• jäg0605_096_001 29.8.2006 10:43 Sivu 7 5 / 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 2 ÄR DET FEL PÅ VÅRA FÖRSTÅNDSGÅVOR? Jägarkårens högsta beslutande organ - representantmötet - uttalade på våren sin allvarliga oro för de fortsatta, omotiverade begränsningarna av jaktmöjligheterna. Under sommarens förlopp har det varit intressant att följa med den diskussion som uttalandet gav upphov till. I anslutning till diskussionen har man också låtit förstå att jägarna helt enkelt inte begriper sig på författningar. Det kan kanske förhålla sig så här också. Men vid samma tidpunkt såg de facto också en proposition om ändring av naturvårdslagen dagens ljus. I propositionen föreslogs betydande ändringar jämfört med dagens situation. Efter ändringen skulle alla naturskyddsområden i första hand jämställas med nationalparker och naturreservat. En dylik ändring skulle ha stor betydelse pga att man då inte mera ens i princip behöver fundera på vilka fridlysningsbestämmelser det behövs för att nå skyddsmålen för området, utan endast på vilka undantag från totalskyddet det kan göras. För t.ex. jaktens del skulle lagändringen innebära att den redan fr.o.m. att lagen träder i kraft i första hand automatiskt är förbjuden eller begränsad, oberoende av om ett förbud eller en begränsning av detta slag har någon betydelse för det syfte för vilket området har inrättats. Det här framgår mycket bra av propositionens motiveringar. I dem har man för jaktens del enbart funderat på möjligheterna till avvikelser från jaktförbudet, inte alls på varför det överhuvudtaget skulle finnas behov av att förbjuda jakten inom alla naturskyddsområden. I den nya lagen skulle man visserligen erkänna möjligheten att tillåta jakt inom naturskyddsområden. Samtidigt skulle det dock också fastställas att det är fråga om en undantagsbestämmelse, som kan tillämpas endast under de förutsättningar som nämns i lagen. Dessa förutsättningar skulle även vara strängare än de förutsättningar för lokala undantag som nämns i 16 § i nu gällande naturvårdslag. Därtill kommer att tillämpandet av den föreslagna bestämmelsen alltid ska vara föremål för prövning. Det innebär att jakt inte nödvändigtvis skulle tillåtas fastän förutsättningarna för denna uppfylls. I det här sammanhanget är det skäl att också ställa frågan varför man numera i samband med utvidgningen av nationalparker automatiskt vill utvidga jaktförbuden även till de områden som införlivas med parken. De införlivade områdena är oftast sådana som tagits med i nätverket Natura med syfte att skydda exempelvis RAIMO VAJAVAARA Verksamhetsledare Huvudredaktör Jägarnas Centralorganisation 5 · 2006 JÄGAREN gammal skog, myrvegetation eller lundväxter. Samma områden, på vilka man i samband med inrättandet av Natura lovade att den jakt som bedrevs där skulle få fortsätta.Varför förutsätter införlivandet av dessa områden nu att jakten skall förbjudas inom dem? Vilken är den nya art som i och med beslutet om utvidgning omfattas av ett skydd som förutsätter att jaktförbud utfärdas? Utnyttjas utvidgningen av nationalparker enbart som ett sätt att förbigå de riktlinjer för att jakt skall tillåtas, som ingår i statsrådets Naturabeslut om områden som omfattas av utvidgningen.Vid besluten om utvidgning av Liesjärvi, Seitseminen och Helvetinjärvi nationalparker fungerade begränsningsautomatiken redan. Hur ska det gå för utvidgningsområdena kring Kolovesi och Petkeljärvi? Hur är det då med den närhetsprincip EU medförde. Det förefaller i hög grad som om realiserandet av närhetsprincipen inom naturskyddet i vårt land enbart ses som en rätt att utfärda strängare bestämmelser än vad EU:s direktiv egentligen förutsätter. Är inte närhetsprincipens egentliga syfte att överföra det förvaltningsmässiga beslutsfattandet så nära målgrupperna för beslutet som möjligt, så att beslutsfattarna ska ha så god kännedom som möjligt om lokala förhållanden och synpunkter som inverkar på frågan? Ur närhetsprincipens synvinkel sett vore det naturligt, att begränsningar av jakten inte ges med författningar på statsrådsnivå, utan att det slutliga beslutet om eventuella begränsningar av jakten alltid fattas på lokal nivå samtidigt med sammanjämkning med andra målsättningar av olika slag. Då det i offentligheten har frågats om det är något fel på jägarnas förståndsgåvor kan det hända att en delorsak till denna eventuella brist på sådana är att man de facto inte överhuvudtaget bett om något utlåtande av jägarkåren om den ändring av naturvårdslagen, som för närvarande är under beredning. Å andra sidan kan man samtidigt fråga sig om det nu sist och slutligen ändå är något fel på jägarkårens förståndsgåvor. Oavsett hur det nu är med detta vore det nu hög tid att för jaktens del klarlägga de principer enligt vilka man har för avsikt att realisera Naturanätverket i vårt land. Antingen ska man hålla fast vid de principer om jakt som upptogs i statsrådets Naturabeslut och som innebär att jakten endast i undantagsfall begränsas i Naturaområden i de fall skyddet av någon art förutsätter detta. Eller så ska man ändra dessa principer renhårigt och öppet. o 2
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 3 6 4 JCO meddelar 5 Digitalfototävling för ungdomar 5 Jaktmöjligheter ­ ny tjänst på nätet 12 Älgstammen ska decimeras ännu mer - många licenser beviljade i norr 14 Medborgarna vill att jägarna decimerar älgstammen 24 Älgjakten under det senaste halvseklet Jaktförbud i Naturaområden ­ ja eller nej? 10 16 Det rätta antalet älgar ­ finns det? Älgstammens långsamma nedgång fortsatte 28 Jaktföreningarnas verksamhet samt aktiviteter efter jakten under utredning 38 Jakten på statens marker: Jakttillstånden är lätta att sälja men svåra att köpa 39 Ålandsnytt 40 "Nu ha vi gått så där alldeles allmänt igenom dem när vi funderar på våra kvoter" ­ utnyttjandet av vilttriangelinventeringar vid regleringen av jakten 43 Skogshönsen och inventeringen i augusti 48 Fältpost från projektet Fågelvikarna Life 50 Mårdhundsjakt kan alla lyckas med 64 Ungdomsspalten: Jaktförening byggde jakt- och naturcentrum 32 46 Fågelvikarna Life har ångan uppe Slaktskjulen i skick med EU-medel och talkoanda 67 Blankett för anmälan av fällda rådjur 70 Det händer i distrikten 73 Affärer 56 Lär dig skjuta bättre med hagelbössa, del 3 Nr 5 · 11.09.2006, 55. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20.11.2006. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara, Redaktör: Klaus Ekman, Layout: Ilkka Eskola, Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus, Redaktionsråd:Tapani Pääkkönen (ordf), Klaus Ekman, Juha Immonen, Leif Norrgård, Jarkko Nurmi, Marko Mikkola och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola och Eero Helle. Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation, Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, tel. 09-2727 8116. Adressändringar och jaktkortsärenden:Telefon 0303 9777. Tryckeri: HANSAPRINT/JÄG06_05/2006. Pärmfoto: H. Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0047-6986 441 024 Tryckalster JÄGAREN 3 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 4 JCO MEDDELAR Direktdebiteringskortet I På grund av ett tryckfel har fel betalningsdag angetts på det finskspråkiga direktdebiterade jaktkortet. På kortet har den 12.6.2007 angetts som betalningsdag, trots att den faktiska betalningsdagen var 12.6.2006. Trots tryckfelet är det via direktdebitering betalade kortet i kraft den på kortets baksida angivna tiden 1.8.2006 ­ 31.7.2007. Årets jaktjournalist efterlyses åter! I Jägarnas centralorganisations Jaktjournalistpris kan sökas igen. Priset kan delas ut årligen och är 2000 euro stort. Priset delas ut vid Jägarnas centralorganisations representantmöte i maj 2007. Priset kan tilldelas person eller samfund som verkat förtjänstfullt inom jaktinformationens område. Priset kan delas ut för tryckalster och radio- eller televisionsprogram med jakttema eller annan produkt med jakttema som producerats för elektroniskt medium. Priset kan också delas ut för lång och förtjänstfull karriär inom jaktinformationens område. Priset kan sökas med för ändamålet avsedd blankett av personen ifråga själv, av produktens producent eller av någon annan som anmäler kandidaten. Blanketten finns på jägarorganisationens webbplats www.riista.fi BLANKETTJÄNST. Priset för innevarande år kan sökas för artikel, program eller produkt som publicerats eller producerats under tiden 1.1 ­ 31.12. 2006.Ansökningarna skall vara Jägarnas centralorganisations kansli tillhanda senast 31.12.2006. Skjutprov för jakt på björn I Skjutprovet reviderades fr.o.m. 1.3.2006. Som en ny provform tillkom provet i björnskytte som krävs för jakt på björn.Tidigare avlagt skjutprov, som berättigar att fungera som skytt vid jakt på hjortdjur och björn är dock i kraft den giltighetstid som antecknats på kortet. Om sålunda före 1.3.2006 avlagt skjutprov är i kraft behöver nytt björnprov inte ännu avläggas för björnjakt. Uppföljningen av vilttriangelresultaten i realtid IVilttriangelresultaten preciseras hela tiden och den precisering av skogsfågelsituationen som skett efter att materialet för detta nummer av Jägaren lämnats in kan följas upp i realtid på viltwebben på adressen www.riista.fi eller www.riistaweb.riista.fi . Resultaten kan också läsas på Viltforskningens webbsidor på adressen www.rktl.fi På dessa sidor finns också annan intressant info om viltet. Ändrade adresser I Heinävesi jvf: ny adress Juha Vainio, Koukunsaarentie 49 D, 79910 KERMA, tfn 040 555 30 47, heinavesi@riista.fi I Kemijärvi jvf: Seppo M Kerkelä,Vapaudenkatu 10-12 C, 98100 Kemijärvi, t/f 016-82266, 0400-296200, kemijarven.riistanhoitoyhdistys@kjarhy.inet.fi Jaktstormän utbildas i Östra Finland I För närvarande är jaktintresset populärare än någonsin tidigare i vårt land. I fjol registrerades rekordmånga jaktintresserade i vårt land: hela 302 525 jägare. I Östra Finland startar inkommande höst ett utbildningsprojekt, som går ut på att det utbildas minst en Jaktstorman i varje lokal jaktvårdsförening. Stormannen är en person som har ordet i sin makt, alltid är anträffbar och kan informera medierna om jakt- och naturfrågor och -evenemang inom den egna kommunen. Såväl själva jakten som jippon och fester som ordnas av jaktföreningarna och naturiakttagelser som gjorts av jägarna har alltid varit viktiga lokalnyheter. Nu och då överskrider en del av dem också nyhetströskeln i landskapet eller rentav hela riket. Därför är det skäl att skriva och berätta om dessa händelser också i fortsättningen, eftersom naturfrågorna fortfarande väcker intresse. I anslutning till utbildningsprojektet kartläggs också journalister i landskapen, för vilka rapportering av nyheter om jakt och natur är välkänd sedan tidigare. Målet är att i redaktionen för varje tidning på landskaps- eller lokal nivå hitta en redaktör som Jaktstormännen kan ha en okomplicerad kontakt med när det gäller tips om tidningsjuttur. Som ledare för projektet och utbildare av Jaktstormännen fungerar jaktredaktör Jere Malinen och viltvårdskonsulent Veli-Matti Pekkarinen. Kommunikationsprojektet Jaktens värld finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Södra Savolax jaktvårdsdistrikt svarar för projektet. Utöver Södra Savolax deltar också Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt i projektet. Ytterligare information: Jere Malinen, projektansvarig tfn 015 646900 / 040 587 4855 Veli-Matti Pekkarinen, projektsekreterare tfn 015 452 830 / 0400 257 407 Petri Vartiainen jaktchef för Södra Savolax I Styrelsen för Södra Savolax jaktvårdsdistrikt har valt forstmästare Petri Vartiainen från Suomussalmi till ny jaktchef. Petri Savolainen har tidigare fungerat som viltvårdskonsulent i Kajanalands jaktvårdsdistrikt. Den nuvarande jaktchefen Veli Lappalainen går i pension i början av november. Veli Lappalainen har verkar 18 år som jaktchef i Södra Savolax. 4 5 · 2006 JÄGAREN
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 5 AVGIFTSFRI TJÄNST DIGITALFOTOTÄVLING FÖR UNGDOMAR Jaktmöjligheter ­ NY TJÄNST PÅ NÄTET Jägarnas centralorganisation öppnade 1.6. 2006 den nya tjänsten Jaktmöjligheter som en del av viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi . På samma adress fungerar redan sedan tidigare tjänsten Ofta ställda frågor. ANNONSERA ELLER BLÄDDRA! Efter registreringen kan annonser om utbytesjakt eller kommersiell jakt inlämnas till tjänsten.Avsöknng fordrar inte registrering. För närvarande finns det redan flera tiotals kommersiella annonser som erbjuder jakt och som sålunda kan avsökas. I många fall är dock jägarnas önskan inte att söka efter kommersiella jaktmöjligheter utan att finna en lämplig möjlighet till utbytesjakt. Utbytesjakt innebär ju att man utan ekonomisk ersättning byter någon egen utbytesbar jaktmöjlighet till någon intressant möjlighet på annat håll. Principen för utbytesannonser är, att man vid registrerandet av sin annons kan berätta i den hurudan typ av jakt som önskas i utbyte. Så här framgår det genast av resultatet vid avsöknigen vilka av alla potentiella utbytespartners som kan erbjuda en sådan möjlighet som annonsören själv är intresserad av. Utöver de två ovannämnda typerna av vederlag finns det ännu en tredje typ, dvs enligt avtal. Dessa möjligheter, som skall avtalas från fall till fall, kan t.ex. vara andjakt med gästtillstånd som säljs av ett delägarlag. RESULTATET AV SÖKET Genom att klicka på en annons i t.ex. sökresultatet ovan för närmare studium kommer alla för publicering avsedda fakta fram. Samtidigt öppnas en möjlighet för den som söker att lämna en kontaktbegäran per epost till annonsören. Så här kan den som bjuder ut en jaktmöjlighet ta kontakt t.ex. per telefon med den som är intresserad av möjligheten och närmare underhandlingar kring möjligheten kan inledas. Annonsörer som lämnat in en en annons informeras efter registreringen om antalet besök på annonserna samt om antalet kontakter som kommit till annonsen.Annonsören kan på så sätt kontrollera hur många gånger hans/hennes annons har öppnats för närmare studium. SÄTT IGÅNG BYTESVERKSAMHETEN! Hösten närmar sig och senast vid tiden för publicering av den här tidningen börjar t.o.m. de mest härdade jägarna av bägge könen planera den kommande höstens jaktbegivenheter. Nu lönar det sig att ta tjuren vid hornen och bekanta sig med nya möjligheter. I många jaktföreningar kan bytesjakten öppna nya och sist och slutligen välkomna spår för föreningens stelnade verksamhetsmodeller. Bytesjakten kan i bästa fall också inom ramen för jaktföreningens verksamhet utvecklas till långtida traditioner och värdefulla samarbetsformer. Jaktupplevelser FRAM MED KAMERAN, KNÄPP TÄVLINGSBILDER! Jägarnas Centralorganisation arrangerar en digitalfototävling med jaktmotiv för ungdomar. Tävlingen ordnas som en del av JCO:s Ungdomsfonds verksamhet.Tävlingstiden börjar när det här numret av Jägaren kommer ut och fortsätter till slutet av februari nästa år.Tävlingsbilderna ska således vara JCO till handa senast 5.3.2007. Tävlingen är öppen för alla högst 25 år gamla ungdomar.Temat är jakt och bilderna ska vara digitala. Det kostar ingenting att delta i tävlingen. BILDERNAS MOTIV Tävlingens tema är jakt. Motivet ska alltså ha en tydlig knytning till jakt och kan exempelvis handla om jakt, viltvård eller själva viltet.Vi är särskilt intresserade av stämningsfulla pausbilder och äkta ögonblicksbilder. Bilderna ska vara i jpg-format och ha en upplösning på minst 300 dpi. Bildernas långsida ska mäta minst 15 och högst 30 cm.Varje deltagare får skicka in högst fem tävlingsbilder och deltagarna ska äga de fullständiga rättigheterna till sina bilder. Bilderna får vara tagna före tävlingstidens början men får inte vara tidigare publicerade eller premierade vid någon tävling. UNGDOMSFONDENS SAMARBETSPARTNER K. Hjorth Oy, Sako Oy och Metsästäjän Erätukku överlåter en del av sin fonddonation för 2006 i form av priser till digifototävlingen. Fototävlingens priser är följande: 1. pris, Leupold Wind River 15-24x60 mm Spotting scope teleskop med stativ och hård väska. 2. pris, Beretta Back lite coretex jaktdräkt. 3. pris, Jahti-Jakt VHF-telefon. Mellan alla deltagare utlottas dessutom värdefulla varupriser, bland annat: Sakon Quad synthetic 22 LR miniatyrgevär el.motsv. JahtiJakt Premium Air Tex-jaktdräktsset. JahtiJakt Laser- avståndsmätare. Priserna delas ut och utlottningarna sker våren 2007. PUBLICERINGEN AV BILDERNA De bilder som premieras i tävlingen kommer att publiceras under nästa år i tidningen Jägaren och på JCO:s webbsidor. Övriga tävlingsbidrag kommer att publiceras på nätet i ett bildgalleri som öppnas på webben senare. Tävlingsbilderna ska skickas in på cd-rom till Jägarnas Centralorganisation på adressen Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom (märk kuvertet "Fototävlingen") eller mejlas på adressen kuvakisa@riista.fi. Samtidigt ger tävlingsdeltagarna Jägarnas Centralorganisation rätten att använda bilderna i sina publikationer och internetsidor utan ersättning. De bilder som skickas in till JCO returneras inte. BILDFAKTA Följande uppgifter ska bifogas varje bild: Fotografens namn, adress och telefonnummer Fotografens födelsetid Var och när bilden är tagen Eventuellt namn på bilden 5 JÄGAREN ANNONSERA GRATIS 5 · 2006 DELTA I FOTOTÄVLING MED JAKTMOTIV!
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 6 Jaktförbud i Naturaområden I offentligheten har det ofta framförts att ett totalt jaktförbud kommer att införas på alla områden som omfattas av nätverket Natura 2000 om den lagproposition om ändring av naturvårdslagen som lagts fram av miljöministeriet realiseras. På miljöministeriet har man igen låtit förstå att saken inte alls ligger till så här. Eftersom två helt motsatta uppfattningar i den här frågan förefaller att vara i svang besökte vi såväl miljöminister Jan-Erik Enestam som jaktansvarige jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja för en intervju. ® Nätverket Natura 2000 har inrättats i vårt land utgående från fågel- och habitatdirektiven. Målet för nätverket är att skydda vissa i direktiven nämnda naturtyper och livsmiljöer för vissa arter. I Finland omfattar nätverket Natura 2000 cirka 4,9 miljoner hektar och avsikten är genomföra skyddet på uppskattningsvis 2,3 miljoner hektar genom att ge denna areal status av naturreservat enligt naturvårdslagen. Arealen motsvarar jaktmöjligheter för i runt tal 20-30 000 medborgare. Nämnas bör att den areal som på detta sätt kommer att omfattas av naturvårdslagens skydd i det närmaste motsvarar den sammanlagda arealen för landskapen Nyland, Egentliga Finland och Satakunta. Oenighet om tågordningen Inom jaktkretsar är en sådan uppfattning starkt förankrad, att det av miljöministeriet planerade försla- get till en lag om ändring av naturvårdslagen i praktiken sätter punkt för jakten inom alla Naturaområden som fridlyses med stöd av naturvårdslagen. I intervjun konstaterar minister Enestam entydigt att det är fråga om en missuppfattning. Enligt Enestam har tjänstemännen på miljöministeriet försäkrat för honom att ingenting förändras, dvs i klartext att man inte håller på att förbjuda jakten inom Naturaområdena. På jord- och skogsministeriet har frågan inte uppfattats som lika solklar. Minister Korkeaoja understryker syftet med skyddet, att begränsningar av jakten inom dessa områden endast får införas om syftet med skyddet förutsätter en sådan begränsning, dvs just så som det i tiden konstaterades i statsrådets Naturabeslut. I miljöministeriets lagproposition fastslås att jakt alltid är en automatiskt förbjuden verksamhet från vilken avvikelse kan ske i specialfall ­ med andra ord att jakten alltid är ett undantag. På jord- och Miljöministeri Jan-Erik Enestam: Det finns inte planer på att förbjuda jakten i alla Naturaområden! Enestam: Som bakgrund vill jag säga, att jag lär vara den första miljöministern i vårt land som avlagt jägarexamen och i viss utsträckning också jagat, visserligen med ringa framgång. Min far var ivrig jägare och mina båda söner brinner ännu mera för jakt. Jakten är med andra ord en del av min familjs liv. Mot den den bakgrunden upplever jag det vara mycket sårande att det sprids oriktiga "uppgifter" om att jag skulle ha för avsikt att förbjuda jakten i alla Naturaområden. Det stämmer givetvis inte. 1: Kan jakt äventyra skyddet av i direktiven nämnda naturtyper och livsmiljöer? E: Jakt äventyrar inte skyddet av de i direktiven förtecknade naturtyperna och livsmiljöerna. Jakt kan dock i vissa situationer förorsaka störningar som på ett betydande sätt äventyrar nivån för ett gynnsamt skydd. Dylika störningar kan uppstå i särskilt viktiga fågelskyddområden och i områden som är av stor betydelse för skyddet av gråsäl. 2: Är avsikten nu enligt er åsikt att ändra syftet för skyddet i Naturaområden som omfattas av naturvårdslagen på så sätt att det också skulle ingå något annat i det än skyddet av naturtyper och livsmiljöer? E: Det finns inte någon avsikt att ändra syftet för skyddet i de Naturaområden som är skyddade med stöd av naturvårdslagen.Vad det är fråga om är att i skyddet enligt naturvårdslagen utöver EU:s naturskyddsdirektiv beakta nationella synpunkter som finns inskrivna i naturvårdslagen samt nationella mål för utvecklingen av nätverket av skyddsområden. Det förefaller som om jägarna skulle försöka urvattna syftet med skyddet av områden som skall inrättas med stöd av naturvårdslagen genom att enbart åberopa grunderna för Natura. 3: Är det enligt er åsikt meningen att tillämpa ett strängare skydd än vad direktiven förutsätter i de Naturaområden, vilkas skydd nu verkställs genom att inrätta dem som naturskyddsområden enligt naturvårdslagen? E: I statsrådets beslut av den 20.8 1998 har jakten i Naturaområden behandlats tämligen detaljerat. I motiveringarna till er fråga citeras lösryckta meningar som gäller jakten, medan ställningstaganden som är betydelsefulla för helheten har lämnats obeaktade. Ställningstagandena i beslutet ska läsas som en helhet och inte lös5 · 2006 JÄGAREN ryckta ur sitt sammanhang. De avsnitt som gäller jakten har godkänts enhälligt i såväl den ministerarbetsgrupp som beredde Naturafrågan som i statsrådet då det slutliga beslutet fattades. Jag var själv närvarande såväl vid beredningen som vid beslutsfattandet i statsrådet. Väsentligt är det som sagts i beslutet om sätten för verkställandet av skyddet i Naturaområden samt om sambandet med den nationella lagstiftningen. Utöver det som citerats i motiveringarna till er fråga konstateras det i beslutet att jakten i de Naturaområden som inrättas med stöd av annan än naturvårdslagen inte begränsas på något sätt. Enligt beslutet förblir bestämmelserna om jakt i naturskyddsområden som inrättats redan tidigare i kraft som sådana. I beslutet konstateras vidare, att man vid inrättandet av nya naturskyddsområden fattar besluten om jaktens ställning separat från fall till fall enligt bestämmelserna i naturvårdslagen. Beslutet om Naturanätverket inverkar endast i vissa speciella fall på de förstnämnda besluten. Det här innebär igen för sin del att beslutet inte i praktiken föranleder ändringar i nuvarande praxis för inrättandet av naturskyddsområden. 4: Under beredningen av Naturaprogrammet sades det, att jakten i Naturaområdena skulle begränsas endast i undantagsfall, om artskyddet så förutsätter. Handlar miljöförvaltningen enligt er åsikt nu på ett annat sätt än vad statsrådet har skrivit in sitt Naturabeslut? E: Jag understryker fortsättningsvis att ställningstagandena gällande jakten ska läsas som en helhet, särskilt när det gäller Naturanätverkets förhållande till den nationella lagstiftningen. Miljöförvaltningen har handlat såsom statsrådet har antecknat i sitt beslut. Redaktionen: Enligt vår uppfattning leder propositionen om ändring av naturvårdslagen, så som den nu har skrivits, till att det också i skyddsområden med så kallad lägre skyddsstatus införs ett totalt jaktförbud, från vilket avvikelse kan ske endast på, enligt miljömyndighetens syn, särskilda skäl. Det innebär att bestämmelserna skulle bli avsevärt strängare än de är för närvarande. En sak som ytterligare ökar denna misstanke är, att man i beredningsskedet av just den här ändringen av naturvårdslagen ­ en lagändring som alldeles särskilt inverkar på jakten ­ underlät att inbegära något som helst utlåtande av de riksomfattande jägarorganisationerna, trots att det inbegärdes utlåtanden i en mycket täckande utsträckning av skyddsorganisationerna. Med mindre väcks då frågan om det finns något i propositionen 6
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 7 n föreslås ­ ja eller nej? skogsbruksministeriet ser man saken som så, att jakten generellt ska tillåtas och förbjudas endast då syftet med skyddet så förutsätter. Miljöministeriet utgår igen från att jakten först förbjuds och först sedan överväger man om undantag kan beviljas. Den här grundläggande frågan skapar också friktion mellan jägarna och miljöförvaltningen. Ändringen inte ens sänd på remiss till jägarna Jägarnas oro för innehållet och effekterna av ändringarna i lagändringarna ökade i hög grad då det konstaterades att propositionen om ändring av naturvårdslagen inte överhuvudtaget sänts på remiss till de riksomfattande jägarorganisationerna. Däremot hade lagändringen, vars största enskilda fråga uttryckligen är jaktens öde i Naturaområdena, nog i synnerligen täckande utsträckning sänts på remiss till naturskyddsorganisationer. Minister Enestam försäkrade under intervjun, att det var fråga om en miss som nog skulle ha korrigerats om den hade upptäckts. På bägge sidor har det hänvisats till EU:s närhetsprincip. Miljöministeriet försvarar den strängare linjen i fridlysningsbesluten med hänvisning till just närhetsprincipen ­ dvs med att Finland nationellt kan tillämpa STRÄNGARE fridlysningsbestämmelser än vad EU:s fågel- eller habitatdirektiv förutsätter. Man skulle givetvis kunna tro att det i ett land där jakten ännu är en väsentlig del av livet på landsbygden hellre tillämpas LIBERALARE fridlysningsbestämmelser än direktivens bestämmelser. Om artskyddet eller något annat syfte med skyddet i speciella fall skulle förutsätta ett strängare skydd än direktiven ger, borde ju ett dylikt beslut just med hänsyn till närhetsprincipen också för jaktens del fattas på lokal nivå genom att höra lokala jägare, lokalbefolk- ning och myndigheter och sammanjämka parternas olika åsikter. Med andra ord fatta besluten där var de konkreta verkningarna av dessa också upplevs. Förvaltningens trovärdighet äventyras Tråkigt nog dyker de här motsättningarna upp just när "dammet börjar lägga sig" efter det tumult som rådde vid tiden för inrättandet av nätverket Natura 2000. Det vitsord miljöförvaltningen fick då, åtminstone av jägarna, kunde ha varit bättre. Risk föreligger nu att de gamla såren rivs upp igen. Alla utfästelser om bevarande av jakten på Naturaområden som gavs av miljöförvaltningen i samband med skapandet av nätverket förefaller nu att gå upp i rök ­ och därmed också hela miljöförvaltningens trovärdighet. o KLAUS EKMAN Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja: Syftet med skyddet avgör 1: Kan jakt äventyra skyddet av i direktiven nämnda naturtyper och livsmiljöer? K: Heltäckande kan man åtminstone inte konstatera att den skulle äventyra! Fallen är av så olika natur. 2: Är avsikten nu enligt er åsikt att ändra syftet för skyddet i Naturaområden som omfattas av naturvårdslagen på så sätt att det också skulle ingå något annat i det än skyddet av naturtyper och livsmiljöer? K: Enligt min uppfattning borde ingenting ha förändrats. Också när Naturaprogrammet kompletterades under den här regeringens tid poängterades det särskilt, att syftet med skyddet avgör fridlysningsåtgärdernas natur. Därför vill jag ännu en gång understryka det här med skyddets syfte. Samma linjedragning - "skyddets syfte" återfinns med samma formulering i statsrådets Naturabeslut efter den första Naturarundan. Det innebär att frågan till denna del är helt klar, och denna linjedragning var en av de mest centrala frågorna då Naturabeslutet fattades. Om linjedragningen hade varit en annan då Natura inrättades hade hela Naturas situation idag varit en helt annan. 3: Är det enligt er åsikt meningen att tillämpa ett strängare skydd än vad direktiven förutsätter i de Naturaområden, vilkas skydd nu verkställs genom att inrätta dem som naturskyddsområden enligt naturvårdslagen? K: Om hela förvaltningen iakttar den politiska beslutsfattarens, dvs regeringens vilja och linjedragning, föreligger det inte någon sådan risk! Utgående från de riktlinjer miljöministeriet dragit upp ser det dock ut som om vi vid sidan av det nuvarande systemet håller på att få ett parallellsystem med jaktförfattningar inom miljöministeriets förvaltningsområde. Enligt vår uppfattning här på jord- och skogsbruksministeriet behövs det inte något parallellsystem. Utgångspunkten för miljöministeriet ser ut att vara, att jakt som regel inte är tillåten och om man skulle bli tvungen att tillåta den, så skulle det vara fråga om ett undantag. Det här skulle leda till att frågan om när tillstånd kan beviljas blir mycket diffus. Det betyder, att vi inte har någon som helst orsak att avvika från huvudregeln vid tiden för inrättandet av Naturaprogramet, dvs från att syftet med skyddet anger fridlysningsåtgärderna. 7 4: Under beredningen av Naturaprogrammet sades det, att jakten i Naturaområdena skulle begränsas endast i undantagsfall, om artskyddet så förutsätter. Handlar miljöförvaltningen enligt er åsikt nu på ett annat sätt än vad statsrådet har skrivit in i sitt Naturabeslut? K: Miljöministeriets planer och propositionen om ändring av naturvårdslagen skulle innebära, att jaktförbud införs i omkring hälften av Naturaområdena oberoende av vilket behovet av artskydd är inom respektive objekt. Dvs precis tvärtom mot vad som sägs i statsrådets Naturabeslut. 5: Jakten förbjöds dock i de lagar som gavs om utvidgandet av Helvetinjärvi, Seitseminen och Liesjärvi nationalparker och ett tillrättaläggande av den här missen kan sålunda inte mera ordnas via skötsel- och nyttjandeplanerna, trots att statsrådets beslut förutsatte detta och man hade låtit jägarna förstå, att det kommer att vara möjligt att jaga också i fortsättningen. Ser ni någon konflikt mellan statsrådets beslut och omsättningen i praktiken? Kunde situationen ännu korrigeras genom att tillåta jakt i dessa områden och planera dess ordnande i samarbete mellan olika parter? K: För Kolovesis del borde jakt vara tillåten också inom utvidgningsdelen. Nu är endast drivande av älg möjlig inom den delen.Till jord- och skogsbruksministeriets kännedom har det inte kommit någon negativ feedback om jakten inom Kolovesi nationalpark. 6: För Petkeljärvi och Kolovesi nationalparker samt Meikos och Sibbo ödemarks naturskyddsområden föreslår miljöministeriet ett så gott som totalt jaktförbud, varför? K: Inom Petkeljärvi kunde det bra råda ett system av samma typ som inom Kolovesi, dvs jakt kunde tillåtas åtminstone för lokalbefolkningen. Jakt inverkar inte på något sätt negativt på skyddet av området. För Meikos och Sibbo ödemarks del förutsätter redan hållandet av hjortdjursstammarna under kontroll att jakt är tillåten. På grund av bosättning och trafik är ju organiserandet av jakt inom huvudstadsregionen annars också svårt. 7: Kunde man enligt er åsikt överhuvudtaget ordna en saklig och säker jakt också i nationalparkerna? K: Exemplet Kolovesi berättar om att jakt och skydd kan realiseras sida vid sida också i nationalparker utan att skyddssyftet äventyras. Det här innebär dock inte att det skulle vara så här i samtliga fall. JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 8 Enestam... man vill hemlighålla eller annars undanhålla. E: Om ett utlåtande inte har inbegärts är det fråga om en lapsus. 5: Jakten förbjöds dock i de lagar som gavs om utvidgandet av Helvetinjärvi, Seitseminen och Liesjärvi nationalparker och ett tillrättaläggande av den här missen kan sålunda inte mera ordnas via skötseloch nyttjandeplanerna, trots att statsrådets beslut förutsatte detta och man hade låtit jägarna förstå, att det kommer att vara möjligt att jaga också i fortsättningen. Ser ni någon konflikt mellan statsrådets beslut och omsättningen i praktiken? Kunde situationen ännu korrigeras genom att tillåta jakt i dessa områden och planera dess ordnande i samarbete mellan olika parter? E: Jakten förbjöds inte med lagarna om utvidgning av nämnda nationalparker. Den har varit förbjuden i Liesjärvi nationalpark ända sedan 1956 och i Helvetinjärvi och Seitseminen nationalparker från och med 1982. Utvidgningarna av parkerna grundar sig alltså inte enbart på Naturabeslutet, utan snarare på den nationalparkspolicy som har omfattats. Därför råder det inte heller någon konflikt mellan statsrådets beslut och den praktiska tillämpningen. 6: För Petkeljärvi och Kolovesi nationalparkers samt Meiko och Sibbo ödemarks naturskyddsområdens del föreslår miljöministeriet ett så gott som totalt jaktförbud, varför? E: I Petkeljärvi nationalpark har jaktförbud gällt ända sedan 1956 och i Kolovesi nationalpark från 1991. I Kolovesi park har det undantagsvis varit möjligt att jaga älg. Någon ändring av dagens situation planeras inte. För vardera parkernas del har en utvidgning varit anhängiggjord redan i åratal före anslutningen till EU. Områdena i Meiko och Sibbo ödemark har redan länge antingen stått utanför jakten eller omfattats av begränsad jakt. Inrättandet av naturskyddsområden skulle därför inte medföra någon större förändring i nuläget. 7: Kunde man enligt er åsikt överhuvudtaget ordna en saklig och säker jakt också i nationalparkerna? E: Inom största delen av nationalparkernas areal kan man jaga redan idag. Jakt är tillåten särskilt i de vidsträckta parkerna i norra Finland. I södra Finland är parkerna små och besökarantalet stort. Enligt besökarenkäterna motsätter sig omkring 80 % jakt och endast cirka 10 % godkänner den. 8: På vilket sätt kan jakten enligt er åsikt vara till förfång för annat nyttjande av naturskyddsområden och varför borde den förbjudas eller begränsas? E: Områdena inrättas uttryckligen för att skydda naturen. Också lagen utgår från den här principen. Den innehåller vid sidan av allt annat ett generellt förbud mot dödande och störande av djur. Prövandet av frågan om när jakten är till förfång eller inte för annat nyttjande ska bedömas skilt från fall till fall i samband med inrättandet av respektive naturskyddsområde med tillämpande av bestämmelsen om undantag i lagen. 9: Har miljöministeriet enligt er åsikt som mål att på lång sikt försöka begränsa jakten i vårt land och förvandla den till ett "solnedgångsgebit" genom att försöka ge den en negativ image? E: Nej, snarare tvärtom. Jakten är ett fint intresse. Korkeaoja... 8: På vilket sätt kan jakten enligt er åsikt vara till förfång för annat nyttjande av naturskyddsområden och varför borde den förbjudas eller begränsas? K: Det finns människor som inte tycker om dödande av djur, vilket betyder att vi också måste ha skyddsområden där sådant inte sker. Naturreservaten är redan sådana områden där "naturens egen ordning" sköter om balansen mellan arterna. Det är dock en omöjlig tanke, att det skulle finnas så många rovdjur i naturreservaten, att hjortdjursstammarna skulle hållas i styr. Situationen skulle vara helt omöjlig med tanke på omgivande landsbygd och samhällen.Vi måste alltså reglera såväl stammarna av rovdjur som deras bytesdjursstammar. Det här innebär dock inte att jakt skulle vara möjlig i alla nationalparker ­ men inte heller tvärtom. Dvs att jakten skulle vara förbjuden i alla nationalparker. Det, att jakten har varit tillåten i en del av nationalparkerna har inte försvagat syftet med skyddet i dessa områden. 5 · 2006 JÄGAREN 9: Har miljöministeriet enligt er åsikt som mål att på lång sikt försöka begränsa jakten i vårt land och förvandla den till ett "solnedgångsgebit" genom att försöka ge den en negativ image? K: Det tror jag inte att det är fråga om. Det är helt naturligt, att människor med skyddssynpunkter som grundläggande utgångspunkt har sökt sig till miljöförvaltningen.Vilket innebär att man där av helt naturliga skäl tänker först på naturskyddet och först sedan på nyttjandet. Samma synsätt gäller för alla naturresurser. Alltså tvärtom mot hur vi tänker här på jord- och skogsbruksministeriet. Här är den grundläggande utgångspunkten hållbart nyttjande. Framför oss har vi frågan om avsikten är att ändra linjedragningarna i Natura! Ur vår synvinkel finns det inte någon orsak att ändra den tidigare avtalade linjen­ vi håller fast vid den gemensamt överenskomna politiken. 8
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 9 9 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 10 Älgstammens långsamma nedgång fortsatte Höstens älgjakt närmar sig och av antalet beviljade licenser att döma kommer avskjutningen att stiga till samma nivå som den legat på under de senaste åren. I jämförelse med läget för tio år sedan har den genomsnittliga avskjutningen i början av 2000-talet varit nästan 50 % större. Det stora uttaget har inneburit en klar minskning av älgtätheten i söder medan förändringarna i landets norra delar har varit mindre. Tyngdpunkten i älgstammarnas täthet har mycket riktigt rört sig norrut och idag verkar älgtätheten vara jämnare fördelad över hela landet än den någonsin förut varit. ket också indikerar att det inte har hänt några stora förändringar i stammens storlek. En jämförelse med långtidsmedeltalet visar att förhållandet mellan tjurar och kor ligger nära medelvärdet i landets norra delar. I inlandet och vid kusterna är indexet fortsättningsvis ovanligt högt och ligger på 1,8 till 1,9 kor per tjur (Figur 2 ). Om antal tjurar är litet i förhållande till antalet kor kan detta fördröja befruktningen och därmed även kalvningen följande vår. Ju lägre älgtätheten är desto kraftigare blir effekterna av en skevhet i den vuxna stammens struktur. ® Åter en gång har älgjaktlagen varit flitiga med att fylla i och returnera älgobskorten. Till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets viltforskningsstation i Ilomants returnerades 5306 kort vilket omfattade 85 % av det totala antalet älgar som fälldes under hösten i fjol. Full hundraprocentig täckning nådde både Södra Savolax och Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt. Före vårens kalvningssäsong uppskattades antalet älgar i landet till omkring 96 000 - 100 000 djur. Stammen minskade med 5 - 10 % från året innan. För jaktvårdsdistrikten vid kusten verkar den tiden vara förbi då älgbestånden undergick stora förändringar. Den minskande trenden har fortsatt i de flesta distrikten men processen är långsammare än förut. I Satakunda stannade älgbestånden på samma nivå som året innan medan älgarna i Södra Tavastland minskade klart. I övriga jaktvårdsdistrikt gick älgbestånden en aning tillbaka men stannade det oaktat i närheten av fjolårets nivå (Figur 1 ). I inlandsdistrikten fortsatte älgarna att minska i snabbare takt än vid kusterna. Att döma av jägarnas dagliga observationer minskade älgstammen mest i Österbottens och Norra Tavastlands distrikt. I de norra delarna av landet har älgstammen minskat i långsammare takt. Även om de olika indexen visar att älgstammen slutade öka redan för några år sedan syns det inte någon klar och tydlig minskning till en lägre nivå. Trycket på en decimering av älgstammen har mycket riktigt flyttat längre norrut, där fångsterna har fortsatt att öka. Kalvproduktionen som förut i hela landet I en älgstam som växer är kalvproduktionen större än den årliga beskattningen och den övriga dödligheten. Kalvproduktionen per älgko växte i början av 2000-talet till rekordsiffror men har under de senaste åren sjunkit i hela landet på grund av den stora avskjutningen. När jakttrycket riktar sig mot en minskande stam fälls emellertid allt fler kor som befinner sig i den bästa åldern för att producera kalvar. När vi nu närmar oss den eftersträvade tätheten och jakttrycket lättar i synnerhet i södra Finland verkar också minskningen i kalvproduktionen ha avstannat i hela landet. I Österbottens och Satakunta jaktvårdsdistrikt ökade produktionen av kalvar räknat per hundra älgkor, medan det i övriga distrikt inte inträffade några nämnvärda förändringar från fjolåret. Med undantag för Mellersta Finland, Österbotten och Svenska Österbotten ligger produktionen av kalvar under långtidsmedelvärdet. Andelen tvillingar, eller närmare bestämt ande- Vuxenstammens struktur fortfarande snedvriden i södra Finland Förändringarna i älgstammens storlek reflekteras också i vuxenstammens struktur, d.v.s. i förhållandet mellan antalet tjurar och kor. Andelen vuxna kor av de vuxna älgarna minskar när älgstammen växer medan den på motsvarande sätt ökar när stammen minskar. Betraktat på storområdesnivå bibehölls förhållandet i stort sett på samma nivå som i fjol, vil- 5 · 2006 JÄGAREN 10
