånting av jakten. Om någon fågel trillar ner mitt i vassen så är hundarna sanslöst bra att ha. En människa skulle aldrig hitta fågeln, men för hunden är det en barnlek, fortsätter Saari. – Hundförarna och hundarna är entusiastiska när de kommer till jakten och vi kan koncentrera oss på jakten och lita på att fåglarna blir bärgade. Alla är glada och njuter av jakten. Siitonen berättar att för Roihu, som också sysslar med rally-toko och nosework, så är det bästa han vet att få vara med på fågeljakt. – Roihu är en hund som njuter av att få jobba. Att jaga betyder för honom att han fysiskt och psykiskt mår bra. Och när vi nu talar om retrievrar; på det här viset får Roihu utlopp för det som han är avlad för. Så här hittar du retrieverbörsen ? Sök på nätet eller i Facebook efter ”SNJ:n Noutajapörssi” ? Klicka ”Gå med i grupp” ? Gruppens administratör godkänner din ansökan och därefter kan du lägga ut egna annonser. ? Kravet för att gå med i gruppen är att du har ett eget Facebook-konto. Annonsörerna börjar med att nämna på vilken ort hunden eller jägaren finns. Jägarna beskriver vad de önskar och hundägaren berättar hundens ras och vad den kan. Jägaren 4/2024 43 42-43_Noutajapörssi_JÄ0424.indd 43 42-43_Noutajapörssi_JÄ0424.indd 43 18.6.2024 14.20 18.6.2024 14.20
• I sådana delar av landet som växer är de nya jägarna allt oftare vuxna. Hur är det då att börja jaga i vuxen ålder? Och hur kommer man igång utan att ha tillgång till ett nätverk? TexT Mirja Rantala E leonora Pecoraro väntade i flera år på ett lämpligt tillfälle att börja jaga. Till slut kändes tiden rätt och hon anmälde sig till en kurs för jägarexamen. Men efter avklarad examen stötte Pecoraro på samma hinder på vägen som många andra nybakta stadsboende jägare råkar ut för. – Visst är det krångligt att komma igång för en stadsbo som inte äger skog, berättar Pecoraro. Men genom att aktivt nätverka, delta i kurser och studera på egen hand har hon ändå lyckats och har redan de första fällande skotten på meritlistan. Att börja jaga i vuxen ålder Utbildning och nätverk ger kraft Jenni Rouvinen växte upp i en jagande familj och hittade i vuxen ålder tillbaka till jakten. Som barn följde hon med sin pappa på fågeljakt, men jakten blev inte någon större del av hennes liv. Men hon nämnde en gång att hon funderade på att återuppta jagandet, vilket ledde till att pappan gav henne ett vackert hagelgevär i gåva, och 2019 deltog Rouvinen i en kurs för jägarexamen och skaffade sig tillstånden som krävdes. – Men inte kunde jag ju jaga för det. Kursen för nya jägare var svaret på mina frågor. Den kom som på beställningen! utbrister Rouvinen med ett skratt. Nuförtiden jagar Rouvinen småvilt i statens marker i Birkaland och har också skaffat sig en studsare. Hon understryker att det är viktigt att utbilda sig, och berömmer både utbildningen för nya jägare och kursen ABC för jaktskytte. – Alla sorters kurser är värda att gå. Man träffar både folk som redan hör till en förening och sådana som precis har börjat, förklarar Ruovinen. Pecoraro håller med. Nätverkandet har öppnat en hel Eleonora Pecoraro är livlig till sin natur, men på jakten är det hennes lugna och eftertänksamma sida som har företräde. ? Jenni Rouvinens jagande har kommit igång under gynnsamma stjärnor eftersom hon inte blev ensam. Kim Paananen blev insläppt i ett älgoch hjortjaktlag, så hans jagande fick en rivstart. RI IK KA JA NK A Jägaren 4/2024 44 44-45_Aikuisena_metsästäjäksi_JÄ0424.indd 44 44-45_Aikuisena_metsästäjäksi_JÄ0424.indd 44 18.6.2024 14.20 18.6.2024 14.20
• Men för en ny jägare känns det inte alltid aktuellt att bli medlem i en jaktförening. Pecoraro har, för att hon har varit så aktiv, fått inbjudningar att bli medlem. Men hon överväger fortsättningsvis om hon ska binda sig till någon förening och funderar på vad hon egentligen vill ha ut av jakten. Etiskt och ekologiskt kött Samtliga tre nya jägare förenas av sitt intresse för viltmat. Det var ett av de främsta skälen till att de började jaga. – Viltet är ett närproducerat, ekologiskt och hållbart alternativ, konstaterar Pecoraro. Även Rouvinen märkte att vännernas djurskyddsattityder påverkade hennes inställning till att äta kött. – Om jag äter kött ska jag också vara beredd att ta livet av ett djur, funderar Rouvinen. För Paananen som bor på landet var viltet ett naturligt följande steg mot självförsörjning, efter trädgårdslandet och fåren. Etiken och ansvarsfullheten är någonting som alla tre nämner när de talar om jakt. Eftersom de har börjat jaga som vuxna så har de begrundat jakten ur många olika vinklar. Kräver tid och koncentration Det tar tid att lära sig nya saker, och detta gäller också för jakten. Paananen upplever att det finns mycket att lära sig för den som börjar jaga. – Börjande med hur jag tar mig till skjutbanan och hur jag transporterar geväret dit. Och det behövs någon som visar, och tid för att lära sig. Paananen lyckades ta sig till skjutbanan för att träna, han fick goda råd för skyttet och han blev så intresserad av hagelskyttet att det också blev en hobby. För Pecoraro kändes det jobbigt att skaffa sig egna gevär. Hon lade mycket tid på att välja vapen som skulle bli en anskaffning för återstoden av livet. – Jag provsköt flera gevär innan det blev affär, och jag deltog i bland annat kursen ABC för jaktskytte och lärde mig vad som känns bra, berättar hon. För att lära sig nya saker krävs det inte bara en vilja utan också tid. Pecoraros tips till nykomlingar i branschen är därför att ordna rejält med tid för jakten. – Det gäller att boka tid i kalendern. Att ta sig tid och utrymme för att få studiefrid och komma igång. Av den som börjar jaga i vuxen ålder krävs det en vilja att lära sig nytt och koncentration, men det ger i gengäld meningsfulla upplevelser i naturen – och ibland också en fällning! Jaktvårdsföreningarna i Nokia och Tammerfors har samarbetat och ordnat utbildningen för nya jägare fyra gånger. Utbildningen är avsedd för nya jägare som har fyllt 18 år och som har skrivit jägarexamen och betalat jaktvårdsavgiften. Kursen som de båda jv-föreningarna har ordnat tillsammans har också lett till annat samarbete. Mera info om kursen och det övriga samarbetet hittar du i Jägaren på nätet. del dörrar för henne. Kontakter har hon skapat bland annat genom jaktvårdsföreningarna Nokia och Tammerfors som ordnar kursen för nya jägare. Egen aktivitet kan öppna vägen till föreningsverksamheten Kim Paananen skrev jägarexamen för ett par år sedan, men jaktintresset kom igång på allvar först i fjol när han hade skaffat vapentillstånden. Även Paananen har deltagit i utbildningen för nya jägare. – Den främsta orsaken till att jag gick kursen var svårigheten att komma in i föreningsverksamheten. Om man inte själv är aktiv så händer ingenting. Jag hoppades att jag genom kursen skulle få in en fot i verksamheten, berättar han. Förhoppningen infriades och tack vare egen aktivitet har han fått delta i jakter i två olika jaktföreningar. Den största aha-upplevelsen på kursen var den, att det är ett privilegium att bli insläppt i en jaktförening. För flera andra kursdeltagare var det väldigt svårt att komma in i någon förening, fortsätter Paananen. Paananen har kommit in i föreningsverksamheten bland annat genom att flitigt ställa upp på talko. Gnistan till att börja jaga handlade ursprungligen om att få tag på ekologiskt kött, vilket ledde till att han upptäckte jakten och gemenskapen i föreningsverksamheten. Samtliga tre nya jägare förenas av sitt intresse för viltmat. RI IK KA JA NK A Jägaren 4/2024 45 44-45_Aikuisena_metsästäjäksi_JÄ0424.indd 45 44-45_Aikuisena_metsästäjäksi_JÄ0424.indd 45 18.6.2024 14.20 18.6.2024 14.20
• Taigasädgåsens helomvändning från nedgång till en hoppingivande uppgång bygger på ett internationellt samarbete på viltvetenskaplig grund och genomtänkta begränsningar av jakten. TexT Antti Piironen och Mikko Alhainen V äsentligt för regleringen av jakten i vårt land är att vi betraktar taigaoch tundrasädgässen som separata populationer och har kunskap om hur de båda underarterna flyttar. Med tillräckliga kunskaper kan vi säkra sädgässens fortsatta uppgång samtidigt som vi slipper onödiga begränsningar av jakten. Under åren före och efter millennieskiftet gick det brant utför för taigasädgässen. Orsakerna till nedgången känner vi inte till i detalj, men den tidsmässiga kopplingen mellan begränsningarna av jakten och de senaste årens uppgång tyder på att alltför kraftig jakt har varit den främsta orsaken till gässens nedgång. Tydligen var gåsjakten allt för effektiv vid millennieskiftet, men det är också tänkbart att produktionen av ungar var svagare vid den här tiden. Taigasädgåsens nuvarande produktion av ungar verkar vara rätt svag, men våra kunskaper om de tidsmässiga variationerna är bristfälliga. Häckningsresultatet avgör hur mycket taigasädgäss det finns på hösten Det stora flertalet taigasädgäss övervintrar i södra Sverige och där är jakten tillåten enbart för att förhindra skador på odlingar. Smärre mängder gäss övervintrar också i Danmark och Tyskland. I Danmark är jakten på taigasädgås begränsad med kraftiga geografiska och tidsmässiga jaktförbud, och i Tyskland är arten fredad. Höstflyttningen styr begränsningarna för jakten på sädgås På våren flyttar större delen av gässen över Bottniska viken för att vila på åkrar i södra Finland. Därifrån skingras de sedan till sina respektive häckningsplatser. På sommaren och hösten avgörs taigasädgåsens liv av om den har häckat och hur häckningen i såfall lyckades. De yngsta åldersklasserna och en del av de äldre häckar inte utan flyttar i juni till Novaja Zemlja i Barents hav för att rugga. Med på den här flyttningen följer också individer som har misslyckats med häckningen. Vilket betyder att vi i juli och augusti här hos oss enbart ser gäss som har lyckats med häckningen och deras ungar. Jakten som sker i början av säsongen i häckningsområdet riktar sig alltså samtidigt både mot stammens viktigaste del – honorna som har lyckats med häckningen och mot stammens minst värda del, årets unga fåglar. De här individerna inleder flyttningen i augusti-september och många av dem flyger raka spåret till Sverige. GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2024 46 46-47_Metsähanhi_muuttoreitit_JÄ0424.indd 46 46-47_Metsähanhi_muuttoreitit_JÄ0424.indd 46 18.6.2024 14.21 18.6.2024 14.21