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 11 Några anvisningar för hur du fyller i älgobskortet. Läs också anvisningarna på kortets framsida! I Använd alltid den senaste versionen av kortet! Om du är osäker hittar du den senaste versionen på nätet på adressen www.rktl.fi/riista/ohjeet_ lomakkeet . Du kan också beställa älgobskort från viltforskningsstationen i Ilomants på tfn 020 5751 500. I Det är viktigt att du anger jaktvårdsförening och kommun, bland annat på grund av alla kommunsammanslagningar. ANTALET JAKTLICENSER OCH FÄLLDA ÄLGAR I Alla fällda älgar räknas, också de som fällts för jvf eller på polisens begäran. I Också såkallade bankälgar inkluderas i antalet licenser. UPPSKATTNING AV ANTALET ÄLGAR EFTER JAKT I Fyll i storleken på det jaktområde som ditt jaktlag/-sällskap jagar på. Inte t.ex. storleken på samlicensområdet. Arealen är nödvändig för beräkning av tätheten. I Siffran för antalet älgar efter jakt är jaktlagets uppskattning av antalet älgar som finns kvar i jaktområdet efter jakt.Anges med siffror, inte med t.ex. "många" eller "för många". I Skriv 0 (noll) om det inte blev älgar kvar i området. OBSERVATIONER DAG FÖR DAG I Uppgifterna för en dag antecknas på en och samma rad. I Fyll också i dagarna utan observationer eller fällningar, det är viktigt. I I rutorna fyller man bara i observerade och fällda älgar. Skriv inga nollor här, det försvårar bara registreringen av uppgifterna i den här delen I De fällda älgarna läggs till de observerade älgarna. I Om det inte finns någon snö betecknas snödjupet med 0 (noll). I Om inga älgar fälls eller observeras lämnas rutan tom. I Också drevkarlar och -kvinnor räknas med i antalet jägare. kraftigare än tidigare också på vuxna älgkor. Undvik dock att fälla ko och kalv eller kalvar i "samma hög". Vill man däremot hålla älgstammen på samma nivå som förut eller om behovet av förändring är litet kan man rätta till eventuellt uppkomen snedvridning i stammens ålders- och könsstruktur genom minska andelen kalvar i fångsten. o VESA RUUSILA, MAURI PESONEN, RIITTA TYKKYLÄINEN, ARTO KARHAPÄÄ OCH MAIJA WÁLLEN Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet JÄGAREN 5 · 2006 Figur 1. Älgstammens utveckling i jaktvårdsdistrikten, beräknad utifrån den kalkylmässiga minimistammen. len kor med tvillingkalvar i förhållande till totalantalet kor med kalv är ett index som visar andelen kor som befinner sig i den bästa åldern för kalvproduktion. I en älgstam som minskar undgår inte heller den här delen av stammen beskattning. I alla jaktvårdsdistrikt ligger andelen älgkor med tvillingkalvar på långtidsmedelvärdets nivå eller under. I jämförelse med fjolåret är förändringarna i andelen tvillingar små. Figur 2. Tabellen visar hur indexet för förhållandet mellan kor och tjurar i den vuxna stammen har utvecklats i storområdena. Den brutna linjen visar långtidsmedelvärdet för områdena. Lappland = Lapplands jvd. Uleåborgs län = Uleåborgs och Kajanalands jvd. Inlandet = Södra Savolax, Mellersta Finlands, Österbottens, Norra Tavastlands, Norra Karelens och Norra Savolax jvd. Kustfinland = Södra Tavastlands, Kymmene, Svenska Österbottens, Satakunta, Nylands och Egentliga Finlands jvd. Vilka älgar ska vi jaga i höst? Tätheterna i landets södra delar har minskat klart sedan toppnoteringarna i början av 2000-talet medan tätheterna i norr inte ännu har sjunkit till den önskade nivån. I de nordligaste jaktvårdsdistrikten eftersträvar man mycket riktigt i genomsnitt en kraftigare minskning av stammen än man gör i söder. För att nå olika mål kan också fångstens struktur vara av olika typ. I områden med ett stort behov av att decimera älgstammen kan jakten inriktas 11
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 12 5 · 2006 JÄGAREN 12 ANTTI SARAJA
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 13 Älgstammen ska decimeras ännu mer - många licenser beviljade i norr I år har ungefär 66 000 älglicenser beviljats, vilket är nästan 10 % fler än året innan. I synnerhet i landets norra delar är det meningen att älgbestånden ska decimeras. Ungefär hälften av älglicenserna är beviljade i de tre nordligaste jaktvårdsdistrikten. För de övriga hjortdjurens del ligger årets jakt så gott som oförändrat på samma nivå som i fjol. Dovhjort och skogsvildren oförändrade I likhet med tidigare år får dovhjort jagas i de fyra sydvästliga jaktvårdsdistrikten Södra Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. I Nyland beviljades över hälften av alla dovhjortslicenser, d.v.s. 128 licenser. I Egentliga Finland beviljades knappa 70 licenser. Skogsvildren kommer att jagas i tre jaktvårdsdistrikt under årets jaktsäsong. De allra flesta licenserna är beviljade i Österbottens jaktvårdsdistrikt. I Uleåborgs och Mellersta Finlands distrikt ligger årets licenser på samma nivå som i fjol. o ® Jakten på de licensbelagda hjortdjuren börjar i år den sista lördagen i september, d.v.s. den 30. Den stundande jaktsäsongen innebär för mången älgjägare att veckosluten är bokade för älgjakt ända till mitten av december. Det sammanlagda antalet dagar på hjortdjursjakt kommer under höstens lopp att överskrida 1,5 miljoner. Utifrån årets antal licenser kommer älgavskjutningen att ligga på nivån 76-80 000 och alltså överträffa fjolåret. Också avskjutningen av vitsvanshjort kommer, av antalet beviljade licenser att döma, att vara rekordhög i år. Flest älglicenser i Uleåborg I Uleåborgs jaktvårdsdistrikt har antalet beviljade licenser ökat med en tredjedel till drygt 15 000. I Kajanaland ökade antalet licenser med 25 %. I Lapplands jaktvårdsdistrikt ligger antalet beviljade licenser på samma rekordhöga nivå som i fjol. I likhet med fjolåret tävlar Uleåborg och Lappland i en klass för sig vad antalet licenser beträffar. I samtliga övriga distrikt ligger antalet beviljade licenser klart under dessa två. De regionala skillnaderna i älgstammarna visar sig också i antalet licenser. I somliga områden föreligger det inget behov av att minska på älgarna eftersom vinterstammen redan ligger på den eftersträvade tätheten om 2-4 älgar/1000 ha. På riksnivå innebär detta att älgstammen ska ner till nivån 7080 000 djur. Totalt sett beviljade nio distrikt fler licenser än de gjorde i fjol medan sex distrikt beviljade färre. I Norra Karelens och Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt var minskningen av antalet licenser klart störst. 22 000 licenser för vitsvansvilt Egentliga Finlands distrikt har i många år varit det starkaste när det gäller vitsvanshjort och även i år beviljades här flest licenser, cirka 6 000. I Södra Tavastland, Nyland och Satakunta ligger årets licenser på samma nivå som året innan, det vill säga strax över eller under 4000 licenser. 13 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 14 MEDBORGARNA VILL att jägarna decimerar älgstammen ® Skogsforskningsinstitutet genomförde under förvintern 2004 en omfattande enkät med syftet att kartlägga medborgarnas åsikter om älgstammen och regleringen av denna. Med hjälp av enkäten utreddes medborgarnas erfarenheter av älgolyckor och uppfattningar om hur olyckorna kunde förebyggas. Med enkäten försökte vi också få en uppfattning om människornas inställning till jakten som fritidsintresse. Studien genomfördes alltså som en postenkät. Enkäten besvarades av totalt närmare 2 400 medborgare. För några år sedan utredde Skogsforskningsinstitutet också skogsägarnas och jägarnas uppfattningar om älgstammens storlek. Inställningen till jakt är mycket positiv i vårt land I Finland utövas många olika fritidsintressen med anknytning till naturen. Nästan alla finländare rör sig åtminstone ibland ute i naturen. Också jakten har varit en av de traditionella formerna för intressen med anknytning till naturen. Omkring 300 000 personer har löst in jaktkort i vårt land och enligt undersökningar av rekreationsnyttjandet av naturen jagar ca 8 % av alla 15-74-åriga finländare. Jaktintresset är dock mycket vanligare i norra Finland och på landsbygden. Av de på landsbygden bosatta jagar ca 15 % och av jordbrukarna upp till en fjärdedel. Älgjakt bedrivs av omkring 3 % av finländarna. Av dem som svarade på enkäten jagade var tionde själv och ca 7 % av dem som besvarade enkäten hade varit med om en älgjakt. Med andra ord hade jägarna besvarat enkäten något aktivare än övriga personer. Trots att jakten inte nödvändigtvis lika ofta hör till stadsbornas som till landsbornas fritidsintressen är inställningen till jakt mycket positiv i vårt land. Det här framgick klart av resultaten av de påståenden som gällde jakt. Enligt finländarnas åsikt fungerar inte regleringen av älgstammen utan jakt. Största delen av dem som svarade (90 %) ansåg också, att jakten är nödvändig för att man ska kunna reglera alltför stor ökning av älgarna och å andra sidan ansåg man det vara människans uppgift att sköta viltbestånden och naturen. Det var bara ett fåtal medborgare som inte förenade sig med dessa tankar. Å andra sidan accepterades inte antijaktpåståenden som "jakt är onödig grymhet mot djur" eller "jakt bör förbjudas, för djuren har rätt till liv" bland dem som svarade. Jakten och särskilt älgjakten har traditionellt varit en sysselsättning för män, som dock inte inleds i alltför ung ålder. Därför är utövarnas medelålder relativt hög och i en del av älgjaktsföreningarna har åldrande och "förgubbning" kunnat observeras. Åtminstone delvis av dessa orsaker ansågs jakten enligt studien vara ett intresse till vilket man borde locka mera ungdomar. Därtill ansåg man bland medborgarna att jakten borde vara ett intresse, 5 · 2006 JÄGAREN 14
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 15 TROTS ATT JAKTEN INTE NÖDVÄNDIGTVIS LIKA OFTA HÖR TILL STADSBORNAS SOM TILL LANDSBORNAS FRITIDSINTRESSEN ÄR INSTÄLLNINGEN TILL JAKT MYCKET POSITIV I VÅRT LAND. stammen var för stor önskade att den skulle vara 20­30 % mindre än vintern 2003/2004. Över en femtedel önskade att älgstammen skulle decimeras ännu mera. De föreslog, att älgstammen i genomsnitt skulle vara mindre än hälften så stor som för närvarande. Å andra sidan ville en femtedel decimera älgstammen i en relativt måttlig utsträckning, dvs önskemålet var att älgstammen skulle vara 10­ 20 % mindre än vid tidpunkten för enkäten. Utgående från enkäten kan man göra bedömningen, att medborgarna önskar att älgstammen i hela landet är av storleksordningen 70 000 till 90 000 djur. Älgkrockarna påverkar åsikterna mest Framför allt är det erfarenheterna av hur farliga älgarna är för trafiken som påverkat människornas åsikter, för den allra viktigaste motiveringen till decimeringen av älgstammen var just att älgarna utgör en risk i trafiken. Samtliga av dem som besvarade enkäten och ansåg att älgstammen var för stor motiverade sin ståndpunkt med detta argument. Sex procent av dem som svarat hade själva varit med om en älg- eller hjortdjurskrock. Därtill berättades det i över hälften av svaren att bekanta eller släktingar hade råkat ut för hjortdjursolyckor. Många ansåg också att en viktig orsak till deras åsikt var att älgarna åsamkar skador på åkrar och framför allt i skogen. Också den ökade förekomsten av älgflugor var enligt många medborgares åsikt en orsak till varför antalet älgar är för stort. Medborgarna förhöll sig med särskilt stort intresse till de frågor som gällde förebyggande av älgkrockar. I rentav förvånande utsträckning ansåg de uppförande av älgstängsel och konstruerande av viadukter som de allra viktigaste åtgärderna. Regleringen av älgstammen kom först på andra plats. Också röjningen av vegetation utmed vägarnas sidor ansågs av medborgarna vara en viktig åtgärd för förebyggandet av älgkrockar. Medborgarnas åsikter kan framförallt utnyttjas såväl på regional nivå som på riksnivå vid sammanjämkningen av trafiksäkerhet och älgpolicy. o 110 000-115 000 djur. En så här stor älgstam ansåg medborgarna vara alltför stor. Nästan 40 % av dem som svarade ansåg antalet älgar i hela landet vara alltför stort och fler än var tionde ansåg t.o.m. att antalet var absolut för stort. Enligt var fjärdes åsikt var dock antalet älgar lämpligt. Å andra sidan kunde en fjärdedel inte ta ställning till om antalet var lämpligt, vilket är helt naturligt då kartläggningen av medborgarnas åsikt gäller ett ämnesområde som är rätt så främmande för många. Hälften av dem som i sina svar ansåg att älg15 LEENA PETÄJISTÖ, JUKKA AARNIO OCH ASHLEY SELBY Skogsforskningsanstalten I RENTAV FÖRVÅNANDE UTSTRÄCKNING ANSÅG DE UPPFÖRANDE AV ÄLGSTÄNGSEL OCH KONSTRUERANDE AV VIADUKTER SOM DE ALLRA VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA. REGLERINGEN AV ÄLGSTAMMEN KOM FÖRST PÅ ANDRA PLATS. som fler människor än för närvarande borde ges en möjlighet att delta i. Vinterstammen under 100 000 djur Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet hade vid den tidpunkt undersökningen genomfördes vintern 2004 uppskattat älgstammens storlek till omkring JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 16 DET RÄTTA ANTALET ÄLGAR ­ finns det? Vi har redan i många års tid försökt minska på älgstammen. Sedan år 2000 har avskjutningen legat på en rekordhög nivå, 64 000 till 84 500 älgar om året. Under den här hösten kommer avskjutningen troligen att vara störst i landets norra delar. ® Drivfjädern till decimerandet har varit den stora mängden skogsskador och trafikolyckor samt de ekonomiska förluster som skadorna och olyckorna orsakar, både när de inträffar och med en fördröjning. Å andra sidan har avskjutningen inte haft någon motsvarande effekt på exempelvis skogsskadorna. Under innevarande år betalas ersättningarna ut för de skogsskador som värderades år 2005 och slutsumman blir rekordstor, ungefär fem miljoner euro. Föregående toppår vad skogsskadeersättningar beträffar inföll 2001, då cirka 4,3 miljoner euro betalades ut i ersättningar. Älgskadorna och frågan om hur de ska reduceras håller igång en samhällsdebatt som olika intressegrupper i varierande grad bidrar till genom att lägga klabbar på brasan. För det mesta kommer debattörerna fram till slutsatsen att problemet ska lösas genom lämplig dimensionering av älgjakten. I samma veva brukar debattörerna understryka behovet av att utveckla metoderna för inventering av älgbestånden och att det behövs ständigt exaktare uppskattningar av stammen. Detta ställer älgforskarna på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet inför utmaningar. Det är ju på VFFI som Jord- och skogsbruksministeriet har lagt uppgiften att regelbundet inventera älgstammen. På motsvarande vis är det jaktvårdsdistrikten som bär ansvaret för beviljandet av älglicenser och den önskade älgtätheten i olika delar av landet. Unför den rätta dimensioneringen av jakten, för den der tidernas lopp har tjänstemännen på ministeriet händelse att det har lämnats in för många ansök- förnyat och preciserat målsättningarna, beroende ningar om licens. Det praktiska utförandet, det vill på älgstammens tillstånd och de följdeffekter som säga själva jagandet, faller slutligen på älgjägarna. stammen har. Numera skickas riktlinjerna till disDet är också älgjägarna som i sista hand avgör hur trikten tillsammans med det årliga resultatmålet. många älgar som faktiskt fälls. För innevarande år har följande målsättning för älgI teorin ska slutresultatet av jakten vara lika tätheten skickats till jaktvårdsdistrikten. Den eftermed det önskade läget, det vill säga att antalet äl- strävade tätheten hos älgstammen ska efter avslugar som finns kvar är tad jaktsäsong vara lika med den önskade följande per älghustätheten. Oftast verhållningsområde i alla kar det ändå gå så, att delar av landet. Minst JAKTVÅRDSDISTRIKTEN HAR samhällsdebatten 2,0 och högst 4,0 älMYCKET RIKTIGT DEN OTACKSAMMA fortsätter utan att slå gar/1000 hektar utom i UPPGIFTEN ATT DE VARJE ÅR MÅSTE FATTA INDIVIDUELLA BESLUT av på takten. För sommellersta och norra FÖR VARJE ANSÖKAN OM liga grupper tar utmaLappland där tätheten JAKTLICENS OAVSETT HUR EXAKTA ningarna aldrig slut. ska vara minst 0,5 och ELLER BRISTFÄLLIGA UPPGIFTER högst 3,0 älgar /1000 OM ÄLGBESTÅNDEN SOM hektar. Resultatmålen JSM styr FÖRELIGGER. inkluderar också andra aspekter som har Älgstammens utveckanknytning till styrling och följdeffekterningen av älgjakten, lina av denna utveckling påverkar den älgpolitik som Jord- och skogs- censbeviljningsprocessen och förebyggandet av bruksministeriet bedriver. Å andra sidan kan man älgskador. Med en täthetsgaffel (dvs ett minimum och ett ändå fråga sig hurpass kraftfullt ministeriet kan påverka sakernas faktiska gång. Visserligen är minis- maximum) för älgstammen försöker ministeriet styteriet högsta instans och övervakare för jakten och ra distriktens verksamhet så, att ministeriet i samviltvården, men i själva licensbeviljandet har det råd med intressegrupperna överlägger om den lämpligaste älgtätheten för varje enskilt älghushållbara en riktgivande roll. Med andra ord är det inte ministeriet som be- ningsområde. I somliga områden kan tätheten ligga stämmer hur många älgar som får fällas, inte ens på nästan fyra medan den i andra ligger nära två. om tjänstemännen visste på pricken hur många äl- Det finns stora skillnader i exempelvis hushållningsområdenas ekologiska bärförmåga i olika degar det finns. Icke desto mindre har jord- och skogsbruksmi- lar av landet. Detta påverkar i sin tur bland annat nisteriet redan i många år dragit upp riktlinjerna för älgskadorna på skog. 16 5 · 2006 JÄGAREN
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 17 Jaktvårdsdistrikten som beslutsfattare Grundbulten för jakten i vårt land är principen för hållbart nyttjande, som också är inskriven i jaktlagen. För att vi ska kunna leva upp till den här prin- cipen krävs det för exempelvis älgens del att jakten utsikter att lyckas med sitt beslutsfattande. Om är riktigt dimensionerad. Å andra sidan finns det i stammen borde decimeras men jägarna inte har anjaktlagen också en annan paragraf som reglerar di- sökt om tillräckligt många licenser har distriktet mensioneringen av älgjakten. Enligt denna ska dis- inga möjligheter att lyckas eftersom det inte går att trikten när de beviljar licenser sörja för att jakten bevilja fler licenser än jägarna har ansökt om. Det kan också gå så att jägarna har ansökt om inte äventyrar hjortdjursstammarna och att de skador som hjortdjuren orsakar hålls på en rimlig nivå. tillräckligt många licenser i förhållande till målsättDärtill gäller för Kajanalands, Lapplands och Uleå- ningarna och att licenserna också har blivit beviljaborgs jaktvårdsdistrikt att vid jakt på områden som de. Men tuvan som stjälper lasset blir det, att jägaravses i jaktlagens 8 § ska distrikten vid beviljandet na inte använder alla licenser som har beviljats. I av jaktlicenser fästa uppmärksamhet vid att ärlighetens namn måste också denna reella möjlighet tas med i kalkylerna, i synnerhet som systemet jaktmöjligheterna fördelas jämnt. I älgfrågor är distrikten sålunda i sin verksam- med "älglicenser på bank" griper omkring sig. Systemet är i och för sig het bundna dels av de mycket användbart resultatmål som mioch fungerar, men kan nisteriet har utfärdat i värsta fall få mindre och dels av flera beMED ANDRA ORD ÄR DET INTE önskvärda följder. stämmelser i jaktlagMINISTERIET SOM BESTÄMMER HUR stiftningen. För att vi MÅNGA ÄLGAR SOM FÅR FÄLLAS, ska kunna uppfylla reÄlgantalet kan INTE ENS OM TJÄNSTEMÄNNEN sultatmålen och laguppskattas på VISSTE PÅ PRICKEN HUR MÅNGA stiftningens krav måsÄLGAR DET FINNS. flera sätt te det finnas tillräckligt med exakt inforDet finns en hel rad mation om älgstammed olika sätt att bemens storlek och uträkna älgstammens veckling på varje nivå i viltförvaltningen. storlek. De kan delas in i direkta och indirekta meI det här avseendet kan vi inte heller ignorera toder. Flyginventering är ett skolexempel på en diden roll som jaktvårdsföreningarna spelar. Även rekt metod där djuren observeras och man räknar om dessa inte har någon egentlig beslutanderätt i ut beståndets storlek vid inventeringsögonblicket. frågor som berör jaktlicenser för älg har de en vik- Det kan också vara möjligt att få fram ålders- och tig roll som utlåtandegivare för licensansökningar könsstrukturen i inventeringsområdet. som kommer från respektive område. Ju mer detalDe indirekta metoderna kan bygga på exempeljerat en jaktvårdsförening kan underbygga ett utlå- vis en räkning av antalet spillningshögar. Sådana tande och förankra det i "sitt" älgläge, desto an- metoder används ofta, bland annat på de brittiska vändbarare blir utlåtandet för distriktet när beslut öarna för inventeringar av hjortdjur. Räknandet av ska fattas. spillningshögar ger en uppskattning av den genomÄven om man på lokalnivå når ett samförstånd snittliga tätheten i inventeringsområdet under en om vad som är en lämplig täthet på älgstammen el- längre tidsperiod som kan sträcka sig över månaler åtminstone om utvecklingens trend, så krävs der eller en ännu längre tid. det dessutom att jägarna förbinder sig till att uppnå Användbarheten hos uppskattningar som är de uppsatta målen. Det antal licenser som jägarna ansöker om avgör i själva verket om distriktet har 17 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 18 5 ·1109_Jagaren_Palpa_Metsastys_1851 2006 JÄGAREN 1 18 14.8.2006 13:47:30
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 19 gjorda med olika metoder beror på hur felfritt och exakt resultatet är. Med felfrihet avses här hur nära det rätta värdet som uppskattningen ligger. Med exakthet avses hur nära varandra som upprepade uppskattningar ligger. Vilken metod som används är dessutom avgörande för hur fort vi upptäcker en förändringar i stammens utveckling. De här fördröjningarna utgör en konkret faktor i arbetet med att inventera våra älgbestånd och planmässigt utveck- Helikoptern har obestridliga la vår älgstam, både när den ökar och när den fördelar, åtminstone i jämförelse minskar. med inventering med flygplan I Finland, Sverige och Norge bygger beräkningarna av älgstammens storlek på jägarnas observa- Problemet är emellertid det, att metoden är för dyr tioner, det vill säga ett system med älgobskort som för att kunna utvecklas till en landsomfattande injägarna fyller i. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet venteringsmetod. Därtill kommer, att då helikopterhar använt älgobskort sedan 1974. Metoden ger oss inventeringar görs på små områden dras metoden bred information om olika aspekter av älgjakten. med samma problem som övriga former av vinterUtöver detta ger metoden oss också nyckeltal som inventering. Det vill säga att älgarna kan befinna sig hjälper oss att beräkna älgnågon annanstans under stammens täthet, exempelvis jaktsäsongen, vilket gör det indexet observationer per svårare att rikta licenserna så dag samt en uppskattning av att de exempelvis förebygger DEN FAKTISKA det antal älgar som finns kvar skador på skog. AVSKJUTNINGEN MED i det aktuella området efter SIN ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING ÄR jakten. Systemet är emellertid Från kunskapssmulor DEN FAKTOR SOM MEST mycket känsligt för vilken till samhällsönskan PÅVERKAR HUR jaktmetod som används och ÄLGSTAMMEN vilka förhållanden som råder. Älgstammens variationer UTVECKLAS ÖVER TID. I flera jaktvårdsdistrikt ­ i över tid och effekterna av de hela distriktet eller delar av här variationerna får konsedet ­ görs det varje år flyginkvenser i olika riktningar. Älgventeringar på vintern eller jägarna, jaktföreningarna, spårinventeringar i snön i terrängen. Ansvaret för skogsägarna, jordbrukarna, bilisterna, myndighekoordinerandet av inventeringarna har legat på di- terna, intresseorganisationerna och JCO kan upplestrikten eller jaktvårdsföreningarna. Inventeringar- va konsekvenserna på olika sätt. Därför håller de na ger oss en uppfattning om älgbestånden i de ak- olika parterna i målet sig ofta med olika målsätttuella områdena och de årliga förändringar som ningar, som kan verka omöjliga att jämka samman. älgbestånden undergår. Men metoderna är behäftaStorleken på det aktuella området har också en de med stora risker för fel och därför är det betänk- avsevärd inverkan. Nivån på målsättningarna kan ligt att tolka resultaten av en vinterinventering rakt mycket riktigt variera beroende på om vi betraktar av och lägga tolkningen som grund för det antal äl- en jaktförenings område, en jaktvårdsförening, ett gar som en jaktförening eller till och med en älghushållningsområde, ett jaktvårdsdistrikt eller jaktvårdsförening får fälla följande höst. Å andra si- hela landet. Å andra sidan är det i sista hand den dan är det mänskligt att en jaktförening som verkar gällande lagstiftningen och systemen för regleran19 där älgarna har sitt vinterbete gärna bygger sin jakt på inventeringen av spår i snön medan en förening som verkar där älgarna har sitt sommarbete gärna grundar sina licensansökningar på andra beräkningar av antalet älgar. Utöver detta har Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet arbetat med att utveckla helikopterinventeringen till en beaktansvärd kompletterande metod för älginventering. det av älgstammen som sätter ramarna för det slutliga beslutsfattandet. Jaktvårdsdistrikten har mycket riktigt den otacksamma uppgiften att de varje år måste fatta individuella beslut för varje ansökan om jaktlicens oavsett hur exakta eller bristfälliga uppgifter om älgbestånden som föreligger. Därför försöker distrikten använda sig av så många olika inventeringsmetoder som möjligt för att kunna beräkna antalet älgar och göra upp prognoser för hur älgbestånden kommer att reagera på den planerade jakten. Det är inte alls svårt att ifrågasätta resultaten som vi får av de inventeringsmetoder för älg som vi använder i vårt land. Detta betyder emellertid inte att metoderna ska kastas på soptippen. Dessutom är det alldeles klart att det på lång sikt lönar sig att prova ut och vidareutveckla enskilda inventeringsmetoder. Då lär vi oss mera om vilka felfaktorer som finns och hur dessa fungerar. Å andra sidan är det också viktigt att inse att även om vi kunde räkna älgstammen absolut exakt och ner till sista älg så skulle det ändå vara svårt att ge specificerade målsättningar för antalet älgar för hela landet eller mindre delområden. Detta därför att det i sista hand är älgarnas relativa fördelning på områden av olika kvalitet som i sista hand avgör vilka effekter älgarna har på respektive område. Med dagens upplägg är det licensinnehavarna, det vill säga älgjägarna, som står i nyckelposition. Den faktiska avskjutningen med sin ålders- och könsfördelning är den faktor som mest påverkar hur älgstammen utvecklas över tid. Därtill kommer att de älgobservationer som älgjägarna gör ­ oavsett vilken metod som används ­ påverkar planeringen för följande jaktår. Vad ett enskilt jaktlag företar sig föregriper inte bara det antal licenser som beviljas för följande säsong på jaktlagets marker eller trenderna för hur älgskadorna utvecklas, utan påverkar också läget för flera andra områden. Vad ett enskilt jaktlag företar sig påverkar alltså indirekt den samhälleliga debatten om det rätta antalet älgar! o SAULI HÄRKÖNEN Skogsforskningsinstitutet JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 20 sk al d r ä k te jp n ha r t e ad e sö mm a r. AIR - TE X-
• jäg0605_002_021 29.8.2006 13:36 Sivu 21 es tvi n n a re ns P R O - M de o ll T
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 22 vä rm dd are i ärm m u na ar . Ha nd
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 23
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 24 Älgjakten under det senaste halvseklet Älgjaktens senaste halvsekel rymmer nästan hela den utvecklingsprocess som har lett fram till dagens älgjakt. Däremot är det svårt att avgöra om jägarna har utvecklats, men det är säkert att hundarna har utvecklats en hel del. Likaså har vapnen och optiken utvecklats ­ förr i världen bestod ammunitionen ofta av en blyklimp för en sextonkalibrig hagelbössa. Men några tips och råd har de tidigare årtiondena ändå att ge dagens jägare. ® Efter kriget var det besvärligt och byråkratiskt att utverka älglicenser. Och sanningen att säga så var det också ont om älg. Under kriget åt folk allt som de kom över, vilket vi får lov att acceptera. Men tiderna har förändrats och vapnen, lagarna och förordningarna har förändrats med dem. Vi har fått klarare lagar och reda i jakten. I det stora hela har vi gått mot det bättre. Knep och insikter på passet Nuförtiden, när en del av älgarna fälls för hund eller stöts upp av hund, är det inte längre ett krav att passkarlarna ska vara luktlösa och ljudlösa, som vid smygjakt och passjakt med drevkedja. Men inte heller här passar det sig att puffa på en cigarr eller pinka på passet. Däremot kan vapenoljan vara en förrädisk faktor. För ett 24 antal år sedan saluförde en känd andelshandel en vapenolja med kännspak lukt; med sådan olja i bössan kunde man vara säker på att inte få någon älg eller räv på kornet. Hundar kunde inte ens låta bli att nysa, för att inte tala om vad mor i huset tyckte. Citrusfrukter kan också vara lömska. Kylan som kröp allt längre in i kroppen allt eftersom timmarna led på passet var man förr tvungen att uthärda. Men med dagens utrustning är kylan inte längre något större besvär. Däremot är avkylningen efter svettig kroppsrörelse någonting betydligt farligare. Dagens idrottsunderkläder är en alldeles utmärkt hjälp för hälsan och välbefinnandet och håller till och med den värsta svettlukten under jackan. Vadmalskläder av god kvalitet är alltid värda sitt pris, i ur och skur. Materialet är tryggt också i fråga om eld, vilket är mer än man kan säga om syntetfiber. Skodon finns det också nuförtiden för alla ändamål och lite till. Jägarna behöver inte längre lida av våta och kalla fötter. Orörlighet en dygd Den viktigaste av passkarlens dygder är ändå när allt kommer omkring orörligheten. Jag sportade med orörlighet så länge fysiken det tillät och jag inte stelnade på passet. Ställ dig stadigt och gå ner på huk ­ upp igen ­ ner på huk ­ upp igen med geväret pä tvären över skuldrorna. Det hjälper mot stelheten och går ljudlöst. Om rött eller någon annan signalfärg på kläderna vill jag säga att färgen på ärmarna ska vara diskret. I ett läge där jägaren hastigt ska lyfta geväret till kinden förvandlas färggranna ärmar till en varningssignal som älgen uppfattar och reagerar på. Det lönar sig att bygga älgtornen så att de blir rejäla, stabila och täckta, och inte består av några lastpallar som stöttats upp med slanor. Det 5 · 2006 JÄGAREN
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 25 räcker med drygt ett par meter på höjden eftersom tornet ju inte ställs mitt i någon högvuxen plantering. På sidorna ska det vara stadiga räcken som är lagom höga så de kan användas som skjutstöd. Eftersom trä murknar ska skjuttornet inspekteras varje år. Torn förfaller överraskande hastigt och spikar rostar så trappstegen kan lossna när jägaren klättrar upp. vant sig vid de vita "traktoräggen" som ligger ute på fälten. Ett skjutstöd kan också byggas så, att man staplar små höbalar på varandra. Lägg ett par lastpallar under för att skydda höet mot fukt. Konstruktionen fungerar också som utfodringsplats ­ men dra en presenning över. Se bara upp så inte geväret rostar om höet skulle vara duktigt saltat! Rundbalar praktiska på jakt Nere på marknivå kan ett pass inredas med en stor rundbal med halm, där bara sidorna är svepta i färglös balplast. En sådan bal som står upprätt ger ett utmärkt bord och skjutstöd samtidigt som balen skymmer jägaren. Balen förorenar inte naturen och förmultnar med tiden. Men fråga först markägaren om lov innan du fraktar ut någon bal i terrängen. Dessutom har hjortarna kanske redan 25 Efter fällningen... När älgen har stupat ska du närma dig den snett bakifrån och hela tiden vara skjutberedd. I synnerhet om älgen föll direkt för skottet, för då kan den hastigt resa sig och fly för full fart. När du väl befinner dig bakom älgen ska du ställa dig så nära att du nästan kan röra vid den och lugnt sätta nådaskottet i nackgropen. Hunden får inte befinna sig bredvid dig när skottet faller. Slarv på den här punk- ten har tråkigt nog åstadkommit en hel del döva älghundar. Plundra geväret direkt efter nådaskottet och kolla för säkerhets skull en gång till att det inte finns någon patron kvar i studsaren. Om skottet har gått genom lungorna men dagen inte är särskilt varm är det inte heller någon väldig brådska med att sticka älgen. Blodet rinner ut i brösthålan och om älgen passas inom en timme behöver den kanske inte alls stickas. Om kulan däremot har tagit i huvudet ska älgen stickas så fort som möjligt eftersom de vitala funktionerna fort upphör hos djuret och blodet riskerar att bli kvar i musklerna. Passa därefter älgen så fort den är stucken. Om kulan har tagit i magen ska älgen tas ur så fort jägaren har hunnit fram till den. Allt smutsat kött skärs genast bort tillsammans med trasade JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 26 inte börja läcka medan jägarna passar älgen. inälvor och blir till stor glädje för korparna i terrängen. Själva stickandet kräver inte någon halvmeterlång djungelkniv utan det går utmärkt med en alldeles vanlig kniv. Skär raskt upp halsen från strupen ner till bröstbenet, och om luftstrupen kommer i vägen gör det ingenting. Men därefter blir det knepigare, för under luftstrupen ligger matstrupen och om denna rispas upp blir också halsmusklerna smutsade. Stick in kniven på båda sidorna av luftstrupen, ganska djupt, och skär ett snitt på minst fem centimeter. Stick in handen mellan snitten och försök få tag i matstrupen. Den ligger som en mjuk slang eller tarm under luftstrupen. Skada inte matstrupen utan stick in kniven djupt och på tvären, och skär av halsmusklerna på båda sidorna så att också halspulsådrorna kapas. Snitten ska vara tillräckligt djupa och höga. Om krafterna räcker till kan älgen nu lyftas upp från bakkroppen. När blodet har slutat rinna tar du ett snöre och knyter till ordentligt om matstrupen, och skär av den på huvudets sida om knuten. Nu är matstrupen tillsluten och kan Lär dig passa ordentligt! Börja passandet vid bröstkorgen. Dra inte av skinnet åt sidorna, det smutsar bara köttet. När du har snittat upp skinnet ända fram till analöppningen fortsätter du med att försiktigt öppna bukhinnan i motsatt riktning. Börja nere mellan låren vid punkten där bukhinnan slutar. Skär mycket försiktigt i hinnan så att inälvorna inte skadas. När öppningen är tillräckligt stor sticker du in pekoch långfingret i snittets riktning. Bred ut fingrarna inne i hålan och för med andra handen in kniven med eggen uppåt mellan fingrarna. Lyft hinnan med fingrarna och för kniven långsamt framåt ända fram till bröstbenet. Vänd nu älgen på vänster sida om detta bara är möjligt och börja varsamt knåda ut inälvorna. Ändtarmen lossas från utsidan. Skär loss den med kniven från musklerna och dra in den till tarmpaketet. Om detta av någon anledning inte lyckas gör du i stället så här. Knyt ihop ändtarmen hårt med ett snöre så nära analöppningen som du bara kommer åt inifrån bukhålan och skär av tarmen på analöppningens sida och dra in den. Knåda sedan varsamt ut tarmarna ur bukhålan. Rispa försiktigt med kniven när du lossar dem från ryggsidan. När tarmarna och förmagarna är urtagna ska du akta dig för att i misstag kapa matstrupen. Om du inte lyckas dra ut matstrupen ska du med fingrarna knåda den tom i magens riktning. Slå en tredje knut och kapa nu matstrupen på magsidan om knuten. Matstrupen är nu tillknuten i båda ändorna och det går lätt att ta bort den när älgkroppen slaktas. När tarmpaketet är urtaget fortsätter du med att punktera hinnan till brösthålan och ta ur levern, njurarna och hjärtat. Gör detta också om älgen är stor. Skär upp hjärtat efter blodkanalerna och rensa bort det levrade blodet. Älghjärta smakar gott! För passandet av älgar har det utvecklats krokar av olika slag som är tänkta att öppna buken med ett enda snitt. De fungerar om de fungerar, men kan också spräcka hinnan så inälvorna väller ut. En såkallad målarkniv är ett bra redskap. Bladet har en metallbit vid spetsen, och efter lite avrundande slipning blir det en bra kniv att öppna buken med. Till något annat moment vid tillvaratagandet av älgen duger den dock inte. Den här kniven brukar finnas i större järnhandlar och kostar inte hutlöst. När älgen väl är upphängd i hasorna ska kroppen klyvas. Nuförtiden ska detta inte göras med yxa. Det går bra med en elektrisk motorsåg så länge ingen häller kedolja i tanken. Ryggmärgen och fettet i köttet räcker till för att smörja keden. Nackdelen är att en motorsåg gör "sågspån" av malet kött. Men också knivsågarna har utvecklats och somliga modeller är riktigt bra. Hur länge kroppen ska hänga beror på flera faktorer, som luftens temperatur, belysningen och ventilationen. Åsikter finns det gott om men om en kalv som fälldes för en vecka sedan och hängdes upp i hasorna trillar ner så är det för sent. Det f Håll skjutsektorerna öppna! Den som tänker röja upp skjutsektorerna vid ett pass måste absolut be markägaren om tillstånd först. Likaså krävs det markägarens tillstånd för att få framföra ett motordrivet fordon någon annanstans än på väg. De flesta tycker inte om att se döda djur ­ låt alltså bli att skryta med bytet! o EERO KESKINEN 1 5 · 2006 JÄGAREN 26
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 27 JahtiJakt-tillverkningsavtal med en av de ledande radiotelefontillverkarna: Det fullständiga VHF-paketet endast 179 ! Överlägsen garanti på 2 år Tack vare den nya VHF-teknologin en otroligt lång räckvidd även under krävande omständigheter. Lång batterihållbarhet med effektbatteri. Lättanvänd. Praktisk liten storlek. Mycket stabil struktur, överlägsen garanti 2 år. Marknadens mest kompletta paket på köpet för beställare i förskott. Normalt kostar en motsvarande helhet 399 . ) KT (5W E OPPEFF CKVIDD T Ä LÅNG R FÖR BESTÄLLNINGAR Den nya JahtiJakt VHF-radiotelefonen är perfekt. Det här måste du erfara själv! Beställ nu och prova i lugn och ro i 2 veckor. Du blir säkert förtjust! · Koppla på ­ genast färdig att använda · Väljknapp med 25 förprogrammerade kanaler, frekvensbyte, effektreglering osv. · En hållbar gummiförsedd antenn · Stabil struktur, vattenavvisande · Öppna samtalsförbindelsen genom att trycka på tangenten · Batteriets riktiga laddningsstatus synlig hela tiden · Frekvens (67-73MHz) · Med snabbrusvalet når du de även de svagaste ljuden · Sändningseffekt justerbar, stor 5W, liten 1W · Belyst display, tre färgalternativ · Med alarmknappen snabb kontakt med alarmkanalen · Samtalsförbindelsen öppnas automatiskt med VOX-funktionen · Med PR1-funktionen kan man följa samtal av två kanaler samtidigt · Klara, belysta tryckknappar · Och många andra toppfunktioner av en VHF-telefon Godkänd av · Snabbladdning på ett par timmar Kommunikationsverket, · Vattenavvisande, håller regn och fukt 25 programmerade · Mycket liten storlek, 58 x 95 x 32 mm kanaler · Lätt, endast 230 g med batteri · Överlägsen garanti på 2 år I FÖRSKOTT EN KOMPLETT UTRUSTNING PÅ KÖPET! mikrofon 1. HEAD-SET hörlur + ljudlöst. Du kan följa samtalstrafiken 7,4V. 2. SPARBATTERI Li-Ionsom finns i Ett andra effektbatteri till den anordningen 3. STANDARDANTENN För normalt bruk, längd 13 cm. 4. EFFEKTANTENNlånga distanser, längd 50 cm. Sk. marschantenn, för 5. BILLADDARE12/24V. Tändaranslutning, 6. NÄTLADDARE 230V. Stadig bordsladdare, 7. BÄLTESKLIPS Stabilt avtagbart bältesklips för baksidan. 8. BÄLTESFODRAL krävande Skyddar anordningen vid omständigheter. BESTÄLL TVÅ ELLER FLERA FÖR PRISET VHF Nu endast veckan 36 ställning leverans Vid förskottningsbe Beställ genast med kupongen eller via internet: Leverans mot postförskott, porto tillkommer. 9 1759 1 Du betalar inga mellanhänder. ST Passar ihop med alla jakt-VHF anordningar arti Bekr. p er Testad av radioamatörer och experter i telekommunikation ad ST +expeditionskostn Beställningskupong EXTRA för två beställningar SE SIDAN 9 Beställ JahtiJakt VHF-radiotelefonen nu. Som beställare i förskott får du hela paketet som förmån till ett helt otroligt pris. Genom att beställa flera telefoner är priset ännu gynnsammare! Ja, jag beställer mot postförskott (kryssa passande antal) 1 st JahtiJakt VHF-radiotelefoner (179 /st) + expeditionskostnader. 2 st JahtiJakt VHF-radiotelefoner (159 /st) + expeditionskostnader. __st JahtiJakt VHF-radiotelefoner (159 /st) + expeditionskostnader. Beställarens underskrift (målmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress BONUS Erätukku betalar portot för kupongen www.eratukku.fi Telefonbeställningar Mån-Fre klo 9 - 18 Du betalar inga mellanhänder. Jägaren 5/06 08-8404400 Erätukku Postort Postnummer E-post Mobiltelefon Avtalsnummer 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 28 Jaktföreningarnas verksamhet samt aktiviteter efter jakten under utredning Under det gångna året har företaget Agropolis Oy i Jokioinen undersökt hur viltet tas till vara i en rad olika landskap. Det handlar om köttet och skinnen av älg, hjort och rådjur samt hur biprodukter som ben och inälvor kan tas till vara och utvecklas till kommersiella produkter. En preliminär kartläggning är redan gjord i nio jaktvårdsdistrikt och de återstående distrikten ska kartläggas så fort finansieringen är ordnad. Med kartläggningen har vi utrett möjligheterna att vidareförädla viltkött och jaktföreningarnas villighet till utveckling. Vi har utrett föreningarnas inställning till att utveckla slaktandet och att saluföra viltkött i liten skala samt behovet av utbildning i hanteringen av viltköttet. Ytterligare en målsättning har varit att ta fram frivilliga jaktföreningar som är intresserade av att samarbeta med husdjursuppfödare i regionen för att utveckla möjligheterna till nöd- och hemslakt. De preliminära utredningarna har finansierats av TE-centralerna i de berörda landskapen. Genom utredningarna får TE-centralerna heltäckande information om dagsläget beträffande mängderna viltkött, hur biprodukter tas till vara idag och hur viltköttet vidareförädlas. Tydliga skillnader Det kartläggningsarbete som till dags dato är gjort ger oss redan en god uppfattning om läget bland jaktföreningarna. Det finns tydliga skillnader mellan föreningarna beträffande slaktförhållanden, kunnande, utbildningsbehov och samarbetsvilja. Diagrammen här invid visar de 455 föreningarnas svar på våra frågor om slaktutrymmena (figur 1), jägarnas vilja att utbilda sig (figur 2) och vilka åtgärder som vidtas under en jaktdag med fällning (figur 3). Resultaten visar att slaktskjulen behöver en uppryckning för att det ska bli klass på viltköttet. Jägarna vill gärna ha kurser om hur de ska gå till väga efter det fällande skottet. Jägarna är också villiga att utveckla det regionala samarbetet. ® Beträffande köttet och skinnen av viltarter som älg, hjort och rådjur är kartläggningen klar, liksom för hur biprodukter som ben och inälvor ska tas till vara och utvecklas till kommersiellt gångbara produkter. En preliminär kartläggning är i skrivande stund gjord i Satakunda, Norra Tavastlands, Södra Tavastlands, Egentliga Finlands, Nylands, Norra Karelens, Kajanalands, Mellersta Finlands och Kymmene jaktvårdsdistrikt. Det är meningen att kartläggningen ska omfatta alla femton jaktvårdsdistrikt i landet, bara finansieringen kan ordnas för de distrikt som ännu är kvar. 5 · 2006 JÄGAREN 28 ANTTI SARAJA
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 29 Viltköttet; användning och förhoppningar För det allra mesta är det jägarna själva som tar hand om viltköttet medan bara en bråkdel når affärerna och saluförs offentligt. Det som hindrar en kommersialisering är dagens krångliga procedur för köttkontroll. Om köttkontrollen kunde göras smidigare skulle det bli mycket lättare för viltköttet att komma ut på marknaden. Då kunde också vidareförädlingen utvecklas och göras effektivare. För att hanteringen och styckningen av viltköttet ska motsvara våra finländska matvanor behövs det utbildning för jägarna. Dessutom måste man beakta den tid som står till förfogande för matlagningen. Kötturvalet i mataffärerna viVi har godkända och kylda utrymmen sar vilken riktning vi ska ta med samt styckningsviltköttet om det är vår mening att avdelning öka på kommersialiseringsgraden. Om viltköttet hanteras rätt och riktigt kommer det också jägarna till godo. Med kursverksamhet kan vi höja jägarnas färdigheter i köttbehandling och matlagning. Vi får emellertid inte glömma att det finns jaktföreningar i alla storlekar med varierande krav och önskemål. De unga jägarna utgör en tydlig målgrupp för utbildning och det är vår förhoppning att ungdomarna ska gå med i verksamheten med ännu större entusiasm än förut. Viltkött är en specialprodukt. Efter fällningen av viltet krävs det särskilt omsorg så att köttet blir tillvarataget på ett hygieniskt sätt. Förhållandena på slaktplatsen varierar men standarden måste höjas till minst tillfredsställande, och detta gäller varje jaktförening. Höstarna blir allt varmare och detta kräver förrådsutrymmen med kylning. Och i december-januari måste utrymmena vara isolerade mot köld. Om viltet styckas på rätt sätt går köttet också att vidareförädla på rätt sätt och använda till matlagning. För privata hushåll är det en dröm att kunna vakuumförpacka de värdefullaste bitarna av viltkroppar och möra dem. 300 290 280 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 4.Våra nuvarande slaktutrymmen Kylda lagerutrymmen, styckningsavdelning saknas Kylda lagerutrymmen, styckningen sker på annat håll Ej separat kylt lagerutrymme Vi nyttjar utomstående slaktutrymme Skinn BILDEN NEDAN GER EXEMPEL PÅ HUR VILTKÖTT KAN ANVÄNDAS. MATTI USKI Skinn måste hanteras med kunskap och omsorg för att kunna förvandlas till en kommersiell nyttighet. Detta gäller hela kedjan av moment när det fällda viltet transporteras, slaktas och flås. Det är också avgörande att skinnet saltas och förvaras rätt. För varje arbetsmoment krävs det ett kunnande som i sin tur kräver utbildning. Utgångspunkten är skinnköparens krav och önskemål. Skinn som är korrekt flådda och lagrade ger jaktföreningen den bästa avkastningen. För att betalningstrafiken och tillgången på skinn ska fungera behövs det ett nätverk av affärskontakter och personer som samlar in skinnen. Då går det att omvandla viltskinnen till en fungerande affärside och bygga upp kanaler ut på marknaden. Eila Heikkilä som är husmor för jägarna på garnisonen i Tavastehus och projektchef Markku Onnela undersöker en skada på ett berett skinn som orsakats av det fällande skottet. Slakteriavfall Gamla hästkarlar har fört vidare en sägen som berättar att hästar vägrar blankt att gå ut på en åker som har gödslats med benmjöl av husdjur. Denna sägen har lett till frågan om benmjöl av älg och hjort kunde ha samma effekt på älgar som huserar i planteringar och ställer till med olyckor i trafiken. Det är tänkt att ett projekt ska sättas igång för att utreda frågan. Med småskaliga fältförsök ska vi undersöka om det går att förhindra eller förmildra skador på planteringar och älgolyckor i trafiken med benmjöl. Samtidigt återgår benmaterialet i mjölform till naturens kretslopp och den uppväxande skogen får näring. Om försöket lyckas skulle det skona naturen eftersom slakteriavfallet inte längre behöver grävas ner i terrängen. Men för att vi ska kunna samla in slakteriavfallet krävs det insamlingsstationer dit avfallet kan föras. För att kunna Ben Nuförtiden vill folk helst inte ha kött med ben i. Den här smakpreferensen har nått även viltköttet och leder till att stora mängder ben grävs ner i marken. En del av benmaterialet kan förvandlas till hundmat och en del kan användas som råmaterial för hantverkare (bild 6 och 7). Detta kräver förstås att man utvecklar ett system för att ta benen tillvara. 29 En samling viltrecept JÄGAREN METSÄSTÄJÄ 5 · 2006
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 30 starta projektet har vi lämnat in en ansökan om finansiering till fiske- och viltavdelningen på jord- och skogsbruksministeriet. Samanvändning av slakterier. Under kartläggningens gång har vi börjat fundera på gemensamma slakterier för jaktföreningarna. Det kunde finnas exempelvis fem sådana i varje landskap. De här slakterierna skulle serva de föreningar som är intresserade och erbjuda flånings-, stycknings- och JA förpackningstjänster. På landsbygden kan de här slakterierna dessutom året om erbjuda nödslakt och hemslakt för husdjursuppfödare. I anslutning till slakteriet kunde det också finnas ett gemensamt slakteri för småvilt med kylutrymmen. 300 290 280 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20. Har föreningen intresse för att utbilda 1-2 personer för uppgifter efter fällningen (från skog till matbord) 21. Åtgärder efter slakt och fällning 300 290 280 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 NEJ Urtagning i skogen och transport av viltet till slaktplatsen Finish och rengöring på slaktplatsen Kylningsförhållanden och kontrollberedskap Småskalig kommersialisering För att en kommersiell verksamhet ska fungera krävs det ett nätverk av aktiva samarbetspartners som vill arbeta på lång sikt. Det behövs också produkter som har åtgång på marknaden. En småskalig affärsverksamhet med viltkött och tillhörande biprodukter gör det möjligt för föreningar att höja kvaliteten på slaktandet, utveckla jägarnas kunnande och vidareförädla viltköttet i ännu större omfattning. Det är också avgörande viktigt att utveckla samarbetet på regional nivå med husdjursuppfödare och markägare för att nå verksamhet året om. Den här verksamheten skulle också öka resurserna för att rusta upp eller bygga jaktstugor och hyra ut dem till olika samfund. Om affärsverksamheten trappas upp krävs det också öppen information om hur pengarna kanaliseras till vidareutvecklandet av verksamheten. Ett regionalt samarbete när det gäller nyttjandet av kapaciteten gör det också möjligt att öka på viltstammarna och skulle göra allmänhetens inställning till jakten ännu positivare. Med öppen information kan vi motverka att jägarkåren beskylls för viltskador, avundsjukan på "gratisköttet" och den allmänna okunnigheten om jakten på högvilt. Först kartläggning, sedan åtgärder När kartläggningen är gjord kan vi ta itu med det egentliga utvecklings- och utbildningsarbetet. Men först måste finansieringen ordnas. Under hösten kommer Agropolis Oy att lämna in en ansökan om finansiering till jord- och skogsbruksministeriet. Det här utvecklings- och utbildningsprojektet som finansiering söks för kallas på finska "Laadukas riistaliha kaadosta ruokapöytään", vilket på svenska kan översättas till exempelvis "Förstklassigt viltkött från skogen till matbordet". Projektet består av flera olika delområden. I den utbildning som planeras för jägarna ingår bland annat följande temablock. Efter fällning ­ vad gör jag sedan? Transport till slaktplats och slakt. Styckning av viltkroppen. Vidareförädling. Hygienen och den interna övervakningen intar en framträdande plats i utbildningen, som tillsammans med produktutvecklingen koncentrerar sig på skinnet, benmaterialet och slakteriavfallet. Planeringen och byggandet av slakterierna görs i samarbete med anläggningstillverkarna. En verksamhetsmall för det regionala samarbetet ska göras upp. Utvecklingsprojekten och utbildningen verkställs centraliserat i enlighet med landskapens resurser. o MARKKU ONNELA projektchef Agropolis Oy Bruks- och prydnadsföremål av ben samt smycken 5 · 2006 JÄGAREN Aktiebolaget Agropolis Oy grundades 1992 och sysslar med att utveckla landsbygden och livsmedelsnäringen. Företaget finns i vetenskapsparken Agropolis i Jockis.Verksamheten handlar främst om att kommersialisera forskningsresultat och att vidareförädla landsbygdsprodukter.Vidare sysslar Agropolis Oy med företags miljökonsekvenshantering, specialisering inom livsmedelsbranschen, miljö- och bioteknologi samt utveckling av natur- och miljöföretagande. 30
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 31 MICRO 4 L AFAYETTE DC-70 Micro 4. IP-67 KL ASSIFICERAD. TESTAD AV STATENS PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT GENOM ATT RADION SÄNKS NER EN METER UNDER VATTEN I 30 MINUTER , VATTENTÄT. BY Ö R Gäl N G AML A R . ler t.o. 6 m. 31 oktober 200 50 DI TT ILL LAFAYETT E AD IO I å r l a n s e r a r v i e n n y j a k t r a d i o , D C - 7 0 Micro 4 s o m t å l ä n n u s t ö r r e p å f r e s t n i n g a r. D e n h a r s t o r l ä tt l ä s t d i s p l a y o c h ä r m y c k e t e n k e l a tt a n v ä n d a . D C -7 0 Micro 4 l e v e r e r a s i t v å o l i k a u t r u s t n i n g s n i v å e r : j a k t p a k e t e l l e r s u p e r p a k e t . F Lafayettes nya jaktradiotelefoner hittar du hos följande återförsäljare: Forssa: Forssan Ase ja Retkeily, Haapajärvi: Raimo Olkkonen, Joutsa: Agripalvelu, Joensuu: Joensuun Telemaailma, Jyväskylä: Midare, Kankaanpää: Radio ja TV Markku, Klaukkala: Juhani Sinisalo, Kuopio: Väisäsen Kone ja Urheilu, Kurikka: Ase ja Patruuna, Lahti: LSK Kodintekniikka, Lapväärtti: Rosenback Rautia, Loppi: Erä-Loppi, Mäntsälä: Ritkos, Oulu: Viestimaa, Salo: Radio Laxell, Sulkava: Neste Lohilahti, Tammisaari: Telehörnan, Tampere: RXTX-Tuote, Uusikaupunki: Telesilta, Ylivieska: Kertun Kone KAUKOMARKKINAT OY Tel 09 5211 /RADIOPUHELIMET WWW.LAFAYETTE.FI 31 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 32 SLAKTSKJULEN I SKICK MED EU-MEDEL OCH TALKOANDA Under det första älgjaktsveckoslutet hösten 2005 uppfylldes Kalajokijaktföreningen Eteläpuolen metsästysseuras högsta önskan. Efter tusentals talkotimmar och stöd av EU-medel kunde föreningens älgjägare av båda könen precis på tröskeln till den nya jaktsäsongen ta i bruk nya utrymmen för älgslakten och hanteringen av köttet. Projektet, som grott och mognat under många år, kunde realiseras tack vare talkoanda av gammalt och rejält slag; byggandet av en jaktstuga, som hade ett kostnadsförslag på 210 000 euro, möjliggjordes genom ett bidrag på 70 000 euro av EU. och god talkoanda av föreningarna. Det sistnämnda Planeringen av det nya bygget inleddes redan förefaller nuförtiden ofta att vara en försvunnen na- 2000. Eftersom föreningens gamla jaktstuga var uppturresurs. förd på arrendetomt och inte hade tillgång till el var Något krav på kylutrymme föreligger lyckligtvis byggandet av nya utrymmen närmast en tidsfråga. inte. Kött av vilt villebråd får säljas utan köttkonI och med förestående inspektioner av slakttroll direkt till konsumenten. Om köttet efter kon- skjul och de senaste lagbestämmelserna fattades troll är avsett för allmän konsumtion ställs det vis- det slutliga beslutet om nybygget 2004. Föreningsa krav på hygienen i verksamheens sekreterare Ritva Nuorala ten och köttet ska kylas av, men skötte papperskriget och kontaknågon kylanläggning fordras inte terna med veterinärmyndigheterenligt förordningen. Om avsikten na samt med Jägarnas CentralorKÖTT AV VILT är att efter kontroll leverera köttet ganisation. Föreningens ordföranVILLEBRÅD FÅR till något annat EU-land, ska slakt de Juhani Liias såg till att projekSÄLJAS UTAN och hantering ske i en godkänd tet kom igång, kommer älglagets KÖTTKONTROLL anläggning för hantering av vilt. jaktledare Tuomo Heikkilä ihåg. DIREKT TILL Utöver föreningens sextio jäKONSUMENTEN. gare starka älgjaktlag deltog också Från ord till handling kring femton föreningsmedlemmar och markägare aktivt i talkoMånga föreningar när en önskearbetet. Byggnaden restes snabbt dröm om att få till stånd nya byggnader som lämpar sig för nyttobruk. Kärngänget i tack vare det fina samarbetet. Det hände nog emeljaktföreningen Eteläpuolen metsästysseura tog tju- lanåt att man fick lov att bita ihop tänderna, men ren vid hornen - de tog oförfärat kontakt med myn- hur det var så stod slaktskjulet färdigt precis på digheterna för att få stöd för sina planer. Efter någ- tröskeln till jaktsäsongen, berättar byggnadens timra telefonsamtal började det hela löpa och så små- merman V-P Öljymäki. ningom kom bekräftelsen på att projektet kan genomföras. Med stöd av ett 70 000 euro stort bidrag vågade föreningens medlemmar genomföra uppförandet av den 291,5 kvadrat stora byggnaden Hyötypytinki i sin helhet. Trots att EU-bidraget för projektet uppgick till ett helt nätt belopp skulle det inte ha kunnat genomföras utan en enorm talkoinsats - resten av kostnaderna täcktes med 7 279 timmar talkoarbete. ® Jaktföreningarnas medlemmar har överraskats av de nya bestämmelser och krav som har fastställts av myndigheterna. Älgkött får inte säljas eller överlåtas om det inte har hanterats och förvarats på rätt sätt. Av den orsaken har de flesta jaktföreningar varit tvungna att förnya sina slaktutrymmen för den händelse de haft för avsikt att utnyttja den "extra" fångst de fått som en följd av det stora antalet jaktlicenser under de senaste åren. Iståndsättandet av slaktskjulen kräver medel 5 · 2006 JÄGAREN 32
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 33 Älgjakten varar hela hösten Tack vare den rikliga älgstammen i norra Österbotten har älgjägarna inte haft någon brist på jaktlicenser. Det har redan under ett flertal år fällts ett stort antal älgar årligen och betinget ser inte ut att minska under den närmaste framtiden. Till Etelänpuolen metsästysseuras disposition står 20 000 hektar marker. I området ingår Hiekkasärkkäområdet i Kalajoki, som är känt för sin livliga turism. I turistområdets näromgivning går det dock inte att bedriva jakt. För hösten 2005 beviljades föreningen sammanlagt 80,5 jaktlicenser. Inom samlicensområdet sparades 100 licenser på "bankkonto". Av dem utnyttjade Eteläpuolen metsästysseura en stor del. Antalet av föreningens medlemmar fällda älgar har under det här millenniet varje år hållit sig på en nivå av drygt hundra djur. 1984 fällde föreningens älgjaktlag ett rekordantal älgar - 206 djur. Med tanke på det stora antalet fällda älgar är det sålunda inte underligt att det ansågs finnas ett behov av nya slaktutrymmen. - Jakten börjar redan bli jobbig. Nu borde vi få unga jägare med på jakten. Det skulle vara en stor lättnad. Att släpa en sån här mängd älgkroppar ur 33 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 34 Högklassiga JahtiJakt PRO -kikarsikten direkt från fabriken utan mellanhänder Kvalitetssiktenas prisrevolution De nya JahtiJakt PRO-kikarsiktena har utvecklats i samarbete med en av de världsledande siktestillverkarna. Siktenas toppegenskaper och kvalitet klarar att jämföras. Beställ och prova själv! Toppnyhet! h er er PRO H För gevä 2007 modellerna Nyhets PRO Kikarsikte 1.5-6x42 För storvilt PRO R För stor Toppnyhet! Kikarsikte 1.5-6x42 Ny JahtiJakt PRO-kikarsikte designat för jakt av storvilt, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. Siktpunkt med 11-stegs justering av ljusintensiteten. Batteri som standard. Standardtub i ett stycke (1 tum). Produkten innefattar inga fästen. · · · · För storvilt, t ex älg, björn osv. Belysning mitt på hårkorset 11-stegs justering av ljusintensiteten 100 % vattentät · 5 års garanti · Linsskydd och reservbatteri som standard · Enkel justering Kikarsikte för storvilt Nu endast 99 99 för allt ville 500-700 Prisklass ad +expeditionskostn PRO Kikarsikte 3-9x40 För fågel- och älgjakt Toppnyhet! Kikarsikte 3-9x40 Ett nytt JahtiJakt PRO ­toppkikarsikte för all slags villebråd, med belyst punkt i mitten av hårkorset. Siktpunkten har en 11-stegs justering för ljusintensitet. Batteri som standard. Standardtub i ett stycke (1 tum). Produkten innefattar ej fästen. · Allroundkikarsikte för älg-, fågel-, vildsvinjakt osv. · Belyst punkt i mitten av hårkorset · 11-stegs justering av siktpunktens ljusintensitet · 100 % vattentät · 5 års garanti · Linsskydd och batteri som standard · Enkel justering te Allround kikarsik bråd 500-700 Prisklass Nu T NY daIN enVAst ad +expeditionskostn Gå in på de nya www-sidorna: www.eratukku.fi Toppnyhet! h
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 35 lution har börjat! u själv! v PRO Holosightsikte För gevär och hagelbössa Toppnyhet! Holosightsikte Holosightsikte designat för gevär och hagelbössa, vars montering på vapnet baserar sig på standardklackar i siktet. Siktets inpassning till 19 mm Weaver. Kikarsiktet passar även till 17 mm och 11.5 klackar med hjälp av adaptern som medföljer siktet. Automatisk klarhetsjustering för siktmönstret. Omfattande och mångsidig, från storvilt till fågelstuds. · 4 olika belysta siktmönster för olika funktioner · Automatisk klarhetsjustering för siktmönstret · Snabba och precisa skott · Passar både gevär och hagelbössa · 2 adaptorer som standard: 17/19 och 11.5/19 mm. Totalt värde av adaptorer 235 · 7-stegs justering av ljusintensitet · Enkel att montera och rikta in 07 4 siktmönster: Holosightsikte sa elbös för gevär och hag ass Nu endast 99 Priskl 400 ad +expeditionskostn er PRO Rödpunktssikte För storvilt Toppnyhet! Rödpunktssikte Rödpunktssikte med bländskydd för storviltsjakt. Med riktpunktens 11-steg ljusintensitetsjustering finner du alltid det passande kikarljuset för rådande omständigheter. Justerbar punktstorlek. Den 'flytande' riktpunkten möjliggör snabba och mycket precisa skott oberoende av ögonpositionen. Träffpunkten är alltid på riktpunkten. Produkten innefattar ej fästen. · · · · · För storvilt, t ex älg, björn osv. Snabba och precisa skott Båda ögon öppna vid siktning Justerbar siktpunktsstorlek Enkel justering · · · · · 100% vattentät 11-stegs justering av ljusintensitet Passar alla gevär 5 års garanti Linsskydd och batteri som standard Rödpunktssikte för storvilt Nu endast 99 EXTRA Prisklass 400 ad +expeditionskostn er Leverans mot postförskott, porto tillkommer. Kikarsikte Beställ genast med kupong eller via nätet: www.eratukku.fi På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får Beställningskupong ett MULTIVERKTYG som gåva (värde 69 )! Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-18 Ring 08-840 4400 Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabrikförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18 Erätukku Beställ JahtiJakt PRO-kikarsikte med denna kupong. betalar Som tack får du ett praktiskt multi-verktyg (värde 69 ). portot för för två kupongen Ja, jag vill beställa mot postförskott beställningar st JahtiJakt PRO -rödpunktssikte (99 /st) SE SIDAN 9 st JahtiJakt PRO -holosightsikte (99 /st) st JahtiJakt PRO -kikarsikte 1.5 - 6 x 42 (99 /st) st JahtiJakt PRO -kikarsikte 3 - 9 x 40 (99 /st) st JahtiJakt PRO -kikarsikte 2.5 - 10 x 50 (129 /st) + expeditionskostnader. Som kupongbeställare får jag Multi-verktyget som förmån, värde 69 (1 förmån/kikarsikte). Du betalar inga mellanhänder. BONUS Beställarens underskrift (målmans underskrift för under 18-åriga) Namn Jägaren5/06 Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Adress Postnummer Postort Du betalar inga mellanhänder. E-post Mobiltelefon Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 36 presentativa mötesutrymmen, som kan utnyttjas för många olika ändamål. skogen fram till väg, transportera dem vidare till Åtminstone ska det ordnas jakthundsprov, och slaktskjulet och sedan flå och stycka dem tar redan med tiden också andra aktiviteter en stor del av den fritid medlemmarna har, fundeSlakt av husdjur är tyvärr inte tillåten ens för rar ordföranden Juhani Liias. eget bruk i dessa utrymmen. Den ska ske på respekFöreningens älgjaktledare har tive produktionsgård. På stycken förklaring till den stora avskjutningen av köttet ställs det detaljeningen: rade krav, som det lönar sig att hö- Områdets kalvproduktion har ra sig för om hos den kommunala GENOM varit god. I relation till korna har myndigheten för livsmedelskonOFÖRVÄGET det skjutits mycket tjurar. Det märtroll. ARBETE OCH GOD ker man på det viset att det inte TALKOANDA KAN mera finns så många stora tjurar MAN FÅ TILL Ingen orsak till rädsla STÅND VAD SOM som tidigare, filosoferar Tuomo för projekt HELST! Heikkilä. I vårt land beviljas årligen ett stort antal bidrag av olika slag för allNyttobruk av männyttiga projekt. Exempelvis jaktföreningens har ett flertal projekt med anknytslaktutrymmen ning till jakt och vilt genomförts med stöd av LeaJaktföreningarnas slaktutrymmen är ofta sådana dermedel. För alla projekt behövs det också en att man endast kan utföra de allra nödvändigaste självfinansieringsandel, men med stöd av bidrag åtgärderna i dem, som t.ex. flåendet av älgkroppar- blir det ofta möjligt att kliva över tröskeln för start na och hållandet av mindre möten. Eteläpuolen av projektet. Det lönar sig alltså att utreda om det är möjligt metsästysseura beaktade redan i planeringsskedet att de nya utrymmena också skulle kunna använ- att få bidrag för realiserandet av planer. Genom das som en samlingsplats för hela byn; utöver kö- oförväget arbete och god talkoanda kan man få till ket och själva slaktskjulet rymmer byggnaden re- stånd vad som helst, sammanfattar Juhani Liias. Därför ska de som har projektplaner på gång ta kontakt med TE-centralen eller den lokala verksamhetsgruppen för Leader+ -program. Vardera kanalen ger råd om man eventuellt kan få Leadermedel för det tänkta projektet eller om det eventuellt omfattas av någat annat slag av bidrag. Samtidigt lönar det sig att hålla kontakt med den lokala myndigheten för livsmedelskontroll för att säkerställa att de hygieniska kraven på byggnader och verksamhet beaktas. o MARKO MIKKOLA viltvårdskonsulent Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt Ytterligare information: Grupper som verkställer Leader+-program http://www.mmm.fi/maatalous_maaseudun_kehittäminen/maatalous_ja_maaseutupolitiikka/maaseutupolitiikka/suomessa/leader-ryhmät.html TE-centraler http://www.te-keskus.fi/ 5 · 2006 JÄGAREN 36
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 37 metsastaja_tretorn1.indd 1 37 14.8.2006 5 · 2006 JÄGAREN 11:12:31
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 38 JAKTEN PÅ STATENS MARKER JAKTTILLSTÅNDEN ÄR LÄTTA ATT SÄLJA MEN SVÅRA ATT KÖPA om en del av de hugade tillståndsköparna och differentieringen fungerade fint. Under varje försäljningsdag mattades telefonköerna av senast på eftermiddagen.Tack vare det att försäljningen var fördelad över flera dagar togs udden av den temporära överbelastningen av telefonerna under morgontimmarna. Fr.o.m. i år finns det ett ungdomstillstånd som gör det lättare för ungdomar att komma ut på jakt. Med en sådan behöver personer under aderton inte punga ut med mer än tio euro för ett tillstånd för ett till sju dygn.Till dags dato har vi sålt ungefär 150 ungdomstillstånd och vi har redan fått lovord för dem. Jägarna har varit nöjda med vårförsäljningen.Tack vare möjligheten att ordna tillståndet tidigt finns det tid att ordna med ledigheter och inkvartering.Vårförsäljningen har sannolikt kommit för att stanna. På alla jaktområden kunde en del av tillstånden faktiskt släppas redan på våren. Men alldeles problemfri skulle en övergång till vårförsäljning ändå inte vara eftersom vi på våren ännu inte vet var eller vilka begränsningar jaktvårdsdistrikten kommer att ställa för hönsfågeljakten. I det här avseendet innebär således ett tillstånd som är inköpt på våren en liten risk för jägaren. Men i vilket fall som helst får man med tillståndet jaga också sådana arter som inte berörs av någon fredning. Om jakttiderna för hönsfågel däremot vore spikade redan när vårförsäljningen öppnar skulle också detta problem vara löst. I år var knappast alla kunder medvetna om försöket med vårförsäljning, trots att vi informerade om saken på nätet och i jakttidningarna. Med tanke på eventuella ändringar i begränsningarna av jakten rekommenderas därför att jägarna håller ett öga på Forststyrelsens och Villi Pohjolas webbsidor. Där hittar man de senaste nyheterna på jaktfronten. Notera att jaktfrågorna behandlas som offentliga, administrativa ärenden på Forststyrelsen och sorterar under naturtjänster. Ett avtal har gjorts med Villi Pohjola som tar hand om marknadsföringen och försäljningen. Vi följer med den respons som vi får av jägarna och hur kundbelåtenheten utvecklar sig i respektive delområde. Jag är övertygad om att de lösningar som vi har genomfört har varit riktiga och ska leda till ett bättre slutresultat också för kundernas del . o HEIKKI HALLILA Specialplanerare I Svunna är de tider då jägarna köade vid dörrarna till Forststyrelsens revir för att skaffa jakttillstånd och köandet började redan dagen innan försäljningen började. Under årens lopp har vi mer och mer övergått till försäljning över telefon, och försäljningen över nätet bara växer.Tidigare ställde vi oss alltså rent fysiskt i kö medan vi numera väntar i telefon. För jägarna har det hela varit besvärligt, men lyckligtvis kommer köandet så småningom att vara ett minne blott. Utifrån den övergripande planen för vilthushållningen avgörs det för varje jaktområde en maximal fångstkvot som utgår från hönsfågelbestånden, det utvecklingsskede bestånden befinner sig i samt jägarnas fångster. De här faktorerna omvandlas sedan till jaktdygn och ett antal tillstånd som får säljas.Vid planeringen tar man hänsyn till den årliga produktionen och förvissar sig på det viset om att jakten förblir hållbar. Det är inte möjligt att sälja fler tillstånd än kvoten tillåter. Detta gillar inte jägarna alltid, men när det kommer till kritan är det ju för deras eget bästa. När efterfrågan överstiger utbudet uppstår det problem. Säljaren har förstås ingenting att klaga på, men alla kunder får inte tillstånd till det område som de önskar sig för den tid som de vill ha.Alla vill ju helst ut och jaga under hönsfågeljaktens första veckor.Till somliga jaktområden är trängseln rent oerhörd medan det till mindre populära marker finns tillstånd hela säsongen.Allt som allt är det en betydande del av tillstånden i Forststyrelsens hönsfågelkvot som aldrig blir såld.Vi borde alltså ta oss en 5 · 2006 JÄGAREN funderare på vad som kan förbättras för att budet ska gå fram till jägarna om fria kvoter och jaktmöjligheter. Å andra sidan borde jägarna också vara beredda på att lösa tillstånd för alternativa områden och tidpunkter. BÄTTRE SERVICE GENOM DIFFERENTIERING AV FÖRSÄLJNINGEN, UNGDOMSTILLSTÅNDET LOVORDAS I år gjordes för första gången ett försök med att sälja tillstånd redan på våren. För de jaktområdens del som låg i Kajanalands, Norra Karelens, Norra Savolax och Södra Savolax jaktvårdsdistrikt såldes hälften av tillståndskvoten på våren. Försöket föll mycket väl ut.Telefonförsäljningen och nätförsäljningen fungerade bra och tillströmningen av kunder började mattas av redan under premiärdagens förmiddag.Vårkvoten i jaktområdena i Södra Kuhmo, Sotkamo och Hossa såldes ut för hönsfågeljaktens första dagar i september. En del andra områdens kvot fylldes för veckoslutens del. Under de första dagarna såldes sammanlagt ungefär 1300 tillstånd. Höstförsäljningen startade den 1.8 och var i år mera differentierad än under tidigare år. Först såldes tillstånden i södra Finland, därefter tillstånden i jaktområdena Österbotten och Lappland. De mest efterfrågade tillståndsområdena lämnades till försäljningens sista inledningsdag och det blev mycket riktigt en livlig dag. Under fyra dagars tid sålde drygt 20 försäljare nästan 8000 tillstånd. Med vårförsäljningen inräknad har nätförsäljningens andel av tillståndsförsäljningen stått för 25 %. Vårförsäljningen tog hand 38 Ka Ex. Vandrar kompletta s ­ Ryggsäck + bonuspak e
• jäg0605_022_039 30.8.2006 08:33 Sivu 39 eratukku.fi Erätukku Hösten 2006 Katalogerbjudanden Ex. Vandrarens Ex. Vandrarens kompletta set kompletta set ­ Ryggsäck Ryggsäck + bonuspaket bonuspaket endast 99,99,- Ex. Jägarens membrankängor +bonuspaket endast 179,900 79, 179,9 Ex. Jägarens PREMIUM ­ställ + bonuspaket endast 299 299,90 299, www.eratukku.fi
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 40 Hela folkets JahtiJakt AIR-TEX® membrandräkt förnyades! Testvinnarens nyhetsmodell n Legendarisk membrandräkt! 1. Skyddande krage, insidan värmande fleece i dräktens färg 2. Extra starka textilläder- Och För Finlands mest köpta jaktdräkt 15. DropStop förstärkningar på kragen och axlarna 3. Vatten- och vindtätt samt ventilerande AIR-TEX membran på jackan och byxorna, tejpade sömmar AIR-TEX® 4. Luftigt nätfoder, i jackans ytbehandling på jackan och byxorna 16. Bekväm bröstficka övre del snyggt rutmönstrat fodertyg 5. Extra starka under vindtätt ficklock, nås utan att jackan öppnas 17. Bredare mobil- telefonficka 18. Ficka för t.ex. JahtiJakt AIR-TEX membrandräkt är den legendariska jaktdräkten, som var den första att vinna jägarnas förtoende med sin utmärkta vattentäthet, ventilationsförmåga och med sitt pris utan mellanhänder. textilläderförstärkningar på fickorna 6. Justerbar midja, radiotelefon eller GPS 19. Justerbara venti- ser alltid snygg ut 7. Rymliga fickor som Stilig nyhetsmodell! Nu har vi utvecklat denna favoritdräkt vidare enligt nya kunskaper; t ex ytmaterialet är ännu mer hållbart, färgen är modetrendig och dräktens mångsidighet är bättre, t ex avtagbara huvor. kan förslutas jackan har 10 st., byxorna 4 st. 8. Extra starka dragkedjor 9. Starka tryckknappar 10. Jackan har justerbar nederkant lationsöppningar under armarna 20. Ärmjustering 21. Värmefickor med fleece inuti 22. Alla fickor skyddade 11. Praktiska ventilationsöppningar på sidorna 12. Prasselfritt och mycket med AIR-TEX membran 23. Både jackan och Välj en äkta AIR-TEX När du väljer en jaktdräkt, försäkra dig om att det har en äkta AIR-TEX ­membran. De som använder membrandräkten är de mest tillfredsställda med sin dräkts vattentäthet och ventilationsförmåga. (Taloustutkimus 4/04). VTT och Tammerfors universitets forskningar visar membranets överlägsenhet vetenskapligt. JahtiJakt AIR-TEX är också den mest populära! starkt yttertyg 13. Fickor och ficköppningar förstärkta med textil/läder 14. Rymliga fickor som kan förslutas Storlekar också för damer och ungdomar! byxorna har mycket bra passform 24. Byxorna har hög midja, skyddar ryggen 25. Byxor med tre-punkt t + Förmånspaket Dräk NU BARA midje-åtstramning 26. Vatten- och Nytt billigare pris! Tack vare ökande tillverkningsmängder i Finland och Europa har vi kunnat sänka prisest för favoritdräkten. Nu får du den här dräkten i prisklassen 300 utan mellanhänder för det chockerande priset 129,90 ! Och observera: priset innehåller också förmånspaketet! 129 er +expeditionskostnad 90 vindtätt samt ventilerande AIR-TEX-membran på byxorna och jackan, tejpade sömmar, nätfoder 27. Skyddsfärg som passar i den finländska skogen, skogsgrön 28. Spännanordning i byxsluten aket ri in l. rm Pris inkl. Förmånsp Vi stöder JCO:s ungdomsarbete Kolla våra nya webbsidor: www.eratukku.fi
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 41 es! odell nu till ett chockpris! r st ill de snabba dessutom det häköpora Och t et! ketet värt 228,00 på Förmånspa t 1 Vattentät membranhuva Vattentät huva med AIR-TEX ­membran och membrantejpade sömmar. Snabb att fästa med QuickSnap-systemet. Formbar skärm 1 Älgflughuva tar bort 2 ÄlgflughuvaSnabb att fästamed QuickSnap-snabbfäste Öppningproblemet med den spridande älgflugan. med QuickSnap ­systemet. med dragkedja för mat och prat. Värde 29 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. med krage för fritid. 3 Flanellskjorta JahtiJakt flanellskjortaskyddar ryggen.jakt och39 . Kvalitetsbomull. Två bröstfickor. Förlängd nederkant Värde Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. och mångsidiga justeringar. Värde 59 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. 4 Jakthandskar Varma JahtiJakt-jakthandskar. Välisolerande Thinsulate-foder, handflata med slitstarkt äkta läder. Färg skogsgrön. Värde 14,90 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. 3 Vändbar jaktmössa Vattentät och ventilerande jaktmössa 5 med AIR-TEX ­membran, smutsavstötande DropStop-ytbehandling. Lätt vändbar röd signalfärgyta. Uppvikbara öronlappar. Reglerbar storlek. Värde 59 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. 2 säkerhetsväst 6 Jägarens säkerhetsväst JahtiJaktsom syns av hög kvalitet. Reflexband fram och bak. Ny signalfärg bättre. Ryms i fickan och kan snabbt kläs över dräkten vid jakt. Händigt snabbfäste. Värde 27 . Nu på köpet till de snabbaste dräktbeställarna. 4 6 5 nde Jägarens membrandräkt Beställ genast med kupong eller via nätet: www.eratukku.fi n, På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får ett par tekniska JahtiJakt Beställningskupong EXTRA för två beställningar undersockor (värde 15 )! Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX -dräkt med förmånsprodukter med den här kupongen. Som extra gåva för kupongbeställningen får du de behagliga tekniska Jahtijakt undersockorna, som håller dina fötter torra. Posta kupongen genast, portot är redan betalt! Leverans mot postförskott, porto tillkommer. BONUS Erätukku betalar portot för kupongen. Telefonbeställningar Vardagar kl 9 - 18 SE SIDAN 9 Ja, jag beställer st JahtiJakt AIR-TEX -dräkter mot postförskott för priset 129,90 /st + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Förmånspaket och kupongbeställarens sockor (1 Förmånspaket + 1 par sockor/dräkt). Beställarens underskrift (målsmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress Postnummer E-post Mobiltelefonnummer Postort Jägaren 5/06 Ring 08-840 4400 Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG, Alasintie 8, VANDA, Valimotie 37 Öppet: mån-fre 10-18 Du betalar inga mellanhänder. Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 Svarsförsändelse Längd cm Vikt kg Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3 Du betalar inga mellanhänder. Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. Anteckna dräktmottagarens mått här. Även dam- och ungdomsstorlekar.