• Från Novaja Zemlja flyttar de unga ännu inte könsmogna gässen och de som har misslyckats med häckningen i slutet av september och i oktober. Många av dem flyger raka spåret från ruggningen till Sverige, men somliga stannar också på vägen för att vila, i synnerhet vid Limingoviken i Norra Österbotten. Härifrån fortsätter de sista fåglarna flyttningen först i november. I övervintringsområdena i Sverige blandas årets unga fåglar med individerna som inte har häckat, och rör sig i samma flockar ända till våren. Tundrasädgässen flyttar senare på hösten och längre österut Tundrasädgässen häckar som namnet anger på tundran i nordvästra Ryssland. I motsats till taigasädgässen övervintrar de främst på den östra sidan av Östersjön och flyttar längs en östligare rutt än taigasädgässen. Under normala höstar vilar tundrasädgässen Taigasädgässen som inte har häckat och de som har misslyckats med häckningen flyttar till Novaja Zemlja och tillbringar sommaren där. Taigasädgässen som har lyckats med häckningen flyttar på hösten från häckningsområdena till Sverige. Taigasädgässen som inte har häckat och de som har misslyckats med häckningen flyttar på hösten över Finland. Tundrasädgässen flyttar via östra Finland. främst i sydöstra Finland, men ihållande ostliga vindar kan sprida ut dem över ett vidsträckt område över Finland söder om Uleåborg. Å andra sidan kan västliga vindar förskjuta flyttningen så att den passerar öster om Finland. Tundrasädgässen inleder höstflyttningen samtidigt som taigasädgässen lämnar Novaja Zemlja, och efter hand som hösten framskrider så ökar tundrasädgässens andel av samtliga sädgäss här i landet. Sädgåsjakten i oktober-november i det sydöstra hörnet av vår land bygger på de här skillnaderna mellan taigasädgässens och tundrasädgässens flyttning. Jakten är begränsad till senhösten och den östra delen av landet för att sammanfalla tidsmässigt och geografiskt med tiden då den största delen av sädgässen är tundrasädgäss. Uppföljningen av avskjutningen visar entydigt att den nuvarande jakten på sädgäss handlar om tundrasädgäss. GE TT Y IM AG ES Med data om avskjutningen slipper vi onödiga begränsningar För sädgässen gäller en lagstadgad skyldighet att anmäla fällningar. Det enklaste sättet är att göra det i Oma riista. Dessutom önskar vi oss bilder av de fällda sädgässen (huvudet och vingen) för att följa med underarten och åldersfördelningen. Skicka bilderna till adressen hanhi@riista.fi. Vi behöver också veta fällningsdatumet och kommunen. Jägaren 4/2024 47 46-47_Metsähanhi_muuttoreitit_JÄ0424.indd 47 46-47_Metsähanhi_muuttoreitit_JÄ0424.indd 47 18.6.2024 14.21 18.6.2024 14.21
• Den ansvarskännande sjöfågeljägaren eftersträvar alltid ett felfritt fällande skott. Ändå inträffar det skadskjutningar emellanåt. TexT Marko Mikkola och Juha Kuittinen T ill en jägares grundläggande färdigheter hör förmågan att bedöma om en skottchans är sådan att hans skicklighet räcker till för ett skott som dödar genast. Men trots att jägaren är försiktig och har tränat så händer det ibland att fågeln inte faller direkt utan en bit längre bort. När du skjuter ska du alltid och i princip betrakta skottet som en träff. Vilket betyder att du följer fågeln med blicken så länge den finns inom synhåll. Det händer att en fågel till synes oskadd flyger vidare och faller lite senare, död, eller fortsätter flykten till fots. Lägg märke till tecken på träff Följ fågeln med blicken och håll ögonen öppna efter tecken på träff. Om fågeln faller som ett bylte var träffen god och den är sannolikt död när du hittar den. Om fågeln däremot vinglar innan den faller så tog träffen sannolikt i ena vingen. I sådana fall försöker fågeln fortsätta flykten till fots. En vingskadad fågel som faller i vattnet dyker däremot omedelbart. En hönsfågel Det fällande skottet innebär ett ansvar Följ noga med om fågeln du skjutit på visar tecken på träff och notera var den faller ner. TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2024 48 48-49_Vastuullinen_vesilinnustus_JÄ0424.indd 48 48-49_Vastuullinen_vesilinnustus_JÄ0424.indd 48 18.6.2024 14.21 18.6.2024 14.21
• En jägare lämnar inte någon möda ospard för att hitta och avliva en skadskjuten fågel! som har blivit träffad i ena vingen löper fort iväg och gömmer sig. Vid vingträff ska jägaren därför genast följa upp med ett andra skott. Om fågeln efter skottet långsamt tappar höjd eller stiger innan den faller så har träffen varit dålig. Följ omedelbart upp med ett andra skott. Lägg på minnet var fågeln föll Den som jagar ensam och utan hund ska notera var fågeln föll och dessutom markera platsen där han stod när han sköt, exempelvis genom att ställa ryggsäcken där. Ta därefter ut den exakta riktningen till platsen där fågeln föll. Orienteringen blir enklare om du utser ett landmärke intill nedslagsplatsen för att uppskatta avståndet. Promenera därefter raskt till den sannolika platsen och stå stilla en stund. Får du inte genast syn på fågeln så lyssna efter ljud som uppstår när den skadade fågeln rör sig. Om ni är två som jagar tillsammans så tar båda ut riktningen till platsen där fågeln föll. Den ena börjar gå i riktning mot nedslagsplatsen medan den andra stannar och håller koll på kursen. Med två kurser brukar fågeln påträffas i skärningspunkten med några meters noggrannhet. Om fågeln ändå inte blir hittad så markerar du nedslagsplatsen synligt i terrängen och ringer efter en apporterande hund. Om det inte går att få tag på någon hund så fortsätter du letandet på det sättet att du lugnt promenerar kring nedslagsplatsen och lyssnar efter ljud som avslöjar fågeln. Använd hund! Bäst är det att alltid jaga med hund. De flesta hundar är mycket bättre än en människa på att hitta vilt, även om de inte skulle apportera djuret till föraren. Om varken du eller någon av jaktkamraterna har hund så ta före jaktsäsongen reda på var det finns tillgängliga hundar, för den händelse att du inte hittar den fällda fågeln. Kom ihåg att en jägare inte lämnar någon möda ospard för att hitta en skadskjuten fågel! Det samma gäller förstås också för döda fällda fåglar. För att underlätta hundens arbete ska den inleda sökandet under vinden eftersom det då går lättare att få korn på fågeln. Låt därefter hunden arbeta i fred eftersom fågeln kan ha fortsatt i en riktning som för jägaren känns otänkbar. I vatten kan en skadad fågel trycka så att bara hjässan syns över ytan. En sjöfågel som har fallit i vatten försöker ta sig till strandkanten eller torra land. Om det har funnits flera hundlösa jägare på en plats så är det en god idé att följande morgon promenera längs stränderna med en apporterande hund. På det viset blir de ohittade fåglarna – både de levande och de döda – bärgade. Att gå i kedja utmed stränderna är ett effektivt sätt att hitta skadskjutna fåglar. Hundföraren följer vattenbrynet medan en annan jägare ror utanför, på öppet vatten, och hunden söker efter fåglar mellan de båda jägarna. Fåglarna som hunden inte får tag på simmar ofta utåt öppet vatten och då kan jägaren som ror avliva dem med ett skott. Men de som letar på det här sättet ska vara särskilt uppmärksamma så att roddaren inte skjuter mot hunden eller hundföraren! Den som har ett fast pass ska lägga skjutriktningen så, att de fällda fåglarna faller i öppet vatten. Eller, om skjutsektorn går över land, så klipper du ner växtligheten där som fåglarna sannolikt faller. Med en hund som medhjälpare går det lättare att hitta den fällda fågeln, också i skogklädd mark. Skjut helst på fåglar som flyger strax utanför flocken; det minskar risken för att skada andra fåglar. TO M M Y AR FM AN JA RI PE LT O M ÄK I TE RO SA LM EL A Jägaren 4/2024 49 48-49_Vastuullinen_vesilinnustus_JÄ0424.indd 49 48-49_Vastuullinen_vesilinnustus_JÄ0424.indd 49 18.6.2024 14.21 18.6.2024 14.21
• 300–400 g 53 –5 9 cm 37– 41 cm g Ljus rand vid ögat Honan har brunbrokig fjäderdräkt Honan har en brunbrokig fjäderdräkt Källa: Lintuatlas.? Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Källa: Lintuatlas.? Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig 260–330 g 52 –5 9 cm 33–38 cm g Kricka Anas crecca Eurasian teal/Tavi Årta Anas querquedula Garganey/Heinätavi Årtan är en aningen större and än krickan. På hösten svår att skilja från krickan på håll. Handpennorna har ett ljust mönster som gör att vingarna verkar vita. Unga individer liknar honor, men är prickigare eller strimmigare. På hösten är hanen väldigt lik honan. Förekommer i landets södra och mellersta delar i näringsrika fågelsjöar. Årtan är en krävande och skygg art. Liksom krickan hör årtan till änderna som flyttar tidigast. Flyttar i augusti-september till främst Sydeuropa och Afrika. Krickan är Europas minsta and och även vår minsta jaktbara sjöfågel. Den ljusa buken lyser, liksom på bläsanden. Flyger hastigt i täta flockar med kastande flykt. Unga individer liknar honor. På hösten är hanen mycket lik honan. Förekommer allmänt i hela landet men är vanligare i norr. Gillar ödemarkssjöar. Hör i likhet med stjärtanden till änderna som flyttar tidigast. Flyttar i augusti-september, främst till västra och sydvästra Europa. Kricka Kricka Kricka Kricka Årta Årta Årta Årta Vitt band från ögat till nacken Huvud och hals prickigt rödbruna Mörk näbb Mörk näbb Grå näbb Urskiljbara ränder Tvåfärgad näbb Kanelbrunt huvud Grön ögonfläck Ljust, prickigt bröst Vår Vår Vår Vår Vår Höst Höst Höst Höst Vår Ljust ögonstreck Större och bredare näbb än krickan Längre näbb Lång och framtung i profil Ger ett kantigare intryck En tydlig vågrät vit och svart rand längs skuldran Ger ett kort och rundare intryck i profil Kortare näbb Mörkt streck Ljus fläck vid näbbroten Tydligt avgränsad vit buk Grågröna ben På undergumpens sidor en gul triangel med svarta kanter Grågröna ben I praktdräkt är hanen mycket brokig Ljust mönster på handpennorna Vita bårder som avgränsar vingspegeln Metallglänsande vingspegel Matt vingspegel Orange på vingspegeln Illustrationer: Asmo Raimoaho C M Y CM MY CY CMY K tavi_heinatavi_svenska.pdf 1 30.5.2024 0.20 Jägaren 4/2024 50 50-51_Infograafi_tavi_heinätavi_JÄ0424.indd 50 50-51_Infograafi_tavi_heinätavi_JÄ0424.indd 50 18.6.2024 14.21 18.6.2024 14.21
• 300–400 g 53 –5 9 cm 37– 41 cm g Ljus rand vid ögat Honan har brunbrokig fjäderdräkt Honan har en brunbrokig fjäderdräkt Källa: Lintuatlas.? Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Källa: Lintuatlas.? Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig 260–330 g 52 –5 9 cm 33–38 cm g Kricka Anas crecca Eurasian teal/Tavi Årta Anas querquedula Garganey/Heinätavi Årtan är en aningen större and än krickan. På hösten svår att skilja från krickan på håll. Handpennorna har ett ljust mönster som gör att vingarna verkar vita. Unga individer liknar honor, men är prickigare eller strimmigare. På hösten är hanen väldigt lik honan. Förekommer i landets södra och mellersta delar i näringsrika fågelsjöar. Årtan är en krävande och skygg art. Liksom krickan hör årtan till änderna som flyttar tidigast. Flyttar i augusti-september till främst Sydeuropa och Afrika. Krickan är Europas minsta and och även vår minsta jaktbara sjöfågel. Den ljusa buken lyser, liksom på bläsanden. Flyger hastigt i täta flockar med kastande flykt. Unga individer liknar honor. På hösten är hanen mycket lik honan. Förekommer allmänt i hela landet men är vanligare i norr. Gillar ödemarkssjöar. Hör i likhet med stjärtanden till änderna som flyttar tidigast. Flyttar i augusti-september, främst till västra och sydvästra Europa. Kricka Kricka Kricka Kricka Årta Årta Årta Årta Vitt band från ögat till nacken Huvud och hals prickigt rödbruna Mörk näbb Mörk näbb Grå näbb Urskiljbara ränder Tvåfärgad näbb Kanelbrunt huvud Grön ögonfläck Ljust, prickigt bröst Vår Vår Vår Vår Vår Höst Höst Höst Höst Vår Ljust ögonstreck Större och bredare näbb än krickan Längre näbb Lång och framtung i profil Ger ett kantigare intryck En tydlig vågrät vit och svart rand längs skuldran Ger ett kort och rundare intryck i profil Kortare näbb Mörkt streck Ljus fläck vid näbbroten Tydligt avgränsad vit buk Grågröna ben På undergumpens sidor en gul triangel med svarta kanter Grågröna ben I praktdräkt är hanen mycket brokig Ljust mönster på handpennorna Vita bårder som avgränsar vingspegeln Metallglänsande vingspegel Matt vingspegel Orange på vingspegeln Illustrationer: Asmo Raimoaho C M Y CM MY CY CMY K tavi_heinatavi_svenska.pdf 1 30.5.2024 0.20 Jägaren 4/2024 51 50-51_Infograafi_tavi_heinätavi_JÄ0424.indd 51 50-51_Infograafi_tavi_heinätavi_JÄ0424.indd 51 18.6.2024 14.22 18.6.2024 14.22