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 42 Ny JahtiJakt-teknologi för marknaden Lukthindrande Jubileumsåret till ära JahtiJakt Vi utveclade en jaktdräkt till den högsta prisklassen, en dräkt som upfyller jägarnas mest anspråksfulla förväntningar: unik lätthet och ventilationsförmåga, vattentäthet, värme och luktlöshet. -drä NY Här är ScentechTM ­ nytt i Finland! I den nya PREMIUM-jaktdräkten har vi använt ny SCENTECHTM-luktreduceringsteknologi, som hindrar villebrådet att vittra kroppslukter. På detta sätt kommer du obemärkt närmare villebrådet! NYTT Ny ultralätt tyg Toppk DEN NYA -luktreduceringsteknologin i hela världen endast i JahtiJakt PREMIUM -kläder Nya vattenavvisande specialdragkedjor Andra Toppklass vattentäthet och ventilationsförmåga
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 43 -dräkten revolutionerar jakten! Här är JahtiJakt PREMIUM -dräktens banbrytande egenskaper: NY -luktreduceringsteknologi I den nya JahtiJakt Premium-jaktdräkten användes den unika Scentech-luktreduceringsteknologin. Med hjälp av den förhindrar man kroppslukter att gå igenom yttertyget för att vittras av villebrådet. JahtiJakt har utvecklat Scentech-luktreduceringsteknologin i samarbete med de bästa experterna och forskningsinstituten i branschen som först i Finland. Silverpartikel Luft & fuktighet Värme Luktbakterier SCENTECHTM -tyg Antibakteie teatad (KS K0693, JIS L1902) ! Teknologin baseras på silverpartiklar, som förgör luktbakterierna som människokroppen producerar. Silverpartikalsilverpartiklar har placerats in i tråden redan vid tillverkningsprocessen. På så sätt håller Premium-dräktens tyg, som vävts av dessa trådar, sin luktreduceringsegenskap för alltid. ­ förhindrar lukten Svett Hud NYTT ultralätt tyg Lättheten och elasticiteten av dräkten har en stor betydelse. Den nya JahtiJakt Premium-dräkten blev lätt genom att kombinera AIR-TEX membranet direkt till det nya lätta yttertyget. Dessutom väts inte det Teflon-behandlade yttertyget när det blir vått och bevarar därför sin lätthet även vid fuktiga omständigheter. Prova och bli förtjust! Toppklass AIR-TEX -membran Regn Yttertyg AIR-TEX -membran Fukt et ss öm jp m ar är t e ad Andra toppegenskaper: Vattentät, justerbar och avtagbar huva Avtagbar insektshuva med öppning för mat och prat Vattentäta fickor på båda sidor av huvuddragkedjan Vattenavvisande bröstfickor Ventilationsöppningar i jackan och byxorna Ny knivficka i byxan osv. Byxen med kardborrejustering 2 separata innerfickor för t ex huva och handskar www.eratukku.fi Läs mer m e ed Även i den nya JahtiJakt Premium-dräkten har vi valt att använda det uppskattade och testade AIR-TEX -membranet. I testerna vid VTT har AIR-TEX membrabet fått bästa värden för vattentäthet. Membranets ventilationsförmåga är också utmärkt enligt testerna i SmartWear Laboratioriet vid Tammerfors Tekniska Universitet. Värme m e mbran t e j p Fodertyg AIR -T EX-m e m br an
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 44 Festen till ära Europas tuffaste erbjudande: Klädselset värd över 1600 nu end 1. Justerbar och avtagbar huva med Premiu stv od ell Te AIR-TEX membran 2. Avtagbar insektshuva 3. Behaglig och mjuk Värde sammetskrage 4. Vattenavvisande bröstfickor 5. Ny ScentechTM-luktreduceringsteknologi inn a r e ns PR E M I U M- M i jackan och byxorna 6. Vattentäta fickor på båda sidor av jackan och byxorna 7. Ventilationer under armarna med insektsskydd 8. Uppvärmingsfickor vid bröstet 9. Kardborreåtstramning i jackans JahtiJakt fritidsja Värde 169 ärmuddar 10. Nytt lätt ytmaterial, AIR-TEX ­membran direkt kombinerat med ytmaterialet 11. Justerbar midjeåtdragning i jackan 12. Jackan har tillsammanlagt JahtiJakt AIR 11 fickor 13. 2 st separata innerfickor t ex för handskar och huvor 14. Justerbar åtstramning i nedre delen av jackan 15. Ventilerande nätfoder i jackan och byxorna 16. Knappar för hängslena 17. Höfter med insektsskyddad ventilation 18. Byxor med tre-punkt midje- åtstramning 19. Lårfickor på båda sidor 20. Knivficka i högra byxbenet 21. Byxorna har tillsammanlagt 6 fickor 22. Bakfickor med tryckk- 650 NY -luktreduceringsteknologi som enda i världen i JahtiJakt PREMIUM kläderna PRISKLASS nappar 23. Inre del av byxben har slitskydd 24. Kardborrejustering i byxslut Vi stödjer JCO:s ungdomsarbete www.eratukku.fi
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 45 nu endast 299,90 ­ bara för de snabba! Premium-förmånspaket Värde över 1000 vä rm dd a re i ärm m u Premium-underställ Värde 129 na ar Ha . nd Jägarens vändbar väst Värde 59 Mellanställ Värde 109 JahtiJakt fritidsjacka Värde 169 JahtiJakt flanellskjorta Värde 39 Vändbar AIR-TEX-hatt Värde 79 JahtiJakt AIR-TEX vändbar jaktmössa Värde 59 JahtiJakt Forest -dräkt Värde 249 Snabba tjänar över 1300 ! Högsta prisklass Premium-nyhetsdräkt och ett enormt förmånspaket av ett totalvärde av 1654 . Nu till ära av Erätukkus Jubileumsår endast 299,90 ! Endast för snabba! Paketet har allt vad man behöver för jaktklädsel (bara skorna fattas. Se ett erbjudande av skor på sidorna 50-53). Nu lönar det sig inte att vänta. Beställ genast! Beställ genast med kupong eller via nätet: et äkt + förmånspak Premium-dr Knapphängslen Värde 29 Jägarhanskar Värde 14,90 Pullover Värde 69 NU ENDAST www.eratukku.fi tekniska JahtiJakt UNDERSOCKOR (värde 15 )! Så här förkortar du vår telefonkö och får Leverans mot postförskott, porto tillkommer. Beställningskupong 9 29 +expeditionskostn EXTRA för två beställningar SE SIDAN 9 ,90 ader Erätukku betalar portot för kupongen Telefonbeställningar Vardagar kl 9 - 18 Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX® Premium -dräkt med förmånsprodukter med den här kupongen. Som extra gåva för kupongbeställningen får du de tekniska Jahtijaktundersockorna. Posta kupongen genast, portot är redan betalt! BONUS gi M Ring 08-840 4400 Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18 Ja, Jag beställer st JahtiJakt AIR-TEX Premium-dräkter mot postförskott för priset 299,90 /st + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Premium-förmånspaket och kupongbeställarens sockor (1 Premium-förmånspaket + 1 par sockor/dräkt). Beställarens underskrift (målmans underskrift för under 18 år) Namn Jägaren 5/06 Adress Postnummer E-post Mobiltelefon Postord Du betalar inga mellanhänder. Erätukku Avtalsnummer 5013247 90003 Svarsförsändelse Du betalar inga mellanhänder. Längd cm Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3 Vikt kg Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. Anteckna dräktmottagarens mått här. Även dam- och ungdomsstorlekar.
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 46 Uusi JahtiJakt AIR-TEX®-kalvokenkä syntyi: Fester till ära en ny högklassig jaktsko Toppnyhet på membranskomark Högre skaft än tidigare och vattentät membran ända upp till skaftets övre kant. Den populära JahtiJakt AIR-TEX -membranskon har helt och hållet förnyats. Den nyaste kunskapen och teknologin försäkrar att fötterna förblir torra och att du inte får skavsår även under långa jaktresor. Nu är det dags att byta de svettiga och tunga skodonen till Jubileumsårets JahtiJakt Premium -nyhetsskor! Den nya ScentechTM luktreduceringsteknologin från JahtiJakt ­ och villebrådet vittrar inte! NY MODELL 2006 Fyra gångers vattentäthet, Överlägsen garanti Torrare Den ny tredubbel vattentäthetsteknologi som använts i membran- och jaktskor och det testade AIR-TEX -membranet i JahtiJakt Premium -skorna garanterar att fötter och sockor alltid är torra. Lättare Det nya vattentäta ytlädret och en ny sömtäthetsmetod förhindrar att skorna blir blöta och att de förblir lätta även i våt terräng. Bekvämare Skons nya design, som håller hälen på plats samt en läst med förbättrad passform höjer gångbekvämligheten till en ny nivå. Luktfritt JahtiJakts utvecklade Scentech -luktreduceringsteknologi är integrerat i innerfodret och förgör luktbakterier nästan total och förhindrar svettlukten att nå villebrådet. Stiligare Vi stödjer JFO:s ungdomsarbete. Skons kvalitetsytläder, ny design och struktur samt naturligtvis luktlösheten höjer nivån av jaktskor nu till en helt egen kvalitetsnivå. Bästa vattentäthet och andningsförmåga tack vare ny teknologi.
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 47 omarknaden: ny JahtiJakt Tredubbel vattentäthet Den ny tredubbel vattentäthetsteknologi har använts i den nya JahtiJakt Premium -jaktskon. Ny luktreduceringsteknologi Fodret, som tillverkats med den unika ScentechTMluktreduceringsteknologin, eliminerar luktbakterier som kommer från kroppen nästa totalt. Förhindrar villebrådet från Silverpartikel att Luft & fuktighet Värme vittra mänLuktbakterier SCENTECH -tyg niskan. TM 1. Skons ytmaterial är av vattentätt äkta ytläder, vars inre sömmar har fått ett vattentätt skikt med en fyrdubbel specialbehandling. 3. Under läderytan finns dessutom ett vattentätt och ventilerande skyddstyg som skyddar AIR-TEX -membranet. Det socklika membranet når ända upp till skaftets övre kant. p © Co ht yrig Jah -J a kt 2. Det vattentäta AIR-TEX -membranet har värmelaminerats direkt in på Thermovadderingen och inpassat socklikt runt fotbladet. På så sätt når man den bästa vattentätheten och slitstarkheten. Det vattentäta AIR-TEX -membranet når ända upp till skaftets övre kant. - TE Svett AIR Hud ti Nytt i Finland! ScentechTM -luktreducering Ergonomisk hälkappa Ny bättre andningsförmåga Det värmelaminerade AIR-TEX -membranet i JahtiJaktmembranskon höjer skons andningsförmåga till en helt ny nivå. Strukturen släpper ut fotsvett och håller foten torr. Löstagbar tunga Ny bekvämare design Den nya JahtiJakt Premium -membranskon har en förbättrad läst för den finska foten. Hälkappan är stadig och håller hälen fast på sin plats. Innersidans nya design ger jaktskon bekvämligheten av de bästa joggingskor. Flexibel uppbyggnad sparar ryggen Äkta Vibram -sula Torkar snabbare Den avtagbara tungan med kardborrfäste är behändig att ta ut och torka efter bruk och skon torkar också snabbt. Den avtagbara tungan ökar också skaftets reglerbarhet. Energiåtergivning Fyra lagers uppbyggnad Fyraskikts uppbyggnad av sulan i högsta prisklass samt den nya häldämpningen tar in en ny kvalitetsnivå till jatken och naturvandringen. Sulan är stadig och följsam. Uppbyggnaden fungerar också som utmärkt isolering mot kylan från marken. 1. Energisula 2. Innersula 3. Mellansula 4. Yttersula www.eratukku.fi Antibakteie teatad (KS K0693, JIS L1902) X Finla nd
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 48 Direkt från fabriken utan mellanhänder och du sparar klart pengar: Högsta klass Ny jaktsko av högsta klass ­ egenskapernas etta ­membran Vi stödjer JFO:s ungdomsarbete. Det testade AIR-TEX -membranet hindrar vatten att tränga in i skon. Membranet når ända upp till övre kanten på skaftet vilket möjliggör ett bra vadardjup. Skaftets längd 28 cm (no 42) JahtiJakt AIR-TEX -membranet transporterar bort svett ur skon och håller därmed fötterna och strumporna torra. Den nya ScentechTM -luktreduceringsteknologin eliminerar luktproducerande bakterier och hindrar villebrådet att vittra människan. Tack vare ny membranteknologi försäkras en mångfaldig vattentäthet. Membranet är väl skyddat. Vatten- och smutsavvisande ytläder, skaftet av hållbar cordura. De viktigaste skarvarna har tredubbla sömmar. I lädersömmarna garanteras vattentätheten tack vare en fyrdubbel behandling med ny teknologi. Sulans uppbyggnad i fyra lager gör skon stadig och följsam. Den äkta sulan garanterar utmärkt fäste på krävande underlag. Den tvättbara och ventilerande energisulan består av ny teknologi i form av stötdämpning och energiåterföring samt antibakteriell och luktmotverkande behandling. Den löstagbara tunga gör att skon passar mångsidigt för olika fötter samt att skon torkar snabbare. Skon fungerar bra även vintertid. Sulan i fyra lager isolerar mot kylan från marken. Utformad speciellt för jakt- och friluftsbruk. Den rätt planerade snörningen stödjer hela området kring foten. 1. Ny Scentech ­luktreduceringsteknologi 2. Ny membranteknologi 3. Löstagbar tunga 4. Skaft i exakt rätt höjd 5. Vattentät ända upp till skaftets övre kant 6. Vattentät och ventilerande AIR-TEX ­membran 7. Sömmarna tejpade med AIR-TEX-membrantejp 8. Slitstark cordura i skaftet 9. Hållbara, rätt placerade snöröglor 10. Lätt att snöra 11. Äkta vattentätt läder 12. Membranet skyddat mellan lagren 13. Stadig hälkappa 14. Läst för finländska fötter 15. Tredubbla sömmar vid de viktigaste skarven 16. Energisula; stötdämpande och Kupon Intern dessu NY MODELL 2006 Fyra gångers vattentäthet, Överlägsen garanti energiåtergivande 17. Antibakteriell sula med god passform 18. Sula uppbyggd i fyra skikt; stadig och följsam 19. Skyddande förstärkning i spetsen 20. Äkta Vibra -sula Hemligheten bakom halva priset: Premium-skor Du betalar inga mellanhänder! Motsvarande membranskor kostar över 360 i butikerna, eftersom butikspriserna består till över hälften av kostnader som är onödiga för dig. Genom att beställa från Erätukku får du skorna utan mellanhänder direkt från tillverkaren! Om du är snabb får du dessutom ett förmånspaket värt över 200 på köpet!! + förmånspaket NU ENDAST 79 1 + expeditionskostna der 90 www.eratukku.fi
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 49 bransko under halva priset! + Förmånspaket på köpet om du är snabb! 1 1 JahtiJakt benvärmare Värde 39 Värde totalt över 200,- Starkt vattentätt material. Justerbar skaftöppning, snörögla för skofäste. Skyddar byxbenen från slitning och smuts. Starka justerbara öglor för åtstramning under skon. Värde 39 . Nu på köpet för snabba skobeställare. NYTT! Skaftets längd 28 cm (no 42) 2 Skyddar benen från kvistar och smuts! Bekvämligheten av skiktklädsel även för fötterna! 4 Stiligt till fritiden! 3 4 4 Varmt till jakten! Värde 15 Kupong- och Kupong- och Internetbeställare får Internetbeställare får dessutom dessutom 6 2 Teknisk undersocka Coolmax Liner-undersocka. Transporterar fotsvett framåt. Håller fötterna varma och torra. Tillverkad av högklassigt material. Värde 15 . Nu på köpet för snabba skobeställare. 3 5 Jahtijakt skokräm Värde 15 Bivax tillverkad av naturens egna råvaror. Skyddar skon mot smuts och vatten. Lätt att applicera. Mycket drygt. Vårdar det vattentäta lädret och håller det mjukt. Värde 29 . Nu på köpet för snabba skobeställare. Teknisk värmesocka Värde 29 4 JahtiJakt dubbelfleece Värde 129 Fungerar som ett isolerande lager på samma sätt som mellanstället i flerskiktsklädsel. Transporterar fotsvett framåt. Tillverkad av högklassigt material. Värde 29 . Nu på köpet för snabba skobeställare. Bondad dubbelfleece. Varm och elegant jacka för fritidsbruk. Ytan är av mjukt och behagligt soft-fleece. Värde 129 . Nu på köpet för snabba skobeställare. Beställ genast med kupong eller via nätet: Premium sko Beställningskupong EXTRA för två beställningar SE SIDAN 9 www.eratukku.fi paket På så sätt bidrar du till förkortning av våra telefonköer och får JahtiJakt skokräm som gåva (värde 15 )! Obs! Mät foten färdig innan du ringer. Det rätta måttet får du när du står på papper, ritar av din fot och mäter ritningen. Leverans mot postförskott, porto tillkommer. Förkorta våra telefonköer och beställ din egen JahtiJakt AIR-TEX Premium-skor och förmånspaket med den här kupongen. kupongbeställningen får du den högklassiga JahtiJakt skokrämen. Gåvans värde 15 ! BONUS Erätukku betalar portot för kupongen der Du betalar inga mellanhänder. Anteckna fotlängden och förmånsmottagarens mått! Jägaren 5/06 0 Telefonbeställningar Mån-Fre 9-18 Ja, jag beställer par JahtiJakt AIR-TEX Premium-skor mot postförskott för priset 179,90 /par + expeditionskostnader och får den snabba beställarens Förmånspaket och kupongbeställarens skokräm (1 Förmånspaket + 1 skokräm/par). Beställarens underskrift (målsmans underskrift för under 18-åriga) Namn Adress Postnummer E-post Mobiltelefonnummer Fotlängd cm Mottagarens längd cm vikt kg Ring 08-840 4400 Myynti: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Oulu TEHTAANMYYMÄLÄT: OULU Alasintie 8, VANTAA Valimotie 27 Avoinna: Mån-Fre 10 -18 Postort Du betalar inga mellanhänder. Erätukku Avtalsnummer 5013247 Sko 1 Sko 2 Sko 3 Fleece 1 Fleece 2 Fleece 3 90003 Svarsförsändelse Samtidigt ansluter jag mig gratis till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 50 2006 a ri ffavorit e + Bonuspakett äkt Membrandrriken för 1/5 av priis ! s b ik fa r diirekt från fab DU BETALAR BARA: North ICE membrandräkt Bonuspaket Värde av beställning * Rekommenderat pris 99 värde* värde* värde* 298 221 +porto och postförskottsavgift 519 DIN FÖRMÅN 420 När du beställer här nu! Den nya North ICE modellen 2006 är en förbättrad version av den jättepopulära modellen från ifjol. Utrustad med AIR-TEX® membran håller den vatten och vind otroligt bra, naturligtvis även i sömmarna. Ventilationsförmågan är av hög nivå - därför lämpar den sig för alla aktiviteter utomhus - även i regn, vind and tack vare flerlagerklädsel även i kyligt väder. ls , ll Regn eller solsken rt IC North ICE ra rä te membrandräkten ädje lä je ti ger mer motionsgl ty mest omtyckt på rk marknaden! Vatten- och vindtät AIR-TEX® -huva. Den avtagbara huvan är justerbara. Jackan har en skyddande, designad nederkant. Praktisk bröstficka. Hög krage som skyddar från vädret, bekvämt innertyg. Tre rymliga fickor på framsidan. Praktiska ventilationsöppningar under armarna. Bandjustering i byxbenen. Se de nya www-sidorna: www.eratukku.fi
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 51 DETTA BONUSPAKET FÖR ATT ETT VÄRDE ÖVER 200 FÅR DU PÅ KÖPET! 1. MicroDry mellanlager 2. Fleecejacka En ny efterfrågad teknisk toppenprodukt för flerlagerklädsel, jacka och byxor av mikrofleece. Att ha på sig under membradräkten vid kallt väder. Praktisk att ha som sådan i olika bruk. Färgen är elegant grå. Värde 69 En ny praktisk och elegant, teknisk fleece-jacka. Bekväm soft-fleece. Rymliga fickor. Färger: grå/röd med det röda setet och svart/blå med det blåa setet. 0;Ryggsäck 3. 0;Extra förmån för kupongoch Internetbeställare! Handskar Mössa Värde 25 En varm och stilig North ICE Varm, elegant North ICE mössa av dubbel ylletyg. handske med god passform. Färg: svart. Förstärkt handflata. Färg: svart. Värde 59 ! En stilig ryggsäck för allehanda bruk. Volym 20 l. Transpirerande, mjuka axelremmar och ryggstöd. Regnskydd, flera fickor och plats för bl a en cykelhjälm och två dryckflaskor. Värde 39 0;- Värde 29 0;-0;- Allt detta PÅ KÖPET för en snabb beställare! Toppklass i tester AIR-TEX®-membranets vattentäthet testades av VTT (Finlands statliga tekniska testlaboratorium). Det uppnådde högsta vattentäthet, 10 000 mm (VTT pro6/3069/03). I testerna vid Tammerfors Tekniska Universitet nådde North Ice AIR-TEX® dräkten utmärkta värden för vattentäthet och ventilationsförmåga. Beställa www.eratukku.fi Telefonbeställningar: Mån - Fre klo 9 - 18: Membrandräkt 06 08-840 4400 EXTRA för två beställningar SE SIDAN 9 Beställningskupong Minska vår telefonkö och beställ din egen North ICE membrandräkt med den här kupongen eller via Internet för priset 99 + porto och postförskottavgift. Posta kupongen genast, portot är redan betalt. Du får förmånspaketet för snabba beställare och extra bonus på köpet (värde tillsammanlagt 221). Värdet av produkterna du får är 519, du betalar bara 99! Sändning per postförskott, postavgift tillägges. BONUS Erätukku betalar portot. Beställarens underskrift (förmyndare för under 18-åriga) Namn Adress Postort E-post* Mobilnummer* Postnummer Jägaren 4/06 Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Erätukku Avtal 5013247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Du får pengarna tilbaka om du inte är njöd! Markera dräktanvändarnas mått här. (Storlekar även för kvinnor och juniorer.) Längd cm Dräkt 1 Dräkt 2 Dräkt 3 Vikt kg Midja cm Röd Blå www.eratukku.fi Jag går med i Erätukku-klubben gratis och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post.
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 52 Nu presenteras Nu presenteras 5 panssar för 3 - 5 vapen · · · · · · starkt kamlås kraftig pansardörr stöldsäkert gångjärnsystem rymligare, nya dörrfack vadderad vapenhållare och inredning rum även för pistoler, långa vapen (max 138 cm) · förankringshål i botten/bakvägg Mått: Höjd 1380 x bredd 350 x djup 300 cm. Vikt: Tom 45 kg, med vapen och tillbehör ca 80 kg Färg: Vit Lås: Nyckellås, 2 nycklar, kamlås Fem års ranti inbrottsga den NYA kollektionen av Vapenskå p me den NY kollektionen av Vapenskå NYA apenskå 8 panssar för 5 - 8 vapen · · · · · · starkt kamlås kraftig pansardörr stöldsäkert gångjärnsystem rymligare, nya dörrfack vadderad vapenhållare och inredning rum även för långa vapen, kikarvapen och pistoler · dörren har praktiska fack för dokument och kartor · förankringshål i bottern/bakvägg Mått: Höjd 1500 x bredd 500 x djup 370 cm. Vikt:Tom 75 kg, med vapen och tillbehör ca 125 kg Färg: Vit Lås: Nyckellås, 2 nycklar, Fem års kamlås ranti inbrottsga Endast inkl. Bonuspaket inkl onuspake 8-15 R (SIS) SIS godkänt Tillverkad enligt högsta finska vapenskåpstandarden 249 +frakt Endast inkl. Bonuspaket inkl onuspake 16 R (SIS) för 8-16 vapen 349 +frakt Endast för 8-15 vapen ink 2 SIS godkänt Fem års ranti inbrottsga Tillverkad enligt högsta finska vapenskåpstandarden · tillverkad av kraftig inbrottssäker 4 mm stålplatta · urtagbar överhylla · rymlig förvaring för långa vapen, kikarvapen och pistoler · dörren har 5 st Fem års ranti förvaringsfack inbrottsga · specialförsäkrat uppdyrkningsskydd · förankringshål i botten/bakvägg Mått: Höjd 1500 x bredd 500 x djup 370 cm. Vikt: Tom 130 kg Färg: Vit Lås: Godkänt Mayer ­säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås · tillverkad av kraftig inbrottssäker 4 mm stålplatta · urtagbar övre hylla · rymlig förvaring för kikarvapen och pistoler · skåpet är lätt förändrat till två modeller med 1. mellanvägg och 2. tre justerbara mellanhyllor eller utan mellanvägg · dörren har 5 st förvaringsfack · 4 st hållare för rensrör · förankringshål i botten/bakvägg SISMått: Höjd 1500 x bredd 575 x djup 400 cm. Vikt: Tom 152 Färg: Vit Lås: Godkänt Mayer ­säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås godkänt Nro 1030 1. 2. Endast Endast inkl. Bonuspaket inkl onuspake 449 +frakt SIS- PÅ KÖPET 569 100 stFÖR DE SNABBA! +frakt inkl. Bonuspaket inkl onuspake Värde 59 godkänt Nro 1030 VÄRDESKÅP för värdeföremål hemma och på kontoret: pengar, smycken, cd-skivor osv. Mått: 350x270x160mm Vikt:Tomvikt 6 kg. Brandsäkerhet 30 min. Passar inuti Otso 16 R - ENDAST vapenskåpet. +rahti
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 53 å p med JÄTTESTORT BONUSPAKET! med JÄTTESTORT BONUSPAKET! BONUSPAKET! LEIJONA 100 för 3-5 vapen · extra kraftig konstruktion · inbrottssäkert kassaskåpslås · rymlig övre hylla · ett nytt stiligt utseende · dörren har ett förgyllt lejonvapen · förankringshål i botten/bakvägg Mått: Höjd 1450 x bredd 350 x djup 350 cm. Vikt:Tom 67 kg, med vapen ca 110 kg Färg:Burgundybrun Lås:Nyckel- och kassaskåpslås LEIJONA 140 för 8-11 vapen · extra kraftig konstruktion · inbrottssäkert kassaskåpslås · rymlig övre hylla · dörren har rymliga förvaringsfack · ett nytt stiligt utseende · dörren har ett förgyllt lejonvapen · förankringshål i botten/bakvägg Mått:Höjd 1500 x bredd 555 x djup 400 cm. Vikt: Tom 135 kg, med vapen ca 175 kg Färg: Burgundybrun Lås: Nyckel- och kombinationslås, kassaskåpslås LEIJONA 160 för 8-16 vapen · extra kraftig konstruktion · inbrottssäkert kassaskåpslås · lätt justerbar ­ 2 st urtagbara hyllor till höger · ett nytt stiligt utseende · dörren har ett förgyllt lejonvapen · förankringshål i botten/bakvägg Mått: Höjd 1500 Fem års x bredd 700 ranti inbrottsga x djup 460 cm. Vikt: Tom 145 kg, med vapen ca 200kg Färg: Burgundybrun Lås: Nyckellås + förgyllt trespoligt öppningshandtag Endast Fem års ranti inbrottsga Endast inkl. Bonuspaket inkl Bonuspaket 299 · · · · · · · · +frakt Endast inkl. Bonuspaket inkl Bonuspaket 449 Fem års ranti inbrottsga PÅ KÖPET 549 +frakt inkl. Bonuspaket inkl Bonuspaket Värde 59 +frakt VÄRDESKÅP för värdeföremål hemma och på kontoret: pengar, smycken, cd-skivor osv. Mått: 350x270x160mm Vikt:Tomvikt 6 kg. Brandsäkerhet 30 min. Passar inuti Leijona 160 vapenskåpet. ENDAST FÖR DE SNABBA! 100 st Detta Bonuspaket värt 177,- på köpet! 1. JahtiJakt -fågel-/ jaktryggsäck helt ljudlöst yttertyg ett skinnhölster för vapnet i bakdelen av ryggsäcken stadigt justerbart bälte bälte med fickor för små tillbehör plats för termos på insidan separata fickor för knivar på sidan totalt 6 st separata fickor axelremmarna har en justerbar bröstrem 2. JahtiJakt -vapenhölster · · · · · · kraftig, dubbelriktad dragkedja, full längd förstärkningar av textilläder avtagbar bärrem mycket starka vadderingar på insidan förstyvad och kraftig konstruktion kraftiga och slitstarka handtag Värde 79 Värde 59 0;- 0;EXTRA Arvo 555,- 0;Beställ Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 Värde 39 0;- 3. JahtiJakt -ficklampa för två beställningar SE SIDAN 9 BONUS 12 extra klara LED ­ljus Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 08-840 4400
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:22 Sivu 54 Uusi, lyömätön pa talähetin Testvinnarensnnyhetsmodell, Poin , Poin NYHET! Pointer är överlägsen när det gäller Hund-GPS-instrument. Baserat på fem års utveckling och tio tusentals önskningar har vi nu utvecklat ett nytt Pointer HalsbandGPS 2007. Nu är Pointers, som är en mångfaldig testvinnare, nya, säkra och testade GPS-teknik förflyttad till ett nytt, effektivt och lätt halsband. Halsband-GPS:s överlägsna egenskaper Ny, säker och testad GSP-teknik förflyttat till det nya, effektiva och lätta halsbandet. · Lyssning av skällning genom uppringning · Lokalisering, spårning, områdesspårning · GPS-antenn i optimalläge, effekt GSM-antenn · Överlägsen kapacitet · Helt vattentät! · Lätt, liten, passar till alla hundar · Effektiv 1700 mAh batteri · Du kan spåra halsbandet med tidigare GPS eller med Nokia · Klar signalfärg! · Garanti 2 år · Låg strömförbrukning (hållbarhet t.o.m. 6-7 dyng) · Solid · Hundspår Plus en massa andra toppegenskaper! tt ! y c ke t l ä s t M da Vikt en ! 250 g Pointer Qu o Poin Testvinnarens tvinnarens NYHETSMODELL NYHETSMODELL Nu till ett sammanlagt pris: Pointer Halsband 2007 + Pointer 2007 GPS-program Pointer Halsband-GPS 2007 669,- Pointer GPS Program 199,- GPS-mottagare 109,- 899 + expeditionskostnader + programmering 977,- Du betalar inga mellanh nder. Kl 9-18 Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg FABRIKSFÖRSÄLJNING: ULEÅBORG, Alasintie 8, VANDA, Valimotie 37 Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-15 Ring och beställ! 020 747 7080 0400-245 083 Kl 8-18
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:23 Sivu 55 l, Pointer GPS 2007! Överlägsna egenskaper! Stort kartutval: alla vanliga kartor av skog, terräng, väg och hav en, kt för jägar Topp-produ och n passmanne ring! ängnavige terr Karta 1:100 000 Perfekta terräng GPS- och hundspårningsegenskaper: Nyheter nu! · · · · · · · Färgdisplay Automatisk kartladdning Nya kartor Samtidig spårning av flera objekt Samtidig kompassdisplay av flera objekt Förbättrad hundspårning Alla viktigaste funktioner har snabbval, med ett tangenttryck, t ex uppringning av hunden · Hundens position syns automatiskt direkt i mitten av displayn · Ny versioner kan uppdateras direkt till apparaten utan att sändas till service · Förnyad ruttnavigering Karta 1:15 000 I kartan syns tydligt detaljer av terrängen, samt information av det spårade objektet Karta 1:40 000 Ny skala gjord för Pointer. Du kan se hela kartan i storlek av rutan. Plus många andra kartor på toppen av de tidigare nämnda exemplen. Fråga mer! Plus de bekanta och överlägsna Pointer egenskaperna: · · · · · · · · · · Mycket lättanvänd Säkra funktioner Mångsidig terrängnavigering Hundens position med ett tangenttryck Rikligt med information om hunden Kompatibel med alla Pointer och Tracker apparater Tangentlås Ständig displaybelysning Kamratlokalisering och spårning YKJ (KKJ3 ) kordinater Kompass På kompassdisplayn kan du se gångriktningen, kompassriktningar, t ex riktningen mot hunden och bilen samtidigt. Rutt Professionell navigering. Du kan göra rutten genom att rita eller spara spåret du gått. Rutter också på andra displayn. ighet, medel Distans, hast hetsmätare. ig och topphast distanstider av Bedömning nat! h mycket an oc Pointer GPS-program Pointer ­ det mest köpta hund-GPS:t Pointer Quick Quick ­ ostetuin Koira-GPS! Genom att köpa endast Pointer 2007 ­programmet, får du fullständiga terräng-GPS egenskaper till din mobiltelefon. Dessutom kan du vid pass spåra t ex kamratens hund! Pointer GPS-program- Programvara norm. 199,- + GPS 109,paketet innehåller: · nytt spårningsprogram · minneskort ST NU ENDA · kartor · Laddningsrätt till 1000 kartrutor · bluetooth-GPS · vattenavvisande skyydsfodral + expeditionskostnader 69 Sele 279 308,- + expeditionskostnader Kompatibel med Nokias storskärmade och effektiva Nokia Series 60 2nd edition telefoner. Du kan även lokalisera Pointer -selmodellens Hund GPS-apparater. Toppegenskaper Hundens namn Vattenavvisande! Fodralets lock är av vattenavvisande gummi, som stängs tajt med hjälp av det justerbara speciallåset, och håller på så sätt sändaren torr under hela jakten. Din position uppdateras hela tiden på kartan Hund GPS Kart GPS GSM telefon Obs! Riktningen från hunden till dig uppdateras hela tiden medan du rör dig Hundens springriktning Hundens symbol, flera olika alternativ Du kan se flera hundar på kartan samtidigt Du kan se din ruttpunkt på kartan Obs! Ditt avstånd till hunden uppdateras fortlöpande Hundens hastighet Obs! Positionsinfots tid uppdateras ständigt Hundapparatens batteritillstånd Obs! Genom att trycka på tangenten i 2 sekunder spårar apparaten hunden på nytt, och du behöver inte lämna skärmen. Fungerar även med andra displayn. Obs! Tangentlåset samt andra basfunktioner fungerar direkt från hundens lokaliseringsdisplay Sommarerbjudande! Hela paketet innehåller · GPS för hunden · GPS för jägaren · Säkerhetssele · 2 batteriladdare 899 + expeditionskostnader + karta och programmering Trefaldig testvinnare! Trefaldig te tvinnare! testvinnare! Redan användare! Redan tio tusentals av nöjda användare! tusentals av användare! Rikligt med kartalternativ från den mest exakta baskartan till hela Europas kartor, även bra havskartor! www.pointersolutions.com Betalning även med förmånlig finansiering! Fråga mer!
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:23 Sivu 56 Alla tiders bästa Pointer! En riktig långdistans radar Marathon Extremt precis, snabb och med låååång räckvidd tack vare effektantenner! För stora raser Marathon GARANTI 12 mån EFFEKTIVITET 150 mW FREKVENS 138 MHz · Bra räckvidd ­ effektivitet 150 mW Frekvens 138 MHz, effektivitet 150 mW · Mycket precis Tack vare ny antennstruktur · Specialstarka antenner Nya, mycket starka specialtillverkade mottagarantenner · Revolutionär skällindikator Inga störningar, fungerar även i snö · Mer störningsfri frekvens Plats på frekvensen, följ din egen hund · Strömavbrytning Automatisk strömavbrytning i mottagaren För små raser E NDAST Designad speciellt för små raser: tax, dreever, beagle, spets... · Bra räckvidd · Mycket stark pejlande · Frekvens 433 MHz · Reglerbar skällindikator · Snabb att använda · Mottagare av hållbart aluminium · Genast färdig att använda · Sändarvikt endast 100 g 479 + expeditionskostnader FREKVENS 433 MHz EFFEKTIVITET 25 mW ENDAST + expeditionskostnader Inkl. Förmånspaket 335 Betalning även med förmånlig finansiering! Fråga mer! Ring och beställ! Kl 9-17 Kl 9-20 020 747 7080 0400 245 083 FABRIKSFÖRSÄLJNINGSBUTIKER: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 Öppet: mån-fre 10-18, la 10-15 Försäljning: Erätukku, Alasintie 8, 90400 Uleåborg Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27
• jäg0605_040_057 29.8.2006 11:23 Sivu 57 LASERmätare
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 38 Nu presenteras! North Ice ­ryggsäckar Ryggsäck + förmånspaket ERBJUDANDE För vandrare vandrare Kompressionsremmar för justering av storlek för ryggsäcken Överdel med två separata fickor Ryggsäcksöppning med snölås Steglös justering av överdelenä Steglös justering av Air-Fit Pro bärsystemet CHOCK- 99 2 2 4 3 1 5 5 ,3 (totalvärde 398,-) er +expeditionskostnad Den perfekta ryggsäcken ­ varje detalj utmärkt designad! EXT-6500 Ryggsäck Volym 66 liter Fäarg: grå/svart 2 Ergonomiska bärremmar Air-Fit Pro ­ventilerad ryggdel Värde 169,1 Air-Fit Pro -system Rikligt med externa fästningspunkter Insida med lätt uppdelad mittdel Helt öppningsbar framdel i ryggsäcken Insida med fyra händiga förpackningspåsar Vattenavvisande dragkedjor 3 Lätt avtagbara Easy-clip sidofickor Tunnelsidfickor för t ex fiskespö 4 Justerbar bröstrem Lätt och stabil aluminiumram Rymlig ficka på insidan för värdeföremål OBS! Se också den större EXT 7500 Volym 75 liter Färg grön/svart Avtagbart regnskydd av rejäl storlek 5 Stabilt, steglöst justerbart höftbälte Detta förmånspaket (värde 229) på köpet! 1. Tundra EXT-10 sovsäck · · · · · Lätt (ca 1,75 kg) stark och hållbar Korslagd Thermo-dubbelstruktur Fyllning av 7-hålig Hollow Fiber ­cellfiber Ytmaterial av vattenavvisande Ripstop Nylon Skyddar användaren tack vare den anatomiska utformingen · Storlek: 210 x 80 x 50 cm 2. North ICE liggunderlag · · · · · · Lätt (750g) Värde Automatisk uppfyllning Rejäl storlek (183 x 51 x 2,5 cm) Kompakt förpackning 13 x 25 x 13 cm Hållbar mässingventil Ytmaterialet har en smutsavvisande TPU-behandling · Cellstrukturen skyddar från kyla · Inkl. Förpackningspåse 0;EXTRA för två beställningar SE SIDAN 9 79,- Värde 150,- 0;- BONUS Beställ www.eratukku.fi Telefonbeställningar: Mån-Fre 9-18 Fabriksförsäljning: ULEÅBORG Alasintie 8, VANDA Valimotie 27 08-840 4400
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 39 r ÅLANDS NYTT Värt att veta! I Det är varje jägares skyldighet att hålla sig uppdaterad med gällande jaktlagar och jaktförordningarna. De aktuella lagarna och förordningarna hittar du på landskapsregeringens hemsida www.regeringen.ax där du klickar dig fram till jakt- och viltenheten som ligger under näringsavdelningens skogsbruksbyrå. Det går även bra att köpa papperskopior av författningssamlingarna vid landskapsregeringens registrator. AVGIFTER FÖR RÅDJUR OCH ÄLG ÅR 2006 Hjortdjursavgifterna har fastställts för år 2006 av landskapsregeringen enligt följande: Vuxen älg Älgkalv Vuxet rådjur Rådjurskid 84,00 euro 26,00 euro 4,20 euro 2,10 euro Om det under jakten fällts älg som inte kan användas som människoföda krävs, om det är en vuxen älg, ett veterinärintyg för att befrias från licensavgift och om det är en kalv ett bevittnat intyg från jaktledaren. Kan djuret inte tillvaratas som människoföda står landskapsregeringen för omkostnaderna för veterinärintyget mot redovisning. Kasserade rådjur som inte kan användas som människoföda redovisas som fällda och skall antecknas på statistikblanketten. För kasserade rådjur erläggs dock ingen avgift och dessa djur skall därför inte räknas in i den sammanlagda licenskvoten. o MN Åländska jaktkort 2005-2006 I Antalet jägare som betalade jaktvårdsavgiften jaktåret 2005-2006 minskade med 123 personer jämfört med föregående jaktår, detta trots att antalet personer med annan hemort än landskapet ökade med 88 personer. Drygt 3600 personer med hemort i landskapet betalade jaktkort, vilket är 150 färre än året före. o MN 39 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 40 "Nu ha vi gått så där alldeles allmänt igenom dem när vi funderar på våra kvoter" - utnyttjandet av vilttriangelinventeringar vid regleringen av jakten. venteringsresultaten och den feedback som sänds till triangelinventerarföreningar står till förfogande före jaktsäsongens inledning. När jag inledde arbetet på min avhandling lade jag märke till att viltinventeringarnas och jaktregleringens betydelse ofta understryks då man vill framföra förnuftsmässiga motiveringar av jaktens kontinuitet i offentligheten. Den här tankegången grundar sig på antagandet att en dimensionering av jakten som är starkt förankrad i inventeringarna främjar För det mesta kommer man inte att tänka på bevarandet av viltbestånden. Innehållet i tankeatt en stor del av de finländska jägarna fortlö- gången blir dock ihåligt om inte kontakten mellan pande omfattas av minst två slag av jaktreg- inventering och reglering sträcker sig från ord till lering. Så här på tröskeln till jaktsäsongen är regle- handling - särskilt borde långvarigt försvagade viltringen aktuell på många sätt. Myndigheternas regle- bestånd resultera i strängerad reglering, t.ex. i form ring representeras bl.a. av den kungörelse gällande av minskad fångstkvot eller omfattningen av olika det kommande jaktårets regionala begränsningar av typer av reglering. Helt naturligt väcker detta frågan om sådana reaktioner jakten samt tabellen över kan iakttas? Finns det på de enligt jaktförordningen föreningsnivå samband tillåtna jakttiderna, som mellan inventeringarna av vardera publiceras i JägaMYNDIGHETSREGLERINGEN småviltet och dimensioneren. Regleringen av jakten PÅ OLIKA NIVÅER AV VILTFÖRVALTNINGEN ringen av jakten? yttrar sig också i de beslut GRUNDAR SIG TILL STOR För att ens till en del få jaktföreningarna och -lagen DEL PÅ FAKTA SOM ett svar på den här frågan fattar på sina sommarmöERHÅLLITS GENOM fördjupade jag mig i resultaten om bl.a. fångstkvoter VILTFORSKARNAS ten av den föreningsenkät för småvilt, fredningstider ANALYSER AV MATERIAL Jägarnas centralförbund och -områden, fredade arSOM JÄGARNA SAMLAT IN. genomförde 2001 (se t.ex. ter samt om gästjakt och Jägaren 1/2002). Våren priser för sådan. Den regle2004 intervjuade jag också ring som i sista hand förpliktar allra mest sker dock på försorg av den an- medlemmar i jaktföreningar. I det följande behandlar jag några av de sakförhållanden som framkom, svarsmedvetna jägarens samvete. Av formerna för reglering utnyttjar åtminstone huvudsakligen ur jaktföreningarnas och -lagens, de två förstnämnda uppgifter som erhållits med men också ur viltförvaltningens synpunkt. hjälp av vilttriangelinventeringarna. Myndighetsregleringen på olika nivåer av viltförvaltningen grun- Triangelinventerarnas reglering dar sig till stor del på fakta som erhållits genom vilt- av jakten är mångsidigare forskarnas analyser av det material som jägarna samlat in. Även jaktföreningarnas dimensionering Redan ett ytligt studium av de föreningar som delav jakten kan grunda sig på inventeringarnas upp- tar i triangelinventeringarna avslöjade att det är tygifter, för de meddelanden som distribueras om in- piskt för dem att jakten regleras mångsidigare än i Den här artikeln avslutar den tvådelade artikelserien, som presenterar några centrala slutsatser i Jani Pellikkas fjolåriga doktorsavhandling "Metsäluonnon riistanrikkauden hoito - suomalaisten toimijoiden ja toimintojen vuorovaikutuksia" (Förvaltningen av viltresurserna i skogsnaturen - växelverkan mellan finländska aktörer och aktiviteter). I den här delen behandlas utnyttjandet av vilttriangelinventeringarna i jaktföreningarna och inom jaktförvaltningen. ® andra föreningar. Observationen var intressant i det avseendet att sambandet mellan triangelinventering och reglering inte var beroende av föreningens storlek. Detta i motsats till många andra aktiviteter inom föreningarna. I det här avseendet föreföll sålunda praxis att motsvara festtalens vackra fraser. Det här är dock bara en del av sanningen. Det visade sig nämligen också att mångsidigheten i triangelinventeringarnas regleringar inte ledde till nämnvärt mindre fångster per arealenhet i relation till fångsterna i föreningar i regionen med ensidigare reglering. Hur ska det här resultatet tolkas? Var studien alltför grov för att avslöja nånting specifikt eller kan det helt enkelt förhålla sig så, att mångsidiga begränsningar av jakten inte som sådana ger en tillräcklig bild av jaktbeskattningen, beståndens tillstånd och behovet av reglering? På vilken information grundar sig regleringen ? Eftersom ovannämnda studier inte tycktes ge ett entydigt svar på min fråga fortsatte jag analysen genom att intervjua manliga och kvinnliga eldsjälar i jaktföreningarna. Min förhoppning var när jag inledde intervjuerna att jag bl.a. skulle lära mig att bättre förstå föreningarnas verksamhet och den reglering av småviltsjakten de verkställde inom olika regioner. De förda diskussionerna fick mig att inse att regleringen av jakten framför allt fokuseras till skogsfågelviltet, att den tillämpade regleringen är rätt så brokig och att den utgår från många slag av information. 5 · 2006 JÄGAREN 40
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 41 För någon erbjuder redan de observationer som görs i samband med triangelinventeringen en uppfattning om viltbeståndens storlek och utveckling. För någon annan räcker de observationer av allehanda slag som görs då man rör sig i skogen. En tredje kan vara av den åsikten att den information som kan fås på ovannämnda sätt kan variera stort beroende på inventeringsdag och vem som rör sig i skogen. Därför anser han att den triangelinventering den egna föreningen utför är nödvändig, men vill vid uppskattningen av viltbestånden också utnyttja grannföreningarnas triangelinventeringar för att på det viset få ovannämnda variationer utjämnade. Det här ger också en motivering till varför det enligt hans åsikt lönar sig att inventera flera trianglar i jaktvårdsföreningarna. Med tanke på behovet av reglering får man på det här viset en mera tillförlitlig bild av viltsituationen i respektive inventerad vilttriangel och i hela jaktvårdsföreningen. Samtidigt får man en övertygande grund för motiveringarna av det hållbara nyttjandet. Viltuppgifterna utnyttjas på många sätt Den i rubriken för den här artikeln citerade kommentaren, som fälldes av en savolaxjägare i samband med en av intervjuerna, ger uppenbart en bild av det vanligaste sättet att utnyttja inventeringarnas resultat i föreningarna; på sommarmötet går man kort igenom feedbacken från triangelinventeringen eller viltforskningens rapport, om en sådan finns tillgänglig, och därefter för man ett allmänt resonemang om viltsituationen. Det kan hända att ett inventeringsresultat, som t.ex. visar att orrbeståndet på föreningens marker är på tillbaka- gång, påverkar föreningens beslut att sänka en der olika dagar och under olika väderleksförhållanjaktbeskattning som kanske tidigare har varit för den. Nämnda begränsningar innebär också intresstor. Om inga förändringar har skett fortsätter jaksanta utmaningar för organiseringen av viltinventeten enligt tidigare mönster. Ett sätt att dimensionera jakten, som förekom- ringarna. Vid försök som utfördes ifjol har man förmer mera sällan och är en aning mera tekniskt än sökt optimera tidpunkten för sommarinventeringdet ovan relaterade förfarandet, innebär att det vid arna och tidigarelägga dem så mycket som möjligt inventeringen beräknade antalet orrar/km2 multi- utan att exaktheten lider. Man har också försökt pliceras med skogsarealen inom föreningens främja det informationsflöde som sker i samband med sommarinventeringen jaktmarker och den som regenom att analysera matesultat erhållna uppskattrialet anefter det levererats ningen av det totala antalet till viltforskningen. orrar inom hela jaktområVID FÖRSÖK IFJOL det förvandlas enligt någon Kunde olika moment i FÖRSÖKTE MAN OPTIMERA beskattningsprocent och hanteringen av informaTIDPUNKTEN FÖR antalet orrjägare till en pertionsflödet ytterligare förSOMMARINVENTERINGARNA sonlig kvot. Metoden kan snabbas? Skulle t.ex. en OCH TIDIGARELÄGGA DEM låta komplicerad, men är elektronisk leverans av inSÅ MYCKET SOM MÖJLIGT ett relativt enkelt sätt att venteringsmaterial från inUTAN ATT EXAKTHETEN LIDER. fastställa en kvot, under venterarföreningar vara nåförutsättning att man lyckgot slags dellösning på den as komma överens om behär frågan? Utmaningarna i skattningsprocenten. anslutning till förbättrandet Enligt en del jägares åsikt är det intressantare av noggrannheten och precisionen för vilttriangelinatt istället för det årliga utnyttjandet av triangel- venteringen är kanhända till många delar sådana att uppgifterna studera viltbeståndens utveckling på det inte går att lösa dem effektivt med de medel lång sikt inom föreningens jaktområde; härvid av- forskningen kan erbjuda. Däremot torde forskningen slöjas tydligast de aktuella förändringarna vid re- på många sätt kunna utnyttjas vid bedömningen av spektive tidpunkt och tillståndet för viltbestånden risker i anslutning till reglering av jakt med inexakta inom det egna mrådet i jämförelse med grannområ- uppgifter som grund. Behovet av en bedömning av dena. Om trenden för viltbeståndens storlek under riskerna är t.ex. uppenbara då jakten regleras med en längre tid har varit progressiv och starkare än i tjänstemannaåtgärder i områden från vilka det erhålnärbelägna trianglar kan det vara ett tecken på att lits ytterst litet eller mycket kontroversiella uppgifbeskattningen har lyckats och att den långsiktiga ter om fångster och/eller inventeringar. viltvården har fått positiva följder. En annan utmaning i anslutning till regleringen av jakten är att utforma verksamma metoder för reglering av beskattningen. En av mina allra intresUtnyttjandet av triangelinventeringarna santaste observationer var att sakkunniga inom inom viltförvaltningen jaktbranschen, som jag intervjuade i samband med Självklart är, att inventeringsinformationen är nytti- en annan studie, ansåg att särskilt den till jägarna gast för såväl föreningar som för viltförvaltningen riktade informationen och den på frivillighet grunom den är så aktuell och noggrann som möjligt och dade regleringen av jakten spelade en mycket cenkan erhållas före besluten om regleringar av jakten tral roll. Ett samarbete av det här slaget som grunfattas. För triangelinventeringarnas del utgör redan dar sig på förtroende mellan jägarna och förvaltviltarternas biologi en faktor som begränsar möjlig- ningen är internationellt sett ett relativt unikt och heten att få data i realtid: skogshönsens kyckling- avundat sätt att fungera. Med tanke på vikten av kullar kan inte tillförlitligt inventeras så värst myck- samarbete och information representerar också et tidigare än för närvarande och däggdjursviltet den här tidningen - Jägaren - en viktig del av den kan inte inventeras på sommaren. En begränsning kedja av aktiviteter som verkställer vården av viltav noggrannheten och uppgifternas exakthet upp- bestånden i vårt land. o står även av att resultaten vid inventering av mängderna vilt kan avvika från varandra då de utförs unJANI PELLIKKA 41 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 42 5 · 2006 METSÄSTÄJÄ 42
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 43 Skogshönsen och inventeringen i augusti I augusti var det adertonde gången som vilttrianglarna inventerades. I skrivande stund, den sextonde augusti, föreligger resultaten från 485 trianglar, vilket är ungefär två tredjedelar av det slutliga antalet. För sommaren 2006 tidigarelades inventeringarna så, att den rekommenderade inventeringsperioden inföll mellan den 29 juli och den 12 augusti. Syftet med detta var att vi skulle kunna publicera de preliminära resultaten så tidigt att de hinner till jaktföreningarnas sommarmöte. Då skulle föreningarna kunna bygga på färska inventeringsresultat när de slår fast kvoterna för höstens hönsjakt. Dagens värld är präglad av stor egoism och vi känner oss därför väldigt ödmjuka inför triangelinventeringarna, där en väldig mängd människor uträttar ett stort arbete för en gemensam sak utan att sky mödor eller utgifter. 3186 personer deltog i inventerandet av 485 vilttrianglar och det sammanlagda antalet arbetstimmar uppgick till över 9000! I genomsnitt deltog 6,6 personer i räknandet av varje triangel. Nästan 200 trianglar inventerades av tre tremannagrupper, det vill säga av sammanlagt nio man. Nästan lika många trianglar, 144 stycken, inventerades av tvåmannagrupper eller en ensam inventerare. ® Jaktvårdsdistrikt Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Hela landet Tjäder Orre Täthet Kyckling- Täthet KycklingInd./km2 andel (%) Ind./km2 andel (%) 1,3 ­ ­ 2,1 ­ ­ 5,6 + 6,0 ± 5,4 ++ 5,6 + 4,6 ++ 5,1 + + 4,5 ± 5,9 ± 2,8 ++ 3,1 ++ 3,3 ++ 1,9 ­ ­ 1,6 ­ ­ 4,7 + 33 21 55 51 51 47 61 49 41 57 35 38 44 25 50 50 5,9 + + 6,1 ± 13,8 + 14,0 ++ 5,3 ++ 6,1 ++ 11,8 + 10,2 ++ 14,0 ++ 9,2 ± 9,3 ± 9,3 ++ 6,1 ± 7,0 ± 4,4 ­ ­ 9,4 + 30 43 63 58 33 54 60 49 53 58 58 46 53 51 18 56 Järpe Dalripa Täthet Kyckling- Täthet KycklingInd./km2 andel (%) Ind./km2 andel (%) 11,3 ± 11,3 ± 10,3 + 10,6 ± 10,6 ± 2,8 ± 6,7 ++ 4,6 ± 15,7 ­ 11,3 + 12,9 ± 4,0 ­ ­ 8,4 ± 8,7 ­ ­ 5,9 ­ 8,4 ± 49 44 66 36 34 55 58 28 54 49 50 12 45 56 43 50 1,1 ­ ­ 2,8 ­ 1,4 ++ 70 61 58 1,0 ­ 61 Om jägarna returnerar inventeringsresultaten per epost blir resultaten klara mycket snabbare och kan börja användas. På nittioprocentsnivån är skillnaden mot posten så stor som nästan sex dagar. Tidigarelagd inventering En av målsättningarna med triangelinventeringarna är att vi ska kunna finjustera jakten på skogshöns så att den stämmer överens med årets fågelbestånd. För att göra detta möjligt tidigarelade vi inventeringarna så, att de preliminära resultaten skulle hinna bli färdiga till jaktföreningarnas sommarmöte. Perioden för sommarinventeringen av vilttrianglarna täcker hela augusti men den rekommenderade tiden för sommaren 2006 var alltså 29.7 - 10.8. Till de avgörande faktorerna när det gäller att bli snabbare med att få ut resultaten har hört fördröjningen från inventeringsdagen till ögonblicket då inventeringsresultaten är inknackade i datorn. Postgången kan vi knappast göra snabbare och dessutom är det sällan som resultaten blir postade genast efter inventeringen. För att lösa problemet har vi tagit fram möjligheten att returnera inventeringsresultaten via internet. För detta ändamål har vi på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets hemsida lagt ut en blankett som inventerarna kan fylla i och skicka in. Men uppgifterna på blanketten går inte direkt in i databasen utan det är nödvändigt med ett mellansteg eftersom det finns så stora variationer i sättet att fylla i observationerna. Men detta kan inte kallas något problem, utan alla inkomna inventeringsresultat har skrivits in i databasen samma dag som de kom. Målsättningen har varit att alltid behandla dagens resultat under följande förmiddag. Sammanlagt har resultaten från 80 vilttrianglar (16 %) skickats in via internet. Andelen är inte särskilt stor men har trots det en avsevärd betydelse för att snabba upp resultatbehandlingen. En dryg tredjedel av internetsvaren skickades in samma dag som inventeringen gjordes, och tre dagar senare var över 90 procent av resultaten klara att användas. De inventeringsresultat som skickades in med posten tog minst två dagar på sig för att komma fram. kan vara en bidragande orsak till att hönsfåglarnas produktion av ungar och därmed också populationstätheterna var lägre i landets södra delar än de varit under tidigare år i motsats till övriga delar av landet. Regionala drag Vi bedömer att tjäder- och orrstammen totalt sett har vuxit med ungefär en fjärdedel från i fjol medan järpens ökning var blygsammare och ripan gick tillbaka. Tjäderbestånden ökade kraftigast i norra och sydöstra Finland samt i Österbotten. I Mellersta Finland var ändringen från i fjol minimal medan tjädertätheten i södra Finland minskade så pass kraftigt att ändringen kan kallas avsevärd. För orrens del var förändringarna regionalt sett väldigt snarlika tjäderns. Skillnaden är den, att bältet där orren ökade sträcker sig längre söderut och det är bara allra längst i söder som orren minskade från i fjol. Järpens förändringar från året innan var mindre och regionalt sett inte lika enhetliga. Järpen har det gemensamt med tjädern och orren att bestånden minskade längst i söder. Ripan däremot minskade totalt sett i hela landet, vilket beror på utvecklingen i Lappland. Där har den nedåtgående trenden redan hållit i sig i några års tid och den fortsatta nedgången var väntad. Litet längre söderut gladde oss ripan genom att öka i Uleåborgs jaktvårdsdistrikt. o PEKKA HELLE OCH MARCUS WIKMAN Positiv utveckling Totalt sett ökade bestånden av skogshöns från året innan. För tjädern, orren och järpen var ökningen mellan tio och tjugo procent medan ripan gick en smula tillbaka. Under de år som triangelinventerandet har pågått har skogshönsens regelbunda, rytmiska variationer upphört i nästan hela landet. I norra Finland är de cykliska variationerna däremot fortfarande synliga, och när populationerna varierar i regelbundna cykler är det också möjligt att förutsäga variationerna. Det finns troligen ett samband mellan väderleken under den gångna sommaren och skogshönsens ökning från i fjol. Vad medeltemperaturen och antalet dagar med värmebölja beträffar sattes nya rekord på många orter under sommaren. Det var också rekordtorrt med den minsta nederbörden på hundra år. I största delen av landet var vädret alldeles utomordentligt när äggen kläcktes och kycklingarna var dunungar; det var varmt och lät bli att regna. I södra Finland var torkan till och med extrem, vilket innebar avsevärda svårigheter för lantbruket. Detta 43 I Tätheterna för skogshönsen och andelen kullar jaktvårdsdistriktsvis i augusti 2006. I Förändringarna i bestånden från i fjol har betecknats med + och (++ och = förändring > 30 %, + och = förändring 15-30 % och ± = förändring < 15 %). METSÄSTÄJÄT HUOM! Ailan uusi keittokirja 2 on ilmestynyt. Kirja sisältää mm. hirven-, peuran-, poron-, jäniksen-, linnun- ja porsaanliharuokia. Lisäksi kalaa, sieniä ja kasviksia, jälkiruokia, leivonnaisia ja gluteenittomia ruokia. Reseptit on tarkoittu kotikeittiöön ja kaikki on kokeiltu ja testattu. Ohjeet ovat selkeitä ja helppoja. Mukana paljon annoskuvia ja viinisuosituksia. Hinta 28 + pakkaus ja postikulut 4,70 . Kirja tilattavissa www.kolumbus.fi/aila hietala gsm 040-8314418, 040-5692286 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 44 ratkaisu (* Parempi ruoka voi olla halvempaa. Koirasi voi hyvin saadessaan riittävästi korkealaatuista eläinproteiinia. Best Friend Balance -täysravintojen proteiinilähteinä on käytetty ainoastaan eläinproteiineja. Silti hinta on merkittävästi alhaisempi kuin muilla tämän laatutason täysravinnoilla. (* Keskimääräinen vähittäismyyntihinta tammikuussa 2006 koiramme3balance_aukeama.indd 1 14.2.2006 15:21:53 koiramme3balance_auke
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 45 Sensitive ei sisällä vehnää Jokaiselle koiralle, jokaiseen päivään BF Balance Sensitive C&R Valmistusaineet Kana (väh. 23 %), maissijauho, riisi (väh. 14 %), maissi, juurikaskuitu, lihajauho, proteiinijauho, hydrolysoitu kanaproteiini, siipikarjarasva, perunajauho, rapsiöljy ja suola. Purina ONE kana-riisi Kanaa (18 %), riisiä (14 %), maissia, maissigluteenijauhoa, kuivattua siipikarjaproteiinia, vehnää, vehnäjauhoa, eläinrasvaa (säilötty tokoferoliseoksella), maksauutetta, dikalsiumfosfaattia, kalaöljyä, kaliumkloridia, natriumkloridia, koliinikloridia, kivennäisiä, L-lysiiniä. Raakaproteiinia 25 %, raakarasvaa 16 %, hehkutusjäännöstä 6,5 %, raakakuitua 2,0%, kalsiumia 1,2 %, fosforia 0,9 % Sisältää vehnää Eukanuba Adult Maintenance Kanaa (>20 %), maissia, vehnää, kalajauhoa, eläinrasvoja, ohraa, sorghumia, siipikarjajauhoa, sokerijuurikasmassaa, kanalientä, kuivattua kananmunaa, kuivattua oluthiivaa, kaliumkloridia, suolaa, natrium hexametafosfaattia, dikalsiumfosfaattia, pellavansiemeniä, DL-metioniinia. Raakavalkuaista 26 %, raakarasvaa 15 %, raakatuhkaa 7 %, ,5 raakakuitua 2,5 %, kalsiumia 1 %, fosforia 0,8 % Sisältää vehnää Ravintosisältö Raakaproteiinia 25,0 %, raakarasvaa 1 %, raakakuitua 3,0 %, 1,0 hehkutusjäännöstä 8,0 %, kalsiumia 1,3 %, fosforia: 0,9 % Ei sisällä vehnää eikä soijaa Vehnä/soija Tyypillinen kuluttajahinta/kg (suurin säkkikoko) 1,26 /kg (18,90 /15 kg säkki) 3,30 /kg (9,90 /3,0 kg säkki) 3,91 /kg (58,70 /15 kg säkki) 100 % tyytyväisyystakuu ­ testaa riskittömästi! Jos olet epävarma, testaa Balancea ilman riskiä. Annamme saman, aina voimassa olevan tyytyväisyystakuun Best Friend Balancelle kuin sen edeltäjälle Kero Completellekin: mikäli Balance ei sovi koirallesi, voit palauttaa ruoan meille ­ hyvitämme käyttämättä jääneen ruoan hinnan täysimääräisesti sinulle takaisin. S A ATAVA N A P Ä I V I T T Ä I STAVA R A L I I K K E I ST Ä J A H Y V I N VA RU STE T U I STA L E M M I K K I TA RV I K E L I I K K E I ST Ä K AU T TA M A A N . VPG Finland Oy, puh. 0800 153 769, kuluttajapalvelu@vpg.fi 6 15:21:53 koiramme3balance_aukeama.indd 2 14.2.2006 15:22:24