• Möjligheterna att inventera sjöfåglar med drönare som har värmekamera undersöktes i en pro gradu-avhandling på Helsingfors universitet. Resultatet är uppmuntrande. TexT Kalle Koskinen, Veli-Matti Väänänen och Antti Piironen Bilder Kalle Koskinen och Petteri Ristonmaa P unkträkningen på våren och som­ maren är i vårt land den främsta me­ toden för att följa med sjöfåglarnas utveckling och produktion av ungar. Metoden har varit oförändrad i ett fyrtiotal år. Som metod är punkträkningen väldigt bra och den kräver inte mera utrustning än vad de allra flesta jägare redan har. De se­ naste årens utveckling av värmekameror och drönare har dock öppnat nya möjligheter som vi ännu inte utnyttjar fullt ut. Värmekameratekniken har under de senaste åren tagit stora kliv framåt. Tidi­ gare var det främst myndigheter som hade sådana, men numera är det inte ovanligt att också privatpersoner har en sådan. Sam­ tidigt har drönarna genomgått en väldig utveckling under de senaste åren och priset har sjunkit. Numera har de här två tekni­ kerna byggts ihop, även om drönare med värmekamera fortsättningsvis är dyra. Om användningen av drönare vid inven­ tering av sjöfåglar har det tidigare publice­ rats bara några få undersökningar. Hos oss har drönare försedda med en vanlig kamera inte inneburit någon nämnvärd förbättring av punkträknandet, men i Nordamerika har försöken med värmekameraförsedda drönare vid sjöfågelräkningar gett lovande resultat, vilket har uppmuntrat oss att testa metoden även här. Tanken var att jämföra inventeringen av sjöfågelkullar med punkträkningsmetoden och med värmekameradrönare för att ta reda på om drönaren kan utmana räkningen på traditionellt vis. Undersökningen gick ut på att jämföra observerbarheten hos de båda metoderna och att undersöka vilken inverkan växtligheten har på observationer­ na. Dessutom jämförde vi storleken på de slumpmässiga felen mellan de två metoder­ na, alltså hur nära varandra resultaten ligger när samma objekt räknas flera dagar i rad. Drönaren är mycket bra på att upptäcka fåglar Vid punkträkningen med drönare upptäck­ te forskarna ungefär dubbelt fler fåglar än med kikare och teleskop. Dessutom var drönarens resultat jämnare, det vill säga att när räkningen gjordes flera dagar i följd hit­ tade drönaren så gott som lika många fåglar varje dag. Med den manuella metoden blev variationerna större. När växtligheten ökade på objektet gynnade detta – vilket inte kom som någon överraskning – drönaren, men försvagningen av observerbarheten kunde inte statistiskt säkerställas. Som helhet betraktat motsvarade resul­ tatet rätt väl utgångsantagandena. Meto­ derna är i flera avseenden likvärdiga, men skiljer sig bland annat beträffande hur de klarar vädret. Även om resultatet visar att drönaren har vissa fördelar vid räkningen av sjöfåglar så kommer metoden knappast att ersätta räkningen med kikare inom den närmaste framtiden. Med punkträkningen följer vi med variationerna hos sjöfåglarna genom att år efter år upprepa räkningarna Ibland var det kölvattnets värme som avslöjade fågeln. När fåglarna simmar rör de om ytvattnet så att det blandas med underliggande varmare vatten och detta syns tydligt med värmekamera. F rskning Sjöfågelinventering med drönare och värmekamera Jägaren 4/2024 52 52-53_Drone_ja_vesilinnut_JÄ0424.indd 52 52-53_Drone_ja_vesilinnut_JÄ0424.indd 52 18.6.2024 14.23 18.6.2024 14.23
• på samma sätt. Förmodligen har inte heller de påträffade skillnaderna i observerbarhet någon avgörande inverkan på resultatet och noggrannheten. Drönaren hittar fler fåglar och resultatet är jämnare, men detta innebär inte någon klar fördel jämfört med det nuvarande systemet. Resultatet innebär att vi med en mindre mängd drönarpunkter kan uppnå samma noggrannhet som med en större mängd traditionella punkter. Det nuvarande nätverket av inventeringspunkter ger en synnerligen tillförlitlig bild av hur sjöfåglarna utvecklas. Dessutom är drönarna med värmekamera fortsättningsvis rätt dyra. Utdragen dispensprocess för tillstånd att störa För fågelräkningarna ansökte vi om tillstånd av Finlands viltcentral och NTM-centralen för att få störa jaktbara och fredade fåglar, eftersom fåglarna kanske skulle bli störda av drönarljudet och det inte är tillåtet att störa fåglar under häckningen. Lämpliga ställen för drönare med värmekamera kan finnas i exempelvis landets norra ända där nätverket av räknepunkter är glesare än i övriga delar av landet. Där skulle vi med drönare kunna öka effektiviteten i inventeringen mera än genom att anlägga fler räkningspunkter. Även vid kartläggningar som exempelvis för fågelatlasen kan drönare vara till nytta. Drönarräkningen kunde vara särskilt lämplig på enskilda objekt där vi önskar följa med fågellivet särskilt noga eller vill ha reda på det exakta antalet fåglar. Vid forskningsprojekt av olika slag kunde drönare med värmekamera också vara väldigt användbara. Simänderna håller ofta till vid kanten av växtligheten, där drönaren hittar dem med värmekameran. När en fågelkull är hittad bestämmer vi kullens ålder och art med drönarens vanliga kamera. Ofta går det så, att växtligheten döljer fågeln, som blir svårare att upptäcka. Men med värmekamera går det ändå att hitta en fågel eller en kull ungar som gömmer sig i växtligheten. Mera möjligheter för forskningen och uppföljningen av stammarna Drönaren med värmekamera är ett intressant tillskott som öppnar nya möjligheter och forskningsfält för viltforskningen och arbetet med att följa med viltstammarna. Den aktuella lagändringen för att tillåta drönare vid jakt på de skadliga främmande rovdjuren utgör ett gott exempel på hur metoderna utvecklas med tekniken. Men även om det är möjligt att räkna sjöfåglarna med drönare som har värmekamera så kommer kikaren och teleskopet att höra till standardutrustningen även i fortsättningen. Den här undersökningen gjordes som en Pro gradu-avhandling vid Helsingfors universitet och finansierades av Sotkaprojektet. Jägaren 4/2024 53 52-53_Drone_ja_vesilinnut_JÄ0424.indd 53 52-53_Drone_ja_vesilinnut_JÄ0424.indd 53 18.6.2024 14.23 18.6.2024 14.23
• Hur och vad ska jägaren göra efter det fällande skottet för att det ska bli god viltmat av den fällda sjöfågeln? TexT och bilder Kati Pohja N är den apporterande hunden kommer med sjöfågeln till jägaren börjar en rad avgörande arbetsskeden för att viltmiddagen ska bli god. Den fortsatta behandlingen beror också på hur långt det är till platsen där fortsättningen är tänkt att äga rum. För den som befinner sig på en flera dagar lång jakt i en stuga utan el är alternativen färre än om han (eller hon) befinner sig hemma med kyl och frys. När hunden överlåter fågeln börjar du med att avliva fågeln om den fortfarande lever. Nu kan du sticka fågeln för att släppa ut blodet. Det gör du genom att med kniv skära av luftoch matstrupen under näbben och låta fågeln hänga upp och ner från en gren tills jakten är avslutad. Urtagningen Oavsett om du sticker fågeln eller inte så ska du ta ur den så fort som möjligt efter jakten. Skär ett snitt i bakändan och ta ut de inre organen den vägen. Det räcker med att du dröjer några timmar med urtagningen så börjar bakterierna i tarmkanalen försämra kvaliteten på köttet. Ta vara på de ätliga inre organen, alltså levern, hjärtat och muskelmagen. Avlägsna krävan så att eventuella matrester inte ger köttet en bismak. Efter urtagningen stoppar du in barrkvistar i bukhålan för att hålla den öppen så den svalnar fortare. Mörning Efter urtagningen kan sjöfåglar hänga i några dagar, alltså möras, i sval temperatur på + 4-8 grader. Hänger fåglarna utomhus ska de skyddas mot insekter. Ett ABC om konsten att ta vara på sjöfåglar De fällda fåglarna väntar på vidarebehandlingen. Kom ihåg viltpåsen om du hänger upp en fågel utomhus! Från sk ttet till frysen Jägaren 4/2024 54 54-55_Paukusta pakkaseen_Vesilinnut_JÄ0424.indd 54 54-55_Paukusta pakkaseen_Vesilinnut_JÄ0424.indd 54 18.6.2024 14.23 18.6.2024 14.23
• lufttätt paket håller köttet allra bäst och torkar inte i frysen som det ofta går för kött i lösa plastpåsar. Det är också viktigt att du skriver på paketet vad det innehåller och när viltet blev fällt. Ingen ting irriterar så vansinnigt vid matlagning som att inte veta vad de där köttbitarna i frysen är för någonting! Det vacuumförpackade fågelköttet håller i frysen till nästa jaktsäsong, men arter som innehåller fett ska helst användas inom sex till åtta månader. Som tumregel kan betraktas att en and räcker till huvudrätt för två personer. Förstås beroende på hur mycket annat som också dukas fram. Vid all hantering av ett fällt vilt, oavsett om det sker hemma eller i naturen, är det tillrådligt att använda engångsgummihandskar eller åtminstone att tvätta händerna noggrant innan du sätter igång. Självfallet lämnar du inte heller de använda gummihandskarna i naturen utan tar hem dem till sopsorteringen. Om jägaren har tillgång till el och kyl kan fågelköttet möras vacuumförpackat. Alla jägare betraktar inte mörningen av änder som nödvändig, men för bland annat gässen utgör metoden ett beaktansvärt alternativ. Vädret kan fortfarande vara varmt när sjöfågeljakten börjar. Om det inte går att hänga fågeln i sval temperatur och det är lång väg till närmsta kylrum ska du tillreda fågeln så fort det bara går. Det samma gäller för fåglar som har trasats sönder av haglen; frys inte in sådana utan laga mat av dem genast. Om värmen utgör en riskfaktor för köttets hållbarhet så håller inte köttet heller under mörningen. Plocka eller flå? Många jägare föredrar att flå fågeln eftersom det går så mycket snabbare än att plocka den. Flåning och mörning i vacuumförpackning passar särskilt bra för dykänder och havsfåglar som har en tendens att smaka tran (bland andra knipa, vigg, alfågel och storskrake). Men om fettet avlägsnas direkt vid flåningen så ger det inte någon bismak åt köttet. Däremot går det utmärkt att plocka gäss, som har ett neutralt och välsmakande fett, eftersom det värdefulla fettet då blir kvar i kroppen. För simänderna passar bägge metoderna. På en plockad fågel skyddar skinnet köttet mot uttorkning under tillagningen. Varför inte testa och plocka en fågel någon gång, så kan du jämföra hur skinnet påverkar köttets saftighet. Det frasigt stekta skinnet smakar dessutom utomordentligt gott! Vacuumförpackat i frysen Avrunda plockningen med att bränna bort de återstående dunen med exempelvis en gaslåga. Därefter kan du vacuumpacka kroppen, antingen hel eller med fötterna och bröstbitarna lösgjorda med skinnet på. Även en flådd fågel kan vacuumpackas hel eller i bitar. Om du fryser in köttet i bitar ska du absolut koka buljong på fågelskrovet! Vacuumförpackningen är det moderna och bästa sättet att förpacka viltkött. I ett Se instruktions­ videorna på viltinfo.fi om hur du tar ur, flår, plockar, styckar och vacuumförpackar fällda fåglar. Att flå en fågel går fort och är därför populärt. På bilden en flådd bläsand. Att plocka en fågel är rätt jobbigt, men inte svårt. Det är en fröjd att laga viltmat när det står på de vacuum­ förpackade påsarna vad de innehåller. Jägaren 4/2024 55 54-55_Paukusta pakkaseen_Vesilinnut_JÄ0424.indd 55 54-55_Paukusta pakkaseen_Vesilinnut_JÄ0424.indd 55 18.6.2024 14.23 18.6.2024 14.23
• DUVBRÖST INLINDADE I SIDFLÄSK 4 portioner 1 dl hackad gul lök 6 duvbröst 6 skivor rökt sidfläsk 3 dl kantareller salt och peppar Skala och hacka löken. Salta och peppra duvbrösten. Vira en skiva rökt sidfläsk runt varje duvbröst. Stek duvbrösten i stekpannan tills de har en vacker färg. Duvbrösten behöver inte vara helt genomstekta. De får gärna vara lite rosa inuti, annars riskerar de att bli torra. Bryn kantarellerna tills de är gyllenbruna. Salta, peppra och tillsätt den hackade löken. Servera de stekta duvbrösten tillsammans med kantarellröran. PEPPARSÅS ½ gul lök ½ äpple ½ msk grönpeppar ½ msk svartpeppar smör 2 ½ dl buljong 2 ½ dl grädde ½ dl crème fraiche 25 g smör salt och peppar Skala lök och äpple och skär dem i bitar. Fräs grönpeppar och svartpeppar i en klick smör. Tillsätt löken och äpplena. Häll på buljongen och koka tills vätskan har reducerats till hälften. Tillsätt grädden och låt såsen koka i cirka 30 minuter. Ifall du vill att såsen ska ha en tjockare konsistens reder du av den med maizenamjöl. Mixa såsen och sila den. Tillsätt crème fraiche och smör. Smaka av med salt och eventuellt med mera peppar. Servera gärna såsen så att den är skummig. Jägaren 4/2024 56 Mat n TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm UNDER 2024 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. 56-57_Reseptit_JÄ0424.indd 56 56-57_Reseptit_JÄ0424.indd 56 18.6.2024 14.23 18.6.2024 14.23