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 46 Fågelvikarna Life har ångan uppe Jaktjournalerna berättar: det kryllar av mink och mårdhund i de sydfinska fågelvattnen! Projektet Fågelvikarna Life 2003-2007 har som målsättning att sköta och restaurera de viktigaste sjöfågelmiljöerna vid Finska viken som nyttjas av flyttande fåglar. Jakten på de två invandrade rovdjuren mink och mårdhund hör till projektets naturvårdsmetoder. Och det med rätta, för det stora uttaget visar att det kryllar av rovdjur vid fågelvattnen. ® Projektet inleddes 2003 och leds av Nylands och Sydöstra Finlands miljöcentral. Utöver dessa två är elva andra samarbetspartners och delfinansiärer inkopplade på projektet, bland andra Finlands miljöcentral och de berörda kommunerna. Det är Nylands och Kymmene jaktvårdsdistrikt som planerar och organiserar projektet, och jaktföreningarna på de berörda orterna som verkställer jakten. Anskaffandet av fällor finansieras med EU-medel. Jakten bygger på att varje objekt har sin egen jaktplan. Jakten har nu pågått i ett och ett halvt år vid tolv olika fågelvatten. Jaktplanerna föreskriver vilka metoder som ska användas och var fällorna ska placeras för att ligga där rovdjuren har sin gång, och jaktjournalerna visar att vi har träffat rätt. Uttaget har varit stort. Sammanlagt 877 mårdhundar och 249 minkar har gått i de fällor som de deltagande jaktföreningarna har lagt ut. Jägarna har lagt ner över sextontusen timmar på jakten. Effektiv jakt ger fler fåglar Inventeringarna av fågellivet vid objekten visar att jägarnas insatser inte har varit förgäves. Sjöfåglarnas produktion av ungar har förbättrats och den främsta faktorn som vi har att tacka för detta är decimeringen av antalet minkar och mårdhundar. I huvudstadsregionen har vi följt med effekterna av rovdjursjakten under en längre tid än Lifeprojektet och resultaten har varit utmärkta. Till exempel skrattmåskolonin vid fågelvattnet i Finno har tack vare rovdjursjakten vuxit och blivit den största i landet. Sjöfåglarnas produktion av ungar har fördubblats flera gånger om. Vi är ännu inte klara med behandlingen av resultaten för Lifeobjekten, men produktionen av ungar har förbättrats åtminstone i Vik-Gammelstadsviken och i Bredviken i Esbo, berättar specialforskare Markku Mikkola-Ros på Finlands Miljöcentral. UTTAGET HAR VARIT STORT. SAMMANLAGT 877 MÅRDHUNDAR OCH 249 MINKAR HAR GÅTT I DE FÄLLOR SOM DE DELTAGANDE JAKTFÖRENINGARNA HAR LAGT UT. JÄGARNA HAR LAGT NER ÖVER SEXTONTUSEN TIMMAR PÅ JAKTEN. Också några nya arter har slagit sig ner vid de här fågelvattnen och för exempelvis Vik-Gammelstadsvikens del har områdets poängvärde som fågelvatten ökat tack vare jakten. Men inte bara sjöfåglarna utan också den bruna kärrhöken verkar ha gynnats av rovdjursdecimeringen. Så fort jakten hade dragit igång började den bruna kärrhöken häcka i Vik för första gången på femton år. Artens häckningsresultat och produktion av kullar har ökat också på Lifeobjekten i Kymmene. Den nya finska forskningen om eliminering av små rovdjur har väckt intresse också hos grannen i väster. Fältmästare Veli-Matti Väänänen på Helsingfors universitet var nyligen i Sverige och föreläste om de positiva effekterna på fågellivet som jakten på mink och mårdhund har. Mårdhunden förekommer inte ännu i Sverige men att minken ställer till med förödelse är ett erkänt faktum. Svenskarna vill nu hindra mårdhunden från att invandra och ställa till med kalas på de svenska sjöfåglarna. Mårdhunden har redan brett ut sig till norra Finland och håller på och invandrar till Sverige 5 · 2006 JÄGAREN 46
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 47 Jaktstatistiken objektsvis 2004-2005 KYMMENE Mårdhund Kirkon- Vilkkiläntura 25 Lupinlahti 47 Kirkkojärvi 75 Salminlahti 61 Tervolanlahti 24 Mukulanlahti 23 Jaalanlahti 45 Kyrönlahti 31 Suolalahti 6 Lintu-Kymi 26 Totalt 363 NYLAND Mårdhund Vik-Gammelstadsviken 50 Bredviken 42 Medvastö 86 Saltfjärden 59 Pernåviken 75 Borgå å, mynningen 77 Tusbysjön 125 Totalt 514 Mink 13 0 5 6 13 18 29 84 Mink 20 36 16 1 1 1 0 5 0 85 165 na för att hålla igång jakten. På ett medelstort sjöfågelobjekt på 500 till 600 hektar är det lämpligt med en årlig ersättning på cirka 2000 euro. Styrgruppen för projektet Fågelvikarna Life rekommenderar effektiverad jakt på mink och mårdhund vid fågelvatten för de regionala miljöcentralerna. Det finns en rad olika metoder att sköta våtmarker med och jakten på de små rovdjuren är en viktig sådan. Det är knappast förnuftigt att lägga ner mera kraft på andra skötselåtgärder så länge minken och mårdhunden tillåts roffa åt sig nyttan. Populationerna av mink och mårdhund är inte på andra håll i landet ­ åtminstone inte för mårdhundens del ­ ännu lika starka som i södra Finland och skyndsamma åtgärder är av nöden för att inte läget ska urarta och bli likadant, konstaterar Timo Asanti på Finlands Miljöcentral. Jaktens anseende stiger Under åren 2001 och 2002 när kampanjen för jakt på små rovdjur pågick startades i flera jaktvårdsdistrikt projekt som byggde på ett samarbete mellan jägare och naturskyddsmyndigheterna. Gjorda forskningsresultat visar att jakten på mink och mårdhund vid våtmarker har en positiv inverkan på fågellivet. Detta har ökat smårovdjursjaktens allmänna anseende och befordrat den till en seriös naturskyddsåtgärd. Följande steg borde vara att klarlägga mink- och mårdhundsjaktens möjligheter vid skötseln av fågelarter på "torrare" biotoper. Ett försök att stärka skogshönsens populationer genom smårovdjursjakt kan visa sig bli övermäktigt, men för exempelvis rapphönans del är det inte omöjligt att arten kan gynnas genom mink- och mårdhundsjakt i trakter där stammen är stark. Låt oss hoppas att resultaten från fågelvattnen sporrar mink- och mårdhundsjägarna att utvidga jakten. Numera är det ju allmänt erkänt att det arbete som de här jägarna uträttar är viktigt. Vi får hoppas att fler ställer upp på det här handgripliga fågelskyddsarbetet, till exempel från amatörornitologernas skara. o JARKKO NURMI, jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt Kampanjen mot mink och mårdhund avkastar nya projekt I Kampanjen för effektivare jakt på de små rovdjuren organiserades av Jägarnas Centralorganisation och pågick åren 2001 och 2002. Ute i distrikten genomfördes en rad lokala projekt och flera av dessa gick ut på att reducera populationerna av mink och mårdhund i eutrofa fågelvatten. För den här artikeln kontaktade jag distrikten och frågade om erfarenheterna av kampanjen och vilka effekter den haft. Många projekt beviljades extern finansiering för anskaffandet av fällor sedan organisatörerna lämnat in omsorgsfullt uppgjorda planer för jakten. Projekt av det här slaget genomfördes bland annat i Kymmene, Uleåborgs, Norra Tavastlands och Nylands jaktvårdsdistrikt I skärgården koncentrerade sig jägarna på att hålla hårt efter minkarna. Åtminstone i Egentliga Finlands, Satakunta och Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt hjälpte jägarna häckningen på fågelskär genom intensiv minkjakt. I Kvarken startades ett ovanligt omfattande projekt för skärgårdsnaturen, där jaktvårdsdistriktet i samarbete med Forststyrelsen fällde flera tusen minkar. I Norra Karelens och Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt satsade man också på samarbete mellan jägare och sommargäster. Detta gick ut på att sommargästerna skulle "förråda" de minkar som huserade nere vid stugstranden och anmäla dem för jägarna, som sedan skulle eliminera dem. En utmärkt idé som anbefalles för hela landet! Kampanjen startskott för samarbete över den norra landvägen. Svenskarna önskar sig inte några mårdhundar utan försöker med alla medel hejda invandringen. De förundrade sig också över de finska jägarnas "vansinne". Rovdjursuttaget och arbetsinsatsen på projektet Fågelvikarna Life är enorma och svenskarna häpnade över att jägarna ställer upp med en sådan insats, berättar Väänänen. Nolltolerans rekommenderas Styrgruppen för Lifeprojektet har grunnat på rovdjursjaktens roll i fågelskyddet och har stannat för att rekommendera jakt på mink och mårdhund som en skötselmetod för fågelvatten som kan tilllämpas på alla värdefulla våtmarker i landet. Effektiv jakt kan till och med bedrivas på platser med ett livligt friluftsliv. Men för att komma igång krävs det en dos finansiering utifrån och därefter en mycket stor insats av jägarna på orten. För Lifeprojektet Fågelvikarna har en styrning av naturvårdsmedel till rovdjursjakten visat sig vara väl använda pengar. En reducering av rovdjursmyllret har gett ett ökat fågelliv. Uppgörandet av jaktplaner och anskaffandet av fällor är investeringar av engångsnatur som penningmässigt dessutom utgör relativt blygsamma satsningar för fåglarnas bästa. När detta väl är gjort räcker det med ett måttligt understöd till de inkopplade jaktföreningarFågelvikarna Life visar att jakt på mink och mårdhund är ett effektivt sätt att sköta sjöfåglar. Fåglarna blir fler när färre rovdjur tassar i vassarna. På distrikten ansåg man att kampanjen hade avkastat mycket goda resultat. Många av funktionärerna på distrikten rapporterade en markant ökning av samarbetet med fågelskådare, miljömyndigheter och jägare. Ofta nämndes också att folk hade blivit mycket mera medvetna om minkens och mårdhundens negativa verkningar på fågellivet. Jägarnas insatser uppskattas och folk betraktar dem som verkställande naturskyddare. En annan glad nyhet på distrikten var introducerandet av nya fångstredskap, i synnerhet slagjärnen av svensk typ. Det efterlystes också en fortsättning på kampanjen. Den har gett erfarenheter och de olika projekten har gett oss vetenskapliga fakta om hur minken och mårdhunden påverkar fågellivet. Det framfördes därför önskemål om att vi i framtiden skulle få se mer av detta i form av nya verksamhetsformer där miljömyndigheterna och jägarna samarbetar. Den viktigaste samarbetsformen skulle säkerligen vara uppgörandet av "avvärjningsplaner" för mink och mårdhund på viktiga våtmarker. Bara jakten är heltäckande och följer en plan så utgör den ett skydd för fåglarna vid ett fågelvatten. Organiserandet av jakten kräver emellertid också ett finansiellt stöd för att man ska kunna skaffa tillräckligt många fällor av god kvalitet för varje objekt. De samarbetsprojekt för skötseln av fågelvatten i södra Finland som har genomförts visar att jägarna är beredda att ställa upp med en avsevärd arbetsinsats bara de får de fällor som de behöver. Kanske rentav någon annan naturskyddsorganisation än jägarna organiserar nästa kampanj mot de små rovdjuren? 47 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 48 FÄLTPOST Life från projektet Fågelvikarna Träff med några smårovdjursjägare När jakten på mink och mårdhund kommer på tal brukar det inte dröja innan någon påstår att det i många jaktföreningar bara är en handfull entusiastiska jägare som står för nästan hela smårovdjursruljangsen i föreningen. Tyvärr är detta alldeles sant; majoriteten av jägarna ägnar sig hellre åt att jaga ätligt vilt. Vi har träffat några drivande krafter i mink- och mårdhundsnischen. Numera är det också vetenskapligt bevisat att de här gossarnas arbete är till nytta för fågellivet. ® De här jägarna gör sällan något väsen av sig eller räknar timmarna som de tillbringar på jakt. Men de minkar och mårdhundar som de kniper brukar de skriva upp i sin svarta anteckningsbok. Inom projektet Fågelvikarna Life övertalades dessa tystlåtna män att föra bok över antalet timmar som de tillbringade på jakt. Också fågelbestånden följdes upp. Under flera års tid följde forskarna med den inverkan som jakten på mink och mårdhund hade på häckningsresultatet för de sjöfåglar som häckade i vissa våtmarker i södra Finland. Resultatet var imponerande. Fåglarnas häckningsresultat hade ökat rejält. Och av den anledningen förtjänar de berörda jägarna en egen artikel. Får jag således presentera männen bakom tusentals jakttimmar och hundratals fällda minkar och mårdhundar! KARL-HENRIK SOHKANEN, Kyrkslätt, Medvastö Karl bär huvudansvaret för jakten på mink och mårdhund vid fågelvattnet på Medvastö i Kyrkslätt. Avlösning får han dock ibland om han vill ta ledigt och avresa till annan ort. Karl är numera pensionerad och kan ägna sig helhjärtat åt rovdjursjakten. Och det är ju bra, för under jaktsäsongen går det åt två timmar per dygn till att gå rundan och inspektera fällorna. "FJOLÅRSSIFFRAN FÖR DEN HÄR VÅTMARKEN BLEV 44 MINKAR OCH MÅRDHUNDAR, OCH EN ENDA GRÄSAND. PÅ RAK ARM OCH UTAN NÄRMARE KALKYLER VERKAR JAG ALLTSÅ HA GJORT STÖRRE NYTTA ÄN SKADA FÖR FÅGELLIVET HÄR." TAISTO HERRALA 5 · 2006 JÄGAREN 48
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 49 Karl-Henrik Sohkanen är den drivande kraften i rovdjursjakten på Medvastö i Kyrkslätt. Taistos "minkponton". Vid kusten i södra Finland är mårdhundspopulationerna helt otroliga! utbrister Sohkanen. Medvastö är en holme och jag tar varje år tiotals mårdhundar. Tack vare Lifeprojektet för fågelvatten har jakten här blivit avsevärt effektivare. Vi har kunnat skaffa KaNufällor med naturskyddspengar från EU och de har visat sig fungera bra. På jaktföreningsnivå stupar jobbet med en permanent effektivering av jakten ofta på att det råder brist på fällor. Effektiva fällor är nämligen beklagligt dyra i anskaffning. Men resultaten av det här Lifeprojektet visar att det är möjligt att få jägarna att ställa upp på naturvårdsuppgifter i större omfattning bara finansieringen av fällorna ordnas. Åtminstone i södra Finland är mink- och mårdhundspopulationerna så kraftiga att det i praktiken är omöjligt att sköta mångfalden i våtmarksnaturen med framgång utan att lägga ut slagjärn på stränderna och KaNufällor i vassen. Jag tycker att de verksamhetsmodeller som vi följer i det här projektet borde omsättas också i större skala. Jag är övertygad om att vi kan hitta lika ivriga minkjägare som jag är också på andra håll. Det fixar sig bara jägarna inte själva behöver punga ut för de dyra fällorna. kämpare. Taistos jaktstatistik börjar imponerande redan på den gamla goda tiden. Sedan 1985 har jag tagit sammanlagt 372 mårdhundar och 82 minkar. Och tiden har en förmåga att rinna iväg när man jagar de här två djuren, så det liksom aldrig blir tid över för jakt på annat småvilt. Fjolårssiffran för den här våtmarken blev 44 minkar och mårdhundar och en enda gräsand. På rak arm och utan närmare kalkyler verkar jag alltså ha gjort större nytta än skada för fågellivet här. Men ett är säkert och det är att om det nån gång blir förbjudet att jaga sjöfågel här så lägger jag också av med rovdjursjakten. När Taisto Herrala jagar lägger han inte ribban lågt utan filar hela tiden på nya metoder för att bättra på jaktstatistiken. Han gör också fällor själv och de fällor som han köper färdiga trimmar han med hemliga knep så de blir ännu vassare. Fällorna för han sedan ut till de bästa platserna, om han så ska vada för att ta sig dit. I fjol höstas gillrade Taisto tre minkpontoner ute i en sank vassrugge som var populär bland minkarna. På pontonerna hade han gillrat två slagjärn. Visst är det ett svettigt göra att vada ut till fällorna, men å andra sidan blir det mink också! JANNE VIRTANEN, Valkeala, Kymmene Under det första året med Lifeprojektet Fågelvikar nåddes vi av sällsamma nyheter från Kymmene. Ryktet visste berätta om en femtonårig grabb som på projektområdet Lintu-Kymi hade fällt mink och mårdhund i sådana mängder att det fick också gamla och garvade minkjägare att häpna. 72 minkar på en och samma höst! Den unge mannen ger ett mycket anspråkslöst intryck och är litet generad över att tidningen Jägaren sätter strålkastarljuset på honom. Viltvårdskonsulenten hämtade slagfällor och vid den här kanalen lade jag ut dem på de ställen som jaktplanen visade. Minkarna började genast ramla in och jag behövde inte ens alltid lägga något bete i fällorna. Tydligen vittrade de första minkarna in fällornas hölje av trä så att lukten föll resten av minkarna i smaken. Det imponerande utfallet blir begripligare när man ser närmare på kartan som hör till jaktplanen. Minkjaktens brännpunkt visar sig vara stränderna till den kanal som förenar två stora sjöar. Minkarna tar sig från den ena sjön till den andra längs kanalen och går i Jannes fällor! o JARKKO NURMI jaktchef Österbottens jaktvårdsdistrikt JÄGAREN 5 · 2006 TAISTO HERRALA, Fredrikshamn, Lupinlahti I Lupinlahti i Vederlax vilar ansvaret för decimerandet av mink och mårdhund på Taisto Herralas enmans kommandotrupp. Karlen skrattar till vid tanken på att han genom Fågelvikar Lifeprojektet har blivit en av EU godkänd smårovdjursbe- Janne Virtanen knep 72 minkar! 49
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 50 Mårdhundsjakt kan alla lyckas med! De ursprungliga arterna i vår natur lider av att det finns allt för mycket små rovdjur. Det starka mårdhundsbeståndet härjar inte bara bland viltet utan också bland många andra arter. Lyckligtvis finns det många jaktmetoder som biter på mårdhunden, från grythundar och fällor till vaktjakt vid åtel och ställande hundar. Här följer en kort grundkurs i olika metoder för mårdhundsjakt. ® Mårdhundsbeståndet har kommit åt att växa sig stor och stark, och bland jägarna betraktas decimerandet av arten som en mycket viktig viltvårdande åtgärd. Och det är bra, för denna nykomling i vår natur far hårt fram med viltet och slår främst till mot sjöfåglarnas och hönsfåglarnas ägg och ungar. Preliminära forskningsresultat om mårdhundens skadeverkningar på viltbestånden i allmänhet och våtmarksfåglarna i synnerhet föreligger från det nyländska projektet för effektiverad jakt på mink och mårdhund. Det här projektet utföll mycket väl och resulterade i ett avsevärt uppsving för produktionen av ungar hos många viltarter på de berörda områdena. Positiva resultat noterades också för arter som inte är jaktbara. Att decimera bestånden av mårdhund i vårt land är emellertid inte lätt. Artens trumfkort är att den förökar sig mycket effektivt och att den har gjort sig fullkomligt hemmastadd i vår finska natur. För att lyckas med decimeringen behöver vi mycket riktigt en effektivering och samordning av insat50 serna och fler aktiva mårdhundsjägare. Vad kan du själv göra för att dra ditt strå till stacken? Hur komma igång? Mårdhunden är ett intressant vilt att jaga och alla kan lyckas med jakten. Om du funderar på att börja med mårdhundsjakt ska du glömma gamla tiders berättelser om pälsjaktens vedermödor. I det stora hela är mårdhundar mycket lättare att knipa än de övriga små rovdjuren. I likhet med så många andra jaktformer är det ett smart drag att ta de första stegen på sin mårdhundsbana tillsammans med en erfaren jägare. De konster, knep och lärdomar som en veteran kan ge dig om förberedelserna för jakt med fällor, fällmodeller, fångstplatser, hur man bygger en åtel och hur man jagar med hund fastnar bäst i minnet på en nybörjare på det här sättet. Men även om du skulle sakna en läromästare ska du inte ge upp planerna på att börja jaga mårdhund. Den som läser 5 · 2006 JÄGAREN
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 51 med fiskrens och andra matrester. När du anlägger åteln ska du komma ihåg vilka krav som gäller. Om detta berättades mera ingående i årets första nummer av Jägaren. Om du händelsevis har förlagt detta nummer hittar du anvisningarna på webben på adressen www.riista.fi/nettilehti. Gå till sidorna 3436 i nummer 0601. Också när det gäller att bygga eller köpa fällor är det bra att vara ute i god tid. Om det bara är möjligt ska fällorna placeras ut i terrängen redan innan jaktsäsongen börjar och stå ogillrade. Det ger fällorna tid att smälta in i omgivningarna och mårdhundarna vänjer sig vid dem på sina strövtåg under sommaren. Jägaren kan hjälpa mårdhundarna att vänja sig genom att nu och då lägga ut fisk som bete både i fällorna och omkring dem. I brist på fisk kan man också använda torrfoder för hundar vid inmatningen. Fällor av flera modeller Det finns fällor av många olika modeller för mårdhundsjakt. Välförsedda jaktaffärer brukar ha ett urval fällor av mindre modell medan fällorna av större modell är någonting som jägaren vanligen får snickra till själv. De såkallade KaNufällorna har under de senaste åren hört till favoriterna bland de största fällorna. Lite förenklat kan man kanske säga att de största fällorna, som är rymliga och öppna, verkar fungera bättre. Den norska rävfällan fungerar också bra för mårdhund, men byggandet kräver rätt mycket arbete. Anvisningar för hur man bygger mårdhundsfällor finns bland annat i en handbok för jakt på små rovdjur som har getts ut av Jägarnas Centralorganisation. För att slippa transportproblemen är det fiffigt att ställa de större fällorna på permanenta platser som man vet att ger fångst. Den aktiva mårdhundsjägarens arsenal består mycket riktigt av både stora fällor som står permanent på sin plats och små fällor som går att flytta. Slagfällor som dödar genast används knappt alls för mårdhundar. Sådana blir i regel aktuella bara när det gäller att fånga individer som trycker inne i ett gryt. Men även då måste jägaren vara synnerligen försiktig när han lägger ut fällan och skydda den så att inte hundar eller andra djur ens i misstag kan gå i fällan. det tillsammans med några jaktkamrater och turas om med arbetet. Om grabbarna ändå inte nappar på idén och det bara finns tid på veckosluten, kan du låta fällorna stå öppna och ogillrade under veckan, och samtidigt låta mårdhundarna vänja sig vid att hitta mat i fällorna. När du sedan gillrar fällorna till veckoslutet och lägger i nya beten kan avkastningen bli riktigt bra. De bästa fångstplatserna finns i allmänhet vid ställen där det är naturligt för mårdhunden att passera, och på platser där det finns föda. Stränder utmed sjöar och åar är i regel utmärkta fångstplatser, liksom näs mellan sjöar, skogstungor mellan åkrar och kantzoner utmed odlingsmarker. Också större grottor lockar strövande mårdhundar att titta in och inspektera. Arten undviker inte bebyggelse och på landsbygden kan fällor därför ofta med fördel placeras alldeles intill bebodda hus och trafikerade vägar. Början av augusti är en bra tid att börja gillra fällorna. Det är unga individer som lättast går i fällor och det händer att syskon ur samma kull går i samma fälla under flera nätter i följd. När mårdhundarna drar sig tillbaka till sina gryt för att gå i vinterdvala kan du avgillra fällorna ­ om du inte har tänkt fortsätta med att jaga mård, mink eller räv. Vid åteln tidigt på kvällen Vaktjakt på mårdhund vid åtel är en spännande jaktform. På hösten kommer herr och fru mårdhund ofta till åteln redan tidigt på kvällen, medan det på våren kan dröja ända till morgonnatten innan de dyker upp. Vad själva skyttet beträffar brukar det sällan vara någon brådska. Mårdhunden dröjer gärna vid åteln och är inte särskilt skygg. Ett böcker och tidningsartiklar i ämnet får i vilket fall som helst en bra grund att stå på och kan sedan gå vidare till att lära sig finesserna. Dock är det ett faktum att det inte räcker med att läsa i böcker för att utvecklas till en duktig jägare. För att komma dit krävs det skicklighet, som man utvecklar med tid och erfarenhet, och genom att observera djurens vanor och beteende. ARI-PEKKA PALMU Gillra fällorna tidigt på hösten Mårdhundsjakt med fälla är en mycket vanlig jaktform i vårt land. I synnerhet på hösten går mårdhundarna rätt lätt i fällor. Den som tänker börja jaga med fälla ska emellertid tänka efter hur mycket tid han kan avsätta för jakten, för enligt jaktlagen ska en fälla som fångar levande kontrolleras varje dag. Ett sätt att förenkla det hela är att lägga fällorna utmed en rutt som du åker varje dag, exempelvis till jobbet eller matbutiken. Om arbetsinsatsen ändå blir avskräckande stor kan lösningen vara att planera rutten och kontrolleran51 När jakten är avslutad ska grytet återställas, eftersom bara ett omsorgsfullt återställt gryt fortsätter att vara bebott. Handledstjocka slanor med barrkvistar ovanpå hindrar sanden från att sila ner i grytet. Börja förberedelserna i tid För den som tänker sig ut på mårdhundsjakt är det viktigt att inleda förberedelserna i god tid. Väl gjorda förberedelser är hälften vunnet för den kommande jakten. Kartlägg mårdhundarnas vägar och stigar, platserna där de äter och var gryten ligger. Ställ i ordning fällorna och gömslena. Om du tänker dig vaktjakt från ett gömsle vid en åtel eller jakt med en ställande hund ska du först låta mårdhundarna vänja sig vid att det alltid finns mat på platsen genom att anlägga åteln redan på sommaren JÄGAREN 5 · 2006 MARKO SVENSBERG
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 52 kombivapen med ett ljusstarkt kikarsikte är här ett mycket bra val av vapen. Ofta är det ju så, att man anlägger en åtel för att vakta på räv medan mårdhunden kommer in i bilden som en biprodukt så att säga. Däremot är det inte alltid så lätt att hitta en bra plats för åteln. Ofta ligger den på en väldigt åkerdominerad plats och mycket nära bebodda hus. Själva vaktandet lyckas bäst från en koja som är byggd för ändamålet eller från ett lider eller annat uthus. Uppvärmningen och ljudisoleringen är de två viktigaste faktorerna vid planeringen av vaktkojan. Mörkret är en besvärlig faktor när man jagar mårdhund med åtel på hösten. Innan snön har fallit kan man bättra på sikten litet grann genom att breda ut halm kring åteln och på det viset göra platsen ljusare. Den som vaktar vid åtel Jakten med grythundar har gett resultat. Den viktigaste jakttiden är vårvintern, eftersom vi då fäller djur som ska ta vara på ljuset från den första snön annars skulle fortplanta sig. eftersom mårdhundarna fortfarande kan vara aktiva. När snötäcket blir djupare börjar mårdhundarna dra sig tillbaka för vintern vintern är också en bra tidpunkt för jägare med den andra mårdhunden, eftersom mårdhundar i reoch deras visiter vid åteln upphör. På vårvintern hund. gel rör sig i par. blir det igen säsong för vaktandet vid åteln när Den som jagar med ställande hund ger sig iväg mårdhundarna vaknar och är hungriga. när det skymmer eller har blivit mörkt. För den Med spårning morgonpigga jägaren är morgonnatten däremot en bra tidpunkt eftersom han då har tillgång till nat- Spårning sedan den första snön har fallit på hösten Med ställande hund tens spårlöpor. Jakten med ställande hund blir än- eller efter ett snöfall på vårkanten är också en meMårdhundsjakt med ställande hund bjuder mången nu effektivare om du dessutom anlägger några åtlar tod att jaga mårdhund. Men man kan stöta på jägare med hund på nya jaktmöjligheter. Det finns och utfodrar mårdhundarna. När mårdhundarna mårdhundsspår också mitt i vintern ­ i synnerhet flera hundraser som gärna jagar mårdhund. De fles- väl har vant sig vid åtlarna finns de ju i närheten om vintern är mild och snöfattig. Vintertid kan fota spetsar gör det, liksom flera drivande och ståen- och är lättare att nosa upp. Också naturliga platser der som har lagts ut invid grytet få mårdhunden att de raser, och terrier. Hunden ska inte bara vara in- med föda, som svingårdar, hönshus, dynghögar tassa ut för ett besök. Spårningen kan inledas direkt på spårlöpan eltresserade av mårdhund utan också hårdheten och en strand där någon har rensat fisk är bra ställer genom att jägaren först ringar in området där ställs på prov när den försöker hejda mårdhunden. len att utgå ifrån. När hunden har ställt mårdhunden ska jägaren djuret befinner sig. Då går han en runda längs de Bäst brukar jakten med ställande hund lyckas om försiktigt ta sig fram till platsen för skallet. vägar och stigar som omger det aktuella området hunden har ett smalt sök. Uppmuntra inte hunden, för det kan ju vara en för att avgränsa det. Detta kan spara väldigt mycket Den bästa jakttiden infaller tidigt på hösten när det ännu finns gott om mårdhundar i rörelse och grävling som den skäller på och grävlingar kan ge tid, för spårandet kan bli riktigt knepigt, exempelvis kullarna börjar skingras. När den första snön har också stora hundar en nosbränna. Om det inte om mårdhunden har styrt in i täta gransnår. Ofta fallit och efter ett snöfall går jakten också bra, ef- finns mer än en mårdhund på skallet är det ofta ett rör sig mårdhundarna parvis och lämnar då en hel tersom hunden då kan ta upp ett färskt spår. Vår- klokt drag att försöka sätta hunden på spåret efter del spår efter sig. Ibland traskar de efter varandra i Det finns fällor av många modeller för mårdhundsjakt. Här en KaNufälla, en norsk rävfälla och en allroundfälla. En miniatyrpistol passar bra för avlivningen vid både fälljakt och grytjakt. 5 · 2006 JÄGAREN 52
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 53 samma spår så att det är svårt att avgöra hur många djur det handlar om. Där emellan strövar de omkring var för sig. Spårandet brukar lyckas bättre om man gör det tillsammans med en kamrat, så att den ena går på ena sidan av spårlöpan och den andra på andra sidan. Den som spårar mårdhundar lär sig också om hur de här djuren lever; var de rör sig, var de äter och kanske till och med var de har sina gryt. Allt emellanåt går rutten mest i krumbukter och särskilt på vintern går vägen ofta via gamla bekanta gömslen som grottor, stenhålor och rotvältor. I synnerhet för den som jagar med grythund är spårandet ett bra sätt att hitta nya gryt. Också här får vi hjälp av den moderna tekniken. Om jägaren sparar läget för det nya grytet han precis har funnit på GPS:n så hittar han tillbaka dit för att fortsätta jakten en annan gång. Mårdhundens nattliga strövtåg är vanligen några kilometer långt. Gjorda undersökningar visar att arten på sommaren och hösten strövar mellan tre och fyra kilometer. Tidigt på våren kan expeditionerna enligt undertecknads egna erfarenheter vara avsevärt kortare, kanske bara några hundra meter. Spåren leder ofta till ett gryt som djuret i fråga använder eller till en daglega, exempelvis ett stenröse, en hög med uppbrutna stubbar, en rotvälta, en byggnad, ett tätt plantbestånd eller ett gransnår. När spåren leder ner i underjorden behövs det för det mesta assistans av en grythund. Det händer ibland under spårning att mårdhunden ligger orörlig under grangrenar och trycker trots att jägaren befinner sig tätt intill. Vid spårning är hagelbössan oftast det bästa valet av vapen. Med grythund Jakt med grythund är ett mycket effektivt sätt att minska på mårdhundsbestånden. Här är det ofta flera jägare som jagar tillsammans. Jägarnas erfarenheter, kunskaper och skicklighet ställs ofta på prov och därför är det här en jaktform som nybörjare ska lära sig genom att följa med erfarna jägare. Det finns många hundraser som lämpar sig för grytjakt på mårdhund. Till de vanligaste raserna i vårt land hör foxterrier (slät- och strävhårig), tysk jaktterrier, tax (sträv-, kort- och långhårig) och Jack Russelterrier. Åsikterna om de olika rasernas an- vändbarhet går förstås starkt i sär, men vi kan i alla fall konstatera att det finns bättre och sämre individer inom varje ras. En bra grythund ska vara lugn, modig och förnuftig. Den bästa tiden för jakt med grythund börjar när kvicksilvret har krupit ner under noll, det vill säga från oktober-november till slutet av mars. Under den här perioden är vintergryten för det allra mesta permanent bebodda. För den som jagar med grythund är det avgörande att känna till vilka gryt som mårdhundarna använder. Den som är nybörjare gör klokt i att höra sig för med de andra medlemmarna i jaktföreningen om mårdhundsgryt. Fråga i synnerhet medlemmar som jagar med grythund eller sysslar med drevjakt på räv. Det lönar sig också att ta en runda kring alla lador på föreningens jaktmarker för att se efter om det undertill på dem finns lämpliga tillhåll för mårdhund. I regel räcker det med en snabbtitt för att kunna avgöra om en lada är lämplig eller bebodd åtminstone ibland. Man brukar få syn på stigarna som mårdhundarna följer till och från ladan. Mårdhunden nyttjar en hel rad olika gömslen som bo; grävda underjordiska gryt, klippgrottor, stenrösen, stenfötter på byggnader, utrymmet under både lador och hus. Kombinationerna och möjligheterna är likaså många, liksom gryten kan vara olika djupa och olika svåra att jaga av. Det innebär alltid en risk att släppa ner en hund i ett gryt och jägaren ska alltid vara försiktig, i synnerhet vid klippgrottor, blockmark och strandbrinkar. Gå ljudlöst till grytet och låt bli att röra dig ovanpå det. Passplatserna ska vara avtalade på förhand och genomtänkta, och jägarna ställer sig på sina platser innan hunden släpps lös. Bara mårdhunden inte har fått nys om jägarna som står utanför händer det ofta att den kommer till ingången för att kika ut. Kanske lämnar den grytet för att smita sin väg eller så tar den sig bara en nypa luft för att återvända via en annan ingång. Individen som tittar ut kan vara den samma som hunden har stött upp eller så är det en annan, partnern till den första mårdhunden. Vid jakt med grythund krävs det orubblig kallblodighet av skyttarna. Det är absolut förbjudet att skjuta mot grytets ingångar och de tillåtna skjutsektorerna ska väljas med största omsorg. Vid snabbt läge kan en lerig hund vara förvillande lik en mårdhund. Om mårdhunden lägger benen på ryggen och hunden följer efter hack i häl får man inte heller skjuta. I stora gryt och blockig terräng kan en mårdhund löpa långa sträckor för en stötande hund. En ställande hund däremot lyckas i regel tränga in mårdhunden i en återvändsgränd nere i grytet. Det finns många sätt att gå till väga vid ett gryt och jägarnas val av metod avgörs i hög grad av hur hunden arbetar och av jägarna själva. Somliga är pigga på att gräva medan andra vill ge hunden tid och väntar tålmodigt på att viltet ska komma ut. Om mårdhunden däremot inte kommer ut väljer somliga jägare att fortsätta till följande gryt medan andra tar fram hundpejlen och börjar gräva sig ner till mårdhunden. Om grytjakten inte kan avslutas under dagens lopp kan jägarna stanna ända tills det skymmer för att vänta och se om mårdhunden skulle bege sig från grytet. Mycket ofta lämnar mårdhunden sitt gryt redan under följande natt för att bege sig till följande tillhåll. Om jägaren följande dag börjar spåra djuret kan det gott hända att han hittar det i ett lättillgängligare bo. o MARKO SVENSBERG MÅRDHUND (Nyctereutes procyonoides) I Ett invandrat rovdjur som spred sig till vårt land från nordvästra Sovjet där arten planterades ut som pälsvilt åren 1935-53. Spred sig på ett par årtionden över nästan hela södra och mellersta Finland. I Bakgrunden till den snabba spridningen: förökar sig effektivt, kan anpassa sig, trivs nära människan, liten till storleken, vandrar gärna, kan gå i vinterdvala. I I södra Finland räknar kullarna i genomsnitt nio ungar. I Arten är det enda hunddjur som kan gå i vinterdvala. I Rör sig illa i snö eftersom tassarna är rätt små och benen korta. I Sprider skabb och rabies. I Far illa fram inte bara med vilt utan också med andra ursprungliga arter. I Den årliga fångsten har under de senaste åren rör sig mellan 75 000 och 130 000 djur. I Honan är fredad under sommaren 1.5-31.7. I Skinnet är som bäst midvintertid i december - februari. Det kan bl.a. användas till västar, hattar och väskor. 53 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 54
• jäg0605_058_075 29.8.2006 11:23 Sivu 55
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:24 Sivu 56 Lär dig skjuta bättre med HAGELBÖSSA digt, kan skjutas under så gynnsamma förhållanden som möjligt. Och det vill för de flestas del säga, att det ska ske innan ett rejält sidoskott blir ett komplicerat snett bakskott och skjutavståndet blir alltför långt. Med omsorgsfullt inövad, rutinerad gevärshantering räcker tiden så gott som alltid till och om den inte skulle göra det ska man hellre helt låta bli att skjuta! God skjutskicklighet är en väsentlig del av jakt på hög etisk nivå. Danska undersökningar visar att en bättre hagelgevärsskytt skadskjuter färre vilt än en dålig skytt - ett i och för sig logiskt resultat. Alla kan inte bli bra hagelgevärsskyttar, men redan det, att skytten känner sina gränser och sin förmåga som skytt minskar helt säkert antalet "dåliga skott" - ett skott som inte avlossats behöver man aldrig ångra. kant på vad ögat gör och i det här sammanhanget också på den vinkel i vilken man ser målets kurs, samt på ens egen siktlinje. Vi kan säkert snabbt enas om att hagelsvärmen ska träffa en punkt framför det rörliga målet på dess kurs. Rör det sig t.ex. om ett sidoskott till vänster som avges vinkelrätt mot målets kurs, ska hagelsvärmen ju bara placeras rakt framför målet (på ett kortare eller längre avstånd i huvudsak beroende på skotthållet). Fjärmar sig målet efter att ha passerat rakt ovanför skyttens huvud erhålls den "medvetna framförhållningen" genom att välja en träffpunkt på längre eller kortare avstånd från målet, men rakt under det. Allt efter hur mycket skottriktningen ändrar sig från ett rakt sidoskott till ett rakt bakskott ska vi alltså välja en kollisionskurs för vårt skott som gradvis förskjuts från rakt framför till rakt under. Det väsentligaste är att vi i brådskan kan lista ut i vilken riktning vi ska sända hagelsvärmen i förhållande till den punkt där målet befinner sig för att kollisionen ska lyckas, när hjärnan ger klarsignal för skottet. Det låter litet komplicerat, men motsvarar faktiskt de uppskattningar vi ständigt måste göra när vi färdas i trafiken, bara med den inte helt oväsentliga skillnaden, att när det i trafiken rör sig om att undgå kollisioner, så gäller det på jakt tvärtom att åstadkomma kollisioner. DEL 3 Framförhållning eller framförd sving Månget vilt har överlevt för att en och annan "expert" i tiden började tala om framförhållning och inte som det de facto är: framförsving. Om en fågel flyger med en hastighet av t.ex. 60 km/t förflyttar den sig drygt 16 m/s framåt. Om det tar t.ex. 3/5 sekund från det skyttens hjärna ger signal för skott till dess hagelsvärmen når ut till fågeln betyder det att en skytt med "fast anläggning" (dvs utan sving) ska ge signal för skott 3/5 av drygt 16 meter innan fågeln når fram till hagelsvärmen. Det är detsamma som 10 meter ut i den blåa luften. Med en massa övning kanske det låter sig göra på en lerduvebana, men hur är det på andjakt? SJÄLVFÖRTROENDE En utbildad timmerman behöver knappast se och tänka på mycket annat än spikarnas placering när han ber sin hand och hammaren att träffa spikhuvudena. På motsvarande sätt ska jägaren försöka nå ett sådant samspel med sitt hagelgevär att han kan fokusera sin uppmärksamhet enbart på fågeln. Då sköter tekniken om att geväret blir korrekt placerat och haglen sända iväg så exakt och enkelt som möjligt. Oaktat det är en hammare eller ett gevär som hanteras så uppnås ett sådant samspel inte utan träning. Likaså kräver det åtgärder för grundsvingens del för att våga bortse från allt som kan gå galet i skyttet och istället endast tänka på haglens placering i förhållande till viltet. Nu är det dessvärre dyrare att skjuta ett skott på lerduvsbanan än att slå i en spik, men det går också utmärkt att "torrträna" hemma på en vind eller i något annat lämpligt utrymme. Mera därom senare. Read the Bird I Engelsmännen har en lång rad utmärkta uttryck som kan låta mindre begåvade i direkt översättning. En fri översättning av andemeningen i uttrycket "read the bird" kunde i det här sammanhanget vara "välj kollisionskurs", underförstått den riktning i vilken hagelsvärmen ska sändas för att den och det rörliga mål man skjuter på ska mötas. Nu är det alltså fråga om framförhållningen, tänker den uppmärksamma läsaren. Javisst! Riktigt, men inte enbart och inte alltid. Allt hänger som be5 · 2006 JÄGAREN Skjut tidigt Man ska aldrig göra någonting mera besvärligt än nödvändigt. Sträva därför till att skjuta relativt tidigt (långt framme). Det innebär naturligtvis inte att du ska skjuta på alltför nära håll, för då trasas fågelviltet sönder, men ju tydligare fågeln syns, dess enklare är det och samtidigt blir skottet effektivare. Såvida hänsynen till säkerheten tillåter det, är det klokt att skjuta det första skottet så tidigt, att det andra skottet, om detta skulle visa sig nödvän56 Den här skytten har en teknik som i stort sett är motsatt allt som rekommenderas i den här artikeln. Vikten är på fel ben och piporna har fel lutningsvinkel, men icke desto mindre lyckades det "omöjliga".
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:24 Sivu 57 Valet av framförhållning och själva skottet utgör så att säga kronan på det verk som börjar då kolven förs till sin rätta plats på axeln och därefter med en passeringssving får gevärspiporna att peka i den riktning som man menar att för till att hagel-svärm och mål möts. Det hela ska helst utgöra ett samlat, harmoniskt handlingsförlopp som består av en räcka separata omsorgsfullt koordinerade handlingar och lätt kan genomföras på de få sekunder som vanligen står till buds. Det hela är faktiskt betydligt lättare att visa än att förklara. t.ex. 15 till 20 meter, men i gengäld betydligt mer från t.ex. 35 till 40 meter. Här är alltså åter en bra orsak till att inte våga sig ut på skjutavstånd som är längre än rekommenderade 30 meter. Andra exakta siffervärden än skjutavstånden har med avsikt utelämnats eftersom de varierar avsevärt alltefter respektive skytts individuella utgångspunkter för bedömningen av situationen. De flesta av de skyttar som håller sig inom maximala 30 meter klarar dock av att välja en medveten framförhållning från nästan ingenting på verkligt korta avstånd upp till maximala en meter eller litet mer. Och där är det förvisso tillräckligt att fundera på även om man samtidigt får litet hjälp av haglens spridning. "Torrtränar du regelbundet två-tre kvällar i veckan under ett par månaders tid uppnår du förhoppningsvis ett tillstånd där tankarna enbart rör sig kring spångens linje i svingen." Hastighet och skjutavstånd Längden på den framförhållning som väljs beror givetvis i viss grad på den hastighet med vilken målet till synes rör sig i förhållande till bakgrunden. Och här spelar skjutavståndet åter en gång en avgörande roll i det att ett mål som rör sig på kort avstånd till synes rör sig snabbare och kräver en snabbare sving med geväret om det ska passeras, än ett mål på längre avstånd som inte kräver ett lika snabbt sving vid passerandet. Under den tid som går åt från det skyttens hjärna ger klarsignal för skott till att hagelsvärmen lämnar gevärsmynningen och inte mera kan påverkas av skytten rör sig mynningen "ganska gratis" och av sig själv framåt i målets riktning och bidrar därvid till den medvetna framförhållning som skytten väljer i den givna situationen. Ju snabbare det "passeringssving" är som skytten väljer att använda i förhållande till det mål han vill träffa, desto mer bidrar "gratis" framförhållningen till den medvetna framförhållning som skytten väljer. Systemet verkar utan tvekan logiskt: Ju snabbare målet rör sig på ett givet avstånd, dess snabbare passeringssving väljer man och desto mer bidrar "gratis" framförhållningen till den medvetna framförhållningen! Men det finns en orm också i detta logikens paradis: Ju längre avstånd det är till målet, desto långsammare rör det sig i förhållande till bakgrunden och därför väljer skytten ofrivilligt ett långsammare passeringssving som i sin tur ger ett mindre "gratis" bidrag till framförhållningen och det är ju inte så smart när man vet att framförhållningen ska vara längre ju längre skjutavståndet är. Omvänt märker vi att det på kort skjutavstånd knappt alls behövs någon medveten framförhållning utan vi kan nöja oss med att hålla "på näbben", trots att målet till synes passerar med en enorm fart. Den stora "gratis" framförhållning som vi får av det snabbare passeringssvinget klarar av så gott som hela problemet. Alla dessa problem kan vi dock inte klara av enbart med att justera passeringssvingets hastighet. Svingar vi långsammare på de korta hållen når vi aldrig fram till målet och svingar vi snabbare på de långa hållen där målet med knapp nöd ser ut att röra sig i förhållande till bakgrunden får vi problem med att få skottet att gå till rätt punkt i förhållande till den punkt där målet befinner sig. Lösningen på problemet är därför att klara framförhållningen via en justering av den "medvetna framförhållningen". Torrträning I På samma sätt som golfspelaren tränar sitt grundsving hemma på golvet kan också träning av grundsvinget med hagelgeväret göras inomhus. Det erbjuder inte bara ekonomiska fördelar utan också den fördelen att allt vad prestationsvånda och jaktinstinkt heter och allt annat som pirrar i kroppen när vi är på skjutbanan eller på jakt är som bortblåsta när vi står hemma på salsmattan. Möjligen kan det vara skäl att dra för gardinerna när du viftar med geväret därhemma. För att torrträna grundsvingen och lagra den djupt nere i din "intuition" kan svinget indelas i följande grundfaser: inledningsvis gäller det att finna en övre gräns för svingen som med litet fantasi kan motsvara flyktlinjen för en fasan. Följ linjen enbart med den framsträckta handen och gevärets pipor och överkroppen svänger efter och följer med linjen. Några hundra gånger borde räcka till! Kolven, som hittills varit låst under armhålan, ska nu föras upp till kinden. Samtidigt med att du följer linjen drar den Det kan vara mödan värt att torrträna grundsvinget. framsträckta handen - utan onödig hjälp av den bakre handen - geväret på plats. I en flytande rörelse glider kolven över bröstmuskeln och Om du torrtränar regelbundet två tre kvällar i lägger sig på plats mot "airbagen" under kindbenet. veckan under ett par månaders tid uppnår du förHåll rytmen i svinget: 1 ... 2 ... bang! Upprepa hoppningsvis ett tillstånd där tankarna enbart rör det här momentet hundra gånger! För att uppnå sig kring spångens linje. den extra dynamik i svinget som gör det lättare att Med litet mera fantasi än tidigare kan du nu fökomma framom fågeln ska du i det här skedet av reställa dig hur fåglarna kommer med hastigheter, svinget långsamt förskjuta vikten från den bakre till på avstånd och i vinklar som alla varierar. Precis den främre foten, så att klimax i rörelsen framåt som på jakt. Träna dig i att variera framförhållninuppnås exakt när skottet går. gen. Skifta mellan höger och vänster sida. Hitta rytHär en vink för en höger- respektive vänster- men i skotten. En lång glidande rörelse mot klimax. sving. Den framförda foten följer den framsträckta När alla dessa rörelser är där var de ska vara - i handen. Överkroppen, huvudet och piporna svän- intuitionen - kan du föra över din grundsving till lerger med fågelns flyktlinje. Försök att hålla huvudet duvsbanan och därefter till jakten. "Långsamt och så stilla som möjligt så att det styrande ögat utgör medvetet" uppnår du nu förhoppningsvis snart det centrum kring vilket kroppen vrider sig. Det gör det tillstånd du söker på jakt, förmågan att koncentrera nämligen lättare att hålla linjen. Vid kindkontakten sig på det väsentliga: att placera haglen rätt i förhålrör sig svingen genom fågeln, rytmen 1 ... 2 ... lande till viltet!" bang! ska vara intakt, likaså balansen och energin i svinget. 57 JÄGAREN 5 · 2006 Medveten framförhållning Då "gratisdelen" av framförhållningen varierar i enlighet med passeringssvingets hastighet när skjutavstånden ändras, varierar också den medvetna framförhållningen, men den ska inte öka i samma takt som skjutavståndet ökar utan i en takt som ökar mer och mer för var meter skjutavståndet ökar. Som det framgår av tidigare presenterat schema (nr 3/s. 8) ökar den medvetna framförhållningen bara obetydligt när skjutavståndet ökar från
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:24 Sivu 58 Högersving Vänstersving Här en vink för en höger- respektive vänstersving. Den framförda foten följer den framsträckta handen. Överkroppen, huvudet och piporna svängs med fågelns flyktlinje. Försök hålla huvudet så stilla som möjligt så att det styrande ögat utgör centrum kring vilket kroppen vrider sig. Det gör det nämligen lättare att hålla linjen. Vid kindkontakten rör sig svingen genom fågeln, rytmen 1 ... 2 ... bang ska vara intakt, likaså balansen och energin i svinget. 5 · 2006 JÄGAREN 58
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:24 Sivu 59 Kotimaiset METSÄSTYSELOKUVAT suoraan tuottajalta. Esim. huippu-uutuus Linnustajan eräsyksy, jokaisen linnustajan toive-elokuva, h. 28 euroa, kesto 1 h 44 min. Aiemmin ilmestyneitä: Kruunupäiden jäljillä (elokuva suomalaisesta hirvijahdista), Unelmien huurremetsot (suomalaismetsästäjä Ruotsin talvimetsomailla), Ajokoiralla alkusyksystä ensilumille (jänisjahtia hienoimmillaan!), kanakoiramiehille elokuvat Kanalintuja Sompion kairoilta, Sulkia ja sattumia, Riekkoja tuntureiden takaa. Ja monia muita: Pystykorvan lintusyksy, Elokuun 20., Hanhiaapojen kutsu jne. Tutustu sivuilla www.videosara.fi Soita tai tekstitä tilauksesi numeroon 0400-229 739 tai tilaa sähköpostilla os. arttu@videosara.fi Tuottaja: Videosara/Arttu Kotisara, Salmenkuja 53, 44610 Kärnä 59 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 60 Rätt eller galet I Vid ett bomskott uppstår direkt två intressanta frågor: Var var skottet placerat i förhållande till målet och varför? De här två frågorna kan enklast besvaras om man redan på förhand har försökt sätta namn på alla eventuella fel och beskriva dem. Det här temat talar för att ett sving med medvetna rörelser måste genomföras. Medvetna rörelser ger större medvetenhet om eventuella fel. En förutsättning för en felanalys är givetvis att man är medveten om vad man har gjort. När detta sedan jämförs med vad man borde ha gjort kan kanske orsaken till bomskottet förklaras. Vad som är rätt eller galet i en inexakt "vetenskap" som hagelgevärsskytte är ju lyckligtvis mycket individuellt. Det här avsnittet av artikelserien försöker belysa de vanligaste tekniska felen och ge lösningar på dem: Vid genomsvingen på fågeln är det till fördel att vara i balans och ha en god kontakt mellan geväret och fågelns flyktlinje. Eftersom fågeln kan komma varifrån som helst måste man flytta på den framförda foten därefter. Den framförda foten följer den framsträckta handen. Passa dock på att inte ta ett för stort steg. Ett sådant kan medföra besvärligheter för den framsträckta handens kontakt med fågelns flyktlinje. Axlarna ska vridas så att de alltid har samma vinkel som fågelns flykt. Den framsträckta handen placeras så att geväret är i balans mellan händerna. Gevärets balanspunkt ligger ofta vid huvudbulten eller strax framför denna. För att hålla balansen vid hanteringen av geväret ska händerna placeras lika långt från denna punkt. Placerar man den framsträckta handen på andra ställen medför det obalans, en aktiv bakre hand samt ofta en oskön och krampaktig skjutställning. Utstrålningen återspeglar ofta sinnestillstånd. Om fågeln kunde avläsa skyttens mentala tillstånd skulle den helt säkert välja att flyga över den stressade jägaren, för mental press utlöser oundvikligt fysiska felbedömningar och därmed bomskott. Om kolven är placerad lågt på överkroppen - vid höften - kräver det en aktiv bakre hand som är placerad på kolven. När den bakre handen förs aktivt upp utan att den främre handen följer med händer det ofta att gevärsmynningen dyker ner. Den här dykningen medför att man är under fågelns flyktlinje vid kindkontakt. Konsekvensen är att man därefter är tvungen att använda tid och energi på att återfinna linjen. Den energin och tiden borde ha använts för att hitta framförhållningen.. Ett sving på en fågel har två målsättningar av intresse: höjden/linjen och framförhållningen. Har man hittat linjen vid kindkontakten så återstår bara framförhållningen att koncentrera sig på. 5 · 2006 JÄGAREN Förslagsvis ska vikten vara på den framförda foten vid alla skott. På det sättet har man god balans i skottögonblicket och har litet "massa" som tar emot rekylen. Vikten flyttas i själva svinget från den bakre foten till den framförda foten för att på så sätt överföra energi och dynamik till svinget. 60
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 61 Ögat styr handen och det är alltavgörande att det är det rätta ögat som får styra handen. Är man utrustad med allt annat än 100 % dominans på det öga på vars sida man för geväret till axeln bör det störande ögat pacificeras. Det enklaste sättet är att sluta det orätta ögat eller att t.ex. använda skyddsglasögon med matt glas framför det ögat. Vissa personer är födda med det här s.k. mästerögonproblemet. Om problemet konstateras är det bäst att rådfråga en ögonläkare för att lösa det. Tid för eftertanke I En ofta förbisedd analys är den varför skottet gick bra. De fall där man redan innan skottet avlossats varit på det klara med att det kommer att träffa. Varför uppstod den känslan, vad ska det till för få uppleva den igen? Att stanna upp och tänka efter vad man gör i tekniskt avseende i sitt sving är nyttigt. Dessvärre är det många jägare som lever ett långt jägarliv under vilket de handlar på samma sätt från gång till gång. De är fastlåsta i sitt rörelsemönster. Pröva på något nytt! Om inte annat så kommer man underfund med hur man inte ska göra det. o GUSTAV RØNHOLT OCH JESPER DELLGREN (publicerad i Jæger nr 4/06) (Anpassad av redaktionen till finländska förhållanden) "Många är fastlåste i sitt rörelsemönster. Pröva på något nytt! Om inte annat så kommer man underfund med hur man inte ska göra det." 61 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 62 Terrängnavigationens ledstjärna Tracker MyWay är det enda som jägare och naturvandrare behöver. Det är den bästa vägvisaren i naturen, till land och till sjöss. Du behöver inget annat ­ det har allt. r ay är gjord fö Tracker MyWner med stor s telefo Nokia displey: Nokia 6682 Nokia N90 Nokia 3230 Nokia N70 Nokia 6670 Nokia 6680 Nokia 6630 Nokia 6681 Nokia 6260 Nokia 7610 Nokia 6620 Nokia 6600 Rutten som man färdats på 1-100 000 kartan, visas i hela displayet. Lägerplatsen sparas i minnet. Tracker MyWay gör navigeringen rolig och lätt att använda. Röststyrd vågnavigering, sjö- och terrängnavigeringen håller dig alltid på rätt rutt, så att du kan koncenterera dig på själva resan. Med MyWay kan du samtidigt lokalisera din vän eller hundens position i skogen ­ flera mål på samma gång! På bilden visas din rutt som Logg information Detta är MyWay ­ allt i ett Terrängnavigering Sjönavigering Bilnavigering Besök närmaste återförsäljare: www.tracker.fi/mywaynokia/dealers.htm Tack vare flera karttillverkare som stödjer vår leverantör för kartor kan vi leverera de bästa och mest tidsenliga kartor. Ex 1-100 000 över hela Finland, även områden som saknas från Lantmäteriverket.
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 63 MyWay till din GSM! -PATENT PENDING- Överlägsen pilvisning (kompass) som gör funktioner snabbare och underlättar att hitta målet. Automatisk påskoppling av GPS Automatisk ner laddning av nya och precisa terrängkartor på minneskortet, bl a från Finland, Sverige, Norge, StorBritannien, Tyskland. Dessutom precis land- och havskart över hela Europa. Den första med möjligheten att positionera flera mål samtidigt. OBS! Ett andra mål i denna riktning. Visas som bild även om det inte har plats på kartan. Tid för senaste uppdateringeng Målets hastighet Klocka Målets rörelseriktning Avstånd till målet SNABBVALSKNAPP FÖR UPPDATERING! Man behöver ej lämna programmet, apparaten hämtar automatiskt. Plats för ett obegränsat antal positioner (Waypoints) i minnet. Använd MyWay som HundGPS! Av MyWay får du en Hund-GPS genom att skaffa ett Tracker-halsband: · Det enda GPS-halsbandet där att finns i en och samma mycket tåliga box · Sändaren är helt vattentät och mycket hållbar. Hållbarheten och säkerheten är testade på bl a rävhundar i över ett års tid. · Garanti plus vattentäthetsgaranti 2 år · Följning av hundens färdande och skällning med ett knapptryck · Superkänslig GPS-mottagare, fungerar utmärkten i halsbandet · Med det känsliga 1700mAH batteriet har man flera dagars användningstid. · Positionering, spårning samt områdesspårning. Även jaktkompisen kan lokalisera hunden. · Tracker MyWay fungerar också med Pointer. Visar kartan Visar displeyet Visar rutten man färdats samt sparar den, för återfärd av samma rutt. Tracker Koira-GPS-panta Tracker GPS halsband konkurent1 konkurent 2 Resemätare Spår till målet Mål- och färdningsriktning Riktning mot användaren. Ett streck visar riktningen mellan användaren och målet. Man vet alltid i vilken riktning målet finns. OBS! Egen position i denna riktning! Syns som bild även när den inte ryms på kartan. -PATENT PENDINGVisar målets batteritillstånd. Vid positionering ser man genast avståndet. 230 gr 250 gr 332 gr t lätt Otrolig n! och lite 1) klar att använda 2) vikten kan variera beroende av batterier Tracker hundGPS-halsband HELT färdig att använda: GPS-halsband, anslutning och laddare. GPS-halsband, anslutning och laddare. Kontakta närmaste återförsäljare för ett bra pris. De snabbaste får en billaddare värd 29 Så långt varor räcker. värde 638 Tracker MyWay -paket ENDAST KOSTNAD Dessutom UTAN KOSTNAD, ett fodral, värde 24 299 Paketet innehåller: · Sjö- och terräng värde 279 samt bilnavigation Värde 199 ¤ · högklassig Bluetooth GPS mottagare värde 120 ¤ · 512mb minneskort värde 40 ¤ · billaddare · nätladdare · CD-manual · Bilnavigation för hela Skandinavien färdiga på minneskortet · Rätt till 300 sjö- och terrängrutor Tracker MyWay-försäljning: Kompetenta återförsäljare i hela landet Tillägsuppgifter: www.tracker.fi eller 08-521 9290 Kundsupport: 0600-414610 0,19e/min + pvm (mån-fre kl 8-20, lör kl 9-16) Tracker Oy, Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo sales@tracker.fi
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 64 UNGDOMS SPALTEN Jaktförening byggde jakt- och naturcentrum I varje nummer av tidningen Jägaren under 2006 presenteras ett av de fem främsta ungdomsprojekten som genomförts 2005 och premierats av JCO:s ungdomsfond för sin prestation. I det här numret presenteras jaktföreningen Pajusen Eräilijät ry:s projekt. Jaktföreningen Pajusen Eräilijät ry grundades 1968. Föreningen är verksam i Ruovesi, i byn Pajulahti, och har ungefär 65 medlemmar. I föreningen sysslar vi inte bara med jakt på vanligt vis utan också med skytte. 2004 blev vårt jakt- och naturcentrum färdigt och en betydande del av föreningens verksamhet kretsar idag kring detta centrum. Dessutom har föreningen av tradition arrangerat en hel del jippon för byborna, som nästan mangrant ställer upp för att delta i evenemangen. Också sommargästerna är intresserade och hänger gärna med. sjövägen till jaktcentret. År 2002 valde Jägarförbundets distrikt i Norra Tavastland föreningen Pajusen Eräilijät ry till årets jaktförening. Nya verksamhetsformer Föreningens största utvecklingsprojekt inföll under åren 2003 och 2004 sedan ett beslut hade fattats om att anlägga ett Jakt- och naturcentrum i jaktkåtans omgivning. Inte bara jaktföreningens medlemmar deltog i utvecklingen av projektet utan också biologilektorn i Ruovesiskolan, skogsbruksinstruktören på skogsvårdsföreningen och turistföretagaren i byn. Till finansieringen bidrog också bybor som inte sysslar med jakt, andra kommuninvånare, industrier och skogsbolag på orten samt lokala banker. TEcentralen stod för ungefär hälften av kostnaderna och spelade därmed en avgörande roll i projektet. Kontakterna gick via Poko ry, en förening för utvecklandet av landsbygden i Norra Tavastland. Jaktföreningen har en hel del aktiviteter och verksamhet kring jaktcentret, som också stöder fritidssektorn i byn och skapar förutsättningar för bredd i den fortsatta verksamheten. Med naturstigar kan vi presentera naturen i trakten i hela sin va- ® riationsrikedom för alla som är intresserade och i synnerhet för skolor och andra grupper av ungdomar. Dessutom kan föreningen sälja tjänster som produceras på plats, som guidning av naturstigen, rökbastu, måltider och mötesutrymmen, och på det viset finansiera aktiviteter som är gratis. Föreningens mål då det gäller verksamheten är att göra platsen till ett centrum för natur-, miljö- och jaktintresserade som inte bjuder enskilda personer service utan också företagare i branschen. Det naturcentrum som vi har skapat bjuder på naturupplevelser av alla de slag för folk i alla åldrar, samtidigt som det också stärker sammanhållningen i byn. Dessutom stärker och breddar jaktcentret basen för jaktföreningens verksamhet inför framtiden. Jakt- och naturcentret, som inte är något litet projekt, inleddes 2002 på mark som föreningen arrenderat av Ruovesi kommun. Då uppförde vi på talko en jaktkåta med tillhörande ekonomibyggnader. I kåtan brukar vi numera ordna bland annat ett fastlagsjippo och lysa in julfriden. En gång har den tagit emot så många som hela 80 gäster! Den ligger vid Huilahtiviken av Tarjannefjärden i sjön Näsijärvi. Vid stranden har föreningen byggt en brygga, bland annat för dem som kommer Jaktcentret Föreningen har alltså byggt upp ett jakt- och natur- SAMARBETSPARTNER I FONDEN FÖRUNGDOMSVERKSAMHET: Leupold tähtäinkiikarit, pitkät Baikal ­ ruutiaseet metsästyskiväärit Garmin kartta-GPS, Jahti-Jakt ­eräasusteet 5 · 2006 JÄGAREN 64
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 65 Skoleleverna kommer gärna I verksamheten betonar vi inte bara arrangerandet av jippon och evenemang för allmänheten utan också insatser som främjar ungdomars och skolelevers intresse för naturen och jakten. Att döma av det stora antalet skolbesök och till och med lägerskolor har vi lyckats. På tal om skolbesök vill vi gärna nämna följande resultat för året 2005: Mustajärviskolan sammanlagt cirka 30 elever, kyrkbyskolan sammanlagt 80 elever, Väärinmajaskolan 60 elever, Muroleskolan 20 elever, Jäminkipohjaskolan 60 elever, Pohjaslahtiskolan 30 elever och slutligen Pohjois-Pirkka kursinstitut 80 elever med lärare. Redan 2004 hade vi flera skolor på besök på jaktcentret. Jaktföreningen har varje gång ställt upp gratis med guidning och utan ersättning upplåtit sina utrymmen. Jaktkåtan står alltid öppen för alla och envar liksom naturstigen bara besökarna följer allemansrätten. Föreningens tjänster, som t.ex. naturstigarna, anlitas ofta. Utöver de tidigare nämnda arrangemangen utnyttjas stigarna varje år av flera hundra besökande. Utöver detta har vi arrangerat en hel del annat också, bland annat kurser med olika natur- och jaktteman. Vi på föreningen Pajusen Eräilijät önskar att skolor och föreningar också i framtiden ska vara flitiga med att anlita jaktcentrets tjänster. Mera info om föreningen och verksamheten finner du på www.pajusenerailijat.fi . Jaktföreningen Pajusen Eräilijät ry önskar alla en riktigt god höst och ett gott nytt jaktår! centrum som omfattar jaktkåta, rökbastu, bastustuga, utsiktstorn och två naturstigar på tre respektive tio kilometer. Utmed stigarna finns sammanlagt etthundra tavlor som presenterar fågellivet, jakten förr och nu, allemansrätten, skogsskötseln, skogarnas mångbruk och allmän naturkunskap. Dessutom finns det utmed stigen tiotals fågelholkar för hålbyggare av alla kalibrer samt fällor och fångstanordningar av olika modeller. För de allra minsta finns det en särskild, kort naturstig som löper kring jaktcentret. Sammanlagt blev det flera tusen talkotimmar. Jaktföreningen har också lagt ner mycket arbete på att utveckla kännedomen om naturen i trakten och på att hålla kurser i ämnet. En del av medlemmarna i Pajusen Eräilijät har passat på att särskilt fördjupa sig i traktens natur. Den totala kostnaden för projektet gick lös på ungefär 60 000 euro. Ensin kaadetaan, sitten nostetaan! KETJUTALJA 1 tn ·max. 1000 kg ·nostokorkeus 2,5 m ·ketju Ø 6 mm XK1000A ·nimelliskuorma 1588 kg ·900 W SÄHKÖVINSSI SILMUKKANOSTOVYÖT ·2000 kg 2m SV0202 ·varmuuskerroin 7:1 ·ISO4878, BS3481 ­ 29, ·580 W ·nostovoima 125/250 kg ·vaijeri 3,18 m, vetolujuus 1960 N/mm ·venetrailerit, ajoneuvot, maatilat ym. TH1588 3m ­ 575, SV0203 4m SV0204 ­ ­ ­ 14, 18, 24, SÄHKÖTALJAT ·230 V ·nostovara 11 m /5,5 m ·IP54 ·1600 W ·nostovoima 500/1000 kg ·vaijeri 5,6 m, vetolujuus 1960 N/mm KUORMANSIDONTAVYÖ 700 kg Hirvimetsästäjät huom! KOIRATUTKAAN! LITHIUMPARISTO 3,6 V/2400 mAh TEKCELL ·liina 4,5 m TK1048 ­ 69, ­ 329, 290 /2 kpl Tarjoukset voimassa 31.10.2006 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää 5 90 GP255001 Myynti: -myymälät: Jyväskylä, Kauhajoki, Oulu, Vantaa Maahantuoja: Lähimmän kauppiaasi löydät osoitteesta www.ikh.fi 65 Kauhajoki puh. 020 132 3232 JÄGAREN 5 · 2006 www.jps-mainos.fi ·koko LR06 (AA) ·mitat 14,5 x 50 mm AWD152 AWD155
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 66 PARASTA ERÄPÄIVÄNÄ FINNJAGD Nopeasti kuivuva vuori Nastoitettava pohja Kantavahvike Iskunvaimennuslokerikko Sivuvahvike Lintumiesten ja lapinvaeltajien suosima, tukevasti istuva kävelysaapas. Kapeanilkkainen malli, jolla on kevyt liikkua poluilla, teillä ja normaalissa metsämaastossa. Käveltävyyttä parantava teräsjäykistys ja pitävä maastopohja. FINNWALD Nopeasti kuivuva vuori Nastoitettava pohja Entistäkin kestävämpi kumilaatu Vahvistettu kanta Kärkivahvike Nopeasti kuivuva välipohja Iskunvaimennuslokerikko Teräksinen lenkkirauta Sivuvahvike Väljälestinen erikoissaapas eräretkeilyn, metsästyksen ja kalastuksen harrastajalle. Väljässä saappaassa ilma kiertää ja pitää jalan lämpimänä. Teräksinen lenkkirauta parantaa käveltävyyttä. www.nokianjalkineet.fi 5 · 2006 JÄGAREN 0109_Mets_Nokia_90x271_2.indd 1 66 15.8.2006 13:49:09
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 67 Till _________________________ jaktvårdsdistrikt ANMÄLAN OM RÅDJURSBYTE Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om anmälan av fällda rådjur (432/2005) skall jägaren göra en anmälan om jaktens resultat till det på området behöriga jaktvårdsdistriktet. Anmälan skall lämnas inom sju dagar efter det att rådjuret har fällts. Jägarens namn Adress Telefonnummer Jaktvårdsförening där djuret har fällts Om djuret har fällts på en fastighet, som hör till en jaktförenings eller ett jaktlags jaktområde, fyll i jaktområdets areal i kolumnen S. Jaktföreningens / jaktlagets namn Om djuret har fällts på en fastighet, som inte hör till en jaktförenings eller ett jaktlags jaktområde, fyll i fastighetens areal i kolumnen T Uppgifterna om varje enskilt djur ifylls på egen rad (Se exempel och kontaktuppgifter på baksidan) vuxen jaktdat. bock get kid bock get fångstplats kommun, by, fastighetens namn och registernummer T Fastighetens areal S Förening:s / jaktlagets areal sammanlagt Underskrift: ___________________ ort _____ / _____20____ datum ________________________________________________ underskrift 67 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 68 Exempel: vuxen Jaktdat. 3.9. 7.9. bock get bock kid get fångstplats kommun, by, fastighetens namn, registernummer Pargas, Holmby, Björkby, Grannastorp, 3:15 Storgårds, 2:21 T Fastighetens areal S Förening:s / jaktlagets areal X X 25 1200 Pargas, Jord- och skogsbruksministeriets förordning om anmälan av fällda rådjur 2 § anmälningsskyldighet Jägaren skall underrätta det behöriga jaktvårdsdistriktet på området om utfallet av jakt som skett på rådjur. Anmälan skall lämnas inom sju dagar efter det att rådjuret har fällts. I anmälan skall per rådjursindivid anges det fällda rådjurets: 1) ålder (vuxen eller kalv), 2) kön, 3) tidpunkten för fångsten, samt 4) fångstplatsen. Fångstplatsen skall anges lägenhetsspecifikt. Dessutom skall uppges om lägenheten i fråga ingår i jaktområdet för en jaktförening eller ett jaktlag eller om det är frågan om en från dem fristående lägenhet. Likaså skall arealen av jaktföreningens eller jaktlagets jaktområde uppges. Om bytet har fällts på en lägenhet som inte ingår i jaktföreningens eller jaktlagets jaktområde skall också arealen av denna lägenhet uppges. Jaktvårdsdistriktens adresser och kontaktuppgifter: Etelä-Hämeen riistanhoitopiiri Lukiokatu 14,13100 HÄMEENLINNA puh. 03-644 650, fax. 03-644 6522 etela-hame@riista.fi Etelä-Savon riistanhoitopiiri PL 14, 51901 JUVA Virastotie 2 as 3, 51901 JUVA puh. 015-452 830, fax. 015-452 831 etela-savo@riista.fi Kainuun riistanhoitopiiri Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 SUOMUSSALMI puh. 08-713 480, fax. 08-712 397 kainuu@riista.fi Keski-Suomen riistanhoitopiiri Kauppakatu 19 A 7, 40100 JYVÄSKYLÄ puh. 020-747 9630, fax. 020-747 9639 keski-suomi@riista.fi Kymen riistanhoitopiiri Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 HAMINA puh. 05-344 0965, fax. 05-344 0998 kymi@riista.fi Lapin riistanhoitopiiri PL 8050 (Vanamokatu 3 D), 96101 ROVANIEMI puh. 016-379 0081, fax. 016-379 0085 lappi@riista.fi Oulun riistanhoitopiiri PL 35 (Ratatie 41), 91501 MUHOS puh. 08-535 3500, fax. 08-533 3555 oulu@riista.fi Pohjanmaan riistanhoitopiiri Vapaudentie 32-34 B 22, 60100 SEINÄJOKI puh. 06-421 7222, fax. 06-421 7225 pohjanmaa@riista.fi Pohjois-Hämeen riistanhoitopiiri Finnentie 8, 36200 KANGASALA puh. 03-377 1889, fax. 03-377 1162 puh 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450 pohjois-hame@riista.fi Pohjois-Karjalan riistanhoitopiiri Teollisuuskatu 15, 80100 JOENSUU puh. 013-285 260, fax. 013-285 263 pohjois-karjala@riista.fi Pohjois-Savon riistanhoitopiiri Kiekkotie 4, 70200 KUOPIO puh. 017-282 3388, fax. 017-282 3005 pohjois-savo@riista.fi Svenska Österbottens jaktvådsdistrikt Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 VASA tfn. 06-356 0350, fax. 06-356 0360 ruotsinkielinen.pohjanmaa@riista.fi Satakunnan riistanhoitopiiri Porintie 9 B 6, 29250 NAKKILA puh. 02-531 9000, fax. 02-531 9001 satakunta@riista.fi Nylands jaktvårdsdistrikt Sompiov. 1, 00730 HELSINKI tfn. 09-350 7230, fax. 09-387 2878 uusimaa@riista.fi Egentliga-Finlands jaktvårdsdistrikt Tehdastie 2, 21530 PAIMIO puh. 02-477 9600, fax. 02-477 9615 varsinais-suomi@riista.fi 5 · 2006 JÄGAREN 68
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 69 SUOMI www.midwaysuomi.com Tilaa netistä www.midwaysuomi.com Sähköposti: info@midwaysuomi.com tai soita ma-pe 09-17 09-5122933 / GSM: 044-5122933 Lee patruunoiden lataussarja; täydellinen paketti yhdelle kaliiperille Leen juhlalataussarja: puristin, ruutiannostelija, vaaka, käsinallitin, lyhennysterä, ruutisuppilo, nallitaskun puhdistin, hylsynsuun viistin, hylsyrasva Lee Modern Reloading latausopas (engl.) Latausholkit, hylsynpidin ja hylsynlyhennyspilotti Kaliiperit 222Rem, 223Rem, Hunter's Specialties 22-250, 243Win 6,5x55, 270Win, 7mmRemMag, kasvonaamio 30-30Win, 308Win, 30-06, Kasvonaamio säädettävillä 300WinMag, 7,62x39 tai 8,2x57 kiinnitysnauhoilla, 79 muulle kiväärikaliiperille voidaan käyttää päähineen alla ja 30 pistoolikaliiperille hintaan 170! ja silmälasien kanssa. Näet itse hyvin, mutta riista ei näe sinua Useita eri värejä. 9 160 10 e Valikoimassa yli 1000 kiikaritähtäintä uet t otel ja noin 200 valopistetähtäintä! tu Pää Mm. Barska, BSA, Bushnell, Leatherwood, Nikon, Pentax, Sightron, Simmons, Tasco. Etsi nettisivuiltamme sopiva tai soita! Myös kiinnitysrenkaat ja jalustat. Kiikarit alk. 39, valopistetähtäimet alk. 45. Toimitus postitse, toimituskulu vain 10! Alle 50 tilauksille lisäksi 5 pientoimituslisä. Toimitusaika varastotuotteille 5-10 työpäivää. lo Trulock Precision Hunter supistajat Precision Hunter ­holkit ovat ylipitkiä, erittäin sileitä ja siksi hyvän kuvion antavia. Myös erikoissuppeat Turkey-supistajat Baikaliin, Benelliin, Berettaan, Browningiin, Franchiin, Mossbergiin, Remingtoniin ja Winchesteriin! Myös Brileyn, Browningin, Hastingsin, Remingtonin ja Winchesterin supistajia, hinnat alk. 25 50 69 JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 70 DET HÄNDER Norra Tavastland I DISTRIKTEN Kurser för jaktledare I Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt ordnar under hösten 2006 kurser för jaktledare enligt följande: PARASTA ERÄPÄIVÄNÄ TREK OUTLAST Kuhmoinens jvf och Kuhmalahti-Sahalahti jvf Tid: 18.9 kl 18.00 Plats: Kuhmola, Kuhmoinen Lempäälänejdens jvf och Jalanti jvf Tid: 21.9 kl 18.00 Plats:Vesilahti högstadium Längelmävesi jvf Tid: 26.9 kl 18.30 Plats: Orivesi gymnasium Kurskvällarna är tänkta för jaktledarna i de jaktföreningar och jaktlag som verkar inom respektive jaktvårdsförenings område. På kursen behandlar vi jaktledarens uppgifter, säkerhetsaspekter, höstens älgläge samt andra aktuella ärenden. Ripustuslenkki Outlast® -vuorirakenne Nastoitettava pohja Vankka sivuttaistuki Beställningen kan även göras via internet www.riista.fi Jaakko Kolmonens nyaste bok: Hirvieläinten teurastus ja teurastuspäivän herkut 29 e ______st Metsäkauris ­DVD Metsäkauris ­VHS Lumijälki ­boken Viltspel Fågelguide för jägare Handbok för jägare Metsäkauris ­ boken Spelkort: Finlands viltarter Finlands fiskar Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur Nastoitettava pohja Beställ! Kiertojäykkä erikoisvälipohja Erikoismuotoiltu pohja Kosteutta absorboiva ja iskuja vaimentava irtopohjallinen 25 e ______st 25 e ______st 5 e ______st 32 e ______st 10 e ______st 30 e ______st 7 e ______st 5 e ______st 5 e ______st 5 e ______st 5 e ______st 5 e ______st 1 e ______st 5 e ______st 8 e ______st 7 e ______st Uuden sukupolven saapas aktiivimetsästäjille ja eräretkeilijöille. Outlast®-kalvo varastoi ja luovuttaa kehon lämpöä tarpeen mukaan. Napakasti istuva vaelluskenkämäinen lesti tukee myös kaltevassa maastossa. TREK PLUS Varressa kiristysmahdollisuus Kantavahvike Kärkivahvike Vankka sivuttaistuki Material för barn och ungdom: Eläinten jäljillä ­ I djurens spår ­häfte Vildmarksliv Första jägarboken Jäniksen selässä Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Erikoispohjallinen iskunvaimennuksella Sivuvahvike Iskunvaimennuslokerikko Vaativan vaeltajan ja metsästäjän maastosaapas. Napakasti istuva ja jalkaa joka suunnasta tukeva lesti toimii kuten korkeatasoisessa vaelluskengässä. Nopeasti kuivuva polyesterivuori. Vi levererar per postförskott (postförskottsavgift 3,20 + postavgift enligt vikt). Beställningen skickas till: Jägarnas Cenralorganisatio, Lagret, Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM Tel: 09- 27 27 8150 ________________________________________________ Namn ________________________________________________ Näradress ________________________________________________ www.nokianjalkineet.fi Postnummer Postianstalt ___________________ Telefonummer 5 · 2006 JÄGAREN 0109_Mets_Nokia_90x271_1.indd 1 70 15.8.2006 13:48:23
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 71 335 71 METSÄSTÄJÄ 5 · 2006