• G räddkokt sjöfågel är en klassiker. Få ingredienser gör att du med fördel svänger ihop rätten redan i fiskestugan. GRÄDDKOKT SJÖFÅGEL 4 portioner 4 sjöfågelbröst 8 skivor rökt sidfläsk 1 dl hackad gul lök 3 dl grädde salt och peppar HASSELBACKSPOTATIS 600 g potatis lite matolja 1 dl riven gräddost salt peppar Skala potatisen, skär upp dem på toppen och lägg dem i en oljad ugnsform. Salta och peppra på potatisen, och strö lite riven ost på toppen. Stek hasselbackspotatisen i ugn på 175° tills de är mjuka och har fått en fin färg. Hacka löken. Skär sidfläsket och fågelköttet i bitar. Bryn sidfläsket i en stekpanna. Lägg i fågelköttet och bryn det. Lägg slutligen i löken och bryn den. Häll i grädden. Smaksätt med salt och peppar. Plocka gärna bort köttbitarna, eftersom fågelkött blir segt ifall det kokar för länge. Låt såsen koka tills konsistensen är simmig. Lägg tillbaka fågelköttet före serveringen. Servera gärna rätten med kokt potatis och inlagd gurka. Jägaren 4/2024 57 56-57_Reseptit_JÄ0424.indd 57 56-57_Reseptit_JÄ0424.indd 57 18.6.2024 14.23 18.6.2024 14.23
• En växande skara människor oroar sig för konsekvenserna av människans sätt att behandla naturen, och i synnerhet för vad som händer med djuren och deras livsmiljö. TexT Juha Hiedanpää och Jani Pellikka F olk börjar se djurens rättigheter och naturens betydelse i ett vidare perspektiv än förut, och prioriterar upp naturen och djuren. Den här förändringen utmanar naturvården och även hur vi utnyttjar de Vårt förhållande till naturen skalas upp till ekosystemnivå jaktbara djuren. Vi skalar alltså upp vårt sätt att betrakta naturen till ekosystemnivå. Den här förändringen i vårt förhållande till naturen ingår i en större förändring som pågår i västländerna. En gemensam nämnare i förändringen verkar vara att vi inte längre betraktar naturen som enbart en resurs för människan att exploatera. Vårt förhållande till de övriga varelserna i naturen har fått fler dimensioner och det uppstår fler infallsvinklar. Vi höjer blicken till större helheter Inte bara jägarna utan också viltet har rättigheter. Vanligen uppfattar vi de vildlevande djurens rättigheter som GE TT Y IM AG ES Rakt på sak I SPALTEN RAKT PÅ SAK BEHANDLAR SAKKUNNIGA PÅ NATURRESURSINSTITUTET (LUKE) AKTUELLA VILTFRÅGOR UR EN VETENSKAPLIG SYNVINKEL. Jägaren 4/2024 58 58-59_Ytimessä_JÄ0424.indd 58 58-59_Ytimessä_JÄ0424.indd 58 18.6.2024 14.24 18.6.2024 14.24
• en rättighet att fortplanta sig i fred och bli väl behandlade. På senare tid har samtalet glidit till de vildlevande djurens behov, djurstammarnas förhållande till varandra och hur de påverkar andra arter. Sedan gammalt betraktar vi en art i taget, ibland ett par arter och kanske deras livsmiljö. Däremot gör ett betraktande på ekosystemnivå det möjligt att skapa sig en helhetsbild av djuroch växtpopulationerna på en plats, förhållandena mellan dem och möjligheterna att utvecklas. Ekosystemet får oss att lyfta blicken och se helheten. Människan har en avgörande inverkan När vi granskar ett ekosystem glömmer vi lätt att människan ingår i det. Människan har en avgörande inverkan på hur ett ekosystem formar sig, både för henne själv och för de övriga arterna. Men samtidigt erbjuder ekosystemperspektivet verktyg för att identifiera och hantera konsekvenserna av den mänskliga verksamheten. Ekosystemperspektivet är dock inte alldeles nytt. Så är exempelvis ett älghushållningsområde en förvaltningsenhet som består av olika arter, livsmiljöer och målsättningar. Greppet gör det möjligt att förvalta ett ekosystem med många arter, åtminstone i princip. Infallsvinkeln ger oss dock en relativt begränsad helhet, en livsmiljö för hjortdjur i en viss miljö. När vi lyfter blicken till ekosystemnivån får vi syn på en härva att komplicerade växelverkningar, återkopplingar och osäkerheter. Uppgiften att bedöma och ha kontroll på konsekvenserna av verksamheten stöter på både utmaningar och möjligheter. När vitsvansstammen växer (för att ge ett exempel) innebär det direkta ekonomiska fördelar och nackdelar. Tillväxten påverkar också de övriga arterna, inklusive de stora rovdjuren. Konsekvenserna berör oss människor på olika vägar. När det gäller att ställa upp målsättningar för förvaltningen av vitsvanshjorten är det därför svårt att hitta en gemensam infallsvinkel. Genom att förstå mångfalden av betydelser blir det dock lättare att balansera olika mål och metoder. Jägarens roll som regulator för proportionerna mellan viltarterna utvidgas och får nya aspekter. Informationen som vi har är ofullständig och arterna kan inte entydigt delas in i sådana som ska vårdas och sådana som ska bekämpas (som minken och mårdhunden). Naturvården på ekosystemnivå förändrar människans roll och behovet av information. Den växande mängden information och ansvar kräver också åtgärder som gynnar förhållandet mellan arterna, och att vi lär oss av tidigare misstag. Människan tar från ekosystemet men bör också ge eftersom hon ingår i det. När vi tar hänsyn till ekosystemets förmåga att förnya sig och återhämta sig, och utvecklingspotentialen, så får också mångfalden i naturen rättigheter och en ny ställning. Informationsbehovet på ekosystemnivån och digitaliseringen Behovet av information för att vi ska kunna sköta ett ekosystem är ofattbart stort. Lyckligtvis kan dagens digitala verktyg bistå med avgörande hjälp när det gäller att ta fram naturdata och koordinera samarbetet. Inom en nära framtid kommer de digitala verktygen att utgöra en oumbärlig del av vårt sätt att ta fram information, bland annat om ekosystem, observationer av djur, rutter och skador. När vi dessutom tillför andra skikt av data om exempelvis skogsvårdsåtgärder och energiinfrastruktur så kommer det aktuella ekosystemet att få ett tillskott av infallsvinklar som stöder beslutsfattandet. Data som skapar helheter hjälper oss att planera skötseln av ekosystemen ansvarsfullt och hållbart, med hänsyn till livsmiljöerna och de ingående arterna. TERMEN ETT EKOSYSTEM är ett avgränsat och funktionellt område i naturen som vi har valt att betrakta som ett system, det vill säga en helhet, för att lättare kunna studera det. Ekosystemet består av samtliga ingående levande organismer och deras icke-levande omgivning, och samspelet mellan dem. Ett ekosystem kan vara exempelvis en damm, en sjö, en åker eller en skog. Källa: Vetenskapstermbanken i Finland Ekosystemet får oss att lyfta blicken och se helheten. SO NJ A TY RR A GE TT Y IM AG ES Jägaren 4/2024 59 58-59_Ytimessä_JÄ0424.indd 59 58-59_Ytimessä_JÄ0424.indd 59 18.6.2024 14.24 18.6.2024 14.24
• Det traditionella och nationella jaktlägret för ungdomar ordnades i år den 6-9 juni i byn Kumiseva i Haapajärvi. TexT och bilder Tanja Kopsa A rrangörerna satte in en annons om lägret i Jägaren och som vanligt fylldes det fort med ungdomar i åldern 10 till 15 år som kom från olika håll i landet. Även ungdomarnas vårdnadshavare var välkomna och några föräldrar och faroch morföräldrar tog vara på tillfället. Dessutom hjälpte de till på lägret! – Det bästa här på lägret har varit att få nya kamrater från olika håll i landet, utbrast två tolvåringar glatt: Miska Tenhunen och Veikka Vilkuna som hade kommit från Nivala. Adertonde gången Risto Nyrhinen på Haapajärvi-Reisjärvi jaktvårdsförening berättar att det första jaktlägret för ungdomar ordnades i Haapajärvi för 20 år sedan. Det här blir det adertonde lägret eftersom två föll bort under pandemin. Tidigare hölls lägret vid Åcentret i Sipoonkoski, men i år ville arrangörerna förnya det genom att byta plats. För boendet och maten stod experterna på andelslaget Osuuskunta Kumisevan Kaiku. Deltagarna bodde i tält, men det gick också att övernatta i den gamla byskolan. – Under lägret sysslar vi med jakt och fiske, och viltvård i både teori och praktik. Det går också att skriva jägarexamen på lägret, berättar Juha Myllylahti som är verksamhetsledare på jaktvårdsföreningen. Det bästa är att vara tillsammans och sova i tält – Jag tycker att det bästa har varit fritiden och alla nya kamrater. Och att sova i tält förstås! Programmet var skojigt, men föreläsningarna lite tråkiga, funderar trettonåriga Severi Aaltonen från Jyväskylä som har kommit till lägret med sin morfar Seppo Riihimäki. – Det är trevligt att vara här som morfar. I min ungdom fanns det inga jaktläger, så jag följde flitigt med min storebror på jakt. Det här lägret för ungdomar är verkligen fint. Många av dem tillbringar ju vardagen med näsan i telefonen, förargar sig Riihimäki. Jaktlägret för ungdomar i Haapajärvi Pasi Laine visade lägerdeltagarna hur en pilbåge fungerar. ? Att sova i tält tyckte många lägerdeltagare att hörde till det allra bästa på lägret. Också lägermiljön fick beröm. Jägaren 4/2024 60 60-61_Nuorten_eräleiri_Haapajärvellä_JÄ0424.indd 60 60-61_Nuorten_eräleiri_Haapajärvellä_JÄ0424.indd 60 18.6.2024 14.24 18.6.2024 14.24
• På lägret blev det knappt alls tillfälle att pillra på mobilerna eftersom det bjöds på massor av intressant program och det fanns kamrater runt omkring. – När vi kom hit till lägret så tog det bara ett ögonblick för Severi att få nya kamrater, funderar morfar med ett småleende. Resultatet av ett omfattande samarbete Som arrangörer stod Haapajärvi-Reisjärvi jaktvårdsförening, ungdomsbyrån på Haapajärvi stad och ett stort antal talkojobbare. Även Haapajärvi 4H-förening ställde upp och arrangerade trevliga aktiviteter, vilket inkluderade metspön och mask för lägerdeltagarna. Redan första kvällen drog ungdomarna upp en hel del fisk med spöna och följande dag lagade kocken smakbitar av fiskarna. Godbitarna försvann fortare än kvickt från tallriken! – Det bästa har varit kamraterna och att ro drag. Då fick vi också en massa fisk! berättar lägerdeltagarna Tenhunen och Vilkuna, och tillägger att det kunde ha funnits ännu mer på programmet. För dragrodden stod föreningen Vedenjakajan uistelijat. Bland arrangörerna fanns dessutom också jägare från fem jaktföreningar i Haapajärvi och Haapajärven Kennelseura som tog med sig en skock jakthundar till lägret. Kennelfolket höll en demo där jakthundarna och deras ägare visade hur hundarna arbetar på jakt. Och ungdomarna fick i uppgift att känna igen de olika raserna. En av lägerdagarna fick ungdomarna prova på skytte med olika gevär, med ett antal jägare och medlemmar från föreningen Haapajärven Ampumaseura som instruktörer. Med säkerheten i framsätet, förstås! Den som ville fick prova på att skjuta med hagelgevär, miniatyrgevär och pilbåge. I programpunkten ingick också ett antal utställda gevär och övningar med karta och kompass. Ilpo Kontra och Max Oosi, båda 12 år och från Helsingfors, njöt av att få sova i tält. Det var enligt dem det klart bästa på hela lägret. Dessutom låg lägret på en trevlig plats. – Vi rekommenderar verkligen det här lägret för ungdomar. Man får nya kamrater här och vi gör allt möjligt skojigt, berättar pojkarna. Sofia Hippi, 13 år och från Kempele, var en av de tre flickorna som deltog i lägret. Hon hade sett annonsen i Jägaren och anmälde sig bums. – Jag brukar följa med pappa och storebror på jakt, men ännu har jag inte jagat själv, alltså skjutit något vilt. Här har vi levt toppenprima lägerliv med nya kamrater, god mat och massor med program, berömmer Sofia. ? Severi Aaltonen kom till lägret med sin morfar Seppo Riihimäki. De hade kommit från Jyväskylä. ? Veikka Vilkuna och Miska Tenhunen från Nivala tyckte särskilt mycket om att fiska och få nya kamrater. ? Ungdomarna fick tillfälle att skjuta med olika gevär med jägare och medlemmar i föreningen Haapajärven Ampumaseura som instruktörer. För Sofia Hippi från Kempele gick skyttet med miniatyrgevär fint. ? Medlemmar i föreningen Haapajärven Kennelseura förevisade jakthundar och hur hundarna jobbar på jakt. ? Kompisarna Ilpo Kontra och Max Oosi från Helsingfors fick gosa med Juha Lappalainens bretoner Iitu och Jippu. Jägaren 4/2024 61 60-61_Nuorten_eräleiri_Haapajärvellä_JÄ0424.indd 61 60-61_Nuorten_eräleiri_Haapajärvellä_JÄ0424.indd 61 18.6.2024 14.24 18.6.2024 14.24
• Den som jagar med hund ska ta hänsyn till alla andra som också rör sig ute i naturen. Uppe i norr ska jägaren dessutom ta hänsyn till renskötseln när han eller hon planerar sin jakt. TexT Pirkka Peltonen Bild Hannu Huttu H änsynen till rennäringen börjar redan när hunden är valp. För att göra hunden renren (!) krävs det i regel ett långt och outtröttligt arbete. Men när målet väl är nått så känns det väldigt bra när hunden koncentrerar sig på viltet och lämnar renarna i fred. Kontakta renbeteslagets renvärd och fråga om möjligheterna att vänja hunden vid renar. Ta reda på var renarbeten pågår Börja jakten med att ta reda på om det pågår renarbeten i jaktområdet. Renskötarens arbete blir ju fördärvat om renarna som han har jobbat med att samla ihop blir jagade av en hund och skingras. Du hittar flera av renbeteslagen i webbtjänsten porotyot.fi och kan kolla vad som pågår. När du kontaktar renvärden för ett renbeteslag för att fråga om pågående arbeten får du dessutom veta var det Jakten med hund i renskötselområdet kräver hänsyn finns mycket renar före och efter renskiljningen. Kontaktuppgifterna till renvärdarna hittar du på renbetesföreningens webbplats. Jaga med en hund i taget Det rekommenderas att en hundförare som deltar i en jakt i renskötselområdet inte jagar med fler hundar än en i taget. Hundföraren ska ju ha beredskap att hastigt ingripa i hundens arbete och detta lyckas inte om två eller flera älghundar jobbar på olika håll. Om olyckan ändå är framme… En hund som driver renar kan störa renarbetena och renarnas betesfrid. I värsta fall skadar hunden en eller flera renar eller så skadar de skenande renarna sig själva. Med tanke på riskerna bör hunden ha en ansvarsförsäkring, oavsett om den jagar i renskötselområdet eller någon annanstans. Ansvarsförsäkringen är inte dyr, men en välkommen hjälp om hunden vållar skador för tredje part. Den som jagar med hund i renskötselområdet ska visa omsorg och hänsyn, men trots alla försiktighetsåtgärder kan olyckan ändå vara framme. Om hunden skadar en ren ska du omedelbart kontakta renbeteslagets renvärd! I värsta fall skadar hunden en eller flera renar. Jägaren 4/2024 62 62-63_Poro_ja_metsästyskoira_JÄ0424.indd 62 62-63_Poro_ja_metsästyskoira_JÄ0424.indd 62 18.6.2024 14.25 18.6.2024 14.25
• Sikta långt! Platser Forststyrelsen har 124 småviltsområden över hela Finland. Välj den lämpligaste! Ju större boll desto större antal tillstånd som inte blivit sålda för området under föregående år. Läs mer: Eräluvat.fi Tillstånd räcker till Måttlig efterfrågan Störst efterfrågan Mån 26.8 Södra, Västra och Östra Finland Ti 27.8 Enontekis, Enare, Utsjoki Ons 28.8 Salla, Savukoski, Pelkosenniemi, Sodankylä, Kemijärvi Tors 29.8 Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Rovaniemi, Ranua, Simo, Tervola, Övertorneå, Posio Fre 30.8 Österbotten och Kajanaland Snart kommer återstoden av hönsfågeltillstånden till försäljning. Lägg redan nu in det datum i kalendern när försäljningen inleds för det område där du helst jagar. Tillstånd kan köpas för hela höstsäsongen från och med det angivna datumet. Antalet tillstånd beräknas utifrån sommarens viltinventeringar. Du kan börja skaffa tillstånd klockan 9 på morgonen den angivna dagen via Eräluvat-webbutiken och genom att ringa servicenumret 020 69 2424. Undantag i försäljningen av tillstånd! Må 16.12 Hönsfågeltillstånden för januari 2025 och licenser för ripa för tidsperioden januari–mars kommer till försäljning först den 16 december. Alla tillstånd för höstsäsongen, fram till och med december, ska köpas senast i oktober. 62-63_Poro_ja_metsästyskoira_JÄ0424.indd 63 62-63_Poro_ja_metsästyskoira_JÄ0424.indd 63 18.6.2024 14.25 18.6.2024 14.25
• Jag upptäckte rovdjursspår vid huset Det fanns ett rovdjur på gården men det flydde när det såg mig Ring rovdjurskontaktpersonen i din region Du hittar kontaktuppgifterna på riista.fi. Kontaktpersonen undersöker spåren och antecknar i Tassen. Rovdjurskontaktpersonen gör en bedömning: Har rovdjuret gjort upprepade besök vid hus? Nej Ja Kontaktpersonen följer läget om besöken skulle fortsätta i området. Rovdjuret klassas som oroande eller möjligen hotfullt. Viltcentralen och kontaktpersonen bedömer konfliktens natur. Är djuret skyggt eller flyr det från människor? Nej Ja Rovdjuret bedöms som möjligen hotfullt. Myndigheterna följer läget. Om djuret återvänder kan viltcentralen besluta om avskräckning. Rovdjuret klassas som hotfullt. Viltcentralen besluter att avskräcka djuret. Om två avskräckningar inte hjälper kan viltcentralen bevilja dispens för avlivning. Orsakade rovdjuret skada? Anmäl genast skadan till landsbygdsnäringsmyndigheten. Myndigheten gör en besiktning i terrängen. Livsmedelsverket betalar ersättning ur anslagen som JSM har beviljat. Oftast vänder rovdjuret när det upptäcker en människa. Men ibland har djuret förirrat sig in bland husen. Mötet avgör hur rovdjurskontaktpersonen och myndigheterna hanterar situationen. Vem hjälper om ett rovdjur visar sig vid huset? Jägaren 4/2024 64 64-65_Infograafi_Petokohtaamiset_JÄ0424.indd 64 64-65_Infograafi_Petokohtaamiset_JÄ0424.indd 64 18.6.2024 14.25 18.6.2024 14.25
• Ett rovdjur dök upp vid huset men flydde inte från mig Rovdjuret visade ingen rädsla utan kom närmare Rovdjurskontaktpersonen gör en bedömning: Har rovdjuret gjort upprepade besök vid hus? Nej Ja Polisen och kontaktpersonen följer läget. Fortsätter gårdsbesöken i trakten? Om rovdjuret gör det kan polisen ge order om avskräckning. Om djuret är en björn får avskräckning göras så fort den upptäcks vid eller bland hus. Djuret klassas som farligt. Polisen får ge order om avskräckning. Efter högst två avskräckningar bedömer polisen om detta hade sådan effekt att rovdjuret inte återvänder till bebyggelsen. Nej Ja Polisen och rovdjurs kontakt­ personen fortsätter följa läget. Om djuret åter­ kommer till hus kan polisen ge order om avlivning. Om två avskräckningar inte räcker kan polisen ge order om avlivning. För järv och lo ges order om avlivning bara om djuret är sjukt eller skadat. Ring 112 till nödcentralen • Polisen bedömer läget med rovdjurskontaktpersonen på orten. • Observationen antecknas i Tassen. Ring 112 till nödcentralen • Rovdjuret bedöms utgöra allvarlig fara. • Polisen kan ge order om avlivning. Avskräckning på eget initiativ Det är tillåtet att avskräcka rovdjur från gårdstomt eller bete, men inte att skada djuret. 65 Jägaren 4/2024 64-65_Infograafi_Petokohtaamiset_JÄ0424.indd 65 64-65_Infograafi_Petokohtaamiset_JÄ0424.indd 65 18.6.2024 14.25 18.6.2024 14.25
• OBI 1 Cloud – Kraftfull och lättanvänd viltkamera EGENUTVECKLAD APP F7 68 – För dig som letar efter en enkel och robust jaktradio är Hunter F7 perfekt! Radion har en stor tydlig display som är inbäddad bakom skalet och som lyser upp vid sändning och mottagning. Precis som de andra radiomodellerna är F7 kompatibel med alla tillbehör i Hunter’s tillbehörsortimentet. ® RRP 249 € RRP 129 € RRP 249 € E-light 68 BT – Hunter E-Light BT är en analogdigital jaktradio med bluetooth. Den har de viktigaste funktionerna som en jägare behöver och en mycket lättanvänd meny. Exempel på bra funktioner är kryptering och Dual Watch, vilket innebär tvåkanalspassning som gör att hundförare kan prata ostört. – Hunter OBI1 Cloud är en viltkamera med en egenutvecklad app där fokus är att kameran ska vara lättanvänd. Simkort ingår och det är enkelt att välja abonnemang. Ett abonnemang fungerar på flera kameror och det är enkelt att bjuda in jaktlaget för att dela bilder. Bilderna lagras på Nordisk server. Två batterikassetter medföljer en för AA-batterier och en för uppladdningsbara 18650-batterier. 100 gratis bilder per månad och prisvärda abonnemang. hunterworld_official www.hunterworld.fi Hunter World Hunter World Hunters jaktprodukter lanseras nu i Finland. Produkterna i annonsen kommer att finnas tillgängliga för leverans under hösten 2024! förening. Verksamheten i föreningsform skapar goda förutsättningar för att bedriva jakten och viltvården planmässigt och långsiktigt. Medlemmarna är föreningens högsta beslutande organ Idén med en jaktförening är att ordna jaktmöjligheter för medlemmarna. Självfallet ingår mycket mera än jakten i verksamheten, så föreningen behöver sina medlemmar till hela sin verksamhet. Medlemmarna bildar och är jaktföreningen. Föreningsverksamheten handlar om att medlemmarna arbetar tillsammans för en gemensam idé. För att föreningen ska fungera väl ska besluten vara demokratiskt fattade och medlemmarna ska vara jämlika. För att kunna realisera detta ska samtliga vara införstådda med hur verksamheten bedrivs och vilka regler som gäller. Enligt enkätsvaren finns det många jaktföreningar där verksamheten inte fungerar friktionsfritt. En orsak kan vara oklarheter i fördelningen av ansvar och uppgifter för de olika medlemsrollerna. Medlemskategorierna i en föreningen kan vara: • Ansöker om medlemskap: en utomstående person som inte har några rättigheter eller kan framställa krav. • Provmedlem: är ännu inte fullvärdig medlem, men åtnjuter medlemsförmåner och följer föreningens regler. • Medlem: har stadgeenliga rättigheter och följer föreningens regler. • Ungdomsmedlem: är medlem, men har avvikande rättigheter enligt lagen eller föreningens stadgar. • Hedersmedlem: en medlem som på grund av hög ålder eller någonting annat åtnjuter en särställning. Uppgifterna och rollerna som fördelas mellan medlemmarna kan vara: • Styrelse: medlemmarna väljer bland sig en styrelse som verkställer uppgifterna som medlemmarna ger den. I styrelsen ska sitta minst tre personer. • Ordförande: föreningens kontakt utåt. Leder styrelsen och ser till att givna uppgifter blir gjorda. Det är inte ovanligt att verksamheten i en jaktförening inte följer föreningslagen fullt ut. Beslutsfattandet är inte transparent, den interna kommunikationen fungerar inte, reglerna är oklara och bristen på systematik leder till konflikter. text Christoffer Wallgren Bild Tero Salmela D et här framgår av en enkät som Finlands viltcentral och Åbo universitet gjorde 2021 riktad till jägare som jagar hjortdjur. Detta trots att jakten i vårt land sedan decennier bygger på att den är organiserad i jaktföreningar. Eftersom jakten i hög grad handlar om socialt umgänge är föreningarna en beaktansvärd verksamhetsform som till och med rekommenderas – för att inte tala om de praktiska fördelarna med en registrerad Så ska en jaktförening fungera Jägaren 4/2024 66 66-67_Metsästysseuran_käsikirja_JÄ0424.indd 66 66-67_Metsästysseuran_käsikirja_JÄ0424.indd 66 18.6.2024 14.26 18.6.2024 14.26