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 72 ADRESSER Jägarnas Centralorganisation, JCO Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom, Telefoner: 09-2727 810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi JCO internationell intressebevakning www.riista.fi I I I Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet.Telefax 09-160 52284. Avdelningschef Seppo Havu, tel. 09-160 53360, 040-545 2146. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-160 53373, 040 735 3173. Jaktråd Seppo Mattila, tel. 09-160 53362, 0400-106 086. Överinspektör Sami Niemi, puh. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, puh. 09-1605 2469, 040 752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, puh. 09-1605 2283, 040-733 6229. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn,Tel. växel 018-25000,Telefax. 018-19240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328 roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 0205 7511, telefax 0205 751 201. Besöksadress Viksbågen 4. I I I I I I I I I I verksamhetsledare, Raimo Vajavaara, tel. 09-2727 8111. ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Jari Pigg, tel. 09-2727 8112, 0400-463 942,Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-5573 827. kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Adressändringar 0303 9777. Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943, lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Heikki Uotila, 21555 Taatila, tel. 02-4779 610, 0400-530 548, telefax 02-477 9615. Vv-konsulent Jörgen Hermansson, 0400-909 565. Kajanaland: Jukka Keränen, Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 08-713 480, 0400-137 028, telefax 08-712 397. Kymmene: Erkki Kiukas, Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 05-344 0965, 0400-258 479, telefax 05-344 0998. Vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland:Teuvo Eskola,Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi. tel. 016-379 0081, 0400-392 667, telefax 016-379 0085. 0400-864 329(tsto) Vv-konsulent Urpo Kainulainen 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086 Mellersta Finland: Jukka Purhonen, Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, 0400-242 727, telefax 020 7479 639. Vv-konsulent Olli Kursula 0400-243 414. Norra Karelen: Juha Kuittinen,Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, 0400-376 189, telefax 013-285 263. Vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Jouni Tanskanen Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. tel. 017-282 3388, 0500-376 800, telefax 017-282 3005. Vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 017-265 3820, 050-431 1276. Norra Tavastland: Jani Körhämö, Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, telefax 03-3140 9450, 0400-231 452. Vv-konsulent Marko Mikkola, puh. 03-3140 9417, 045-1359 690. Nyland: Reijo Orava, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, 0500-420 810, telefax 09-387 2878. Vv-konsulent Visa Eronen, 050-366 1114 Huvudstadsregionens jägarbyrå: 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Mauri Krusberg, Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, 0500-638 062, telefax 02-531 9001. Vv-konsulent Reima Laaja 0500-742 354. Svenska Österbotten: Mathias Lindström, Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vaasa, tel. 06-3560 352, 050-3460 175, telefax 06-3560 360, Vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 351, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 015-452 830, telefax 015-452 831. Petri Vartiainen tel. 015-452 090, Vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen tel. 015-452 829, 0400-257 407. Södra Tavastland: Jyri Rauhala, Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, 0400-225 745, telefax 03-644 6522. Uleåborg: Keijo Kapiainen, Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, 0500-387 705, telefax 08-533 3555. Vv-konsulent Harri Hepo-oja 0500-282 082. Österbotten: Jarkko Nurmi,Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, 0400-180 084 , telefax 06-421 7225. Vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 0205 751 500, telefax 0205 751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, puh. 0205 751 400, telefax 020 575 1409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 0205 7511, telefax 0205 751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 0205 751 870, telefax 0205 751 879 Söderskärs viltforskningsstation, tel. 0205-751 896. Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 0205 751 550, telefax 0205 751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, puh. 0205 751 680, telefax 0205 751 689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tfn 0205 646 609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Forststyrelsen,Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tfn 0203 44 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-191 28847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. 5 · 2006 JÄGAREN 72
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 73 AFFÄRER Under rubriken Affärer publiceras bara radannonser av en spalts bredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Skriv med textade bokstäver.Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2006 är priset 12 euro/rad.Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14,01100 Östersundom.E-post:marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 6/2006 utkommer den 20.11.2006. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast 6.10.2006. ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen,Seppo Erkkylä, tfn 0400-174992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt.Valpförmedling tfn 050-302 2406. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588.www.dreeveri.fi En spaniel för jaktbruk. Working Spaniels Club Ry:s valpförmedling tfn 08-378 160,0400-286 892. Finska stövarklubben är rasorganisationen för alla högbenta stövarraser.Anslut dig nu som medlem:du får en valpguide och 6 nummer per år av tidningen Ajokoiramies, nästan 500 sidor fakta om stövare. Medlemsavgiften är bara 20 euro.Adress SAJ-FSK,Uusikatu 57-59,90120 Uleåborg. Tfn 08-311 0275 (kl 10-14),fax 08-311 0495. E-mail:saj.fsk@mail.suomi.net. Internet:http://www.ajokoirajarjesto.fi Beaglen är en glad,liten engelsk harhund med nos för vilt,främst hare.Tänker du skaffa en beagle,kontakta Finlands Beagleklubb. Medlemsregistret och valpförmedlingen tfn 03-633 6150. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben ry:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar.Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269,040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor.Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet:http://www.shhj.fi Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230.Medlemsärenden tfn 09-874 7230.Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com LAIKAN passar för all slags jakt.Kontakta Finska laikaklubben rf:s valpkonsulenter. Östsibiriska:Titi Broman 019-512 002, 0400-425 772 och Jari Peura 040-550 0876. Västsibiriska:Lasse Hiltunen 0400-200 217. Rysk-europeiska:Marjo Halonen 040-764 0104.Internet:www.laikajarjesto.fi För mera info kontakta: Voitto Pulkkinen 050-385 2564. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben ry:s valpförmedling på tfn 03-342 1532,040-531 1340,050-917 1095 eller www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp.Finsk spets:Sirpa Hokkanen 050-543 1223,Asko Ränkman 02-826 0491, Hannele Luukinen 040-567 0159.Karelsk björnhund:Jorma Tahkola 014-485 429, Jukka Puominen 0400-178 417. Norrbottenspets:Timo Järvinen 050-563 8811,Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Antti Aarnio,050-338 9437.Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt:http://www.spj.fi Vorstehklubbens valpförmedlare: Strh vorsteh 0400-438 112, kh vorsteh 040-721 5950 (kvällar o vslut), lh vorsteh 040-835 1289, münsterländer 040-539 1301, breton 0400-437 941, spinone 040-517 8213, bracco italiano 0400-205 933, Korthalsgriffon 0400-872 991, strh ungersk vizsla 040-911 5755, kh ungersk vizsla 040-722 1030, weimaraner 040-503 4971, stabyhoun 040-578 3130, bourbonnais 040-750 2298. www.saksanseisojakerho.fi När du skaffar en setter eller pointer,kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen ry:s avelskonsulenter. Pointer:Risto Lehmunen 014-372 1626, engelsk setter:Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi:irländsk setter: Markku Hakuli 040-846 8036, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter:Juha Mäkinen 0400-017 270. Venäjänajokoirayhdistys ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434.Gå med i vår nöjda skara.Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat.Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats:www.zoo-gate.fi/vak/ FOXTERRIERN är en prima jakthund. Valpförmedling:040-706 6810. Medlemsärenden 050-375 4879. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen,i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Seppo Malmi,0500-627 346,Jyvässeutu. Fåglar,fiskar mm. Taxidermy Art, Markku Natri,Lappo.Säljer ögon av glas,håller kurser.Tfn 06-438 8901, 0400-363 345,markku.natri@taxidermy.inet.fi Jari Niskanen,Laukaa,tfn 0400-317 828. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski,Ähtäri / Vasa,040-581 9624, www.trofeart.tk Ari Santala,Sastmola,tfn 0500-594 362. Alla arbeten. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen.Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar,däggdjur.Också troféer. Pertti Siipola,Kilinkuja 10,70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073,0400-177 588. Timo Terviö,Esbo.Alla arbeten i branschen. Tfn 050-5716310. Reijo Tyni,tfn 040-7375724,Kuusamo. Juhani Tyvelä,Kaijantie 12,Uleåborg. Tfn 0400-199 477. Troféarbeten i Vanda:Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41,01490 Vanda. Tfn 09-823 5757,040-501 5166. HUNDAR Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare.För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma.R.Ikonen, tfn 013-881 985,0500-279 777. Valpar av karelsk björnhund, fin kombination.Reg och vet bes. Se www.simba-ansa.urli.net . Tfn 040-744 3694 / Puranen. Valpar av karelsk björnhund,mor BCH Kosselon Missi,far 2 x VOI1 Usvaniityn Jappa. Födda 10.7.06.Tfn 0400-376 857, Matti Kainulainen. Valpar av gråhund f 8.5.Uthålliga,friska ch föräldrar.0440-359 432,Ylivieska. Säljes överlåtelsegamla valpar av norsk gråhund,5 hanar och 2 tikar. Tfn 050-335 7377. Säljes östsibiriska laikor av god härstamn för höstens jakt.2 hanar + 1 tik. 0400-578061. Valpar av jämthund och f spets,premierad härstamning.Tfn 0400-674 511 och 0400-380 985. Valpar av jämthund,fin härstamn på mödernet.Far BCH Elimonsalon Kersantti 23208/04A,mor BCH Hirmukorven Vilma 33188/99A.050-300 1708,Kauhajoki, Hane av finsk spets, gammal nog för dressyr,född 20.12.05. Snygg,skallkung på båda föräldr sida. Jägare,grip chansen! Tfn 044-759 1295. Valpar av finsk spets,tfn 040-582 1043. Säljes valpar av finsk stövare,födda 17.7.06. Far BCH Elonkarin Jakki 30881/01,mor BCH Jänkärevon Noora Fin 31460/99. Förfr 040-910 5527. Valpar av finsk stövare,vackra och drivande föräldrar.0400- 923 047,Haapajärvi. Valpar av finsk stövare. Topphärstamn, drivande föräldrar,far bch & uch.Överl v 40. Pris 400 e.Tfn 045-1118266. Valpar av f stövare,bra härstamn och drivande föräldrar.Dessutom ettårig tik, far dubbelchamp Vili.Tfn 040-5873470. Säljes tikvalpar av finsk stövare.Far:rävbch Iitajahdin Aapeli.Mor:3-åriga Sara 4xavo 1 vid rävdrevprov.Bp 550,00.Tfn 044-587 3178. Valpar av finsk stövare.Far Jänistäjän Kamu, 97 p provres.Morfar XX,KXX Korventytön Teemu.Tfn 0400-728 241. Valpar av finsk stövare,födda 20.06.2006. Mor Fin XXX Kotaniemen Lila,far S x Fin XXX Mullonsalon Anttu.Förfr 040-573 0216, 040-556 6475. Valpar av finsk stövare födda 9.4.2006, drivande föräldrar.Ring 0500-716 508. KONSERVATORER Pasi Ahopelto,Soini.0400-567 078.I Joensuu Kyösti 050-371 4496.Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Erkki Hartikainen,03250 Ojakkala. Tfn 0400-499 579. Harri Huuhtanen,Ahmas 0400-346 109. Webbsida,sök på namnet. Markku Hyvönen,Lehtomäentie 8, 75500 Nurmes.Tfn 013-444 021, 0400-209 093,också försäljning. Naturvetenskaplig konservator. Esa Kemppainen,Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223,050-563 0169. Jag preparerar fåglar,däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt,säljer uppstoppade djur.Soini Kinisjärvi, Lehmilehto,97420 Lohiniva.Tfn 016-659 131. Jouko Launonen,71800 Siilinjärvi, tfn 0400-170 601. Raimo Lietsala,35300 Orivesi.Ögon av glas ­ material för uppstoppning.Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019,www.lietsala.net. Valpar av finsk stövare födda 15.5. Tfn 050-321 4463. Två finska stövarhanar,15 mån gamla, födda 14.5.2005.Far XXX Pirttirinteen Uri 20978/99A,mor Länsi-Torppa Linda 38275/98. Förfr tfn 050-304 4611. Tikvalpar av finsk stövare.Far:Kilvan II,rävch Iitajahdin Aapeli.Mor:3-åriga Sara,4 x AVO 1 i rävdrevprov.Bp 550 e.Tfn 044-587 3178. Ryska stövare,valpar och vuxna. Tfn 050-548 5403,hemsida mtv3.fi/itarajan. Valpar av rysk stövare och drever för jägare. Tfn 041-430 2862,Ylivieska. Blev anden kvar i vassen? En släthårig retrievertik (f 9.5.) är rätta kamraten för höstens jakter.Dressyren påbörjad. Kennel Yeccu,Hartola.Tfn 040-592 2870. Drevervalpar av premierade,drivande föräldrar.040-743 3714. Drevervalpar av utmärkta föräldrar, ny kombination.0400-139 236. Beaglevalpar av drivande föräldrar. Tfn 044-349 8920. Beaglevalpar. För jakt och utställningar. Tfn 0500-699 292. Beaglevalpar för jägare. Tfn 019-677 1041 ­ 0400-607 415. Valpar av tysk jaktterrier,födda 1.7.06. Jagande föräldrar,premierade på utställn. Tfn 040-7434915,Joutsa. Hanvalpar av tysk jaktterrier,föräldrarna BCH.Tfn 050-3262904,Villmanstrand. Hanvalpar av slh foxterrier,jagande härstamning.Tfn 0500-982 220. Valpar av strh tax,vet bes friska,drivande föräldrar.I.FM -05 (a).Far BCH-A & UCH Snäbäckens Arro.Mor Olpesa CA Glaura 2 x spårn AVO1,CERT. Tfn 040-500 3121 / Kai, 045-675 7395 / Kirsi. Överlåtelsegamla strh taxvalpar. Far:FIN&S&N BCH-A Zelmaas Pinoccio. Mor:Krokgårdens Vanilla Cafe FIN40475/04. Morfar:Nord BCH-A&JVA&UCH Snöbackens Arro. Mormor:Nord BCH-A&JVA Krokgårdens Fröya. Mor GRDR 1.p OBS:bara för jägare. Tfn:045-637 8686 / Raumo Strh taxvalpar,drivande härstamning. Tfn 040-415 1038. Strh taxvalpar,drivande härstamning. Far bch-a.Förfr 02-538 2300. Kh taxvalpar.För jakt o utställningar el som hemmahund.Överl v 35.Tfn 050-410 9251. Taxar för jakt av olika slag.Av jägare för jägare. Sedan 1995.P.Hiidenmies.Kennel Hiidenloukon.040-534 6967. Valpar av strh vorsteh för kommande jakter! Bruksföräldrar med topphärstamning. Kan reserveras. Tfn 0400-722132. Strh vorstehvalpar 040-833 9870. Kh vorstehvalpar för jägare! Tfn 040-820 5769. Kh vorstehvalpar,prima jaktkamrater! Överlåts genast.Kurikka,0400-456 097. Säljes valpar av amerikansk foxterrier. Far UCH Pete,mor Siiri,kanadensisk import. "Kettumiehen kennel" Juha Mäkimartti, , tfn 040-761 7152. Valpar av engelsk springer spaniel. Tfn 040-532 7094. SÄLJES Slagfällor för mink och mård.Vesa Marjamäki 050-562 2352. Nät.Mink-,hund-,får-,ren-,struts-,svin- mfl. Tfn 09-876 5291. Fiskeryssjor,även för siklöja.Stora,med stängselnät.Också nät för sik och siklöja. Tfn 0400-138 055. För fiskare.Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt.T:mi Timo-Paula.Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra.Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör,06-764 1033. JÄGAREN 73 5 · 2006
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 74 Fällor för små rovdjur av tillverkaren Tillverkade av starkt,förzinkat nät.För mink, mård 70 x 18 x 15 cm,23 e/st. Genomgångsfälla 105 x 18 x 15 cm,36 e/st.För mårdhund,räv 120 x 32 x 38 cm,53 e/st. Nyhet! Undervisningsvideo för fälljakt på små rovdjur. Räv,mink,mård och mårdhund.60 min,25 e/st + frakt.V.Syynimaa,62310 Voltti. Tfn:06-484 9116,040-700 7528,06-484 5221. Fällor för små rovdjur:mink,mård. Fotsnara för räv,reservvajer. Se www.kesavaylan.tk och klicka "pyydykset" . Taisto Hietala,0400-181498. Mink- och mårdfällor som dödar genast. V.Marjamäki,050-562 2352. Ny kråkbur,elementbyggsats. Tfn 03-633 7560. Baikal IJ-27 385,-,Baikal MP153 385,Remington 870 395,-,Finn Cl 412 890,Mossberg 500 350,-,Vursan 312 360,Tikka T3 Hun + aimp 7000 + fot 1060,Sako 85 Hun + aimp 7000 + fot 1580,Aimp.7000 269,-,Docter 1-4x24 650,Bushnell 6-18x50 179,-,1,5-4,5x21 89,Docter 2,5-10x48 750,-,3-12x56 790,Leup.+ skydd 1-4x20 350,-,2-7x33 265,Ahti Huvila Oy,tfn 06-528 1203 63800 Soini,www.ahtihuvila.fi Sabatti 12/65 920,-,Baikal studsare 490,Lincoln 12/767 dlx 790,-,MP-153 390,Tikka battue 840,-,Sabatti vänsterhänt 650,Fällpistol Brno 245,-,Marco 185,H&K autom.9,3 1350,-,Brown.308/ 1130,Nordland VHF förmånligt,CZ 222 530,Meopta 1,5-6 495,-,Meostar 3-12 v.790,Gott om beg vapen,fråga! Alavuden Urheiluliike 06-511 1238. 27 år rejäl vapenhandel! Mossberg 12/76 synt.360 e,12/ 89 synt.430 e Tikka T3,CZ,Yildiz,Baikal,Marlin, Sasta Goredräkter,Chiruca vandringskängor Ultrapoint GPS-hundpejl Anon Ase ja Tukku,Pudasjärvi, 08-821 337,0400-384 118,0400-384 518. Posten,Snabbt och förmånligt med buss! www.anonase.com Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-),garanti 10 år Sako,Tikka gevär.Benelli,Beretta,Finn Classic och Lincoln hagel.Be om offert! Ylöjärven Asetarvike,Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi.Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Vi säljer nya och beg jaktvapen:Benelli, Remington,Lincoln,Baikal mm samt patroner, krut,tändhattar,kulor och övriga jaktförnödenheter till konkurrenskraftiga priser! Krono Järn,Torgarev.2,Kronoby. Tfn 06-834 5003,050-411 0473. Sako L579 Forester .308 + 1,5-5.0,pris 750 e. Benelli 12/70 121 SL 80 h.650 e.Bägge i mycket fint skick.Reino Laahanen, Villmanstrand.Tfn 040-547 8521. Hagelgevär Imman Meffert (Suhl) 12/70 sidavidsida,klassiker.1.500 e. Hfrs 0400-852 987. Effektiv och lätt:SAK­ljuddämparen.22 lr 35 e, 5,7 rem (.223) 75 e,5,7 rem ­ 6.5 Mauser 120 e,7.62 (308 osv) 120 e.Medeltida och japanska svärd.Oulun Työstökeskus Oy,08-311 3133. IT-ljuddämpare för kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja,Runkotie 17,54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981.www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv,lätt och hållbar.För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6,80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234,050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen,dämpningseffekt över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky Sahamyllynkatu 33,80170 Joensuu. Tfn 013-896 862.Webbadress:guns.connect.fi, e-post:markku@guns.connect.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen.Tillverkade av stål.Svartmålade.Passar alla vapen.För 3 vapen 45 e,för 4 vapen 50 e, för 5 vapen 55 e,för 6 vapen 60 e + leveranskostnader.Tfn 06-834 5377, 040-547 0607,050-594 9670. Element för hundgårdar,tfn 040-773 0562, fax 03-212 1511 T:mi Kymppitarhat. http://personal.inet.fi/yritys/kymppitarhat. Prima hundutrustning,kojor,hundgårdar, värmeelement,pejlar,skallbegränsare mm i branschen.Tfn 0400-176 596. Värmeisolerade hundkojor:1-delad fr 195,och 2-delad 290,-.Beställ broschyr. Tfn 050-511 7465,06-454 33 33. Hundkojor förmånligt direkt från tillverkaren. Tfn 03-434 1517,0400-438 311. Grytpejlar Deben,ny modell,Mark III (180 e), lång räckvidd,(260 e),inkl alla kostn. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl,Terrier Finder MK III samt long range.Genast dödande fällor för mink o mård.Vapen o optik.Ring,det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi ,tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804,fax 02-423 805. Tracker gps för hund.Vid snabb beställning fraktfritt i hela landet.Kamerastativ, gevärsstativ från 25 e. www.eskoholvi.com . Tfn 02-8423481,0400-783784. Tracker-GPS hundpejl.Nya modeller till bra pris i vår affär.Även installering.Wextra Oy, Autio,Kauppakatu 1,Seinäjoki. Tfn 06-21 50 500,050-36 40 404. Ultrapoint GPS för hundar VHF-telefoner Nordland Zodiak från 199 e, Baikal ij 27 och MP-153 389 e,Sporting 490 e, Saiga 308 halvautomat + snabbklack 510 e, TikkaT3,lägsta pris,Sako,Beretta,Remington, Swarowski,Leupold,Bushnell,Tasco kikare, Optilock mfl stativ förmånligt. Tmi Ilpon Katiska, Hovilantie 31,62500 Evijärvi, 06-7651225,0400-335016,katiska@japo.fi Hundpejlar och batterier till förmånligt pris (Ultrapointrepresentant).Även kvällar. Tfn 02-538 2300. Batterier till hundpejlar förmånligt. Även kvällar.Tfn 0400-783 784. Star Hunter och Lafayette VHFtelefoner, Batterier,antenner,monofoner, billaddare, Peltor hörselskydd,skyddsglasögon, Lafayette PMR-telefoner,bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky,Joutsa www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095, 0400-642 215 VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki.RJAK,Pb 26,44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt för jägare.Också service. Tfn 02-462 8200,0400-822 230. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen.Batterier,antenner, monofoner mm.Peltor hörselskydd,nya och begagnade vapen.Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy,Haapajärvi,tfn 08-761 831,0400-296 517.www.raimoolkkonen.fi VHF-telefoner,nya modeller.Lafayette,Star PA 8099,samt övriga märken.Hörselskydd. RitKos Oy,Mäntsälä. Tfn 019-688 4111,0400-203 398, www.ritkos.fi. Star Hunter jaktradior till bra pris. Sähköpuoti Oy,Kastelholmsvägen 2, 00900 Helsingfors,tfn 09- 25 34 0100. Jakttält,kaminer,nattkikare. Tfn 040-586 7152.www.haukka.fi Finsk älgjakts-DVD;"Ratkaiseva kolmas haukku".Inspelad i Suomussalmiskogarna 2005.Fin beskrivning av älgjakt med hund. Längd 43 min.Pris 15 euro + en euro i frakt. Ring eller messa 0400-272 872,Uleåborg. Vassklippare direkt av tillverkaren. Tfn 015-361 955,0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarsikten,rödpunkts- och lasersikten.Tasco RF3-9x40E 72 e, RF3.9x50E 78.80 e,2-6x28 CE 88.10 e.Sniper 3.5-10x40 Mil-Dot A75 168.60 e parals.Walther rödpunkt 94.80 e. Tmi Ari Niippa,www.rompetori.tarjoaa.fi. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren.Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33,80170 Joensuu. Tfn 013-896 862.Webbadress:guns.connect.fi. E-post:markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen.Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa.Skymmer varken sikte,mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte.Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen,Kihmulank.11, 74130 Idensalmi. Jakt-,fiske- och båttillbehör.Säljer,köper,byter. Eräpori,Teljänkatu 10,Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813,tfn 06-729 0431. Jaktknivar.Älg + småvilt.Nyhet:andkniv. www.paasopuukot.com Eberlestock&#8482 bärmesar äntligen i Finland! Skaver geväret i nacken? Mesen har vapenfodral,flera patenterade finesser, evighetsgaranti... Olika modeller,se , www.kivelaoutdoor.com .Tfn 040-728 4667,Roi Kvalitet! Ameristep terränggömslen för jakt och fotografering,direkt från importören. Terrängmönstrade skaldräkter,snödräkter, snöcamo,3D mm specialutrustning.Älgvästar för hela gänget,välj utförandet själv! Säsongnytt:de efterfrågade inhemska skjuttornen.Reservera ditt eget för höstens vaktjakter! WWW.NORDICOUTDOORS.FI" Wermacht vändbar terräng / snödräkt,100% bomull,fodrad.Actiontestad! Tysk nyhet.Förfr /beställn WH-varuste,.tfn/ fax 09-351 5353, 0400-722 007.Se www.wh-varuste.fi. Yllesockor och tumvantar,filtade,100 % inhemsk ull.För alla åldrar.Ex storl 36­39 20 e, 40­42 25 e + frakt.Verkligen varm,inhemsk kvalitet.Framkallar inte svett.15 års erfarenhet.Mycket populär bland älgjägare! Samika-Textil,tfn 040-515 2317. Fasaner.Vuxna,ungar i olika åldrar,ruvande hönor.040-767 8600,0400-579 595. Säljer fasaner i olika åldrar.Möjligheter till fågelhundsdressyr.050-5394963. Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren.Även med tegelfigurer.Koto-Pelti Oy,43700 Kyyjärvi.Tfn 014-471 475,fax 014­471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören.Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Konserveringsapparater av god kvalitet, inhemska och direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133 Motstånd för kallrökning,fungerar med 12 volt.Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Puuru släpskivor för älg,se demo på www.puuru.com.Tfn 044-368 1441. Älgpulkan Janmatic med sidomedar. Lätt och hållfast.0400-171 800. Universalbryne med 10 års garanti! Vässer knivar av alla de slag, yxor ­ liar ­ skäror saxar mm,15,-. Läderryggsäckar 60,Fårskinnsvästar 120,Kolstålsknivar från 26,www.villenpuoti.com Tfn 0400-547 850 Populär och slitstark.Dragpresenningen Joke.130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883 vaarala@phpoint.fi Välj originalet! Orrbulvanen Samettiteeri® av tyg som du fyller.Finns i jaktaffärer i hela landet. www.erastaja.com, erastaja@erastaja.com Skjutkojor och torn.Erbjudande:koja 115x115x190 329 e.Pöytyä. WWW.JAHTITORNIT.NET,045-678 7182. Renar kan användas till mycket! Kostar inte mer än en hundvalp.Säljer uppfött vilt. www.reindeers.fi ,tfn 045­137 2982 / Mosku. Tavlor med jaktmotiv.Till dig själv eller som gåva.Även beställningar.www.ahtonen.net, tfn 050- 492 6336. Stugor och tomter i Enare och Utsjoki: www.pohjoisenlkv.fi,040-596 9916. Jaktstuga av stock i Salla.Tomt 1,6 ha,separat stockbastu,borrbrunn.Statens jaktmarker. Bp 38 000 e.040-502 6537. Säljes stugaktie i Kuusamo 10 km från Ruka, pris 5500 e,samt Savukoski Tanhua,pris 4500 e.Inga begränsningar i nyttjandet. Förfr 03-211 0438 tai 03-378 3615. KÖPES Vilt,bla älg-,hjort- och harkroppar.Trestjärnig svamp,även torkad.Deliresta Oy,Lehmann. 040-900 4337. Vi köper kräftor under hela säsongen.Kontant betalning,hämtar i hela landet.Raputukku Järf,tfn 040-546 5995.Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Vi köper björnkroppar och björnkött. Ravintola Saslik,tfn 040-8279264 / köksmästare Matty Suonsivu. Besiktat älg- och björnkött.Kylmänen Food Oy,Rantsila,Ismo Autio,tfn 08-210 8230. Jag köper älg- och renhorn (inte monterade), tfn 050-586 2157. Jag köper äldre jaktböcker och tidningar odyl. Privat samlare.Avhämtning kan ordnas. Tfn 050-354 2799 eller ismo.eskola@phpoint.fi 5 · 2006 JÄGAREN 74
• jäg0605_076_095 29.8.2006 11:25 Sivu 75 ARBETE UTFÖRS Beredning av hårviltshudar.Kiikalan Raktur Oy,Juhani Ahola,Takamaantie 10, 25390 Kiikala.Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slag av hudar:får,nöt,älg,räv mm.Nahkajalostamo M.Salonen Ky, 51900 Juva.Tfn 015-651 113,050-345 6585, 0400-760 060. Beredning av vilt- och nötskinn. Turkis­Jan Oy,Tarhatie 16,73500 Juankoski. Tfn 017-621 121. Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183 Helsingfors. T:mi Aseola.Alla värderings-,ändrings-, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen.Idensalmi,tfn 0400-674 668. Suomen Asetekniikka.Vapensmedsaffären i Varkaus.Tfn 0400-528 098. JP­Gunsmith.Vapensmedsaffären i norra Kymmenedalen.Tfn 0400-920 870,05-331 235. Service på vapen och reparationer,reservdelar. Apel kikarklackar.Asekorjaamo K.Götsch, 16450 Mallusjoki.Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J.Immonen.Stockar och andra arbeten i branschen.Koivuniementie,Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen,reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150 Valkeala. Oulun Asepaja Ky.Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen.Tukkitie 4, 90520 Uleåborg.Tfn 08-311 6520. Asekmo O.Putkonen,reparerar och servar vapen,installerar kikare,deaktiverar. Finnclassic,Tikka 512 och Valmet bytespipor inpassas.Specialtillbehör för vapen.Tuomikatu 18,50120 S:t Michel,tfn 0400-941 715. Specialist på inpassning av bytespipor,aukt av importören.Finnclassic,Valmet och Tikka 512 gevär.Snabb leverans.Också andra arbeten i branschen,vapen,patroner,tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana.Tfn 08-613 0655,040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK,PB 26,44101 ÄKI.Tfn 050-557 2000. Aukt Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto,Peltokuja 6, 39700 Parkano.Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejl.Lindholms TV-service,Pb 1, 66601 Vörå.Besöksadress:Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy,kikarservice,service och reparationer på kikarsikten.Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne.Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi. Vi styckar hjortdjur,håller kurser i ämnet. Södra o Norra Tavastland + Satakunta. Tfn 050-324 6369. Vi tillverkar också av obes kött konserver, varmrökning,korv mm.Älg,ren,svin,nöt,får, häst,björn. Kylmänen Food Oy,Rantsila, tfn 08-210 8230. JAKT ERBJUDS I Finland:Älg,vitsvanshjort för utlänningar. I Estland:Vildsvin,gås,björn,kronhjort,rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail:juhani.tuomaala@nic.fi Vill du till skogs, ut på jakt? www.jaskanjahdit.f AFRIKA! Paketresa 3 fällningar 1585 euro. Paketresa 6 fällningar 2420 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET Björn, höns, gås, vildsvin och mycket mera! Jakt-,fiske- och andra vildmarksresor till Karelen,Sverige,Sibirien,Estland mm. Kaunis Karjala fixar ditt livs resa! www.kauniskarjala.com ,Unto Eskelinen tfn 040­772 00 92. www.metsastysretket.fi - 10 företag som arrangerar jaktresor. Kuusamo Stuga + tillstånd. 0400-281 229. Sjöfågel- och fasanjakt i Leppävirta. www.villiriistakuittinen.net. 040-767 8600,0400-579 595. Stuga för jägare i Ilomants.Stora marker. Bastu,lave.Andjakt.Båt.Tfn 0400-555 022. Ryssland:varg,lo.Lettland:vildsvin 999 euro, hjort.Kirgistan:argalifår,stenbock.Afrika från 1800 euro.Tanzania 2007:buffel från 8000 usd. Tfn 0400 888 875. hunt@vsdgroup.fi Högklassiga jaktpaket med helpension för grupper,bla grågås,gräsand,rådjur och vitsvanshjort. www.prohunting.fi , tfn 044-30 39 825. Vildsvinsjakt i Estland! Professionell arrangör sedan 1996.Fällningsprocenten >90 under senaste två åren.Resans pris 690 euro inkl tillst för ett svin.Rabatt för grupper över tio jägare.Förfr och bokningar: ari.hannula@bwh-pro.fi . Vildsvinsresa till Viljandi i Estland för damer. Topparrangemang för finska jagande kvinnor. Upplev vildsvinsjaktens spänning och avkopplande stuginkv med trubadur. Professionella guider.De 20 första bokn får plats.Resan går 4-7 januari 2007.Priset 690 ? inkl tillstånd för en gris.Förfr och bokningar: ari.hannula@bwh-pro.fi Jaga i Rautavaara,viltrika jaktmarker! Inkvartering,guidning.www.team-era.com . Tfn 017-688 2200. Jaga höns i norra Sverige.Fina jaktmarker. Inkv i hus med bekv.Förfr och bokn (på svenska) tfn +46 925 300 29. Boka guide / hundar för hönsjakt. Prima hundar.Viltgaranti! 040-833 9870. Skogsvildrenen har mäktiga horn. De kan bli dina om du ringer 040-717 0724 och anmäler dig till jakt. UTHYRES Fritidsstuga vid strand vid Simojärvi i Ranua, med bekv.Fina möjl jaga,pilka,fiska och plocka bär.Tfn 0400-193 351. Luosto:stockstuga med bekv,fridfullt läge. Tfn 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjl att jaga,fiska o plocka bär. Tfn 0400-892194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm Ilomants:Ulvova susis värdshus har rum för 4-8 pers.Tfn 013-881 707, www.ulvovasusi.fi Fritidsstugor i östra Kuhmo. www.kuhmonet.fi/kiekinkoskenlomamokit. Tfn 0500-253563. Jaktstuga i Rautavaara,förfr Juha Korhonen, 0400-945 999. Jaktstuga + rökbastu mitt i område VP-7693 i Varkaus.Tfn 050-559 8145. Stockvillor i Enontekis + riptillstånd på 30 000 ha marker.Ounasloma Oy,tfn 016-521055, www.ounasloma.fi . Inkv med olika alternativ i Sodankylä och Lokka.Strålande möjl jaga,fiska,plocka bär. Även för stora grupper.Priser från 30 e/natt! Vi hyr även ut kanoter! Camping Nilimella, tfn 040-867 1786.Bilder och mera info på WWW.NATUREX-VENTURES.FI . Vid stranden av Ranuanjärvi en välutrustad 120 m2 stockvilla.Fridfullt läge,7 km till centrum. Fina möjl jaga,fiska,simma,plocka bär o svamp.Nära till statsmarker.10+2 pers. laplandholiday.cjb.net , 0400-790 850. I Ylä-Luosta i Rautavaara finns två stugor med bastu.Nära till statliga jaktmarker (bla Hirvivaara- Rostua,Siera-Yöttäjä).040-584 3215/Kirsi.Se stugorna på www.eraganajaguggo.fi Kinnula: fritidsbostad för 10 pers. Möjl jaga o fiska.Nära till statsmarker. 20 km till Salamajärvi nationalpark. seppo.pekkarinen@pp3.inet.fi eller 040-834 7305 eller 040-840 0356. Stuga med alla bekv i Paljakka i Puolanka. Vid stora jaktmarker.Tfn 040-545 5406. Jaga i viltrika jaktmarker i Rautavaara! Inkv, guidning.www.team-era.com , tfn 017-688 2200. Hus med bekv vid stranden av Porttipahta i Sodankylän.80 m2,50 e/ dygn. Tfn 040-588 3750. Stockstugor med el i Rautavaara kyrkby. 15-20 km till stora jaktmarker ägda av Forststyrelsen.Förfr 017-780 058,Aittarinne / Matti Rinne. Stuga med bekv vid stranden av Kitkajärvi i Kuusamo.Fridfullt läge.Småviltjakt,fiske mm. Förfr och bokningar tfn 0400-284 988. Stuga för jägare i Ilomants.Bastu,vindskydd, båt.Stora jaktmarker.0400-555 022. Trevlig liten stuga i Enare kommun nära statsmarker.Årshyra 1400 e / offert. Tfn 040-742 4772. Eh-hus i Taivalkoski med bekv,bla bastu. Bra läge för jägare,fiskare.Veckoslut/ tre pers 250 euro.Tfn 044-510 9629. Jaktstuga + bastu i västra Lappland,inuti Forstst marker.5 km till närmsta granne. Tfn 040-561 5035. Inkv och jakt i Pylkönmäki i Mellersta Finland.0400-829 909. www.jukanmokit.com ÖVRIGT KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär.Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. TIDNINGEN JÄGARENS ADRESSÄNDRINGAR OCH JÄGARREGISTRET I Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 1. ADRESSÄNDRING VIA POSTEN FINLAND flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 (Lokalsamtalsavgift) Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi I En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte 75 2. JÄGARENS EGNA ADRESSÄNDRINGAR TILL REGISTRET: 3. ANMÄLNINGAR OM ÄNDRAD JAKTVÅRDSFÖRENING GÖRS SKRIFTLIGT TILL ADRESSEN: YAP Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi JÄGAREN 5 · 2006
• jäg0605_096_001 29.8.2006 10:42 Sivu 6 08-840 4400 TOPO·Suomi PLUS