• TOIMIVA METSÄSTYSSEURA LYHYT OPAS METSÄSTYSSEURAN YHDISTYSTOIMINTAAN OBI 1 Cloud – Kraftfull och lättanvänd viltkamera EGENUTVECKLAD APP F7 68 – För dig som letar efter en enkel och robust jaktradio är Hunter F7 perfekt! Radion har en stor tydlig display som är inbäddad bakom skalet och som lyser upp vid sändning och mottagning. Precis som de andra radiomodellerna är F7 kompatibel med alla tillbehör i Hunter’s tillbehörsortimentet. ® RRP 249 € RRP 129 € RRP 249 € E-light 68 BT – Hunter E-Light BT är en analogdigital jaktradio med bluetooth. Den har de viktigaste funktionerna som en jägare behöver och en mycket lättanvänd meny. Exempel på bra funktioner är kryptering och Dual Watch, vilket innebär tvåkanalspassning som gör att hundförare kan prata ostört. – Hunter OBI1 Cloud är en viltkamera med en egenutvecklad app där fokus är att kameran ska vara lättanvänd. Simkort ingår och det är enkelt att välja abonnemang. Ett abonnemang fungerar på flera kameror och det är enkelt att bjuda in jaktlaget för att dela bilder. Bilderna lagras på Nordisk server. Två batterikassetter medföljer en för AA-batterier och en för uppladdningsbara 18650-batterier. 100 gratis bilder per månad och prisvärda abonnemang. hunterworld_official www.hunterworld.fi Hunter World Hunter World Hunters jaktprodukter lanseras nu i Finland. Produkterna i annonsen kommer att finnas tillgängliga för leverans under hösten 2024! • Sekreterare: sköter ofta det praktiska. Är i praktiken ofta föreningens verksamhetsledare. • Kassör: sköter föreningens ekonomi. Utöver dessa kan styrelsen ha en vice ord­ förande och en jaktledare. Med en tydlig rollfördelning och syste­ matisk verksamhet ökar känslan av enhet­ lighet och av att vara etablerad i lokalsam­ hället. Föreningens stadgar är avgörande Frågor som handlar om jakt är ofta känslo­ laddade. Man hör ibland om medlemmar som klandrar föreningens beslut eller som har en oklar eller felaktig uppfattning om besluten. Under sådana omständigheter uppstår det lätt interna spänningar. Vid en konflikt börjar man alltid med att läsa föreningens stadgar. Verksamheten och mötesbesluten får inte strida mot stadgarna. Tydliga stadgar skapar ramar för medlemmarna Tydliga och lättbegripliga stadgar minime­ rar riskerna för missförstånd. ? Guiden är gjord av Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund. Du kan ladda ner den på adressen: riista.fi/julkaisut/ oppaat Problematiska situationer kan undvikas om: • Besluten som fattas inte går emot föreningen och medlemmarna. • Stadgarna skapar goda modeller för medlemmarnas uppträdande, som med tiden blir normer. • Medlemmarna följer normerna som bildas, som att inte göra någonting som bryter mot god föreningssed. • Medlemmarna systematisk följer stadgarna, vilket minimerar behovet av kompletterande bestämmelser. I guiden som har gjorts utifrån enkätsvaren görs medlemskategorierna i en jaktförening och medlemmarnas olika roller tydliga. Guiden presenterar kortfattat uppgifterna för de olika medlemsrollerna som de be­ skrivs i föreningslagen, jaktlagen och jakt­ förordningen. För de ansvariga vid älgjakt tillkommer dessutom uppgifter som upptas i modellstadgarna för jaktföreningar. Även om grundidén alltid är den samma så kan stadgarna variera från förening till förening. Alltså kan det också finnas skill­ nader i uppgifterna för de olika rollerna. Guiden ger praktiska exempel på doku­ ment som är aktuella i en jaktförening, som föredragningslistor för möten. Syftet med rådgivningsmaterialet är att hjälpa förening­ arna att utveckla verksamheten i enlighet med föreningslagen och principerna för god föreningsverksamhet. 66-67_Metsästysseuran_käsikirja_JÄ0424.indd 67 66-67_Metsästysseuran_käsikirja_JÄ0424.indd 67 18.6.2024 14.26 18.6.2024 14.26
• GE TT Y IM AG ES Enligt inventeringen som gjordes i höstas finns det 3 200 till 4 400 europeiska bävrar och 9 500 till 17 700 kanadensiska här i landet. TexT Terhi Iso-Touru och Annika Herrero D et finns två bäverarter i vårt land, den europeiska som hör till våra ursprungliga arter och den importerade kanadensiska. Bävrarna lever i familjegemenskaper som inkluderar, utöver bäverparet, ungarna från de senaste åren. Varje familj håller sig med ett enda vinterbo, vilket betyder att vi genom att räkna vinterbona kan uppskatta storleken på stammen. Vid räkningen av vinterbon rapporterades 4 831 bäverhyddor och i räkningen deltog 1 466 jaktföreningar (3,3 bon /förening). Vid den föregående räkningen (2020) rapporterades 5 069 bon av 1 590 föreningar (3,19 bon /förening). Antalet jaktföreningar som räknar bäverbon har således minskat medan antalet bon per förening har ökat en aning. Nytt utbredningsområde för den europeiska bävern 1 307 stycken av de anmälda hyddorna bedömdes tillhöra europeiska bävrar. Den europeiska bäverstammen uppgår således till mellan 3 600 och 5 000 individer (med en familjestorlek på 2,8-3,8 individer), vilket sammanfaller med den föregående räkningen (2020). Satakunta utgör fortsättningsvis den europeiska bäverns primära utbredningsområde och där är stammen tätast, men arten har under de senaste åren brett ut sig allt mer till norra Österbotten, KustÖster botten och nordöstra Egentliga Finland. Samtidigt har området där båda arterna förekommer blivit allt större. Enligt DNA-analyserna som vi har gjort på de insamlade gnagspånen har vi påträffat ett nytt utbredningsområde för den europeiska bävern; i Parikkala Bäverstammarna stabila Mera överlappningar än förut Vi behöver fortsättningsvis en noggrannare kartläggning av områdena med osäker art. F rskning Jägaren 4/2024 68 68-69_Majavan_kanta-arvio_JÄ0424.indd 68 68-69_Majavan_kanta-arvio_JÄ0424.indd 68 18.6.2024 14.26 18.6.2024 14.26
• GE TT Y IM AG ES (Simpele) vid riksgränsen i sydost och i Rautjärvi, dit bävrarna sannolikt har spritt sig från Ryssland. I västra Lappland finns europeiska bävrar som sannolikt har invandrat från Sverige. Bägge arterna förekommer både norr och söder om Rovaniemi. 3 400 kanadensiska bäverbon rapporterades Av antalet bon att döma uppgår den kanadensiska stammen till mellan 9 500 och 17 700 individer (familjestorlek 2,8 till 5,2 individer). Den kanadensiska stammen har minskat en aning sedan den senaste räkningen (2020 uppskattningsvis 10 000–19 000 individer), om vi också beaktar observationerna där arten är osäker. Antalet föreningar som deltog i räkningen hade minskat sedan 2020, i synnerhet i den kanadensiska artens utbredningsområde, vilket självfallet inverkar på resultatet. Den kanadensiska stammen är tätast i Södra Savolax. Gnagspån, som DNA-analysen artbestämde som kanadensiska, har också påträffats på två platser vid kusten i sydväst, men på vilka vägar kanadensarna har vandrat dit vet vi inte. Hjälp behövs för att klarlägga utbredningsområdet för båda arterna I enlighet med förvaltningsplanen för bävern behöver vi fortsättningsvis en noggrannare kartläggning av områdena med osäker art. Detta för att ge den europeiska arten mera utrymme i stället för den kanadensiska som förökar sig fortare. All information om arternas förekomstområden är därför värdefull. Vi gör bedömningen av arternas utbredning utifrån informationen som jägarna skickar in, även om det inte går att verifiera samtliga observationer med exempelvis en DNA-analys. Vi önskar därför att jägarna ska fortsätta att skicka in DNA-prover till Naturresursinstitutet, antingen som en bit vävnad av en fälld bäver eller som färska gnagspån. Vi är särskilt intresserade av prover från och kring områdena som är markerade med blått på kartan. Anvisningarna för provtagningen finner du här: www.luke.fi/ sv/uppföljningar/uppfoljning-av-baverarter/ uppfoljning-av-baverarter-beskrivning. Jägarna räknar vinterhyddor Naturresursinstitutet uppskattar storleken på våra två bäverstammar utgående från räkningen av vinterhyddor som görs av jägare. Räkningen görs vart tredje år. Vi tackar jaktföreningarna som har deltagit i räkningen av vinterhyddor och alla personer som har skickat in bäverobservationer och gnagspån. Inventeringsresultatet per viltcentralsregion REGION BON FÖRENINGAR BON/ FÖRENING BON/ 1 000 HA FÖRENINGAR UTAN BON % EUROPEISK BÄVER Södra Tavastland 3 5 0.6 0.15 Lappland 159 53 3 0.03 0.2 Österbotten 331 29 11.4 0.95 0.3 Norra Tavastland 11 5 2.2 0.68 6 Kust-Österbotten 50 8 6.3 0.2 Satakunta 720 115 6.3 1.04 0.2 Egentliga Finland 33 3 11 0.92 KANADENSISK BÄVER Södra Tavastland 33 19 1.7 0.38 15.8 Södra Savolax 724 258 2.8 0.8 3.5 Sydöstra Finland 226 109 2.1 0.57 11 Kajanaland 876 187 4.7 0.26 2.7 Mellersta Finland 85 54 1.6 0.36 11.1 Lappland 72 36 2 0.02 2.8 Uleåborg 403 144 2.8 0.25 7.6 Österbotten 29 10 2.9 0.36 Norra Tavastland 74 39 1.9 0.55 5.1 Norra Karelen 459 180 2.6 0.59 6.1 Norra Savolax 412 174 2.4 0.64 5.7 Satakunta 5 2 2.5 0.25 Nyland 2 1 2 3.74 * Arten är förmodad utifrån jaktföreningarnas hemort och beskriver inte hyddornas belägenhet. * Bon/1 000 ha. BÄVERTÄTHETEN * BÄVERBON * M AT ER IA LE T: N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET O CH FI NL AN DS VI LT CE N TR AL KÄ LL A: N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET Europeisk bäver Kanadensisk bäver Arten osäker Jägaren 4/2024 69 68-69_Majavan_kanta-arvio_JÄ0424.indd 69 68-69_Majavan_kanta-arvio_JÄ0424.indd 69 18.6.2024 14.26 18.6.2024 14.26
• E tt intressant exempel hittar vi i Naturaområdet i Nummi-Pusula där forskarna har följt med boplundringen i fyra sjöar ända sedan projektet började. Vid sjön Koisjärvi har man satsat på jakt med ställande hund och ett nätverk av kamerabevakade åtlar. Vid sjön Savijärvi har projektjägarna vaktat vid åtlar med värmekamera. Vid Kutsilanselkä har jägarna satsat på en kombination av vaktande vid åtlar, gillrade fällor och jakt med hund. Vid samtliga tre sjöar har mårdhundsjakten varit heltäckande och effektiv. Så sent som 2022 blev en majoritet av konstbona vid stränderna plundrade, men i våras gick det tvärtom; de flesta undgick plundring. Knappt några bon alls gick förlorade till mårdhundarna. Det var oftast kråkfåglar och grävlingar som stod för boplundrandet och i mindre utsträckning rävar. När projektet inleddes var det mårdhunden som var äggbanditen nummer ett, så det gällde att kvickt sätta pli på den. Med buffertzonerna inräknade har jägarna under projekttiden eliminerat cirka 500 mårdhundar och 40 minkar. Detta torde vara omfattningen som krävs för att livet ska bli bättre för sjöfåglarna i södra Finland. Nu har det blivit svårare att fälla rovdjur på objekten, vilket ju är meningen. Vi har även tagit rävar, mårdar, grävlingar och kråkfåglar, trots att projektet i första hand handlar om mink och mårdhund. Arbetet tar aldrig slut eftersom rovdjurstätheterna hastigt skulle återgå till utgångsläget om vi slutade jaga. På det fjärde objektet i Nummi-Pusula, Vaanilanlahti, har vi trappat upp jakten, men där har det handlat om punktinsatser och fällningarna har blivit färre. Ingen överraskning således att nästan alla konstbon blev plundrade i våras! På delad första plats i brottsregistret kommer mårdhundarna och kråkorna, men även grävlingarna och rävarna har hållit sig framme, om än i blygsam skala. Helmi-projektet ger resultat Ställande hundar ger snabbaste resultatet Om jakten bara omfattar en del av ett område så räcker det inte till för att bryta ett tillstånd där häckningen omintetgörs redan när äggen läggs eller ruvas. Därför blir nästa steg i Vaanilanlahti att utvidga projektjakten. Positivt är ändå att vi kunde sätta stopp för mårdhundens härjningar med flera fångststrategier. Den snabbaste och kraftigaste effekten nådde vi i Koisjärvi där vi jagar med ställande hundar och drygt 20 kamerabevakade åtlar. En vändning till uppgång att vänta? Om det går att freda större delen av bona från mårdhundar, minkar och kråkfåglar så överstiger produktionen av ungar den del av avgången som jägarna inte kan påverka. Till den övriga avgången hänför vi vädret när ungarna är små, rovfåglar, stora gäddor och övervintringen. På Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren har forskare på Åbo universitet använt konstbon för att följa projektets effekt på sjöfåglarnas häckning. I skrivande stund finns det drygt hundra kamerabevakade konstbon med gräsandsägg och fågeldun. TexT Jyri Mononen AR VI TY NI Bekämpningen av de främmande rovdjuren Jägaren 4/2024 70 70-71_Helmi-hanke_toimii_JÄ0424.indd 70 70-71_Helmi-hanke_toimii_JÄ0424.indd 70 18.6.2024 14.26 18.6.2024 14.26
• Vi håller på och trappar upp minkjakten i Helmi-områdena och på många objekt pågår en iståndsättning av livsmiljön. Den mångåriga utförsbacken som sjöfåglarna i projektområdena befinner sig i kommer därför förhoppningsvis att vända till en uppgång inom några år. Det enda relevanta måttet på hur väl fångsten har lyckats får vi genom att inventera fågellivet. Efter den långa utförslöpan kan vi ändå inte vänta oss att nya häckande fåglar ska uppenbara sig som på beställning. Men vi har gott hopp om att det ska gå att återställa den forna artrikedomen också i fågelsjöarna i Nummi-Pusula. På köpet bevarar vi platserna som fina objekt för hållbar sjöfågeljakt. Syftet med mårdhundsprojektet, som drivs av Åbo universitet och bekostas av jordoch skogsbruksministeriet med Sotka-finansiering, är att undersöka hur väl Helmi-jakten fungerar. Projektjägarna har gjort försök med konstbon i terrängen. Informationen rör sig åt båda hållen för att vidareutveckla jakten. Mera kunskap om invittring av slagfällor för mink När vi väl har fått pli på boplundrandet blir det minst lika viktigt att hålla koll på predationen som riktar sig mot kullar och vuxna fåglar. På ett litet objekt räcker det med en enda mink för att omintetgöra en stor det av tillskottet av fågelkullar som vi har skapat genom att fälla mårdhundar. Ett flertal externa minkspecialister har deltagit på talkobasis i projektet för att utveckla minkjakten med slagjärn. Genom att göra detaljerade anteckningar har jägarna sammanställt ett fångstmaterial om bortåt 200 minkar. Till de intressantaste observationerna hör jämförelsen av dragningskraften hos doften av honmink jämfört med doften av hane. Hondoften visade sig vara klart attraktivare. Därför har det inletts ett standardiserat partest på tiotals fångstpunkter i Nyland, Södra Savolax, Norra Savolax och Sydöstra Finland. Där ska man fånga mink med två identiska fällor, den ena invittrad med hondoft och den andra med handoft. Syftet är att klarlägga i hur hög grad könet på minkdoften påverkar fångsten. Partestet görs på platser som redan har jagats effektivt eftersom målgruppen är de svårfångade individerna, det vill säga att (bland annat) narra vuxna honor att kika in i fällan. Projektet samlar in data som förhoppningsvis kommer att göra det möjligt att knipa den allra sista minken! ? Utsikterna till fågeljakt är en starkt motiverande faktor som får minkoch mårdhundsjägarna att ställa upp på Helmi-talkot. Utan kopplingen till småviltet uppstår inget ansvarstagande för mårdhundarna och minkarna på orten. För varje gräsand har jägarna eliminerat en stor mängd minkar och mårdhundar utmed stränderna av Kutsilanselkä. Krävs heltäckande jakt för att bli kvitt mårdhunden De GPS-försedda mårdhundarna i södra Finland höll till på ett överraskande litet område. Bilden visar fem av halsbandsmårdhundarna. Åren 2021 och 2022 följde forskare på Åbo universitet med hur tio gps-försedda mårdhundar strövade i Nummi-Pusula. I motsats till gps-mårdhundarna i norra Finland och skärgården så stannade de sydfinska mårdhundarna under våren på begränsade områden, oftast inte mer än 200 till 300 hektar. Men självfallet förekom det individuella avvikelser. En av mårdhundarna gjorde en slingrande långfärd på ungefär 60 kilometer ända till Loppi där den stupade vid en åtel. I den andra ytterlighetsändan fanns en mårdhund som tryckte i vassen i Koijärvi och höll sig inom ett kilometerstort område. Det här ska jägare tänka på när de planerar att jaga effektivt. I landets södra delar blir det lätt kvar en mårdhundsbank inuti ett projektområde som inte blir jagat på grund av jaktförbud, för att jägarna är för få eller för att förhållandena är för besvärliga för att nå ett heltäckande jakttryck. Det bör finnas kamerabevakade åtlar jämnt fördelade över området, minst en åtel per 200 hektar. På det viset kommer en majoritet av mårdhundarna att bli fångade på bild. Men det vore ingen överdrift att ha en åtel per kvadratkilometer för att också nå individerna som håller sig med pyttesmå revir. Arbetet som Helmi-fångstgruppen i Nummi-Pusula har uträttat är ett skolboksexempel på hur jakten med ett nätverk av kamerabevakade åtlar ska bedrivas. Det finns nu vetenskapliga bevis på att projektjägarna har fått mårdhundsstammen att kollapsa och hållas på en miniminivå. Den heltäckande jakten, talkoandan som överskrider föreningsgränser och den välkomnande inställningen till utomstående jägare utgör nycklarna till framgången. Ett par fällor i Kyrkslätt. Den främre fällan vittras varje månad in med körtelvätska från en hanmink och den bakre med körtelvätska av en hona. Vid årsskiftet byter fällorna plats med varandra. HE IK KI KO RT EL AI NE N JY RI M O N O NE N Jägaren 4/2024 71 70-71_Helmi-hanke_toimii_JÄ0424.indd 71 70-71_Helmi-hanke_toimii_JÄ0424.indd 71 18.6.2024 14.26 18.6.2024 14.26
• Inledningen på sjöfågeljakten aktiverar många jägare på en gång. Säkerhetstänket är viktigt när du jagar ensam och blir ännu viktigare när flera jägare jagar samtidigt vid samma våtmark. TexT Marko Mikkola S jöfågeljägare rör sig med båt, till fots och vadande i ojämn terräng, och därför är det absolut nödvändigt att tänka på sin egen säkerhet. Den grundläggande regeln är därför; plocka ur patronerna innan du stiger i eller ur båten! Säkerheten handlar i hög grad om attityder. För den som prioriterar ner bytet och prioriterar upp säkerheten blir det en rutin som sitter i ryggmärgen och han (eller hon) förargar sig inte när ett tillfälle går förbi. På paus med jaktkamraterna ska patronerna vara urplockade även om det skulle flyga änder förbi inom skotthåll. Det är ju viktigare att förebygga olyckor än att lyckas fälla en fågel till! Det räcker med ett enda misstag för att fördärva jakten och livet för någon annan. Bara du åker tillräckligt ofta till skjutbanan på sommaren så förvandlas den säkra vapenhanteringen till en rutin. Geväret och patronerna lär man sig känna på skjutbanan och hemma. Jakten är däremot inte något träningstillfälle! Om du dessutom har hållit hunden i form och testat patronerna på skjutbanan så är du klar för andjakten vid en våtmark. Ta inga risker i terrängen Ladda inte geväret förrän du står på passet. Om du jagar uppflygande fåglar ska du börja med att se efter om det finns andra jägare i närheten. Skjut inte förrän fågeln har nått en tillräcklig höjd. Då utgör hagelsvärmen inte längre någon risk för andra jägare eller hundar som befinner sig i vassen. Håll hagelgeväret brutet eller låset öppet när du stiger i och ur båten. Tänk efter före skottet • Visa hänsyn till andra jägare, friluftsfolk, båtfolk och sommargäster • Skjut inte nedåt mot vattnet; kom ihåg 45 graders vinkeln • Håll vapnet upprätt när du byter skjutriktning • Iaktta särskild försiktighet när du skjuter från en båt • Det uppföljande skottet är i regel det farligaste • Det kan finnas andra jägare i vassen • Ta hänsyn till hundar som arbetar i vattnet • Haglen studsar mot vattenytan Volframhagel är tunga; var därför särskilt uppmärksam på terrängen längre fram i skottets riktning. Vi avråder från kulvapen vid vattendrag. Använd skytteglasögon och hörselskydd som släpper igenom tal. Tänk efter före på sjöfågeljakten! TE RO SA LM EL A Säk rheten framför allt Kan du d t här? 1. Den totala längden på en vilttriangel är a) 6 kilometer b) 12 kilometer c) 16 kilometer 2. Hur många deltagare har den största samlicensen för hjortdjur i vårt land? a) 10 deltagare b) 34 deltagare c) drygt 60 deltagare 3. Majoriteten av taigasädgässen övervintrar i a) Sydsverige b) Danmark och Tyskland c) på ön Novaja Zemlja 4. Det skarpaste sinnet hos vitsvanshjorten är a) Luktsinnet b) Synen c) Hörseln 5. Flåning och mörning i vacuum passar särskilt bra för a) Gäss b) Simänder c) Dykänder 6. Hur många kanadagäss har i genomsnitt blivit fällda under de senaste tio åren? a) cirka 1 700 b) cirka 5 000 c) 9 500 7. I augusti-september flyttar krickan främst till a) Västra och sydvästra Europa b) Sydeuropa och Afrika c) Södra Sverige 8. Sjöfågeljakten ska avslutas a) en timme efter solnedgången b) en timme före solnedgången c) när det mörknar 9. Ute på gården mötte jag ett stort rovdjur som blev skrämt och flydde när det såg mig a) Jag ringer 112 till nödcentralen b) Jag ringer rovdjurskontaktpersonen i mitt område c) Jag ringer till grannen 10. Apparater för mörkerseende och konstljus blev tillåtet för jakt på a) älg b) rådjur c) vildsvin De rät ta sva ren : 1b, 2c, 3a, 4a, 5c, 6b, 7a, 8a, 9b, 10c Jägaren 4/2024 72 72_Turvallisuus_ensin_JÄ0424.indd 72 72_Turvallisuus_ensin_JÄ0424.indd 72 18.6.2024 14.27 18.6.2024 14.27
• Bastustuga och fågeltillstånd i bästa fågelmarkerna i Tervola. Ett sällskap i taget, fre-fre, 1000 euro, max 6 personer. Även atv att hyra, tfn 0400 930 199. ERÄ-KORPINEN: Hönsoch harjakt. Strandstugor VP 5634, Sievi. 040 5551 394. UTHYRES Högklassig stuga i Ranua, tfn 0400 398 208. Bostad uthyres till jägare i norra Taivalkoski, hessu, 0400-471 619. Semestra och jaga i Kajanaland, laattaja.fi. I Auhojärvi i Puolanka boende att hyra. Objekt och priser på vår webbplats www.asuntojamokki.fi. Tfn 040-557 3789, tapiohei54@gmail.com. Jaktstuga i Valtimo, på Verkkojoentie. Tfn 044 200 2252, E. Tuovinen. Eh 2 sovrum + vardagsrum + kök + bastu i Suomussalmi, dygn/vecka. Nära statsmarker, Tfn 0400 399 905, kaarlorainer.vaisanen@gmail.com. Jaktstuga i Ilomants. För 4 personer. Statens jaktmarker lätta att nå. Ring / Whatsapp 040 737 2337. KÖPES Vi köper flodkräftor under hela säsongen. Betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040 546 5995. Vi köper flodkräftor. Mått från 9 cm. Krustas Oy, tfn 040-636 1665. Flodkräftor. 044 291 5616 / Toni Sisso Ky. Köper en drivande Beagle. Ge ett bud! E Mattila. Tfn 040-584 3751. EN STUGA I LOKKA, 46 m2, tomt 3000m2, el, 6 bäddar. 0400-176 375. Jaktsällskap! I Sotkamo till gott pris en anspråkslös stuga av bräder. Vatten + el, 0,5 ha tomt. Vid statsmarker! Ring 040-5291063. Titta in på TUNTSA före jakten! Vi har allt du behöver, www.tuntsa.fi. En jaktstuga i Viinikanlahti på Karlö. Tfn 0400 322 426. HUNDAR Valpar av hannoveransk viltspårhund, födda 13.2, Lahtis. Tfn 045 864 0054, Grazyna Brek-Laitinen, gbreklaitinen@gmail.com. Säljer valpar av östsibirisk laika, f 13.4. Reisjärvi. Vesa Korkiakoski, tfn 044 2648 385. Valpar av finsk stövare, tfn 0400 694 382, Ojanen Jukka, 8 tikar + 2 hanar, överlåts 9.7, Torneå. Valpar av rysk spaniel, 045 6438 110. Daria 9.06.2024, Somero. Valpar av rysk-europeisk laika för storvilt och småvilt. 044 235 1044, Juha Laukkanen, f 30.5, Kouvola. Valpar av strh vorsteh, tfn 046 851 6012, Santtu Tikka. Valparna föds 23.6. Vichtis. JAKT Andjakt i Hyvinge, kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 191 3200, 0400 882 871. I Spanien, vikingarcos.org FI/SV/EN. STUGA + TILLSTÅND i Kuusamo, 0400-281 229. Hönsfåglar, sjöfåglar. Jaktstuga i Reisjärvi. ismo.kokkoniemi@kotinet.com, tfn 044 541 0437. TILL ER TJÄNST Vi reparerar kolvar och stockar. Hartwood Oy / Tfn 050 404 7042. Yrkeskunnig vapensmed till din tjänst! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, Tfn 040 718 8170. Vapensmedsarbeten, vapen/patroner, Mika Frilander, Tilkanpolku 5, Klövskog, 040 643 4362. Vi bereder hudar. 050 562 1553, eraturkis@gmail.com. Lägg dina planer i blöt och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, Tfn 040 413 9606, Kempele. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Däck till bilar och atv, www.riekko.eu. KONSERVATORER Heikki Ahopelto, 0400 249 094, lehonpaja.net Jag stoppar upp fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 330 3417. Småvilt, tfn 044-066 1382, Jani Ikonen. SÄLJES Fina begagnade vapen samt tillbehör. 040-5417 308, porinase.fi. Hundkojor, odelade 360 € och tvådelade 480 €, maxi 560 €. Tfn 050-5117 465, www.koirankoppi.fi. Stevens svartkrutshagelbössa, 16 kal, en raritet! 350 euro. Tfn 0400 388 334. Eränkävijä-tidningar 70-2000-talet, 26 st. Suomen Riista, 20 st, nr 9-32. Metsästys ja kalastus, årgång 1952 som bok. Ring eller messa ditt bud, 0400-171 686. Skogsfastighet i Suininki i Kuusamo, Papuvaarantie 36, stamfastighet 6,5 ha vid den fiskrika sjön Iso-Papuluomajärvi. 650 m strand + 105 m² torrfurustuga byggd 1985 och 2010, bastu 20 m². Garage 24 m² byggt 2006, förråd, utedass, aggregatström, solpaneler, oljecentralvärme, öppen spis med bakugn, vedoch elspis (aggr), sommarvatten samt 19,9 ha skogsfastighet. Skogsfastigheterna säljs tillsammans eller separat. Fridfullt drömställe för jägare och fiskare! Egen ved, ingen elräkning. Bp 139 000,+ 35 000,-. Ring Jaana Vidgren, 040 772 4735 eller Opkk Antti Kouru, 050 478 4142. Till salu jaktstuga i Aittokoski (422-424-25-0) i Lieksa. Tomt 0,23 ha med huvudbyggnad av timmer 150 m² och separat bastu 40 m². Elansluten, 10 bäddar. Utmärkt högkvarter året om för jägare och fiskare. Kontakt och bud tfn 050 590 4015. Jaktoch fiskestuga i Pudasjärvi. 38 m², vedeldad, täljstensugn, spis med bakugn, vinterbonad, solceller. Egen brunn, utedass, 2 vedlider. Medlemskap möjligt i jaktföreningen och älgjaktlaget. Pris 145.000. Ring så skickar jag bilder och info. Tfn 040-588 2535. Säljer affärsfastighet (jukka-hus, byggt 1992) mitt i goda jaktmarker i Pyhäkylä i Suomussalmi. Ring för mera info, Veijo Ruuskanen, 0400 385 747. Poikkeuksellisen suuri 6000 mAh -akku Turbo Power 30 latauksella! Oikeat puhelimet metsästäjille myy: Täydellinen metsälle. För alla som är intresserade av natur och vilt. Jägaren 4/2024 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2024 är priset 25 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 5/2024 utkommer den 13 september. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 augusti. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 73_Eräilmoitukset_JÄ0424.indd 73 73_Eräilmoitukset_JÄ0424.indd 73 18.6.2024 14.27 18.6.2024 14.27
• U nder älgjakten 2023 fälldes endast elva älgar men i statistiken ingår även en trafikdödad älgtjur i Sund vilket betyder att årets resultat blev 2 tjurar, 2 kor samt 8 kalvar. Orsaken till det magra resultatet är att de flesta älgjakträttsområdena höll upp med älgjakten helt efter det senaste årens nedgång av älgstammen och dess dåliga kondition. I höst ska en ny treårsperiod inledas och nya beslut ska tas om hur jakten ska bedrivas. Jaktenheten samlade därför representanter från jaktvårdsföreningarna och jakträttsområdena för att gemensamt diskutera målsättningarna och alternativ för kommande period. Inledningsvis redovisade landskapsregeringen aktuell statistik över älgstammens utveckling och presenterade det nya programmet för inventering av klövviltets fodertillgång. En av slutsatserna av diskussionen som följde är att ett totaluppehåll hjälper föga om inte även åtgärder för att förbättra älgarnas kondition samtidigt vidtas. Därför uppmanas jaktlagen till en aktivare förvaltning av sina lokala stammar av de övriga hjortdjuren, rådjur och vitsvanshjort, för att minska den höga konkurrenssituationen och därmed förbättra fodertillgången även för älgen. Det är sannolikt den åtgärd som på kort sikt kan ha störst betydelse för älgstammens utveckling samtidigt som risken för skogsskador beaktas, då älgen erbjuds ett större utbud av föda om konkurrensen minskar. Med diskussionerna som hölls under mötet som underlag fastställde landskapsregeringen grundprinciperna för hur älgjakt ska bedrivas under den kommande perioden. Principerna understryker att målsättningen för perioden är att spara de produktiva älgarna genom att i huvudsak rikta jakten på kalv och endast bedriva en ytterst begränsad jakt på vuxna älgar, att det i vinterstam ska finnas lika många tjurar som kor och att kalvproduktionen styr avskjutningen. Därför har målsättningen för andelen kalv i avskjutningen bestämts till 80 %. I praktiken innebär det att ingen riktad jakt på vuxna älgar ska bedrivas, men det finns utrymme för att ta bort någon underutvecklad eller sjuk individ eller lösa någon annan specialsituation. Arbetet för att förbättra kunskapsläget i hjortdjursförvaltningen fortsätter genom att spillning från hjortdjuren kommer att analyseras för att undersöka hur de utnyttjar deras gemensamma födoresurs och även inventeringarna av fodertillgången kommer Älgjakten 2023 Fällda älgar år 2023 KOMMUN TJUR KO KALV TOTALT Brändö Eckerö Finström Föglö 1 2 4 7 Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund 1* 1 2 Vårdö 3 3 Totalt 2 2 8 12 *trafikdödad att upprepas nästa år. Sammantaget kommer vi att få en mycket bättre bild av hur förutsättningarna för våra hjortdjur ser ut vilket kommer att stärka den framtida förvaltningen betydligt. Återkommer på temat när resultatet av denna vårs inventeringar är färdiga att presenteras. – RJ Rådjursjakten 2023 Resultatet från rådjursjakten 2023 blev 4 883 rådjur vilket är lite färre än föregående år då 5 717 rådjur fälldes. Fördelningen var 1 666 bockar (1 901), 1 347 getter (1 604) och 1870 killingar (2 212), (fjolårets resultat inom parentes). Jakten och jakttrycket var lägre i år än tidigare år. Uttryckt i fällda rådjur per areal så minskade jakttrycket till 4,1 rådjur per 100 ha jämfört med 4,7 rådjur per 100 ha året före. Som ni ser i tabellen här bredvid så är det dock en rätt så stor variation mellan kommunerna. I regel så har vi en tätare rådjursstam och därmed större avskjutning i kommunerna runt centrala Åland medan jakttrycket i allmänhet minskar ju längre ut mot skärgården vi kommer. Ett undantag här är dock Kökar som har en stor rådjursstam men också en aktiv jakt av den samma. Orsaken till nedgången i avskjutningen kan ha flera orsaker, dels så har ju avskjutningen höjts under de senaste åren delvis tack var möjligheten till jakt under januari månad men vi har även från jaktförvaltningen uppmanat jaktlagen att försöka nå en avskjutning på ca 5 rådjur på 100 ha för att minska vinterstammen. Med det sagt är det inte helt säkert att hela nedgången är på grund av en lägre stam av rådjur. Vi fick en väldigt tidig vinter med både mycket snö och isar vilka till en viss del avbröt jakten och då framför allt jakten med hund. Men även där man kunde jaga så blev förutsättningarna för jakten sämre och troligen påverkade även det antalet fällda rådjur detta år. Ytterligare statistik angående rådjursjakten hittar du på www.regeringen.ax, sök på jakt och statistik. –RG Fällda rådjur år 2023 KOMMUN AREAL BOCK GET KID TOTALT PER 100 HA Brändö 8 887 86 74 77 237 2,7 Eckerö 9 735 90 70 97 257 2,6 Finström 10 541 161 149 173 483 4,6 Föglö 10 253 115 96 136 347 3,4 Geta 7 422 96 82 96 274 3,7 Hammarland 11 783 175 111 206 492 4,2 Jomala 11 178 215 169 275 659 5,9 Kumlinge 6 912 63 47 50 160 2,3 Kökar 2 657 50 50 46 146 5,5 Lemland 9 724 140 126 180 446 5,1 Lumparland 2 958 53 36 47 136 4,6 Mariehamn 200 9 10 6 25 12,5 Saltvik 10 985 181 142 210 533 4,9 Sottunga 1 450 8 5 3 16 1,1 Sund 9 335 162 129 203 494 5,3 Vårdö 7 443 62 51 65 178 2,4 Hela Åland 121 463 1666 1347 1870 4883 4,1 TexT Roger Gustavsson och Robin Juslin Jägaren 4/2024 74 Åland 74-75_Åland_JÄ0424.indd 74 74-75_Åland_JÄ0424.indd 74 18.6.2024 14.30 18.6.2024 14.30
• Vitsvanshjortsjakten 2023 Under hösten fälldes 101 hjortar på Åland vilket är en betydande minskning från året före då 145 fälldes. Hjortar fälldes endast i tre kommuner nämligen Brändö 50 (56), Kumlinge 40 (63), Föglö 11 (19), (fjolårets resultat inom parentes). Detsamma gäller för vitsvanshjortsjakten som rådjursjakten den relativt tidiga vintern kan säkert ha påverkat resultatet av jakten. Men det ser ändå ut som stammarna i den östra skärgården har stabiliserat sig. Från fasta Åland är det ännu relativt få observationer av vitsvanshjort och därmed heller inte någon jaktbar stam undantagen skärgården i Lemland söder om Mariehamn. –RG Säloch skarvjakten 2023 Totalt fälldes 172 gråsälar år 2023–24 vilket är något fler än de 132 gråsälar som fälldes året före. Resultatet från skarvjakten var 1 880 fällda skarvar jämfört med 1 635 skarvar år 2022. Endast år 2020 då vi fällde 2 420 skarvar har antalet fällda skarvar varit högre. Vi vill återigen passa på att påminna om att skyddsjakten för båda dessa arter inte längre kräver personliga tillstånd utan kan ske på eget initiativ, båda arter har dock fastställda kvoter om hur många som får fällas. De årliga kvoterna var år 2023, 500 gråsälar respektive 3 000 storskarvar. Det är väldigt viktigt att man rapporterar de gråsälar och storskarvar som fälls för att vi ska kunna följa med utvecklingen och också utveckla jakten. Mer information finns på hemsidan www.regeringen.ax. –RG Fällda gråsälar och storskarvar 2009-2023 2500 2000 1500 1000 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 60 Gråsäl Storskarv 90 73 72 128 343 215 207 142 604 145 348 363 539 495 839 542 841 938 1195 2420 1645 1002 114 104 115 123 132 1635 172 1880 250 200 150 100 50 Fällda vitsvanshjortar 2009-2023 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 Brändö Kumlinge Föglö Sottunga Lemland Nr. 4/2024 73. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 13.9.2024. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Tero Salmela, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2024/Jag24_04 Pärmfoto: Hannu Huttu ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi 75 Jägaren 4/2024 74-75_Åland_JÄ0424.indd 75 74-75_Åland_JÄ0424.indd 75 18.6.2024 14.30 18.6.2024 14.30
• VOITA unohtumaton metsästysmatka Saksaan! Skannaa koodi ja osallistu! Osta kaksi Lapua Naturalis –patruunarasiaa kertaostoksena ja voit voittaa ajojahtimatkan Saksaan. Skannaa sivun yläkulmassa näkyvä QR-koodi, lue lisää ja osallistu! • lapua.com/lapua-naturalis-kilpailu/ • nordis.fi/Lapua_Naturalis-markkinointiarpajaiset Säännöt ja lisätiedot: Nammo Lapua Oy ja NorDis Oy järjestävät markkinointiarpajaiset 1.2.2024 30.9.2024. Kaksi rasiaa Lapua Naturalis -metsästyspatruunoita kertaostoksena ostaneet kuluttajat osallistuvat arvontaan, jossa arvotaan kaksi ajojahtimatkaa Saksaan. Metsästysmatka järjestetään syksyn/talven 2024-2025 aikana. Nordic Distribution Oy NorDis on Lapuan eksklusiivinen jakelija Suomessa ja maamme johtavia maahantuontija tukkuliikkeitä aseja ampumatarvikealalla. Nammo Lapua Oy ja NorDis Oy järjestävät markkinointiarpajaiset 1.2.2024 30.9.2024. Kaksi rasiaa Lapua Naturalis -metsästyspatruunoita kertaostoksena ostaneet kuluttajat osallistuvat arvontaan, jossa arvotaan kaksi ajojahtimatkaa Saksaan. Metsästysmatka järjestetään syksyn/talven 2024-2025 aikana. Nordic Distribution Oy NorDis on Lapuan eksklusiivinen jakelija Suomessa ja maamme johtavia maahantuontija tukkuliikkeitä aseja ampumatarvikealalla. 76_Takakansi_JÄ0424.indd 76 76_Takakansi_JÄ0424.indd 76 18.6.2024 14.30 18.6.2024 14.30